# ID: svediakorp-per142
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1897
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,910
# sentences: 762
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1897.
6: te haft.
DAGNY TlDSKRlFT FOR SOCIALA OCH 1ITTERAAA INTRESSEN.
De svenska kvinnornas hyllning dt drottning Sofia.
.
H e n r i k a ~ ~ i d m a r T: Kantat, c, tillegnad Svenska kvinnornas national!
forbund.
L.
13-m, S-venska kvinnornas nationalforbunds konferens i Stockholm 1897.
AcZoZf HilZmarb, Concepcion.
Arenal.
En spansk banbryterska.
Anma 1 C ~ ~ z ~ t s o En 1 1, juvel.
En liten ' strandbild.
frPn Visby.
A.
S., Kvinnans rostrstt infor engelska un,clerhuset.
Den internationella kyinnokongressen i Brysscl 1 897..
.
FrHn skilda hsll.
program vid Svenska kvinnornas nationalfiirbunds konferens.
Pris pr ' rg ' ng: F6r ~ i j r b u n d e k.
hedlgrnmar kr.
2: 50.
{Fijr i&amp;e medlemmar .. -.
4: 00. "
Fredrika-Bremer-Forbundels adr;: ~rottningtatan 54.
I ...
Froken Kristine Dahls rationella Underkl&amp;der sflsom Chemilettcr, Briistbnnd, delndc Kjolnr m. m.
Svenska Draktreformforeninaens Vnderklader - e &amp; r a underklader .. 1) r n grninlislic: doktttr I.ctlrrrrrt~c i Ilrt !dt: n. r e f o r ~ n n t o r 1 ' 1 d i t ~ t r n s ot.11 b t ~ k l i i.
~ L i r n d ~ f orni.id~ *.
i ~ a ~ t ~ ~ fr: unh; illcr ~~ Sii- so111 g r i ~ ~ ~; L i ' o r t \ att r a ~ vilril k l i i 1 1 l ~ l l i; J 1 t a / (!11111: \ fri p ~ s s a g e itt tdla (IP Hnmeu.
so111 gttt~crlil I U I I ~ P af$iindras.
~I cl.
ii.
art kliiderna lndsto vnrr gs~ro~~itl-Pllglig; ~.
Men tkir- j e u ~ t c hiir 1 1 m f l i i n ~ i t.
att e n u ~ ~ d t ~ ~ l r nf i i g y t l.
k.
f f v f!
i ~ aii.
dt !n si ' isoln t. clrm J i t ~ g e r ~ k i a viss 1i.1ii11 n m t a r a r a r d e n n n f o r d r t m, likoful lr iir I~clso~kaillig.
cwrttnn dm retar Imrlen o c h i i ~ \ r v s y ~ t t w t ~ I t ch++.
stiillc l i a r lint1 n p p f m n i t den Y.
I;.
I ~ C ~ ~ ~ I I ~ ~ ..; oi~~ O I I l i ~ a r ~ trikitrlriiktens I ~ ~ C ' I I.
alla fijrdelnr u t u n n t i ~ o n a f tltbs~ t s l i i g t ~ l ~ h t ~ t \ ' iif~iadt ?~~s c~.
lijsa, genoultr-gliga bt ?&amp;afI ' c&amp;rt nli \ j liggijr e n ?or1 hnt2ut (imlst- Ding, o c h s v e t t c n n p p s i l g e s 0 t h: ~ f d i m s t a ~ n.
!
t m l art i i i ~ g o: ~t ' kyllling ~l: tl ' lillclelt e g e r r u m.
R e f o n n b o r n n l l e n iir det 11ii.rtn sliytlil 1111-lt f i i r k y l n i n ~.
L k i ~ verliur m y c k e t l u g n a n d e y l n e r r s y s t e m r t oc !k hiirtlur i hiig g ~ i ~ mot t l +i~inesrijrclser.
En annan fiirdel.
son1 rt !funul&gt;oi1l1111sdriigtc.11 1liw t ' l.nu~fiii ' ylledi-iigtt111.
b e s t i l r deri, utt d e n fijrra.
e m e d a n clttn it.l; c?
I, I: (~ I I I I rill, L * I rr-ii ' tt, ' stiidse 1wvitrn.r sin g e u o m t r a n g l i g l ~ e t.
m e h iifft.11 dell lriist Iwtm~llt ' .a~lt: ~-Ilt *: \ %+t nlltid fil- tar sig nfigot.
S l u t l i g e n cro.
* tii~.~.e h r, I I /, r r,.
/ r r ~ t c,r.h s ?i; ~.t.c ~,; .i. * !fiilli!
!lttq el; onoi~~i- &amp; a fiirctrldell 110s Befo~~ilbomiills~lrB~t~ !n.
I j ~ i l k r t icke 1~31-n rudt: rskattas.
t h s, S. BEEEXDT J: R &amp; C: O Kongl.
H o f l ~ v e r a n t i i r ~ r Stoekholm.
44 l) rot.trriaggntan 14.
OBS!
f ' r * is7c11wra~fer * oc7r cp * alit&amp;pmfr * er siiacdm Allm.
tel. 45 3;.
Xikstel.
16 36. j ~ i iiefliirfm.
.
Froms Velocipeder Akta I S T L ' Ct I ' n4ertccknnde rom nnriindt Herr Asel 1.itstriA; lP Ccdlodin mot liktornar ach kylknolar, ha funnit fullt motsvara sitt U d a - TiElfcirlitl igctde medlet mil, och kunna det derfhre hoe enhoar, till cfet h l s b rekommen- O G ~ af durn.
l i ~ n &amp; den l 3 rnaj 1886.
1..
j e.
- 4.
L i t m g k r g, personer Riidmap.
I-ndertecknad, enm vnrir be- Bepriif uadt me- evlrnd af en mlngd bar del mot liktornar, genom nnvtndmdt: t af vgrtor, ~Collodln * vattor, hudhardnad f r i n Apotekaren I !err A ?el Lit- str6m I Falun, hlifylt f r m d- och nageltrhg.
helt och hiillat befnad; hvarfbre Obs.
alltid denna In- jag omniimnde medel hos enhvar teglstrer,r.de etikott aom till det biista rokommenderar.
maranti tar vrrPn8 &amp; kt- Motaln 6 Nykgrke d.
!27 aug het.
1886.
A u m t Ax&amp; Handlmde: 8iiljes hoa Yarfym- och B o t h a n d l a s e i flaskor B 60 bFs och 1 k ~ m a.
COLEODIN.
tals Tusen- Franko mot 1 Icr.
?O me.
A X E L LITSTRbJW, FaZa~e.
De svenska kvinno~nas hyllning till drottning Sofia.
Den hyllningshymn, som i dessa dagar till ara for v k t lronungahns u t g b frill hela den svenska nationen, giiller e j endast den konung, som nu under tjugofem &amp; r sh iirofnllt fort sitt folks runor, utnn iifven den drottning, hvilken troget st&amp;tt vid sin makes sida i lust och nod, som ' det s&amp; vackert heter i v L t gnmls vigselformuliir.
Och med sanning k m det siigns, att iifven drottning Sofia till silz historia skall kun.na ligga m&amp;ngen af de hiirliga segrar, son1 vounits p i fredens och upplysningei~s slagfiilt under Oscar .II: s t; iugo- fern for vBit land s i lyckosimma regeringsh.
Att svenska kvinnorna onskat gifva eft uttryclc A t sina kiinslor fbr sin drottning vid ett tillfaIle af nationell hiin- fiirelse sorn dettsl Br nsturligt.
Derns hyllning ar dock liln enkel och fordringslos, som slrten af det arbete de represen- ters.
Den hnr ikliidt sig formen af en blomstergiird, en krona af rosor, hvilande p i ett hyende af blommor, hvilken dock f i r sin betydelse af de namn, sorn broderade med guld- gult silke, st&amp; att liisa p&amp; de band, sorn i lrnippen iiro fiistade i blomste~dekorationens horn, namnen ' af sillskap och foreninpi, hvwri kvinnor haft del som ledande eller verksnde krafter.
De flesta af dessa kvinnosamfund hafva uppst&amp;tt och mitt sin utveclrling under v&amp;rt nuvarande konungapars rege- ring, och de utgora i stort sedt en sammmfhttning nf inne- borden af d.et svenska kvinnoarbetet och dess betydelse som en faktor i det 5~11m8aasl kulturverket.
Att kvinnaa s striif - vanden framfor allt tjBnat humana intressen och dessa i m&amp;ngt och rnyclret g i ut pB a t t bisti och uppriitta den vanlottade och lidmde delen slf n ~ ~ n i ~ i s k o s l ~ l 51- r t e siLrskildt t, '
e n yttring af d e tankesLtt, son1 besjala drottning Sofia, hvilken, sjalf l a r d i lidnndets skola, t a g i t e n v a m b jartncl och verksam d e l.
i d e t arbete, son1 mdngcz af dessa s ~ l l s k n p u t r a t t a t i manskligheteas tjanst.
Vi rneddela h a r nedan i bokstafsfoljd en forteckning p i d e foreningar, hvar och e n representerad af e n styrelse- ledamot, som m i n d a g e n d e n 20 september pQ Stoclrholins slott f o r vhr drottning skoln framforn ileras d jupt.
lriindn lycko askningar, hvari f o r visso alla Sveriges kviuaor af hjartat instimma.
Arbetshemmet for kvinliga Idioter i Stockholnl.
Arbetsskolan for Lytta och Yanfijra i Stockliolm.
Asylen for Pauvres Hontenx.
Barnsjukhuset Samariten.
De Blindas V5nner och Alderdomuhemmet.
Diakonisssnstalten.
Drottningens Skyddshein.
Eugeni a-Hemmet.
Predri ka-Bre11le1: - Fiirbt~ndet.
Forellingen for de Blindas Val.
Foreningen for Konvalscenthem~~~et.
Foreningen for Sjnkrgrd i fattigu Hem.
Foreningen for f iilgoreahetens ordnande.
Foreningen for om och sedlig modersufird.
Foreningen S. de C. Handsrbetets Viinner.
Hemmet for ~ ~ o n s j u k a.
Klara Barnhem.
Kronprinsessan Lovisas Ybdanstult for sjuka Baru.
Kungsholms Sjukvldsforening.
Kungsholins Skyddsforening.
Kvinnoforbundet for Sveriges Forsvar.
Lappska Dlissionen.
Lotten Wennbergs Fond.
Malmqvistska Uppfostringsanstdten.
1 \ 1urbeckska Uppf~st~ingsinriittnillgen.
Sjukhemmet pii Mariehiill.
Bkolaiz for Sinnessloa Barn i Stockholm.
Smiibarnsskole-Siillskapet.
Sofiahemmet.
Stiftelsen for Ganila I ' jgnarinnor.
Stockholms Allmiinna Skyddsforening.
Stockliolnis Arbetsstugor for Barn.
Svenskn Allmiiima Iivinnoforeningen till D j n r p s Slcydd.
Sveaskn Federationsafdelningen.
Svenska Evinnofore~~iiigen for Fosterlanclets Fo1: svar.
Siillskapet Fattign Barns Vgnner.
Siillslrapet till Arbetsfliteiis Befriimjaiicle.
Unga Flickers Viinner.
De ord, hvarmed fru A.gcZcb Montslizcs B allas viigaar skall tolka de Iranslor, som manat dessa de svensba kvii~norims representauter aft brine drottning Sofia sin hyllniag, iiro af foljsncle lydelse: Eders Majestat!
8 I dessa dagar, clii hela Sveriges folk med taclrsamhet bliclmr tillbaka pii 25 lyckligs i f, L af rilc utveckliag och frm&amp;tskridande under H.
M. konung Oscar I1 fredsalla spirn, och vordnadsfullt frambiir sin hyllning och sitt tack till konungaparet, hafva de bland Stockholms lwinnor, hvilka agnat sig iit en ordnad social eller filalltropislr verksamhet kaat en oemotstiindlig inre running a t t f&amp; siirslzildt for Eders Ms-jestit uttrycka de lrtlslor sf beundran och tacksmnhet, som g r i p dein vid tanken p i hvad Sveriges drottning inom deras arbetsomriden pi % dessa iir &amp; stadkommit.
Man har sagt, stt v i r t folks historia iir dess konungars, men det iir i lika hog grad dess drottaingzrs, sB visst som ett folks lcviiznor aro af vikt for det helas utveckling liks vB1 som dess miin.
Att viir drottning stadse med vaket, diidkraftigt in.- tresse, trots ajukdom och kroppslig svsghet, omfattnt allt som kunn.at hoja lrvinnan och oka hennes formBga a t t gagna; att frill cle rum, diir landets moder under l i n g a tider nodgats lefva osynlig for sitt folk, utgiitt ett tyst men onflitligt strafvande att hjalpa de lidande, stodja de svaga och vacklxnde, upprBttn de fnllna och va1 rusta de unga for lifvets knmp, cletta hnr for Sveriges kvinnor varit sf omiitlig betydelse.
Mot hojderna riktas inedvetet eller omedvetet allas blicknr, och skBda de dar ett flardfritt, ofortrottadt
arbete for andras val, s t verkar den anblicken tiindande och eggande och en hvar forsoker i sin rings m8n folja fiire- domet.
Det ar for dlt detts, som vi bedja att S deras viignar, som arbeta inom vira foreningar, f i till Eders Ma-jestjit hen~biira vhrt innerliga tack.
Fliirdlos som v&amp;r verksamhet bor vara, iir hyllningen, men v t r drottning skdl sakert genom de enkls orden fiir- nimmn ljudet af det arliga svenska hjartats slag.
Det fia- nes f&amp; saker, som s t styrka vid en anstriingd verksamhet som vissheten om att vara foljd af miingas varma med- kansla och fulla fortroende.
Darfor vigade vi hoppas, ntt det sknlle kunnn for Eders Xa-jestat latta kommande krs modor, att kiinna huru Stockholms for hoga uppgifter strafvande kvinnor se upp till sin drottning.
Nktte dcras tacksamhet och vordnadsfulla hangif venhet vara soin dof - tande blommor, virade] Iring den tunga drottningkronan.
M&amp; Guds viilsignelse hvila ofver Eders Biajestiit och mitte under mhnga kommande ir 8veriges Irriilnor fii folja Sveriges drottning i a11 adel striifvan.
af Henrika Widmark, satt i mnsik for sopransolo, fruntimmerakbr, piano och orgel s Svenska yvinno rnas JationaIfot-6 und ti / legnad, att uppfiras vt ' d dess konferens i Sfockholm d.
21 september 1897.
Kor:
Solo:
Solo:
Svenska kvinnornas nat ionalftjlrbunds konferens i Stockholm 1897.
Vi lefva i sammmslutningens, associationens tidehvarf.
Sammanhillning och samarbete af olika verhnde, men for ett gemensamt m&amp;l strafvande krafter har ju, siidaut sam- fundslifvet i vira dagar gestaltar sig, blifvit den grundval, hvarph all utveckling och framitskridande ar bygd.
Och som associationsid6ns omedelbaraste uttryck aro de moten, kongresser och sammankomster att betrakta, for hrilka v i r tid visar en s i phfallande forkgrlek.
och hvartill den nu snart tilliindalupna minnesvarda utstallnii~gssomma: ren 1 8 9 7 varit s&amp; skskildt iignad.
Det 5r ocksi en djup kansla af samhorighetsidh be- tydelse afven for oss kvinnor, som varit narmaste driff jadern till den konferens, hvartill 8venska kvinnornas nationa; iforbunil i dessa dagar inbjudit inom olika ~erksamhetsfalt arbetande systerforeningar inom v i r t eget land sival som framstiende kvinnor f r i n grannlanderna.
Det ar e j en k r i m okongress i den bemarkelse man vanligea faster rid detta ord, som nu samman trader.
Svenska kvinnornas nationalf orbund, utgo - rande en gren af den stora internationella k~innoassociatio- nen D the 1l; ternational Council of ' il ' omea s, raknar som be- kant inom sin krets ej blott foreningar, som narsiast verks for kviiinofrigans losning, utan afrea siidana sallslrap, i h ~ a r s ledning kvinliga nrbetskrafter deltaga, sisom siillskap for vdgorenhet, uppfostran, humanitiira och artistiska iinda- m a m. m.
Om Nationalforb~~ndets program] can sdecles med skiil sligas, att ~ i n t e t manskligt ar det frammande~.
Ty iagir ej i sk godt s o u alM nutidens samhallsarbete kvinliga element och gor ej med obonhorlig h a f t Brinnans ~iitt aatt be- traktas som en arbetande lem i den stora samhallsk~oppei~ sig gallmdeT Ett mote under auspicierna af ett siillskay med ett sB mhngsidigt program miste erbjuda rikt tillfdle till bedomnndet af kvinaoarbetets stkndpunkt i v k t land.
biide det intellektuela och praktiska, och det ar med gliidje vi afven se oss vara i tillfiille att ans ' ta.lla jamforelser med for- hillandena i de an dra skandinaviska landerna, tack vare de fr ' amstiende frammande gaster, forbundet har til1fredsst; dJlelsen halsa viL1komna i sin krets.
Ehuru annu en helt ung telning i foreningsvasendets vidstriickta syslronring, dB Svensh kvinnornns nationalforbund f orst med hr 3 8 9 6 som ett organiseradt sallskap inskrifvits i dew led.
omfattar det redan nara ett tiotal af ssilllsgap, hvilka tillsammantagna bora utgora en god exponent af arten och be- tydelsen, af det svenska kvinnoarbetet.
De flesta af dessa sLllsknp lcomma att ph ' konferensen genom nigon af sine styrelsemedlemmar lamna en framstillning af sin verksamhet, och ehuru hufvudparten af de shlunda representerade insti- tutionerna genom ett mhngirigt vasignelserikt arbete gjort sig af den svenska allmanheten tillrackligt lciinda, tro vi lik- val, att dH vi t i vhr sida Ofven vilja meddela nigra uppgifter ofver hvar siirskildt af Nationalforbundets foreningar, detta ej skall anses som ett ofverflodigt upprepande af a l l t e r viil lr2inda fakta utan som en viilkommen pimianelse om hvad genom dem vunnits och utrattats.
* * Dagny har som belrant vid flere tillfallen delgifvit sina h a r e uppgifter rorande det internationella Bvinnoforbund, som, bildadt vid kvinnokongressen i Wachington 1 8 8 8, under namn af; n the International Council of Women D konstitue- rade sir; vid varldsutstlillningen i Chicago 1893.
Att Ear narmare ingk pk en redogorelse for forbundets syfte och iindamiil torde darfor vara ofverflodigt.
Det Lr associations- id611 och solidaritetsklnslan i bokstaflig mening tagen i dess v; d; rldsomf attande utstriickning, hvarifriin stif tarna af detta jatte- forbund utghtt, och ehuru initiativet dartill tagits i Amerika, ingir shval i organisationskomit6n som i centralstyrelsen kvinnor af skildn nationaliteter.
Ordforanden for D the Inter- national council^ Br lady Aberdeen, irlandska och sedan en foljd af i r bosatt i Kanada, shorn maka till vicekonungen for denna brittiska provins.
Hufvudandamillet med forbundet ar att inom alla kultur- lander verka for en sammanslutning af kvinnof oreningar,
vare sig dessa arbeta for s. k. kvinnosaksintressen eller deras verksamhet ror sig inom mera idmanna omrkden, dessa sammanslutningm skola under namn af nationalforbund ingA som en lank i den af internationella, kvinnoforbundet bildade systerkedjan.
Det ar med kraft och energi ledarne for detta vidlyftiga foretag vetat att verka for dess idhers forverkligande och numera har detsamma vunnit anslutning af nationalforbund ej endast i Amerika utan afven i Frank- rike, Tyskland, Greklend, Belgien, Sverige m. fl.
lander.
Samrbetet p&amp; frilietms grzclnd ar, sager den af v&amp;r sven- ska afdelniag utgifna beriittelsen ofver det internationella kvinnof orbundet, sja2fva hufi; ud !1.inc@en for detsamma.
Under den korta tid sarnfundet agt bestDnd kan visserligen ej s i stdeles minga synliga resultat af detta samarbete framlaggas, vi vilja dock pHpeka hurusom det under det turkisk-grekiska kriget f r i n s i godt som alla civiliserade lPnder utgkende korstiget till hjalp for de af krigets hemsokelser lidan.de grekerna, till stor del varit framkalladt af en f r i n de gre- kiska kvinnornas nationalforbund utsand viiltaliga vadjan till systerforbund ofver hela varlden.
Detta blott som ett exempel pH hurusom vid de tider, dB mera viktigcz varlds- hiindelser phkalla nationernas uppmarl-samhet, en samman- slutning af kvinnor, sidan som den har Bsyftade, kan vara af stor betydelse.
Att afven en dylik sammnnslutnirmg mak- tigt kan komme att inverka pH losningen af mingen for kvinnofrAgan viktig pnnkt, hoppas vi framtiden skall utvisa.
Hvart femte Hr anordnar Internationella Forbundet kon- gresser.
Den forsta af dessa torde komma att sammantrada Qr 1899 i London.
Den svenska afdelningen af det internationella kvinno- forbundet, till hvilket fil.
d: r froken Ellen Fries, sisom om- bud for hufvudf orbundet, tagit initiativ, konstituerade sig den 1 1 januari 1 8 9 6, sedan villkoret for detsammas bildande blifvit uppfylldt, d. v. s. tillslutningen af minst sex forenin- gm.
Som redan omnamnts omfattar Svenska kvinnornas nationdf orbund numera nio foreningar, hvilka hvardera er- lagga en Arsafgift a.f 1 2 kr.
Det ar genom sammankallan- det till den konferens i Stockholm, hvarpb vi p i detta satt velat fasta vira lasares uppmarksamhet, som det svenslrn fiirbundet nu for forsta gkngen sol-er att ph ett mer rerk-
s a i t och praktiskt s a t t forverkliga d e t stora internationella sallskapets hufvudid6: samarbete p i frihetens grund.
Vi iiro ofvertygade om a t t detta samarbete s k d l f o r t g i under full h i r m o n i och forstiiende af alla d e d a r sarnverkande krafterna.
Vi 8fvergB nu till den utlofvade korta ofverkkten af de fare- ningar, son1 under konferensen iiro representerade, diiri foljande den ordningsf olj d, som i lronf erenscirkuliiret angifvits.
Sveriges f. n. friimsta kvinnosalcs- Frecll-ikn-Brenzer-ForB~~~det, siillslrap, stBr diirvid, enligt bokstaf sfoljden, friikst pH listan.
Att i en tidskrift, som utgor detta samma sdlskaps organ, liimna en redogorelse for hvad det verkat och Bsyftar, a.nse vi som naturligt %r obehofligt.
Under sin snart 13-Briga tillvaro har detsanlrna till- fyllest Bda.galagt lifskraften af de idker, for hvillra dess stiftarinna fru Sophie Adlersparre sa.tte in hela sin rika personlighets biista 1rra.fter.
Forbundets talan kommer att pB konferensen foras af dess byrBforestBndarinna froken Gertrud Adelborg, hvillren foljt dess verk samhet nlltifrhn forsta &amp; ret txf dess upptritdande oih sBledes ilr viil ii,anad ntt gifvn den riitta belysningen.
gt dess)) uppkomst och ut- veclding)).
Formzingen f i Vtily~renhetens ordnande Br ej n %gon lcvinnofijre- ning.
Dess syfte iir af en S&amp; allm~nmanslclig betydelse, att den ej iir bunden inom n&amp;got visst lron, lika litet sorn den i sitt arbete kan mndvara mannens och kvinnans samf5illda bemodanden.
Stiftad Ar 1889 a.f en liten grnpp for siua lilzars nod omrnande personlig- heter i hufvndstaden, hvilka forst och frBmst behjiirtat, att det ar ~viillgorenhetens mil att lyfta den fattige npp pH sjdfhjallpens marks, har denna forening nnmera blifvit en instit~~tion, som hand i hand ined den offentliga fattigvbrden ofortrutet arbetar pB att rBda bot for de forfiirande rnissforhBUa.nden sorn nod och fattigdom Hsamkat sam- hiillet.
F. V. 0: s centralbyrB i Stockholm, organiserad efter monster af de af charity Organisation Societies ')) inriittade vdgorenhets- centra i London, forestbs och nppriitthBlles llufvmdsakligen af Icvin- liga a.rbetslrrafter.
Byr&amp;forest&amp;nda.rinna.n, f i t 4 Agdn Mo~ztelius, dess- ntom en af foreningens stiftare och medlem af dess styrelse, kommer att p % lronferensen frarnliigga sina Bsikter rorande ?vdgorenhetens mBl ' och medeli.
Fm M. har genom tMa besok i England och Tysk- '
land forberedt sig till sitt kall och bide teoretiskt och praktiskt studerat fattigvtirdsvasendet, i all spnerhet den sida daraf, som r6r ordnaizdet af vdgorenheten och den fattiges bistind formedelst arbete, ej allmosor.
F. V. O., som raknar Stockholms 8fverstithU- lare till sin ordforande, forfogar numera ofver ej obetydliga tillgin- gar och dess firsmoten, under hvilka foredrag sb viil ofver forenin- gens storartade verksamhet forekomma som fxBgor berorande olika sidor af vAra fattigv&amp;rdsforh&amp;llanden, aro alltid till triingsel besokta af en intresserad publik af skilda samhliusklasser.
Foreningen for Viilgorenhetens ordnande har p&amp; en kortare tid iin kansbe nigot annat siillskap i v i r t land af humanistisk art vunnit anslutning och sympati f r h allmSinhetens sida.
Vi tro oss ej gora oss skyldiga till ndgon ofverdrift, dH vi uttala den ofver- tygelsen, att det ar kvinnans insiktufidla och oegennyttiga insats i arbetet, som foretaget till en betydande del har att tacka for sin framghg.
Kvinnans insats i uppfostringsarbetet representerns af Gote- borgs Jlickskolt$6renittg, ett sedali 1880 i rikets andra stad verkande suskap, hvilket amedelst ofverlaggningar om for skolan viktiga frB- gor, soker framja den kvinliga ungdomens undervisning och upp- f ostran B PA sdlskapets sammantriiden forekomma omviixlande fore- drag och disknssioner, vid hvilka m h g e t betydande inlagg i for dagen brihnande pedagogiska frggor blifvit gjorda.
Iloreditgen Handarbetets eiimer representerar den praktiskt- konstniirliga sidan af kvinnoarbetet, oeh hiir ar det uteslutande kvin- nor, som tagit initiativet till foretaget och Bro dess ledare.
Forenin- gens syfte ~ a t i t fosterliindsk och konstniirlig riktning foradla den svenska konstslojden~, kan ju a£ ingen med storre intresse och ut- sikt till framghg omfattas an af kvinnan, hemslojdens egentliga utofvare och bevararen af dess traditioner.
Det ar detta som fore- ningens stiftare, i spetsen for hvilka vi Bnyo h n a frn $.
Adler- sparre, behjartat, pti samma glng de visat, att foretagsamhet och darsduglighet hos vtirt kon viil kan forenas med konstniirlig sans och ideel nppf attning.
Hmdarbetets viinner kan nu efter en 20-&amp;rig tiUvaro (forenin- gen stiftades den 11 maj 1877) sk %da tillbaka pti en lysande rad af segrar och framghgar.
Som den sista men ej minsta af dessa kunna vi rakna sommarens stora snccks pB Konst- och industri- utstdhingen, dar foreningens utsokta samling af textilforemiU ej blott erofrat guldmedaljer, utan varit for konstkannaren och hemslojdens.
sanna vanner ett trosterikt bevis for att handaslojden i vHrt land stHr under en lika insiktsfull son1 af konstn5i.rlig uppfa.ttning besjalad ledning Forenirigen utofvar en dubbel verksamhet, dels i sin egenskap a£ undervisningsanstalt och konstskola p i det textila omridet, dels sHsom en a.ff ar, hvilken tillhandahHller allmiinheten de vaclrra prof ven pH sin konstskicldighet.
Handarhetets v b n e r s praktiga utstdhings- lokal i Stockholm och de smakfulla arbeten, som darifrfin utgHtt, aro ofver hela landet tillracldigt kanda for att har tarfva en narmare beskrifning.
Den insats soln foreningen gjort till hojande af den textila grenen c1.f v&amp;r konstindustri fir afven sB allmant erkand, att ingen tor bestrida densanma 118 detta omrHde den forsta platsen.
Frokept Sojia Gisberg, en af f oreningens verksammaste med- lemmar och arbetande krafter, stHr p % konferensprogramet a.nteck- nad for ett foredrag rijrcande)) Handarbetets vanners verksamhets.
Samfundsidkn, tillampad som en befordmre af ett innehiillsrikt s ~ s k a g s l i f, har funnit uttryck i tvenne foreningar med uteslutande sdlskapligt syfte: Kvinnoklubben och s5illskapet Nya Idun.
Evinnoklzcbben, stiftad hosten 1857, har som uppgift att Bsam- manforit kvinnor frHn slrilda arbetsomrfiden for utbyte af idher och idkmde af godt och angeniinlt kamratlif.
Den stiiier till sina med- lemmars forfogcznde en hemtreflig lokal, dar tillfue gifves att 1asa tidningar, tidskrifter och bocker, skrifva bref m. m. samt intaga mihider och forfriskningar till billiga pris)).
SB lydde den nybil- dade kvinnoklnbbens forstcz program.
Den otvifvel.aktigt mycket vackra i d h har under h e n s lopp undergBtt Htskilliga skiftningar men haft tillracklig lifskraft i sig for att h n u fortlefva, fastan under andra former och under annan ledning an den ursprungliga ..
Det finnes tillracldigt af arbetande ensamma kvinnor i v l r hufvudstad for att gbra behofvet af en behaglig samlingsplats, som .ersatter det saknade hemmet, i hog grad behjartansvardt.
Ett innehgllsrikt och mgengmt Mubblif skulle ju i nHgon m %n lamna denna ersattning.
~) Kvinnoldubbens i d h ~ kommer ldubbens ledamot friiken Hanlza Andersson att i ett foredrag utveckla.
Sallskapet Nya Idun liknar till karakter och Sindam %l de ame- kanska kvinnoklubbar, son1 sammanfora intelligenta och bildade kvinnor till tankeutbyte och gemensamma angeniima s a m k v h.
PB samma gHng ar den idh, som ligger till grund for sdlskapets stif- tande, gkta svensk, for att icke saga stockholmsk, i det densamma narmast ansluter sig till det sedan ett trettiotal a.f Hr i Stockholm.
verkande madiga siillskapet Idun, hvilket som bekant riiknar Bland sina medlemmsr allt hvad v %r hufvudstad iiger framstfiende inom retenskapens, konstens oih litteraturens omrbde.
Nya Iduns a.ndamii.1 iir, s % lyder dess stadgar, att &gt;,oberoende af alla partihsikter bereda kvinnor med ol&amp;a verksamhetsomrtiden men gemensamma intressen till£Sille till enlda och innehtillsrika Sam- kva.m.
Till medlem af sgllskapet kan en hvar bildad krinna antagas, s o i iignat sig A t nAgot intellektuelt lefnadskall eller hyser utpriig- lade vetenskapliga, konstnarliga eller samhalleliga intressen.))
Under iakttagande a£ dessa stadgar har saskapet Nya Idun nu i 12 &amp; r agt bestgnd, och standigt har dess mdnadssamkvanl sett kretsen af sina medlemmar, valda ur hufvudstadens intelligenta kvimo- viirld, utvidgas.
Bland sina medlemmar kan siillskayet ri-ikna vAra forniimsta konstn$irinnor coh forfattarinnor pb skilda owrbden, for- utom Iwinnor, som pii ett eller annat siitt agna sig bt intellektuelt arbete eller, som termen lyder, hyser samhdliga intressen.
Vid hvarje samkviim (siidana aga rum forsta lordagen i hvarje mbnad, med undantag af sommarmb.naderna, i en siirskildt forhyrd lokal) forekommer diskussion, foredrag, upplasning, nlusik eller delilamation, hvarjgmte en u t s t i n i n g af konst- eller konstskjdsf oremiil iir an- ordnad.
Detta i storsta mojliga korthet sdlskapets allmanna karakter.
&gt;&gt;Men betydelsefullare an Nya ' 1duns yttre 1-erksamhet 2, siiger den lilla festskrift, som den 7 febr.
1895 utgafs till firnnde af siillskapets tioiirsminne, shar dess inre historia varit, en historia, hvilken endast ar skrifven i medlemmarnes mime.
Cppfriskande gliidje och skiin- hetsnjutning, som bildat afbrott i vinterns arbetsmodor; angeniima bekantskaper, hvilka stundom ledt till viinskapsforhbllanden for lifvet; en genom offentligt eller enskildt tankeutb,yte vidgad synkrets, genom personliga sammantraffanden skingrade fordomar, ett muntert och iilskvardt skiimt - allt detta hlir lefvande i mime och sinne vid Nya Iduns namns.
Siillskapets ordfijrande, froke~z Ellen Key, kommer att teckna dess historia under de gbngna bren, diirvid stirskildt driijande via nhgra af dess mer framstiiende medlemmar.
Att StockAolms ldsesalong slutit sig till kvinnoforeningarnes led torde miihanda hos ' m h g e n vacka en ~ i s s fijrvlning.
Men hvar och en som foljt dess historia vet, att hedern att ha tagit initiativet och bragt denna for vbr hufvudstads kunskapstiirstande och laslptna befolkning, vi kunna val saga nastan oumbiirliga institution till stbnd,
g; r iiter den krets af foretagsamma och ' intelligenta kvimor, som under de sista iirtioadena pii sii miinga omriiden verksamt ingripit i viir hufvudstads kulturella striifvanden.
Stockholms 18sesalong oppnades i december 1866.
FrBn borjan endast afsedd att vara ett 13isrum tillgangligt for fruntimmer, har densemma under h e n s lopp d l t mer ntvidgats och siiviil dess 13isesalar soin vidlyftiga liinebibliotek stiir nulnera som bekant 0ppn.a for en mycket stor gublik af biida konen, hvilkea iirligen tillviixer.
Hvad Stockholws kvidiga gynanccstikfomzing innebiir ligger i sjalfva namnet.
Vackande af hiig for och bibringnnde a.f fardighet i gymnastik, rued det Lingska systemet som grund, iir foreningens iindamiil.
Densanma har nu %,at bestfind sedan jan.uari miinad lSSG och kan saedes redan blicka tillbaka pii en 11-iirig, framgilngsrik bana.
Dess nledlemnisr utgores dels af Centralinstitutets kvinlige~ gymnaster,, hvillm bilda den s. k. a hogre afdelningen B, dels andra aktade och bildade Irvinnor, som visa intresse for gymnastiska ofnin- gar.
Medlenlmarna af denna kategori bildar d e n litgre afdelningenm hvilken.
liksom den ofre sa.mmnantr&amp;der vissa gdnger i veclian till gym- nastislra ofningar.
Hvad denim forening utr3ittat for att stiirlra och uppfriska af ett anstr&amp;ngande arbete medtagna eller af ett oiindamBlsen- ligt lefnadssiitt forsvagade individer af vArt kon ii.r ganska betydande.
Att genoln st8rkailde af det fysiska gora kvinnan Sgnnd att a.fven intelligensens oinrBde v5il fylla de platser, sorn i en tzllt vidstriicktare grad tillerkiinnas heme, se diir den uppgift,som Stockholms kvinliga gyn~nastilrforening satt sig fore och som dess ledare pil ett i a110 tillt ' reclsstallande vis vetnt att fylla.
Om denna de)) kvinliga gymna- sternas ugpgift~ skhll fizc Ebba Herr.rnan pil Bonferensen liimna en en n3irniare redogorelse.
Den nionde af de till Kviunof ijrbundet anslutna associationerna iir Svenska all~na ' yc~z n kvinnofoilwzingelt till djwens skydd.
Denna fore- ning, stiftad Br ISSO, har)) fornamligast till Sindamill att verka for en mildare behandling sf djuren inom hemmen och att diirvid i syn- nerhet tillse, att djuren vid slakten icke ~ulderliastas svilrare pliigor 5in oundg8ngligt Br samt att hos det uppviisande sliilrtet viiclra in- tresse fijr djuren)).
Till frgmjande af namndzl iinda.mii1 har, sages i iirsberiittelsen, foreningen, till storsta delen gratis utdelat skrifter i mBnga tusentds exemplar, anordnat och bekostat kkurser for under- visaing i slakt efter &amp; ndnmBlsenliga metoder, lgtit sBvii.1 i hufvud- staden som i landsorten hiilla foredrag rorande djurskyddet, utdelit beloningar till personer, som i vasentlig grad friimjat foreningens
syften o. s. v.
~ Sedan sallskapets stiftande har fru J. TTarenius varit cless ordforande och har bdde sl.som tdarinna och skriftstallarinna inlagt stora fortjanster om detta s a s k a p, hvilkets stora moraliska och humanistiska betydelse for hvarje l r vinner allt storre erkiin- nande.
F m EEna Tenow skall i egenskap af sa.1lskapets representant behandla djurskyddet sorn, En insats i kulturutvecklingen,&gt;.
Detta i allra storsta korthet en ofversikt af de pH konferensen representerade sdlskapens iindamll, af hvilka, sorn af ofvanstilende synes, de flesta genom siirskilda foredrag komma att belysa sin verksamhet eller nSigon frlga, sorn diirmed star i samband.
Eonferensen hAller sig dock ej ensidigt till de a m e n, sorn betingas af arten af de representerade foreningarnas sgften.
~ f v e n for fiia fiired9-ag af all~nii~t social betydelse har utrymme l a m a t s och det iir har man beredes tillf&amp;Ue, dels f % hora froken dawa S a d - stro~n utveckla frilgan: sunder hvilka forutsattningar kan kvinno- rorelsen blifva af verklig betydelse for kultur och framikridande D, dels wed.
d: r J.
E. BergwnEl, hvilken i frdga om sjukvlrdens ordnande i landsorten nedlagt sb stora fortjanster, behandla amnet: ~distrikts- skoterskor, en modern insats i svenska landsbygdens s j u k v l r d ~, clels ett fijredrag ofver * nHgra synpunkter i kvinnofrlgan med sar- skild hansyn till den svenska kvinnans rattsliga stallninp af vbr pi % detta omrLde mhgerfarne shiftstallare och forelasare $1.
kand. E d Svensdtz.
Men trots den ansprlkslosa titel af konferens, som Svenska kvinnornas nationalforbund gifvit den sammankomst, hvartill det i utstallningstidens sista timme kallat for dess intressen nitalskande personer i vHrt land, kommer detsamma p % visst satt att bara ka- rakteren af ett nordiskt kvinnomote, och detta tack vare de fram- stSlende giister frsn r l r a grannland, som, horsammande inbjudnin- gen, komma att for oss framkgga sina erfarenheter f r b de arbets- f a t, dar de verkat i handling eller i ord.
Vi skola sdedes fB den formdnen hora 9 kvinnofrPgan i Norges behandlas af fioken Gsza Krog frdn Kristiania, utgifvarinna af den norska kvinnotidskriften ~Nylsende)) och en af kvinnosakens mest energiska och begifvade forkampar i vdrt broderland.
En annen inom sjukv %rdens o n d d e kand norsk foreliiserska 2r ' fr.u Jia~gareta Vulltm, hvilken sorn amne for sitt foredrag valt) &gt;Kvindernes vaerne-
plikt v.
Tvenne inom olika arbetsfalt verlrande danska kvinnor, btida framsthende och erfarns talarianor, komma afvenledes att upptrada med foredrag, nSimligen fizc Elisnbetlt Se1me.r, frBn KiSpenhamn, ordf. for foreningen ~Hvita bandet i Danmark och val kand af den svenska allmanheten genom sina foredrag i Stockholm forliden vtir, samt ft-u Ch.
Nomie-Harbou, Iriind for sina fortraffliga inlagg i med sjukvtirdea sammanhiingande fr8gor.
Den form har som Simne for sitt konfe- rensforedrag satt: ~Betydningen af kvindens arbejde for totalsfhold og scedlighet)), den senare kommer att ta.la om:)) Sygepleje som m- bejdsfelt for kvinden.))
Bland de finska gfisterna miirkes, frolcen Luci~za Hagmaw, llvars)) erf arenheter om samuppf 0s trm B, st odd pti en mtingtirig pedagogisk verlrsainhet siikert kolniner e~tt erbjuda synpunliter af det storsta intresse.
Fru Sellners och Iiand.
S v e n s h foredrag lioinma eventuelt ntt titfol jas af diskussion.))
Harmed hafva vi i det niirmaste genomgitt konferens- programet, hvilket vi p&amp; annst stalle aftrycka, i afvaktan pH det referat ofver forhalldlingarna som, dO kouferenseu blifvit e t t fullbordadt fsktum, liaturligtvis ej s k d l u teblifva.
Ett och.
nnnnt af foredragen hoppas vi iifren k u m m delgifvn v i m lasare i n exteaso.
A t t for ofrigt p&amp; forhand stBlla e t t foretags horoskop torde vara oforsiktigt, allra helst dB det &amp; f r i g a om e t t foretag som for sin f r n m g h g i s&amp; hog grad som e t t offent- ligt mote mhste rLlraa p&amp; den utom progrsmet stkende faktor som Balles)) starnniags.
Men om valet af foredrag- nings-amnen, gemeusnmhet- i icl6er och ia.tresseii, talangen och erfareaheten hos de foredragande personeraa samt lion- ferensbestyrelsens ordnaade f6rnGgs a r den ratta forutsatt- ningen for att e t t mote skall lyckss, s&amp; Zro vi har fullt berattigade ' att uttaln, den forhoppaingen, ntt detta det forstn storre kvinnomotet i Sverige skall blifvs en heder for oss
Conception Arenal.
E n spansk banbryterska.
Hr 1764 dog i Oviedo i Asturien en liird benediktinermunk, Padre Feijbo, soul djupt ingripit pb milnga omrdden i sitt fosterland.
Genom den krnftiga insats han gjort i civilisatoriskt hiinseende, den vackelse han gifvit A t fosterlandskiinslan, den strid hall utkiimpat mot ofvertro och intolersns, mot okunnighet och fordomar har han i detb spanska folkets hjarta rest sig en minnesstod, oforgangligare iin det monument som till ham iira uppforts p % plaza de Isabel la Ca- t61ica i Orense.
Bland de m h g a arbeten, som flutit ur hans penna iir ett syn- nerligen anm~lmingsviirdt i betraktande af den tidpunkt vid hvilken det forfattades, namligen for mera iin ett etthunclrafemtio Ar sedan.
Det b a titeln: - Defema cle Eas ~ttzcjeres och utgor ett vdtaligt och kraftigt forsvar for kvinnms rattigheter, for hennes likstallighet med mannen i moraliskt, intellektuelt och politiskt hiinseende.
' Trots de t r h g a granser, inom hvilka det ar den spunska kvin- nan tilllAtet att rora sig, intager hon i viir tid ett aktaclt rum inom vetenskap och konst, men foretriidesvis pb det skijnlitteriirn och humanitka omrgdet.
Det var diirfor intet under, att niir 1876 i Orense ett pris nt- sattes for den basta kritiska stndie Bfver Padre Feijbo, bland tre taflande tvii voro kvinnor.
Den ena, cioiia Emilia Pardo Baadn, om hvilken niigra biografiska data finnas i Dagny 1893, h.
7 jamte en ofversiittning af hennes studie Dell, spinska kvirzaatt, erofrade detta pris; den andra taflande vm doiia Concepcibn Arenal, hvars 1593 afslutade lifsgiirning varit ett lefvande bevis for sanningen af de iisikter om kvinnan, som P. Feijbo for hunclrafemtio dr sedan uttalat.
Fodd 1520 i Perrol, diir fadern innehade en militarpost, blef Concepcibn Arena1 vid 5 t h &amp; rs illder lamnad fader- och moderliis med tv8 yngre systrar.
Barnen upptogos af morforiildrarna, men blott fjorton Ar gamma1 kom Concepcih till Nadrid.
Gift vid tjugusjln grs a d e r med Fernando Garcia de Carrasco, framstdende jurist och atgifvare af tidningen Iberia, blef hon efter ktta &amp; s aktenskap enka och flyttade db med sina tvb sijner iter till Galicien, dar hon drojde tills barnens uppfostraa nodgnde heme att dterviinda till Madrid.
I januari 1893 slutade hon i Vigo ett lif, deladt mellan moder- ' lig pliktuppfyllelse och en adel andes oaflhtliga arbete for likars v d, ett lif, pr&amp;gladt af lefvande intresse, lBgande entusiasm, uppoffrande nit att sprida ljns, d&amp;r morlrer riidde, ej blott inom eget land ntan i hela viislden.
Man berattar frBn hennes nngdom, att hon, iford manlig drakt, tillbragte sina kvdlar pB cafd del &amp; is.
Detta var emellertid inga- lunda 11rPgot dmg af s. k. Geo~gesandisw~, ty Concepcibn renal var stadse en entnsiastisk forsvarme af dctenskapets institution.
Men p i denna tid hctde icke den spanska kvinnan tillfalle, att ens passivt deltaga i litterara eller politiska sainlrv~m och detta cafe var en centra.lpunkt for litteraturens, politikens och humanitatsstrafvandets representanter, till hvilkas samtal Concepcibn Arena1 var en tyst men nppmarksam Ahorare.
Utan att i nBgon man Bsidosiitta de plikter som Bligga makan och modern, her hon agnat ett helt lif Bt att undersoka det onda som frater manskligheten, att studera dess orsaker och med bean- dransvardt prttlrtislr.
blick anvisa botemedel, om icke for att helt kka, Btminstone for att till stor del milha.
Hon v i s a sjg diirvid i besitt- ning af en rik natnrs mhgsidighet och hangifvenhet; hon ar filosofen son1 argumenterar och kvinnan, son1 deltager, sociologen som forsbar och iingeln som trostar, diagnostikern som undersoker och, barrnhiir- tighetssystern som vlrdar.
Hvarhdst den sak, tit hvilken hon helgat sitt lif, varit under debatt h ~ t r hon iufunnit sig, alltid.
nppm&amp;lrsaint lyssnmde, ofta alctivt ingripande, ~mderstnndom erofrande pris, sorn pB omrBdet mest repre- sentativa in&amp;n lrunnat afnndns henne.
Hennes pnblicistiska verksamhet har varit trefalclig, vetenskap- lig, humanitar och skonlitterar.
Att uppdraga nBgon bestamd gram mellan dessa tre arter &amp; r emellertid nastaa omojligt, ty hon har dar- vid stdlt litteraturen i vetenskapens tjanst, vetenslrapen i barmhiir- tighetens.
I f B ord, hennes m&amp;l har varit: vetande tit de okunniga, trost At de lidande.
Lejonparten af hennes lifsgarning har varit agnad At fbgvBrds- angelagenheter.
Otaliga iiso de publikationer, hvarigenom hon ingri- pit pfi detta omrfide, diir hon iifven for svenskar icke Sir obekant, Till FbgvBrdskongressen i Stockholm IS78 ingaf hon namligen ett betankande, och en af de storstcl anktoriteter inom detta faclr, doktor Wines, som blifvit kallad: ~ l e synzbole de la re ' fool-nze phzitentaire, yttrade i sin redogorelse vid kongressens oppnaiide: ~ A l l t 2il.
att
hoppas af ett land (Spanien) som alstrar sddana skriftstallare och tiinkare som en Doiia Concepcibn Arenal etc..
.
.D Samma framstdende anktoritet faller om h e m e detta omdome i ett af sina a.rbeten: zr8efiora Arenal iir en k v i ~ a af kraftig och utomordentlig intelligens och en af sitt lands allra storsta och adlaste andar.
Eon har iignat hela sitt lif &amp; t studiet af sociala frigor, siir- drildt &amp; t hvad som angiir forhindradet af brott.
I detta hiinseende, ar Seiiors Arenal en auktoritet ej blott inom sitt eget land utan inom Europa.
D Detta m % varn tibiickligt for att vittna om hennes arbete p&amp; detta oinrfide.
E t t uppriiknande, an mindre en redogorelse for hen- nes otaliga skrifter inom detta fack, medgifver icke utrymmet h a.
Antecknas mH emellertid, att mlnga af hennes arbeten hlifvit pris- belonta af akademier och sidlskap, att hon nnder en l i n g fiiljd af vari t generalinspelrtor for f angelserna for kvinnor i Spanien, sekre- terare i Roda Eorset, under fjorton I r utgif~are af en revy fiir futtig- viirds-, valgorenhets- och straffanstalter m. m.
Med den innerligaste karlelr och lagande entusiusm fijr sitt lifsma, har hon stadse forenat en omutlig saimingskarlek.
Uti sin icke ljusa skildring af f&amp;ng~.lrdsforhIilandena inom Spanien, som doktor Wines intagit i ett af sina arbeten, sager hou: &gt;) Sbdant iir forhlllmdet med fangelsema i Spanien, iirligt framstiildt och med den senning som aldrig bor beslojas under pretest af en falslr patrio- tism, erneclan ingen bor begagna den rena och upphiijda kiinsla, soul kallas fosterlandskiirlek for att rtitt.ftiritiga en lbgn.
Kej, den riitta patriotismen ropar hogt pd sanning, rare sig den lyser som en gloria, briinner soin ett brott eller stinger som ett spjut.
Sanningen i4.r olycldigtvis i v k a dagar ingen gloria fiir Spanien.
Xen dess iidla soner bora forsti den f i r att riitt~risa skall kunna skipas, for att Spanien skrtll rodnn iifrer det anklagelsens roll som ljnngar oss till motes o h e r bergen och hafven, beledsagadt af adla fijretlomen, som det bor folja.
Det storsta onda och den storsta s k p i f, som k m tillfogas ett folk iir att smickra det oclz den som Iciimler sig upp- fordrad att offra sig sjtilf till sitt lands nytta md fattn, ntt det icke sker genom offer p$ sanningens bekosmad, till f b r m h fiir ett illa forstgdt intresse.
zr P&amp; det humanitiira o m i d e t har hon iifven rastliist verkat mod arbeten om slafveriets afskaffande i kolonierna, om forhbllaiiciet inellan arbetsgifvwe och arbetare, mot diidsstraffet och offentliga afriittnin- gar, om follrnndervisningen o. s. v.
Sbsom litter&amp; kritilcer har hon publicerat en studie om realis- men inom konst och poesi och sin slcaldiska begtifning har hon afven stdlt i hnmanitetens tjgnst genom ett stort antal poemer, d k amnena hufvudsakligen utgora hat mot tyranni, karlek till fosterland och frihet, kamp for humanitet.
Concepcibn Arenals tankar i kvinnofrAgan finnas strodda i nii- stan alla hennes slrrifter, men knnna sagas vara koncentrerade i tvk PA slcilda tider utgifna; La nzzcjer del poruenir (Framtidens kvinna) och den tretton &amp; r senare publicerade La !nzzcjer cle su casa (Hemmets kvinna).
I den forsta af dessa slcrifter anser hon Irvhnan synnerligt agnad for det priisterliga lrallet.
)) En kvinna)), siiger hon,)) kan nh det hogsta, hon lcan vara Gnds moder, hon kan bli martyr, helgon och mannen Bgnar heme sin dyrlian frarnfor altaret, men anser heme pH sarnnla gAng ovgrdig att beldiida ett priisterligt %inl~ete.
Ja, hon mB ej ens djgrfvas soka den lggsta kyrkligs tjiinst.
.
.
DB kvinnan af naturen &amp; r mera deltagande, Inera religios, lnera kys1.c an mannen, synes hon scS, mycket mera clanad for prastlmllet, frain- forallt inom den lcatolskn Isyrhan, som foreskrifver celibat och oron- bikt.
2 I frdga om det borgerliga omrtidet, s5i.ger hon:, Officielt er- kiinnes kvinnans lhplighet son1 statschef och boc~f6rest$nclersl~a, men h a d som ligger diiremellan vore absnrdt af henne att strafva till.
.
Det mest retsamma ti den riittsliga olikheten Br, att ~nedan civilratten st %rnplar Irvinmn stisom moraliskt och intellelituellt nnderlliig- sen mannen, &amp; bigger strafflagen samma straff f8r bAda Iconen.
Hi ?ipnads- vaclrande inots5igelse!
Den ena siiger: dn ar en underlggsen varelse; jag lsan ej bevilja dig rattigheter.
Den andra: jag betra1rta.r dig som lilannens like och 818gger dig sanlma plikter; om du brister dkntinnan, Bdrager dn dig sanlnla straff.))
Betraffande de bida Ironens intellelctnella forhbllmden, tillbaka- visar hon Galls teori om hj8rnans vilit och volyln sAsom inhttstock for intelligensen.
Hon anser, a.tt den mindre volyrnen af kvinnans hjiirna s t h i forhAllancle till den mindre volymen af hennes kropp och att organets mindre ofning hos levinnan gor att det n5istan atro- fiersls.
Hos barn finnes ingen slcillnad mellnn konen i afseende pB hjarnvolymen.
NBr borj8r ofverlagsenheten hos lnannen i detta han- seende?
frbgar hon.
Lidrare-, apotelcare- och advolratyrket anser hon for kvinnnn lampliga, hvareinot hon icke vill se henne som domare, enar hon '.
vill befria heme frbn afkunnandet af en dodsdom.
Riistriitt vill hon ej heller medgifva heme i betraktande a£ de demoraliserande in- flytelser, som det politiska lifvet medfor.
Moraliskt sedt, stiiller hon Icvinnan hogre Hn mannen, ty hon ar mera god, kanslig, t&amp;ljg, deltagande, mindre benagen att brytu mot CSuds bud och miinskliga lagar och sjiilfmord fiirekomma mindre af kvinnor iin nf mlin.
Foljderna af kvinnans okunnighet och ofrihet aro odesdigra for heme sjillf,.
for mannen, for samhiillet, diirfijr, att liimnad Ht sig sjdf och kt okunnighet, det for hennc ar omojligt att p % hederligt satt forsorja sig, hvilket leder till fattigdom, som slutar med fhgelse, fattighus eller prostitution, eller till ett aktenskap utan kklek, in- g %nget endast for att icke falla mder nlgon af de andra tre kste- gorierna.
Och inom detta iiktenskap saknar hon helt och hdllet moralisk auktoritet och for diirfor en tom, sorglig tillvaro.
For ~nannen iir den basta foljeslagersl.ia den som vet mest och giiller mest och for barnen den samsta nloder den son1 af hristande kanne- dom om hygienens enklaste sanningar fiirstiir sitt barns hdsa, s o n nf bristande kunskaper ej lcan leda dess uppfostran o. s. v. Under de tretton Ar som ljgga emellan publicerandet uf detta arbete och llennes andra bok ofver samma Bmne La mujer de szc casa hade Concepcibn b e n d s bsikter i nigon mtin undergitt fiirandringar.
Oppen och %dig som alltid erkanner hon ocksb detta i fijretalet till detta senare arbete, d&amp; hon sager: sAktningen for sanningen tilltiter ej att vidhdlla bsikter, som vi borjat tvifla pa.
XH andra eftelatriifva epitetet ofelbar, jag nojer mig med att vnra oppen och iirlig.))
I C v i ~ n n ar nu ej liingre lgmplig for det prasterligct kdlet och betriiffande intelligensen haler Concepcibn Arena1 nu icke sH staxkt pti likstalligheten mellan konen och detta p % grund af erfarenheter.
Diiremot yrkar hon numera p % likstalligheter i politiska rattigheter.
Det sannskyldiga hindret for krimans ~ztreckling bestbr uti att hon fortfarande uppstiilles som ideal, hon iir ~hemmets &amp; gels, uteslutande husmodern och &amp; nnu hores den utnotta klassiska frasen: shon mH ej t h k a pb a ~ a an t sitt hem, sin man, sina harm.
Nen det ideal af fullkomlighet, som gomdes inom det feodala slottets murar, passar i ingen mAn i det moderna samhdlets boningar, dar krafves frihet, luft, och kvinnan hnr tid till annat, om hon fAr nt- veckling och frihet, ty nu soker hon doda tiden, forslosar den i fri- volitet.
De, son1 ej ha tid till nigot, aro ytliga, lattjefulla, okunniga,
uppfylla sitt hem med flkd och ' lyx, dar ddrig prageln af hem- trefnad spg.ras, d k huslighetens poesi saknas.
Surnrnan af hennes analys ar, att lrvinnan ar kanske i afseende pA hogre intellektuell begBfning underlagsen mannen, men sA lingt hennes begAfning racker, bor hon f B komma, ty om inannen genorn att odla sitt forstAnd fnlllroiunar sig, bor kvinnan aga samma rattig- het.
Geni och talang iiro icke exceptionella for mannen och det iir lojligt, a.tt massor sf inedelmAttiga man, blott diilfor att de aro miin, hafva ansprAk pfi foretrade framfor kvinnor, vore dessa an sfi ofver- kgsna pA hj5irtats och hufvudets viignnr.
Concepcibn Arends lifsmAl har varit hogt, hennes arbete rast- lost och vdsignelsebringnnde, hennes sinne odmjukt.
wTiden iir Irort w, sager hon, &gt;den hvarken skattas, mates eller gagnar efter det antal gAnger som minutvisaren passera ' ijfver nrtaflan, ntan efter magden och djupet af de intryck vi 1nottsga.o DB for nfigra k sednn ett f8rslag vacktes att resa hennes staty, svarade hon: wStatyer bBra endast resas At liil.de, martyrer och hialtar, jag tillhor ingen af dessa Inategorierw.
De hyllningar, sorn efter hennes dod agnats hennes minne, hafva varit lika valfortjanta som upprilntiga och mer $in en staty har blifvit rest, for att hedra minnet af Concepcibn k e n a l, hvil- ken glomsk af sig sjalf, utofvat en verksamhet till ga.gn for man- slrligheten, till trost ocll viilsignelse for sitt land.
Om henne kan med smning sagas: hon slaef och tankte som en 15ird, kande och lefde soin ett helgon.
Adolf Hillman.
En Juvel.
E n liten s t r a n d b i l d f r h Visby.
De lago diirnere vid hafsstranden ocll letade i sanden efter petrifikater.
En skon syn for Kneipp, barbenta, och med nppkaf- lade slcjortiirmar, sA l&amp;ttkliidda att de mycket v3il kunde tjana till nlodeller for Irupidoner och sB fria i sBtt och Atborder, som hade cle lefvat sitt lif fram 11 % en obebodd o, inte p % Gottland med bad- anstalt och medeltidsrniner.
Ah, dessa smB, friska, brunhyade gynnare!
Deras anleten lilrnade vackra, solgyllne Bpplen och hafvets slriftblB farg tycktes
ha smugglat sig in i deras ogon.
Diir visade en liten lycksokarc triumferande up11 en vacker zoofyt, formad som en griiddfiirgad lilja, och en annan kom stickzbndes med ett lzlingt, fint h u m - horn af lergrl sten, en tredje hade upytiickt en petrificerad grd- sugga, prCJrtigt exemplar, alla benen syntes s&amp; klart aftecknade.
De hade haft afgjord tnr i Byall.
Just i solnedghgens stnnd haiie inan ockss sHdan lust att leta.
Brisen kom s5 sval ocli nfkplde kindens glod, och niir hlicken stundom lyftes frfin p u s och t h g, kunde den folja det lysmde ljnsklotet, som sjonk likt en stor g~ild- skold i liafvet: Det sakta v&amp;g~rallet srnelrte dessutom orat ocll mssarne sntto ej liingre p i stename, ororliga som liade de w r i t huggna i inarmor, ntau flog0 med rackra, hvita ringslag 1iin.g~ vattenbrynet.
Badgiister ocli tillfi-illiga resande gingo ocli njoto: tf den liar- liga anblicken och en kvinlig artist.
som flyttat nt s i t t stilffli i skuggan af ruinen, lade bort penslar ocli palett fiir att teckun i: f barngruppen i sin skissbok.
~Gruppens, nej, det var egentligeii bara eu af purfinrnc, soin b o g hennes blick, en brunlibrig, liurtig pilt, som trallade lialfliijgt for sig sjalf och hade rnijssa utan skiirm.
Han gri-ifde iinnn cftcr skatter och tycktes ha f4tt 1iela oturen pb sin lott, ty dd dc, aizd1.a liopsamlade sina fynd drog hall endast npp en rund glusliki~andc sten, rid lirars gsyn kamraterna utblwsto:;) Det iir en plasbit, ingenting annat an en gla.sbit.
!&gt; 3Ieu drt.
gossen torkude stcntii rued skjortiirmen rent af gnistrade d e f ~ r h alla kanter, ingen rille dock erkiinna dess skijnliet utan den ene som andre ropade: ~ c n vanlig glasbit, sliing den i liafret !n Wen gossen efterfoljde ej maningen.
aRTej, det ar den alldeles for vacker till;:, forklnrrde Lan,, den ar som det renaste vatten, aldrig har jag sett maken, jag maste visa den for nlgon hiir.
:), Den f8r du inte ett ore fiir:), sade en af kamraterna, som s visade tydliga anlag for ' geschiift ' och redan Sgde en ~ i s fiirdig- Bet i att tala fijr sina petrifikater, nhrem tror dn d l ge pengar for en glasbit?
a sMen det ir ' r ingen ranlig glasbit., upprepade han envist och lat stenen spela mot ljuset, ~ d e t syns viil!:.
DDU iir en dunlboms, sade kamraten helt iippenhjartligt ocli knuffade till lionom s l att glasbiten slnngades mot en sten.
Xen gossen tog upp den lika klar och liel, och dB pojkskaran skingrades
hit och clit for att bjuda ut sina fynd, foljde han eget r i d och gick bort till den gamle herrn, som dlticl, lcv %ll efter kvall, satt och liiste vicl hafsstrmden, ofverskyggacl af ett stort linneparaply.
Han var en siclan d&amp;r besgnnerlig lcurre, som gick och spa- nade efter insekter och han hade en stor hif, dari han f h g a d e flngor och fjarilar, nastm pS sanma sgtt, hvarpi fiskarne fBngade stromming.
Pojkarne hscle ~nnderstundom tjiinat sig en styfver rned att bitriida honoln vid jczliten och gossen i friga hade sj5ilf en gbng letat up]?
en stor, metallgron skalbagge, sorn visat sig viird en he1 tjugofemoring.
)) En vanlig en, men ovanligt stor, en riktig liten kriifta ...
B hade han sagt mecl ett leende af ljus tillfredsstallelse.
Men for petrifikater: snackor, zoofyter, koraller och dylilzt hade han intet sinne.
DB man nalkades ~ n e d ndgot i clen vagen, gjorde han en rorelse med handen, hvilken i sin afvisande kold sade lika tydligt som ord, Kom ej med skrapet!
w Ingen torcles heller vara pitrugande, ty han hade en viss bister min i sitt ansikte och man fick snart klart fb; r sig, att han ej gaf bort &amp; a smi, hvita slmtar for so skull.
Till lionom var clet son1 gossen kom med sitt fynd, Gud .vet hvarfor, det mitte ha varit ren instinkt eller skiclzelse.
Men han tiinkte ganslra forstindigt: &gt;den soln j8mt sitter och laser och cliirtill kiinner till allt, som flyger och Bryper, mitte vB1 begripa mer 5in jag och mina gelikar:), och niir gubben utan att lyfta ogonen f r h haftet, gjorde sin nfvisande Btbord, lBtsacle han sig ej nBgot ~niirka utan.
rackte i tigancle envishet fram slzatten.
DA den g a d e herrn fick syn p&amp; den lilln flatn handen med cless striilande l~alfrnnd., llit han hora ett utrop nf glad forundran.
)) Hvar ficlc dn clen ifrkn, pojke, hvar i all vklden fick dn tag pii rnin clianlant !~ Och h m tog stenen, betrtdctnde den frHn alla sidor och 11011 lorgnetten s i nBra som skulle hwn ~lndersoka den mikroskopislrt.
~Junst densamma)), sacle han fornojd till sig sjglf, ~ s i f~runderligt, en sidan oclets lek eller forsynens skickelse.
J a g 8r alldeles forbryllad.
For ett Br se ' n forlorade jag den h8r pB hafs- stranden och se ' n dess har regn och sno och blist och pojkar hn- serat vildt i gruset, men forr an nn slrnlle den ej komma i dagen.
J a g trodde slntligen niistan att jag forlorat den i Klintehmn, det var sant .. Ah, en sidan tnr .. .D Hczn lossade en nigp, som hangde vid urlzedjan, en guldring, hvars sten vczr bortfallen och i hvars tolnrnnl den lilla halfminformiga stenen nu forsiktigt inpassades.
)) Precis som i en saga, hvad var det for en tomtegubbe, som kom och gaf dig konl pb den har, hade han eldrod hiitta, och mnllgrB.
0 '
kApa!
hur sAg han ut, srara du unge Tjelvar, du lyckans guldgosse, du p&amp;hittige bl %ijgde lilla gottliinning, svara !w Gossen shg pH honom med leende min och svarade, alldeles som hade han viintat denna losning af gdtan: jag hittade den dar- borta pii stranden under t %ng och sten, pojkarne sade att det var en vanlig glasbit, men jag pdstod tvartom.~)) Du sag inte felt, lille gottliinning w, sade vetenskapsmannen och faste sin skarpa grH hokblick p % gossens ansikte, som i sin ut- trycksfidla regelbundenhet piiminde om en finskuren kamB.
Det lbg en vaken intelligens i de stora, hafsblh ogonen och ett drag af slum- rande viljelrraft kring de smH klarroda lappame.
Artisten bade ej pB m %fi tagit honom midt ur gruppen for att gomma bilden likt en sallsynt parla.
)) Jag hade &amp; ndB ratt,), upprepade han strtllande, d e t Far ingen vanlig glasbit a.
)) Ingen vanlig po jke heller w, tiinkte entomologen forundrad, D annu har han inte frlgat efter slanten, han glader sig bt sin upptackt ... besynnerligt, att det just skulle vara den ddr pojken, som jag en gang forut hapnat ofver.
Niir han fick tjugofem ore for ett pralc- tigt exemplar aE en skalbagge-art, stod han och ~ a n d e pa slanten och fragade om det inte var ett misstag, om han inte fiitt for mycket, wDu ar inte £odd till kopman eller bonde eller tiggare eller embetsman i den vanliga stilen~, tankt.e jag stras, och nu mlste jag tanka den tanken om igen.
Hrem vet, kanske finns diir frot till nAgot stort eller itminstone nilgot dugande och arligt i denna unga sj3.
Inte frlgat efter slanten - det I r alldeles forunderligt!))
.
Han satt en stund tyst och tankfidl, daefter lade han stenen i portmonniin och fi. %gade rned plotslig barskhet:, X i, hvad viintnr du p l y byting ?w)) Tala om n %got om d$ir st en en^, bad gossen frimodigt, utan att fasta sig vid minen, m i som vet sb mycket, kan nog saga hvar den kommit ifr5.n.
Finns dar mdhands l h g t, lingti borta en hafg- strand, diir s %dana dar klarcl, stenar iiro lika vanliga som snackornii h&amp;.
a wSatt dig, min gosseB, ljod det viilvilliga svaret, * jag skall tala rned dig, bide om de klara stenarne och mer till.
Nen till att borja rned, m h t e du underratha rnig om hvad du sjalf iir for en juvel.
Hvsd heter du och hvar bor d u?
~ Gossens historia var snart berattad.
Hans far och mor voro doda och nu bodde han hos en faster, som var gift med en skeppare.
.
Sju iir hade han lefvat, t v l terAiner hade han g %tt i folkskolan och mlnga roliga dar hade h m tillbragt hiirnere vid hafsstranden och hvad han hade att va.nta af franltiden tankte han troligen ej mer pB an den hvite mAsen,, som satt och solade sig i aftonglansen dar inidt emot.
.
)) Du minns siledes hvarken far eller rnor?))
fortfor den gamle herrn med en viss fornojelse och gossen svarade u t m en gnista till kiinslororelse: ~ N e j, inte ett grand!
D, Och din faster har sjtilf barn eller bur?,)) Js db, f e n stycken, de aro tvH flickor och tre pojkar.
Faster siiger alltid, att hon tycker sl bra oin inig, diirfijr att jag inte ar sR storaten som ile andra.))
) &gt;Sllii.
- J a det forklarar hela situationen)), tiinkte han, ~ d e t siiger mig just hnr pass alskad han ar.
Mor min kunde ju aldrig proppa nog i mig, jag minns att hon var rent, lijiirtangslig nar jag inte hade nptit.
Ran ar sii ensam som hade han regnat hit ... J a g undmr om ban har hgg for jnsekter.))
Och lilrsoin etb underbart svar p&amp; tnnkefrigan, ropade pojken:)) Se, en sii vacker fjaril)), och jngade se ' n ogonblickligen efter den brokiga flnddraren.
Ett beltitet k j e smog Bfver den ~iirdes torra aosikte och hsn sade for sig sjiilf: %En vacker och vaken pojke, inte den vanliga typen, siillsynt esemplar, en oslipad diamant.
Om jag skulle gora mig besvlir att slipa honom?
Om jag sknUe fostra honom for vetenskapen, lgta kunskapens ljus lysa fram genom lrlaraste facetter ...
Se, hur han springer dar ined flygande hiir och blossande kind, vacker som vAr apollofjlril, en riktig bild af sjalen och lifvet, det vackm, rena lifvet, som inte bara fikar efter pengar ...
' Inte storaten ' ...
jag tror jag tar mig llonom an - dar finns inte skymten af ett hinder, ingen frBgar efter honom, det ar alldeles som nled mig, hvem i all ~iirlden tanker pB mig - utom ntigon ging, dii man tiinker p l arf - men,, har log han ett skallcens loje,)) annu lefver Lnsse lille!))
Medan han, pb enstoriligars vanliga vis, satt och smiipratade for sig sjiilf, kom gossen tillbaka och framliimnade en sacker, dubbel- vingad insekt: ~ K a n herrn saga lnig hvarfor han ske ha fyra vin- gar,, frHgade han leende, .de flyga - ju lika bra, de sorn ha t v b.
&gt;En forrnodan, en iakttagelse)), murnlade han med stegrat in- tresse,)) nej, det ar inte den vanliga tjockhufvade sorten)), och dar- vid borjade han pH lattfattligt satt inviga den nnge i naturens fina hemligheter.
I
Hiir sutto de tva, liirande obh lyssnande, iinda tills det blef blaskumt ofver hafvet och kvallsrodnadens varma purpurstrimma ofvergick till blekaste topasgult.
Och iiterigen intriiffade undret.
NZir pojken gick bad han ej om niigon slant, hrarken for sten eller fjaril.
&gt;) Han glomde naturligtvis af det)), sade mannen for sig sjidilf,)) men det var storartadt, riktigt mhkviirdigt storartadt, att Icunna giomma ndgot dylikt.
Den piiten har fiirsgnen tydligt kastat i min viig och jag ginge va1 ej ostrafTad, om jag ej tog vara p % honom.
Hvad gor det att han inte ar min, inte heter Gyllenskijld, inte 5r a£ mitt kott och blod - adeliga blod, gud bevars.
Hvad gjorde min stamfar for bravurer m h n e eftersom han blef adlad, slog ihjal en hop danskar eller tyskar, brande L p r, rofrade kyrkor ...
eller forstod han sig kanske p B att passa viil upp n l g m kriint liitting, Drottning Kristina, den markattan, adlade bade skraddare och sko- makare, och uppriktigt sagdt, jag ville heller ha funnit upp ett tref- ligt plagg an ha satt sabeln i en medmiinniska.
J a g hoppas stt ruin stamfar var hofskraddare - Men hvart tog det nu ragen med pojken?
Jo, han skall bli min fosterson, v l r Herre har satt sitt adelsmarke p i hans panna, jag laser ndgonting riktigt rackert pg detta oskrymtade hvita blad.
Han skall bli min andes barn, arfrin- gen af mina kunskaper och idBer och hvarfor inte slantar med.
Thjelvarson skall han heta, ka.llas upp efter den gamle gottlanske hjiilten, h a.
, som enligt sii.gnen kom med elden, snillets och hjiirtats ma&amp;, och foimldde den sjunkande la~ld~emsan att st; p l fasta grundvalar och blifva en af hafvets viilsignade oar.
Lille Thjelvar- son, ingen skall neka mig dig, nej, de skola tacka Gud att jag tar dig.
Storaten - stackars liten krake.
Xin gamla hushdllerska sku gora stora ijgon till att borja med och kmske knarra oher familjens tillolming, men det ger sig med tiden.
Ron ska ' snart omhulda honom som en liten prins, han ska ' bli rod som en ros och trind; ryggen s o n en U.
Nina slgktingar bli v&amp;l topy tmnor rasande, men det biyr man sig ej om, hade jag gift mig, s i hade ju fiir- lusten varit enahmda.
Jag har ju sjalf knogat ihop stiirsta delen af min formogenhet och ingen frlgar minnsann efter mig for annat Bn for de snoda pluringarne.
Jag ser nog och forstar nog, iir inte sH illa gammal och durn heller, sextiofem iir bara, kan godt lefva tjugo A trettio till ...
rned min vigor ... n Han gick rask, rak och med atrUande min den knaggliga gatan framiit, tills ha.n uppnidde den lilla anspr&amp;sliisa b y g p s d,
dar ban boclde under soinmarmknnderna.
S m k t &amp; wins stktliga ruin 1A.g i narheten och de af yppig gronska ofverholjda tornen afteck- uade sig s&amp; vackra not den blekt guldgl3inscmde luften, att han msste stailna och beundl: a.
En stor, klnr stjarna stod likt ett himmelskt 6ga rrilit Bfver den vittrande halfbigen.
.Ah, hvad allt 61. fii fangligt och f 6rgangligt)), snckade den galnle entornologen,)) allt vittrar, multnar, winner, slakten g6, slakten koinma.
En sl~nddrom iir det mesta, sii smktt, a8 efemerislct smRtt, ' 11181~1iski~ den malen ', sager en af de dar garnle hebreislre forfattarne, just ett passande epitet ...
&amp; titer, frater och fossvinner, pA det heln bara ett skadedjur., Hail giclr vidare och innan han oppnat gorten till sitt tillfiilliga hem, hade han kominit in i en annen tankegiing.
)) Iianske gor jag clet jag Bngrar, men det iil.
n3ista.n battre att i all vQlm.enthet gora en clnmhet Hn att i lcall egoism g6ra ingenting dls.
&amp; !en - om jag lyclcas, I~vjllret iir myclzet mojligt, sB m&amp; jag alclrig fordra tack for mitt besviir, aldrig forclra nggot for egen ralcning.
For sam- hallet, for vetenskapen och diirmed nog.
Gamle C+yllenskold, gor sorn den lille gottl~ianingen, begar ingenting for din juvel, tank inte p&amp; betnlning.
Aszlza Kszutson. '
Kvinnans rostr8t-t infor engelska underhuset.
V5ra lgsare to] &amp; erinra sig den nrtilrel rorande ofvanstgende Binne, soin 3: dje haftet nf vBr tidslzrift inneholl.
DBri lamnades en kort ofversilzt af rostrattsfr5gans - cl.
v. s. the Women ' s Suffrage Bills - behandling i engelslra parlamentet, clar clen sedan 30 Ar till- baka 3ir ett p&amp; clagordningen tidt och ofta Aterkommande stridsgpple.
Den 3 februari detta %r hade billen 0111 ntstriickaing a.f rostratt afven for kvinnor, efter en inycket het debatt, for hvilken ofvan citernde artikel redogor, vunnit en stor seger, namligen den att vid audrct 1Bsningen bif allas af underhnsets majoritet.
Denna framgAng innebar einellertid ej ett omedelbart anta- gancle Lzf rostrattsforslaget.
Dess ode skulle, enligt det engelslza parlamentnriska forfaringssiittet, forst afgores i den komitk, som tre mhnder ef ter billens f orsta framlaggande iigde att i underhuset
diskutera ErBgan.
~ f v e n den mest sangviniske viin af the Suffrage Bill torde ej ha gjort sig ndgra ofverdrifna forhoppningar om att billens forkampar redan nu skulle lyckas fora sin rattvisa sak fram till seger.
Ett aktningsfullt bemotande af forslaget hade de likviil all ratt att rakna pb, hvarfor det ogentlemanlika siitt, hvai-pb herrsr lagstiftare denna g&amp;ng g&amp;tt till viiga for att blifra kvitt den hesvar- liga w kvinnofrBgm D, lander de f o r h a d e engelsmannen foga till berom och med ratta framkallat en allman harm inom skilda poli- tiska lager.
For att ratt uppfatta den snopliga u t g h g motstlndarne till kvinnans rostriitt beredt Women ' s Suffrage Bill den ' 7 sistlidne juli i underhuset, mHste man kiinna nfigra af de ywlamentariska for- merna i England.
Onsdagarne iiro namligen de da.gar, som aro anslagm till de frfigors behandling i komitd, hvilka g&amp;tt igenom i andra lasningen.
De forsta onsdagarne af parlamentstiden Hro anslagna till enskilda motioner, de sista till regeringens.
Genom intriger hade rostriitts- forslagets motsthdare lyckats fii den sista af de for enskildn motio- ner beraknade onsdagarne anslagen till behandlingen af billen om kvinnans rostriitt, hvmforutom de fdtt denna frdga stiilld sist pii dagordningen.
Ryktet harom spred sig till de lrrinliga r~striittsvanne~na, som skyndade att tisdagen den 6 juli genom Mi- Courtney till nnder- huset inlamna en ndgot oformell petition, nhlllens, sisom talmannen uttryckte sig, si ordalag, hvarvid huset ej ver ranta.
Betitionen uttryckte den ovilja och oro, hvarmed petitionarerna betraktade underhusets ofta forelcommande satt att g i till vaga, ~hvilket redu- cerade lagstiftningen till ett simpelt lotterin, och anhollo de, att huset mhtte Bndra sin)) procedure D, sd att hadanefter D den uppmiirksamhet, det agnade allmanna frSigor, mhtte st&amp; i nQot slags forhdllande till dessa frHgors v i k t ~.
Till slut anholls i bevekande ordalag, att huset prista onsdag m&amp;tte lfita Women ' s Suffrage Bill ej blott behandlas i komitbn, utan Bfven g&amp; igenom i tredje liisningen.
Efter en tamligen bullrande disknssion ofver petitionens inne- h i d beslots, att ingen vikt skulle fiistas darvid.
Foljande dag, onsdagen den 7 juli, sammmtriidde parlamentet kl. 12.
Women ' s SufErage Bill hade blifvit stiilld den f j e d e i ord- ningen af de frhgor, som denna dag skulle behandlas i komitkn.
Den forsta af de tre foregdende frdgorns var den om wskgdd mot utbredande af ohyra &gt;).
Denna B stoi-politiska D friga upptog lange och.
i hog grad l~usets intresse.
En parlainentsledamot, bekant for sin afvoghet mot kvinnans rilstritt, talade om ohyrnn i ire lrvarts timine, och flere andra talare lyclcades Bfven att draga ut pB tiden, sB att, dB huset iltslrildes klockan half sex, endast de tvii forsta fr8gorila inedhunnits.
Som alla de foljande onsdagarne voro afsedda for regerings- forslagen, hade alltsB rnotstdndwrne till Woman ' s Suffrage Bill lyckats att for i Br nndanskjuta frBgan.
Deras forfaiingss~itt lmr dock fram- Irallat ssb skarpt klander, att det Br att hogpas, att detta lBngt ifsin att slrada den goda saken, bidragit att befranlja densaminas fram- g h g under niista parlainentssession.
I sammanhang hBrmed mB erinras om, att ett forslag om kviw ntt efter ajlagda examina erldlla akadenziskn t i t l w och rattig- nnns rdtt hetw vid universitetet i Cambridge lilraledes i Br .fallit, efter de inest slrandalosa upptraden, nnordnade af studenterna som en demonstration mot kvinnornas intrHng pb deras gebiet.
Detta iir einellertid en naturlig f oljd af r6striittsf riigans mtgiing.
Vid siiviil Osf ord sonz Cambridge finnas flera lrvinliga Colleges, diir de, kvialiga stt~den- t e r m fii taga sarnma esarnina soin miinnen, hvilket de i dliniinhet gora riled atm81.kta betyg.
b1eu d5irvi.d staaaa derczs framg~agar.
Titeln B.
A.
(Bacca- laureate of Arts *) kunna de ej ehillla af det sk&amp;l, att hvarje B.
A. blir, sBvida han s t i r inskrif ven tre Br i universitetsmatrikeln och betalar afgifterna till tlniversitetet och sitt College, utaa vidare esamen &amp;.
!
A.
(Master of Arts), med hvilkeu vgrdighet foljer rattig- heten att deltaga i d e n af tvfi ~~aderhusledamoter.
Alltssb inga akadeiniska viirdigheter, f orr 211 rost15itt edliillits!
A.
S.
*) Forsta grsden till doktorsv5irdigheten.
Den internationella kvinns- kongressen S Bryssel.
FrBn den 4 till den 7 sistlidne augusti hiills i Bryssel ett mote, soin i likhet med det som Bgde rum i Berlin fiirlidet Hr be- tecknades med namnet: internationell kvinnokongress.
Hrarken i frBga om tillslutning eller programets vidlyftighet kan emellertid dennn kongress tAla en jiimforelse med kvinnomotet i Berlin, hril- ket, ej blott genom den ofantliga tillstriimningen af intresserade del- tagare ntan iifven genom de betydande inliigg, som ddr gjordes i kvinnofrigan, af de tyska kvinnorna med skid betraktas som en verklig epok i deras historia.
Pifallande ringa var diiremot den analutning som Bryssel- kongressen ronte frBn de belgiska kvinnornas sida, ja frdn sjiilfre Bryssels invgnarinnor.
Man finner detta daraf, att af de till foga ~ n e r an 100 uppgBende deltagarne ofrer hiilften voro utliindingar.
Nen till trots for den niistan demonstrativa likgiltighet, som Bel- giskorna Ad ' agalade gent emot motet, h d k e t blott alltfiir otvetydigt visar att n&amp;gon kvinnofrlga knappaat existerar i Belgien samt den quasi-privata natur, som detta kom att intaga, d l f &amp; af brysselpressens representanter voro nsrvarande, iigde detsumma, efter hvad enstiim- iniga vitsord intyga, en alltigenom viirdig och allrarlig priigel och mBnga af foredragen, som forekommo voro af det liogsta intresse.
Alla foredragen hollos p % franskrt sprdket.
Bland de friimlingar, som horaammat den af ula Ligue belge dn Droit des femmes)) utfkdade kallelsen till denna, som termen lydde, Coiqi.6~ ffwhiste i~tte~) zational i Bryssel voro m h g a af krinnosakens farniimsta fork8mpar s i ~ i i miin l som kvinnor frHn skilda liinder.
I syn- nerhet var Tyskland pB ett riirdigt satt representeradt.
J i m miirkte nandigen bland deltagarne namn sldana som Xinna.
Cauer, Lina Xor- genstern, Hanna Bieber-Boehm, Anita Augspurg, Marie Stritt, m. fl.
allt personligheter, hvilkas framstgende fiirmiga, bdde som ledarianor och forelaserskor man under Berlinerkongressen haft rikt tillfiille ntt beundra.
Frankrike hade afven sandt flere framstlende delegerade; bland dessa marktes fruarna Chkliga, Tincent, Potonik-Pierre, Dk- raismes och Martin.
De flesta af dessa representanter fiir den socia- listiska riktningen.
Ehuru England ej siindt nHgon af sin % mer representativa kvinnor upptriidde flere goda engelska talare, iifrensB
sgdana friiu Holland, Ryssland och Schweiz.
De slrandinaviska liinderna, voro, som vi tro, endast fosetr8dda af den kgndn finska forfattarinnan fil.
dokt.
froken Maikki Friberg.
- 4f flera anledningnr lmde Sverige for sin del belrlagligt nog ej lmnnat horsnmma de till dess 1cvinnoforenin.gar och for lrvinnosaken in- tresserade personer inghgna inbjndningar att deltagn i lrongressen.
DA vi stiledes ej lrunnsl iheropa oss 1x3 niigon berattelse ofver motet, nfgifven af en de svenslca kvinnornas representant, l&amp;na vi i sainman- drag den redogorelse, soin ofver cletsainmn lamnats af f m BIinnn Caner, hvillren i ett intressant bref till den sf heme redigernde tidslrriften)) Die Franeabewegnng)) ineddelwt sina intryclr fsBn Brys- sellcongressen.
Kongressen saimnautriiclde i Palais des Academies pr5lctiga med slrona konstveslr smyclrade sal, en samlingsplats nfsedd for forhandliugar af rent retensknpligt syfte.
Ordf oranden for motet, jur. d o h.
M: lle Marie Popelin, betonade oclcsA i sitt l~alsningstal att de p&amp; programet nppsatta frBgorna voro af ~: etenslcaplig natur.
Dessa onlfattade foljande I~ufvudpunkter: lrvinnans riittsliga stii.11- ning inom olilra omr8den; sedlighetsfriigan, ntmynnande i den inBng- clebatterade lagparagrafen 8 la, recherche cle la paterait6)); arbeterske- fr8gan; Iwinnlige loner och forvarfsomrbdea; ssnlt propsga.ndan till spridande af Irvinnororelsen.
Forsta lrongressdagen var anslagen tit lrrinnms ~.-Gttsliga st511-.
ning.
Dgrvid utveclrlade bland a m a t fru Psolss frdn Tysklnnd innehtillet af den nya tyska borgerlign lagen, Bvari 111hga para- grafer 51-0 i hog grad ognnstiga for kvinnan sorn hnstru och moder.
Frn Stritt lalnnade i saimlanhang 118rmed en liflig frailistBllning af den ngitation som med obruten energi fol: tg&amp;r f r h de tyske kvinaor- nas sidn, foretraddn sf Bund Deutscher J1rauenvereine, for att Avggabringa en gndsing af berorda lagl~asagrafer.
Redogorelser ofver forlGillandena i Fraukrike, Ryssland, England in.
fl.
stater ltimnades afven af dessa liinders representanter.
En af kongressens intressantaste forhan.dlingar giillde den i den franslra lngen s&amp; m h g a slcriande niissforl~~.llanden tistadkoill~llande punkten:)) la recherche de la paternit6)).
Professor Bridel, en be- kant jurist fr&amp;n Genhve, hade h3ir hufvudanforandet.
Han gjorde en jiimforande frarnstBllning nf den utom aktenskapet stAende mo- derns och barnets stallning i olika kndes.
Med mycken vBrlne
upptradde han for en fullkomlig likst$iUighet nlellan konen infor lagen och uttalade en string forkastelsectom ijfver den dmbbehoral, som i sedligt afseende stliller andra fordringar p&amp; krinnan an pB mannen.
Anslutande sig till den af, la Fidkration abolitioniste internationde~ omfattade grundsntsen, forklarade talaren, att det hiir blott glfve ett antingen - eller.
Antingen samma stranga forkastelsedom ocll bestraff ning for begge konen for mordiska fijrseelser - eller sanlmil ofverseende.
Den senare Asilcten framkallade en liflig protest f r h den framst8ende sedlighetstalarinnan, frn Bieber-Bohm fran Berlin, hvilken visserligen ville rma med om en lika fijr blda kiinen giil- lande dom och bestraffning, men intet bfverseende - livarken for man eller kvinna.
Ur juridisk synpnnkt hehandlades frlgan pH ett skarpsinnigt och spirituelt siitt a£ den nyutniimncla j~u.is dokt.
froken Anita Augspurg, (den forsta tyska kvinna som nAtt dema viirdig- het,) hvilken med myclren s + y a framlioll den skrianda inkonse- kvens son1 l %g dari, att det ogkta barnet ej betralctades stii.
i samma sliiktskapsfiirhlllanda till fadern som till modern.
&amp; %ell f r h Hol- land och Frankrike liito roster hora sig, protesteranile elnot lagens oriit.tvisor i har berorda afseende.
I lone- o&amp; arbetarefrlgan r a r ilet i synnerhet den iifren hos oss genom sina skrifter viil bbeanta belgiska advokateu mr Louis Eranck, som gjorde sig bemgrkt genom sitt sakrika anforande.
Stij- dande sig pb djnpgLende studier och undersolaingar af iirbeterskor- nas stallning, utmymade hans foredrag i framutii.llandet a£ ett fijr- slag, att i hvarje land ett siirskildt ileyartement akulle upprlttas med uppgift att anstilla enqudter ocli illsyektioner uf arbeterskornas forh&amp;llanden och darofver uppsatta och offentliggorn berattelser.
I dessa departement skulle ej blott inviiljas erfarna mh inom olika omrBden utan iifven himor.
Xen db ordnmdet af de kvidiga arbets- och loneforhlllanden ej med kraft k m genomilrifvas, utan att rorelsen blir iuternationel, foreslog mr Franck uppriittandet af en for detta andamll afsedd iuternationel byrA.
Detta anforande mottogs med stort bifall.
DB emellertid euligt kongressbestyrelsel~ uttryckliga beslnt, hrarken disk~zssion eller resolutioner finge forekomma, enade sig, p i forslag af de tyska dele- gerade, de frammande representanternit om, att fijr sin del, som resolution nntaga de af mr Frauck nttalade Bsikterna.
Eu opinions- yttring som ordfornnden ej kullde fiirneka dem.
- Utmiirkta mi- f oranden i arbetarefritgan hiillos for ofrigt a£ iU: mes Vincent, Chdiga och Martin fr4.n Paris och af engelskorna mrs Xontefiori och mrs
Morgan-Browne m. fl.
Froken Maikki Friberg lBnmade en redo- gorelse for hnr l %ngt man i hennes fadernesland Finland framskri- dit.
Afven en beriittelse ofver den svenska arbeterskantl st&amp;llning forelcom.
Forfattcwiman af den uppsats, hvarur vi anf ort ofvanstbende, sager sig for ofrigt af Bryssellcongressen ytterligare viwa starkt i. den bsikten, att kvimofrbgaa for n8rvarande sonderf aller i foljande viktiga punlrter: b i n n a n s rattsliga stiillkng, secllighetsfybgan och arbetarefrfigan.
Den riittsliga stgllningen Qter utmynnai: i rostriittsfr8- glan; sedlighetsfrkgan i afslcaffandet af dubbelmoralen och uppndendet af Irvinnans elronomislra sj&amp;lfstandighet; arbetarefrbgan dter arsatt be- tralcta i alln dess olika faser: reglering af lone- och arbetstidsfor- htlllanden, arbetareskyddslagstiftning, konlzurensfrBgan, organisation och fackforeningar m. m. Frn Cauer slutar sitt intressanta bref, hva1: i Bfven n&amp;gra ord agnas i t de intryck af mfingahaada slag, som vistelsen i en pti se- vardheter sb rik stad som Bryssel mfiste erbjnda, nied foljande be- aktansvkda ord: dXongressen i Bryssel har gifvit inig mycket att tanka pH.
h e r h ~ r jag liirt rnig hur ett dylikt mote b6r vara och icke bor vara.
Mla fraser i I~vinnofr3igen gora pi % dess nuvarai-ande st8nd- gunkt endast intryclr af karrikatyr; alla foreningsredogorelser verka torrn och trottande; hvarje angrepp pB m&amp;nnen st81nma dessa ej mildare och gora oss ej gladare.
Framfor sllt gBller det att vara Iwitiska mot oss sjalfva, kritiska p&amp; vAra verlz och v&amp;rt mpptrgclande, h5nsynslost Icritislra.
Det 81: allt for mycket som st&amp;r pQ spel for oss.
DQ manliga stiiminor, s8son; fallet var % i Bryssel, tillropa oes:)) Trail in i arbetet, ni slcola d&amp; Qstadliom~na det son1 maanen ej formAtt gora, losningen af den sociala frlgans, ligger diiri bade sanming och en vanstiillaade ofverdrift.
Endast bdda konen i sam- arbete och i full hnrmoni kuana losa denna mppgift.
Den tid bor vara forbi, d&amp; Icvinnan lBter sig bestickas af smicker och galanteri.
nlgonsin att med Idokhet skilja agnarna For heme galler nu mer fib11 hvetet, hvilket har betyder sB mycket som frasmakeri och ofver- drift fr %n sanningen.
D
Allmanna konst- och industriutstalPningen i Stock- holm 188 % iir snart ett mime blott, men ett ininne, som helt risst aldrig skdl forblekna hos den nu lefrande generationen, liksom det for alla tider skall 1warst8 som ett rittnesborcl om deli s ~ e n s k a k~zlt~wens stlndp~mkt rid slntet af detta Brh~uldrade.
A k e n k ~ i n n a n liar i det stora ntstiillnings~~erlcet intagit en bemarkt plats oc11 de fak- tiska och teoretiska framstiillningar af sitt eget arbete, som hon nu varit i tillfiille att gora, kan i mhig: ~ afseenden ocli inom inlnga omrgden betraktas som en gradmiitare 1x3 riir ntreckling.
De ~ n i n g a vackra utst5illningarna af liandasliijd ocli af kvimor utf6rda konstindustrielln faremil aro de b %sta berisen fiir Befogenheten af dessa anmiirkningar, ytterligare st-j-rkt af de miinga erkiinnanden, soin i form af guldmedaljer och anclra ntmiirlcelseteckeu kommit 1winnoarbet.et till del.
Btt 11ar uppr#kna alla k ~ i n l i g a pristagare tillliter oss ej ut- rymmet.
T i rilja blott niima, stsom st8eucte OMS niirmitst, dert tlriiktrefo / wt- silfvermedslj, soin tillerkiints Fj * edrika-Bl-errler.-Fii1.7,~01 (7ets, forening sfor inycket goda hygieniska miderkliider):.
Det ar dock ej af de dyttre ntiniirkelsem ecsamt.
lu: in l~iir bilda sig en forest$illning om den rerkliga hnlten; if en riss kdtur- gren.
Dan-icl Bro sB minga sppunkter a: t l~eakta, fiir hvilka fuck- kannarens omdome och kunskaper Brc af niiden.
I I n d (let lrrin- liga arbetet p l utstallningen betrHffm, h n f ~ i vi gGtt i fBrfattning om att fb det behandladt af en sr,kk$nnare.
I fiiljd af en del sammanstiimmande orsaker Irunna r i einellerticl forst i uiista liiiftc meddela, den forsta af dessa artiklar.
Def qerde allminna swenska bo~nmorshemofef liar iigt rnm i Stockholm i arbetarinstitntets sal (1.: 3l aug.
ocli 1 seyt.
11nc1.er c11 tillslntning af 300 deltagare ocli deltagarinnor, bland hvilka miirktes flere af medicinalstyre; 2sens och 14r liikarekdrs frnmstlende nled- lemmai-.
D: r E.
TIT.
Wretlind oppnade, i egenskap af central- styrelsens ordforande, motet, hvilkets fiirliandlingar sedan leddes kf professor If.
Sondkn.
I de mdnga intressanta foredragen och diskussionerna,.
i 11vilka utom k ~ i n n o r af facket iiken flera af rlirt~ liikare s l 14il kvinliga son1 inanliga deltogo, behandlades mom en del fackfdigor iifren sHdana punkter, som st4 i niimare samnl~and med barnmorskori~as ntbildning och konipetensrillkor, dcras pen- sionering, reglementen, understodskcssor och a d r a fiir yrkets ntveckling och hoja.nde riktiga punkrer.
Ti hterkornlua ' till en ntforligare redogorelse sb r l l o k e r iniitet son1 ndgra af de diir forekommande viktiga hfigorna.
Kwinnan inom apofekareyrkef.
Farmasie studiose csamen har under septeinber mlilad tagits af hijknarna Agnes Arridson, e l e ~
ti apotelcet Lejonet i] Sl.dmo, livilken erbBllit plats son1 farinaceut B apoteket i Koniiel~y; Eva Christofferson och Gerda Borgstrom, b5da elever och tjiinstgormde f czrmacenter B apoteket i Kristianstad samt Jenny Larsson, elev 110s apotelcaren i. Siiter ocll nuinera tljiinstgorsnde B qotelc .i.
Arvilca.
For Iivinljge~ apotelra1.e syines na utsiktema vara mer gynn- stmmn, nggot l~vartill forord11,ingea om stndentexnmei~.
sisom kom- petensv.illltor fiir wpotekare syiies vars en af de bidmgande orsa- lcerna.
)) Fsrmaceutiske fbreningem glntsbyr&amp;)), apoteket Korpen, Storgatan 16, Ilar lnegdelat sig mottaga aniniilningar och placeran- det Bfven af lcvialiga apo telcselever.
.
~ r o ~ i ~ a vid r n Svenska Kvinnornas Nationalfbrbunds konferens i Stockholm 21 -- 23 september 1897.
Tisdagen den 21 sepfember.
Ill. I 1 f. m-1 e.
~ I Z.
Kantat: Hiilsningstd af Ordfornuden.
Reclogorelse for Svenska K.viauornas Natioanlforb~uid.
T ?ilgiisw171,ctelzs rrldl och, ~ / retleel.
Fru Agda JMontelius (Forenipgen for VBlgol~enhetens Ordnande).
ill. XI.
2-3.
-. '
e. m..
Fredrikn- Brenrer- F o d ~ t c ~ ~ d uppkorat ets oelt utvecklir bg 3 ' 1 % ken ~ e r t r u d Adelborg (P~: ed~~ilra-Brei~~er-Eo~: l~~rndet).
Kcirldescqen i N o r p.
Frolcen Gina Krog (Norge). '
.
.
Onsdagen den, 22 septem ber.
.
R .. tria erf ' i~mheter.
o ~ r sa~nuppfoslra~z.
Frohen Lucina Hagman (Fin- land).
Hnnclwbetets V2imm-s ve; kksn~lshet.
Froken Sofia Gi sberg (Fhreniagen ' Handarbetets VBnner).
ICvimoklubb~zs id&amp;.
Frolcen I-Ianna Al-derssou (Kvinnoklubhen).
Erz insnts i 7cultul.~tvec7clinge~t2 Fru Elna Tenow (Svenska sbllmiinna kvinnoforeningen till djnrens slcydd).
;
Kl. 6-8 e.
111.
U~tder ltuilkic for.utslittwingur kaqt kui~lrrororelsera b l i f ~ a gf ' uerklz ' g be- tyclelse for kultur och fi-a.wtdtskrida~zde Friiken Aniin Sanclstriim.
Betydailqerb qf lcvi ?~cZm arbejde for totnlafliolcl og s~deliylzetl.
Prn Elisabeth Selmer (Danmark).
(Eventuelt dislrussion.)
Torsdagen den 28 september.
Kl. 10 f. 911.-12 ntiddngen.
Sygepleje sot~t wbejdsfelt for kvirldelz.
Fru Charlotte Norrie, f. Harbou (Daamark).
Distriktskoterskor, efb moclent irlsats i sveuska Zn~rdsbyydeirs sjulcuiird.
Doktor J.
E. Bergwall.
Om kvi~idemes v ~ r ~ l e p l i k t.
Fru Margareta Vullum (Nosge).
Uppehhll.
El.
1-3 e.
I I L De kuidiga gyirr~lnsterrm z~ppgvt.
Frn Ebba Hcrr~nan (Stockholms kvinliga gyinnasti kf orening).
Om .Sip I d m.
Froken Ellen Key (Siillskapet Xya Idwi).
ATdgra s ynpw.rilcter i kuimofidgau med siirskikd Aliusyr till deli svenska kvin~imzs ~attslign stalluiwg.
Fil.
knnd.
E. Svensbn.
(Eventuelt diskussion.)
Konferensens afslutning.
Tisdagen den 21 segtember.
Kl. 5 e.
111.
BesBk ii UtstSilli~iry s~as, folkkok, ltuarest middng seruercts fiir koil ferens- deltaga,.ot.a.
Torsdagen den 2 % septernber.
Kl. 7,30 e.
) rr.
d hofell Phcsnix.
$mzkuiillt: Nasilrafdelning.
Gemensam sup&amp;.
OP kapit alisf er, sarskildt frun timmer, 1 1 s ~ det 1ii11ge varit ett onskningsmil a t t kunna ofverlamna rkrclen nf sins vlrdepapper och skotseln af sinx affarer kt nkgon person eller iustitution, soln med absolut siikerl~et forenade punktlighet och noggranl~het i utfii~mdet af detanfoitrodda nppclraget iifvensom prisl~illigliet.
E n s5dan instittltion ar F Stockholms Ensltilda Baaks Notariatafdelning (Lid!
Za Nygad an 2 7, expeditionstid 70-4), son1 under garanti af Stoclrliol~ns EnskiIda B a n k Btager sig vkrd och forvaltning af enskilda personers ocll kassors vlirdepapper.
E ' xempel 1.
Om en person hos Notariatafdelllillgen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon- ger ocll tillhal~dalikller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelilingei~ ntlottningar af obligationer och underrattar depo nenten i god tid, ifall en denne tillhol3g obligation blifvit ntlottad, samt l#mnar forslag till 11y placering af (let ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras 110s Notariatafdelnillgell underrattar Notariatafdelninge giildeniiren diixom a t t r %ntorna B in- tecltniilgarl~a sltola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, so111 infly ta, till deponentell redovisas.
Vidare tillser Notariataf delningen att inteclmingarne blifva i vederb6rlig tid forayade.
Om en 110s afdel- ningen deponerad inteckning genoin underliten fornyelse sknlle forfalla, ersatter Stockhollns Enskildu, Bank diirigenom nppkomlnen skada.
E ' iirvi~ri~lgsa~fgift: 50 ore fiir Br pr 1,000 kronor af deposi- tionens varde, dock ej under tvB kronor.
Dragning Sveriges Kont oris tfnirenings Konstlo t teri af gllt: ooh bomul.1, Linnegarn T f Alrnedahls till f abrikspris, Kos tymgarn: 3Iattvarp, CrQmefiirgadt Fiskegarn till Gardiner; Fiskredskapsgarn, V&amp;i !ske- dar m.
111.: allt till lagsta priser AXEL HINDERSONS Garnbod, Hotoq-get 13.
Filial: G4tgatan 18.
Nya ~ush&amp;llsskolan (for bildndo flickor).
Grundad 1881.
Foresthdarinna: Friiken H. Cronius.
, Mat BaPecr Vestra Triidgbdsgatan 19.
Nyet EXurs3h&amp;llrsskolarmi OBS.
I Sarskild matsal for fruntimmer.
Magnusson Forsaljnin~slokaler: n e d ~ a &amp; o&amp;tcn, e99, LUG ocll t a w tr. upp och ntiandets forna~nsta fabrikanter kan jag erbjnda ofvanniimda astik1a.r battre och billigare 211 n k o n an- nan och torde en hvar genom besok i mina lokales ellar genom reqvisition af profver ocb raror Latt blifva ofver- tygad om fordelen att hos mig fylla sina behof af dessa artik1a.r. '
! '
: ssker pi!
begaran N \ w~ 6 16.
~ * ~ d * r ~ ' " ' ~ ~ ~ stnadsfritt.
b \ \ % 28 ~ a, ~.
~ ~ Rik~-re~.foo 26 @ -
1 8 Humlegiirdsgatan 18 I S Gotgatan I S 29 Drottmi-nggata 29 ' ' Fotograf C.
R O S E N 4 Dqaottmzimzggatccn 10.
- A.
1: 58 16. b b b Spis- och Knackebrod i mdn.#rr, o8ika snrte~ *, oiifoertraffligcc i cdlsnzcck.
HEDERSPRlS och G U L D M E D A L I Dresden.
iS04.
l J r n ~ ~ i m l ~ w 1895. eig Biscuits.
och C a k e s till: bet.yd8; gt Z d g ~ e p ~ t s d n cZe zrtZancls7ct.z.
C .. W. SCHUMACHER.
.
.
liongl.
Hollmcr&amp;i.lrtiir.
&amp; oclil~Zm ILY iVo~slci~c7.sgtctan X 7..
de n y f f ~ a s f e och prydligasfe saker man kan hafva i eft hem, siiljas a " Ingenior E.
A. WIMANS Kon tor och Specialverkstad.
Rikstel.
11 12.
Ldstma7: aregatar&amp; 9, Sfoc7ciroln ?.
Allm.
tel. 73 56.
A Fred~ika-Bfieme * - e9rbundets bypa, Stockholm, 59 Drottninggatan, finnas onnllilda kviuliga arbetssokande shson~: lektionsgifrnre i o l i h Lmnen, srenskn, och utlBudske Iiirarinnor for hem och skolor, kontors- och skrif- bitridden, booner, husfijrestandorinnor, slllsknp o c l ~ bitriiden i hem, fare Eiserskor, gymnnster, sjukskoterskor m. fl.
Hv~ieniska OM.
Skodon tillverkas 1) riikt-l~c.fol fur Herrar, Darner och Bani l ' risl,cliint ~nfii; enin~t.n.
W V!
; I i t f tillverkas Skodon af ' ven modern fason.
Mlt nrlwtr atfiirer ~ ~ e g g r n l r n orh t n&amp; ' 1) Ssts rinteriel.
-: i.
- 3 - a Reparationer verkstallas val och ph bestkimd utlofvad tid.
.- .- P.
G U S T.
P E T T E R S S O N, =: &lt; efter 0 - r 52 Drottninggatan 52.
~2 t u-s = - .- - BarnklSder.
.A = L z i () BSm!
.
G ' oth6 f! /! / era!
ler!
S BilrCiyu f j r ~ ~ t y ~ riser!
~ ~ d i f t mrotZeC tzza: s mi 3 2 &amp; - 2 - .A 2 2 w H.
N Y S T R ~ ~ I Y L.
S t c ~ l - a \ - ~ \ t t i a g: t t t ~ ~ ' l 2.
1 0 - S ~ B I ~ I ~ I S ~ ~ ~ ~ Z ~: B ~ - I ~ 1 C 0 ~.
J ~ 2 i PARIS.
.
E: rl !jndrr Grundac-it ' lSCi.3.
Lit ' r&amp;ntor $ - - t; i l, ~ l ~ l; \ I i t i g; l w t ~ ~ b i l k o l.
ot * h 11iigw a.1- t i ~ l t i ~ i 1 i ~ o h g Samma icanta fiir ma^ 50212 fiir irvinnoz.
o t orh p 1 i i i lii1lilin.j i w t ~, ~ ~ i ~?
i g iif ' a l) ~ltlget~ +t Iinfrudkoator tiir Svcrigt~.
Stot~kl~ (, 1111.; I1 I: i~-grl; iai * lsgitttln.
$.
Y ', Al.
33268.
A111n.
t ~ l ~ f o 1 n 1 3 (11.
Annonser fir D A G) AT Y upptagas af ' Barnangens Tekniska Fabrik, H. J10,i: t Ii ' omi~tgem Ho~ie~: et~n~rtor,Stockholm dtockholm, Aftonl~lrdets tryckeri, 18$#;.
