# ID: svediakorp-per140
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1897
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,309
# sentences: 917
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1897.
4: de haft.
DAGNY TlOSKRlFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN.
.
,.
,.
INN.EHWLL: ' - ...
.
.
.
- .. A u g.
@ d, ~ t t e r l i ~ a r o e m kvinnors arbetsloner.
Den kvinliqa jarn-. '
.
- vagspersonalen.
A g m Henc7ceZ, ~ ~ e t i z i a .&amp;iapa; te.
; Napoleon I thoder.
(Fbrts.)
M.
I; - cl, NZigot, om ~ r a n k r i k e s och Tys,klands sjtikskoterskor.
.
.
.M.,-Bara en ' fiolgubbe.
.- .-.
AZf / aild A.rmoidsolvb, Ett kvinjigt .larosate,.
- Konferens, anordnad a ' f Svenslia Jf$innorqas ~ationalforbund:.
.
.
.
.
Meddelanden frPn Fredrika-B-remer-Forbyndet;.
,.
.
.
.. _ ' Frdn sliilda hPl1: '.
-,.
.
- .. - ".
.
.
Fredrika-Bremer-Ftirbundets d t ~ k i = t t e l s e f6r 1896.
; '. '
. '
. '
f: " - ' fiedrika-~remer-~orbu~de~s 1.
adr,: Drottninggatan 54,.;.
.
.
.
.
.
.
I _.)
...
.
Froken Kristine Dahls rationella Underklader shorn Chemiletter, BrBstbnnd, delnde Kjolar m. m.
SY enska ~~aktreformf6 " ieningens UnderklMer i K.
M Lundbergs Bosa ' ttningsmagasin och Almedahls Fabriks Forsa~ningsmagasin 2 StorliyrWobrin&amp;en P ~ * i s k i r ~ v c ~ fmrzco ~tea~.
STOCKHOLX.
y b beyurcc rt 2 Froms Velocipeder f6r hermr oclr darner iiro erkiindt godn.
Alla slags velocipecler repareras hos PEIt FROM.
, Wiiate.~~ Sam~c~Zsjlut a72.
26, SiockkoZm.
Katalog gratis.
OBS!
Saxar och knit ' vnr s m l t andra eggjern slipas.
I S T XG: Yn3ertecknrde som nnvbindt Herr Axel l.itstrii&amp;; ld Cdlodin mot 1ikt.ornrr och kglknolar.
ha funnit medlet fullt motsvnra sitt andn- Tillfiirlitligaste ' miil, ctch kunna dct derfire hos enhvur .till det b a t s rekommen- O C ~ nt dera.
AmHl dcn 3 ma.i 18 %.
1..
G e A. L$un~Lerg, personer 1iBdman.
Vndertecknad, som varit be- beprb ' fvadt me- sviirnd nf en miingd bar del mot liktornar, senom anrzndandet af viirtor 4ollAdi.w virtor, hudhA&amp;ad frBn Apotekaren Herr Axel Lit- strom i Pnlun, b1ifvit frbn dem och nageltring.
helt och hiill ot befrind; hvarfire Obr.
alltid denna In- jag o m n h n d a medel hos enhvar reaktrerade etikett eom till (let basta rekommenderar.
garanti f ~ varmr r Ut- Motala Ji: Xykyrlre d.
27 aug.
het.
18S6.
A u ~ w Ax&amp;.
t IIandlande- Akta COLLODIN.
tals Tusen- SHljes hos P a r f p - och Bokhmdlare i flaskor B 60 fire och I krona.
Franko mot I 7caa.
?O ore.
A X E L L I T S T R ~ M Fahm.
,
F 6r kapitalister, sarskildt fruntimmer, liar det lange varit ett onskningsmbl a t t knnna ofverlamna vkrden af sina vardepapper och skotseln af sina affgrer &amp; t nkgon person eller institution, soin med absolut sakerliet forenade punktlighet och noggrannhet i utforandet af det anfijrtrodda uppdraget afvensom prisbillighet.
E n shdan institution ar.
Stockholms Ensltilda Banks Notariatafdelning (L i C Z a c N g g a t am 2 Y, expeditionstid 10-4), som nnder garailti af Stockl~olms EnskiIda Bank Btager sig vkrd ocli forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
0 m en person hos N otariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon.
ger oc11 tillhandahbller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen ntlottningar af obligationer och underrattar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt liiinnar forslag till ny-placering a£ det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras 110s Notariatafdelningen underrattar Notariatafdelningen giildenlren darom a t t rantorna b in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, soin inflytn, till deponenten redovisas.
.
Vidare tillser Notariatafdelningen a t t inteckningarne blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos afdel- ningen deponerad inteckning genom underl %ten fornyelse skulle forfalla, ersatter Stockl~ohns Enskikda Bank darigenom uppkolnrnen skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for %r pr 1,000 kronor a£ deposi- tionens varde, dock ej nnder tv % kronor.
.
Tafgazmer a£ ylle ocli bomnll, Linnegarn af Alrnedahls till fabrikspris, ICostymgarn, Mattvarp, CrBmefli.1.gadt Fiskegarn till Gardiner; Fiskredskapsgarn, Vgfske- dar m. m., allt till lggsta priser AXEL HINDERSONS Oarnbod, Hiitoi-get 13.
Fiiial: G.iitgatan 18.
Nya ~ush %llsskolan.
(for bildade flickor).
Grundad 1881.
ForestAndarinna: Friiken H. Cronius.
N y a Husla~llsrslkolansl Xatsalar Vestxa Trijldghrdsgatan 19.
OBS.
!
SBrskild inatsal for fruntimmer.
Hygieniska OBS.
Skodon tillverkas for Herrar, Darner och Barn, I Prisbelonta af ~riikt-~efol: A~toreningen.
Skodon tlllverkas afven efter modern fason.
Allt nrbete 11tf6res noggmant ocl~ af bjista mnteriel.
Reparationer verkstallas val och p l bestamd utlofvad tid.
P. GUST.
P E T T E R S S O N, 6 2 Drottninggatan 52.
Vasagatan 10, Stockholm.
Forsaljnin~slokaler: necWa ObserneraY Bottea, en, tvd och tlgpe tr. upp aenorn direkta f6rbindelser mid in- och utlandets foralmsta fabrikanter kan jag erbjuda ofvannamda artiklar b l t t r e och bilsigm-8 kin n&amp;gon an- nan uch torde en hvar genom besok i mina lokaler eller genoni reqvisition af profver och varor lItt blifva ofver- tygad om fordelen att hos nlig fylla sina bellof a£ dessa artiklar.
Ytterligare om kvinnors arbef sloner.
Den kvinliga jarnvagspersonalen.
, Den 2 jnni 1593 tillsattes af Irongl.
maj: t en lzoinitd med nppdrag att afgif va fiirslng till nytt afloningsreglemente for jarnvags- personalen.
Till ordfomnde i denna komitd forordnades generalpost- direktor E. von.
I&lt;rusenstjerna.
Afven generaldirelstoren for teltgraf- verket E. Storckenfeldt vczr rnedleln nf denna kornitd och tog en siirdeles verlrsam del i besluten rorande afloningsstnten for de vid jBrnv8gen.
anstiilldn Irvinnorna.
I olrtober IS95 afliimnade lnomith sitt betiinlrnnde till kongl.
maj: t, son1 d %refter inf ordrade j~rnvagsstyrelsens y ttrande om det- snmrna.
Detta yttrande inlroln sB sent, att frggan icke hann att be- handlas nf IS96 b s rilrsdag.
I janumi IS97 afl~lnnndes en kongl.
proposition rijmnde denns fi %ga till riksdagen, hvilken oclr, efter statanstl~ottets foregaende behandling af densamma, nu fattat ett be- .slut, hvilliet rnilste betecknas som ett sorgligt blad i kvinnornas hi- storia.
En allmiin nnedsattning a£ l h e r n a f6r de vid jiirnt ' ilgen an- stallda kvinnorns har namligen Bgt rum.
Denna nedsgttning &amp; be- stamd att intradn fr&amp;n borjan af 9r 1898 och galler dem, hvillra eftm denna dag nnstalles i jiirnva-gens tjanst, afvensom dem, hvilka dB ej uppn9tt den nu gallnnde hogsta lonegraden.
De kuidiga erhllla hkdanefter 1,500 kr.
siisoin hogsta lon, i ko1zto1-sskrifun~) 2e: ~ stdlet for de nu gallnnde 1,SOO kr.
S&amp;ledes en nedsiittning af 300 l~r., en.
gmska betydlig summa d&amp; imn tillika erinrar sig dess in- ielgan lpb den.
blifvande pensionen.
Denna s t i r niimligon i en viss proportion till afioningen och blir mindi: e j 11 liigre denna sattes.
Dfanlig lzoatorsslsrif vares hogsta lon ~ntgfir 2,400 kr.
att anvandas, erliHlla vicl sitt intriide 540 kr.
med ilderstillagg slut- Hoi-korsskrif vmne riilmas till tjanstemaa.
KontorsBitr&amp;dea hlnfores till betjiining, och a£ dessa fordras endast folkskoleknnslcap sbvoln koinpetensvillkor.
+: " *
ligen nppgbende till 840 kr.
stisom hiigsta Ion.
Hiirtill kommer dock for dem nf de senare, hvilka tjhstgora ute p l distrilcten, hyresbidrag uppgtiende till 20 % af afloningen och en bekladnadsersiittning af 96 Iw.
pr Ar, summa 1,104 In.
De vid styrelsen tjanstgiirande er- hiilla icke hyresbidrag, utan anses de tillf iillen till extra f ortjiinst, som dar lamnas genom frivilligt eftermiddagsarbete, motsvara denna summa.
Bekliidnadsersiittning erhilla dock alla ko~atorsbitraden.
Det har emellertid ej varit helt och hiillet med tyst resignation, soin den kvinliga delen af jiiznviigsklren sett sina existensvillkor p i s&amp;tt hiir visats hotas med inskrankning.
En ganska liflig agitation llar inom densamma.
p&amp;g %tt for att om mojligt soka vinna opinionen inom rihsdagen for dess rattvisa sak.
De onskemkl som framstalts hafvn haft mycket anspr %kslosa former: bibe7riillcozdet af cle gnonln lii- nema, i hvilken fordran afven jiirnviigsstyrelsen instfimt genom att, tviirt emot jiirnvagskomit6ns framstallning, fororda, att de nu gillande lijnevillkoren for framtiden bibehollos, samt ratt till en m&amp;itads snm- lman7zil1zgade ledighet 7wayie iir.
Den nuvarande bestiimmelsen angbende semester sager blott, att jiirnvilgsstyrelsen = kan r A t underlydande bevilja sammkdagd 80 dagars ledighet under h e t s lopp, for skotande af egna angelagen- heter.
Detta 2 kan)) innebar for jii.rnvagsstyrelsen ingen forpliktelse att verkligen lamna ledighet, hvaxfor ock stor svkighet lnoter att fB ut dessa 30 dagar.
Om de nHgon g %ng beviljas i sammanhiingande foljd sker det mot loneafdrag (af tjanstgoringspengarne) hiin och med den sextonde dagen.
J&amp;rnvagskomitBn .hade i motireringen till 8 90 nf det nya instruktionsforslaget framhsllit sHsom sin mening - och hiiri afven understodts af jarnvagsstyrelsen - att ofvannlinnda lone- afdrag borde bortfalla, men runder forutsattning att ledighet under fulla trettio dagw mera undantagsvis skulle erhlllas.r8 Genom detta tillagg kastas frtigan helt och halet in under godtycket.
I foljd af riksdagens senare beslut kommer det ofvan n a m d a loneafdraget att 5th borjan a£ &amp; r I898 helt och hgllet bortfdla.
Frkgan om erhhllandet a£ semester iir fortfarande hanskjuten till jtirnvagsstyrelsens nfgorande.
Vi hafva ernellertid sett rned brad resultat for kviunorna den ojiimna striden aflupit.
~n en g&amp;ng har staten g&amp;tt i spetsen, dB.
9 Se hbom sid 88 i kongl.
maj: ts proposition X: o 27 till riksdagen.
det gallt att i retroaktiv riktning genomdrifva lonereforiner inom det omrbde, der kvinliga lrmfter funnit anviindqing.
I inotivet till h8r berorda siinkning af den lrvinliga jiirnviigspersonalens loneforhbllanden framhbller ja.mvagskomit6n lrvinnans inkompetens sBsom skal.
Vi b v&amp;r sida skulle vilja gora vissa motski1 gallande, hvilka synas oss fullt ut lika tungt viigande.
DB en kvinna antages i jiirnvagens tjiinst, stiilles p l heme samna lrompetensfordringar som pB mannen, men utan inotsvarande ratt att i likhet med honom avancera till hogre och f o m h l i g a r e platser inom verket, utan mbste hon alltj ' mt stanna lrvar i den lagre befattning hon frbn borjan erhtillit.
Hon har clar alldeles salnma arbete och lika mBnga arbetstimmar som de inanliga kamraterna af samina grad och mAste lilra m h g a iir tjana for att nppnB gensions- ratt.
Men gifter hon sjg dessforinnan, har hon forlorat all riitt till pension tillika med de i pensionslrassan insatta medlen och jiimirags- styrelsen slriljer heme obevekligt frbn tjansten.
Angbende detta afskiljande ur tjansten finnes intet af kongl.
maj: t eller riksdag stadgadt, men jarnviigsstyrelsen har i dylikt fall -.
tillampat den i 4 af tjiinstgoringsreglementet sig tilldelade makt, dar det heter: ~ F i n n e r styrelsen ordinarie tjgnsteman eller ' betjant, utan att denne genom oskickljghet forverkat sitt forordnande, likval vara for sin befattning olamplig, sker uppsagning friin styrelsens s i d a ~.
Dessa forenade olnstandigheter synes emellertid med nodvan- dighet krafva sisom vederlag, att liinen under tjanstgoringstiden icke sattes alltfor lbgt.
- J~rnvagskonzitdn, har i sitt motiv till ny aflo- ningsstat for jiirnvagspersonalen (sid. 289) uttalat siisom sin mening, att afloning for kvinlig lrontorssl-zrifvc ?lre borde sattas lagre an hitiills af den anledning: satt s a m a clrbetsprodukt icke Iran, sarskildt via n1el.a frnmskriden Blder, pbrilrnas af kvjnna som af man,.
Detta pbstbende stir diir fnllkomligt obevisadt.
Vid en sb vilrtig frbgas behandling, och hvars afgorande lrommer att djupt ingripa i tnsen- tals kvinnors lif, borde man va1 kunna begara sf de man s o n hiir suttit till doms, att nbgot bevisande statistiskt material framlagts pS hvilket cle kunnat stodja sin mening.
Men jntet sStdant har fore- bragts.
- Ja~nvtigssty / r-elselz bter, 1ne.d sin mer iin trettiokiga erfa- renhet af lzvinligt arbete har i sitt till kongl.
maj: t afgifna betan- Irande motsatt sig lromit6ns forslag och ptiyrkat bibehalande af de gamla lonerna.
Utan tvifvel Br det den goda afloningsprincip, som gjort sig gallande vid jernvagen en sB lbng foljd af Br, hvilken Bterverlcat pB
det kvinliga arbetet diir, och kommit niimnda styrelse att U I ~ I * ~ C ~ en helt anna.n lsikt iin den, som komith hyst.
S %kraste va.gen att necltqcka kvinnan och lninska hennes ar- betsprodulct iir utan tvifvel den att, som ofta skor, bot.ala h e m e en alltior ringa lon.
Under tysta fbrsakelser och b e k p m e r fiir ntlwin- sten slappas hennes energi, hon blir trijtt och modlijs, gijr sitt arbete shre an den manliga kamrat, som Isan hoppas a2lt sf franlt,iden, an- miiler flera sjudrdagm iin han och forklaras sB af de makt.agande -- att vara mid framskriden Uder mindre a.rbetsduglig~, utan att nAgon gor sig besviir att undersokn orsaken till denna minskade mbets- duglighet.
Att standigt Iriirnpa mot fattigdomen i en eller annan form, att aldrig oalrtadt alla anstrlingningar kunna arbeta sig upp till viilsttind eller titminstone tryggad esistens och med utsilct till hvila niix hnfterna tryta - det a.r de flesta arbetande lrvinnors lott.
Hurn skulle en lrvinna med detta medvetande stiindigt fGr iigoneu kuma arbeta pB samma siitt som en man?
- Gif henne tillracklig 1on och hennes spanstighet s k d l mlngdubblas.
NQon torde inviinda, att krinnan lefver billigare iin mannen.
J a, hon gor det, men vsgen heter fijrsakelse.
Alla verldiga lifsfiir- nohenheter iiro lilra dyra for kvinnan som fiir mannen.
Do ti-&amp; fijr- sta nodvandighetsartiklarne t. ex. - bostad och mat.
Hvcm siiljer dessn vmor billigaro till en lrvinna lin till en man?
Kliider 8t.w jgen k o dyrare for kvinnan genom ovnrakt.igheten och lliihgfalden af de plagg hon behofver.
J a g talar nu ej om fint kliidda kvinnor, hvars l r ~ r ~ k n i n g a snart r lopa npp till tusen kronor och mer - 11t.a~ endast om en arbetande t. ex. i limbetswrlr anstiilld kvinrln nr me- delklassen, hvillren omojligen kan h &amp; l h sjg ~ i i l och ordehligt lrliicicl for sainma summa., som en man ur hennes klass.
Gl vi sB ijfver till veder1: livickelser: musikntbjen, teater, fiirclas- ningw, sport ellor en resa, sB iiro dessa lika dyra fiir kvinnnn, som for mannen, dA han hiller sig inom samma gra.nser.
Talet om cle mindre behofven och s o n foljd daraf de mindre liincrna torde diir- fore betydligt bora jiiinkas, s.edt ur riittvisans synpuuld.
For ijfrigt, skulle en Irvinna.
geno~u att fiirn ctt mer fi; rsakazlde lif iin mannen lyckas s a d a en sparyenniug ur sin li511, yore viil detta nlgon olycka for samhdlet?
Deuna sparpenning Iconmior mlhanda Siter ... i form af don hemgift hon mcdfiir till sin ' tdifvande man.
Hvarom iclre Iran man vara~nlldelcs siiker 1x3, att den tjiinar s o n understod till fattiga slbktingar eller eljest att bildn ctt litet hem, d i r en mor cller annan anhorjg f i r sin trygga 5lderdo1u.
Detta R
att vicl mera frnmsln.iclna ii.r lrunm skapa sig ett eget litef heni, iir g Iivinnan soln for mannen.
ju en onslcan lilsa loflig och n a t ~ ~ r l i for &amp; !en dennn onskan ar hardt nSir en omojlighet att realisera ' mecl de sviiltloner, som i dlmanhet betnlas for icvinligt arbete.
JiirnvSigs- styrelsen har hittills gjort ott hedrande undantag frBn den allmanna regeln, tills nu komith slagit in p5 motsatt vag med samrua syn pB saken, son1 den hogn Simbetsman, om hvilken det berattas, i t t hnn en gBng sknlle ha svarat, dB nBgon yttrade att kvinnorna ej kunna lefva pB den 1on de fB: ~ L e f v a!
- Det ar ej frBgan om att lefvn, de f B .vara gladn, om de kunna dragn sig f r a m.
~ A i i i ~.
GcZ.
Letizia Bonaparte.
.
Napoleon I moder.
(l ?o * is.)
Napoleon, 11oinmen till malzten, inbjod modern till Tuilerierna, hon vSigrado dock och stnnnade tills vidare Icvu hos Joseph.
Tuilerierna s k r h d o henne.
Endnst motvilligt steg hon ofver troslzgln till detta lconungmnes form palnts.
Hon greps af en lcansla af svinclel infor sonens upphojelse.
Allt for v d ilnindes hon sina profningar, sitt trBng- mB1 for att v&amp;ga tro pb lyckans bestaridighet.
Hon bafvar for framtiden.
Hon gor sig beredd p&amp; olyckor.
DSer an en g&amp;ng svnrar hon, d&amp; hon blir upprnanad till ntgifter, som val lcunnat stti tillsamn~&amp;s men clet rikliga.
apanage sonen gifvit henne:)) Omojligt, jag m b t e sainln till lcommancle tider.
Det har Iran t a slut, och hvacl skall det dB bli af ininn barn, som i sitt ofornuftiga sloseri ' hvnrken se fmmtt ell ' er till- baka?
DB in&amp; de, ta sin tillflykt till mig.
s Men den nira liggande frnmticlen bar i sitt skote nye Mver- raskningm for &amp;!
: me mere, ofverrnslzningar, son1 dock beredde h e m e f ogn ghclje.
Sonen gj orcle sig till &gt;) fransmSinnens lcejsare)); h m gaf lnodern den offici ' ella titeln af Altesse i~nphriale, tilldelade heme en civillista pB en million och ordnade At h e m e on hofstat pB ett 30-tal personer; allmoseutclelwe; ' lcaplnne:, lifmedikus, hofclamer, kammar- herrnr, stdlmiistaro, pager o. s. v. Hon lat cloclz ej hlSinda sig sf glaasen.
.Forh&amp;llnndena o m i n g heme forSindrades, hon forblef den- samma.
Icejsaren visade sig sttindom missnojd ined moderns)) incor- rigibilith 9.
I ett ogonbliclc af .otBljghet yttrnde han om henne: zl \ l: he '
Letizia iir och forblir kiilkborgerligs.
Han ville, att hon skulle som dottrarna och sonernn lampa sitt lefnadssatt, sitt sprBk, sina begrepp och kiinslor efter de nya forh&amp;llandena.
Omojligt!
%A propos .mamma)), sade en dag Napoleon, dh annu forste konsul, till sina broder, ~ s b vill jag bedja Joseph siiga i t heme att ej mera kalla lnig for Napolione.
Ron kan ju kaUn lnig Bonaparte, - men for hirnlens skull, ej Buonaparte!
Eller forsta konsuln eller helt enkelt konsuln, det vore det basta.
Xen dettla Kapolione, Napolione, det retar mig!, - Det hjiilpte ej.
Huru mycket hon an beundrade sonens snille, sA var Caesar for henne dock endast Napolione.
Europa darrade infor honoln - hon mindes honoin, sidan han kommit till viirlden, liten och rnager, med ett ~anskapligt hufvud, skrikande eller sugande p&amp; tummen.
Dartjll kom en annan omstii.ndighet, enligt hrad Cherbuliez sb fint pfipekar, hvilken forringade hennes gladje ofver familjens upp- hojelse.
Den namligen att hon s % ofta kande sig s h a d i de begrepp hon hyste om sin va.rdighet som woder och fmiljens hufvud.
Forr, i Ajnccio, var det hon, som befallde, och de nndre, som lydde.
Kar den blifvande viirldsharskaren ofvertradde hennes forbud och rorde vid fikonen eller drufvorne, sb gaf hon honoln ett godt kok stryk.
Och i Marseille, hur gingo ej, pil en vink af signoran, hennes for- tjusande dottar till sina enkla sysslor eller med korgen pb armen till torget.
Ack, d&amp; var det som det borde vara mellan mor och b m.
Hon holl i hela sin lefnad striingt p i ardning i lifvets d l a forhB1- landen, och naturens ordning a, att barn skola lyda sina for8ldra.r.
DB och d % gora sig ocksb gallande dessa hennes fordringar p i sonlig vordnad fr %n kejsarens sida.
Likgiltig for etiketten i det stora hela, iir hon ytterst noga i allt, soin a n g h hennes personliga beroring rued hiirskaren.
Larrey berattar flera betecknande drag.
Under k e j s a r i ~ a n Marie-Louises tillfrisknande efter konungens af Rom fodelse hade i t M: me mhre vid hennes besok anvisats en plats i en hogkarmad lanstol bredvid sangen.
Uen vid den officiella cere- monien vid kyrkotagningen voro endast taburetter franlsatta for kej- sarens mor och systrar.
D % Madame siig detta, vagrade hon att taga plats- Kejsarinnan yttrede, att det var h m s majestats onskan, att hennes kejserliga hoghet s k d e vsra ntirvarande, men den gamla damen svarade: # Om hans majestat verkligen onskat det, skulle han hafva anordnat en lalnplig sittplats for rnig.&gt;&gt; DiirpH Iiimnade hon rummet.
Napoleon blef forargad ofver detta upptrade, wen aktade sig visligen for att betyga modern sitt misshag.
Wigon tid darefter,
vid en inottagning i Tuilerierna, vid hvilken endast familjens med- .lemmar voro nkvarande, rackte kejsaren vid sitt intrade handen Bt .modern att kyssa.
Hon stotte den tillbaka ined harm.
D A ~ icke jag kejsaren?))
sade han.
-)) Men $ir icke jag din lnoder och du min son f r m f o r allt?))
Napoleon svarade ej, tan bojde sig ned.och kysste moderns hand.
Bfarie-Louise, forvBnad lifver denna scen, sade:)) Hemma i Wien kysste jag alltid kejsaren p&amp; hand., Vardigt sva- xade D h e mbre: wlfin dotter, kejsaren af ~ s t e r r i k e iir er fader, .men kejsaren af Frankrike ar min son.
Det k sk ' illnaden.))
Den gamla damen kande dock allt for val, hvilken betydelselos stallning hon intog.
Visserligen har kejsaren gifvit henne mer, an- &amp; on onskar af yttre utmarkelser, men ju hogre h m stiger,.
dess mer aflagsnar han sig frBn henne.
SB ock med de andra barnen.
Sig- nora madro tfilfriigas sdlan, icke ens niir det giiUer giftermtilsforbin- delsor; nu ar det politiken och statsslrden, som bestamma allt.
Dock .ntir svhigheter och motgingar traffat nBgot af hennes barn, d % glom- - mer hon sin misstamning och 5ir Bter helt den alskande, uppoffrande modern.
Och barnen vanda dB alltid tillbaka till henne, vissa om det ommaste deltagande pB samma gBng som ldarsynta rBd.
och kraf- tig hjalp.
SB.
t. ex. dii Lucien, den tredje sonen, den nast Napoleon rikast begtifvade, Bdrager sig dennos missnoje genom sitt g i f t e r d l med en vacker bankiranka.
Det blir slutligen oppen brytning mel- Inn broderna, d&amp; Lucien vagrar att lBta upplosa sitt.aktenskap.
M: me mbre staller sig dB obetingadt p&amp; Luciens sida, och nar hnn .nodgas lamna Frankrike, foljer modern med honom och s l h sig for en tid ned i Rom.
D&amp; Napoleon haftigt forebrgdde Madame hennes s&amp; tyd- ligt markerade forkarlek for Lucien, gaf hon sin.
hetlefrade son detta adla, sant moderliga svar: den af mina soner och dottrar.
jag dskar mest, Sire, det vet ni allt for v d, det ar den, som lider mest.,.
Hon fick i en ganska snar fraintid tyvarr allt for rikligt till- falle att visa Napoleon, att hnn i sin ordning var den son, hvilken p % sin lott fick lejonparten af den moderliga ombeten.
Ty olyckans dagar kommo hastigt nog.
M: me mbre ser ined vaxande oro, huru sonen stihdigt kastar sig ut i nya foretag, nya svhigheter, huru han tyckes trotsa b&amp;de Gud och manniskor.
Han befinner sig annu p % hojden af sin makt i borjan af fir 1812.
Men bans mor hor med bafvan, huru det talas om ett nytt krig, denna; g&amp;ng rned Ryssland, och hon uttrycker sina farhggor till arkehertig Karl Ludvig af Oster-.
rike, som dB vistades i Frankrike, med orden: rBara det hiir mBtte vwa., - Det kom ej heller ntt vara sB mycket liingre.
Samma %r
foretages det olyckliga fiilttiiget till Ryssland - biirjan till slntet!
DiirpA foljde slag p % slag alla de a£ historien sB viil kinds tillclra- gelserna, som leda, fram ofver Leipzigs bIod (2riinkta sktter och Frank- rikes skoflade mark till Napoleons abdikation och forvjsning till Elba.
Hvad som under dema dlmiinna:) dCtbBclen i synnerhet tycks hafva smiirtat M: me mkre am sviirsonen Xurats forradcri mot Ka- poleon, hvmtill han drifvits caf sin gemU, den iiregiriga Caroline.
Madame knnde aldrig forl&amp;ta sin dotter hennes uppforande, ty fiir- riideri r a r nggot, som den stolta korsikanslcm icke forstod sig pA.
Lika litet sorn p % feghet och svaghet.
Ron kunde dufor heller aldrig finna nHgon ursgkt for Irejsarinnan Xarie-Lonises heteencle mot Na- poleon.
I3.uru beteckncmde for N: me Lctizias karakter iir iclxe fol- jrtnde yttrande om kejsarinnan: %Om man d l hindra h e m e att bege sig till min son, s&amp;] can hon knyta hop lakanen i sin siing, hissa sig ned frln sitt fonster och fly under ntigon forkladnad.
Det skullo jag gora i hennes st5ille.
Ty nar man iir gift, sb iir det fiil.
hela 1ifvet.n Och med kannedom om signora Letizias trofastn, hiingifven- venhet mot sin make och ddrig vacklande mod under oroligheterna pb Korsiks kan man ej tvifla pb, att llon rerkligen menadc hvad hon sade och Bfven kunnat vrrra i stand iltt gora det.
Sedan (let allierade Europas dom Bfver Sapoleon fdlit, lBmnadc afren B1: me mbre Frankrjke.
Hon b e e f sig till en biirjan till Rom i afvaktan pB sonens Irallelse.
Till Ellm vill niiuligeu den ganlltt damen, till den son, som nu biist behijfver den moderliga ijmheton.
Napoleons Blslrlingssyster, den skona ocb Iattsinniga, men tilliks god- hjiirtade och ornsinta Pauline, delnde moderns iinskningar i dettm fall.
PB somlnaren 1814 slcyndade Nadame till lanclsflyktjngen, och ulrigon tid diirefter installerade sig iifiyen Pauline 118 on.
For 3Iadn1ue ar denlla forvisning ingen olycka.
Tviirtom.
Hon lmr sin son i niir- heten och triiffar honom hrarje dag, och han Br ijm och uplmiirk- snrn mot henne.
Hon lefver i lugn och har en kiinsla a£ henitref- nad, sol11 hon saknat i Paris.
Huru nojd iir l~ori i ~jiilfva verket icke, diir hon sitter rid sitt arbetsborcl, sysslandc med sitt tapisseri och med ett litet porhiitt af sin xapolione frandijr sig, omgifvet af brokige garnnystan!
Fram pb vintern iippnar hon sill snlong fijr den fina viirlden pii Elba.
Lika siilla~i soln hon visnile sig rid de glansande hoffesterna i Tuilerierna, lika ofta d e h g e r hon nu i do ansprikslosn soarker och asse1nbl6er, sow ijns societet stiillor till, och intager alla genom sitt rattframma viisende och sin enkla viirdighet.
Emellertid rnognar hos Napoleon Leslutet ntt gterviinda till '
# E~: aulzrjko.
Moclern anar snmt ham taillcar och stidler hela sin ej 1: inga fonuogenhet till ham disposition.
DB Napoleon meddelar henne sin afsikt, aii.ger hon till honom:)) Res, min son!
Himlen tillstadjer ej, att du dor af gift eller i en.
dig oviirdig ssysloloshet, men med viirjan i hand.
D N h hans framgtiq 5il.
tiyggad, kczllar han modern till Frank- rilze, dit hon anlander den 1 juni -- ack, endast 17 dagnr fore Waterloo!
0det har slledes %ter i beredskap en profning, den bitt- raste af alla for modershjiirtat.
Hon ser namligen iclre blott sin son for andra gAngen stortscl 6.h maktens tiaaar, ntnn mAste Bfven mlderkasta sig en o&amp;terlrallelig skilsmassa.
Den 28 juni 1815 intriiffar clet sista afslreclot.
Ett ogonvittne sl-tildim det sB: t17B tunga t t a r f bade Madames iinnu regelbundet sk6n a ansikte.
Of ver hennes skdfvmde 18ppar kommo eaclast dessa tre ord:)) Adieu, inon fils!
3 Kejsaren kraniade den ntstriiclrta I~anden, svarando:)) Ma mbre, adieu!))
Ett par veckor senare liimnade hon for a !ltid Franlzrike och begaf sig till Rorn.
DBrmed vidtager det tlreclje och sista skedet af hennes lefnacl.
Hon clijmer sig liiidanefter till en .fidlst81d: ig tillbaka- clragenhet ocll vill b k a so~: gclralzt till sin sista strmd.
h l i, hon bar 4.nnu 20 i r att lefva!
Ned sin hslfbror, lrardinal Fesch, beboclde hon ett gkimnalt palats, ryluligt nog att lrunna h8rbergera cle medleinmar af familjen, som tid ofter annail slogo sig nocl i Roin pb besbk hos modern.
' Upprqa.de ginger begiirde 11011, ehm: u foi: gafves, at Europas snverii-, ner att f&amp; begifva sig till St. Helena.
Napoleon sjiilf motsatts sig dock den niistan 70-higa moderns plan att foretaga den lhnga och farligs resan.
Men izunde hon ej personligen f &amp; vara hos honom,, s % gingo i stallet hennes tmllrar icleligen till don olyclzlige sonen.
: Denile synes oclzs5 oftn ha v&amp;n.clt sin hbgl-tomst till modern.
Rorande iir i sanning hvncl en af btins liilcare, Antominarchi, bergttar: ~ D e t var under lzejsarens sists sjulzdom.
Han s1cild1.de en clag for mig sin mors kiirleli, omma oinsorg och uppoffringar.
Plbtsligt afbryter hnn sig och siiger: ' Ni, dolrtor, alc ' lrtar hvarlcen trotthet eller moclor, n k (let galler att 1: indi: a mina plBgor.
Men hvad iix and&amp; allt Bvad ni form&amp;r emot en mors omsorg och Iriirlek?
Ack, maman Letizia! '.
DZirvid clrog han tiiclret ofver hufvnclet och v5inde sig mot vaggen~.
St % mottes moderns och sonens tankar standigt ofvor den vida oceanen, som sii obarmhiirtigt skilde dem Bt.
Snart blef ski1smli.ssan annn fullstandigme.
Doden kom som hefriare till fdngen pii St. He- lena redan 1821.
Nkgot ofver tvii mbnader efter hans frhfalle bragtes underriittelsen darbm till modern.
Den drabhade heme tyngre an nfigot annat slag.
Hennes djupa sorg priiglades dock af en stilla resignation.
Religionen gaf h e m e trost - hon var alltid en naivt och varlut troende katolik - men annu mer upprattholls hon af sin egen sunda, naturliga lefnadsvishet.
Vid ett tillfiille yttrade hon: ~ M i n son stortades, han gick under l b g t borta frAn mig.
Mina barn lefra i landsflykt; jag har mist se det ena efter det andra af dem nedstiga i grnken.
Sjtilf a.r jag g a m d och ofvergifven och lefver utrtn glans och hoghet.
Uen and; skulle jag ej vilja utbyta mitt lif mot den maktigaste drottnings i viirlden)).
Eller vid ett annat tillfalle: %Man bor lefva efter sin stallning.
X ' ar man ej langre hor till denna varldens hogt nppsatte, ar det lojligt att liitsa sig vara det.
Ringarna pryda vAra fingrar; det hander dock, att de falla af, men fingrarna hafva vi kvaro.
89dan r m Xa- dames filosofi, och man mBste erkiinna, sager Cherbuliee i sin essay, att nar det gdlde att finna trostegrunder, den gamla damen formidde lika mycket som trots nfigon filosof.
~ n n u dystrare skulle dock lifvet kommna att te sig for henne.
Profningarnas mitt var icke riigadt.
Yid 80 firs dlder foll hon om- kull under en promenad och afbrot lirbenet.
Tillstindet r a r i biirjan betankligt, men hennes mark~ardigt stnrka fysik segrade.
Benbrottet kunde dock iclre lakas, hvadan Madame for sin Bterstbende lefnad- annu sex &amp; r - fann sig berofvad formdgan att fritt rora sig.
Kort tid diirefter drabbades hon af en ny olycka, hon blef niimligen full- standigt blind pA bAda ogonen.
PA detta satt afstangd friin den yttre viklden, koncentrerade hon sina tankar kring den underbare man, B t hvilken hon gifvit lifvet.
Glansen af ha.ns makt och ara hade for- dom niigon gLng skurit i hennes ogon; nu mildrades det starka skenet a€ den sloja, som tiden lagt diirofver.
~ l l mera t viinder hon sig dock friin sonewkejsarens ininne och dterglr sL g a r m till hnns barndoms- och ungdomsdagar.
Det ar hennes frojd att for sin om- gifning fL tala om den lille Napolione, om den unge officeren, om huru han alltid roade sig med att rita soldater pii vaggen i lekrum- met, om h m s a d a g for matematik, hans jarnflit, hans brinnande kelystnad.
Stilla och enformigt glida dagarna han i paltuzo Rinuccini hos
M: me Letizia.
Hon hade i mycket bibehkllit sina yngre dagars vanor och clriil~t.
- Alltid .lsladd i svart nnmera, bar hon, som fordoin den unga husinodern i Ajaccio, om vintern ett fbrklade af svart siden, om somwaren ett dylikt af hvitt tyg.
PA morgonen foretog hon sin sed~7anliga promenad, d. v. s. hon fordes i sin rullstol genom vBnin- gen, under det hon san~sprAlcade ined sin broder lcardinalen eller n.Agon uppvaktande.
DSirefter intog hon sin vanliga plats pA en soffa och sysslade med sin slanda, som hon handterade med stor skicklig- het, trots sin blindhet.
Forr hade hon skott spinnrocken rned s m m a fkdighet och tillfredsst8llelse.
Under arbetet lyssnade hon till fore- lasningen af nAgon nllvarlig bok.
Helst horde hon om krigen under republiken och kejsardomet.
Forunderligt viil bibeholl sig in i det sista afven hennes yttre.
Eu fransmnn, som sAg heme kort fore hennes dod - hon var dH nfra SG iir gan~mal - beskrifver hennes utseende pB ungefar fol- jmde satt.
Hennes vordnadsvarda anlete bar annu tydliga s p h af ungdomens slronhet.
Den nBgot 1Angdragnt profilen visade den val- bekauta bonapmtska typen.
Nasan var fin och rak, af salnnla form soln Napoleons.
De fordoin svarta och gliinsande ogonen hade nu en gr8aktigwe skiftning till foljd af blindheten.
De magra, vaxbleka kinderna voro endast obetydligt fArade.
Ett drag af vemodig resig- nation 1Bg ofver den fina, valbildade mnnnen, och den ndgot f r m - skjutande hakan bildade Lfslutningen till en sB hgrlig pofil, att man kom att tanka p i en antilc kame af ndgon romersk kejsarinna.
En annnn fransman, slralden IS96ry, som sainma &amp; r aflade ett besok hos henne, hemfor ett outplBnlig ?i intryck af den gamla dainen och utbrister i sin skildring af henne:, Det iir, ~orn.~fifve Korsikas klimat bronsens fasthet Bt sina soners och .dottrars kroppar och be- varnde deras sjiilars kraft iinda in i dodsminuten.
Hos denna kvinna, hvars kroppsliga mekanisin ty cks hafva sfstannat, sjuder annu blodet varmt och lefva annu de upphojdaste egenskaper~.
- Nar nBgon en gBng bad henne forklara hemligheten af hennes lifslwaft, gaf hon det enkla svaret:)) Jag har alltid glitt.
frHn bordet med bibehAllen matlust, och vid hvarje olycka, som drabbat mig, Bar jag undergifvet fogat inig efter Guds vilja~.
Befrielsenu timma for den adla, gamla damen var dock ej lHngt borta.
Den 27 jan.
1836 fick hon ett haftigt feberanfall.
Vid full sans beg&amp;de hon dodssakramentet, som gafs henne samma dag.
~ n n u hade hon dock fyra dagar kvar, och hvarje timme af dessa anviinde hon, i besittning af sin fulla sjalskraft, till d6dsberedelser.
Ron fick gliidjen att omfamna iinm en g i n g enciast sina siincr T,ncian och Jkl-S~ne.
Napoleon, Elise och Punline ilac ' le gBtt fiire modern.
Joseph r a r i landsflykt i London, Louis lfig for dijdcn i Florens.
Caroline, es-ihottningcn nf Neapel, ha&amp; wlat komma, inen riintadc forgiifres p i kallelse f r i n modern, soln ddrig fijrlitit henncs fijrriideri mot Napoleon.
M: me m h c s lif sloc1in: ide stillu den 2 febr.
183 (i.
Fyra dagnr efter hennes dijd strii~n~natlc ho@ic ' iskliitlda skaror till den i strdlmde s h n d snlyckade St. Beterskyrknn, under det klockorna ringde och dinmde artillerisalvor dlossacies.
JTan lirade en ny pdfres tilltriide till regeringcn, ~ncn midt under dcnnrt pomp och s t l t fordes en enkel Icista, ledsagad af nigra fi trogns och m h g ~ fattiga, fr&amp;n det i svart holjcln palnzzo Rinuccini till den hel.
Ludvigs kyrka.
Kistan innesliit kvnrlefvoima af den a£ xamtiden nii- s t m bortglomdiz krinna, soin ' rarit mocler till en af riirltlshist~riens iniirkviirdigaste personligheter.
Nadnme hade uttalat en onskan att h ~ i l a i heiulandets jord.
Nen icka f o r r h 1851, sedan hennes sonson Louis Napoleon blifvit Frankrikes president, skedde forflythingen nf hennes stoft till Ajaccio.
Vid ingdngen till det grafkapell, i hrillret den minnewiirdn Iwinnan funnit grafvens ro, stdr ett srart manlaorblock med don enkln in- skriften: Jfaria-Lelinin-Ra.) ~~oli72o-Bo~~npnite.
31afer Regzttu -- konzsn- gars nzoder.
Agues Heackel.
I Frrtnlwike iir frlgan om de skolade slzijterskornas rara eller icke vma sii indrngen i den strid, som plgHr mellan de klerikala och de liberdlla partierna, att den ej kan sigas hafvn n5gon sjAlf- standig tillraro.
)) La secularisations eller: ~la~cisat.ion ites hiipitausr Zir, dess viirre, en friiga af politisk betydelse, ej blott en riifst till af- skaffande af gamla missbruk och inforande a.f inoderna fiirbiittringar.
Bjukvbden lir i Frankrike sedan g a m ~ a l t en de religio~n ordnarnas sak.
Med undantag af nnbgra fb lasarett (de flestn af dessa till- horiga Paris kommun) iir det ofverallt andlign ssystrar (nunnor) som med tillhjalp ztf ett antd mmanliga och kvinliga tjiinare rircla de sjuka.
.
Presterna, och deras viinnor 1rlin.nn nogsa~nt dot i nflytande som friin sjnksalarna Iran ofvas gb befollmingen och strida diirfor till det yttersta for att bi11ehA~ll.a dessa)) religieuser)) sBsom sjnksk6terskor; men dettn inses Bfven af deras motstHndare, soiu cliirjiimte finna Iwaf- tign bnndsfihvanter bland Pikama, hvjlka fordra, att deras patienter skoln vbrdns ntan politislsa ell er religiosa biafsilrtor, samt onskn en grundligme utbildning for skoterskorna an den ldostren kunna gifm.
Klostersystrarnns inofvande till sju1rskotessl.ior tillgdr sB, att den nnga novisen fAr ktfiilja en adre, van slroterslra under henqes nrbete, samt hjiilpa till diirmed, intill dess hon mses f8rdi.g nrrbeta pk egen hand.
NAgon s o n helst teoretisk liirolrurs finnes nj, och studiet af anatomi och fysiologi 1ar viil svhligen lrunna inforas i klostern.
Dessa klostersystrw k o oftn myclret hangifna och sjdfuppofiande, ocksb % - I det ej mot clem personligen missnojet rilrtas, utaa mot den upp- fostran do erhblla, hvillren ej ger den1 tillriicklig ntbildning, samt, annu mer mot de ordsnsregler, hvillra bindande och hindrande in- v.erka pb deres liimplighet sbsom sjnkskWerslror.
En ~religieuses Br n&amp;mligcn alltid i fovstn 7mnd numa, i den awh.a sjukskoterska, litrnrima, eller hvad annat blifvit h e m e anvisnt, och ined Dnunua, inenas hiirvidlag en miinniska, soln med ett heligt lofte forpliktigat sig att satta lydnaden inot sina ordensregler och mot sina andliga formans bef a h i n g a r fra~nfor nlls andra h8nsyn i viiilden, framf or plikten mot sina pakienter, mot ldmren, ja Bfven frnmfor sin egen ofver- tygelse och samvetets rost om dessa skulle rilka i strid.
Att detta knn gifva anledning till dlvarsamma missforh %llanden inses Iatt, afvensoln att lakame och de anhoriga st&amp; fnllkomligt maktlosa gent einot en befnllning f r h don andliga ofverhoten; sjnkskotorsknn lyder helt enlrelt under en auktoritet, som yndandrager sig all kontroll frHn deras sida som anvandn heme, och om detta an i de flesta fall passerar ntan menliga foljder, finnes det dock tillraclrligt mHn.ga exempel db motsntseq intraffat, sarslrilclt nar sjulrslroterslrans stiillning missbrukas till bedrifvande af religios propngandn, nbgot for hvillret man iifven i virt goda lnnd Sverige borde hafva ogonen biittre Sppna %n som brulrligt iir.
Sjnlra miianislror born ej utsiittns for omvandelseforsok, som afse att loclra dem till afgoranden, hvartill de behafvn sina fillla sjhlskrafter; W e n om dessa) &gt;fiirsok)) ntforas i basta afsikt,.
mgste de dock st8mplas sdsom i allra hogsta.grad oliiinplign i ett sjnk-.
rum, hvnrifrBn fqnatism, af hvad slag dot vara mB, bor W a s fjiirran.
~ f v e n andra mmLrlrni~lgar goras mot de klerikales siitt att forvalta lnsaretten; sysslors bortgifvande till slryddslingw, ggn-
nandet (bf de fattiga sjuka, som lifligast tala om sin religiijsa tro m. m. d. Framst bland dem som arbetat for infiirandet af skolade sko- terskor och en rationel sjukvard niimnes d: r Bourneville, hvars enelgi Frankrike har att tacka for ordnandet af de bdda utbildningsanstal- terna vid Bic6tre och La SalpGtriBre, den forstniimnda fijr sjukskij- tare, den senare for skoterskor.
Utbildningen vid dessa anstalter omfratta val endast den korta tiden rcf 1 0 mhader, men eleverna fii under denna tid goda teoretiska kunskaper sjg lneddelade genom fijreksningar af sBval liirare soiu l&amp;rarinnor, samt deltaga afven i praktiska ofningar; flera examina under laroiret kontrollera elevens framsteg, och vid afslutningen utdelas betyg och diplom.
Oaktadt denna burs gifvetvis &amp; r for kort for att tillfredsstiillande betrygga skoterskornas lhplighet och duglighet i sitt hall, ger den dem en god grund; nodvbdigheten af fortsatt utbildning tyckes Bfven varit insedd, eniir Paris municipalr %d redan 1880 beslutat ordna en fort- siittningskurs (hole de Perfectionnement) vid lasarettet La Pitib.
Vid forfr %gan darstades 1895 gafs dock det egendomliga svmet: ateor6tiyuement ga existe inais pratiquement $a n ' existe pas encore., I f r h dessa bdda anstalter siindas sjukv&amp;rdare och skijterskor till de lasarett eller enskilda personer, som begara sddana.
Fiirsiik ar afven gjordt att f % till stand en trupp privatskoterskor, som skulle k~mna erhdlas p i begaran genom Bureau de lYAdministration publique, men detta forsok har annu s % lange haft mycken liten fiarnghg.
Nigon sjukvhd for landtbefolkningen motsvarande den engelska distrikt-nursing, finnes ej, Mostren och enskilda personer gifva den hjalp de form %.
En annan ur yrkes-synpunkt fliga lyckad form iklader sig barm- hiirtigheten vid de krliga stora vallftarterna till Lourdes m. fl.
under- gorande orter, d % damer ur alla samh~lsklasser erbjuda sig sBsom vhdarinnor af de sjuka under farden; denna sjukvhd torde dock i dmanhet vara rnera i ofverensstBmmelse med det vantade miraklet an rned nutida begrepp om dylik vhd.
~ f v e n bor niimntas att den franska afdelningen af Rods korset riiknar till sin disposition 6,000 sjukvilrdare och sjukskoterskor, samt att den anordnar kurser for ~ l e s dames infirrnikres s (frivilliga sjuk- skoterskor).
Om dessa kwser, liksom om dessa skoterskors utbild- ning i ofrigt foreligger inga uppgifter, antagligen jngh i ofvannamnda siffra ett stort antal klostersystrar.
* * *
'.
I Tyskland har foreningar och stiftelser af allahanda slag tagit sjukvhdsfrBgan om hand, och om an de flesta af dessa fornamligast isyfta att vid utbrytande krig kunna st2illa ett tillrackligt antal dug- liga skoterskor till armens tjanst, s % har dock landet under tiden stor .nytta af denna med efterfoljansvard energi bedrifna fredliga rustning.
Bland dessa stiftelser mii vi namna Roda korset, diakoniss- anstalterna, Vaterllindische Frauen-Verein samt Johanniterorden.
Denna sistnamnda torde vnra siirskildt for Tyskland egendomlig.
I sina statuter, lilrasom genom sitt namn, angifver sig detta sallskap sBsom arftagnre till den historiska, fordom sii maktiga Johanniter- riddarnee orden. '
Denna var, som kandt ar, ett nndligt brodraskap, hvars urspr~zngliga uppgift var att vh-da de sjzcka pilgrirnema i Jeru- salem, och som tog sitt namn efter Johannes den barmhiirtige, biskop af Alexandria.
Den tiden iigde brodraklostret ett motsvarande nunnekloster med samma namn och nppgift.
Sedermera utstrackte Johanniterbroderna sin verksamhet till att iifven beskydda pilgrirnerna pi % deras fard, och darigenom var den krigiska riktning angifven, som skulle gora striden mot de otrog,za till den losen, som.
frin alls lander samlade stadse vgxande skaror under Johsnniterriddarnes bank, och soin under mer an ett Brhundrade lyfte orden till en politislr maktst5illning, siidan val intet annat ordenssallskap under niigon tid intagit.
Under nyare tiders forandrade forhfillanden blef dock den stolta oafhkngiga Johanniterorden fbrst ofverflbdig, sedan besv&amp;rlig, hvarfor dess iigendom indrogs till stateli i det ena landet eft&amp; det andra; detta skedde i slotet af forra och borjan af dettn Brhundradet.
I Tyskland upplostes orden officielt i r 1811 och den torde val ngrmast vara nuvarande Ii; Prezcssiska Jolin~z~zite~~-O~.de~z att nnse shorn en vaclcer g&amp;d At det stors minnet af de fordne Johanniterna.
Genom det hoga beskydd den iitnjuter, liksom genoin de gan- ska betydliga penningemedel ofver hvilka den disponerar, ager den dock ett stort inflytande och utofvar mycket godt.
SBllskapet raknar omkring 3,000 medlemmar, ager ijfver 40 sjnkhus i olika delar a£ Tyskland, nnderhBller ett hiirberge i Jerusalem, dar sAval betalande som obemecllade resnnde af alla nationei m o t t a e s; den liiter iirligen p&amp; sin bekostnad vid diakonissanstalterna utbilda.
sjnkskoterskor, hvilka sedan under naiun af)) Johanniter-ordens tjanande systrar)) ' skola st8 till dess disposition siival i freds- som i krigstid.
Viirn dagars riddire fylla val fornamligast sina forpliktelser ggnonl erliig-
gandet af den ratt hoga hsafgiften.
Under 1870 ilrs krig hade dock omkring 300 Johanniter anmdt sig till sjukvdrdstjiinst.
(iS,I.oj- ligen voro dock dessa p&amp; J.
0: s bekostnad utsande diakoner).
I fredstid aro de skyldiga vnra de stjiinande systrarne)) till hjalp och r&amp;d, men hur pass verklig denna hjBlp ar forefaller ovisst.
Emellertid stir, i handelse af krig, till sdlskapets disposition 425 Johannitersystrar, 1,413 diakonissor s a d 300 diakoner.
Vaterliindischer Frauen-Verein, som genom sina afdelningar stracker sin v e r k s a d e t till m h g a nyttiga omrdden raknar afven sjukv4,rden till dessa; sl voro under foregbnde Ar 889 fast anstallda sjukskoterskor samt 387 extra anstallda i foreningens tjanst.
Storre delen af dessa skoterskor tillhorde Roda korset eller diakonissanstal- terna, ett ringa antal (29 st.) voro katolska klostersystrar.
Det Qslca Roda korset har utvidgat sin verksamhet genom den nyligen bildade Volksheittatte~zverei~t vont Roth.en Krezr tz, on forening for anlaggandet af sanatorier for obemedlade lungsotspatienter, nigot som visat sig vara synnerligen va1 behofligt.
Dessa anstalter st8 un- der Roda korsets skydd, och s&amp;va1 dess sjukvArdspersona1 som dess materiel sknll, i handelse aE krig, disponeras f6r de shades riikning.
&amp; hen verka otaliga storre och mindre foreningar i alla delar af landet efter olika program for sjuk- och fattigvird; tyvarr synes dessa bida andamW vanligen vara ndgot for mycket sammanblandade, d % oftn nog en och samma person beriignas skola vlrda de sjuka och se till de fattiga.
- Hvad nu alla dessa sjukskoterskors utbildning angilr, s i torde tiden diirtill i allmh.het ej stracka sig utiofver 6 mhader.
Detta ar Atminstons maximum af hvad som bestls Johannitersystrarna; i fr5ga om kursernas innehhll foreligger tyvhr inga, uppgifter, men det torde vara ofvervagande praktiskt.
~ n g i e n d e sjukskoterskornas allmanbildning och samhallsstill- ning finnes h a som ofverdt systrar tillhorande diakorisshemmen eller Roda korset af rlitt olilra bildningsgrad.
Med Johamitersy- strarna forhlller det sig annorlunda.
D a a s arbete ar en fri krist- lig karlekstjanst.
De hafva forpliktigat sig till att hjiil ' ~a ndr ock kvar de kunna utan att tnga n&amp;gon sent helst lon far den vdrd de gifva.
Inkallade till direkt tjiinstgoring betalar orden slral deras resa som deras vivre.
(Johannitersystrarna inkallas ofta till ordens sjukhus for att bjalpa eller vikariera for de ordinarie, ranligen dia- konissanstalten tillhoriga, skoterskorna.
Johannitersystrarnes utbild- ning och forpliktelser svarar troligen mot den zrkvinliga varneplikt,,
* frn Adlersparre sB varrnt forordade.)
Men eljest h det vanligen fr&amp;n sina hem de hjalpa narboende behofvande sjuka.
Under sedans villkor sager det sig sjalft, att endast de s ' om ej behofva lefya.
af sitt arbete, och sorn hafva sin ticl tamligen till sin egen disposition kunna verka sisom Johannitersystrar.
Kommer s l dartill glensen af den hoga protektionen och de stora minnena, sii ar ej att undra p i, om Johannitersystrarna till stor del utgores af hustrur, dottrar, sys4rar in.
fl.
xnforvandter till Johanniterriddare; de hafva 0ft.a nog pB sina gods bland egna nnderhafvsnde full ofning for sin kunskap.
Diakonissinstitutionen stk sedan lange tillbaka hogt i Tysklarid; som.
man vet, var det hou de tyskn diakonissorna Florence Nightingale sokte och erholl sin forsta utbildning.
Johanniter-orden och diako- uisshemmen arbeta i basta samforsthd, Johannitersystrar ofvergB ej sallan till diakonissor, ja, en af ordens chefer bar nyligen nttsllat som sin Bsikt: ~ a t t vFtr tids kvinnor skulle i en vidgad diakoniss- verksamhet fima falt for sin arbetsifver, utan att behofva konkurrera med maunen pti deras olnriden - och s i vore den kinkiga .kvinno- frBgan lost!
s A£ den i foreggende artiklar *) lamnade hastiga ofverblicken af sjukskoterskornas fofhillanden i olika lander se vi, att sjulrskijterskor- nas kall, hvilket fordom endast var en det medlidsammn hjartats im- puls att hjalpa, i v i r tid utvecklat sig till ett yrke, for hvars till.freds- stiillande utijfvande stal-las storn fordringar pi % fack-bildnjng samt Bf- ven, att denna dess utveckling gestaltat sig ganska olika i de skilda liinderna, allt eftersom den p&amp;verkats af olika national-lypnen, ekono- miska och andra f orh %llanden.
I England hafva sju kskoterskornn slilnnda redan organiserat sig i fnclrforeningnr, och deras ngsta, ej dltfor afliigsna mill, ar att erhiilla en lagligt erkand exarnen och ett lagligt register ofver dess examinernde sjukskMerskor, hvilket inne-.
bar ett skydd for deras yrke, liknande det gymnasternra Btnjuta i Sverige.
De skola sakerligen inom kort nA detta mil.
I Frankrike kommer sjukskliterskornas ' ode troligen lange Hnnu att bero af politiska forhillanden.
I Tyskland har sjukvftrden till den grad gjorts till en valgorenhetssak, att dess utveckling siisoln yrke aUt for mycket for- bisetts.
Foreningar af valgorande pemoner, som sj5ilfva litet eller intet forstB af arbetet, har gjort sig till sjukvhdens ocli afven sjukskoterskor- nus forlnyndare pii ett s a t som i stort taget mHste varkzc hammande, och den dag dH sjukskoterskorna f B hafva nBgon mening i hvad soln ' *) Se aDa,qy~ 1896 haft.
2. aEtt och annat rorande sjukviird och sjukskoterskora, ooh haft.
7 ~NBgot ' om Englands sjukskoterskor *.
ror derns egna intressen och forhlllanden ar nog dar mycket dagsen.
Diiremot har Tyskland battre Sin nlgot annat land forstdtt viirdet af den fiivilliga it,i&amp;Zpen, hvilken visserligen aldrig hvarken k m eller bb ' r stiillas i jmnbredd med den ordinarie fullt yrkesmassiga sjubvirden, men som dock- under forutsiittning af utbildning och god ledning kan blifva ' denria till en nyttig hjdptrupp.
Vi hafva i det foregdende citerat en dansk auktoritet fru Cb.
Norrie-Harbou.
For att nu litervanda till den af h e m e framhillnn synpunkten: tillfredsstallelsen for den enskildta ntijfvaren af en sjnk- skoterskas ka.11, si bilr historien genoln sekler vittne om kvinnors isikt i den saken.
I alla tider och i alla lander har kvinnorna ansett sjukviirden sdsom ett dem specielt tillhiirigt omride, At hvilket de med gladje @ at lif och krafter, antingen det nu varit sasorn klostersystrar, diakonissor, frivilliga vlirdminnor eller yrkesskoterskor.
Det stora tillopp af bildade aspiranter till skiiterskekallet, som 4 r a dagar bevittnat, betecknas ofta sfisom ett smod for dagen)); mojligen ligger nlgon sanning hari, men den sanning ar belt sikert vissare att, sB fort de okgenheter blifvit afhjalpta, som sarskildt i protestan- tiska lander gjorde sj~dihuseli snart sagdt otillgangliga fiir bildade kvirinor, foljde .dessa.
&amp; n tinturlign ingifrelse att p&amp; detta omride.
- soka gagna.
E n kvinwa sages hafva anlagt det forsta af historien kanda off entliga sjnkhuset.
Diirom berattas: &gt;en romarinna, vid nainn Fabiola, lefvande i 3: de Brhundradet sf v l r tideriikning, Iiit vid Tiberns strand uppfora ett ryniligt bus for att dar mottaga fattiga sjuka och krgmp- lingar; efter detta exempel byggdes mart flera dylika hum.
Hade kvinnorna fasthdllit detta intresse for den o$entlign sjukvlr- den, sB hade de siikerligen afven knnnat bibehilla ett risst inflytande p l densamma och lasaretten hade ej b.ehoft blifrit dessa af de fattiga sB afskfdda, af de rika sii foraktade platser, som de anda ned till vlra ' dagar varit.
De bildade kvinnorna h n f ~ a har f o r s u m a t q c k e t, som utan tvifvel blir deui svlrt att nu taga igen; under det att miinnen ofortrutet arbetat inom lakareomrldet, ha kviunorna fBrlisett hvad de kunde hafra utrattat inom sin del af sjnkvdrden; de hafrs nojt sig med att i hemmen wbrda de sinaa.
Denna gaming iir utan tvif- vel vacker, man skulle dock iinskn nbgot mer.
Ty ej ldott den en- skildta kvinnan kan har gagnande fylla en plats, utan kvinnorna smz-, ftillt aga A t i ~ en mission i kulturens tjanst att ntfora, - en mission, hvars rackvidd och inflytande ar m a r t sagdt obegriinaad.
Af alla de verksamhetsfalt, i hvilka aen s.
Ir.
kvinnororelsen .kan sagas ntmynna, ' '
skulle sakerligen intet visa sig tacksnmqare att uppodla an.
detta, - men db nzdste det nyvaknade ilttresset for sjukvbd och damzed sum- .ma.~zl~lingande, forhblla~lden ti !lvaratagas, naras och JWdjzcpas, - ej for- ytligas, hvilket det nog, - ' tyvarr; st&amp; ' i far8 att gora; AZit deita ur- aktliites ar detsamma soin ntt kvinnorna iiter forsumma den behagliga tiden, dii de kunde fii inflytande pH sitt lands &amp; eckling, sig sjiilfva och andra till gagn.
Att piipeka, hvad som h8r borde gijras faller utom oinriidet for denna lilla artikel, inen om tillra~kligt intresse finnes, bor afven sattet att gagna Inznna uttankas.
E n den basta borjan ar redan gjord genorn danandet af bildade kvinnor till sjukskWerskor, och om dessa %n mingen giing mQste finna sig uti onodigtvis tunga och ogynn- sainma forhillanden, skall helt visst deras inflytande smhingom gora sig gallande i ett battre ordnande af deras arbetsfalt.
Den viktigaste, den mest maktpiiliggnnde delen af.
detta arbete kommer fortfarande och alltid hvila p i d,em, som genom att plikttroget och insiktsfullt skota sitt kall allt mer vinna aktning och fortroende s&amp;&amp;l for detta kall sjalft som for dem som forstii att p i ett vardigt satt uppbara detsamma.
Hvad som nu framfor allt behofves for att deras arbete mA blifva sB allmant gagnande som det bor vnra, a r ett kraftigt stod utifrbn.
Har kunde foreningar siidana som de i England och ' Tysk- Jand befintliga utratta lnycket godt; troligen kunde s %v&amp;l statens som kommunens bistind sedermera utverkas.
M. L-d.
Bara en fl~lgubbe, Annu finnes det en speleman af gamla stammen, som ined sinn sprittande polskor kan satta lif; ' it gamma1.
och .apg.
Folktron vill veta att han liirt sig spela af nacken sjalf.
Nog formir hans striike framtrolla toner, .so= klinga .af hxat, som, smalta af vemod.
- -- - Hau kom till herrglrden som supplikant med en lista, soln pastorn uppsatt At honom.
Hans enda ko hade dWt, och han bad s i bevelcande om litet hjalp till att kopa sig en annan.
Inom ett Br had0 han mistat forst sin hustrn och sedan sin ko, tvenne ofver-.
-
valdigande slag for den 72-drige gubben och fattiga torparen.
Den lille mannen ined de kloka, lifliga ogonen rojde ock sin musikaliska.
tnlang.
Han lofvade kornma bter ined sin fiol.
Men r h e n och sommwen forfloto, ntnn att Pelle Fors hiirdes af.
En strblande hostdag manade till ett besok hos honom i stiillet- Frbn den dammiga landsvagen ledde en sinal skogsstig uppfor berg, utfor backar till Pelle Fors i Grondal.
En liten bnrEotad gosse tjiinstgjorde som forspringare och riigvisare.
Den lfig dar s&amp; idyl- liskt den lilla roda stugan vid foten a£ berget, med tradgbrdstiippan och &amp; erlappen omkring sig.
iipplen och paron dignade pi % de sin&amp; traden, rosenbnsken blommade for andra ghgen.
nbgra astrar prydde rabntten, men ogriiset v M e i kapp lned den, stack upp bland rosorna och betachte trldgkdsglngen.
Tradghden hade utgjort mor Fors ' stolthet, Inen d m ordnande handen var borta.
PB forstubron stod Pelle Fors, skyggade ogonen med handen och tittade forblnffadt, men vanligt pB den ankommande.
Bakom honom s ' tod hans elev)) starrbligande~ och s l g ingenting mindre %XI inusikaliak ut.
Det hander understundom, att gubben Fors pH udgra veckor hnr en eller ett par ISngviiga helpensioniirer i sin fiolskola.
Ibland gBr han sjdf oinkring och liir ungersvennerna sina melodier.
Heder och tack A t Pelle Fors for den lardome~!
Handklaverets adepter aro nog miinga iindii.
I den lilla kvafva, daimniga kasnmaren, med farglagda bilder p&amp; vaggarna., med inors brokiga lapptacke pH den nppbiiddade ligg-.
soffan, ined kringspridda tidningar, utdruckna kaffekoppar, niigra kvarglomda soekerbitar och fiolen och strlken pi3 bordet, torkade Pelle af en st01 med afvigsidan af handen och satte fram dem A t sin gast.
PA den andra stolen slog han sig sjQf ner med fiolen under hakan.
I den oppna kammt~dor~en stod bonddrangen-eleven, grinande och gnpande.
Fiolkonserten borjar.
Den ena lifliga smH- landspolskan afloser den andra.
Xed lif och lust far strdken ofver strangarne, foten trampar takt.
Hvem kanner icke lust att gora s&amp; med, men moitiben i dorren Zir icke inbjudande.
Den drastiska Pintorpapolskas ko~nmer nu - en verklig)) Hexen- tam, med hin onde och den elaka Pintorpnfrun som r dramatisk per- sonim.
.
Den beskrifver huru den onde fick i sina klor denna cele- britet pi % elakhetens omr4de.
Forst ber hon sb bevekande: &amp; ota fa-an -- -- ta ' mig i-inte-e an!
Sedan jamrar hon sig: &gt;baj, aj; aj, aj; aj, aj niir han satter klorna i henne, under hvilket jammer strlken beledsagar melodien och stregrar effekten med knackningar mot lbdan (s. k.
V U d.
0,
pumpningm, som Pelle - sade).
Allt vildare blir talrten, tonerna ropa: 9 jag tar dig, jag tar dig, jag tnr dig!))
Den stygga fran har fgtt sin lon.
Si sorn Pelle spelade denna polska var den oemotsthdligt medryckande, den gick med schwung ocb eld.
Det var en egendomlig konsert denna i den lilga kanmnren (halgdagsrurnrnet) dar det ' prydliga lnpptacloget Bnnu p&amp;ninde om mor, men dar hennes ordnings- och renlighetssinne saknades.
Under ett intermezzo forsvnnn varden for att bjuda p i kaffe.
Han hade nyss varit p&amp; kalas och enligt allmogens (synnerligsst kvinnornas) vana gomt hen1 af kaffebrodet, sil att han var siirskildt viil utrustad med ~dopp,.
En inblick i hans dimin; tiva kak och i stugan (daglig- * rummet) gjorde ej fagningen lockande, men det var ntt svalja och blunds for tillredelsen for ait ej s&amp;ra den ~iilrnenande gubben.
Sedan denna sjalf n smart lappalar ' t)) (lildret) rned den oumbarliga nektarn, tog han till visorna.
Det var iclce vaskert att hora den 72-Ariga spelmannen sjnnga, men det var obeskrifligt rorande, och fiolen sjong.
med dessa folkvisans vernodiga toner.
Gubben, fiolen och den torf- tiga stugan tolkade pil ett sarskildt sgtt follcets tanke och kanslolif - mera verkligt gn den skolade rosten, pianot och salongen.
Kan- slosamt klagande var denna: I E n nnnan var sorgset forebrilende:
Sliyarne de $4.
nppii Airnutelen den blti, Sci enndra nzinn tartliar.
och in !jen hcilrc ' fir Fvrrdn jag $niter m71t nen, den.
, jab d i ~.
De muntra visorna riled deras mindre h a bondhumor larnnas At sitt varde.
Visan om Ole Bull sjong han ined fijrkarlek.
Den lir icke egentlig folkvisa utan torde hafva hiirflutit u r n&amp;on bombastisk klockare-skolliirares penna e l k mihanda leda sina anor f r h ~skdde- konungen~ Ahlstrand bch lyder, soln foljer: $eel; hctn cid l~cirflctnde foes utrued strand, I.
' &amp; * trolla~zde stt.&amp;kea 211. strbn~hnr.lerw hand, Det djupast han hbrde i bat-ndonlens 6rost, For-klinpniie toner tcr.
pcdornens rbst.
I) &amp; +) Elfvorna (elfvarne) en ofta forekommande pluralisbilduing i verv hos allmogen, d L ordet forekommer i bestaind forin.
S&amp; t. ex. gossorne i st. f. gossaxne.
13esiiket hos Pelle, Fors fijrmledde honom till iterbesok mot kontant erkansla, did hsns visor och polskor fnnno sin upptecknare.
Vidare bekantskap gaf ock en inblick i hans lefnadsoden.
Han ar smidlanding f r h det for sin f ' agring beiyktade Tjust.
Att den kiye, liflige gnbben icke tillhor de troge ostgotarne markes nogsamt.
Vid 12 l r s Blder kom ban till en blind fiolspelare, var hos honom i 9 seckor och fick sin forsta musikaliska utbildning, Denne hade blif- vit blind genom.
krafta i ansiktet, bar en skinnlapp som mask med glas for ogonen, ty han sidg skumt pii det ena ogat.
Hah kunde endast fortka flytande foda genom ett ror ..
Han hade dock funnit en ledsagarinna genom lifvet.
Hand i ' hand vandrade han och hans hustru under msnga Ar frHn gHrd till g r d, idkande en egendomlig byteshandel.
Spehannen gaf sin musik, bondhustrwna g l f ~ o ull och lin, som det kringvandrande paret sedan ~viinde till)) pengar.
)) Spela kunde han, som jag aldrig hort maken)), tillade Pelle, och att doina af lgrjungen, miiste mastaren hafva varit en mastare.
Denne larjunge har nu i sin tnr niitt masterskapet och under- visat sofver hundra elever)).
)) Men det ar mest nymodig musik, som de vilja lara sig, polskor och visor frfiga de icke efters.
Som- liga hafva haft mera, andra mindre anlag, rnennn&amp;gon skicklighet jamforlig med hans egen ville Pelle icke tillerkanna niigon.
PA brollop och kalasen aro Pelle Fors och hans fiol omistliga.
Och ~nodbiidder,) iir han icke, ty han som mlinga andra snillen Blskar att offrn i t Bacchus, innnn ban knapper p l strangarna.
J u langre pii kviillen, ju gladare blir Pelle, stammer dii upp Pintorpapolskan och skriimmer flickorna med:, jag tar dig, jag tar digs.
.
Det gidr sldrjg s % bra att dansn som efter Pelle Fors ' musik, piistiir ortens danslystna nngdom.
OcksB sago gBardens drangar och pigor med blida ogon Pelles besolz och engagerade honom for aftonen.
Till och ined gamla hushiillsmamsellen glomde sina oinma fotter, skot tofflorna A t sidan, snorde pid sig skorna och 1at sig ryckns med i dansen.
Det k 40 k sedan Pelle Fors bosatte sig i Ostergotlands s k k - gHrd och forde sin utvalde van frAn hembygden i Lofta till det lilla torpet Grondal.
Makan iir borta, barnen iiro utflugne ur boet, ensarn sitter gubben i asin stuga, ensam f k han sopa sitt golf (icke att det slrer sB ofta heller, stugugolfvet och Pelles sang, sallsn eller aldrig ombaddad, voro fast betiinlrliga) och kolra sitt keffe.
Grannrnor i Tallbacken bakar hans brod, och som e r ~ ~ t t n i n lagar g han skor idt hennes barn. '
i n en glng infann sig Pelle, uppstriickt i sin slitna hiilgdags- rock, den gulhvita ~fadermordarens och den notta sidenhalsduken, lindnd nAgra hrarf kring halsen.
Det var for att lbta h k a aig af =den pH hei-rglrden gastande knmmarjunkaren, hvilkens far gjort ett betydande inlagg i Geijers och Afzelii s m l i n g af svenska folkvisor.
Han fipelade sina polskor och inottog sedan, stuin af forvining och fortjusning, fern kronor, som haminwjunkaren riickte honom.
ogon- blicket darefter flog han ocksti bokstafligen af gliidje, han tog hiiga skutt, han Made genom poppelallen ined sin skatt hem till sin ltiga hydda.
AM.
Ett kvinligt BarosBte.
- Sverige har som bekmt intet motstycke till Englands Colleges.
Det skulle darfor kanske intressera svenska lasare att erhalla nfigra upplysningar om ett kvinligt College, dar den soin skrifver dessn rader en langre tid studerat.
De engelska universiteten bibehllln Sinnu inedeltidens kollegie- vasende.
Hvarken i Oxford eller Cambridge hora studenterm till nlgon sarskild fakultet utan till bestiimda kollegier (Colleges), diir de bo, intaga sina mitltider och e r h U a sin undervisning af slrakild dar- for a n s t a d lararepersonal, s. k. staff.
Samlnanfattningen af dessa stiftelser utgor universitetet.
De i Oxford och Cambridge ha under 4rhundraden varit s&amp;lunda inratttade, men intill senaste tid tillgiing- liga endast for den manliga ungdomen.
For ordgring trettio &amp; r till- baka stiftades de forsta kvinliga Colleges: Girton och Netolzhmn, blda i narheten af Cambridge.
Yngre an dessa 61-0 Lady JIargwet ' s och Sonzwwtjille i Oxford.
illen yngst bland Englands kvinliga Col- leges ar Holloway.
F r b alla dessa larosaten, liksom frtn Be man- l i p, kunna studenterna afliigga fullstiindiga universitetsesamina, t. o. m. for, Master of Arts, motsvmande v l r filosofie doktorugrad.
Det &amp; r Holloway, som nu skall blifva forema for miu skildring.
Roynl Holloway College - sP lyder dess fullsthdiga n m n, det invigdes namligen af drottning Victoria den 30 juni 1886 - ligger p % landet, en timmes fard p % jiirnviig frBn London samt ej l h g t frBn Windsor.
Omgifningarna aro vackra, Surreys grona fiilt, mjnka
kullnr och priiktiga skogar, Windsorparken och Thainesfloden helt niira.
Collegebyggnaden iir mycket stor, nf rodt tegel och uppford i fransk renaissancestil efter monster af slottet i Chambord.
Den &amp; r beraknad aht rymma 180 studenter o2h en sluff af omkring 20 lararinnor samt erforderlig tjanstepe~sonal.
Elevantalet uppgir for niirvarande till 103.
Hvarje student har sin egen study (arbetsrum) och sitt eget sofrum, visserligen icke stora, men fullt tillrackliga och latta att gom hemtrefliga eller hvad engelsm.annim kalla cosy.
Poreliisningssalarna dilremot iiro ' stora obh luftiga och matsalen iir ett 1colos~a.lt rum.
Bi- bliotek, kapell, tafvelgalleri (rned en ' akta Turner, tvenne Leighton och fleia andra taflor af viirde), keiniskt laboratorium, m. in.
fin- nas iifven.
Stndenterna fli vid sitt intrade ' i.
Holloway College ej vam un- der sjutton Br och beraknas stanna hogst fyra k. Deflesta aflagga dniversitetsesamina och blifva sedermera liirarin~ior.
Undervisning kan dock Atnjutas utan slcyldighet att aflagga examina.
Nanliga l&amp;raGe ' finnas i flera ~rnnen, sQso~n i matematilc, grekiska och filosofi.
De bo icke inom laroverket, ' utan res&amp; dit frAn London eller annat hQ11.
De iimnen, som hafvndsakligen studeras, iiro engelska spriiket och dess litteratur, matematik, ' klassiska syrBk och naturvetenskap.
Engelsmkmen aro, som bekant, i hogsta grad ilzsular; allt ' som ror the Britis7b Empire ha de tamligen vZil reda p&amp;; hvad soln dar- emot a n g h andrn liinder och folk, undantagalides den klassiska forn- tidens, ar for dem af foga intresse.
De nordiska liinderne iiro niistan okanda -- niir jag forst koin till Holloway College miirlcte jag en viss osakerhet i mina kamraters uppfattning af, Sweden)), ' som de ofta sammanblnndade med, Switzerland, - ' men iifven hvad ror de stora kontinentala staternn Br deras knnskap ganslra svafvande.
Af historia ha de visserligen ofta studerat nhgon)) period., shorn t. ex.
Karl V: s tidehvarf, Luclvig X1V: s eller Fredrik den.
stores.
Men hvad som hiinde tjugo &amp; r fore eller efter dessa regenters framtrii- dande ligger utanfor deras kunskapsbegilr.
Dessa plistienden fann ja.g ofta belcriiftande under inin vistelse bland den studerande ungdomen vid Hollowny.
Det faller a£ sig sjiilf, att de icke studerade klasserna, - jag menar dein soin tillhora de burgna samhallslagren, som icke iignat sig i t studier - iiro annu mindre allmiintbildade.
Engelska litteraturen studerades ifrigt, ehuru ganska osjalfstan- digt, vid v k t College.
Man flii: kanske icke begiira, att nitton- B ' " ' '
tjugo-hs flickor skulle ha s l synnerligen bestamda bsikter om poesi och om sddana dikkare som Shakespeare och Ulton; men visst iir, att storre delen af deras uppsatser om dessa och andra den britiska litteratnrens heroer hemtades ur de kritiska essayforfattare, som prydde den engelska afdehingen af bibliotekets hyllor.
Shakespeare iaynnerhet lastes p l ett mycket ogenialiskt satt.
Till hvarje examen horde vissa af ham plays, till den hogsta examen i engelska - Ox- ford Honours - sju stycken, valda dels bland tragedierna, dels bland komedierna.
Dessa lastes i en bestamd upplaga, den s. k. Claren- don-Press, forsedd med hundratals torra, viirdelosa anmiirkningar, s i - som vissa foriildrade ords harkomst, forklaringar a£ samtida allusio- ner, hvilks for oss forlorat all betydelse, biografiska upplysningar om historiska personer, o. s. v. Dlen om Shakespeares allmiinmansklig- het, hans fordomsfrihet, relativitetsbegrepp, hans geniala uppfatt- ning a£ lifvet i alla dess former - om allt detta talades foga af lararna och skrefs, tror jag, aldrig a£ studenterna.
An varre med de aldre forfattarna.
Chaucer, ~engelska litteraturens faders, som han vanligen tituleras, och hvilken i sanning ar en vardig foregdn- gare till den store dramnturgen, lastes naatan uteslutande ur filologisk synpunkt.
Hans sprfik ar medeltidsengelskan i sin hogsta blomst- ring, och detta har naturligtvis sitt stora intresse for - filologer.
Men for unga studerande kvinnor, hvilkas m&amp;l ar att f l en inblick i sitt lands litteratur, kan man v d satta i friiga, om det ej vore af storre nytta att soka bibringa dem en uppfattning a£ det centrala i en stor diktares snille, an att pina ut dem med torra, ingen och intet utvecklande fakta?
Den *) anglosaviska litteraturen iir rik p t skonheter af adel art. Dess naturbeskrifningar kunna ofta tafla i storslagenhet med de basta, den foljande diktningen har att erbjuda.
Men crldrig lastes anglosaviska ur denna synpunkt vid Holloway Col- lege, btminstone- aldrig under min fid.
J a g har ndgot utforligare talat om studiet af den engelska lit- teraturen, diirfor att detta .amne sysselsatte mig under min tvtiriga vistelse vid Holloway, hvarfor jag bast kan bedoma detsamma.
Men de af mina v b n e r, som studerade klassiska sprbk, arbetade en- ligt liknande princip.
Och att doma af de engelska, med anmark- ningar forsedda.
upplagor af de franska och tyska klassikerna, hvilka allniiint begagnades, studerades dessa helt risst pb samma siitt. ")
Br 600.
Den forsta engelska litteraturen forskrifver sig frbn omkring
Jag vill dock icke med dessa, s o n det kan tyckas nigot hiirdu.
omdomen om nndervisningsmetoden vid R.
H.
C.
*) - och jag tror vid kvinliga Colleges i allmanhet - ha ansetts uttala nAgon for- kastelsedom ofver densamma.
Onskligt vore endast - och kanske giiller detta icke blott England, utan kan tillampas p i niirmare ha1 - att en massa af de onodiga detaljerna (stiger de oabdiga, ty mturligtvis &amp; detaljarbete till en viss grad nodviindigt) uteliimnades f8r att gifva plats tit en mera allmiintutvecklande och frulitbringande undervjsning.
Afven vid sjiilfstudium borde den studerande vanjas vid ett mera pB sak giiende arbete och vid att bilda sig ett eget, om ocksii omoget och miinga moderationer underkastadt omdome.
Sii mycket om litteraturstudiet.
Hvad inatematiken betriiffar,.
tror jag denna vetenskap ofver hufvud taget studeras mer i England fin hos oss; Atminstone ar forhdlandet s i ' v i d skolorna och iifven de.
forsta &amp; en vid ett College.
Under min vistelse vid H~llomtly aflade tvenne af dess liirjnngar i Oxford glansande matematiska examina med hogre betyg, Bn som niigonsin forr tilldelats lrvinnor och endast.
n&amp;gra fB miin.
Den afton de iiterkommo till R '.
H. C. ordnade stu- denterna fackeltAg och forde festforemiilen i triumf kring t7te Queew ' s.
Quad * *) i en med guirlander nch mattor prydd - kolvagn.
Hvad de naturvetenskapliga studierna vid R.
H. C. angHr, bedrif- vas dessa, att .doma efter laramas mera frisinnade AskHdning och iifven scielzce-st~zdenternas hogre andliga utveckling iin wt-studenternas, i mera kosmopolitisl~ anda an ofriga studier.
Nigot sjiilfstiindigt researchwork hinner dock ej stndenterna lstadl&lt;omma p l detta omr&amp;de, hufvudsnkli- gen emeda-n de flesta redan vid ett par och t j ~ ~ g A o r afliigga sin kandidatexamen och agna sig At unclervisning.
Diiremot togs under nlin college-vistelse doktorsgrnden af Farminnan i botanilr och zoologi, hvilken gjort sig k&amp;nd genom fortjiinstfullt originalarbete, isynnerhet i det forstnalnnda Bmnet.
Karakteristiskw for engelska forhilllanden voro de foreksningar ijfver andliga amnen, hvilka tviinne g h g e r i veckan hollos af insti- tutionens forest&amp;ndarinna.
Dessa forelasningar hollos omedelbart fore middagen, och hvnrje strident, oberoende af hvad hon studerade, &amp; lades att bevistn den ena af dessa serier.
De bida serierna af-.
handlade niimligen olika iininen: ena gingen i veckan dryftades nia gon af bibelns bocker med ur-ortodoxa kommentarier, andrn giingen *) Royal Holloway College.
Den enn af de inre gfirclarne och den dsir clrottning Victorias * %) staty st&amp;-.
talades om biskop Butlers arbeten; som alltid forekommo lnig varn en blsk dekokt af ofordragsarnhet och trhgainne.
Och alla studen- terna gingo pliktskyldigast till dessa foreliisningar, ofta i forhoppning om en ljuf slummer, ibland med sen rolig b o k ~ gomd under anteck- ningshafiet.
Men ingen tiinkte pH att opponera sig emot traditionen.
I allmanhet tolererades m h g t och ~nycket i religionens namn.
Alla studenter voro Blagda att bevista gudstjausten i the Chapel hvarje morgon och en g h g hvarje sondag.
Bevisade de sig tillhiira nigon sekt, som hade kyrka i den narliggande staden, agde de dock riittighet att gL dit om sondagarna.
Att alldeles uteblifva frAn offent- lig gudstjanst var icke tilliitet.
I allt detta hade studenternn att finna sig; hur mycket aktn spontan ktinsla, som ~ y m d e s under clessa- tviingstrojor, skall jag be att fB liimna.
oafgjordt.
Hvad friluftslifvet a n g h, blomstrar det under alldeles motsatta forhaanden.
Diir ar losen frjhet och oberoende.
Tennis, hockey .och cricket spelas med stor ifver.
I s p e r h e t ar hockey i royet.
Rk hemma spelas dessa spel endast pa is oc6 med shidskor.
I England daremot spelas det p i griis, hvurigenom spelet naturligtvis fh storre liflighet och fart.
Engelskornas form8ga ntt springa ar ibland rent of beundransvard och deras uthuighet och grundlighet vid sportens idkande ojamforligt mycket storre an vid studiernas.
Att vara tennis-champio ?z eller hockey-captai~t anses minst lika hed- rande soln att aflagga en briljant examen och naturligtvis vida ofver- traffande ett samvetsgrant andligt arbete utan ornedelbara yftre resultat.
VBrt .College iiger afven en gymnastiklokal samt stor badbas- sang, dar undervisning i simkost liimas.
Hvarje student ager riit- tighet att njuta af dessa formher utan extra afgift.
Bland studen- terna har dessutom uppstitt en frivillig brandkHr, som hur ofningar en g k g i veckan, ibland inomhus, ibland ute, i hvilket senare fall stora slangar skrufvns till rrrttenposterna, och College-byggnaden iifver- gjntes med kaskader af vatten.
For dem, som onska mera faktiska.
uppgifter, meddelas foljande: Arbetshet indelas, som ofvan namndt, i tre terminer; hvarje stidan b e s t t vid R.
H. C. af 11 veckor (vid de flesta andra Colleges af S veckor).
For hvarje termin erlagges en afgift af 30 S (= 540 kr.
), bvari inberilknas allt utorn tviitt och liikarhjiilp.
For undervisning i
musik, sBng och mA.lning erlagges dock en estra afgift.
Alla utgif- ter inberaknade g k alltsi hvarje 15isir till omkring 100 2 (= 1,800 kr.).
Enligt statuterna kan man efter uppgorelse f i kvarstanna i College a h e n under .ferierna, men mig veterligt har denna forord- ning icke begagnats af studenterna.
Den kolossala byggnaden vid R.
H. C. iir dessutom s % odslig, sedan alla studenterna kmnat den, att en ferietid tillbringad dlir ensam troligen blefve allt utom holi- day-like.
For att vinna intrade vid R.
H. C. fordras antingen intrades- esamen eller afgingsbetyg f r h hogre laroverk.
Ofvannainnda exs- men tir dock tiimligen ofarlig.
Som utlandska axbetade jag darfor sex veckor.
Den b e s t k af skriftliga uppsatser ' i engelsk historia, geografi och inatematik salnt ett engelskt essay ofver forut okandt amne.
Vill man erhglla stipendium, s. k. Sckolarship, under sin studietid, Br dock intradesexamen en annan och betydligt svtirare.
Afgbgsbetyg for den, som icke aflagt ndgon universitetsexainen, ut- fiirdades forsta g h g e n i t ~nnderteckhad och fororsakade diirfor veder- borande ganska mgcket hufvudbry.
Ett halft Br sedan jag lamnat College erholl jag dock ett stort plakat, undertecknadt af H.
K.
H. prinsen af Schleswig-Holstein sdsom ordforande i R.
H. C ' s styrelse (genom-engelskt!)
d k i jag tillerkiindes ett lSirdomsm&amp;tt, som ja.g aldrig vet mig ha f6rviirfvat.
C, Det silllskapliga lifvet.
i ett College har mdnga behagliga sidor.
Alla mAltider utom 4 o ' clock tea intagas i den gemensamma mat- salen.
Dagen borjar med bon i kapellet kl. 8.
Forelasningarna p d g i mellan kl. 9 och I, db lunc7~eon serveras.
Tiden daremellan och tea upptages af sportidkande eller af promenader och om viren bit- fiirder p&amp; Thamsen.
Arbetstid mellan 5 och 7, som Br dinna=how.
Icke ens i the College undghr man den ceremoniosa prlgel, som all- tid utmarker engelska middagar: studenterna upptrada, vanligen i ltlghalsade kladningar, och hela,, aftonen iir en viss gammaldags hog- tidlighet ridande.
Till dagens angenamaste stunder hor te-timmen inellan kl. fyra och fern.
Alla studenter .ha sina egna s m i te-serviser och en kettle att koka vatten uti.
Kokningen forsigghr p i ens egen coal-fire; en sidan bestas namligen ' i hvarje stuiy.
Smor, brad och kakor an- skaffas fr&amp;n den narliggande byn.
Med sidana enkla medel ordnas
o liitt em8 trefliga fester, till hvilka man inbjuder hvarandra.
&gt;,Do Imve tea wit72 m e t7zis nftewzoonw hor man ofta foresliis vid frukostbordet eller luncheon.
~ f v e n efter middagen, nlir ens arbete sH tilliiter, dricker man kaffe eller cacao tillsammans under angengma chats frnmfor brasan.
Kl. half elfva slackes det elektriska ljnset, hvarefter ingen stu- dent fiir vistas annat an i sinn egna rum.
De flesta gii dH till hvila.
Endast hos niigra fiC, liixdomstorstigcz kan man fti se ett svagt ljus- sken, ofta till liingt in pR natten.
Arbetsket kt-, som ofvan niimndt, indeladt i tre terminer.
Af dessa iir sommarterminen - april-juli - utan gensiigelse den an- genamaste.
Soliga vArmorgnar gbr det latt att stiga tidigt upp, och till och rued gotislr grammatik blir ett lekrerk, niir en eftermiddag pti Thamsen hagrar som dess beloning.
Eller en ling r-aluble utiit lendsbygden.
&amp; en Windsorparken lir hiirlig om riken - hag- tornstraden likna nnga brudar med sina tiirnor, skiirir,?, och hvita, kastanjer tafla om foata skonhetspriset, syrenbnskarna digna under doftande bordor, och appeltraden aro forvandlade i mjuk, lefmnde snii.
En eftermiddag y % floden ar fortj usande.
Te-attiraljen lagges i en korg, mjuka kuddar och en Rossetti eller Swinburne glommas ej.
I smii lattn farkoster glider man saktn fram utefter lummiga pilstrander, forbi gronskande angar och idylliska landtg8rdar.
Alt s p l u g g ~ ar glomdt, och vkvinden fliiktar sakta skoldammet frBn fiir- k s t a lardomsembryons pannor.
SBlunda ter sig i hufvuddrag lifret rid ett krinligt College i England.
Natnrligtris har det afven sina skuggsidor.
E n af dessa ar den ohiilsosamma dyrkan, som de yngre elererna ofta iigna liira- rinnorna och sina aldre kamrater.
E n a m a n iir, att lifvet genom sin komfort blir i viss nliin egoistiskt och ej tillriickligt allman- utvecklande.
Men fyra %r $ir vanligen maximumtiden for nggons ristelse \ - id ett dylikt laroverk.
For de flesta folja sedan liinga &amp; r af liirarinnans striifsamma arbete.
E a n detta i niigon mHn forljufwis af minnet af en lyckljg och innehLllsrik tid under de egna studierna, s&amp; har, tyc- kes det mig, College-lifvet darigenom vunnit Hnnn en betydelse.
A7f7tilcZ A1~~cic7.wo~.
Konferens,.
.
anordnad af ~ v e n s k a Kvin- nornas.
NationalfOrbund ...
.
* Dii det af flera skal icke ans8gs lampligt att i samband med,)) AllmSinna konst- och industri-utstdlningen i Stockholm 1897) &gt; an- ordna en sepmat kvinnoutstallning, uppstod trtnken att soka fii till st@d en kvinnolcongress for de slcandinaviska liinderna och Finland.
Fredrika-Bremer-FSrbundet tog initiativ i ' denna friga och ~ t s i i g korni- terade att verka for saken, men sedan denna komitR vidtngit en dei &amp; tg&amp;der for planens realiserande matte s8dana svgrigheter att k o m i t b ans8g gig bbra hos filrbundets styrelse anmala att.
den icke.
s k i.
sig i stAtid att fullgora det meddelade uppdraget.
Komitkn-uppi - lostes siiledes och forbundet m8ste lkta tknken p5 a.tt anordna en kvinnolrongiess i &amp; f orf alla.
Nu har elnellertid det nybildade Svenska Kvinnornas National- f6rbund upptagit frAgan.
Detta forbund synes ocks8 silrdeles iignadt att fora fram en dylik sak, dB Nationalforbundet best&amp; af en sam- manslutning af foreningar, sorn .pH ett eller annat siitt ' verka for s8dana m81, ' som berora kvinnans intressen eller verksamhet.
t har namligen tankt sig Angiiende k o f f e r e m ~ (Nationalforbundet motet mindre vidtomfattande och har d~rfijre faststdlt.
beniimningen konferens) kan meddelas, att deosamma kr rtfiedd att hiillas n&amp;t- sept.
Foredrag skola forekomma, belpande koinmande 21-23 verksarnheten inom Nationalf orbundet tillhoriga foreningar * eller n &amp; g n fr&amp;ga, som diirmed s t k i samband samt iif&amp;m- fria f6redrag af allman social betydelse.
Dessutom skola enkla srtmkvam eller utfiirder anordnas far att bereda tillfhle till personligt umginge.
SAvSil medlemmnrna i de till Nationalforbundet hormde fijreningarna som andra hvilka h p a, in&amp;esse fijr de vid konferensen af- handlade frlgorna, aga tilltrade till densamma.
Konferensafgift b~i; 3 in .. och bar anmGan om: deltaiande f6re d. I0 instundande sept.
vara till Svenska Kvinnornas National- forbund illsand under adress 54 Drottninggatan, Stockholm.
MAn- dagen d.
13 sept.
oppnar konlerensen egen byrii i n: o 9 Beridare- bansgatan 1 tr. och komma darstades utforligt program och alla nodiga upplysningar att tillhandah8llas. '
.
* I ?.
n. Fredrika-Bremer-Ftirbundet, Foreningen.
for valgorenhetens ord- nande, Goteborgs %ickskoleforening, Handarbetets vanner, Kvinnoklubben Nya Idun, Stocliholms liisesalong, .Stockholms kvinliga, ~mnastikforening ach Svenska allmiinna kvinnoforeningen till djurens skydd.
.
. '
.
Meddelanden fr&amp;n ~redrika-~remer- Forbundet.
Fredrika-Bremer-Forbundets &amp; smote agde rum i forbundets lokal den 25 maj.
Sedan de niirvarande hllsats valkomna utsigs riksantikvnrien Bildebrand till motets ordforande.
Revisionsbeattelsen foredrogs och decharge beviljades styrelsen for IS96 &amp; rs forvaltning.
I tur att ur styrelsen afgH voro ord.
w~edZenmama froknarna L. Engstrom, E.
Fries, fruarna T. Gyld6nJ A. Hojer och S.
Whit- lock samt professor P.
G.
R o s h, hvilka samtliga omvaldes I stiillet for doktor Nystrom, som p i grund af bristande tid onskade i n stpel- sen afgs, invaldes styrelsesuppleanten froken S. Clrich.
Afglende styrelsesuppleanterna fruarna J.
Jolin och A. Kerfstedt, froknwna E. Cederblom och C. Wahrolin samt revisionssekreteraren C.
Lind- hagen omvaldes och i st. f. froken Elfving, som undanbad sig om- val och froken Ulrich som blef ordinarie medlem, invaldes froken Q. Adelborg och doktor E. Sederholm.
Till revborer itervaldes frn E.
Odelberg, froken A. Rossmder och expeditionschefen A. Wall samt till reviso ' i-sszcppleanter doktor ' ?.
Svedbom, revisionssekreteraren W. Uppstrom och fru S. Wising.
Sedan de stadgade valen forsiggitt uttalade ordforanden i fiir- bundets namn ett tack till alla for forbundet arbetande, s&amp;vd A byrin, d * pH grund af forbundets ekonomiska stallning afloningen var lHg ocb arbetet till en stor del miste anses kmnadt frivilligt af intresse for forbundets syftemil, som till komit6- och styrelsemeiilemar samt till a.Ua som p % ett eller annat vis skankt forbundet tid och intresse.
AfgAende kassaforvaltaren, doktor Eystrom, blef hgrefter ' p&amp; det hjiirtligaste tackad for alla de ir, d l t sedan forbundets stiftande, han sisom medlem b %de af styrelsen och af forvaltningsutskottet agnat forbundet sin tid och sins krafter, for hvilket oegennfitiga och viirde-.
fulla arbete forbundet stfir i den storsta tscksamhetsskuld. '
-- -.
Den - allmanna &amp; onst-.
och industriuts fallningen i 840ckholm 1897, hvilken efter ett par Ars forberedelser nu framstHr som ett obe- stridigt, fullbordadt fakturu pA eh af vbr hufvudstacls skiinasto punkter, vittnar, nlgot hvarom blott en flyktig blick i- utstallnings-
, katalogen ofvertygar oss om, ej blott om den nordiska mannens utan afven om den nordiska lrvinnans konst- och pkesskicklighet p l skilda omrlden.
I en del af de utskott, son1 haft att forbereda det vidtoqfattande utst %llningsarbetet, har, .som bekant, afven k,vin- nor haft sgte och stainma och si-ledes i sin in %n bidragit till det goda r esultatet.
I Undervislnings- och hygienutskottet ha miledes setat froken Hilda Casselli, fil.
dokt.
froken Ellen Fries, slojdinspektrisen froken Hulda Lundin, med.
dolzt.
froken Carolina Widerstrom och froken Emelie \ Virgin; samt i ~husslojdutskottet: frolzen Sofie Gisberg, fru I. Grafstrom fad!
Boklund, fru I. Petrelli fodd .Eketra och fru Elise ' Odelberg fodd Akerman.
De kvinliga utstallarne aro ocksk mycket talrika, i all synner- het inom sektionerna .for uppfostran .och undervisning samt husslojd- arbeten.
Industri och handtverk sakna ej heller Icvinliga utstiillare och naturligtvis forekomma de i betydligt a n t d inom konstafdelnin: gens olika grupper.
For det kvidiga arbetet p i utstallningen l&lt;oinmer Dagny seder- mera att ntforligt redogora. '
* Sveriges forsta kvinliga juris doktor.
Frolren Elsa Eschelsson forsvarade vid universitetet i Upsala den 31 maj, .efter att forut hn absolverat juris utriusqae licentiat- och filosofie kandidatexamen, sin doktorsafhandling &gt;) Om begreppet gifva enligt svensk ratt)).
Efter disputationens slut ' promoverade.~: froken Eschelsson enligt ofligt hruk till juris doktor och mottog sin nya viirdighets insignier, ring och hatt.
S i va1 afhandlingen soin forsvaret af densamma ' har, efter hvad frdn Upsala meddelas, vunnit det amplaste erkiinn6nde.
I synnerligen berommande ordalag plpelzade .opponenten- amnets stora svirj.ghet iihensorn det lyckliga, sardeles originella satt - pt hvilket det blifvit behangladt.
, Firsto.
afdelni~gen a f - fi / is@fie licentiatexomen her &amp; r \ gts i Upsaln af froken ~ s t r i d Cleve och froken Lydia Wahlstrom.
S. k. efterprofnbg i filosofisk kandidptexamen: har .-.froken Maiia-.Hallman, och frolren Alice Thunbhg samtiaigt imdergitt.
.
~ i d i c i n e ' licentiatexaheri htir i daiani&amp; ' iiflirgts +id- ' Karoli&amp;ka institutet af med.
kand. Elleq.
Sandelin och Thora Granstrom.
.
- Odelad medicinsk-filosofisk examen har i Upsala tagits af froken Eva Johansson salnt.
Forsta ' afdelningen af medicinsk-filosofisk examen af froknarna ~ l r i k a Erikson och Gerda Uddgren.
,.
.
: ..... '
.
.
*: '.
.
.
.
-.
.
, ...
-,,.
..: -.
.
-;.
-.
.
.
.
.
.
.
- -.
j \ -,.
: -,:.
- - '.
.
. '
*,.
- ...
.
.
Sveriges andra k,vbliga farmaceut, Txra.,.Hildegard Andreen, hvilken.
' nyligen vid.
' f armaceutisl~a i ' ystit~iet aflagc f ar+cie-5tu; diosi- exainen; bar hhu ' iegitimerat sig infor ' mediciinal~t~relskh S H S O ~ shdqn. '
, ' ' -,: a:.
: .. a \ I, t ' '.:. '
.a_.
.
Barnklader.
C o d a t.p / geaS!
hTya, smakfuZLa model- Leaa!
BiZL.iga p~ * tsev!
H.
N Y S T R ~ B L Stora Vnetugatau 2.
1 0 i \ .orrbro-I3aza.r~n 10.
2 Aktie-Bolaget Liffaorsiilrrings i PARIS.
- Grundadt 1865.
- Erbjuder Lifriintor H fdrdelaktigaste vilkor och hogre an andra bolag.
Samma ranta for man som f6p kvinnor.
Prospekt och upplysningar lamnas beredvilligast af bolagets - hufvudkontor fdr Sverige, Stockholm, 31 Birgerjarlsgatan.
- S.
T.
A.
33268) Allm.
telefon 113 01.
lamnar At kvinnos rid och upplysningar i juridiska och ekonomi.ska angelagenheter.
.
Traffas &amp; forbundets byra 54 (Drottninggatan, 1 tr, Onsdagcw och Lii.rdugav kL l / 2 11-11 f. m. Spis- och Kn&amp;ckebr&amp;d i o8i7ca sorater, 06fuert~dfflCga v&amp;Zmma7c.
m&amp;nga i HED.ERSPRIS och G U L D MEDALJ '.
Dresdeh i594.
Bran11sc11wei.g 1896.
- Biscuits o c h C a k e s Wimans Torkapparat fdr, t.v ' iitt i hemmen %amt Fotgenkamin " Superba ' ', ' ', de nyffbasfe och prydlbasfe saker man kan.hafva i elf hem, saljas Ingenior E, A. WIMANS Kontor oeh Specialverkstad Rilrstel.
11 12. '
Ldstmcc7cct~~e~ata~a 9,.
Stockholm.
- - a ".
Allm.
tel. 73 66.
- - August Bergin &amp; C: o Mugasin for SpegZa~ &amp; Tch fvelramav * STOCKHOLM 22 Lilla Vattugatan ' 22 Allm.
Telefon 51 79.
Barnangens Patenterade Mjiill~tv~l. '
IJ: nent nr 3290.
': ICeckui i ii.ltlst: i t itler vn I. injiilkcn appskatt; rd son1 ett fri~n~stitcl~ile tcdrt t niedtd ti1 1 huciens fiirski; n: ~nde, oc.11 uutidn mrjt !rskors fins hy oCh ~m: kr: t ltiinder 11tgiir.z tnlandc 11evi.s pA nledlcts fiirtriiffliglwt.
BarnGngens Mj6tktv6l Hr efter e n pst.enterad metotl direkt franisttild frin uatnrlig mjiilk, 11vad: iu d e n s m ~ m a orilkorligeu gor hyn och hndcu ht-it, rnr.lirr.
och s~nidig, hvarom en och hvnr km1 ofrertpgn sig genom ndgon tids dag- lig anviindning.
I filjd sf pnteutet.
kun isgenmer =: in vi fr: lntstiilla deuua tvil.
Etiketten~n (med l~jornstiimpeln or: h Ranliingt ?ns n m m) aro inregi- s trernde.
OhS ObS Barnangens Tekniska Fabrik, H.
3ictj: t Kowtgens Ho$e~ !e,.attt61-,StockhoZrn.
