# ID: svediakorp-per135
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1896
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 31,302
# sentences: 2,021
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


OBS.!
Bokkomitens anmälan a f böcker för barn och ungdom.
.
- P P 1896.
8: te haft.
DAGNY TIOSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERIIRA INTRESSEN UTQIFVPN AY FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Frecl~i7c VetterZzmd, Viktor Rydberg och 80-talets ungdom.
AZfJa: iZd Agrell, Idealet.
Saga.
.
L. D-n, En afton i Gymnastiska Centralinstitutet.
Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet.
Från skilda håll.
Litterära notiser.
Böcker för barn och ungdom julen 1896.
Fran Fredrika-Bremer-För- bundets bokkornite.
-- Pris pr För Förbundets medlemmar kr.
2: 50.
{För icke medlemmar 4: 00.
Fredrika-Bremer-For bundets adr.
: Drottninggatan 54,
Fröken Kristine Dahls rationella Underkläder sasom Clieiiiiletter, Bröstband, delade Kjolnr m. m. samt Syenska Dr aktre form for eningens Underkläder i K.
M. Lundbergs Bosattninysmagasin och ~lmedahls Fabriks Försä~ningsrnagasin 2 Storkyrlrobriniien STOCKHOLM.
2 Prisku~ * azttev fvaizco pd begtitmir .. Wimans Fotogenkamin i ny, prydlig utstyrsel, synnerligt omtjckt, nyttig i ngstan alla hem, hög r5riii~effckt och d e n allra lättaste skötsel.
Fullkomligt osfri, Iirarföre ingen afiedning beh8fves; men man kan h %r afieila gaserna, oni mnu sa viil, utiin fiirlust i riir~ue!
Pisis: 20] i,#.
Foto&amp;&amp;titghg 1 h 1 '; öre i tirniileii.
OBS.!
Kaminen iir ock en s %rdelcs 18iiiplilip iiarunsrkigsg: ifra, jidklapp eller d y l i k t i fall der den beliöfs!
- Anr5iitll) ar: din irstitler!
Ses i verksamhet i utst&amp;llningsfönstret 9 IZir~f m c c h ~ r e g m m f a.
Rikstel 1 1 12.
E.
A.
W I M A N.
Akta ~ i u tel..
i 3 56.
ISTI ' G: 1-ndwtecknade som nnvändt Herr Ascl 1,itstriirh Collodin mot liktornar w h kylknölar, ha funnit fullt motsvara sitt anda- TiZZfÖrZitligmte, * d iiicdlet l, och knnna det derfiire hos anhrsr till c1r.t hiista rckommcn- O C ~ af dera.
Amiil deii C ruaj 1W6.
l.
C.
(A i; c ~.
A. Ljtm&amp;erp, personer Hiitiman.
1-ntlertecknritl.
sim \ - arit bo- bepröf uadt me- sviirad n f m iniiugd rhtor, har del mot liktornar, cmom unviiridaiidet af - l !ollodin~ viiiior, hudhirdnad f r h Artotekaren IIcrr Axel Lit- 5trii: ii i Falun, hliti-it frdn dam och nageltring.
helt och h U l l ~ t bcfrind; hvarfore Obs.
alltid denna In- jer ouiii9iunda tucdcl hos enhvar registrerade etikett som till det basta rekotnmsnderor.
garanti för varans &amp; t- Motala $ Sykyrke d.
?J aug.
het.
ISSG.
Aam~t Azéu.
Handlande.
COLLQDIN.
tals Tusen- Säljes hos Parfym- och Bokhitndlore i flaskor Q 60 ö# * e och I ii ' rona.
Franko mot 1 7nm.
?
.
7 öre.
A X E L L I T B T R &amp; W, FaZtcn.
Ö r kapitalister, sarskildt fruntimmer, liar det länge varit ett önskningsrnk1 a t t kunna öfverlainna vården af sina, vardepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller institution, som med absoliit säkerhet förenade pi~iiktligliet och noggimnliet i utförandet af det anfijrtrodch uppdraget äfveiisoin prisbillighet.
E n slclan inst.it~ition är F Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla N g g a t a m 29, expeditionstid 10-41, soni under garanti af Stockliolins Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exeiiipel 1: Om en person lias Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar.
Notariatafdelniiigen vid förfallotiderna kiipon: ger och tillhaiidahåller deponenten infl~itna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sailit l#miiar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras Iios Notariatafdelniiigen iiiiderrättar Notariatafdelningen gäldenareii därom a t t räntorna k in- teclciiiiigarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att iiiteckningarne blif va i vederbörlig tid förnyade.
0111 en hos afdel- iiingen deponerad inteckning genoni iinclerlhten förnyelse skulle förfalla, ersiitter Stockliolins Eiiskildic Bank cliirigenoin uppkomrilen skada.
Förvnringsufgift: 50 öre för &amp; r pr 1,000 kronor af deposi- tionens värde, dock ej under två kronor.
Laderplastik.
Alla slags verktyg för laderplastik säljas billigast hos PER FROM, Stockholm, 26 M2i~fer8amnazc.eZ8gata~ 26.
OBS.
!
Slcxnr, knifvar och skridskor slipas.
ianolektion gifvas af underteckiiad, elev af fru Dina Edling och fröken Sigrid Carl- Kommendörsgotan 39. lieim-Gyllensköld.
Träffas 12-2.
A n n a Åfe~dt.
af ylle och bomull, Linnegarn f Almedahls till fabrikspris, Kostymgarn, Mattvarp CrQmef Wgadt Fiskegarn till Gardiner; Fislrredskapsgarn, Vätske- dar m. m., allt till lagsta priser AXEL HINDERSONS Garnbod, H i i t o &gt; * g e t 13.
Fzlinl: G.dtgutccn 18.
A P~ * edrikn-~~ * emer-P6~ * bz~zdets.
b y r a 6 4 Drott- n h y g a t a n mottagas anmUZn6ngar t$ZZ intritde i Pö /) " - fiwzdets Sjukkassa.
Afven personeq *, som icke iiro medlemmar af E ' örbundet, k u n n a bZifvu deZegare i d e n s a m m a.
.
(etablerad 1860) 46 48 Vesteriangpatan Försäljningslokaler: n e d ~ a hotten, 46 48 e$ %, två och t w tr. upp STOCKHOLM.
Observera!
Genom direkta förbindelser med in- ocli utlandets förnämsta fabrikanter kan jag erbjuda i ofvaooämda artiklar bättre och billigare än någon an- / genom naii och torde en livar genom besök i mina lokaler eller reqvisition af profver och varor lätt blifva öfver- 1 i i i.
tygad om fördelen att hos mig fylla sina behof af dessa artiklar.
Rihs-r~~foo 6 1 Profver " T " ' " o j kostnadsfritt.
f, 2 % c 861 \ ' ~vl$ \ $tuo 2 k \ \ mu x ~ 9 ~ ~
Viktor Rydberg och 80-talet s ungdom.
N å g r a m i n n e n och a n t e c k n i n g a r.
September 1896.
Åren skola flyta som förr och alltjämt spegla nya bilder.
E n ungdomssyn skall stå kvar i min sjal: villan på den lilla kullen mellan Djiwsholms susande trädkronor.
Och jag skall minnas tvenne rum, där siaren gick och stod, och jag ser, nar jag någonsin vill, framför mig däruppe den adla, något tunga gestalten, den svarta pannluggen, karakteristiskt kastad At sidan, och de forskande goda ögonen öfver stora ögongropar.
Kring denna syn skall nu vara förgängelsens vemod.
J a g såg den en gång i höstlig solglans: alla trad därute, kanske redan gul- nade, lyste upp i aftonens sista bjärta förklaring.
Krona vid krona, stod i brand, men man varsnade afven den döda aftonskuggan falla därute öfver Värtans sjö.
Och flammorna lyste in i rummet på honom, som stod dar.
Jag har sett Ekeliden i andra dagrar an denna, men den stiger helst upp nu.
Det råder i våra förestallningars förbindelser, liksom i våra drömmar, en underlig böjelse för symbolik, och därför star den döde skalden för mig i denna höstbilds gloria.
Han, hvars dikt rymner växlingens, hansvinnandets, förgängelsens vemod, hans manad blir så mycket hellre för minnet den vackra, kyligt blå, gulnande september, hans egen dödsmånad, då sommaren blossar upp till en bjärt och fantastisk solnedgångssyn.
Förgängelsen sjunger sin gamla visa.
T d a .koinmer, tafla går, åren rusa förbi.
Allt blir en skenbild i vår hjärna, ständigt blott flyttad längre tillbaka, och bilderna blekna, gråna, och ett mörknande fjärran gapar bakom dem.
Men som aflagsna alptoppar.
glöda, fast allt omkring ligger i natt, så lysa somliga syner genom år och glömska.
De lysa öfver det, som vår sjal har egnast och bast, ty därmed höra de samman.
Dar vaxa de också fast djnpare och djupare med åren som ila.
De få, liksom drömmen, vårt vasens egnaste kolorit, de blifva ofrivilliga sjalspoem som denna.
Och de skola värma i sjalens vintermånder 4
Bhen om de lysa som höstsol öfver gulnade blad, då en stor ande nyss gått hädan - ett intryck, som säkert lefrer i mångas själ uti dessa dagar, nu.
när det Ater är september.
vi minnas ur Rydbergs diktvärld den atenske Dexippos - han, som i gossars själ viickte hvad som var ungt och vårligt.
För mången bland Sveriges bildade ungdom var Yiktor Ryd- berg denne Dexippos.
Hans inflytande ar, såsom det aninarktes i en vacker dödsruna, ännu oöfverskAdligt.
Ty det mesta af hans sRdd har anni.
icke skjutit u r jorden.
Hans inflytande h u glitt djupt i själarna.
Och likväl skymdes för m b g a hans stora stjärna under den gråhimmel, som 80-talets materialistislcn kulturriktning spiinde öfver tillvaron, och som iinnli ingalunda är bortsopad tir sinnena.
Det kan synas egendomligt, att icke just den rydbergska idealis- men, som vände sig till tanke och kallsla, mer &amp; n som skedde har motvägt denna tidsstämning.
Orsakerna äro flere, men ett mycket väsentligt &amp; al ltr detta: vi nordbor skola ju ha allt utifrån.
Hade Tiktor Rydberg till sitt öfrjga geni ähren haft det att lata sig födas i Paris och sedan alltjämt skrifva franska, skulle hans inflytande kanske blifrit större på kotterier och litteriira inode-entreprenörer an hvad som nu vm fallet - äfven om han möjligtvis kunde vara detta inflytande förutan.
BIAhäuda hade från honom en ny-idealistisk strömnng gatt ut genoin den europeiska litteratiiren, en förnyelse af det positivas, af trons och entusiasmens malder, som nappeligen kran eröfra världen frhi ett litet sprAk uppe vid polcirkeln.
Men den svenska ungdoin, för hvilken SO-talets riktning i stort sedt .var - motbjudande - och en sådan iingdoiii fanns verkligen - den s i g i Viktor Rydberg sin heros, och jag vill har antyda, kvad han i sjelfvn verket V W för några af oss ungs under denna tid.
D# jhg tnger skildringen nr egen erfarenhet, kan jag Atminstone sva.ra för dess siibjektiva sanning, men jag tror ock&amp; fullt och fast, att den gltller för många af sainmn sliiktled hela Imdet öfver.
Vi Noro ett par vanner, som gingo på fotvnndrhgar, laste språklesor och poesi tillsaininan, det första och det sista med en eu- tiisinsm.
soin till och ined kiinde luastn on viss glans öfrer latin
och grekiska, åtminstone om det galde Hoineros.
Jag påininner oin i förbigaende, hur litet laroverkens undervisning i litteraturhistoria bjuder dem, som verkligen intressera sig för vitterhet; inan kommer egentligen icke öfver Tegner och Runeberg, kanske numera med till- lagg af Snoilskys Svenska bilder.
Men vi, som hade intresse för slikt, togo ej dessa saker som saker på skolskemat, vi lefde i dem, läste allt hvad vi kommo öfver och hade så langesedan fått syn på ' Viktor Rydberg.
Och vi fattade honom genast så instinktmassigt helt, som man icke gör med många mannislzosjalar.
Det ar i litte- raturen som i lifvet: somliga personer triiffar man ofta - och de förblifva en j~införelsevis frammande.
Andra - inan ser dem en gång, och inan har dem genast, och det ar, som hade man alltid hört tillsainman.
Den nyar0 litteratur vi rörde oss i var mest var svenska » guld- ålders)) - romantikens och idealismens stora.
litteratur från Arhundradets förra hälft.
Det blef dikför ej roinantikern i Rydberg, soin under dessa &amp; r s5irslrildt frainhäfde honom för oss i den kraftiga relief hans- diktargestalt företedde,, dar den stack af mot det i samtiden, soin var efterklangs- och borgarlitteratur.
Det var annat.
Först ett: har fanns stil, ren och stor stil.
Bakom Rydbergs beharslsade satser varsnade vi strax en man, en sjal; han slirpraglnde språkmyntet med sin andes knngabild, och ord sådana som adel, ideal, 7telle~isk fingo i hans inun en klangfiirg, som de aldrig haft och som strax igen- I; +nnes som sydbergsk.
Stora skalders &amp; lsklingsord få, ofta denna personliga klang; den lamnar de basta upplysningar om sin upphofs- mans innersta.
Darnast var det antiken, som hos Rydberg triidde oss tillmötes s&amp; lefvande vi öfverhufvnd kunde få den, antiken i allt dess etos, dess idealitet och inarinorhBrlighet.
Från kammarluften i, 60- och 70-talens beskedliga borgarprosa kommo vi in i Greklands blå eter, som vi andades i fulla drag.
Den rommtiska aftonrodnad, hvilken badar pelarg&amp;ngaina i Rydbergs antik, gjorde denna blott så mycket tillgängligare, och det fanns något i vår sjal, som genoni de antika harzonierna förnam orgeltoner och gransus.
Och för det tredje: Den siste ' atenarens patos hade fyllt våra sinnen, och vi skönjde, hur bokens hjglte lilrsoin räcker handen åt vår egen samtids kamp.
Från Krysantevs, inannaidealet, biiraren af det döende Hellas ' sak, är steget ej s&amp; långt till den moderne Pro- metevs-Faust, som i djupaste mening bär manniskosla~tets - den sik, som är striden för personlighetens innersta ratt och plikt ' - ' ',
att sjaf söka sanningen, sjllf drömma och vilja.
På vart århundrade sago vi med skäl starkt optimistiskt, p % dess uppfinningar, dess vetenskapliga triumfer, som fyllde med jubel och stolthet.
Därtill kom unga sinnens instinktlika hat till förtryck och opröfvadt auktoritets- tvång, till allt som i sämre mening kan kallas medeltid, och som en kamp, hvilken af oss helt visst Rydberg ville » s k a och dödas fattides en smula lättvindigt och i vissa fall s&amp; att säga utvärtes.
Men hur som helst: Viktor Rydberg blef främst den stridbare kam- pen, en ungdomligt stark tankens heros, mot hvars liirdom och logik intet kunde varda bestfindande - om vi an naturligtvis ingalunda; illtrodde oss rittighet att bedöma hans rent lärda saker.
Men det var själfva andan i hans verk som vi af hela vår sja.1 ghho ratt, och vi gjorde det så mycket hellre, som vi hiir fingo intryck af den renaste idealitet vi sett.
Så blef Rydberg för oss det vi helst ville hafva: århundradets skald par prhference, diktar-filosofen, siaren och föraren frnm.
Vi hade last Singoalla., som vi kanske icke strax fäste nog vikt vid, Atenmen, Faust, Romerska, dagw - och då skaldens dikt- samling af 1882 föll i vara händer, vållade den i oss en verklig explosion.
Jag minnes hur en af oss, då sjuttonhrig, skref en dikt &gt;Den heliga eldens, alldeles öfverfylld med hagkomster ur Rydbergs tanke- krets och språk.
, Den heliga elden.
ar prometerselden, forsknings- andan, utvecklingsbeg&amp;et, som höjer oss öfrer djuren.
, Den elden rönte, långt forran Europas folk ur skogars skpnqting trädde jkum till awi !lig id, i östwla,edets stjameblida ~ z a t t ~ doft s dela dlclrige bl-anlilzen zc~tdel.
pa1.t~el.s blad, st&amp; ha ?&amp; det h0gstn ef2,zn i si92 sjal för~zntn och ristade p&amp; lof~sblad med tankfull hzig i smzskritnzålets djupa ord sia gctta~ o. s. v. - Poemet svallade af hellenism och af ung hänförelse öfver seklets storhet, knuten till Rydbergska former; m m kunde t. o. m. pkisa hvilka bestiimda dikter, som lekt författaren i hågen.
Vi drömde oss ennzodern poesi, en seklets dityramb med vetenskapens förhgrligande och roman- tiskt-transscendent bakgrund, en poesi full af optimism och idealism, rusad af skönhetsgladje, af glädje öfver miinshoandens storhet och tillvarons härlighet, en poesi med mystikens mårunelodier och azurernas klarhet.
Och Rydberg blef för oss siaren och inledaren af en sådan diktning.
.
A d r a tider kommo ' Vi fördes in i ett andligt luftoinbyte.
Vi möttes af en tidsvind, som öfver tillvaron hastigt spände en slöja af så tröstlöst grått, att intet lefvande tycktes skola uthärha.
Den äldre diktens himmel hade kunnat ha sina moln äfven den, men bakom och öfver dem var den blå, barndomsblå, evighetsblå.
Här åter var det transscendenta slrimret borta.
Världen vnïdt så underligt illusions- fri.
Tingen blefvo liksom påtagligase, horisonten hade koinmit mycket.
närniare och tryckte som en verldighetens järnring.
Tankens svalor, hvilka i seklets början stigit så högt att de förirrat sig ut i luft- tomma ryinder - de sträckte nu tätt * ined marken,.
som också de göra före oväder.
Tänkandets basorneter hade i sjalfva verket knap- past förut stått så lågt; den stod efter soiuligas mening på jord- bäfning.
Och dilrten s kanske mest betecknande st.iimningsmiliö blef storstadsgatan i mörk regndis och gasbelysning, ined ett helt - galleri af hatfulla, nervösa, nedbrutna och genomskeptiska existenser.
Eller också blef den som ett tyst drifhus med exotisk yppighet, dar allt var ett stumt, lent, andeberöfvadt och fiisgskimande stoft.
Det hör icke hit att s ~ k a objektivt bestäinma hela denna tids- riktnings roll och betydelse - hur dess negativism, soin utan allt tvifvel » slungade ut barnet med badvattnet », likviil antagligen för några vwdt en sk&amp;rseld, i hvilken åtskilligt oäkta uppbrändes medan det akta gick fastare därnr - eller hur samma tidsriktnin~g kastade massor af konlwet &amp; inne in i poesien och skapade en ny teknik.
Men för dem af oss unga, som af natur vor0 romantiska idea- lister och icke Imnde, icke ville sliippa vål- transscendenta syn på tillvaron - för oss vaxdt riktningen .djupare osann och motbjudande tia tilltalande och sann.
Det iilm kriilade för jllusion och lifslögn var för oss icke siillan jiist det, som åt tillvaron ger kvalitet, doft, fiirg och fiigring, ar med ett ord: lifsviirdena.
Att tingens regn- bågsskinimer slocknat, - detta skimner, som för hvbje individ springer ut ur sjiilfva den omedelbara och naiva dsiften att lefva att andas, att ' iilska - det hade, i fall vi verkligen trott de reali- stiska cliktarne, kunnat ingifva oss en förestallning, att lifstriidet sjiilft var angripet af röta.
Men nu revolterade sinnet mot hela tenclenseu och siittet att uppiaga vas a1sklingsförestillnin.g: en modern poesi.
Och vi kände en poesi, som vi långt hellre ville hylla som modern - det var Viktor Rydbergs.
Men om vi förut hos Rydberg betonat frihetsmannen, upplys- ningsmannen, förmen frain - s % faste vi oss nu särskildt vid -
romantikern, idealisten.
Här fanns, i samtidens största svenska per- sonlighet, allt det af oändlighetslif som vi salmade i samtidens an- tydda diktning.
H k lyssnade man ännu » ned i andens tirgrund efter svar^, som icke vor0 en banal reguln-de-trifacit.
Har Iivifikado a.nnu skogen, drömde aftonrodnaden, och hviskningen och drömmen gälde den idealvärld, d e n obeskrifligt härliga och höga *, som diktar- tänkaren anade bakom tid och rum.
Vi mötte sålunda har en ~ ä r l d, som ej blott var fysisk men religiös, etisk och estetisk.
Vi funno en.
trihrid mot det » osynliga, hvari det synliga lefvei., röres och har sin varelse,.
Yi fiinno sjalfva motsatsen till den sällsamina cynism gent emot lifsviirclonn, som gripit s&amp; många bland de yngre, tendensen att fijrringu, a.tt des- illusionera, att g&amp; nedat och bakat, att döma manniskan och Iiiilturen efter föregångna utvecklingsled och under iilinniskan f&amp; frrim apan och rofdjuret.
Och vi fuuno, gent emot den d u m a och rsn nyttig- hetsförgudningen, ett oförlikneligt själfullt förstående af skönheten som det öfver-animala, det miinskliga, h u r i en öfversinnlig tillvaro, en » id6värld » hägrade lika visst soin i medvetandets etiska och logi- ska sanningar.
Och allt detta hos en personlighet, på hvilken ingen vligzlde.
satta den vanliga, numera icke alldeles fraicha etiketten reaktionar.
Det saknade d % ej sin komislrs sida net fastställa, hiir samma opinion och sa-mma tidningspress, som med ignoransens patos for ut mot, romantik, och d e a l i s m », aldrig ett ögonblick vågade taga för hufvudet den skriftställare, som friimst af alla var dessa idkers fan- bärare.
Endast den socialistislza kritiken rar darvidlag iirlig och följdriktig.
För denna ståndpunlct - antingen man nu Ggade saga ut den eller icke - tillhörde Viktor Rydberg ej mindre an Stjernhjelni eller Leopold en gången tid, här tiden före den moderna, d. v. s. tids- motsvarande positivismens intåg (B det moderne Gj eluiembrudr).
H m s transscendentalt-inystiska läggning förvisade honom obevekligt till lit- och teraturhistorien -, med all heder åt hans begifning i öfrigt af honom hade Europas unga intelligens iutet att liira.
J a g tror att efterviidden skall suga nsgot annat.
T ' iktor Ryd- bergs betydelse k m falla.
s6 långt framåt, att 80-talets bola positivisni och skepticism försvinner under hans skugga genom tiderna.
I honom lefde förgångna, närvarande och kommande sliikteii.
Hans ande liknade ett lrolossalt wårdtsiid:, med röttor i hela den historiska utvecklingen; en rot strackte sig ned i sonantikens Hellns, -
en annan anda till ariernas urtid; han, Viktor Rydberg, var utan allt tvifvel en senfödd Eddaslrald, ja, en senfödd Vedasångare lika- som en efterboren alatonsk eller nyplatonsk poet.
Leonardo da Vincis Arhundrade bodde i honom sida vid sida med Frmcescos af Assisi, ehuru hans produktion ej hann att tillräckligt visa det.
Och vår tid?
och framtiden?
J a, den empiri, som i Darwins, Spencers och Taines århundrade gjort forskningen s % stora tjänster, att den blef atidsande)) och kunde framställa anspriilr på allenavälde, den har af Viktor Rydberg dels godkänts som metod inom sitt eget område, inom a fenomenens värld s, och likväl inordnats som led i en personlig och idealistisk världs- botraktelse.
Han tillba.kavisar naturvetenskapens kraf att kunna lösa v&amp;rldsg&amp;tan.
Men dess vanmakt dikvidlag för honom ingalunda till det vidriga il » Trsette-mzencls » - f örakt f ö r vetenskapen och dess uppgifter, hvillzet, det också, en vacker dag kan hota att bli » modernt ».
Tvärt- om.
Hos Viktor Rydberg - med Fausts drift att söka och Fausts oändlighetstrAnad - i hans tankevärld, hans dikt och hans person- lighet är det som man kallar modernt och det som man kallar ro- mantiskt hopsmält till en högre enhet, till något sublimt.
och fram- tidsdigert, och långt ifrån att 7im ä r den efterblifne, är det » Gjen- nembruddets~ sr.&amp;fva positivism, dess religiösa, etiska och estetiska skepsis, som viildigast öfvervunnits i honom.
Han är en kraftkälla, en ungdomskälla, en framtidskälla.
Nen - ehuru Rydberg icke bott i Paris och icke skref p6 franska!
- detta iiist ha vi ritt första, sarskildt d.e unga och kanske icke minst clen SO-talets ungdom, som annu bar ~svårlakta arr efter den fransyska materialismens trälbojor,.
Och då några af 80-talets ~laldled, trots det ofantliga tidstryclzet från alla håll, likviil aldrig patogo sig dylilra bojor, berodde det kanske ej oväsentligt darpå, att de tidigt kommo till de rydbergska skrifterna, tidigt här inandades en ren bergsluft under betraktelsens aftonstjiirna eller badade i denna upphöjda middagsklarhet, dessa svala lrristallflöden under en azurhimm el.
Fredrik Vetterlund.
Ideal et Saga af Avbild A g aell.
Det var en g h g en flicka, som af en god f6 fick en fjii- derskrud.
När hon kastade den fjäderskruden öfver en helhvit svan, skulle ur den genast springa fram den prins, om hvilken hon drömt, men som hon aldrig funnit i verkligheten.
- Ja, så gick flickan ut i vida världen för att söka sin helhvita svan.
Mbga svanar mötte hon, inånga vor0 hvita, vackra och sågo p % henne s&amp; bedjande ömt.
Men ingen såg hon, öfver hvilken hon kimde kasta sin f$- derskrud!
Hon gick genom dalar, vadade genom bäckar, ref sina kläder till trasor i skogens snar, hon drömde vid djmfyllda klippor, hon lyssnade till forsens eviga sAng, hon rakade, sporde, sökte, men ingen.
svan såg hon ändå, öfver hvilken hon kunde kasta sin fjaderskrud!
S % kom våren och luften fylldes af böljande vingslag från flyttfåglms skara.
Med klappande hjärta smög flickan sig fram till bäckens rand, invid hvilken friimlingame hvilade och sliickte sin törst.
Barnen fr %n sydligare lä.nder vor0 unga, kacka, men ingen svan fanns bland dem ändå, öfver hvilken hon kunde kasta sin fjaderskrud!
Nu sökte hon bland parkens tame fåglar, bland dem, som agde ' skydd och hägn - så bland dem som brutit band och häfd och höjt klippta vingen till flykt och frihet, men ingen svan såg hon ända, öfver hvilken hon kunde kasta sin fjäderskrud!
De hade fläckar alla, om ocksa dolda under vingens skydd!
S % gick år efter å.r under fruktlöst sökande, flickans steg b l e f ~ o trötta - s % än tröttare, hjärtat värkte, och fjiiderdriikten tyngde som en dräkt af bly.
Men hon &amp; ste bära den, i) Gste söka, ty det villkoret var fast vid gåfvan som en pant.
En kvä-11, just som solen sankte sig vid bärgeils kant, kom hon fram till brynet af en hed.
Hon var s % dödstrött, så pinad.
Hennes fötter vor0 i s&amp;.r, hennes kläder i trasor.
Hela hennes lifs sö- kande trädde fram som ett hopplöst mörker.
Hon borrade hiifvudet djupt ned i den mjuka mossan.
Det kandes som om lifvet lämnade henne helt sakta, ja ömt.
Hennes vandring var kanske slutl - - Hon kände det som en lindring, som en nhd - ögonen föllo sakta tillsammans.
I detsamma böljade det så underbart i luften.
Ljudet .kom från en flyttfågels starka vingar.
Flickan såg upp - ofrivilligt - halft omedvetet och där, tätt invid henne, på en solbelyst sten, stod en hel- hvit svan och hvilade ut från färden hem.
Hur flickan såg och såg, kunde hon inte upptäcka minsta skiftning i. mörkt, minsta skugga på främlingens skimrande vingar.
Han var utan flack!
Andlös reste hon sig upp, ånyo stark, ånyo full af lefnadsmod, och kastade med lätt hand fjaderskruden öfver - den ändtligen funna sagoprinsens!
förtrollade skepnad.
Hon såg hiir han.
darrade ' till, hur han växte och växte, s å blef det tyst och stilla.
Med klappande hjärta och darrande hand lyfte flickan upp fja- derskruden och fram flög - en kanariefågel med guldsmidt bröst och ängslig ton uti sin strupe och som med snabba vingslag &amp; ter vände till den gyllene bur han så oförsiktigt lämnat.
Flickan hade drömt och handlat i drömmen!
Tyst tog hon upp sin fjäderskrud och fortsatte sin vandring - Hon for öfver baf, hon steg öfver bkrg, hon vandrade genom ök- nens qand och genom fjällens snö och is - hon blilra gick - och gick!
Sent en kväll, kom hon åter till hedens, bryn, just som solen sänkte sid vid bhgens kant.
Endast med svårighet släpade hon sig framåt; tröttheten hade gått till djupet.
P&amp; en solbelyst höjd såg hon kanariefhgelns gy1leli.e bur glindra och lyssnnde hon, noga, hörde hon då och då en kvittrande ton flyga genom luften.
Det värmde henne.
Hon hade lart sig att hålla honom så kär, den lille sångaren!
Han hade dndb skänkt heme det högsta holt Stilla funnit i lifvet: nniilgesl om en lycka, sonz hon aldrig skulle ?i&amp;.
lade hon sitt hiifviid mot tufvans mjuka vag, presis på samma fläck.
där hon drömt sitt lifs vackraste dröm, svepte fjaderskruden kring sitt frysande hjärta och s&amp;g mot solep.
Så sträckte hon ut sig med en känsla af oändlig befrielse och hvila.
Nu hade hon funnit svanen utan fläck! '
E
En afton i Gymnastiska Central- Insf itutet.
Några intryck af en ieke gymnast.
» En sund själ i en sund kropps ar en sats s&amp; ofta iippre1) aB, att den liksom mlnga andra blifvit utsliten och hannal. '
Och dock, hur önskvärdt vore det ej, att större tippmarksaiiuhet agnades A t sådana där gamla, goda regler, framfor allt att de biittre efterlefdes.
För mig har emellertid ofvanstiiende gyllene regel blifvit en sjiilf- skrifven utgångspunkt för denna lilla uppsats, desto valkoinnare som min fulllzomliga okunnighet i hvad som rör den teoretiska sidan af det ämne jag g %r att behandla, gör det för mig nödvändigt att utga frAn den synpunkt, som ligger det sunda f6rnuftet närmast.
Naturligtvis tål hvarje regel, den må Tara aldrig så vis, vid cn viss modifikation.
SA afven ofvanstående.
Alla kroppsligt sunda, harmonislrt utvecklade miinniskor äro för visso ej beghfvade med en frisk och skön själ, lika litet som alla sjiildiga, klent byggda individer iiro andligen underlägsna.
DiIan Ban ju lika ofta iakttaga motsatsen.
Nen obo- stridigt a r det icke för ty - så nara iiro kropp och sjii1 mod hyar- andra förbundna -- att hälsa och fysisk kraft ge en jaiuiivikt åt själen, son1 i hög grad bidrager att starkii och utveckla våra and- liga föriiiögenheter.
Lika litet kan man resonncra bort den snn- ningen, att trots allt hvad man i vår tid skrifver och afhandlar, talar och predikas om det fysiskas förhtillande till det psykiska, om hygien och haJsolara och allt hvad därtill hörer, r i i en oförlAtlig grad misshandla och vanvårda vår kropp och försiiiiiilla att ge den- samma dess behöriga utveckling.
Siirskildt galler dotta om oss kvinnor.
Aldrig har dock detta stltt tydligaro för mig, %n nar jag f6r någon tid sedan hade tillfälle med egna ögon iakttaga hvad til- ltirnpandet af de enklaste medel för bibehållandet af kroppens span- stighet kan uträtta p % individer af mitt eget kön.
Detta medel ar det allbekanta, sedan mansåldrar tillbaka hos oss kända- fri~kyyiit~tnstiIi.
Det som ligger en nämast, förbises lättast.
I sjalfra Lings fädernesland, det land hvarifrån årligen massor af ntbildade gym- naster utgå för att öfver hela världen sprida det lingska systemots hälsobringande ideer, här hos oss, &amp; ger jag, vet man s&amp; föga att begagna sig af detta s&amp; nära till hands liggande hälsomedel, att
ordet gymhmtik för mången är ett begrepp, nästan uteslutande för- bundet ined slroltvAng eller Iiilrareordinationer.
Genomträngd af deii lifligaste känsla för hvad vi, sii,rslcildt vi lrvirkor, genom denna ur- aktlåtenhet eller okunnighet förlora.
och h v a i vi i inots ' att fall ha att vinna, har jag beslutat mig för att taga till ords.
' i denna fråga.
Det är en olärds tal, stiilldt till de o l ~ d a.
Evad som brister i teo- retisk Irunskap får ersiittus af en lefvande öfvertygelse oin snlrens vikt.
Lyckas jag till andra meddela något af donna lefvmde öfver- tygelse, slcall jag prisa mig ' lycklig och ändamålet med inin lilla uppsats minnet.
På blotta öfvertygelsens vag vinnes endlertid sällan några adepter.
Man måste ge skäl för sig.
Det är diirför jag här vill meddela några nf de intryck jag inhelutat af ett besök i den svenska gymnastikens hälgedom, det vill med andra ord saga i en af Central-.
institutets gymnastiksalar.
Hiir skola vi få se teorierna ~raktislrt till- lämpade.
Och jag &amp; r fullt och fast förvissad därom, det behöfs.
ej.
något nier for att göra läsaren öfvertygnd.
Det vm en gråkall nfton i november jag valt till ifrågavarande besök.
Det var ej höst, det var ej vinter, det vägde mellan båda.
Våta, snöslaskiga gator, vått och grått i luften.
Tittade man han- delsevis uppåt s&amp;g man ingenting af det s. k. h&amp;lahvalfvet, endast ett blygrått molnskynke, som utestängde blotta tanken p&amp; sol och hög luft.
Man får en &amp; dan afton en liflig förnimmelse af att allt fri- - 1uftslif är dödt, att miinniskan oåterkalleligt ar hänvisad till sina fyra väggar, d&amp;r hennes lemmar skola stelna till i brist på utrymme och bröstet ~junka ihop i brist p&amp; luft att andas ut i.
När man genomträngd af denna novemberstämning, efter att ha passerat Gymnastiska Centralinstitutets borgghdar, träder in i en af dess ggmn.astiksalar, a; L. det som om man med ens blefve förflyttad till en annan heuiisfer.
Ar det mörkt och dystert därute, %r det här desto Ijnsare och gladnre.
Det elektriska ljusets glödlampor lysa.
iipp det stora rummet som 0111 det vore solklm dag, det höga taket siränlrer niimnog en friluftsst&amp;mning.
L j ~ ~ s a glada, färger möta ögat ehvart man blickar; t. o. m. den respelitingifvande gymnastilr- attiraljen, som tacker väggarna och hänger ner från taket i ett brokigt virrvarr af linor, stega]: och bommar, bidrager genom de senares friska triipolityr till det behagliga, viinliga intrycket.
Lokalen ensamt i sin briljanta belysning staminer till fest.
I salen v m vid vår ankomst en liten trupp af kvinliga gym- naster församlad, alla kladda i den latta, klädsamma gymnastikdräkten.
Det var högre afdelningen af Stockltolnzs kuinliga gyinvastikförenifig, som samlats till öfning.
De flesta äro redan utbildade gymnaster, somliga ännu elever vid institutet, alla ha de dock dijettantens stånd- punkt l %ngt bakom sig, hvarför man med skal kan saga, att man här hade framför sig eliten af Sveriges kvinliga gyinnastktlr.
Öfningarna taga sin början.
De ledas af en af Centralinstitu- tets gymnastikdirektörer.
Största delen af truppen, gymnastiklararin- nor och utexaminerade gymnaster, äro annars de kommenderande; nu hs de stallt sig sjiilfva under kommando för att genomgli en timmes stärknnde öfning.
Två gAnger i veckan iiga dylika rum, verkliga rekreationsstunder för de deltagande.
Och nar man ser med hvilken lätthet, smidighet och elegans alla rörelser utföras, kan man lätt förstå,, att sjalfva rörelsen här är en hvila.
Det enkla, flärdfria be- haget i det lingska systemet maste imponera d v e n på den minst fackmassiga Askadare.
Intet effektsökeri, intet sportmiissigt virtuos- skap, en förnam enkelhet prägla alla dessa öfningar, hvilkas lugna, eleganta rytm verkar som ett uppfriskande bad.
Man sträcker ovill- korligt på sin kropp och önskar sig vara med i ledet.
Och en af den svenska gymnastikens stora företräden är just detta, att den räcker handen åt alla, bjuder en hvar att komma med.
Naturligtvis vill det mångårig öfning till innan man e r n b en skicklighet, som den, hvilken ifrtigavarande gyinnastikafdelning Adaga- lade.
Hopp öfver höga hinder, klättring på stegar till en svindlande höjd, häfrörelser af olika slag, allt detta förutsätter fackmässiga studier i ämnet, liksom den hållning och spänstighet, som präglade hela truppen ej förvärfvas pi % en dag.
Men hvem som helst, begtifvad med friska lemmar och en nödig portion energi, kan utföra en stor del af dessa enkla, stärkande rörelser.
Det ar också från denna åsikt Stockholms kvinliga gymnastik- förening utgått i det densamma öppnat sin krets, icke blott för ut- bildade gymnaster och stidana som skola agna sig &amp; t gymnastens kall, ' utan afven för kvinnor af andra samhällsklasser och yrken.
För dessa, vi kunna kalla dem gymnastikamatörer, har föreningen sedan flera tir tillbaka anordnat öfningar i friskgymnastik, i samma lolral och efter samiiria system, som de hvilka användas vid Centrdinsti- tutets kurser.
Och det är vid denna lilla k6.r af frivilliga, rekry- terade ur m h g a skilda element af Stockholms kvisnovärld, som jag i synnerhet vill fästa uppmärksamheten, emedan densamma står öppen
för on h ~ n r och det ondast beror på en sjalf att blifvn en rinan » i ledet.
Det var vid mitt ofvannäinnda besök jag af styre !semedlem- marna sjalfva erhöll intressanta uppgifter rörande denna sida af för- eningens verksamhet.
Stockholqzs kvidiga g ynz.nastik f örening har till d ?zda ?n&amp;t att med tillämpning af det lingskn systemet utöfva och väcka håg far frisk- gynz~zastisk verksnmlzet.
Föreningen har ägt bestånd sedan januari månad 1886 och kan således redan blicka tillbaka på en tioårig, framgångsrik bana.
Dess medleinmai.
utgörhs af Centralinstitutets kvinliga gynmnster, såväl redan utexaminerade som elever, men ar det endast ur de förstnämndas led styrelsen ar sammansatt.
Den högre afdelningen, hvars öfningar vi nyss bevistat, utgöres af gym- naster redan hunna till en högre grad af skicklighet.
Till medlem af föreningen äger emellertid dess styrelse att kalla aktade och bildade 7t.?
) i ?tnol-; som till inträde aninalt sig.
Dessa nyinvalda medlemmar tillhöra den l g r e cifdelningen, hvilken ledes af en medlem nr den högre.
För att blifva medlem nf föreningen med ratt att deltaga i dess två gånger i veckan förekominande öfningar, erlägges en årlig afgift af 5 kr.
Inträdesafgiften är 3 kr.
Uteblifvande från öfning, utom på grund af sjukdom eller arbete, betingar en plikt af 25 öre.
Så långt stadgarna, hvilka för öfrigt innehålla bestämmelser af mindre betydelse för.
den utomstaende.
Hvad vi ur desamma anfört anger tillfyllest planen och gången af föreningens syften.
Och hvad densamma redan uträttat för att starka, och uppfriska af ett anstran- gnnde arbete medtagna eller af ett oändamålsenligt lefnadssatt för- svagnde individer af det kvinliga skiktet är högst betydande, Man behöfver endast höra någon af föreningsinedleinmarnas egen utsago oin hvad de vunnit efter en tids deltagande i gymnastiköfningarna, för att blifva öfvertygad om dess stärkande och hälsobringande in- flytande.
Den lägre afdelningen rekryteras, som namndt, w: de bildade kvinnornas led, men omfattar många olika yrken och olika villkor.
Rar finner inan Iiirarinnor, konstnärinnor, telegrafister, lrontorister, i tekniska och praktiska yrken anstiillda, förutom åtskilliga, som ej till- höra någon af de nämnda kategorierna, utan kunna räknas till hvad man brukar kalla %flickor af familjs.
Åldern spelar i dessa kurser ingen roll.
Man ser där den unga flickan vid sidan af den till mognare Alder Iroinna lrvinnan, och någon betydande skilnad i kraft
och spänstighet kan ej iakttagas.
Naturligtyis gör vid gymnastik, som vid all annan kunskap, de individuella anlagen sig gallande, inen har kan kanske mer än eljest satsen: ~öfiiing ger fardighet » finna till- lämplighet.
Den klädsamma gymnastikdräkten gör också sitt till att utplttna åldersgränsen och andra skiljaktigheter.
Den siitter förvisso priigeln af kamratskap och jämnlikhet p&amp; hela truppen.
Gymnastikföronin- gens dräkt ar liks enkel som smakfull.
Färgen ar mörkblå, tyget mjukt ylle eller trikå.
Dräktens öfverdel bestar antingen af en åtsittande jacka eller en löst hängande bliis, vid hvms skört en kort dc l can till knäna rackande, i djupa veck ordnad kjol ar anbringad.
J- har uppslag och en hvit isiittning, hvilken prydes af föreningens initialer, bildande ett i guld broderadt monogram.
Ett par atsittande mörkbl&amp; trikå-benkläder och tunna gymnastikskor fullborda kostymsn.
E n trupp på 40 A 50 gymnaster i denna vackra uniform, marcherande upp i slutna led eller uppställda till öfning, utgör en i hög grad anslhende och ståtlig anblick.
Det är ett vanligt förest&amp;llningssätt bland oss kvinnor, en inrotad fördom, eller hvad man vill kalla det, att med en viss alder gärdet är uppgifvet och ingen vidare utveckling af ens kropp eller stiir- kande af dess lemmar k m eller behöfver aga rum.
K5i.r man öfver- stigit den ödesdigra åldersgränsen 30-40 år, ar man ottterkalleligt kommen på utförsbacken.
Att man själf bare genom att energiskt gripa ett kraftigt tag i tömmarna betydligt kan hajda farten och ännu länge halla sig på jämn mark, tycks man ej tänka på.
Nedel- åldern ar utesluten, eller rättare utesluter sig sjalf, från alla idrotter och öfningar, som starka och härda kroppen.
Dessa äro företriidesvis ungdomen förbehållna.
Näst det att bli ansedd för äldre an man ar, är för kvinnan ingenting förhatligare än att misstinkas för att vilja göra sig yngre än hon är.
I denna slags rangskilnad g&amp; vi kvinnor alldeles för 18ngt.
Af fruktan för att göra oss löjliga genom att stalla oss i led med ungdomen, låta vi rara lemmar stelna till och musklerna förslappas i brist p % öfning.
Nen blir, om ej andligen, så helt säkert kroppsligen gammal i förtid, och förr eller senare straffar sig detta p % hela organismen.
Ingenting borde emellertid ligga den till medelåldern hunna kvinnan mera om hjärtat an att hålla sin kropp spiinstig och frisk.
Något aftagande i, andliga förmögenlieter vilja vi ej kannas vid vid
uppnådda 40 år, man borde med lika mycken bestämdhet kunna afvisa h v a j e antydan om ett nedgående i kroppslig styrka och elasti- citet.
Och &amp; n viktigare ställer sig bibehållande af denna jamnvjkt mellan kropp och sjal, då man betänker, att det är den delen af man- niskosläktet, som uppnått medelåldern, hvilken är den egentliga kultur- bäraren.
Det är den till mognad hunna mannen och kvinnan, som föder ideerna, som handla och verkar.
Ungdomen är fröet, hos hvilket alla möjligheter, alla krafter ligga inneslutna, medelåldern är den full- mogna skorden, den redan till utveckling komna kraften.
.
Hvad oss kvinnor beträffar ar det ju först sedan vi passerat de första ungdomsåren, vi erhålla full handlingskraft och handlings- frihet att verka för man.sklighetens väl.
Det borde således oss ange- läget vara, långt mer an hvad nu ar fallet, att göra oss fysiskt så val som andligt rustade för denna höga uppgift.
Den lilla trupp behjärtade kvinnor, som gjort det till sitt inål att visa sina systrar huru genom lampliga kroppsöfningar i viss mån årens harjande frain- fart k m hajdas, är själf den basta illustration till den ide, de vilja främja.
Man ser bland dem visserligen en hel, del yngre kvinnor, men de flesta ha redan.
de första ungdomsåren bakom sig, utan att man kan marka det minsta aftagande i lem~narnas smidighet och kroppens vigör.
Att detta är fallet med gymnaster af facket är kanske ej tillräckligt öfvertygande, men hos den lilla kår af frivilliga, som gymnastikföreningen P kallat under f anorna D, kan man konstatera samma f örhållande.
Just emedan jag förutsedt, att jag här skulle stöta på det största motståndet, har jag börjat med att frainbAlla friskgymnastikens nytta och stora fördelar för kvinnor af medelåldern, men naturligt är, att för den kvinliga ungdomen, som skali fostras till mödrar för ett kommande släkte, ställer sig frågan ännu viktigare.
Det borde ligga hvarje moder, hvnrje uppfostrare, ja hvmje ung flicka sjalf om hjärtat, att genom larnplign öfningar bibehålla lrrogpen ungdomligt spänstig och frisk.
Hur många flickor fortsatta väl efter skoltiden med friskgyin- hastik, den lättast tillgangliga, af årstid och vade~lek ininst beroende af all slags idrott och otvifvelaktigt den på vetenskapliga grunder best fotade?
Man väntar till dess en sned rygg, ett försvagadt nerv- system eller nggot liknande sjukligt symptom tvingar den unga flickan att taga sin tillflykt till ~ j u l i ~ ~ m n a s t då i k, ett förståndigt idkande af friskgymnastik skulle göra detta medel obehöfligt.
Fruktan för öher- ansträngning bortfaller alldeles vid den minsta kännedom om det '
lingska systemet.
Ledarinnorna af cle hiir namnda gymriastiklmr- serna veta i sin egenskap af teoretiskt och praktiskt utbildade gym- naster vii1 att lämpa öfningrti.
och riirelser efter elevernas konstitution och laafter.
Det förtjänar har att ptipekas, att just med t a d e p&amp; de nyss ur skolorna utgångna unga flickorna, man inom Gymnastiska Central- institutet för dem anordnat sarskilda kiirser, (inellan Il -- .If2 förin.
tvenne ggr i veckan) hvilka ledas af en af institutets skickligaste Men latom oss återgti till vår gyinnastikafton.
Tiiriulcn ar förbi, den trupp, hvars öfningar vi nyss beundrat, upplöser sig och en ny s h r a rycker in.
Denna tydligen sammansatt af helt andra ele- ment an den föregående.
Den lilla frikår på oinkring (50 » man », som nu samlas, utgöres af kvinnor, de flesta med ett ensidigt, rin- striingmde arbetes prägel öfver sig.
Och ej underligt, ty vi ha framför oss idel arbeterskor, detta ord taget i sin bokstafliga bemiir- kelse.
Det kommenderas uppstiillning.
Öfningarna begynna.
De krökta ryggarna rätas ut, de styfva lemmarna sträckas, det kommer fiirg i de bleka kinderna, spanatighet i de slappa stegen.
Det förekoininer som ett underverk att ett par timmars gymnastiköfningar i veckan kan sätta pli på och ge spiinstighet och kraft åt kroppar, fihvagade genoin mångårigt, stillasittande arbete i syatiliern, i fabriken, rid butikdisken eller renskrifningsbordet.
l i e n så ar emellertid fallet.
A s p e n af den lilla friskara ur arbeterskornas led, som samlats Ging sin unga ledarinna, en gymnast ur den högre afdelningen, verkar val- taligare än något föredrag i hälsolära, uppbyggligare iin nagon exer- cisuppvisning.
Om man någonsin tviflat på friskg3mnastikons nytta, viker tviflet inför de obestridliga fakta, m m har har framför Ggonen.
Förtjiinsten af att ha kallat denna gpnnastikgrupp, rekryteixtd ur den &amp; betande klassens kvinnor, till lif, tillkommer i första riimmet kapten Silow samt några från Centralinstitutet examinerade Iihrinnor, genom bildandet af det s. k. Evidiga gy~) ~izastiksiillskayet.
Det iir detta sallskap, som allt sedan våren 1888 anordnat gratiskiirser (ter- minsafgifterna äro endast 1 kr.
och 1: 25) i friskgymnastik för arbe- tande kvinitor, kurser hvilka utan ersattning ledas af en utbildad .gynna- stikläraiima.
upprepade g&amp;nger har i pressen denna viilsigtielse- bringande del af våra lrvinliga gymnasters verksamhet \ * arit ouitfilad,
t och ined skal har densamma vunnit det erkännande, som hvarje af man- nislzokiirlek och en lefvande öfvertygelse buren ide framkallar.
Men man kan ej nog framhålla dessa gyinnastikkursers betydelse, aldrig $ör ofta fasta uppmiirksainheten dartrid.
Den skara pk omkring 100 arbeterskor, som årligen begagnar sig af dessa ypperliga kroppsöfnin- gar kan viil sagas vara försvinnande liten, jämförd med vår ofantliga arbeterslcehaï, men ftitalig soin den ar, utgör den icke för ty, en liten kiirntrupp, som bar upp iden.
och som, eldad af de skickliga och oegennyttiga ledarinnorna, skall veta att sprida den i allt vidare kretsar.
Ty ännu finnes det god plats för nya skaror af hivilliga i Centralinstitutets ljusa, rymliga salar, och ännu återstår åtskilligt af kroppslig lättja, andlig tröghet, för att ej tala om en dryg portion fördom att öfvervinna, innan smaken för friskgym~iastislfa öfningar kau sagas ha fritt en allinän spridning hos oss.
Det ar dock att hoppas;.
att denna smak k från år skall vinna allt större insteg bland Sve- riges kvinnor af alla stånd, yrken och åldrar.
L. D-N.
M eddelanden frhn Fredrika-Bremer- Förbundet.
Allmänna Stipendiefonden.
Vid stipendiekomit6ns sammanträde den 30 november bestämdes, att följande andarna1 skulle med 1897 års stipendier tillgodoses: Utbildning till lärarinna i huslig ekonomi för folkskola; idkandet af studier vid universitet, högre krarinne- seminariuin samt folkskolelararinneseminarium; genomgående af kur- ser i sjukvård; i mönsterritning vid Tekniska s k o l e Saint Hand- arbetets Vänners väfskola; vidare barninorskekurs med uteslutande ratt för kvinna med elementnrskolebildning att söka stipendiet.
Narrnare upplysningar om ansökningstid, kompetensvillkor m. m. komma att tillkannagifvas i allmänna tidningar under loppet af januari månad 1597. '
Gåfvor till Förbundet.
Af friherrinnan Stanislas Barnekow född Wrede, fröken Sigrid Leijonhufvud saint redaktör S.
A. Hedlund ha till Förbundet under loppet af hösten som gåfva öfverlämnats flere intressanta bref och slc~ifvelser fi " å.n EVeddca Bremer, utgörande en vardefiill början till den samling aiitografer och andra föreinål, för.
knippade med minnet af den friijdade författarinnans Derson och verk, som Förbundet hoppas kunna få till stånd.
Till Fredrika-Bremer-Förbundets ombud i Malmö har styrelsen utsett fru Siri Pebrht, och till oinbud i Eristineha) an fröken A l m Sclherdin, hvilka båda godhetsfullt &amp; tagit sig detta tippdrag.
Fredrika-Bremer-Förbundets Bokkomit6 har i år haft ett siizdeles träget arbete.
Barn- och ungdoms~öclzer ha denna j111 utkommit i ovanlig mängd, inen lirveliteten har ingalunda, hållit jailina steg med kvantiteten och komitén hm efter samvetsgrann och omsorgsfidl pröf- ning sett sig nödsakad att utgallrn ett stort antal.
De gillade böc- kerna, för såväl i %r som föregående år, äro som vanligt utstiill&amp;a, å Förbundets byra, dar äfven boklistor och de af k0mité.n afgifnn om- dömena finnas tillgängliga.
.
KSinner man n&amp;ot till, huru mycket osundt kram, som stnn- dom utbjudes såsom ungdomsläsning; htwu inycken pjunkig senti- mentalitet en del af den engelska öfversattningslitterat~wen inrymmer, huru iii&amp;nga ohyggligheter vissa afventyrsromaner bjuda p&amp;, hiirii torra och för barn absolut ointressanta somliga såsom ovanligt roligas betecknade barnsagor kunna vara, så kan man ej annat an finna, att det för föräldrar och målsinän bör vara sardeles viilkommet att vid sina bokinköp få, den ledning, som genom boklroinit6ns arbete erbjii- des dein.
- - - Guldmedaljen / / / is quorum meruere labores har af k. m: t till- erkänts fröken Hilda CP.sselli, med anledning af hennes den 31 okt- d. å. inträffade 60-årsdag.
Sedan 1868 förestandarinna för Sorinal.
skolan för flickor, har fröken Caselli med erliiind skicklighet skött denna inflytelserika och ansvarsfiilla befattning, hvarjiimte Bon inlagt stora förtjiinster inom en del viktiga pedagogiska v&amp;£, som blifrit henne anförtrodda.
Bland dessa intager det, då hon 1885 jamte fru Sophie Adlersparre.
uh %gs att vara inedleiii i komiten för, Undersökning af Sreriges högre flickskolor », det mest framstaende rummet.
Med anledning af födelsedagen öfverlämnades af forna lärjungtzr till frölren Casselli grundplaten till en fond, som skall bgra hennes nainn, och hvaraf räntan har till andainll att iitgA s0111 s t i p m d i ~ m till en lärjunge af Norinalskolans hög1.e lrlasse~ .. Dansk Kvindesamfund har, med anledning af att don l5 dec.
25 år förgått sedan föreningen stiftades, firat denna högtidlighet med festliga sammankomster öfverallt i landet, dar Dansk kvindesainfund har, ~ k r e t s q n.
Fredrika-Bremer-Förbundet har med anledning af dagen till- sändt.
den köpenhzlinnska kretsafdelningen ett lyckönskningstelegram.
Antalet kvinlh~a sfudenfer i &amp; (ppsalar har stigit jiiinförelsevis hastigt under de sista åren.
Innevarande termin liafva de varit 33, af hvilka 1 6 tillhört Stockholms nation.
5 af dessa iiro medi- cine kandidater, hvaraf en aulanuens vid patologiska institutionen; en juris kandidat; 6 filosofie kandidater och 4 medicine studerande.
L i ttera.ra notiser.
Fredrika Brerner: Biogrnjslc stutlie af S. L-d Adleirqmre oc7h Sigrid Leijonlqf %ud (2 Delw.)
Detta verk utkommer fullständigt till julen.
I Dagnys 7: de häfte har redan införts en lrortare anmälan af detta verk, författad af fil.
lrancl.
fröken hjtlia Wct7dströn, livilken tack vare iitg.
iillinö- tesgående haft tillfiille att i lrorrektur studera arbetet i sin ' helhet, innan dess sista häfte varit synligt i bokhandeln.
E n mera utför- lig kritik af det utmarkta.
arbetet, afven den förf.
af fröken TVahlströru, Iroii~iner att inflyta i första häftet af 1897. a0dt bord., En beskrifningsbok för h e m m e t.
Ofva.nstaeiide vackra publikation, iitlroinmen på Wahlström och Wid- strands förlag, hm, efter hvad företalet iitvisar, som förf.
Sigrid ~Tool~de ?zfni!
?c, hvillren häri framlägger en driftig och lzlok husmoders 25-higa erfarenheter inom det som hör till kökscleparteiiientets och matlagningsleonstens område.
I&lt;ompetenta doiiwe inom facket, med hvilks vi råclfört oss, hafva gifvit de aruplaste loford.
åt denna » be- skrifiiingsboks r enkla, rediga iippstiillning, förtraff liga matrecepter och i allt gedigna innehåll.
Bokens prydliga och tilltalande yttre svarm till fullo mot det aptitliga innehållet.
E n iner.
praktisk och lainplig jiilgåfva lriinna vi ej önska våra svenslra husmödrar. '
Sveriges konungalan g d intill niirvamnde tid ined S taflor och 2 tabeller af .A.
TV.
och J ?.
W. Edelsviid Idbn nied detta arbete, i hvilket planschernn " ') äro hiifviidsak, testen bisak, är att i hem och skola, framför allt i hem, väcka b&amp;- nens intresse för var historia och iihen hos dein genom åskådningen iinderlattn inlärandet af historislra uppgifter.
&amp; ledels särdeles vaclrra plnnscher, som väl lampa sig som vägg- dekorering i barnens rum eller på skolsalens viiggm, göres de unga förtrogna med dragen af våra konungar fr&amp;n Giistaf Vasa till Oscar II.
Kring hvarje portratt &amp; terfinnes Ironungens valspråk, årtalet mellan h v i h han regerade och några dekorationer, soin åslrådlig- göra en eller annnn viktig tilldragelse från hans regering.
Så t. es.
finna vi vapnen af de provinser, som då eröfrnts eller ett monument, som hugfast minnet n£ en vunnen seger, såsom Schwedenstein eller mon,umentet på slagfältet vid Lind.
Afven de fredliga idrotterna iiro ihågkomna i dessa rainverk, som omgifva porträtten.
Att dessa taflor äro i hög grad ägnade att roa och intressera barn, har jag själf varit i tillfälle att både i skola och hem pröfva.
s) Detta %r orsaken hvarlör det ej upptagits i bokkomitens lista.
-
Skolorna kunna för ett s&amp; lindrigt pris aldrig f&amp; en vackrare och för väckande af det historiska fosterländska sinnet mora, lämplig väggprydnad.
De nedanför taflorna befintliga tabellerna, som efter en gammal id6 blifvit noggrannt utarbetade, innehalla symboliska tecken för de viktigare tilldragelser, som för hvarje Ar timat i Sverige från 1521 till 1894.
Det ar en ganska sinnrikt utarbetad symlolilr, f i h hvilken redogörelse följer i det planscherna åtföljande häftet: » Lyra » = universitets stiftande; » upprätt sv8ïd » = uppror; » viktskAlar p$ ett svärd » = hofrätts stiftande; s palm kvistar i kors » = fredslut o. s. v. Nekas kan ej, att kan man lätt och ledigt tyda alla dessa tecken, sitter man inne med åtskillig faktisk kunskap, och det finnes barn och ungdom, som dessa historiska rebus roa alldeles ofantligt.
Och för dem, som de intressa, blifva de nf nytta.
Det tilltalar och väcker den lust för gissning och dylik tmkeöfning, som finnes hos så m h g a unga människor.
Särskildt i familjer med många barn, där flere j&amp;mnåriga syskon kunna med tabellerna pröfva hvarandras skarpsinne och historiska fackkunskap, föreställa vi oss, att de blifva my cket välkoiuna.
Nigra få oriktigheter, hvilka iiro en följd af rutornas fördel- ning efter hrtal och de m h g a svårigheter, som vidlåda första upp- lagan af ett dylikt arbete, kunna ej vilseleda.
Att tabellernas upp- gifter i hufvudsak följa Odhners stora lkobok, begagnad vid alla svenska skolor, med£ ör Atskilliga f ördelar.
Kritiken har om dessa tabeller sagt, att något historiskt samman- hang ej genom dem erhålles.
Detta ar mycket sannt, likaså att sammanhanget mellan händelserna iir den viktigaste historiska kun- skapen.
Men lika obestridigt &amp; r, att den historiska minneskimskapen af enstaka fakta är en nödvändig grund, och kunde detta åskåd- ningsmaterial bidraga till dess vinnande på ett angenämt satt, vore ej litet vunnet.
Visst är, att en konstnärligare och nyttigare vagg- prydnad i de ungas rum får man söka efter för det där % iitsattn priset.
(Med färglagd pl.
7 kr., icke färglagd 6 kr.)
E.
Fries.
Böcker for barn o.ch ungdom julen 1896.
Från.
redr rika- rem er- ör bundets Bokkornite.
Sveriges vittra storhetstid.
Af Hellen Lindgren.
.
I.
Fri- hetstiden.
Pris 2, ~.
II.
Gustaf 1II: s tid och Eftergustavianerna.
Pris 3,is.
Redan af titeln och författarenamndi kan inan första, att ofvan- näinndn arbete ej Iran inordnas under riibrilzen ungdomslitteratur.
Men under läsningen däraf blifva vi öfvertygade om, att &amp; hen mog- nare iingdoin med god slrolbildning skall ur en stor del af detta verk lztinna hemta vida mer btide nytta och nöje an de i allmiinhet kunnat göra af sina föregående läxor i litteraturhistoria.
De litterära personligheter, som här på ett så talangfullt sätt tecknas, framtriida nämligen så åskadliga och lifslefvande, att man ej behöfver den djupa lärdomen till hjälp för att, ktminstone till en viss grad, Iriinnn sig bekant med dem.
De utvalda smakbitar ur sitt snilles fatabur, som nästan hvar och en författare har med sig, bidraga ju oclcs8.
att göra de litterära storheterna fattbara och in- tresserande afven för imgdomen.
Att inycket af bolrens gedigna innehå.11 ej iir njutbart för andra än kunniga och utvecklade personer, behöfver knappast pbpelcas.
(Sjölif.
Fri bearbetning frAn engelskan.
Af Adolf Ekelöf.
Pris 25 öre haftet.
På äro viil de ynglingar; som ej vid 1 ' 4, 15, 16 års filder svärina för hafvet och för det friska sjölifvet med alla dess iifven- tyr,.
verkliga och inbillade.
Blotta benhmingen af de olika slagen af skepp och fartyg brukar ljiida som musik i dessa sjö.älskande ungdomars öron, och ingen lektyr är dem kärare an den, som afhandlar sjömannens lif och allt hvad därmed sttir i förbindelse: Vi betvifla därför ej, att v k a svenska ynglingar med stor för- tjusning komma att mottaga ofvannämnda arbete, hvars fyra första.
haften nyss utkommit, och blir boken i sin helhet lika underhållande, som dessa haften lofva, sk lyclzönska vi både yngre och äldre till en instruktiv och roande läsning.
Första hiiftet innehåller egentligen en liteu lärokurs i segling.
-
samt i de vanligaste sjötermernas rätta betydelse.
Därefter lämnas en noggrann teckning i både ord och bild af en mängd olilrn fartygs- typar.
Och i följande haften gifvas lifliga skildringar af sjöslag samt af de hjältar, som david hafva utmärkt sig.
Af särskildt intresse är teckningen af amiral Nelsons strider, segrar och död.
Skadn att denna bok, tillfölje af sin dyrhet, kanske ej blir till- gänglig för sti många, som vi skulle önska.
Den skall nämligen ut- göras af ej mindre än 50 haften.
Allts&amp; kommer priset att uppgå till den respektabla snmman af 12 kronor 50 öre.
För ynglingar öfver 1 6 Ar torde boken bast Ifiiripa sig.
Ur djiirlifvet i franimande llndes.
Af Noranhl Rolfseiz.
.
Svensk upplaga utgifven nf J.
C. von Hofsten.
Pris 2,55.
Förlidet %r utkom af samme förf.
» Bilder ur djudifvet i Nos- dem, och planen till nu föreliggande bok synes rara uppgjord p % ungefär samma sätt, med den skillnad likväl att dessa skildrin- gar äro hemtnde från nsinngifna författare, bland hvilka finnas sådana berömda forskningsresande och natiirkiinnige som Hiimboldt, Baker, Livingstone, Anderson m. fl.
Inge oriktiga eller vilseledande uppgifter om det ena eller andra djurslaget torde förekoinma.
Uen de korta uppsatserna hafva nhgot anekdotmiissigt, nagot fragmen- tariskt, som i allmänhet icke plägar utöfva nagon synnerlig dragnings- kraft p % yngre liisare.
Bland dem, som särskildt äro djiuviinner, böra dock finna.s m %nga, för hvilka dessa drag » ur djnrlifvet i friiminande länder » böra blifva vallroma.
För barn af Rldern 12-14 &amp; .r.
Fiithiof Nansen 1561 - 1893 af C. IV.
3rögger och Sijt-da.71l Ro&amp;m, med bidrag af R. Retziiis, F. Richthofen, H. Blohn, E. von Toll, Aksel drstal m. fl.
Pris 11 h.
Att gifvs någon niimnre redogörelse för arbeten a.f den mt som detta, ligger utom planen- för dessa boknnmalningar, hvillcs blott giilla nngdomslitteratur.
Vi vilja därför blott uttala var b i k t, att den högst intressanta lefnadsteckning, som prof. Brögger och Nordahl Rolfsen l h n n t af den Berömda nordpolsfararen, med bad0 nytta och nöje kan läsas af de unga, ehuru den visserligen ej iir earskildt af- sedd för dem.
De skola i detta arbete finna en vida hiilsosamrnare näring för sin fantasi an i de spiinnande afventyrsböcker eller intetsiigande romaner, som alltför ofta litgöra deras vanliga lektyr.
Den lefnadsfriske och handlingskraftige Sansen är just en hjiilte efter ungdomens smak, och de liffulla skildringarna af det glada friliiftslif, han har haft den lyckan att få föra sedan sin tidiga barndom, jak- terna och skidturerna, färderna till Grönland m. m. måste ovilkor- ligen tilltala hvarje ungdomsfriskt sinne.
- Ungdom öfver 16 h- bör med nöje kunna läsa det utmärkta arbetet, ehuru det visserligen i de vetenskapliga uppsatserna finnes åtskilligt, som det behöfves full mogenhet för att först % och lippskatta.
Ledsamt nog &amp; r det höga priset ett hinder för bokens allmännare spridning bland ungdomen.
I. Frhi Magdebiurgs förstqring af O. W.
von Horn.
II.
Hamraterha, ' Af A m s Hoflmnnn.
Ofversättning från tyskan. '
Pris l krona.
Vi ha i vårt land verkligen ingen brist på olika saiïilingaf af ungdoinsböcker.
Icke desto rnindre ha vi nu att omtala ' en ny sam- ling, som under titeln &gt;Läsning för de unga » i &amp; r uppträder.
Det redi- geras af Henning Wendell.
Boken nr l innehåller två berättelser, Den första » Frfin Mag- deburg~ förstöring » inneh %ller en enkel, och som det synes, mycket trovärdig skildring f r k den tid, d % Mngdeburgs rysliga förstöring ägde rum.
Hufvudpersonerna äro den fromma prästen Thodanus och hans hustru, hvilka fly nr den förstörda staden.
De begifva sig först till Hamburg, där Thodänns får anställning som präst.
Det hade varit önskvärdt, att förf.
angif vit huruvida prästen Thodanus är en historisk person och framförallt om hans dagboksanteckningar äro &gt;äkta ».
I innehållet och stilen förefaller de s %.
Den andra berättelsen » Kamraterna » är af den från 50-talet välbekante Frans Hoffmann.
Dessa kamrater äro tre unga vänner, som st % hvaïanclra bi i nöd och faror, såvB1 i England och i Indien som p % hafvet.
Den enes, Jacks, profession är att radda människolif.
Alla öfveïträffa hvaraiidra i modo och ädelhet.
Berättelsen är något gam- malmodig, inen oskadlig.
Aldern 12-14 år. '
' ~ollanna friiii D o m r h y, gemenligen kallad jungfrun af Oïlbans, hennes lefverne, bedrifter och matyrdöd, af Samuel Cleniens (Nark Twain).
Fritt till svenskan af B nrzu Geete.
Fyra häften A 1 lsr.
Denna nya skildring af den kända Orléans ' ka jungfrun, synes icke vara sässlrilt afsedd f ö r iingdom, ehwn den äfven af ungdom öfver l 8 år bör kunna läsas med intresse.
Uppställningen är ori- ginell, shsoin vnr att vänta af den kände amerikanske forfattaren, hvilken afven med mycken pietet har Behandlat sitt ämne.
Wamp och seger.
~ulturhisto~iska bilder fr&amp;n den fornerska lräjsnrtjdeu.
Med 41. teckn, Pris 3 kr.
Skådeplatsen för de händelser, ' hvilkn här skildras, är först Kartago, sedan Neapel och slutligen Rom.
Den tid till hvllken de äro förlagda .ar kgisar Septimii Severi regeringstid och-ahnet för beïättolsen är den förföljelse, som Jrristendomens bekännare hade ritt utst&amp; under denna period.
Med undantag af Irajsctl.
Septimus Severus och Tertullinnus, hvillra skymta fram i berättelsen, äro personerna ej berntade ur - historien.
Bokens hjälte är en ung romersk legat, Liciniiis, hvilken förälskat sig i Julia, en ung kristen ifickii i Eartago.
För hennes skid1 använder han liinge det stora inflytande han äger öfver den roiilerska prokonsuln till att hindra förföljelser mot de kristna, men d&amp; han ser att Jinlia fattat tycke för en ung man, till- hörande Montanus ' sekt, äggar han prokonsuln ' att påbjuda kristia- nernas utrotande.
Under förföljelserna lider den kristne ynglingen martyrdöden på amfiteatern, och Julia lämnar med sin fainilj Kartago.
Efter Jiilias afresa gripes Licinius af anger öfver det o %dla i sitt handlingssätt och öbergår efter mycken inre strid till kristendomen.
Till straff för sitt affall sändes han på kiijsarons befallning till Sar- dinien, där han tillika med andra kristna fdngar far arbeta i berg- verken.
Han lyckas emellertid med en m g £iickas tillhjiilp att fly från Sardinien och k o m e r efter många svhigheter till Rom.
Dar blir han igenknnd och gripen samt dömd till döden.
Han later un- derrätta Julia, som nu är bosatt i Rom, om det öde, som vantar honom.
Hon skyndar till det kajserliga palatset, kastar sig för kaj- sarens fötter och ber om nåd för Licinius.
Kiijswen, hvars lif hon en gång räddat vid en fest i Neapel, kan ej afslå sin räddarinnas bön, han skiider Licinins lifvet, men dömer honoin till evig lands- flykt.
Efter.
en tid f å r han likviil Aterkoma till Bom och blir dii förenad med Julia.
Berättelsen är allvmlig - ehuru ej siirdeles djup - och på samma gång underhållande och lärorik.
Den innehtiller niimligen en mängd ganska goda kulturslrildringar, hvilka, där SA kunnat ske, be- lysas af illustrationer.
Så finnas t. ex. afbildningar af » kristna inar- tyrer p&amp; Roms amfiteater », » en gladiatorstrids, » det imo af ett romerskt hus#, suiå.1niiigar från katakomberna D m. m.
Boken bör blifva en bhde roande och lärorik lasning för ung- dom öfver 15 år.
Egendomligt nog ar intet författarenamn utsatt. '
' Pavo Nakkran.
Bilder från finnarnes lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Wrmland, af Gttstnf Scl~röcZer.
Pris 3, 75.
Pavo Makkran är en fortsättning p i den i fjor iitkoiima Pekka Huskoinen.
Det ar siilunda fiillkomligt iifverflödigt att yttra oss oin boken, d&amp; Gustaf Schröders namn &amp; r vä.1 kan&amp; bland S~eriges ungdom.
Denna del afhandlar till stor del de gransstrider i Ivärmland mellan svenskar och norrman, som voro en sida - förut ej mycket kand - af krigen, som fördes mellan Sverige och Daniiiark under Karl X: s och Karl SI: s regeringar.
Säkert ar, att vi förut ej vetat med hvilket mod och hvilken uthuighet finnarns deltogo i fadernes- landets f össvar.
Boken passar 15-1 7-&amp;ringar.
8jönian.
Norska sjömäns äfventyr efter muntliga meddelanden återberättade af Nordahl Rolfsen.
Auktoriserad öhersiittning af C, J. v. Hofsten.
Pris inb.
2,ij.
Det är en verkligt god bok, denna; &gt;de oberömdas saga », som Nordahl Rolfsen här gifver oss.
De flesta beriittelserna äro agnade att framvisa sjömmslifvet i dess bistra, hårda rerklighet, och för vekliga stadsinnevAnare eller trygga landtbor är det nyttigt att t h k a sig allt hvad människor kunna uthärda, att f&amp; en föreställning om de försakelser och faror, hvilka äro förenade med sjömannens yrke.
Af synnerligt intresse &amp; ro de skildringar, hvarest den gamle ishaf sf armen Svend Foyn har ordet.
&amp; n till ombyte fi.r läsaren en liten hiiiiio- ristisk bit sådan som den om kaptenen på ilngbåten mellan England '
och Sverige.
Fartyget stötte på grund och blef staende, men befäl- hafvmm lät framtags metdon och lugnade de ängsliga passagerarne, ined den för1clarin.g; att han ville bjuda dem på bankfiske.
» Flag- gan » är en annan liten berättelse om en kapprodd i St. Nazaires hamn, ypperligt skildrad af en enkel norsk sjönian sj hans käraste minnes; det gällde ju.
också att vinna seger i t den .norskn flaggan!
- Ett skeppsbrott på Afrikas kust och fångenskap hos de vilda kaffrerna är ämnet för e n berättelse, en fraktfart p&amp; Svarta hafvet under Krim- krigets dagar skildras i en annan; har är., som synes, mycken om- växling och ingen brist på afventyr, som icke äro alster af en otyglad och osund fantasi.
Andamalet med boken är, soin förf.
säger, att barnen icke skola » salma kännedom om det stand, som genom sin dagliga lifsgärning håller follrets sinne öppet för manlig bedrift ».
För ungdom öfver 15 i$r.
8: t M~L~@s-lejonet, berättelse från Venedigs storhetstid af G.
J. Henty.
Ofversatt fr&amp;n engelskan af d: r P. Hallström Ned sex illustrationer.
Pris 3 kr.
En mycket stor del fria fantasier och en mindre del verklighet, utgör oftnst grundlaget för de äfventyrsböcker, hvilka äro så begär- liga för den iingdom, som iincu står p % barnaAlderns gräns.
Ett visst mått af historisk och geografisk kutiskap är likväl en nödvändig för- utsättning för att ratt hafva nöje af denna lektyr.
Henty är ocksa en gammal bekant, och flera af hans .böcker hafva tillvunnit sig mycket bhJ1.
Den nu utkomna nionde volymen af Billes ungdoms- bibliotolr inne11 ål ler af of vaiinärnde förf.
en slcildring f r h Venedigs storhetstid, en tid som visserligen ligger många hhundra.den bakom OSS, men soin ar mer Bn vanligt &amp;, auad ntt intressera oss.
Under de oupphörliga fejderna emellan de stora republikerna i norra Italien var det lätt tillfälle för en stark och oförskräckt yng- ling att bana sig vag till ära och utmärkelser.
Bokens hjälte, Francis Hamnond, son till en i Venedig bosatt engelsk köpman, lyckas också få vara med om flera af de stora sjöslag, som utkäm- pades emellan Genuas och Venedigs flottor, s&amp;som striden vid det nu- varande Porto d ' Anzio, vid Poln m. fl.
ställen, att icke räkna d l a sammandrabbninga.r med piraterna, hvilka tinder denna tid svärmade omkring vid Medelhafvets södra kuster.
Naturligtvis gr det en intrig med i spelet, en sammansvärjning, som Francis lyckas uppdaga, och &amp; t par unga flickor, som han upprepade gånger räddar från att bort- föras och falla i händernn på en skurkaktig venetiansk ädling.
Denne förföljer Francis med sin hämnd och bringar honoin i den mest kritiska belägenhet, men Francis ~ %ddar sig dock alltid genom sitt mod och sin skarpsinnighet, och sedan han äfven befriat Korfu från sjöröfvarnes anfall, miste man med giivernören på denna ö ut- ropa: » Underbmt i sanning!
» Boken är nnderhgllande, men i synnerhet i början.
något trög- läst.
Detta kommer sig daraf att de handlande personerna ständigt använda langa svarfva.de meningar, då de skola yttra sig och till och
med de unga hålla tal for hvarandra i stället för att samtala.
AIR- hända fordrade den höfvislra seden vid slutet af 1300-talet en viss sirlig omständlighet, som nu förefaller oss alltfar tung och tröttande.
Ofversättningen är i allmänhet god, men att använda det gaimnal- modiga, småstadsaktiga ordet D bjudning D är icke lyckligt funnet.
Det låter egendomligt, då någon säger sig hafva varit &gt;) på bjndning~ efter att h a h a bevistat en storartad fest hos dogen Contarini.
- Med de h t utförda illustrationerna, det stora formatet och bokens utstyrsel i öfrigt är priset billigt, i jämförelse med hvad öfriga jul- publikationer kosta.
Pessar för mogen ungdom. '
Bilder ur Daniuarks ll~storiait af J.
C; (ii.
Hojsteli.
III.
Pris 2,~s med porträht.
.
Fröken v. Hofsten bjuder nu på 3: dje delen af sina bilder ur Danmarks historia.
Om denna bok kunna vi endast upprepa, hvnd vi om dess föreg %ngare sade förliden jul.
Var skolnngdom bör med glädje omfatta tillfallet att få goda och underhållande skildringar ur Danmarks historia, som fyllnad till de mycket magra redogörelserna ur .detta lands historia, som förekomma i våra historiska liiroböcker.
Vi.
bjudas denna gång först på bilder från den sinnessjuke Kristian V1I: s och hans olyckliga drottning Karolina Xatildas tid och vidare en teckning af den folkkäre Fredrik V I och hans tid.
Boken lämpar sig biist för ungdom från 14 år.
Skiliiringar ur historien och 1Pfiet I6a.
iaangdoiii.
Pris 2,s~.
Författaren till - eller troligen samlaren af - dessa s. k. skil- dringar LV historien och lifvet har visligen icke satt sitt namn p&amp; titelbladet.
Boken börjm med en liten bit in- Spartas historia och slutar med en berättelse om Abraham Lincoln.
Den är allts % i sanning om- fattande, men så bjuder den ocksa pb 87 olika bitar af det mest växlande innehal.
D&amp; det i v h tid verkligen finnes historislrn skildrin- gar och till på köpet goda s %dana, kunna vi omöjligen förstå, hur det kan falla någon in att till ungdomens tjänst utgifva en anekdotsam- namn förtjiinar den ej -- som ifrå.gava.rande bok.
Vi ling - återfinna i samlingen d i n g a gamla bekanta historier ur franska och r tyska öfversättningsböcker friin 60- och 70-talet.
H ~ ~ a r f ö svenska barn skola bjudas på bitarna om Gustaf Adolf och Earl XII ar ofattligt.
Låt oss taga reda på innehållet i Earl XII.
Först f5 vi höra något om honom, då han är 18 år gammal, så återföras vi till den tid, då han var mycket liten och hade sköterska, sa ar han tillsam- mans med sin lärare Nordenhjelm - d a p å med förbigbeiide af alla öfvergå-ngar befinna vi oss med Karl SII i Polen.
Lika hastigt föras vi till Strdsund och få till lifs en välbekant anekdot, SA föras vi ' hasteligen tillbaka till Pultava och sist kommer en liten ka.rak- teristik af konungen.
På titelbladet står att lasa: » Med talrika illustrationer w.
Tal- rikheten kan icke förnekas, men att illusiratiopernra icke iiro af yppersta slag, därom kan bvar och en öfvertygcn sig, som öppnar boken.
.
Djurens lif af A.
E. Brehm.
Förkortad upplaga af Carl Cederströna.
Pris 12 lu.
.
Detta arbete, hvillcet af oss omnämndes i föregående års bok- revy, ehuru endast fyra h&gt;ften, omfattande diiggdjuren, då vor0 ut- komna, föreligger nu ' afslutadt.
De sista delarna af detta verk äro utarbetade ined sainmn sakkännedom och oiiisorg som de första och äro äfven lika rikt illustrerade.
Vi hoppas, att det jämförelsevis låga priset slrdl ' locka många, som ej hafva råd att skaffa sig den stora upplagan, att köpa det utiilärkta och värdefulla arbetet.
Det passar slirdeles väl till liisning för mera mogen ungdom.
Deil svenska oclliilgeizs storinän.
Lefnadsteckningar för skola och hem af Ellen Fries, fil.
doktor.
Olof Rudbeck den äldre.
Urban Hjlirne.
Jesper Svedberg.
Pris l h.
Vi anse oss, beträffande denna bok, endast behöfvn omnämna, att den utkominit.
Det borde falla af sig själf, att svenska hem och svenska slcolor med tacksamhet begagna det tillftille som D: r Ellen Fries nu läinnar oss att göra vår ungdom bekant med sådana stor- män som Rudbeck, Hjärne och Svedberg.
Vi instäminn ined varinad ste hjärta i hvnd förf.
själf siiger i sitt företal: » Att lära sig förstå sitt fäderneslands kultur, det är ock att lära sig &amp; tt rätt älslra den och ' att med fastare band knytas vid den ».
Förf.
sliger sjalf, att hon .hufvudsakligen användt tryckta källor, hvarför ock intet nytt i hnfvudsak säges oin dessa våra stormän.
Hon ' har emellertid gjort oss den myclcet stora tjänsten att samla, sofra och bearbeta., hvad som förut varit åtkomligt endast på många olika håll.
Biografierna äro enkla och lättfattliga, men också fria från allt försök att göra innehållet så lättsinalt och » roligt », att det förlorar karakteren af att vara en allva~lig läsning.
I god mening %r det dock en mycket underhållande och rolig läsning.
Nordiska sagor berättade för barn af Hedda Anderson.
Andra sandingen.
Pris 2,25.
Äfven i år bjuder bokmarknaden på ett arbete af den för bar- nen och deras vänner välbekanta fö+fattarinnan Hedda Andorson.
Det %r, som synes af titeln, med en ny samling af nordiska sagor hon i år riktat d r barnbokslitteratur.
Detta häfte innehåller jämte V ö l s u n g a s a ~ n nggra graf vår ungdom mindre kända beriittelser från nordens forntid sAsoin: Nials saga., sagan oui Gunnlög Orintunga och Skald-Rain samt Grette den fredlöses saga.
Dessa sagor %ro fra~nställda på ett sätt, so&amp; röjer både för- fattarinnans stora - berlittartalang och hennes förtroliga bekantskap med barnannturen.
Alla detaljer, som ej Irunna förstås af * barn, äro uteslutna, likaså den stora mängd af bipersoner, hvilka i de is- läidska sagorna så ofta skymma bort hufvndfigurerna och göra be- rättelsen tung och svårfattlig.
Stilen är så enkel och naturlig och alla händelser äro så klart och Bskådligt framställda, att barnen helt visst skola klinnn sig heinwastadda i den värld Hedda Anderson '
skildrar för dem.
Ti k o bfvertygade om ritt dessa berättelser skola läsas af barnen med lika stor glädje som de i första saidingen före- kommande sagorna, hvilka vunnit stor spridning och blifvit mycket omtyckta af vår skolungdom.
Vi rekommendera p&amp; det varmaste det lilla föi-triiffliga arbetet åt de föräldrar, hvilka vilja skaffa sinn barn en god och viirdefull bok.
Det är egentligen afsedt för barn inellan 10-14 år, men sagorna äro så viil berättade, att de med nöje kunna lilsas af både ung och gaiiimal, så mycket mer som de tillhöra en litteratur, som bör vara kär för hvarje nordbo.
Valda berattelser ur tidskriften Tal1trasten.
Utgifven för barn och ungd01n &amp; r 1866.
Af Emily Nonnen.
Pris 1,25.
Bland dem af v k t lands bildade kvinnor, som vor0 barn eller unga flickor under 1850-, 60- eller ' ro-talet, iefver helt visst det aktade författarinnenauinet Emily Konnen i friskt minne.
De komma ihog den gliidje, med hvilken de och deras jämn- åriga på den tiden läste hennes skrifter.
Ja, de kunna kanske än i dag påminna sig både » Rubinringen B, » Gsmatkorset » osh flera andra af de goda berättelserna a£ Emily Konnen.
Flitigt använde också den vaderade författarinnan sin fina penna i barnens och ungdomens tjänst.
T7i tro oss ej öfverdrifva, då vi p&amp;stå, att hon riktat vår barn- och ungdoirislitteratur med minst ett tjugutal små goda böcker.
De berättelser af henne, som vi hiir h a h a att anmala, äro, som vi se, hemtade ur tidskriften » TaZZtrnsten », som för 30 h sedan trycktes.
Men detta oaktadt kunna vi ej finna dem i minsta m6.n föraldrade.
En lika frisk som varmt religiös anda genorng&amp; dem alla, hvarför vi med trygghet kunna rekommendera dem siisom en både rolig och nyttig kisning för 10-12-åriga barn.
Vi vilja siir- skildt fasta uppmärksamheten vid de bada utmiirkt val tecknade bio- grafiska.
skisserna: # Målaren och mulattenv samt » Den svenske blomsterfursten ».
Det är i sanning med ett visst vemod vi läsa Tall- trastens rörande afskedshälsning till Sveriges barn.
M % det tilliitas oss att å dessas vägnar bringa den ädla, gamla författarinnan ett varmt tack för all den glädje hon beredt dem.
Lort Brooks.
kgrrm&amp;oias p~~yandliiaag.
Berättelse för barn af Helena Ofversättning från engelskan af E. Silfverstolpe.
Pris inb.
1,50.
Förf.
till denne lilla bok har tydligen sökt att åstadkomma ett motstycke till Frances Hodgson Burnetts SA allrnknt kända och om- tyckta * » Den lille lorden », men hon har icke lyckats i sitt försök.
Den sjuårige Norman Rosslyn, som hiir omtalas, kan svhligen h a h a niigon motsvarighet i verkligheten.
Han tillhör en förniim familj och blifver genom en oförutsedd händelse arftagwe till sin för- myndares titel och ägodelar.
I sin riittrådighet och sanningskirlek &amp; r han fast som klippan, men han ar tillika en liten odräglig snobb,
icke blott därför att han ständigt talar om sitt adelsskap och de förpliktelser detta ålagger honom, utan äfven diirför att h m med sitt riitthafyeri och sin lillgamla vishet anser sig ha ratt att döma öfver sin lärares och andras mindre goda uppförande.
Som en verklig absurditet förekommer hans i tid och otid ut- talade iisikter i politiken.
Han är » liberals och kan ej andra tanke » i trots af att det lysande stamtriidet, ined alla dess grenar, vuxit fram ur konservativ grund.
Af de i boken flyktigt skisserade damerna blir han smel.rt och beundrad, de äro fardiga att » kyssa ihjäl)) ho- nom, men med skal kan betviflas att den lille Norman någonsin skall bliha en favorit hos den läsande ungdomen.
En hemlighet af Louisa Molesiuo~t1i.
Ofversättning från # engel- skan af Alnna iiTordenfeit.
Med illustr.
Pris jnb.
2, ~.
Bland de många arbeten, soin vi förut äga i denna genre, af- sedda för unga flickor och stående på gransen emellan romanen och ungdomberattelsen, intager denna bok ' icke något framstående rum.
Innehållet är i korthet följande: Herr och fru Josselin hafva, för att tillinötesgå en döende sliilctings önskan, i sin familj upptagit en helt liten flicka för att uppfostras tillsammans med deras egen späda dotter.
Båda barnen utgifvas för systrax och tro sig sjalfvs vara det.
Först; när de äro.
uppvuxna skall den enas ratta börd uppdagas.
Men helt naturligt komina dunkla rykten om förhållandet i svang och den.
verkliga dottern., soin tror sig vara den upptagna, rymmer från heminet.
Efter åtskilliga pröfningar, som till slut få bukt pii hennes obändiga ' lynne, får hon återkomma till föräldrarna under det att fostersystern, som hela tiden varit ett mönster af älskvärdhet, icke blott får veta att hon genom släktskap p&amp; l b g t håll %r förbunden med samma familj, utan darjainte att hon är arftagerska till stora, rikedomar.
Intrigen %r ganska genomskinlig och karaktersteckningarna icke synnerligen lyckade.
Den snälla flickan är, alltför änglalik, och den stygga visserligen ganska svår fnen egentligen alltför illa uppfostrad.
Eller hvad sägs om ett barn, som i vredesmod vänder sig till sin inor och utbrister att hon behandlas som en h ~ n d i hemmet!
- För- fattarinnan är i sitt hemland mycket uppskattad.
Det hade varit önskligt om något bättre alster af hennes penna än detta hade blifvit # öfverflyttndt till v k t sprgk.
Tre sjökadetters markviirdiga ödep och afventyr af R '.
H, G. Kingston.
Med 7 illustrationer af E. Abevg.
ofversättning h å n engelskan.
Pris kart.
3, i o. Berättelsen börjar för mer än 50 &amp; r sedan, hvilket är föga att undra på, då de t r e ' hjaltarnes saga icke är förtiiljd i denna enda föista bok.
Den ' ena af dem ar bördig från England, den andre från Skottland, den tredje från Irland och alla.
äro de under af tapplrhet, men de äro tillika hederliga, redbara, rättrådiga ungdomar och man nnnnr dem därför hjärtligt den viilföi.tj %nta belöning de erhtilla d&amp;,.
på bokens sista sida, alla tre samtidigt erhålla sina löjtnantsfullmakter.
I följande publikationer få vi antagligen återse dem sbsom officerare, kommendörer och till slut såsom » Tre amiraler,.
Boken påminner om de äldre sjöromanerna och unga lasare skola val knappt finna sig tillrätta vid frånvaron af alla nutida förbiittringar, men lifvet på sjön och Bfventyren på de stora hafven, samt striderna med sjöröfvare, kineser, negrer m.
fl., erbjuda nog myclren omväxling för att de tre kadetterna skola erhålla tillräckligt m h g a beundrare bland 12-14-åriga gossar.
TvP smh pilgrimer.
En berättelse om staden Skönhet, af Balzces Hodgson Bur~netC.
Pris 1,so.
» !hå små pilgrimer » är en fin poetisk liten bok, just en sådan, som man kan vänta från Dlrs Burnetts penna.
Därtill iir den inycket rolig och underhållande.
De små pilgrimerna äro ett par fader- och moderlösa barn, Robin och Itleg, som omhandertagits af en hård och ovanlig faster.
&amp; !at okh kläder få de, men icke något annat.
Gossen och flickan lefva på egen hand sitt rika fantnsilif uppe i halmstackarna i en lada.
, Kristens resa, ä r deras enda lektyr, och oru de an icke fatta så mycket af bokens andliga innehåll, s % ger den i alla fall deras fantasi en rik och kraftig föda.
Barnen lefva på Chicago- utställningens tid, och med Bkta amerikansk energi arbeta de, han på fältet och hon i ett mejeri, så allvarligt och duktigt, att de slut- ligen lyckas spara ihop pengar till en Chicagoresa.
I den stora staden går det dem förunderligen vii1 - men man förvånas ej dar- öfver.
.Det d s t e gå dem väl, de &amp; ro s&amp; barnsligt friska, ' så på en gång varmhjärtade och energiska; de äro sagans askungar, som tro på lyckan och vinna henne.
Rörande f i att läsa om deras viidighet mot en stackars ofärdig gosse, som är fattigare och olyckligare än de sjalfva.
Boken slutar med, att Robin och Xeg bli upptagna af en rik, men ensam och olycklig man, hvars bekantskap de gjort på utstall- ningen.
De bli nu solskenet i hans lif.
Vi rekommendera boken på det varmaste åt 12-åringar.
Mina pojkar, en sommarbok för stora och små af Gustaf af Geijerstam.
Ulustr.
af O. Adelborg.
2: dra uppl.
Haft.
2,ao, kart.
2,; s.
» Mina pojkar » ar ingen nyhet för den Iiisande allmiinheten; den uppträder endast i en ny skepnad med taflor försedd.
Vi kunna endast instamma i hvad flere granskare sagt före oss, att den iir en sallsynt väl skrifven bok om barn.
Det ar ~rerirligen en glädje för gamla inänniskor att liisa dessa skildringar ur det rerlrliga barna- lifvet, så fria från alla de öfverdrifter och det pjåsk, som s&amp; ofta be- s t % i ~ våra barnböcker.
Niir vi slutat läsningen äro vi god vän och bekant med den resolute Olle, som Pappa törs sända i båt efter posten och med den slnrfvern Svante, han som vid hemresan till Stockholm är blomsterprydd, både fram och bak, då han blifvit god van med alla gubbar och gummor i trakten.
- Att alla de fina
iakttagelserna af barnnaturen och de humoristiska skildringarna främst skola uppskattas af.
de vuxna, finna vi naturligt; kanske skola barn finna för litet roliga » handelser » i boken.
Vi skulle dock önska, att afven barn läste denna bok, ej.
minst därför, att de sällan f&amp; i sina händer en bok, där språket ar så klart, tydligt och flärdfritt.
Silfverbagaren.
Öfvers.
från engelskan af Gylfe.
Med illu- strationer af Ottilia Adelborg.
Pris 2,50.
Bland den stora mängd af barn- och inngdomsböcker, so111 årets bokmarknad har att bjuda, g s e vi ofvanniimnda arbete för ett bland de bättre.
Händelserna äro lifligt framstä,llda, moralen är god och öfversättningen gjord ined mycken omsorg.
Hufvudpersonerna i berättelsen äro gossar.
En af dessa,.
Lucian, hvilken är upptagen som eget barn hos &amp; n herr Martin, är häftig och brutal men i grunden god och ädelsinnad.
Martins egen son, Sam, kr däremot smidig och behaglig till sitt yttre men har en opålitlig karakter.
San.
begc5r en dag en bedräglig handling, som upptäckes af en kamrat, denne får harigenoin stor makt öfver Sain och ut- öfvar på honom ett mycket dåligt inflytande.
Emellertid händer det en dag, att en silfverbagare blir stulen från en granne till Sams fader.
Lucians goda van, en liten indiangosse vid namn Bunny, blir misstänkt för stölden, och niigra misstänka afven Lucian.
Ilunny blir insatt i fiingelse och Lucian, som tror sig veta, att hans vän ej skall stå ut med att sitta ensam i det hemska fängelset, följer ho- nom dit och är honom till tröst och hjälp under sjulrdoin och be- dröfvelse.
Efter en tid koinmer det andtligen i dagen, att det ar Sam, som stulit silf verbägaren.
Och den förtviflnde fadern dömer da sin son att i kyrkan inför hela församlingen bekänna sitt brott och bedja om förlåtelse.
Efter mycken ånger och sorg öfver sig själ£, blir den förr s&amp; opfilitlige ynglingen en redbar och bra man- niska, som på allt sätt söker försona, hvad han brutit.
Boken torde inest a d % 14-15-åriga gossar och flickor.
För svenska barn.
Sagor och berättelser af Eugenie Beskow.
Med 22 teckningar.
Pris 2 kr.
Om vi ej misstaga oss, 8 % ar det sitt förstlingsarbete, som Eugenie Besl~ow här utgifvit, och vi kunna i så fall på goda grun- der gratulera henne till en så lyckad debut på förf&amp;ttarebanan.
Hennes barnhistorier vittna i alliniinhet ej blott om en liflig och fin uppfattning af barnen, af deras lif och tankeviirld,.
utan också om en mycket god stilistisk förmåga.
Berattelserna, » Ett underligt kalas », » Flyttningen », bli as hemlighet » och » När pappa och mamma voro borta » äro i synnerhet skdeles pigga och roliga.
Gärna skulle vi dock vilja varna författarinnan för att allt för ofta lagga oriktiga ord i barnens mun, t. ex. det ordet ~ d o q ~ Vi.
tro nämligen, att det kan vara menligt för de mindre barnens ännu outrecklade språksinne a t t i böcker finna sina egna språkförvräng-
ningar.
Ty då dessa ' barn ju i allmänhet ej Hnnu hmnit att fil klprt för sig hvad som i sprlkligt hiinseende än riitt aller oriitt, kunna de lätt blifva vilseledda af allt för många kakografiska lustig- heter.
.
De sagor och stiirnningsbitm, som förekomma i boken, iiro nog alltför abstrakta och poetiska för att kunna intressera sinåbarnen.
Boken torde därför bäst lampa sig för 12-13 åriga iingdoinar, hvilka i allmänhet bruka vara sardeles roade af lustiga heriittelser om mindre barn.
Illustrationerna &amp; o vackra.
Hemit.
Berattelse af Ernst Even.
Öfversattning f r h tyskan.
Pris 1,so.
Vi skulle särskildt vilja rekommendera denna bok till högläs.
ning inom familjer; och mycket bra Iiimpar den sig ocksa till jiil- klapp åt unga personer öfver l5 &amp; r.
Vi hafva visserligen ingen an- ledning antaga, att den är företrädesvis skrifven för de unga.
Uen d % den innehåller vackra, kristliga lärdomar, gifna i en tilltalande berättelseform och på!
ett särdeles flytande språk, kan den ju vara en god insats i både de yngres och de iildres bibliotek.
Skolkaryaterna samt tvenne andra berattelser af Otlilia Wz ' ldemuti~ Ofversättning af Anwie Wall.
Pris kr.
1,as.
Beträffande innehallet skilja sig dessa tre berättelser högst obetydligt f r h hvarandra.
I den första, w Skollcamrateilia,, hjaltinnan en fattig adel, ung flicka, som .får arfva en ung adel grefvinna, hvilken varit hen- nes skolkamrat.
I den andra berättelsen,, Lady Helene,, fti tvenne fattigs barn arfva kläder, böcker och leksaker efter en ung lady, hvilkens lekkamrater de varit, och som dör i sin ungdoms v b.
Och i ' den tredje » En julaftoaw, blir en stackars fattig liten flicka uppta- gen som lekkamrat eller fostersyster åt en liten sjuklig lady, som också snart dör.
Den lilla fattiga flickan arfver nu hennes plats som barn i huset.
Någpt mer omväxlande motiv att skrifva om skulle vi h a h a önskat den goda Ottilia Wildermuth, inen boken ar i alla fall mycket from samt fullkomligt » renlärig ».
Det gamla slottet, beriittelse för flickor af Rosn Mzdhollnirll.
ofversättning från engelskan af E. Silfveirtolpe.
Pris Z kr.
» Det gamla slottet, hör till de tiidigen oförargliga, men ocksb mycket medelmattiga ~halfromanernas~ antal.
Bokens hjaltinnor iiro tre fattiga fader- och moderlösa systrar, som bara de underliga namnen Patricia, Dympna och Finola.
Jämte sin fostermor, den goda och älskvärda fru Anriesley, begifva de sig till bland för att slå sig ned p % det g u l a förfallna slottet Banshee Castle, som genom arf till- fallit ' deras äldre bror.
Denna bror ä.r dem fullkoinligt obekant, d5 lian mycket länge vistats i Amerika.
På slottet lefra de ett i det hela lyckligt och fritt lif.
Deras närmaste grannar iir en rik irliindsk
familj; husfadern i denna familj har själf arbetat sig upp till välst ' ånd o.ch uppträder nu som en mycket förtriifflig social reformator för den -- eller egentligen hans fattign befolkningen i sin hembygd.
unge son - anlägger näidigen fyra fisklägen på en liten ö, och öns befolkning kominer att lefva under ytterst gynnsainma ekonomiska för- hållanden.
.Hos den rikn irländska familjen få vi också göra bekant- skap med en pr&amp;l,lrtig lrvinlig trädgårdsmästare, soin otvifvelaktigt väcker vårt intresao och vhr sympati.
- En vaclrer dag nppträder de iiugn flickornas bror på slottet, han vinner allas deras hjärtan, men snart uppenbarns det, att han icke är deras bror, utan en af- lägseri släkting - deras bror, som var en dålig person, är död i Amerika.
Hvarför den aflägsne slälrtingen, Lord Tyrowen, gifver sig e t för de unga flickornns bror kan man aldrig riktigt förstå.
Sjalf säger lorcien, då han tillfrågas, hvarföre han ej upplyst famil- jens advokat om rätta förhållandet, satt han (advokaten) hade för brådtom att ge mig tid därtills.
Det tycker man ar bra underligt af en advokat.
Emellertid slutas allt på bästa sätt.
Patricia blir gift ined den unge rike irländaren; D p p n a förlåter ' mycket snart den före- gifne brodern hans underliga handlingssätt, och blir slutligen h.ans hustru.
Den unga Finola slår sig på tr8dgårdsmästapyrket.
Icke kan man med fog saga att läsningen af dylika berättelser väcker unga flickors h %g för god och sund lasning; ej heller få de föreställningar, som mycket stämma med det verkliga lifvet.
an Det giiilla slottets henllighet.
Berättelse för flickor (10- 1 6 år) o af Euelyn Everelt-Green.
Öfvers.
af TVilh.
Bngelke.
Pris 2,so.
Arligen leta sig några af de många böcker, som i England skrifvas för unga fliclor, vägen hit och iklädas svensk dräkt.
Dessa böcker iiro ej utan förtjiinster, de utmärka sig ofta för en ren och god anda och iiro mången gång skrifna med talang.
Oaktadt deras för- tjänster kunna de dock ej raknas till de goda, böckernas anta.1, ty deras innehåll ar vanligen så intetsägande, så obetydligt, att de ej kunna göra nå.got djupare intryck och följalrtligen ej heller vara af någon betydelse för en ung flickas utveckliag.
Att flickor hysa någon särskild förkRrlelr för sådant sentimentalt pjoller, som vanligen fyller de arbeten, hvilka äro ~ a r s k i l d t skrifna för dem, kunna vi ej tro.
Vår erfarenhet är, att de gärna läsa böcker med djupare, sun- dare och allv~~rligare innehåll, om man blott sknffar dem sådana.
Hvnrf ' ör behöfves det för öfrigt slcrifvns s&amp; många siirskilda böcker för flickor och gossar?
Unga flickor och unga man lefva ju i samma värld och böra väl bli belcanta nied hvarandras lifsoinråden, och deras Iiisning bör darför vara af den art, att den Iran bidraga till hvarje ung människns sunda ntveclding och förädling.
Ett s %dnnt resultat Iran man ej viinta af läsningen af de ytliga och betydelselösa böcker, s o n anses passa till läsning för unga flickor, lika litet som af de vilda i-ifventyrsböclcer, hvilka af många a n s e s särdeles lämpliga för gossar.
Det är naturligtvis föreliggande lilla arbete, som kirmast gifvit,
anledning till ofvan uttalade reflexioner.
Det har d a de förtjiinster, som vanligen utmärka arbeten af detta slag, det iir roligt, ~7al skrif- vet och en god anda genomgår det hela, men det passar ej för flickor öfver 14 hr, därtill ar innehållet för obetydligt och barnsligt.
Den hemlighet det gamla slottet gömmer, gr en liten gosse, som ej vill visa sig för människor, emedan han fruktar att bliha utskrattad för sin, vanskapliga figur,.
Han har niinligen efter en sjukdom erhållit en lindrig ryggradskrökning, så obetydlig likvd att den knappast lir märkbar.
Hans enda lef vande slakting, hans galiila, morfar, hvilken han af flere skäl hatar och afskyr, och en gammal tjiinarinna, som passar honom upp, våga ej sätta sig emot hans besynnerliga infall, af fruktan att framkalla ett utbrott af hans häftiga lynne, utan 1Rta honom lefva ensam och gömd i det gamla slottet.
Ett par barn, som valt det ödsliga huset till lekplsts, upptacka honom en dag helt oför- modadt och ing % vänskap med den lille enstöringen, som de en tid i hemlighet dagligen besöka.
Umgänget ined de båda barnen utöfvsr det lyckligaste .inflytande på den konstiga lilla gossen, som slutligen af deras föreställningar låter förmå sig att försona sig med sin morfar och att öfvergifva eremitlifvet.
Ehuru händelsen ih sådan att den knappast torde iiniin nagori motsvarighet i det verkliga lifvet, ar boken dock ganska rolig och underhållande.
Sjöröfvare p % Dledelhafvet, af Tfr.
G.
H. Bingston.
Ofver- sättning.
Tv&amp; delar.
Pris 2 kr.
hvarje del.
Gossar vid 14-15 års &amp; Ider, hvilka i allmänhet bruka vara högst intresserade af sjöromaner, skola helt risst ej hafva nlgot emot att f % denna julklapp, och länge bör den ocksh riicka för dem, då den utgöres af ej mindre än två tjocka delar.
Hjälten i boken, sjöröfvaren Zappo, kr en Sikta gamaldags ro- manfigur.
Djarf, kallblodig, tapper, ar han en skräck för alla sjöfarande på Medelhafvet, d&amp; han dränker och nedskjuter alla, som vaga sätta sig till motvärn, då han anfaller.
B1en på samma gång är han, ej blott bildskön och stolt, utan afven nobel i sitt uppträdande.
Och för att vara bof uppför han sig verkligen mycket humant vid Atskil- liga tillfällen, det måste medgifvas.
En likaledes bildskön hustru &amp; ger han, men iclre förty fördskar han sig i en engelsk miss, som sjöröfvmne tagit till fånga.
Och då dennas fastman, en ädel och tapper sjöofficer, får order att förfölja sjöröfvarna och dihunder lyckas befria sin fästmö, ber hon honom skona Zappos lif, dikför att han bemött henne så väl under hennes fångenskap.
Fiishnannen utdelar genast befallning om att förföljelserna mot sjöröfvarne skola upphöra, hvilket dock förefaller oss ntigot osannolikt.
Nan har svårt föreställa sig, att en officer af personliga skäl vagar handla s % i strid n o t sina order.
Sjöröfvaren och hans sköna maka bliha emellertid bida dödade genom ett kanonskott frin ett grekiskt fartyg.
Nen för alla heder- liga människor, som tagit del i händelserna, är slutet godt.
Boken har en nggot gammaldags prägel, men förefaller fullt oskadlig samt mindre uppjagande för fantasien än dylika böcker briika vara.
r Lavendera prestghrd af Theodora C. Elmslie.
Ofversattning från engelskan af E. Sivverstolpe.
Pris 2 kr.
Hjältinnan i denna bok är en liten 7-årig flicka, Evangeline, som vaser upp hos sin farfar i Lavenders prästgård.
Hennes far ar officer.
och tjänstgör i Indien - om hennes mor vet man i början ingenting, det hvilar något mystiskt öfver hennes tillvaro, ja, man vet knappast, om hon lefver eller ar död.
Den lilla Evangeline är i sanning ett underbarn, ett sådant, som endast den engelska barn- bokslitteraturen kan producera.
Då hon en gång far se, huru en kattunge misshandlas af byns pojkar håller hon, 7-åringen,.
ett tal till dem, hvari hon bland annat säger: s Jag har varit så stolt öfver hur duktiga pojkar ni varit och tycker oin att berätta det för alla fraiillingnr, men nu skäms jag för er ».
Hon iir också sin farfars adjunkt och läser om söndagarna med de minsta skolbarnen, och hos de sjuka kan hon sitta en hel dag och lasa högt ur biblen.
Afven på andra omrfiden är hon mycket försigkominen; på sin lilla pony rider hon ensam omlcring långa vagar för att afläggn besök hos grannarna.
Hennes iitveckling är dock mycket ojämn; d % det en gfing talas om en galilmal elak herre, kapten Ransom, som bor i hennes henitralit, frågar hon på fullt aIlva.r, om han är en trollkarl, om han hm stora betar och .grönt hår, och om han äter upp swå barn.
D&amp; hon sedermera besöker kaptenen, kallar hon honom » Ers majestät)), fortfarande i den tron, att ban är en trollkarl.
- I Ln- vender uppenbarar sig plötsligt en ting och vacker dam, frii Smith, som aafskydde barn i allm %nhet ».
De barn hon förut träffat hade vari.t » utstyrde srnh apor, miniatyrbilder af sina föräldrar », men den lilla Evailgeline vinner hennes h jiii-ta, liksom hon f öriit vunnit » troll- karlens~.
Kaptenen från Indien koinmer helii och fru Siiiith be- finnes vara hans hustru och Evangelines mor.
» Trolllrarlen » har på något sätt varit inblandad i konflikten mellan Evangelines far och mor - p&amp; hvilket siitt blir aldrig 15lrtigt klart.
Efter många svå- righeter och obegripligheter slutar alltsammans väl.
Troligen har förf.
genom sin bergttelse velat visa hvnd ett litet barn, som alskw hela vgrlden och tror hela världen om godt, just genom denna sin.
barnslighet kan utritta, då det Iran besegra egoism och f &amp; f ängs hos gamla, i det världsliga förf arna ina.nniskor.
Men då skiille förf.
ha tecknat ett verklj.gt barn och ej ett under- barn, som verkar onaturligt på 1Bsaren.
Ofversättningen &amp; r god.
Gosskolm i 8: t Mriiilfred af Fvederic W.
Farrar.
Från nit- tonde engelska upplagan af Ebba Nordenadler, f. Wester.
Pris kart.
2] w., inb.
i klotband 2,in.
Dessa stora engelska slrolor, hvarest ända till 400 liirjungar iiro inackorderade, förefalla oss mycket främmande och hela systemet
290 föga tilltalande.
Nen stidamt det nu ar, har det mhgfaldiga g h g e r, alltifr&amp;n Dickens tid, blifvit tecknadt med dess bAde mörka och ljusa .idor.
8: t Winifred visar öfvervagande de senare och detta, tillika med den varma religiositet, hvillzen märkes stisom en underström, gör denna skildring för ass mera sympatisk.
En lard skola är det förvisso som afses, ty latinska och grekiska citat förekomma talrikt; gossarna böra således vara icke blott orädda, sanningsalsknnde och renhjärtade, iitan afven h a h a en viss begtifning för stiidier.
Naturligtvis förekomma m h g a äfventyr och nat~u-ligtvis iiro många af gossarna långt i£rh hvad de borde rara, mon afventyren aflöpa iitan alltför svåra följder; rattvisa blifver till slut alltid skipad, och det goda nfgfir med segern.
De äldsta, sjetteklassisterna, hvilka inom skolan sasom monitörer intaga en ställning inidt emellan 1 %- rarna och eleverna, och hvilka det $ligger att i första hand öfver- vaka den disciplin, som utgjorde wkolans förnämsta moraliska stöd&gt;, yttra sig vii1 stundom med alltför mycket adel och sedelarande vis- dom, då de yngre skola förmanas; men annars £örekommer ofta det slags &gt;slang$, som pojkar alska att anviinda.
Att sådant val åter- gifves med svenska uttryck &amp; r en förtjiinst, som kommer öfversiitta- rinnan till del och som fullt uppväger några små inadvertenser vid korrekturläsningen.
Boken bär sptår af att icke precis vara skrifven i går, men den berömda författarens namn torde tillräckligt rekommendern.densamma hos föriildrar inom allvarliga hem, hvarest ' finnes ungdom som nhtt skolans högre stadier.
P&amp; Amazonflodens strllnder af W. A.
G. Ki~~ydo~z.
Of~er- sättning från.
engelskan.
Illustr.
Pris 4 honor.
Detta arbete skall helt visst med förtjusning mottngas af alla dem, som äro intresserade af naturkunnighet, ty på ett mycket roande satt får man här göra bekantskap med en ej obetydlig del af Syd- amerikas rika och egendomliga djiir- och v8xtrii.rld.
Knturskildrin- garna äro i allmanhet med större eller mindre fintlighet inflätade i själfva berättelsen, hvars hufvuddrag v i hiir i största korthet åter- gifva.
E n köpman i Quito blir till följd af en statshvälfning nöd- sakad att fiy fr %n sitt hem.
Hans barn, tvtå söner och en dotter, hvilka blifvit uppfostrade i England, mötas vid sin &amp; terkoinst till hem- landet af den nedslfiende underriittelsen, att deras föräldrar lämnat Ecuador och på Amazonfloden begifvit sig österut; hvar dessa slagit sig ner lyckades de ej att f; reda pi.
Atföljda af en 16-ars gosse, en skolkamrat till den yngre af bröderna, och ett par tjaiiare, be- gifva sig de unga genast Astad för att uppsöka flyktingarna.
Efter en besvärlig vandring öfver Cordillererna och en ej mindre besviirlig färd på floden Napo uppntå de 3Iaranon.
Under otaliga fzbi.01.
och äfventyr färdas de utför den väldiga floden, öfvercillt letande och spa- nande efter de landsflyktiga .föriildrarna, h i l k a de slntligen Aterfinna p&amp; en brasiliansk rancho.
Afven den unge engelsmannen iterfinner i de brasilianska urskogarna siu far, hvilken i många, 5.1. varit an-
sedd för död.
Af hvad, anledning denne lämnat sitt fädernesland och dragit sig undan från umgänget med människor blir ej iippdagadt.
Ej heller får man veta, huru han i den unge engelsmannen kan igen- känna sin son, som han aldrig sett.
Blodets stärnnia tycks har tala tydligare an vanligt.
Tillsammans med de sina fortsatta sedan de unga äfventyrnrna färden utför Amaaonfloden till Para, där de finna ett nytt hein.
Under den långa farden tvärs öfver den sydamerikanska kon- tinenten lro~i~mo de unge resenämrna i tillfa.lle att göra en förtrolig bekantskap med natar och folk.
De komma i både fiendtlig och van- skaplig beröring med infödingarna och lara däriinder ntt kanna deras seder och briilr.
Under sina vandringar i skogarna träffa de vid olika tillfallen p&amp; människor, hvilka samla kinabark, guttapercha, kautschulr, vanilj in.
m.
Dessa saminantraffanden gifva förf.
en osökt anledning att beskrifva västerna, hvillm läinna dessa produkter, dessas beredning m. m. Beskrifningarna belysas med illustrationer.
Djuren spela natnrligtvjs en ännu större roll an viiderna i de unga resena- rernas lif.
An blir någon nf dein anfallen af en puma eller en ja- guar, än stöter en annnn oförmodndt p % en slcallerorin eller en jattestor anakonda, än skr&amp;mmes siillskapet af någon inärkvtirdig groda, som tinder natten låter höra sitt annu inärkvardigare läte.
Flere apor och fåglar, bland dein nfigra små grannn.
kolibri, lyckas de fAnga och tämja.
Alla dessa djur äro liksom växterna beskrifna och afbildade.
Natiu.skildri.ngarna iiro gjorda med oinsorg och %ro afven i allmänhet pålitliga, hvilket just ej brukar vara faliet med de naturbeslcrifnin- gar, som förekouiiila i afventyrsböcker.
En och annan gling triiffar man på ett mindre va1 valdt uttryck.
Så säges det t.
ex. på ett stalle, att » hng,aorrnens tänder vända sig p&amp; gcångjarn ».
Sådana fel- alctiga eller vilseledande uttryclc förekoinma dock ytterst sällan.
Gi slrnlle vilja göra den.
anmärkningen, att beskrifningarna på djur och viister iiro allt för, många.
Det torde blifva en vmsklig uppgift för en ungdoiidig lasare att f &amp; intresset att racka, till för alla dessa djur och vaxter, huru intresscmtn de Bn in&amp; vara, som onpp- hörli,at aflösa hvnrandra p&amp; bokens 439 sidor.
- B~rSttelsen ar lik- val mycket rolig .. och natnrs1rildi: ingarna, som redan förut &amp; sagdt, .viii.deftilla.
-- Ofverstittningen är ej vii1 gjord, meningarna äro på många ställen oklara, och stafningssiittet ar alldeles föråldradt.
Det stöter niimers ' ögat allt för mycket att se bolcstafven e n n ~ a n d i så.
dana ord som frelding, verld, vexter, etc. Boken passar för ungdoin öfver 14 år.
Tv&amp; &amp; r förom masten af R.
H. Dcma j: r.
Fri bearbetning af Chicot.
Pris 2,ij.
Denna bok, af hvillren originalet utkom i Amerika &amp; r 1840, ntnjuter i sitt beinland samt i England stort anseende såsom en sar- deles lehancle och troviirdig skildring af sjömanslifvet.
Det är en skildring af två års segling med kofferdifartyg, och s&amp; val, så enkelt ch flärdfritt %r berilttelsen skrifven, att man trots frinvaron af några
egentliga afv vent yr w följer den med intreese.
Hvilket htirdt och mödosamt lif sjömannens är, diiroin far man genom denna bok en klar förestillning.
Boken k m rekommenderas Lt ungdom om 12 - 16 år.
.
U j ongelbuken af Rrrdyard Kipli~g.
Tvli delar.
Ofvers.
frbn engelskan.
Pris 2,15 för h v a j e del.
Boken innehiiller flere smärre berattelser eller snarare sagor, i hvilka författaren på ett i hög grad poetiskt s6tt skildrar djuron och deras lif i djungeln.
Den förnämstri och omfångsrjkasto af dessa sagor handlar om en Liten vilsekommen hindugosse, Nowgli, soin uppväxer tillsammans med fy-ra unga vargar i en varghtila i djuugeh, ömt älskad och vårdad af vargfar ' och vargmor.
Sedan han i vargamas rbdsf örsnmling blifvit högtidligt upptagen till inedlem af deras smfund, får han till lärare en gammal björn, hvillren undervisar honorr, i djungelns lag och i konsten att höfviskt urngils med skogens öfrjga inbyggare.
Djungelns folk har niimligen liksom människorna sin etikett och sina lagar, hvilka äro lika nödviindign i det stora djursamhället som i det miinskliga samfundet, dival nar det galler upprätthAllandet a.f fred och endrakt som ett gemensamt försvar mot yttre fiender .. Af vargfar filr gosseu lära hvad ett skogens barn behöfver veta för att kunna reda sig i kampen för tillvaron, hvilken i djungeln är lika skarpt tillspetsad som ute i iuiinniskoviirlden.
Björnen s m t en priiktig svart panter och en jattestor pytbonorm, hvilkas iilskling den lilla gossen blifvit, vaka öfl-er inanniskobarnet och radda honom mer %n en gång ur hotande faror.
De tre stors djuren äro så mästerligt karakteriserade, att de blifvn s&amp; att saga in- dividuellt utpräglade personligheter, hrilka man följer med lika mycket intresse som de mänskliga hjiiltarna i en roman.
Efter några år blir Mowgli utstött ur vargflocken, ty hans andliga öfverliigsenhet har väckt afund och hat hos skogens talrika populace.
Han tar d&amp; sin tillflykt till människorna, men iifven de stöta honom ifrån sig, emedan han ej 6s som de.
Bloit en kvinna, som i 3lowgli tycker sig igenkänna sitt försvunna barn, dskar och skyddar » vargungen », som människorna ej utan skäl kalla honom.
liiowgli ater~iinder till sin barndoms hem, djungeln, dar han växer upp till en frisk och lifs- kraftig människa, i klolrhet, ädelmod och rattfiirdighet vidta öfver- lagsen de stackars iniinsldigs ~ a r e l s e r han lart kanna i den lilla byn invid djungeln, hvilkas själsadel gatt alldeles förlorad i den tunga kampen för tillvaron.
Vid omkring 17 års ilder iiterviinder Xowgli än en gång till människorna för att bliha en medlem af det mänsk- liga samhallet.
Händelserna äro roliga och miisterligt herattade.
De stora strider, hvillra levereras i djungeln, en gang mellan aporna och Mowglis tre vänner, en annan gång mellan de vilda hiindarna och vargarna äro, trots sin vildhet, verkliga hjiiltedilrter, och ined spän- ning följer man skildringen af hj~.ltmnas bedrifter.
Den ba.st berG.t- tade af de m h g a spiimande episoderna i boken är kanske den om
- den lilla byns förstöring af elefanterna p % Mowglis befallning.
Den tir rent af gripande och full af patos.
Naturslddringarna äro afven gjorda med öfverlägsen talang, det hvilar s % mycken poesi öfver dem, att de maste på det högsta slA an p&amp; alla dem, som älska och förstå naturen och som äro mottag- liga för ~Ihmnin~sfulla intry ck.
Flere af de smärre berättelserna täfla i f i ~ h e t och elegans med Blowglis saga, men ingen af dem torde i djup kunna mäta sig med donna.
Alla äro mer eller mindre fantastiska, men boken är likväl alltigenom ett masterverk i sitt slag.
Vi rekommendera den p % det varmaste för ungdom och barn öfver 14 år, hvilka älska naturen och k o roade af att höra talas om djur.
Afven fullvnuna kunna hafva stort nöje af den lilla egendomliga och poetiska boken.
Viiiterqv %llaï af Z. Topelizcs.
Tredje cykeln.
Ljungars saga.
3 häften.
; L l krona.
Denna romantiska berättelse från början ?f.
1500-talet skall sälcerligen läsas med intresse nf de unga, om dessa än torde finna slutet - daïi man om två af bokens unga hufvudpersoner blott i största korthet fai.
veta, att det skepp, på hvilket de stigit ombord, förg %tts i en storm, medan den tredje %tminstone dör inför läsarens ögon - fr %n sin synpunkt något otillfredsställande.
Berättelsen in- nehåller tidsslcildringar af värde, poetiska naturskildringar, samt epi- soder af den lugna himor, som vi kanna till från Faltskarns berät- telser; äfven inryinmer den en god del öfvernatnrliga företeelser och tilldragelser, i fraga om hvilka förf.
likväl allt sinollanåt reserverar sig med den aniri&amp;rlzningen, att allt detta naturligtvis blott var inbill-.
ning, men emedan slidana saker d % för tiden troddes, fiinnos de lilc- väl till för dem som trodde därpa.
För Aldern 14-1 8 år.
Strid och seger.
Berättelse från hugenottförföljelserna.
Af Emma Leslie.
Pris: haft.
60 öre, kart.
SU öre.
Som vi se af öfverskriften, skildras här den tid, då Ludvig XIV ville tvinga alla sina undersåtar att böja sig under den katolska kyr- kans ok.
Händelsen ar doclc förlagd till de första åren af hugenott- förföljelserna, man slipper shledes vara med om några af dessa rys- liga skrackscener, hvilka af den religiösa fanatismen så ofta fram- kallades under det sista artiondet af 1600-talet.
Berättelsen rör sig hnfvndsalrligen omkring tvenne protestantiska yliglingar, hvilka blifva förda till ett kloster för att där uppfostras till katoliker.
En ung munk blir deras vaktare och snart också deras vän och beskyddare.
Och som denne ej i klostret funnit den frid, hvarefter hans hjärta längtar, blir h m genoni umgänget med de protestantiska ynglingarna och läsningen af deras bibel omvänd till den evangeliska läran och får snart en vida djupare insikt i Guds ord, an den hans unge lärorniistare hade hunnit att tillägna sig.
Efter många pröfningar finna de tro ynglingarna slutligen en
fristad i England och vinna där välstand och oberoende.
- Boken, som är enkelt och bra skrifven, torde komma att mest intressera mera tankande gossar och flickor vid 15, 16 ars Rlder.
Gil Blas ' af Santilllana 8frentg.r.
Upplaga för ungdom.
Ned illustrationer.
Pris 3 kr.
Vi bekännn oss i allmänhet ej vara vgnner af bruket att ge ut upplagor för ungdom af ryktbara böcker; d l t för ofta går !id en omarbetning det för ett verk mest karakteristiskn förloradt.
Ar det friga om böcker, hvilka i anda och iippfattning äro &amp; dana, att man finner det önskvärdt att ungdomen far del af dem, medan dar likviil förekomna episoder och uttryck, soin äro oliinipliga för unga öron, då - vi medgifva det giirna - kan en dylik sofrnd upplaga h a f r a skäl för sig, men den blaserade, skeptiska lefnadsfilosofi, som iir grundtonen i den ryktbara romanen Gil Blas, ar icke af det slag, som kan a d % ungdomen, lika litet som den tadigen lösliga moral, hvilken genomgir de skiftande iifventyren, kan verka uppfostrande eller lyftande.
D % härtill koinmer, att den bitande kviclrhet och skarpa människokännedom, som förläna originalet dess största varde, har, sasom naturligt är, £ramträda i betydligt mattad forn, finna vi intet skäl att rekommendera denna bok.
» Lillan r, berattelse af Frances Hodgson Biirnetf.
ofversättning af Ebba Nos-denadler, f. Wester.
Pris 1,75; i klotband 2,:, 0.
Dlrs Burnetts bok » The one I knem the best of all », som på svenska fått det mindre lyckade namnet nLillan~ ar en bok af gan- ska stort intresse.
Det är förf: s sjiilfbiografi frin hennes tidigaste barndom tiil den tid, då hon började skrifvn för offentligheten.
Vi få först del af hennes minnen och intryck från den tid, da hon r a r mycket liten och bodde i Manchester, sedan f&amp; vi följa henne öfver hafvet till hennes nyn hem.
Genom förändrade elronorniska förhal- landen sag sig nämligen den lilla Frances mor, som var anka, nöd- sakad att flytta till Amerika med hela sin familj.
$kildringen af oLillans » Iranslor, di % hon skulle få fara till Onkel Toms land och den t a c k s d e t hon kände mot Kristoffer Koliimbus, som i~pptiickte det förut okända landet, är sällsynt fint och räl gjord.
X m laser äfven med glädje om den lilla flickans lif i Tennesees stora, Ria natur.
Då hon .var liten och hemma i Itanchester varit på harm bjudningar, hade det ofta kommit öfrer henne en obestämd kiinsla, af att verkligheten ej motsvarade hennes förvantningar och hennes hög- sta n utning blef oftast att » låtsa » något.
Här i den fria naturen behöf de hon ej &gt;låtsas » - verkligheten var tillriicklig, Vi äro öfvertygade om, att icke blott unga flickor utan afven mdra ' personer, som intressera sig för den nii SA moderna barn-p~yko- logien, skola med intresse taga del af den fint skrifna och roliga boken.
De » unga flickorna », som få boken böra rarkligen ha bnrn- domen bakom sig för vtt njuta af och förstå boken.
Barn slrola ej ens finna, den rolig.
Föriitom » Lillan » finnes i boken en annan berattelse, Sara Creme.
Innehållet i denna är visserligen nAgot osannolik, men är så frislzt och roligt, att vi garna försona oss med den prak- ' tiska osannolikheten, d6 den i alla fall innehtlller så mycken etisk sanning.
Denna berättelse äx en fullkoii ?lig barnhistorja for ungefär 12-åringar.
Den har for öfrigt varit synlig i svensk öfvers.
redan - 1892, då den förekom i » Pensionsflickan och a.ndra berattelsern.
Ofversättningen ar i det stora hela bra gjord, om ock några mindre goda uttryck insinugit sig p % nagra stallen; så t. ex. kunna vi ej annat an finna att ordet » dadda&gt; %r bra fult och ej brukligt i svenska spr&amp;lret i samma betydelse soin barnjungfru.
Besynnerligt ser det ocksA ut, att i svensk text skrifva: det Underliga (om döden).
Öfvers.
hade vunnit sitt syfte, om hon i stallet nyttjat citationstecken (» det underliga.)
m Och hvarför ej upplysa lasaxen om hvad » eton- jackor » (ett ord soin förekommer inångn gånger) gro för slags jackor.
Alla svenska unga flickor veta icke att i Eton finnes en stor, ' mycket besökt gosslrola.
Ofvers.
har eljest varit frikostig p&amp; upplysningar. '
Pojkar, skildringar ur små och stora gossars lif.
Samlade ' och utgifna af ATorda7d Bolfsen.
Pirs inb.
2,r0: Utgifvaren har i denna bok, som innehåller ett dussin Iangre - och kortnre skilclringar af olika författare, lyckats ovanligt val med sin samling.
I en berättelse kan förekomma helt sm % barn, i en annan ynglingar från » högsta klassen med svarta rockar och skägg)), men alla skola läsas niecl nöje, vare sig de äro skrifna om barn eller för barn.
Geijerstam berättar oin Olle och Janne så Att v n ser hur val han kanner dem utan och innan, och Johanna v. Hofstens ki: nesiska prinsessa är en liten ganslra lustigt slcildrad episod.
Men fraiiist stå dock slrolhistorierna.
Den första huinoristislc och rörande p&amp; en @ ng, och den senare s&amp; förträffligt utförd med den gripande teckningen af den gamle blinde rektorn.
Nordahl Rolfsens egen be- rättelse, Smelte-Isdr, iir den langsta och mest originella af dem alla.
Bolren kan med allt sk&amp;l anbefallas åt både siria och stora gossar, synnerligast dock A t ungdomar pA omkring fjorton år.
Tom Snwyer soui detektiv, af Mark Tzuain .. Ofversättning af Ermt Lundqvist.
Pris 1 lw.
Detektivhistorier och kriminalroinaner stå med ratta icke högt i kurs hos den allmanhet, som alskar god lektyr.
Det är därför ined en staxlr misstro och en viss motvilja för sjalfva titeln, .som man Anyo g i r att se till, Ilvad den oförbrännelige Tom Sawyer nu skall ha för sig.
Redan genoin omslagets vignetter och numret IV, antydes ett sarumanhang inecl de öfriga Tom Sawyer-böckerna.
Har in % erinras, att det klsnder, som yttrats om den första af dessa böcker, galler denna typ för en sl~olpojlrshj~lte, icke sjalfva de ar- beten, hvilka afven i denna form bara vittne om .Mark Twains be- rättartalang.
Ett rykte sådant som hans, vinnes icke ~ i t m en sar- skild begåfning för just det falt han odlar inom vai.lds1itteraturen.
.
,
i Men man frtigar sig hvarför just ett barn skall väljas till barare af all den kraftiga komik som ai.
förf.
egen och som illa stammer med ett normalt rent barnasinne.
Om man tanker sig Toms framtid s&amp; undrar man hur den skulle gestalta sig och hvarthiin all denna för- slagenhet, denna hejdlösa afventyrslusta skulle föra honom; impulsiva rörelser af storsinthet och ädelmod iiro icke motstånd&amp;.rafter att lita p&amp;.
Men huru m h g a unga tanka pti sMant då de läsa den lifliga berättels&amp;t, som verkligen handlar om mord, rtin och dylikt, som en detektiv brukar ha att ' syssla med, inen som dock ar mindre sspän- riandes än man väntar sig, emedan lasaren hela tiden iir, så att saga, bakom kiilisserna, i sällskap med de båda gossarna.
Förhtillandet mellan Tom och Hnck och den senares blinda beundran frarng&amp; bäst af dennes kostliga reflektion, då Tom öfverliimnar åt honom att för- klara deras olofliga dröjsrniil.
» Han rar alltid så där noga och fin- känslig.
Aldrig ville han stiga en osanning sjiilf. » Omkligen ar det ntigot lockande i Toms bedrifter och många af hans jiimnåriga slculle nog ingenting ha emot att blifva en sådan » heros », som ha.11 kallar det; men de äldre, som läsa med förstand och omdöme utan att kanna n %gra sådana loclrelser, skola har h n a inbngtt nf förf: s basta egenskaper, främst hans siillsynta humor och hans fömhgcl akt lefvande skildra bokens många handlande personer.
Frin Bysslands stegper.
Kristliga berättelser af Ermt Schrill.
Ofvers.
från tyskan.
Författaren slcildrm har hvad han sjalf genomgått och erfarit ej blott i sitt yttre lif utan afven i sitt inre under sina studieår samt sedan under sin tjänstetid på Itysslands stepper, d&amp; han som prote- stantisk prest tycks hafva utöfvat en vä.lsignelserik verksamhet.
Boken innehåller dessutom bergttelser, hvilkzl utgöra tilliiq) - ningar af flera bland de bibliska liknelserna.
Med nå.gon särskild talang är boken ej skrifven, men den torde ändå blifva omtyckt af mera allvarliga ungdomar vid 15, 16 Ars Alder.
P&amp;glalfit.
Sagor a.£ Hedvig hdebetou (D-sters).
Med 8 illu- strationer.
Pris 2 kronor.
Somliga af dessa sagor äro ganska niitta, och alla röja de en fin och vacker uppfattning samt god och vhdad stil.
I en stor del af dem är emellertid allegorien alltför påtaglig för att icke barnen skola känna sig tillbakastötta daraf.
Barnen vilja tro p&amp; det som berättas för dem.
Att sagor &amp; o fantastiska gör ingenting - barna- inbillningen följer nog med - men vill man vinna sinn små åhörare, f&amp; man icke, såsom i ~ V ä ~ l d e n behihkare,, s åt sagans trenne hjiil- tar gifva namnen Kan, Har och Vill: detta kr det samma som att genast saga:, Ni första, - dessa tre bröder ha i sjtilfva verket al- drig funnits till: jag berättar blott för att hos er inskärpa en san- ning ».
Man kan i en saga inlägga en djup mening, fattbar afven för barnen, utan att s5 direkt understryka den, att all illusion för-
störes.
Sålunda skola barnen troligen ocksfc känna sig en smula » kuggades, när de vid slutet af en saga få veta, att den j5itte de hört berättas om heter Eultzw, eller vid slntet af en annan, att den gamle trollkarl de gjort bekantskap ined heter Tiden.
Det är samt, att Andersen någon gång använder dylika allegorier, men så har han också en makalös förmåga att göra allt lefvande och hskådligt.
Hvad man oclzså lrrafver af en allegori är en strängt genomförd konsekvens.
När det berättas, att konung Dag och drottning Natt ha döttrarna Arla och Särla, mellan hvillra furst Zenith gör sitt val, är symboliken så tydlig, att barnen med sin ganska vakna logik måste finna det orimligt, att Arla, Särla och furst Zenith p i en g i ~ g begifva sig ut på jakt; likaså måste de fråga sig hvad meningen är med att Arla dör.
Bäst förefalla oss » Varstädning)), där en del möbler sainspråka med hvmandra A la Andersen, samt ~ T a l l r i k w n a ~ också, en treflig och smhl~istig historia.
I » Fkdrottningens skatter&gt; är allegorien vacker och .träff ande.
Af illnstrationerna äro somliga gamla välkända klichher, såsom Blommkrs » Agirs döttrar.
» För barn af 88-12 års ålder.
Barnens Fristumler I.
Sagor af Ivar Dal.
Pris 50 öre.
De tre berättelser, detta lilla häfte innehåller äro ratt roande.
I fråga om den första vilja vi likväl göra samma anmärkning, som vi redan framstiillt beträffande en annan sagosamling: nämligen att det bestämdt är olämpligt att i en saga gifva illa sammansatta allegoriska namn åt personer och ställen.
Intet barn tror på att en kung heter Skrattamy cke eller en stad Baravaraglad eller ett slott Tungatankar.
Barnen förstå strax att har %r det en berättelse, som satts ihop för att pränts i deiii någonting.
Att moralen sedan befinnes vara den för barn ganska tilltalande, att det ar battre taga lifvet gladt %n hänga hufvudet hjälper icke mycket salren.
Illusionen har fått sig en knuff.
Den tredje berättelsen, en verklighetsskildring, förefaller att vara mest lyckad.
Men icke ens i en skolpojkes versifierade kria fAr förekomma en sådan grarninatislc bock som » fädren gafs - nar, såsom här, uttrycket icke antydes vara felaktigt.
Stilen är i allmänhet orkännansvärdt ledig; dock sjunker förf.
i sin lofvarda.
sträfvan efter en naturlig och för barnen lgttfattlig ton understundom till en viss banalitet i uttrycken, som hade bort undvikas.
Det lilla hiiftet k m rekommenderas åt barn af åldern 8-12 år.
Greta och Waiida.
Bertittelse för barn af Any Pakn.
Pris 1,so.
Våra gamla vinner, Greta och ~ a n d á komma, nu för tredje gången och hiilsa på sina vänner bland de svensks, barnen.
Greta är nu 9 år, och hon hm Iiimat sitt kära Broby och går i skolan i Stockholm, där hon bor hos sin mormor.
Slrillsmassan från hemmet är bitter, inen skollifvet med alla kamraterna - främst den muntra '
Mattis - kryar snart upp vi.r lilla Greta.
Det är just om hennes lif i skolan förf.
hufvudsakligen berättat.
Roken iir skrifven med s a m a friskhet och hjärtlighet som de föregående delarna och skall helt visst läsas med stort nöje af de barn, som redan 1a.i.t känna Greta och Wanda.
Det ar ju alltid en svårighet att slurifva fortsättning p&amp; mycket omtyckta böcker.
Barnen på Broby är en mycken god och rolig barnbok.
- » Greta och \ Vanda, kan i vårt tycke ej fullt mata sig ined denna.
Förf.
har ibland fått något » anstriingdt » i sin stil i bemödandet att vara barnslig och ursprungfig.
Vi tro, att förf: s stil skulle vinna, om hon ej nyttjade så många utrop blandade med små fragor.
Genom detta skrifsatt vinnes visserligen en viss liflighet och rörlighet i stilen, men d e ~ a förlorar den jiimnhet och det lugn, som ar s&amp; önskligt i böcker för smfi barn.
Och hvarför har förf., särskildt i början af berättelsen, anvandt ordet, rysligs en eller par gånger på hvarje sida.
Språket i barnböcker bör ju vara så enkelt och tydligt, att det lästa lätt uppfattas, men det bör ocksa vara god svenska och ej öfverflöda af allt för hvardagliga ord.
Flere af de i år utkomna s.
k. '
indianböckerna iiro med ett enda undantag af den beskaffenhet, att de tvinga oss att på det allra allvarligaste uppmana förddrar att taga reda p&amp; innehållet i böcker af denna art, innan de låta dem komma i sina barns händer.
För att visa huru nödvändigt ett dylikt försiktighetsmått är, vilja vi fram- draga några episoder ur den samling af griisligheter, som bär titeln.
Halfindianen.
Berättelse fran nordamerikanska viistern af Balduin Blöllhausen.
Ofversättning.
Pris 3 h.
Hjältinnan i berättelsen, en ung flicka vid namn Fransiska, hvars far råkat i ekonomiskt betryck, viinder sig med beggran om hjälp till en gammal advokat.
Denne, som blir alldeles bedårad af den unga flickans skönhet, passar på tillfället att göra henne ett an- bud, som uppjagar blygselns rodnad på hennes kinder och drifver henne att gråtande och skälfvande störta ut p&amp; gatan Advokaten ger dock ej spelet förloradt, han skaffar sig hjiilp af en zförtappad varelses, som förf.
kallaz henne, hvilken i S: t Louis ar kand imder namnet miss Sally.
Hon och advokaten uppsöka tillsammans ett par beryktade förbrytare, miss Sallys vänner, hvilka åtaga sig att röfva bort Fransiska från hennes hem och föra henne till miss Rallys eta- blissement.
Sainmanträffandet inellan de viirda vännerna iiger ruin på en illa beryktad krog.
Den unga flickan föres verkligen till miss Sallys hem, men befrias därifrån af några v&amp;nner.
Kort därefter be gifver hon sig tillsammans med sin far och sina räddare till Kali- fornien.
En af dessa är bokens hjälte, en ung halfindian, naturlig son till en rik plantageägare och en indianska.
Några bofvar, hvilka i grymhet och nedrighet äro utan motstycke, förfölja yng-
lingen i afsikt att mörda honom.
De hoppas, att sedan sonen är undanröjd, kunna förmå den svage plantageägaren att testainen- tera sin förmögenhet till sin hustru, som är deras medbrottsling.
Den lättsinniga frun, soin förf.
Irnllw henne, - och hon tycks väl för- tjiina detta namn - har lofvat en af bofvarna, som hon iilskar, att få dela hennes lycka, när hon kommer i besittning af förlnögenheten.
Innan detta inträffal- faller hon likväl ett offer för gilla febern, som på nAgra timmar gör ett slut p&amp; hennes lif.
Hennes död tyclcs likväl ej hafva n&amp;got att betyda, ty hennes medbrottslingar g8ra ingen ändring i sina planer.
I sällskap med advolraten följa de fortfarande utvandrarnes spår.
Mer än en gång äro dessa nära att falla i förföljarnes händer, men just som ?ah tror dem vara förlorade, raddas .de af någon oför.
utsedd omständighet.
Alla iifventyr %ro af en ohygglig och onaturlig art. E n gång nödgades t. ex. flyktingarna att flere dagar å rad hålla sig dolda i en urhålkning på en klippvägg, som stupade lodrätt ned i en afgrund.
(Smala klippafsatser och afgrunder spela en stor roll i berättelsen).
Ofvanför dem befunno sig deras förföljare, naturligtvis på en annan klippafsats.
Där exploderar först ett hutfat, hvarigenom en mangd indianer, som följa bofvarna, sprängas i luften, sedan störtas advo- katen af en af sina stallbröder därifrån ner i afgrunden.
Skräckscenerna äro berättade med största utförlighet; det tycks bereda förf.
en rik- tig njutning att uppfinna ohyggliga detaljer.
Såsom prof p % det kraftiga och inålande s %tt hvnrpå han ' skildrar dessa gräsligheter an- föra vi följande: E n handelslraravan blef i e t t.
bergspass i Kalifor- nien anfallen af indianer, och en mangd inanniskor, som medföljde den, dödades.
Bland de saker, som föllo i indianernas händer, vor0 äf- ven några kaggar whisky.
Då blodbadet vm öfver, tillställde rödskinnen ett dryckeslag och drncko tills de somnade.
Några af kaggarna hade blifvit sönderslagna och whiskyn flöt i strömmar på marken.
Plöts- ligt fattade den eld - en brand fridn en lagereld hade antandt den - och förbrände de rusiga indianerna, ~ h v i l k a under de hiek- lignste kval vältrade sig om hvarandra likasom i en helvetespöl, rnednn lukten af brändt Icött uppfyllde luften »!
- I Kalifornien å t e r h - ner man miss Sally, som nu håller en spelbank, där det spelas med falska tärningar och märkta kort vid tonerna af koralen ui.
huge- notterna.
Läsaren får vara närvarande vid en scen i spelhuset, hvil- ken i råhet och vidrighet söker sin like.
Kort därefter blir iniss Sally mördad och förf.
bjudeq narturligtvis på en detaljerad skildring både af mordscenen och af mördarens besixaffnini; han blir af några handfasta guldgrafvare hangd.
Denna tilldragelse förhärligas af en illustration.
Hiir sluta vi.
Det redan anfiirda torde vara tillräckligt.
Vi vilja blott tillägga ett par frågor: Huru Iran en författare slzrifva ihop ett sådant arbete för ungdom?
Huru kan en förläggare låta, öfversätta och offentliggöra dylikt?
De öfriga i år utkomna indinnböclcerna äro: ' Flyktingen af Balduin ~7l0llhazcsen.
Berättelse från Mexiko.
Pris 3,75..
.
.
.
-.
Elkattsökarna eller Skeppet i öknen af .John BZounde7le-Btwto~~.
Pris 1,50.
Vi vilja ej trötta våra läsare med en redogörelse för innehållet i dessa böcker.
Ingen af dem är af den usla halt som Hdji~rdin- Ilen.
Flgktingen och Skattgriifvariza äro dock så afrentyrliga och di fulla af ohyggliga scener, att de ovillkorligen måste rara en förung- dom i hög grad skadlig och osund läsning.
Donald Hester eller kriget mot jndianhöfdingen Pontiac af Xirk Wmroe.
Ofvers.
af J. Rogh.
Pris S kr.
Denna, bok skiljer sig mycket fördelaktigt, s1~ii.l hvad stil som innehåll beträffar, h å n de andra.
Skräckscener finnas afren k r, de iiro ju oskiljaktiga frch bergitelser om indianernas krig mot de hvita, men de äro i denna bok skildrade p i ett sansadt sitt, hvarför vi ock rekommendera arbetet &amp; t dem, som vilja gifva sina barn en rolig afventyrsbok.
Passar för barn mellan 12-15 gr Tuclen och en dag.
Persiska sagor för imgitoin.
Med iliu- strationer.
Pris 3,50.
Nar man först bläddrar i denna bok - å hvilken ej finnes antydt från hvilket språk den är öfversatt eller ens om det i-ir en öfversattning - och däri ser att en harskme i Kaschmir biir det seldschekiska namnet Togrul-Beg och att den ryktbare filosofen Avicenna (har kallad Avicene),.
hvilken lefde i slutet p&amp; 900- och i början på 1000-talet, framställes såsom samtida med Muhammeds måg m. fl.
dylika orimligheter, så frestas man ett ögonblick att tro, att man här hnr framför sig ett vesterländskt fiirsök i orientalisk stil.
Snart finner man likväl, att så ej kan vara förhållandot, diirtill äro beriittelserna alltför genuint österlandska.
Och de antydda orimlig- heterna genera troligen icke en persisk publik lika litet som det stora flertalet af en europeisk.
Dessa sagor gii icke på långt när upp emot den ryktbara sam- lingen, Tusen och en natt,, hvarken i poetisk styrka eller i omvik- ling.
De berättelser, som innehållas i h a föreliggande samling, lida af en ganska stor enformighet i motiven, nggot som är en naturlig följd af &amp; tt de alla beriittas i afsikt att öfvertyga en ung prinsessa, som ej vill gifta sig, om att mannen kiinna rara trogna i karlok.
Den fullkomliga frå.nvaron af all karakteristik ökar enformigheten: alla dessa förälskade prinsar och köpman iiro p6 håret lika, och de prinsessor och andra unpmör, hvilka genom sin otlroliga skönhet för- trolla dem - om ' nAgra sorts inre företraden ar dot nästan aldrig tal, tvärtom skildras de unga ' kvinnorna som grymma och finnando ett nöje i att se sina tillbedjare diifvas - äro ocksa hvarandra all- deles lika.
Liigges hiirtill, att humor totalt saknas, sa tro vi oss kunna saga, att de flesta svenska ungdomar skola finna dossa sagor föga underhiillande, på s a m a gång som det för deras sunda upp- fattning säkert skall förefalla något löjligt att läsa t. ex. skildringen af huru två stora torn uppbyggts för att hysa alla dein, som blifvit
vansinniga af karlelr.
efter att en enda g8n.g ha sett den lindersköna prinsessan af Rmizme, eller huru invånarna i landet Kaschmir med nöje lato hugga sig i stycken för att få se en skymt af sin icke mindre bedårande prinsessa.
Illustrationerna äro ytterst suddiga, - tydligen gjorda efter alldeles utnötta klichher; - på de flesta Iran man ej ens se Ilvad de skola föreställa.
.
Eli försvunnen skolpojke.
Bergttelse för iingdom af Jules Girardin: Med 30 träsnitt.
Pris 2,75.
Bler än ett fjärdedels sekel har ju försvunnit sedan Elsass var en fransk provins, och det ' förefa.ller nu nAgot frammande att höra ' talas om frauska institutioiier och myndigheter inom ett ssnmhdle, som i öfrigt har en fullkomligt tysk priigel.
Den enkla berattelsen är nna,mligen förlagd Z~tslrilliga tiotal af år tillbaka i tiden och loka- liserad inom den t r h g a ramen af en liten elsassisk bondby.
Stisom afven titeln angifver, ar här fråga om pojkar i skol- a d e ~ m, om deras enkla hem och den priilrtige gamle slcollararen, pappa Wachter.
Historien om en gosse, som blifvit eftei.
i skolan och i sitt eget tycke blifvit för hårdt behandlad i hemmet samt där- före kommer på den tanken att rymma, gr icke en ny historia.
Ge- nom pajnzzon vid ett kringresande a1wobatsällslrap frestas han att begigna sig af tillfä.llet och gifver sig .af från hemorten.
Hur han efterspanas, l-lur bittert han saknas och hur han slutligen återfinnes, samt hur allt dotts återverkar på hans kamrater i skolan, besluifves i växlande .scener, ofta p R ett frislit ock naturligt siitt, men stundom med för mycket resonperande.
Boken påminner något om Amicis ' » Kamrater », ehilru den icke har samma rika, varma och stämningsfulla kolorit som denna.
I motsats till vanliga nutida barnböcker inne- håller Girardins bok för mycket moraliska reflektioner och känslo- analyser, för litet hiindelser, men d l t är framställdt sB enkelt och okonstladt, att det lätt bör kunna uppfattas af barn.
- Beriittels ' en är delad i öfver 100 lrorta kapitel p l några ' få.
sidor, hvilket icke slculle undgå att verka tröttsamt p l sinå tio- B tolf-åriga läsare, om de öfverhufvud lade märke till sådant och icke blott .. vore ifriga att f å se hur det g l r med den försvunne skolpojken.
Ofversattningen är god, och det enda som i det annars vårdade sprllret förefaller egendomligt är uttrycket ntriroligt)), hvilket ord nog aldrig vunnit burskap inom vart sprBk.
De trgsnitt, hvillca förekoinma flerstiides inuti testen, iiro för små och för petigt utförda för att ölra nöjet vid läsningen.
Resan till viirlcleizs iiiida.
Berättelse för gossar och flickor af Hallvard Berg7i.
Aulrtoriserad öfversiittning af Amanda Kerfstedt.
Illustr.
i pappband.
Pris 1,75..
Det är ett verkligt nöje att få anbefalla ett arbete, som sa ut- miirkt fyller sin uppgift att vara en bok för de sin&amp;.
» Lillpojken » p l en norsk sater, som själf beriittar om sinn reseafventyr, ar en liten byting med lrängor och toppinössa, tofsen inberäknad, blott en '
aln lång, men.
frfin den fiirstn si.dan till den sista ar 1ini.i lika duktig, lika rolig, lika originell.
Man tycker sig se 1i0noii.i~ diil: han efter att ha fått sina första byxcir, söker efter ressii.llskap till vSir1dens anda, bortom Norclliskogen.
Sedan leksystern Bolla viinclt om, efter att med knajq iiöd ha kommit med lifvet ur en strid ströin, får han slutligen en prditig kamrat i w Koppe-bocken », Iivilkon som helt spiid fått dricka mjölk ur kopp och däraf fatt sitt namn.
Men niir saltet &amp; r slut i den ' lilles fickn, öfmrgifves han af boclcen, hvillien dock blifver ett indirekt medel till gossens återfinnande.
Man kan svårligen beslrrif vn hvillien lolialf iirg som genomtran- ger det hela, hvilken osökt humor, soin ' finnes i skildringen af gainla farmor, Per busdriing och folket på grannsiitrama.
Bedan på om- ' slaget viicker den lilla morska pilten i deu röda wtopluenw, så glad i sol.~juset på fjallen, så ångestfull i inånskenet vid myren, våra lif- ligaste sympatier.
Vi iiro ocliså öfvertygade om, att dessa sympatier skola delas af alla bokens både små och stora, liisaïe.
Illustratio- nerna äro ~v~anligt karakteristiska, och att öfversiittarinnan med skick- lighet och pietet utfört sitt värf, darför &amp; r hennes namn oss en borgen.
wResan.
till världens ända » torde i år, lilcasoiu förlidet h » Bland fält och iingar w, blifva j~ilmarknadens basta barnbols.
Ur Gustaf ' Vasas saga.
Dikter af Daniel FaFallström, musiken af A.szdreas Halldn, illustrationerna af Einar Torsslozo samt efter tafior af J.
G. Smdberg och C.
G. Hellqvist.
Pris 1,~o.
Dessa dikter äga icke den storslagna enkelhet, som Biimet kriif- ver.
Siilrerligen skall hva,r och en, ung såväl som gaminal, röna ett starkare intryck af den enkla berättelsen i Fryxells historin om Gustaf Vasas lefnndsöden an af denna versifierade utliiggning diiraf.
- Egendomligt förefaller det, att höra Gustafs mor vid hans vagga sjunga: ~ 0 r n.
d har ~ lycka, som du har mod: en glansande seger jag siaru Mm Iran ej underl %ta att finna det val tidigt att; utltita sig om ett lindebarns mod, och annu mera tränger sig denna anmärkning på liimen, nar i niista scen en iingel uppträder och bringar den lille modet såsom gåfva.
E n besynnerlig vers %r denna: » Du lyser som stjariia, dn doftar soni ros och din leende mund för den flyktande sorgen genast sin kos som hinden för hund. » End&amp; föreligger här .en högeligen ogra~nmatikalisl och ologislr konstrulit: ion, eller ock är ordet för på båda stallena presens af verbet föra, något som ger en ternligen öfverraslrande mening åt sista raden.
Illustrationerna iiro goda och utstyrseln vacker.
Ny sa-mling Folks~gor.
Efter Frans Ottos » Der Jugend Lieblingsiniirchenschat~~~.
Med originalets illnstrationer.
Pris .si, 75.
-
303 Fastan val lrnappast nfigon af dessa folksagor härstammar fran vikt eget laud, äro dock de flesta a.£ dem så.
införlifvade ined vår sagolitterator, att vi anse dem fullt .höra oss till.
.
Hvillcet barnahjärta har ej klappat af medlidande med de till korpar f örvancllade sju bröderna och deras trogna, allt uppoffrande syster?
Och hvem har ej ined spandt intresse följt de växlande öden kung Trastnabb lät sin geinål g h i n g å för att .böja hennes stolta sinn?
Att dessa rena och barnsliga sagor samt flera lilrnande, hvillra ar0 införda i denna sagosniding, iiro en myclret läinplig läsning för barn erkänna vi villigt.
Slrada blott, att barnen på sainma gång ' bjudas p&amp; g a ~ s k a hetsiga och hhdsmälta saker, t. ex. på sagan om » Jöns, som ville lära sig rysar.
Låt ett barn med nfigorlunda liflig fantasi fördjupa sig i denna och dylika sagor om onda andm, spöke: rier, blodiga lik, i galgen dinglande människokroppar med mera så- dant, och vi veta af erfarenhet, att det bnrnet får hemska drömmar, orolig sömn och ofta allvarsaiut angripna nerver, hvilket senare visar sig i kinkigt lynqe, mörlrradsla, fruktan för spöken, samt ett sjukligt funderande öfver de onda andarna.
Hvarje förståndig mor ar ju mån om att akta sina barn för starld kryddad föda, spirituosa, starkt kaffe och andra hetsiga saker.
Men är det inte minst lika nödvändigt att akta dem för motsvarande andlig .. näring?
Afven de mest skrackinjagande och hemska folksagor kunna ju vara myclret förträffliga i sin genre.
Men vi tillåta oss än en gång paminna om, att de ej böra införas i barnl) öclrer, eller Iranske riittare att man ej ' bör liimna barnen de böcker, i hvillsa sådana sagor före- komma.
Alltsfi kunna vi ej rekommendera den ifrågavarande boken %t barm, inen för ungdom öfver 15-16 år kan den ju vara en oskad- lig och säkert mycket roande läsning.
Drömsagor och berattelser.
Af TU&amp; Cissy 3.
Med illu- strationer i färgtrych af Ottilia Adelborg.
Pris 1,50.
Det är i sanning mycket svårt att saga för hvillcen åldersklass denna bok ar skrifven.
De barn, om hvillcen den handlar, äro ju mycket sm8 och berättelserna delvis rätt barnsliga.
Men drömsagorna äro alla så syinboliska, att val knappast nggot barn kan förstå dem.
Hvad som är saga och hvad som är verklighet ar också stund- om ej fullt tydligt.
Vi vilja anföra ett exempel: En liten flicka, hvil- ken hade ett s v h t och oförnöjamt lynne, tillfölje af att hon sag all- ting genoin en grå glasbit, soin hon hade hittat på en sophög, upp- vaktades en g&amp;ng tinder sömnen af åtskilliga goda fker, bland audra Förtröstans f&amp;.
Denna gaf henne ett par glasögon med rosenröda glas.
)) När flickan vaknade, trodde hon först, att- detta var en dröm, men n k hon under sin Itufvudkudde fann Förtröstans rosenröda glas- ögon, förstod hon att det var sanning och ej blott en dröm,.
Det språk författarinnan begagnar är ej heller alltid för barnen lättfattligt.
En mening lyder t. ex. s&amp; här: » Lilla Greta kände för första gången verklighetens och fiödvandighetens tunga hand hvila öfver
sig)).
Och pi % ett annat stalle heter det, att, mor hade skickat Lill- Iuga och Snapp att a f l ö d a sig eu del af sigz öfvel-jlödiia energi i trfidgårdelrl)).
Både berattelser och sagor hafva emellertid alla en god och djinp mening; skada blott, att den ofta ligger så djupt, att barn ej.
.
kunna nå den.
Ett par roliga teclminger af Ottilia Adelborg pryda bokeu.
saga om lille Sven.
Berättad af Tkea Hökerberg.
Pris 1,25 Med gladje hälsa vi alla sagor, som på ett godt och oskyldigt satt beröra barnens känsla och fantasi.
Och till dessa kunna vi räkna.
den, som här bjuds våra 7-8-åriga småttingar.
Sagans djupare be- tydelse torde de väl ej kunna fatta.
&amp; ten så förstå de nog så mycket biittre de ovanligt fina, vackra taflor, hvarmed Jenny Nyströin har förseclt boken.
Korn &amp; t sni&amp; foglar.
Kristlig barnkalender för år 1897.
Med sex originalteckningar af Jenlzy Nyströnz- Stoopendaal samt flera andra planscher.
Pris l, 2 j och l, i, o.
S6l; jes till förmån för Statsinissionens barnhem.
En bok som i .3 1 år hvarje jul blif vit med glädje mottagen nf tusen- tals svenska barn, torde man ej vidare behöfva rekommendera.
Vi vilja blott anmärka, att det förefaller oss, som om den allt mer väste till sig med &amp; en.
För åldern 8-10 år. '
3 1: sta årgången.
.
Stens och Annas sagor upptecknade af deras moder.
Pris 3 kronor. '
Dessa sagor iiro berättade för barn från - 3 till 10 &amp; r. Förf.
bar inledt dem med ett förord, till hvars innehåll vi i hufvudsak an- sluta oss.
Själfva sagorna, sager förf., äro » ett nnspr&amp;kslöst försök i tillämpningen af dessa grundsatser)).
Enligt v %r mening har förf.
' på ett mycket lyckligt satt löst sin uppgift i alla sagorna utom i den sista.
Sagan för de riktigt små barnen, den om flickan med katten, giimman med lammet och gubben med björnen är förträfflig både hvad test och illnstration.er angår.
Likaså äro de 5 följande sagorna både roliga och val berättade.
- Men hvarför skall förf.
oinarbetri: och .modernisera den goda gamla nordiska sagan om Ragnar Lodbrok?
Den har ju p&amp; detta sätt förlorat all lokalfarg och d 1 betydelse som nordisk saga med rilrn lrulturelementr Den ursprungliga enkelheten %r också borta.
Om saken icke vore af betydelse för barnen, kunde maii ej annat än le åt det moderna satt, hvarpå förf.
låtit Ragnar och Kråka sainspi: åka.
Vi kiinnn ej förstå hvartill denna inoderni- sering skall tjiina; sagan är ju i sitt ursprungliga skick så enkel och lättfattlig, att den med ' några förkortningar kan njutas af 8-10-åringar.
Ill~xstrationerna bidraga i sin inån att fördärfva sagan.
Ragnai.
i krona och mantel liknar mer en kortkung än en djarf vikkga- Ironnng.
Vidare pfipeka vi teckningen ' sid.
75, där den, amiile Ake
ser iit s o p on halifull nutida bonde och gumman Grirna sitter i en länstol.
Aslög, som nyss kommit ur harpan, är iklädd en sorts mo- dern nattrock.
Vi bedja hvar och en, som är i tillfälle därtill, att jämföra denna teckning iued den öfver sammn moment @ f Bfalmström i Qödeclres Ragnar Lodbrok.
Vi fr&amp;ga blott, hvilken af de olika slags teckningarna gör på bnrn det starkaste och lifligaste intrycket?
.
Wagiiersagoi *, berättade vid brasan af TVilliccnt H e w y Frost.
fifversättning fr&amp;n engelskan af Mawritz Boke~~zci~z.
Pris 2 kronor.
Spr&amp;ket i dessa sagor - Völsungasagan, Tannhäuser, Den fly- gnnde holländnren, Den heliga Graal in.
fl.
- är vackert och hög- stäindt, men själfva berättelsen är alltför litet konkret.
Det är snarare en poetisk öfwerbliclc öfver sagorna än sagorna själfva, soin förf.
bjuder på.
För barn, hvilkn älska konkreta och deta.ljrika skildringar, passa därför ej dessa berättelser, men mera mogen ung- dom torde kunna uppskatta det stiitlign sprA1cet och den poetiska stämningen, som ligger öfvei.
det hela.
8 111 &amp; p1 ock k t .b; ~i.ii e11 af A1112 (1 Rost %.
Med illustrationer af Jemy Nysivöm-Stoopelzdnl.
Pris 75 öre.
Af de sinå berättelserna torde de flesta förefalla barnen rätt underhållande; de versifierade styckena hade däremot saldöst kunnat vara Borta.
Den religiösa ton, som genoingh dem, kan icke i allmänhet beskyllas för att vara pjunkig; dock förekomma uttryck, som man gärna skiille velat stryka, sAsom t. ex. denna sindrlösa fras - det &amp; r fråga om en gosse, som i nattens tystnad ser för sin inre syn de äpplen han snattat.
- &gt;Guds finger höll stadigt uti frukten, så att don ej Aterigen slrulle f&amp; sjunka ned i glöinskans djup,.
I friiga.
om » Lapp-Lisa » skiille vi vilja anmärka, att i berättelser, hvilkas syfte det är att inskärpa en bestämd moral, har man också ratt att krafva en genonlföïd etisk konsekvens.
Den rika Ellen iippfor sig ytterst ovänligt och föralztfiillt mot den fattiga Lisa; denna är mild och förlåtande, hvmöfver Ellen till sist blir rörd och barnen bli goda vänner.
Rättskänslan kräfver här som vedergällning för visad hhd- het endera ett yttre straff eller det inre, som ligger i en verklig sorg, öfver inot andra begångna oförrätter.
För barn om 7-11 &amp; r. '
Siniiherrskap för femtio &amp; r sedan, deras lif och bedrifter i helg och hvardagslag, sandade och skildrade af en blnnd,dem, af C7t.
Nerman, förf.
till » Barndomslif på 40-talet&gt; m. m.
Pris l, %.
Den lilla boken borde egentligen heta » SmAhei.rskap i Skåne », ty hvad soin h&amp; skildras bär en s&amp; iitpräglad slrånsk staiilpel, att vissa delar kunde försvara sin plats i en Iridtnrhistoïisk uppsats.
De sm&amp;s bedrifter &amp; ro kanske v21 oinstandligt utlagda, men karakteri- seringen ar bra och naturlig.
Det ar ntigot genomlefvadt och saniit öfver det hela, soin vittna om förf: s minnesgoda kärlek för det gaida beininet.
Flera, scener och sitimtioner äro mycket bra tecknade, såsom -
t. ex. om kronprinsens besök, marknadsresan, drangames historier, berättelser oin hastar, hundar, Iior m. m. Barii af omkring åtta ar böra vara mycket roade af sällskapet med de sin5 janinariga i boken, af bvillra de icke lara sig annat iin hrad godt är, Gamla &amp; dkaaaaratea.
och deras lefnadsöden.
Ofvers.
fran engelskan.
Pris h&amp;ft l,.
~ Icke förr h de uppngtt den mogna 41dern af öfwer fyrtio Ar, snmmantraffa dö forna skolkainraterna i London.
De iiro nio till nntalet, alla representerande olika yrkeii, smit iifrerenskomina att sainlas bos hvarandra och turvis beratta om sinn lefnadsöden.
Dessa historier måste ju blifva mycket olika, allt efter som majoren eller doktorn eller bankiren eller nagon af de öfriga beruttar.
Tonen kr naturlig och enkel utan att vara tr %kig, och goda moraliska grundsatser, hvilande-p8 sannt kristlig grund, jnslziirpas.
- Bokoii bör passa till familjehsning i verkligt allrarliga hem, samt för ung- dom af 15-16 %r.
&amp; &amp; siiing för barn d Zach.
Topelius.
Attonde boken.
Ned illustrationer af Acke A~tdersson, O. Hjortzlrerg, Nils Lursson och Aug.
Malm.strönt.
Pris 2,75.
Dessa sagor, visor och lekar, af hvilka åtskilliga förut varit synliga i jultidningar för barn, blifva helt siikei-t mottagna med gliidje i de svenslrn heinmen, d&amp; de komma f r h den förf.
som framför alla andra författare, skulle man Ic~mna saga, ar barnens van.
Ti åter- finna i denna samling s a m u s blida, iilskviirda iippfrittning, som gjort skalden så k&amp; för unga och gamla.
Mot illustrationernn kunde Atskilligt rara att aniniifin.
; flera af dem &amp; o gjords i ett gratt-i-grbtt-mcmbr som bestiimdt icke tilltalar barnen.
I vignetten till ~Behiill din kronan gör dot ett besynnerligt intryck att se den lrolosssla, massim Izronan svafva öfveï hiifviidet p % det lilla barnet, som b e s t h d t alldeles skulle krossas, ifall den fölle ner.
För åldern 5-12 år.
Taflor frPn djnrriirMen.
Pris l,:, o. Snii afventyr.
Pris l, ~ Nötter att bnlclia.
Pris l,.e.
$niilla.
barn och glada lek ii^.
Pris 0,ao.
Barnens gliidje.
Ned test af Carilr Haaraur-sköld.
.Pris l kr.
Karo och hanas ~&amp;nnnaer.
3ied test af Cmnift Hcrwtnarsliöld Pris O,:, o. Bar egen B&amp;l %e.
Ned text af Cwi~z Hri~~ci~~nrsköld.
Pris 0,co .. Elsas r8nner.
Djurbilder med text af h m LybecIier .. Pris l,,-o. En iiagbELtsPfrrd.
Med test af X (~fPildn Lmglet.
Pris 1 kr.
Ftirgladan.
Eli rolig bok, som 5fven kan nifilas i.
Ned test af 1lrCntl~ Lunglet.
Pris 1 kr.
Den glade ryttareii.
Bled text af E.
A.
P r i s 0,l.o.
Smafolk pH, resa.
Med test af E.
A.
Pris 0,so.
UP cljiirv8rlden.
Med text a£ L.
S.
Pris 0,~s P&amp; ii~igen., Med test af L.
S.
Pris O,U, Sohkeriscl.ng,zi.
Med test af 1 '.
S.
Pris 0,40 Vilda (ljiir i sitt lieiiili~rid.
l&amp;d text af L.
L.
P ~ i s 0,~s.
Siil&amp; taflor för ~mfitt folk.
Med text af L.
L.
Pris 0,io.
Under ferieriia.
Med test af L. k.
Pris 0, ~.
För hvarje Ar få vi in allt flera a£ dessa utlandska bilderböcker, hvillra jn e: j Iriiiina ralrnas till de litteriira alstren, som iiro under- lrastade grauskning, utan snarare tillhöra lelcsakernas omrade.
Vi vilja dock niiima, att flere af dem iiro biittre inbundna Bn förr samt att de agn ett viss varde genom de riktigt natta och lustiga sm % beriittelser på 4åde vers och prosa, hvarmed de äro försedda.
Sar- skildt vilja vi nginna)) Barnens gladje » af Carin Hamii~cz~sköld.
(Se » Lasse, Basse och Nasse!
»).
» En Bngbåtsfard D af Mathilda Langlet samt » Småfolk på resa)) af E.
A.
Som va.111igt Iromma nog de granna böckerna att gliidja många siuA baru, åtminstone för några dagar.
Men betydligt vii1: derikcw.e vore dessa bokliga leksalrer, om iifven bilderna vore svenslrn.
Hvarför taga.
in.
så iuycket ~itliindskt lcrain, som vi ej behöfva?
I Pelle 81iygc; och barileii i Hiiaskeby.
Af Oftilia Ack7Borg.
Pris 3 la.-.
, Om man n~gonsin kan saga om en bok, att den talar för sig sjiilf, s i kr det 14.1 om denna, Ottilia Adelborgs senaste in5isterverk.
C Ty hvem Iian viil lmstn en endn liten blick p&amp; dess 1i: kn originella som i hög grad I~nmoristislra innehR11, utan att vilja skaffa sinn barn och ej mindre sig sjiilf den.
mililtrationen att dagligen få sig ett godt skratt At de oöfverti.affligt lustiga barnen i Snaskeby.
Betrakta blott pag.
15, dar %Pelle far tre flickor fast, ' som han lraminm i en hast, » och jag gr n&amp;stan.
viss 0111, att dii blir vicl Elca godt humör som Pelle sjdf, n k han ser på,, hur, Brita torkar sig och gnider, så a t t.
det i skinnet s ~ i d e B. r För alla glada miinnis1zobni.n frku 3 till SO h s ålder passar deniin ritmiirlcta bok.
Barnens k~ilderbok.
Af L.
X.
Femte häftet.
Pris 75 öre.
Sedan vicl första ai1blicl; en ai det s&amp; natt illustrerade titelbladet k a w ~ sig nog da smittingni., soin få denna bilderbok i julldapp, högst belatnn.
Och dartill hafva.de också skal., ty utom alla taflor, som bestfis dem, få de oclrså goda berattelser om m&amp;ngt och mycket, som bör roa dein, t. ex. om Slransen.
och dess trefliga inneviinare, lappar, renar, björnar, fAglm m. m.
I bergttelsen: » Indianer på flyttning)), få de ocksa göra den l~anslce något öfvemaskande npptiickten, att det verkligen finns indianer, som inte jaiut 5ii.o i fard med att skalpera eller mörda andra miinniskor.
..
Dette femte hiifte af den lilla hoken förefaller oss hado inne hållsrikare och roligare iin de föregacnde, hvnrför det till det biista rekommenderas A t 6 - 8 8riga barn.
Mamiurc, t a d om nggot roligt!
Sagor ach sannsagor iitg.
af Nathilcla Lanylet.
Pris &amp;?
s; kart.
2,so.
Hvarje maiiurin kanner nog ra1 igen ofvansthide iiplmaning, och erkänner kanske O C ~ C S att ~, det just inte alltid ar s6 latt att efterkomma den.
Blen nu behöfver ingon malnmn langre vara i för- lägenhet för hvad hon skall berfitta, ty har ftir hon ett riktigt raldigt förrad af allt möjligt roligt, både på vers och proso att taga af.
Eller hon lAter Iranske barnen sjalfva taga sig, hvnd de behaga, och det Iran hon oclcs % tryggt göra, ty bar finus intet annat att hemta &amp; n verlrligt oskudliga, lättsmalta .och viilsma.kando salicr.
Man s k d e blott vilja gifvn mamman det viinlign rAdet, att ej låta barnen på en g h g sluka alla dessa godbitar och sedan öfver- mätta kasta boken i f r h sig.
L5t dein blott taga litet i sander, om man vill att det, de fatt i sig, skall göra nigot intryck, och lit dein allra helst lära sig nHgot utantill, t. es.
nigon af de rilrtiat det de, " f nätta och rolige sm8 visor, som boken innehåller, hafva något kvm, sedan boken kanske ligger söndemfven i skrap- lådan.
För alla barn, soni &amp; ro i den aldern, a.tt de gärna.
lyssna till sin mammas berättelser, d. v. s. barn mellan (i och 1 2 gr, finnas här roande bitar. '
p 7 H saker vbird.
Pris 25 öre.
Ny&amp;rss&amp;ngeii.
Pris 15 öre.
, $OS&amp; ' ' som ville bli anekaaaik~as.
Pris 25 öre.
Berättelsor af Jolnnna Spylá.
Ur Fosterlendsstiftelsens förlagsexpeditions » bibliotek för de iingan vilja vi särskildt rekommendera ofvan anförda tre beriittolser - af en författaridna, som redan förut skankt barnen SA m8nga goda srng böcker.
1 dessa, som nu bjudas, tecknar Johanna Spyri med vanlig liflighet olika barnkarakterer, hvilka alla äro riktigt rörande älsk- viirda, men ändå SA enkla och naturliga, att man q c k e r sig kanna igen och halla, af hela det lilla trefliga sällslrap, som f~.~installes.
E n allvarligt kristlig anda genomgir alla Johannii Spyris skrifter, men hennes penna är hvarken pjollrig, sentimental eller tråkigt predikande.
Berättelserna torde Iiimpe sig bäst fiir 10- och 12-firigrt barn.
Eeli liriaiiri~teia.
En julbok för barn.
Pris 1 kr.
Afven i dr hafva vi att mrnala trenne delar, nämligen den 17: de och den 18: de af ofveunilmida barnknlender.
N m n e t Lelclsamraten borde vii1 egentligen innebara en borgen för att boken kr fullt oskadlig, sk att mail iued liign kan lämna den åt sina barn.
Nggot mindre kan inan val ej begiira af en leklramat.
Men tyvärr kunna vi ej finna, att ifrilgavarande lekkamrat mot- svmar ens denna mycket billiga fordran.
Den riia folksngan » Mäster- tjufvens, som den i sin adertonde del hm att bjuda på., är sanner-, ligen långt i f r h oskadlig för barnen, eftersoin den innehilller, ej blott svordomar och andra oskickliga uttryck, utan äfven ett ofta upp- ' epadt missbruk af Guds namn samt osmakligt slnämt med heliga ting.
DA man vet, hur lätt barnen hafva att tillägna sig a f ~ e n det soin &amp; r simpelt och d %ligt, isynnerhet oiu detta på samina.
g %ng &amp; r löjligt, så ar det ju rent af obarinhärtigt att för ro skull bjuda dem sådant.
Vi veta ju, att det ä r själfva Asbjörnsen, soin sh-ifvit ofvan.
nämnda snga.
Och drista vi ingalunda att med vår kritik söka nedsätta denna mästare i Ironston att realistiskt återgifva de gainla drastiska folksägnerna; ej heller vilja vi söka förringa folksagans stora betydelse.
Vi vilja blott ptipelna, vikten af att skilja mellan saga och saga, s % att man ej - sasom hittills ofta skett - blott därför att en bok innehåller sagor antnr, att den är passande till barnlektyr.
Afven bland Asbjörnsens sagor finnas ju milnga, som äro, barns- liga och oskadliga.
Hvmför då inte utvälja sådana åt barnen i stäl- let för att gifva dem dessa groflnorniga folksagor, .hvilka aldrig äro &amp; m a d e till barnsagor och som ingalunda motsvara barnsagans ända- rna-l att vara en kraftig men sund näring för barnens hungrande fantasi.
P å grund af hvad vi sagt om den i adertonde delen infördn sagan, kunna vi ej rekominenders denna del siisom en lämplig lektyr.
för barn, fastän den ocksil innehiiller goda bitar och afven roliga, sAsoin rHvad som fanns i Karls sjö » i ~ o ~ s Noppea en in.
fl.
1nnehiillet af den sjuttonde delen kunna vi däremot rekommendera såsom fullt oskadligt och i dmänhet lämpligt och roligt för b a h.
Illustrationerna ä r o utmärkt nätta och roliga i b %da böckerna.
I likhet med föreg %ende år ha vi att omnama viira sedvanliga jultidningar, som alla äro goda och bra.
.
SwöJIZnga.n.
Pris 60 öre.
Förutom text och taflor bjuder denna tidning på en wläggln~lrtaw öfver Sverige.
Jultomten.
Praktupplaga.
Pris 50 öre.
Jultomten ar verkligen - ~praktfullw hvad hela utstyrseln beträffar.
Som ett slags separataf- tryck af denna upplaga finnas: Jzdtomte.rz (Pris 25 öre) och Tummeliten (Pris 15 öre).
Julklappen (Pris 25 öre) har iifven ett godt och roligt innehåll och vackra illustrationer.
Vi kunna dock icke afhålla oss från att uttala ett bestälndt Idander mot det bland barn otillsta.ndiga prenu- merantfisket, hvartill Julklappen användes.
Barnens J&amp; -- osor.
Pris 1 kr.
Om denna tidning har vi endast godt att saga.
E n anmärk- ning vilja vi dock göra.
Ar det lämpligt, att i barnens wlnamera~ upptaga karikatyrer af far, mor, farmor, guvernant, lärare m. fl:?
c.
.
Bilder lir sj ömanislahet.
Ued bidrag af O: H; ': s:: i:., Frithiof Holmgren, Seth .von Konow, Richard DI.
elander, K.
R. Xyblom, Leijon- sköld Osenstierna, Josef Roseniiis, Carl Smith in.
fl.
Ta.hika illustrationer.
Pris l, % &amp; - igarlf.
Sligra verklighetsbilder, teck- nade för Sveriges ungdom af C.
0. xordet~sim, med lt53 bilder.
Pris.
Kart.
4,~s.
P&amp; Bknghw.
Af .Riclmd Jielnnder.
Ofvlinimnda treme böcker hafvs kommit bokkomiten så sent tillhanda, att den ej ar i tillfiille .att yttra sig om deras innehgll.
De vä.lkalida för- fattarenamnen görs också all rekommendation öfverflödig.
t INNEHALL.
Sid.
Esselde.
Om brefkoiisteii och Fredrika Bremer soin brefskrifverska 3 E.
C ... Eleonora Diise .................................................................... 13 Alzna I&lt;nutsort.
Nornan ................................................................. 17 Littei atiw: M.
C., Teckningar u r svenslia adelns familj elif i gamla hider af Ellen I+ ' ~ics ................................................................. 23 Svenska kvinnornas nationalförbund .............................................. 28 Litterära notiser ............................................................................ 29 Meddelanden fr&amp;n Fredrika-Bremer-Föilbundet ........ .......................... 31.
.
% Attrtc6 Scmd.~trÖn~, Kvinnoarbete och kvinnolycka I ........................... L.
D-71.
Från Esseldes sista &amp; r ......................................................
PI. '
L-d, E t t och annat rörande sjukvgrd och sjuksköterskor ............ PI.
C .. F i h 1896 hys riksdag ............................................................ LitteriLra notiser ......................................................................... Meddelanden fr %n Fredrika-Bremer-Forh~indet .................................... Frhn skilda hall ................................;.
...................................... X.
i \ rrrta Sctr~cI.-trörn, ILrinnoerbete och kvinno1yc; ka II Ännu n&amp;gra syn- punkter ................................................................................ 67 Lydia WctltZslr.ö~~r.
Kvinnor och politik för 100 %r secian .................. 85 Cerdc6 ~b / e! / et~s.~orz, I upplysningens och m.ilnniskolr&amp;rleke~is namn.
Ur Eliza Orzesalcou j.ucleber&amp;ttelser ...........................
.
.
.
............... 92 d /.
i \ .. ~Kvindelig heseforeninga.
(Rref f r h ICöpenhamn) ............... 98 Meddelanden fr&amp;n Fredrilra-Bromer-Föïbundet ................................. 102 li ' röken IL-istine Dahl .................................................................... 105 Pensionsfond för sjiiksköterslior ..................................................... 106 E % %n skilda h&amp;l1 ........................................................................... 108 n L.
Dietrichson.
Hanna Winge j- ...................................................... 109 Roscdie Olioecr.onct.
Ar kvinnorörelsen berattigad?
........................... 120 A.
11 .. Svenska kvinnan inom de bildande konsterna ........................ 142 l~i~edr.il,: TTetter&amp;itzd.
NNBgra aforismer ................................................ 149 1;.
L .. Niimberg.
N5,oi.a reseintryck ............................................... 151 (k l d r 1.
Meycr .. s.oti.
Matlagniiigsiinclervisaii~~g i vara folli~li01.0r.
.............. 154 I; itteratiii:: Al.
C '.
Frhn Gogs och Magogs land af Maria Anholm, I,.
1).
: Niir Riddsr Ulf suckar af M: &amp; rtha Bolle.
L.
117.
Eva Sten af Alma Cleve, L.
L).
.- Fyra ber8ttelser d Mark Stern ...............
lo!)
Litteratur i kvinnofr8gaii ............................................................... 167 M.
C .. Från 1896 Ars riksdag ......................................................... 167 Meddelmden fraii lpreclrika-Breiner-1pÖrb1.1ncIet .................. ' ............... 173 F r h skilcla 11Ul ........................................................................... 176 Bilaga: FrecIrilra-Brei1ier~F6rb i~ndets berattelse för %r 1895.
n.
13 '.
F., E n turistfiird till N o r d k y ..................................................... 179 Alrna Clcoe&gt; Laura &amp; larholm&gt; författarskap ....................................... 191.
Lotlen L) c~ltlr / ~~cn,, Den internationella kvi.nnolrongreusen i. Berlin 1 ....
.. 198 Litteratur: Epa I ~ q j x e l l: Kärlek och moderlighet at ' I n a Rogberg.
L.
L).
: Ragnhild at ' Wilrna Liiidhk, L.
D.: 35: lle Blanche a: E Ellen Idstïöm 210 E n stadieresa till England .................................... ....................... 215 Neddelmden fran Frebilia-Breiner-Förbudet ... ................. ......... ... 218.
.
* - Lgdich \ a \ 7c6hlst~.ö~r~J Fredrika Breiner.
: Ett biogrc&amp;skt verk.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
21 ' 9 Lotten Dnklywz, Den internationella kviiinokongres~en i Berlin II ... 225 Göran I~jör~l,: niarz, Ur trenne skaldinnors diktning.
Ofvers.
............... 235 Al.
L., NAgot 01-13.
Englands sjuksköterskor ...... ...... ... ...... ............ ...... 238 Litteratur: L.
.A '.
: Helle och indra historier om kvinnor af Jane Ger- nandt-Claine, J,, B.: Skepp, som förgas i stormen af Matliilda Roos, L.
I?
m: Ned eller mot sin natur d Margareta, L.
D.:.
Skiftande stämningar af Rust Roest, L.
D.: Lefnadslycka.
Frihet d Ebba von Koch ............................ ....................................... 242 Cierdc6 !VIeger.sm: Elevhemmet i Stoclcholm.
.............
................. ' ....... 2.51 Meddelanden f~Afi .Fredrika-Breiller-Fö~: b~~ndet.
.
.
.
.
.
:.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
...
.,.
.
.
. '.
.
.
.
.
553.
F r a n skilda hall ...
.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.:.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.. i ...
.
...
.. 254 ' '.
.
I * i.cdril~ Vette~.Zmd, Viktor Ity dberg o+ 80-talets ungdom ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
255 r \ lfltild A p d l, Idealet.
Saga.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
263 L. D-n, E n afton i Gymnastiska Centralinstitutet ... i .. ............... ...... 2GE Meddelanden från Frechika-Bremer-Förbundet ............ ..........
........... 271 Fran skilda 1iiiI.1.
.
.
.
...
.
.
....
...
...
.. ....
...
...
.
.
.
.. ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
... ... ....
...
.. 272 L i t t e r h a notiser.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
273 Böcker för barn och ungcloin å r 1896.
Frien Fredrika-Breiller-Förbun- dets bokkornité ..... ................................................................. 275 Bilaga: Fredrika-Bremer-Förb~~iidets berättelse f ör &amp; r 1895, det elfte &amp; re t af dess verksamhet.
.
.
.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAL 1 b F o t o g r a f C.
R O S E N j Specialitet: Damporträtter.
S!
Barnkläder, t GocZa tyger!
Nga, sn~a7cfulZcc m o d e t ler!
BiZElga priseq *!
H o NYSTROM.
2 Stora Vattiipatan 2.
1 ' 0 N o r r b r o - i 3 m z a r c i + i.
0.
N y a ~ush %llsskolan (för bildade flickor).
Grundad 1881.
Förest %ndni * inna: Frökoii H. Croiiius.
Nya ~ u s a A l a s s l a ~ l a n Mafrsr s) alar Vestra Tradgårdsgatan 19.
OBS.!
Sarskild inatsal för friiiitiinmer.
Hy, [ieniska OBS.
Skodon tillverkas for Herrar, Damer och Barnl Prisbelöuts af Drgkt-13eformföreningen.
!
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
' iQi6 Allt srbote iitföres iioggimirt och af basts iiinteriel.
m Reparationer verkställas väl och p å bestämd utlofvad tid.
P. GIUST.
P E T T E R S S O N, 52 Drottninggatan 52.
~ n n s n s e r för D A G N Y€ ' upptagas af f r ö k e n I w g e b o v g B e r g e t r ö a n, 31 Ö~tecmalrns~afan 31.
54 Drottninggatan, kl. 1 1 4.
Råd lamnas i juridiska och ekonomiska frågor.
Upplysningar lamnas angående l&amp;~ou~astul- ter och arbetsområden tillgängliga for.kvinnor.
Anmälningar mottagas] till inträde - i forbuudets sjukkassa.
Afven personer som icke äro medlemmar af förbundet, kunna blifva delegare i densamma.
Anmälningar till deltagande i de af Fredrika- Bremer-Förbundet ordnade Hemstudie-kzc,mer mottagas.
Byrån mottager anmälningar af n y a ' mecl- ByrAn mottager prenumeration å ticlslwif ten.
Dagn y.
~örsäljnhgsmagasin för Fruntimmersarbeten, såsom: 7i-c; f ' hadon9 ilTat ' io~zctZdriigter9 l " rlisniderier, Vadsten a Spetsar, B r o d e r i e r, Stickade oc78 7ir7mde arbeten, B m ~ z 7 ~ Z i i d e De7co~ * ntionsart.i.kZa9 *, r, Dockor, Le7csa7ce~ m. m. Utstyrslar och alla slags Fruntimmersarbeten förfärdigas.
Markning verkställes, Rekvisitioner från landsorten expedieras skyndsamt.
Utmärkt arbete!
Billiga priser!
Förtjänsten sömmerskans Allm.
tel. 51 65.
I Spis- och Knäckebröd I.
I i nidngcc o&amp;i.ilca sorter, oöfuertl * äffiiga i v ~ b n z a k.
HEDERSPRIS o c h.
GULDM.EDALJ resd don- LS94.
Urniiiiscliw ' eig 1895.
Biscuits och C a k e s I
Anmälan.
O Daggay bojjur med 1897 sin I2: fe årgång.
Dess hufvz uppgyt s7call fortjurande vara att upptaga till behandling såda som b~-öra 7cUinnans intressm.
Största zqqmärksam ' dessutonz som tillförene agnas &amp; t de företeelser inom littera som med dessa fidgor aga något sanzmanhnng.
Kortbre ber poem, biogrqfis7ca och historis7ca tctlcpst, oöfursikter m. skda allt, fianqe~zt i riklig inlim$ i tidskr~ten inflyta.
Dagny .redigwas under år 1897 af fiö7cen Lotten Daw gren jämte en af Fredrilca-Brenzer-FÖrbu9zdet utsedd Reda7ctio~ kom$th, till huil7cen, under Förbundets adress, alla meddelani rörande i !ids7cr@eerc böra stälias.
Dagny utkommer med åtta 7@Ien om tv&amp; tryc7car7c.
Priset för hel å~yång Mir f~araanrle: För medlemnar af Förbundet.
.
...
.
kr.
2 ~ 0.
.
För icke meclZenznzar ... ... ... ... ... ... D á,oo.
FÖ~~Btc~zds~~zedlem~nar prenumerera å FrecZri7ca-Bre~na.-Förb.
dets byrå, 54 Ih.ott~i~ygataali, yersodigen eller nzedelst postanvisni.
Icke förbunds~nedlernnza~ 7ctcnna prenunzerera dels vid alla post s bo7~handk stalter i rilcet, dels på förBzcndsbyr&amp;n, dels äfven 7 ~ hrr cc.
Lösnunznier kunna erhkllas ii Fredrika-Breiner- bundets bysk till ett pris af 60 öre för enkelhiifte.
Barnängens Patenterade MjöIktvE - Obs Obs.
i S 4 n (Patent nr 2290.)
Redan i iildstn; tider var mjölken uppskat soni e t t frimn~stående toalettmedel till hud förskönaudo, ocli iiiiticla mejerskors fina, och vackr: b liiinder iitgöra talaiide bevis medlets förtriifflighet.
Barnängens Mjöktvcl / Br efter en pstente metod direkt frrilmstiild fran notiirlig mji hvndnn densanima ovilkorligen gör hyn huden Avit, vacker ocli sinidig, hvarom en hvar kan öfvertyge sig genom n&amp;gon tids C lig mvlindning.
I följd af patentet k m iiigen I &amp; u vi fra~nstiilla denna tval.
Etiketterna (med björnstemp och Barniingens namn) iiro inr strernde.
z- Barnängens Tdniska Fabrik, H.
Maj: t Kononungens Hojlevera&gt;itd~; Stockho # 7?
Stockholm, Aftonbladets tryckeri, 1896.
