# ID: svediakorp-per1453
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 30,023
# sentences: 1,529
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 27 PRENUMERATIONSPRIS IDUN LÖRDAGEN (810).
PR Å R: KR.
6 IDUNS PRAKTUPPLAGA, » IDUNS MODETIDN.
MED PL.
» IDUNS MODETIDN.
UTAN PL.
» UTGIFNINGSTID: HVARJE LÖRDAG.
REDAKTÖR D E N 5 JULI 1902.
O C H UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
5; 3: LÖSNUMMERPRIS: 10 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N 15:DE Å R G.
KOMMISSIONÄRER KLARA S.
KYRKOGATA 16, 1 TR ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPEN KL. 10 — 5.
BYRÅ OCH EXPEDITION N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 61 47.
RIKS 16 46 STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
FRÅN PRINS CARLS OCH PRINSESSAN INGEBORGS BESÖK I VÄSTERGÖTLAND.
1.
ANKOMSTEN TILL MARIESTAD.
(TILL VÄNSTER PRINSPARET, TILL HÖGER LANDSHÖFDING SJÖCRONA.)
2.
LANDSHÖFDINGEN FÖRESTÄLLER STADENS HONORATIORES FÖR PRIN- SESSAN INGEBORG.
3.
FÄRDEN ÖFVER MARIEHOLMSBRON PÅ VÄG TILL RESIDENSET.
4.
ÄREPORTEN FRAMFÖR RESIDENSET.
5.
AFRESAN FRÅN MARIESTAD.
AFSKEDSTAGANDET VID STATIONEN.
(FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: LANDSHÖFDING SJÖCRONA, PRINSESSAN INGEBORG, PRINS CARL, FRU IVAR WIJK, BISKOPINNAN OCH BISKOP KEIJSER.)
6.
BESÖKET VID KINNEKULLE.
PRINSPARET PÅ UTSIKTSTORNETS BALKONG.
7.
VID DROTTNINGSTENEN.
8.
PRINSESSAN INGEBORG INSKRIFVER SITT NAMN I STENEN Å HÖGKULLEN BREDVID PRINS CARLS, INRISTADT 1884.
9.
GRUPP FRÅN MIDDAGEN Å RÅBÄCK.
(i FRÄMSTA LEDET: PRINSPARET, FRIHERRE CARL KLINGSPOR, LANDSHÖFDING SJÖCRONA OCH HR IVAR WIJK.)
10.
FRÅN PARADEN Å AXVALLS HED.
PRINS CARL FRAMFÖR FRONTEN AF VÄSTGÖTA REGEMENTE.
11.
PRINSESSAN PASSERAR I VAGN UTEFTER FRONTEN AF SKARABORGS REGEMENTE.
PRINS CARL OCH OFFICERARNE TILL HÄST CONVOYERA.
F O T O l, 3 — 5: ROSÉNS ATELIER, MARIESTAD; 2: ANNA LISA FLOREN, MARIESTAD; 6 — 11: W.
LINDHE.
LIDKÖPING.
IDUN 1902 PRINS — 426 — CARLS INGEBORGS OCH PRINSESSAN VÄSTGÖTAFÄRD.
H ERTIGEN OCH HERTIGINNAN AF VÄSTER GÖTLAND ha i dagarna gjort en » Eriks- gata » genom sitt hertigdöme, och möta våra läsare på första sidan af dagens nummer en serie ypperliga kamerabilder, hugfästande några af de mera remarkabla momenten af denna resa.
Afresan från Stockholm ägde rum på onsdags kväll i förra veckan, och anlände det furstliga paret efter en kort visit i Moholm till Mariestad på torsdagens morgon.
Här voro ansenliga folk- skaror samlade och storartade festarrangemang vidtagna.
Hela staden prunkade i brokig flagg- skrud, och gatorna voro prydda med ståtliga äre- portar m. m.
Vid stationen mötte landstatens ämbetsmän, magistraten, stadsfullmäktige och skol- staten samt ett stort antal representativa män från länet, såsom landstingsordföranden, godsägare Ivar Wijk, Domö, frih.
Carl Klingspor, Råbäck, kabi- nettskammarherre Säger, Monas, m. fl.
Från sta- tionen drog hela den lysande skaran upp genom staden till residenset Marieholm, där landshöfding Sjöcrona gaf lunch.
Efter denna företogs utfärd i vagn till Johannebergs idiotanstalt och Katrine- fors och Tidans fabriker.
Efter återkomsten gaf landshöfdingen middag för hertigparet jämte ett 70-tal inbjudna.
På fredagens morgon skedde afresan från Mariestad till Kinnekulle.
För att säga hertig- paret farväl hade vid stationen infunnit sig en mängd honoratiores från staden och orten.
Stads- fullmäktiges ordförande, bruksägare Grevilli, ut- bragte ett lefve för hertigparet.
Tåget afgick därpå under lifliga ovationer från de stora män- niskomassorna, som voro samlade längs järnvägen.
I strålande väder anlände hertigparet till Rå- bäcks station, där en skara festkiädda människor samlats och hertigparet hälsades med hurrarop.
Efter att ha hälsats af sitt värdfolk, frih.
och fri- herrinnan Klingspor, samt öfriga närvarande, bland hvilka märktes grefve Gilbert Hamilton, landshöf- ding Sjöcrona, biskop och biskopinnan Keijser med flere, åkte hertigparet till Mörkeklefs grotta, där vattnet afprofvades, samt därefter till Råbäcks herrgård, där lunch intogs kl. 12.
Till Högkullen företogs en utfärd kl. 1.
En skara skolbarn häl- sade hertigparet med sång, hvarefter utsiktstor- net bestegs.
Med prinsessans medgifvande erhöll en nyanlagd väg upp till själfva Högkullen namn efter henne och skall kallas Prinsessan Ingeborgs väg.
Efter den middag, som friherre och friherrin- nan Klingspor gåfvo å Råbäck, företog fursteparet utflykter till omgifvande vackra platser och se- värda ställen, hvarefter afresan till Skara ägde rum på lördag middag.
Här besågs bl.
a. den vackra domkyrkan.
Kl. 4.io e. m. afreste hertig- paret med extratåg till Axvall, på hvars hed stor militärparad ägde rum.
På lördag kväll fortsattes resan till Kaflås sta- tion, där excellensen frih.
von Essen samt ett 150- tal af ortens befolkning voro till mötes, hvarefter afresan skedde till excellensens hem.
På sönda- gen öfvervar hertigparet högmässogudstjänsten i Hömbs kyrka och efter gudstjänsten ställdes fär- den till Vreten, där lunch intogs.
Till middagen återvände man till Kaflås.
Mycket folk var under dagens lopp samladt i Kaflås, för att taga de höga gästerna och festarrangemangen i betrak- tande.
Helt visst har den af det härligaste väder gyn- nade resan hos såväl prinsen som prinsessan kvar- lämnat de angenämaste minnen af natursköna näjder i strålande högsommarsol och af en upp- riktig och hjärtevarm hyllning från deras invå- nares sida, hvarhelst det folkkära hertigparet dra- git fram.
Ett ffodt raid.
Använd alltid för munnens och tändernas vård F. Paulfs AZYMOL.
Mot smitta, för sårbehandling, ekzem, finnar, reformar, hud- rodnader är Azymol det verksammaste.
Framstå- ende läkares intyg medfölja hvarje flaska Azymol.
Till hudens förskönande och vård är utan gensägelse F. Pauli ' s prisbelönta BALSAM-TVÅL den bästa och angenämaste.
Den innehåller de för huden mest välgörande balsamer.
F. Pauli ' s Balsamtvål säljes i parfym- och speceriaffärer m.
m. '
Som nytt blir såväl siden- som andra tyger, om man tvättar dem med F. Paulfs fläcktvål, kal- lad » Puritas ».
SOMATOSE &gt;; DET F Ö R L O F V A D E IDUN AF SL.
LANDET » FÖR D.
D E HADE just slutat sin middag hos änke- fru Lundmans.
» Låt o s s nu ha vår ' matro ', » sade Gerda, fru Sundmans dotter, öppnade dörrarne till salongen och bjöd Anna Borg armen.
Och Ebba Horner tog fru Sundman smeksamt om lifvet och förde henne in till den tända bra- san.
» Jag kan hälsa frän Alice Lund, » sade Ebba, sedan de hvar o c h en intagit sina favorit- platser.
» Hon är ledsen öfver sin syster Evas envishet atl vilja resa till Amerika.
Fru Lund är alldeles förtviflad och det står icke i nå- gons makt att kunna öfvertala systern att slå U.
S.
A. ur hågen. » » Är det Eva Lund som är sjukgymnast? » » Ja, hon tar sin examen i vår och vill oför- dröjligen bege sig iväg. » » Alice, » fortsatte Ebba dröjande, » ber mig söka tala några goda ord med barnet, och sänder henne därför upp hit. » » Med ' dina erfarenheter, Ebba, är du nog den rätta därtill.
Hvad gjorde du icke för mig och min lilla yrhätta, » och som alltid, när talet föll på Gerdas amerikavurm, kommo tå- rar i fru Sundmans öga.
» Jo, jag tackar jag, » i Ebbas djupa altstämma låg en fond af uppfriskande glädje, — » förut hade du endast en flicka att hålla reda på, men sedan fick du två till, stackars lilla ' mamma Elisabeth '. » Icke alls beklagansvärd såg likväl » mamma Elisabeth » ut, där hon lät sina kärleksfulla ögon hvila på den ena efter den andra af sina fre flickor.
Kort efter Ebba Horners hemkomst från Ame- rika hade hon sammanträffat med Gerda Sund- man, hvilken då nyligen aflagt sin student- examen.
Den unga glada studentskan kände sig dragen till den allvarliga » amerikanskan ».
Helt naturligt omtalade Gerda att hon myc- ket funderat att resa till Västern, » det förlofvade landet där plats fanns äfven för kvinnorna. » Hon var så viss på sin sak och full af tro, så det kändes svårt för Ebba att plocka isär den granna kuliss, som dolde verkligheten.
Dock, hon gjorde det och Gerda Lundmans vurm för Amerika var icke svår,att bota.
Gerdas moder fäste sig vid fröken Horner, och när hon hörde att Ebba tillsammans med en väninna ämnade hyra en liten lägenhet, blef aftaladt, att dessa två, Ebba Horner o c h Anna Borg, skulle inackordera sig hos änkefru Sundman.
De hade nu bott tillsammans i tre år o c h voro verkligen en lycklig familj.
Ebba Horner hade återfått sin plats såsom utrikeskorrespondent på ett af de större han- delskontoren.
Anna Borg var elementarlära- rinna och Gerda hade bankplats.
Ebba Horner satt vid skrifbordet i sitt rum.
» Bed fröken Lund stiga in hit. » En reslig, blond flicka stannade tvekande på tröskeln.
Litet förläget presenterade hon sig, men vid Ebbas fria, tillmötesgående sätt återfick hon snart sin vanliga raskhet.
» Ja, fröken Horner, ni vet genom Alice, att jag ämnar mig till Amerika. » Då Ebba endast nickade till svar, återtog hon lite hetsigt: » Jag skall säga er det är så trångt för oss gymnaster här i Sverige.
Man riktigt trampar hvarandra på hälame.
Så kan det alltid vara nyttigt att komma ut — få vidare syn — » » Och lära sig värdera hemlandet.
Ja, det kan ni ha rätt uti.
Hvad åter det angår att det är trångt här hemma — så vill jag endast Erkändt bästa säga er, att det, kan icke vara trängre än det är där borta, o c h trampar man hvarandra på hälarna här, så trampar man där ihjäl hvar- andra under löpandet efter arbete. » — » Ja, naturligtvis, det visste jag förut — ni af råder mig förstås.
.
.
» Ebba betraktade med intresse detta unga ut- trycksfulla ansikte, där hon tydligt såg skrif- vet: » Afråd så mycket ni vill, ni och alla andra, som plågat mig med er välmenthet.
Jag reser ändå. » » Ni misstar er, fröken Lund.
Jag hvarken af- eller tillråder er.
Jag endast önskar att ni så väl som andra, som fått vurm för Amerika, må kunna se klart och veta hvad de gå i möte.
Vill ni icke lägga af kappa och hatt, ni blir så varm? » » Jo tack!
Men hvad säger ni, fröken Hor- ner, jag minns ni hade en jungfru, en riktigt dum bondtös för öfrigt.
Fia Persson hette hon.
Hon reste till Amerika.
Omkring en två eller fre år senare återvände hon och hedrade då oss med en visit.
På visitkorett läste v i: » Miss Fea Pearse ».
Ni må tro Fia Persson hade stilat till sig ',.
I siden o c h sammet, plymer och agraffer.
Hon hade rent glömt sitt modersmål, miss Fea.
Nå, det var ju både ynkligt och löjligt att se och höra henne, men pangar måste hon ha förtjänat. » » Somliga tjänstflickor få det bra där. » » Så måste jag tala om för e r: Jag hörde talas o m en ung svensk flicka, som kom som vårderska åt en sjuk fru.
Sonen i huset blef kär i henne.
Hon hade lungsot i sista stadiet.
När hon sedan dog, fanns papper, som tillför- säkrade henne en för svenska förhållanden god förmögenhet. » » Nåja, » sade Ebba Horner småleende, » man behöfver icke betvifla riktigheten af detta, men säkert är, att det händer lika sällan eller lika ofta i Europa som i Amerika. » » Jag har inbillat mig att när lyckan möter en i den nya världen, så är det på ett stor- slaget sätt. » » Kanske.
Och när olyckan, oturen, eller hvad ni vill kalla det, jag vill säga verkligheten möter en, så är det också på ett alldeles sär- skildt sätt. » » Men jag har hört ni förtjänade icke så litet pangar där ute. » » Det är sant. » Efter en stunds tystnad.
» Huru mycket jag lidit vet ingen. » Klangen i Ebbas röst berörde Eva Lund un- derligt.
Åter blef det tyst en stund.
— Ebbas något skarpa, iakttagande ögon miste sin van- liga vakna blick — hennes tankar gingo till- baka i tiden.
» Jag tror jag skall berätta för er en del af min Amerikahistoria; » hon steg upp för att tända lampan.
» Åh nej, låt oss sitta i skymningen — det är så hemtrefligt. » » Ja, men då skall jag tända brasan, så få vi det riktigt rart. » Medan Ebba tände på de torra stickorna, som kvickt satte eld på den väl lagda veden, sade hon: » Ni tycker om att ha det hemtrefligt? » » Om jag gör?
God mat och fina kläder bryr jag mig icke så mycket om, har jag endast en vrå, som jag kan kalla min o c h där jag får styra och ställa efter min smak, är jag nöjd. » » Så vill ni väl gärna ha en vän, som kan dela med er och förstå er? » » Ja, det är just hvad jag behöfver. » » Lilla barn, jag är rädd ni skulle bli myc- ket olycklig i Amerika. » » Hvarför det? » — åter låg det något hetsigt, upproriskt i tonen.
» Mina erfarenheter skola gifva er svaret. » » Jag var 23 år, när amerikavurmen kom öf- ver mig.
I två år hade jag då varit på samma krafthöjning Ökar aptiten smedel.
i hög grad.
Erhåiies på apotek
— 427 — kontor jag nu är.
Efter det jag slutat skolan, hade jag tillbringat ett par år i utlandet, England och Tyskland för språkstudier.
Mina löneförhål- landen på R:ska kontoret voro i betraktande af min ungdom ovanligt goda och min anställning var en framtidsplats, sades det.
Detta betydde nu för mig ingenting — naturligtvis hoppades jag i Amerika få det mycket bättre i ekonomiskt af seende.
Jag hade äfven ett annat skäl att vilja ut.
Jag pinades här att behöfva arbeta under det tryck att en kvinnas arbete, o m än fullgodt med hennes manliga kamraters, skall betalas betydligt mindre, därför att en kvinna icke har så stora utgifter som mannen d. v. s. emedan hon icke i vanliga fall spelar, dricker och lefver utelif.
Detta vränga förhållande an- såg Jag vara en orättvisa, som kommit från männen — jag förstod icke då, som jag nu gör, att det är kvinnornas egen skuld att deras arbete är mindre aflönadt, mindre värderad!
Emellertid, Amerika hägrade för mig såsom ett land, där frihet och jämnlikhet härskade, där arbetet värderades efter arbetets förtjänst, icke efter arbetarens kön.
Mitt blod brände som i feber.
Jag ville dit till frihetens land.
— — Och jag kom d i t.
.
.
Jag kom dit, ung, stark och modig, men full- komligt obekant med de förhållanden jag gick att möta.
Rekommendationsbref saknade jag icke.
Äfven hade jag introduktioner till några New-Yorks familjer.
Jag gick på ett par visiter, men blef så ned- låtande o c h af visan de bemött, så jag förstod mer än väl, att den vägen var stängd.
Sedan, när jag lärde känna de amerikanska förhållan- dena, måste jag le åt mig själf o c h mina visiter.
Säkerligen var det lika kuriöst för dessa New- Yorks-familjer att se mig på visit, som det skulle ha varit för en svensk familj att ena dagen mottaga visit af en, som dagen därpå sökte plats som ladugårdspiga.
» Jämnlikheten » består nämligen däri, att obil- dade och råa personer i socialt afseende bli ansedda jämnlika nied dem, som i hemlandet ge- nom bildning och intelligens intagit en högre samhällsställning.
Det kan ju vara godt och väl för den ena parten • — men icke rosar den andra den sortens jämnlikhet.
På de flesta handelskontoren blef jag icke mottagen.
» Chefen hade icke tid, kunde ingen- ting göra för mig ».
På ett par fick jag komma in, men resultaten blefvo de samma.
Jag minns så tydligt mitt besök på W: s kontor.
Ett re- kommendationsbref af mera privat natur från en framstående affärsvän till nämda m:r W. kom mig att fästa särskild förhoppning vid detta besök.
Jag hade sändt in brefvet och väntade nu min dryga tid.
Så fick jag komma in.
M:r W.
kastade en flyktig blick på mig, utan att besvara min hälsning började han: » Ni söker plats, ser jag.
Vi använda sällan annat än amerikanare på våra kontor.
För den ut- ländska korrespondensen ha vi icke behof af särskilda biträden, emedan ju vårt språk är handelsspråket.
— Det jag vill råda er är att söka plats som barnjungfru. » Med en rörelse af handen tillkännagafs att audiensen var slut.
Jag vet icke huru fort jag kom ut, men väl ute i vestibulen, måste jag stanna.
Min sinnesrörelse var så stor — jag kände mig såsom oförmögen att taga ett steg vidare.
En dörr hörde jag låsas upp, och i nästa ögonblick lades en hand på min axel och ett ungt ansikte böjde sig ned öfver mig.
» Fatta m o d!
Gud hjälpe er! » Hon tryckte något i min hand o c h skyndade tillbaka in på kontoret.
Jag förstod att det var den unga da- men jag sett därinne.
Ett hopp spirade genast upp: kanske hon, som känner handelsvärlden här, kan hjälpa mig.
När jag kommit ur hissen och icke längre besvärades af elevatorpojkens undrande blickar, öppnade jag handen för att se hennes namn och adress.
Men det var icke något visitkort jag höll i min hand — det var en hop- vecklad 2 dollars sedel.
Ett!
slag i ansiktet hade känts som en lisa mot detta.
Min första tanke var att lämna sedeln tillbaka, men vid minnet af den vänliga rösten, häjdade jag mig.
Hon ville mig väl, och hon, amerikanskan, förstod icke min nordiska känslighet.
Jag be- höll sedeln.
Den finnes än i dag i mina .göm- mor.
Att försöka inom kontorsvärlden förstod jag var lönlöst.
Hvart skulle jag vända mig?
Hvar kunde jag finna någon plats för mig?
Jag vågar påstå, att ingen, som icke varit i liknande belägenhet, kan ana hvad som försiggick i mitt inre.
Jag kände mig flere år äldre.
Dock hade jag det bättre än mången.
Jag kunde språket och saknade icke medel.
Huru dessa, som icke kunna reda sig med språket och kanske endast ha pangar för en kort tids uppehälle, huru dessa arma människor kunna hålla ut, är mig ofattligt.
Men det är nog som jag hörde någon yttra: » Det finns kvarter här i New-York, där arbetssökan- de skandinaver hålla till — dessa kvarter äro vattnade af deras tårar. » Jag kom att tänka, det säkert skulle vara lö- nande att gifva massage bär.
Det hade sagts så i Sverige.
Någon underbyggnad i det arbete jag gick att försöka mig uti hade jag icke — en- dast den insikt man efter 3 månaders dagligt besök såsom patient hos en anlitad och skick- lig massös kan ernå — dock hade jag redan blifvit så pass amerikansk, så jag resonnerade som så: lyckas jag, så gör jag det lika fullt om jag kan obetydligt, som om jag vore skick- lig, lyckas jag icke, skulle resultatet blifvit det samma, om jag haft de högsta betygen från Centralinstitutet i Stockholm.
En ' lång tid hade jag annonser inne om » Svensk massage ».
Huru många gånger har jag icke gått där vid » Heralds » expedition och frågat: » Finns det svar till Svensk massage? » » Nej! » Jag tyckte alla sågo på mig, och jag kände mig skygg och skam- full.
Dessa trötta steg — jag glömmer dem aldrig.
Jag började studera ' lediga platser '.
Hvarje gång mina ögon föllo på ' Barnjungfru sökes ' var det som om någon rört vid en blottat nerv.
En dag såg jag en annons af ungefär den här lydelsen: » En svensk massös kan nu genast få.
anställning.
God betalning. » Jag antecknade adressen och begaf mig åstad.
Ett elegant hus.
Salongen jag kom in i var prålig.
En tjock dam, i en blå, flottig siden- dräkt, kom emot mig.
Jag sade mitt ärende.
» Jaså, lilla vännen, ja, ni ska få god af- löning här.
Vi tycka mycket om svenska massö- ser, » och så skrattade hon på ett obehagligt sätt och knuffade mig vänskapligt i sidan.
Jag kände, huru blodet steg mig upp i hufvudet, och ulan att säga ett ord rusade jag ut.
Det var först långt efteråt jag fick klart för mig i hvad slags hus jag sökt plats.
Hvilka långa sorgliga dagar, som förflöto!
In- gen hemma visste, huru jag hade det.
Det är just olyckan att vi icke, när vi kommit till Amerika, vilja låta våra hemmavarande veta, huru vi hafva det.
Tro icke jag var overk- sam.
Nej,, jag sökte o c h sökte efter plats.
Alla möjliga sorters platser.
Ett bref från Anna Borg påminde mig, att jag i Boston hade en klasskamrat, en fröken A * *.
Vi hade som skolflickor icke haft vidare sympati för hvarandra.
Margret var icke vidare begåfvad på bufvudets vägnar, däraf följde att hon tack vare sitt gamla högadliga namn gärna ville vara öfversittare.
Jag tänkte emellertid icke därpå nu, utan grep tillfället och skref till fröken A * *.
Anna Borg gaf mig hennes ad- ress.
» Underligt nog, » skref Anna, » hade Mar- grets syster, friherrinnan P., ingen annan adress IDUN 1902 till henne än ' General Delivery ', Boston.
Mar- gret, » skref min vän vidare, » lär ha en god anställning såsom guvernant och förtjäna bra med pangar. » En vecka efter sedan jag skrifvit till fröken A., mottog jag besök af henne själf.
» Margret! » » Ebba! » Vi kramade hvarandras händer och på en lång stund blef ingenting sagd t.
Jag kunde icke återhålla mina tårar — när jag sansat mig såg jag, att äfven Margret grät.
» Du har kommit hit, » sade hon.
» Ja. » » Well, du måste göra det så bra som möjligt för dig.
Här gråter man icke, Ebba, här tager man allt med jämnmod.
De sentimentala ha ofta känsliga samveten, o c h det är ingenting, som väcker större löje och ömkan än just det. » Vi sutto länge och sprakade.
Genom vårt sam- tal gick från Margrets sida liksom en röd tråd: » Vill du göra lifvet drägligt, fråga icke efter om du trampar ihjäl någon svagare än du.
Tänk endast på dig själf.
Ingen tänker på dig. » Det var amerikanskt, sade hon.
Det var svårt att förmå henne tala om sig själf.
Men till slut fick jag veta, att hon, adels- fröken och dottern till en öfverste, tjänade så- som barnjungfru hos en slaktare-millionär.
» Det är den väg vi alla ha att vandra, kära Ebba, » sade hon med ett skratt.
» Och nog är det bättre att vara Maggie Anker, piga hos en slaktarefamilj, än att vara adelsfröken A * * och kanske en dag blifva funnen död af svält i en rännsten, eller ännu hemskare, funnen lefvande i rännstenen. » Tiden gick så fort och Margret hade att passa på sin tjänst.
Slaktarefamiljen var kommen till New-York för några veckor, och under denna tid träffades vi dagligen.
Genom Maggie Anker erhöll jag plats såsom barnjungfru hos en gift dotter till slaktaren-millionären.
Jag var så trött och olycklig, så jag var glad att få bli barn- jungfru, att få arbeta.
Under mina fyra år i Amerika var jag barnjungfru.
Jag avancerad.
; icke, jag, som miss Pears.
Ni har hört jag förtjänade bra med pangar.
Det är sannt.
— När jag gick till min första plats lade jag ned denna ring, en briljant- ring, ett minne af min moder, och jag sade till mig själf: » Nu säger jag fröken Homer far- väl, och icke förrän jag åter är mig själf, skall denna ring komma fram. » Jag höll ord.
Fyra år därefter, då jag var redo återvända, togs ringen fram, och fastän handen var hårdare och valkig, måste ringen på.
Jag hade fem olika platser.
De första två åren bytte jag om fyra gånger, men de sista åren var jag hos samma familj.
När amerikana- ren är nobel, är han det som ingen annan.
Ingen kan tjäna hos en bättre familj än en sådan.
Men de äro få.
Att tala om mina tjänarinneerfarenheter vill jag icke.
Det var endast om mitt sökande efter plats jag ville berätta er.
Hvad jag sagt synes mig färglöst och ofull- ständigt mot verkligheten, men ni vet, att ge- nomgångna besvärligheter förlora mycket af sin smärta, när år gått o c h när vi förstå den dolda nyttan för vår utveckling.
När ni nu reser till Amerika, .fröken Lund, » sade Ebba Horner, i det hon tände lampan, » var förståndig och laga först, att ni att börja med har en säker, fast anställning hos någon gymnast eller i något institut.
Res icke på måfå. » » Får jag se på den ringen? » Eva Lund tog fröken Horners hand.
Den kändes sträf inuti; valkar, som kanske aldrig helt kunde gå bort.
Beslutsamt böjde hon sig ned och tryckte en kyss på den lilla hand, som sträfvat så tappert i främmande land.
Och knappt hörbart kom det öfver hennes läppar: » Tack! » Ett tack som sade mer än många ord.
IDUN 1902 428 sina kameror samt lade hemligen råd, hur man skulle kunna hinna först i den journalistiska täflingskampen.
I sällskap med en medlem af Stock- holms Dagblads redaktion utreste alltså äfven en medarbetare i Idun till Furu- sund för att redan där möta det finska ångfartyget och i lugn och ro få ett för- sta sammanträffande med den be- römde forskningsresanden.
Genom välvilligt tillmötesgående från tullsta- tionen i Furusund samt från kap- ten E. Hedman på » v.
Döbeln » lyckades det oss äfven att komma ombord och blefvo vi sålunda de första, som hälsade d:r He- din välkommen åter till Sverige.
D:r Hedin underkastade sig villigt vår interview, och när sedan Iduns fotograf mötte i Stockholm, gjorde han heller inga svårigheter inför kame- ran, fastän så många i den stunden trängdes omkring ho- nom för att önska honom hjärtligt välkommen efter de tre årens otaliga strapatser och farligheter.
D:R HEDIN HÄLSAR SIN MOR EFTER Förutom bilderna från land- LANDSTIGNINGEN.
ningsplatsen å Skeppsbrokajen ha vi också nöjet att kunna tenskapliga strider — och segrar.
— I måndags bjuda en bild från d.-r Hedins D:R HEDIN INTERVIEWAS AF IDUNS OCH STOCKHOLMS DAGBLADS MED mottogs d:r Hedin i audiens af konung Oscar, arbetsrum i hans hufvudstads- ARBETARE PÅ ÅNGAREN VON DÖBELNS FÄRD IN FRÅN FURUSCND.
hvilken därvid till honom öfverlämnade kommen- hem.
Detta lyckade porträtt dörskraschanen af Nordstjärneorden i briljanter.
vittnar om, att d:r Hedin är vid full hälsa och kraft, och de energiska dragen NÄR SVEN HEDIN KOM HEM.
och den skarpa blicken tala tydligt om, att han alltjämt är sig lik, både till ' sin yttre och inre FTER TRE års upptäcktsfärder i det inre människa.
Asiens ännu så föga utforskade högländer Ej en enda dag sade han sig häller ha varit anlände d:r Sven Hedin åter hem till Sverige sjuk under alla dessa tre år, utan allt har gått i slutet af förra veckan .. förträffligt, och resultatet af hans resa har blifvit mer lysande än någonsin tillförene.
Men en äf- Man hade ju länge vetat, att han var på hem- ventyrlig och farlig färd hade det varit, sade d:r väg, och då underrättelse kom, att han från Pe- Hedin, och flere man af hans expedition hade tersburg ombord å ångfartyget » von Döbeln » skulle dött på vägen.
anlända till Stockholm på fredagen, blef glädjen Mångt och mycket berättade d:r Hedin för oss, stor både hos föräldrar och anhöriga samt alla medan vi sutto på v. Döbelns akterdäck vid vårt vänner af den frejdade svenske forskningsre- provisoriska redaktionsbord, och att vi begärligt sanden.
lyssnade till allt hvad den frejdade resenären hade att förtälja under dessa hastigt svinnande morgontimmar är klart.
Gärna skulle vi äfven vilja med- dela Iduns läsare hvad vi inhäm- tade, men dels ha vi allt för knappt om utrymmet, dels har dags- pressen redan utförligt syssel satt sig därmed.
Ett särskildt kapitel ägnade da- Hedin åt de två monarker, som genom sitt välvilliga tillmötesgå- ende till väsentlig del möj- liggjorde denna ex- pedition, nämligen vår ko- nung samt ry- ske tsa- ren, för hvilka båda han uttala- de sin hjärt- liga tack- samhet och vördnad.
D:r Hedin stannar nu an- tagligen hem- D:R HEDIN I FAMILJEKRETSEN EFTER LANDSTIGNINGEN ma ett par år TILL VÄNSTER D:R HEDINS FAR.
för ordnandet af det rika vetenskapliga material, han Också rustade man sig att värdigt mottaga den inhöstat, men att döma af hemkommande och i kretsen af anhöriga och vän- det svar, han gaf på vår ner hälsa honom välkommen åter till Sverige för fråga om hans ytterligare att därpå föra honom med sig ut till landet att framtidsplaner, tyckte vi oss riktigt hvila ut i den nu så sommarfagra stock- kunna sluta, att det där- holmska skärgårdens lugn och ro.
efter nog icke dröjer länge, Men äfven på andra håll började man rasta förrän den outtröttlige for- D:R SVEN HEDIN I SITT HEM I STOCKHOLM.
PORTRÄTT, TAGET FÖR sig för att mottaga Asiefararen.
Tidningsmännen skaren drager ut till nya ve- hvässade sina pennor och fotograferna laddade IDUN OMEDELBART EFTER ANKOMSTEN, AF HOFFOTOGRAFEN A. BLOMBERG.
E
IDUN 1902 — 429 — ANDRA ANDRA NORDISKA NORDISKA PRESSMÖTETS PRESSMÖTET.
U NDER DEN internationella joumalistkon- gressens dagar i Stockholm utställningsåret 1897 sammanträdde ett antal representanter för den svenska, norska, danska och finska pres- sen och beslöto att för framtiden anordna press- möten för de fyra nordiska nationerna.
En kom- mitté tillsattes " för förslagets genomförande och år 1899 hölls det första nordiska pressmötet i Kri- stiania.
Dessa nordiska pressmöten äga rum hvart tredje år och hafva till syfte att verka för sam- arbete mellan de fyra nordiska landens press i och för tillvaratagande af gemensamma intressen och främjande af kollegial sammanhållning.
Till dessa möten ut- ser hvartdera landet högst 40 dele- gerade.
FOLKETINGSMANNEN O. R E D A K T Ö R E N SIGURD BERG (T.
H.)
A.
J O H A N S E N F O T O.
SAMMANTRÄDE I FOLKETINGETS PLENISAL.
Andra nordiska pressmötet har under den gångna veckan hållits i Köpenhamn och präglats af den kamratligaste stämning de olika landens represen- tanter emellan.
Härtill ha ock bidragit en stor- artad gästfrihet och en hjärtlig älskvärdhet från de danska värdarnes sida, som stå öfver allt beröm.
För de allvarliga förhandlingarna hade folke- tingets plenisal af myndigheterna välvilligt ställts till pressmötets förfogande.
En hel del för pres- sens män mer eller mindre betydelsefulla frågor debatterades här, flere af den innebörd, att de kunna anses komma att främja en verkligt prak- tisk skandinavism.
I intimare beröring kommo FRUKOSTMIDDAGEN V I D FREDERIKSBORGS ARV.
JOHANSEN FOTO.
SLOTT.
JUNCKER JENSEN FOTO.
mötesdeltagarne dock först vid de festliga sam- kväm, som hvarje dag ägde rum.
Bland dessa vilja vi särskildt framhålla Köpenhamns kommu- nalbestyrelses originella middag i den öfvertäckta gården inom det storartade nya rådhuset, journa- listfamiljen Bergs charmanta frukostmiddag i pa- viljongen vid Frederiksborgs slott, denna härliga, nu till ett nationalmuseum förvandlade konunga- borg, Tivolibestyrelsens supé i Tivoli samt de danska pressföreningarnas afslutningsmiddag på det förtjusande Marienlyst invid Helsingör.
I sam- band härmed bör nämnas den 2 timmars åktur genom » skoven » till hvilken staden Hilleröds kom- munalbestyrelse inbjudit mötets deltagare efter den Bergska frukostmiddagen.
Utom dessa officiellafestligheter förekommo flera mera privata tillställningar, bland hvilka särskildt månämnasinnehafva- ren af danska telegrambyrån direk- INRIKESMINISTERN SEN (T.
H.)
.
ENEVOLD ARV.
JOHANSEN SÖREN- FOTO.
— 430 — IDUN 1902 VERS OCH FLYTTADE TILL RÅTTHÅLET FÖR ATT KÄNNA SIG RIKTIGT SÖNDERSLITEN AF VÄRLDSSMÄRTA.
HUR DET VAR BÖRJADE HAN TRIFVAS DÄRUPPE UNDER TAKÅSEN.
SÅ SLOG HAN SIG NED DÄR FÖR ALLTID OCH BÖRJADE GÖRA SIG EN FÖDKROK AF DE KUNSKAPER, HAN EN GÅNG INHÄMTAT I SKOLAN OCH VID UNIVERSITETET.
DET DUMMA VAR, ATT HAN INTE HADE GJORT DETTA FÖRR.
I.0ULOU MARCUSSEN ANNA HVOSLEF DE BADA KVINNLIGA DELEGERADE VID PRESSMÖTET.
tör Ritzaus .. splendida middag- på Skodsborgs bad- hotell vid Öresund.
I samkvämen deltogo en hel del damer.
Bland de vid mötet delegerade märktes endast två så- dana, nämligen fröken Loulou Marcussen, med- arbetare i Köpenhamnstidningen » Dannebrog », och fröken Anna Hvoslef, medarbetare i Kristi- aniatidningen » Aftenposten », båda talangfulla jour- nalister och synnerligen älskvärda damer.
I samband med pressmötet var anordnad en historisk dansk pressutställning af synnerligt stort intresse, den där kunde förtjäna sitt eget kapitel, om ej utrymme saknades.
För de bilder från mötet, som meddelas i detta nummer, hafva vi att tacka vår ärade kollega i Köpenhamn » Illustreret Tidende », hvars redaktör välvilligt ställde sina fotografer till vårt förfogande.
En särskild gruppbild af de svenska deltagarne togs också, men blef ej lyckad, hvadan den måste uteslutas.
Men så komma i stället af en händelse svenskarne bäst till synes i bilden från frukost- middagen vid Frederiksborg.
» SANNA MINA ORD, » BRUKADE BOMANSKAN SÄGA, DÅ TALET FÖLL PÅ KALLES INFORMATOR, » SANNA MINA ORD, DEN KARLEN HADE KUNNAT VARA BÅDE KYRKO- HERDE OCH POLISKOMMISSARIE, OM HAN BARA VELAT! » HAN FÖREDROG SITT KRYP-IN PÅ VINDEN OCH SITT UR- KOKTA HULJONGSKÖTT NERE PÅ HÖRNET FRAMFÖR NÅGON- TING ANNAT.
HVAD SKULLE DET TJÄNA TILL ATT BRÅKA OCH KRUMBUKTA FÖR ATT KOMMA SIG UPP I VÄRL- DEN?
HAN HADE NU EN GÅNG KOMMIT NER, OCH DET VAR BÄST ATT TA SAKEN LUGNT OCH FINNA SIG I SITT ÖDE: DET KUNDE ÄNDÅ INTE ÄNDRAS.
OCH DOCK — HUR MYCKET HADE ICKE KUNNAT VARA ANNOR- LUNDA!
HÖRNET, TA SIG EN SUP, ÄTA RISGRYNSGRÖT OCH SO PÅ DEN TÄNDA JULGRANEN.
HAN SKULLE DÅ KUNNA FORTSÄTTA ATT DRÖMMA OM JULEN I BARNDOMSHEM- MET, OCH SÅ SKULLE HAN SLIPPA ATT SITTA ENSAM.
DET VAR ALLT BÄST ATT GÅ NED PÅ KROGEN.
HAN TOG DEN GAMLA, NÖTTA FELBHATTEN, SLÄCKTE LAMMPAN OCH GICK.
MEN EFTER ATT LYCKLIGT OCH VÄL HA TREFVAT SIG NER FÖR VINDSTRAPPAN, STANNADE HAN MED HANDEN HVILANDE PÅ JÄRNLEDSTÅNGEN TILL DEN FÖLJANDE OCH FUNDERADE.
» OM JAG SKULLE GÅ IN TILL MALMENS OCH SE, HUR DE HA DET PÅ JULAFTON?
— DE STÅ LIKA ENSAMMA I VÄRLDEN SOM JAG. » MALMENS VAR DEN FATTIGASTE BLAND ALLA FAMIL- JERNA I DET TÄTT BEFOLKADE RÅTTHÅLET.
ÄNKEFRU MALM ELLER LILLA ÄNKEFRUN, SOM HON KALLADES AF HYRESGÄSTERNA, HADE LIKSOM OLLE VINTER SETT BÄTTRE D AGAR.
HENNES MAN HADE VARIT KASSÖR PÅ ETT AF DE STÖRRE KONTOREN NERE VID SKEPPS- BRON, MEN SÅ HADE HAN BLIFVIT KÄR I EN AKTRIS, RUINERAT SIG FÖR HENNES SKULL, KOMMIT PÅ BALANS I KASSAN FÖR HENNES SKULL OCH SÅ TILL SIST HÄNGT SIG I ETT BRODERADT SPJÄLLSNÖRE — ALLT FÖR HENNES SKULL.
FAMILJEN, SOM NATURLIGTVIS FÖRDÖMDES OCH FÖRKASTADES AF ALLA SINA FORNA BEKANTA PÅ GRUND AF FADERNS BROTT, KOM TRE VECKOR EFTER KATA- STROFEN SORGKLÄDD OCH UTARMAD TILL DET GAMLA, GÄSTVÄNLIGA RÅTTHÅLET.
LILLA ÄNKEFRUN SÖKTE NU- MERA HÅLLA FAMILJEN UPPE GENOM ATT BRODERA EN MÄNGD AF DESSA SMÅ LYXARTIKLAR, SOM TYC- KAS SÅ FINA OCH ELEGANTA, DÄR DE LIGGA I DE FÖR- NÄMAS FÖRMAK ELLER SALONGER, MEN KUNDE DESSA PUFFAR ELLER GLÄNSANDE SIDENDYNOR TALA, SKULLE DE BERÄTTA ER, ATT DE FÖR DET MESTA UTGÅTT FRÅN KALLA, MÖRKA KAMMARE, OCH ATT SORGSNA, FÖRGRÅTNA ÖGON SETT NED PÅ DEM, INNAN HENNES NÅD DEN OCH DEN KRITISKT MÖNSTRADE DEM MED LORGNETTEN FÖR ÖGAT.
VAR DET KANSKE PÅ DETTA OLLE VINTER TÄNKTE, DÄR HAN SATT UPPE I SIN VINDSKUPA OCH RÖKTE PIPA?
— HVEM VET!
HAN HADE NYSS KOMMIT HEM.
HAN HADE VARIT UTE OCH FLANERAT PÅ GATORNA FÖR ATT SE PÅ FOLK- LIFVET OCH DE UPPLYSTA BODFÖNSTEMA.
DET VAR NÄMLIGEN JULAFTON I KVÄLL, OCH OLLE VILLE OCKSÅ VETA AF, ATT DET VAR JUL, OCH DÄRFÖR HADE HAN GÅTT UT FÖR ATT SE ALLA GLADA OCH KÄNNA SIG SJÄLF SÅ MYCKET MERA ENSAM OCH ÖFVERGIFVEN.
DET VAR VÄL, ATT HAN HADE KONJAKEN OCH KAR- DUSEN MED » GÄFLE VAPEN », SOM MAT-STINA SKIC- KAT HONOM SOM JULGÅFVA ATT TRÖSTA SIG MED.
OCKSÅ HADE HAN PÅ HEMVÄGEN KVISTAT IN PÅ SYLTAN FÖR ATT TACKA FÖR VÄNLIGHETEN ATT KOMMA RÅTTHÅLETS INVÅNARE.
STOCK- IHÅG HONOM, MEN HAN MÅSTE VÄNDA OM I DÖRREN, TY DÅ HAN FICK SE DEN LILLA JULGRANEN MED DE HOLMSSKISSER AF DANIEL FALL- TÄNDA LJUSEN PÅ DISKEN, SÅ KOM DET ÖFVER HO- STRÖM.
NOM SÅ MÅNGA BARNDOMSMINNEN, ATT HAN MÅSTE » OM JAG SKULLE GÅ IN TILL MALMENS? » FRÅGADE III.
UT PÅ GATAN IGEN FÖR ATT INTE VISA KARLARNE DÄR OLLE VINTER ÄNNU EN GÅNG SIG SJÄLF.
OCH HAN OLLE VINTER.
INNE, ATT HAN HADE TÅRAR I ÖGONEN.
MEN UTE PÅ BESLÖT ATT TITTA IN, EFTER SOM HAN ÄNDÅ VAR UTE.
GATAN, DÄR SNÖN FÖLL TYST OCH LÄTT, NÄSTAN SMEKAN- HAN GICK IN I DEN LÅNGA, MÖRKA KORRIDOREN UD V E T ALLT, HVAD OLLE VINTER VARIT.
DE ÖFVER HANS GAMLA HATT OCH NÖTTA BONJOUR, TILL VÄNSTER, ÖPPNADE HELT SAKTA YTTERDÖRREN TILL NU VAR LIAN EMELLERTID PÅ DEKIS.
DÄR HADE HAN DRÖMT SIG TILLBAKA MÅNGA ÅR I FAMILJEN MALMS BOSTAD.
DEN INRE STOD PÅ GLÄNT, HAN BODDE I EN AF VINDSKUPONIA, GICK I LJUSA TIDEN OCH SETT SIG SOM EN LITEN PYS VID DUKADT OCH HAN HÖRDE BARNEN TALA MED HVARANDRA DÄR SOMMARBYXOR OCH SVART BONJOUR HELA ÅRET OM BORD OCH MED OUPPBRUTNA JULKLAPPAR FRAMFÖR INNE.
OLLE VINTER BLEF RIKTIGT NYFIKEN OCH KUNDE OCH SPISADE NERE PÅ HÖRNET HOS MAT-STINA, DÄR SIG OCH MIDT EMOT, PÅ ANDRA SIDAN BORDET INTE AFHÅLLA SIG FRÅN ATT LYSSNA.
HAN HADE MIDDAG OCH KVÄLL GRATIS FÖR ATT HAN ETT PAR HJÄRTEGODA, STRÅLANDE ÖGON — HANS » ÄR DET INTE JULAFTON I KVÄLL, FRITZ? » HÖRDE HJÄLPTE VÄRDINNAN MED RÄKENSKAPERNA.
HYRAN HAN EN LITEN SPÄD STÄMMA FRÅGA.
BETALTE HAN GENOM ATT GÖRA TJÄNST SOM SEKRETE- MORS — SOM LYSTE JULFRID ÖFVER HONOM DET VAR EN VACKER DRÖM.
» VISST! ...
DET VET DU VÄL, SYSTER BRITA 1 — RARE ÅT HYRESGÄSTERNA I DET GAMLA RÅTTHÅLET, OCH N U.
.
.
SÅG DU INTE JULGRANEN, SOM MAN BAR TILL FABRIKÖ- OCH DESSUTOM LÄSTE HAN PRIVAT MED BOMANSKANS NU SATT HAN SOM EN ENSTÖRING UPPE I SIN RENS MIDT EMOT? » SVARADE EN NÅGOT GRÖFRE GOSS- GOSSE.
VINDSKAMMARE MED PIPAN I MUN OCH SÅG PÅ STÄMMA.
OLLE VINTER VAR INTE SÅ BORTKOMMEN SKA ' NI KONJAKSBUTELJEN, SOM STOD DÄR OCH FRESTADE.
DET BLEF TYST EN STUND.
TRO!
MEN TILL SIST STEG HAN UPP OCH BÖRJADE GÅ » FÅ VI INGEN JULGRAN I ÅR, FRITZ? » HAN HADE TAGIT CUM LAUDE I STUDENTEXAMEN FRAM OCH TILLBAKA PÅ GOLFVET.
MAN KUNDE HA » NEJ D Å!
.
.
.
DET VAR MEDAN PAPPA LEFDE, OCH OCH LEGAT I UPSALA OCH LÄST PÅ GRADEN.
MEN TAGIT HONOM FÖR ETT LOKOMOTIV, TY SÅ PUSTADE VI VORO RIKA.
SER DU NÄR MAN HAR BLIFVIT FATTIG, SÅ HADE DET KOMMIT EN KVINNA EMELLAN.
HON HAN OCH BLÅSTE UT VÄLDIGA RÖKHVIRFLAR GENOM SÅ TÄNKER INTE JULBOCKEN PÅ EN LÄNGRE. » VAR DOTTER I HUSET, DÄR OLLE VARIT INFORMATOR.
BÅDA VENTILERNA, NÄSA OCH MUN.
SÅ TVÄRSTANNADE » HVARFÖR DET DÅ? » STUDENTEN BLEF KÄR — JA, MER ÄN KÄR, HAN BLEF HAN OCH FÖRDE HANDEN ÖFVER PANNAN.
» ÄH!
— DU FRÅGAR SÅ DUMT SÅ! » GALEN I HENNE.
OCH SÅ GIFTE MAN BORT FLICKAN » OM JAG HADE NÅGON ' ATT GÅ TILL I ' KVÄLL, » SÅ BLEF DET TYST FÖR EN STUND IGEN, MEN OLLE MED EN FÖRMÖGEN ÄMBETSMAN.
FRÅN DENNA TID SADE HAN SAKTA, MEN DET L Å G EN OUTSÄGLIG LÄNG.
ÖNSKADE, ATT HAN SKULLE HA BLIFVIT FÖRVANDLAD DATERADE SIG DEN TRÅDSLITNA BONJOUREN OCH DE TAN I TONFALLET.
» DET SER SÅ OTREFLIGT UT HÄR I TILL EN JULBOCK MED LÅNGT, SNÖHVITT SKÄGG OCH LJUSA PANTALONGERNA.
OLLE VAR IDEALIST OCH TOG AFTON — KALLT OCH TOMT!
— OM JAG BARA HADE FÖRGYLLDA HORN.
DÅ SKULLE HAN BARA HA GÅTT KÄRLEKEN PÅ FULLT ALLVAR.
HAN BÖRJADE SKRIFVA NÅGON, ATT SLUTA MIG TILL!
JAG SKULLE SÅ GÄMA VILJA TILL DE FATTIGA ... TILL MALMENS T. EX. SE BARN OMKRING MIG OCH FÅ SMEKA DEM. » » ACK!
OM DET VAR NÅGON ÄNDÅ, SOM VILLE GE OLLES VINDSKAMMARE SÅG JUST INTE HELLER IN- MIG EN JULKLAPP! » HÖRDES NU LILLA BRITA SÄGA | Fördelaktig lifförsäkring för kvinnor.
| BJUDANDE UT FÖR ATT VARA PÅ JULAFTONEN.
INGA DÄR INNE.
Lifförsäkrings-Aktiebolaget i GARDINER, NÄSTAN INGA MÖBLER — BARA ETT SKRIF- » TYST! ...
MAMMA ÄR JU SJUK.
.
.
HON KUNDE BORD, EN STOL OCH EN JÄRNSÄNG!
— DET VAR INTE VAKNA! » MYCKET, MEN OLLE HADE VARIT SÅ BELÅTEN ÄNDA OLLE VINTER RÄTADE PÅ SIG DÄR UTE I MÖRKRET, STOCKHOLM.
: TILLS NU, MEN N U.
.
.
NU FANN HAN, ATT DET FATTA- SÅ ATT HAN BLEF ETT HELT HUFVUD HÖGRE ÄN VAN- STIFTADT AF BOLAGEN Skandia, Suea, \ DES SÅ MYCKET, OCH HAN TYCKTE, ATT GASLAMPAN LIGT.
HAN HADE FÅTT DET GALNA INFALLET ATT TROTSA Thule, Victoria OCH Skåne.
\ LYSTE SÅ MATT OCH FLÄMTANDE EMOT JULGRANENS FATTIGDOMENS » JAG FÖRBJUDER » OCH SKAFFA DE SMÅ LIFFÖRSÄKRING UTAN LÄKAREUNDERSÖKNING!
GRÖNA OCH HVITA VAXLJUS DÄR NERE PÅ KROGEN.
VARGUNGAME DÄR INNE BÅDE JULGRAN OCH JUL- DELAKTIGHET I BOLAGETS ÖFVERSKOTTL PREMIEBEFRIELSE VID OFÖRMÅGA TILL ARBETE!
E HVART SKULLE HAN GÅ FÖR ATT FÅ LJUST OMKRING KLAPPAR.
VISSERLIGEN VAR JULBOCKEN BÅNGSTYRIG, SÄRSKILDA DÖDLIGHETSTABELLER ÄRO UPPRÄTTADE FÖR E SIG OCH VÄRMAS UPP AF EN SMULA JULFRÖJD?
.
.
.
DÅ DET GÄLLDE ATT GÅ TILL FATTIGMANS DÖRR, MEN KVINNOR, HVARIGENOM PREMIERNA KUNNAT SÄTTAS E I EN KYRKA?
— DET VAR FÖR SENT!
MAN DYRKADE OLLE SKULLE TA BOCKEN I HORNEN OCH LEDA ' N.
DEL LÄGRE I N FÖR MÄN.
: GUD ENDAST PÅ VISSA, AF LAG OCH FÖRORDNING SKULLE HAN GÖRA!
Formulär till ansökningshandlingar jämte prospekt z tillhandahållas af agenter och ombud samt efter rekvi- z FASTSTÄLLDA TIMMAR, OCH DESSA HADE NU GÅTT MEN HVARIFRÅN TAGA PENGAR TILL ALLT DET HAN sition från denna tidnings expedition.
I TILL ÄNDA.
— • NEJ, DET VAR BÄST ATT GÅ NED PÅ ÄMNADE KÖPA?
JA, DET VAR FRÅGAN.
HAN KÄNDE G De Förenade.
— 431 — IDUN 1902 r t a i m a l e de — et ljuft m n i ne, som förvand a l des l l t b i t e r t.
I Kungl.
H of boktryckeriet | » Si så, her Vinter, se inte så sorgsen ut på j i u l t a e fton d!
å — N i a ha r lad g?
jo.
rt h a v n a d rfö ra r? » glada, hvarför n s j ä l f v a r g H an til s l var s ad e svå ic rm ke o, d m en n n o o g g v i i s ss s t t e e, h ha n o v r- ar- I Iduns Tryckeri Aktiebolag) s fö ak e n i t — v a n, h r de h t on k o ä m nd, es n, åg so o m had e de a t ldrig bru m sti e a någ k o u n n n i t d g e n i o m n n i t g, s o m r 1 2 S t o r a V a t u g a t a n 1 2 bl D i ä h el n t. ne hos Lejas, där han köpt e ^ j H A f ärc U o l f U j r t V V l P r l r i t nn s ä o d l a- i t f e o rn a å t.
F r i t z o c h d o c k a n å t B r i t a, d r k l r t äng h s a e n n l ä h ls ad e at.
ha n an se h t ade någ o n. n n å a gon h, enne, s o om k H s t å t ä r ch ed så sin ha de an.
ho H n enn g es åt f n fö a rbi v n ho n r o m a m r kan a i d a m r m m i i e t k a p p a, t m ed m å H rd o, n e h a h d ad e e ' snu dd at hon v o d i ha i ns ans b ik la te n t kslitn a ed e f t e r i f c i k o r n a — i n t e e t ö r e!
— b a r a t b o n o j u r.
s e t m m s y t an cke had ru e l tob b a a k ra.
r D e e t n va — r inte sin m yc o e k rs n e!
t v lik N e ilti l, r j g ing!
blick, och så hade hon skrat at åt g h n i g m i g s e n å a t g o e n låta sk kv ic il t k a t het, — som h h o enn n es, so m an fö y rs t tö ra rt t. h H on hans M e n a t p a n t s ä t a d e n f ö r — • f ö r a l h d r a m e a l B ib e hål a mä k si a n s tr k o n p å n u j m b l o e c a l k en fa li t f o ch oc o h c in te som en gång likväl svärmat med honom,, l r å ik ta r.
ita h J e b n n e r l i a d e n i g h j d o a n n l g r ö a m t d g om e.
t N h u elt fr l å if ga s d l i t a e mm ans m i er någ o n u o R n- DAGSKRÖN K U I A N.
o, f ö r d e t ä n d a m å e l t k u n d e h o d t v r å h o n e f t e r, m p a a på r n i n g e e r n kr.
os T d i d s e, n m og en sk n u u l e sp lite il s t e n B ha v s l ä d u n k r e ita e l n, r so i m f a l n d u d e ra n d, e än kr n i g efte h enn es nom ha.
ls, Och f r s a å ä t m s i n i l u s i o s a v h a v a r l e l a k t r h o d a a d m em, på och ny så kunde han ju han lö, sa som g i en hade hoppa s t, som hade trot — r n i d g e n r f å r e t.
a g h, an f b a r h k!
a s a » M a m m a s k a i n t e b l i o n d p å m i ö t de upp hufvudet med et ut ryck H j s a jä g lf m sä e t d er e d t en go p d å t le s a e t m p e n », s a d e h a n t i l l s i g f t r o t s k r n i g g c i k de a r f m bleka t, ill h te år b d o t rde sa t, m s m ans u l n t d a en n d e.
ä l p p a r n e o c h o m O ch s d å u sm ög ned han i s p ig ut u r h a t m buren, ä k d ro g anordnat så godt sig göra lät l m il c i a ä n e f r u n h a t e n j p a r e a n n a n o c g k s j l f ed et ju d l s - e åg få i m ede, l fal som treflig s o t t do ut, he o n c n h e n ti ä ll r b d u en ds.
t p il e l ng n ä r m a s e t p a n b t a n k f ö r a t s k a f a s i g D a l a a e, j r. man skul e få se, at O e l ry V k a n n d e a m e t o p d a n nan p is r k es a en e t r k a o d p e parne sig — me a l n ja, de då » H i e t r f ö r g a m m l g i a, o s t i n d s o t d sig på at * köpa julklappar! » såg det lil a bordet med sin b ä l o n dhv si a t i d u k r r i k t i g t u j n i l b u j d a n d e u t, o c h O e l s l g g n e n i g nan lo s f m an n i s g, rve a ra t? » inte låta teet kal na.
rö d j n e e en hel v s i m i t ad m e s, ig n i n i an dör p u j å p b l p o n å c v k ä e rd n n » F r j a a t e i till D O e fa t e l m d V i t r s p e r s o n e ö n i g e H o n k p o å rn h t a i ö ll h l onom upp m e t p e a d nnan ö i fver ögo h a ns o k c o pp et och litet e j l i n e M m al ju s lgra b ostad.
M en e n ha o n ch såg kom s o l n e n h s p i r s o t ppf m e d n n p å a x l f c i v änlig t p le re e p n a de.
sin M en O e l Han hörd å e e i n n d te e.
t H on verk m å- u n a l en af stä p l a k e s ter.
m d s t e u p f r å g a.
t r v ä i l l - J u g l r a d e i t p å g o l f v e t, O e l s a t e l a ig s a k h d a e e f i - te.
n k, H r o o n d nad e äl de öfve i r te sin o o artigh e d t o h c o h nom tac- förse s fa jä d lf e n v y e a d s o te c a rinlju ä s nde i m äss n i d g s k s a t g karn b e, ras k h c h b a h t e n u i t a k e - l s e ig d ed et socker och grädde — och skorpor n l e en.
b J l u k l a l en pparn e v il v e er as h a n n n vän a t m ed a.
n m D s!
s u k g B u i.
n y ö f k i g.
» h D e o t c li h l a ä la r de Kar i s e t ns sock s e k r orp v o i r s!
st — sm ak a ger, på m d en em »!
a rn n en k v ry o a ro de u o t m sig sig, af g fö r d tju e sning, ale o t c H a n f y r a g å n ä n k e f r u u p p o j r t o g ö n l m de k a u f n g d r e ädde n.
e K op m pen a r d ö e rd e fin h a an in te pro v f i ile d n.
bö D r a j d e e t s s to pe la, v ä y rd inna.
u H a n i c k g ö l m n, r a k a r a d s t r a r m m e t s t r å l a d e s a r t o c a h sku d o ör n ka e, strå la n de Le ö ja g s o nen Slu i tlig lju ssken e n t de från lju a s d, e, oc k h som b ö j rkv e il d e en de s n, om form kn as r t ad e o ch sp r e a rn - d a m n g p i h o s.
e n k ä k i l v e r a b e k a n s t k a p m e a, v frå ä n a t e.
d ö e fver ga h m a l om, ga n l a a t h d a ö r n mm a n r e å u te p rto p go till u j sk g l o ra g n en f r ö ed r a e t n få beh v e a t g n å ä m gon n i t g om n h y t n s i t d l o n m å s e t e n, s p a g i l v r e k n r i g s i g s ö ig jd e.
n ö r h an a te v t n e-.
få M h en änge förs s t ig m h å e lt å t an dem dä m r ed uppe M en syn n u, h n ä r lik O e l äl f in åt te d ri e t, tigt som h f a n i s l i g e s e t h a r f m l o a t, e t s n a v k n H s ö t t a c å k a a r a s r- d ju e lk lap p o a c rn e. lik H an h ad e d v arit ju nä k ra ostat l arm g ar vis e s m erlig ot en h, ono n är o B rita bad sträck a te t få sin d a e t » pu g m a l m m m, h v ä l h a d e e m c h a f m d e t t k n ä ö ra d s e te n h a ld n rig äg h d a e d, e ha ly n c s kats mo d rs raga vig- b ro r », ve m e o n d. d H et an var försö e k t e t e l e v n is d s e erlige f n ul t a h a o f e t n lr o in b g it n e, o rh e m s s o a o c h m a l rån h a n d s ro g p er.
pake e e sv n äng p, ols m ka en, så han at kom barnen s a k k u e l e n få oc f h t H a a u s p ig h e e n lil fin up u r t t p ö d n g t rna ur f c i kan och lade t frn il å l vara s n is d t e al d e l e s.
L i l a ä n k e f r u n m ä r k e t h u r d e m f a m f ö r v ä r d n i n a n.
h s a å n v a å r h o e ch spo r n d g e, e, hu r m d e v » k G e t s e d a g e t r o t e n h l är ha å t s b b a a rn en », ma sade ägde h, an » ge me d d et det f o a ch t.
frå H a n g p n n e l ä m y c e t l ä n, d l i a t f a n s ä t m ga m de g i ti e ll n sis s t ak, sak fru ta, M näs a t a n lm!
.
v t ek a c n: å en h ä r h r de n t, b a rn n en!
do — D et B är rita, ten o n ch solda s te å r å t r F r e itz t o l i e c k a å t ä d » S ä g t r o i a t g » a er ro h lig a n g g ubb m ar ot de O ssu e l o t m V.
in O ch a t a c c k f o ö c r h e n n, k v n i g na " ä n lsk åg a o ns n i honom g ö l mm e e r rkl e ig n t, i m a n r n, g å o r m o ä n a l v i l h e t t e r!
.
t k e g å n t v n n e l i t?
en tet tr o e c t h ioårig a arad k e v: n i na n Ne s j!
å.
g ald h r o ig no! » m god ra H k n t an at!
i » reste sig, o t v g ände sin han hat sig och om g, c i k viftad m ot an D s i k s v » d ö r e n.
P å t r ö s k e l n e P å t o n f a l e t k u n d e m a n h ö r a, a t h o n t a l a t g m m a l f s e å lbha v t e a n r h o a c n h s b a o d r e ta:.
s s a n a t d, e at hon hon ju v ä a n r nu säk d e e r n p m å an s, in som s e a t k, i u s d la m en v tid s ed å e de e n r! » ga O » G ä l s i g n c h ä l k l i f s e n M en a l n l: il i a änkefrun skakade på hufvudet och s y ik it n h o e c n h ne, bra s g li t tit hen h n en nes till tro p å fve m ho n u om m d e s v t v c k e e t i g g a r s t a n.
H r ä b o a rta nå n g u, m en hon sk n u e l e j, a a ld ld r ri i g » S ta ko c m k h a m rs n, a sta h c a k ars a O e l rät V n i e t r! » a a t O s l k o n a n n a n — g O!
c h o d e l t.
d j e ar: si d t et hu v fv a u r d h d u j s pare s, ista när il us h i a k m henn e l es b s ö v an o n n, f c i so s i:: B H M s m n u s o m ^ Aktier, Obligationer, Pris- = kuranter, Cirkulär, Plakat, Affischer, i Fakturor, Räkningar m. m. m. m. förstklassigt arbete 1 Billiga Priseri: \ DEN I DAGARNE HEMKOMNA SVENSKA CHACO- CORDILLER-EXPEDITIONEN.
Grefvc E. v. Rosen.
Fil.
lic R.
Fries Fil.
kand. F. Nordenskiöld.
Tj^TT GAMMALT STOCKHOLMSPALATS.
Vår mot gamla stilfulla byggnadsverk så pietets- lösa tid vill med sin omilda hand åter tillintet- göra ett af hufvudstadens åldriga palats — ett af de få, som ännu finnas kvar att demolera.
Det gäller nu det van der Nothska huset vid S:t Paulsgatan, hörnet af Bellmansgatan, som, enligt hvad ryktet förkunnar, ' .är ämnadt att rifvas.
Professor I.
G. Clason har emellertid inom stadsfullmäntige väckt motion om husets inköp för Stockholms stads räkning för att detsamma skulle bli bevaradt åt kommande tider.
Palatset uppfördes i midten af 1600-talet af en krigare af holländsk börd, öfversten Thomas van der Noth.
Då ätten dog ut 1710, såldes det till holländska sändebudet H. W. Rumpf, som lät för- sköna det och göra en stor tillbyggnad, i hvilken den holländska reformerta kyrkan inreddes.
Efter dennes död beboddes det af ytterligare tvänne holländska sändebud, af hvilka den siste 1757 sålde det till holländska reformerta församlingen, hvar- efter det sedermera varit i olika händer och an- vändts till skilda ändamål.
För närvarande in- rymmer det forna palatset bl.
a. en tobaksfabrik, en förberedande skola, möbelmagasin, i källaren en liten ved- och kolhandel m. m.
Trots sitt förfallna skick står palatset ännu — för att begagna professor Clasons ord — » såsom ett af de ståtligaste och konstnärligt värdefullaste exempel i vår stad på en byggnadstyp, som går medelvägen mellan den tidens högadliga palats och det borgerliga patricierhuset, för hvars ut- veckling under senare hälften af 1600-talet och början af 1700-talet det helt visst varit normgif- vande.
Att döma af analogier i detaljbildningen i denna byggnad och nuvarande rådhuset, synas dessa båda byggnader härröra från samma mästare, nämligen Jean de la Vallée », fortsätter professor Clason.
Samma tanke uttalas för öfrigt af arki- tekten Gustaf Lindgren i det stora, på föranstal- tande af stadsfullmäktige 1897 utgifna verket om Stockholm.
Arkitekten Lindgren finner nämligen i den nu borttagna yttertrappan och ornamentiken å midtpartiet af van der Nothska huset » en åter- klang af Jean de la Vallées båda förnämsta ar- beten, riddarhuset och rådhuset, som torde göra det sannolikt att han haft sin hand med äfven i detta gratiösa och fullödiga arbete ».
Förutom bilden af husets yttre, meddela vi ock ett par interiörer från det gamla palatset, nämligen af ett med väggmålningar prydt rum en trappa upp i flygeln samt af audiensrummet för holländske ministern, hvilket senare är försedt med lönndörrar, som öppna sig vid tryckning på en fjäder, hvarvid ett par trappor falla ner.
Trapporna synas å bilden.
Det är således ej underligt att folkfantasien sysselsatt sig med det gamla huset och kom- pletterat dess historia med underbara och hemska sägner, hvadan byggnaden äfven i detta hänse- ende med allt skäl kan kallas märklig.
* TPTT INDUSTRIELLT JUBILEUM.
Det genom sina tillverkningar på pappersindustriens om- råde vida kända Munksjö pappersbruk firade strax före midsommar sitt 40-årsjubileum.
Det var näm- ligen den 20 juni 1862 som Johan Edvard Lund- ström tillsammans med Lars Hierta anlade ett litet pappersbruk yid Munksjön, i hvilket till en början endast omslagspapper tillverkades.
Snart utsträcktes dock tillverkningen äfven till förhyd- ningspapp och takpapp af asfalt.
432 IDTJN 1902 Är 1869 öfvertogs bruket af O. Ljungqvist, un- der hvars energiska ledning etablissemanget ut- vecklades till ett världsindustriföretag.
Genom oupphörliga köp af jordområden och lägenheter utvidgades bruket, så att det i när- varande stund utgör en stor jorddomän, nya fa- brikshus, det ena större, solidare och prydligare än det andra, uppfördes, likaså ett furstligt inredt corps de logis och en storartad kontorsbyggnad, de gamla, små maskinerna utbyttes mot stora och moderna, och under tiden blefvo fabrikaten allt mer fullkomnade och vunno allt mer ökad afsätt- ning öfver hela jorden.
Ljungqvist köpte bruket med två tomma händer, men lämnade det vid sin död i december 1896 skuldfritt åt sin familj.
Fabriksdriften skötes nu af disponenten Karl Hård af Segerstad.
Jubileet blef en anslående högtidlighet ej minst därigenom att under detsamma en utdelning af Patriotiska sällskapets medaljer ägde rum till 139 personer bland brukets arbetare.
Vi meddela i dagsnumret en totalvy af bruket samt porträtten af de båda män, hrr J.
E. Lund- ström och O. Ljungqvist, som genom sina arbets- insatser skapat och utvecklat anläggningen, så att den uppnått sin nuvarande höga ståndpunkt.
samma i vårt dagsnum- mer.
Taflan, af ansenliga dimensioner, är på be- ställning af ägaren till Julita gård i Söderman- land, löjtnant Arthur Bäckström, i Amster- dams Rijksmuseum kopierad efter det där befintliga, af den berömde holländske konstnären Allart van Everdingen i början af 1640-talet målade origi- nalet.
Målningen utgöres af en utsikt öfver det som tillverkningsorten för Gustaf II Adolfs läder- kanoner bekanta, 1627 anlagda, men redan 1663 åter upphörda Julita bruk, som låg på det nu- varande Fågelsta mark.
I förgrunden synes, med betydlig frihet i beräkningen af afstånden mellan de olika byggnaderna, Julita och Gimmersta då- varande, rödmålade och, enligt våra begrepp och för att vara bostäder för högadliga godsägare, skäligen enkla herrgårdshus, och mellan dem ser man Julita gamla, sedan om- och tillbyggda kyrka i sitt ursprungliga skick.
Med stor detaljrikedom återges de olika bruksbyggnaderna: masugn, smedja, gjuteriet för järnkanoner (läderkanoner- nas tid var, då målningen utfördes, redan förbi) och målningen, hvars värde i främsta rummet är rent kulturhistoriskt, lifvas af en mängd figurer, sysselsatta med olika slags bruksarbete, torfupp- tagning, körslor, rodd o. s. v. — allt åskådlig- görande lifvet på ett svenskt bruk för 260 år sedan.
S V E N S K E IDUN S AF O M S T R E I F E R E HELENE BRUK FÖR 260 Å R SEDAN.
EFTER EN TAFLA AF A L L A R T VAN EVERDINGEN.)
FÖR LASSEN.
OM BEKJENDT er ikke disse meget yn- d e d e) i Norge, hvad vel neppe nogen kan fortänke os i, såsom omstreifere sj elden er yndede, af hvad nation de så end er.
Men når j e g her sender Idun ' s läsere nogen små skisser af svenske omstreifere, så er det natur- ligvis ikke da for at klage på dem.
Thi uagtet j e g bor i en bygd, hvor der färdes mange omstreifere, og visselig de fleste af disse er svenske, så har jeg aldrig oplevet noget k j e d e l i g t) med dem eller personlig modtaget noget ubehageligt indtryk af dem.
Tvertimod.
De har ved sit höflige väsen og sin höviske ydre opträden ofte rent ud sagt bedåret mig og fåt mig til at anstille sam- menligningen mellem en slig slusk og mine kjäre landsmänd i adskillig höiere stilling og stånd, sammenligninger, som desvärre ikke 2 3 JCLITA 1
IDUN 1902 — 433 — t ni II ni ni i r &gt; T &gt; m i MUNKSJÖ P A P P E R S B R U K S 4 0 - Å R S J U B I L E U M.
faldt ud til de sidstes fordel.
Sålänge vi b e v ä g e d) os » på y t a n », forstås.
Skulde vi få istand en » mandjevning » °) mellem svenske og norske, som gjaldt) den indre gehalt, så båber i eg, vore norske med äre knnde del- tage i kampen.
Men det er ganske märkvärdigt med denne store f o r s k i e l) i ydre opträden bos de lavere) klasser i Sverige og Norge.
V i sknlde da väre så näre stammefränder og leve under så temmelig lige livsforholde, ialfald udover kndsbygderne.
Skulde grunden kunne söges deri, at Sverige har en adel, en hel stor stånd, som gjör krav 4 6 7 8 UTSIKT AF B R U K E T OCH P O R T R Ä T T E R AF DESS A F L I D N E C H E F E R.
hed med en adelsstånd her i landet, så tror jeg nok, at j e g heller f o r e t r a k) adskillig m a n g e l) på ydre opträden!
Muligt kunde det vel også väre, at alle de svenske soldater, som i trediveårskrigen og andre krige tilbragte år af sit liv ude i de store kulturlande og der lärte höviske seder, kan ha ladet dette gå i arv fra slägt till slägt?
Men p u d s i g t) er det att j e g er lige så lidet tillböielig til at ville udlede noget gode af krigerfärd, som af det at ha en adelsstånd!
Så det ser ud som om j e g bare kjörer mig fast med mine grunde; og det er vist derfor bedst, at jeg holder op med at söge efter flere u 1 2 13 H.
H O L M, JÖNKÖPING, FOTO.
sådanne, og bare slutter med at ndtale min oprigtige beundring for det nydelige) svenske väsen — heri også indbefattet mine venner omstreiferne, som jeg altså skulde for- tälle) om.
Numer 1 var til at begynde med ikke vi- dere imponerende i klädedrägt!
men det kan man j o heller ikke vente af en slusk, selv o m han aldrig så meget er i besiddelse af den svenske savoir vivre.
Men så meget mere faldt den måde,) hvorpå han förte sig mig i öinene.
Han havde vandret over fjeldet fra Gud- brandsdalen og så trät og sliten ud.
Ikke destomindre reiste han sig let og belevent da jeg k o m ud i kjökkenet, gjorde et buk, som det vilde tat år af vore » indfödtes » liv for at läre, og falböd) yderst höfligt nogen » gal- vaniserade » tingester til at hänge t ö i) på, » o g som frun kunde vara alldeles säker på inte rostade. » u 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 Såvidt j e g husker,) var det ingen mangel på slige her i huset, men j e g fölte mig stråks oplagt til at afkjöbe ham » hele lageret », så oplivet blev j e g v e d at träffe en s å beleven, middelaldrende herre heroppe!
Det var ikke mere end så, jag fölte mig generet over at skulle gi ham de f å usle örer de kosted.
V i havde netop bagt bröd, som lå duftende og indbydende på kjökkenbänken.
Med en discret blik bort på disse s p o r han så, om frun vilde sälge ham et.
Bevars vel, j a!
j e g havde när forsikret ham på at behandles höfligere end andre, og som derfor har oplärt den simple mand til et höfligere väsen?
Nå — vi demokratiske norske er ikke meget tilböielige) til at ville udlede noget gode fra det at ha en adelsstånd, men kanske den alli- gevel her har affödt et g o d e?
Og h v i s) dette er grunden, så havde jeg när sagt, at den indeholder en slags tröst for mig.
Thi, hvis j e g skulde kjöbe den simple mands höflig- 9 FRÅN 2:DRA ALLMÄNNA SVENSKA FREDSMÖTET I ÖREBRO 1.
27 28 JUNI.
MÖTESFÖRHANDLIN- GARNA I ADOLFSBERGS BRUNNSSALONG.
1 0 2 FRÅN U T F Ä R D E N T I L L ENGELBREKTSHOLMEN.
A.
B A R R, Ö R E B R O, F O T O.
[DUN 1902 - 2 0 21 at hele min rnöisommelige) d a g s b a g s t) stod till hans fulle disposition!
Men da vi så kom til det hildne a) spörs- mål om prisen på mine bröd, imponered han mig nästen allermest.
Istedetfor at gjöre som vore infödte sikkert vilde gjort, forsigtig at spörge med näverne dybt puttet) i lommen) og b e l a v e t) på at prutte med mig til ver- bens ende, om min pris skulde förekomme dem ublu:) » A m y e tar du for ' så! » * (Hvor meget tar du for disse), gjör min svenske ven sit eleganta buk, som får mig til at glem- me hans stilling og stånd som omstreifer, räkker handen med de nys erhvervede) pengestykke i höfligt bort til mig og ber » frun ta sig betalt », uden e n g a n g ' a t nävne prisen.
Helt b e f i p p e t) over en så gentlemanlike op- försel af en landstryger griber j e g forfjamset) en tiöre, uden at ha mod til at b y ham brödet gratis, hvad der naturligvis havde väret min mening!
2 2 2 2 2 S 2i 2:) 2 e 27 28 Meget oplivet over at ha väret i så » godt selskab », kommer j e g så ind igjen og holder et storartet foredrag om de svenskes medfödte verdens-mandsmanerer, vistnok en fölge af adelens, trediveårskrigens, o. s. v. — formo- den tlig noget af det samma, som » Iduns » läsere har fåt til indledning idag!
Numer 2 gik omkring og fortinned kobber- kjedler, istandsatte paraplyer, lamper og lig- nende.
Han havde også de obligate land- strygerfiller,) men var ung, blond og slank) mens min middelaldrende herre » så ud til at » ha en smule anlag for embonpoint.
Min nye svenske ven var forresten helt igjennem i en anden genre, sån lidt i fin-de-siécle-stilen: blaseret, ligeglad, lidt nonchalante i sit väsen, men altid passende på ikke at gå over stre- gen for, hvad der passer sig for en mand med kultur og verdensmandsviden.
2 9 8 0 Nu pleier j e g sjelden la sådanne omvan- kende håndverkere få noget arbeide, da jeg har opdaget, at de som oftest farer med fusk og gjör dåligt arbeide.
Men — naturligtvis, fin-de-siécle-svensken får mig til at finde frem en gammel kobberpande med yderst tvilsomme rester af förtenning.
Let og scenevant arrangerer han sig oppe i bryggerhuset.
Det blaserede svinder lidt efter lidt og gir pläds for en flöitende) og munter » farende svend ».
Jeg ser interesseret til, gjör mine studier, mens jeg lär mig konversere, let og legende som i de franske saloner, förekommer det mig nästen, i forhold til vor vante bygdekonversa- tion.
Er selv naturligtvis aimable og åndrig vertinde å la — ja, hvilket forbillede skal j e g velge at sammenligne mig med v e d denne anledning?
Madame de Stael?
Eller?
Nå ja, det kommer igrunden ikke sägen ved, uden forsåvidt, att det var vor svenske omstreifer, som fik disse slumrende konversationsevner hos mig til pludselig at bryde freml 3 1 Imidlertid blir min kobberpande blankere og blankere.
Vi beundrer den i fällesskab,) bruger smukke) billeder o m den ästhetiske glade en blank kobberkjedel forvolder os, for- uden den trygge materielie glade ved at väre befriet for kobberforgiftningens rädsel.
I afskedens bevägede stund spor min sven- ske ven mig — sån let henkastet — om frun skulde ha et par gamle underbenklär efter pastoren?
Gid,) så flau) j e g blev!
Som vore » JBack- fischer » siger.
Et sligt spörsmål midt oppe i vor åndrige konversation!
Men j e g måste ind- römme) at han havde klaret også denne över- gång på en glimrende) måde, forsvinder skyndsamt for att at undersöge sägen — för 3 2 s s 3 1 S 5 s (i S 7 * I fjeldbygderne siger man endnu » du » til allo.
Verksammaste och mest styrkande näringsmedel för vuxna o c h barn.
Med glänsande resultat förordadt a f Läkare-auktoriteter.
Stärker närverna och förhöjer kroppsbyggnadens alla delar.
434 — all del, en fin-de-siécle mand kunde da ikke undväre dette plag!
s s • ' Jeg er bange) for at j e g fölte mig stärkt fristet, til at ta et par af min mands nyeste og endda gjöre en höflig undskyldning for, at jeg ikke kunde skaffe ham et halvt dusin sån i farten.
Istedet derfor nöied jeg mig med at finde tre temmelig forkomne af en äldre årgång, idet jeg omhyggelig) sögte at skjule) fillerne.
» För all del, han beböfde icke så många! » En hadde varit nog.
Men frun indså nok, at man sån på reise kunde komme i forlegen- hed for ombytte, vanskeligt at få v a s k e t) i rette tid, o. s. v.
?
8 i) 4 0 4 I Bevars vel, j e g förstod alt til punkt og prikke; på reiser leved man altid sån lidt å la zigöiner, og jeg vilde väre henrykt, om j e g denne gang havde kunnet hjälpe ham ud af forlegenheden — — — pludselig blir vi af- brudt i vore gjensidige forsikringer og for- klaringer ved en voldsom dur.)
Kjökkenpiben bränder med flammer og gnister höit over taget!
Ude blåser en lystig vårvind, så dette kunde bli mindre hyggeligt.
Men svensken får nu anledning til at vise sig fra en ny side.
Han opträder som routi- neret brandmand, får fat i en stege med en her uanet fart og snarrådighed, og er i det hele fuldständig situationens herre.
4 2 Ude på gården er netop konfirmantgutterne forsamlet.
Af disse organiserer han nu et redningscorps, som kommanderet af anföreren, klätrer rundt på taget i strumpelästen.
Hvad de egentlig udretted deroppe, » brandmanden » og hans corps, ved j e g den dag i dag ikke, for branden gik vistnok sin egen gang og slutted ikke för piben var renset for sod.
Men det hele tog sig virkelig flöt og storartet ud, gav indtrykket af et » brandväsen » og bero- ligede l gemytterne.
* *) Bagefter, da alt var vel over, critiserede brandanföreren flere ting ved vore pibers kon- struktion, manglen på tilsträkkelige stiger, bötter og slänger.
Vi hörte b e s k j ä m m e d e) og forlegne til — desvärre det stod meget ilde til m e d vort » brandväsen », noget, som vi da sögte at få over på » norsk bygdestel » i det hele.
Og med et lidt overlegent, men også overbärende smil som det sömmed) sig en mand ude fra de store europäiske kul- turforholde, gjorde han sin afskedskompliment og forsvandt.
med de tre fillede n o k s a g t e r) i en pakke under armen.
4 3 4u 4 7 is Nogen dage efter bruger j e g min fortennede kobberpande.
Men — ja, j e g tror ikke, at mine svenske läsere blir mere bedrövede og skamfulde på sin landsmands vegne end jeg blev ved at se, at — hele fortinningen .for- svandt med det samme!
Det er j o forresten ikke så greit » sån på reise »; man kan så let komme til at mangle en eller anden liden ingredients!
Den tredie af de svenske omstreifere, j e g vil fortälle om, udmärked sig egentlig ikke ved belevenhed.
Men j e g tviler ikke på, at han — om slutningen af denna historie om ham er rigtig — kunde ha stillet sine for- g j ä n g e r e) aldeles i skyggen; Vi var netop blit opskrämt ved et uhygge- ligt mord på et skydsskifte) lige i vor när- hed.
En omvandrende fähandler var pludselig under opholdet der blit sindsforvirret og havde uden spor af grund dräbt sin kamerat.
Noget lignende var aldrig för händt i vor fredelige bygd, så vi var i höi grad opskrämte og mis- tänkte hvereneste omstreifer for at hunne bli gal og udföre et mord.
Just i disse dage kommer en svensk om- streifer ind i kjökkenet på prästegården.
Også 49 5 0 SANATOGEN denne var fallet og slusket at se på, men i den grad at han stråks virked uägte på mig.
Han ligned nemlig en kostumeret slusk, en slig, som opträder på scenen og for effek- tens skyld er så fillet, at en virkelig slusk aldrig skulle ville nedlade sig til en slig over- dreven grad af flller.
Hans frakkeärmer) f. eks.
var bare en bundt af traser, som hang ret ned.
Dertil var hans väsen uhyggeligt.
Han sad og så ned, sa intet men skuled) af og bort på os.
Jeg kunde ikke andet end föle ' mig ilde til mode — end om han havde en kniv, vel förvaret under fillerne!
51 r&gt;2 r 3 Pludselig siger han, uden at se op og med en monoton stimme: » Fleskebiter og potatis. » » H v a d?
» siger jeg.
» Fleskebiter og potatis. » Nu syntes jeg, det var så uligt en svenske at be o m mad på denne ubehövlede måde, bare at nävne sine yndlingsretter op, at jeg fik min mistanke om, at der måtte väre noget i veien med manden, end yderligere forstärket.
För at höre om han ikke havde åndsevner) nok til at udvikle themaet » fleskbiter og po- tatis » lidt mere,spurgte j e g: » Ja,men hvad d e?
» 5 4 » Det skulde väre godt at få lidt. » » A ja.
Men jeg har desvärre ikke fleske- biter og potatis i dag.
Risengrynsgröd har vi netop kogt, vil de ha en tallerken af d e n?
» Han skuled op og mumled noget, som j e g tog for et » ja tak. » Jeg öste gröden op og satte den föran ham på bordet.
I det jeg vender mig, ser j e g et nästen umärkelig smil fare over hans ansigt.
Jeg fölte mig ubehagelig berört og blev mere og mere vis på, at enten var det en forklädt sköier,) eller han var ikke rigtig klog.
5 5 Han sätter sig til at spise, tar nogen skeer, reiser sig så plödselig leende, styrter ud af kjökkendören, render storleende, ja t v e k r o g e t) af latter over gården, förbi fjöset,) hvor b u d e i e n) af forskräkkelse over dette use.1- vanlige syn som en raket farer ud af en liden bagdör i fjöset og hopper bent) ud i gjödselhaugen, mens gårdsgutten, som stod ude, da svensken for ud, först blev stående mållös af forbauselse og så får et latteran- fald) lige så voldsomt som vor besynderlige gjästs.
Lidt efter lidt smittes vi alle af latte- ren og står leende og fölger med öinene sven- sken, som i sträkt gallop render bort over veien og ned på nabogården).
r,e 5 7 58 6 9 6 0 c l Det var en, som gik om for moro skyld, eller han var splittergal, blev vi enige o m.
Siden hörte vi historier om ham fra alle gårdene.
Han var ikke den han gav sig ud for.
Under fillerne havde han fint undertöi; hans händer var påfaldende hvide og soig- nerede.
» Og huden på halsen, » sa en kone til mig, » aldrig skulde du set slig hud på en slusk! » Da vi så nogen tid efter hörte, at der i aviserne skulde ståt en historie om en svensk löitnant, som havde indgåt et väddemål) med sine venner om at han skulde gå som gesell gjennem hele Norges land, trodde man her fuldt og fast, at dette var löitnanten.
Og om det nu virkelig var så, beklager j e g meget at j e g den eneste gang, jeg har havt den äre at bevärte) en svensk officer, skulde komme til at gi ham bare risengrynsgröd, til- ogmed serveret på kjökkenbordet.
Og j e g vi] altid anke) på at jeg ikke kunde skaffe ham hans yndlingsretter,) fleskebiter og potatis!
6 2 6 S e i 6 5 ') Då den äfven här i Sverige högt uppskattade författarinnan fru Helene Lassen haft vänligheten sända oss ofvanstående intressanta uppsats, ha vi bo- slutit meddela den på originalspråket, därmed till- mötesgående en från många håll uttalad önskan, att Idun då och då ville publicera en skildring på bro- derlandets tungomål, till främjande af en praktisk skandinavism och ökad förståelse af dess litteratur.
Prospekt sändas gratis o c h franco g e n o m General- agenturen Josephson &amp; Reteike, Göteborg.
Erhålles å alla apotek o c h kemlkalleafrärer T i l l v e r k a r e: B a n a r * C: o, B e r l i n S. O-
— 435 — Med de ordförklaringar, hvarmed vi försett fru Lassens manuskript, tro vi ock, att det icke skall erbjuda några nämnvärda svårigheter äfven för de vid läsning af norska mera ovana.
Och börja vi då med att tolka själfva titelordet » omstreifere », som på svenska betyder detsamma som vårt, » luffares,) omtyckte,) ledsamt, tråkigt,) rörde,) täfling,) gällde,) skillnad,) lägre,) böjda för, hågade) om, ") föredrog,) brist,) lustigt, ") behagliga,) berätta,) sätt, ") utbjöd,) kläder, ' ' • ') minns,) mödosamma.)
bakning, a) ömtåliga, ' - " - ') stoppade,) fickan,) beredd, oblyg,) för- värfvade,) förbluffad,) i häpenheten,) trasor,) smärt,) hvisslande,) gemensamt,) vackra,) utrop: kors, ack, oj, o. s. v. °) flat,) medgifva,) lysande,) rädd,) noggrannt,) dölja, ") tvät- tadt,) dån,) lugnade, ") sinnena,) skamsna, '; öfverseende, ") anstod,) » onämnbara », * ") före- gångare,) gästgifvaregård,) rockärmar,) sneg- lade,) kände,) själsgåfvor,) skojare,) dubbel- böjd, j ladugården,) ladugårdspigan,) rakt, " °) skrattanfall,) granngården,) vad, °) servera,) gräma mig,) älsklingsrätter.
2 6 3 G 4 7 10 16 9 1 2 1 3 1 6 1 8 20 21 S3 2 2 24 2 7 80 8 2 (i 2 8 S1 29 32 33:, J 3 37 38 4 2 3B 3 9 4 0 4 3 4r&gt; 6 4 S 5 0 5S 51 0 4 52 5 5 67 5 6 6 S 59 01, !4 6 2 3 e 5 KAMRATER.
TILL MIN HUSTRU.
U RÄCK, KAMRAT, mig varm din hand, så dra vi lasset samman väl ända upp till brantens rand.
Vår färd skall gå med gamman.
Om tungt det blir på stenig stråt, om skurar falla strida, stor sak!
om blott vi följas invid hvarandras åt sida.
Stor sak!
vår kärlek varm och ren är styrkedryck på färden, den rödjer mark o c h bryter sten i tunga arbelsgärden.
Och blir du trött på brännhet stig på hedar tiomila, då tar jag dubbla tag för dig, o m du vill foten hvila.
Och svikta m o d o c h kraft hos mig och blir jag trött att strida, jag hämtar m o d igen hos dig ur dina ögon blida.
Så räck mig trygg, kamrat, din hand, så dra ' vi lasset samman väl ända upp till brantens rand.
Vår färd skall gå med gamman.
GÖSTA YDSTRÖM.
öfvergifvenhet uti sig — den frös och skalf — språket flöt fram på det tyska modersmålet, in- flickadt nu och då af ett svenskt ord, när han kanske påminde sig det främmande landet och min närvaro, och de alltid oroliga händerna rörde sig nu än oroligare, liksom för att understryka hvarje ord, ge eldens hastighet och flygande glöd åt hvarje passionerad sats.
* » Ach — ers högvälborenhet, jag är född i det olyckligaste land som Abrahams Gud någonsin låtit sin sol uppgå öfver — i det arma Litaven — i det land, där den ryska terrorismen härskat tyngre och obotligare än någon annanstädes i det stora ryska tsardömet, — i detta land, där vi judar också varit hårdare förföljda än i något annat land.
— Matade med minnen från den tid då allt skimrade, växte jag och min syster upp i vår fars hus i Vilna, där vi alltid så vidt det varit ess möjligt sökt lefva på fädernas vis — vi höllo lagen, vi fastade, vi offrade påskalammet åt härskarornas Herre, hvars hand ändock skulle hvila så tungt öfver oss fattiga, brännmärkta judar; och vi sökte äfven älska detta olyckliga land, som fädernas Gud gifvit oss att bo uti, och vi sökte med landets söner lära oss hata inkräktarne och våldsmännen; min syster — till olycka för oss alla — lyckades häruti ända till fullkomlig- het.
Med mig var det däremot annorlunda, mina känslor i detta afseende blefvo blott reflexrörel- ser — och mina tankar dröjde hellre vid ced- rarne på Libanon, grafvarne i Josaphats dal och i längtan att någon gång komma i tillfälle att få gråta vid Salomons mur, än de hade lust att syssla med konspirationer och sammansvärjningar.
Det var hårda och svåra tider under hvilka jag och min syster växte upp, tider under hvilka det ford- rades af hvarje och enhvar att vara endera för eller emot — tider under hvilka man till och med borde frukta skuggan af sina egna tankar.
Men som jag nyss sade eder, nådig herre, jag-höll mig helst aflägsen från allt detta, visserligen kände jag sympati med det arma kufvade landet, men jag kände ej något begär att uppoffra mig för det, ingen lust att deltaga i de politiska agita- tioner, som med sin fruktansvärda eld brände alla sinnen.
Under sina många resor i främmande länder hade vår far förvärfvat ett sällsynt och dyrbart bibliotek, och i den mörka kammare, där han förvarade det af de förnäma, polska herrarne så mycket åtrådda purpurklädet, gömde han äfven sina dyrbaraste böcker, utsökta judiska och ara- biska handskrifter.
När han såg min oeftergifliga håg efter böcker och läsning, fick jag redan vid helt unga år inträde i detta min fars sanktuarium, och han lärde själf mig stafva ur de gamla ur- kunderna, men, då hvarken han eller rabbinen i vår synagoga längre hade något att lära mig, skickades jag till universitetet iVarzava; jag var då aderton år.
— Liksom man vid denna tid med förkärlek idkade de exakta vetenskaperna vid de ryska universiteten, så var det äfven här, man studerade dem äfven i Polen med brinnande håg, särskildt kemi och fysik.
Jag fann dock ingen lust i den allmänna vetenskapliga hänförelsen i denna riktning, som min humanistiska uppfostran lämnade fullkomligt kall och oberörd, och öfver- lycklig att nu så mycket jag ville kunna få öfver- lämna mig åt mitt älsklingsstudium, hängaf jag mig, blind och döf för allt annat, åt studiet af de semitiska språken.
Att jag, juden, ej sågs med välvilja vid universitetet var naturligt, liksom det var naturligt, att man tålde mig blott med förakt, men det var så mycket annat, som vid denna tid upprörde sinnena, — som skalf och sjöd i luften, — att det att vara jude nära på blef en sak i sekunda — utan betydelse.
Denna — trots all yttre oro — den lyckligaste tiden i mitt lif skulle dock snart få ett slut.
Huru stor dröm- MOSÉ ISRAEL.
SKISS F Ö R I D U N A F mare jag än var, och huru uteslutande jag än hängaf mig åt mitt eget, jag kunde dock ej und- MARIA JOUVIN.
gå att lägga märke till den revolutionära högsjö, hvars böljor började svalla allt högre och högre FORTS. FR. FÖREG.
N:R. öfver hela landet.
Var det oförlåtligt att vara född hebré, så var det ett brott, ett nidingsdåd, EN DE DJUPSVARTA ögonen med den att ej sälla sig till deras led, som blott brunno ömma blicken sågo förbi virrvarret utanför efter att få offra sitt lif i kampen för frigörelsen.
rutorna — hvilket för stunden förlorat all sin betydelse af tung verklighet — och in i det Ach — ers högvälborenhet, äfven jag blödde gråblånande dunklet, som sänkte sig mellan de • för det sargade, intill döden förorättade polska gamla almarne i gatans aflägsnaste perspektiv, folket, men jag kunde ej göra deras sak till en och hvarur ett stilla regn redan börjat falla, in- lifssak för mig, jag var klen och svag, till karak- väfvande i sitt fina töcken en nyss tänd gaslykta, tären var jag rädd och blyg — hvad skulle väl som i dyster och håglös inåtvändhet blinkade fram en fattig jude också kunnat uträtta — rädslan mellan de här och där redan gulnande träden.
Och var i mitt blod, och när jag såg, hvad man ford- i den exaltation, i hvilken den lille juden nu be- rade af mig — när en kväll tvänne polska stu- fann sig, svallade hans hjärta öfver under det denter infunnit sig i min bostad med en packe starka behofvet att fritt få utgjuta sig, och hans revolutionära flygskrifter och tidningar, som jag låga — nästan alltid hälft hviskande stämma, som under förklädnad skulle försöka insmussla i de endast rörde sig i mellanregistret och endast med polsk-ryska gränsprovinserna — flydde jag redan halftoner, fick under denna exaltation, som forna samma natt och återvände till Vilna.
Rädd och minnen framkallade, något af ett snyftande barns upprörd ankom jag till min fars hus, där jag blott M IDUN 1902 | Förnämsta tvättmedel 1: I äro och förblifva dock vid finare tvätt i HYLINS Ekonomi-Tvål i \ och vid gröfre tvätt (byk) I HYLINS Prima Tvätt-Tvål I än mer skulle oroas och mina nerver uppskakas genom den fullständiga förändring, som försiggått med min syster under min frånvaro.
— Nådigaste herre, om ni visste, hvad hon varit, hvad hon var, och hvad jag var, ty allt det som var hon, det borde ha blifvit jag, allt det som var jag, det borde ha blifvit hon.
Inte det yttre, nej — nej, det inre — det inre, ty inom denna bräckliga, svaga kropp rörde sig en mans starka själ, skarpa förstånd och okufliga mod.
— När jag på denna ödesdigra afton efter långa dagars och nätters mattande flykt steg in i min fars hus — när jag halfdöd af trötthet raglade in i den långa, låga sal, där vi förr brukat samlas alla aftnar för att höra vår far berätta den gamla — men aldrig för mycket hörda berättelsen om det ljusstrålande Jerusalems dag, som föregick den långa, långa natten, på hvilken ingen ände synes — när jag inträdde i detta rum, där jag väntade att finna dem båda, som lifvet gaf mig kärast, och mötte endast henne ensam — mötte den genomträngan- de blicken från de kära, blåa ögonen, hvilkas glans brände tvärs igenom mitt hjärta, då förstod jag, att jag mistat henne för alltid, förstod att hon blifvit underrättad om min nesliga flykt och kände min feghet och förstod, att hon väntade mig här i detta ögonblick för att med ögon, klarare än serafernas, säga mig, hvilken stackare jag var, förstod, att hon var förlorad för sitt hem och sitt folk — och förstod också, att de blodröda vågor, hvilkas sorl redan hördes närma sig i fjärran, skulle dränka oss alla — att moabiternas svärd ännu en gång skulle sköfla Israel.
— Efter åtta månaders skilsmässa hade vi intet att säga hvarandra — icke en hälsning att byta.
För- skrämd och med tårarna störtande ur mina ögon uppsökte jag vår far för att få den förklaring, som ju dock ej behöfde gifvas.
Jag fick veta, att hon tillhörde de ifrigaste propagandisterna, att hon öfvergifvit fädernehemmet och arbetade på en fabrik för tillverkning af artificiella blommor, att hon mottog intet understöd, ingen hjälp.
En gång i hvarje vecka syntes hon i vårt hem för att efterhöra vår fars hälsa — den olyckliga — dock kom hon aldrig in, utan stannade i det lilla huset i trädgården, som vår mor före sin död lå- tit inreda efter mönster af den boning våra fäder en gång i gamla tider ägt i Damaskus — ett hus med mattor på taket.
Dit kom hon en gång i hvarje vecka, och här hvilade hon ut för ett par timmar under den glänsande, blåa himmeln, fjär- ran från fattigkvarterets osunda ångor och fabri- kens instängda, kvafva luft, hvilade — vaggad af det sakta plasket från Velias dämpade vågor, hvilka slogo mot vår trädgårdsmur och susade genom de blommande pilhängena, som doppade i vattnet, här hvilade hon på de på trädgärds- husets tak utbredda mattorna och lyssnade till vår far, som bad sin Kol Nidre invid hennes huf- vud.
Och hon kom blott för att höra detta — inga böner — inga hotelser — ingen öfvertalning kunde förmå henne att stanna och öfverge det lif, åt hvilket hon ägnade sig med hela glöden af sin brinnande själ.
Vecka efter vecka sågo vi henne komma, vecka efter vecka bad min far vid hennes hufvud, men vågade aldrig häjda henne — vågade aldrig bedja henne stanna.
Gång efter gång blef hon allt genomskinligare — hennes hosta allt torrare och mera genom- trängande, ty ovan vid det umbärande lif hon valt, utvecklade sig genom öfveransträngande arbete och dålig kost snabbt det bröstlidande hon ärft efter sin mor, men gång efter gång var hen- nes uttryck lyckligare och frimodigare — hennes ansikte allt mera förandligadt.
För hvarje gång hon väntades, bar min far själf till det litla träd- gårdshuset de läckraste rätter och de mest styr- kande viner och uppdukade dem mellan doftande blommor på husets tak, men hon lämnade det allt- sammans orördt.
— Min fars hjärta blödde och mitt bäfvade.
(Forts.)
— IDUN 1902 Fredag: O v a tatispuré; l i n, Nytt, patenteradt äggkonserve- ringsmedel.
Föreståndarinnan för Fackskolan för huslig ekonomi i Upsala, fröken Ida Norrby, intygar den 31 januari 1902, att af ägg, som i början af ok- tober 1901 konserverats med Ovalin, hvitan godt kunnat slås upp till skum samt att äggen for öfrigt i likhet med färska ägg kunde användas såväl till förvaring som steknin^ och löskok- ning (förvaringstid 4 månader).
Lektorn vid TJltuna Landtbruksin- stitut Hr E.
Peterson, intygar, att ägg som konserverats med Ovalin och förvarats 1 år och 3 dagar vid prof visat sig lika med färska ägg såväl till smak, lukt och utseende, samt att efter kokningen intet spår af det använda konserveringsmedlet kunde upptäckas.
Aktiebolaget OVALIN, Upsala.
Partiförsäljning genom Henrik Gahns Aseptin Amykos Aktiebolag, Upsala &amp; Stockholm.
K Ö K S Ä L M Ä N Ä C K salt kött ärter; Oxhjärpar med potatis Till RECEPT: Soppa 6 på pers.).
lit.
3 vackra, vatten, ker, Populär Wafers.
färska gurkor färska gurkor, 2 msk.
smör, på.
kalf m e d ärter; grädde.
Måndag: 1 msk.
stark köttsky extrakt, 1 o c h 1 half eller smör; saftsoppa.
Tisdag: lit.
buljong, salt, Beredning: Gurkorna ras i bitar o c h kärnorna Vattnet kokas skalas, ses väl afrinna.
i en kastrull, häri tillika med sockret tills d e fått en vacker några o c h hälles de läg- frä- nedläggas o c h brynas, ljusbrun därefter tillbaka uppkok samt afsmakas.
smöret, färg, genom i kastrullen.
Sist hvarefter Till gurkor; iröres det soppan serve- garnering: 4 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Äggulor o c h hvitor skil- timbal Gulorna sockret röras l-half raskt tim. tillsammans Under med skiradt tillsättes två gånger 1 msk.
125 gr. af valnötterna drifvas tiden vatten,.
genom med potatis mandelkvarn o c h tillsättas jämte pota- tismjölet.
Sist nedskäras de till hårdi vinsoppa.
sallad; turkisk O n s d a g: Jenny-Linds-soppa med ros- skum slagna ägghvitoma.
Smeten slås smord o c h brödbeströdd gjutpanna tadt b r ö d; blå portens abborrar m e d och potatis.
gräddas i ordinär ugnsvärme.
Då svin- kakan är kall, delas den i tvänne bott- carré m e d potatis o c h äppelmos; smult- nar.
Grädden vispas till hårdt skum.
Tårtan fylles m e d ungefär hälften al ron o c h mjölk.
Torsdag: ^ Plommonspäckad „&gt;^ .-^ &gt;y.
- ^ v Köttet ' STOCKHOLM o c h 1 h g.
ai let W a f e r s k e x.
genom ägget, o c h grädden arbetas, tills Det u p p potatismjö- tillsättes, o c h färsen * A f färsen i form af formas järpbröst, 18 HUMLEGA ROSGATAN I S.
2 9 DROTTNINGGATAN 29 I0NT0R tci LAGER: d e n är smidig o c h sam- manhängande.
kotletter köttkvarn.
kryddorna, 18 HUMLEGÅRDSGATAN 1B små hvilka.
fint späckas med resten af späcket, skuret hat lindrar tillfälligt.
Se i öfrigt svar hackade.
Den gameras med resten af i fina strimlor.
Järpama paneras o c h till Landsflicka 3) här nedan.
2) Mas- stekas därefter i smöret.
De serveras m.
sage.
3) Hvilket » njurlidande » 1 — det rädden o c h valnötterna.
ges j u flere dylika.
L a x p u d d i n g (f. 6 pers.).
2 kkpr.
ärter eller andra grönsaker.
29-ÄRIG PRENUMERANT, l) K a n in- Krusbärssoppa (f. 6 pers.).
1 träffa, men ej just vanligt.
arakunarisgryn, vatten, 2 lit.
skummat 2) N e j.
mjölk, 3 ägg, hvitpeppar, salt, socker, lit.
färska eller 1 half lit.
konservera- 3) Ja, isynnerhet d e n elektriska behand- krusbär, 2 lit.
vatten, 1 o. 1 half lingen, m e n d o c k föga märkbart.
4) 1 fjärdedels kgr.
salt lax, 1 msk.
smör Nej, icke afsevärdt.
5) Röntgenbestrål- potatismjöl.
till formen, 1 o. 1 hälft hg., smör att msk.
ning.
6) Om d e t är mycket, tar den skira.
B e r e d n i n g: Krusbären påsättas sist nämnda kortare t i d i anspråk.
7) I så fall äfven densamma.
B e r e d n i n g: Risgrynen sköljas i hett kallt vatten tillika m e d sockret o c h få DAGGEN.
Se svar till Tacksam i vatten.
Mjölken kokas upp, risgrynen koka, tills bären äro mjuka, hvarefter n:r 7.
— Det nämnda medlet hjälper iläggas o c h fä koka till e n lös gröt, de passeras.
Soppan afredes med pota- blott tillfälligt som alla andra dylika.
M Y C K E T TACKSAM.
Se svar till som upphälles att svalna.
Äggen sön- tismjölet, utrördt i litet kallt vatten o c h Serveras m e d Ckr i n:r 6. dervispas o c h tillsättas jämte kryddorna får ett g o d t uppkok.
ELISABETH.
Frågan oafgjord, men i gröten.
Sist nedröres d e n urvattnade grädde o c h skorpor.
enligt vår mening ej synnerligt stor och i små tärningar skurna laxen.
Mas- risk, i all synnerhet, o m båda veder- börande äro friska.
san hälles i smord o c h brödbeströdd B L I F V A N D E F R U.
Se svar till I. form o c h gräddas i ugn, tills puddingen L Ä K Ä R E R Å D D.
2) i n: r 5. höjt sig o c h fått vacker gulbrun färg.
FÄSTMÖ.
1 — 3) 10 liter s a l t; 32 — 33 gr. varma; 10 — 15 minuter; hvaran- Serveras m e d skiradt smör.
JjjNHVAK af Iduns läsarinnor äger nan att dag.
4) Följ i öfrigt föreskrif- a denna af delning erhålla fria läkarråd.
Jenny-Linds-soppa (för, 6 terna för Götha i n:r 14.
Förfrågningar insändas till redaktionen med pers.).
3 msk.
hvita sagogryn, 2 lit.
påskrift: ' Till Iduns läkare.
L A N D B O F L I C K A.
l) o c h 2).
Beror nog p å kronisk magkatarr.
3) Lång- blandad kalf o c h oxbuljong, salt, soc- ELIN.
l) Se svar till Götha i n:r varig dietisk behandling anordnad efter ker, 2 del.
grädde, 1 äggula.
14.
2) Menstruationsrubbningarna bero närmare undersökning (helst äfven af B e r e d n i n g: Grynen sköljas i kallt troligen p å er blodbrist o c h ej tvärt magsaften) af läkare.
4) N e j, icke skad- om.
3} Enligt vår mening ej skad- ligt.
vatten, läggas i den kokande buljon- A I N A.
Försök d e n behandling, som gen o c h få koka tills de äro klara.
ligt.
TACKSAM.
Se svar till Z — A.
i in:r 1. föreskrifvits för 30-årig fru i n:r 10.
Soppan afsmakas.
Äggulan vispas upp Y O U N G L A D Y.
Se svar till Besvärad Några inre orsaker äro naturligtvis i med grädden i soppskålen o c h soppan i n: r 5. detta fall icke för handen.
26 Ä R.
l) E n struken tesked bicarbo- A N G E L I N A.
I så fall måste ni in- slås till under stark vispning.
läggap: grädden samt 50 gr. af valnötterna, Massan får koka min., passeras gånger vispade skä- Smöret gurkorna då köttskyn tillsättes.
3 u t s ö k t borttagas väl.
upp, gurkorna i o c h få koka mjuka, hvarefter gas u p p att Ny (2) Kalfkotletter och 1 kkp.
stötta späcket skares i tärningar o c h drifves FORSUJHIHGSLOIUER: kött- hvitpeppar, 1 half msk.
bordssmör.
valnötstårta m e d jas.
med Laxpudding 1 ägg, S p e c i a l a f f ä r rar D a m a r t i k l a r Beredning: 1 1 tsk.
soc fröken I d a N o r r b y.)
V a l n ö t s t å r t a 6 ägg, 200 gr. soc- T I L L M A T O R D N I N G F Ö R ker, 250 gr. valnötter, 70 gr. potatis- V E C K A N 6 - 1 2 JULI 1902. mjöl.
Soppa på, färska panering: o.
FREJA-MAGASINET Till stekning: 3 msk.
smör.
(f ras.
med sparrisstufning; tunn grädde.
krusbärssoppa.
(F5reståndarinna.
Söndag: Göteborgs o FÖRSLAG croustader 5 h g.
ben- 1 ägg, salt, skorpor.
kalla I UPSALA.
(f. 6 pers.).
fritt oxkött, 2 hg.
späck, hvitpeppar, 2 msk.
potatismjöl, 3 — 4 del.
Lördag: Buljongen tillsättes, soppan får ett godt FACKSKOLAN FÖR HUSLIG EKONOMI Oxjärpar med p o - m e d katrinplom- mon.
bårsikt Redigerad af Kokt, kornsoppa 436 — 3 - • v.
c ^.
- a ^.
y ».
- z.
- &gt; * L - &gt; R ^ ^ ^&gt;g ?^ ^t-^ ~.
^.
^ ^ ~.
j w.
B e g ä r m ö n s t e r af våra nyheter i svart, hvitt och kulört från 9 0 öre till 13 kronor pr meter.
bal- der Köp Schweizer-Siden!
Specialitet: S i d e n t y g e r f ö r s ä l l s k a p s -, b r u d -, o c h p r o m e n a d t o a l e t t e r och till b l u s a r, f o - etc.
Vi sälja i Sverige d i r e k t till p r i v a t a och sända de utvalda sidentygerna t u l l f r i t t och f r a n k o till bostaden.
Schweizer &amp; C:o, — Luzern (Schweiz) Siden-Export.
— Reflektera!
En i full gång varande Mode — o c h H v i t v a r u a f f ä r belägen inom lifligt sta- tionssamhälle i mycket folkrik trakt finnes att öfvertaga genast eller i september inne- varande år på förmånliga villkor.
Enda affär på platsen i branschen!
Litet och kurant varulager!
Skickliga modister, som härå reflektera, behagade sända svar under adress » God framtid » Sv.
Telegrambyråns Ett antal äldre årgångar realiseras till be- Annonsafdelning, Stockholm.
tydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, om- växlande och lärorik lektyr.
Mot insän- STUDENTER, äfven kvinnliga, s o m r ä - dande af nedannämnda belopp till Expedi- ska inträde på apotekarebanan, erhålla tionen af Idun, Stockholm, erhålles in anvisningar till elevplatser, om de hän- vända sig till Farmaceutiska föreningens om Sverige portofritt: platsbyrå, Stockholm.
Idun 1892 2: 25 Idun 1893 (n:r 1 felas) 2: 25 Vinstgifvande affär Idun 1895 (julnumret oberäknadt) 2: 50 Idun 1896 (d:o d:o) 2: 50 finnes att af bildadt allvarligt sinnadt frun- timmer, med mindre kapital, öfvertaga i Idun 1897 (d:o ' d:o) 3: Stockholm.
Svar, ej anonymt, till » Allvar ', Idun 1898 (med julnumret) 3: Sthlm, p.
r. Idun 1899 (n:r 92 och julnumret slut) 3: Idun 1901 (med julnumret) 4: 50 Iduns julnummer 1894 - 0: 20 Ferieläsn.
i Stockholm.
Iduns julnummer 1898 0: 50 Lärarinna, utex.
från Högre lärar.-sera., Barngarderoben 1901 (12 n:r) 1: 75 meddelar undervisn.
i vanliga skolämnen, Kamraten 1894 (n:r 19 felas) 1: 25 särskildt svenska, matematik och tyska.
Kamraten 1897 (.
18 •) 1: 25 Svar till » Sem. », Iduns exp.
Kamraten 1901 2: — Lektyr.
Exp.
af Idun.
[7 L E G A N T A Läs Af och märk I alla ekmöbler fås de bästa från Ekmöbelfabriken 1 Nyköping.
Begär priskurant.
K W TE * X TP » IG » B A D E N 11 1 T r Vattenbad m.
m.
Elek.
Ijusb.
Hetluftsb.
(fr.
100°C.).
Sandbad.
V I S I T K O R T IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI 12 Stora Vattugatan 12 STOCKHOLM.
Fröjd åt de unga landet rundt kanhvarjeung- domens vän be- reda genom att för den ringa summan af 3 kr.
för år 1902 prenumerera på » Kamraten, illustrerad tidning för Sveriges ungdom », som utkom- mer med sin 10:de årgång under redaktion af Frithiof Hellberg och Johan Nordling och under med- verkan af flere bland vårt lands högst uppskattade ungdomsförfat- tare och tecknare.
Med sitt om- sorgsfullt valda och omväxlande innehåll är Kamraten lika väl äg- nad för flickor som för gossar, hvilka i dess uppfostrande och lärorika uppsatser, i dess underhållande be- rättelser och skildringar från alla historiens, vetenskapens och fanta- siens områden, i dess rikhaltiga af delningar för idrott, slöjd och lekar, i dess tal- rika intressanta pristäflingar af skilda slag fin- na outtömliga källor af ädel underhållning och roande förströelse.
Bland de många nyheterna i Kamratens innehåll för innevarande år kan nämnas en genom hela årgången fortlöpande följetong: » Dödshålans hemlighet », hvilken ovanligt spän- nande och intressanta äventyrs- berättelse med sina talrika illustra- tioner i bokhandelsvärde ensam motsvarar hela prenumerations- priset.
Genom sin varmt foster- ländska och verkligt ungdoms- friska anda har Kamraten i lika hög grad förvärfvat målsmännens som ungdomens sympatier och därigenom för hvarje år allt me- ra befäst sin rangställning som Kamraten vårt lands erkändt bästa ungdomstidning.
IDUN 1902 — 437 — 1 D för kyrklig myndighet föregås ju af lysning?
Finnes någon motsvarande for- malitet stadgad för borgerlig vigsel 1 Fästmö.
N:r 323.
Hvar finnes något ställe, där en bildad kvinna kan lära att sköta ett landtbrnk?
* S, L I N G A E kunna lätt förtjäna 5 kr.
ge- WS^jBk n o m att sälja och N:r 324.
Ämnar instundande ömmar illustrerade Brefkort.
besöka Trondhjem, Kristiania och K ö - Insänd kr.
1,10 erhållas 50 penhamn, samt resa åter öfver Gröteborg och kanalvägen.
Hvad kostar resan?
olika V y - och illustrerade Bref- Hvilka platsen bör man helst besöka.
Valborg.
kort.
John Fröberg, Finspong.
Vy- Wgb y taga små, måltider i — 5 gånger om dagen, så att den ej blir öfverlastad.
K A T E.
Se svar till Fra Aurora i n:r 6.
Det nämnda medlet känna vi ej närmare.
18-ÅEING.
Eder beskrifning är så otydlig, att det är oss omöjligt att af- göra, hvad slags utslag det är.
X alla händelser är det ju bäst, att ni personligen vänder er till läkare i en dylik sak.
' BLEKNOS.
Ni bör noggrant följa före- skrifterna för Götha i n:r 14, och o m möjligt söka få några veckors hvila och vistelse p å landet.
F Ö B T V I F L A D.
Obehagen aftaga nog så småningom under de närmaste åren.
Ni kan försöka att hvarannan vecka taga under måltiderna en matsked vale- rianainfusion (300 gram) med brom- natrium (30 gram).
Kaffe, the, ö l och dylika hetsiga saker böra undvikas.
L A L L A.
Röntgenbehandling kan er- hållas hos d:r T. Stenbäck o c h d:r T. Sjögren.
Lång tid åtgår för den nämnda behandlingen; priset kunna, vi ej säga eder.
ARMA ELIN.
Dylikt kan ej afgöras genom undersökning med Röntgenstrå- lax, men väl af öronläkare.
D:r — d Badv.
l i 1 N: r 325.
Kan någon upplysa m i g om, hvar man kan få köpa mamsell Arwid- sons b o k o m spådomskonst?
Känner någon t i l l signora Torelli och vet hen- nes adress?
E. von Sch.
N: r 326.
Finnes någon, som vet om och hvar porträtter i olja finnas af Sten Axelsson Baner, född 1546, hals- huggen i Linköping 1600.
Äfven af Claes Pedersson Baner, landshöfding öf- ver Helsingland, Gestrikland samt Herje- dalen 1654, öfver Kalmar och Öland 1661.
Riks jägmästare, född 1620, död 1675.
Fru af K.
N: r 327.
Anordnar Handarbetets vän- ner kurser i handarbete och väfning?
Om så är, vid hvilka tider anordnas de, och hvad kostar en sådan kurs?
par af dem, men d å intresserade detta ämne mig icke så mycket som nu.
Regina.
N:r 333.
Hvad är att göra för ut- rotande af större rödmyror i bonings- hus?
Huru bäst aflägsna råttor?
Nå- got lämpligt gift?
Ny prenumerant i Gbg.
N: r 331.
Skulle någon vilja lämna mig anvisning på en engelsk nykterhets- tidning, innehållande goda o c h läror rika berättelser?
Hvart skall man vän- d a sig for att prenumerera därå?
Intresserad.
Skånsk prenumerant.
N: r 335.
Kan någon säga mig, o m N: r 328.
Hvar kan man till försälj- konung Oskar I I: s skrifter och dikter ning i n l ä m n a förfärdigade arbeten i äro Öfversatta till tyskan, o c h hvilka?
gyllenläder 1 Nazel.
Frågvis.
N: r 329.
Finnes det något verksamt och oskadligt medel att återställa den ursprungliga glansen å guldbroderier på uniformer t Embetsmannafru.
N:r 330.
Vill någon säga mig, hvad man skall göra med blankskinns skor, så att de ej förlora sin glans eller spricka sönder?
Lille Sigge.
N:r 331.
Kan någon gifva upplysnini om, hvar filigran-tråd finnes att köpa?
SVÄR blandad med uppvispad ägghvita.
Saft af röda vinbär kan äfven användas.
Fru Brita.
— Tekniska Generaldepotens fräken- pomada lofvar att absolut säkert bort- taga fräknar.
Ni kan ju alltid för- söka, eljes är jag rädd ni nog får behålla dem.
Olga, N: r 176.
Ett medel, som visat sig ganska verksamt, är följande: Man i 12 gram citronsaft 25 gr. venetiansk tvål o c h tillsätter därtill renad vin- stensolja o c h bittermandelolja (6 gr. af hvardera) samt låter blandningen stå .i solljus, tills den blir något fast.
Sedan däri 3 droppar rhodinolja blif- vit ihällda, är saften färdig till be- gagnande.
Man ingnider litet däraf hvar afton, sedan ansiktet förut tvättats med fläderte; på morgonen tvättas ansiktet med rosenvatten.
Ett annat medel är tvättning med saltvatten: hvar afton, innan man går till sängs, tvättas ansiktet väl med (hälst naturligt-) saltvatten.
Welleda.
N: r 177.
» Mångårig prenumerant » bör vända sig till Klemmings välkända an- kvariat, Brunkebergstorg, Stockholm, för att få sina böcker värderade.
Insänd fullständig afskrift af titelbladet dit.
På samma ställe kan ni få uppgift på någon lämplig mellanhand i Hol- land, o m ni det önskar.
Olga.
ser finnas med en afgift af 100 kr., äfvensom några friplatser.
V i d Holm- qyistska institutet fordras ej någon in- trädesexamen, liksom ej heller någon åldergräns är bestämd.
Kan man ko- sta p å sig en 2-årig kurs med in- ackordering å 50 — 65 kr.
pr månad, så bör ni välja denna kurs, d å ett betyg från en statsunderstödd skola har mera pondus, men föredrar ni en kortare kurs med valfria ämnen, kan ni med förtroende vända er till direk- tör Holmqvist.
Skrif efter program.
Lotten.
N:r 179.
I min födelsesocken fanns en fattig garfvarefru, hvars enda » me- rit) framför kvinnfolken där i allmän- het var den, att hon bar hatt p å huf- N:r 178.
Min syster har genomgått vudet.
Men i egna Ögon gjorde denna Göteborgs Handelsinstitut (det statsun- hatt henne till en » ståndsperson;), åt- derstödda läroverket), o c h själf har ja£ minstone tillhörande » medelklassen)).
En genomgått Filip Holmqvists handelsin- söndag stod hon på kyrkbacken och stitut i Göteborg o c h känner alltså bäg- såg sig omkring.
Då hon där icke ge.
Vår gemensamma åsikt är den upptäckte en enda kvinnfolkahatt mera att undervisningen i bokhålleri, kforu- än sin egen, utropade h o n: » Här ä ' torsarbeten o c h välskrifning är myc- icke mer harrskap än bara ja '! » » Suilitos » förfrågan i n:r 19 af Idun ket fylligare, mera praktisk o c h mång- sidig vid det sistnämnda läroverket.
förde osökt tanken p å nämnda garf- Språkundervisningen är bra på båda in- varefru, hvars afkomma naturligtvis icke stituten, men d å kursen vid Gbgs Han- kunde gå i folkskolan tillsammans med I stället » un- delsinstitut är 2-årig och alla ämnen bond- o c h torparebarnen.
obligatoriska, medan man vid det Holm dervisades » de af en gammal tant, som qvistska institutet genomgår sin kurs själf knappast kunde skilja mellan vo- på en eller två terminer, följe " häraf kaler och konsonarHer.
Garfvarens voro att denna undervisning blir fylligare icke folk o c h kunde därför icke an- vid förstnämnda skola.
Inträdes fordrin- lita folkskolan.
En del verkligt bil- garna vid Gbgs Handelsinstitut är kun- dade personer, såsom t. ex. prästen) skaper motsvarande 5:te klassen af all- m.
fl., skickade däremot dit sina barn.
mänt läroverk, årsafgiften är första-året Folkskolans undervisning är i allmän- 280 kr., andra året 320 kr., några plat- het g o d och den måste vara det, ty JjjNHVAR af Iduns läsarinnor uppmana * lifiigt att till inbördes nytta i mån aj förmåga besvara insända frågor.
Svaren insändas till redaktionen, och angifves all tid tydligt nummer å den fråga de gälla Ät de tre af våra läsarinnor, som under årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör sta antal frågor, komma vi som en upp muntran alt vid dess slut utdela tre pris, Signe.
kvartdera bestående af 25 kronor.
Förren flera är sedan fanns en skull bor en hvar, som insänder svar, alltid kvinnas rätt, o c h den underteckna med samma signatur.
gift FRÅGOR N:r 332.
För förening för utgaf åtskilliga broschyrer.
Finnes dessa N:r 176.
Fräknarne ingnidas till nat- N: r 322.
Hvilka formaliteter äro för- att få köpa, eller hur skall man kunna enade med borgerlig vigsel?
Vigsel in- få d e m?
Då a j g var 18 år läste jag ett ten med saft af 1 citron, något upp- Eaa (b å l d oc e h g C o e lo tik g e n t).
e u l D en tigaste är, s ä t m de a n e n ä.
p k p ta s fri k, an s d ta e rka o s ch te, v ak s t u r k d e Fö h rsä j l s d a l e rt rade par- y f m a e n r.
af al a vä s l o e 1 Sundsvalls poulard-^iden Enskilda Bank Dagblad 185 öre 2 A Kungs rä t dgårdsgat n 2 A. Hennebe g r S - d i en Det bästa!
M o r rg o h n-.
och Af o t n d i t n n i g, S k u sserä af nta s n p a ro G c Ia.
k.
a På par g r a nd i a 4 egn t g H e s l e e r nneberg, Siden-fabrikant (k. o. k. hofl O.)
Z i i c b la s d e v era rikh S a o t lt c ig kh o m l lä s t läs D a, g- För H u s m ö d r a r b s a, t a Tandläkare G. W. W d i fond, giftfr f it r s i ka il ustrerade h å a l s å r r e n a at och t ö f e r ko m m a a o och fördr f i va svu n l o ad Bäst, elegantast, modernast ©: D r o n t n i g g a a t n 7 4.
n i a f l m m i t n.
Dok o t r J.Årvedsons Kurs Högstei &amp; C:o i S u j k g y m n a s k i t, M a s a g e o c h ar c /) Pedagog s i k gymnas k i t.
&amp; C o G e j i r Iduns Modetidning.
32 Rege n ri gsgat n 32:, S o t ckho m l.
3 a genast B Hygieniska Damb n i d a l r E i n Prenumerera B o rd F o e a g a n n u ta x - e e - n &amp; v e d s o n, ä r m a s e t p o s k t o n o t r e l e r b o k h a n d e l f ö r 2: d r a B o u r g v 1 0 0 0, 0 0 s i g re ine o r c.
h Doktor 0.
Wides Kurs VESTA k v a r t a l e t o m N i v i l e r h å l a v å r t a l n d s i n n e h å l s - v y b r e f k o r t rika P ste renu m o d e d i n t n n i r s g.
t är för kvar a m e r a o i t s p i e t l å å de p n S l © a n T sch - dra l ga priser.
I mo M a s a g e, S o j k - 4 F s r l k - G y m n a k s l t u p p a l g a n e n d a s t k r.
1.
5 0, a n sv t ar n i d n e g G y e l m n. r.
C e p n r t l a sn n i l n i g s u t i ar e t s t och kurs pro- S. Cederberg, B u j f. u p p a l g a n e n d a s t 1 k r o n a.
tu f s k ö p r e i l a e v e U p y Toilettpapper, u k r t s kv n f ö r d a m e r 1 m a s a g e genom och Do s k o.
W l.
u j t r kg O ym nas d l k i t e,: S o t ckho m a k f et B bä ä s k a t ham k m v e a a l e s li r te r t, N sän de k s r A m o t k o f t a r l t i e g e ft, rk p ra r f å 2 5.
f r a c y a k e i t b För H u s m ö d r a r adr.
Vä m r.
l B ö j rneborg.
4: 50.
För möblering t u ri m och Järnkäl a.
D r: Em l i K E e l e d n a.
Sana o Undervisning i Säsong 10 u j n — i 1 sept.
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL P r o f å r s l i u r s e n OSCAR EDV.
EKELUNDS för unga damer.
Sn c i k Adr.
er f i abr k i s- W Ak rs e i l t e b o a l g.
, r u m Victoria-Mopsar, vid Högre Elementarskolan i Lund för flickor Ekmöb e l r.
S o t c ö k e t h o m l rg:: G B r n i g sa e k r a j s r s l g to a a t rg n e [2 2.
2. kr.
i l, G p ri en- G b o ö r t berg.
st. — Adr.
Edv.
Herme n Fröken ANNA RÖNSTRÖM, Lund.
Tand ä l kare 17 Ka l r vägen 17.
6 S u t rega a t n 6.
John V. Lindh-Hygrell, Praktiserar under sommarmånaderna vid Furusund.
Allm.
Tel. tandläkare Sjöquist till kr.
5: 20 pr meter, porto- och tullfritt!
Profver omgående; likaså af svart, hvitt och kulört från 85 öre till kr.
20: 85 pr meter.
Riks 4591.
Allm.
5463.
Rådfrågning 2 — 3.
vid försök med olika behandlingsmedel be- gagna sig ständigt allt flera af det af fil.
doktor P. Håkansson uppfunna preparatet Salubrin vid fall af sår, insektstyng m. fl.
yttre skador, emedan det är och befunnits vara det verksammaste medel till att och samt till Om utspädning och olika användnings- Artific.
tänder från 2 kr.
st., plombering sätt läs den bruksanvisning, som medföljer m. m. Rikstel.
2754.
Brunkeb.
2190. hvarje flaska af fil.
doktor P. Håkanssons fabrikat.
Salubrin tillhandahålles i parfym-, spe- ceri- och färgaffärer.
Partilager hos medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter, som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J.
Ar adr.
Strömsborg, Stockholm.
Söndagsnummer.
C / 3 ©: — Stockholm — Specialitet: ft&gt; realiseras till kr.
3 pr 100 st. äro hälsosammast: emedan de absolut skydda mot förkylningar; angenämast: emedan de äro stickade af mjukt material Min nästa (ett-åriga) och därföre behagliga att bära; billigast: emedan de äro tvättbara och kunna använ- börjar 1 okt.
(N:r 29 Regeringsgatan).
När- das i många år.
mare genom prospekt.
Pris: I kartonger om 6 styck, med lifband Adress från 1 sept.
till 30 april: Stock- kr.
holm, Saltsjöbaden.
Från 1 maj till 31 Tillhandahållas å alla apotek, sjukvårds- augusti: Carlsbad, Böhmen.
affärer m. m. af matsalar, herrum, salonger, sofrnm, re- stauranter, kontor, villor e t c, torde illustr.
prisk.
begäras från: Teoretisk och praktisk undervisning i trädgårdsskötsel lämnas af utlärd kvinnlig trädgårdsmästare hos fru SÖrensen, Hövik pr Kristiania.
Priset är kr.
120 pr månad, allt inberäknadt utom tvätt.
km.
fr. Charlottenberg, Värmland.
Na- turskönt läge.
God restauration.
Förträff- lig järnkälla.
Utmärkta gyttjebad och an- dra vanliga bad serveras.
Priset pr vecka för mat och rum från 24: 50 till 38: 50.
Pro- spekt på begäran från doktor Grill, adress 40 år sedan affären grundades.
Solidt och till 1 juni Falun, sedan Eda Sanatorium, prydligt arbete, snabb expedition och mode- Charlottenberg.
afser att meddela praktisk pedagogisk utbildning åt flickor, som genomgått, hälst åtta- rata priser.
Specialitet: gråa, svart mask, racerena, prisbelönt stam klassigt läroverk.
Högre afdelning fiones för dem, som aflagt studentexamen eller Försäljningsaffärer: 8 veckor, 30 kr.
2 foxterrier, 5 mån.
20 därjämte fil kand.-examen.
Undervisningen i psykologi, pedagogik och metodik är ob igatorisk, likaså de praktiska öfningarne.
I öfrigt gifves ledning till facksatta studier i ämnen, som deltagarna i kursen själfva välja.
Kursen är tillsvidare ett-årig.
— Lärarmneplatser förmedlas.
Upplysningar lämnas;
IDUN 1902 — 438 — medan de äro fuktiga.
linnelapp lägges öfver, » hänga vid ».
Örebro En tunn, blöt o m järnet vill innan man börjar pä, egen hand.
På en grundlig erfarenhet i yrket betror mestadels framgången.
Welleda.
Stomatol- * * * * * * * Tandpulver, Fru Brita.
N: r 182.
Amatörfotograf bör skaffa sig o c h studera den lilla boken » Råd- gifvare för nybörjare i fotografi » af ' Ludvig David, öfver sätt ning af Albin Roosval.
Denna handbok lämnar alla önskade upplysningar.
Welleda.
— » Framkallning » passande för Ögon- blicksbilder: 1,000 gram vatten, 20 gr. metol, 134 gr. natrium sulfit, 80 gr. pottaska.
Kemikalierna lösas i denna, här ofvan angifna ordning.
V i d an- vändning blandas 1 del af lösningen med 3 — 4 delar vatten, o c h till hvar- je 100 gr. a f denna utspädda lös- ning tillsättes 10 — 20 droppar bromka- liumlösning 1: 10.
En ganska utförlig o c h g o d handledning för amatörer fin- nas i » Oraklet », haft.
10 — 12.
Herr A l - bin Eoosval, som är utgifvare af » Foto- grafisk tidskrift », har från tyskan öf- versatt o c h utgifvit ett litet förträff- ligt larbete, afsedt för fotografiamatö- rer; den fullständiga titeln å arbetet kan jag för tillfället ej påminna mig, men fås boken utan svårighet i hvarje bokhandel.
Fallande räntor beröra ej L I F FANTET ÄGARE.
De hafva en fast inkomst för lifstiden.
N:r 189.
Insänd adress o c h porto LIFFÖRSÄKRINQSBOLAGET till Iduns redaktion.
— Därmed tror jag hvarje fotograf kan stå eder till tjänst.
Olga.
Ni kan vända eder till Arvid ämnar h ö g s t a m ö j l i g a l l f r ä n t a på Carlsson i Stockholm (19, Lilla Ny- * nbetaldt kapital, ända till 21 % och erbju- gatan) eller t i l l Orial Blombergs bok- der s t ö r s t a m ö j l i g a s o l i d i t e t genom sina fonder på tryckeri i Lindesberg.
Priset pr 1,000 .1,316 m i l l i o n e r kronor.
st. är cirka 25 kronor.
Profkort skola Öfver 6 / m i l l i o n e r utbetalas årligen till erhållas från Blombergs boktryckeri m o t äga förmåga att rena tänderna samt — ÄR » HÖGSTA KVALITÉ »!
— 6,285 lifräntetagare.
insändandet af 25 Öre.
bevara deras blanka naturliga utse- Tariffer tillhandahållas och upplysningar Welleda ende utan att angripa emaljen.
lämnas beredvilligast å bolagets kontor, (3) H.
M:t Konungens Hotleverantör.
Strömsborg, Stockholm.
N: r 190.
» Saften » måste naturligtvis hjem enten vor Storlien eller v o r Kri- pressas ur frukten eller nötkärnan.
M ö j ' den meddelas a f vederbörligen exami- stiania o g videre med dampskib direkte ligen kan dylik » saft » beredas på apo nerade lärare o c h lärarinnor samt står til Molde.
Den ene vei bör legges så- teken.
med kylslaget vatten.
Flaskorna på- under statens kontroll.
Det är numera ledes: Fra Kristiania med jernbane o p - .Welleda.
blott inbilska föräldrar af » medelklas- gjennem Gudbrand sdalen til Otta, hvorpa N:r 191.
De behöfva intet göra åt fyllas med vatten o c h salt, efter behof, d o c k får ej saltvattnet någonsin an- sen », som, d å de icke h a råd attl kjöres 150 km.
(magelig i 2 dage) til saken.
En person, som tagit sig ett skicka sina barn till läroverken, anlita Veblingsude, Romsdalen, hvorpå med nytt namn o c h låtit vederbörligen in- vändas innan d e t stått i 4 dygn.
Den- s. k. privatlärare o c h dito lärarinnor dampskib til Molde.
registrera detsamma i kyrkoböckerna, före na kur verkar icke så fort men van- af den mest underhaltiga beskaffenhet G. H — g.
den nya namnlagens trädande i kraft ligen desto säkrare.
F ö r några år sen i stället för att låta barnen gå i folk- N:r 186.
I hvilken landsända skall får behålla namnet utan vidare åtgöran- omnämnde jag densamma i Idun.
Finska.
skolan, hvilken borde vara gemensam klubben vara till finnandes, o c h i hvad den.
bottenskola för alla samhällsklassers genre skall den arbeta?
Ungdomsklub- Welleda.
N: r 191.
Finnes ej bröstarfvinge, m å barn.
bar finnas ju litet hvarstädes, och bland N:r 193.
Man kokar v i d sakta eld en man förordna o m all sin egendom, vare Bästa » Suilito »!
L ä t ni edra barn Olga.
de-Sisfe.
d. s. dansgillena (efter Fhilocoros gröt a f mjöl, smör o c h ett glas bränn- sig den är ärfd eller förvärfd.
Fin- gå i folkskolan, så blir d e t folk af N:r 183.
Hedersplatsen är alltid den föreningens mönster), där de unga pläga v i n; gröten lägges p ä halsen, så varm nes däremot bröstarfvinge, m å m a n bort- dem I till vänster o m värdinnan.
Likaså är ha mycket roligt.
Vänd er til sekre- den kan tålas o c h i nacken sättes sam- gifva endast hälften af sin kvarlåten- P. Bsh.
alltid hedersplatsen för en dam påi teraren i någon dylik eller annan klubb.
tidigt en spansk f l u g a Härigenom af- skap genom testamente; den andra hälf- — Skicka icke edra barn till folk- värdens högra sida.
söndras slem, och svulsten minskas o c h ten tillfaller bröstarfvinge o c h kallas Olga.
skolan, d e t vore allt för stor risk för Olga N:r 187.
Såvida ni ej skulle anställa försvinner så småningom, i fall den ej bröstarfvinges - laglott.
de stackars — folkskolebarnen.
N: r 184.
Molde ligger umiddelbart i er tjänst en i yrket utbildad person, är alltför gammal.
Medlet är oskad- Welleda.
Människovän.
ved fjorden i en 3 miles afstand fra måste ni helt visst själf genomgå en ligt o c h har användts med framgång N: r 195.
Genom att se genom Iduns N.r 180.
Ni kan appretera d e m i havet o g har derfor sjöluft o g ikke fjeld- lärotid i finbakning, innan ni kan våga Welleda.
annonsafdelning kan Maja få reda pä stället för att använda stärkelse.
Koka luft.
Lige b a g staden er et fjeldparti, servera edra alster för en nogräknad — Undertecknad, som för flera år flera trädgårdsskolor.
Närmare upplys- upp en half liter vatten, vispa 1 fjärde- der går o p til c: a 2,000 fods höide, allmänhet.
sedan lidit af svår struma blef botad ge- ningar erhållas genom att tillskrifvai dels kg.
bästa hvetemjöl i 2 ä 3 del.
og gjör, at staden ligger lugnt for nor- K — a LV-e nom följande enkla, fullkomligt oskad- föreståndarinnan.
vatten, vispa sedan detta, i detta det danvind.
Den besöges hvor sommer af — Kafé o c h konditori sammanslagna?
Jiga kur.
Man fyller 4 st. tomma öl- K — a K — e.
kokande vattnet, tills det blir en jämn en mengde reisende, hvoraf en del bli- J a i någon stad, där stor konkurrens flaskor till hälften med lyneburgersalt, o c h slät välling.
Denna spädes nu.
ver boende iför längre tid.
Lige i ej behöfver befaras o c h ni själf kan och påfyller resten med vatten.
Dessa med en half liter kallt vatten, eller omegiven af Molde ligger ingen sana- ur eget bageri tillhandahälla allt bak- få stå att draga på varmt ställe t. ex, mer allt efter som man.
vill ha plaggen torie.
I Molde findes 2 hoteller: Grand verk.
Då bör ni naturligtvis först lära spiselkransen i 4 dygn.
Nu utslås, o m styfva eller mjuka.
Stryksakerna dop- hotel, Alexandra hotel samt familie- er yrket.
Trefligare o c h lika inkomst- aftonen innan man går till sängs på T I D S F Ö R D R I F pas häri, urvridas o c h inklappas i torrt hotellerne: Söstrene Holm, SÖstrene bringande vore det säkert att öppna en ett tetörre tefat litet a f d e t salta linne; strykes half torr t. Eide, Sofie Plath.
Geivahger ligge 10 sybehörs- o c h handarbetsaffär på lämp- vattnet ur en af flaskorna.
Däri doppas Olga, — 12 mils reise fra Molde vid bunden af lig ort — tricotstäckning kunde därmed ett mångdubbelt linneomslag, litet större LOGOGRYF.
— Poemet » Döm ej » kan erhållas o m en fjord i Söndmöre.
Fjordvandet ved förenas o c h finare linnesömnad, brodering än struman, o c h pålägges densamma, på » Elin » insänder sin adress till Molde er meget salt l i a w a n d o g hai af monogram, uppritning af arbeten, detta anbringas e n gummiduksbit, sist Ett blomsterbarn i röda kjolar C.
V.
N., Molkom p.
r. en temperatur pa 15 til 20 grader mojntering o .s.
v. sammanhålles alltsammans af en ylle- — Bestryk kragame p å afvigsidan Celsius, eftersom sommaren er varm til.
bindel.
Detta omslag påsättes till hvar- Med flammig, gredelin tunik; Olga- I annan toilett hon också med en lätt, stark gelatinlösning med Beisen til Molde gj öres bedst fra — Försöka duger!
Naturligtvis måste je natt o c h d å man o m morgonen bort- några droppar ättika i; de strykes,: t Stockholm med jernbane til Trond- man sätta sig in i verksamheten ifråga, tager detsamma, tvättas halsen genast Kan vara både fin och chic, Al b ert-Kex MUTUAL LIFE * * ~ * ~Tandpasta, 3 4;;: Profva Wasa-Bryggeriets F i l s x i e r d r i c k a.
fosiym j^t varje Yykortsamlare D A L A H O.
3cnnis~ O M T Y C K T B A D - OCH SOMMARVISTELSEORT V I D SALTSJÖN.
Allm, 3057.
Riks 1073, KIND BRG ARTEN.
För två gossar, 3 9.
5 år gamla, sökes en Barnfröken, som genomgått Kindergarten, Svar till » Godsägare B.
O » under adress bör äga min i dag utkomna serie wbrefkort S. Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm.
från Jiärgslagens vackraste trakter ut- riuvernant önskas för undervisning af 6 Varmbadhus för alla brukliga badformer, spec. gyttjemassage- och tallbarrsbad förda i extra fint Ljustryck å koppartrycks- barn i vanliga skolämnen, tyska, fran- Opoet från den 10 juni.
Sjukgymnastik och massage, elektricitet, vattenkur och hyp och elfenbenskartong.
25 st. olika kr.
1:25 ska och handarbeten samt om mögligt mu- - 1 0 kr.
— notisk behandling.
Läkare: e. prov.-läkaren i. Ehinger, samt doktor A.
Hiller.
Upp- 50 st olika kr.
2: —.
Fraktfritt mot ins sik.
Skolrum och bostadsrum upplates, och lysningar om rum genom fröken I. Westenius ' Bokhandel, Dalarö.
Rikstel.
11, hvar- likvid (postanvisning) ej postförskott, så Önskas kan inackordering erhållas.
rock, byxor och väst af dagar 11 — 1.
fihc 1 Ej att förväxla med en del Oh« 1 om Ansökan åtföljd af fotografi och med an- hvit bomullsflanell med " andra godtköpskort.
.
.
VJ~ * gifvande af löneanspråk och referenser torde blå ränder.
Rekvirera genast, då upplagan är be insändas till Fabrikör E.
R.
Bergström, Smedjebacken.
gränsad.
Vid beställning torde bröstvidd, magvidd och G - o i x v o r a a n t o grenlängd uppgifvas.
önskas till hösten för att undervisa en eller L i n d e s b e r g.
priskurant.
två tretton års flickor, som genomgått tre Wnnctp nriQ för typ grafi å 3 utställnin- klasser i elementarläroverk.
Den sökande bör vara kunnig i alla sven- n o g s i a pris?
a r.
Qefle 1 9 0 1 ska ämnen, tyska och franska språken, mu- sik, teckning och handarbeten.
Svar önskas före Juli månads utgång jämte STOCKHOLM.
uppgift å det arvode som fordras.
U P S 1 Blombergs Boktryckeri, B e g ä r Nordiska Kompaniet $ Guldmedalj i Qefle 1901 # fr för L E D I G A P L Ä t S B R.
Hagrbergs adr.
Kårehogen, Sörbo (Bohus län).
Prenumerera på utmärkt BMNGARDEROBEN alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda, som utkommer en gång i månaden med ett 8-sidigt num- mer, innehållande bortåt ett hun- dratal illustrationer öfver allt som hör till barnens dräkt, från de spä- daste åren till vuxen ålder, och åt- följdt af en stor dubbelsidig mön- sterbilaga.
Pris för hälft år grafisk konst f (illustrationstryck, litografi och hemigrafisfea reproduktioner) tillerkändes fr 4 $ IDUNS K U N O L.
H O F B O K T R Y C K E R I jjft Rikstelefon 4 06.
Kallskålsvin, utmärkt godt, å 60 öre pr butelj hos I. olytekniskt Institut * Friedberg vid Frankfurt a.
M.
P L.
G U M M E S S O N &amp; K O M P.
Program kostnadsfritt.
Pröfnings-kommissar.
16 Stora Nygatan 16, Stockholm.
Industri-Akademi för maskin- elektro-byggnads-ingeniörer och byggmästare.
6 akademiska kurser.
II.
Teknikum (mellan-fack- skola) för maskin och elektrotek- niker, i kurser.
Studentska å latinlinien, musikkunnig, erhåller rjlats i naturskönt belägen prestgård nära Anger- manelfven.
Reflekterande sände betyg och fotografi till » Ledstjärnan », adr.
Weda.
Barnfröken erhåller plats genast, vid bruk i södra Norr- land att sköta ett tre månaders barn.
Upp- gift om referenser, ålder och löneanspråk, Expeditrice hemmastadd i alla sömnadssorter inom ta- om möjligt åtföljd af fotografi torde sändas pisseribranschen van att ordna handarbeten och med godt sätt mot kunder erhåller för- till " Ingeniör ", Iduns exp.
månlig kr.
1: OO.
Allm.
Telefon 12 75.
En frisk, enkel bättre flicka, snäll och pålitlig och som är villig hjälpa husmodern med skötseln af barn samt eljes biträda med förefallande göromål i hemmet erhåller 24 nästkommande oktober synner- ligen förmånlig anställning i tjänstemanna- familj på landet nära stad.
Svar med rekommendationer och öfriga upplysningar, åtföljda helst af fotografi kort, emotses under märket » Medlem af familjen » adress Gumaslii Annonsbyrå, Malmö.
anställning i Nordiska Industri T läkarefamilj i Dalarne önskas till hösten Aktiebolagets detaljaffär, Göteborg.
Tek en, hälst seminariebildad lärarinna för 3 nisk bildning Önskvärd — dock ej absolut gossar för att bereda dem till inträde i för- nödvändig.
* sta klassen.
Svar med uppgift på ålder och löneanspråk samt betyg och porträtt sändas till Fru A d a Gullström, Elfdalen.
T ärarinna, van att undervisa i svenska villig att helt sköta ett litet hushåll för två M skolämnen, skicklig i franska språkets talande, samt något kunnig i musik, önskas unga damer i Montreal Canada, önskas från slutet af Augusti.
Lönen ej stor, men till hösten för två flickor om 9 och 7 år.
ett godt hem utlofvas.
Svar till » A.
B.
C Friherrinnan von Schwerin, Maryhill p.
r. GumEelii Annonsbyrå.
Göteborg.
Landskrona.
En bättre flicka,
- U t d r a g.
(Forts, från föregående n:r.)
Stefanos, afsedt för barn efter 9 månader, har användts i omkring 5 fall och visar sig särskildt vara ett godt näringsmedel och äfvenledes reglerande de tröga afföringarne.
För barn Öfver 2 år, svaga mödrar samt konvalescenter af hvarje ålder har Kraft- och Närsaltchoklad med fördel användts och synes särdeles väl fylla en plats bland de för dylika fall så väl behöfliga ben- och blodbildande, på samma gång lätt smält- bara näringsmedlen.
Skellefteå den 10 januari 1902.
H.
W I L H.
S J Ö G R E N, Praktiserande läkare.
Ofvannämnda tre preparat tillverkas af Henrikssons Tekniska Fabrik i Örebro och finnas till salu å alla apotek och hos väl- fournerade specerister.
Kontrollant: Stadskemisten d:r D.
S. Hector.
Men såsom landets blyga dotter Hon ter sig mest behaglig, när Hon ej med lånta fjädrar prålar, Blott vackra hemmadräkten bär.
I all sin enkelt et hon tjusar, Där rank hon står i solens sken, Och hennes röda kjolar lysa I tiädgärd och på åkerren.
Hon har ock andra egenskaper An den att vara fager blott, Men om vi skulle dem förråda Man gåtans lösning redan fått.
Nej, bättre är att portionera Hvad sägas kan, i doser små, Så kunna alla, som fundera, En liten tankeöfning få.
439 IDUN 1902 - Två trädslag som höra Till nordens natur.
1) hur gåskarlen är, 2) socken i Norrland, 3) finnas hos sockerbagaren.
Hvad, sitt, man ej hastigt bör göra.
I landtliga bygden Ett grönskande fält, Dar landtmannen gräset kan skörda, En fågel som trifves I svalkande våg.
En som ej kan bära en börda.
Så fruntimmer tvänne — Den ena af- dem Äro orden rätt lösta, bilda bokstäfverna i de markerade hörn- och korsrutorna, till- sammantagna, rätt ordnade, namnet pä en stad i Sverige.
Ledig annonsplats!
D I A M A N T G Å T A.
1 1 Har Bellman så drastiskt beskrifvit.
Ett något som Ökar, I otrolig grad, Dens värde, hvars bihang det blifvit.
Ett redskap, som hör Till det hushåll, där frun Själf vill sina grönsaker torka.
Ett gammaldags längdmått, Som nyttjas ännu, 2 " T 3 Lefver han, kan det ej fela, Jag, som är yngre än gubben är, Samma sorts tyg uti kappan bär, Fast blott en flik af det hela.
Där man ej med nyheter orkar.
T 5 RIMTTJSSE.
MAX.
Hvad var han den mannen, Som stod vid sitt städ — Jag menar den duktige smeden?
Ett ogräs man gärna Med roten drar opp.
En tonart som smeker ditt öra.
2 3 1 8 3 4 5 2 3 4 5 6 3 4 5 6 7 6 5 6 7 VOL G U L D M E D A L J » G E F L E I 9 0 1 " DELIKATESSER FOR SMÖRGÅSBORDET: • IT INW|Q [FYRT0RHLTS I OSTRON.
APIJU V LO|RADHES HUSHÅLLS.
KAVIAR, R Ö K T LAX HUMMERPASTEJ O RÖKTA S A R D I N E R RÖKT MAKRILL O O RÖKT SILL O O O O M.
FL.
UTMÄRKTA INLÄGGNINGAR REKOMMENDERAS!
_| BREFLÄDÄ 7 7 REDAKTIONENS B K E F L Å D A: F I G U R G Å T A.
A R I T M O R E M.
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 = stad i Sve- rige, 4, 2, 7 = ett substantiv, 5, 2 = ett djur, 10, 6, 5 = en fågel, 4, 8, 5 m ett adjektiv, 3, 6, 9; 1 - ett träd, 6, 4, 9 = en fågel, 5, 3, 2, 5 = något som fiskaren begagnar.
1 X 1 2 3 X X — — X x — X!
CALLE G.
Hvem smyger i skogen, Sä hungrig och vild, Med ögon som glöda af hunger?
Hon sväfvar på tonen Den flicka, som är Hvad?
— när hon för publikum sjunger.
Hvem tär mer än nötning På klädning och rock?
I hvad växer ljungen på heden?
MOSTER LISA.
F y r t o r n e t s „ 4 k o n s e r v e r V O K A L F Ö R Ä N D R I N G S - GÅTA.
Med a.
Gamla draken jag bära får Sommar och vinter, höst och vår, Och den blir sliten med åren.
Kanske sättes det dit en lapp, Ljusgrön frans, eller gulröd knapp, När solen blänker om våren.
Med e.
Hör hur han pratar, gammelfar, Kläder på kroppen han ständigt har; Siffrorna utbytas mot bokstäfver, hvilka om de äro rätt funna, gifva samma ord i de hvarandra korsande midtelraderna.
Or- den — förutom 1 och 7, som endast äro bok- stäfver — äro: 2) huru vi alla en gång va- rit, 3) pläga svenskarne flitigt göra, 4) land- skap i Sverige, 5) ö, 6) fägel.
LUKAS.
L Ö S N I N G A R Mary Anne.
Skall komma!
Men vi väga ej gå för brådstörtadt till väga med dessa kraftigare doser nu i sommarvärmen — där- för först en liten paus!
S.
.
o. T a c k; antages.
Svensk moder.
Frågan må väl förtjäna diskuteras — och vid lämpligt tillfälle skola vi bereda plats i våra spalter.
TJndine.
» Björkens saga » blef en kort saea, en gammal vanlig saga — ja, ni för- står oss nog!
Undrande.
Gömdt är ingalunda glömdt — dock, mänga, mänga äro de, som vänta på » sin tur » i Iduns spalter!
K. W. Låter ju höra sig ", men våra poesi- förråd äro redan allt för öfverfyllda.
Nils Fundersam.
Tack för tidningsur- L O G O G R Y F E N: Majstången: maj, stång, klippet.
Hvad det föreslagna Goteboigs- aj I tången, tång, säg, tå, mås, ångan, mast, porträttet angår, sä hade vi redan för ett ås, ja, mat, magen, Måns, sjöman, tam, par ar sedan porträtt af skalden Bääth i hans hem, speciellt taget för Idun.
mas, gåta.
TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 2 6 — — — C H A R A D E N: Jul-klapps-vers.
L Y R A - G Å T A N: Maria Sophia Schwartz: 1) limen, 2) Palavan, 3) Haparanda, 4) Brieg, 5) Skara, 0) Horsens, 7) Colombo, 8) Mont- peidu, 9) Enghien, 10) Jenisei, 11) Le Havre, 12) Bankoland, 13) Aconcagua, 11) Kischi- X 1!
x x nev, 15) Schweiz, 16) Aar, 17) Ärö, 18) Sig- Orden i de vertikala raderna beteckna tuna, 19) Kreuznach.
B O K S T A F S G Å T A N: Vermland — Karl- 1) stad i Tyskland, 2) landskap i Sverige.
stad: Vestervik, Europa, Ragnar, mal, Ladu- 3) stadsmedel.
Oiden i de horisontala raderna beteckna: lås, Algot, Nederländerna, Dalsland.
» Uiiga litterära fruar » följa illa med sin Idun!
Äfven eder senaste önskan är långt före detta förekommen, dä vi redan i n^r 11 för i fjol meddelade porträtt och interiö i er frän d r G.
D. af Wirséns hem med text af Daniel Fallström.
EXPEDITIONENS BEEFLÅDA: 19 år » Mörlunda.
2,20 pr gång.
.4.
K.
*, Uddevalla.
* Annonsen n:r 1 ko- star 3,60 pr gäng och n:r 2 3 kr.
pr gång, rest.
torde insändas.
IDUN 1902 440 — från 70 öre pr meter, äfvenså sidentyger af alla slag till brud-, sällskaps- &amp; promenadtoiletter i största urval | försända J V L O D E R N A Péllervris Margarin är Sommar-Sidentyger bäst!
E.
Spinner &amp; C:ie,Ziirich direkt från fabriken franko och tullfritt till hemmet.
Allm.
telefon: 8 88, 47 7 * (f. d.
J. ZUrrer ' s sidenfabriker, grundl.
1825).
Rikstelefon 1 79.
66 10.
BANKAKTIEBOLAGET Har Ni STOCKHOLM — ÖFRE ännu icke prenumererat på 4 PROC.
RÄNTA.
UFTONBLADETS NORDISKA KREDITBANKEN ETABLERADT I STOCKHOLM 1 8 8 0.
1 DROTTNINGGATAN 1 MYNTTORGET 4 DROTTNINGGATAN 102 HORNSGATAN 52.
LAGERMANS G E L É - P U L V E R, » COKES.
BRIKETTER.
Hernösands Ensk.
Bank Tomten » Kungsträdgårdsgatan 16.
S P A R K A S S E R Ä K N I N G — K A S S A F A C K.
från 15 kronor för år.
Värdehandlingar mottagas till förvaring och förvaltning af Notarlatafdelningen.
FÖRSTKLASSIGA P i a n i n o n OCH.
F l y g l a r Aftonbladets Halfveckoupplaga efter Steinways system samt _ = — Orglar Smaka aldrig kaf e SYDSVENSKA HALFVECKOUPPLAGA SKANDINAVIENS MEST SPRIDDA TIDNING, så prenumerera för sista halfåret!
53 n:r: pris endast 80 öre!
Samtliga prenumeranter erhålla i början af juli en vacker plansch i fyra färger: en vy från Gustaf Adolfs torg i Stockholm.
Dessutom erhålla ny- tillträdande prenumeranter från i juli gratis och portofritt i början af kvar- talet dels den prydliga planschen » Gu- staf Adolf vid Ltttzen », dels allt det före 1 juli införda — omkring 1400 boksidor — af de pågående utmärkla svenska originalföljetongerna.
Prenumeranterna kunna till ett pris af 1 kr.
frakt- och emballagefritt köpa Aftonbladets präktiga, öfver 1 m. höga, med lister försedda v ä g g k a r t a I s j u f ä r g e r ö f v e r Skandina- v i e n o c h F i n l a n d, hvilken i bokhandeln kostar 5 kr.
Af denna karta äro sedan årets början 45,000 ex. sålda.
l:a Axithracit.
HUSHALLSKOL.
tillverkas med den yttersta omsorg, under strängaste kontroll och af de bästa beståndsdelar och fruktoljor.
Det dessertgelé som fås af dessa pul- ver är mycket delikat och lätt tilla- gadt, kan därföre med fullt förtroende pröfvas af hvarje husmoder.
Se till att Ni får af Tomtens, som är det enda svenska och fullt tillförlitliga.
Säljes hos alla välförsedda herrar speeerister.
A NORRLAND, 6 DROTTNINGGATAN 6.
Hushållsräkning i %.
Kassafaek till 15, 20, 25 kronor.
EREDIT-AKTIE-BOLAGET, STOCKHOLM, 17 FREDSGATAN 17.
AF DELNINGSKONTOR GÖTG.
31.
(Fonder kr.
6,765,000.)
DEPOSITION KAPITALRÄKNING SPARKASSERÄKNING UPP- &amp; ÄFSKRIFNING 4 4 4 2 % % % % Kassafack å 15, 20 och 25 kr.
Subskriptionslistor å hemsp bössor å bankens kontor.
Göteborgs Enskilda Bank Brunkebergstorg 12.
SPARKASSERÄNTA 4 PROE.
äger nu 1 2 5, 0 0 0 FASTA POSTPRENUMERANTER.
med pat.
pipton tillverkas och försäljas med garanti äfven på förmånliga betalningsvillkor af INTECKNINGSBOLAGET.
HÖGSTA DEPOSITIONSRÄNTA 4 % KAPITALRÄKNINGSRÄNTA 4 % SPARKASSERÄNTA (vid afdelnings- OSTLIND &amp; ALJVIQUIST I ARVIKA.
= som är oblandadt, ty det kan vara ett STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ, ett gift, utan se alltid till att Ni får Vasagatan 50.
Vestra Hamng.
18.
Baltzargatan 10 SANITAS kontoret) 4 % Edert kaffe blandadt med Stockholms Firman, som in- och utrikes erhållit guldmedaljer, erhöll guldmedalj vid ANTISEPTISKA Kaffe-Aktiebolags berömda Intubi- Gefleutstältningen 1901 för både orglar, pianinon och flyglar.
Nordens största fabrik i kaffe (märkt Arla), som af de mest branschen.
Ärlig tillverkning omkring 1500 instrument.
DAMBINDA, framstående professorer och läkare in- tygas att göra kaffet godt, hälsosamt, IDEAL välsmakande, ytterst drygt och billigt är oöfverträffad, Berömd af tusen- 3 7 Klarabergsgatan 3 7 samt förhindra kaffeförgiftning, G de kvinnor, läkare Rikstel.
44 83.
Allm.
Tel. 60 41.
Paketer ä 25 och 10 öre i alla spe- och gynekologer, ceri- och diverseaffärer.
Obs.
att fir- I tvenne storlekar 26 och 30 ctm.
långa.
Rekommenderar 30 väl möblerade rum, 1:50 för 10 st.
Gördel därtill 70 öre, 50 st elektrisk belysning och nutidens alla be- mansnamn, Stockholms Kaffe-Aktie- kvämligheter.
Betjening möter vid alla tåg.
(årsbehof) med gördel 7: 50. bolag, samt ordet A r l a i rödt är tryckt fördelade i 1 0, 0 8 6 vinster å A.
B.
S A N I T A S, Stockholm.
Knut JPageratröm å alla paket, ty endast dessa äro verk- ligt äkta och garanterade att innehålla A N V Ä N D VID METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 5 0, 0 0 0, 1 0, 0 0 0, 5, 0 0 0, 1, 0 0 0, 5 0 0, 1 0 0, 5 0 OCH 2 0 KR.
den bässa kaffetillsättning.
C.
C.
S P O R R O N G &amp; C: 0 utlottas vid första dragning-en den 1 Oktober 1902.
Pris för lott- 2 3 REGERINGSGATAN 2 3 sedel 10 ler., till landsorten mot insänd likvid vid hvarje STOCKHOLM rekvisition åtföljd af 40 öre (till rek.
porto och dragningslista).
Utför: förgyllning, försilfring, förnickling Rekommendera alltid värdeförsändelser.
samt renovering af SLÖJD- OCH HUSHÅLLSSKOLA, FINNES HOS HRR SPECERIBANDLANDE.
antika och moderna metallarbeten.
Hudiksvall.
Om skolan se Idun 20 juli 1901 och N.
P. FREDSGATAN 3 2, STOCKHOLM.
Ödman i Vårt Land 14 dec.
1901.
Pallas Hotell Rontant 700,000 kronor Lackning af buteljer MonténsVaxlack Fru Stina Rodenstams Dramatiska Teaterns Lotteri, Mörsils Sanatorium HYGIENISKA BARNSKODON.
Största ' lager på platsen af hygieniska hämskor, egen tillverkning.
OBS.
1 Använd endast skodon af naturlig form för Edra barn, på det att icke deras fötter under uppväxtåren må bli förstörda.
MÖRSIL,: Öppet hela året om.
= 5 JiiblioteJesyatan 5.
SPECIALKURORT FÖR BRÖSTSJUKA.
A.
T.
11763 E. FRYKLUND A.
T.
11763. det starkaste Antisepticum; med ange- näm, kylande smak.
Pris 2 Kr.
fl.
Begär alltid Extra koncentrerad Aseptol.
S:t Eriks Tekn.
Fabrik, Stockholm.
LARS = JOH.
LUNDSTRÖM &amp; C:o. CAPSULOIDS Stenkol, CAPSULOIDS den angenämaste form af hastigt blodbil- dande järnmedicin (omsorgsfullt preparerade af friskt oxblod) och i förhållande till resul- tatet också den allra billigaste formen.
Till Capsuloid Compana.
Den 2 maj 1902.
För omkring ett år sedan var jag mycket blek, kände mig alltid trött och led rätt mycket af hufvudvärk, då jag var stadd i hastig tillväxt.
Jag tog då in 5 askar Cap- suloids och är nu rödblommig och befinner mig i alla afseenden utmärkt väl.
Astrid Oisen, 41, St. Kongensgade, Köpenhamn.
Capsuloids erhållas å alla apotek å kr.
2,50 pr ask.
Enda fabrik Capsuloid Com- oiny, 31 Snow Hill, London.
REN, STÄRKANDE FJÄLLUFT.
ELEKTRISK BELYSNING UNDER INLEDNING.
FÖRSTKLASSIG RESTAURATION.
INTENDENT OCH ÄGARE: D: R T.
H O R N E Y.
NÄRMARE GENOM PROSPEKT FRÅN KAMRERAREKONTORET.
POST- &amp; TELEGRAFADRESS: SANATORIET.
Af alla Munvatten är S:T E R L K ' S Extra koncentrerade CAPSULOIDS JÄMTLAND.
= = = = MONTÉNS:: =:: =: ^ = = ^ NEUTRALA KÄRNTVÅL TILL YLLETVÄTT och OLEINTVÅL TILL LINNETVÄTT användes Iämp- ligast sålunda: » V2 kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättes under omröring 20 å 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning neddoppas plag- gen.
Vid ylletvätt böra såväl lösningen som sköljvattnet hafva 36 ä 38 grader.
• Finnes hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker.
N:R 19 STORA NYGATAN.
- N:R 2 9 S:T PAULSGATAN.
Silfvermedalj i Köpenhamn 1888.
Guldmedalj i Stockholm 1897.
C o k e s Anthracit Varumärke.
Carré-BriKetter.
RLKST.
4 27 22 20 20 12 K O N T O R: Varumärke.
Bästa S y l t s o e k e r.
Tanto 5 i t k r o s s 22 SKEPPSBRON 2 2 5 STRANDVÄGEN S 1 PARMMXTAREGATAN 1 A.
22 60 61 TEL. 88 19 98 (HUSHÅLLS-SOCKER) FINNES TILL SALU HOS DE FLESTA HERRAR SPECERIHANDLANDE I STOCKHOLM OCH LANDSORTEN.
