# ID: svediakorp-per147
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1898
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,539
# sentences: 681
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Haft.
10 1898 DAGNY TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH EITTERARA INTRESSEN UTCI1: VEN A F FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET O C H F ~ R E N I N C E N H A N D A R B E T E T S V ~ F ~ N E R Nigrn orcl med anledning nf en opinionsytlring.
ELLEN JOLTS: Dngboksanteckning~ frzn en resn i Norra Afrika.
A.
S.: S i n 1898 Brs riksdng.
111.
Litterntur: K.
J.: Neclerl~nclsk konst.
- L.
E.: Hvac ' l furan for.taljde.
- S. 11.: F1icko; nns friluftslekar.
- I&lt;.
J.: Knf och fjord.
- E.
R.: Modern tillklippningskonst.
EVA FRYXET.I.
: Sotiser f r h %isesnlongen.
Foreningsmeclc1elanclen.
F r h skildn hz11.
Freclrilin-Bremer-Fiirb1111clets Berattelse fi5r !ir 1897.
I
Friiken Kristine Dahls ratiooella Underklader shorn Chemiletter, BrSstbnnd, delnde Kjolnr m. m.
Svenska ~faktreformforeninsens Underklader ftir Herrar, Darner o d r Barn.
Priskuranter och kvalitetsprofver siindas begaran.
Se I I t!
l s o v k ~ i ~ ~ l~lygslirift e~~s vr S: o 25: ~ V i r a ir~~derkliider.~~ S. Berendt J: or &amp; C: o 24 I ~ ~ ~ o t t r ~ i ~ 24.
~~gutit~~
F or kapit alisf er, sarskildt fruntimmer, liar det lange varit ett onslrningsmPI1 ntt ' kunna ofverlamna \ 4rden af sina vlrdepspper, och sltotseln af sina afliirer Bt nigon person eller institution, soin med absoll~t slilierhet forenade pnnlrtligliet ocli noggmnnhet i utforandet af det anfo~~trodda nppdraget lfvensoin prisbillighet.
El1 sidan institution ar S tockholms Enslrilda Banks Notariatafdelning (L i Z Z a Nygntnm 2 2 ', expeditionstid 70-41, som under garanti af Stockhollns Enskildn Bank Btager sig v %rd ocll forvaltning af eiiskilda personers och k: mors vardepapper.
deponerar Exempel 1.
Om en person 110s Notariatnfdell~ingei~ obligationer, inkasserar Notariatnfclelningen vid forfallotiderna kupon- ger ocli ' tilll~aiidal~Bllei.~ deponenten influtna medel.
Viclare efterser af obligstioner och underrattar clepo- Sottwiatafdeliiingren ntlottnii~gai~ ente ten i god tid, ' ifxll en denne tillhorjg obligation blifvi t utlnttad, kapitalet.
saint liirnnar forslag till iqr ylwcering nf det lecligblif~~a Exeru pel 2.
0111 in teclt~ingar deponcras 110s Notariatnfdelningei~ nnderi~attm~ Notariatafdrlningeii galclsnBren darom a.tt rantor~ia, K in- teckningarnit skola till afrlelningen inbetalxs, hvarefter de medel, sol11 i,nflyta, till ileponer~ten redovisas.
Vidiue tillser No@riatafdelningen att inteclzningarne blifva i vederborlig tid fol-nyade.
Om en 110s ~ f d e l - ningen clepoi-ter; \ d intecl; ning genom underlkten forngelse sknlle forfalla, sliada.
eisiitter Stockl~ollns El~skilda nrn~k.
diirigeno~n uppkoml~~en Fiirviwi~~gsalgift: 50 ore fiir Br pr 1,000 la.onor at ' cleposi- tionens viirde, dock ej ~ulcler t v i kronor.
Stockholms Internationella Lararinnehem 26 Kungsgafan 26 lxmm lararinnor och med dem lilcstalda erl~.&amp;lla inaclcordering u n d e r Jnni, Juli ocll Xngusti for langre, e l k kortare tid.
, &amp; i m a peqqsone9 * so rn i ~ 7 U i r ~ o medZenmaan.
af El ' 4rbzm.d et, 7cwnnct 624 fva cZeZegure d d e ~ z s a ~ m n a.
d.
Fredrika-Bremer-Farbundets byra, Sltockholm, 64 Drottninggatan, finuas nnmiilda, kviuliga mbetssokande sAsonl: lektionsgifvnre i olikn hmuen, srenskn och utliindska 15rarilmor for hem och skolor, kontors- och skrif- bitriiden, bonner, hnsforestbndarinnor, s5llskn-p och bitriiden i hem, fore- liiserskor, ggmnnster, sjukskoterskor m.
A.
NBgra ord med anledning af en opinionsyttring.
Den pB en gAng sB glada och stiimniugsfulla Ibsenfesten den 16 april har fiitt ett efterspel, hvari man kan siiga ntt hela vArt, bildzzde samhdle tagit en intressernd del.
De ord, som dar uttalades, och hvilks, in estenso Atergifna af den dagliga pressen, sedan flugit land och rike Irring, ha vBckt en uppinarksarnhet l h g t utofver hvad som bruka.r vara fallet med festtal, ja kastat en brand i sinnena, nogsarnt v: isande i hvillren grad det uttalade berort just de kknsli- gaste strangnma i samtidens taukelif.
De ord, son1 hiir Bsyltas, ilro de som vid festen Bgnades doktor Ibsen i de svenska lrvinnornas namn af frokeu Ellen Key.
I det korta referat ofver festen, som forekom i Dagnys form Ilsfte, ialade vi en bestgind gensaga mot samhoriglzeten mellan det stora flertalets s f svenska lcvinnors ocll froken Keys uppfattning af de lifshAgor, som i talet berorts.
NBgra kommentarier ofver talets inneh&amp;ll ingingo vi ej uti.
Vi voro niiinligen fullt medvetna om, att, berofvadt den frasens skyddaude ferkladnad, hvari froken Key ofta insveper sina teorier, skulle det ' som yttrats erbjuda an- knytningspunkter med en he1 ny tidsrilrtning och ' saledes tAla vid en lAi~gt gruudligare ntredning an som kunde slie i ett flylrtigt festreferat.
Det var sSledes ej sS mycket mot n&amp;gm falskt skorrande ord i ett festtal, vi onskat opponera oss, som mot de ohalbara Isror, hvilka, irnporterade f r h vArt tyska grannland, i fro1: en Key vunnit en sii vliltalig eftersiigerska.
Det uppseendvackande talet har emellertid gifvit anledning till en nastan enlzstbende opinionsyttring i form af en offentlig pro- test, undertecknad af en stor miingd kvinnor ur skilda lager i och utom vAr hufvudstczd.
En del namnunderskrifter tala hiir otvifvel- aktigt sitt bestamda, betydelsefulla sprAk, representerande, som de gora, npplysta modrar, uppfostrarinnor och andra tiinkande livinaor, livillras Bsikter bora vgga tungt i den allmSinna meningen.
Men d&amp; den sliefva uppfattningen inojligen gor sig.g&amp;llzinde, att det att '
iclie underteckna en protest 5ir liktydigt ined ett underst.rykunde af den motsntta meniugen, kanna vi oss uppfordrxcie att hiir iin en g h g, och n&amp;.got utforligare, precisera ~ d stbndpnnkt.
r Ti vbga tro, ntt vi iifven ange en he1 del icke nanlngifna tiinlrande svenslw kvinnors stiillning till de frbgor, kriug livilka i dessn dagar me- ningarna sb haftigt brntit sig - frAgor, hrilka ej enclast hiirriir: t f r l n det omtalade festtalet, utan i lika h6g grad f r h friiken Keys senaste forfattareverlcsamhet.
Sedan nggra fir tillbaka ha de striimningar, som leda sitt nr- sprung ur Kietzsches ofvermannisko-temi och Laura 3Iarllolms lrrinno- l~syl~ologislra studies, i rHrt land haft en inflytelserik m51sn1an i fsoken Key.
DIed stor vii.ltalighet bar hon i s5 1-21 tal som ski-ift fiirfiilrttlt.
liiror, hrilka - genom det skimmer af skiinhet och idealism, hrnrmed en hogt.
uppdrifven formtalang r e t att smycka sina satser -- varit s p a d e ntt s l i an friimst p i en okritisk och liittantiindlig ungdon~.
Dessa teorier vackte siirskildt uppseende, db hon tilliimpade clem pd en praktiskt-social frlga: krinnofrbgan.
De losligt ntkastade samt i m b g a afseenden foga vardiga anfallen mot den riirelse, i spetsen for hvilken stLtt s&amp; mbnga af .r+irt lands iidlaste personligheter, vackte, nilgot som iinnn torde lefva i friskt mime 110s en hmr, en storm af opposition.
Att Bfven ~i mcd kraft och 1,cstiirndhet lit- talade oss i &amp; m e t, behofrer viil ej fiir tleuna ticlskrifts liisivc!
nii~s- mare ptipebas.
I sitt senaste upytriidande har friikeu Key hiifdat Bsikter, hvilka i sina liingst gilende konsekrenser kunna inriebiira ett kull- kastande af de etiska och religiiisa lagar, som hittills ansetts rara Bestammande for sbvii.1 individens som samfundets lif.
Att sb ridt,- gbende teorier framstallts s l som vore de yttringar a£ den s.r-enska kvinnans tankesatt, har vackt en beriittigad harm.
Fiir den1 som fijljt froken Keys forfattarskay under de sista h e n, som stnderat de med omtvistad ldarhet i broschyrer, tidskrifter och f estpub1ik: l- tioner skisserade bilderna af framtidens samhdlsideal, fiir dem torde froken Keys upptradande vid Ibsenfesten ej verkat som en of \ - er- raskning.
H m d man dock ej hade viintat af en talarinzla, llrilken lilr froken Key s l ofta betonat, att det iir i ensarnhetslranslcn hou finner sin stolthet och sin styrka, var, att hon sknlle ldta siu egeu subjektiva lifsAsk&amp;dning galla som ett uttryck for sina landsmanin- nors tankar och kanslor.
Utan att tilllniita de nya samhiillsforbattranla.
en allt fiir stor betydelse, finnes det likriil tillrickligt i deras liiror, mot llrilket
det giiller att kruftigt siitta sig till inotviirn.
Friimst galler detta den ensidigt ocll allt for l8ngt drifna sjalfh&amp;fdelseteori, s o n ty- viirr Bger resonnansbotten i v8r inneboende egoisin och som latt ntmynnar uti en frihet u t m all)) skr&amp;mmande skuldkiinsla~.
Person- lighetens sj %lfhiifdelse iir den dunkla trosformel, som siittes i stallet for cle fori ' ~1drade begreppen: plilrt och ansvarskiinsla.
Hvarthiin de teorierna kunnn leda, drifna till sin spets, behofves ingen djup inblick i miinnislronatnren for att f6rutse.
Mecl ofvnnst8ende ha vi, s8 vidt det med nOgra fO ord lfiter sig framstiillas, sokt klargora vBr hOllning i den strid om idker, s o ~ n i clessa dagar upprort v&amp;rt samhalk, en strid i hvilken ingen tankande miinnisIra ken eller f8r fijrblifra neutral.
Men utom de rent ideella sp8rsmO1, hvilka det hBr niirmast gdler, stiiller sig for oss annu ett af genoingripande lifsintresse.
Vi.
mena det spors- mB1, som ror sig om 1.rvinnans manskliga och sociala stiillning.
Och det 1.8ter sig tyv8rr ej bortresonneras, att hvarje reform- striifvande i den hgr gsyftade andan, i h g t ifr&amp;n att verka frigomndL, iin ytterligare for oss lwinnor koinmer att stanga mojligheterna att ined seger afg&amp; i kampen for tillvaron.
For en blott och bar kanslo- varelse, med sjiilfvets och personljghetens frigorelse som sin hogst *.
lag, har srtmhdlet intet bruk.
Vi ha.redan sett tecken, soln tgda pa, att de vapen, som ntslungats ur kvinnornas egen midt, anviindts for att solra triinga oss f r h de sv6rintagliga positioner, som vi.
under de sista Brtiondenas ojiimna stricl mot fordorn och sedvanja lyckats tillvinna oss.
Den realrtioniira stromning, som vill ntbyta den sunda, hand- lingskraf tiga, arbetsglada personlighet, som den inodernn, kvinno- rorelsen slrapat, mot en nr en d6kadanslitteratur framsprungen och efter ett missrilrtadt skonhetsidenl formad lrvinnotgp - den strom- ningen giiller det for oss kvinnor ntt kraftigt protestera emot.
Dagboksanteckningar frAn en resa i Norra Afrika.
Det iir endast nlgra osamma~hangande ogonblicksbilder, n8gr; l blad losryckta ur skissboken, som jag denna gang vggar l; igg,a fram for Dagnys lasekrets.
Att gora en fullstandig skildring af vLrt nppehtdl i Algeriet ocli Tunis skulle taga fiir mycket utrymmrl och sBtta lasarens tiilamod p i for hlrdt, prof. Alltsii vigar jag.
.
bedja eder folja mig ombord p i den lilla spanska ingjakt, solu forde oss ofver Medelhafvet till en for oss annu okiind och ny varldsdel - bedja eder taga del af mitt forst8 intryclc af Afrika.
Vi hade ha.ft stor svhighet.
att fti tag pB nlgot kommunika- tionsmedel frtin sodra Spanien ofver till Oran.
De Bngbltar - bade framka och tyska -- som .forr skott turerna mellan Malaga och Oran, hade npphort till foljd af bristande persontrdik.
Nilgot sadant som en.
kommunikationstabell finns ej i Spmieil, och ofver- hufvudtaget kunde just ingen gifva bestiimda npplysningar - me11 slutligen harnnade vi dock i den lilla stnden Almeria, diirifrsn regel- bundna BngbAtsforbindelser med Oran uppehollos.
Det var ej s&amp; alldeles utan iingslan vi stego ornborci p i en litell BngbPt, stor som en vanlig lustjakt, i sdlskap med idel spanskt bond- folk med lBnga knifvar vicl baltet och zigenlzre med misstankt utseende, med en rgbarlrad ohoflig sjobuss till kapten, och rned endast hiilften nf bgtens enda passagerarehytt till r l r t forfogande.
Efter en flyktig blick in i detta lilla ha med forsktimd luft och tvii alnars 1&amp;11ga britser besloto vi gennst att sitta uppe liela den lyckli,atvis Ingna natten.
PA diick fanns ej en enda sittplats bland oljefat och packlirar, ocli natten YsLr ocksii litet lrylig - det var den 9 ' 3 december.
Diirfiire sntto vi hopkrupna i mathytten pH en smal triibtink i det mattu skenet af en osande.
fotogenlampa, omsoln iiskbdande hur kaptenen och styrmannen intogo sina, mlltider, s e r r e r d e a£ en barfots koks- pojke i trctsjga oljiga kliider, omsom med en ~ i s s oro seende hnr lcackerlackor och andra Irrjp kommo fram ur sina giimslen for att borja en glad kapplopning ikring oss p l kajutans rHgglzr.
Men allt har en ofvergiing, s&amp; ocksi rilr foga hehnglign ijfverfart.
Det borjar dagas efter en mulen beckmiirk natt, moluen ktta, sole11
bryter fram och belyser rned sina forsta strblar en lrnst med djiirfva vilda bergsformationer.
Snart lopa vi in i Orans pittoreska hamn.
Till hoger slc-juter en nastan lodrat bergspets upp, kront af ett kapell, en vallfartsort for den .katolslra befolkningen.
.
Midt framfor oss klattrar staden ~npp pb .djarfva terrasser, till vanster ligga fastnings- verk hogt ofver vPtl ' a hufvud.en.
De Bro belysta af inorgonrodniden; under det att hamnen annn ligger i dimmiga kalla toner.
Men se, hvilka aro viil dessa miinniskor, som rora sig pb stranden?
.
dessa sttitliga bemantlade figurer, sfi olika alla de sjbare, som kanta kzrjerna i europeiska hamnar?
Ack joy det 5il.
jn amber, hjaltarna i Alhambras sagovarld!
Hela csterlandet kommer oss rned ens till motes, trots ' moderna hamnanlaggningar och aadra bevis pfi euro- peisk civilisation.
En trettonkvarters kml, turbanbeprydd och insvept i randig bnrnns, losgor sig ur flocken; - ined befallande hfillning stiger han ned i en liten julle och later ro sig fram till vfir bat, d8r vi fortfarande kvnrhbllas, tills vi gBtt igenom nodiga ceremonier med passvisning och tullvisitation - striingrtre $in vanligt, ty man iir nog van vid att v i r bbt for ofver misstankta emigranter, ange- lagns att liimna Europa bakom sjg.
Emellertid kommer vbr arab ombord - vid niirmare be- tralctsnde ar han tydligen af mnlattblod - men icke dess min- dre for hall sig rned en hAllning, spm kommer oss att tanka pB en Othello, och d&amp; vi se hans va~diga rorelser rned de ringprydda h1~ndernd, tro vi honom minst varu en sheik.
Hur ofverraskade bli vi ej, dB han kolnmer fraln till oss och pB bruten franska frAgar, om han fbr taga hand om v h t bagage - niistan generad undrar jag om 7han kan vilja nedlata sig att htaga sig nggot sbdant - ja, resultatet blef, att vi fingo betala honom angefar dubbelt sB mycket som en annsn barare - fast han lassade V B ~ R saker pB nndra mindre breda skuldror och sjalf inskriinlzte sig till att kommendera.
- Men det var detsamma, han hade i alla fall med sin i.mponerande figur s o n staffage bidragit att gifva oss ett intryck a£ att vi kommit in i en helt nny viirld, dSir landslcap, byggnader, miinniskor - allt biir en ny tyg - nbgot underbart, sagolikt, gainmaltestaruentligt.
Det var sjalfva julaftonen!
Men huru kunna gora sig reda, d~i.rfijr?
I Spanien hade traden Borjat falla sina lof - rned nndantag af palmer, eucalyptus,.
jarnek och alla de andra mfinga arter, som st; grona bret om.
Termometern hade sjun- kit till 10 -- 12 grader - men.
h3.r slbr en torr vnrm luft elnot,
oss, och vid luiddngstiden hafva vi 25 grader nrmr.
, 411a trait st8 just nu i sin saftigaste gronska, rosorna blomma ocli otaliga andra buskviixter - hittills for oss okiinda - prunka rned granna blow mor, hafvet djupt under v h a fatter ligger stilla som en ljusblil matta, invafd rned silfverglitter.
Vi bo i ett stort luftigt fiirsta klassens hotell, belaget p % stadens hogsta platl, diirifrln man har en hiirlig utsikt ofver XIedelhafvet och dess knster.
Hvilken underlig juldton, fjarran frln alla de r&amp;ra och fjiirran frBn allt som darhemma karaktiiriserar v8r midvintersfest!
Sedan vi efter den besvarliga natten om ' nord h~iltlt ut en stund i skona breda franska s h g a r - sedan fyra mlnader tillbalm ha vi ej legat s&amp; godt - de spanska ullmadrassema plruinte nib -- mast om potatisshkar fast rned mycket mera lif i sig - f H r i till viigvisare en ung arab a£ hotellets folk, Stambuli, rned stora milda ogon, och sB bar det af ut pfi upptacktsfard i okanda regioner - in i arabkvarteren.
I Oran, liksom ofverallt i Algeriet, finns en bestamd gram rnellan europ6ernas och arabernas omrlde.
Den europeiska delen liknar hvarje mnan fransk prorinsstad - natur- ligtvis utan alla historiska minnesmiirken.
Den arabiska staden bter det, som viicker virt intresse, dB den iinnu alltjamt Br oberord sf vasterlandsk kultur.
Orans arabkvarter voro visserligen mindre pittoreska iin alla de, vi osedan kommo att se, husen, som iit gatorna blott best&amp; af llga hvitmenade murar utan fiinster, buro intet spBr af, att deras invhare stammade frgn det konstiilskaade folk, som en gdng bygt Alhambras slott och Cordovas moskk - men icke dess mindre rar vdrt forsta intryck af arabiskt follrlif of orgatligt.
Hvilket myller af barn rned svartn ogon och burrigt hiir, kladda i fargrika draperier, kvinnor inholjda fr&amp;n hjiissan till fota- bjallet i sina hvita slojor - haicken - som endast visar pannan och de mandelformade ogonen rned de hopmllade iigonbrynen - man, draperade i sina vida burnuser, sittande rned korslsgda ben yii halmmattan framfor kafket rokande eller spelande schack!
D&amp; vi onskade f B se en arabisk interior, forde oss Stambuli in till en familj, hans sliiktingar, dar damerna i huset sorn bast tycktes taga emot visiter.
Rundt kring en gdrd llgo sm2 liiga rum - tjanande till sofrum, kok o. s. v. -- och i ett af dessa knappt tre meter i fyrkant 1lg en gamma1 negress - som tycktes varrt, familjens ofverhufvud - sjuk.
Hon led af nagon sorts iigonsjukdom, och husets ofriga kvinnor tycktes vilja roe henne rned sitt p a t.
Vi slogo oss pB inbjudan ned bland de andra, med hvilka vi ej lrunde mecldela oss p % nnnat satt %n genom att shake hand sa.mt- ' beundrande rora vid deras mhnga silfverarinband och orringar.
En ratt vacker kvinnn - kliidd i finare slojor och med en liten sot tvl- &amp; rs fliclca - med nf henna rodfiirgadt h l r och naglar - i sitt knii, var pA visit, och vi slgo med undran pA hennes tatuernde armar, som f r h hauden till armbtigen voro tecknade i ett monster narmast liknande en knuten half vante, sBdana som vlra morinodrar begagnade.
Man lrolcade, trots vlra protester, kaffe At oss - detta tjocka, sota, arabisks kaffe, som vi snart larde oss tycka om -- och dii vi frOgade Stnmbnli, om vi fingo betala det, svarade han oss med stolt vardighet:)) De Bro mina vanner och hafva ej gjort det for betal- ning ..
Den gamla negressen tycktes lida af svAr vark i sina ogon, men Stambuli forsilkrade, att hon blifvit mycket battre, sedan Inon med mycken lrostnad efterskickat en inhemsk liil-tare l h g t inifriin landet, l~villren gifvit heme en trasa - ofver hvilken han last nl.gra besvfirjelser - att dkmed torka sina ogon.
Hon boll troget den lilla svartn trnsan i handen - och kanske hjfilpte den med tillsats af en fast tro.
VBr leclsagare forde oss sedan till ett bad for kvinnor, d i r han naturligtvis stannade utanfor, under det vi stego in.
T7i S A ~ O senare nndra bad, utrustade med mera lyx - detta s l g just ej inbjudande nt - men frestande for en mglares pensel var likv8l effekten a.f de unga flickornas smarta h.vita kroppar otydligt afteck- nande sig i den tgta irnman af vattenhgorna, diiri baderskorna - dltid kolsvarta negresser i blla skynken - rorde sig mera lika ondn andar an miinniskor.
Hvilket lracklande af bnrnaroster frAn det d8r lilla huset, in- terfolieradt med eu menlig stiimmas djupare tonfall allt emellan&amp;t!
((Titta in!))
siiger vAr van Stambuli.
Ett trettiotal sln8 pysar sitta pH golfvets matta ksan8e ur Koran efter lancaster-metod - cie trettio paren sing skor och tofflor st % uppradade framfor dem, och midt i kretsen lBraren med den ouudvikliga rottingen i hand.
De sm&amp; rodmossade hmfvudena vrida sig nyfiket mot oss - och hvar- for slrttlle de vara mindre nyfikna .vi?
- men larslren ar tyd- ligen ej belAten darmed, utan utdelar nlgra s u l piiminnelser nled rottingen har och d&amp;r, hvarfor vi skyndsalvt Bter draga oss tillbaka, for s t t ej bli orsak till mera h&amp;rdh&amp;ndta tillrattavisningm.
dterkomna till de franska kvarteren matte vi en myllrande folkst.rom, son pA julaftonen roar sig nled att defilera forbi utstdl-
ningarna i bodfonstren, da.r allt mojligt billigt och smakliist kram forekommer, lockande till inkop af nylrsg8hor.
De infodingar, som vi nyss 15imnat bakom oss, roro fattigt, halfbarbariskt folk lefvande i smuts och okunnighet - men andB - med hur mycket storre vardighet bnro de ej sins trasiga inant- lar och slojor, hnr mycket.
battre togo de sig icke ut iin dessa in- flyttade europeer lned simpla typer, dessa damer kliidda i outrerade pariser-moder, med hattar lysande i regnbAgens alla farger, sniirda och pudrade!
&amp; o araberna verkligen en ras domd att do ut?
finnes ingen framtid mera for dem?
frigar man sig ' ovillkorligen med vemodigt intresse vid denna jamforelse.
I slntet af februari aro vi pH vag till Biskra - en 03s i Sahara, som pL de sista %ren lockat framlingar till sig pa grund af sin for brostsjuka hiilsobringande luft.
Det ar t v l dagsresor dit p t jarnvag frBn Alger.
I, natt hafva vi legat ofver i ett primitivt litet hotell vid en station rnidt i odemarlren.
I g8r for0 vi genom Atlas ' &amp; a berglandskap med snoholjda toppar och djopa rrviner, nom p h i n n a om Schweitz, eburu landskapet &amp; r ldngt ~ n e r a iidsligt - i dag befinna vi oss i en ofrnktbar lbgliiudt trakt, diir enciast iGgra f A hus i stationens narmaste grannskap och knappt ett encta triid stBr att upptacka.
Bfidt emot oss pA en backsluttuing st5 ndgra Irabyltalt - vi ha tid pB oss fore ttgets afgHng och fijretqa en upptacktspromenad ditlifver.
Kabylerna - en helt aman ras an araberna, hvilken rrf mPmga anses vara lmdets ursprungliga innevdnare, hiirstsmmande frdn fenicierna - de iiro till stor del bofnsta aker- brnkare, men langre inkt landet, dar natnren iir mera ~attenfattig O C ~ karg, lefan de som nomader och flytta sina af kaiuelhdrsfiltar tickta tiilt och s+a magra hjordar friin tralit till trakt.
Det ar ett arbetsamt och lrraftfullt s l a t e, diir krinnan liilnlins litet mera frihet an hos araberna - d. v. s. hon fHr gH obeslojad, Inen fiir ofrigt laggas nog de tyngsta bordorna p: i hennes axlar.
12 striifva stycken i en klungu -- men nppfor baclren till talten - =5-B motas pO lingt h5ll of ett par argsintn kabylhondnr - tiiltens trogna vaktare - och de skalla sH ilsket och gtl a8 aggressirt till- viigga, att vi just h n a vanda om, dL en ung kabyl koniiner ut, tystar hundarna och g&amp;r einot oss, skakar r i r a hander samt onskar oss med sitt knappa franska ordforrdd riilkomna.
Vi nttala viir onskan att f B se hans bostad, och viinligt visar han oss det inre af de 18ga talten, d8r mau med knapp nod kan st&amp; upp- riitt.
Vaggarna Bro hopsmetade nf ' stennr och lera, stanger &amp; ro lagda i kors darofver, hvilande pii de liiga murarna, men hojancle sig ndgot Bt midten, och det hela tiickes af de bruna $amelhBrsfiltarna.
En eld- stnd iir anordnad af n&amp;ra stenar i tiiltets midt, roken fL.
solca sig ut genoin dorroppningen, dB man har nggot att kolca - bohaget utgores blott af ndgra halmmattor att ligga g l och n&amp;gra lerkrukor.
Men den unga kabylhustrun ar - trots denna torftighet - kliidd med en viss prydlighet, Hennes roda drakt, som bestiir af tvii slryn- ken, BopfBsta ofver axlarna med stora silfverndilar, faller i plastiskn vecli: ned till fotleden, hon B&amp;r stora silfverringar lned grailna stenar i oronen, pii hufvudet en sorts turban, virad af en randig dug.
Det ar rensopadt 114, marlceh dar inne, och barnen se ut som on1 de blifvit tvattade, trots att det iir ondt om vatten.
Dled undantag a£ kvinnans prydnader, lrvilka representera familjens ' lla sparpennin- gar, riider den storsta fattigdom i detta liksoln i. de andra tBlten.
Vi tacka for det vdvilliga mottagandet, och d&amp; vi gii, vill jag lagga niigra silfvermynt i mannens hand - men med vardig hbllning slrnkar han pii hufvndet - sings pengar, jag tog emot er som vBnner !~ -- och det &amp; r med storsta moda, jag lyclras f B ge nBgot A t barnen k&amp;g oss.
~ e iir t uppfriskande att finna en s ~ d a n obe- roencle stolthet, en sfidan halft omedveten k h s l a af m~nnislcoviirdet, miclt bland dessa de torftigaste lifsvillkor man garna Iran ttinlra sig.
H~7ilka underliga fantastiska landskap rulla ej upp sig for oss under vfir fortsatta resn!
Vegetationen forsvinner mer och iner, men lanclsknpets lronturer antaga allt mer imponerande former.
Htir utbreder sig plotsligt for viira ogon en vid vattenspegel, kransad af spetsiga berg.
Det 61. en snltsjo, omgifven af ett bredt hritt balte li ' lrt nyfallen sn6, men bestiiende af lcristalliseradt salt, som gnistrar i solstrdlarnrz.
Lilrt stora esotislra blommor st8 de skara flamingos p,A sina roda bon i l h g a rnder i det ganska grunda vattnet, s i ororlign, att man skulle tro dem utnn lif, om ej en hvissling a£ lokornotivet ' fiitt d ~ m att hoja sig pb sina lbnga spetsiga vingar och i stora floclrar draga ofver till motsatta stranden.
Allt vidnre rusar tilget fram mellan fullkomligt kala berg, som, d&amp; solen sticker fram mellan molnen, antaga rosenroda slriftningar ined hlar- blii slzuggor.
Plotsligt tycks viigen stangd af en hbg klippmassa.
Men komna n&amp;rmere se vi en lrligp-port af storartade propo~: tioner oppna sig i berget.
Det iir E l Iiantara, oknens port, bildad af en '
smal ravin, dar en yppig palmskog utbreder sig utmed eu stenfylld flodbadd.
Solen brrter fram och fiirgyller de lodriita klipporna, som likt gnldroda jiittetorn resa sig pd iimse sidor om lrlyftan under det palmerna bilda en blbgron maass rid dess fot - och nn iiro vi inne i Sahara.
Annu stanges dock horisonten af mderligt formade berg- b a r, hvars toppar tyckas afhuggna efter lineal, sR vbgriitn aro dess kammar.
Den liflosa nature11 lrring oss pdminner starkt om ett miinlandskap.
Som stelnade jiittevigor ligga bergen bakotn hvarandra, under det att vagdalarna Qro fyllrla nf hritgliinsade okensand, dar den ljusa ytan endast siillan brytes af en knippa 1) lii- gront starrgriis.
Men himlen miirlmar, hotande molnmassor, g l h - sande i kopparrodt och med blygrga sknggor, viiltra sig fram iifver bergkammarna och giimma den ene efter den andra i sina tiita slojor, blixtar korsa rymden i alla riktningar, blasten ror upp lnoln af.
sand.
J a g skall aldrig glomma detta imponerande hemska skbde- spel - det Tar, som rullade vi in i morka makters dystrs rike, som hade ri for alltid sagt farval i t miinniskor och orgnniskt lif - hHrresande historier om karavaner, begrafna under sanden vid samums framfnrt doko upp for mitt mime - sand och regn piskade tfigets sidor, men det gick oforstordt fram genom oviider och morker.
- Annu en stund af lngslig ovisshet - och vi rulla in p i Biskrus stat,ion, npplpst af - elektriska biglampor.
Fiirtrollningen iir brnten, natnrkrafterna iiro kvasta af ~niinniskonndan, civilisationen ih-ar sin triurnf midt i Saharas omiitliga iiken.
Elleu Jdiw.
C 111.
T ' i gi % nu att forst meddela resu1t: rtet af de af ow fiirnt om- niimnda motioner, hvilka, dB vbr sista artikel utkom, iinnu ej blifrit behandlade i kmnrarna, for att sedan iifvergl till det fiir den sren- slra kvinnan viktigraste af &amp; rets lagfiirslag, niimligeu det om iiktu, makars egendomsforhiillanden.
Statsutskottet hade enhalligt tillstyrkt Kungl.
X: ts proposi- tion om 7aiijande of bidraget till folkskolelurnn~ns pensioneritzg frAn 357,873 kr.
till 502,873 kr.
Forslaget antogs af bHda karnrarnn.
Herr Tl~z~lancle~s i Andra kamm: zren fr amlag da motion, att larare och laral-iwzor via s~ndskolor uflienso~n bit~adantle Eliswe oclh liiras-imor vid follcskolor skulle zcder vissa villcor er-lth11n smznzn Zo~zefor~niilzer som exu~~zinerade l&amp;l-aq-e och larmainnor, afstyrktes nf saininansatta stats- och lagutskottet och afslogs af b&amp;da kamrarna.
aded anledning af Herr ~ak; issons i Andra kammaren viiektn motion besl.oto b&amp;dn kamraraa att aflbta en slzrifvelse till I&lt;.
&amp; l: t lned begti.rat7 onz zttvething, under lwilkcc forhdllnnden ett Wrligt dlderdonzs- uda-siod kunde beredas, oissn f. d. Ziirare och liirorirt~20r liid ~ ~ l l i i ~ l i d ~ ~ -.
Med anledning a£ dels I&lt;.
N: ts i statsveri~spropositionen gjorda framstallning om foriindrade afloningsbestiimmlelser for folk- sk.olel %rere och lgrarinnor, dels i Binnet viiclrta motioner hemstiillde sarnmansatta stats- och lagutslrottet att ol-clinarie exanzinerntle folk- skoleliira~-e och !dmrinnn ~rzlitte i Ion iEtwjutci.
mimt 600 1cl-on 01 ' sauz t tuii dlders.tilltigg ii I00 h o n o r lrvaldern, (let e m cfter 5 och cZet n n d m cfter 10 drs oforvitlig ' t$inslgoring.
Porslaget antogs ~ntan diskussion nf bAda lcamrarnn.
Herr ~ y s t r o i n hade i Forsta lcammaren, Herr TVallin m. fl.
i Andra framlagt forsl.ag om slzrifvelse till .K.
M: t med beg5il.an om z~tredning och f o d a g i friiga om pension d t i konznzunenmi tjii,rst agz- stdlldn bamnorslcor.
De till£ glliga ntskott, aom behaudlat imotionerna, nfstyrkto forslaget, som iclze dess inindre antoge af BBdn Irnmrama.
K.
M: t 11ade foreslagit Bndrad lydelse a£ .I3 1c.
4 $ gjfter- milsbalken.
Denna pnragraf, som ror ~1ctenslrs.psskilnad pti grund af egenvilligt forlopnnde, sknlle nu erhglla sQdn.n affwttning, att, dB den ens inalren forlnpit den sndra,.
detta fiirB8lla.ilde icke borda utgora giltig anledning till &amp; l; tenskapsslrilnad, sb vida ej den for- lupne maken varit borta utrilies sen minader, innan stgmning nt- fBrdat och ytterligare ses m8nader efter densammas kuugorande, under det enligt den tollining vissa doinstolar gifvn ng.innda para- graf i d e s ~ nuvarande lydelse for %ktenslzapsskilnad .an endast ett par veckor behofvas, dB den ena makens erkannande att hafvn forlupit den andra anses tillr %ckligt for Bdoinnnde af skilsmessa.
Dkjemte hade herr LincZ1t.ngen.
i Andra karnlnaren motionerat om att rued afslag B K.
M: ts proposition rilrsdagen matte aflBta en slrrifvelse ined begiiran om £ ullstilndigare ' f Brslag i amnet.
Lagutskottet afstyrkte s&amp;vd propositionen som motionen.
Bbda follo ocksB i lramrsrna, i den Forsta efter en ganslra intressant debatt, ford forniimligast emellan, jzistitie&amp;~istern och jostitieridet Afzelius, som betecknade den nuvarande ii1ctenaka~~sla.gstiftningen
sgsom varande en af cle mest antikverade inom v&amp;rt riitt och tarf- vaide en fnllstandig omarbetning, hrilken endast sknlle undanskjntas genom partiella reformer.
Det af K.
M: t framlagda och nyligen af bBde kamrama antagna Iagforslaget allgdende akta makars ege~zdo~itsfoi~l~dlla~~cle~~ och hvad dar- med ager sambnnd innebiir, sfisom vi forut niimnt, hvarken i dess urspron&amp;a gestalt eller i dess af utskottet omarbetade form d g o n genomgripande reform sf de hittillsrarande fiirhalandena, men det utgor dock ett steg, om ocksl helt litet.
jkanzbt.
Det iir, soin sagdt, inga genorngripande foriindringar och annu mindre n8.gra nya principer det kungl.
forslaget komnler med, men val bbringss darigenom en vdbehiiflig klarhetl och reda i r8r for- Aldrade och duakla iiktenskapslagstiftning, hvarjiimte ett biittre sam- limnhang Bstadkommes mellan lagbuden, en fiirdel, som harvidlag ingalunda bor forbises.
Shsom vi reden i en foregBende nrtikel niimnt, iir det meci ledsnad reformvannerna finna ur det klmgl.
forslaget nteslutna tv8 nf de af 1884 Brs riksdag uttalade onskemllen, det for den gifta kvinnan viktigaste, riitten att utan iiktenskapsfiirord r l d a iifver egen- dom, som ar h e m e enskildt tillhorig, samt forbud for nlannen att ntan hustruns aamtycke afyttra eller forpanta fast egendom, tillhiirig malrarnas gemensamma bo.
B f de %1.
1884 begiirda 1a.gforiindringnrna gterfinna vi diiremot friilnst bland de forinBner, som i det kungl.
forslaget beviljas den gifta kvinnan, hennes ovillkorliga befrielse fr-d~z srl-yldigketelt att wed sivt euskilda dger~do~rt sz: a.rn for onannens gald; vidare zqyhi !fi.andet crf makns.s egendo~nsgenze~~skap i afseent7e pii stads fnstighet, s H att denn a skall med afseende p % malrars rSitt i boet blifva likstiilid med fast egen- dom ii landet, och slutligen bestammelsen ntt 91zaX.e skall wwn.
skyldig till betalniay qf ' giild mciilzdt gen2e) tsam egew ntt, db 1imz annorledes dom for.
emkild, tylta, dtil ' for gifvn vederlag liid bodelrzittg.
I sammanhang med hustrus befrielse frdn skyldighet att mecl sin enskilda egendoln svara for gBld, som mtlnnen under iiktenskapet Bsamkat boet, hafva forandrade besthmmelser foreslagits rorande hustruts fornziiga att ikltida sig for-bindelser ocll.
hemes mtsvarigiref: dtil-fir.
Hustrus befogenhet att sjiilfstandigt ikliidrz sjg forbindelser anses i det kungl.
fiirslaget som en oeftergiflig foljd sf den h e m e Ar IS74 medgifna forvaltningsratten.
Tidare anses, att tle~t fijl ' bili-
295 delse hustru stttunda ikladt sig boy kunna utkvllfus icke b ' lott ur delr egendom, 72012 rddde ofvel.
vid forbin.de1sen.s ingfiende, utan tifuew zw den egendom., hvarbj ' uer 72012 sedernzera kan konzmn att sjalf rhtla.
E h nru alltsi efter det gemensamma boets upplosniag den gald, hnstrun ingBtt utan rnannens medveiksn under egendomsgemenskspen, kan utkrBfvas ur all den egeudom hon dil ager eller sedermera kan komma att forvarfaa, skall daremot, sil lange egendomsgenlensliapen bestiir, hennes forbindelse icke kunna utlcrafvas ur den af mannen forvaltnde egendomen, ej heller foranleds till konkurs.
I anledning af dessn foreslagna lagiindringar foreslBr I&lt;.
M: t upplziifun~zdet nj ' 1 kap. 8 $ handelsbalken, sonz stadgnr f ' iirbud att kopa niig ot af an.
?za ?zs htistrz~ Forandringar hafva Sifven foreslagits i boskil~zaclslugen, i syfte att hereda hustrun liittadt tilvIr; lle till cr71dlla~de af bosliilnad, om man- neu vanslcott 7zusets ekononzi, och att forenkla de dgrfor nodiga formali- teterna.
En ny bestanlmelse Sir, att boskillznd s7call beviljas utan att slirskilcl orsak be7zoifver a~zgifvas, ndr nzakarna darorn tiro azse, en best$imrnelse, hvarigenom griznnlaga familjefbrhilJlanden ej, sBsom hittills vnrit fallet, skola behofva fmmdragas infor offentligheten.
Bestiiinmelserne nnghelrde oededag i bodelning hafva afven i fijrslsget undergiitt en ~ a behoflig l forandring.
Vidare har bestamts om 7u&amp;rus riittshnbilitet efter vuunen boslcilnnd.
Efter densamma.
skall hustruu sjiililf rBda ofver sin egendom, och all gald, soiu rnaksrna efter boskilnaden gora, skall riiknas son1 hvarderas ea- skilda ocll i.clre som nu blil ' va samfald, i hiindelse begge haft nytta dsraf.
d f stor vikt J ' iir att skydda treclje ntnas ~ti.tt ar lifve~z det qp stadganclet, ntt efter boskilnacle !~ den ena nzakeri icke fir bortgif~ia, migot till d e n andra.
och att n~akarna ej aga at % sinsenzellan slut&amp; a m n t aftal, d72 so112 wed boskijitet 7~ sanzbancl.
- Kom~na sb slut- ligen niigra andringar i lagsrna om konkurs och urarfvag6relse.
(Forts.) A.
5 '.
Nederlgndsk konst.
Studier och skiezer at August Hnhr .. I det lzorta forordet uttalar forf.
en onskan, att han genom sin bolr mHtte vinna nBgra vlinner Bt den nederlandska konsten.
Trbligen vill han darined icke pfistl, att denna konst sliulle vara '
pA nQot satt fiirbisedd eller bekiimptd och lcriifva rehiibilitering, utan haus mening I r tydligeu den, att det fiir de bildnde lelrrn&amp;nuen kunde r a m slr.aI i att ~ a t t a sig i litet intimare beriiring nled eu fcreteelse, som hvarje person med den allra s~agaste ansti-ykuing af allinanbildning plilrtmiissigt vordar, iifven om hnn sknlle ha svtrt att nalnnge en enda af dessa ~ g a m l a uederliindska rniistarez., hvilk: ~ kringgjutits af en oiifvertrafflighetens nimbus.
Bokens f Grsta af delning, soiu b5ir rubriken c Primitiv ' Ironst 2, innehHller studier ofver tre 14- och I piOO-talskonstnarer, Hugo vau der Goes, Qvinten Mntsys och Pieter Brueghel d.
5. net iir bide biografi och konstkritik man finner i clessa uypsatuer, och de respek- tive mllarnas lefrerne och konstniirskap Ero sammnnstiillda, s&amp; att de tjiina till omsesidig belvsning och f~rklaring.
Den intressaut.lrstth af de tre Wr i mitt tyclie den fijrste, Hngo van der Goes, k a d i e diirfor att det man vet om hams lif iir nog pikant fiir atvt viicka ct.t nyfilret intresse och nog sviihande och kortfattadt fiir att siitt; ~ fantasien i. gBug och liita den pH fri hand dikta en saga om honom, en saga med olycklig IrBrlek, klosterlif, grubbe1 och vansinue till innehal.
Qvinten Matsys lir mindre poetiskt-biografiskt l~eh: mdlad, och studien ofver honom syssels ' itter sig foretrhdesvis med det egen- domlign slag af portriittnrtade genrehilder, som plagar gti under hsns 13amn.
Dessa med detajjerad realism ntforda bilder, soill i allmanbet med smB variationer repetern motiret uf ett par giriga eller kopmiin eller vgdare eller hvad man vill k d a dem, hvilkn hBlla pB rned att ralina guldmynt eller pi jgenom sinn riikenskalm,)) bil- 1iii.rstarnma dels frRn Qvinten sjalf, dels f r h den ~ ~ s k o l a 11m dade.
En dylik tafla, befintlig i Xiinchens pinakotek och troligen mllad a£ konstnarens son Jan, Hr reproducerad i bokeli och visar ett par praktiga typer af mammonstriilar, med rynkigu, srniislng,rn drag och knotiga hiinder, som lystet kriika sig om slantarns.
Pieter Brueghel, &gt;Bond-Brueghel::, iir representerad tlf tre mB1- ningar, en forestiillande uDet betlehemitiska barnamordet a ocb tv5 tillhornnde den konstart, som var hans egentligaste, bondgenren.
Till mllsman for ~utvecklud konst) har forf.
ntsett tvA por- t.riitt1n8stare f r h 1600-talet, Fraus Hals och Anthozi - Fan Dyck.
Den f omes karaktiirsf~dla konstniirskap,)) heroi serad roalisruib, soiu forf.
kallar det, gores till foremill for en siirdeles sympatisk kritik, och hans efter de fBordiga hafderna att doma utigot inkorrektn vandel tecknas i det forklarande ljus, som utstrilar fririn de dr8pliga verk han skapat.
Hvad van Dyclc betriiffar, iir shskild uppiirk- salnhet iignad i t den del a£ hans alstring, som ligger utom det omr&amp;de, med hrilket hans konstniirsnamn for efterviirlden siirskildt sgnes f orknippadt.
Den sjette och eista uppsatsen fiir oss med ett bredt spring in i v&amp;rt eget sekel och fram till en mblare, hvilken ~kildras som representant for en konst, som redan passerat utvecklingens cnlmen och Sir stadd p i regress, d.
T. s.
&gt; dekadenskonst~.
Det iir den
~nBngfrestande, hogfiirdsgalne ' Anton Wiertz, soin ronte den ntsokta &amp; ran att under sin lifstid f5i ett museum, som bar hans namn och forvarar endast hans arbeten, nppbygdt Bt sig af belgislia staten.
Forf.
gor en rond geno~n detta museum och stannar dB och dB Iramfor nigra typiska prof p6 den underlige konstniirens vidtoin- fattande procluktion m.ed dess blandning af otaind fantasi och vas- kabinettets nivli tmgerande realism.
- Det g&amp;r nog sB, soin forf.
hoppas, att man efter lksningen af denna vczckert utstyrda bok nzed dess oftast viil utfordn Ijustrycks- bilder k8nuer sig som van eller Btminstone bekant till de lionst- narsgestalter, sow han pB ett s l sympatiskt siitt och i ett starkt personligt, stundom lyriskt hogstiimdt spr&amp;k presenterar.
1:.
J.
Hvad furan f6rtgljde.
BerBttelser af IWm.gareta.
Forf.
till Afed eller mot sin aaturn har i &amp; r utgifvit en sam- ling beriittelser, tio till antdet.
Hon har i dessa otvifvelaktigt g i t t ott steg framat, i det hon lyckats lco~nma ifrch Btminstone en clel romantislra ofverdrifter och uppstyltade sitnationer, soin hon s&amp; i * ilrligt bjod p&amp; i sitt foregdende arbete.
Och hvad mer ar, hon hnr visat hvilka slags karaktiirer hon har bide oga och hjiirta for, s&amp; att hon uppfattar den1 bide klart och vackert: det ar de enkla, osammansatta karaktarerna, dessa, som under ett stilla, forsakande lif sparat.
ihop skntter af djupa, varma ktinslor - och n8r de sH vilja skiinka, bort den hopsparade skatten, ja, d&amp; hihider det att de lidn skeppsbrott.
J a g syftar hiir pi % de blda beriittelserna, &gt;Lekw och ~Andrns barn,.
Forf.
har ocksB just genom desse beriittelsers titel lyclrats stryka under hvad hon velat siiga.
.
I)) Leks iir det en img, fattig priist, som under tre &amp; r lefvat som adjunkt i en IromminrstergBrd och diirunder sparat ochlforsakat.
I3an sparade p % penningar for att kunna betda sina slrulder och han f i r forsaka bocker och bildadt umgange.
Han sparade ocksg ihop en skatt af hjartats varmaste kanslor for att en gBng kunna bjuda dem Bt henne, soin skulle bli solen i hans lif.
Men annu htde ban ej mott heme i lifvet.
SB kom hen som acijnnkt till byrkoherden i X., och diir motte han den unga, fagra Elsbet och bjod heme sin hopsparade skatt.
Hon tog enlot den, inen for att snart kasta bort den.
For henne var alltsamnlans en leli med Bonom, sosn tog allt i lifvet p i renaste allvar.
Det iir stbr skadtz, att forf.
skiimt bort den sB djupt och sannt kiinda beriittelseu med samtal, som forefdla bra onaturliga och konstruerade.
I)) Andras barn 9 triifia vi liter en ensain fattig pastorsacljunkt.
Han hade tidigt nlistat siua forgldrar, och som skolgosse och stn- dent hade hnn lefvat ensam pB en lrammare i Lmd.
Men nu jublar llan af frojcl, nu skall h a n komma ut som acljunkt och f &amp; lefva i ett hem, under sen kvinnas h a p och s k y d d ~.
Tanken 135 ' ' e
det egna hemmet skjuter han tills vidure undau.
Men (let fir jnst i prBstg&amp;den, [lit han kommer som adjnnlrt, han f i r kiinna hvad det 5ir att vara %andras barn D.
Det modwliga hjiirtat han liingtat ~ f t e r fanns endast for de egna fauoiljemedlemmarna.
Ha11 ficlr st; utanfiir.
Denna sida af koinlig sjalfviskhet iir ingalunda ovadig p i v5r jord och iir hiir sannt tecknad; vi Irliqna dtlt varmastc medlidau (k incd detta stackam x nndras barn D.
() fverdriftor f ijrekomma dock i be- riittelsens yttre anordningar.
Det iir ~ i i l t. es.
bra o~mnolikt, ntt en svenslr priistfru, hon mB nu for iifrigt vara huruditn sonr helst, icke ens liter duka for en nykornme~~:: djjunkt.
Som ctt slags moti- vering for hennes sjiilfviskhet fS vi vidurc veta, ntt hon !&gt;var liemnla i latinet och att hon talnde fyra, fem spr5k och at,t bon varit liira- rinna i en flickslrola~.
J a g tror, att allt detta har bra litet med hennes sjglfviskhet att gora.
Den i kvantitativt hiinseende mest hetydande bertittelsen fir ~Styfrnodern)) - den upptager niistan en tredjedel af boken.
XQot storre viirde kunna vi l i k ~ i i l ej tillmiita den.
Den 18.iiriga Siri iir fader- och nloderlos och diirtill fnttig, s l att hon lniiiste forsijrja aig sjiilf.
Hon annonserar i Idnn - Inen hon kan cj antaga nligon af de platser, som erbjudas henne; arbetet iir fiir tungt, och i stallet gifter hon sig med galnle farbror Z., diirtill nppmanad af sin moster.
Hennes styfson &amp; r en ung, ~lskriird kandidat och s l iir konflikton fiirdig.
De b&amp;de .nnga bli fojiilskedc i hvarandra, men dB Kiri miirker detta, vaknar ocksH henues plikt.kiinsln: hou vill icke vium egen lycka genom att krossn en annans.
Eon forblir sin m: m trogen och inverkar ocksd foriidlande p5 sin styfson.
Allt dettn iir vackert skildradt, men vi fQ aldrig nigon iijupare sympati for Siri.
Hon, som Br sH etiskt ut.r.ecklad vicl berattelsens slut, hvarfiir iir hon i biirjan sA riidd for arbete, Ibt vara ett strifsamt arbete, att hon foredrar att gifta sig lned den gamle mannen, som hon t ?j iilslrar?
* Att arbete knn skiinka kviunor lycka, tgckes fiir iifrigt vara nlgot, som forf.
ej har l i t t att tro 114.
Siri iir ocksfi SegHfvad med ovanligt litet instinkt.
Forf.
har visserligen kastat ett mycket vackert skimmer ofver lorhAllandet mellan den unga styfmodern och hennes styfson - men det iir f r t n forsta borjan bra erotiskt; Bet borde Siri h a kant.
Unga kvinnor brnka i det fallet varn finkiinsliga.
Hon iir otroligt naiv.
- I ~ G u l d och griina skogarz hdller nclen lilla lontagerskan~, som masserar den rika friherrinnan, 1&amp;uga, mora- liska tal fiir baron Gosta, hvilka him bestimdt ej hijrt pH, om talarinnan ej rarit ung och vacker.
Denna beriittelve iir otvifvcl- alrtigt en bland de s ~ n g a s t e, lilrsom: .Litet telepati~ iir bra iifvcr- splind och onaturlig.
F6rf: s religiiisa lif&amp;lrdduing framtriiiier i flere a£ skissema.
Klnrust och ~-ackrnst i l ~ ~ i i t t e l s e: .Diillrd.-.
n 1) ct Br endast och alleauet fiirlitandet; pi (; uds I~arniliii~.t.ighet, soul ger deu skuldbelastade lrvinnan mod ntt st!
cliitleli i ansiktat.
I,.
E.
.
.
Ut till lelz!
Flickonaas 4+ jii-P~ftde7ca-r., hams tallde a f .I; 147.
Alcmznrk.
De lekm, som forf.
af donna lilla bok upptagit 8ro dels gamle val lriinda, dels nyare inforda f r h Tyslrland, England och Am erilw.
Fors~; a afdelningen ianehiller boll-lelrar ined liten, f y lld hand- boll utan slagtra.
Forut lrtindn bland dessa Bro boll-st&amp; och vagg- park, daremot ar piirk-tennis en ny flicltlek, som bestk i el1 for- ening sf p * k- och lawn-tennis.
Denna nya lek torde kanske, dels till foljd af billigme lektyg &amp; n lawn-teunis, och dels diirfor att storre massor salntidigt knnna da.ri deltaga, hafva framtiden for sig.
Andra afdelningen innehiiller lekar ined liten fylld bandboll, drifven med rodslrap.
Hiis Br npptagen den mycket roande leken)) sot och suru sarnt dess variant boll med m h g s ntewiil, dessa motsvara nog de i Tyslrland rnyclret brnlrade Scbleg-ball ocli Ball mit Freistiitten.
Hiir ~ipptages Mven fjbderboll och lawn-tennis, dessa bora dock sparsamt anviindas af flickor i uppv&amp;xt&amp;ldern, ty genom lnyclret och ensidigt handterande af ra.ketten i hoger hand npplrommer for veka ryggar snedhet.
Tred je afdelningeu inn ehHller le1ca.r riled stor uppblhst s. k. fotboll, dessa ' iiro lnycket lampliga lelrsr for flickor, 0111 cle ofvas viixelsicligt.
Glgdjande iir att se, att forf.
i denna beskrifning ofver jaktboll forordar att leken skall ske oinviislande till venster ocli hoger, hvilket iir en betydlig fohiittring af ssmma lelr beskrifven .i en af forf.
tidigare utgifven npplaga af) &gt;Ut till lelr}).
Korgholl (.Lhsket bell) Br en amesilrsnsk leli, soln sistlidne solnmas inkom till Sverige.
I hostas 1ar denua lels, Irorgboll,.
sum mecl fordel pral-rtiserats i Dsnmark, &amp; fven vunnit insteg i Sundsvslls 15iroverk for flickor.
De sistn afdelningarna inneh6lln viil kiinda spl-inglekar sHsom)) tag fattn, wlsappas om hBlet}), ~ t v &amp; sl&amp;r den tredje)) o. s. v. ' saint ~frilogp *, hvillzen sistniimnda lek a£ gsmrnalt i Sverige iir kind under namn af afriliipning&gt;) och motsvarar tyskarnas ~Barlanf D.
Af fijrfattarena forord till boken, kan man diiista, o m den - s t&amp;ndp~mkt, han intager till lrroppsofningar i callmBnhet.
Han forordar visserligen motion for vhra flickor, men hall yttrar sig liiugre fram i s m m a forord beklagnlde ofver ntt flick- skolan sWil som gosslrola~i blifvit)) pAlngd)) den lingslca gyinns- stilreu.
Detta bevisar, att forf.
ej forstgr densamma.
Vikten for flickan af en rgtt ordnacl gymnastilz s&amp;soin motvikt mot ett ensidigt och stillasittande arbeto tyclres s&amp;ledes ej fullt a£ forf.
vara insedd.
Gymnastikens uppgift a t t lrorrigera afvilrelser: i rgggradspelaren och upparbeta brostkorgens rorlighet, SO att diirigenom biittre ut- rymine vinnes for iidlare organ, kan aiiazligen ej nog framh8llas.
, Ling hann ined mycket, dock icbe med allt.
' Han var ej ~lelrledare)) enligt nuticla begrepp cliiroln, isten n i r den gamle besiilrte gynina- stiliofuingarna floclrade sig gosssrna Bul: rancle omlrriug honom, och
han ordnade dem dH ofta till lekar, och dsltog sjdf diiri med ung- domlig liflighet.
Forf.
till flickornas friluftslekar framhaler med riitta i sitt forord singens betydelse sisom vackande, stiirkande och gladjandt!
element och sager att sbglekar.
~ a r o helt enkelt en nationell skatt, som vi ej hafva rid att forloras.
netta ar en stor sanning.
Den soln varit i tillfdle att iakttaga de tyslra danslekarna for flickor,.
lcan vma stolt ofver v i m egna vackra mingsidiga lekar med sing.
Hj.
Ling skrifver om ~ d e s. k. s %ngrorelserna&gt;&gt;, att dessa ~ h a f v a begagnats ej blott i forntiden ntan afven af de beromdaste peda- goger och sedan af fortjante gymnaster.
Rostens bruk dari Hr medel forniimligast liknande i detta afseende de pliigseder, som i v h t gamln mi3 kallades D kviidedansar~, erinrande om metrikcns tilliimpning.
Afsikten iir att rorelsernos fonrl, q t n z, ntelorlie~t, or (7tva skola samverka i lika renhet.))
I Stockholm har sedan lPng tid fiirtjtinte gymnastiklarare.
och liirarinnor, s o l.
haft s8ngf6rmHga ocli intresse for saken till barnens glHdje och uppnluntran nzligon gang anviindt en del af dessa vackra gamla danslekar med sHug.
Forf.
har emellertid ej i sin bok upptagit dessa; mojligen forutsatter han att de iiro tillriickligt kanda for att behofra pipekas.
For lekar, synnerligast springlekar, fordras kraftiga lungor.
N&amp;got verksammare medel for ntveckling af lungorna an den lingska gymnastiken finnes icke.
Vetenskapsmiin och fysiologer h a f ~ a diir- for af ven lcallat denna gymnastik:; lungggmnastik: ~.
Hvillzeu slciluui ' i Br det cj att se en uppgymnastiserad flicka fritt rora sig mot en som ej Sir van vid dessa slags iifningar!
Den forra riir sig ined 1Hngt stiirre liitthet och uthUighet iin den senare.
Gymnastik ocli lek kunna e j ersatta hvarandra, men gemensalnt 6ro de oviirderligu hjiilpmedel vid s %val den kroppsliga som den andliga uppfoetrm.
Pehr Henrik Ling slutar iifven sin libas pedagogiska afdelni~ig ined en \; ink om lekar, i det han anser dem, sHvtil som simning ocb annan idrott, sgsom supplement till gymastihen.
Boken 3i.r Hart och redigt uppstiilld samt fiirtylligar flera lekar genom uppritade planer ofver lekfiiltet och de lekaades olilca stiillning.
Till vagledniug for liirarinnor och andra, sorn, churn ej ~lelrmiin3, dock intressera sig fijr ett friskt och hnrtigt lif bland v 9 a flickor, horde denna lilla bok vara viil rkrd att rekokmenderils till pmktiska sommarstadier.
*: $ * 5 '.
H. Maf 0 ~ 1 1 fjord.
Berattelser af F r e d d i xycnider.
.
Om man borjar liisa denna bok med frulrtan att f B vetn fiir n~yckefi om segling och fiske och beredcr sig pd att.
fiirf.
vill im- ponera p&amp; en mecl obegripliga skeppartermer, sd blir inan mart lugnad och finner, att det ar hufvnclsrtkligen om miinniskor och deras oden,: 3om dessa historier och smislii-ker med viistknstmotiv
beriittn.
Hafvet och hvad dartill hor hnr fBtt mlldeles lagom nt- - rgmrne npplBtet &amp; t sig for att bilda en verkningsfull ram] wing slrildringarna af slriirgiirdsboncler ach fiskme, och lokalpriigeln 81- siillsynt god, utan att nigra p5ifallande inedel ha anlitats.
De Bro alls iclre nlodernt skrifna, dessn berattelser, tviirtoll-1 rnyclret realistislra, lcanske allt for mycliet for mBnga finkiinsliga, lBsares smak.
Realismen iir dock icke tendentios och uppr ' ifvande utan mildrad och utjamnad af en pH det hela taget gauska vanlig, blott helt svagt ironiek humor och ett rattfardighetskraf, som giirne vill stBlla allt i ordning till slut.
Diirfor verkar det icke sB hemskt, soin man sknlle tro, n5ir den gqnde rBfven E h s i den forsta be- riittelsen, &gt;) Nils i Fjordbacken)), gfir och hanger sig i ladan a€ Sam- vetslcval ofver att han for m h g a 3ir tillbalra medelst ett armngeradt skel~psbrott driinkte J d l a, sitt hnslrorq.
Och man fbrl5ter sl ?el- rnnnnen Joel, ntt hans sorg tar ett slnt och att han Hter en vacker sondczgsliv %ll pB hafvet med jublande lust kan dm ' till med)) he$ dnn.driugedasen p i sin harmonilra, fastiin det var efter den Men h a m lz5iraste dansat sig till dods.
I)) Prasten och 18saren~ Br forf.
opartiskt elalr mot bgde kyrkoherden och kolportoren; men eftersom den forre 11ar blifvit v&amp;mt Btghgen under beriittelseus lopp, det rBtt och tillbBrligt att det blir han, som rAr till slut och lyclsas Bta ut den illmarige lekmnnna-aposte !n nr sin forsamling.
Den tnngn, modlosa st&amp;mningen vid fiskelgget,, nar sillen ints komw, 5ir ntomordentligt viil framkallad, och den l~oppf~dlhet, som lyser igenonl den till slut, kontra~t~erar vackert.
Och sil finns d8r en liten Bit, aom hktes ~~Utomfjords~ och handler om tv8 broder, duktjga nnga pojlrar, som seglnde med egen slrnta och sBllan gA.fvo sig ro att liigge till lie~mavid och hiilsa yii ride gnmla~.
Nu voro de just vid inloppet till sin egen fjord pii viig till Kristiania och borjade bli ornhjiirtade och fander- sammn och tyclcte det kunde vsra roligt att surprenera gubben och gumman eftor tv8 Brs skilsm8ssa.
&amp; !en sffiirsgeniet var for starkt, det borjade blBsa npp och affgrernn briiclslzade, tid &amp; r peagar -)) cli gnnlla f h v h t a u.
I&lt;onflil$en mellan barnaylikt och vinnings- begar &amp; r sb innerligt troviirdigt teclznad, och den nBgot krassn npp- losningen verkar fullt beriittigad.
I sBfidsominnmiltten rn h r f orf attaren slagit an en storslnget trngislr ton, hvilken inte lrliir I~onom sB v&amp;l som den bonclalstigt gemytljgn han i nllmiinhet anvgnder.
En tvungen orclstallning ar icke izlltid tillr&amp;cklig fijr att &amp; stncllcomms poet is kc^ effelcter.
I !.
J.
1: * I: Modes~i tillltlipp.i~i~lgsltonst fiir dam- och barntoiletter af Tlzeodorn Slcousgnarcl %r titeln pB en liten bok, so111 i dagarna utkommit pB C.
&amp; E. Gernandts forlag.
Boken innehlller regler for ~ngttagning och tillklippning af fiera slags d.rzm- och barn-
lrladningar och Br rikt forsedd med illustrationer jiimtc tillhorande foi-lilaringar.
Nan liir sig B5.r att uttm 11jiilp af luodejournalsmonster sjiilf klippa till Uiidningar, och metoden - geoluetrisk l~eriikning - gor, enligt forf: s atsago, profning onodig.
Pralustiillningen utmiirker sjg fijr stor reda och 1Bttfatdighet, on1 Inan iin nlgon g l n g kan tycka att fiirf.
iir oniidigt utfiirlig och upprepw fiirut sagda regler.
Hrad mun cliireruot saknar, och soin nog giirna borde ha fuunits, iir ett kjnl !nlinster, som liimpar sjg fijr tilllrlippning af stidant tyg, diir viihaclen ej tiLlBter att vAderna tagas an pi % den ena $11 pa den andra leden, t. ex. luddigt kliide.
De i boken forelconlmande mbnstren Bro niimligell iimnade sltt lfiggas korsris och slledes oliimpliga fijr liylikt tyg.
Emellerticl kommer nog dema lilla I d &lt; genoiu sit] praktislia ~ippstiillning och liittf attligbet att blifw cn stt rr ovli riilkoinlnen hjiilp for dem, som pii egcu hand vilju fiirfiirdiga sina Iiliiclninyar.
Ulauil i Sverige mindre Irknda men i u t l a d e t h6gt viirderatlr.
och flitigt stnderude arbeteli i socidi~, l) c~litiska, nutionitl-t~koiiori~iskn, pdagogiskn samt religiousrctenskal~li,aa iitunen mii fijr ~ l m n a gi~.iig niirnuus endast nedanstHenrle verlr, sol11 nlla finnas tillglngliga pa Liisesalongen.
A quoi tisnat Ba sup6rioritd dcs Anglo-Saxons?
par E (7moacl Deinolins.
(Elfte upplagan jnom ctt fir.)
Det tyckes vnrit fiirks mcning att genast f r i n fiirsta stnnd gifva Iiisaren ett odispntabelt bevis p i anglo-saxernas ijfver1iigse11- het., db han pfi bokens omslag Kitit tlydra cn miniatyrkarta, 1) s hrilken de onlrldcn af jorden, cizr engclskn sprkkct l~i.i.rskar, Sro fiirglagdn med riidt.
Detta lslrlduiagsmiiteriel gijr ot.lrsrl ~ s ~ ~ n d verkan.
NQgra ntdrag ur bokens innchdllsfiirteclining skoln Liist oc.11 lcortast gifve ctt begrepp om forf: s s l t t att l~esvara clcn uppkastude frbgan.
I forsta afclelningen skildras olikheten i den skolbilitning, som gifves don franska och tyska uiigdomen, nlot den, som nled- clelas engelsks ynglingar.
I ctet engclslra skolvasendet ser fiirf.
en af orsakerna.
till anglosaAcrnas fiiretriiden.
I anclra nfilelningcn hamhiillas olikheterun inom lniratlifvet i Fraukriko och Eugla~ld.
Flirf.
pipekar bland annat det ekonomiskt fiirderflign: if den hos fransluannen vanliga bsikten, att det iiiggcr fijrdildrarlin a t t mmla formogenl~etl A t sinu ufltomlingar fiir att lxfria clessu fr5n den be- sviirliga, men hiirdande kampen fiir tillruron.
Fiirf.
untager, ittt denna till viss grad af fiifiinga alstrade omsorg fiir I ~ a r ~ u m s
blifvande ekonomiska stallning ar en af hnfvudorsnlrerna, hvarfor l~efollrningen i Fmnlcrilre m2ingenstades aftagei: st. f. att okns, ett faktum, soin hotsr med nationens undergbg.
A andra sidan fram- hfi.lles, hilr den grnktislia uppfostran, foriildrar af anglosaxisk ras gifva sin: % barn, gors dessa oberoende af nediirfda rikedomm och siitter den1 i stand att forsijrjtl sig sjiilfva, bryta nya banor och slrspa nya Iragital.
Tredje afdelningen angifver olikheterna mellun frensm&amp;n och aaglosaser i det politiska lifvet.
Denna afdelning inledes med en hogst intresssnt och npplysande ofversiktstabell, som rntvisar den olilia sammansiittuingen af franslra depnteradekammaren och engel- slra uaderhuset ~ n e d a.fseende 11ti de samhiillselement, som bildi dessa bgda kaminare.
Vidare angifvas orsakerna, hvarfor den ang- losaxiska rasen battre an frausman och tyskar .motst8 socialislnens lockelser.
I.
a r t framhHllas ocksd de nationella och politiska for- hhllanden, soin gjort Tyskland till socialismens egentliga hemland och vagga.
I bolrens elfte upplaga finnes intaget ett foreta1 slirifvet till den engelskn upplagan af verket och imeh5illanrle en kort historilr bf ver de tre gr~~udbest&amp;ndsdelarnti i Eaglands b ~ olkning, f hvillr en bdrager att f6rlzlasra oi: snlre~: nn till den brittislra nationens storh.et.
Utrym~net tillIttw ej eu mer detaljernd framstiilluing sf det liirorilra och intressainta verket, l~villcet Llaad aindrn goda egenslia- per ocksg har den att vara skrifvet pB ett Irlai: t, l&amp;ttfnttligt, och.
dock lroncist och vetenskapligt siitt.
.
.
Esquisse d ' une Philosophie de In religion d ' aprks 1.a psychologic et l ' histoirc par Azu-pste Sahatier.
Donna bok har viickt ett ntomordentligt uppseende i sitt Imm- land och iifvan tanfo for Franl~rikes gr8nser.
SZi t. es.
liar den borjat ofvorsattas pi % vart spr&amp;k af pastorn vid svenska lryrkan i] ?ark, Nathan SoderbZom, som mppgifver, att det varmt religiosa och straagt vetenskapliga verket bidra.git till den nuverande rtirelsen inom det lratolslra Frankrilre och till flere lratolska prgsters ofver- gang fr&amp;n p&amp;fvekyrIran till protestantismen, hvarom vi last i vBra ticlningnr.
Forf: s hufvudsyfte med boken uttrgclres i foretalet sBlunda: aen generation, son1 trodde sig finns hvila i positivismens filosofi, i utilismens moral och i naturalismens konst och poesi, h,zr efter- tr8clts af en annan, hvilken n ~ e r ail n&amp;gon f6regiende oroas af t: ruken 115 det ingstiska, det of iirlslarliga i tingen; en generation, som Iriinner sig dragen till idealet, son1 drommer om socialt broder- skap, on1 en.
sjlilfforsn.lrande hiingifveahet for cle ringa, de elanda, de fortryclrta, om att fijrverkliga den lrristliga Iriirlekens heroism.
Hkaf har nppstAtt hvsd vi kalla idealismens p; " Lsyttf6d.else - - bemodan- den oklara men brinnande att finna en ny religion eller.
att kunua
titerviinda till den deras fiider foram5tt.
Tappert vandrar nagdomen fran1A.t litsom mellan tvh hiiga murar; ii ona sicltrn den moderna vetenskapen med sina striinga ~netocler, f r h hrilka de nnga e j kunna losgora sig; -- B nndra sidan liirosatser och fii~ * cstAlningnr, s o ~ n de hort och rant sig id frHn barndomen och som de giirna vale men ej mer kunna fullt omfatta.
- Xun lippulanar dem att taga parti for vetenskapen mot religionen eller fijr religionen mot vetenslralmn.
De treka.
Finnes dd ingeu utvlg att undkolnina detta forfiirliga alternativ?, - - - En sidau utviig siiker Sabatier anvisa; nr detta sr8ra dilemma viU hail rii2da den yngre genara- tionen.
SBdant k hufvndiindamiilet med hans upplysande, iidln och intressanta bok.
Det lhter sig ej gora att har gifra ens en sainmantrangd ofversikt a£ arbetets innehal.
Det m&amp; blott niimnas, att forsta nf- delningen behandlar religionen, dess begrepp och psykologiska upp- komst, uppenbarelsen, underverlcen och inspirationen samt de reli- giosa idkernas u~tveckling inom miinslcligheten.
Andra afdelningcn llandlar om kristendomen, om hebreisinen och evangeliernas upp- komst, om kiistendomens vasen och kiirna samt om dess liistorisba hufvudformer.
Sista afdelningen innehgller liirorna om dogmen, dess vasen, dogmernas historiska utveckling, doginvetensknpen saint en lrritilr ofrer det religiosa vetandet.
Arbetet iir skrifvet 89 enkelt och Mart att alla, soin intressera sig for amnet; kunna med latthet lasa det.
Kant.
Sein Leben und seine kshrc, von ill. Kro1~m7) et.g.
Forf: s bemodanden att i detta ~ e r k gifra en populiir, alliiiiin- fattlig framstiillning nf den store Kiinigsbergfilosofens system hafva kronts ined en ovanlig framglng.
Hans bok har mottagits med ett bifall, som siillan inorn kritilsen iir srP samstiimmigt.
lVan lyckonsknr fijrf.
till den goda idkn att efter ett drhundrade, som mer eller mindre biir pregeln af den beromde filosofens tankeverksamhet, gifva hans landsmiin en sB lefvande framstdlning af denne nationens storman, att Kant genom Kronenbergs talangfulla ofversikter och sammnu- fnttning och genom hans klare, pregnanta stil, har i ordets egent- liga mening blifvit nationens egendom, har blifrit: kiind iifren af dem, som salma filosofisk underbjggned.
Andra lyckijnvka Kronen- berg att vara den, som fgtt fylla en liinge kiind brist och fiirmfitt fylla den s l miisterligt.
31: m prisar hans fiirlnfga att elektriscra sina Iasare och pH dem ofverflyttn sin egen kiirlek ach benndran fiir Kant.
Kroneuberg iir i s t h d att fijrliina stiimning.
; it det ab- stralcta systemet, i synnerhet faller iifver de etiska och iistctislc: ~ afclelningmna nbgot, som man skulle knnna kalla ctt konsteus skimmer.
E n annan kri tjker fram hbller Kronenbergs fijrmiga att lijs- gora Kant mr skolsprgkets bojor, och Bnnu en annan utbrister:
Kant,.
forkhrad och utlagd i egen anda; uttydd genom sig sjalf pB .grund af sista halfva seklets historiska forskningar - - man Iran ej gifva hogre loford A t forf: s verk.
Afven hos oss torde finnas aBgra, som sakna.
filosofiska for- studier, men soin agdock onska lasa Kronenbergs bok, litande p A kri~ikernas forsakran, att Kronenberg iir i stand stt gora afven .dem till K: tnts forst8ende och benndrande viinner.
D u 1 c a 1x1 a r a. Har~nlose und un~nassgebliche Gedanlien 3ber Gott und die Welt, Religion und Philosophie, Kunst und Wissenschaft, Gesellschaft .und Politik und Vieles h i - dere von Paul Gwin.
D ~ n n c bok ~ karakteriseras ej illa af sin nBgot vidunderliga titel.
Den liknar narmast Emersons eller Rnskins skrifter: genialislra tankar i egendomlig.
form ofver iin ett, iln ett annat iimne.
Djup- sinniga och sldende anmarkningar omviixla med paradoxer af half eller blott skenbar sanning.
Boke~z saknar innehillsregister, om man ej s&amp; far betrakta den aidlyftiga titeln.
For att gora Garin riittvisa mBste dock er- kannas, att timnena ej aro s8.
oordnade och omrorda, som det i for- stone synes.
Afdelningar finnas och deras innehBll angifres till- narmelsevis genom motton.
Det hela iir ett kompositum som retar nyfi- kenheten, eggar eftertanken, vacker olnsorn entusiasm, omsom mot- sagelse och gifver Btskilligt som ej f&amp;s pii annat hA,ll.
Forf.
ser med egna ogon och gor diirfiir ugl$ackter och har formlgan ntt pa ett pikant siltt framhiilla dem.
Slrriften har viiclrt stort uppseende i sitt hemland, hvartill ocksB ngfikenheten torde bidrsgit.
Forgiifves hnr man fi %gst sig, hvem den mfingbeliiste, originelle och djupsinnige forf.
minde vara, .som doljer sig under miirlcet Paul Garin.
Svaret ar, sB vidt jag \ let, iche iinnu gifvet.
Styrelsen for Stockholms .L %sesalong har beslutat att hadan .efter inkops nngefar.
dubbla antalet af sBdana nya bocker, so111 iiro .af verlzligt viirde och rnyclcet efterfr8ga.s.
Eva Fryxetl, -.
Sekreterare.
- 0 Foreningsmeddelanden.
Fredl-ika-Bremer-Forb~111dets &amp; rsmiite Bger rum i Forbundets rniindagen den 23 maj.
.
... ...
Fredrika-Bremer-Fiirbundets yrkes- och studiestipendier f6r Qr 1898 hafva utdelats pH fiiljande satt: 500 kronor till med.
kand. ftfr.bken Hrmrzu Chr.i.-term-: \ ' ilso~z.
B med.
kand. fi.iiken Signe uf Iiclintbery.
r froken E m Hurlin~l for genomglende af barnmorskekurs.
fr01: ers Sigrid Htlrd qf Segerstrcd for hogre utbildning i trtid- g&amp;rdssko tsel.
r froken Anna Pullin, elev vid hogre liirarinneseminarium (Stockholms stads stipendium).
r fi ' bli~n Elimbeth Lzindrall, fijr utbildning till miinsterriterska (Sodermanlands l a m stipendium).
B frbl; en Esther Berysteclt, for utbildning till sjukskoterska vid Sabbatsbergs sjukhus (Vesterbottena ltlns stipendium).
B frbken E~nilict Fogelliloti, elev v i l hogre liirarinneserninarium (Kristianstads liins stipendium).
B fi.iilien Elin, Gustufs.
?orz, for utbildning till l b a r i n n a i huslig ekonomi for folkskola ibstergotlands lans stipendium).
froken R a p hilcl We.
?ter {lrerc, for utbildning till 1 ararinna i 4 huslig ekonomi for folkskola (Termlands lans st.ipendium).
I sammanhang med ofvanstlende m&amp; meddelas, att 3Ialmohhs lZins stipendium for 1898 kommer att reserveras for utdehing ett kommande k.
- Foreningen Handarbetets Vanness vkr~atstallning agde rum den 2, 3 och 4 maj och var talrikt besiikt.
Man hade denna g h g i s p n e r h e t lagt an y i ~ linnebroderier och linnevafnader, bland hvilka siirskildt finnas draperier a £ gedignaste slag blde hvad mijnster och utforande betriiffar.
Tvenne antependier, det ena nyss utfordt fiir f i u s t u n a kyrka i Sodermanland, en he1 del h a r e siden- broderier, en hornsoffa med dynor, prydda af broderier i allmogemonster, flossamattor och en samling nya lnodeller utgjorde i korthet utstallningens innehUl.
Dessutom lamnades prof p % en sardeles Iyckligt utford restau- rering af en storre haute-lissetapet tillhijrande arnanuensen F. R. Nartin, FrAn bestyrelsen for KonstfXtsfiireningen i Finland har Hand- arbetets Tanner erhlllit och antagit inbjudan att deltaga i den utstallning a£ framsteGende svenska konstindustrialster, som f. u. p i &amp; i Helsingfors.
.
~ r s m o t e holls af foreningen Handarbetets Tiinner den 6 maj k1.
7 e. a. under ' fru E. knkarsvrirds ordfiirandeskap.
Xrs- och rerisionsberlt- telse uppl2stes och styrelsen beviljades decharge.
Styrelsens ledamoter aro: fruarna Wallenberg (ordf.) Bnkarsvard.
(vice ordf.).
Clason, Curman, Odelberg, Wising, friherrinnan Liljencrantz.
frijknarna Gisberg och Rohtlieb.
I tur att afg % voro fruarna AnbarsvPrd, Wising och frillerrinnan Liljencrantz, hvjlka omvaldes.
' Likasil, de forutrarande styrelsesuppleanterna: f s u m a C l a 8 - son, Grundstrom: Lilliehook: Petersdn samt frijknarna Cardon, Lamm, Leijon- hufvud, Levisson (seh.)
och Widmark.
Till revisorer raldes fruarna Ed-
holm och Frestadius samt jnstitier %det N. Claeson.
Till deras suppleanter fruarna Medin och Styffe samt professor J.
G.
' Clason.
... Sofie Adlersparres pris, som stiftnts for att hugfgsta minnet af hennes verksamhet inom foreningen Handarbetets Vginner och som.
vid hvarje t s m o t e tilldelas den kvinna, vare sig inom eller utom foreningen, hvilken enligt styrelsens Bsikt genom sitt arbete siLrskildt framjatsvensk textil- slojd, tilldelades detta 5s froken Anne-Margrethe Hamilton shsom ett erkan- nande af den skicklighet hon nedlagt p % gobelinrestaureringskonsten, denna nya gren af foreningens verksamhet, hvara ledning varit henne mfortrodd.
.
I: Till en viil$iirenhetsbazar i Freiburg i Baden, anordnad i form a£ en ~alt-Niirnberger B !lesse *, har Handarbetets Viinner pB nppdrag af en- skild person dgirstades utsgndt en samling svenska .viifnader och broderier.
Enligt i n g b g n a underrgttelser vackte dessa foremhl koparnas lifliga in- tresse och efterfrhgan; ytte&amp;gare bestallningar hafva inghtt.
skilda Huslig ekonon1.i vid folkskolorna.
~ f v e r s t ~ r e l s e for n Stock- h o l m ~ stads folkskolor har foreslagit, att i 1899 &amp; rs stat for folkskolevasen- det 4,800 kr.
mhtte anvisas till afloning &amp; t ELtta lararinnor i huslig ekonomi, alldenstund uti folkskolestadgan af den 10 ' december 1897 detta iimne blifvit upptaget som ett af folkskolans ordinarie liiroamnen.
0fverstyrel- sen kommer hadanefter att bestamma kompetensvilllcoren for lararinnor i huslig ekonomi och meddela foreskrifter anghende undervisningen i Bmnet.
... En professor i sjukvHrd.
E n svenska, froken Hannn ~ i h d b o m, tjanstgor sedan ett och ett halft Br tillbaka som professor i clinical Nursing, vid universitetet i Texas.
Froken Eindbom Br fodd i Kalmar Br 1871, enligt Iivad som meddelas i den engelska tidslrriften Tlze Ncwsing Record, och kom ofver till Amerilra vid 19 &amp; rs Uder efter att fornt ha ut- bildat sig till sjukskoterska vid Sabbatsbergs sjukhns.
Ron aflade examen vid Woman ' s Hospital i Nemyork, och sedan hon en tid utofvat enskild sjulv %rdsverksamhet i denna stad, erholl hon anst&amp;llrring som ~Superinten- dent of Nurses * vid hospitalet i Galveston, hvilken befattning hon inne- hade till dess hon tilltriidde sin professur.
Till Fredrika-Bremer-Forbundet insanda bocker.
F. &amp; G. Beijer: Bagge, P., Feriekurser i modersmtlet.
Skolupplagor af svenska forfattare.
Atterbom, P.
D.
A., Lycksalighetms o i samman- drag.
Kipling, Rudyard?
Emirens predikan och andra berattelser.
Albert Bonnier: Baudit;.
Sophus, Hjortholm.
Iir~ylenstjernu, Elisabeth, Beroende.
Margareta, Hvad furan fortlljde.
l \ ' icl; strdm, \ ' ilit~t * Hugo!
J.
Mr., Ut till lek, 11.
Lukianos.
~~lzernzark, Hugo Geber: Uacl~mann, Idu, Tantali kval.
C7ece, - U t t m, E b b och flod.
C.
&amp; E. Gernandt:, 1nge1-ed-St1.ccnr7be1: 1 /, Ililmn, Den nya varlden.
Ceijer- stam, Gustu f c i De t yttersta sliaret.
Sl: ozis.qaut~t, Theodora, Nodern tillklippningskonst for dam- och barntoiletter.
Gullberg St Hallberg: Bibeln eller den IIeliga Skrift, h.
1-5.
Aktiebolaget Hiertas fiirlag: Thor-son, TI)., Kneippkuren.
Nordin &amp; Josephson: Kingston, IY.
El., Tre sjoofficerare.
P.
A. Norstedt &amp; Siiner: Bang.
G., Europeisk kulturhistoria, 11.
8-14.
Boethius, Historisk liisning, Uedeltiden.
Englund,, \ ' il.
*, Om hudens vHrd och folkbad.
P. YaPmqvists aktiebolag: Canell, Ii ' lleu, Vid aftonbrasan.
E.
S.
I&lt;., Dagrar.
Afaclcwew, Ian, Vid Rosenbusken.
Meyer.
Genom eld och vatten.
Pol arlanden.
Andra hlftet af bilder f r i n missionsvarlden.
Skoglund: Alrutz, Sidney, I vQr tids lifsfriigor.
I.
1898.
Aktiebolaget Svanbacks fiirlag:: \ l !lr.ctnder, I+.eddi, Haf och fjord.
Wahlstriim Rt Widstrand: Gras, I+Ii.-c, I) e rijda fr&amp;n stidern.
Jrctr~on.
Kristofer?
Helvetets barn.
I J c ~ ~ d r Cote., l Sin niistas hustru.
lylilditcl~ .Jacob, Nya sjoberattelser.
FrAn skogshygden.
dloliil, ILIIe, Xdalens poesi.
Halzr, - \ ri,rju.ut, Scderlandsk konst.
Schenk, Ottilie: Poetische und andere Streifziige durch Schweden.
Frank, Louis: L ' assuranoe Yaternelle.
Nordiska Nuseet: Hazelins, Artrcr.
Samfundet for Sordiska museets frihnjande.
Meddelande 1895, 1896.
Passarge: Nordiska museet och Skansen; Das Sordische Xuseum und Skansen.
ICarta tifver Skansen.
Ring: Ein eigenartiges Jluseum fiir Satur- und T ' olkerkunde.
Hugo SamzePius: Jagaren.
I, 18 %.
Hvad Ivar Lyth horde i filngelset.
Lifforsakringsaktiebolaget Thules festskrift.
1898.
Adlersparre, $.
H.: Religions~uiderrisiling kt vAra Barn.
Qxenstierna, Bengt: Stoclihollns stads f a t t i g i r d.
Spis- oZ?
' ka 0th Knackebrod s o ~ t e r o, i i f ~ e r t r a f f l i ~ viilsntu7c.
a i nziiirga $.
.. C HEDERSPRlS o c h GULDMEDALJ.
Drosdon 3994.
J3rsi11rscllpeig.
1895..
.
.
G.U ' LDM.EDALJ. '
': Aktiebolaget Stockholms Parasiticida, Desinfelctions- och n11attrenaorinasanstalt.
~ ~ n h ~ l 101. l ~ all&amp;.
~ Tel. &amp; 87.99.
~ ~ Renar f jgder och reder tagel medelst nykonstruerade maskiner.
Atager sig rengoring, forvaring och konservering a£ mattor, I Itikstelef on 36 72. gardiner, pelsverk m. in.
Utrotande nf nlla slags parasiter frBn ~nobler, l~obag och Irlader Sif vensom fr4n boningsruin och f artyg .m.
m., allf till priser, som for v i r a full garanti lemnande metoder aro sar- deles moderata.
Desinfektion effer smiftosamma sjukdomar i rum.
OBS.
!
~ H e l r t e r i~fhemtas ' och &amp; ters&amp;nclas utan sarskild af-,:.
.
.
g i f t inoin Btocl+olrn.
a.
Jurist ', lamnar i t kvinnor r i d och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenheter.
Traffas.
forbundets by&amp; 54 Drottninggatan, - 1 tr, * i
Fiil.bti1zdsnlec77e11~911a1.
pi ' emmei~em CE I; j.~~71-ilia-Br) - e.1izw-For clefs 7,y16, 54 I) ro#~~inygc~tnu, pe~.souT&lt;qe~t elbr n1c~dc7d posfn12 ciuning.
IcJie forbzi1zc7~11zed7e~1z ' 11~n~~ Jams prenw,rer.ercl (k ' 7s ticl nl7c.
postan- stalter i d x t, t7ds pd fii,.7m2r7~7yrd tz., ~ 7 ~ iifcetb 7 s 110.9 h-r bok1~andlar.e.
L osnurnrner kunna erh; / / as d Fredrika-Bremer- Furbunde ts by&amp; ti / / eft p i s af 30 iire fiir enkelhafte.
A dresser: Fredriko-Bremer-F6~6undet: Drottninggatan 54.
Ilikstelet ' on 27 6. '.
Fiirb~ln~lets IJ&gt; * Y; L W I I 11- 1.
- 1iltu.
t v l.
k i 11;.
F. V. 0.
Centralbyrd: Stora Nygatan 36 Rikstclet ' on l54i.
-, \ lilll.
: t~lt ?foli 5 13 Foreningen Handarbe te ts !inner: Brun ke bergst org 18. gppet 10-4.
