# ID: svediakorp-per1460
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,763
# sentences: 1,494
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 33 (816) LÖRDAGEN PRENUMERATIONSPRIS IDUN IDUNS PRAKTUPPLAGA PR A R: KR.
6: - &gt; 8: — IDUNS MODETIDN.
MED PL.
» 5: — I DUNS MODETIDN.
UTAN PL.
» 3: — UTGIFNINGSTID: HVARJE DEN REDAKTÖR OCH FRITHIOF LÖRDAG.
16 TRÄFFAS AUGUSTI 1902.
UTGIFVARE: KL. 2 — 17 BRYGGAREGATAN ÖPPEN 3.
DELES 9 — 5.
ÖFVER HELA SÄRSKILDT LANDET FÖRMÅNL.
PÅ ALL- VILLKOR.
STOCKHOLM LÖSNUMMERPRIS: 10 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: JOHAN NORDLING.
A L L M.
T E L.
6147.
1856.
Föräldrarne voro musikdirektör Bengt Wilhelm Hallberg och Beata Schuwert.
Bengt Wilhelm Hallbergs namn är kändt långt öfver vårt lands gränser.
Såsom koral- diktare och hymnolog var han bland de för- nämsta i Sverige och ägnade särskildt kyrko- musiken sin tid och sina krafter.
Härvid lade han i dagen ett brinnande intresse, som tid efter annan afsatte sig i värderika produkter.
» Hans lifsgäming var, » säger en ' minnestecknare, » den musikens sköna konsot varmt hängifnes och för den musikaliska odlingen outtröttligt arbetan- des, och särskildt står vår allmogeklass, i syn- nerhet i Skåne, till honom i stor tacksamhets- skuld för den osparda möda han gjort sig att höja dess andaktsstunder genom införandet af harmonisk kyrkosång.
Såsom koraldiktare en af de förnämsta, var han kanske som grundlig kännare af den äldre kyrkomusiken den främ- ste i landet. » ELSA KL ANTAGAS 17.
ARG.
KOMMISSION A R E R BY R A O C H E X P E D I T I O N: HELLBERG SÄKRAST 15:DE HALLBERG.
ETT VERKSAMHETSFÄLT, som kan- ske icke alltid är strödt med rosor, är lärarinnans.
Mången tröttnar ock- så på den banan, finner arbetet tungt och otacksamt och misströstar om framgång, man ser så obetydliga resultat af all sin möda.
Men lyckligtvis finnas kvinnor, som med gladt hopp och modig tillförsikt gripa verket an, som med lif och själ ge sig åt lärarekallet såsom sitt lifsvärf och med aldrig svikande plikt- trohet, med piuttröttlig arbetsförmåga och ar- betsglädje utöfva ett välsignelsebringande in- flytande på det uppväxande släktet.
Lusten och anlaget för uppfostrarens kall kan hos Elsa Hallberg sägas ligga i blodet.
Lärare- anlaget har haft djupa rötter inom hennes mö- dernesläkt, och var hos henne själf redan från barndomen starkt utprägladt.
Efter att ha genomgått småskolelärarinneseminarium i Landskrona och en undervisningskurs vid Lunds seminarium startade hon den 3 okt.
1881 en privatskola, hvilken från en ringa och obe- tydlig början — första tiden hade fröken Hall- berg endast tre elver — • snart blef en läro- anstalt, genom hvilken dess föreståndarinna un- der tjugutvå år gjort en betydelsefull insats i födelsestadens undervisningsväsen.
Elsa Hallberg föddes i Landskrona d.
12 maj Bland de utmärkelser, som kommo direktör Hallberg till del, må nämnas, att han för en katolsk mässa, som han 1851 skref.åt d. v. änkedrottningen, af dennas egen hand erhöll en större guldmedalj, en ära, som han delade med endast tvänne andra, Per Thomasson och ' professor Holmgren.
Dessutom var han he- dersledamot af flere framstående, in- och ut- ländska musikaliska och andra samfund.
Elsa Hallbergs mor var en fint bildad kvinna, en af dessa, som ännu under silfverhåren göm- ma ett varmt hjärta och ett vaket sinne.
Hon härstammade på fädernet från en känd stockholmssläkt, fadern var kapten vid kun- gens eget värfvade regimente, hvilken efter slutad fången- skap i Ryssland bo- satte sig i Landskro- na.
Modern tillhörde den kända Lundbergs- sonska släkten, hvars medlemmar äro be- kanta för sin rika be- gåfning på hufvudets och hjärtats vägnar.
Fru Hallberg till- hörde dessa kvinnor, för hvilka hemmet be- tyda så mycket, och hvilka därför själfva betyda så mycket för hemmet.
Hon var en af dessa lyckliga, öfver hvilka åren sy- nas ha mindre makt än eljes, hos hvilka blicken är klar och sin- net ungdomligt, trots DEN GAMLA R I K S 16 46.
IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
arbetets fåror och hårets snö, och som med hjärtats ödmjukhet, utgöra medelpunkten inom familjekrets och närmaste omgifning.
Det finns i våra städer ibland ett och annat hus, som bakom gatans förklädnad af hvar- dagsbanalitet gömmer på gamla dagars solida hemtrefnad, där inne på gården i en liten träd gårdstäppa fruktträden vårtiden snöga sina blommor öfver gräsmattan, jasminer och natt- violer sprida sin doft, och där syrenbersån i ena hörnet bjuder vandraren från trottoarens värma och dam svalka och vederkvickelse.
En sådan gammal gård är den snart hun- draåriga f. d. Schuwertska gården i Landskro- na. "
Här hade Beata Schuwert sett dagens ljus, i barndomshemmet redde hon sitt bo tillsam- mans med en älskad make, här fick hon glädjen se en blomstrande barnskara växa upp, här träffades hon också .af den oersättliga för- lusten af sin man, och här i det kära gamla huset ville hon till sist, när Herran kallade henne, sluta sina dagar.
Men de vid makens död iråkade ekonomiska svårigheterna syntes göra det till en nödvän- dighet för fru Hallberg att skilja sig från fä- dernegården.
Det var då det verkliga stålet i dottern Elsas karaktär visade sig, när hon genom outtröttligt arbete på skilda områden förvärfvade medel att behålla det för såväl moder som barn så dyrbara hemmet.
Inom dess gamla murar fick hennes mor upplefva sin 74:de födelsedag, och tvänne dagar där- efter inslumrade hon i dotterns armar i den eviga fridens hvila.
SCHDWERTSKA GÅRDEN I LANDSKRONA.
IDUN — 522 1902 MUSIKDIREKTÖR B.
W.
HALLBERG.
BEATA HALLBERG, FÖDD SCHUWERT.
Ty af alla syskonen var Elsa den enda, som stannade kvar hos modern, sedan alla de an- dra flugit ur boet.
Vid sin moder var hon fästad med de starkaste band, hon kände sig lycklig öfver att få ägna sitt lif åt att vårda denna sin bästa vän och förljufva hennes si- sta dagar.
Hvad mor och dotter särskildt un- der det sista decenniet varit för hvarandra, kan icke med ord skildras.
Också lämnade den hä- dangångna med det rika hjärtat, den ömma smekande handen, det vänliga ögat efter sig ett tomrum, som ingenting förmått fylla.
Skolan, undervisningen har haft djupa tra- ditioner icke allenast inom Elsa Hallbergs släkt, utan äfven i den gamla gården.
I samma lokal, där fröken Hallberg nu i så många år vägledt tusentals småttingars för- sta stapplande steg på kunskapens törniga stråt, hade tvänne morbröder till hennes mor — den ene den som andlig vältalare af hög rang bekante kyrkoherden Lundbergsson i Väs- by och Viken — på sin tid en undervisnings- anstalt, liksom fru Hallberg själf i unga dagar där satte upp en skola för större flickor, som hade stort anseende.
Elsa Hallberg äger i rikt mått de betingel- ser, som fordras för lärarekallet.
Med brin- nande nit ägnade hon sina krafter åt sin lifs- uppgift, aldrig förbiseende sina elevers uppfo- stran för deras undervisning — något hvar- till de undervisande så lätt och så ofta fre- stas.
Det är just genom att varsamt och lika kärleksfullt som klokt vårda och leda de första anlagen hos barnen, som man kan lägga grunden till en sund karaktärsutveckling och göra en blifvande samhällsmedlem nytta för lifvet.
Bar- nets karaktär danas icke allenast i hemmet.
Af en god lärare kan dess moraliska begrepp grundläggas och dess hjärtelag framälskas i lika hög grad som af ett godt hem.
Elsa Hallberg är just en sådan, af kärlek till barnen och intresse för deras utveckling besjälad kvinna, hvars välsignelsebringande in- flytande på barnasinnet i många fall varitlifs- bestämmande.
Alla de många goda egenska- per hon själf äger, förstod hon att genom sitt blotta exempel delgifva sina små elever.
Ordningssinne, plikttrohet och sanningskärlek äro dygder, som nästan hvarenda liten gosse eller flicka i hennes skola i mer och mindre hög grad förvärfvat sig.
Som exempel på den sistnämnda egenskapen kan följande lilla epi- sod tjäna, i all sin enkelhet gifver den en klar och tydlig bild af andan inom Elsa Hallbergs läroverk.
En liten pilt berättade för sin mamma o m en händelse från skolan, hvilken sak dock fö- reföll denna något otrolig.
» Men månne den gossen, som sagt detta, talat sanning, » me- nade hon, » kan han icke ha narrats? » — » Narrats! » tog 8-åringen i med ifver, » vi nar- ras aldrig i vår skola, fröken talar alltid san- ning, o c h det göra vi andra med! » En af Elsa Hallbergs mest framstående egen- skaper är hennes ovanliga energi.
När hon — under det första halfåret af sin skolverksam- het endast hade tre elever, ville hennes far, att hon skulle upphöra härmed och taga plats som lärarinna.
Men Elsa höll vid, viss på att eleverna med tiden skulle infinna sig, och hen- nes hopp sveks icke heller.
Antalet barn öka- des snabbt och steg efter ett par års förlopp till 50 stycken och har sedan aldrig understi- git denna siffra.
Hennes skola har varit in- delad i trenne klasser, en första kurs för ny- börjare, en andra och en förberedande klass, och för hvarje har den dagliga undervisningen ej varit mera än hälften så lång som i andra skolor.
Fröken Hallbergs stränga pliktkänsla oroa- des öfver detta och hon vände sig till en framstående pedagog och prästman för att höra hans tanke i saken.
» Kan fröken Hallberg lära barnen på så få timmar dagligen, hvad de hos andra lära på dubbelt så lång tid, så bevisar detta en säll- synt undervisningsförmåga och bör långt ifrån oroa er. » Och de barn, som utgingo från Elsa Hall- bergs skola vunno » med glans » inträde i högre läroanstalter; att vara en » Hallbergare » var en stor rekommendation, ty om en sådan, gosse eller flicka, visste man med säkerhet, att han eller hon fått en god undervisnings- och uppfostran sgrund, på hvilken det sedan gick lätt att bygga vidare.
Det stora förtroende från föräldrars och måls- mäns sida, som under årens lopp kommit frö- ken Hallberg till del, visar bäst, att hon är en af d e s s a lyckligt utrustade kvinnor, hvilka ej kunna skattas nog högt af det samhälle och de föräldrar, som haft lyckan få anförtro sina barns andliga vård i dessa händer.
Hon äger en sällsynt förmåga att väcka bar- nens intresse äfven för andra inom deras fatt- ningsgåfva liggande ämnen än de i skolkur- serna obligatoriska, däribland främst poesi och deklamation.
Vid många tillfällen, särskildt för något mera behjärtansvärdt ändamål, som legat föreståndarinnan om hjärtat, har hon anord- nat uppvisningar, där hennes små elever upp- trädt med sång, deklamation och enklare dra- matiska utkast.
Dessa » soiréer » ha alltid vär- derats såsom särdeles njutningsrika och stäm- ningsfulla och af allmänheten omfattats med lifligt intresse.
Många äro också de som känna saknad, när Elsa Hallberg med detta nyligen afslutade läs- år för alltid drager sig tillbaka för att njuta välbehöflig hvila efter s / itt ansträngande ar- bete på skilda områden.
Elsa Hallberg hör till de människor, som hinna med mycket, men så tager hon också väl vara på tiden.
Få kvinnor torde som hon ha känt arbetets välsignelse och ansvaret för hur tiden användes.
Hennes arbetsförmåga un- der alla dessa år har varit outtröttlig.
Jämie sin skolverksamhet hann hon med att gifva privata lektioner i skilda ämnen, anordna fe- riekurser, ge undervisning i musik och sång och ägna sin tid och sina krafter åt allmänna och nyttiga institutioner.
Det är nog endast ett fåtal förunnadt att er- hålla en sådan musikalisk undervisning som direktör Hallbergs barn.
Fadern besatt i hög grad förmågan att på ett lättfattligt och in- tresseväckande sätt bibringa sina elever fär- dighet och insikt i musikens svåra konst.
Hans ovanliga musikaliska begåfning har gått i arf på barnen i större och mindre grad.
Den ene sonen, ett verkligt musikaliskt snille, afled för några år sedan, en af döttrarna är den inom hela vårt land bekanta fru Johanna Norlind i •Lund.
Elsa Hallberg med sitt mottagliga sinne har lifligt uppmärksammat de tankar, som röra sig i tiden, och en af dem, hvilka särskildt gjort intryck på henne har varit nykterhets vänner- nas sträfvan att lyfta mänskligheten till renare och ädlare stämningar än dem, som skänkas under rusets förrädiska inflytande.
I denna afsikt ingick hon i G. T.-orden, där hon genast fick verka som organist och sångledare, så bildade hon inom densamma en blandad kör, hvilken hon framgångsrikt ledde i 7 år.
Om orsaken till sitt inträde i nykterhetsvä-n- nernas led och det intryck G. T.-orden gjorde på henne säger hon själf: » Jag närde en liflig önskan att vara mänskligheten till gagn och G. T.-ordens mål och arbete ådrog sig mitt särskilda intresse.
Mitt första intryck var en känsla af, att jag » afsagt mig världen » lör ett lifsmål ty jag förflyttades in i en annan, då främmande sfär än jag förut tillhört.
Men detta intryck försvagades efter hand, som jag lärde känna mina.
ordenssyskon och hos dem fann varma hjärtan, innerlig kärlek och hän- gifvenhet för nykterhetssaken — » Att utförligt redogöra för Elsa Hallbergs ar- bete i nykterhetens tjänst skulle upptaga spal- ter.
Vare det endast sagdt, att hon icke haft någon möda spard, när det gällt främja nyk- terhetssaken, att hon därför offrat sina dagars •hvilostunder och ofta sina nätters ro och så väl inom som utom sin födelsestad gjort en insats, i nykterhetsarbetet, som varit till väl- signelse och glädje för tusenden.
Så har här nu i korta drag tecknats bilden af en handlingsstark, själfuppoffrande kvinna, hvars hela lifsgärning varit buren af stor, glad, offervillig kärlek till sina närmaste och sina medmänniskor, som ägnat sitt lif åt att leda unga sinnen till hvad godt och ädelt är och med aldrig svikande ' nit och plikttrohet verkat ett godt verk under lefnadsdagen.
Trots sin stora anspråkslöshet kan nog Elsa Hallberg icke förneka, att hennes ovanliga energi och outtröttliga arbetskraft, jämte hennes starkt utpräglade pliktkänsla och samvetsgrannhet, äro viktiga faktorer att räkna med bland orsakerna till den framgång hon haft i sin lärareverk- samhet.
Men innerst hos henne är dock den tro den härskande, att det är hennes förfäders sanna och lefvande gudsfruktan, som bredt välsignelse öfver arbetet i den gamla släktgår- den, att det är alla de varma böner och lof- sångcr, som stigit uppåt från de små, låga rummen i det snart sekelgamla huset, som gif- vit lycka och framgång åt barnbarnsbarn, allt intill 3:dje och 4:de led.
Som motto öfver Elsa Hallbergs hela lif står det budord, som bjuder oss hedra fader och moder.
Därför har också detta ords löfte på henne gått i fullbordan.
Föräldrarnas välsig- nelser bygga hennes bo, och lycklig den män- niska, hvilken som änglavakt på lifvets all- farväg har en faders välsignelse och en mo- ders förböner!
KAKLA RÖNNE.
Hårets atfallande.
En läkare som sedan flera år i Stockholm behandlat specielt hudsjuk- domar, skrifver följande: » Af alla i handeln före- kommande medel, afsedda för behandling ' af de parasitära hudsjukdomar (seborrhé, mjäll o.
d.)
på hvilka hårets affallande i de flesta fall beror, känner jag intet, som vid anstälda prof visat sig så verksamt och i så hög grad förtjänar användas som Azymolstimulus — —. » Vid London-utställ- ningen 1899 erhöll F. Paulfs Azymolstimulus guld- medalj såsom det bästa hårvatten.
Ett ffOdt råd.
Använd alltid för munnens och tändernas vård F. Pauli ' s AZYMOL.
Mot smitta, för sårbehandling, ekzem, finnar, reformar, hudrodnader är Azymol det verksammaste.
Fram- stående läkares intyg medfölja hvarje flaska Azymol.
— 523 — H UR KYRKOR SMYCKAS.
SERE- NAS BREFSVAR TILL » PRÄST- DOTTER I ENSAM BERGSBYGD ».
A LLTID BLIR det m i n lott.
Serena är ett lättskrämdt väsen, ett sjåp.
Jag råkar att vara hennes bror, o c h därför skall j a g, in- vita Minerva, nedskrifva hvad h o n af gunst och nåd behagar berätta, utan logik huller o m bul- ler.
Och när jag gjort mitt bästa, måste jag tåla hennes utrop: » jag hör dina grofva rid- s tö fl ar knarra i allt hvad du skrifver! » (Jag tillhör nämligen Don Quixottes artilleriregemen- te.)
Men skrifver jag i c k e, då bedyrar Se- rena, att jag icke är värd att vara samma mo- ders barn.
Och nu äro vi där igen.
Systrar äro gräsliga.
Dock — kort och godt: Så här har Serena pratat ur soffhörnet och ålagt mig att skrifva.
Kollationering?
Kommer aldrig i fråga.
När hon sagt sin mening, går hon och läm- nar mig åt mitt öde.
Du skall skrifva först och främst, att jag alls icke befattar mig med författarskap eller duger till att spela läromästarinna.
Jag har bara ibland behof att utsäga m i t t h j ä r t a s mening.
Så skall du börja, sade Serena.
Ty du skall svara den förträffliga » prästdottern i ensam bergs- bygd ».
Sedan skall du tala om det där, som vi gjorde på Stensholm, du begriper.
Du skall berätta och redogöra för våra tankeutbyten.
Så här gick det till: farbror K. hade på vår- sidan tillträd t pastoret; ägaren till godset Stens- holm hade barn, som höllo ihop med farbror.
Och så hände, att vi under sommaren blefvo en hel trupp unga människor.
Några af oss förklarade sig hafva • kommit på besök för att hålla » extra-ordinarie husesyn »; hur hade gam- le farbror fått det?
Hur såg ' det ut i hans kyrka?
Där skulle han ju med sitt folk gå ut o c h in under åren.
Hur såg det ut i sakristia, skåp och skrubbar?
På altaret, i bänkarne, på pre- dikstol och läktare?
Var där h e m t r e f l i g t?
Ja, just det.
Jag tar icke ordet tillbaka.
Där man \ icke ens i yttre måtto kan trifvas, där stannar man ej länge, dit går man ej ofta.
Detta har jag lärt af min moder, sade Serena, med stark betoning: min moder, som ej mer är här, förstod att ordna hvarje plats så, att den liksom uttalade, hvartill den var utvald, och man längtade tillbaka dit redan för don yttre tillltalande anordningens skull.
— Men i fabrors kyrka, ja, där funno vi det just så, som Hanna Wijnbladh skref: a n s k r ä m l i g t.
Farbrors patronus på Stensholm är en fri- kostig, litterat herre; vi fingo dagligen samlas i hans bibliotek, växthus och » målningsgalleri », som göra herregården till ett litet slott.
När frågan c m kyrkans städning och smyckande väcktes, var det själfklart att vi började leta efter » idéer » såsom man söker löf och blom- mor, när man vill binda kransar och girlander.
Vid dessa upptäcktsfärder samlades vi än bland böcker o c h planschverk, än bland växthusets blommor.
Målningsgalleriet var anspråkslöst; Viktor Rydberg hade privatim sagt till Serena: » af umbriska - skolan mån I lära eder konsten, hur kyrkor smyckas ».
Detta är » historiskt », men lika historiskt är att vi bär ej hade några gamla italienare att ba- skåda.
Vi förstodo att ämnet kan tagas så omfattande, att studiet kräfver resor.
Men vi beslöto att med litet söka åstadkomma något godt.
Och samtalen, i hvilka vi dryftade sa- ken, voro i allmänhet af följande innehåll, som möjligen kan bli någon nybegynnare till liten hjälp.
En hvitmössa namngåfvo vi » teologen ».
Af honom hade vi ingen nytta; han log åt oss.
Själf sysslade han med att sönderplocka » Pentateuchen » till ett lapptäcke; och när helst vi ville höra på, upplyste han oss utförligt hu- ruledes D, I, och E betyda skrifvarekretsar, — • R har förenat I och E; Rje införde bitar i JE; en R sammanflikade JE med D l och då kom en, som sammansydde JED1 med P.
Så uppkom lapptäcket JEDP o. s. v. Alldeles föl- besvärligt blefve att ordentligt redogöra för detta praktstycke af hopflikningskonst.
Men det begrepo vi, att icke gör man gudstjänstrummen tilldragande förmedels s å d a n visdom!
Och vi nickade adjö åt » teologen »; han blir nog med åren uttröttad af sitt lapptäcke; och vi togo vår praktiska uppgift före i all dess enkla realitet.
Vi ville bara göra andaktsrummet till- dragande för åtminstone några, som samlas dit för att söka och finna tröst i kristendomens sanningar och förstå, att dessa sanniugar tala ej blott till örat, utan äfven till öga och hjärta.
Vi kommo öfverens om att anspråkslöst » upp- bygga ödelagda tomter ».
Det är visst en pro- fet, som talar så.
Farbrors egen dotter yttrade sig så h ä r: Kan jag icke få lof att sitta inom en kyrkas tysta, högtidliga, bildsmyckade murar och göra mig mina egna tankar, utan att nödgas höra en ej alltid inspirerad exeges, på landsmål kan- ske?
Är det ogudaktigt af mig att jag också ibland vill ha en ensam tankestund i andra om- gifningar än de dagliga och profana?
Är det villolära, att jag kräfver detta?
Jag nödgar icke m i t t tycke på någon annan; men jag vet att i tysthet äro vi flere, som behöfva sådana små meditationsstunder.
Och som hämta både mod och ljus ur de stunderna, ur betraktandet af kristendomens tankedigra symboler utan mångtalig utläggning.
Om ni endast genom örat kan ställa eder i rapport med kristendom, hvar- för dock missunna oss vår nytta, som vi hämta af förnimmelsen, när kristendomen talar till oss genom allt och talar till allt i o s s?
En rastlös tids människor behöfva, tyckes det, till- flyktsorter och asyler, där de några minuter, när så faller sig, kunna samla sig undan jäk- tandet och få vara ensamma i omgifningar, som predika sinnesstyrka.
Hvarför blef hela den yttre skapelsen höljd i ett rikt dok af mång- gestaltad skönhet, om skönhet o c h rika sinnes- intryck distrahera och kväfva tanken på Ska- paren?
Den, som ej kan se och höra sam- tidigt, månne han icke kunde medgifva att se- endet har sin tid likafullt som hörandet sin?
Jag undrar: hvarför sjunka sedligheten och den kroppsliga snyggheten samtidigt?
Hvarför säger mig omgifningen, bostaden, nästet, lyan, om det är en vårdslös lätting, en korp eller en räf eller hvad det nu må vara för en va- relse, som håller till där?
Ser du, en för- fallen religion har förfallna tempel.
En smak- lös, vulgär lifsåskådning kläder sig antingen i parvenyens prakt eller i plaltheter.
Jag har sett ett andaktshus prydt med ett stort kors på taket: ur korset bolmade röken, det var — skorsten.
Jag har sett t v å alldeles lika Kri- stusbilder e f gips ställda på samma altare, en på hvardera hörnet, vid en konfirmation; och ett tvättfat af obeskriflig form användes tillika med en grof dammhandduk vid doptill- fällen under lång tid.
Så behandlas icke värde- ting, som man f ö r s t å r, ej ämnen, som äro en d y r b a r a.
Jag har ett litet souvenir af obetydligt materielt värde, men för hågkom- stens skull förvarar jag det i en gyllene ask, som är värd icke så litet.
Göra vi icke alla på detta sätt?
Vårt kära folk!
Hvarför bjuder man det icke i kyrkorna allt det vackraste?
En mygga kastar sig i ljuslågan.
Vi söka alla det vackra, till och med med risk att bränna oss.
Och det vackra uppfostrar liksom tvärt- om det osmakliga försimplar.
Sune frågade Serena: IDUN 1902 | Kungl.
Hofboktryckeriet | I Iduns Tryckeri Aktiebolag!
1 E E 1 7 AFFÖRCFCVPlf HllaiOUJblV E g o B n g B i E E BRYGGAREGATAN 8 1 7 i ^ Aktier, Obligationer, Pris- E kuranter, Cirkulär, Plakat, Affischer, i s o m Fakturor, Räkningar m. m. m. m.
FÖRSTKLASSIGT ARBETE BILLIGA T PRISERI: E sfeopinnor skola taga saken på så sätt o m hand, att enhvar a f dem ställer sig i spetsen för s i n mans stifts samtliga prästfruar med syftemål att vårda o c h pryda stiftets kyrkor.
Det skulle innebära ett godt och vidsträckt inflytande.
Och jag tycker, att de goda bi- skopinnorna icke behöfde annat gemensamt band än ett handslag inbördes att verka för den h i s t o r i s k a prydnadskonsten, som ej in- rymmer godtyckliga fantasiprydnader el.
oevan- gelisk ståt.
Ur en sådan impuls skall hvarja stift hämta väckelse till mycket godt, som nu ligger nere i brist på uppmuntran uppifrån: anlag skulle slå ut i glad blomning, och bi- skoparne skulle vid visitationema i helgedo- marne märka, att deras biskopinnors hand va- rit där förut verksam.
Tycker man, att detta vore så värst svårt att åstadkomma?
Bisko- pinnorna skulle ju gifvetvis verka företrädes- vis såsom ledande försyn: arbetet komme att utföras af intresserade krafter, väckta bland folkets barn, hvilka icke skulle försumma att bedrifva fackstudier, så snart sakens värde blef- ve erkändt och en stödjande stiftsorganisation uppmuntrade till detta studium.
Vi begåfvo oss således in i biblioteket, hvar- est amanuensen nedtog ur hyllorna en respekt- ingifvande hög af böcker.
Man kan bli för- färad, modlös inför en sådan bokmassa!
Men amanuensen lugnade oss med att lägga en del af böckerna afsides på biblioteksbordet under det han yttrade: » de där böckerna äro a r k e o - l o g i s k a verk, som beskrifva svunna tiders kyrkoprydnadskonst.
H. Hildebrands skrifter m. fl.
Man måste känna dem, om det gäller att studera.
Men nu är endast fråga om att lotsa sig fram till ett nära beläget mål; då göra vi oss uppgiften så lätt som möjligt.
Se här då de böcker vi genast behöfva, och som torde blifva oss en tillräckligt vägledande kompass. » Amanuensen gaf oss därvid i händerna till skärskådande följande skrifter af ringa omfång.
Hvad vilja paramentikens vänner?
(Wettergren o. Kerbers förlag), 50 ö r e; S o 1 i D e o g l o r i a, ett litet föredrag på tyska af den berömde paramenttecknaren E.
Beck; Al- tarschmuck, tysk tidskrift af Meurer; och en dylik skrift a&lt;f Rosen, på tyska.
— Vi fördelade böckerna o s s emellan och togo ett par dagar på oss för att studera dem.
När vi läste Meu- rers Altarschmuck öppnades våra ögon för de där nödfallsornamentens tröttande torftighet: palmkvistar m. m., som den kära » prästdot- tern » nämner.
Men vi fingo också syn på vådan att utan eftertanke anbringa det heliga offerlammets bild, omgifven af de 4 evange- listernas symboler, då nämligen en af oss kun- de omtala, huru man i hufvudstaden å frontal- sidan af ett antependium, som kostat en stor summa penningar och som godkänts af arti- ster, kunnat brodera ett mot omgifningarna så litet Lamm, att det ter sig som en liten sigill- stämpel, — andra missgrepp att förtiga.
Vi Samverkan?
hvad menar du med det, Se- började ifrigt studera de nyss anförda böc- kerna.
Och märkte nu, att man icke får an- rena?
— Jag menar, att alla vårt rikes bi-
IDUN — 524 1902 » AMAZ0NFLAGGKOMPANIET », SOM BILDADE KONUNGENS HEDERSVAKT VID HANS BESÖK I STRÖMSTAD.
taga sig förstå dessa ämnen, innan man stu- derat saken.
» Du skall till slut, » sade Serena, innan hon trippade bort, » till slut skall du berätta, att vi visst icke åstad kommo några mästerverk såsom resultat af alla dessa diskussioner.
Vi städade farbrors kyrka, vi predikade energiskt in våra decorum-läror i klockare och kyrkvak- tare, vi klädde altaret så, att det liknade ett bord, dukadt t i l l h ö g t i d, och lyckades åt det anspråkslösa andaktsrummet gifva den prä- gel, som allt vinner, då det s y n b a r l i g e n v å r d a s med minnestrogen kärlek.
Mer be- höfdes icke.
Ty vi efterträdde ju icke vare sig romersk-katolsk ståt eller aristokratisk flärd.
Som ett » folkets hus » i bästa mening borde kyrkan omses och göras hemtreflig.
Och snart märkte vi, att folket i socknen förstod oss.
Håll bara ut!
Det lyckas alltid med trohet i det det lilla. » Så sade Serena och gick.
I mitt anletes svett har jag nu efteråt försökt nedskrifva un- gefär hvad hon sade.
Ödmjukligen SERENAS BROR.
AMAZON-FLAGGKOMPANIET I STRÖM- STAD.
K — VINNOREGEMENTE kan understundom vara vanskligt nog för det » starka » kö- net att komma tillrätta med, men då det har formen af ett kvinnligt kompani, så charmant och så fägringsstrålande som vidstående bild angifver, är det visserligen ett nöje, om ock för hj ärtefriden riskabelt, att bli ställd öga mot öga med detsamma.
Nu några ord om det säregna flaggkompa- niets bildandLe.
Då konung Oscar nu senast skulle passera Strömstad på väg till Mar- strand, ville naturligtvis Strömstads invå- nare och badsocietet välkomna majestätet så festligt som möjligt.
Då emellertid Strömstad ej är garnisonsort, som borgmästaren i sitt hälsningstal skämt- samt betonade, och således ej kan uppställa något militäriskt hederskompani, hade i stället en hedersvakt af svenska och norska damer bildat häck för att gifva unionskonungen en särskild honnör.
Kompaniet utgjordes af 10 svenska och 10 norska unga damer af badsällskapet, iklädda en ytterst smakfull dräkt af svenska och nor- ska flaggor.
De hade träget öfvat sig under befäl af direktionens dansanförare, som tillika är kapten och t. f. kompanichef samt således väl förfaren i att handskas med rekryter.
Ar ock gift.
.
.!
På aftonen var bal i societetslokalen, som konungen hedrade med sin närvaro.
Då upp- brottstimmen slog framkallades » flaggkompa- niet » för att sista gången paradera.
Direk- tionens ordförande, doktor Meyer, tackade dem för » god v a k t », yppade en del interiörer från deras sträfsamma rekryttid, omtalade som prof på » praktisk skandinavism » att ett par af de norska amazonerna i sista stund bytt dräkt med ett par af de svenska, emedan kosty- merna ej sutto väl, samt påpekade, att flagg- kompaniet visserligen bar » ren flagg », men dock hade unionsmärket fästadt i mössorna tätt invid pannan för att städse påminna sig sin monarks valspråk: » Brödrafolkens v ä l!
» * Från konung Oscars vistelse i Marstrand ha vi från vår Göteborgsfotograf, fru Olga Rinman, jämväl emottagit en kollektion vackra fotografier., Då vi emellertid under de två senast föregående somrarna meddelat bilder från kungadagarna i Marstrand och de nu tagna föga skilja sig från dessa, ha vi ansett oss denna gång kunna affärda saken med blott detta omnämnande.
FOTO FÖR IDUN AF AGNES LUNDBOM, STRÖMSTAD.
EN LUSTFÄRD TILL GRISSLEHAMN.
BERÄTTAD AF N.
P. ÖDMAN.
D ET VAR en vacker sommardag i Öregrund.
Vi hade sannerligen ej blifvit bortskämda med sådana denna sommar, • på den annars så trefliga badorten.
Rusk och storm och regn hade vi haft dag efter dag, men föga sol vare sig i naturen eller hjärtat.
Det hade varit kalit i bådadera.
Och därför, när det nu ändtligen kom en solskensdag, så strålade med ens alla lynnen upp, och tanken på en glad utfärd låg liksom i själfva luften.
Men den som först gaf denna tanke en mera bestämd form var min vän, patron Axelin, densamme som för några år sedan följde mig ända till » världens ände » eller med andra ord till Trosa.
Han föreslog nu, att.
o m vädret höll i.sig lika vackert dagen därpå, fredagen den 18 juli, så skulle vi, d. v. s. han och jag och halftannat dussin badgäster af våra närmaste bekanta, då före- taga en lustfärd till Grisslehamn och där först äta en matsäcksmiddag i det gröna och sedan taga i betraktande allt märkvärdigt och vac- kert på platsen — inclusive Albert Engström.
Hans förslag mottogs med stor acklamation, och så gick han direkt bort till en af » sam- fundets stötter » i Öregrund, en som » makten hafver » öfver mycket i samhället och bland annat öfver den lilla ångbåt vi behöfde för lust- färden — och gjorde med honom upp om för- hyrandet af denna för morgondagen.
Båten, föga större än en vanlig ångslup, men heldäc- kad och af fullständig ångfartygstyp, ja till och med försedd med mast, bar det stolta namnet » Carl XI », men folket här som tydligen anta- ger att den tillfogade siffran är ett båtnummer och ej ett konunganamn, kallar honom allmänne- ligen » Carl elfva », liksom man i Stockholm säger » Gustafsberg ett », » Gustafsberg två » o. s. v. Den 18 juli kl. 12 på dagen afreste vi alltså — ett sällskap &amp; 1 5 herrar, 11 damer och 3
— GAMLA POSTHUSET I FRAN — IDUN GRISSLEHAMN.
barn — i det härligaste sommarväder till Griss- lehamn med ångbåten » Carl elfva », som trots sin litenhet består sig med fyra mans besätt- ning, kaptenen oberäknad.
Själfva sjöfärden är det ej min mening att beskrifva, så treflig den också var med en strålande sol på himmelen och ett strålande godt lynne hos alla passagera- re, för att icke tala om att vi hade en ständig växling af vackra skärgårdsbilder och att vi då och då ångade förbi en Roslagsskuta för fulla segel, där en; trygg skeppare satt i ak- tern och bligade på oss, tydligen tveksam om han skulle besvara våra glada viftningar.
Resan, som hela tiden gick inomskärs, tog två och en half timme, och ändtligen mot half 3-tiden då vi ångat öfver den stora Singöfjär- aen fingo vi sikte på stugorna i Grisslehamn åt denna sida — som vi skulle kunna kalla Grisslehamns baksida, ty med ansiktet ligger Grisslehamn åt det stora öppna hafvet och tittar rakt öfver till Åland.
Det ligger på ett näs i nordligaste delen af den stora ön Wäddö, med Ålandshaf på ena sidan och den inre skär- gårdsfarleden på den andra; och vi anlände som sagdt från denna inre sida.
Inloppet är rätt vackert.
Sedan vi passerat förbi en s. k.
» slip » för fartygsreparation, som låg på högra stranden och såg rätt bortkommen ut i sitt försök att » verka » allvarlig industri midt i denna leende omgifning, styrde vi in i en liten idyll af lummiga gröna stränder, tref- liga röda stugor o c h pittoreska små bergsknal- lar, krönta med skög.
För omväxlings skull HAMNPARTI 525 VARMBADHUSET OCH KASERNEN I 1902 GRISSLEHAMN.
på den vänstra stranden litet högre upp på sluttningen än de andra.
» Där bodde S t r i x under sin första tid i Grisslehamn, » upplyste han.
Midt emot denna byggnad lade vi nu till vid en liten primitiv ångbåtsbrygga på högra stranden.
Här sågo vi naturligtvis ännu ej nå- gon skymt af hafvet, men däruppe från den hvita villan var det nog synligt.
* Vårt första göra, när vi landstigit, var att med våra matsäckskorgar tåga upp till en hage i närheten och där äta vår middag i gröngrä- set.
Och detta nöje var icke uteslutande af ma- teriel art, d. v. s. var icke bara en smörgås- och pannkaksnjutning e t c, utan hade äfven sin stämningsfulla och poetiska sida, enär vi där, utsträckta på backsluttningens mjuka gräs- tufvor i skuggan af björkar och alar, hade mel- lan trädstammame en förtjusande skymt af det vackra inloppet från skärgårdssidan.
Ja, pa- tron Axelin fann äfven oss själfva så pitto- reska, att han tog fram sin kamera och foto- graferade oss, just när stämningen var på sin höjd.
NÅRGA AF ANDRE FRÅN VÄNSTER DELTAGARNE I LUSTFÄRDEN.
LEKTOR N.
P.
(DEN ÖDMAN.)
fanns äfven en h v i t villalik liten byggnad, som kaptenen utpekade för oss, där den låg GRISSLEHAMN.
UTSIKT Och så, när vi på middagen sträckt oss en stund i gräset och intagit vårt kaffe, som ko- kats af själfva kocken på » Carl elfva », bröto vi ändtligen upp och drogo oss i spridda grup- per nedåt landsvägen igen och följde nu denna framåt mot den mera aristokratiska delen af Grisslehamn, de.
v. s. den åt hafssidan, där MOT ÖSTER MED LOSKARET I FONDEN.
IDUN — 1902 man sagt oss att Albert Engström, här ge- menligen » Strix » kallad, residerar i sitt landt- liga hem i midten af sin omsorgsfullt inhäg- nade park.
Vårt samtal under denna vandring rörde sig uteslutande om, huru vi skulle bära oss åt för att förmå honom släppa in oss i par- ken, så att vi kunde få ta den storslagna ut- sikten öfver hafvet i betraktande från det s. k.
» Kanonberget », Grisslehamns vackraste ut- siktspunkt, som ligger på hans mark och utan hans tillstånd är oåtkomlig, såvida man ej vill riskera att bli utkörd — något som ofta lär ha händt lustresande lika väl som infödingar.
I vårt bekymmer vände vi oss under vandringen till en och annan individ af senare sorten och sporde dem om deras tanke.
En yng arbetare- hustru, som stod på sin förstubro med en af sina småttingar, förklarade saken omöjlig.
En äldre arbetare däremot, som vi mötte längre fram, var af andra tankar och sade i en mot » Strix » protesterande ton: » Herrskapet ska ' bara gå på, utan att fråga; vägen genom parken har alltid varit allmän förr, och han har ingen rätt att stänga den; gå på bara ni, gå på bara. » Det låg en viss animositet i hans ord.
Själfva tyckte vi, ' att detta var väl starkt, ty var marken Albert Engströms, så ägde han natur- ligtvis rätt att inhägna den och förbjuda hvem som helst att beträda den, vägen må förr ha varit hur allmän som helst.
Nej, vi ville ej gå bröstgänges till väga.
Hvarjehanda förslag gjor- des; somliga ville att vi skulle skicka en in- föding in med våra kort, andra att jag skulle gå in som deputerad för de öfriga och göra en höflig förfrågan, andra hade något annat för- slag, men vi kunde ej ena oss om något.
Under tiden fortsattes vandringen och vi för- summade ej att kasta blicken omkring och lägga märke till allt sevärdt.
Det första vi stannade för var en blå flik af hafvet, som tittade fram mellan höga skogskrönta klippstränder på ena sidan och en pittoresk kulle på den andra, med en liten väderkvarn på toppen, som hade myc- ket små vingar.
En af sällskapet, som varit här flere gånger förut, upplyste emellertid att det icke var någon väderkvarn, utan ett varm- badhus, som försetts med dessa vingar för upp-pumpande af hafsvatten.
Snart därpå var den blå fliken försvunnen bakom skymmande strandkullar och så, sedan vi passerat en den minsta lilla insjö på höger hand, kom- mo vi till Grisslehamns t d. kasern, ett stort envåningshus af sten, vackert beläget på en liten trädbeväxt kulle till vänster.
Denna byggnad, som är att be- trakta som en af Grisslehamns » märkvärdig- heter », var vid mitt förra besök här ruskig och skröplig att åse, med fläckvis bortfallen rappning, men nu hade den blifvit som för- vandlad och såg riktigt fin och prydlig ut.
Ock- så fingo vi veta, att den nu ägdes och be- boddes af en.
förmögen privatperson.
Hur an- norlunda mot förr.
I denna nu så vackra fa- miljebostad var på den tiden, då den var en sta- tens militärkasern, inlogerad en kommendering Fördelaktig Iifförsäkring för kvinnor, Lifförsäkrings-Aktiebolaget De Förenade.
Stockholm.
och Li (torsäkring u t a n läkareundersökning!
Delaktighet i bolagets ö f v e r s k o t t!
P r e m i e b e f r i e l s e vid oförmåga till a r b e t e!
Särskilda dödlighetstabeller äro upprättade för k v i n n o r, hvarigenom premierna kunnat sättas l ä g r e Xn för m a n.
FORMULÄR TILL ANSÖKNINGSHANDLINGAR JÄMTE PROSPEKT TILLHANDAHÅLLAS AF AGENTER OEH OMBUD SAMT EFTER REKVI- SITION FRÅN DENNA TIDNINGS EXPEDITION.
— på 25 man.
Det var under Grisslehamns glanspe- riod, då finska posten och så mycken annan trafik och rörelse österifrån och österut gick öfver Grisslehamn, och detta alltså var en viktig ort.
En nu pensionerad gammal major, som i sin ungdom som ung glad löjtnant låg kommenderad vid denna kasern, har berättat mig ett och annat därifrån.
Särskildt kommer jag i håg, att han med en viss stolthet omta- lade, att han själf » predikade för soldaterna » hvarje söndag — » fast jag gjorde det på mitt eget vis », som han tillade med ett leende, och jag undrade mycket, hur det » viset » månde ha varit, då predikanten var en » glad löjtnant » af den tidens typ.
Sedan vi vandrat förbi ännu ett vackert, af lummiga, planteringar omgifvet hus och en li- ten höjd till vänster — hvarom mera sedan — funno vi med ens vägen spär- rad af en grind, stängd med lås, och på högra grindstolpen läste vi följande anslag: PRIVAT.
Stängät för sommargäster och lustresande.
OBS.!
Detta västra stränder.
gäller äfven badvikens norra och Vi hade således anländt till den Engström- ska lustgården; och inför detta obevekliga » bart huggande svärd » vid dess port stodo vi nu häpna och rådvilla.
Det återstod blott att kika in öfver den stängda grinden och kasta en trånande blick på den del af parken, som här- ifrån var synlig.
Och det var icke utan att en och annan var lite förargad och » tänkte stygga tankar », d. v. s. kände sig frestad att följa den ofvan omnämde arbetarens upproriska äggelse.
Därinne fanns ju det vi egentligen ville se, den stora utsikten öfver hafvet och den stora ka- nonen på berget, annat att förtiga.
Under det vi så stodo där med blandade känslor, ropade plötsligt någon i sällskapet: » Se där sit- ter Strix ute på gårdsplanen! » och pe- kade så uppåt den löfrika sluttning, som låg till vänster om den raka alléarade vägen framför oss.
Först nu märkte vi, att däruppe mellan träden en del af villan skymtade fram, och att ett par tre personer sutto vid ett bord ute på gården, en af dem hufvudet högre än de andra.
Jag tog genast upp min kikare och » lade an » i den riktningen.
Ganska riktigt, det var Albert Engström i egen person, hög och smal med lång hals och litet hufvud, alldeles som jag sett honom på de många porträtt han gjort af sig själf, ty i verkligheten vet jag mig aldrig ha sett honom.
Och han satt där själf med en kikare, som han stadigt riktade på oss, ja, som jag tyckte rakt på mig — liksom han känt sig utmanad till en tvekamp på kikare.
Emellertid hade äfven patron Axelin och lektor B. samtidigt med mig upptagit sina ki- kare och tittat, och nu ville äfven alla de andra i sällskapet kika på » Strix » i tur och ordning, och så gingo de tre kikarne ur hand i hand.
Somliga drefvos härvid af ny- fikenhet att med egna ögon se den riksbekante Albert Engström, alla » kolingars » skyddspatron, andra, åter mera af den biafsikten att genom kikandet uttrycka en tyst protest mot parkens af- spärrning.
Och under hela tiden satt » Strix » själf med kikaren lika orubbligt för ögonen som kejsar Napoleon den store på stridsfältet och såg ut som vore han färdig att låta sin stora kanon sopa bort oss.
Men då denna lär vara mycket svårhandterlig, måste han för till- Suea, fället nöja sig med att genomborra denna näsvist stirrande hop med sina blickar eller, kanske hellre, pränta in den i sitt minne, alla i all- mänhet och hvar och en i synnerhet, för att sätta in hela skocken i » Strix ».
Jag mins nu ej, om det var han som gaf sig först, eller om det var v i; jag minns blott att, sedan vi alla kikat i tur — och det tog en lång tid — Thule, Skandia, Victoria Skåne.
Stiftadt af bolagen 526 så funno vi oss ej ha annat att göra än att, som ryssarne efter dusten med den tappre Sven Dufva, » vända om o c h dra oss långsamt bort », Ty vi voro alldeles vissa om, att om vi hade trängt in i parken, vare sig öfver den stängda grinden eller någon annan väg, så hade han omedelbart kört ut oss.
Vi hade emellertid knappt hunnit anträda vårt återtåg, då jag åter fick syn på den ofvan omnämnda af lummiga träd omgifna villan på en backe vid vägen och frågade en liten Grissle- hamnsflicka, som af nyfikenhet följt ined oss, hvem som bodde i det vackra huset.
» Jo, det är disponenten Nauclér, » blef svaret.
» Nauclér! » utropade jag gladt öfverraskad, ty jag var förvissad, att det ej kunde vara någon annan än min gamle barndoms- och ungdoms- vän värmländingen Olle Nauclér.
Jag hade ju hört, att han skulle bo i Grisslehamn om som- rarna, fast jag för ögonblicket glömt bort det.
» Mitt herrskap! » ropade jag nu, vänd till mitt ressällskap, » däruppe i den vackra villan bor min gamle vän Olle Nauclér; och som jag känt ho- nom i öfver 50 år och varit marskalk på hans bröllop, så måste jag besöka honom, och kom ni med allihop, jag lofvar att ni ska ' bli väl mottagna, och han skall nog också hjälpa oss att komma in i parken, » och därmed vek jag raskt af uppför backen till gårdsgrinden, tvek- samt följd af ett par tre stycken af sällskapet.
Från grinden blickade jag in på en vacker fyrkantig gårdsplan, omgifven af skuggande gamla träd, och fick genast sikte på Nauclér själf.
Han stod däruppe vid sin förstubro, hälft vänd ifrån oss, och talade med ett par arbetare, som där sysslade med något — så att han ej märkte oss.
Jag ropade nu högt » Olle! » — han vände sig genast om och ro- pade » Pelle! » och så skyndade vi hvarandra till mötes, och det blef midt på gården en stor, hjärtlig, värmländsk omfamning, åtföljd af gla- da skratt, vänskapliga utrop och ömsesidiga förklaringar.
Jag hade snart hunnit sätta ho- nom in i situationen, och med den gästfrihet, som är medfödd hos värmländingen, bad han nu, att jag skulle ta hela mitt sällskap med mig in — ja, han gick själf ned till grinden och ropade åt dem att komma upp allesamman.
Och de kommo, och det blef allmän presen- tation, och så förde han oss in i sin villa och direkt in i en treflig sal med fönster åt hafvet — men han stannade icke där, utan förde oss genast ut på en stor veranda, och där låg nu Ålandshaf midt framför oss glittrande i sol- ljuset, o c h på sluttningen mot stranden låg hans vackra trädgård.
Det var en härlig och vid- sträckt vy, så jag tyckte nu vi icke behöfde nå- got utsiktsberg i Engströms park vidare.
» Jo, kanonberget måste herrskapet nödvän- digt se, » svarade han, » och därifrån är förresten utsikten mycket mera vidsträckt. » » Strix är inte så farlig, » fortsatte han gladt, » jag skall genast gå upp till honom, vi ä ' ju goda vänner och grannar, och han är myc- ket snäll, när man talar vid honom.
Han lå- ter nog herrskapet komma in, fast han inte släpper in hvem som helst, och det må man ju ej undra på. » Jag uttryckte mitt tvifvel på, att det skulle lyckas, ty vi hade nog förargat honom, när vi stodo och kikade på honom vid grinden.
» A, det tror jag tvärtom roade honom och gaf honom en liten väl behöflig förströelse, » sade N., » ty han lär vara vid mycket dåligt lynne i dag, har jag hört af frun, på grund af sitt Helsingborgsnummer, som han håller på med och som ger honom mycket hufvudbry — men det har ingen fara, » och därmed skyndade min gamle vän i väg, rask som en pojke trots sina 70 år.
Emellertid hade äfven fru Nauclér, som jag naturligtvis, som marskalk på hennes bröllop,
- 527 — LENAU.
ETT SAFVISOB.
Kvällens sol på rosor hvilar, dagen lyckt sitt öga till.
Under hvalf af sälg och pilar drömmer dammen, djup och still.
Sinnen, tårar!
Tanken ilar hän till hjärtevännen min.
Sorgset sus i gamla pilar mängs i säfvens hviskning in.
I min smärtas natt du silar ljus ur fjärran för min syn, stjärnan lik, som genom pilar bryter strålande ur skyn.
100-ÅRS- Det blir mörkt, och molnen jaga, regnet sliter skyn i tu, och de hvassa vindar klaga: » Damm, hvar är din stjärna nu? » MINNE.
D ET Ä R FÖRUNDERLIGT hvilket inflytan- de stora andar, ännu efter sin död, kunna öfva på sitt folk.
T. o. m. de naturliga skrankor, som språkstudier och rashat resa mellan skilda folkstammar, kan ett sådant in- flytande, åtminstone för en tid öfvervinna.
Vi ha ett nytt bevis härpå i våra dagars Ungern.
Kändt är ju, hurusom motsättningen mellan Ungerns tyska och magyariska folkelement ledt till ständigt återkommande, hätska strider de båda » stammarna emellan.
Men när det i år biet fråga om att till den 13 aug.
resa ett min- nesmärke öfver skalden Nikolaus Lenau — i hans födelseort Csatad (nära staden Temesvär), då fingo alla hänsyn till skiljaktigheter i språk och ras lof ätt vika; tyskar och magyarer ha i förening gått i författning om att värdigt fira minnet af den store t y s k e lyrikern med den s l a v i s k t - m a g y a r i s k a härkomsten.
Lenaus lefnadsöden äga, i likhet med hans poesi, ett starkt romantiskt tycke.
Redan i tidiga år framträdde skaldens stora musikaliska be- gåfning.
Särskildt älskade han violinen; som violinvirtous dref han med tiden sin konst till erkändt mästerskap.
Ynglingens största nöje var att på en yster fåle — naturligtvis osadlad — tumla om på de ungerska pusztorna.
NIKOLAUS Länge hade lömska makter i tysthet arbe- SOPHIE V. LOVENTHAL.
Söka än, när vågen stänker, stjärneglansen, som förgick.
— Aldrig mer i kärlek skänker du min sorg en ömsint blick.
LENAU.
på nedbrytande af denna härliga diktarenatur.
Lenaus » Zerrissenheit », som skänkt en så djupt personlig färg åt .allt hvad han skrifvit och som till fullo motiverar skaldeepiteten » Världs- smärtans klassiker », » den tyske Byron », har organiskt vuxit fram ur ett medfödt svårmod.
Medan åren gingo, föllo skuggorna allt tätare öfver hans väg.
Lenaus stora, olyckliga, djupt besvarade kärlek till den själfulla Sophie v. Löwenthal — gift med en af skaldens intima vänner — skulle åt hans lif förläna en tragisk afslutning.
Ty denna kärlek var väl i sista hand orsaken till hans förstånds omtöcknande 1844.
Först efter 6 års lidanden kom döden- befriaren den 22 aug.
1850.
Tändes röda aftonbranden, slår jag in på skogsgömd stig, smyger till min vass vid stranden och där tänker jag på dig.
Och när allt i skymning tiger, susar säfven än bortåt ... ur dess sus en klagan stiger, brister jag med ens i gråt.
.. Och i dröm jag tror dig nära, denna stämmas klang är din, dina — dessa toner skära, som i säfven vaggas in.
Solnedgång i glans; vind, som sveper hvaf, mörka moln i dans emot fjärran haf!
Det är framför allt hans lyriska dikter, som burit Lenaus namn till eftervärlden.
I inner- lighet, bildspråkets skönhet och musikaliskt väl- ljud stå de i tysk litteratur oöfverträffade.
— I fri tolkning meddelas här nedan, några dikt- prof. Och från stund till stund blixt, som ljungar fram, glänser en sekund i min mörka damm.
ENSAMHET.
År 1819 kom Lenau som student till Wien.
Efter ifrigt bedrifna universitetsstudier — om- växlande i filosofi, juridik och medicin — upp- gaf han 1813 hvarje planmässigt studium och slog sig i stället på diktning.
Redan hans för- sta samling, utgifven 1832, ställde honom ge- nast i bredd med Tysklands främste lyriker.
Men hans ärelystnad lät honom drömma om nya landvinningar för den tyska poesien.
Trött på Europa, emigrerade han till Amerika; han ville » skicka sin fantasi i skola till urskogarna. » — Man förstår, hur föga » Nya världen » skulle svara mot skaldens romantiska målningar.
Be- sviken, men mognad vände L. tillbaka till Öster- rike.
Nu infaller en tid af rastlöst litterärt arbete.
Milstenarna i skaldens produktion beteckna verk som » Faust », » Savonarola », och » Die Albigenser » — episkt-dramatiska dik- ter af modern lägg- ning och lyrisk färg.
Längre slog hans ska- parkraft ej till.
Hans sista verk, » Don Ju- a n », har förblifvit en torso.
1902 låt mig ur detta lifoet snart få träda!
Emot en stilla natt min längtan går, hjälp smärtan att ditt trötta barn af kläda!
också var gammal bekant med, kommit ut till sällskapet; och sedan en ny presentationscere- moni undanstökats, underhöll hon sig vänligt med oss, till dess hennes man kom flämtande tillbaka.
» Jo, naturligtvis får herrskapet komma in i parken, » ropade han redan i dörren.
» Strix var mycket vänlig. » Allmän belåtenhet, vi voro nu nästan fär- diga att hurra för honom.
» Han sade, » tillade nu Nauclér skrattande, » ja, jag tyckte jag kände igen Ödman. » Det klack till i mig, och hela sällskapet brast i skratt på min bekostnad, och patron Axelin sade mycket allvarsamt: » Jo, nu blir farbror nog afritad, lita på det! » (Ports.)
NIKOLAUS IDUN Klar som strålens ljus för min syn du står, och i stormens brus fladdrar fritt ditt hår.
Vildt förvuxna, mörka granar, tyst en källas flöden gå.
Hjärta, här är sorgens vrå, sorgens, som försaka manar.
Gråa trast, din klagan stiger djup och enslig öfoer mon, väcker ej till svar en ton: skogen som i drömmar tiger.
Klart i spegeldammen brytas strålarna från månens glans, och hans bleka rosor knytas in i säfvens gröna krans.
Om sin tystnad den bevarar, klaga dock!
på allting har kärleken, som hör dig, svar, och ditt ve den blidt förklarar.
Hjorten lyfter stolta pannan ofvan åsens högsta topp.
Som i dröm, från stund till annan, flaxar någon fågel opp.
Ej din gråt, i mossan bäddad, hjärta, här förlorad går.
Gud din kärlek godt förstår, fylld af kval och vemodsbräddad.
Blicken, tåromfluten, bäfvar ...
Lefvande och blid och skön för min själ din ande sväfvar som en stilla aftonbön.
GÖSTA MONTKLIN.
SJÄLSSJUK.
Jag och Jag hur bär i bröstet djupa sår, som blöda skall dem med mig ned i grafven taga.
känner, hur allt glupskare de gnaga, lifvets böljor ur mitt hjärta flöda.
Blott en jag ville all min tunga möda förtro och bikta mina stunder svaga, vid hennes barm jag ville snyfta, klaga — men hon, den enda, dväljes bland de döda.
O moder, kom, låt dig af gråt bevekas!
Om ån din kärlek någonting förmår och vården om ditt barn dig ej förnekas, gKANDINAVIENS ERKÄNDT MODEBLAD IDUNS som för helt ÄR år kostar p l a n s c h u p p l a g a n, liga u p p l a g a n.
FÖRNÄMSTA MODETIDNING, endast 3 kr.
för 5 k T. d e n f ö r van-
IDUN 528 1902 SOMMARKURSERNAS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE I TYSKA SOMMARKURSERNA I SVERIGES HUF- VUDSTAD.
P Å S:T GERTRUDSTEMPLETS historiska grund öppnades sistlidne söndag medels en anslående högtidlighet de i Stockholm för första gången anordnade sommarkurserna, före- trädesvis afsedda för den kår af bildnings- sökande män och kvinnor, hvars lifsuppgift är lärarkallet.
Liknande kurser ha tillförene eller alltsedan 1893 varit anordnade växelvis i Uppsala och Lund, men man har nu, och detta med all rätt, ansett, att den svenska hufvudstaden ej bör ställa sig främmande för det betydelse- fulla kulturarbete, som dessa sommarkurser otvifvelaktigt innebära.
Särskildt äger Stockholm i sina konst- och vetenskapliga samlingar, sina minnesmärken och afkitekturverk samt industriella anlägg- ningar ett rikare åskådningsmaterial än någon annan svensk stad gifvetvis kan erbjuda.
Också hafva de nu pågående sommarkur- serna ej karaktären af katederföreläsningar inom ett läroverks murar, utan undervisningen är flyttad midt in i det idoga hufvudstads- lifvet, sådant det under en arbetsdag ter sig på gator och torg, där minnesmärken i brons och sten berätta om gångna tider, i museer, teatrar och konsertsalar, där den sköna kon- sten möter i sina olika lifsyttringar, i trycke- rier och fabriker, där industriens talrika un- derverk vittna om människoandens seger öfver materien.
Det är således ett åskådnings- KYRKAN DEN 10 D:S. VERNER VON HEIDENSTAMS VÄLKOMSTTAL.
material af den mest intressanta och omfattan- de art, plus studieledarnes föredrag, som bilda kärnan i dessa sommarkurser.
Man vill ock att landets befolkning genom de i dessa kur- ser deltagande bildningssökande män och kvin- nor skall lära känna sin hufvudstad, lära att älska den, förstå den.
Stockholm har mången- städes i landet fått det rykte o m sig, att den framför andra är en de ytliga nöjenas och flärdens stad med många mörka afvigsidor, men med få förtjänster.
Vid sidan om denna uppfattning står en annan ej mindre skef: att Stockholm i egen- skap af Sveriges främsta kulturcentrum tar sig en ton af öfverhöghet gent emot det öfriga landet, som å sin sida ser denna hufvudsta- dens gynnade ställning med klandersjuka och afund.
Denna animositet måste aflägsnas, land och stad förenas genom en innerlig kulturell sam- verkan, och det är äfven i sådant syfte som- markurserna i Stockholm 1902 kommit till stånd.
» De v i l j a », för att begagna Verner von Heidenstams ord ur hans väcka och man- liga välkomsttal till kursernas deltagare, » vara ett godt, kamratligt handslag mellan land och stad ».
Vår i dagsnumret meddelade bild från öpp- ningshögtidligheten i Tyska kyrkan återger Verner von Heidenstam på talarstolen i koret, hållande hälsningstalet Till höger under läktaren synes i främsta raden prins Eugen med professor Leche, kursernas nitiske upphofsman och ledare, på sin vänstra sida.
TECKNING FÖR IDUN AF C. OLAUSON.
IDUN FLYTTAR.
I DENNA V E C K A har Idun flyttat från de lokaler, den nu i snart tio år innehaft i Klara södra kyrkogata 16.
Och det är ej blott tidningen Idun, som dragit bort från dessa numera för trånga lokaler, utan det är hela den verksamhet, som går under det offi- ciella namnet Iduns Tryckeri-Aktiebolag, och hvilken som bekant omfattar ej blott tidningen Idun med dess redaktions- och expeditions- lokaler, utan ock Iduns Kongl.
Hofboktryckeri med alla dess olika afdelningar: bok-, tidnings- och accidenstryckeri, litografiska och kemi- grafiska anstalter, stereotypgjuteri och bok- binderi jämte kontorslokaler m. m.
Allt detta håller nu på att flytta in i egna, för ända- målet särskildt inredda lokaler, belägna i bo- lagets nyuppförda hus vid Bryggaregatan 17, andra huset från Vasagatan, alldeles nere vid järnvägen.
Det hela är visserligen ännu ej fullt fär- digt; några afslutnings- och putsningsarbeten återstå.
Allt torde dock blifva klart under månadens lopp.
Sedan det hela blifvit fullt färdigt och in- flyttningen af det stora etablissementet af- slutats, skola vi hafva nöjet meddela våra ärade läsare några interiörer från vårt » egna h e m », vissa om att våra många vänner in- tressera sig för hvad som står i samband med Idun och dess utveckling.
RED.
529 IDUN — 1902 EN MÄRKLIG SAMLING.
ETT BE- SÖK HOS DEN GAMLE GENERALEN.
Helsingfors augusti 1902.
» TITT-UT » AKVARELL AF C4RL LARSSON.
ANSTALT.
REPRODUCERAD I 17 Carl Larssons " Titt-uf.
IDUNS BEBÅDADE KONSTNÄRLIGA FÄRGTRYCKSREPRODUKTION NU FÄRDIG!
R EDAN VID Å R S S K I F T E T utlofvade Idun att under årets lopp tillhandahålla sina läsare en konstnärlig reproduktion af Carl Larssons för detta ändamål förvärfvade akva- rell » Titt-ut » till det sällsynt billiga undan- tagspriset af 3 kronor.
Denna reproduktion, som utförts å vår litografiska anstalt i 17 färger och i originalets storlek 55 X 38 cm., föreligger nu färdig och kan enligt konst- närens eget liksom andra kännares samstäm- miga omdöme betecknas som utomordentligt vällyckad.
Den minutiösa omsorg, som un- der halfårslångt arbete nedlagts på att in i minsta penseldrag återgifva det förtjusande konstverkets hela personliga charme, har be- lönats med så fullständig framgång, att icke ens fackmän förmått skilja originalet från repro- duktionen, då de samtidigt utställts bredvid hvarandra.
Det är alltså EN FÄRGER Å IDUNS LITOGRAFISKA STORLEK MED RAM I HVITT OCH GULD 5 2 X 6 9 CM.
förfärdigat en utmärkt välgjord och vacker 7 cm.
bred ram, lackerad i hvitt och guld.
Full- färdiga exemplar af taflan, infattade under glas i ofvannämnda ram, tillhandahållas våra läsare å Iduns expedition, Bryggaregatan 17, till det synnerligen billiga priset af 8 kronor.
Till landsorten försändas de väl inpackade i därtill särskildt förfärdigade trälådor, som be- tinga ett pris af 1 kr.
Fraktkostnaderna be- talas äfven i detta fall vid mottagandet.
» I I ÖR NU, kom med oss, så skall vi resa X X tillsammans till Moskwa och se på Kremlj och Basilius den saliges tempel, värl- dens finaste kyrka!
Tåget går hvar dag kl. 12 från Konstantinsga- tan 13.
Det är bara att stiga på.
K o m nu så snart som möjligt och tag andra med, huru många som helst, ju flere desto bättre. » Humorn lyser fram ur alla rynkor i den gamla generalens an- sikte.
Jag småler till svar, vi skaka hand och skiljas som de bästa vänner i värl- den.
CARL SEDEHHOr.M.
» H v e m var det?
» säger min kamrat.
» General Carl Sederholm.
Har du inte sett h o n o m?
Han känner alla och hela världen känner honom.
K o m med, så ta vi honom på orden och gå dit i morgon dag.
Det lönar nog mödan, skall du få se. » Och det gör det verkligen.
Det är en ganska originell anblick, som möter en, när man stiger in.
Modeller af byggnader på bord och hyllor.
Modeller öfverallt, så man har svårt att lotsa sig fram.
Den gamla, nu 84- årige generalen, som hela sitt lif varit mera vetenskapsman och ingeniör än soldat, som Med romanarket i detta nummer följer en rekvisitionsblankett å Carl Larssons » Titt-ut », afsedd att ifyllas, urklippas och samtidigt med kontant likvid (frimärken mottagas ej!)
insän- das till Iduns Expedition Stockholm, för önskadt antal exemplars erhållande.
I bok- och konsthandeln blir försäljnings- priset 12 kronor.
VIBORGS SLOTT.
GENERAL SEDERHOLMS Stockholm i augusti 1902.
REDAKTIONEN AF IDUN.
i sin krafts dagar gjort sitt namn berömdt genom att bygga batterier och fästningsverk, bygger nu med samma outtröttliga energi sina borgar och tempel.
Med aldrig slappnan- de intresse arbetar han på sitt verk, sina lek- saker, som han själf säger — detta verk, som redan ensamt för sig kunde vara en lifsgärning.
KONSTNÄRLIG P R Y D N A D AF R A N G vi hafva glädjen bjuda svenska hem i och med denna tafla af det svenska hemlifvets mästerlige skildrare.
Det billiga pris för taflan i fråga, vi som en förmånsrätt beredt våra läsare, är, som nämndt, 3 kronor, och försändes då bilden väl emballerad i en därtill särskildt förfär- digad skyddsrnlle af papp.
Postportot beta- las af rekvirenten vid mottagandet.
För att emellertid bereda dem, som så önska, tillfälle att ined ens få taflan insatt i en för densamma konstnärligt afpassad ram, ha vi träffat öfverenskommelse med en af hufvudstadens förnämsta ramfabrikanter, som UR SAMLING AKROPOLIS.
MODELL I TRA UR GENERAL SEDERHOLMS SAMLING Modellerna äro utförda ef- ter noggranna beskrifningar och planteckningar och ge- neral Sederholm har själf beräknat alla mått och di- mensioner och i kartong gjort de första utkasten.
Dessa äro sedermera utskurna i trä och skickligt målade.
Dessutom har generalen till många af modellerna efter planscher och fotografier lå- tit utföra fonddekorationer, mot hvilkas friska färger byggnadernas profiler på ett utmärkt sätt göra sig gäl- lande.
När solen faller in
1DUN — 530 1902 i salen och lyser på kolonnernas hvita ra- der, skimra de, som vore de verkligen af marmor.
Stå vi då framför Akropolis eller Capitolium och Forum Romanum, med Athen och Rom i blånande perspektiv, så är det som skulle antiken lifslefvande träda oss till mötes.
Hvad som skänker samlingen ett ökadt in- tresse är, att alla modeller äro hållna i samma skala, / ir,o af den naturliga storleken.
Den äldsta af de återgifna byggnaderna, Cheops pyramid, har kommit med just för jämförelsens skull.
Den är högre än något kyrk- torn i Europa och i omkrets nästan en kilo- meter.
Modellernas antal uppgår nu till något öfver 40 och deras värde till flere tiotal tusen finska mark.
De äro hämtade från vidt skilda tider och från vidt skilda land.
Utom de nämnda byggnaderna finnas tempel, palats och borgar från alla delar af världen, från Egypten, mindre Asien, Ostindien, China, o. s. v. till Frank- rike, Ryssland och Skandinavien, represente- rande nyare tider.
Hela denna intressanta samling har nu gene- ral Sederholm skänkt till Finska Konstföre- ningen i Helsingfors.
Tillsvidare förvaras den dock i hans hem, dit hvem som vill, kända och okända äro välkomna.
Och det utgör ett af den gamle generalens strörsta nöjen att för en intresserad publik, på sitt skämtsamma sätt och med sin varma ifver, få demonstrera och lägga ut o m sina kära modeller.
- skulle förorsakas af en liten förbättring af de kvinnliga biträdenas lön, och ett ganska stort an- tal af dem skulle på detta sätt hjälpas.
L ä g g därtill att åtskilliga af Iduns läsarinnor kunde be- stå sina sömmerskor, sina barnfröknar m. fl för- bättrade villkor i stället för att lägga sig ombord med de anstalter, som menlösheten och opraktisk- heten utfundera.
Ty dessa anstalter bidraga blott, äfven om de kunna blifva till hjälp för ett litet fåtal, att hålla arbetspriserna för kvinnan nere.
Ja, de kunna bidraga till ytterligare redu- cering däraf.
De blifva i själfva verket en gåfva till kapitalet och industrien.
1 Med största beredvillighet har han ock läm- nat sitt tillstånd, att några nummer ur den märkliga samlingen fotograferades för Iduns räkning af hvilka vi här som prof återgifva: Akropolis, det gamla Athens stolta borg, sådan den en gång i sin marmorskönhets glans blic- kade ned.
från sin höjd öfver den klassiska staden.
Viborgs slott, det af Tyrgil Knutson år 1293 vid innersta bukten af Wiborgska viken grun- dade gamla fästet, som i synnerhet under riksmarsken Karl Knutson Bondes tid hade sin makt- och glansperiod.
Wiborg, som under mera än fyrahundra år varit Finlands fäste i öster, intogs af ryssarna under Peter den Stores tid, den 14 juni 1710.
Modellen visar huru slottet såg ut, sedan det af rys- sarne blifvit ånyo iståndsatt.
Basilius den saliges tempel i Moskwa, hvars intressanta uppkomst af den gamle generalen själf skildras i ungefär följande o r d: » Det är icke alla som förstå denna märkliga bygg- nads ideella betydelse; många betrakta den såsom ett underligt, smaklöst oregelbundet byggnadsverk utan någon idé alls.
Detta är emellertid, ett fullkomligt misstag.
Ar 1552 blefvo tatarerna i grund slagna af moskoviterna och deras stad Kasan intagen.
Zardömet var därigenom ändtligen befriadt från deras välde.
En sådan betydelsefull händelse måste för eftervärlden på ett högtidligt sätt hugfästas och detta skulle ske genom resandet af ett öfverjordiskt tempel, ett Guds hus, hvarom det i skriften heter: » i min Faders hus finnas många boningar ».
Kristus talade i sin bergs- predikan om nio saligheter, således måste detta Guds hus äfven äga nio salighetsboningar.
Så anförtroddes år 1554 af zar Johan IV åt tvänne ryska arkitekter att uppföra templet.
Då afsikten var, att det skulle blifva ett öfver- jordiskt tempel, uppfördes först höga hvalf, hvarpå tempelgrunden placerades, på hvilken sedan nio kyrkor blefvo byggda.
Till dem sti- ger man uppför tvänne stentrappor.
Den mel- lersta kyrkan är den största och högsta, den är bestämd för dem, som » törsta och hungra efter rättfärdighet, ty de skola blifva mättade ».
De öfriga åtta saligheterna kunna delas i två kategorier: i aktiva och negativa.
Till de PRENUMERANT.
HAN, SOM GICK SITT FOLK.
FORTS. I BASILIUS UR DEN SALIGES GENERAL TEMPEL I SEDERHOLMS MOSKWA.
SAMLING.
aktiva saligheterna höra: de barmhärtiga, de fredsstiftande, de renhjärtade och de saktmo- diga.
Till de negativa: de bedröfvade, de som lida förföljelse, de om hvilka man talar ondt för Kristi skull och de fattiga.
De först nämndas boningar (kyrkor) äro vida större och högre än de sist nämndas.
Dessutom bilda de fyra högre kyrkorna på planet, sedda från hufvudingången, ett rätvinkligt Kristi kors, de fyra lägre ett snedt kors (X) d. v. s. ett sådant kors, på hvilket Rysslands förste apostel Andreas blef korsfäst.
Hvilket annat tempel i världen har väl en så oändligt vacker ideell betydelse som detta öfver jordiska salighetstempel!
» DE FÖRBISEDDA ».
VII.
Å UNDERTECKNAD läste den uppsats af Steffen med ofvan anförda titel, hvilken gif- vit anledning till så mycket skrifveri i föl- jande nummer af Idun, var det med rätt stor undran öfver dess menlöshet och opraktiskhet, som jag lade densamma till sidan.
Men än större har denna undran blifvit, då jag af de många in- läggen sett, att ingen enda af de många Iduns- författarinnorna kunnat inse denna menlöshet och i sina förslag, så att säga, träffa hufvudet på spi- ken, när det gäller förbättrandet af dessa förbi- seddas lefnadsvillkor.
Jag märker att det behöfs en karl att reda saken litet bättre och anhåller att Idun ger plats åt följande: Enda riktiga utvägen att åstadkomma de önskade förbättringarna i » de förbiseddas » till- varo är naturligtvis att deras arbetsgifvare förmås att ordentligt betala deras arbete.
Då detta nu illa nog ej sker, böra naturligtvis dessa girighe- tens och obarmhärtigtighetens offer sammansluta sig till en fackförening och, när denna blifvit stor och mäktig nog, genom strejk förskaffa sig bättre villkor.
Vidare bör den allmänna meningen idkeligen be- arbetas därhän, att det må anses för en skam af hederliga köpmän, industriidkare o. d. att så uselt löna sina kvinnliga biträden af det slag här är i fråga och draga växel på vare sig dessas hem, den allmänna och enskilda barmhärtigheten, så- som nu påtänkes af Steffen m.
fl., eller ännu sämre resurser för arbetare, som undanhållas en välförtjänt lön.
Men innan detta kan utföras, torde till en bör- jan alla Iduns läsarinnor, som utan tvifvel ömma för sina medsystrars lidanden, undersöka huruvida icke deras män, bröder, goda vänner o. s. v. såsom arbetsgifvare hafva försyndelser på sitt samvete med afseende på » de förbiseddas » aflöning, hvilka de hafva i sin tjänst, och, om så är, söka påverka dem till en bättre uppfattning.
Det behöfves väl bara en helt liten blick på vederbörande affärers uppskatt- ning och vinstförhållanden för att inse, att de väl kunna bära den tillökning i driftkostnaderna, som D FRÅN FÖREQ.
TILLBAKA TILL AF MARI MIHI.
N:R.
BLAND när Hugo Stadius låg och drog sig i sängen om morgnarna, kände han sig frestad att nypa sig i tårna för att öfvertyga sig om att alltihop var verklighet, att det var lif, ej dröm.
Nej, lif tyckte han knappast ändå att det var.
Det liknade snarare en operett i hans ögon.
» Jag kommer hit från fjärran land, ser och segrar.
Jag förlofvar mig med den mest för- trollande lilla miljon i världen.
Jag behöfver aldrig göra annat än skära upp den sista ro- manen, rucka barometern och pricka af dagarne i almanackan — nej aldrig annat. » Så steg han upp, ringde på barberaren, klädde ut sig i en af sina promenadkostymer och be- gaf sig hvisslande ned i stora matsalen för att äta frukost med Lizzie och föräldrarne, medan man gjorde upp hvad de kallade programmet för dagen.
Ja, det hela föreföll jägmästaren alldeles ut- märkt.
Där farms bara en enda liten grå tråd i den gyllene väfven.
Men just därför att den var så ensam syntes den så mycket bättre.
Strax efter förlofningen hade gubben Wilén tagit honom på tu man hand en morgon och börjat orda om det framtida.
Och Hugo hade samvetsgrannt gjort reda för sig nästan på öret, hade totat till en muntlig tablå öfver sin ställning och sina utsikter.
Nog trodde han att Lizzie skulle komma att finna sig väl däruppe.
— Men då hade svärfadern tvärstannat och vändt sig emot honom såsom gammalt folk för vana hafva, då det gäller något viktigt.
» Du måtte väl aldrig föreställa dig att vi ämna sända vårt enda barn upp till Polcir- keln! » Hugo tittade på honom blinkande.
» Det brukas väl ändå så att man och hustru bo på samma ställe. » » Men du ämnar väl då i all rimlighets namn inte tänka på att fortsätta det där skogslöpare- lifvet! » Nu stod det alldeles stilla för Hugo Stadius.
Han bara rynkade ögonbrynen en liten smula, ty det tonfall, med hvilket det där skogslöpare- lifvet slungats fram, tilltalade honom ej.
» Jag menar, » fortfor svärfadern, » jag menar att det faller af sig själf att du måste byta bana. » » Det händer nog mera sällan att man skiftar verksamhetsfält vid trettiosju års ålder. » Joh.
Fredr.
Wilén gjorde en stor gest.
» Kära du, låt mig bara sköta om det där.
— Verksamhetsfält, verksamhetsfält — paff!
Du talar som en kolportör.
Inte är arbete nå- got att stå efter i och för sig.
Det gör en på sin höjd till en rik man, såsom skett med mig.
Men om man visste genom hvilka hålvägar jag trasslat mig fram till målet, skulle ingen af- undas mig. » Han blef hetsig och talade fort, markerande sina ord med att stöta käppen i gatan.
» Vår tid har förstört allt.
Arbetet, som kanske en gång var människans välsignelse, har den degraderat till konkurrens, hvilket är hennes
— förbannelse.
Reklamraseriet har snart dödat hvarje förtroende till arbetaren, handlanden, fa- brikanten.
Öppna en tidning och dina ögon skola genast falla på en fet rubrik, som annon- serar någon patenterad smörja: D e t t a ä r b ä s t!
Och därunder en ännu mera skriande stil, s o m ropar: D e t t a ä r b ä s t!
— Någon af dem måste ju ljuga.
Sanningen är att de ljuga bägge två.
Nej, Hugo, var glad att du är undan brödkampens smuts.
Betrakta ditt lif i skogarne som ett brokigt växlande ungdoms- minne, om du så vill.
Lyd mitt råd och lämna timmerbilan i andra händer.
» Men jag älskar ju tillvaron däruppe öfvar allt annat.
Jag skulle aldrig känna mig tillfreds, om jag ej fick hålla på såsom jag varit van se- dan fjorton år.
Om det finnes ett slags arbete, som dödar, så finnes det ett annat, som gör lef- vande. » Wilén skakade på hufvudet.
Han hade sträf- vat för att blifva rik och för ingenting annat.
Arbetet för dess egen skull var honom ofatt- bart.
Och så började han då orda om.
sin stora plan.
Där skulle startas ett holag, i Gustafshamn, i hvilket han själf var starkt intresserad, ett bolag baseradt på mossar och trä.
Där behöf- des en fackman som verkställande direktör.
Och Hugo Stadius var ju klippt och skuren för ända- målet.
Nu hade jägmästare Stadius en skäligen låg tanke om torfmossarne såsom bärare af en blomstrande industri.
Hans egen far hade också vurmat för det där på gamla dagar med ett delirium senile, • som inte stod att häjda, och hade han på så sätt ytterligare kringskurit familjeförmögenheten.
Hugo förstod nog att gub- ben Wilén menade väl, men han förstod också att han, friluftsmänniskan, aldrig skulle kunna dresseras till en vråsittande kupongklippare.
Dock visade det sig alldeles omöjligt att rubba den gamles planer.
De lämnade ämnet och kommo tillbaka, men han gaf inte med sig en handsbredd.
Inte ens Lizzie trodde sig om att kunna öfvertala honom.
Hon kände bäst sin pappas oböjlighet.
På modern var inte hellar något att hoppas.
Fru Wilén hade alldeles för- länge sett sin makes järnvilja behärska både henne själf och hela det lilla beskedliga Gustafs- hamn för att hon ej skulle vara innerligen öfvertygad om hans ofelbarhet.
Så slutade med ens allt tal om detta, ty på ömse sidor var man öfvertygad om att den andra parten framdeles skulle taga reson.
Frånsedt detta voro Hugo och Lizzie nästan lyckliga.
Ingen kan någonsin säga när hans ungdom slutar.
Man kan tro den vissnad sedan åiåtal, tills den plötsligen skjuter ännu ett skott.
Och Hugo fann sig ännu vid trettiosju års ålder i färd med att bygga luftslott.
Han hade egentligen aldrig varit förtrogen med någon ung flicka förut.
Därför trodde han sig med Lizzie hafva lärt känna kvinnan — ett misstag, hvilket mången begått och begår.
Ty på det hela taget vet man fasligt litet om fruntimmer.
Och de som känna dem bäst säga sannast då de säga att de intet veta.
Hans förlofning slungade honom omedelbart in i Lizzies kotteri för vidare befordran till säll- skapslifvet i allmänhet, hvilket han betraktade med en främlings spörjande och förvånade blick, med blicken hos en människa, som kommit och som skall gå.
Han tyckte de voro rysligt besynnerliga alli- hop.
— De började en mening med en tanke — eller med något, som hade tycke med en tanke — och slutade det med en annan.
Och så detta prat!
Fingo de se en illa sydd kläd- ning eller hade baderskan borstat dem för hårdt eller hälsade den eller den för stramt, genast började de lägga ut och bråka om hvad de tyckte 531 IDUN - och huru de själfva skulle handlat eller icke handlat.
(Forts.) i Förnämsta tvättmedel [E HJÄRTATS TUNGOMÅL.
FÖR IDUN O. SLUT FR. N:R.
32.
AGNEN STANNADE vid deras hem och Signe sprang ' brådskande uppför trapporna, lade skyndsamt af sig yttcrklädt-rna och giftk in i barnkammaren.
Elsa sof lugnt i sin lilla säng, men på soffan låg lilla Anna fullt vaken och med ett skrämdt uttryck i de mörka ögonen.
Det nytvättade håret var bortbundet med ett af Elsas hårband, hon var iklädd en af Elsas nattdräkter, och lakan och täcke voro af Kristines kraftiga hand så hårdt omstoppade, att den lilla stackaren icke alls kunde röra sig.
Signe gick fram till bädden; flickan såg upp och ögonblickligen gaf det skrämda uttrycket vika för ett af gladt igenkännande.
Hon fick med stor möda upp den ena armen och räckte mot Signe handen, i hvilken hon höll dockan.
» Det var rohgt,.
att du har den kvar ännu, Anna lilla, » sade Signe vänligt, » men du har visst bra trångt här, jag- tror vi lossa litet på täcket. » Hon tog upp flickan ur bädden, satte sig på soffan och tog henne i sitt knä.
» I morgon sy vi en ny klädning åt din lilla vän här, » sade hon, » och så tvätta vi henne, så blir hon lika ren och fin som Anna själf är.
Du skall stanna hos mig nu, vill du inte det? » Flickan såg hastigt upp; » bor fjun här då? » sade hon.
» Ja, det gör jag. » » Då vill Anna stanna kvar, » sade den lilla och lutade sig tryggt intill sin nya vän.
Hon räckte upp dockan igen; » blir hennes nya kläd- ning röd? » Signe smålog.
» Vi skola se efter, om vi ha något rödt tyg.
Nå, Anna, har du hälsat på Elsa? » » Hvar är hon? » » Därborta i sängen.
I morgon skall du få en sådan säng ' också och då får du leka med Elsa och hennes dockor.
Elsa är din lilla syster och hon är så liten, så att du får vara riktigt snäll mot henne. » » Hvad är en syster då? » » Jo, ser du, när två små flickor bo i samma hem och ha samma far och mor, leka tillsammans och hålla af hvarandra, då äro de två systrar. » — Signe reste sig upp och svepte filten om flickan; » nu skola vi gå och se på Elsa, » sade hon och gick bort till sängen med barnet på armen.
Den lilla såg en ' stund helt tyst på Elsas rosiga an- sikte, så vände bon sig till Signe.
» Får Anna klappa den söta systern? » &gt;Ja, visst får Anna det. » Flickan lade sin lilla hand ett par gånger var- ligt öfver Elsas ansikte, så såg hon sig frågande om: » och syssa kanske? » » Ja, gärna. » Hon lutade sig så långt ned, att Signe hacle svårt att hålla henne kvar, och gaf Elsa en smäll- kyss på kinden.
Kristine, som hela tiden gått omkring och syss- lat i rummet, sade nu i tämligen af visan de ton: » Elsa var svår att få i sömn i kväll, det vore nog bra, om hon sluppe att bli väckt. » » Ja, Kristine, vi skola gå nu. » &gt;För resten, » fortsatte Kristine, » är det så godt, att jag säger frun strax, att skall den där ungen stanna kvar, så vill jag flytta.
Jag har aldrig haft att göra med sådana förr, och vill inte börja på med det nu. » Signe rodnade och såg öfverraskad upp på tjänarinnan.
.
» Ah, Kristine, » sade hon, » och jag som räknat så säkert på, att du skulle hjälpa mig att göra min plikt mot detta lilla värnlösa barn.
Nåja, det får ju bli i den saken, som du själf vill, jag har ingen rätt att fordra din hjälp. » Hon svepte filten bättre om flickan och gick med sin börda in till mannen.
Tebordet var inflyttadt i doktorns arbetsrum.
En brasa flammade i kakelugnen och framför den stod väntande en af de stora bekväma stolarna; lågan brann under teköket och det sjudande vatt- net därinne hvisslade och sjöng en melodi, som i Signes öron lät förunderligt lik, » Hem, du ljufva hem ».
Lilla Anna satt tyst i Signes knä, men åt och drack hvad hon gaf henne med ett hungrigt barns hela välbehag.
När måltiden var slut, hade den kyliga septem- berdagens skymning redan öfvergått till mörker V äro och förblifva dock vid finare tvätt i HYLINS E k o n o m i - T v å I AF » BERIT BRIT ».
FORTS ".
1902 i och vid gröfre tvätt (byk) HYLINS | j Prima Tvätt-Tvål § och brasan till glöd, hvilka spredo sin varma glans öfver den unga modern med det främman- de barnet i sin famn.
Hennes man satt i skuggan vid sidan om kakelug ' iien.
Han satt och såg på sin hustrus fina själfulla ansikte, som han en gång lärt sig att älska, då det ännu var barnsligt rundt och rosigt.
Aren hade gifvit det ett mognare ut- tryck: sinnesro och lugn återspeglade sig däri.
Med leende ögon såg hon in i glöden; in i framti- den.
Den ena armen låg skyddande omkring barnet, den smala hvita handen, med hans ringar på, omslöt med ett fast grepp den lillas spensliga handled.
Huru högt han älskade henne.
Alltid hade han älskat henne, men aldrig så som nu.
En våg af ömhet steg upp i hans hjärta, så stark, så full och rik.
Hans själ höjde sig, hans synkrets vidgades, som om han stode utan- för tidens stadsportar och såge en människa vandra evighetens väg.
Hvad rörde henne nyfikenhetens dolda hviskningar eller skvallrets lumpna prat.
Klar och rak låg för henne det rättas väg; lugnt och utan tvekan gick hon den.
Huru skulle han kunna visa henne all sin kärlek?
Han önskade i det ögonblicket, att han kunde få dö för henne, för att visa, huru högt han älskade henne.
Lilla Anna gäspade och Signe vaknade ur sina drömmar.
» Det är bäst, att vi lägga henne, Olof.
Hon skall sofva på soffan i sängkammaren, så är jag tillstädes, när hon vaknar i morgon.
Vill du bära in henne? » Doktorn tog barnet och hans hustru gick för- ut.
Då de gingo genom den halfmörka salongen, såg han ned på flickan, som låg i hans armar och oafvändt betraktade honom med de mörka ögonen, hvilka voro så lika hans mors.
Det var ändå verkligen hans eget barn, detta.
Han kysste henne lätt på pannan.
Den lilla såg förvånad ut.
Hon slöt ögonen och vände sig bort, men så såg hon på honom igen, sträckte tveksamt upp sin lilla hand och strök honom öfver kinden.
En kväfd snyftning undslapp Olof Granes läp- par.
Han slöt barnet fast intill sig och kysste henne ännu en gång ömt.
Från den stunden hade lilla Anna sin trygga plats också i sin fars hjärta.
Då flickan hade somnat och Signe höll på att packa upp och läg ' ga i ordning sina saker efter resan, kom Kristine in med Elsas lilla hvita vin- terkappa i handen.
» Den är för liten, kanske frun vill vara så god och säga ifrån, hur den skall ändras. » Sedan hon fått besked, stod hon alltjämt kvar och plockade på den lilla kappan, som redan för- ut var så väl borstad, att det enda man kunde anmärka mot den, var en stark naftalinlukt, som spred sig allt mer och mer i rummet.
Signe märkte det och ville gärna bli af med den.
» Var det något mer, Kristine ville? » frågade hon vänligt.
» Jag ville bara be frun, » sade Kristine och slet med ett kraftigt ryck bort en motsträfvig knut, som tydligen visste med sig, att den var oumbärlig, eftersom den utgjorde egentliga skälet för, att en stor perlemorknapp satt så stadigt, som den gjorde, » jag ville bara be frun glömma, hvad jag sade nyss.
Nog vill jag stanna, och hjälpa frun vill jag också.
Jag skall göra mitt bästa, det lofvar jag » Signe såg " upp med en varm och glad blick.
» Tack, Kristine!
Jag visste nog, att du inte ville göra mig en så stor missräkning.
Vi skola hjälpas åt och vi äro inte ensamma om det, » hon sänkte rösten, » kommer du ihåg: ' deras änglar i himmelen se alltid Gud Faders ansikte '? » » Ja, frun, » och Kristine torkade hastigt sina ögon med den magra fräkniga handen, rädd att ett par tårar skulle fläcka Elsas hvita vinterkappa.
i d u n iyu2 532 — Lördag: Kokt kabiljo med äggsås hafre soppa.
ten af smöret.
Risgrynen sköljas väl förvällas i vatten, kokas mjuka i litet buljong, och stötas väl tillsammans med Nytt, patenteradt äggkonserve- RECEPT: hönsfärsen.
Litet buljong tillsättes, så ringsmedel.
Föreståndarinnan för Fackskolan att massan med lätthet kan passeras.
P e r s i 1 j c s p ä c k a d Jamsfcek (f. för huslig ekonomi i Upsala, fröken Buljongen silas och skummas.
Besten Specialaffär » r Damartiklar 6 pers:).
2 kg.
lamstek, 2 msk.
smör.
Ida Norrby, intygar den 31 januari 1902, att af ägg, som i början af ok- af smöret fräses med mjölet, buljongen 3 msk.
hackad persilja, 1 msk.
salt, 6 STOCKHOLM tober 1901 konserverats med Ovalin, och purén tillsättas, och soppan får kryddpeppjrkorn, 1 IIt.
buljong eller vafr hvitan godt kunnat sias upp till skum samt att äggen för Öfrigt.
i likhet med koka omkr. 10 min., hvarefter den noga FÖHSÄLJHIRCSLfiliLER: ten.
färska ägg kunde användas säväl till 18 HUMLEGÅRDSGATAN 18 afsmakas.
Grädden och äggulorna upp- förvaring som stekning^ och löskok- Sås: 1 half msk.
smör, 1 msk.
mjöl 29 DROTTNINGGATAN 29 ning (förvaringstid 4 månader).
vispas i soppskålen, o c h p u r é n tillslås köttsky.
Lektorn vid Ultuna Landtbruksin- under stark vispning.
stitut Hr E, Peterson, intygar, att KONTOR ui LAGER: Beredning: Läggen knäekes, ste- ä^g som konserverats med Ovalin och 18 HUMLEGÅRDSGATAN 18 ken tvättas med en duk doppad ^ hett Äppelpaj (f. 6 pers.).
200 gr. smör, förvarats 1 år och 3 dagar vid prof visat sig lika med färska ägg såväl (2) vatten.
Persiljan samman blandas väl m.
2 ägg, 200 gr. socker, skal af 1 tredje- till smak, lukt och utseende, samt msk.
smör.
1 steken göras hål - med dels citron, 1 fjärdedels tsk.
hjorthorn- att efter kokningen intet spår af det använda konserveringsmedlet kunde värst lägges ett hvarf risgryn.
Pud- salt, 150 gr. mjöl, 2 kkpr.
äppelmos.
ej ske annat än under ledning och upp- e n spetsig träpinne '; i hvarje hål n e d - upptäckas.
sikt af läkare.
Dessutom gifves i re- stiokes något af persUjesmoret.
Ste- dingen Öfverströs med stötta skorpor Beredning-: Smöret tvättas och rö- geln arsenik invärfes, och detta kräfver Aktiebolaget OVALIN, Upsala.
o c h g r ä d d a s i u g n s a m t s e r v e r a s m e d ken långes i en 1 ' ingpmna, smord med res, t ills det blir hvitt.
Äggen och läkares recept.
Jämför i öfrigt svaret Parliförsäljning gronom Henrik Gahns Aseptin Amykos Aktiebnlag, terstoden af stnöret och insattes i ugn s teksås eller skiradt smör.
sockret röras väl tillsammans och blan- till Lady S. i n:r 4.
2) Se svar till Upsala &amp; Stockholm, att brynas.
Pä den ax väl brynt, sal- Stufvade turska bönor (f. 6 das sedan med det rörda smöret.
Hvete- Ckr i n:r G.
Elektricitet användes icke vid denna åkomma.
tas den, pepparkornen iläggas, och den persj.).
1 kg.
bönor, vatten, 2 tsk.
salt, rnjölet siktas med fhjorthornsaltet och in- 23-ARTG FLICKA.
Se svar till Be- kokande vätskan påspädes.
Till stek- 2- 3 msk.
smör.
arbetas i degen jämte det finrifna cit- svärad i n:r 5.
Ofarligt.
KYMRAD 40-ÅRING bör vända sig K Ö K S Ä L M A N A C K ningen åtgår 1 ö.
1 half till 2 tim ...
Beredning: Bönorna skö-1 jas has- ronskalet.
En form smörjes med smör till BE läkare, som behandlar nässjukdo- under tiden Öfveröses steken omkr. hvar tigt.
Le af skäras i båda ändar, så att och brödbe strös.
mar (» öronlä.kare »).
tionde minut.
de långa fibrerna vid kanterna med- Mö rdegen utkaflas till omkr. 1 half PRENUM.
ÖREBRO.
1) Troligen intet Redigerad af Köttskyn silas, skummas och såsen följa, hvarpå de skäras i fina, strimlor, cm.
tjocklek, och härmed beklädes bott- att göra.
Viktigt är dock i alla hän- att göra så mycket som möjligt FACKSKOLAN FÖR HUSLIG E K O N O M I beredes enligt allmänna regler för såser.- såvidt de ej äro späda, då de använ- nen a f formen, hvarefter den insattes delser för att höja ert allmäntillstånd.
Jäm- I UPSALA.
K ött pudding m. risgryn (f. 6 das hela.
De kokas i saltadt och så li- i ugnen att (halfgrädda.
När den se- för i öfrigt svaret till GÖtha i n:r 14.
Kronisk reumatism, som bör b (Föreståndarinna: fröken I d a N o r r b y.)
pers.).
1 half lit.
kokt eller stekt hac- tet vatten som möjligt, spädas om så dan något kallnat, beklädes formens 2) kadt kött, 2 små rödlökar, 2 msk.
smör, fordras med kokande vatten, så att de kanter med deg, äppelmoset ilägges och handlas med massage af kompetent per- son under längre tid.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR 1 half msk.
salt, 1 tsk.
hvitpeppar, 1 ej brännas.
När de kokat möra, tillsät- öfverst ett lock af degen.
THALIA.
1) Efter all sannolikhet utan VECKAN 17 — 23 AUG.
half lit.
buljong, 1 kkp.
risgryn, .1. lit.
tes det kalla smöret, som väl omblandas Den insattes åter i ugnen att genom- betydelse, hvarför operativt ingrepp näp- peligen torde böra komma i fråga.
2j Söndag-: Klar buljong med pastejer; oskummad mjölk,.
1 ägg, 1 tsk.
salt.
med bönorna, hvilka nu afsmakas och grädda, hvarefter den uppstjälpes och D:r Karolina WiderstrÖm i Stockholm.
serveras.
croustader med kräftstufning-; pcrsilje- Till formen: 1 half msk.
smör, 2 STADSBO.
Enligt vår mening utan hvarje risk, om blott grundlig rengöring Hönspuré (f. 6 pers.).
1 höna, 3 späckad.
lamstek med grönsallad; frukt.
msk.
stötta skorpor.
(skurning^ sker ett par, tre gånger M å n d a g: Köttpudding med risgryn; Beredning: Löken skalas, finhackas lit.
kalfbuljong eller vatten, 2 msk.
salt, Korkmattor äro ju särskiIdt lätta att och brynes jämte köttet i smöret, och 2 msk.
smör, 60 gr. risgryn, 1 msk.
soppa på färska äpplen.
L Å K Ä R E R Å D rengöra.
Tisdag: Bräckt skinka med stuf- kryddorna tillsättas.
Risgrynen sköljas mjöl, hvitpeppar, socker, 1 dol.
tjock 60-ARING.
1) Låt läkare 1 — 2 gån- ger i veckan göra toucheringar med sti- vade turska bönor; hallon och mjölk.
och påsättas i den kalla mjölken och få grädde, 2 äggulor.
JJJNHVAR AF IDUNS LÄSARINNOR ÄGER ATT gande starka lapislÖsningar.
2) Obot Onsdag: Stekt färsk strömming med under rörning koka, tills de äro mjuka.
Beredning: Hönset plockas, svedes, Å DENNA AF DELNING ERHÅLLA FRIA LÄKARRÅD.
ligt.
Som hindrande kan ni begagna FÖRFRÅGNINGAR INSÄNDAS TILL REDAKTIONEN MED De upphällas att kallna, liva ' efter det tages ur, sköljes väl och torkas.
Det potatis; filmjölk.
flere gånger dagligen en 4) carhollös PÅSKRIFT; ' TUL IDUNS LÄKARE ».
ning med tillsats af borax 1) gr.) Torsdag: ITönspuré; äppelpaj med uppvispade ägget och saltet iröres.
Ln kokas därefter i buljong och i brist där- NA S.
Se svar till I.
D.
2) i 3) Sannolikt icke.
forrn smörjes med smör, ett hvarf af på * i vatten tillsatt med salt.
Köttet n:r AN grädde.
5.
Jämför svaret till Eva i n:r 5.
OROLIG MAKA torde först närmare Fredag: An; .rstekt refben-spjäll med risgrynen iläggas och därefter det brynta sk rapas noga af, drifves genom kött- FLERÅRIG PRENUM.
1) Troligen upplysa om, hvad hon menar med » käns- köttet, buljongen öfverhälles och öf- kvarn ocb stötes tillsammans med hälf- k. psoriasis.
Behandlingen ' kan lig svaghet ».
potatis; äppelgröt med mjölk.
Oval in, a. b. FREJA-MAGASINET Nyhet!
Göteborgs Kexfabriks Walnut Creams Med Walnöts-fyl ning.
1 Begär mönster af våra nyheter i svart, hvitt och kulört från 90 öre till 13 kronor pr meter.
Köp Schweizer- Specialitet: Sidentyger för sällskaps-, brud-, bal- och promenadtoaletter och till blusar, fo- der etc.
Vi sälja i Sverige direkt till privata och sända de utvalda sidentygerna tullfritt och franko till bostaden.
Schweizer &amp; C:o, Luzern (Schweiz) — Siden-Export.
— H U S M O D E R S S K O L A N Dagblad Morgon- och Aftontidning.
Observera Stockholms Dag blads rikhaltiga, lättlästa, illustrerade Nya Lärarinneseminarium börjar den 15 sept.
.sin 9:de termin.
Skolans uppgift är att åt unga kvinnor ur den bildade klassen lämna teoretisk och praktisk undervisning i matlagning och öfriga de- börjar den 10 sept.
sitt 7:e läsår.
Kursen 1- eller 2-årig.
Lärarinnor för högre fiick- taljer vid hemmets skötsel.
Läroämnen äro: Hälsolära, födoämneslära, praktisk matlagningskurs, hushålls- och samskolor, småskolor och hem utexamineras.
Afgångsbetyg frän fullständig flick- skola befriar från inträdesexamen.
Främmande språken valfria.
Terminsafgift 100 kr.
ekonomi.
Lokal: Drottninggatan 67, 1 tr. Prospekt på begäran.
Anmälningar adresseras till undertecknad, Birgerjarlsg.
35, Sthlm.
FrU C A R L 1 N A LILLJE K V I S T, Föreståndarinna.
ALMA DETTHOW.
Träffas från d.
20 aug.
dagl.
kl. 12-1.
Prospekt tillhandahållas äfven genom Fredrika-Bremer-fÖrbundet, Stockholm.
A f på Östermalm boende, vänlig och ak Metallfabriksaktiebolaget tad familj, Önskar ensamt fruntimmer från 1 oktober hyra ett omöbl.
stort eller 2 C.
C.
S P O R R O N G &amp; C: 0 små rum åt solsida.
Svar till » Stationär och punktlig », Iduns exp.
23 Regeringsgatan 23 Ung utex.
småskolelärarinna STOCKHOLM mottager 6, högst 8 nybörjare för 2 tim.
Utför: förgyllning, försilfring, förnickling undervisning dagl.
i en stor, luftig lokal.
samt renovering af Pris 40 kr.
i term.
Närmare efter 1 okt.
antika och moderna metallarbeten.
Nybrogatan 27, 2 tr., Sthlm.
S Ö N D A G F S N U M M E R.
Hushållskurs.
Lektyr.
V. Dalarnes privatläroverk.
6-kl. samskola motsv.
kl. 1 — 6 af högre allm.
lärov.
jämte prakt, afslutningskurs.
Mo- dern undervisning, goda hem å sund och Ett antal äldre årgångar realiseras till be vacker landsbygd, moderata villkor.
Pro- tydligt nedsatta priser och erbjuda för dem spekt mot porto.
Adr.
Myrbacka.
som förut ej äga desamma, en billig, om växlande och lärorik lektyr.
Mot insän dande af nedannämnda belopp till JSXPEDI- För möblering I undertecknads hem i Lund kunna unga flickor af god familj erhålla undervisning i hvad som hör till skötandet af ett väl TIONEN AF XDUN, HTOCLILTOLRTT, erhålles in- ordnadt hem.
om Sverige PORTOFRITT: Kurs 1 sept.
— 1 juni.
Idun 1892 - 2: 25 Idun 1893 (n:r 1 felas) 2: 25 af matsalar, herrum, salonger, sofrum, re- Pris för kursen 650 kr.
Idun 1895 (julnumret oberäknadt) 2: 50 stauranter, kontor, villor etc, torde illustr.
Svar inom 25 aug.
Idun 1896 (d:o d:o) ._.„• 2: 50 prisk.
begäras från Fru E. v. PLÅTEN, adress Ski.linge.
Idun 1897 (d:o d:o) 3: — O S C A R EDV.
E K E L U N D S Referenser: Öfverstinnan v. Plåten, Stora Idun 1898 (med julnumret) 3: — Snickerifabriks-Aktiebolag, MÖlla, ÖST.
LJUNGBY.
Majorskan Follin, Idun 1899 (n:r 92 och julnumret slut) 3: — Adr.
Wirserum.
LUND.
Fru Thilda Lindgren, KARLSHAMN.
alla mödrars ovärderliga skatt och daste åren till vuxen ålder, och åt- Idun 1901 (med julnumret) I: 50 Iduns julnummer 1894 0: 20 40 år sedan affären grundades.
Solidt och hjälpreda, som utkommer en gång följdt af en stor dubbelsidig mön- Iduns julnummer 1898 0: 50 prydligt arbete, snabb expedition och mode- G O S S - K O S T Y M E R månaden med ett 8-sidigt num sterbilaga.
Barngarderoben 1901 (12 n:r) - 1: 75 rata priser.
Specialitet: Ekmöbler.
Kamraten 1894 (n:r 19 felas) 1: 25 bäst och billigast från mer, innehållande bortåt ett hun- Försäljningsaffärer: A X E L JOHANSSON, Kamraten 1897 (» 18 ») ~ 1: 25 dratal illustrationer öfver allt som Pris för hälft år Kamraten 1901 -.
- 2: — Stockholm: Birger jarlsgatan 22.
Regerlngsgat.
65 Stockholm.
Göteborg: Grönsakstorget 2. ör till barnens dräkt, från de spä- kr 1: 60 EXP.
AF ID ' UN allt Prenumerera å Barngarderoben Begär illuslr.
priskurant.
- 533 " VT U erhålles för- tjänst på Vy- och illu strerad e Brefkort!
Insänd kr.
1,10, läm- nas som prof 50 olika kort, jämte prof ver å Visitkort i. John Fröberg, Fin- spång.
N: r 394. önskar mycket att få kom- ma till Köpenhamn skulle någon därför vilja säga mig, om det finnes någon tillförlitlig platsbyrå därstädes, till hvil- ken jag kunde hänvända mig eller hvar jag fördelaktigast skall annonsera för plats erhållande?
Affärsvandt biträde.
N: r 395.
Skulle gärna vilja korre- sopndera med en diakonissa eller annan person, som noga känner till diakoni- sans verksamhet på Ersta.
Adress torde godhetsbullt uppgifvas i Iduns svaraf- delning snarast möjligt till Gudum.
N:r 396.
Till hvem bör man anmäla sig för att bli intagen i Svenska kvinno- föreningen för fos tcrlandets försvar?
Norrländska.
N: r 397.
Huru skall man få någon Ö. l) Se svar till fru Aurora i n:r kännedom om » Hvita bandets » verksam- 6.
2) Nej, det är icke skadligt.
Sker bäst i form af en helt hastig tvätt- het samt hvarfc vända sig för att bli ning a C öfverkroppen med våt hand- medlem af föreningen?
Norrländska.
duk.
N:r 398.
Finnes någon kalender, mot- MAGER.
Se svar till Jette, 1) i n:r 6.
OTTILIA.
Se svar till Z — A.
i n:r svarande Sveriges adelskalender, hvari 1 och till Lady S. i n:r 4.
Huru- finnas upptagna de finska adelsätterna vida fullständig bot kan vinnas, är väl och deras släktförhållanden?
» Intresserad ».
tvifvelaktigt, men nog torde ni ha att N: r 399.
Finns det någon skola i vänta väsentlig förbättring genom den Stockholm, där flickor få lära sig teck- af eder nämnda behandlingen.
LEDSEN TÖS.
Då dessa ej kunnat na för ingen eller ringa afgift?
I så definitivt bota eder, är det väl sanno- fall: hvilka äro undervisningstiderna, likt, att en alltjämt fortsatt behand- hvad fordras och till hvilken bör man ling är nödvändig för att motarbeta det vända sig for att vinna inträde?
Ajax.
onda.
Möjligen vore en kirurgisk behand- N: r 400.
Kan någon.
gifva anvisning ling med s. k. scarificationer lämplig i detta fall.
Jämför svaret till Lady på ett godt familjehotell i Paris?
önsk- S. i n:r 4.
De nämnda baden äro abso- ligt vore, om innehafvaren kunde något förstå svenska.
lut overksamma.
Hildegard.
D:r — d.
N:r 401.
Hvilka utsiketr finnas för en 35 årig bildad kvinna att få fullgod utbildning till sjuksköterska?
Hon önskar få veta, om de stora sjuk- hemmen taga emot elever öfver 30 år gamla, om elevtidens längd och hvilka omkostnader som böra beräknas, innan TjjNKVAIl af Iduns läsarinnor äger att å hon kan börja förtjäna sin utkomst.
denna a / delning framställa förfrågnin- gar rörande husliga eller andra angelägen- Van.
heter till besvarande af läsekretsen.
N:r Äro 402. f rå Hvar erhålles till billigaste gorna af den art, att de rätteligen pris höra katolsk uppbyggelselitteratur t hemma i annonsafdelningen, intagas de Finnes koranen utgifven i svensk öf- dock icke.
versättning och på hvilket förlag?
Hvad N:r 393.
Vill någon upplysa mig om, kostar den?
Manlig prenumerant af Idun.
hvilka förstudier behöfvas för att blifva N: r 403.
Skulle någon vilja gifva skådespelerska.
mig några råd och upplysningar an- Singoalla.
FRÅGOR JfjNHVAR af Iduns läsarinnor uppmanas lijfligt att till inbördes nytta i mån aj förmåga besvara insända frågor.
Svaren insändas till redaktionen, och angifves all tid tydligt nummer å den fråga de gälla At de tre af våra läsarinnor, som under årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör sta antal frågor, komma vi som en upp (blå och gal etikett).
muntran alt vid dess slut utdela tre pris, är den äkta, starkaste, var- hvartdera bestående af 25 kronor, Den Förden aktigaste, skull bör en hvar, som insänder svar, alltid mest uppfriskande och stärkande.
underteckna med samma signatur.
EAA DE COLOGNE Försäljes af alla välsorterade par- N:r 118.
Om ni uppgifver er adress fymhandlnre.
till » H.
K. » pöste restante, Göteborg, skall jag sända er ett recept å en alldeles osviklig salfva., som säkert skall öfver hela riket till amatörer och vun- gående lingonexport på Tyskland?
Jag hjälpa er af med le f ver fläckarna.
nit erkännande för styrka och ända- H.
K. målsenlighet samt billighet.
Priskurant bor i en trakt, där jag tror det skulle N:r 119.
» Uppoffrande » hänvisas till brukar hr.
S. sända gratis, då man vara skäl i att försöka med denna biförtjänst.
Särskildt vore jag tack- mitt ganska utförliga svar ä frågan 10S.
därom anmodar honom.
Olga, sam för adress på en säkert betalande Lars.
firma.
N:r 120.
Fredr.
Forss fräkensalfva, N:r 191.
Rättigheten att bära det r e - N:r 404.
Något bra medel till vägg- adress: Fredr.
Forss Åbo.
Finland.
Kos- dan antagna namnet är ostridig.
Den löss fördrifvande?
tar 2 fmf, och beskrifning medföljer.
nya förordningen om antagande a f släkt- namn trädde i kraft den 27 febr.
inne- 3-årig prenumerant.
Elli.
N:r 405.
Till hvilken läkare i Stock- N: r 126.
I n: r 15 af Idun för inne- varande år och enligt densamma skall holm skall man väuda sig för botan- varande är läses (sid. 240) • en annons numera en hvar, som vill antaga e t t det af hårsjukdomar?
om en stol, som bör kunna motsvara tillnamn eller utbyta gitt förra namn mot Mina.
edra fordringar.
Annonsören är C.
A. ett nytt, göra skriflig ansökan därom hos K.
B. i länet.
Har någon före den N: r 406.
Huru skall man förhindra Lindblom, n:r 9 Brahegatan.
tid, inom hvilken nämnda förordning hårets tidiga grånande.
Har hört något Olga.
om röntgenstrålar?
N: r 132.
Stearinfläckar borttagas bäst började tillämpas, fått nytt namn i n - » Bekymrad ».
så, att sj älfva talgen bortskrapas och skrifvet i kyrkobok, kan det icke därur, N:r 407.
Hvilken skola för konstväf- fläcken hålles nära ett hett stryklod med åberopande af den nya lagen, u t - nad är den bästa, » Handarbetets vän- eller framför eldbrasan, så att den all- strykas.
ners » eller någon annan?
Hos hvem deles försvinner.
Kan man fukta bak- Olga.
skall man anmäla sig, och hvad fordras sidan af fläcken med kallt vatten, loss- N:r 195.
Fru Stina Svaxtling förestår för att bli antagen som elev?
Hur länge nar hela stearinfläcken.
en trädgårdsskola vid Espenäs (vid Hjäl- varar en kurs, och hvad kostar den?
K — a Rr-e.
marens strand).
Se därom i Idun n: r Kan man sedan få plats i Sverige som N:r 137.
Se mitt svar till n:r 53 i 15 för 1900.
En annan trädgårdsskola lärarinna, eller hur kan man annars n ': r 16 af I&lt;dun för i åx!
har nyligen öppnats i Karlshamn a l förtjäna på väfning?
Fru Brita.
fröken I. Schmidt.
Skolan emottager Kicki.
N:r 154.
I mitt svar i Idun n:r 26 elever ur alla samhällsklasser, och kur- N:r 408.
Jag har en längre tid lidit står 30 gram kalk; skall vara: 30 gr. sen torde därför vara billig.
Ännu e n af ägghvila.
Vill någon säga mig, om hartz.
trädgårdsskola finnes vid Malmsjö, adr.
jag genom d fet eller s. k. h u skur kan Welleda.
Tumba station.
Begär prospekt från bli fri från denna besvärliga sjukdom?
—: I Iduns hjälpreda för 1901 finnes samtliga.
Nan.
ett godt medel mot spruckna händer.
Olga.
N: r 409.
Vil nogen af Iduns Abon- K — a Kr-e.
N: r 198.
Palmer och de flesta andra nenter ätter opgire mig nogle ameri- N:r 157.
Försök med pensling med bladväxter trifvas i vanlig rumstempera- kanske, ikke engelske, spandende ro- svingalla, som köpes på apotek.
tur, 16 — 18 gr. Celsius.
Litet sol skadar maner, översatte pau Svensk, foruden K — a Er — e. ej, dock kunna palmer trifvas äfven Gunter.
Helst Kriminalhistorier eller li| N:r 171.
Skaffa er » Lärobok i bok- i norr-rum.
Öster är det bästa väder- nende.
binderi » samt billiga verktyg från J.
M. strecket.
De böra vattnas, så a t t ald- Norsk abonnent.
Sander, Arvika.
Dessa verktyg ha sålts rig jorden i krukan blir fullt torr, V. - 5; &lt;i Henneberg - SIDEN TANDLÄKARE Lindh-Hygrell, IDUN 1902 SVÄR A John — — endast äkta, när det rekvireras direkt från mig — svart, " hvilt " och kulört, från 85 öre 17 Karlavägen 17.
Praktiserar under sommarmånaderna vid till kr.
20: 85 pr meter.
Tillsändes hvar och en franko och förtulladt.
Profver omgående Furusund.
Allm.
Tel. &lt;i &gt;£: ^ -- G- ^ &gt;G- - ^r-ZL &gt;£ ^ Sundsvalls Enskilda Bank 2 A Kungsträdgårdsgatan 2 A.
^I^- Till Ä r a d e A l l m ä n h e t e n I Härmed^ få meddela att vi i början a f denna månad till våra rese- och plats- agenter utsända vår nya välsorterade höst- och vinterkollektion, som innehåller kläden, manufakturer, tricotvaror m.
m.
, allt e n d a s t n y h e t e r f ö r s ä s o n - gen, hvarför vi bedja ärade allmänheten först genomse vårt storartade profsortiment och de billiga priserna innan några uppköp G. HENNEBERG, SIDEN-FABRIKANT (K.
&amp; K. HOFL), ZTIRICH.
SPARKASSERÄNTA 4 PROC.
GÖTEBORGS HANDELSSKOLA, BALIS OBS.
RESE-0.
PLATSAGEN- SYLTBURKAR TANDLÄKARE G. W. WIDFOND, TER ANTAGAS NU GENAST.
ABSOLUT LUFTTÄTA.
VASA HANDARBETS-ATELJE, tandläkare Sjöquist 6 Sturegatan 6.
Riks 4591.
Allm.
5463 Rådfrågning 2 — 3.
Göteborgs och Västra Sveriges förnämsta och mest anlitade Handelsläroverk, (grundad 1880), Erik Dahlbergsgat 2, Göteborg *.
Drottninggatan 7 4.
Artific.
tänder från 2 kr.
st., plombering m. m. Rikstel.
27 54.
Brunkeb.
2190.
Min nästa (ett-åriga) k u r s för damer i m a s s a g e och sjukgymnastik börjar 1 okt.
(N:r 29 Regeringsgatan).
När- mare genom prospekt.
Adress från 1 sept.
till 30 april: Stock- holm, Saltsjöbaden.
Från 1 maj till 31 augusti: Carlsbad, Böhmen.
D:r Emil Kleen Doktor J.lrvedsons Kurs I SJUKGYMNASTIK, MASSAGE OCH PEDAGOGISK GYMNASTIK.
medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter, som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J.
A r vedson, adr.
Strömsborg, Stockholm.
TANDVÄRK.
med metallock Höstterminen börjar den 5 septem- och gummiring ber 1 9 0 2.
Vid läroanstalten emottagas såväl kvinn liga som manliga elever af hvarje samhälls- ställning och utan afseende pä ålder eller förkunskaper.
2 liters pr st. kr.
1: — Grundlig och fullständig undervis- i » • i » 0: 70 ning i dubbla italienska bokhålleriet, % »; » » 0: 55 handelsräkning, skönskrifning, rund- packade 1 duss.
i lådan skrift, stenografi, maskinskrifning.
af hvarje storlek.
svenska, tyska, franska och engelska Sändes som efterkraf språken.
eller postförskott från Ämnena äro valfria.
Skolan är äfven behjälplig, att så vidt möjligt är, anskaffa plalser åt sina elever.
Nya hufvudkurser börja den 18 sept.
den 3 och 17 okt.
och den 1 nov.
Bref besvaras med omgående och pro^ spekt kostnadsfritt på begäran.
Göteborg i augusti 1902.
KARL O. L I N D E B E R G, GÖTEBORG.
skolans föreståndare.
GÖTEBORGS BOSÄTTNINGSMAGASIN, 44 ÖSTRA HAMNGATAN 44, Bästa Svltsoeker Högaktningsfullt II.
A.SCH &lt; &amp; C:o. Engrosaffär, Stockholm.
Vegagat.
1 3.
Tel. V a s a 1 3 3 5, börjar åter sina lektioner 1 sept.
Nya e l e - ver moltagas alla tider på året.
Anmäl- ningstid kl. 1 0 — 1.
Göthilda Kjellman, handarbetslärarinna.
Glöm ej annonsen.
Finare affär att öfvertaga för bättre frunt.
i liflig stad, i S. Sverige.
Präktigt lager, utmärkt läge (25-årig på platsen), stor burgen kundkrets, äfven på landet.
Kontanter fordras.
Svar till » Nu genast », Iduns exp.
En bildad äldre flicka, med några hundra kr.
kapital, Önskar sna- rast ingå som komp.
med en akt.
dam, som innehar eller tänker öppna affär, ant.
i pappers-, parfym-, tapisseri- eller linnebransch.
I brist häraf hembageri eller annan lönande verksamhet.
Svar till » God kompanjon », Iduns exp.
f. v. b. Tidaholms Fantasimöbler, rikhalt.
urval i forn- nord.
stil.
Fullst.
rumsmöblemang ut föras i alla olika variationer efter or- der.
Mod.
mönster Begär prisuppgifter från T A N T O BJTKROSS LEDIGA PLATSER.
(HUSHÅLLS-SOCKER) I G EI S TRÖMSKA HELPENSI O NEN FI STOCKHOLM NNES TIU OCH SALU LANDSORTEN.
HOS DE FLESTA HERRAR SPECERIHANDLANDE I VID PERSBERG BÖRJAR D.
15 SEPT.
KONVALESCENTHEM.
GOTLANDS SOCKERS ÄLTADE FÅRKÖTT, LÄS OCH M Ä R K I I många fall kan tandvärk häfvas på få minuter medels fil.
d:r P. Håkanssons Salu- brin, i andra fall kan Salubrin användas till lindring och påskyndande af förbättring.
Vid oändamålsenlig användning kan man till ingen nytta skada huden med Salubrin- behanaling.
Använd därför Salubrin af den styrka och på det sätt, som i beskrifningen angifves, i hvilket fall Salubrin endast kan göra nytta men icke skada.
Salubrin tillhandahålles i parfym-, spe- ceri- och färgaffärer.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stockholm.
Tidaholms Uruks Aktiebolag, Tidaholm (Försälj ni ngsmag.
Beridarebansg.
27, Sthlm.)
Olats finnes för en snäll, anspråkslös och * - allv flicka, (ej för ung), som ä r villig att vårda en äldre, sjuklig man samt något biträda husm.
med sömnad o. hushållsbe- styr Svar j.
fot.
o. Iönepret.
torde sändas till » S — g », Fellingsbro.
Olats finnes fr. l:a september för e n på- litlig, i matlagning kunnig jungfru, f ö r att sköta ett skolhem i stad, samt för e n d uglig, ordentlig husa, till 24 oktober på e n Undervisning meddelas i al ' a vanliga ele- mentarskoleämnen, 3 språk och musik järnte alla slags handarbeten, glödritninj?, träskärning och målning.
Läget friskt ocb synnerligen naturskönt i den lifliga bergs- veterinärkontrolleradt, verkligt delikat, säljes i fjärdingar å 25 kr.
från Aktiebolaget lagen, V 2 i l frän Filipstad.
Pris 45 kr.
Visby Exportslakteri och Konservfabrik, Visby.
herrgård.
i månaden för vivre och undervisning.
OBS.!
Orderna expedieras i den ordning de ingå.
Vidare meddelar Fru Anna J:son Igel- station.
strÖm, föreståndarinna.
Helinack.
för längre eller korlare tid.
Godt bord, trefl.
gästrum, piano.
FR. A.
J O H N S O N, Utex.
sjukgymn.
och sjuksköterska.
Adr.
Tomteliden, Sparreholm.
m Af alla ekmöbler fås de bästa från EkmBbelfabriken i Nyköping.
Begär priskurant.
Svar till » A.
L. », Vahlsta, Asby
IDUN mv — 534 - ten så mycket gammalt flott eller här- föreningar inrymmas.
I Kristiania kan Fallande räntor sket smör och en hand full järnfilspån.
ni vända er till » Be styreri nden » for den beröra EJ Degen knådas därpå väl, sedan man till- Kv.
Industriskole, fröken Sophie Borch- satt några droppar anisolja, och af mas- grevink; Frölichs Husflidsskole, m. fl.
L i f r ä n t e t ä g a r e.
DE H A F V A E N FAST I N K O M S T FÖR H F S T I D E N.
san, göras små kulor.
Dessa läggas på Olga.
hyllorna och där djuren pläga gå.
De N:r 238.
Stipendier åt lärarinnor ut- LIFFÖRSÄKRINGSBOLAGET äta begärligt dessa kulor och dö inom delas årligen genom Fredrika Bremer- kort tid.
Utläggningen bör fortsättas förbundet.
I år är det för sent, men ni några dagar.
kan ju alltid skaffa eder önskade upp- lysningar från dess stipendiekommitté lämnar H Ö G S T A M Ö J L I G A L I F R Ä N T A på Welleda.
och sedan söka ett följande år.
N:r 227.
Ficus brukar ej vara svår- inbetaldt kapital, ända till 21 % och erbju- der S T Ö R S T A M Ö J L I G A S O L I D I T E T genom skött.
Den vill gärna ha sol, trifves Olga, sina fonder på bäst i rum mot öster eller söder.
Bör N: r 239.
Såsom medicin användes ÄGA FÖRMÅGA ATT RENA TÄNDERNA S A M T Utmärkt till Kaffe och Té.
K R O N O R.
vattnas rikligt.
För att hålla bladen några droppar honung, blandade i födan.
.
1 * 3 1 6 M I L L I O N E N BEVARA DERAS BLANKA NATURLIGA UTSE- Öfver 6 / M I L L I O N E R utbetalas årligen till rena, gör man bäst i att med en torr Olga, ENDE U T A N ATT ANGRIPA EMALJEN.
6,285 lifrän te tagare.
N:r 240.
.Prenume.era for nu pjgående Tariffer tillhandahällas och upplysningar Närande!
Välsmakande!
mjuk lapp — sämskskinn passar för- H.
M: T K O N U N G E N S H O F L E V E R A N T Ö R.
trä ffligt — emellanåt torka dem fria halfår å Iduns modetidning, som verk- lämnas beredvilligast ä bolagets kontor, från damm.
Om växten spritas och ge- ligen är en god rådgifvare i alla » kläd- Strömsborg, Stockholm.
nast ställes med bladen fuktiga i sol- bunkar, sårskildt de senare, förvillande bekymmer ».
Tydliga mönster lämnas i ljuset, uppstå bruna fläckar.
Bör hvart möns terbi lågorna.
lika de naturliga.
De lämpa sig särdeles och vid vattningen slås vattnet på, jor- N:r 259.
Ja, sådana biträden användas annat år omsättas i god jord, med till- Olga.
för ändamålet.
En lefvande växt, som den, ej på iatet.
Skaffa er en god sats af litet benmjöl.
N:r 241.
Irma gör bäst i att vända nog på en del apotek, men äro ej så uthärdar damm, mörker o.; h allt hvad trädgårdsbok.
Daniel Mullers » Blomster- väl aflönade, att ni kan anses göra Olga.
växter i allmänhet hata, är Aspedistran, sig direkt till vederbörande, som ju är odling i rum » kan rekommenderas.
någon vinst på bytet.
N:r 228.
Yid spinnerier, där garn så godt som ensamt kompetent att nöj- och den blir både stor och vacker.
OLGA.
Olga.
blekas, användes klorkalk.
För att gar- aktigt och utförligt besvara dessa frå- Olga.
N:r 211.
Äkta Ölands kroppkakor: 1 net och sedermera väiven skall bli så N:r 260.
Ja, hvarför icke?
Ni kan gor.
N: r 235.
Fröken Lundins kurs i kvinn- liter 3 deciliter (1 stop; halfkokt po- mycket mera hållbart, bör emellertid ju sedan slå er ned någonstädes i ut- Olga, tatis rifvej och blandas med 4 hela ägg, klorkalk undvikas.
Garnet behöfver en- lig slöjd börjar någon af de första N:r 242.
Enda sättet är nog att med landet som själfständig eller som bi- 425 gram (1 skålpund) h vetemjöl och dast bykas — hvarvid god björkaska dagarne i september och varar tre må- tråd eller silke (beroende på hvad slags träde åt någon känd gymnast.
litet salt samt 3 deciliter (1 kvartcrj användes några gånger, hvar emellan gar- nader.
Se i öfrigt mitt svar å frågan Olga, tyg det är) stoppa refvan, så snyggt god mjölk.
Arbetas till en deg, som net uthänges i solen, då det hvarje n:r 161 i n:r 26 af Idun for i år.
N: r 2G2.
S. k. sjukkassor finnas öfver- och omärkligt som möjligt, därvid kan Olga.
rullas ut aflämr pä bakbordet, mjölas gång efter några dagar vändes innan ju på afvigsidan fästas en bit tyg af allt och i mängd.
N:r 236.
Linnesömnod kan ni få lära och skares i bitar, hvilka rullas och det bykes på nytt.
Blekningen bör emel- OLGA, så lika färg som möjligt.
Har måst göra plattas till litet.
Färskt fläsk beströs lertid helst försiggå tidigt på våren, af fröken Signe Åkermark, som årligen N:r 263.
Begär prospekt och upplys- sammaledes.
med salt, peppar, litet socker och nej- mars — april.
Det går mycket bra att anordnar praktisk-teoretisk kurs.
Hennes ningar från ifrågavarande seminariums Olga.
likor * samt bräckes på.
en stekpanna bleka väfven genom att 3 a 4 gånger adress: Nybrogatan 3 3; enligt annons N:r 245.
Säkrast är att klämma ut rektor.
tillsammans irel rökt metvurst, hvilken väfva af garnet oblekt och därefter i Idun lämnas undervisning i ämnet äf- Olga, dem, så snart d e visa sig.
Dieten gör liksom fläsket först skares i tärningar.
lägga den på byken och däremellan breda ven af fröken Karin Egnér, Styrmansg.
N: r 266.
Lägg ned handskarne i en mycket till härvidlag; undvik all starkt I hvarje kroppkaka skares en fördjup- ut den på- snön, så snart vårsolen 21, 2 tr. upp.
Pris för kurs (1 månad) kopp med benzin, låt kärlet stå öfver- kryddad mat, öl, vin och andra hetsiga ning, som fylles med en tesked fläsk- börjar komma.
Garnet är då mindre be- 20 kronor.
drycker.
Försumma ej att skaffa er mo- täckt en timme, tvätta dem sedan på tärningar och åter igenvikes.
Lägges svärligt att handskas med vid bomning Olga.
tion i friska luften, likaså bad, helst vanligt sätt, gnugga ooh krama dem; i lätt saltadt, kokande vatten i slutet och varpning och håller så mycket bättre N:r 237.
I Köpenhamn finnes » Dansk lägg dem därefter i ny benzin på sam- kalla.
kärl.
Om man sticker en vispkvist ge- i väfven, hvilken blir fullt ut lika vac- Kunstflidsf orening » kurser motsvarande ma sätt.
Lägg dem härpå i en ren Olga.
nom en kaka och den förblirr torr, äro ker om ej vackrare, ty man får vara » Handarbetets vänners » gifvas där, men handduk, drag ut handskarne åt bägge N: r 247.
Likbrännings frågan har allt hållen, lägg dem därefter i talk, gnugga de färdiga.
Ätas med smält smör.
öf- mycket noga med att vända gamen, äfven undervisning i annan slöjd, såsom verblifna kroppkakor klyfvas och ste- om de skola bli jämnt blekta.
träsnideri, polerinr, o. s. v. » Kunstflids- sedan år 18S2 varit behandlad i Sverige.
dem därmed och slå dem mot handen.
kas.
foreningen ».
såväl som » Kvindernes Före- Då stiftades nämligen Svenska likbrän- De bli som nya, Olga.
ning », » Kvindernes Kjokken » och » Ileg- nings föreningen, som under årens lopp Olga.
OLGA.
N:r 229.
Blanda fin krita i litet net », äro stiftade af den äfven hos oss gjort stort framsteg och vunnit flere N:r 218.
Mtofb s. k. s polmask ingifves N: r 267.
Goda mandclformar: 260 tusental medlemmar.
» Likbränningen ysitten, så att det blir som en gröt, välbekanta författarinnan, fru Emma maskpulver med järn, 30 — 70 centigr.
gram smör tvättas och röras, 270 gram Det var hon, som år 1S95 lyc- jämte öfriga grafskick », af Per Lindell hvetemjöl, 1 helt ägg, 106 gram hvitt åt barn.
Mjölk bör så mycket som möj- litet borax och lödder af Sunlighttvål Gad.
därtill.
Härmed gnidas föremålen, sköl- kades bringa till stånd och ledde » Kvin- är en utmärkt bok i fyra häften med socker, 25 gram söt-, 12 gram rifven ligt undvikas.
jas och torkas.
dernes TJdHilling », hvilken, trots alla 24 figurer.
Den kan för mycket billigt bittermandel, allt röres tillsammans och Olga.
Olga.
nedstämmande profetior, gaf ett lysande pris erhållas.
Bref jämte förfrågningar bredes i formar.
Gräddas i ej for varm N: r 222.
Man använder så kallad N:r 230.
Det är nästan synd att pla- ekonomiskt resultat, och med detta som mottogs under adress » K.
J. » Pöste ugn.
Få svalna något, innan de stjäl- krag-gas.
En dubbel remsa däraf insys cera lefvande växter » i ett hörn bakom grundplåt har kapitalet nu ökats så, restante, L ä n n ä s.
i kragen.
pas ur.
Strix.
en soffa », dit aldrig sol kommer.
Det att den länge påtänkta » Kvindcmes Byg- Wellcda.
OLGA.
ning » nu kan begynna uppföras — där finnes numera utmärkt väl gjorda imi- N:r 252.
Ryssolja användes till in- N:r 223.
Hvelemjöl och vatten blan- N:r 268.
» Fågelskrämmor » (en gam- das till en deg, som tillsattes med hälf- tationer af palmer, begonier och orm- skola nu inom några år alla dessa smörj ning af läder.
mal rock eller tröja och en d:o hatt ÖREBRO STOMATOL- * * * * * * * TANDPULVER, ETT-ÖRES SPECIAL - * ~^TANDPASTA, fl I MUTUAL 3 4 LIFE
- Utdrag.
(Forts, från föregående n:r.
) S Stefanos, afsedt för barn efter 9 månader, har användts i omkring 5 fall och visar sig särskildt vara ett godt näringsmedel och äfvenledes reglerande de tröga afföringarne.
För barn öfver 2 år, svaga mödrar samt konvalescenter af hvarje ålder har Kraft- och Närsaltchoklad med fördel användts och synes särdeles väl fylla en plats bland de för dylika fall så väl behöfliga ben- och blodbildande, på samma gång lätt smält bara näringsmedlen.
Skellefteå den 10 januari 1902.
H.
W I L H.
SJÖGREN, Praktiserande läkare.
Ofvannämnda tre preparat tillverkas af Henrikssons Tekniska Fabrik i Örebro och finnas till salu å alla apotek och hos väl- fournerade specerister.
Kontrollant: Stadskemisten d:r D.
S. Fector.
Tjuguåtta är ' pärlorna på en snodd; Jag säkert det vet, och vill gärna bli trodd.
Och vill du så en utaf pärlorna ha, Så välj blott den rätta, om det skall bli bra En annan välj också — ej grannen, ty då Du rakt ingen mening i ordet skall fä.
Och pärlparet blifver till sten invid slen Och fasligt det frestar på fötter och ben.
Men välj ännu en och du får i din pung Ett något, som icke den gör alltför tung.
Och res se ' n mot söder, en flod finnes där, på en stake), uppsatta i träden bruka Som passar förträffligt att länka in här.
åtminstone för en tid afhålla fåglarne från.
besök.
Med getingarne är det värre.
Men står så en vän pa dess motsatta strand — Olga.
En vän som du gärna vill taga i band — N:r 270.
Mot kartnaglar torde vara bäst.
att skrapa nageln mycket tunn samt pålägga vanligt ympvax.
Vaxet behöf- Sä kunde värt femte dig blifva till gagn, ver ligga på 4 a 5 månader.
Ty ej uppå vattnet man åker i vagn.
Olga.
N:r 275.
En dylik benpryl kan ni lätt få hos hvilken bensvarfvare som I nödfall vårt sjette kanhända du får.
helst.
Om ej öfver krafterna dina det gar.
Olga.
RIMTTJSSE.
TIDSFÖRDRIF DIAMANTGÅTA.
CHARAD.
Mitt andra — kan ni detta fatta — Ar ofta namnet pä en katta, Om blott med a man det tillöker.
Mitt första finnes, om man söker, Som flod i söderns varma zoner.
Mitt hela hör till de personer Som hvarje ligapojke hatar, Men aldrig någon jungfru ratar, MOSTER LÄNKGÅTA.
EMMA.
2 e a e.
g g i 1 m m P P 5 r r r s s 6 s s u 3 e I 1 _1 e 7 u Bokstufverna ordnas så, att orden i de Ur namnet på en svensk stad kunna föl hvarandra motsvarande väg- och lodräta raderna blifva lika.
jande sex länkar uttagas: 535 - IDUN IDUNS KUNGL.H0FB0K1 RYCKERI LITOGRAFISKA ANSTALT rekommenderar sin CHROMOPLANSCHER O AKVARELLTRYCK O O O SKYLTAR, PORTRÄTT O O KARTOR OCH VETENSKAP- LIGA ARBETEN O O O O BREFKORT I FÄRGTRYCK SAMT ALLA SLAGS VÄRDEPAP- PER " OCH AFFÄRSTRYCK ö F Ö R S T K L A S S I G T Orden äro: 1) bokstaf, 2) drifvande, 3) stängande, 4) gör ibland konstiga krumsprång, 5) tålas ej IF modigt folk, 6) skön att ta sig ibland, 7) bokstaf.
V RE JA.
BOKSTAFSGÅTA.
a, a, a, a, d, i, k, m, m, n, n, r, r, å, Ofvanstående IB boksläfver sammansättas fill ett ord (kvinnotitel).
Är detta ord rätt uppställdt, så drar man ifrån detsamma hvarannan bokstaf, börjande med den för sta i ordningen, och af dessa boksläfver bildas nu ett nytt ord — namnet på en europeisk stat.
Äfven från detta nya ord uttages hvaran nan bokstaf, och af dessa erhåller man - då de sammanställas rätt — benämning pä ett föremål, som bidrager, om också gan ska klent, till att sprida ljus i världen.
SIBYLLA.
GEOGRAFISK GÅTA.
1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) flod i Tyskland, ö i Ägäiska hafvet, ö, där en ryktbar monark en lid vistats flod i Sibirien, en af Nordamerikas Förenta slater, berg i Grekland, fästning i Frankrike, flod i Italien, 9) stad i Preussen, 10) sjö i Västergödand, 11) flod i Frankrike, 12) å, som under medeltiden bildade grän- sen mellan två riken.
Äro de rätta namnen funna, bilda begyn nelsebokstäfverna namnet pa en berömd tragedienne och slutboksLäfverna på en svensk skald.
K.
R. FYRTORNETS KONSERVER GULDMEDALJ IGEFLC 1901 OELIKATESSER FOR SMÖRGÅSBORDET: K II IFLL T / OL FYBTORNETS, OSTRON.
ANJUVIOIR D.
HESTAHÅN * KAVIAR, RÖKT LAX HUMMERPASTEJ O RÖKTA SARDINER RÖKT MAKRILL ° RÖKT SILL O O O O M.
FL.
UTMÄRKTA INLÄGGNINGAR REKOMMENDERAS!
" W. FYRKANT.
1 2 3 4 r k b a m 1 e 1 a a m k IY02 0 BREFLÅDA REDAKTIONENS BREFLÅDA: Z X.
Af tekniska skäl, bär för vidlyf- tiga att utveckla, kan tidningens uppställ- 1 a e a ning icke ändras; men annonssidorna, som u innehålla en mängd praktiska uppslag 1) julnöje, 2) berg i Palestina, 3) del af och adresser och dessutom de värdefulla af- delningarna för köket, frågor och svar, tids- en stol, 4) kvinnonamn.
fördrif m m., böra visst icke hindra någon E.
K.
W.
att inbinda sin årgång.
Tusentals pärmar säljas ocksä årligen för detta ändamål från vår expedition.
— Il —, Ehuru de sända diktprofven ej LÖSNINGAR helt och hållet sakna förtjänst, äro de dock for omogna och foga själfständiga för Iduns TILL TIDSFÖRDRIFVBT I N:R 32. anspråk.
— K.
Oklart!
Användes ej.
LOGOORYFEN: Mälardrotlningen: gran, II.
L.
Ej lämpligt för oss.
alm, grenar, ring, Mälaren, torg, Grenna.
Herlof Gere.
» Fantasi och känsla » — på minne, idrott, Lina, Lena, Elna, Greta, Lea, ingendera är där brist i eder skiss, snarare ett öfvermätt.
Vi skuHe tillråda eder stra- Lona, Elma, Annie, Dora, Gerda, Irma, Ida, mare tygla » -, förenklad stil, och tro att där- Lotta, ro, lingon, orgel, rotting, mat, granne, af kunde vara något att vinna.
Dä — väl- kommen åter!
grann, Inga, Marie, Malin, Mina, Nina, Tora.
O — e.
Ni kan hoppas.
Nora, Tor, Tord, MaLe, Enar, Ingo, Ola,Agne, N. Mra.
» Fridstöraren » förpassades till Aron, Avne, Lage, tre, nio, tio, nitton, elda, en plats, där icke ens * den störste af gudars dela, grina, leda, lida, gorma, rena, rida, äktiga skata » förmår rubba den eviga glömskans djupa ro.
rita, reta, rälta.
Heméra.
K p ett rosenrödt brelpapper, A R I T M O G R Y F E S: Midtelraden bildar: nedpränta därå med sä välformade bokstäf- ver, som ert hjärtas oroliga slag medgifva, Tjugosjette september: 1) afton, 2) löjet, det älskliga kvädet och lät det därefter post- tur, 4) tiggare, 5) prost, 6) Karlshamn, 7) ledes Öfverbringas till - föremålet ».
Idun major, 8) skepp, 9) Skottland, 10) flottan kan nämligen tyvärr ej ha nöjet tjänstgöra 11) hem, 12) Elsas, 13) len, 14) b skopskors som postillon d amour Gerda.
Ett snällt litet poem, och vi skulle 15) hustrun, 16) silfvermalm.
17) framtid nu ock å sä gärna vilja vara snälla — om 18) farbror, 19) giftermål, 20) adertonhun- vi bara kunde!
drasjuttiotvå.
EXPEDITIONENS BREFLÅDA: KONSONANTFÖRÄNDRINGSGÅTAN » 50 kr.
pr månad » torde insända ytter lass, pass, tass, vass.
ligare 60 öre.
* Maj », Luleå torde insända 80 öre.
PALINDROMEN: Sög — gös.
f; c
IDUN LYU- 536 från 70 öre pr meter, äfvenså sidentyger af alla slag I till brud-, sällskaps- &amp; promenadtoiletter i största urval | försända M O D E R N A Pelleriris Sommar-Sidentyger £ j £ jg Frostfjärillim Margarin är Sp bäst!
direkt från fabriken franko och tullfritt till hemmet.
PROC.
NORDISKA KREDIIBANKEN 1 DROTTNINGGATAN 1 MYNTTORGET 4 DROTTNINGGATAN 102 HORNSGATAN 52.
ANVÄND STOCKHOLM — ÖFRE 66 10.
(BRUMATA) ETABLERADT I STOCKHOLM 1 8 8 0.
l:a A n t h r a c i t vid COKES.
HASH&amp;HSKOI.
• BRIKETTER.
L A E K N I N G AF BUTELJER 51-4 HonténsVaxlacI?
NEUTRALA KÄRNTVÅL LILL YLLETVÄTT OT L - OLEINTVÄL TILL LINNETVÄTT ANVÄNDES LÄM P " LIGAST SÅLUNDA: •VS KG TVÅL KOKAS I 2 LITER VATTEN; NÄR TVÅLEN ÄR UPPLÖST, TILLSÄTTES UNDER OMRÖRING 20 Ä 25 LITER LJUMT VATTEN; I DENNA UTSPÄDDA LÖSNING NEDDOPPAS PLAG- GEN.
VID YLLETVÄTT BÖRA SÅVÄL LÖSNINGEN SOM SKÖLJVATTNET HAFVA 36 Ä 38 GRADER ».
FINNES HOS DE TLESTA SPEEERIHANDLARE SAMT I MINA BUTIKER.
N:R 19 STORA NYGATAN.
- N:R 29 S:T PAULSGATAN.
SILFVERMEDALJ I KÖPENHAMN 1888.
GULDMEDALJ I STOCKHOLM 1897.
LARS Bil bergs Pianofabriks.
FINNES HOS HRR SPECERIHANDLANDE.
KONGL.
HOFLEVERANTÖR, GÖTEBORG, SENAST I GCFLE 1901 MED GULDMEDALJ PRISBELÖNTA FLYGLAR och P I - ANINOS SÄLJAS TILL FABRIKSPRIS PÅ FÖRDELAK ' TIGA VILLKOR UNDER VERK LIG GARANTI.
OBS.!
RESPEKTABLA OMBUD ANTAGAS.
Smaka aldrig kaffe SOM ÄR OBLANDADT, TY DET KAN VARA ETT ETT GIFT, UTAN SE ALLTID TILL ATT NI FÅR EDERT KAFFE BLANDADT MED STOCKHOLMS KAFFE-AKTIEBOLAGS BERÖMDA INTUBI- KAFFE (MÄRKT ARLA), SOM AF DE MEST FRAMSTÅENDE PROFESSORER OCH LÄKARE IN- TYGAS ATT GÖRA KAFFET GODT, HÄLSOSAMT, VÄLSMAKANDE, YTTERST DRYGT OCH BILLIGT SAMT FÖRHINDRA KAFFEFÖRGIFTNING.
PAKETER Å 25 OCH 10 ÖRE I ALLA SPE- CERI- OCH DIVERSEAFFÄRER.
OBS.
ATT FIR- MANS NAMN, STOCKHOLMS KAFFE-AKTIE- BOLAG, SAMT ORDET ARIA I RÖDT ÄR TRYCKT Å ALLA PAKET, TY ENDAST DESSA ÄRO VERK- LIGT ÄKTA OCH GARANTERADE ATT INNEHÅLLA DEN BÄSSA KAFFETILLSÄTTNING.
BILLIGAST I SVERIGE.
VY- OCH GENREKORT FRÅN 2 KR.
PR 100 ST. PROFSÄNDNINGAR OM 25 ST.
UTSÖKT FINA VY- OCH GENREKORT SAMT MINA PRIS- KURANTER MED OMKRING 800 ILL., ERHÅLLAS MOT INSÄNDANDE AF 60 ÖRE I SPARMÄRKEN.
PASSA TILLFÄLLET.
O. W. WALLSTROM, LUCKSTA.
EXTRA KONCENTRERAD ASEPTOL som är oskadli£ för såväl slemhinnor som tänderna.
Fråga eder tandläkare härom!
Säljes i droppflaskor k 2 och 1 krona pr flaska.
S:T ERIKS TEKNISKA FABRIK, STOCKHOLM.
CAPSULOIDS CAPSULOIDS KASSAFACK Å 15, 20 OCH 25 KR.
SUBSKRIPTIONSLISTOR Å HEMSPAR- BÖSSOR Å BANKENS KONTOR.
MONTÉNS &amp; Göteborgs Enskilda Bank C:O 32 REGERINGSGATAN 32 — STOCKHOLM — SPECIALITET: BORDEAUX- &amp; BOURGOGNE-VINER.
BILLIGA PRISER.
BRNNKEBERGSTORG 12.
SPARKASSERÄNTA J V I Y R S T E D T &amp; S T E R I M S STOCKHOLM.
— mattor, DROTTNINGGATAN ni.
m.
HÖGSTA DEPOSITIONORÄNTA 4 % KAPITALRÄKNINGSRÄNTA — 4 % SPARKASSERÄNTA (VID AFDELNINGS- KONTORET) 4 % i p a r t i och NI ICKE SER speglar minut ALLMÄNNA TELEFON 4 5 6 7.
OM Pallas Hotell gardiner, Rronor, både RIKSTELEFON 37 Klarabergsgatan 37 RLKSTEL.
44 83.
ALLM.
TEL. 6041.
REKOMMENDERAR 30 VÄL MÖBLERADE RUM, ELEKTRISK BELYSNING OCH NUTIDENS ALLA BE- KVÄMLIGHETER.
BETJENING MÖTER VID ALLA TÅG.
Knut JFagrerström K 1 V 1 I T T P P BADEN H 1 R X " VATTENBAD M.M. ELEK.
IJUSB.
HETLUFTSB.
(FR. 100°C).
SANDBAD.
563.
NAMNET 7 PA SASEFLASKAN, DESS OMSLAG OCH ETIKETT, BEVISAR DETTA ATT NI ERHÅLLIT ETT SÄMRE SURROGAT.
ENDAST LEA &amp; PC » BI * «f ' FRÅGA EFTER OCH YRKA PÅ ATT FA LEA &amp; PERRINS DEN ÄR TILLVERKAD EFTER ORIGINAL RECEPTET.
UNDVIK ALLA ANDRA SAKALLADE WORCESTERSHIRE SÅSER.
&lt; DEN ÄR ÄR Ä K T A.
DEN EGER PA GRUND AF SIN ÖFVERLÄG- SENHET VERLDSRYKTE OCH ÄR DEN FÖR FISK, KÖTT, J US, VILDT OCH SOPPOR LIEBIffs BÄST KÄNDA SÄS.
BETYDLIGT ÖFVERLÄGSEN ANDRA SÅSER.
0 r g i n a l PROE.
INTECKNINGSBOLAGET.
11. möbeltyger, sängar, 4 A K T I E B O L A G Sveriges största Specialaffär i mbtiler, ANVÄND EJ VIDARE SÅDANT MUNVATTEN SOM FÖRORSAKAR SJUKDOMAR I HALSENS OCH MUNNENS SLEMHINNOR, UTAN ANVÄND HÄ- DANEFTER ENDAST NORRLAND, 6 DROTTNINGGATAN 6.
HUSHÄLLSRÄKNING 4 %.
KASSAFACK TILL 15, 20, 25 KRONOR.
|H JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE PAPPER- GÖRDEL.
ATT SKYDDA FRUKTTRÄD FRÅN SYDSVENSKA MASK.
I BURKAR OM KG.
1 3 5.
KREDIT-AKTIE-BOLAGET, § KR.
1: 50 4 6: 50.
STOCKHOLM, 17 TREDSGATAN 17.
BEORDRA NU AFDELNINGSKONTOR GÖTG.
31.
(FONDER HR.
6,765,000.)
§ SELLBERG &amp; C:O FRÖHANDEL, DEPOSITION 4 % 5 STOCKHOLM.
KAPITALRÄKNING 4 % jr Priskurant pa Blomsterlökar SPARKASSERÄKNING 4 % » ändes franko.
UPP- &amp; ÄFSKRIFNING 2 % O D A G ± BANKAKTIEBOLAGET 1 7 ».
RÄNTA.
m (F. D.
J. ZIIRRER ' S SIDENFABRIKER, GRUNDL.
1825).
RIKSTELEFON: Allm.
tele 8 88, 47 85, 47 36.
4 nner &amp; &amp; ALLA K genuin^^K CAPSULOIDS WORCESTERSHIRE Sås.
/ DEN ANGENÄMASTE FORM AF HASTIGT BLODBIL- DANDE JÄRNMEDICIN (OMSORGSFULLT PREPARERADE AF FRISKT OXBLOD) OCH I FÖRHÄLLANDE TILL RESUL- En gros försäljare Lea &amp; Perrins, Worcester; TATET OCKSÅ DEN ALLRA BILLIGASTE FORMEN.
Orosse &amp; Blackwell, Ltd., London; och de flesta exportkryddkramare.
Till Capsuloid Compani /.
DEN 2 MAJ 1902, FÖR OMKRING ETT ÅR SEDAN VAR JAG MYCKET BLEK, KÄNDE MIG ALLTID TRÖTT OCH LED RÄTT MYCKET AF HUFVUDVÄRK, DÅ JAG VAR STADD I I. INDUSTRI-AKADEMI FÖR MASKIN- HASTIG TILLVÄXT.
JAG TOG DÅ IN 5 ASKAR CAP- OLYTEKNISKT INSTITUT ELEKTRO B - YGGNADS I - NGENIÖRER OCH SULOIDS OCH ÄR NU RÖDBLOMMIG OCH BEFINNER MIG I ALLA AFSEENDEN UTMÄRKT VÄL.
BYGGMÄSTARE.
6 AKADEMISKA KURSER.
1 HESSEN ASTRID OISEN, FRIEDBGRG VID FRANKFURT A.
M.
41, ST. KONGENSGADE, KÖPENHAMN.
II.
TEKNIKUM (MELLAN-FACK- CAPSULOIDS ERHÅLLAS Ä ALLA APOTEK A KR.
ROGRAM KOSTNADSFRITT.
PRÖFNINGS-KOMMISSAR.
SKOLA) FÖR MASKIN OCH ELEKTROTEK- P 2,50 pr ASK.
ENDA FABRIK Capsuloid COM- NIKER.
4 KURSER.
pany, 31 SOOW HILL.
LONDON J Ö T T - E N D A S T ÄKTA E X T R A K T (L ^ ^ l NÄR HVARJE BURK BÄR NAMNTECKNING DRYGAST, DÄRFÖR BILLIGAST.
1 BLÅTT TRYEB EN GROS ENDAST HOS BOLAGETS KORRESPONDENTER FÖR SVERIGE Ä.-B.
O T T O D A H L S T R Ö M &amp; CO., STOCKHOLM.
