# ID: svediakorp-per1322
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,065
# sentences: 664
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ILLC1STREPAD N:R 9 8 LÖRDAGEN (673).
PRENUMERATIONSPRIS PR IDUN KR.
IDUNS MODETIDN.MED PLAN- SCHER OCH HANDARB.
— » IDNNS MODETID.
UTAN PL.
» ÅR: 5: - 5: - 3: - UTGIFNINGSDAGAR '.
' HVARJE O N S D A G OCH LÖRDAG.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
DEN j ~ T I D N 9 DECEMBER REDAKTÖR OCH FRITHIOF UTGIFVARE: HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N I N G KOMMISSIONARER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL- KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 TR DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPNA KL. 1 0 — 5.
BYRÅ OCH E X P E D I T I O N: N O R D L I N G ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6.
återfinnas här bredvid, tecknade af en hans dotter.
Ödman bidrog till de nio signaturernas ANTALET AP DE skönlitterära för- » Sånger och berättelser » med en humoresk eningar, som under de senaste de- » Min första kondition » af Pelle, hvilken hu- cennierna bildats af studenter vid moresk numera åtminstone torde allmänt vår nordsvenska högskola, är san- räknas till det yppersta, Ödman någonsin nolikt mycket, mycket stort.
Åtminstone skrifvit.
Denna i sitt slag verkligt klas- under min Upsalatid, hvilken inföll i slutet siska skildring af en nyblifven gymnasists af 1870- och början af 1880-talet, existerade vedervärdigheter, då han skall under som- en hel del sådana där föreningar, hvilkas marferierna på ett bruk borta i Värmland medlemmar en eller annan gång i månaden fungera som informator för ett par själfs- samlades vid ett glas punsch och en cigarr våldiga scholares ifrån Karlstad, råkade för a t t roa hvarandra med de senaste al- emellertid vid sitt första framträdande a t t stren af sitt författareskap och för öfrigt från visst håll blifva föremål för en lika samspråka i frågor af estetiskt intresse.
orättvis som nedgörande kritik._ Detta var Själf var jag för min ringa del med i en mer än den ytterst finkänslige Ödman; kun- dylik förening.
Gladt och trefligt hade vi, de tåla, och hela tio år dröjde det, innan och på sämre nöjen kunde man sannerligen han ånyo vågade uppträda inför en större offra en ledig kväll, m n de impulser, som allmänhet.
Denna gång skedde det i » Gö- där gåfvos, blefvo dock icke af någon större teborgs-Postens » spalter, där han skref n å g betydelse för vår litteratur.
Om jag undan- ra med mycket bifall mottagna reseskildrin- tar två, en, hvilken gjort sig känd både så- gar från Frankrike.
Och sedan han väl känt som själfständig diktare och kanske fram- på sig att hafva verkligen slagit igenom, för allt såsom öfversättare af åtskilliga blef han en ganska flitig medarbetare i tid- ningar, tidskrifter bland den slaviska litteraturens mera fram- och kalendrar, stående alster, samt en, hvilken på vårt Jag erinrar sär- språk tolkat en hel rad moderna spanska, skildt om de för- portugisiska och italienska författare, så träffliga bidrag hafva vi alla — och kanske väl det — öfver- gifvit vår gamla kärlek för a t t odeladt ägna oss åt embetsmannens, lärarens eller jour- nalistens mera prosaiska värf.
Så gick det med vår förenings män och så har det nog också gått med de allra flesta andras både före och efter.
N.
P. ÖDMAN.
: E t t lysande undantag bildar det » Namn- lösa samfund », som 1860 bildades i Upsala på initiativ af Lorenz Dietrichson och som 1863 framträdde inför allmänheten med ett band » Sånger och berättelser af nio signa- turer ».
Väl fanns, som naturligt är, i denna samling åtskilligt mer eller mindre omoget, men bortsedt härifrån står dock som ett oförnekligt faktum kvar, a t t aldrig har en samling unga studenter, i vårt land åtmin- stone, gjort en mera löftesrik debut än de, som dolde sig bakom de nio signaturerna.
Hvad ynglingarne lofvade, det hafva män- nen ärligen hållit, ity att de trots all in- bördes olikhet helt enkelt gifvit färgen åt ett helt skede i vår litterära utvecklings- historia.
För a t t styrka detta påstående behöfs ingenting mer än a t t nämna namnen Ernst Björck och Daniel Klockhoff, Edvard Bäckström och Carl Ludvig Östergren eller bland de ännu lefvande Carl Snoilsky och C.
D. af Wirsén samt sist, men icke sämst, Nils Petrus Ödman, hvilkens älskvärda drag- LEKTOR N.
P.
12:TE ÅRG.
1899.
ÖDMAN VID SITT SKRIFBORD.
STOCKHOLM, IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
såväl på vers som prosa, hvilka han lämnade till Johan Grönstedts efter 1870-talets förhål- landen rent storslaget anlagda månadsskrift » Nu », och äfven om åtskilligt hvad han se- nare skrifvit i » Vårt Land », där han allt från tidningens början varit en regelbunden medarbetare.
Det mesta af hvad han sålun- da publicerat i den periodiska pressen har han sedermera i reviderad och ofta nog för- kortad gestalt utgifvit i bokform, och a t t han så småningom blifvit en allmänhetens förklarade gunstling, visas bäst däraf, a t t hans böcker ofta nog måst tryckas i flere stora upplagor och a t t hans förläggare nu ansett tiden vara inne a t t bjuda på en vald, rikt illustrerad samling af hans » Svenska minnen och bilder ».
Ödman förtjänar också mer än de flesta den popularitet, som kommit honom till del.
Han har nämligen den ytterst sällsynta förmågan att, när han är disponerad, kunna skrifva så, a t t han på en gång intresserar alla, oberoende af deras ålder och bildnings- grad.
Jag förgäter exempelvis aldrig från m i n första kondition, hvilket jubel det bå- de bland gamla och unga väckte, när jag en afton vid kvällslampan ur Ödmans då nyss utkomna » Ungdoms- och reseminnen » före- drog hans gamla, då temligen bortglömda skildring af s i n första kondition.
Jag fick under några månaders lopp till allmän glädje läsa den högt om och om igen, och fanns det ingenting nytt till hands, så var det an- tingen Fritz Keuter eller Pelle Ödman, EFTER E N PENNTECKNING AF HANS DOTTER.
IDUN 1899.
— som skulle fram från det ganska rikt för- sedda bokskåpet.
Ödman bjuder emellertid icke bara på en roande, utan äfven på en ytterst sund lek- tyr.
Han sysslar helst med det goda och vackra, som mött honom i lifvet och natu- ren, han skildrar helst, som han själf en gång uttryckt sig, sina minnen från lifvets vårdagar och naturens sommardagar.
Och dessa hans minnen, som upptecknats från skolpojkstiden i Karlstad, från studentåren i Upsala och från de många resor, han gjort inom och utom landet, de äro, om också i och för sig stundom ganska obetydliga, all- tid präglade af en sådan blick för det i hvarje fall karaktäristiska, så på en gång skämtsamt och trohjärtadt återgifna, a t t man skall vara bra blaserad för a t t icke ryckas med af författarens framställnings- konst.
Den som — för a t t bara taga ett par tre exempel — någon gång läst Ödmans skildring af Arpi och sångarfärden till Paris år 1867, hans beskrifning af huru dagen till- bringas i ett finare engelskt hem eller ha,ns intima interiörer från Öregrund i helg och söken, han glömmer dem ej snart.
Och när Ödman, såsom tyvärr ganska sällan händer, slår sig på a t t skrifva vers, så visar han sig ha många strängar på sin lyra.
Han kan va- ra den känslige, varmhjärtade, nästan veke lyrikern- — så i det sällspordt vackra stycket » Lilla Anna » — och han kan, när han får syn på humbugen och ovederhäftigheten omkring sig, uppträda som den skarpt giss- lande satirikern — så i » Kammarjunkaren », » Souper » och åtskilliga andra bitar.
Men hvad han än skrifver, alltid framträder hans ädla lifsåskådning, hans varma religiositet eller hans kärlek till det land, där hans vagga stått och där hans närmaste uppgift blifvit a t t verka såsom en ungdomens lärare och uppfostrare.
Tiden, på hvilken dessa rader nedskrifvits, har varit så knappt tillmätt, a t t det varit mig omöjligt a t t vare _sig muntligen eller skriftligen interviewa Ödman om ett och annat, hvilket naturligen skulle gjort min skildring både fullständigare och fylligare, än den nu kunnat blifva.
Jag får därför inskränka mig till a t t rörande de yttre dra- gen af hans lif ur Nordisk Familjebok med- dela, a t t han är född i Åmål den 12 augusti 1838, a t t han tillbragte sin skoltid i Karl- stad, a t t han 1856 blef student i Upsala, a t t han tio år senare förvärfvade filosofiska doktorsgraden, a t t han 1868 antogs till huf- vudlärare i franska och engelska vid Göte- borgs realgymnasium, samt a t t han 1870 ut- nämndes till lektor i lefvande; språk vid Her- nösands allmänna läroverk, hvilken tjänst han 1877 utbytte mot ett dylikt lektorat i Gefle.
Den som känner Ödman från hans skrif- ter är, kan man nästan säga, redan däri- genom personligen bekant med honom själf, ty mellan författaren och människan finns i detta fall ingen skilnad.
Har man dess- utom haft nöjet a t t höra honom på någon af de eftersökta aftonunderhållningar, som han då och då plägar anordna, och vid hvil- ka han på sitt oförlikneliga sätt föredrager egna och andras visor och berättelser, bör- jar man nästan a t t i honom se en gammal vän.
Ehuru de gångna mer än sextio åren strött silfver på hans hjässa, är han allt fortfarande till sinnet ung.
Han är öppen och tillgänglig, varmhjärtad och entusia- stisk, glad, men med allvar på botten.
Det kan jag af personlig erfarenhet intyga.
HUGO VICTORIN.
ETT H 2 GAMMALT — BALLEJON.
AN STOD E J bland de andra balkaval- jererna, hade på det hela taget så litet a t t säga dem, ty a t t vara bon cama- rade med tjugu-tjugufemåringar ansåg han sig vid sina fyllda fyratio för god till.
Nej, han gick uteslutande på balen för damernas skull och protegerade troget den yngsta och vackraste med en viss chevaleresk förtrolig- het, som kom månget oerfaret hjärta a t t väfva in hans bild i sina första ljusa dröm- mar.
Det hade åtminstone v a r i t så; vågade han någon gång i ensliga stunder vara är- lig mot sig själf, måste han erkänna, a t t världen gått framåt, och han tillbaka.
En kapten med uniformvärdighet, långa, mörka mustascher och ett par stora, talande ögon, var ej längre tillfyllest för nutidens flicke- barn.
Antingen ville de h a pengar och gifter- målsutsikter, och han hade bara skulder och en fri bonvivantstillvaro, eller också for- drade de intelligens, en konversation, som ej blott var ett af franska och svenska glo- sor spånflätadt kåseri, utan hvilken hade ord, verkliga, manligt genomtänkta ord.
Det hände ju visserligen ibland, a t t kap- ten Reuter kunde möta en af de bedårade blickarne från fordom, men då var det oftast från en af » panelrjetäckningen », bo- naderna, som han en gång kallat dem, ett uttryck, hvilket sedan blifvit bevingadt i hans kotteri.
Om det fanns något, kapten Eeuter fruk- tade, så var det ålderdomen, a t t nödgas sitta ensam vid en nedbrunnen brasa och ifrån a t t betrakta lifvet som ett dagslände- lif helt allvarligt säga sig: homo sum, jag måste tänka, måste mana fram inom mig de krafter jag hittills låtit slumra och bruka dem i en seg kamp med ledsnaden.
Men dylikt grubbel slog han lätt ifrån sig igen.
Dussintals med bjudningsbref lågo ännu på hans bord, ännu ringde telefonen glada bud om små trefliga picknicker, eller tillät någon ung löjtnant sig fråga, om kap- ten ville göra dem den äran på någon sub- skriberad danstillställning.
Och så kom fracken och den verserade salongsminen på.
Han var lika ståtlig som i sin ungdom, det var bara förargligt, a t t han fetmat litet, men så gick det med de flesta svenskar, trö- stade han sig, det var punschens eftermäle.
Han stod i dörren till salongen och talade med värden, sin svåger.
» Nå, du är alltjämt uppe i dansen, » sade denne med sin något tjocka röst, » du är out- tröttlig, käre bror. » Kapten Reuter ryckte litet på axlarna, som han velat säga: » hvad skall man göra, » vek så undan det tunga dörrdraperiet och såg in i salongen, där det skimrade af ljusa, smekande färger, lockade med glada skratt, och liksom sjöng från klara, unga röster.
Det var en vacker tafla, en tafla, som kapten Reuter aldrig tröttnade a t t betrakta först som totalintryck och sedan i detalj; bland allt detta virrvarr af rosa, blått, grönt, gult och hvitt upptäckte hans vana blick snart en viss färgpunkt, som han vis- ste, a t t han skulle närma sig längre fram på kvällen, kanske först i kotiljongen, men som aldrig skulle vara ur sikte för honom, hvem han än dansade och konserverade med.
» Hvem är den där unga damen i hvitt, där till höger — hon sitter bredvid den äldsta fröken Knopf, henne tror jag inte jag har haft den äran a t t vara presenterad för? » » Nej, det är nog troligt, hon är ute första vintern.
En liten fröken Tigrell, litet extra, tycker jag, och mycket säker i sitt uppträdande.
Skall jag presentera dig? » » Ah nej tack, det kan vara så länge, jag har redan engagerat en hel del. » Svågern nickade och gick, men kaptenen stod kvar och såg på den unga flickan i den anspråkslösa hvita ylleklädningen.
Han följde med kännaremin nackens rena linje nedåt halsen och det lilla hufvudets klas- siska form.
Själfva ansiktet behagade ho- nom dock mest i sin käcka oregelbunden- h e t; en bred, låg-panna med ett betänk- samt veck — hvilket gärna kunde varit bor- ta — mellan ögonbrynen, ögon, som nästan doldes af de långa ögonfransarna, en ener- gisk, om också en smula plebejsk uppnäsa och en vacker, rörlig mun.
Han kände en sådan underlig lust att stryka henne öfver kinden och säga: » du lilla barn! » Vekt och varmt, som man sä- ger: » pip, pip » till en fågelunge.
Han såg, hur de unga balkavaljererna, isynnerhet medicinarne och juristerna när- made sig henne och anhöllo om danser; om han icke skyndade sig, skulle han helt sä- kert bli utan.
Hastigt bad han en ljushårig kandidat med för korta frackärmar föreställa sig för fröken Tigrell.
» Har fröken någon dans ledig, t. ex. val- sen före supén? » frågan han.
Elsa Tigrell höll en smula närsynt ki- sande upp programmet mot ögonen.
» Ja, den är inte uppskrifven, » svarade hon raskt.
» Får jag lof a t t teckna mig för den, och kanske ni också tillåter mig föra er till bords. » » Ja tack, men kapten får själf hålla reda på det, för jag är både närsynt och distrait. » Hon skrattade gladt och obesväradt, som det varit den naturligaste sak i världen, a t t den firade kapten Reuter ägnat henne sin uppmärksamhet.
Kaptenen såg henne sedan flera gånger under aftonens lopp stå fördjupad i så all- varligt samtal med någon af herrarna — ej just löjtnanterna — • a t t man kunnat tro dem båda pausera efter en föreläsning, ej efter en dans.
När hans vals ändtligen kom, och han bu- gade sig för henne, märkte han tydligt, hur det lilla vecket mellan ögonbrynen hälft missnöjdt framträdde, och i det han drog hennes smala, fina arm under sin, sade han skämtande: » Den blicken kunde åtminstone inte upp- väcka min fåfänga. » » Ja, det är förargligt, a t t det alltid syns så tydligt, hvad jag tänker, » sade hon upp- riktigt, » men kapten får förlåta mig, det är bara af misstag jag kommer in i socie- tetslifvet, annars har jag mina studier a t t sköta, och där varar ärlighet längst.
- Om jag såg litet » grym » ut, (som mina kamrater kalla det) när kapten kom., så var det därför, a t t jag hört, a t t kapten är ett — » hon hejdade sig en sekund, men fort- satte strax därpå — » ballejon, och jag tänk- te på, a t t vi skulle få så ledsamt tillsam- mans under hela supén, för hvad ska vi egentligen säga hvarandra. » Hon såg helt bekymrad ut.
» Alltid h i t t a vi väl på något, » sade kap- tenen och dansade ut.
Elsa hörde ej till dem, som tröttnade efter ett par hvarf; hen- nes små fötter rörde sig med barnslig, ihär- dig fröjd efter musikens toner, och kapten Reuter var helt anfådd, när dansen blåstes af, så föga hade de hvilat.
— » Hvad kapten dansar bussigt, » sade Elsa och såg upp på honom med två glänsande, djupa ögon.
Han blundade och ryste invärtes för det gräsliga slangordet, men kände sig så un- derligt tacksam för berömmet.
» Nu ska vi söka ut en treflig vrå åt oss, » sade han, » och bjuda till a t t inte ha allt för tråkigt. » » Vi kanske kan få ett litet kotteri, » före- slog Elsa lifligt.
» Åh nej, » nästan bad han, » låt oss slippa det.
Jag skall vara så litet banal som möj- ligt, » tillade han hälft ironiskt.
Och de fingo ett litet fridfullt hörn i den stora matsalen, där det brusade af röster, klang af skratt och skramlade med silfver och porslin.
Elsa hade tagit handsken af sig och vårdslöst lagt den på bordet utan att draga ut den.
En sådan liten barnhand med korta fingrar, kapten Eeuter såg länge med ett egendomligt uttryck på den lilla hvita tingesten, hvilken låg där så säll- samt lefvande i samma form som fem lif- liga fingrar nyss krupit ur den.
Elsa var ingen svår bordsdam a t t under- hålla; hon pratade om sitt studielif i Up- sala, om den resa hon på sommaren företa- git till England och om sitt hem.
Kapten Reuter rycktes med; han lutade sig emot henne, berättade lustiga historier från Karlberg och mindes så plötsligt, a t t han för många år sedan varit i Köln.
Det var gulnade blad ur sitt memorandum han drog fram, men det var som de fått lif och färg på nytt, när han mötte det intres- serade uttrycket i Elsas ansikte.
Hon ha- de skjutit tallriken ifrån sig och satt med de bara armarne mellan händerna, som näi ett barn lyssnar till sagor.
Efter supén lät hon honom servera sig kaffe och en cigarett.
» Åh, hvad jag godtar mig, » utbrast hon belåten, där hon satt, uppkrupen i ett soffhörn och blåste ut små l ä t t a rökringar från cigaretten.
Kapten Keuter hade tagit en stol och satt midt emot henne.
Han lekte med hennes lilla handske, som hon glömt ute i matsalen och som han därför tagit till vara.
» Vet fröken hvad, jag har aldrig så tyd- ligt som i afton förstått Andersens saga om den » Uartige Dreng », sade han skämtande, men allvaret skymtade nästan tungsint fram.
» Den gamle Poet är jag. » » Gammal!
Man har sagt mig — » hon tyst- nade.
» Hvad har man sagt er? » » Att kapten var så rädd för a t t bli gam- mal.
Och då tyckte jag så synd om kapten, för jag förstod, a t t ni lefvat så, a t t ni inte hade någonting a t t uppfylla ålderdomen med.
Men nu vet jag, a t t de narrats för mig, nu när jag känner er, vet jag, a t t de bara inte förstå er. » » Ah nej, de som sagt er, a t t jag är rädd, ha allt talat sanning, » inföll han och lät hennes handske ligga stilla i sin hand.
» Ser ni, lilla fröken, för a t t bli gammal utan bit- terhet, skall man ha ett helt herbarium af tankar och minnen.
Man skall med ett ord ha samlat, medan blommorna voro friska.
J a g har inte ett minne, som kan hålla mig sällskap en lång kväll.
Balsouveniren ka- star man i skymningsbrasan, man drömmer ej om dem vid den. » » Men inte skall en man bara drömma, » sade hon otåligt, » kapten skall väl ha ett mål, ett stort, högt mål; säg a t t ni har det! » » Nej, det har jag inte, » svarade han, » jag är ett ballejon, min unga fröken. » 3 — IDUN 1899.
» Nej, nej, » utbrast hon ifrigt, » jag började redan hålla så s t y f f p å kapten.
Ska vi bli vänner, riktigt goda vänner.
Kapten är dub- belt så gammal, men det gör ingenting; jag har goda vänner i alla åldrar, och jag har en sådan väldig energi, a t t när de bli trötta och slappa, så rycker jag dem med mig.
Jag kan locka och jag kan pocka.
J a g kan allt, när jag håller af en människa. » » Det tror jag, » sade han innerligt, » men hvad skulle ni t. ex. göra med mig?
Ni vet väl att af spånor bygger man inga hus, inte ens luftslott. » » Jag vet inte, hvar jag skulle börja, men här är min hand på, a t t jag nog skall hålla ut och taga ballejonet ur kapten, för hu&gt; hvad den besten förargar mig.
Förklädda rofdjur äro ännu värre än de äkta. » Han höll länge hennes varma, fasta hand i sin, och när han slutligen släppte den, var det med en manlig tryckning.
Kanske, kan- ske kunde hon lära honom ett nytt lifvets A.
B.
C. med tankar och allvar.
Han sade lugnt: » Tack, fröken, för er goda vilja, och om intet annat blir af vårt vänskapsför- bund, har ni åtminstone gifvit mig ett vac- kert minne. » I det samma kom en kavaljer för a t t hämta henne till kotiljongen.
Hon reste sig genast.
» Hvar är min handske? » frågade hon sö- kande.
» Den är kastad, och jag har tagit upp den, » sade kapten Reuter sakta, » godnatt, fröken Tigrell. » » Ah godnatt; går kapten redan? » » Ja, nu har min s i s t a bal gifvit mig nog innehåll. » ELISABETH ERIK XIV I DIKTEN.
GAR AF GEORG KUYLENSTIERNA.
ANTECKNIN- NORDENSVAN.
II.
D ET är hufvudsakligen i två situatio- ner, Erik fortlefvat i folkmedvetan- det, den första den som Snoilsky besjungit — » kung Erik leker på luta » i sommarkväl- len med mälarmånsken och åreplask och li- ten Karin i båten — den andra, som är be- sjungen af Nicander, Erik vid fängelsefön- stret på Gripsholm, den fallne Erik, luttrad af lidande, beröfvad både drottning och kungavärdighet — » tungt är a t t vara ko- nung utan krona ».
Erik är och förblir den intressanta romantiska hjälten, och då man läser en från all d i k t n i n g fri skildring af hans görande och låtande — sådan som den af prof. Alin i den illustrerade Sveriges historia — så händer det nog man försöker inbilla sig, a t t historikern ej låtit tragiken i konungens öde och person komma till sin rätt, därför a t t han afklädt honom det poe- tiska skimmer, de » historiskt-romantiska » skildringarna begåfvat honom med.
Men det är nog den nyktre historikern, som här har rätt.
Historiens fakta tala ett annat språk än diktens.
Den verklige Erik sökte leja lönmördare a t t förskaffa hertig Johan ur världen, och när Karin Månsdot- ters barndomsvän Maximilian väckte hans misstankar, så lät han utan vidare taga fast mannen och dränka honom i en säck i Norrström.
Hvad Karin sade om det, för- mäler ej historien — kanske fick hon aldrig veta, hur saken förhöll sig.
Kung Erik lekte nog lika vackert på luta för henne efter som före denna händelse — a t t han skulle lägga den synnerligen på sinnet, är föga troligt.
Det är Karins förhållande till denne Max, som Edvard Bäckström behandlat i » En krona », men där kastar sig den ädle och själfuppoffrande Max, som träffat Karin för a t t säga henne farväl, själfvilligt i ström- men för a t t ej kompromettera henne och drunknar — hvarpå Erik, för att hon ej skall vara ledsen, lofvar att göra henne till sin drottning.
Öfver hufvud taget sträfva skalderna till a t t göra kung Erik så oansvarig som möj- ligt för de mindre vackra handlingar, hi- storien påbördat honom.
Genom sitt lidan- de försonar han i alla fall sina handlingar och visar sig åtminstone som fånge värdig sin krona.
Hos Beskow och äfven hos Bör- jeson yppar sig för honom ett tillfälle a t t bli fri, men han väljer själfvilligt a t t stan- na där han är, därför a t t hans frihet skulle kosta trogna vänners välfärd.
Själfviskhet finns ej hos skaldernas fångne kung Erik.
Den som i en romantiserad skildring af Erik bäst fått fram tidens anda, är Björlin i » Prokuratorn ».
Tidens råhet liksom kun- gens, hans omgifnings och hans motstån- dares l i t e n h e t är där skarpt belyst.
Däi finnas inga » hjältar », personerna och deras öde väcker också mindre intresse, men tids- karaktären är med styrka gifven, och den förklarar ett och annat i deras handlings- sätt.
» Föreställningen om den enskildes människorätt och människovärde, » yttrar författaren i sitt förord, » fanns icke hos Göran Perssons s a m t i d a.
.
.
rädslan för straff af högre makter finner man sällan under denna tid, men väl så mycket oftare tron på ett oundvikligt öde. » Och han till- lägger: » Sedlighetsbegreppen voro äfven i mycket olika våra.
Karin Månsdotter kände sig helt säkert ganska väl till freds med sin ställning såsom konung Eriks älskarinna, och, om man får sluta af analoga fall, tor- de hon snarare väckt afund än medömkan bland de förnäma adelskvinnorna. » Karin kom för öfrigt ej från fruktstån- det på Stortorget direkt upp till makt och härlighet.
Hon fick uppfostran vid hofvet tillsammans med en af de unga prinsessor- na, konungens systrar — båda hennes för- äldrar voro redan döda.
Så blef hon tidigt en af kungens favoriter — ty Erik, liksom flere högheter och riddare på den tiden, omgaf sig med ett helt litet harem — och det var endast småningom, hon fick den makt öfver honom, man känner af historien och som var uteslutande af det goda.
Att Erik under tiden närmast efter sin afsätt- ning skref i sin dagbok, a t t man lockat hans hustru a t t plåga honom, får väl tagas som én yttring af hans förföljelsemani, hans misstänksamhet mot a l l a.
I dikten är Karin naturligt nog Eriks goda ängel, som sådan visserligen skildrad ur olika förutsättningar och olika tempe- rament.
Vilhelmina Stålberg gör henne till en högst beskedlig och oskuldsfull liten hvit borgerlig dufva, hos Björlin är hon » den nådiga frun », som är husmoder i Eriks hof på Svartsjö, bakar och håller ordning på pigorna och vet a t t sätta sig i respekt, hvilket allt nog är mera historiskt sanno- likt, ä n då Strindberg låter henne kallas » fröken », ses med förakt af sin familj och sin omgifning och lida under denna ring- aktning.
Adolf Paul gör henne till flickan af folket, som är van a t t försvara sig med näfvarna mot karlarnas efterhängsenhet och som behandlar konungen på samma sätt som ' andra manfolk, med ett slag på örat, då han blir närgången — och som för öfrigt är stolt öfver sin borgerliga härkomst och
IDUN 1899. öfver sin far, korpralen, som hon jämställer med kung Gösta, därför a t t båda varit dug- liga och förträffliga hvar på sitt håll.
Hur detta är fri fantasi och hur Karins tal till hertig Karl i fjärde aktens slut och detta tals verkan på hertigen är beräknadt på en lättköpt effekt, ligger i öppen dag.
Det vackra hos Pauls Karin är a t t hon andligen växer under sin upphöjelse och under med- vetandet om sitt goda inflytande på kung Erik.
I Bäckströms » En krona » ger Max henne bland andra vackra af skedsord dessa: » GIF DEN DU ÄLSKAR DIIT HJÄRTAS DYGDER, TY ÄLSKA ÄR JU ATT GIFVA SÅ. » Efterföljande tecknare af Karin tyckas ha utgått just från dessa rader — antagligen helt instinkligt, utan a t t känna till dem.
Äfven Strindbergs Karin — hvars kärlek till Erik är mindre älskarinnans än moderns — talar om sin glädje öfver a t t kunna locka fram det goda ur Eriks sinne och öfver hans erkänsla mot henne.
» Jag själf blef bättre genom hans beröm.
Men nu är faran nära, ty han har vant sig a t t öfverskatta mig och ser i mig sin goda ängel.
.
.
Tänk, när han vaknar ur den drömmen en gångl » Göran Persson i dikten vore ett tacksamt ämne att ingå på.
Jag måste dock fatta mig kort härom.
I folkfan- tasien står han som Eriks onda ängel, och låt vara att det är hans fiender, som gif- vit honom hans orlofssedel i historien, så har dock den nyare forskningen ej kullslagit den traditionella uppfattningen af honom.
Försök att rentvå vill och som tar tillbaka ena stunden hvad han gifvit den andra, och ärligt återgäldan- de de högadlige herrarna den ringaktning, de öppet visa honom, denne Göran borde, har man tänkt, kunna skildras med en an- nan karaktäristikens styrka än hvad hittills skett.
Det har Strindberg gjort i sin » Erik XIV ».
Eedan uppslaget i » Gustaf Vasa », där Göran visar sig som prins Eriks dryckesbroder, en cynisk skeptiker, full af galghumor, är förträffligt.
När denne man kommer till makten, k a n man vänta a t t han skall växa ut till den diaboliske, men kraftfulle och ab- solut hänsynslöse Göran Persson, historien fäst vid skampålen.
Det är en originell och öfverraskande bild, Strindberg sedan gif- vit af Göran som kungens prokurator, den antagligen ej mest historiskt giltiga, men alldeles säkert den mest personligt lef vande Gö- ran Persson, dikten åstad- NYA RIKSBANKSHUSET I ÖREBRO.
kommit.
Då » Erik den fjortonde » just i dessa da- gar både uppföres och finns i tryck tillgänglig, är det obehöfiigt att gifva en ana- lys af detta styckes verk- liga hufvudporson — en genialisk skapelse för re- sten — utan får jag hän- visa läsaren till själfva stycket.
Axel Barr foto.
Hvad diktarne i allmän » HOTEL CONTINENTAL » I ÖREBRO.
het uraktlåtit att framhålla, är att Göran var en l ä r d honom ha dock ej saknats.
I Sellmans dra- man.
Han hade fått en för sin tids svenskar ma är han en redbar och viljekraftig man, ovanlig bildning, hade studerat i Witten- som till och med uppför sig som en verklig berg och hade litterära intressen, var bland hjälte, då han frivilligt lämnar sig i fien- annat bibliofil och finsmakare i fråga om dens våld för a t t genom sin själfuppoffring vackra upplagor af sina älsklingsförfattare.
rädda konungen.
I den holländska roma- Han var nog inte en så ful fisk, som han är nen » Furstegunst » är han en man, som står på Georg von Rosens bekanta tafla, där han öfver sin tid och som af dess förhållanden ser ut a t t kunna användas som fågelskräm- och af kungens svaghet hindras från sin ma, och i den praktälskande Eriks hof gick själs begär a t t gifva Sverige fasthet och han nog klädd annorlunda än i den svarta styrka och kung Eriks tron säkra fötter kåpan och de klumpiga gula tofflorna.
Han a t t stå på.
Det tyckes mig, som hade ingen blef ju för öfrigt adlad.
Hans långvariga in- af de vittra författare, som sysslat med äm- flytande öfver Erik förklaras ej uteslutande net, fått fram därur a l l dess innebörd.
Gö- af räfaktighet och lismande, från början var ran, det öfverlägsna hufvudet, en blandning det nog hans goda hufvud, hans begåfning, af intelligensaristokrat och plebej, härsk- kanske hans rikedom på idéer, som gjorde lysten och våldsam, i själ och hjärta förak- honom oumbärlig för den unge hertigen — tande denne kung, som aldrig vet hvad han och genom a t t taga del i hans utsväfningar, vara » lustig » med honom, som det heter i källarmästar Sven Jonsons anteckningar, lärde han känna Erik ut och in och veta, hur han skulle behandlas.
Som en rytande och hväsande teaterbof kan man inte gärna tän- ka sig honom, lika litet som hans konung såsom en operatenor.
Historisk trovärdighet är en egenskap, som ej skadar ett diktverk med historiskt ' ämne och där historiska personligheter framföras.
Tvärtom har man r ä t t a t t for- dra, a t t författaren till ett dylikt skall ha studerat sig in i ämnet — ju mera han det gör, dess säkrare grund a t t stå på, säkrare lokalfärg och dess flere uppslag får han.
Men nödvändig är tidstroheten ej för a t t dikten skall bli bra som dikt.
Inte finns det någon tidstrohet i Shakspeares dramer, och hvar ha vi lokalfärgen i Hamlet, Macbeth eller Othello?
Inte fanns det tidsfärg i de franska klassiska dramerna, Corneilles och Racines.
Och nog är tidsfärgen ringa i » Bröllopet på Ulfåsa » eller » Engelbrekt och hans dalkarlar », för a t t ej tala om » Regina von Emmeritz ».
Och inte skall man tro, a t t ett stycke får tidsfärg, därför a t t dess helt moderna språk försättes med ett eller annat » mig lyster » eller dylikt uttryck.
Det som ger ett historiskt drama intresse, det plägar vara helt annat än det historiska däri — det är det ' p e r s o n l i g t l e f v a n d e.
En för- fattare, som äger genialitet, ger trots ana- kronismer och bizarrerier mera fullödiga hi- storiska dikter än den, som utan personlig uppfattning eller med svag fantasi troget följer det historiskt gif na.
Men de kända historiska fakta har han ej r ä t t a t t förbise.
Det jär och förblir ett fel hos Schiller, a t t han låter jungfrun af Orleans dö på slagfäl- tet, då hela världen vet a t t hon blef bränd.
Men a t t med de historiska fakta som grund- val dikta vidare efter eget hufvud, rätten därtill kan ingen frånkänna skalden.
Strindbergs dramer äro nog ej synnerligen historiskt trovärdiga, hvilket ej hindrar a t t de äro burna af intensivt och lidelsefullt lif.
Det en skald ger är oftare sin egen tids upp- fattning af en förgången tid än denna tid, sådan den verkligen var.
Först och sist ger han sig själf, sitt eget temperament, om han har något.
HT ILL VÅR ÄRADE LÄSEKRETS RIKTA VI EN VÖRD- SAM UPPMANING ATT IHÅGKOMMA IDUN MED IN- SÄNDANDE AF FOTOGRAFIER OCH TECKNINGAR, SOM KUNNA VARA AF INTRESSE FÖR VÅR ILLUSTRATIONSAFDELNING.
ALLA HAFDA KOSTNADER ERSÄTTA VI NATURLIGTVIS TACKSAMMAST.
— A. IDUN 1899, 5 I a r t i k e l g r u p p e n ha d e t v å f ö r - s t a p r i s e n tilldelats uppsatserna » V å r k v i n n o r ö r e l s e », hvars namnsedel en- dast inneslöt ett blankt kort, och » An- k o r o c h f a d e r l ö s a », som befanns till författare äga fru H i l d a S a c h s, Stock- holm.
D e t v å a n d r a p r i s e n ha tillfal- lit uppsatserna » D e n r ö d a t r å d e n » af fru E l i s a K i e l l a n d, Askers prästgård, Norge, och » E t t m o d i g t h j ä r t a » af sig- naturen » I n c o g n i t a ».
Samtliga de prisbelönade torde nu god- hetsfullt meddela sig med redaktionen i och för prisens öfversändande.
Eörutom de prisbelönade skrifterna, hvil- kas införande i Idun egentligen ej kan taga sin början förr än strax på nyåret, önskar redaktionen till införande behålla följande skrifter: I n o v e l l g r u p p e n: » Pröfning », » Pliktkärlek », » Efter långa år », » Vårväder », » Eru Elsas reskamrat », » Branden vid Ha- konsborg », » Gamla Kajsa », » När löfven fal- la », » Julglädje », » Ettbref », » Det tysta », » Of- vervunnen », » Att skiljas » och » Upprättelse ».
I a r t i k e l g r u p p e n: » Ett allvarsord till hemmets härskarinna », » Hemmet,.
häl- sans bästa vårdanstalt », » Bildade tjänarin- nor », » Några tankar angående kvinnans ställning förr och nu », » Det gamla och det Blomberg foto.
nya », » Kvinnan », » Ett gif akt för vår tids I HUSMODERSKOLAN.
uppfostrare », » Våra flickors framtid », » Någ- ra allvarsord om den svenska kvinnan », TET FÖR UNDERVISNINGENS MEDDELANDE SYNES BÖRA GIFVA GO- » Några barnkammarfunderingar », » Kvinnan DA RESULTAT OCH HVAR OCH EN, SOM INSER DET STORA GAGNET EN » HUSMODERSKOLA ».
och äktenskaplig diagnos », » Hedersbegrepp » AF EN SÅDAN UNDERVISNINGSANSTALT, MÅSTE KÄNNA SIG och » Den dagliga husandakten ».
TILLFREDSSTÄLLD, ATT EN SÅDAN FINNES; MEN DEN BORDE I MEDDELA I DAGENS NUMMER AF IDUN EN AF- LÅTA MER HÖRA AF SIG, TY FÖR DEN STORA ALLMÄNHETEN ÄR Stockholm den 4 december 1899.
BILDNING FRÅN DEN NU UNDER TVÄNNE TERMINER V HÄR I STOCKHOLM ARBETANDE HUSMODERSKOLAN, EN PRIVATSKOLA, SOM GENOM SITT ÄNDAMÅL OCH SÄTTET PÅ HVILKET DEN SKÖTES, VÄL FÖRTJÄNAR ATT FRAMHÅLLAS FÖR EN STÖRRE ALLMÄNHET OCH SÄRSKILDT BÖR INTRESSERA IDUNS LÄSARINNOR.
NÖDVÄNDIGHETEN ATT BIBRINGA DEN UNGA FLICKAN, SOM JU I DE FLESTA FALL FÖRR ELLER SENARE SKALL ÅTAGA SIG EN HUSMODERS PLIKTER, KUNSKAP I SÅDANA ÄMNEN SOM HÄLSOLÄRA, HUSHÅLLETS EKONOMI OCH FÖDOÄMNESLÄRA SAMT DELTA I SAMMANHANG MED PRAKTISK MATLAGNING HAR, DESS BÄTTRE, BLIFVIT ALLT MER INSEDD, OCH KURSER HA I DETTA SYFTE ANORDNATS SÅVÄL VID SEMINARIERNA SOM VID FOLKSKOLORNA; HUSMODERSKOLANS ÄNDAMÅL ÄR ATT BI- BRINGA DYLIK UNDERVISNING ÅT UNGA FLICKOR, TILLHÖRANDE DE BILDADE KLASSERNA, MEN HVILKA EJ VARIT I TILLFÄLLE ATT I SAMBAND MED SIN UNDERVISNING FÖR ÖFRIGT IN- HÄMTA KUNSKAPER, SOM BERÖRA DEN HUSMODERLIGA VERK- SAMHETENS ALLA OLIKARTADE RIKTNINGAR.
SKOLANS VÄSENTLIGASTE ÄNDAMÅL ÄR SÅLUNDA ATT VÄG- LEDA OCH KLARGÖRA, SÅVÄL TEORETISKT SOM PRAKTISKT, HVAD EN HUSMODER BEHÖFVER VETA OCH IAKTTAGA VID SKÖTSELN AF SITT HEM.
DEN TEORETISKA UNDERVISNINGEN BESLÅR AF: HÄLSOLÄRA OCH ALLMÄN HYGIEN, EN KORT ELE- MENTÄR REDOGÖRELSE FÖR MÄNNISKOKROPPENS BYGGNAD OCH FUNKTIONER SAMT HYGIEN, BOSTADENS VENTILATION OCH UPPVÄRMNING, IAKTTAGELSER VID BARNENS VÅRD OCH NÄ- RING; FÖDOÄMNESLÄRA, FÖDOÄMNENAS SAMMANSÄTT- NING OCH NÄRINGSVÄRDE, SÄTTET FÖR KROPPENS TILLGODO- GÖRANDE AF FÖDAN O. S. V.; PRAKTISK MATLAG- NING JÄMTE INKÖP SAMT HUSHÅLLETS EKONO- MI.
VI HAFVA VARIT I TILLFÄLLE ATT BESÖKA DENNA SKOLA, SOM EJ BÖR FÖRVÄXLAS MED DE S.
K. HUSHÅLLSSKOLORNA, UTAN HVARS STORA FÖRDEL JUST ÄR ATT DEN ÄR ORDNAD SÅ- SOM ETT HEM, DÄR ICKE EN HOP KÖKSOR BITRÄDA, OCH DIT INGA MATGÄSTER ANLÄNDA, UTAN HVAR OCH EN FÅR » SJÄLF ÄTA SÅSOM HON KOKAT ».
DEN HEMTREFLIGA LOKALEN, DET I HVITT HÅLLNA PRYDLIGA KÖKET OCH DET LJUSA AN- RÄTTNINGSRUMMET GÖRA ETT SYNNERLIGEN GODT INTRYCK, TILL HVILKET DE GLADA OCH HURTIGA ELEVERNA ICKE MINST BIDRAGA.
IBLAND, DÅ S. k. PROFDAGAR ANORDNAS, FÅR HVARJE ELEV SJÄLF VARA HUSMOR OCH FÅR SOM PROF SJÄLF SAMMANSÄTTA OCH LEDA MIDDAGENS TILLRED- NING, HVILKEN SEDAN GE- MENSAMT INTAGES OCH KRITISERAS; TILL DESSA PROF INBJUDAS DÅ MÖDRAR OCH ANHÖRIGA ÄFVEN TILL; IFSMAKNING.
ALLT SYNES I DENNA PRAKTISKA OCH TEORETISKA LÄROANSTALT ORDNADT PÅ ETT FRU C. LILLJEKVIST.
ÄNDAMÅLSENLIGT SÄTT.
SÄT- DEN VISST RÄTT OBEKANT.
FÖRESTÅNDARINNA FÖR SKOLAN ÄR FRU C.
L I 11 J E- KVIST, UNDERVISNINGEN I HÄLSOLÄRA OCH ALLMÄN HYGIEN HAR OMBESÖRJTS AF FRU S. ARRHENIUS.
SKOLANS LOKAL ÄR 67 DROTTNINGGATAN OCH NÄSTA TERMIN BÖRJAR DEN 15 JANUARI.
UTGÅNGEN AF LITTERÄRA IDUNS RED.
AF IDUN.
STORA PRISTÄFLING.
D ELTAGANDET i den af oss den 13 sistlidne september utlysta litterära pristäflingen har varit lifligt: inom första gruppen — novellgruppen — inkommo 57 täflingsskrifter, inom den andra — artikel- gruppen — 36 skrifter.
Efter verkställd, samvetsgrann pröfning meddelas nu här redaktionens utslag.
I hvardera gruppen voro, som kändt, ut- fästa fyra pris, ett ä 100, ett å 50 och 2 å 25 kronor.
Som dock ingen täflingsskrift synts oss äga så f r a m f ö r a l l a a n d r a dominerande förtjänster, a t t den ensam kunnat tillerkännas ett första pris, ha vi i bägge grupperna sammanslagit prisen å 100 och 50 kronor och sedan delat summan i två jämnställda pris å 75 kronor.
Däri- genom erhållas alltså i h v a r d e r a g r u p - M O U N E T - S U L L Y.
VÅR FRANSKE p e n 2 f ö r s t a p r i s å 75 kr.
s a m t 2 » GAST ».
a n d r a p r i s å 25 kr.
I n o v e l l g r u p p e n ha d e t v å f ö r s t a RÅN THÉATRE FRANQAIS — » Moliéres hus » p r i s e n tilldelats berättelserna » I r r v ä- — kommer i dessa dagar dess världsberömde g a r », hvars namnsedel endast inneslöt sig- tragiker Mounet-SuHy för att gästa » Nordens naturen » K o 1 f », och » M o s t e r s s t u g a », parisare ».
H a n börjar på Kungl.
teatern om mån- som befanns till författare äga kontrollan- dag med egen t r u p p en serie föreställningar, vid hvilka Othello, Hernani, Sofokles ' Oedipus och Ham- ten vid k. flottans varf hr E r n s t W e - let skola uppföras.
s t e r b e r g.
D e t v å a n d r a p r i s e n ha Född i Bergerac 1841 debuterade h a n först på tillfallit skisserna » J u 11 o f » af E l i n T o r- Odéon, men öfvergick år 1872 till Théåtre francais g e r s s o n och » D a g m a r W e r l e » af frö- och h a r sedan stannat vid denna scen, småningom sin ställning som den främste i tragedi- ken G e r d a E a h l r o t h, Upsala.
Ytter- befästande ernas unga hjälteroller.
ligare en berättelse inom denna grupp, H a n s uppträdande h ä r kommer säkert att bli af » Barnhusbarnet », har synts oss äga synner- intresse, ej minst därför, att det är första gången, ligen erkännansvärda litterära förtjänster, en fransk t r a g i s k skådespelare låter oss se prof men har ej kunnat ifrågakomma till prisbe- på, hur det klassiska och det romantiska dramat tolkas af en till sin hela läggning fransk konstnär.
löning, då densammas motiv omöjliggör dess införande i Idun.
F
IDUN 1899.
VÅRA — 6 — GREN SAMT HRR ADAMI OCH LEJDSTRÖM.
SKADA ATT FRÖKEN EDSTRÖM EJ TYCKES KUNNA BORTARBETA DEN TJOCKA OCH NÅGOT GRUMLIGA TONBILDNING, HVARAF HENNES ELJES GANSKA KLANGFULLA STÄMMA LIDER.
KONUNGEN, KRONPRINSEN, PRINS CARL OCH PRINSESSAN INGEBORG SAMT PRINS EUGEN BEVISTADE FÖRESTÄLLNINGEN.
ILLUSTRATIONER.
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIF-IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIHlllM IHYLIN &amp; C 2 2 I Y Å R A STÅTLIGA PROVINSSTÄDER.
BLAND DESSA " INTAR ÖREBRO OTVIFVELAKTIGT EN AF DE FRÄMSTA PLAT- I FABRIKSAKTIEBOLAG J SERNA, GIFVETVIS EJ I FRÅGA OM LÄGET, SOM ÄR FÖGA ANMÄRKNINGSVÄRDT, MEN DESS MER I HVAD SOM RÖR = KONGL.
HOFLEVERANTÖR = J T) ET SENASTE VASA-DRAMAT, ERIK XIV Å SVEN- l SJÄLFVA STADENS ARKITEKTONISKA PRÄGEL, TY ÖREBRO HAR SKA TEATERN BLEF EN STOR OCH VÄLFÖRTJÄNT SUCCÉS.
NUMERA GODT OM VACKRA BYGGNADER, SÅVÄL OFFENTLIGA UTSTÅLLNINGSTVÅLAR: [SOM ENSKILDA.
TILL DEN MINNESRIKA HJÄLMARESTADENS SE- SÄLLAN HAR MAKTEN AF STRINDBERGS EGENDOMLIGA SNILLE VIOL, HYACINTHE, HELIOTROPE, SYREN M.
FL.
; T A L A T MED D J U P A R E T O N E R O C H G E N O M B Ä F V A T O S S S T A R K A R E NASTE NYBYGGNADER, AF HVIIKA VI I VÅRT DAGSNUMMER THEA-ROS-PARFYM M.
FL.
\ ÄN I DENNA SANT MÄNSKLIGA DIKT OM MÄNNISKOR, HVIIKA BJUDA VÅR LÄSEKRETS AFBILDNIGAR, HÖR VISSERLIGEN EJ SLOTTET, MEN DET UNDERGÅR FÖR NÄRVARANDE RESTAURERING FRÅN BÖRJAN ÄRO DÖMDA TILL UNDERGÅNG OCH FÖLJAKTLIGEN, OCH VI HA DÄRFÖR TROTT DET VARA AF INTRESSE ATT VISA, TROTS ALLT SITT SKENBARA MOTSTÅND, ENDAST ARBETA PÅ GULDMEDALJ \ HUR EN AF DEN HISTORISKT MÄRKLIGA BYGGNADENS FASADER SITT DYSTRA ÖDES FULLBORDAN, NÄR DE TRO SIG KÄMPA SOM STARKAST FÖR ATT UNDGÅ DET.
TAR SIG UT.
DET SÄLLSAMMASTE I ERIK XIV ÄR GÖRAN PERSSONS ÖREBRO SLOTT BYGGDES PÅ GUSTAF VASAS BEFALLNING S KEGERINFITSJE&amp;TAN — " CEETERLÄNGGFATAN LÖ I BÖRJAN AF 1500-TALET FÖR ATT ERSÄTTA DET AF HONOM ER- PERSONLIGHET.
OM NÅGONSIN EN DIKTARE LYCKATS FORMA A.
T.
64 «.
A.
T.
34 97.
ÖFRADE OCH FÖRSTÖRDA ÄLDRE SLOTTET ÖREBROHUS.
DET EN TYP, SOM LEFVER, SÅ ÄR DET DENNA GESTALT, OM HVIL- KEN DE GODA OCH ONDA MAKTERNA STRIDA.
DET VÅLDSAM- M I M M i m i l l l BLEF FÄRDIGT UNDER DEN TID HERTIG KARL FILIP HADE MA I HANS HAT MOT STURARNE, LIKSOM DET BLYGA, NÄSTAN PROVINSEN I FÖRLÄNING.
SEDERMERA FICK DET FÖRFALLA ÄNDA IN PÅ 1700-TALET, DÅ DET NÖDTORFTIGT REPARERADES.
DARRANDE I HANS ÖMHET, DÅ KÄRLEKEN I HANS HJÄRTA HÅL- så PÅ PREMIEREN — SOM OM ARTISTEN EJ KÄNT SIG FULLT LER PÅ ATT RESA » ETT LITET ALTARE ÅT DEN OKÄNDE GUDEN », DE NEDRE VÅNINGARNA ANVÄNDAS NU TILL LÄNSRESIDENS.
I SITT ESSE, OCH SOM OM HAN ÖNSKAT, ATT PROSCENIET ÄR HELT ENKELT TECKNADT MED SUBLIM STORHET.
AF DE BÅDA ÖFRIGA ÖREBROVYERNA FRAMSTÄLLER DEN VARIT HÖGRE OCH ATT SALONGEN DÄRUTE I HALFMÖRKRET BREDVID DENNA MÖRKA GESTALT, VIGD ÅT NATTENS FASOR, HAFT DE TRE VÄLKÄNDA RADERNA I STÄLLET FÖR EN.
ENA DET NYA RIKSBANKSHUSET, DEN ANDRA STADENS STÖRSTA MEN ÄFVEN ÅT DESS HÖGA RO, STÅR DEN BLONDA, NERVÖSA, BYGGNAD, DET NYA PRÄKTIGA HOTEL CONTINENTAL.
SAMSPELET I DEN MUNTRA KOMEDIEN VAR FÖR ÖFRIGT MISSTÄNKSAMMA, JAGADE ERIK, SOM OUPPHÖRLIGT KASTAS GODT OCH HRR V. LUNDBERG, NYBLOM OCH L A- MELLAN SEGERSTOLTHET OCH FÖRTVIFLAN, OCH VID HANS SIDA v E N UTMÄRKTA I SINA RESPEKTIVE UPPGIFTER.
GENEVIÉVES SKÖNJA VI SOM I EN DRÖMSYN DEN BLIDA KVINNAN MED ROLL ÅTERGAFS FINT AF FRÖKEN GOTTSCHALK, EHURU MARTYRKRONAN KRING SITT BLONDA HUFVUD, KARIN MÅNS- HON EJ NÅDDE SIN FÖRETRÄDERSKA I UNGDOMLIG CHARMC DOTTER, DEN SISTNÄMNDA KANSKE VÄL KNAPPHÄNDIGT SKILD- OCH NAIVITET.
SOM DEN LILLA LANDSORTSSKÖNHETEN LEONI- RAD, OM MAN BETÄNKER HVILKEN VIKTIG PLATS HAN INTOG DE UPPTRÄDDE EN UNG FRÖKEN JOHANSSON, ÅDAGA- I ERIKS LIF.
LÄGGANDE GODT GRY OCH FÖR ÖFRIGT TÄCKELIG ATT SKÅDA.
UTFÖRANDET VAR DRAMAT I ALLO VÄRDIGT.
HR S V E N N- BERG GAF GÖRAN PERSSON MED MONUMENTAL KONST; DET VAR NÅGOT AF DET MEST STORSLAGNA SOM PÅ LÄNGE FÖRE- KOMMIT PÅ SVENSK SCEN.
LIKASÅ FRAMTRÄDDE HR D E T Y V Ä R R TZUNGL.
TEATERN GAF I MÅNDAGS EN REPRIS AF MÉ- WAHLS ERIK, PRÄGLAD AF KONSTNÄRLIG INTENSITET OCH HULS KLASSISKA 3-AKTS-OPERA » JOSEF I EGYPTEN » SAMT SLÅENDE REALISM.
I FRU SANDELL HADE KARIN MÅNS- GLUCKS HERDEIDYLL » VÅRDROTTNINGEN », HVIIKA BÅDA HÄR- har expeditionen af de senaste numren af DOTTER EN POETISK TOLKARINNA OCH SOM GÖRAN PERS- STÄDES EJ GIFVITS PÅ ÅTSKILLIGA ÅR.
SOM JOSEF DEBUTE- SONS MOR VISADE FRU HÅKANSON ÅNYO HVILKEN STOR Idun något försenats, så a t t — särskildt RADE HR MAL M, OCH TORDE DETTA VARA DEN FÖRSTA TALANG HON BESITTER I ÅTERGIFVANDET AF ÄLDRE KVINNO- MERA FRAMSTÅENDE UPPGIFT HAN VID K.
TEATERN FÅTT SIG TYPER.
BIROLLERNA GÅFVOS I ALLMÄNHET MÖNSTERGILLT, OCH på åtskilliga ställen i landsorten — tidnin- gen ej kommit prenumeranterna tillhanda FÖRELAGD.
HR M.
ÄGER EN GANSKA SYMPATISK OCH VÄL- ÖFVER DET HELA LÅG DEN STÄMNING AF PIETET, SOM DE LJUDANDE TENORSTÄMMA — NÅGOT SVAG I HÖJDEN — AF i r ä t t tid.
Vi beklaga detta och kunna till STORA DIKTVERKENS ANDE OVILKORLIGEN FÖRLÄNAR.
HVILKEN K.
TEATERN NOG TORDE KOMMA ALT FÅ GOD NYTTA, vår ursäkt endast anföra, att tidningens fals- U P P S Ä T T N I N G E N V A R A L L T I G E N O M C H A R M A N T O C H PU- NATURLIGTVIS UNDER FÖRUTSÄTTNING AF FORTSATT SAMVETS- B L I K E N V A R M T I N T R E S S E R A D.
ning (= vikning) under bokbindarstrejken VETSGRANNT ARBETE FRÅN DEBUTANTENS SIDA.
NÅGRA HÄR OCH HVAR FRAMTRÄDANDE BRISTER I INTONATIONEN TORDE FÅ Q.USTAF FREDRIKSON PÅ VASATEATERN — DET rönte stora svårigheter, samt a t t vid tryck- SKRIFVAS PÅ DEBUTANTRÄDSLANS KONTO.
MER SCENVANA LIGGER ONEKLIGEN NÅGOT PIKANT I DETTA DEN PUTS- ningen af ett bland de senaste numren af FORDRAS OCK.
HR M.
FÖRTJÄNAR EMELLERTID ERKÄNNANDE LUSTIGE TEATERTOMTENS CHANGEMENT.
TY HVEM HADE FÖR Idun en olycka inträffade, hvarigenom hela FÖR SITT UTFÖRANDE AF JOSEFS ROLL.
JAKOBS OCH BENJA- ETT PAR ÅR SEDAN KUNNAT DRÖMMA OM, ATT VÅRT LANDS tryckeriet blef stående i overksamhet nära MINS ROLLER UTFÖRDES SOM FÖRUT FÖRTRÄFFLIGT AF HR L U N D- FRÄMSTE RESONNÖR OCH KARAKTÄRSSKÅDESPELARE INOM SA- Q V I S T OCH FRU L I N D E N.
AF SIMEONS ÅNGER OCH LONGSKOMEDIEN SKULLE AFTRÄDA FRÅN SIN GAMLA SCEN FÖR ett helt dygn.
Vi våga nu dock hoppas, a t t FÖRKROSSELSE GAF HR FORSELL EN GRIPANDE TOLKNING.
ATT TRAMPA DE TILJOR, DÄR OPERETTENS LÄTTFOTADE GRACER några oegentligheter i tidningsexpeditionen UTOBALS ROLL HADE ÖFVERTAGITS AF HR E 1 M B 1 A D. OPE- NYSS DANSAT FRAM I OHYGIENISKT HÖGKLACKADE SIDENSKOR?
hädanefter ej skola inträffa, samt bedja vå- RAN MED SIN MELODIÖSA OCH STÄMNINGSMÄTTADE MUSIK MEN SÅ ÄR DET EMELLERTID, OCH GUSTAF FREDRIKSON HAR ra ärade prenumeranter hafva öfverseende VANN DET LIFLIGASTC BIFALL AF DEN TALRIKA PUBLIKEN.
SÅ MÖTT SOM BRICHANTEAU I » EN PARISARE », LIKA SPÄNSTIG, VAR ÄFVEN FÖRHÅLLANDET MED GLUCKS LILLA TJUSANDE HERDE- LIKA ELEGANT OCH LIKA SUVERÄNT BEHÄRSKANDE REPLIKSÄG- med hvad som i detta hänseende passerat.
IDYLL » VÅRDROTTNINGEN », I HVILKEN ROLLERNA INNEHADES NINGENS KONST SOM NÅGONSIN.
AF FRU LINDBERG, FRÖKNARNA EDSTRÖM OCH HALL- MEN IBLAND TYCKTES DET — ÅTMINSTONE FÖREFÖLL DET prisbelönta vid iSgj års Försäljes i våra butiker samt hos alla finare Parfym 9 BEGÄR PROFVER p å våra nyheter i svart, hvitt eller kulört från 55 öre till 15 kr.
pr meter.
S p e c i a l i t e t: NYASTE SIDENTYGER FÖR SÄLLSKAPS-, BAL- OCH PROMENADTOALETTER samt till blusar och foder.
De utvalda sidentygerna sändas till Sverige e n d a s t DI- REKT TILL PRIVATPERSONER TULL- OCH FRAKTFRITT till hemmet.
Ä R D E T B Ä S T A!
SCHWEIZER &amp; CO., LUZERN SIDENTYGS-EXPORT, (SCHWEIZ).
(C) JULKLAPP!
ORIGINELLASTE FANTASIMÖBEL EN SOM VILL SMYCKA SITT JULBOID MED G U R K O R, I FORNNORDISK SLIL NÅ D GON TYSK JULKLAPP BLIR REELT OCH TERMT FÖR GLÖDBRÄNNING ELL.
TJÄ NAD I EXPORTATIAREN.
SYNNERLIGEN DELIKATA, AF EGEN INLÄGGNING, HOS MÅLNING.
PRIS OMÅ- ILLUSTRERADE GEORG F. G. KLEFE, LAD KR.
25, STOPP- T H.
0.
BJÖRKLUNDS SÖNER, NING AF SOFF- O. STOL- MAMMOR.
SITSARNE ÖKAR 10: 50.
MÅLAD I HVITT OCH GULD, STOPPAD 50 KR.
STARKA, ROLIGA OCH BILLIGA DOCKOR FÖR SÅVÄ REGERINGSGATAN 2 0.
MÅLNING I ÖNSKADE KULÖRER VERFCSTÄLLES.
GOSSAR SOM FLICKOR.
SOM LAGRET EJ ÄR STORT ÄR DET BÄST ATT KÖPA I TID.
BANKAKTIEBOLAGET (FÖRSÄLJN.-MAG. 27 BERIDAREBANSG.
27, STHLM.)
Ä 6,75 INB.
ÄR ALLMÄNT OMTYCKT OCH STOCKHOLM — ÖFRE NORRLAND, R C HILDA ARNESEN BEHANDLAR hå MEDELS Stf REKOMMENDERAD AF IDUN.
~m HISSENS VÄRLDSBERÖMDA LINGEN VERKAR VÄLGÖRANDE PÅ HUFVUDET OCH DROTTNINGGATAN 6.
N E R V S Y S T E M E T M O T T A G N I N G 10 — 2, 5 — 7.
T EL.
FÖRSÄLJNING OCH HUSHÅLLSRÄKNING 5 %.
ÖSTERM.
2124.
STRANDVÄGEN 13, 2 TR. Ö.
G.
UTHYRNING K A S S A F A C K T I L L 15, 20, 25 K R O N O R.
DOCKSKÅP, POJKSKÅN, BARNMÖ- AF G ODA PIANINON O. FÖRSÄLJES HOS ALLA VÄLSORTERADE SPECERIHAND- BLER, STORT URVAL AF SVENSKA ORGLAR.
FLERÅRIG GA- LANDE SAMT I PARTI BOS RANTI.
BEGAGNADE IN E L E G A N T A VISITKORT C.
J.
J O H A N S S O N, LEKSAKER.
STR.
TAGAS I BYTE.
Ä.
- B.
NISSENS MANUFACTURING, P I A N I N O N.
B E G A G - CLAESTORPSBODEN, STOCKHOLM.
Ä NADE, FRÅN 100, 200 275 Ä 3.-0 KR.
HOS 26 FREDSGATAN 2 6.
IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI STÖRSTA LAGER af FILIAL: 12 BIBLIOTTESAGT.N 12.
12 STORA VATTUGATAN IA.
MORGONROCKAR, ÄRO OÖFVERTRÄFFADE GENOM SIN TYSTA, LÄTTA STOR PRISNEDSÄTTUING- GÅNG SAMT VACKRA SÖMNAD OCH UTSTYRSEL.
H V I T A H Ä N D E R E N L I G T 1 1 1 P R I S K U R A N T G R A T I S O C H F R A N K O.
S I D E N B L U S LIF, RIKS- 4188.
NORNANS SYMASKINS-VERKSTAD, ERHÅLLAS, OM MAN EFTER GROFSYSSLOR ALLTID ALLM.
TEL. 26 05, TVÄTTAR SIG MED LAGERMANS KRAFT-SKUR- JUL- OCH NYÅRSKORT.
UNDERKJOLAR P BIRGER-JARLSGATAN 6, STOCKHOLM.
PAPPERSMATTOR.
ULVER SOM LÖDDRAR SOM DEN FINASTE TVÅL, SMAKFULLA MÖNSTER.
AGENTER ÖNSKAS MOT BILLIGAST HOS OCH ÄR MYCKET BILLIGT.
SÄLJES HOS ALLA SP H E - G PROVISION.
PROFVER STARKA, VACKRA GÅNGMATTOR I OLIKA FÄRGER I A L L A B O K L Å D O R Ä 75 Ö R E: Ö D Å 5 S T.
T I O - CERISTER I RIKET.
ENDE TILLVERKARE: KRAFT-TVÄL - RES FRIMÄRKEN INSÄNDES.
Ä 65 ÖRE PR METER SÄLJAS FRÅN KRONTORPS GÅ Ö — G-ENERAL IIEE ' S MARSCH — ADR.
VERMLANDS BJÖRNEBORG.
ADR.
JOSEF SJÖBERG, 16 HAMNGATAN 16.
(B) FABRLKEN, JÖNKÖPING.
FÖR PIANO, ÄR LÄTTSPELT OCH VACKER.
E V A H A L L M A N S Liib n MJk&amp;mmmdMcu Sma.
KOKBOK Tidaholms Bruks Aktiebolag&gt; Drott F sjukdmuar SS Osterlånggatan, Stockholm.
CA.
V.Xiundholm SS Hamngatan SS.
i Musikinstrument.
BRÖDERNA SVENSSON &amp; C:o, franko Tranås.
Världers bästa Zittra, lättlär dt Inom 1 timme.
Husmödrar!
Spara är lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus- hällspenning!
Huru göra en verkligt stor bespa- ring?
Jo, använ- den i Edra hushäil Peilertns Margarin, Göteborg, som är bäst, drygast billigast / Etablerad 1706.
P I C K L E S, S Å S E R, M A R M E L A D E R, erhållas hos alla större specerihancHaro (nom HRcot.
Otto m / En bok för svenska hem.
* — — Parfymer, Engelska Skrädderi-Etablissementets Eau de O. F.
4 1 * 1) am-Afdelning, af f i n a s (T a i l o r TML&amp;,€Le) n o t t a g e r b e s t ä l l n i n g a r å P r o m e n a d -, R i d - o. S p o r t - Paletots.
Amerikansk Flottyrpanna Cologne te svenska och Tvålar DUFVA I D r o t t n i a g g.
4 1 (Etablerad 3 849) landsorten 4 Malmtorgsgatan 4, och lager franska, engelska, t y s k a o c h C 3 r: r é i &lt; a &lt; a L -: D l H » r s ^ i?
i n.
.
Ulstrar, Pälsar Julpresenter!
\ * i Välsorteradt levererar- alltid k ä r n f ä r s k t Rekvisitioner mot eftrrkrqf.
från 4 1 Gotlands RonserYfabriksförenings t i l l v e r k n i n g a r af ä r t e r, b ö n o r, s o c k e r a r t e r o e h s p e n a t rekommenderas.
Hygien vid fabriken öfvervakas af Bataljonsläkaren D:r CARL BOLIN, och den kemiska undersökningen bestrides af Löjtnant ARVID ZETTER- LING, föreståndare för Visby kemiska station.
Analyser.
Vid undersökning af ratten från Stenslugård, användt vid Gotlands Konservfabrik, har jag funnit detsamma friskt, klnrt och välsmakande, ntan föroreningar af klor, ammo- niak och salpetersyrlighet, hvarför detsamma är till fabrikation lämpligt.
Visby den 23 September 1899.
Arvid Zetterling, för tillagning af » Fransk Löjtnant, Föreståndare för Visby kemiska station.
potatis » eller andra i flottyr kokade rätter.
Att jag undersökt ett parti konserverade ärter och bönor från ' Gotlands Konserv- fabrik och funnit dem fria från metallföreningar, färgämnen och främmande tillsatser, in- JOSEF LEJA, STOCKHOLM.
Kronor 3: 50. tygas härmed på begäran.
Visby den 23 September 1S99.
Arvid Zetterling-, Löjtnant, Föreståndare for Visby kemiska station.
K o n s e r v e r n a säljas h o s följande Herrar H a n d l a n d e: Östermalm: För att bereda den ärade allmänheten tillfälle till praktiska och billiga ^ Kungsholmen: Joh.
" Alm, Sibyllegatan 65.
Ernst Lind, Scbéelegatan 3.
A. Brunander, Östermalmstorg.
Knut Spira, Flemmingg.
17.
C. Gust Carlsson Storgatan 34.
Carl Dahlgren, Nybrogatan 40.
Staden: Axel Friedleif, Kommendörsgatan 24.
Anders Antoni, St. Nygatan 8. utförsäljes under december månad hela vårt stora välsorterade och Carl Högström, Karlavägen 41.
I. F. Ingmanson, Jerntorget 83.
K. Wilh.
Lindström.
Brahegatan 39. eleganta laser af Supékappor med och utan ärmar, Jaquetter och Carl F Johansson, Stortorget 7.
Erik Sjöman, Karlavägen 10.
F. J. Kahn, Kornhamnstorg 61.
Skräddarekoftor, Promenad- och Innedräkter i siden och ylle, Päls- Wiktorin &amp; Grafström.
Artillerigatan 40.
Hugo Moberg &amp; C o, Kornhamnslorg 59.
Sidenfodrade och Skottska Kragar, Silkesplyschkappor och Kragar Anton Pettersson, St ".
Nygatan 20.
Aug.
Österberg, Nybrohamnen 26.
Sortie de Bal i charmanta färger (äfven i svart).
Beställningar C. W. Sundblad Kornhamnstorg 51.
Norr: Aug.
Werner, St. Nygatan 39. utföras elegant.
Muffar och Colliéres.
August Andersson, Tunnelgatan 27.
Söder: Aug.
Boivie.
Jakobsgatan 12.
Conrad Andrén, Hornsgatan 74 B. August Carlson.
Ma ' mski ' nadsgatan 5.
John Björklöf, Götgatan 28.
Gustaf Ek.
Klara Södra Kyrkogata 11.
J. Alfr.
Ca ' lzon, Götgatan 3.
Oscar Feyrhting, Dro ' tninggatan 75.
C.
G. Carlsson, S:t Paulsgatan 5.
Arvid Flodin, Regeringsgatan 44.
Ludvig Carlsson, S:t Paulsgatan 18.
Aug.
Fredlund, Kungsholmsgatan 25.
Osvald Engström, Gölgalan 40.
John Garström, Hötorget 6.
Gust Eklund, Högbergsgatan 28.
John Johnsson, St. Badstugatan 40.
Axel Hansson.
Gölgatan 46.
Ernst Löfgren, Mästersamuelsgatan 40.
Karl J.
A. Karlsson, Hornsgatan 66.
Martin Ohlsson.
Höiorget 11.
Bröderna Lindström, Östgötagatan 35.
Erik Ohlsson.
Malmskilnadsgatan 42. för M.
N. Linderblad, Hornsgatan 25.
Sundström &amp; C:o, Hö orget 13.
Erik Mellberg, Götgatan 63.
Th Svensson, Mästersamuelsgatan 64.
Carl G Möller, S:t Paulsgatan 31.
F. A. Westerberg, Drottninggatan 93.
A. Gust.
Nord, Svedenborgsgatan 9.
Vasastaden: Axel Otterberg, Götgatan 22.
Carl W:m Peterson, Hornsgatan 36.
E. O. Edström, Uplandsgatan 38.
John A Pettersson.
Stadsgärden 8.
Carl J. Gustafsson, Odengaton 68.
C.
A. Akerholm, Gotgatan 28.
H. Ljungberg, Vestmannagatan 21.
Representant: L U D V I G F L O R Y S t o c k h o l m, 5 K l a r * N o r r » K y r k o g a t a 5 Allm.
tel. 334. utkommer i häften å 35 Öre.
flÄT " Närmare 400 illustrationer.
fttSF " En hyar, som anskaffar fem sub- skribenter, erhåller själf qtt ex. af a r b e t e t gratis.
Anmälan i närmaste bokhandel.
J u l p r e s e n t e r I Marinblått Marinblått " ^ R Marinb ' ått Popeline Marinblått Imperial Marinblått Satin Royal Marinblått Cheviot.
Skotsk Marinblått Kläde, 7 kval.
Marinblått Sat-n Ducbesse.
Nyheter hvarje vecka!
Solida Varor!
m Billigaste Priser!
F. W. CAMPANIUS, 4 3 Vesterlånggatan 4 3 Julinköp (Julklappar), KÄPPMÄGÄSINET IDUNÄ.
Nyttiga Julklappar BARNEXT!
B Ar / • r \ £ / 1^ ph| / stort urval.
\ \ » I ELEGANTA KLÄDNINGAR \ ^ / förfärdigas på beställning.
gÖ M.
B E N D I X, 29 e Drottninggatan 29 e, 5 Sturegatan 5.
S k a n d i n a v i s k a Köp alltid radiatorsmör!
r JOH.
LUNDSTRÖM &amp; C:o. bästa bränsle för illuminationskamiiier och värmenecessärer.
C a F F é - B r i k e t t e r för kokspislar, kakelugnar, strykugnar m. m. Allm.
tel. 22 88.
Kontor: 22 Skeppsbron 22.
Rikstelefon 427.
Allm.
tel 60 19.
Försäljning: 5 Stranc / väi / en 5.
Rikstelefon 22 20.
Allm.
tel. 61 98.
Filial: 1 Farmmätareaatan 1.
Rikstelefon 20 12. i Hållbarheten garanteras.
TT1 r o £~ \ Q l s 8 ous K o l u,, ^.
2 2 I 11 TI P f AT I — Etablerad 1866 — \ A U, P r e d s g a t a n S S.
Möbeltyger, Gardiner, p t i é — r e Reelt r, B och o r d billigast.
dukar, — Mattor o r Profver utlämnat till landsorten.
G o d h u s m a n s k o s t, är en liten riktigt bra kokbok I Den nu ut- komna nya upplagan är betydligt tillökt och förbättrad af en inom kokkonstens område högst erfaren och ansedd gammal husmo- der; kokboken är därför äfven en synner- ligen lämplig och billig present till edra tjänarinnor.
Pris: häft.
1 kr., inb.
1,25.
Till salu i alla boklådor och hos Adolf Johnsons förlag, Stockholm.
E G. Söderbergs .Import-Aktiebolag.
j \ ntracit Stenkol &lt;^2&gt; Varumärke '?
H-ushÅllslKol.
Varumärke.
Marie-Briquetter.
Slussplan 63A »: Riks- 179.
A N T H R Ä C I T.
Colces.
Äkta ^okCS (Räntmästarehuset) S t o c k h o l m.
l: m a Billigare än ryska.
Utsökt sortiment af par!
Köp, pröfva och döm, om icke Nanny Sandströms kokbok: JContor: G u m m i a k t i e b o l a g e t s Galoscher.
I Stenkol, Cokes, l:a maskinkrossad A n t h r a c i t, Q V&amp;^ F) sevärdhet.
* ttoteborg, " IItilm.
* .ii, STOCKHOLM, räkter samt Stockholm.
* Största och AQRA MARGARINFABRIK, — - (HoflwBramtörer £111 H.iS, Drottningen af England.
Sv.
Panoptikon Älarie-Bxilsetter L ä m p l i g a s t e j u l k l a p p å t h e r r a r är e n l å d a a f H a v a n n a M a g a s i n e t s cigarrer D r o t t n i n g g a t a n 21, S T O C K H O L M, Filial: N o r r m a l m s t o r g.
Filial i Göteborg: G ö t e b o r g s Ä r k a d e r.
Älm.-,teI; Z5 82 A %51.
Riksr. », 575, E i L j u n g d a h l ' s ivltvaruaffär lmskilaads^atan Q Allm.
Telef.
10614. ningar emottagas å all slags sömnad, äfven då tyg in- lämnas.
plats-annonserna återfinnas i innerarketl
Nyttiga Julpresenter Rikt illustrerad Jul priskurant sändes franko på begäran.
hos Telegrafadress: GARNBER OBS.!
Order å minst 25 kr., förutom å Sän och Sängkläder, hvarå order å minst kr., levereras fritt vid närmaste järnvi eller ångbåtsstation.
OBS.!
Order från landsorten, afsedda för Jul torde snarast insändas för att i tid kui expedieras.
LUNDB G.
H.
K, H.
D r o t t n i n g e n s Hofleverantör.
(Firman grundad 1845.)
Telefon; H.
K.
H.
K r o n p r i n s e n s K.
M. LUNDBER Hofleverantör.
Inrättadt i likhet med de stora magasinen på kontinenten.
Låga b e s t ä m d a priser!
Goda v a r o r I S t ö r s t a u r v a] Största lager af NÄSDUKAR till billigaste priser: Ä f p a s s a d e Prima Hellinne Irländska Näsdukar: Särskildt rekommenderas N:o 10 N o 1 2 8 4 50 5 &amp; 6 som mycket omtyckta Storlek 42cm., prduss.
Kr.
4: 50 4: 75 5: — 5: 50 6: — 6 75 7: 50 8: 50 9: 50 10: 4, Näsdukar.
» 47 » » » » 4: 75 5 — 5: 50 6: - 6: 50 7: 50 8: 50 9: 50 10 50 11: 50 » 52 » » » » 5: — 5 50 6: 25 7: — 7: 75 8: 50 9: 50 10 50 12: — 13: 50 Fällning och märkning från &gt; 5 7 » » » » — 8 _ _ 9 _ _ H: _ — 13:25 — — Kr.
1: 75 pr duss.
Hellinne Barn-Näsdukar, storl 40 cm.
pr duss.
Kr.
2: 55, 3: 40, 4: 15, 4: 60 Brodering af vapen och mo- Kulörta Herr-Snusnäsdukar, pr duss.
Kr.
6: —, 7: 25, 10: 50, 13 16 &amp; 20. nogram utföres vä!
o. billigt.
; - „ - — „ — — „ — silke, pr st.
Kr 3: -, 3: 75, 4: 50 &amp; 5: 50.
Kammanluks-, med hålsöm och broderad hvit bokstaf, Hellinne-Näsdukar, pr dus- Badhanddukar.
sin Kr.
9: — &amp; 10: - ä3^F " Badkappor.
Hellinne Kammarduks-Näsdukar med bred fåll och hålsöm: Badlakan.
Storlek 36 cm, pr duss.
Kr.
5: 50, 6: 50, 7: 50, 8: 50, 9: 50.
12; -, 13: 50, 17; 50, 18: 50, 20: —, 23: —, 25: —.
Badmössor, » 44 » • » 9: 50, 11: 50, 16: 50, 21; —, 29: 60, 35: —, g ^ r Badfiltar.
Kambriks-Näsdukar, tunna, hellinne: B Ä P Badvantar.
Storlek 40 cm., pr duss.
Kr.
5: —, 6: —, 7: —, 8: —, 9- 50, 11: —, 14: 50.
46 » • » 5: 50, 6: 50, 7: 50, 8: 50, 10: —, 12: —, 15: 50.
Jj0f~ Badtofflor.
Bad mattor.
Dam-Näsdukar, silkes-, med hålsöm, pr duss.
Kr.
9: 50, 12: —, 15: —, 18: —.
S t ö r s t a l a g e r af S t ö r s t a l a g e r af S t ö r s t a l a g e r af DUKTYGER Téservetter med frans å kr.
2: 40, 3: 20, 3: 75, 4: —, 4: 75, i Damast, Jacquardo.
Dräll.
5: 35, 6: 25, 7: 50, 9; 25, 10: —, fr. kr.
3: 90 för duk, 135 / 135 cm., med 12: — och 13: — pr duss.
' | duss.
servetter, till högre priser.
Almedahls Duktyger, Handdukar, Dukar o c h Servetter: Frukt- o c h Is-Servetter: L i n n e l ä r f t e r linne, med bälsöm, pr garnit.
kr.
linne kr.
1: 75, 2: 25, 2- 95, 3: 10, 14: 50, 19: —, 20: —, 37: —; 3: 35 duss.
till fabrikspriser.
siden » 5: 50 och 8: 50 duss.
siden, till olika priser.
Sängmattorjl 2 Sofflöpare, Byrådukar, Paradhanddukar, Serveringsdukar, Bordlöpare.
D a m l i n n e n, P e i g n o i v e r o. K j o l a r, särdeles välsydda.
Finare F ö r k l ä d e n, S e r v e - r i n g s - r ö r k l ä d e n och M ä s s o r, H v t s h ä l l s f ö r k l ä d e i i, L a k a n och u r n g å t t.
B a r n k l ä d n i n g a r, Kavajer, Kapuschonger, S p o r t m ö s s o r, Vantar, D a m a s k e r, Schalar, P l a i d s, Resfiltar.
D a m - M o r g o n r o c k a r och K o f t o r af bomull, ylle och siden, Eleganta B l u s l i f.
U n d e r k j o l a r i mycket stort urval af bomull, ylle och siden.
F l a n e l l - U n d e r - kjolar, Trikå-Underkjolar.
Egna Syate / ierer OBS.!
Eget förstklassigt OBS.!
Egen Tvätt- för Damunderkläder, Skrädderi och Sirykinrättning för Skjortor, Dam- &amp; Ylle-Gardiner, P o r t i e r e r och Borddukar, särdeles vackra o. af utmärktaste kvalitéer frän Lenningska Väf- skolan i Norrköping.
Barnkläder.
Gosskläder.
jämte Orientaliska Mattor, tori Svenska Yllegardiner S ä n g a r, T ä e k e n, Filtar, å Kr.
10: —, 14: 50.
16: 50, 20: —, 27: — pr luft.
Sängöfverkast, P o r t i e r e r, hvita Gardiner Piquétäcken.
och Borddukar.
nyaste modeller i största urval.
Gosskläder, OBS.!
ä k t a såsom Indiska, Persiska, Turkiska, Mohriska, Afghanistan- &amp; Japanska, i stort urval till särdeles billiga priser.
Äfpassade Axminster-Mattor: Storlekar: 1351200 170J235 200J300 280J815 2C5|3R5 S00|400 335|435 4001500 500| extra prima kvalité, Kr.
50: — 75: — 90: — 115: — 150: — 185: — 250: — 40 sekunda d:o, ' » 25: — 36: — 53: — 05: — 80: — 105: — 135: — 195: — — Äfpassade låna Schagg-Mattor: Storlekar: 105 [170 115 [175 135J200 170|235 200|290 230JS15 2701340 300] 385 335|485 Kr.
pr st. 15: — 17: — 23: — 34: — 55: — 70: — 90: — 115: — 145: — Äfpassade l:ma Tapestry-Mattor: Storlekar: 95] 175 135|200 170|235 200|290 230|315 2701340 3001385 335J4S5 Kr.
pr st. 12: — 16: — 25: — 38: 50 56 70:: — 120: Ä f p a s s a d e K i d d e r m i n s t e r - M a t t o r, mycket praktiska, emedan de kur användas å båda sidor: Storlekar: 180|270 230|270 270|265 S15|365 S65|460 365 r. pr st. 24: — 29: 50 47: 50 55: — 78: 50 92: Akbar 26: 50 33: — 52: 50 60: — 86: — 105: » 33: 50 42: 50 67: — 78; 50 113: — 137; Extra l:ma Anglo Indian Angoraskin l:ma Scliagg {Storlekar; 50 / 115 55 / 115 65 / 135 08 / 150 Kr.
p~7sT 5 i mattor, t. skri ma Tapestry (|; 40 / 90 50 / 115 50 ' 125 65 / 135 70 / 145 o. Sängmaltor, Kr.prst.
2; — 3:50 4:25 6; — 7:50 nas i olika färgc storl.
t.olika pri Ä f p a s s a d e V a x d u k s - M a t t o r, den bästa hittills kända kvalité: Storlekar; 186 / 186 186 / 220 186 / 250 220 / 220 220 / 250 22O / 280 250 / 250 250|280 250J315 280128 Kr.
pr st. 16; — 18: — 22; — 22; — 25: — 28; — 28: — 32; — 35: — 35; - Svenska Korkmattor, så väl ä f p a s s a d e som i m e t e r v i s, till billiga priser.
C o c o s - M a t t o r, Y l l e - G å n g m a t t o r, T a g e l - G å n g m a t t o r, Briissel=Gångmattor, BomulIs=Gångmattor, J u t e - G å n g m a t t o r.
Angmangel.
OBS.!
S o f f k u d d a r af siden och bomulls-satin, stop- pade med finaste dun, Skinnkuddar, Resknddar.
Egen Fabrik för Järnsängar.
Egen Kuddar emottagas till stoppning och montering.
Afdelningsskärma så väl J a p a n s k a som häi tillverkade.
Rullskärmar.
Tapetserareverkstad.
Hlädxiingstyger af s i d e n, y l l e o c h b o m u l l, a f k l i p p t a t i l l k l ä d n i n g a r o c h o m k n u t n a m e d s i d e n b a n d.
- Fischyer, Boas, Solfjädrar.
= = = = = fy v o Största och mest väl sorterade lager af F a n t a s i -, Läder- och G a l a n t e r i v a r o r af bästa engelska och Wienerfabrikat.
Parfymer o c h Toalettartiklar a l l a s l a g.
« Reseffekter aiiasiag.^Lawn-Tennis-Ärtiklar a i i a s i a ^
