# ID: svediakorp-per1476
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,315
# sentences: 1,395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


L Ö R D A G E N D E N 29 N O V E M B E R 1902.
N:R 4 8 (8 3 1; PRENUMERATIONSPRIS IDDN PR ÅR: KR.
6: — » 8: — IDUNS PRAKTUPPLAGA IDUNS MODETIDN.
MED PL.
» 5: — IDUNS M O D E T I D N.
UTAN PL.
» 3: — UTGIFNINGSTID: R E D A K T Ö R O C H B Y R Å: U T G I F V A R E: 17 FRITHIOF HELLBERG HVARJE LÖRDAG.
TRÄFFAS 15.DE Å R G.
REDAKTIONEN S Ä K R A S T K L.
2 — 3.
EXPEDITIONEN LGSNUMMEEPRIS: ANDREA BUTENSCHÖN.
NÄR DET gäller att bedöma en obe- kant persons vitse genus, gissa till hvilken yrkeskategori hon är att hän- föra, inom hvilken intressesfär hon förnämligast rör sig, så har man i många fall en god ledning i hennes yttre apparition.
Men ibland händer det, att vederbörande leker kurra gömma med oss: vi leta, där vi af yttre tecken att döma tro oss säkra om att finna henne, och så visar hon sig böra hemma inom ett helt annat område.
Med denna lilla ingress vill jag för Iduns läsekrets presentera fru Andrea Butenschön.
Ty hvem skulle väl af vidstående bild gissa sig till, att det är i sin egenskap af forskarinna i — sanskrit som fru Butenschön i dessa dagar ådragit sig uppmärksamhet.
Sanskrit, detta begrepp för oss representeran- de en uråldrig kultur, är väl i vår tanke snarare förbundet med bilden af allvarsfulla gråbårsmän än med bilden af vackra, in- tagande, mondäna och moderna unga damer.
Men fru B. har verkligen under åtskilliga år sysselsatt sig med detta studium, enligt hen- nes egen mening värdt att ägna ett helt lif.
I en från Norstedtska officinen nyligen ut- gången, delikat utstyrd volym har fru B. lämnat den svenska allmänheten en öfver- sättning af Käthaka-Upanishad.
I inledningen till denna bok, försedd med ett förord af pro- fessorn i sanskrit med jämförande indoeuro- peisk språkforskning K. F. Johansson, lämnar fru B. en för vanliga dödliga synnerligen väl- behöflig utredning af den krångliga titelns innebörd.
» I anslutning- 1 ill den kanoniska litteratur, som samlats i de fyra stora Vedaböckerna, Pag-, Såma, Yajur och Åtharvaveda med deras respektive offerhymner, offersånger, offerritual och besvär- jelseformler, finner man upanishadema * — oftast i åranyakas eller skogsböckerna, afsedda för de fromme, som drog-o sig tillbaka i skogen.
Dessa upanishader kallas Vedänta, slutet af Veda, och ur dem framgår den filosofiska vedåntaskolan. » Fru B. fortsätter: » Men ej blott i bokstaflig mening bilda de den indiska bibelns afslutning; genom ett för den västerländska anden förbryllande kaos af verk- ligt högburen naturpoesi, af i oändlighet förbrå- kade religiösa ceremonier, af vackra legender, etiska spekulationer och allehanda absurda tanke- förbindelser och fantasikonstruktioner — mynnar den indiska anden ut i en så att säga poetisk religionsfilosofi, som förråder naturlyrikern, den hårdragne skolastikern, den vidskeplige offraren — en filosofi, som ofta finner sitt uttryck i siarens högstämda språk och som saknar sitt motstycke * Med upa-ni-shad menades från början an- tagligen lärjungarnas sittande kring läraren.
Se- nare betyder det hemlig lära.
10 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: JOHAN KOMMISSIONARER BRYGGAREGATAN N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 6147. i världslitteraturen.
— — — Österlandet dröm- mer, då västern handlar, drömmer om det för- gångna och om själens framtid.
Vi kalla dem sju- sofvare och förfallna folk.
Men vi må ej g-lömma, att det, hvarifrån de förfallit, står i många styc- ken ännu ouppnådt af oss Den tolerans t. ex., som Indien på det rent andliga området har att uppvisa, äg ' er intet motstycke i historien, och har väl sin grund däri att hinduen, i tankens yttersta konsekvenser, ej tål dualism.
Ett par århundraden innan västerns törue- krönte frälsare föddes, lästes på en af kung Aco- kas mångla klipp- och pelarinskriptioner i olika delar af Indien: Den af jrudarna älskade, kärleks- fullt sinnade konungen visar aktning- för alla re- lig-ioner, liksom tiggarna och husfädren, genom allmosor och andra vördnadsbevis.
Sin egen tro skall man ära, men andras må man ej okväda.
Blott endräkt gagnar.
Måtte hvarjn tros bekän- nare vara rika på visdom och lyckliga g enom dygd. » - KL. KL. 17.
10 — 4 ANTAGAS DELES 9 — 5.
RIKS i g 46 Ö F V E R H E L A L A N D E T PÅ A L L - SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBO ' KTRY (" KERI.
med tunga narkotiska dofter som af kryd- dor och rosenolja, ut till oss i stillheten tränger från byn ljudet af några entoniga instrument i hög diskant, upprepande samma bizarra melodi; kor — de heliga, puckliga — rama, påfåg-eln spat- serar på den hvita muren, och små gröna pape- gojor sätta sig i en svärm på templets förgyllda kupol.
Framför oss står ett naket brunt gosse- barn med arm- och fotringar af blänkande metall; med vördnad ser han på den tyste hvite, som vet allting och som kan leda honom hem igen, om han gått vilse.
Bortom byn breda sig skogarna — med de vilda snåren, de giftiga ormarna och de söta fruk- terna — upp mot bergen.
Inifrån skog " en skjuta blommorna fram öfver klippafsatserna i jättekal- kar, ui hvilka färgerna glöda och vällukter sprida sig som toner ur silfverklockor.
Ofvan skogarna stå fjällen uppe bland mol- nen, hvita som de.
Ned mot dalen störtar forsen, blir till älf och flyter bred mot hafvet, speglande alla de tusen skiftningarna på väg en.
Hafvet ligger stilla i djupaste blått och väntar på den. » - Redan vid helt unga år hyste fru Buten- schön intresse för den gamla, af en tjusande mystik omgifna indiska kulturen; men det var egentligen under en resa som hon år 1890 — 91 gjorde i Indien, detta för väster- ländsk vetgirighet och västerländsk fantasi så lockande land, som hon fick tillfälle att utveckla och fördjupa detta intresse.
I Bom- bay sammanträffade hon med en hindu, till- hörande skrifvarekulten, Mansukhlal Hiralal Nazar, hvilken för öfrigt som deltagare i ori- entalistkongressen 1890 besökte vår hufvud- stad.
Genom denne Nazar erhöll fru B. re- kommendationer till en mängd framstående medlemmar af hans kast, och hon k o m däri- genom i närmare beröring med hinduerna, än hon skulle gjort enbart som turist.
Hon be- sökte under sin resa Bombay, Baroda, i hvil- ken stad genom fru B:s förmedling det sven- ska slöjdsystemet infördes i skolan, Ahmada- bad, Jaipur, Delhi, Agra, Lucknow, Benares, Calcutta, Darjiling i Himalaya och Ceylon.
Det är således med ett ögonvittnes vederhäf- tighet fru B. i sin bok ger följande stäm- ningsfulla skildring.
I Calcutta gjorde fru Butenschön bekant- skap med en mycket ansedd jurist, Jagendra Chunder Ghose, som i öfversättning utgifvit Raja Rann Mohun Roys arbeten.
Det var » Låt oss i tankarna vandra till hinduernas vid- sträckta hemland, flera tusen år tillbaka eller den dag i dag; samma heta sand bränner under våra fötter, samma brokiga färgspel bland lefvande och döda ting- möter där vårt öga, samma förunderlig-a svalka smyger fram om aftonen under de första stjärnorna.
Under en akacia sitter en Brahmin- sannyäsin, manteln lyser hvit mot den bronsskiftande hu- den, hållningen uppbär anor af urgammal värdighet, och blicken som kommer långt inifrån, är riktad utåt rym- den med en fasthet, som blickar ej känna i Väster- landen.
Luften är mättad ANDREA BUTENSCHÖN.
H. HAMNQVIST FOTO.
IDUN 1902 närmast denna bok som föranledde f m Bn- tenschöns beslut att studera sanskrit, ett be- slut som hon hösten 1892 satte i verkställig- het i London, där hon läste för bl.
a. colonel Jacob, en framstående orientalist.
I Oxford besökte hon Max Muller, som lifligt önskade att fru B. skulle studera för honom.
Oför- måga att tåla vid klimatet tvingade henne emellertid att lämna England.
Hösten 1893 återupptog hon sanskritstudiet, vid Hautes Etudes, Sorbonne och stannade där tre ter- miner.
Hon var den första kvinna som här studerade detta ämne.
Genom två framstå- ende orientalister, Sylvain Levy och James Darmesteter, introducerades fru B. i » Société asiatique », som bland sina 225 medlemmar räknar endast 3 damer.
Levy yttrade vid detta tillfälle: » Non seulement fait-elle des études trés-sérieuses, mais j ' espére méme qu ' - elle sera une aide pour nous ».
Kroppslig och andlig öfveransträngning tvungo emellertid fru Butenschön att afbryta sina studier i Paris.
Men på Holmenkollen, där hon vistades vintern 1 8 9 5 — 9 6, fortsatte hon dem på egen hand tillsammans med en skicklig sanskritist, miss Lucy Peacock.
Slut- ligen, 1 8 9 7 — 9 8 studerade hon i Kiel för pro- fessorerna Oldenberg och Deussen.
Man ser således, att fru Butenschön ej nöjt sig med vanligt dilettantstudium.
» Men, » säger hon själf, » jag har inte alls infriat de förhopp- ningar mina lärare ställt på mig » — ett på- stående som väl dock tål vid modifikation.
» Dessutom slukar ett studium som detta allt ens intresse.
När man som jag gläntat på dörren och sett oändliga forskningsområden utbreda sig för ens syn, förstår man, att man måste för att vinna något verkligt med hela sin själ lefva sig in i detta studium och åsido- sätta alla andra intressen. » Men detta senare låter ej förena sig med fru Butenschöns lifliga temperament, och när dessutom hennes hälso- tillstånd alltemellanåt tvingar henne till långa hvilotider och hindrar henne att så som hon ville ägna sig åt sitt arbete, har hon måst be- sluta att tills vidare nedlägga sanskritstudiet.
Släkten Butenschön härstammar från Sles- vig Holstein.
Om en af dess medlemmar, en bror till fru B — s farfar, brukar hon skämt- samt yttra, att hon känner sig mest befryn- dad med honom i hela sin släkt.
Denne Johann Friedrich Butenschön, hvilken afled som re- gerings- och skolråd i Speyer, 1842, hade kämpande med oerhörda ekonomiska svårig- heter, ofta saknande bröd för dagen, genom- gått gymnasiet i Altona och sedan stnderat i Kiel och Jena.
Det berättas, att han en gång som pojke en natt sprang fem mil fram och tillbaka för att komma i besittning af en latinsk grammatika.
När den franska revolu- tionen utbröt, skyndade B. till Strassburg och ställde sig, entusiasmerad af frihetens höga idé, som simpel soldat i de stridandes led, där han snart avancerade till officer.
Vittne till krigets alla gräsligheter i Vendée, upp- rördes han af de skändligheter som begingos i frihetens namn.
Slutligen uppträdde han i jakobinklubben mot S:t Just ' s grymma fram- färd i Strassburg, blef då arresterad, förd till Paris och i tio månader förvarad i concier- geriets fängelse, men kort efter Robespierres fall frigifven.
Själf yttrar han om sitt del- tagande i kriget bl.
a.: » Jag gick med entu- siasm och rent hjärta till Frankrike, handlade redligt, ehuru ofta oförsiktigt, led mycket och lärde vara den dyrt köpta sanningen trogen.
Nu vet jag med visshet, att ingenting så pry- der mannen som ädel vördnad för fast, laglig auktoritet, den må heta hur som hälst.
V e den som vill omstörta där hvarest humanite- tens frö ännu ej spirat upp och hvarest den äkta upplysningen blott glimtvis skymtar.
Dock — 766 — lär oss historien, att människan öfverallt blott genom kamp, under motstånd kämpat sig stor och vis.
Den fysiska såväl som den morali- ska världen behöfver då och då renas genom en storm.
— Jag har aftorkat många tårar, och intet blod ropar till gud för min skull.
Ingen skall uppstå och vittna, att jag afvek från rättfär- dighetens stig.
Renhjärtade själar kunna be- dragas, men bedraga kunna de icke. » — När man hör och ser fru Butenschön med blixt- rande ögon och snabb tunga försvara en idé, en ståndpunkt, så förstår man, att hon äfven andligen känner sig nära befryndad med den- ne revolutionens ädelsinnade svärmare.
Fru Butenschöns farfar, general B., flyttade öfver till Norge; hennes far var således norr- man, hennes mor är engelska.
Såväl genom sin härstamning som därigenom att fru B. vistats så mycket utomlands har hon blifvit kosmopolit.
Men som många sina likar på detta område är hon en fanatisk bygdepatriot, och den natursköna egendomen Aspenäs, vid sjön Aspen, där hon lekt sin barndoms lekar och drömt sin ungdoms drömmar är henne kär som ingen annan plats i världen, där känner hon sig hemma som ingenstädes.
Sin skolundervisning erhöll fru Butenschön först genom guvernanter.
Enligt den tidens sed lades hufvudvikten vid de främmande språkens inlärande, hvilket varit fru B. till stor nytta vid hennes utländska studier.
Efter några års skolgång hos fröken Jacquette Vir- gin i Göteborg reste hon till Stockholm för att studera vidare.
Hon blef här elev till doktor Ellen Fries och läste för henne sven- ska, litteraturhistoria, latin och logik.
Ett innerligt vänskapsförhållande fäste elev vid lärarinna, och i tacksammaste minne bevarar fru Butenschön Ellen Fries ' väckande undervisning och inflytandet af hennes nobla personlighet.
Under samma tid tog fru B. för andra lä- rare lektioner i filosofi, naturvetenskap och konsthistoria samt ' genomgick en kurs i sjuk- vård.
På Ellen Fries ' inrådan tillbragte hon sedan en vinter i Paris och följde allehanda före- läsningar vid Sorbonne och College de France.
Redan som barn var fru Butenschön road af att » hålla pennan i h a n d », och hon produ- cerade i mängd skådespel med högstämda hi- storiska ämnen, och dikter » i långa banor ».
— År 1898 utgaf hon under titel Tattaren och hon en samling skisser, hvaribland märkas några fina och stämningsfyllda naturskildringar samt en varmt och kraftfullt gjord minnes- runa öfver Gunnar Berg, » Lofotens målare ».
Dessutom har hon publicerat en längre dikt, Taj mahal, med ämne från Indien.
När jag första gången såg fru Bntenschön, var det i en krets af på olika områden fram- stående, reserverade och behärskade damer.
Hon verkade så olik dem alla, och den ung- domliga charmen i hennes personlighet kom mig ovillkorligen att tänka på ett par strofer i en dikt af Helena N y b l o m: MELLINS FOOD Desuden, det Korrekte Er ej det ene JEgte.
O nej, Naturen ejer jo Et sfelsomt Tryllespil.
Den intet An det sendser End sine Skjönhedsgraendser Du tjgner den, c g yndefuld Du gjör hvad helst du vil.
E N VISBYSAGEN.
I ÖSTERSJÖVÅG gick och då han ägt, i i bort orörlig släcktes alla På vredgad ocean sett en Hon böjde varelsen vid sin och sig ett En till jubelfyllda Gator och torg gjorts röda stoltaste du hafvels Till evig jag ruta.
i norden!
blygd Jag ju var dig och en grushög så lycklig ung den vår mäktige själ, Och stormen som en omänsklig so-ii en kör Där mässades den som evigt Del svarta hade som mig blifvit!
tillfångatog öfvergifvit. » sjöng af kör, osälla andar.
— ångrande dör, Jerusalem landar.
svek, som, rusig, hon med döden hon Men ljuflig lek sagodröm lifvet vorden.
dog, kung, har är — vinter Den vid dem, som till min var egen ' pärla härd en luta.
bygd, förrådde innan båren.
svärd, hem, hvilkas o, de hennes fädernas var värld, Valdemars af skonat jorden sorg ur » Du och af du tåren.
hvalf lockat som vardt vred, grafkor, den som is så afgrund är ned, tjöt himlens var försvinna.
skalf, källa Stormen kvinna.
ljus.
värld hela djupet.
altan en Nu hon öfver hus natten i i begått, ville försona.
— blått glansen — af en krona.
JTtiilhet munvatten » Den bör bekantskap man an- jag gjort med A Z Y M O L, har varit uteslutande angenäm och vill j a g särskildt framhålla dess utomordentligt angenäma och uppfriskande smak samt dess förmåga att i någon mån upplösa fett- och slemartade beläggningar å tänder och slemhinna; och uppfyller A Z Y M O L de fordringar man ställer på ett det bästa munvatten och kan sålunda med allt skäl rekommenderas.
Stockholm den 2 2 N o v.
1900.
Henrik Welin, legitimerad tandläkare, Lärare vid Karolinska institutets Tandläkareinstitution.
OBS.I af Läkarekåren klenod, gunga jungfruburens stod blod, såg Ung-Hanses på i böljestupet, glänsande vända?
Men vil man te sig vigtigt, Man spörger: » Er det rigtigt At vexle som et bölgende, Et solbeskinnet Vand?
At gaa og kaste Luner Blot med gracieuse Runer.
Jeff svarer: » Mine Venner, Gjör det efter, hvis I kan! » GURU ner blef goten hvar I solen svart AZYMOL är det bästa till dagligt bruk för LINDER.
munnens vård, reformar, finnar, mot smitta, för sårbehandling, ekzem, hudutslag.
erkändt bästa näringsmedel för barn och sjuka.
Finnes på Apoteken samt hos Specerihandlarne.
P R O F g r a t i s o c h f r a n o o från Axel Lennstrand, G E F L E.
y.
IDUN 1902 för ett lif i djup fattigdom få alltid kvinnor och barn sitta värst emellan.
När man varit ögonvittne till allt detta elände och hört bönderna uttala sitt tröstlösa: » vi få intet att lefva af i vinter &gt; kan man lätt fatta, huru det skulle se ut i de små hemmen. » Sten på sten lägges långsamt i muren, där Ung-Hanses dotter står.
Himmelskt sken hvilar öfver pannan.
Från Santa Maria klämtningen går.
Slag på slag tonar från templet och.
varslar om att allt förgängligt är.
Klaraste dag slocknar i natten, människans skugga en svepning bär.
Lyss!
ett rop tränger genom muren, det lyder: » Danskarnes skepp gått i kvaf!
Allihop utom kungens, och skatten ligger i österhaf! » Sten på sten stänger hvalfvet, och sorgeduk hissas på tornets krön.
En gång ren blifver själen.
Hon vet, att han lefver — och ber sin sista bön.
ANDREA KLÄD DE BUTENSCHÖN.
NÖDLIDANDE I NORR- LAND!
D Å IDUN i sina spalter för några veckor sedan påpekade behofvet af kläder åt de stackars fattiga, som befolka öfre Norrlands, af total missväxt hemsökta landsdelar, och därvid riktade en uppmaning till de svenska kvinnorna att bispringa de af nöden värst hemsökta, tycktes denna vädjan på det lif- ligaste behjärtas, enär red.
fick från olika håll mottaga bref med anhållan om adress- upplysningar i och för kläders afsändande till nödorterna.
Just nu ligga på vårt bord tvänne skrif- velser, som direkt ansluta sig till de dystra förhållandena i våra nordligaste trakter och som mana oss att ånyo taga till orda i den behj ärtans värda frågan.
Den ena skrifvelsen härrör från den norr- ländske riksdagsmannen häradshöfding Georg Kronlund, som är väl förtrogen med de norr- ländska förhållandena och nu föranledts att vända sig till Idun med ett nödhjälpsbref, hvilket han i dagarna erhållit från fru Amanda Bergström i Korpilombolo, hustru till lands- fiskalen och länsmannen Bergström därstädes.
Hr Kronlund skrifver: » Länsman Borgström och hans fru har under 35 år varit bosatta i Korpilombolo socken i Sve- riges finnbygd.
Endast den, som varit där, kan fatta hvad det vill säga att lefva ett lif i denna den mörkaste, fattigaste, hopplösaste vrå i vårt kära fosterland, en vrå, där tungsintheten och den trötta resignationen tryckt sin stämpel på både folk och natur och där allt, hvad som kan aflockas jorden, sker under otroliga mödor och försakelser.
Och nu i år ha de sett det lilla de hoppats få skörda, härjas af frost och snö, eller föras bort af högfloden.
Kedan den 12 september färdades jag, stadd på tingsresa genom Korpilom- bolo under en intensiv snöstorm, som ödelade deras sista hopp.
Deras skogar äro för länge- sedan sålda, den lilla kontanta förtränst de kunna vinna genom lasskörning, tar plikter mot stat och kommun i anspråk, och i denna bittra kamp Fru Bergström betonar i sitt bref, att varma underkläder är hvad de fattiga " där uppe alldeles särskildt behöfva.
För öfrigt äro naturligtvis alla slags klädespersedlar inner- ligt välkomna och om något i hufvndbonads- väg kunde sändas, vore isynnerhet hufvud- dukar mycket önskvärda, ej mössor till kvin- norna, som af någon gammal inrotad fördom icke kunna förmås att begagna dylika.
Skulle någon vilja skicka tyg, förklarar sig fru B. villig att hjälpa till med att sy plagg däraf.
Vi hoppas att ofvanstående rader skola af vår läsekrets villigt behjärtas och att ingen, som kan undvara något af de myckna gamla klädesplagg, hvilka under årens lopp hopa sig inom hemmen och ligga obrukade i byrå- lådor eller på vindskontor, skall underlåta att bidraga till nödens lindrande i våra nord- ligaste landsändar.
Allt som offervilligheten sålunda vill aflåta, vare sig i form af kläder eller penningar, torde godhetsfullt skickas under någon af nedanstående adresser och kommer då i hän- derna på personer, som äro väl förtrogna med förhållandena på de olika platserna och som samvetsgrant fördela gåfvorna bland de verkligt behöfvande.
Då emellertid varornas försändande som fraktgods dels tager lång tid och dels är relativt osäkert, då ju godset då måste passera flere mellanhänder, vilja vi påpeka att bästa sättet för pakets sändande till Norrland är per post, då man får sända paket till 10 kilos vikt för 3 kronor.
Tyngre paket få ej sändas.
Här följa nu adresserna för de olika nödlidan- de kommunerna: Enontekis: Länsman C.
A Olsson, Kiruna f. v. b. kyrkoh.
J. V. Karnell, Karesuando.
Juckasjärvi: Länsman C.
A. Olsson f. v. b. kyrkoh.
I. Johansson, Vittangi.
Muonionalusta: Länsman f. v. b. kapellprod.
A.
G. Ellis, Muonionalusta.
Pajala: Handl.
F. Svanberg, Gellivara f. v. b. till kyrkoherden O. V. Zeidlitz, Pajala.
Gellivara: Kyrkoherden O Bergqvist, Gellivara.
Jockmoclc: Handl F. Aspholm, Murjek f. v. b. till kyrkoh.
D. Ahlfort, Jockmock.
Qoiekjock: D:o f. v. b. till komminister H T. Berlin, Qvickjock.
Korpilombolo: Stationsinsp.
Joh.
Pettersson, Morjärv f. v. b. till kapellpred.
P. O. Pettersson, Korpilombolo, eller fru Amanda Bergström, Kor- pilombolo.
Tärendö: D:o f. v. b. till kapellpred.
A.
G. Ellis.
Tärendö.
Öfver Torneå: Stationsinsp.
J. Pettersson, Mor- järv f. v. b. kyrkoh.
J.
P. Wallin, vfver Torneå.
Hietaniemi: D:o f. v. b. till kontraktsprosten J.
A. Nyman, Hietaniemi.
Öfver-Kalix: D:o f. v. b. till kyrkoh.
Anton Nordmark, Ofver-Kalix.
Arvidsjaur: Stationsinsp.
H. Borgstedt, Jörn f. v. b. till kyrkoh.
M.
T. Berglin, Arvidsjaur Arjepluog: D:o f. v. b. kyrkoh.
G. Calleberg, Arjeptuog.
» MYRORNA » D ET ÄR mycken skam och mycket elände, som en storstad gömmer inom sig.
Hvad som vid tanken härpå mer än något, annat kommer hjärtat att skälfva af sorg är vetskapen om, att det finnes så oändligt många små värnlösa barn, som oförskyldt äro prisgifna åt den största nöd och allt hvad därmed följer.
Man kan beklaga vuxna människor, som lefva i fattigdom, men det viktigaste, som de sakna, det dagliga brödet, hafva de dock rätt att fordra och få det äfven af den legala fattigvården.
Fattigvården sörjer i sådant hänseende också för barnen, men detta är icke allt hvad de behöfva.
Hvad de framför allt ha Rek, € v - jfc a T j e l l m a n Matsalar &amp; &amp; Café C: o f j u s h å l l s s l ^ o l a Drottninggatan I GÖTEBORG.
68 Ifl- för bättre flickor som Prospekt och upplysningar fritt.
Dammm, Kungl.
Hofboktryckeriet | Iduns Tryckeri Aktiebolag!
1 7 Bryggaregatan AffårctrUPlf A l 1 d l OlI f Ul \ SSSSSSSSM FÖRST S &amp; 1 7 SOM Aktier, Obligationer, Pris-; kuranter, Cirkulär, Plakat, Affischer, j Fakturor, Räkningar m. m. m. m.
KLASS IQT ARBETE BILLIGA I PRISERI behof af är ett hem, som k a n skänka dem huld och skydd, och där de kunna fostras till goda, nyttiga medborgare.
I denna punkt kommer den legala fattigvården oftast så sorgligt till korta.
Den har ej mycken tid att offra pä saken, den anskaffar ett inackorderingsställe, erlägger en viss årlig, knappt tilltagen afgift och anser sig därmed hafva gjort allt, hvad den rimligtvis är förpliktad till.
Men hur ofta är icke ett " sådant inackorde- ringsställe en allt annat än god tillflyktsort för ett hjälpbehöfvande barn?
Kärleken fattas, till- synen är liten eller ingen, barnet far kroppsligen och andligen illa, blir i alla afseenden dåligt rustadt för lifvet Det är kännedomen härom och önskan att lämna hjälp i detta särskilda fall, där fattigvården på grund af förhållandena är d ö m d att misslyckas, som gifvit upphof och fortsatt lif åt det välgörenhetssällskap, som under namn af » Myrorna * nu i tio år verkat inom Göteborg.
Sällskapet Myrorna, som är en af den nu upp- lösta Kvinnoföreningens i Göteborg många goda afläggare, stiftades af fru Karin Nordgren, en kvinna, som på grund af sin praktiska läggning och sin kärlek till barn var synnerligen lämplig att sätta i gång ett företag sådant som det ifråga- varande.
Hon lyckades till sin hjälp få en hel del upplysta, varmhjärtade kvinnor, som troget stodo henne bi, och som, efter det hon år 1896 aflidit, fortsatt det af henne påbörjade goda ver- ket.
Så länge fru Nordgren lefde, var hon för- eningens ordförande.
Fru Lisen L e v i s s o n, f ö d d Davidson, som utsågs till hennes efterträderska, kvarstår ännu som " ordförande och har visat sig fullt vuxen sin ansvarsfulla befattning.
Myrorna, som äro ett uteslutande kvinnligt sällskap, hvars styrelse i enlighet med stadgarne utgöres af sju frisinnade och välaktade kvinnor, ha som mål för sin verksamhet satt upprättandet af hem, där fattiga, värnlösa barn kunna mottagas och uppfostras till nyttiga, arbetsdugliga samhälls- medlemmar, Sitt begynnelsekapital erhöllo Myrorna dels genom inflytande medlemsafgifter dels, genom att försälja som värdelöst ansedt affall, hvilket de på begäran fingo afhämta från kontor, fabriker och hushåll.
Denna affärsverksamhet utöfvas fortfar ande med ett mycket ' godt resultat — 100 kr.
i månaden netto — tack vare fröken Therese Setter- bergs (styrelsens sekreterares) outtröttliga nit.
Så snart den ekonomiska ställningen tillät det, öpp- nades det första barnhemmet, till hvilket under årens lopp genom Myrornas flit och sega uthål- lighet kommit ytterligare tre hem.
Hvarje hem " skötes af en föreståndarinna med tillhjälp af en tjänarinna, öfvervakas af en inspek- tris och har plats för tio barn.
Ett af hemmen skänker dock för tillfället skydd åt tolf barn — det är svårt att säga nej, när små, svaga händer, klappa på dörren, och det finnes en vrå att kila in en liten säng i.
Hemmen äro egentligen afsedda för barn från stadens fattigvård, hvilken för hvarje sådant barn lämnar ett månatligt bidrag af fem kronor.
Gifvet är att det blir cn rätt betydlig brist, som sällska- pet af egna medel måste fylla.
Önskar enskild person e r h å l l a plal.s för något barn, är afgiften för detta 150 kr årligen.
Företrädesvis mottagas sådana barn, som äro fullkomligt värnlösa och helst i en ålder mellan två och fyra år.
De kvar- stanna i hemmen, tills de blifvit - konfirmerade och goda pla ' ser anskaffats åt dem.
Sällskapets sty- relse äger öfver dem all den föräldra- och hus- bondemyndighet, som enligt fattigvårds- och lego- stadgan tillkommer fosterföräldrar.
A n g å e n d e barnens forna lif, deras sinnelag och utveckling göras anteckningar i föreningens jour- nal.
Kastar man en blick i denna ' i många afse- enden lärorika bok, skall man finna, att de flesta barnen till fäder haft drinkare, som ärelöst svikit sin försörjningsplikt, medan däremot mödrarna, jäfvande det gamla påståendet, att mannens dryc- önska omsorgsfull undervisning i matlagning, fininfaiing och dasserter.
Kurs å 3 månader, Matsalar med godt och rikligt bord.
I Caféet frukost-, supé- och kaffeservering, Tärtor, bakelser, kaffebröd af egen tillverkning serveras och säljas,
— 768 — IDUN 1902 t kenskap oftast är en följd af hustruns oordentlig- het, varit goda och arbetsamma kvinnor, ehuru deras krafter ej räckt till för att hålla hemmen vid makt och för att skydda en stor barnskara för nöd och brist.
Hvad beträffar barnens utveck- ling efter det de kommit i åtnjutande af barnhem- mens kloka och kärleksfulla omvårdnad, är den i de flesta fall synnerligen tillfredsställande.
Om barn, angående hvilka det vid intagandet i hem- men finnes antecknadt » sjuklig », » trög: », » styfsint », » klent begåfvad » el.
d. säges det sedermera » frisk«, » liflig », » villig », » god fattningsförmåga », » händig » o. s. v. Myrorna, som öppnade sitt första barnhem med stor oro öfver att debet och kredit icke skulle gå ihop, ha nu efter tio års förlopp fyra fullständiga hem.
Sitt rörelsekapital erhålla de genom frivil- liga gåfvor och genom att årligen anordna en tillställning för barn på våren och en arbetsför- säljning i midten af dec.
månad, vid hvilken afyttras handarbeten, förfärdigade af sällskapets till ett sextiotal uppgående aktiva modlemmar.
En god hjälp fick föreningen för några år sedan, då den genom sin påpasslighet och sin energi lyckades få sig tillerkänd en del af den årliga räntan på en under hrr stadfullmäktiges förvaltning stående donation.
Och så stort förtroende har Myrornas verksamhet tillvunnit sig, att då ett par år därefter en ytterligare donation åt värnlösa barn.
fanns att förfoga öfver, erbjödos Myrorna densamma af kommittén för donationen.
Detta sked- de icke utan strid.
Motståndet var på sina håll myc- ket starkt, och man fordrade som säkerhet för pengarnes förnuftiga användande, att plats i My- rornas styrelse skulle beredas åt — en man!
För- ening-ens stadgar lade dock ett oöfverstig-ligt hin- FRAR MYRORNAS BARNHEM I VID ALLMANNA RUDOLF KLINCKOWSTRÖM.
E FRU LISEN LEVISSON, FODD N A F V Å R T POLITISKA lifs mest upp- märksammade personligheter under de senaste decennierna och en af vårt nuvaran- de tullsystems ifrigaste förespråkare i riks- dagen, f. öfversten, friherre Rudolf Mauritz Klinckowström, afled för några dagar sedan i den höga åldern af 86 år.
Son af öfverstelöjtnanten friherre A.
L. Klinckowström och dennes maka, född Öster- berg, ägnade han sig åt krigarens kall och blef 1832 elev vid Karlberg.
Under en mer än fyrtioårig militärbana beklädde han ett flertal maktpåliggande befattningar, som be- kräftade hans stora taktiska begåfning och hans grundliga krigs vetenskapliga kunskaper.
Hemkommen efter ett flerårigt vistande ut- omlands — under åren 1 8 5 8 — 6 6 var han militärattaché i " Wien — ägnade sig frih.
K. dels åt krigsvetenskapligt och historiskt skrift- ställeri — sålunda utgaf han åren 1 8 6 7 — 7 2 sin farmors fars, fältmarskalken grefve Axel von Fersens historiska skrifter (8 band), 1878 » Le comte de Fersen et la cour de France » o. s. v. — dels åt skötseln af det vackra DAVIDSON.
FRAN VÄGEN der i vägen härför och förslaget vann öfvervä- gande majoritet inom stadsfullmäktige.
Därigenom möjliggjordes inrättande af hemmen n: r i s 3 o c h 4.
Det arbete, Myrorna själfvilligt pålagt sig, kräfver och kommer allt framgent att kräfva kraft, klok- het och en oförtruten flit.
Utan närvarande säkra inkomster och hänvisade hufvudsakligen till den behållning, de båda årliga festerna kunna lämna, och de frivilliga bidrag-, som möjligen kunna inflyta, skola de icke blott hålla vid makt de fyra hem, som redan finnas, utan äfven söka få till stånd nya hem för att kunna lämna en fristad åt allt flere af de olyckliga små barn, som nu äro dömda att växa upp och fördärfvas i fattigkvarterens gränder och eländiga kyffen.
Men om arbetet varit mödosamt, så har också frukten som det burit, varit riklig.
Fyrtiotvå små barn ha genom Myrornas försorg förflyttats från fattigkåkarnes elände, från deras mörkar och smuts till ljusa, glada, trefna h.em, där de få stanna barndomen ut, få stanna, tills de äro starka nog för att kunna gå ut i lifvet och upptaga kampen med dess fres- telser och mångahanda svårigheter.
j£AMRATEN, MYRORNAS BORG.
GÖTEBORG.
BARNHEM ANNA VID KUSTEN BACKLUND I GOTE- FOTO.
herresätet Stafsund på Ekerön i Mälaren, hvar- af han år 1865 genom köp blifvit ägare, och dels och med synnerligt intresse åt deltagan- de i riksdagarnas förhandlingar.
Ä n d a från 1844 hade han med undantag af de år, han vistades utomlands, som medlem af ridder- skapet och adeln bevistat ståndsriksdagarna samt uppmärksammats som motionär och ta- lare,, och sedan han år 1877 blifvit invald i första kammaren, har han ända till och med 1901 varit en af vårt öfverhus ' mest out- tröttlige motionärer och debattörer.
Friherre Klinckowström var en ifrig samlare af hand- skrifter och böcker, mynt och medaljer m. m. och har riktat Stafsund med ett präktigt bi- bliotek, en dyrbar och intressant porträttsam- ling o. s. v. Ar 1863 ingick frih.
K. äktenskap med fröken Marie Franziska Emilia de Labensky, dotter af ryske envoyén i Hessen-Darmstadt, verkliga geheimerådet Camille de L. och hans maka, f. Bergien, och sörjes na närmast af henne och sonen Axel, docent i zoologi vid Stockholms högskola, samt barnbarn.
illustrerad tidning för Sveriges ungdom, är Nordens förnämsta och mest omtyckta ung- domsblad och kostar för helt år endast 3 kr.
FRIH.
RUDOLF KLINCKOWSTRÖM.
O. ELLQVIST FOTO.
NAR OCH SVERIGE Vi meddela i dags- numret ett par bilder från ceremonien, tag- na speciellt för Iduns räkning af vår nord- ligaste fotograf.
NORGE MÖTTES.
F ÖR jämnt en vec- ka tillbaka ägde vid Riksgränsen, värl- dens nordligaste järn- vägsstation, rum en högtidlig ceremoni, om hvilken det ingalunda ett tomt ord att säga, att densamma utgjorde början till ett nytt skede i vår järnvägs- och därmed i hela vår svenska odlingshistoria.
Då fastspikades nämligen det sista skenparet å vår nordligaste bana, och därmed var den svenska riksgräns,ba- EN M O D E R OCH EN FADER.
E V O R O GRAN- N A R och um- gängesvänner och sor- gen slog nära nog samtidigt ned i bådas familjer.
Fru Örn stod plötsligt, från att na varit en af lycka och välstånd hägnad SKENSKARFNINGEN VID RIKSGRÄNSEN 1.
DE SVENSKA OCH NORSKA TAGEN MÖTAS VID RIKSGRÄNSEN hustru, såsom en värn- 2 JARN V A G S C H E F E R N A HOPSKRCJFVA D E N SISTA S K E N S K A R F V E N.
BORG M E S C H FOTO.
lös änka med fem minderåriga barn.
Åtta hundra kronors årlig pension var allt hon S.
H.
" Wikland samt öfveringeniör T. Sund- nans ocl; den norska Qfotenbanans samman- i ekonomiskt afseende hade att trygga sig till.
berg.
bindning ett fuljbordadt faktum.
Direktör Hedman hade varit hennes hjälp och Den högtidliga invigningen i närvaro af Kl. 1 2.
2 0 ångade det svenska tåget sakta stöd vid boutredningen, men knappast hade landsfadern kommer först att äga rum i som- in på Riksgränsens väldiga bangård, där det denna blifvit ordnad, innan han stod som en mar, men från och med den nu fullbordade norska invigningståget redan väntade.
De nedböjd änkling med tre moderlösa barn.
skenskarfningen är likväl banan öppnad för båda ånghästarne stodo nu midt emot hvar^ allmän trafik.
Deu svenska bandelen är till Riksgränsens station 229,3 km.
lång och genomlöper tre tunnlar, uuder det att för den norska sträc- kan med en längd af endast 41 km.
icke mindre än 17 tunnlar måst sprängas.
Det är alltså ett ovanligt omfattande arbete, som nu blifvit utfördt i själfva ödemarken.
Invigningståget, bestående af sju vagnar, afgick kl. 8.2 0 på lördagsmorgonen.
Som representanter för Sverige medföljde å tåget chefen för Sveriges statsbanor, generaldirek- tör Theodor Nordström, distriktschefen gref ve Carl Taube, byrådirektören vid banafdelningen andra på sista skenan.
Cheferna för sven- ska och norska statsbanorna möttes.
Hop- knäppningen skedde kl. 12.3 0, därvid 4 blank- polerade skarfjärn jämte skrufvar och mutt- rar användes.
Under tystnad togo järnvägs- cheferna hvar sin polerade skrufnyckel och hopskrufvade de båda skenorna.
Då det var gjordt, yttrade generaldirektör Nordström föl- jande ord: » Nu är sista länken knuten i det betydelse- fulla bandet, som här förenar brödrafolken.
Lände det dem båda till styrka, kraft och välsignelse!
Lefve brödrafolken och deras konung! » » Stackars små barn, » sade fru Örn och såg med en medlidsam blick på de moderlösa, men därpå vände hon sig till Hedman, » d e ha dock en far, och det innebär huld och skydd, vård och uppfostran. » Och hennes blick blef ångestfull, då hon tänkte på de fem barn hon hade att sörja för och hjälpa fram i världen.
» Ja, » sade han och tryckte deltagande hen- nes hand.
» I det fallet blifva j u mina små lyckligare ställda. » Kort därpå flyttade fru Örn till närmaste universitetsstad.
Hon tog emot inackorde- ringar och förde ett i hög grad sträfsamt lif.
IDUN — 770 — 1902 Det gick ur hand i mun, men det gick dock utan att de fem barnamunnarne^ någonsin behöfde blifva omättade.
Och småningom utvidgade hon sin verksamhet alltmera, och det ena matlaget studenter hann knappast bespisas, förrän det andra tog vid.
De tre moderlösa små barnen blefvo om- huldade och tillgodosedda på bästa sätt.
Hade deras pappa varit i de omständigheter, att de små verkligen behöft så många vänners intresse och deltagande, hade det kanske knappast kommit dem till del i så rikligt mått .som det nu gjorde.
Efter något år började emellertid pappa undra, huruvida icke barnens bästa kräfde att han gifte o m sig, och j u mer han funderade, j u klarare kom han till insikt om, att det var väl så mycket för deras som sin egen skull han slutligen gaf dem en styfmor.
Från den tiden funno barnen många sina kvinnliga vänners intresse betydligt bleknadt, och de små befunnos ej längre just hvarken så söta eller så märkvärdiga.
Men styfmo- dern var snäll, och pappa var lika öm och smeksam emot dem, och de voro på intet sätt att beklaga.
Efter ett år föddes en liten halfbror.
Barnen voro öfverlyckliga och trött- nade ej på att beundra den lille.
» De äro långt mera förtjusta i honom än i hvarandra, » anmärkte styfmodern.
Och pappa log själf- förnöjdt samt menade, att barnens egen mor icke kunnat vara mera ö m och g o d mot dem än deras styfmor.
Och detsamma brukade han säga till andra, och det m e d en sådan belåtenhet, att man nästan frestades att tro, att bytet för barnen var att betrakta som en verklig fördel.
Allt efter som åren ledo, fingo barnen det ena halfsyskonet efter det andra.
Direktör Hedmans inkomster började tagas hårdt i anspråk.
Hans hustru menade, att det knap- past stod till att göra några inskränkningar.
Man måste j u i deras ställning bo någorlunda hyggligt.
Kläda sig måste man j u göra un- gefär som andra.
Deras lefnadssätt kunde knappast vara enklare, och huru ofta unnade de sig några nöjen?
Nej, fru Hedman visste med sig, att b o n i sitt hus iakttog sträng ordning och beräkning.
Och däruti kunde mannen inte annat än gifva henne rätt, men det blef allt svårare att tänja ut de åttatusen kronor han hade i årsinkomst.
Många år af slit och mödor hade gått, när fru Örn började kunna unna sig någon ro och lätta på arbetsoket.
Men nu voro ungarna släppta ur boet och hon hade blott sig själf att sörja för.
Det k o m öfver henne en läng- tan att återse den ort, där hon lefvat sin lyck- ligaste tid, samt att besöka den graf, som under alla dessa år hvarken varit uppsökt af maka eller barn, huru ofta de än i tankarna vallfärdat dit.
Lifförsäkrings-Aktiebolaget STOCKHOLM.
Exempel pä af Viotoria verkställda vinstutdelningar till delägare i 15 års vinstklass.
5 / 000 5,000 5,000 10,000 5,000 5,000 5,000 5,000 1,402.
50 193.
77 1,830.
— 288.
27 2,153.
— 511.
99 5; 530.
— 1,418.
13 2,402.
70 500.
37 2,982.
— 647. '
64 2,079 16 393.
36 2,427.
01 489.
19 Vinst i proc.
af inbetalda premier 25 35 25 39 24 35 26 35 Vinst- belopp Kr.
Beräknad inträdesåld.
2127-8 1398 2171-5 1585-6 1358 1295-6 1419-20 2121 Under vinst- perioden inbetalda premier Kr.
Försäkrings- brefvets nummer I d:o III-10-år d:o III-15-år d:o III-20-år d:o Försäkrings- summa Kr.
Tabell 13,8 15,8 23,8 25,6 20,8 21,7 18,9 20,2 Försäkringstagarne erhålla tre fjärdedelar af årsvinsten.
Svenska Och en dag stod hon åter vid den anspråks- lösa grafsten, på hvilken hennes makes namn stod ristadt.
Det var så godt som oläsligt, och den enkla vården var sned och lutande.
Det fanns ingen sittplats vid grafstället, men fru Örn kände i denna stund icke något be- hof af fysisk hvila, hon stod försjunken i en långvarig sinnets och själens sabbatshvila; hon hade förrättat ett drygt dagsverke sedan hon stod här sist, nu var det lyktadt och hon hade rätt att draga andan och försjunka i minnen.
Slutligen vände hon sig åt sidan.
Namnet: » Ellen Hedman » lyste emot henne från en solid vacker grafvård.
Hon gick bort till vännens graf.
Af tidningarna hade hon sett att Hedman var omgift, annars hade hon un- der alla dessa år intet sport om familjen.
Han var en af de få vänner från fordom, som ännu funnos kvar i staden, och hon äm- nade söka upp honom.
Hon ville gärna se Ellens barn.
— De voro vuxna nu, de så- som hennes egna.
Då fru Örn återvände från kyrkogården, mötte hon Hedman i ett gathörn.
Hon igen- kände honom strax, men han fick först efter ett par ögonblick klart för sig att denna åldra- de kvinna kunde vara fru Örn.
Han var lika vänlig som i gamla dagar.
För ögonblicket hade han emellertid mycket brådtom, men hon måste lofva att äta middag hos honom och hans hustru.
De skulle bjuda fru Örns gamla vän, fru Hallberg som sällskap.
Fru Örn blef helt varm om hjärtat öfver den vänlighet hvarmed hon möttes hos Hed- mans.
Men när hon betraktade fru Hedman och sin gamla vän Anna Hallberg, erfor hon en besynnerlig känsla af underlägsenhet och kände plötsligt, att dessa år af slit och arbete gjort henne helt olik dessa väl bibehållna och soignerade kvinnor.
Den eleganta, bort- skämda fru Örn, de mindes, med de veka dragen, de förtjusande händerna och det mjuka, hälft loja sättet, att röra sig, var också knap- past igenkänligt i denna afmagrade, kantiga kvinna, med de framåtböjda skuldrorna och de något tvärhuggna rörelserna.
» Det var otur att ingen af mina äldsta barn skulle vara hemma, » sade Hedman till fru Örn.
» Sven har tjänstgöring i dag — han är anställd vid posten — och Mary reste i morse ut på landet, men de komma hem vid sjutiden, så ni får i alla händelser se dem.
Ernst, den yngsta af barnen i mitt första gifte, är i Amerika, där han är ingeniör och har det utmärkt bra.
Här ser fru Örn den äldste af barnen i mitt andra gifte, Arvid.
Han studerar juridik. » Arvid bockade sig med en något spotsk och själfmedveten håll- ning och drog sig därpå tillbaka.
» Godt huf- vud på pojke, » vände sig Hedman med en viss stolthet ånyo till henne, » allt tyder på att han har en vacker framtid för sig. » Han presenterade tvänne döttrar och ännu en son.
» Frans är ännu ej student; han går emeller- tid med löjtnantsfunderingar, men de torde väl knappast kunna realiseras.
Det är en för dyr och brödlös bana för dem, som inte ha förmögna pappor.
Men mamma tycker allt, att det skulle vara roligt att få se sin gosse i uniform, » tillade han raljerande och förde fru Örn till bordet, i det han gaf en vink åt unge Arvid att af bry ta sitt gnabb med yngsta syster och lotsa fru Hallberg till bords.
Efter middagen blefvo de äldre ensamma.
Hedman frågade efter fru Örns barn.
» Wilhelm, den äldsta är läkare.
Han och er Sven voro klasskamrater, fast Sven all- tid satt primus. » Det flög för fru Örn, hur hon ibland känt jalousie öfver att lekkam- raten alldeles fördunklat hennes egen gosse.
K o m p o s i t l o n s l i n n e f a b r i l c o n s välkän- da tillverkningar af Kragar, Manschetter och Bröstveck för Herrar, Damer och Gossar, hvita och kulörta, rekommenderas.
OBS.I Ingen tvätt I parti från Riks- 38 33. och strykning.
Allm.
16 » Jag trodde säkert att Sven skulle kommit att gå den lärda vägen. » » Många af de studerande banorna äro j u inte stort annat än ett proletariat, » sade Hed- man.
» Sven hade nog håg att ägna sig åt studier.
Men jag var just ej för det.
Det var inte lätt att hålla honom vid universi- tetet, då alla de andra barnen ännu voro ouppfostrade, och så gick han förståndigt nog in vid posten och har det nu synnerligen bra.
Det är blott på ett tillfälligt förordnande han är här i staden.
Men det är j u till stor glädje både för honom och oss. » » Jag fann naturligtvis läkarebanan väl dryg för Wilhelm, » sade fru Örn.
» Men han hade en så brinnande lust.
Och sedan han blef student, försåg jag honom med föga mer än kost och husrum, i öfrigt drog han sig fram själf. » » Ja, det ställer sig naturligtvis helt olika för den som bor i en universitetsstad.
Nå lilla Signe, Marys jämnåriga? » frågade han.
» Det gafs j u lättast tillfälle för henne att utbilda sig till lärarinna på den akademiska vägen, så hon tog filosofie kandidatexamen.
Så var hon lärarinna ett par år, men i fjol gifte hon sig. » » Å tusan, blef hon en lärd dam, » sade Hedman.
» Och gick ändå åstad och-gifte sig; det var j u att kasta bort lärdomen. » » Så Ludvig pratar, » sade fru Hedman, som först nu slöt sig till de samtalande och gaf sin man en skämtsamt ogillande blick.
» Min lilla Mary har däremot intet sinne för lärdom, » sade Hedman.
» Hon ligger mera för det husliga och är mycket allvarlig och förståndig.
Hon är så skicklig i konstväfnad, och arbetar och plitar och förtjänar en hel mängd pangar på sina bonader och gobeliner och grannlåter.
Nå, fru Örns andra gossar? » » Sten är präst.
Helge hade ingen läslust, utan slutade därför i sjätte klass.
Sedan gick han igenom en handelsskola och har nu en bra kontorsplats i Göteborg.
Och Georg är ingeniör.
O m han icke varit yngst, hade jag väl knappast gått i land med att hålla honom i Stockholm.
Men som de båda äldsta gossarna vid denna tid redde sig själfva, och äldste bror till och med kunde gifva yngste bror ett och annat godt handtag, så gick det bra.
Värst var innan han kom in vid tek- niska högskolan; tilloppet är j u så stort, att de blott välja ut dem, som ha vackraste betyg.
Georg fick därför gå och vänta ett helt år.
Nåja, tiden var j u inte bortkastad.
Han ar- betade på en mekanisk verkstad hemma och kompletterade sina studentbetyg, och året där- på lyckades han komma in. » Fru Örn af- bröt sig, hon hänfördes för lätt att utbreda sig om sitt älsklingsämne: barnen.
» Nå, men Ernst är j u också ingeniör; han måtte lämnat institutet innan Georg kom dit? » » Ernst gick den praktiska vägen, » svarade Hedman.
» Jaså, Chalmerska skolan? » framkastade fru Örn.
» Nej, han har utbildat sig helt och hållet praktiskt.
Studentexamen tog han liksom Sven, det är j u alltid en merit, och då vi ha fullständigt läroverk här i staden, ville jag naturligtvis att de skulle gå skolan ut.
Där- efter kom han på kontor.
Men han trifdes ej med detta slags arbete, utan reste till Amerika på vinst och förlust.
Det skedde mycket mot min vilja.
Men han har emeller- tid slagit sig bra fram.
Men arbeta får man därute; han hade också krafter, den gossen, och frisk och käck och oförfärad det var han. » » Ja, Amerika tycks riktigt ha varit rätta fältet för honom, » sade fru Hedman.
» Men Säljes i alla välsorterade Manufaktur- &amp; Herrekiperingsaffärer.
S v e n s k a K o m positionslinnefab FRESK &amp; ÅKERBLOM riken STOCKHOLM.
IDUN 1902 — 771 — det var rätt vemodigt att släppa af honom, det var en så snäll och glad gosse. » » Ja, det var inte så ntan, att han var litet favorit hos mamma, » sade Hedman.
» Så du talar!
Jag har väl aldrig haft nå- gon favorit bland barnen? ».
» N e j, du har visst ingen skillnad gjort mellan dina styfbarn och dina egna.
Georg var j u heller inte din egen gosse, fast mamma kanske glömt det, » sade Hedman ömt.
Men det hade kommit en underlig förstäm- ning öfver fru Örn.
Hon erfor inte längre någon lust att tala om sina barn eller att utveckla något af sin moderliga stolthet, utan samtalet flöt in i andra fåror.
Framåt aftonen kom Sven hem.
Det var en lång och gänglig man, med något tungsint i ögonen och en viss försagdhet i sitt väsen.
Fru Örn tänkte på den lille Sven, som varit en så käck och duktig liten krabat.
Var det kanske genom att haf va kommit på orätt hylla, genom att icke få bruka sina pund och erfara verklig arbetsglädje, som han tappat glädtig- het och själfkänsla?
» Har det varit något missöde med posten söderifrån?
Det kom ingen tidning, » sade unge Arvid.
» Jag vet inte.
Jag har inte med tidningar- na att göra, » svarade Sven.
» Jaså, är arbetsfördelningen så strängt ge- nomförd inom postverket? » sade Arvid med lindrig öfverlägsenhet.
(Forts.) DRICKSPENNINGSYSTEMET I HEM- MEN.
D EN OUTSLITLIGA drickspenningfrågan har äter börjat dryftas i pressen, och skilda in- sändare föreslå mer eller mindre lättvindiga metoder för bortskaffande af hotellens och restan ranternas drickspenningssystem.
Tanken härpå förde mig in i så att säga hjärtat af samhället, in i våra hem, och jag ber att medels denna artikel i Idun få säga ett ort till vårt lands husmödrar.
Hur är det möjligt, att en värdinna, i ett hem kan tillåta att familjens vänner och bekanta, som gästa hemmet, betala hennes aflönade tjänare den hjälp de i hennes hem erhållit?
Vid närmare efter- tanke inser man nog.
att det är mindre fint och oförenligt med civiliserad hänsynsfullhet.
Det var min egen hustru, som förde min tanke härpå, då jag en gång hörde henne säga till en väninna, som någon tid gästat vårt hem: » Jag måste säga dig det, ifall du ej vet det — inga drickspenningar i mitt hem.
Jag afiönar själf mina tjänare. » I de flesta hem tillåtas ej familjens anhöriga att betala drickspenningar till tjänarna.
Hvarför ej utsträcka denna sed också till vänner och bekanta, som gästa hemmet?
Endast i fall då gästen er- lägger afgift för vistelsen i familjen borde dricks- penningar till tjänaren toleras.
Tjänaren är af husmodern stadd att mot lön utföra de.
föreliggan- den husmodern ger henne.
Att den husmoder, som ej tillåter sina gäster att betala hennes tjä- nare, visar fin takt, kan ej vid närmare eftertanke bortresonneras.
Men saken har en annan synpunkt.
Dricks- penningssystemet är för tjänaren demoraliserande.
Han lär sig att fika efter betalning för hvarje tjänst, han lär sig att ej skatta penningens värde och han blifver i sina behof nyckfull och oregel- bunden allt efter tillflödet af drikspenningar.
Vill man närmare studera detta, kan man få ett godt tillfälle därtill i den lilla staden Enköping, som årligen besökes af flere hundra resande.
Min hustru vistades där några månader under doktor Westerlunds behandling och bodde i ett af de s. k. sjukhemmen i staden.
Vid sin afresa från staden frågade hon sjukhemmets värdinna, om tjänstflickan var aflönad eller ej, och fick svaret, att hon så var.
Som sjukhemmet var ett vanligt enkelt hem utan några som helst af sjukhus ' be- kväma och dyra inrättningar, och priset ändock var så högt som 6 kr.
för dag, försiod hon, att tjänaren hade sin väl förtjänta och tillräckliga lön och lämnade henne vid afresan tio kr.
som drickspengar.
Som svar härpå fick hon se en rynkad näsa och ett förmätet hopskrynklande af sedeln, innan den stoppades i fickan.
Och detta florerar omkring en af vårt lands störste och oegen- nyttigaste män.
Det må i detta sammanhang för jämförelsens skull tillåtas mig att omnämna, hur doktor We- sterlund på min hustrus förfrågan hvad hon var skyldig honom för flere månaders vård, svarade: tjugu kronor.
Och den aflönade Ijänstflickan tog föraktligt tio kr.
som drickspengar.
Här har en mängd människor medvetet eller omedvetet demoraliserat med sina — tillåt mig säga — dumt tillyxade drickspengar.
Men huru få bort drickspenningssystemet ur hemmen?
Jo, metoden är enkel nog.
Tills den tid kom- mer, att drickspenningssystemet är ett minne blott, behöfver värdinnan endast säga till sin gäst: » Tillåt mig göra er uppmärksam på, att jag af- iönar själf mina tjänare.
Inga drickspenningar i mitt hem. » Och gästen skall i sitt hjärta gifva henne sitt erkännande för visad fin takt.
GIFT M A N.
VÅRA PANSARFARTYG.
U NDER RUBRIK » Tre månader som eldare på Dristigheten » har en värnpliktig, som under den förflutna sommaren i ofvannämnda egenskap på detta fartyg fullgjort sin första tjänst- göring, i eder tidning lämnat en skildring af lifvet ombord.
I ett par punkter är dock den läsvärda framställningen af den beskaffenhet, att den kan bibringa personer, hvilka sakna tillräcklig fack- kunskap för att rätt bedöma saken och därför utan vidare taga den för god, en felaktig uppfattning om de motiv, som äro ledande vid konstruktionen af våra fartyg eller med andra ord komma dem att tro, det befälets bekvämlighet och utrymme af olika slag- gå i första rummet, men de nyttiga ända- målen i andra.
Då detta i intet afseende är fallet och en falsk uppfattning skulle kunna verka häm- mande på nationens offervillighet för sjöförsvaret vid behöfliga nybyggnader, anser jag mig böra inlägga ett genmäle samt påvisa, hvarför för- hållandena äro såsom för närvarande är fallet.
Eldrummen på våra l:a kl. pansarbåtar äro små; den saken hvarken kan eller vill jag bestrida.
Och önskligt vore helt visst, att de vore större.
Ty om man vill få fram den största möjliga effekt ur pannorna, bör man naturligt nog göra arbetet så lätt som möjligt för eldarne.
Här torde äfven vara platsen att påpeka, det författaren i en annan mindre farlig anmärkning äfven i viss mån klagar i ogjordt väder, när han nämligen talar om, huru svårarbetade våra vattenrörpannor äro i jämförelse med vanliga sjöpannor.
De få icke alls jämföras med dem.
Ty för så väl pannornas placering som för deras konstruktion äro helt andra principer gällande än å civila båtar.
Det är pannornas effektivitet, som här går i första rummet, och ej lättheten att elda eller slagga dem o. s. v., hvilket allt, ehuru ej att förbise, måste komma i andra hand.
Och för placeringen gäller att framför allt få pannorna så väl skyddade som möjligt, äfven om eldarne härigenom få det något obekvämt vid uttagning af askan m. m.
Men vi återgå till eld- rummen.
Det är de för deras storlek bestämmande faktorerna, som vi skola undersöka, och i hvad mån » vin- och matkällare samt salongen » * inverka på dem.
Vid konstruktionen af ett pansarfartyg af den storlek och styrka, som våra pansarbåtar af l:a kl. äga, ligger den största svårigheten i att inom det lilla begränsade deplacementet kunna bibringa fartyget ett tillräckligt mått af offensiv och defen- siv styrka — af kanoner, fort och pansar.
Det är vikten, som sålunda spelar en så stor roll.
Att t. ex. vid nybyggande af en l:a kl. pansarbåt öka antalet medelsvåra (lö cm.)
kanoner med 2 i jäm- förelse med ett föregående fartyg, låter sig icke utan vidare göra.
Detta medför också en ö k n n g i ammunitionsutredning-en och en ökning af pan- saret till skydd för dessa kanoner.
För att fartyget skall kunna bära och få plats för allt detta, blir nödvändigt att öka fartygets deplacement, dess storlek.
Förhållandet är samma vid bestämmande af öfriga detaljer.
Man måste vid konstruktionen noggrant bestämma vikten af de olika delarne af fartyget.
På ett fartyg af det slag, som våra l:a kl. pansarbåtar tillhöra, är, just af ofvan anförda * Jag förmodar, att författaren med salonger menar det för chef, officerare och underofficerare afsedda utrymmet, hvaribland dock mig veterligt endast finnes en liten salong, nämligen chefens eller högste befälhafvarens, där sådan är ombord embar- kerad.
Officerarnes gunrum och underofficerarnes mess äro inga salonger utan deras matsalar.
Röda Rabattmärken M1II11IIIIII111I II II1IIM1I1 JIIII 11 Itll I I I I I I 1 1 I I 11 I I 1 I = TILL.
\ J BEREDANDE U L K AF L A P P A R i T R Ä A R B E T E N, såsom fönsterbord, pallar, l i kistor, skåp — större och mindre, i: skrin, ramar m. m. i i GLÖDRITNINGSAPPARATER, \ \ F Ä R G E R och B E T S A R.
f i Allt i stort urval och till mycket låga priser hos i | Wilh.
Becker, | \ Kongl.
Hofleverantör, Stockholm.
= S Malmtovgsffatan 5.
\ skäl, icke hela fartyget, skyddadt af pansar i vatten- linjen.
En stor del af fartyg-et, nämligen dess båda ändar, äro oskyddade.
Inom det skyddande pan- saret — det s. k. citadelipansaret — måste då alla fartygets mest vitala delar förläggas.
Dessa delar äro framför allt maskiner och pannor med de mellan och omkring pannorna liggande eldrum- men.
Det är ju då ganska tydligt, att eldrummen, för att ej onödigtvis förstora citadelipansaret med däraf följande konsekvenser, blifva begränsade till det minsta, som man med hänsyn till möjlig- heten att sköta pannorna anser vara lämpligt.
Vill man åter öka eldrummens storlek, måste man öka gördelpansarets tyngd och fartygets deplace- ment, d. v. s. man ökar i en hög grad fartyg-ets anskaffningskostnad.
Man torde också i regel kunna säga, att ju större fartygen äro, desto större och luftigare äro eldrummen.
Gör man nu en undersökning af det inflytande, som » vin- och matkällare samt salonger » utöfvar på eldrummens storlek, så finna vi, att detta in- flytande är intet, och att de äro alldeles oberoende af hvarandra.
Finnes något samband dem emellan, torde det förr ligg-a däri, att utrymmet på det ena området ökas samtidigt som på det andra, nämli- gen när fartygets storlek ökas.
Under det att den för eldrummen afsedda platsen måste vara den mest skyddade i fartyget, är däremot förhållandet med befälets och underbefälets bostäder raka mot- satsen.
Man tager därtill sådana platser, som ligga såväl ofvanför pansardäck som citadellpansar.
Beträffande källare användas härtill — fartygets proviantrum, d. v. s. i första hand manskapets källare samt å on del fartyg uuderofficerarnes källare undantagna — ett par af de närmast ofvan pansardäck liggande s. k. vattenlinjecel- lerna, hvilka äro lika litet skyddade, och hvilka icke kunna användas annat än till källare Och förrådsrum.
I intet fall användes någon del af fartyget, som utöfvar minsta inflytande på eld- rummens storlek, till något sådant ändamål.
På opansrade fartyg- blir förhållandet i näg-on mån annorlunda; och i regel äro också eldrummen något rikligare tilltagna på åtminstone de nyare af dessa.
Jag har med dessa ord för Iduns läsare, hvilka måhända undrat öfver de vid byggandet af våra örlogsfartyg rådande principerna, velat påpeka, att felen vid konstruktionen af dem åtminstone ej ligga i de af förf.
till ofvannämnda artiklar påpe- kade afseenden.
Bland andra anmärkningar gör förf.
den, att antalet eldare är 3 gånger så stort som på civila båtar, hvilket han tyckes anse onödigt.
Jag undrar, huru det skulle smaka med ett hälft eller kanske ett helt dygns forcering med ett antal eldare som voro tredjedelen af det nuvarande?
Sådant kan inträffa i krigstid, liksom också det kan inträffa, att åtskilliga eldare af en eller annan anledning blifva urståndsatta att arbeta.
Slutligen anmärker förf.
på det som han kallar söndagsarbetet, d. v. s. den rengöring och putsning, som äger rum om söndagsmorgnarne.
För det första lämnar förf.
här en oriktig uppgift, ty puts- ningen och rengörningen pågår ej från kl. 5 till 9 fm.
Den första klädseln, tvättning och skatt- ning taga också en del af denna tid i anspråk.
För det andra torde det vara minst sagdt berätti- gadt att man på söndagsmorgonen ser till, att fartyget är snyggt, hvilket man ej har tid till dagen förut.
Det undras mig, om det aldrig plä- gade städas dessa morgnar i författarens föräldra- hem?
För öfrigt måtte förf.
haft mycken tur i valet af de fartyg inom handelsflottan, på hvilka han farit; då han med pretentioner på att blifva trodd säger, » att söndagsarbete aldrig får före- komma, när skeppet ligger i hamn. » H.
G. samlar nu hvaije praktisk husmoder, ty på detta sätt erhålles mången prydlig och nyttig artikel för hentmet.
Svenska Rabattmärkes Akt.
Bol.
Utställningar äfven 1 NORRKÖPING och D r o t t n i n g g a t a n 7 *, SÖDERTELJÉ.
S t o c k h o 1 m.
IDUN 1902 ÅN HJ.
772 NORRSTRÖMS OCH BRÖDERNA ÖSTERMANS UTSTÄLLNING Å KONSTNÄRS HUSET.
ETSADT EN - SKRIN I KOPPAR AF HJALMAR KONSTUTSTÄLLNING.
I KONSTNÄRSHUSET vid Smålandsgatan pågår sedan i söndags en af de kända porträttmålarne bröderna Emil och Bernhard Österman samt ståletsaren Hjalmar Norr- ström anordnad utställning till förmån för de nödlidande i Norrland, hvilken utställning, frånsedt det behjärtansvärda ändamål för hvil- ket den tillkommit, förtjänar att för sin konst- PORTRÄTT AF GUNNAR NORRSTRÖM M.
M.
A. BLOMBERG närliga haltfullhet uppmärksammas af vår publik.
Af hr Emil Östermans pensel märkas två ypperligt utförda porträttgrupper af major C.
G.
Plåten med sina båda söner samt af fru Plåten och hennes dotter.
Den förra grup- pen är här afbildad.
Samme konstnär ut- ställer äfven ett mycket liffullt porträtt af artisten Reinhold Norstedt, likaledes här åter- gifvet.
WENNERBERG AF EMIL ÖSTERMAN, FOTO.
och endast påpeka dess tillvaro som en af utställningens pärlor.
» BJÖRN PÅ HÅGA ' S GRAFHÖG. » D ETTA IMPOSANTA FORNMINNE, be- läget vid byn Håga en halftimmes väg väster om Uppsala, har nyligen på föran- staltande af prins Gustaf Adolf och nnder A lokalens högra kortvägg paraderar hr Bernhard Österman med ett delikat porträtt af Gluntarnes oförgätlige diktare Gunnar " Wen- nerberg; statyetten till vänster, den med för- träfflig konst modellerade bondkvinnan, har till upphofsman hr Hjalmar Norrström.
Vi- dare möta oss på samma sida ett kvinnopor- trätt af Bernhard Österman samt porträtt af finnen L., af Emil Österman.
Framför Wennerbergsbilden står ett särdeles vackert skrin i koppar, ett verk af Hjalmar Norrströms konstskickliga hand.
Men denna artists förnämsta verk på utställningen är ett briljant skåp i försilfrad och förgylld koppar, utarbetadt i - rococostil och dekoreradt med flygande måsar.
Likaså utställer hr N. en en hel del konstnärligt etsade stålarbeten så- som sköldar, däraf en med motiv ur Perseus- sagan, bägare m. m.
Men vi återkomma ännu en gång till por- trätten för att påpeka Bernhard Östermans charmanta kvinnobild i empire framställande fru Lindström på Trystorp.
Figuren är fram- ställd i varm lampskensbelysning och är målad med en känslighet, som alldeles ypperligt harmonieras med det lyriska motivet.
PORTRÄTT AF LANDSKAPSMÅLAREN STEDT AF EMIL REINH.
ÖSTERMAN.
NOR- Tyvärr har kameran ej visat sig mäktig att tillfredsställande återge den varma lampljus- tonen, som utgör taflans charme, hvadan vi måst afstå från att reproducera konstverket MAJOR C.
G.
PLÅTEN MED SÖNER.
GRUPP AF EMIL PORTRÄTT- ÖSTERMAN.
IDUN 1902 773 — hans medverkan blifvit.
vetenskapligt under- sökt.
På begäran af Iduns redaktion meddelas ' här några bilder från utgräfningen.
Bild 1 visar högens utseende, då de första spadtagen togos.
I en skogsbacke, där berghällarne gå i dagen, reser den sig till 7 — 8 meters höjd, 46 meter i diameter, med en ring af stora stenar kring foten och en hög lönn på toppen.
I bild 2 se vi högens inre: öfverst ett jord- lager af 2 — o meters mäktighet, därunder ett ännu väldigare stenröse.
Djupt nere i detta röse (ungefärligen i bildens högra nedre hörn) anträffades, sedan undersökningen på- gått i tre veckor, ett fynd af synnerlig märk- lighet.
Jämte brända människoben lågo här ett nära 80 cm.
långt bronssvärd och ett stort s. k. glasögonformigt bronsspänne, be stående af två runda skifvor förenade med en båge samt en vid denna fästad nål.
På bild 3 kan man kanske vid närmare gransk- ning urskilja vid a svärdets öfre del, vid b spännets ena skifva och nedanför c rester af ekträ, som torde härröra från en urhålkad ekkista, hvari fyndet legat.
Båda bronsföremålen äro försedda med rikt ornerade guldbeläggningar och äro af former karaktäristiska för den 4:de af de 6 perioder, hvari professor Montelius indelat den nordiska bronsåldern.
Genom jämförelser med fynden i sydligare länder har han också kunnat när- mare datera denna period till omkring 1000 år före Kristi födelse, d. v. s. ungefär konung Davids tid!
BECKERS FÄRGHANDEL I STOCKHOLM.
1.
WILH ' vid Högen ' (at Haugij, och han blef kallad Björn vid Högen. » Högen måste således ha funnits där före Björns tid!
Att detta ställe » vid Högen » är detsamma som det nuvarande Håga, hvilket 1600-talets forskare antagit, kan icke säkert bevisas, men före- faller ej osannolikt.
O. A.
I FÄRGERNAS VÄRLD.
I WILH.
RECKERS E T T RESÖK FÄRGHANDEL.
D FRAN UTGRÄFNINGARNA AF » BJÖRN PA HAGAS HOG » UTANFÖR UPSALA.
NAS BÖRJAN.
GEN.
3.
FYNDET.
2.
PLATSEN (a.
1.
HÖGEN VID OTGRÄPNINGAR- HÖGEN EFTER GENOM DRÄFNIN- FÖR DET MÄRKLIGA 3000-ÅRIGA BRONSSVÄRDETS FÄSTE.
BUCKLAN.
b.
SPÄNN- C.
RESTER AF EKKISTA.)
Men Björn på Håga var j u en kung på 800-talet efter Kr.
föd.!
Ja, det är säkerligen icke heller han, som legat i högen, utan med honom förhåller sig sålunda.
I den isländska Hervararsagan berättas det o m denne Björn, som delade Sveariket med sin broder Erik i Uppsala: » han byggde det ställe, som heter BECKER.
2.
HERRMANN GENTELE.
3.
Å OCH DÅ har Idun i ord och bild riktat sina läsares uppmärksamhet på ett eller an- nat af vår storindustris etablissement eller på något af vår handelsvärlds mest framskjutna affärshus, hvilka genom sin verksamhet visa hvad svensk företagsamhet kan leda till, då den utveck- las i rätt riktning och styres af skickliga krafter.
I dagsnumret äro vi åter i tillfälle påpeka till- varon af en betydande affär, och denna gång af en sådan art, som ganska nära berör våra konst- närliga och vetenskapliga kretsar och kan sägas tjänstgöra som deras furnissör, nämligren den öf- ver hela Skandinavien välkända Wilh.
Beckers färg- och kemikalieaffär, Malmtorgsgatan här- städes.
Dess grundläggare, herr Wilhelm Becker, har från en ringa början på 1860-talet genom ihär- digt och redbart arbete gifvit denna affär en för våra förhållanden storartad utveckling '.
Häri har han haft ett kraftigt stöd af affärens förre dispo- nent, men sedan förra året dess chef och inne- hafvare, herr Herrmann Gentele, hvilken genom skicklighet och framstående ledareförmåga befäst firmans anseende.
Försäljningslokalerna i huf- vudaffären, Malmtorgsgatan 5, äro elegant, men KEMIKALIE AFDELNINGEN.
4 MÅLERIAFDELNINGEN.
A. BLOMBERG FOTO.
IDUN 1902 — 774 — på samma gång praktiskt inredda.
Längst ned, med ingång från Karduansmakaregatan, är den egentliga färghandeln belägen med sitt väl ord- nade, stora urval af torra och oljerifna färger, fernissor och penslar.
I afdelningen för artist- och ritmaterielen råder en synnerligen liflig verk- samhet.
Där träffar man dagligen bland den öf- riga stora kundkretsen mänga af våra förnämsta artister, som göra sitt urval bland den rika sam- lingen af tublärger, dukar, penslar och öfriga utensilier.
Högre upp med ingång från Malm- torgsgatan är den s. k. Kemikalieafdelningen, hvilken, utom kemikalier och droger, äfven om- fattar förbauds- och sjukvårdsartiklar, parfymer in., m. Afdelningen har en päiallande likhet med eu apoteksiurättuing, dock med rikhaltigare sor- timent af rena och tekniska kemikalier m. m.
Den förestås jämväl af en farmaceut, hvilken med omsorg och sakkännedom samt med b.trade af en iluglig personal pa ett lyckligt sätt leder denna viktiga gren af affären.
Till fö.jd af redbar och omsorgsfull expedition kau också affären till sina kunder räkna såväl läkare och lasarett som veten- skapliga läroanstalter.
De tlesta kemikalierna ta- gas trän Scheriugs och Merchs berömda fabriker, hvilka äga bästa rykte tör sina fabrikat.
De för det dagliga lifvet och hushållsekonomien nöd- vändiga droger och kryddor iinnas äfven i rikt urval.
Varorna förvaras i glaskärl med inslipade proppar, eller, om det är i disk- och hyllfacken, i dubbla lådor för att hålla dem rena och damm- tria.
Förbandsartiklarne, bomull, bindor och gas, i olika förpackningar, ligga i en mönstergill ord- ning soi terade i sina bestämda fack och lådor.
En städning med olika slag af oljeduk, taft och battist visar, att firman äfven på detta område är väilorsi dd.
Hvad sjtikvårdsartiklarne beträffar, tyckes affären kunna upptytla t. o. m. siora ford- ringar.
1 sksitakåpen synes en mångfald af rond- skålar, stickliäcken, sköljkanuor, slangar, enklare kirurgiska instrument m. m — för att nu icke föibigä den långa raden af glasburkar med olika slag af dinappar.
En särskild uppmärksamhet väcka de praktiskt inredda och innehållsrika samaritlädorna, hvilka äfven levererats till många hem, fabriker och verk- städer.
Bland andra har Stockholms brandchef inköpt sådana för brandkårens räkning.
Firmans nyutkomna illustrerade priskurant ger för öfrigt en god töreställning om hvad affären kan pre- stera.
— Utom denna hufvudaffär äger firman tvänne filialer: den ena på Stora Nygatan och den andra på Götgatan.
Fabrikens utveckling är äfven betydlig.
Dess fabriksalster i färger, fer- nissor och vissa kemiskt tekniska preparater åt- njuta berättigade anseende ej endast inom landet utan firman kan sedan åratal tillbaka äfven glädja sig åt en litlig export i rätt stor skala, särskildt till Norge, Danmark, Finland och Ryssland.]
UR DAGSKRÖNIKAN.
r N SJUKSKÖTERSKEBYRA.
Fredrika-Bremer- ' - Förbundet, hvilket alltsedan år 1889 haft plats- förmedling för sjuksköterskor såsom en underaf- delning vid sin byrå, har nyligen öppnat en fri- stående afdelning för denna del af sin verksam- het, förlagd till egen lokal och ställd under led- ning af en fackutbildad föreståndarinna.
Denna byrå, hvars lokaler äro inrymda i en särdeles hemtrefligt inredd våning vid Tunnelga- tan 25, förmedlar anställning af väl utbildade sköterskor såväl för enskild sjukvård som ock för sjukvårdsanstalter och distriktssjukvård på lands- bygden.
Redan nu äro pä byrån inskrifna ett 80-tal sköterskor från alla delar af landet.
För sköterskas inskrifning å byrän fordras in- tyg af vederbörande läkare på genomgången ut- bildningskurs vid någon af våra större utbild- ningsanstalter för sjuksköterskor, hvilken utbild- ning bör omfatta minst 1 års teoretisk-praktisk kurs.
Den nya byrån, som helt visst kommer att bli till stort gagn både för våra sjuksköterskor lan- det rundt och för den stora allmänheten^ står under ledning af fröken Sally Peterson.
J UN UTSTÄLLNING af mera ovanligt slag hade Nordiska Kompaniet i måndags anordnat i sin eleganta, nyinredda modeafdelning vid Stureplan.
Här förevisades nämligen ett tiotal smakfulla och modärna Parisertoaletter på lefvande modeller, ett expositioussätt, som är alldeles nytt i vårt land, men som m \ eket användes i modernas hufvud- stad.
Af dessa för olika ändamål afsedda kosty- mer, hvilka lika m y c k e t utmärka sig för dyrbar- het som mjukhet i hmerna, äro en del sydda hos Paris ' förnämsta damskräddare Paquin och Worth, de öfriga efter skisser utförda härstädes.
Största uppmärksamheten tilldrog sig en utsökt toalett af hvitt siden med öfverklädning af svarta chan- tillyspetsar, svarta sammetsband och paljettbro- derier i hvitt och silfver.
Mycket chic verkade äfven en supédräkt af ljust beigefärgadt kläde, garnerad med sidenroulåer och spetsar i samma färg samt en ungdomlig, ljusblå baldräkt af siden och paljettyll.
PRINSESSAN N E K A S F O T.
E N ÄGYP- TISK HISTORIA.
FORTS. J O. S L U T F R.
FÖREG.
U:R.
AG SÄNDE bud efter min väninna, öfverste- prästen Réfus ' dotter, hvilken jag visste vara i besittning af ett smärtfritt och hastigt dö- dande gift.
Hon kom och jag besvor henne vid vår vänskap att gifva mig giftet.
Jag erhöll det äfven och när skymningen sänkte sig öfver jorden och himlens tindrande stjärnor tändes, flydde min unga själ till Osiris.
Men i konungaboken spred dödens gud sorg och förtviflan.
För sent ångrade Amenhotep sin hårdhet.
Så mycket mera, som ett ilbud, hvilket anländt under natten, med- delat honom, att den öfverste fältherren för den äg \ vptiska hären under konungens frånvaro vågat en hufvuddrabbniug och gåit segrande ur striden.
Ägypten var räddadt och fienden tördrifven. » Prinsessan N e k a gjorde ett uppehåll, som öf- verväldigad af sina minnen, och jag antydde med en gest, om hon ej ville stiga ned från bordet och taga plats på min turkiska divan.
Men ko- nungadottern skakade afböjande pä hufvudet och fortsatte: &gt;Djupt begräto mig fader och moder, men he- brén Efraim rasade af besvikna förhoppningar, han påstod, att min fader hade bedragit honom och i sitt sinne svor han att hämnas.
— Mitt jor- diska omhölje balsamerades och nedsattes under stora högtidligheter i den pyramid, som min fader låtit bygga ät sig och sm familj.
Samma natt skaffade sig Efraim tillträde till pyramiden och nedsteg i grafkammaren.
Försiktigt bröt han upp locket till min kista och afhögg med en skarp yxa min högra fot, hvilken han stoppade på sig '.
Där- efter lämnade han pyramiden.
— Att pä något sätt ofreda en grafsatt mumie, att lemlästa den eller bortföra den från dess hvilorum ansågs i Ägypten som en förskräcklig olycka, som den största skymf.
Själarna till de sålunda vandali- serade mumierna fingo ingen ro i dödsriket, de återvände till jorden och irrade rastlösa omkring, sökande platser, dit deras stofthyddor blifvit förda. » » Min Gud, » utropade jag förfärad, » hvilken mängd ägyptiska skuggor då ha utvandrat till Europa! » Den ägyptiska konungadottern smålog sorgset och svarade: » Ja, det är sant.
Och här i denna stad finnas ej så tå, ty betänk så många mumier, som samlats uti edert stora museum.
Hvilket bar- bariskt bruk att från ett främmande land hämta dess döde och utställa dem på museer!
Skulle du, o främling, finna behag uti att veta, det din egen döda kropp eller dina anhörigas om så eller sä många årtusenden sändes omkring i världen som ett slags utställningsvaror? » Jag skyndade mig naturligtvis att svara nej och prinsessan återtog sin berättelse.
» Efraims brott upptäcktes snart Tvänne da- gar efter grafsäitning ' en önskade min sorgtyngde fader besöka pyramiden för att vid min kista tör- rätta sin andakt.
Vid ankomsten till grafkamma- ren fann han, att locket på min kista var rub- badt, och dä han för att närmare undersöka för- hållandet, lät aflyfta detsamma, märkte han, att min högra fot blifvit afhuggen och bortröfvad.
Konung Amenhotep misstänkte genast Efraim för brottet och denne, hvilken ämnat rymma ur landet af rädsla för att blifva uppdagad, hade af en eller annan anledning kvarhällits i Thebe och föll nu i de mäns händer, som utskickats af min fader.
Dessförinnan hade han dock lyckats att gömma min fot så väl, att ingen fick reda på den, och trots alla hotelser yppade han icke heller göm- stället.
I förening med prästernas råd dömde min fader honom dä till döden — han skulle dricka gift.
Men den präst som hade i uppdrag att till- blanda giftdrycken, tog miste och gal Efraim i stället af lifvets fiuidum — lifselixiret, som blott var kändt af oss ägyptier.
Efraim kunde nu icke dö — han var dömd att lefva, tills denna värl- dens öde afiiöres.
— Juden har under årtusenden tagit en fruktansvärd hämnd.
Än under den ena, än under den andra förklädnaden har han schack- rat med min arma fot och tvingat mig att, i hopp om att åteifå den, uppsöka den å hvarje ny ort dit han sålt den.
Men städse hafva mina förhopp- ningar gäckats, ty aldrig hittills har någon, som förvärfvat sig min fot, velat godvilligt afstå den, och det var villkoret för att jag skulle erhålla den åter.
Men foten bytte städse ägare — den grymme Efraim tillät aldrig, att den stannade länge hos en och samma person, han visste alltid att få den tillbaka och därigenom ytterligare plåga mig.
Men du, ädle främling, » slöt prinsessan N e k a sin be- rättelse och hennes härliga mörka ögon skimrade i fuktig glans, » du samtycker ju till att gifva mig igen min oroliga fot och därigenom skänka mig den under årtusenden åtrådda freden? » » Sköna furstinna, jag är eder slaf, » svarade jag, som mer och mer förtrollats af den ägyptiska prinsessans oemotståndliga behag.
» Eder vilja är min lag, och jag afsiår frivilligt från äganderät- ten till eder hög-st förtjusande lilla fot, ehuru det beröfvar mig utsikten att någonsin få återse eder. » » Den store Fthå vare lofvad! » utbrast Neka.
» Måtte gudarne löna dig, den kyliga nordens hög- sinte son.
Jag finner icke uttryck för min tack- samhet.
Mottag här som.
ett litet minne af den stolte pharaouen Amenhoteps dotter denna kedja, som jag städse burit.
Den skall bringa dig lycka .. Vid dessa ord löste prinsessan e n tung, konst- rikt arbetad guldkedja från sin hals och lade den sakta på s krifbordet.
Afbrytande mina tacksägelser, utropade hon plötsligt: » Det faller mig något in.
Min fader, konung Amenhotep, och äfven de öfriga pharao- nerna skulle säkerligen gärna vilja se och tacka dig för den frälsning.du beredt mig.
Främling, vill du följa mig till Ägypten och kasta en blick in i den värld, hvarest det urgamla landets stolta härslrare nu vistas?
Vår färd skall vara snabb och oskadd skall du föras hit tillbaka. » » Upphöjda furstinna, » skyndade jag mig alt svara, » att fä dröja ännu längre i eder närhet kan blott bereda mig den största glädje.
Tillåt blott, att jag för ett ögonblick drager mig tillbaka för att göra en smula toalett. » Saken var nämligen den, att jag fann mig allt för modernt och europeiskt klädd för att göra en resa till det gamla Ägypti land i sällskap med en 3,500-ärig prinsessa.
Inkommen i mitt toalettrum iförde jag mig där- för med stor hast en brokig turkisk nattrock (tur- karne kunna omöjligen anses som européer), satte en fez på hufvudet och guldbroderade persiska tofflor på fötterna.
Sålunda utrustad visade jag mig ånyo för pharaodottern, i det jag gjorde en djup bugning och på orientaliskt vis förde han- den först till pannan och sä till hjärtat.
Prinsessan log ett bedårande ieende, fattade min hand och sade: » Frukta dig nu icke, ädle främling, håll ett fast tag i min hand, snabbt och lätt skola vi sväfva g-enom luften. » I samma ögonblick kände jag, hur jag af en osynlig makt sakta höjde mig från golfvet och i nästa sekund hade vi lämnat rummet genom det öppna fönstret och sväfvade nu högt öfver Ber- lin, som strålade under oss i sin elektriska belys- ning Farten ökades, det brusade och susade om- kring mig, jag grep fastare om prinsessan Nekas hand och kände en tryckning tillbaka, men strax därefter blef det svart för mina ögon och jag för- lorade medvetandet.
Hur länge mitt medvetslösa tillstånd varade, vet jag icke, men jag vaknade till besinning vid att en mjuk stämma yttrade: » Se dig om, o främling, du är i Ägypten! » Långsamt uppslog jag ögonen.
Vi befunno oss ej så högt ofvan jorden.
Himlen var klar och månen göt en silfverflod öfver det trollska land- skap, som utbredde sig under oss.
Och hvad såg jag?
Jag såg de majestätiska pyramiderna, jag säg Nilen, denna sagans underbara flod, glittrande i Lunas magiska skimmer och jag såg Sfinxen — alla tiders outgrundliga gåta.
Jag pekade på den och sporde prinsessan ifrigt: » Hvad menade ni egentligen med Sfinxen? » — » Sällsam fråga, » log hon.
» Dock vet jag, att människorna undra öfver dess betydelse.
Så vet då, vi framställde den med dess gåtlika uttryck såsom förkroppsligandet af ett spörsmål, ett spörsmål, som alla dödliga städse skola göra sig hvad är lifvet — hvad är döden? » I detta nu berörde vi marken och stodo inför e n väldig pyramid.
Konungadottern släppte min hand, tog ett par steg framåt och berörde lätt pyramidens mörka stenmassa.
Ljudlöst öppnade sig en tung stendörr, prinsessan N e k a räckte mig åter hauden och vi nedstego i den uråldriga ko- nungagrafven.
Till e n början var allt mörkt rundt omkring och en fuktig, rå luft slog oss till mötes.
Men efter e n kort stunds vandring trängde ljus- sken genom dunklet och plötsligt trädde vi in i e n e n o i m, klart upplyst hall, där brokigt målade mumiekistor stodo i täta rader omkring väggarna.
» Hvilket fynd för en ägyptolog! » utbrast jag ovillkorligen.
— » Åh, de herrarna skola aldrig finna denna sal, » svarade, pnnsessan med en an- strykning af hån i stämman.
IDUN 1902 — 775 — Vi gingo vidare och befunno oss plötsligt i en något mindre hall, som var uppfylld af hvitklädda gestalter, hvilka lågo på knä, försänkta i bön, som det tycktes.
» Detta är prästernas sal, » upp- lyfte N e k a.
» Men bemanna dig nu med mod, främling, » fortsatte hon, » vi stå inför Ägyptens pharaoner. » Jag blickade upp.
Vi voro i en tredje väldig sal, praktfullt inredd.
Taket uppbars af mäktiga pelare, betäckta af hieroglyfer, och midt på golf- vet stod ett kolossalt bord, hvaromkring Ägyp- tens, underlandets härskare sutto, iförda ädelstens- strålande dräkter.
— Vid vårt inträde sågo de alla upp och en af dem reste sig genast med utsträckta armar.
» N e k a, min dotter, » ropade han högt, » är din pröfvotid till ända? » Prinsessan störtade fram, böjde knä för fadern och berättade allt, hvad som tilldragit sig.
Med en majestätisk åtbörd bjöd konung Amenhotep mig komma närmare.
Jag gjorde så och knä- böjde i min tur för .. honom.
» Främling, » började han med stark, klingande stämma, » du har fräl- sat min dotter ur tusenårig förnedrande träldom, ord kunna ej belöna dig, säg därför, hvad du ön- skar, om möjligt skall din begäran uppfyllas. » Jag såg mig rådvill omkring och märkte, huru alla plxaraonerna med spändt uttryck observerade mig.
Särskildt fäste jag mig vid ett kraftigt, skarpt skuret ansikte och tänkte för mig ' själf, att detta måste tillhöra Ramses II, Ägyptens störste härskare.
Plötsligt sköt en tanke, snabb som blixten ge- nom mitt hufvud, jag sträckte upp högra handen och svarade konung Amenhotep djärft: » Allsmäk- tige härskare, höge konung, skänk mig din dot- ter till äkta! » Pharaonen tycktes något häpen, men prinses- san räckte mig med ett förtrollande ögonkast handen och efter en stunds begrundan svarade hennes far: » Säg mig först, o främling, din ålder? » » Trettio år, höge pharao. » » Trettio år!
Endast trettio år, och du vill äkta prinsessan N e k a, som sett 3, 5 0 0 somrar och vint- rar.
Vänd åter till ditt land, främling, du är för ung för min dotter.
Din önskan kan ej uppfyllas. » Jag kastade en förtvinad blick på prinses- san, som besvarade den, men i samma ögon- blick upprepade alla pharaonerna enstämmigt: » Endast trettio år!
Endast trettio år! » Och därpå brusto de ut i ett skallande skratt.
Det skar i mina öron, det växte och svällde och brusade som en mäktig ström.
Jag såg, hur allt började att svänga rundt för mig, jag sträckte ångestfullt ut armarna och i det jag ropade högt af fasa, tyckte jag mig sjunka genom jorden.
— — — Någon grep mig hårdt i armen och ruskade mig eftertryckligt.
Jag vaknade till medvetande, reste mig upp och såg min vän dok- tor K. stå framför mig.
Jag befann mig i mitt skrifrum å Bellevuestrasse i Berlin och alltsam- mans hade således blott varit en dröm.
Men länge måste jag ha sofvit, ty då jag lade mig på soffan var det afton och nu stod solen högt på himlen.
Jag gjorde helt förvirrad några frågor, huru detta kunde hänga ihop.
Min vän berättade då, att han blifvit orolig, emedan jag ej enligt aftal låtit höra af mig i går kväll, och då han heller icke mottog någon underrättelse från mig i dag, be- slöt han att gå hem till mig och skaffa sig besked.
Han fann dörren till mitt skrifrum stängd inifrån, hvarför han tillsammans med min betjänt, som var mycket uppskrämd, emedan han trots alla rop och knackningar ej fått något svar af mig, måst spränga dörren.
Vid sitt inträde i rummet hade han funnit mig hårdt insomnad på soffan och han hade arbetat länge, innan han lyckats få mig vaken.
I korthet sade jag därefter min vän, hvad jag drömt och vände mig, då jag slutat, mot skrifbordet för att betrakta prinsessans fot.
Mitt hjärta upphörde nästan att slå, jag sträckte ut handen, men intet ord kom öfver mina läppar — tungan nekade att göra tjänst.
— Foten, den förtjusande lilla foten var försvunnen, men i dess ställe, på den väfnad som omslutit densamma låg — guldkedjan.
Det dröjde länge, innan både jag och min vän hämtat oss, men då gällde vår första handling — juden.
Vi skyndade ut, togo en droska och foro till butiken å Maurerstrasse.
Den var stängd och utrymd.
Vi sökte reda på husvärden, hvilken för- klarade, att butiken mycket riktigt varit hyrd af en gammal jude, som dock i går kväll plötsligt packat ihop och begifvit sig af — man visste ej hvart.
» Det är nu tvänne år sedan det underbara äf- ventyret tilldrog sig,« slutade den unge officeren sin historia, » men ännu drömmer jag om.
den sköna ägyptiska konungadottern och hennes fot, och kedjan bevarar jag som ett kärt minne, som en kostbar klenod. » INSPIRATION.
J AG Ä R en Min sjungande dikt har blir stum, Men jag och sommarljusa Jag är Hvart en jag blommor vill tåras, vemodsmörka hur kan när allt det af glans med och tystnad, hvassa kära tomma det mig vårblå fjärdar sol.
Förnämsta tvättmedel äro o c h förblifva dock vid finare tvätt HYLINS Ekonomi-Tvål vrede; två mina och fresta i mörker; nattviol.
ser i hotfullt när fylla Det tog när jag sädesfält får pilens Men mycket af e n s a m dityrambiker rim med jag doft i till sus.
händer krus.
och v i d gröfre t v ä t t HYLINS Prima Tvätt-Tvål bitterstygga, [•••IIIIIIIIII strängalåt, kvinnosmeksam ensamhet och (byk) ömhet gråtV TORSTEN FOGELQVIST.
O VEN SK A TEATERN förtjänar allt erkännande ^ för den goda litterära nivå, på hvilken den under denna säsong synes vilja hålla sin reper- toar uppe, och efter » Bäfverpälsen » och » Karne- val » bjuder den nu åter på en intressant nyhet — den franske författaren Eugene Bneux ' s ljung- ande straffdom öfver modern juristmoral och mo- dernt rättsväsende, fyraktsskådespelet » Den röda kåpan *.
Det är visserligen sant, att författarens satir i mångt och mycket går ut öfver förhållan- den, som dess bättre kunna betecknas som s å exklusivt franska, att vi för vår svenska del icke behöfva taga allt för svidande åt oss, men styc- ket rymmer dock en tillräckligt rik fond af all- mänt mänskliga känslor och lidelser, för att äf- ven utom Frankrikes gränser kunna intressera och gripa.
I synnerhet är den andra akten med sin mästerliga rannsakningsscen af rent af skakande verkan, en verkan, som ypperligt under- stöddes af de utförande hufvudpersonerna: herr BarcMind som den för mord falskeligen misstänk- te bonden, fru Sandell som hans hustru och hr Eliason som rannsakningsdomaren, hvilka samt- liga presterade ett mönstergillt spel.
Publiken var också på premiéreaftonen fattad af en stund- tals nästan andlös spänning,, och bifallet efter aktsluten var enigt och öfvertygadt.
QÖDRA TEATERN tyckes tveka i valet mellan ^ att ägna sig åt det genuina folklustspelet eller åt den moderna franska farsen.
Svårigheten att hitta något godt och lämpligt vare sig på det ena eller andra området synes vara orsaken till att vi nu slag i slag fått till lifs en sådan barnslig- het som » Vår värste fiende » och en så oblyg pro- dukt som Antony Mars och Henry Karouls mili- tärfars » Inkvarteringen ».
Den senare står fullt i nivå med sina » be- römda » föregångare inom genren med hänsyn till det vågade och slippriga, men saknar deras goda lynne och snärtande kvickhet — man kan möjligen undantaga tredje akten, hvars situatio- ner här och hvar förråda litet af den franska fars- diktningens glada yra.
Utförandet var i allmänhet så godt man kan begära af svenska skådespelare i en genuin pa- riserfars, med reservation för volontären Cham- peaux ' framställare, hvars ofina spelsätt, som smakade dålig varieté, verkade enbart frånstö- tande.
Man frestas ovillkorligen till vissa reflexioner vid iakttagandet af, hur vår s p e c i e l l e lustspels- teater, i det Iofvärda syftet att tillfredsställa sin publiks fordringar, febrilt söker sin repertoar i Paris och Berlin, utan att ändå finna något, som håller färgen.
Nu vore det därför tid för vår svenska lust- spelsdiktning att vakna ur sin letargi, att ge oss bilder, ur vårt eget lif, gissla våra dårskaper och lyten, som sannerligen ej förminskats af den and- liga och materiella utveckling vi genomlupit un- der de senaste decennierna.
Och ingen skulle vara villigare än den teater- ledare, som främst behärskar vårt sceniska konst- lif, att uppmuntra en svensk lustspelsdiktning, IIIIMIIIMMIII hvilken med rötter i vår egen jordmån ville med humor skildra oss sådana vi äro i helg och socken.
Då skulle förvisso de franska farsörernas de- praverade fantasier bli oss likgiltiga och grunden läggas till hvad vi i egentlig mening ännu sakna: en svensk lustspelsdramatik.
TfDOUARD RISLER, " en af samtidens er- kändt främsta pianister, är född år 1873 i Ba- den-Baden.
Han är emellertid bosatt i Pa ris, hvars musikkonser- vatorium han genom- gått.
Sedermera har han studerat för så framstående lärare som Eugen dAlbert och Sta- venhagen.
Ej blott vir- tuos, utan i djupaste mening en konstnär, förenar han hos sig en sådans allra bästa egen- skaper.
Till hans upp- trädanden härstädes få vi återkomma i nästa EDOUARD RISLER.
TT " ONSERTFLODEN rullar sina böljor stridare än Q- någonsin, och det har varit nästan omöjligt att helt följa densamma.
Än svårare skulle det bli att utförligt redogöra för hvad den fört med sig.
Utrymmet skulle då få anlitas allt för hårdt.
Vi måste därför denna gång fatta oss mycket kort.
Främst bland de stora konserterna står natur- ligtvis Filharmoniska sällskapets förnyade utföran- de af Mozarts c-moll-mässa, hvilken nu liksom i våras under direktör E. Åkerbergs utmärkta led- ning fick ett synnerligen förtjänstfullt utförande.
Största intresset hos musikvännerna har dock upptagits af den berömda och från sitt föregående uppträdande härstädes i mer än vanlig bemär- kelse välkända Briisselkvartetten.
Redan långt i förväg var hvar enda biljett upptagen till dess tre kammarmusikaftnar.
Dessa blefvo ock alltigenom de njutningsrikaste högtidsstunder.
Ett mera ho- mogent samspel, en fylligare klangskönhet, ett mera genialiskt inträngande i eller en klarare tolkning af dessa kammarmusikverk, än hvad hrr Schörg, Miry, Daucher och Gaillard presterade, torde näppeligen låta tänka sig.
Publiken var ock hvarje afton hänförd.
— En matiné för de nödlidande i Balarne gafs i söndags i Musikaliska akademien under hertig- innans af Dalarne beskydd.
De uppträdande voro medlemmar af den senaste Pariskören under hr Hedenblads ledning samt fru Dagmar- Möller och hr C. F. Lundgvist.
Den talrika publiken sente- rade lifligt alla de ypperligt utförda numren, och ett godt resultat för de nödlidande blef tillika vunnet.
— Orgelkonsert gafs på söndagens afton i Ja- kobs kyrka af dess skicklige organist hr Albert Lindström, som äfven nu fick tillfälle att visa de framstående egenskaper han besitter i behand- lingen af sitt tacksamma instrument.
Han biträd- des högst förtjänstfullt af fruarna J. Mandahl och A. Lang, fröken E. Lindström samt hrr L. Zetter- qvist och C. Almgren.
Publiken var ganska talrik.
— Musikföreningen gifver sin första abonne- mentskonsert för säsongen instundande tisdag, då Hugo Alfvéns » Herrens bön » för soli, kör och or- kester för första gången utföres.
Programmet utfylles med Beethovens pianokonsert i G-dur med hr Stenhammar vid pianot.
Öfriga medver- kande äro fru D. Afzelius, frkn V. Svärdström, hrr H.
Malm, H. Nyblom och k. hofkapellet under prof. Nerudas ledning.
— IDUN 1902 776 — Buljongen silas, sättes äter på och afredes L Ä K A R E R Å D med äggulorna.
Currypulver efter smak till- sittes, dock sä mycket att soppan får vac- för Hemmet läses under rubrik ker gulgt ön färg.
Soppan afsmakas med JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger au » Om hudens vård&gt;: salt och cayennepeppar och serveras med å denna af delning erhålla fna läkarråd, Bland alla de medel, som re- frikadeller, fiskfärstärningar eller jordärt- Förfrågningar insändas till redaktionen med SPECIALAFFÄR fär DAMARTIKLAR kommenderas för bevarande eller förbätt skockor, palsternackor och bitar af det kokta påskrift * TUl Iduns läkare ».
rande af hyn, anses boraxbenzoé säsom selleriet CONSTANTIA.
V A N L I G A SVITER A F ALKO- STOCKHOLM d st bästa Mot finnig och oren hy är bästa medlet en längre tids begagnande HOLMISSBRUK, HVARFÖR BOTEMEDLET SÄGER F I L É A l a O s c a r (f. 6 pers.).
1 kg; af borax benzoetväl — — — .&gt; SIG SJÄLFT.
I FilSiLJIIICSLIItLEl: kalifilé, IV2 tsk.
salt U tsk hvitpeppar.
O. B.
O M D E ÄRO SMITTFÖRANDE ELLER EJ.
It MUMLEGÅRDSGATAN IS T i l l s t e k n i h g: 2 msk.
smör.
HENRIK GAHNS BEROR PÅ *, O M NÅGOT AF U P P H O S T N I N G A R N; 2 * DNOTTMINGGATAN I » Sås: 2 msk.
kräftsmör 1 msk.
mjöl, KOMMIT PÅ DEM.
D E K U N N A L I K S O M KLÄ Bästa Ett-öres K e x DER DEOINTICIERAS I ÖFVERHETTAD LUFT.
B O R A X - B E N Z O É - T V Å L sparrisspad, 3 del tunn gräd&gt;ie, V2 burk I I I T I I I C I UCEI: T.
Z.
S O SVAR TILL T A C K S A M I N: R 7 OCH hummer i90 öre), 1 burk sparris (65 öre), i m a r k n a d e n.
II HU M LEGÄR DS GATAN VI omtyckt sedan många år, säljes i parfym TILL L A D Y S.
I N:R 4. salt, socker, hvitp ppar.
&amp; tvalhodar m fl.
B E K Y M R A D LANDTERL.
BEROR N O G Beredning: Köttet tvättas med en EJ P Å DETTA, U T A N P Å H Ö G G R A D I G NERVSVAG- SOM FÖRESKRIFVITS FÖR C K R I N: R - 6.
— duk, doppad i hett vatten, och skares i 1 del tunn grädde, salt, hvitpeppar, 3 msk HET (O C H BLODBRIST? ').
S O SVAR TILL L Y C K - D Å D Y L I K Å K O M M A INSTÄLLER SIG FÖRST S Å cm.
tjocka s ifvor, hvilka bullas lätt.
De LIG MAKA I N,:R 7. mjöl, Va hg makaroni SENT S O M I DETTA FALL, S Å FÖRELIGGER ALL- K Ö K S A L M A N A C K saltas, ppppr; s och stekas hastigt i smöret SARA.
ANVÄND DEN SALFVA, S O M FÖRE B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en duk, TID N Å G O N INRE ORSAK.
SKRIFVITS FÖR C K R I N: R 6.
Smör och mjöl sammanfräsas och utröres doppad i bett valton, befrias från senor och D E L T A G A N D E V Ä N.
L) H V A D S O M DÄR 14-ÅRIG S K Å N S K A.
SANNOLIKT E N S L E M - med sparrisspadet orh grädden, och säsen hinnor, skares i tärningar och driives tr * * H I R M E P O L Y P, S O M M Å S T E AFLÄGSNAS G E N O M VID Redigerad af LAG BÖR GÖRAS (BAD O. D.)
, BEROR får koka 10 min.
Då ilägges den sönder- gånger genom köttkvarn.
Det stötes därefter OPERATION, H V I L K E N D Å O C K S Å SANNOLIKT NATURLIGTVIS P Å H E N N E S A L L M Ä N N A TILL- F A C K S K O L A N FÖR H U S L I G E K O N O M I skurna hummern och sparrisen, hvarefter S T Å N D, (S O M AF LÄKARE BÖR UNDERSÖKAS ") i stenmortel tillsammans med smöret och NEDFÖR FÖRBÄTTRING I ÖFRIGT.
såsen afsmakas och bäll s öfver köttet.
An OCH EJ P Å DETTA SPECIELLA S Y M P T O M.
2) I UPSALA.
H I L M A.
NEJ.
äggulorna.
Grädden jämte mjöl, salt och rättningen serveras genast.
TILLFÄLLIGT LINDRANDE VERKA FLERE D Y L I K A, hvitpeppar inarbetas i fä&lt;sen.
En vacker E G O N.
L) .JA, D Y L I K A SVITER ÄRO JUST (Föreståndarinna fröken Ida N o r r b y.)
EX. ASPIRIN I DOS AF 1 GRAM 2 — 4 EJ SÅ OVANLIGA.
2) BLOTT TILLFÄLLIGA S Å - T.
R ö d v i n s s k u m (f. 6 pers.).
2Va del.
bleckform smörjes med smör och garneras D A N A FÖR ATT M I N S K A K L Ä D A N (T.
E X.
3 GÅNGER DAGLIGEN.
FÖRSLAG TILL MATORDNING KÖK med förvälld m ikaroni, skuren i ringar och rödvin, 4 äggulor, 100 gr. socker, V2 tsk PROC.
CARBOL-MENTOLSPRIT); I ÖFRIGT FÖR- EN O L Y C K L I G.
S A N N O L I K T HAR S Å ICKE VECKAN 30 Nov. — 6 Dec.
1902. finrifvet citronskal, 1 msx.
hallonsylt eller stjärnor.
Ägghvitorna sias till härdt skum SVINNER D E T O N D A S Å S M Å N I N G O M, AF S I G VARIT FÖRHALLANDET, D Ä H A N REDAN FÖL- och nedsk &lt;ras sist i färsen, som genast hälles S ö n d a g: Soppa med curry; filé a la röd vinbärsgelé.
SJÄLFT.
j ANDE D A G K U NDE GÅ O C H STÅ.
M A R G I T.
1) O C H 2).
L Å T LÄKARE U N D E R - Oscar; rödvinsskum med plättbakeJser.
G — D G — R.
1 — J) SE SVAR TILL B E - B e r e d n i n g: Alla ingredienserna vispas i den föiberedda formen Formen öfverbm- S Ö K A BARNET FÖR ATT FÅ REDA P Å ORSAKEN, K Y M R A D BONDFLICKA L) I DETTA N U M M E R.
M å n d a g: Timbal pä kalf med ärter; ofver elden, till dess vätskan börjar sjuda des med smordt papper och timbalen gräddas TY CL JE S K A N INTE T GÖ RAS.
3) J A.
2) SKADLIGT O C H O N Ö D I G T.
rödvin^oppa.
och det hela är förvandladt till skum.
Visp i vattenbad i ugn eller pä spisen 1 — IV2 M A R G A.
SE SVAR TILL L Y C K L I G MAKA., D:R — D.
T i s d a g: Kroppkakor med skiradt smör; ningen fortsattes till dess skummet afsvalnat.
tim.
Den uppstjälpes och serveras med I N: R 7. rabarbersoppa.
dä det upphälles i geléskål eller krämkoppar konserverade ärter, Öfverhällda med skiradt L Y C K A.
S E SVAR TILL T A C K S A M I N: R smör.
O n s d a g: Klar buljong med klimp; gädda 7 O C H TILL L A D Y S.
I N:R 4.
P l ä t t b a k e l s e r: IV2 del.
smält smör LISA.
L) H U R D E T SKALL F Ö R E K O M M A S.
stekt i filéer med potatis.
S o p p a på b r i i s s e l k å l (f. 6 pers ") F R Ä G O R 100 gr. socker, 2 ägg, 80 gr. hvetemjöl.
BEROR HELT O C H HÅLLET P Å ORSAKEN, HVIL- T o r s d a g: Soppa på briisselkål; grädd 30 briisselkalshufvud, 1 hg.
magert fläsk, mandel och socker att strö öfver.
KEN V I JU CJ U T A N U N D E R S Ö K N I N G K U N N A munkar med sylt.
1 liten rödlök, 1 msk smör, 2 lit.
buljong, AFGÖRA.
2) ALLRA HELST INGEN ALLS, Å T - B e r e d n i n g: Smöret smältes och röres VJNHVAR af Iduns läsarinnor äger att Å F r e d a g: Kokt salt kött med potatismos; 1 msk.
mjöl, salt, hvitpeppar, (socker).
M I N S T O N E P Å ETT PAR M Å N A D E R.
3) C: A hvitt.
Äig och socker röras väl tillsam- denna afdclmng framställa förfrågnin- komsoppa med katrinplommon.
B e r e d n i n g: Kälen sköljes och förväl- 30 GRAD.
C: P Å KVÄLLARNA OCH SÅ SPAR- gar rörande husliga eller andra angelägen- mans, hvarefter smöret tillsättes.
Sist ned- L ö r d a g; Blodpuddmg med skiradt smör.
!es omkr. 10 min., tages upp och får af S A M T S O M MÖJLIGT S A M T DESSUTOM P U D - heter till besvarande af läsekretsen.
Äro frå röres det siktade hvetemjölet.
En plättpanna gorna af den art, att de rätteligen höra saftsoppa.
rinna Fläsket skätes i skifvor, löken skalas RING M E D P O T A T I S M J Ö L EFTER TORKNINGEN.
insattes i ugnen att blifva varm och penslas hemma i annonsafdelningen, intagas de och backas.
Lök och fläskskifvor fräsas i B E K Y M R A D B O N D F L I C K A, L) S E SVAR dock icke.
sedan med smält smör.
En half matsked af RECEPT.
smöret Öfver sakta eld omkr. 10 min.
Kålen TILL I.
D.
L) I N: R 5.
S O M D E N SARIM&gt; smeten lägges I hvarje rum.
Hackad mandel N:R 565.
S Ä G M I G TITELN, PÄ.
N Å G O N B R A hackas fint tillsammans med mjölet och LIKASTC ORSAKEN TORDE VARA BLODBRIST, S Å S o p p a m e d c u r r y (f. 6 pers.).
2 och socker strös ofvanpå, och plättpannan nedlägges jämte fläsket i den kokande bul RADA VI ER ATT DESSUTOM FÖLJA.
FÖRE^ K O K B O K FÖR ENKELT ' HUSHÅLL, BESTÅ,CNDE Iit.
buljong,] medelstort selleri, 2 små insattes i ugn.
När kakorna äro gräddade, AF 6 PERSONER.
SKRIFTERNA FÖR G Ö T H A I N: R 14.
2) INTET jongen, hvarefter soppan får kosa 20 — 30 charlottenlökar, 2 äggulor, currypulver efter uttagas de och böjas öfver käpp.
ATT GÖRA, S Å V I D A N I EJ FÅR TILLFÄLLE ATT INTRESSERAD FLICKA.
min.
Den silas, skummas och afsmakas smak, salt, cayennepeppar.
UNDERGÅ (O P E R A T I V?)
B E H A N D L I N G H O S S P E - N:R 566.
H U R U D A N ÄR D E N KVINNLIGA B e r e d n i n g: Selleriet och löken ansas T i m b a l p å k a l f (f. 6 pers.).
5 hg med kryddorna samt serveras med crouions CIALIST.
NATIONALDRÄKTEN I ÖSTERGÖTLAND?
på vanli-t sätt och kokas mjuka i buljongen benfntt kalfkött, 50 gr. smör, 2 ägg, 2 /: eller queneller.
ELLEN.
ADA.
ANVÄND SONIMA BEHANDLING.
I IDUNS HJÄLPREDA A.
B FREJA-MAGASINET Göteborgs Kexfabriks ping pong, L 7 1 B e g ä r m ö n s t e r af våra nyheter i svart, hvitt och kulört från 9 0 öre till 1 3 kronor pr meter Specialitet: Köp Schweizer-Siden!
bal- der och Sidentyger för promenadtoaletter etc.
Vi sälja i Sverige d i r e k t t i l l p r i v a t a och sända de utvalda sidentygerna t u l l f r i t t och f r a n k o till bostaden.
Schweizer &amp; C:o, Luzern (Schweiz) — Siden-Export.
I lfT Q R HR A kostar hvarje häfte af N Ä S D U K A R!
ni I O J U I C » Moster Emmas väf bok ».
1 häftet mattor, 2 häftet gardiner, Hellinne fina hvita handväfda näsdukar, promenad- och bruddräkter.
Utgifvarm - torlek 45 / 45 cm., sälja vi till kr.
3 pr nans adress Kuddby.
8 FIR t • luss.
mot efterkraf.
Sex duss.
sändas raktfritt.
Linneväfveriet Borås.
Problemet är löst!
De vid vetenskapliga för- söken med " Spaltugnen " Reck ' s pa tent och de utmärkta rekommenda- tioner från privatpersoner, som dag- ligen inkomma, bestyrka att M O D E R N A tillverkade stående å egna M Ö B L E R v e r k s t ä d e r efter teckningar af fram- briketter och affallsbränsle, som konstnärer.
Intyg, Kostnadsförslag pliktelse till sändas på begäran, utan för- köp.
NORDISKA KOMPANIET, STOCKHOLM.
priskurant oeh beskrifning från Anton H. Andersson, K A M R A T E N L a h o l m.
Patentinnebafvare &amp; fiufvud försäljare.
TRILLES.
Lektyr.
SPA / T- finnes i marknaden.
BANYULS Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för konvalescenter och svaga personer i allmänhet.
Rekommen- derad!
af många hrr läkare.
Pris pr butelj kr.
3, 5 0 hos Ett antal äldre årgångar realiseras till be tydligt nedsatta priser och erbjuda för dem som förut ej äga desamma, en billig, om växlande och lärorik lektyr.
Mot insän dande af nedannämnda belopp till Expedi- tionen af Idun, StocHh-olwif erhålles in- Ä r a d e fruar!
portofritt: Helfet ost, sex månader gammal, sändes om Sverige mot efterkraf.
Kr.
1,40 pr kg Verkligl Idun 1892 _ _ 2: 2p.
od vara.
Vigt: 3 till 8 kg.
Adress Kyrk Idun 1893 (n:r 1 felas) 2: 25 ängens Mejeri, Elgarås.
Idun 1895 (julnumret oberäknadt) 2: 50 Idun 1896 (d:o d:o) 2: 50 Idun 1897 (d:o d:o) 3: — Idun 1899 (n:r 92 oeh julnumret slut) 3: — Idun 1901 (med julnumret) 4: 50 P r e n u m e r e r a Iduns julnummer 1894 _ 0: 20 Iduns julnummer 1898 - 0: 50 på Barngarderoben 1901 (12 n:r) 1: 75 Kamraten 1894 (n:r 19 felas) _.
.
.
1: 25 Kamraten 1897 (» 18 ») 1: 25 Kamraten 1901 2: — Eotsp.
af Idun.
Illustrerad tidning för UGNEN I ALLA HÄNSEENDEN M DEN YPPERSTA KAMIN FÖR FÖRF, ved, — H Ö G S T E D T &amp; C:o, Stockholm, 3 2 Regeringsgatan.
lysande resultat, som uppnåtts de företagna sällskaps-, brud-, blusar, fo- och till Sveriges ungdom.
— les i kokande vatten.
Ett annat sätt är # ^ TT ALLA 1 Återförsäljare följande: man fyller ett glas med un- vafvelsyradt natron och ett annat MIM och köpare af V y - ders glas med pulvriserad vinsyra.
Fläcken f| ° c h illustr.
Brefkort er- beströs först med pulvret ur det för- |L hålla dylika i olika sor- sta glaset och ingnides därefter under 5 minuter med pulvret ur det andra tering enl. följ.
priser: låset Efter en timme aftvättas och 10 st. 35 öre, 20 st. 60 öre, sköljes plagget.
. "
.
~ ' Olga.
50 st. kr.
1,10, 100 st. kr.
N:r 473.
Lägg den del af duken,, där 1,90, 200 st. kr.
3,70, 500 st. rostfläcken finnes, på ett rent bleck- kr.
8,50, 1000 st. kr.
IQ, —.
lock eller en blecktallrik, fukta fläcken med varmt vatten, strö därefter på Insänd beloppet till John Frö- samma ställe helt litet bläckpulver och gnid med ett finger, tills fläcken för- berg, Finspong.
svinner.
Skölj sedan noga af plagget, först i varmt och sedan i kallt vatten.
Olga.
777 — IDUN 1902 och därmed stryka, öfver bakbordet, dar degen arbetas ut.
Olga.
N:r 486.
Utomlands finnas flere sven- ska gymnastikinstitut, till hvilkas före- ståndare Ni skulle kunna skriftligen vända eder.
Det börjar likvisst bli så trångt äfven på denna bana, att det väl ej torde bli så lätt att med sna- raste få anställning, om ni ej har re- ferenser.
Skrif till exempel till herr G. Kumlien, som är föreståndare och direktör för det ansedda Gymnase Ling i Paris, adr.
Rue de Londres 58.
Olga, N: r 493.
Den omnämnda boken, pä tyska kallad » Die Alte », finnes att få genom hvarje välsorterad bokhandel.
Olga.
N:r 494.
Vänd eder till d:r Laurent, föreningens stifture, eller ock till den- sanimas sekreterare.
Olga.
N: r 496.
Vänd eder till närmaste bok- handel.
Olga, N:r 497.
Fixersprit eller, såsom det äfven benämnes, fixativ beredes genom att upplösa 1 del hvit schellack i 10 — 20 d elar 96 proc.
alkohol, hvarefter lös- ningen filtreras.
Skaffa eder » Amatö- ren », handbok för konstslöjden i hem- met, af Fr. Sales Meyer, Öfversatt och bearbetad af arkitekten Hugo Hörlin.
Arbeten i svartkrita kan ni nog själf lära eder utföra, om ni eljes kan rita, men oljemålning fordrar nägon tids handledning.
En lärobok, hvilken på goda grunder kan rekommenderas, är Joenniches » Handbok i akvarellmålning », pris 1:50.
Olga.
N:r 567.
Vore tacksam, om någon N: r 474.
Bonvax erhälles genom att; en brukar ock bidraga till starkare ville ge mig orden till en visa, som smälta hvitt vax i lika mängd terpen- lyskraft.
Hjälper ej detta, torde felet slätar: » Det märks nog att du är tin (renad) eller ben / in.
Ingredienserna Ligga hos själfva brännaren, enda hjäl- pojke än, pa isen skulle du tagit den. » hälles i en panna, med varmt vatten pen är då a t t utbyta den mot en ny.
Bojan.
och man rör däri tills en jämn massa Olga.
N:r 568.
Skulle » Karla Rönne » vilja erhålles.
Två droppar karmin eller litet N:r 480.
Tro ej att någon annan än gifva mig bcskrifning på.
rönnbärslikör 1 aleannarot tillsattes, om någon färj fabrikanten kan ge eder recept å detta •Jag har kalfva delen af den beskrif- Önskas.
Samma bonvax, tillsatt med härvatten, och han är nog angelägen ning pa, likören, som » Karla Rönne » mörkt öl eller dricka, kan användas om att bevara sin hemlighet.
Ett ut- Lämnat som svar på frågan 1166 i för ek.
märkt harvatten är Barry ' s Tri- idun för 1899.
Numret vet jag ej.
Den Olga.
eoupherous, säljes genom herr Rud.
andra hälften har tyvärr kommit bort N: r 475.
Hvarje bokhandel kan härom Jeansson, Stadsgården, Stblm.
Ett hår- för mig.
upplysa eder.
vatten, hvilket ni själf kan åstadkom- Ullen.
Olga.
ma är föl.ande: 70 gram kinabark stäl- N:r 5G9.
Hvilka äro fordringarne för N:r 477.
En bland de vackraste ar les att draga 3 a 4 dygn med 700 att som elev få komma; in på Sahlgrenska onekligen Värendsdräkten, men äfven gram bästa sprit, filtrerad och till- sjukhuset i Göteborg?
Huru lång och lappdräkten ar prydlig, vingåkersdräk- sättes med hälften så mycket jamaika- huru dyr är kursen för utbildande af ten m. fl.
Å Nordiska museet i Stock rom eller fin, konjak samt något slags sköterska?
Hvilken tid på året skall holrn kan man få tillfälle att se mo- parfym.
man anmäla sig 1 deller.
Eljes finnas ju nu fotografier Olga .. Edit.
med nationaldräkter i naturtrogna fär N:r 483.
Till hvarje kanna mjölk (10 ger, och äfven på bref- och s. k. vykort skalp, mjöl) tages för 5 öre pressjäst.
ser man dylika.
Degen bör första gängen jäsa, tills den Olga.
höjer sig upp till trägets kant (45 a S V Ä R N:r 479.
En ny brännare kan natur- 60 minuter), och sedan socker, smör ligen ej genom kokning förmås att lysa och kryddor (till h vetebröd) inarbe- SMÅODYGDSPÅSAR.
SKISS JjjNHVAR af Iduns läsarinnor uppmanat klarare.
De t kan ju be r o på o 1 j ans tats, bör lien.
åter jäsa grundligt.
Det hfiigt att till inbördes nytta i mån aj mindre goda beskaffenhet eller på ve är vida bättre att den får jäsa lång- AF KLARA.
förmåga besvara insända frågor.
Svaren ken — denna senare bör vara mjuk och samt än för hastigt.
Låter man deg- F O R T S.
F R.
F Ö R E G.
N: R.
insändas till redaktionen, ock angifves all träget stå i spiseln eller öfver en ån- •tid tydligt nummer å den fråga de gälla alldeles torr, helst torkas i en nisch Söt var hon i alla fall, den lilla, om At de tre af våra läsarinnor, som imdei och införas varm i brännaren.
Då lam- gande vattengryta, värmes degen lätt årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör pan dagligen ioidninggöres, putsas äf- i bottnen, och då misslyckas grädd- hon bara inte hade lämnat .en stor sta antal frågor, komma vi som en upp ven veken.
Detta sker bäst genom att ningen.
Bäst är att degen ställes väl muntran att vid dess slut utdela tre pris, ej oupphörligt klippa af den, utan bör öfvertäekt nära spiseln.
Dä den ar- flottfläck på mina bruna handskar, när hvartdera bestående af 25 kronor Förden betas andra gängen (med smör och hon, på Concordias tillsägelse, motvil- skull bor en hvnr, som insänder svar, alltid man bland rengörningsapparaten ha en liten lampa, hvaraf en del fuktas med socker) bor så mycket mjöl som be- ligt tog mig i hand, men jag var glad underteckna med tatnma signatur.
några droppar salmiak, och därmed af- höfves i iLirbctas, så att intet mjöl öfver att det endast var de gamla, som N ": r 472.
Rödvinsfläckar bruka för- gnides veken, så att » skaren » aflägsnas tillsättes vid utbakningen.
Man får en- svinna, d å det fläckade stallet hål- och veken jämnas.
Litet salt i behålla dast helt lätt doppa händerna i mjöl jag ändå snart skulle lägga af.
Vid inköp af flyglar, p i a n o n och orglar erbjuder undertecknad sitt biträde gra- tis åt alla dem, som abonnera pä Damernas Musikblad och Idun.
Instrumenten afprofvas och samvets- grant utlåtande lämnas.
Stockholm, Kungsg.
13, i okt.
1902.
ELLEN SANDELS, utg. af Damernas Musikblad.
Herr Millerstedt var bortrest för till- fället och kanske bidrog hans frånvaro till att barnen kände sig mera fria än vanligt, men nog höllo de sin lilla mamma varma alltid, och jag blef rik- tigt glad, när jag såg att det om tälta gästrummet låg alldeles för sig själf uppe på vinden.
Väl kommen i säng, saknade jag min mjuka bädd — det är ju inte modernt att ligga på dunkläder numera — men sof ändå rätt svärligheter.
godt efter resans be- När jag sedan steg upp, sken morgonsolen in genom mitt fönster från hvilket utsikten öfver den blå halsviken verkligen var hänfö ande skön.
Som jag älskar en vacker natur med en varmhjärtad varelses hela entusiasm, stod jag länge vid fönstret, försjunken i åslvådning, men får så höra att det ta.ssar och prasslar så besynnerligt utan- för p&amp;, vinden.
» Pass på, det är den stora svarta kat- ten, som jag såg sitta utanför brygghus- väggen i går, » tänkte jag.
Och så öppnade jag försiktigt dörren på glänt, för att se, hvad han tog sig till med därute.
Så när hade jag skrikit till, så rädd blef jag.
söta ungarne Var det inte ej hunno väl att de att fullborda
DUN 1902 — Örebro Ett-öres Florence Rån Mycket fina!
sitt dåd I Där voro de alla tre, mor- gonfriska och sprudlande af lifskraft, men i hvilka situationer!
Som mitt rum var ganska litet, så hade huspigan ställt min kappsäck och min hattask utanför i passagen, och föregående afton, då jag tagit fram mina.
toalettsaker, hade jag ej gjort mig besvär att låsa den igen.
Detta hade nu det lilla odygdiga triumvira- tet vetat att begagna sig af, då de gingo och hade tråkigt, medan de vän- tade på frukosten, och de höllo nu som bäst på med att prof va min bästa si- denklädning — den gröna, som jag lade mig till med, när min yngsta dotter gifte sig med stadsfiskalen i M: stad.
Du store Temistokles!
Där stod Putte draperad i kjolen, som släpade efter det dammiga (jag såg, när jag kom, att det var illa sopadt) vindsgolfvet, och bredvid honom stod Olle, som hade trädt in sina knubbiga ben i ärmarne till sidenlifvet, och som dessa, helt modernt (man måste ju följa med sin tid äfven i en småstad * äro försedda med puffar vid armbågarne, såg han ut som Oliver Cromwell, eller någon annan historisk personlighet, som jag sett utstyrd i en dylik kostym.
Han 1 såg så besatt ut, att jag skulle ha skrat- tat, såvida inte lifvet varit mitt.
Nu kände jag, att jag i stället blef purpurröd af förargelse, och det var ej utan att jag var frestad ge pojkarne en liten välförtjänt upptuktelse, men då fick jag se någonting nytt, som för stunden af ledde min uppmärksamhet från dem.
Grensle öfver en af takstolarne satt en liten ryttarinna och ropade » smack, smack », åt sin trögkörda häst.
Hon hade min bästa hatt, med den långa hvita struts fjädern, på nacken; min ', fina spetsboa fick tjänstgöra som töm- mar.
Men hvad var det som hon trum- fade på springaren med, så att det skrällde i hans hårda ryggrad?
Jo, mitt parasoll, god ' vänner, mitt parasoll, som j ig lade mig till med enkom för resan och betalat med sju blanka silfverkronor hos Björkkvistens.
Jag trodde jag skulle dåna på fläc- ken, där jag stod, men då rusade jag fram till lilla Lisa, lyfte henne ner från hästen och ruskade henne duktigt.
Hon såg förvånad på mig med sina oskyldiga blå Ögon, och den lilla rosen- munnen sattes ut i en tut, som om hon ämnade smälla till med att gråta.
Det kunde jag inte se, ty det var inte barnets fel, utan Concordias, som inte uppfostrat henne bättre.
Därför kysste jag henne och sade, att tant Klaras saker inte voio gjorda att leka med, och det tyck- tes förvåna henne i hög grad.
Under tiden hade de båda gossarne, Olle och Putte, också hunnit att plocka af sig sina lånta fjädrar, så att jag fick syna och borsta mina grannlåter innan jag lade ner dem igen.
Men den gången var det jag, som satte lås för kappsäcken, En liten föreläsning om det tadelvärda i att utan lof röra vid andras tillhörigheter, kunde jag ej Stockholms H U N D - A R B E T E N!
Dagblad 778 - Stomatol- * * * * * * * Tandpufver, Han såg i alla fall mycket mer di- stingerad ut som gammal och enkling, än han gjorde som ung handelsbokhål- lare.
Nu var han kommerseråd — tänk, jag hade ju kunnat vara kommerserå- dinna!
I — ^ I 5g Morgon- och Aftontidning.
Observera Stockholms b l a d s rikhaltiga, g — ^ I H A M N G A T A N, 551 midt för Berzelii park.
1 TIDSFÖRDRIF 6, 2, 7, 11 7, 1 En frisör som under H å r e t s v å r d, 50 års tid vid utöfnin- gen af sitt yrke användt många i handeln förekommande både in- och utländska hår- medel, skrifver: att mot seborrhé, mjäll och dylikt hvaraf hårets affallande beror, finnes intet så verksamt som Ziwertz * Extrait Alla slags lätta, praktiska, billiga små Vegetal.
Finnes till salu hos frisörer och arbeten.
Ny illustrerad priskurant utkom Småttingarnas Syarbete, Skansen- i välfournerade parfymbodar samt hos Kongl.
men.
Hofleverantör J.
A. Ziwertz i Göteborg.
serie, Kartongarbete.
— Särskilda julpaket för barn från 3 — 10 år, utgifna af Tant Anna Återförsäljare erhålla rabatt.
och Taot Signe.
— Konstnärliga mönster.
— Eftersänd priskurant.
— Pakeler sändas omgående.
Hvad skola småttingarna gifva i julklapp?
Husqvarna Köt qvarn Dag- illustrerade Sondagsnummer.
0=0 Skönhet det riktiga namnet.
bem.
kan icke förvärfvas Jbörsaljes af alla välsorterade men är man i tjesitt- ning af den, bör man järnhandlare.
äfven hafva känne- dom ' om att kunna Praktiska gångmattor.
bevara den.
För att Vid Kronlorps gård, adr.
Värmlands Björ- uppnå detta resultat, bör man endast an- neborg, försäljas till 65 öre pr meter vackra, vända verkligt hygie hållbara gängmattor, förfärdigade af star- niska specialiteter sä kaste cellulosafiber.
Sändas mot efterkraf som Créme, Puder Försök några meter på prof. och Tvål Simon.
Varnas iför efterap- ningar och rekvirera Säljcs öfverallt.
Prof va " Elefantens jästmjöi " * ' bör finnas i nvarje Nr Enastående fabrikat.
Ensamförsäljare w i i ^ * / A B.
G. Marén &amp; C:o, Sthlm.
MALMÖ Glögcjpaiina, komponerad af artisten H j.
N o r r s t r ö m, utförd i koppar och messing.
E n d a pralctiska — försedd med spritlampa och socker- galler.
Statlig present.
Hos de flesta järnhand- lare.
BEST \ P A T E N T Af Kindergarten, Kommendörsgatan 25, STOCKHOLM.
Albert Bonniers s Höstböcker PÄITIH är (RecWs patent) nutidens yppersta torfkamin!
Billigast att underhålla!
Lättast att sköta!
Behagligaste värmen!
Ingen kamin kan såsom den läm- na en nyttig effekt af 9 5 %, på samma gång den lämnar en angenäm och behaglig värme i motsats till den otrofliga, plötsligt starka och torra värme, som alstras vid kol- och an- dra järnkaminer.
Uti spaltugnen eldas med torf, ved, briketter och affallsbränslo och hålles lätt oafbruten eld, hvarigenom kost- nad och besvär med daglig uppeld- ning sparas.
Intyg, priskurant och beskrifnin&gt;&gt; från 1902.
AXEL LUNDEGÅRD, Känslans Rätt.
Berättelse.
3 kr.
PER HÄLLSTRÖM, Döda Fal- let.
Berättelse.
2,50.
MATHILDA MALLING, Dag- gryning.
Roman, i kr.
ANNA WAHLENBERG, För vind OCh Vag.
Berättelse.
3,75.
SOPHUS BAUDITZ, Krönikor från Garnisonsstaden.
3,50 J. BLICHER-CLAUSEN, En bröllopsresa.
Roman på vers.
3 kr.
EUG.
HEMBERG, Från Kola OCh Ural.
Vildmarksbilder.
3,75.
K.
G. OSSIAN-NILSSON, Or- Har.
fås — till hushållsbruk — äfven 15 HEDLUND &amp; Co., Eskilstuna.
originalpåsar med bruksanvisning.
Anton H. Andersson, Dikter.
2,75.
VILH.
EKELUND, Melodier i skymning.
Dikter.
2,25.
Laholm.
Patentinnehafvare &amp; hufvudförsäljare.
andra dikter.
2,75.
J.
BÖJER, Moder Lea.
telse.
2,75.
LEDIGA PLATSER.
T ärarinnor, Värdinnor, Sällskap, Affärs-, Hushålls- och Barnfröknar erhålla goda platser.
Norra Inackorderingsbyrån, Master- samuelsgalan 62, Stockholm.
L^N barnkär, pålitlig, bättre flicka, ej un- • ' der 25 år, som är villig åtaga sig sköt- seln af ett IV2 års gammalt barn, samt del- taga i inomhus förefallande göromäl, får anställning nu genast.
Svar till » Barn- kär », Nyköping p r.
L DANIEL FALLSTRÖM, Man och Hustru emellan.
Noveller.
3 kr.
ERIK BROGREN, Medusa och Slindcs äfven v ä l e m b a l l e r a d, ofranke- rad, mot eftcrkraf eller mot insändande al 2 5 k r o n o r till fabrikanterna Husgerådsartiklar Brising &amp; Fagerström,, Firman etablerad 1832. lättlästa, Porslinsserviser samt i största urval.
På grund af föregående bekantskap Billiga bestämda priser.
sprakade vi mycket med hvarandra och han var riktigt angenäm.
Men bäst vi Aktiebolaget sutto i salongen, han och jag, i livar äga förmåga att rena tänderna samt sin högryggad emmastol, så får jag kän- bevara deras blanka naturliga utse- ende utan att angripa emaljen.
na någonting, som kraflar mig på ryg- 2 4 Regeringsgatan 2 4 H.
M:t Konungens Hofleverantör.
gen.
Det var lilla Lisa, hon, som alltid STOCKHOLM.
äter smörgås.
Nu hade hon också en sådan i handen, och placerade den med ändå låta bli att hålla för de tre ouppfostrade småttingarne, och jag hop- smörsidan neråt på min axel, under det inte trefligt, tänkte jag, nu kunna barnen smekande lade sin andra arm pas att den gör god nytta för fram- hon inte vara ute och leka och hvad skola om min hals.
tiden.
de då taga sig till.
Bäst är att inte Concordia var så vänlig och älskvärd » Lilla tant Klara, » säger hon, så älsk- göra dagen längre än nödvändigt är.
mot mig, att jag omöjligt kunde komma ligt mjukt, » jag tytter så mytte, mytte Så- kröp jag ner i min säng igen och mig för med att beklaga mig öfver bar- om d ig, så I » svepte täcket tätt omkring mig.
Inte nen, men det var kanske dumt.
Hela Jag såg att det ryckte i kommerse- vet jag om andra tycka lika med mig, denna första dag gick dock till ända rådets mungipor, men han steg blott men aldrig njuter jag så mycket af en utan någon vidare nämnvärd förargelse, artigt upp och befriade mig från den god bädd, som när regnet smattrar emot och vi sutto under hennes lönnar (hon har lilla bytingen.
Smörgåsen hade emeller- fönsterrutorna.
Jag hade också redan hela tre stycken) och talade om gamla tid lämnat en del af sitt bästa inne- försonat mig med Concordias tagelma- tider.
Vi sågo oss äfven omkring i håll på min klädning och jag måste gå drass, som ändå ej var så oäfven.
trädgården, som verkligen var vacker, ut i köket för att få fläcken bortgni- (Forts.) kunde ha haft lite mindre ogräs att upp- den med potatismjöl.
Riktigt gick den visa, och så sutto de utblommade rosor- ej ändå bort, och sitter där än i dag, na kvar på buskarne och förstörde ef- så att kladningen kan jag aldrig ha fekten af de friska.
till heders mera.
Nåja, hvar och en har sin smak, och Putte heter egentligen Krysostornus Concordia hade i stället samlat sitt in- men som man ej i hvardagslag kan orka tresse på fyllandet af linneskåpet, där med att gymnastisera tungan på ett ARITMOREM.
hon hade nittiotre par lakan, och det så halsbrytande sätt, så kallas han da var nu hennes ärelystnad att få upp rätt och slätt för Putte.
Några anlag 1, 2, 3.
4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, byggnads det till jämnt hundra par.
för att bli kanoniserad har han tro- ämne.
V. 11, 4, i .„ f a, g l a r i Herr Millerstedt skulle komma hem ligtvis ej häller, åtminstone har jag följande dag och äfven ha en god vän gjort en motsatt erfarenhet, men det 5, 3, 4, finnes på åkern; i sällskap.
ska jag tala om litet längre fram.
3, 2, 6, 7, i trädgården; Man kan tänka sig min förvåning, när Morgonen därpå, när jag gluttade på 11, 3, 5, 7, kroppsdel; vännen befanns vara en herre, som en min rullgardin, såg jag att det var regn- 8, 7, 6, lifsmedel; gång i ' min ungdom gjort mig sin kur, väder, och att skyarne rullade som grå 9, 10, 1, 7, 2, hvad fiskaren gör; ehuru jag då ej ville veta af honom.
ullkardor omkring i rymden.
Det här blir 2, 10, 11, djur; största laser i Stockholm, JACOBSONS AFFÄR.
Olas- och Berät- p T T VANT OCH ORDENTLIGT skrif- biträde får plats å bärads ?krifvarekon- tor från den 1 januari 1903 Anmälan, åt- följd af betygsafskriffer och rekommenda- tioner, insändes före den 15 nästa december till » Uäradsslirifvarehowtoret«, Sala.
L - Vid Växjö 7 klassiga elementarläroverk för flickor är en lärarinneplals ledig att tillträda vid nästa vårtermins början.
Undervisnings- ämnen: historia och geografi samt tyska, allt på högre sladiet.
Tyskan kan utbytas mot svenska i de högsta klasserna.
Kompe- tens: examen från högre lärarinnesem.
eller därmed jämförlig utbildning.
Lön: 1,100 kr.
jämte bidrag till pensionsinrättning.
Tjänstgöring: 24 lektioner i veckan.
An- sökningar, åtföljda af betyg — äfven läkare- betyg — insändas före den 12 december till Skolans förest&amp;yidarinna.
IDUN 1902 — 779 — n n i t gs s n ty u c m Medicine doktor Henrik Berg e ke me jo r; rd; 5) 8 f) ör bo bj k ö s rna-; taf.
6) djur; 7) yt o te m de i s si ve n nsk n a ya p f r ö ep rtr a äf ra f t l e ig n a D y k nam o m l rekommenderar s n i o B c t a r h ar S f a n o s b o » O r » A na n v a å y l r s d e » n fö a lja f nde: LITOGRAFISKA ANSTALT d n i e s r to a n s e CHARAD.
b te a l o n r d e n t s i n i k g t ar prob vi e s l m a p e r t e på pa a ra t a te t rn e a fte h rg ä ö r o r c a h åtm P r e p o s!
t o i n m i t FÖRSTA är.
CH ROM OPLANSCH ER ° k p v n i ra n k o t k i - en Tdl mede p l unk e t n oftast bär AKVARELL-TRYCK o o o m ö j k l f å t e n l y ckl i g ö l s n n i g.
I D e s s v ä g i t n i gen.
PORTRÄTT ° o t a yc d l k e a e l s s äf f v ö e rt n räf D y t nam ol o s ch ege S r te k i t fano u s pp a t s g tå a s U g i ppa mit ANDRA bvilar godt SKYLTAR, K A R T O R o c h VETENSKAP- f l i g o c h D e g n, tror, sona at i t d n i y g n e a n det a fåt LIGA ARBETEN o o o o k lin a s mpe F n ood m e d d e t u ä t l n d s k a p r e p a r a t e t M e l J a. » F o n i m ns ej uti m S it ver g i KELA es land, haft i hand BREFKORT I FÄRGTRYCK S D y n a m o l o c h S t e f a n o s till s a u l å d e f l e st a samt alla s a l gs VÅRDEPAP- Och läst och od a l t själen.
a p o e t k s a m t i h v a r e j verkl i g t v ä s l o r t e r a d PER och AFFÄRSTRYCK ° specer h i ande.
l I D U N S K U N G L.
H O F B O K T R Y C K E R I ROSINA.
Et b d i al g i, ls s a ej tyckt d u j r Uta t f ful en t o s c m l nk om figur.
Radhes Hushållsanjovis Hvad aldrig någon ö f des till, Men mangen dock det vara vil.
Fyrtornets En fågel ä s l kad af en hvar; Kaviar Den öfver sommarn blot är kvar.
(f n i aste svenska kryt d i n n i g af utsökt råvara) M it m h y e c a k l et i vä vår tid OBS.!
HVARJE BURK BÄR V Ej r d e har, » Fyrtornet ».
M e n i f r ån f y l d d a di * r ORDSPRÅKSARITMOGRYF.
Nog g a l nsen än är kvar.
ANAGRAM.
7, 0, sto 2 r, k b o o l m m u a n;; 6 na k m n ta e s t, p så å e e rh n å e l vi r ss LÖSNINGAR 1,,, 4 1 m m 7, 5 6 8 (JJ2|3 3 | 4 " [' 5, | syd Om am b e o k ri a k n st s ä k fver s n a ' a d - i om a s 9, e n l i t e n sj ö; an vi i d st ä ä n l e nu t e e t n ö o ste m r ä l s n tä d n l s n i k g t kv a n i f no d n e a sa m n ma, 10, 11, \ 2 1 9 11|1 1 2 0 |13 7N3f o m c h m L O G e O ss G, R as *, YFEN k: as, Sk A an n s e e, n: en s k a a n, k, sn s a k s e k n, a n, asse, 6 IP, 1.
&gt; 3|I4 2 2| 4 2 et t r ö k a n d e f ö r e m å.
l !3|I6| a s k, 6 10, 8. m &gt; ans i namn; 4 •4| 7 I n se e n sa a,, n S e e k n a n.
a, naken, skans, eka, ek, R en, EDAKT O I NENS BREFLÅDA: 10, 6 BOKSTAFSGÅTOR.
9, 3 2,, 1, 6 e, n 7, sif k r v a; n i nonamn.
M e d vi l j u.
vi c i k e fö så rdyst s r o a rgm g o ä l d d g i e j a n fö - u j r t l an va ka r r » ä l se 5 (16 C H A R A D E N: 1) E s s = s, 2) t h é = t, 8 1V|14| 9 L 5, 1 3,, 8, 9, 7, sammankoms.
t M e d L e n s v e n s k st a d, u t a n L e n m y t o o l kret s.
3) ARI ä ' T r MOGRYFEN: == r, 4) å 1 M it a b l h o e a r l g, = 2) St å b H ra- H — n Allt för dilet.antraässigt!
Retur- k person.
11 1H 7 |15|16 13 19 2 l Ö| s M) V A e d E e n b e r g s k e d a j, u t a n E e n t y s k st a d. p o A to D fö k i ljd te e ns ej lit erära värde motsvarar ej 8| 7 1 1 11] 3 1 3|3 [10 h a m, 8) U r h a n u s.
M e d U e n ö i M e d e h l a f v e t, u t a n U e n TREKANT.
91 1 2 0 1 7 | 6 |22 A P M OK M O A P N E S N Ä: TTN H N u G sa S r, G h Å u T s A a:.
J h a u ko s b, hu!
d e e - ss vä m l Karl en n i g d.
e^ toKte-d k i fen h^d a j vi få maträt.
S A I G 3| 7 | 4 M e d &amp; t y skt s t o r b e r t g i d ö r a e, u t a n B s t a d 11 2 L7| o rg A A d g r a a i rd n h ope — El a i Kal s la M agn, us 4) Frie O s: ne fö • n i g 1 v r a ä), n d J d 5 o a) p n pe i.
a v n å d r ra un k fd un o n m i Arabien.
1 2 3 4 5 6 7 8 a s d ti vi n * j ng b » e K r » am da ra e t n p a l • 12 10| 4 3 |8 J12 2), l 3) vesi i d j^ e lig t le h ie e r a l to d i va e cke b ' rt r, art&gt; m é en 1 2 3 4 5 6 1 B 1 ourge R s o, u » 6 n), G o 0 rk, um, o l g 7 a) u, Elb 11 a,) 8 A) k i a O, 2) D rit- k i k; te.
n kmi 13 16 6 24 n ta s re a a s, n g s b ta, u n i rg n 1 met 9 1 G n a n d e n event u el!
l k a n a n v ä n d a.
1 4 (1 4 7 | 9 " | H| 6 LÄNKGÅTA.
2 1 8 1 9 10 4 G a g e i f 1 3) A d o u r, 1 4) Ri g i, 1 5) D a a r n e, J.
?J, » S e d v a n g i l b e g r a f n n i g - — ni farm ordet!
16) Hrtnefos.
3 8 11 9 3 4 15|21|6 9 |K; |13 rö a j t ö ' b r egå tydl ni ig ' g pav m P FYRKANTEN 1) Polen, 2) opera, m 8 og) nad D k i o. tern h a ai e-k d ^ a n t. n T o a c 19 [14 11 5|14|U 6|n|rq O å ch fy pri a s a j be g n u j nd g rs al u t n ltid dom går får.
evi 4 1 9 3 k ä r n a f ö r e b d l i e r — Frödi n -.
K a r M i t, 4) Er, k a, 5) Nat a l.
1Ö| n Pä up li v pm RSGÅTAN: 1 - ets un so r t a m v n and u vi ra t a rs g tr vi a a d t » vi ti o l c fäl h tr l e e - N — ö k d o e a l ns » Mo uf ka - 1) finnes i sim ngar; l 15 !4| 2 7) |2 dj |1 u 1] r; 3) et H d va e d l gossen en gång blifva kan, VE M 5 9 y c k e t k a n e n k v n i n a vet a, a r » — s t - ö p å j o rdkl o t e t; 4) part i k el; 5) k o n s t v e r k; 6) r e d a p a l t s f ö r.
F o r t g å — m e n s ö k s ej mannen mäktar leta ständ g i are former!
6 10 ' •I titel; 7) substantiv; S) m n i nesmärke; 9 O) ch gärna blir det hvar e j man.
F S r o a m m u r b o k e n s k u n s k a p s s c h a k t.
k ä l desp a l gg; 10) namn; lt) hvad man får on kan tygla, hon kan täm a j sk s F. i sen Äfve a n ntag d e e s n.
senast sända trcfi ga lil a i skogen; 12) däggd u j r; 13) djur; 14) n H a va tu d r rasa kan och fara fram H O företeelse; 15) hande s l ter a; 16) boksta O f ch röra upp båd strå och damm.
At c t h de med strid v a än ta g i l nk h a a r n ä l d g n i l g g a främ a j 1 7) g ö r o m å.
l Sif rorn dä a g ri en u o tb m ytas u raot b m ok a stäfv äro: er.
D 1 e) m o M rd a d i n tersta radans bokstäfver, rätt ä l &lt;= a t s g i till ro för hennes makt.
s fr o än m p p k o m (Ur E.
Fred n i s poem » I u l gn och E ä l X » PE) DITIONENS BREFLÅDA: u 3 p) p f i rå ö n f- och ned, b d l i a et kändt ordsp E rå n k kraftig, stark gudom g i l het, a n n a n värl d sdel; 2) s t o r g u b b e; Annonsen kortar 2 4: 0 pr g.
B.
I.
T.
Af nord s i kt ursprung, som ni vet.
REBUSEN: En e f mma för elt resetu * E. i. H.y&gt; Hudi ningar; 4) pä teatern be e t cknad med ord- ksvall.
2: 40 pr g.
F Ö V R S T K L A S S I G T S B TILL i TIDSFÖRDRIFVET I N:R R E F L Ä D Ä 47.
| K jlö 14 Wile fi| (i BERNDT.
|in • ' I EHve VtX.
p Torsten, Fred.
: &gt;Sveai&gt;, i
780 — — IDUN 1902 från 50 öre pr meter, äfvenså siden af alla slag, i hvitt och kulört, till brud-, sällskaps- &amp; promenadtoaletter i största urval försändes från Zurichs äldsta sidenhus.
Sparta S n 6 e n t ^ c, e r PELLERINS MARGARIN E.
Spinner &amp; C:ie, Zurich direkt från fabriken franko och tullfritt till hemmet.
ÄR BÄST!
REKVIRERA, PROFVER.
= (förr J. ZUrrer " s sidenfabrik, grundl.
1825).
ALL JA.
T I E O O N N: C L I E E F R SES.
Rikstelefon: 1 7 ».
6 6 10.
47 T E N S K I L D A O BLAND ALLA MUNVATTEN PÅ HYGIE- NISKA UTSTÄLLNINGEN I PARIS 1 9 0 2 VAR V A D E M E C U M DET ENDA, SOM ERHÖLL HÖGSTA GULDMEDALJ, I SIN EGENSKAP l:a A N O D I N ".
SMÄRTSTILLANDE ANTISEPTICUM; ANVÄNDES MED FÖRDEL VID RHEUMATISKA ÅKOM MOR, NEURALGIE, HUFVUDVÄRK, MIGRÄN, TANDVÄRK, SNUFVA M.
M. Säljes å apotek i tuber å 1 krona.
L A R S M O N T É N, STOCKHOLM.
Barnkläder kostymer, Jaokkostymer, wfverkavajer, och Mössor m. m. liten | * Q I * Ä Regnkragar, Kappor, Hattar U. BERGSTRÖM 7 6 OM A TOLT SPARKASSERÄKNING.
KASSAFACK 15 KR.
FÖR ÄR.
NOTARIATAJDELNING.
Pallas Hotell KLARABERGS GATAN 37 Rikstel.
4 4 8 3.
7 6 BANK, Kungsträdgårdsgatan 16.
37 E J S G G F F I PROE.
Allm.
Tel. 6 0 4 1.
REKOMMENDERAR 30 VÄL MÖBLERADE RUM, ELEKTRISK BELYSNING OCH NUTIDENS ALLA BE- KVÄMLIGHETER.
BETJENING MÖTER VID ALLA TÅG.
Knut Fafferström ANDBOFLSTEN c •o - a 5 o S t / j •O J O T " HG • SI fe c £ 2 CD O MARGARIN är §= Q.
FINASTE MÄRKET O W S 5 I 5.
O 5&gt; CD W * 1 R $3 P Ö O G r a n d STOCKHOLMS Hotel OJ 1 » INTECKNINGS-GARANTI-AKTIEBOLAGS B R A N D - OCH D Y R K F R I A F Ö R V A R I N G 8 H V A L F (ÖPPNA ALLA SÖCKENDAGAR KL. V210 — 4) innehållande c:a 1,650 st. skåpfack.
ÄRLIG HYRA FÖR FACK, BEROENDE AF STORLEKEN, IFRÅN 15 KRONOR.
Testamenten, gafvobref OCH DYLIKA HANDLINGAR EMOTTAGAS TILL FÖR- VARING; ÄFVENLEDES EMOTTAGAS VÄRDEPAPPER I öppet förvar.
Dockor.
J 0 H.
L U N D S T R Ö M &amp; S 2 * P •73 8 » „ CD a REKOMMENDERAR TILL DEN ÄRADE ALLMÄNHETEN .SITT NYA C A F É, B A R, B U F F E T OCH B I L J A R D.
TAFFEL MUSIK HVARJE DAG I MATSALEN IRÅN KL. 5 — 7,30 INDISKA CAFÉET FRÅN KL. 8 — 11.
UNDER HÖST- OCH VINTERSÄSONGEN ÄRO PRISERNA PÅ DE RUM, SOM ICKE LIGGA ÅT STRÖMMEN, REDU CERADE.
&lt; i O. STOMATOLTANDBORSTEN VANLIG TANDBORSTE.
AFSTÄNDEN MELLAN DE LÄNGRE BORSTEN ÄRO AFPASSADE EFTER TÄNDERNAS BREDD, HVARFÖR S t o m a t o l t a n d b o r s t e n OCKSÅ ÄGER FÖRMÅGA ATT INTRÄNGA MELLAN OCH R ENGÖRA TÄN- DERNAS BERÖRINGSYTOR, HVILKA SOM BEKANT LÄTTAST ANGRIPAS AF TANDRÖTA.
SOM SKAFTET ÄR AF CELLULOID TÅL DETSAMMA EJ hett VATTEN.
?
BEGAGNA OSYNLIGA » Skoelevatorn », SOM HÖJER 1 TILL 2 TUM OCH UTROLAR IIKTORNAR.
BEHAGLIGA I ALLA SKODON.
TUSENTALS SÅLDA.
1 TUM 1 KR., 2 LUM 2 KR.
PR PAR.
EXP.
ENDAST FRÅN LINKÖPINGS KORKFABRIK.
MEJERI- Gossar ENSKILDA ÄR BÖJD EFTER KÄKBÅGEN.
BORSTA TÄNDERNA I DERAS LÄNGDRIKTNING.
NORDISKA KREDITBANKEN 1 DROTTNINGGATAN 1 MYNTTORGET 4 DROTTNINGGATAN 102 HORNSGATAN 52.
Ni för BESTÄLLNINGAR UTFÖRAS.
EXTRA BILLIGA BESTÄMDA PRISER.
ST PROC.
RÄNTA.
BRIKETTER.
och Flickor VÄLGJORDA i ALLA ÅLDRAR, TILL EXTRA BILLIGA, BESTÄMDA PRISER.
Blus PAUL Är COKES.
HUSHÅLLSKOL.
4 HERNÖSANDS A n t h r a c i t.
PRIMA 4 SPARKASSERÄNTA ETABLERADT i STOCKHOLM 1 8 8 0.
PRIS, AF » AN- B A N K Brunkebergstorg 12. fe 0 TISEPTISKT MUNVATTEN ». "
M O N T É N S G Ö T E B O R G S •B * HUSQVARNA HUSHÅLLSVÄG (MED {REGLERINGSSKRUF) 1 BÖR FINNAS I HVARJE HEM.
FÖRSÄLJES AF ALLAL VÄLSORTERADE JÄRN- HANDLARE.
C: O.
VI TILLÅTA OSS HÄRMED ATT PA DEJ; BÄSTA RE KOMMENDERA VÅRA TILLVERKNINGAR PÄ GRUND AF S T E N K O L, C O K E S Att A LLA VÅRA Dockor ÄRO FÖRSEDDA MED STARKA OCH VÄLGJORDA k r o p p a r a f t y g, HVILKA ICKE ENDAST ÄRO MYCKET BEHAGLIGA OCH Ä ' TTBANDTERLIGA UTAN ÄFVEN ÄGA DEN STORA FÖRDELEN ATT GENOM SIN STYRKA VARA NÄSTAN L Ä S OCH M Ä R K I OUTSLITLIGA I motsats TILL KROPPAR AF TRÄ, AF alla ekmöbler FÅS de bästa FRÄN GIPSMASSA ELLER DYLIKT, HVILKA BÅDE LÄTT Ekmöbelfabriken I Nyköping.
SÖNDERFALLA OCH ÄFVEN ÄRO NÄSTAN OMÖJLIGA VARUMÄRKE.
VARUMÄRKE.
A TT REPARERA.
ROFFAR NRIFILRNMNT G A R R É - B R I K E T T E R.
A t t klädseln Å A L L A V Å R A af- &amp; på- M FT T D Q B A D E N klädningsdockor ÄRO AF prima materia- - E * JL R R B NO K Ö N B O O R R O O.
.
N O R R R R K Ö PING lier OCH sömnaden UTFÖRD MED ELEGANS K O N T O R: A. TEL. RLKST.
Kurort, VATTENBEHANDLIN M.
M.
Öppen OCH största noggrannhet, HVARIGENOM 22 88 4 27 22 SKEPPSBRON 22 året om | FABRIKATET GENOM SIN solidité ÄR LÅNGT var- aktigare ÄN DYLIKT AF BILLIGARE KVALITÉ, HVIL- 6 0 19 22 2 0 5 STRANDVÄGEN 5 ET JU ÄFVEN LÄTL INSES AF HVARJE PRAKTISK CAPSULOIDS K HUSMOR.
Efterfråga DÄRFÖRE VÄRT FABRIKAT, 61 9 8 20 12 1 PARMMLTAREGATAII 1 se OCH bedöm.
CAPSULOIDS SVENSKA DOCKFABRIKEN, CAPSULOIDS 3 2 A Götgatan, Stockholm.
I N D I E N I S T O C K H O L M.
DEN ANGENÄMASTE FORM AF HASTIGT BLODBIL SÅ HETTE DET I FJOL, MEN ÄR MÅNGDUBBELT SÅ I ÄR.
FRU M. HAMILLON, SOM I FJOL DANDE JÄRNMEDICIN (OMSORGSFULLT PREPARERAD E L I N N E!
X J I T * X X O!
SPPNADE IN HICK O I ITCFÖLLNINRRON &amp; REGERINGSGATAN 28 B, HAR I ÅR AF FRISKT OXBLOD) OCH I FÖRHÅLLANDE TILL RESUL- HEMSÄNDT ILLUIOIVA \ J LO LAL 11III IGCN FRÅN INDIEN EN mängd INTRESSANTA TATET OCKSÅ DEN ALLRA BILLIGASTE FORMEN.
LÄMPLIGASTE JULKLAPP!
F ÖREMÅL AF ALLA SLAG.
VERKLIGA KONSTSKATTER, RARA ANTIKVITETER, KURIOSITETER OCH UNDER Till Capsuloid Company.
DEN 2 MAJ 1902.
NEDANSTÅENDE SALS SÄNDA VI FRAKT FRI IT B ÖF- ARA SLÖJDARBETEN.
&lt;ag&gt; K o m o c h s e l ~W) å 10 KR.
PR D A G, kunna FÖR OMKRING ETT ÅR SEDAN VAR JAG MYCKE VE T R HELA SVERIGE MOL FÖRUT INSÄNDA 20 KR.
: BLEK, KÄNDE MIG ALLTID TRÖTT OCH LED RÄTT I DUSS.
RÖCLBÄRD.
DRÄLLHANDDUKAR 60 / 75 CM., förtjänas genom att sälja MYCKET AF HUFVUDVÄRK, DÅ JAG VAR STADD 1 I DUSS.
ENTR.
DITO 00 / 75 CM., 1 DUSS.
SER- HASTIG TILLVÄXT.
JAG TOG DÅ IN 5 ASKAR CAP V - IETTER 60 / GO CM., .. L DUK 150 / 150 CM., 3 DU- Jul &amp; Nyårskort för John Frö- SULOIDS OCH ÄR NU RÖDBLOMMIG OCH BEFINNER KAR 90 / 90 CM.
ÄFVEN FRAKTFRITT MOT FÖRUF P R E N U M E R E R A Å berg, Fimpong.
25 olika kort MIG I ALLA AFSEENDEN UTMÄRKT VÄL.
INSÄNDA 10 KR.
:} DUSS.
RÖDBÅRD.
DRÄLLHAND- Astrid Oisen, DUKAR 60 / 75 CM., / - DUSS.
ENTR.
DITO (50 / 75 90 öre, 50 olika kort kr.
1.50, 41, ST. KONGENSGADE, KÖPENHAMN.
CM., / S DUSS.
SERVIETTER 00 / 60 CM., 3 DUKAR 100 olika kort kr.
2.75.
Insänd 90 / 90 OM.
ALLT GARANTERAS HELLINNE AF UT- Capsuloids ERHÅLLAS Å A LLA APOTEK Å KR.
2,50 PR ASK.
ENDA FABRIK Capsuloid Com- MÄRKTASTE HANDVÄFDA VARA.
BESTÄLL SNARAST!
beloppet i postanvisning.
TJTNN~EVÄWEJtXETf HOltÅS.
uany, 31 Snow Hill, LONDON.
Anthracit K 5 R 1 2 J 1 2 Iduns Modetidning.
