# ID: svediakorp-per1471
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 40,374
# sentences: 1,584
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 4 3 LÖRDAGEN DEN 25 OKTOBER 1902.
(826).
PRENUMERATIONSPRIS IDUN - IDUNS PRAKTUPPLAGA IDUNS MODETIDN.
MED PL.
IDUNS MODETIDN.
UTAN PL.
UTGIFNINGSTID: PR ÅR: KR.
6: » » » 5: 3 REDAKTÖR.
O C H HVARJE LÖRDAG.
BYRÅ: UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
15:DE ÅRG.
17 BRYGGAREGATAN 1 7.
REDAKTIONEN KL. 1 0 — 4 KOMMISSIONARER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
EXPEDITIONEN KL. 9 — 5.
LÖSNUMMERPRIS: 1 0 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 diska skönlitteratur, särskildt den svenska, äger att uppvisa, har genom fröken Franzos ' outtröttliga nit som öfversättarinna gjorts till gemensam egendom för snart sagdt alla dem, som mötas i hennes gästfria hem.
För detta lilla kotteri af skriftställare, kritici och litterärt intresserade äro namnen Hallström och Geijerstam lika välbekanta som Arthur Schnitzler och Herrmann Bahr.
Mizi Franzos tillhör en fint bildad och litte- rärt anlagd wienerfamilj, som räknar nära släktskap med » Halfasiens » skildrare, Karl Emil Franzos.
Redan som barn hade hon mycket lätt för språkstudium och var också i hög grad road häraf.
Franska och engelska lärde hon sig i skolan, men italienska och spanska tillegnade hon sig på egen hand, utan lärare.
Det var vid midten af 1890-talet, som en bekant germanist uppmanade henne att rikta sin uppmärksamhet på de nordiska språken.
MIZI FRANZOS.
DET FINNES i kejsarstaden vid Donau ett litet väl ombonadt, ljust och varmt och artistiskt inredt hem, där famil- jens vänner och deras vänner samlas hvarje fredag för att spraka och göra musik.
Det är en del af det frisinnade och entusiasti- ska unga Wien, som här stämmer möte, men det ordas mindre om dagspolitiken än om tea- ter, litteratur och utländska resor.
Och hur det är, så glider samtalet ofta in på skandinaviska förhållanden.
En skandinav, om han vore när- varande, skulle då förvånas, mindre måhända öfver intresset, som röjer sig, än öfver sak- kännedomen, de i allmänhet så korrekta före- ställningarna o m natur och folk.
En norrman skulle inom denna krets aldrig se sig förvägrad äran af att vara Björnsons och Ibsens lands- man, och en svensk skulle finna sitt land identifieradt från både Schweiz och Schlesien — eljest inte så själfklart, som mången kanske tror.
Här sjungas Grieg och Kjerulf och här spelas Stenhammar.
Och — last but not least — här finnes en hel bokhylla uteslutan- de fylld med svensk litteratur.
Den unga värdinnan i denna salong, där man aldrig har tråkigt, heter Mizi Franzos.
Och det sympatiska intresse, som inom hennes sfär så att säga ligger i luften och i varma vågor fläktar den långväga främlingen till mötes, har sin mycket naturliga förklarings- grund.
Hennes värf har varit och är alltjämt att spränga låsar och bommar, att bryta in- segel och tyda hemligheter, oåtkomliga för de allra flesta, till och m e d i det mångspråkiga Österrike.
Det bästa af hvad vår nyare nor- Detta var ingen liten uppgift.
Tungomålen norr om Östersjön stå ju, med eller utan skäl, i rop för att vara ovanligt » kitsliga », men Mizi Franzos var aldrig den, som rygga- de tillbaka för några svårigheter.
H o n grep sig modigt an med danskan och redde sig så bra med » det mesopotamiske Sprog », att hon redan efter tre veckor läste Andersens sagor.
Hon verkställde äfven några smärre öfver- sättningar från danskan, men lämnade snart detta språk, för att öfvergå till svenskan.
Det var Per Hallströms » Vilsna fåglar », som lockade, och denna novellsamling utkom snart på tyska.
Den efterföljdes inom kort af andra öfversättningar: Selma Lagerlöf, Gei- jerstam, Pelle Molin m.
fl., och sedan nu fröken Franzos trängt djupare in i den sven- ska skönlitteraturen, ägnade hon sig helt och hållet åt denna, och de andra språken fingo träda i bakgrunden.
Själf har hon vid ett tillfälle yttrat: » O m det är tillåtet en utländska att i en fråga sådan som denna afgifva något omdöme, så skulle jag vilja säga, att den svenska littera- turen förekommer mig som den löftesrikaste af de tre skandinaviska ländernas.
Ingen- städes tror jag, att under det förflutna decen- niet så många intressanta författarindividua- liteter framträdt som just i Sverige, och det har varit mig en innerlig glädje att få öfver- flytta deras verk till tyskan.
Därtill kommer också det klangsköna och melodiska svenska språket, till hvilket den » blaskiga » (verwaschen) danskan och den sträfva (knorrig) norskan icke på långa vägar nå fram.
Min uppfattning är, att man erfar en känsla af musikalisk njut- ning vid läsandet af en vacker svensk bok, och jag har nu till den grad lefvat mig in STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
i svenskan, att jag alldeles glömmer, att det är ett för mig främmande språk. » Det var Per Hallström, som Mizi Franzos allra först valde ut bland de svenska för- fattarne, och han har också sedermera allt- jämt förblifvit den hvars diktarpersonlighet är henne kärast.
— » Hvarje nytt arbete af honom är en högtid för mig, och honom har jag att tacka för de njutningsrikaste stun- derna », yttrade hon en gång till den, som skrifver dessa rader.
Och visst är, att Per Hallströms själfulla konst aldrig kunnat få en mera finkänslig och förstående tolkarinna.
Det är ej alla öfversättare gifvet att kunna tänka, känna och lefva med de författare, hvilkas verk de omplantera på annan mark.
Därtill fordras mera än att vara en smula stilist och i grunden känna sitt eget språk och det, hvarifrån öfverflyttningen sker.
7 Mizi Franzos, som med sitt nom de plume tecknar sig Francis Maro, har under de senaste sex åren öfversatt närmare ett trettiotal ar- beten af — utom de nyssnämda författarne — Ellen Key, Oscar Levertin, Gustaf Jansson, Birger Mörner, Hilma Strandberg, K.
E. Forss- lund, Jane Gernandt-Claine, Hjalmar Söder- berg, Helena Nyblom, Mathilda Mailing och Anna Wahlenberg.
Inom den närmaste fram- tiden kommer hon att fullborda bl.
a. öfver- sättningar af Oscar Levertins » Rococonoveller » och Hjalmar Söderbergs » Martin Birck ».
Till- läggas bör kanhända — i dessa tider, då valspråket som oftast är » man tager » — att samtliga hennes öfverflyttningar från svenskan äro auktoriserade.
Sitt intresse för svenska förhållanden har hon äfven ådagalagt på så sätt, att hon i Wien hållit två föredrag, det ena om Ellen Key, för hvilken hon hyser den varmaste vänskap och beundran, det andra om modern svensk skönlitteratur.
Ar det kanske någonting mera, som Iduns läsarinnor önska veta om Mizi Franzos?
Möj- ligen, huruvida denna unga dam, som be- härskar sju främmande språk och öfversatt ett trettiotal mer eller mindre tjocka volymer, verkar » blåstrumpa »?
Jag svarar då med stöd af egen erfarenhet: nej, för ingen del — långt därifrån!
Mizi Franzos med sitt rosiga ansikte och vackra bruna hår verkar hvad hon är — en ung och lefnadsglad wienerflicka.
Hon kläder sig efter sista modet, deltar gärna i sällskaps- lifvet, spelar och sjunger, sköter sin skrif- maskin med öfverlägsen virtuositet, breder med egna händer de läckraste små sandwichs till teet på fredagsmottagningarna.
.
.
Under sina resor har hon gjort personlig bekantskap med åtskilliga af de svenska författare, hvil-
— 686 — IDUN 1902 kas verk hon öfverflyttat till sitt eget moders- mål, men som en af hennes käraste, hittills ouppfyllda önskningar hägrar ännu en färd till de ljusa sommarnätternas land.
Och när jag slutligen tillägger, att hon jämte sina många öfriga goda egenskaper äfven äger en sådan ovanlig anspråkslöshet, att hon i sitt senaste bref till mig på fullt allvar utbrast: men kära du, inte kunna mitt porträtt och mina små » data » intressera den svenska allmänheten!
— så hoppas jag, att Iduns läsarinnor, med tillhjälp af bilden på första sidan, skola vara i stånd att skapa sig en något så när tydlig föreställning o m Mizi Franzos ' intagande personlighet.
KARIN JENSEN.
MOLN.
S OLEN bort är skymd, hennes glans är släckt, hela himlens rymd är af moln betäckt, moln så midnattssvarta, moln så tunga, att ej lundens trast ens vågar sjunga.
Blygrå töckenmur, där en blixt flög ut under våldsam skur, remnar dock till slut — och vid skogens rand re ' n ler en strimma, där likt sälla öar guldmoln simma.
Sorgemoln, som stängt lifvets himlabryn, sorgedok, som hängt för min inre syn, så jag äfven ofta sett omsider vika bort från hoppets hesperider.
Och en vänlig röst, som mig hugnad ger, hviskar i mitt bröst, när ett moln jag ser: intet vi kanhända skönt mer funne, om med ens hvart moln från himlen svunne.
LOTTEN VON KRJEMER.
I TJANARINNEFRÅGAN.
ETT SVARO- MÅL TILL » GAMMAL MOR ».
F A S T Ä N jag aldrig förr fattat pennan till annat ändamål än att skrifva bref och i min hushållsbok, så måste jag dock nu för- söka på, ty artikeln » Bildade tjänarinnor » i Idun n:r 41 har så upprört mig, att jag ej kan tiga = samtycka.
Jag är ledsen att för- fattarinnan af nämnda artikel valt signaturen » Gammal m o r », ty allt det kära, ljufliga och vördnadsbjudande, som dessa ord innebära, vill likasom hindra mig att säga mitt hjärtas mening rent ut.
Dock, sedan jag ånyo genom- läst artikeln, kommer jag ovillkorligen att tänka på de bekanta orden » ulf i fårakläder », ty väl kan den, som skrifvit den, vara gammal mor till namnet, men aldrig till hjärtat!
Och därför raskt till verket!
Först vill jag då inlägga en kraftig protest mot alla de förolämpande och osanna tillmålen, som utslungas mot alla våra tjänande systrar.
SOMATOSE Jag vill blott påminna om orden » oförsynthet, håglöshet, arbetsoduglighet, falskhet, plågoris och detta nödvändiga onda: pigorna.^ Har » gammal mor » haft en så sorglig er- farenhet, att hon med sanning kan nedskrifva slika ord, då beklagar jag henne af hjärtat och — äfven hennes tjänarinnor, ty detta förhållande och i synnerhet orden: » detta nöd- vändiga onda: pigorna » säga mig, att » gam- mal mor » i dem blott ser varelser, af hvilka man har rätt att fordra allt — de skola bära dagens tunga och hetta, utan att klaga, de få aldrig misstaga sig, aldrig tröttna, aldrig glömma, de få aldrig förgå sig — och hvilka man är skyldig intet, utom lön, husrum och föda.
Det är egentligen mot denna uppfatt- ning, en uppfattning — som snedvrider för- hållandet mellan matmödrar och tjänarinnor och är roten och upphofvet till mycket ondt, som jag vill draga i härnad.
Huru kommer det sig månne, att somliga matmödrar nästan alltid ha ' goda, dugliga och vänliga tjänarinnor, under det andra, huru ofta de än byta, nästan utan undantag få » okynniga », » håglösa » och » näsvisa »?
Hur kommer det sig, att i somliga hem matmor och tjänarinna mötas i vänlighet och ömse- sidig förståelse, medan i andra herrskap och tjänare lefva på fullständig krigsfot?
Hvad beror det p å?
I ingendera fallet på ensamt tjänarinnorna.
A h n e j, » som man ropar i sko- gen, får man svar » I Nu är jag öfvertygad om, att det finnes många så goda tjänarinnor, att de, äfven i hem, där de bemötas hög- draget eller ovänligt, där prestationerna äro legio och hän synen för dem, såsom dock va- rande människor så väl som deras matmödrar, är så godt som ingen, likväl göra sig en heder af, att intill sista dagen oklanderligt sköta sina sysslor och bibehålla ett lugnt och be- härskadt uppträdande, men det är jag viss om, att vore jag jungfru i ett dylikt hem, så blefve frestelsen mig nog öfvermäktig att be- tala igen med samma m y n t!
Hur tror ni det känns, ni alla matmödrar, att dagligen och stundligen tjäna andra, att börja i tidiga morgonstunden, då det, åtmin- stone halfva året, är kallt och kusligt, och ofta ej sluta förrän någon timme sedan herr- skapet gått till hvila?
Hur tro ni det känns att dag efter dag förrätta alla tunga och tarf- liga göromål, att diska, skura och stå vid tvättbaljan, så att fingrarna spricka sönder?
Ja, tag bara en så enkel sak som att servera vid bordet.
Ha ni försökt att bära två tunga fat och bjuda, låt oss säga, åtta personer?
Jag har försökt det och jag nödgas erkänna, att jag måste uppbjuda hela min själfbehärsk- ning för att kunna hålla ut till sista man.
» Ja, » hör jag någon invända, » men det är en annan sak, de äro j u vanda vid hårdt arbete ända från barndomen. » — Sant, men så härdade äro de nog ej, att ej äfven deras armar kunna domna och deras ryggar värka.
Ja, hur tro ni det känns att med ett ord tjäna andra, om man nästan aldrig mötes med vän- lighet, aldrig med öfverseende, aldrig med förståelse, om aldrig det kärlekens solsken, som väl borde lysa och värma i hvarje hem, får tränga in i tjänarnes rum och hjärtan och låta dem förnimma, att de äro något vida mer än » detta nödvändiga onda: pigorna », som tolereras, emedan vi utan dem ej kunna ha våra hem så » fina och eleganta », låta dem förnimma att de omfattas med välvilja af sitt husbondefolk och att det hem, i hvilket de arbeta dagar, månader och år af sitt lif, äfven är deras.
T y tänk på, att det är deras lif som går, ett lif i arbete för dig och de dina, och gör hvad du kan, att det må bli så ljust som möjligt.
Visserligen nämner » gamla mor » Erkändt bästa Ökar i början af sin artikel orden välvilja, billighet och humanistiska sträfvanden, men då dessa » sträfvanden » aldrig tyckas ha ' krönts med framgång, ger det mig anledning antaga, att allt detta för » gamla mor » blott är ord och ingen hjärtesak.
Och du, husmoder, som förargar dig öfver dina tjänares » lättja », » falskhet », » nöjeslyst- nad » och lynnesutbrott, ställer du samma höga fordringar på dig själf som på d e m?
Kan du med handen på hjärtat säga, att du själf aldrig felar?
Att du själf aldrig af en eller annan anledning, kanske just för ett nöjes skull, försummar dina plikter, aldrig med en liten nödlögn räddar dig ur en fatal situa- tion, aldrig låter ditt dåliga humör urladda sig?
Och är du snar, när du felat, att.säga ett från hjärtat gående: » förlåt m i g »?
Har du då inga fel att strida emot, efter du så hårdt dömer andra?
» Hvarför ser du grandet, som är i din broders öga, men blifver icke varse bjälken i ditt öga? » — Nej, skall ett godt förhållande blifva rådande mellan mat- mödrar och tjänarinnor, så måste förvisso de förras ståndpunkt vara en annan, än den » gamla mor » intager.
Och om vi nu erkänna, att där ett dåligt förhållande mellan matmödrar och tjänare är rådande, felet ofta är å ömse sidor, hvem åligger det då först och främst att söka för- bättra detsamma?
» Noblesse oblige ».
Dig, bildade husmor, som också borde äga hjärtats bildning, hvilken är vida förmer än all bok- lig, åligger det att taga första steget till jämkn ng och åvägabringande af ett godt sam- förstånd.
Och rannsaka dig noga, att det ej till äfventyrs är du, som föregår din tjäna- rinna med dåligt exempel!
Hvad nu » gamla mors » förslag att antaga » bildade tjänarinnor » angår, så har jag ingen tilltro till dess utförande, ej heller tror jag att det i praktiken skulle bli till båtnad för någondera parten.
Låtom oss skärskåda saken från matmödrarnes synpunkt, deras, som skola vinna så mycket på detta arrangement: • » hem- mens lycka och trefnad, mannens arbetsmod, hu- struns lugn och barnens sunda utveckling *.
Det är minsann inga småsaker!
Tror då först någon, att » bildade » unga kvinnor äro ofel- bara?
Månne ej många af dem besitta just de of van uppräknade, af » gamla mor » specielt » pigorna » tilldelade egenskaperna, fastän det, tack vare yttre polityr och » bildning » hålles fördoldt för världen, så att blott familjen och främst husets » piga » få erfara det?
Jag kän- ner ett hem, där husets unga döttrar hvar för sig äro sannskyldiga » plågoris », som aldrig äro ense, utom när det gäller att beskärma sig öfver » pigan ».
» Gamla mor » antar nu, att ett bildadt hus- hållsbiträde skall kunna ersätta två af » våra moderna, arbetsodugliga tjänarinnor », samt utlofvar på samma gång åt den förra » tid att odla och underhålla sina kunskaper och talanger ».
Jag behöfver knappt spilla ett ord Ett ffodt råd .. Använd alltid för munnens och tändernas vård F. Pauli ' s AZYMOL.
Mot smitta, för sårbehandling, ekzem, finnar, reformar, hud- rodnader är Azymol det verksammaste.
Framstå- ende läkares intyg medfölja hvarje flaska Azymol.
Till hudens förskönande och vård är utan gensägelse F. Pauli ' s prisbelönta BALSAM-TVÅL den bästa och angenämaste.
Den innehåller de för huden mest välgörande balsamer.
F. Pauli ' s Balsamtvål säljes i parfym- och speceriaffärer m. m.
Som nytt blir såväl siden- som andra tyger, om man tvättar dem med F. Paulfs fläcktvål, kal- lad » Puritas ».
Jkratthöjningsmedel.
aptiten i hög grad.
Erhålles pä apotek.
— 687 — för att gendrifva detta påstående.
Hur » bildadt » hushållsbiträdet än må vara, mer än två armar äger hon väl ej och med en om än aldrig så god vilja kan hon dock ej uträtta underverk.
Och skall hon finna tid att » odla och under- hålla sina kunskaper och talanger », » taga emot sina gäster » och blott någon enda gång » komma och gå efter behag » — ja, då får nog matmodern röra på spelet, i stället för att som nu, under » pigornas » regemente, hennes andel i hemmets vård ofta består en- dast uti att sköta växterna och sitta till doms öfver » pigornas » ofullkomlighet och brister.
Och hur skulle det ställas med all skur- ning, tvätt med dithörande göromål, storren- göring o. d.
Att leja särskild hjälp till alla dylika sysslor blefve nog ganska betungande, ty ett hushållsbiträde kan väl ändå ej väntas mäkta med allt detta, nej, det måste allt två till och jag är ändå ej rätt säker på att det blefve uträttadt!
Så att hoppet att kunna hopslå två löner till en blefve nog grusadt, och skall herrn i huset ut med två fördubbla- de löner, är jag rädd att hans lugn blir be- tänkligt rubbadt!
Och blefve större frid och trefnad rådande i hemmet, skulle det nog i många fall mycket bero därpå, att matmodern ansåge sig böra bemöta sitt hushållsbiträde på ett helt annat sätt än hon bemöter sin enkla tjänarinna.
Mycket vore ännu att tillägga i denna sak, men det öfverlämnar jag åt en skickligare penna än min, ett är visst, med denna anord- ning skulle säkerligen ej vinnas det förespeg- lade resultatet, stötestenar och obehag af många slag skulle ingalunda saknas och kan- ske komme den tid, då man i all stillhet började sakna hvad som varit.
Men, denna » reform » går nog ej att genom- föra, utom möjligen i enstaka fall och ej heller anser jag det ens önskvärdt.
Skulle vi ej hellre se till, att hvar i sin stad söka göra det bästa möjliga af nu rådande för- hållanden?
Skulle vi ej låta en del af de » hushållsbiträdena » utlofvade härligheterna komma våra tjänarinnor till g o d o?
Skulle vi e j, såsom det för öfrigt i många hem sker, kunna lätta litet på deras tyngsta sysslor?
Och skulle vi ej kunna omfatta dem med litet mer verklig välvilja och intresse och på samma gång vi gifva dem en plats äfven gifva dem ett hem?
Nu skall ingen tänka, att jag ej tror, att det äfven finnes dåliga tjänarinnor, men i hvilken klass af människor finnas ej onda individer?
Och därför skola väl ej alla skäras öfver en kam, betecknas såsom ett nödvän- digt ondt och ett plågoris och offentligt ut- pekas som snart sagdt ett utskum.
Och för öfrigt är det min tro, att många tjänarinnor, hvilka i ett hem anses både lata och odug- liga, i} ett annat, där de röna ett olika be- mötande, visa en annan och långt bättre sida.
Återstår det så de, som verkligen äro dåliga " Hvad skola vi göra att förbättra d e m?
Helt visst nå vi ej detta mål genom artiklar så- dana som » gamla mors », hvilken genom sin kärlekslöshet i tonen måste förbittra sinnena och förvärra det onda!
Nej låtom oss arbeta i kärlek och med tålamod, låtom oss ställa höga fordringar på dem i den meningen, att vi låta dem förstå, att vi vänta något godt af dem, låtom oss sträfva att i ord och hand- ling föregå dem med godt exempel och låtom oss aldrig förgäta det gudomliga ordet: Allt det I viljen att människorna skola göra eder, det gören I ock dem.
A.
G. IDUN 1902 BARN- KLÄDER.
BENDIX iini EN STAD, SOM LIGGER PÅ LANDET.
D Å KELLGRENS salig Dumbom i sin komiska enfald yttrade den förnumstiga åsikten, att » städerna borde ligga på landet », hade han sannolikt aldrig sett Arboga, som verkligen har ett det mest landtliga läge en naturdyrkare kan önska.
För att våra läsare själfva skola kunna öfvertyga sig härom, inbjuda vi dem i dagsnum- ret till ett litet besök i det förträffliga samhället, hvilket för öfrigt är märkligt äfven i historiskt hänseende.
En vacker sommarafton gå vi ombord på ång.
Arboga II, som ligger vid Eiddarholmen med ångan uppe, och några minuter senare gunga vi på Mälarens blåa böljor, med staden Arboga till mål.
Mälarens sköna stränder och hundra- tals grönskande holmar och skär glida snabbt förbi och tjusa våra ögon som många gånger förr.
Men det börjar rätt snart att mörkna, och då vi komma ut på Björkfjärden, gå vi till kojs.
Vi vakna redan kl. 3 på morgonen, vid att båten stannar, och gå efter en hastig toalett upp på däck.
Hela Mälaren är nu passerad, och fram- för oss ligger den lilla vackra köpingen Kungsör.
Solen, som just nu går upp, kastar helt artigt sina strålar öfver den lilla köpingens hus och trädgårdar, som i denna belysning taga sig för- tjusande ut.
Mälaren är som sagdt nu slut och för att komma till Arboga måste vi l /, mil upp- för Arbogaån, som faller ut alldeles vid Kungsör.
Ej mindre än två svängbroar stänga här vägen, men sedan dessa passerats, glider båten sakta uppför ån, som ligger grön och blank, omgifven af bördiga ängar och fält, bakom kvilka skogen står på vakt.
Här och där har en skogsdunge smugit sig fram ända till åns kant, förlänande omväxling åt landskapet, som öfverallt ger ett intryck af bördighet och välmåga.
Morgonen är klar och vacker, fast efter 1902 års ordinarie re- cept försvarligt kall, och vi måste företa en riktig språngmarsch för att ej frysa.
Men solen stiger allt högre, och snart skymtar Arboga kyrktorn fram, och nu dröjer det ej länge, förrän vi be- finna oss i det gamla, numera rätt bortglömda Arboga.
1 Staden är byggd på ömse sidor om ån vid en krökning af denna, hvilken omständighet förlänat den dess namn; det ursprungliga Arboga lär näm- ligen betyda åkrök.
Öfver ån leda två broar; som förena den norra delen af staden med den södra.
Om man från den östligaste af dessa broar kastar en blick utmed åbräddarne, kan man nästan tro sig försatt till medeltiden.
De flesta husen utmed ån äro gamla röda, lutande trähus, en del af dem med utskjutande öfvervåning, s. k. brunns- loft, samt portar ut mot ån.
Stundom leda trappor och stenbryggor från husen direkt ut i vattnet.
Det hela bildar en egendomlig och högst pittoresk anblick, som troget återspeglas af åns klara vatten.
Men från medeltiden kommer man genast tillbaka, då man flyttar blicken till det under ens fötter skummande vattenfallet, som är fullkomligt nu- tidsmässigt.
Med detta vattenfall drifves stadens alldeles bredvid liggande elektricitetsverk.
Ar- boga består sig nämligen med elektriskt ljus, till och med i dess gamla kyrka från medeltiden är detta den nyaste tidens belysningsmedel inledt.
De nämnda husen vid ån äro dock ej de enda, som Arboga bevarat från äldre tider, äfven inne i staden finnas många medeltidshus, särskildt må nämnas det vid torget liggande rådhuset, som under medeltiden var Helgeandskyrka.
Efter re- formationen blef det bestämdt till rådhus, men användes under hela reformationstiden till bostad åt de kungliga personer, som tid efter annan besökte Arboga, hvars läge ansågs som mycket friskt och hälsosamt, bland annat åt Cecilia Vasa, som residerade där i nio års tid.
Det blef emeller- tid alltmera bristfälligt, tills slutligen drottning Kristina lät reparera det till rådhus, hvartill det sedan tjänat.
Arbogas förnämsta minnen äro dock dess båda kyrkor, stadskyrkan och landskyrkan.
Under medeltiden, då Arboga var rikets tredje stad, ägde den ej mindre än sju kyrkor förutom fem kapell.
Båda de nu kvarvarande räkna Magnus Ladu- lås såsom sin upphofsman.
Stadskyrkan, som ur- sprungligen tillhört det af Magnus Ladulås grund- lagda franciskanerklostret, säges vara byggd 1308.
Då klostret upplöstes, skänktes dess kyrka till stadskyrka.
Den har sedan undergått många för- ändringar och reparationer, senast för några år sedan, och är nu en verklig prydnad för staden.
Tornet liksom mycket annat härrör från en senare tid, men hvalfven och murarna af gråsten och tegel hafva trotsat tidens tand genom sex århun- draden.
Genom de höga, delvis målade spetsbåg- fönstren strömmar ljuset in under de låga hvalf- ven, s. k. stjärnhvalf, och i det vida, ljusa koret, M E L L I N S FOOD af Läkarekåren ^ = ^ = = erkändt I största i i liiiiniiiiii urval hos 16 Regeringsgatan 1 6 och 5 Sturegatan 5.
I IIIIIIIMI II Ml II 11 IIIMIII i n i M • 11111 • 111 n i med sitt vackra altare från 1600-talet.
Kyrkan har endast ett sidoskepp, som skiljes från lång- skeppet af massiva pelare, hvilka efter medeltidens byggnadssätt äro mycket oregelbundna till formen och sinsemellan alldeles olika.
Vid den sista re- parationen blefvo bland annat de gamla, af en senare tid ratade och öfvermålade freskerna i kyrkans hvalf framdragna i ljuset och restaurerale och bidraga nu i hög grad att pryda kyrkan.
Landskyrkan, som en af våra fotografier visar, skall ha varit byggd redan 1280 och är äfven den af gråsten.
Den ligger ovanligt vackert inbäddad i grönska på en stilla och fridfull kyrkogård.
Dess dyrbaraste medeltidsminne är en utmärkt vacker altartafla, som skall vara hanseatiskt arbete, dels målad och dels skulpterad.
Om denna tafla gå en mängd sägner; den tillhörde från början en annan ^.rbogakyrka, och blef, då denna förstördes af en eldsvåda, på något underbart sätt räddad samt kom slutligen till landskyrkan.
Såväl i kyrkorna som på många andra ställen i staden finnas ännu en mängd lämningar från munkarnes tid såsom helgonbilder, gamla dop- funter, olika snickeri- och smidesarbeten m. m.
Bland minnen från senare tid kan särskildt nämnas kyrksilfvret från 1600-talet, hvilket skall vara särdeles dyrbart.
Ej minst intressanta äro de många gamla grafstenar, som ännu finnas kvar, med sina hälft utplånade inskriptioner och symboliska tecken.
Sådana inristades ofta för att beteckna, hvad de döda i lifstiden varit; så- lunda finner man en kalk på prästgrafvar, på andra äro hjul, hammare och dylikt inristade, ja, en så- dan sten, daterad 1663, ståtar till och med med en bränvinspanna.
Arboga namnes för första gången i historien vid franciskanerklostrets anläggning, men fanns antagligen långt förut.
Efter denna tid tilltog staden hastigt i välmåga.
Gång efter annan höllos här kyrkomöten, vid hvilka den katolska kyrkan säkerligen utvecklade hela sin ceremoniösa prakt.
Redan Magnus Ladulås älskade att vistas i Arboga, och hans exempel följdes af nästan alla följande konungar, som ofta uppehöllo sig här, hvilket naturligtvis i hög grad bidrog till att kasta glans öfver staden.
Rådsmöten och herredagar började snart hållas i Arboga, och dit samlades då allt, hvad landet hade ypperst, med sina lysan- de följen.
Det var här, som Sveriges första riks- möte sammanträdde år 1435, då Engelbrekt valdes till riksböfvitsman af de fyra samlade stånden.
På en följande riksdag 1471 stadfästes Sten Stures d. ä. val till riksföreståndare, och så följde en rad af riksdagar och möten.
Staden dref också en lifiig handel isynnerhet på Norge och Bergslagen, men sedan under drott- ning Kristinas tid Nora och Linde blifvit anlagda och staden förlorat sina handelsrättigheter öfver Bergslagen, råkade den mer och mer på förfall.
Mycket inverkade också de ständiga krigen, isyn- nerhet de under Carl X I I; hvilken nöd, som rådde, kan man förstå, då man vet] att efter dessa krig, stodo 112 gårdar öde i Arboga stad.
Sedan dess hafva nästan två århundraden förflutit, och Arboga har längesedan repat sig.
Det företer numera ett prydligt och välordnadt utseende med trefna 2- och 3-våningshus, ofta med trädgårdar.
Staden äger ett betydande område och synes stadd i stark tillväxt att döma af de många nya hus, som byggas i dess utkanter.
I närheten af hamnen ligger en vacker plantering Stureparken, hvarest man rest ett ståtligt minnes- märke öfver Sten Sture d. ä.
Någon större betydelse har väl Arboga ej lyckats uppnå, men här drifvas dock åtskilliga industriella företag såsom tegelbruk, mekanisk verkstad, bryggeri, mattfabrik och så naturligtvis Arboga världsbekanta margarinfabrik, med hvars fabrikat den lilla stadens namn flyger världen omkring.
bästa näringsmedel för barn och sjuka.
Finnes på Apoteken samt hos Specerihandlarne.
P R O F gratis oob.
franeo från Axel Lennstrand, GEFLE.
— 688 — IDUN 1 9 0 2 1t BILDER STADEN AF STADSKYRKAN.
I FONDEN 5.
K JELLBERGSKA FLICKSKOLAN I GÖTEBORG.
EN HUNDRAFEM- TIOÅRSFEST.
H UNDRAFEMTIOÅRSMINNET af Jonas Kjellbergs, den bekante filantropens och Göteborgsköpmannens, födelse firades den 22 d:s uti Kjellbergska flickskolans lokaler i Göte- borg genom en enkel, men värdig och anslå- ende festlighet som därstädes anordnats för nämnda skolas samtliga lärjungar.
Kjellbergska flickskolan — vid sidan af Wallinska skolan i Stockholm och Fruntimmers- föreningens flickskola i Göteborg den äldsta flickskolan i landet — utgör en af de vackra- ste, varaktigaste och gagneligaste institutioner, hvarmed den varmhjärtade donatorn i förra århundradets begynnelse för alltid hugfäste sitt minne såsom en af sin stads mest vidt- blickande och framsynte män.
Född i Husa- by i Västergötland den 22 okt.
1752, af för- äldrarne, kronolänsmannen Jonas Kjellberg och dennes hustru Ebba, tillhörig den gamla prästsläkten Mallin samt ledande sina anor ända från en Jöns Kielbergh och dennes hustru Catharina Waldon, hvilken på 1600-talet gjor- de tjänst som slottslof vid Leckö, var J. Kjell- berg, som redan så tidigt som 1770 inflyttade till Göteborg för att därstädes ingå i handeln, alltifrån början en flitens och redbarhetens man, som framförallt genom dessa egenskaper skulle komma att grunda den stora förmögen- het, hvilken med tiderna blef hans.
Med denna förmögenhets hjälp kunde han också på sin ålders dag utöfva den omfattande verk- samhet till befrämjandet af en sann upplys- ning, som alltid varit föremålet för hans lifs sträfvan.
Så kunde, tack vare Kj:s storartade frikostighet, utgifvas en hel del större och dyrbarare, numera öfverallt kända uppbyggelse- skrifter, däribland den bekanta Bunyans: » En Kristens resa ».
J. Kjellbergs förnämsta verk blef dock — utom en s. k. söndagsskola, stiftad till minne af hans 1819 aflidna hustru Maria Elisabeth Flygare, den sista af denna gamla Göteborgska handelssläkt — den ofvannämda Kjellbergska flickskolan i Göteborg, till tryggande grund- fond åt hvilken K j.
år 1826 på sin 75:te födelsedag donerade den för den tiden kolos- sala summan af 50 tusen rdr, hvilka enligt vissa donators föreskrifter skulle efter hans död — den 14 april 1832 — frånskiljas från hans öfriga förmögenhet, hvarefter skolan sedan på basis häraf kunde öppnas redan 1835.
Sedan skolan vidare år 1870 erhållit eget hus, mura- des dess grund den 6 dec.
1872 ändå tryg- gare genom den storartade donation på nya 50 tusen kr., hvarmed det Kjellbergska nam- net då ytterligare fästes vid densamma.
Med denna gåfva firade nämligen då den kände, FRAN ARBOGA.
1.
MELLAN 4.
AF C. OLAUSSON.
BROARNA.
2.
DET INRE 3.
GATA MED STADSKYRKAN STRANDBILD FRÅN ARBOGA-ÅN.
RÅDHUSET.
6.
LANDSKYRKAN.
numera aflidne Göteborgsmillionären J.
A. Kjell- berg sin och sin makas, Amalia Kjellbergs, i. Tranchell, guldbröllop.
Sedan har fonden ännu ytterligare växt, så att den i närvarande stund lär uppgå till icke mindre än 370 tusen kr.
Kjellbergska flickskolan åtnjuter allt fort- farande den lifligaste omvårdnad från stiftar- nas familjs sida, hvars främste manlige re- presentant för närvarande, direktören för Gö- teborgs enskilda bank, konsul C.
A. Kjellberg, i egenskap af verkställande direktör i dess styrelse städse utvecklat och utvecklar den mest nitiska och outtröttliga verksamhet för densammas fortsatta förkofran.
Så har bland annat förnämligast tack vare dennes initiativ skolan kunnat inflytta i det vackra och konst- närligt utförda nybygge, som densamma från år 1898 äger, vackert beläget i hörnet af Kristinelundsgatan och Gamla alléen, nära intill handelsstadens förnämsta gata, Kungs- portsavenyen.
Här har skolan fått sig en i allo värdig, rymlig och skolhygienens allra modernaste fordringar motsvarande bostad, där utom fest- sal och fem stora klassrum till elevernas be- kvämlighet finnas anordnade en ritsal, en gym- nastiksal, material- och mottagningsrum, fru- kost- samt lärarinnerum, förutom i öfrigt vackra bostäder åt föreståndarinnan och vakt- mästare.
Afsedd för en tioårig kurs utan någon för- beredande klass, förlänar skolan de elever, som fullständigt genomgått densamma, ett så pass kunskapsmått som fordras för inträde vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm.
Skolan har ett elevantal af i genomsnitt halft- annat hundra pr år, hvaraf ungefär ett 15 — 20-
— 689 IDUN — SKOLGÅRDEN.
KJELLBERGSKA.
150-ÅRSFEST.
FLICKSKOLAN I GOTEBORG.
1.
SKOLANS YTTRE.
EN JONAS KJELLBERG, A. BACKLUND SKOLANS FOTO.
2.
SCEN FRÅN tal hvartannat år slutexamineras från skolans högsta klass.
A f dessa ingingo af senaste våren utexaminerade exempelvis icke mindre än åtta vid seminarium, och återfinner man bland eleverna hufvudsakligast barnen af äm- bets- och tjänstemän samt handlande och han- delsbokhållare i grosshandelssamhället.
Undervisningen meddelas kostnadsfritt, men är det att märka icke åt medellösa, utan, en- ligt donators tydliga föreskrift, hufvudsakli- gast till främjande af bildningsbehofvet hos så- dana barn, som utgått ur bildade hem och därför bäst böra kunna tillgodogöra sig den meddelade undervisningen.
Som en speciali- tet för skolan må nämnas, att i densamma meddelas äfven undervisning i musik, förutom i sång i pianospelning och dylikt, liksom man äfven i andra afseenden visat sig ha öppen blick vid denna skola för konstens uppfostrande betydelse; en af hallarne i dess vackra trapp- gång prydes så t. ex. med lyckade efterbild- ningar af sådana mästare som JBöcklin, Rem- brandt, Velasquez m.
fl.
Den sedliga uppfostran har alltid varit ett af den Kjellbergska flickskolans hufvudmål, hvarför densamma också alltid stått under prästerligt inflytande; biskop Bodhe är för närvarande ordförande i dess styrelse.
En synnerligen framstående ledarinna för skolan är sedan 1886 systern till nuvarande ecklesiastikmini- stern, fröken Martha von Friesen, hvilken till sina företräderskor haft bland annat Therése Kamph samt dessförinnan i många år fru Eldrup, samtliga i en kär håg- komst hos alla de generationer af unga flickor, hvilka med glädje se tillbaka på den gamla Kjellberg- ska flickskolan i Göteborg som den bildningshärd, där de första grodderna af deras lifskunskap spirat och vårdats.
Hur hugnesamt är det därför inte att veta, att trots denna af tidsandan skapade tjänarklass med förnäma låter utan motsvarande själsbildning, kvinnor finnas, som äga både hufvud och hjärta och till följd däraf intresse nog att befatta sig med ett landthushålls tyngre sysslor, gifvande däri ett godt föredöme åt alla dem af sitt kön, som dumhet och högmod förvridit hufvudet på.
Dessa bildade flickor, hvarom här är fråga, ut- göras af tre prästdöttrar i Södra Kind, af hvilka den näst äldsta, fröken Gerda Karlsson, har tagit prästhusets ladugård på sin lott, hvilken hon helt och hållet .sköter, mjölkar alla korna, » forar » dem o. s. v. Äfven sköter hon med samma omsorg hönsen, grisarne och fåren.
För en tid sedan blefvo två små lamm moderlösa.
Den unga präst- dottern tog då särskild vård om dem, i det hon uppfödde dem med diflaska och » napp », tills de någorlunda kunde sköta sig själfva.
Det är bilden af henne och dessa hennes små näpna skydds- lingar, som Idun återgifvit bland dagsnumrets illustrationer.
De båda andra systrarnas verksamhet är ute- slutande förlagd inomhus, där de sköta alla före- fallande göromål såsom matlagning, bakning, städ- ning, rummens eldning m. m.
Det] .^har varit oss ett nöje att få påpeka — X. KÄRNFLICKOR.
D ET ÄR JU INTE fint i vår » förfinade » tid att uträtta grof- sysslor.
Det stora flertalet af våra svenska döttrar från torpstu- gor och bondehem hinna nätt och jämt ikläda sig konfirmationsårets släpklädning, förrän de bli så ytterst chic, att de komprometteras af berö- ringen med en disktrasa och anse ladugården som en för deras sam- hällsställning mycket opassande lo- kal att beträda.
3.
STIFTARE.
1902 FRÖKEN GERDA KARLSSON MED SINA LAMM.
denna trio af dugande flickor ute i vår sven- ska landsbygd, och hvad särskildt den unga » ladu- gårdspigan » beträffar, som med aldrig svikande hurtighet och kärlek till djuren utfört sitt makt- påliggande arbete, gladt, som om det vore en ro- ande lek, är hennes arbetsinsats, om man betrak- tar den samhällsställning, hvari hon befinner sig, lika ovanlig som hedrande för hennes karaktär.
Tilläggas bör, att de tre prästgårdsfröknarna ej af tvång, utan af fri vilja och intresse för ar- betet utföra sina respektive sysslor.
MIAS POEM.
AF O — E.
M IA SATT i djupa funderingar och stirrade ut genom det öppna fönstret.
Den lätta, hvita gardinen fläktade fram och tillbaka och tycktes hvar gång den böjde sig inåt rummet medföra en ny våg af jasmindoft och aftonsol.
Från gårdssidan hördes pumpen gnissla, och den stora vattenkannan fylldes under ett doft klun- kande, som blef allt tunnare och slutligen upp- löste sig i en sista knappt hörbar klunk.
Så kom trädgårds-Kalle fram bakom den röda husknuten och fortsatte sin aftonstrilning öfver rabatterna.
Tre gånger hade Kalle försvunnit åt gårdssi- dan, tre gånger hade vattenkannan löpt igenom sin klunkande tonskala, tre gånger hade Kalle dykt fram igen, och Mia satt fortfarande i samma ställning.
Men då vattenkannan för fjärde gån- gen sade sitt slut-klunk, for hon hastigt upp och lyfte pekfingret med en triumferande min.
Hon hade idén!
idén till att skaffa sig en liten extra inkomst.
Och den behöfde hon verk- ligen, ty månads penningen hos pap- pa hade hon tagit ut i förskott för att värdigt fira studentexamen i vå- ras.
Så ' nt kommer surt efter — och man kan ju inte begära, att pappa all- tid skall vara till hands och ge en pen- gar.
— Idén var god och Mias ansikte strålade, då hon drog ut lådorna i det lilla hvitmålade skrifbordet och började leta bland brefbuntar om- knutna med olikfärgade band.
Slut- ligen fann hon hvad hon sökte — en liten röd portfölj.
Hon öppnade den varligt och började ifrigt ögna igenom dess innehåll.
Den portföl- jen var Mias skattkammare.
Där förvarade hon de skatter af stäm- ningar och känslor, som hennes lilla lättrörda och romaneska hjärta ägt under de tre sista åren.
Och nu hade hon kommit på den briljanta idén att sända in något af dessa kära fantasialster — ett af de bästa — till Idun för att skaffa nödig till- ökning i kassan.
- Där funnos ju verkligen många bitar, som borde passa.
Men det fick inte vara tillfällighetspoesi — hon kunde omöjligen använda skål- talet vid studentfesten eller verserna på Ebba Källströms födelsedag.
Nej, det måste vara någonting medryc- kande, någonting, där alla eller de flesta kände igen sig själfva, dall- randet af sina egna stämningar.
690 — IDUN 1902 Här lågo några prosautkast, underbara berät- telser, dem Mia, sedan hon på vmterkvällarne gått till sängs, gjort upp hälft i sömnen för att slippa tänka på Livius och Horatius, som ofta upptagit henne hela aftnarne.
Men det var ju bara utkast.
Här var ett poem, en naturstämning: » Vågen bryter sig mot strand — » — Nej, det skrefs så många naturpoem, det gick nog inte.
— » Tankar balkvällen den 3 mars. » De voro för ba- nala.
— Mia letade allt ifrigare, och hennes lilla runda ansikte antog ett bekymradt uttryck.
De känslor hon uttryckt i poemen till Otto och Ivar syntes henne alltför bleka, det var endast små- flammor.
Publiken fordrade något stort.
Plötsligen ljusnade hennes drag.
Den där dik- ten » Mötet », den om Birger — ja, den eller in- gen.
Hon letade fram dikten och läste tyst ige- nom den.
Därpå började hon deklamera den högt om och om igen i växlande tonfall, än med mörka röstnyanser, än med ljusa.
Hvar gång hon läste upp den, föreföll den henne vackrare.
» Den må- ste slå an, &gt; tänkte hon.
Ännu en gång läste hon upp den — och denna gång fylldes hennes ögon med tårar.
Den aftonen somnade Mia in med ett lyckli- gare uttryck än vanligt.
Sedan hon bestämt sig för » Mötet&gt; hägrade ej blott den usla lilla slanten för henne.
Det tycktes henne, att denna dikt borde gifva henne skaldenamn.
Hon kunde godt sätta ut » Mia » under den.
Den dikten behöfde hon ej skämmas för — — Samma jublande glädje fyllde henne, då hon nästa morgon följde pappa till båten och i smyg stack brefvet till styrmannen.
Att bli ryktbar, hur härligt!
— Tänk, hvad pappa och mamma skulle bli stolta öfver henne, och kusinerna på ön midt emot se ' n, de, som inte tyckte det var nå- got att hon tagit studentexamen.
Vid 5-tiden kom båten från staden och pappa med den.
Middagen stod färdig, och snart sutto far, mor och dotter till bords.
» Har du läst den där nya boken, John Wilkies historia ?&gt; sade pappa plötsligt till mamma, då jordgubbsskålen gjort sin första rund.
» Jag läste den på båten.
Och för min del kan jag inte gilla den.
Det är minst sagdt tarfligt att så där lägga fram sina heligaste känslor till beskådande och slå mynt af dem. » Det klack till i Mia.
Slå mynt af sina heligaste känslor — var det inte just det hon gjort!
Det föll som fjäll från hennes ögon.
Nu först såg hon klart hur tarfligt hon handlat.
Hela eftermiddagen hörde Mia inom sig en röst, som ideligen hviskade: » Du har sålt dina heligaste känslor. » Den stolta drömmen om ära var med ens försvunnen.
Sniken var hon — sniken!
Nu gällde det bara att inte visa hvad hon led.
Men då Idun kom, då skulle hon se sin brottslighet i svart på hvitt — hon ' skulle inte längre kunna komma ifrån det.
Och pappa skulle läsa dikten och kanske säga: » Se där en till, som säljer sina heligaste känslor. » Och då skulle hon inte kunna härda ut, hon skulle inte kunna — hon skulle komma att förråda sig.
Det stod ju också Mia inunder.
Och pappa och mamma och alla, alla skulle förakta henne, och om hon doge, skulle in- gen sörja henne.
Men i alla fall måste hon vänta på det rysliga, vänta en hel vecka, och hvarje timme var en evighet af kval!
Att solen gick ned och upp igen märkte ej Mia; men det kom åter en middag med pappa och mamma — och Mia tyckte att år förgått se- dan gårdagen - och hon var säker på att pappa och mamma genomskådade henne — de sågo så allvarliga ut.
» Nu skall jag tala om något roligt för dig, Mia, » sade pappa.
» Jag träffade Birger i dag på förmiddagen.
Han får snart ledigt ett par vec- kor, och jag bjöd honom att vara den tiden hos oss.
Han blef riktigt glad öfver bjudningen.
Om söndag ' åttadagar kommer han visst. » » Så roligt, » tvingade sig Mia att säga — men hon tyckte att jorden sjönk under hennes fötter Då middagen var slut, rusade Mia upp på sitt rum och kastade sig storgråtande i den lilla sof- fan.
Birger skulle komma och läsa Idun och dik- ten och förstå att det var honom hon talade om, då han sista gången de träffades tagit hennes hand i sina bägge och sett varmt på henne — och aldrig, aldrig skulle han förlåta henne.
Dess- utom hade han kanske alls ingenting menat.
Hon var dum som skrifvit vers om sådant.
Förresten trodde hon ju precis inte att han menat något — det var en sådan där poetisk stämning bara — Plötsligt satte sig Mia med ett förskräckt ut- tryck upp i soffan.
Om det bara varit en sådan där poetisk stämning, hade hon då känt det så, när pappa talade om heliga känslor.
Det hade hon inte.
Men det förbättrade minsann inte sa- ken.
Nu kunde hon inte träffa Birger mer.
Hon måste dö innan han kom.
Då hon sett sin brotts- lighet i tryck, skulle hon dränka sig om aftonen i solstrimman på sjön — Att mamma denna vecka var orolig för Mias hälsa var ej underligt, och Mia sväljde tigande sina tre järnpiller om dagen.
På kvällarna for hon med kusinerna ut på sjön, och hvar gång hon såg solstrimman på vattnet, gick hon i tan- karna igenom allt så som det skulle bli, då hon med framsträckta armar sjönk ned i strimman — Lördagen kom och dess eftermiddag, och se- dan Mia flyktigt hälsat på pappa vid båten, tog hon tidningspaketet och skyndade till sitt rum, utan att bry sig om hvad pappa tänkte om hen- nes underliga beteende.
Hon reglade dörren och öppnade darrande den tjocka packen.
Där låg Idun.
Hon kunde knappast andas.
Hastigt slet hon upp den och ögnade igenom dess spalter.
Dikten fans inte där.
Hon skulle således få vänta ännu en vecka eller två eller tre veckor och un- der tiden vara tillsammans med pappa och mamma och Birger.
Det var grymt.
Hur länge skulle hon få vänta?
Kanske sade Iduns breflåda något om det — — Med pekfingret följde hon de olika signaturer, som fått svar — Eos, Liten, Petter — där — Mia: Ert poem passar ej för oss.
Vi ha nog af den sor- ten.
— Kefuseradt således — var det möjligt!
— Att man kan bli så glad öfver att ens skönaste dikt blir refuserad.
Ja, Mia var glad — gränslöst glad.
Hvad brydde hon sig om ära eller pengar.
Hennes heligaste känslor voro ej förrådda.
Hon var räddad — och i morgon kom Birger.
nar aldrig hans hjässa, när han icke bär ka- lott, hvilket vanligtvis är fallet med dem, som hylla islam.
Det finns bekännare af alla In- diens religioner bland de hinduer, som utföra den tjänande broderns roll i Birrna.
De in- födde äro alltför stolta att fylla denna plats, som framför allt icke är skapad för den obe- roende och intelligenta birmanskan, hvilken föredrar att stå i spetsen för salustånd med lager af silke och kuriosa i basaren.
Den bungalow, som man, o m lyckan är god, kan få hyra i något af de nyanlagda kvarteren eller vid » sjöarna », det vill säga i den vackra promenadplatsen utom staden, där några vattensamlingar fått detta namn, är vanligtvis mycket rymlig, med rum så stora, att mången europé saklöst kan nöja sig med att möblera hälften af förmaket t. ex. och låta den andra hälften stå t o m bakom ett för- hänge af hinduiska draperier.
Hur godt man har o m utrymmet, är det intet öfverflöd att det hela är tilltaget i större skala än i Europa — det är j u inom sin bun- galows fyra väggar man tillbringar snart sagdt hela sin dag.
Österns mördande och så för- rädiska sol tillåter icke att man sätter sin fot i trädgården förrän efter skymningens inbrott, och hur mycket man än älskar att gå, hör det till de ting, som man måste af- stå ifrån härute.
En promenad i vagn är allt hvad en västerländing har att tillgå af rörelse i fria luften, och ljuset är så obarm- härtigt hvasst, att man aldrig kan slå ned vagnskuren förr än i solnedgången.
Emellertid hindrar allt detta icke att det alltid är med en förnimmelse af att stå inför uppenbarelsen af nya och obekanta världar man far igenom en gata i Rangoon, och o m man också aldrig skulle lämna sin villa, sak- nar man icke tillfälle att känna, att man tram- par en främmande jord.
Hur underligt är det t. ex. icke för en västerländing, som aldrig varit mycket bort- skämd med eller haft stort behof af tjänare, att med ens se sig omgifven af minst ett hälft dussin dylika.
Ett hälft dussin är icke mycket härute.
Familjer, hvilkas fåfänga känner sig smickrad af sådant, ha tvänne betjänter, som stå i dörren för att taga emot kort af de ofta nog ganska tunnsådda besö- kande, som vilja betyga husets värd och värd- inna sin vördnad.
: DELAKTIGHET 1 BOLAGETS ÖFVER SLTOTT!
: PREMIEBEFRIELSE VID OFÖRMÅGA TILL ARBETE!
jj: SÄRSKILDA DÖDLIGHETSTABELLER ÄRO UPPRÄTTADE FÖR \ E KVINNOR, HVARIGENOM PREMIERNA KUNNAT SÄTTAS E: LÄGRE ÄN FÖR M Ä N.
E Formulär till ansökningshandlingar iåmte prospekt E E tillhandahållas af agenter och ombad samt efter rekvi- E E sition från denna tidnings expedition.
E ET Ä R en värld för sig, som lefver och rör sig i de små längor, hvilka ligga bakom en bungalow i den park, som kallas Rangoon, och denna värld har sina öfver- och underordnade, sina arbetsbin och sina drönare, hvilka knappt nog göra ett skapande grand från morgon till kväll och som egentligen stå alldeles utanför det hela, när man vill tala om tjänstfolket härute.
Arbetsbiet är mannen — hustrun har den i Orienten så lyckliga lifsuppgiften att kunna lägga hän- derna i kors och tänka på rakt ingenting så godt som hela långa dagen och se sitt öfverhuf- vud stå klädd i turban och diska tallrikar och fat efter herrskapets frukost.
Turbanen läm- I Birma, där man i allmänhet taget lefver på mindre stor fot än i Indien, hvad upp- passning beträffar, har man, utom kuskar och stallkarlar, en butter — husföreståndare eller hvad jag då skall kalla det — som öfvervakar hela den öfriga personalen och är den ende, som tar emot direkta befallningar af husbondefolket.
Efter honom kommer den viktige person, som är husets kock, och där- efter den eller de tjänande andar, som passa upp v i d bordet och de, som uträtta ärenden i staden (dessa maktpåliggande värf utföras aldrig af samma personer), och lägst af alla står den paria, som förrättar de gröfsta syss- lorna och som alltid tillhör det svagare kö- net.
O m husets fru står ut med att ha en främmande person i sin ständiga och omedel- bara närhet, har hon en ayah — kammar- jungfru — som aktar på hennes minsta rö- relser och gissar hennes önskningar, innan hon ännu uttalat dem.
De förskrifva sig från Madras och äro i allmänhet mycket täcka med det mest höfviska sätt och de finaste anletsdrag.
Finns det barn i huset, har hvarje liten gosse eller flicka två eller tre sköterskor.
Antalet af dessa senare anger föräldrarnas rikedom, och inflyttade européer uppoffra myc- ket för skenet i yttersta Östern.
Men detta är icke a l l t.
.
.
VERKSAMMASTE OCH MEST STYRKANDE NÄRINGSMEDEL FÖR VUXNA OCH BARN.
HED GLÄNSANDE RESULTAT FÖRORDADT AF LÄKARE-AUKTORITETER.
STÄRKER NÄRVERNA OCH FÖRHÖJER KROPPSBYGGNADENS ALLA DELAR.
SANATOGEN PROSPEKT SÄNDAS GRATIS OCH FRANCO GENOM GENERAL- AGENTUREN JOSEPHSON &amp; RETELKE, GÖTEBORG.
ERNALLES Å ALLA APOTEK OCH KEMIKALIEAFFARER TILLVERKARE: BANOR JK C:m, BERLIN S. O. Lifförsäkrings-Aktiebolaget i De Förenade.
Stockholm.
Stiftadt af bolagen Skandia, Svea, \: Thule, Victoria och Skåne.
LIFFORSÄKRING UTAN LÄKAREUNDERSÖKNING!
= EN D EN FRÅN BUNGALOW I RANGOON.
TJÄNANDE YTTERSTA RANGOON BRODERN ÖSTERN.
AF JANE I BILD GER- NANDT-CLAINE.
D
— 691 — Jag höll på att glömma att tala om natt- vakten, den s. k. durwan, som vaktar öfver ens säkerhet efter mörkrets inbrott och som ofta börjar sjunga en litania framemot tolf- tiden för att låta höra, att han icke sofver.
När jag säger att det är en brahmin, har jag sagt allt, ty denna kast anser sig j u stå högt öfver alla andra dödliga, men nöden har ingen lag, och som han är fattig, sköter han sin syssla mot femton rupier i månaden.
Emellertid skall man icke tro, att han är mindre stolt för det.
Han kan möjligen plocka ett knippe blom- mor till missis eller hjälpa till att rycka upp ogräs ur en trädgårdsrabatt för att visa master sin goda vilja, men o m man ber honom skyffla gången, som leder till tjänarnas länga, sva- rar han ett stumt, högdraget nej.
I detta ögonblick är han brahmin från hjässan till fotabjället, uttrycket saknar icke en viss adel och de bruna dragen äro af en regelbunden- het, som icke skulle ta sig illa ut hos en staty.
Fast han kommit till Rangoon vid mycket unga år, talar han icke ett ord engelska och måste begagna sig af tolk, när han har nå- got att meddela master.
Hans lefnadsvanor äro af en enkelhet, som gränsar till det otro- liga, och den blankpolerade skål, ur hvilken han äter sitt kokta ris, utgör så godt som hela hans husgeråd.
Det är icke utan in- tresse att se h o n o m fira upp denna skål ur brunnen o m morgnarna och lyfta armarna m o t himmelen och två hufvud och bröst un- der många olika besvärjelser.
En till ytter- lighet drifven renlighet, hvartill man får söka efter maken i Europa, kommer h o n o m att skölja sina fötter hvarje gång han ätit och står i begrepp att beträda de trappsteg, som leda till det tomma, svarta gap till rum, där han sofver bort sin dag, och aldrig skulle han röra vid någon föda, som ej blifvit till- lagad efter vissa bestämda ritual.
A t t äta och dricka enligt en gång för alla helgade sedvänjor och genomgå oupphörliga kroppsliga reningsceremonier tycks utgöra dessa människors religion i dag liksom för tusen år tillbaka.
Sonen skall ärfva detta efter fadern, dottern efter sin mor.
Med samma allvarsamma, likgiltiga sorgsenhet, hvarmed de nu lefvande känna, att de äro till, skola deras söner och döttrar en gång betrakta världen.
I Indien skrattar ingen, och de öfverordnade inom tjänstepersonalen behandla dem, som stå under dem, med en auktoritet, som inte tål den svagaste invänd- ning.
Som bekant äro asiatiska språk ytterst hårda, omusikaliska och fula, och att höra tjänarne härute gräla med hvarandra är något, hvarom man icke kan göra sig ett begrepp därhemma.
Deras engelska är närmast att jämföra med den franska, som talas af de svarte, hvilken är mycket rolig, äfven den.
Kocken reder sig nästan uteslutande med två uttryck, » got, no got » — finns, finns inte — men kuskens ordförråd är rikare.
Det är en gammal man mellan sextio och sjuttio år, som har en stor svaghet för sin täcka lilla fru, hvilken icke blott står i sin ungdoms blomma, utan också verkligen är riktigt vac- ker.
Detta är j u alldeles i sin ordning, men därtill kommer ännu något annat.
Denne lycklige make står emellan tvänne eldar — flaskan är h o n o m också mycket kär, och när det lider mot slutet af månaden och han icke längre har pengar att » gå till basaren » med — basaren är allt, äfven utskänkningsställe, här i Orienten — kommer han, o m master är bortrest, och klagar sin nöd för missis.
Hans hustru har blifvit sjuk, » so sick, so sick, ma- rna, so sick, mother.ii För att beveka mitt Svenska IDUN 1902 hjärta ger han mig denna titel, men jag kan inte egentligen säga att det smickrar mig i hans mun.
Hade master varit hemma — de säga » master » i en ton, som kommer ordet att växa, svälla, hart när uppsluka dem — så skulle han botat henne, han skulle gifvit henne brandy — » oh, yes, brandy ma. » » Men jag har ingen brandy, » säger jag, och då börjar (eller, rättare sagdt, då började — nu har saken tagit en annan vändning) en mimisk föreställning af hans hustrus lidanden och hans egen sorg, hvilken gärna slutar med att han brister ut i gråt.
Sliten emellan mitt begär att tolka dessa tårar och frestelsen att ge efter för en tyst, men därför icke mindre oemotståndlig skratt- lust — jag tänker på Heines: Es war ein alter König,.
sein Herz war schwer, sein Haupt war grau.
Der arme, alte König, er nahm eine junge Frau.
— offrar jag en half rupie på den äkten- skapliga kärlekens altare, och den ömmaste bland makar går till basaren och smakar söt- man af ett rus, som gör honom omöjlig att tjänstgöra som kusk den dagen.
Hvad man kan säga om hinduerna härute • — klyftiga kan man väl näppeligen kalla dem, trots all deras list.
Han, som passar upp vid bordet här, kan inte räkna längre än till tolf — twell som han säger.
Tretton är » tolf ett », fjorton » tolf två » o. s. v. Sam- tidigt håller han upp, först bägge händerna, så två eller tre fingrar.
Ja, inte ha de fun- nit upp krutet, och ibland kan man inte låta bli att lätta sitt hjärta med att säga — eller åtminstone tänka — något mindre smickran- de o m deras fattningsgåfvor, men kanske är man orättvis.
Hur skulle dessa människors lif kunna erbjuda tillfälle till något slags ut- veckling?
Dag efter dag, år efter år, sekel efter sekel är allt sig likt, och öfver onda och goda, begåfvade och obegåfvade skiner denna sol, som blott inbjuder till ett: tank- löshet och hvila.
BARNDOMSINTRYCK.
B ARNDOMSLNTRYCKEN öfva alltid ett mäk- tigt och afgörande inflytande.
Vanligen blifva de tidiga intryck, som mottagas från hem och skola, de tilldragelser, som möta bar- net, och de ekonomiska omständigheter och yttre förhållanden, hvarunder det lefver, bestämmande för den riktning i lifvet, det sedermera följer.
De första barndomsintrycken knyta sig ju till hem- met, och naturligtvis äfven de dagliga inflytelser, hvaraf barnet där omgifves, en långt större be- tydelse äfven det, än många otvifvelaktigt stora inflytelser, som möta det från andra håll, ja, de vida öfverväga dem de mottaga från lärare och skola.
För ett barns sunda, harmoniska utveck- ling och dess moraliska hälsa har det därför den största betydelse, att den starka atmosfären i hem- met är stärkande; ty det är på den moraliska hållning, som kännetecknar dess medlemmar, det i främsta rummet beror, om de dåliga fallenhe- terna hos barnet luttras eller utvecklas, på den det beror, om de goda naturanlagen komma att fullkomnas eller förkväfvas.
Efter sin omgifning antager barnet oförmärkt sätt och vanor, genom den insuper det omedvetet åsikter och tänkesätt och genom densamma formas småningom dess sinne och karaktär.
Man underskattar ofta omgifningens stora makt öfver barnen, och söker motväga mindre goda föredömen i saker genom moraliska föreskrifter och uppbyggliga förmaningar.
Såsom här.
var att vänta, förklinga dessa » ord » vanligen för vinden; men skulle de på en och annan individ göra ver- kan (något som man i sanning hvarken har rätt att vänta eller begära), så blir denna verkan dock försvinnande svag och betydelselös emot den, som åstadkommes genom det goda exemplets makt; ty den personliga lefvande verklighet, barnet har för sina ögon, har ett långt större inflytande öfver det än allt hvad det af moralens bud kan in- K o m p o s i t i o n s l i n n e f a b r i k e n s välkän- da tillverkningar af Kragar, Manschetter och Bröstveck för Herrar, Damer och Gossar, hvita och kulörta, rekommenderas.
OBS!
Ingen tvätt och strykning.
hämta på abstrakt och intellektuel väg.
Att bi bringa barnet aktning och förtroende för tänke- sätt och grundsatser, dem man genom sin vandel själf visar likgiltighet, ja, kanske rent af ring- aktning för, blir alltid en mycket vansklig upp- gift.
Redan som helt litet visar barnet fin in- stinkt för sedlighet och ärligt uppsåt, och de flesta barn äro tidigt nog tillräckligt logiska för att af sina uppfostrare kräfva öfverensstämmelse mellan lära och lefverne, så framt den förra skall kunna anses vara af något värde.
I annat fall händer det allt för lätt, att barnens respekt för de bi- bringade moraliska reglerna totalt stupar inför de påtagliga motsägelserna i uppfostrarens lif och lära.
Att barn, som måste växa upp med det dag- liga exemplet af fula moraliska lyten inför ögo- nen (t. ex. sin fars begifvenhet på dryckenskap), eller bevittna oenighet och tvister mellan föräld- rarna, eller, som måste lefva under trycket af ekonomiskt trassel, oordning och slarf, kunna icke undgå att ofördelaktigt påverkas af dessa skad- liga inflytanden.
Till all lycka se vi ju under- stundom, huru omgifningens dåliga föredömen på barn med starkare själsgry verka som var- nande exempel.
Men de erfarenhetens rön, den brådmogenhetens reflektion, hvarigenom ett dy- likt resultat kunnat åvägabringas, måste såsom en bitter sveda eller en isig frost hafva gått öfver barnasjälen, och kvarlämna där ovillkorligen bittra och menliga spår.
Härmningsbegäret — detta upphof till så myc- ket både af godt och ondt — ligger djupt rotadt i människonaturen.
Under barnets första lefnads- år framträder det oförtäckt, men det följer det troget, om.än bemantladt äfven under den senare barndomen, ja, långt in i ungdomen.
Emedan handling under alla lifvets åldrar och förhållan- den öfvar större inflytande än ord, bör det natur- ligtvis i långt vidsträcktare grad göra det under barndomens dagar, då de konkreta lärdomarna så mycket lättare fattas än de abstrakta.
Skolan, som ändtligen vaknat till besinning af, huru myc- ket lättare barnen hafva att fatta med ögonen än med öronen, begagnar sig af denna erfarenhet genom att söka göra undervisningen alltmera åskådlig.
Det vore godt om lärare och föräldrar visste att begagna sig af detta betydelsefulla pe- dagogiska rön på det såväl för skola som hem viktigaste af alla områden: det moraliska.
En uppfostrare kan icke begagna ett mäktigare och säkrare uppfostringssystem gentemot de barn, han vill dana till värdiga människor, än genom att i sin egen hela handel och vandel utöfva de mora- liska teorier, han förfäktar.
Den, som på detta sätt fostrar sig själf, medan han fostrar andra, svikes sällan i sitt uppfostrarehopp; ty detta in- direkta, tysta inflytande verkar omedvetet, men oemotståndligt på barnet och blir af långt större kraft än den mera direkta uppfostran, som består i lefnadsregler och föreskrifter, råd och förma- ningar.
En sträfvan, att vara sådan som andra och att göra såsom andra göra, utmärker ursprungli- gen alla; de flesta frigöra sig först under sin mognare ålder från detta begär, mången förblir under hela sitt lif beroende däraf.
Därför skulle också uppfostran — särskildt den tidigare upp- fostran — i oberäkneligt vidsträckt grad kunna begagna sig af detta i människonaturen djupt nedlagda härmningsbegär.
I barndomen efter- apar man mor och far och sin närmaste omgif- ning.
Så vidgas småningom den sfär, hvarifrån man mottager sina intryck, tills ungdomsblodet börjar sjuda.
Då bibringa hufvudsakligen blott de unga hvarandra sina åsikter, sina tycken och sin smak, och det visar sig huru de unga i mer och mindre okritisk ifver forma sig efter rådande tidsriktning och sins emellan vanligen bli hvar- andra i någon mån lika.
Då är det godt, om det finnes en inre frisk kärna af sedliga föreställnin- gar och erfarenheter, hvilken trots de skiftande åsikter, som från alla håll tränga på, trots ung- domens alla stormande intryck, ligger fast och vördad och oangriplig.
Och vördade och respek- terade blifva ovillkorligen de lärdomar om sant och rätt och godt, som fått helgd, därigenom att fäder och lärare personligen tillämpat dem.
Den svage hämtar af dylika exempel styrka och mot- ståndskraft, den starke blifva de till en mildrande känsla på det trotsiga, obändiga ungdomsmodet.
För en hvar utgör städse det vackra minnet af fäders goda föredömen en maning och ett stöd under vankelmod och frestelser.
Men de, som icke äga den ovärderliga erfarenheten a£ sina fäders och lärares eget goda föredöme på det rättas och godas väg, de hafva mångdubbelt för- svårade utsikter att under lifvets stormar och frestelser finna hamn och ankarfäste.
TORA.
Säljes i alla välsorterade Manufaktur- &amp; Herrekiperingsaffärer.
I parti från Riks- 38 33.
Svenska Kompositionslinnefabriken Allm.
16893.
FRESK &amp; ÅKERBLOM.
STOCKHOLM.
IDUN 1902 — 692 kring den turkiska staden Monastir, belägen i Macedonien, dit de bulgariska röfvarskarorna fram- trängt på sina härjartåg.
UR DAGSKRÖNIKAN.
TTPPSALA TENNISPAVILJONG.
Vi meddela i ~ detta nummer några bilder från Tennispavil- jongen i Uppsala.
För hvarje vän af universitets- ungdomens sunda och allsidiga utveckling bör det vara en tillfredsställelse att veta, det denna bygg- nad sedan några veckor står fullt färdig och redan flitigt användes.
Paviljongen är belägen nedanför slottet, omedel- bart söder om badhuset vid slottskällan.
Det sär- egna snittet på takresningen räddar byggnaden från att med skäl benämnas » lada », hvartill möj- ligen eljes det anspråkslösa yttre kunde ge an- ledning.
Särdeles tilltalande, rent af hemtrefligt ter sig det inre.
Först en liten inbjudande hall med buffet och försäljningsmontrer; å ömse sidor omklädningsrum för herrar och damer.
Spelsalen, stor och ljus med läktare för 150 personer till- MORBROR AUGUST.
FÖR IDUN AF H. MIKAEL.
FORTS. FR. FÖREQ.
N:R.
V ISST KOMMER jag ihåg dig,&gt; sade han vän- ligt, » det kan du väl förstå!
— Men säg mig nu, min tös, hade du något ärende till mig eller ville du bara komma och hälsa på mig ?&gt; Hon stod och nöp i fingerändarne på sina svarta vantar, som hon tagit af sig, och åter fick hon detta på en gång tafatta och lillgamla utseende, som morbrodern redan lagt märke till.
ADOLF.
DEN NYA.
TENNISPAVILJONGEN I UPPSALA.
NISPAVILJONGEN INTERIÖR UR FRÅN SYDOST.
SPELSALEN.
T.
2.
V. 1.
TEN- ENTRÉN.
PRINS BERÄTTELSE 4.
LANDSHÖFDING BRÅKENH1ELM, ORDFÖ- RANDE I STYRELSEN FÖR » AKTIEBOLAGET UPPSALA 3.
TENNIS ».
C. BENEDICKS FOTO.
GUSTAF fredsställer äfven högt ställda anspråk.
För be- lysning äfven efter mörkrets inbrott finnes ett större antal acetylenbrännare.
Speltiden är från kl. 8 f. m. till 10 e. m.; lördagar och söndagar stänges dock tidigare; redan nu är hvarje till- gänglig timme upptagen.
Prins Gustaf Adolf abonnerar tiden 8 — 9 f. m. alla dagar utom sön- dag och måndag samt dessutom ett par senare timmar.
Det bör tilläggas att denna tennispaviljong, uppförd på privat initiativ (af Aktiebolaget Upp- sala Tennis) icke på minsta vis gör öfverflödigt det idrottshus, som sedan länge planlagts af Uni- versitet och till hvilket.anslag kommer att begäras af nästa års riksdag.
Redan nu är.
som sagdt, hvarje timme i tennispaviljongen upptagen; med det alltmera stigande intresset för tennisspel och annan idrott äro utsträckta möjligheter i detta •ELISABETH OSTMANS HUSMODERSKURS är f- * en praktisk undervisningsanstalt för utbildande af husmödrar.
Fröken Ö. har varit hufvudlära- rinna för den praktiska undervisningen i lära- rinnekursen vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och medför därifrån de allra bästa vits- ord.
Vi kunna ock nämna, att hon under denna tid varit en verksam medlem vid redaktionen .af Iduns Hjälpreda och Köksalmanack.
Fröken 0:s husmoderskurs började sin första termin onsdagen den 15 oktober i den för ändamålet förhyrda loka- len 8 Östra Järnvägsgatan, 2 tr., alldeles invid Iduns nya hus, där anmälningar dagligen emot- tagas, och där prospekt kunna erhållas.
* TfRU SOPHIE ANDERSEN från Köpenhamn, som * • här i Stockholm gifvit kurser i konsttvättning, fläckuttagning och färgning, hade i onsdags på Hotel Continental en utställning af elevernas ar- beten.
Att döma af de olikartade föremål, som där exponerades, — toalettartiklar af ylle, sammet och siden, rockar, broderier, mattor, plymer, hand- skar m. m.
— synes det, som om fru Andersens metod borde finna stor användning i hemmen.
Detta så mycket mera som ej några apparater behöfva användas, utan endast vatten samt tvål- sorterna Sapone colorito och Sapone di perfectione.
» Jag skulle hälsa så mycket från pappa och Ernestine och fråga, om inte morbror ville göra oss det nöjet att äta middag hos oss i dag, &gt; kom det slutligen, mycket blygt, men så flytande som om hon läste upp en inlärd läxa.
August Hjelm blef så förvånad, att han först ej kom sig för att tacka; han hade väl förr trott på hvad som helst än på ett närmande från svågerns sida — och det till, sedan huset blifvit så förnämt!
Men i alla fall så ville han inte gå, inte på några vill- kor — det hade han klart för sig.
— Elin stod emellertid och väntade på svar och han insåg, att han måste finna på en antaglig förevändning för att slippa.
» p^UROPAS OROLIGA HORN », såsom Balkan- halfön med skäl kallas, är f. n. skådeplatsen för allvarsamma oroligheter, till hvilka både turkar och bulgarer synas vara skyldiga.
Så förmäla underrättelser som i dagarne ingått från Macedo- nien, att de nära Kratuvo belägna byarna Stam er och Drenow, hvilka be- bos af kristna, ha full- ständigt förstörts af tur- karna.
Två andra byar ha stuckits i brand.
Telegram meddela äfven, att bulgariska röfvarband, till hvilka officerare i bulgariska armén slutit sig, brutit in öfver turkiska grän- sen för att härja och plundra vida omkring.
I dagarne ha 2,000 man turkiska trupper afgått från Saloniki til] bulga- riska gränsen för att förstärka de afdelnin- gar, som redan finnas där, och hvilka visat sig alltför svaga att kunna uträtta något mot de bulgariska in- surgenterna.
Idun brin- gar i dag en bild från oroligheterna, förskrif- vande sia " från trakterna SCEN UR » EN VENETIANSK KOMEDI » SELANDERSKA AF PER SÄLLSKAPET I HALLSTRÖM, GÖTEBORG.
UPPFÖRD AF
RR&gt;UN 693 i9i&gt;2, —, —, — FRAN UPPRORET I MACEDONIEN.
» Tack, tack, min flicka — men ser du — jag får nog inte tid!
— Har mycket att göra, ser du — men — tacka din pappa i alla fall.
Jag får lof att resa vidare nu på förmiddagen, är jag rädd! » Han hade tagit upp sin annotationsbok och bläddrade nervöst i den, då han framförde sitt afslag.
Därvid föll ett fotografikort ut mellan bok- bladen och ramlade till golfvet.
Elin böjde sig ner och tog upp det.
» h, ett så vackert fruntimmer! » sade hon med sin klara barnröst, » det är väl någon som morbror känner? » August Hjelm blef röd ända upp i pannan och hans hand darrade, då han tog porträttet ifrån SELANDERSKA 1.
SÄLLSKAPET I GÖTEBORG.
HR K. LINDROTH SOM JOHANNES I SUDERMANNS DRAMA AF SAMMA NAMN.
2.
FRÖKEN F. KUMLIN SOM SALOME.
REBELLERNA PLUNDRA EN BY I NÄRHETEN AF MONASTIR.
flickan med en hast, som om han fruktat att det skulle bränna henne.
Det var porträttet af en mycket vacker, myc- ket småleende och mycket friserad ung kvinna, djupt urringad, med blommor i håret och en va- rietédivas koketta, utmanande blick i ögonen.
— Det porträttet hade följt August Hjelm nu i ett par år och han hade skrutit därmed och visat det för vänner och kamrater, som ett bevis på att den » vackre August Hjelm » kunde nå hvad många, både förnämare och rikare än han förgäfves fikat efter.
Den kvällen, då hon gaf honom det, den hade kostat honom en hel månads aflöning och ändå tyckte han ej det var för dyrt betaldt — hon var så vacker och bedårande — och långt efter sedan passionens halmeld brunnit ner hos dem båda gömde han ännu hennes porträtt som en dyrbär tribut till sin manliga fåfänga.
— Men det por- trättet, det var för honom själf och sådana som han — inte för lilla oskyldiga Elin — Claras Elin!
— och tänk om Clara sett detta, hon, som var så ren och skär som en snödroppe och som nog al- drig i hela sitt lif tänkt en oren tanke!
Han tog porträttet och slängde in det i kakel- ugnen — där låg det och rökte först, värmen krökte pappen, så att det såg ut som om de vackra armarne rört sig och sträckts emot honom — så slog det upp en klar låga och inom en minut låg alltsammans i aska.
Han drog ett lättadt ande- tag och vände sig om till Elin, som förundrad stod och såg på honom.
» Jaså, du bjuder på middag, » sade han, hufvud- stupa kastande sig in i det första samtalsämne han fick tag i, som kunde maskera hans förlägen- het och låta honom slippa besvara Elins fråga om kortet — » ja — efter din pappa vill se mig så!
Ja, jag kommer väl då.
— Hur dags äter ni? » » Half två, morbror!
— Får jag säga pappa och Ernestine, att morbror kommer säkert? » Det låg något ängsligt, bedjande i rösten, men han fäste sig ej därvid.
» Hvem är Ernestine? » frågade han förundrad.
» Det är min — min styfmor, » kom det sakta, som om flickan haft svårt att säga ut ordet.
» Kors, heter hon så!
— Säger du inte ' mamma ' till henne? » Han gjorde frågan utan att tänka sig för, men flickan fick tårarne i ögonen och det kom något patetiskt vädjande i blicken, då hon svarade.
» Morbror tycker jag borde göra det — men jag kunde inte!
Jag minns ju min egen mamma så väl och jag —!
— För resten bryr sig inte Ernestine om det — hon säger jag är så stor, så det passar bäst vi kalla hvarandra i namn — det var bara pappa, som var ond i början. » » Jaså ' å! » August Hjelm drog på ordet, som om han fått en hel del klart för sig.
» Ja, hälsa du och tacka och säg att jag kommer. » Han strök flickans lena kind med sin stora, varma hand, och när hon gått, stod han kvar vid fönstret och såg efter henne en lång stund.
Hela förmiddagen satt han sedan tillbakalutad HAUPTMANNS » BÄFVERPÄLSEN » PÅ SVENSKA TEATERN.
1.
FRÖKEN RUSTAN SOM FRU W O L L F.
ELIASON SOM V. W E H R H A H N.
2.
HR
IDUN 1902 i den hårda, blankslitna soffan inne på sitt rum, rökte och läste tidningar, men strax före half två var han i ordning för middagsbjudningen och be- gaf sig i väg för att besöka svågern, som bodde vid ena utkanten af byn, ganska nära gästgifvar- gården.
Det var med mycket blandade känslor han återsåg det välbekanta, gulmålade tvåvåningshu- set, från hvars grönaktiga fönsterrutor så ofta for- dom ett kärt ansikte nickat åt honom, och när han gick upp för den smala, krokiga trappan, som ledde upp till öfre våningen, där familjens bo- ningsrum voro belägna, suckade han ofrivilligt.
Elin kom och öppnade tamburdörren för honom långt innan han hunnit riktigt upp för trappan, hjälpte honom sedan tjänstaktigt att aftaga och upphänga hatt och öfverrock.
På hans hälsning svarade hon blott med några otydliga välkomst- ord och han tyckte hon säg ändå skyggare och tafattare ut än på morgonen, ögonen höll hon en- vist nedslagna och ansiktet var rödflammigt som om hon gråtit.
— Han tänkte dock att det var bäst att ej låtsa om något, utan borstade lugnt upp sitt mörka hår framför tamburspegeln och drog fram manschetterna, men då han tog i lås- vredet till matsalsdörren för att stiga in, hejdade hon honom med en tvär, hastig åtbörd.
Hon hade blifvit alldeles röd i ansiktet och rösten skälfde och sväfvade, som om hon känt den yttersta för- lägenhet.
Morbror skulle vara så snäll och ursäkta, men pappa var ej hemma!
Det hade kommit ridande bud från barons på Adelsnäs och bjudit pappa och Ernestine på middag och Ernestine hade sagt att det ej gick an att förebara förhinder.
— » Pappa hälsade och bad morbror hålla till godo ändå — de skulle komma hem emot kvällen! » Hon talade fort och brådskande och såg ej upp, liksom rädd för den verkan hennes medde- lande kunde åstadkomma.
August Hjelms mörka ögon blixtrade och de tjocka, blå ådrorna i pannan svällde.
Han upp- fattade mer än väl den förödmjukande ringakt- ning, som låg i svågerns beteende, och det sjöd inom honom af vrede och harm.
— Själf hålla sig undan, men ändå bjuda honom ett mål mat, som en tiggare — han betackade sig — han kunde reda sig ändå!
Utan ett ord tog han åter ned sin öfverrock och beredde sig att gå, men han hade ej hunnit få i båda armarne, då han hejdades af något myc- ket liknande en kväfd snyftning.
Han vände sig om och såg Elin stå och kämpa mot gråten.
Hon hade ej gjort något försök att kvarhålla honom — det märktes att hon förstod, att han blifvit förfördelad och att hon på samma gång kände sig liksom delaktig och ansvarig för fa- derns ohöflighet, men det låg tillika en så sorg- sen öfvergifvenhet öfver henne, att den gick mor- brodern rakt till hjärtat och kom honom att glömma förolämpningen för begäret att trösta henne.
Hvad som låg emellan honom och svå- gern det skulle han nog klargöra i sinom tid, men barnet behöfde ej lida därför.
Han tog af sig öfverrocken igen och hängde lugnt tillbaka den på klädhängaren.
» Jaså, du är ensam hemma i dag, liten! » sade han och nickade uppmuntrande emot henne, » nå, det gör ingenting — vi kan nog få en treflig mid- dag tillsammans i alla fall.
— Och faster Maja är väl hemma, kan jag tro. » Faster Maja var en äldre släkting till Clara och August Hjelm, som hade bott i huset alltse- dan Claras giftermål, som betalande inackorde- ring.
Jo, faster Maja var hemma.
— Elins tårar tor- kade som genom ett trollslag vid den vänliga röstens muntra tonfall och hon tittade upp på mor- brodern, full af tacksamhet och naiv förvåning.
I bästa samförstånd gingo de in i matsalen, där de möttes af faster Maja, en liten rund, hem- treflig gumma i enkel, hemmasydd halfyllekläd- ning och svart spetsmössa öfver det glesa, grå håret.
» Nej, men se August!
— Välkommen!
Det var riktigt roligt att se dig igen, » hon klappade ho- nom förtroligt med sina små feta händer, » ja, Elin har väl bedt om ursäkt för sin pappa, kan jag tro, så att nu kan vi ju sätta oss.
— Elin, säg till att Betty tar in soppan, är du snäll. » Elin gick, men så fort dörren stängts efter henne, försvann gummans fryntliga välkomstleen- de och hon såg allvarsamt på August Hjelm.
» Det var snällt du kom in, » sade hon i hvis- kande, förtrolig ton, » snällt för Elins skull, menar jag.
— Strömberg bär sig ju åt, så en kan skäms för honom och Elin har gråtit hela förmiddagen, för hon var rädd du skulle bli så ond.
— Du för- står väl att det är hon som ställt om att du blef bjuden hit — du och Strömberg äro ju inte så värst goda vänner och han ville inte i början — men hon tiggde och bad, det hon annars aldrig — 694 — plär göra, se ' n styfmodern kom i huset, och så gaf han med sig.
— Vi fick höra i förgår, att du var här och se ' n har flickan bara tänkt på att få träffa dig; — jag tror hon längtat efter att få träffa dig allt se ' n hennes mamma dog och med mig har hon talat många gånger och undrat, om du aldrig kommer här mer.
Jaså, maten är inne nu, ja då ska ' vi väl sätta oss! » Det var ingen festmåltid till hvilken August Hjelm inbjudits; — det var dukadt på vanligt hvardagsvis, af smörgåsbord syntes ej ett spär och maten utmärkte sig genom stor enkelhet.
Faster Maja tyckte sig behöfva göra ursäkter, men han afbröt henne leende: » det behöfdes alls inte, han tyckte så mycket om hemlagad mat — det var ett sådant af brott i värdshusdieten. » Han hade på en gång kommit i humör igen, eller rättare sagdt, afvisade alla för tillfället olämp- liga känslor till lägligare tillfälle, och vid hans muntra prat och vänlig ' a leende tinade hans bords- kamrater så småningom upp och glömde sin för- lägenhet och misstämning.
Det blef en glad och treflig middag, trots det urkokta kalfköttet och den nötta hvardagsservi- sen.
— Morbror August skämtade och berättade historier, delade, trots bordsgrannarnes protester med sig af sin enda ölbutelj, och när Elin med sin lilla, blyga röst frågade, om han ville ha mera soppa, sträckte han modigt fram tallriken för att få den påfylld med något hett och flottigt, som kallades kalfbuljong, men som han inom sig tyckte liknade uppkokt vatten, i hvilket man rört med ett talgljus.
Men det gjorde honom alldeles detsamma hvad han åt eller drack.
När han satt där och såg sig ikring i den mörka matsalen med dess vackra, gammaldags möbler, hvilka samt och synnerligen härstammade från hans föräldrahem, såg taflorna på väggarne, som han alla kände igen och de vackra, mörkrandade gardinerna, som Clara själf väft, — då blef det honom så underligt vekt om hjärtat och han mindes förtroliga syskonsamtal i detta samma rum och tyckte, att det var som om Clara när som helst skulle kunna komma in och, liksom förr, lägga armen om hans hals och hviska på sitt ömma, milda sätt: — » Ah, August, käre, stygge, gamle August, hvad jag har längtat efter dig! » Det var ju bara en känslostämning, men den värmde honom i alla fall och han började rent af känna en viss tacksamhet emot svågern och den- nes fina fru för att de ej genom sin närvaro för- störde för honom denna stund af minneslycka.
Efter middagen föreslog faster Maja att ' de skulle gå in i förmaket, men morbror August un- danbad sig, han ville helst sitta kvar i matsalen!
Han drog i stället faster Maja med sig bort till den långsmala skinnsoffan, som stod strax intill kakelugnen med ett rundt bord framför, på hvil- ket faster Majas arbetskorg befann sig.
Där satte han sig bekvämt tillrätta i ena hörnet, så som han mindes sig förr så många gånger ha suttit, och följde med ögonen Elin, som gick och hjälpte hus- jungfrun att duka af.
Han lade märke till, hur tyst och behändigt hon rörde sig, hur omsorgs- fullt hon borstade bort brödsmulorna och vek ihop bordduken — alldeles som en riktig liten kvinna, tänkte han — och i detsamma kom det för honom hur varmt och ljust det skulle vara att ständigt ha en sådan liten varelse, som gick och sysslade ikring en, och den kväfda längtan efter ett eget hem, som finnes hos hvarje människa, började röra sig inom honom.
När kaffet var drucket, tyckte faster Maja att Elin skulle sjunga.
Flickan rodnade och kastade en tveksam blick på morbrodern, men då han uppmuntrande nickade åt henne sade hon blygt, med en ny rodnad att hon gärna, ville sjunga, fast det var ju så litet hon kunde.
Utan att afvakta vidare uppmaningar gick hon in i förmaket, hvars båda dörrar hon lämnade öppna efter sig, satte sig till pianot och började sjunga en gammal visa, som morbrodern med rörelse igenkände.
— Hon ackompanjerade sig själf under det hon sjöng, men morbrodern, som var ganska musikalisk, märkte att under det rösten var klockren och ganska vacker, var hennes anslag på pianot stundom fam- lande och osäkert, som hos den, hvilken saknar all öfning.
Han vände sig till faster Maja med en fråga om hvem som undervisade Elin i musik?
— Faster Maja, som höll på att ta ihop hälen på den strumpa hon stickade, tycktes först ej höra frågan, men då den förnyades, svarade hon ganska undvikande » Elin — åh, hon tar inte lektioner i musik — ett, två, tre, — hittills har hon ju haft skolan, — fyra, fem, — sedan hennes mamma dog har hon inte spe- lat för någon.
— Ernestine tycker heller inte om att hon öfvar sig, — åtta, nio, — där tappade jag visst en maska, tror jag! » August Hjelm lade sin hand öfver gummans JÄRNSÄNGAR och SÄNGKLÄDER, MÖBLER, MATTOR, MÖBELTYGER.
GARDI- NER, LINOLEUM (Korkmattor), FILTAR m. m. af bästa kvaliteter, säljas alltid ytterst billigt uti - — — — «&lt;s~ ~ « *.
— båda, så hon var tvungen att fälla ned sticknin- gen i knäet.
» Sluta upp med stickningen, faster, » sade han allvarsamt, » och säg mig i stället hur det egent- ligen står till här i huset?
— Hvarför får inte Elin lära sig spela, när hon har fallenhet, och hvar- för tycks man vara ovänlig mot henne? » Faster Maja satt och såg förlägen ut, men så tycktes hon ha fattat sitt beslut och efter att ha kastat en försiktig blick ikring sig, böjde hon sig förtroligt fram och sade i låg ton: » Kära du, det är det gamla ordspråket bara — den som får styfmor, får också styffar!
— Erne- stine tål inte Elin, tycker hon är ful och dum och i vägen förstås, och Strömberg ser allt med hennes ögon.
Därför blir flickan skuffad och skjutsad med — nå, så är det med fler än hon; jag har inte själf haft för roligt efter giftermålet, kan jag säga dig, men jag håller ut för flickungens skull.
— Hvad nu spelningen angår, är det ju så att här i byn spelar ingen mer än doktorns fröken och hon tar en krona i timmen.
Det tycker Ström- berg är för dyrt, förstår du, och Ernestine tycker det är onödigt att Elin lär sig sådant. » August Hjelm fick en mörk blick i ögonen — han hade kommit att tänka på hvad som talats kvällen förut om de dyrbara festerna hos svågern och fruns eleganta toaletter — till detta hade man råd ändå!
» Nå, går Elin i skola då? » frågade han lågt, men i så skarp ton, att faster Maja hoppade till, » eller är det också för kostbart? » » Kors, så du skrämde mig!
— Visst går hon i skola — eller har gått åtminstone.
Hon slutade i fortsättningsskolan för ett år se ' n och så har hon räknat och läst litet privat för folkskollärarn, — Ja, inte på sista tiden förstås!
— Ernestine säger hon inte har fallenhet för läsning, men jag vet inte — nog för hon var flitig så länge hon fick någon undervisning. » August Hjelm mumlade något som lät mycket likt — » fördömdt! » — steg så utan vidare upp och började gå fram och tillbaka öfver salsgolf- vet med långa steg och bistert rynkade ögonbryn.
På en gång stannade han, rätade upp sig och gick därpå direkt in i förmaket och fram till Elin, som slutat sjunga, men ännu satt kvar framför instrumentet.
» Tack skall du ha, » sade han, » du sjunger bra och det har gjort mig godt att höra din mammas gamla visor igen.
— Skulle du tycka om att lära dig spela och få ta lektioner? » » Ah, morbror! » — Det kom en glad, förvånad glimt i ögonen, men så slocknade den och hon svarade helt lugnt att det nog ej kunde gå för sig — det fanns ingen i byn, som gaf musiklek- tioner och hon hade mest glömt det lilla modern lärt henne.
» Jaså, ja — men ser du, det kan nog ordnas på något sätt.
— Jag tänker jag kan ställa om det. » Ehuru orden ej innehöllo ett bestämdt löfte och själfva saken knappast var den som, för till- fället, låg flickan mest om hjärtat, värmdes hon dock af röstens beskyddande tonfall och hon såg tillitsfullt upp till morbrodern.
» Morbror är så snäll mot mig! » sade hon tack- samt med tårar i ögonen.
Han strök henne öfver håret utan att svara, men inom sig kände han något mycket liknande samvetskval.
— Stackars barn, hur ensam och öfvergifven måste hon ej känna sig, när den obe- tydligaste vänlighet från en anförvant kunde röra henne så!
Ingen af dem sade något på en stund och han såg sig ikring i rummet, som föreföll honom så främmande och obekant med dess nya möbler och ändrade dekorationer, men plötsligt ryckte han till.
» Hvar är din mammas porträtt — det, som all- tid brukade hänga ofvanför soffan? » frågade han vänd mot flickan.
» Det är inflyttadt i mitt rum.
Vill morbror se det? » Han nickade och följde henne ut i salen, från hvilken hon öppnade en dörr och bad honom stiga in i ett litet, aflångt, tarfligt möbleradt rum, som hon kallade för sitt.
Ofvanför en liten hopskjuten träsäng, öfverbredd med ett hvitt täcke, hängde hvad han sökte — ett stort, i svartkrita ritadt, porträtt af den döda systern.
— Det var bilden af » syster Clara » sådan han mindes henne från hennes glada sorgfria ungdom, strålande i sin vårfriska fägring med djupa, ömma ögon och denna prägel af mildhet och renhet, som han aldrig i så hög grad tyckt sig finna hos någon kvinna och som utgjorde själfva grundstenen i hans stolta, broderliga hängifvenhet.
Han stod och såg på de kära dragen af den bortgångna tills ögonen började fördunklas af en fuktig dimma och ju längre han såg, ju mera lefvande tycktes honom bilden blifva.
I den fal- lande skymningen föreföll det honom som om det E N G E L S K A JMAGASINET, Drottninggatan 7 2, 1 tr.
— 695 — ljufva ansiktet bytte uttryck och blickade på ho- nom med stora, förebrående ögon, som om läp- parne rördes för att uttala ord, som.han ej kunde höra.
— Hvad var det hon önskade, hvad ville hon säga honom?
Och på en gång kom han ihåg den gamla folktron om moderskärlekens makt att nå tillbaka från grafvens köld och mörker för att skydda de värnlösa — Elin, lilla Elin hur hade han så kun- nat glömma barnet?
— Han kände ett svidande samvetsagg och något liknande en rysning ska- kade hans starka kropp.
Var hon osynlig därinne hans syster?
Hade hon kommit för att visa ho- nom hans plikt och den väg han borde gå?
— Det var endast med ansträngning han kunde slita sina ögon från porträttet och han var mycket blek när han åter vände sig till Elin, som tyst och väntande stod bredvid honom.
» Elin, » sade han allvarsamt, » svara mig som en snäll flicka på hvad jag nu frågar, — var det du, som ställde om att jag blef bjuden hit i dag? » Hon blef mörkröd och såg ner.
— » Ja, mor- bror!
— jag ville så gärna träffa morbror, » kom det svarvande och otydligt.
Det ryckte till kring hans tätt slutna mun- vinklar, men han behärskade sig.
» Hvarför ville du så gärna träffa mig? » sade han mycket mildt.
» Jag har ju inte brytt mig om dig — inte på många år! » Hon tycktes tveka ett ögonblick, men så bör- jade hon tala, fort och skälfvande, som om hon fruktat att falla i gråt.
» Det var för mammas skull!
— sista kvällen hon lefde då satt jag ensam inne hos henne en stund, då ropade hon mig till sig och frågade om jag mindes morbror?
— Det gjorde jag förstås och hur snäll morbror alltid varit och då smålog hon och sa ' — » det är rätt lilla Elin, snällare än bror August finns ingen människa och mig har ingen älskat och varit så god mot som han!
— detta ville jag säga dig nu och det skall du all- tid komma ihåg hvad än andra säga — » och så bad hon mig hälsa morbror från henne och tacka för allt och säga att hon hoppades träffa morbror en gång igen, fast hon aldrig mer här på jorden skulle göra det. » Flickan afbröt sig förskräckt och stirrade häpen på morbrodern, som stönande kastat sig ned på en stol med händerna för ansiktet.
Hela hans starka kropp skakade och han bet läpparne blo- diga för att tvinga sig till lugn.
Ah Clara, trofasta kärleksfulla syster Clara, hur hade hon inte ständigt trott på honom, älskat och urskuldat honom!
Och han!
— därute i värl- den hade han vandrat — inte alltid på de rätta vägar — och lefvat och handlat, just som det bar till, och när samvetet någon gång lät höra af sig, hade han alltid tystat det med att han i alla fall ingen ägde som brydde sig om hur det gick för honom — att det gjorde detsamma hur det blef — han hade bara sig själf att svara för!
— och så hade hela tiden ett oskyldigt barn gått där och väntat och längtat för att bringa honom den döendes sista ord och hopp att » de skulle få träf- fas igen. » — Det dröjde några minuter innan han kunde se upp, men när han gjorde det var han lugn igen.
» Tack Elin! » sade han vänligt, » du är en snäll och duktig flicka, som så väl kommit ihåg din mammas sista hälsning till mig och du skall inte bli rädd för mig.
— Jag höll mycket af din mamma, ser du, och nyss när du berättade hvad hon sagt tyckte jag det var som jag hört henne själf tala.
Din mamma är en ängel i himmelen nu, förstår du, och jag är bara en fattig syndare här nere på jorden, så det är långt emellan oss två — men nog för jag skulle vilja träffa henne en gång igen — åh, det ville jag visst det, men det får jag kanske aldrig! » Det låg ett helt lifs ånger och själfförebråelse i hans röst och ehuru ej Elin förstod honom, rör- des hon dock så af hans omisskänliga sorgsenhet att hon fick mod att smyga sin hand in i hans.
» Snälla morbror var inte ledsen! » bad hon blygt.
Han tvang sig till ett småleende.
» Tack skall du ha, barnet mitt, » sade han och klappade hennes kind, » nej, jag är inte ledsen — jag är glad öfver att ha fått din mammas häls- ning och glad öfver att ha lärt känna dig.
Vi två vi ha mest af alla hållit af henne där, » han nickade mot porträttet — » och nu ska ' vi också hålla ihop och göra henne glädje om vi kunna. » Det var alldeles skumt när de kommo ut i salen igen, där faster Maja under tiden låtit tända upp en brasa, som hemtrefligt lyste upp det mörka rummet.
» Så länge ni hållit på och pratat därinne, » sade hon, » ska ' vi kanske tända lampan, eller kanske August vill sitta en stund i skymningen vid brasan? » » Naturligtvis! » afgjorde morbrodern i sin van- liga ton — han hade åter blifvit lugn och ville äfven göra Elin glad igen, — » och så skaffar Elin oss några äpplen och vi steka dem här vid brasan, som faster minns Clara och jag brukade göra som barn.
Vill du det Elin? » Hon smålog, gick ut, men kom strax tillbaka bärande en liten bricka med äpplen i en korg, socker och tallrikar och åsåg sedan mycken road morbroderns tillredelser.
Han naggade äpplena med en silfvergaffel knöt sedan starka trådar om stjälkarne och hängde upp dem på en eldgaffel, som han placerade tvärs öfver kakelugnsluckorna; — då och då gaf han dem en stöt så att de svängde ikring, — det bör- jade fräsa och puttra i den mjuknande frukten och rummet fylldes af en angenäm syrlig doft.
» Det luktar godt, gör det inte? » frågade han leende och flyttade eldgaffeln litet längre fram.
» Nu ska ni få känna hur läckert det blir. » Både faster Maja och Elin sågo högst intres- serade ut.
Elin hade tagit en låg pall och satt sig vid hans fötter med armen på hans knä.
Han smålog och nickade åter mot henne, och åter for genom hans hufvud tanken på ett hem, på någon att vårda sig om, någon som brydde sig om en.
— Tänk att ha faster Maja och lilla Elin hos sig därnere i Göteborg — inte i den nedrökta, slarf- viga dubblett, som för honom representerade » hemma », när han någon gång hade ledigt från resor och affärer och ville hvila sig — nej, men i en liten, hygglig våning med vänhga, ordnade rum och skymningsbrasa och småprat om kvällarne.
Det kunde vara något för en vilsegången män- niska att klänga sig fast vid, att lefva för, och så kunde Elin få uppfostran, lära sig spela och för resten hvad hon ville.
— Det skymtade förbi hans inre syn föreställningar och skuggbilder, ännu utan riktig form, men så soliga och ljusa — och allt som han tänkte, blef hans leende vänligare och gladare och rösten miste sin skroflighet och blef öm och djup.
(Forts.) SARAH-BERNHARDT-TURNEN I STOCKHOLM.
T \ E N GENOMGÅENDE SEGER, som ej förunna- des Sarah Bernhardt i » La Tosca », blef henne däremot beskärd i Alexander Dumas fils känslo- starka » La dame aux camélias ».
Hennes Mar- guerite Gautier, denna den uppoffrande kärlekens rörande representant, bär ju sedan decennier hall- stämpeln att vara den yppersta bland Sarah Bern- hardts sceniska skapelser, och åren ha sannerligen ej beröfvat hennes konst något af den förtrollande charme, det vidhjärtade snille, som satt henne i stånd att förläna åt den bröstsjuka kurtisanens personlighet en fläkt af djupt gripande poesi.
Hennes » Hamlet » var däremot förnämligast ett experiment, men ett i hög grad intresseväc- kande sådant; här firades en plastikens triumf af ett geni, som beträdde en för sitt temperament främmande mark och som visst ej trängde till bottnen af den svårmodige danaprinsens själ, utan spirituellt diktade om figuren efter sitt hufvud.
Det blef alltså » Hamlet » i fransk transkription och en mycket vacker sådan.
Men en kvick svensk biskop har sagt, att vackra öfversättnin- gar liksom vackra fruar äro inte alltid de trognaste.
Emellertid utförde Sarah Bernhardt, som sagdt, rollen med så elegant teknik och så mycken personlig uppfattning, att hon framtvang publikens hänförelse äfven i denna uppgift.
Efter den fjärilslätt och subtilt spelade » Frou- Frou » kom Edmond Rostands praktfulla och skälf- vande napoleonad » L ' aiglon », hvars skimrande alexandriner äro speciellt diktade för den franska artisten.
Och här firade hon sin andra stora tri- umf.
Denna pompösa saga om den veke kejsar- ättlingen på Schönbrunn, som endast drömmer om sin store faders bragder och förgås af läng- tan till Frankrike, får genom Sarah Bernhardts inspirerade tolkning en bravur och en kamplidel- sens flammprakt öfver sig, som lyfter upp dikt- verket på en högre piedestal än det strängt taget förtjänar.
Det skulle föra pennan ut i det oänd- liga, om man här fölle för frestelsen att påpeka några detaljer i konstnärinnans nyansrika spel, som tillika bars af den allra utsöktaste diktion, en talets musik af bedårande klangfägring.
Med Racines klassiska tragedi » Phédre » tog divan slutligen i söndags middag afsked af vår publik, och dessa timmar blefvo otvifvelaktigt de, som lämnade det största konstnärliga utbytet och som pregnantast framhäfde den franska divans tolkningsförmåga.
Röda Rabattmärken IDUN 1902 Förnämsta tvättmedel äro och förblifva dock vid finare tvätt HYLINS E k o n o m i - T v å I och vid gröfre tvätt (byk) HYLINS Prima Tvätt-Tvål Det hvilade något obeskrifbart stort öfver Sarah Bernhardts » Phédre »; här samlades alla teknikens resurser och all själens styrka liksom i en bränn- spegel och öfvergöto Racines djupt tragiska kvin- noskickelse med konstens klaraste skimmer.
Sarah Bernhardts gästspel har denna gång gjort en stor insats i vårt sceniska konstlif, hennes upp- trädande bör för många af våra egna artister ha varit en väckelse till själfpröfning, till utgallring af gammalt förlegadt teaterspel, en maning att aldrig stanna på redan förvärfvade områden, utan allt- jämt gå vidare mot oupphinneliga mål.
Eiler säga de fortfarande i sin själf tillräcklighets majestät, att » allt är bra som det är »?
Q VENSKA TEATERN förtjänar så mycket större ^ erkännande för sitt framförande " af Gerhard Hauptmanns » Bäfverpälsen », som det var lätt att förutse, att de lagrar teatern kunde komma att skörda på detta program icke gärna kunde bli gyllene.
Med all sin gnistrande kvickhet, satiriska skärpa och öfverlägsna karaktärsskildring är näm- ligen den tyske diktarens mångdebatterade &gt;tjuf- komedi » genom frånvaron af hvarje traditionell dramatisk intrig, stegring och afslutning föga ägnad att behaga den konventionellt seende och dömande publiken.
Detta besannade sig ock på premieren.
En konstnärlig succés inför den lilla litterära kretsen, ett fiasco hardt när inför den stora menigheten!
Såväl stycket själft som det förträffliga utförandet hade dock förtjänat en soli- dare framgång.
Fröken Bustan gaf den kvinn- liga hufvudrollen med verkningstull och saftig komik, och hennes manlige motspelare, hr Eliason, stod henne i dessa egenskaper ingalunda efter.
Hrr Backström, Johansson och Biego gjorde lyc- kade bifigurer, ensemble och iscensättning voro lof värda.
Det var allt igenom god konst för konstens egen skull, och icke minst därför är » Bäfverpälsens » framförande på Svenska teatern väl värdt att tacksamt hugfästas.
/ VULINSKA KVARTETTEN inledde torsdagen i förra veckan sin kammarmusikserie med ett svenskt program, som.
var af alltigenom fängslan- de art. För Ludvig Normans drömmande inåtvända skaparlynne var hans e-durkvartett en karaktä- ristisk exponent, från hvilken drömvärld Emil Sjö- grens ej på länge, spelade g-mollsonat för piano och violin förde åhöraren öfver till Franz Ber- valds formkraftiga och glädjefriska stråkkvartett i a-moll, som afslutade den intressanta konserten.
Publiken hade kunnat vara talrikare, men näppeligen tacksammare.
GÖTEBORGS STORA TEATER har genom direk- " tör Selander, som en längre tid med sitt säll- skap — otvifvelaktigt ett af landsortens bättre teatersällskap — spelat därstädes, uppfört ett par nyheter af intresse.
Den ena har utgjorts af Per Hallströms » En venetiänsk komedi », hvilket stycke, som bekant, äfven härvarande Dramatiska teater förbereder till uppförande.
Framförandet på scenen beredde ej diktverket någon betydande framgång, det är ju ock skrif- vet mera som läsdrama; men den praktfulla iscen- sättningen gaf det åtminstone intresse som ut- styrselstycke.
Den andra noviteten bestod af Sudermanns för 4 år sedan i Berlin polisförbjudna » Johannes », ett drama visserligen ej af den art att det kan hänföras till författarens bästa, men som har många förtjänstfulla enskildheter att uppvisa Huf- vudrollerna i stycket framfördes af å ena sidan hr Knut Lindroth, vår landsortsscens för närvaran- de säkerligen bäste skådespelare inom den stora repertoaren, samt å andra sidan ej mindre för- tjänstfullt af en ung skådespelerska fröken Frida Kumlin, hvilken som » Salome » visade en mindre vanlig begåfning.
samlar nu hvarje praktisk husmoder, ty på detta sätt erhålles mången prydlig och nyttig artikel för hemmet.
Svenska Rabattmärkes Akt.
Bol.
DROTTNINGGATAN 74, STOCKHOLM.
UTSTÄLLNINGAR ÄFVEN 1 NORRKÖPING OCH SÖDERTELJE.
~ ~ I
— 696 I D U N 1902 bladen I Iduns Hjälpreda f ö r H e m m e t &gt; O m &gt; läses h u d e n s Bland kommenderas ande det af u n d e r alla för hyn, bästa de medel, s o m re eller förbätt är bästa af borax-benzoétvål — finnig en längre — &amp; sedan tvålbodar många ständigt som möjligt.
uppkok, afsmakas och i rostadt bröd i 1 lök; purjolök, 1 smör, morot, salt, S å s: 1 rotselleri, 1 hg.
1 kg.
V2 portug.
3 lagerblad, späck, 2 msk.
vatten eller msk.
smör, en och steken mör 1 — 2 vackra N o r r b y.)
i köttet får ligga 3 — 6 därefter, strimlor stekgryta.
får sakta tim. skifvor, Såsen F Ö B N o v.
1902.
E t t - ö r e s K e x späckas m e d och brynes N ä r den är steka, D e n i brynt, påspädes tills upptages, upplägges beredes i a b. FREJA-MAGASINET Specialaffär nr Damartiklar S T O C K H O L M F i l S U J m i G S L O I U E l: 18 HUMLEGÅRDSGATAN 29 DROTTNINGGATAN KONTOR i c i den är skares i o c h serveras.
enligt allmänna regler för säser.
B a v a r o i s e IB 29 L 1 C E 1: HUMLEGARDSGATAN 18 m a r k n a d e n.
grädde.
D e t upptages i mjöl, A f vin, rotsaker o c h kryd- göres en l a g, hvari skuret 1V2 msk.
EKONOMI M A T O R D N I N G ping pong, 1 flaska saltas d e n o c h buljong eller vatten U P S A L A.
26 O K T.
- l (f. 6 pers.).
1 palsternacka, 1 del.
tjock C r e m e V E C K A N Kexfabriks eller o c k tärningar.
' fe — 1 lit.
kokande V2 smöret I d a Göteborgs med B ä s t a » ar.
Redigerad af T I L L serveras 18 parfym- späcket, F Ö R S L A G ett buljong.
KÖKSALMANACK fröken åter eller ytterharen, kryddpepparkorn, dor F Ö R HUSLIG full m e d äggu- strimlor i r ö d v i n rödvin, köttsky, (Föreståndarinna: i skuret B e r e d n i n g: I D e n så får afredes grädden.
O x s t e k 10 m.
fl.
F A C K S K O L A N Purén kronärlskocksbottnarna hy —.
» år, säljes D e passeras och begagnande oxstek, fyrkantbiten HENRIK GAHNS Borax-Benzoé-Tvål omtyckt sönder.
såsom och oren tids falla med T i l l g a r n e r i n g: 2 ägg.
B e r e d n i n g: Smöret skiras och blan das med de stötta skorporna; anjovisarnij rensas, urbenas, hackas iint och iröras.
Äggen vispas tillsammans med mjölken oel litet socker och nedröres till det öfriga Massan hälles i smorda och brödheströdda paslejformar och gräddas i ugn 10 — 15 min hvarefter de uttagas och uppstjälpas.
D t uppläggas pa serveringsfatet med artei midt pä fatet, och puddingarna rundt om kring.
På hvarje anjovisbulle strös litei hackade ägg, och anrättningen serveras med skiradt smör.
afklippas, o c h de fä koka i buljongen de lorna boraxbenzoe M o t medlet rubrik v å r d »: bevarande anses tills LÄKÄRERÅD väl och gnidas in med ättika och salt.
En kastrull bestrykes med kallt smör, fisken vändes i mjölet och nedlägges i kastrullen hvarefter det öfriga mjölet strös öfver.
Litet kokande vatten påspädes, och fisken får sakta koka färdig, hvarefter den upp- lägges på karott.
Såsen silas, de uppvispade äggulorna tillsättas jämte hackad dill, och såsen får under vispning sjuda.
Straxt innan såsen hälles öfver fisken, tillsättes det kalla smöret.
FRÅGOR JjJJXHVAR Iduns läsarinnor äger att å denna af af delning erhålla fria läkarråd JjjNHVAR af Iduns fr lä Förfrågningar insändas till redaktionen denna afdelning påskrift; » Till Iduns gar läkare *.
rörande husliga heter till besvarande goma af den art, at hemma i annonsafd dock icke.
A L V A P E T T E R S S O N.
lämnas eder ej.
P ö r sjukdom, delning, t y handling ni Ja, lämpar för råd behöfver personligen OVISS.
Skriftliga öfrigt icke detta i helt hos ar svar sig n o g denna a£- säkert be- läkare.
N: r 510.
Hvilken är högsta åldern f ö r sannolikaste att vinna inträde v i d Allmänna Barn- n o g (f 6 p e r s) 2V2 Ä p p e l p a j (f. 6 pers.) - 200 gr. smör, o r s a k e n.
N i ä r; ju n ä m l i g e n v ä l u n g f ö r del.
m j ö l k, 2 ä g g u l o r, 1 s t å n g v a n i l j, 300 g r.
200 gr. socker, 2 ägg, 150 gr. mjöl, U tsk.
a n t a g a n d e a f d e n a n d r a f ö r k l a r i n g e n, socker, makroner.
som ju dock naturligtvis ej ar alldeles hjorthornsalt, 2 kkp.
äppelmos.
F r u k t: A n a n a s, persikor, eller äpplen, B e r e d n i n g: Smöret tvättas ochröres, u t e s l u t e n.
E N L I D A N D E M O D E R.
Lifmedicus päron, p l o m m o n.
tills det blir hvitt, Äggen och sockret Lidins adress är H u m l e g å i x l s g a t a n 20.
V2 l i t.
t j o c k g r ä d d e, 5 b l a d g e l a t i n.
röras väl tillsammans, hvarefter smöret ned I V A R N.
l) Troligen nervöst.
S e sva- B e r e d n i n g: M j ö l k, ä g g u l o r, v a n i l j o c h röres.
Sist inarbetas mjölet, siktadt med r e t t i l l 2 3 - å r i g l ä r a r i n n a i n: r 7.
2^1 s o c k e r f å r u n d e r v i s p n i n g s j u d a ö f v e r e l d e n, hjorthornsaltet.
En form smörjes och bröd F o r d r a r u n d e r s ö k n i n g.
H a r dock san- En del af degen utkaflas och Iäg n o l i k t e j m y c k e t a t t b e t y d a.
tills krämen tjocknar och vispas s e d a n, beströs.
E N 2 3 - Å R I G F L I C K A.
N e j, d e t t a m e- tills d e n kallnar.
D å tillsättes m a k r o n e r ges på botten af formen och insattes i ugn del är nödvändigt o c h bör tagas rik- brutna i bitar, äfvensom frukten s k u r e n att halfgrädda, hvarefter den utställes att Den öfriga degen utkallas och här- l i g t.
D ä r j ä m t e k r a f t i g d i e t, h v i l a, f r i s k i bitar samt d e n till hårdt s k u m s l a g n a kallna.
luft, o. d.
Jämför svaret till Götha i grädden.
Sist nedröres gelatinet u p p l ö s t med beklädes formens kanter, äppelmoset n: r 14. ilägges och resten af degen lägges som i litet ljumt vatten.
K r ä m e n slås i vatten- 1 9 - Å R I G A B R I T A, l) J o, c: a e n v e c k a öfver äppelmoset.
Pajen insattes i f ö r t i d i g t.
O r s a k e n k u n n a v i e j u t a n sköljd f o r m o c h ställes ut att stelna.
U p p - lock ugn att grädda och när den är färdig, ut undersökning saga eder.
Ofta är den stjälpes o c h serveras.
tages den och uppstjälpes.
Serveras med b l o d b r i s t, m e n k a n o c k s ä v a r a rent A b b o r r e å la S u é d o i s e (f. 6 pers.) l o k a l.
2) S e s v a r t i l l U p p r i k t i g t be- grädde eller vaniljsås.
bördshuset i nomgå en kurs Sthlm, platser och i och for att g e - 1 S ö n d a g: ä la och Kronärtskockpuré, Colbert; salader; M å n d a g: oxstek hafstunga i rödvin m e d potatis crémebavaroise.
Polsk köttstufning; blåbärs- soppa.
T i s d a g: gröt Kalffrikassé m e d potatis; äppel- m e d mjölk.
O n s d a g: abborre å la T o r s d a g: Klar buljong med klimp; Suedoise.
Ärter m e d fläsk; plättar m e d sylt.
F r e d a g: paj Fårstek m e d potatis; äppel- m e d grädde.
L ö r d a g: anjovisbullar Ärtpuré m e d ärter m e d stekt o c h skiradt bröd; smör.
I V 2 k£- EECEPT.
3 K r o n ä r t s k o c k s p u r é 10 kronärtskockor, äggulor, 2 2 (f lit.
pers.).
kande efterbuljong, del.
tjock grädde, B e r e d n i n g: 6 salt, abborre, m s k.
smör, 3 1 m s k.
salt, 2 1 tsk.
ättika, msk.
hvetemjöl, dill, k o - vatten.
S å s: fisksåsen, 4 äggulor, V2 bg.
smör, 1 c a y e n n e.
salt.
Kronärtskockorna ansas, kymrad A n j o v i s b u l l a r (f. 6 pers.) 18 an jovisar, 60 gr. smör, 12 skorpor, 3 ägg.
7 — 8 del.
oskummad mjölk, socker.
T i l l f o r m a r n a: l / * msk.
smör, 3 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: A b b o r r a r n a rensas, sköljas i n:r na?
hvilka På- h v i l k e t kande, m e d kursen?
hört ser därstädes.
kapital träde lägsta Huru medför kunna Icke 2 är år?
genomgå lärotiden?
Hvilka H a r förbindel- Hvad v i d ske hvilken såda- belopp kan e n sö- friplats?
minst erfordras friplats?
t i d p å året P a r s o m N: r 511. där Finnes någon i Sverige anstalt patienterna för behandlas i in- helst?
28-årig landet fri- erhålla friplats, läng nämnas Pinnes fru.
eller ut- sinnessjuka, enligt Kneipp- metoden 1 ' A.
N: r 512. oljefärg dessa senare gammal K a n m a n måla ined ofvanpå gammal » emalj färger », fastna?
oljefärg B — t.
så K a n m a n lösa pä målade att upp möbler?
5.
Ego.
D:r — d.
N: r te lär mycket Prenumerera pålDUN 513. vara E n blandning stärkande af hvardera 514.
H u r a f konjak för ögonen.
ska-ll tagas?
och H u r Syster.
N: r lyder inskriften på B e g ä r m ö n s t e r af våra nyheter i svart, hvitt och kulört från 9 0 öre till 1 3 kronor pr meter.
Specialitet: b a l - Köp Schweizer-Siden!
o c h S i d e n t y g e r f ö r p r o m e n a d t o a l e t t e r s ä l l s k a p s -, och till b r u d -, b l u s a r, f o - etc. d e r Vi sälja i Sverige d i r e k t t i l l p r i v a t a och sända de utvalda sidentygerna t u l l f r i t t och f r a n k o till bostaden.
Schweizer &amp; C:o, Luzern (Schweiz) — Lars Monténs N e u t r a l a K ä r n t v å l O l e i n t v å l till y l l e t v ä t t och användes lämp- ligast sålunda: ' T e a t e r - ' A m e r i c a n Finnes N: r B a r ' h o s d e flesta 1 9 S t o r a Silfvermedalj specerihandlare N y g a t a n.
i Köpenhamn - samt i mina N: r 2 9 1888.
Tafielmusik £ KatTgkansert I nnn sorterade 1 U U U 15 kr., Hamngatan &gt; S T R A M A L J o c h B O J till P O R T I E - R E R och H A N D A R B E T E N.
fantasi- 100 5 kr.
o c h högre.
lijöm Halldén ••••••••••• •••••••••• % Köp billigt och bra!
daear rödbrun, slumpas pr bitar C h e v i o t, s o m a f ä 6 kostat en m t r, svart, extra m ö r k b l å 1 2 händelse kr., till fin o c h bort- k r.
7: 7 5 styck.
H P a u l s g a t a n.
i S t o c k h o l m 1897.
6 ö r n b o d e i i, O b a e r v a t o r i f i s r a t a n 6.
S T O C K H O L M.
3, af afpassade butiker.
S: t G u l d m e d a l j rekommenderas.
i E n g e l s k • V« k g.
tvål k o k a s i 2 liter v a t t e n; n ä r tvålen ä r upplöst, tillsättes under o m r ö r i n g 20 å 25 liter l j u m t v a t t e n; i denna utspädda lösning n e d d o p p a s plag- g e n.
V i d y l l e t v ä t t b ö r a s å v ä l l ö s n i n g e n s o m s k ö l j v a t t n e t h a f v a 36 ä 38 g r a d e r.
» s o u p e r ' alla till l i n n e t v ä t t — Ylleklädningar ' F e s t - v å n i n g e n ' S i d e n - E x p o r t.
sort.
ä 1, 75, 28, Göteborg.
Fru Sophia DDftr F V &amp; v y b r e f k o r t fr. F.
G u s t a v s o n, 2, 2,50, Norra g i f v e r y t t e r l i g a r e H u m l e g å r d s g a t a n Lektyr.
d e n 2 7 — 2 8, a n n o n s i n: r å 3 0 — 3 1 3 9 P r i v a t h o t e l l e t, n: o a f 2 0, 2 d:s.
S e k u r s e r, u t f ö r l i g I d u n.
J u l - r t % l i f a-modernaste I 1 1 V I Siden och Klädningstyger „Trilby " försandas franco från Mann &amp; Stumpe ' s YVettergrcns » Trilby » ^anufakturaffär bärliga för att uppsnygga och förlänga e E t t a n t a l ä l d r e å r g å n g a r realiseras till b e tydligt nedsatta priser o c h erbjuda för d e m o c h N y å r s k o r t.
A g e n t e r ö n s k a s.
G o d som förut ej ä g a d e s a m m a, e n billig, o m 0 K L Ä D E N e t c.
till P R O M E N A D tillskarfningsbårder p r o v i s i o n.
F i n - f i n a p r o f v e r fraktfritt växlande och lärorik lektyr.
M o t insän 0 D R Ä K T E R.
d å 2 tio-öres f r i m ä r k e n i n s ä n d a s.
dande a f nedannämnda b e l o p p till O Profver p å begäran.
G ö t e b o r g ... kjol; endast^ äkta med stämpeln » M a n n &lt; erhålles in- A d r e s s J o s e f S j ö b e r g, T r a n å s.
S t u m p e » på bården.
5 G E O R G S W Ä R D, o m Sverige Bredd j j V g 4 5 7 10 cm.
N o r r k ö p i n g.
Idun 1892 2: 25 41 50 67 81 100 öre per mtr.
I d u n 1893 (n: r 1 felas) 2: 25 Om de ej kunna erhållas på pla Idun 1895 (julnumret o b e r ä k n a d t) 2: 50 sen expedieras bårder i a l l a färger genoi Hvarje kurs (pris 20 kr.)
om I d u n 1896 (d:o d:o) 2: 5 0 meddelas.
uppfinnaren och ensamfabrikanten I d u n 1897 (d:o d:o) 3: — fattar 1 mån.
2 tim.
dagl., 2 mån.
hvar i mina förut välkända samt nya, prisbilliga Metallfabriksaktiebolaget r I d u n 1898 (m e d j u l n u m r e t) 3: — annan dag eller / a mån.
4 tim. dagl.
Half kvalitéer.
Profver franko på begäran.
Or- I d u n 1 8 9 9 (n: r 9 2 o c h j u l n u m r e t s l u t) 3: — kurs pris 12 kr.
der Öfverstigande 20 kr.
fraktfritt från I d u n 1901 (m e d j u l n u m r e t) 4: 50 K A R I N E G N É R, (T y s k l a n d) Iduns j u l n u m m e r 1894 0: 20 Styrmansgatan 21, 2 tr. Rikstel.
3530 2 3 R e g e r i n g s g a t a n 2 3 mot förut insänd likvid.
K l ä d e s - o c h M a n u f a k t u r a f f ä r, U P S A L A Iduns j u l n u m m e r 1898 0: 50 S T O C K H O L M Barngarderoben 1901 (12 n: r).
_ 1: 75 1: 25 U t f ö r: f ö r g y l l n i n g, f ö r s i l f r i n g, f ö r n i c k l i n g K a m r a t e n 1894 (n: r 19 felas) för tjänare och hiträden, praktiska och be- A f a l l a e k m ö b l e r f å s d e b ä s t a f r å n K a m r a t e n 1897 (• 18 ») 1: 25 P r o f v e r m o t 3 0 ö r e.
s a m t renovering af kväma, i häften £i 25 öre hos Ekmöbelfabriker) 1 N y k ö p i n g.
K a m r a t e n 1901 2: — H U G O K R A N T Z, M a l m ö.
P s i l a n d e r s P a p p e r s h a n d e l, G ö t e b o r g.
Begär priskurant antika o c h m o d e r n a metallarbeten.
tionen, af Idun, Expedi- Stochholtn, portofritt: m. Platsagenter antagas.
Undervisning i I linnesömnad DAM- och HERR- Sportkostymtyger Mann &amp; Stumpe, Barmei C.
C.
S P O R R O N G &amp; C: 0 God biförtjänst Kxp.
af Id-un.
A.nders Strandbergs Jfonnulär till tjänstebetyg Läs och märkl ä
— W o o d T 7 I L L NI FÖRTJÄ » N A vid köp af V y - och illustr.
Bref- kort, så köp dem hos ^•to Road, land.
Boumernouth, Tidningen » Ashore gifves äf Agnes grundläggarinna ifrig " 341. vatten under är 60 öre, 50 st. kr.
1,10, 100 st. kr.
1,90, 200 st. kr.
3,70, 500 st. kr.
8,50, 1000 st. kr 1 6, —; alla sorterade.
tunt Forskarinna.
För några svarafdelningen en bröstet.
de * t Vore beskrifning mer, då eller den år för [möjligt uppgift var sedan huskur på få år i 346. i num- införd?
N: r 516. handling Anhålles af o m råd vid be- få N:r 517. medel mot Haf säg m i g sedan något en med måste också och genast faller af därpå N: r 347. mjölk, 85 En gr. behöfligt en — li- smör, kakor N:r utmärkt engelsk insändande porto för af 1 (19 nummer nästa år 1 i m o t och p o stan vis ning april — december) kr.
25 öre till Abbotsford, 354. en finner erhålla nykterhets tidning kr.
Fleetwood-Derby, kan ni dito I Iduns medel att hjälpreda mot samt M r s A i r n a skäras Richmond en i små stång hel den bitar, kokas kanel eller hafva er I Iduns hjälpreda pä förekom- beredning af kaffe^ m.
442.
I bokhandeln ordstäfs- en dylik anser eller och finnas små ordspråksböcker.
välj själf de språk lampliga.
Welleda.
dantag R — e.
är vårtan Den kollodium, Ingnid i af Detta MATHIAS.
ett FORTS. med kan då la- 2 gånger härvattnet N:r så R — e.
nom 1 » Pertuisina Vivienne).
af N: R.
lifvet lycka!
som 45 haft ligen Jag ung » andra att N: r ni Ett förträffligt hvarmed svingalla.
borsyre- och 379. finna I ett som spéci- Nära ett sedan hälft dess.
hos sekel Flink sägas, näsan och hade för medel utmärkt då tagit hade far.
svunnit hän Bret j: r, af det och Mathias gällde händig att varit på inlägg- yttra Likaså i hjälp- en g o d till plöja, fiskfångst allt så eller en stuga mil långa han mål.
af mycket tjänat alla ser sin man lika villig och än för att R — e.
romaner stilla sitt uppdrag.
mellan var fullgjorde lugnt och Under långa sysselsatte de han sig Harte, lättare som eller; 0 Rell, » Gastons så göro- han dock allt att tagit sig Visserligen far till men under hur tacksamhet Ett hade son ofta utmynna säreget godt härvidlag varit för- rådande husbondfolk jag lagt och märke uppsökte sin tjänare.
till, egen att Dock Mathias lilla vrå.
Möj- vin- kom sig detta a f hans inneboen- mest » Gabriel Goldschmidt); (öfvers.
allra af alltid ligen öf- t e r k v ä l l a r n a i de tog dag-ar, ord?
D å sträf- aftagit, tyckte från tycktes på Jag gubben.
krafts och andtid människors i annat först snälla, dem omkring äldre.
krafterna var så då med sitt döddagar.
arbetsför yngre.
varit han väl och allt till något sysslade det de hållande — fullt östermans hade han helst som var Mathias att Mathias, och unga hade När uti rum de förut, åren och de slutenhet.
Con- med att göra laggkärl, hvilka fingo följa H. med på stadsresorna och då omsattes i Middagsklockan v ä c k t e m i g ur år förom masten » (fri D å gubben österman dog, funderingar, och ett par minuter Carl Eneroth); Edith penningar.
M a x lifvet » R.
(öfvers.
stannade » Jonathan af Paykull); och sonen, Mathias och då kvar den hos fyra äfventyr ».
man års ålder gifte öfverlämnade sig, o c h gården Det bästa!
poulard-^ideq och hördes änkan senare Weir- Welleda.
ci- som öfverenskoms, änkan sitt hos ännu J gärna » Pengar fastland » med Mitchell, af » Två Böneman); sönder- hans arbete L i - Antingen ingnid.es.
recept Amerikanska (öfvers.
Carpenter, af R — e.
sitt 1901.
409. versättning: roy » är med vade öfver sista östermans rekommenderas skörda, att bygga upp salicylsyrelösningar.
eller att ro den flere K — a R — e.
in till hufvudstaden Iduns hjälpreda 1900 kan vägen K — a N:r själf, kvar och han förmod- att hvarmed Estland, dräng hört kommit Äfven ning- a f s y l t - s o c k e r g u r k o r.
redan få år ho- var bjuda hade man sidan », menades för tjänst badvatten rue FÖRKG.
hade han från i veckan Parfumeri (53, 376. sig » gamla », uppehälle äfven den i » L a FR.
Hvad att hygieniska säljes Paris för båda skulle med borttorkar.
361.
2 ».
1900 D a n a, rifna Ledig annonsplats!
genomgått Studentexamen Farmorsgumman försvinner.
skedblad kaså tall ' i vatten litet måste visp- vårtorna dagligen bränna med half- terpentin, för och är Welleda hårväxten.
skalas gånger kan af fallande bearbetning hårets befordra Rabarber 2 ale » samt i en beströ liter socker K — a 356. tills dä n:r R — e.
en ungefär till N:r par M a n N: r svafvel- å Utkallas flitig K — a JjjNH VAR af Iduns läsarinnor uppmanas r i k s s t o r l e k.
I n n a n d e i n s ä t t a s i u g - lifiigt att till inbördes nytta i mån aj n e n, b ö r a d e n a g g a s m e d e n g a f f e l.
A f förmåga besvara insända frågor.
Svaren d e n n a sats b l i r d e t 10 ä 12 k a k o r.
Skä- insändas till redaktionen, och angifves all tid tydligt nummer å den fråga de gälla.
r a s i 6 å 8 k i l a r o c h b r u k a s t i l l s m ö r.
At de tre af våra läsarinnor, som under g å s b o r d m e d t e.
K — a R — e.
årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör- sta antal frågor, komma vi som en upp N:r 353.
I Iduns hjälpreda för muntran att vid dess slut utdela tre pris, f j o l f i n n e r n i e t t m e d e l m o t f o t s v e t t hvartdera bestående af 25 kronor Förd.en S e e f t e r d ä r!
skull bör en hvnr, som insänder svar, alltid K — a E — e.
underteckna med samma signatur.
» Intresserad » A t t men utsläppas, d:o af för omeletter, medel.
öfver- bestrykas inpudras gÖres af jästpulver.
tumstjooka ett hufvudet deg under ni Spä- Welleda.
dem.
lös smak.
K — a 360. an- k a l k sig, då efter potatismjöl upprepas, småningom och på de N: r öfverallt, pis, visar då med socker hela Denna måste åiter och inkom- osvikligt m e d vätskan stryka.
m.
K ö p då följer bestryka och hjälpreda recept att ning.
ty ohyra fotogen M a n 439. billiga mellan rena, Har insektspulver samt och sanden, ett Welleda.
af tronskal så K — a 334.
Sundberg ej.
N: r sand, des med ned, dem fotogen persiskt hög Iduns beskrifningar bröd dagligen man kan i (62 Welleda- ren- närheten vingarne inspruta med blomma, en I landt bruk skola.
N:r ett ohyra.
bör ohyran ohyran N:r A.
andra och golf I 438. fordras E — e.
med.
m e d ej fort hönsen SVÄR och Sköl- under krypa af skaka orenlighet i hönshuset, spruta Edith.
finnas mit man händer!
vridas.
hvars under äfven Hagman Welleda.
gnug- liksom sand.
436. återfinnes N:r det förekommas genom hvilket håller sköljning godheten ömkylda ej N: r hals- och men äro kunna nan så får m e d sand ten Syster.
köpas, Alfred som och sjukdomar kan bör där sockersjuka.
af Riddaregatan).
1900 kokande När klara, våt, för hönsen hönsburen Syster.
men D. hvetekli, kramas hönshuset, hönsen denna och liter draga.
det Hönsen senare fjiädrarne, i (20 ma beströs de stod.
kräfta att häri, utsatta hvari 515. eu liter stå strykes hönshuset sättning 2 Frimärken partier, Mästersamuelsgatan) och F. K — a bör öfver- såsom Homes 431. stora kläde.
lig-het svensk N:r ut- 1902 Welleda.
siar afhälles och Detta i känd 5 Sailors hall " får försiktigt, jes N: r grafvård en tvättas djur N:r på duken gas M a n lock kallt, Insänd Newtons Eng- Afloat », Å.
7 " John Fröberg, Fm- spong.
10 st. 35 öre, 20 st. Isac Weston, af IDUN — nykterhets vän.
N:r likvid.
Hants, and 697 vid farmorsgum- mig och karlarnas tjugo- öppnades, tog un- och med en » Sitter steg tre viss frun par på berget.
ögon mina senare Dörren betraktade öfverraskning.
här hos gubben? » ut- Sundsvalls Enskilda Bank till kr.
5: 20 pr meter, porto- och tullfritt!
Profver omgående; likaså af svart, hvitt och kulört H e n n e b e r g - S i d e n från 85 öre till kr.
20: 85 pr meter.
På grund af sina egna iakttagelser 22 Fredsgatan 22.
G. Henneberg, Siden-fabrikant (k.
&amp; k.
hofl.
), Ziirich Sparkasseränta 4 proc.
Kapp magasinet giftfritt l a m så a r rena fördrifv fr fö h re å k a isk s a vull- * \ V « Jaktlsttri nad och in o fl m amm ation.
X * •STitlltll * äger rum den 1 Februari 1903.
Inköp af lottsedlar bör ske 12 Kungsträdgårdsgat.
12 Jtojjuviltrire ^ vid försök m e d olika behandlingsmed-l be gagna sig ständigt a l l t flera a f d e t a f fil doktor P.
Håkansson uppfunna preparatet Salubrin v i d fall a f sår, i n s e k t s t y n g m.
fl.
yttre skador, e m e d a n det är och befunnits vara det verksammaste medel till att och samt till att och 85 öre n O m utspädning och olika användnings- sätt läs den bruksanvisning, s o m medföljei hvarje f l a s k a a f fil.
d o k t o r P.
Håkanasons fabrikat.
god tid, emedan det visat sig, att desamma blifvit slutsålda långt Geijer i innan föregående dragningar.
Pris för lottsedel 10 kr., beställning Salubrin tillhandahålles i parfym-, oeri- o c h färgaffärer.
P a r t i l a g e r h o s Tandläkare ARVID LIN G, &amp; C:o, Stockholm.
Norrmalmstorg 1, 2 tr. Rådfrägningstid 2 - V23.
Tel. spe till landsorten åtföljd af likvid och 40 öre (till rek.
porto och dragningslista) Vinsternas belopp kronor.
Högsta vinsten Brunkeb.
106.
Ansiktsbehandling.
Tandläkare (enligt läkaresystem).
Behandling af Hörnet af Sturegatan och Karlavägen.
Allm.
Tel. 130 57. samt kronisk R i d d a r e g a t a n 8 (strax vid Birger Jarlsg.
Stureplan).
A l l m.
t e l.
103 56.
Elever mottagas.
tandläkare (Sjöquist 6 Sturegatan 6.
Riks 4591. snufva.
o. b å d e in- o c h Allm.
5463 Tandläkare G. W. Widfond, Drottninggatan 74.
Doktor J. Äffedsons furs i Sjukgymnastik, Massage och Pedagogisk gymnastik.
medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter, som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-ärig, börjar den 15 sept Prospekt på begäran genom D:r J. Ar- adr Strömsbnrg, Stockholm- Dramatiska Teaterns Lotteri, Beställningar utföras G r a n d H o t e l rekommenderar till den ärade allmänheten sitt nya och Taffel- musik hvarje dag i matsalen från kl. i Indiska Caféet från kl. 8-11. möblering Under höst- och vintersäsongen äro För priserna på de rum, som icke ligga åt strömmen, redu- afATEfl _l N N El!
TSTYUSLA B _ i » P O » —.
vlfnsosAFf 17 H H r i r t G H T H n 17 J Professor 6. f^sSZa^rTAHOS ^€2a- URVJII u Hm-juit n K i A i omnss ö l i H _ egen massagemetod mag. - 5TDRT - R sm i mn T l f ER OCH RAORVTR S A XDJÖ Ana och tarmsjukdomar, kvinnosjukdomar, p kronisk snufva och svalgkatarr m. m.
\ T fjy T n m, B A D E N &gt; * * behandlar med K Pariser-, Berliner- Dresdener- och Londoner-Modeller.
H S r o t e x / érrl Eri års frisör som under n a i CLO V a l U. tid vid utöfnin- Fredsgatan 32, Stockholm 0 gen af sitt yrke användt många i handeln förekommande både in- och utländska hår- medel, skrifver: att mot seborrhé, mjäll och dylikt hvaraf hårets affallande beror, finnes intet så verksamt som Finnes till salu hos frisörer och i välfournerade parfymbodar samt hos Kongl.
Hofleverantör Återförsäljare erhålla rabatt.
Zlwertz * Extrait J.
A. Ziwertz i Göteborg.
5 — 7, o Vegetal.
I Karl H. Nymans i jtvrjvRWi, Tr k i A I ar.) '
vedson.
- i 5 Rådfrågning 2 — 3.
Artific.
tänder från 2 kr.
st., plombering m. m. Rikstel.
2754 Brunkeb.
2190 - rekommenderas.
NYHETER 50.000 kronor.
Fröken T. ABFVIDSON, O B S.
!
Stud. och praktiserat utomlands.
Behåll adressen!
700,000 alla John 1 V. Lindh-Hygrell, Manicure.
Fotbehandling.
7 Karlavägen 17. ansiktsåkommor Andra dragningen I D U N A ENGÉCBRÉKTSG.
5.
Träffas hvardagar 2 — 4.
JJI - E&lt; X r rVattenbad m.m. Elek.
ljusb.
Hetluftsb.
(fr. 100°C).
Sandbad.
Allm.
Tel. 184|51.
Café, Bar, Buffé t Biljard.
3 af matsalar, herrum, salonger, sofrum, re- stauranter, kontor, villor etc, torde illustr.
prisk.
begäras från cerade.
EDV.
EKELUNDS Stor besparing i hushållet.
OSCAR Snicke Adr.
rifab W rik i s r - s A k m tieb eru.
olag, I alla välförsedda speceri- &amp; delikatessaffärer finnas nu 40 år sedan affären grundades.
Solidt och prydligt arbete, snabb expedition och mode- rata priser.
Specialitet: Försäljningsaffårer: hvaraf erhållas, om det användes enligt beskrifning, de deli- kataste tårtor, kakor, krämsåser m. m., allt Wiriborgs Kräm- &amp; Tdrtpulver, dande af ägg.
Ekmöbler.
utan använ- Stockholm: Birger jarlsgatan 22.
Göteborg: Grönsakstorget 2.
AKTIEBOLAGET T H.
W I N B O R G &amp; C: O, Kongl.
Hofleverantör.
— IDUN 1902 698 — guldbrosch och tjock guldkedja på sin hvilade under det bruna täcket.
Men Fallande räntor svarta klädning.
De hälsades med på- minnet af Mathias ville jag gömma i Albin Lenhardtssonsl fal ande artighet af både värdfolk och beröra ej mitt hjärta.
g ä s t e r.
H e r r T ö r n k v i s t t y c k t e s i n g a l u n d a Jag skyndade bort till m n i a små Lifräntetagare.
taga illa upp, att han titulerades pa- De hafva en fast inkomst för lifstiden barn.
Jag kände ett behof att omfamna stor, och hans fru smålog tämligen nå- dem för att riktigt få känna, att jag digt till höger och vänster, österman hade dem, och jag b. viskade i deras små förhörde sig om, hur deras resa förlupit, öron, att jag älskade dem.
öfver allt och herr Törnkvist svarade med hög ä annat i världen.
ar ö a g p s it t a a l, möjliga röst, som hade något själfsäkert i k i l n l m a b n e n - ta ldt h k ända soliditet till 21 llfränta % oc g h en e o r m b på ju De n b ä s t a f ö r F ö l j a n d e s ö n d a g f i r a d e s b e g r a f n i n g e n.
de r största möjliga Utmärkt till Kaf e och Té.
kom fram och o. hudens vård.
gen, som.
tycktes säga: » Mel antiden hade varit upptagen af tändernas, en K.
M munnens sina fonder på bevisa motsatsen den som vågar ».
Han a j: t K o n u n g e n s hel del f ö r b e r e d e l s e r d ä r t i l l.
B å d e Ö s t e r - Hofleverantör.
.1,316 millioner kronor.
slog emel ertid på anmodan sina händer Närande!
Välsmakande man och Jan Erik!
hade rest med ång- Ö fver 6 / millioner u t b e r ta las årligen t h å r d t t i l s a m m a n och l ä s t e en t ä m l i g e n 6, 2 8 5 l i f r ä n t e t a g a e.
båten in till Stockholm för att göra l å n g b o r d s b ö n, h v a x e f t e r m å l t i d e n t o g T ar n if e a r s til h a n e d a å a l a st s å och bo u la p g p e ly ga inköp af kista och svepkläder, spe m c a e- samt frågade vid hvilken tid jord läm b e r d v h il i r g ts snin k o r ntor sin - början.
brast österman.
» Och blomster har rie han r och grönsaker.
Två får hade slak - S t r ö m s b o g, S t o c k h o l m.
f ä s t n i n g e n s k u l e f ö r s i g g å.
ma n h a d e n y c k e l n, och det var n ä s t a p la- vämjelse jag skg män, kvinnor ' och n fått.
Vi få så mycket tacka för ho- tats på gården, och bakugnen hade va » r D it et dukas nu till frukosten och så Hela bång af bröd, som lågo uppsta me d de vi d b o r d s ä n d a r n a, f ö r s v u n n o t i l l i k a nom, vi. » i bruk mer an en dag.
Ett par unga, art folket hunnit samlas, börja vi arn gripa in på de gula pannkakorn » Ja, det gick fort för honom att raska flickor ur granngården hjälp ät s t n e a.
Var nu snäl a och kom al esamman, med smörpyramiderna, fat med korf, b s o m blifvit utburna och nu med r ic y k ddad sill, äggrätter, stekt fisk jämna nyss me a komma bort, » sade mor Greta- med till sin med bakningen, farmorsgumman sa t n t gfru Amanda också, » och därmed k j u g l nrum kantade bordet.
N och f o r m o s t t ö m d e s och f y l d e s å n y o, något pipiga röst och torkade sig i me e d tt hörn och stötte kryddor, ren han sade för att öfvervara dukningen.
s l u t l i g e n a l a oro mät a lästes tack n elsebön af pr v förklädet öfver ögonen.
russin el er skalade mandel.
Det både Snart strömmade folk till från al s a tånka efter stånka iskänktes ur de g e d ikanten, hvarpå öster n y h e m t a g n a d r i c k s t u n n a n, och de f y r a l å e ll, bönder från byn med hustrur, barn » Han måt e ha yrat in i det sist h a ö; rdes och syntes, att Mathias sku h man bad s i n a g ä s t er vara vä k l omna å b o n d d ö t r a r, s o m h a d e s e r v e r i n g e n s i g ko m han slog ju muggen i golf vet, » yttra d e ma mel heder i jorden.
och tjänare, öfriga grannar samt beka n t a k l o c k a n et t f ö r at t ät a m i d d a g.
la, sprungo svettiga ut och in mel- Jan Erik och såg frågande på föräl- Tidigt på morgonen af begravningsda fr - ån närliggande öar.
Den gröna plan å e n gd l a n b o r d e t och k ö k e t.
D ä r i n n e var mor (F orts.)
drarna.
l r d man sysselsatt!
med att fyl a, de tom- gen kom Österman inklifvande till oss.
mel an Östermans stugor blef snart ö fy s t e » I ska ' väl inte orda om muggen Han nu, stannade ej vid dörren, som han af el- människor.
Hustrurna gingo ett ögo m n a - faten, men farmorsgumman hade fått helst du, Jan Erik, » hördes en darran j d e e st brukade, utan steg fram och s b a li t c t k e in i köket för att hälsa på mor en ra- stunds hvila.
Jag fick se henne sitta TIDSFÖRDRIF röst utanför dörren.
Det blef ett ögon si - g pil den erbjudna stolen.
Greta och farmorsgumman, männen sp i n, fönstret, hvarför jag gick in och frå- blick tyst, och Östermans stego åt si- » Jag skul e fråga, om herrskapet v k i a ll d e lugnt och fredligt ute på backe g ade, om hon ej tänkte komma ut och e dan för att släppa fram farmorsgum - och att barnen satte sig stilla på sätena g, ö REBUS, l skap.
Nej, hon skräpade h e d r a g a m a l M a t h i a s och os s me d man.
Jag sökte fånga hennes blick ko fö m r ma på begrafningen » som voro utstäl da ett stycke från b det a r r a a, os var s s fö ä r g a m m a l at t v a r a me d på.
att möjligen få någon förklaring öfver stora bordet.
Man väntade blott på » h pr ö e g - tidskalas.
pa PA T hennes ord — • det var ju hon, som al ra » Tack, tack, Österman, ni få väl mån- d i k a n t e n » f ö r at t f å b ö V j a, k a l a s e t.
Ös - H — LD B — M.
ga nog ä n d å at t p a s s a upp på, » a f b ö j d e » Åh, i n t e är väl f a r m o r s g u m m a n f ö r först talat om den sönderslagna muggen, terman anförtrodde mig i all tysthet, gammal att äta? » frågade jag skämt- och som tagit upp bitarne med sig — jag, » och ingen passande klädning at har t han haft ganska mycket besvär för CHARAD.
jag et hel er med mig på landet. » men farmor gick tyst genom rumm att fal herr Törnkvist att med sin när- samt.
» Det gör ingenting, alls ingenting, » v fö - och framföral t med sitt tal och » Bed mig inte, frun, för jag kan Mit första högt på starka vingar utan att se hvarken till höger el er a r o er skog och dalar svingar; k a larade österman, » frun kan komma, fö som redrag förhöja sorgefestens högtidl in vänster och försvann bakom den tunn g- te, » hviskade gumman och sköt mig Sig b ö vi fv d mitt andras dån och brak, lig e t t.
Denne var nämligen en mycket me om- d båda händer ifrån sig, och det Oc bräddörr, som ledde till hennes rum frun är nu.
Jag tycker det vore ro h Man fienden fick lugn och spak.
Jag gick ut.
Bakom mig hörde at jag t visa grannarna, att vi äro så god t a yckt predikant, som turvis höl m var öten en sådan ton och en sådan kraft i M it tredje klingar gladt och lätt, änner att vi kunna äta en bit mat på öarna rundt omkring.
Innan vän d Österman säga något om, att - de sku v l e ta e n tta » kan », att jag utan ett ord vidare På violin, på flöjt, kornett,, ifvit al tför lång anlände emel erti t d ryckte gummans händer och gick ut M.
en är en bokstaf, rätt och slätt!
flytta liket.
Hul Fanns nu intet, al me ls d hvarann, och maten räcker no b g l » ti a l a i om mig en aning om nå- Mit fjärde under sommardar intet kvar af Mathias?
Och dock h d d e e han med en viss stolthet.
den efterlängtade åtföljd af hustru och Det uppsteg n de rätt.
Det var blott ett lik, det » som På detta tackade vi och lofvade kom- dotter, den förra stor och ståtlig med got hemlighetsful t, hvartil farmorsgum- Kan ligga spegelblänk och klar.
I • Örebro Efä-öres Special Stomatol.
MUTUAL LIFE L I F F Ö R S Ä K R I N Q S B O L A Q E T B 4 = - jt ^ - j^ - jv - &gt;v.
&gt;«v &lt;A » ^£ Hjälp i nöden.
I go h änd el il s - 9 nå n f m am j e m e d e l h a k st n ig a t r, in tor s de ju ma n afv a ll- na i * Bäst, elegantast, modernast t got id h m a e d O: h m a ig, a e som l o vi re d em lin d r fa l m kan en ar ta, å vi b d å o s v r a r e tm h in st d o r n a e kan i n sjukdomens fr n a d m sk ri- län- B d a e s å Prenumerera genast ge, på la ti n ll d s et läka ren drö h ne r ela an lä n d r a.
, De hv ilk B kan ja in h d a g a e n n k e - d (t l f a s t e m e d e l n äro dä de b ä s t a, e m e d a i n ä r maste postkontor eller bokhandel för 4:de a t t a det o n d a vi d r o t e n.
En m ä n g d s j u k - kvartalet om Ni vill erhål a vårt lands innehålls- d o m a e r tnin la ta em t. ed ex. an ku de r n era på sig sky g en o m e o n do st m ar m k h u d r g n d a r b i, r ikaste modetidning.
lo ä p r p et b pä lir det upp sj v u ä k a dt stä oc l h et sju och kdo d m etta i t fö så ljd u d a f r m s f r ö e Prenumerationspriset är för kvartal å plansch- PC al det t s i äg a a l mä b li h r et bo r e ts t p o.
lad t il el d e e r ssa afle sju d k t, do so - m u p p lagan endast kr.
1.50, å den andra O n h e r T mar h ö r lk a ata bl r.
r, a.: as s t m ä a r, tor he i sh lu e n t, gor reu oc m h a b t &amp; rö k s a t, -: © upplagan endast 1 krona.
b r o n c i a m i h l g ik e ts r m r to g r g, - hö oc f h tsjuk a o, rs s sm tyfv ä a h s le v fv u e l r - -, na oc mag- ed, ä r ju y k rtor oc, d oc h n r l i d a n d e oc h s t ö r s t a e l e n af de har s.^ såso k. m förk et y lnin g s s s t ju k do ma s r n e e.
rt H it k ti a l s nd t h a i g t oc h ä k v e r m edel hv i ilk d e y lika har fa et l t a n v änd ls ta s l en n ap sp ap p r e er, me n t s t o r t a n a c k d e l a bl fö.
rlo a. r, ar att sin det styrk vid a, l e ä n n d g a re st k tid s ^ f ö r v a r i n g r g t lig tid hud får d b r l a ifv l upp iggan b d lä e sor och och äfve at n bos följd m d o ä t o a r - a t i r a f et t f o r t g å e nd och v fö a r r o a r k gt ar re a s n u v lt ä a n t da ic n k e et kan sto e r r a nås.
D es ä s e u t t o m sa ti k d s a m r o r.
M a n har d ä r f ö r på s e n a r e t i d e n v än k dt al a c d a t ps p ic o in r p lå ste p r l, aste v r a, nlig en ve h e a lt r n en- lika k e l t ö s t s o m r k k a s f a ti m gt m me a n b m ra a e r le a n ktig är t oc här h m ild tu t. r Den af v e r r a k e.
s e tå n d v sd tin k s tid p n s k p e p p a r M e d e l t kan f ö r v a r a s.
ma M an erh to å rd e vid låste köp r m a l t f i a d brik o sm bse ä r r v k e lä e r n a g, re at » t K n l e r p e d t utmärkt grafisk konst spr ä å k n ta g » G (se erm af a b ildn A in m gen) i, an end a s r t ou d ess Cap- a är si o cin a de - t p n e r c P o s t lin er d, ra som och ofta någr a a ndra t m i m a e r del (illustrationstryck, litografi ocb hemigrafisfea k u n n a lå a s n b fv o e ta s på.
, U där m reproduktioner) l t ä n g e v ä n d t s f ö r g ä n d e r h a l t i g a ef - e i r t a p e n g in g ar int e x is s t e era att och göra pub lik e ö n v af ar d n e a s s sa i.
s t e t r e s i n k p tillerkändes P lås e tr l e e n e ir r e h å t l as från å d: de r O fles t t o a K ap o u te s k ä h 80 em. öre r d k r a e, C f r a ig b e r: ik, A M d e e t bur F g. läk G pöt a m po a te g k ta ?ne Ör ra n ld, e M l för ö. Sve- 4$ IDUNS KUNOL.HOFBOKTRYCKERI jjt v &gt;£• - &gt;y För H u s m ö d r a r Iduns Modetidning.
3 5 or H u s m ö d r a r - ^j &gt;£• &gt;£• ^ &gt;£• &gt;£• &gt;t- &gt;£• Stockholms Dagblad Da en me s r v, a so r m t ön s lä k d a sig k n i n g br a oc h b i l i g ^ s h k la ud i g c a k to e rn gä a, pa ty u o fv där m a n e i t, ala fö e r d - ra u tom at b t e b v a r o r, t a la r de och st e o le - - ra gan lo ta kale m rna s nte s r v in d la Gör nde ed h r y ro o i n g.
a in kö 3, p I i tr. M ag de a n s n i st N o s l t r a, S S to p ra V a t r uga ta S n k upp, ö r e c i a l a f f ä i a ty nd där i- Morgon- och Aftontidning.
n a v i e n af S v a r t a K l ä d n i n g s t y g e r, bservera Stockholms Dag- är sva ni rta al t v id finn u a rv de al b t ä i s l t l a O a is r e o r r s.
äk i er det l a på n st y ö at h r t s e t t a de - blads rikhaltiga, lättlästa, l na.
ägst S a är p r A e r är o nu n i k o m t af re P ko m en d e ty ra t F t a k n o ta lo s s i- - s ty a g lt er u o. r s v k a i l ld r r m om en a d g s er s, a e m illustrerade G e n o m b u t n a t y g e r t S i d t e a n.
- tyger fr. de enklaste till de mest elegan Son dagsn umm er.
MAGASIN N 0 I R, 3 Stora Vattugatan, 1 tr. upp.
Bestämda priser.
Öppet 10 — 4.
Husqvarna l l S l i Köttqvarn MALMÖ ^ BEST W \ PATENTg bör finnas i hvarje ™ hem.
Försaljes af alla välsorterade järnhandlare.
Mästerverk # Guldmedalj i Qefle 1901 fe » äro mina fotografiska ap- parater.
Oerhördt billigt och bra levererar jag från kr.
5,50 apparater och till- behör med lättfattlig un dervisning, att genast kun- na framställa vackra fo- tografier.
Rikt illustr.
katalogsändes franko mot 50 Öre i frim., hvilka vid köp godtgöras.
fr för Ulms och plattor.
fås — till hushål sbruk — äfven i 5 Wilhelm Röver, Berlin, Charl.
2. kg.
originalpåsar med bruksanvisning.
Specialité: Moderna, klappcameror fr * LEDIGA PLATSER.
a Instrument m e T u t b y t b a r a, outslitliga ljud plattor / te / w- / / - tf^&gt; / " erqifvande af T a l, Sang Musik etc. Fo n os r a fe r mod god och stark ton Frän 6 kr.
t Prenumerera på Barngarderoben!
• Hellmann a, S ö m n - h a m b u r g • Plats so n m yn h g u shå a l e f r s r k a an erh l es alar 1 ne n.
ovem b r er jä hos m e b r e ä s m i a å D S v a e t y g oc h f o t o g r a f i s m t l ö n e p r e t e till » Af ärsman 1902 », Smedjebacken n, tioner
— Uppmuntra * * * * * IjemmdusMen.
699 IDUN 1902 - Gör, med vana händer.
En I hel flottilj, som kastat ankar där, IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYGKER Krydda, som till norden Och från hvart mast rä gulröd vimpel F y r t o r n e t s Man i massa sänder.
svajar — 4 k o n s e r v e r Konstnärsnamn.
Ett husdjur.
Besät ningen ock röda tröjor bär.
LITOGRAFISKA A N S T A L T Stjärna uti natten.
SIBYLLA.
Hvad hvar brukbar farkost Kan på djupa vatten. '
i i IH TREKANT.
K J l i U « Bättre och billigare än de ut- Litet, spetsigt verktyg.
T r ä d s l a g.
L u f t i g t v ä s e n.
' i ^ - • 1 2 3 4 5 6 7 ländska Fooden äro de svenska H vad ibland I gören a a a a a a preparaten Dynamol och S t e - Nar I » Strixen » Iäsen.
Hur en gris bör vara, fanos.
i i k b d d Och en gödkalf äfven.
Till salu å de flesta apotek och H v a d mor —?
— h a d e k k k k 0 i hvarje välförsedd specerihan- I den fasta näfven, del.
Där hon stod vid härden, FÖ RST K LASS I GT 0 0 0 P För att därmed röra ARITMOREMET: Turistföreningen: Tu- s s t T ett kärl — säg hvilket?
rin, törst, gren, Inn, öre, Seine, Signe, fru, Mit hela finns i Sveriges land Huru vilddjur göra.
GATA.
gös, Sif, ingen, ur, Surte, Sten Sture.
t Vid Östervågens väna strand.
Tvänne don för hästen.
S t ö d f ö r b r u t e n g r u b b e.
F a s t l ä r d du är — det s ä t t e s ej i f r å g a • KNUT.
Sjukligt fel på kroppen.
Och känner till i Sverge, hvar kanal, Mossväxt på en stubbe.
Så vilja vi ett litet spörsmål våga.
okstäfverna omflyttas, så att orden i de LOGOGRYF.
Man inunder oket.
Och sätta dig på isen — den är hal.
hv B arandra motsvarande lod- och vågräta BREFLÄDÄ sdju — r ut i skären.
Uti din Atlas bör du icke söka En fågel — en ståtlig och s m i mande s H va u n raderna bli hvarandra lika.
De äro: 1) rot- Pälsen, som det skyddar.
Just den kanal, som här vi tänka på — Med de hvita vingarne spända frakt, 2) hur den ej bör ätas, 3) går i rök, H v a d ma n gör me d b ä r e n.
Det s k u l e b l o t t d i t t h u f v u d b r y f ö r ö k a, Til flykt öfver böljande, vid ocean, 4) bibliskt namn, 5) skyddande, 6) arbete, REDAKTIONENS BREFLÅDA: P i a n i s t e n s m ö b e l.
Oc h på de n v ä g e n kan m a n de n ej nå.
Til aflägsna stränder, kanhända; Amerikansk läsarinna.
V ar id be gs g - en 7) b S o f r u m u t a n d a g e r.
Den utaf mänskobänder danad blifver, okstaf.
p o Svensk sfc e n n d, F alk a e lm nb s e ta rg s).
Tidning och T n r in Kanhända ock blott till en hemlandets hamn R U T G E R.
H a l a (H d Och skyhögt svarta vågor i den gå, Och svanen han bär just vårt hufvudo R rds uskigt pinoredskep.
S. k E d a a r d efl e ek one i » v v ä ör n e d n a h d e e ts, » - men l mma, fager.
På hvilka mången eldröd farkost drifver namn.
Liten b o f i r k å I. a gan u n r n lv t is i e v r ara ä lg l t g r u Och går i kvaf — de äro allt för små l v i s s t s k u l e d e r u p p s a s, o m de Han bär utaf fjädrar en liten bundt-, LÖSNINGAR f m örd e u s pp i fat I n d in u g n,, h ge var a n ledn ing ans t e ill b m y n ck at e t n in Men hemma i den säkra hamnen vajar Och räkna vi dem få vi elfva.
i s s f ö r vi ä s t TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 42. för Sjuan.
vår del S a ju fb fa ö l j d a t den.
Att foga dem samman är oss förundt — o d m ig t t i!
sm — den äkta Precis som vi önska det själfva — C H A R A D E N: G r a n - n e.
Gioja.
J ä m n g o s d i r le d t ö t m a jl n GEOGRAFISK LÄNKGÅTA.
Och säkert skal lyckan därvid stå oss bi k o n s t e n s f a r l i g a t e j o.
ito.
FÖRVANDLINGSÅTORNA: Brita-krita, Sigfrid. — Castanja.
Dito, ån d Och lösningen riktig och genomtänkt bli.
Viola-vil a, Karin-kanin.
Maj.
Har ni n å g o t verkligt g att fä b n ju I ii III IV v ar ni vä k l ommen — elj o e d s t få g d t!
a ORDSPRÅKSGÅTAN: Lifvet är kort, — is og g e o t da och a ts s e t r Först en liten fågel; men konsten är lång: 1) lemonad, 2) silfve Juvienta.
r, lhet D för elv om o n k s o a n när — ligt.
men i TIiöTJnTöT Hvad han flinkt kan göra.
3) sofkupé, 4) resvagn, 5) student, 6) som re- En he enkel landsfru.
Som ni f i n n e r, m Si Hvad på stöfvelsulan J gatta, 7) lönnträ, 8) drufvor, 9) rättika, v e 10) c k las in u n g d e a fä r r inna sam i m a sy np u n kt m er ut e - r. af en a n n a n s ä n d a g e n s n u m Bondens dräng plär föra.
k o m p o s t, 11) s t o r k a r, 12) s o t a r e n, 13) s m ö r - 3|8| |5 11018!
8|12| ån e m i e c r ke kan A. an G: s s es up u p t - säga HL Hvad ett slipadt knifblad gås o, gra- 14) epistel, 15) nötskal, 16) oktober sa Tjänarinna.
S i f r o r n a u t b y t a s mot b o k s t ä f v e r, och äro dessa de rätta, erhål er man fem ge i ad dage ni ns M n u n m Ovil korligt äger.
17) bo s ks o s fv u e la, 18) skandal, 19) frossan, 20) all t t s, hv har på h j ä r t a t, oc h s å l e d e fiska n a m n — et t ur h v a r j e l ä n k.
M e i l a n l ä n k a r n e i n s ä t t a de n m e l e r s t a t a n a Ö ed e e r r t fl, ödig för t?
öfrigt förtjänstful a lilla s in- Hvad i små portioner, v n å k rha I tt, 21) bakelse, 22) trasten, 23) kr g u ö s r - g i et t f ö r e g å e n d e n a m n oc h b e g y n n e l s e b o k s t a v e n i det f ö l j a n d e.
O r d e n äro: l ä l ä g f v Man i kryddbo n ' väger.
bär, k III 24) anagram, 25) skal ra, i6) kråsnål, Nosce te ipsum.
Förträffligt!
Nu känna (t, 5, 6, 2, 1, 7) stad i Sverige; länk II (2, 4, 8, 3, 12, 8) stad i Danmark; län Instrument, numera 27) r k äFven vi er!
(3, 2, 9, 4, 8, 3) s t a d i H a n n o v e r; l ä n k I V (4, 5, 10.
2, 11, 5) s t a t i N o r d a m e i a ankunge, 28) gymnast.
Ganska antikveradt.
l ä n k V (2, 1, 8, 3, 8, 10) flod i A s i a t i s k a R y s s l a n d.
A N A G R A M M E T: S k r a t t a, t r a s k a t, k r a ttas.
Nyttigt kärl, på bvilket IA De bokstäfver, som infal a i mel anlänkarne, bilda namnet på en europeisk hu D fvu d M - ANTGÅTAN: 1) b, 2) mas, 3) ha- EXPEDITIONENS BEEFLÅDA: Köttet blir serveradt.
rem, 4) marodör, 5) barometer, 6) sedesam ' Kalmartös *,, siad.
torde ^ n i sända ytterligare Hvad en mejerinna 1.10. fix.
7) mötas, 8) rem, 9) r. rekommenderar sin - C H R O M O P L A N S C H A K V A R E L L T R Y C K S K Y L T A R, K A R T O R L I G A o o o o o o o m i GULDMEDALJ o o I F Ä R G T R Y C K samt alla slags V Å R D E P A P - PER och I o H må lOjRiDHES hushålls.
K A V I A R, R Ö K T L A X H U M M E R P A S T E J R Ö K T A o S A R D I N E R R Ö K T M A K R I L L ° o R Ö K T S I L L o o m. c o fl.
utmärkta i n l ä g g n i n g a r R E K O M M E N D E R A S!
1- - A F F Ä R S T R Y C K JGEFLK 19Qt B i t i n 111 ni FYRTORNETS i ostron V E T E N S K A P - A R B E T E N S£R o P O R T R Ä T T o c h B R E F K O R T E R 3 T ng fa flicka n k g a d r om ina finnes, ckorderin i re god Tn, h b j ild d flicka, ön i sk god ar fa så som l s T k ap \ 7id skola u f s ö f r öre s s in n e sl r ö in a na b n älst få lä r e a r a in ^ - n a flic ung, h u sk sli a g r, p en k el att och gå a fr n s n prå ti k s a lö n s T d ^ » * * m o il r j, rla där nd ö u s h n å g st in ör tå n d s a, ts a e r h p d g • T n o oc a g h n ä a l s p komm a m m ilj, V där i s l i ä hon ru k a, ö n l a t s u l h a Verkligt barnkär, allvarlig g * iskt och bild h b k i N, ä l s t där ej f l e r a a o, r- a d t f r u n t i m.
, p l a r.
Nya I n a c k o r - f å r s e s å s o m f a i l j e m e d l e m.
g m o ed - hu h s and a r b e l a ten, de str g y ö k r n ing ål.
och När a m nd a r r a in ta - p g p d e - u rin g ar exp.
finnas.
Svar till » Norrlandsre c s k a » d e r i n g s b y r å n, B r u n k e b c r g s g a t a n 3 B, S t o c k å a s i g l ä x l ä s n i n g oc h s p e l n i n g m e d m i n m f ö r e f a n o m e u - och frisk person, I d n s hol at m dre barn.
Svar till » Z. », Lil a Edet.
ysn f s r k ö ö k t e a n b e a l r e n r, v ju il n gfru at, t o å m k a r.
30 sig år, vår van t.
lärarinnor, husföreståndarinnor, bil- l H els in in g g a b r org m.
eddelas af fröken E. Lasstad ptt ius, medelålders fruntimmer, som kan m IG T7ör ed hem, åriir fl i ni / o önskar till 1 november få l i g t a g d e n o m ad e ar h fi u s n h a a s l sb v itr e ä r d e lig n t, g h u a shå p l e l r s t k o r A r, at y " nsk i p g lats och sna om ta nk e öjl s ig k t öta et n t kem ou ily ng w E n glish to en la t d y a a c r u ti lt s u t red of g S o w od fa o a - r r dn n t a vå, få f r lick p o la r, ts re hos sp. fa 8 m är ilj och i G 9 ö m å n ade nu r i ga m - t nfr d Zu-allg U Ra land ko a om i, ett för god at t t lä he r m a, b a r ö k n n k o d a s e t ö r a s t m hos ä a ä n * ^ m i s h e s e r e d i s h l e t e b o r g h ö s p r sthu so s m e II e l I e r te m ge et m n d s k ö e e k a g e n o m Nya I n a c k o r d e r i n g s b y r å n, B r u n - e l e r u n g h e r r e.
S v a r t i l l » H u s h å l e r s k a », f a m i l y as a c o m p a n o i n w o u d l t a k e s m a l l e r pa n y å r e t.
U t o m v å r d e n o m b a r n n h v a d r f o r d r a s i t o r d m v.
ar Sö- till rgsgatan 3 B, Sthlm.
Etab.
1887. salary for a kind home.
References giv N ordiska Annonsbyrån, Göteborg.
kanden är villig betala för na si d en ö sk d a e s ras att k hon läder st; äda e r get de ru r m as e ru l m er oc p h la sk ö- b vi e g. t s he a S t f e a r n t s d and r e q u i r e d.
A n s w e r t o * %.
P.
», I d u n s » S.
S. 1 9 0 2 », Sv.
T e l e g r a m b y r å n n nons- " Pn p k l e a l, ts 2 i 2 fin, - årig en f k lic e k l a fam ön i s lj k ll ra vin e m ilje ift n s om bord kan ej m b e a red oc a h s. ford U tfö r a lig a exp.
.
af h d t u., r s n, ar stt t v i a - Helsingborg.
u p p g e r å l d e r, f ö r å g r i n g r, m o d er e b h jä lpl å ig l.
Fri med re n i s o m sam hus t för e å k g o o m T •l - j p st v gå d et, ot a n ä a nu Stock l 15 och å a n af m fotog r d af a i ga oc r h r s e k o d m m t e i n dat o i n e a r rnkär », m a n d g e ö r a o m a n n n ä Värdinneplats ä r lö r r n ä r g d s et s t ta på ti par on la, n e a m g å e r s d el h e o r 12 m t Sv.
o t r fö d lj e d i o 8 ä n a s l l » B ö n s k a s.
S v r e m o t s e s t a c k s a m t u n d e r a d e s s M a j o r n a s E l e m e n t a r l ä r o v e r k f ö r f l i c - ö n s k a r f l i c k a af god f a m i l j, ä g a n d e e t t j a n.
1903 b r n i l e r 10 ä år, er- Telegr.-byr.
annonsafd., Sthlm, f. v. kor, b.
Vid G » F f a iljemedlem », Österåsen p. r.
för att med egna jämnåriga erhål a und ö te n b a org, för ön s: d k j a s fö fö r r be v å d rt a e n rm ine k n las 1903 j m ä m n t at oc t h sk go d t et ly nn e s oc a h m g t öra pra det ktis t k ö m r- n e n l ä r a r i n 3 e r e d e s e n, å g a ö t a t h e m r e f - Vill å g o n god f a m i l j mot f r i t t v i v r e v mpt i s n - i n g i v a n l i g a s k o l ä m n e n.
G o d v å r d.
», af tr d ä.
de B, i g a o l m ssk l n a n ss a, so lä m rove fö rb er s ede fö s rsta till k l s in i ä - g Sjuksköterska.
t s d.
s. es Bä g sta ref e.
tsful S va t r ill m är k t s » K r. ompeten R efe r in en s s e k r ont lä m n i a s.
S V va a r ttug t a il t l tn » J 19, äm n å l r m ig " t » taga som familjemedlem en ung skån T - id ä r k e n l a n o d h t B o r a p. n g.
L l a S t h.
s k a t i l l h u s m o d e r n s h j ä l p oc h s ä l s k a p?
S v a r P l a t s e n s o m f ö r e s t å n d a r i n n a oc h e n s a m p eten s h vil s k or å: sk a f le g lä å r n g sb e e ty g fr a å r n ium hö T gr e ng tyska önskar plats i bildad t f i a ll m » ilj Familjemedlem », Iduns exp.
s ti k ö ä te d rsk a den vid 1 T rosa 1903. sj uk V stu g a är vid k led ig o f K at o t s m T l e ic l e k k o l a oc m o a r i n n s e m i n l t r a j a n. a n a l o r - ors dugliga, vil iga hjälp el er inackordering LÄÄkS: mot a g n å n a t de 2- p å r i g t ktik se.
m n i ar u i för m s te a r m t i- M int a y m g ö. fritt vivre.
Svar till » V.
24 », p. Com r. att h s u j s ä m f t o r n m er lö in g 800 och kr.
op V era t a io r n er m e e r d fo r e d erli D: g r.
G K n- r före lf förestå hushål önskar bild God a r d e, tid.
Svar till » Lät a kommun k o nen: m s o ta e n a Lön v å r m l a t n i d e d a l r ö ta i at o i - f u l t h u s h å l s kunnig flicka plats.
Svar n t e i r ll », Iduns exp.
450 k r o n o r; 50 k r o n o r s t i l ä g g f ö r t v å Kjel man, Trosa.
» Gladlynt », Iduns exp.
v e c k o r s r e p e t i t i o n s k u r s i a u g u s t i.
U t s i k t En ung flicka t A ill nsö fa stäl t n ing bety n i om nda ref k as god s. familj och som genomgåt 4 mån " D l i b ad f in lic g k, a sö s m ök n er ad, pla t r s d, e k n i sp i a m at e l n a, g., stilla prästgård på landet nära stad, a - la d k s a t n bö a j n äm a r fs e kri d. f n te ä r m e af d - l b ™ a S k v n a o n u t u li n g, d g r d sa ^ T r m ac g ker för tra ett kt, ä finnes ti r llfä y ll n e gre till fr i u n- n- Sjuksköterska.
e r s k u r s i finare m a t l a g n i n g, ö n s k a r p t s ren ser ra in e sänd as gs fö 1 och nov em e r.
g l a d.
r » V i l i g, D u g l i g », n e r a e k s i s o e r n d S. e v a c rin ld r lin e g el e i f a m i l j.
S v a r t i l l » 19 år », S t o r a p. r.
G u m a s i l A n n o n s b y r å, S t o c k h o l m.
E p i d e m i s j u k s k ö t e r s k e t j ä n s t e n i N e d r e t i m m e r.
M a s s a g e b e h a n d af van s j u k - A Id S re e lse n n s de v r ä, gnar T troende familj önskar 30-ärig flicka T p r l T a t n s g, bättre, anspråkslös flicka önskar s p F r s y k s a d alen l s edig d.
istr S ik t öter k u a ngö a re n s tag h ä rm fö e r d en till k la ö l t a e s s rska m Nä v ista i up h p em m e a t, r kan läm er- - a ty H l a * viv at r t e » d e l t a g a i h v a r j e h a n d a g ö r o m å l.
» F i t t a n ö k n k s k e s h fr, y i r t k t. so o r m ar s e Ax lysn in g i god af t f he a m m, ilje h ä, lst mot på l f a r n de v t, iv f r ör e att del nas s a om å f ö r e s t å n d a r i n n a.
, Karlstad p. r. t me id n af pla tre tsen år, r kan äkna nu dt g fr e å n n ast 1 få jan u a r i 1903, af k h e r d e n e l H a s s e lrot, Fo- m e d e l m n i t t t g a til a t r r a äd f a s sk.
el i ås, Hjo.
i h oc s n h da lä r e a h S u s a lig a ti g ör » o U m ål.
flicka », Är kunn H g i g u T ^ l i c k a, e n k e l, a n s p r å k s l ö s, ö n s k a r p l a t i S ö k a n d e bör h a f v a f y l t 22 år, v r i a r b t e n.
v r l l n g - sp k slö, me h d ygg en lig, tjä m n i r d re na f s am.
r d e V D ilda d flicka af lst god i N fa o m ilj nd ö, ns fr k å a n rina c ö k o r - a sa t e h af k va tjä oc n h stgj m ort inst m i in m st ån 6 ad mån ad e ö r rre å ik il s - val.
l s i * g yss a at o t n d r in e å lt o a m g a s h n a in l n ä i t l t j a - n * - o ' v d e r i n g, h ä r r l a b r j a n s e t p ö m r r s j u h u s å s t l r u s.
Ej l ö n e a n s p r å k me f r i PLATSSÖKANDE.
{7n b ä t t r e, 2 0 - å r s flicka, s o m är v i l l i g at t a es störr h erreg p r ästg h år d is s j t u u g s.
Lön fri k 500 ost, kr o i n r sa tion ö n sk a U s. p S sa v l a r p afv r a.
ktas till » Små pre h - jälpa till med förefal ande husgör h o o - v m a em re g s b t ö e r r o g m ifv ti e ll ä fä lle att år e d f g å en l e ä l r e a r a l a u vi öre d id i e tj m ä d n g a k ö r h in fr a or res å o r r lige oc n h; 25 t T e e n e r », a mål ö n s k a r p l a t s i b ä t t r e f a m i l j i S t o c k h l l i g a å l.
(H l s t där u n g d o m el - s a g f l ö n i n g.
T n g m u s i k a l i s k f l i c k a, s o m g e n o m g å t där hon f å r a n s e s s o m m e d e l m af f a m i l j e n.
l e r i n a c k o r d e r i n g a r finnas).
S v a r j ä m t e p r i s A n tk sö n m ingsh linga r em in s r änd för o e vin de T n ia &gt; lats ka, i k b u ä n tt n re g f i am ilj sl.
ön sk a m s ål af, m 19 nu u - V å s r tta k las p si l g t ts e so le m me h n j t ä a l r läro v erk, l sk ö n ska S i r va et r t till » J. », Iduns exp.
pr ä m u a p ply 5 läk n o k m n a d n e ö d v be ti a ll s (V P i.
S h u g o ö r e o k i ig i å h ö s t a p oc h s ä a p m rk å t nad » M.
oc J. h », ö p. frig r. a, K lm a s r n.
ingar emotses a ä r s e n F. a M l er N, o Sunne, er r m lan oc s d).
l- flic h h a n d a r b e t e n v a r e m t s s t a c k s a m t b i l d a d t he m.
På l ö n f ä s t e s i n t e t a f s e e n d e.
9R årC fliplfS ^^e ^ e l e m e n t a r s k o l e b i l d - Gladlynt », Lysekil.
ZU " s U u öns l k llim u pla n ts ing till och ny n å å r g o k p u r n g i E i EVER, emot agas i pensionen Vil a Svar till » A.
F. », Mariestad p. r.
L " * XT g er la k d g i l t t oc b h ildad jäm d n am t s af inn god elag, fam ilj un m d af T e e d r T » n m u ik a, B a r elig e t it t rä i d ä n s m tg å f r d R a a S e c r h w iz.
e För den, årig som flick v åta u g s a ik- g, b i l d a d, m u s i k a l i s k flicka, ö n s k a r ej " V 7 a r d n i n e p a l t s s ö k e s af b i l d a d 2 7 - å r i g ä n k e - e l e r n n a t r i ö s t he m f ö r at t b a e d s e i å g k at n t e i r ö, fv v li a k e a p n et tio a ä i s l r l m m * - lor * ts p l a t s i f a m i l j at t d e l t a g a i h u s l.
s y s s - 25 såsom år, e h rh å l e r vi d n y å r e t f ö r m å n l i g p l a * f r u, k u n n g i i a l a s y s s l o r s o m f ö r e k o m - h u s h å l s - oc h o m s å ö n s k a s s k r i f g ö r o m l.
l t i o b r r i s n e d s a t t.
N a r e sa r mt mä n å t got » A s n k n r a ifn.
u S - i ett hem; äger äfven förmåga att gö S u s sför e m stån d a s r t i a nna på rige s.
törr e n, sö n a t n u i d ra v e a r till » Nyår 1903 », Iduns exp.
f. d v. ela b. r Fröken B. Lundberg, Falkenberg.
me v l r k - e o rk », ing Id n v s ar exp.
med lön m h e a em s bör kön a t nt g o d i e l e r S v e De k a m e t t r e f l i g t.
De b ä s t a rek.
f r å n f ö r - n il b ättr at e t f d a e m ilj a ön r l a ung n ts he, m För en 19-årig flicka in en hafva upp fö r s e s a tå n dth s in h ål ättre flicka, 24 är, önskar plats i fa g m D ilj de plats.
Svar till » P.
G. K. », Dag f I ens e V å a e t n ig m lt g a ö g ut å s i l. ka Vi a i flicka om et p t la e l e r r oc fö k r g g g en om fo tr d n tt en och la o m g u ifn g V * at t gå f r u n t i l h a n d a.
Är k u n n g i i m - ö sk a b s ilda in S ju to d ck ho m l verklig el e l r N y h e t e r, G u s t.
Ad.
t o r g, S t h l m.
f ö r e k o m a n d e r o m d l ö n f ä s t e s i n - v a a t r o e n me d h v a d y l i k b e f a t t - l e a m g n o in g s, t s i ö mn ad N. », och Idu h n a s nd exp.
arbeten.
S Då var grund af » Gammal Mors » epist te e t l a es n i je d a t ck he o m rd, e t r il in s l om f g e i rb e s r if r s a - el- i fseende.
Vil anses som med e l m j g n i n g k r ä f v e r oc h äga l u s t oc h f ö r m å g a at t af t s e l l » A.
l ä d oc h där ä l l e g i f v e t i l l at t l ä * • Idun 11 okt.
om bildade tjänarinno, iljen.
Svar snarast möjligt till » I s n h ast k ig r t ono s r ä, tta ege s t ig rum in d oc ä ri.
fr L k e o.
r U 4 D å p fa r o m ett nd he e m fö och rstr g ö ö e r l a an ä t pr s i a t fr s å g a a - r härmed en 20-årig tjänstemannad t r - g », Tidningskont.
Kungsgatan 14, f. v. t k ä - ttre, anspråkslös flicka, något mu 500 h re i r tt ön v e m i v v il r b. g l ö, e t - a bilda i l se s r n.
det ara S s v ar g t e i n m m ed » S s r - m er ik som s- utgått från 6:te klass vid 15 år b oc t h h * - g * p fis, k, önskar plats.
Vil ig deltaga i t d h u g i f t på a l r a b ä s t a r e f e n s e s a t f o t o r a S l m.
u p p g i f t t o r d e s ä n d a s t l l o b i u s » tagit i, och i två år skött h T us Tng, - h å k l e s t - t, samt biträda med kontorsgörom h å ä l. refter del å h vilk et » sn u a n ra st r å terstäl es, motses m n et m der adress S. Gumas i l Annonsbyrå, Stock ad rs fli i ck a, s s h om ge n, om åt flera en u gon finare fru vill antaga mig arig bild k » F.
y d n ä v o r a n r till » Värmländska », Sköfde p. r. på å f l ö, rsö om k n ho h u ål s å sk o la har n g d års l t t - f. v. b. b rå 1, 903 S tockh ol e m. adress S. Gumseli An S utan städja och på så lång v t a id n, a vid u " C n ung flicka från landet, önskar pla t s i h u s h å l s g ö r o m l på l a e t s a m vi kunna gemensamt vara nöjda.
är Sv k r unn g 4^ bättre familj, hälst prästfamilj, för s t om i at l t l » o l e ff s icer s a f c a k m ilj eri på ng lan fö d et 2 f i lic S k m å.
lan Na- d, i ts i i sö b m n a d fa oc m h ilj.
ha S n v d a rb t e i te n, » 20 X * Jin- ung dith 20 år », Iduns exp.
mot fritt vivre lära husliga göromål.
|7x.
Svar E e r h å i n o r d r o r k a r p l a ä t t r e a r l l år », kvinnlig gymnast önskar nu gen s u a s t ill » Skogsbrynet », Kölsil re, Östaval.
*?
pla För skicklig bokförerska t T tu k r a s - k r e a s kt, till 4 km.
är y n s v gs, sta V tio ir n.
d amilj, är äfven villig att del- n T, gladlynt, musikalisk flicka, som ta m g ed a i ts hu i slig f a r ön sän t d » Mä fr r a ta n », j N to ä rp ed me d usik god - och pra s k tik, ku h n ä n ls i t g, fr oc å n som tidn v in i g se lä x ^ s p., n u g tm l er -.
adr.
S. Gumas i l Annonsbyrå, Sto S c v g o ym ärkt betyg genomgåt 8-kl. eleme n n a - st », Iduns exp.
sysslor.
Svar till » Sjuk h m p r å k h l l a r e lä roverk, önskar komma i bildadt hem ck o m rd t erin Sth kr.
m l, d fö e r lad u t nga lick L or ä.
ge P is TTng sjuksköterska önskar distriktspla I * • n ts a l met äx, or får med pla 2:n t e s b arn sa g m t yr h jälp nu a g t e il n l a i s t s a h m å so m - säl skap och hjälp med husliga " sy ss- e a n ru a m g r i 80 » 65 un f kr.
d t r V lats el er privat arbete.
Goda rekom.
c S v r r sa spr f å k n slös til h flic a k a d, a, önsk a e r r p å t i d n i n s b å t.
lo r r. åns Lön fordras e£.
Svar till » Mar * r * - ia D », ildad, att an e n t a l t.
S v N o r r l ä n d s k a » e r adr.
S. gå r u n e l f ö m r b ä r a k r t n.
» S j u k v å r d », Ö s t e r s u n d p. r.
S v a r t i l l » H e m l i f », S v e n s k a T e l e g r a m b y Gumas i l Annonsbyrå.
Annonsafdelning, Stockholm, f. v. b.
Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
Svar till » G.
I. », Borås p. r.
Li Vikariat u 1 =
— 700 — I D U N 1902 Köp Zurieher Sidentyger Stort lager första nyheter i svarta, hvita och ku- lörta sidentyger till brud-, sällskaps- och promenad- toaletter.
t E.
SPINNER &amp; C:ie, Pellerirts Margarin Försändes till fabrikspriser franko och tullfritt direkt till privatpersoner.
är bäst!
Ftekvirera, profver.
= Alla.
uleFon: 51 M o n t é n s 8 68, 47 85, A n o d i n 5 » 47 38.
Smärtstil ande antisepticum; användes med fördel vid rbeumatiska åkom- mor, neuralgie, hufvudvärk, migrän, tandvärk, snufva m. m. Säljes å apotek i tuber å 1 krona.
LARS MONTÉN, Stockholm.
Ig etableradt i Stockholm ZtJRICH (SCHWEIZ).
(förr J. Ziirrer ' s sidenfabrik, grund 1.
1825).
Rikstelefon: Bankaktiebolaget 1 7 ».
66 10.
Stockholm — Öfre Norrland, 6 Drottninggatan 6.
Hushål sräkning i %.
o Kassafack till 15, £0, 25 kronor.
Sydsvenska 1880.
Kredit-Äktie-Bolagret, Stockholm, 17 Fredsgatan 17.
Afdelningskontor Oötg.
31.
(Fonder kr.
6,765,0 Briketter.
l:a A n t h r a c i t.
Billbergs Pianofabriks, Hofleverantör, Göteborg, senast i Gefle 1901 med 4 proc.
ränta.
Cokes.
Guldmedalj prisbelönta HushållskoL Deposition 4 % F L Y G L A R och PI- Nordiska Ireditbanken Kapitalräkning 4 % ANINOS säljas till S TOM A TO L TA.
NJDB ORS TEN Sparkasseräkning 4 % 1 Drottninggatan 1 fabrikspris på fördelak- Upp- &amp; Äfskrifning 2 % är böjd efter Mynttorget 4 Drottninggatan 102 tiga villkor under verk- Kassafack å 15, 20 oc å käkbågen.
Hornsgatan 52. lig garanti.
Subskriptionslistor OBS.
Respektabla ombud antagas.
Borsta tänderna i bössor å bankens kon Praktiska gångmattor.
d e r a s l ä n g d r i k t n i n g.
Mejeri- Vid Krontorps gård, adr.
Värmlands Björ Uoteöorgs neborg, försäljas till 65 öre pr meter vackra Stomatoltandborsten.
En vanlig tandborste.
hållbara gångmattor, förfärdigade af star Margarin kaste cellulosafiber.
Sändas mot efterkraf Afstånden mellan de längre borsten äro afpassade efter tändernas bredd, hvarför är Försök några meter på prof. Stomatoltandborsten också äger förmåga att intränga mellan och rengöra tän- E n s k i l d a B a n k dernas beröringsytor, hvilka som bekant lättast angripas af tandröta.
Tidaholms Som skaftet är af celluloid tål detsamma ej h ett vatten.
finaste märket Erunkebergstorg 12.
Fantasimöbler Lundby Skönfärgeri och Kem.
Tvätt- Sparkasseränta 4 proe.
st. rumsmöble 9^~JM mang utföras anstalt, Göteborg, t ^ i i •] / \ \ M| alla olika varia Inteckningsbolaget.
b e h a n d l a r a llt t t a il n l dr H er i r-, e D am - oc fö h Ba rn a - g a d r e dero b e e r n \ b ^711 tioner efter or Smaka aldrig kaffe h ö r a n d e, s a m a t t h e m r e k o m m n p s e d la r r a, der.
M o d.
m ö n s t e r.
Begär prisuppgifter fråi Hufvudkontor: Ma / mtorgsg s ty ås g o e m d.
uk m ar,.
tä ck e r n, ostym filta e r, p o r t s ierer,.
m öbel- om och så and Tidahvbms liruks Aktiebolag.
Tidaholm.
som är oblandadt, ty det kan vara ett r m H e r k r l a g a m m ö n s k a s.
Afdelningskont.
: Biblioteksga (Försäljningsmag.
Beridarebansg.
27, Sthlm.)
ett gift, utan se alltid till att Ni får E g g et g, sk r m ädde t r v i. ät I t n s s änd k en d ir t, ekt färg e a l s er m t.
ill m o.
m f b o u r d t, H e v d r g a sta ö d e p o s i t i o n s ränta ... 4 proc.
p l a s o a e m i s k ä l o c h Edert kaffe blandadt med S tockholms bil igt Tidsenlig, ny metod.
K a p i t a l r ä k n i n g s r ä n t a 4 » Kaffe-Aktiebolags berömda Intubi- O BS l e En ans m ta e lt d I ke S v s e rige t, vä h om e c a l g a te asseränta — S n p in r i k 4 » kaffe (märkt Arla), som af de mest ute slu tand a d r a betar m i k tt vilk o e c n h s k onstfä s r p g Upp- &amp; Afskrifningsränta ... 2 » framstående professorer och läkare in- Första klass Privathotell, tygas att göra kaffet godt, h älsosamt, en och två trappor upp, välsmakande, ytterst drygt och billigt 8 Birger Jarlsgatan (f. d.
10), örsils Sanatorium samt f örhindra kaffeförgiftning.
Stockholms förnämsta gata.
Paketer ä 25 och 10 öre i alla spe- i Mörsil, Jämtland.
Rikstelef.
4401.
Al m. Telef.
125 39. ceri- och diverseaffärer.
Obs.
att lir- mansnamn.Stockholms Kaffe-Aktie- Öppet liela aret om.
Edla Car ' sso bolag, samt ordet Arla i rödt är tryckt Specialkurer!
f ö r bröstsjuka.
™ » å alla paket, ty e ndast dessa äro verk- ligt äkta och garanterade att innehålla tnmmummmm Ren fjälluft.
, stärkande den bästa kaffe tillsättning.
Elektrisk belysning.
Förstklassig restauration.
Intendent och ägare: D:r T. Horney.
Närmare genom prospekt från kamrerarekontoret.
benämna vi hädanefter Post- &amp; Telegrafadress: Sanatoriet.
vårt väl kända puts- 37 Klarabergs ga tan medel för koppar och mässing (förr kalladt Riks tel. 4483.
Al m. Tel. 60 41.
Ceolin) och hafva uti Kgl.
Patent- och R e r k is o k mm e e n ly d s e n ra i r 30 oc v äl n m öb e l r s ade al m m be Registreringsverket lå- l e k t b n g h u t i d e n a J O H.
L U N D S T R Ö M &amp; C:o. e tit inregistrera såväl kvämligheter.
Betjening möter vid al a tåg Aqra M Pallas Hotell 4 Sveriges största Specialaffär i Begagna osynliga som •§ höjer 1 till 2 tum och utrotar liktornar.
C Behagliga i alla skodon.
Tusentals sålda.
1 tum 1_ kr., 2 .um 2 kr.
pr par.
Exp.
endast från Linköpings Korkfabrik.
•o hand 6 t köl Anthracit Holst &amp; C:is Tekn.
Fabrik, Dalagatan 42, Stockholm.
Linneväfveriet, Borås.
Högstedt å C:o Varumärke.
G a r r é - B r i K e t t e r.
Använd ej vidare sådant munvatten som förorsakar sjukdomar i halsens och 32 Regeringsgatan 32 munnens slemhinnor, utan använd hä- Kontor: Rlkst.
danefter endast — Stockholm — SS Skeppabron SS 4 2 7 Specialitet: Extra koncentrerad Aseptol 22 20 5 Strandvägen 5 Bordeaux- &amp; som är oskadlig for såväl slemhinnor 2 0 12 1 ParmmXtaregatan 1 som tänderna.
Fråga eder tandläkare härom I Säljes i droppflaskor a 2 och 1 Bourgogjne-viiaer.
krona pr flaska.
Bill I iga rise S r.
T E D T &amp; S T E R N S Y p R Aktiebolag S:t Er k i s Tekn s i ka Fabrik, Stockho m l.
JV Stockholm.
— Drottninggatan 11.
Capsuloids Capsuloids Capsuloids d a en an g e n m äm a ic s in te (o for m sorg a s f ful t ha g od il- d n d e j ä r n e d m p s d r t e i e p t ar t e i r b a l d e e b a f f r i s k t o x b l o d) o c h i f ö r h ä l a n l l r s u t Till atet Capsuloid också d Companu.
en al ra b D il en iga 2 st m e aj f 1902. ormen.
l- r kä o n m i g m g ett a ä l r tid sed r ja le g d m ket mödeltyger, gardiner, b le F k ö, k d e kr n i u tr å a ö n tt jag v o a ch r d ä y t c t mattor, m y c e t a f h u f v d v ä r k, d v a r s t a d i h stig tillv h äxt ä.
r Ja g to g db o å m in i 5 oc a h skar efin C n a e p r - s m u a l g l d m i oids i a o l c a afseen n d u en rö u tm ärkt g väl.
b sängar, fironor, speglar A o s n tr g id is, en K, öpenhamn.
mod ler, 41, St. K ensg O ade Capsuloids.
e E rhå a l as fab ä rik al C a apotek å kr.
m. m. både i parti och minut 2 p, 5 a 0 ny, pr 31 ask Snow nd H il.
L ondon apftulofrf Com- Allmänna Telefon 4567.
Rikstelefon 5 63.
Ett parti mycket vackra, tjocka, hand ' väfda, rödbårdiga heliinne / Drällhand- dukar slumpas till kr.
4,60 pr duss.
mot efterkraf.
K-nut JFa.ffer Är Ni .Sko liten?
elevatorn », 5 o O E ta c- *] o S •a o xl O £ ja me del C o k e s * 1 a an 11 sc iskt ber å LINNE!
Stenkol, CL, I B Mm m lä t. t 5: 3 o t.
ED C % ta J O &gt; D 3 - Q O tm ordet Cyprolin som of- vanstående varumärke, hvilket vi härmed fä meddela den ärade allmänheten.
Husqvarna!
Hushållsväg (medjregleringsskruf) ' bör finnas i hvarje i hem.
Försäljes af alla välsorterade järn- j handlare.
