# ID: svediakorp-per144
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1897
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,387
# sentences: 1,716
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


OBS!
Bocker fir barn och ungdom julen 1897, sid, 302, 8: e haft .. DAGNY TlDSKRlFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN, L. D-n, Lea Ahlborn t.
Hamra Anclemson, ~vinnoklubbens id&amp;.
Lydia Wtc7t,lst1 * 0nz, Ett studentmote med ki-istligt program.
M. A42hol.ri %, Ett historiskt minne.
AntEckningar frPn Rouen.
.L.
E., VHra barn och lotterivasendet.
Meddelanden frPn Fredrika-Bremer-FiSrbundet.
B.
h k e r for.
b.arn ach un.gdom julen 1.897.
FrAn Fredrika-Bremer-For- bundets bokkomitk.
OBS!
Anmdlan af en ny f6qd a f.
~ a g n y d omslagets sista sida.
FrOken Kristine Dahls rationella Underklader shorn Cllemilettcr, Briistbmd.
delndc Kjolnr m. m.
SY enska ~riaktr e forgrieningens Underklader i K M. LuncJbergs Bosat nmigsmagasritngsrnagash och Almedahls Fabriks ForsaJningsmagasin 2 7 Stor1i~r~obrinXen STOCKHOLM.
Fors~ljningsmagasin for Fruntimmersarbeten, s A s o l l l: V i i f t u ~ d e A- (ttio1~tiZ (71~ii! / tt&gt;1a~ ~~ T1 * ii.srtif7f~1~it ?1~~ 1 &lt;t Spetst (I *, fiIaOdf 1~it ?4 \ St i~Ji (ttI~ 0c~14.
b ' ila / i (lt7i?
Vcutste~ l * t i /: Ic~i *?
1hdi01 \ cc~kete~z,.
B c ~ ~ 1 ~ 7; l i I i t h 7 7 e ~ i o ~ ~ ior ~ i f sc~ Le7is (tl,.e1~ r ~ i m..
Utstyrslar oeh alla slags Fruntimmersarbeten forfirdigas Markning ~ c i * I ii i t ~ ltas.
t Rekvisifioner f r i n landsorten expedieras skyndsamt.
Utmarkt arbete!
Billiga priser!
FortjLsten s ' ommerskans Allm.
tel. 51 65.
1 A- l ' i- ti: ' i~n~lcrtrcknntlc, &gt;am nnrgndt llcrr A s e l I,it=triims Collodin mot liktornar ocah liylkniilar, lm fnnnit mcillct fullt 111c1t waru sitt andn- m i l, och kunna det derfiire hoe en11 var.
till det basta rckommen- ~ l e r n.
- \ mi1 den S mnj 18 %.
1.
G '.
G e i j e r.
A.
Lfiugberg, personer Railman.
Cndertccaknad.
som varit be- bepriifvaclt me- svlirail uf en miingil vdrtor, har del mot liktornar, aenom an \ - bnrilmtlet nf G d l o d i n * vartor, hudhirdnad f r i n Ai~otckuren Herr Axel Lit- etrirm i Fulun.
Llifvit f r h dem och nageltring.
helt.
och hill 2t befriad; hvarfdre Obs.
alltid denna in- .ma omnamntla mcdcl hos enhvar registrerade etikett aom till tlet biiirta rckommenderar.
oaranti for vrranr at- 31otala S Sykyrlrc d.
27 ang. bet.
1896.
Aagwt A s h, FIundlando.
Akta COLLODIN.
tals Wljes hos Pnrfym- och Bokhrindlme i flaskor h 6 ' 0 62-e och I krona.
Franko mot 1 kr *.
?O W e.
A X E L L I T S T B ~ M Pahen.
,
I?
6r kapitalister, siirskildt frniitinimer, liar det lange varit ett onskningsin&amp;l a t t kunna ofverltiinn,z vhden nf sina vlirclepapper och skotseln a£ sina affiirer Qt nkgon person eller institution, son1 med absolnt stikerliet forenade pmktligl~et och noggrannhet i ntforandet af (let anfiirtrodda i~ppdrnget~ iifvensoiii grisbilliphet.
E n sbdan institution ar Mockholms Enslrilda Banks Notariatnfdelning (EiCZn m] gntan 2 Y, expedifionstid 10-41, sonl under garanti af St.ockl~olm EllskiIda Bmk ktager sig v&amp;rd ' ocli forvaltni~ig af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
O m en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon- ger och tillha~tdah %ller deponenten influtna medel.
Vidare efterser ~otariatafdelningen utlottningar af obligationer och nnderrattar depo neiiten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottaci, samt 1ainnn.r forslag till ny pli~ccring nf (let ledigblifna knpitalet.
Esenlpel 2.
O m irlteclirii~ig: ~r depoiierns 110s hiotal-ii~tnt ' tlelningeil iliider~.#ttnl.
Notar.iat; ~fdt.Ii~i~ige~~ gtildeiliire~~ diiroai att riintc ?r~la i in- teckniuga~~~ix slrola till aftleliiingeli illbetaliis, livnrcfter de medel, so111 inflyta, till depoilelitc~i iwlovisas.
' Viili~re t.illaer Not; lri; ~tat ' tielniiigen xtt i ~ ~ t e c k n i ~ ~ g blifva ~ r r ~ i e i.
vedel.bor.lig tic1 fijr~iyiulc.
0111 ell 11cs; l.fdel iii~igei~ deponerad inteckiling geiiolll uiltlel-1hte11 fijimyelse skulle forfalli~, k 11pp1wrn111en skada.
- ei * siitter Stooltl~ol~ns thslrilda I $ i ~ l ~ iliirigw10111 B ' iirva~i * il~gsi~fgift: 50 are fiir iir 1.w 1,000 Iil * o~lol.
nf deposi- tioliei~s vlirde, dock ej under t v i Ii~~moi .. N y a Hushall~skolan (fSr l~ildndo flickor).
Grnndad 1881.
Forestkndarinna: E1riikeir H. Cronius.
Nya 3 E 3 C u s 3 h ~ P l ~ s ~ o l a M n a s t salar Vestra Tradgairdsgatan 19.
OBS.
!
S: irskild inatsal for fruntiinmer.
" its 0 +v urist % lgmnar %t kvinnos r %d och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenheter.
Traffas forbundets byrg - 64 (Drottninggatan, 1 tr, OwseZcu,c / cw M. l, ' 2 41-11 f. 9ra.
Magnueson - P Observem!
Genoin direktn fiirbindelser nled ia- ocll ntla~ldets fonlamsta fabrikanter knn jag erbjnda ofvanuamda artiklar bBttre och BBi !Bigaro iin nigon an- nan ocli torde en Iivar gelloin besiik i inina lokaler eller genoin reqrisition a£ profver ocli raror latt blifva iifrer- tygad om fiirdelen att hos mi= fy11a sina bellof af dessa artildar.
- -- -.
OBS!
AIIn ~.cnder7cjola~- tillvea-knde pd egezz f u B r i k effea * ahyccate fm * nmsksc och tyeka mnodeller.
Lea Ahlborn.
Under d l a tider Ha inoin 1 ' ~onsten fordom ocll sedviinja mindre Pn pB andra omrtiden lilafb~u~clit den enskilda individen.
Begiifningen Pr Iliir den ends gradmiitaren: kon, samhiillsstii.lInil7g, yttre villlror spela d8rvi.d.
ingen roll.
Bland konstens ntofvnre &amp; r clet ingen Bt- slrilnad pb person.
SB lyder den gsugse sat8sen.
Men i likhet lned sB m4.ngen gam- ma1 regel, s o u ofvei-gstt till att blifva ett axiom, innehBller iifven d e m a blott halfva sanningen.
H r e m torde niirnligen knnna forneka,.
8th t. ex. dB utof .. cm * c; n af den bildancle konsten varit kvinna ej .samiim s ' krmkor, soln nrfilclrig llgfd och sel~elgamla fordomar al1ti.d reser p A koinnans viig, ngrhelst clennn aldrig s&amp; liteti afviker f r h hemmets rBmiirkea, oclcsfi 1l; ii.r verkat lleimmande p&amp; hennes ntveck- l i n g?
Hvarje lronstslrolas inre historin liirnna h8rfo.r de ojiifaktigaste bevis.
Has inotler sanlina ojiimu~ kamp nlellan f vinnaas fordran p&amp; r5tt till utbilclning, och sainh~llets 118rdnaclracle .v&amp;grau att erkeinna, denna llennes rBtt.
VBr tid hxr det clock vasit, fijrunnadt att se dessa oriittvisor hafds, for sB 14dt det rtlr vBrt eget land.
YIecl den atorsinnade fordoinsfrihet, son1 ntm8iuker v i m Isgstiftare, db det giillt att &amp; h e n for det svngare konet be red: ^ snmlna bildniagstillf~llen som den svennka staten Bjnder 11val: och en af sina fria medborgare, har gjorts tiUgBnglig eifven for allt sedan Kr!
%F ', x7&amp;r koa~td&lt;~idelni den kvinliga konetadegten.
Den Irvian: ~ ofvei: 11vm-s namn vi i dog ristat det odesdigrs svmtx lrorset tillkonllner .Bran, att ha banst vBg for sins medsystrer p3 det fiilt, clh: sB nlBnga stotestenns mota, men d %r for (let slzona lnBl so111 hiigrar i f; ia.rrail sB d i n g e n bland deln riled gliidje salt in liela sitt lifs biista lrrsfter.
For den unga Lea Lundgrens ovanliga aqlog 01111- nacle mHlarakaclemiea i Stoc1rl; olm for forsta gKngen sina portar for en lzvinlig liirjunge.
Detta s a r i slntet af 1840-talet och skedde
efter sarsltilclt medgifrnnde af akaclemie-direktiollen.
L) et skidle vi~serligen Siunn driija en del Ar, fijrriiu tilltriide till statens friimsta konstsl~ola tillerkiindes kvinnan, c j blott som en 1zndantagsfiirmh1, utan som en h e m e caf lagen sunktionerad riittighet.
Den nugn konstn&amp;rinnn, hrars fiela lif sedan slmlle agna ..; i t statells tjiinst., torde e~nellertid ha visat, att den krinliga begdfningcn iifven iir viird taga vnra PA, och ined fullt skfl kan man darfiire I-iikna L e n dhlborn som en banbrytemka for den svenska krinnan pi3 konstens omrbcle.
Men om I~on, som sagdt, Bppnade den riig fbs sina lands- manninnor, som forer till den bildande konsteus stora, fria vidcter, torcle det verlrningsfiilt, som siirskilclt l~lef hennes, och diir hon nedlagt ett lifsl %ngt plikttroget, vi-irdefizllt iwbete, hlott i siill- synta fall lcomrna att ligga horn en kvinnas riickvicld.
IZed: u~ hemes egenskap af att r a r a likstiilld met1 en statens emhetsm: m, gaf heme en undantagsstallning.
LikasA har ~ i i l ilcn Iconstart, hon utofvede, eller medaljgravyreu, knappast met1 ndgon soln heist framgfing fore h e m e idkats af en af henlies kiin, liksom det tor&amp;-!
droja innan grafstickeln, soln 1111 fallit ~ z r hemles i cliiden kallnarlo hand upptages af en kvinna.
Lea Ablhorns lifsgiirning kan sdledes med skiil siigas ha varit fijr en kvinna ovanlig, pB sanlma gbng den var rikare och liilmade oforgiingligere spfir efter sig iin hvad s o ~ n iir fallet merl det stor: ~.
flertalet af manniskor.
Att hiir ing % p&amp; en niirmare utliiggniug ' af Lea Ahlbonls betydelse som konstniir iir ej platsen, ej lieller iiga vi cffrfiir der riitta betingelsen.
Frbn vissa h U har heunes betydelse sola s i c i u r ~ blifvit bestridd.
Men on1 ndgonsin en miinniskas h e h lifsverk tnlur ~ h o g t for det bestiende vardet af hvad genom detsamnla vunnits och utriittats, s % &amp; r det hennes.
SQgra fakta 111.
Lea Xhlborns lif tro vi stledes, raltaligare Sin nbgou mer eller inindre nttiimlnunrle konstkritik of~rer hennes cubeten, skola tala om den betydancle insats hon gjort sB vd i den srenska knnstel~ salu i samtidens historia, Ehuru vd kiinda af v i r allmanhet tveka vi ej ott, Iifir~meddela nipra af de rent yttre dragen af henries lefnad.
Len Luudgreu, dotter af kungl.
rnynt- och medaljgrilvijren i Stockholm Luclvig Person Lmdgren, fiiddes den 1S febrnari 1826.
Redan tidigt rojde hon ovanliga anlag fijr teckuing och iignatle
sig efter slntade skolstndier Belt och B8llet A t ntbildning af sina lionstanlag.
Sedan hon af dgvarande direktoren for Fria konsternas izkademi e r l d l i t s&amp;t-skildt tillsttind att deltaga i undervisningen, begagnade hon si.g flitigt af denna formfin, nnder det hon sanltidigt i helninet ii£va.de sig i gravering nnder faderns ledning.
DB professor Qvarnstrom 1850 for en tid flyttade 6iu bild- buggare-verlzsamh et till Paris, erb jod han det nnga lof vande Iron st- niirsiimnet att vara lionom foljaktig.
Bristande tillg8ngar hindrade likval Lea att genast begagna sig af detta fordelabtiga anbnd.
Qenom grmyrarbet,ea och mdlning lyckades det h e m e emellertid under stora forsakelser och outtrottlig flit att samla medel till den efterliingtade studiereean, som antrgddes v8ren 1851 i siillslrq~ ined brodern, nledaljgravoren Per Henrile Lnndgren.
I Paris blef hon ~ n e d stor v8lvilja mottngen sf professor Qvarnstrorn och.
erholl genom ham bemedling fritt tilltriide till statybildhuggczren Tonssaints atelier, dgr llon ijfvrzcle sig i modellering, nnder det hon semtidigt fulllromnt~de sig i graveringskonsten under ledning af vapengi: avoren Chevalier, myntgravoren Barre samt sin morbror stengravoren Salmson.
Under den sistniilnndes tillsyn graverade hon en del ka- mker, Iwaribland tvenne portriitter af cltivarrzade kronprinsen Carl och prins Qustaf, hvillra hemsiindes och inlroptes af den lrunglign fanliljen.
Hennes b s o ~ s tillta~ande sjuklighet nodgade henne emellertid att, hosten 1853 8.terv8nda till Sverige.
N&amp;gra dagar efter hennes heinkomst insjuknade fadern i kolern och dog.
Under vistelsen i p a i s hade myntve~: kets chef, ofverdirektor Ninrot-11, so111 inycket intresserat sig for Lees konstntvecliling, nflidit.
For den eftertriidande mynt- chefen, som tilltriidt sjtt iimbete under Leas fr&amp;nvaro k o ~ tid t fore faderns frtinf Sille, var hon naturligtvis alldeles ok8ud.
Eh lycldig omst&amp;i.udighet var likva.1, att framlidne bfverdirelrtor Almroths Begge dottrar voro iaaclcorderxde hoe m yntchefens f ainilj, och tack vare deras viilvilliga relrommendation fiistades den nya myntdi- reletorens upp~niirkssmliet vid Lea, och Ilon ficlc i uppdmg att best rid^ myntgravorsbef attningeiz.
nnder broderns s j ~ ~ k d o tillsvidczre m D&amp; iifven Per Lnndgren aflidit blef Lea, son1 tiret f o n t ingitt aktenskap med orna.nlentsbildhnggaren Karl Ahlborn, utniiinnd till ordinasie myntgravor vid Irnngl.
myntet, hvilken post lion be kliidde iinda till sin d6d den 13 sistlidne noveiuber.
Detta i korthet ncSgrn biografislra data nr den beromda Iconst- n8rinnans lif.
Hiir iifren en flylrtig ofversilrt af ndgrs af de arheten
hon utfort, hvilkas talrikhet bast vittnar om dell lliigst o ~ r a n l i ~ u arbetsforinZiga och energi, som r a r ett ntmiirkande drag i henues karairter, och om det erkidnnande hennes konst kom till del, ej blott i vgrt land utan llogt utom dess griinser.
Under de g h g i i a 40 h e n Iia cle flesta mecialjer, soin i Sverige utforts, utgitt f r t i hennes hand.
Sammanlagda antalet af de rlf h e m e priiglade medaljer uypgb till iifver 350.
Nen iifreu fs8n m d r a l h d e r har hennes framstiende formbga som ~nedaljiir w r i t el.k&amp;nd och uppskattacl ocli tdrika hedrande uppdrag ha till Iie~nle ing %tt.
SB utfol.de hon den 100-firs-jnhile~msmedal j, soin staden Sen- York 1853 liit priigla med anledning af Fiirenta statei.nas sjiilfstiin- di~hetsforklaring; dessutoln ~xedaljer ij f ver de framstfieade nnnies- rnahikerna Joseph Nicldey, Ch.
Edu.
Anthon och Daniel Parisch.
- For Finland utf Srde hon Hofrattens i Vasa 1 0O-Bru-juhileum~pen11ii~g~ jiimte tvenns stora liiedaljer priiglade med anledning nf liludthrnlrs- utstallningen och industriutstiillniugen i Helsingfors 1ST (i.
- Fi; r Norge har Lea Ahlborn graverat Carl STV: de kriiningsmedalj salm stamplame till norska guldmpteu; iifven den fijrxta nppsiittning~~i till de finslra mynten iir hennes verk.
Till alla dvenskn mynt, som priiglnts under de seliaste 40 firmi, har Lee Ahlborn graverat stamplarne.
I3lmd liennes, som vi niimut, till ett antal af Bfrer 350 nppggende svenslra ~uedaljw, iiunus In.iist.- bilderna af en stor del af Sveriges konungar och Leriiii~tla miill &amp; I- val f r h nuvarandc som forfluten tid.
Deli stiirsta irf: tlh medilljcr hon utfiirt, hvilken medalj Bfven iir deli stihsta uf alla dem, som priiglats i Sverige, iir minnespenningen ijfrer TTpsala mirersitetv 460-Brs jubileum lS7i af 3 ', ':!
tnms diameter.
Bland de rent yttre tecknen p i det anueende, lion fitiijiit si- snlu utofvare af siu speciella komt, in&amp; 11 % niimnus de ntmiirkel~cr och hedersteclren, sow kommit henne till del.
Redan 1SK3 elhijll hon af Carl YV medaljen?
) Litteris et artibnsr; ntniimncics 1SS1 till ledamot af akademien for de fria konsterna ocli t.illerkhides Br 1 W: af svenslra staten xfor 30 tirig ntmiirkt verksilmhet i rikets tjiimt:.
dess storn guldmedalj,), Illis quonail meruere labores.
Af storlicr- tigen 2.f lleclrlenburg-Scl1 \ veri11 hedrades hou med medaljen .. fiir Wissenschaft und K u n s b och 1 S i S ralde kejserliga konstakadeluita i Petemburg Lea Xldborn till hedersledamot.
-- Xf de airterikanska fiir- eningarna)) the Xumismatic and Antiquarian Society of Philodelpliia, &gt;the Boston Numismatic Societybl ocli athe American Snlnismatic
and Archeological Society ' of New-Pol.lr~ Tar hon likaledes he- Af ofvenst8ende, i.
] log gracl s~~~nmarislra forteckning pB hennes skapelser, tro vi.
oss ernel1ei: ticl hafva visat, att clet arbetsmBtt hon ntfort, Bfven for en lbng lefl~ad, 1ran.lrallas mer iin vcmligt betydande.
Om man d e s s t ~ t ~ i tager n i betralrtande, att fam.iljeforsorjarens npp- gift till storstn clelen lrom att hvila pB hennes slruldror, fijrstgr man, i.~tt hennes] .if vnr en mda ling nrbetsdag, delad nlellan hennes lronst och lnoderns och husinoclerns oinsorger.
n e t Br ocksB nu, dH detts ve~~ksammn lif sloclmat, omo: jligt att helt kilnna glomma den siniak- tighet Bvarmed vBr sista rilrsilag, dB deli gBllde att visa sin e~kBnsla f6r cle fortjiinster frn Ahlborn inlagt om sitt fiidernesland, nedpru- ' tade den summa regeringen foreslagit som pension Bt den ' 70-&amp;xiga I~onstniiiiinaau.
Infor grafvens ro bora clock alla missljncl fii~: stuinmas.
Efter l arbetsdig hay hon nu for alltid gHtt till hvila en ' ~ &amp; nnviind och det i sainrna hem, clet lHnga, 1Bga enviiningshaset inne pfi det galnla myntets lummig: ~ gird, diir llon sjdf lekte som barn och diir hon skulle f B se, forst sin egen blomstrcznde barnskera och sB sina barnbarn tuinla om i ystra lekczi:.
I de bilder af sitt lands stora nch beromcla man, soin hon ineci grafstickeln fi) revigat, hslr 11011 sam- tidigt inristat sitt eget nninn, och i alla ticler slrall Lea Alilborn utimnas i sambanit ~ n e d svensk konst och svenslr hiifdateclrning.
A. n-92.
Kvinnoklubbens ide.
F o r e d r a g kAllet vid S v e n s k a k v i n n o r n a s national- forbuncis konferens.
Bland cle f8i: eningai:, soin tillhora Svenska kvimiornas national- forbund, Br iifven Kvinnoldal~l~en en, ocli det &amp; for att for eder solm frninstiilln I&lt;vinnoklubbens id6 och nBgot slddra dess verk- mnhet, son1 j a g for en 1roi: t sttxnd bey 0111 eder uppmarlrsczmhet.
PA forhand vill jeig siiga, att det inte iir min lnening txotta de nBrvarancle inecl en hop statistilr, - ehnru siffror ofta tala biittre Bn ord; - n t m for att i storsta korthet solm visa, att
Kvinnoklubben under sin tillryggalagda lifstid gjort en icke s: i alldeles ovfisentlig insats i den s. k. krinnororelsen och i sin m h bidragit att fora kvinnorna framtt i ' ill stijrre upl~lysning, d a r e andliga vyer, storre tolerans gent emot h r a ~ a n d r a samt att skiinka dem ndgoa lifsgladje under arbetet.
DB for tio Br sedan inbjudniug att i Stockholm stifta ell k ~ i n u o - Mubb horsammades af nbgra hundratal kvinnor, hiirde man lifliga forfrbgningar, gissningar och farmodanden om s-yftemiilet med den- samma, och iinnn i dag undras af en och annan, livad soln till- drager sig i en forening med det i mlngaa or011 orunt klinga~lclt~ namnet: ~I&lt;vinnoklubbem.
De.
stora sporamtil, om hvilkti kvinnor i ulliniinhet enat sig och i alla tider verlrat for, Bro jn ' r~land andra l ~ a ~ ~ ~ ~ l p ~) f o &lt; t r i ~ filantropi, konst, litteratur m. fl.
Sit riil, ingen uf rlessu fri ' igcr stgr siirslrildt pA klubbens program, ehurn en ~niingtl dithiiri~~ltlth varit foremB1 for ' dislrussion inom densamma.
SBlunda Br Irlubben icke t. ex. ett slags pedago; ~islit siillhlroi) for spridande af nAgra s8rskild: t nppfostringsteoricr, Inen diir 113 med stort intresse diskuterats flere dithorallde frhgor, sRsom:; su111- s k o l e i d h ~, * folkslcolan som bottenskolit~, &gt;) iir kunskapliktydigt niwl bildning?, anyttan af hemstudier och fiireliisningarzr IU.
A.; dock, soul sagdt, ett pedagogiskt sdlskap iir Ii~: innoklnbben icke.
Icke heher verlcar klubben i 1iklit.t med m h g a audra kvinno- foreningar nteslutande i flantropislrt syfte, ehuru diir iifven dl.yftrtts m h g a diirtill horande frsgor, exernpelvib on1 sorctnande af den offtwt- liga viilgorenheten 9, oiu ~filautroyi c, om:) the Settlements i ~ east i T,ol !- dons m. m.; hvarjiimte klubben ocksA i handling sdct druga sitt st15 till stacken, dB den %r 1891 under den stora noden i Stoclrholnl anskaffade och till praktisk lxtdelning skiiilkte olukriug 1,700 kro~ior till de arbctslose.
Icke 3x0 r i klubbmedle~nlnar heller sii forskriickligt radikul: ~, som en och annan formodat.
1-i mngiis ej alls med ufigr: t snm- hallsomstortande planer och ~i drifva e j nigon slags plitiuk rtgitil- tion.
Den endn politiska debatt., som gitt af stalwln inom lrlubl) en, iir om allmiin.
rostratt., siirskildt med lliinap till krinnoraa, oc11 at$ den icke ledt till nsgot lgsande resultat, rein ri alltfijr viil.
Icke heller &amp; ro vi klubbmedlemmar idel konstuiilw eller fiir- fattarinnor eller ~etenskapslrvinno~.
J a g siiger idel, t-y i i5ra cljnpn led doljer sig nog en och annan indirid, som ~ 8 k 1 m d e hrinfiirit
sig till endera af ofvann %mndn kategorier, men, son1 sagdt, detta g&amp;ller ej om det stora flertalet.
Alltsi;, mina darner, icke pedagogik, icke filantrogi, icke goli- tik, tuunsiidt med idkare af konst och vetenskap, och mycket f A s. k. blBstmmpor!
- Nen hvillren ar dB den lifskraftiga id&amp;, soln hallit oss samrnan under dessa 10 Br, och sorn, hoppas jag, iir nog miilztig att nppehAlla oss genom nya decennier?
Hrar iir tanken?
Hvarifrkn kom v&amp;clrelsen?
- Det 5il.
nu pA tic1 att nLgot beratta oi?
nnledningen till Kvinnoklubbens stiftan.de och niigrs f A drag IU.
de giingna firens historia, lrort och godt, hvad I&lt;vinnolclabben i i r och hvad den gor.
I den inbjudning till stiftande sf en kvinnoklnbb i Stoclxholm, so11-1 af 118gra fo~.
snlreu intresserade darner fir 188.7 ntsiindes till o1ik.n lrretsizr af utom heinnlet arbetande lcviqnor, heter det bland annat:, VBr hufvudstad hAllei: pii att utveclzla sig till storstad, och under en sAdan ntveclrling upgstR nya bellof pi % olilra.omr %ten.
Propo~.t ionsvis Bnnu snabbare $in Stockholnzs f ollrmiingd har de utom kernmen nrbetaucle krinnornas sntal iilrats.
Denna hastiga tillvtixt har helt nizturligt fralnlrallat en allt tydligare splittring i yrkesirupper.
Bland lnedelklassens ut$t arbetande kvianor - och om dessn a m i hiir hufvadsalzligen frB.ga - bilcla t. ex. liirarinnor vid lli5gre skolor och f ollcakollararinnor olilra grnpl) er, de vid post, telegraf, telefon, 116 Bauk, lrontor eller i praktiska yrlzen aust&amp;llda en he1 foljd af snz&amp;gmpl ?er.
Denna dellling har obestridligen izHgrcz for- delm med sig, men den innebii.1- stora faror for lrvinnnn so111 inasnnislra, friiinst ensidighetens fartz, som ju hvarje art af isolering nledfor.
DBrtill Ironlmer, att den utfit nrbetande lrvinnan allt for ofta salruar ett, godt hernlifs trefnad och gltidje, lilcsom hon af brist pb tid och me- del endast sparsumt kan njuta af ngpfriskande siillskapslif.
Eenaes krets blir 15itt tr8ig, hon kMnner sig ensam och stalld utanfijr det rilrare lif, sorn ror sig omkring heme.
En salmlanslntning mellan oliku grnpper af kvinaor for utbyte af iclber och for idliande af ett godt och angenBlnt kamratlif skulle siilzert lrraftigt motverka den I@.- pelracle isoleringens faror fijr intelligens och lriinsla.~) Se dar allt!
Diir Br grmudidken, tauken, sou vi byggt pB i dessa tio &amp; r.
Vi lrviunor, sonl cwbeta ntoin hemmet, vi sknlle bereda oss litet Zifsglddje under arbetet, vi slzulle sjiilfva slrnffa oss en tiQjiyktsort, d&amp;r hvarje inedleln lrnnde Iz&amp;nnn .sig soin hemma hos sig sjalf, men gii sanlma gang ute i lifvet, d8r vi liunde lefva ett godt kamratlif ntan lwns och tvang, d3i.r vi hade ett neutrnlt om-
ride, dar ordet Valm fritt, dar det ej var friiga on1 rang cller klass, klder eller fiirg, - dit man Lorn, niir lnitll ~ i l l e, och ciiirifriin man gick, n&amp;r man behagade, d&amp;r man kunde fd 1.0 eller ryckas npp, allt sorn man mest behofde, - en oas i hvardagslifi~ets iiken, en oas, son1 stiindigt vinkade.
s0nskningsm&amp;1ets, heter det niimligen vidure,: biir, utt k l u b h ~ n kommer att aga en rymlig, hemlilrt aaordnad, egen lokid, dit med- lemnarna under lediga stunder Buni~a g d for att liiaa~ ilagena tid- ningar, nynre tidskrifter och litteratur, j d h ~ n m i k, intaga tillfiilligu eller regelbundna rniltidcr och fijrfrislmingar, goro nya b e l r u ~ ~ t s l t u ~ e ~ ~, och odln de gamla, angendlnt til1l) liugn lediga stnnder i en tillfiilligt eller afsiktligt sammartfiird krets och emellalint samlns till stiirre samlrriim med foredrag, diskussion och siillskapslif.
:: Den framkastqcie i d h raun liflig tillslntning.
Iuonl ett ar r8laade den nysl foreningen omkring 400 rntdlelnmar, och ilrt visade sig snart, att den fijrsta lolrden, son1 l i l u b b t ~ hyrt 1) R (; anll: ~ Sorrbro, var alldeles otillriiclilig.
Yi disk~terade en g i n g pd kl111,- beu danskornas id6 om en, i Kviuciemes Eyguing r, inen ehimr btsliil- liga roro varrnt inta-esserade for att s o h realisera en clylik id;.
Bf- yen hiir i Stockholm, l8.r det v d droja ldnga tider, innan K ~ i n n o - klubben i ett slwinnornas palats:) kan f t sig ett eget hem fiirlw hfillet, och till dess l l r den viil ock £8 n r a am1) nlatorisli.
Xn har klubbeu sedau h e Br sitt hem i huset n: o I 7 Sorrlanrbgatan, sd- ledes en ganska centralt beliigen lokal.
Dcn l~estiir af en snl, son1 anriindes till diskussions- och rnusilrrkl;, rtt fRrmak, c-tt Li1) liotel~- och 1Bsrum och ett rnm, som disponerits af den af ~nedlem~narna, som tillikw Br Irluhbeus viirdinna eller hnsfru.
3Zeniiigen Br nlrw liken, att klubbea helt och hiillet ekrill giira intq-ck af ctt hem.
Trots de enkla anordningarna har det ej varit forenadt ilieil liten anstriiagning att Astadkomnla ocli ekouomislrt vidmakthil1: l ett dylilrt foretag, helst alltsammnns nkall h i r a sig p i niedleinmar- nas Brsafgifter, hvilku naturligtris mlste siittas Idgt, clh kvil~nor i allmiinbet ba 13ga loner.
Nen tuck are euergi och intresst!
fiir saken, ha].
allt hittills g i t t viil: Gama skulk jag i en-sei-ie bilder rilja visa eu lniingd inte- riiirer friin de oliha sbedena i ldnbbcns lif eller lBta ett fir i ciess histoiia Askidligt triidn infiir edra ogon.
S n ffi orden, alltfiir fat- tiga, t ' iinstgora.
Som sagdt ii1- lokale11 tillgiinglig fijr lnedleni~~~arna hela d a g m dret om.
Om man tar med i beriilrningen den begriin.itde tid de
flesta arbetande kviuuor iiga till sin disposition, m h t e inan erkiinna, att Irlubben i hvnrdagslag iin gtznslca talrikt besblct.
Man ii.r diir i tillfiille ai; t lgsa de clngliga tidningai: na, en m$i,ngd tidskrifter och backer, man Iran slh sig necl och skrifvn bref, musicera, med fii ord, nlan iir soin 11enlnla hos sig sjiilf.
Just i. det afseende har Evinnoklubben foretrade fi: acufoi: audra kviunofiireuiugar, att den har egen, hemlilrt auorclnacl lolral, son1 %r tillgiiuglig for medleln- marnil hela dagen tiret om.
I regeln anordnas samlrviim tvA gtinger i hvar och en nf mfinaderna september-maj, hrarannan g h g med disknssion eller foredrag, hvarmlaan gAng shorn siillslcapsafton med mnsik och sAng, uppliisningsr, dranmtislrn tillstiiilningar m. m. Ehmru lclubben icke iir Bmnacl vara mteslutimde clisk~~ssionslrlubls, bar dock, som erf aren- heten visnt, clet storstlz intresset koncentrernt sig kring dislrussio- neim, vid hvillra naturligtvis mest behandlats frAgor, soin specielt rora k14nnan, men afven en miingcl andra.
Af ganslra stort intresse Br ntt ialrttnga, hurusom en miiugd medlem~par, hvilka forst bedyrat, ntt de uldrig skulle viga sii diir hogtidligt saga)) frolien (eller fm) ordfolmcle)) en gHng, ii.11 mindre ' sedan ytha sig lil~som under $on- troll och lned risk att fii hvarje sitt ord fordt till protok011s, S % smhningom ofvervunnit sin blygllet och komnit med klart fram-.
stiilldn tanliar och syapnnkter, som skiinkt ljus i Bmnet och gifvit impul- ser H t andra.
I clet afseendet har lclubbea verkligen verit en h ~.
s o s a m sliols, endast d$irjgeaom, att mhnga diii: lsrt sig sltt v&amp;ga deltngn, i dislrussio~ler, alldeles 11oi: bseclt h h den stom Betydelse disknssio- I I ~ I I sBsom slidan har att forn fram en viktig frRga i ljuset och f B den belyst f r h olilza siclor, for att sedan blifvs~ lattsre omsatt i praktik ute i lifvet.
Det otvuagna, frin, lzamratliga i klnbblifvet 11ar gjort, att mdaga solct intriide soin wedlemmar i Kvinnolrlnbbeu, hvillra ej hnfva direkt nyttn af cleasamma, ellei: for hvillca den iir ett verk- ligt behof.
SB t. es.
1115irlces bland rnedlemmarna ett gans1: a stort nntal gifts darux, som alldeles ej ha arbete utom hemmet, inen som lnecl stort intresse cleltaga i hvad s o ~ n forekolnwer ocll flitigt infinna sig till I~lnl~beas salnlrv&amp;~n.
DB IrlnBben.
synes vara en Irgr tillfl-yktsoi: t for dessa, som clock Bga ett eget hem, hvad kan den dB icke vara for den, som lefver ett.
ensaint lif eller lider a£ isole- rillgens he~nslra odsli.ghet?
Hur Iran den icke skiiuka sBclana kviu- nor omviixling, gersoaligt umgamge och ndgot npplyftande och soligt att minnas under hvwrdagslif vets enfolmigt~ sl8p P
Ti, som lefrat ined i klubben under alla de As den existerat, ri, som diir varit i t,illfiille att knyta viiriiefalla viinskapslxtnd, son1 diirifriin knnna minnas en miingd rika tanlceut ?~yten och uppfri- skande glada stunder, ri, som dar fgtt ridgad syn pA en m h g d fiir- hbllanden, f l t t vana a t t tala och diskutera, vi, sQger jag, knima e j annat 2.n beklaga dem, som ej varit i t: llfiille att komma i iitnjn- tande af samma f8rminer.
Onskligt vore ock, att iiiiuu flere nf dew, for h b l k a klubben kunde Tam till storsta gliidjrt och nytta, rerkligen begagnade sig af de fordelar den erljuder gelloin utt ingd som medlernmar i densamma.
I England och Ainesika, diii- k v i ~ l - norna mer inse behofret af sammnnslutniiq for att gernensamt stu- dera lifret, finnas i h ~ a r j e stiirre stad en eller flcre kriulign kluhbar nled a.11dambl att bereda kvinnan en viil l~ehiiflig ou~viislii~g f i i h det dagliga arbetets tyngd.
DA jag a£ Kvinnoklnbben erhiill det fiirtroendeul~pdl-aget att vid kvinnokonferensen fiira, dess talan, li-ifvade jug til1l) aka v i ~ l t a d e n ' tt upptriida infiir en samling kriiinor, h ~ i l k a nnliindt hit f r h nordens skilda land i afsikt ate behalidla iitskilliga, af dct for oss lrvinnor viktigaste frigor, men jag hemtade mod af den tanken, att mu11 just i denna kcnferens ser nttryck fiir deu stora, Hiirliga tanke, som Irhnetecknar aiir tid, denna solidaritetslriinsla, som striimniar genom de olika samhiillalagren, som pligmr ut gaiula fijrdo~nar, ned- br~rter skrankorna mellan de olika klnssernu, och s o ~ n i v i r t land liksoin i ijfriga t a r sig s9ciana vackr;; u t t l - y k som escml~elvis i snmmanslutniag lnellan studenter och arhetare, nlellan in; ?lsmii~t fiir retenskap och follmpplysning, Inellan lddade ocll kroppsas1) et~anclc kvinnor o. s. r.
Det var ock sainma idt ' l, som skapacle the Woiuan ' s af Building A utstiillningen i Chicago, smuina, som sy~nl~oliserades den rugyldene Liiretands, som satt 3 ~ c ingiingen r till-Iivindenles Udstilling i K~penhamu, - det iir ock sarnnla id&amp;, som gifvit upphof i t.
Kviimoklubben i Stockholm.
Woman ' s l~uildiug 4r jiiiu- nnd med jorden, de danska krinnornas rdstiiling iir stiiugd, ~: i r konferens iir w a r t ett minne blott, ~ n e u deu stora g~inrnsainhets- tanken lefver kvar, och den star 111111 i 11ya former 11n~Ier olika tidw.
Us denna stora tanke ar, soin sagdt, ocksd den fijrening fraiusyr~~u- gen, hrilkens syfte jag ' i korthet denna stund fiir eder siikt frain- stalla, ocli rued tanken pb, hrad den under de gihgiia dren sklrilct m h g a af oss kvinuor, och lned tacksamllet luot dem, soul fiirst rea-
liseracle den vackra tanlren, Iriinne~: jag wig manad ntt sluts mecl de orden, ined hvilka den finslre skdden borjade sin minness&amp;ng ofver v8r friijdade lundsmaninna Freclrika Bremer:)) Plats fiir idBerna!
Plats .for de hoga, friboma tanlra~., som i viirldens natt likt .gniktor tiindas for v&amp;rt skulninti 6ga.
ocll alstra, lyftn, lyss, viirma gladt!
- .-, Eft studentmote med kristligt program.
\ Motet vid Herlnfsholm p&amp; Sjalland sistlidne sommsr var iclse det forstn studentmote af detta slag, soin hillits i norden.
Det hade haft tre fiiregfingare, ctt i hvardern nf de tre skandinavislia liinderna, - det sistn i Vadstena 1895.
Men Atxninstone i ett afseende hade Herlnfs- hollilsnlotet en annan Irwaktiir iin de foregAende.
Det vm det for- sta nordislrn studentmote, hvartill kvinliga studenter sarslrildt ju- bjudits och hvaruti de i nligon namnviisd mdn deltogo.
Ty att tre modiga norslia pionierer narvarit i Vnclstena, hade natnrligtvis iclcs k~mnat inviirka nAgot p8 karaldiaren af detta mote.
Daxemot torde det icke vara nl.gon ofverdrift i det plstiendet, att det lwinliga ele- mentet vid Herlufsholm i ganska hog grad bidrog att siitta fkg p i samraron.
I den mAn st % var forhdllandet borde oclcs8 en redogjorelse.
for motet kunna vara p t sin plats i Dagny.
Men forst d g r a ord om iindam&amp;let ined den studentrorelse, som fgtt ett uttryck i detta mote.
IdBn diirtill hnr n8rinast utgAtt frdn dmerika, diir redan 18 ' 77 fans en Iiristlig studentforeaing, soin nu i.iiIilmar narmare: 35; 000 studenter ocl.
professorer och soin man har att tnclra for clet for- vlnnnde falitam, stt for niirvarande asgot mer Bn hiilften af Forentn.
Staternas akndemiska medborgare tillhijr en prononcerctdt lwisten &amp; sktdning.
I Storbrittanien och Irlnnd har rorelsen sedan 80-talet haft ett mer eller mindre stnrlrt inflytande pB storre delen af clar- vurande hogalrolor, harvid stdende i niirmaste forbindelse mecl en lifskraftig studentmissionsforening, som till sin sista storn kongress i Liverpool 1.896 lyckndes salnla 760 studenter f r h alla horn nf:.
vlirlden, cliiiib1: mcl Iiirta ocL J u p m.
I,ilrnaucle fbreningar iillnas iifven.
i Tysldand, I~ranlirilce och Schmix, oc11 hrad Skandiuaview I-cristli,ba stndentfijrenir~g an&amp;, sR har i l t a nn pii sjn br ~uedhnnnit f y m inoten och bestfir sig.
med en ege: l tidning, nlinaclshludet)) Excelsior)), soiu utgiEves i Kristiania med sveusl; rednktilr och Li- drag fr&amp;n Danmark och Pialand.
E d Vndsteun-motet 189.5, den fiirsta lronferens met1 rapresen- t m t e r f r h alln stiirro prot.estnntislra nntioner, bildtides ?The \ \ ' orld ' s St.udent Cllristian I.
' ederationi~, som hnr till uppgift 111. a. att fiirena de lrristua stndentrorelsernrr ofver liela vrirlden och att leda de alrn- demiskt bildade klasserna till arbete f i r utlmdande af ett histligt lif.
Den sistn uppgiften omfattar natnrligtvis ~nissionsverksa~nllet i ldngt vidstriiclxtare bemiirkelse, iin iu; 11i vanligen inliiggttr i dettn ord: en mission i nar~naste sambund me11 cte olika liindernas ocll individernas moderna, &gt;rent viir1dsliga.b lrnlturnpl~gift.e~., rare sig det nu galler att genoin socidt wbete vinna cle europeislia liincicr1i~7s lnnnga ~) aflcrjstnacie) ~ individer, ellcr a t t i tid riiclda hediinviirl~le~~s iutelligensaristokrnter vid Indiens och Japans nngn mi \ - ergitet frill den europeislra ij fverkultnrens elilratc,t.n.
:: pessimism och skepsis.
Siirskildt bland Stor-Brittanieus iuissioniirer finnas sto~ * nrtacle type].
af lrristen intelligens; framfijr allt Liririgsto~re, liilraren, geografen, nnturforslrnren, han, hvars helgjutna harmoni icke splittrades af nigra artificiella blyftor luellan kristeudolu och veteuslrap och s o ~ u triiffades af doden, clil hail kuiibojde i bon for Afrilras riiildning.
Vnnslrligt sir att uttala sig om den bctydelse,.
l ' iirldens lrrist~la studenters forening) &gt; lxan Ixomma att fb.
Det bet.
or natiwligtvis pit det s ' iitt, hvarpii den skoter sin storartade nppgift atti brings ovau- gelinm till de bildade pH de bildades eget sprbk, det enda, hvari- gel; om inan n8r d e n - for att silunda genom hnfmdet; nb liela.
sumhlllskroppen.
Oijfverskidliga rymder iuom andens riirld ligga frnmfor oss.
Yisst iir, att lrristendomeu har stora utsikter ntt segra i ett land, Ilvars praster, jurister, liikare och liirare aro geno~utriingda diiraf sedan sin unil-ersitetstid - under forutsiittuing uf att man 14 aktar sig for allt osuudt kotteriviisende, alla forsiik ntt g61.a Kristi lara till en \, esoteriskr religion for de bildade nllena.
Men liittills Htminstone har den luistna stndentrorelsen icke fallit for frestelsen att soka h r a d Ibsen Izallar: clrifra folk: i sognevis ti1 Paradis)).
E t t niira religiost samband mellnn ~mil-ersiteten iifver hcla riirlden midt i denua Irrigeryktenas och selrtsplittringens tid iir fiir))
ofrigt clen basta.
illnstratiou till clen gainla satsen, att inom h i - stendoinen nicke fins jnde eller grek,, utan alla iiro ett i 1i; ristiis.
Och hvad soin siirslrildt inom kvinnov#rlden borde uppfnttas son1 ett gliidjnnde tidens tecken: den Icristaa stndentrorelsen liar gjort allvar iifven af clen F A ofta citerade fortsiittningen nf denna sat.s:)) hi.ir 2r icke mall eller l ~ v i n n a ~ Piireningen.
bar, trogen sin grundsats, e1111eteiz, nellnrz uiirldeus slw7eiatet.
.i personliy t r o pd Erislrls, lyckats bol-tse icke blott fr5n splittringen mellnn de olilrn lryrkor~las hekiinnelser, utan lifven fr5n en nf samhfillenas inest inrotnde foi- clomnr och - iclre af)) ridderligt gnlanteri mot damerna)), utan fif allvarlig ofve~ ' tyge1se om den hogre Iivinuobildningens stora Betyclelse for Quds ri.1re utan tvekan gif vit de 1cvi.nliga studen- ternn plats i ledet, ja Rfven blnncl hefhlet.
Sii~.slrildt i. England ~ p e l e lzvinnornn en stor roll inom dennn stmdentrorelse, nr ' igot som atdler den kiistna frisintheten i en lysnnde cleger, hiilst om den scs mot den rnorlro bnli~runden uf visss bypermodel na reaktions- fiireteelser i)) de stora knlturl&amp;nderua~.
Jag tanker 1-6rvid nirmnst.
138 Cambridge ' s nniversitets nekan att bevilja livinnorna de 15irdo111s- grader, till hvilka deras aflagda exauiina gora dem beriittigacle.
Man skulle kanslre v5i.nta sig, att England, soin rued Sverige clelar.
Bran a€ en genom historiens gang niistan orubbad lronstitutioi~ell frihet, lifven i afseende pfi ifrdgavczrande slags liberalisin borde lruana tiifla mecl.
Sverige; men iinnu torcle det drajn, innnn man i de parlamentarislra tdlsiicl~arnas och de hyrikratiska perilkernas land l k t sig bortse frAu gamla n-~ossbelupnzt traclitioner.
Desto inera gliidjancle om dessa i stiillet fb vilia frbn det religiosn omrAdot, son1 anau a£ mtngen s8kerligen 11et1: aktas soin ett ~dunkelmiinneus~ sannslcyldiga eldorado.
i:: ir:: Det Iran nu varn tid at-t ofvergH till 141-a motesdeltagsre.
Det vtzr en brolrig nngdomsskni.a frBu Nordens olilra lander, s o n inottes vid Kopenhamns jiirnviigsstation pB morgonen den 17 jnli 189 ' 7.
och instnfvades i de sinr ' i tr8nga dnnslca knpkerna pr ' i v&amp;g till Syd- Sjalland.
Autalet npggiclr till omlrring 235, hvaraf storsta delen nnt~~rligtvis vizr friin Dnnrnsrlr, hvilket land ocks5 hnfvudsalrligen ropre- senterades af teologer.
Dettn var diireinot icke fallet med de iifriga nationerna; Norge och Finland hade t. es.
lnest slrickat medicinare.
For ofrigt voro alla fal~nlteter re.presentei: a.de, de tekniska hogsko- lorna icke till fiii-glommmdes.
Samuanlslgda nntalet kvinliglz studen-
ter nppgick till 36, rliirvid: -: frnn Sverige, 10 frfin Sorge och 1 1 hvardera frdn Danrnark och Finland.
Att Sverige r a r fitdigast.
representeradt, berodde pA t v i o~.ealrcr: dels s p l i t t h g e n i fern olika hogslcolor, (om man riiknar mod h ' aroli~xdra institutet), hvilket tydligt forsvirar sanman hillningen; dels dtrn 1c: ~ralrt~ii~istish 0111stiiudig- heten, att Sverige, trots sitt ofverliigsna iuriuarttqtal har minstu antalet kvinljga stnderande, d. v. s. sammunlagdt endast omkriug TO, dB Finland Atmiastone har 200, sorn verkligen fortsiitta s i m stndier, och Korge och Damnark niira 100 hrardera.
En helt natur- lig foljtl af den hogre flickundervisningens relativa dyrhet hos oss.
h a - Sarntliga Iwinliga deltugare buro siua resp. st; tndentmiiswor, ntom danslrolma, soul nojt sig mcd att satta c ' lmskii kolrardeil i sina sommarhsttar, men rnsste lofva hot ocli biittring till niistu mijt~, vid &amp; fventyr ntt eljes jute bli mottagnn.
Fiiktiskt erbjodo de lniinga mossorna en stdtlig anblicli till~ammilus med Ijusa somm; ila- toi letter.
SSirskildt tycktes norrmlnnens artistiska;.
sortr tiusfiehe.
gonternd p,S alla hU1, och man bytte @ ma till sig en dylilr: for att liira sig graciost och eMer alla Ironstens regler nppbiira silkestofsm pi.
hiigrn aseln.
En entusiastisk svensk pistod rent af, att deli var en ypperlig siikerhetsrentil for ofwrstriimmallde skaudinavislia brode~kiinslor: man liade ju i nadfdl alltid tlusken .. att stryka p5.
Norrmannen, som sjflfva finnu den tiimfigen besriirlig, innan cle hnnnit minska dess reglementerade vikt genom att darur taga s y d k e till lagningar, tycktes heller inte ha ll&amp;got emot att segla under frrinl- mande flagg.
B iir syelte den politiskit pnrtisplittringen ingcn stijrre 1.011, an fnllet var lned en norska cch en s~rensku, son1 genast bytte mossor, efter att ha gjort den gliiitjande uyptiickten, att clen ena var:) venstre~ och den andrn: norskiitare: .. .ilderdomen vid motet rep1 esenterades nf nggra h ~ i t h i r i g a professorer, teologen Xadsen frin Kiipenhamn, kernisten Waage f r h Kristianin och prof. Rudin.
~ f x - e n n Q r a p g r e dausltn och sren- ska univeraitetslarare n i h o r o, bl.
a. den clanske nation: ~lekono~uen prof. Westergaard, s o u i ansiktsnttryckets it ' lealitet bet;) - dligt erinrnrle om Pontns Yikner.
E t t htreesant studiuw erbj6do de olika nationaltypema, son1 dloin till gliidje och fromma-.
iifven p i det religiijsit ornrtdct visade sig tiimligen starkt utpriiglade - tillrrickligt skiljaktiga fiir att ~ e r k n z~ppfrisliande, men dock.
tillriickligt besliilrtnde for ntt icke hindra den inbodes forstielsen.
:) OPS
I sistiziiin~~da fall utgjorde rnBh8nda endast finnarne ett nndan- tag.
D5 de nteslntande voro fennomaner, af hvilka de flestr~ hade iinskan till sitt 1nodersmB1 och soinliga enclast ined svkrighet talsde svenslza, vai: det natnrligt, att de i flere afseenden komrno att bilda en liten grnpp for ' sig, och att svenskarne ofta mBste tjanstgora sorn tolknr vid salntal rnellan finnar och danslmr.
Ett egendomligt in- tryck gjorde det onekligen att se studenter af Runebergs och Topelii folk redan till den grad frammande for det ofriga Nordens kulturlif, att t. o. m. Snoilskys)) Svenska bilder)) med Edelfelts teckningar tycktes vara ntigrn af dem ett okanclt v5irk.
Dock -- f o r ~ eller senare mBste det va.1 ssB gB.
Och Hei: lufsholrnsmotet jafvade dock iclze den gainla erfarenheten, att finnarne vid gemensam~na f ' estligheter behaadlas son1 de ofriga skandinavernas bortsk3imdw barn.
Vi slrulle ocksti foktiskt ha haft svbrt att reda oss utan denna finslia grupp ~ n e d de for oss sB barbariska nainnen pB - onen och inen.
.hininstone vore det omojligt att tanka sig ett sannskyldigt Her- lnfsholrnsmote utan den harliga sing och den specielt finska pragel af eakel, trohjiirtad gudsfruhtan, hvarmed de 21 Helsingforsa.rne riktade vLrt samlif - allt i den nniveste oknnnighet om den stora roll de i sj$i.lfva varket spelade.
For ofrigt utgjorde de 11 finskorna i fijrhdlancle till sina man- ligu lramratei.
den.
mest lysnnde r3klain for den finska samunder- .visningen.
For den, son1 f&amp;tt bliclcen tidigt forstord genom s2illslcaps- lifvets oaatur, iir det helt enkelt omojligt att tanka sjg en sS harmo- nisk fbrening af fin takt och okonstlad hjartlighet i fijrh511andet inell an m g a man och kvinnor.
SB ha vi danskarna lned deras mera europeisksl, ofta nervost in telligen ta priigel, deras rent tzf vir tuosm8ssiga latthet att nttrycka sig och dei: as i alla skiften obesvarade gemytlighet, lika vidt skild frBn normiinnens oslipade ~kiickhet)) som friin svenskarnas tunga, korrelzta viirdighet.
Det var ocksii endast en helt naturlig konse- kvens af de nationella forhtillandena, att danskorna voro de motes- deltagare, soin bast gjorde s l d for aamnet)) nnga darner,.
Delvis till foljd wf att de flestw ha sina hem i Ropenhomn har n k o t egentligt lznmratlif mellaa inanliga och kvinliglz studenter eller bland de kvihliga sinsemellan diir iinnu icke hunnit utve&amp;las.
Den krist- liga studentrorelsen har i sjalfvn viirket inedfort deras forsta orga- nisationsforsok, pB samnla g&amp;ng den, gifvit nppslag till nara be- i-oi: ing ~ n e d lrlzmraterna frBn Nordells ofriga Iancler.
-- Af de nar- varaucle dnnskorna hade n Agva redan slutat sin a stndier, bland dein *.
en skolforest&amp;udarim1a frAu Kiipeu hamu, er,, canrl.
niag.
.. som e m - minerar i grelrislra ocli latin fvr atur1ei1: esiimen vi (Z ell uf I&lt;~lJt ?li- hamns st8rsta Bickskolor, ocli en annuu cnnd.
mag. soin 1111 ~ J K 116 sten gAtt u t som missioniir till Santhalistan meil sin illan, en af hnfrnd- stadens mera lriinda p g r e priistmiin.
K~innde dansliornn egentligen incicius i t r 5 kl.lsser, ~ilclrth o (.Ii ~nycket nnga., sb roro diirelnot blanil de tio nor ..; lcol~nn Iiere i i t ' ~ - ~: gingsstadier representerade, alltifrgn den nyhakade stnrlenten, snm redan .1111nnit gijra.
sig kand soln en rf I&lt;ristianins hiista sliid1iipt~- skor och till eu gift medicinure, soul snant.
blir fiirdig att.
bii1.j; ~ sin klcarepraktik.
De tre x ~~eteraneruu 3 frin Yaclsteuu-miitet w r o ocksi med: ungu llurtiga medicinare med en lfingd och en norsk- het, som gjorde dem ytterst ~ * espekterude af en;.
: sto~.svelisl; z liual- rat, rned hrilken de giirna gnabbades.
Och last hnt not least.
Skun- dinaviens enda lrrinliga teolog, soln efter .art hit tagit tcologie k; 1.11- didaten - ungefiir mota~araudc?
rAr diiiiissionsesame11i - iiii~nut.
Till sist nlig1.a ord om sjalfva miitet.
Tlet $1.
ingeu latt suk a t t p i landsbygdeu finna liimplig l h t s fiir et6 miite om 235 del- tagare, men den danslra k o m i t h har all herler af sitt r a l fiir sonmilren 1897 '.
Herlufsholms: alaerde skole w niiru Xiistved glwndades 1 5fi; i af arniralen Herluf Trolle, en af den dmiska renEssansens iidlaxtth a personligheter, s t r m innan denne dog: if sina i (let ~ ~ o s d i s k sjn- arukriget Bdragna sbr.
Afkastningen nf det stora godset (itg51- sedan dess till nnderl~till af slzolan, en uled Atskilliga friplutser fijr- sedd helpension, dar 90SSiir fran hela landet beredas till student- examen.
I de viinliga liirarefamiljerna p&amp; Herlufsliolm roro friimlingarn; ~ foremlil for den riilrilligaste danska glstfrihet, och de krinlign mijtesdelt.agarne bel~Alln nog i godt lniilne (let k u h, s o n man liiir- och d5il.
i parken traliterade dem med.
Den rackra, nyrestauseradt * kyrkan anvandes rid motesgudstjansterna, och: i de rymliga dottx- byggnaderna instufrades.
den talrika ~mgcloinsskaran, flickornn i ett hus for sig sjallfra.
Yeklighet hade wan ingen hiinsp-fbr; dl * flesta sofro i en stor sal pB homadrnsser med bnru golfvet till underlag; endast znotabiliteternw fiugo siirskild: ~ sofram med rik- tiga sangar.
Herrarne fingo sjiilfva sistu morgonen tiirnma nr inne- hdllet af sina hopisar i ladan -- 11. b. hvad sorn fans kvor cfter
Icviillarn~s heta liuddkrig.
.
NBr jag sienna morgon kl. G vaknade i ett horn af den storn flicksalen, diir norsla taltes pb ett hAll och finska (absolut obegripligt) yb ett mnnt, '] lade jag oclcsb en dnnkel for- nimrnelse af, att vi voro inknrterade lcrignre frA11 olilia delar af ett stort fii.derneslnnd och.
att det nu gallde a t t snom sins riinilar och ge sig ut .i stridea.
En bild, som jn haller jnte var sfi alldeles.
olamplig! '
For ofrigt hnde man, s o n clet: tnstAr krigare, inte mycken tnnke p i fysiska beliviiillligl~ete~.- under dessn pb sjii.lsiatrgck sb rilca dagar, och miitesordforanden., den blifvande santlialn~issio~~aren, Icunde sanningsenligt fors8hra slrolans iirerodige) &gt;forstanderx, forre Iconseljpresidenten, baron Reeds-Thott, som med sin baronessa del- tog i en af v i r a middagar, att vi ined Holbergs Jeppe lrnnde siiga oss ha ssovet udmzmlret i Baronens Seng)).
n14ftltiderna intogos i ett stort tiilt utanlor slottet.
Fliclrorna plscerades dii.rvid i miclten vid ett sarskildt bord, men de oupphorliga talen med ty 6.tfoljnnd ' e hurrnrop bildade tillriicldig ftirbindelse mellan oss alln.
E t t par af dessa tal, det ena af en.
~ m g norsle 1iikare och det andra af prof: Rxdin, giillde sarskildt de kvinligs deltagarna och besvarades sf en - norska, sorn hiilsade oss alln d k o m n a till Norge, dg.r niista mote slrall hillas 1899.
Att taleii .till oss hnde helt a m a n lcaraktar iin vaoliga studentfesters officiella slrAltal for Irvinr~an, behofver icke pRpekrxs.
J a g h o ~ d c f6r 8frigt nler iin ett yttrancle: tf sammil slag, som jag htindelsevis h a m ntt uppfinga ur ett s a ~ n t d mellan ett pa.r norrm8n:)) det er svze~t morsomt, at det cr saa ~nange kvindelige Studenter her i aar!))
-)) Omen accipio,)) tiinkte jag;, det ordet skall ge eko Mver Kolen.))
' Ofver motet i sin hrlhet hvilacle en pr8gelaf pft- samma gang n~~gdomsfriskhet och stilla viirdighet, och Inan miirhte stiindigt, att inan befann sig bland akadelniska medbcrgare, lilca v#l som 9tt dessn till storre delen.ut,ajordes af positivt troende Irristnn.
Kul- turintressen n spelade hiir for st 01. roll, for att fr8lsningsarn16-artad exaltation sknlle hafva Irnnnnt jnslnyga sig, iifven om lniitet vida mer gsyftade ' direkt upl; byggelee iin dryftandet sf teoretiska friigor 11orandc till kristendomens perife ' rj.
.
HZir m i endast nigrra spridda detwl jer meddelc23.
.
PA sbn clagen pl edikade Sj5illnndsbiskopen i Herlufsholms lzyrka.
Dagen, darp6 hade vj, en knvalkad pB mer an 30. vagnar, en utfard till ett par niirbelagna.
slott.
Yid en diskussion ofver kristendom ocll knl tur, 1x3 et.t inaster- ligt satt inledd at: en grundtvigiansk priist, kom talet L1.
a. in l,d den sociala frfigczn, och en dansk egyptolog, assistent vid kongl.
bibl: i Kopenhainn, brngte dgrvid i ~nycket sympatiuka ordalag kvinnofrAgan pd tal, i afsikt att frdn de kvinliga stncienterna, s o n dittills varit ett .ude stummes leji.~, fB ett nttalade d, 11ur de tiinkte sig kvinnosnkens stdlning till kristendomen.
Svsret kom ocksH foljande dag under en disknssion om i; St.n- deuterlivets Lys og S k y g g e ~.
J a g soker har referera det, ehuru refera- tet ej hlir esakt, d % talarinnan icke hade ndgot koncept.
Med en analogi, tagen fr&amp;n Luk.
18: 11-3 3, historieu om den hopkrnmpnn kvinnan, som haft 8011 vanmaktsande i 18 iir och ieke fijrmAdde rata sig npp,, men som genom Jesu handpailiiggniug 2blef fri frDn sin vanmakt och strax reste sig upp och f6rhiirligade Grid;.
frarnholl talaren, huru kvinnan i a11a samhiillen, diir kristendomezl verkligen f&amp;tt triinga ned, blifvit frigjord frdn triildom och vanmakt, och hnr darfor striifvandena fiir lrvinnans frigorelse i sjalfrn riirket ha sin basta bundsforvandt i Kristi liira.
3 Sjiilfva de rzldikala litteraturstromningar, som iiro gemi n- samma for nordens liinder, s p a s i vdra dagar vara pt god viig aCt mot sin vilja kasta den sansade lrvinnosakens vBnuer i arulmla p&amp; kristendomen.
Jag tinker hiarrid narmnst pB den tyslr-dansk- svenska forfattarinnan Laura Narholm och hennes eftersiignre i Sverige.
Den kvinnofrigorelse, den Iwinnohildning, som den hypermoderna litteratmen predikar, ar i sjalfm verket af scidant slag, att darp&amp; skulle kunna tilliimpas Taines bekantn ord: aatt larnns kulturen &amp; t kvinnan, det ar att satta en rakknif i ett barns hand.
s Den kristna kvinnans plikt kan endast r a r a att i ord och handig bestamdt protestera mot detta neddragande af kx m ' n oenmn- cipationens heliga sak.
Utan tvifvel ha siilskildt de akademislrt bildade kvinnorna med kristen Bskddning hiir en stor uppgift franl- for sig, och Herlufshollnsmotet har varit oss ett gliidjande teckrn till, rrtt vi icke behofva st&amp; enramma i vdr kamp.
Jag vet, att ja.g talar i namn af mina havarande ktimrater f r h Xordens alla nniversitet, dB jag begagnar tillfdlet ntt uttala ett hjiirtligt tack fiir den brodershand, som riicktes oss redan i den uttryckliga inbjudnin- gen till kvinliga studenter att narvara vici mijtet, och for all deli viinlighet, som under dessa dagar kommit oss till ciel frdn vhr: ~ m: lnliga kamraters sida.
Hiir finnas dock siikel.ligen mdng:,, soin
293 .8unu st8 tveksa~nma infar frbgan, om de f vialiga studenternas iu- sats i nuiversitetslifvet bijr kunna hiinfor,zs till dettas &gt;) Lys- eller Skyggesider&gt;).
.
Man fAr icke sB sallan den frignn, hvarfor inan justl .gBr den alct.ldeiniska vagen och iclie hiillre soker sin Bildning vid nigot af de rnAmga I %rarinneseminarierna i vBrn respektiva liinder.
HBrpB Iran svaras, att nniversitet.sstudierna ha tvB stora fordelar.
Deis slriinka de inblick i vetenskaplig metod, i siittet att ' n i de veteaslrapliga, resultaten, hvilket dstrar en odmjulrhet infor saunin- gen, sou icke ' den noggrtznna liiuliisningen af begriinsade kurser kan gifvn.
.Dels bringas miin och kvinnor vid universiteten i en bero- ring riled hvarandra, som iir af allvnrligare art iin ' den, son1 i siill- skapslifvet s t i r clem till buds.
Om illnsionerna ralnla pb grund haraf, sB Br detta ingen olycka., d&amp; Inan i stiillet ernBr en desto .djupare 1~5innedom 0111 hvarandras w e w e r 8 till omsesidig hjiilp och kompletterin&amp; PA detta satt kunn a lzvinnornas nniversitetsstuclier fB stor betydelse for en sund utveckling sf lwinnosalcen, soin i sjiilfoa verket, sisorn nBgon ~ ~ t t r y c k det, t endast gAr ut ahvjnl~itns fsstare inlenlulnnde .i samh&amp;llsordningen, D diir hennes egenrlolnliga Irraft och begAfning hittills icke fullt fBtt lromma till a m h d n i n g.
Men detta fz~stare inlanmsnde i sarnhiillsordningen kominer pB samma g&amp;ng att betyda olrade inojligheter for arbete i Guds 1.i1res tjiinst.
Kvinnosalcen, pA detta siitt fattad, innebBr jngen soln helst.
fordran ntt f R undantranga milnnen, endast krnf pA ?.litfen att arbetrr.
Dettiz Izrczf vnr det, som Fredrika Bremer och Camilla Collett togo till ntglsingspnnkt fBr sinn striifvanden, och det hijfves oss unga s t t i samma anda upptaga den verlssai~lhet cle la~linat oss i arf.
Och om vi, kristna kvinnor, ofver hvilka Frii1sare.n utstrackt simk viilsignande hauder, diirefter &gt;) r&amp;ta oss uppn, s l i ~ r cTet icke for att se vira broder ofver nseln, utan for att tillsammans med den1)) for- hiirliga Gitd)).
Nar jag 1111 i eriuringen gBr igenom de fem lycklign dagar vid Herlnfsholm, finuer jag, att de blifvit till izBgot vida mer iin, ett nlinne blott)).
Vid Bvarje Aterblick pi % denna soliga tafln af lrri- stendom, ungdom, bildning och kultnrell)) skandinyism w med d e s ~ f2rgrilrlz ram af gainla clanslra slottstinnar och bokslzogar.
vihrerar iinnu inom mig den hinmelsstormande bonen i motets ialednings- sing:
, Lad det Irendes, vi er unge Son1 i 1-erden ingen mer, Lad det juble fra vor Tunge, Saa forumdret Yerden ser,.
Lad For nnge Frihed glnde, Solen lig i Vest og @ st, Sna vi drage, san ~ ' nude i Bilndne Hjscrter ti1 dit R r y s t!
~ L~clia TVl (klstrom.
- I Normandies fortjusande hnfrnclstad har nio seklw efterlanl- nat annu best2ende minnesrniirlcen, och flertalet nf c ' iessa iir af ojiim- forligt storxrtadt slag.
Sdlunda har man Sinnu i beh&amp;ll katet7; - nlelr, hva.rs aldsta deltur stalnlun f r i n (let l1: e Hrh.
; den hRrliga I-ryl.kan S: t Otber~, af fullblodig, adel gotik, och den fortjusando, om ocksri nfigot sjalfsv&amp;ldiga, S: t Jlaclozb frill gotikens sensornmar.
Nan har vidare de berornda kallnma, h.i-ilkaa utstriiclining och soliditet vittua fordelaktigt om Rouens handel och incinstri nnder medeltiden; (let, obeskrifligt slconrt jzistitiepalrrtset frin biirjan af femtonhnndratalet och, som esempel pi % privatmans smak och rikdom under saimna tidy det praktfulla hatel rlu Bozwgtlrdrotilde.
Dessutom en miingc ' i audrn min- nesmarlien, hvillra alln tillsammms gij1.a Roilen till en af Frankrikes.
fornamsta och nlest seviirda stiider.
.
Xen intet af de minnesrnk.kea, jag ofvan namnt, intager i niir- varande stund ett s&amp; framstaende rim i den nllmiinna rueningen eller ar med m d r a ord sii pii moclet, so111 ett helt simpelt, runilt torn af r f t t betydligt.
omfHng, hvilket reser sig pii dell norm slntt- ningen o f ~ e r den g a d a delen af stnden.
Det iir den sista resten af det kastell, son1 Filip Augnst nppbyggcle efter Kormandies infijr- lifvande ined Franlirike.
Det ar dock ingdunda fiir ilema krigiska konungs skull, s o u det gamla toruet, efter att i ini %nga irhnndraden ha fdtt liggn i fiir- fall, Bter koinmit till Sirs och riirdighet.
Dess Kterupl~riiitatirle st8r i sanlband med n&amp;got helt annnt - med iiet appl8gande p8 nytt af Jealatte d ' drc-kulten, som fijr en del i r sedan iigde rum inom Frnnkrike.
Poeternn besjougo hennes winne, koi~stniirel.na fiirwigade hen- nes bild, och hvarje ort hon ko~nmit i beroring meti skylldnite sig att nppsl&amp; minnestnflor och resn stoder.
295, Hvenl skulle va1 ha trott det?
Rouen, som icke hide nBgot nnnat att skryta med an att ha hyst heme soin en olycklig f5inge inom sina murar och ntt ha dragit ihop branslet till hennes b6.1, s k p d a d e sig att folja exemplet och slog sig verlzligen till riddare af denna sorglign Bra.
Att hennes doina~: e, pB ett enda.
nndantag iiiir, voro fransman och hafvmdsalrligen norinsndiskn prelater samt allesuminms den engelska regenteik lireutu~, tyclres den goda sta- den pi % ett alldeles fiirbluffande siitt vilja draga glomslzans slaja i ' lfver.
Likr~ fiffigt forstar den ntt r y c h till sig nBgra str&amp;lar ur jnngfri~as martyrgloris, i clet den lcastar bodelsnallinet ofvei: pB.
.
eiigelsmiinnen.
.
Emellerticl - hvnd hnde inan att visa fmm som Jeanne d ' Arc- ~ninne?
Elon hade suttit fiagen i Rouen, och staden iigde ett torn, som var &amp; lclre an heanes tid - ergo iniste det vxra diiri, soin hon nthiirclade en vii1te1.s mycket s v k a fbngenskap.
Foljnktligea kom (let ganilcz, halft raserade tornet titer till heders tinder namn och viirclighet af Jeanne d ' Arc ' s fiingelse.
Men den historislrn forskningen, som i vire~ clngar Br s l ytter- Ilgt 115irgBngei1, k t icke de godn Ronenborna behala sitt dyrbara fiingelsetorn i fred.
Ned htirclt vagancle ~ k a viaade l den, att Jeannes fiingelse legat i en annan clel af Filip Augusts lzastell och blifvit, Br 3.509, af de dii icke historiskt intresserade staduborna sjalfva nedrifvet.
Detta clo~nslat ficli dock inga praktislra foljder, forriiu (let borjade ntt npptriida, i resehandbockerna.
D&amp; rnBste stadens vise fiider taga ssllren under betinkande, och med stor prksence d ' esprit nppslogo de p5i det stidle, d5ir tomet 7mde legnt, en vacker ~~iarlnortafla, hvilkea for salntid och efterviirld skulle forknnna, att llar var det, son1 Franlrrilres martyr lecl sin sista och HBrclaste f b - genskap och soin Rlouens r6d hedrade henaes mime mecl en tafla.
Till trots ffir denm myclzet i iigonen fnllnncle minnestafla, har jag hort en Rouenl~o nf den bildade lrlassen ~~LI~I.LI utpelca clet gamla tornet soul jnngfruns fangelse.
Dess stjSirna, son1 visat ett sc ' l briljant uppstigande, tehofcie dock icke helt och Iifillet fordnalrlas.
Den 18rcla forskningen visade sig mildt stiimd.
mot det gamla ' tornet, i. det den ur riitteg5ingshancl- lingnrna fl: androg, att det var i eht af tornrmnmen, soin den ol.yclr- liga f h g e n genorugiclr ett af de siuta, ett nf de mest snhjande och inest djefvulslit zlnlagda af cle m8nga forhBren.
Tornets och Roneas iira var rcidclad.
Det fiffides upp f r h hjassan till fotnbjallet, fick en plBthiitt~~ till.
skycld mot viiclcr och '
6 ' 296 vind, en v d d x q 8 n g af trii omlrring sltt kriin fiir att giiru inedcl- tidshilden mera fullstiindig och en gam~nnl invtilid till I ~ e d r r s ~ a k t.
Ranske var clet oclrsd gdlare berekelsegrnntier, som leddt!
mn- nicipalrAdet, kauske innerst h u e en onskan att upphiija hvad fiir- fiidren oriittvist fornedrnt.
Det Br s v h att &amp; ma iliirorn, men nar man ser, hur allmiint i Ronen spekulationen har bemiiktigat sig ~nartyrens mime, blir man med skal skeptisk.
Rundtom i butikerna, i synnerhet rid stadens vaekrastt?
cell storstn gata, som biir Jeanne d ' Arc ' s namn, ser nlan foi1stren ijfve1.- svibnmade af souvenirs de Jeanne d ' llrcz.
Diir ilro etsningar 1); i, alas och mllningar pb porslin, smyclcen och nippssnker af alla slug, som biira hennes nainn, vapen eller hild eller afIildniug af cict gtl~ulit tornet.
Oin dessa sarumanstiillniu~ar ocksA i allmiinhet visa stor smak, roja de dock aldrjg pietet, och gBrn sig icke siillan ou~cdvctt~t skyldiga till lrrass talctloshet.
PA den skonaste utsiktspunkten ofrer staden, tiitt ~ m d e r Iryrknn NBtre Dame de Bon Secoure, iir Jeanne d ' Arc ' s staty rest.
Det iir tw vacker tnnke att lita henne, i den h~vitu iuai-~norn fiirlrlarad, stit som ett forsoningens palladium for den stad, hvilken s; i grynlt fiir- trampat henne, men tankens ekiinhet lider icke sB litot afl~riic.1; dtiraf, att - - - man slc,aJl losa entrkbiljett fiir s t t se henne, dar hon stdr i ett s h g s Ira.pell, hrilket tillikii Bildur utsiktsterrassen.
Hade Rouen tillika rest en annnn staty till hennes ininiit~, tillgfiuglig fijr alla, sb hade tadlet tystniat; inen intill data iigtv den stad, hvilken giir s i rnycket \ - asen af sina Jeanne d ' Arc-minnw, ingen annan offentlig bildstod af den lwigiska jnngfrun iin den, soill nppsattes pi % Place de Pncelle under Lndiig 11 ': s tid.
Hon $1.
diir framstiilld som Bellom i den tidens hela forskiimdn stil, En simpel - for att icke saga nbgot iiunn viirre - madam med gndinneattri- buter torde for vBr tids uppfattning ~ a r a ett opassande Btergifvande af den rens, okonstlade landtflickan, hos hrillieu sviinnisk estas oc * h d6df~ill hnnd: ingslrmft framtriidde i s ~ l l s p t forelling.
h e n utan ulla luoderna hjiilpmeclel kan m; m i Kouen ieke undg % att liiinnn minnet lifligt viickt af en lifshistoria, h v i l k ~ n icke Bger nigot motstycke, och sitt inre hiiftigt npprordt iifver en af dc mest himmelskriande blodsdoinar, historien kiinner.
Och det ar icke blott det guinla tornet, som vitnur diirom.
Hiir 81: S: t Onens kyrkogird, d&amp;r f&lt;bgen tvangs till afsviir- jelse; diir se vi iinnn det stora Vieux-l !InrchB, diil.
nl&amp;nnisliorniingden stocl sammanpaclrad ' for att Bse hiisans dod pB bAlet, och hgr, under v&amp;ra fotter, rullar Seinen, i hvars ggttjiga boljor man lrastade hen- nes aska.
Det var jiimt ett Ar hon h611s fgngen.
Den 24 maj l4B0 togs hon till f&amp;pga nf Siren af Ltxxenbourg, hvillren for en snnlinsl af 10,000 fr. of verl&amp;mnade heme till hennes do?
sfiender.
Son1 fd,age vandrade hon frAu slott till slott, tills hon: i decem- ber koin till Rouen.
Staden var dB i engelsn~iinnens v8ld.
Hiir bevahdes hon ined ytterlig och omiinslrlig stranghet, och riittegtiugs- hnndlingnrne visa, att hon ofta infor dorne~rae beklagade sig ofver de misshaudlingar och (let ofvervdld hon fick lida af de lrnelrtar, som dag och nntt roro posternde i h e i. sjglfva hennes filngelse1: urn.
Hon hetyga.de ocksd., att det var deras r&amp;a niirgk.ngenllet, som trua- git henne att if nyo anlligga mmsclriikten - hvilken ~msti~udighet, emot son1 vi veta, utgjorde en af de viktigaste nu1~la.gelsepnnlcternt1 11enn e. Dot iir 1nii.rlcviirdigt att se dell sjiilsstorlmt, sinnessty~: ka och Irlokhet llon liigger i dagen under forhoren, hvillras egentligs syfte tyckes ha varit att trassln in heme rned spetshxndiga fi: Agor for ntt sedan slcriimma henno att r6ja innehdlet i f de nppenbnrelser, 11011 meddelat siu herre och lconung, I det gamla tornet kunna vi se en af dessa npprol; i.~nde scener fi: nmfor oss.
' Den forsiggiir i det nedre tornrummet, ett rum med fyra meter tjoclrn mnrar, genom hvilkas skottspringor en otillriiclt lig och dyster clager intr&amp;nger.
Ett vaclrert gotiskt hvalf afslutar det.
uppit, och en prBlrtig gotislc kalnin reser sig till hoger om ingdn- gen.
HBr sntto domarne, mor.lra och ot.illgkq&amp;a.
DBr Cau.cltou, bispen af Beauvais, som svurit llennes uncterghg, dar skattmtistaren vid d h e n i Rouen och nbboteu nf Jumibge salnt slla de nndra, af Englends i3fverlnizlrt Iropta eller slcr8mda.
Nu oppi~ar sig dorren,, genoin hvilken rBa knelctar 1i11~xffa det redan dodsdomda offret.
Den stora fastan iir iane, och fhngen m&amp;ste darfor infinna sig fastande.
Hon &amp; r eukom~nunicerad, och dock skall hon lyda kyrknns foreslirifte~:.
Hennes lcropp 5ir nedbrutel~ af alla slags nmb&amp;randen, utmattad af de mbnga och 1A.nga sniir- jandeforhoren.
Det tyckes ha varit en ytterlig grad nf detta tillst5nd, som,
liennes domare gjort riikning pB, ty i ett gifvet iigonblick triidde Bodeln fram ocll lade tortyrredskapen pH bordet framf6r dclu.
Nen Jeannes d j a var arm hennea svaga krafter iifvermiiktig.
Den hotmde s p e l l aftvang heme ingen bekannelse, endast dessa stoltn ord, hrilka iinnn tyckas gedjnda under ile gotiska h ~ a l f v e n: ~O1n ni oclcs % sonderbrote min kropp lenl for lem och jagade mi11 sj51 dHrur, st3 slr~dle jag dock lcke siiga annat, iin det jag redan sagt; och om jag gjorde det, skulle jag sedan hogt forlmnna, att clet 1-ar riddet, som tvingade mig diirtill.:.
; - - S: t Rouens n~garnla kj~lcog5rd, hrillren nu 8s en vacker, ylau- terad plats, dar magnolian hlonlmar, barnen leka ocli militirmnsiken spelar sina vissa, ginger i veckan, r a r p B Jeanne d ' Xrc ' s tid iinnn begagnad soin begrafningsplats.
Kors rtAste sig vid kors, den goti- dru stenen bredvid den roma; nslm Hit var folket sammaukalladt morgoncn den 24 nluj.
Hal- stod bodeln v8ntande ined sin lriirsa.
Det r a r ett sista fiirs6lr, Inen oclisti ett listigt anordnndt s5clant for utt s: kriimma den motstriifviga till afsvBrjelse.
Hon, som sakert nuder ett Hrs tit1 icke sett andra mlnsldigu varelser 3in sina clomare och sina viiktare, stiilldes hiir iiga mot ijga - nled en stor, kanslolos och nyfiken folkhop, hvars blotta storlt~lc n&amp;te he forslrriickt henne.
Hon, son1 sd liinge enclast iindats fiin- gelsets forslzamcla lnft, befann sig nu p,7 en giing forsatt nndttr en strilancle ~4rhimruel.
Hur.
m k t e den icke ha tiindt allt lifvets hopp och liingtan inom henne, medan 1) odeln dtir borta ocli grafvam: ~ o~nkring forkunnade heunes bittra iide!
Hrem tors dijlnua hemic, on1 hon ett ogonblick vacklacle och om hon; bfvervaldigucl, som l ~ c - kriiftelse sntte ett kors nnder het dokmnent, man riickte henne?
h e r f a r d till fhgelset, dterliom hnn till hesinning och itel.- kallacle sin af s~arjelae.
fordes f$ngen till Vieux 3Tnrch6, cliir Den 31 maj pR lno~go~len b8let r a r rest.
PA det stalle diir detta stocl, ligga nn cle ~iljor, ~ s o m forestiilla varlden 9 och som ntgiiru Tlidiitre frattqi-&amp; ' sccn, nlen firr resten tor&amp; clet storir torget ha haft ungefiir summa ntst.riick- ning som i ~ B r n dagar.
JIer an ett af de ganlla, fallftdi&amp;t kors- virkeshusen i cless niirhet ha szkert varit stunma vittnen till clet oh~ggliga skidespelet.
E n lefvande mur uf sldidelystnii triingctcs vid derl1.s fot.
Det iir motbjndunde att 18ta foreatiillningeu.
hvila rid skrack- scenes, mem niir inall stHr piPt clettn torg, gripes man o~illkorligcn
299 af hemslea nlinnens m a t, och mall erfar ett verlrligt raseri vid tankea pB hur denna i sig sjiilf tillriiclsligt griisligcz exekution verk- stiilldes.
Det var sA rniinga handlingar att lasa npp, en s t 1 %ng straffpreclikwn att hblla for denna a]: iniinskligheten och lryrkan ut- stotta hiixa -- sow man dock, inarlcligt nog, icke .v %gat nelrn den sistn kommunionen - att kloclmu slog 12 i etadens befhoi, och annn vii-ntade det armm offret forgiif ves p&amp;.
det forfiirliga, oundvilrligw.
DB trottnade de eagelska knektarne pli presternas spetsfnn- digheter.
De frBgade rbtt, 01x1 det var meningen, att de skalle dinera d %r ppB plntsen, och ntan att inviiutn clomens upl~kseade grepo de Brutalt fatt i fBngen och sliipsde heme till bglet.
Och i Seinen stroddes askail af Franlcrilres martyr, medan landets barn stillatigande &amp; &amp; go det liksom fo1: ut afriittningen.
Endnst den fransl-is skarpr8tt; zren sjdf hade knotat.
Aldrig, sade hnn, hade hnn heft ett tyagre dsgsverke.
- 11.
Auhoh.
Vhra barn oeh 1.otterivasendet.
Bland barnens rnbga jultidningar Br .TulkErq~pe~~, folkslcolai~s bhrn-tidniags jnlnurnmer, en nf de minga.
Tidningen iir vackert ntstyrd ocli inuehiillet i drniinhet goclt, roligt och I&amp;sr&amp;~dt.
Men om Jnlklappens stom .$ulp.ist~Jiq vilja vi pb clet ' besttimclaste ut- tala v h t ogillaade.
I tidaingen forekoinrner uilcler rubriken ~Hufvndbry)) Btskilliga ghtor och uppgifter.
At hmdra af cle barn, soin lijst minst fern af dessn giitor, ~liola pris utdelas genoin lottuiag.
G b t o ~ m are ~ i all- iniinhet liitta, och hela tillstdlningen later ju gnnslra oskyldig.
Men l t t oss se till hvaraf desss pris bestb.
Forsta griset # r en veloci- ped, sndrn priset en siljirerklocka, tredje priset en sp.r-7cstotting o. s. v. i falla~~cle sknln, ned till de fordoin enbart bmlrliga bockerna och tidningarn n.
*.
&amp; I clet nu riitt att l %ta barn - lst~uslre fattiin follcslcolebarn -- spela lotteri om .och siittns i tillfaille att vinna s&amp; clyrbara saker?
Det kan vara r8tt och bra att siibta iifven barn i tillfiille att for- tjiina nBgot och att betaln den1 for ett arbete, men dB slcola cle oclcsb gora sig d g o n nlocln for att f B en lon, soin PA ett rimligt siitt inotsvarar deras arbete.
Men hvad gora c7.e ellligt cleana jnl-
pristgflan for att mojligen f l t. ex. en velocipecl?
Jo, i biista full gissa de verkligen de omtdlsde gAtorna sjiilfva, men det t o d e vara absolut oinojligt att kontrollera, hururidn barnen fdtt hjii11) ellei- ej; de koinma bra latt i frestelse att lysa med 1iint.a fjiidrar.
Att det iir bnrnen - siirskildt vAra folkskoleharn - som inbjudas till denna pristiiflan och e-j hela den svenska allmiinheten taga Ti fiir gifvet.
I hvilket syfte tidningens utgifrare ordnat dema pristaflan iir fullkolnligt tydligt och Hart: endast.
de som prenumererat pii Folkskolans Barntidning for 1898 f: " l rara med om tiiflingen.
I in- bjudningen heter det vidare bland annat,, bar prenurnerationel~ skett i slcolan, torde lgraren diirom lamna i n t y p.
Finnes det v3irMigen liixare och liirarinnor i vdrt land, som rilja rara me13 oru att frHmja detta lotterivasende blaud barnen?
Saken iii.
iugaluncla sA oviktig soln den frdn borjan torde ha sett ut.
Xrbetsamhet ocli iirlighet iho va.1 de dygder, som vi onska 8tt framfor allt fri-irnjn bland vtrn srenska barn - l %t oss d l hjiilpas At att afliigsna det, soln kan L.
E. friimja derss motsatser.
Fredrika-Bremer-Forbundefs Samkvamskomife ' anordnade torsclu- gen d.
18 nor.
Id. '
1 2 S e. m.
A Hnshllkskolans lokal, 19 IT.
Triid- ggrdsgatan, ett samkvam, hrarvid forekom diskussion of rer, ' C ' ng- domens forvilclande och medlen diiremot .. Samlrviimet, hrartill skrskilda inb juduingskort ntelelats, vm- myclcet talrilrt besolit, och Atskilliga framstilende p e r s o i ~ e visade ~ genom sin ~~Brvaro sitt intresse for det Bmne, som skullc afhandlas.
De niirvarande hiilsades r2ilkoruna a£ komitkns ordf., friiken Elin Cederblom, soin i ett kortare anforande redogjorde fiir konlitkl~s afsikter med sina s a m k r b.
Desso hade fiirs anordnats blott ocli bast i siillskapligt intresse, mep d l p % senare tides sB d h g a Sam- manslutningar och foreningar i dylikt Budam81 uppstRtt, hade inun tyckt sig finna dessa samrnankomster: .blot ti1 Lgsts iifverfliidiga.
I deras stiille hade man velat slcapa samkriim, diir nAgon fs8ga d allmiinnare eller speciellt intresse afhandlades, och dB sa fQ E14gor aro uteslutamle kvinliga, ha komiterade tiinkt sig mojligen k m n a gora en insats i det alliniinun a£ nlgot riircle genom att samla per- soner, intresserade for sarnma sak, den 1111 berijra k ~ i n n a n eller ej,
och liilnna dem tillfiille till diskussioner och samvaro.
- Man hade d&amp;rf or n~ed tacksamhet antngit generaldirektor Wieselgrens erbjn- dnnde ntt h a l a ett iuledaado foredrag ofver ~Ungdomeas forvildande och medlen diiremot)).
Sedan dir. E. Beckman, som vdts till diskussionens ledare, anhiillit att mojligen narvarande tidningsiniin ej ville referera och offentliggora motets forhandlingar, forklarade ha11 detta oppnadt och genera1di.r.
Wieselgren ficlc ordet.
Den varderade hedersgasten redogjorde i ett langre, sakrlkt anforande for siaa erfarenheter frAn .de s. k, ligapojkarnes sorgljgt beryly1It; lde bragder och belyste de f ornamsta orsakerna till deras missriktade lit.
Gramlagenheten forbjuder oss naturligtvis att ing&amp; pA ilarmare detaljer i. det utmiirkta foredrnget, soin halsades med lifligt bifdl.
I den f oljande diskuss: onen deltogo hrr revisor Lindblom, d: r Laurent, professor Jolin, dir. Lagergren, ofverlarare Nilsson, littera- toren Stadling sanlt froken Adelborg.
FrBgaa for nftonen belystes sAlnoda frBn flere sidor af sag- kunniga och intresserade personer och Atskilliga Bsjkter af.
varaktigt varde framlades.
Efter disly11assi.onens slut vidtog en enlrel sup&amp; som afslot det i all0 lyclcnde samlwamet.
Booker F r h Fredr ika-Bremer-Forbundets Bokkomitk.
Bul~gligii Tlifibinstkrlln~narel~ ocli tlerwxl fiirernrade sctmling; ~r.
.
Femtio plnnscher i ttntot.
;) lpi utforcla viil (+eneralstabens litografiskn tlnstnlt.
Text af C; A.
Ossbahr, intendent id samlingame.
Pris 3: 50.
Dema cackra publikntion, en fijrlniilslrad upplaga af Jet stiirre praktverket med saiilma titel, som ntgnfs till Konnngens regerings- jubileum, bor blifva en prydaad fiir 1) oltsamliugen hos bfide ganlmnl och nng.
Den forklarande tenten 19mn: u. mdnga ~iirciefulla uyplys- niugar i konstindnstrielt afseende o ~ h fir iifreu nf liistoriskt intresse, h ~ a r f o r boken 1can anbefallas sdsoili en gedigen julgRfra, siirskildt Iiiinplig for den mognare ungdomen.
Frill1 B~ %elliis.
Slrildring af lifvet i Aten via slntet af (let pelopoizesisl~a kriget af G. Bergstl &amp; / I.
Pris 2: 50.
~ F r h H e l l a s ~ iir en historisk roman, hvars hnfvndteiua iir de olyckor, follwaldet Astadkom i Aten uiider peloponesiska krigets sista skede.
De forn8mst.a hiindelser, soiu fiirf.
skilclrar, iir det festliga mottagandet i Aten af de fiilt.lierrar, hvjlka runnit slagrt rid de Arginusisks holinarnt~, saint demagogernas stiinlplingar fiir att f B .de segrande fiiltherrarna, hvilkas popnlaritet cie austgo fadig fiir sitt eget Snflytnnde, anklagade ocli diimda till doden och afriittade diirfor, att de ej riiddat hesattningeu pi3 iGgra krigafartj-g, hvilka for- gingos i en storin stras efter slaget.
Yidure berattas med m-ycken ntforlighet dessn samina folkledares austriingningar u t t fiir~nd folls- forsamlingen att f o r h s t a rle af Sparta gjorda fredsanbudt~n, livilkrt.
&amp; h e n lyckades dem och hvnrigenom de, som vi w t a, drogo frnlrta~ls- - viirda olyckor ofrer Aten.
Lasaren f i r nuder beriittelsens gRng lara kiinna mLnga faser uf Lifvet i Ateu, han fdr vara med pB sani- mantraden i follcfiirsamlingeu, y 6 flera a£ demagogernas samma~lkom- ster, dar alla dagens &amp; figor ridlyftigt disknteras, pi ett syrnposiou, i hvilket bland audra Sokrates deltager m. in.
Innehlllet # r skle- des larorikt, ja, till och med alldeles fiir liirorikt.
ty 2et didaktisku elernentet triider slltjiinlt i fijrgrnnden, uuder det att sjiilfra beriit- telsen, hvillren fvr ofrigt erbjucler fiiga uf intresse, alldeles stiilles i
slruggan.
BAde demagogerna och cleras vedersakare 118lla ' myclret lbnga tal, sb l8nga och abstralrtn., att vi frukta, ntt en yngre 18snre~: intresse tni: slut, lBngt innan talaren sag$ sitt sista ord.
Hela be- rattelsen fBr htirigenom nBgot torrt och Iiiseboksai~tadt ijfver sig, hvjlket tir skeda, ty bolsen inneh8lles 5tslrilligt soiu Br n f viirde.
Arbetet p e a r end&amp; for mogen uugdom. '
Prin Rysslcz~~d.
Historislra skildringar af J.
C. con Hofstm.
Pris 2: 50.
P1: oken v. Hofsten ha]: s o n bekant under de foregbende fire11 atgifvit en serio historislra berattelser for ungdom, hemtnde clels ur Sveriges, dels ur Dnnmaflrs historis.
Sow clessa slrildringas blifvit rned nojo lasta bAde af nlera mogen nngclom och af iildre gersoner, Br det med myclcen tillfreclsst~llelse vi nlecldele clem, son1 Siro intreeserade n f historisk ltisning, att 11Bgrtl Bistoriskn bertit- telser tifven i Hr blifvit utgifna af Proken Hofsten.
Det Br ur ryslrn historien forfattarinnan denna gang hemtat stofiet till sina s ~ l d r i u - gal:, hvillra, oinfatta Ivan den fiirskr %.ckliges oc ' h tsar Peter deu stores regeringar.
1va.11~ biografi inledes med en ofversikt af ryslra rikets historia f r h Sildsta ticler.
Mot denni.
ofverbliclr slrulle vi vilja gora den anrntirlzningen, att den 51: alldeles for abstrakt hfil- len, for ntt den slrulle kunne intressera cle m g a eller IBmna dem 1 !5i.gon egentlig behQllning.
nilen .den har den goda egenslsapen ntt - vara helt kort och sedan man liist ett tiotal sidor, tir man redat!
iune pB Ivans hjsto6.a.
Bilden af, denna tsar Br ej tilltalande, och enligt vHr Qsikt erbjncler hsus biogrnfi foga af intresse for nngdom, ty det behofves en vies nndlig nlogenhet for att 17iut1na - fatta h a m betydelse som mlnuislra och regent.
Diirenlot sk ?ll ungdoln ijfver, I4 4r .tan tvifvel lass slrildringen af Peter dell stores lif ined b&amp;clc nytta och noje.
Peter lran visserljgen ej heller i: iilsnas bland nntalet af tilltalende personligheter, men om man $in ej lran kiinna sjm; pati for hans karaktzr, li~dste dock enhvar Iranna benndroa fiir hnns geni, bans obtindiga Irrdt och hans oerhordn arbetsFormAga De uuga kiinun honom jn dessutom frBn vBr egen historia och do skola diirfor otvifvelaktigt finna ett noje i att stiftn nBnnare be- lrnntskap rned Kasl X1I: s hHrdnsckade motstBndare, synuerligast som frolren Hofstens slri !dring af deu store tsaren &amp; r siirdeles intressant.
Fijrfattai.innan meddelar sb mbnga ronnde och lrarakteristiska episo- der qr tsar Peters lif, att det ar tydligt, att hou nedhgt lnyclret arbete pti denna biografi och att hon besitter mycken historisk be,- liisenhet.
- 4tt det ej vas n5gon nfundsviird lott att hora till tsiu.
potem niirwnste onlgifuing det gor forf.
ldnrt for oss, ty till och med rikets hogst nppsatte mtin d s t e vicl alla mojliga t.illfAllen h f l a till godo med kraftiga Irapprapp, ntdelade aF tsnrens egen hand.
Att l ~ a n s glada.
sktilnt knappt var mindre fnrligt 5in hans vredes- utbrott, framgk Bfvenledes af f orf attarinn a m ~lrildring.
Hczn var .t.
ex. mycket road af att draga ut tiinder, och rnhgen hogforniiu?
herre rnAste underknsta ' sig, ja, utbedja sig detta hgrdhandta veder-.
~ d af e haus n %d for att afviinda ett befaradt utbrott af hans vrede.
De m %nga olika sidorna af hans personlighet hnfva i friiken .. Hof- stens slddring blifvit klart och fiirtjiin~t~fullt framhiillna.
- Afvcn af Petem gemAl Katnrina, af hans olyckliga son Xlexej och af ham gmlstliny Menschikov finnas hiir gnnska intressanta biogrdier.
Froken Hofsten har gjort vvdr ~ ~ n g d o m eu verklig tjiir~st geuom ntgifvnndet dessa skildriugar ur Danmarks och Rysslands historia, ty just i 6.iftga om r h a grannriken iiro ~ g r a liirobocker, siiriil s o n v&amp;r underrisning i allmanhet siixdeles knapphandig.
Det Br ocks8 af ~ t 0 r betydelse for de ungas ntveckling, atk de ffi Iarn sig att studera pii egen hand, sb a t t de ej uteslntande, nar det giilltr fiir- viirfvande af bildning, Bro hanvisade till laxplugget.
Yi rekommen- dern dirfijr p i det, rarmaste de nix foreliggande skildringarna frKu Rgssland.
pcu i Tlicssttlie~l.
Anteckaingar fr6n grelrisk-turkish fiilttd et 189 ' 7, r~f Bellgt H.
Bo !~, underlojtnant vid k. Sm~lanrls, arena ierkbr.
Med illustmationer ocb kartor.
Pris 2: 50.
Det hB.r omtalade kriget ligger oss alltfor nBra i tiden.
fiir att icke hvar oeh.
en skulle hafva det i friskt minne.
Dessu anteck- ningilr aro dock va1 vgrda att h a s, skrifnn soin de Iro pfi ett enkelt, tillhdande konstlost siitt.
Xed allt skal yttrar sig forfattaren tiimligen ironiskt om prossens s. k. officiella krigskorrespondeIlter, sedanzl de te sig p i nBra hill, och gent emot deras fiirglagda rap- porter fralustli hans egna skildringar troviirdiga och fulla af mdlande detdjer.
Personligheten moter osu ofverallt ocli det iir just dettu som vacker v l r t intresse och framkallar r i r lifliga medkiinsla fiir de svenska f rivillig?, hrilka deltogo i striderna.
S o u en slags sam~nanfattning af omdomet angdende krigets sorgliga utghng citeras satsen:)) att i motgingens dagar Br ant, l ~ ~ a c l man gor, or8tt9, Bfrensom det motsutta ilttxycket, med afseende p5 den turkiska ledniagen, att framgdngen rattfiirdigar allt.
s Mihanda skall af svddane, ett ijgonrittnes sannfardiga skildrin- gar, vbr ungdom f B en klarare inbliclr i hvad krjget verkligea iir, och lasningen af en bok shdan som denna kan diirfiir varmt aqbefallas.
" a)) Sveriges Hjlltnr och Bidilersmiila.
Efter Afzolius ' sago- hiifder, skildrade for ungdomen af B,wst ~ ~ e s t e;.
b e r Pris ~.
X kr.
Garna hade vi onskat att varmare kunna anbefalla:, Sveriges hjaltar och riddersmiins bt vvdr svenska ungdom, an hvad son1 ~ I mlste bli fallet.
Pi kunna ej anse det son1 nlgot lyckligt grepp, att nr Afzelius ' sagohafder, detta okritiska sagoarbete, liin~na B t ung- domen, hvad den i alla fall allser som en slags biograti.
Dlrtill kommer att tfzelins ar i hogsta p a d ofullstiindig, och af samrua ofnllstiindighet lida naturligtvis hjaltanla och riddersmiinnen.
LRtonl oss blott slA upp det, soln siiges om nigrn bland vlra mest kanda storman soln t. ex. Axel Oxenstjerna och Per Brahe ct.
y.
Den forstnitmndes forliklln.nde till Gustaf Adolf iir afspisaclt p l 10 rader.
I
Oinedelbnrt diirp8 foljer en beriittelse om Asel Oxenstjernas hund och P&amp; en om 11ms barbernre.
- Per Brahes liirorika och roliga Ilistoriii afhmillas pB 4 sidor.
Hvarfo~: ntgifvaren s; imIi~t i h ~ p SA 1118ng: ~ ridde~.smiiu, Icnnna vi ej hellei: forstA - 60 stycken i en bok.
af ej stone omfgng.
Oclrs&amp; foreko~nma bra i d n g a nainn, SOM giirnn knnnat vara borta.
Nu vet hvar och en, som last Afzelins ' sagohafder, att de iiro.
roliga och lattliista.
Sainma fortjiinst ha naturligtvis &gt;) Sveriges l~jiiltar och riddersman~.
9 f mycket stort varde aro de portratt, hemtade friin C+ripsholm, som pryda boken. '
H ~ L I V ~ O R I I I) U~IIDII, kr (m pri I ~ S C I I S ki~ilett, .. en beriittelse frBn Fransk-Tyska kriget 18 ' 70- ' 71 af C. l ' alrsri.
Ofversattning af H. Xordenadler.
Pris 4 kr.
- Beriittelsens unge hjelte 51: gmska sympatislrt teclrnad ' och 1-isar sig i allmiinhet viird den n~alrnlijst goda tur, som alclrig ofver- gifver honom.
Man foljer honom f r h ~ ' hens hem, forst till lradett- skolan i. Berlin och sedan ut i krjget, der ha11 Ifis tillfhlle att be- vittna flera af de m5rkligaste tilldrn.gelsen~n.
Boken ar allt igenom priiglad af den militira nnde, so111 kr egenclomlig for tyska forhiil- 1a11dea.
Den ' iir ledigt skrifven ocll gifver en liflig och trogea ~ passar for gossar om 14-1-16 Br.
skildriag af I r r i g s h ~ n c l e l s e samt ltobert Br w e.
%om antiseracl skildring ur Skottlancls l~istoria, af G m c e dguil~w.
Forkortad ofvers&amp;ttn.
Pris 4 kr.
Robert Bruce nr ju en sH d h ~ n erk&amp;ndt t rolig ocll bra bok, ' r~tt ej rnycket behijfver siigas till dess vidare beriiin.
Den behandlar, s o ~ n vi veta, den strid for frihet och oberoende, som skott: ~~na i borjan af 1300-tdet fijrde mot engelsiniinnen.
Be- r8ttelsei~ begynner ined att Robert Bruce 1306 liter ntropa sig rill koinmg af Slcottlaad.
Diirefte~: slcildras de otaliga faror ocll lidanden, for hvilka han och hnns aahiiagclre voro utsatta under ofvai~niiimncls strid saint slntligen ahget vid Bannoclrbur~, l~varige- nom Slzottlands sjiilfstamdighet blef betryggad.
Hjiiltnraa i denna ber8ttelse Bro nog stnadom nBgot for myc- ket idealiserade, 11.vilket gifver, tit bolren en viss gammaldags pragel, men trots dettt.1 har den alltid stBtt i inycket hog knrs hos ung- domen och.
y r i t sf clenna ungdom irinerligt Blskacl.
Och for att viiria en roman Br den sii oskyldig, cztt vi Icoalla relro~~linendera den soin en.
rnyclret god lelrtyr for ~ ~ n g d o ofver ~ n 14 Br.
E ' riin Cliie~llgttu.
Historisk roman frln folkvandriagarnes tid Xf Felix Ddm.
0fvers.
frfin tyskan.
Pris 3: 50.- Genorn sina form tubeten,) &gt;En strid om ROMD och)) Julianus Affiillingen c, in.
fl.
har Felis Dahn berisat sig iiga god for~uAga ntt in- tressera cle ungn for den bit histoi: ia 11an rneddelar samt for de Bdla, stnndoiri kanslre n4got- foi: iiclla, pemoaligheter hnn skildrar.
L --.
Och som h5ir ifriigavaraude arbete har ett tydligt tycke af sina foregiingare, hafvn vi allt skiil fiirmocla, att det blir lika o~ntyckt som dessa.
Handelsen tilldrager sig i Bayern.
i slutet af 500-talet blnncl de i borjan af Arhundradet invmdracle ba-jura~.erna.
Fiirfattaren skildrar forhfillnndet Inellan odalmiinnen och iicllingarna i ltlndrt.
Eu iifverinodig Sidling draper sonen till en af de Illera, framst.Aelirfc odalrniinnen.
Detta blir anledning till bloclsfejd mellnn de bBc1; l klasserna.
Odalmannen blifva emellertid nnfallna af de vllrla avarerna och aro n %ra att besegrns, dB iidlingarna i sista standen komlna den1 till hjalp och fordrifva avarerna.
Nu ingHs forlilrning mellnn odalmiin och iidliagar.
Souen till den forniimste iidlingen Fagano blir trolofvad med dottern till odal- inannens domnre, Arns, och ett fast bcslut fattau, att blodshiimnd och fejd for alltid skola afskaffas och cndast tiugsbeslnt afg6.n tic tvister, som linuna uppstti i landet.
Berattelser frin folkrand~ingurnas tid forfela j u siillan att vacka intresse bland biide gamla och nnga.
Xen Zunu siikrart: fikulle forfattaren till omniimnda arbete hafra ngtt detta mtil, om ha11 hade lycl~ats framstitlla sina personligheter litet mera nuturliga och litet mindre benagnn att hHlln IAnga, hiigtrafvands t d.
Boken kan i alla fall med skiil rekommenderas &amp; t ~ m g d o n ~ ofver 15 Br med sinne och smak for historisk 1Sisuing.
.
Beckora viirldshistoria, omarbetad ocli till vtiru dagar fortsatt af professor WZAelm Jliiller.
Ny svensk i !lustrerad opplaga, ofver- sattning och bearbetning af d: r 0.
T7.
A l ~ d Pris.
fiir hvarje del bunden ' 7 lir.
Denm ny a upplaga af Beckers kiinda, i popular berii.ttelsefornl nff attade viirldshistoria har, sb vidt det ef ter en flykt ig iifverblick ar mojligt att doma, tillgodogjort sig de nya resultat, till hvilka forsk- uingen kommit; den framtrader Bfveu i en mycket tilltalande form.
Talrika illustrationer, mest efter fiiremil eller afbildninglar friin tiden i friiga, bidraga att gifra beratte1sern: i lif.
Man kan siitta i f d g n liimpligheten af att, diir autentislca bilder ej finnas att tillgH, an- vanda fautasibilder (t. ex. illustrera Israels historia med bilder efter Rafael, Rubens m.
fl.).
Man skulle fitminstone onslra att, fast det galler en popular framstdlning, rtlltirl bestamdt angifvits, hvarifriin illustrationerna aro hamtade.
I alla hhandelser betecknar det ett frsmsteg framfor t. ex. m7agners populiira framstdlningar af antikens historia, att det uteslutande &amp; r kanda konstniirers framstiillningar man reproducerat, dQ det giillt zbtt illustrera med fantasibilder.
Krigot ~rrellan Jikpbn och K i m jiimte Asiens historia, af !V.
Coucfzer-on-da~not, lojtnant vid noraka flottan.
Xed talrikra illil- strationer och en karta.
Pris inb.
,?
: 25.
Den yttre utstyrseln af foreliggande bolr verkar niigot vilse- ledande.
Pid %synen af den vilda tvekarnpen pb omslmget, tror man
sig Ha att gora nzed nBgon slags ronlantiserad historia frHn b i g e t i Ost-Asien 1894-95., SB iir dock ej forhhllandet, -- tvartoin!
nenna skildring sf det senaste kriget mellen Kina och Japan, som synes vara gjord med mycken fsckkunskap foretsr en mas&amp; de- taljer, isynnerliet angkeizde sjostriderna, hvillca fijr icke saklzunniga Bra svBrw att 15th forstk eller uppslratta.
Men dessutom finnes i boken, dels en inledande forhistoria och dels sA myclcet af allmiin-fattligt intresse, att Bf~en yngre la- sare diiraf bora h.afva bBde nyttm och niije.
Forfattarens stil 5ir lfittlast och ham sprAk har en.
viss r8tt- framhet, son1] ?Bln.inuer 0111 att ha11 5ir no~: riuan.
Han har sjiilf under en flerkrig ristelae i desss tralrter besolrt vissa onzrAden sf krigsslcbdeplatsen samt haft personlig erfarenhet nf de forl~hllanden, som &amp; da i dessa: ifliigsna liindel:.
Egendonzligt 11og luta dock alla forfattarens sgmpatier At 1;;: lnesernas side, ehuru han icke ksn neku de klolm och oforskriickta japwnernn sitt erk8unande.
En ~iilbelioflig speci.al karta finnes bifogad, jiimte en mBng- fald af illnstrationer, aE hvilka ock de utmBrktn portriitten frainst aro att iipp1115irbs; ~mina.
Roken bau anbefallas At mogen ocli fram- ' intressemd ungdom.
Pri set synes nBgot hogt for forallti lzisto~: isl~t en rolym af knappt mer 81.1 200 sidol:.
, Niir L O J I ~ O I ~ L P ~ L I I I I.
En beriittelse frBn res taurationens och stora eldsvbdans dagar, af G.
A.
H e d y.
FrBn Engelsksu af Ebba h701-de~zacller.
Priq 2 br., inb.
2: ' 75.
Deb TW ett lycldigt grepp af ' den redan forut pB ungdoms- literaturens omrBde vfi.1 llriinda forfattaren, ntt.
viilja en s&amp; siirskildt, intressevackande historislr tidg~~alrt son1 borjan af Cnd den andres regering i England till bakgrund for sin Beriittelse.
Dock synes titeln mesa nnlagd p&amp; att &amp; li-a uppseende H.n egentligen mot ' sva- rande innehkllet, ty forst 1not bokens slut forekommer skildringen af &gt;) the great fire)) i London, septeinber 1666, son1 i ofrigt icke till sins foljder ntofvar n8got siirskildt inflytan.de pB bergtielsen.
Bokens hjiihe iir en yngling, Cyril, tillhor ?nde en adlig familj, och han befinner sig, eftel: faderns, sir Aubrey Shenstone ' s dod, vid fernton Br 1lel.t allena i v&amp;rlden, i besittning af den 5irfda baronet- titeln och sin forut aflidna mors smyclcen.
C+enonz dessas realise- rande erhBller hail litet penningar, men afven ut.an.
denna hj5ilg skulle en nng man af sB framstBende begiifniug nog kunnat taga sig £ram i vHrlden.
Cyril Br ii&amp;inligen jcke blott heinma i allelzsndn boMiga konster, utan diirtill tapper och djarf .som en lrrigshjiilte snmt forsiktig och betiinksam som en sinAlzrBmare.
Hans sjdfuppofirande mod vid raddandet af n8gra unga grefve- dottrar ddrager Iloaom en uppmiirlcsamhet, hvarigenom han fores fram ur sin hittills obemfirkta stiillning, och dB hails bord blifvit k i n d af hofvets hoga herrar, fAr han anstiillning vid flottan och utmarker sig pB ett lysande sBtt under sjoslagen nled hollandarne.
Dessa skildras utforligt och utgora ramen lzring Cyrils idngahanda
30s beclrifter.
En af hans nnga 1raniri~tr.r och viinner siigcr.
triiffautlc pd ett stidle:)) Det iir en egendmnligl~t~t 110s sir Cgril Shcnstone,: itt ha11 egentligen icke har tluuut fbr sig hiir i lifwt $11 cltt &amp; i 0111- kring och gora tjiinster 5t nlla nliijligi~ slags viinner: .. Och de t.a iir stint,.
t y han ha].
viiuner i bQde hiigre o (: h liigre samhiillsstiiUni~~g.
Den ganile sjiimannens, lrapten Ilare ' s enkla hem, cliir (.
' pi1 fiilxt faim ett vfnligt mottagande, iir sympatiskt teckuadt och intresserar ~ i d a mera an den flylrtign inbliclr man f i r i Ilofvets kretsar.
De m h g a afrentyreu Bro raskt och liff~~llt l~eriittade pA ctt enkelt och riittfrsmt siitt, s o n 1) iir gora liisninge~~ gauska uncler- h5llande.
Kmiake detta idealiseraude ljus, niistan ntnu sknggor, hvilket faller ofver Cyrils person och lmraktiir, rerkar godt yd angdoinen i v8r tid, In-ilken nog torde lueru behiiha viickas till ro~nantklr viinne tin till kritisk kiild i friiga om niijesliisning.
BSist Iiirnpar sig boken for ungdonl frdn 14 till IIi 51 .. Clt~udita, af A.
L.
0.
E.
S y ijfrersiittuing frill en,aelsl; uu.
Pris 1: 50, inb.
2: 60.
Med en illustration.
De bocker af A.
L.
0.
E., som nu framtriida i ny iifversiittuing, aro ju % x a g a d a belinuta och vdnner.
De .liirdomar, fiirfat.tarinnal~s arbeten viljn inskiirpa, den m d a af renhet och kristlig btlmjukhet.
soul genomgh denl, gora, att de mtan tvekan Imnlla ibnbefdas s k o n ~ god ungdomslasning.
Hjiiltinnan Claudia, llvilken &amp; umstiilles srisom .en ytterst karalrtirsfast och sanningskiir flicka, den (iiir afskyr allt, som pi % minsta Bis smakar af bedriigeri, och s o u dock sjiilf ometl- vetet bedrager sin far, iir onatnrligt forstAndig, fiir att iclre siig; t fornumstig i sitt tal.
Iugen sextondrig flicka talar stsom hon.
L) r djupsi~miga onldbmen hon nttalar skulle man snarare tro en Wlcler- stiqen professor om.
T. ex. dcnna fms::: jag betrakt.ar adjektivw sAsom nlynt, som borde vara arl~etade af sanningens rena metalln.
YQ ett annat stidle talnr hon om:) en legering id lijgn.
.
(jfversiitt- niugen iir vgrdad, ehuru de epigram, som den djupsinnigu sextoll- iririugeu skrifrit, icke utan svhrighet Irunnit forstts af srenska liisrmb.
Boken liimpar sig for 1.5-1 (i-griugar.
Slottsfrun i Provelace.
En beriittelse f r t n franska revolntio- nens dagar af A.
1,.
0.
E.
Ny tifversiittning fr&amp;n engelskan.
Pris 1: 50, inb.
2: 50.
Bled eu illustratioc.
Om deunm beriittelse ' giiller (let sanlnia F O om ~ L ' lauclia, och den iir dessntom mindre onaturlig och mera intressant.
Mcd fiir- kiirlek afhandlltzs i bHda biiclrerna olikhetan mellau den kutolska oc-11 den reformerta liiran, ~ n e u nti Slottsfn~n i PI^-ence ger sjiilfra i: ~- nehUlet anledning att vidrtira Bmnet.
Passnr fijr 3.5-16 driagar.
flrani iifver Pol~~rhrtl ' vet.
Deu norska polarfiirde~ 1 S9; - 3-1 S !Ni gf F~itltjof Xznsen.
Pris 22: 75.
Att hiir liimnn en nlrmare redogvrelge fijr dett.a arbete a r ej vAr afsikt.
Dels Br det ej nfsedt f i - r n11gdoul och ligger dBrfi; .r
utom.
ramen for dessa anmiihingar, dels Br dess innelltill sB viil lciindt.
af alla, att en redogorelse for densanma .vii1 tor&amp; vara olx- hoflig.
Hela v&amp;r samtid har jn med sp&amp;ndt intresse ' och ined den vnrmnste sympati foljt tidning~rnas beriittelser b5do om den Nan-.
senska e.xpeditionens flird i Pola~.hafvet under dess forsok att uppn8 polen, och om den rent af nnderbara lrraft och utltallighet dess sl~ickliga ledare vicl dl&gt;i tillfdlen visat prof pi.
Vi vjljcz hBr blott iu~befalln Xensens bolr som ilmehiller hans egen bel-Slttelse 0111 sin fiird soln en passande 1iisn.ing for inogeu uugdoii~.
I bolren fore- Iiomimi~ visserligeiz Btslrilligt, soin i och for sig ej kan m r a s: roencle for ungdom, men Ncznsen s; jiilf Br .sB lefnadsfrislr, sb glad och h~irtig bdde i mot- och medg&amp;ng, att han m&amp;ste viicka sympati 110s bBde gamma1 och uug, ' som kan beundra mannakraft och manna inod, och.
skildringarna Bro dessutom s&amp; m5ilande och liffulla att de ntm~ tvifvel slrola v8cli.n de nngas intresse.
Illnstrationerna iiro b&amp;de ~nclsrn och talrilr: ~ ocli flern goda kartor meclfolja boken.
I Afri k i ~ s viltl~l~ilrkor af A-ear.
TVkisAaw.
~ f v e r s ~ t t n i n g f r h engelskau .. Bled illnstrationer.
Pris in b.
2: 75.
I demn bok g6ra vi belrantslrap ined tvanne broder, Tom och Tiin Grey, tvilliugar af en orov~ckaiide likhet, hvilken likbet Btski.1- l i p ghiger spelai: dein spratt bbde i deras hemland England och i Xfrilras vildmtirlrer, dit cle eftei: mfinga iifveatyr anliinda.
De iiro knder sin vistelse i slrolan och vicl universitetet framst8ende sports- iniin, blifva sedan dulctiga jiigare ocli gralrtiga.
skyttar, hvilket kom- iner dein rii1 till pass, eftersom de - isynnerhet Tom - pfi sill vaud~: iiig till gnldlazzdet trgffn pA en sgdan inassa vilddjur, i synoes- 11et lejon, att det iir forvdnande att tiana tvillingarila vid lif, nBim bel: iittelsen slutrw.
Boken iir in&amp;Iianda for iifventyrslysten 14-Brig nngclom roande, ell viss mosalisk ton genoingBr den och 61 % sprAket eudast.
undantngavis grofr .. Ofvers#ttningen liimnar diiremot myclret Bfrigt att onslca.
Icke] log med att ~nA.nga fulllroildigt engelslra begrepp och termer finnas liiinnade ntau forklaring, sjalfva ofversiittningen vimlar af anglicismer, och 51: p i sina stiillen allcleles orilrtig.
Om tvb af de in&amp;nga leionen heter det: ~cle salrnade inod att start&amp; fram och hjiilpn siy qjalfi; cr&gt;&gt;, i st. f. taga sitt rof.
IS l " r i SydnPriltul.
En svensk guldgriifvares beriittelse om sina Bfventyr i gnlclls~ndet.
Af I&lt;.
, J. KXi~striinz, med 50 illustrn-, tionel: ocli en Irarttl.
' T Illiften A 50 are.
Denna bolr iir redau: ~ f clet slriilet intressant, att det 5ir en svenslc, en ~ m g ocli kiiclc nii.rking, soin for oss slrildrnr, huru han bryter sig en baua i det fjBrrnn lc~nclet och slutligen blir gnldgriif- rare p&amp; de afrilranslm f8lt; en.
Halls oden, forst sBsoin sjoman, sedan sisoin soldnt i~nder ongelsmiinnens big med Iraffrerna, s&amp;soin lzoclr ocli slutligen gnldgriifvare, iiro slddrade 11 % ett intressant och f~ngslande siitt och biirn den oinissklinnelign prBgeh af nigot upp-
lefradt.
Skildringarna af boers, znlus, f~.anistallningen tlf prins Louis Napo.leons dod.
teckningarna af P a d Kriiger och C !ecil Rhodes aro b %de bildande ocb roande.
Skada iir dock, rttt lncd allt detta.
understundom en viss grofkornighet framtriider, soln m&amp;hiinda fiir- klaras af de primitiva forhiillandena, son1 skildras.
Illustrationenla goda och intressanta.
Vagdoinms poesibok.
E t t wval af srenska och ntlandska dilrtverk.
For skolan och familjelcretsen: if Hellejl I; i ?lrl !p-e~r.
P I ~ S 8 kr., inb.
4 lcr.
Ungdomens poesibok iir en mtologi, ordnad fr&amp;l en helt annan synpunlct 5i.n den Iitterat~~rhistoriska.
h d e r nggrca nll~niinna imbrilrer slsom)) Ur minuet, sagan och historim, eller ~ L i f r e t s frdgor och &amp; tor&gt;&gt; sammanforas friin d l a hall dikter, sorn visaii sig sll nu p l ungdomen.
Idkn iir mycket god, och den spridning boken!
: cd: tu f i t t visar, att den motsrarar ett fiirnt ej tillgodosedt l~ehof.
Xfven sjalfvn nrralet torde i de flestru fall kurna betecknas soul lyckligt; dock saknar man bland det ntgifvaren samlat af nde akta yiirlorno.
det i form och tanke fulltonigaste ocli liffnllaste~ itskilligt, s n l l i.
man onskat att se i s t U e t for dikter af ringare ~iirde.
Tlet iir har ej fr&amp;ga om v h a egna stora skalders allmant kiinda singer eller viirldslitteraturens blott i iifrers %ttuing tillgiingligu masterverk.
Utgifvaren har rarit fullt beriittigud att ntealnta dem.
Nen man kan t. ex. nndrn ijfver att en sHdnn ungdomens skald som Bjornstjerne Bjornson blott iir representerad nled en dikt; eller att viir svenska humor s&amp; of verviigande representeras uf Sehlstedt.
Intet underhaltigt horde fd plats i ett urral, afsedt ej blott ntt till- fredstiilla utau ocksH att uppfostra en nngdomlig sinak.
Hnt ' vets hjtiltiar.
Heriittelse friin c ' le St01.a Bankariie nf R~rrl !y- rrrd Iiiplim-j.
h e r s.
af Ahiwitz K o h e) w t.
fiis 2 kr.
Allt, som forut blifvit sagdt om Rudgnrd Kiplings originellil, raclmi och ledign stil samt om h a m ovanligt sto1.a tolatlg att gifvu lif, fiirg och HskAdlighet gt de bilder hun framstiiller, k: m i fnllnstc lnAtt tilliimpas iifven pii ofranniimnda arbete.
DH vi stigit ombord pb den amerikanska fiskarskutan DHEir B r i r, kiinna vi oss riktigt owfl8ktade af de friskn hafsvindan~n samt gaoska snart hemmastadda i v4r n p omgifning.
Skntan iir pB va.g till de stora Bankame, den triangelfornliga striicka nf, \ r- lantiaka hafvet, hvilken under de tider F$ iiret, dii torsken g i r till, ar liksom ofvers&amp;llad af fiskarbltw.
Vii1 trifvas ri med v %ra kainrater ombord, dessa frommu, gncl- fruktiga, orubbligt lugna och mycket vidskepiign sjijbussnr, l ~ i l l ~ i ~ ~ rahet aldrig iir af den art-, att den sirar riir sedliglletskiinsla.
Och den fortriifflige gamle Disko, hefalllafvaren pb skutuu, han, m u wkii.
' ude sorn en tors$, ngr han tiinlrte pd torsk)), honom htilla vi riktigt af och tycka oss hafva mycket att I2rn af hans enkln I v f - nadsvishet.
311 Sjiilfva hufvudhiindelsen i Bolren ar ocksB inycket enkel, men &amp; ndB ganslca larorifi.
Frin en Bngare, clestinernd till Europa, faller en ferntonbig yngling ofver bord och blir i smslost tillstBnd upp- tagen pO ~ H a r B vi)).
Gossen soin heter Harvey Cheyne, ar son, till en ameriknnslr rntingmillioniir sanlt i hog grad bortskMmd af en aervos och of~rst&amp;ndig tnamma.
Till att b81: ja.med visar h m sig ocksii mycket morsk mot sin tarfliga omgifning, slcrytex af sin fars millioner och vill ined a.11 malit forin&amp; Disko att Bndra kurs och fora honom tillbaka till New-york.
Men g m l e Djsko IBter ej PA latt rubba sig nr sin en gBng ntstakade bana.
Han foretager sig i s t i l e t att med tjanliga medel solra bibringa den unge h e n n vissa begrepp om lydnad och arbetsamhet och dett.1.
med den Iyck- liga pBfoljd, att Harvey, fr5n att vni: a kleniig och omtfilig tiil hOde lrropp och sjal, blir en stark och hurtig yngling, som med lust och frojd deltager i fislieriarbetet, tills han omsider blir iiterforenad med sinn fortildrw.
Tack vare clen ha.lsosamma nppfostmn han fdtt pB ?Hiir ii vi)), 81 ' ha11 dB en karaktarsfast, nrbetsalu och dngancle ' n n g mau, som sja.lf erkgnner, att ban har mycket att taclra den xarnla slwtan foi:.
Rolren innehA1ler dessntoin flere gripande skil- ilringnr af sjolifvets faror och niodor snrnt mdsga viirdefulla och instruktiva ialcttagelser.
af djurens lif.
En inera romnde, 1ti.i: orik och pB smnma giing inoraliskt bra bok iin)) Haf~rets.
h j d t a n, torde ~ n a n e: j lrunna bjeda 14-16 Brig nng- dom som nojesliisning.
Den Br ' ocksK utmiirlrt viil ofversatt.
T ' aliii~ Bt !riittclscr, nf EliL.il F ' ro~nwzel.
Of vers.
af Wilhelm l S u d b e r g.
Pris hgftad 1: 25.
- Likasoni de rn5inga fornt utgifna skrif- terns af den i sitt heinland mycket vi,rcleraclo forfattaren Frominel, iiro iifven ofvnnnii~nnda, bertittelser hnllna i en nfgjordt krist.lig mda.
Forfattaren hai.
tydligen ej ski.ifvit dem s~rslcildt for de unga.
Men iifven bland dessa finnas jn mBnga, som h a smak och sinne for mern allvarlig lii~ning, och till dem lrunna vi med godt samvete I-ekon~mendera i frBga~larkincle nvalda beriittelssr~ som en ren och god nojesltisning.
HBndelserna Bro i allmanhet riitt intresseraade, och stilen 81- ej t ~ m g och predikande, ntan ganslca frisk, och till och med emella118t e j ntan hnmoi-.
For ungdonlen uader 16 Br torde boken dock ej varn njutbar.
ijf vers8ttn.ingen god.
Vi~iterkvGllw wf %.
l ' opeliits.
Tredje c~rkeln, hiiftena 4 och 6.
Pris I kr.
for hvardera haftet.
Fjarde hiiftet nf clenna cyliel inaehiller en eemmanh~nga~~cle berittelse: nGamln baron psi 12autulryll.a Det iir en fin och hel- gjuten teclcniog frBn den gustavianslca tiden.
med dess sirliga hof- ~nannamankr och utsolrta artighet och 5i andra sidan dess ytliga och frivola ton och slappa rnoraliska begrepp.
Rainen till denan frarnstiillning f r h tjusarkonungens tidehvarf utgol-es af de enkla
iinska forhAllasden, i hvilka forfattaren liiter beriitfelseas bAda ' hnfvad- persoser efter femtio iir Aterfinna Iivizrai~dra .pii den gamla fbrfallna herrgctrden 12antdryla.
Omgifningen verlrar hiir stisom en rustilr ram lrring ett fint pastellportriitt.
I beri %ttelsea ' i i.
~ inflgtczd en liten ~ ~ a c k e 11.iirlel.rshistori: 1. r.
Det andrn af.
dessa haftem, det feinte, i~melliiller flere sin3rre beriittelser och nppsater, hvillrs nog biist torde uppfattas af adre.
Detta giiller siirsliildt om berattelsen, &gt;) R~.nsla ntan aamn)), hvilken skildrcir forhBllandet inellan Dilichel Angelo oc11 Vittoria Colonna.
Under titeln: &gt;) Om och ur det fordolda)) bar forfattaren s a d a t en ~nangd esempel pti sm3i barn!
nnclerbara i: iidclning f r h Liild, h ~ u ~ g e r och.
slrogens vilddjui:.
0111 btida desse hiiftea torde iilc~n k i ~ n n a siign, att de friiinst 1iin: pa sig fijr Bldre, l~vjlket ju icke hindrai., ' a t t forsigkolninen ocll poetislrt anlagd nngclom lran ined noja ocli gagn ' l&amp;sa dem.
I frAga om Topelius galler det ju, att bAde gamla och mnga trifvas viil i den auda L-lf renliet, poetisli finhet ocH 5lslcviii: d bliclhet, som.genom- gBr bans biiclrer. '
I I Beriittelse fiir barn af Edith C.
%Le~z ?jo~~.
den lille 7-hige Wilfrid, 5ir den ifrilga- varancle ricldnren.
Elam lnor 11ar berattnt for hot10111 ow deu iidle riddareu Dieudonni!
i Johnnniterorden, och sti upptiindes hos honom en brinnnnde hiig att blifva en Bdel riddare.
Hwi Br emellanit fo: .- flugen och ~nisslyckas i s.ina striifvanden, men 14 f&amp; den variim.ste sylnpati lor den lille riddaren.
Dilai~ lran nog emellandt tgcka, att den lille gossen iir ovsnligt ntvecklad f o r siaa &amp; I., Inen det ligger 85 lnyclsen etislr och poetislr sanning ofver beriittelsen, att vi 115 det varrnaste relzoililnenclera den Ht 10-&amp;~: ing,zmn.
Silrskildt fint ocli vaclrert B r haus nppfiirande i slrolan s1ddr: idt.
U11gi~ iliekor.
Beriittelse af L.
T.
Me (r (7a.
Pris 2: 23., Unga flickorx, handlnr om lifvet i en helpension i noim .Eng- land.
SBdsna bocker .intressera alltid unga flickor; vi belrlaga blott, s t t Iiirf.
dltjamt fortsBtter ntt teckna skurlca~: och bofvar bland ung- doin, hvillzas inotstyclre lycldigtvis hogst sallan pfttriiffas i viirklig- heteii.
Ingaluncla lran det vnra nyttigt.
eller noj smnt for nngdoln att Iiise om dylika subjelrt.
I slrolan finnas de alslrviirda och vii1 tecliqade uugn flickorne~ Molly, Cecil och Kate.
Den senare 5ir en liflig irliindslra, soin viiljer Molly till sin viin och fortrogna och an- f ortror henne sitt forfliltna lifs historia.
Nn upptriider Matilda, be- rgttelsens bof.
Hon hnr osedd lyssnat till de bBcla fliclcornas samtal och sprider ut i skolan det enligt eugelsk uppfsttniug forklenliga I.-ylrtet, att Iiates morfar a]: en fattig boude och att hon sjdf kanske iir frielev i skolan.
For svenska fliclror ar ju detta l~~clrligtvis intet f brlrlen ancle, Bvarfor hela upptriiclet slrall foref alla clem besynnerligt.
Matilda lyclrcis .inbilla hela skolan, att Molly ej inotsvarat det for-
313 troende hennes viin fattat ' for henne, och att lzon apridt nt detta fasliga rglcte.
i h t e tror ej l&amp;ngre pB Molly.
Matilda miiste slut- 1.igen bekiiana, att hon lyssnat och Ijugit.
Sin ondslzas mgtt rAgai- doclr Matilda uuder jnlferierna, som hon tillbringar vid nn liten bad- ort, tillsainnlnns med de ofvan onltdade flickorna och Cecils brijder.
Nan tyclrer, att det uiistan 81. ofvei: mensklig godhet af Molly att tilldtn den forskriickliga Natilda att fo1,jw med till hafslrusten.
Sko- Inns hogt %l.slzade foreutBndarinna har nu skrifvit ett bref till Cecil, hvill-iet l~andlar om I h t e s fnttigdom och mojligheten att lOta heme blifva Irvar i slrolan.
Detta bref stja.1 Iklstilcla i d c t och mening, att Kate 118, nHgot sBtt s k d l f O lii.sa clet och diirigenom djupt sAras.
Eon I-ifvein itu brefvet, svedei.
dess knnter not ljmset och lagger det sB pO spisgizllret.
DSir slrall Kate fiuna det, hvillcet hon ocksii goi:.
Cecil slral.1.
tro, ntt hon af misstag Irastat det i. elden.
Vi ouslca viil ej .. ntt T + L ~ ungdoin slrall 1i: a om dylilr utstnderad elalchet.
Ofversiittniugen iir god.
Ofvers.
Ilar doclr gjort det misstnget att 18ta en wHiglz School for Girls)) betyda en)) hogskola)) i st. f.) jl1ogre fliclrskola~.
IkIan slcickar vCi.1 ej smb 3.4-Bringar till en l~~g~li~la.
EIL ~11odcrs bciiining af G ~ w tl !,vrilnr.
e Njr iifversiittniag frRn eagelslcan.
Pris 2: 50.
De af oss, soln ~ ~ o r barn o 138.
1850-60 talet, minnns siilsert Niss Chaca Aguilus wbeten.
Man var den tiden ej s8, bortslrgmd ~ned rolig liisning och funn d51: fijr dessa bocker mycket spiinnnnde.
Den goda rnoraliska ton, soin genomgBr denne bolz, hvilken nu frnm- trgder i ny, sammandi: ngan form, Hr ju en rekoimneudation, gfven om fijr 14,. tic1 bolcen forefnller litet forildrad.
Sidautalet, son1 i en iildre upplaga, steg till 510, iir an nedbmgdt till 334.
Detta horde ju vara bra!
dti boken nl.
lnyclret omstB.ndlig, men dBrnf liar ocl-rsi ~ ~ e l l ~ strul~its, ~ blifvit en fbljd, ntt flera af bol-ieus m e s t ~ i n d i ~ ~ i c l samtal samt, ntt Atminstone pB ett stiille en h&amp;nvisning slrer till nitgot, SOM bortfallit.
D W en ny upplaga nu ntgifvits, hade det sewit onslrv8rdt, att Qtsldliga franslca uttryclr, hvilla verlra siirdeles gaminalmodigt, ersntts med sreuslra.
Yi anteclrna:)) ett je ue sais quai.
)), w chnperon~, B ~ U fnit D, # ma chkre *, w ent.r&amp;~, lpilket sennre forelrom~ner staf- vadt biide)) eiiti: B och entrBe)).
Atslrillign oegentligheter i ofver- s5ttniugeu fiunas, t. es.
)) iilslrlig gellorn sitt eget, b e h q p, d8r det myclcet vmliga felet beg&amp;tta att iifversatta lovely- vnclrer nled ii.ls1slig; hens obetvingade fortroende w)) ban led obetydligt af familjestolt- bet)).
NBgra sm81: re tryck- oc11 staffel insmyga sig 1gtt i en sR vidl yftig bolr och bora ej forfinga dess v~rcle.
Fiir dem, so111 ej nodvsudigt behofva spiinaancle hiindelser for att roas, bor bolien ined fo1: del ktlnaa liiinpa sig, dock ej pB liigre stadinin iin 15-1 7 AT. '
Sitgor af C l ~ r l e s Per ?-nult.
0fvers.
a£ J. Humblz.
Teckningor af Glutme Do1.4.
3Sy upp1.a.p.
Eris 2: 50..
Dessa sagor: Askungen, Prinsessan i den sofvande skogen, Eiddar BlHskapg, Katten i stoflor, Turnmeliten m. fl.
hafva i nara tv8hundra dr funnits i svensk ofversattning och hafva lned fortjus- ning blifvit liista af generation efter generation.
De iiro sdledes sii val kgnda, att en redogorelse for derns innelidll och fortjiinster na- tnrligtvis ar helt och hiillet ofverflodig.
Yi vilja diirfor blott med- dela att en ny, vaclcert ntstyrd och Val otrersatt upplaga af Perr- aults sagor nyligen ntkommit, och p8minna dem, som skola kopu jul- klappar tit smii viinner nuder 11 iir, ntt de sannolikt ej knnna finua niigon jnlgiifva, som blir mera viilkonlmell hos de slnd g.n dessa roliga sagor.
V i L r e l l g h g.
Sagor for smii och stora, af Hclel~a -- Ned jllu~tratione~.
Psis hiiftad 3 kr.
Det iir med en lransla af nilgot vuri~it och roligt och gladt., som man lagges denna bolr ifrfin sig efter att nled spBndt intressc ha genomliist sngorna.
Ty sagor filmas diir nf alla slag: gladit, ~nuntra sagor, siidana, son1 barn Iiitt fijrstil, och Iivilka iiro si f d l a; if mii.rkv8rdiga saker, sorn ntigon bnrnfautasi k m ons1z: i sig, oc11 dock lned ett s8dmt grepp pa verkligheten, ett sldant siitt ar.t tala, soln just barn njuta af, en fortjusandt: ?~hndning af dikt och verk- lighet, den alcta sagownen.
Andra finnas cliir, sorn iiro mindre fan- tastislta, men s&amp; fina och skim i sin poetiska fulliinclning att tlc gora intryclc af ett litet poem.
Och genom do flesta af dem g i r sfisom en gyllene ts8d en dubbel betytlelse, sorn kanske ej barnen forst&amp;, men hvaraf den vusne njuter, och hvilken skiinker dessa sago^: en obeslcriflig charm.
I sugorna finnas liirdomur, men (Ie frsmtracla s5 osokt, i s&amp; innerlig fiirening med sjiilfva sagana viisen, att man ej tiinker darpb ...
En del af sagorua Bro s_vinl~oliska, men hur naturligt tranger aig ej sj-mbolens 1) etydelse in 118 den liisande.
Det iir s v h t att blaud dessa parlor gifva nlgon fiiretriidet - man nlcSste liisa dem.
Slc1111e det r a r a nbgon, som framfiir a n h iir fin och vaclcer i sin enkelhet a r det kanske: .,Ut som flyget.
;., diir det skilclras, huru trollsliindan, sralan, Grneo, telegraftrlden och skyn njuta af lr8nslan a£ att lefva och flyga i frihet, allt rikare och fullare, hvar och en efter sin art.
Men nere i dalen bland de blominande iippeltriiden star e n lifen gosse, kaiipper sins smd hander, suckar af gladje och siiger:.
: Ah (+ud:; brad jag tycker oui dig, som skr~pat allt det bar ~ a c k r a.
.Jag sknlle viljn kyssa dig.
Och den lillu gosseus tanke r a r (let, Rom Irnnde flyga hiigre $11 allt annat, ty den flog npp till Chds tron och fiill som en Ijnsstrdle ned for den.
hriir och eu af desm Det rore frestnnde ntt tnln nAgot 011.1 sagor, som alla aro sA vackra, men (kt skulle iiuctock ej k m n u gt. nggot begrepp om det poetiska och tltiska ~iirdet.
i dem.
Blott, eu sak ~ d j a vi tiliiigga: man ser, att de stamma R.&amp;n en verakonstniir.
I den roliga och fina sagan uMoster I h j s a s sltrin.
; 1Gter fin Xy- b101n klocknn, Eom Erik slsall ha nnder h~zfviiclkndden fi ' r n t t vakn; ~, Det blom.
saga med en liten spetsig stamma: sD11 kan striicka dig, du kan straclca.
dig, clu kan striioka dig!
J a g skall viickn dig, jag skall viicka dig, ja-g slcnll vBcka dig.))
OcH i)) Bnbblan) &gt;, en af saml~ngens orjgi- i~ellaste styclcei~, hviskar hnfsmnnnen, i det ha11 sjunker ned i vatt- net, till fislcaren, son1 rofvat hhans lilla son Bubblan: nB1.if blott blid mot R ~ ~ b b l a n blif, blott blid mot Bubblan.~ Man tycker sig hora visaren tala och boljnn hviska.
Illustrationerna Bro fina.
Dock b o d e il1mstr; ztionen till B Sgster Jennyu varit nbgot annorlunda framstiilld.
I testen siiges nttryck- ligen, att hon hade tjoclzt gnlt hBr, son1 1Bg i, fltitor, och barnen, som iiro snc~bba att upptiicka, niir en uppgift ej h&amp;llei: sthnd, skola siikert forvbnn sig ofver, att 11011 pB illustrationen bar hftret utslaget.
Bolcen lrnn ej nog i * ekominenderas till jidgbfva.
I sysko~lri~~gcn.
Beriittelser for ban1 och ~ ~ n g d o m salvllade, och utgifnn af 7,.
5 '.
Med fyra originaltecI~nin,var af Jena y Nystrom S (50.
Btoopeudnnl.
P I ~ 1: For ~~ngdom, som i sincz hein Br van vicl liisning af bocker ' ined afgjordt kristlig tendens, kunnn dessa sex beriittelser rekoin- nler~derris son1 s8rde.l.e~ goda.
De flesta Bro beriittade lned nlyclren friskhet, isym~erhet den f6rsta och den sista:)) Den nnge frnns- m a n n e n ~ samt)) Hur koauugen af Sve~ige Blef besegrad,, bBda af historiskt innehB11.
I de ofrign beriittelsernu fA, nog de uuga giira bekantskap ined ~nycken nod af olika slag men ocke8 med mbagn bsrmhiirtiga oel: ~.
Bdla miinniskor.
lTramf6r allt betonas dock den snuningen, att G-ud hjiilper clem, sorn f6rl !1: osta p&amp; honom.
For b a m ofver 1 3 $1.
torde lsokea biist iiimpn sig.
SIII~ ' L riifvar eller De slnB fell son1 forstora h i d i g lgcka, Hnrriet I-ieecl~er Stom.
.
Ny ofvers.
sf &amp; latIiilds Langlet.
Pris I: 25.
Bland de 6ldro af den l~sancle ~alliniinheten torde det finnns f b, soin oj Iriinna till den fortriiffliga utliiggningen af Salo~nos ord i.
Hogn visau 0111 cle smii riifvarni~., so111 fi ?i; stora vingbrdarna.
Tg re- d m for omkring 40 iir sedan ntkom dess forsta upplagb.
Att den sedan dess e: j bliflit nndmla.gc1 sAsom for&amp;lclrad Bevisas bast diiraf, ntt den s j e h npplagau nu ntgifvits.
Det har blifvit sagdt 0111 clenna bok, att hvad den ger till lifs iir egentligen endast u~ordliakor.
Visserligen sant.
Men dessa aro i sanning sH smaldigt beredde och sk lngoin kryddade af fyndigt, slr5mt och goclrnodig Imrnor, att 74 aro 6fvertygarle om, att afren 1.5-16 bigs ungdomar ined god smak s l d l iaincmdign clem och iinna dem ganska hB1sosamma.
Ti onska h: jarligt, att deli gamla viillriinda hoken iinau liinge At bBde unga och gamla ~nBtte f % rneddela sina be11: jartansviirda san- ningnr pB sitt nu tidsenliga och vaclware spGk.
af '.
$In&amp; tomtar eller De smii behag, soin Leredn huslig lycka, af Harriet 3 e e r.
h ~ S / owe.
Xy npplaga genoinsedd: if Math.
Lang- let.
Prjs 1: 25.
Afven * Srnb tomtar)) 5ir on gansku galuiual 1~ok, In-ars femte uppla.ga vi hi-irrned f t anmiila.
Af titeln framgis det skax, att den iir en pendant till r k K r a f r a r.
~ Liksoxu dennas sgfte - iir att motarbeta vissa fel, sii 11: ~)) Sii~b tomtar): gjort till aitt mi1 att franlhdla rardet af rissa 11~111- mets behag.
Mihanda fyller den ej sir uppgift pB ett fullt si toill- talande siitt son1 den forstniimilda hnken; men den iir i alln fall myclret god och liirorik samt understzznctom ocks8 ganska rolig.
Med 9Bi-skild grundlighet betonar fiirfattarinnnn orniijlighcten af a t t finna hemtrefnad i ett hus, dar rummen iiro sB grannii, att btde solen och barnen mPlste utestgngas diirifriin.
Och A propoe hiirnf herittar hon foljande anekdot: E n liten gosse f i r vet: ^, att hnns mamma iir sjnk.
- ~ D i i r hon3); frdgnr han ifrigt.
i) Det kiln nog hiindas, svarnr man.
-)) DAD, sager gossen,: .skaIl jug g !l in i fiirmaket.~ Flere sidana diir smW lustiga passager finnss oclwi i denna bok, men pH det hela taget, iir den nog uAgot mera ~wedi- knnde iin * Sm&amp; rafvar)) och ej fullt.
sd nndei.billande.
Yi unse oss dock p i goda gr~under kunna onska 1) olrcn en lika stor sp~ * iitnii~g hiidanefter.
som den hittills haft.
.
Eai so~nmurbjudnaiPsg p i Sj6viB.
Beriittels?
fiir barn, i d - 4 nly Pctbz.
Ned jllustrationer af Jt-11ny SJ-striiiii St c q) enclad.
Pris 1:, ?O.
An en .ghg komma barnen p t Broby, Grcta m5.
T: tlirlit, i siill- skap ~necl en he1 slrara ltusiner och antIra viinner och bjllcla sig til!
jnlgaster i viira bamkamrar.
Och vi 11e !lijfva siilicrt cj befura, ntt de e; j diir blifra vanligt mottagus, dd dc jn I-ectan sedan iicm tir till- baka varit kiinda och omtyckta af barukaiilrnnxs S-10-IDiriga inriiriaria, hvilka ii.fveu detta besok tycks gllla.
PB sitt vanliga frislra och ledigu vis beriittar fiirfat.tnsi~u~: lii, hur ofvannamnda barnslrara en vacker, Johanuadag anliindcr till Sjkil;: for att fira Dinormors * namnsdng.
Och som mormors lilln dotterdotter Gunilla * for 12 t r sedan r w i t sR fiirst8ndig xtt just blifra £odd till namnsdagsgftfva Bt rnormor *, sR hlir iifreii Ilon grundligen firad.
A11t det.ta skildras siirdeles roligt och bra i fiir- sta knpitlet.
Sedan folja ttskilliga kapitel, i l~villia man ffir n r a med 011; alla tlnkbara och otanicbara npptlg, soin de iifi-erlifliga n~~gdomnrn:, 11,z for sig under den vecka tie f i vasa tillsammans 115 Siiivik.
Dta ' 2 flesta af dessa upptiig iiro nog mycket.
lzzstiga, i11~n iiagr~i ihlttllcl dem s&amp; pass onaturliga, tltt ranligti h r n va1 kuuppast hnana be- trrtktn clein som verkliga.
T i vilja anfb: x ett par tseiup: l.
En sextonilrig tjiiutlrinna be~uudr: w en (tag en af clc sin5 flic- lcol-nns srarta his.
Denna inbillar d&amp; tjiinariiinau, att lion fdtr clot s5dttnt genom att borstn det iued blanksviirta saliit Iyckas narra henue, att
gora sai~linaledes och diirigenom forstora sitt ljusa Mr.
Vi kunnn ej fore- stalls .om, att en sextongring i vBra dngar Br till den grad naiv.
An iner onaturligt finna vi det dock, n.&amp;r Vanda och ett par nf heanes kainrater en natt i sin21 nattlinnen begifva sig ned till sjon.
och p&amp; nigra stoclrar med hvar sin kapp borjz stalra sig u t frdn laud for att)) oin inojligt pi, detta siitt lroinina till Stockholms- ntstiillningen.))
Vandn 11sr forr en g&amp;ng vsrit d&amp;r, och hon lofvar IIU att lotsa de a n h a flickorna dit.
Ingen af kontrahenterna kostar en taake pb, att de &amp; ro liliiddn ' i bara nattlinnen!
MAnga an.dra upptig iiro elnellertid inycket nnturliga och prgk- tigt beslzrifna.
Vi vilja sarskildt nalnna Odygflp8sens marlzatta,) saint)) Den nye Robinson och hins Fredsg.z Skada blott, att den maws hiindeiser boken innehtiller, iir sam~uantrangcl inoin en sii tr&amp;ng ram son1 en endn vecka.
Barnen forefalls dii~igenoin riktigt jgktade, sA inycket mer, som de allt- somoftnst, i st.allet for att sofva anviinda Bfven niitterna till utfijran- det af sina pihitt.
En natt t.
0s.
krypa n&amp;n af flickoraa ut genom fonstret - ocksii nu j endast ntittljnnen - och.
khttra upp pii ett tak for att proinenera i in6.nskenet.
Och salnma nntt krdngla sig ett gar af gossarna in i. en kal1,are for att dar under golfvet soka slrstter - sBsom)) lrung Birgers gyllene iron %, m. in.
.
I sista knpitlen fi,~: man en litea god, och rolig resum6 nf allt hvad barnen sl&amp;dacie pb ntstallningen, dit de efter besoket pB Sjo- vilr fingo Atfalja)) inorinor)) och sina foraldrar.
De talrilra jllustrationeri~a i bolren gro, son1 alla andra s6dana af samma Ila.nd, mycket niitta.))
\ ' it.ckri~ S V I L T ~ ~ I I.
Historien om en hiist, beriitt.ad af honow.
sjiilf.
Fritt efter Miss N. Sewells)) Black Beauty)), ntgifven af Hennilzg Wendell.
Pris 1 ks.
)) Vackra svarten)) 81. redan en ganmal viilk$ind bekant for vgrn barn.
Den har forut hetat wEn hiists lefnadsoden)).
Den har nu blifvit bearbetad af Herr MJendell och)) forsvenskad B.
Nbdelserna liro forlagda till S k h e.
Bolien synes nn vara ntgifven s8rslddt i djuskyddsvanlig - sarskildt ')) hBstviinlig)) - afsikt och re1rommei1- deras till det basta B t balm och nagdom, son1 ha hjiirtn for djuren.
,, Sbgokviilluy 110s rwster Lottn af H e d d a Aw7erson.
Pris 2: 50.
Att ett arbete af Hedda ~ n d e r s o Bfven i~ i Br forekommer bland de till juleu ntkomna boclrepa Br en nyhet, som .siilcerligen skall mottagas ined stor tillfredsst~llelse af vAra P~IIA, ty forfattarinnan till)) Rolfs nya k n s i u e r ~, m. fl.
Atnjnter stor yopulnritet bland sin liisekrets.
Men ocksB Bger denna forfattarinna i ovanljgt, hog grad formagan att afpassa ' stilen och innehiillet i sina berattelser efter barns fattningsformiga och forestallningssiitt och att gora frainstall-, ningel~ a£ haudelserna bbde roande och lgttfattlig.
Afven det i &amp; r utkomna arbetet, soin a r sfsedt for barn inellan S - 10 Br, vittnar om Hedda Audersons fortroliga bekaatskap med '
burnens swak oc; h 0111 hennes stora viilde oiver formen.
Det inne- h6ller f l e r ~ a£ de ga.in1a valkiinda sagor, solu i mdnga generationer varit de m d s fiirtjusning, sfisoiu: s sag an om prinsessan SniShvitb, &gt;) Lilla Rodhuirons a, madd din och den underhara lampens m.
A. Mven mknga mindre kiinda sagos, s6som::, Cngdoms1: tndet r, zRoland och Misandaa, ~ l l u r u man kokm soppn pii en spik, in.
fl.
fiire- 1 h r.
Sngorna aro som sag&amp; ganila, men de hafvn dock ny- hetens heln behag, ty de npptriida hiir i cn ny och originell form,, namligen i dialogform.
8mB niittn och trefliga visor och ~ i m hrilkn aro lattn att liira utantill, gifvn omviisling 5t ilialogerm.
Det hnr utnn tvifrel ej varit eu liitt uypgift att framstiillu innehiillet i sagorna genom Gialoger, dock h a r forfattarinllan pH ett sardeles fortj&amp;nstiullt satt liist det sv&amp;ra problemet.
HBndelserna iiro inycket QskHdlipa, dialogerna ilro Irvickn och fyndign, och sprg- ket smyger sig mjukt och smidigt efter saganu naira innehtill.
Nkgot underliigsen de aadra torde i sistniimda hiinseende sDgan om Aladdin vsra.
Afsikten med dramatiseringen af sagorna har hufvudsakligen vnrit den att n~~ska.ffn, ett liimpligt material for nnderviuuingeu i viilliisning i skolans lagre klasser.
Vii1 kan) jrelinnisli, f ii ' rd~ighet i innati- laming vinnas genom lgsning af hvillren bolr, llrilkerr bcriittelse som heist, men ej en ~ y ~ i p 1 d i d O i C ~ / ' i / ifig illf017flfion.
Till man Bfren liira barnen att 16se val, mdste man anranda heriittelser, soin roa dem och hvilkas innehiill de fnllstiinrligt lrunnit tilliigna sig.
Af dessa skiil iiro Fagorna i * Master Lottas sagokriillar;) cet siirdeles fortraffligt material till undervisning i valliisning, tv hiindelserna iiro rolign och lattfattliga och f r a m k d a de mest skiftande kiin- slostamuingar.
Dialogformer tvinga dessutom barnen b8de att l&amp;sa uttqcksfullt och att anvandit ett naturligt tonfall.
FS barn slrola med trog och entonig stiimma kunna uppliisa de lifliga snm- tal, som forekomma i sagorna.
Att dessa biirn liisas met1 fiirdelade roller okar naturligtvjs nojet af liisningen.
Som viinner af en at- tryclcsfull innanliisning onslra vi darfor pd det l ' fligaste, ate sko- Iorna mltte hornma att begagne den lilla f6rtriifflip boken rid innanlasningeofningarnn i skolans liigre Irlasser.
Att boken afven pa.ssar till lasning i hemmen faller af sig sjalf.
Modrar och tanter skulle jn solu modter Lotta, hvars namn vi finna p % titelbladet, Eunna samla de sill&amp; omkring s i g om aft- narna efter slntadt arbete, och 14ta dein l#sa litet hogt.
och sedau som, master Lotta gor, i all enkelhet samsprdka litet ~ n e d d e ~ n om innehalet.
Klii f verbladet p&amp; Gummelgkrd.
Berattelse f iir barn af Hnirl~cr F~.oste~-~~s-SegersIriile.
DIed teckningar a£ forfattarinnan.
Pris 1: 50.
Denna lilla bok forvadas k a n ~ k e latt med en annan, som biir namnet * Klofverblndet D hvilken senme dock Br on ofversiittning fr&amp;n f ranskan.
Deuna bter iir svanskt original, ehuru handlingrn Br for- lagd till Fjnldnd, hvsrom man forst i midten af bolren underrattas,
genom erl uot under texten.
Uettn gor, nth till en borjan mstalra on1 och onlnu forefnlla d g o t frliwmande, inen de snt.
' ~, liisarna l ' i-ista si;: nog icke vid sAdnnt tio Kr gamla, och Klofver-bladet utgores af tre barn, o~r~kring det iijil.
derns glncla lif utd pK lmclet, dems iifventyr, niijen och be- kymmer, ~ o n l skiidrns i eukla drag.
Boken Br skrifven .for barn nch tihen o m barn, och ~ n a u kunde tillsgga, om oranligt snkllabarn.
Mojligen &amp; r clct 11emmets d; jnpt religiosa., allvarligt kurleksfnlla anda, som gijr clem sh smnvetsgrunna och st % hiir~gifna sina fordclrnr.
I barnelrs ogon lit.
allt h a d Pnppn och Mammn foretagn sig drt biista som tiiukas knn, deras ofverliigsenhet i nllt iir fore1n5.l fiir bnrnens stolthet, och jnst sH skall det kannas for sunda barmaturer vid den gldern.
Blaucl det biista i bolren Rr berBttelsen om en langre fiske- tur, solii de smA f A T W ~ L ined ow i faderns och en synuerligen ow- tyckt fr&amp;mmen.de farbrors siillslcng.
Det ligger poesi ocll vritme i den hanforda beundrm for det alskade fosterlarldet, soln framkallas vid Bsynen n f stmnd och slriir och det vida, BlAnande haf.
- Svc~irte ouli I ~ ~ L I I l ~ S e ~ i j&amp;mte i andrn berWttelser for mioclre barn af Hedvig Lngwloj: Pris 1: 50.
Den lilln boken innehdler flera sm&amp; beriittelser, 11.vilke~ utan tvifvel slnola blifvn mycket onltyclcta nf barn mellan ' 7-9 Kr.
Be- rBtt ' elserna handla om smB gossar och flickor, som leka och ron sig i sina hem, alldeles som verkliga barn brnka, gora, antingen rned - Rello, Sillrestass och PAlle eller hur deras fyrbenta viinner nu a15 heta, eller oclzsA 1nec1 andra smii gossar och flickor, soin gSra langrc?
eller kortase besBlr i deras hem.
Htiadelserna &amp; I-O rolige~, Inen e j m h g a eller mycket omviislande.
Dettn 5r dock utan tvifvel en fordel, niir det 81. fr&amp;ga om beriittelser fijr ' mindre bwn.
I&lt;Brlek till de smB och en fostrolig belrantskap lned deres smdr rojer sig ofverallt i de snG berattelserna, hvars inne&amp;ll 51.- mycket enlcelt, sA, viil so111 nly~ketr noje och liittfattligt.
MBaga gode l~.sdo~nar lrunna de sm8 he~nta i den lilla bolren, som vi vannt rekomrnenderrt Kt alla, son1 slrola kopa jullrlappar At mindre barn.
Stilen Br i alln nfseenden fortriifflig.
Mr R11the1 * l ' oi~t2s b i m ~ a£ IYu~un 1; Vamer (Elisabeth Wethurell).
0fvers.
frAn engelslran.
Pris 1: 7.5.
Mr Rntl~erfords barn, som for omlcring 40 Br sedan ~ n e d for- tjasning lastes af dem, soin dB voro barn, har 1111 utlro~nnlit i on ny upplapa.
)) Tiderna foriindras och vi med dem))., och det &amp; r i san- ning en stor for&amp;ndring, soin forsiggitt med de engelslra och ameri- lzanslna barnen under de sisCa 30-40 h e n, om vi fB tro, att barnbolzs- trogen bild af de vark- litteratnren ger oss en Atmillstone tilln&amp;r~uelsevis liga barnen.
I inr Rutherfords barn gorn vi bekantslcap med de sml fader- och inoderlosa barnen, Chrysaa och Sybilla, soln npp- fostras i sin farbrors och fastem goda och viinliga hem, dar cle ocksL trifvas fortraffligt.
De sm&amp; flickorna iiro icke precis f-: am-
stiillda som d g r n idealbarn ntau fel, ~non de inskriiuka sig till at.t bli liiiftiga och afundsjuka ocli att w r i t id c1Aligt lynne - barus v: ~nligaste fel.
Hnr 5ir det nn met1 de elaka barnen i de modenla e n g e l s k ~ bockerna?
J o, iiro de i helpension, stiilla clc till intrigc.1.
och npptra.i.den, viirdign utveclilade sknrkar, nch visa tlc i 11emmtit 4t.t hiiftip lynne, sB slL rle allra millst ~ b n d e r fijnster 0 ~ 1 1 1a1q) - r engelska l x m ~ e ~ i skull, s att cfc model.ua kupor.
lTi hoppas f ~ de fiirfattarna ijfverdrif va.
Hdlla vi oss di-iremot till dm svct~ska.
harnbolrslitterat~~~~en i allmiinhet, sii 11iAste vi mect gliidjc c~rlriiunu att den nuder desse 30, 40 br vumit i friskhet och riirklighets- trohet .. I zmr Rutherfords barn?)
fd ui vara mecl om de smli flickor- nas lekur och afventyr p i landet ocli lira oss iifven kiinna derns olika Irarakt8rer.
Den lilla rarmhjiirtde och hiiftiga (' hryasa blir snart v8r stora favorit.
Nekas lsan dock ej, att nutiden:: h a m tordc finna deras lekw bra ztama:;; de sin6 flickol.i~a noja sig $6 oftn 111ed att gH och se pb blo~nmor ocb fjii~ilur, deras sanitiil iiro ncliaii.
ibland ndgot 18ngtrOdiga.
H ~ a d de iildre personwna i boken slngdr, Bro de emellanfit bra nog mycket: underrisaude: i sin % samtal met1 barnen.
- Nligot som vi e j knnna uuc1erldt.a att f~xuhbllu soin eu f6rtjgnst ilr, att sB~81 foi-f. som ofvers.
lyckats framstiilla rmjna hill- tinnor lefvande och viil.Mi,pa ntan att begitpa sig af de nu fijr tiden sB mode~xa slangorden.
0fversii; ttmingen iir god.
Boken iir i sin helhet fin och iilskviird och kun anl~efallas H t fliclcor af omkring S-10 Qr.
bo1; en.
Lc k ~ ~ L I rt~ten.
P P E n julbok for h a m Pris 1 kr.
.bolren.
.
.
Sittoncle ocL tjiigoncle Dennn publikation, sorn fijr det inycket billigu priset - 1 h.
- bjnder pb en bAde liirorik och rolig libning, torde 1.6dnn fiirut vars vglbekant.
DO vi forlidet Ar ytzrade oss om misutaget att i 17: de boken taga rned en folksaga af all * fiir grofkornig och rA natur for att vam en bunsaga, kunm vi i ilr rued glii (2je i n t y p, att endast goda och roliga samt.
for barnen lamplign saker fiire- komma.
Bland de mw 15irorika hisrorielwa d j a vi sQrskildt gipekn:) Stockholms Bildztoderlu (som bekunt veta minge Stockholnwbnrn ej 11vad stadens bildstoder fiirestalla) och frainfbr allt rSansens polar fiird&gt; med de goda teclrningarun Passur fijr barn wf omkring 12 Ars Alder. '
FIPIIL~ I$m Rutlweii.
Beratelse fvr llngdo~u ilf CJ~ !rtis 170rX ' r~.
Pris 2 kr.
Familjen Ruthven iir ell ~nycket rolig bok, bAde fint ocli friskt slrrifveu, den sksll diirfore lasns ~iieii stor gliidje af lung- domen.
V i beklaga blott, att den lider af nAgra clf de iifverdrifter, som vi Bro vana att f i o m i de engelska nngdomshiickerna.
Familjell Ruthven bestAr af fader- och rnodcrlijsa barn, 5 flickor och 3 goasar, hvilka i trakten g&amp; under namnet -.
de vilda Rntliveas-3, l~vilkct
ilanm de oclcsA foi: tjha -- vilclare och ohofligare pojlrar 11ar man viil sillan 1loi: t tnlns om.
DB t. es.
cleras lii1-are ~xppinanm- dein ' utt arbetn svarar Fed, ' ntt det tanker h m inte att besvarn pig ined.
- " Jag ' t8nker intc ofversiittn den smorjan)).
- Deras faster, soin fo~-estBr hushkllet, iilslca de sb varmt, att de lsu~lde fig&amp; i. doden)) f8r henae, inen de lyda henne nldrig.
Den ende, som gosawraa.
ha respelrt for, Br deras inorbror och f8rinyndare.
soln iblancl lrom- mer pA besiik till den1 (familjen bor pB landet), inen han GI: sK olgclrligt svag for den, sltt sedan han gifvit dem en allvarlia for-.
maning ocll upptulctelse, sl26tcw han ofver det nied en pei~ninggafva.
E n vacker dag Iiomrner mnderrattelse om, att desau sj alse, ofiirdige knsin Dick, en nng man, skall li01111l1a och bo hos dein.
Det 31: denne Dick, som t8injer cle varmhjartade vildarna.
Detta Icnn ocksH behofvas.
Vi vilja anfora hvad de pA ett blsd i bolcen lyclras utfora; Med siua hufvudlruddar slB de sondes en gaskupa, en spe- gel och ett fonster.
Joe vrider upp tkkoket, sB att vattilet flodar ofver dnhen och for,stor Agathes lrliidning.
Den lilla Ida bindes vid en st61 och stoppas ned i en injoltnnna.
Vidare begrafves hou med sin kattunge up11 till haisen i en sandhog.
Gossarna, reta sin larare, sB att denne far nt i svordomar, hvillzet har till foljcl att de under.
tre veclcor begagna ett mindre fint sgrUc.
PA aftonen gomiiia gossczrna sig ~ulder bordet och draga n.ed hela teservjsen ined sylt och smor.
Broderna beskglla Nannie att ha stallt till spelctalrlet; dk hon forsvarar sig -- slB de nt injolktillbringaren bfver hennes hnfvnd.
Det var i sanning ' bra dyrbara nojen, son1 clessa httiga gossar Rnthven bestodo sig.
-- Lyckligtvis har, man en Icaasla af, att forf.
ofverdrifver, att hnn gor sina hjiiltar viirre 511 do Bro.
PA ett inyclzet yackert och for ixngdom tilltalnnde satt utan tlllt kanslopjunk har forf.
skildrat, huru den sjulce knsinen genom sin npphojda och Bdla lzeraktiir, och genom det hjdtemod, 11var- iued han bar sina pl&amp;gor viiluer ett vai: aktigt inflytande ofver sina lcnsiner.
Han 1ar dein l~vad verldigt mod och verklig iuanli,qhet rill saga.
Siirslcildt tar han sig oclcsb af den stackars lilla hat- lcyclrlingen Nannie.
Efter nBgra Br blir Dick Bter hislz: och fiirdig, och efter ytterligare nBgra Br blir Nannie hans lyckliga britd och l~iirrsknrinna p5i hans gods.
Kan I&amp;as af ungdoin f r b 14 Br.
Sommctrsjii och ViatersnG, sagor och bergttelser af iroini Topelius.
Pris 2: 50..
Denna sagosarnling slrall helt visst inottagas och 13isas ined gladje af den pnblik, for hvilken den Br slcrifven, 8-12-&amp;rjngarii.n.
Siirslrildt Bro vi forf.
tnclcsamma diirfor, att Lon bjudei: pi % sB mfinga i de slnA barnens tyclrc roliga saber.
SB IBter lion t. ex. Fm Sola hvillcet~~bsl.lcviinda,, ntsgga s&amp; konstiga ord som t. ex.)) Einmokebl %v)), lgsesiitt de slnA nog snart skola fundera ut.
En annan fijrtjiinst iir, att n3igrn beriittelser Bro frainstGllda i dra,matislr form, och liirnps sig siirskildt viil ffPs I-logliisuing ined f ordelade roller.
Flere ' af sagornn '
Bro sgrdeles fint och 1181 slaifnn slisolil t. ex.: ~Fars driing.
ocll ~ U t a n kgr1ek.B - Mot sidena I) eri.ittelser son1 t. es.
)) En &amp; juts- gosses forsta gliidje~ ekulle r i lilrriil vilja gijra eu litcn inriindning.
Soin belcant Iro barn rbrcalister:,., viljn gerna ha klart l~csked och fimnfiir allt reta, hnru ullting slutar.
De skolu nog gliirtjus imed den stnclrars lille Kalle, dii han skjutsai.
fiir c h i ungn friiken, soin iii.
vhligare mot houo~n iin nilgo11 niiinnislra filrnt \ - wit, s i att &gt;) solen hade kominits och lyst i lians inrc.
D e m a sol iir yd teck- ningen, soln Iitfoljer berat telsen, ritad l~i * tdvicl den miirkc, ol~ckligc!
Knlle och infattad i en liten rain.
Dett: t fijrefaller bra nnderligt Den nsga fliclcan lofrnr, att niir hon l) li~.
&gt;) rilrtig liirarinua&gt;~ skull Kalle f % komma och gil i heniies skolu.
Men nu fb de szllii l&amp;min aldrig reta, on1 Kalle kornmer i hennes slci.11a ocli om ban fhr varma snygga liliider.
0111 allt dettn vilju de sB g e r m v; lr; t T ~ S S U.
HO- Iren passar for barn oinkring 10 i r.
Ti nndrit lnycket oin ~iirlr- ligen calla taflornu iiim i. barns sniak: J - - ncli teckniiig, sow fii1nt.s p5 piirinen, iir i rdrt tyckc minst s: ~gdt bra nnderlig och allt utoin ~ a c k e r.
GuIdgrii€vrtro och i~adi: rmr.
Eli l~oriittclsc friin iiorra Ncsiko nf J l m p e Reicl.
Ned 23 teckningni-.
Yris 1: GO.
Det iir ju ett ~bestridligt faktnni, ntt vanligu 1) ojk: tr ~ i t 2 ~ 1 1 riss Alder frarnfiir ulla andra 11iicl; er n1q) skatt.u siidana, so111 f ~ l l a cierss torstw~de funtasi inecl djiirfva l~rugcler, hotit~ide fnror ocli rilda iifventy.
r1.f zalln iuiijlign slag.
Oc11 (let torde vara nallt, hvad l) el~iifver deiliia fiiriildrar - sH oftn plistfi, att ilea gryentlth ~l~anligheten starlru niiriug, 0111 gossarnn skolu l) lif \.
: ~ 1) thraracle f r h tlcn i n 111~1.
fiiidiirfliga sruaken fiir yassionei.atlc~ I&lt;iii.lc~ksroinaner.
Af stor vikt iir det cnlcllcrticl.
itti ' (10 ej allt fiir m~cliet f i njotn; if dcnnn S. k.: &gt;nAring:: s: l.ilit aft: cl~iiua e j iii ': if si (' i: lii art, att den fiii~illar riitts1) cgrelqmi 110s (It.
nIlgn, sd atk de 1iii.u sig Iw- nndrit i stiillet fiir att itfsliy (let vtilt ' i oeh den r i a grpniiet, so111 clth miirldiga hjiiltarna i de flesta inilianlKdrer s t ofta gBra sig skgl- diga till.
Ned gliidje f i vi erkiinna, att den indianbok vi hiir hafra att snmiila, iir p&amp; det heln ganslra oskyltlig.
De har omtnlnde guld- g r i i h a n ~ a hillla visserligen p&amp; I d a Loken igenom at.t fiirsvara sig mot indianer, men de iiro icke hlott tiq~pra utan ocksi niycket iidln miin alla dessa guldgriifrare, s i att ingen rli grymhet kan komina ifriiga, f r h deras sidn utan endast iiypen strid till eget fiimvar.
Boken torde Iromma att mest; auslii 1-4-15 Qriga gossar.
KnlIo St; lrlc, en bok fijr den iifieutyrsiilskande nngdomen af Kcwl Petel-sh.
Pris 3 kr.
Denna berattelses innehall iir i korthet f iiljimde.
Tvi n nga svenskar, Karl von S., eller soin lians kamrater p4 grnnii af lians ovanliga kroppstyrlca kalla honom, Kulle St ark och Petter Nodig hefinna sig i tjiinstgoring p: °L svcnskn fnrtyget Ariaclne, soln itelm-
vBader frB11 eu viirlclso~nseglii~g.
Pi grimcl; LF clBlig b e h a ~: ~ d h frBn g en hfverorcluads sida, besluta de att r y ~ ~.
m dd a, feutyget kornmer till Oporto, och bli d8r nntagrie i tjgust pB ett nmerilcanslct fartyg, Philadelphia, destineradt till Batavia.
Philadelphias Irnpten, Tom i bokens senare half$ Wilson och hails son Harry, son1 i.~pptr %der iiro ett par slrnrkar af iikta slag. '
I: incliska oceaaen pBtr5iffas ett vralr med en halfdod bes&amp;ttn.ing.
BAra, nnga hjiiltar, Karl och Petter, tilltvinga sig af haptenen en liten Bit, i l~villren de riidda den rike hol- 1.8udslce koplvaunen van Haarwijlr, som ~ n e d sin brorsdotter, den unga och slroua Anna, iir pB v8g till Anne~s far i Batavia, dar denne har stora tobalrsplantage~~, Af tacksainhet ofver riiddningen erbjudas de b&amp;dn ynglingwrna formAaliga anstallningar pB plantagen, bvilket allbud Petter antar, nuder clet att Karl,.
soln fattat Iriirlel~ till Anna och af heme Br Silslrad tillbrdca, af sin Bdelhet drifves cltt fly fr8n heme och t a p viirfning i den holl&amp;udska l~oloni~darm6n.
Ut-i bokens senare halft Bterfinna vi hononl stisom Irorpora.1 i arinBn, dar han gor under af tapperhet, ty han Br lilra utmarkt till lands som till sjos.
Han har gjort belr.antslrag med en malaj, Sari- man, en vddig ~igerdoclaro, och hvillren iil.
till stor nytta for honom pB haus tLg mot atchiuesen~a.
Efter miu.ga faror lyckas de fram- hoinma ' till den fiistning, dit de gmna sig.
Ka1.4 och Petter Bter- finna hvnrandra och ined van Haarwi.
jks saintycl~e blif va Karl och Anna trolofvade.
Petter gifter sig med Sarimans syster Fn ' ida.
Bofven Harry, soin 1111 u-j ?ptr~cler sisom l ~ j t ~ ~ och.
i k ~ Karls t rival om Annas hand, f&amp;t~8der fiistningen, inell .. lyclras u~ldlroinrna och hima ombord pB faclerns slrepp Phi.laclelphii~, son1 kort cliiret ' ter f0rg&amp;s.
Som man sei:, iir.
ingen lxist PA spg.nn.
; .~nde hiiildelser.
B0lie1.1.
$1: gansks u~~clerbBllnnde, i synnei-het cless senare lliilft, stilea liitt och jii~nn och ten.del~een god, och clen torcle mecl noje liisus af den) ~8f1.~ent~lrsiilskt1nde uugdom~, for h \ d.lren bolre~l Br slr1: ifven.
S %r- skilclt %r Sai.imaas perso.t~lighet jntressent.
Val ~nycket utiymme %I: anslaget.
At beslcrifn ingen 13 % Karls och Aimas 1~51-leg; flera nf detaljerna gassa nog biittre i en rolnan Bn i en Bfrentyrsbolr.
LBmpar sig for imgdom ijfver 14 Br.
Qosscn iris I ' m; ~-ghrtloe.
Ueriittelse d, Joha~tan &amp; yri.
Of- versiihtniug f i.
h tyalrnn.
Pris:): %.
- Den lidndelse, som lliir skildras.
iir l~varken sp %nnnnde eller pB ntigot satt m5irkviirclig, men man f6ljer SindB dess stillrt gBng ~ n e d ganska stort iotresse och gar jnom sig alltsolnoftast den reflelr- tionen, att Johanna Spyri har en siillsynt fo1-iniga att berBtta lngnt och behagljgt samt att undvika ofverd.rifter bLde hvad sprBket och handelsema betriifiar.
&amp; !an finner diirfor allt, hvad hon skilclrar, slii of antligt naturligt.
D L man t. es.
i deuna berattelse hor, att den hederlige bon- den Vincenz fr8n LesngBrden inte ha]: nhgon iner son iin siu.
Vinci, tyclrer man clet 81. sA nstiuligt a t t ban vjll form&amp; cleune att hBlln
fast vid bo11ilest8udet och blifva I: uidtbrnka~~o, d i liuu ~ I I vftw fa- derns dod i alla fall s k d l a r f n gfirden.
Och lika natarligt finnrr mall det, ntt sonen, som ar ett mnsikaliskt geui, rill s i j h iifvertula fadern att IAta honom f A ntbilda sina anlag.
IConfIikten mellan far och son loses emellertid p B clef siitf, att.
fadern gifver med sig sedan han en siindag ulecl stor fib-tjmi~i~~g hort Eonen spela orgel i Freiburgs domkyrka.
Och inau liiiuner sig riktigt nojd, nar biida part-erna blifrit tillfrec-lsstiillda, ty nlan hula lart sig kiinna och htilla nf b5de far och sou ocli iifveu clcn fron~ntn, foratBridige mor sjalf, soiu PH ofta sokt att ruedla incllnn sin Vin- cenz ' och sin Vinci.
Roken Br en mycket god nojesliisiiing fiir 12-13 ilrigii lww.
Erika.
Berattelse Xordewndler.
Pris 2 kr.
Cltarlotte Xiiese.
FrBn tysk: ln cf ELlm Inb.
3: 7 5.
Erika ar iclre n&amp;gon BhrerlQset slrrifven lmk, iuen vi tso, utt ungdoin slrall finnn den rolig ocli under1i;: lllailde.
I,il&lt;som niistall alln v %r tids ungdomsbiiclicr iir den ing,rolniida fri frdn fifverclrifter.
inen de iiro ej af ntigoii sb farlig beskuiTeiihet.
Yid l~eriittclsel!
: ~ bol jan ar Erika en 13 firs flicka; hon lir ciiiln dottern till en rik kopman i Ban Fransisco och Br utom sig af fiirtviflun, cliirfiir atf hennes far skall gifta om sig.
Hon iir van att styru och regcrn i hnset soln en liten tyrann, och nu slrnll.
lion liinllin muktcn iit cu aunan.
Hon utbrister bland a m a t:: ~Jlin far ka11 flytta 11v; wt h: ~n vill, jag stannar kvar i villan:).
I sin fiirtvifla: ~ f l y lroil f r h sitt hem, riilrar in i kiueslrvarteret ocli blir bcst~~len p i allt hrad h i Bger i penuingar.
Tack yare en kines, wm tjiii1u.t 110s lluuiies fitr, lroiliiner hon likviil titer hem.
Fijr att Ingnu sig f h lion d a n resa ofver till Europa med sin goda och iilaic~iiriln tyskn liir~rilma, f m Breitling.
S a r farbyget nalkas Europa, n p i ~ s t h elilsv~cla, anstiftad af n8gra liineser.
Erika och ndgra passag,rerare ntstG n5grn f i k - skr8cldiga djrgn p i hafvet i oppn; ~ 11Zt: ir.
Andtligcn komma dc i land pH Spmiens knst, inen utnn pengar, hvitrfiire de fa ntsti ludngn redervardigheter.
Under resan pH Atlanteii har Xrikas goch viin och reskamrat, Annie, dott.
A£ alla clessa sorger ocli inotgiingar har Eiika blifvit forandrad, sB att hon frQu ntt vnra en hjartlos och egoistisk flicka blifrit en god och ul~poffimde flicku.
Demu foriin- clring iir naturligt och vackert tecbmd.
Erikas far och ~t~yfrnnr., som hon snart liir sig att alska, resit eftcr till Europrr och i i i l ~ l i t slutligeu reda pH sin stackars flicka, sh atb d l t slutas liil.
1G11cscn Sam Hi, en af hufrudpersonerna i bo !icm, iii.
tecknitd ineil 111ychn humor och bidrager i hiig grad att giira t~okcn tilltttlaude.
I) en stora docknn Andromeda, som iir en slrg ..; dens ex machina, Irunclt * vi diiremot saklost vmit a£ med.
Boken torde passa for 11, 15 Bra flickor.
rtf
.
.
, D c l ~ l ~ n silgos; bdillg i~111el.1cPllle1: b&amp;d.lr: ~lijjs; ~,ll~llls OCL ~lyttiga historier och d8rtill inhg; l roliga och vackra visor.
Vi lrnnna eildast u l ~ ~ r e p hvad a som sades om den samling, son1 ulolzom i. fjol: att nu behbfver Jngen manma vnra i forliigenhet om hvacl hon slrall BerBtta fiir sins smb, ty hon har nu ~ii-h~lrligen fBtt ett stort folm %I af vers och prosn ntt tagn nf.
SBrskildt 81.0 vi ofvertygade om, stt hvad Stoclrholmsbarnei~ (hllj.
och Einar slzrjfva om ~1tst5ilaiagen till sina v8nner i lanclsor- ten, hvilka ej varit sB lyckliga att vara i Stoclrholm sommeren 1897, slcnll nled stor gladje, l8sns bBde af de barn, soln sett ntstii.llniagen och af den, soln iclre sett den.
Vi ha dock forvBnat oss ofver, att Einsr och Gnlli, som voro sB vakna barn, pB norslcw utstitllningen endast tilltalades af n6gra slnS ~ 8 s k o r med knepiga lock)) och ej npptiickte Nansens hundsr och sofp8se och Trondhjeins domlryr1i.a - desea forenS1, som ut- gjorcle SS rn9uga barns fortjusning.
E j heller tro vi, att det iir fnllt natwligt, ntt en sB pass utveclrlad gosse son1 Einar - hall skrifver jn ntll-~iirlrtn bref -- p i allvar onslrar, att n8r pix Ironul~g besokte utst8llningen, hail skulle vers l i l ~ d d i pnrpurmantel och guldkrona.
Bolrea passar for barn till ornkring 12 Ar.
Oyl1~11c trhlrw.
Berattelse af AT, .Fries.
afvers.
f l 4 n tyslian af A. Hoffman.
Pris hiiftad 60 ore; kart.
75.
En litcn froin berattelse i god kristlig mdn.
Hufvmdpersone~1 i bolren iir en yngling, sin moders ends sou.
Deane has en oemot- stducllig Legii.relse att blifvm sjonznn.
Vid 15 81: s Alder lPi,~unsr llan clBrfor sin ensaminn gamla moclcr och gHr till sj6s.
De &gt;) gyllene tr&amp;dar&gt;), soin hfilln llonom uppe, FA att han ej helt dukar under for all&amp; faror och frestelser sj~li ' fvet hsr med sig, ii~: o haus gads inoders bCinor samt 116gra bibelsprBk, hvilka., trots hnas lili- giltighot for Gacl, ' stundom Ijuda for ham inro arc?, och gifva honom mod att lriimgn ocll lcraft att segra.
Efter nfigra dr kallas hall eu dng till en doende sjijman, Ilvilken; .tnfbrtror sin son, en femtonirig goese, i hans vBrd.
Och kkleken ' till denne yngling, son1 itr myc- liet from och alslrv3ird, blir dB det medel!
soin for honom till tro p8, Qud.
Hau Atewander nu till den gzllnla mode~: n, soln strsx efter haus hemkomst dor, lngn och nojd, sedan llon fitt Bterse sin son som en gudfrubtig man.
Allt clettlt Zir s&amp; enlrelt beriittadt,.
att det viil bor kunnn sen- toras af 12-14-Brjga barn.
Hamelis bi1dei: bok.
Jfed beriittelser for de smB, sitmlncle sf L.
S. Sjette hiiftet.
Pris 76 ore.
Vi slcmlle nBstan vilja siiga, ntt denna)) Barnens bilderbolw pB gruud af dess omvaslwnde innehBl1 och dess fina bilder ej elrdast passer far.
)) de siuii)) utwn iifven for dessas nBgot Bldre syskon.
.
Visserligeu %ro fiera at ' berltteliserua t. c s.
dc11 sistn lilh 1.0- l i p: ~Hvillreu stor man jag Br !o) &gt; P A viig till b e t a.
; in.
fl., afse (lt1i1 for de slud T - S-8.1-ingnrnu, me11 andra h a f w diiremot ett t35 pass allvarligt innehlll, att ile ej iiro fijr barnslign fiir vanliga 11 - - 12- &amp; riagar.
Allzl berattelsernm I1.o goda och iilsklign och blifvn siiliert en m y cket k5ir banlkammrw.lasniug: under jnlferierna.
Kora kt slnc " c f&amp;ylirr 8889.
Kristlig barnkaleilder, tillegn; ~d Sveriges barn.
SBljes till fijrlnAn for Stadsmissioneus barnhem.
Pris kart.
1: 50.
Hvad cle utsetta sadeslriirfr-arna iiro fiir de s ~ n d figlarni~ pb jnlnftonen, iinslit.1 vi, att denim Barnens egeu lilla kalencler 111btt.e ft varrt for mdnga svenska barnahjiil-tan.
Vi hoppas, att redan Aspen af cie~lsem~na n15tt.e vitra barneu en glad gBminnelse om jnlen, eftersom 2.e nn i 32 br ulltid mottagit.
dt: n just rid denna tid, samt att de sedan inlritte finna dcss i~ii~elidll lika godt och uiirande, som det iir Hmnadt att n r a, och som (let i all- giinhet verldigeu ocksb Br for barn, hvilkas smalc ej iir I) oitslciimcl af, f ' i m .wyckeil roliglletslasning.
Afren for (let bnrnhems skull, till h \.
: irs formfin den lillu ka- lendern iir utgifven, iinska r i den hjgrtligt lika stor spriclnirlg soul den brukar hafva.
Den torde passa bast fijr 10-12-Arign h n ~, hvilka a h e n kunna, s2tt.a viilde p B cie sex fina origina1teckniug: lr af, Jenny Nystrorn Stoopcadaal, s o u den innelGller.
$,ilairg naed a~ss ~raarnln~tr l IS smi visor af A,. '
l ' h i s 1: 7 5.
DB vi nu hafvn gliidjen amuiilu ett 4: tle hafte tlf dessi~vat: kra och niipna sm8 visor, mR det kanske ti1lrit.a~ oss att A dc n~nsik- glskaude mammornas och clerus siuRttil~g; trs viignar ffi bri~rga A.
T. ett hjiirtligt tack for d l den friijd hon I~eredcr c1t.m.
Hakert blif va mycket ft jdglf \ * or ~iiottagiln rued lliigrc julwl I n dessa sm ?~ sgnger, hvjllru ju ocksd Ilafva det goda nictf sig, ntt utgiirn nluailr till Btskilliga roliga lekar.
8 " 3ng; ln1 om d~pl BiEIIa, Bi leu gaaananaam, ritad: if Elm - 1Cnn1.twrrr~.
Pris 1: 3 5.
Till den, so111 vilja skiinka c11 hok som julklalq) Bt den iclrc Iiislinuniga allmiinheton, d. I-.
s. Bt 3-; i-driuganla, till d e n siiga vi: Elsa Xaartmans saga om den lilla, liila gumman passw fiirtriiffligt.
Barnsligare och roligare taflor iued en inern pitssande test Inulna cle smL ej fa.
Och till dcm, som skola fiirevisn hoke11 - .- miidrarnit eller nndra barnens viinner -- siga ~i: tuflorua 1~1111nit verlrlige~l ocksA roa stort folk.
Se blott pA de smg enkla hloulsterrillil; ~nlu, soni o~nslnta bilderns!
H ~ a d ~ k o l a vi hkal Lekar ute och inne fijr gossar och ' O I 0: I L 50. flickor af J. Bemh.
L U I ~ ~ S ~ I Pris
Att bedoma det verkliga viirilet af dema bok slculle vara cletsamma som att vim mod 0111 ellor dtlninstonc betrnlrta 1elc: ~ndet af 2 ' 76 oliles lelrar?
viclare utfiirnndet af diverse lronststycl~en, losandet af gfitor, charader m. m. ocli cletta lrm~na vi begrip1igtv: is icke Btage oxs.
JTi.
51 ' 0 CIOCI~ ofvertygacle om, att boken] can vam till I I I Y C ~ B L I gliidje for barn och nngdom, och.
till dessn siiga 14: profvu hvnd bolren har att b j d a pi.
.
Till dew, soln for det billiga pi: iset af .25 ore viljn skSinlra bo1: t en liten god bolr, vilja vi oinnai~ma, att af den viilkiindn for- fnttni: innan JblLawza Spyri ha ~ltltommit fijljeilde sm5 boclrcr: Den nmntre vnllgosse~~.
Hvad lnorinors fiirnzimiizgar ntriittade.
HIIJ~U Tom blef lycklig.
I snrnmu serie lla~: ntkommit en liten ~: obin.sonnd: Henrilts iide ii.
Pris 36 ore.
.
.
I lilrhet ~ n e d foregbende Br inslisiinlra v: i oss till ntt endast npp~-iilrna de ' 8 olilea jlllticlningar for bal: n, soin i Hr ntkomnlit.
Jzdto~lzte~j.
Pris 60 ijre.
Prdrtnpphga.
TTi lrunaa ej rn~der- lifts ntt nttala 141: gliidje ofve]:.
nAgot sc ' l)) p; i-llttf~~llt~~ fit, v ~ ~.
I bm-11.
- u Sepai~ntnftrjlclc af denna ticlniag 8ro Jultomtev~ 26 ijre, och Tummelite~t, ' 15 ijre.
S~lofli ?ynn.
Pris C O i ore.
Hiir fianes 11Bgot so111 hetei:)) Den nya lrlassen) ~, en liten.
ny&amp;rspjes, soin slrall roa barnen.
Bnmetrs j~droso~, mestadels ofverscztt fr8n clnnsksn.
.Jzcllilcrppen, follrslrolans Bai: uticlning.
Pri s 25 ore.
Bled vaclwa tecla.~ingar tJzdlcii @ en eir Barnens tidnings julnmmin6~:.
Pris 1.5 ore.
I m e - ht~ller dels smA enltla ~.eligiosa uppsntse].
och clels smd Beriittelser och verses.
OM Sveriges soiidagsslrolfijrb~i1ids Juhtzrazmer., pris 25 ore, sBga vi cietsnmnla och gliidja oss siii~slrilcl t .. ofver cle fosterliiudska bitarm om Utstiillningen, Sknnsen och turisth y cldan p&amp;, Gellivara-Dmdret.
.
Lille I h r l.
En gosses roman, af K a d A. Tavnsfstjerno.
Ill~~strerad af Albert Ellgstro~n.
Pris 3 Irr.
Tyvlirr ha vi ej ~ a r i t i tillfalle xtt taga n.8goa grul~dliglzrc clel nf den lrara.ktersstndie, som ofvanuiimada arbete innehbllei .. &amp; fen iclec behofver man.
liisa m8nga blad for att, miirka, att den iir s1u: if ven l-ned mycken talang och uppfattning.
af de c; trider inellan ~norlrer och ljus, sken och vei.ldighet, hvilka redan i barnets 11jii1-ta tnga sin borjlzn.
.Lilla K d s I: O~IIRII kan sgledes At de)) storcia liimna stoff for gmska film gsykologislm ialcttagelser.
Men At de)) smb~ aase vi oss ej Ieunna relromn-~endem den, pR gruncl af det egendomliga for- '
lidllandet att forfabtnreu llelt.
och Ililllct t ~ c l t s ignorcra deb oncla i lilla Karls brist p9 iirligliet och liimiia tlcnna l~rist ftil1lronilili; i. obestraffad.
U o t en sfidan frnlustiillning miste vi idiigga \ - fir I) estiimd: t protest, sAsolu varandc iignad att f i i w ~ a g i t deli ~ ' i ' ittsl~ii~isl~, so111 of6rdiirf~ade barn af natwen iiga ocli livilkcu fiii * iilcI~m- och q) p - fostrare mistc akta soin eu cl \ .rl) ar ska~t.
Af 11alfBrstidskrift.en JJZgi~rwn 11 tgifvm af H. Str mzdirrs, hnr det rackert utstyrda jubileumsliiiftet blif vit insiinrlt, till l~olclromit611, men for sent fijr ntt Inmna npptagns bl: ud grannkade biiclrer.
INNERALL.
Lydia V \ ~c~kl.strorl~, Fredrika Brerner.
NQgra stndier med anledn.
af.
Sid S.
Adlersparres och S.
Leijonhufvnds biogrci ofver Fredrika Bremer.
Ii ' lin Ameetz.
Hjiilphustrnn.
Skiss ...................................................... Litteratw: A.
li -- [it.
Helgsm %lskloclian.
.
Skildring frSn Rorrland af Math.
Roos.
- L.
D., Fantasier.
Fyra berattelser af Helena N y - blonz.
- s % z, Anteclmingar f r h Italien nf en svensk diplomat - sw?
Ett Qr i Italien a£ Gustuf Linclgren ..............................; " En kvinna 1 fattigvkclsstyrelse ......................................................... E n dr8ktreform ......................................................
., ...................... Meddelandea fr&amp;n Freclrika-Bremer-Nrbundet .................................... Fr&amp;n sliilda h&amp;ll ...............................................................................
.
.
L.
D-n.
Fosterbarnsvasendet och barnavhden i iildre och nyare tid A I ~ I Z JCnt~tsor~.
CG O r ~ a r Odd.
Romantiskt sagospel i 5 akter ................ C; ercZcb Meyersson.
NBgra ogoi~b1icksfotografit: r f r h arbeterskornas vhrld Litteratur: A-11-e.
Lejonets unge.
Nntidsskildring i fyra akter af fIcwold Gote.
- S-cZ.
Briljantsmycliet och andra berettelser af Per FIu7i.~t1-ii1n.
- G.
H.
En lyckoriddare.
Bersittelse f r h 1600: talet nf Harakl Molcmcler ......................................................... A.
S.
Fs&amp;n 1897 Ass riksdag ............................................................ Meddelauden fr&amp;n Fredsilra.Bremer.Forbt~ndet .................................... Frkn skilda hlll ................................................................. '; ............ 3 16 21 28 29 32 32 37 44 3 3 64 73 76 77 Telefonisterllas lone- och arbetsfbrh&amp;llanden .................................... 83 Apzes kIencl~el.
Letizia Bonnparte.
Napoleon 1: s moder.
I ................ 98 Art, nu lfizrctson.
VBrvisa .................................................................. 105 A.
S ..
Kvinnans rostriiitt infor engelska underhnset ........................... 107 (;.
L .. Sommarhviln och vinterio ...................................................... 111 Litteratur: Bgl.1, Hmdboli fvr sjuksliotsel i hemmet af B.
TV.
Wretlind 115 Meddelanden fr %n Fredrika-Bremer-Forbundet ................................... 116 Frdn skilda h&amp;ll .............................................................................. 119 ....
9.
G-cZ.
Ptterligare om kvinnors arbetsloner.
Den kvinliga jiirnvhgs- personalen ................................................................................. 123 A !lnes Ilencl~el.
Letizia Bonaparte, Napoleon 1: s moder.
11 ................ 127 111.
L-cl.
Nkgot o m Frmkrikes och Tyslilands sjukskoterskor ............ 134 M .. Bara en fiolgubbe ................................................................... 141 AVIbdd - 4ricid .. ssorz.
E t t kvinligt 18ros5ite ............................................. 146 Konferens?
anordnad af Svenska kvinnoimas nationalf orbund ............ 153 Mecldelandea frAn Fredrika-Bremer-Bosbundet .................................... 164 F r l n skilda hhll .............................................................................. 154: \ IL.
....
.
1.57 Allc~rz I3er.g.
JIinna Canth f- .......................................................... Ellen Jolin.
Anteckningw frAn en studieresa i Spanien ..................... 161 L.
D-n.
3linnen frhn Sonja Korale~skys ungdom ........................... 171 L.
\ V .. En akademisk hogtidsdag ...................................................... 189 Litteratnr: S +. *.
.
YB klassisk mark af Joh (or 13wgn1~11.
- i..
H., Ram- ~ pen for och emot negerslafveriet af C ' editc IA %h-Flolnr B e ~ y -.
Jliir - ti er .............. 1 .................. 1s:) L.
AT .. Dess hoga ylaisir af 13i1~; p A.
S .. EfterskGrd frhn 1897 Ars riksdag ............................................. 194 Svenska sjukskoterskornas allm &amp; nna pensionsf iirening ........................ 197 2 De svenska kvinnornas hyllning t.ill drottning Sofin ........................... 19 !1 1IenrrX-n \ WnmrIi.
Kantat.
Svenska kvinnornas nationalforbund till- ' egnad ....................................................................................... 203 L.
D-n.
Svenska kvinnornas nationalforbunds konferens i Stockholm.
189; ...................................................................................... 2Ofi: Idolf Hillr,~un.
.
Concepcihn Arena1.
En spansk banbryter~ka ............ 216 Anna I&lt;nzrfsor~.
E n jnvel.
En liten strandhild f r l n Visby ............... 221 A.
S .. Kvinnornas rostratt infor engelska underhnset ........................ 2.37 Den internationella kvinnokongressen i Bryssel ................................. 230 &amp; An skilda h a 1 .............................................................................. 231 Program vid Svenska kvinnomas nationalforbunils konferens i Stock- holm 21-23 september IS97 ...................................................... 235 = Charlotte Xorrie.
Sygepleje som arbejdsfelt for Kvinden ..................... 235 Carin TVustberp.
nSka for renhssansen !~ eller H ~ a d utstilllningr: n.for- tiiljer ....................................................................................... 24 % L.
D-n.
En OLterblick pL kvinnokonferensen i Stockholm .................. 251 Henrilm TWnzark.
Till kvinnokonfereusens medlemmar.
Poem ......... 26ti Litteratur: L.
D., Arbetsstugor for barn af Anna Hier.tn.l ?et.irrs.
- L.
D., ' Lyckans hsgringax af S~rrnng I.i.yXl; olnz.
- L.
D., Ur.kvin- nornas lif.
Studier af Anna Tor9nstrdnz .................................... 267 Esa Iiryceell.
Kvindelig Laeseforening ................................................ 278 + .................................................................. 275 Hanna Andersson.
Kvinnoklubbens id6 ............................................. 279 Lgdia U~ahl.strdnz.
Ett studentmote med kristligt program .................. 283 A1 Anholnz.
Ett historiskt minne ...................................................... 29i L.
E .. V t a barn och lotterivasendet ................................................ 299 Meddelanden f rBn Fredrika-Bremer-Forhunde t .................................... 300 Bocker for barn och ungdom julen 1897.
F r h Fredrika-Bremer-For- bundets bokkomitk ..................................................................... 302 Bihge: Fredrika-Bremer-Forbnndets berattelse for Br 1896. det elfte af dess verksamhet.
L.
D-n.
Lea Ahlborn.
August Bergin &amp; Clo dfcc.gaaim fir S p e g l a ~ &amp; Tafvelramar STOCKHOLM 22 Lilla Vattugatan 22 Allm.
Telefon 61 79.
I Spis- och Knackebriid I I i nzdnga oZi7ca sov3ter, 06fuertrMffiiga i vaZsnza7c.
. '
.
WEDERSPRlS och GULDRIIEDALP Dresdoo LS94.
- U r a ~ ~ ~ ~ s e l l w 1896. eig Bisoults o c h C a k e s de nyffigasfe och prydligasfe saker man &amp; an hafva I ' eft hem, saljas a " IngeniC Eo Ao WIMANS Kontor och Specialverkstad Rikstel.
11 12. '
Lastnza7cc.v * e~ / cctan 9, Sloclclr olm.
Allm.
tel. 73 56.
Sjukskoterskor ined goda betyg ofver genomghngna larokurser och u t ~ f v a d praktisk verksamhet finnas wmalda &amp; Fredrika-Bremer-For- bundets ByrB, 54 Drottninggatan, 1 tr. -- Allm.
Tel. 48 16.: Riles Tel. 2 ' 7 62.
.i - Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Darner och Barn.
OBS.!
~ r i ~ b ~ l o nf n t Driikt-Refolmfiireningen.
a Skodon tillverkas afven efter modern fason.
A l l t ~ r b o t o utPirros noggmrmt ouh nf Msta mnterial.
-!
I 0: s 3 a3 .- -; S - Reparationer verkstallas val och p t bestamd utlofvad tid.
- =2 .- - P. GUST.
P E T T E R S S O N, 62 Drottninggatan 5 %.
- = ' - ' * I - n -- a &gt;.
w - 3 @ =: - - 2 ' $ cr) - af ylle och bornull: Linnegarm a£ Almednllls till fabrikspsis, K o s t y m g m, Yattvarp, ~riimefiit-iadt Piskegaim till Gardiner; Fiakrebknpsgaro, Tiifiilir- dar m. m., allt till lagsta priser d $ k = AXEL HINDERSONS G a m b o d, .- k m a m -, B I H ~ e ~ r g c 28. d: Ei ' / ict!
: QciP ' L! / c&amp;iem f 8.: s fiir Irermr acll dames.
%E * Q e r k h d t gad^.
Alla slags velocipeder repareras hos 1W.E FBdbdd.
Katalog gratis.
; Bdiister 8ee.m ~ ~ d ~ f ~ ~. %is t b a l O k C Q) Il %d9.
Saxfir.
och LniCvnr samt m d r a ~ g g j e r n slipas.
a -.
~ ' ~ O ~ dh F~ed~BPrr-Bremea-F6~bunadet~ by * &amp; B&amp;o~kBno&amp;m, 64 D a a f i % m t m g g a t a m 9 filmas anmiildn, kvinliga arhetssokande siisol~l: lektionsgif \ - are i olikn iimnen: srenskn och nt1iiadsk.z 15rnriimor fiir heill och skolor, Irontors- och skrif- bitxiiden, honuer, lmsfiirestiindarinnor, siil lskap 0 t h hitriideu i- hcni, fbre- liiserskor, gymnaster, sjnkskiiterskor nl.
A. FrsdrIZsa-Brsmer=Farbund P h Leaning for hemstudier inom olika iimnen llmnas nf Fredrikn- Bremer-Forbundet.
Anmalningnr nott tag as A Fijrbmidets byrk 0BiS.I lntyg f d n aedanatiiende me- zia dicinska auktoriteter Atfiilj n llvarj e flaska: teriedijdande oeh ba.ktt ?riehammannR fBm&amp;ga hvarje anilat i handeln fiire- nde oskaciligt mlm- 0. tand- I?
S P ~ ~ P I I innehblier P~CUI~L ika stor bakteriedodande och bakteriehi&amp;mmande f i j r m k a som 30 vanliga ' /, - literflaskor bib&amp; Aseptiu.
Se vidare den Ptf iilj ande beskrifningen.
E ' sh Fosterlands-Stiftelsens boldmdlare:.
Piirlags-Expedition hos d a Nytt till Julen 1897: Frideborg.
Folkkal encler for 1898 af Hemmet dlrofvan eller En lycklig ilder- Pastor B. Wadstram, mecl bidrag af dom.
E n boli for de gamla af A. flere: €ijrfattare.
1Eikt illnstrernd.
Oxenden, f. d.
Biskop i Montreal.
Kart.
1 lrr.
; klotb.
1: 75.
Hiift.
50 ore.
Varde ljus.
Illus trerad misuionskalen- Ditt barn lefver.
En liten trostebok cler fijr lSOS at ' inissionsf ' orest8i7cln- for fijrBldrar, som sorja iifver sina ren,Docent A. Kolmodin, med bidrag af barns dod.
: Hlft.
50 ore, klotb.
1: 25. flere fiirfattsre.
H ~ f t 1.
kr.
: Bart.
I: %.
Barnens bilderbok ined berhttelser af Den heliga histarien af Alfr.
Edersheim, L, S. och ~ztsbkt fine illustrationer Teol .. och Fil.
D: r.
Andra delen.
Haft.
sarnt en vaclier titelplansch i f&amp;rg- 1: 50.
- Hela verket utkornmer under trycli.
l&lt;axt.
75 ijre.
izastkornmande &amp; r i tillsammms 7 Bibliotek f i r de unga, S: ris 8 4 4 3 7, a£ delar, hvsrsf subskribenter erllblle Spyri m. fl.
till priv 25 ijre pr st. den 7: de dele11 gratis.
mutan tvelcan bctcclrn; ~ ui rlctte nrbetc ' Vr 1.ifvet.
Berettelser fijr heinmet och vara en a.f do bli.sta vinstcr r5.r teologisli: ~ siind: xgsskolnn samlade af L.
S. Fjar- l i t t o ~ ~ ~ t mdor n r sennre tiden p.iort * cle serien inneh&amp;llande 8 haften.
I,-d~t J h d.
N: ris 25-38 rned ntsokt fina fgrg- ~ E t t nf de yppcrstn bolialster, soln dc t~yclisornslag.
Hela serien 1 kr.
senare 5rcns litteriira, ~narknacl h: if ' t att bringa.8 H.
\ IT.
Sondagsskolberattelser %f L.
S Femte Valda berattelser a € Emil Frommel.
serien innel~&amp;llande 12 sni % skrifter Haft.
1: 35, lilotb.
2: 25. med illustrationer.
Hela serien 80 Ur minnet 03h dagboken.
A n t e c k n i n g n r ore.
frau h e n 1848-1897 af Pastor B. LiIla Barnbiblioteket, Berat telser sam- Wadstriim.
- Forsta, hsftet rned 45 lade at ' E.
S.
K.
Tredje sarien innc- portratti och iIlustr&amp;ioner.
Haft.
1 llbllmde 6 biiften ined illus trationer l i ~.
Arbetet ntkommer i 4 Ii&amp;Eten.
$ 10 61.e e l k r 60 ijre for hela serien.
Ungdomstiden - Herrens tid.
En bolr Barnens Tidning lned ber&amp;ttelser eto.
for ynglingar, nf 6.
Weitbrecht, Pro- och utsokt fins illustrationer for fessor i Stuttgast.
Haft.
2: 50: kart.
15137, i.nb 2 kr.
3 kr., Idotb.
3: 50. stillhet och hopp s&amp;nt Jesus B.erLttelser ur lifvet, vilcls a £ C.
0.
Genom Kristus vir Konung.
Utrnii-rkt fina Rosenius.
Porsta och andra h %Etens och vackra illnstrerade poemb ' ocker 25 ore.
Hela samlingen utkoin- i fargtryck med text a£ L.
S. Hvar- ~ n i e 5 ~ A.
6 hiiften b 25 ere.
dera Q 1 kr. '
- Hvad jag Mrde och sig bland katoli- kerna.
NBgra reseintryok a € H.
B. Hammar.
I-Iaft.
25 ore.
Till hsgt pris.
Berattelse sf E.
N.
R. El&amp;ft.
30 ore.
Helodier till ord ur bibeln for en eller Aesa rost6r.
at ' Joel Blomquist.
Tv&amp; haften $, 50 ore pr hBfte, Fl$if~.
60 ore, kart.
75 ore.
Om gktenskapet och valet af akta maka Sjung.fbr de smi!
Ord och musik af E. E-t.
Pris 1 kr.
af.Biskop Laache.
Haft.
60 ore, klotli.
1: 50.
Till Herrens Lr ?.
Andeliga s&amp;nger sf L.
S. m. fl.
Satta, i mnsik for en Gifves det en himmel p i jorden?
aE eller flera roster till orgel eller piano G. Weitbrecht.
OPversBttn.
af Kyrkoh.
af Axel Jaoobsson.
2 kr.
K. I-Hedn.
25 ore.
Gyllesle 4ridar.
.
Berattelse sf N.
Fries. '
D a g ~ l y, sour 1898 Zliiljt~r ell.
ny, fo [jr7.
komwer med detta crtt framtrada i en betydlbt utvidgad form.
Tirlskriften ' ska7l SOIIZ til !fZ; I-e~te t~tgif ' rn~ qf O C ~ rc.ra.
organ for Fredrika-Bremer- Br firbundef och siledes hafva f i l l sin hufvuduppgiff off verka f o r en sund och lugn u f v e c k h g a f crbetef for kvinnans hojande i sedligt och intellektuelt, sa " va1 som i socialt och ekonomiskt hanseende.
ll&amp;r; jiioiltc k o m w lkiyt! / .~&amp;or) 1 organ afven for Foreningen for valgorenhetens ordnande och Foreningen handarbetets vanner b7jfz-a i fil !fti7Ie (ltt nrrrl .siiirrc s u k k i i ~ z m r h i ~ i l t tiI !I; '; ~ * c~w, fiJjtr cf, 1l rillin wpw,wt t w m qf ' t i t w c, ti ' i~ * - onr rridc~ c. !f 7; rirl7i.q ~~cr~X .. ~ * cmtlr ~ f r eningcw.
Bl (wt7 (tiir71n ?.ikfi !lct spiir * mlil.
POW hm ' !~hl ~ F ~ I Z ~ Z C skull ~?
?
, tid- skr (fi~11 @ l m q11m-7i !j / / ~ q ~ ~) ~ i i ~ * tit k, ~ dtw: ~ o ~ .wn / l ~ t st (;!
t i sm1t111 (191- 1 1 n q 4 1 m 7 sjukskoterskornas intressen och hojandet af deras makt- pdliggande kall.
Litteraturens forzteelser i hem- och utlandet, i h r / 7 Dnpy i si18 ~?
/ h $ c h / e yt ?s / (dt., ~ r r w iijj.
htwd h~ ' itt ?i.~ /; / I I?
I / (I ~ .&amp;: m ~ t?
t w h ctllt mlr7nm lit teriirrr n 1.c.fr.r .. .c.nw 7,rlt tr irt7tu fi-rirr ?~ blick .fiiljn?
.fi.crn ?fii~ * sttm) m 1rl / ii1yu1 ?t7~ * f h i p i '.
s-iil.el,w orh t7ii~ * i1~!
~ f v e r s i k t e r or71 notiser, kortare berittelser, minnesteckningar, resebre f, biogra fiska och historis ka utkasf, kdserier iw.
w .., rr1 / (7t.r.
.fi; '); filtt (rrr.
: .ri riit rrurdi !ln, wnr krisr- el~rdr~i-k (.trn t !f d m fi.trn~~frir~rrlt.
7ignt sli07~ (rll !pht iikliqf i tirl.4rii ' fw; t !li,t / / rt.
Drrg~ay 4~17iyms (!f j; vXw 1 often Dahlgren, till 71rilkc12, 2112df I ' l ?oi-7~t1zc7cts (1 (71~c.w?
~171tt.
hidr (i !l fill w11 wr7r7dn; 1?
(7mz riirm (7c tic7s7,.rsjftcn b6t.n stiil7m.
Dttg,11 / ~rtko~ulwr fi.c " cn o (- h ~ t t Jk9rl,c 7 med 20 hafien cjrrt ~ ~ r i t z.
~ f 28 tryckark i ~tii7lcf $71.
med 8 haften olr / 16 tryckark.
PI-isct, for lip7 &amp; # y hlir, h t s i7t I / (I W T ~ Z i d ~ d ~ j /!
~ / t ~ i ~ I j p: (! / ' ib [~ (~sI~I ' ~~ O / P) I I I s {~ ~ i I?
w,t / dbet!
/ ~?
i (f \ (l, f \ t ' il (/ 11 i [$f: Fiil.
11tcc7lcnz1rtcrr c !f Ei.ctlr.il,n-Brr 111t.i.- Fi; ' i.7) rr1rr / ~t.
.
.
ix.
,:; ?SO.
F ~ I i~Iie * ~uec77~11ti11tw Frs~ (7teik / / - I~Iww * 1f - % / ~ t t l d s; I? / N).
FCrbtt it (ls11ttd7011t I M i * p i ~ w t I ~wrf ?i * ti (i, I ~; * P ~ ~ I ~ ~ ~ - (Z - B c7ds h y 4, 54 Drottlz i l y p f i i r ~ p1rtac,117i !pt, d1vr jir cv7clIIi ' f po.i: tanrisni~q, Icke fii,.btrr1 (7sn1et7 / ~: 11~11tn1.
7 i ~ i pJ) / 1 ~ rtrwrwci (7~1s 2-it7 tdln postan - stalter i vil; et, c7c.7~ 112 f ' i i i ~ b t r i ~ ~ 1 ~ 7 ~ (1~7s ~ j ~ ~ i (: fie) t A 1 1 ~ 710s 711 ' 1 ' hdi-7tmdIalr.
Losnummer kunna erhillas d Fredrika-Bremer-Forbunde ts byrd t i l l eft pris a f 60 re for enkelhafte.
-.
- - - -.
.
- -.
- -.
.
.
.
-. --.
Storkholm.
Aftonbladcts tryckeri.
1KC.
