# ID: svediakorp-per1344
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1900
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 31,461
# sentences: 1,678
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 2 6 (7 0 5) LÖRDAGEN PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: IDUN KR.
5 IDUNS PRAKTUPPLAGA &gt; 7: 5 0 IDUNS M O D E T I D N.
MED PL.
» 5 IDUNS M O D E T I D N.
UTAN PL.
&gt; 3 UTGIFN1NGSTID: HVARJE LÖRDAG.
D E N 30 JUNI 1900.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: F R I T H I O F HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
LÖSNUMMERPRIS: 1 0 Ö R E.
13:DE ÅRG.
BYRÅ OCH EXPEDITION: KOMMISSIONARER KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 T R.
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPEN KL. 1 0 — 5.
STOCKHOLM REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N N O R D L I N G.
ALLM.
T E L.
6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
Hennes fader var köpman och vistades i följd af sina vidsträckta affärer ofta på resor.
I,det förmögna och oberoende hem- met fanns ej någon trefnad, makan och modern förstod ej, att lifvets sanna lycka består uti att uppfylla sina plikter.
Tvänne ovanligt vackra och begåfvade döttrar fun- nos, men dessa försummades af modern i hög grad.
Under en af sina affärsresor till Sverige medtog fadern den yngsta af dessa, den då tioåriga Elisabeth, och satte henne i pension hos en äldre fru vid namn Köhler i Vexiö.
Här växte den unga tyskan upp till en skönhet af första rangen och gifte sig vid femton års ålder med dåvarande löjtnanten, sedermera ryttmästaren Fredrik Bappe.
Ej må man förtänka den unga bruden, att hon till det egna hemmet medtog och un- der den första tiden af sitt äktenskap som oftast sysselsatte sig med sina dockor.
Det äldre af barnen, Emilie, stannade en tid kvar hos modern, men ansågs af denna som ett besvärligt påhäng, och för att blifva bar- net kvitt, satte modern henne i pension i Hamburg hos ett par mindre väl kända ogifta damer.
Herr Eckhart, hvilken å sin sida var varmt fästad vid sina barn, och hade uppgjort med en fröken von Gut- schow, som också emottog unga damer i sin vård, att hon skulle emottaga och fo- stra hans dotter, blef mycket ledsen, när han vid sin hemkomst från en affärsresa erfor sin maka.s handlingssätt.
Men samma dag som Emilie Eckhart gjorde sitt inträde hos de ofvannämnda fröknarna, insjuknade e Etermiddagarna hon mycket allvarsamt; detta erfor fröken från klockan tre till von Gutschow och lät hemta den lilla flic- sex, men då utan nå- kan till sig, oaktadt det rönte mycket mot- gon lofstund.
Ännu stånd å fröknarnas sida.
Under flere år vi- i dag påminner jag.
stades Emilie hos fröken von G., och hen- mig huru en tant, MAKARNA PETERSEN.
nes rika såväl inre som yttre egenskaper som vistades på be- utvecklades harmoniskt under denna kvin- sök i föräldrahemmet, sade till oss barn .MORMOR PÅ HERRESTÄD ».
nas moderliga omvårdnad.
I detta hem en sommarafton, när vi nyss kommit ur gjorde hon också bekantskap med sin blif- EN B L A N D B A N B R Y T E R S K O R N A F Ö R D E N P R A K T I S K A skolrummet och ställde oss sysslolösa vande make, en ung Petersén, son till en VÄLGÖRENHETEN I SVERIGE.
bredvid henne: » Gå ut, barn, ty ni lukta af Hamburgs senatorer och förnämste köp- I MEDLET AF adertonhundratalet ' lättja »!
män.
Åren hafva förändrat mycket, såväl i fanns det väl få bildade personer De båda unga, som där funno hvarandra, här i landet, som ej visste hvem barnens skolgång som i deras förströelser och lofstunder, men det var ej om detta voro båda rikt utrustade naturer och ge- den älskliga och vördnadsvärda nom sin fägring, sina lysande sällskaps- kvinna var, som bar ofvanstående heders- vi nu egentligen skulle tala, utan om gåfvor och stora förmögenhet i allt lämp- » Mormor på Herrestad », en bland de första titel.
Till o c h med utom vårt lands grän- liga att intaga den mest framstående plats banbryterskorna för den praktiska välgö- ser såsom i England och.
Tyskland voro i den stora världen.
Men huru annorlunda renheten här i Sverige.
Några ord ägnade hennes namn och verksamhet kända.
Bland Iduns många läsarinnor finnas sä- hennes minne och verksamhet förtjäna väl blef ej deras lif och verksamhet i den fät- tiga smålandsbygden, där de under många en plats i Iduns spalter.
kert flere, som ännu minnas med hvil- år först gemensamt, sedan den efterlef- Emilie Eckhart, som hennes flicknamn ken förtjusning den tidens barn och ung- vande makan ensam, voro sitt nya fäder- lydde, var en Germaniens fagra dotter och dom brukade hälsa de på P. Palmqvists för- nesland till så stort gagn och välsignelse lag; utkommande skillingsskrifterna och föddes i Bostel nära Berlin den 15 juli 1780. bland dessa: » Har du hört talas om Herrestad, Mormor på Herrestad » m. fl.
De små böckerna kommo så doftande och friska som olive- blad, och med sina bilder ur det lefvan- de lifvet slogo de så lifligt an på de unga sinnena.
Man hade hunnit tröttna på » Den heliga Geno- vevas » sorgliga öde.
» Hemmet » af Fred- rika Bremer samt ett fåtal andra böcker af mera eller mindre sedolärande innehåll var hvad ungdomen då hade att förströ sig med på lediga stunder.
Hvad de lediga ' stunderna be- träffar, så voro de 1 allmänhet för bar- nen den tiden hvar- ken många eller långa.
Man läste i skolan från klockan åtta om morgnarna till kl. tolf på mid- dagen, med en kvarts timmes rast och på
IDUN 1900 — och.
där de i ord och handling visade, att störst af allt är kärleken.
Här är ej menin- gen att gifva någon inblick i den stora and- liga verksamhet, som tillika utöfvades på Herrestad.
Öfver denna ha många fram- stående pennor gifvit de mest talande och intressanta skildringar.
Vi ämna blott läm- na en kort öfversikt af huru denna dotter af ett annat land förstod att sätta sig in i vårt folks seder och behof, förstod att gifva det denna praktiska hjälp i nöden, som nu är dagens lösen, men som då för tiden var så litet känd eller praktiserad.
Vid 20 års ålder gifte sig Emilie Eckhart och de båda unga makarna tillbringade de fjorton första åren af sitt äktenskap i Ham- burg, där mannen ägnade sig liksom fadern åt en större affärsverksamhet.
Den husliga lyckan, som var så fjärran från föräldra- hemmet, fick Emilie i högsta grad känna och erfara i det egna hemmet.
Men det var en orolig tid, som mera och mera nalkades den gamla riksstaden.
Napo- leons trupper belägrade den och stadens för- mögnare invånare skyndade att lämna plat- sen och bland dessa äfven Peterséns, hvilka bfslöto att för någon tid slå sig ned i Sverige.
På deras begäran och räkning in- köpte svågern, löjtnant Kappe, en egendom, godset Herrestad, belägen ungefär en mil från Wernamo köping, i själfva hjärtat af Småland.
På den tiden, det vill säga 1814, be- stod Småland af milslånga mörka skogar och glest befolkade trakter, på hvilka fat- tigdomen och nöden satt sin hårda prägel.
Det var endast för någon kortare tid som Peterséns ämnade vistas i det för dem främ- mande landet, de skulle snart vända åter till den stora staden vid Elbes strand; så tänkte och kände de vid sin första ankomst till Herrestad.
Att de här skulle tillbringa sitt återstående lif och en gång jordas i Käxda anspråkslösa landtkyrkogård, därpå hade de ej en tanke.
Deras i Hamburg deponerade förmögen- het förlorades emellertid under kriget och för dem återstod endast Herrestad.
Istäl- let för att förtvifla häröfver, togo de det som en Guds fingervisning, att de här behöfdes för att verka och arbeta i både andligt och lekamligt afseende.
Mycket fort lärde fru Petersén att tala svenska och blef för sina fattiga under- hafvande och hela trakten kring godset den ömmaste moder.
Barnens nödställda belägenhet rörde mycket makarna Petersén, hvarför de inrättade en skola och hem för dessa små, benämndt » Hemmet eller skolan vid Berget, » och skyddslingarne fingo nam- net » gråsparfvar, » i följd af deras grå hem- väfda vadmalsdräkter.
Men just som sko- lan var färdig, afled herr Petersén, till djup sorg för sin efterlämnade maka.
Nu blef det » mormor », som fru Petersén.
ehuru barnlös, benämndes af alla både när och fjärran, som ensam fick taga a l l t på sina axlar.
Och särskildt under det svåra nödåret 1838 och allt framgent under hela sin lefnad visade » mormor » huru mycket en kvinna förmår att verka, om hon blott besjälas af den rätta andan.
Det året blef den svåraste missväxt och både människor och djur försmäktade af hunger.
» Mormor » ställde sig då i spetsen för en insamling och gaf själf så mycket som hon förmådde härtill och genom hen- nes vänner i Tyskland inflöto 1,782 Edr.
Eör dessa penningar inköptes dels lifsförnöden- heter och dels ull och lin för att bereda arbete åt den fattiga befolkningen, och detta lyckades: nöden afvärjdes och fol- 1 410 — ket fick arbete med DEN KOM!
väfnad och spanad, som under en tid- rymd af tretton år EN E R K O M M E N, den er her!
Når k o m inbragte till orten ej den, når?
mindre än 17,074 I n g e n v e d det, I n g e n så det, m e n n u e r d e t Rdr.
Vår, - Nödåret 1838 skref O G u d!
v i k a n ätter a n d e!
en af » mormors » Den k o m m e d lydlöse Vingesläg, vänner i Tyskland V i v å g n e d e n l y s e n d e F o r å r s d a g, därom och beskref B e f r i e d fra al v o r V a n d e.
- huru folket i Småland hungrade och behöf- de penningar till EMILIE PETERSÉN.
bröd.
Detta kom till D e t d u f t e r a f H o n n i n g, d e t s u r r e r a f B i e r, konung Carl den fjortondes öron som ge- D e t b l o m s t r e r p å a l l e V e i e o g Stier, nast förordnade att landshöfdingen i Jön- D e t r i s l e r i alle B ä k k e.
D e r l ö d et s k a b e n d e H e r s k e r b u d, köpings län skulle resa till Herrestad och se till, om det var sanning hvad som stod O g g a m l e T r ä e r fik n y e S k u d, om konungens af Sverige undersåtar i främ- O g B l o m s t e r d e u n g e H ä k k e.
mande lands tidningar.
Landshöfdingen be- gaf sig genast dit och fann, att nöden var stor bland befolkningen i trakten, men till- V e l s i g n e d e V å r s o m i k k e b l e v k j e d lika också hvilket stöd och hjälp som de A f K u l d e o g U t a k n e m m e l i g h e d hade uti den ädla husfrun på Herrestad.
I M e n n e s k e r s l u n k n e Hjerter.
Konungen blef så tilltalad af den berättelse, D u h ö r t e tilsidst v o r e S u k k e o g k o m, som landshöfdingen afgaf, att han genast N u t ä n d e r d u i d i n H e l l i g d o m lät beställa från » mormors » arbetsförening S o l s t r å l e r n e s f l a m m e n d e Kjärter.
för 1,500 Edr väfnader och fortsatte där- med så länge han lefde, och efter hans död gjorde konung Oscar I sammaledes.
N u kaste vi i den m ö r k e s t e K r o g Äfven drottning Desideria och dåvarande kronprinsessan Josephine bidrogo till det V i n t e r e n s A r b e i d e, L a m p e n s B o g; goda ändamålets befrämjande genom att — O p at s k r i g e, at j u b l e o g d a n d s e!
göra beställningar därstädes.
Eran åtskil- Gå V å r e n i m ö d e m e d C i t h e r s p i l, S y n g L i v e t s V i s e r o g b i n d dertil liga trakter i Sverige samt från Hamburg, På Håbets og Lykkens Krandse!
Bremen och Lubeck ingingo årliga beställ- ningar på linneväf och vadmal.
Juni 1900.
HELENA NYBLOM.
I slutet af januari 1859 afsomnade » mor- mor », efter att i fyrtiofem år hafva lefvat och verkat d ä r, hvarest hon vid sin hit- PENNTECK- komst till Sverige blott tänkte vistas helt O N D T I T U M M E N.
kort tid.
Få kvinnor i vårt land hafva N I N G U R F A M I L J E L I F V E T A F H.
i lika rikt mått som Emilie Petersén gifvit så att säga hela sin person i välgörenhe- I SUTTO EN DAG vid frukostbordet, min man, tens tjänst och hon kan stå som en ly- välloflige arkitekten, jag själf och våra dagars hopp, lydande — åtminstone i allmänhet — sande förebild i hvad ädelt och godt är, namnet Leonard eller Leonardo, som hans pappa därför förtjänar också bilden af denna hög- gärna kallade honom med minne af en äldre, välkänd sinta dotter af » das grosse Vaterland » att herre från Italien, för hvilken han hyste mycken införlifvas med Iduns bildgalleri.
aktning.
Min man fattade just knifven för att snoppa ägget.
Fru Emilie Petersén var mors moster till Den rände med fart mot skalet, men, o ve, i samma vår framstående operasångare Johannes ögonblick uppger min man ett högt rop, tappar ägget Elmblad.
och släpper knifven, som på väg till golfvet tar Det särdeles vackra porträttet af de båda tillfället i akt, att först nagga en stor bit ur tall- riken.
makarne Petersén, ovanligt nog ett dubbel- Jag hoppade till både vid skriket och skrällen, porträtt och i det närmaste i kroppsstorlek, Leonard satte hafrevällingen i vrångstrupen; båda är signeradt Gröger 1806.
Denne målare stirrade vi med häpna ögon på fadern — jag med var på sin tid en af Hamburgs mest anli- hemlig skräck, att möjligen något ofullfjädradt, på väg att blifva kyckling, missnöjdt öfver afbrottet, tade porträttörer, om hvilken Nagler i sitt skådat upp emot honom ur ägget, som verkligen hörde konstnärslexikon säger, att han var berömd till en liten slump, jag med tre öres vinst på tjoget för en varm, glödande kolorit och stor för- skaffat hem från en godtköpsaffär på Söder, dit måga att träffa likheten.
Vi kunna där- det tagit en half dagsresa att komma samt kostat Eyrtio öre i spårvägsslantar fram och åter.
för vara öfvertygade, att taflan troget Men jag drog en lättnadens suck, ägget var tyd- återgifver bilden af den ståtlige mannen i ligen oskyldigt och glömdt, medan min man hårdt, som empiredräkt och hans väna maka i sin hvi- om han varit rädd att tappa den, omfattade tummen ta skimrande sidenklädning och karmosin- på sin högra hand med den vänstra, rynkade ögon- brynen och föröfrigt förvred sina anletsdrag på ett röda schal, en värdig infattning af det fult sätt, som ofelbart skulle inbringat Leonard, det lilla mörklockiga hufvudet och den ' elegan- lilla lammet, löfte om en duktig risbastu, ifall det ta figuren.
varit han i stället, som öfvat sin begåfning därpå Porträttet äges af friherrinnan Eugénie • » Hur är det fatt, min vän, » frågade jag delta- gande, » har du ond t någonstädes? » Eappe, född von Plåten, i Stockholm, som » Om jag har, » kom svaret med dyster klang.
äfven innehar porträtt af fru Peterséns fa- » Är det i tummen? » der, Eckhart, samt af Peterséns föräldrar.
Han jakade genom att högtidligt böja på hufvudet, Det andra här meddelade porträttet är af utan att dock ett ögonblick släppa sagda fingers ände ur sikte.
» mormor » på äldre dagar, då ett långt lifs » Ö m h e t.
.
.
värk.
.
., » framstötte han slutligen, » kan rika erfarenhet satt en annan prägel på inte ta ' på den, inte h å l l a på någonting, ja, du såg den blomstrande ungmön och förvandlat nyss själf, hur det gick. » henne till en älsklig gammal kvinna, som » Ja, jag såg.
Hvad kan det vara? » väl förstått att lifvets innebörd är bön och » Vet inte, värken började i morse, då jag skulle kläda mig. » arbete.
!
i " j D V 1 ADELAIDE NAUCKHOFF.
1 » Stackars min gubbe, och ingenting har du sagt därom. » Min man höjde på axlarna med ett uttryck af,
— att det icke var första gången han lidit under tyst- nad, hvarom jag icke yttrade någon egen mening.
» Sedan har jag icke egentligen känt något af det, » bekände han mera i hvardagston, tydligen be- låten öfver att ha fått en smula deltagande, » tills det otyget började igen, när jag tryckte tummen mot knifven.
Hur tycker du fingret ser ut? » fortsatte han och sträckte det emot mig.
Jag synade noga tummen från alla håll, men kunde icke se något ovanligt på den och sade det med lättadt hjärta.
Men min man blef tydligen icke fullt belåten härmed.
» Den är svullen, » sade han åtgörande och höll för jämförelses skull också den andra tummen i vädret.
Jag såg växelvis prof vande från den ena till den andra, men var ej i stånd att upptäcka minsta skillnad.
I denna stund hade emellertid Leonard kommit till rätta med sin urspårade välling, och han upplät nu sin mun och talade: » Jag tycker pappas ena tumme, » — han utpekade den högra — » har längre nagel än den andra! » Som min man ej är vänsterhändt, kunde möjli- gen häri ligga en förklarande orsak till ett sakför- hållande, hvars påpekande kom honom att något hastigt taga till sig sina tummar igen, och yttrandet föranledde ej till någon vidare behandling af ämnet.
Måltiden fortsattes, och under en viss tryckande tystnad sökte min man, tumlande på ett duken miss- prydande sätt, tillgodogöra sig en saftig biffstek ge- nom att hålla gaffeln mellan pek- och långfingret.
Mitt erbjudande att mata honom afböjde han envist, sedan han med en hastig blick öfvertygat sig om, att hans uppmärksamme och läraktige herr son äg- nade honom och hans förehafvanden ett nästan allt- för smickrande deltagande.
Medan vi drucko kaffet, bröt ändtligen min man tystnaden.
» Jag hörde i förgår, » började han tank- fullt och liksom för sig själf, » talas om en karl, som miste större delen af armen. » » Hu då — i ett tröskverk, » gissade jag.
Han såg upp med ett uttryck, som om han gärna hade velat bespara mig detta, som dock i sanningens namn måste fram.
» Den amputerades, » sade han i samma ton som förut och tecknade med kaffeskeden ett snitt strax ofvan armbågen.
» Åh, det är ju ohyggligt!
Och hvarför? » » Blodförgiftning, » svarade han långsamt och såg nästan smeksamt åter på sin tumme.
» Genom ett kanske omärkligt sår kommer giftet in i blodet, det sprider sig, och så är det färdigt. » » O, Richard, » utbrast jag förfärad, — » hur har du hjärta att skrämma upp mig så. » Leonard började gråta.
» Så, så, » sade min man lugnande.
Och med något af sättet hos en förare, som låtit ett turistsällskap hissna en stånd vid bråddjupets rand och sedan låter det andas ut på ofarligare mark, sade han: » Det behöfver ju icke alltid gå s å illa.
Vi få väl hoppas, att mitt onda lättare går öfver. » » Men man kan inte veta,, hvad det kan vara.
Kära, du måste göra något för det.
Du borde tala vid doktorn. » » Nej, nu är du skämtsam, » utbrast han och blef tydligen på bättre lynne, allt efter som min oro ökades.
— » För sådant lappri? » » Säg inte så.
Du vet, hur det heter: ' Små sår ' — — » » Ja, visst, men du sade ju själf, att ingenting syntes, och då — » » Får jag se igen.
Det är bestämdt som en liten röd prick midt på tummen.
Får Emma koka litet gröt åt dig? » » Skall den ätas —?
» » Nej, blott läggas som omslag, » skyndade jag mig tillägga.
» Hm, » nöjde han sig med att säga.
» Och under tiden skall du stryka terpentin på fingret för den händelse något kommit i det. » » Sådant klet —!
» » Du kan sätta en handsktuta öfver.
Så gjorde vår gamla barnjungfru, om hon fick stickor i fing- rarna, när hon skurade, och däraf kröpo de ut af sig själfva. » » Mycket bra!
Nu går jag emellertid in till mig, så kan du ju komma efter med smörjeisen.
Leo- nard, min son, hör hit, jag har en gås oplockad med herrn. » » Jag är fin, ren och snuten, pappa! » » Det gläder mig särdeles, men din faders yttre tyckes du ej fullt gilla.
Framåt, min unge vän! » Far och son troppade af, och jag såg efter dem med rörda blickar för att sedan förfoga mig till köket och gifva Emma tillsägelse om gröten.
Under tjugu minuters tid stodo vi lutade öfver grytan och turade om med att sköta vispen och öfvervaka, att den andra gjorde det riktigt.
Under tiden ljöd det vildaste larm från min mans rum.
Rammel och fall, följda af skratt i djup bas och gälla glädjedrillar Uti ej olika lärkans glada mot skyn om våren.
411 — kvitter, när IDUN hon höjer sig Men småningom blef det tyst, och när jag kom in med en portion gröt, som kunnat förslå till ett litet regemente, fann jag gossen i salen, där han, mutad med en gammal passare, lofvat förhålla sig stilla, tills mamma öfvertog ledningen, och tillbragte vänt- tiden med att sticka hål på ett stort papper, en » Ritning till en mindre stenbygggnad på landet, » som låg utbredd framför honom.
» Godt, om intet annat blifvit förstördt, » sade jag och såg mig omkring.
» Nej, utom tallriken, handskarna och gröten, kokt i onödan, vet jag ingenting, » inföll min man muntert.
» Och det är lindrigt, icke sant, — » » Hur menar du? » » Mot allt, som k u n n a t komma af ditt onda i tummen. » Saknande den glada hvissling, hvarmed min man i goda arbetsstunder står lutad öfver ritbordet, ha- stade jag mot hans rum och möttes vid dörren af en syn!
Rundt omkring på golfvet lågo kuddar och an- nat, s o m lämpat sig till kastvapen, kringströdt, och på soffan, raklång, med håret i oordning och ett lyckligt leende på läpparna, som om han ännu i drömmen dröjde med gossen i leken, låg min man utsträckt och sof med jämna andedrag och ett lugn, som ingen värk i världen tycktes kunna störa.
I ena handen kramade han en handske, en af de nya, rödgula.
Maken hade fallit på golfvet, och när jag böjde mig efter den, upptäckte jag, att båda voro tumlösa.
Af de felande delarna, troligen afsedda till tutor, fast de af någon för mig okänd anledning fått frångå denna bestämmelse, befanns en uppträdd som hätta på riddaren, som prydde brefpressen, den an- dra var fylld med hagel, fastnaglad med ett häft- stift på skrifbordshörnet.
Medan jag beskådade all denna styggelse, vak- nade min man.
» God morgon, » sade jag litet spefullt, » jag tror herrn har tagit sig en liten lur! » » Kommer aldrig i fråga.
Jag har bara legat och funderat ett ögonblick. » » Det kan minsann behöfvas efter denna förstö- relsen.
Här har du emellertid din gröt. » » Hvilken gröt —? » » Till fingret. » Han såg på alla tio med en blick af mycket liten djupsinnighet för att anföra en bekant karak- tärsskildrares ord, men snart klarnade minnet.
» Jaså för tummen.
Nej vet du, det bryr jag mig inte om. » » Jo, visst, så slipper du kanske värken. » » Bah, den är borta för längesedan.
Flög sin väg i samma ögonblick jag klippte sönder handskarna — Saxen råkade glappa till, » fortsatte han något öfverdrifvet omständligt, och därvid kom jag att tän- ka på, att jag fick mitt onda i natt, när jag skulle lossa en skruf på dragstiftet.
Den hade råkat ur gängan, hvarför jag fick taga i en smula hårdt, och fastän ingenting kändes då, blef förmodligen tum- men öm däraf och känslig som ett fruntimmer, » — slöt han obesväradt.
» Om vi skulle spara alla personliga tillämpnin- gar, » föreslog jag.
» Alldeles som du vill, min vän, alldeles. » » Och bara vara glada, att du mist ett ondt, hvars orsak, — du får ursäkta mig det, — förefaller lättare att fatta än dess snabba upphörande. » » Åh, » sade han med ett leende, som han med ifrigt tvinnande af sina mustascher förgäfves sökte dölja, — » du kan väl förstå, att det ger en viss lindring i krämporna att veta, hvarifrån de härstamma. » Häri måste jag förstås ge honom rätt.
Därpå beredde jag mig att gå, men ansåg mig dessförinnan dock böra ge min man en liten uppsträckning, för att han arbetade o m nätterna.
» Det var bara en stund, » försvarade han sig, » tills jag fick min ' Ritning till en mindre stenbygg- nad på landet ' färdig. » Hans ord kommo mig att rycka till.
» Richard, vet du, att, — att Leonard just hål- ler på och fördärfvax en sådan. » » Hvad säger du, » utbrast han förskräckt.
— » Hvarför håller du ej bättre reda på, hvad pojken tar sig till! » » Jag trodde, du såg efter honom, när han var härinne. » » Jag kan väl inte vara barnpiga, medan jag sof- ver heller, » sade han förargad.
— » Olyckliga barn, hvad har du gjort! » ropade han därpå mot gossen, som i detsamma kom in, viktig, med ritningen väl hoprullad under armen.
» Bara prickat och ritat en liten stuga, som pap- pa gör, » svarade det intet ondt anande lilla arki- tektsämnet och vecklade stolt upp papperet, genom- stunget som ett.
såll.
» Hur vågar du, » började min man hotfullt och sträckte handen efter ritningen.
Gossen sänkte sitt hufvud.
» Jag ville så gärna hjälpa pappa, då pappa var sjuk, » mumlade han försagd.
I det samma uppgaf min man ett gladt rop.
» Han har sannerligen haft takt, den lille, » sade han förnöjd, — » och valt ett gammalt förka- stadt förslag att göra sina tillägg och förbättrin- gar på. » B r u n k e b e r g s M a n u f a k t u r - M a g a s i n köpas 1900 BREF FRÅN » FINSKA PARIS.
PAVILJONGEN ».
I DUN HAE EEDAN tidigare meddelat en yttre bild af den finska paviljongen vid » Nationernas gata ».
Sedan jag nu haft tillfälle skåda den med egna ögon, kan jag tillfullo bekräfta, att den gör ett i allo värdigt, stilfullt och originellt intryck med sina enkla granitmurar, sitt höga spåntak och det synnerligen karaktäristiska tornet med krönets flammor stigande mot skyn och rundt o m vaktadt af den finska kraf- tens rammande björnar.
Ehuru Finland fått en plats i det inre, något mera undanskymda ledet af natio- nernas byggnader vid Seine, gör det sig alltså likafullt både bemärkt och gällande, och de tallösa skaror, som dagligen bölja ut och in genom paviljongens bredhväffda portar, vittna om, att intresset för » de tusen sjöars land » och dess folk är deltagande varmt i alla hjärtan.
Byggnadens grundplan påminner närmast om en kyrka med ett långskepp, ett kort tvärskepp och ofvan detta ett högkor.
Göra vi då vår entré genom ingången ne- derst i långskeppet, komma vi först in i en liten förhall eller ett » vapenhus », beläget under den hufvudskeppet afslutande läk- taren.
Detta lilla » vapenhus » är effektfullt dekoreradt efter den ena väggen med ren- horn, rika grupper af de karaktäristiska finska knifvarna med sina vackra läder- slidor, skinnpungar, pipor och diverse and- ra alster af folklig industri; efter den andra med smakfulla väfnader från finska » Handarbetets vänner », bland hvilka en dioramaartadt anbragt gobelin med ett sti- liseradt finskt landskapsmotiv, furumooch speglande fjärdar, gör sig särskildt be- märkt.
I » vapenhuset » fäster man sig vi- dare vid tvänne sjömanskistor af Maxmon- tan, mycket verkningsfulla med sina trä- inläggningar Och infällda reliefer i koppar.
Medan vi äro i denna del af byggnaden, är väl bäst att samtidigt aflägga en visit uppe på läktaren, som icke saknar sin lilla orgel, där ofvan en dekorativ, solfjäders- formad grupp af skidor, och som för öfrigt inrymmer en del hand- och elevarbeten.
Under fönstren i taket, som insläppa ett rikt och väl fördeladt ljus, är långskeppet å ömse sidor smyckadt med en fris af bil- der, scener ur finskt lif och från finsk bygd och natur, utförda i olja af ett flertal bland landets förnämsta konstnärer, såsom Edel- felt, Enckell, Halonen, Gebhard, Blomstedf och Bissanen.
Strax till höger o m ingången har den fin- ska pressen i ett särskildt kringbyggdt litet läsrum anordnat en smakfull utställning af tidningar och tillhandahåller äfven fär- ska sådana för dem, som här vilja hvila ut några minuter efter utställningsflaneran- dets strapatser.
För öfrigt är hela långskeppet, å ömse sidor om midtgången, genom framsprin- gande tvärväggar af ungefär manshöjd, ori- ginellt dekorerade med i trä utskurna var- gar, indeladt i en serie smårum eller alko- ver, som hvart för sig uppta olika grupper BOMULLSTYGER FRANSKA bäst och billigast.
Profver franko.
IDUN 1900 — af utställningsföremål.
På den vänstra si- dan finna vi sålunda rikhaltiga och vackra kollektioner af elevarbeten från folksko- lorna, från Konstflitföreningens skola i Hel- singfors — väfnader, träskulptur, porslins- målning; vidare en serie intressanta kopior i, akvarell från gamla finska kyrkmålnin- gar; kartor ur den stora atlasen öfver Fin- land, som utkom i höstas, ett standardverk, af yppersta slag, samt statistiska tabeller öfver Finlands export och import.
Till höger har forststyrelsen sin utställning af träsektioner, forstredskap och modeller, en monter med uppstoppade exemplar af sko- garnes vilda invånare, fotografier och kartor.
I nästa afdelning ger landtbruks- styrelsen en bild af Finlands agrikultur med sades- o c h fröprofver, fotografier och kar- tor.
Därpå komma vi till väg- o c h vatten- byggnadskårens utställning, äfven den myc- ket belysande och intressant med sina mån- ga bilder öfver kanaler, brobyggnader m. m.
Just där långskeppet utmynnar, i tvär- skeppet, synas i hvar sin glasmonter mo- dellerna till Finlands tvänne största isbry- tare, till vänster Sampo, till höger Murtaja.
Och nu stå vi i tvärskeppet, byggnadens centrala del.
Måhända är det något oegent- ligt att kalla det för ett » skepp, » då det närmast har en rund form med taket 412 — hvälfdt till en hög kupol.
Denna är smyc- kad med Galléns synnerligen konstnärliga och verkningsfulla freskomålningar, fram- ställande scener ur Kalevala: Ilmarinen smidande Sampo, Wäinämöinen försvaran- de Sampo mot trollen, Ilmarinen plöjande ormåkern, och sist en symbolisk bild öfver kristendomens seger öfver hedendomen.
Midt under kupolen och midt emellan de bägge hvälfda portarne, som här föra in och ut å paviljongens fram- och baksida, reser sig en rund, originell monter på ett underlag af finslipad, finsk granit och krönt af en hög, spetsig kopparhätta.
Här för- varas, bakom väl skyddande glas, en af den finska paviljongens allra största märkvär- digheter, den ryktbara Bjurbölemeteoriten, som den 12 mars i fjol, från vete Gud hvil- ket världarnes hörn, slungade sitt glödan- de visitkort på 325 kg.
ned i den finska vikens djup.
Som en trogen och respektin- gifvande väktare af denna unika vetenskap- liga skatt står strax i närheten en väldig finsk nalle, en brunraggig best, som, rest på sina bakben, håller en storvuxen mans höjd.
Komma vi så till paviljongens tredje och sista afdelning, det s. k.
» högkoret ».
Lik- som långskeppet med sin bildserie, midt- kupolen med de Gallénska freskerna, är äf- ven denna del prydd af en mycket verk- ningsfull och originell fris i kraftigt grof- yxad träskulptur, där Halonen i sex bilder gifvit karaktäristiska scener ur finska fol- kets lif på sjö och i land, i bastu och pörte.
En liten d el af denna fris kommer till sy- nes å en af våra fotografier.
» Högkorets » midtparti upptages af ett kringbyggdt litet rum, där aktiebolaget Iris i Borgå, efter ritningar af Gallén, sökt åstadkomma en interiör af nationellt finsk stil.
Väggar och möbler äro hållna i träets naturliga färg, de senare mycket solida, kraftiga i sina linier, men väl kärfva.
En öppen spisel i blå kakel i ett af rummets hörn står ej den öfriga inredningen efter i robust kraft.
Af en betydligt mer förfinad karaktär är Finlands allmänna slöjdförenings mö- belutställning af soffa, länstolar, bord och skåp, efter ritningar af arkitekten Saarinen, hvilken ock är själf va paviljongens mästa- re.
I synnerhet skåpet, med sin vackra fris af Kalevalafigurer i olikfärgadt, inlagdt trä, är mycket smakfullt.
På tvänne fristående montrer utställer lotsverket en instruktiv samling af båtmo- deller och kartor, och rundt hela korets omkrets — hvars murar under den redan omtalade Halonens träfris äro smakfullt Moreau fréres, Paris, foto.
FINSKA PAVILJONGEN Å VÄRLDSUTSTÄLLNINGEN.
1.
LÅNGSKEPPET.
2.
MIDTMONTERN MED BJURBÖLEMETEORITEN.
3.
LÄSRUMMET.
4.
I HÖGKORET.
5.
SKOGSUTSTÄLLNINGEN.
— prydda med bilder ur finskt fiske- och sjö- lif med där öfverspända fisknät — • ger en rik samling af modeller till olika fiskred- skap, olika båttyper o. s. v. en god före- ställning om fiskerinäringens höga stånd- pungt i detta de långa kusternas och de många vattendragens land.
I ett som allt måste sägas, att en van- dring genom den finska paviljongen ger den uppmärksamme besökaren en rik och all- sidig bild af Finlands kultur.
Inom sina gränser är denna nationella utställning helt enkelt beundran svär dt anlagd och fullföljd, och förvisso skall den i hög grad bidraga att i de vidaste kretsar ingjuta sympatier och beundran för Finlands folk.
JOHAN POSTKVINNOR.
FÖR NORDLING.
IDUN AF PERCY.
B LAND DE VERKSAMHETSOMRÅDEN, på hvil- ka kvinnan i vår tid med ifver och framgång arbetar, intager postverket ett mycket fram- stående rum.
Inalles sysselsattes vid detsamma ett antal kvinnor, som torde vida öfverstiga tusentalet, och de hafva, med ytterst få undantag, samtliga tillvunnit sig erkännande för stor plikttrohet, arbet- samhet och uthållighet vid den både ansträngande och mycket fordrande tjänstgöringen.
Men detta oak- tadt intaga de dock ännu i dag en tämligen osjälf- ständig ställning, i det att de, på grand af gällande bestämmelser, icke kunna vinna ordinarie anställning inom verket.
Två k tre bland dem förestå postkontor, många fungera som postexpeditörer och ännu flere i egenskap af extra biträden och poststationsföre- ståndare.
Men äfven de, som tillhöra de bägge först- nämnda kategorierna och således uppnått högsta möj- liga ställning i n o m postverket, äro dock i alla fall endast tillför- ordnade och måste allt- jämt framför sin titel hafva det fatala » t.
f. » V o r e m e d deras ställning ingen annan olägenhet än denna förknippad, så v o r e det j u icke så mycket att göra affär af, men den föranleder en an- nan af vida värre art, den nämligen, att de helt o c h hållet sakna pensionsrätt, o c h häri ligger, enligt mitt för- menande, icke blott en olägenhet, utan en verklig orättvisa.
Tele- grafverkets damer in taga i motsats här- 413 IDUN 1900 — till en vida tryggare ställning med konstitutorial på sina tjänster och lagligen fastställd pensionsrätt, i likhet med den manliga tjänstepersonalen.
Det är svårt att inse det berättigade i en dylik olikhet mellan kvinnliga post- och telegraffunktionä- rer, och rättvisa och billighet fordra, att densamma fortast möjligt utplånas.
Användandet af kvinnliga arbetskrafter vid post- göromål är ingalunda någon nyhet, ehuru det är först på senare tiden som kvinnan officielt vunnit inträde vid postverket, ty det har i alla tider varit brukligt, att postmästares fruar och döttrar samt äfven andra fruntimmer tjänstgjort som postskrifvare, något som torde vara tämligen allmänt kändt.
Men hvad som säkerligen är alldeles okändt för de allra flesta, såväl damer som herrar, är, att en gång en kvinna varit chef för hela det svenska postverket, hvarom emellertid ett i riksarkivet förvaradt, riks- rådsprotokoll alldeles bestämdt vittnar, Härmed för- håller sig på följande sätt: Då det svenska postverket år 1636 inrättades, hitsände Axel Oxenstierna från Tyskland förre post- mästaren i Leipzig, Andreas Wechel, som skulle ordna den nya inrättningen, till hvars chef han samma år utnämndes.
Men sedan han, ett år därefter, aflidit, utnämndes hans änka, Anna Wechel, till » postmä- starinna » och försågs med fullmakt på tjänsten, men den år 1638 utnämnde » Generalriksschultzen » fick öfverinseendet öfver posten och andra kommunika- tionsanstalter.
Det är naturligtvis ingalunda min mening propo- nera, att det i våra dagar så omfattande och in- vecklade postmaskineriets högsta ledning skulle an- förtros åt kvinnohänder, men visserligen tycker jag, att kvinnor, som i åratal med nit och trohet samt för en ringa penning trälat i verkets tjänst, kunde hysa berättigade anspråk på att erhålla ordinarie tjänstebefattning och en betryggad ålderdom, och det är därför jag tagit till orda i ämnet, öfvertygad om, att min åsikt delas af en hvar, som äger kännedom om förhållandena.
PROMOTIONEN I H E L S I N G F O R S kunna ännu filosofie kandida- ter o c h licentiater erhålla sina titlar af magi- strar o c h doktorer vid en högtidlig promotions- akt.
D e n n a promotion kan ju synas vara en n o g så föråldrad fest, m e n är, trots sin medeltidsanstryk- ning, likväl vacker o c h stämningsfull.
T. o. m.
den- mest prosaiska stad kan icke under en promotions fest undgå den fläkt af poesi, s o m alltid åtföljer ungdomen, dess glada blickar o c h glittrande glädje.
En dylik promotion har nyss ägt rum i Finlands hufvudstad, o c h en kort beskrifning öfver densamma kan måhända intressera Iduns läsare.
Vid promotionen öfverlämnas, s o m bekant, åt en- hvar af promovendi en lagerkrans.
Denna sken- bart obetydliga omständighet är af högsta vikt för de unga.
Ty kransen skall bindas af en fager tärna, o c h att vid valet af denna de innersta känslorna spela en icke ringa roll, är ju tydligt.
U t o m dessa speciela kransbinderskor väljes en allmän krans- binderska, s o m m e d kransar förser de promovendi, som icke utsett åt sig egna kransbinderskor, hvar- jämte den allmänna kransbinderskan ser till, att allt blir gjordt o c h k o m m e r i ordning till den solenna akten.
Den allmänna kransbinderskan b ö r tillhöra universitetskretsarna, o c h föll valet denna gång på fröken Katri Danielsson, dotter till professorn i hi- storia, J.
R.
Danielsson o c h hans maka Jenny Matilda Heurlin.
Kransbindningen försiggick å utvärdshuset Brunnshuset under sång o c h musik o c h m y c k e t svärmeri både vid själf- va den viktiga förrätt- ningen o c h ute i den vackra parken, hvilken stod i sin skäraste vår- skrud, hvarmed endast d e unga kransbinder- skornas ljusa dräkter, glada blickar och rod- nande kinder kunde täfla.
V i äro i tillfälle meddela en afbildning af p r o m o v e r a d e o c h de- ras kransbinderskor, samlade i grupp på o c h nedanför den veranda, hvarå kransbindningen försiggick.
A. Blomberg foto.
DEN NYE VAXHOLMSÅNGAREN I HELSINGFORS.
EXPRESS.
1.
ÅNGARENS YTTRE.
2.
MATSALONGEN.
3.
CAFÉET.
Dagen därpå var den egentliga promotionsak- ten i Universitetets so- lennitetssal, hvartill in- bjudits högskolans samt-
IDUN 1900 — 414 — liga lärare o c h tjänstemän m e d familjer o c h för T W - A R N B E R G, d e n framstående national ekono- öfrigt en mängd honoratiores.
När alla dessa voro • m e n och bankmannen, fullmäktigen i riksban- samlade jämte p r o m o v e n d i o c h deras kransbinder- ken o c h filosofie doktorn, afled plötsligt i förra vec- skor i sina hvita dräkter, promotor, rektor o c h fest- kan, i följd af hjärtförlamning, å sin villa vid Salt- marskalker, erbjöd salen en lysande o c h färgrik sjöbaden, i en ålder af 67V år.
anblick.
F ö d d i Norrköping 1832, blef han efter i Upsala 1854 erhållen fil.
doktorsgrad två år därefter do- Sedan orkestern under kapellmästare B. Kajanus cent i statsvetenskap, företog 1859 — 60 en resa till ledning spelat marschen ur Mendelssohns Midsom- Frankrike o c h Belgien för att studera därvarande marnattsdrömmen, hälsade promotor, professorn o c h handelsdomstolars organisation o c h arbetssätt, del- statsrådet Th. Bein, de närvarande, o c h i ett tal tog 1865 i bildandet af Uplands enskilda bank o c h till p r o m o v e n d i påminte han o m magisterpromo- tjänstgjorde någon tid såsom dess verkställande tionsinsigniernas, lagerkransens, ringens o c h diplo- mets, betydelse.
Härefter vidtog bekransningen, direktör.
Under riksdagarne 1867 — 70 var han se- under tonerna från en blandad k ö r m e d orkester- kreterare i bevillningsutskottet o c h 1870 — 74 leda- aekompagnement.
F ö r e k o m m a n d e solopartier sjöngos mot i styrelsen för Stockholms enskilda bank.
Sist-, af fru Adel Ledtider-Flodin hänförande vackert.
Pro- • n ä m n d a år valdes han af riksdagens kamrar till m o t o r satte kransarna på de unga magistrarnes ' fullmäktig i riksbanken o c h utsågs i n o m fullmäk- hjässor, o c h de sju ännu lefvande jubelmagistrarna tige till deputerad för utrikesaffärerna, hyilka för- hvilka för femtio år sedan promoverats, erhöllo järn • troendeuppdrag sedan dess ha förnyats v i d hvarje väl hvar sin lagerkrans.
års val.
E n högtidlig stämning var rådande under denna H a n var därjämte i flere år stadsfullmäktig i akt, förhöjd af den härliga musiken, s o m afslutades Stockholm, ledamot i åtskilliga kommittéer, såsom med » Nu täcker G u d allt folk ».
bland annat de under åren 1881 — 83 o c h 1889 — 90 Omedelbart härpå vidtog filosofie-doktorspromo-.
tillsatta bankkommittéer, äfvensom ledamot af Veten- tionen.
Härvid erinrades först licentiaterna o m ' skaps- o c h Landtbruksakademierna.
doktorsinsigniernas b e t y d e l s e: doktorshatten var I de af h o n o m från trycket utgifna arbetena » O m frihetens o c h värjan tankeskärpans s y m b o l e r; hvar- upphandlingsdeputationerna », » O m arbetets o c h by- efter dessa öfverlämnades af p r o m o t o r — detta åter tets frihet » samt ej minst i det förtjänstfulla » An- under musik.
teckningar o m Frihetstidens politiska e k o n o m i » har han nedlagt resultaten af sina djupgående historiska Utom de nu omtalade ceremonierna, f ö r e k o m m a och e k o n o m i s k a forskningar.
än åtskilliga andra.
Så t. e x.
gjordes de s. k. magi- ster- o c h doktorsfrågorna, hyilka jämväl besvarades D:r A r n b e r g var s o m bankman en af de allra i lärda o c h formfulländade andraganden.
Äfven yppersta i vårt land, o c h förvisso har riksbanken hölls ett tal till damerna, hvilka vid promotionen g e n o m hans frånfälle förlorat en kraft, s o m ej på spela en så betydande roll.
I detta tal erinrades m y c k e t länge skall bli ersatt.
naturligtvis o m den äfven närvarande jubelkransbin- Rättänkande, strängt hederlig o c h hjärtegod, derskan, fröken Johanna Bein, promotors syster, efterlämnar han också s o m enskild människa det som för femtio år sedan fungerade som allmän krans- vackraste minne hos den stora krets af fränder o c h binderska.
Fröken Reins fotografi ha vi jämväl vänner, s o m nu står i sorg vid hans grift.
nöjet kunna meddela.
H a n afled ogift o c h sörjes närmast af syskon och syskonbarn.
Festen i universitetet afslutades m e d » Vårt land », hvarpå man öfver Senatstorget aftågade till Nikolai- kyrkan, där predikan hölls af b i s k o p H. Boberg.
Det säger sig själft, att de unga mellan de egent- liga akterna o c h festerna visat sig litet hvarstädes i staden, där de alltid i sina ljusa klädningar o c h svarta frackar o c h m e d sina blombuketter o c h lager- kransar blifvit observerade.
H ä r i g e n o m har Hel- singfors under några dagar haft en gladare prägel än den, som under dessa betryckta tider plägat hvila öfver staden.
Emellertid bar nu helsingforslifvet återtagit sin vanliga gång.
Många minnen ha d o c k p r o m o t i o n e n lämnat efter sig h o s d e m, s o m deltagit däri, o c h många ö m m a b a n d för lifvet ha nog blifvit knutna.
Ty i själfva verket är, s o m professor Danielsson i ett tal yttrade, denna fest » en u n g d o m e n s, vårens o c h kärlekens fest ».
Såsom sådan är den icke blott vacker, utan berättigad, hur nykter o c h litet fallen för ceremonier tidsandan än m å vara.
2 Det b ö r omnämnas, att vid denna p r o m o t i o n flere kvinnliga filosofiekandidater blefvo p r o m o v e - rade.
Deras kransar hade naturligtvisblif vit bundna af kransbindare — icke binderskor.
Äfven f ö r e k o m, att manliga o c h kvinnliga kandidater b u n d o kransar åt hvarandra.
E n kvinnlig filosofielicentiat, fröken Alma Söderhjelm, erhöll filosofiedoktorsvärdigheten.
I våra bilder synes fröken Danielsson i full pro- motionstoalett, o c h jubelkransbinderskan, fröken Rein, bar festen till ära en b r o s c h o c h en kedja af guld — ett minne af p r o m o t i o n e n för femtio år sedan.
A den stora bilden från Brunnshus verandan synas kransbinderskan o c h jubelkransbinderskan sittande bredvid hvarandra, o c h något mera till h ö g e r framför det stora lagerträdet står p r o m o t o r, statsrådet Rein.
JONATAN REUTER.
UR K DAGSKRÖNIKAN.
A R L L U D V I G L O O S T R Ö M, den nyutnämnde in- tendenten vid Nationalmuseum, är född i Stock- holm den 2 februari 1848, blef student i Upsala 1868, filos, doktor 1875, e. o.
amanuens vid Na- tionalmuseum 1877 o c h ord.
amanuens därsam- mastädes 1880.
Bland L:s utgifna arbeten i konst o c h konstslöjd må nämnas den förtjänst- fulla monografien &gt;0.
J. Södermark o c h hans lif och verk » (1879), » Konst- samlingarna på Säfsta- holm&gt; (1882) samt » Den svenska konstakademi- en under första århun- dradet af hennes till- varo 1735 — 1835 ».
K.
L. LOOSTRÖM.
Pröfva det nya seklets förnämsta munvatten E x t r a k o n c e n t r e r a d J, V. ARNBERG.
att ha m e d outtröttlig o m s o r g fyllt sitt viktiga lifskall.
Därför skall h o n ock städse bevaras i tacksam hågkomst af tillgifna församlingsbor.
E N STATLIG SKAR- G Å R D S Å N G A R E är V a x h o l m s ångfartygsak- tiebolags nya ångbåt » E x p r e s s », hvilken n u börjat sina turer på traden Stockholm — Vax- holm.
Inredd m e d sam- m a elegans o c h kom- fort s o m systerbåten CLARA WENNSTRÖM.
» Norrtelje », har den nya ångaren alla föl utsättningar att blifva populär hos den stora allmänhet, s o m dagligen under som- marmånaderna reser fram o c h åter mellan Stock- holm o c h den befästade lilla skärgårdsstaden i Saltsjön.
Som våra läsare finna af de meddelade afbild- ningarne af fartyget, gör det i alla afseenden skäl för epitetet förstklassigt.
Däcken äro synnerligen rymliga, salongerna b e k v ä m a o c h h v a d särskildt matsalongen o c h kaféet beträffar, m e d dess prak- tiskt inställda b o r d o c h skinnklädda, bekväma sof- for, från hvilka man g e n o m de breda fönsteröpp- ningarna under måltiderna eller vid kaffekoppen kan njuta af de förbiglidande landskapsscenerna, göra de ett odeladt angenämt intryck.
Den präktiga maskinen framdrifver fartyget m e d den för en skärgårdsångare oerhörda hastigheten af 15,15 k n o p.
Trappuppgångarne äro breda o c h b e k v ä m a o c h gå alla i rak linie, i stället för det forna spiral- systemet, s o m lätt medför trängsel, då passage- rarne äro talrika.
A l l belysning o m b o r d sker medels elektriskt ljus.
Förslagsritningarna till den charmanta båten h a uppgjorts af ingeniör H.
A.
Bertheau, maskineriet har konstruerats af ingeniör F. F l o d m a n o c h far- tyget af ingeniör E.
H e m b e r g.
Ångaren, s o m kostar 250,000 kr., har byggts å W.
Lindbergs varf här- städes o c h utgör ett nytt bevis på dess verkstäders förmåga att åstadkomma gediget arbete.
Fartygets befälhafvare är kapten O. Halländer.
A NKEGREFVINN " AN O T T I L I A S P A R R E af Söfde- borg, den bekante landshöfdingen grefve Erik Josias Sparres efterlämnade maka, afled i förra veckan härstädes v i d nära 80 års ålder.
Vi h o p p a s framdeles kunna m e d d e l a Iduns läse- krets såväl porträtt s o m biografi af den på skilda o m r å d e n märkliga o c h framstående kvinnan.
B.
A.
D.
HARD AF SEGERSTAD.
" D A D M A N N E N B.
A.
D.
H A R D af Segerstad afled för några dagar sedan å sitt sommarställe på N ä m d ö n utanför hufvudstaden, 65V år gammal.
Efter att 1858 ha aflagt hofrättsexamen, blef han samma år kanslist i justitierevisionen, 1861 vice häradshöfding o c h 1865 o m b u d s m a n hos fångvårds- styrelsen.
V i d Stockholms rådhusrätt gjorde han i början af år 1872 sitt inträde såsom brottmålsnotarie, befordrades 1881 till stadsnotarie o c h valdes 1884 till rådman.
R å d m a n Hård af Segerstad åtnjöt anseende så- som en synnerligen skicklig jurist.
H a n var där- jämte en i h ö g grad skarpsinnig, rättrådig o c h ur- ban domare, en verklig prydnad kan man säga för Stockholms rådhusrätt.
I det enskilda lifvet hade han g e n o m sitt trygga, välvilliga o c h vänfasta väsen, sitt glada lynne o c h sin sprudlande h u m o r gjort sig o m t y c k t af alla, s o m m e d h o n o m k o m m i t i när- mare beröring.
Närmast sörjes den hädangångne af maka, född Sjöberg, samt tre döttrar.
CATHERINE GLADSTONE.
2 T^ÖR L Å N G V A R I G O C H T R O G E N tjänst har Pa- triotiska sällskapet nyligen tilldelat, barnmorskan, fru Glara W e n n s t r ö m, f ö d d Mehl, i Åtvidaberg den stora medaljen m e d konungens bröstbild.
Fru W e n n s t r ö m är född i M a l m k ö p i n g år 1832 och utgick s o m examinerad barnmorska från Barn- bördshuset i Stockholm.
Där blef h o n sedermera antagen s o m instruktionsbarnmoiska, en befattning, som hon m e d nit och skicklighet innehade i 2 / år.
Därefter flyttad e fru W.
till Vist i Östergötland och slutligen till Åtvidaberg.
H o n har alltså tjänst- gjort s o m barnmorska i detta landskap ej m i n d r e än 40 år.
I m o r g o n, d e n 1 juli, afgår h o n från sin m ö d o - samma och ansvarsfulla befattning för att efter den långa arbetsdagen njuta en välbehöflig hvila.
Och hon kan göra det m e d den glädjande vissheten EN STOR MANS HUSTRU.
D EN K V I N N A, s o m under ett nära 60-årigt äktenskap, stod stödjande o c h uppmuntrande vid sin världsberömde makes sida, har n u återförenats m e d h o n o m.
Catherine Gladstone afled nämligen den 14 juni något m e r än två år efter m r Gladstone, s o m dog Kristi Himmelsfärdsdag 1898 på familjegodset Hawarden.
Detta verkligt magnifika engelska gods blef hans g e n o m giftermålet m e d Catherine Glynne 1839.
I u n g d o m e n en stor skönhet, var mrs Gladstone äfven på äldre dagar en i m p o n e r a n d e ståtlig gam- mal dam, hvilket äfven synes af här meddelade porträtt, taget efter den b e r ö m d e professor Herko- m e r s bekanta målning.
Den andra illustrationen, framställande de båda makarna, är från en fotografi tagen 1896, sista gången » T h e grand old m a n » visade sig i L o n d o n, nämligen för att öfvervara vigselcere- m o n i e n emellan prinsen af Wales ' dotter o c h prins Carl af Danmark.
Den populäre statsmannen blef då föremål för stora ovationer o c h ådrog sig fullt ut lika m y c k e n uppmärksamhet från folkets sida som själfva brudparet * 1 2 o ASEPTOL HAWABDEN CASTLE.
2 k r o n o r per flaska; verksammaste antisepticum; oskadlig, särdeles angenäm, kylande smak; drygast, i längden billigast; mång- sidigast nyttig.
g.j p g j f l ^ StOCkhOllll.
a T e i n
— 415 — IDUN än b a k o m sin framstående man.
H o n följde h o n o m ständigt, o c h tillredde själf den dryck af sherry och äggulor, s o m bidrog till att hålla den manliga stämman klar äfven under de längsta debatter i parlamentet.
Då jag för några år sedan besökte Hawarden, fann jag, m e d hvilken kärlek och v ö r d n a d invånarns där talade o m såväl mrs Gladstone som hela famil- jen ända n e d till de små barnbarnen.
Det var i sanning ett lojalt litet konungarike.
Gladstone lär en gång i ett festligt lag titulerat Patti » Drottning af W a l e s ».
M e d än mera befogen- het kan man säga, att hans egen hustru i s a m m a mening var drottning af Hawarden.
I.
H.
L.
ETT KÄRLEKSMÖTE CARLOS ARKADER.
U N D E R SAN F Ö R IDUN A F ASTRID AHNFELT.
J MRS CATHERINE GLADSTONE.
i Sedan lämnade Gladstone ej gärna sitt " vackra hem, af hvilket äfven en bild meddelas o c h hvars n a m n väl kan tjäna s o m ett e x e m p e l på det engel- ska språkets brist på alla regler hvad uttalet be- träffar.
Stafvadt » H a w a r d e n », uttalas det helt enkelt &gt;Harden », något som utländingen åtminstone ej lätt gissar sig till.
Här var det s o m Gladstone i skötet af sin familj tillbragte några lugna år efter sitt försvinnande från den politiska skådebanan, o c h i den väldiga parken fann tillfälle att utöfva sin favoritsysselsätt- n i n g: fällandet af träd, o c h här i den lilla bykyr- kan hördes ännu ofta o m söndagarne den bekanta stämman föreläsa dagens text, sedan den för alltid upphört att i Westminster elektricera så väl an- hängare s o m motståndare.
Hustruns lif uppgick så helt o c h hållet i makens, att man så att säga aldrig såg mrs Gladstone annat MR OCH MRS GLADSTONE.
H U L T M Å N S G A C A O har brutit väg för den Svenska Cacaofabrikationen.
AG HADE EN DAG ströfvat omkring i Napoli med en därstädes bosatt väninna.
Sedan vi gått oss trötta i kyrkor och museer, togo vi vägen nedåt » piazza San Ferdinando », för att finna en spårvagn, som kunde föra oss till vår bostad uppe bland kal- larne.
Framkomna till hållplatsen, erforo vi, att vår vagn just gått och beslöto då att invänta den nästa un- der det närbelägna San Carlos arkader, där Napo- lis skrifvare hafva sin plats.
Då vi passerade förbi en af dem, en gammal man med det mest humoristiska, jovialiska utseende, gaf han min väninna en på en gång vördnadsfall och skämtsam hälsning, som hon besvarade med en blick och ett leende.
» Hur i all världen känner du den gamle skrif- varen, Fanny? » frågade jag nyfiket.
» Det skall jag berätta dig.
Låt oss taga plats här på stenbänken, » och leendet lekte ännu kvar i hennes munvinklar, under det hon, sättande sig till- rätta och med solfjädern långsamt fläktande sitt af promenaden upphettade ansikte, började sin lilla hi- storia.
» Den första tiden, af min vistelse här i Napoli, hade jag ofta mina vägar förbi denna plats och fick en dag det infallet att taga reda på hur dessa skrifvare sköta sin sak.
Först gjorde jag en rond, för att välja ut den som skulle passa bäst för ut- förandet af min lilla dissektionsplan och mitt val föll på min vän där, » sade Fanny med en blick åt den gamle man, som gifvit henne en hälsning, och nu var fullt upptagen af hvad en ung tvätlerska, belastad med en tung korg på hufvudet, ville an- förtro åt papperet.
» Som du vet, » fortsatte hon, » hade jag innan min ankomst till Napoli vistats i Genua ett år och ta- lade språket ganska bra, men tillgrep nu den us- laste italienska det var mig möjligt att åstadkomma och frågade, om han ville hjälpa mig med ett mycket viktigt bref, då det icke var mig möjligt att skrifva en mening utan tio bockar.
» Hvad skall det handla om? » frågade han, doppan- de pennan i bläckhornet och bjudande mig en ran- kig trästol att sitta på, densamma som står kvar ännu, då var den dock i besittning af ryggstöd.
» Är det om affärer kanske? » » Ja, på sätt och vis, d. v. s.
— kärleksaffärer. » » Ah, ett kärleksbref!
Benissimol Hans ögon fingo ett hälft nyfiket, hälft förväntansfullt uttryck och pennan doppades på nytt.
» Diktera!
Jag är färdig. » » Vänta litet, jag måste först berätta en hel del innan skrifningen kan börja.
Ser ni, i går var jag i en kyrka med min mamma och såg ett mi — mira — miraco. » » Miracolo, heter det.
San Gennaros miracolo, kan jag förstå. » » Ja, o c h då, ser ni, just under sången så — jag stod bredvid min mamma, förstår ni.
då kände jag plötsligt, att något stacks mig i handen. » » En liten biljett kanske? » » Hur kunde ni gissa så bra?
En italienare, som stått mycket nära bredvid mig hela tiden, han var mycket be — heau » » Bello 1 » » Ja, bello.
Tack!
Den där italienaren lade ett litet bref i min hand och på samma gång klämde han handen riktigt f o — fort — hur heter det nu — » » Forte.
Jo, han förstod saken », och gubbens ögon började glänsa af intresse och mungiporna drogos ned af återhållet löje.
» Min mamma märkte ingenting och jag stoppade genast brefvet i fickan och läste det, sedan vi kommit hem, under det mamma sof middag.
Han skref mycket artigt. » » Jo jo, jo jo, det kan jag nog tro. » » Så bad han om ett rendez — v — nej, ett pun — • punta — kan ni inte hjälpa mig?
» Ett ' appuntamente ' kanske? » 1900 » Ja just! » » Och det är om det jag skall skrifva? » » Ja visst.
Hvad skulle det annars vara om.
Nu är det så, ser ni, att min mamma aldrig vill låta mig gå ut ensam.
Hon säger alltid, att man måste akta sig för italienarne.
Men hvad skulle vi resa hit för hela vintern, om inte för att lära känna italienarne.
Det är bra mycket roligare än att gå på museer, så tycker åtminstone jag. » » Det gör ni alldeles rätt i, ty italienarne tycka att lära känna utländingarne.
Är ni » inglese »? » » Alltid skall ni då komma med ert dumma » ing- lese », » utropade jag retligt.
» Jag är inte det minsta » inglese ». » » Är ni » tedesca » då? » » Inte det en gång.
Jag är » svedese ».
Har ni hört?
» S v e d e s e ».
Hvarken » inglese », » tedesca » eller » francese ». » » Svedese » I Från Stockholm kanske? » » Mycket riktigt. » » Men det är ju så kallt däruppe.
Jag trodde inte att någon » svedese » förstod sig på kärlek. » » Då tar ni allt miste. » » Ja, ja, de förstå sig kanske lika bra på kärlek som vi napolitanare. » » Det händer nog det.
Men nu skulle vi tala om brefvet i stället.
Han bad mig, som sagdt, om ett. » appuntamente » (hör ni, att jag lärt mig ordet!)
och att jag skulle bestämma mötesplatsen.
Jag kom ge- Kast att tänka på, att vända mig till någon här under arkaden, då jag inte har öfning i att skrifva italienska.
För en liten stund sedan skickade mamma mig till posten att hämta våra bref.
Det är bara en liten bit, så hon var inte ängslig.
Men jag måste snart vara tillbaka, så ni får lof att skynda er med brefvet.
Vänta litet bara och låt mig tänka.
Nu har jag det!
Mamma har bestämt att vi i morgon klockan fyra skola gå upp till Capo di Monte, för att se samlingarne.
Det är lång väg, besöket tar åtmin- stone ett par timmar.
Jag säger i morgon förmiddag att jag har så rysligt ondt i hufvudet och att jag föredrar att stanna hemma.
Mamma säger då att jag skall ligga på soffan med ättikslappar på pannan, men så snart hon gått — — — » » Så skyndar ni till mötesplatsen! » » Precis.
Blir det inte bra så, säg? » » Benissimo, henissimo! » Gubben gnuggade sina händer gång på gång.
Doppade därpå pennan för tredje gången och lade papperet tillrätta.
» Nu skall jag bara bestämma mötesplatsen.
Om jag skulle föreslå hamnpromenaden utanför villa Nazionale?
Nej, jag tror det får bli här under ar- kaderna.
Hvad säger ni? » » Ett godt val, ett utmärkt godt val! » utropade gub- ben med glimmande ögon och mysande vid blotta tanken på att blifva vittne till kärleksmötet.
» Ja, det blir nog bra att mötas här.
Vi kunna då få prata riktigt län^e, ty jag bor endast fem minu- ters väg härifrån.
Nu skall ni skrifva riktigt vac- kert!
Säga, att jag tackar honom för hans artiga bref.
Att min mamma går till Capo di Monte, att jag säger mig ha hufvudvärk för att slippa gå med och att jag skall vara här under arkaderna klockan fyra, eller litet senare. » » Ypperligt, ypperligt!
Hvar har ni hans bref?
Namnet bör förstås stå till öfverskrift. » Nyfikenhet stod målad i hvarje drag.
» Ah, ah, signor, dylika bref visar man inte!
Nam- net kan jag sätta dit själf sedan. » » Det går också an, » svarade gubben litet fnurrigt och började sitt arbete, efter att ha putsat de stor- bågade glasögonen.
Seende mig omkring, märkte jag, att vårt lifliga samtal blifvit uppmärksammadt af en hel del unga sprättar, som närmade sig vårt bord med mycket intresserade miner.
Jag antog ögonblickligen en sär- deles värdig hållning och fördjupade mig alldeles i betraktande af de vackra relieferna öfver ingången till teatern, hvilket hade till följd, att de nyfiknes uppmärksamhet drogos till de unga neapolitanskor, som, bevakade af sina duennor, passerade förbi.
» Nu, signorina, är brefvet färdigt, » sade gubben så med ett förnöjdt tonfall och strödde ut en hand- full skrifsand öfver sitt verk, tog sig en duktig pris snus, jämkade på glasögonen o c h läste därpå upp följande: (Jag har det ännu något så när i minnet).
om » Gentilissimo signore I Med stort nöje har jag läst er lilla, alltför artiga biljett, med sina i hög grad smickrande omdömen öfver min obetydliga person.
Jag känner mig föran- låten att tacka er på det lifligaste, då edra öfriga uttalanden på ett underbart sätt äro som hämtade ur djupet af mitt hjärta.
Ni önskar ett möte för att, säger ni, vi skola komma till klarhet om våra ömse- sidiga känslor.
Det anser äfven jag vara bästa sät- tet och vill nu angifva hvar och när vi skola träffas.
Min mor har bestämt en utfärd till Capo di Monte i morgon klockan fyra, för att bese det kungliga slottet.
För att slippa följa med, säger jag mig lida Dess absoluta renhet garanteras, men förbrukare däraf uppmanas enträget att vid köp noga tillse att de verkligen erhålla Hultmans Cacao och icke billigare uppblandade och förfalskade cacaosorter af svensk eller utländsk tillverkning, hvilka ofta utgifvas för Hultmans Cacao.
Partiförsäljning: H u l t m a n s F a b r i k e r s F i l i a l, Biddargatan 10.
— IDUN 1 9 0 0 af en svår hufvudvärk, men så snart min mor begifvit sig i väg, skyndar jag till T e a t r o S.
C a r l o s a r k a d, där ni kan träffa mig en kvart öfver fyra.
Skulle ni icke kunna komma förrän något senare, vill jag invänta er en halftimmes tid.
— Om allt går som jag hoppas, skola vi alltså fritt kunna talas vid och uppnå klarhet angående våra känslor för hvar- andra.
Jag slutar nu, bedjande er vara öfvertygad om min fulla aktning och sympati.
Eder » » Ja, nu fattas blott ert namn, hur lyder det? » undrade den gamle filuren med en blick öfver glas- ögonen.
Åh, det har så många konsonanter, att ni omöj- ligt kan förstå hur det skrifves. » » Nå, nå, men hör nul Skola vi inte sätta till, att ni sänder en liten kyss? » Gubbens intresserade, roade min, kom mig att brista ut i det häftigaste skratt, men sedan jag hem- tat mig, sade jag med en skämtsam blinkning: » Det är bättre att vänta med kyssen tills i morgon. » » Per baco, får han kyssa er h ä r? » Det riktigt klunkade i gubben under hans fåfänga bemödanden att betvinga munterheten vid tanken på ett dylikt skådespel, och hans glada anlete sken ännu mera upp när jag lade en lira framför honom på bordet.
Med orden: » ä rivederci domani! » lämnade jag honom.
» Hur länge skall man behöfva vänta på denna väl- signade spårvagnen? » afbröt sig Fanny otåligt.
» Ännu kommer den inte på en kvart.
Seså, lugna dig nu o c h låt mig höra hur det g i c k ».
» Nå, eftersom ingen- ting annat är att göra o c h du inte är uttråkad af mitt prat s å.
.
.
Ja, dagen därpå infann jag mig strax efter klockan fyra, på långt afstånd igenkänd af min vän skrifvaren, s o m tydligen brann af otålighet att se saken vidare utveck- lad.
M e d oroliga rörel- ser o c h långa blickar, än åt ena, än åt andra sidan, vandrade jag fram o c h tillbaka väl en kvarts tid.
416 till världen o c h jag önskar att jag hvarje dag kunde skrifva kärleksbref med så god verkan! » Jag har aldrig haft hjärta att beröfva honom den illusionen, att han medverkat till Alfreds och min förening.
Ofta när jag är ute med barnen, göra vi honom en liten visit och han tröttnar aldrig att skämta öfver följderna af att bevista ett mirakel i » S.
Gennaros d ö m e.
Där har du historien, o c h här ha vi spårvagnen!
Måtte vi nu hinna hem i god tid till middagen!
I annat fall blir Alfred missnöjd.
Frå- gar du honom d å ifall han en gång kysst sin hustrus handskar, kommer han att förneka faktum på det be- stämdaste.
Psst, konduktör, vi skola med! » I nästa sekund hade vi tagit plats i vagnen, som i den ljumma sommaraftonen förde oss upp till vår piniekransade bostad bland Napolis skönt belägna kullar.
» Nu k o m m e r han, signorina! » ropade gub- b e n ifrigt o c h visade på min — man, s o m m e d hastiga steg närmade sig.
, » Då Alfred j u är mörk s o m natten, kunde han förträffligt agera italienare.
Du kan inte föreställa dig hvilken komedi vi utförde!
V i v o r o nygifta då, så jag såg inte så lastgammal ut s o m nu, » sade Fanny o c h strök m e d en suck tillbaka en guldgul lock, som glidit fram under hattbrättet.
» Han höll mina händer i sina hela tiden, tryckte d e m då o c h då m o t sin vänstra bröstficka och talade i hviskande ton.
Jag iakttog min vän skrifvaren o c h måste bita mig i läppen åt hans förtjusta min, då Alfred tryckte en eldig kyss på min nötta gants de Suéde-handske.
När vi slutligen skulle aflägsna oss, gick jag fram till den gamle mannen, räckte honom handen och sade » grazie! » » Mille auguri! » utropade han och gaf mig en hand- kyss, minst sagdt lika eldig som Alfreds.
Som en pil var denne vid min sida, framhväste några mindre artiga ord till den förskräckte gubben och förde mig bort ».
Strax därpå lämnade vi • Napoli och kommo icke tillbaka förrän efter ett helt år.
En dag, kort efter vår återkomst hit, voro Alfred och jag ute och pro- menerade.
Jag hade min lilla flicka, som då endast var ett par månader, på armen, och vi togo vägen här förbi.
För länge sedan hade jag glömt bort vårt lilla skämt med den gamle skrifvaren, men denne som satt där troget på sin plats, igenkände oss ögonblick- ligen och skyndade fram.
Hans gamla ansikte strå- lade af stolthet då han, pekande på den lilla, utbrast: » Äfven jag har litet del i att detta vackra barn kommit BILDER 1 O. 6.
FRAN STRANDBADEN AFDELNINGEN).
ENGELHOLM.
V I D ENGELHOLMS H A M N (D A M - 2.
ENGELHOLMS STORTORG.
SKELDERVIKEN.
GELHOLMS H A M N.
i. RÖNNEAN.
3.
H O T E L L 5.
E R A R P S A N V I D EN- 7.
S K E L D E R V I K E N E N STORMIG D A G.
8.
Ä N G N O R D V Ä S T OM E N G E L H O L M.
ETT SVENSKT TROUVILLE.
N I HAE MÅHÄNDA någon gång varit i Trouville, promenerat på dess gul- hvita sandstrand och inandats hafsbrisens sälta på samma gång som den berusande parfymdoften från en parisisk hel- eller halfvärlds skimrande trollsländor, hvilka i en ständig växling draga förbi därstädes under soliga sommarveckor.
Ni har kanske, med svenskens lätthet att finna sig tillrätta i främmande omgifning, deltagit i det ystra franska badortslifvet, som berättigar herrar och damer af alla åldrar att på La Manches gungande spegel- golf tråda en gemensam dans till böljornas musik, o c h medels er ej alltför välklingande franska under pauserna lyckats klargöra för er ledsagare, hvar Sverige är beläget.
Och har ni ej varit i Trouville, så är jag öfvertygad om, att ni på någon af våra teatrar sett en ganska odygdig men mycket rolig pjäs, benämnd » Niniche » och som spe- lar i Trouville.
Ja, det var det jag v i s s t e.
.
.
Ni småler vid minnet af den förtjusande Niniche, som lät sig bäras i badet af en sjungande badare, och när ni kommer ihåg grefve Corni- skis roliga entré i badkappan, skrattar ni af hela ert hjärta.
Men ett svenskt Trouville ...
Det an- ser ni näppeligen möjligt, med den erfarenhet ni har om vårt upplinie- rade svenska bad- ortslif.
Och däri har ni till dels rätt.
Någon- ting sådant som den franska badorten med dess enerve- rande lif och öfver- ci viliserade och njut- ningströtta männi- skor från de euro- peiska storstädernas palatskvarter skulle aldrig kunna exi- stera vid ett svenskt kustbad.
Men om ni skär- skådar de vidståen- de bilderna från den tjusande Skelder- viken med dess mjuka sandkust och det liffulla sceneriet af simdräktklädda damer nedanför de flyttbara afkläd- ningshytterna, skall ni däri finna anled- ningen till att vi kallat det vardande kustsanatoriet vid Skel- derviken för » ett svenskt Trouville. » Det har ungefär samma terrängförhållan- den, o c h äfven här kan hafvet rulla in med mäktiga vallar af skum, när västanstormen kommer med starka vingslag från Katte- gatt.
I grannskapet ligger den idylliska sta- den Engelholm och fram genom markerna sorla i stilla sommardagar Erarps- och Bönneåarna, kantade af skuggande träd och gifvande en stämningsmättad bild af det älskvärda och ljufva i sydsvensk na- tur.
417 DET — IDUN TRYCKTA ORDETS 1900 500-ÅRS- JURILEUM.
E fes ' m JOHANN GUTENBEKG.
I vintras utfärdades i den svenska pres- sen ett upprop, underteckna / dt af flere af våra förnämsta medicinska auktoriteter, i hvilket vädjades till allmänhetens offervil- lighet i och för grundandet af ett kustsa- natorium för skrofulösa, och framhöllo un- dertecknarne, att den lämpligaste platsen för ett dylikt sanatorium vore Skeldervi- kens norra strand, nordväst om Engel- holms hamn.
Det är ett sedan länge kändt faktum, att blotta vistelsen vid hafvet utöfvar ett välgörande inflytande på skrofulösa indi- ' vider.
Men ännu större hjälp beredes dessa sjuka på de kustsanatorier, som äro in- rättade såsom tidsenliga sjukhus, öppna både vinter och sommar, och där patien- terna få åtnjuta gagnet af kalla och varma saltbad samt medicinsk, kirurgisk och hy- gienisk vård.
I Sverige hafva vi icke något så inrät- tadt kustsanatorium.
Den enda anstalten i den vägen finnes sedan 10 år på Styrsö i Göteborgs skärgård, men den är öppen endast under somrarna och är dessutom allt för liten för att kunna fylla behofvet för Göteborgs stad, långt mindre då för hela landet.
I Danmark däremot upplåts redan 1875 » Kysthospitalet paa Refsnces » för skrofulösa barn, och detta har sedan oafbrutet varit i verksamhet, vinter såväl som sommar, till ovärderlig hjälp för hundratals små patienter, som efter att där hafva vunnit hälsa och lifskraft, kunnat växa upp till nyttiga samhällsmedlemmar.
Sjukhuset, som under årens lopp betydligt utvidgats, har för närvarande 130 platser, mycket eftersökta och upptagna året om.
I Norge öppnades 1892 » Kysthospitalet ved Fredriksvsern for skrofulose Born ».
Detta är inrättadt efter samma principer som det på Refsnses.
På kontinenten, i England och Amerika finnas flere sådana sanatorier, grundade och understödda genom frivilliga gåfvor.
Vi taga för gifvet, att den svenska all- mänheten, hvars goda hjärta aldrig förne- kar sig närhelst det gäller att understödja ett företag af filantropisk art, här skall träda hjälpande emellan för att sanato- riet på Skeldervikens väna strand inom en snar framtid må öfver gå från en vacker tanke till en ännu vackrare verklighet.
N AF DE STÖRSTA vägbrytarne för kunskapers och bildnings utbredning bland människorna var förvisso J o h a n n G u t e n b e r g, boktryckerikonstens uppfin- nare, hvars femhundraårsminne firades i G:s födelsestad Mainz sistlidne midsom- mardag.
Gutenbergs lefnad är endast ofullständigt känd, o c h dag och år, då han föddes, har man på en slump angifvit som den 24 juni 1400.
Men det är ej dagen eller året, som vid detta minnes hugfästande spela någon åtgörande roll, utan den stora omhvälf- vande idé, som en gång tog form i Guten- bergs hjärna, och omsatt i praktiken, blef af så genomgripande betydelse för allt hvad civilisation heter.
Det är kändt, att han i sin ungdom kom till Strassburg, där han utöfvade guld- JOHANN GUTENBERGS FÖRSTA TRYCKPRESS.
smedsyrket; men medan han slipade och dess första märkliga produkt utkom i bör- infattade ädelstenar, rufvade han äfven på » hemliga konster », ur hvilket tankegrubbel jan på 1450-talet den Gutenbergska » 42-ra- diga » bibeln.
idén till hans världshistoriska uppfinning Utom Fust och Schöffer sökte äfven torde ha utgått.
några, andra af Gutenbergs samtida i Mainz När han några år senare från Strassburg tillvälla sig äran af hans uppfinning, men återvände till sin födelsestad, hade hans det är historiskt bevisadt, att Gutenberg idé mognat; men att praktiskt pröfva dess värde, därtill saknade han erforderliga pen- inlagdt största förtjänsten och att det allt- så ar honom, som äran i främsta rummet ningmedel, hvarför han hänvände sig till tillkommer att ha skänkt världen det nya guldsmeden Johann Fust, i förening med hvilken Gutenberg inrättade sitt första uppslag i boktryckerikonstens teknik, ur tryckeri.
Tryckningen bedrefs till en början hvilket den moderna boktryckarkonsten med lösa typer, skurna i trä, som sedermera med dess maskinunderverk efter hand ut- vecklats.
utbyttes mot liknande af metall.
Det blef emellertid ett alltför besvärligt och tids- ödande arbete att för hand tillverka den mängd j typer, som fcnliuD rrrra arbaa qimrmit.
^unpurpitfelafaiiiHiliffllirrmiaö 1 erfordrades, hvadan ^ jÄpjollotu ' fim lik maji?
ut uulrjn?
* ~ loqumiv-fiutpthm-utpirarjtmnrta Gutenberg kom på — nutofmn nimtnm-auirjjfaB-präuuirraiirafu den sinnrika idén att j.tua nitnii lmimif atonrjB-fnttiao-niallarjrxaB.apiiif mliiufnitio-öriilK i trä inskära alfabe- riffmta tiiDir ngn a pmnvauit-tr aij Iu .tt fuiiutffiiitiio tttrtumm lantfimo pbrfnn ampnr tets bokstäfver i bak- [räo-qnpmiäpiö räfmiln pumit aa brarjiuaiiaB-ur vänd ställning; han juunridu-faf.nUi brarcam ni rtjronn fänut aunn rr tr - Minära fiön i uttmo " atuinrituniia: uppfann med ett ord raurali ftmrt potanmu-irtar panta ' ' pftrruiUir.il rea näJTia) uafIirtiac i- DifnplBC:Dc Uimtra-tr mortte-ar it.
matriserna, i hvilka ijgj njunno n^ulara-qm non urdi mrfu Bitti tr fibm auBuu flornimii.
m han sedan göt sti- ras ra fjnijlinrtB.no piianrannim: .Jnttp rianiiuB-babilnuioo-rtjaltr.
rrrpoii-nö fnrnlaipalpäa aDularö- lar i hur stor ut- OB-niräoo-aumoB-patrtjnB-fiTod ftö Dti muui-rrSmuiai; 0 feuirurarii pbcuirra-ai \ ibnjpau1hnoB.niiruB sträckning som helst.
Suaia uuoiidur.
trgim in urnnto, aö alirranBnä:pirrtnr an ntnopiä jijiftaniB-quofaä lu&amp;Ql.r«urina.
ur gigiiofupliiCtiic i tamofiffniram nouao aöiiOft mfoB-nianatcäfittt., fnliB rnotiaui uiDrrtnn fnbulo.Tln ur ros qiina tr librto nnutattettnä unur illr utr ubiq.
tr Birrrnr-ttfmip tp umrrä.&amp;irut pirarjman mnnpbi prn&amp;nÉa-rtmp ft mtbo: fina.
Ihttip nrao mrra-lic plara rrjiprij.ianöiM frtfuptt bar plnnfunu; tuta unUinii {rarciinnu-tmitauq; mom rraut.qur jiibu6:pbitnaramo.
; rauonoä ntarriia rjrtnaoirAnönln.
K^juin Inquar Dr ftrfi bmnimb&gt; piaTiOirac paarjun-tr ut qui arli nu o iMåé ap [uupju !ii6:uao Antoni ' mirfrrcar-ipomiD-niiurrp BQitaaao '?
wagifia rjrmnii-qm tt mrrfnrnua ariiartmit ntjjnafi a pfonnb jt-Eurrt räniftboIpiflBlnquAiW.Bttrb.
iSn ju^iuoarriJDiuipujB-tnalrBalima ffpmnimrft qumns auo qm in nu rrrrrutr Dtfrrrcqmluatputttä rarnri.
Inqmrrpr.
pufttauiuiu atubiän; 2&gt;nuq; «nlrlo quafiroro mfeftirnn-, •&lt; bturawalJrcOit ibrtnfnlimä ur ui ert rraptquif-rapr " apirana * utniiBa ' pntu - i mäfit aputj ni Bicbj qumttn tua-mäna nuMtflrran panut.Burr ' ' äjot rru nnftio fbBoin«iBra tt ngön mpmiuouiiir^^rrruuB.iranifqma ' a&amp;raiitur * rjtntui pBiratmhiftrur&gt; pliuB räaita mimrt Ft fuit.
an mura Buo cat.
K urfnrj pnft änna rjrutu ihim.l.itoruiqurätraHr£i_tmaanK.
\ amaffnnmTabarn.tbartD-tKrfpi itulnmic nilp3mtr / aUiarftq; nrtttö.
T j j.
fmr ni apfis nuä (rrlm-nr fnnt m ua qnofttaraunuITtnobttelcrnnHia.1 ruuiu ntrrtttr aur nratraffaJiabtt quoo uB smuplanoni fin roraa no; iirfitB rjBlarainB rntrgtrmut uon u-aHcar.um höiBtaraapBUEt.aia atoB-rrmauttsBifnpiittiiurtans buirillatraBiHauBiruönitofrnifiB.
nncanfujfa; tn !nu6fannt .. (llhttre ttuttanBtigj mita din- ut urbf ranrä ritlitiiniri ru robi ttulartt.i Itgtrtnir r Fust, som inga- lunda tyckes ha va- rit någon nobel na- tur, fick nu ögonen riktigt öppna för upp- finningens betydelse, ej minst som affär betraktad.
För att odeladt kunna skörda vinsten af Guten- bergs arbete, stämde han G. på sin for- dran hos honom.
G. kunde naturligtvis ej gälda densamma och slutet blef då, att Fust lade beslag på både stilgjuteri och tryckpress och så- lunda själf skördade hela frukten af upp- finningen.
Dessförinnan ha- de emellertid Guten- bergs medhjälpare Peter Schöffer ytter- ligare fullkomnat tryckeriet, och som 1 0 l EN SIDA UR DEN 42-RADIGA BIBELN.
418 IDUN iufiO Som de flesta banbrytande människor fick alltså äfven Gutenberg i rikt mått skörda lifvets bitterhet och sin samtids otack.
Men i dånet från de millioner tryckpr-es- sar, som i detta nu arbeta i jordens alla länder för att genom det tryckta ordet sprida idéernas helgeandsflammor bland folken, brusar en tacksägelsehymn till Jo- hann Gutenbergs minne.
Ty från o c h med det ögonblick den fat- tige guldsmeden för ett hälft årtusende sedan i den gamla Ehenstaden lät de för- sta gjutna stilarne falla ur formen, bör- jade okunnighetens murar småningom rem- na o c h den andliga odlingens ljus tränga ned bland mänsklighetens breda lager.
Det är vårt och framtidens släkten för- behållet att hösta frukterna af detta väl- diga upplysningsarbete, med hvilket är oupplösligt förbundet namnet Johann Gu- tenberg.
len har jag att ge.
Men jag vet, I haten mig likväl alla, mig och mina gåfvor. » Så talar den kvinnan och tror sig också hon kunna dåra med vekt och tårmildt tal, men aldrig lyckas hon, ty Olycka är hennes namn.
Så där äro de, så där gå de fram genom seklerna, orubbliga, ' odödliga, mötta och följda af jubel och ve.
DROTTNING STATY AF FÄSTANDE BILDHUGGAREN W. AF WESTFALISKA AFSLUTANDE.
LYCKA OCH OLYCKA.
AF DAGMAR L F Ö R IDUN RERGSTRÖM.
YCKA OCH OLYCKA äro underligt folk, de göra så underliga ting, de göra lifvet själf t, icke det lif, som tändes och släckes som en låga, utan det gåtlika, hvirflande, blodfulla lifvet, som innebär tusendes skilda öden och tusendes enade färd.
De äro mer mäktiga än några^ som lefva på jorden, de äro mer åldriga än de äldsta, som dött där.
De ge så underliga gåfvor, alltid, ständigt äro de ute med dem, de måste vara det, ty de äro blott två, men människorna äro många, och alla skola de ha af deras gåfvor, det är så bestämdt, det är lifvet.
D e t underliga är det med de skänkerna, att man i förstone ej alltid vet, hvem de äro komna ifrån, dock ser man omsider, att den enas gåfva ej alls kan liknas vid den andras, alldeles som man ej kan likna lyckan vid olyckan, ty så olika äro de.
Se bara på Lyckan, sådan hon dan hon kan vara efter hundratals år!
Så fager och skär, så nyckfull och ung.
Be- rusande är hon, lätt förjagad, sen att kom- ma; oanad nalkas hon.
Skrudad i hvitt, i gnistrande gulds ömmadt, pärlstickadt hvitt går hon fram, dansande lätt.
Tank- löst, ovarsamt som ett barn bär hon fram bräckliga gåfvor.
Bättvisa känner hon e j; lag finnes ej skrifven för henne, band finnas ej bundna för henne.
Hennes ögon stråla och växla hennes ådror äro fyllda af friskt, hastigt rinnande blod.
Hon svänger med gåfvorna som korgossen rökelsekaret, hon slungar dem från sig mot hopens framsträckta hän- der såsom slungaren stenen.
Leende och blid smyger hon in till en härd och rastar där i kärlekens namn; då går tiden fort, alltför snart ses hennes guld- sydda kjortelfåll försvinna genom den glän- tande dörren.
Så är hon njugg, så är hon kall, afvi- sande o c h oåtkomlig, men tillbedd — a l l - t i d.
Så ger hon allt åt en: guld och namn FÖR D Kvartals- o c h halfårsprenumeranter erinras om att nu ofördröjligen förnya prenumeratio- nen på det att intet afbrott i tidningens expedition må behöfva uppstå.
MARGARETA.
I D U N A F V.
S.
MINNET ÄMNAD AF BOLTE, A T T RESAS I TILL HUG- ET Ä B BÄTT egendomligt, att dot- tern till den danske konung, hvars namn lefver i svenskt minne nästan endast som den trolöse o c h brutale stadsplundra- rens, skall vara knuten vid vår historia såsom första bärare af den skandinaviska enhets- och förbrödringsidén och nu ett hälft tusen år efter sin död, då denna idé i ny gestalt sysselsätter de skandinaviska folkens intresse, tjäna som skandinavisk sinnebild, hvars betydelse man bereder sig att hugfästa med en skandinavisk ärestod.
FREDENS MÖNSTER.
och jämnad väg och mycken fröjd på den vägen.
Men så stiger hon stilla fram: » En gåfva har jag fått att gifva dig, » säger hon öd- mjukt, » den gåfvan liknar ej mina andra gåfvor, den liknar ej mig, den är oförän- derlig o c h stor som Han, som gaf den.
Olyc- kan kan ej krossa den, tiden kan ej tära den, du skall äga den längre än ditt lif. » Plötsligt strör hon ut en handfull ly- sande ting; de gripas, ägas ett ögonblick och slockna.
Är det så?
M i n n e t af en gnista, skall det lysa och värma under ' ett långsamt sinande Vara?
Må hon då vara ljufvelig och mycket kostelig hon, som kal- las Lycka!
— Men Olyckan, nog känner man den kvinnan, nog har man mött henne ute på stigarne, nog har man drifvits af henne mot branterna.
Stenkols ögon bak sorgeduk, händer, som sköfla, fötter, som trampa tungt!
Okallad kommer hon, gäst vill hon ej heta.
Hon har ingen vän, ändock hon är trofast.
Ungdomen med sina lätta fjät kan fly henne, men ålderdomen med dess stapplan- de steg når hon lätt.
Mörkare är hon än natten, mörkare än döden.
Hon går omkring i gårdarna, ingen band- hund kan drifva henne bort; hon går om- kring i rikena: Konungarne ha många män, de ha stora härar, men hon viker ej för konungarnes män, hon rädes ej deras härar.
Hennes dräkt gnistrar som af stenar, men där finnas inga stenar, det är människornas frusna tårar, som blixtra på den; mycket stolt är hon öfver den klädnaden, ty ingen mer än hon har rätt att bära den.
Nog har hon mycket att sköta, den kvin- nan, men icke så mycket, som man kan tro, ty henne hjälpa hatet och människor- nas alla synder, därför har hon tid att ge så mycket: plågor och skam och fattigdom.
Men hon ger också guld.
» Det vare dig tungt att bära, » säger hon, » det gifve dig ingen fröjd, det tage dina nätters och dagars frid.
Det lyser rödt som Lyckans guld, men snart nog skiljer du mitt guld från hennes.
Kärlek har jag ock att ge, ära har jag att ge, allt hvad fagrast I namnen, allt hvad kärast och högst I hål- Det berättas, att den danske konungen Waldemar Atterdag under en jagt i sko- gen vid Gurre mött en spåkvinna, som för- utsagt honom, att hans dröm om väldet öfver Norden skulle gå i uppfyllelse, om han försonade sig med sin gemål, drottning Helvig af Sonderjylland.
Han följde spå- domen, o c h frukten af försoningen blef en dotter, som fick namnet Margareta.
Enligt en annan sägen skulle drottningen, hvilken lefde som fånge på Sjöborgs slott, en gång, då konungen jagade i trakten, ha, förklädd till hoftärna, besökt konungen och därefter födt honom dottern Margareta.
Det är rimligt, att krönikan nödgats ge en ovanlig början åt drottning Margaretas ovanliga historia.
Denna början inträffade år 1352.
Sex år gammal trolofvades hon med konung Haakon i Norge, med hvars fader, Magnus Smek, hennes fader då stod i förbund.
Konung Waldemars eröfring af Skåne o c h Gotland hindrade icke förlof- ningen att 1362 förvandlas till äktenskap.
Enligt de isländska krönikorna firades bröl- lopet på Varbergs slott, men de egentliga festligheterna ägde rum följande vår i Kö- penhamn.
Enligt andra uppgifter skall äfven själf va vigseln hafva skett först då.
Den tioåriga drottningen fick emellertid återvända t i l l barnkammaren, där hennes uppfostran leddes af S:t Birgittas dotter fru Märta, som var gift med Knut Algots- son, en broder till den mycket omtalade Bengt Algotsson.
Eru Märta hade en dot- ter Ingegärd, som uppfostrades tillsammans med drottningen, och det hände ofta, » att drottningen o c h syster Ingegärd fingo smaka samma ris. » Det måtte emellertid icke ha dröjt många år, förrän Margareta drog sig undan riset.
När hon var femton år, började hon taga ledningen vid hofvet, och när hon var sjutton, blef hon mor.
1375 dog Waldemar Atterdag, o c h Mar- garetas första politiska bedrift blef att skaffa sin son Olof den danska kronan.
Den norska fick han 1380 i arf efter sin far.
När han sex år därefter förklarades myndig, antog han också titeln af » sann arfvinge till Sverige ».
I sistnämnda land blef han emellertid aldrig annat än pre- tendent, innan han 1387 dog.
Men de planer Margareta fäst vid sin son uppgaf hon icke därför.
Danskarne valde
— henne genast till » Frue og Husbonde og hele Bigets masgtige Formynder ».
All den makt bon förut utöfvat i sin sons namn skulle bon behålla, tills hon och hennes undersåtar enades o m ett nytt konungaval.
Norrmännen följde exemplet, och de under- handlingar, som redan inledts med de sven- ska stormännen, fortsattes.
På våren 1388 mottog drottning Margareta äfven deras val, och följande år fick hon genom sla- get vid Falköping konung Albrecht i sina händer.
Och fastän det dröjde länge, innan Stockholm gaf sig, var redan härmed Sve- rige vunnet.
Men för att få icke blott en gemensam regent för de nordiska rikena, utan en gemensam dynasti, lämnade hon kronorna ifrån sig åt sin unge frände, hertig Erik af Pommern, som 1389 erkändes såsom Nor- ges konung o c h 1396 som Sveriges och Dan- marks, hvarefter hon 1397 i Kalmar lät kröna honom på en gång till de tre rikenas konung.
Men m a k t e n behöll hon själf.
Meningarne hafva varit temligen delade om det sätt, hvarpå hon utöfvade denna makt.
Men så till vida ha de varit ense, att hon utvecklade en kraft, till hvilken man söker efter motstycke hos medeltidens manliga regenter öfver Norden.
Denna kraft lade hon i dagen både i sin inre och sin yttre politik.
Hon återvann Gotland, som af Mecklenburgarne öfverlämnats åt den preussiske stormästaren.
Genom att begagna sig af villervallan i Sönder-Jyl- land, efter Gehrard den V I: s död under fälttåget mot Ditmarsken, kom hon i be- sittning af det ena efter det andra af her- tigdömets län.
Under det att hön sålunda förenade de nordiska länderna och ytter- ligare utvidgade deras gränser, bedref hon med energi arbetet på att stärka kronans makt inom riket.
» Konung skall lefva vid Upsalaöd o c h kronogods och årliga laga utskylder », he- ter det i konungaeden i Magnus Erikssons landslag.
Men när dessa inkomster icke räckte till, fanns ingen annan råd än att skaffa sig andra.
Margareta behöfde myc- ket penningar, och skatterna blefvo i bör- jan af hennes regering tryckande.
Men så snart det blef henne möjligt, behj artade hon allmogens klagan.
» Vänligen och kär- ligen bad hon alla klerker, bönder och landtbönder att för Guds skull förlåta henne och hennes fogdar, om de gjort dem något emot. » Vid förlust af lif o c h gods skulle ingen fogde, ämbetsman eller läns- man vidare ha makt att lägga någon skatt eller tunga på allmogen.
Ville hon själf eller konungen » för sin nöd eller för rikets skull något synnerligt begära af allmogen, skulle de därom tillskrifva, och hon hyste det hopp, att allmogen då skulle gärna göra, hvad den visste vara hennes eller ko- nungens nödtorft. » Tonen i detta bref till allmogen i Upsala stift vittnar om hennes sträfvan att stå väl med folket o c h öfva billighet mot dem, som voro bäst i behof däraf.
^ 419 IDUN — Ett helt.
annat språk förde hon mot adeln icke blott i Sverige, utan äfven i Danmark.
» Jag skall skaka apelen, bryta bägaren och stämma bäcken » skall hon hafva yttrat om trenne danska herresläkter, Abilgaard, Beg- ger och Lembeck, hvilkas makt syntes hen- ne allt för stor.
Och det var i hennes ögon fallet med adelns makt i allmänhet.
Där- för sökte hon på allt sätt komma i besitt- ning af adelsgodsen.
En del nödgades hon köpa — o c h därtill åtgick icke så litet af de penningar, som skatterna afkastade — men en annan och större del drog hon ge- nom reduktionen in till kronan.
Omfatt- ningen af denna reduktion får man en fö- reställning om, då man hör, att endast i Uplands domsaga omkring 1,200 gårdar in- drogos till kronan.
Beslutet o m återkräfvande af de från kronan under föregående tid undandragna skattegodsen fattades på Nyköpings möte, där det tillika bestämdes, att reduktionen skulle äga rum under loppet af ett hälft år.
Men Margareta var för klok att gå till väga så brådstörtadt.
Genom att i stället draga ut reduktionen öfver en längre tid — mer än tretton år — förmildrade hon i någon mån dess kännbarhet.
Att Margareta genom denna reduktion skulle ådraga sig adelns förbittring, äx tydligt; men ännu lifligare var förbittrin- gen hos presterskapet.
Åtminstone var den högljuddare.
Ty reduktionen drabbade äf- ven kyrkogodsen.
När Linköpings domka- pitel uppmanades att sända ombud till kyrkomötet i Bisa, undandrog det sig detta, emedan de voro allenast » pysar och fånar » mot de utländska män, som besökte mötet — biskopen af Wurzburg hade begifvit sig till Bisa med 300 hästar — » under det de icke vågade öppna munnen mot fogdarna och deras tjänare, hvilka genom onda världsliga domar beröfvade kyrkan hennes gods. » Emellertid » vågade » biskoparna ho- ta tvänne kronans fogdar med bannlysning, om de icke återlämnade ett par gods, som fråntagits Upsala domkyrka.
Denna reduktion af kyrkogodsen ägde rum i trots af, att Margareta var kyrkan och presterskapet varmt tillgifven, uppfost- rad, såsom hon ju var, af en dotter till S: ta Birgitta.
Och under sina besök i Sve- rige tillbragte hon gärna någon tid i Vad- stena kloster.
Det är betecknande för Margaretas rege- mente, att hon sålunda fullföljde sina pla- ner oberoende af personliga eller andra un- derordnade hänsyn.
Hon hade föresatt sig att förena Nordens kronor på e t t hufvud och befästa unionen genom en unioneli dy- nasti — därför lämnade hon kronorna ifrån sig åt Erik af Pommern.
Hon behöfde för att betala krigsomkostnaderna och fram- för allt för att befästa kronans makt åter- taga de gods kronan gått för lus tig till adeln och kyrkan — och hon genomförde reduk- tionen utan att låta beveka sig af sina kyrkliga sympatier.
Det är plan och hänsynslös konsekvens i Margaretas uppträdande.
Den tanke, som från början var den ledande i hennes före- jgw ^ Köp Foulard-Siden!
^ Hylin &amp; KONGL.
HOFLEVERANTÖR.
UTSTÄLLNINQSTVÅLAR: Viol, Hyacinthe, H é l i o t r o p e, S y r e n m. f l.
THEA-ROS-PARFYAI prisbelönta vid i8qj M. f l.
års utställning för fritt Försäljes i vara butiker 8 Eegreringsgreiteiri — ATeeterlÅngfgreitein.
10 A.
T.
6469.
A.
T.
2497. samt hos alla finare farfymhandlare i riket.
tag, fullföljde hon utan att tveka och vackla.
Man har tvistat om, hvari denna tanke bestod, om hon verkligen syftade till ett enigt Skandinavien med inbördes union- lig jämbördighet mellan de tre länderna eller endast tänkte sig ett skandinaviskt Danmark, hvars enhet hon framför allt var angelägen att trygga genom en ge- mensam dynasti.
Bland dem, som bildat sig sin uppfattning o m Margareta på hi- storiska vittnesbörd, o c h icke konstru- erat upp den på fri hand, finns nog icke mer än en mening om, att den senare tolkningen är den riktiga.
Detta gäller både i Sverige o c h Danmark.
Professor Erslev, som gjort hennes historia till före- mål för en särskild studie, uttalar den b3- stämda uppfattningen, att unionen för hen- ne var » en dynastisk tanke, icke en natio- nellt skandinavisk.
I Danmark.
fann hon sitt främsta stöd, o c h Danmark blef ock- så hufvudlandet i unionen, hur mycket missnöje än detta väckte i synnerhet i Sve- rige.
Hon nådde sitt mål, o c h de tre rikena, som förut varit försvagade genom fejder sinsemellan och mellan medborgarna i hvarje särskildt land inbördes under hotet af utländsk öfvermakt, stodo vid hennes död såsom en enhet, oafhängiga och öfver- lägsna bland grannstaterna.
Men hon för- sökte icke att utöfver det gemensamma kungadömet skapa varaktiga institutioner, som kunde knyta rikena samman. » Själfva unionsöfverenskommelsen från Kalmarmö- tet 1397 lät hon ligga outfärdad, vare sig det nu berodde på, att hon icke tyckte om den skärpa med hvilken de särskilda rikenas själf ständighet betonats, såsom professor Erslev håller före, eller hon fann detta unionskontrakt — uppsatt i sista stund, sedan de flesta mötesdeltagarne dra- git sig undan, och undertecknadt endast af några få, bland hvilka ingen norrman fanns — äga allt för liten auktoritet för att med framgång kunna åberopas.
Man har i denna uraktlåtenhet att skaffa unionen en grund- val med formell giltighet velat spåra ett kvinnligt drag hos henne och erinrat om, att hon äfven beträffande Sönder-Jylland undvikit att klargöra den statsrättsliga ställningen.
Möjligen har man att söka förklaringen till Margaretas underlåtenhet härutinnan i ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ och ^r.
^ Tvättsiden 90 ö r e pr meter.
direkt t i l l privata V i sälja i Sverige och till bostaden.
franko med G U L D M E D A L J Begär mönster af våra vår- och sommar-nyheter.
T r y c k t Siden-Foulard, Rayé, Cadrillé, Rå- Specialitet: kläder o c h blusar från &amp; FABRIKSAKTIEBOLAG == ^ ^ 1900 S c h w e i z e r &amp; och C o.
, sända de utvalda sidentygerna L u z e r n Siden-Expdrt.
tull- (Schweiz,) (B) „
IDUN 1900 bristande förmåga snarare än i bristande vilja.
Ställningen var icke sådan, att en statsrättsligt gällande union gärna kunde åstadkommas.
Och Margareta var framför allt » opportunitetspolitiker ».
» Hon hade ärft faderns klokhet och smidighet, hans stora härskaregåfvor och hans sega uthållighet, men den jäsande oro och de äfventyrliga planer, som hos Waldemar bryta sig mot hans eljes så jordbundna sträfvan, finnas icke hos henne.
Hon är så stor, därför att hon alltid vet att begränsa sig till det upphinneliga. » Och det var icke litet som hon uppnådde.
Utom befästandet af kronans maktställning utåt och inåt skaffade hon ordning och lugn i riket.
Redan året efter det att Olof valts till konung fick hon den danska adeln att edligt förplikta sig till allmän landsfred.
När hon själf valts i Sverige, lofvade hon sina nya undersåtar att fred, lag och rätt skulle aflösa den » våldgästning, mord och brand och olagliga beskattning », som dit- tills rådt, o c h i denna, riktning arbetade hon under hela sin regering.
De kungliga rättaretingen dömde utan anseende till per- son, o c h efter hennes död erkände man, att » då den högborna furstinnan förde dessa riken samman under ett välde, visade hon på alla sätt att hon ville hjälpa alla och en hvar till lika lag och rätt, häfda rätt- färdighet och undertrycka all orätt. » Om drottning Margaretas person, utöfver det som fäller under hennes verksamhet som regentinna, känner man för litet för att kunna få en klar bild.
Hur hon såg ut, vet man icke.
Statyn på hennes graf- monument kan icke förutsättas äga någon porträttlikhet och talet om hennes manliga drag är obestyrkt.
Hennes karaktär var nog icke utan vank, äfven om hon icke var till- närmelsevis så dålig, som vissa af hennes häf datecknare velat göra henne.
Kunde hon — 420 — vinna sitt mål, frågade hon nog inte all- tid så noga efter medlen.
I sin politiska gärning begagnade hon både list och våld.
» Likväl finner man icke hos henne den grymma hänsynslöshet, som utmärkte hen- nes fader. » Att hon lät bränna den bedraga- re, som utgaf sig för hennes son, var blott i enlighet med tidens sed.
För att bli lef- vande bränd fordrades minsann icke någon så betydande förbrytelse.
Enligt den i Sve- rige gällande gårdsrätten, som för öfrigt af henne förnyades, skulle hvar och en, som vårdslöst umgicks med elden, så att eldsvåda föranleddes, kastas lefvande på elden, liksom den, hvilken befanns saker till stöld af ett öres värde, straffades med lifvets förlust, medan stöld af ett hälft öre straffades med förlust endast af hud och öron.
Sådan var tiden.
talats.
Och hvad hon tog från kyrkan på ett håll, det gaf hon senare, när hon icke längre hade så starkt behof af pengar, igen på ett annat.
Antagligen låg det en del politisk beräkning i denna gifmildhet, men hennes religiositet är i alla fall oomtvist- lig.
Bland hennes testamentariska bestäm- melser finnas också många, som visa ett mildt och människovänligt sinne, en kär- leksfull omsorg för hennes undersåtars väl.
Margaretas död inträffade 1412 och hennes lik begrofs i Boeskilde domkyrka, där ännu hennes bild af hvit alabaster i kroppsstor- lek erinrar om den präktiga minnesvård, Erik af Pommern lät resa öfver stiftarinnan af den union, han själf gjorde hvad på ho- nom ankom för att spränga.
Hennes känslolif är oss främmande.
Ett äktenskap, som ingås vid tolf års ålder efter en föregående förlofning på fem år, kan ju icke räknas som något sannolikt inklinationsparti.
Att Margareta varit in- nerligt fäst vid sin son, tyder mycket på.
Ej heller synes hon hafva haft någon tanke på att efter sin makes död gifta om sig.
Att Abraham Broders son, om hvilken en anteckning i Vadstenamunkarnes dagbok förtäljer, att han » var nästan den förnäm- sta, i riket, men ' en grym tyrann mot äd- lingar, fattiga, biskopar och klerker, och att han i hela sitt lif var en stor förförare af flickor », åtnjöt hennes särskilda bevå- genhet, det är visserligen både kändt och vittnadt.
Men allt tyder på, att regerings- plikterna så starkt lade beslag på hennes intressen, att hon fullständigt gick upp i dem.
Och det är icke heller omöjligt att hennes omhuldande af Abraham Broders son stod i närmare sammanhang med hennes politiska syften än med hennes kvinnliga.
Det var rimligt nog, att konung Erik så- lunda huglästat sin beskyddarinnas minne.
Bimligt vore det också, att danskarne re- ste henne ett nationalmonument.
Men det kan tvistas om, huruvida det är rimligt att svenskar och norrmän sluta sig till dem för att ge detta monument skandina- visk prägel.
Ty man hugfästar med ett dylikt minnesmärke ej blott minnet af Margaretas öfverlägsna härskaxepersonlig- het, ej blott den skandinaviska enhetstan- ken i allmänhet, utan på samma gång just det uttryck hon syftade att ge och gaf däråt.
Och därtill sakna vi trots alla hennes förtjänster anledning.
Om hennes sympati för kyrkan har förut * Tj * N U P P F I N N I N G, s o m torde påkalla damernas synnerliga intresse, är en af fröken Bertha W i - man konstruerad praktisk anordning att fästa dam- hattar på hufvudet.
Se närmare annonsen härom i dagens n u m m e r af Idnn.
— 421 IDUN — Angenäm sommarinackordering PLATSSÖKANDE LEDIGA PLATSER.
UNDERVISNINGSVAN 1900 ommargästerl kan erhållas i närheten af Karlstad, invid af ångbåtar trafikerad farled, i en ämbets- mans familj.
Närmare genom bref märkt » Angenäm sommarinackordering » till Sven- ska Telegrambyråns annonsafdeln., Stock- holm.
(S.
T.
A.
74376) O.
o t » &lt;0 H in * Beställningar på alla brödsorter, såväl M a t b r ö d som K a f f e b r ö d r) fi a o o mottagas till försändelse med de resp. ångbåtar, som anlöpa sommarnöjen i Stockholms omnejd.
C.
W.
S C H U M Ä C H E R, a « Xgl.
hofleverantör, Norrlandsgatan 17, Stnlm.
UPSALASTUDENT 1 N S P R A K S L Ö S L Ä R A R I N N A kan få NGA F L I C K O R.
Inackordering med JA.
plats i enkel familj på landet, för att önskar under längre eller kortare tid infor- öfning i hushållsgöromål i ett vackert underv.
3 flickor om 9 och 11 år i vanliga matorsplats från 1 juli, hälst i Värmland beläget hem i Blekinge.
Svar till * E. H. », skolämnen och språk.
God hälsa, gladt lynne Svar till » Alex 1900-, adr.
Hr J. Johansson, och vänligt sätt önskas.
Svar med betyg och Vasagatan 48, 2 tr., Göteborg.
(S.T.A.74702) löneanspråk torde sändas till » M.
S. », Finja.
ENGLAND.
TfN UNG PIGE (19 aar), der har varet i Sverige 1 aar og seet svensk madlavning Uti bildadt, angenämt engelskt-svenskt L A T S FINNES ledig för en i enklare OBS.
I Rekvirenter böra hålla korgar, som efter tillsägelse afhämtas.
och finare matlagning fullt skicklig hus- og kan forskjellige haandarbeider, önsker hem i närheten af London, finnes tillfälle hållerska eller kokerska på ett större bruk at komme til en dannet familie for at gaa till god inackordering för en ä två unga i Värmland.
Sökanden bör äga goda rekom- husmoderen til Haande.
Billet mrk.
" Musi- flickor, som önska lära iala engelska.
När- (932) mare upplysningar lämnas af regemenls mendationer från förut innehafd dylik plats.
kalisk » bedes sendt Iduns exp.
läkare Christenson, Skara.
(894) Svar till » A.
H.
.
, Iduns exp., och bör den J O H.
L U N D S T R Ö M &amp; C: o.
sökande insända betyg och uppgift på löne- TTNDER VISNINGS VAN guvernant, som pretentioner.
(915) ^ varit utrikes, med mycket goda bet.
o. S t e n k o l, C o k e s, rek.
söker plats inst.
höst.
Svar till » S.
O. », E n eller t v å unga TT gå frun tillhanda finnes plats för en Upsala p. r. bildad flicka i godt hem på landet.
l:a maskinkrossad A n t h r a e i t, flickor N UNG F L I C K A önskar plats att del Norra Inackorderingsbyrän Mäster-Samuelsg.
taga i husliga göromål; äfven att under ' som önska förkofra sig i tyska språket och 62, Stockholm.
Kl. 11 — 3.
visa mindre barn, om så önskas.
Svar till musik, kunna få inackordera sig i ett ange- N A N S P R Å K S L Ö S flicka (helst troende), H. E.
.
, Ystad p. r. nämt hem i Waren, en af Mecklenburgs rask och huslig, önskas till hösten som vackraste städer.
tjänarinna i bättre familj (2 pers. hushåll) K V I N N L I G S J U K G Y M N A S T, Närmare meddelar Skeppsbron 2 %.
pä landet.
Svar till » A.
W.
», Arboga p. r.
Fru B E T T Y BECKEMAN, energisk, glad, hurtig, med bästa betyg, ön- B Strandvägen B. Linnégatan 5.
GIFT DAM eller änka, bildad, musika- skar genast eller från 15 juli plats i familj (G.
14868.)
1 larmmåtaregatan 1.
Göteborg.
lisk, får plats som husföreståndarinna antingen å landet eller vid badort, för att hos äldre tjänsteman i en af Norges nord- mot fritt vivre meddela massage.
Svar till ligaste städer.
Utan de bästa refer.
bör in- Musikalisk norrländska », Iduns exp.
(921) gen svara till » Fint hus, höst », p. r. NG, bättre flicka önskar plats i familj.
Kristiania.
rekommenderas.
Kunnig i klädsömnad och handarbeten Friskt och centralt läge vid allén.
(857) afsedd för flickor, som slutat sin skolgång och — utan vilja ut- samt enklare matlagning.
Svar till » 19 är », LÄRARINNA, bilda sig till lärarinnor — önska grundlig teoretisk och praktisk utbildning i sådana äm- Fjugesta.
nen, som för en duglig husmoder äro af vikt, börjar den 28 aug.
Arsafgift 160 kr.
skicklig i franska och engelska, samt med Anmälan förmåga att undervisa i pianospelning, sökes N UNG FLICKA af god familj önskar till hösten för 14 års flicka.
Svar med upp- plats som sällskap åt äldre dam eller Komfortabla rum, med eller utan inackor- för anställning vid såväl blott folkskola som både folkskola och dering, hos respektabel dam.
Prima refe- gift på referenser till Friherrinnan M.
De i familj, att gå frun tillhanda.
Svar til!
högre flickskola, börja i januari 1901.
Afgift för lägre kursen 100 kr., för högre 200 kr.
Geer, Hanaskog, Qviinge.
Gerry », Iduns exp.
(920) renser.
Tio min.
från utställningen.
En- Anmälan före gelska talas.
Mrelle Hodges, 27 Avenue Inspektor (förordnad af eforalstyrelsen): Professor O. Hammarsten.
(928) T) L A T S LEDIG för lärarinna att undervisa NG, undervisningsvan lärarinna, önskar Carnot, Paris.
Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
en flicka om 11 år samt en gosse om 10 till hösten plats i familj i treflig trakt Anstalten åtnjuter understöd af stat och kommun.
Tryckt program sändes på be- i vanliga skolämnen samt musik.
Svar med helst vid bruk.
Utmärkta betyg Svar torde gäran gratis och franco.
(G.
99163) B o r t betyg från läroverk samt å förut innehafd godhetsfullt sändas till » XII », Iduns exp plats jämte uppgift .. å lönepretentioner in- sändas till J.
H. Österman, Högsäter pr Begär Sörmans nyss utkomna L A T S SÖKES af bildad, duglig flicka, Gillberga, Vermland.
(885) Begagna alltid Hattfåstaren Famulus, som med kunnighet i matlagning, bakning, sömnad, handarbeten m. m. som förekom ' ej fordärfvar vare sig nästans ögnn eller din USHÅLLERSKA, fullt kompetent att mer inom ett hem.
Svar » Villig hjälpreda ».
egen hatt.
Famulus kostar endast 50 öre Illustrerade priskurant på egen hand sköta ett större IandthuS ' Iduns exp.
f. v. b.
och säljes i de flesta modeaffärer samt å håll, finner plats till hösten.
Svar med foto Famulus ' förlag, Stockholm, Smålandsgalan gran till Agnes Wessberg, född Hård af Se EN MEDELÅLDERS D A M 28.
Tel. Brunkeb.
10 32. gerstad, Lundholmen pr Vrigstad.
(891) söker sig härmed plats som värdinna hos; någon ungherre eller änkeman, är äfven T A D G A D och duglig lärarinna önskas.
villig komma till äldre familj för att sköta Uppgift å löneanspråk m.
m. sändes till hushållet på egen hand.
I stad eller på J O H N S Ö R M A j t f C.O.PETERSSON, kyrkoherde J. Wettergren, Fagered, adr.
landet.
Svar mottages tacksamt till » På- Fiidhemsberg.
(913) litlig » innan den 15 juli till Nordiska an- WIRSERUM, nonsbyrån, Göteborg.
rekommenderar sin tillverkning af alla BARNSKOTERSKA sorters finare 4 R e g e r i n g s g a t a n 4.
för tvänne minderåriga barn erhåller för ENGLISH.
manlig plats instundande 24 okt.
i W e x i ö Au English lady desires an engagement Den sökande bör vara frisk, pålitlig, or for the summer enouths, experienced in dentlig, kommen från godt hem och van vid Teaching.
Excellent references.
Address Illustrerade priskuranter på begäran.
skötsel af barn.
Utmärkta rekommendatio- Miss Rhoda Nott, Karlsborg.
Wirserum i maj 1900 ner erfordras.
Finnes sådana gifves hög lön.
Svar till » Olficersfamilj », adress f. n C. O. PETERSSON.
N UNG flicka, som genomg.
småsk.-sem.
Eksjö.
(G.
14627) och har goda rekom.
från plats i familj Rikstelefon &amp; telegrafadress Önskar till höstterm.
plats att undervisa KUNGÖRELSE.
minderåriga i vanliga skolämnen och musik, Kungl.
Hoflboktryckeriet Befattningen såsom sjuksköterska vid Vis Tacksam för svar blefve » 20 år », Örebro by stads epidemisjukhus är ledig att tillträ- p. r. das den 1 nästkommande augusti.
Årliga lönen ar 600 kronor jämte fri bostad, ved KV.
SJUKGYMNAST Iduns T r y c k e r i Aktiebolag rekommenderade af många läkare!
brand och lyse samt 300 kronor för anstäl med flerårig praktik och goda rekom.
önskar: Erkändt medel mot ekzem, skrofler, lande af en tjänarinna.
Sjukhuset har egen plats i familj i landsorten.
Svar t.
» Van strup-, hals- och magkatarrer m. m. vaktmästare.
Sjuksköterskan ansvarar för gymnast », Iduns exp.
Af läkare erkänd den bästa mathållningen för patienterna emot en krona för huden i svenska marknaden.
om dagen för hvarje person.
Skriftliga an SJUKSKÖTERSKA.
kraftigt häfvande af sökningar, åtföljda af bestyrkta meritför • teckningar och prästbetyg, böra ingifvas till Bildad exam.
sjuksköterska önskar plats hosta och heshet samt kikhosta.
Téknisha Fabriken Z,edoiin Sthlm Hälsovårds Nämnden inom den 15 nästkom hos privat person, helst på landet.
Svar mande juli.
Visby den 12 juni 1900. märkt » A.
B.
19 ».
p. r. Helsingborg.
På Hälsovårds-Nämndens vägnar: C. EEN.
(G; 99411) p L A T S söker glad och hurtig, bildad flic- Banyuls Trilles.
ka, kunnig i matl., bak., sylt., sömnad.
FAMILJ, där husmodern behöfver hvila, Noggrann, arbetsam, duglig och plikttrogen.
önskas en verkligt duglig flicka, som med Svar t.
» Anspråkslös », adr.
S. Gumselii (G.
3414) ordning och erfarenhet kan sköta ett hus Annonsbyrå, Stockholm.
håll.
Goda rek.
fordras.
Svar till » Hem », Göteborg, p. r.
U P A E bästa bränsle för illnminationskaminer och vfirmenecessärer.
C a p p é - B p i k e t t e p för kokspislar, kakelagnar, strykugnar m. m. Allm.
tal.
22 88.
Kontor: Rikstelefon 427.
Allm.
tel. 6019.
Försäljning: Rikstelefon 22 2 ».
Allm.
tel. 61 98.
Filial: Rikstelefon 20 12.
E O Fru G. Magnussons Pensionat 1 Vasaplatsen 1, Göteborg, U E Facksko a l n för huslig ekonom, i Upsala Husmoderskurs, U t s t ä l l n i n g e n, Paris- att före 15 juli.
Lärarinnekurser, I november.
o U med de farliga hattnålarna!
P H jämte Tennis=regler på Svenska och Engelska språken.
Gratis och franko.
- •.
' -;, — S Magasin f ö r engelska och f r a n s k a varor, E k m ö b l e r.
E Hultsfred.
ÄfctH L e d o l i n och L e d o l i n t v å l Ledolin Ledolintvälen: Ledolinbröstkarameller, BOKTRYCKERI, lilTHOGRflFI o e h KEjVlIGRflFISK Ä f i S T Ä I i T Utför allt slags tryck för såväl affärsmän som privat- personer.
Ferm expedition.
Förstklassigt arbete.
Moderata priser.
t I ETT B I L D A D T F R U N T I M M E R, allvarligt, religiöst och intresset adt af lifvets viktigare frågor, icke under 30 år, musika- liskt och om möjligt kunnigt i tyska spåket erhåller en god plats, såsom Iektris och säll- skap från 1 oktober, hos en äldre akade- miskt bildad enkeman, som ägnar sig åt författarskap.
Svar med fotografiporträtt, som återsändes, samt uppgift om ålder, för åldrar, bostad, föregående sysselsättning, löneanspråk, referenser m. m. torde sändas till » Enkeman », under adress S. Gumselii annonsbyrå, Sthlm.
(G.
99351) TT S T Ö R R E A N T A L Lärarinnepl, Vermland, Södermanland, Öster- och VestergÖtland, Norrland m. fl.
trakter finnes som vanligt att skyndsamt söka å Nya In ackorderingsbyrån, Brunkebergsgatan 3 B Etabl.
1887.
(G.
3415) E LÄRARINNA.
En anspråkslös flicka, villig att undervisa 2 barn om 8 och 10 år (flickor) i vanliga skolämnen och musik samt i den mån tiden det medgifver deltaga i husliga göromål er- håller plats hos mindre familj i angenäm trakt ä landet.
Svar till » Hem », Kinne kulle, Gössäter.
(G.
93389) llilililiUl En ung flicka önskar till hösten plats som lärarinna i tref- lig, bildad familj.
Har genomgått högre 8- klassigt läroverk med vackra betyg, är kun- nig i engelska, tyska och franska språken, van vid att undervisa samt äfven villig att gifva de första grunderna i musik.
Stö-sta afseende fästes vid ett godt och vänligt - be- mötande.
Goda referenser.
Svar emotses tacksamt till » Blekingsflicka *, Karlskrona p. r.
Y TTNDERVISNINGSVAN F L I C K A, önskar ^ plats att läsa med mindre barn, äfven gossar, till första och andra klass.
Villig deltaga i hush.
Goda betyg.
Små pret, Svar till » E.
», Iduns exp.
Stockholm.
f E S t u d e n t e r.
som önska inträde på apotekarebanan erhålla anvisningar till Farmaceutiska föreningens plats- byrå, adress Apoteket Korpen, Stockholm.
(G.
9S973) äfven kvinnliga, elevplatser på apotek om de hänvända sig till Enpltalit KEX Fria.
S t i n a rekommenderas.
N G R E, bildad, språkkunnig dam, med vana och förmåga att sköta bättre hem, önskar plats där husmoder saknas, eller som världens undergång 1904 sällskap och hjälp i god familj.
Tillförlit Om liga referenser.
Svar till » R.
74 », Sv.
D finner man, bland mycket annat, Depeschbyrå, Stockholm.
(G.
99371) ~~lLICKOR under 15 år kunna på längre B I L D A D FLICKA, van vid skrifgörO ' eller kortare tid erhålla ett särdeles godt mål samt något kunnig i bokföring, er- hem på landet i skogig trakt nära stad.
håller genast plats med 500 kronors lön pr Svar till A. Obbarius, Arboga.
år i ett för allt.
Betygs af skrifter, äfvensom fotografi, torde sändas under adress &gt;K.
M. » N 7 till 10 års flicka, snäll och frisk, till tidningen Iduns exp.
får billig inackordering i sommar i godt hem, där en dotter finnes.
Naturskön, frisk trakt i Södermanland.
Svar till * Lekkam- rat 1 », Iduns exp.
(902) - pN Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för konvalescenter och svaga personer i allmänhet.
Rekommenderad!
af många hrr läkare.
Fris pr butelj kr.
3,50 hos H ö g s t e d t &amp; C:o, Stockholm, 3£ Megerivigsffatan H u s h å l l Rodenstams s - S k o l a, Hudiksvall.
Läroämnen: Matlagning, kläd- och linnesöm, glansstrykning, handarbeten, glödrit- ning, träskärning m. m.
— Höstterminen 21 aug. — 20 dec.
— Prospekt på begäran.
» Skolän har tillvunnit sig stort och välförtjänt anseende-.
(Hudiksvallsposten) en högst spännande o c h modärn artikel i Varias nu u t k o m n a Juni årets affallande beror i de flesta fall därpå att m a n ej ägnar häfte.
L ö s n u m m e r ä 65 öre säljas det tillräcklig vård.
Det vigtigaste härvidlag är att hålla i hvarje bok- eller tidningshandel, hufvudhuden ren o c h fri från mjell m.
m., hvarigenom se- och prenumeration, kr.
6.50 för år, b o r r é m.
fl.
hårsjukdomar, undvikas.
Den s o m i tid använ- sker när s o m helst under året g e n o m närmaste postkontor eller bok- der Sozocrin k o m m e r snart n o g under fund med, att Sozocrin är ett handel.
tillförlitligt toilettmedel för hårets vård, hvilket tillika är behagligt att använda.
V i d sammansättningen af Sozocrin har tillbörlig hän- syn tagits till de rön o c h erfarenheter, s o m på allra senaste tiden A u g.
H o f f m a n n blifvit gjorda af de mest framstående läkarne på hårhygienens om- råde, hvarföre användningen af Sozocrin m e d fullt fog kan anbefallas Kungl.
hofleverantör åt allmänheten.
Sozocrin kostar kr.
2.
— pr flaska o c h säljes i m i - nut hos Apotekare O. F. Dufva, 41 Drottninggatan samt de flesta 18 Iiästmakaregatan 18. bättre parfymhandlarne.
Partiförsäljning g e n o m G R E W E L L &amp; C:o, Obs.
Instrumenter uthyras.
S ockholm.
OBS.!
Till landsorten m o t efterkraf.
H f
IDUN 1900 Gahnelit för munnens, svalgets och hudens B. m. vård tillverkas under kontroll af professor CARL SUNDBERG.
Öfrerfettad Gahnelit-tYål.
Ny, plUerad t v å l, — sakerna iläggas.
I soppskålen vispas ett par äggulor och några skedblad grädde.
Blomkål höjer smaken, men bör kokas för sig, så att den ej kokar sönder.
F r a n s k b l o m k å l: Blomkålen ska- res i klyftor o c h förvälles.
Lägges på fat, som tål ugnsvärme (eller o c k i form eller stekpanna) med litet smält smör; beströs rikligt med rifvebröd.
Några (icke för små) bitar godt smör läggas ofvanpå och fatet eller pannan insattes i ugnen att få en vacker brungul färg.
gör huden En och mjuk.
M A T S E D L A R K Ö K S Ä L M A N A C K R e d i g e r a d af MATHIOLA.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 1 — 6 JULI.
S ö n d a g: Linneasoppa; graflax med förlorade ä g g; rostbiff med pressgurkor; smultronkräm med bakelser.
M å n d a g: Dillkött på får; saftsoppa med skorpor o c h russin.
T i s d a g: Hotch-potch-soppa; peppar- rots gädda.
O n s d a g: Kalfkotletter: smultron och mjölk.
T o r s d a g: Grönsoppa; fläskpannka- kor.
Fredag: Kallskuren rostbiff med fransk blomkål; filbunkar.
L ö r d a g: Köttbullar med stufvade ärtskidor; saftkräm med mjölk.
VEGETARIANSKA af fru L. DEUTGEN.
Söndag: Nässelkål med förlorade ä g g; hvita bönor med potatismos; hvete- grynskaka med nyponsås; apelsiner (eller sparris).
M å n d a g: Klar buljong med smör- degsoretonger: turska bönor med pota- tisklimp 1): krusbärspudding T i s d a g: Spenatspudding 2) och stekt potatis; lagad sur mjölk med ankar- s t o c k; rabarber med grädde (eller spar- ris).
O n s d a g: Spenatsoppa 3) med ostsmör- ås; stufvade turkiska bönor med färsk potatis; jordgubbar o c h grädde.
T o r s d a g: Färsk grönsoppa; franska ärter med ris (på v a t t e n): krusbärs- kräm (eller sparris).
F r e d a g: Bruna bönor med lökpu- ré 4); kokad hufvudsallad, öfverslagen med fint.
smör: kejsarpudding 5).
Lördag: Blandade grönsaker; fil- bunke; kaka med risgryn 6); sparris.
RECEPT: Linneasoppa: Morötter kokas, franska ärter och spenat förvälles och alltsammans passeras.
Smör och mjöl fräses och spädes med ljus buljong, helst kalfbuljong Då detta uppkokas, silas det och det passerade ilägges, så att soppan får vacker ljusgrön färg; kryddas med salt, hvitpeppar och li- tet sherry.
När soppan kokat upp, af- redes den med några äggulor och litet grädde.
RECEPT: 1) Potatise ' kokas med skal, skalas och drifves genom sikt, härefter till- sättes 100 gr. smör, 4 äggulor, salt och 3 matskedar rifven paimesanost (an- nan ost duger också).
Allt blandas nu väl, upplägges därefter på ett bakbord och tillräckligt med mjöl inknådas, så att massan får nödig stadga, och de till skum slagna hvitorna tillsättas, skä- ras i små stycken, som rullas till la- S m u l t r o n k r ä m: 1 kg.
väl mog- gom form; läggas i kokande saltvatten, na skogs smultron, drifvas genom sikt; få ett uppkok, sättas åt sidan, till dess 300 gr. socker doppas i rödvin, kokas de blifva något fasta, och skummas, smultronmoset ilägges och 2) Mjukt hvetebröd blötes i mjölk, får koka en stund, tills man tycker, urkramas väl samt blandas med kokt att det är genomkokt, d å grytan af- och hackad spenat, gulorna från 6 ägg lyftes och 6 till hårdt skum slagna tillsättes, tillika med 25 cl.
grädde, ägghvitor nedröras.
Garneras med in- sockrade vackra smultron.
På kall väg något smält smör, salt o c h de hårdt Blandningen slås i kan krämen lagas så, att smultronmoset vispade hvitorna.
röres med socker (strösocker) och 12 en med smör smord form, kokas i vat- gr. rört i litet vin upplöst gelatin, tills tenbad eller gräddas i ugn massan börjar tjockna, då en fjärdedel 3) Vegetarianbuljong, rå spenat, 25 till hårdt skum slagen grädde nedröres cl.
kokt grädde, 5 äggulor, stekta bröd- däri.
skifvor.
Spenaten sönderskäres, fräses i litet smör och m j ö l; af buljongen till- L j u s h o t c h p o t c h s o p p a: Sopp- sättes så småningom så mycket som er- rötter af flere slag skäras i tärnin- fordras till soppan, och denna skall gar, brynas.
i smör och fullkokas i bul- sakta koka, tills den serveras Den kokta jong.
När rötterna äro färdiga, iläggas grädden, som under tiden afsvalnat, inlagda (eller färska eller torkade, ko- vispas upp med äggulorna och hälies i kade särskildt) ärter, soppan spädes med den kokande soppan under stark visp- buljong, afredes med smör o c h mjöl, ning; serveras med stekta eller rostade kryddas med salt och peppar o c h litet hvetebrödsskifvor.
sherry.
K o k t fårkött ' skares i tärningar, 4) Med löken förfares på samma vis brynes i smör och lägges i soppan.
Spa- det och rester af föregående dagens som då man lagar puré af potatis eller ärter (detta skall nu bara blifva sås).
dillkött kan användas till soppan.
Löken kokas eller steke&lt;= väl sönder, G r ö n s o p p a: Morötter, palsternac- passeras sedan genom sikt.
d å hett vat- kor.
selleri, ärtskidor, litet purjolök och ten oafbrutet tillsättes så länge, att för öfrigt hvad grönt man behagar, man ser det blir tillräckligt med sås, kokas i tillräckligt spad.
Smör och då fräser man smör i en panna öfver mjöl sammanfräses, och påspädes af sop- elden och reder med litet hvetemjöl.
pan till en lagom afredning, d å grön- Passeringen påslås sakta, får sedan ett uppkok och serveras.
Saltas något.
Kongl.
Hofleverantör Win borgs ii a Soya.
5) 319 gr. söker, 10 äggulor, 1 liter grädde, 35 gr. gelatin, 21 gr. sönder, skurna syltade apelsinskal, 30 gr. mala- garassin.
en matsked sherry Allt detta kokas upp under jämn vispning, och då mesta hettan afgått, slås det upp i en djup skål samt garneras, då det kallnat, med frukter eller gelé.
6) 100 gr. risgryn, 65 c l.
grädde.
6 ägg, smör, socker, äppelmos.
Grynen tvättas väl, kokas med grädde och ska- res att kallna Äggulorna inblandas så småningom tillika med litet smält smör, sedan tillsättas grynen och sist de till skum slagna hvitorna.
Äppel- moset bör vara kokt med rätt mycket socker.
En form smörjes väl, o c h dar- 422 — BARNANGENS N: r 621.
Hvarifrån kan man erhålla några exemplar af någon stor och här- dig kaninrace för att därmed upphjäl pa den småväxta inhemska racen?
Aina.
antiseptiska S V Ä R FREJA-MiGASINET C, E. LAGERSTRÖM 18 Humlegårdsgatan 18, 29 Drottninggatan 29, 18 G-ötgatan 18.
JPNHVÅR af Iduns läsarinnor uppmanas lifiigt att till inbördes nytta i mån af förmåga besvara insända frågor.
Svaren insändas till redaktionen, och angifves all- B L U S A R t ' ji tydligt nummer å den fråga de gälla.
Åt de tre af våra läsarinnor, som under af Siden, Bomull och Ylle i rikt urval till pris.
årets lopp tillfyUestgörande besvarat det stör- sta antal frågor, komma vi som en upp- Oskadligt.
Välsmakande.
Äger muntran att vid dess slut utdela tre pris, största antiseptiska värde.
Är mång- hvartdera bestående af 25 kronor.
Förden- sidigast gagneligt.
Blir i längden skull bör en hvar, som insänder svar, alltid N:r 426.
Oss veterligen finnes ingen billigast.
underteckna med samma signatur.
svensk adelsdam, som är nunna, mei än fröken Sophia Charlotta Elirenpohl, N:r 169.
Karla Rönne har bref att se n:r 16 af Idun för 1900. afhämta under uppgifven adress.
Oraklen i Ö. Patta.
N rr 427.
» Handbok vid åskådnings- uti nedlägges hvarftals ris och äppel- N rr 417.
Jo, j a g har verkligen ett undervisningen i småskolan af Char- mos.
Första o c h sista hvarfvet bör vara annat förslag.
Ni skola tillbringa er lotte Krook », att tillgå i bokhandeln och ris.
Gräddas i ugn, hvartill behöfves fritid i Kuddby kan äfven, om det faller sig lägligare, Kuddby är den bästa plats ni finner, rekvireras direkt hos utg. under adress ungefär en half timme.
Här är man nöjd, o m litet man blott östra Folkskolan, Malmö, då den sän- vinner, des m o t postförskott.
Vi vägar ha så breda, raka, bra, Ola.
Ja, här finns allt hvad nå ' nsin ni vill ha.
N:r 428.
I Munka Ljungby pr En- gelholm finnes en halmflätnings skola, L Ä K Ä R E R Ä D Och o m ni hälsan riktigt sköta vill.
upprättad af godsägare D. von Ahlefeld Så har ni » Kneippen » nära härintill, å Skeldinge.
Möjligen kan ni af ho- Och vill ni hafva riktigt varma bad, nom elle~ föreståndarinnan för skolan JPNHVÅR af Iduns läsarinnor äger att Så tar ni d e m i Söderköpings stad.
erhålla de upplysningar ni önskar.
Mån- _ å denna afdelning erhålla fria läkarråd.
ga barn och äldre personer ha en g o d Förfrågningar insändas till redaktionen med Och vill ni sedan ha en rolig stund.
biförtjänst af halmf lätning; och tror påskrift: ' Till Iduns läkare ».
Så far ni endast ner till Arkösund, jag m i g ha hört, att flätorna säljas LILLY.
Se svar till 25-åring i n:r 7.
Och dricker kaffe, fiskar där en ål, till större firma i Stockholm.
BLEKNOS.
Se svar till 23 år 1) i 7.
Och tar en tuting, om ni detta tål.
Karla Rönne.
Moster Emma.
PRENUMERANT sätter vår gissnings- N:r 429.
Det bästa medlet häremot är — På det att » Petronella o c h Su- en lösning af 5 gram karbolsyra i 1 förmåga på väl svårt prof, då hon be- gär, att vi skola utan ens försök till sanna » icke på utländsk botten må råka kg.
vatten Man anbringar vätskan ned beskrifning kunna afgöra af hvad slag i penningetrångmål, afrådas de på d e t i hålen medels en fin pensel eller ett det » lilla utslag vid näsan » är som Ulligaste från att med så liten kassa af d e små oljehus, som begagnas vid hon rådfrågar sig om.
Något universal- fara till Mariehamn, ty det är nu in- symaskiners smörj ning.
När man upp- gen billig badort.
Räkna nu själfva!
repar detta förfaringssätt ett par gån- medel mot » utslag » ges nämligen e j.
TACKSAM.
1) Kan troligen hjälpas Från Stockholm till den åländska bad- ger, försvinner masken.
blott genom borttagande af nageln.
2) orten är biljettpriset å ångbåt 13 kr., Karla Rönne.
hvari naturligtvis ej ingår vivre m. m.
Se svar till Signe i nr » - 6.
N:r 432.
Färga det oblekta bomulls- » ALB » tillrådes som det lämpligaste Ni få icke komma i land utan pass garnet brunt medelst grankottar.
V ä f (bestämmelserna därom äro nu mycket gardinerna sedan i munkabälte.
Till fa- en 5 — 6 veckors kur i Ronneby.
A.
W.
K.
Följ föreskrifterna för 23 skärpta); med visering hos ryska kon- sonerna tages blekt ljusvekegarn.
år 1) i n:r 7 och tag massage två gån- suln ' kostar hvarje pass närmare 10 Moster Emma.
kr.
A årets prospekt uppgifvas rums- ger o m året 3 — 4 veckor.
N: r 439.
Fina damstrumpor (svarta) 22-ÅRIG SKÅNSKA.
1) och 2) Gan- prisen variera mellan 30 till 100 finska vidstickas hos Carl A. Thorell, 3 A, ska visst af föga eller ingen verkan.
mark (en mark 72 öre) per månad.
A f Hamngatan, Stockholm.
3) Därom kunna vi ei utan undersök- erfarenhet vet jag, att nu intet ordent- En som försökt.
ning yttra oss.
4) Prof. Ribbing, Lund.
ligt rum erhållas under cirka 60 fmark N: r 441.
Medlet att fördrifva fräknar D:r — d.
per månad.
Inackorderingspriset för 3 med kamfersprit är ej af m i g själf måltider dagligen å badrestauranten är proberadt.
Se här däremot ett, hvilket 100 fmark per månad för I: sta klass, jag med framgång användt i sommar.
ingår naturligtvis icke ö l o. d., som Men först får jag göra er uppmärksam betalas extra.
F ö r icke kurgäster är på, att det är den skarpa vårsolen en F R Å G O R s. k. säsongafgift 5 fmark per vecka.
dam med anlag för fräknar framför allt Samma afgift för kurgäst är 4 fmark måste undvika.
27 gram af den hvita per vecka och dessutom kurafgift 15 pustroten skares sönder och blandas i JpNHVAR af Iduns läsarinnor äger att å mark per vecka.
L ä g g nu härtill ut- 216 gram vinsprit.
Dosisen kan natur- denna afdelning framställa förfrågnin- gifter för nöjen (om det skall bli » gladt ligtvis ökas eller minskas efter behag.
aar rörande husliga eller andra angelägen- och ' trefligt »; samt d e obligatoriska Flaskan, hvari man hällt denna saft, heter till besvarande af läsekretsen.
Äro frå- drickspengarna, såsom å ångbåten, i bo- skall i 6 dagars tid stå i solen.
Hu-, gorna af den art, att de rätteligen höra staden (kanske ock för uppassning!
), å den öfverstrykes 3 gånger dagligen med hemma i annonsafdelningen, intagas de restauranten, vid badinrättningen, bä- den klara vätska, som flyter ofvanpå.
rare, tvätt m. m. extra utgifter, så Det filtreras icke, t y det blir kraftigare dock icke.
inse ni n o g lätt, att ni för den resan genom att roten ligger kvar o c h sjunker behöfver drygare kassa till bottnen.
Denna tinktur har så små- N:r 614.
De, som hafva fått svenska Erfaren.
ningom borttagit mina fräknar, eller ordensutmärkelser vare sig de äro — Ombergs turisthotell.
Där har man måhända voro dessa af ovanligt » med- svenskar, norrmän eller utlänningar äro ju alla __upptagna i svenska statskalen- härlig skog o c h sjö, lätta kommunika- görlig » natur.
L y c k a till emellertid!
Karla Rönne.
dern?
Är det först eftei " sin d ö d de tioner.
Oraklen i Ö.
N: r 445.
Bäst är att sy en morgon- blifva uteslutna därur, eller d å de ta- N:r 419.
I slutet af augusti samt git afsked från sitt ämbete?
rock af den.
september.
Oraklen i ö.
Dyveke.
N:r 422.
Ett billigt och bra möbeJ — Till underkjolar äro d e mycket bra.
N:r 615.
Vill någon gifva m i g upplys- tyg är dalaväfhad i ljusblått och rost- Moster Emma, ning om, huru fuktfläckar skola bort- gult.
N:r 446.
Varpa med 4 trådar blåa, tagas från svart kläde?
Moster Emma, 4 trådar hvita, solfva efter hvarandra, Polla Hallonsaft.
N:r 423.
President Faure föddes den knyt som till förvillad kypert.
Tag till N:r 616.
Vill någon säga mig, huru ett hemknutet tennisnät skall behand- 30 janur i 1841, valdes till president inslag en blå och en hvit tråd, sam- las för att blifva lagom styft.
Bör det den 17 januari 1895 efter Périer, samt manspolade.
dog natten mellan den 16 — 17 februari Moster Emma.
genomdränkas med linolja?
1899.
447.
Försök med armgymnastik.
Polla Hallonsaft ..
Anna V. 1879.
Karla Rönne.
N: r 617.
Bästa sättet att tvätta gar- N:r 425.
Drick hvarken med värd N:r 448.
Hos närmaste bokbindare.
diner med filéguipure-spetsar?
eller värdinna, såvida ni ei vill ut- Oraklen i ö.
Aina, N:r 449.
Det blir bäst, att ni upp- N: r 618.
Huru skall man brygga soc- sätta er för de traditionella » 7 glasen », men drick gärna med husets öfriga ger er adress, så skall jag sända nya kerdricka utan att därtill använda ö l?
medlemmar, de äldre först, de yngre billiga och moderna profver på gardi- Aina.
N:r 619.
Kan någon gifva mig upp- sist, oberoende af könet.
Småbarn torde ner.
Vi få ej lämna allt för långa lysning om adressen till » målarinna », dock ej ifrågakomma.
När ni själf ger svar i denna afdelning.
Moster Emma.
för besvarande af hennes fråga.
294. middag, drick d å först med er f. d. värdinna, sedan med hennes man.
Er N:r 450.
Eucalyptus globulus eller i n:r 16, lördagen den 21 april?
man åter bör följa motsatta ordningen, Feberträdet absorberar osund luft oc&gt; En intresserad.
N:r 620.
Vill någon upplysa mig sedan han naturligtvis först hälsat alla är mycket hälsosamt att ha i sofrum, om, hvad som erfordras för att vinna gästerna välkomna efter soppan, med de men man bör hafva fle e e x e m p ^ r, o m det inträde vid » Röda korset »?
Är någon vanliga orden: » Min hustru o c h jag afsedda ändamålet skall uppnås.
Det särskild ålder föreskrifven och hvilken] bedja våra gäster vara välkomna till bör helst uppdragas af frö, plantorna Till hvem bör man vända sig för när- bords » eller » i vårt hem ».
Sedan kan omskolas så fort man kan handtera dem.
ni, om ni så önskar, äfven dricka med mare upplysningar?
starkt sandblandad jord.
När de fått de öfriga gästerna.
Många värdinnor ett par blad, planteras de i skilda kru- Blifvande sjuksköterska.
göra det d o c k aldrig, och som er man kor: vilja ha mycket sol och luft och naturligtvis dricker med hvar o c h en riklig vattning under sommaren.
särskildt, behöfver ni det ej Karla Rönne.
Handskarne bör ni aftaga vid bordet, före soppan, samt åter påtaga under des- Aktiebolaget serten.
Auktoritet L i n d e l l s M ö b e l f a b r i k, — Värden hälsar gästerna välkomna K o n s t v ä f n a d e r med några ord o c h dricker dem till.
f. d. Jon.
Aug.
Lindell &amp; Söner.
därefter dricker ha.n med den dam han och fört till bordet och sedan med de öf- alla slag, äfvensom hemväfda appreteras af riga gästerna, allt efter rang och vär- dighet.
Likaledes dricker värdinnan först med den herre, som fört henne till bor- det.
V i d desserten tackar vanligtvis den förnämste gästen eller någon af de äldre på, egna och de öfrigas väg Skicklig möbelarkitekt.
Måttliga priser.
herrarne nar värdfolket, men annars är det icke Vid inrättande af nytt hem eller ombil- comme il faut af gästerna att dricka Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri- dande af gammalt infordra alltid ritningar sitt värdfolket till.
Dä-emot dricka gä- Aktiebolag, och kostnadsförslag från sterna inbördes med hvarandra.
Hand- skarna aftagas.
då man satt sig till bordet; man behåller inte handskarna på under måltiden.
Tordis Uggla.
Nutidens yppersta fy * # fy toalettmedel.
_ — K o n g l.
Hofleverantör.
— Möbler i alla moderna stilsorter.
Möbler i renässans, roccoco, Louis XVI och empire.
Aktiebolaget Lindelis Möbelfabrik, NORRKÖPING.
damtyg-er herr- ÖRGRYTE 4 8 Kungsgatan 4 8, GÖTEBORG
- Ystad eller Haparanda adress.
Uppgif I D U N 1900 423 närmare De stundom få Att lägga uppå såren.
Karla Rönne Och händer d å Albin Lenhardtssons N: r 482.
Inled korrespondens med Precis som s å: i handelskalendern upptagna väfverier Rydboholm, Viskafors, Fritsla, Kinna, Den torkas — bittra tåren Skure och Björktorp.
På dessa orter Men läkedom göras de förmånligaste uppköp.
Besök Dock i c k e k o m af deras handelsresande kan fås.
Pris- kurant plägar ej finnas.
Med detta plåster lilla, Hugo.
Ty då, då först, N:r 485.
Struma botas af kaptenskan Blir sjukan störst Lundgren, Lundby, Malmköping.
Hen- Och kronisk — riktigt illa.
nes fader, läkare, lämnade det endast af honom kända botemedlet i arf åt Den sjukdom svår dottern.
Min moder har af fru Lund- I tiden vår gren bli fvit fullständigt botad för ett Som nu forts på tapeten — svårt fall af struma.
Skrif först och hör, om hon är hemma-, res sedan oför- Två gånger fem töfvadt dit.
Lundby ligger blott 2 km.
är absolut smärtfri.
Hans adress är Ha typer — dem från Malmköping och ni får skjuts dit.
Engelbrektsgatan 5 och mottagningstid På förhand ni nog veten.
alla helgfria dagar.
Bland många tiv, 5) ett djur 6) ett substantiv.
7) N:r 452.
Preniimerera på » Kamraten », Alla känna väl till henne och hon har 2 — 4 för insändaren bekanta, framgångsrika MASQTJE D E ROSE.
där får ni reda på en mängd lekar och.
mångårig praktik.
en bokstaf.
I.
S.
H. F. P. kurer må särskildt framhållas ett nyli- sysselsättningar, som kunna roa större CHRISTINE L.
N:r 491.
Om ni kan spinna, så köp gen botadt mångårigt fall af s. k. stink- gossar.
från Almgrens sidenfabrik silkesäffin- snufva.
Närmare upplysningar lämnas Karla Rönne.
OMKASTNINGSGÅTA.
Tag med nöje, om » en bekymrad 56-åring N:r 456.
Är ni händig och har lätt gar.
Kostar 5 kronor per kilo.
LÖSNINGAR hand, kan ni g o d t lära er träsnideri till varp industrigarn samt väf tyget lämnar sin adress i frågoafdelningen i 1.
Raslowsh, ett djur.
själf.
Brukar finnas mönster i nandar- som förvillad kypert.
Garnet skall tvin- Idun.
TILL TIDSFÖRDRIFVET I NIR 25. nas till vänster.
Helena.
betstidningar o. d.
Goda och billiga 2.
Temeriane fruntimmersnamn.
Moster Emma, C H A E A D E N: Fick-kam.
verktyg har j a g fått från Sven Dym- 3.
Morsnolh, egendom vid Mälaren.
N:r 492.
Som författarinnan Margare- ling, Göteborg.
Begär priskurant.
L O G O G B Y F E N: Kardborre: Bror, Dora, tas anonymitet är röjd i vida kretsar, 4.
Esdare växt.
Karla Könne.
Bed, Debora, bark, orre bro rak, eka.
N:r 458.
V i d Alnarps mejeriskola an- anser j a g det ej vara indiskret att be- 5.
Taarmi, vattenfall.
TIDSFÖRDRIF roder, ko, Broka, bad, kar ark, rader, ordnas kurser för mejerskor.
Friplatser svara Ernestines frågor.
Bakom pseudo- 6.
Nikahmelort, järnvägsstation i Sve Drako, borr, brak, barr bok, bard, eko finnas.
Vänd er till Institutets före- nymen Margareta döljer sig fröken Mär- rige.
ståndare, professor H. Vinberg, Alnarp ta Starnberg, bördig från Västmanland, rar, Bore, boer, kardor ord, dok, bar, där fadern var präst.
För närvarande 7.
Friagäne, en krydda.
per Åkarp.
CHARAD.
bo, bord.
är hon bosatt i Stockholm.
Karla Rönne.
8.
Tagorbrämse, ämbetsman.
Beundrare af Margareta.
KONSONANTFÖRÅNDRINGSGÅTAN: N:r 464.
Som j a g själf haft hushåll N:r 493.
Gobelin kan ni ej väfva 9.
Brusgals.
stad i Europa.
Det skett i alla tider — i stad, förstår j a g .mycket väl, hvad ett ord.
orm, ort.
10.
Olaneroe, fruntimmersnamn.
Och ännu så det sker — stadshushåll kostar 300 kronor tycker utan undervisning, men o m ni vänder MOSAIKEN: jag är litet, d å allt skall vara af prima er till fröke " Palmgrens väfskola i Norr- Att den som gläds och lider, 11.
Sulainko mansnamn.
köping, får ni g o d undervisning.
kvalité.
Förskräckes eller ber, Begynnelsebokstäfverna rätt uttydda Moster Emma.
Moster Emma.
a a ä o | e N:r 495.
Intressanta och lättlästa re Mitt f ö r s t a höra läter bilda namnet på en författare.
N: r 466.
Brödgröt tillagas på föl- jande sätt: Ett stort fat med smått seskildringar äro » Marocko » o c h » Kon- I skilda toners fall; m a r k A.
N. skuret bröd, som lagts i blöt på kvällen, stantinopel » af Edmondo de Amicis, äf- Än som en suck, än åter kokas till gröt och pressas genom ett vensom reseskildringar af Nansen, Sven Af rörda känslors svall.
k 1 S r P durkslag, hvarefter den åter sättes öf- Hedin och V. Langlet.
Historiska arbe PUNKTGÅTA.
ver elden Två matskedar potatismjöl ten, lämpliga att läsas h ö g t: Starbäcks Med rätta den vi klandra, och Topelius historiska romaner, Valter utröras och hålles i den kokande grö- u r C u Som gärna sätter sig P ten.
Sylt och socker efter smak.
Den Scotts Ivanhoe, Heidenstams Karoliner- H / arje punkt * här nedan motsvarar Lättsinnigt i mitt andra.
hålles upp för att svalna och servera?
na, Birger Horners Fru Brahe till Eriks- f e en konsonant o c h hvarje komma en holm m. fl.
j .i Ty på en villostig med mjölk.
Karla Rönne, vokal.
Sök nu att med ledning häraf Oraklen i ö.
Han råkar lätt, som leder » Ju flere kockar, ju sämre soppa. » — Minister Bildts skildringar från N:r 468.
Följande enkla och oskadliga bilda en konungs valspråk.
Tecknen före- Från frihet, d y g d och heder.
medel kan anbefallas.
Man blandar 1 Italien äro utmärkt fint och roligt skrif- GEOGBAFISKA IFYLLNINGSGÅ- komma i rätt ordning o c h de olika Mitt h e l a, bild så klar, kvarter koncentrerad drufättika med fö: na.
Likaså hans • » Drottning Kristina?
1) Malaka, 2) Havana.
3) orden äro afskilda genom större mel- T A N: 5 öre vattenrifve ' " krita slår blandnin- sista dagar ».
Egron Lundgrens berättel- Blef knappt dig uppenbar gen på en flaska, som skakas väl hvarje ser från sina resor i Italien, Spanien.
da, 4) Parana, 5) Bahama, 6) Malaga.
lanrum.
Förrän den flyktat redan, gång man begagnar det.
hvilket bö.
Egypten, m. m.
äro äfven synnerligen KOBSAEITMOGEYFEN: 1) Göttin- Och såg du honom sedan Zacharias Tope- ske hvarje afton innan man går till underhållande lektyr.
gen, 2) Mariestad, 3) Transvaal.
Det visst i drömmen var.
sängs.
Man smörjer med en mjuk ylle- lius ' » Fältskärns berättelser » och » Pla- TORDIS TJGGLA.
lapp och bör låta det sitta kvar.
Till neternas skyddslingar » äro ju alltid in- F Ö B V A N D L I N G S G Å T A N: Oscar den L — TZ.
nästa morgon.
Det bör strykas på täm- tressanta och passa för alla åldrar.
Vik- andre; Sofia af Nassau: Orleans, Scha- ligen tjockt.
Genom att upprepade gån- tor Rydbergs » Romerska kejsare i mar- ARITMOREM.
mo, Cardiff, Anadoli, Eavenna, Danne- ger använda detta medel skall den ge- mor », Ingemanns romaner, Walter Scotts romaner, Dahns » Julianus affällingen&gt;: mora, Eslöf, Nissan, Altona.
Nantes.
Da- nerande hårväxten försvinna.
MINITYRGÅTA.
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 = kärt föremål kunna alla rekommenderas till familje- Karla Rönne.
maskus, Barnlösa.
Eilau.
8, 7 = tillhör växtriket.
Hedins och Nansens arbeten N:r 471.
Insänd adress och porto läsning.
En sjukdom svår BOKSTAFSOMKASTNINGSGÅTAN: behöfva ju ej påpekas.
till Iduns redaktion.
5, 9 = dito.
I tiden rår, Anton Niklas Sundberg: Askur, näfvc, Abel, N:r 472.
De höghalsade blusarna med N:r 496.
Professor G. Ljunggren har stärkta kragar äro modernast, men har Som damer mest anfäktar; tärna, orkan, Norge, nypon, iltåg, krats, 7, 2, 10 = vikt.
ni vacker hals och är besvärad af h ö g t skrifvit ett utmärkt arbete om Skånes Men sökes bot, lake, aflat, skärf, salut, ungefär, nysa, herrgårdar Fås billigast från något an- 1 halsen, är d e t naturligtvis ingenting 3, 8, 1 = finnes i träd.
Där först fåtts sot, dräng, bast, elfva.
rikta glans.
som hindrar er från att begagna urrin- tikvariat t. ex. Tullstorp.
Helsingborg.
5, 7, 5, 2, 9, 2, 6, 8 = kvinnonamn.
Karla Rönne, Och där mång ' annan jäktar, gad blus.
N:r 497.
K ö p för 20 öre klor och E. O. N. Karla Rönne.
Ett plåster då N X 472.
A t t bära dekolterade sommar- för lika mycket glaube-salt.
Detta upp- B R E F L Å D Ä blusar, äfven om man aldrig så gärna löses i 7 liter kokande vatten och får vill visa sin svanhals, är absolut för- stå några dagar.
Det nu färdiga blek- I F Y L L N A D S G A T A.
vattnet hälles på buteljer Vid använd- kastligt.
W Å L L A C K.
Antages.
ningen räknar man en stor kopp till Apis.
M.
B. Pör de båda poemen ha vi ei 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 11 1 2 1 3 1 4 1 5 N: r 474.
Kitt för äkta porslin o c h ett ämbar kallt vatten, lå er tyget liffga plats i Idun.
Hvad den lilla prosaskissen glas.
Ren eller nästan ofärgad hus 24 timmar häri och skölj er det sedan beträffar, håller den i stilistiskt hän- bloss blötes i kallt vatten under några i rent vatten.
seende ej måttet.
Tänk efter hur ni Karla Rönne.
timmar.
Därpå kokas den i klar ättika, låter de båda agerande personerna tala: N:r 498.
För bortta gande af den svåra så att en lösning uppstår, hvilken silas irkladt och i långa perioder, som om genom linne och fylles på en flaska.
lukten af öppna kräftsår pålägges en de läste upp något ur en afhandling, Kittet liknar nu ett gelé och kan för- kompress af råa.
rifna morötter son men ej som två människor, hvilka sitta allt emellanåt ombytes.
varas länge utan att skämmas.
Då det och spraka förtroligt vid hvarandra.
M.
M.
C. skall användas, tager man litet i en Detta fel i er stil kan ni säkerligen N:r 499.
Man kan få låna böcker kopp och uppvärmer det, bestryker där- så småningom bortår beta.
Var då väl- på de uppvärmda brottytorna med kit gratis å universitetsbiblioteket i Lund kommen åter!
tet och håller styckena hårdt tillsam- d o c k endast m o t borgen af en där- A R B E T E T S DOTTER.
Bra i formen.
man, tills de kallna.
Torkningen sker städes kand person.
Stockholms Läse- Men till innehållet är det ungefär hvad på ett måttligt varmt ställe.
Skall kit- salong, B erid arenans gatan 25 utlånar för tusen skrifvande pennor skrifvit förut.
tet användas till lagning af sådant por- sommaren all slags nyare literatur pä Föll alltså i korgen.
slin, hvari Rådlös vill förvara vatten olika språk.
FLORIA Om vi inte vore så öfver- N: r 502.
Apelsiner äro blodrennnde.
11) en järnvägsstation: De bokstäfver, som infalla i de med eller andra vätskor, måste man till den lupna med vers, skulle vi kanske kun- Abel.
uppvärmda lösningen tillsätta dess half- 12) Pseudonym på lefvande svensk nat trycka den nätta dikten.
Nu är stjärnor märkta rutorna bilda namnen N: r 502.
Vänd er till läkare!
Inga va volym linoljefernissa det oss ej möjligt.
skriftställarinna; huskurer för dylikt.
Låt bli att snöra på tvänne sjöar i Sverige.
Karla Rönne.
MISEEICORDIA.
1 denna knapphän- -!
13) en skald; 1) en af veckans dagar; N:r 477.
Tag till varp oblekt fiske- diga form är skissens värde absolut Hugo.
14) ett mansnamn; 2) kvinna i Delsbo: lika med noll och kan därför icke an- garn.
Solfva öfver 4 skaft sålunda: 1 N:r 503.
Om lilla Joje sänder namn ändas.
A f det visserligen ej originella 2 1, 4 3 4, 1 2 1, 4 3 4.
Sätt d e tre- och 15) en järnvägsstation.
3) bakverk; adress till Upsala J.
G. L — ni.
men ingalunda förkastliga motivet borde trådarna p *.
samma afdelning i samma ö s t r a Ågatan 69, erhålles den önskade RES.
4) en badort; dock en läsvärd novellett kunna åstad- rör, lämna sedan en tomtand.
Tag en visan, » Om Landsherrn sig till Åmål 5) en stad; kommas, synes oss.
Eller hvad säger sked som utgör 50- rör på tio cm.
Knyt drog. » ni själf?
väfven vanlig tvåskaft.
Tag till inslag 6) en v ä x t; Anna Stina.
DIAMANTGÅTA.
JARMEIH.
Icke oäfvet för att vara samma garnsort som till varpen.
N:r 504.
Man doppar en yllelarip i 7) ett djur; af en 17-åring.
Men ännu är ni ej som Moster Emma.
brännvin och gnider några gånger hårdt 8) ett mineral- poet färdig att träda inför allmänheten.
N:r 479.
Svårt a t t svara, då ni i öfver de ställen där hudmaskarna äro.
Nedanstående uppställning visar, huru TRION.
Vänd eder till fru Gudrun 9) ett förr brukligt tortyrsätt; er fråga ej upplyser, om ni bor vid Det är bäst att göra det om aftonen, sju ord skola skrifvas för att samtliga Torpadie-Lindblöm, 18 rue Théophile ty huden blir mycket röd af gnidandet.
10) ett kvinnonamn; Gautier, Paris.
kunna läsas såväl uppifrån och nedåt Karla Rönne.
REDAKTIONEN.
som från vänster till höger.
N:r 506.
Prutsrot, hvit o c h svart, Specialité: * * * (§l (LS- och Stomatol.
§orslinsserviser.
Profver &amp; prisuppgifter på begäran.
G.
J o h a n s o n.
Kosta Glasmagasin.
2 4 Regeringsgatan 2 4 hos John Fröberg, Finspong.
Agenter antagas.
Illustr.
priskurant gratis, ej franko.
Den bästa för tändernas, munnens o. hudens vård Säljes å alla apotek i riket samt hos hrr Parfym- och Specerihandlare.
8 0 Caaa- 6, 2, 4 = dito.
+ + - 1 + + + + + + + + + + + + + + finnes på alla apotek, men fås ej utan läkarrecept.
Anna Stina.
N:r 508.
Detta torde ni bäst få reda på af en konditor af extra tjock korklinoleum med Karla Rönne.
obetydliga, fel.
N:r 510.
Då jag blifvit botad från flerårig snufva genom användning af den af både framstående läkare och ymnaster varmt rekommenderade Lied- 2x2^2 ' 18 • 9 • becks vibratnr, föreslår j a g er att göra 2X3 » 20 • 10 • ett försök därmed.
Denna vibrator ut- hyres af och försal ies genom maskin- bandelsaktiebo^an-efc Patria.
S^u^eplan 15.
Stockholm.
Hopnas samma goda verkan för » Bekymrad 56-åring, som för 67x125, 3 Ta-cksam f. d. patient.
Ett synnerligen kraftigt medel mot ZEDERFELDT &amp; HANSEN, kronisk snufva är professor G. Ceder- schiölds i Sto " k " nolm näs-massage, hvil- 6 Observatoriegatan 6, Stockholm.
ken bör meddelas af honom själf och S a l s m a t t o r med bårder ötorlek Som kostat Bortslumpas till 2 x 2 mtr 16 kronor 8 kronor mtr extra tjock Korklinoleum i utsökt fina mönster samt enfärgade till goifbetäck- ning, som kostat 6: 50, bortslumpas till 3: 75 pr mtr.
Lavoarmattor, som kostat kr., bortslumpas till 1: 60 pr st. Köp 4711 £au de (M o g n e B (O &lt;Xt) r.ut «tf cvTU CTTJ JtS DO) 1KTA S, TARKA5TE V, AWKT1GA Begfir ref al usera ltid märket och imi ai o 4711 nsr.
Försäljes uti alla välsorterade parfy- merier.
— Generalagent i Sverige för Parfumerie 4711, Köln EMIL BO- STRÖM, Norrlandsgatan 29, Sthlm.
1 T " För 3 4 6 7 3 Glödritare o c h Träsnidare!
• 3 V 5 2 5 3 6 9 10 4 4 7 10 6 9 4 9 6 3 7 7 Orc ', en ä r o: 1) en bokstaf, 2) en stäm- ma, 3) ett kvinnonamn, 4 / ett substan- Träarbeten med och utan uppritade möns * er, i stort urval, äfven med sven- ska allmogemönster, samt glödritnings- apparater, färger betser m. m., allt af bästa beskaffenhet och till billigaste pris.
W I L H.
Kung-I.
BECKER, Hofleverantör, 5 Malni torgsgatan 5, STOCKHOLM.
(2)
IDUN — 1900 424 — Husmödrarl Rekvirera profver af vårs nyheter i svarta, hvita &amp; kulörta siden- (TTS * d S&lt;&amp;b * M.
.
A _ tyger.
Gediget urval till bal-, sällskaps- och promenadtoaletter.
Spara WM £ g AAA A«t A AMffl I A 41 Sändas direkt till privatpersoner meter- &amp; styckevis.
Sr lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus- hållspenning 1 Huru göra en E S p i n n e r &amp; G:ie5 verkligt stor bespa- ring?
Jo, an vän- t f l l fabrlfcsprteer franfco ocb t u l l f r i t t Z u r i c h, S c h w e iz den i Edra hushål) Pellerln » Margarin, förr J. Zurrers Sidenfabrik, äldsta SIden-etabllssementet I Zurich f r å n 5 0 ö r e p r m e t e r t f l l fer.
2 0.
Söteborg, som ä&gt; grundlagdt 1825 Ztiricbcr-siaentyger bäst, drygast och MlHgastt 5 proc.
Hordiska ränta.
Margarin-Aktiebolaget Zenith, I D r i c k M a l m ö.
Zeniths Margarin står främst i smak och arom.
Af såväl Gräddmargarin som vanlig Margarin e j Kreditbanken Sv.
Panoptikon Stookhola.
- * Största s e v ä r d h e t.
* tillverkas Bankaktiebolaget Stockholm — Öfre Norrland, oblandadt kaffe, s o m alldeles Drottninggatan 6. förstör Eder, utan blanda det med Stockholms Kaffe-Ak- M i l o w s k a s k o l a n f ö r f l i c k o r i S k ö f d e Hushållsräkning 5 %.
Kassafack till 15, 20, 25 kronor.
Fru Orns A t e l i e r, tiebolags b e r ö m d a I n t u b i börjar sitt 14:e läsår den 5 september 1900.
Normalskolans plan i alla ämnen och kaffe, s o m gör kaffet godt, spräk följes t. o. m. åttonde kl a ssen.
Nybörj a re mottages.
Prospekter sändas och nya STOCKHOLM, Aktiebolaget helsosamt, välsmakande, yt elever mottagas af 19 Tunnelgatan 19. terst drygt o c b billigt samt för- Cecilia M i l o w, 8pecialité: Kappor, hindrar kaffeförgiftning '.
Skolans Föreståndarinna.
JgjS Promenadkostymer, Brud- I Paketer å 25 o c h 10 öre i SfR » utstyrslar.
Sköfde i april 1900. alla Speceri- o c h diverseaffärer.)
T. nndonRr- Pariser Wie- Londoner-, Referenser: Generalskan Ericson, Öfverstinnan E. Matérn, Fru Mannerfelt, Sköfde; Gustaf Adolfs torg 14, OBS.
att firmans namn, Stock- ner-mode.
Grefvi Lewenhaupt, Westerås; Prinsessän Karadja, Fru Lind af Hageby, Fru godtgör ä Sparkasseräkning 6 proo.
holms Kaffe-Aktiebolag ', är Lotten nnan Elegant.
Välkändt.
Asklund, f. Kuylenstierha Stockholm; Rektor Lagergren, Jönköping; Lektor tryckt å alla paket, ty endast Ling, Göteborg.
(G.
94245) Prospekter och upplysningar lämnas af fru Aurelia Schander, Sköfde.
dessa äro verkligt äkta.
Fru Sofia Larsson, Jönköping.
HusqYarna " ÖRTMIXTUR " för magsjukdom.
Har rönt exempellös framgång.
Flera tu Räntegodtgörelse 5 /, proc.
sen människor välsigna den.
Rekommen- deras af läkare och barnmorskor.
6J1.
ps Aktiebolaget V e l o c i p e d e r en sats kosta 4: 40 pr sats.
Sändes påjärn väg mot efterkraf, på båtar endast då deD äro utmärkta genom är förut betald.
Uppgif den sort, som ön Stockholms Diskontobank skas.
Endast hel sats sändes.
sin lätta och behagliga N:r 1.
Hellösande för kronisk förstopp Hufvudkontor: REGERTNGSG.
1 ning, magkatarr m. m. gång samt sitt ele- N:r 2.
Halflösande för magsyra, kolik Afdelnlngskontor: HÖTORGET 8. gallsten m. m. ganta utseende.
N:r 3.
Bindande för tarmkatarr, diarré m. m.
— Jönköping i januari 1899.
Erhållas genom: Inteckningsbolaget.
Återförsäljare för Sthlm Ernst Folke Husqvarna Generaldepoter i Stockholm, Kristiania och Helsingfors.
- Stockholms Intecknlngs-Qarantl-Aktlebolag — Karlaplan 1.
Allm.
5730.
Riks 3016.
Husqvarna Depoter i Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Up Hufvudkontor: Malmtorgigatan n:r 1, Sofia Zarsson, Östra Storgatan 63, Jönköping * Riksteleion sala, Kalmar, Sköfde, Borås, Gefle, Sundsvall och Östersund samt öppet 10 — 3.
Biblioteksgatan n:r 13, Husqvarna representanter i öfriga städer och å de flesta större platser i Skandi Afdelningskontor: Utlåtande om Mellins Food.
öppet kl. ' W-0 — 3.
navi e n och Finland.
— Katalog för 1900 på begäran gratis och franko Depositionsränta _ 5 proo.
Herr Axel Lennstrand, Gefle.
Upp- och Afskrifningsränta 3 » Med nöje får jag meddela att vår lilla Allm.
Maja under 7 månader, alltifrån hon var 6 Riks- Sparkasseräkning (vid Afd.-kont.)
5 » På kapitalräkning å 6 mån.
uppsägni ng 868 veckor eammai, blifvit uppfödd med » Mel ^ s o u s K o l i a » ^ 179. godtgöres Bankens högsta depositionsränta lins Food.
och komjölk i de proportioner 4736 och tillämpas vid i n träffande ränteförändri n g som bruksanvisningen säger och att hon den nya räntesatsen omedelbart utan före- däraf befunnit sig särdeles väl, är frisk gående uppsägning.
(S.
T.
A.
68017) gladlynt och har fast hull, hvarför jag an Finnes i alla finare ser, att denna föda synnerligen väl lämpar Stockholm.
Ö V * parfymaffärer ».
sig föf barn, som ej kunna uppfödas med modersmjölk.
Hon har Icke varit il amående eller haft S p a r k a s s a b \ proc.
l a m a A N T H R A C I T.
störd sömn en enda natt under dessa lOVa månader.
S T A N L E Y X X - u a h A l l s l s o l.
G o l s e s.
M a r i e - E x i l s e t t e r.
Aktiebolaget Strömsbro.
Högaktningsfullt är en utmärkt Fru MARIA HÖGLUND Stockholms Privat-Assistans.
god hållbar JIKI.MX.S FOOI&gt; är analyseradt af och lättgåen- Bank- &amp; Hufvudkontor Professorn vid Karolinska Institutet i Stock- de velociped holm, Grefve K. A.
H. Morner, hvilken om med patente- 16 Regeringsgatan 16. preparatet lämnar de bästa vitsord.
» Mel rade uppfin lins Food » är användt af bland andra det uthyr i sitt brand- och dyrkfria ningar.
T i d a b o lms Fantasimöbler, Engelska Konungahuset samt Kejsarinnan af Tyskland, hvilken senare om preparatet NORNANS rikhalt.
urval i forn- lämnat ett erkännande intyg.
SYMASKINS nord.
stil.
Fullst.
VERKSTADS Prof af MELLINS FOOD sändes gratis rumsmöblemang ut- AKTIEBOLAG och franko pä begäran från Axel Lenn- föras i alla olika strand, Gefle.
MELLINS FOOD finnes Göteborg.
fack mot årlig hyra af 20, 25, 35, 75 kronor, beroende på storleken.
variationer efter or- på apoteken samt hos alla väl fournerade Prisk.
gratis.
der.
Mod.
mönster specerihandlare.
för glödbränn.
o. kollorerlng uppläggas, glöd- bränn, verkställes.
Begär prisuppgifter från Dagligen tilltager Tidaholms Bruks ALktiebolag, Tidaholm.
förbrukningen (Försäljningsmag.
Beridarebansg.
27, Sthlm) 8 Drottninggatan 8 Mynttorget 4 Drottningatan 102 s å m y c k e t flera qvaliteter.
Uti Använd uteslutande Zeniths Margarin ingå inga tekniska Zeniths Margarin.
preparat.
1 Deposit onsräkning 1 Skånes Enskilda Bank Förvaringshvalf allt mera af D:r P. Håkans- sons wrnmm ^Säkert skydd såsom medel mot • KALODERNIA-GELÉE * KALODERMA-TVÅL • I parti och detalj, emot efterkraf.
&gt;fr Minsta sändning en kr.
Bref besva- ras genast I y± Hårsjukdomar, Hudsjukdomar, R W 0 L F F &amp; S 0 H N.
K A R L 5 R U H E.
Lennmalm &amp; 0:o, Norrköping, g Yttre skador, O erkänd t bästa i handeln.O FSs ötVerallt i Paketer k lO, 20 &amp; 50 öre.
Erhålles å Apoteken samt 1:sta klassens Parfymeri- o. Friser-Affärer.
Snufva, Hosta m. m.
H, Mack (Fnbr.
af Mock s ' Dubb öl-Stiirke.se) U m l v. 0 HVARJE SPARSAM HUSMODER Allmänheten varnas mot efterapningar af fabrikatet.
Kontinentronten TRELLEBORG — SASSNITZ De patenterade » 3 &amp;?
i bör efterfråga 2 turer dagligen i hvardera riktningen.
' UNIONS " " Créme " och Vidare meddela: Stockholms Resebureau, Stockholm; Göte- " Aptitgrädd. "
borgs Resebureau, Göteborg och Kontinentkontoret, Trelleborg.
Tillhandahållas hos hvarje välsorterad äro ojämförligast de bästa.
Tillskrif Tranås Köpman.
Snickerifabrik.
Adress Tranås.
Rikstele- fon 16.
Katalog gratis.
(G.
13406) Sluta upp m e d bråket särdeles fin smakande Hvarje fader och moder önska ju att gifva " sina barn det bästa möjliga.
Gif O.Ä.
Nilssons Advokatbyrå därför Edra barn » Allenburys » Food, hvilket innehåller alla modersmjölkens bestånds att insamla aska till tvätt.
Begagna i från Innebafvare: delar i dess rätta proportioner.
» Allenburys » Food tillverkas af AUen &amp; Hanburys Ltd stället 0.
A. Nilsson, Arthur Bockström, London, en bland Englands äldsta och mest välkända firmor inom denna bransch.
G ö t e b o r g s K e x f a b r i k.
(Grundad år 1715).
Hofrätts e. o. notarier.
Lagermans Tvättpulver, 38 Stora Nygatan 38.
Säljes på apoteken samt i hvarje välsorterad speceri- och delikatessaffär i riket.
som har samma rengörande egenskaper Allm.
Tel. 2157.
Rikstel.„2408.
Fullständig beskrifning j ä mte medi c i n ska erkännanden sändas gratis och franko och garanteras lika oskadligt som den Kontorstid 9 t. m. — i e. m. Arsackord b f M C I D D BADEN BORG.
finaste björkaska.
— Säljes Öfverallt.
på förmånliga vilkor.
Engelska och r V l ^ t i r r NORRKÖPING.
till alla som önska från Ende tillverkare: Utmärkta resultat af sommarkurerna.
tyska talas.
(S.
T.
A.
64263) A. W. HELAND, Norrköping, och ADOLF AHLGREN, Gefle, OBS.!
De vä ' görande solbaden.
Kraft-Tvål-Fabriken » Jönköping.
Generalagenter.
(G.
98523) Isskåpen DTyHet!
Pasty Wafers Ful ersättning för modersmjölken.
