# ID: svediakorp-per1488
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 33,485
# sentences: 1,618
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FÄNRIK STÅL-UPPLAGAN.
N:R 1 LÖRDAGEN (836).
D E N 3 REDAKTÖR UTGIFNINGSTID: PRENUMERATIONSPRIS PR Å R IDUN IDUN, PRAKTUPPLAGAN IDUN, FÄNRIK STÅL-UPPI i D f N S MODETIDNIVG KR.
6: — HVARJE LÖRDAG.
» 8: » 10: » 2: 2 0 LÖSNUMMERPRIS: 1 0 ÖRE.
JANUARI 16:DE ÅRG.
1903.
BYRÅ: O C H UTGIKVAHE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
RF.DAKTIONSSEKR.
: J O H A N 17 BRYGGAREGATAN 1 7.
REDAKTIONEN KL. 1 0 i.
EXPEDITIONEN KL. 9 — 5.
N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6.
KOM MISSIONÄRER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
sans peur et sans reproche.
De äro enligt tidens smak iklädda antikens dräkter.
Den andra taflan, af Westin, från slutet af sjuttonhundra- talet, återger grefve Hans Georg, Johannishus " byggherre, och hans sex söner: Hans Fredrik,, kontreamiral, Carl Axel Trolle-Wachtmeister till Trolleberg, nu Trolle-Ljungby, riksdrott, en af rikets herrar och serafimerriddare — det var han, som med egen hand dubbade sin fader till kommendör med stora korset af Vasaorden — Claes A d a m, förste amiral, en af rikets herrar, serafimerriddare, Gustaf, ge- neral och likaledes en af rikets herrar och serafimerriddare, Arvid Alaric, major, samt Bleckert, fänrik vid konungens eget värfvade regemente, som ung skadad af ett vådaskott.
F. D. LANDSHÖFDINGEN GREFVE HANS WACHT- MEISTER.
DEN DET GENERALDIREKTÖREN GREFVE HANS H SON WACHTMEISTER.
NUVARANDE OCH DEN BLIFVANDE FIDEIKOMMISSARIEN TILL JOHANNISHUS.
GREFLIGA FIDEIKOMISSET WACHTMEISTERSKA JOHANNISHUS.
NÄR TOLFTE CARLS stjärna gått ned och slaget vid Pultava skingrat de många gyllene storhetsdrömmar, som de segrande kanonerna v i d Narva några år förut uppväckt, blef det klart för de män, som då buro dagens tunga och hetta, att länge skulle ej provinserna hinsidan Östersjön räknas till Sverige, och de kände en maning att i tid söka fotfäste inom moderlandets hank och stör.
Bland dem, som lyssnade till dessa varningsljud, var general-amiralen Hans Wacht- meister, grefve till Johannishus i Liffland, af yngre generationer benämnd » gamle H a n s ».
Han sålde då släktens stamgods Johannishus och inköpte i stället det af Nils Skunck i Blekinge grundade Skunckenberg samt för- enade detta med Tromtö och underlydande gårdar.
Denna stora ägovidd gjorde därpå han och hans grefvinna Sophia Lovisa von Ascheberg den 25 okt.
1712 till fideikommiss i den Wachtmeisterska släkten.
I fideikommissbrefvet bestämdes, att huf- vudmannen för ätten eller hans änka, så länge hon lefver ogift, skall innehafva det präktiga godset.
Namnet förändrades till Johannishus af sonsonen grefve Hans Georg Wachtmeister, hvilken jämte sin gemål, den " energiska o c h manhaftiga Hille Britta Trolle, uppbyggde det nuvarande corps de logis ' et, som i enkel barockstil, med det Wachtmeisterska vapnet öfver ingångsportarna, ståtligt och vördnads- bjudande reser sig bland parkens härliga träd.
Förstugan är i samma stil som i det gamla Västgötagodset Gräfsnäs.
En stor del af eko- nomibyggnaderna förskrifver sig äfven från grefve Hans Georgs tid.
Efter sin makes död regerade grefvinnan Hille Britta enväldigt på Johannishus i sex- ton år.
En af hennes döttrar, Henrica Bir- gitta, var gift med landshöf&gt;lingen i Blekinge friherre Salomon Christoffer von Köhler.
I Johannishus ' gemak äro nutid och forntid sammanparade af konsterfarna händer, och dess rika samling af möbler från förgångna tider sätter sin prägel af gammaldags gedigenhet på det hela.
(Se sid.
4!)
Salen med sina tre familjegrupper af Wachtmeistrar från olika år- hundraden är särdeles tilldragande, och man stannar gärna en stund framför dessa, som tala sitt tysta, men gripande språk.
Den äldsta taflan, från slutet af sexton- hundratalet, målad af den store mästaren Ehrenstrahl, framställer Johannishus ' förste ägare, den ståtlige krigaren och ämbetsman- nen, den förste med Wachtmeisterska namnet, som innehade landshöfdingeposten i Blekinge, gamle grefve Hans, och kring honom äro grupperade hans sex bröder, alla riddersmän Den tredje af dessa märkliga familjetaflor är målad af friherrinnan Emma Sparre och föreställer nuvarande fideikommissarien till Johannishus, f. d. landshöfdingen i Blekinge grefve Hans Wachtmeister, samt hans sex söner, unga spänstiga gestalter, väl värdiga att återgifvas af konstnärens pensel.
En af dem har dock döden skördat vid unga år, och hans bild synes i bakgrunden på ett sär- skildt, liksom å väggen hängande porträtt — frånvarande och dock närvarande.
I arkivet på Johannishus finnes bland an- dra ett bref från Carl X I I som sjuårig pilt till general-amiral W.
, så l y d a n d e: » Jag tackar Herr Gen-Amiralen för sit skiepp och om Jagh kau giöra honom någ-ot til villjes igjen så skal Jagh gierna giörat och Jag-h vil för- säkra Herr Gen-Amiralen at Jagh skal intet glöma bort then godhet som migh bevister är.
Herr Gen-Amiralens välvillige Carolus.
Stockholm 20 Dec.
1689.
Det åtföljdes af bref från prinsens guver- nör riksrådet Lindsköld, hvarur må anföras: » Nu kan jag försäkra kära bror.
att så litet och godt som prinsens bref är, sä är hvart ett ord hans eget, utari at jag har satt något därtill eller tagit derifrån, hvilket markerar icke allenast GREFVE HUGO H:SON WACHT- GREFVINNAN FRANCES WACHT- MEISTER, DISPONENT PÅ MEISTER, FÖDD VON •TOHANNISHUS.
KOCH.
IDUN 1903 2 — prinsens förstånd utan ock hans particuliera god- het mot kära bror. » gestalt och därpå med djupa, skimrande färg- nyanser flöt vidt ut öfver golfvet.
Många och starka äro de band, som binda det Wachtmeisterska namnet vid Blekinge.
När konung Carl X I med sin vakna blick för sitt lands väl sökte en hamn, där hans flotta tryggt kunde trotsa vidriga vindar och där isen tidigt smälte för vårens milda fläktar, vände han sig till general-amiral W.
och lät honom sammankalla amiraler och flaggmän för att öfverlägga om bästa platsen.
Och när valet föll på den Blekingska skärgården, gaf konungen Wachtmeister » libre disposition » an- gående platsen, och det var han som jämte generallöjtnanten baron Stuart pejlade dju- pet kring Trotsö och upprättade en karta, som när den underställdes konungen, vann nådigt bifall och blef anledningen att Karls- krona anlades på Vittus ö. Il^acfra flocfor, ringen, öjupa toner, flingen!
Sfingren sorl ocb, fpalm meö en fyögljuöö psalm full af fraft och, malm!
Dacfra flocfor, ringen!
Signen alla minnen, fröjöen alla sinnen!
2ling n r / elgefriö offer spunnen tiö meö öess famp octj ib.
Signen alla minnen!
Ej mindre än fem med namnet Wacht- meister hafva varit landshöfdingar i Blekinge.
Bland dessa äro nuvarande innehafvaren af Johannishus ' fideikommiss, hans fader och son, hvilken sistnämnde som länets höfding på sina unga axlar har tagit arfvet upp efter far och farfar och hälsats välkommen som en son af den gamla Blekingsbygden.
Hans fader beklädde denna post i sexton år, men far- fadern endast fem, då han trettiofyra år gam- mal slutade sitt lif några månader, innan hans enda barn föddes.
Johannishus innehades se- dan i sextiotvå år af hans änka, friherrinnan Agathe " Wrede af Elimä, kusin till Fredrika Bremer, som dock med åren öfverlämnade dispositionsrätten till sonen.
Såväl denne som modern hafva nedlagt mycket arbete på god- sets förskönande och för att i öfrigt höja dess värde.
Coner, f / ögre flingen, fläppar, lustigt sringen!
Hattens sfuggor fly.
(Dfner staö ocb, by glänser morgonsfy.
Coner, fyögre flingen!
Tiya år-.t t / yllen!
(Eterns pågor fyllen meö ett jubelbrus.
Singen gläöje, ljus öfrer b / em ocb, b,us.
Icya året gyllen!
Signen mööans pågar mellan frusna tegar.
Xingen pacfer bön öfper alla frön unöcr pintersnön.
Signen mööans pågar!
Sedan flere år tillbaka är nu grefve Hugo Hansson " Wachtmeister, den femte i ordningen af sönerna, disponent på Johannishus.
Med grundlig teoretisk bildning och med den prak- tiske landtbrukarons vakna blick sköter han sin faders stora egendom, väl vetande, att jordbruket är Sveriges modernäring och att på detta hänger vårt lands välfärd i eminent grad.
Ofver hemmet sprida hans unga ma- kas artistiska smak och begåfning ett skim- mer af poesi, som tjusar ögat och värmer hjärtat.
Tyvärr nödgas hon i vinter i ett varmare luftstreck söka återvinna sin hotade hälsa.
Sifa pälljuö, strömmen.
.
.
Signen sfönf / etsörömmen, som en fyögre fyalt ocb, en sfär gestalt famna pill t allt.
Xifa pälljuö, strömmen!
Få af våra jorddrottar ha i så hög grad som nuvarande innehafvaren af Johannishus vårdat sig o m » Sveriges bästa päls », skogen.
Slottet, omgifves af ståtliga träd, under hvilkas åldriga kronor den ena generationen efter den andra af ättens medlemmar vuxit upp och drömt sina ungdomsdrömmar.
Nu leker åter en hopp- full barnaskara i de gamla alléerna och tum- lar o m i de ståtliga salarna, där högättade, dådrika förfäder undersamma blicka ned på den nya tiden — i allt så olika deras egen.
Hingen, flingen, ropen ut till månsfobopen: „Ciöen snart förgår, men &lt;£mös nåö består, öärför: goöt nytt år.„ Hingen, flingen, ropen!
&amp; nna Iknutson.
A D E L A I D E NAUCKHOFP.
En jämförelse.
En stockholmsläkare skrif- ver: » Sedan mer än ett år tillbaka använder jag i min praktik och till dagligt brak i hemmet » Antisep- tisk AZYMOL » och har funnit att detta preparat så- som gurgelvatten och till tvättning och omslag på sår o. a. tillfälliga yttre skador är af stort värde samt att ingen af de i handeln förekommande af mig försökta aseptinsorter ens tillnärmelsevis kun- na komma i jämförelse med Antiseptisk Azymol. » Till hudens förskönande och vård är utan gensägelse F. Pauli ' s prisbelönta BALSAM-TVÅL den bästa och angenämaste.
Den innehåller de för huden mest välgörande balsamer.
F. Pauli ' s Balsamtvål säljes i parfym- och speceriaffärer m. m.
50MATOSE ÅRSSKIFTE.
D ET V A R stor nyårsbal på societetshuset.
Stadens honoratiores hade funnit det lämpligt att med dans följa det gamla året till grafven och med dans hälsa det nya väl- kommet.
Nu pågick festen som bäst i den starkt upplysta våningen, musiken brusade med sprittande, elektriserande toner, och de unga dansade.
Men i det innersta af smårummen sutto tvänne, en herre och en dam.
Damen satt tillbakalutad i ett soffhörn, herrn på en låg stol midt emot.
Hon var sällsynt vacker.
Hennes egendom- liga, mörka fägring framhäfdes än mer af den blodröda sidendräkt hon bar, hvilken mjukt och glatt smög sig utefter hennes formsköna Er k än dt Han satt och betraktade hennes blottade armar o c h hvita hals, och det kom ett ironiskt och cyniskt uttryck i hans magra ansikte.
» Ni är beundransvärdt vacker i kväll, » bör- jade han i hånande ton.
» Tycker n i?
» sade hon likgiltigt, i det hon lutade nacken mot soffans ryggstöd och såg på honom med en beslöjad blick ur halfslutna ögon.
» Men tillika finner jag er afskyvärd, » fort- satte han.
» Det gör j u ingenting, att jag säger er allt.
Ni vet ändå, att jag tycker det, och vi bruka j u tala rent språk med hvarandra.
Vår gamla bekantskap berättigar oss därtill. » Hon hade bleknat vid hans första ord; nu smålog hon och sade med ett smäktande ton- fall: » Jaså, jag är afskyvärd? » » Ja, ohyggligt.
Inte därför att ni är kokett, det förlåter jag er, ty ni koketterar med ut- sökt smak.
Jag bugar mig » — han böjde lätt på hufvudet — » men jag finner er af- skyvärd, emedan ni, en ung kvinna med mo- nopol på en vestalisk renhet, vågar uppträda på detta vis.
Fröken, ni är för litet klädd i kväll! » Den blick, som nu öfverfor hennes hals, barm, skuldror och armar, brände af vrede och ljungade af förakt.
» Ni kvinnor äro så hejdlöst dumma, » fort- satte han med stigande vrede, » ni låtsas vara oskyldiga, vilja visst inte väcka några onda lidelser hos oss män, ni inbillar er kunna begränsa våra föreställningar.
Så gränslöst naivt!
Ni kunde gärna få exponera er, om både ni själfva och vi män voro rena som himmelens änglar, men som förhållandena nu äro, begå ni en onödig grymhet mot oss genom denna okläddhet — i synnerhet om ni äro vackra, hvita och mjuka.
— För er själfva, ni sköna vestaler, är det dock ingen fara, åtminstone inte direkt, ty de onda lidel- ser ni väcka återkasta inte sitt gift på er, hvilket vore rättvist, utan.
.
.
» » Tyst, inte ett ord mer, jag vill inte höra! » Hon skälfde i hvar lem, och hennes ansikte var brännande rödt af blygsel.
Han såg på henne under tystnad, så sade han långsamt: » Det gläder mig, att ni ännu har en skymt af sann känsla kvar.
Ert hjärta har således inte än blifvit petrificeradt i den mängd af bagateller och nonsens som för er utgör lif- vet?
Fägnar mig! » » Ni är så gemen, att jag aldrig sett er sådan förut, » utbröt hon med ovilja.
» Inte heller jag har sett er sådan förut, » sade han menande.
Hon var svarslös och vågade ej se upp.
Aldrig hade hon varit i ett sådant sinnes- uppror som nu, endast med möda kunde hon afhålla sig från att brista i gråt.
Hennes stolthet höll henne uppe.
Gråta inför h o n o m?
Aldrig.
Å h, så han skymfat henne med sina förfärliga ord och ännu förfärligare blickar.
Hon ville hämnas, måste!
Hon gjorde våld på sig och sade med ett försök till triumf i blick och ton: » Ni säger er afsky mig, men jag vet att ni älskar mig.
Kan ni förneka det? » Mannens ansikte mörknade.
» Jag har aldrig gjort er någon kärleksför- klaring, » sade han högdraget, » och tänker inte göra någon heller.
Tror ni, att en man, som är rädd om sig, vill binda sig v i d en kvinna, som han inte kan akta?
Jag hoppas, att ni inte funnit mig påträngande?
Jag gör verkligen intet för att råka er, men då vi händelsevis mötas på samma bjudning, trodde bästa kratthöjningsmedel.
— Ökar aptiten i hög = grad.
Erhålles p &amp; apotek.
IDUN 3 jag, att jag ägde samma rätt som alla andra män att slå armarna omkring er, hvirfla rundt och låta mig berusas af doften från er varma, parfymerade kropp.
.
.
» » Gå! » afbröt hon och sträckte af värjande ut händerna.
Han reste sig.
» Men, Heidi, kan ni inte höra sanningen? » sade han, ocb hans stämma röjde, hur djupt förvånad han var.
» Jag trodde att ni visste.
.
att ni beräknat allt det där.
.
.
ni är ju inte barn.
Men kanske jag misstagit mig.
Skulle ni handlat på god tro.
.
.
vara oskyldigare, än jag trodde? » Hon dolde ansiktet i händerna, krympte samman som under häftiga slag.
Nu grät hon.
Han satte sig åter.
Han måste till hvarje • pris hafva reda på orsaken till hennes tårar.
» Ni skall inte tro, » sade han lågt, » att jag är otacksam mot er.
Jag vet, att min dikt- ning vunnit, sedan ni kommit in i mitt lif.
Kritiken har varit mild mot mina senaste ar- beten.
Man säger, att min känsla vunnit i djup, min blick i klarhet.
De människor jag skildrar, äro lefvande människor, starka i lidande, kärlek och hat — såsom jag själf, » tillade han lägre.
» Mötet med er har varit utvecklande för mig, och jag vill visa er min tacksamhet genom att tillägna er min nya bok.
Vill ni tillåta d e t?
» Hon var ej så mycket herre öfver sig, att hon kunde svara.
Nu förstod han, att hon led, och han njöt af att plåga henne.
Han hade lidit så mycket för hennes skull, att det var honom en lisa att nu själf vara den, som tillfogade smärta.
Det var ett underligt par, författaren Hen- rik Alvari och den firade världsdamen Heidi von Henzeln.
De hade känt hvarandra ganska länge och genast utöfvat på hvarandra en stark dragningskraft.
Men deras naturer voro ytterst kontrasterande såväl till läggning som till utveckling.
De brukade ha timslånga sam- tal, hvilka nästan regelbundet slutade med ovänskap, och fastän de hade föga glädje i umgänget med hvarandra, drogos de ständigt på nytt till hvarandra.
Men hvarje nytt möte var ett nytt lidande.
Och dessa båda människor, som nu sutto och utbytte hårda ord och fientliga blickar, älskade hvarandra: » Sie liebten sich Beide, doch keiner Wollte es dem Andern gestehn, Sie sahen sih an so feindlich Und wollten vor Liebe vergehn. » Aldrig förr hade det lyckats Alvari att som nu genomtränga det likgiltighetens pansar, hvarmed Heidi mottog alla hans förgiftade pilar.
I dag hade han nått hennes hjärta, nu ville han genomborra det, få det att blöda starkt.
» Kärleken är det bittraste i världen, » sade hnn.
» O m ni visste, hur olidligt det är att gå och släpa på en sådan känsla, när man föraktar sig själf, för att man hyser den trots allt. » Men nu rätade hon upp sig, såg stolt på honom och sade: » Det kan vara nog nu.
Ni har skymfat mig tillräckligt.
Jag kan säga er, att ni tråkat ut mig med era eviga upprepningar om onyttig- heten och tomheten i min tillvaro.
Jag kan ju inte hjälpa att jag blifvit född till denna olyckliga värld, men ni begär väl inte, att jag skall försvinna härifrån, bara för att ni skall slippa att få någon att reta er öfver?
Bry er inte om mig.
Jag har aldrig försvarat mig vid ert klander, emedan det är berätti- gadt.
Jag är just så där, som ni säger.
Men låt mig fråga er, herr Alvari, hurudan är ni själf, eftersom ni vågar taga en sådan ton öfver m i g?
Jag medger, att ni har ett stort företräde framför m i g: ni använder alla era gåfvor, går ständigt framåt, ni arbetar.
Men är ni en god människa?
Jag vet, att ni är i den grad häftig och retlig, att ni är en verklig plåga för er omgifning.
Jag är trots alla mina fel höflig och rättvis, men ni är oresonlig, despotisk och allt för fordrande.
Ni är ingen behaglig man. » Alvari ansågs vara den mest lofvande af den yngre generationen författare.
Genom hans skrifter gick en varmt filantropisk anda, en oräddhetens och sanningskärlekens anda.
Hans ord kunde ibland vara skarpa och bitan- de som svärdshugg, men ibland ägde de en förunderligt vek och bedjande klang, och all- tid var hans känsla äkta.
Man förstod, att han hade för mycken känsla, åtminstone var det sanning, att han ej alltid förmådde tygla den, utan lät den föra sig för långt.
Mot den själfviskhet, dådlöshet och öfvermättnad, som öfverkultiveringen födt till världen, drog han i härnad med satirens och hånets drä- pande vapen.
I början hade han sett ironisk och speladt likgiltig ut, men så småningom förändrades uttrycket i hans ansikte, och när hon slutade, lästes en skriande smärta däri, och han var dödligt blek.
» Fortsätt, » sade han klanglöst, » min merit- lista är mycket längre än så.
Tala o m att mitt lif med hvarje år blifvit vildare, att jag blifvit otåligare, bittrare, skarpare och olyck- ligare, men säg också orsaken till min alltmer växande disharmoni, ni, endast ni kan det. » » Jag vill inte bära skulden för era olyckor.
Jag har aldrig försökt att skada er.
Men ni formligen bemödar er om att göra mig olyck- lig.
Jag var nöjd med mitt ytliga, sorglösa lif, ända tills ni kom och stormade öfver mig med era störtsjöar af förebråelser, hån och förolämpningar.
Hvad vill ni då till sist att jag skall göra?
Skall jag afskeda min betjä- ning och själf sopa, damma och laga min m a t?
Blefve jag då en bättre människa? » I Heidi von Henzeln fann Alvari personi- fikationen af hvad han djupast föraktade.
Enda dottern i ett rikt hem, hade hon sedan sin spädaste barndom sett alla sina önskningar uppfyllda, hennes omgifning täflade om att skämma bort henne, att förkväfva — af idel välmening — alla hennes goda anlag och göra henne till en fullkomlig egoist.
Hon hade lefvat ett lyckligt lif, ända till Alvari kommit i hennes väg.
Han hade mot hennes vilja kommit henne att se på lifvet med andra ögon.
Hon var för svag stt bryta sig igenom och kämpa sig till frihet att lefva efter sin förändrade smak, utan hon fortfor att lefva som förr, ett onyttigt, innehållslöst lif, till det yttre lysande och rikt på glädje, men i själfva verket ett oroligt lif, fullt af inre slit- ningar och strider.
» De förbannade penningarna äro skuld till ert sysslolösa lif.
De förstöra er.
Och så er smak för smicker, hyllning och idiotisk till- bedjan.
Ert hufvud är från morgon till kväll fylldt af onyttiga tankar, toiletter, parfymer, rosor och kavaljerer och allt slags smörja.
Förlåt, att jag blir brutal, men det plågar mig, plågar mig att se dig så.
Ser du, Heidi, vore du en vanlig gås som de andra dockorna på modet, så skulle jag inte offra en tanke på dig, men jag vet, att du kunde varit så helt annorlunda, om du velat.
Jag drömmer ännu ibland så vackra drömmar om dig.
Jag tror, atc du äger starka, varma känslor, fast de sofva, och det är på detta jag bygger.
Med din skönhet, din intelligens, din smak, din konstnärlighet kunde du blifva en härlig kvinna. » MELLINS FOOD Han tystnade, ty hans röst blef plötsligt osäker.
Han hade kallat henne du.
Ingen af dem tänkte härpå, det föll sig så helt naturligt.
Han lutade sig hälft mot henne och började åter tala, dämpadt, med en under- ton af stark känsla.
» Jag vill berätta dig något: En gång, då jag blifvit bragt till det yttersta genom din stelhet och köld mot mig, genom din brist på sympati, genom din yt- lighet, genom din berusande fägring, beslöt jag slita kärleken till dig ur min själ, skulle det än kosta min hela framtid.
Jag ville gå till dig, skymfa dig och sedan lämna dig och fosterlandet för alltid, kasta bort mig vind för våg, gå under.
Nåväl, jag gick att söka upp dig.
Man sade, att du var ute i trädgården.
Jag gick dit.
Hur fann jag d i g?
Du vackra Heidi, du satt i gröngräset under en bladbok och höll i dina armar ett litet barn, antagligen ett af dina syskonbarn.
Så du smekte 1 Aldrig har jag sett något mjukare och finare än rörelserna af din hvita hand, då den gled öfver barnets kind.
Aldrig har jag sett ett leende som ditt, då du log mot gossen.
Aldrig har jag hört något ömmare än din röst, aldrig sett en heligare syn, än då du böjde dig och kysste gossen, sedan du länge blickat in i hans ögon.
Du var härlig då.
Du trodde dig osedd, du var dig själf — och du var varm, ljuf och god i din mo- derlighet.
Heidi, jag grät.
— Så vände jag mig om och gick stilla, utan att du sett mig.
Länge efter denna stund tänkte jag godt och ömt om dig.
Men du var själf den första att rif va sönder mitt fina drömnät.
Du gjorde det, så snart jag råkade dig nästa gång. » Med djup rörelse hade den unga kvinnan lyssnat till mannens ord, nu räckte hon honom hälft omedvetet sin hand.
Han tog den och förde den till sina läppar, log ett vemodigt leende och sade sorgset: » Jag kysser din hand, jag älskar att känna den i min, men jag ber inte att få behålla den. » Hon bet sig i] läppen och drog undan handen.
» Heidi, » sade han allvarligt och såg henne rakt i ögonen, » hurudant skulle ett samlif oss emellan bli? » » Olyckligt naturligtvis, » svarade hon utan betänkande.
Han log bittert, men hon lutade sig än mera bakåt, såg drömmande på honom och sade i dämpad ton: » Jag ser det alltsamman så tydligt.
Jag ser, hur vi plåga hvarandra.
Du jäktar mig ständigt, tyranniserar, söker uppfostra mig, men det sker strängt och skoningslöst.
Du vill, att jag skall brinna och harmas, när du gör det, och kan jag inte detta, så föraktar du mig och slungar mig vreda ord i ansiktet, ord, som du sedan bittert ångrar, men är för stolt att taga tillbaka.
Du skrämmer mig mer och mer, och allt mera fåfänga bli dina försök att hjälpa mig uppåt.
Du irriteras af min indolens, af min själfviskhet, af min få- fänga, af den bundenhet i mitt väsen, hvilken du tolkar som kyla och hjärtlöshet.
A c k, Henrik, vi skulle blifva mycket olyckliga, långt olyckligare än vi redan äro. » » Men k ä r l e k e n.
.
.
» började han, » den lär ju kunna förvandla allt och alla, hvarför ' ämnar den oss så oberörda? » » Jag skall säga dig det, Henrik, men det är en sorglig sanning.
Vi säga oss älska, och vi göra det antagligen också, men hur?
Vi kunna mycket väl lefva utan hvarandra, vi krossa inte hvarandras hjärtan, om vi svika hvarann.
Jag tror, att din kärlek .är sådan, att då du ser mig, älskar du el- ler hatar mig, men då jag går bort, har du af Läkarekåren erkändt bästa näringsmedel = = = = = = = = = = = Z 1903 för barn och sjuka.
Finnes på Ajpotelten samt hos Specevihandlcwne.
P R O F GRATIS O C H FRANCO från Axel Ijennstrand, GEFJ^F.
IDUN _ 1903 4 ej vara värd något gensvar från dig, ingen- ting att sträfva efter, ingenting att offra sig för.
Det är sant, att j a g ej visat mig öm inför dig, ej visat vare sig smärta eller fröjd utan oftast bitterhet och vanmäktig harm.
Hvarför?
Du vet det, vet, att jag aldrig trott mig i dig kunna vinna en vän för lifvet.
Du har sett mig ond och elak, retsam och hård.
men har du anat smärtan, som dolde sig bakom de stygga o r d e n?
Har du förstått, hur min själ vred sig i marter, då j a g såg på dig med en blick, som jag sökte göra likgiltig?
Du säger, att jag glömde dig, så snart du var ur sikte.
A c k, om du visste, om du blott visste, hur j a g lidit, hur oändligt kval- fulla dagarna och hur tröstlöst mörka nät- terna varit!
A h, Heidi, min kärlek är stor och het, allt för het, ty den bränner mig till döds.
Men det är så litet ljus i den, så litet fröjd, så litet hopp.
Du har kanske ändå rätt, den är intet att sträfva efter, den är mörk och dödande. » Heidi tryckte båda sina hvita händer mot bröstet och andades kort och häftigt.
Det var, som ville hon kväfvas.
Detta hade hon aldrig anat.
Ett skarpt ljus hade i blän- dande glans runnit upp för henne.
Hon fröj- dades af dess klarhet, och hennes själ fylldes af jubel.
A h, hon var älskad, älskad af Henrik Alvari, och hans lif, hans rika lif var dystert och tungt för hennes skull.
Alvari höjde långsamt sitt djupt böjda huf- vud.
Han ryckte till, när han mötte hennes strålande lyckliga blick, när han såg hennes sköna ansikte förklaradt, förljufvadt af fröjd.
Hvad betydde detta?
FRAN DET GREFLIGA WACHTMEISTERSKA FIDEIKOM- MISSET JOHANNISHUS I BLEKINGE.
YTTRE.
1.
SLOTTETS 2 O. 3.
MATSALEN MED DE TRE FAMILJE- GRUPPERNA.
4.
SALONGEN.
A.
H. AHLFORS FOTO.
glömt mig, och ditt arbete dina nöjen taga den plats i ditt hjärta, som j a g ägt.
Och j a g?
Ja: jag älskar dig, men fruktar att komma dig närmre, ty du skulle med våld nedbryta allt, s o m för mig är lifvet.
Jag är nöjd med vårt förhållande som det är. » Hon tystnade plötsligt osäker på sig själf.
» D u menar inte allt det där, du menar inte, att vi två äro ur stånd att älska, att hysa denna starka, djupa kärlek, som vi dik- tare besjunga och så många millioner män- niskor före oss hyst?
Vi äro nutidsmänniskor med fria åskådningar, vi ha kanske, både du och jag, några gånger lekt med kärleken, men den har inte hämnats på ett så fruktansvärdt sätt, att den för alltid lämnat oss?
Nej, så ömkliga äro vi inte.
Den måste finnas, denna gudomliga gnista, den måste dölja sig någon- städes inom oss, den måste flamma upp, ge- nomvärma, omskapa och förädla. » Hon smålog trött vid hans lidelsefulla ord.
Hennes leende jagade ångestsvetten upp på hans panna, hans blick blef mörk och hans kind blek.
» Heidi, du dödar mig, » sade han med ansträngning, » hör mig, innan du dömer min kärlek.
Svara sedan för dig själf.
Du säger, att min kärlek är en liten matt flamma, som blossar till, när j a g ser dig, och sedan slocknar bort och glömmes.
Du anser den » Henrik. » Ljuft och smekande uttalade hon hans namn.
» Henrik, om.
.
.
om j a g blef ve sådan du önskade.
.
.
tror du då verkligen, att jag kun- de göra dig lycklig? » Utan att svara tog han hennes hand och lade den m o t sitt ansikte.
Det brände och bultade i hans hufvud, och med ens ström- made tårar till hans ögon.
Heidis hand blef fuktig.
En häftig smärta jagade genom hennes själ, och hon lutade sig framåt och lade lätt sin kind m o t hans hår, i det hon med bruten stämma hviskade: » Jag har syndat.
Jag har syndat mot dig,
IDUN mot alla, mot allt, som är högt och godt.
Henrik, du har väckt mig med din kärleks mörka sorg.
Jag vill blifva en annan.
Måtte j a g få lefva, vinna försoning och förlåtelse!
Hjälp mig du att ej sofva bort min dag, utan lefva den fullt och helt, till natten kommer. » Det blef plötsligt tyst omkring dem, tyst i hela våningen, musiken hade upphört, ingen dansade, ingen talade — men hvar och en väntade stilla.
Då hördes en klocka ljuda, tolf slag.
Någon öppnade fönstren i balsalen, och högtidlig, all- varlig, melodisk strömmade klangen från kyrk- klockorna in.
Där den eggande dansmusiken nyss brusat, vaggade nu klockornas vemodiga toner, de sinnen, som nyss flödat öfver af mer eller mindre konstlad glädje, omstämdes nu.
Det drog en fläkt af allvar, af stillhet genom de församlades hjärtan, och i den stora tystnaden hördes röster hviska o m det gamla, döda året och om det nya, som kom.
Henrik Alvari såg in i det kära ansiktet på henne, som han älskade.
Det var en öd- mjukhet i hans blick, som rörde henne och k o m henne att känna sig så ringa och ovär- dig.
Det låg vördnad och ömhet i hans ton, när han nu sade: » Förlåt mig!
Du är bättre än jag.
Du är så ödmjuk, där j a g är stolt.
Ett godt, nytt år för dig och mig, Heidi. » Och hon hviskade till svar med sin djupa, lyckliga blick i hans: » Ett godt, nytt år! » S i g n i l d.
ulaftorj på ^ÖMANS- 1903 och blänkte, speglande sig i ljusa reflexer i hundratals blickar.
I de gamles trötta ögon, skuggade af valkiga, darrande näfvar, glittrade det, som när solen glänser mot daggdroppar, och de unga slukade den ovana julprakten med — jag höll på att säga — hela ansiktet.
Och det sorlar, skrapar med grofva sulor mot det glatta, oljade golfvet — vänskapliga knuffar, ett handslag här, ett gladt utrop af återseende där.
Nu bänka sig gästerna i långa rader.
Här råder ingen rangskillnad.
Kaptenen slår sig ned bredvid jungmannen, förste maskinisten vid eldaren, ingen behöfver krumbukta och krusa för den andre.
Där resonnerar en italienare på sitt klangfulla språk under lifliga gester mot julgranen med en engelsman, som svarar på sitt modersmål, lugnt och säfligt.
För öfrigt råder en tungo- målens babyloniska förbi string.
Men hvilken värdig hållning på dem alla, hvilken respekt ingjuter icke julens tända träd i alla sinnen!
hemmet i I S T O C K OLN \.
D E V A J A N D E, vinkande flaggorna på hörn- tornet, de strålande fönstren med dess otaliga ljus förkunnade att här i Sjömans- hemmet vid » Peder Myndes backe » skulle julen firas på särskildt festligt sätt.
Och de kommo i hundradetal, neptuni- sönerna, uppsträckta i belgdagshabiten, med denna egendomligt lunkande gång, som känne- tecknar sjöbussen på landbacken.
I den stora salen en trappa upp skulle de samlas, alla som fått inbjudan att här fira julkvällen.
Här inne reste sig en väldig gran, pyntad af vänliga händer.
Hur den strålade i sin skrud, hvad dess hundratals lågor glimmade Den jovialiske styresmannen för » Hemmet » kapten H. Engelbrecht anvisar hvar och en plats, och några herrar, tillhörande styrelsen, dela ut små numrerade lappar.
Vänliga, hjärte- goda människor ha med gåfvor ihågkommit sjömännen, och på det ingen orättvisa må ske, lottas klapparne ut.
Men hvad nu!
Alla resa sig, buga sig djupt och vördnadsfullt.
Det är konungen som kommer.
Åtföljd af ordföranden i sty- relsen för Stockholms Sjömanshem, öfverhof- jägmästaren C.
V.
Ankarcrona, och ett par uppvaktande kavaljerer, skrider monarken hög- rest genom salen.
MA JULFESTEN PÅ SJÖMANSHEMMET I STOCKHOLM.
KONUNG OSCAR UTDELAR JULKLAPPAR ÅT DE INBJUDNA SJÖMÄNNEN.
TECKNING FÖR IDUN AF HJ.
ENEROTH.
IDUN •l: § \: i Il 1903 I IltlMII •••••• lllllMllllllllllllllllllllllllMlilillilllllM » Men ni kunde j u köpa mjölk åt den arma ungen! » » Nog har j a g köpt en smula, ibland, förstås.
Men när det inte finns arbete, om en aldrig så gärna vill ha, och di smulor en förtjänar, ska ' gå — ska ' gå.
.
.
» Enligt referat af meddelande från Svenska = Tandläkaresällskapets kommitté för undersök- \ ning af gängse antiseptiska munvatten på Inter- = nationella Tandläkarekongressen i Stockholm den = 15 Aug.
1902 är: ST0MAT0L i i \:; ovedersägl gen det munvatten, som bäst uppfyller | de fordringar medicinen och tandhygienen ställa \ på • tt bakteriedödande och sjukdomsförekom- = mande preparat för tändernas och munnens vård.
I | STOMATOLFABRIKEN, H Stockholm.
M.
KONUNGENS HOFLEVERANTÖR.
\ R I ea soffa vid granen slår konungen och hans ridderlige vän sig ned, sida vid sida.
En julpsalm tonar från orgeln och sången brusar — alla sjunga med.
Efter en kort julbetraktelse af komminister Sven Nilsson klingar en skär kvinnostämma genom salen, sjungande en julhymn.
Sedan denna åhörts under andaktsfull tyst- nad, reser sig konungen och med honom sjunga alla ännu en psalm.
Så bäras klädkorgar in, öfverfyllda af paket, och nu börjar utdelningen, hvarvid konungen själf gör början.
» Tvåhundratjuguåtta! » ropar han, och borta i salens ena ände sträckes en hand upp och en hurtig stämma svarar med samma nummer.
Huit!
— flyger paketet, kastad t af konun- gen, rätt i famnen på ägaren till numret.
» Träff a d t?
» » Ja, ers majestät! » Ett nytt nummer ropas upp, ett nytt paket susar genom luften.
Men se väl u p p!
Gamle kungens hand är säker och armen har icke förlorat sin styrka.
Se där!
Pang!
— fick icke en väldig jätte till tysk ett svep kring öronen, så att det hördes genom sorlet!
Men ingen ledsen här!
» Schon gut, » ropar han och gnuggar leende sitt öra.
Skratt och jubel!
En och annan af sjöbussarne känner ko- nungen igen, och då få de sig ett handslag eller en vänlig nick, så att det lyser till under buskiga ögonbryn.
Efter en stund lämnar h. m:t salen, hvar- vid kapten Engelbrecht utbringar ett lefve, åtföljdt af fyra kraftiga hurrarop.
Den vidare utdelningen af de öfver 300 paketen fortsattes nu af öfverhofjägmästar Ankarcrona.
Sedan alla fått sina gåfvor, serveras van- lig julaftonskost, bjudes på cigarrer m. m., och resten af kvällen tillbringas i läsrummen.
Julaftonen 1902 på Sjömanshemmet i Stock- holm står som ett af mina ljusaste minnen, och det är mitt hopp, att den bild från den vackra högtiden, som j a g för Iduns räkning utförde, må kunna låta åtminstone en svag fläkt af dess stämning tränga fram till tid- ningens tusentals läsare.
E — TH.
Nu är tiden inne att omedelbart verkställa prenumeration för år 1903, på det intet afbrott i tidningens ex- pedition må blanketterna, 1902, uppstå.
Postprenumerations- som medföljde n:r 51 af Idun kunna därvid med fördel användas.
UTANFÖR » MJÖLKDROPPEN » VID NYTORGSGATAN I STOCKHOLM.
» EN EN LITEN DROPPE BILD, MJÖLK ».
UPPFÅNGAD I VERK- LIGHETENS K A M E R A.
F Y R A och sex!
Inte ett gram mera! » » H v a d?
Litet öfver fyra och ett hälft kilo!
Och barnet är fem månader!
Det är ju gräsligt! » » Ja, och det ser inte bättre ut än det är!
Sex kilo, doktor!
Se sådana armar och ben — det är som på en plockad tupp!
Man kan vänta att benknotorna skola sticka fram ur det usla skinnet! » En ung kvinna — en » syster », kännetecknad af den hvita lilla mössan — upplyfte just från vågen en liten människovarelse, ett barn, men icke ett sådant litet knubbigt, leende, sprattlande pyre, som det en lycklig moder så gärna vaggar på sina armar, så gärna med stolthet förevisar för beundrande väninnor och rivaliserande mödrar.
Ack, nej!
Stilla, kvidande, låg hon där, den lilla stac- karen, och det var som om i de matta ögo- nen legat en tyst bön om barmhärtighet — eller var det kanske en bön o m befrielse från ett lif, " som tycktes vara blott en försmak af dödens bitterhet.
Doktorn såg på den lilla — såg henne väl knappast för den dimma, som ville stiga ur de varma bruna ögonen upp på glasen, som hälft dolde dem — och vände sig till modren.
» Människa, » bröt han ut, » hur kan ni be- handla ert eget barn på detta sätt? » Blek och aftärd, insvept i en slarfvig sjal, stod hon där och såg ned på golfvet.
Det var ej godt att veta, o m hon sväljde gråten eller o m hon ej gittade svara.
Slutligen fram- stötte h o n: » Ja, hva ' ska ' en stackare göra?
När en inte har födan själf, hur ska ' en då kunna föda en ann '.
För rexten har jag födt opp fem barn förut — de ' ska ' väl nå ' n gång ta ' slut — helst när en svälter. » » Har ni födt upp de andra barnen vid bröstet? » frågade doktorn i vänligare ton.
» Ja, det gick bra i början, men blef sämre sedan; och sista flickan va ' de ' fasligt skralt med, och klen ä ' hon, svälter, fast hon inte kan dö.
Men ändå värre ä ' de ' med den här, för åt henne har j a g knappt haft någon enda droppe. » » Till krogen, » ifyllde doktorn, då hon tve- kade.
» Ja, det går nog dit med, » sade kvinnan, och nu brast hon i gråt.
» Doktorn kan väl begripa, att det svider i en att se barnungen sådan!
Jag har sträfvat, så länge j a g kunnat — jag förmår inte mer — ge hit barnungen!
Jag rår inte för, att j a g inte har mjölk åt den — det är bäst att vi går i sjön bägge två! » » Lugna er, » sade systern allvarsamt.
» Ni liar j u kommit hit just för att få hjälp — och hjälp skall ni få, men ni måste taga reson, svara på doktorns frågor och sedan lyda honom. » Doktorn, som sysslade vid ett skåp, kom nu fram med en packe » lindekläder », och inom en ganska kort stund var den arma lillas usla trasor utbytta mot mycket enkla, men rena kläder, och hon låg nu i systerns sköt, försedd med napp och diflaska och drack med stor begärlighet den mjölkblandning, hvarmed flaskan var fylld.
Under tiden examinerades modren af dok- torn.
Fallet var utan tvifvel behjärtansvärdt: mannen hade blott tillfälligt arbete, förtjän- sten var ringa och i hvarje fall otillräcklig, och så — så var det j u krogen.
» Ja, nu får ni k o m m a hit hvar dag och hämta kokt och blandad mjölk på åtta flaskor, som ni hvarje dag skall återlämna här, sköljda och rengjorda.
Hvar fjortonde dag — och oftare, om jag så önskar — skall barnet upp- visas här, snyggt och ordentligt skött.
Och, » tillade doktorn vänligt, men allvarligt, » för- sök att själf också vara litet ordentlig och hålla snyggt därhemma, så kanske mannen inte så ofta går på krogen. » Det blixtrade till i hennes ögon, och hon hade ett häftigt svar på läpparne, men då » systern » i det samma lade i hennes famn det nu insomnade barnet, mättadt och lug- nadt, och en liten järntrådskorg med de ut- lofvade mjölkflaskorna sattes i hennes hand — då var det, som o m någonting smält bort, något hårdt mjuknat, något ömt vaknat — det var modershjärtat, som häfdade sin rätt.
* Ifall nu någon, som läst det föregående, skulle föreställa sig, att hvad där berättats, vore en af de » teckningar ur lifvet », som grunda sig på allmänna erfarenheter, utan att åsyfta någon verklig personlighet, någon verklig och fortvarande situation, så ber jag » MJÖLKDROPPE^ » -: DUKADT BORD!
7 — fä upplysa orn, att denna uppfattning är all- deles oriktig.
Denna stackars, utslitna, ut- arbetade, tröttkörda kvinna finns verkligen till, och hon har tusende systrar.
Detta lilla aftärda, af svält och vanskötsel aftärda barn finnes verkligen till, och det har tusende syskon.
— — Nej, j a g måste taga något till- baka: detta barn har funnits, men det finnes icke mer.
Det har efter fem månaders g o d mjölkdiet blifvit en knubbig, hvithyllt, glad och täck unge, som belåten ser sig omkring och har en min, som o m h o n ville säga: Hvad det ändå är roligt att lefva!
Jag kan säga det, ty j a g har sett det.
» Hvad v i hafva sett, det vittna vi. » Jag kan nästan också säga, att barnets moder också har varit sådan, som hon syntes vid första sammanträffandet med den människo- vänlige läkaren.
Tvungen att hålla det lilla barnet snyggt — det skall j u hvarje 14 dag uppvisas — har hon småningom själf fått smak för snygghet och ordentlighet.
I alla fall är hon nu alltid snygg, rentvättad, kam- mad, med kanhända lappade, men aldrig trasiga kläder.
Den lilla flickan väger nu sina modiga tio kilo.
Jag kan ej beskrifva, huru djupt gripen j a g kände mig, då j a g såg denna fattiga moder med sitt välfödda, glada, förnöjda barn i skötet — ett barn, jlika älskligt och lyckligt som fordom mina egna barn — och j a g sedan tänkte på alla de hundrade och hundrade, som förgås i eländet eller släpa sig igenom det till en alltjämt uslare tillvaro.
Hvarpå berodde då den stora förändringen med detta barn?
Jo, på — — en droppe mjölk!
Det vill säga, icke blott på en droppe mjölk, utan på » Mjölkdroppen ».
Ty så har man benämnt denna lilla anstalt för utportionering af mjölk till de barn, som af en eller annan anledning måste sakna modersmjölken.
Endast till de mödrar och fostermödrar, som ej kunna gifva barnen den naturliga näringen, utlämnas den steriliserade, med lagom mängd vatten utblandade mjölk, som här redan gifvit så goda resultat.
Upp- komsten af denna » Mjölkdroppe » är värd att i korthet omnämnas.
I en af hufvudstadens tidningar lästes en dag en redogörelse för en liknande anstalt i Paris.
En förmögen man med varmt hjärta och öppen hand läste upp- satsen och vände sig till en läkare, som han visste ömmade för de små, lade en riklig gåfva i hans hand och sade: IDUN 1903 | För barn och ungdom TILL = = =: z =::: S Å V Ä L NYTTA S O M N Ö J E.
FÄRGLÅDOR f ö r a k v a r e l l -, o l j e -, p a s t e l l -, e m a l j -, p o r s l i n s - och gobelinmålning.
M Å L A R E S K R I N, stafflier, a r l i s t s t o l a r o c h p a r a p l y e r.
RITMATERIEL, s å s o m ritbräden, rilbestick, blyerts- &amp; gra- fitpennor.
skizzböcker, block, papper etc. KOLORÉRBÖCKER för barn, i riki urval.
GLÖDRITNINGSMATERIEL: ai paraler m e d bästa platina- s p e t s a r, stort s o r t i m e n t, t r ä a r b e t ™, äfVen m e d a l l m o g e - m ö n s t e r, m.
m.
, allt till b i l l i g a p r i s e r h o s [Wilh.
Becker, Stockholm.
: KONGL.
HOFLEVERANTÖR.
Bodar: I [2 4 ST. NYGATAN: värfvet.
Den först skänkta grundplåten lik- som sedermera influtna gåfvor har han på bästa sätt auvändt och förvaltat, så att för närvarande få 54 fattiga mödrar dagligen af- hämta efter barnets ålder och hälsa tillblandad mjölk.
Det är j u ganska vackert — icke sant?
Men helt säkert finnes många, många gånger detta antal, som äro i behof af samma under- stöd, men ej kunna få något med däraf.
Och ej ens de, som nu åtnjuta denna oskattbara fördel, torde kunna fortfarande behålla den, ty — medlen börja tryta.
Den första gåfvan blef naturligtvis genast från början star&amp;t an- litad.
Lokal hyrdes, steriliseringsapparater, diflaskor, mjölkkärl m.
m. behöfdes j u genast.
Ständiga utgifter äro mjölkuppköp, ersättning åt de personer, som besörja kokningen och utdelningen af mjölken, rengöring af kärl o. d.
Hvar och en torde utan svårighet kunna inse, att detta drager en rätt betydlig kostnad.
5 MALMTORGSGATAN 24.
- 5.
2 3 GÖTGATAN 2 3.
JV.
Ii.
Prislcuranter, ill., på begäran tjratis franko.
Men mest af allt behöfves intresse för saken.
Därför ville j a g — ack, att j a g kunde tala med änglatungor!
— j a g ville bedja alla mö- drar och fäder, unga och gamla, alla, som hafva hjärta för de små, att besöka anstalten, tala vid dess outtröttlige, varmhjärtade ledare, tala vid mödrarna, se på barnen och sedan gä hem och betänka de orden: » Allt hvad I hafven gjort för en af dessa små, hafven I gjort för mig. » Och något kunna vi alla göra.
Den mycket hafver kan gifva rika gåf- vor; den som blott hafver » två skärfvar •,.
kan vara viss om alt äfven den ringa gåfvan blif- ver till välsignelse, då den gifves af godt hjärta.
Aflagda barnkläder, huru slitna som helst, och gammalt, slitet linne isynnerhet mottages med varmaste tack.
Hyra och bränsle är en dryg utgift och en utgift, som ej kan inskränkas.
Fri lokal vore den yppersta gåfva Skulle ej staden hafva någon att därtill disponera?
Jag frågar blott — kanske frågar j a g dumt, men nu är det i alla fall gjordt.
, j F ö r närvarande är Mjölkdroppen inrymd i huset 25 Nytorgsgatan, hvars föga inbjudande yttre döljer några särdeles trefliga rum.
Hvarje tisdag och fredag kl. / 2 — 2 e. m. träffas Men det bör ej heller vara så svårt att inse där anstaltens upphofsman och nitiske ledare, fördelarne af den hjälp, som här räckes åt de d:r Blumenthal, som lämnar besökande alla små.
Det torde vara satt utan allt tvifvel, önskade upplysningar.
att en i tidigaste barndomen vanskött kropp Ack, o m blott många, många ville förfoga grundlägger sjuklighet, håglöshet m. m., och sig dit upp på Söder och med egna ögon öfver- att i den osunda kroppen sällan bor en sund tyga sig o m huru behöflig och välsignelserik själ.
Det torde likaledes vara satt utom allt denna enda lilla mjölkdroppe redan är!
* tvifvel, att enda sättet att bibehålla samhälls- M ATHILDA L ANGLET.
kroppen sund är att taga vara på samhälls- medlemmarne redan i tidiga — helst i tidi- gaste år.
Kan man taga vara på barnen, taga nog män och kvinnor sedan vara på sig själfva.
L I T T E R A T U R.
&gt;Låt oss gå och göra sammaledes! » Kunna vi få barnen sunda till kropp och själ, Och läkaren gick.
» HEMMETS KOKBOK », torde vi ej för de vuxna behöfva bygga så Med outtröttlig ifver och största uppoffring UTG1FVEN AF FACKSKOI.AN FÖR HUSLIG EKONOMI många fängelser, sjukhus och fattig- af tid och krafter I UPPSALA, hus.
tog han sig an lyder titeln på den nyaste företeelsen å den kuli- det om- nariska vetenskapens område — en publikation, Hvad j a g med dessa rader egent- som allra minst för denna tidnings läsarinnor torde betrod- ligen ville hafva framhållet, behöfva någon långrandig rekommendation.
De da är att det verk, som blif- matrecept, som meddelas i » Hemmets kokbok., vit utfördt af en m e d uigöra nämligen ett urval ur den stora receptsam- ling, som under en följd af år samlats i den an- understöd af några, sedda Fackskolan, och som under åren 1900-1902 är något, som nu till stor del offentliggjorts i Iduns » Köksalmanack » af oss alla borde och » Hjälpreda » samt sålunda redan äro kända fortsättas, ty det för och af våra husmödrar högt värderade.
Fack- är ett verk, som skolan tillmötesgår en från många håll uttalad önskan, då dessa nu utgifvas samlade i bokform.
pekar på framti- Om alla recepten utan undantag gäller, att de den, som har löf- blifvit inom skolan upprepade gånger pröfvade ten för framtiden.
och sålunda äro fullt pålitliga.
Boken inne- håller mellan 600 å 700 recept och utgifves från Understöd i pen- aktiebol.
Ljus ' förlag i 10, högst 12 häften om 32 ningar och gåfvor sidor till ett pris af 30 öre för häfte.
behöfves nu, o m anstalten skall kunna fortgå — * För dem, som vilja med någon penningsum- och, ack, hur sorg- ma, stor eller liten, bidraga till den förträffliga ligt, om den skulle lilla anstaltens fortbestånd, må nämnas att alla behöfva stängas!
bidrag, älven de minsta, mottagas med tacksamhet Många äro de, som dels af fattigvårdsinspektört-n hr Albin Limlblom samt af d:r M. Biumentlial, dels å listor på Iduns då skulle gråta och Stockholms Dagblads kontor samt i några af blodiga tårar.
A. BLOMRERO FOTO » MJÖLKDROPPEN- R VÄNTRUMMET.
stadens banker.
v 1 i
IDUN 1903 — 8 — BILDER FRÅN DEN PÅGÅENDE SVENSKA SYDPOLSEXPEDITIONEN.
SPECIELT TAGNA FÖR IDUN AF EN AF DELTAGARNE.
1.
GATUSCEN FRÅN SAN VINCENT.
2.
A VENIDA DE MAYO, BUENOS AIRES STÖRSTA BOULEVARD.
3.
PÅ ANTARCTICS DÄCK.
FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: KAND. K. ANDERS- SON, KAND. SKOTTSBERG, KAPTEN LARSEN, LÖJTN.
DUSE.
4.
KAND. SKOTTSBERG, MR STOKES, D:R EKELÖF.
5.
DOCENTEN OBELIN.
6.
GRUPP AF GRÖNLANDSHUNDAR.
7.
VY AF DRIFISEN SÖDER OM KAP HORN.
LÄNGST UT SYNES ANTARCTIC.
8.
YRVAKNA SALAR.
9.
NELSONÖN.
DEN SKJUTNA SALEN FLÅS.
10.
PINGUINJAKT PÅ NEL- SONÖN.
D:R EKELÖF, D:R BODMAN.
11.
NELSONÖN.
ETT PINGUINPAR.
BAKOM SYNES EN FRAMSKJUTANDE UDDE AF LANDISEN.
12.
VY AF PACKISEN.
— D FRÅN D EN SVENSKA SYDPOLSEXPE- DITIONEN.
NÅGRA YTTERSTA SÖDERN.
Å BILDER Å N G A R E N » A N T A R C T I C » med den Norden skjöldska sydpolsexpeditionens mäu ombord en disig oktoberdag 1901 ångade ut ur Göteborgs hamn, meddelade Idun en notis om affärden och lotvade att sedermera ge en framställning i bild af den märkliga expeditionen, där den drog fram på sin veten- skapliga forskningsresa.
Detta löfte äro vi nu i tiilfälle att begynna infria, tack vare en af expeditionens medlem- mar, som ställt till Iduns disposition en serie mycket intresseväckande fotografier från olika, af expeditionen besökta platser, tillika med en ej mindre intressant text.
Ledare för den märkliga expeditionen, af hvilken vår geografiska och naturvetenskapliga forskning väntar sig betydande resultat, är som kändt docenten d:r N. Otto G. Norden- skjöld.
De öfriga deltagarne bestå af kapten C.
A.
Larsen, som för kommandot på » An- tarctic », docenten Axel Obeliu, kandidat Erik Ekelöf (expeditionens läkare), doktor Gösta Bodman (fysiker), kandidat K. A.
Andersson (zoolog), kandidat C. F. Skottsberg (botanist), löjtnant L.
A.
Duse och amanuensen J.
G. Andersson.
För närvarande befinna sig » Antarctic » och dess modiga resenärer i de väldiga isregio- nerna kring sydpolen och från denna spän- nande färd ha vi löfte o m ännu en skildring fram på våren, då expeditionen beräknar att kunna inträffa i Buenos Aires.
I förhoppning att våra läsare med lifligt intresse skola följa sina djärfva landsmän på deras eröfrarfärd i den eviga isens hemlig- hetsfulla land, lämna v i nu ordet åt förfat- taren.
x c Den svenska sydpolsexpeditio- nen lämnade, som bekant, den 16 okt.
1901 fosterlandet för att ombord å det gamla expeditions- fartyget » Antarctic » anträda sin långa och äfventyrliga färd till det södra halfklotets polartrak- ter.
Sedan kollast intagits i den lilla engelska hamnstaden Fal- mouth, fortsattes resan öfver A t - lanten under det härligaste vä- der.
Det var soliga dagar och lugn sjö, mången gång som en 9 IDUN — spegel, och endast några svaga antydningar af de stormar, som ofta göra färderna till Syd- amerika mindre angenäma, fick » Antarctic » kännas vid.
Ett kort uppehåll gjordes i de svartes världsdel vid passerandet af Kap Verde-öarna.
Den klippiga, 1,000 m. höga, uttorkade och ofruktbara ön S:t Vincent anlöptes för några timmar, hvarunder det föga intressanta, en västafrikansk, af de stora antlanterångarna ständigt besökt hamn hade att uppvisa för en främling, togs i betraktande.
(Se bild.
1.)
Det första målet härefter var Buenos Aires, dit » Antarctic » anlände- den 16 december.
Argentina är tvifvelsutan Sydamerikas natur- skönaste och mest omväxlande land.
Med en yta af nästan hela det kontinentala Väst- europas storlek producerar det från tropiker- nas glödande frukter till de- få blygsamma alster, ett subantarktiskt klimat kan fram- bringa.
Den eviga sommaren i norra delen, där en brännande sol hela året om häller ro- sor och liljor vid lif, förbytes i Eldslandet till ett bistert, kallt och nästan polarartadt klimat, där snöhöljda fjäll och ofantliga glaciärer till stor del äro förhärskande.
Buenos Aires, som innehåller omkring Vr&gt; af hela landets befolkning eller inemot 1 million invånare, är södra halfklotets största stad, fullt jämförlig med Europas stora huf- vudstäder (bild.
2).
Den ovanliga renlighet och ordning, som härskar å dess stora asfalt- belagda och väl vårdade boulevarder, öfver- träffas, enligt en del beresta argentinares eget omdöme, endast af nordens Paris, Stockholm.
Mångfaldiga äro de statyer af republikens fri- hetshjältar, som pryda torg och parker, hvilka senare stundom äro af en skönhet och prakt- fullhet, som ej i Europa öfverträffas.
Efter fem dagars vistelse i Buenos Aires, där alla visade expeditionen stor uppmärksamhet, och där intresset och välviljan för densamma vida öfverträffade, hvad man kunnat vänta, 1902 lämnade » Antarctic » tidigt på morgonen den 21 december dess hamn med Falklandsöarna som närmaste mål.
Här kompletterades det genom tropikernas hetta illa medfarna hund- förrådet.
Sedan ett besök gjorts på den argentinska magnetiska stationen å Isla de los Estados, vändes stäfven mot söder, och den egentliga islarden började (bild.
3 — 6).
Det område af polartrakterna, som den svenska expeditionen valt till sitt operations- fält, är beläget i det närmaste söder om Kap Horn (bild.
7).
Här skjuter fram ganska långt mot norr en udde af det antarktiska outforskade landet med en förpost af klippiga, ishöljda öar, Syd- shetlandskedjan.
j En kort landning gjordes på en af dessa öar, Nelson Island.
Salar och pinguiner fun- nos här i oerhörda massor, och mycket in- tressant var att göra dessa djurs närmare be- kantskap på en mark, som ännu så länge är deras egen (bild.
8 — 11).
Därefter sattes kursen mot söder utefter östra kusten af nämnda landtunga, hvars senast upptäckta del bär namnet Kung Oscar II-.s land.
Orngifven på alla sidor af Södra Ishafvet, som gör klimatet utprägladt oceaniskt, har den antarktiska regionen en säregen karaktär, vida skild från den motsvarande i yttersta norden.
Allt är här nere mera storslaget och dystert, antingen den täta, oändliga packisen (bild.
12) betäcker vattnet, eller de väldiga isbergen likt flytande kontinenter långsamt segla fram på ett spegelblankt haf (bild.
\ ' 6), antingen evig snö och is begrafva landet, eller de enformiga, klippiga stränderna beklädas af en torftig, nästan omärklig vegetation af lavar.
• * &lt;- Det är ett sagolikt dunkel i hvilket Antarktis ännu är höljdt.
Detta våra förfäders fantasi- land, Terra aitstralis, som så småningom visade sig till stor del vara en utopi, och därför på kartorna med åren förminskats till sin nuvarande storlek, omfattar dock en ännu outforskad yta, större än Au- stralien.
Man vet ej ens, hvad som döljes innanför den hittills ogenomträngliga isbarriären, om det är en kontinent eller ett nytt världshaf.
Den svenska expeditionens för- sta landstigning här nere gjor- des på Sn / mour ön där en depot upplades med åtskilliga förnöden- BILDER FRÅN DEN PÅGÅENDE SVENSKA SYDPOI.SEXPED1TIONEN.
SPECIELLT TAGNA FÖR IDUN AF EN AF DELTAGARNE.
13.
ISBERG.
SEYMOURÖN.
15.
EN PINGUINKOLONI PÅ SEYMOURÖN.
16.
VRÅLANDE SJÖELEFANT.
14.
DEPOTEN UPPLÄGGES PÅ
I DUN 10 - 1903 en lycklig slump för oss, som lät honom och fru F. befinna sig i den äl- dre herr F:s atelier vid vår fotografs besök.
Det skulle vara en oar- tighet, och en oförlåtlig sådan i en tidning som Idun, om vi ej äfven med några ord omnämde fru F., när v i äro nog lyck- liga att äga hennes bild.
Då jag emellertid endast vid ett par tillfällen och då helt flyktigt haft för- månen sammanträffa med henne, måste jag inskrän- ka mig att säga, det hon gaf intryck af att vara en intelligent kvinna, god mor och förståndig hus- mor.
Det har antagligen un- der denna långa följd af år här i Paris funnits ti- der rika på bekymmer och svårigheter, då det fordrats mera än vanlig energi och omtanke för att hålla det lilla hushållet uppe.
Särskildt svära tor- de olycksåren 1870-71 samt de närmast följande ha varit.
Vi tro därför att det är med tillfreds- ställelse fru F. emotser hemflyttningen till Sveri- ge, äfven om detta skett under mer blygsamma förhållanden än dem som » chåtelaine » på Nadine- borg!
heter samt högt öfver den samma en varde med en skrifven underrättelse om expeditionen (bild 14).
Redan här så långt mot norr som 64° 3 0 ' S var packisen tät, och ehuru ön var snöfri, var dock hela dess kust mer eller mindre blockerad af drifis.
Söder härom gjordes ytterligare ett par » landstigningar » på den fasta milsbreda hafs- isen, där exkursioner inåt land företogos.
Till stor del är djurvärlden här nere en helt an- nan än inom det norra halfklotets isregioner.
I den brokiga samlingen af fåglarintaga pingu- inerna främsta rummet (bild 15) såväl å land som i hafvet, där de liksom i stora fiskstim simma omkring under vattnet och endast med små korta hopp visa sig öfver ytan.
Längre söder ut finner man den ståtliga metershöga kejsarpinguinen, dessa trakters största fågel.
Isbjörnen saknas här helt och hållet och intet motsvarande landtrofdjur ersätter den.
Salarna äro äfven af annan typ.
Utom den vanliga " Weddellsälen visar sig äfven i stor mängd den vackra, silfverglänsande och svart- fläckiga sjöleoparden, och i stället för Nordens hvalross har man här, ehuru i ett ringa fåtal, den jättelika sjöelefanten (bild 16).
S.
F A — ST.
RÅN MONTPARNASSE OCH MONT- AF MARTRE.
EDVARD ATELIERINTERIÖRER STJERNSTRÖM.
ATELIERN RUE CAUCHOIS N:E 15.
R UE LEPIC är topografiskt sedt en af de mest egendomliga gatorna här i Paris.
Den är på samma gång en af de brantaste och mest krokiga.
Den utgör en af de Vanligaste stråkvägarne, när man från nedre Mbntmartie vil) begifva sig upp till » La Butte ».
Dess båda änd- punkter flankeras af de båda kända nöjesetablis- sementen » Moulin Rouge » och » Moulin de la Ga- lette ».
Från ungelär midten af denna sti äcka ut- går en liten gatstump: Rue Cauchois.
Benäm- ningen rue är dock oegentlig för detta lilla stycke gata, ty det är ej annat än h \ ad man här plägar kalla iiiqjasse en återvändsgränd.
Vi skulle nästan vara hugade att betrakta uttrycket gata såsom en artighet mot den artist, som här sedan en lång fö.jd af år har sin atelier.
Kanske i en framtid staden Paris myndigheter gått ända därhän att de äfven låta gatan ändra namn, uppkallande henne efter konstnären ifråga!
Jag skämtar visser- ligen nu, men så alldeles omöjligt kunde detta dock ej vara.
Dylika smickraune ynnestbevis är man här ingalunda njugg med, ty efter nästan hvarje municipal-konseJj se vi, att » stadens fäder » beslutat gifva någon gata nytt namn efter någon framstående medborgare, fransk eller utländsk.
Det sista nya i den vägen är en rue Dewet, som tillkom under boergeueraleruas besök här för nå- gon tid sedan.
Vi svenskar hafva all anledning att känna oss stolta, ty bland Paris g ' ator bära ej mindre än tre namn efter landsmän: rue.
Berzeiius, rue Linné samt den allra senast omdöpta: rue Nobel.
Utom dessa hafva vi naturligtvis äfven en rue, de Stockholm, belägen i quartier de FEiirope, där samtliga gator äro uppkallade efter Europas huf- vudstäder.
Det är med en viss » fosterländsk skadeglädje- (om jag får begagna ett sådant ut- tryck!)
jag ber att få påpeka, det man här för- gäfves skall söka någon gata, uppkallad etter norsk eller dansk man.
Men här har jag bland Paris gator och grän- der råkat vilse och kommit långt bort från mitt mål, som ju var rue Cauchois n-.r 15.
Denna egendom uigöres af ett litet lågt, men snyg ' gt hus med tämligen hvardagligt utseende.
Innanför en liten, väl hållen, miniatyrträdgård ligger den atelier, af hvilken vi här meddela en interiör.
Måhända skall någon skarpsynt och minnesgod Iduns läsare göra den anmärkningen, att det ej är för.-ta gången han befinner sig här!
Ni har rätt, ärade läsare!
Redan för ett par är sedan har ni gjort ett besök här.
Trots den tur Albins onekligen stora » esprit d ' arrange- ment » han ådagalagt för att åstadkomma en » scen- förändring » torde det ej vara lönt törn eka faktum.
Det var, om vi ej missminna oss, utställnings- Min skildring här ha- de knappast kommit till stånd, om jag ej för nå- gon tid sedan helt å pro- pos stött tillsammans med NILS FORSBERG MED FRU OCH SON I SIN ATELIER VID RUE LEPIC.
pastor S. ALBIN, PARIS, FOTO.
» Har ni lust, » frågade han, .att följa med upp till Nils Forsberg och se pä hans förslagsmälningar året 1900 som Idun i ord och bild lämnade en för Lunds domkyrka?
Jag har just nu fått ett skildring- af vår landsman Nils Forsbergs atelier kort från honom, hvarå han inbjuder mig att taga här.
dem i betraktande. » Naturligtvis antog jag med Det är ej vår vana att upprepa oss själfva, tacksamhet anbudet, och tagande den just samma men om vi nu för en gångs skull gifva en » re- dag för trafik öppnade nya M&gt; ' tiopolitainlinjen pris », så hoppas vi att detta skall gunstigt upp- hade vi på mindre äu 10 minuter förflyttat oss tagas af de ärade läsarne!
frän Parc Monceau till place Pigalle och voro Det tyckes som under den sista tiden inom hemma hos herr Forsberg.
vår svenska koloni vissa tendenser till rémigra- tion visat sig, i det att fWe af våra äldre lands- Vi mottogos på det välvilligaste och äfven jag, män här återvändt till det g amla hemlandet.
I den objudne gästen, välkomnades, men måste jag, fjol var det kapten Gustaf Bag-ge, som efter én tråkigt nog, innan jag fick inträda i atelicrn hög- 32 års härvaro lämnade sitt ritbord och sina kartor tidligen lofva att ej med ett ord i min tidning i hotel Hache.tte, för att bosätta sig i Norrköping, omnämna lundamålningen.
och nu är det Nils Forsberg, som efter nära 8 Det var en 6 år sedan jag sist såg herr F. lustrers arbete står i begrepp att flytta sitt staffli Dessa år hafva gått honom omärkligt förbi, åt- från Montmarte till Öresund.
Fosterlandet är minstone hafva de ej gjort honom äldre, möjligen g-ifvetvis att lyckönska till återbördandet af söner litet fetare.
Samma hastiga, lifiiga rörelser, samma sådana som dessa!
vänliga, vinnande sätt och — samma skånska tungomål!
Det är i sin gamla födelsebygd, » Konungariket Före oss befunno sig i ateliern ett par andra Skåne » (som han älskar uttrycka sigi, som Nils af koloniens mera konstförstående medlemmar.
Forsberg ämnar slå sig ned, i samma trakter där A ena lång-väggen hade artisten uppställt sina han för 40 år sedau verkade, äfven då som målare, målningar, utgörande en större för kyrkans absid faslän genren var en annan!
samt 8 mindre.
Jag- antager att svenska tidningar redan vetat Som Iduns läsare antagligen veta, så är det berätta det herr F. af förre operasångaren Carl artisterna Kronberg och Forsberg, som täfla om Hagman inköpt den charmanta villan Nadineborg, utförandet af dessa målningar.
som så väl hvad beträffar det natursköna läget Jag känner ej de motiv profes=or Kronberg som corps de logiets stilfulla yttre och komfor- valt för sina, men jag känner desto bättre denne tabla inredning intager främsta rummet bland framstående artists eminenta förmåga, särskildt dessa vackra egendomar, som bilda Helsingborgs inom plafondmålningen, en genre, som jag där- villastad.
emot tror vara tämligen ny för herr F. Men äfven Hemflyttningen till Sverige borde redan ha om jag hade sett den förres målningar och ej ägt rum, men herr F. ville, först afsluta sina skisser gifvit löfte att ej tala om den senares, skulle jag till målningarne i Lunds domkyrka, med hvilkas ändock ej varit nog förmäten att inlåta mig på utförande hans sista tid här varit upptagen.
någon jämförande kritik.
Det vågar jag dock Sonen, herr Nils Forsberg J:or, kominer dock säga, att jag förespår herrar konstdomare ett att stanna här.
Född och fostrad i Pari » som han svårt arbete i valet.
Mig synas nämligen herr är, är det ju helt naturligt, att de band, som Forsbergs ämnen lika lyckligt funna som i ut- binda honom vid fosterlandet, äro starkare än de, förandet fulländade.
som draga honom till fäderneslandet.
Målare äfven han, med ett redan stadgadt rykte Att vi svenskar här i Paris med största in- som sådan, har han vid flere tillfällen utställt tresse emotse åtgörandet, hvilken af dessa båda präktiga saker å salongen.
Självporträttet, som artister skall komma att utföra målningarna i vi se å bilden, exponerades å fjolårels salong Lundadömen, behöfver jag knappast påpeka, lika och fick ett mycket förtjänstfullt omnämnande.
litet som att vi hoppas att det blir Forsberg som får förtroendet.
Det är ej blott våra sympatier En älskvärd ung man för öfrigt, som talar en för konstnären i fråga, utan äfven en sorts lokal bra svenska, bara han vill!
patriotism, som diktera dessa våra önskningar.
Herr F. J:or har sin egen atelier, och var det -
— När vi ändtligen sett oss nöjda, och de andra bjödo farväl, stannade jag kvar en stund, ty här fanns så mycket annat af intresse att taga del af.
På ett staffli se vi en reproduktion af » En hjältes död » i gravyr, ett charmant arbete, som nyligen blifvit lärdigt, och af hvilket endast ett 10-tal exemplar komma att släppas ut.
På ett par andra äro uppstälda ett par porträtt, ex- ponerade å 1901 års salong.
Väggarne upptagas af studier och utkast af Forsbergs egen pensel: Här hafva vi den gamle öfversten från » En hjältes död », här trumslagaren från » Gustaf Adolf vid Liitzen », där gossen ur » Les saltimbanques ».
Men i den rymliga ateliern tinnes plats ej allenast för målningar, utan äfven för andra de mest olikartade föremål.
Dräkter och vapen från alla tidsåldrar.
Här hänger en kardinalshatt bred- vid en stormhufva, där en röd sidenrock bredvid en ringbrynja.
Här korsar en smidig Toledo- klinga ett gammalt slagsvärd, där ser man den hotande mynningen från en gammal » kärrebyssa », hvilande på sin » gaffel ».
Ja, herr P. skulle mycket väl kunna sätta upp en passabel teatergarderob och armera en mindre friskara.
Men det är att märka, det alla dessa föremål äro autentiska, och ej som teater- och atelierrekvisita i allmänhet endast efterbildningar.
Denna kyrass kan mycket väl ha suttit på en af Tillys kroater, detta kyller burits af en Smålands ryttare!
Det är ett icke ringa pekuniärt värde denna unika samling, som nerr F. under sina många och länga resor lyckats sätta upp, representerar.
Herr F. var en förevisare som få.
Nästan om hvarje sak hade han någon liten pikant eller in- tressant upplysning.
Han visade oss den mycket invecklade procedur, hvarmed det var förenadt att draga på sig en tornerrustning och den ej mindre att ladda en » kärrebyssa »; vi måste för- söka » göra handgrepp » med ett gammalt tungt flintlåsmuskedunder och » skvadronera » med en gammal pamp.
Och Nils Forsberg förstår sig på dylik sport, ty vi skola minnas, att han som fransk soldat deltog i kriget 70 — 71, och den tafla han visar oss härifrån i sin » En hjältes död », det är en episod, som han sett och upplefvat, ej en fantasi som han drömt eller konstruerat, och häri kanske ligger just hemligheten att detta arbete blitvit hvad det är: ett prof på den mest fullödiga konst.
Så visade oss herr F. åtskilliga fotografier af den villa, som inom kort skall blifva hans hem.
Villa är ett något oegentligt uttryck för denna ståtliga herrgårdsbyggnad, hållen i någon engelsk stil.
Liggande mycket högt på en terrass, har den rätt under sig järnvägen, mot hvars bank Sundets böljor bryta sig.
Utsikten från Nadineborg öfver Sundet och den danska kusten skall vara hän- förande, och man behöfver ingalunda vara artist för att tjusas häraf.
På det att vi, som aldrig varit i tillfälle att se detta panorama, ändå skulle få en föreställning härom, tog herr F. papper och penna och tecknade under det han skildrade: » Här ligger Nadineborg, där är Sundet.
Här längst i norr se vi Svinbådans i danska färgerna hållna fyrskepp.
Midt öfver på danska kusten ligger Marienlyst med Hamlets graf och Krono- borgs slott.
Längre ned se vi de vackra herre- sätena Suekkersten, Espergjaerde samt Genon och längst i söder Klampenborg.
Vackraste partiet kanske dock är själfva Sundet med sin mängd af ång- och segelfartyg samt den lilla ön Hven, Tyge Brahes forna, de kungliga hararnes nuva- rande hemvist!
På svenska sidan se vi längst i norr Kullaberg, Höganäs och Kulla-Gunnarstorp.
Söder om Na- dineborg, en smula från kusten, ligg ' er Ramlösa brunn och längst ned se vi Landskrona.
Tror ni ej att allt detta bildar en härlig tafla, en vacker sommardag, när Sundet ligger spegel- lugnt och ek- och bokskogarne stå gröna?
Den danska kusten är betydligt mera leende, mera yppig än den något karga svenska.
Har ni hört historien om dispyten mellan Carl XV och Fredrik den syvende beträffande den kust, åt hvilken egentligen företrädet tillkommer? » Nej det hade vi ej.
» Jo, den danske kungen hade just räknat upp alla de vackra ställen, de samma som jag nämnt, med hvilka den danska sidan kunde skryta, då den svenske monarken helt lugnt invände: » Ja det är just alla dessa ställen som gör vår kust till den vackraste, ty härifrån hafva vi fri utsikt öfver den väna danska! » » Vet ni jag ser detta vackra Öresund för mig så tydligt, när jag vill, trots min långa bortavaro från dessa trakter.
Mången kväll har jag stått här uppe på » La Butte » och tittat ut öfver åt St. De.nis.
Den flacka slätten med sina enstaka ljusknippen har dä synts mig påminna om Sundet med sina fartyg och den lilla staden själf har då varit Helsingör. » 11 - » Men vet ni, det var så nära att mina planer att flytta hem till Sverige strandat på — hvad tror ni väl?
Jo, man hade sagt mig att där hemma, äfven i de mindre städerna, fanns något som man kallade » trottoarrätt ».
Jag hade ej trott härpå, men så kom jag till Stockholm, och mycket rik- tigt, där fick jag så väl af poliser som trafikanter oupphörligt tillsägelse att byta trottoar.
Detta retade mig, ty det bör vara hvarje medborgares rätt att få välja hvilken sida af gatan som helst!
Lyckligtvis är Helsingborg ännu ej hemfallet un- der detta påbud, ty i sådant fall hade jag sanner- ligen ej kunnat bosätta mig där! » Vi skrattade och försökte, fast med tämligen klent resultat, tala för det berättigade i ett dylikt färdsätt i mindre städer med smala trottoarer och där korsandet af gatan ej är förenadt med samma risk som t. ex. här i Paris.
Och så bjödo vi farväl, tillönskande en lycklig resa och trefnad i det nya hemmet i gamla hem- landet.
Det blir nog ett tomrum efter Nils Forsberg där uppe i svensk-norska sällskapet, där han trifdes g odt,.
och hvars tafvelsamling han riktat med flere vackra prof på sin konst.
Här kommer man nog att sakna den talangfulle artisten, den humoristiske berättaren och sympatiske lands- mannen.
Men Helsingborg är ju ej så långt borta, och man har all anledning hoppas, att Forsberg själf så väl som hans tafior ej alltför sällan skola hitta vägen hit!
Forsberg lämnar här i Paris ett mer monumen- talt prof pä sin konst.
Det är nämligen han som utfört målningen öfver hufvudentréen till ryska kyrkan vid rue Pierre le Grand.
Det är således ej första gången han utfört ett arbete analogt med det, som vi hoppas han kommer att göra i Lundadömen.
- Ett godt nytt år!
tillönska vi vördsamt alla våra läsare.
Iduns Redaktion.
EN LITEN ÄKTENSKAPSINTERIÖR.
F LICKORNA Boberg sågo helt rödnästa och blåfrusna ut, då de på middagsrasten kommo hem från skolan.
» Det är riktig vinter i dag, » sade Eva och gnuggade sina händer, i det hon satte sig ned vid den varma chokladen.
» Vi få alltså börja att tänka ' på edra vinter- kläder, » sade mamma betänksamt.
» Flickorna behöfva nödvändigt nya kappor, » förberedde hon sin man, i det hennes min fick det litet trötta, nervösa uttryck den så lätt antog.
» Och så få vi sådant där fint, knollrigt skinn på dem, så vi bli så där stiliga som flickorna Karlsson! » utbrast Eva, lifligt sekun- derad af sin yngre syster.
» Visst ska ni ha knollrigt skinn, och visst ska ni bli stiliga, » sade pappa, som var myc- ket svag för sina flickor, i det han skämtsamt nöp Eva i örat.
Dagen därpå gick fru Boberg till Vingrens kapp- och manufakturaffär och lät sina flickor taga mått till nya kappor.
Flickorna behöfde äfven nya galoscher och hvarjehanda andra saker, och fru Boberg utrustade dem m e d hvad hon ansåg erfordras.
Hon blef emeller- tid Vingrens förnämsta kund för dagen, ty på eftermiddagen kom hon åter och tog ut ett svart klädningstyg åt sig själf.
Det hade blifvit sorg i släkten.
Det blef en nätt liten räkning, som presen- terades fru Boberg, då hennes döttrars nya kappor hemsändes, och den föranledde henne ett anfall af hennes nära nog af kronisk na- tur blifna ängslan för att bedja sin man o m pengar.
Sedan hon ett par dagar gått och klämt på sin räkning, i afvaktan på ett gynnsamt tillfälle.
att bedja om pengarna, trodde hon sig hafva funnit det, då mannen en dag, med synnerligen upprymd och godlynt min, kom hem från sitt kontor.
» Pengar nu igen? » Hennes herre och mans IDUN 1903 godlynta min försvann som sol i moln, och hans panna lade sig i dessa hotande veck, hvilka han väl så mycket för effektens skull och af vana som af någon betydelsefullare orsak anlade, så fort det blef fråga o m pengar.
» Aldrig är det då annat än pengar och pengar. » » Nej, naturligtvis.
Och som det ju erford- ras både kläder och föda, så blir det heller aldrig något annat i denna värld än att gifva ut pengar och pengar, » svarade hustrun trött och irriterad.
Mannen betraktade förvånad sin annars allt annat än bitande fru.
» Naturligtvis.
Men att komma öfver en med så här stora sum- mor på en gång!
Och just då man har så- dana stora utbetalningar att göra som jag i öfvermorgon. » » Som du j u aldrig inviger mig i dina af- färer, så kan j a g j u inte känna till de lämp- liga ögonblicken, » invände frun, på hvars kinder det runnit upp de små röda fläckar, som hörde till symptomen vid dessa pekuni- ära perser med mannen.
» Vingren kan väl vänta. » » Vänta!
Så galet är det då väl inte, att han skall behöfva vänta.
Men hvad jag ville säga är, att det är bra obehagligt, att hux flux få öfver sig en sådan här stor räkning. » Han granskade den ånyo.
» Vinterkappor!
Ska flickorna behöfva nya sådana hvart enda år? » » Nej, det behöfva de inte, » svarade frun med den trötta, entoniga röst, hon omedvetet brukade antaga under dessa rannsakningar.
» De ha haft de gamla i två år, men de voro nu både slitna och urvuxna. » » Ja visst, j a, » svarade mannen, hvilken lika regelbundet kände sig retad af denna ton hos hustrun.
» Naturligtvis voro de all- deles barslitna, och du hade väl heller inte en hel tråd på kroppen?
Det är ständigt samma visa. » » Min garderob var tvärtom i synnerligen godt stånd, » rodnaden på fru Bobergs vissna kind blef allt bjärtare.
» Men någon svart klädning hade jag ej att sörja din svägerska i. » » Ta, ta, ta, nej naturligtvis, » sade mannen, slående omkring sig med de uttryck och tale- sätt, som voro så ofta anlitade att de gingo af gamla vanan.
Men den passiva, tåliga fru Bobergs nerver tycktes i dag vara synnerligen irriterade, ty fastän hon längesedan vant sig att betrakta dessa saker och ting ohjälpliga, öfverfölls hon af ett af sina sällsynt påkommande raptus att göra uppror mot det utslitande husliga ekonomisystem, under hvilket hon trälade.
» Det är precis, som o m jag gjort till min uppgift att ruinera eller rent af bedraga dig.
Naturligtvis ökas utgifterna i den mån bar- nen växa upp.
Men om du blott gåfve mig något visst och bestämdt att hålla mig till!
— Jag står sannerligen inte ut med detta. » » Slidder, sladd er, » utbrast mannen otåligt.
» Det är till verkligt men för barnen att så ofta vara vittnen till dessa uppträden, » fort- for frun.
» Härom dagen frågade mig Alice, efter ett sådant här uppträde, o m vi voro så rysligt fattiga, vi som ändå hade mycket finare än Karlssons. » Mannen ryckte på axlarna.
» Jag tycker mig ändå få sträfva så pass för vår existens, att det inte borde förundra dig, o m jag vill hafva en smula kontroll på penningeåtgången i huset. » » Jag inser visst, att du får sträfva, » ut- brast frun med tårar i ögonen.
» Jag känner j u inte vår verkliga ställning, och jag begär j u inte bättre, än att du lämpade hushålls- pengarne efter den.
Det skulle och måste räcka. »
IDUN 12 — 1903 » Några bestämda hushållspengar hvarken kan jag eller vill.
jag lämna, det vet du j u, » svarade herrn, till hvars oomknllrunkliga eko- nomiska principer det hörde att aldrig onö- digtvis lämna någon större summa ifrån sig.
» Undvik onödiga utgifter, mer begär j a g j u inte. » » Ena dagen hafva vi råd att gifva fina middagar och andra dagen blir det scener för de nödvändiga utgifternas skull.
Jag kan inte finna den riktiga medelvägen, » sade frun med en verkligt högtragisk pathos.
» Herre Gud, » sade herrn.
» O m j a g också skulle brusa upp en smula öfver att få på mig en sådan här räkning, just då jag har ondt o m pengar, så är det väl inte något att taga vid sig för, eller att göra ett sådant här stort nummer utaf.
Du själf har väl inte heller precis något änglahumör? » » Nej, det är just det jag inte har.
Och därför ville jag undvika dessa ständiga upp- träden.
De fördärfva både mitt lynne och ditt lynne.
Och jag finner detta sätt att ut- pressa pengar af dig formligen förödmjukande och nedsättande. » » A, gubevars väl, » föll herrn in i retsam fal- sett.
» Ä r det nu förödmjukande för en hustru att höra sin man grufva sig öfver sina stora utgifter samt anbefalla sparsamhet.
Jag kunde j u också falla på den idén att finna det för- ödmjukande att inte kunna motsvara dina förväntningar att vara gjord af pengar.
Så- dana öfverspända och barocka idéer, ni frun- timmer kunna falla på. » » Jag tycker just inte, att dessa ständiga rannsakningar och dessa beskyllningar mot mig skulle kunna bereda dig någon så särskild tillfredsställelse, » sade frun, redan färdig att blifva » matt ».
» Det vore från många syn- punkter så mycket bättre för oss alla, om jag hade något bestämdt att rätta mig efter. » » Ja, men det hvarken kan eller vill jag lämna dig.
Du väsnas värre, än om jag vore en riktig gnidare och tyrann.
Jag har aldrig velat ålägga hvarken hustru eller barn några umbäranden. » Och med segrarens tillfreds- ställelse kände han, huru han härmed afslu- tade samma slags cirkelrund, han och hans hustru så mången gång förut kringlupit.
» Det är väl i snart femton år, j a g bemödat mig om att finna den där medelvägen, » sade fru Boberg med ett kort, melankoliskt skratt och ett tröttadt uttryck i ögonen.
» Men jag kommer aldrig att kunna finna den, » slöt hon m e d en fast förvissning om, att hon blott hade att resignera under ett ok, hvilket skulle trycka henne till döddagar.
A.
D.
A.
EN HÖGTIDSSTUND PÅ het fyllt sin plikt inom barnhuset och att styrel- sen för deras behjärtansvärda och människovän- liga arbete åt dem utverkat de.
medaljbelöningar, till hvilkas mottagande de nu blifvit sammankal- lade.
Det är ock i hög grad maktpålig-g-ande värf, som dessa tjänande systrar ha att fylla, värf, som kräfva ej blott de fysiska krafterna i fullt mått, utan äfven i många fall själens styrka.
Särskildt har sköterskan för yngre gossafdelningen (gossar öfver sex år) härvidlag utmärkt sig, i det hon ut- öfvat en uppfostrande verksamhet, som naturligen varit allt annat än lätt gent emot alla dessa små spirande lynnen och karaktärer med rötter i de eländas värld.
Men vitsordet om redlighet och nit tillfaller,, som nämndt, alla de medaljbelönade, från öfver- sköterskan å sjukafdelnmgen till portvakten, hvil- ken sistnämndas påpasslighet vid porten och tele- fonväxeln kräfves så godt som hvarje stund af dagens timmar.
Idun meddelar i sitt dagsnummer en för dess räkning särskildt tagen gruppbild från den anslå- ende högtidligheten.
De vid bordet församlade styrelsemedlemmarne och ämbetsmännen äro, räk- nade från vänster till hög-er: öfverfältintendenten Holmquist, öfverläkaren professor M e d m (stående), t. f. uuderståthållaren Berlin (å ordförandeplatsen), intendenten Marcus (stående), profes-or Loven, grosshandlaren Settervall och häradshöfding Till- berg.
Längst bort i fonden synas de kvinnliga medaljörerna i följande ordning, räknade från vänster till höger: öfversköterskan Johanna Mar- gareta Pettersson, portvakten Johanna Lovisa Sundberg (sittande, enär hon till töljd af reuma- tiskt lidande förlorat bruket af sina ben), sköter- skan Ida Maria Kjellén samt sköterskebiträdena Augusta Mogren och Kristina Pettersson; till höger om dem synes anstaltens husmoder fru Gefvert.
DAGSREGN.
SOMRAS J AF ETT FRIDA MINNE FRÅN I ASPLUND.
AN PERS låg halfvaken en morgon i ottau.
Det var i höbärgningstid.
Han hade en för- nimmelse af, att han borde vakna tidigt, men iddes inte.
Ty han hade ända in i drömmen hört ett ljud, som höll honom tillbaka att vakna.
Det var någonting som rann och rann, som plaskade och lät riktigt vått och kusligt, så han liksom låg och småväutade, att han snart skulle ligga och simma omkring i det.
Men med ens vaknade han riktigt, fick näsan öfver fällkanten och ögonen på det stora hvita daluret, som stod och kluckade för sig själf i vrån.
A hälsingen, klockan var half 5 snait!
Jan Pers kom med fart upp ur sängen.
Ropade åt gumman Brita och åt Pell-pojken, som lågo i fållbänken.
Jan Pers var redan i färd med att hasa på med byxorna — då han tvärt stannade med ena benet på och det andra i högsta_hugg.
Han stod HYLI^S I V i o l t v å l 612 I HYLI^S |Liljekom / aljedoft| som förstenad och stirrade mot fönstret, som hade han sett » krånk » * där.
A hälsingen så det strömmade!
Det kom i små rännilar utför rutrona, gjorde små tvära krö- kar — och kilade sedan undan en ny dusch ned- för.
Det plaskade och slog och rann.
Där var ljudet han hört in i sömnen!
A höet, som låg ute och — — — å hälsingen.
Han for ut öfver golfvet mot dörren.
Hann ej dra på det andra byxbenet, utan skuttade med det dinglande efter.
Så fick han upp haspen på farstudörrn — och blef stående pä bron och såg ut.
På gården var redan sjöar med små näpna flo- der emellan.
Och deras ytor ringlades jämt af regndroppar, som stöpo ned.
Bort mot sjön var det som en hvit rök, och luften var grå af regn så långt Jan Pers runda, stela ögon kunde skåda.
Han stod och tittade på himlen och vädret och höstackarna, medan han helt mekaniskt kröp in med det andra benet i fodralet.
Det var minn- sann ingen värme på morgonkröken.
I alla fall började det röras därinne.
Det var kaffepannan som väsnades, då den skulle ned ge- nom spisringarna.
Det var Pell-pojken, som inte hittade igen ena strumpnecken i sömnyran, och det var mor, som tassade och gick och gick Far kom in.
Nu med händerna lösa och lediga och nedstop- pade i fickorna.
Hängslena smällde och slängde, och barfötterna kornmo sisande efter g ' olfvet.
Han stannade midt på golfvet: » Hä regn ' i dag. » Det kunde nu ingen rimligtvis förneka — så de voro nog ense om den saken.
Pell-pojken satt på fållbänkskanten och blin- kade och såg på far.
Han iddes inte klä på sig, för om där inte blef högöra, så dröp han allt ner igen och sof ett tag till.
» Hva hälsingen ska man ta sig till i dag, » undrade far och dråsade ner på en stol.
» Dags- regn blir det ock — det är jämnbieka — och höet blir surt som en våtmyr. » o • * Spöke.
ALLMÄNNA BARNHUSET.
E TT PAR DAGAR före julaftonen ägde inom Allmänna barnhusets murar vid Norrtulls- g-atan en minnesvärd högtidlighet rum, i det i närvaro af barnhusdirektionen och ett antal af barnhusets öfriga funktionärer tre guldmedaljer och två silfvermedaljer utdelades till de äldsta och mest förtjänta bland den kvinnliga personalen.
Guldmedalj erhöllo: portvakten Johanna Lo- visa Sundberg, född 1831, antagen 1872; öfver- sköterskan å barnhusets sjukafdelning Johanna Margareta Pettersson, född 1841, antagen 1875; sköterskan för vngre gossafdelningen Ida Maria Kjellén, född 1843, antasren 1877.
Silfvermedaljen utdelades åt de nämnda skö- terskorn as två biträden, Augusta Sofia Elisabet Mogren, född 1846, antagen 1872, och Ingrid Kri- stina Pettersson, född 1850, antagen 1875.
Vid medaljernas öfverlämnande tog aftonens president, t. f. underståthållaren J Berlin till or- det och framhöll, huru de fem kvinnliga trotjä- narne med aldrig svikande nit och samvetsgrann- DE FEM KVINNLIGA MEDALJÖRERNA PÅ - ALLMÄNNA BARNHL SET I STOCKHOLM ERHÅLLA SINA UTMÄRKELSETECKEN INFÖR DIREKTIONEN, A. BLOMBERG FOTO.
13 - IDUN I farstun kom mor emot.
Hon hade hunnit få ett rent förkläde på och en ny halsduk.
Hon neg och hälsade: » Det var gement af herrskapet att hälsa på, fast regnet var styggt — frun mådde bra?
— nej så lilla fröken Elsa hade vuxit! » — — — Herrskapet förklarade och pratade, voro ned- låtande och älskvärda, skakade regnet af sig och gnuggade händerna af köld.
De hade bestämt utfärden dan förut, se, och de tänkte att det kanske skulle lysa upp frampå dagen, och så hade de gett sig af i regnet.
De skulle vara så goda och stiga in.
— Mor öppnade dörren till hälgdagsrummet, och så troppade de in alla.
Det var den ståtlige, g-ladc herrn och den litet vemodiga, stillsamma frun — det var 13-åringen Elsa med långa ben och korta kjolar och slängande hår — det var fröken Anna, 20-åringen, med mörk- grå ögon och moderns stilla väsen — och det var unge herrn, studenten, med sin första käpp och stora framtidsplaner.
Det var herrskapet från stan, som ibland bru- kade bo ute hos Jan Pers om somrarna.
Det var frampå förmiddagen.
Far hade grått De kommo in i stora » salen » med tre fönster, i stall och bodar och lider hela morgon och känt flere sängar med hvitrosiga öfverdrag samt ett sig olustig.
Han hade lagat ett grim skaft, som bord vid hvart fönster med hemväfda servetter på.
varit ombundet i flere veckor.
Han hade slipat alla deras knifvar och stålverktyg, och Pell-pojken Det var rent och precis, men med en råkall, obe- bodd luft, som kom samtliga att gå fram och till- hade fått dra slipstenen, så att vattnet stått i en baka för att få värme.
skur af den också, och svetten gått ut på pannan Far pratade.
Om regnet och skörden och vä- i pärlor.
Och de hade huggit ved, tills trafven gen.
Herrskapet svarade och frågade och gingo blef manshög.
och småstampade i golfvet af kyla.
Han hade gått och småpetat med litet af hvarje, Det var fröken Anna.
Hon stod ensam vid men det gick ej med fart.
För han måste nästan fönstret, därifrån hon kunde so en krök af vägen.
hvarannan minut kasta ett öga uppåt molnen för Hon frös inte.
Kinderna brunno varma, och ögo- •att se, om de ej skulle glida åt^kils.
Och sånt nen glänste dit bort mot vägkröken — väntande — hindrar, om man ska uträtta något.
Jan Pers kom fram till henne: » Hon står Till slut stönade han in.
Satte sig rakt ned och och ser på regnet. » Han skrattade.
började läsa i » allnackan » *, den enda bok, som Hon vände sig- om och såg småleende från- alltid fanns tillhands.
Det är en bra bok att läsa varande på honom.
» Ser på regnet? » i då man inte har något annat att göra.
Tyckte Så skrattade hon till.
— Ja visst, det var ju far.
så roligt att se hur de små dropparna hade brådt Han slog upp och började läsa om » Planeter- hit ned till jorden.
— nas gång och lysande ».
Det var krångligt m« ' d Hon vände sig åter mot fönstret och ryckte de många namnen och andra krokigorden, men till.
det var desto hedersammare att komma sig öfver Ty i kröken hade hon hunnit se en velociped dem.
De värsta fick man stafva, så gick det bra.
blixtra.
— &gt;S, a, t, Sa * » — sade han högt.
Mor kom in med ett stort fång ved i famnen.
» En ska inte svära, fast det regnar så styg ' gt, » Och bakom hennes axel tittade ett gladt, ugnt förebrådde mor och vefvade smörkärnan helt fog- ansikte fram.
Det var hans, som kommit på velo- ligt och undergifvet.
cipeden.
Han stod nu på tröskeln i sin våta blå » Å, hälsingen, (det var favoritsucken), inte regnkrage med upps ' agen kapuschong.
svär jag, jag läser bara i allnackan. » Skulle han också få komma in?
— » u, r, ur, Sat — ur.
* Elsa och studenten sprungo emot honom: Hur » Ja, men det är allt en stygg-er bok ändå, » hade det gått?
— att han hade hittat!
— var tyckte mor från vefkärnan.
velo.xen oskadad af oföret?
— — » n, u, s, Sat — ur — » ras. » Han sköt undan dem och gick och hälsade » Hva hälsingen di ska mä såna namn på på far.
— Han var en vän till familjen, och hade stjämerna, de kan jag inte begripa, » mumlade följt med på utfärden trots han var obekant — far och knogade vidare.
mor hade han träffat i fai&gt;tun och gjort upp med Regnet gled utför rutorna.
redan — var han välkommen af far och —?
Anners låg uppå bordet vid vägfönstret, spot- Jan Pers blef upprymd och skrattade.
Som- tade pä fingret och gjorde rännilar på innersidan ligt herrskapsfolk var alltid så gement och ned- lika kvickt som de runno där ute.
låtande.
— Visst var han välkommen, fast inte Det var roligt.
var här något att bjuda på.
— Men bäst han låg där och gnisslade med fingret Den unge i regnkragen såg i detsamma bort efter rutan, skrek han till och åkte med fart på mot den öppna spisen.
Ty där stod fröken Anna magen från bordet.
och såg ' på, hur mor tände brasan.
Och han fick » Herrskape från stan, herrakape från s t.
.
.
» en blick tillbaka ur de strålande ög onen — och Allnackan for i golf.
Saturnus och Venus åkte ett litet leende med.
ned i mörkret under fällbordet.
- Ajo, Jan Pers, här fanns nog mycket för den Hela familjen låg i fönstret.
— — — unga främmande herrn.
» Trösta mej, kommer di inte hela herrskapet, herrn och frun och fröknarna och unge herrn! » » Herrn! » Ute i vedboden stod lill-Anners och frös som Mor slog ihop händerna af öfverraskning och en liten hund.
Han tordes inte gå in.
Om det Ihäpenhet.
var något i lifvet som han var vettskrämd för, så.
Uppför backen kommo två hästar knogande var det främmande, herrskapsfi ammande.
Med ined en stor vagn, där uppspända, rinnande para- detsamma han upptäckt dem från köksbordet, hade plyer bildade ett svart, våtglänsande tak.
Där- han gnott iväg för lifvet och gömt sig där i ved- under skymtade ansikten, blåfrusna.
boden.
JHan tänkte stå där, tills de hade farit igen.
De veko af genom grinden, där far redan stod Nån gång om sänder stacks en liten rödfrusen och skuffade på mössan: näsa ut genom dörren.
Han skulle bara glänta » Ett sånt främmande — ett sånt främmande.
och se efter, om inte den stora vagnen med det — Herrskapet var ute i regnet?
— De skulle väl våta, gula täcket var borta.
vara goda att stiga in nu, fast det inte var mycket Men nej, den stod obevekligt kvar.
att bjuda på. » — — Han måste sätta sig på huggkubben.
Blef så trött och led att stå.
Gråten var inte långt borta.
Han hade varit här så länge — tyckte han.
Frös ' Almanacka.
Mor hade inte tid att svara.
Hon var i full fart.
Kilade ut och in, kvickt som en ödla.
Pelle hade försvunnit in i fållbänkens dunkel och därifrån hördes snart otvetydiga bevis på att han sof.
I stora sängstolen under gårdsfönstret syntes ett par lintofsar sticka upp ofvanför täcket.
Det var Anners och Kalle, » småkamsarna », som ännu inte tänkte vakna på länge.
Nu kom mor med kaffet.
Det var då en fröjd.
Jan Pers melankoliska ansikte lyste upp ett tag.
Där stod koppen och balanserade på den buckliga brickan, med » socker- kruset • och &gt; gräddsnipan » till sällskap.
Kaffet var isläget och öfverrlödade i en särskild liten; sjö på fatet, så far måste slå en liten gräddskvätt •dit ock.
Så sutto de tysta, mor på spishällen och ' far vid gafvelfönstret, och sörplade i sig kaffet i långa drag med faten balanserande på finger- spetsarna.
Det regnade.
- 1903 så rysligt och var hungrig också.
Om han toides springa in till mor och få en smörgås — — — Men nu kanske de hade farit!
Näsan kom ut genom dörrgläntan igen.
Nej, där stod vagnen kvar.
Då kom en liten tår tillrande.
Och så kom en till.
Och snart stod han där med bägge de små röda näfvarna i ögonen och snyftade af hunger och rädsla.
Ty ju längre han stått där, desto räddare hade han blifvit att gå in, och i hans uppjagade inbillning blefvo de främmande till farliga » busar » och » krånk ».
Och mor kom ej att tänka på lill-Anners.
Hon hade så mycket att göra.
Ställa om kaffe och koka potatis åt herrskapet och grädda våfflor ....
Och Pell-pojken hade fått ränna till handlings- boden och köpa skorpor och hvetebullar.
De voro färska — sade handlingsmannen — ty han fick dem i början af förriga veckan.
— Ingen kom ihåg Anners.
Jo, Kalle, men han låg själf tyst som en mus under fällbordet i mörkret och höll Saturnus och Uranus sällskap.
Bordsskif- van var nedfälld, då där var ett så präktigt litet ' rum, där Anners och han ofta brukade .vara.
Och nu blef det långsamt och svårt att vara där ensam, och han längtade efter Anners.
(Forts.) T7 UNGL.
TEATERN beredde i lördags allmän- heten tillfälle, att åter njuta af hr Franz Naväls framstående konstnärsskap.
Puccinis förtjusande och allt mer populära opera » Bohéme » gafs, och poeten Rodolphes parti utfördes af hr Navål.
Hans framställning var helt enkelt förträfflig, och sär- skildt fick tolkningen af Rodolphes och Mimis för- hållande till hvarandra i de båda sista akterna ett synnerligen vackert uttryck.
Den varma och klang- fulla stämman med sitt delikata mezza voce var af bättre verkan än någonsin.
En bättre Mimi än fru Hellström kunde ock den ärade gästen ej få emot sig.
I öfrigt gick det hela synnerligen bra under hr Nordqvists anförande.
Bifallet från den i det närmaste fulbalig-a publiken var ock mycket lifiigt.
Särskildt gällde det hr Navål.
— Ett stö- rande oskick kunna vi ej underlåta att påpeka, och det är att applåderna, såsom denna afton skedde efter tredje akten, ofta upptagas, långt innan de sista ackorden förklingat.
Dylikt vittnar om obele.fvenhet eller okunnighet.
Hr Navål, som lär komma att stanna härstädes en god del af januari månad, kommer bl.
a. att uppträda i » Stradella », » Martha », » Traviata », » Ro- meo och Julia » m. fl.
Han gifver dessutom i morgon söndag en soaré i Vetenskapsakademien.
tpLORIZEL VON REUTER gaf under själfva jul- * veckan tvänne konserter efter samma program.
Vi bevistade den första och fingo ännu en gång tillfälle konstatera den häpnadsväckande färdig- heten i den 10-årige violinistens s p e l och den för- ståelsefulla uppfattningen i hans föredrag, vittnande mera om den nästan mogne konstnären än om det brådmogna underbarnet.
Alldeles felfritt är väl ej föredraget, men det begär man ej heller; det är i alla fall väl förtjänt af det bifall, som alltid kom- mer detsamma till del.
Prosn-ammet upptog Max B&gt;uch ' s violinkonsert.
Sarasates zigenarmelodier och Wieniawskis Faustfantasier.
Hr Bergström skör- dade, det fiffigaste bifall lör sitt föredrag af prologen ur » Pajazzo » samt romanser af Lindblad och Hall- ström.
Så äfven hr Scliilcker, som dock ganska suddigt föredrog Södermans ballad » Heimer och Aslög ».
Det är verkligen oförlåtligt, att ett så briljant röstmateriel ej skall vårdas bättre.
Under förståndig ans och god ledning skulle, hr S:s tenor- • stämma kunnat blifva något af det förnämsta i sin art. r Begär mönster af vårt garanterade solida siden från 90 öre till 13 kronor pr meter.
K ö p svart Siden!
Specialitet: Nyaste sidentyger för brud-, säll- skaps- och promenadtoaletter, äfven kulörta och hvita.
Vi sälja i Sverige direkt till privata och sända de utvalda sidentygerna tullfritt och franko till bostaden Schweizer &amp; Co., Luzern (Seöieiz), — Siden-Export.
— ~.
IDUN 1903 — B e r e d n i n g: Göteborgs Kexfabriks E t t - ö r e s i tas väl och pösigt, och äggulan Ö K S Ä L M Ä N Ä C siktade ned skares FÖR V E C K A N 4 - 1 0 J A N.
1903.
S ö n d a g: med Julienne-royale; salader; mör M å n d a g: med med pelmoset gjutpanna stötta häliten ilägges.
med läggas samt en kant.
Den ocli ärter; T i s d a g: mouladesås; med O n s d a g: refbenspjäll T o r s d a g: deller; med i ordinär Uppstjälpes buljongskött med Vs msk.
Fläskkorf med L ö r d a g: med frika- med potatispuré tsk.
kapris, matolja, 2 tsk.
väl af rinna.
fint och anjovisen hum 2 äggu ättika.
Hummern att lägges Kaprisen rensas hvarefter sakta på hackas och skares på ett fat, anrättningen och sist åtei det att såser öfriga kryd de nedröras.
Hummern såsen hälles garneras med lad.
1 bitterman;!
med - stekt n j ö l k, pepparkakor.
r 1 tsk.
.
Till; tötta ett (f. ich (f. i tjugufemöres kkpr.
V2 m s k.
snör, skorpor.
rifves.
skares 1 tsk.
f i n t till hackad salt, 1 tsk.
smör formen.
skållas i skifvor vanligt häri sätt Rotsakerna och skäras Smöret tillsattes tills d e pan öfver omskakning.
jongen äro väl och väl med jämn eld undei kokande mjuka, och fina kastrull: tillika Den Till äggstanningen hvitor en o c h rotsakerna fullständigt skummas i rotsakerna sockret o c h brynas ansas i mycket smältes nedläggas ständig bul- få koka då sop- afsmakas.
vispas tillsammans äggulor ocb med mjölken blandningen hälles i smord form med lock.
med Formen så står j ä m n t koka, Nar den har och M ö r t å r t a mandel, ker, 1 vatten, utan annars blir tärningar i en med äggmassan.
ej hett, ty lig.
nedsättes mycket kokande därefter 212 ägg, Till ocb tillsamman?
Puddingen r Thyra.
N: r 5.
Finnes något ålderdomshen •ller a n s t a l t, d ä r e n ä l d r e, f u l l t frisl person m o t mindre årlig afgift m o t t a g e s ' R JjjNHVAR af Iduns läsarinnor uppmanas lifiigt att till inbördes nytta i mån aj förmåga besvara insända frågor.
Svaren mt-ändas till redaktionen, ock angifves all- tid tydligt nummer å den fråga de gälla.
At de tre af våra läsarinnor, som under årets lopp tilljyllestgöraiide besvarat det stör- sta antal frågor, komma vi som en upp- muntran att vid dess slut utdela tre pris, h vartdera bestående af 25 kronor.
Förden- skull bör en hvar, som insänder svar, alltid underteckna med samma signatur.
U t m ä r k t till Örebro Ett-öres Special N:r 438.
E n fördel är d e t ju alltid att h a tagit studenten, m e n d e t ar alls icke nödvändigt.
Ännu större fördel vore att ha g e n o m g å t t något af instituten v i d U l t u n a e l l e; A h r &gt; r p.
N ö d v ä n d i g t ä. att vara fullt h e m m a s t a d d i bokföring.
Olga, N: r 4 4 2.
Egen härd är g u l d värd.
Hjärtats frid är fyllda plikters lön.
Flit är lyckans h ö g r a hand och sparsam- het dess vänstra.
Passande deviser torde ai f ö r ö f r i g t f i n n a i m ä n g d i » G y l l e n e ird », sentenser saml.
af V.
E. Lenn- strand, i » Blänkfyrap&gt;, c i t a t saml.
af K. Åberg o c h M.
H e n s c h e n i » Gerd », poetiskt album, eller i något födelse- dagsalbum.
Olga.
444.
O m fläckarhe äro nya, kunna le borttagas, om man dryper citron- saft d ä r p å, l å t e r t y g e t l i g g a n å g r a t i m - nar och därefter gnider fläcken.
Blanda eljes i litet v a t t e n t v å m a t s k e d a r k o k - salt o c h t v å teskedar pulvriserad sal- - niak.
S t r y k d ä r a f p å f l ä c k a r n e o c h l å t tyget l i g g a utsatt för luftens inverkan aågra timmar, hvarefter det tvättas.
På s a m m a s ä t t förfares m e d en t j o c k blandning af krita o c h grönsåpa, sedan flagget först blötts i vatten.
Får för- nyas, o m ej fläckarne försvinna efter en första behandling.
N:r Olga.
N:r 446.
Czernys pianoskola o c h äfven Beyers är bra.
Att förorda äro dock D a m m s e l l e r v. B o c k l e r s, d e b l i e j så röttsamma, enär d e innehålla en hel lel m e l o d i ö s a s m å bitar.
- Alla ä r o i b o k - handeln tillgängliga.
Kaffe och Té.
Närande!
Välsmakande!
skuren njurtalg eller i brist härpå 2 d e c i l i t e r s m ä l t s m ö r.
B l a n d n i n g e n slås i en väl smord o c h beströdd låg form och gräddas i ugn.
D å kakan är stan- nad, stjälpes h o n p å fat o c h serveras med smält smör.
Vill man minska på äggen, tages mindre af mjölken.
K — a R — e.
N:r 567.
Insänd adress o c h p o r t o till Iduns redaktion.
N:r 578.
D e bästa väfstolarna k ö p a s från K r i s t i a n s t a d s läns slöjdskola, a d r: önnestad.
Att söka att förtjäna sitt lefvebröd p å väfaffär, vill j a g ej till- råda någon, e m e d a n hemväfnaderna äro svårsålda.
V ä f s k o l o r n a inbringa ej m y c - ket emedan hyrorna i städerna äro för dyra.
Moster Emma.
T I D S F Ö R D R I F CHARAD.
första I sjö o c h skog mitt E n mystisk gäst i forna Men var da ' r, i v a r n y k t r a tid, n u mer, Föraktligt m a n åt s a g a n ler.
L Olga.
Lidande.
N: r 4 6 6.
Framstående arbeten Öfver N:r 9.
V i l l n å g o n erfaren h u s m o d e i nusikens e s t e t i k o c h h i s t o r i a finnas ut- lämna mig recept på goda s t r u f v o r.
rifna a f Hoffmann, Wagner, Zimmer- nann, R i c h t e r, A m b r o s, N a u m a n n, M a r - A n n a 26. ini.
P å svenska finnas d y l i k a arbeten N:r 10.
F i n n e s å N ä ä s a n o r d n a d ei 2 - å r i g (e l l e r h u r u l å n g) k u r s f ö r u: - i f J.
L.
H Ö i j e r, A.
M a n k e l l, V.
B a u c k.
bildande af slöjdlärarirmor?
När t a g e i 1.
H u l p h e r s, E.
D r a k e, I.
D a n n s t r ö m, J. i.
J o s e p h s o n m.
fl., h v a r o m ni i när- den s i n b ö r j a n, o c h h u r d y r a s t ä l l a si n a s t e b o k h a n d e l erhåller närmare besked.
ungefär omkostnaderna att g e n o m g å e Olga.
dylik?
Hvilka äro fordringarna för a ' t N:r 489.
Bättre ä n d e t at eder o m - v i n n a i n t r ä d e?
H v a r e l j e s u t b i l d a sig till nämnda sättet är att sprita ärtorna.
slöjdläraxinna?
Ä n g e n s b l o m m o r, ljufva, At mitt atidra späda, t y c k s sig glada, D ä r den s m y g e r, t y s t o c h k l a r.
S t j ä r n a n, s o m p å fästet I de tysta glimmar, aftontimmar Ofta d ä r s i g s p e g l a t har.
B l a n d s k ö n a platser i vårt land Mitt hela finns v i d V e n e r n s strand.
gräd- (i 8 läri o c h b r y n e s v ä l p å b å d a s i d o r, fåi fter hålla: skares gr. smör, gr. den 100 gr. 100 gr. söt strösoc- hvetemjöl.
% i i soppan.
pers.).
212 vass- 2 kkpi msk.
smör, skorpor.
den stekgryta, påspädes ller vatten o c h får gäddsn med nedlägge kokande hvar- mjölk steka, m e d t ä t t slu- ntagen s o m elev v i d Sofiahemmet?
Hu " ing ä r k u r s e n?
B o e l e v e r n a p å s j u k h u - et?
F å de sedan plats s o m underskö- erskor?
Ellen.
lock, på sakta R Å eld, G O omkr. V2 tim R Fallande räntor Ma Zurich äro världsberömda.
— Modernaste mön- ster i hvitt, svart och alla slags färger.
— Ouppnådt urval till billigaste en- grospriser, meter och klädningsvis, till privatpersoner, porto och tullfritt.
T u - sentals erkännande skrifvelser.
— Profver franko omgående.
— Brefporto till Schweiz 20 öre.
SeidenstofF-Fabrik-Union e Adolf Grieder &amp; C, Kgl.
Hofleverantör.
Z i i r i c h, S .. (Schweiz).
5 2, d d d i i n n r r r r som e n g å n g haft e t t a s t m a t i s k t anfall, från h v i l k e n o r s a k d e t ä n föreskrifver sig, v a r e s i g f ö r s k ä m d l u f t, a n s t r ä n g n i n g, sinnesrörelser eller organiska lidanden, må aldrig underlåta att söka läkare- hjälp.
Rådfråga därför Tduns läkare, å d k o s t n a d sfritt '.
1 2 3 4 a a a a d d i 1 1 o * o 1 s s t å N:r 16.
V i l l n å g o n s ä g a m i g, hvilkei kola m a n skall g e n o m g å för att bl epparkakorna stötas fint o c h blanda; K — a R — e.
löjdlärarinna?
Hvad kostar det?
Hu.
ed g r ä d d m j ö l ken.
Gäddan u p p l ä g g e s lång tid b e h ö f s 1 N:r 555.
H o s hvarje porslinsaffär s o m mellanhand k a n ni b e s i ä ' l a servis m e d Tacksam prenumerant.
iå v a r m t f a t o c h g a r n e r a s m e d p e r s i l j a.
m o n o g r a m från R ö r s t r a n d e l l e r G u s t a f s - N:r 17.
H v i l k a h a n d a r b e t e n b e t a l a si Såsen a f r e d e s m e d d e u p p l ö s t a p e p p a r k a - 1) b r ä c k l i g t, 2) f ö r v a r i n g s r u m, 3) m a n s - berg.
P r i s u p p g i f t p å s a m m a ställe.
Äro konstväfnaderna fortfarand korna, får koka upp samt silas o c h bäst?
n a m n, 4) k r y d d a.
K — a R — e.
n o d e r n a?
— V o r e d e t lönande att yäfv * serveras i särskild såsskål.
N:r 556.
V ä n d eder till föreståndarin- B o k s t ä f v e r n a o r d n a s s å, att o r d e n i de.
och hvar äro sådana väfnader lättas nan f ö r ' F a c k s k o l a n för huslig e k o n o m i.
hvarandra m o t s v a r a n d e v å g - o c h lodräta ifyttrade?
U p p s a l a fröken I d a Norrby, så erhåller Rådvill flicka.
raderna blifva lika.
ni a l l a önskade upplysningar.
S.
R — N.
K — a B — e.
et F Siden 4 b II.
de Vattnet 3 a a att endast stannat, 1 2 » rynes i e n äggstanningen serveras f o r m e n: stötta N:r 4.
Jag ' har i flera år l i d i t a '; valgkatarr (stark slembildning i hal ^en.
H a r ä f v e n b e s ö k t l ä k a r e, m e n utaa nämnvärdt resultat.
Skulle någon, s o m och för s a m m a å k o m m a, rådfrågat pro- fessor C e d e r s k i ö l d i S t o c k h o l m, v i l j a g i f - a m i g några upplysningar.
Ä r behand- ingen plågsam, måste m a s - a g e n fortsät as u n d e r l å n g t !d, o c h b l i r e n sådai curs m y c k e t d y r?
Ä F Y R K A N T I G A N Ö T T E R.
A.
T. ägga d e m i en m a l n g r y t a o c h röra o m N:r 11.
K a n n å g o n u p p l y s a m i g o m lem flitigt jämte en tesked strösocker las i o r d i n ä r u g n s v ä r m e o m k r.
2 0 m i n i / V.
S.
H i l l &amp; s ö n e r s a d r e s s i L o n d o n?
i l l h v a r j e k a n n a ä r t o r.
D e t b ö r n a t u r - - erveras m e d s y l t e l l e r ä p p e l m o s - ' igtvis ej vara stark eld under grytan.
Isa.
N: r 1 2.
K a n n å g o n g i f v a e n i m a t l a g - L ä g g a s p å f l a t a p o r s l i n s f a t o c h f å t o r k a G ä d d a m e d p e p p a r k a k o r Cf.
(u n g nästan oerfaren f l i c k a m e d eget i svag ugnsvärme, förvaras i lärftspåsar &gt;ers.).
IV2 k g r.
g ä d d a, 1 m e d e l s t o r s i l l hushall a n v i s n i n g p å e n b r a o c h b i l l i g i t o r r t r u m.
Ä r t s k i d o r k o k a s 10 m i n u t e r,) msk.
smör, (40 gr.) 4 del.
mjölk elle kokbok för enkel o c h g o d m a t?
läggas på konservburkar, som genast lödas eller skrufvas igen, hvarefter bur- Oerfaren.
- ätten.
0 0 k a r n e f å k o k a l * / ä t i m m e.
N:r 13.
T i l l h v a d skall m a n a n v ä n d a Till såsen: 6 ettöres po [n&gt;arkakor.
Olga.
idenlappar hvilka ej d u g a till lapp- t del.
gräddmjölk.
N: r 5 4 2.
F r u T i l l y G r o t h s a d r e s s ä r B r a - täcke?
B e r e d n i n g: G ä d d a n fjällas, urtages h e g a t a a i 2 5, V2 tr. t. v.
S t o c k h o l m.
Har 60-årig.
1) familjemedlem, 2) sport, 3) mytologisk N:r 14.
H v i l k a ä r o f o r d r i n g a r n a f ö r från f l e r a h å l l h ö r t h e n n e s a s t m a d e k o k t köljes väl samt i n k l i p p a s i en fiskhand person, 4) någonting afbrytande.
, tt k o m m a i n v i d » H a n d a r b e t e t s v ä n n e r »?
b e r ö m m a s.
uk.
D e n ej u r v a t t n a d e sillen rensa?
Mor.
Greta.
köljes o c h lägges in i gäddan.
Smöre — O f t a är d e n n a s j u k d o m ärftlig.
Den.
N: r 15.
Hvad fordras för att blifva tch h ä l l e s ö f v e r b r ö d e t.
kastrul äppelmos.
msk.
vispas Kvinnlig p enumerant.
N:r 3.
H v a d f o r d r a s f ö r i n t r ä d e pf ipotekarebanan?
Hafva de kvinnliga bi- rädena lika aflöning m e d de manliga ' Nicoline.
V I.
B e r e d n i n g: strimlor.
Äggen och mjilken att upp pers.).
1 knifsudd persilja, berättigade J.
A.
N: r 6.
V i d h v i l k e n å l d e r v i n n e s in- äde vid kadettskolan.
på Carlberg grönsa- lura stor är afgiften där pr år?
Fin oas där friplatser?
» Rådvill. » pers.J N:r 7.
Har ungefär e t t år l i d i t a ' hvete- nervös a n d t ä p p a.
Är det någon af Idun äsare, s o m haft e n d y l i k å k o m m a o c h grädd) lifvit b o t a d, så g i f m i g ett g o d t råd Oändligt tacksam.
2 msk N:r 8.
F i n n e s n å g o t b o t e m e d e l (e l l e.
huskur) m o t nervvärk 1 Puttermandeln Brödet 2.
Hvilka äro stadsfullmäktig?
öfve £ iredes p å ena sidan m e d smör.
E n form lit.
kraftig b u l j o n g.
2 s m å m o r ö t t e r, 3 •mörjes m e d s m ö r o c h b e s t r ö s m e d s t ö t t a palsternacka, 1 purjolök, 1 selleri, 2 skorpor.
Smörgåsarna nedläggas i for msk.
s m ö r (4 0 gr.) 1 tsk.
socker, s a l t nen, m e d s m ö r s i d a n uppåt, m e l l a n hvar- cayennepeppar.
e hvarf strös litet af d e n rifna man Ä g g s t a n n i n g: 5 äggulor, 2 ägghvi- leln.
t o r, V2 d e l.
g r ä d d m j ö l k, 6 6 socker.
f o r m e n: B e r e d n i n g: RECEPT.
J u 1 i e n n e - r o y a le den 2 a n s j o vi lök.
&gt;röd, 4 m s k.
s m ö r 4 ä g g, 4 buljong med när r é m o u l a - S m ö r g å s p u d d i n g, ägg.
Afredd gädda tårtans 1 burk portug.
B e r e d n i n g: ägges C ugnsvärme m e d 6 pers.).
sikt &gt;ch saftsoppa.
H v i fckål s s o p p a F r e d a g: bröd; (f. 1 knifsudd 10 S p ÖR JÄMFÖRELSE!
™ K ö p Vy- och illustr.
Brefkort från John Frö- berg, Finspong.
10 st. 35 öre, 20 st. 60 öre, 50 st. kr.
1,10, 100 st. kr.
1,90, 200 st. kr.
3,70, 500 st. kr.
8,50, 1000 st. kr.
16, —; alla sorterade.
Likvid torde insändas.
N:r / älja Öres V2 t i m.
äp smörgåspudding.
slätvälling äppelmoset tim. å 2,70, loma Griljeradt morötter; degen remsor, omkring gräddas Vs äp- mjölk.
vaniljglace.
stufvade öfver B u l j o n g med efter resten af matoljan hummersallad med ré stöden a f ä t t i k a n, u n d e r stekt öfriga breda (Trettondagen) ehampignoner; pelmos; den rundt Pannan degen och 1 cm.
i rut&gt;r ring vä] Då 5 tsk.
m a t o l j a äro iblan- senapssäs sänder.
d a d e t i l l s a t t e s h ä l f t e n a f ä t t i k a n, där.
med rismjölsgröt skorpor.
af Af sporre smörjes tärningar.
Ä g g u l o r n a v i s p a s väl orre f i n a och tillsättas m e d matoljan, 1 tsk.
i stekt tårta.
Lutfisk hård t beströs beklädes lor, MATORDNING till och sar, Husmoders- TILL FÖRSLAG den ned- ä g g h v i t a n o c h d e g e n ställes- .ner Östman, Stockholm.
mjölet En 1 e - s å s.
kurs i hvitt mandeln, stelna.
H u m m e r s a l l a d Elisabf.th blir ifsvalnat.
K Redigerad af Inneh.
af Elisabeth Ostmans det sockret, — och att omkring K skållas Smöret tvät- skum slagna hvilka m a r k n a d e n.
tills det Si s t käres K e x röres hvarefter och föras.
ping pong, B ä s t a Mandeln drifves g e n o m mandelkvarn.
14 beröra ej JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger att å denna a / delning framställa förfrågnin- L i f r ä n t e t a g a r e.
gar rörande husliga eller andra angelägen- De h a f v frå- a en f a s t I n k o m s t f ö r llfstider.
heter till besvarande af läsekretsen.
Äro gorna af den art, att de rätteligen höra L I F F Ö R S Ä K R I N G S B O L A G E T hemma i annonsafdelningen, intagas de dock icke.
N:r 1.
S k u l l e i n t r e s s e r a m i g a t t v e t a, hur engelskorna och amerikanskorna, som ju äro k ä n d a för sitt vackra utseende, t ä r a s i g å t f ö r att så l ä n g e b i b e h å l l a sig u n g d o m l i g a o c h friska?
De bada naturligtvis.
V a r m - eller kallbad?
Tvät ta d e ansiktet m e d varmt eller kallt vatten?
Använda, de ansiktsmassage, ånga och fett?
A.
\ v N:r 558.
E n liten, v a c k e r o c h treflig stad m e d billiga skatter o c h lefnads- nmkostnader är E n ^ e l h o l m v i d Rönneå.
t å t t o n d e l s m å l från åns u t l o p p i Skel- leviken.
N:r p.
r.
N:r MUTUAL LIFE lämnar h ö g s t a m ö j l i g a l i f r ä n t a på inbetaldt kapital, ända till 2-1 % och erbju der s t ö r s t a m ö j l i g a s o l i d i t e t genon sina fonder på 1,316 MILLIONER KRONOR.
8 Öfver 6 / Tariffer lämnas m i l l i o n e r utbetalas årligen till 6,285 lifräntetagare.
tillhandahållas och upplysningai beredvilligast å bolagets kontor, Strömsborg, Stockholm.
4 559.
Skrif 561.
Hör till efter K — a » Teacher » R — e.
Göteborg i bokhandeln!
K — a R — e, N:r 564.
3 deciliter risgryn tvättas i ett p a r v a r m a v a t t e n o c h f å väl afrinna, kokas s e d a n Ii 3 l i t e r mjölk och en b i t s m ö r, o c h d å g r ö t e n ä r t j o c k, häl- les d e n u p p a t t b l i k a l l, d å m a n b l a n d a r läri e n å två skedar socker, litet m u s k o t ingefära o c h salt, 3 d e c i l i t e r rensade o c h förvällda russin, 5 å 6 v i s p a d e ä g g o c h 6 deciliter hackad och genom durkslag drifveii kalflefver samt 050 gram fin 1 ÖSTLIND&amp;ALMQUIST.
A R V I K A, StocTzliolm, G-ötebotfj, dla V a s a j a t.
50.
V.
H a m n g.
18.
B a l t s a r g.
10.
Tillverkar endast förstklassiga Flyglar, Pianinon, från 675 kr.
o c h Orglar, frän 90 kr.
ISlåiwjåvifj r / aranli.
Äldre instrument tagas i byt Guldmedaljer vid u t s t ä l l n i n g a r o c musikauktoriteters nande.
högsta erkän
15 De Uppmuntra därigenom u p p k o m n a orden skola vi nedan beteckna: hemindustrien E p r o v i n s i a l l ä k a r e n d:r C a r l D a h l b e r g yttrar i sin u t m ä r k t a b o k » Första lefnads- året » o m d e s v e n s k a preparaten D y n a m o l o c h S t e f a n o s b l.
a. f ö l j a n d e: » P r e p a r a t e n n ä r m a s i g till s i n s a m m a n s ä t t n i n g M llin^ F o o d, m e d hvilket de synas kunna upptaga taflan, d å d e ä r o b i l l i g a r e o c h a f s v e n s k tillverkning M e d i c i n e D o k t o r H e n r i k B e r g s ä ^ e r i sin nya förträffliga b o k » O m B a r n a v å r d » b l.
annat följ.
: » I praktik n t y c k a s äfven D y - n a m o l o c h S t e f a n o s s t å s i g a l l d e l e s förträff- ligt o c h s e g e r r i k t u p p t a g a k a m p e n m e d d e l utländska preparatet Mellins F o o d ".
D y n a m o l o c h S t e f a n o s till s a l u å d e flesta apotek samt i hvarje v ä l fournerad speceii- handel.
bokstaf, omkastas de öfriga bokstäfverna, s å att ett n y t t o r d d ä r i g e n o m e r h å l l e s.
detta Från n y a ord tar m a n också bort en bok- staf s a m t b i l d a r ett n y t t o r d, o c h p å detta Med vi det helt plötsligt gjorde, — » - T v å l Huru skulle vi d å k u n n a Huru kunna observera Nästans get u p p a v å r teg.
L å t a v i e n b o k s t a f falla, Återstå o s s sju, ändå, Och o m d e m v i rik i g t o r d n a K u n n a nytt ett o r d v i f å: trängas ej ändå.
o j a g g ö r e t t h å l, h e l t lätt, Fyrtornets u j a g viras kring din hals Ifall d e t ä r m o d e r n t — h v a ' f a l l s?
ONKEL SET.
LÖSNINGAR CHARADEN: Nyår.
IFYLLNINGSARITMOGRYFEN: funnes Då vattendrag.
vi än e n bokstaf tappa F å vi genast någonting, Andréo, träkub, Hvilket än s o m fyrbent, bölar, rem, Än An s o m tvåbent, går omkring, fer, Så ett litet o r d s o m t o l k a r finna Ofta n o g p å h ö k a r n s disk.
E n naturens m i l d a gråt.
Någonting s o m k a n dig sticka, S i s t a o r d e t: a f s k i l d t ställe Blir det nästa ordet s e ' n, Dit s ä t t f ö r f a r e s d e t, u n d a n f ö r u n d a n, till d e s s Och d ä r n ä s t: h v a d tar v ä l s k u t a n, a l l a b o k ^ t ä f v e r, u t o m e n, blifvit b o r t p l o c k a d e.
Om d e n stöter m o t e n s t e n?
Inge borg — M a r g a r e t a: M e d e v i, refben, vårdag.
N ä s t a o r d — s e ' n b o r t v i tagit e n b o k s i a f — b l i r e n fisk, Kaviar (finaste svenska kryddning af utsökt råvara) OBS.!
Hvarje burk bär varumärket • Fynornet ».
TILL TIDSFORDRIFVET I N:B 5 2 Under solhet s o m m a r d a g.
Hvilkens inkråm man kan Hushållsanjovis m a n vill h a det så, Med H v a d oss skulle m y c k e t plåga, ej i v å r n ä r h e t Men Om beredd af de finaste oljor, är till följd af sin stora Stomntolhalt utan gensägelse den bästa i han- deln förekommande tvålsort för hudens rationella vArd.
(B) F ö l j a n ä s l a n s a l l a steg, a v i s i t l a m y c k e t tätt, Med 1903 Radhes GÅTA.
a t o m a t o l - Skulle vi » t a illa v i d ».
N å g o t källfriskt S e d a n m a n från h u f v u d o r d e t b o r t t a g i t e n VOKALFÖRÄNDRINGS- » H u f v u d o r d e t » v i ej s a k n a Om BORTPLOCKNINGSGATA.
här Uti vår upplysta l i d; Om IDUN TABULA Ö r e b r o, vinter, fårbog, sko- Farsta, Kalmar, älskog, handla, kam- 3 1 7 5|8 2 4 | 1 8 9 9 | 6 4 2 4 1 | 6 4 9 8 5 | 3 5 3 altare, k å l r o t, V e n d i a.
METAMORFOSEN: Karl Mikael Bell- an.
D I A M A N T G Å T A N: 1) h, 2) s u s, 3) s u m - m a n f ä r d a s uti b å t.
ma, 4) h u m m e r n, 5) s m e k t, 6) art, 7) n.
ANAGRAMMET: rensade, MAGICAN: resedan, se- r e n a d, en e r a s.
r / * / * /. * / * / s / * / * / s / * / s / * / * / s / * / s / s / s / * / * / s / * / * / s / s,- * / * / s / s / * / s / s /.
S i d e n - b l u s a r k r.
s: 4 0 Lill S u n d s v a l l s 4 E n s k i l d a B a n k h ö g r e pris — m e t e r!
— p o r t o - o c h tullfritt I P r o f v e r o m g å e n d e; l i k a s å a f s v a i t h v i t t o c h k u l ö r t » H e n n e b e r g - S i d e n » från Öre till kr.
pr meter.
85 20:85 G.
H e n n e b e r g, Siden-fabrikant (k.
0. k.
hofl.
) Z (irich 22 FREDSGATAN 22.
Sparkasseränta .. &lt;.
4 proc.
Barng * arderoben M O D E R N A M Ö B L E R tillverkade å egna verkstäder efter teckningar af fram- stående konstnärer.
Kostnadsförslag sändas på begäran, utan för- pliktelse till köp.
N O R D I S K A K O M P A N I E T, STOCKHOLM.
pr donna alla mödrars ovärderliga skatt .och hjälp= reda, iitgifvos äfven under nrista år efter surrma bepröf- vade plan som hittills.
Med sitt en gäng i månaden utkommande 8 si liga nummer, innehållande bortåt ett hundratal illustrationer öfver allt, som hör till vSra barns dräkt från de spädaste åren till vuxen ålder, och åtföljdt af en stor dubbelsidig mönsterbilaga, ersätter tidningen mångfaklt den ringa pronumerationsafgiften af 3 kronor pr år genom den nytta oeh den besparing, dess praktiska vinkar oeh råd bereda hvarje hem.
Hvarje husmoder, som själf ombestyr sina barnklä- ders förfärdigande i hemmet, bör ej försumma att prenu- merera på Dagblad Morgon- och Aftontidning.
Observera Stockholms Dag- blads rikhaltiga, lättlästa, illustrerade cS * ön dagsn n:r!
sjtiUyymnastik m e d d e l a s a f G y m n a - JBL JA.VOHSSON, V ä s t e r g a t a n 60, Malmö.
och tikdirektör N ä r m a r e p r b r e f eller p e r s o n l i g e n.
i e g e n d o m e n S t r ö m (25 m i n.
v ä g från S a l t s k o g s s t a t i o n n ä r a S ö d e r t e l j e), b e l ä g e n v i d •n v i k a f Ö s t e r s j ö n, m e l l a n b a r r s k o g s k l ä d d a h ö j d e r i e n f ö r sitt h ä l s o s a m m a k l i m a t känd n a t u r s k ö n trakt.
8-klassig e l e m e n t a r s k o l a m e d u n d e r v i s n i n g i m u s i k, h a n d a r b e t e o c h h u s h å l l s l ä r a.
Språkundervisningen meddelas a f infödda lärarinnor, s o m b o i skolan.
Konfirmations- u n d e r v i s n i n g m e d d e l a s.
V å r t e r m i n e n b ö r j a r d e n 19 j a n u a r i 1903.
Prospekt sändes och anmälningar af n y a elever emottagas af Högstedt &amp; C:o 32 Regeringsgatan 32 — Stockholm — Specialitet: Bordeaux- &amp; Bourgogne-vlner.
Billiga priser.
HELENA HALLSTRÖM, Ström, Sal ' skog.
Iduns E n s k i l d a u t k o m m e r å r 1903 t v å gånger i m å n a d e n s o m en själfsfändig mönsterlidning och koslar kr.
1: 20. för helt år kr 2: 20 för hälft år F o r detta enastående billiga pris e i h å l l e s sålunda 24 n u m m e r m e d o r i g i n a l m ö n s t e r till Nyårsönskan Gustaf Johnson med från G r o s s h a n d l a r e Fru, E s k i l s t u n a.
Tandläkare B a n k s 12 Brunke ergstorg 12.
Sparkasseränta 4 proc.
John n:r!
L U N D S T R Ö M &amp; S t e n k o l, Gokes A Rikst.
4 27 22 2 0 20 12 n t h r 2 Fru Elin E l s n e r, Falkenberg.
Hörnet af Sluregatan och Karlavägen A l l m.
T e l 130 57.
Sydsvenska L ä s o c h m ä r k!
feandläka - e Sjöquisi A f a l l a e k m ö b l e r f ä s d e b ä s l a frnn Kredit-Äktie-Bolaget, 1 Nyköping.
Stockholm, 17 Fredsgatan 17 6 Sturegatan 6.
R i k s 45 91 A l l m.
54 63, B e g Fkmöbelfatriken är priskurant.
R å d f r ä g n i n g a r 2 — 3.
Af delningskontor Götg.
31.
(Fonder kr.
0,TC5,000.)
parkstöttingar [r° " " kr: Deposition 4 \ Tandläkare G. W. Widfond.
10, 11, 12 fiaktfritl t ö r s ä l j a s a f fa- Drottninggatan 74.
Kapitalräkning 4 \ triken Varia a d r F ' en.
Artific.
tänder frän 2 kr.
st., plomberiru OBS!
Öfverlräffa alla andra i Sparkasseräkning 4 " /, ca.
m. RikKtel 27 54 Rninkeb 219c styrka o c h lättgående.
Upp- &amp; Afskriining 2 \ Kassafack å 15.
20 och 2 5 kr.
D o k t o r J.
A r r a l s o n s Kurs P r e n i m r a på KAMRATEN C: o.
Hemsparbössor.
i Sjukgymnastik Massage och Pedagogisk gymnastik, L s Nytt!
J O H.
cc af h ö s t i n l ä g g n i n g, k a v g a r i n n e h. '
/ b Vi val, till k r.
3 o c h 6, k a n e r h å l l a s h o s handarbeten a f alla slag, 10 ö r e Varnmärke.
* Finfin kryddsill från Vest usten V. Lindh-Hygrell, 17 Karlavägen 17. broderier, läderplastik, träsniderier, ylndritniny m.
m.
komponerade af tvänne framstående kvinnliga konstnärer på detta område.
pr er.
Massage Barng-arderoben G ö t e b o r g s umm Undervisning i Zanderska Helpensionen för flickor 10 ö r e Nytt!
Uthyr Knssafack, urshyra från 1 !&gt; ler.
a c i 1 Garré-Briketter.
K o n t o r: 22 Skeppsbron 22 5 Strandvägen 5 1 Parmmätaregatan 1 Hernösands Enskilda Bank, t Varumärke.
A. tel. 22 88 6 0 19 61 9 8 medför enligt Privathotell, 1 För möblering kongl.
maj:ts medgifvande o c h rättigheter, s o m af m a t s a l a r, h e r r u m, s a l o n g e r, s o f r u m, re- k u r s v i d G y m n a s t i s k a C e n t r a l Institutet.
taurat ter, k o n t o r, v i l l o r e t c, t o r d e i l l u s i r.
K u r s e n 2-årig, b ö r j a r d e n 15 s e p t. '
P r o s p e k t p ä b e g ä r a n g e n o m D: r J. Ar- p r i s k.
b e g ä r a s från adr.
Slrömsborg, Stockholm.
sammi k o m p e t e n s Kungsträri \ årdsgatan 16.
Sparkasseräkning.
veds- n, Kassafack 15 ler.
pr är Notariatafdelninf /.
Första k l a s s 3 a ei O S C A R EDV.
E K E L U N D S Snickerifabriks-Akliebolag, Adr.
Wirserum.
Professor G. Cederschiöld 40 år s e d a n affären g r u n d a d e s.
S o l i d t o c h egen massagemetod mag- p r y d l i g t a r b e t e, s n a b b e x p e d i t i o n o c h m o d e - 8 Birger Jarlsgatan (f d.
10), och tarmsjukdomar, kvinnosjukdomar, r a t a p r i s e r.
S p e c i a l i t e t: Ekmöbler.
kronisk snufva och svalgkatarr m m.
Försälj ningsaflärer: S t o c k h o l m s förnämsta gata.
Rlkstelef.
4401.
Allm.
Telef 12539. mnyelbrektsg.
S.
T r ä f f a s h v a r d a g a r ä — i Stockholm: Birgerjarlsgatan 22.
Göteborg: Grönsakstorget 2.
Allm.
T e l.
18451.
Edla Carlsson.
en o c h två trappor u p p, behandlar med
IDUN 16 1903 \ Pel ler in s Margarin — Försändes till fabrikspriser franko och tullfritt direkt till privatpersoner.
Z U R I C H (SCHWEIZ).
(FÖRR J. ZIIRRERS SIDENFABRIK, GRUNDL.
1825). ' " '
llekvlrera prof ver.
är bäst!
i NORDISKA RÄNTA.
E.
S P I A K T I E B O L A G ETABLERADT I STOCKHOLM 1 8 8 0.
DROTTNINGGATAN 102.
MEJERI- MARGARIN HUSHÅLLSKOL.
finaste märket.
COKES.
BRIKETTER.
STOMATOLTANDBORSTEN ÄR BÖJD EFTER KÄKBÅGEN.
BORSTA TÄNDERNA I JSlorfjomipplafjan — f ö r i \ eckan .yh nummer i veckan, En vanlig A f s t å n d e n m e l l a n d e l ä n g r e b o r s l e n ä r o a p a s s a d e efter - t ä n d e r n a s b r e d d, - h v a r f ö r STOMATOLTANDBORSTEN o c k s å ä g r t ö r m å g a att i n t r ä n g a m e l l a n o c h r e n g ö r a tän- d e r n a s b e r ö r i n g s y t o r, h v i l k a s o m b e k a n t lättast a n g r i p a s a f t a n d r ö t a.
S o m s k a f et är a f c e l l u l o i d tål d e t s i m m a oj HE.T v a t t e n.
S o c k h o l m R I K S - T E L E F O N kostar 2 2 35. f kostar ÄLLM.
land-orten — m e d ett n u m m e r h v a r j e o c h söndag — s ö n - dagsnumret ett u p p b y i ' g e I ^ e b l a d — k o l l a r för helt dr hr.
2. —, hvartal ii.~&gt; öre.
A l l t p o s t b " f o r d r i n g s - o c h h e m - E bäri ngsafgifLen i n b e r ä k n a d.
tisdag, fredatj TEL. 3 3 6 6.
8 KOCK Anthracit!
Fbik — för helt är hr.
4. —, hvartal hr.
1.28.
Plomberade säckar!
Jlrarannandaysupjilagan — för RIKS-TELEFON Fri l i e m t r a n s p o r t!
2235.
ÄLLM.
TEL. 2 2 6 6.
o Alla prenumeranter å någon af S v e n s k a M o r g o n b l a d e t s u p p l a g o r er- h å l l a i b ö r j a n a f j a n u a r i gratis ett e x t r a lin t P L A T S E R L I S A B E T H Ö S T M A N S A n s p r å k s l ö s d u g l i g, n å g t m u s i k a l i s k fl IC k a, 23 å r, fran g o d t f ö r ä l d r a h e m i l a n d s - o r e n e r h å l l e r g e n a s t p l a t s att f ö r e s t å m e - delålders tjänstemans h e m i S t o c k h o l m och varda h a n s barn L ö n 150 kr.
Svar med f o t o.
, ref. till » M o d e r - v å r d », I d u n s e x p.
H U S M O D E R S K U R S — PRAKTISK ONH TEORETISK UNDERVISNING I HUSLIG EKONOMI FÖR UNGA FLICKOR OCH HUSMÖDRAR — LANDTHUSHÅLLERSKA.
1 1 Elegantare och smakfullare AN NÅGONSIN, MED EN B O K FÖR ALLA H U S M Ö D R A R I HELT N Y UTSTYRSEL, UTKOMMER IDUNS TVÅ N U M M E R I M Å N A D E N, FRÅN PARIS, L O N D O N, W I E N Albert, Jivnniers den p å nyligen C: I E, ALMA RENBORG, adr.
ÖSTERSUND.
| barnlös., yngre familj, bosatt I vacker t r a k t i O s t e r g, far b i l d a d flicka g o d p l a t s.
Norra Inackord - Byrån, MästersamueIsgatan 62, S t h l m.
1 TN D U G L I G a n s p r å k s l ö s l ä r a r i n n a m e d g o d t a l l v a r l i g t sätt far p l a t s i b ö r j a n a f j a n u a r i i e n e n k e l f a m i l j p a l a n d e t, t o r att u n d e r v i s a e n 13 å r s flicka I v a n l i g a s k o l - ämnen, språk, musik, handarbeten.
Svar j ä m t e fotografi, l ö n e a n s p r å k o c h b e t y g s ä n - • les u n d e r a d r.
» I.
EJ. », L j u n g b y.
P L A T S S Ö K A N D E hjälperska, likaledes utbildad, kunnig och i n t r e s s e r a d af v ä f n a d, s ä r s k i l d!
k o n s t v ä f n a d.
Hem erbjudes hos m i g.
Närmare genom RJNG f l i c k a ö n s k a r p l a t s att g å frun till — korrespondens m e d Anna PontopjAdan, ^ h ä n d a i b ä t t r e f a m i l j, i e n a f rikets- större städer.
H u f v u d s a k l i g e n ö n s k a s ett; Villa Gerda.
Itelsinyborg.
£odt b e m ö t a n d e s a m t att r ä k n a s till f a m i l - s k i c k l i g o u n d e r vis- jen.
S v a r a f v a k t a s t a c k s a m t till » E.
21 »,.
GOUVERNANTE, n i n g s v a n i sv&lt; n s k o p. r.
K a r l s k r o n a.
ä m n e n, s p r å k o.
m u s i k, s o k e s för 15 åri^ flicka.
Goda reknmmendaioner fordras EN BÄTTRE FLICKA S v a r m ä r k t - G o d s ä g a r e, N y k ö p i n g s l ä n » ö n s k a r i o c h för u t b i l d n i n g k o m m a i fin,, s ä n d e s till I d u n s e x p.
god f a m i l j i S t o c k h o l m s o m s ä l l s k a p o c h P l a t s e n s å s o m h u s h å l l e r s k a p å större e g e n - b ö r j a r sin a n d r a t e r m i n d e n 15 j a n u a r i 1903. dom i mellersta Sverige är ledig.
Sökande K u r s e n f ö r u n g a flickor o m f a t t a r tiden från 15 j a n.
— 1 j u n i, m e d a r b e t e f e m d a g a r b ö r v a r a v a n v i d l a n d e t, s k i c k l i g i m a t l a g i veckan.
ning s a m t ä g a f ö r m å g a att h a n d l e d a tjän- J 4 Y Å R S A L B U M K u r s e r n a för h u s m ö d r a r omfattar tio v e c k o r, m e d arbete e n d a g i v e c k a n.
stepersonalen; Prospekt erhätles o c h anmälningar mottagas af U p p g ö r e l s e a f s e r l i d e n intill 24 a p r i l 1903 o m 48 s t o r a s i d c, i n n e h å l l a n d e o m - med tillträde j u förr d e s t o hellre o c h me&lt;i ELISABETH ÖSTMAN, kring 270 porträit o c h illustratio- företrädesrätt till t j ä n s t e n s fortsättning, o m F. d.
h u f v u d l ä r a r i n n a l ö r d i m p r a k t i s k a u n d e r v i s n i n g e n i L ä r a r i n n c k u r s e n ner j ä m t e ett rikhaltigt textinnehäll.
d e n n a fylles till b e l å t e n h e t.
E n d a s t å fftrsts vid F a c k s k d a n för h u s l i g e k o n o m i i U p p s a l a.
- l a s s e n s b e t y g o c h r e k o m m e n d a t i o n e r fäs !e&gt; All prenumeration för landsorten A d r e s s: Stockholm, 8 Östm Järnvägsgatan, ;} tr. [nära h ö r n e t a f M ä s t e r - a f s e e n d e.
A n s ö k n i n g m e d u p p g i f t o m b " &gt;ne sker ä n ä r m a s t e postanslalt.
S a m u e l s g a l a n).
A l l m tel. 102 25. p r e t e n t i o n e r i n s ä n d e s till " F ö r m å n l i g plats Referenser: FIU C h r i s t i n a B u n s o w, S t r a n d v ä g e n 2 9.
F r i h e r r i n n a n K H r t a C e iRItill - 24 a p r i l -, u n d - r a d r e s s S. Gumeelii derström, B l a s i e h o l m s l o i g 1 1.
F r u A g n e s E s i i l s s o n, H o l l ä n d i r j a t a n 12.
F r u F a n n y P R E N U M E R E R A I GOD TID!
Annonsbyrå, Stockholm.
H u s s, R e g e r i n g s g a t a n 9 3.
F r ö k e n Pigrid P.
i h l m a n, D S b e l b s g a t a h 2 C.
D o k t o r i n n a n S t o c k h o l m i d e c e m b e r 1902.
Anna W i d e.
Hamngalan 22.
Fru A m a n d a K.rfsiedt, T o m t e b o d a U p p s a l a: F r ö k e n j l t f a u l i g filosofie k a n d i d a t eller licentia ' Itedahtionen.
Tda N o n b y, F ö r e t å n d a r i n n a f ö r F a c s s k o l a n f ö r h u s l i g e k o n o m i, F r u C h a r l o t t e önskas p å b r u k s e g e n d o m i mellerst; Kerfsredt.
S v e r i g e s o m i n f o r m a f o r för 3: n e s k o l b a r n med undervisningsskyl ighet i matematiska och svenska ämnen.
P l a t s e n t i l l t r ä d e s 15M NEUTRALA KARNTVAL T I L L YLIETVATT OCH j anuari.
HJÄRT- OCH BRÖSTSJUKDOMAR.
LARS M O N T É N S OLEINTVAL TILL LINNETVÄTT ANVÄNDES LÄMP- S v a r torde, m ä r k t » S k y n d s a m t s v a r » i n - O m i c k e orga- s ä n d a s u n d e r a d r e s s S.
G u m a i l i i A n n o n s - / sK^ ' - n i s k a fel f " n etitr- ligäst s å l u n d a: b y rå, S t o c k h o l m.
(J^P ^Jj g a, u t a n m a n en- » Va k g tväl k o k a s i 2 liter v a t t e n; n ä r t v å l e n är u p p l ö s t, tillsattes u n d e r d a s t h a r en käns- Kvinnlig seminarist, o m r ö r i n g 20 ä 25 liter l j u m t v a t t e n; i d e n n a u t s p ä d d a l ö s n i n g n e d d o p p a s plag- la af b e k l a m n i n g gen.
V i d y l l e t v ä t t b ö r a s å v ä l l ö s n i n g e n s o m s k ö l j v a i t n e t h a f v a 86 k 38 g r a d e r.
» filer k v i n n l i g s t u d e n t å r e a l a linien, ö n s k a s och tryckning i F i n n e s h o s d e flesta s p e c e r i b a n a l a r e s a m t i m i n a b u t i k e r.
ill d e n 1 5: d e j a n u a r i s o m l ä r a r i n n a i l e f h j ' i r t t r a k t e n (til v a n d e s p r å k, m u s i k o c h h a n d a r b e t e att Ii 1- N:r 19 Stora Nygatan.
- N:r 29 S:t Paulsgatan.
följd a f f ö t kyl s a m m a n s m e d i n f o r m a t o r u n d e r v i s a 3:n n i n g m m), SE SILTVERMEDALJ i K ö p e n h a m n 1888.
GULDMEDALJ i S t o c k h o l m 1897. flickor ä b r u k s e g e n d o m.
S v a r m ä r k t » 15:de v e r k a r d:r O l t o j a n u a r i, u n d e r a d r e s s S. Guma^lii A n n o n s - Kratfses Katt- byrå, Stockholm.
språngplåster hastigt o c h sä kert.
Erhållas HELT år HÄLFT ÅR t å alla a p o t e k å YJO Öre.
B r u k s K R - 2: 2 0 K R.
1: 2 0 a n v i s n i n g .med- följer.
H u f v u d d e p ö l: A p o t e k et » F l ä k t a Ö r n ».
Malmö.
Endast äkta m e d skyddsmärket: g p r i n g a n d e katt.
ar &amp; U n d s e t r r t ö e m c k s n a V d, ä f s e k l o e l v a, a f Ö.
r F e r b ö r k o e, n s ö v k o e r n m E e n d e - - tandborste r för helt år hr.
6. —, hvartal hr.
l.OO.
JJarjttpplagan — för l a n d s o r l e n med L E D I G A Stomatoltandborsten.
1903 m e d s i n 1 3: d e år- — m e d sju n u m m e r R DERAS LÄNGDRIKTNING.
K FRISINNAD SJÄLF STÄNDIG.
SVERIGES ENDA DAGLIGA HELNYKFCERHETSTIDNING.
Utkommer gång.
E till u n d e r t e c k n a d, s o m l ä m n a r u p p l y s n i n g a r.
YLLEKLÄDNINGAR i afpassade bitar ä 6 mtr, pxtra fin Engelsk Cheviot, svart, mörkblå och rödbrun, som kostat 12 kr., bort lutripas af on händelse till kr.
7: 75 pr styck.
HÖRNBODEII, 6 OBSERVATORIEGATAN 6, STOCKHOLM.
HORNSGATAN 5 2.
Svenska Morgonbladet N u n g a bättre flickor e r h å l l a g r u n d l i g u n d e r, v i s n i n g i allt h v a d s o m h ö r till s k ö t a n d e t F L I C K S K O L A af ett v ä l o r d n a d t h u s h å l l, s a m t i a l l a e n k - l a r e o c h finare h a n d a r b e t e n, j ä m t e k o n s t - ö n s k a s e x a m i n e r a d l ä r a r i n n a til!
viharie v ä f n a d.
D e b ä s t a ref. k u n n a e r h å l l a s.
Kur- under n ä s t k o m m a n d e vårtermin.
sen b ö r j a r d e n 15 j a n.
o c h s l u t a r d e n 1 A n s ö k n i n g a r åtföljda a f betyg — äfven maj.
N ä r m a r e underr.
a f FIU E d a Etehn- s l i Ö m, Alvastra.
P r i s 85 k r i m å n a d e n l.
ä k a r e b e t y g — i n s ä n d a s f ö r e d e n 7 j a n.
1 9 0 3 4 $ 1 Drottninggatan I flg N HUSHÅLLSSKOLA.
Vid RIKSTE ' EFON I ett g o d t h e m, b e l ä g e t v i d foten a f O m - 1 79, b e r g, i e n o v a n l i g t n a t u r s k ö n trakt, m e d 66 10. dagliga järnvägs- o c h ängbatskom., kunna Ö S T E R S U N D S KREDITBANKEN MYNTTORGET 4, I.
Sparkasseräkning PROC.
si - ALLM.
TELEFON: 8 68, 47 35, 47 36.
4 i Köp Zurieher Sidentyger blort lagv.r törsta nyheter i svarta, hvita oeh ku- lörta sidentyger till brud-, sällskaps- och promenad- toaletter.
TIONSPAPPER.
DESSUTOM MODETIDNING ÅR 1 9 0 3 HVART OCH ETT M E D DAGENS NYASTE MODER OCH N E W Y O R K, TRYCKTA P Å TJOCKT OCH FINT ILLUSTRA- EN SERIE AFBILDNINGAR AF VÅRA VACKRA 2 6 Å R S BÄTTRE FLICKA önskar plats p a nyåret., i familj m o t n å g o n lön eller fritt v i v r e.
A r kunnig i enklare mallagning samt handarbeten.
Svar emot- s e s i a c k s a m t till » I n g e b o r g » p.
r.
F a l k e n - berg.
;.
A n s f ä l l n i n g s o m s ä l l s k a p o c h h j ä l p I ett ^ * b ä i t r e, stilla h e m s ö k e s a f b i l d a d f l i c k a.
Någon lön åstundas.
S v a r till » 37 å r », p.
r.
H a l m s t a d.
Referenser: Fröken M, Hult och D o k t o r E.
A u y u s t i n s s o n, H a l m s t a d.
£) T6 s ö k e s a f flicka, m u s i k a l i s k, g o d handstil, huslig, v a n undervisa- S v a r » 1 9 0 3 -, U d d e v a l l a p.
r.
Pl I andtbru karedotter önskar plats i bättre P h e m, h ä i s t p å h e r r g ä r d tor att h j ä l p a lill i h u s h å l l e t o c h m e d a l l a i n o m h e m m e t f ö r e f a l l a n d e s y s s l o r s å v ä l finare s o m g r o f r e.
.Vätrot k u n n i g i k l ä d s ö m n a d o c h h a n d a r b e t e n.
S v a r till » A r b e t s a m », I d u n s e x p.
C o m hut-mors d u g l i g a h j ä l p e l l e r att p ä ^ egen hand sköta h e m, söker bildad flic- ka p t a t s.
Kunnig i matl., b a k, s ö m n a d m m.
S v a r » Tdng », I d u n s e x p.
P r i b ä t t r e flicka, m e d g l a d t o c h v ä n l ' g t ^ sätt, ö n s k a r p l a t s s o m s ä l l s k a p o c h h j ä l p i fin f a m i l j.
Ä r van v i d sömn, handaibeten » ch h u s h a l l - g ö r o m å l.
H a r förut innehaft s å d a n p l a t s S v a r till ' A L — d t », I d u n s e x p.
ÄLDRE BARNSKÖTERSKA • * öker p l a t s.
.
p å n y å r e t f ö r e n e l l e r t v å s m å.
raringar.
Ä r b a r n k ä r, p å l i t l i g o c h pligtfro- gen.
Ett vänligt b e m ö t a n d e ö n s k a s.
Goda, b e t y g.
S v a r till » V e r k l i g t p å l i t l i g * I d u n s e x p.
p n n ä r v s j u k, k a n effer d e n 15 j a n u a r i ' m o t l a g a s i fru C a r o l i n a Z o t t e r m a n s p e n - - ionat, V a d s l e n a.
J 1 4-ÅRIG FLICKA väl u p p f o s t r a d, s n ä l l, frisk o c h b e g ä f v a d, a f _ od f a m i l j, Önskas s å s o m k a m r a t från n ä - •4a t e r m i n s b ö r j a n at en j ä m n å r i g flicka p å andet.
G o d l ä r a r i n n a finnes.
Inackorde- ringsafgiften b i s a k.
S v a r till » S ö r m l a n d s - g o d s », " Iduns e x p.
r DNMJQ F a m i l l e francaise r^coit p e n s i o n - 1 III LA * n a i r e s.
Confortable villa, j o l i jardin, bains, calorifére, leeons de francais.
R é f é r c n c e: Mrlle L j u n g q v i s t, M u n k s j ö, J ö n - köoing.
M: m e L e h m a n, 7 rue Scheffer.
SVENSKA FOLKDRÄKTER.
förlag hjälp m e d f ö r e k o m m a n d e s m å s y s s l o r.
S v a r lill » 2 1 å r », S v.
T e l e g r a m b y r å n s A n n o n s a f d.
Göteborg.
utkomna SKOLFLIEKA Fru Langlets Innehållande 1,722 KOKBOK beskrifning p å DÅ helt år O L I K A RÄTTER.
4,50, i n b.
5, —, DEN DÄRTILL EIIIÅLLES TILL DET OTROLIGT BILLIGA PRISET AF Jer.
2: 20 MERATION, b ä t t r e b a n d 5,50.
D O K T O R sändning, PRIS, AULIXS TÉ, årets s k ö r d.
FINNES MERSKA, P r i s 4: 50 p r kg.
R e k o m m e n d e r a s s å s o m BÄST o c h BILLIGAST.
Säljes ENDAST h o s C.
A.
Å K E R H O L M.
STOCKHO M, GÖTGATAN N:R 28.
HÄLFT ÅR för OÅRIS.
P e n s i o n d a n s fara.
f r a n c.
rences suédoises.
M: m e Barré, d ' A s s a s, quartier L u x e m b o u r g.
ELLER KR.
1: 2 0 FÖR HÄLFT ÅR Å NÄRMASTE POSTANSTALT G E N O M PRENU- ELLER TILLHANDAHÅLLER ny k a n få ett g o d t h e m i S t o c k h o l m, m e d ö m och m o d e r l i g t i l l s y n.
15-årig d o t t e r finnes i familjen.
Priset moderat.
Närmare un- derrättelser?
g e n o m s v a r lill » H e m t i e f n a d *, Iduns e x p.
10 1 ÖRE PR N U M M E R HOS ALLA VÅRA KOMMISSIONÄRER S A M T TILLKLIPPTA, FULLT L " * n u n g flicka ö n s k a r i n a c k o r d e r i n g p å s l ö r r e l a n d t e g e n d o m, d ä r tillfälle g i f v e s att l ä r a allt, h v a d s o m h ö r till ett v ä l o r d - n a d t h e m.
H ä i s t d ä r ä n n u e n u n g flicka finnes.
S v a r l i l l » 1 8 å r », J ö n k ö p i n g p.
r.
KORREKTA MÖNSTER TILL ETT M Y C K E T BILLIGT DET HELT VISST INGEN PRAKTISK HUSMOR, ÄN MINDRE NÅGON S Ö M - S O M UNDERLÅTER ATT P Å PROF PRENUMERERA P Å I D U N S M O D E T I D N I N G FÖR ÅR 1 9 0 3.
HELT ÅR!
Riks- &amp; Allm.
telefon KR.
I: 2 0 KR.
2: Réfe- 70 r u e 2 0 T u n g e D a m e n, d i e g r u n d l i c h D e u t - c h ler- " n e n w o l l e n, finden a n g e n e h m e n A u f e n t - halt i n d e r F a m i l i e n p e n s i o n v o n F r a u v.
Mengershausen.
Hannover, Ferdinand- strasse.
B e s t e R e f e r e n z e n.
