# ID: svediakorp-per139
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1897
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,154
# sentences: 1,081
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


F r e d r i h Bremer-Forbundets medlemmar an- modas att med snaraste till bybin, 54 Drott- ninggatan, 7 tr., insanda drs-cLfyifter och p r e n z c m e r n t i o n s a f g i f t e r.
1897.
3: dje haft.
DAGNY TlDSKRlFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN Telefonisternas lone- och arbetsforhillanden.
Agnes J -- eukeZ, Letizia Bonaparte.
~ T I T JL.wz~tsmt,, L ~ VVg rvisa.
, I .. S., Kvinnans rostratt infiir engelska underhwset.
62.
L., Sommarbvila och vinterro.
Litteratur: 131 / tZ, Handbok for sjwkskoterskor i hemmet af d: r E. W. Wretlind.
Meddelanden frin Fredrika-Bremer-Forbundet.
FrHn skilda hiill.
Predrika-Bremer-Forbundets adr,: Drottninggatan 54,
Friiken Kristine Dahls rationella Underklikder s %som C l ~ e ~ ~ ~ i l e BrFstbn~~d: ttcr, itelndo Kjslnr lll.111.
Syenska Drak tre formforenineens Underklader V &amp; r a underkl&amp;aer- 1) tql gtqlia] i * kp 11 (1kior i 1&gt;1 * t -- r ~ *?
t i r ~ ~ l: ~?
*.
! '
l ~ i t elitat 1.11s 0~11 h ~ l i I i!
t l ~ t ' r; tz: ti~~ i i ~ ~ l ~ o i ~ ~ ~ i i t t ' ~a1111~d lt-.
IN- -. \ - 90111 6 ' 11 $! !lllllll ' ol ' ~ ' j~.?
11 fir: \ -; i13 k l ii l !tb! '
1: i i l G T llallil iil f 1.1] baSSaxt!
ilt illla 11tl ~ill1111~11.
- 0111; tAl: Oii~ h: ltl~ll ilt ' - i; llli~: l *.
(1. a. att kliidore: ~ n ~ i s t e vnru ~ e w ~ r ~ l r i i a ~ l i Nru g a.
&amp; L i t - - .i (!illt~ llal-] la11 f~li \ l: it.
; L: tAi!
?
: 111~~ *: ~: ~15: t; I (!j /: i ', iii~t~i.
(lii d ~ i S l ~ L S C) t.
I I PS.
~ 111~1, .I ~-~I: I * -!::!
v i) ~ ~ I; I ~ ~ 111111 I * \ .nl ' ar d ~ n l l i l furdrai~.
liliafi; !lt iir l.a * lw ~ s; i u ~ l!
r-lilc.~l: ~ll i~.
llt.11 1.t1tul.
lrndtql or11 nrrrs \ - stt~l~~ ' * t.
I 11o.s ~t: ill+.
iwr i~; iil t111; 1Cca~ltir.
11 l ~i ~ 1ii1.y ~ ~ I !ik; +~lriil.
: ~ ~ l ~ I: I l l: I?
p i:: ~ ~.
rlpll s. k.]
~ p ~ ~ ~ ~ l I ~ fGr (lt !li~l ' lit l l i I ~ 1 1 1 il 1 f lit-G * ~) l i i ~ ~ ~ ~ ~ l~ i ~ i ~ l l ~ l i t i i t ~ - l ~ 16 * .1.
- 1.
1 5 ~re * ~ollttl.ii~lgliga l~t-&amp;; ifft.l~l / rt ~lliii !i: ~; is PIL xi111 Il11rl11t~ll1.11-t- r, - ning, och s \ - tsttclr lyqtsngea oc.11 nftlm~sra~.
ut: ln: ~ t t 1lirgo11 i i f !iyl~: iil~: I?
1111lltw 1) t a l i ~t ' l ' ki ' 1 ' eger rlllll.
~ ~ f ~ ~ r l ~ ~ iir l b ticat o l l,z+t u ~, \ l - k) - 11# ~ ~ ~ I,II l ~ ii ' tdiy; ~liU~.
mycket luplnndt!
11; ~ nt !~ \ ' ~~: ' teiliet 0~11 l1: i1.iln: - i i~i;:: .r; * 1111 i.
-: 1: 1~ ?~&gt;~.3~Vi-~.ii.
1 tai~l ' ~~~; tt~l:.
allllall fijr (Ip1.
s (1 1 ~ ~ ~ * f ~ r l) l ~) (b l i l ~ I *;; ~ i l ?.i:: l ' ~ ~ l i 1 ': .i- !ll1fi; i ' iig?
best&amp;r dpri, att dell fiirra, el~~tvlun i *. /, c * 1,.
::!
I,.
,.
t a ri; / r.
- ~; r l .s; Z,i&lt;t *.
ib# ' ~nrii~ ' sill gellollltriillglight !t.
lueckln: if \ .e~~ clr * n 112s: l4~ * .lirrli~1 ' ~ 1,.
J 1li.t \ - ii ' i i !ltid jii- t a r sig nicrot.
sll~t] igt * ll, &lt;ri;, .,y * / ~ t, / / l, t, i - j / t a,, .I!
t.
~?
* b!
.
, m t *; l; ~;.
~ ' l; /!
;!; I,.
: f a l i t ~iii-,: - !-ti- ~ ~ l iL \ l ~; l !i; ~ ~ l r: take i i ~: r ti; l.; i I I U ~ ~ ~ ' I ' - ~ G.
~ ~ ~ T::, &amp; a f (jrptr~citq1 110.; H t ~ f o r ~ ~ ~ l j ~ ~ ~ l c.11.
J J,; I I, ~ I I I,; h-li.
la 13 1 1 c l t h l l S. BJ3REX ' L) T J: B d m C: O Kongl.
f InDwt * 1xi.
tii1.
.
Stackl~olm.
24 Ilrott nilrggnt a11 24- l X l i ~ P t I.
1G:: I;.
OBS!
l ' r * i.
~ l i, / ~ ~ c oclr / ~ r f clc * utlt&amp;~) rao~ * t-e~~ e~ * sii rr r7em prr 71~fjiirvr rr A l l.
1.
- 1 7.
Froms Velocipeder Akta 1. \ - ' I 1- * tr: 1 nh-tc.claln~li *,: om rl !n %n4: Herr; \ x (.l T.lt-tri~m- t ' ~1ll1111in ma~r COLLBDIN, likttmllrr w h k.vlkniilrr.
Ila funnit rnrvllet liillt i u t ~ +v: tra t: itt Indo- Tidlfh ' litliw~te I U: ~ ~, 11c11 ~ U T I I I (let ~ dprfiire hi, % enh \ nl.
till (It-t 113ttn rc: k !~i~imrn- och PI ?It.r: l.
- \ nit1 tlcn:; i n: j IS %.
Tusec- beprb ' puadt me- del mot liktornar, virtor, hudhirdnad och nageltring.
Obs.
nlltid deana in- registrerade etikett som garanti f i r varana akt- het.
i.
(i.
(1 ' 1 i; tp.
- 1.
L j t ~ t ~!
J ~ * q
F OP kapit alister, sarskildt ' frontimmer, har det lange yarit ett onskningslnkl a t t kunna ofverlamna vkrden af sina vardepapper och skatseln af sina affarer I t nhgon pergon eller institution, som med absolnt sakerliet forenade pmktlighet ocll noggrannllet i utforandet af det anfortrodda nppdraget iifvensom prisbillighet.
E n sidan institution a r Stoc1rl; olrns Enskilda Banks Notariatafdelning (ZZCzu N y g a t a n 2 Y, &amp; editionsfid 70-4), son1 under garanti af S t o c k h o l ~ n s Eliskilca B a n k ktager sig vlrd och forvaltning af enskilda personers ocll kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon ger och tilll~aadaliIller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen ntlottniligar af obligationer ocll underrattar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillllorig obligation blifvit utlottad, samt l#mnar forslag till ny p l r ~ c e r i n g af det ledigblifna kapitalet.
Exenipel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen nnderrattar Notariatafdelningen galdenaren darom a t t rantorna k in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, llvarefter de inedel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen a t t inteckningarne blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos afdel- ningen deponeracl inteckning genom unclerliten forizyelse skulle forfalla, darigenoln ~ uppkom~nen skada.
ersiitter S t o c k h o l ~ n s E11skildi~ B I L I L Fiirvsriagsafgift: 50 ore for i r pr 1,000 kronor af deposi- tionens varde, dock ej wider tvK Itronor.
af ylle och bommll, Linnegarn af Almedahls till fabrikspris, Kostymgarn, Mattvarp, Cremefiirgadt Fiskegarn till Gardiner; Fiskredskapsgarn, Vat ' ske- ciar m. m., allt till l#gsta priser AXEL HINDERSONS Garnbod, HGtoqyat 13.
27iZiaZ: Oijtgatan 18 .. Borgholm, Rosenfors vakanda pensionat mottager jilmval i kr inackorderingar under bacltiden.
N a r m u e fm S '!
Olai, Flemminggntan 9, 2 tr.
Efter 25 B h j Rorgholm.
Gocla referenser.
Hygieniska ORS.
Skodon tillverkas for Herrar, Darner och BarnB Prisbelonts af Driikt-Refomfore11 ' ing: en.
- -.
-!
Skodon tillverkas afven efter modern fason.- Allt nrbete 11tf6res noggmnnt och rrf bitstn materiel.
Reparationer verkstallas val och p i bestamd utlofvad tid.
P. GUST.
P E T T E R S S O N, 52 Drottninggatan 52.
Doktor Klarabergsgatan Maria Folkeson 52 A. Mottagningsticl hvardagm 11-1.
Rikstelefon: 36 08.
~ f v e n fdrlossningar.
Aug.
Magnusson (etablerad 1860) Forsaljniogslokaler: ne&amp;a bottere, em, tvd och We tr. upp STOCKHOLM.
Storsta la es i Norden Kulorfa ocb Svarta S Bornulls-Tviittkkhi 0 bserv era!
Genorn clirekta f Orbiadelser med in- och ntlandets fornarnsta fabrikanter kan jag erbjuda ofvannamda artiklar battre och Bnilli~ase an nigon an- nan och torde en hvar genom besok i mina lokaler eller genom reqvisition af profver oc11 varor latt blifra ofver- tygad om fordelen att hos mig fylla sina behof a£ dessa artiklar.
, 6i Prof ver p i beg ar an Rik~-relef~~ 26 n ' 14 ~ &amp; 28 f ~ ~ kostnadsfritt.
7 6 26.
~ \ z ~ l t, e t ~ l0 n ' 6 I OBS!
AZZn underlrjoZar tiZZverkade p&amp; egem fnbss8k eft&amp; nynste fvarcshaz och tyskcc modeZler.
~ ~
Telefonisternas lone- och arbetsfor- Vid Fredrika-Bremer-FSrbundets styrelsesammantrade den 13 sistlidne mnrs uts&amp;gos komitterade att med anledning af den dB p&amp; g&amp;ende striijken did Allmanna telefonbolaget af en del dlir tjiinst- giirande telefonister, verkstalli en uudel ' sokning af v h a telefonisters lone- och arbetsforhillanden.
PA samma gBng Forbundet fattat ett beslut, fullt ofverensstammande med dess syfte och vadigs arbets- plan, d&amp; nndersokningar af arbetsomrgden for kvinnor .vid olikn tillfdlen utforts allt sedan Forbundet borjat sin verksamhet, m&amp;ste det uttala sitt ogillande af att en s % vBldsam Btgiird som strajk till- gripits, och detta s&amp; mycket mera som uppenbarligen i detta fall icke alla de medel, hvilka st8 till buds, darforinnan blifvit anvandsc for att vinna andring i best&amp;ende forhalanden.
Sedan vi forutskickat denna anmarkning vilja vi, med stod af ko~nitterades undersokning, lamna en redogijrelse for telefonisternas, sH Val de vid Rikstelefon som Allmanna telefonbolaget anstiilldas, lone- och arbetsforhiillanden.
Bland de anmarkningar, hvilka tzf telefonisterna rilrtats mot Allmanna telefonbolaget, iir det egentligen dem, s o ~ n berora lone- och arbetsforhdlanden, hvilka Fredrika-Bremer-Forbundet gjoi-t till amne for undersokning; de anrniirkningar, som g d l a ordning inom loknlen m. m., bafva redan ledt till eller bora latt kunna leda till de ofverklagade bristernas afhjalpande; andra nntydda missforhdlanden lmnna icke lampligen af - Forbnudet nndersokas.
Vid ~811nzama telefotz i Stockholm ar arbetstiden c: n 7 timnlar per dag *).
.
De telefonister, soin evpediera bostadstelefoneringen, hafva hvcrdera c: a 200 abonnenter att skMa.
Vid vaxelborden for direkta egna ledningar intagas 250-300 abonnenter och vicl sBdana bord tjanst- gora 3 telefonister under ' den del af dagen, dB samtalen lifligast pHg&amp;.
- *) Hvarannan dag Id.
7, ' /, 8, S-12 och lil.
8-6, n B B 12-3 D 6-9, 10, 11, samt en mellanvakt 9-2 och 4-7, de olika timmarna vid axbetstidens bar-jan och slut beroende af att vid den tiden ej s&amp; m h g a tjiLnstgorande behofvas.
Efter c: a en m h a d s tjanstgoring som elm, hvarunder ingen afloning erhales, blir lonen 20 ore i timmen = 39 kronor per mi- n a d).
Den hogre lonen 25 ore i timmen = 49 kronor i minaderi vinnes endast sf dem, som skota sig bast och soin dgrfijr befordras till landsledningsbord, formedlingsbord samt foreningsborden 5 Soder och i Staden.
(For dem, som tjanstgora vid foreningsborden &amp; Korr iir afloningen 30 ore i timmen; arbetstiden Br hiir endast (i timmar, ty dennn tjanstgoring anses for enad med storre ansrar).
Dessa loner 39 it 49 kronor per m h a d kmna hojas nntingen genom ofverarbete, d. v. s. genom vikariering eller genoln nattvakts- arbete * ' *), hvarforutan en del telefonister erhHlla provision for samtal med Rikstelefon och en del premier for god expedition.
Foljande torde belysa de loner, som liimnas rid Allmiinria tele- fon.
(Uppgifterna galla for 4r 1893; for nigot senare Br hafva fnllstiin- diga upplysningm icke kunnat erhulas).
For ordinarie telefonister med afloning af 20 ore per timms: hogsta lon per m h a d kr.
55: 92 lagsta B B C: n 35: W For ordinarie telefonister med afloning af 25 iire per timme: hogsta 1on ............... kr.
62: 8ti liigsta m ............... a 47: 76 For ordinarie telefonister med nfloning a£ 26 ijre per timme: hogsta lon ............... kr.
84: 78 lagstn a ............... 2 41: 51 - Ordinarie telefonist erhiller lninads semester.
I hiindelse uf sjukdoln fHs fri lakarevhd samt under 125 timmar tjiinstledig- het med afloning af 20 ore i timmen och diirefter, niir s l behMves, under lika l h g tid med 10 ore per t i m e.
Till en sparkassa insatter bolaget for hvarje telefonist, som sjiilf verkst %ller enahanda insattning, 2 kr.
i mhadeu.
Kapital och ranta fil ej utan bolagets medgifvande uttagas, st % lange telefonist %r anstalld i bolagets t j h s t.
Sedan hosten 18963 har for nya tele- fonister ingen inbetalning till sparkassa agt rum, hvilket 1ar vara beroende af att kassans stadgar itro under omarbetning * ' * *).
*) Denna lon va.1.
innan Rikatelefon biirjade 25 iire per timme Wattjibstgoring hterkommer hrar femte natt och iir frivillig.
d. v. s. gores endast af dem, sorn anmala sig sllrskildt dkrtill.
Sattvakt betalas B norra stationen med 3: 85 och &amp; sodm och stadens stationer med kr.
3 per natt.
Den, som gjort nattjanst, Br ledig dagen diirefter (utan af- loning).
5 % ") Medlen Bro for telefonisternas rlkning reserverade hos bolaget.
5 %)
Vid Rilcstelefo~~ i Stockholm Br arbetstiden c: a G " 4 timine *).
Det antal nbonnenter hvarje telefonist har att skota iir varie- rande: vid bostadstelefoneroa c: a 200, vid affiirstelefonerna c: a 100 eller mindre.
Telefonisterna f A forst tjanstgora s6som elever 2 - 3 mAnader ntan Ion.
DB forordnande erhAlles, hvilket ibland sker oinedelbart, ibland efter flera mhader, erhales under de 6 forsta mAnaderna 30 kr.
i aflbing och darefter 40 kr.
pr mAnad ' ").
Ytterligare loneforhojning vinnes endast af dem, som f r h de lokala flyttas ofver till de interurbana ledningarna, diir lonen ar 50 kronor.
For e. o. telegrafister, som tjanstgora % denna afdelning lonen 55-60 kr.
Tillfalle att oka lonen gifves for de vid lokalborden tjanst- gormde genom nattjanst, hvilken liksom vid Allmanna telefon gores efter frivillig anmaan.
Den betalas med kr.
I: 33 for natt - 5 kronor for mAnad och Aterkommer en gAng i veckan.
Till 12 af de telefonister, s o u skott sig bast under mAnaden utlamnas dess- utom i premie 6 kr.
hvardera.
For att utriina, hvilka tolf skola belonas, ringer kontrollanten utifrAn och de telefonister, som svara fortast, f A premlen.
Det beror naturligtvis pb en slump, om de kunna visa sin pApasslighet vid expedieringen, ty om tio luckor falla sam- tidigt for en telefonist kan denna ej expediera dessa lika fort sorn en annan telefonist, for hvilken blott en lucka fdlit.
Denna kontroll synes sdunds agnad att gora det anstrangande arbetet an mera jaktande.
P5 grund af dessa nu n8mnda forhalanden hafva lonerna vid Rikstelefon i tir ntgAtt med kr.
51: 67 ' under jan.
till 3 telefonister och uncler febr.
till - n 50: 33 D D s 4.
9)) 2 6 46: 67 2 2 2 6 2 D D)))) - 2 4.5: 33 2 w w 8)) 2 9)) w 15.))
2) *) Hvarannan dag kl. 11-4 = 6 tirnmar a a 8-11 och 4-9 = 8 timmar samt 2 gknger i. mihaden 7-11 och 4-9.
Dessa tider variera nkgot, eniir ej sk mknga telefonister behofvas vid arbetsdagens borjan och slut.
* *) Sedan den 1 april iiro lonerna forhojda i enlighet med hvad som niimnes liingre fram i denna artikel.
Under dessa mlnader har silunda ej fullt halfva antalet h d t en 1on som ofverstigit 40 kr.
pr minad.
Vid Rikstelefon Iamnas for ofrigt inga extra forminer.
Tele- fonisternn fA setnester, e j fi.i lR ' karevbrc7 och skola vid sjuk- domsf a1 sjtilfva aJEona vikarie.
SBsom af det ofvanstbende framgitt aro loneforhtillandena battre vid Allm * na telefon kn vid Rikstelefon och arbetstiden ungefar den samma vid bAda.
Den vasentligaste skilnaden i ofrigt synes ligga dtiri, att tjiinstgoringen vid A.
T. pA grund af det stora anta.let abonhenter iir betydligt mera anstrangande iin vid ' Rikstelefon.
andra sidan har Allmanna telefonbolaget s o j t for telefoni- sterna vid sjukdomsfall samt genonl sparkassan iifven nilgot for deras frartitid.
Innan vi gb vidare, vilja vi soka redogora for beskuffenheten af telefonistens arbete vid Allmgnna telefon.
Telefonisten har sin plats invid ~ t ltingt t bord ocb har framfor sig A bordet de 200 nummer hon har att skota; framfor heme reser sig en skifva, det s. k. fiiltet, upptagande alla abonnenternas num- mer, och huru tatt %n.
nummerna diir sitta, blir dock denna skifvtt sii bred och sii hog att telefonisten, som skall n5 att inkoppla snb- ren till dem allrc, mtiste an sitta, Bn st&amp;, an striicka sig s % ldngt hon kan iin At venster, iin &amp; t hoger samt ibland stti pA t l for att n6 de hogst sittande n n m e r n a.
Nar pAringning sker till Allmanna telefon, hores ej diir ndgon ring- ning, ntan en Maff faller och den ptiringandes n u m e r blir synligt.
For telefonistens arbete att sammankoppla det phingande nnm- rets (A bordet) och det begarda numrets (ib faltet) apparater 5ir hiir s v h t att redogora; sii mycket kan namnas, att man kan uppdela de handgrepp m. m., som diirtill erfordras i 12 tempi (f r h det ett nummer begkes till dess afringning skatt) " ').
Under den tid af dagen, db telefoneringen lifligt piigh falla ofta 6-10 k1aEn.r samtidigt; under det dessa nummer expedieras falla Ater Maffar och s % undan for undan alltjamt nya num- mer att sammankoppla.
Det vill ordning och reda till att expe- diera dem alla och datill gii1ler det att svara hofligt och IAta orden: %Allmama)),)) 4800 kallad~ o. s. v. ljuda klart och ~ned tillmotes-, ") Vid Rikstelefon Jar ssLttet att expediera rara nOgot enklare.
abonnenter i timlnin d. v. s. 2 eller &amp; e ?de ton.
Att ' 120-150 mera i minuten pA detta siitt af hvarje telefonist under brgdaste tiden ixpedierm lAter otroligt, men Br dock sant.
DA det iir af vikt fGr en snabb expedition att telefonisteh har !Ada handerna fria att begagna till sammankopplingen anvandes nurnera den s. k. hjdmen, en liten apparat slutande.
tgtt till ?na Brat och fiist vid hufvudet midelst t y i sma&amp; st&amp;lf$$lrar, so!
sitta ofver hj&amp;ssanl Hjiilmen ' iir, midelst trAdir forbunden med luren, !om Br fiist vid brostet och reser sig mot munnen.
Telefonisterna, synner- ligen de som tjanstgjort innnan hjiilmen borjade anvandas, kla&amp; 9ycket ofver densamma.
Den har fororsakkat dem s&amp;r A orat,.
bulna- der, yrsel, viirk i hufvudet m. m. och ganska 5rklarligt ar att det skall nledfora oliigenheter att hafva .orat under sju timnl !r, af dagen forstiingdt, ' siirdeles om hufvudet ar omtiligt.
Ollgenheterna lara blifva mindre ' for de telefonister, hvilka triin borjan iifvas att be- gagna hb; gr?
och venstra orat turvis (hvilket de telefonister, som en g&amp;ng hafva upp6fvat det ' ena Grats horse1 ej liira kunna * giira).
SvArt ellei omojligt blir emellerbid f6r den som ej %r liikare att bedoma, huruvida de olagenheter hjalmen.
har med sig eller de, soin fram- kallas af att sju timmar om dagen lned venstra armenhHlla horsel-.
.
Imen till orat, &amp; roo, st6rst.
T.Tid Rikstelefon, som ej ha; sH msinia lokalabbnneoter, expe- ditionen mindre besviirlig.
Telefonisterna kunna diir sitta stilla under tjiinstgijringen,.
soin ju ar en stor fordel.
Hjalm begagnas ej.
.
a Man har under, denna tjd mycket talat om det skadliga och enervera~de i telefonistepas arbete.
Att sidana uttalanden ei sakna g m d hvacl Allmiinna telefon betriiffar framgHr i f den sjuktabell, son1 5 t e r f i ~ e s i bolagets berattelse for Aren 1883- 1893.
Enligt - denna tabell var sjukligheten bland telefonisteria betydlig.
Antalet sjukdagar for &amp; en 1886-1892, for hvarje telefonist i medeltal 6,i pr tlr Gfversteg niimligen med midst 20 % det som, enligt hittills giord mfarenhet inom sjukkassor i Skandinavien, visat sig vara det normala for kvinnor vid 25 Ars Alder (antagligen ~edelAlderi for nu tjgnst- gorande telefonister).
Att sjuklighetssiffran stigit i samma min som abonnentantalet och darmed afven anstrangningen okats ar sannolikt.
E t t sfidant antagande bekrilftas daraf, att sjuklighetsdagarna pr Hr for telefonist under Ar 1896 stigit till 9,s.
Hvad dter Rikstelefon angiir sH hafva vi erhlllit sjukrapporter endast for jan.
och febr.
mdnader i iir.
Om dessa mlnaders sjuk- lighetsforhllllanden laggas till grund for beriihingarne, visar det sig att for de telefonister, som tjiinstgora vid de lokala lednjngurna, mtalet sjukdagar pr i r for hvarje telefonist slmlle utgora c: a 14, bvilket med andra ord vill siiga att sjukligheten diirstades med l (i0 % skulle ofrerstiga det normala.
En berakning, grundad pd dessu tv8 vintemhader, dti sjukligheten i allmanhet ar stiirst, torde dock &amp; a nigot ostiker, men att den utgor en ledning till bediimsnde uf de verkliga forhdlandena bor framgl dgraf, att dels i dessa sjulzdagar ej inberaknats sjukdagar fijr de telefonister, hvilkrt varit friinwrande for sjukdom hela mhnaden, dels att de uppgifter, r i i ofrigt f r h till- forlitligt htill mottagit stamma rned de nu lamnade.
Sjukligheten bland telefonisterna torde viil bero af att arbetet iir anstrhgande och enerverande.
Jlen mHnne man ej shorn bidra- gande anledning k m anfora de varierande arbetstimmwna med diirnf S&amp; l h g e telefonisterna firo foljande ojamna.
mtlltidstimmar *).
starks och friska synas dessa oregelbundenheter i miiltiden mojligen ej hafva st % stor betydelse, men helt annorlunda staller sig forhillan- dena, ngr halsan ndgot sviker och krafterna minskas.
Blodbrist iir oftast orsaken och den vanliga ordinationen diiremot Br aft ata ofta, ata mycket och p i b e s t h d a af 1aka.ren foreskrifna tider.
For eu telefonist iir, med den ltiga Ion hon har, en l&amp;ksres foreskrift i dessa afseenden alltid s v k att folja.
Vi hafva hiir att gora ined flickor, sorn antingen utgti frin mindre viilbiirgade hem, dar hvarje afrikelse frAn den vanliga matordningen mHste betraktas shorn en utgift of tid och pangar, eller ock med flickor, som for minsta mojliga afgift iiro inackorderade hos frammande personer.
9.: $, * Att telefonistens arbete silunda ar af den art, att det tager hela hennes arbetsformtiga i ansprHk och icke lamnar henne krafter att skaffa sig extra inkomstar genom annan syaselsattning, tro 1 ' ' 1 OSS af ofvanstiende hafva visat; och huru kan man i sd fall motivera den liiga Ion, som l h a s for ett sB anstriingande arbete?
.
.
- -- - - ") Den telefonist vid Allmlinna telefonbolaget, som liar tjilllstgoring kl. 8-12 och soin ofta ej &amp; tit nPgon stadig frukost innan hon .gick till sitt arbete, liter ett ma1 genast hon kommer till hemmet vid ' 1,l-tiden.
Att fiirt- tjibstgoringstiden kl. 3-6 %ter inpassa ett mill blir omojligt.
Mlista mhltid infaller sMunda den dagen icke forr an vid lI27-tiden p l aftonen.
Dagen dlirefter, dB tj-stgoringen infaller kl. 12-3 och 6-9: 10-11 bora de f n 2 - kost- och middagstider, som allmlint forekomma i Stockholm, kunna be- g a p a s, men dB iir daremot kvlillsmlilet fordriijclt.
.
A ena sidan svaras: lonen ilr visserligen lBg, men det beraknas ej heller att telefonisterna skola lefva daraf.
.&amp;Ian anvander flickor med hogre skolbildning, emedan dessa antagas i sina hem f l lefva fritt, eller iitminstone i det niirmaste fritt, och lonen sllunda fh an- vandas till nilpangar.
2 awlrm sidaw sages: h n e n ar visserligen lBg, men man begar ju ej heller att for densanma f&amp; flickor med hogre skolbildning, utan antager sBdana utgingna frBn folkskolan: Vi sknlle vilja vanda oss mot bBda dessa motiveringar.
Om sfisom intradesfordran stidles hogre skolbildning, synes ock att vid afloningen d k p l bor gorns afseende.
Qaller for de unga man- nen: ju hogre utbildning, jn hogre lon, 89 synes detta likrc v d eller snarare iin mera, bora galla med afseende l de unga lrvinhorna.
Man bor n h l i g e n ihBgkommn, att gossen erhdler sin uppfostran i de hogre skolorna i det niirmaste fritt, d l daremot flickans uppfostran iir dyrbar.
Blott och bart skolafgiften for en flicka, som genomgiir fullstandigt Sklassigt liiroverk i Stockholm, kan .beraknas till 1,500 A 2,000 kronor.
Med ratta bora siilunda foraldrma, d % den unga dottern efter slntad skolgang erhBller en aastallning, kunna vanta aft kostnaden for utbildningen tages i berakning for heme lika val som for sonen.
Dii en fima eller ett bolag anvander personer med hogre skol- bildning, sB sker det naturligtvis, emedan den hogre skolbildningen unses lnedfora fijrdelar, och dessa m %ste i sB fall betalas.
En storre dlmanbildning, knnskaper i fralnmande sprlk och en mera uppofvad och diirfor snabbare uppfattning, allt detta aro fordelar, som man mBste medgifva.
kunna vantas medfolja den hogre bildningen, och hvilka kunna gora det onskvtirdt att begagna h o p e utbildade arbets- krafter, a h e n ' diir folkskolans bildningsgrad mojlken kan vara till- fyllest.
Att gifva hogre lon for hogre kunskapsmltt &amp; r nAgot som, emellertid icke alltid sker.
Allmanna telefonbolaget motiverar den l4ga lonen riled att det finnes ansokningar i miingd till den lon som lamnas, samt att det antnges, att den unga flicka, som ltnjutit hogre skolbildning, har ett hem, dar hon kan erhUla allt fritt.
Det slittes aldrig i frslga att en ung man skall aflonss liigre diirfor, att han har utsikt aft f H bo fritt i sitt hem.
M h n e icke den llga lonen, hnru den an motiveras, ar en reminisens f r h en tid, dB den Bsikt gjorde sig giillande, att en kvinnas arbete.
ej hade ett varde, som kunde omsattas i pangar, eller, slsom det ock ibland uppfattades, ej hade nAgot varde a h?
.
Tager Inan bterigen i betraktande, att den liin, som erbjudes skall t i l l f a ~ a telefonist, som endast genomgtitt folkskola och som antages skola fullt forsorja sig sjalf, db komma vi afven hiirvidlag.
till den slutsatsen att Ionen ar otillrlcklig.
Chefen for telegrafverket har i en med ' anledning af telef onstriden off entliggjord skrifvelse framhiillit, att Rikstelefon llimnar sina telefonister efter G milnaders tjanstgoring, den hogsta afloning, som forekommer % motsvara~ ?de arbetsmark~tad.
Bled detta uttryck fbr man va1 forstti de arbetsom- rdden, till bvilka, liksom vid Rikstelefon, intrade kan vinnas direkt fr %n folkskolan utan vidare utbildning, och uti den n h n d a skrjfvelsen hafva till jamforelse siirskildt framhHllits bib-aden i bodar och 6 syatelierer.
I dagarna har utkommit en pb Lorknska stiftelsens bekostnad verkstalld undersokning i f arbetsforhtillandena bland Stockhollns ar- beterskor, omfattande ett antal af 3,202, diiribland sommerskor, tv2itterskorY strykerskor, mbeterskor i bokbinderier, kork- och kar- tongfabriker borstbinderier o. s. v. *:) Jamfor man nu samtliga dessa arbeterskors loneforhilllanden med de longr, sorn lijsnnas vid Allmknna och Rikstelefon, sB visar det sig visserligen, att af dessa kroppsarbeterskor endast 30 7 % er-, ' hillla en Ion a£ ofver 40 kr.
' pr m h a d medan vid Rikstelefon 45 % komms ofver detta l~nebelopp.
*: ~) Men hiirvid iir att marka, att LorBn- ska stiftelsens nndersokningar omfattat bland annat iifven maskning, trikbstickning och andra dylika industrier, hvilka gifva de allra lag- sta lonegraderna sarnt att sakerligen m b g a af de lggst lonade stti pil en tamligen ltig sthdpunkt hvad kunskaper och uppfostran be- traffar.
MBnga af dem hafva nog endast genomg %tt folkskolans lagre kurser.
DBrtill kommer att bland de ti tabellen upptagna afven medraknats de iildersgrupper, hvilka komma fore 18- %rs-Aldern, d l arbetsfardighet annu ej vunnits samt de illdersgrupper, for hvilka af Bldern minskad arbetsform %ga mHste medfora minskad Ion.
BBda dessa slag af arbeterskor saknas vid telefon.
Skall man j h f o r a loneforhtillandena for yrkesarbeterskor och telefonister sb mlste man sammanstalla de %Idersgrupper, dar b&amp;da iiro representersde.
Vi skola dkfor jamfora telefonisternas loner med de arbeterskors, som varit *) Undersokning af bodbitradenas lon och arbetsfiirhillanden fore- kommer icke i detta arbete och d&amp; ingen statistik hiixofver eljes finnes upprlttad, kunna vi icke gora nggon jlimforelse med dessa.
* *) Af de vid Allmanna telefon anst$illda uppnk det stora flertalet en Ion af ofver 40 kr.
i mhnaden, bestlimd siffra knnna vi ej Zlimna.
5-10 i k i sinn ' resp. '
yrken och af h ' +ilka ojamforligt storsta antalet tillhora Bldern 18-40 Br eller just de Bldersgrupper, inom hvilka man Bterfinner telefonisternrt.
Man finner dB, att af de vid undersokningen horda arbeterskorna foljmde grupper hafva biittre loneforh~andeh tin rikstelefonisterna: i bryggeri .................................. 3, 100 % en ' 16n tifverst.
40 kr.
i mPn.
a sockerbageri ...... ..; ......
.:.
......... i 100 u * n n # &gt;&gt; n a sockerbr~zk ...............; .. ............ B 100 u n u.
* u n n boktryckeri ........................... n 92 u u u u U B bageri ................................... u 89 2, * u u B u skofabrikation ........................ u 7 ' u u?
B a 3) N gnld-, silfver- och nickelarbeten a 86, u u u B Y) u umetdlvarufabriker .................. u 85 ' 1, u u u n n m a spr&amp;ngii,rnnestillverkning ............ u 75 u n B n n n porsliasfabriker ........................ u 64 u u n n u V.
2 u strykning .............................. u 2 u u.
n U D a B pelsvaru- och mossomnad ......... u 611 /, n u u n a * u o boniullsfabriker ....................... u 55 ' 1, n 8 * * s u D tvlltt ...........................; .. .,.
......,, 55 ' 1, *, .u n u * P yllefabriker .............................. u 54 n * u a D, o ljokbinderi .............................. hnde 50 n u n.
, a a P liappsomnad ........................... 3 47 u u u.
U.
D u I-il,: stelefo~z .............................. u 4.; * B n u D U n (Vid Allmiinn?
telefon har det stora flertalet ofver 40 lir.
i miriaden.)
) P) &gt; '.
.
J, Anledningen hvarfor vi i~ppdragit ' ofvanstiende j %uforelse ar dels den vi fornt namnt, att intrlde ' till dessa yrken liksorn till Riks- telefon Ican ske utan annan bildning &amp; n folkskolaxis, dels ock den, att man genom den Lorhska ' stiftelsens undersokningar nngHende arbeterskors i Stockholm 1oneforhAllanden erhBllit upplysning om, hvilken l6n i vv&amp;r tic1 betalas far en kvinnas arbete, d&amp; kiirskild ntbildningskurs ej fordrats.
Det lar na~nligen ej kunna nekas, att pB dessa omAden lrvinnan erhBller lonen direkt for sitt arbete, d. v. s. att ingen slags vdgorenhet har har inflytande.
De loner, som giilla betingas dliraf, att pA sanlma gang de kroppsarbetande kvinnorna fordra att lrunna forsihja sig af sin arbetsfortjiinst, tvingar konkur- rensen ned lonerna till det minsta mojliga.
~n jamforelse meilnn loneforh&amp;llandena synes saunda kunna ske ined full rattvisa.
Lika rHttvist synes ock vara, att man stall&amp; jiimforelsen inellan de tlldek- grupper, hvilka it b&amp;da omr&amp;dena iiro representerade; och vi finna di, cctt aJloningen vid Rikstelefon ' ingalzmda ar den kogstn, som fore- ' Vi hafvn haft iinnu en anledning aft jamfora dessa loner och det n den, att man under denna tid sB ofta hort sagas 830-40 kronor iir i ' nte sB litet,) eller 11det ' &amp; r alltid bgttre l n intet.1, De, s o ~ n s&amp; talnt, &amp; o i allminhet personer, som sjalfia aro ' vdbilrga ' de och sorn ej siitta sig inuti att med dessi 30-40 kronor skola be-: '.
stridas alla omkostnader for en persons uppehiille, d. v. s. att ef en lon af 7-10 kronor i veckan skola anskaffas rum, ved, ljus, mat, klader m. m.
Att en s o m e r s k a eller en fabriksarbeterska har svkrt att f&amp; det a t t g&amp; ihop med denna l6n det forstit dessa yersoner utari att t a k a sig in i detaljerna, men niir det giiller telefonisterna, hvilkas utgifter i foljd af sjdfva arbetets anordning och fordringnr iiro be- tydligt storre, d&amp; resonneras pb helt annnt satt; d9r.
aro 30-40 kronor mycket.
Ofta tyckes man emellertid taga for gifvet, att forildrar eller anhoriga skola befinnas villiga att i forin af fri bostad och kost e. d. tillskjuta hvah ssm fattas i Ian.
31en hvad skiil kan viil finnos till at ' t telefonbolagens personal skall delvis aflonus af telefo- nisternas foriildrar och m&amp;lsman?
Och blir ej detta forhAllandet dB 55 % af rikstelefonisterna hafva en lon som ej ofverstiger 40 kronor pr minad?
Man f %r val antaga att rikstelefonisterna allmant st&amp; hogre i bildning h de n h n d a yrkesidkerskorna.
Att s i iir fallet for niir- rarande ar naturligt, dQ beslutet att folkskolans kunskaper skola be- rattiga till intrade iir af ganska nytt datum.
For de rikstelefonister, hvilka antagits under den tid d % hogre skolbildning utgjorde intrades- fordran, galler naturligen hvad vi forut sagt om att hogre kunskaper bora medfora hogre lon.
Hvad %ter a n g h de rikstelefonister, hvilka ut- gdtt f r h folkskola, kan, om ocksl Rikstelefon icke uppstiillt fullstiin- digt genomgilngen folkskola silsom intriidesfordran, det dock tagas for afgjordt, att rikstelefonisterna rehyteras bland folkskolans b&amp;ta lfr- jungar, och man borde s0lunda redan i detta sakforhdllande ha ett s k d for sin fordran att Aterfinna telefonisterna bland de hogst af- Ionade af ofvan Aberopade arbetsgrupper.
Lagger man nu hiirtill, att telefonbolagen hafva storre ansprik med afseende p i kliidsel n~ in.
an hvad vid de ofvun namnda yrkena ifriigakommer, sii frarnstir det berattigade i en sfidan fordran Bn skarpare.
Hiir ar icke tal on1 lyx, utan helt enkelt om snygghet och renlighet.
Af de vid telefon- bolsgen anstdlda torde t. ex. ingen kunna begagna sig rsf det billiga slags bostad, som benamnes ~ b o i n n e ~, d. v. s. att mot en afgift af c: a 5 kr.
i mdnaden fil liggplats i ett rum, dar en eller flera andra, personer bo.
De sorn bo p % sddant satt kunna ntimligen svhligen skota sin person och sina klader sd, att de skulle slippa amnarkning diirofver B sidan plats som ett telefonbolags.
BostadsfrAgan under form af inackordering medfor afven svlrig, heter och detta framst genom de ojamna arbets- och mattiderna.
0111 en familjef ader has obestamda mlltidstimmar, s l riittar f amiljen sig
- diireftbr och ingen anser sig hafva ratt att klaga.
Helt annat iir att for en telefonists skull, s o ~ n betalar lbg ina~ko~deringsafgift, gorn rubbningar i den vanliga ordningen.
Den ena dagen komlner hon ej hem forr an Id. '
1 2 11 1 I, ' / r 12 pB aftonen och s k d l dB hafva kvallsmB1, den andra dagen skall telefonisten vaclras klockan 6, ' 1 2 ' 7 och strax darefter hafva frukost.
.
~ skall n hon ata fore, an efter ofriga medlemmar af faniiljen.
Mojligen iiro dessa ojamna ta~betstider nod- vandiga, duom vilja vi ej yttra oss, inen dB de utgora ett af skiilea: hvarfor telefonist har svdrt att f B billig inackordering, utgora de ock en af anledningarna hva.rfor den telefonisten tillerkiinda lonen iir otillracklig.
Mot de fordringar, hvilka h8r framstiillts pB hogre 1on for tele- fonisternas arbete kan mojligen inviindas, att om man jiimfor telefo- nisternas 1Bn med yrkesarbeterskornas, s l bor man afven jiimfora ~w: betsfoi: hBllandena.
Att arbetstiden vid telefon iir Irortare &amp; n vid yrkena, harfva vi viszlt; vi skulle dock vilja p&amp;peka, att de loneupp- gifter, sol11 liimnats f r h de bBda telefonverlren upptaga afven 1011 for ofverarbete och for nattvakter och att sglunda de hiir nntecknade llogsta lonerna ej vunnits endnst nled en 7 tin.unzzrs arbetsdag.
Dess- ntom iir telef onistens arbete s&amp; fordeladt och kroppskrafterna genonl.
nrbetet s i helt tagna i ansprAk, att det torde vara omojligt att for- skaEfn sig ntigon extra arbetsfortjiinst.
Att telefonisten har ett nittare och snyggare mbete Zin flertalet yrkesidkerskor Br visserligen en for- del, men det synes oss, som om dessa ftirdelar mer lin motviigas aI telefonarbetets skuggsidor.
Vi sknlle d&amp; vilja ofvergs till den punkt, hvari telefonisternas dBliga stallning i ekonomiskt hanseende framst visar sig, nadigen den, att de efter en t; jiinstgoringstid af 5-10 Br (och liingre synes Btminstone Rikstelefon ej anse varn onskvard) st&amp; med siinzre utsikter fiir fimntida bdrgning tin de gjos-de uid i ?zh-adet i telefon- vwket.
For de personer, som vid sitt intriide B arbetsmarknaden, icke hafva n %gon formogenhet, ntgora kunskaper och kroppskraftei: den insats eller det kapital, hvarined de borja sin verksamhet.
Under vanliga fbrhtillanden gifver arbete under de farsta h e n 1lg afloning, men allt efter son1 erfarenhet och skicklighet forvarfvas blir afloningen hogre och smhingom, under lyckliga forhBllanden, sti hog, att nhgot kan afsiittas for Uderdomen eller utsikt till pensione- ring ernls.
Jamfor man harmed forhlllandena vid telefon, sB finn er man, att en telefonist, som tjanstgjort 5-10 l r i regel har klenare hiil-sa an hon hade, niir hon anstillldes vid telefonen, och hvad -
hennes utsikter till framtida forvkf angb, a.ro de samre iin nib hon bojade.
Det jaktande och enformiga arbetet har ej vmit iignadt att starka arbetsdugligheten och framkalla energien, och de insikter eller kunskaper telefonisten hode fore intriidet i telefbqrket hafva ej okats.
Telefonarbetet ar ndstan enastdende ddri, cltt man ddraf iqtgell- ting ltir .for f ' rat~ztideiz For Iiirarinnan eller kontoristen gdler likn vB1 som for modisten eller sommerskan, att den, som med beriiin skott sin forsta plats, kan berakna att for den nasta fb hogre liin.
Fem h s erfarenhet inom yrket hafva litit dem fb fast fot inom det- sainma och for den skickljga och foretagsrwama finnes ntsjkt till hogre lon eller sjdfst5i ?ndig stdlning, t. ex. genom ofvertagande nf egen affar.
Af har lamnade uppgifter rorande det arbete som telefonisternn under sin tjanstgoring miste prestera, de forhc3landen under hx-ilkn detta utfores, den arbetstid, soln ditraf tages i ansyrdk, samt det in- flytande detta har pb hiilsotillstlndet framgh, ej blott att heln deras arbetskraft diirvid tages i ansprlk, utan ock att arbetet utijfvar ett sb o g y n n s a t inflytande pB deras konstitution, att sjukdomsfrekven- sen 5ir betydligt storre &amp; n det normala for kvinnor i motsvarande glder.
Det forhiillande att man till telefonister endast anstaller kvinnor i den Alder, dB deras lifskraft iir som storst och endast un- dantagsvis vill lBta dem tjanstgora l b g r e Bn under ett fbtal ik, visnr val ock, ait de fordringar arbetet stBller pb telefonisterna iiro s i b skildt stora, ja, storre an i de flesta andra nrbetsbrancher.
Tager man vidare i betraktande, att telefonisternas arbete ikr af den beskaffenhet att detsamma ej utvecldm deras fiirdigheter, omdome eller kunskaper i nAgon som helst sBdan riktning, att de kunna draga nytta daraf, niir de ej l b g r e kvarstB i tjanst utan mbste soka arbete af annat slag for sitt uppehdle, sB synes det med fog kunna for telefonisterna goras ansprBk pb en s l pass stor afloning, att denna, forutom bestri- dandet af omkostnaderna for nodtorftigt uppehiille, kan lamna ett ofverskott eller besparing till hjalp vid det ovillkorligen foreliggande arbets- eller forviirfsombytet.
Det har af vederborande upprepade glnger framhiillits, att till- giingen pb sokande till platser vid telefon ib mycket stor, och att det ej ar forenligt med ratta skotseln af en affiir att bjuda hogre betdning, an den for hvilken den erforderliga arbetslrrdten kan er- hWas.
For en del industrigrenar, inom hvilka harskar en vidstriickt och h&amp;d konkurrens kan mojligen ett dylikt Bskbdningssiitt forklaras, men Almiinna telefonbolaget lar dock ej sdsoln motivering for de
.
.
liga lonerna knnna forebiira att ekonomiska forh5.llanden tviqga dar- till.
&amp; staten arbetsgifvare bor frBgan om konkurrens annu mindre kunna iberopas.
For staten borde viil dessutom mera iin f6iB enskild arbetsgifvare galla, ntt arbetaren, det mb vara man eller kvinna, iir sin lon vard.
Staten bestir .af inan och kvinnor.
Evinnan betalar skatt till staten efter samma grund soin mnnaen, och staten bor hafva skyldjghet och iifven intresse af att, nar den anvander kvinnans arbete, detta ~ n d utforas under sBdana forhBllanden att hon blir satt i tillfiille att dartill ggna sina basta krafter.
Och detta kan, synes det oss, ej ske, och siilunda ett rattvist bedomande af kvinnans arbetsfijp- m %ga ej aga rum, nar lonen sattes s i lig, ntt den ej ar tillracklig for hennes existens under sBdana forhBllanden, som arbetet krBfver, Vid Rikstelefon, dar man en langre tid synes varit betankt p % en fiirbattring a£ lonevillkoren, fattade styrelsen den 1 2 mars innevarande Ar beslut angBende loneforhijjning, och detta styrelsens beslnt utgjorde dB svar pB rikstelefonisternas den 8 mars inlamnade petition i frfigan.
Loneforhojningen tradde i kraft den 1 april.
Att vi i denna ar- tikel behandlat lonefrigan vid Rikstelefon sidrsn den var fore detta datum och ej sidan den ar efter densaininn, kommer sig dels daraf, att vi ville redogora for de forhbllanden under hvilkn striijken upp- kom.
och dels diirnf, att det nya forslaget delvis ar beroende a£ kungl.
maj: ts beslut och sBlunda ej tinnu gdlande.
&amp; ven vid Allmanna telefon liira 18nefb; rb~ttringa~ vara pAt5inkka.
Loneforhojningen vid Rikstelefon i Stockholm iir af t v l slag, dels en direkt olmning af ininadslonen med 5 kronor per ininad langs hela linien; den sorn hittills haft 30 kronor f h 35 kronor, den som haft 40 kronor f i r 45 och den som haft 50 kronor ftir 55, hvilket blir hogsta lonen; dels ock 5 kronor likaledes per m h a d, hvilka hopsparas och sBsom en summa af 300 kronor tilldelas telefonisten, forst dB hon efter fem Ars tianstgoring tagel: afsked " ').
Meningen iir namligen efter det nya forslaget, att de telefonister, hvilka icke befordras till anstdlning vid de interurbann vaxelborden eller bli forestBndarlhnor eller med andra ord de, som icke avancera till h o g e afloning, endast skoln bibehBllas i sitt arbete i 5 ir.
Man ' ") Under vissa villkor .bitr&amp;der Rikstelefon Mven aumera vid sjuk- domsfall till afloning a£ vikarie.
kan stii treksam hwuvida en sddan anordning skall anses forrulnlig for telefonisterna eller ej.
ena sidan synes net hHrdt att telefonist efter s i kort tid s k d l vara tvnngen att lamna det arbete, hvari hon vunnit ofning och fiirdighet; B andra sidan synes det som om det vore en fordel att en telefonist nodgas lamma sin t; iiinst innan annu arbetets inverkan pB halsan gjort sig for starkt giillande och me- dan telefonisten annu ar ung och spiinst.ig nog att kunna kasta sig iu p l en ny lefnadsbana, ditr hon kan vinna sin fnlla biirgning.
Och naturligt iir, att de 300 kronor, hrilktl stiillas i utsikt for de tele- fonister, som i fem Ar oklanderligt skiitt sin tjiinst rid Stockhollns rikstelefons station, hafva ganska stor betydelse.
D i telefonisten vet att hon efter bestiimd tid luHste liirma arbetet, ordnar hon under dessa Ar, i den mtin det kan ske, for den dag, db hon miste sluta vid telefonverket, och den summa, som for henne finnes i beredskap, lsan antingen anvandas for genomgbende af en larokurs o. d. eller slmffa heme uppehalle medan hon vgntar pR nggon nyr spselsgttning.
Utgir man slilunda fr&amp;n att telefonistarbetet niidviindigt verkar ofveranstrangning, ja, d % 8.r den niimnda anordningen naturligen den basta, men hva.rfor ej i stallet forekomma ofveranstrangningen gellorn att oks arbetspersonalen och inskranka arbetstiden (naturligtvis utan att sanka lonen) eller ock genom att sb mycket hoja afliiningen, att telefonnistpersonalen kan pB biittre siitt i n hittills sorjirju for sina materiella behof och si.lunda bathre s t i ut med det anstrangande och enerverande arbetet?
De 5 kronor i miinaden, livilka utgora lone- forhojaingen, kunna ej anses utgora nHgon ~iisentlig och tillriicklig forbattring i telefonistens stallning.
Den n a m d a loneforhojningen vid Rikstelefon lar emellertid endast g a l a for Stockholms station.
Att den rarit valbehoflig dgrstades tro vi oss ha visat, men siikerligen Br detta ej mindre hiindelsen vid en stor del a£ Rikstelefons ofriga stationer.
Att lonerna diir iiro mycket olika iir naturligt.
Detta beror dels daraf att Rikstelefon ofvertagit ' en del enskilda bolags ledningar och d % begagnat deras afloningssiitt, dels diiraf att Rikstelefon och Allmanna telefon vid en del stationer anvanda samma telefonist.
en del stationer iir telefon ej heller oppen hela dagen.
Att lonevilllroren emellertid iiro slmre i r a e t s ofriga stader an i Stockholm Br oss ual bekant.
' C ' i rilja endast ptipeka att i Gefle, diir 8 telefonister anviindas, lonen iir 30 kronor pr m h a d och i Goteborg, diir 22 telefonister tjiinstgora, likaledes 30 la.
pr mHnad.
I Enkoping iir den 30 kr., Falkoping 26 kr., Helsingborg 30 kr;, Hernosand 30 kr., Jonkoping 30 kr.
och Skofde 30 kr., allt f i ~ r
full arbetsdag.
PA flera af de narnnda orterna finnas lagre lonegrader och de ofvannamnda utgora de hogsta.
I detta samband borde vara pb sin plats att redogora for tele- grajisternas tjanstgoring sbsom telefonister, en tjanstgoring, hvarom ej ett ord finnes namndt i det reglemente, efter hvilket telegrafisterna arbeta, och hvarofver klagan bland telegrafisterna ar allmiin, men ut- redningen d&amp;af skulle blifva allt for vidlyftig.
Vi vilja blott fasta nppmarksamheten vid det pdkostande for telegrafisterna, synnerligen de iildre, att nodgas afst8.
frhn en del af sin bostad, dd telefonappa- raten insattes i telegrafr~mmet, dar expeditionen for bbda sarntidigt slzall skotas.
E j mindre pdkostande bor det vara att, som for fler- talet sker, &amp; laggas att personligen deltaga i telefonvaxlingen samt att fd stationsr&amp;kenskapema okade ined de vidlyftiga telefonraken- skaperna (Lvilket oftast blir a.rbete pB ofvertid), allt detta utan att niigot vederlag liimnczs.
Till bevis for att forclran pB hogre afloning for telefonisterna icke Br orimlig, vilja vi nainna ndgot om hur forhdllandena gestnlta sig i andra lander.
SB hafva vi erhilllit uppgift frdn Tysklns$, diir kvinliga telefonister hnfvudsakligen liira anviindas i Berlin, Hamburg och Leipzig: Afloningen ar dar betydligt hogre an hos oss.
De t v i fiirsta dren erhdles en loa af 60 kr.
i m ' haden, de nastn tv % Bren 67: 50 och diirefter 81 kr.
i mfmaden.
Tjanstgoringstiden ar liksom hos oss 7 timmar om dagen.
Hvarannan sondag Br telefonisten ledig (med bibehdllen afloning).
Fri lakarevkd och medicin lamnas dar- jamte.
Hogre skolbildning utgor i allmiinhet intriidesfordran.
I Norge (Kristiania) ar ~begynderlon)) vid Rikstelefon ' 700 lrr., hvilket tyder p i att forhojning sedan intrader.
Tjanstgoringen Br ' 7 timmar pr dag med nattjanst en gdng hvar 14 dag.
I enskildt bolag Br h e n 25 it SO ore pr timine med hojning sAsom Blderstillagg.
Arbetstiden 3tr dar 5 timmar om dagen.
Semester l a m a s.
Telefonist iil.
skyldig att taga afslred vid 45 Br.
I Dannznrk (Kopenhamn), dar enskildt bolag ager telefonerna, hafva ' 1s af telefonisterna en lon af 20-25 ore i timmen med en tjanstgoringstid efter eget val af 4-8 timinar om dagen, ' 13 aflonas ined 50-60 kronor pr mbnad for 6 tiinmars daglig tjanstgiking.
Hogre skolbildning fordras ej.
Det visar sig sblunda, att i Tyskland och Norge lonen Br be- tydligt hogre an hos oss och att afven i Danmark den nHgot ofver- stiger den i Sverige.
Sverige har, som bekant, slagit rekord i h l g a on1 telefonvasen- dets utveckliug och det 5i.r ej utan en viss stolthet vi finna, att vfirt land i detth afsaende gAtt i spetsen for nationerna.
SB mycket miirk- ligare .forefaller det diirfor, att vQr- telefonistktlr iir lagre aflonad iin i andra lander.
Ehuru vi, nigot som redan i borjan af denna arti- kel frcamh&amp;lli ' ts, pk det hogsta ogillar det satt, hvarpi man sokt vinrla forbattring i berorda missforhbllanden, iiro ' vi dock af den uppfatt- ningen, att krafven pB en Ion, som stir i forhaande till det arbete som presteras prjncipielt h a varit fullt berattigade.
Den framstiillning vi nu vmit i tillfalle att gora, angHende tle i sii mhnga afseenden tryckta existensvillkor under hvilka denna tal- rika grupy af svenska arbeterskor lefva, skall, hoppas vi, gifva v4ra lasare den inblick i verkliga forhdlandet, som for ett r&amp;tt bedomande af den sA mycket dabatterade och olika uppfattade telefonistfrAgun, ' bor vara af noden.
Napoleon 1: s moder.
Bland mbgden af de lysande och rorliga gestalter, som trBn- gas kring hjalten i den napoleonska sagokretsen - om man sb fiir saga - framskymtar stundom en personlighet af piifallande blygsamt upptradande och enkln man&amp;, hvilka nlstan sticka af mot den bro- kiga skarans olnkring henne.
Det &amp; r kejsarens moder, illaria-Letizicr Bompwte.
Dels genom omstbdigheterna, dels pi % grund af egeu vilja har hon t r h g t s s % i slzymundan, att hennes bild nastan utpl8- nats.
Samtidens talrika memoarforfattare nii.mna heme siillan eller i forbighnde.
Endast M: me Junot, den genom fru Slallings bok for vAr lasande allmanhet vii.1 bekanta och sympatislra ~ f r u gnverniir.en af Paris,, agnar M: me Letizia nbgon storre upprnarksadet.
Ej heller de historiska arbeten om Napoleon, som efter hans dod ntgif- vits, hafva mycket att beratta om h m s moder.
SA t. ex. har Thiers i sin vidlyftiga historia - i 20 band - om konsulatet och kejsar- clomet knappast skrihit ens en sida sammanlagdt om henne.
Den lucka, som d&amp;igeiom uppst&amp;tt i kiinnedcken om Napo- - 1eons fainiljef6rh&amp;llance, her for nnHgra &amp; r sedan blifvit fylld.
k.r IS92 ntkom namligen.
i Paris ett arbete i t v i digra.
volymer om tillsaminms Gfver 1,000 sidor, b e d titeln B Madante M81-e2, Essai hi- st oripe par le Baron Lcrrrey.
Forf attar en, son till den berornde ' mili- tiirkirurgen .D.
J. Larrey, som stod sb hogt i Napoleons gunst och foljde honom i nastan alla hans bataljer, var genom sina forbindelser ~ n e d Bonaparterna och sin hanforelse f6r allt, som ror Napoleons minne, i m h g a hanseenden battre an nbgon annan agnad att utforn d,etta mbete.
Med otrolig flit och omsorg har.
ban samlat material till sin biografi, satt sig i foibindelse med en miingd personer, framfor allt inedlemma.rne af den ebonapnrtska familjens olika grenar,.
och slutligen p&amp; sin hoga lilderdom utgifvit ofvannarnnda- arbete.
Strax efter utgifvandet gjordes det till forem&amp;-1 for en fint skrifven essay af Cherbuliee i)) Revue des deux Mondes *, i hvilken Larreys stun- doin n&amp;got for bonapartska uppfattning lrritiseras och justeras.
Det iir hufvudsakligen med stod af dessa tvenne arbeten, som forelig- gande lilla biografislra skiss nedskrifvits.
Som ofvan aainnts, har Lnrrey gifvit sin bok titeln)) Madame Mere a: efter den benamning, soin Napoleon of ficielt tilldelade sin mo- der, d&amp; han, &amp; r 1804, gjorde sig sjalf till kejsare.
Det ar ocksB under detta namn, soin hon.
ar mest lrand i historien.
Och sallan h m ' val n&amp;- gon nndfiitt en v&amp;rdigare och riktigare benamning &amp; n den M: me Letieia har af Madrune rnhre, ty noder vsr hon i ordets hela, rika berniir- Irelse, och inoderligheten ar den af hennes egenslraper, som klarast framlyser och med sitt stilla, varmande sken ofvergjuter hela hennes Iefnad.
Dock ar hon afven i andra hhseenden en tilldragande per- sonlighet, i viss grad storslagen, originell, klok och modig, men fra.m- for allt agande den siillsynta gilfvan att under alla forhfillanden vara sig sjalf.
Skalder hafva liknat heme vid clen grekisks Niobe, sonens lofinlare framstallt modern med en antik romarinnas later, jainfiirt henn.e med en Cornelin, en Porcitr.
Men detta 5ir i viss m h vilse- ledande.
M: me Letizia bar hos sig intet af hvad man egentligen forsth lned majestatiskt, lika litet som man hos h e m e finner nilgot posernnde.
Hon &amp; r en foga invecklad natur, hon har en sinnets och Irasakterens ' enlrelhet, - man iir ibland frestad .&amp;t s e a hvnrdaglig- het - som verkar viilgorande i all den for1z: onstling ~ c h ' u p p s t y l t ~ ning, som omger henne.
Hon ar, om man.
s&amp; vill, en) llandtlig Cor- n e l i a ~, som Taine - har Irdlat henne.
Hon har en rattrbdighet, e t t sundt iornuft, ' son1 viicker ens aktning; en ly ' hnets ' jamvikt och .. en
f ormiiga af sjllf behiirskning, v i d a vHr uppriktiga beundran.
Vnder olyckans dagar aldrig en klagan - p l hojden af mansklig glans och storhet aldrig ett splr af f&amp;f&amp;nga eller forhtifvelse.
Naria-Letizia Ramolino foddes i Ajaccio fir 154!).
Hennes far var a£ .en friin Italien ofverflyttad adlig famil-j, medan modern vsr en Pietra-Santa af gammal, %Ma korsikansk ras.
Tidigt forlorade Le- tizia sin far, hvarefter a d a n gifte om sig nled en schweizisk officer, vid n m n Fesch.
Af detta aktenskap foddes sonen Joseph, som un- der Napoleons tid upphojdes till kardinal och alltid af sin halfsyster omfattades med den vaivlaste tillgifvenhet.
Knappt fyllda 13 h, straande vacker son1 hon var, gaf Letizia hand och hjartca kt en 18- &amp; rig, stiitlig advokat, Carlo Buonspa.rte.
~ 1 B 3 r gemmal, gifte jag ~ n i g med Carlo B. en vacker karl, l h g som 31wat.
Yid 33 l r s Alder blef jag anka.
Under 19 iks gktenskap fodde jag 13 barn, af hvilka 3 dogo spada och 2 vid foclelsen.~ St % uttrycker sig U: mc Letizia sjdf i det fragment af autobiografi, son1 hon ph sin hijga iilderdom dikterade.
Som man finner, konstlost och rakt.
p l ssk.
MHngen borgerlig matrona, anmiirker Cherbuliez, skudle sakert hafm talat ur en betydligt hogre ton vid bergttandet af sina oden iin dennu Irvinna, moder till en man, hvars lif Br en hjiiltedikt.
Det.
blef snart oroliga tider for Korsika sl val son for det unga paret Buonaparte.
&amp; r 1.768 intriiflar niidigen det tappra lror- sikanska folkets frihetskamp, dii det under sin hjalte, Paoli, soker forhindra om besittningstagande af fransmannen.
Nen korsikanmes tapperhet form&amp;r intet mot ofvermakten.
Paoli blir slagen och rad- dar sig genom 5ykten till England.
Bland de tappraste deltagarne i dessa strider var Cmlo Buonapmte, som, 1edsa.gad af sin unga, skona huutru, kampat till det sista vid Paolis sida.
Hennes boner och t&amp;rar, hennes fasthet och sgkra hopp om framtiden va.1.
det, s o u forrniidde mannen att ej, son1 han iimnat, med sin f d j folja Paoli i landsflykten.
I stiillet drogo sig de unga makarna med ndgra trogna undan till bergstrakterna for aM afvakta handelsernas gHng.
Det var under dessa lnodans och sorgens dagar den nnga signora11 bar under sitt hjaHrta det barn, som slrulle bli l ' ho) wite dzt d e s t i ~.
Ma.n kan icke varja sig fi&amp;n den tanken, siiger Larrey, hurn val framtiden skulle hafva gestaltat sig, om Buonaparte med sin hustru lamnat Korsika och hon gifvit lifvet H t sin son pL Englands jord.
Emellertid inleddes snart underhandlingar mellan de segrmde fransmannen och de korsikanska flyktingarne.
&amp; Erne Buonaparte fick rned anledning af sitt tillsthd medgifvande att Btervanda till Ajaccio,
.
diir snart a h e n hennes med Frankrike forsonade make infann sig.
Men dessforinnan hade den vantade, glada tilldragelsen intraffat.
Det var den 15 augusti 1769.
Man firade en kyrkofest till den heliga jungfrnns ara.
Klockornas klang strommade ut ofver Ajaccio, kyr- korna voro sirade med blommor, och hogtidskladda skaror samlade sig i templen, medan en striilande sol got sin var~na glans ofver den lifliga taflan.
En ung, skon kvinna, af borgerligt stfind begaf sig, ledsagad af niigra slaktingar och tjanare, till katedralen.
Hennes steg iiro 1Bngsamma till foljd af den dyrbara borda hon bar under sitt hjiirta.
Miingen vanlig halsning, mhngen beundrande bliek slin- des henne.
' 2jiinstvilliga mannislcor bana vag for henne under rop:)) Plats for signoran!
Slapp fram signora Bonaparte!
B - Knappt har dock M: me Letizia intagit sin plats i kyrkan, farran hon kanner sig illamiende.
Hon fores hastigt till sin bostad, och nar hennes vanner efter messan skynda att efterhora hennes tillstfind, finnn de hos den lyckliga modern en liten argsint skrikande viirldsborgare med ett nastan vanskapligt stort hufvud.
- Barnet doptes forst 2 fir senare och fick namnet Napolione.
Han var den andra i ordningen.
nf de barn, som nAdde mogen Alder.
Under de foljande firen okades familjen hnstigt ndg, och de ekonomjska forhiillandena voro ofta ganska belrymmersamma.
Det var egentligen pH signoran de tyngde.
Mannen var en svag och sorglos karakter, beniigen att lefva p % stor fot.
Han ar jnst ej n&amp;- gon god familjefader heller -, ban tanker luera p&amp; sina nBjen an sina barn,, har det sagts om honom.
Det ar modern, soin leder barnens uppfostran, liksom hon mHste soka i ekonomiskt hanseende hala sarrmaan det hela.
Och ofver den stora barnskaran for hon spiran lned kraft, ja stranghet.
Sarskildt ar den oregerlige och egen- sinnige Napolione, s o n kloser och sparkar sin aldre bror Joseph, ut- satt for den moderliga tuktan, som ibland ar sB hhdhand, att den mera omsinte signor Car10 mdste gii emellan.
Men barnen alska och benndra dock alla sin vackra, allvarliga moder.
Sii utvecklar lifvet hos heme under dessa fir de egenskaper, som gora heme till den makalost praktiga husinoder och nppfostrn- rinna, som hon forblef i alla sina dagar.
)) Hen var skapad att styra ett rike,)) har Napoleon sngt om henne.
Det iir dock mojligen en ofverskattning af hennes formiiga.
Ett rike hade det sakert varit brydsapt for signora Letizia att forvalta, ty de stora vyerna saknade hon alldeles.
Men hon var skapnd jnst till att styra ett stort hus, hiilla ordning och lugn bland en talrik barns-kara, bilagga tvister, utjamna
stridiga intressen, tala fornuft med alla och enhvar.
Detta senare blef ocksH en uppgift, &amp; t hvilken hon fick infinga tillfallen att agna sig under sin .lbnga lefnad, och icke sb siillan lyckades hon iifveu di-impa .gloden hos sin hetlefrade fmnilj.
Under bekymrens dagar utvecklar sig diirjiimte hos heme en egenskap, som hon ofverdref, namligen en sparsamhet, griinsande till gnideri.
)) Ron ar snkl solu en bondhustru,)) sager Taine.
Kejsaren sjalf forargnde sig sedermera ofver hvad han kallade henries ~bco- nomie .passionnBe~.
~ H o n var lbjligt sparsama, yttrar han om mo- dern.
i sine memoarer.
Men han tilliigger: %Dock skulle denna kvinna, friln hvilken - det var sH svdrt att lock8 en Pcu, ha gifvit allt hvad hon ii.gde for att- hjalpa mig efter Elba och K a t e r l o o.
~ SP forhall det sig iifven.
Och.
det s p i d e r ett forsonande skimmer iifver &gt; h e Letizias ofornekliga snWhet.
?dot de fattiga kunde hon ocks5 visa godhet.
Napoleon gjorde h e m e till wprotectrice gknkalew for d l a valgorenhetsinriittningar i Frankrike, och hon visade s o u sddari lifligt intresse och deltegande fiir de hjalpbehofvande.
~ H o n gaf utan njugghet,~ sager en samtida, omen som vi i Frankrike aro vana ntt se darner af h6g rang kasta pengarne ut genom fiinstret, sfi viickte Madames Aterhbllsainhet i detta fall niigon forvbning, och man anklagade h e m e anart for girighet.))
f % domde iuan om .heme l h g r e fram.
Men, for ntt Aterg&amp; till ett tidigare skede af hennes lif, var det val sii.
underligt, ow hon larde sig randa pb styfvern och hillla h k d t om borsen,.
d8r hon satt med en sorglos man, Btta barn oclr smB inkomster?
Snart blef hon ensam om bordan.
39 iir gamma1 dog Carlo Buonaparte under en resa till Frankrike, rnedan BEme Letizia kvarholls pH Korsika af omsorgen om en spad son, Jkrcme.
FrHn denna tid ar hon familjens hufrud.
rtan svftrighet kunde den unga, vackra ankan ingiitt ett nytt aktenskap, men hon afvisade a l i ~ anbud; hon ville ej pie nbgon annan ofverfiytta det stora ansvaret att trygga de Atta barnens framtid.
, Den mjuka, behagfulla kvinnan trader frAn denna tid tillbaka for den sjiilsstarka kvinnan.
Blicken vinner i klarhet, hvad den forlorar i ljnfhet~, har niigon sagt om D henna vid denna tidpunkt.
=.
Hadanefter giiller det ocksb att mer an ntlgonsin inskranka sig, beraknrt och ordna allt pb det fornuftigaste satt for att fb debet och kredit att gil ihop.
Och det lyckas afven tamligen bra.
3Ien Gud nHde den late, slrtrfvige eller slosaktige for mamma Letizia!
En karakteristisk anekdot beriittas om modern och den unge R ' apoleon.
~ ' e ' var t ' bid ett besok i hemmet ' af den dH IS-hige sonen en tid efter faderns dod.
En dag.
lnotte han i .trappan en ung hondflicla, hvilken- medforde som present en f&amp;sk ost till signor Napolione.
Han gaf h e m e till tack en summa af ungefar 5 kronor.
Detta.
vackte N: me Letizias djupa h a m, och lion borjade att med sydliindsk ord- rikedom '.
laxa npp sin herr son for hans sloseri.
Men.
denne grep hastigt sin lriira mamma om lifvet ' och svangde om.
mea h e m e i eu liflig.
vals for att ge flickan tid att aflagsna sig.
Signora madre hade dock sv5irt att forl8ta honom.
Till de ekonomiska svkigheterna k0mm.0 snart andra af politisk art.
Man hefann sig inidt uppe i revolutionen.
Skrilckregeringens f a s ~ ~ hade: bregt stora delar af Frankrike i harnesk mot konventet.
&amp; ven pR Korsi ' ka gjorcles ett fijrsok till resning under ledning af den frln lnndsflykten hemviinde.
Paoli, soiu ville ofverl ' hna on Ht engels- inannen.
.
Hans forsolr att vinnn .., f amiljen Bnonaparte strandade p % signoia Letizias fnsta ' be~~utsnmhet och uppoflirandb mod.
Hon utsatte eig hellre for Iionfiskering af sin egendom, forfoljelse och landsflykt &amp; ' att ofverg8 till det engelslra .partiet.
.
De tre aldstn sonerna ' nod- gncles forkl$cldn liinna faderneon for att ej fallaa i den uppretnde Paolis vgld; .ocb snart nihte iifGen signoran mbd sin Gfriga familj &amp; a ' sin.
riicldning - kenom flykten ..
Hennes ' sinnesniixvaro och sfals- styrka 6fvergAfvo h e m i e j Btt Bgon5lick u i d e r dessa diqpr.
Nattetid mAste ' hen ~n.ed cle yngsta barnen och n8gra ' viinner smyga sig ut ur ' Ajacc ' io.
DA.
ndgou visade henne, huru 18gorna sldgo upp fr&amp;n hen- nes hns; svwnde hon lugnt: ~ H v a d gor det?
Vi skola bygga upp det igen mycket vaclrrare.~ - Ron Br, som Taine .sager, .kraftfull och kallblodig s o i en p m c h e f.
.
, Lyckligt koin hon ofver till ' Frankrike och slog sig for en tid ned i ' Nmseille, till en borjan i verkligt betrjrck.
Hogt uppe i fjarde vbing ' 6n af ' ett tmfligt hns hyrde .hob in sig rned de tv8 yngsta - s8nerna.
och sina tre cbaimant vackra dottrar, Elise, vid denna tid I&amp; Pauline 15 och Caroline ungefBr 13 b.
Madame Letizia steg q i p tidigare Bn de andra och ordnade dngens axbete for sig och bar- .nen.
Den ena dottern hade p&amp; sin lott stadning och dukning, den andra forde riikenskaperna,.
rnedan Caroline., den blifvande drottnin- gen af Neapel, fick hjalpa sin mor rned de tarfliga uppkopen.
Efter n&amp;on tid forbgttrades stallningen, till en del genom bekantskapen rned eri rik kopmrtnsfamilj, Clary, h o s hviken Joseph n %got senare blef dig.
Men framfor allt var d e t.
, f r h Napoleon, som h j d p n skdle komma.
Vid denna tid.
borjade det ljusna for- d e stackaxs, ~ luggslitne artilleri- ' ' ' ' *
officern.
Han erofrade den forsta segerpalmen under sin sagolika bana vid Toulons Atertagande frin engelsmannen, och fore slutet af 1793 bade Wme Letida den frojden a&amp; fd omfamna sin son sdsom n y n t n h n d brigadgeneral.
Nu vet hon, att han har framtiden i sin hand och att han s k d l bli familjens stod.
Det drojde ej heller lange, ' innan hennes forhoppningar blefvo verklighet.
Det gltinsande gjorde i ett enda slag Napoleon till italienska +ilttAget 1796-97 Frankrikes afgud, och den ara han vann bestrilade naturligtvis afven bans fa~nilj.
Efter en tids vistelse pti Korsika ofverflyttade M: me Letizisl till Paris under Napoleons frdnvaro ~ n e d anledning af expeditionen ti11 Egypten.
Hennes s t a h i n g ar nu en helt annan.
Joseph Zir gift med Julie Clary och kan erbjuda modern ett angentmt hem, diir hon omt omhuldas a£ sviirdottern.
Det finns ocksi redm en madame la gknkrde Bonrtparte, med hvilken dock signora Letizia ddrig riitt kan forlika sig.
Napoleon hade niimligen redan fore det italienska falttdget ingdtt sitt &amp; tenskap med Joskphine Beauharnrmis.
Denna forbindelse hrrde vilckt Nadames lifliga missnoje af tv&amp; skiil.
Det ena var rtt sonen isidosatt sin, som modern tyckte, oofvisliga plikt att frAga henne till rAds, men det var afven diirfiir att foreningea ej helgats af kyrkans vdsignelse.
Hon hade k h t sig sirad s&amp; vtl i sina moderliga som i sina religiosa kanslor.
Med gliidje hade hon dbemot sett sina tv % iildsta dottar, Elise och Pauline, forsorjda ge- nom passande giftermil, den form med en italiensk officer, Felice Bacciochi, den senme med general Leclerc, broderns adjutant.
Vid sin hemkomst frdn det egyptiska afventyret medforde En- poleon ' de rikaste g&amp;fvor A t gemdl, moder och systrar, men signora madre s i g med oro sonens slosande frikostighet och dottrarnas redan vid denna tid ofverdddiga lys, hrari de tiiflade med N: me Joskphine.
Det var en dag strax efter Napoleons dterkornst, vid en familjens tillfalliga vistelse pP ett landtstiille.
Joskphine och de bonapartska unga da- merna strtilade i de ntsoktaste toaletter, medan 31: me Letizia visade sig i en skgligen tarflig kladning.
Dd Pauline skamtande forebrddde modern detta, svarnde dennca: ~ T y s t du, sloserska, jag rnSlste spara och tanka p % gossarne.
De &amp; ro inte alla forso rjda iinnu.~ - Nej, men de skulle snmt hlifva det, och det pd ett satt, som den goda modern viil knappast mat.
Louis och Jbrame, de hlda hon niirmnst haft i tankmne, skulle, innan annu mdnga dr forflutit, bh-a hvar gin konungakrona.
Vagen till familjens npphojelse ar klar - general Bonaparte hnr arbetat i tysthet med sinn vanner under dessa veckor C
105 efter sin hemkomst.
Allt.
Br redo for aktion, ocb ett par dagar efter nyss niimnda lilla tilldragelse sl %s det forsta stora slnget, i det Napoleon lyckligt utfor sin statskupp af den 18-19 Brumaire %r VIII, d. v. s. i november 1 ' 799.
Han ar nu forste konsul och tager sitt residens i Tuilerierna.
Diirined slutnr for signora medre det forsta skedet af.
hennes Iefnad, ka~akteriseradt af modedig hangif- venhet, klarsynthet och sjalsstyrka under.
alla de motgAngar och sv %- rjgheter hon dittills mott.
Foljer s % en tid af underbara framglngar och svindlande makt for sonen och yttre glans for modern, under hvilken hon dock alltid biir i sitt inre oro och fruktan.
S$lf sager hon senar ' e:)) Om ni kunnat 118sa i mitt hjiirta den tiden, skulle ni funnit mera bekymmer Bn gladje.~ (Forts.)
Nar vbrem &amp; kt till 7corden Jon Och dgvet Kter vakmr, r o ~, Si-?
Gekande blir hdgerz.
Nos skalden och hos barnet a~ De rdiina sagor g2 igert Och kransad nack ztr v6gen Uppdyker, przsa ?~de i shzg Forlossnilzgen 2tr &amp; a ?sknllt tvRng.
, R n m Knutsoin,
' Kvinnan s r o s t r ~ t t in.ft) r engelska.
Underhuset.
Den 3 fel~ruari 1187 ' i anses utan tvifvel for on glildjedag inom Englands kvinnosakskietsar, alldenstund denna dag billen om utstrack- ning af rostriitt afvea till kvinnor (\ VoinenJs S&amp;n; ge Bill) bifolls ' i ~ d e r h u s e t vid a&amp;n liisniigen ' ged 71 rosters ofvervikt, utan gen- sagelse.
, den stijrsta f r a m g h g denna vilrtiga ' frBga nBgonsin ront '.
Innan vi ofvergB till redogorelse for.
den i m h g a afseenden mark- liga diskussionen, torde en kort historili: ofver billen i dess olika ...
slreden ej vara utan intresse.
Women ' s Suffrage Bill hor till de ' fi.G.gor, som val faUa men ej do, alldenstnnd det nu ar 30 Ar sedan den forsta gBngen framlades for, Underhnset, och den sedan, dltjamt under olika former, fornyade ginger pikallat Husets uppux %rksamhet.
t Den 20 in4j IS67 fraklade John Stuart .filill, dB.
~ u &amp; .bade konstitierat sig till Icoinit~P) i afseende p i reformbillen, forslag till Btt amendement, ifsedt tttt utstrilcka.
r6siriitten .iifvcin till kvinnor., / Bland dem, kom dB r ~ s t a d e for amed&amp;e&amp;et, marktes John Bright bch Labouchbe, ded senare numera forslagets hiitskkte motstihdare.
~rnendementet foll ned en ofverpikt d l 2 3 raster. (196-73). '
Women ' s Suffrage Bill har sedan under olilca ' forn; er / blifvit afsl&amp;pl af Underhuset ej inindre iin 13 ginger.
Tv6 g ~ = g e r forr I n i &amp; r bar billen hunnit frtun till an&amp;va liisningen, men dess brin- gande infor komiti: har blifvit afslagen.
Dft billen IS92 afslogs med endast 2s rosters ofvervikt, anssgs detta som en stor triumf for kvinnorostsaken, ehuru mr Gladstone i ett bref till en parltxi~nentsledainot _uttalat sig mot dens&amp;nma.
Vid billens behandling upptriidde ernellertid den gamle statsmannen ej emot forslaget, ehnrn han liir hafva rostat for afslag af detsarnma.
Ti &amp; terviinda nu till parlamentssesaionen.
den 3 febr.
1897..
S i minga &amp; orare, som lrunde rymmas, voro nnturligtvis nar- varnnde och pB dwmernas Iiktare sigos kvinliga representanter for de olika politiska partiema, glommande for dagen all partipolitik Q C ~ piinligt komenterande ined hvarmdra ~ ?ttsikterna for uppniendet 1 ' +) I stiillet far- att hos oss riksdagst ' r~igorna behkndlas af de respektive ntskotten, forvandlar sig i Engl&amp;nd hela Underhuset efter andra liisningen af en bill till lrornite for att diskutera frhgan.
/ /
af det for alla gemensamma rnlilet: billens t .tagande.
Hvad sj5i1,cT.a diskussionen betraffar, kan man utan all pa 6skhet saga, att billens vanner i Underhnset upptradde pA ett vida mer viirdigt satt an dess motstAndare, som genom sitt vbrdslosa, hinfulla och rent af opessande upptradmde och sina misslyckade f orsok till kvickhet snarare tjiinade an skadade den s&amp;, mot hvilken de talade.
Mr Faithful Begg foreslog under hogljudda bravorop aitd~-n liisnin- gen af Parliamentary Franchise (Extension to Women) Bill, som afser att gifva kvinna, hvilken i egenskap af iigare eller hyresgast iir bo- stadsinnehafvsre af boningshus eller lagenhet i stad eller grefskap, rostl-att i valkretsen, sedan hon forst upptagits pH rostlangden diir- sainmanstades och for ofiigt iir lagligt oforhindrad att rosta.
Talaren hoppades, att han i denns omtaiga frbga, som dock ej var ntigon partifrilga, skulle fti q e d sig de olika partierna i Huset.
Billens antagande skulle skanka valriitt &amp; t omkring 500,000 kvinnor, exakt kunde ej siKran bestammas, eftersom det ej tydligt framgick, om rostriitten skulle utstrackas afven till de gifta kvinnorna, for hvilket han sjalf vore beniigen, dB de i andra riktningar erhdllit en del nya r&amp;ttigheter, hvaraf deras rostratt vore en naturlig konsekvens.
Enligt Englands nnvnrande vallag vore frdn valurnoina uteslutna: vansinniga, fattighjon, forbrytare och - kvinnor, med den Atskilnn- den, att under det de tre forstnhnda kategorierna kunde komma ur sin stiillning, kunde kvinnorna det ej.
Detta var den stidlning intel- ligenta kvinnor i vEirt upplysta hhundrade intoge i afseende pft rostratten, under det ' 73,000 m h, som ej kunde lgsa och skrifva, vid de sista valen agde rattighet att rosta.
Eftersom kvinnor aga sjiilfstindig formogenhet och miste betala skatt i forhillande dlirtill, borde dct titminstone erkannas, att taxering och rostriitt bora fijljas tit.
Kvinnor rostade redan till kommuna.lstyrelse, kyrko- och distrikts- rid, fattigv~rdsstyrelse, stadsfullmtiktige och skohiid.
De hade nyli- gen utnamnts till ledamoter af Kungliga kommissionen for arbetslagar (Labour-Laws) och skolfrtigor och hade blifvit inkallade som vittnen vid parlamentsforhor (Parliamentary Inquiries).
500 kvinnor hsde tagit Bachelor of Arts examen vid Londons universitet och 300 Tripos (hogsta matematiska esamen) vid Cambridge.
Trots allt detta utestiingdes de fortfarande f r b rostratt.
Englsnds kvinliga befolkning ofverstege den manliga med mer an en million, under det att pH 8,426 domda mapliga brottslingar komme endast 1,276 kvimor.
Det hade invtindts, att kvinnor ej forstode sig p i politik - men forstodo verkligen alln miin politik?
Kvinnorna vore icke blott i stlnd att forstd politik, men de hade specialkunskaper i friigor rorande deras eget kon, och darfiir vore det den enklaste rattvisa att ldta dem fH uttala sina tisikter anglende lagar, som stiftades afven for dem (bravorop).
Icke min- dre an 250,000 kvinnor hade Iorra &amp; et undertecknat en petition om en for dem gynnsarn rostrittsrefoi-m.
Den erfarenhet, som vunnits af rostrattens utstrackande till kvilrnan i S y a Zeeland 1898 och Syd- '
Australien 1894 ' hade varit utomordentligt gynnsam.
Talaren hade alltid trott, att mr Labouchbres uppgift i lifvet vore att nedbryta privilegier och afhjiilpa orattvisor, men om han motsatte sig denna bill, npptradde han i stallet sBsom en advokat for privilegier och en forkampe for orattvisor.
Talaren undrade om mr Labouchbre upp- tradde eqot billen, emedan han tankte p % Gullvifveligan (Primrose League) och trodde, att kvinnorna uteslutande skulle rosta p i Tories.
PB denna frBga svarade nzr LaBoucl~dre nej, hvarpli tzrlaren frHgade mr Labouchbre, om han trodde, att kvinnornas roster skulle af- gifvas for de med honom liktiinkande, hvilken frbga besvarades ne- kande af 1n.r Labouchbre.
ilfi Pnithful Begg forklarade darpi, att i s&amp; fall hade mr Labou- chhre intet argument alls.
Mot kvinnans rostratt funnes inga andra skiil an sgdana, som hade sin rot i fordomen eller kiiuslan, och dessa vore inga skal alls for att forkasta de af kvinnorna nu fralustallda f ordringarne.
E n annan forkamp f o ~ saken, mr Atherly-Jones, omnamnde, stt bland andra argument mot forslaget Aberopats kvinnornas ofornliga att biira vapen, men hnru minga i sjiilfva Underhuset skulle viil nfigonsin barn vapen?
Ingendera af billens t v l skargaste motstin- dare, mr Labouchbre eller mr Radcliffe Cooke, sknlle ens antagas son1 ' trumslagarpojkar.
Det hade sagts nf dem, att kvinnan Fenom indragande i partistrider skulle blifva okvinlig och fiirnedras.
Huru d % alla partierna begagnade sig lrunde detta argument fra~nd~agas, af kvinnornas hjalp vid d e n?
Tdaren frtigade, om de bida ifrAga- vrwande herrarne kunde fornekn, att de ofta begagnat sig diiraf.
Nu ryckte motsthdarne fram i slutna led, en nf desse, inr RcuZclzfe Cooke, forklarade, att en del af husets medlemmar, dB de tillfrigats, hvarfor de a~nnade rosta pB billen, svarat: sMin mor tycl~er om d e b.
Andra hade forklarat, att de visserligen skulle rosta for billen, men att de onslzade, att den ej sknlle gB igenom.
(Rop pil aNamn d e m!
~) Tdaren kunde se en af dem i f r h sin plats, lnen ville ej namna hans namn och sAlunda utlamna honom pB nid och onBd A t de kvinnor, som han besvikit och bedragit.
Talaren frigade, hvem son1 gjort England till hvad det var, om ej mannen.
Hiir afbrots han af en rost: ~ H v i l k a voro deras modrar?))
och vidare af en annan: wHvem har a m a t er 3)) Sedan mr Cooke satt sig ned med forklariugen att, dB mannen slzapat stnten, borde de ocksi f i styra den, uppsteg mr Labouchks-e, soin nttryckte sin forviining ofver att en skotte satt sitt namn under billen, dB han val borde i sin ungdom studernt John Knos, som bliste)) en trumpetstot inot det onaturliga kvinnoregementet)).
Talaren erkiinde, ntt han for 30 lir sedan pB skamt rostat for billen, men sedan hade han sokt bevisa sin Bnger genom att pit4 allt siitt motarbeta kvinnans rostr5itt.
Finge kvinnorna rostratt, blefve valkandidaternas lif out- hiirdligt.
E n kvinna kunde ' aldrig fatta ett argument.
Dli man ofverbevisrt-t henne om att hon haft oratt, upprepade hon sitt forra pfistiende i nastan samma ordalag.
Talaren sokte stodja sitt piisti-.
ende med en del inokanta anakdoter.
Om kvinnorna erholle rGstratt, skulle de kolnma i majoriteten, och denna iirevordiga forsainling skulle kanske foi-vandlas till ett slags for b %da konen gemensam klubb.
Pi de framsta bgnkarne skulle herrarne npyblundas med damer och slutligen skulle val en kvinna intaga talmanstolen.
En gentleman hade frigat talmen, hur ban kunde riista emot billen, rned de orden: sHar ni d i inte en moder ?~ hvarpi han sraritt, att (let ' hade han visst, men hon hade aldrig iinekat riistratt.
Han hade observerat, att de flesta herrarne, som nu iimnacle riista for ett kjortelregemente, redan vore underkastade detsamma, och somliga hade rent ut sagt, att de inte brydde sig om billen, men att deras hustrur gjorde det.
Naturen hade gjort skilnnden mellnn man och kvinna, och denna skilnad kunde ingen parlamentsakt 11pyhaf.c.a.
Kvinnorna hade inga g f i o i - for det politiska lifvet.
De voi-o visser- ligen sluga, i det de hade ett slags instinkt snarare iin forstbnd, men de leddes af impulser och hade ingen uppfattning af proportio- ner.
I trots a£ att det radikah partiet genom billens antagande skulle n&amp;ma sig sitt onskemil, allman rostratt, yrkade dock talaren afslng.
For ofrigt voro talarne for och emot forslaget ganska jbmt f ordelade.
Si9- W. Lawson uttalade som sin mening, att endast en orsak kunde uppvisas for kvinnornas utestgngande fr6n riistratt, namligen om det.
kunde bevisas, att de till hufvrtd och hjiirta rore siimre In mannen.
Att de vore battre till hjiirtat ville val nappeligen nbgon forneka, och de mhtte vgl ej vara dummare i politiken $in de 73,000 fullkomligt obildade m a, som hade rostratt.
Inga hade verknt sB kraftigt och utvecklat en sidan arbetsformlga, d l det giillde partiets politik, som just kvinnorna, det kunde liberalerna intyga.
Begagnade sig icke kandidaterna bestandigt af deras inflytande?
Det vore ett egendomligt forhulande att de, som genom sitt inflytande ledde andras val, ej sjdfva skulle hafva rostriitt.
Premierministern hade vid den nuvarande ruinist&amp;ens bildande yttrat: D att forbiittra det dagliga lifvet for millioner och minskn de bekymmer, som trycka sA m b g a - for detta hoga varf, iir det som pmlamenten &amp; ro till)).
Vore det ej lampligt, att forsakra sig om kvinnornas hjiililp till cletta adla viirf?
Huset kunde ju pi % ett viirdigt satt h a en stor drottnings jubileum genom att medgifva kvinnan rostratt.
Sir W. Harcourt ansig, att det ej vore ntgot skal att Levilja kvinnan politisk rostratt, darfor att hon fiitt kommunal.
Om en g h g framdeles allman rostratt skulle bli inford fiir bide miin och kvinnor, hvad skulle dB resultatet bli med 1,200,000 k v i ~ o r mer ii-n miin?
Det skulle.
bli ett fidlkomligt ainazonregernente och konselwen- serns knnde blifva omatliga.
Strax dikefter afslutades den 5 timmm linga debatten med omrostning, som visade 71 ' rosters ofvervikt for billen, den storstn triumf denna.
segslitna friga h a t, hvarefter alzdra lasningen foretogs och frbgan hiinskiits till komitk den niistkommkde 23 jmi.
.
.
Det egendomliga.
vid.
denna omrostning.
var, att - .all partigrup- pering npphiirt, sii a t t man siig .liberaler votera mot billen, under det konservativa rostade for densamma.
Ett f6r forslaget mycket &amp; nn- samt tecken var; att det.
hade majoritet inom .Un.derhnsets alla fyra partier, sBsom synes af foljande tablii: Pa~: ti:.
Liberaler Irliindska Nationalister Konservativa Unionister.
Ro.s@ii~.deLting.
: lilii.c.ti$ceroigt: 32 2 24 13.
, 69-37 13-11, 1.15-91 .26-13:.
:,.
Forslagets vanner hafva ' tre ' m h a d e r pii sig, tills billen, sknll- behnndlas i komitk, och det %r att hoppas, att dera.s rastlosa verki sambet slrall kronas ~ n e d ett godt resudtat - ett .resultat sii mycket viktigare som parlamentets beslnt saliert kommer att starkt inverka.
I pH friigans st511ning i Europas ofriga stater.
A.
S. Sommarhvila och vinte~ro.
: ~) ' Det finnes v d ee nagon af oss jaktade.
nutidmanniskor, som ej ibland gripits af I h g t a n till landet.
Hos en .del iir denna lhgt&amp; niistan permanent, till andra Bter kommer den endait vid vissa tider.
eller tillfdlen.
Nlir - arbetets enahanda gripit oss fast, sB att vi kanna, oss mer likna en qaskin iin en tankande, sjdfstindig individ, niir ' tankarna b 6 j a gli i cirlrelgiing och vi af ren trotthet ej kunna hiijda dem, blir denna langtan efter landtlig stillhet och ro niistan afver- miikiig.
Vi kanna det s o n om skogens sus skulle kunna still&amp; .k~s febrila oro, som om $i infor naturens lugna majestat sknlle iiterfl.
sinnets harmoni.
Och laqdet lcxkar det mii .vara somm&amp;.
eller vinter. '
.
.
.
Blotta ordet.
landet inneb&amp; tystnad, hvila, frihet, vnre sig det ut-.
tr6ttade sinnet dro-jer vid stora vidder med nyfallen snb: och barr- ' skog kliidd i rimfrost eller vid en skogsbacke en sommardag; dar,.
' ohh.
ti+ki.
pi&amp;.
. '
man liggande pH rygg kan folja, molnen med ogonen rakt ingenting.
....
.. -.
.
.
*) Ett ijnskemhl, framkastadt ps ' en diskussionsadon i Nya 1dun-.
.
.
.
.
_ .. ...
den.
8 mars.
1897..
.
- '.
.. _.
.
I
Q Men hvar och hur s k d l hufvudstadskvinnan finna den hvila, den tystnad, den frihet, hon drommer om?
Saltsjobaden?
Dess hoga pris och magnificence torde gora det for ett ensamt fruntirnmer min- dre lampligt.
Djursholms restaurant?
&amp; ven diir iir det for vards- husaktigt och for nara hufvudstaden for att motsvma de fordringar man siitter p i ett stilla landtlif.
Dalaro, Sodertelje m. fl.
orter i nZlirheten af Stockholm?
Dar iir det, Born mas vet, sb stalldt att man ofta ej kan f i hyra ett rum utan att medfora siingklader ocb linne, och att intaga sina miltider p i restauranten blir hvilrken tref- ligt eller billigt.
Skall m a n resa till viinner och aletingar p&amp; landet?
Hur angenamt detta an kan vara, for dem som &amp; o nog lyckliga att Iga s %dana, erbjuda dylika besok ej alltid den driimda hvilan fijr kropp och sjd.
Man har skyldigheter som gi-ist, hrilka ej kunns Bsidosattas, tystnaden, man liingtat efter, utbytes i smbprat och for oundvikliga siillskapsplikter bortdunstar ofta nog den idealbild af landtlifvet, hrarom man drornt.
Ej heller torde man i de familjer, som under sommaren mottaga inackorderingar, finna den lsrftade.
landtliga trefnaden och stillheten.
Nej, hvart, hv&amp; skdl man resa, diir man koper sig ratten att fB vara ostord, att tala nar man vill och tiga niir man vill, d k man finner alla de behag och den tillfiedsstiillelse, som friheten gifver och pS srtrmna g h g kihner sig omgifven af ett hems omvbrdnad?
Obestridligt iir att pi % dessa friigor gifves nappeligen nlgot till- fredsstallande svm.
I v&amp;rt land finnes faktiskt ingen dylik tillflykts- ort, dar ensamma fruntimmer kunna finna p&amp; en gQng oberoende och for ett pris, som motsvarar deras tillglngclr den efierliingtade landtliga hvilan och stillheten.
Och att det h i i ~ g U e r att fylla ett liinge kandt behof behofver man blott ha en aldrig sii liten inblick i v b arbetande kvinnoviirlds forhiillanden for att inse.
Hundraden af ensamma kvinnor i v&amp;r hufvudstrad st; na.r vArsolen lockar, nlir lufton t. o. m. mellan husens regelrata rclder &amp; r fylld af vGrforebnd infor det predikamentet: hvar tillbringa, sommarferierna?
Hiir menas icke dem, som hafva god ksssa och diirfor oberoende af ekonomien Iruma stHUa sin kosa hvart de vilja eller dem som hos sina narmaste anho- riga p i landet finna en sjalfskrifven tillflyktsort.
Kej, det g u e r det ojlimforligt mycket storre antalet efter ro- och stillhet trangtcande arbetsmyror, hvilkas tillghgar ej tillAta en liing&amp; och dvbarare ress och som ej hafva nigra afsevkda besparingar att offra p&amp; nhgra veckors valbehoflig sommarhvila.
Och afven mingen, som for afslu- tandet af ett viktigt arbete, skrifvandet af en afhandling, lgsandet
p i en esamen o. s. v., omojligt i staden kan finna det ostorda lugn som behofves, torde en landtlig tillflyktsort, oppen afven om vintern, frainstii som ett hkligt framtidsmiil.
Idealet far alla dessa lugn- och ' hvil6sokande vore val att ett stiille fnnnes, dar ett ruin alltid $ode fadigt for dem .nar helst ae ville eller.
kunde begagna det, att detta stalle vore viil belaget, ej clyrbart samt att niigon person som en god fi!
toge viird diirolq och sorjde for de materiella behofven.
HSirrned niigra forslag hurn detta onskningsmiil mojligen lnmde f orverkligas.
Ett forslag lyder: Niigra ekonomiskt oberoende frubtiinmer,, frnar eller ogifta, skulle, tilltalade af den i d h att en landtlig till- flyktsort nll.tic1 stod till reds for deras rakning, vilja ordna ett an- gengmt hem iit sig, hvilket slzulle goras sii stort, att det,afven kunde emottaga ntgra betalande gaster.
Pii detta satt skulle ett slags Ironsortinnz bildas, som geinensamt bure den ekonomiska risken, ansvarade for det hela och anstiillde och afl~nade en husmoder, som sorjde for hushiillet.
Det hela sknlle siiledes ha en helt privat ka- rakter och lronsortiet aga att sjiilf valja de pensionarer, som sknlle mottagas.
Dti einellertid fitskilliga invandningar torde kunna goras mot lampligheten och utforbarheten af ett dylilxt forslag, hvilket dessutolu endast skulle koinrnn en inskrankt krets till godo, glr ett nnnat projelzt ut diirpk, att en eller niigra for saken intresserade personer skulle vara villiga att som 1hi forstrlicka det nodign kapitalet till en dnglig, praktis ' iz och piilitlig person, hvilken pii egen risk sknlla satta foretaget i giing.
Det forslag, som dock synes ha storsta sannolikhet for sig att bringa friigan till en for alla parter mer tillfredsstallande losning, synes oss foljande v ' zra.
Detsamma innebar att stdla hela foretaget pii en bredare basis, mojligen genorn bildandet af ett bolag, d. v. s. nlrtieteckning till smii belopp.
PA sii satt skulle ett tillrgck- ligt stort kapital uppbringas, hvilket mojliggjorde antingeh uppforan- det af en byggning, passande for, andamiilet, eller forhyrandet eller inkbp af ett redan inredt corps de logis, tillhorande niigon storre agendoin.
Ordnades foretaget efter denna plan slculle en styrelse bildas, hvilken ofvade Irontroll 6fver det hela.
Naturligtvis kan kostnaderna for ett dylikt hem ej narmningsvis uppgifvas i den obestainda form hvari planen annu foreligger, darernot ken angiiende sjiilfva planen iitslrilligt sagas.
/ .t: d
Hemmet bbr hafva ett naturskont, sundt lage, helst niira salt- sjon st att goda bad kunna erhlllas.
Kommunikationema bora vara goda, d. v. s. ej s l att man flera g h g e r dagligen kan fara in till Stockholm, men afsttndet frtn hufvudstaden bor ej vara s&amp; stort att resan lnedfor nBgon egentlig kostnad, jiirnviigsstation biir vara i n8r- heten och garnm, Bfven hgbiitsbrygga for underlilttande af transport och proviantering.
Byggnaden, som man tanker sig uppford och inredd efter nu- tida fordringar, bor utom siillskapsrum innehdlla en del storre och mindre sofrum, hvart och ett afsedt fiir blott en person.
Miible- ringen enkel men komfortabel, allt halet i ljusa, gladra fii.rger.
Eko- nomien skulle skotas a£ en hnsmoder, en praktisk och duglig person, som desslikes hade formiga att sprida hemtrefnad omlwing sig, som iigde bildning och takt och forstod att liimna hvarje iudivid in full- komligs frihet.
Pensioniirel; skulle mottagns p l langre eller kortwe tid, allt efter onskan.
Alla trstider, s l viil sommar som vinter, skulle hemmet st&amp; oppet for gister.
Priset skulle stiillas s l moderat som mojligt, men som det hela ej %r en riilgiirenhetsanstalt biir man tiinka sig att inkomsterna skola betackn utgifterna.
Afgifterna kunna varcl hogre eller lagre, beroende pb rummens storlek och liige.
Priset for vivre bor dock vara lika for alla.
SB framstaller sig i mycket obestamd form den frnmtidsbild af ett blifvande landtligt hem for mbetande kvinnor, hvilket nog h a g r t for mBngens fantasi under det jaktande arbetsiiret .. Skall viil af bil- den kunna bli en lefvande verklighet?
Utom mijjlighetens grans ligger det icke, hvarfor vi skoln hoppas, att den fijretagsnmhetens och initiativets anda som, ehuru svhviickt hos oss, visat sig, dH den vid veknat till lif, kunna ntratta ganska stora ting, % h e n nu skall lyckas bringa till s t h d den landtliga fristad for soinmarhvila och vinterro hvarefter sli mlnga ensamma kvinnor liingta.
G.
L.
Handbok for sjukskotsel i h e m m e t at dr E. W. Wrethzd.
Med ett forord af forestlndarinnan vid Roda Korsets sjukslroterslcehem frolren Fanny von Otter.
I 9 kagitel behandlas hiir p l ett ofverskldligt, enkelt och klart satt allt det hufvndsakliga som en sjukskoterska mlste veta och kunna fijr att soin lakarens bitrade fylla sin ansvarsfulla plats i kainpen mot sjulidom och dod.
I 5 bilagor lamnas darjamte, dels en anvisning for sjukbud, som bar blifva till god ledhing dB.
skater- skan skall till liilraren lemna redogorelse for den sjukes tillsthnd, dels upp$ft om vilkoren for sjukskoterskeelevers antagande vid Sophia- heminet, Roda korset och Sabbsttbergs sjukhns i Stockhblm, dels underriittelser om den nybildade Svenska sjukskoterskornas allmanna pensionsf orening.
Oin nrbetet kan ined fog sagas att det ' fyller ett inoin vida kretsar lange Iriindt och erkandt behof.
For sjukskoterskeeleverna blir det en verklig larobolr, som p l basta satt kommer att underlattw deras studier; for de utbildade skoterskorna, de mti nu ha sin verki samhet p l ett sjukhus eller i det privata heminet, blir ' det en hand- bok, dar i tveksamma fall mknget godt r i d kan hamtas.
Men afven i de enskilda hemmen kommer boken att mtingen giing vara till god hjelp.
~ j u k d r d e n s resultat blir alltid mer eller mindre beroende af den anlitade sjukvtirdspersonalens storre eller mindre duglighet.
Diir sL slze Iran Sil.
darfore den skolnde sjukskoterskan ovilkorligen den for den sjuka basta vkrdarinnan.
En sBdan st&amp;r dock icke alltid till bods ntan ofta mAste, synnerligast p l landsbygden, den sjukes v t d s l godt sig gora llter ofverlamnas lt fainiljen eller den narmaste omgifningen.
I sldana fall, dB lakaren mlste lamna mycket detal- jerade sjukvBrdsforeskrifter, ' blir det for honoin en stor liittnad om han kan satta denna handbok i handen p&amp; den irnprovisersde sjuk- skotersksn och fortydliga sina muntliga, foreskrifter genom att hBn- visa till motsvarande afdelningar i boken.
Lakarens utsikt att bli forstiidd och ltlydd kommer harigenom att betydligt okas ...
PB storre herrghrdar, bruk, slgverk och dylikn inrattningar borde darfbr denna bok aldrig saknas, och i sjelfva verket t den dar fullt ut likn nijdig och nyttig soin det obligata hnsapoteket.
Ett par anmarkningar kunna vi dock icke undgl att gora.
I - forsta kapitlet, soin handlar, om sjukstOterskass uppgift i allman-
h e t ~, forekolnmer en afdelning med margina.1rubriken &amp; kiiterskm bor vandrn infor Gud}).
Med ratta framhAlles h k att gudsfruktan ~znderlattar hennes arbete och styrker hennes krafter.
Uen dar fore- komma afven tviinne yttranden, hvilka ktmna tydas som en uppma- ning till skoterskan ntt drifva religios propaganda blnnd sina skydds- lingar.
En sidan verksamhet ligger dock utom sjukskoterskans befogenhet.
Ir~tet kan vara for den sjuke skadligare, och intet kan mera strida mot hela sjukvirdens hwnana id&amp; iin att begagna sig af den sjukes hjidplosa tillst %nd och nedsatta kropps- och sjalskrafter for att viicka till lif hos honom en mlhSinda ofverdrifven kiinsla af syndaskuld, Atfoljd, som den gemenligen 5ir, af fruktan och bafvan for kommande evighetsstraff.
HSir om nigonsin kriifves det af sjuk- skoterskan takt och forsthd, s % att hon icke i ovist religionsnit den sjuke bedrofvar och s&amp;rar.
En viinlig pdminnelse hkom hade sakel % ej kunnat skada.
Vi vilja emellertid hoppas att den behandlande lakaren icke forsummar att fasta sin nppmarksamhet vid denna fiil.
patientens psykiska tillstind s i viktiga punkt.
Rorande skoterskans plikter mot sig sjelf (sid. 5) borde skarpt framhillas det skoterskan aldrig bor i sjukrumrnet fortiira n&amp;got, vare sig mat eller dryck.
Atminstone vid de erkandt smittosamma sjukdoluarne iir hiirigenom faran for ssmittans ofverforande allt for stor.
Ofriga anmtkkningar, som luojligen kunde gbras, iiro af j8m- forelsevis ringa vigt och kan ~handbokens darfor vid fiirefallande behof gora god tjenst som en b&amp;de pfilitlig och latt tillganglig rHd- gifvare.
Bgll.
M eddelanden f i i n Fred~bka-Brerner- Stipendiefonderna.
Fredrika-Bremer-Forbundets yrkes- och studie- stipendier- for iir 1897 hafva utdelats till foljande personer: 500 ki.
till medicine kandidaten froken Hanna Christer Nilsson; 400 kr.
till medicine kandidaten froken Signe af Klintberg; 300 kr.
t 1 kandidaten froken Anna AhLstrom; 300 kr.
till froken Edith Akerberg for genomgiende af hogre liirarinneseminarium; 360 la-.
till froken Thyraa Jansson for genomgbende af folkskolel&amp;rarinneseminarium (Stockholm stada stipendium); 270 kr.
till froken Elisabeth Lundvall
for utbildning vid telmisk slrola till monstepiterska (Sijc1ei.-manlancls Iaus stipendium); 240 kr.
till froken Selina Astrom for ntbildning till sjukslro~erskn vkl Sabbatsbergs sjnlihus (Vesterbbttem liins stipend&amp;h); 180 kr.
till froken Betty ' Eskilsson for utbildning till vafliirarinna vid Handarbetets VBnners kurs (Malmohus lans ' stipendium); I 8 0 kr.
till frolren ThB1; Bse Bfalmestsoin for genomgiiende af liiririnnekurs i hnslig ekonomi for follrskola (Ostergotlands lans stipendium).
I sammanhnng med ofvanstgende f H vi meddela, att stipendie- fonder st % under bildning i 17 af Sveriges Ian och att stipendier atdelas sH snart ett liins insats i Fo~~bunclets allmanna stipendiefond stigit till 5,000 h. Fredrika-Bremer-Forbundets draktreformforenings &amp; smote iigde ' ruin mgndagen den 2S mars kl. 7 e. m. i Pijrbnndets lokal.
Motet oppnades af fru Scholander.
Till ordforande t~tsigs fra Linder Pull d8charge beviljades styrelsen.
Till styrelseledamoter for nasta &amp; r omvaldes fsunrna V. Bendisson, C. Bolrlund, 15.
Bolin, E. Gyllander och C. Scho1,ander samt till suppleanter fruuama E. von Bnhr, S. Ngstrom och froken H. Palmqvist.
I stallet for fru H. Palme och froken TV.
A: son Falck, soin biida undnnbedt sig iiterval, insattes i styrelsen doktor Hedda Andersson (ordinarie) och fru E. Kempe (suppleant).
- Till revisorer valdes froknarna J. Bonnier och B. Hirsch samt till revisorssuppleanter fru G.
W ~ r n och frolren A..
Krnse.
Till fru H. Palme, som alltsedan foreningens stiftande tjiinst- gjort i dess styrelse, uttalade ordforanden foreningens d j q t kiinda tacksamhet fijr hennes nitiska och uppoffrande verksamhet i cless tjanst.
Salntlign modeller exponerades.
E n ng model1 till skoldrakt for flickor vann allmiint erka~nande.
Bland ofriga iuodeller marlces en)) brosth&amp;llme a, hvillren for lrorpu- lenta personer och sHdana som aro ~nycket i rorelse ar lampligare an froken Dahls)) brostband)).
IkIodellerna voro tillverkade af f i m a n K.
M. Lnndberg, Stock- holm.
, Fredrika-Bremer-Forbundefs st$mmerskekornit6.
E n komiti: har under vinteim blifvit tjllsatt till foljd af en.
fr %n Stockholms soinmerske- forbmd ingHngen forfr&amp;gan, hurnvida Fredrilra-Bremer-Forbdet slrulle vara villigt att pH n5got satt understodja somn~erslzorna i deras arbete for en battre stallning.
KomitBn bestfir af foljande medlemmar fruarna A. Hojer, DI.
Johansson, (Sommerskeforbundets vice.
ordf.) A. Kerfstedt och A. Montelius, frokharna G. Adelborg, E.
.Ceder blom, A. Erikssoq A. Lagerberg ' och A. Soderberg, (Sommerske
forbundets ordf.), s a d hermrne grosshancllaren K.
1,.
Lundberg, fabrikoren J. Gillquist och yrkesinspektoren G. Uhr.
Pi de smnman- traden, som under vinterns lopp agt rum, har man allvmligt ofver- lagt om en del framstiillda onskemdl och forslag, hvilkra hnfvudsak- ligen ii-syftat att bland sommerskorna sjalfva iistadkoma den samman- slutning, hvilken iir ett nodviindigt villkor for en loneforbiittring, soru synes vma blde motiverad och valbehoflig.
Det ar att hoppas det komith, d % den vunnit okad ktinnedom om sommerskoruas forhlllan- den, slrall finna niigon form, under hvilken Fredrika-Bremer-Forbundet verksamt skall lrunna understodja sommerskol.na i deras arbete for forbtittrade villkor, ett arbete, som en hvar lnlste s k h l r a sin varma medkiinsla.
Samrna spiirslnil synes iifven i andra liinder stti p % dagordningen.
I Finland har i flere Br arbetais for saken, och Finsk kvinuoforening synes nu hafva tagit sig den pd det narxnaste an, dd en sonzmerske- fackklzcbb bildats inom foreningen.
I England foranstaltades under sensste &amp; r pB initiativ af lady Henry Somerset m. fl.
ett mote af flere tusen sommerskor, hvilket mote dock ej synes hafva ledt till nlgot omedelbart resultat.
I Frankrike utgafs br IS93 af Id.
Charles Benoist ett arbete, ~ L e s Onvribres de l ' aiguille d P a r i u ~, uti hvilket han nedlagt resultatet af sina omfattande undersokningar i amnet, och i januari innevarande &amp; r holl Pkre du Lac uti kyrken Saint Roch i M g a n ett foredrag infor ett auditorium af damer ur stora viirlden, nationalekonomer, forfattare och framstdende personer inom aff iirsviirlden.
Vi Bterkomma liingre fram till iimnet.
Fredrika-Bremer-firbundets sjukkassas iirsinote agde rum den 26 april i Forbundets lokal under professor Rosbns ordforandeskap.
Af iirsberattelsen framgick att sjukkasvans medlemmar vid slutet af 1896 voro 246 (mot 237 vid drets borjan).
S o n sjukhjiilp hade under Bret utdelats kr.
2,712: 9 5 till 45 personer.
Kassans tillgd.ngar uppgingo vid b e t s slut till 13,528.
Full decharge beviljades sty- relsen, hvilken Atervaldes och s %ledes bestlr af prof. P.
G. Rosdn, dr Carl Nystrom, froknarna T. Geijer och A. Roos saint ffirdelnings- lakaren N.
A. Edling; suppleanter blefvo fru F. Lybeck, froken G. von Plomgren och lifmedikns G. Westfelt.
Till rervisorer fttervaldes frokmrna A. Fabrioius och K. Wall samt till revisorssuppleanter froknarna A. Dahlstrom och M. Silow.
Eassans delagare made sig om att enligt styrelsens forslag ansluta sip till den ansokan om hojdt statsbidrag, s o n af Stockholms sjukkassestyrelsers komitterade skulle till vederborande inliimnas.
Tradgt&amp;dskomit6n har lyckats erhd.lla lofte om plats fijr tvenne kvinliga elever vid en storre agendom icke l h g t i f r h hufvudstaden.
Under en skicklig tradgetl.dsmiistares ledning skulle eleverna hiir
lrunna f t ut ' bildning i det for nnga kvinnor stirskildt passan.de tsad- g&amp;rdsarbetet och 1&amp;a ett yrke, genom hvars utofvande de for fram- tiden skola Irunna finna sin ntlromst.
i: Fredrika-Bremer-FiiF6undef och ~ t s f i i l l n i n ~ e n.
Vid jnnevarande Ars konsb och industriutstillning i Stockholm kommer.
Fredrika-Bre- mer-Forbnndet att deltaga, sedan plats for on enkel montre ii en vaggyta inom Nordiska Inusgets byggnad blifvit A t Forbundet upp- Aten.
Forbundets utstallning omfattar en grafisk framstiillning af dess olika arbetsfalt och, inom de oinrlden dar stdnnt lalnpligen kunnat ske, mera specificerade diagram ofver utvecklingen.
Denna ofversilrt- liga tab15 utgor midtpartiet och ofverst B detsamma synes en byst af Fredrika Bremer.
Den nedre delen upptages af nbgra hyllor, hvarii finnas utstallda exemplar af Forbundets tidslzrift Dagny samt diverse mindre tryckalster.
DBr ar Bfven plats beredd for ett litet arlressblad med svensk och engelsk text, afsedt till spridning bland den GtstiillningsbesiSkande allmiinheten.
Y: Whitlockska stbentfief har i likhet med fbregiiende irir tilldelats filosofie knnclidaten Alice T$unberg.
Till Fredrika-Bremer-Ftirbundefs ombud i Kristianstad och Sunds- vall har styrelsen utsett fru Anna Lindskog och froken Frida af Sandeberg, hvilkn bHdn godhetsfnllt iitagit sig uppdraget.
Fr&amp;n skilda hgll.
r i d Upsala universifef vistas virterminen 1.897 31 kvinlign studenter, af hvilka 14 ti.llhbra Stockholms nation, 4 Vestin.-Dala och 4 Gotoborgs nationer.
Bland dessa 31 finnas 1 filosofie och juris kand., 1 medicine och G fil.
ksndidater.
FriSken Anna Dahl- strijm tjiinstgor iifven denua termin &amp; so?
ordinarie amanuens vid patologiska institutionen.
Foreningen for Stockholms liisesalong hade sitt ksniote tisdagen den 20: e dennes.
Sedan den vanliga, mera affiirsmiissiga delen af forhandlingarna blifvit afslutad, uttalade ' styrelsen sin tacksainhet till froken Awore Wensjoe for 20-iirigt plikttroget och ofortrottadt arbete s&amp;som tjanstgorande inoin salongen.
Tillilra ofvei: ltimnades till froken W. en enkel minnesgiifva, bestiiende af ett album med portriitt af lasesalongens stiftarinnor, dess forna och nuvarande styrelseledainoter samt ofriga gynnare och viinner, j h t e en korg med ntsokta blom- mor, under hvilkas blad en mera varaktig g&amp;d af erkansla var dold.
a
Stockholms internationella lararinnehem har under de par fir det iigt bestfind haft gladjen se sin verksamhet allt mer utvecklas och vihna anslutning och erkannande&gt; hvilket tillfredsstilllande resnl- tat framgh af dess nyss utfardade Brsberiittelse for h- 1896.
Enligt densamma bar antalet pensionker, hvilka pH kortare eller langre tid vistats i hemmet varit 86, det ofvervagande antalet svenskor, men Bfven utliindskor af olika nationditet sBsom norskor, danskor, engel- skor, tyskor, fransyskor, schweiziskor, polskor, hollandskor, ryskor och amerikanskor hafva begagnat sig af hemmets gastfrihet.
Bled anled- ning af hemmets utvidgning och dumed okade driftskostnader ha inkom- sterna hittills ej fullt kunnat betacka utgifterna, hvarfor en niigot hijgre inackorderingsafgift for de storre rummen for framtiden ko~nmer att erlaggas.
Priset iir dock i forhkllande till de forminer, som erhkllas fortfarande mycket l %gt.
Den hogsta inackorderingsafgiften pr miinad for e m m t st&amp;.re rum iir 68 kr.
For ensamt wi.~i.lzdre rum 57 kr.
Deladt rum betingar ett pris frdn 52 till 4 ' 7 kr.
Medfores linne minskas priset med 2 kr.
pr miinad.
Herninets forestlndarinna ar fortfarande frijken L. Andrik, hvil- ken hvarannan sondag hos sig samlar de unga schweiziskor, soin vistas i Stockholm och moderligt bistdr dem med r i d ocli dad.
-- Styrelsen har bestfitt af foljande medlemmar: Ordinarie: Fru A. Wicander, (ordf.), fru K. Bohman, (v. ordf.), friiken J. Lindeblad, (skattm.
), froken A. Ulrich, (sekr.), fru A. Schulthess, fru A. Thiel, fru W. Uppstrom, lektor J. Humble, pastor R. Ostermann.
Supple- anter: fru G. Linder, froken T. Geijer, froken C. Wahrolin.
Arbets~ztskottet, som i regel sammantriider hvaranntm liirdag, har bestatt af fru A. Wicander, froken J. Lindeblad, fru A. Thiel, froken A. Ulrich, froken C.
Wahrolin, samt, sAsom adjungernd, fru A. Schulthess.
Medicine licentiatexamen har i dagarna aflagts af friiken Anna S t e c k s h Froken Stecksh iir den 4: de i ordningen af de kvinnor, som efter genomgkngen fullsttindig medicinsk kurs, intagit sin plats bland Sveriges legitimerade lakarekkr.
Fru Elisabeth Selmer fr %n Kopenhamn, ordf. for foreningen)) Hvita bandet~ i Danmark, har nyligen gastat vdr hufvudstad.
Den framstHende talarinnan har 9 % val i offentliga foreliisningar som infijr trangre kretsar utvecklat sin forenings vidtomfattande och allmiin- manskliga program, hvilket, som bekant, satt arbetet fijr mykterhet, sedlighet, uppfostran, kvinnans frigorelse, djurskydd och fredsstrafvan~ som sitt mil.
~Socialt reformarbete~ var amne for den forelasning, som fra Selmer infor en talrik och intresserad iihijrarekrets hiill den 26 april i Vetenskapsakademiens horsal, hvarvid tal.
isynnerhet f r m h d l, att kvinnan miiste frigoras frPn den bundna stallning, soin hittills forlamat hennes handlingskraft, i f d l hon skulle kunna taga en verksam del i striden mot den vanans makt och de mlnga sorg- liga samhallsforhiillanden, som verka hiimmande p i en sann utveck- ling i kristendomens anda.
I fru Selmers andra offentliga fiireliisning
B h6tel Kontinentals stora sal den 29. april behandlades ined ej min- dre valtalighet och of~ertygande sanning amnet: &gt; Kvinnans stallning till f ederationsfrigan)).
Sveriges kvinnor och det grekisk-turkiska kriget.
Den nu p&amp;- g %ende, som det synes, for grelrerna.
sb odesdigra stride11 hslr afven hos oss framkallat ett deltagande och ett intresse, som inom m&amp;ngn kretsar tagit sjg ett verksamt och lefvande uttryck.
S % har Soenskn kviwonzas ~zntionalfb ' rbund, efter en gripande vadjan fr&amp;n systerfor- bundet i Grekland, utfkdadt ett upprop om insamling af .penning- medel och forbandsartiklar for de shade grelrerna.
I ?&amp; initiativ a£ drottning Sophia har Poreniqen Rocla korset till det af kriget hem- sokta landet afssndt tvenne sjulcslcoterskor, till hvilka af ven en sjnk- skoterskn friin Drottningens sjukhem saint fiiltskaren froken Clara Smith forenadt sig, hvmjamte en liflig verksamhet piigk inoin huf- vudstadens lrvinnor for forfardigandet och insamling af for de s&amp;rade nodiga effelrter.
For de kvinliga bufikbitradena har ' Kristliga fiireningen for unga kvinnor tagit till ordn, i det densainma i ett varmhjktadt npprop framhiller det fijr halsan skndliga som det stancliga st&amp;etzdat vid skbtnndet af en bntiktjiinst imebar.
Uppropet, som iir orsakadt af ' det inom en del affarer vedertagna bruket att iifven under en stagna-.
tion i handeln ej till %ta bitradet att intaga en sittnnde stallning, ' vadjar till s % val bodagare soin allmanheten att lamna sit-t gillande iit en reform, som, utan att ingripn i n&amp;gons rattigheter, slrulle med- fora oberakneliga fordelar for en stor grupp af arbetande kvinnor.
Uppropet iir gtfoljdt af ett uttalande af prof. Seved Ribbing i Lnnd, hvari .p&amp; det lifligaste framhblles onskvardheten af en reform i be- rorda hanseende .. Berattelsen ofver den internationella kvinnokongressen i Berlin sistf~rflutna host har for en tid sedan ~ ~ t l c o ~ Dess i t.
titel lyder: w Der internationale Kongress fiir Frauenwerke und Frauenbestrebungen in Berlin 19 bis 26 September IS96; e.
Den 412 sidor digra volymen inne- hiiller en samling nf alla under kongressen hslna ta1 och foredrag.
Dariblnnd markes den af Fredrika-Bremer-Forbundet afgifna berat- telsen ofver livinnsins stillning i Sverige; hvillcen i sin helhet bter- gifvits.
Feriekurser a " ~ 1897.
Enligt oss tillsanda prospekt komma instnndande sommar (5-30 juli) feriekurser att hBllas i franska och tyska sprgken i den hessiska staden Marburg, ledda af universitetets professorer.
Dessa kurser st&amp;, i likhet med dem som under fore@- ende &amp; r anordnats i oli ka tyska univer~itetsstader~ oppna afven for svenska liirare och liirnrinnor.
i PARIS.
- Grundadt 1865, - Erbjnder Lifr ' rBntor &amp; fordelaktigaste vilk-or brh hligre gll andra 1) olag Samma r a ~ t a for man som fop kvip2n0~~ Prospelit och upplysningar lamnas beredrilligast af holagets llufi711dkontor fiir Sverige, Stockholm, 31 Birgerjarlsgatm.
Allm.
telefon 113 01 .. S.
T.
A.
33268)
F r h Fosterlnndsstiftelsens Fiirlagsespedition hafva utkommit: Stycken ur Davids Psalmer.
' Kli-pprnannen ".
Melodier for en eller flera roster med ackompagnement for pianof orto eller orgelhnrmonium af JoeZ BZornqvist.
Inb.
7: 50.
\ E n studie efter bibeln af Jfat7L: ilcZa Boos.
Haft.
20 ore.
FRIDEBORG= Berattelse a£ F ~ * n s Hcers.
t Hiift.
1: 50.
F o l k k a l e n d e r f o r 1897, af Pastor B.
Wadstrrqiirn, lned bidrag af, flera forfattare.
Rilit illustreraci Kart.
1 lir.
: klotl?
1: 75.
Frhn Rysslands stepper.
Iiristliga berattelser af B w s t Rc7inaiZl.
' Heft.
75 ore, kart.
1 kr.
Varde Uus, lllustrerad missionskalender tdr 1897. af Docenten A. lCoZ ' ~) ?.od+~,, rned bi- drag af flera forf.
Haft.
1 kr., kart.
1: 25.
Korn Rt sm&amp; faglnr, Krlstlig barnkalender fiir 1897.
Heft.
1: 25: kart.
1: 50.
Strid och Seger.
Berattelse frBn IIugenottforfoljelserna a£ Enzmncc Lestie.
Haft.
60 ore, kart.
80 ore.
Den heliga historieu, Barnens Bilderbok Tel. ocil Fil.
Doktor.
Fr&amp;n varldens skapelse till lsraels utvandring ur Egypten.
Heft.
1: 50. ined berattelser for de smO a£ L.
S. Femto l~oliea: Inb.
' 75 ore. '
De f ijregkende boclierna 1-4 finnas afven att till&amp;.
d A.ZfjveC1 EcZerrvs7~eimn, SmAplock at Barnen Hemligheten aft blikra och rarblitVa lyeklig, af Amna R o s i h Med illnstrationer a£ af Pastor TIJ.
Fatierr *.
Hiift.
50 ore.
Jenny Nystrom-Stoopendat.
Ur sjalarnes lif.
81ad ur dagboken och minnet, af Gi 13.
Haft.
1 l i ~.
Under sorgen.
NAgra drag n r en faders erfarenhet vid ett barns dod, af Fklix Bzmgerrzev.
Heft.
50 ore.
Den.
kristna krinnans st5illaing och uppgift.
E t t ord ' till gi.fta och ogifta ktrinnor af lli.
TVagrrsem8-Groberr~.
Heft.
25 ore.
Zelophads Dottrar.
E n studie i kvinnofr&amp;gan efter bibeln af Mat7iZdcc Boos.
Haft.
25 ore.
Bibliotek f ' or de unga: N: ris 76-83.
Ltta nya berettelser till pris 10, 15, 20 och 25 ore pr styck.
Lilla Barnbiblioteket. '
Berattelser samlade af E.
S.
R Audrn serion, inneh&amp;llande hiiftena 7-12, med illnstrationer, 10 ore pr hafte eller 60 ore pr serie.
mR&lt; &amp; gF-v (B / rQ Berattelse for heminet och sondags- skolan, samlade af L.
S.
Tredje serieu, innehA1lande 8 hiif- tea, R r i s 17-24: ined ntsokt fina ferg- trycksomslag.
Hela serien 1 kr.
.
=, A, ~, x, rnQ&amp;,JggQ ~J ' E n berettelse for lnijdrar a£ Jfcctliitda Roos.
Haft.
20 ore.
Heft.
75 ore, inb.
1 kr.
,.
: Yaggspri,k, i silfvertryck.
illustrerad kartong i flera olika for- mat och monster frOn 10 ore till 1 kr.
pr st..
BIst sorterade lager af SybehBr, Modevaror ocl m t t n k z g ~ a f a .Z3 t A, Jd~cnkbawaa 5, Giitgatcan 24 och 2 6 R e g e a m i ~ - a g - s g a t c c a 26. a w I I sistniimda sistniimda but&amp; but&amp; &amp; nes finnes stiirsta stiirsta urvalet!
urvalet!
a X y a ~u.sh&amp;lllaskelan (for Bildade flickor).
Grnndnd 1881.
Foresthndarinna: Frbkem BE.
Croaaius.
med gods betyg aher genomghgna laroknrser och utofvad praktisk verksamhet finnas xmmalda B Fredrika-Bremer-Far- bundets Byr&amp;, 54 Drottninggatan, 1 tr. Allm.
Tel. 48 16.
* Ledning for hemstudier inom olika amnen liimnas af Fredrika- Bremer-Forbundet.
AnmZilningar mottagas A Forbnndets byrl.
Annonser fap IDAGNY - upptagas af f d k e n Ingeborg BergetrCm, 31 &amp; fermalmsgafan 3Ie
lamnar it kvinnos r %d och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenheter. '
Traffas &amp; forbundets by&amp; 54 Drottninggatan, 1 tr, Onedccgcw o c h Zii.rdccgame Id.
I 1 l / a 11-11 f. mn.
HEDERSPRlS .och GULDMEDALJ 1) resdcn 1594.
-.
.
Brns~~scl~weig 1895.
I Biscuits o c h C a k e s I I C.
W. S CHUM AC H ER tiCZ betydZigt Z d g ~ e pris tin cZe zstZancls7ca.
h ' o11g1.
Iloflcve~-natiir.
Stock7aoZm. '
' 17 3Tcnv.Zavadsqcctnlt 17.
I I I I Torkapparat for tviitt i hemmen tamt, otgen,amm yy,uper,ay~ Nimans de nyftigoste och pryd / &amp; asfe siker man &amp; an hafva i eft-hem, siiljas Ingenilir E.
A. WIMANS Kontor och Specialverkstad Rikstel.
11 12.
~~stnzc6kuvme~n 9, t a h ' f0di: 7tolna.
n STOCKHOLM 22 Lilla Vattugatan 22 Allni.
Tclefon 51 59.
Allm.
tel. 73 56.
Barnangens Patenterade MjSlktval, .l ' nteni n r 2290.)
I: cdun i ii1tlwt: i tider w r nijijlken uppskatta son1 e t t framstiiende tonlettuledel till huder fiirulSnnntle, och nutickt inejerskors fina h och vnckru liiincter atgiinc t: tl: ~ticlc bevis p nmllcts fiirtriiffliglwt.
Barnangens ~ 8 1 k t v 8 1 iir efter en patentera met otl tlirctkt.
fm~ustiiltl f r l n i1: lturlig mjol!
giir hyn oc llmdnn densuniu~a o-rilk~rlig~ ' t1 hniti.11 I ~ r i t.
c.rcc.li+,.
or11 ~lilidi! /, h ~ a r o n l en oc It \.
: \ r knn ofrcrtygn sig geiiom nigon tids dn: lig m \ - 5ndiiiny.
I foljd nf p; lleatc4 kau inpen me Ha \ - i frmustii1l.z tleniia tvll.
Etikttmm, nird bj,jerustiimpel och Y,nrniingc.ns naluii j iiw inreg st re~ *: itle.
ObS ObS Barnangens Tekniska Fabrik, H.
X@t l i b ~ ~ y Ho~lc~: e~~cl.~ttiir,Stockh e~~s ....... - Stockholm.
df ' tonbldets tryckeri, lI !17.
- --
