# ID: svediakorp-per1452
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 30,900
# sentences: 1,719
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 26.
(809) LÖRDAGEN PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR IDUN __ __ K IDCNS PRAKTUPPLAGA IDUNS MODETIDN.
MED PL.
IDUNS MODETIDN.
UTAN PL.
R.
6: — &gt; » » 8: 5: 3: UTGIFNINGSTID: HVARJE LÖRDAG.
D E N REDAKTÖR 28 JUNI OCH UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
LÖSNUMMERPRIS T 1 0 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N 1902.
RYRA OCH EXPEDITION KOMMISSIONÄREU KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 TR ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPEN KL. 1 0 — 5.
N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 afled efter ett lång- varigt, med kristlig undergifvenhet buret lidande i Stockholm den 24 april i år.
Dotter till Gustaf IILs gunstling, en af de » tre gustavianerna », baron Johan Fredrik Aminoff och hans tredje maka, född Rruncrona, föd- des hon den 4 oktober 1818 på den natur- sköna fädernegården Rilax i Finland, där också hela hennes barndom förflöt.
V i d tre års ålder förlora- de hon sin moder, en ädel och gudfruktig kvinna, som hon vis- serligen ej kunde min- nas, men, genom allt hvad hon o m henne hörde berättas, älska- de, vördade och sträf- vade efter att likna.
Hennes omgifning ut- gjordes af fadern och fyra äldre bröder samt en uppfostrarinna ef- ter den tidens stränga mönster.
SOPHIE REUTERSKIÖLD.
FÖDD AMINOFF.
Det finns aflidna, som äro mera lef- vande och mera i ständ att hänföra an- dra än i jordelifvet Iefvande människor Intet bättre medel (rifs att vidmakthålla den sedliga entusiasmen än att be- trakta rena, enkla och upphöjda lif.
Den stora skyn af vittnen hjälper oss i stri- den för det goda.
a Payot.
DEN K V I N N A, hvars bild vi i dag vilja frammana till ett skönt och stärkande efterdöme för Sveriges och Finlands döttrar, hör nu till dessa aflidna.
Fru Sophie Reuterskiöld, född fri- herrinna Aminoff, maka till en af Sveriges störste bruksägare; och jorddrottar, f. ledamo- ten af riksdagens Första kammare, kabinctts- kammarherrn m. m. Carl Lennart Reuterskiöld, 15:DE ÅRG.
Vid sjutton års ålder sändes den unga flic- kan till Petersburg för att utbilda sin sång- röst.
Hon stannade emellertid blott en vinter där och kom se- dan till släktingar i Stockholm.
Här fort- satte hon att taga sånglektioner för professor Berg och gjorde under hans skickliga ledning stora framsteg.
Under hela lifvet bevarade hon i trofast minne denne afhållne o c h beundrade lärare och prisade entusiastiskt den utmärkta undervisning, han gifvit henne.
I Stockholm blef den älskvärda finskan före- mål för mycken hyllning dels på grund af sin vinnande personlighet och mindre vanliga sällskapsgåfva, dels ock på grund af den varma sympati, hvarmed svenskarne alltid omfattat sina finska bröder och systrar.
Obetydliga vo- ro ej heller de triumfer, som hennes musikaliska begåfning inbragte åt henne.
Men aldrig blef hennes okonstlade, flärdfria natur på minsta vis däraf anstucken.
Ännu på samhällsställnin- gens tinnar bibehöll hon sitt från all fåfänga och allt högmod fria väsende, liksom hon ägde den sällsynta gåfvan att skatta människovärdet, STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
oberoende af börd och rikedom.
Högfärd och dryghet trifdes aldrig i friherrinnan Reuter- skiölds närhet.
I Stockholm gjorde Sophie Aminoff snart be- kantskap med sin blifvande make, då löjtnant vid Upplands dragoner o c h redan ägare till Gimo bruk i norra Uppland.
Sommaren 1839 stod de ungas bröllop på Rilax, där brudens fa- der ännu lefde.
Därifrån förde den svenska godsherrn sin unga maka till sitt stolta fäderne- hem, där hon sedan fick tillbringa sex de- cennier af sitt lif o c h i hvars jord hon nu hvilar.
I det nya hemmet började för friherrinnan Reuterskiöld ett lif af rikt o c h ädelt innehåll.
Här kom hon på sin rätta plats.
Här fick hen- nes rastlösa verksamhetsbegär en vidsträckt verkningskrets.
Men ej den ytliga uppgiften att vid middagar och fester i ett rikt och gäst- fritt hem göra les honneurs, som för så många kvin " nor i hennes ställning är den första, blef för henne hufvudsak.
I första rummet blef hon m o d e r.
Fem barn skänkte hon sin make, två söner o c h tre döttrar, o c h deras uppfostran blef hennes dyraste plikt, hennes ömmaste om- sorg.
Jämte dessa egna barn uppväxte under hennes vård trenne brorsdöttrar till hennes man, och rörande var den ifver hon ådagalade, att ingen skillnad måtte göras mellan dessa barn och husets egna.
Moderligheten var den be- härskande egenskapen hos henne.
För barnen offrade hon sig, glömde hon sig; att fostra dem till ädla dugande karaktärer satte hon som sitt jordiska lifsmål; i barnen lefde hon rikast och lyckligast, liksom hennes största sorger voro förlusten af en sextonårig dotter och en redan till mogen ålder hunnen son.
När sönerna vuxit upp o c h skulle till Upp- sala, följde modern med dem dit och stan- nade hos dem under terminerna.
Men friher- rinnan Reuterskiöld var en alltför intellektuellt begåfvad o c h vaken kvinna, för att hon ej där skulle samla kring sin person, hvad uni- versitetsstaden då hade bäst.
Geijer, Fries m. fl.
af professorerna räknade hon med stolthet till sina personliga vänner, och ännu på ålder- domen bevarade hon i sitt minnes skattkam- mare detta sitt umgänge med tankens stormän, tacksamt erkännande, att de riktat hennes lif och vidgat hennes andliga horisont.
En liten sång, som Geijer diktade och komponerade till hennes ära, omnämnde hon med synnerlig gläd- je.
Till hennes närmare vänkrets i Uppsala hörde o c k domprosten Torén, hvars varma re- ligiositet mäktigt tilltalade hennes för kristen- domen så öppna sinne.
På tal om hennes vänskapsförbindelser från tidigare år må det vara o s s tillåtet att nämna ännu ett par andra personer, med hvilka sången förenade henne:
IDUN 1902 A. F. Lindblad och Jenny Lind.
Under några vin- trar tillbragta i Stockholm, då friherrinnan Reu- terskiöld deltog i societetslifvet och ofta sjöng på Oscar I: s musikaliska soaréer, samman- fördes hon med vår celebra sångerska, och mellan dem uppstod en ganska varm sym- pati.
Ej blott sången hade de gemensamt — den enas naturell och själsanläggning företedde en icke ringa grad af frändskap med den and- ras.
Ödmjukhet och anspråkslöshet utmärkte båda, trots den framskjutna plats i världen, de livar för sig intogo.
Och hjärtegodheten var hos båda den samma.
Men moderligheten hos friherrinnan Reuter- skiöld räckte ej blott för barnen på slottet.
Den omfattade de många små i stugorna på Gimo, ja, ej endast dessa, utan a l l a de under- lydande på egendomen och alldeles särskildt de sjuka o c h gamla.
Friherrinnan var ej för folket den höga frun, som ingen vågade nalkas.
Hon var en mor för dem.
Hos hammarsme- derna var hon en lika kärkommen och välbe- kant gäst som i torpen och statarestugorna, och där hjälp behöfdes, var hennes hand lika öp- pen som hennes hjärta.
Hos henne var det s-om de af sorg eller olycka drabbade alltid sökte tröst.
Hade mannen dött eller något af barnen kommit på villovägar, alltid gick man till friherrinnan.
Som få hade hon förstående för lidandet.
Och den tröst, hon skänkte, häm- tade hon från Gud.
Men- där hon träffade pä sedeslöshet och oordning, lade hon ej fing- rarna emellan, och hon blundade hvarken för den moraliska uselheten eller den yttre smut- sen, där hon upptäckte sådan; när hon då bestraffade, kom det - i hennes eljes så blida väsen något af härskarinnan, hvilket ej för- felade att göra verkan.
Genom den grund- fond af kärlek, hon ägde, kunde hon säga de skarpaste sanningar, utan att såra.
Det in- flytande, hon sålunda öfvade i hundratals hem, var en insats af betydelse att räkna med.
— 410 — stående af arbetsmaterial.
En nästan barnslig glädje erfor hon, när hon ock slutligen genom sina bemödanden fick se svenska flaggan svaja från skolhustaken, liksom hon öfver hufvud taget ägde förmågan att med hela hjärtat kun- na glädja sig åt lifvets små fröjdeämnen: en vänlighetsbetygelse, en ringa gärd af tacksam- het, någon liten förbättring, en gåfva i kärlek gifven om än så obetydlig o. s. v. Restaureringen af församlingens kyrka låg friherrinnan Reuterskiöld varmt om hjärtat.
Af egna medel bekostade hon en ny altartafla, en fint utförd kopia af Blochs Kristus conso- lator, och själf broderade hon antependium, altarduk och kalkdukar, ett värdigt arbete för hennes flitiga händer, som aldrig sågos hvila sysslolösa i skötet.
Ännu ett utslag af den intensiva moderskän- För brukets b a m, hvilka förut haft långa slan i friherrinnan Reuterskiölds hjärta var den vägar att gå till skolan, upprättade kabinetts- förtjänst, hon inlade om Eugeniahemmet.
I kammarherre Reuterskiöld skolor på Gimo: folk- många år och så länge hennes hälsa tillät det, skola samt väf- och syskola.
Den, som därvid var hon en nitisk medlem af dess styrelse, ifrigast biträdde honom, var hans maka, som - liksom hon varit med om stiftandet af denna för denna sak visade det mest vakna intresse.
kärleksanstalt för de hjälplösa och vanlottade Och sedan man fått skolor på bruket, blefvo små.
Ända in i. den sena åldern var intresset dessa föremål för hennes ständiga omtanke.
för den lika stort, fastän hon ej mera hade Hon följde med lif och lust både den teoretiska kraft att aktivt deltaga i dess angelägenheter.
och praktiska undervisningen och gjorde ofta Som få fick friherrinnan Reuterskiöld hela besök under skoltimmarne för att underrätta lifvet igenom behålla sinnets friskhet och spän- sig om, huru barnen förkofrade sig.
Inseende stighet.
Likasom i parken på Gimo allt visset den stora betydelsen för människosinnet af af- och alla vattenskott voro utsatta för hennes för- brott i den hvardagliga enformigheten, anord- följelse, försökte hon hålla sitt eget hjärta fritt nade hon hvar sommar en fest för barnen från allt, som var visset, allt, som ej kunde bära och deras mödrar, då vänligt samtal och riklig evighetsfrukt.
Kunde hon uträtta något godt, förplägning ej saknades.
Det icke minst om- glömdes ålder och krämpor, ögonen lyste med tyckta numret vid dessa små fester var utdel- ungdomlig glans o c h energien spändes till det ningen af de tyg, som blifvit väfda, o c h de yttersta, till dess verket var fullbordadt.
Likaså plagg, som blifvit arbetade af barnen under skönjdes en lågande eld ännu i den åttioårigas skolåret.
Ej liten glädje och nytta gjorde i blick, när talet föll på det kära landet öster många hem detta samfällda resultat af barnens om Bottenhafvet.
Hennes kärlek för Finland arbetsflit och friherrinnans frikos tighe t i be- svalnade aldrig, men den lifnärdes ej på Sve- riges bekostnad — hon älskade Sverige lika HåretS B Hällande.
En läkare som sedan högt.
De, som skeptiskt betrakta fosterlands- kärlek och varm religiositet, benägna att i flera år i Stockholm behandlar specielt hudsjuk- dessa dygder se chauvinism och bigotteri, bor- domar, skrifver följande: » Af alla i handeln före- de hafva sett friherrinnan Reuterskiöld.
Ingen- kommande medel, afsedda för behandling a£ de ting trångbröstadt och ensidigt fanns hos hen- parasitära hudsjukdomar (seborrhé, mjäll o.
d.)
ne.
Allt var så äkta, så sundt, så rent och på hvilket hårets affallande i de flesta fall beror, så sant.
Hon var vidhjärtad i ordets fulla be- känner jag intet, som vid anstälda prof visat sig märkelse.
Hennes kristendom var lif.
Den så verksamt och i så hög grad förtjänar användas h ö l l i med och mot, i hälsa och sjukdom som Azymolstimulus — —.
;&gt; Vid London-utställ- och sist i själfva döden.
Hon grubblade ej, ningen 1899 erhöll F. Paulfs Azymolstimulus guld- hon lät sig ej förlama genom ett resultat- medalj såsom det bästa bårvatten.
löst reflekterande öfver ting, som äro hjärtats Fin, livit och traiche blir hy och mera än hufvudets — hon t r o d d e.
Hon kände » kraft utgå » från sin gudomlige mästare, hud om man alltid tvättar sig med F. Paulfs en kraft, som underbart hjälpte henne att bära AZYMOLTVÅL.
Tillverkas under läkarekontroll.
de svåra kroppsliga lidanden, som under många För ömtålig hud är Azymoltvål bäst.
GIMO BRUK I UPPLAND.
långa år småningom nedbröto hennes kropps- hydda, o&gt;ch hennes varmaste önskan var att få dö så, att hon med sin död finge bekänna honom.
Barnsligt och enkelt hvilade hon vid sin himmelske faders nåd och fick som ett barn ulan fruktan för det stora okända slutligen insomna i hans händer.
I tidningarne lästes för en tid sedan följande: » En stämningsfull M.
M: s hyllning ägde rum un- der de finska sångarnes besök i Stockholm, i det att kören med sång uppvaktade friherrinnan Reuterskiöld, född Aminoff.
Denna uppvaktning hos den älskliga 83-åriga välborna finskan, hvars fader i tiden var kommendör för Björne- borgs regemente, var en högtidsstund.
Hvarje sångare grät, och den åldriga damen, som i en rullstol fördes in i salen, steg efter slutad sång upp och tackade försynen, som ännu en gång låtit henne, bruten af sjukdom och ålder, få lyssna till finska toner från hennes kära hem- land.
En uttalad önskan, att hon ännu en gång skulle få höra sin faders honnörsmarsch, för- anledde uppstämmandet af Björneborgs-mar- schen.
Utmattad af rörelse .sjönk friherrinnan ned i sin stol, men reste sig åter mödosamt, då Vårt Land, hvilken sång hon med bruten stäm- ma sjöng med, afslutade sånguppvaktningen.
Hennes sista ord v o r o: » Jag har aldrig upp- lefvat en så skön stund som denna, och min sista bön gäller Finland. » De minnesgoda finnarne hade ej glömt dot- tern till den man, som så modigt yttrade till kejsar Alexander I: » Nådigste kejsare, behåll ett fritt folks rättigheter, gör dem rätt o c h E.
K.
Maj: t skall finna alltid, att den alltid trogna finska nationen skall heligt svara där- mot; jag kan ingenting cedera af dessas rät- tighet, » och af kejsaren utverkade det ädla och rättvisa löftet: » Nåväl, ni skola få allt det ni begärt; gif mig en memoire i ämnet. » Kär lefnadssolen dalade för den åldriga fri- herrinnan, beskärdes henne denna vackra hyll- ning.
Den för minnet tillbaka till en annan hyllning, som ägnades hennes far, när solen dalade på hans lefnadsväg, och som utgjorde ett af hans dotters käraste minnen.
Elfva f. d. officerare vid Björneborgs regemente och bo- satta i skilda delar af Finland stämde möte på Rilax den 26 januari 1835 för att uppvakta sin forne chef på hans - åttionde födelsedag.
Återseendet mellan de gamle vapenbröderna blef det varmaste.
Den rörelse — berättar en af de närvarande — som den gamle mannen er- for vid denna lika oförmodade som hjärtliga aktningsbetygelse af Björneborgs regementes of- ficerskår meddelade sig åt alla de närvarande.
Det var en scen af beskaffenhet att fullkorn-
— 411 — ligt uppväga många vedervärdigheter, som den grånade mannen rönt under sin långa lefnad. '
* Det är en ljus och fager bild, vi en stund betraktat.
Och skuggorna?
Funnos där inga?
Dels hade de under det dagliga vandrandet med Gud försvunnit, dels är det ju så, som en af våra nyare författare så vackert sagt, att där saknaden står vid båren, där växer den saga fram, som kanske är sannare än verk- ligheten, emedan allt smått är borta ur den — där klingar ekot af den bortgångnas bästa röst.
Lycklig den, som efterlämnar ett sådant minne som friherrinnan Sophie Reuterskiöld!
ELLEN E TT » GIF AKT » FÖR UPPFOSTRARE.
TILLÄGNADT AF BERGSTRÖM.
VÅR TIDS MÖDRARNA ELLEN.
KORTS.
O. SLUT FR. FÖREG.
N:R.
D A V I nu äro inne på penningefrågan, torde det vara skäl att vidröra en af vårt folks stora nationalsynder: slöseriet med de åtföl- jande dragen lyx, flärd och vällefnad.
Att dessa fel äro utmärkande för vårt folk, be- strider väl ingen, och betänkligast är, att de alltjämt tilltaga.
En hvar får ökade behof, den ene vill öfverglänsa den andre; hur skall det sluta?
Vi se j u redan dagligen sorgliga exempel på, huru den ena familjen efter den andra störtas i ekonomisk ruin, och ofta n o g tillgripas brottsliga utvägar för att undgå den fruktade fattigdomen.
Det bär utför, allt längre och längre; hvart komma v i?
Till moralisk förnedring, kanske undergång.
Grottekvarnen kräfver sina offer, och allt flere blifva de.
— Hvar finns då räddningen?
Jo, som vi nyss sade, hos det unga släktet, men blott under ett villkor: att det fostras till allvar, måttlig- het, arbetsamhet, gudsfruktan.
A c k, att vi kunde återgå till forna tiders enkelhet i mat och dryck, i klädedräkt och lefnadsvanor!
För barnens skull kunde väl far och mor försaka något af det öfverflöd, hvarvid de vant sig, och för öfrigt borde de aldrig öfver- hopa sina barn med sådant, som de ej skulle känt behof af, o m ej » den sofvande björnen » blifvit väckt, såsom dyrbara leksaker, öfver- flöd af kläder, af läckerheter.
Jag vill nu icke uppehålla mig vid, endast i förbigående nämna de ömkliga företeelser, som bl.
a. vår tids barnbaler utgöra; det är en svår för- syndelse de stora begå m o t de små genom att anordna en sådan detaljerad efterhärm- ning af de äldres slöseri, narraktighet och flärd, för att icke nämna kurtis.
Föräldrar, som på sådant sätt söka » roa » sina barn, ha knappt rätt att bedja: » Inled dem icke i fre- stelse. » Låt barnen gärna leka och dansa, muntert, gladt och utan anspråk, men bort med de raffinerade » balerna »!
Ä n en sak må i detta sammanhang näm- nas: barnens förhållande till husets tjänare.
I vår tid med dess myckna tal om jämlikhet förekommer j u faktiskt inom hemmen betyd- ligt flere misshälligheter mellan husbondfolk och tjänare, än förhållandet var för ett par tiotal af år tillbaka.
Man säger, att det beror på » tidsandan ».
Ja, det kan väl hända, och kanske beror det af ännu andra omständig- heter.
Men visst är, att hvad som i någon liten mån skulle förbättra förhållandet vore, om barnen i familjen tillhölies att bemöta tjänarna med höflighet och vänlighet samt aldrig tillätes att kommendera dem.
Befall- ningar af husbonden och matmodern fördragas 1DUN 1902 i allmänhet af tjänarna, aldrig så befallningar från barnens sida, utan de ha den verkan, att de alstra bitterhet inom den tjänande klassen, och barnen själfva taga för öfrigt skada däraf.
När flickan blifvit så stor, att hon lämnar barnkammaren och får » eget r u m », är tiden inne att gifva någon öfning i bosättning.
En liten summa kan då öfverlämnas åt henne att med sparsamhet och förstånd användas för rummets möblering och dekorering.
Då blir naturligtvis mamma hennes bästa råd- gifvare, och säkert blifva de gemensamma öfverläggningarna af stort intresse för både mor och dotter.
Äfven o m du är rik, så tag ej till en så stor summa, att rummet blir öfverfyldt och dess ägarinna öfvermätt, så att hon ingenting har att önska.
Det är att beröfva henne en stor del glädje, omtanke och arbete.
När hon sedan en gång skall sätta bo, då tör hon kanske förstå glädjen af att använda egen flit och eget omdöme för att få hemmet smakfullt och trefligt.
Kanske är det henne då ej heller så svårt att " inse, att det nyinredda lilla hemmet ej beMfver, måhända ej ens kan, vara så öfverlastadt af alla nödvändighets- eller lyxartiklar, som fun- nos därhemma hos pappa och mamma, där man samlat år efter år, efter råd och lägen- het.
På detta sätt och på mångfaldiga andra kan man söka bibringa unga flickor sinne för huslighet, hemtrefnad, ordning och sparsam- het.
Väl vore det, o m alla mödrar kunde och ville lägga band på sina döttrars fåfänga.
Åt- minstone borde man kunna begära, att de ej skulle väcka eller underblåsa den.
Men ty- värr inträffar det ofta, att mödrarna alltför tydligt lägga i dagen sitt intresse för vackra kläder, smycken, ja, modesaker af alla slag Flickor hafva stor naturlig benägenhet för få fänga, och de märka snart sin mammas svag- het för att vara icke blott väl klädd (därom vore j u endast godt att säga), utan klädd med en elegans, som skall komma henne att öfver- glänsa den eller den inom umgängeskretsen.
Och j u större flickan blir, dess mera skarpes hennes öga för hvad som » klär » henne och för hvad som är ultramodernt.
Det vore en välgärning m o t mänskligheten, om någon kunde öfvertyga kvinnovärlden om, att just enkelhet är det mest distinguerade, och att allt prål i klädedräkten likasom all förkonst- ling i sättet blott bortskymmer personligheten.
Äger denna något inre värde, så framlyser det bäst, då det yttre är flärdlöst.
- Under ett par tiotal af år har huf vudvikten vid en flickas uppfostran lagts på meddelan- det af boklig kunskap.
Just nu har emeller- tid en förändring till det bättre inträdt, i det undervisning i huslig ekonomi börjar anses så nödvändig, att åt densamma inrymts en plats på flickskolans schema.
Icke är det meningen, att skolkursen i detta ämne skall utgöra en tillräcklig förberedelse för en blifvande hus- moder.
Men det har visat sig, att den med- för ökadt intresse och ökad aktning för hem- mets sysslor, som voro nära att blifva allde- les försmådda af våra boksynta kvinnor.
Kanske tänker en och annan, att denna sorts uppfostran skall så småningom föra kvinnan tillbaka till den ställning hon innehade i forna dagar, då hon förvisades uteslutande till köket och barnkammaren.
Å h n e j, därhän går det aldrig; den kvinnliga energien förnekar sig nog ej, då det gäller att bibehålla en mödo- samt förvärfvad ställning.
Och det är rätt så.
Förståndets utveckling får icke försum- mas, utan allt större vikt måste fästas vid att kvinnan får en så allsidig och grundlig bildning som möjligt.
Så mycket större blifva utsikterna till framtida lycka för henne själf och den krets, inom hvilken hon blifvit satt att verka.
Flickans uppfostran bör ock ha till mål att utveckla till ännu ett annat kall än hus- moderns, så att hon icke tilläfventyrs för sin hela framtid blir hänvisad åt andra.
Har hon förmåga och lust att inhämta en större grad af bokligt vetande, så må hon sättas i till- fälle därtill.
Har hon håg för telegrafistens, lärarinnans eller läkarens yrke, så böra ej föräldrarna hindra henne från att utbilda sig däri, under förevändningen: » V i önska ha vår dotter h e m m a », eller: » Hon behöfver ej arbeta för sitt uppehälle ».
Hur vet du, fader eller moder, att hon ej en gång, då du är borta, kan råka i armod?
Om hon kanske en dag står som änka utan stöd i lifvets bittra strider?
O, var viss, att den kvinna, som vet sig äga förmåga att sörja för eget och andras lifsuppehälle, hon skall midt i bekymren resa sig och modigt börja kampen m o t fattig- d o m; hon skall ock tacksamt välsigna min- net af fader och moder, som älskade henne så högt, att de uppfostrade henne till att kunna utföra en dugande lifsgärning.
Många mödrar tro, att om blott dottern blir gift med en aktad och ansedd man, så är hennes framtida lycka betryggad.
Nej, just då den unga kvinnan ingår äktenskap, skall det visa sig, o m hennes uppfostran varit något mer än en förståndets och den prak- tiska förmågans utveckling; hon skall då i sanning pröfvas, och håller hon icke profvet, då kan äktenskapet skänka henne olycka i stället för lycka.
Känslan af ansvar och för- pliktelser fordrar man af den, som åtager sig ett viktigt ämbete, skulle det då icke vara nödvändigt att den inskärptes hos en blif- vande hustru?
Modern åligger det att ingifva sin dotter en ädel, sund tankeriktning och att dana henDe till en hjärtegod kvinna med, som det så betecknande heter, / ?re-känsla.
En sådan skall kunna finna intresse äfven för andra frågor än dessa: » Hvad skola vi äta?
Hvad skola vi dricka?
Hvad skola vi kläda oss med? » Hon skall kunna den stora konst, som nu börjar blifva omodern, jag menar själ / försakelse.
Är det icke bristen just på denna kvinnliga dygd, som förorsakar en stor del af vår tids äktenskapsskilsmässor?
Den unga hustrun finner det oförenligt med sin värdighet att hålla fast vid hvad hon lofvade, då hon ingick sitt giftermål: att vara sin man en hjälp.
Ja, kanske är hon en hjälp i — att fördrifva tiden, att slösa bort penningar o. s. v., i allmänhet taget så länge allt är glädje och » lust ».
Men kommer » n ö d e n », bekymren, yttre eller inre, då vill hon ej längre vara med.
Den moderna själfliäfdelsen, d. v. s. sjäfviskheten, förespeglar henne, att hennes personlighet på ett eller annnat sätt undertryckes och lider af den stilla, upp- offrande kärleksversamheten i hemmet.
Kunna vi ej lära oss inse, att det är alldeles tvärt om?
Just själfförsakelse är utveckling i den bästa och ädlaste mening.
Därför, moder, gif din dotter den lärdomen, att kvinnans stora, viktiga lifsuppgift är att offra sig för andra.
Att lära och leda andra är ett stort och ansvarsfullt värf, och för att rätt kunna göra det, måste vi först uppfostra oss själfva.
Det vore j u fullkomligt lönlöst att gifva lärdomar, som vi ej själfva efterlefva.
En för Iduns läsekrets väl känd författarinna säger så sant: At skrive, det är nok saa let, om alt hvad det skal vsere, men det at kunne leve ret og det at kunne basre den onde som den gode Dag, ei tale blot, men vare; aa ja, det er en anden Sag og det, som vi skal laere.
1DUN 1902 — 412 - deltog han först under Clam-Gallas i striderna vid Miinchengrätz och Gitschin; hans del- tagande i den afgörande bataljen vid König- grätz namnes med erkännande af de tyska krigshistorici.
Under fransk-tyska kriget hade han först befälet öfver den sachsiska armé- kåren, och deltog därvid på ett afgörande sätt i striderna vid Gravelotte; det var sachsarna och preussiska gardet som stormade St. Privat.
Sedan erhöll han öfverbefälet öfver den af tre armékårer bildade Maas-arméen, hvilken utgjorde högra flygeln vid den stora kring- gående rörelsen från Metz till Sedan.
Han var äfven med vid Pa- ris ' cernering och tog genom ett artillerigrepp Mont Avron.
Efter kri- get utnämndes han till generalfältmarskalk.
Hans femtio-åriga ju- bileum som officer fira- des här om året under ofantliga hedersbetygel- ser, särskildt från kej- sar " Wilhelm.
DEN NYUTNAMNDE LÄMNAR I HOTELL HÖGTIDLIG H.
J A. PANKS IS K E ENVOYÉN RYDBERG AUDIENS ÖFVERLÄMNA M:T KONUNGEN.
I STOCKHOLM FÖR A T T BEGIFVA FOTO SITT FÖR IDUN SIG T I L L M.
S. CURINO SLOTTET A T T KREDITIVBREF TILL A F A.
BLOMBERG.
År 1873 följde han sin far, konung Johan, på tronen.
Han var sedan år 1853 förenad i äktenskap med prin- sessan Carola af Vasa; äktenskapet var barn- löst.
Var därför själf enkel, flärdlös, måttlig, sparsam, kärleksfull och uppoffrande, och du har därmed utsått de bästa frön hos dina barn.
Led dem också med mild och ändå säker, aldrig tröttnande hand.
Kanske skall du få upplefva den dag, då dina söner och döttrar verkligen äro allt hvad du önskade och hoppades, goda, arbetsamma, aktnings- värda, lyckliga människor.
Kanske ser du omkring dem en skara barn, som, tack vare den uppfostran, hvartill du själf lagt grunden, gifver hopp om att fosterlandet i dem skall få verksamma och goda samhällsmedlemmar.
Gläds då, men böj ditt hufvud i ödmjukhet, och tacka Gud, att du fick vara med om att utföra en liten, liten del af det stora arbetet för ditt folks räddning.
I JUNGELN.
BIRMA AF EN HISTORIA JANE FRÅN GERNANDT- CLAINE.
M E MEHT brakade sitta på tröskeln med sin spinnrock; — de hade lärt henne spinna.
när hon var liten.
Stafva hade hon aldrig lärt, det kunde hvarken hennes mor eller hennes sy- ster eller någon annan kvinna i jungeln, men var det någon, som talade om Buddha eller läste upp en vacker vers, satt hon länge o c h grun- dade öfver hvad hon hört.
Hon ville liksom icke släppa en tanke, innan hon helt och hållet gjort den till sin egendom.
Det var inte för intet hon hette Me Meht.
Me Meht är ett vackert namn.
Det betyder Fröken Hängifvenhet.
Någonting ömmare än hon fanns inte på jor- den, sade hennes m o r och syster och de kände henne bäst.
Hon var liksom litet rädd för främ- mande Och det är mycket illa för en flicka.
En flicka skall väl kunna taga sig fram här i världen och förtjäna sitt uppehälle på annat sätt än genom att sitta och spinna.
Det blir ingen rik på, det visste hennes sy- ster, Mah Hla Ohn, och det fanns icke en män- niska, som hade så mycket att sträfva med som hon i hela byn, men det gjorde ingenting.
•Från morgon till kväll var hon vid ett så strå- lande lynne, att det var en ren fröjd bara att tå se henne, fast hon hvarken var så ung eller såg så bra ut längre.
Sedan sitt sextonde år hade hon varit gift med den lataste man, som fanns i jungeln, o c h födt honom och klädt ho- nom och sett om hus o c h barn och bod och föräldrar till på köpet.
Hon hade öppnat ett klädstånd och reste själf till Rangoon och för- nyade sitt lager hos de damer, som handlade med sidentyger i basaren, och vid sådana till- fällen beklagade hon många gånger, att hon icke kunde få den ringaste hjälp af Me Meht.
Me Meht förstod sig icke på att sköta boden.
Att hon aldrig hade något att säga till unga män var tokigt nog i och för sig, men att hon tap- pade målet inför personer af sitt eget kön var värre.
Antingen de köpte något eller inte, voro alla hennes kunder så vänliga o c h glada att Mah Hla Ohn inte visste, hur väl hon ville dem, och om hon inte haft sin man, som aldrig gjorde annat än pratade så lång dagen var, skulle de väl fått lämna klädståndet utan att ha öppnat munnen, när hon var i Rangoon.
Far och mor hennes voro gamla och dåsiga, så det var ingenting att säga om dem, men Me t KONUNG ALBERT AF SACHSEN.
P Å D E T I D Y L L I S K T belägna slottet Si- byllenort vid Breslau afled för några dagar sedan Sachsens åldrige regent, konung Albert, efter någon tids svårt lidande.
Den nu i sin ålders senhöst afsomnade monarken har i kraft af sin ställning som innehafvare af Sachsens konungatron spelat en bemärkt roll i det nya tyska rikets historia.
O m någon furste var soldat ut i finger- spetsarne, så var det konung Albert, och hans utmärkta fältherreegenskaper gjorde sig redan tidigt gällande.
Som ung officer deltog han i det Schleswig-Holsteinska fälttåget m o t Dan- mark år 1849.
V i d den stora uppgörelsen mellan Preussen och Österrike stod, som be- kant, Sachsen på det senares sida; prins Albert, då kronprins, var högste befälhafvaren för den sachsiska arméen.
I denna egenskap DEN NU A F L I D N E EFTER KUNG A L B E R T E T T P O R T R Ä T T A F VILMA A F SACHSEN.
PARALAGHY.
På Sachsens tron uppstiger nu hans broder Georg, född den 8 augusti 1832, änkling sedan 1884, hvilken äger manliga afkomlingar.
Nytt kvartal stundar hvadan ärade kvartals- och halfårsprenumeranter erinras om att nu ofördröjligen förnya prenume- rationen!
GEORG I, DEN N Y E KONUNGEN A F SACHSEN.
1DUN — 413 — Meht, som skulle varit hennes högra hand, stod bara och molteg i ett hörn och såg ut som om hon ville försvinna under jorden, när man skämtade med henne och frågade, hur det stod till med kärleken.
Stackare — hon brydde sig visst o m kärlek, hon!
Såg hon en vacker blom- ma, var hon så långt ifrån att pryda sig själf att hon icke gaf sig någon ro, förr än hon kom upp i pagoden o c h fick lägga henne framför bilden af den Högt Upplyste.
Ingen kunde klan- dra henne för det, det kunde man ju inte, men hon var så innerligt täck, då hon någongång stack en blomklase i håret.
Ja - T - Mah Hla Ohn var inte den enda, som såg det.
Byns unga gossar hade nog ögon i hufvudet, de med.
Och det föll sig inte bättre än att den störste dagdrifvaren ibland dem alla blef blixt kär i Me Meht en vacker dag.
Så- dant händer.
Hur det kom sig visste han inte själf.
Han blef bara latare än han någonsin varit förr och låg och såg upp i himmelen eller in i jungeln och tänkte på henne i stället för att taga sina händer till arbete, fast han var så stark som en ung buffel.
Också hette han Mung Than — Junker Stark — och namnet passade nog, det var inte fråga om det; en kraf- tigare gosse kunde man aldrig få se, men den kraften låg i trade.
Så ofta Me Meht gick till pagoden in- emot regntidens slut det år Mung Than blifvit förälskad, stod ynglingen och vän- tada på henne och han hade hittat på ett sätt att få den lilla att stanna och lyi 1902 rade hans föräldrar, » men det är ingenting med Me Meht heller.
Inte skulle hon kunna öppna en bod o c h sköta affärerna och sörja för huset som andra gifta kvinnor.
Hvart skulle det ta vägen?
Vår son, som inte gjort ett skapande grand i hela sitt lif, och den där flickungen, som är så blyg, att hon springer bara hon ser f o l k!
.
.
.
Åhnej, annat virke får det nog vara, om det skall bli fråga om giftermål.
En kvinna skall väl vara modig.
En kvinna skall väl kunna sörja för man och barn. » Ingen kunde säga annat än att det var myc- ket klokt taladt, man måste ju ge Mung Thans far och mor rätt, och innan man skildes åt, blef det uppgjordt, att ynglingen skulle lämna jungeln för någon tid.
Det var ju inte så godt att veta — kanhända kunde det bli folk af honom på något annat ställe.
Och när han lärt sig arbeta — om han nu verkligen kunde komma så långt att han någonsin lärde sig det — stod det honom fritt att vända tillbaka o c h gifta sig med Me Meht, men hur framtiden än skulle gestalta sig, ville hvarken ynglingens eller flickans föräldrar förmena de stackars barnen att råkas än en gång och utbyta de löften om ömsesidig, orubblig trohet, som ungt folk sätter li t till o c h har en sådan glädje af i den första älskogens tid.
När det blifvit natt och månsken, fick Me Meht stå ensam ute på verandan och vänta den utkorade som o m han varit en friare, hvilken alla gillat.
Och hennes far och mor sutto bakom dörren som det är brukligt i dy- lika fall, så att intet annat än de mest höf- viska ord skulle kunna växlas emellan de båda unga.
1 O.
3.
DEN 2.
SVENSKA KUNG AFDELNINGEN VICTOR PÅ EMANUEL UTSTÄLLNINGEN BESÖKER till hvad han sade.
Han talade på vers och den han talade till, tyckte att han fann så vackra bilder: » O, Me Meht, Me Meht, Som natten faller öfver jungeln Faller det tunga, svarta håret ned öfver din barm. » Att han älskade hennes hår hade hon hört många gånger, och en morgon sade han, att han älskade henne själf och frågade, när hon ville, att de skulle gifta sig.
Hade hon blott behöft lyssna till rösten från sitt eget hjärta, skulle hon svarat: » I dag, Mung Than, i dag, » ty han hade blifvit henne AF MODERN UTSTÄLLNINGEN.
DEKORATIV KONST I TURIN.
(Se Dagskrönikan 1) mycket kär, och det tycktes henne, att det icke fanns fler människor än han och hon i värl- den, men de voro så unga och bägge ägde de föräldrar.
Det är icke blott kärleken, det är föräldrar, fränder och vänner, som afgöra ett giftermål.
Och hans och hennes släkt råkades och öfver- lade.
Å ingendera sidan såg det hoppfullt ut för Me Meht och Mung Than.
» Pojken är en stor lätting, » sade flickans mor och far.
» Skulle han någonsin lägga två strån kors, om han visste att det kunde inbringa en vi t ten? » » Nej, vi äro mycket ledsna för honom, » sva- Flickebarnet fick tårar i ögonen, då hon såg den yngling hon älskade: » Ja, lämna oss, » sade hon, » lämna oss, men ett vill jag säga dig.
Jag skall vänta dig - af allt mitt hjärta.
Jag skall inte tänka på någonting annat än det ögonblick, då du kommer tillbaka till jungeln och sätter din fot öfver tröskeln här. » » O, min allra käraste, » sade ynglingen, » du skall inte vänta länge.
Innan riset grönskar, kommer jag och hämtar dig, och till dess skall jag inte se annat än dina ljufva ögon, men tänk på mig, tänk på mig.
Ju nier du tänker, ju fortare kommer jag.
Sådan är kärleken.
Me Meht. » » Ja, sådan är kärleken, » hviskade hon, när hon somnade om kvällen.
Morgon och afton gingo dessa ord öfver hennes läppar.
Den torra årstiden kom och led mot sitt slut och regntiden var inne.
Ju häftigare störtskurarne föllo, ju klarare log hon.
Hon räknade dagar och vec- kor, hon räknade månaderna.
Risfälten grön- skade och den efterlängtade kom icke.
Man bärgade skörden, men ingen Mung Than syntes till.
Då de satte eld på stubbåkern för att göda jorden och Me Meht såg lågan krypa
1DUN — 414 — 1902 öfver marken, tryckte hon båda händerna emot sitt bröst.
I hennes öga brann en orolig fe- ber: » Hvar är min älskade? » undrade hon.
När hennes barndomsvänner gingo förbi och stannade och pratade och logo, glada åt allt och ingenting som flickor bruka vara, svar ute hon så godt som icke ett ord.
Hon hade blif- vit mager och affallen, hon arbetade visst för mycket, spinnrockshjulet gick utan rast och ro.
» Barn, bry dig inte om att jäkta så där, » log hennes syster.
» Då jag var ung, sökte jag upp andra unga flickor och vi visste ingen- ting roligare än att var tillsammans.
Vi skrat- tade — o, hvad vi skrattade och hvad vi höllo af hvarandra!
Vi ha alltid förblifvit vän- ner, du har inga vänner, du. » » Nej, » sade Me Meht, när hon sade något; oftast satt hon tyst, men systern tyckte icke om detta sätt hos en ung flicka.
Unga flickor skola hålla tillsammans och mötas i en vän- skap, som varar lifvet ut.
Hvar skulle en kvinna finna stöd och hjälp i världens alla vedermö- dor?
Sannerligen icke hos mannen, den älsk- värde slarfvern, som var belåten bara han fick gå omkring och prata och smutta på palm- vin och som man ändå inte kunde låta bli att hålla af och skämma bort och göra galen- skaper för.
» Se på andra flickor, » fortfor Mah Hla Ohn.
» Det skulle bara fattas att man gjorde sig onö- diga bekymmer, medan man är ung.
En flicka skall väl kunna reda sig och ställa så till att hon får det bra här i världen.
Du hänger läpp — hvarför gör du det? » Me Meht svarade ingenting, det var så sällan hon hade ett svar till hands, men i sådana ögonblick hatade hon sig själf.
Om Mung Than varit älskad af en annan flicka, skulle denna andra nog vetat att hålla honom kvar.
» Jag lät honom gå, » tänkte hon.
» O, jag elän- diga, jag svaga » — — — Om andra flickor stött på motstånd och sett den älskade färdig att gifva vika, skulle de sagt: » Du vacklar — hvarför vacklar d u?
Låt oss rymma, låt oss bo i jungeln.
Du säger att du älskar mig.
Är det lika sant som att jag älskar dig, skall må- nen skina af glädje och strö det hvitaste silf- ver på vår väg.
Så rik blir ensamheten, så klar blir natten och bambusnåren gömma mig och min älskade, min älskade och mig. » Andra flickor ha icke mycket tålamod.
De le och sätta blommor i sitt hår och linda de ljuf- vaste ord omkring sitt hjärtas älskog.
Den älskogen är stark.
Den älskogen är modig.
En mor kan ge vika, en far kan ge vika — hur mycket mer en yngling, som står och betänker sig 1 Fastare än lianen slingrar sig kring jun- gelsnåren, slingrar hennes vilja sig kring hans.
Andra flickor ha sett månen tändas och slock- na öfver nätter af härlighet, då den älskade vandrade vid deras sida med pannan, blek af ljus, och när det blef morgon, hände det att deras föräldrar och den älskades föräldrar hade ångrat sig och gingo och sökte dem och funno deras gömställe och skrattade o c h gräto och Lifförsäkrings-Aktiebolaget STOCKHOLM.
: 1901: Utdelningen till aktieägarns: kr.
30,000: — S „ De lifförsäkrades vinst: „ 501,516: —: j eller mer än 16 gånger utdeln.
till aktieägarne.
: \ IsTy l i f f ö r s ä k r i i i £: s s u.
i r i r r i a under lOOl: = k r o n o r 13,076,984 k r o n o r.
IIIIIIIIIIIIIIIIIirilllllllllllMIIIllltlllllllllllllllMIIIIIIIIIIIllIIIIIIIIIIIIMIIIIIIMIIM sade, att de genast ville ställa till bröllop.
Och de djärfva, som först tänkt på flykt, voro stol- tare än drottningar i det ögonblicket, stolta öf- ver sin lycka och allt, hvad den älskade nu hade att tacka dem för.
D e t var mod, men något sådant hade stått Me Meht fjärran.
Fjärran var glädjen, fjärran den utvalde.
Kanhända att flickor i den stora staden Rangoon sökt vinna hans hjärta.
De äro så farliga, de ha en sådan förmåga att tjusa.
Hur skulle en flicka i jungeln kunna täfla med d e m?
Som hon satt och spann, glömde hon ofta hvad hon hade för händer och såg ut öfver ris- fälten.
Tidtals voro de ljusgröna, tidtals svart- brända af torka, men inne i det lilla huset var allt sig likt.
» Min älskade, » tänkte hon, » älskade, hvar är d u?
O, att dina fötter blott kände den väg, som för till jungeln, och att dina tankar mötte Me Mehts tankar.
O, att du kunde se den sorg, som skymmer hennes blick, och känna de fjättrar, som binda henne vid tröskeln.
Tunga, tunga äro de.
Älskade, det är dagar af saknad och de dagarna blefvo månader och år. » » Jag reser mig upp och vill gå, » sade hon ibland i sitt sinne, » men mina fötter låda vid golfvet.
Jag vill luta mig ned och lyssna — vet du hvad jag h ö r?
Jag hör suckar.
Stanna, stanna här, s^äga de.
Vi ha dig i vårt våld.
Vi tala om din älskade och din sorg öfver honom.
Det ha vi gjort i månader och år. » Många tänkte: Hvarför skaffar den vackra Me Meht sig ingen beundrare?
— Trots sm alltför stora magerhet var hon nämligen vacker.
Hon hade ju sitt långa, tunga hår och hennes ögon sade så mycket, utan att någonsin tala till unga män af hennes egen ålder.
De flesta hade glömt Mung Than.
Hans föräldrar hade dött och folk undrade, om det flickebarn, s j m han tyckte o m innan han lämnade jungeln, icke ämnade bege sig till Rangoon och bli nunna.
Det fanns intet kvinnokloster i byn — kvinnorna hade annat att göra än att g l omkring och tigga ris därborta.
Alla trodde att Me Meht-skulle sluta med att låta raka sitt hufvud och taga den gulhvita dräk- ten.
Hon var så from.
Hvarje torsdag gick hon upp till pagoden och offrade ett vaxljus i form af en liten råtta, som seden bjuder en att göra, när man kommit till världen på denna dag, och ingen kunde prisa den Välsignade så länge och så ifrigt som hon eller lägga vackrare blom- mor vid hans fötter.
Ofta såg det ut som om hon gråtit, och då hon steg ned för trappan, måste hon flere gånger stå stilla och hämta andan.
Under fastetidens långa månader åt hon nästan intet och blef så genomskinlig, att hennes nior lät hämta en klok gumma, hvilken en gång i världen varit besatt af en n a t *, och bad henne säga, hvad det var åt flickungen.
» Mig fattas ingenting, » mumlade Me Meht, men den kloka grep henne om armen och stir- rade henne i ansiktet och sade, att hon kom- mit ut för någon förtrollning och knöt sju knu- tar på ett snöre, som hon snott ihop af sju snodder, och läste öfver det och hängde det om flickans hals och försäkrade föräldrarna, att n ä t e n sagt att det skulle hjälpa med tiden.
När modern hörde det, blef hon mycket glad och hela familjen var vid godt hopp, men redan följande dag fick Me Meht en svår feber, och då den kloka kom tillbaka, hällde hon så myc- ket » magiskt vatten » öfver henne, att flickebar- net skakades af frossbrytningar och svimmade.
Väl sökte de kalla henne till sans igen, men det var säkerligen en olycka, ty man skall aldrig väcka den, som sofver.
Det något, som kallas fjärilsjaget och som är ute och flyger i drömmen, hittar ju icke alltid tillbaka till i * Buddhistiskt andeväsen.
kroppen igen, om man inte väntar tills det åter- vänder at egen ingifvelse, och hvad som stod öfver allt tvifvel var, att flickan aldrig blef riktigt klok efter den stunden.
Ibland reste hon sig upp på bastmattan och sade, att döden icke hade någonting med henne att skaffa ännu — hon var icke på långt när färdig att uppgå i nya lifsformer.
Och i det hon talade så, stir- rade hon framför sig med heta ögon.
» Hör, » hviskade hon, » h ö r.
.
.
Är det ingen, som hör suckarna?
Det finns så många suckar härinne.
De ha mig i sitt våld.
De hålla mig kvar.
Jag kommer inte härifrån.
Hela min kropp låder vid jorden. » I vanliga fall skulle man förstås skrattat åt henne, nu var det för sorgligt, men hjälpen var icke långt borta.
Döden är alltid att hälsa som en befriare, närhelst och till hvem han kommer, och modern var den enda, som grät litet i första ögonblicket, den morgon det blef dem klart att Me Meht hade upphört att lefva.
Eljes voro familjens alla medlemmar vid gladt mod och tänkte bara på att ordna till begraf- ningen.
Man befann sig i årets hetaste månad och fadern gick genast ut och sökte upp bräder och hamrade och spikade; det dugde icke att förhala tiden.
Allt var färdigt tidigt på eftermiddagen, och den kloka gumman och allt folk, som fanns i grannskapet, anlände glada och nytra för att vara med om jordfästningen, men då man skulle lyfta upp liket från bastmattan, inträffade nå- got underligt — mattan följde med.
Hvad.var att göra?
Den dödas far tog sin gamla d a h *, som han icke begagnat på mången god dag och som rostat i skidan, och när han väl hvässt eggen, skar han bort mattkanterna kring den aflidnas rygg och lade henne- i kistan.
Så till vida var allt godt och väl, men då han ville lyfta själfva kistan, stodo ögonen stela i huf- vudet på honom och på alla de andra med för öfrigt — hon var som fastnitad vid golfvet.
» Kom, godt folk, kom, det är trolltyg, » skrek gumman, som varit besatt af en n a t.
» Jag sa ' ju att hon var förtrollad. » Med Mah Hla Ohn och hennes barn i spet- sen sprang hela sällskapet på dörren och tvärs igenom byn, och det var icke långt ifrån att flocken tornat emot en vagn, förspänd med bufflar.
Åtminstone var kusken så förskrämd, att han höll på att tappa tömmarna, men vid hans sida satt en ung man; som ryckte honom i ärmen och ropade: » Se upp, du!
Hvad står på?
Är folk från vettet här hemma? » Flocken bara sprang o c h sprang, men en gammal gubbe hade råkat bli efter, och i det han såg upp, veko sig knäna under h o n o m: » Mor, mor, » * * utbrast han, » det är ju Mung Than!
Har du också kommit ut för trolltyg, pojke? » » Hvad pratar du för slag, gamling? » skrat- tade ynglingen; han hade ett splitternytt si- denstycke kring höfterna, en fin d a h i silfver- skida och stora vackra guldringar i öronen.
» Man kan väl bli förståndig en gång, h o w d o y o u d o?
Här sitter en som skall gå och hälsa på en vacker flicka.
Har du sett henne — Me Meht, du vet, Me Meht med det långa håret? » » Åh, mor, mor, » jämrade gubben på nytt, » Me Meht, stackare, ligger i sin kista. » » Ha de begraft henne? » ropade han, som satt bredvid kusken, och i detsamma började den gamle att springa, så fort benen ville bära honom.
» Gå och titta, » skrek han, » titta efter själf! » — Flocken höll på att rusa in i jungeln.
Ynglingen hoppade ned från vagnen.
Det hade lidit långt ut på eftermiddagen; solen höll på att sjunka, och när han kom fram till Me * Birmanskt vapen.
* * Ytterst vanligt utrop bland birmaner.
1DUN 1902 — 415 — Mehts hus, var det nästan skumt, t satt någon och spann vid tröskeln.
Det var den älskade.
» O, Me Meht, » utbrast han.
» Me Meht, jag hörde att du var död. » Hon såg icke upp och upphörde icke att spinna: » Du skulle ju komma och hämta mig, » sade hon blott.
» Nu är jag här, » var allt hvad han kunde få öfver sina läppar och hon nickade: » Ja, nu kan du gifta dig med mig, Mung Than. » Han visste icke hvad han skulle säga.
Hon sporde icke: » Hvar har du varit? » Och icke heller frågade h o n: » Hvarför har du dröjt så länge? » Hon satt så stilla och spann, och då han ville betrakta hennes ansikte, måste han se bort.
Hennes långa hår flöt öfver skul- drorna; det var svartare än en natt.
» Det begynner bli sent, » yttrade han omsi- der.
» Jag tror jag får gå min väg. » Då log h o n: » Åhnej, nej, gå inte än.
Stanna ett par minuter. » Minuterna gå fort och han hade stått där en lång stund, då han återtog: » Me Meht, det blir så mörkt.
Jag måste lämna dig. » » Lämna mig inte, » bad hon.
» Skänk mig ännu ett ögonblick.
Ett enda litet ögonblick för veckor, månader och år af mitt lif. » Då hon talade så, blef han rädd: » Jag tap- pade min d a h, » sade han.
» Den föll igenom en springa i golfvet här.
Jag är tvungen att gå och söka upp den. » » Det skall jag göra, » afbröt hon, och han såg henne resa sig upp och gå.
När hon var borta, hoppade han ned från verandan och begynte springa, men flickan hade sett det.
Hon tog sin likkista på ryggen och sprang ef- ter honom, och han hörde hennes röst tätt vid sitt ö r a: » O, kom, Mung Than, o, kom till jungeln.
Där ska ' vi söka ett gömställe, du och jag. » » Du och jag, » tänkte han, » du och j a g?
.
.
.
Men jag är inte död, jag lefver. » I det samma kände han någonting tungt falla öfver sitt hufvud, men han skakade det från axlarna och sprang och sprang.
» Var det hen- nes kista? » undrade han.
» Kan en kista vara så tung?
Det fanns ju ingenting i den. » Ingenting, ingenting ...
Ja, han trodde så.
Hur många är det som veta hvad saknaden väger.
O, säg ej mer!
Nämn ej de vågor blå, som slå så mildt emot den väna Nämn ej hur kinderna i andakt när månens helgonlampa lyser landen!
Han tystnar ej.
Tvärtom jag märker väl, att han med åren klagar ständigt värre.
Hans starka sång, den gör mig till hans träl.
Den stackars vilsna fågeln är min herre.
Försåtligt minner han om forna dar, då lifvet var en fest på lyckans höjder.
Han hviskar om två milda ögons par, som gömma i sitt djup all lifvets fröjder.
Han sjunger om den fjärran Han sjunger, sjunger, o c h jag måste dö, ty vingarne ej mer dit bort mig bära.
HILDUR E torde godhetsfullt beakta, att ny prenumeration nu omedelbart måste verkställas, på det att tid- ningen utan afbrott i expeditionen ordentligt må kunna komma dem till hända.
VID det tynger o c h det tränger uti sidan.
Likt Rachel gråter han o c h tar ej tröst, så dag som natt han stör mig med sin kvidan.
Jag talar strängt till honom, talar mildt, gör allt uti min makt, att vi må sämjas.
Men hvarje ord på h o n o m är förspilldt: ej kväsas kan han, icke heller tämjas.
Han talar jämt och samt om Sikelö, han vill dit bort, där Medelhafvet blånar.
Han kan ej trifvas, han, vid Östersjö, till sommarvågor dag o c h natt han trånar, där » fästet lyser på en Edens äDgd, där doft utaf orange i vinden blandas, där hvarje fläkt är af berusning mängd, där själfva luften idel ömhet andas. » EKSTRÖM.
Kvartals- och halfårsprenumeranter HERRE.
N FÅGEL sitter fången i mitt bröst, fagra ö, och ofärd, känner jag, bor sången nära.
BRUKSKONTORET MIN stranden!
stå, U VID SÖDERFORS.
SÖDERFORS.
TAN AFSIKT att, af hvad jag under ett be- sök hos vänner vid Söderfors skulle se och inhämta, göra någon framställning afsedd för tryck, kom jag till det gamla bruket med detta namn, bekant för bland annat dess härliga belägen- het på ön, kring hvilken Dal- elfven sträcker tvänne ar- mar, och om hvilken Bottiger i sin dikt » Söderfors » sjun- git, att — » den brudskön står i klädning grön. » — Gäl- ler detta sommartid, torde emellertid knappt nejden vara mindre fager fast på annat sätt i vinterdräkt.
Elfven, som brutit med skum och dån från fjället fram, samlar sig ofvan Jörtsön, den milslånga ö, på hvilken bruket är belä- get, till ett bredt sel, en ut- vidgning af sin vattenyta, och störtar därifrån mäktig och larmande utför fallen, bildande en fors, Söderforsen, hvilken delvis tämd, bunden och ledd till sitt lopp, lämnar kraft till den storartade verk- samhet inom järnhandterin- gens område, som bedrifves vid bruket.
— Genom vänligt tillmötesgående lyckades jag få tillgång till goda belysande bilder därifrån, visande den storslagna, men äfven på sina ställen täcka natur, som utgör ram för ett kraftigt nutidsarbete på sekelgammal grund.
Att skrifva litet därom föll af sig själft, och så med Iduns medgifvande blef det text till bilderna för dess spalter.
Söderfors bruk räknar, som torde af det sagda framgått, gamla anor.
Det är i själfva verket ett af de äldre i Sverige, i det dess första privilegier utfärdades 1767, då bergmästaren Depken, sedan adlad under namn af Ankarström, på befallning af konung Carl den elfte, den store rikshushål- laren, som visste tillvarataga så väl sitt lands som personliga krafter, fick upplåtelse af vattenrätten i Söderforsen samt tillstånd att drifva ankarsmide på Jörtsön.
Nya privilegier tillförde efter hand bruket ökade rättigheter; stångjärns- och grof- smide tillkommo, valsverk, gjuterier, mekanisk verkstad o. s. v. inrättades; på senaste år är en elektrisk kraftstation för belysnings- och andra ändamål anlagd, bruket har genomgått en stor- artad utveckling och är nu att räkna bland de främsta och mest betydande af detta slag i landet.
Under sin långa fortvaro har Söderfors bruk gifvetvis gått genom många händer.
Bland ägare efter grundläggarens tid kan nämnas flere med- lemmar af släkten Grill.
Den första innehafvaren med detta namn tillträdde bruksegendomen vid midten af sjuttonhundratalet, hvarefter den öfver- gick till hans son, Adolf Ulrick Grill, som gjort sig högt förtjänt om egendomens utveckling och förskönande.
Det samma gäller äfven hans maka, Anna Johanna Grill den yngre, som hon kallas till skillnad från svärmodern, med hvilken hon har lika namn.
På tillskyndan af den yngre fru Grill tillkom bland annat den härliga, verkligen riksberömda parken vid Söderfors, för att i en tid af nödår lämna tillfälle till arbetsförtjänst åt den fattiga befolkningen i den närbelägna Hedesunda socken; hvarefter parken också kallas » Hede- sunda brödkaka », ett namn, lika hedrande, synes det mig, för anläggningen som för den, hvarigenom den tillkommit.
Det är att hoppas, att parken länge måtte få kvarstå till glädje för omgifning och som minne af en ädel vilja.
En vandring genom Söderfors bruksområde er- bjuder mycket af intresse.
Från själfva herrgår- den, som med tillhörande byggnader ligger något för sig, kommer man in i bruksstaden, där gatorna sträcka sig regelrätt, kantade, där ej verkstäder resa sig, af egendomliga små, låga hus, rappade öfver grof timmerfogning och med höga skor- stenar uppskjutande från taken, hvilka likt hufvar trycka ned de små byggnaderna därunder.
Det är brukets äldsta arbetarbostäder, uppförda, skulle jag tro, vid en tidpunkt något senare än för dess anläggande, och af en makalös stämningsfull ver- kan, som ger karaktär åt hela bruket.
Våra för- fäder förstodo onekligen att bygga så, att hvad som framstod tedde sig väl för ögat; hvad an- ordningarna för öfrigt beträffar, motsvarade de måhända icke alltid våra stränga begrepp om hälsovård.
Så brukade man fordom i de små stu- gorna vid Söderfors, onekligen tillgodoseende be- kvämligheten, genom en liten lucka i golfvet vid spisen aflägsna slask och afskräde från hushåll- ningen.
De bostäder, som numera uppföras för arbe- tarne vid bruket, te sig gifvetvis annorlunda.
Höga och rymliga, bilda de små grupper af sam- hällen, som här och där ligga kringströdda på bruksområdet.
Tittar man in i någon af stugorna, finner man det i allmänhet fint och putsadt, hvilket nog ej FORSEN OCH B R U K E T.
IDUN 1902 416 alltid är lätt att hålla på grand af mannens verk- samhet, synnerligast om hans arbetsskift är för- lagdt till natten, så att han måste hvila i hemmet om dagen.
Kvinnorna sysselsätta sig, utom med hushållsbestyren, något med väfning, dock af allra enklaste slag, särskildt lär tillverknin- gen af trasmattor drifvas med en ned- ärfd förkärlek, som säges öfvergått till tradition inom bruket.
Från ett hem vid Söderfors, hvarest däremot hemslöjden utöfvas på ett verkligt konstnärligt sätt, och hvilket genom sitt föredöme ej tor- de vara utan inflytande på omgifnin- geh, har Idun äfven velat gifva en bild.
På knyppeldynan kunna vi tänka oss en bred, härlig spets med gammalt Vad- stenamönster, afsedd att jämte tillhö- rande klädsel ges som altarduk till Sö- derfors kyrka, och öfver bordet i rum- mets midt böjde sig en dag konstför- ståndiga hufvuden vid arbetet att med uppslag från ett kyrkgolf i Suecia anti- qua göra förslag till ett mönster att väfvas i gobelin till bönpall framför al- taret.
Förslaget omfattade tvänne hvar- • • — andra korsande palmblad med ett däri infiätadt S., enkelt och lätt utförbart.
— En fråga ställer sig osökt fram - - kun- FR AN ETT HEM I stå härdarna vid bruket icke kalla.
Arbetet i verk- städerna gör sig för en icke fackman bäst, då mörker råder utanför.
Då lyser skenet lockande från fönsterraderna, då teckna sig klart arbetets söner därinnanför, sotiga, kraftiga gestalter, som med lätt och säkert handlag handtera det glödande järnet, som än vandrar fram och åter sträckt och förtunnadt ge- nom valsverkens maskiner, än hamras och smides till olika föremål, som vandra ut i marknaden eller sändas till utställ- ningar och öfver allt föra Söderfors bruks runor med den äran.
Grannast för ögat ter sig helt säkert en gjutning i martin- verket.
Då strömmar under tusende gnist- ors fall likt ett ståtligt fyrverkeri den glödande metallmassan från ugnen ned i den s. k. grytan därunder, hvilken se- dan lätt och behändigt ledd af elektrisk kraft föres fram öfver formarna och un- der liknande skådespel tömmer sitt inne- håll i dem.
I det rastlösa arbetet vid Söderfors händer det någon gång, en på en mans- ålder, kanske ännu sällsyntare, att ett ofrivilligt uppehåll måste göras, därför att den kraft, som drifver verken, plöts- ligt tager slut.
Vid inträffad kyla^ och • GRUPP AF ARBETARE VID SÖDERFORS.
SÖDERFORS.
I de ej i allmänhet något mer göras af enskilda, än hvad nu sker, till våra kyrkors prydande?
Särskildt på lan- det förete de stundom en torftighet, som nästan närmar sig anskrämlighet.
Det borde vara en hederssak, som kvinnorna skulle åtaga sig, att hem- socknens kyrka kunde smyckas med vacker och — ej mindre väsentligt — lämplig textil skrud.
på grund af några säregna omstän- digheter, möjligen uppkommen upp- dämning af vattnet ofvan fallen, hän- der det nämligen, att detta slutar rin- na, forsen bottenfryser, fallen blifva gångbara och, höljda af stelnadt skum, som frusit på vågtopparna, förete de en högst egendomlig anblick, liksom det för örat, vant vid forsens stän- diga brus, är af underlig verkan, när den plötsligt tystnar.
Sista gången detta naturfenomen inträffade var år 1900, vid hvilket tillfälle den fotografi däraf, som finnes återgifven i Idun, är tagen, dock först sedan vattnet efter någon timme börjat återtaga sitt lopp.
Om Söderfors bruk samt olika an- ordningar därstädes för t. ex. under- visning, hem för orkeslösa, förenings- rum för arbetare o. s. v. skulle ännu kunna vara mycket ätt säga, men utrymmet har endast tillåtit att gifva spridda bilder och intryck af dess här- liga belägenhet och den storartade verksamhet, hvarmed det häfdar sin rangplats bland liknande industriella verk.
Sättet för dess förvaltning har för några tiotal år sedan omda- nats.
Bruksegendomen äges numera af ett bolag, hvars flesta delägare dock härstamma från den första innehafvaren med namnet Grill, och en ätt- ling af denna släkt, brukspatronen och medlem- men af riksdagens första kammare m. m.
P.
G. Tamm är för närvarande brukets verksamme och driftige disponent.
Söderfors kyrka ter sig i arkitek- toniskt hänseende ganska tilltalande.
Den är uppförd omkring 1790 i tidens smak.
Öfver dess inre hvälfver sig ett präktigt tunnhvalf, yttertaket är brutet och tornet har lanternin, från hvilken en vidsträckt utsikt erbjuder sig öfver trakten.
Kyrkan utgör ena ändpunkten för bruksstadens storgata, hotellet är den andra.
Framför detta utbreder sig ett » NAR ansenligt torg.
Där stå kolbönders och andra körandes skjutsar, medan de själfva göra upp sitt mellanh af vande med bruket på kontoret eller företaga uppköp i bruksbodarna,, af hvilka i den ena tillhandahållas viktualievaror, belysningsämnen, bohagsting o. s. v., i den andra tyger, sybehör, kläder, hattar m. m.; ända till fem hundra af sistnämnda slaget kunna iordningställas om vårarna för att komma det kvinnliga Söder- fors klädsamt till godo.
Denna siffra är nästan den enda jag minns som belysande för omsättnin- gen vid bruket, men den liksom öfriga visade att denna var högst betydande.
Medan vi vandrat omkring på Söderfors, har dagen emellertid börjat lida mot afton.
Skym- ningen börjar falla, medan luften får en egen- domlig blå ton, som småningom mörknar.
Då tändas öfver bruksstaden de elektriska lamporna, men ofvan dessa och med annat sken lågar mas- ugnsflamman, underbar och sättande fantasien i rörelse, där den brinner natt och dag år ut och år in likt ett tecken i skyn, att så länge det sker BRUKSBODEN.
FRYSER HANNA WIJNBLADH.
SKANDINAVIENS EBKÄNDT FÖRNÄ.
T A ^ MODEBLAD Ä R IDUNS MODETIDNING, som BRUKSGATAN MED I FONDEN.
KYRKAN för helt år kostar endast 5 kr.
för P L A N S C H U P P L A G A N, 3 KR.
FÖR DEN VAN- LIGA U P P L A G A N.
417 IDUN 1902 En svensk dam har åtagit sig att efter genom- gången kurs i Handarbetets Vänners väfskola resa ut till Chile för att undervisa i den svenska väfnadskonsten.
Meningen är likvisst icke att där direkt kopiera svenska väfnader.
utan att fritt till- lämpa denna väfnadskonst efter det egna landets behof.
— På detta sätt har man redan i Chile med stor framgång inplanterat många grenar af europeisk kultur.
— Sverige har i detta fall un- der många år tagit en betydande del, särskiidt i fråga om gymnastik och träslöjd.
FRÅN DROTTNING DROTTNING [SOPHIAS UTSTÄLLNING I SOFIAS FÖRENINGS UTSTÄLLNING FÖRENINGS LINKÖPING.
I LINKÖPING.
fosterländska och, såsom vi hoppas, ifall kriget skulle stå för dörren, välsignelsebringande verk- samhet. » JKNNY H VAD DENNA fosterländska förening under sin jämförelsevis korta tillvaro mäktat åstad- komma, har på ett utmärkt sätt ådagalagts genom den vackra utställning, som, anordnad af understyrelsen inom andra området, nyligen ägt ram i Linköping i Högre allmänna läroverkets gymnastiksal.
Stora skaror besökande ur skilda samhällsklas- ser tillströmmade från alla håll, och ägnades de- ras uppmärksamhet allra först åt en utanför gymna- stiklokalen stående sjuktransportvagn.
Införskrif- ven från Tyskland, är denna vagn afsedd till mo- dell för flere dylika, hvilka på föreningens be- kostnad skola tillverkas i Sverige, dock rymman- de flere sårade än denna modellvagn.
Vid inträdet i den enkelt och värdigt dekore- rade gymnastiksalen, betogs man ovillkorligt af en djupt allvarlig känsla.
Åsynen af de 24 bäd- dade sängarne, sjukbårarne m. m. verkade som då man beträder en sjuksal.
Endast lidandets offer fattades — och den sorgliga taflan hade va- rit fullständig.
Förutom de 24 bäddarne funnos ytterligare 26 sängar, dekorativt uppställda, såsom af bilden framgår, alltså inalles 50 sängar; fullständig upp- sättning af madrasser (liksom sängarne försedda med handtag, för att äfven kunna användas som sjukbårar), 4 par lakan till hvarje säng, fullstän- dig utredning sjukhuskläder för 50 patienter, lin- nedräkter för läkarne, en fullständig sats förbands- artiklar från instrumentmakaren Werner, stickade ylletröjor, ullstrumpor m. m. och ett helt batteri trefliga, mörkblå sjukskor och tofflor.
I fonden af salen, under det stora af flaggor, omgifna föreningstecknet, stod ett sinnrikt inrät- tade operationsbord, som med lätthet söndertages och åter hopsättes.
I dess närhet hade man pla- cerat det intressanta instrumentbordet med alla för olika operationer nödiga instrument, samtliga af A. Stilles tillverkning.
Häribiand märktes i främsta rummet en synnerligen rikhaltig och väl- gjord instrumentlåda, bindtyg för läkare och un- derbefäl, obduktionsbestick, steriliseringsapparat, m. fl.
vid ett sjukhus nödiga apparater.
Denna samling väckte särskild, fullt berättigad uppmärksamhet, och trängseln omkring densamma var alltid stor.
Välvilliga föreningsmedlemmar tillhandagingo öfverallt med förklarande upplys- ningar, som med lifligaste intresse och tacksam- het åhördes.
Ur ÖSTERGÖTLANDS Dagblad, hvilket, i likhet med en annan platstidning, yttrat sig mycket fördel- aktigt om utställningen, må följande rader an- föras: » Kostnaden för den färdiga sjukhussektionen, som tills vidare kommer att förvaras på Linkö- pings slott, belöper sig till omkring 5,000 kronor, hvartill dock kommer det frivilliga arbete, som offrats på förfärdigande af en stor del af sjukhus- materielen.
Meningen är att till en början få till stånd fyra dylika sjukhussektioner inom hvarje arméfördelning, och skola inom andra arméför- delningen de återstående tre sektionerna förläg- gas till Norrköping, Jönköping och Kalmar.
Genom den nu afslutade utställningen har den unga föreningen gifvit ett särdeles vackert och talande vittnesbörd om sin i verklig mening sant U R N — N.
D A G S K R Ö N I K A N.
TTTSTÄLLNINGEN I TURIN.
Från den sedan * J några veckor i Turin pågående internatio- nella konstindustriutställningen meddela vi i dags- numret ett par interiörer från den svenska afdel- ningen.
Våra läsare återfinna å desamma Aktie- bolaget förenade konstgjuteriernas alster af be- lysningsmaterial, såsom lampor, kronor m. m.
Vidare förekomma porslinsarbeten från Rörstrand och Gustafsberg, textilarbeten från Nordiska kom- paniet och Aktiebolaget svensk konstslöjd, konst- möbler från Aktiebolaget Max Sachs o. s. v. Bland öfriga utställare märkas artisterna Chr.
Eriksson och Alf.
Wallander, den förra med konst- verk i skulptur, den senare med en skulpterad lampa.
Arkitekten F. Boberg utställer gobeliner, Reymyre bruks aktiebolag och Kosta glasbruk konstglas i stort urval, Hallbergs guldsmedsaktie- bolag silfverarbeten och Aktiebolaget gamla San- tessonska tenngjuteriet tennsaker.
Den svenska utställningsafdelningen, hvilken var den enda, som befann sig i komplett färdigt skick, då utställningen öppnades, har anordnats under ledning af arkitekten F. Boberg och den ene af Aktiebolaget Nordiska kompaniets chefer, grosshandlaren Joseph Sachs.
SVENSKA TEXTILSLÖJDEN gör landvin- D EN ningar i Syd-Amerika.
Som våra läsare er- J, AUGUSTA LINDEBERG.
Härom dagen afled I i en ålder af 68 7 » år fru Augusta Lindeberg, sedan 1888 änka efter~bryggaren G.
A. Lindeberg i Nyköping.
Hon dog i Södertälje, där hon de senaste dagarna vistats hos son och sonhustru.
Fru Augusta Lindeberg har varit en mycket verksam medlem af Ny- köpings samhälle, sär- skiidt då det gällt väl- görande syften.
Bland de många dylika före- tag, hon dels tagit ini- tiativet till, dels eljes fört framåt, kunna nämnas barnhemmet, barnkrabban och skyddsföreningen, i hvilkas styrelser bon varit en sällspordt du- gande kraft.
AUGUSTA LINDEBERG.
Den bortgångna sör- jes närmast af högåldrig moder, änkefru Lagerwall i Uppsala, af tre söner, mejerikonsulenten Hugo Lindebcrg i Södertälje, bryggaren Otto Lindeberg i Nyköping och v. häradshöfdingen Axel Lindeberg i Stockholm, samt öfriga anhöriga.
* JL FABRIKSIDKAREN WILHELM WIKLUND af- T led nyligen i Södertälje efter en längre tids sjukdom, och meddela vi här ett porträtt af denne märkesman inom den svenska industrien.
Son till en arbetare vidSkul- tuna bruk, föddes fabri- kör Wiklund där den 15 oktober 1832.
Re- dan vid unga år an- ställdes han som spring- pojke vid braket och erhöll där sin första yr- kesutbildning.
Länge stannade han dock ej där.
Hans håg drog honom till en omgif- ning, där han hade ett vidsträcktare fält för sin verksamhetslust, och han hade ännu ej upp- nått 20 år, när han be- gaf sig tili Stockholm.
Här erhöll han först an- W. WIKLUND.
ställning vid J.W.Berg- ströms mekaniska verkstad, men redan i midten af 1850-talet öppnade han i hörnet af Gamla Kungsholmsbrogatan och dåvarande Klara Strand- gata — numera Vasagatan — den affär, som ännu, ehuru sedan dess i stor skala utvidgad, finnes kvar därstädes, men hvars egentliga och mest bety- dande verkstad är förlagd till Inedal å Kungs- holmen.
Snart^nog arbetades affären upp till stort inra sig, hade " Mun i n:r 24 på sin dagskrönike- afdelning en notis, hvari meddelades, att Hand- arbetets Vänner nyligen till Santiago i Chile af- sändt tvänne fullständiga modellserier af hand- väfnader och väfredskapjiör kvinnliga yrkessko- lor och folkskolor. '
• • Detta har skett på uppdrag af undervisnings- ministeriet i Chile ge- nom mr Joaquim Ca- bezas, som nyligen be- sökt Stockholm.
Den chilesiska regeringen har alltså hunnit före den svenska med in- rättandet af kvinnliga yrkesskolor.
De här meddelade afbildningarna utvisa den grupp, som är af- sedd för den kvinnliga folkskolan.
Denna se- rie är, som redan nämnts, af chilesiska regeringen inköpt för » Museo Pedagögico » i Santiago i Chile.
Den andra gruppen för yrkesskolan är stör- re och fullständigare samt är afsedd att ut- ställas i den internatio- nella skolutställning, som i september detta år äger rum i Santiago.
DEN AF H A N D A R B E T E T S VÄNNER TILL CHILE AFSÄNDA MODELLSERIEN.
IDUN 1902 — 418 — anseende och är nu en millionaffär, som syssel- sätter öfver 350 arbetare och omfattar de mest olikartade grenar på järn- och metallgjuteriets område i förening- med mekanisk verkstad.
Den afiidne sörjes närmast af 3 söner och 4 döttrar samt barnbarn, öfriga anförvanter och en stor vänkrets.
EN KONSTNÄRSSAGA.
SKISS AF NEAGA.
FORTS. O. SLUT FR. FÖREG.
N:R.
H ON HADE sett och beundrat så många af hans skapelser, att hon, var helt ifrig att lära känna honom.
Goda, upphöjda tankar hade han lagt i dagen, ett rikt, varmt hjärta hade han blottat, hela sitt själslif hade han afbildat och format i marmorns glatta yta.
Och kärlek skulle han nog icke få svårt att finna!
S å hade hon tänkt och foten hade spänstig och lätt glidit fram steg för steg, ögonen hade fått eld och kin- derna hade börjat glöda.
Glädje och tacksam- het mot Gud hade stigit som en lofsång upp ur hennes hjärta, och det brusade som musik genom hela hennes varelse.
* Ändtligen var hon då framme och stod stilla.
Genast blef hon honom varse, där han gick om- kring och bar på hennes porträtt.
Full af glädje och förtroende sprang hon fram till ho- nom.
Men då hon ville räcka honom bägge sina händer, hejdades hon plötsligt af hans skarpa, misstrogna blick.
» Känner du inte igen mig, » sporde hon sorg- sen och besviken.
Han skakade blott på hufvudet.
» Men det är ju mitt porträtt du bär på. » » Ditt porträtt?
— Nej, nej! » sade konstnären ifrigt.
» Ser du ej här dessa milda vemodiga ögon, denna blick, som säger: jag vill hvad du vill; denna fria panna, ren och hvit som ett oskyldigt barns.
— Men du! » sade han sedan och betraktade henne länge forskande.
» Dina ögon äro dunkla och djupa med vrede och eld, dina läppar förråda trots och bitterhet, din panna talar om falskhet och flärd. » Då han slutat sjönk flickans hufvud ned och hon sänkte sina ögon mot jorden för att dölja sina tårar.
Dock endast en minut.
I den nästa rätade hon åter upp sig med en stolt kastning på hufvudet.
» Det är inte sannt, » sade hon, » dina ögon be- draga dig, ty m i n själ är i alla fall h e n n e s själ!
Ingen är fullkomlig, det vet du väl.
Jag erkänner gärna mina fel, ty jag ser dem alla.
Känn dig själf — det är att vara sann!
Och hvad jag är, det är jag ärligt.
Men vill du inte tro mig, så låt mig gå! » Hon räckte honom sin hand.
» Om du är lika god som du låter klok, så är det kanske ingen fara med dig, » sade han leende.
» Men du kan också vara listig och vilja snärja mig. » » J a g söker lyckan!
Hvad söker d u? » sade flickan.
» Sanningen!
Alltid sanningen!
Ingenting an- nat än sanningen! » » Jag söker också kärlek, » sade flickan sakta.
» Den kommer sedan, » svarade konstnären.
» Eller aildrig, » sade flickan ännu lägre.
Men konstnären hade redan lagt hennes hand i sin och så gingo de gemensamt bort i mark- nadsvimlet.
Det var en skön, en fridfull stund under bar himmel.
De sökte till en enslig plats i Guds fria natur och där sutto de länge och betraktade hvarandra under tystnad.
Det var han, som talade först; han begynte med att göra frågor.
» Hvad menar du om lifvet, flicka? » sade han.
» Du frågar underligt! » sade hon.
» Jag menar att lifvet är likt människan.
Att man alltid måste älska för att kunna förstå! » » Älska!
Hvad är kärlek? » sporde konstnären.
» Du spörjer så besynnerligt, » sade flickan.
» Jag menar, att kärlek är det mått af frihet, som allt och alla behöfver för att kunna ut- veckla sig i skönhet. » » Skönhet!
Hvad är skönhet? » sporde konst- nären.
• ' i ' [• j -] • * j » Nog vet du hvad skönhet är, » sade flickan.
» Det är det rätta!
Där det sköna upphör, där begynner det orätta. » » Det orätta!
Hvad är det orätta? » sporde konstnären.
» Det fula, det fega och det dunkla! » sade flickan.
» Tala kan du åtminstone.
Jag undrar, hvad du mera kan? » sade konstnären.
» Är du glad?
Kan du skratta? » » Så du frågar! » sade flickan.
» Vet du icke att glädjen är ett instrument?
Det kan icke spela af sig själf — någon måste röra vid strängarne för att få dem att ljuda.
— Det blir d i ri sak! » sade flickan.
» Och om jag ägde förmågan att kunna stämma din själ upp till glädje, kunde du ge mig toner då? » sporde konstnären.
» Älskar du mig? » sade flickan.
» Svara mig först! » sade konstnären.
» Jag har fått diktens själsdjup, som är en gåfva af sorgen, » sade flickan.
» Det är ej nog, » sade konstnären.
» Har du ej andra toner, så kan jag ej älska dig.
Svara mig, flicka. » » Ack, » sade flickan.
» Förstår du då ej att jag först måste vinna din kärlek.
Älskar du mig — ja då skall jag ock kunna tala till dig i toner. » Då lade konstnären handen öfver ögonen och försjönk i tankar.
Näktergalen sjöng, aftonbrisen susade i trä- den, svalka och vällukt böljade genom luften.
» Lifvet är skönt, » sade flickan.
» Älskar du det? » sade konstnären.
» Ja — det poetiska lifvet! » sade flickan.
» Det kalla, det nyktra det kan jag inte älska, men det poetiska Och det ligger alltid bakom!
Man får bara inte själf förstöra det för sig.
Man måste förstå att liksom lyfta det upp i ljuset för att det ej skall förgås.
— Jag skulle inte kunna lefva utan poesi, » sade flickan.
Då reste sig konstnären plötsligt upp i sin fulla längd, hans ögon ljungade och hans röst skalf.
» Lögnerska!
Var det!
inte det jag visste!
Ändt- ligen!
— Vet du inte att poesien är konst o c h att prosan är natur?
— Nu kan du inte lefva utan poesien, säger du!
Alltså är du icke sann, du ljuger, » sade konstnären.
Då reste sig också flickan upp blek och med stora ögon.
» Hvarför säger du så? » sporde hon sakta.
» Du — s o m iär konstnär!
Du — som skapat ste- nar till lif?
Du — som sträfvar att nå idealen!
Du — som älskar tonernas språk!
— Är du då icke heller sann? » sporde flickan.
» Du förstår mig inte, » sade konstnären.
» Nåväl — hvarför? » svarade flickan.
» Eme- dan id,u icke vill lära mig att älska dig.
Eme- dan du icke behöfver min kärlek. » Därefter tystnade hon och teg länge.
Men plötsligt kom hon åter till honom, lade sina händer på hans axlar och såg i hans ögon.
» Hvarför vill du inte tro på mig? » sade hon.
» Jag v i l l vara ärlig och sann m o t dig.
— Jag vill, hvad du vill; — söka nå de som gått oss förbi, söka draga de efterblifne upp till oss.
— Min själ är fri, utan fruktan och utan försåt.
Jag v i l l att du skall kunna läsa i den.
Hvar- för vill du ändå icke tro mig? » » Därför att du icke är, den du vill vara.
Emedan du är förvillad till alla dina begrepp och förblindad af själfrättfärdighet och hög- mod.
Emedan du själf är din guddom och din egoism hindrar dig från att kunna tränga ned i mig.
Emedan du ofrivilligt och omedvetet är en lögnerska, som vill snärja mig och värl- den med fagra ord.
Emedan jag fruktar din härsklystna, fordrande, stolta, svårmodiga och själfviska själ. » Då stod flickan helt stilla och log — log, som om hon sett fjärran ljusa syner, hvilka fröjdat hennes ögon.
» Men kärleken öfvergår allt, » sade hon stilla.
» Nej, » sade konstnären häftigt, » sanningen är större, sanningen är störst. » Då grep där likt en iskall hand om flickans hjärta.
Näktergalen hade tystnat, solen hade sjunkit, natten föll på med tomhet och kyla.
» Vill du höra, hur jag tänkte? » sade flic- kan.
» Jag tänkte så här.
Ingen är fullkom- lig, ej jag, ej du, ej någon.
För att nå hvar- andra måste man älska.
Och då man älskar, hvad blir sedan ofullkomligheterna?
Jag håller af dig sådan du är — emedan d u är den jag älskar! » » Du glömmer lallltjämt att jag inte bygger på kärlek, utan på ärlighet, » sade konstnären.
» Men när ärlighet inte räcker till, hur skäll man då nå fram? » sade flickan.
» Där ser du själf!
Man m å s t e taga kärleken till hjälp. » » Måste! » upprepade konstnären.
» Och kärlek!
— H v e m har talat om kärlek?
Jo — du, du, d u!
— Icke jag! » sade konstnären.
» Åh, » sade flickan och blef blodröd.
Stöten hade träffat.
» Tala inte o m kärlek, du som inte vet hvad sanning är, » sade konstnären.
» Först söker man förstå, sedan söker man göra sig förstådd.
Där- efter får man se, om man kan våga tala om kärlek.
— — Men hvad tänker du på? » sade konstnären.
Hon stod stilla och fjärrsynt.
» Söka nå dem, som gåss oss förbi räcka handen åt dem, som blifvit efter — — draga de vilsekomna upp till våra hjärtan — Jo, » sade flickan, » jag tänkte på, hur vackert somliga ord kunna ljuda.
— Nu ändtligen tror jag dig; du har rätt; sanningen ä r störst!
Men hvar- för?
Jo, emedan den icke finns på jorden!
— Icke ens där den omfattas med den mest brinnande tro, den ärligaste sträfvan, den inner- " ligaste kärlek.
— Ty nu måste jag säga dig det, » sade flickan.
» Hvarför förstår jag dig inte?
Jo, emedan d u icke heller är den du v i l l vara.
Emedan sanningen har blifvit till en hård isklumpi omkring ditt hjärta, en ogenom- tränglig mur, som skall hindra dig ifrån att någonsin finna lifvets verkliga lycka, som är kärlek!
Du v i l l ärlighet, men du tar blott och ger ingenting; likväl fordrar du att blifva förstådd.
— Och hur fullföljer du dina plikter mot människan?
Hvad har du gjort för att höja eller lyfta m i g?
Hvad är all din misstro, fruktan, försiktighet, annat än egoism!
Och ändå — var det ej en själ, som du kunnat lyfta oändligt, om du velat; en själ, som trängde till sol o c h ljus mer än andra; en själ, som älskade de svindlande höjderna — de gränslösa vidderna — men behöfde den ledande han- den för att ej stiga miste —.
Sanningssökare på läpparne, sjufaldt om- hvärfd med lögner i hjärtat.
Emedan dina vackra teorier äro torra grenar på kunskapens försåtliga träd.
Emedan du älskar dig själf och dina inbillningar långt mera än lifvet och människorna.
— Känn dig själf!
Det är att vara sann! » sade flickan.
Tyst var natten o c h mörk.
Ingen stjärna sken.
Intet ljus lyste.
Intet ljud förnams.
Och intet ord föll mera.
Då förstodo de båda med bittert allvar att om de ock i evighet sträfvade mot samma mål,
1DUN 1902 — 419 — skulle de likväl ändå aldrig komma att uppnå det gemensamt.
De hade gått förbi hvarandra i ett visst, gifvet ögonblick och skulle aldrig komma a tt mötas mera.
Deras saga var all!
Så drog konstnären tillbaka till sina kalla marmorblock, medan den unga kvinnan vände åter till sin ljusa, rika drömvärld.
[Förnämsta tvättmedel | HYLINS E k o n o m i - T v å I HYLINS j Prima Tvätt-Tvål 1 r t FERDINAND HERNLUND.
M ED LANDSKAPSMÅLAREN, ledamoten af Kongl.
Akademien för de fria konsterna Ferdinand Hernlund skattade åt förgän- gelsen en ovanligt sympatisk och begåfvad per- sonlighet.
En af dessa stilla, anspråkslösa natu- rer, hvilka gömma mycket inom sig, men föra litet till torgs, som man säger.
Den andre i ord- ningen af tio syskon, föddes han i Eksjö den 17 augusti 1837.
Föräldrarna voro rådmannen och handlanden därstädes Anton Hernlund och dennes maka Anna Ulmgren.
I det mera än vanligt eko- nomiskt oberoende hemmet fostrades han och för- äldrarna önskade att sonen skulle välja en prak- tisk bana.
Men redan som barn visade han anlag för målning och visste ej något större nöje än när han kunde smyga sig till en i närheten bo- ende målare och bekomma några färger för att sedan ostörd af allt sysselsätta sig med dessa.
Detta var ej i den ovanligt praktiskt anlagda faderns smak.
Klottra och måla, med dylikt lappri borde man ej öda tiden bort, så resonnerade han och med honom människor i allmänhet på den tiden.
Ferdinand sändes att lära landtbruk, men där- med kunde han ej trifvas och hans medfödda ar- tistanlag togo mer och mer ut sin rätt och föräld- rarna tilläto honom slutligen välja den lefnads- bana han önskade.
Till Dusseldorf, Miinchen och Karlsruhe ställde han nu kosan och arbetade där under några år.
Sedan vände han åter till hem- landet och fortsatte sina studier under professor P.
D. Holms konsterfarna ledning.
Landskaps- målning blef den branche, hvaråt Hernlund sär- skildt ägnade sin fina p e n s e l.
F l e r a af hans taf- lor företrädesvis motiv från Östergötland, Små- land och Oland, hafva varit exponerade och vun- nit erkännande.
Bland hans mera bemärkta ar- beten äro Kalmar och Borgholms slott, gåfvor af Kalmar stad och Öland till konungaparet vid deras silfverbröllop 1882.
Under senare åren ägnade sig Hernlund mycket åt restaurering af gamla oljeporträtt samt ägde stor förmåga att återställa dylika, som för ett ovandt öga knappast voro skönjbara, till sina rätta färger.
• Han var medlem af konstnärsklubben och en bland stiftarne af pensionskassan för medellösa artister.
Till ledamot af Akademien för .de fria konsterna invaldes Hernlund 1887.
För Östgöta museum har han verkat mycket och intresserat personer att dit skänka föremål, som kunde belysa länets kultur i äldre tider.
Hans hälsa hade aldrig varit stark, och under sista året har man befarat, att hans lefnad ej skulle blifva lång, men döden kom förrän man anade.
Efter endast få dagars vistelse vid Medevi träffades han därstädes af ett slaganfall, som inom några minuter ändade hans lif.
Trofast, vänfast och hjälpsam var han till sin karaktär, en konstnär med fin uppfattning och samvetsgrann till ytter- lighet i sitt arbete.
För mycket blygsam när det gällde att träda fram i lifvet, är han långt mindre känd och erkänd än han borde vara.
I Linkö- pings kyrkogård är hans stoft jordadt.
Där önska- de han hvila, när hans dagar voro all.
Skogen vid sidan minner om Småland, därifrån han stam- mar.
Östergötland famnas han af, den härliga bygd där han fann sin brud och där deras lycka stod i blom.
Sofve han där i frid!
t Lika högt som han älskades i lifvet, skall han saknas i döden.
ADELAIDE NAUCKHOFF.
|£AMRATEN, illustrerad tidning för Sveriges ungdom, är Nordens förnämsta och mest omtyckta ung- domsblad och kostar för helt år endast 3 kr.
FERDINAND MOSÉ MARIA F ISRAEL.
HERNLUND.
SKISS F Ö R I D U N AF JOUVIN.
ÖR ETT PAR ÅR SEDAN gjorde jag bekant- skap med en icke längre ung man af judisk extraktion, som fann sin ovissa utkomst i murareyrket.
Huru han kommit i denna märk- värdiga ställning vill jag lämna osagdt, så myc- ket mer som mångt och mycket i hans sätt och uppträdande för öfrigt talade om en vårdad upp- fostran och om ett bättre förflutet, där blott en sniken fattigdom kunnat vara den enda tvin- gande orsaken att gripa till det yttersta medlet, för att i nödvärn kämpa för lifvets uppehållande.
Han hade under sommaren haft i uppdrag att putsstryka huset, där jag bodde-, och hvarje dag såg jag honom därför, gänglig och smal, slängan- de omkring på den gängliga och osäkra murar- ställningen, liksom färdig att blåsa bort vid hvarje vindfläkt.
Oaktadt Mosé Israel hade tvänne arbetare un- der sig, gick arbetet dock ej med någon öfver- drifven brådska, ty det hände, att de bägge arbe- tarne ibland strejkade i både dagar och veckor — de hade tydligen ingen respekt för Mosé Israel som arbetsgifvare — och när de arbetade, skedde äfven detta högst oregelbundet, ofta blott ett par timmar om dagen.
Mosé Israel fick då ensam sköta det hela, och med sitt tunga bröst och sin skröpliga kropp klättrade han så fort han för- mådde omkring på den vacklande ställningen, blandade till puts och hissade upp vatten, hostade svårt i kalkdammet och svettades erbarmligt un- der högsommardagarnes hetta, utan att ens ge sig tid att skjuta undan de långa korkskrufslockarna, som klibbade vid de insjunkna tinningarne.
Ibland, när han slutat för dagen, blef han stå- ende utanför trädgårdsgrinden, och hans smekan- de svarta ögon blickade bedjande in mellan spjä- lorna, som om han önskat komma in för att veder- kvicka sig med åsynen af de doftande blommorna och de gröna träden inne på gården.
Och en afton släpptes han också in, sedan han försiktigt ställt sina verktyg inom synhåll utan- för grinden.
Han sade ej mycket, men man såg huru tack- sam han var, och han satte sig på yttersta kan- ten af en trädgårdsstol och for med sin magra hand smekande öfver den finklippta gräsmattan vid sina fötter, och med ögon fulla af den gräns- lösaste vördnad betraktade han det i kastanjernas skugga stående bordet, som var öfvertäckt af tid- ningar och böcker.
Det var verkligen ej svårt att förstå den lille judens bedjande blick mot de många böckerna på bordet, och jag kunde ej und- gå att räcka honom ett tidskriftshäfte, då jag såg denna begärliga blick.
Han mottog det med många djupa bugningar och tacksägelser på sin brutna svenska, och satte sig skyndsamt ned i gräset med häftet utbredt öfver sina korsade ben, och medan han med and- lös ifver vände bladen, betraktade jag med und- ran denne främmande, ensamme man, i hvars an-: äro och förblifva dock vid finare tvätt I E och vid gröfre tvätt (byk) \ sikte landsflykt, förföljelse och andra olyckor — generation efter generation — ej förmått utplåna typen.
Näsan, mycket tunn och skarp, böjde sig i en höknäbb öfver de ytterst smala läpparna, som blodlöst hvita mot det kolsvarta, glesa skäg- get, ständigt fuktades af en lika blek tunga, me- dan han med darrande fingrar varsamt vände bladen i det häfte jag räckt honom.
De svarta korkskrufslockarna lågo i sirliga krokar framkam- made öfver de insjunkna tinningarne, och den gula, knotiga halsen var oaktadt den tryckande högsommarvärmen omlindad i många hvarf med en stickad halsduk af ylle; och på hufvudet bar han en förunderlig tingest, ett mellanting mellan hatt och mössa, kvarlefvan af en gammal cy- linder, på hvilken brättet delvis blifvit bortskuret och blott så mycket kvarlämnats öfver ögon och panna, som möjligen något så när kunde tänkas skydda för solen.
Och under denna om medlidan- de tiggande ståt — det krypande sättet, deu un- derdåniga ödmjukheten, de skygga rörelserna och de än skyggare blickarne, allt detta som det stän- digt lefvande minnet af rädsla, förföljelse och hat från århundraden tillbaka inympadt i fädrens blod — och som gått i arf — den frånstötande skug- gan af den långa exilens blodstårar.
Efter att en stund ha ' genombläddrat boken, som han höll i sitt knä, reste sig Mosé Israel med en min af djupt betryck öfver sitt gulnade an- sikte, och med många bugningar och hufvudskak- ningar återlämnade han ' den med en ängslig blick ur de sammetssvarta ögonen.
» Ej förstå. » Jag hade glömt det, han talade ju det svenska språket med svårighet, han kunde troligtvis ej utan största svårighet läsa det.
» Ni läser kanske tyska, Mosé Israel? » Hela hans ansikte sken upp i gränslös för- tjusning, och han tecknade ifrigt med händerna i luften: » Ja, nådig herre, tyska ju vara mitt moders- mål.
Jag längtat så mycket efter böcker, men aldrig haft råd att skaffa några — aldrig fått läsa.
Älska böcker, älska läsa, men aldrig få — svårt, mycket svårt. » » Mosé Israel skall få låna så många böcker ni vill af mig, böcker och tidskrifter. » Han lade sin långa, magra hand öfver den af bruk och kalk nedstänkta arbetsblusen, som satt utanpå en lång, mycket nätt rock af underlig snitt.
» Abrahams Gud belöne eder, nådig herre, som vill vara g o d mot en fattig jude.
Jag också en gång haft böcker, men den tid vara mycket länge- sedan — allt förbi nu. » Han strök med handen öfver det magra, tunna ansiktet, hans vemodiga blick sänktes mot mar- ken, och han fingrade nervöst på den gröna hals- duken, kanske hade han i sinnet att berätta nå- got, berätta något om de umbäranden och lidan- den, som han under långa år tvingats att utstå, och hvarom hans ansikte så tydligt talade, men han sade dock intet, böjde sig blott djupt öfver min hand, då jag räckte honom de utlofvade böc- kerna, och det föreföll som om hans gång varit mindre tung, då han nu gick, än den var då han kom.
— Från denna stund hade jag vunnit Mosé Israels fulla tillgifvenhet, hans förtroende däre- mot lät han tydligen icke gärna bli hvar mans egendom, och hvad han ej själfvilligt ville om- tala föll det mig naturligtvis ej in att vilja af- tvinga honom.
Så småningom vek dock äfven Mosé Israels skygghet, och ju mer han blef för- trogen med att ogeneradt kunna komma och gå, så väl i trädgården som upp på mitt rum, ju mera naturlig blef han i sitt uppträdande, och genom att spänna ut bröstet under den nedstänkta ar- betsblusen och höja upp hufvudet med den löj- liga hufvudbonaden, sökte han till och med att ge sig en värdigare hållning.
Ibland tänkte jag visserligen på att erbjuda honom några bättre
IDUN 1902 420 plagg ur min garderob, men kunde — när det kom till sak — ej förmå mig att förödmjuka ho- nom genom en allmoseutdelning som troligen blott skulle ha kastat honom tillbaka i hans förra underdåniga ödmjukhet och ofria skygghet.
Mosé Israel var nöjd med sin tarfliga, nötta dräkt och sin löjliga hufvudbonad, hvarför skulle jag icke vara det.
Men stod han på murareställningen, och de båda handtlangarne voro närvarande, föll hans mod — darrade åter fädernas rädsla i hans blod, och han sjönk åter in i sin gamla ödmjukhet och det såg ut, som om han velat göra allt hvad i hans makt stod för att ej med sin blotta närvaro förarga de bägge arbetarne.
som tillhörde en mu- rarfackförening och med afgjordt förakt betraktade den lille juden, som ett oblidt öde och en arbets- lös och svår tid prackat på dem och hvilken de tydligen ansågo som en skam att ha till arbets- gifvare.
Det var inte underligt att de strejkade, att de — som Mosé Israel berättade — uppförde sig ' bråkigt och pockande vid aflöningarne, att de förlöjligade honom och okvädade honom — med ord, som han lyckligtvis ej förstod — ty hätsk- heten, oviljan och misstänksamheten mot den främ- mande föraktade rasen lågo hos dem så i blodet, att de spottade trenne gånger, innan de togo pengarne ur hans hand på aflöningsdagarne.
Så- dana dagar var också Mosé Israel nedstämd och tungsint, de svarta ögonstenarne simmade oroligt omkring på de gulaktiga lwitorna, och han sucka- de ofta och mumlade obegripliga ord, men han beklagade sig aldrig; dock kunde man ibland få höra, när han gick för sig själf därute på den ranka ställningen, arbetande som en slaf i alla väder — under glödande sol, som under fallande regn — då kunde man få höra honom suckande mumla för sig själf — » svårt, mycket svårt. » Hur sommaren led, började det se allt mörkare ut för att Mosé Israel skulle hinna bli färdig med sitt arbete till hösten, allrahelst då det kom en tid, då man hvarken såg till honom själf eller nå- gon af hans handtlangare, och jag började verk- ligen ångra att jag lånat honom böcker, då jag på det viset kanske bidrog både till hans min- skade arbetslust och därmed förminskade arbets- förtjänst; han berättade ju, att han kunde vaka hela nätterna igenom vid en bok.
Kanske var han också sjuk, hans hosta hade tilltagit under den långa regnperiod, som inträffade på efter- sommaren, då han ofta gått genomblöt från tidig morgon intill sen kväll.
Men jag skulle snart tagas ur denna föreställning: en kväll, då jag just ämnade mig ut för att uppsöka honom, kom han själf upp till mig.
Han föreföll att vara i en ganska upprörd sin- nesstämning.
Han, som aldrig annars kom in i mitt rum utan att direkt gå fram till bokhyllan för att om och om igen läsa titlarne på alla böc- kerna, och sedan han bedt om lof — i brinnande extas dra ut den ena efter den andra och sluka så mycket han hann med, han tycktes i dag all- deles ha glömt vännerna mellan de gröna brä- derna, och han satte sig genast på den yttersta kanten af en stol intill skrifbordet, häftigt gni- dande de magra händerna emot hvarandra och ifrigt betraktande mitt ansikte.
» Hur är det fatt, Mosé Israel, hvarför har ni varit osynlig så länge? » Ett ögonblick såg han mycket ängslig och be- svärad ut, så nickade han med ett oförlikneligt leende, och hans krokiga pekfinger tecknade my- stiska figurer i luften.
» Jag hafva varit så hindrad, ers högvälboren- het, » det var omöjligt att förmå Mosé Israel att bortlägga de högtrafvande epiteten, » jag nu snart skola gifta mig. » Det kom verkligen oförberedt.
Jag stirrade häpen in i. Mosé Israels sammetssvarta ögon, som betraktade mig med ett ömt forskande uttryck, alldeles som man betraktar ett barn som man helt och hållet bragt ur koncepterna och som man gärna — om man blott tordes — skulle vilja smeka till rätta.
» Ers högvälborenhet skall icke blifva så myc- ket öfverraskad.
Ers högvälborenhet nog hafva kanske sett det lilla hvita hus mellan de gröna häckarne här nere vid gatan, det hvita huset med det raka taket, å — ett sådant tak, det vara det enda hus jag skulle vilja äga.
Nog sant, att det icke vara något hus för en stackars fattig jude, men ändå ... » » Menar Mosé Israel det hvita huset här vid samma gata, som änkan efter den tyske köpman- nen, fru Kirschleben, rår om? » » Ers högvälborenhet gissar så rätt, ganz rich- tig, hon äfven kunna tala det tyska språk, ers välborenhet, hon kunna tala med den fattiga ju- den på hans eget språk, allt vara så bra, så bra. » » Och därför har Mosé Israel skolkat — låtit arbetet ligga nere sållänge? » L ö r d a g: Polsk köttstufning med po- K Ö K S Ä L J M Ä N Ä C K Floy 5 tatis; röd sagosoppa.
(f. 6 pers.).
ägg, 1 half skal eller Redigerad af - socker, ägg, 2 kkpr.
Sockret RÄTTELSE.
I texten till fotografierna från lifgardets offi- cerskårs lawntennisklubb i förra numret af Idun bör stå kaptenen vid generalstaben J. Nauckhoff i stället för löjtnanten J. Nauckhoff, hvilken senare, uppgift till följd af ett misstag insmugit sig.
4 msk.
socker, 1 tsk.
salt, 8 bit- nedläggas i stufningen nan citron- termandlar, 1 kkp.
russin.
gräddmjölk, Till formen: 1 tsk.
smör, 2 msk.
stötta gen sötmandel.
Beredning: RECEPT: lit.
» Ach — ers högvälborenhet, det vara så att jag mötte fru Kirschleben en söndag ute på ön, där allehanda lustbarheter bedrifvas.
Hon känna min värdinna och äfven jag blifva bekant, och anmodade att sköta om hennes hus, det vara så mycket illa medfaret, och måste ha lof att vara färdigt före hösten.
Ach — hvilket tilltalande hus det vara, ers välborenhet, ett verkligt orien- taliskt hus, ett hus — ett hus — ett hus att ha mattor på taket. » » Mattor på taket? » Mosé Israel dansade rundt omkring mig, ifrigt gestikulerande med sina smala händer, och med de länga korkskrufslockarne häftigt fladdrande kring de insjunkna kinderna, på hvilka små röda fläckar sprungit fram.
» Ja, ja — det alltid varit min dröm, ers hög- välborenhet, varit min dröm se ' n jag var ett litet barn och höra min far, som vara köpman i Vilna och handla med dyrbara tyger och ädelstenar — tala om våra fäder, som äfven varit köpmän — i det fjärran österlandet, och handlat med sköna mattor och praktfulla väfnader, som ibland häm- tats genom den syriska öknen ända från Balsora — hörde min far " tala om, hur vår släkt hafva haft det i flydda tider, då särskilda karavaner rusta- des ut att hemföra allt det som dyrbart var — allt det, som kunde tänkas eller åtrås. » Mosé Israel hade stannat invid fönstret, han hade lyft utaf den löjeväckande hatten, och med ansiktet hälft vändt mot det blåaktiga skymnings- töcknet, som började falla där ute mellan murar- ställningens spärrar och läkter, tecknade sig hans profil med en påfallande likhet med den jag en gång sett på ett assyriskt mynt af konung Sar- aanapalus.
(Forts.) brynes måste då är mera 1 half färdig.
vätska tim., in- Naturli- användas.
i en skorpor.
B e r e d n i n g: Grynen sköljas o c h ko- panna, spädes med några droppar ko- g r ö n s a k e r kande vatten och härmed beklädes en kas i vattnet o c h mjölken, tills de 6 pers.).
1 o c h 1 half lit.
stark, bleckform.
Äggen o. mjölken vispas väl äro mjuka eller omkr. 2 tim., hvar- (Föreståndarinna: fröken I d a N o r r b y.)
klar buljong, 2 små morötter, 1 palster- tillsammans o c h smaksättas med litet efter gröten upphälles, och smöret ge- FACKSKOLAN FÖR HUSLIG EKONOMI I UPS A LA.
(f. anrättningen Klar buljong med F R Å G O R JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger att å nacka, 1 half selleri, 1 purjolök, 12 små socker o c h citronskal eller skållad och nast tillsättes.
När den kallnat, iröras denna a / delning framställa förfrågnin gar rörande husliga eller andra angeläge jordärtskockor, 1 litet blomkålshufvTid„ rifven sötmandel.
Blandningen hälles i de uppvispade äggen, sockret, saltets VECKAN 29 J U N I - 5 JULI 1902. heter till besvarande af läsekretsen.
Ärofr vatten, peppar, salt.
den beklädda formen, hvarefter den in- den skållade samt rifna mandeln och degorna af den art, att de rätteligen höra S ö n d a g: Klar buljong med grön- Massan hälles j g ^, ^^^mngtn, ™ ta S™ de B e r e d n i n g: Rötterna sköljas, skra- sattes i vattenbad i ugn att stanna och sköljda sultaaaxussinen.
saker; fiskfärs med hummersås; slotts- få en ljusbrun färg.
Puddingen upp- i smord o c h brödbeströdd form och gräd- pas o c h skäras i fina strimlor samt N:r 310.
Till hvem skall man vända stek med gurkor o c h sallad; smultron påsättas i kokande, lätt saltadt vatten stjälpes o c h kan, o m man så vill, gar- das i ugn o m k r.
1 half tim. Puddin- sig för att få upplysningar o m » Folk- med grädde.
neras med sötmandel skuren i strimlor.
dansens vänner » i Stockholm?
Huru stor gen serveras med sylt eller saftsås.
tillika med blomkålen.
Buljongen ko- är medlem safgiften, och huru ofta ha M å n d a g: Köttfärs med potatis; floy.
kas upp, de färdigkokta rötterna jämte Krusbärskräm.
3 fjärdedels lit.
P o l s k k ö t t s t u f n i n g (f. 6 pers.).
» vännerna » sina öfhingar.
T i s d a g: » Pytt i panna », krusbärs- blomkålen tillsättas, o c h soppan alf- Skånska.
färska krusbär, 4 kkpr.
vatten, 1 o; 1 kg.
oxkött, 4 kkpr.
stötta skorpor, kräm med mjölk.
smakas.
N:r 311.
Finnes det någon privat 1 half kkp.
krossocker, 2 msk.
potatis- 4 msk.
finhackad njurtalg, 2 tsk.
salt, O n s d a g: Spicken sill med färsk pota- anstalt, där barn få lära sig att tala?
F i s k f ä r s (f. 6 pers.).
1 och.
4 tion- mjöl.
2 msk.
finhackad persilja eller lök, 1 E.
V.
t i s; filmjölk.
dels kg.
gädda (= 625 gr. skrapadt N: r 312.
Bedes om ett godt kara- tsk.
hvitpeppar, 2 ägg, 2 msk.
smör, B e r e d n i n g: Krusbären rensas, sköl- T o r s d a g: Köttsoppa med klimp;; ris- fiskkött), 300 gr. smör, 40 gr. mjöl, jas o c h kokas tillsammans med vattnet 3 stora morötter, 2 portug.
lökar, 2 — 3 mellrecept.
grynskaka med saft sås.
Intresserad.
6 del.
grädde, 4 ägg, 1 msk.
salt, (soc- och sockret, tills bären äro mjuka.
kkpr.
svag buljong eller vatten.
N:r 313.
Har någon af Iduns läsare F r e d a g: Engelsk kalfbringa med po- ker), 1 half tsk.
hvitpeppar.
Krämen afredes med det i litet kallt B e r e d n i n g: Köttet skares i två blifvit opererad för blindtarmsinflam- tatis; rabarberkräm med mjölk.
ett stora skifvor omkr. 1 cm.
tjocka.
De mation, och med hvilket resultat?
FÖr- B e r e d n i n g: Gäddan urtages (fjällas vatten upplösta potatismjölet, får spörjes efter en 7 å 10 år någon märk- persiljan bar förändring till lynnet eller inträder ej), sköljes och torkas väl, fläkes och godt uppkok o c h upphälles att kallna.
stötta skorporna, njurtalgen, serveras med mjölk.
och kryddorna blandas med de upp- kroppslig svaghet?
skrapas.
Intet fjäll eller ben får med Den Markus.
O va lin, vispade äggen och arbetas till en smi- följa.
Den skrapade fisken drifves till- R i s g r y n s k a k a (f. 6 pers.).
2 kkpr.
N:r 314.
Finnes det något medel att Nytt, patenteradt äggkonserve- dig d e g.
Massan delas i två lika hälf- sammans med smöret 3 gånger genom ringsmedel.
risgryn * 1 lit.
vatten, l o.
1 half lit.
borttaga en vårta, som börjat växa på ter, hvilka läggas på hvardera kött- munnen?
köttkvarn.
Massan stötes därefter i sten- Föreståndarinnan för Fackskolan nymjölk, 1 — 2 msk.
kallt smör, 2 — 3 för huslig ekonomi i Upsala, fröken skifvan o c h ombindas väl med snöre.
mortel, tills den är fin o c h samman- Vallflickan.
Ida Norrby, intygar den 31 januari Smöret upphettas i en stekgryta, rulla- hängande, hvarefter den blandas med 1902, att af ägg, som i början af ok- tober 1901 konserverats med Ovalin, derna brynas däri, spädas därefter med hälften af.
grädden och passeras.
I hvitan godt kunnat slås upp till skum den kokande buljongen eller vattnet och ett fat blandas resten af grädden, ägg- samt att äggen för öfrigt i likhet med färska ägg kunde användas såväl till få sakta steka omkr. 15 min.
Morötter- gulorna, saltet, sockret, hvitpepparn och förvaring som stekning och löskok- G ö t e b o r g s na sköljas, skrapas och skäras i tjocka det siktade hvetemjölet.
Denna bland- ning (förvaringstid 4 månader).
Lektorn vid Ultuna Landtbruksin- skifvor, lökarne skalas o c h skäras i klyf- S p e c i a l a f f ä r rsr D a m a r t i k l a r ning inarbetas matskedsvis i färsen, som stitut Hr E. Peterson, intygar, att tor o c h läggas till köttet.
Stufningen bör arbetas omkr. 1 tim. Sist nedskä- ägg som konserverats med Ovalin och förvarats 1 år och 3 dagar vid prof får sakta koka med tätt slutande lock STOCKHOLM ras de till hårdt skum slagna ägghvi- Pistap Wafers visat sig lika med färska ägg såväl om&amp;r.
1 o. 1 half tim. Rulladerna upp- torna.
Färsen afprofvas, hälles i väl till smak, lukt och utseende, samt FÖRSHJRIRCSLOIUER: att efter kokningen intet spår af det tagas, befrias från snörena, skäras i smorda och brödbeströdda formar.
Dessa 18 HUMLEGÅRDSGATAN - 18 använda konserveringsmedlet kunde rekommenderas vackra skifvor samt läggas på midten få ej fyllas mer än till hälften och upptäckas.
29 DROTTNINGGATAN ' 29. af ett fat och garneras med rötterna böra hälst vara försedda med lock.
Sakna FÖRSLAG T I L L M A T O R D N I N G KÖK o.
FREJA-MAGASINET Aktiebolaget OVALIN, Upsala, Partiförsäljning genom Henrik Gahns Aseptin Amykos Aktiebolag, Upsala &amp; Stockholm.
formarna lock, öfverbindas de med smordt papper och kokas i vattenbad 1 timme.
i specielt!
och (2) löken.
hälles Om öfver Såsen silas, skummas samt köttet.
så önskas kunna skalade potatisar KONTOR ici LAGER: 18 HUMLEGAR DSGATAN 18
— G ' JOD F Ö R T J Ä N S T erhålla och personer sälja erhållas, sändes, kort jämte då genom Vy- lustrerade Brefkort.
prof driftiga arbetsamma och att il- 50 st. olika kr.
profver m.
m.
från John 1,10 in- å Visit- Fröberg, Finspong.
Kan man vinna inträde d ä r när som helst?
Är någon särskild färg på dessa- skö- terskors ytterdräkt påbjuden?
Lina.
N:r 321.
Vill » Moster Emma » vara så g o d o c h gifva m i g en upplysninj angående en väf?
Om j a g skulle väfva mattor enligt en a f era beskrifningar i 2 skaft o c h med 3 färger i varpen (bottnen) samt 2 i bården, 80 cm.
breda Oich d e n a f er föreskrifna grof- leken å sked, huru mycket marinogam går d e t åt per aln?
J a g skulle skicka efter sådant från Norrköping, m e n har ingen idé o m huru mycket garn j a g skall beräkna.
Intresserad väfverska.
421 IDUN 1902 - haft kontorsplats eller har relationer.
Om man tänker p å d e t ansträngande arbetet och d e många timmarnes tjänst- göring, så måste man anse, att ' kvinn- liga kontorister, nota bene, i allmän- het, äro mer än uselt aflönade.
F ö r att komma upp till 100 kr.
i måna- den måste ni vara väl hemma i alla kontorsgöromål, däri oftast inbegripet maskinskrifmng o c h stenografi.
vara mäktig minst ett främmande språk samt utan hjälp förrätta bokslut.
Vidare må- billig — varaktig.
ste ni h a minst 5 års kontorsvana, hälst å samma kontor.
D e t finns oänd- Försälj es i Vs-kilo-paket å kr.
1: 25, ligt många principaler som fordra skick- innehållande 5 stora eller 8 mindre j lighet, nit och plikttrohet o c h en tjänst- tvålar i olika färger och lukter.
göring, som ofta drager u t till 9 e. m., o c h för detta ge 40 å 50 kr.
i månaden o c h en dags ledighet p å hela året.
Skulle ni i förtviflan våga kom-l ställd, efter att förgäfves ha försökt ma med en b ö n o m någon förhöjning!
många olika medel.
B. af lönen, så kan ni få till svar: » Jag kan få så många s o m hälst for; — Använd ichtyolsalfva, som ingni - des p å kvällen.
Köpes p å apoteket.
An- denna lön, o c h är ni inte nöjd, så kan ni j u flytta!
— Men så finnas också vänd alltid ichtyoltvål till era händer.
Fru Brita.
många andra principaler, s o m betala FAMILJE-TVÅL våra dagar gripit vida omkring sij N:r 315.
Hvar kan man få lära sig S V Ä R så att äfven d e mest » omöjliga » däraf kemisk tvättning?
anfäktas), att n i söker i någon lämp- Prenumerant.
lig tidning få införda smärre skisser.
N:r 316.
Hvar skall jag få en liten täflingsskrift under Svenska akademiens JjjNHVAR af Iduns läsarinnor uppmana. '
Om dessa fallit den läsande allmänheten lijligt att tUl inbördes nytta i mån aj i smaken, kan ni kanske sedan våga eder pröfning?
J a g tror, a t t dylika skrifter förmåga besvara insända frågor.
Svaren på utgifvandet a f en bok, hälst o m ert arbete efter dess värde, och af — E t t mycket verksamt medel är föl- skola insändas före Augusti månads insändas till redaktionen, och angifves all ni kunde få någon känd författare att hvilka ni kan röna godhet och upp- jande.
Man löser 30 gr. kalk i unge- slut till akademiens sekreterare, dok- tid tydligt nummer å den fråga de gälla muntran.
Kanske unnar han er också fär 18 deciliter vatten o c h tillsätter därtill skrifva e t t förord.
tor af Wirsén, för a t t komma m e d i Åt de tre af våra läsarinnor, som undei därtill en blandning af 3 gr. j o d ö c b Olga.
ett par veckors ledighet p å sommaren årets pröfning, m e n j a g vet e j, o m man årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör gr. vinsten.
Medlet användes e.a — han förlorar ej därpå — på d e t ni 30 får insända d e m anonymt, e j heller, sta antal frågor, komma vi som en upp N: r 152.
Vänd er till fröken Aura några dagar m å få känna er s o m gång dagligen på följande sätt: Man om i så fall förseglad namnsedel skall muntran att vid dess slut utdela tre pris, Köhler, Artillerigatan 10, Stockholm.
Re- människa o c h inte blott som en ar- gjuter d e n jodblandade hartzlösningen: fivartdera bestående af 25 kronor.
Förren bifogas.
Rörande detta, äfvensom huru- skull bör en hvar, som insänder svar, alltid ferenser friherrinnan Rappe.
betsmaskin, ur hvilken pressas all kraft.
i ett porslins- eller lerkärl, ställer detta vida särskild skrifvelse till Svenska aka- underteckna med samma signatur.
— Se mitt svar till 149.
— Lycka till a t t få en g o d princi- på en lindrig koleld eller öfver en lam- demien skall omfatta täflingsskriften, Fru Brita, pal, som känner både sitt o c h edert pa, doppar d e n lidande lemmen i lös- jämte allt annat, s o m fordras för att N: r 146.
Bestryk fläckarne m e d c l N:r 153.
Om Ragnhild bekvämar sig och arbetets värde I — Första tiden ningen o c h håller den där, tills den få komma med i täflingen, önskas svar tronsaft eller o c k oxalsyra, hvilken.
se- att dela rum med en kamrat eller en kan ni i eke m e d ' f o g påräkna någon tilltagande hetten blir outhärdlig; m a n af nare upplöses i litet vinsprit — efter flicka i liknande ställning, kan d e t möj- lön, d å ni är ovan, men längre fram, tager d å kärlet från elden o c h låter Tacksamma Viola » en kvarts timme kunna fläckarne van- ligen g å för sig.
En nybörjare kan då ni vunnit vana o c h skicklighet, lemmen torka utan att begagna hand- N:r 317.
V i l l någon uppge någon ligen gnidas bort.
Vitriol hjälper äf- icke påräkna stort mera än 30 kro- bör ni känna d e t som en brännande duk.
Samma lösning kan användas flere bra b o k för Kneippkurbehandling i hem- ven, men är farligare att handskas med.
nor i månaden; efter e t t års förlopp sak att arbeta för underbetalning.
Blif gånger.
Redan efter första begagnandet met!
Olga.
betalas i allmänhet 50 till 60 kro- då hellre p i g a; som sådan har ni 8 af detta medel märkes en betydlig N:r 318.
Har hört sägas, att hus- N:r 151.
Ja, d e t är nog ej så lätt nor.
dagars s. k. frivecka o m året, är här- lindring, o c h fyra eller fem gångers an- hållselever äfven emottagas i minister- att finna en förläggare, villig att åtaga Welleda.
skarinna öfver hela huset, har präktig vändande är tillräckligt att fullkomligt hotellens kök.
Vill någon säga m i g sig utgifvandet af ett opus, när d e t o c h d: o m a t o c h tar er emel- aflägsna d e t onda.
— Bäs t är naturligtvis, o m ni kan lön om så ä r förhållandet 1 Hvem skall gäller en för allmänheten alldeles ny lanåt en hvilstund eller ledig afton, Welleda.
man vända sig till, o c h hvad är pri- och okänd författare, såvida e j debu- finna sysselsättning p å d e n ort, där när d e t passar.
N: r 157.
A t t flere gånger dagligen • set per månad 1 tanten vid första påseende befinnes vara ni har e r t hem.
I en småstad kan Anna.
tvätta näsan och kinderna med såp- Marie-Louise.
en särskildt lofvande talang.
Har ni ni j u få en förhållandevis mycket bil- lig inackordering.
I Stockholm eller N:r 154.
Håll händerna i så varmt sprit är ett ofta rekommenderadt me- N:r 319.
Har hört, a t t d e t i Peters- godt o m mynt o c h vill riskera dem, del mot dylik rodnad.
Göteborg torde ni ej erhålla en sådan vatten d e tåla vid ungefär fem min., burg finnes e t t gymnastikinstitut, som kan ni j u lätt vidtala hvilken för- under 45 å 50 kronor i månaden.
Lö- doppa d e m därefter ögonblickligen i Welleda.
innehafves a » f en svensk.
Vore tack- läggare som hälst att åtaga sig saken, nerna variera j u — somliga lyckas få så kallt vatten som möjligt, håll dem — Inpensling med citronsaft eller en sam, o m någon kunde gifva m i g upp- då ni själf får stå för kostnaderna.
goda platser med 2,000 kronors lön, åter i varmt, afkyl d e m i kallt.
Up- blandning af terpentin o c h kamferolja.
Någons tillstånd behöfver ni d å e j.
lysning o m namn o c h adress?
repa denna behandling en half timme Söt grädde, uppblandad med lika myc- Lämpligast är n o g, o m ni verkligen andra få nöja sig med 600 kronor.
Sjukgymnast.
Olga.
hvar kväll.
Själf har j a g plågats svårt ket aJoesaft, (saften pressas ur aloe- har talang o c h är i besittning a f g o d N:r 320.
K a n någon säga m i g o m Tvätta 500 kronor räcker för att genomgå kurs stiliseringsförmåga (ja, förlåt mig, men — N i kan j u försöka, men utsik- af förfrusna händer, men genom denna bladen) brukar vara verksamt.
ni vet n o g själf, a t t skrifklådan i terna ä r o e j stora, o m ni e j förut enkla behandling blifvit alldeles åter- ansiktet dagligen m e d kallt vatten för vid Röda korsets sjuksköterskehem?
Begär nyheter.
Köp Foulard-Siden!
mönster Sanitas antiseptiska Dambinda, (Sjuk vin) Detta äkta oförfalskade Drufvin, stärkande, välsmakande, rekommende- radt af Hrr Läkare såsom utmärkt sjuk- vin, särskildt för konvalescenter och är oöfverträffad, klena personer såväl äldre som barn, Berömd af tusen- enastående som förmiddags- &amp; des- de kvinnor, läkare sertvin expedieras af undertecknad i och gynekologer.
lådor å 6 but.
Kr.
10.
—, 12 but.
Kr.
20.
— fritt emb.
mot insänd likvid.
— 1 tvenne storlekar 26 och 30 ctm.
långa.
1: 50 för 10 st.
Gördel därtill 70 öre, 50 st. Importör och ensamförsäljare för Sverige (årsbehof) med gördel 7: 50.
H. Heintz, V i n - N e d e r l a g, A.
B.
S A N I T A S, Stockholm.
39 Karlavägen, Stockholm.
Analys N:o 120170 å ett prof märkt B B.
AI B I L L I G T!
» Palestina vin » (sjukvin) Alkohol 13,« %, Vinsyra 0,80 %, Extract 14,06 %, Promenaddräkter (Jaquett och Kjol) Mineralämnen 0,2a %.
Främmande efter beställning af utm.
goda varma tyger färgämnen frånvarande.
Extracten ut- från 35 kr.
i ett för allt.
gjordes till väsentlig del af Drufsocker FRU ÖRNS ATELIER, 13 %.
19 Tunnelgatan.
Profvet är sålunda att anse som Obs .. ' Bal- och Supédräkter.
Välkänd ett ofSrfalskadt (sött) vin af god eleg.
stil.
beskaffenhet.
Stockholm den 23 januari 1902.
En frisör som under JOHN LANDIN, Hårets vård.
50 års tid vid utöfnin- Hand.
Kemist i Stockholm.
gen af sitt yike användt många i handeln förekommande både in- och utländska hår- Allm.
Telefon 12 75.
Rikstelefon 4 06. medel, skrifver: att mot seborrhé, mjäll och dylikt hvaräf hårets affallande beror, finnes intet så verksamt som Ziwertz * Extrait Kallskålsvin, Vegetal.
Finnes till salu hos frisörer och i välfournerade parfymbodar samt hos Kongl.
• utmärkt godt, ä 60 öre pr butelj hos Hofleverantör J.
A. Ziwertz i Göteborg.
L. Gum messon &amp; Komp.
Återförsäljare erhålla rabatt Stora Nygatan 16 16, Stockholm.
HYGIENISKA BARNSKODON.
Största lager på platsen af hygieniska barnskor, egen tillverkning.
T o i l e t t p a p p e p, OBS.
1 Använd endast skodon af naturlig af bästa kvalitet, sändes mot efterfcraf i pa- form för Edra barn, på det att icke deras ket 1 2 eller 5 kr.
fraktfritt pr järnväg från fötter under uppväxtåren må bli förstörda.
Bäckhammars Nya Aktiebolag, S liibliotelistjatan S. adr.
Värml.
Björneborg.
A.
T.
11763 E. FRYKLUND.
A.
T.
11763 vår- och sommar- Vi sälja i Sverige d i r e k t t i l l p r i v a t a och sända de utvalda sidentygerna t u l l f r i t t och f r a n k o till bostaden.
&amp; Co., Luzern — vin våra Specialitet: T r y c k t S i d e n - F o u l a r d, genombrutna sidentyger (å jour).
R å - och T v ä t t s i d e n för kläder och blusar från 9 0 öre pr mtr.
Schweizer P a l e s t i n a af Siden-Export.
— Fröjd åt de unga landet rundt kanhvarjeung- domens vän be- reda genom att för den ringa summan af 3 kr.
för år 1902 prenumererapå » Kamraten, illustrerad tidning för Sveriges ungdom », som utkom- mer med sin 10:de årgång under redaktion af Frithiof Hellberg och Johan Nordling och under med- verkan af flere bland vårt lands högst uppskattade ungdomsförfat- tare och tecknare.
Med sitt om- sorgsfullt valda och omväxlande innehåll är Kamraten lika väl äg- nad för flickor som för gossar, hvilka i dess uppfostrande och lärorika uppsatser, i dess underhållande be- rättelser och skildringar från alla historiens, vetenskapens och fanta- siens områden, i dess rikhaltiga afdelningar för idrott, slöjd och lekar, i dess tal- rika intressanta pristäfling-ar af skilda slag fin- na outtömliga källor af ädel underhållning och roande förströelse.
Bland de många nyheterna i Kamratens innehåll för innevarande år kan nämnas en genom hela årgången fortlöpande följetong: » Dödshålans hemlighet », hvilken ovanligt spän- nande och intressanta äventyrs- berättelse med sina talrika illustra- tioner i bokhandelsvärde ensam motsvarar hela prenumerations- priset.
Genom sin varmt foster- ländska och verkligt ungdoms- friska anda har Kamraten i lika hög grad förvärfvat målsmännens som ungdomens sympatier och därigenom för hvarje år allt me- ra befäst sin rangställning som Kamraten VÅRT LANDS ERKÄNDT BÄSTA UNGDOMSTIDNIIIG.
IDUN 1902 — lektion, hvilket har den fördelen med sig, att ni lättare kan erhålla högsta betyg och möjligen, om ni däraf gör eder förtjänt, en särskild rekommenda- tion t i l l någon plats.
Om ni är i till- fälle därtill, kan ni äfven genomgå, en lek- och slöjdkurs vid Nääs.
Skaf- fa er prospekter från vederbörande.
Olga.
Ö R E BRO Mari * &gt;Kex UTMÄRKT FIN! '
NIL TE OCH VIN!
(2) att härda huden.
Gammal mycket svår att aflägsna.
frost är Olga, — Till 1 liter tjock grädde tages så mycket aftäljd bark af fingertjocka 8 ' renar på aspen, att giädden jämnt står öfver.
Detta uppkokas, flyttas genast åt s idan at t endas t s tå o c h dr&amp;ga (får ej småkoka), till det skär sig, dö den klara oljan frånsilas Får stå och svalna.
Denna salfva strykes på de kylda kinderna till natten samt då man skall gå ut.
Går åt 5 — 6 tim- mar, innan dekokten skär sig.
Fru Brita.
N:r 158.
Icke medlem erlägger i af- gift 1 kr.
Åt medlemmar anskaffas platser fritt.
Be tygsaf skrift er m. m. skola insändas.
N:r 159.
Om Minnie önskar läxa yr- ket i fråga grundligt, torde 1 halflt års lärotid vara erforderlig.
Priset väx- lar naturligtvis efter om ständighet erV na.
50 till 100 kronor torde fordras.
Welleda.
N: r 160.
Vänd er till någon konst- handlande.
Taflorna måste ses för att värderas.
Welleda.
N: r 161.
Genomgå fröken Lundin; kurs i kvinnlig slöjd.
Årligen anord- nas tvänne sådana, af hvilka den ena, hvaraf ni nu skulle kunna begagna er begynner någon a f de första dagarne i september o c h varar " till december månads början, således 3 månader.
Ni skall efter genomgången kurs hos frö- ken L. begära att få hålla en prof- N:r 162.
För att erhålla elevplats å apotek måste ni ha aflagt student- examen på klassiska eller reala lin- jen.
Elev erhåller vanligen genast 20 å 25 kronor pr månad och fritt vivre.
Därest ni har ert hem på platsen, er- hålles i stället för vivre större lön (800 å 1000 kronor).
Efter en elev- tid af tre år, aflägges examen, hvar- efter ni har att påräkna 1200 å 1500 kronors lön, o c h efter det ni aflagt fullständig apotekareexamen 1800 å2000 kr.
Dessutom åtnjuta kvinnliga apo- teksbiträden samma förmåner som de manliga — de kunna efter vissa tjänste- år erhålla apotek.
Olga.
N: r 163.
Framstående författare på detta område äro Thure Sällberg och Henrik Wranér.
Å f den förstnämndes arbeten må nämnas: » Bland sockenj- kungar och backstugusittare », » Folkafo- ror o c h stollas töcken », » Småfolksprat och storgubbstal ».
A f Wranér äro ut- gifna en mängd böcker, däribland » En ulf i fårakläder », » Gamlingar och grön- skållingar », » Kärleksglöd och hjärtenöd », » Stuesnack och slåtterslams », » Tösaknep och pojkahyss », » Hvardagsmat och gilles- kakor ».
Welleda.
N: r 164.
» Folkskolans Vän » samt » Svensk Läraretidning »; den senare ut- gifver redaktör Emil Hammarlund.
Fru Brita.
— Allmännaste annonsbladet för lediga tjänster vid folk- o c h småskolan är » Svensk Läraretidning ».
I » Tidning för lärarinnor » förekomma äfven dylika an- nonser och förteckningar.
Welleda.
— Dylika annonser återfinnas äfven i Svensk Eklesiastiktidning.
Olga.
N:r 165.
Vermlandsdräkt: Svart, kort yllekjol, hvit skjortblus, svart korsett- lif med hängslen, kort randigt (ljust) förkläde, hvit hufvudduk, knuten bak i nacken, röda strumpor.
i fråga återfinnes i n:r 3 af tidningen GLAS- OCH » Friskytten » för år 1855.
Welleda.
SAMT — Insänd adress och porto till Iduns P O R S L I N S S E R V I S E R redaktion.
N:r 174.
Ni kan bestämdt lära eder HUSGERÅDSARTIKLAR något nyttigare, som på samma gång I STÖRSTA URVAL.
bereder nöje.
För resten bör ni veta, tillfredsställa BEREDD AF DE FINASTE OLJOR, ÄR TILL att frimärken, för att Billiga bestämda priser.
postverkets rättmätiga fordran på all- FÖLJD AF SIN STORA STOMATOLNALL mänhetens tillmötesgående för bespa- AKTIEBOLAGET randet af onödig tidsspillan, böra pla- UTAN GENSÄGELSE DEN BÄSTA I HAN- ceras i kuvertets öfre högra hörn.
BRISING &amp; FAGERSTRÖM, Olga.
DELN FÖREKOMMANDE TVFTLSORT FÖR — Eeglerna till frimärksspråket åter- 24 REGERINGSGATAN 2 4 HUDENS RATIONELLA VARD.
(B) finnes i svaret n:r 380 i Idun n:r 34 STOCKHOLM.
(årgången 1901).
Numret ifråga finnes att tillgå på tidningens expedition.
Welleda.
— K ö p i bokhandeln » Folkdräkter från — Frimärksspråket sändes med omg-, vidga sitt vetande på.
något område?
Sveriges olika provinser », 10 kolorerade Alfhild skickar porto och adress Det planscher (kvartformat) med text a f om finnes ju så mycket att lära, så till » Lilian », Frykerud p.
r.
A.
E. Holmberg.
mycket att intressera sig för, och det N: r 175.
Sätt upp en liten höns- Welleda.
har blifvit sagdt, att den, som en N: r 169.
Känner ni någon medlem gård, därtill behöfves ej stort förlags- gång fått smak på den rätta, kunskaps- af klubben ' i fråga, så vänd er till kapital, högst 10 kr.
och af hönsgår- drycken, dricker sig sällan otörstig.
den kan sedan en ganska beaktansvärd densammas sekreterare.
Welleda.
biinkomst erhållas, d å afbränningne äro Olga.
— Skulle ni ej kunna göra några ar- afräknade.
Beräkna hönsgården för 50 N: r 170.
Vänd er till Röda korsets beten o c h inlämna till försäljning i sjuksköterskehcm.
Eljes behöfver ni, för höns, men skaffa er till att börja med närmaste stad, så mycket finnes ju, blott 12 å 15 hönor samt en tupp.
att kunna erbjuda era tjänster, blott att välja på.
En mängd småsaker till genomgå en samaritkurs.
Detta kan ske Bästa råd och lärdom fås från direktör julen t. ex., skrifbordsartiklar, broder Lagergren, Rosehill, Norrköping.
Skrif rier, ramar och andra smärre artiklar å närmsta lasarett.
till honom, så hjälper han er med goda i glödritning, träsnideri eller dylikt.
Olga.
råd o c h gifver er med af sitt stora Lampskärmar af papper bruka ock fin- N:r 171.
Ni torde kunna lära er yrket intresse för saken.
Skaffa er den af h o na åtgång, öfversättningsarbete är ett utgifna » Hönsboken för Sveriges arbete, som är till både nytta o c h på några månader och utan någon elev- nom afgift.
Vänd er till någon i sitt yrke allmoge » pris 0:75, där ni får veta förströelse, men det lönar sig knappt allt som behöfs för a t t sätta er in i att försöka få dylikt, det är både efter- skicklig person.
saken.
Förutom biförtjänsten kommer er sökt o c h blir mer än uselt betalt, o m Olga.
Kan — Att häfta och binda böcker kan lilla hönsgård att drifva bort er ensam- man skall arbeta för tidningar.
man lära sig på en dag eller två, men hetskänsla, i, det att den inför ett ni ej försöka få renskrifnmg från d o - nytt intresse i ert lif.
Tänk p å sa- maren eller kronofogden i orten, om för vinnandet af en större skicklighet i yrket fordras minst 1 hälft års prak- ken o c h tillskrif direktör Lagergren.
de b o nära, det betalar sig väl.
Hos honom rekvireras äfven hönsbo- tik.
Man kan lära denna konst på Olga.
egen hand, om man har tålamod och ken, d å den fås för 50 öre.
Fru Brita.
lust.
En handbok, som är till stor nytta i sådant fall, är » Bokbindaren: — Om en lärarinna p å landet be- en anvisning att på egen hand häfta höfver skaffa sig någon extra inkomst och binda böcker så väl i enklare som och hon har tid öfrig för andra arbe- T I D S F O R D R I F i finare band.
Boken finnes på Sigfrid ten, finnes ju mycket, som kon kunde Flodins förlag.
Se för öfrigt mitt svar företaga sig.
Hon kunde lära sig sy n:r 159. kläder eller binda böcker, hon kunde blif- CHARAD.
va bokkommissionär, hon kunde t. o. Welleda.
m. sköta en hönsgård.
Den känsla af N: r 172.
Blommor tillverkas af fru Mitt första är en högtid kar för alla, Charlotte Boström, Nybergsgatan 44. öfvergifvenhet och ensamhet, som stun- dom påkommer, kan ju fördrifvas genom Och barnens fest man brukar ju den kalla.
Stockholm.
läsning a f goda böcker eller genom Tag s ifrän mitt andra, och du har, Olga.
.N:r 173.
Ord och musik till visan studier.
Har Lisette i c k e lust att u t Hvad lilla Sara fick af mor och far.
STOMATOL- Wasa-Bryggeriets PROFVA - &lt;Z&gt;FRIS«IK M A L T D R TANDLÄKARE John V. Lindh-Hygrell, DAMHÅRARBETEN.
17 KARLAVÄGEN 17.
PERUKER, BENOR, FLÄTOR, LÄN- Praktiserar under sommarmånaderna vid KAR m. m. i tusental.
Insänd ^härprof så erhållas flera arbeten att välja på.
Obs.
Vi Furusund.
Allm.
Tel. signera ej postpaket med ' HÅR '.
Herr och Fiu E.
M A L M B E R G, 58 Klarabergsgat.
58 tandläkare iSjöquist 6 STUREGATAN 6.
Riks 4591.
Allm.
5463.
Rådfrågning 2 — 3.
Brännskador.
Till följd af sin utmärkta verkan Y C Filsnerdricka.
L I FÖR KVINNLIGA ELEVER.
UPPLYSNINGAR OCH PRO- SPEKT GENOM DOKTOR O. WIDE, STOCKHOLM.
nästa (ett-åriga) KURS FÖR DAMER I MASSAGE OCH SJUKGYMNASTIK börjar 1 okt.
(N:r 29 Regeringsgatan).
När- mare genom prospekt.
Adress från 1 sept.
till 30 april: Stock- holm, Saltsjöbaden.
Från 1 maj till 31 augusti: Carlsbad, Böhmen.
D:R EMIL KLEEN.
" C^F / \ V T £ \ M C - ^ * " V XROHAS-OTN M RIKS 3057.
1073.
E N D E R A S.
adr.
LUND.
VID MORGON- OCH ATTONTIDNING.
OBSERVERA STOCKHOLMS DAG- BLADS RIKHALTIGA, LÄTTLÄSTA, ILLUSTRERADE Söndagsnummer.
Vinslöfs BANYULS KVINNLIGA &amp; C:O, STOCKHOLM.
SLÖJD- OCH HUSHÅLLSSKOLA TRILLES.
Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för konvalescenter och svaga personer i allmänhet.
Rekommen- deradt af många hrr läkare.
PRIS PR BUTELJ KR.
3,50 hos H Ö G S T E D T &amp; C:O, STOCKHOLM, 32 REGERINGSGATAN.
börjas ny 9 månaders lärokurs den 1 näst- kommande november.
Undervisningen, som meddelas af 5 erkändt dugliga lärarinnor, omfattar följande läroämnen: VÄFNADSKONST, KLÄD- och LINNESÖM, FINARE HANDARBETEN, STÄRKNING och GLANSSTRYKNING, FÖRBANDSLÄRA, SÅNG och MATLAGNING.
Arsafgiften är 25 kronor, med 10 kronors förhöjning för dem, som önska deltaga i VICTORIA-MOPSAR, hushållsskolekursen.
FÄS — TILL HUSTIAIISORUK — ÄFVEN I 5 gråa med svart mask, prisbelönad fin ra- Skolan, som understödes af länets hus ceren stam, 8 v. gamla, 30 kr.
pr styck ORIGINALPÅSAR MED BRUKSANVISNING.
bär.
Adress EDV.
HERMELIN, Göteborg, hållningssällskap, är fördelaktigt belägen KG.
GRIPENBERG.
inom municipalsamhället vid Vinslöfs sta- tion å Kristianstads — Hcssleholms jernväg.
STUDENTER, äfven kvinnliga, sornön- ska inträde på apotekarebanan, erhålla Prospekt erhålles på begäran.
anvisningar till elevplatser, om de hän- Anmälningar emottagas och rum anvisas vända sig till Farmaceutiska föreningens platsbyrå, Stockholm.
af KANTOR S.
J.
S. ERMAN.
ETT STÖRRE SJUKHEM I ENKÖPING ALLM, För blif vande postelever Stockholms Dagblad att medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter, som en EDA SANATORIUM OCH JÄRNKÄLLA.
kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
SÄSONG 10 JUNI — 1 SEPT.
Prospekt på begäran genom D:r J. AR- VEDSON, adr.
Strömsborg, Stockholm.
7 km.
fr. Charlottenberg, Värmland.
Na- turskönt läge.
God restauration.
Förträff- lig järnkälla.
Utmärkta gyttjebad och an- dra vanliga bad serveras.
Priset pr vecka för mat och rum frän 24: 50 till 38: 50.
Pro- spekt på begäran från doktor Grill, adress I MASSAGE, SJUK- £ FRJSK-EYMNSSTU: till 1 juni Falun, sedan Eda Sanatorium, MOTSVARANDE GYMN.
CENTRALINSTITUTETS KURS Charlottenberg.
DOKTOR 0.
WIDES KURS R 1 ning vid behandling af brännskador.
Träffas kl. 10 — 2 och V20 — Va 6 e. m.
Om UTSPÄDNINGEN, särskildt vid fall af Plomb, och insättning af artificiella tänder.
sår eller längre behandling, efterse den hvarje flaska Salubrin åtföljande beskrif- ningen.
DOKTOR J.
Ä R V E D S O N S K U R S Allmänheten varnas mot efterapningar af fabrikatet.
I SJUKGYMNASTIK, MASSAGE OCH Salubrin till han dahålles i parfym-, spe ceri- och färgaffärer.
Partilager hos GEIJER PEDAGOGISK GYMNASTIK.
E upprättas från och med nästa hösttermin vid Lunds privata elementarskola en sär skild klass.
Undervisning erhålles i de ämnen i modersmål, tyska eller franska, arit- metik och geografi, där » mogenhetskunskaper » fordras för att blifva antagen som post- elev.
Undervisning meddelas och betyg utfärdas af universitetslärare, hvar och en i sitt ämne.
Pris för termin för undervisning i alla ämnen 100 kronor, för undervisning i ett ämne 40, för två 70 och för tre 90 kronor.
I denna klass (men ENDAST i denna) emottagas äfven kvinnliga elever.
Vid skolan aflägges äfven studentexamen med BE- TYDLIG tidsvinst.
Närmare meddelar REKTOF J STRÖMBERG FÖREKOMMA UPPKOMSTEN af BRÄNNBLÅ- T A N D L Ä K.
E L I A S W I D F O N D SOR och HNDRA SVEDAN har fil.
d:r P. Håkanssons Salubrin vunnit stor använd- 25 REGERINGSGATAN 25.
Min 422 — PRENUMERERA PÅ IDUNS MODETIDNING L Ä S OCH M Ä R K!
AF ALLA EKMÖBLER FÅS DE BÄSTA FRÅN EKMÖBELFABHKEN I NYKÖPING.
BEGÄR PRISKURANT.
STYRELSEN.
mottagas fortfarande I kan få öfverlagas mot lösen af inventarier- M 1 T T P P B A D E N V Y K O R T na om snar uppgörelse sker.
Adress » Sjuk- TAG VARA PÅ ANNONSEN OCH ÅBEROPA M- T r Vattenbad M.M. hem », p.
R. Drottningholm.
DENNA TIDNING.
besvaras tacksamt af » AINA », p. r. DUFED.
Elek.
ljusb.
Hetluftsb.
(fr. 100°C).
Sandbad.
ÖREBRO VÄFSKOLA.
NINA VON ENGESTRÖM.
K
— 423 (UTDRAG.
Fortsättning från föreg.
n:r.)
Omkring 15 barn ha härstädes under senare halfåret 1901 med stor fördel användt detta preparat och särskildt har jag dagligen kun- nat se dess gynnsamma verkan hos min egen son, som under 7 — 9 månader fått Dynamolmjölk.
Då sättet, hvarpå ett barn under de första 9 månaderna uppfödes, är så gocTt som afgörande för hela dess fram- tida hälsa, emedan senare j u annan lämp- lig föda kan tilläggas, kan Dynamol-prepa- ratet ej nog framhållas såsom för nämnda ålder lämpligare än alla andra preparat, som hittills af mig pröfvats.
Skellefteå den 10 januari 1902.
H. WILH.
SJÖGREN, Hvad öfver vida bafvet far.
Hvad drifver järnvägståget fram?
Och hvad man får af trädets stam.
En vacker, skogsbevuxen höjd.
Hvad som ger friar ' n hjärtefröjd.
Hvad man behöfver hvarje dag.
Hvem, som är svärmor till behag.
Ett mycket gammalmodigt namn.
Hvad som med sjö man ser i hamn.
Hvad fågel ' n uti buren är.
Hvad man en dalkarl kalla plär.
Hvad man ju ofta gissar på.
Och nu med det vi sluta må.
Praktiserande läkare.
Fortsättning följer i nästa n:r. Dynamol till salu å alla apotek.
LEDIG - IDUN 1902 Eisätter man siffrorna i ofvanstående lyra med bokstäfver, erhåller man i horisontal riktning nitton ord af följande betydelse: 1) en sjö i Osteuropa, 2) en ö bland Fi- lipperna, 3) en stad i Sverige, 4) en stad i Schlesien, 5) en stad i Sverige, 6) en stad i Danmark, 7) en stad pa Ceylon, 8) en topp på Pyrenéerna, 9) en stad i Belgien 10) en flod i Asien, 11) en stad i Frank rike, 12) en ö norr o m Nordamerika, 13) en vulkan i Sydamerika, 14) en stad i Bess- arabien, 15) ett land i Europa, 16) en bi- flod till Rhen, 17) en dansk ö, 18) en stad i Sverige, 19) en badort i Tyskland.
ANNONSPLATS!
ELINB.
F 4 12 2!
3 1 12 13 12 6 6 5 21 19 4 7 LOGOGRYF.
14 Jag är ståtlig och grann, Långt mer än en ann ', Ty jag prydes så skönt Med blommor och grönt, Och högst uti topp Hissas flaggan opp.
Dansen trades omkring, Uti vals och i ring.
Blott en gång hvarje år, Jag så högtidsklädd står.
Men se ' n sköflas min dräkt, Och af sammarens fläkt Snart blott vemodig saknad finns kvar.
Åtta runor, förvisst, Jag er gifver till sist.
7 18 6 12 5 2 10 9 11 12 6 12 21 9 5 4 14 16 8 13 9 14 5 9 9 5 11 3 9 11 4 7 12 15 14 8 16 10 12 9 5 12 5 Följande bokstäfver och stafvelser, rätt sammansatta, bilda 8 ord, hvilkas begyn- nelsebokstäfver utgöra namnet på ett svenskt landskap och slutbokstäfverna namnet på en svensk stad i samma landskap.
12 7 14 6 2 22 1 9 5 5 10 21 9 10 9 1 12 15 6 9 12 5 19 12 5 2 13 12 18 14 5 18 12 11 22 12 14 19 10 21 18 1 10 5 9 23 9 10 17 12 6 Ii 21 18 1 16 12 En månad som behaglig är.
Hvarpå en vattenså man bär.
Hvad ropar den, som slaget får.
Hvad uti vattnet präktigt mår.
Hvad i en smedja finnas bör.
Hvad uppå operan jämt man hör.
Hvad på vår fot vi ha enhvar.
17 24 - 5^ - ^ ^ ^ ^ ^ ^ 4 6 25 18 21 10 11 8 22 5 12 6 22 17 5 12 18 9 V ^ 5 ^ ^ ^ ^ ^ Sundsvalls Enskilda Bank V ^ | L | ' 1 ^ I G E F L E 19Q1 GRÖNSAKER: SOCKERÄRTSKIDOR.
SPENAT, ÄRTER.
HARICOTS V E R T A M.
M.
FISKKONSERVER: FISKBULLAR, INKOKT MAKRILL.
INKOKT IL.
F I S K P U D D I N G M M.
0 KÖTTKONSERVER, ° VILLEBRÅD.
FÅGEL &amp; SOPPOR O O O O O REKOMMENDERAS!
FULLSTÄNDIG PRISKURANT HOS HRR DELIKATESSHANDLANDE • STOCK, ^ B R E F L Å D Ä EEDAKTIONENS B K E F L Å D A:.
al, na, vi, län, al, k, du, ur, ve, der, la, r, pa, la, s, got, ra, ne, m, lå, ter, o, s, al, Unga Utterära fruar.
Redan 1899, i sitt nummer för den 23 d e c, meddelade Idun e, der, d, g, d, na, n, s.
I E N synnerligen lyckad helsidesbild af Ed- Orden ä r o: vard Forsström frän Svenska Akademiens högtidsdag.
Det är visserligen sant, att se- 1) stad i Sverige.
dan dess åtskilliga » stolar » fått nya besittare, 2) världsdel.
men i det hela torde ännu den nämnda bil- 3) mansnamn.
den gifva en sä god föreställning om en dy- lik högtid ssamra ankoms t att vi åtminstone 4) skadedjur. "
icke ännu anse tiden vara inne för en ny 5) svensk konung.
upplaga.
6) mansnamn.
Beatrice.
— Veronica.
Hvad ljufva dik- tarnamn och hvad bittert diktaröde!
7) europeiskt rike.
Eline.
Verkställ själf prenumeration o c h 8) svenskt landskap.
insänd postkvitto med uppgift på lämnade bidrag, så skola vi returnera beloppet.
Wed.
Förträffligt bränsle!
Mona.
Allt för obetydligt!
LÖSNINGAR Alfhild B.
» O, du Styrsö, Västkustens pärla, TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 2 5.
Där vredgadt haf slänger f e r l a.
.
.
» C H A R A D E N: Brun bäck.
äfven vi beundra, med Alfhild B.
, din S I F F E R G Å T A N: Kompanibefälhafvare: kraft, som förmått slänga ett stank af hen- 1) k, 2) pol, 3) m, 4) ampel, 5) saf, 6) ränta, nes diktnings skum ända upp — i Iduns 7) sil, 8) öbo, 9) fel, 10) häfva, 11) gräns.
papperskorg.
H.
G.
B.
Som Mona här ofvan!
12) Aslög, 13) råghalm, 14) pösande, 15) resfilt, 16) mansvante, 17) sötmandel, 18) EXPEDITIONENS B K E F L Å D A: kjolrynka, 19) Hildegard.
AN A G R A M M E T: Tärna, ärtan, träna, * E.
£T. », Oråker.
Annonsen kostar 2 80 ärnat, Nätra, Rätan, Ätran, ränta, äntra.
pr gång, rest.
torde insändas.
HT 10 21 G U L D M E D A L J BOKSTAFSGÅTA.
11 ELINE.
^ ^ ^ ^ 5 ^ 5 ^ ^: ^?
% r LE " K O N S E R V E R L A N K G A T A N: Museiman: Mus — usel- Selma — Elma — man.
G Å T A N: Frankrike.
CALLE G.
1 10 4 H O I M, GÖTEBORG &amp; LANDSORTEN.
Om orden äro rätt funna, bildar den lod- räta midtraden namnet på en bekant svensk författarinna.
LYRAGÅTA.
Jämt med mitt tredje sträfvar ju poeten, Men den blir ofta knagglig, som I veten.
Mitt hela är ett slags rimsnideri, Som knappast kan få namn af poesi, Men huru skral än metern vara må.
Så &gt;ä ' di » lika trefliga ändå.
F Y R T O R N E T S ^ ^ &gt; V " V ^ V ^ E 0 - " V ^ ^ Dildad, musikalisk flicka önskar plats i UTLÄNDSKA, VÄRDINNA.
J R * fin familj som hjälp och sällskap.
Svar Fransyska eller Schweiziska önskas under Bildad dam, 27 år gammal, af god familj, ill » 17 år », Immeln p. r. juli och augusti månader på landet i lin fa- jompetent att förestå ett finare hushåll, sö- milj — hälst musikalisk.
Svar till » L.
M.
» ser plats som värdinna uti aktadt hem.
adr.
P.
M. Sahlströms Bokh., Linköping.
SKOLGOSSAR Darae af god familj, änka eller fröken, Qildad, barnkär flicka (barnjungfru lins) 35 — 45 år som är enkel och anspråkslös, Ben.
svar märkt » A.
H. », Iduns exp.
erbjudas inackordering i ett godt hem på 2 A KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN 2 A.
# - * kunnig i sömnad, får till hösten plats i Östermalm, Stockholm.
Svar till » Hem, SKRIFBITRÄDE.
SPARKASSERÄNTA 4 PROC.
god Stockholmsfamilj.
Lön 250 kr.
Norra huslig, sympatisk och i moders ställe, kan Iduns exp.
och vill kärleksfullt vårda 3 små flickor, Plats som skrifbiträde eller sällskap åt Inack.-Byrån, Mästersamuelsg.
62, Sthlm.
tår genast plats hos nyligen blifven änk- äldre person, önskas af medelålders Hicka.
p å ett större ställe i Värmland, önskas ling, bosatt omedelbar ': in till större stad i Utm.
rekomm.
Svar till » V.
E.
B. », Iduns * till hösten en frisk väluppfostrad 11 års UNDERVISNING I EN ANSPRÅKSLÖS FLICKA Södra Sverige.
Finfina referenser fordras.
exp.
F. v. b. flicka, att läsa tillsammans med egen dot- Svar, hälst med fotogr., emotses till » Godt ter för skicklig lärarinna.
Svar till - Skol- erhåller genast plats på landet för att biträ- T R Ä D G Å R D S S K Ö T S E L da husmoder vid förefallande göromål.
Svar hem », Sv.
Telegrambyråns Annonsafdeln., A D C I Ung, anspråkslös flicka, med kamrat », Iduns exp.
Sthlm.
C R O U V E R N A N T E, D O • • flerårig skrif vana, önskar plats till » Husmoder », Lerbäck.
A happy Christian home offered to a young i familj som skrifbitr och hjälp vid hus- FÖR UNGA D A M E R.
T ärarinna, hälst seminariebildad, önskas v * Swedish lady, permanent or otherwise, som genomgått lärarinneseminarium, skick- liga göromål.
Svar till » Eva 20 år », Getle till hösten för att undervisa en flicka om in healthy part of London.
Pretty neigh- Teoretisk och praktisk undervisning i 14 och tvänne gossar om 9 och 7 år i van- lig att undervisa uti svenska ämnen och p. r. bourhood.
Terms 25 per weck.
Referen- trädgårdsskötsel lämnas af utlärd kvinnlig liga skolämnen och om möjligt i musik.
fransxska eller engelska samt pianospelning T Tng, anspråkslös, undervisningsvan flicka, ces exchanged.
Address: Mrs.
Croxford, och i öfrigt med ett vänligt och godt sätt, önskar plats att läsa med mindre barn, 34 Queen ' s Road, Finsbury Park, London N.; rädgårdsmästare hos fru Sörensen, Hövik Svar med betyg och fotografi samt uppgift sökes för 2 systrar om 9 och 10V2 år, till pr Kristiania.
Priset är kr.
120 pr månad, på ålder och löneanspråk insändas till » F.
hösten.
Svar till fru Maria Ringborg, Hersta- eller handhafva barn.
Villig delt.
i hush.
O bildade unga flickor erhålla ~ genast god och sömnad.
Goda betyg.
Svar till » O.
S. », A. », Stafre, Jämtland.
berg pr Norrköping ~ inackordering i ung familj å herregård allt inberäknadt utom tvätt.
Iduns exp.
F. v. b.
vid Vettern.
Få deltaga i landthushåll om PLATS FÖR UNDERLÄRARINNA I HUSLIG G o m husmoders hjälpreda önskar ung så önskas.
Afgift 60 kr.
pr månad.
Svar K O K E R S K A.
EKONOMI ^ flicka, af god familj, plats.
Kunnig i till » Herregård P.
», Iduns exp.
För en duglig kokerska finnes genast plats L E D I G A P L A T S E R.
vid Hessleby sanatorium.
Lönen utgör 300 är ledig vid I.
H. Dahls flickskola i Kristi- hushållsgöromål, linnesömn., väfnad, hand- anstad instundande hösttermins början.
Nio arb.
m. m.
Svar till » Villig » hjälpreda », TTnder sommarmånaderna finnes inackor- kr.
om året, fria naturförmåner och fri hit- M dering för 2 ä 3 flickor.
Naturskön arbetsmånader om året.
Lön 400 kr.
och Upsala p.
r. resa.
Betygsafskrifter torde insändas till trakt (Blekinge), lätta kommunikationer med FRI bostad med eldning och belysning.
An- Sanatoriets kontor.
Hessleby sanatorium B i l d a d, duglig flicka önskar plats, kan tåg och ångbåt till Karlskrona.
Pris 50 kr.
sökningar insändas före 1 juli till under- GOUVERNANTE pr Marianelund den 19 juni 1902.
O matl., bak, sömnad, handarb.
m.
m. i månaden.
Lektioner i sång och musik tecknad.
K O N T O R E T.
Ordentlig, sparsam.
Svar » Flit », Iduns exp.
kunna erhållas.
Svar till » S.
G. S. », Lycke- med framstående förmåga att undervisa en Kristianstad den 10 juni 1902. f. v. b.
by p. r.
15 års flicka i svenska famnen, språk och E.
FLYGARE, LÄRARINNA, musik, samt inlära en 7-årig gosse till 3:dje Kontraktsprost.
flod inackordering kan af familj eller en- hälst som genomgått mindre seminariekurs, förberedande, sökes till hösten. "
skilda personer erhållas under längre PLATS FÖR EN SLÖJDLÄRARINNA önskas till den 1 sept.
på egendom nära Rosenhill pr Nyköping i juni 1902. eller kortare tid å egendomen Bisfingsmåla är ledig vid I.
H. Dahls flickskola i Kristi- Karlshamn, för att undervisa 2 barn, 10 å anstad instundande hösttermins början.
Nio i närheten af Mönsteråsviken.
Treflig bo- Friherrinnan SPARRE.
12 år.
Svar med betyg och löneanspråk arbetsmånader om året.
Lön 1,000kr.
An- stad med rikstelefon och naturskön trakt sändas till » K.
S. », Kyrkhult, Tulsebodap.r.
sökningar insändas till undertecknad före som genomgått småskolelärarinnesem.
ön- med goda kommunikationer.
Till egendo- FÖR LANDTHUSHÅLL skar till hösten plats i god familj att un- men hörande jaktmarker och fiskvatten fa önskas en snäll och duglig hushållerska, D n anspråkslös och bildad flicka, kan mol 1 juli.
dervisa minderåriga barn i vanliga skoläm- fritt begagnas skicklig i enklare och finare matlagning och •L- fritt vivre genast erhålla god plats i Kristianstad den 10 juni 1902. nen, musik och handarbeten.
Ar äfven Närmare upplysningar meddelar kyrko- kunnig i öfriga sysslor, som tillhöra eti mindre familj.
Ansökan, eget fotografi m. m.
E.
FLYGARE, kunnig och villig att deltaga i hushållsgöro- herden J.
A.
Jönsson, adress Mönsterås.
landthushåll.
Kontraktsprost.
torde tillsändas fru E. Steen-Möller, Arka- mål.
Små lönepretentioner.
Svar till " Hö- Platsen är i vacker trakt af mellersta Hal- den, Göteborg.
sten 1902 », p. r. Hernösand.
land, nära sjö och jernväg, och tillträdes IDIOTLÄRARINNEPLATS ETT GODT H E M nästa 24 okt.
Svar emotses till » Landthus- Vid Östergötlands läns Idiotanstalt vid erbjudes mindre flicka i skolåldern bns bil- håll », Halmstad p.
r. Söderköping är en lärarinneplats till ansö- dad familj i Göteborg.
Svar till » Hösten kan ledig.
L ö n: 400 kr.
och fritt vivre.
1902 », Idiins exp.
T7ör lärarinnor, som önska platser, finnas Platsen tillträdes den 1 nästkommande sep- önskar under sommarmånaderna plats i fa- * • många goda sådana anmälda, äfven för på skicklig, landet att läsa med barn.
lärarinna Svar till Vid Visby högre flickskola är en lärarin- tember.
Ansökningshandlingar insändas före milj T Tng, undervisningsvan hushållskun.
flickor å Nya Inackorderings » A.
S. »; Helsingborg r. neplats ledig till nästa hösttermin, med un- den 1 juli till M önskar plats under p.
sommaren.
Svar til ' byrån, Brunkebergsgat.
3 B. Sthlm.
Etabl STYRELSEN, dervisningsskyldighet I kristendom i kl. » A.
R.
», p.
r. Kalmar.
1887. adr.
Söderköping.
3 — 7, jämte historia i några af skolans 1 „ K.F O T O T T 0 OF * 4-^11 FÖ L L I R T R I O T LORLLCT A Y I ^ K O högre klasser och i modersmålet i mellan- Inackorderingar mottagas äfven nu å Köfra " medfölja patient till fjällen eller badort BARNSKÖTERSKA klasserna, sammanlagdt 24 timmar i vec- Svar till » Ledig », under adr.
S. Gumseli pensionat.
Platsen högt bejägen.
Storsjön Till 24 nästkommande oktober önskas ps kan.
Lönen 1200 KR.
för år jämte sed- strax intill i öster, milslånga barrskogar Annonsbyrå, Sthlm.
landet en stadig, ordentlig och frisk barn vanligt bidrag till pensionsafgifter.
Ansök- och höga berg i norr och väster.
Tillfälle P L A T S S Ö K A N D E.
sköterska att passa 2:ne små barn.
Utar ningar, åtföljda af de betyg hvarmed sö- LTushållsvan, bildad flicka, hemma i mat till bad, bergvandringar och utflykter till goda rekommendationer antages ingen.
Mai kande vilja styrka sin kompetens, däriblanc " lag., bakning, söm söker plats.
Rask fjäll KO och NFIR fäbodar.
MATIONS Inga UNDE lungsjuka RVISNING mottagas.
och GOD hänvände sig till enkel, sparsam, glad.
Svar » Plikttrogen; inackordering ovilkorligen afgångsexamen från högre lära- Svar till Köfra » Juli — Närmare gen.
vid fru Saltsjön.
Anna Backman, Friherrinnan EBBA BLIXEN-FINECKE i rinneseminariet, böra insändas till styrelsen under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Sthlm Aug », Dalarö p.
r. Helsingborg.
EN U N G, BILDAD D A M, senast den 15 nästinstundande juli.
' TVoende anspråkslös flicka, önskar plats DEUTSCHE PENSION F.
J.
DAMEN.
LÄRARINNA, T Visby Ä R A R den I N N 12 A juni för 1902.
3 flickor, 7 1 1 år särskildt barnkär, önskar till hösten plats - - att vårda en sinnes- eller nervsjuk, eller S pianist, T Y R E L får SEN.
att i moders ställe leda och handhafva för-; * r!
språkkunnig och god plats kompetent att undervisa för inträde i 3:dj som hjälp och stöd åt någon på annat sät M. CLAUDI, CELLE (HANNOVER),.
klass å läroverk, önskas.
Betyg jämte upp - från 1 sept.
i år i Vestergötland.
Svar, åt äldra- eller moderlösa barn samt, om S I lidande.
Rekommendationer från liknande Aufnahme jeder Zeit.
P:ma Ref. Pro- gift o m lön sändes till kyrkoh.
J. F. Hög - följdt af löneanspråk och referenser, sändes önskas, äfven förestå mindre hushåll.
Utm platser finnas.
Svar till fru C. Andersson specte auf Anfrage.
ref. Svar till » 30 », Iduns exp.
till » Läkarefamiij », Säter.
fors, Tobo.
Kungsgatan 13, Upsala.
Värdinna.
Ung bildad flicka o 1 Studentska Lärarinna.
1 1 T Jämtlandsluft.
1DUN 1902 Pelleriris är - 424 från 70 öre pr meter, äfvenså sidentyger af alla slag till brud-, sällskaps- &amp; promenadtoiletter i största urval försända MODERNA Margarin £ ^ \ Sommar-Sidentyger bäst!
direkt från fabriken franko och tullfritt till hemmet.
SPAL^fl Bankaktiebolaget Rikstelefon 1 79.
Stockholm — Öfre Norrland, 66 10.
6 Drottninggatan 6.
Hnshällsräkning 4 %.
Kassafack till 15, 20, 25 kronor.
ÖGO^E^!
A n v ä n d d ä r f ö r alltid mm B a r n ä n g e n s Skrit- &amp; G o p i e b l ä c k med dess milda, behagliga och för ögonen alldeles oskadliga färg!
OBS.!
Juryns l.sta Guldmedalj!
Llibeck 1895.
Guldmedalj i Bruxelles 1897.
Det enda bläck, som erhöll Guldmedalj i Stockholm 1897.
£fi3S Guldmedaljjtå AKTIEBOLAG proc.
ränta.
l:a VärldsutställningeniBarisWOO.
Hushållskol.
IDUNS KUNGL.
H0FB0KTRYGKEH1 12 Stora Vattugatan 12 STOCKHOLM.
Cokes.
Pallas Hotell 37 Klarabergsgatan 3 7 1 Rontant 700,000 kronor fördelade i 1 0, 0 6 6 vinster å 5 0, 0 0 0, 1 0, 0 0 0, 5, 0 0 0, 1, 0 0 0, 5 0 0, 1 0 0, 5 0 och 2 0 kr.
Eröfrade på grund af sin öfverlägsna kvalité leveransen till Svenska Armén.
36 in- och utländska fabrikat täfiade och pröfvades under 3 månaders tid.
utlottas vid första dragningen den 1 Oktober 1902.
Pris för lott- sedel 10 Jer., till landsorten mot insänd likvid vid hvarje rekvisition åtföljd af 40 öre (till rek.
porto och dragningslista).
Rekommendera alltid värdeförsändelser.
Mångdubblad tillverkning, — Ytterligare nedsatta priser.
D r a m a t i s k a V e l O C i p e d d e l a r, alla slag, tillverkas på beställning.
V e l O C i p e d t i l l b e l l Ö r i välsorteradt lager.
R e p a r a t i o n e r af alla slags velocipeder.
A. Wiklunds Velocipedfabrik, G r ä d d m a r g a r i n e t Guldmedalj i CeSe F ö r Fru Stina Rodenstams Bäst, Högsta u s elegantast, m ö r a m o d e r n a s t r T3 O: o 32, Stockholm.
Arkösunds Hotell &amp; Restaurant SIQNE BORO.
Snörmakeriaffär utmärkelse.
d L o t t e r i, rekommenderas.
Härlig rekreationsort, belägen 2 timmars väg från Norrköping, vid Östergötlands vackraste skärgård.
Hel inackordering emottages.
Förstklassigt hotell, utmärkt restauration.
Billiga priser.
Salta hafsbad.
(Nytt varmbadhus och kallbad- rus för damer.)
Vackra skogspromenader.
Segling.
Rikstelefon finnes.
Vördsamt " Z E N I T H " igoi.
H T e a t e r n s Fredsgatan B e g ä r alltid Capsuloids Brunkebergstorg 12.
F Ö R V A R I N G S H V A L F Rlkstel.
44 83.
Allm.
Tel. 60 41.
(öppna alla söckendagar kl. I 10 — 4) Rekommenderar 30 väl möblerade rnm, Innehållande c:a 1,650 st. skåpfack.
Årlig hyra för fack, beroende af storleken, elektrisk belysning och nutidens alla be- ifrån 15 kronor.
Testamenten, gåfvobref och dylika handlingar emottagas till för- kvämligheter.
Betjening möter vid alla tåg.
varing; äfvenledes emottagas värdepapper i öppet förvar.
Knut Fageratröm Utställning &amp; Minatförsäljnlng: 8 &amp; 9 N o r r b r o.
Kontor &amp; Fabrik: 2 4 S:t E r l k s e r a t a n.
S t o c k h o l m.
Capsuloids B a n k Briketter.
STOCKHOLMS INTFCKNINGS-GARANTI-AKTIEBOLAGS BRAND- o c h DYRKFRIA WIikiuijh Aktiebolaget Slöjd- o c h Hushållsskola, Hudiksvall.
Om skolan se Idnn 20 juli 1901 och N.
P. Ödman i Vårt Land 14 deo.
1901.
E n s k i l d a 2 Elevisnörmaksri.
Försumma icke att taga med till sommarnöjet pä landet några burkar af Lagermans Bakpul- ver Tomten, ty med tillhjälp häraf kan i en vanlig järnspis bakas färskt kaffebröd (och annat bröd) dagligen med rinr&gt;a besvär och pä kort tid.
Det be- höfves nämligen ^ngen jäsning före gräddningen i ugnen, utan det gar lika fort att baka bröd med detta b-ikpulver som att grädda en vanlig ugnspannkaka.
Enligt intyg från Kemiska stationen i Jönköping tillföres brödet för hjärnverk- samhet och benbyggnaden värderika närsalter.
En liten smula af detta bak- pulver i plättar, pannkakor, köttbullar etc. göra dessa lätta och porösa, och man kan i stället spara på ägg.
Säljes hos alla välförsedda specerister i riket.
Fabriken " T o m t e n ", Göteborg.
Anthracit.
Sparkasseränta 4 proe.
Första klass Privathotell en och två trappor upp H e r n ö s a n d s E n s k.
B a n k 8 Birger Jarlsgatan (f. d.
10), f f f f f f f f f f f f f f f f f f f, Kungsträdgårdsgatan 16.
Stockholms förnämsta gata, Rikstelefon 4401.
— Allra.
Telefon 12539 S p a F k a s s e r ä k n i n g — K a s s a f a c k Edla Carlsson.
från 15 kronor för år.
[TLECANTA y i S I T K O R T Värdehandlingar mottagas till förvaring och förvaltning af Notarlatafdelnlngon.
Nordiska Kreditbanken 1 Drottninggatan 1 Mynttorget 4 Drottninggatan 102 Hornsgatan 52.
Ett fruntimmer med fallenhet för handarbete emottages som betalande elev i en snörmakeriaffär i större landsortsstad.
Kunskap i vSfnad un- derlättar.
Svar till » Elev 300 », Iduns exp.
G ö t e b o r g s etableradt i S t o c k h o l m 1880.
OBS.
Det enda icke franska bläck, som erhöll så högt pris.
4 Z * • (f. d.
J. Zfirrer ' s sidenfabriker, grandi.
1825).
Allm.
telefon: .A £ftje, m± m r till salu.
En i full eång varande mindre snörmakeriaffär med god kundkrets i större fabriksstad säljes på grund af hälsoskäl nu genast eller till hösten.
Priset billigt, täckes fullkorn igt af lager och maskiner.
Kontant betalning fordras.
Mellanhänder undanbedes.
Reflekt.
vände sig i bref märkt » Snör- makeriaffär 8000&gt; under adr.
Iduns exp.
Ofningsskolan ar för blifvande h u s m ö d r a r börjar ny kurs måndagen den 1 september.
Anmälningar mottagas och prospekt er- hållas af HILDA AURELIUS.
Adr.
Luntmakaregatan 7, Stockholm, 1 juli — 15 aug Um-å.
Modetidning.
s Iduns 3 s Prenumerera genast Mörsils Sanatorium m 3 Capsuloids den angenämaste form af hastigt blodbil- dande järnmedicin (omsorgsfullt preparerade af friskt oxblod) och i förhållande till resul- tatet också den allra billigaste formen.
Till Capsuloid Companr /.
Den 2 maj 1902.
För omkring ett år sedan var jag myckel blek, kände mig alltid trött och led rätt: © mycket af hufvudvärk, då jag var stadd i hastig tillväxt.
Jag tog då in 5 askar Cap- suloids och är nu rödblommig och befinner mig i alla afseenden utmärkt väl.
Astrid Oisen, 41, St. Kongensgade, Köpenhamn.
Capsuloids erhållas å alla apotek a kr.
F ö 2 50 pr ask.
Enea fabrik Cao * ni«l j Com.
P«ny, 31 Snow Hill, Lorjdon i närmaste postkontor eller bokhandel för 2:dra kvartalet om Ni vill erhålla vårt lands innehålls- rikaste modetidning.
Prenumerationspriset är för kvartal å plansch- upplagan e n d a s t k r, l.
S O, å den andra •pplagan e n d a i i t i k r o n a.
M ö r s i l, o r H u s m ö d r J ä m t l a n d.
: Öppet hela året om.
= a r Specialkurort för bröstsjuka.
Ren, stärkande fjälluft.
Elektrisk belysning under inledning-.
Förstklassig restauration.
Intendent och ägare: D: r T.
H o r n e y.
Närmare genom prospekt från kamrerarekontoret.
Post- &amp; Telegrafadress: S a n a t o r i e t.
