# ID: svediakorp-per1403
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1901
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 38,253
# sentences: 1,665
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 30 LÖRDAGEN (761).
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: IDUN KR.
6: — IDUNS PRAKTUFPLAGA •&gt; 8: — IDUNS MODETIDN.
MED PL.
&gt; 5: — IDUNS MODETIDN.
UTAN PL.
&gt; 3: — UTGIFNINGSTID: HVARJE LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
LÖSNUMMERPRIS: 10 ÖRE.
14:DE ÅRG.
D E N 27 JULI 1901.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N BYRÅ OCH EXPEDITION; KOMMISSIONÄRER KLARA S.
KYRKOGATA 16, ITR.
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPEN KL. 1 0 — 5.
N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6.
JONAS IDUNS STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
OCH THOMASINE LIE.
AF PARISKORRESPONDENT.
NÄR JAG denna gång talar om ett norskt skaldehem.
i Paris, så är det ej om ett provisoriskt, ett sådant som Björn- stjerne Björnson redt sig eller rättare som hans barn redde åt honom här för en vin- ter.
Jag skrifver om ett norskt hem, som är grnndbefäst i Paris sedan aderton år till- baka och som, af allt att döma, ännu många år skall ha sina rötter här.
Ty om än det nordiska fäderneslandets sommar drager Jonas Lie och hans hustru och numera drager dem så starkt, att de vissa år ej kunna stå emot — när de kulna vintertider komma, suger det » lune » hemmet vid avenue de la Grande Armée å sin sida så mäktigt, att de måste dit, där de äro sig själf va och där deras hjär- tan bo.
Nu vill jag berätta, hvad Jonas Lie själf uppger såsom motivet till, att han valt Paris för att där för varaktig tid slå ned sina bo- pålar, han, hvilkens diktning stiger så direkt upp ur den moderliga nationella jordmånen.
Och jag skall också anföra, hvad hälften af hans jag, hans hustru, tillagt såsom kommen- tarier.
» Här, midt i det larmande världsbullret, » sade han, » är jag i det fullkomligaste lugn.
Det är, som jag satt på rama bondlandet.
Tänk er, att jag kan gå hela denna långa avenue de la Grande Armée upp och ned, utan att träffa någon enda människa jag känner.
Jag går här alldeles mol allena med mina tankar och min diktning. » JONAS OCH THOMASINE LIE I DERAS HEM I PARIS.
EFTER FÖR IDUN TAGEN FOTOGRAFI AF M. ALBIN, PARIS.
» Och luften så utmärkt, » inföll fru Lie.
» Parisluften är mättad af verksamhets- drift.
» » Ja, » fortsatte skalden loftalet för världssta- den, » här är en evig och rastlös omsättning af idéer, ständiga initiativ, man är alltid varm i kläderna. » Fru Lie: » För resten ha vi ett litet Norge eller Norden här i vårt hem.
Vi umgås endast med skandinaver. » » Det är sant, » fullbordade hennes man, » att vi kunde aldrig bo mera centralt för att träffa det litterära och konstnärliga Norden.
Till Paris " skola alla, och få gå vår dörr förbi.
Ja, jag säger, att, äfven om vi bodde midt i Norge, skulle aldrig så många af våra lands- män besöka oss som här. » Medan vi sutto där inne i skaldens stilla arbetsrum, så inbjudande till meditation och
— 482 — I D U N 1901 arbete, inredt enligt de smaklagar, hvilka rådde i fars och mors eller t. o. m. i farfars och farmors trefna hem, hvilka ännu ej snedvridits och depraverats af parvenylyxens grofva hunger, hvilka framför allt tendera att göra det » ko- seligt » — tror jag det norska uttrycket är — medan vi sutto här och talade om Paris och Norge och Berchtesgaden, det tredje Lieska hemmet i Bayern, kom och gick, gick och kom en liten rask och liflig dam med en genom- trängande, men god och blixtrande intelligent blick, kom och gick, lade ett ord in då och då i förbigående, satte sig ett ögonblick i den mjuka soffan för att strax resa sig och för- svinna på någon minut.
Aldrig tillförene har jag så öfvertygande, så lifslefvande erfarit intrycket af en » husets gode ande » med allestädesnärvaro och allmakt.
Det var helt underligt.
Om hvilken annan som helst, som så där oafbrutet genomkorsat ett rum, där två personer sutto i ett samtal, hvilket bägge önskade ostördt, skulle jag ha tänkt: » aha, nyfiken! » eller något annat.
Men nu tyckte jag alldeles, som o m hon hörde till.
Hon skulle gå där och vara där, hennes person, hennes inlägg var där för att komplettera.
Denna förnimmelse var hos mig instinktiv, och innan Jonas Lie själf sagt det, visste jag, att » hans hustru, Thomasine, var hans medarbetare och hälften af hans jag. » Detta yttrade han, då jag frågade, o m Idun kunde få den glädjen att pryda sin första sida med det berömda konstnärsparets porträtt och en interiör från deras hem.
» Det vill jag gärna, och jag vill i all syn- nerhet gärna, att Thomasine kommer med, ty hon är min medarbetare, hon diktar med mig. » » Min medarbetare! » Det är icke länge sedan jag hörde Björnstjerne Björnson an- vända alldeles samma ord o m Caroline, som Lie nu tillämpar på Thomasine.
Allt för många år ligga emellan detta nu och den tid, då jag var gäst i Ibsens hem i R o m, för att jag skulle kunna exakt erinra mig, i fall den tredje af den norska parnassens storfurstar yttrat detsamma o m sin hustru.
Men säkert är, att o m han icke med munnen bekant ett sådant kamratligt förhållande, ett sådant » konst- närsäktenskap », har det icke desto mindre exi- sterat, ehuru måhända i annan mening än i Björnsons och Lies lif.
Hur stort än det inflytande varit, som Björn- sons och Ibsens hustrur utöfvat på sina mäns lifsriktning och skaldskap, så torde dock ingen af dem ha så direkt och djupt och ledande ingripit i diktningen som fru Thomasine Lie.
De sitta nu här, de gamla, midt emot hvar- andra, han liten, spenslig, men senig och energisk i hvarje rörelse, insvept i en couvre- pied och en schal i sitt hörn uppe vid fönstret framför det enkla, pedantiskt ordentliga skrif- bordet, hon kvinnligt mjuk, graciös, ännu iålder- domen ung, rörlig, husmoderligt ifrig, på den yttersta kanten af soffan, färdig att ge sig af, de sitta och tala om huru Lie arbetar.
Jag har Den friskaste och angenäma- ste är F. Pauli ' s ELECTA-EAU DE COLOGNE.
Stockholm 1897 erhöll F. Pauli ' s Electa Eau de Co- logne högsta utmärkelsen och guld- medalj.
Äfven prisbelönt London, Chicago, Paris m. fl.
Hårets afiallande.
En läkare, som sedan flere år i Stockholm behandlar specielt hudsjukdomar, skrif- ver följande: &gt;Af alla i handeln förekommande medel, afsedda för behandling af de parasitära hudsjukdomar (seborrhé, mjäll o.
d.)
på hvilka hårets affallande i de flesta fall beror, känner jag intet, som vid anställda prof visat sig så verksamt och i så hög grad förtjänar användas som Azymolstimulus &gt;.
Vid London- utställningen 1899 erhöll F. Paulfs Azymolstimulus guldmedalj såsom det bästa hårvatten.
sport honom o m hans nästa arbete.
Plötsligt blef han som litet stött.
Eller skall jag kanske säga förbehållsam.
Alltnog, det föreföll mig, som om jag vidrört ett ämne, som han icke gärna ville gå in på.
De närsynta ögonen, som nyss tindrat så spelande lifliga bakom de skarpa glasögonen, medan vi talade om Frank- rike och Sverige och all världens ting, sänktes mot golfvet.
Munnen öppnade sig till ett nästan förläget leende.
Och han teg.
Men fru Thomasine talade: » Det blir en sjöroman och en mycket egen- domlig sjöroman. » » Ah, den har ännu inte gestalt, bara kon- turer! » » Men vi veta i alla fall händelsen.
Oeh det nya ligger just däri, att händelsen försig- går uteslutande på hafvet, den kommer aldrig upp på terra firma. » » Ja, så vidt är det klart.
Men det dröjer nog, innan den blir färdig.
Ser ni, jag är så beroende af årstid och väderlek.
Min produk- tion följer med temperaturen.
På vintern kan jag inte arbeta, då fryser det igen inne hos mig. » » Det skall du inte säga, Jonas!
D u arbetar ganska ifrigt o m vintern också. » » Ja, det lefver nog, och inte är det botten- fruset.
Men se, så snart våren kommer, då kvicknar jag till.
O, den härliga våren!
Då löses fantasien, då gror det.
Och på som- maren, då jag kommer upp i fjälluften i Berch- tesgaden, då bär det i väg i sken.
Det är där jag » skrifver » min bok. » » Ja, när Jonas väl kommer i farten, så har han som feber i blodet, och jag har aldrig känt någon, som skrifver så fort som han. » Detta talade fru Thomasine och gaf skalden, där han satt så anspråkslöst, nästan försagdt uppkrupen i sin vrå, en blick full af stolt hängifvenhet.
Men hvad hon icke talade om, det är den del hon har däri, att boken blir » skrifven ».
Det finns en skildring af denna procedur, som jag icke skulle kunna göra efter, emedan den är skrifven af en mästarehand, och därför tar jag mig friheten låna dessa Arne Garborgs ord: » Hon är för det första hans lefvandevordna själfkritik.
Men hon är mera.
Med sin starkare konstnärliga logik och sin säkrare blick för väsentligt och oväsentligt kan hon hjälpa honom under själfva arbetet.
När han, som arbetai i bilder och sålunda lätt flyter bort i det episodiska, har kört fast sig på allehanda sido- och blindspår, så att det egenliga ämnet kanske håller på att glida bort från honom, bringar hon honom med ett raskt tag in på hufvud- spåret igen, så att nu kan hans fantasis tåg åter rulla fram.
» På grund af sin rika människo- och kvinno- kännedom har hon äfven i visst hänseende kunnat utvidga hans stoff kunskap.
Hans kvinno- gestalter stå helt visst i mer än ett afseende i skuld till henne.
Hon kan äfven » inspirera » honom.
Somliga af hans böcker (t. ex. Lotsen) ha som idé uppstått hos henne.
- I början bestod hennes medarbetarskap blott uti att » hjälpa honom stryka ».
Men efter hand har det utvecklat sig till ett verkligt samarbete.
» När han gått och arbetat med ett ämne en tid, så att han ser, att det kan bli något af det, sätter han sig vid skrifbordet och be- gynner arbeta.
Först när han har pennan i hand, komma tankarna och idéerna d. v. s. enskildheterna.
Han raspar ned alltsammans som det kommer, skrifver aldrig mer än en gång.
Så läser han upp det för sin hustru.
De samtala om det, väga och vraka — och stryka.
I massvis.
— — Det berättas, att hans manuskript till slut se förfärliga ut med streck och kors och utstrykningar och tillägg och märken och knappnålar och gummi.
Andra kunna icke läsa dem, stundom icke han själf.
Men så renskrifvas de af Thomasine och komma i det vackraste korrekta tillstånd till Köpenhamn, hvarifrån han får igen dem som böcker — korrektur läser han aldrig. » Man skall se detta åldriga äkta par till- sammans — de gå bägge på 68-talet, ty de äro jämnåriga och kusiner, bägge af en gam- mal, högt aktad familj — för att förstå, huru djupt detta medarbetareskap ingripit i deras själsdaning, jag skulle vilja säga den etiska lifsinnebörden af detsamma.
Ung och ideell är denna kärlek ännu så sent ut på hösten, och det oaktadt den under ett pröfningsrikt och kampuppfylldt lif, då det stundom sett ut, som om skutan skulle hjälplöst sjunka, piskats af verklighetens bittraste stormar.
Eller kanske just därför.
Det är en kärlek att värma och sola sig i för de unga släkter, hos hvilka det äkten- skapliga känslolifvet har en så betänklig be- nägenhet att brådstörtadt brinna ut.
Hvilken evigt lefvande, outsinlig källa, denna, ur hvilken en skald under mer än trettio års tid har kunnat ösa de rikaste, de renaste, de skönaste erfarenheter, då han mera subtilt och sublimt än måhända någon samtida diktare tecknat alla skiftningar i kärlekens väsen och lif!
Och alltid hade den källan friskt vatten.
Alltid sprudlade i dess botten den första kär- lekens gudafödda åder.
Sannerligen kan man icke o m dessa båda gamla säga, hvad de gamla eljes så gärna pläga förebrå ungt förälskadt folk: » d e kunna inte vara ifrån hvarandra! » Här sitter jag nu och berättar litet o m mitt lif i Paris, eftersom det synes uppriktigt in- tressera skalden.
Knappt har jag talat o m ett litet drag, förr än Lie utbrister: » Nej, vänta!
Det här måste min hustru höra.
Hvar blef hon af? ».
Om en minut tittar hon in genom dörren.
» Thomasine, kom då och sätt dig!
Det här får du lof att höra. » Så är samtalet ånyo i gång mellan oss tre, och jag känner mig, som om jag varit bekant och g o d vän m e d dem hela mitt lif, så goda äro de, en sådan trygghet, en sådan förtrolig- het ingifva de.
Jag sitter och tänker på, att jag befinner mig ansikte mot ansikte med två af de största konstnärer, och jag erinrar mig min ungdoms blyga, men glada bäfvan inför konstnärsstorheten, den enda jag i mitt lif innerst erkänt och beundrat.
Men här kommer dessutom emot mig en annan storhet, icke en sådan som kastar sig öfver en såsom en jätte och förvandlar en till dvärg, utan en, som stilla glider in i medvetandet, men med en obetving- ligt hjärteeröfrande makt, den moraliska stor- heten, den höga själsadeln.
Och jag vet, att den vördnad jag erfar inför dessa människor är äkta och djup.
Vi talade o m våren, om reslusten, som kom- mer med våren.
» Jonas har alltid så många resplaner, » säger fru Lie.
» Och han brinner af en sådan reslust ibland, att jag är nära på att ta fram kapp- säckarne.
Men se då är det stopp.
Nej tack, det är så » kjedeligt » att packa, och så blir han vackert sittande. » » Vet ni hvad det kommer sig af?
Medan reslusten bränner mig, så gör jag resan i fantasien så lifslefvande och i detalj, att, när det blir fråga o m att verkligen ge sig i väg, s &amp;) kan jag redan vägen och intrycken och allt det där utantill. » Det är den framsynte, visionären, denna i hans diktning så lifligt inspelande mystik, som är framme och tar vägen före honom, så att
— 483 — han redan upplefvat sin resa, innan den på allvar ifrågasattes.
Eljes har man, åtminstone då män icke kommit närmare i beröring med honom än den, som skrifver detta, i Jonas Lies sällskap ingalunda någon förnimmelse af den så mycket omtalade fjärrskådarenaturen.
Skulle den nu vara där så härskande, som det sagts, så håller han sig då inför sitt umgänge käck på verk- lighetens mark, och dagens alla spörsmål, äfven de rent materiella, intressera honom öfver måttan.
Hans nya pjes, som i våras uppfördes på Kristiania teater, rör sig äfven såsom så många af hans föregående arbeten om en merkantil-moralisk fråga, varuförfalsk- ningens brott och härjningar.
I det Lieska hemmet i n:r 7 avenue de la Grande Armée möta för resten alla tidens frågor i sällskap med de många Nordens män och kvinnor, hvilka, bosatta här eller på genom resa, på lördagarne samlas i den stora, varma salongen med sin förtjusande gråblå möbel och sina bekväma, artistiskt ordnade » coins », i denna salong, där genialiteten, hjärtligheten och hemmets ande slagit sig tillsammans för att bilda en den mest uppfriskande, idémätta- de umgängesatmosfär, som bildar en skarp kontrast till den lätt förorenade luft, man in- andas i åtskilliga af de moderna litterära salongerna i Paris.
Här är hafs- och fjälluft.
I denna luft födas sunda och starka konst- närstankar.
Och hvad unga författare här in- hämtat, det har redan delvis afspeglat sig i den nyare nordiska litteraturen, men skall, må vi hoppas, en dag slå ut i så rik blom, att Jonas Lies ande, befruktande genom det personliga umgänget kanske i rikare grad än genom det skrifna ordet, skall lefva i vår diktning, långt efter det han nedlagt pennan, såsom fadern lefver ned genom släktled.
THEODOR NÅGRA INTERIÖRER LINDBLOM.
FRÅN VÅRT RIDDARHUS.
» Yfs jej af fädrens ära, enhvar har dock blott sin, kan du ej spänna bågen, är han ej din.
Hvad båtar dig det värde, som är begrafvet.J stark ström med egna vågor går genom hafvet. » Tegnér.
I NNAN V I K A S T A blicken tillbaka, vill jag särskildt betona ordet vårt, å. v. s. landets, när det gäller Riddarhuset.
T y du, Svea folk af icke adlig stam, som bor och bygger här i landet, huru mången af dina döttrar äktar ej en adlig junker, hvilket har till följd, att deras efterkommande led efter led genom blodets och släktskapens band bindas vid den gamla riddarhusinstitutionen och åtnjuta de förmåner, som denna beviljar i form af pen- sioner och stipendier.
När Idun därför i dag bjuder på några in- teriörer från den store rikskansleren Axel Oxenstiernas skapelse, är hon förvissad, att de skola intressera ett stort flertal bland hen- nes läsare.
Någon fullständig historik vare sig öfver Riddarhuset eller ridderskapet och adeln tillåter emellertid ej den trånga ramen, hvadan vi inskränka oss till en kort skisse- ring.
När af vår främste riddersman, den ädle och högborne grefve Axel Oxenstierna till Södermöre, den tanken 1625 uttalades, att adeln skulle åt sig uppföra ett eget » Riddar- hus », funnos här i landet 127 adelssläkter.
Af dessa voro endast 72 infödda svenska, och af de öfriga härstammade 14 från Fin- land, 6 från Danmark, 4 från Norge, 20 från Tyskland, 3 från Nederländerna, 1 från hvart- dera landen Frankrike, England, ' Skotland, Ryssland och Böhmen.
Ätternas antal öka- des snart nog, och den ena efter den andra adlades för olika orsakers skull.
Adelns stora rikedomar tilläto den att sända sina unga söner till andra länders universitet för att där inhämta kunskaper.
Med dessa unger- svenner sändes ofta som skydd och vård en s. k.
» prseceptor » och denne togs i allmänhet ur de andra stånden.
De voro fattiga, men på hufvudets vägnar ofta rikt begåfvade yng- lingar, hvilka, på samma gång som de till- godosågo sina disciplar, för sin egen del drogo fördel af de kunskaper, som bjödos dem i det främmande landet.
Sedan återvände de till fosterjorden som lärde herrar, hvilka någon gång vunno krigarens, men ännu oftare råds- herrens eller vetenskapsmannens lager och med denna adligt bref och sköldemärke för sig och sina efterkommande.
Den förste köp- man, som blef hugnad med adlig sköld, var handelskompaniets direktör Peter Kruse från Liibeck; namnet förändrades redan i andra ledet till Crusebjörn.
Adlad på ett helt stånds förbön blef den förste riddarhussekreteraren Johan Larsson, som kallade sig von Ridder- husen.
Han slöt själf sin ätt.
Det var han, som till 1643 års riksdag lät förfärdiga af silfver en landtmarskalkstaf af de vid före- gående riksdag influtna böterna.
Denna för- des första gången af landshöfding Henrik Fleming.
Den andra stafven är också af silfver, men besatt med en diamant samt turkoser och är en present till Riddarhuset af mösspartiets chef, grefve Arvid Horn af Kanckas och Ekebyholm.
När Axel Oxenstierna föreslog, att Riddar- huset skulle byggas, var det hans mening att det skulle användas dels som en församlings- plats för adeln tillhöriga dyrbara dokument, dels en plats, där denna kunde idka sällskaps- lif och förkofra sig i ridderliga idrotter, hvar- för det också borde vara » en Rijdschole, en Dantzschole och en Fechteschole », hvilket allt var nödvändigt för » deres barns och förvan- ters opfödsel och optuchtelse. » Konung Gustaf II Adolf, hvilken var adeln mycket bevågen och bland denna ägde sina yppersta krigare och vänner, gaf med glädje sitt samtycke till detta förslag.
Det var nämnde konung, som den 9 juni 1626 utfärdade den första Riddarhusförordningen, från hvilken adeln räk- nar sin egentliga organisation som stånd.
Till byggnadsplats beviljade konungen » den obygda plats som den nya kyrkan (Trefaldig- hets-) var ämnad att sätta uppå emellan Svarte- munke- och Prestegatan belägen — samt all den huggna stenen, som där ligger och all den lagd i fundamenter eller därtill ärnad. » Det blifvande Riddarhuset erhöll dessutom af konungen flere privilegier.
Adeln skulle själf bidraga till byggnaden med vissa bestämda summor och så skulle hvar och en af denna dessutom därtill gifva efter » råd, ämne och god vilje ».
Så kom striden emellan hufvudstadens vid lyx och öfverflöd vande riddersman och den mera enkelt anlagda landtadeln.
De först- nämnde ville att Riddarhuset skulle byggas så ståtligt, att det skulle blifva » ståndet till ett Evigt beröm », och de sistnämnde fruktade för de dryga utgifter, som därmed skulle blifva förknippade.
De, hvilka med sina namn un- dertecknade det första dokumentet i denna fråga, voro 49 till antalet och tillhörde ätt- erna: Brahe, Oxenstierna, Horn, Ribbing, Gyl- lenhjelm, Baner, Fleming, Bielke, Bonde, " Wrangel, Drake, Uggla, Palm, Cruus, Silfver- hjelm, Tegel m. fl.
En skola inrättades genast och till denna gaf konungen årligen 2,000 dir. sm.
och adeln dubbelt så mycket.
Denna summa upphörde att utbetalas med IDUN 1901 I Järnsängar I: OCh E | Sängkläder, | E omsorgsfullt tillverkade å egna verkstäder, | i: in i K.
M. LUNDBERG, I Stockholm.
i Illustrerad specialpriskurant franko.
•••iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiini iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiii \ IIIIIIII konungens död.
Man talade fram och till- baka om Riddarhuset och insamlade äfven, om än med rätt mycket prut, medel därtill, men så kom kriget och konungen drog ut i härnad och med honom de höga adelsherrarna, och först 1636, när rikskansleren kom hem från Tyskland, togs frågan med allvar åter upp.
Sin vana trogen, när det gällde hvad han an- såg vara för landet eller ståndet af vikt, ge- nomdref kansleren sin vilja, och det beslöts, att ett adeln värdigt Riddarhus skulle upp- föras.
Den tomt, hvarpå detta förlades, till- hörde Axel Oxenstierna och inköptes 1 6 4 1.
Enligt den sällsynt vackra, af arkitekten Simon de la Vallée uppgjorda planen skulle Riddar- huset förses med en hufvudbyggnad (den nu- varande) samt tvänne med denna samman- byggda flyglar, vettande utåt torget, som då var en inhägnad gård, samt åt Mälarsidan två paviljonger och en balustrad.
Endast själfva hufvudbyggnaden blef färdig och någon » Rijdschole » o. s. v. blef aldrig där inrymd.
De mindre, åt Mälarsidan belägna flyglarne uppfördes 1870 af arkitekten A. Kumlien.
Simon de la Vallée blef mördad redan 1642 och hans mantel upptogs först af tysken Hein- rich Wilhelm, så af holländaren Joest Ving- boon och slutligen af Jean de la Vallée, den förstnämndes son.
Riddarhuset började byggas 1648 och kontrakt o m taktäckning ingicks 1661 med kopparslagare Kristian.
Det an- tages, att Riddarhuset blef färdigt 1675 och att det i och för riksdagsförhandlingar första gången öppnades 1680.
Takmålningen i stora salen är af David Klöcker, som 1674 adlades till Ehrenstrahl.
För takmålningen erhöll han 2,000 rdr.
På taklisten å husets yttre läses följande på det gamla romarspråket affattade inskription: » Genom rådighet och vishet, genom mod och segrar enligt förfädrens exempel.
Utan gudomligt bistånd ingen lyMig utgång.
Klokheten är en helig förmur, som hvarken sviker eller faller.
Det är ljuft och ärofullt att dö för fosterlandet.
* Inne i salen uppe vid taket stå på tre olika ställen också på latin följande: » Folkets väl min högsta lag.
För fosterland och frihet.
Gud- fruktigt och ärligt.
Rättvist och hofsamt.
För- siktigt och enigt.
Vist och kraftigt. » En präk- tig bred dubbeltrappa leder upp till salen, som är enastående i sitt slag och som vid Orientalistkongressen väckte de vidt beresta främlingarnes beundran.
Tätt intill hvarandra hänga där ridderska- pets och adelns vapensköldar, målade i sina heraldiska färger på kopparplåtar.
Färgerna sammanstämma så m e d hvarandra, som o m salens väggar vore beklädda med de dyr- baraste gyllenläder.
I fonden, högt öfver ett fönster och alldeles fristående från de andra vapnen, är Vasavapnet i guld och svart och under detta på en piedestal står en i brons gjuten bröstbild af konung Gustaf II Adolf.
Alla bänkarna äro klädda med blått kläde i den gamla karolinska färgen.
Vapensköldar- nes antal äro 2,897 st.
Men de allra flesta
IDUN 1901 af dessa hänga där som ett minnestecken af släkter, som ej mera äga någon ättling.
I afseende på akustik erbjuder riddarhussalen i följd af kopparplåtarne på väggarne någonting rent af ovanligt.
Midt emot Vasavapnet och i salens andra ända finnes en läktare, som uppfördes 1741, och ungefärligen vid samma tid uppsattes ett skrank på ömse sidor om midtelgången till förekommande af trängsel och handgriplig- heter, Det var ej alldeles ovanligt, i synner- het under frihetstiden, att det kunde » gå hett till under sköldarne ».
Skranket borttogs i början på 1800-talet.
Riddarhuset inrymmer utom den förut nämnda ståtliga vapensalen diverse rum afsedda för sammankomster, äfven- som bostäder åt riddarhuskamreraren och vakt- mästaren.
— 484 — lades.
I ett af dess rum hafva landets re- presentanter i Första kammaren till en del sina öfverläggningar, där de väga Sveas väl och ve.
Måtte forntids och nutids barn enas uti, att » no- blesse oblige » bör vara hvars och ens val- språk, som älskar sina fäders land.
De många större och mindre donatio- ner och testamenten, som nere af adelns medlemmar under R I D D A R H U S E T årens lopp gifvit till riddarhuset, vittna om deras omsorg för kom- mande generationer, främst o m en för- tänksamhet för kvin- nan som mö och änka som är väl värd att med tacksamhet er- kännas.
Riddarhusets samtliga fonder upp- gingo år 1900 till 5,120,175 kr.
I V A R A D A G A R.
Tycks en andchälsning sväfva hän mot Gustaf Adolfs torg, Tagande de kända ljud: ' Vår Gud är oss en väldig- borg '!).
ADELAIDE » NORDENS NAUCKHOFF.
KVINNOFÖRBUND ».
ALLA DE bland våra läsarinnor, som önska deltaga i den nordiska kvinnokorrespondensen, torde insända sina anmälningar till Iduns redaktion, Stockholm, med uppgift om fullständigt namn och adress, ålder, samhällsställning och intressen samt huruvida insändaren önskar korrespondera med en norska, danska, finska eller svenska.
20 öre i frimärken bifogas för brefkostnaderna.
I DEN MÅN Vi afsluta nu den- na alltför ofullstän- diga historik med nå- R I D D A R H U S E T I Ä L D R E D A G A R.
E F T E R E N T E C K N I N G I » S U E C i A A N T I Q U A ».
gra af de högstämda ANMÄLNINGAR INGÅ FRÅN GRANNLÄNDERNA, skola vi ord, som skalden kvad, sedan, med ledning af de lämnade uppgifterna när Axel Oxenstiernas staty aftäcktes på rid- Konungarne Gustaf II Adolf och Gustaf III sammanpara de olika korrespondenterna och där darhusgården: förklarade själf va, att de voro rikets förnämsta efter i bref underrätta dem, när och under hvil- adelsmän och medlemmar af ståndet.
Hvad ken adress de kunna begynna korrespondensen.
den sistnämnde beträffar, stormade han på den » Sakta glimmar vattnets yta, stilla tindrar fästets Denna föres därpå som hvarje annan privat bref- stjärna, stridiga riksdagen 1789 under pågående öfver- växling.
Riddarhuset månbelyses och från Axel Oxenstierna läggning in i riddarhussalen, tog själf landt- marskalksklubban, förde den under flere tim- mar och vann sitt mål angående förenings- och säkerhetsakten m. m. på ett sätt, som bäst betecknas med det kända ordspråket: » Ändamålet helgar medlen ».
Den mäktige rikskansleren skulle aldrig få höja sin stämma inom Riddarhusets murar, han afled den 28 augusti 1654, samma år som Carl X Gustaf besteg Sveriges tron.
Med denne konung framkom det första reduktions- förslaget för adeln tillhöriga gods, men det var en lindrig vind emot den storm, som sonen, den elfte Carl, lät hvina öfver detta stånd, hvilket visserligen hade många fel, men som ägt män » sans peur et sans reproche », hvilka värnat fosterlandet i kritiska tider och därför förtjänat att behandlas med mindre stränghet än hvad envåldskonungen lät komma det till del.
Men adeln glömde faderns orätt- visor och följde Carl X I I till segrar och död på främmande jord och bar tunga bördor, när landets väl det kräfde.
Mycket öfversitteri fanns nog in i sena tider hos mången adels- man, men också mycken ridderlighet och offer- villighet.
Detta bevisade de bäst vid repre- sentationsförändringen d.
5 dec.
1865 genom att då frivilligt på fäderneslandets altare ned- lägga den ställning de ägde som rikets första stånd och hvilken varit deras stolthet under århundraden.
Den första landtmarskalken var riksrådet Johan Sparre och den sista lands- höfdingen grefve Gustaf Lagerbjelke.
En an- nan tidsuppfattning och andra ögon beskåda S T O R A R I D D A R H U S S A L E N U N D E R P Å G Å E N D E A D E L S M O T E.
nu det gamla riddarhuset, än när dess grund O. H E L L Q V I S T F O T O.
I D U N 1901 — 485 — » HELA STOCKHOLM » GENOM IDUNS KAMERA.
FOTOGRAFIER FÖR IDUN AF A. BLOMBERG.
VIII.
M MAN Ä R ute i god tid o m morgnarne och inte endast trampar sanden i Kungsträdgården, utan förflyttar sig till Östermalms trädplanterade avenyer eller Djurgårdens breda » infart », hän- der det ej säl- lan att man möter antingen våra rid klub- bars herrar och damer till häst i raskt traf på väg utåt Djur- gården eller ett antal officerare, som företager en morgonridt med Ladu- gårdsgärdets lätt kuperade slättmark som mål.
O Samtidigt har kameran äf- ven uppfångat bilden af kabi- nettskammarherren hos drottnin- gen grefve Otto Cronstedt med grefvinna, född Tamm.
GREFVE MED Det är en sådan militärisk ryttargrupp, FÖRSTE HO FSTALLM ASTAREN GREFVE som rider in serien af A.
GYLDENSTOLPE.
stockholmsfigurer i vårt dagsnummer.
— Den uniformerade ryttaren till vänster i förgrunden är grefve A.
G. Fersen-Gyldenstolpe, general- major och förste hofstallmästare vid konungens hofstall.
Hvad Al- bert Ranft beträffar, presenterar han sig själf.
V i veta alla, att han är ett fenomen bland teater- direktörer, en orädd och företag- sam männi- ska, som bragt nytt lif, ny fart i den sven- ska teater- världen, och ALBERT RANFT.
SOm lyckas nästan i allt, hvad han lägger handen vid.
Axel Rappe med friherrinna, född Sandahl, är tagen en dag å borggården, då det fri- herrliga paret passerade öfver densamma på väg till sitt väntande ekipage, i förbifarten hälsande på en grupp créme de la créme bland hofvets notabiliteter, som tagit plats utanför västra hvalfvet.
Se upp för den unge man- nen, som kommer rätt emot dig med cigarren i vänstra handen och den högra nedborrad i öf- verrocksfickan!
Han är journa- list och heter John Levart med » Satyr » som » nom de guerre ».
Du kan vara viss o m, att KABINETTSKAMMARHERRE H. SCHLYTER.
han i rockfickan gömmer en blyertspenna af Fabers bästa och en anteckningsbok, hvil- O. CRONSTEDT kens blad ännu hvitna af oskuld och renhet, men som GREFVINNA.
han, efter att i 20 minuter hafva samtalat med dig, fyller med dina personalia, dem tryckpressen sedan tar hand o m och mång- faldigar i en morgontidnings spalter.
Kapten Arvid Wester är en af de ej få svenskar, som i den för nordbor hälsofarliga Kongostaten deltagit i det civilisatoriska vägbryt- ningsarbete, de europeiska stormakterna ha för händer i » de svartes världsdel ».
De hvita plymagen på norske kabinettskammarherren Hans Schly- ters trekantiga hatt utvisa hofman- nen, och de stereotypa dragen låta förmoda diplomaten.
Han är ock såsom expeditionschef i norska ut- rikeskabinettet en bland de mera framstående diplomaterna i vårt broderland.
Strax bakom honom kommer generaldirektör Steffan Cederschiöld, förut bekant såsom de förenade rikenas generalkonsul i Köpenhamn.
Vår slutvignett upptager tre unga representanter för konsten och litteraturen.
» Den yttersta vänsterns » man, från åskådaren räknadt, är en ny kraft inom vår skönlitterära författarefalang, H.
M. Nordlindh, hvars för ett par år tillbaka synliga debutarbete » Steg i snön » ådrog sig rätt mycken uppmärksamhet.
GREFVE w.
VON HALLWYL.
JOHN LEVART När därför Sveriges teater historia från slutet af ader ton- och början af nittonhundratalen en gång skall skrifvas, torde den Ranftska teaterverksamheten behöfva icke ett kapitel, utan en volym, för att allsidigt kunna skildras.
Kapitalets stormän äro ej så många i vårt » fattiga » land, men några finnas likväl, hvilkas rikedomar kunna räknas i mil- ' lioner.
Bland dessa är grefve W. von Hallwyl en.
I och med uppföran- de af sitt charmanta pa- lats vid Hamngatan, af hvilken byggnad Idun för ett par år sedan lämnade en skildring i text och bild, har han väsentligt bidragit till förskönande af en af hufvud- stadens allra förnämsta ga- tudelar.
Gruppen af f. d. krigsmi- nistern friherre KAPTEN FRIHERRE A. RAPPE MED FRIHERRINNA.
GENERALDIREKTOR S. CEDERSCHIÖLD.
I midten går Dan Bergman, » D a n », som folket vet, kåsören i Mark Twainsk eller Artemus Wardsk riktning, (» SATYR ».)
hvars burleskt roliga » tankebilder » mången gång kom- mit läsekretsen att skratta mer än läsekretsen, noga räknadt, fun- nit] förenligt med sin värdighet som förtroendebelåstad samhälls- kropp.
Och så till sist ha vi lejonet bland skämttidningsdirigenter, Strix ' europeiskt ryktbare re- daktör Al- bert Eng- ström, som i sitt ritstift förenar extrakten af Bellmansfi- gurernas be- kymmers- lösa gap- skratt och den moder- na tidens satiriskt- skeptiska smålöje.
H.
M. NORDLINDH, DAN.
BERGMAN (» D A N ») OCH A. WESTER.
ALBERT ENGSTRÖM.
IDUJN i y o i — 486 — H Ä L S O L Ä R A N I FLICK- S K O L O R N A. '
i.
BARNENS " " " TALAN.
M ED GLÄDJE läste jag om doktor Karo- lina Widerströrns föredrag på flickskole- mötet; med glädje har jag funnit, att Idun nu upptagit ämnet till diskussion.
Så har då ändtligen förarbetet börjat, förarbetet för un- danskaffandet af gamla fördomar, hvilka, rutt- nande, sprida sjukdom och fördärf omkring sig!
Idun har uppfordrat mödrar och andra ung- domens ledarinnor att yttra sig i ämnet och deras uppfattning af saken kan j u ej annat än emotses m e d intresse.
Men månne det ej är oriktigt att endast höra de äldres o m d ö m e?
Barnen, hvilkas uppfostran det gäller, borde j u också få framställa sina önskningar.
Kan- ske fästes intet afseende vid ens åsikter, då man hvarken är mor eller lärarinna.
Men det är icke heller som något slags barnuppfostra- rinna jag önskar få ett ord med.
Det är bar- nens talan jag vill föra.
Visserligen ligga barnaåren rätt långt bak- om mig, men det sätt, hvarpå jag under denna tid erfor något om könsförhållandet, står så lifligt för min själ, att jag så väl kan sätta mig in i de nutida barnens ståndpunkt, de barns, som af föräldrar och lärare hållas i en väl omgärdad okunnighet o m hvad det vara månde, som rör könslifvet.
Så här tillgår nämligen saken i de flesta fall.
Oaktadt ve- derbörandes obrottsliga tystnad måste j u bar- nen till slut få veta mer eller mindre om sa- ken, och allt är i föräldrars och lärares tanke bra, blott kunskapen ej meddelats på ett för- nuftigt, naturligt och rent sätt.
Att medde- landen om könslifvet erhållits af obildade tjä- nare och mera erfarna kamrater, hvilkas in- tresse i saken dock ej är alldeles oskyldigt, att dessa meddelanden ske genom smutsiga antydningar och skamliga historier, det hafva lärare och föräldrar tagit med ro, föga bekym- rande sig om, att barnets fantasi kanske fått en obotlig skada, att själen slagits med svår- läkliga sår.
Bara de själfva slippa från bry- deriet att röja något o m det sätt, hvarpå bar- nen kommit till världen, får undervisningen gärna meddelas på hvilket sätt som helst.
Det kommer ej föräldrarne vid.
Hvad blir resultatet?
Jo, barnet, som af kamrater och tjänare blifvit invigdt i det, som det måste fatta som en skamlig hemlighet, tvingas än mer af föräldrar och lärares nog- grant iakttagna tystnad att anse det hela som något smutsigt och förnedrande.
Och lik- som af en gemensam öfverenskommelse tiga barn och föräldrar alltjämt, oaktadt hemlig- heten nu blifvit gemensam.
Ja, aktning för föräldrarna få då barnen ej på detta sätt.
Det borde j u dock vara föräldrars största om- sorg att inge barnen aktning, ej blott fordra sådan.
Den mor, som ej i ringaste mån sökt att i detta hänseende rikta sitt barns kun- skapsbegär och leda dess tankelif, måste väl gripas af fasa och blygsel, då hon upptäcker, att barnet på annat sätt fått sin vetgirighet stillad.
På hvilket sätt?
Jo, troligen på det mest olämpliga.
Och så fortsätta då barnen att undra och tänka öfver detta mystiska, skamliga, mörka, som ingen kan tala om, men som alla tyckas böja sig under.
Hur många, som gått förlo- rade i detta undrande, vet jag e j.
Jag menar härmed ej direkt moraliskt förlorade, men för- lorade till känsla och skönhetssinne, till sin förmåga att uppfatta det stora, sköna och un- derbara i den kraft, som alstrar nytt lif, nya människor.
Säkert äro de ej så få.
— — Många ha kunnat motstå giftet.
D e ha, allt efter som deras förstånd i öfrigt tillväxt, själfva kunnat arbeta sig till den öfvertygelsen, att hemligheten, som ingen kunde nämna, ej var ful och smutsig, utan skön, g o d och ren som naturen och lifvet själft.
Men stri- der och lidanden har nog detta kostat dem, och i alla händelser, full aktning och helt för- troende för sina föräldrar i denna sak få dessa barn nog aldrig!
Alltid kvarstår hos dem en känsla, att föräldrar och lärare tillfogat dem en blodig orätt, att dessa, i stället för att hjälpa dem framåt, genom sin försummelse gjort hvad de kunnat för att fördärf va deras tanke- och själslif, hvilket annars i allt kun- nat vara sundt och godt.
T y undanhållandet af sanningen är så godt som en lögn, och det är således m e d lögner man vill uppfostra barn.
Jag frågar: » är det möjligt, att man kan taga skada af sannin- gen? » Man svarar, att specielt denna san- ning ej passar för barn.
Jo, all sanning passar just för barn, försåvidt den blott icke förvränges, smutskastas eller neddrages.
Jag tycker mig höra tusentals barn ropa till föräldrar och lärare: » Gif oss dricka af san- ningens rena oförfalskade vatten, gif oss kun- skap och ljus.
Lär oss det, som vi barn ha så lätt att förstå och tillägna oss, det som gör oss goda och starka, den sköna och rena sanningen, att alla lifvets och naturens yttrin- gar äro rena och goda som lifvet och naturen själf.
Lär oss allt detta, innan någon ännu för oss besudlat och neddragit naturens skön- het och storhet, så skola vi löna eder med att bli goda och rena människor, som ha skön- hetens bild så djupt inpräglad i vårt sinne, att vi aldrig kunna låta den besudlas eller fråntagas oss. » — Detta kraf tycker jag, att barnen kunna ställa på samvetsgranna lärare och föräldrar.
I all rimlighets namn säg mig, hvarför bar- nen ej gradvis allt efter ålder och förstånd skola få tillägna sig äfven denna gren af ve- tande!
Det synes mig nämligen, ifall man på ett förnuftigt sätt vill vända på saken, som om könsförhållandet kunde betraktas ur tre olika synpunkter.
Antingen är det något orent och lågt, som bör bekämpas i likhet med hvad Tolstoy lär i » Kreuzersonaten », eller också är det något blott nödvändigt, hvarken godt eller ondt, som kanske de flesta genomsnittsmänni- skor tänka, eller ock slutligen är det något stort och heligt, något skönt och rent, som man ej ostraffad förbryter sig mot, som Zola sist nu lär i sin » Fruktsamhet ».
Ä r det nu något orent och lågt, ja, då böra barnen in- genting få veta därom, och då böra också de .vuxna i enlighet m e d Tolstoys Kreuzersonat- läror lefva i sträng återhållsamhet, blott som bröder och systrar.
Troligtvis äro de dock få, som dela denna Tolstoys åsikt.
— — Ä r det åter något blott nödvändigt för släktets uppehållelse, så bör man väl i all rättvisas namn låta barnen få kunskap o m denna na- turlag på ett samvetsgrant och vetenskapligt sätt, lika väl som de få reda på alla andra kroppsdelar, deras funktioner och ändamål.
Då lära de sig åtminstone ej några dumhe- ter.
— Ä r det slutligen något heligt, något underbart och skönt, heligt som den Gud, hvilken gaf oss lifvet, underbart och skönt som naturen danad af honom, då är det en olycksdiger försummelse att ej gifva barnen kunskap härom på ett sätt, värdigt det stora ämnet, då är det ett brott att låta allt gå vind för våg och lämna barnen att ta sig fram bäst de kunna, prisgifna åt obildade tjänare och måhända redan förstörda kamraters tjänst- villighet i saken i fråga.
Barnen böra läras att känna andakt inför detta naturens stora under, en andakt grun- dad på full och hel kunskap o m sanningen, meddelad på ett nobelt och värdigt sätt.
— Mig synes det underligt, att frågan om under- visning härutinnan ej skall gälla såväl gossar som flickor.
Behöfver ej också den manliga ungdomen ett kraftigt moraliskt stöd i det rena minnet, o m hur den först erfor något om denna viktiga sak?
Och är det ej för sent att börja med undervisningen i skolans högsta klass?
Hafva de unga ej redan då hunnit att få en allt utom värdig uppfattning af saken?
Som något beaktansvärdt kan jag omtala, att det i en af Stockholms högre kvinnliga un- dervisningsanstalter (märk v ä l: eleverna hade för länge sedan passerat » skolans högsta klass » och borde således suttit inne m e d en viss för- ståndets mognad) faktiskt inträffat, att under en botaniktimme, då det var tal om ändamå- let med ståndare och pistiller, fruktämne och frömjöl, med ett ord om blommornas befrukt- ningsakt, några af eleverna fnissat, knuffat på hvarandra och betett sig på ett sätt, som om det hela vore en blygsel att åhöra, men ändå hade något visst retande för dem.
Och på detta vis uppförde sig fullvuxna kvinnor, som själfva förberedde sig till att blifva » ungdo- mens ledarinnor ».
— Hvilken skam!
I sanning, här behöfver jordmånen bearbetas och besås med ädel säd.
T y nu tycks det växa endast ogräs, törne och tistel.
Till sist ber jag få framställa den frågan, huruvida alla, som för öfrigt anse undervis- ning i detta ämne önskvärd, anse, att sådan endast bör meddelas i skolan?
Utom det rent fysiska, d. v. s. det som berör de med köns- lifvet förbundna kroppsdelarnas byggnad, funk- tioner och ändamål, vore det väl önskvärdt, att barnen finge djupt i sitt medvetande in- prägladt hvad j a g skulle vilja kalla den este- tiska sidan af saken.
Kan detta verkligen ske i skolan?
I så fall är j u intet mer att tillägga, men jag hade tänkt mig, att medde- landen angående denna sida af saken bäst kunde ske mellan fyra ögon, så som man all- tid gifver och mottager alla fina och djupgå- ende förtroenden.
Ä r ej barnets mor härtill mest lämplig, förutsatt att hon är en finkäns- lig kvinna, som på ett intelligent sätt kan leda sitt barns tankelif på detta område?
Ja, alla mödrar hafva j u ej dessa förutsättningar, men det borde ligga en samvetsgrann mor om hjär- tat att, o m hon själf ej är lämplig, i detta fall öfverlämna sina barn i någon annans vård.
T y ingenting uppgår dock emot dessa person- liga förtroenden, då en själ öppnar sig för den andra och tar emot hvad den har att gifva af erfarenheter och råd, af skönhets- drömmar och renhetssträfvan.
Jag skulle kunna tala om ett ideal att uppställa för bar- nen, ett ideal i moraliskt och estetiskt hän- seende, som ej lämpar sig till lektionsämne i skolan, åtminstone ej på dess nuvarande ståndpunkt.
Men jag har mina skäl att ej nu vidare ingå på detta.
Och kanske gjorde man klokast i att ej drömma o m ideal, utan i stället blott tänka på att tills vidare undan- skaffa några af de värsta skräphögarna.
Om jag, som jag i början sade, velat föra barnens talan, så är det, emedan jag så väl påminner mig, hvad jag som barn saknade och längtade efter, om också kanske till största delen omedvetet.
De åsikter och önskningar, jag här framlagt, ha varit mina sedan långt tillbaka, ända sedan den tid jag började kunna tänka allvarligt öfver saker och ting.
Och nu vill jag sluta med att i alla kommande generationers namn tillropa ungdomens ledare: » Gifven barnen sanning och ljus! » BRUNHILDB.
— 487 — LILLEN G VAKNAR.
RYNINGSTIMMANS glöd beströr rutan med sitt gyllne glitter, och från träden utanför klingar sommarns fågelkvitter.
Ån försänkt i morgonblund, hälft i drömmen jag förnimmer, huru rymden hvarje stund fylls alltmer af dagens skimmer.
Men till sist en röst mig når, af hvars tonfall helt jag väckes, och från en af rummets vrår liten hand emot mig sträckes.
Ofvan blekrödt gafvelfält ariavaken snart sig höjer knubbig tvåårspilt, o c h sällt vid hans drag mitt öga dröjer.
Lena lockars gyllne sky mjukt sin krans kring pannan lindar, frisk o c h rosig är hans hy, liksom kysst af morgonvindar, ljus lik varlig gryningsväkt, som med glädjens solglans målar ängens granna blomsterdräkt, skälmskhet ur hans öga strålar.
Och om jag af trötthet än känner ögonlocken tunga, slutas de dock ej igen, ty den lille börjar sjunga.
Barnarim han lärt jag h ö r tona från hans mun så glada, som när lekfull majblåst rör lundar, som i vårluft bada.
Sjung, ja sjung, min lilla pilt!
Lycklig vill den dag jag prisa, hvilken bådas mig så mildt och så ljust som af din visa, o c h mer skön emot mig ler morgondagern från det höga, när dess glöd jag speglas ser i ditt skuldlöst rena öga.
E.
BARNENS N.
SÖDERBERG.
MÅRTEN.
O M D U F Ä E D A S landsvägen förbi vår by, ser du ungefär midt i densamma en liten stuga, rödmålad och med hvita knutar, och däromkring en hel lund af fruktträd, björkar och lönnar.
Ä r det sommartid, torde du kanske också varsna en gråskäggig gubbe, gående därutanför i lång rock och mössa med tofs samt rökande ur en pipa af gammal fason.
Det är stugans ägare, och hans namn är Mårten, och han är allas vår älskling i b y n.
Men de små älska honom mest.
Aldrig skall man höra Mårten banna ett barn, det m å vara hur olydigt som helst.
Aldrig för- lorar Mårten tålamodet, ansatte honom ock de små timmar igenom m e d barnsliga frågor.
Gubben Mårten är själf som ett barn.
Du skulle se honom, när rosorna och blomstren, ty så kallar han barnen, täfla att äntra upp i hans knä och smeka hans rynkiga händer.
Då ler han, ja, han skrattar högt till och med, C.
W.
Schumacher Kongl.
HofLeverantör.
Norrlandsgatan 17, Stockholm.
IDUN 1901 så att det långa skägget skakar.
Fader Mårten är de smås älskling, han!
Har ett barn i b y n på något sätt ej visat sig riktigt snällt, säger modern ungefär så här till det: » Hvad skall Mårten tänka, o m han får veta detta?
Fader Mårten! » Då blir ansiktet åter gladt, då blir åter solsken i stugan.
Och lillen eller lillan börjar att be- rätta tusende saker, som Mårten förtäljt, och räkna upp idel härligheter, som Mårten lofvat barnen, om de försöka vara lydiga och snälla.
Till sist kommer det fram ur barnamunnen: » Tala inte om för farbror Mårten, att jag varit stygg!
T y då tycker han inte om mig. » Att nämna Mårtens namn är det bästa medel mödrarna ha för att få sina småttingar glada och nöjda.
D u går genom b y n en regnig dag och möter ett gråskägg, som har så förtvifladt brådtom.
D e styfva benen vilja knappast hinna med.
Det är fader Mårten.
D u undrar troligen, hvarför gamlingen brådskar så, och hvarför han gör sig det omaket att gå ut i sådant ruskigt väder.
Kanske försöker du att hejda honom, att tala ett par ord till honom och få veta, i hvad ärende han egentligen är ute.
Fåfängt.
D u erhåller måhända ett leende, en liten blinkning eller en menande rörelse med handen till svar, men j a g borgar nästan för, att du ej kan få gråskägget att stanna.
Jag skall emellertid säga dig, hvarför Mårten har så brådtom.
Ett barn är sjukt, ett af Mårtens barn.
Nu är det visserligen en af de små gossarne hos ladugårdskarlen vid stor- gården, men han är Mårtens gosse ock, liksom alla de andra barnen i byn.
I lilla Eriks hem är det torftigt nog, det vet fader Mårten väl.
Därför har han med sig den lilla korgen med godsaker, som du såg skymta fram under den långa rocken.
Ett par stora mjuka smör- gåsar, som Mårtens syster gjort i ordning därhemma, en påse bär och en flaska saft — nämnarn för Erik, som är fattigmans barn.
Men aldrig må du tro Mårten själf vill vid- kännas, att han är ute i det ärendet.
Det är en vacker sommardag.
Syrenerna blomma i vår by, syrener vid nästan hvarje stuga.
Den doften känner man, hvar man går.
Rönnarna hos fader Mårten stå hvita af blom, och spireorna ute på gården ha brun- röda tassar.
Hvad de tassarne äro lena att smeka!
Nyponbuskar i grönt och rödt pryda upp alla gamla stenrösen och stenmurar och tjärblomster hvarje liten gräsmatta.
Det är ett surr af insekter och ett surr af fåglar bland löfven.
Och solen skiner, såsom den endast skiner en härlig junidag.
Nere vid dammen är det som allra vackrast.
Där flyga trollsländor, där doppa ariorna sina vingar.
Mjukt vide böjer sig öfver vattnet, fackelrosor prunka kring stränderna.
Där är en hel äng af blommor omkring.
Daggkåpan, den är enkel.
Viol och vicker, hvita och röda refvor.
Rödklöfver och doftande timotej och kummerns vackra blommor, som locka humlorna.
Kan du gissa, h v e m som sitter därnere vid dammen?
Fader Mårten.
D u ser honom där invid stenen.
Men han är ej ensam.
Bar- benta gossar och flickor, ett hälft tjog, storma kring honom.
» Tälj mig en båt, snälla farbror Mårten! » beder en.
» Mej m e d!
» en annan.
» Gör en häst åt m e j!
» en tredje.
Och fader Mårten!
Han ler, och han nickar.
Han har en stor hög barkbitar vid ena sidan, och han täljer oförtrutet.
För hvarje liten båt, för hvarje liten sak, han förfärdigar, har han ett ord.
in: A.
B.
MAX SACHS STOCKHOLM Guldmedalj Stockholm 1887..
K Guldmedalj P a r i s 1SOO.
N Y H E T!
Salongsmöbel — Prinsessans modell — finpolerad mörk mahogny — äkta brons- beslag — klädd med prima halfsiden — be- stående af: 1 Soffa, 2 Fåtöljer, 4 Stolar, 2 Taburetter samt 1 Salongsbord.
Kom- plett 725 Kr.
Förfrågningar besvaras omgående.
» Ja, farbror Mårten.
Hvad heter min båt, farbror? » » Framåt. » » O c h Jannes? » » Hoppet. » » Janne och j a g vi skall segla ihop.
Skall vi inte, farbror Mårten? » » Jo, gossar.
T y när Framåt har Hoppet vid sidan, går det lustigt att segla.
Lycka till!
Lif vet ligger sommarljust för er, mina små. » Elsa, gamla Britas dotterdotter, kommer med förklädet fullt af blommor.
» Hvad är detta för en blomma, farbror Mårten? » » En silfverört, liten. » » Och den här lilla hvita. » » En stjärnblomma. » » Äro stjärnblommorna vackra? » » Alla blommor äro vackra, barnet mitt. » » Vet du hvad, farbror Mårten?
Jag skall be mormor, att hon flätar en stjärnblomme- krans.
Den skall jag lägga på mammas graf. » » Gör det, liten 1 » Ute på fälten arbetar man, inne i stugorna syssla också flitiga händer.
Men vid dammen går leken.
Mårten och de små!
Kommer någon af de äldre där förbi, nickar han vän- ligt, trycker kanske, om han har tid, den gamles hand och säger: » Mårten tar barnens hjärtan han. » Och Mårten svarar: » När barnen älska en, står himlen liksom öppen.
Gud gifve, att vi alla vore som barn! » D u borde ock titta in i Mårtens hem en dag, då snöflingorna falla ute bland björkarna och isrosor pryda stugans små fönster.
D u finner säkert fader Mårten i länstolen framför en flammande brasa och hans syster, hon som sköter hushållet och håller allt nätt och pryd- ligt, med en stickstrumpa i den gamla soffan.
H v a d det är trefligt inne i kammaren!
Hvita gardiner, hvita dukar.
Och taflorna på väggen.
Änglar och barn och blommor.
Ofvanom skänken ser du en liten ram kring en vers, skrifven m e d åldrig stil.
Den versen har du nog själf sjungit mången gång.
Jag är glad och ung, ingen sorg är tung, ty jag älska kan och sjunga.
Kärlek, hopp och tro som små änglar bo uppå barnets späda tunga.
Blåser stundom kallt uppå min lefnads stig, hittar bönen vägen, himmel, upp till dig.
Jag är glad och ung.
ingen sorg är tung, ty jag älska kan och sjunga.
Ja, har du ett hjärta sådant som Mårtens, då är du lycklig.
S AUL T URDUS.
» D u skall bli sjöman, du Kalle? » HU H LS B R å £A hvetebrod t K - l maltadt D HUSHÅLLSBRÖD, mältadt rågsiktbröd II ' * 42 och 25 öre.
I I B R O D å 38 och 25 öre.
I efter vikt.
H P R H V Limpbröd?
^S- E U S S 1 S K T O M o m,,.
K I] 0) 3 8 Ö R E k „ 0) 3 5 ö r e
1.
ROM BACKSBOTTEN, HAMNPLATS INNERST I OFOTEN FJORDEN, 16 KILOMETER FRÅN SVENSKA GRÄNSEN.
3.
PANORAMA ÖFVER NARVIKS HAMN VID O FOTENFJORDEN (FÖRR KALLAD VIKTORIAHAMN).
TRANSPORTVÄGEN MELLAN ROMBACKSBOTTEN OCH WASSIJAURE.
BLAND S NORSKA HÖGFJÄLL.
EDAN N O R R A S T A M B A N A N i en jätte- kurva genomlöpt den ödsliga och vid- sträckta Torne lappmark och passerat gränsen, fortsätter den genom vilda norska fjälltrakter fram till Ofotenfjorden, vid hvars innersta vik den f. n. har sin hamnplats, 16 kilometer från Kölens bergskedja.
Denna hamnplats heter Rombacksbotten, hvarifrån en nyanlagd transportväg för upp till Wassijaure, hvarest banbyggnadsarbetena f. n. försiggå.
Det mesta af material och proviant har emellertid fraktats upp med hjälp af en lin- bana, som svenska banbyggnadsarbetarne upp- fört.
Dess nedre station är belägen 4 kilo- meter från Rombacksbotten i Hunddalen och dess öfre på det s. k. Björnfjället, 8 kilometer från Wassijaure.
Den är omkring 3 kilometer lång, med en höjdskillnad af 600 meter och drifves med ångmaskin.
B y g g d på bockar, har den ända till 500 meters spännvidd och lastar ända till 2,000 kilo hvarje tur.
Det är från dessa nordligt belägna trakter 5.
2.
ÖFRE LINBANESTATIONEN.
4.
VY AF HUNDDALEN MED STORGARNSFISKE I OFOTENFJORDEN.
i vårt broderland, trakter, som genom järn- banenätets framträngande dit upp inom en snar framtid skola blifva af stor betydelse för den skandinaviska halföns industriella ut- försel, vi meddela en intressant bildserie i dagsnumret.
På vår v y n:r 4 s y n e s ' nedtill transport- vägen, _ om hvars pittoreska fortsättning längs fjällsidan i fonden man får en liten föreställ- ning genom den på v y n utritade linjen.
V y n n:r 3 är ett panorama öfver Narviks hamn vid Of otenf jorden — förut kallad Vik- toriahamn — sådan den tedde sig 1897, innan den stora kaj anläggningen för banan påbör- jades.
Narvik är framtidsstaden i norra Norge; med sitt utomordentligt vackra läge kommer den med all säkerhet att flitigt besökas af turister, liksom den redan nu är en huf- vudpunkt såsom hamn och afslutning af Luleå — Gellivare — Ofotenbanan.
I sammanhang med nordlandsbilderna från fastlandsfjällen, torde en vy från de intres- santa Lofotenfiskena också ha sitt berättigande i Idun.
» Kallt och bistert! » utbrister kanske mången, och ser rysande på de höga snöfjällen, som majestätiskt bilda fonden på den lilla taflan och stå som trogna skyddsvakter för Norges nordkust mot sjö och storm.
Men storslagna, hänförande äro de i sin kalla skönhet med den klara, fina dager, som luften däruppe förlänar, och fastän de gifva ett ödsligt in- tryck, är det fullt af lif rundt omkring dem i fjordarne vintern om.
I slutet af juli eller början af augusti brukar sillen k o m m a och sätta lif i fiskare oeh fiskarbåtar.
Den tages dels med garn, dels med not, i hvilket senare fall den » stänges in » i en fjordvik och häfves upp massvis, hvarefter den genast saltas ner ombord.
Bästa silltiden brukar vara högst 3 månader, sedan blir den magrare och vid jul brukar det vara slut på sillfisket för året.
Så i midten af januari börja torskfiskena, som räcka till midten af april.
Torsken fiskas dels medels » storgarn » på stora båtar s. k.
» Fembörringer », dels med » smaagarn » i min- dre båtar.
Och är det från torskfiskena på våren som denna v y är tagen.
S. F — GB.
489 — IDUN 1901 ministern frih.
Johan Nordenfalk, var frih- Nordenfalk vid sin bortgång ej fullt 71 år gammal.
Närmast sörjes han af efterlefvande maka, född Routerskiöld, samt fyra barn, sonen Johan Axel, löjtnant vid Lifregementets dra- goner, samt tre döttrar.
PÄ FÄLTMANÖVER.
Y DESSA DAGAR, då en ny härordning för icke så länge sedan antagits af svenska folket, torde det kanske intressera Iduns läsekrets att se, huru våra beväringar under nuvarande för- hållanden förstå att inrätta sig på fältfot.
HÄSTARNE BADAS.
till lifs, och snart är klockan 5.
Nu gräfvas i hast kokgrafvar, och inom kort puttra de små kok- kärlen, som höra till soldatens utrustning, med sitt innehåll af i vanliga fall kött och gröna ärter.
Sodan så hungern blifvit stillad, vidtager den an- genämasto delen af fältlifvet.
Musiken spelar upp, tröttheten försvinner, och inom kort svänga våra raska gossar omkring med bygdens tärnor i mun- ter dans.
Är det så sondag, föranstaltar befälet om idrottstäflingar, där prisen ej betyda så myc- ket, utan hvar och en blott söker att bidraga till den allmänna glädjen.
Ett bland de mest humo- ristiska * numren ar säeklöpningen, som består däri, att en^säck bindes om den täflandes ben, hvarpå kapplöpning arrangeras.
Ju flera kullerbyttor, desto roligare.
Men det oundvikliga » taptot » gör slut på glädjen, och sedan » tystnaden » gått, hvila t JOHAN NORDENFALK.
E FTER EN LÄNGRE tids lidande afled för några dagar sedan på sin egendom Löfsta i Södermanland preses i Konstakademien, fri- herre Johan Nordenfalk.
Friherre N. var en man med omutligt red- bar karaktär, med stora kulturintressen och med stark sträfvan att vara sitt land till gagn.
Efter åttaåriga studier i Upsala, afslutade med vunnen filosofisk grad, tjänstgjorde han först vid k. biblioteket, dit hans humanistiska intressen, ytterligare stärkta genom vistelse i utlandet, kallade honom.
Emellertid fördes han såsc ' n hufvudman för sin ätt tidigt nog in i det politiska lifvet vid de båda sista ståndsriksdagarne: 1864 var han vid helt få och trettio års ålder redan statsrevisor, och när efter representationsreformen, till hvilken han ifrigt medverkat, den nya första kamma- ren skulle besättas, hade han alldeles nyss nått den åldersgräns, som gjorde hans inval möjligt.
Tidigt nog hade hans konstintressen väckts och senare underhållits genom utrikes resor.
Då Nationalmuseum fick sin nuvarande styrelse- form, var han såsom aristokratisk konstälskare själfskrifven att inträda i dess styrande nämnd, som han sedermera tillhörde, först som supp- leant, därpå som ledamot, längre fram som ordförande, ända till för ett par år sedan.
Konstakademien invalde honom till heders- ledamot 1875, 1877 blef han akademiens vice preses efter den gamle konstmeconaten grefve Bjelke, och 1885 efterträdde han Fritz v on Dardel såsom ordinarie preses.
Med National- museets oeh ännu mera med Konstakademiens historia sammanföll hans egen under de senaste decennierna.
r Akademiens för några år sedan fullbordade om- och nybyggnad var nog främst hans verk, och det var icke mer än skyldig tacksamhets- gärd af akademien, när den i fjol firade hans 70-årsdag och hans 25-åriga akademiska jubi- leum med en hyllningsfest, vid hvilken aka- demien till honörn öfverlämnade sin stora hedersmedalj i guld.
de Född i september 1830 och son af dåvaran- statssekreteraren, sedermera justitiestats- Det är kongl.
svea trängbataljon, som befinner sig på fältmanöver i Upland.
Efter en ansträn- gande marsch på dammiga landsvägar har man skyndat sig att efter ankomsten till bivackplat- sen göra det så trefiigt som möjligt åt sig.
Men först af allt tänker man på hästarne.
Sedan dessa bundits vid långa rep, fastgjorda vid i marken nedslagna pålar, och packvägnar m. m. placerats bakom, vattnas och utfodras de.
Pinnes någon sjö i närheten, passar man på och badar, både hästar och ryttare.
Då är det ett gladt lif: hästarne frusta och gnägga af glädje att få skölja sig rena från damm, och manskapet följer dem i paradis- dräkt, och så simma hästar och ryttare om hvar- andra i det våta elementet.
Men man måste också tänka på magens kräf.
Sedan kl. 6 på morgonen har man ej jrått något KOKGRAFVARNE GRÄFVAS.
SACKLOPNING.
ALLA I MORFEI ARMAR.
SÅ VIDA EJ » LARM » (SIGNALER OM FIENDENS ANXYEKANDE) BLÅSES UNDER NATTEN, SÅ FÅR MAN SOFVA ÄNDA TILL KL. 5 PÅ MORGONEN, DÅ REVELJEN GÅR.
OCH FASTÄN MARKEN ÄR HÅRD OCH TÄLTET TRÅNGT, DÄR FYRA KAMRATER LIGGA INSTUFVADC I EN ENDA SYSKONBÄDD, SÅ FÅR MAN ORDENTLIGT GNUGGA SÖMNEN UR ÖGONEN, INNAN MAN ÄR FÄRDIG TILL EN NY DAGS STRAPATSER.
REVELJEN GAR.
VER.
UR DAGSKRÖNIKAN, U N F R U K T A N S V Ä R D K A T A S T R O F ÄGDE I FÖRRA A VECKAN RUM HELT NÄRA DEN LILLA VÄSTMANLANDS- STADEN NORA.
GYTTORPS KRUTBRUK, TILLHÖRLIGT DET 1858 GRUNDADE GYTTORPS SPRÄNGÄMNCSAKTIEBOLAG, ÖDELADES NÄMLIGEN DEN 1 5 JULI AF EN EXPLOSION, SOM FULLSTÄNDIGT FÖRSTÖRDE FABRIKSBYGGNADERNA JÄMTE ETT STORT OCH DYRBART LAGER AF KRUT OCH DESS VÄRRE ÄFVEN KRÄFDE TRENNE MÄNNISKOLIF.
J VÅR I DAGENS NUMMER MEDDELADE FOTOGRAFI FRÅN OLYCKSPLATSEN GER EN OM OCK SVAG FÖRESTÄLLNING OM KATASTROFENS VÅLDSAMHET.
DEN VÄL 3 0 0 METER LÅNGA OCH 5 0 METER BREDA, SLINGRANDE DALGÅNGEN VAR BETÄCKT AF EN ENDA HÖG SÖNDERTRASADE, SVART- BRÄNDA SPILLROR AF TRÄD, JÄRN OCH STEN.
AF DE NIO BYGGNADER, SOM FÖRUT RESTE SIG PÅ OMRÅDET, FANNS NU EJ EN GAFVEL, EJ EN BJÄLKE, EJ EN SKORSTENSPIPA ÖFRIG.
DET FRUKTANSVÄRDA SPRÄNGÄMNET HADE HÄRJAT ALLT.
SJÄLF SKÄR IGENOM MÄRG OCH BEN PÅ HVARJE VARM- HJÄRTAD KVINNA, SOM VILL, ATT DET ELLER DE BARN, SOM MOD MODERS RÄTT OCH MODERS ANSVAR BLIFVIT HENNE ANFÖRTRODDA, SKOLA KÄNNA, ATT DE ÄGA ETT HEM OCH EN HÄRD, SÅ RIK OCH KÄRLEKSVARM SOM MÖJLIGT, OCH ATT DONNA NYA MODER EJ ÄR DENNA GRYMMA VARELSE, SOM ORDET OCH MÄNNISKORNA VILJA, ATT HON SKALL VARA.
EGET NOG ÄR DET NÄSTAN ALLTID HENNES EGET KÖN, SOM UTAN DOM OCH RANSAKNING FÖRDÖ- MER HENNE.
EJ DE ÄDLA OCH HÖGSINTA MÖDRARNA OCH KVINNORNA RÖRA VID DETTA ÖMTÅLIGA FÖRHÅLLANDE, DE VETA, HURU MYCKET MERA EN ÖM STYFMODER (HU!
DÄR HAFVA VI DEN KALLA BENÄMNINGEN IGEN) MÅSTE GLÖMMA SIG SJÄLF FÖR BARNENS SKULL, ÄN HVAD EN EGEN MODER BEHÖFVER GÖRA DET.
HON KAN FÖR LEK OCH FLÄRD FÖRGÄTA SINA SMÅ MERA ÄN EN GÅNG, MEN HON ÄR DERAS EGEN MODER OCH HON ÄR ÖM, DÄROM KAN INGEN FRÅGA VARA.
MEN HON, DENNA ANDRA MODER, HON M Å GÅ IGENOM ELD OCH VATTEN, VÅRDA, ÄLSKA BARNEN HURU MYCKET SOM HELST OCH STRÄFVA ATT HÅLLA HEMMET VID MAKT I HÅRDA, MÖRKA TIDER, HON ÄR STYFMODREN OCH ORDEN: » STACKARS BARN, DE HAFVA STYFMODER, » KLINGA I HENNES ÖRON BÅDE NU OCH DÅ.
OCH OFTA ÄRO DE, SOM FÖRA DEN HÅRDASTE TALAN, SÅDANA KVINNOR, HVILKA SJÄLFVA BRUTIT STAFVEN ÖFVER SINA EGNA HEM OCH I TANKLÖST ÖFVERDÅD KAS- TAT ÖFVER BORD MAKANS ALLRA HELIGASTE PLIKTER OCH DÄRIGENOM JUST SKAFFAT SINA EGNA BARN EN STYF- MODER.
MÅNGA SÄG-A, ATT DE TAGA SIG AN STYFBAR- NEN FÖR DERAS DÖDA MODERS SKULL.
HENNE, SOM DE KANSKE EJ ENS KÄNT, FÖR HENNE ÖMMA DERAS HJÄRTAN OCH TANKEN PÅ HENNE BJUDER DEM ATT HANDLÄGGA OTRÄNGDT MÅL, MEN DE G-ÖRA DET SANNERLIGEN EJ AF KÄRLEK LIVARKEN FÖR DEN DÖDA ELLER DE LEFVANDE.
O M MÄNNISKORNA BLOTT FÖRSTODE, ATT OM EJ PROFANA HÄNDER VIDRÖRDE DENNA FINA, RENA STRÄNG, SOM SAM- MANBINDER HVAD SOM ÄR OCH HVAD SOM VARIT SKULLE DEN VIBRERA I EN ANNAN TONART OCH INGEN DISONNANS UPPSTÅ, OM DE FÖR HVILKEN DEN NÄRMAST LJUDER FINGE LÖDA IHOP DEN I OSTÖRD RO SJÄLFVA, MEN DET FÅ DE aldrig.
KVINNANS RÄTTIGHETER Å ALLA OM- RÅDEN HAFVA GÅTT FRAMÅT MED STORA STEG.
V I SKOLA HOPPAS, ATT DEN DAG EJ ÄR SÅ LÅNGT AFIÄGSEN, DÅ EN RÄTT STYFMODERS HÖGA, SVÅRA KALL SKALL RESPEKTERAS OCH BLIFVA LIKA HELIGT OCH LIKA OKRÄNKBART SOM DEN EGNA MODERNS, OCH ATT DE UTANFÖR STÅENDE SKOLA LÅTA DEN DYRBARA PLANTERING, SOM HON HAR BLIFVIT SATT ATT VÅRDA, FÅ VÄXA FRI OCH HÖG, UTAN ATT FRÄMMANDE DEN OCH HENNE INTILL HJÄRTE- ROTEN.
HURU MYCKEN LYCKA SKULLE EJ DÄRIGENOM UPPBLOMSTRA, HURU INÅNGA HETA TÅRAR EJ BESPARAS.
E N GOD STYFMODER KÄNNER EJ OVILJA EMOT BARNEN (DE M Å VARA SMÅ ELLER STORA, SÅ LÄNGE FÄDERNE- HEMMET FINNES, ÄRO DE BARN) DÄRFÖR ATT HON GENOM ANDRA MÄNNISKORS FÖRHÅLLANDE KRÄNKES I SINA DYR- BARASTE RÄTTIGHETER, MEN EN MINDRE GOD KAN DÄRI- GENOM BLIFVA BITTRARE.
JAG SKULLE VILJA HVISKA, OM JAG BLOTT KUNDE, I HVARJE ÖRA: LÅT STYFMODERNS OCH STYFBARNENS INRE FÖRHÅLLANDE VARA EN VÄRLD, DIT DITT ÖGA ALDRIG TRÄNGER.
SKRIF EJ LAGAR ELLER GIF RÅD ELLER KASTA UT ORD, SOM RÖRA HVAD SOM ÄR ELLER HVAD SOM VARIT.
HURU OFTA HÄNDER DET EJ, ATT EMEL- LAN MÖDRAR OCH BARN, SOM ÄRO FÖRENADE GENOM BLODETS BAND, SKILDA MENINGAR UPPSTÅ.
DET VÄCKER INGEN FÖRVÅNING, OCH INGEN KALL HAND ANSER NÖDIGT INGRIPA DÄRI.
GIF DESSA ANDRA SAMMA RÄTT I SAMMA SAK OCH LÅT DEM VARA FREDADE FÖR GIRIGA BLICKAR.
D E M Å KÄMPA OCH STRIDA, OM SÅ BEHÖFS, DE MÖTAS ÅTER I KÄRLEK, OM ' DE EJ STÖRAS, DÄROM KAN MAN VARA VISS.
JAG PÅMINNER MIG, ATT JAG EN GÅNG HÖRDE OMTALAS EN LITEN FLICKA, SOM KOM TILL SIN FAR- MODER OCH SADE: » DEN ELLER DEN HAR SAGT, ATT DU EJ ÄR MIN FARMOR, SY DU ÄR EJ FARS RIKTIGA MOR. » DENNA SVARADE: » JA, DU HAR RÄTT, DET ÄR JAG EJ, MEN SÄG, LITEN, KAN JAG EJ FÅ VARA DIN HJÄRTEFAR- MOR. » OCH SÅ ÄR DET MED STYFMÖDRARNA, DE KUNNA VÄL FÅ VARA HJÄRTEMÖDRAR.
LYCKLIGT VORE I SANNING, OM STYFMODER UTBYTTES EMOT EN MINDRE KALL BENÄMNING.
DET VORE EN PRISTÄFLAN FÖR ETT HÖGT MÅL, OCH NÄR ordet BLIFVIT FUNNET, KOMMER DET NOG LÄTTAST I BRUK, OM DET IN- FÖRDES I VÅRA ADELS- OCH SLÄKTKALENDRAR.
DOKOTHKÅ.
STORA POJKAR, OCH BEN, NÅGRA ORD I (i STYFMODERSFRAGAN.
ANLEDNING AF S MS ARTIKEL I N:E 13.)
» DEN, om hvilken man själf tanker ondt, är man böjd anse som sin fiende.
Om denna person bjuder oss en ros, tro vi, alt han räcker oss den icJce för blommans och doftens skull, utan för törnenas.T H V A R FINNA DESSA ORD EN STÖRRE TILLÄMPNING ÄN JUST I AFSEENDE PÅ STYFMÖDRARNAS OCH STYFBARNENS ÖMSESIDIGA FÖRHÅLLANDE, SÅDANT UTANFÖR STÅENDE PERSONER OFTA VILJA GÖRA DET TILL.
SANT ÄR, ATT ORDET STYFMODER I OCH FÖR SIG AF LODINS MEDICIN- MARISQUI.
HELST NÅGOT SJUKDOMSFALL INTRÄFFADE I SOCKNEN, SKULLE PROSTINNAN RÅDFRÅGAS.
KOMMUNALORDFÖRANDENS TÖS FÅTT HANDEN GENOMSTUNGEN PIGA SKÅLLAT HADE GAMLA AF EN HÖGAFFEL ELLER KYRKVÄRDENS ARMEN MAJA I VÖRTEN VID JULBRYGDEN, PÅ HÖGEN SKULLE JAG EJ ENS KUNNA ÅSYN, ATT MÅNGA BLEFVO HALFVÄGS SEDAN MED BARA DEM.
OCH HON SPRAKAT FEM ATT HON MAKALÖS, DET ERKÄNDE TILL OCH M E D GAMLE DOKTOR BOM, HAN, SOM ELJES VAR EN AFSVUREN FIENDE TILL ALLA KVACKSALFVARE.
LODIN, OFTA, NÄR HON FÖRBUNDIT NÅGON GUBBE FRÅN B Y V I SOCKEN, KUNDE HAN, EFTER ATT HAFVA SKRIFVIT NÅGRA ORD PÅ ETT PAPPERSBLAD, SÄGA: » I MORGON FÅR DU GÅ TILL PROSTINNAN DEN HÄR LAPPEN, MÅNGA OCH RESOR SPARADES PATIENTERNA, NÄR FÅTT IGEN SIN » DET BLIR VÄL BÄST ATT OCH OCKSÅ BÅDE DOKTORN PROSTINNAN SATT UPP SIN DIAGNOS OCH SKICKAT DEN M E D ETT BUD TILL DEN EN MIL FRÅN BYVI BELÄGNA LILLA STADEN, DÄR DOKTORN BODDE.
EN GÅNG, NÄR DOKTORN SKULLE GÖRA EN ANGE- LÄGEN RESA, FRÅGADE HAN SKÄMTSAMT PROSTINNAN, OM EJ HON VILLE VIKARIERA UNDER » NEJ SKALL TACK, JAG DOKTORN, M E N SKICKA PRAKTIKEN, » EN HADE DÅ PROSTINNAN TAGIT SIN SON, LILLE PETRUS, GOSSEN ÖPPET BLEF TIDEN.
VÄNTA 2 0 VIKARIE, SOM ÅR, SÅ KAN SKÖTA SVARAT OCH O M AXLARNA.
RÖD, NÄR HANS M A M M A SÅ DÄR OMTALADE HANS STORA FRAMTIDSDRÖM, M E N FRÅN DEN DAGEN VAR HAN DOKTORN I HÄLARNE, HVARENDA GÅNG HAN K O M TILL PROSTGÅRDEN, FRÅN DET HAN STEG UR DROSKAN, TILL DESS FOTSACKEN ÅTER VAR IGENKNÄPPT TILL OCH ÅKDONET RULLADE BORT.
FÖRVARING AF SITT HUSAPOTEK BEGAGNADE PROSTINNAN EN GRÖNMÅLAD TRÄLÅDA M E D OLIKA FACK FÖR UT- OCH INVÄRTES MEDICIN.
SKICKADES REGELBUNDET HVARJE BROR.
OCH DÅ SÅG FÖRSÅG HAN DET ÖFVER MED DE D E N LÅDAN HALFÅR STADENS APOTEK, SOM INNEHADES IN TILL AF PROSTINNANS FÖRRÅDET, TILLÖKADE NYA KOMMIT I BRUK SEDAN SIST.
TILLBEHÖR, SOM S Å HADE DET FORT- GÅTT I MÅNGA ÅR.
PETRUS, DEN SOM FÖRMODLIGEN VAR RÄDD FÖR ATT DYRBARA LÅDAN KUNDE BLIFVA BORTBLANDAD PÅ SINA STADSFÄRDER, HADE EN DAG, TILL SYSTER SIGRIDS FÖRFÄRAN, » MAMMA VAR MED EN HVASS L O D I N » PÅ LOCKET.
YTTERST ORDENTLIG SAX RITAT: M E N SOM M A M M A OCH KUNDE VARA STRÄNG ÄFVEN, INBRINGADE KONSTPRODUKTEN HONOM ENDAST LITET LUGG OCH DEN FÖRSTA INSIKTEN O M, ATT OTACK ÄR VÄRLDENS LÖN.
HUR DET VAR, BLEF MÄRKET LIKVÄL ALDRIG ÖFVER- MÅLADT, UTAN STOD KVAR ÄNNU, NÄR PETRUS TAGIT STUDENTEXAMEN TYCKTE MINNE ATT NUMERA DET BLOTT VAR ETT KÄRT AF DEN FORNA ODYGDSPÅSEN.
JA, PÅ OCH REST TILL UPSALA.
PROSTINNAN, PETRUS VAR, SOM SAGDT, STUDENT OCH LÄSTE MEDICOFILEN.
DEN ETT ÅR YNGRE SIGRID IN- VIGDES UNDER TIDEN SÅ SMÅNINGOM I SÅRBEHAND- LINGSKONSTEN.
DET SISTA ÅRET HADE HON I SYN- NERHET VISAT MYCKET INTRESSE DÄRFÖR.
D Å FAMIL- JEN EN DAG VAR INNE PÅ BESÖK HOS APOTEKARENS, TALADES HÄROM.
MORBROR OTTO FÖRESLOG, ATT SIGRID SKULLE FÅ RESA TILL UPSALA OCH GÅ IGENOM EN FÄLTSKÄRSKURS FÖR ATT UTBILDA SINA ANLAG.
TYCKER SIGRID BEHÖFS BÄTTRE H E M M A, » PROSTEN.
MOSTER KLARA TILLADE, ATT NÄR M A N ÄR SÅ LYCK- LIG ATT HA EN FLICKA, SÅ AF ETT SKALL M A N VÄL INTE FYRA SÅ LÅNGT I SITT ANFÖRANDE, AFBRÖTS HON VILDT POJKAR TJUT UTE PÅ GÅRDEN, DÄR HENNES LEKTE, ATT STIFTA FRED.
MED DEN OCH HON SKYNDADE UT FÖR SIGRID FÖLJDE HENNE.
YNGSTA KUSINEN ALLA DE SMÅ OCH VID HANDEN TOG HON EN STUND DÄREFTER VÄGEN GENOM APOTEKET, DÄR HUGO LÖNNQVIST, MORBRODERNS MEDHJÄLPARE SEDAN PROSTINNAN ».
OCH LÄMNA HENNE SÅ SKÖTER HON O M RESTEN. » TILL MIXTURER OCH SALFVOR.
TILL M E N PROSTINNAN DET VAR NÅGOT ANNAT!
KNÄN, GÅ MINUTER LÄKA IHOP SÅR, DÄRI VAR VATTENSOT ELLER GIKTEN SLAGIT SIG I HÄRADSDOMARENS ALLTID HETTE DET: UPPRÄKNA.
SLÄPPA HENNE IFRÅN SIG FÖRR ÄN NÖDVÄNDIGT.
.
.
ÄR OM PROSTGÅRDEN FRISKA, KOMMEN N TILL I PROSTINNANS » JAG PROSTINNAN TRASKADE DET LÅG NÅGOT SÅ LUGNANDE OCH HELANDE REDAN INVÄNDE LÅDA.
SOM M E D SÖNDERSKURNA, HUGGNA ELLER KLÄMDA FINGRAR TVÅ ÅR TILLBAKA, VAR SYSSELSATT ATT LAGA » MORBROR FÖRESLÅR, ATT JAG SKALL FARA TILL U P -
— • 4 9 i — sala och gå igenom en fältskärskurs.
Hvad säger apotekaren om det? » började den unga flickan och stannade vid recepturen.
» Frågar fröken mig för att sedan få nöjet att göra tvärtom, » svarade den unge mannen med en skälmaktig blick.
Det skärniytslades alltid mellan de två.
» Elak som alltid!
Akta er.
Jag skall komma igen som fullfjädrad fältskär och draga ut tänder och amputera — låt bli lådan, Harald — och åderlåta, och ve er, om ni då råkar få någon aldrig så liten blodförgiftning.
Då kommer jag med sågen. » » Och då får jag hålla farbror, » inföll Harald djupt intresserad.
Båda skrattade.
» Sköna utsikter.
Jag tänkte eljes föreslå, att fröken skulle bli elev på apoteket.
Men då fingo vi väl gömma nyckeln till giftskåpet, om ej risken skulle bli för stor. » En kund inträdde nu och den unga flickan drog sig tillbaka in i våningen.
Men den gamla fattiga gumman, som k o m för att köpa » för tolf skilling hjärtstyrkande droppar », tyckte, att unge apotekaren hade ett så vänligt sätt, att hon kände sig uppkryad bara hon fick lämna ifrån sig flaskan till honom.
Kanske dropparne verkade hjärt- styrkande äfven på honom.
Bara lukten.
Hvem vet?
» Det är skada, att matsalen skall ligga så nära apoteket, » sade prostinnan på hemvägen.
» Silfret mörknar alltid så fort. » » Ja, det är en märkvärdig genomträngande arom.
Den borde vara särdeles hälsobringan- de, » skämtade prosten.
Sigrid teg, men hon visste, att hos henne väckte den kryddmättade doften de gladaste känslor och att, ifall hon på samvete måste besvara frågan, o m hon föredrog någon parfym framför » White Rose » eller » Konvalje-Viol », skulle hon svarat: apotek.
En torsdagseftermiddag rullade apotekarens vagn fram på prostgårdens stora sandade gårdsplan.
Moster Klara, apotekare Lönnqvist och två af gossarna voro med.
» Det är Hugos fridag i dag.
Han ämnade sig hit för att se den ovanliga salixarten, som växer vid bäcken, blomma, och så tog jag Harald och Torsten och följde med och cykeln fick bli hemma, » förklarade den muntra moster Klara, medan hon omfamnade svägerskan och Sigrid.
» Har svåger lyckats göra Hugo till lika stor botanist, som han själf ä r?
» log prosten.
» V i få väl då taga oss en promenad ned åt bäcken efter kaffet och se på den där underliga växten. » Men efter kaffet fick prosten besök af en sockenbo och fruarna funno sig så väl i sin soffa, att apotekar Hugo endast blef eskorterad af Sigrid och gossarne till platsen för de bo- taniska studierna.
Det var en härlig vårafton.
Luften hade förlorat den skärpa, som islossningen medför, och var mild, varm oeh doftande af nysprucket löf och blommor.
Backsluttningarna voro be- täckta m e d en stjärnströdd matta af hvitsippor, gullvifvorna skimrade i rika klungor mellan hasselbuskarne och i gräset lyste blå knippen af violer.
Sigrid plockade de fagra blomster- barnen, under det hon gladt pratade.
Hugo gick bredvid och såg än på henne, än på den lilla buketten, som växte i hennes hand.
Han hade knappt någonsin förr varit ensam m e d henne; nu hade gossarne sprungit långt bort, och de gingo här ostörda, de två.
Han hörde nästan icke, hvad hon sade, blott att det var hennes röst, han kände blott, att det var hans lilla Sigrid, som denna under- bart härliga dag stod bredvid honom vid den porlande bäcken.
.
.
Ett helt år hade han kväft hvarje varmare ord, som velat fram, och med skämt och löje hade han dolt det bästa och dyrbaraste han kände.
Nu steg vårluften honom åt hufvudet och hjärtat blef för fullt.
Lika omöjligt, som det var för bofinken i björken öfver deras hufvuden att återhålla sin jublande drill, lika omöjligt var det för honom att längre binda sina känslor i tystnad.
Hastigt som tanken fångade han hennes blomsterfyllda händer och så sprungo orden fram som en sprudlande vårbäck.
Höll hon af honom så, som han höll af henne, ville hon vänta på honom, fattig som han var, vänta och hoppas på en tid så ljus och lycklig, att han svindlade vid att tänka därpå, ville hon, ville h o n?
.
.
.
Och Sigrid lyssnade, så som en ung flicka första gången lyssnar till sin älskades kärleks- bekännelse och hennes ögon svarade tydligare än ord.
.
.
Då brakade torra grenar bakom dem, stenar lossnade och rullade ned, löf och kvistar prass- lade och likt ett par unga elefanter tumlade gossarne nedför närmaste kulle.
» Vi ha slagit ihjäl en huggorm!
!
!
Den var så här lång och så tjock ... » » Och den var alldeles nära att hoppa upp på mig.
.
.
Och så dängde jag till honom, så att han gick midt af. » Torsten höll upp för att hämta andan och fortfor därpå: » Ä r det här den där rara salixen växer.
Men inte är det salix farbror lägger in i sin plånbok.
Det är j u viola och primula. » » Alldeles riktigt.
Du känner namnen, hör jag, » genmälde farbror lugnt, i det han om- sorgsfullt stoppade in plånboken i vänstra bröst- fickan.
» Nu skola vi taga några riktigt vackra salixexemplar. » På hemvägen följde gossarne dem så troget, att Hugo blott fick tillfälle att hviska: » Får jag skrifva till dig? » » A c k ja, men jag vet ej, hur jag skall kunna svara.
Där uppe på posten känna de hvar- enda handstil och hafva reda på hvartenda bref, som kommer och går. » » Skicka in medicinlådan.
Jag skall taga emot den. » Så k o m det sig, att den gamla medicinlådan från den dagen fick en orolig tid.
Ä n fatta- des där ett, än ett annat och alltid ville Sigrid, att hela lådan skulle skickas in för att ses öfver af — morbror.
Prostinnan oppone- rade sig litet och gamle Anders puttrade, men hur det var fick Sigrid, utan att det väckte uppmärksamhet, sin vilja igenom.
Men hvarje gång fick Anders i enrum sträng tillsägelse att lämna nyckeln till lådan åt unge apoteka- ren, ty morbror hade så mycket annat att tänka på, att han kunde glömma den, och då finge Anders vänta i staden långt efter mid- dagen.
Och som det låg Anders synnerligen om hjärtat att vara hemma till middagstiden, dristade han ej sätta gamla apotekarens minne på prof.
Så gick allt till ömsesidig belåtenhet, ända till dess unge kandidat Petrus kom hem.
Han var afmagrad till det yttre, men späckad med lärdom.
Mamma och Sigrid fingo mycket bestyr med att pyssla om både hans af Upsalaprofessorerna öfveransträngda kroppshydda och denna kropps- hyddas af Upsalatvätterskorna öfveransträngda omhöljen, medan han å sin sida åtog sig de hjälpsökande, hvilka snart började fråga efter » doktorn » lika flitigt som förr efter prostinnan.
Medicinlådans täta färder till staden väckte snart hans uppmärksamhet och misstro.
När den så en dag återkom från sin utflykt, IDUN 1901 HYLIN ' S | Lanoliq-SljJcEriq-Tvål | = 1 stänger.
= = Mild och välgörande för huden.
E) Hylin &amp; C:os F. A.
B.
[s Stockholm.
E begärde han så envist att få se innehållet, att Sigrid måste öppna den i hans närvaro.
» Hvad var det för ett bref du stoppade i fickan? » frågade han inkvisitoriskt.
» Ett recept kan du väl begripa, » svarade systern kort.
Men lika väl hade hon kunnat säga, att det var utnämningsdiplom som första liktornsoperatris hos kejsarinnan af Kina, ty lilla Sigrid var icke van att narras, o m också kärleken gjort henne en smula diplomatisk på sista tiden.
Petrus hade nu föresatt sig att öfvervaka Sigrid, och att han ej försummade sitt själf- tagna åliggande, det förstår hvarje flicka, som i liknande omständigheter ägt en eller flere bröder.
Hvad kunde den där pillertrillaren egent- ligen ha att säga hans syster?
Petrus hade en studiekamrat, medikofllare nu, men blifvande professor.
Minst.
Denne hade han utsett åt Sigrid som hennes till- kommande, och då var det högst ogrannlaga af en obetydlig apotekare att försöka draga streck öfver den uträkningen.
Karlen var visst mycket hygglig, men » min syster » var något non plus ultra till flicka, som ej hvem som helst hade rätt att fika efter.
.
.
Det där aktade sig herr kandidaten visligen från att säga åt » min syster » själf.
En morgon då hans Argusögon något längre än vanligt legat slutna i en ljuflig arlaslum- mer hade Sigrid passat på att återigen skicka in den älskade medicinlådan samt thy åtföljan- de förmaning till Anders.
Emellertid råkade apotekare Hugo just vara inne och äta frukost, då prostens gamle tro- tjänare trädde in på apoteket med sin låda under armen och nyckeln i handen.
(Forts.) TAJURGÅRDSTEAERN har tvifvelsutan gjort ett lyckligt val med upptagandet af den för huf- vudstadspubliken välkända franska komedioperet- ten » Lili », i hvilken fru Emma Meissner på ett i det stora hela taget förtjänstfullt sätt återger den mycket fordrande hufvudrollen.
Som den barnsliga lilla Lili är hon förtjusande, spelar med graciöst behag och sjunger sina kuplet- ter skälmskt och fint; däremot bereda henne den åldriga mormodems scener i tredje akten en del svårigheter, som hennes flickskära temperament ej mäktar öfvervinna.
Segerns stora triumf är emellertid i detta stycke förbehållen hr Eliason, hvars gamle, akt för akt sig föryngrande vicomto är ett litet mästerverk af komik.
Anmärkningsvärdt bra är ock hr Barcklinä, hvars militäriske gubbtyp i tredje akten är träff- säkert anlagd och detaljrikt genomförd.
Den fina operetten drar goda hus, trots som- marvärmen, och kommer förvisso att hålla sig länge på Djurgårdsteatern.
— 492 — I D U N 1901 M J Ö L, 1 H A L F T I L L 1 K K P M J Ö L K E L L E R S O C K R E T B U L - F U L L T M E D J Ä M F Ö R L I G A U T L A N D E T S B Ä S T A B T V Å L S O R T E R E R R E S E I D N I N E N R I K G A H N S pillerade prålar A V O N D E V I O L E T T E, E X Q U I S Q R E R U D É E M.
D E N K A K O K A S I O C H S P Ä C K E T D R I F V E S S A M T O C H S - I L T A D T V Ä L I A F S O M M D O C H A R - F Ä R S E N F O R - N Ö T T E R V A T T E N E S / A G Göteborgs x G Å N G E R V Ä T S K A N S T O R A FEKÄ- D Ä R E F T E R S M I D I G S Å T R E B U L T A S B L A N D A S B L I R F R I K A D E L L E R H V I L - O C K L A, fl.
D E N S O P P A, I D E T E K T A N D (F.
J O N G, C I T R O N S A F T B E R 2 E D -.
N 6 T S K.
S O I N G: P E R S.
S A L T.
I 2 1 B E R E D O S Ö K S Ä L M Ä N Ä C U R T A G A S, L O R K C A C E S K A S S A M T L E F V E R N A N D E R N A S K Ö L J A S T I L L S Redigerad af D D H.
A L E T D E N L I T E T I P L O C K A S M Y C K E T D E F A T T V Ä L 1 1 S V E - O C H T O R - E I N G N I D A S E E B R Y N A S S M Ö R E T K O K T A F A C K S K O L A N F Ö R H U S L I G E K O N O M I M E L S I T T S P A D U P S A L A 1 T I M M E Ä N D E R N A K A S.
Ä G G U L O R N A F Ö R S L A G T V E C K I L F R Ö K E N L M A O — 8 R D N I N G F Ö R A S R M A S N 2 8 J U L I A U G.
E D S I N S K Y.
V N R M A A F S M A K A S S Å S E N M F Å S E R V E R A S E D A T T D E O C H G R Ä D D E N Ä N D E R N A S E R V E - S K U M - O C H Ö N D A D E L L E R; S Å S; M E G: A F R E D C L K O K T S T E K T D B U L J O N G H E L G E F L U N D R A A N D M E D M M E E D D F R I K A - L I G T N O L L Ä N D S K S A L A D E R; Å N D A G I S S I L L D M O A E N G: K Ö T T F Ä R S: D S M A E M D E G O C H: D T U R S K A B Ö N O R: G R Ä D D E.
G R Ö N S O P P A S M Ö R D R Ö M E D M J Ö L K: K O K T Ä G G.
S U R S T E K M E D N S P E R S.)
.
O 2 L E R I B L Å B Ä R S K O M P O T T T A L L M Ä N N A G J O R D G U B B A R G R Ä D D E.
M 0 3 I 1 S O P P A N U P P V I S P A S T I L L S L Å S 1 P A O C H K S O J A V I S P N I N G.
I O 6 B E R E D E S K N I P P A P E R S I L J A T E R, S M Å 2 H A L F F Ö R M E D E N E N T I L L 2 M 1 1 1 L I T.
T J O C K G R Ä D D E M A K A R O N I; M E G: D S K O R P O R.
B E R E D A R T E R U P P H E T T A S A R M.
B U R K O C H T I L L S Ä T T A S S I S T E J 2 6 I J Ö L K (M S K H A L F G O D F L I T.
, K 1 T S I L L M 4 E D S S I L L A R H G R E M Ö R O C H Ä G G (F.
V A T T E A 2 Ä G J?
.
1 O C H I D 1 2 S A M T O R S D A K Ö T T S O P P A: P L A T T A R M E S K R A P A S D: R 3 G O C L I S E L L E R I N S Y L T.
E D A A R T E R: G: B R Ä C K T S K I N K A M E D S O C K E R - R E S I 2: O C H N G: S I L L E N D E N M Å N G A G E S.
1 M S K.
Ä G G U L O R.
S K A L L V A T T E N L Ä G G E S A N V Ä N D A S.
F R Å N S K I N N M I D T I T U S M Å B E N Ä G G E N H A C K A S H V.
- 2 M O R Ö T T E R N A S K Ä R A S O C H J O N F I L M J Ö L K.
F I N A I T U N N A P U R J O L Ö K E N S T R I M L O R F R Ä S A S I D Ö R D M O S: A G: K Ö T T P U D D I N G R A B A R B E R K R Ä M M E M D E D P O T A T I S - S A T S A T T M J Ö L K.
K O K A N D E K O R T S P A D.
A G E R S T R Ö M T O C K H O L M.
H U M L E G A 1 8 G Ö T G A T A N R O T T N I N U M 9 D K O N T O R O C K 1 8 R D S G A T A N 1 8.
1 8.
G G A T A N 2 9.
L A G E R: H L E G Å R D S G A T M O.
A N 1 8.
(3 0 G R A M) D A G L I G E N.
2 D Y L I K S T O R O M M U P P F O S T R A N V O R E T A C K S A M S L A G S F L I C K O R D V - A B N O R M I T C T E R S Ä R D E L J E S (3 0 0 D Ä R -) V I D N T O R D E E N S O M T I L L - I D E N O C H U P P - S I L L E N M I N.
O C H F Å R O C H B O R T T A - S K A L A S L Ä G G E S K O K A 3 — I 5 S 1 ' J A J A.
2 I N E J, 3) V A R M T F A T Ö F V E R S T A 1 S V A R) N T A C K S A M S M Ä L T E S O C H S L Å S F L I C K A I I B Ö R B R O M N A T R I U M 1 Ä R O S Å D A N T D E N E T T (4 D E T T I L L M Ä N G A F A L L T A G A T I M M A A N V Ä N D S V A R E T A F O C H H V A R J E % ' i I I S Ä M R S M O L I K A O R S A K E R M E.
L L E N H - O C H Y L.
— V Ä X L A S E D C K E S V E A T O C H E D K O K T O C H V A T T E N K O K A R E N S A S V I V R E.
M H V A D H V I L K A A R B E T E F Ö R ^ F Ö R E K O M M A Ä R O F R U A R I N G E N - I R I K A A M E - S Ö K A S 2 I 1 1.
2) I N: R V H.
I N: RI N: R J H V A R J E I S V A R E J 3 E S L - A R C Ä G G.
A R L — S Ä 4 7 6.
N L I V A D U F Ö R V I D I M.
E N M E F Ö R F Ö R S T A D Ä R » V Ä R N P L I K - H V I L K A S G Å N G E N G Y M N A S T I S K A 4 7 7.
A T T H U R U S Ä T T A K L A S S 1 U T B I L - A N O R D N A T S C E N T R A L I N S T I T U - H A R T Ä N K T P N S T O R T U P P S P " ' R J A N D E.
K A P I T A L E T T J D V I L K E N AIT " B E H Ö F S P E N S I O N A T S T A D L Ä M P A R Å S T O C K H O L M T I L L R Å D A 4 7 8.
T (F Ö R S T A S I G Ö R E B R O?
T R Y C K H V E M N Ö J S A M T E L L E R I S Å R A R G S A M M M M G R Y.
B E N V Ä L A I N S T I N K - S Å D A N T V Å R A C O C H N Ö D V Ä N D I G T!
Y S I G D O C K M E D K Ä N S L A: R T A R.
F I N N E R E L L E R H V A R S N A T U R B V I N G A R — B Ä S T?
E L L E R R Y C K A F L U G A I N D I V I D T E R P O T A T I S.
E N V A R A D E N — D.
A T T.
E X D E T T A S E R - F L I C K A A M E R I K A N S K A M E N A S A.
A F F Ä R S J H N M B U G.
D: R M I G, O D U G L I G A M U N I V E R S I T E T, E: R F Ö R N: R V 1 1 P R A K T I S K.
K U R S.
B L O T T G E N O M G Å T T L A J T Ä N K A O T A C K S A M M Ö J L I G E N ' B R Å C K:.
E A B E T E T?
B E R T H A T I L L L A N D E T F Ö R T J Ä N A H Ä R O L Ö N.
N: R T I L L T I L L K A N S V E R I G E V A R D A S J U K S K Ö T E R S K O R » N S E R L I G T V I S J A G I J Ä R O Ä N D Å E N F A L L.
S — R E S V A R H A T U S V E N S K 7 S I 8 1 1 1 S H Ä R E N: R N A T U R L I G T ' I D E B E H Ö F V A U T - R Ä T T S - M M A O C H H A N D L I N G S K A - O C H P U R - P Ä S P Ä D A S A T T B L O M K Å L E N O O C H S O M A R B E T E.
F L I C K O R N A N A T U R D A N D E S L A G K A J S A O R O L I G.
N: R 1 R I S T I L L S I T T: R T I G A N R O T - M E P U L -.
I Ä G - L Ä K A R E U N D E R S Ö K N I N G.
V A R A.
Ö F V E R R E S O M V; 1 J A A T T P U L V E R,.
L O C K S Å B E T Y D L I G T E S V A R T I L L I H V A R F Ö R D A T T H O N U P P - M B Ö R T I L L | T I L L N A M N E S 3 8 K O K A N D E H V A R F T A L S K A N F L I C K O R, O C H I N G A R {F Ö R S E L I G G A A.
O C H L M I N.
H V A R F V E T F R I T T U P P L Y S N I N G Ä E M O T T A G A ' D^ P E N N D E T F A R L I G T.
I S O L D E.
P Å D E T P L A T S E R F Ö R D E T D Y L I K T R I K A.
.
P L A T S, I N A L L E S) V I S I N Ä L F V O R M Ö J L I G T 1 0 S Ö K A V I L J A D O C K T I N G, I H A R D A - R Y G G B E N E T S O M K O K A S F I N T V A T T E N D E L.
S K U V O R * A N S A S E M E L - V A L E R I A N A I N F U S I O N S K Ö L J A S, R O T S A K E R N A S M Ö R E T L I T E T L 1 8 2 S M E D U R S T E L L E R E K (F.
U T A N L Å R 1 2 A P E R S.)
F O X E 3 3 K G R L I T.
I N N A N - D R I C K A 6 A T T F: R Å G O R D M J U K A O C H I D E L.
L Ä G G E S Ä T T I K A S O C K E R 2 3 T S K.
P E P P A R K O R N H G S P Ä C K.
S T E K N I N G: 3 3 D E L.
I.
E X F L U G O R » H Å F V E N S I N A M E A F S I T T D A F D A N.
V Ä N D E S I N F Å N G A D E A T T B Ö D L A R B E G Ä F V A D E H Å F — A N D R A H A I L F D Ö D A: S O M JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger att å denna afdelning framställa förfrågnin gar rörande kusliga eller andra angelägen heter till besvarande af läsekretsen.
Äro f rå gorna af den art, att \ de rätteligen höra hemma i annonsafdelningen, intagas de dock icke.
Å T » F Å N G A D Ä R L Ä S T E L.
F Ö R S Ä L J N I N G S L O K A L E R: B E G Å S R E Specialaffär F A R Damartikl.
V E R M S Å Ä R - V E R A S F I F L Ä K E S S M Ö R E T T N B E F R I A S L Ä G G E S N Å G E N O M B L I F V A Ö.
D A G E N S O M S M Ö R I N N A N T A G E S, L I T E N S P R I T A D E M J Ö L K E G E N 6 R O T S E L - S M Ö R M Ö J L I G E N F Ö R E T A G A Ä R.
O C H F J Ä R D E D E L S (S O C K E R I N R B R O M N A T R I U M; C F L I C K A S A L T C.
D Ä R T I L L.
E D A.
H Ä L F T B B L O M K Å V L S H U F V U D M J Ö L E P S Y K I S K A A T T B.
K O N S E R V E R A D E S I N P E R S.)
. '
1 S Å S E N.
D M O R Ö T T E R P U R J O L Ö K R M A T S K E D A R V E R K A N N S K Y.
A F R E D D R E G L E R P S Å S E R.
F Ö R U N D E R F Ä L L E G E N.
S A F T S O P P A 4 R E N T 1 1.
S R E G L O R O F T A S I L A S C I T R O N S A F T S O M S Å S E N Ä E N M E D — A F S M A - L I K A S T E K A 1 9 0 1.
Ö N S K A S K T A G A 3 G R A M O C H A M M Y C K E T Ä G R A M) S O P P A N.
N O R R B Y.)
S Å S E N A L L M Ä N N A T I L L F Ä L L I G T S K Ä L S O P P S K F I L E N D E S S A I D A T D E T S O P P A N S A L -.
Ö F V E R Ö S A S (F Ö R E S T Å N D A R I N N A: U N D E R H V A R E F T E R P Å S P Ä D E S A N V Ä N D A S O M K R I G R Ö N S A K E R N A A F S T A R K O C H O C H F Ä R G.
O C H B U L J O N G E N I R.
O T S A K E R N A M E D N R Ö D B R U N I K O K A N D E S Ä N D E R FREJA-MAGASINET S P Ä C K A S JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger att ä denna afdelning erhålla fria läkarråd.
Förfrågningar insändas till redaktionen med påskrift: » Till Iduns läkare *.
B U L - I T A S.
V Ä L G R Y T S T E K.
J A.
U P P S Ä T T A S.
H V A R E F T E R —, rekommenderas.
3 L I T.
D E K V A N L I G 2 S L A N Å T K D A S, 1 S K Ö L - S K O - Ä N D E R H A L F L I G G A D Ä R E F T E R T O R K A S S O M E N L I G T S A M M A N B L A N - S T E K E N U P P T A G E S S A M T S T E K E S K A L L T F Å R Nyheter!
C S M Ö R L O G D E N H A S T I G T B U L J O N G H V I L K E N P E P P A R N, D E N N A D Y G N.
J E S &amp; BISCUIFSS S E R V E R A S.
M S K.
1 4 I S A M T Y S I D E A L, S A M T M J Ö L E T T I L L E L L E R S K Ö T T E T, F Ä R S E N K R Y D D O R N A, B E T A S M A S: K Ö T T K V A R N S T E N M O R T E L.
H G T Ä R N I N G A R E N O M Ä R O oih D A D E J O N G.
D E S S A E O C K S Ä F Ö R S Y N E N S Å V Ä L F Ö R S E S L Ä K T E L E M - S Å K U N D E T A N K E - S O M V Ä L V A R A K Ä N S L O - b E N S T U N D E F T E R R E C E P T D E N F R I K A D B E N F R I T T E L L E R (F.
O X K Ö T T, N J U R T A L G, 2 1 T S K.
J I V.
- P E P P A R, 1 6 P E R S.)
H Ä L F T S A L T H A L F Ä T T I K S B L A N D A D P A S Ä T T E S T V A T T E N, T I L L I K A M E D H V A R - T I L L Ä R T E R N A S A L T: A T T [I H G 1 2 H G 1 M S K.
I L I T E T P O T A T I S - F I N T S O P P A N H A C K A D E V A T T E N.
O C H U T R Ö R D T H V A R E F T E R T S K.
S A L T A D T U P P K O K A S E L L E R H V.
- M J Ö L E T S P Ä C K F J Ä R D E D E L S T I L L K O K A M J Ö L K E N I F Å R P E R S I L J A N, M E D K A L L K O K A 1 0 O C H S Å S: A F R E D E S L I T E T 1 M J Ö L K, M I N.
B E J Ä R N T E H A L F M S K.
E D N I N 1 G D O P P A D O C H I K S M Ö R O C H K Ö T T E T E N M S K.
V A T T E N H A L F T V Ä T T A S A F M E D E N B U L T A S D R I C K A T S &amp; M S K.
G R Ä D D E.
V A T T E N L A G; 1 T J O C K K A L L T 1 K O K A N D E 1 D E L: I L Ä G G E S S L I T.
S M Ö R K Ö T T S K Y R D E N D U K T I L L S A T T E S 1 M J Ö L, 1 M; ' — D — E N: R 4 7 5.
A N N O N S E R - C J A G I L Ä S E R I J U N, ^ ^ M E D H V A R] ^ F Ö R V Å N I N G F L I C K O R ^ M - E M I S O M N I G H E T) V Ä L (O F T A S T B E G Å E J A F N O G L I K A S T O R E P Å F Ö R E N T I L L O K U N - S O M O N Ö - I S O M N Ä R » M A S K » E » E N N A F B R U K.
V I L L L I K A M — M M E D E L Ä R O M Å N G E N N F L U G A O O C H A N D R A G R Y M H E T F I N N E S E N S » T R A M P A L I D A O R D A V I D R I G A F L E R A L I K A V I S S E R L I G E N D U B B E L T V Ä R D T T A N K L Ö S H E T D E S S A G R Y M H E T E R N Ä R A S O M S Å L E D E S Ä R D I G A D E D 0 3 I 1 D E T T A G Ö R A L Ä T T Ä T T I K A N M E D V E T A N D E L I T E T —.
F Ö R - G O D ^ C G - ^ ^ &lt; &lt;: af vårt garanterade solida siden från 90 öre till 1 3 kronor pr meter.
B Köp svart Siden!
E G Ä R M Ö N Specialitet: O C H P R O M E N A D T S T N Y O A E R A S L E T E T S T E I N D E N T Y G E R F Ö R B R U D =, S Ä L L S K A P S - äfven kulörta och hvita.
, Vi aälja i Sverige direkt till privata och sänds de utvalda sidentygerna tullfritt och franko till bo staden.
Schweizer &amp; C:o, Luzern (Schweiz.)
S H V I L K E Bästa Syltsoeker.
N Järnmedicin L O D B R I S T O C H S V A G H T Tanto r} itl (ross?
T.
S M A T L A G N I N G, G L Ö D R I T N I N G, » S K O L A N S U H U S H Å L L S - S O C K E R O C K H A R H D Ä R F Ö R A T T TILL D E L S O C H V E N D Ä R F Ö R Ä F V E N O D E B Ä S T A Ä F V E N S A T T M U T L Å T A N D E N L M F K A L Ä K A S I C C O P R E P A R A T E R S O M M A R E N R E Ä R O D Ä R J Ä M T E R E K O M M E N D E R A R H Å L L B A R A N Ä R A N D E, F I C I E L L A S I N A M E D H Ä L S O V A T T E N L Ö S L I G A O C H U T A N O B E H A G L I G S I G S I D Ä R F Ö R A T T P R I S E T S T Å R I S K Ä L I G T U T F Ö R D A R E N T O C H T I L L V E R K N I N G A R A F A L L A S L A G S V A T T E N A N V Ä N D E S U T E S L U T A N D E K Ä L L V A T T E N V I D F A B R I K A T I O N E N F R Å N E G E N P R O F.
V I D B O R R B R U N N A R T I - A F H Ä L S O V A T T E N TILL B E R E D N I N G E R A F TILL K S A M Ä N G D E N M M A S I C C O K A P S L A R S I C C O 1 K Ö P C A 0 A R L H.
M B L A N D S A R A T E R G N A D Ö R U T G Ö R A F Ö R Ö R E, M 1 0 A N L O I D S, F Ö R P R I S E T F Ö R K R.
E N 1 0 1 1 0 0 S I C C O K A P S L A R B Ö R A E J H Ä R O M I S I T T I T.
E X.
D E S S T.
O C H E R H Å L L E S F Ö R V Ä X L A S N A S K K O S T A R Å M E D A L L A A.
O H.
S T Å R U N D E R K O N T R O L L A F K A R O L I N S K A I N S T I T U T E T M E D.
D: R M Ö R N E R.
T I L L V I D V A R A, R E S P E K T I V E S O M M A R S T Ä L L E N E X P E D I E R A S V A T T N E T X D P E O R N T.
S T A A A A S N R T E A N P R O S P E K T O C H C K D M.
L O M C G S - H L I N N E S Ö M, G L A N S S T R Y K N I N G B E G Ä R A N.
A N S E E N D E -.
G D O C H M.
P Å V Ä L F Ö R T J Ä N T N - = K L Ä D - K O N S T V Ä F N A D — S T O R T FINARE, A Y R A R K N F (H U D I K S V A L L S P O S T E N) T I R - I A K T I E B O L A G R I K S T E L E F O N 3 9 1 8.
A L L M.
T E L E F O N 1 1 6 1 7 9, R V A I P A T E N T L Å D O R O M 2 5 E L L E R 0 1, 6 5 0 S T.
K R O N O R.
Ä F V E N L E D E S R I A L L A N G T E S T A M E N T E N, E M O T T A G A S S S Ö C K E N D A G A R S K Å P F A C K.
H K L.
Å R L I G V G Å F V O B R E F V Ä R D E P A P P E R I A ' / I L F 1 0 — 4) H Y R A F Ö R F A C K, O C H Ö P P E T B E R O E N D E D Y L I K A A F S T O R L E K E N H A N D L I N G A R F Ö R V A R.
S.
T.
E M O T T A G A A.
8 2 4 1 0) S A M T 5 2 3 3 (S T J E R N T E L E F O N) 5 0 E O I V T ^ V C R T K ^ I, W T H O G ^ A F I S »; O C H 1 V Ä L O C H O M N K A P S L A R K R.
1 3 C A P S U - S I F F R A D.
V.
B E L Ö P E R K R O N O R A P O T E K I D I S K A U R V A L S O M I A F O C H N D U S T R I A T R Ö J O R, A L L A Ö F R I G E K S T I T R N U E B U O M L P A O G E R B R U K L I G A T S O C H D E T A L J A F F Ä R, K A L S O N T T I C O T U N D E R K L Ä D E R G E R F Ö R G I Ö T E B S Å V Ä L D A M E R, O R G.
U T F Ö R L A H M A N N, H E R R A R A L L T S L A G S T R Y C K F Ö R S Å V Ä L A F F Ä R S M Ä N S O M P R I V A T - ^ G Ä J O C H P E R S O N E R.
S.
S T Ö R S T A S I G — R I K E T C A P S U L O I D S.
R B A R N.
F R Å N S I C C O K A P S L A R 3 O S T Ö R S T A R A M I E, E N K L A, — U R V A L V Å R S O M S T Ö R S T A S I L K E M.
U R V A L M.
A F H E L U N D E R D R Ä K T E R T A P I S S E R I A F D E L N I N G O C H D E A F M E S T E L E G A N T A M A T E R I A L C R I F Ö R D A M E R.
R E K O M M E N D E R A S U P P R I T A D E, B O J, F I L T, V Å R T P Å B Ö R J A D E K L Ä D E N, F A F L A S K O R.
M.
K.
H S E M O G L O B I N E K.
O E S I C C O P R E - F Ö R M O T S V A R A N D E 0 Ö R E!
Ä N A F P R O F E S S O R D E S S A H S E M O G L O B I N G R.
O E H P R A X I S, A F T I L L V E R K N I N G E N K Ö P U T L Å T A N D E F Ö R S T K L A S S I G K Ö P (D E N V I D G Å N G E R D E S S A V I D G R A M T Y H S E M O G L O B I N R A N V Ä N D N I N G H V I L K A I N N E H Å L L E R O C H E J Ä M F Ö R E TILL 6 N A N N A T: S I C C O K A P S L A R: E R H Å L L E S M E R 6 C A P S U L O I D S.
T S I C C O F H S E M O G L O B I N E R H Å L L E S G Å N G E R F A B E S T Å N D S D E L E N); R = KUNGL.
HOFBOKTRYEKERIET 3 IDUNS TRYCKERI AKTIEBOLAG |G A F F Ö L H Å L - L Ä S K E D R Y C K E R.
L A N D E V 5 F Ö R V A R I N G; L Ä S K E D R Y C K E R.
B A K T E R I E F R I T T Ö C: A 3 5, S M A K S A M T S A M T N O G G R A N N H E T TILL 2 5, F U L L - D E S T I L L E R A D T S T Ä N D I G T S T Ö R S T A O C H.
O C H A U G U S T I.
(Ö P P N A I N N E H Å L L A N D E Ail.
Nordstjernans MinerÉaWaW K O M M I T A F A E N K L A R E 2 0 T I L L V U N N I T O Specerihandlande 2 0, D E T N N) finnes till salu hos de flesta Herrar Stockholm och Landsorten.
H V A R F Ö R?
I T R Ä S K Ä R N I N G, B Ö R J A R B (T E " " Hudiksvall.
= L Ä R O Ä M N E N: H Ö S T T E R M I N E N E R D H u s h å l l s - S k o l a, H A N D A R B E T E N, bör Jag använda för min B F I V Ä L S O R T E R A D E O C H F Ä R D I G A Y L L E S T R A M A L J, L A G E R A F S Å V Ä L F E R M E X P E D I T I O N.
F Ö R S T K L A S S I G T A R B E T E.
M O D E R A T A P R I S E R.
H A N D A R B E T E N.
C O N G R E S S, (G.
G.
G A R N E R, 4 6 1 9) [LIIIIILUIIIIILUIIIIALIG
IDUN 1901 — 493 — tyget och låter det ligga tills fläckarna gått bort.
Karla Rönne.
— Hälften af ett färskt ägg (hvitani tillsättes med några droppar vitriolsprit; man tvättar fläcken först med ägghvi- tan, däre fter med rent vatten gnider så trådrätt däruppå med en hvit ctuk, tills stället blir nästan torrt.
• • • 3wefetate • • • Welleda N:r 310.
Vänd er till någon frimärks- 1 östra Hamngatan t uppköpare, exempelvis till Alfred Hag- man i Stockholm (62 Mäster-SamueAs- MALMÖ (blå och gul etikett).
gatan) Den är den äkta, starkaste, var- I SjKdalitf: K n s t a i r l i g d M l a r i s g Wieileda aktigaste, mest uppfriskande och — Vänd er till någon frimärkshand- stärkande.
lande.
Dylika bruka annonsera i Idun Försäljes af alla välsorterade par- och Kamraten.
fymhandlare.
Karla Rönne.
N:r 311.
Visar färgen benägenhet att årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör sitta i vid tvättningen skadar ju icke sta antal frågor, komma vi som en upp det.
Gardinerna kunna färgas på nytt.
kläderna lättare Vattnet ujp ' .ioka,s först muntran alt vid dess slut utdela TRE PRIS, utan att den gamla färgen borttages, i kittel så.
vaxet och blåeisen därefter slag till ändring till ett bättre äfven hvartdera bestående of 25 kronor.
omkring läggas kotletter kroketter i skif- Färden Welleda pä.
detta i mängas ögon underordnade skull bör en kvar, som insänder svar, alltid vor af surstek m. m ivispas afre3nm?
af mjölet Får natur- område (for mänsklig maktfujUkonillg ' - underteckna med samma signatur.
N:r 312.
Elsa kan tiilskrifva Adolf ligtvis beräkna myckenheten af stär- Karla Rönne.
het J önskas af N:r 205 Felet kan afhjälpas genom Marcus, hvars adress är Braunschweig kelse efter antalet kläder — Stärkelsen Mångåriga prenumeranter.
N:r 227.
I mitt svar i Idun n:r 27 anläggande af ett lämpligt bandage.
Tyskland.
Priset ar i allmänhet 35 kr.
bör ej vara sä tjock kläderna bli då N: r 479.
Vill ria-jon.
som själf kan står: A. Lundberg.
Bet skall vara A.
Vänd er till någon bandagist exeinpei.
Welleda.
sa, styfva och fala Plaggen gnuggas glansstrykning lära mig huru därvid bör Sundberg.
vis till Julius Schönning hvilken ofta N:r 313.
3 ägg, 213 gr. socker och litet innan de trängas upp så ej klim- tillgå?
Jag stryker nog men får ej gör besök i städerna och på mera be- 320 gr. mjöl sammanröras.
Får stå en sar af stärkelsen är kvar Welleda den glans eller vackra yta.
som när klä- N:r 283.
Vänd er t i l närmaste korg- f (lkade orter.
god stund att svälla.
Utbakas i små » Pelle P. » derna lämnas bort.
Är det icke någon niakare eller till någon arbetsstuga där stänger, som formas till kringlor rullas i Welleda.
tillsats i stärkelscblandningen tom stry brukar man ha behof af korgvide- N:r 306.
Vänd er till någon frimärks- fint socker och gräddas i svag ugn.
kerskorna använda eUer är det bara Karla Rönne.
t. ex. Alfred Hagman i Karla Rönne.
uppköpare vanan att handtera järnet ' som ger det N:r 314.
Ett godt medel skall vara Stockholm (62 Mäster Samuelsgatan) N: r 201.
Råd fråga t u Utaxan!
vackra utseendet 1 SISTA M I L S T O L P E N.
F O R att bestryka väcrgarna med fotogen.
Welleda Karla Rönn© Mors hjälpreda.
WelAeda!
— Hvarför går ni öfver ån efter vat- N:r 307.
Sudan tryffel som köpes in- IDUN AF A D E.
N:r 480.
Huru mycket kan.
en alma- ten?
Har ni råd att köpa edra klädnin- lagd i ättika användes som deni är Man löser kamfert i sprit, och nacka för år 1689 vara värd och huru gar i Paris har ni visst äfven råd att hel eller skuren i skifvor kring rätter tillsätter söndcrstötta skal af spansk mycket 1 öre kopparmynt af år 1779 betala tullen.
af höns kalkon m m.
Den tryffel som peppar.
Efter ett par dagar affiltreras » God morgon min lilla flicka hur kän- och 1 sjättedels öre silfveraiynt af år Wel leda.
fås inlagd i olja.
afsköljes i varmt vat- vätskan genom en linnelapp och använ- ner du åvi i dag? » 1651?
Den torkade des till att bestänka kläder möbler, N: r 302.
Maränger.
16 ägghvitor vis- ten, innan den stufvas » Antik. » pas till hårdaste skum: däri nedröres tryffeln lägges i ljumt vatten som stäl- väggar o. d.
Naftalin är äfven verk- » Tack pappa i dag känner jag mig N:r 481.
Kan någon af Iduns läsarin- 230 gr florsiktadt socker: då det är väl les på svag eld att svampen småning- samt;.
Att hindra mal att få insteg är riktigt kry: jag har icke hostat s å myc- Stufvad tryffel: Då medlet frisk luft.
Man kan äfven slå nor gifva ett recept ä inlagd sijl (i omrcr.lt lägges med en sked äggformiga om må mjukna ket i natt och när det är s å vackert stora bitar).
bullar af smeten på papi) er som icke tryffeln är iordninggjord skares den i ättika på flödrödt stryklod röken däraf väder som i dag, vet ju pappa att det skifvor och kokas i stark ljus buljong fördraies icke af målen.
Sene ca.
får ligga på plåtar utan pä plattor af N:r 482.
Skulle någon som själf ge- ek eller björk.
Bakelserna öfversiktas samt litet sherry I en annan panna I Karla Rönne.
alltid känns lättare i bröstet. » nomgått Haniarbe ' ets vänners slöjdsko- med socker som genom en linonglaipp fräses en sked smör med en sked mjöl j N:r 318.
Det anförda påståendet torde » Det var roligt att höra och tro mig la vilja vara så vänlig ooh tesvara en » punsas » öfver dem Plattorna insättas den sås hvari tryffeln kokat slås där- helt och hållet sakna grund.
del frågor angående skolan?
Var då i mycket sval ugn.
och då bakelserna till och vispas om hvarefter tryffeln Welleda.
du min flicka att rätt snart är du rik- god och uppgif adress inom 8 dagar i äro gräddade och se litet gulaktiga ut.
ilägges.
Strax innan serveringen af- N:r 319.
Valsen i ftåga torde hafva tigt frisk; och att vi då skola njuta tagas de ut ur ugnen samt löstas med recfes såsen med äggulor vispade med utkommit pä Abraham Lundqyists förlag bref till af det vackra vädret på nära håll det knif från p:ip *; creL Iniet slags maräng litet grädde och helt litet socker.
Den i Stockholm.
J.
S. Helsingborg, p. r .stufvade tryffeln användes som garne- Welleda.
vill jag svara för. » N:r 483.
Finns någon fcammärtig fenan- tål vid att gräddas pi plåtar.
ring kring kycklingar kalkoner järpar niska som lidit af svårt kroniskt Se ' - Karla Rönne Att grosshandlare Alm icke mycket n Vätskan hvari den förvaras, N: r 320.
Använd fläckvattnet Leht- borre (talgkÖrtlarnes sjukdom!
i hufvud reb.
Det säljes å apoteken och i färg- N:r 303.
Färska murklor rensas för- och ansikte och som vill meddela råd siktigt och påsättas i kallt vatten.
Då kan möjligen användas att ge smak på och parfymtodar.
Bruk san visninr följer trodde på det han sade i en — som såser.
det tycktes — glad och sorgfri ton, och hjälp åt en däraf lidande?
hvarje flaska.
uppkokat uppläggas de på sikt Öfver- Kala Rönne, Wettleda syntes på den bekymrade blick han Lovisa.
sköljas med kallt vatten ett par gånger N:r 484.
Till hv; lken läkare i Stock- och få ligga att afrinna Kokas sedan i N:r 309.
Bläckfläckar på tyg bortta- N:r 315.
Omförnicklingar utföras af växlade med sin hustru: Den älskade holm skall man vända sig för att bljfvä buljong med smör.
peppar och salt tills gas lättast med en lösning af surt oxal- Stockholms Förnioklingsfabiik Drott- dotterns ihåliga hosta och den skarpa beliandlad för generande hårväxt?
Huru de tII mjuka.
Litet mjöl fräses nu med syradt kali.
Har man tillgång på blad ninggatan 20. lång tid tarfvar en sådan operation?
smör i en kastrull spadet vispas däri af harsjran (Oxalis acetosella), kan man R — d H — n. rodnad som anjträn n " ngcn däraf fram- och ti lt sist iläggas murklorna.
När nu borttaga fläckarna med dessa Man ploc- N:r 316.
Stärkelse till gångkläder och kallade p å hennes annars så genomskin- Var god upjgif adress!
detta åte- uppkokat upptajas murklor- kar några händer fulla med blad lägger dyl. beredes af vatten potatismjöl.
Må- I nes 40 år.
ligt bleka kinder talade också ett helt N:r 485.
Skulle någon vilja upplysa na och anrättas högt pa midten af ett dessa i en skål öfvergjuter dem med elsc (mycket litet) samt en vax- eller rundt fat såsen sias Öfver och rundt kokhett vatten nedlägger det fläckade I ljusbit.
Det senare gör strykningen af annat språk än hälsans.
mig om hvariftån jag skulle få så kal- lad » tätte »?
luär komma från en växt S e e f t e r, om ni behöfver Kautschuk- som växer i Värmland och användes att lägga i mjölk som då hastigt blir stämplar, Sigill, Visitkort eller Korta varor m.m. Köp dem dä fördelaktigast tjock, utan att bli sur?
Ve stgö tärnor.
hos John Fröberg, Finspong.
Illustr.
prisk.
gratis, ej franko.
På begäran får jag härmed intyga, att under år 1900 har vid härvarande Postkontor af herr John Fröberg inläm- S V Ä R nats 36,250 st. vanl.
paket samt 11,721 postförskottsförsändelser.
Finspongs Postkontor den 14 jan.
1901.
B. Wsemmark, PostexpeditÖr.
JJJNHVAR af Iduns läsarinnor uppmanai lifligt att till inbördes nytta i mån aj Herr John Fröberg har från härva- rande Järnvägsstation under år 1900 af- förmåga besvara insända frågor.
Svaren sändt 16,406 kolly div. pappersvaror.
insändas till redaktionen, och angifves all tid tydligt nummer å den fråga de gälla Finspong den / i 1901.
At de tre af våra läsarinnor, som under A.
L. Larson, Stationsinspektor.
ml CARL J. KILLSTRSTT E a a de Cologne 14 t BOHM, Doktor J. InredsonsKurs Tandläkare Osn.
7 2 Drottninggatan 7 2.
Artificiella tänder.
Plombering etc. Smärtförtagande medel vid operationer.
Hvardagar 10 — 3; Helgdagar 10 — 11.
Allm.
Te !.
48 73.
HERNÖSANDS ENSK.
BANK i Sjukgymnastik, M a s s a g e och Phöelnnri UlladlUliy- S användbara som äng eller chäslong Kungst.-ädgårdsgatan 16.
S S S?
* P e d a g o g i s k g y m n.
(fnsOTinastiB S p a r k a s s e r ä k n i n g — K a s s a f a c k Resårmadrasser 12 k r.
i hufvudsak lika med Gymnastiska Central- från 15 kronor för år.
— 40 „ institutets kur3 för kvinnliga elever.
Värdehandlingar mottagas till förvaring och förvaltning af N o t a r l a t a f d e l n i n g e n.
D i v a n e r Kursen är 2-årig med början 1 okt.
Chäslonger 18,, Tandläkare T O M von H A L L.
Upplysningar och prospekt genom doktor — 30 Sturegatan 30.
— J. Arvedson, Stockholm.
Järnsängar, Sängkläder Hvard.
10 — 2, 5 — 6.
Helgd.
10 — 12.
Allm.
Telefon 5848. o c h alla slags M ö b l e r.
D r o t t n i n g g a t a n 68, S t o c k h o l m.
Skolan grundad 1886.
Största tillverkning och billigaste priser.
Tandläkare Peruker, Benor, Flätor, L ä n - k a r m. m. i tusental.
Insänd hårprof så rekommenderar sig fortfarande till dem.
som grundligt och praktiskt önska lära mat C.
R.
D a n i e l s s o n s v e r k s t ä d e r erhållas flera arbeten att välja på.
Obs.
Vi lagning såväl finare som enkla ' e, inJSggoirigäx, bakring simt efterrätter m. m. OBS 1 För ott i möjligaste msn k u ia erna bästa resultst mottsges blott ett be LILJEHOLMEN.
signera ej postpaket med ' H å r '.
Herr och Adr.
under sommaren: Furusund och Fru E.
MALMBERG, 58 ' Klarabergsgat.
58. fränosdt antal e ' ever.
Kuserna, hv lka pågå året om, lämpas såvidt möjligt är ef er Rikstel.
4439.
Allm.
tel. Liljeh.
49. elevens önskan.
Alla upplysningar läranas bered i igast genom föreståndarinnan frö Norrtelje.
Rikstelefon.
ken EVA HELLMAN.
Illustrerad katalog mot enkelt porto.
— ' FÉANCÉFÄ-ZCAZE G^OAUIÖTF — 3,000 k r.
f ö r år 6 Sturegatan 6, Stockholm.
Johar ssons P r i v a t - H o t e l kunna de förtjäna, som erhålla försäljning Klintehamn, Gott ' and för en af de största manu akturfirraor i Sve- Ettoitager inackordering ir för billigt pris.
C K u n g l.
I-Iofle-srerantör.)
U n d e r v i s n i n g p r k o r - rige för försäljning till piivatpersoner af herrtyger, damtyger, bomulls- oeh linneva- Försäljningsmagasiner: m. m.
Endast fu ' lt kompetenta perso- 25 EegreiingSfratan 25. r e s p o n d e n s lil^OTh tekniska ror ner med goda betyg eller referenser torde 19 B i r g e r j a r l s g a t a n 19, \ a T T A n mottagas fortfarande Trtffas kl. 0 — i ooh » 36 — / » « e. m. ämnen.
SäVeit resultat garanteras sända ansökan under märket » Tre tufen för V * S 1 Örebro Väfskola.
10 Gustaf A d o l f s t o r g 10.
Tusentals intyg.
Beeär prospekt!
Plomb, och insättning af artificiella tänder sr », adress S. Gumtelii Annonsbyrå, Stock- NINA von ENGESTRÖM.
Direktör H.
S.
H e r m o d, Malmö holm (G.
108407) Guldmedaljer: Sängar 16 kr.
EVA HELLMANS HUSHÅLLSSKOLA, Damhårarbeten.
John V. Lindh-Hygrell,: r Tandläk.
Elias Wiåfond, s DOKTOR 0.
WIDES KARS Malmö 1896, Stockholm 1897, Paris 1900.
1 Massage, Sjuk- &amp; Frisk-Gymnastik motsvarande Gymn.
Centralinstitutets kurs för kvinnliga elever.
Upplysningar och pro spekt genom Doktor O. Wide, Stockholm I S j u k g y m n a s t i k PÖR Gratis och franco erhålles ny rikt illustrerad priskurant för 1901 från C.
J.
J O H A N S S O N S Musik-Instrumenthandel, 2 2 Österlånggatan 2 2.
STOCKHOLM.
o c h M a s s a g e börjar ny lärokurs den 1 nästk.
okt.
Professor G.
A. Unman, Stockholm, BIMINTEKSGATAN 11.
P r i v a l h o t e l l, 20 Humlegårdsgat., 1 tr. upp.
" » yTIN nästa (ettåriga) kurs för damer 1 Centralt iäge.
Komfortabelt.
Moderata JÖJL massage och sjukgymnastik börjar priser.
SELMA BERG.
1 okt.
N:r 29 Regeringsgatan.
Närmare genom prospekt.
Ständse adress ' Saltsjö baden.
D:r E m i l K l e e n.
Kurs Temperatorn.
1 Inga vanliga och oändamåls- enliga isskåp m e r!
T e m p e r a t o r n förvarar matvaror län- M a s s a g e ge och väl, håller vid behof flera grader gifves af medicine kandidat A. Kjellberg, kallt.
legit.
sjukgymnast.
Prospekt på begäran Aktiebol.
Temperator, Adress Stockholm, Mästersamue Isgatan 64 Allm.
tel. 667, (S.T. A.
87955) 18 Brunkebergstorg.
Kl. 10 — 3.
S j u k g y m n a s t i k o c h SÖMMERSKOR Bast, elegantast, modernast är Iduns Modetidning.
Prenumerera genast i närmaste postkontor eller bokhandel för 3:dje kvartalet om Ni vill erhålla vårt lands innehålls- rikaste modetidning.
Prenumerationspriset är för kvartal å plansch- upplagan endast upplagan e n d a s t 1 kr.
1.50, krona.
å den andra Fyrverkeripjeser och ku ' örta lyk ' or billi- gast frän Arvid Carlson, L:a Vattug.
19 A, Stockholm.
11 ÖMMA FÖTTER, brännskador, insektstygn m. m. vinner Sa- lubiin dagligen allt s-tö * re användning i samma msn som allt flera lärt känna upp- finnaren fil.
doktor P. Håkanssons fabrikat och rekommendera det för sina vänner.
Salubrin tillhardahslles i parfym-, spe- ceri- och färgaffärer.
Pertilager hos Geijer &amp; C:o, Stockholm.
Kvinnlig kompanjon sökes af ung affärsman för att mera ener] giskt än bi ' tills knnria bedrifva partiaffär i en den mast angenäma branch och med de allra finaste fraratidsuts.
G:n5000kr.
fordr., samt häl&amp;t någon kontorsv.
med kännedom i tyska el.
engelska, fcr att kunna handh.
kassa och uti.
korresp.
Ränta å insatt ka- pital jämte säkerh.
därå kan erhållas.
Svar med fotogr.
emotses roed första under sig- natur » Framtidsperspectiv » under adress S, Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
— I D U N 1901 494 — » Hvad säger mamma? » frågade han, vändande sig till sin hustru II » Det är nog mycket oförståndigt, men ... » I detta » men » och i blicken som följde därmed läste han att hon bad för sitt barn.
» Så får du väl fara då, kära Märta men bara vi icke få ångra oss. » » Kära pappa och mamma icke fån I ångra, att I gjort mig en stor stor äga förmåga att rena tänderna samt glädje. » bevara deras blanka naturliga utse- REKOMMENDERAS.
Och ta.cksamt kysste Märta den fram- ende utan att angripa emaljen.
räckta fad ershanden H.
Mit Konungens Hofleverantör.
» Adjö mitt barn nu måste jag gå till kontoret men du måste lofva mig att Märta Alm hade lungsot och trots icke stanna länge ute och framför allt tycktes enhälligt hafva beslutit använda allt hvad förald rakärleken uppoffrat, kläd dig väl. » den för sin siesta elle * * hvad annat, och allt, hvad läkekonsten försökt stod Då fru Alm som följt sin man ut i de togo sig för: i parken voro de emel- det nu klart för alla att hon icke hade tamburen åter kom in i rummet tyckte lertid ej Då Märta kom in i parken, långt kvar att lefva.
hon att Märta slumrat in men då hon gick hon sakta stora allén fram.
Snart Då hostan saktat af så att Märta satte sig på sin vanliga plats vid dot- vek hon dock in på en liten sidogång åter kunde tala.
blickade hon bedjande terns hvilstol hviskade denna: » Mamma som ledde ned till stranden Här — nära vattenbrynet — låg en tämligen upp på fadern och frågade: » Får jag älskade mamma I » bedja dig om något pappa? » Då modern med ett ömt: » Hvad vill stor sten hvilken tycktes vara målet » Visst får du det kära barn säg bara du mitt kära barn? » böjde sig ned öf- för Märtas vandring Då hon hunnit hvad det är så vet du att du får det, ver Märta, slog denna bägge armarne dit sjönk hon utmattad ned på den och hennes späda kropp skakades af en våld- såvida det står i min förmåga att gifva om hennes hals och hviskade: dig det. » » Tack du lilla älskade mamma för att sam hosta.
Hon satt länge med ansik- » Att du kan, vet jag men jag är du lät mig fara tack för att du förstår tet dolt i händerna men • slutligen såg osäker om du.
vill. » mig!
Nu vill jag försöka sofva en stund hon opp och lät blicken fara Öfver haf- Märta tystnade och blicken sväfvade innan jag far ut.
Så härligt solen ly- vet.
Så var hon då här!
Så blått haf- längtansfullt mot sommarhiramelens blå ser i dag det skall nog göra mig myc- vet, var och så det skimrade och ket godt.
Tror du icke också det, mam- blänkte Nej hon måste hålla handen hvalf.
för ögonen ännu en stund.
När den » Det måtte vara något mycket farligt, ma? » lilla stumpan tänker bedja om efter hon » Det tror jag visst det men försök tanken först uppstod hos henne att hon måste taga afsked af hafvet alldeles en- har så svårt att komma fram med det » nu att sofva. » sam, visste hon icke: hon tyckte den skämtade fadern.
Och efter att hafva lagt en mjuk filt var mycket gammal den lämnade henne » Åhnej pappa jag ville endast bedja om Märtas fötter lämnade modern tyst icke någon ro; hon tyckte det var något dig om att få åka ut en stund i dag — rummet.
hon måste göra innan hon blef så klen alldeles ensam. » Ett par timmar senare satt Märta, att hon icke vidare orkade ut.
Åh!
det » Alldeles ensam!
Det tror jag knap- iklädd en stor pelskrage öfver den ljusa skulle icke dröja länge: det visste hon past att vi våga; hvad skulle väl dok- klädningen i den bekväma droskan och nog I I det stora hela var hon ganska torn säga?
Nej mitt kära lilla barn kände med välbehag den varma sommar- nöjd med att få dö.
Hon hade ju så luften ansluta sig.
Kusken hade fått litet att lefva for nu sedan hon fått det går nog icke for sig. » Men då grosshandlare Alm såg pä sin befallning att köra till » Badhusparken » erfara, att lyckan ej för beständigt var sjuka flickas bleka, ansikte och såg de utanför hvars » Entré » han stannade.
Om.
' skapad för henne Dock hon hade lefvat stora tunga tårar af bitter missräkning Märta ville vara ostörd hade hon valt enj länge länge om lycka är lif!
Det min- som föllo på de smala hvita händerna, lämplig stund.
Nu under den varmaste, net var ju också så nära förknippadt med kände han att detta kunde han trots timmen på dagen var parken nästam hennes älskade strand ja innerst i hjär- öde och alla den lilla badortens gäster!
förståndets röst icke vägra henne.
Stomatol- * * * * * * * Tandpulver, Örebro Stpiiiafo (" ^&gt;-V&gt; Ett-öres Kringlor tat hade nog detta varit den verkliga driffjädern för hennes längtan.
Sin korta sällhetssaga hade hon ju i tankarna * lefvat om så många mänga gånger men hon kände att här på denna plats som olösligt var förknippad med hennes lyckodagar ville hon ännu en gång lef- va om sina minnen och hon kände dun- kelt, att minnet här sku lie framträda med skarpare konturer: hafvet som bak- grund skulle nog bidraga härtill.
Här måste det blifva mera påtagligt.
Mer än minne!
Att två år kunna vara så olika långa!
Detta sista så långt upp- fylldt af sjukdom och smärta: det förra så kort, så ljust och så rikt I Hon hade (Forts.) SPECIALITÉ: * * * Glas- oc Porslinsservise Profver &amp; prisuppgifter på begäran.
Aktiebolaget BRISING k FAGERSTRÖM, f. d.
G. Johanson, Kosta Glasmagasin.
24 Regeringsgatan 24 STOCKHOLM.
Föga kommit pä min lott.
Ett som ofta brukar fattas Är hvad här jag skildra skall.
Sak, som mycket ringa skattas — Dyrbar dock, i alla fall.
Tänk, att komma hem om natten, Och i mörkret varsamt gå, Trefva efter lilla skatten På den plats den skulle stå; Vackert ock!
I stället stryker Man med armen ner ett glas, Så att vattnet om en ryker, Och det argsint går i kras.
Glaset ja!
Men själf jag hoppar Också af förargelse.
När jag mina fingrar doppar Uti det jag ej kan se.
Sedan smyger jag försiktigt Kring i rummets mörka vrår Tills jag finner — mycket riktigt — Det jag söker, och det står Just där sist jag kom att leta; Kan ej sådant en förtreta?
T I D S F Ö R D R I F CHARAD.
Mitt jörsta är ett litet ting, Som af mitt hela bäres kring.
Mitt andra älskar litet hvar, Och somraarn däraf rikligt har.
Mitt tredje-fjärde — plus ett h — Ar tidtals hvit och tidtals gå.
I trappor upp och trappor ner, Mitt hela tjänar dig och fler.
K.
B. LOGOGRYF.
Mina damer, låt mig börja Med en artig reverens; Lat oss se ' n tillsammans sörja För att komma öfverens.
Se, jag är en gammal herre, Klädd i nattrock och peruk, Som ur tjänsten träd t, dessvärre Och är hälft af ledsnad sjuk, Ingen gumma har jag heller — Det väl är min egen skuld — Blott en städerska, som gnäller, Och som ej är alltför huld.
Därför har jag ock af lifvet Mången bitter läxa fått, Ty af ordning — det är gifvet — Det jag sökte — sist ock fann — Jag i bitar dela kan.
Hvad jag gärna vill er råda Att ej göra, en och hvar, Fast min egen flngerklåda Nu därtill mig narrat har.
Hvad man hänga kan om halsen, Om man något därpå bär.
Hvad den kallas, munter, vaken.
Verktyg, som i bruk jämt är.
Uör en van och pålitlig barnsköterska eller Hushållerska.
KVINNLIG GYMNAST barnfröken finnes inst.
1 aug.
plats.
Att förestå hushåll för tjänare och han31 Passa på Sjuksköterskeplatsen värkare sökes en i ett Iandthu&amp;hålls göromå önskas i början af augusti månad på herr- Svar med bif. betygsafskr.
o. fotografi jämte löneanspråk torde snarast tillställas » — y », sjukstuga kungöres härmed le förfaren person.
Ansökan med afskrift a gärd i Närike.
Svar med fotografi och löne att förtjäna minst vid dig alt Amals tillträda den 1 okt.
d. å.
Sköterskan betyg torde insändas till Ryfors Brukskontor anspråk torde sändas till » Gymnast », Öre- Värml., Säby p. r.
(G.
109001).
bro Dagblads kontor, Örebro.
har utspisningen på entreprenad å 60 öre adr.
Mullsjö.
30 kr.
om dagen.
pr dag och patient.
Antalet sjukdagar pr T engelska familjer finnas f. n. n » gra plat PLATS I ENGLAND SKICKLIG MODIST A?
ar omkring 3,600.
Ansökan jämte betygs- * ser lediga i England och kunna ansökas erhåller årsplats den 1 seplember i större hos svensk familj finnes för en frisk, an- Driftiga och ordentliga rese- och plats bandlingar insändas före den 15 augusti til hos Främlingsbyrån, Sthlm.
(G.
109020; modeaffär i landsortsstad.
Den sökande språkslös bildad flicka, barnkär och händig agenter, hvilka äro vana att sälja till priva Sjukstugans direktion, som lämnar upplys- måste vara fullt kompetent i modearbetet.
i sömnad.
Vänligt bemötande i hemmet, ningar angående lönevillkor m. m.
Ansökan, åtföljd af betyg jämte fotografi, men ej deltagande i sällskapslifvet utlofvas.
personer, så väl på landet som i städerna Åmål den 3 juli 1901.
H USFÖRESTÅNDERSKA.
torde insändas märkt » God årsplats », under Svar med löneanspråk och porträtt till antagas genast mot hög provision, för en (1061) Fru FANNY PRYTZ, ' Sjukstugudirektionen.
Förmånlig, lättskött plats bos bättre, 35 adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
första klassens manufakturfirma.
Hallstorp, års ungkarl, ensam ' person, erhåller yngre, Torp, V. S.
B.
Svar till » Garanti 30 KRONOR OM dagen », C JUKGYMNAST och lärarinna önskas att bildad men enkel flicka, med fördelaktig!
r \ UGLIG, anspråkslös lärarinna van att S&lt; undervisa en flicka och en gosse 10 oeh Svar med fotografi och upplysningar, ~ * undervisa i vc-nliga skolämnen, språk, Sv.
Telegramb.
Annonsafd., Stockholm.
7 år gamla i vanliga skolämnen och musik.
yttre.
under märke: » Välsituerad », p. r. Helsing musik och handarbete, erhåller plats 1 sep- (S.
T.
A.
91135) Då flickan enligt läkares råd är i behof a borg.
(S.T.A.
91206) tember att läsa med 2 flickor, 14 och 11 år.
sjukgymnastik gifves företräde åt den, som Svar med betyg, fotografi och lönevilkor P L A T S S Ö K A N D E.
kan meddela sådan.
Svar till » PJats på sändes under adress » Lärarinna » p. r. He- landet i Västergötland » genom Iduns exp.
HUSHÅLLERSKA.
demora.
stadgad och pålitlig samt kunnig i såväl enk- L E D I G A P L A T S E R.
SOM LÄRARINNA i skolkök eller TTNG, bäIst bildad flicka, som genomgått lare som finare matlagning, sökes till den " pÖR en verkl.
barnkär bättre flicka fin- DLATS ock att sköta skolbarnshushåll s ö k e s af nes god plats nu eller till hösten för att ^ småskollärarinneseminarium och vill 24 okt.
för större ungkarlshushåll på landet.
tjänstemannadotter, o m 3 år innehaft lä- åtaga sig att undervisa en gosse om 7 år Svar till » UDgkarlshushåll », Iduns exp.
(1168) biträda husmodern såväl med tillsynen af rarinneplats i familj s (och TTng flicka, som genomgått elementarskola samt därvid äfven un- i skolåldern varande barn som öfiiga inom- deltaga i vården af såväl denna som ^ och småskolelärarinnesem., får plats i hans tvänne dervisat i språk, musik handarbete).
bröder om 5 och 2 år, kan få Uör officersfara.
sökes genant en snäll, plikt- hus föref.
göromål, särskildt sömnad.
Svar Sökande har därefter m e d och familj på landet i norra Vestmanland att goda betyg ge- med ref. och löneanspr.
till » Tjänstemanna- plats i familj å landet den 1 nästa septem- f trogen fl cka att sköta 2 barn om 2o.
[undervisa tväone barn om 6-8 år.
nomgått högre lärarinnekursen (— 3 termi- ber.
Om så önskas lämnas 3 å 4 måna- år samt delvis städa och servera Äfven fin- familj i landsortsstad » Iduns exp.
f. v. b. ner) v i d Uppsala fackskola för huslig ekono- Svar märkt » F.
1901 » till Iduns exp., ders ferier om året.
Svar med uppgift å nes der plats för en duglig, arbetsvan koker- mi.
Svar t i l l Astrid Jacobsson, adress Södra Stockholm, f. v. b.
(1156) löneanspråk samt om möjligt med fotografi ska, kunnig i finare matlagning, som dess- U T T 25 å 30-årigt, bildadt, musikaliskt, Fältskärsgat.
7, Gefle.
snarast sändas till Anna Lindahl, utom vore villig biträda vid städning.
Svar hälst ekonomiskt oberoende fruntimmer X Idre, allvarlig, ordentlig husa önskas till torde (1098) med Iönepret.
Fru Rietz, Ankarsrums Bruk.
erhåller plats såsom husföreståndarinna hos instundande 24 okt.
till barnlöst mindre Rydahl, Kinna.
, barnkär, bättre flicka, önskar ensam ämbetsman na landet.
Svar med O A - A i R l l I G hem på landet, fin familj, där kokerskan hösten plats i god familj i Norr- T mindre ämbetsmannafamiljilandsortsstad fotografi till » Piäs ' gard nära Stockholm », T l a n " d t (hälst tjänat i 6 år.
Svar till Iduns exp.
märkt Sundsvall) att gå f r u n tillhanda.
BARNKAR.
finnes plats som biträde åt husmodern Iduns exp.
» Allvarlig~-husa ».
(1155) Har e j förut innehaft n å g o n plats.
Men är för bildad flicka (ej under 25 år) fullt kun- En ej för ung flicka af god familj, frisk nig i god matlagning och öfriga husliga syss- T MYCKET godt hem i Värmland finnes van v i d alla inomhus., förekommande g ö r o - A nspråkslös, u n d e r v i 3 n i n g s v a n lärarinna er- och duglig, med verklig håg och vana att lor.
Svar med uppgift om löneanspråk och f plats som hjälp och sällskap för bildad, m å l.
Lön önskas.
Äfven att få vara fa- Svar till &gt;20 år », Qvarsebo haller plats i enkel familj på landet för vårda och fullständigt sköta mindre barn torde sändas til » A », bushåHskunnig flicka.
Stockholm s Nya miljemedlem.
(Linköpings län.)
undervisning af fyra barn i en ålder af 6 erhåller plats i oktober i ung familj med rekommendationer (1158) Förmedlingsbyrå, Kammakaregat.
48. till 12 år i vanliga skolämnen, språk och godt hem på landet, att vårda 3 barn af 5, pöste restante, Eskilstuna.
musik samt för deltagande i lättare sysslor 3 och 1 Va ars ålder.
Den sökande bör vara En sjuksköterska inom hemmet.
Svar jämte betyg, lönean- kunnig i enklare sömnad samt villig att bi- T en mindre prästgärd med friskt o. vackert önskar plats helst m e d det första, antingen BARNFRÖKEN, HÄLST TYSKA, språk och fotografi sändes till » I », adress träda husmodern vid lättare hushållsbestyr.
men afskildt läge vid Vättern önskas nu på sjukhus e l l e r privat.
Svar t i l l «Tacksam&gt;, vana att hindleda och sysselsätta barn Gränum.
Kokerska och husjungfru finnas.
Svar med genast en enkel o. anspråkslös, ej för ung med (G.A.M.
72869) får genast eller i höst förmånlig plats för p. r.
Lund.
rek., uppgift om ålder, löneanspråk m. m. flicka, som, barnkär o. arbetsam samt fullt flicka 4Va år samt gosse på 3 år.
Gladt T enkel familj på landet får nästa 1 sept.
samt fotografi som återsändes, väntas sna- hemmastadd i alla inom ett mindre hushåll lynne, på T ärarinna m e d f y r a å r s undervisningsv.
o. behagligt väsende och ordnings- en anspråkslös, frisk och plikttrogen lä- rast möjligt under adress » Barnkär *, Ljungs- t&gt;å landet förek.
göromål, såsom enkel mat- sinne erfordras.
Snart svar med referenser • goda bet.
o. som s i s t l.
vår läst upp fl.
lagning, bakn., syltn., ' strykn.
o. sömnad, rarinna plats för att undervisa en 9 årig kile, p. r. till » Sundsvallsbor », Iduns exp., Stockholm.
till f e m t e och sjätte k l a s s i högre elemen- kan vara en verklig hjälp o. ett sftPskap för flicka .i vanliga skolämnen, språk och mu- tarsk.
önskar pl.
att ' läsa m e d b a r n i ålder sik.
Onskligt vore att sökande därjämte är UNKEL, anspråkslös, barnkär flicka om- husmodern.
Svar med uppg.
på löneanspråk 6-12 år.
Svar t i l l &gt;A.
L.
24&gt;, Göteborg p.r.
att förestå ett ungkarlshem i stad villig något biträda i hemmet.
Svar med kring 25 år af god familj, som tillsam- sändes snart till » E.
S. », Iduns exp.
f. v. b.
" DLATS ^ finnes i höst för ett dugligt yngre frun- 1 7-års flicka, som genomgått åttaklass gt betygs a fskrifter, fotografi och uppgift ä löne- mans med husmor vill åtaga sig vården af timmer, ordningsfullt och skickligt i mat- - * - ' läroverk önskar plats f ö r att undervisa anspråk sändes till » M.
KL », Finja p. r.
2:ne små barn och vara behjälplig i inom Uushållerska — ej fröken — skicklig i fi- lagning.
Svar med betyg, pretentioner och minderåriga barn i vanliga skolämnen, språk iius förekommande göromål får god plats i - nare och enklare matlagnmg, bakning, eget fotografi sändes till » X. », Iduns exp., o c h musik.
Svar emotses med tacksamhet OMÅSKOLELÄRARINNA erhåller den oktober i naturskön trakt å landet.
Anses syltning, konservering, slakt och öfriga i ett f. v. b.
(1139) if » G.
L. », Smålands Allehandas annons, ^ 1 inst.
sept.
plats på landet för att un- som medlem i familjen.
Svar jämte foto- båttre hem förekommande arbeten erhåller dervisa 2 barn om 7 och 8 år.
Sökande grafi und.
märke » Godt hem » Iduns exp., l inst.
nov.
förmånlig plats som husföre- fiodt om platser för guvernanter, hushålls- kontor, Jönköping.
(G.
15549) torde meddela sig mecl fru E. Fåhrasus, adr.
f- v. b.
(1H3) ståndarinna i ungkarlshem i stad i Norrland ~ * biträden samt barnfröknar att söka.
Nya Vik pr Vadsbro.
(1060) Sökande skall vara omkring 30 år, hafva Inackorderingibyrån, Brunkebergsgatan 3 B.
D e m o i s e l l e frangaise r i U V E R N A N T, undervisningsvan i vanliga godt sätt och utseende och vara proper, or- Etabl.
1887.
(G.
4177) de bonne famille desire pour 1 ' automne place p N ANSPRÅKSLÖS, snäll och duglig - skolämnen, tyska och musik önskas för dentlig och pålitlig.
Lön efter öfverenskom- dans famille distinguée pour enseigner le - flicka, som vill ensam åtaga sig köks- två flickor om 11 och 15 år.
{Lönepre ten tio- melse.
Svar med fotografi och rekommen- T ärarinnor, Värdinnor, Sällskapsd., Affärs- iancais.
Ecrire å M:lle Gondelle, Ekenäs, göromålen, med undantag af de allra gröf- ner och betygsafskrifter torde sändas under dationer sändes före 10 aug.
märkt » Norr- - och Hushållsbiträden, Barnfröknar få Ronneby Suéde.
Références Baronne Hé- sta, erhåller i höst plats å egendom i Vä- adress Joh.
Larsson, Johannisdals brunn, land » under adress S. Gumaelii annonsbyrå, goda platser genom Norra Inack.
Byrån, éne Wrede, Sörby, Bredåkra, et M:me Gott- stergötland.
Svar till » X.
10 », Iduns exp.
pr Köping.
Stockholm f. v. b.
(G.
109016) Mästersamuelsgatan 62, Sthlm.
T i e d Beijer, Malmö.
f 1 o A: 1 2 A Lj!
AJ v L j J J
— Något, som sig ståtligt höjer Uppå torgen, mångenstans.
Hvad sig snart för näsan röjer.
Djur, med lustig, liten svans.
Hvad ett rep ju måste vara, Innan det i handeln går.
På hvad man behöfver spara Under våra missväxtår.
En fördjupning uti marken — Mera långsträckt än en grop.
Hvad som stjälptes ut i parken — På dess gångar — hop vid hop.
Namn på flicka.
Hvad man gärna Kan på gatan åt en vän.
Hvad man bör förnuftigt värna, Om det är ens egen — än.
Hur man blir om man ej » bantar., När man är för korpulent.
Stomulls- &amp; $ Xlädningar, h a n d v ä f d a, i afpassade bitar å 8 mtr, äkta färger, vackra, nya mönster, som kostat 4:50, bortslumpas af en händelse till 2: 75 pr st. Ett parti extra l:a handväfda Hellinnehanddukar, som kostat 5: 50 pr duss., bortslumpas till 3: 60 pr duss.
ZEDERFELDT å H 1 H S E 1, 6 Obsemtorieg., Stockholm.
495 — I D U N 1901 lögnen, sago, lo, al, sal och salong, ösa, gös, glans, galen, ögla, öl, segla, lagg, sol öga, galoner, lagen, lön, snö, gol, ö, gas.
CHARADEN: Idun.
GEOGRAFISKA ORDGÅTAN: Namur • — Natal: 1) Nördlingen, 2) Alexandria, Mirecourt, 4) Uddevalla, 5) Rosendal.
ORDSPRÅKSARITMOGRYFEN: Din h a r v i s a t sig s ä r d e l e s v ä l - tillerkändes räf biter icke min gås: 1) dragon, 2) dia g ö r a n d e f ö r p e r s o n e r, lidan- h e d e r s p r i s och g u l d m e d a l j dem, 3) mindre, 4) kålrot, 5) farväl, 6) met ref, 7) tulubb, 8) Afrika, 9) vitten, 10) Me vid landtbruksmötet i devi, 11) Ramsjö, 12) Bilbao, 13) nickel, 14) de a f dålig- m a t s m ä l t n i n g.
» Lunkan-, 16) vaktel, 16) Laholm, 17) Dan Gefle 1 9 0 1.
zig, 18) fiende, 19) ångbad, 20) råbock, 21) sanda].
OÄDUS ' fiskkonserver ellins 1 ORDBILDNINGSGÅTAN: Tuberkelba- Men själf hon fritt sig likväl ej kan röra cilldödaren.
i sin moderna kjol — den är för träng.
TVÅ STÄDER: Simrishamn-Falkenberg: Hon förr så blygsamt gömde sin lekamen rof, sak, kal, kusk, Lea, ån, baka, gren, i krinolinens stålbeklädda bur.
Men nu af hela den moderna damen skur, ugn.
aftecknas hvarje linie, hvar kontur.
PALINDROMERNA: 1) rasa-Asar, 2) lat — tal.
Det förra seklets svärmande mamseller bland molnen glömde verklighetens skräp.
Ej utan moln är nutidsfröken heller, hon sväfvar fram i molnen från sitt släp.
Böra våra vintervantar Vara.
Smedens assistent.
Svamp, men icke af de bästa.
Hvad på elfvens yta flöt.
Var det alltid med din nästa.
Hvad ej * läggas bör i blöt ».
Något, hvari man kan lägga Allahanda lösa ting.
En, hvars språk man kallar » gnägga ».
En, som går med dig omkring.
Hvad som ofta skiljer kunden Från » affärens » expedit.
Hvad som gifvet hör till hunden.
Vara, som ger god aptit.
Hvad hos lillan tidigt väcker Hagen för en moders kall.
Säg, hvad nunnans hufvud täcker?
Små partiklar från ett fall, Plats, där daggen ofta faller.
Hvad den hvita dräkt gör svart.
Ämne — grumliga kristaller.
Hvarmed uret fyller kvart.
Krydda, god och aromatisk.
Af ett vedträ liten del.
Ord ej kändt af en fanatisk.
Hvad man får i vissa spel.
MOSAIK.
B R E F L Ä D Ä lysningsmedel, 3) förening, 4) äretitel, 5) hvad nog mången bygger, 6) hör till köks- atiraljen, 7) kreatursfoder (plur.
), 8) vet- girigt sällskap, 9) kalabrisk röfvaranförare.
E. O. N.
Och husfrun, förr i världen klädd i nycklar, i kök och skafferier flitigt gick.
Nu unga frun från köksbestyren cyklar.
Det skulle kallats oskick förr — nu » chic ».
REDAKTIONENS BREFLADA.
C. B — d.
Vi tacka hjärtligen för det vän Förr gick hon, manad utaf husmorskallet, liga utlåtandet, som naturligtvis gladt oss att gifva kor och får och svin en titt.
Den lilla dikten kunna vi emellertid icke En nutids-fru besöker endast stallet, bereda plats, då förråden äro sa Öfverfyllda bland annan sport hon idkar äfven rid t.
C. T — m I och för de önskade upplys ningarna är helt visst bäst att ni vänder Om förr hon hade trångt, så frun som eder direkt till Handarbetets vänner.
tösen, Flux et C:o. Naturligtvis är det prinses- är hon på hvarje bana nu dock med.
san!
Och » Framåt » 1 skall hon — det är kvinnans Svensk amerikanare på besök.
Vi ha öfver- lösen sändt eder skrifvelse till artikelförfattaren.
— om ochså endast på velociped.
H — r.
Det är ju möjligt, att en dylik skildring kunde intressera, om den hölles » Erfaren husmoder i Örebro * har bref att afbämta p. r. kort och lättläst.
Stadsbor på sommarnöje.
Endast fri Dorothea.
Skall komma.
Birger Engenfelt.
Allt för obetydligt I syren!
E.
N.
Ack, det » Hoppet » var fullkomligt ONKEL SET.
fåfängt!
EXPEDITIONENS BEEFLÅDÅ:.
.
.
y.
Åtminstone » en half dosis » af edra » blodrenande små piller » för » kvinnorna * H. B. » Ornäs.
Insänd ytterligare 50 öre.
LÖSNINGAR förr och nu » vilja vi fresta på vår läsekrets.
» Barnvän » Vexiö.
Insänd 1 kr.
Få se, hur den bekommer!
Alltså, här » / fem éf » år-&gt;.
2,16 pr gång.
följer medicinen: TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 29.
» 18-åring », Vingåker.
3,24 pr gång.
» D.
L.
E. » Domnarfast.
2,16 pr gång.
LOGOGRYFEN: Glasögonen: Engla, En strid på lif och död sägs kvinnan föra » Lärarinna *, Grohed.
Insänd ytterligare Olga, Elsa, Leo, Glan, Alsen, galgen, sög för frihet emot allt som kallas tvång.
62 öre.
7 Sammansätt ofvanstående delar till en kvadrat, innehållande nio ord, hvilkas be- gynnelse- och slutbokstäfver, hvar för sig, bilda namn på tvänne svenska städer.
De nio orden äro: 1) handelsterm, 2) upp- Food: e
I D U N 1 9 0 — 496 — 1 e bästa sidentygerna E. Sp n i ner &amp; C: e i, E R H Å L L E R M Ö N S K A R G A M L A P e l l e r i n s M a r g a r i n ä r b ä s t!
Nyheter i största urval direkt Iran A N E T T A F F Ö R S T K L A S S I G T G O D T, V Ä L H Å L L B A R T R E N O M M E R A D E S S l:a Anthracit.
Corilit Nya Hushållsskolan, t 4 5 P R O C.
R Ä N T A D R O T M Y N T T O R G E T T N I N 4 G G A T A N 0 * W 1 T U R B U E N R O O B ä s t a C C H S H B U R V K A 1 0 * u ± w e u, m m A T R U S H Å L L S K O L C.
O K E S B R I K E T T J S A K E O R M A S O M F R Å N D E N N.
Z I I R R E R S S I D E N F A B R I K).
T E N N R S P R E S E N T E R, P R I S F Ö R I M.
E R T.
E T O C K H M.
L R M O T — T Ö N K A S S A F A C K TILL F I R N H U S H Å L L S R Ä K N I N G S P E C I A L A L L A O D S P O R T L O T T E R I E R A R T I K L A R G E G 4} k 1 5, N A T A N O R 6 R L A N D,.
%.
2 0, 2 5 K R O N O R.
P R I S L Ä G E N A T E R F Ö R S Ä L &amp;.
N D E N, P R O F V E R J A R E SPARKASSERAKNING E R H Å L L A R A B A T T.
1 1 1.
P R I S K.
R Ä N T E G O D T G Ö R E L S E G R A T I S O C N N - &amp; M E T A S T O L L C F Ö K R H Ä O L D L M.
I N G S A A.
- B K T I E B O H U T V U D K O N T O R; L Ö M I C K E L A P G E R O C.
T Stockholms Diskontobank.
R E G A F D E L N I N G S K O N T O R: G 5 H F R A N K O.
E H Ö R I T O N G S R G G.
E 1 T 8.
» GÖTEBORGS hvilken började sin verksamhet år 1881, afser att meddela flic MUSTADS ENSKILDA BANK kor undervisning och öfning i enklare och finare matlagning, bakning, l MUSTADS I syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda sätta dem i stånd att ITAFFELGRÄDD * Sparkasseränta 4 ' I » proc på praktiskt sätt egna eller andras hem.
V,.
Ä S T R A T R Ä D G Å R D S G A T A N 1 9, S T O C K H O L M B p u t s e r e a m f ö r T 2 H R S I « B N etableradt i S t o c k h o l m 1880.
Barnängens H V I T, O T I L L o S D R O T T N I N G G A T A N K 3 6.
7 E F Ä R G E R.
7 9.
1 3 5, 7.
Nordiska Kreditbanken 8 4 D S O L I D A R E K V I R E R A B A N K A K T I E B O L A G E T R I K S T E L E F O N T E L E F O N: 6 8, 8 I I T O R D E fabriken.
(F Ö R R A L L M.
R Å M A T E R I A L S I D E N T Y G, s k o d o n!
A, I L D A D T J5 T E B R U N K E B E R G S T O R G 1 2.
E = förestå Skolan har varit besökt af 1,425 elever.
Hvarje kurs omfattar 4 / månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 1 nästkommande augusti.
Prospekt och vidare upplysningar meddelas af fy Ä R B Ä S T fy A B O C H O R D B I L L I G A S T E S M Ö R.
J F C) | &lt; L l A G R M A N S = — B A N V Ä N D vid Laekning af buteljer Kraft-Skur-Tvål " F R Ö K E N H E D D A C R O N L U S MONTÉNSVAXLACK B A E T T F I N N E S T T S XlajJ.
H O S C Y R K E, T F T I D, H V A R A F H Å R E T S H O F L E V E R A N T Ö R J.
A Å T E R F Ö R S Ä L J A R E P Å F I N N E S S A M T E R H Å L L A B E G Ä R A N 5 F R A N K O.
I N T E T V E G E - O E H I H O S.
Z I W E R T Z I V Ä L - K O N G L, G Ö T E B O R G, R A B A T T.
(N O R D.
P R I S K U R A N T A.
- B.
3 5 8 0) R Ä N T O R R A G E R I M Ä R K E T N A K T I E B O L A G E T Z E N I T H S F Ö R - S O M U L Z E N I T H K A N S E R V E R A S P Å D E T F I N A S T E D E R A D T I A F P R I S H B O R D.
T E N E L E S A K R O A M D M E E N M D Ö E B L R E A R S S.
F O I M N N D E E S T H Y O P S P E D E R S F L T A E S P T U A T H S E M R E R D A E L R F H A Ö N R D L A P O - N D E A T Ö R ' S T E D 4 R T O T O S.
V I N, S V A G A 3, 5 0 &amp; H O S C: O M A N O C H, &amp; Siden- C K H C: O D A M S K R Ä D D E R I och Ylletyger.
D R O T T N I N G G A T A N S E Regeringsgatan.
af franska 3 L L Ä K A R E.
K R.
32 B L O C H R E K O M M E N - H R R B U T E L J M A N U F A K T U R A F F Ä R Lager I A L L M Ä N H E T.
Q L R M A G S T Ä R K A N D E M Å N G A P R S T O C K H O L M, C S K O N V A L E S C E N T E R P E R S O N E R " Möbe L t i l kturenK0S3« [IN " R B A Bräddmargarin D Y L I K T E X T R A I T F R I S Ö R E R P A R F Y M B O D A R G S I T T F O C H B E R O R, H O S R Y F Ö R H Ä R M E D E!
M J Ä L L Z I W E R T Z ' S A L U A F Ö R E K O M U T L Ä N D S K A A F F A L L A N D E TILL M Å R S 4 9 A H A N D E L N S E B O R R H É, S O M F I N N E S O A R N E R A D E I O C H M O T V E R K S A M T T A L.
I N - A T T U N D E R U T Ö F N I N G E N M Å N G A B Å D E S K R I F V E R: V I D S O M N A P T I T G I F V A N D E, A F S E D T S P E C E R I H A N D L A N D E.
N F R I S Ö R, E A N V Ä N D!
M A N D E, S Å H R R - na-f- T, F Ö R E S T Å N D A R I N N A.
O L M 3 4.
.
D E L A K T I G A.
I N G E M T I P A R T I H N A F G I F T.
B R A G E O S Joh.
D. A.ndersson, R V A L T N I N G S Tråsnidarejärn.
Malmö.
S T Ö R S T A I NTYG: S H U F V I I T O I I T O R ' M A L M Ö K U N G S - E F T E R I G Å R D S G.
N Y A R E S T O C K H O L M.
A T T H A F V A M Ö B L E R P R E P A R A T SON S O M D E L S V I O C H R E N G Ö R A M E D 2 N O V.
TILL U P P F R I S K A Å T M A L M Ö 1 9 0 0.
O C H D E L S P F Ö R S Ö K T T J Ä N S T F Ö R P R I V A T P E R S O N E R, D E L S N Ö J E 1 Ä L D R E G Å N G E R Å H Ä R M E D D E T M E D E L JOH.
D. ANDERS U P P F U N N E T F A B R I K A N T E R f renumerera på 3dun Å F I R M A N A F B L I F V I T D E N D E L S U P P R E P A D E A T T L Ä M N A A F K U N N A V Å R T M A L M Ö S O M A A.
G O D E Ä J Ä O Ä,.
B E G M A V A R A B Ä T T R E S T I D M E D E L, F L A K B A T T T F O N O P R O D Å B O R T - O C B Ä R F M P D H P E N S N B N D R A G E T M P R L F F M P F N I A R L L F L L I V A A J] I C L U U R F Ö Ä R!
L N U A £ U N §, J Ä R N E T I B L O D E T V I C I N.
J Stenkol, E N D A S T S V Ä R T A O M Ä N G D O N Y F Ö R E N E R G I E E H Bergman.
F D E T N A T U R L I G A C A P S U L O I D S T I L L F Ö R A B E H Ö F I I G A K V A N T L T E T E N.
F M P L I N R L F C U A L N I L M Ä O, S C H G O D S Ö M N D E N R I K L I G H E T G E N O M F N P H F L D E T, D E G 0 S R I C I N I 0 A F Ä R I D S, Ä R A F L, E N S O M A R A S &gt; O M E N E R G I S A M T F Ö L J D F Ö R S N R M G O D T V I S A T O S S I G • A A F Ä R O S V L M N L N G Å T F Ö L J A H Ö G S T A 2, 5 0 P A N Y, P I 1 S N O W S V E R I G E E N D A H I L L, &amp; F A B R I K A L L S: S 1 K S P A T I E R - C A P S U L O L D Å V, O C H Å K R.
C O M - 3!
&gt;y / ^ M O C T O P A M P N M O S D Ä B V T R R / Ä A G R E E 2 G A A N M P S A L A ^ B U S M O D O C H S Ö M N A D) E R S B Ö R J A R O M B E S Ö R J E R N Y L Ä K U R P R A K T I S K D E N S, F Ö R 1 R A R I N N E K U P R O F E S S O R R I 0 S E P T.
I N S Ä N D A S 1 S, P B Ö R J A R.
H A M M A I R S O M 1 7 5 D J A N U A R I S T E N, P E F T E R K R.
_ ^ S ^ I 22 88 6 0 19 61 9 8 S K O L G Å N G O C H Ö N S K A S J U K V Å R D, ^ ' G I A T I S 1 9 0 2.
Ä G A F R A N K O.
A N M Ä L A N F Ö R E S T Å N D A R I N N A F Ö R E T R Ä D E.
5 0 R A T O R Y S O N 6 F Ö R E I D A 1 N O V.
N O R R B Y.
A R E C.
N I L — lOO S S O N, Stockholm.
2 2 8.
» 2 8 5.
» E D I S O N B L Ä N K S.
.
.
» R E C O R D S • 1.
9 LEKTYR.
0 —.
7 6 6.
7 0 S H A V E D 3.
8 0 B L Ä N K S R P E °.
I ' C T O S C ° P E (R Ö R L I G A C TILL E T T S O M A N T A L F O T O C H V Ä X L A N D E 3 2 3.
- E N E.
S W T E V E (N Y O R K, A Y &gt; 4 1 8 N: R F Ö R 1 T H E A L L A S Å.
S: F O R E I G N M A N A G E R, U.
B C O.
,,.
A 2 8.
A 5 0 U D B R A N D S D L 1 8 9 3 (N: R I D U N 1 8 9 4 (K O M P L E T T) I D U N 1 8 9 5 (J U L N U M R E T 1 8 9 6 (D (D 1 8 9 8 (M E D [D U N 1 8 9 9 (N: R I D U N 1 9 0 0 (U T A N Ä K T A E D I - 5 C E D A R N E W S T.
, Y O R K.
L I E B E R ' S E P R I S E R, L Ä G E, K R I S T L I G A N D E.
N O R G E, S Ä N D A S L E K T Y R.
M O T B E L O P P B E - D E M, O M - TILL I N S Ä N - E X P E D I - E R H Å L L E S I N O M C O M - N, N O U T M Ä R K T R G TILL L U F T, E.
: O Ä: 0: O D: O 9 2 O C H 1 8 9 4 I D U N S J U L N U M M E R 1 8 9 8 K A M R A T E N 1 8 9 4 K A M R A T E N 1 8 9 5 K A M R A T E N 1 £ 9 7 K A M R A T E N 1 8 9 8 K A M R A T E N 1 8 9 9 K A M R A T E N 1 9 0 0 1 8 9 9 1 9 0 0 (N: R 1 9 (N: R 7 V N: R N O G A 1 8 J U L N U M R E T S A N A T O R I E T F A B E R G, 5 2 5 5 0 2.)
S L U T).
_ _ 5 - 3:.
_ _ 3 5: 2 0 0: 5 0 N: R) N: R) 0 1 1 _.
_ 3 F E L A S) S O M S K A L L U P P G I F V A S, Å R G Å N G A R S O M Å T F Ö L J A S H V I L K E N: 7:: 0 5 — 2 5 1: 5 0 1: 5 0: — 2: — 2: — A F A F Ö N S K A S.
A F —: 0 F E L A S) F E L A S): 3 (1 0 F E L A S) 0.
—.
: (1 2 E X P.
B O K L Å D A D R O T T N I N G G A T A N.
2 2: 2: 2 (N: R R E K V I S I T I O N E N, T O R D E V A N N Ä M N D A) 2: 3 J U L N U M M E R) J U L N U M M E R V I D B I L - O B E R Ä K N A D T) J U L N.)
B A R N G A R D E R O B E N O C H F O S T E R L A N D S S T I F T E L S E N S M I S S I O N S B O K H A N D E L N, A N M Ä L N I N G A R S T.
I TILL F Ö R N B I L L I G, F E L A S) I D U N S K V I D, V A C K E R T P R O S P E K T 1 1 8 9 7 D E P A R T M E N T, 1 I D U N I D U N G R U N D L I G S T Y R E L S E N E S T O C K H O L M, B A R N G A R D E R O B E N.
1 A E R B J U D A P O R T O F R I T T: I D U N Balberg Sanatorium, O V A N L I G T I D U N, I D U N M E R C I A L.
M A T L A G N I N G, L Ä R O R I K N E D A N N Ä M N D A A F A L L A.
» E S T A B A N,.
C O C H A F L A B O - 4 Ö F V E R E D I S O N O R D E R.
TILL N R E A L I S E R A S O C H D E S A M M A, S T E - » V I D A D R E S S E R A Å R G Å N G A R P R I S E R J Ä G A P R O J E C T O - O C H K A T A L O G P H O N O G R A P H E B I L D E R) L Ä N G D F U L L S T.
Ä L D R E N E D S A T T A F Ö R U T K O M B I N E - P R O J E C T O S C O P E T I L L V E R K A D E A P P A R A T E R N A T I O N A L O C H.
K 1 9 0.
« C O N C E R T ^ F I L M S A P P A R A T E R L I G A F Ö R S T K O M M A N D E A 3 8.
» R E C O R D S M O D E L L) O R I G I N A L T E L.
M » 1 1 4.
... E L E C T R I C V A R U M Ä R K E.
1 S L U T A D (H Ä L S O - O Å S V E R I G E K R.
E Å B E G Ä R A N 4.
S Y S S L O R A U G U S T I.
P R O G R A M O D A M E R, H U S L I G A Ä R S A F G I F T F Ö R E I N A C K O R D E R I N G.
I N S P E K T O R: U N G A U T B I L D N I N G K Drottni / ngg.
1 &gt; 7 M O T O R S C O P E G H S.
M O D E L L.
E R A D E FACKSKOLAN FÖR HUSLIG EKONOMI, U E T I O N E N 5 T P N: O D A N D E 2 N O &gt; A.
N C P H O N O G R A P H E D I S O N S: O S O C H E D I S O N 1 * &lt; ~ I F I C O D E X: A T T P?
T E L E G R A F A D R E S S B L O D - T E O R E T I S K G R A D A P O T E K L O N D O N.
2 5 A N M Ä L N I N G A R R A S K.
3 2 T P R I S - H E L S I N G B O R G.
Fysiologiska skodon.
R T Y D L I G T O E H F A L L A N D E.
E R H Å L L A S R rt H J Ä R T - F Ö R O F T A I B I O B L O D G E N O M • — T F G A P - H U F V U D V Ä R K, Å.
Y F R A M B R I N G A S U P P T A G E S R I K L I G T B E N Ä G E N H E T B L E K S O T, R M A T S M Ä L T N I N G G E N A S T S O M K B I C A P S U L O I D S.
J C A P S U L O I D S O C H F F R Å G A S O M F Ö R S T O P P N I N G, B R I S T 1 B L O D.
Å S T A D K O M M E R K L A P P N I N G, 1 A L L " ' R E S U L T A T, G I F V A 3 I N T A G A A L - I L L L U U A I L F &gt; U T A N A T T N A C o k e s R E K V I R E R A N R E C O N C E R T H V A R O E R S T A N D A R D - B E R O R K O K A T A L O G N Y M Ö B L E R I N G S A T T Ä R.
earré-BriKetter.
Rikst.
4 27 22 20 2 0 12 T R F R E O P T I C O N V A R U M Ä R K E.
G A M M A L O C H G R A T I S.
P A U L S S O N, B E G Ä R A N.
G T Ä N D E R N A.
N A O C H D Ä R A F S L Ä M P L I G A H O S E J C Ä R O T Ä N D E R N A.
I N N E H Å L L A Ä R O M A G E R D E N D Ä R F Ö R O C H A L D R I G D Ä R F Ö R D E * O C H M A G E N S Å - I N N E H Å L L A E A U T A N F O R N T Y J L A N Anthracit U T - J Ä R N P R E P A R A T E N, M I X T U R R C O N C E R T O M S O R G S F U L L T S Y R A, B L O D E T, J U S T D T S O M F Ö R O C H " E I N N E H Å L L A K L E N A S T E A N M O I Q O F V A N JOH.
LUNDSTRÖM &amp; C:O. S O X B L O D.
O C H J N R C A P S U L O I D S R D J Ä R N, S T A R K U N G, F I J P I L L E R D E N E L L E R P A F Ö R S T Ö R A N D E Ä F V E N M V E ^ T L _.
L L L G U A I L F H M Ä N G D S Å T F R I S K T L I L L L C U A L L E N S O N A T U R L I G T U R L Ä L C A P S U L O I D S L ^ L L L G U A I L F U M R F U L L S T.
M A - E S P R I N G C I L L U S T R A T I O N E R Å B E G Ä R A N A U G.
Ä N.
S Å D A N T, Å K O R T A R E B E G A G N A D E S O M JLxel 7 0 6 7 4) B L I F V I T B E F U N N I T S Å T E R S T Ä L H F E D E N N F I R M A N U P P K O M N A S T T I C K A R N F Ö I U T R F H Ä R S T Ä D E S, P P P.
R E N I N G S A O C H S O R T I M E N T.
S Ä N D A S 1 9 0 0.
P Å S O M F Ö R E K O M M A N D E E J E N D A S T M A I M Ö J 1 N O V.
P R O F ^ F L R A F F E N H E T F U L L K O M L I G T C.
N P O L E R I N G E N S E N.
Ston.
Thor E H A N D E L N D Ä R T I L L M Ö B L E - D V Ä T S K A D O L J E U T S L A G O F V A N.
S V E N S S O N S N 2 D E T M Ö B L E R, A F P R O F N ^ ^ M L S Ä N D T I D E N N A R I N J J S.
A F F Ä R.
M.
TILL T A G E R A K T I E B O L A G E T.
A D E N A T T P O L E R A D E O V A N L I G T F Ö R U T B Ä S T A E R K Ä N N A N D E.
(G.
D M I G D Ä R M E D I N T Y G A S F Ö R J O H.
M Ö B E L P O L E R I N G A R, D E T S A M M A L I S T A I D U N.
L I - O F -
