# ID: svediakorp-per1321
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,381
# sentences: 756
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


å k N:R 9 7 ONSDAGEN (672).
PRENUMERATIONSPRIS PR AR IDUN KR.
5: IDUNS MODETIDN.
MED PLAN- SCHER OCH HANDARB.
— » 5: IDUNS MODETID.
UTAN PL.
&gt; 3: — AUGUSTA UTGIFNINGSDAGAR: HVARJE O N S D A G OCH LÖRDAG.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
ATTERBOM, FÖDD TIGERSCHIÖLD.
I VÅR A F NJUTNINGSLYSTNAD och lyx präglade tid är det godt a t t någon gång få stanna inför en kärnkvinha, lyssna till hennes lef- nadssaga och värmas af hennes personlig- het.
En sådan var Augusta, Victoria Atterbom född Tigerschiöld.
E t t hem och den natur, hvilken omger detta, har på karaktärsda- ningen det största inflytande.
Det var också i en särdeles vacker del af Södermanland vid den fagra sjön Båfvens strand på säteriet Bögstorp, som fru Atter- bom söndagen den 3 nov.
1839 såg dagens ljus.
Hon var yngst bland sju syskon och föräldrarne voro kaptenen vid kungl.
lifbe- väringen Gustaf Bernhard Tigerschiöld och hans maka Gustafva Hytthon.
Vid sex års ålder förlorade den lilla Au- gusta sin fader, » men, » säger en henne när- stående, » hade den stora lyckan a t t äga en moder, som var en sällsynt utmärkt kvinna såväl till inre egenskaper som yttre prak- tisk duglighet, ett mönster för husmödrar, och hvilken blifven änka energiskt skötte familj och jordagods.
Det utmärkande hos henne var en ständig verksamhetslust, en DEN 6 DECEMBER REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
REDAKTIONSSEKR.
: 1899.
1 2: T E ÅRG.
KOMMISSIONARER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL- KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, LTR.
DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL.
VILLKOR.
ÖPPEN KL. 1 0 — 5.
BYRÅ OCH EXPEDITION: J O H A N N O R D L I N G, ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 människokärlek och själfuppoffring, som ej ville veta af någon gräns.
H v a r j e hjälp- behöfvande var för henne i kristlig mening hennes nästa. » Augusta var den af barnen, hvilken mest liknade sin mor.
Af fadern hade hon ärft ett särdeles lätt och behagligt sällskaps- sätt och hans stora kärlek till djur, i syn- nerhet hästar.
Dessa förstod hon a t t sköta så väl i friskt som sjukt tillstånd, och un- der hennes flicktid kunde hon gärna vaka natten öfver hos en sjuk fyrbent vän.
Att köra var ett nöje, som hon äfven vid mogen ålder njöt af.
Sin undervisning fick Augusta i bokliga kunskaper och musik af enskild lärarinna, men för öfrigt var det modern, hvilken handledde sin dotter, och under denna för- träffliga moders ledning uppväxte hon till en blomstrande ungmö, sund till kropp och själ, enkel och naturlig.
Barnsligt glad med sina jämnåriga, men dock med ett djupt drag af allvar hade hon ett sinne öppet för allt skönt och ädelt.
Koketteri och all för- konstling voro henne däremot fullkomligt främmande.
Redan som barn visade hon så stor praktisk duglighet, a t t hon af de äldre syskonen kallades » lilla förståndet ».
Tidigt fick hon deltaga i hushållsbesty- ren och stiga upp med solen.
Redan kloc- kan 5 på morgonen kunde man finna den unga fröken Augusta i kök eller visthus, där hon ställde i ordning för folkets fru- kost.
Dessemellan surrade spinnrocken, var väfstolen i gång eller idkades annan huslig slöjd, men för dessa arbeten glömdes hvar- ken den ideella utvecklingen eller var gläd- jen därför bannlyst, tvärt om.
I fru Tigerschiölds hus samlades gran- narna gärna, ty man trifdes där så godt och roade sig af hjärtans lust, icke minst med musik, särskildt vacker sång.
Bland traktens ungdom befann sig vid slutet af 1850-talet ingeniörerna vid den då under byggnad varande västra stambanan.
Till dessa räknades ock skaldens, profes- sor Atterbom, ende son d. v. löjtnanten vid Väg- och vattenbyggnadscorpsen, sederme- ra majoren och distriktchefen Ernst Atter- bom, hvilken var nog lycklig a t t den 6 au- gusti 1863 som sin brud få hemföra Augusta Tigerschi öld.
I mynt medförde hon ej någon stor hem- gift, men i vaggan hade en god fé gifvit henne ett trollspö, hvilket med sina medel kunde framkalla stora verkningar.
Detta begagnade hon flitigt.
De unga makarnes första lilla bo reddes i Södermanland, men snart fick den unga STOCKHOLM, IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
frun lära sig, a t t hvar hälst hennes mans arbetsfält var beläget, i hast kunna slå ned sina bopålar och tillkalla hemmets penater.
Så fick hon från Skånes sydligaste strand och upp till Helsingland flytta omkring i en hel del af Sveriges provinser, på 16 år byta vistelseort icke mindre än 11 (elfva) gånger, ej sällan boende i trakter, där mat knappast kunde fås för pengar, och under tider, då efter hand 7 små barn togo mo- derns krafter och tid i anspråk.
Hennes make hann knappast mera än anskaffa det folk, som skulle verkställa själfva flytt- ningarna, det öfriga fick fru Atterbom själf besörja, och hon gjorde det med oförlikne- lig hurtighet och praktisk duglighet.
Denna senare egenskap framträdde allt mera- i den mån hushållet växte, och hon öppnade sitt hem för de sällskapskretsar, som där så oändligt väl trifdes, därför a t t värdinnan var sa behaglig.
Hennes takt var så fin, hennes älskvärdhet så hjärtevinnande, och hon ägde den oskattbara förmågan a t t kun- na glömma sig själf och helt gå upp i an- dras intressen.
Sedan major Atterbom blifvit utnämdtill chef för västra distriktet, flyttade han den 2 okt.
1879 med sin familj till Göteborg, och från den dagen var det slut med van- dringslifvet.
Ogärna, utom för mindre ut- flykter, lämnade sedan majorskan sitt kom- fortabla hem, alltid beläget så a t t grönska smekte hennes öga och där hon var i till- fälle a t t odla sina kära blommor.
Huru väl hon förstod sig på dessa visas däraf, a t t hon vid landtbruksmötet i Göteborg 1891 valdes till prisdomare i gruppen trädgårdsväxter, särskildt blommor.
Allt skönt tilltalade henne ju, och liksom i barndomshemmet njöt hon i det egna i fulla drag af musik och samlade gärna mu- sici, framför allt sångare, omkring sig.
För språkets välljud hade hon äfven sinne.
Hon läste gärna och hon läste väl, j a så vac- kert, a t t det var en njutning a t t få lyssna till hennes i allt så sympatiska och fängs- lande föredrag af en författares tankar.
Så långt hennes mångsidiga verksamhet tillät, följde hon med sin tid, och särskildt på ett område följde hon alltid med den, och det var, när fråga väcktes om, huru man skulle fostra ett andligen och lekamligen starkt och sundt släkte.
Därför var hon så intres- serad af skolorna, särskildt elementarläro- verken för flickor; och i det, där hennes egna döttrar fingo sin undervisning, var hon af föreståndarinnan en gärna sedd mamma, med hvilken lärarinnorna tyckte om a t t i uppfostringsfrågor få utbyta tankar.
IDUN 1899.
Från ' ungdomen hade hora varit van vid allt slags arbete, och med sina tjänarinnorf hjälp sydde hon, ända tills barnen blefvo vuxna, deras kläder, och ända till sitt lifs slut väfde hon åt make och söner kostym- tyg och klädningar till döttrarna; men med hennes utpräglade sinne för skönhet, äl- skade hon dock framför allt a t t pryda sitt hem med konstväfnadcr.
Handarbetets vän- ner hade i henne en af sina bundsförvanter.
Besök där gjorde hon gärna, och försedd med nya mönster återvände hon hem för a t t med spole och nål skaffa ännu flere vackra textilarbeten, eller för hvad de inbragte på annat sätt öka hemmets trefnad.
Kort före sin död fick hon se en person väfva flamskt, och strax var hon färdig a t t skaffa sig en väfstol och själf lära sig väfnadssättet.
Hur mycket ho.n än älskade detta sitt vackra arbete, så när hälst hon behöfdes på ett annat område, var hon färdig a t t skynda dit.
Majorskan Atterbom var född sjukskö- terska och hade de läkares, som vårdade de sjuka, fulla förtroende.
Vid ett tillfälle då hon efter flere operationer skötte sin man, sade den värderade kirurgen dr. Alle- rik Lindh: » Fru Atterbom, det bra, som om jag själf hade gjort det. » I första hand var det naturligtvis make, barn och tjänare, som fingo vid sina sjukläger mot- taga hennes behagliga, ömma omsorger, men äfven släkt och vänner kunde så långt hälsa och krafter tilläto få räkna på hennes hjälp.
Fru Atterboms deltagande för de lidande glömmes aldrig.
Hon förstod så väl andras smärta och hade.
en ovanlig förmåga a t t för andras bekymmer glömma sina egna och med det hjärtligaste deltagande försöka att hjälpa eller åtminstone lindra det svåra.
Detta, hennes förgätande af sig själf, var hennes vackraste sida och grunddraget, kan man säga, i hennes karaktär.
En sådan husmor var det en glädje a t t få tjäna, i synnerhet när man lägger därtill, att eftersom hon själf lade hand vid husets sysslor, så förstod hon a t t värdera arbetet.
I sina tjänare såg hon sina hjälpande med- människor och bemötte dem därefter.
I allmänhet, hade hon genom sin godhet, pa- rad med fasthet och allvar, lätt a t t vinna underordnades kärlek, aktning och förtro- ende, och detta visste hon a t t uppskatta.
Två tjänarinnor, som ännu outvecklade vid unga år kommo i hennes tjänst, ha stan- nat där den ena i 35, den andra i 31 år.
Båda mottogo på hennes födelsedag 1889 Patriotiska sällskapets medaljer.
När hon fastade den på hennes bröst, hvilken i tjän- sten var äldst, sade hon leende: » Lilla Titti, du har så innerligt väl förtjänt den, men jag kunde kanske också ha en liten del i den. » Dessa tjänarinnor blefvo med åren nästan som medlemmar af familjen.
På julafton deltogo de så väl i undfägnaden som i hus- andakten och julklapps utdelningen.
Denna högtid firades på samma sätt som den i släktled firats inom Atterbomska och Tiger- schiöldska familjerna.
Allt i huset skulle dagen förut vara undangjordt, så att, när morgonsolen på julafton lyste in, var det full helg.
I allmänhet höll majorskan på gamla goda traditioner, och så väl allmänna som enskilda högtidsdagar ville hon fira så, a t t det uppväxande släktet af dem fick in- tryck för lifvet.
Till och med söndagen skulle ha sin egen prägel.
Hon tyckte ej om, att man den dagen bar sin hvardags- klädning eller tvärt om.
Den utmärkta husfrun var den bästa ma- — 2 — ka och moder.
Hennes natur var moderlig.
Alla sina barn hade hon själf närt och fo- strat, och små barn i allmänhet väckte hen- nes intresse.
Det påstås, a t t det var ett nöje att se henne handtera sådana där små hjälplösa varelser.
Hennes hand var alltid varm och mjuk, men ägde på samma gång denna fasthet, som inger en känsla af trygg- het.
Fru Atterbom hade af naturen ett jämnt och godt lynne, paradt med djupt allvar, men så väl hon som hennes man voro glada och skämtsamma.
Mildare tillrättavisnin- gar åt barnen skedde därför gärna med skämt, men voro till följd af allvarets un- derström, som genomgick det hela, ändå mycket verksamma.
Den ömhet, hvilken enligt tidens sed hen- nes man icke lagt i dagen, visade fru Atter- bom i rikt mått sina barn, men något fjäsk liksom koketteri ville hon ej höra talas om, icke heller pryderi.
Flickorna uppfostra- des till ansvar för sig själfva.
» Dessutom, » så föllo hennes ord, » när nu också flickorna åka velociped, kan man verkligen inte längre hålla ut a t t vara förkläde åt dem. » Sönerna följde hon så långt hennes mo- dersöga kunde nå och ändå längre, ty hvad hon ej såg, det kände hon på sig, äfven i detta en äkta gammal-nordisk kvinna, och hvad hon angående de sina.
anade, slog säl- lan fel.
Sönernas liksom döttrarnas kamrater om- fattade hon med moderlig välvilja, och de slöto sig i gengäld med förtroende till hen- ne.
Hon förstod så väl de iinga, därför a t t hon till sinnet alltid var jämnårig med sina barn.
Detta var kanske, mänskligt sedt, bå- de hennes lycka och olycka, ty därför a t t hon glömde, a t t lifvets sommardagar voro förbi, tänkte hon aldrig på a t t spara sig.
Endast någon enda gång undslapp henne ett ord om trötthet.
Så yttrade hon, när hennes fjärde son tagit studentexamen: » Det ä r väl, a t t de icke äro flere, ty nu or- kar jag ej med längre. » I dessa sina söners och deras kamraters kamp- och segerdagar deltog hon lifligt, och sin vana trogen ville hon fira studenten så, a t t han ej glömde sin festdag.
I Göteborg brukades det ej att blomstersmycka de unga, när de väl approberade kommo ner på gården till sina där väntande fränder och vänner, men sedan fru Atterbom med en hel blomstergärd mottagit sin äldste son och dennes kamrater, blef detta snart bruket.
För hvad fru Atterbom ansåg rätt eller vac- kert, drog hon aldrig i betänkande a t t rödja väg.
Den ordnande, praktiska husmodern framlyste öfverallt, och man böjde sig för henne, äfven där hennes uppträdande icke ansågs påkalladt.
I hemmet var hon allas auktoritet, och hennes praktiska förstånd och goda omdö- me visade sig på flere områden kunna er- sätta bristande fackkunskap.
En så praktiskt dugande och mot alla hjälpsam dam kunde ej undgå att äfven för offentliga värf blifva anlitad; och så långt hon kunde, utan a t t svika de plikter som lågo henne närmare, mottog hon dessa uppdrag.
Så var hon en energisk och myc- ket intresserad ledamot af Styrelsen föl beredande af pension och lifränta åt gamla tjänare.
1897 hade hon i uppdrag a t t som en af de ledande vid utställningen i Stockholm ordna Göteborgs konstslöjdutställning och att vara en af prisdomarne för hemslöjden.
Hur väl hon förstod denna, syntes vid ett af hennes besök p å Skansen.
Medan de flesta af besökarna där i stu- gorna pliktskyldigast beundrade minnena från förgångna tider, utropade hon vid åsy- nen af det gamla husgerådet: » Kära ni, hvad detta är roligt, » och så började hon beskrif- va, huru i hennes eget föräldrahem något dylikt haft sin plats, eller vid ännu äldre saker, huru det sett ut i mormors och åld- mors tid, allt så lifligt, a t t hennes följesla- garinnor kände sig helt hemmastadda.
Majorskan Atterbom hade i allmänhet god hälsa, och blef hon någon gång sjuk, kurerade hon sig snart.
Hennes omgifning fäste därför ingen vidare uppmärksamhet vid, a t t hon några dagar före sin död kla- gade öfver ondt i armen, så mycket mindre som hon själf ansåg det för reumatism, hvil- ket hon ville bota med flitiga slag i väf- stolen.
Den 3 nov.
skulle hon fylla 60 år och vec- kan förut hade våningen för vintern blifvit iordningställd.
När majorskan söndagen den 29 okt.
kom ut till frukosten, berättade hon för sin yng- sta dotter: » Jag hörde så tydligt en röst hviska i mitt öra — du gode och trogne tjä- nare, öfver en ringa ting har du varit tro- gen; gå in i din Herres glädje, jag vill sätta dig öfver mycket — eller hur är det Hedvig, du får hjälpa mig a t t slå upp stället »; och så gick fru Atterbom in efter den bibel hon fått som flicka och läste sedan under dagen flere gånger det anförda stället i Matt.
25: 21.
På onsdagsmorgon var hennes gamla ko- kerska icke-riktigt frisk, hvarför majorskan för a t t spara henne själf gjorde torguppkö- pen.
Sedan lade hon sista handen vid hem- mets ordnande och begaf sig framåt aftonen ut för a t t besöka en sjuk.
På vägen dit kände hon sig illamående, hvarför hon i en droska återvände till hemmet.
Inkom- men i sin sängkammare, gaf hon själf order om, huru hon skulle behandlas, och den an- komne läkaren sporde hon, om hon ej fått en svårare hjärnblödning.
Han kunde ej neka härtill, men tröstade omgifningen med, a t t det därför icke behöfde vara nå- gon öfverhängande fara.
Fru Atterbom där- emot kände dödens omedelbara annalkande.
» Gud vare min ande nådig, » utbrast hon, drog smekande handen öfver dotterns, som med hennes i sin satt vid sängen, och för- lorade medvetandet.
E t t par timmar senare, den 2 nov., hade hennes friska, lifskraftiga själ lämnat det förgängliga.
När hennes äldsta dotter, hvilken för stu- dier vistades i England, eftertelegraferad hunnit hem, sof redan i det vackra hemmet, omgifven af blommor och ljus, hennes oför- gätliga moder den sista tunga, djupa söm- nen.
I ' örsamlingens kyrkoherde bjöd där frid öfver den döda, och sedan anträddes hen- nes sista flyttning upp till universitetssta- den vid Fyrisån.
I kapellet på den vackra kyrkogården jordfästes hon af doc. J.
A. Eklund, som vid hennes bår talade om det friska, fulla lifvets betydelse, när det lefves ej för oss själfva, utan för andra; och så bars kistan ut och nedsänktes i Atterbomska grafven.
Den ligger nära Carolinaparken, från hvil- ken i den höstljumma vinterkvällen sån- gerna för hjälten vid Lutzen klungo.
Det var nationens fest, den 6 nov., också den en dödsfest, men dock en segerfest, ty det goda, hvarhälst det uppenbarar sig, dör icke.
AMANDA LEFFLER.
IDUN 1899.
— 3 — SMÅSKOLELÄRARINNORNAS S SAK.
OM EN VERKLIGT glädjande under- rättelse kom det, a t t Iduns redaktion välvilligt öppnat sina spalter för belysan- det af en sak, som i sanning mer än de flesta är behjärtansvärd — nämligen små- skolelärarinnornas löneförhållanden såväl på landet som i staden.
Att en snar förbättring härutinnan är lika berättigad som på det högsta af nö- den, torde följande upplysningar kunna be- visa.
Vi afse här närmast småskolelärarinnor- nas ställning i rikets tredje stad.
Under de f e m första tjänsteåren utgöres lönen af 50 kr.
i månaden.
Af denna re- spektabla summa göres dessutom ett må- natligt afdrag till pensionskassan, så att lönen på detta sätt reducerad slutligen ut- göres af 4 8 k r.
6 6 ö r e.
(Efter de fem åren blir lönen 57: 30 i månaden.)
Inga vidlyftiga haranger behöfvas egent- ligen för att bevisa, huru otillräcklig den- na är.
Siffror tala härvidlag tydligare än ord.
Beräknas inackordering efter gängse pris till 40 kr.
pr månad, så återstår — 8 kr.
och 66 öre.
Att r ä t t kunna använda dessa, så att de räcka till tvätt, kläder, skatt e t c, därtill fordras sannerligen en större beräknings- konst än den, som inhämtas i matemati- kens högsta stadium.
Hvad som blir öfver till a t t använda på den intellektuella ut- bildningen — hvilket småskolelärarinnorna såväl som hvarje framåtsträfvande individ ha behof af ' — är lätt uträknadt.
Skall då verkligen i ett land, där regeringen satt folkupplysningens höjande till sitt förnäm- sta mål, deras arbete, åt hvilka mödrarna först lämna sina små, så underskattas, a t t de betalas med en penning, så ringa a t t de omöjligt utan hjälp från sina hem kunna reda sig därpå?
E t t af de förnämsta » skälen » mot löner- nas höjande har alltid varit, » att de ha sina hem i (ifrågavarande) stad och således ej behöfva så stor lön. » I sanning ett talande argument!
Hemmen skola således bidraga till deras underhåll, och skall lönen (såsom höga vederbörande låta påskina) endast be- traktas såsom n å l p e n g a r åt välbergade familjers ' döttrar, ja, då, ' skulle vi ha skäl a t t anse den för stor.
Men detta är väl ej ur- sprungligen afsikten.
Borde det ej ur både kristlig och social synpunkt vara tvärtom, eller a t t dottern, för hvilka föräldrarna gjort uppoffringar, sedan i sin mån återgäl- dade desamma?
Och därför kännas dessa dåliga löneförhållanden mest tryckande för de småskolelärarinnor, som hafva fattiga hem och få betala sin inackordering efter gängse pris samt sålunda äro hänvisade till sig själfva.
Om b e t y d e l s e n och v i k t e n af det arbete, som nedlägges i småskolan, därom talas vidt och ofta, men ytterst sällan hö- jes någons röst för » grundläggarnas » löne- förhöjning.
Det har ofta inträffat på tal härom, a t t småskolelärarinnornas arbete jämförts med telefon-, telegraf- och fabriksarbeterskor- nas arbete, och a t t de då befunnits jämfö- relsevis högt aflönade.
Det vore önskligt, a t t man vid jämförelser ville — såsom sun- da förnuftet bjuder — taga hänsyn till ar- b e t e t s b e s k a f f e n h e t och jämföra dem med de i detta hänseende närmast stå- ende, nämligen folkskolelärarinnorna.
Hvar och.
en, som aldrig så litet sysslat med undervisning, vet huru i hög grad tåla- modspröfvande och just genom sin enfor- mighet tröttande arbetet är i skolans lägre klasser.
Vi tro, a t t alla mödrar, som själfva sysslat med sina barns undervisning, skola ge oss r ä t t härutinnan.
Småskolelärarinnornas oproportionerligt låga löner framgå bäst af följande fall.
I Malmö haiva nämligen dessa — för a t t spara stadens medel — erhållit tillåtelse att äfven läsa i 1 kl. folkskola.
I detta fall finnes alls i n g e n o l i k h e t mellan en små- och en folkskolelärarinnas arbete.
Barnan- tal lika, " lektionstid lika, hemarbete lika!
Men då en folkskolelärarinna betalas med 100 kr.
pr månad, erhåller en småskolelä- rarinna endast en tillökning af 8 kr., såle- des 57 kr.
eller knappast 25 öre i timmen.
Finnes någon rimlig proportion härutinnan?
En småskolelärarinna måste således för att s j ä l f kunna försörja sig söka sig extra inkomster.
Och just detta jäktande efter privatläs- ning etc. har af den öfriga lärarepersonalen framställts såsom ett kraftigt skäl till löne- förhöjning.
Således hänvisas småskolelära- rinnorna till det, som af den öfriga lärare- kåren anses förkastligt samt hämmande för skolarbetet!
Hvad beträffar förslag till missförhållan- denas afhjälpande, så finnes endast e t t: tillräcklig löneförhöjning.
Vi skulle kunna framdraga fakta, huru en ung kvinna nyligen — vi tveka ej a t t säga till följd af öfveransträngande n ö d t v u n - g e n privatläsning — brutits i förtid.
Och så kan ingenting sparas undan under de » goda åren ».
Taflan är mörk, men sann.
Det vore önskligt, om kvinnornas förnäm- ste målsman i vårt land, Ellen Key, ville i Idun låna sin penna åt » de smås » talan, eller att någon ville uttala sina tankar om en mi- nimilön, en lön, som kunde föda sin inne- hafvare utan försakelse af det nödvändiga- ste, då denna år efter år plikttroget upp- fyller ett mödosamt och ansvarsfullt arbete.
X. ERIK XIV I DIKTEN.
ANTECK- NINGAR AF GEORG NORDENSVAN.
I.
RIK XIV, » sade en målare, som hette I J Figge, » Erik XIV var en snobbig kung — siden och mårdpälsar, båtfärder i månsken, rödt skägg som jag. » Allt detta till skillnad från Gustaf Adolf, som var » inte alls.
pittoresk, bara kyller och grått — och tjock och fet och religiös ... » Nå, det där får stå för Figges räkning.
Ett faktum är, a t t Erik XIV varit ett af den svenska diktningens älsklingsbarn — hvilket är ett bevis bland andra på, a t t det ej är de sympatiska och vördnadsvärda mä.nniskorna, som äro de mest intresseväc- kande och lockande till poetisk behandling.
Bland den svenska häfdens personligheter är kung Erik onekligen en af de mindre sympatiska, men detta, har ej hindrat att han gång på gång blifvit idealiserad till romantisk hjälte.
Hans olycksöde, straffet som drabbade honom i lefvande lifvet, har fått öfverskyla hans ogärningar, och hans otillräknelighet urskuldar ju n å g o t.
Som bekant började en lofvande skolyngling en kria med orden: » Vansinnig och omgifven af dåliga rådgifvare kan jag ej annat än be- klaga Erik XIV. » D e l t a g an d e har han liksom andra olyckliga r ä t t a t t fordra.
» Han har också varit föremål för deltagan- de och för försök till psykologisk förklaring från skalder och författare af både högre och lägre rang.
Gustaf III intresserade sig mycket för honom, äfven om den kungliga författaren ej kom a t t behandla hans öde i dikten.
L i d n e r gjorde det däremot i sitt sorgspel » Erik XIV », skrifvet i Paris 1781 men tryckt först 1800, 7 år efter skaldens död, och uppfördt först 1843 på dåvarande Mindre teatern i Stockholm.
Sedan har B e r n h a r d v o n B e s k o w 1827 och, J.o.hn B ö r j e s ö n 1846 och 1861 behandlat den olycklige konungen, hvar och en i t v å femaktsdramer, det förra skildrande Erik som konung, det andra som fånge.
Börjesons » Erik XIV » gjorde på sin tid stor lycka på kungliga scenen.
E d- v a r d B ä c k s t r ö m upptog år 1870 i det lilla skådespelet » En krona » Erik och Ka- rin som föremål för en dramatisk dikt.
Efter honom följde J u l i u s S e l l m a n m e d dramat » Kung Erik », uppfördt på gamla operan 1886, och nu senast ha, som bekant, A u g u s t S t r i n d b e r g framfört Erik i två dramer och A d o l f P a u l i en.
Och i romanform äro Erik och Karin be- handläde af V i l h e l m i n a S t å l b e r g (» Karin Månsdotter », 1848), af G u s t a f B j ö r 1 i n (» Prokuratorn », utgif ven anonymt 1886), af pseudonymen K a r l B l i n c k (» Erik XIV och Johan III », två romaner, 1892), af P e r T h o m a s s o n och kanske af flere.
En holländsk författare (författa- rinna?)
vid namn W a 11 i s har ock behand- lat Erik XIV i romanen » Furstegunst », som utkom i svensk öfversättning 1887.
För det manliga släktet är den lustiga parodien » Erik XIV » en gammal bekant från studentspexen.
Det är där, Karin Månsdotters fader kallas » den bekante korpral Månsdotter ».
Nu skall läsaren inte frukta a t t få till lifs någon redogörelse för alla dessa olika va- rianter af kung Eriks saga — detta är en- dast några anteckningar om den olika upp- fattning af Erik och hans samtida, som i dikterna kommer till synes och som har sitt intresse för den, som i dikten söker en återspegling af olika individualiteter och af olika tiders synpunkter och karaktär.
Ty den Erik, Lidner, Beskow, Wilhelmina, Börjeson, Björlin, Strindberg framställt - är lika många olika personer som de olika för- författarnes antal, och en hvar af dessa per- soner är en produkt af sin tids åskådnings- sätt och af sin skalds personliga tempera- ment.
Någon fotografiskt trovärdig bild af den verklige Erik XIV, sådan han gick och stod, skall man; ej vänta i n å g o n af dik- terna — en på sträng och intim historisk källforskning baserad utförlig framställ- ställning af honom finns ej i vår litteratur, äfven om ansatser åt det hållet ej saknas i rent historiska studier.
Lidner redan anger de dominerande dra- gen i Eriks personlighet, sådan denne sedan ingått i det allmänna medvetandet.
I grund och botten ädelt anlagd och rikt begåfvad men svag och misstänksam har han sin far- ligaste fiende i sitt eget jag.
I tidens stil — den för känslosamhet svärmande tidens — har han många granna ord a t t säga om ädelhet och om hjärta, och som en äkta Lidnersk hjälte fäller han — liksom för öf- rigt äfven de andra i stycket uppträdande — gärna tårar öfver alla mänskliga olyc- kor, däribland ej minst öfver tvånget a t t visa hårdhet, hvilket tvång är härskarens pålagdt.
» Ack, hvad det hjärtat sårar, att nödgas vara hård! »
IDUN 1899.
— 4 - Klemmmij folo.
MATSALEN.
KAFÉET.
F R Å N D E T NYA GRAND H O T E L.
säger Erik.
(Samma känsla går igen hos Strindbergs Gustaf Vasa, fastän naturligt- vis klädd i helt annan dräkt.)
Lidners känslofulla Erik har ett allt för lättrördt hjärta, det bidrager till hans olycka: » Att, som jag har gjort, med känslor kronan bära, Det är att störta sig och folkets otack nära. » Han m å s t e bli tyrann, om han skall kunna hålla sig kvar vid makten.
» Vid Gud, jag blifva vill barbar! » utropar han.
Det är hos figurerna i detta skådespel tårögd sentimentalitet öfver hela linien.
Man gråter och mördar och fäller en tår på den mördades stoft.
Johan III:s ord, då.
han tar kronan från Erik, äro betecknande för stilen: » Hur rör mig ej hans fall!
Jag vet han var barbar, Men han olycklig är, han rätt till tårar har. » Likaså den mördade Svante Stures änka, som räcker Erik giftdrycken.
Hon » ömmar för hans öde » och yttrar bland annat, a t t » den största oväns fall med tårar skådas bör. » Lidner föregår senare diktare med a t t till det historiskt gifna foga fritt uppfunna konflikter.
E t t drama måste ju ha en in- trig, och det var för skalderna ej alltid nog att fånga de intressen, som represen- terades af Erik och hans omgifning, och ur dessa intressens inbördes brytning skapa en dramatisk konflikt.
De som behandlat Eriks historia i dramatisk och romanform ha i regeln undvikit just d e t t a sätt a t t för- klara händelserna och i stället tagit sin tillflykt till småintriger och hemmagjorda konflikter och låtit de kända historiska händelserna framgå ur dessa.
Hos Lidner älskar Nils Sture konungens syster Sofia.
Johan vill begagna sig häraf för att vinna den unge Sturen för sina pla- ner, han öfvertalar sin syster a t t söka för- må Nils till aifall från konungen, men Sture förblir sin konung trogen och blir ändå af denne misstänkt och mördad, oskyldig till det brott, man sökt förleda honom till.
Vida längre är intrigen drifven i Sell- mans » Kung Erik », där en hel rad ogyn- samma omständigheter föra kungen i olycka — vida mer än hvad hans egen ka- raktär eller karaktärslöshet gör det.
Den drifvande kraften är här en tysk öfverste i Eriks tjänst.
Tysken har fått en korg af den stolta Brita Sture, Nils Stures syster.
För a t t hämnas vill han störta Sturen, som redan förut är föremål för kungens miss- tankar.
Kungen inbillar sig nämligen, a t t Sture är förälskad i Karin Månsdotter.
Sturen fängslas, Karin är oförsiktig nog a t t af ren barmhertighet skicka vin och frukter till honom, kungen får se en bricka med dylikt, anser denna omtanke om fån- gens välbefinnande som ett bevis på en otill- börlig förtrolighet de båda emellan, drar sin dolk och rusar ursinnig i väg a t t mörda rivalen.
Eriks död åstadkommes sedan på så sätt, att Brita Sture för a t t hämnas mor- det på sin fader och sina bröder smusslat en bägare giftblandadt - vin in till den fångne konungen.
Denne blir i det samma f r i - g i f v e n af kung Johan, hans maka och barn anlända, lifvet ler på nytt emot ho- nom och dem alla.
Då fattar han händelse- vis bägaren för a t t läska sig — och dricker giftet.
Något dylikt intrigspel — - där slumpen spelar så stor roll — förekommer ej i de öfriga Erik XIV: dramerna.
Beskows ver- sion af ämnet är dramatiserad historia med Schiller som närmaste förebild.
Eriks död sker äfven där till följd af en intrig och utan Johans vilja — det är påfvens nuntius Possevinus, som lockat Johan till a t t ut- färda en dödsdom och som styr om, a t t den blir skyndsamt utförd, kungens kontraorder kommer, när domen redan är fullbordad.
Börjeson skref med Shakspeare som före- bild och i nyromantikens anda med sväl- lande lyrik, praktfulla vers, lidelse och fart i de omväxlande, färgrika taflorna.
Hans » Erik XIV » är tvifvelsutan den mest vägande poetiska behandling af konungens person och öden.
FIGURER UR SKISSBOKEN.
A F RA- FAEL.
(F Ö R F.
TILL » EN PASSIONSHISTO- RIA ».)
VI.
F K Ö K E N S A R A B A C K F I S C H ä r s e x t o n år.
hon bär i hvardagslag mörk jackkostym m e d bjärt väst, m y c k e t omsorgsfullt k n u t e n h a l s d u k s r o s e t t och m a t r o s h a t t.
H e n n e s l j u s a fläta h ä n g e r n e d å t r y g g e n; dels h a r h o n e n s m u l a s v å r t a t t h e l t skilja sig från b a r n d o m e n, dels h a r » h a n », s o m h o n t r o r sig b e u n d r a i all h e m l i g h e t, s a g t, a t t h o n b o r d e h e t a M a r g a - r e t a, t i l l ä g g a n d e, i d e t h a n bjöd h e n n e a r m e n u t till b u f f e t e n: » Mein s c h ö n e s F r ä u l e i n, d a r f i c h vvagen m e i n e n A r m u n d G e l e i t I h r anzu.- tragen? » Sarah Backflsch läser p å s t u d e n t e n m e d d e n b e s t ä m d a föresatsen a t t en g å n g förvärfva en p r o f e s s u r; för öfrigt a f s k y r h o n s t u d i e r o c h ä r a n h ä n g a r e af f r ö k e n K e y s å s i k t e r o m k v i n n a n, särskildt sedan hennes t a n t sagt, att talet om moderlighet är oanständigt.
S a m m a skrift- ställ a r i n n a s u t t a l a n d e n o m p a t r i o t i s m e n s l u t e r sig S a r a h h e l t till, p å s a m m a g å n g h o n å h ö r alla historiska tal från R e n b e r g e t å S k a n s e n och, blek af h ä n f ö r e l s e, m e d ö g o n s o m s m å s p r i n g b r u n n a r, s j u n g e r m e d i » H ö r oss S v e a » och » Hjältar, som bedjen ».
F ö r s t n ä r S a r a h g å r o c h l ä g g e r sig, v a k n a r läslusten, helst m a n förbjudit h e n n e läsa p å s ä n g e n.
H a r ej y n g s t a s y s t e r s o m n a t, m u t a s h o n, och e n m ö r k s k ä r m h ä n g e s för l a m p a n.
H o n h a r t r e b ö c k e r i f a m n e n, n ä r h o n sti- ger i s ä n g: Viktor Rydbergs dikter, Nietzsche, n o t a b e n e Z a r a t h u s t r a i n å g o n s v e n s k, för- k o r t a d u p p l a g a, s a m t d e n » lifvade » b o k e n.
Rydbergs dikter är andaktsboken.
H o n börjar m e d d e n och l ä s e r: » Arma Psyche, född bland skuggor, h ä r i jorde- Hfvets dal, Längtar du till ljus och frihet, till det skönas ideal.
&gt; H o n h a r i n g e n n ä s d u k h o s sig, m e n t o r k a r t å r a r n e m e d l a k a n e t och f o r t s ä t t e r:
— 5 IDUN 1899.
— N u slocknar stic- kan.
Sara ligger län- ge v a k e n.
H o n lider af i n d i g e s t i o n.
E m e l - l e r t i d s v ä r m a r h o n för det h v i t a pulfret, som en g å n g s k a l l g ö r a det välsignade mat- ätandet onödigt.
J a g tillåter m i g ut- tala mina sympatier för f r ö k e n B a c k f i s c h.
D e t blir n o g e t t g o d t exemplar, bara hon blir g e n o m s t e k t.
F ö r all d e l, t r o e j, a t t j a g p l a g i e r a t n r d e n af- sky värda » kväsar- marschen ».
Jag hatar all k v ä s a r r o l i g h e t.
M e n a p r o p o s — frö- ken Backfisch är m u - sikalisk.
H o n älskar särskildt » kväsarval- sen » och Beethovens ess- d u r - s y m f o n i.
Ingenting är svårare än att välja en bra man, om icke möjligen att välja en bra hustru.
J.
J. ROUSSEAU.
FRAN KRIGSSKADEPLATSEN I SYD-AFRIKA: » DET &gt;Trår du till en himmelsk brudgum, stackars barn, hvart bär din färd?
Skall din blyga längtan gäckas eller nå sin drömda värld? » Hon k ä m p a r tappert med tanken, som gyck- l a r f r a m s h a n s » bild, och l ä s e r p o e m e t m e d serafiskt l u g n till s l u t e t.
D å s l å r h o n i g e n b o k e n m e d e n h a s t i g l i t e n s m ä l l och l ä g g e r åsido aftonens högre läseinsats.
» Zarathustra » t a s n u fram.
Det nyss mus- t a s c h p r y d d a f ö r e m å l e t för h e n n e s s v ä r m e r i h a r sagt, att bvar t ä n k a n d e m ä n n i s k a bör läsa Nietzsche.
H e n n e s » bästa v ä n », som hon an- förtrott sig åt, h a r l å n a t h e n n e boken, m e d a n v ä n n e n s p a p p a är bortrest.
Sara läser n å g r a s i d o r; d e t ä r i n t e s å l ä t t a t t förstå, m e n s å m y c k e t b e g r i p e r h o n, a t t d e t ä r » v å d l i g t sti- ligt ».
Hon kväfver n å g r a gäspningar och an- tecknar på omslaget ett lämpligt citat, som h o n skall så d ä r l i k s o m h ä n d e l s e v i s a n v ä n d a, när hon är h a n s moitié i » Folkdansens vän- n e r ».
H o n l ä r sig d e t u t a n t i l l, d u n k a r sig m e d Z a r a t h u s t r a i b u f v u d e t, för a t t d e t skall s i t t a k v a r, b v a r e f t e r h o n a n s e r sig k u n n a t a i h o p m e d d e n » lifvade » b o k e n.
SISTA BREFVET » NÄR INTRÄFFAR SEKELSKIFTET?
H TJK KAN MAN väl tvista om denna enkla sak?
Den borde väl vara all- deles oomtvistlig!
Skall jag ha 10 kronor, så är jag väl icke till freds, förrän jag har fått den tionde; skall jag h a 100 kronor, så nöjer jag mig inte med 99, och skulle jag ha 1900 kronor (ack, a t t det vore så väl!
), men bara hade fått 1899, så skulle jag naturligtvis kräfva en till.
Att det 1900-de året måste höra med till det nit- tonde århundradet, det måste väl vara lika klart som a t t 2 och 2 är 4.
Hvaraf kommer sig då, a t t man tviflar och tvistar och tar fel?
Visst icke genom någon förväxling af grundtal och ordningstal, som man på sina håll påstått, utan rätt och slätt af den enkla anledningen, a t t det är skiftet af h u n d r a t a l, som praktiskt berör oss, icke skiftet af århundrade.
Detta » 18-hundrade » har ju nu följt oss i hela vårt lif.
Det har vuxit samman med oss, med vår glädje och vår sorg, med vårt arbete, med våra minnen, med vår längtan och vårt hopp.
Hvarje dag ha vi hört det och sagt det och skrifvit det.
Det var liksom litet högtidligt hvar gång vi skulle begynna a t t säga och skrifva nytt å r t a l, och vi skrefvo ofta fel till en bör- jan.
Men det gick snart öfver, vi blefvo vana vid ombytet — • och så följde ju alltid det gamla » 18-hundra » med!
Men att nu säga farväl till d e t också, det blir — nej, kan d e t verkligen gå för sig!
Seklet — århundradet?!
Ja, vid ett eller annat högtidligt tillfälle ha vi nog nämnt det, men högst få så ofta som en gång i veckan i genomsnitt, de allra flesta knap- past en gång i månaden.
Någon förtrolig- het har icke utvecklat sig, än mindre någon kärlek.
Snarare har det varit en smula ironi och bitterhet med i talet om » vårt upply- sta århundrade », » vårt framskridna århun- drade », » vårt humana (?)
århundrade » o.
g.v.
Jag för min del har inte varit alldeles fri från en viss afvoghet mot detta hälft främ- mande väsen.
Kanske beror det på förar- gelse öfver dess opposition mot hundra-ta- let, som det vid alla möjliga och omöjliga tillfällen vill vara före.
E ä t t som det var kom det och gjorde sitt näsvisa 19-tal gäl- lande, medan vårt ärevördiga 18 ännu satt på sin rättmätiga tron och regerade oss i stort som s m å t t!
Nej, århundradena kunna skifta när helst de behaga; vi människor skola för det me- sta knappast märka det engång!
Men öfver- gången från » 18 hundra » till » 19 hundra » — det blir en allvarsam affär!
J a g vill inte engång tala om alla de blanketter och med- delanden och brefpapper med påtryckt 18 .., som komma a t t tillspilloges.
Hvarje dag och hvarje timme komma vi a t t erinras om den stora förgängelsen; vårt hela lif blir upp- och nedvändt.
Vi få svårt a t t hålla reda på minsta sak, som har något med tideräkning a t t göra, till och med vår egen och våra barns ålder, för a t t nu icke B l a d efter b l a d v ä n d e s; h o n ä r alls i n t e s ö m n i g; d e t ä r s å s p ä n n a n d e.
E t t p a r sidor, s o m h o n f l y k t i g t g e n o m ö g n a r, a n s e r h o n sig b ö r a h o p p a äfver.
D e t ä r e n r ö s t i n o m h e n n e, s o m s t a r k t l o c k a r till a t t l ä s a o m d e t, m e n h o n tar bara om hälften och segrar m o t det öfriga.
L y c k l i g t v i s h a r h o n s p a r a t e n del chokladpraliner att m u g g a på.
Tyst, rörde i n t e m a m m a p å sig d ä r i n n e?
B e h ä n d i g t s l ä c - k e r h o n l a m p a n och l ä g g e r u n d a n b ö c k e r n a.
Nej, allt är åter stilla; ingen k o m m e r.
H o n har tre vaxtändstickor.
Medan två brinna ut, läser bon, sittande i sängen, u t kapitlet.
D e n tredje ägnar hon åt ett stycke Rydberg till: » Maria drömmer i rosengård, Därute är träldom och våld och kif, E n döende värld af synder mätt, Därinne drömmer om evigt lif, Om frid på jord.
.
.
» FRAN KRIGSSKADEPLATSEN I SYD-AFRIKA: DRABBNINGEN VID ELANDSLAAGTE.
IDUN 1899.
— tala om silfverbröllopsdagar, tjänstejubi- léer och andra dylika högtidsdagar.
Och nu till nyåret är det denna s t o r a ö f v e r g å n g sker, det kan lika litet bort- disputeras, som a t t öfvergången till det n y a å r h u n d r a d e t inträffar först vid nyåret 1901.
(» URD ».)
J. NlCOLAISEN.
VÅRA ILLUSTRATIONER.
/ STRAND HOTEL ÄR NU EFTER GENOMGÅN JEN GE LÅNGVARIG RESTAURERING MER ÄN NÅGONSIN SVERIG G E E: S FÖRNÄMSTA HOTELL, EJ BLOTT BETRÄFFANDE STORLEK, UTAN OCK I AFSE- ENDE PÅ INREDNING.
DET ÄR SÅLUNDA TILL STOR DEL I SITT INRE ALLDELES OM- BYGDT.
ATT DET I MÅNGA AFSEENDEN VUNNIT PÅ DEN- NA RESTAURERING, DÄROM KAN EN.
HVAR ÖFVERTYGA SIG, SOM NU AFLÄGGER ETT BESÖK I DET MODERNISERA- DE HOTELLET.
BEDAN VID INTRÄDET I STORA VESTIBU- LEN, EN PELARPRYDD HALL, MÖTES MAN AF BETYDANDE FC RÄNDRINGAR OCH FÖRBÄTT- RINGAR.
TILL VÄNSTER HAR MAN ETT SYNNERLIGEN STIL- FULLT OCH HEMTREFLIGT IN- DIREKTOR N. TRULSON.
REDT LÄSRUM SAMT INNAN- 6 — FÖR DETTA EN AMERIKANSK BAR, DÄR ALLA MÖJLIGA LÄ- SKEDRYCKER SERVERAS.
TILL HÖGER I VESTIBULEN LIGGER EN SÄRDELES INBJUDANDE KONVERSATIONSSALONG OCH BREDVID DENNA HOTELLETS NYA MATSAL.
HÄR SYNAS ALLA BEMÖDAN- DEN HAFVA KONCENTRERAT SIG FÖR ATT ÅSTADKOMMA NÅGOT RIKTIGT UTSÖKT PÅ EN GÅNG NOBELT, ELEGANT, GEDIGET OCH HEMTREFLIGT.
OCH ATT VEDERBÖRANDE HÄRUTINNAN LYCKATS ÖFVER FÖRVÄNTAN MÅSTE MEDGIFVAS.
VI HAFVA INGENSTÄ- DES SETT EN MATSAL, SOM I NYSSNÄMNDA HÄNSEENDE KAN LIKSTÄLLAS MED DENNA.
MED SIN LIKA ENKLA SOM SMAK- FULLA ELEKTRISKA BELYSNING, BESTÅENDE AF FRÅN DET HVITA TAKET LÅNGT NEDHÄNGANDE ENSTAKA MATTSLIPADE GLÖDLAM- POR, LIKNANDE LJUSDROPPAR, MED SIN TJOCKA, VARMA MAT- TA, SINA MED ÄKTA MAHOGNY BEKLÄDDA OCH MED ÄKTA FÖR- GYLLDA BRONSBESLAG UTSIRADE VÄGGAR OCH PELARE GÖR MAT- SALEN ETT OEMOTSTÅNDLIGT INBJUDANDE INTRYCK.
HÄRTILL KOMMER OCK, ATT MAN UNDER DYGNETS LJUSA TIMMAR FRÅN DENNA MATSAL HAR EN DEN MEST HÄNFÖRANDE UTSIKT ÖFVER STRÖMMEN MOT SLOTTET.
NÅGRA TRAPPSTEG NEDANFÖR MATSALEN, INNE I F. D. BOLINDERSKA HUSET, LIGGER DET ORIGINELLA KAFÉET, INREDT I NÅGOT SLAGS INDISK PAGODSTIL MED VÄGGAR OCH PELARE BEKLÄDDA MED PORSLIN.
RESANDERUMMEN ÄRO NATUR- LIGTVIS INREDDA MED STÖRRE ELLER MINDRE ELEGANS, ALLT EFTER DERAS LÄGE.
KOMFORT OCH GEDIGENHET ÄRO DE UT- MÄRKANDE EGENSKAPERNA.
MÖBLERINGEN ÄR DELVIS NY, DEL- VIS GRUNDLIGT RESTAURERAD.
DET HUFVUDSAKLIGASTE ARBETET HÄRVID HAR UTFÖRTS AF DE BÅDA FRAMSTÅENDE FIRMORNA MYRSTEDT &amp; STERN SAMT K.
M. LUNDBERG.
JZTJNGL.
TEATERN.
ETT TREDJE BESÖK FÖR ATT HÖRA BERWALDS OPERA » ESTRELLA DE SORIA » HAR YTTERLIGARE STÄRKT OSS I DEN ÅSIKTEN, ATT DENNA OPERA PÅ GRUND AF SIN FÖRTRÄFFLIGA MUSIK OCH TROTS SIN OHJÄLPLIGA LIBRETTO DOCK ÄGER NOG LIFSKRAFT ATT HÅLLA SIG UPPE OCH FÖRVÄRFVA ALLT FLERE VÄNNER.
OCH LIKA MYCKET ERKÄNNANDE SOM K.
TEATERNS DIREKTION FÖRTJÄNAR FÖR SITT UPPTAGANDE AF DEN- EN AF DE INTRESSANTASTE AFDELNINGARNA I HELA HOTEL- SAMMA, LIKA MYCKET ANSE VI DET VARA HENNES PLIKT ATT LET ÄR KÖKSAFDELNINGEN.
HÖG, LJUS OCH LUFTIG SAMT PÅ — OM EJ ANNAT, SÅ AF PIETETSSKÄL — HÅLLA DENNA OPERA ALLT SÄTT PRAKTISKT OCH ÄNDAMÅLSENLIGT INREDD ÄR DENNA Å REPERTOAREN.
BERWALD ÄR DOCK EN AF DE FÅ OPERA- KOMPOSITÖRER, SOM VI MED STOLTHET KUNNA RÄKNA TILL DE AFDELNING I SITT SLAG SÄKERLIGEN ENASTÅENDE I NORDEN.
VI MEDDELA HÄR AFBILDNIGAR AF MATSALEN OCH KAFÉET.
VÅRA.
OCH DET UTFÖRANDE, SOM KOMMER OPERAN TILL VÅR AFSIKT HADE ÄFVEN VARIT ATT GIFVA EN BILD AF KÖKS- DEL FÖR NÄRVARANDE, ÄR OCK DET ALLRA BÄSTA.
ENDAST ATT iKnneberd-Siden — ENDAST ÄKTA, FRÅN NÄR DET MINA DEPARTEMENTET, MEN VI LYCKADES EJ I TID FRÅN FOTOGRAFEN ERHÅLLA FOTOGRAFIEN AF DETSAMMA.
GRAND HOTELS RESTAURERING HAR FÖRSIGGÅTT UNDER HÖGSTA INSEENDE A * DIREKTÖR N.
T R U 1 S O N, SOM BEKANT EN EUROPEISK STORHET PÅ HOTELLOMRÅDET, KÄND BL.
A.
FÖR IGÅNGSÄTTANDET AF DE STORA HOTELLEN BRISTOL OCH PALAST-HOTEL I BERLIN.
OMBYGGNADEN HAR FÖR ÖFRIGT UTFÖRTS AF ARKITEKTEN T. STENBERG MED BITRÄDE AF ARKIT L. PETERSON.
HOTELLET ÖPPNADES DEN 28 NOVEMBER, SEDAN DET DAGEN FÖRUT INVIGTS MED EN SPLENDID FEST, TILL HVILKEN DIREKTIONEN INBJUDIT REPRESENTANTER FÖR PRESSEN OCH ANDRA.
INFÖRSKRIFVES FABRIKER DIREKT SVART, HVITT och KULÖRT från 65 ÖRE till KR.
16: 45 p r meter " ' — slät, randig, rutig, fasonerad, damast m. m.
(cirka 240 olika kvalitéer och 2000 olika färger, mönster m.
m.).
Siden-Damast fr 9 0 öre — 16,45 Bal-Siden fr. 65 öre — 16,45 Siden Basttyger pr robe » kr.
1 2,30 — 58,80 Siden-Grenadin ... &gt; 9 0 öre — 8,65 Siden-Foulard, tryckt, « 85 öre — 3,85 Siden-Bengalin ... » kr.
1,75 — 8,35 pr m t r.
SIDEN=ARMÄRES, MONOPOLS, CRLSTALLIQUES, MOIRE ANTIQUE, DUCHESSE, PRINCESSE, MOSCOVITE, MARCELLINES, siden till TÄCKEN och FLAGGOR m. m. PORTO- OCH TULLFRITT TILL HEMMET.
Profver och kata- log omgående.
Dubbelt porto till Schweiz.
G.
— NYTTIGA JULKLAPPAR HENNEBERGS SIDEN-FABRIK, (K.
&amp; K.
HOFLEVERANTÖR.)
NEUTRALA KÄRNTVÄL TILL YLLETVÄTT och OLEINTVÅL TILL LINNETVÄTT användes lämpli gast sålunda: ' ' - Ii kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsattes under om- röring 20 å 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning neddoppas plaggen.
Vid ylletvätt böra såväl lösningen som sköljvattnet hafva 36 å 38 grader. » Finnas hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker.
Silfvermedalj i Köpenhamn 1888.
Guldmedalj i Stockholm 1897.
NR 19 STORA NYGATAN.
— NR 29 S:T PAULSGATAN.
Lars Monténs FÖR B A R N E N!
GUSTAF PIEBLS DRYGGERI-IF.-D.
STOCFTBOLM 6 6 GÖTGATAN 6 6 STOCFEBOLM reSommenberar Bina ftffoerSningcn: a f: ^ V / 0 / STÖRSTA EAAER-ÖI, EAGERDR C I RA ^ PIL$NER » ÖL, ISKÄLLARE-DRICKA URVALY^ VT} HOS O|M.
BENDIX, pä i 2 9 E DROTTNINGGATAN 2 9 5 STUREGATAN E, A nami såsom BptciafiUt: I M L S N E R - P R I C K A Allm.
telef.
36 B«.
Rikstel M IS.
ii med komjölk », fa vi härmed som fullt jämförlig med alla förekommande ut- ländska apparater framhålla: KÖP ALLTID RADIATORSMÖR!
SPARKASSERÄKNING RÄNTEGODTGÖRELSE 5 p r o c.
I landsorten boende torde hänvända sig direkt till banken.
AKTIEBOLAGET STOCKHOLMS DISKONTOBANK HUFVUDKONTOR; 1 REGERINGSGATAN 1 AF DELNINGSKONTOR: H Ö T O R G E T 8.
AKTIEBOLAGET J GUSTAF ADOLFS TORG nr 14, godtgör å sparkasseräkning 5 %.
A hvarje bok kan lyftas intill kr.
1,000 i månaden utan särskild uppsägning.
BANKAKTIEBOLAGET I ED anledning af » Clematis » värde- fulla uppsats i Idun för d.
10 febr.
M » Om farorna vid barns uppfödande 5.
ZVIRIEB,.
B A B Y STOCKHOLM — ÖFRE NORRLAND, DROTTNINGGATAN 6.
Hushållsräkning 5 %.
Kassafack till 15, 20, 25 kronor.
SYDSVENSKA KREDIT-AKTIE-BOLAGET, SVENSK D1FLASKAPPARAT rekommenderad af professor Medin.
STOCKHOLM, FREDSGATAN 24, Apparaten kostar komplett med 8 fla- skor och kokkärl kr.
6: — Kr.
4,S1S,000) Dito utan kokkärl » 3: 50 (Fonder Med hvarje apparat följer » Kortfat- D e p o s i t i o n 5 % tade regler^för späda barns uppfödande med komjölk » af professor O. Medin.
Apparaten, som redan vunnit särdeles stor spridning äfven i grannländerna, är, ut- K a p i t a l r ä k n i n g 5 % om af professor Medin och d:r Carl Flensburg i Idun för den 2 mars 1892, förordad af Sparkasseräkning 5 % e. o. professor W. Pipping i Helsingfors och d:r Chr.
Doderlein i Kristiania m. fl.
Säljes i parti hos hrr Q. A^bramson &amp; C:o, Stockholm och i minut hos hrr Alb.
Stille, U p p - &amp; Ä f s k r l f n i n g 3 % Ch.
O. Werner, „Josephsson &amp; Ågren, Sandgrens bosättningsmagasin, Kuntze &amp; C:0, Nu- ma Peterson, Akerholmska bosättningsmagasinet samt alla apotek i Stockholm.
I Göteborg i Ch.
O. Werners filial.
Dessutom å de flesta apotek I riket.
Bolinders Gaskök EKONOMISKA — HÅLLBARA — BILLIGA.
L Ä M P L I G A S T E J U L K L A P P ÅT H E R R A R - e n låda af H a v a n n a M a g a s i n e t s eigar-rer- DROTTNINGGATAN 21, STOCKHOLM, FILIAL: NORRMALMSTORG.
FILIAL I GÖTEBORG: GÖTEBORGS ARKADER.
FÖRYARINGSFACK VIA POSTLINIEN S A S S N I T Z T R E L L E B O R G förmedlas den snabbaste förbindelsen till kontinenten medelst de stora, elegant och be- uthyras af kvämt inredda hjulångarns Svea och Germania samt propellerångarne - Röx och AKTIEBOLAGET Xmperator.
OBS.!
Endast en tullbehandling I Vidare genom von Essen &amp; Friek, Malmö, Kontinentkontoret, Trelleborg, och Stockholms Besebureau, Stockholm, genom hvilken se- nare biljetter för resor öfver hela världen tillhandahållas.
Svenska rundresebiljetter ut- STOCKHOLMS HANDELSBANK lämnas genast utan tillägg af provision.
8 ARSENALSGATAN 8.
IDUN 1899.
— 7 — FÅ HÖRA FRU Ö S T B E R G BRILJANTASTE OCH UPPGIFTER FRÖKEN TEXTUTTAL EJ TALA H FÖR OM U 1 1 I N ATT HR SOM Ö D M I — TITELPARTIET ÄR G VÄRDT BEHÖFDE ZULMA A N N, — ETT, EN JA BARA VARA ETT RIKTIGT HVILKEN AF HENNES FLERE ATT SOM — DESSA GIFT M E S T TYDLIGARE BRA.
SJUNGER SMITH.
BESÖK.
I DETTA NA BLAND EN KANSKE FRAMSTÅ VUXNA, OCKSÅ SÄRSKILDT MAKTPÅLIGGANDE NUTIDENS HR NU PARTI TORDE ORATORIESÅNGARE.
GLANSFULLARE ÄN SÅSOM SMITH, DE HVILKEN FINNA SIN STÄMMAN NÅGONSIN.
FRU SIN UPP- NÄPPELIGEN HYLIN &amp; C ÖFVERMAN KLINGADE EDLING OCK LÄMPAR F GUD HÖLLO TENOR.
VI PÅ ATT OPERAN I SÄGA, SIN TVT U S I K F Ö R E N 1 N G E N KONSERT, SIAS » HVARVID KOM LEDNING.
TILL HET OCH ENASTÅENDE EN AF PÅ ÅTMINSTONE GÅR GAF DEN DEN FÖR DEN HÄNDELS UTFÖRANDE BURET NOG ELLER HELHET 2 8 UNDER SIN EVANGELISKA MUSIKENS KAN ÄKTA 5 4 ORATORIUM SIG — DET TORIET, OCH GJORDE SIG NINGEN: C KEN » MES- ÄR OM BEKANT ÄN I AF DET HULTING HR TENOR, LIDER SOM SÄTTNING, ORA- SITT DOCK SOM HÄNSEENDE GJORDE SIG ÅLIGGANDE SOPRANSTÄMMAN.
NÄRA GAMMALT VERKLIGEN GÖR DEN ÄR EN STÄMMAN EN GOD = SVAGHET B R I TORIUM EJ TANDE.
FRÅN FRÅN EN ANNAT I ETT FEMTIOTAL DETTA UVERTYREN SOM OCH BLAND I D E M EN FÅR », » PORTEN OCH TRÄFFLIGT VI M E D G (SOPRAN), H E L M AF K L E I N DESSA HÄRSTÄDES ÄR ATT LAMM », ER- UTFÖRANDE VIOL, AF D 1 I N DERAS OFTA SÄRDELES FÖR- (ALT), S A L O M O N ORATORIETS SEDAN ENDAST HRR FRU EDLING HYACINTHE, prisbelönta TONAN- F R E J BEGIFVIT TILL AF SISTA DALARNE TILL NÄRA SJUNGNA HR A M A J R A S I N E H A M N G K I A D T A N Iduns Expedition.
O R » F F VANLIGT PÅ CARL.
SAL VAR A.
HEDRADE M E D GJORDE SIN M A N FULLSATT TORG OCH DÄR TUREN HÖJDER, SIN OCH NÄRVARO.
UPPGÅENDE, STOR C. STU- I TONER vid i8gj EN Ä R S T SYREN M.
FL.
FL.
D års utställning M E D A L med J T.
2497.
ETT VÄLKÄNDA » O, UTOM SOM REPERTOAR.
OUTSLITLIGA GUD SOM ALLT SOLO VAR DEN HEDENBLAD, ÅT HOS DEN DEN » HÖR OCH OCH GAMLA, VAR HR FRAMFÖR DU FRISKA » PUBLIKEN.
E N VÄRDIG SKICKLIGE 25-ÅRSJUBILEUM NÄRMAST OSS, ÄFVEN TACKSAMMA KONSERTEN NITISKE HVARS ANFÖRARE OCH SERENAD GIFNA » D U VACKRA DEN VERKADE WENNER- TRYGVASON ».
KJERULFS PROGRAMMET RESONANS HYLLNING STYRER.
.
.
» » OLAV I LIFLIGAST BRAVURNUMREN: SOM AF S E D D OCH LEDAREN, STUDENT- ATT HUG- FÄSTA.
VÄLDIGA, YPPERLIGT FRAMGÅNG l Stockholms- l Tidningen SAM- M E D Kamrater emellan.
EN BOK FÖR UNGA FLICKOR AF H.
S. LYNGE.
BEMYND.
ÖFVERS.
AF ELISABETH KUYLENSTIERNA.
KRONOR 2: 2 5.
3 !0F~ ' " En bok just sådan somunga I HVARJE VÄLFÖRSEDD BOKHANDEL PÅ flickorvilja den.
hafva Zars Sökerber FÖR TID- NINGEN OCH KUNNA SÅLUNDA EJ ERHÅLLAS I BOKHANDELN ELLER FÖR NÅGRA ÖREN LÅNAS I LÅNBIBLIOTEK.
DE KUNNA alltid bindas i bokformat.
ERHÅLLES R 0 H E Å APOTEKEN SAMT 1:STA Damernas M Ö N S T E R F Ö R KLASSENS PARFYMERI- O. L L M Y BILLIGAST FRISER-AFFÄRER jularbeten.
G R O O E L I N S Ö M N A D O C H K O N S T V Ä F N A D AF OLÖI HAMBEBU.
FINNES I ALLA BOKLÅDOR.
PRIS KR.
2: 50.
Moderna mönster.
12,000 kr.
pr år.
När — É3ÄK * " " UPPMUNTRA LEFVANDE SVENSKA FÖRFATTARE!
Ö BÄST = M.
A. LUNDQVISTS SÄNGENS HERTIGINNAN B L O M M O R FR. R I V I E R A N ERHÅLLAS I EN LITEN TRÄ-ASK FULLST.
FRANKERAD MOT INSÄNDANDE AF KR.
1:20 I SVENSKA FRI- R KOSTNADER FÖR ENSAMT FÖLJE- MÄRKEN TILL ÄNKEFRU LINDHOLM, CORSO MEN- TONGEN ÖFVERSTIGA TANA 29, GENUA.
P R L S L SÄNDES GRATIS.
L REISSIGERS LIFLIGASTE DIR. FULL- V Ä L!
skrifna U STORA SAMT HEDRANDE ALLA FÖLJETONGER T ÄRO särskildt HÉLIOTROPE, 6469.
HYMNER F. FANN SLUTNA I DE ALLT I D E N SEDAN I KONUNGEN, D E N T.
POPULÄRA, TYDLIGEN KATARINA DÄR MÖTTE.
GEMÅL I H E Å R K VAR STOCKHOLM.
GÄLLDE NATURLIGTVIS G BI- KONUNGEN UPSALATÅGET PUBLIK M E D A SÄRDELES NOVEMBER I SÖDERS PACKAD L samt hos alla finare parfymhandlare i riket.
OCH UTFÖRANDE.
AFDELNING \ Stockholms- \ • Tidningens &lt; M U S I K ' INSTRUMENTER ED FINFIN KUNDKRETS I EN AF SÖDRA SVERIGES AF ALLA SLAG, ORRE SJÖSTÄDER, FINNES ATT PÅ FÖRMÅNLIGA UKOR FA ÖFVERTAGA.
KURANT LAGER.
AFFÄREN Ä P I BÄSTA FLOR.
ERFORDERLIGT KAPITAL C:A ERHÅLLAS OCH FRÅN 100 KR.
SVAR TILL » FÖRMÅNLIG AFFÄR », DENNA ININGS EXP.
(S.
T.
A.
4728) I M E D MÄRKTES 3 0 X I I: S O Tre sådana R svenska original y införas i December.
EN FÖRSTA KLASSENS R PRINS KÖREN 1 6.
FINNAS NU ATT ILLGÅ.
PRIS 2 KRONOR.
E OCH FRÅN B 8 SEGERINGAGATAN — YEETERLÅNGGATAN LE.
BERGS HÄR E Förtäljts i våra Butiker FÖRTJÄ- BERÖMMET IMPOSANTA STORA MINNE, UPPE PLATS £ T Pärmar S DAG KARL FEMHUNDRA, t I J D P P Ö R V U I S SIG TEMPEL TILL Zingarrtröm S I SOM DET PUBLIKEN DIREKT HJÄLTEKONUNGENS KRONPRINSEN, (BAS).
STORA LED För utstyrslar, 1 6 P A, HVARJE D E N I DET DALARNA.
KÖREN DUKTYGER, LINNE- OCH BOMULLSVAROR, Y K BILLIGAST HOS FÄFSKOLA I ÖREBRO.
BRÖDERNA SVENSSON &amp; C:O, UPPSÄTTNING F ALLA FÖR ETT HEM LÄMPLIGA VÄFNADER I VAN- G VÄFSTOL FRÅN 4 TILL 10 SKAFT, SKÅNSKA ALL- IOGEVÄFNADER, DAMAST M.
M. NINA V. ENGESTRÖM.
AF SVENSKA, NORSKA OCH FINSKA TYPER.
I ANNO I / NR (SKYDDA MOT GOLFDRAG OCH KYLA I ALLMÄNHET), BAMBU- SKIDSTAFVAR, RAGGSOCKOR, BANDSKOR M.
M. OBS.
1 RIKT ILLUSTR.
PRISKURANT GRATIS PÅ BEGÄRAN.
CARL LILJEFORS, UPSALA.
A AF AKADEMIENS UNGDOMLIGA SYBEHÖRS- OCH MODEAFFÄR.
SPECIALITET: CTARAERINGSARTIFELAR TILL KLÄNNINGAR O. KAPPOR.
gh T D INÖFNING BLAND ERKÄNNANDE STÖRSTA LEDT PÅ S T O C K H O L M ing till ^tor ILL IDUN 1 8 9 9 AF DENTSÅNGENS TALIG, 1- I 1- OCH OCH DEN HYLLAT UTFÖRANDE C. IB.
JUveri Wt U V S M I T H SENASTE s Jako G E R U SLUTET MUSIKALISKA HERTIGINNAN ~ DÖDEN » H HELA VID PLATS N S T U D E N T K O N S E R T E N.
STRÅLANDE A L M A PROF. STÖRRE KÖREN.
SKICKLIGHET VERKETS OCK STRÅLANDE FRÖKEN DOCK Ä N T TUNN.
ACKOMPANJEMANGET SAGDT K T H E A - R O S - P A R F Y M SVEA! » NYANSERING.
OCH FRÅN M E D GINGO SOM A HOFLEVERANTÖR.
AF ANVÄNDBAR I RÄDDA » EFTER GÅNG OVANLIG SISTA OCH FÖRSTA GUD », » S O M ÖFVERSVINNLIGT KÖRERNA I TILL OCH UTFÖRDE FÖRTJÄNSTFULLT.
VAR LIFLIGT.
KÖRER- SKE OCH FALLET SÄR- ROLL, NÄMNA AFDELNINGEN E TAGET DENNA ANSLÅENDE SÅ- NÅGRA » ÄRA NIT SÅSOM VOKALA, HOFKAPELLET TILLKOMMER BESTÅR VANSKLIGHETER.
RULLADER D I N A ÅR DELS OCH DET TREDJE SOM FRAMSTÅENDE GUDS UTFÖRDES (TENOR) TIO PÅ SON » YPPERLIG KVARSTÅ FÖR VERK, FRAMHÅLLA EN » AMEN ».
FRU HELA SOM INSTRUMENTALA UNDERLÅTA OCH DEN SOLOSTÄMMORNA T I N EJ SIN HÖG » I M E D RIKA KÖRER, ANSTRÄNGANDE OCH SÅ STÖTER DETTA GÖR UPPLYF- M A N NAR DELS ORATORIUM SAMT SLUTKÖREN SVÅRA ANDRA » SE, » HALLELUJA » OCH » HERREN ANDRA OCH GÅR GUDSTJÄNST.
PASTORALSYMFONI, KUNNA DEN DETSAMMA SKÖNHETER DETTA AFDELNINGEN MEDRYCKANDE AF NUMMER, ARIOR FRAMFÖR SPELA OCH PÅ RECITATIV, SKILDT NA VERKA STÄMNINGSFULL ATT AF ÄN ÅHÖRANDET K.
S U T S T Å L L N I N Q S T V Å L A R: FRÖ- G * K KONGL.
TOLK- FÖRTJÄNAR PRESSAD A ORA- RÄTTA OCH MÄRKBART NÅGOT FÖR GÄLLANDE.
OCH INTRESSERADE KLEIN AF GOD — NÅGON DOCK PARTIET ÖFVERRASKANDE KÄNNANDE HÄRLIGA FÖR SÅ HENNE VAR SEDAN VOKALT BEMÄRKT, NERUDAS OMRÅDE DETTA OCK TROSVISS- PROFESSOR RENASTE SKAPARFÖRMÄGA, EN FÖRTRÄFFLIGT.
NOVEMBER ODÖDLIGA RELIGIÖSA SOM ÖFRIGT det blir kyligt FRU ÖRN ' S ATELIER 19 Tun FÖR DAMTOILETTEN, Stockholm, SMAKAR EN GOD KOPP KAFFE BÄTTRE ÄN REKOMMENDERAS I ELJEST, SYNNERLIGAST OM EDERT KAFFE ÄR BENÄGEN ÅTANKE.
BLANDADT MED STOCKHOLMS KAFFE- V ÄLKÄND ELEGANT FÖR D E C E M B E R!
AKTIEBOLAGS BERÖMDA INTUBIKAFFE, SNITT TILL MODERA- OM AF DE MEST FRAMSTÅENDE PROFES- PUTSMEDLET C A] PRIS blott io ÖRE SAMT AFGIFFEN S TA PRISER.
FINA- SORER OCH LÄKARE ERKÄNNES ATT SOM TILL- STE REKOMMENDA- TILL POSTEN, 2 0 ÖRE, ELLER TILLSAM- SATS GÖRA KAFFET HÄLSOSAMT, BILLIGT, TIONER ÖFVER HELA DRYGT OCH VÄLSMAKANDE, OCH SKYDDAR LANDET.
FÖRFRÅG- BLOTT 3 0 ÖRE.
MAN SIG ÄFVEN DÄRIGENOM MOT KAFFE- 32 R E G E R I N G S G A T A N 32 N INGAR BESVARAS F Ö R G I F T N I N G, S O M U P P S T Å R V I D B R U K A F REKOMMENDERAS.
OMGÅENDE.
2 KAFFE ENBART.
DETTA INTUBIKAFFE SÄL- — STOCKHOLM — J E S I H V A R J E V Ä L O R D N A D S P E C E R I - O C H SPECIALITET: DIVERSEHANDEL I PAKETER Ä 25 OCH Ä STOCKHOLMS- 10 ÖRE, MEN BÖR MAN AKTA SIG FÖR ALLA VÄRDELÖSA EFTERAPNINGAR, SOM GÅ UNDER NAMN AF ÄKTA, PRIMA ELLER ANDRA BE- TIDNINGEN NÄMNINGAR, HVARFÖR MAN BÖR EFTERSE BILLIGA PRISER.
UTKOMMER MED ATT Å HVARJE PAKET ÄR TRYCKT FIRMANS » LAVRAI ESSENCE » NAMN, STOCKHOLMS KAFFE-AKTIE- ETT ANTAL ÄLDRE ÅRGÅNGAR REALISERAS TILL BE- BOLAG, SAMT DESS FABRIKSMÄRKE MED LLIGT NEDSATTA PRISER OCH ERBJUDA FÖR DEM, O R D E T ' P A T E N T », T Y E N D A S T DESSA Ä R O HVARIGENOM DE IN I SENA ÅL- 100,000 EX. N FÖRUT EJ ÄGA DESAMMA, EN BILLIG, OM- VERKLIGT ÄKTA OCH GARANTERADE ATT IN- DERDOMEN KUNNA BIBEHÅLLA SITT UNGDOMLIGA IDANDE OCH LÄRORIK LEKTYR.
MOT INSÄN- NEHÅLLA DEN HÄLSOSAMMASTE OCH BÄSTA UTSEENDE, DEN FINA OCH FRAICHA HYN ETC. ADE AF NEDANNÄMNDA BELOPP TILL KAFFETILLSÄTTNING.
MEDLET, SOM I OCH FÖR SIG ÄR ALLDELES TION ERHÄLLES INOM PROFPRENUMERERA ERIGE OSKADLIGT, HAR EN FÖRVÅNANSVÄRD FÖRMÅGA KÖP, PRÖFVA OCH DÖM, OM ICKE NANNY ATT VERKA UPPFRISKANDE SAMT GÖRA HUDEN S A N D S T R Ö M S K O K B O K: för IN 1893 (N:R 1 FELAS) 2: 25 UNGDOMLIG, MJUK OCH ELASTISK.
OBS.!
ÄR M 1894 (KOMPLETT) 2: 25 I C K E ATT JÄMFÖRA MED LILJEMJÖLK ELL.
DYLIKA M 1895 (JULNUMRET OBERÄKNADT) 2: 50 SAKER.
FÖRSÄLJES NU GENOM IN 1896 (D:O D:O) 2: 50 ÄR EN LITEN RIKTIGT DEN NU UT- GAMLA BROGATAN N:R 30, 1897 (D:O D.O) 3: — KOMNA NYA UPPLAGAN ÄR BETYDLIGT TILLÖKT OCH PASSANDE JULKLAPP!
STOCKHOLM.
EN fl.
KOSTAR KR.
3: —, SÄNDES IN 1898 (MED JULN.)
3: 50 FÖRBÄTTRAD AF EN INOM KOKKONSTENS OMRÅDE S O M P O S T F Ö R S K O T T M OT KR.
4: —.
VÄLGJORDA KNYPPELDYNOR MS JULNUMMER 1894 0: 20 HÖGST ERFAREN OCH ANSEDD GAMMAL HUSMO- BRUKSANVISNING PÅ SVENSKA FÖLJER.
MS JULNUMMER 1898 0: 55 DER; KOKBOKEN ÄR DÄRFÖR ÄFVEN EN SYNNER- M E D A L L S O R T S T I L L B E H Ö R F Ö R K N Y P P L I N G.
ÄF- VIOLONCELL-LEKTIONER (S.
T.
A.
66932) RNGARDEROBEN 1898.
(12 N:R) 1: — LIGEN LÄMPLIG OCH BILLIG PRESENT TILL EDRA VENSOM KUNNA ERHÅL- MRATEN 1894 (N:R 19 FELAS) II 25 TJÄNARINNOR.
PRIS: HÄFT.
1 KR., INB.
1,25.
GIFVAS AF UNDERTECKNAD, FLERÅRIG ELEV AF PR L O - S FRÅN A ALEXANDERSON, MRATEN 1895 (N:R 7 FELAS) __ 1: 50 TILL SALU I ALLA BOKLÅDOR OCH HOS FESSOR KLENGEL I LEIPZIG.
MRATEN 1897 (N:R 18 FELAS) 1: 50 MRATEN 1898 2: — ADOLF JOHNSONS FÖRLAG, STOCKHOLM.
KOMMENDÖRSGATAN 46, 4 TR. PRISKURANT MOT PORTO ERHÅLLES.
A.
(PATENT) S T J U L Norrköping, PROFPREIIUMERERA TIL.
N I L S S O N S MUSIKLIAN DEL, Högstedt &amp; C:o Lektyr!
B O B O R U R G D O E G A - U N E X - - M A N S Ärade Damer!
&amp; V L N E R S J U nummer i veckan.
Dag- lig upplaga SÅNGERSKORNAS OCH TEATERARTISTERNAS BIBE- HÅILNINGSMEDEI, EXPEDI- AF IDUN, STOCKHOLM, PORTOFRITT: G O D H U S M A BRA N S K O S T, D E C E M B E R!
FRANSKA KOKBOK!
TEKNISKA KEM.
DEPÖTEN, IB GÖM HANDSYDDA F R E D R I K T R O B A C K, ADRESSEN!
TRÅDKNAPPAR P VADSTENA.
Göteborgs KEX.
Husmödrar!
Spara åTM • J Mf • I är lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus- hållspenning 1 Huru göra en verkligt stor bespa- ring?
Jo, använ- den i Edra hushåll * • Ä n éw B &amp; A drygast, Rekvirera profver af våra nyheter i svarta, hvita &amp; kulörta siden- tyger.
Gediget urval till bal-, jillsjia-pB- oco ai-omonadtoaletter.
Sändas direkt till privatpersoner meter- &amp; styckevis.
A M f l W i % A M Ap^ Äuncner-Maemyger till fabrifcspriser Pellerlns Margarin, Göteborg, som är bäst, * r l k m Jr9 A.
från franfeo E ocb tullfritt och Äkta Nyttiga Julpresenter.
EN 18-ARIG BILDAD FLIC- Tillhandahålles äfven på 5-kilos lådor.
S v a r t a o c h k u l ö r t a S i d e n t y g e r f ö r k i å d n i n g a r o c h wusUf.
Varumärk !.
Svarta och kulörta Örebro Ylleklätlningstyger.
Kex Marie-Briquetter.
S i l k e S - S a m m e t, f ö r k l ä d n i n g a r, bluslif o c h g a r n i t y r e r.
Velveteen, fagonerad o c h enfärgad, alla S i d e n p a r a p l y e r JContor: Slussplan 6 3 A, från OBS.!
M a r i n b l å Bäst!
• Billigast!
färger.
3äl] es hos herrar Specerl-, Dellkatess- och Kaffehandlande.
5 k r.
p r st. G l o r i a p a r a p l y e r (Ränt mästarehuset) Mm.-tel: 25 82 &amp; ^ 5 1.
iRiks- » $ 7 5; från TTNG, NÅGOT MUSIKALISK, FLICKA U Önskar efter nyåret plats som sällskap och hjälp hos äldre dam el.
i familj.
Var vid inomhus förekommande göromål.
Lön önskas samt att anses - som medlem af fa miljen.
Svar till » 22 år », Ringstorp p. r.
(961) X j j - u.
s e t 1 5.
1 ä c a.
: Ö. i n g; &lt;31 y s o r i siden, halfsiden, mohair och helylle, alla moderna färger.
Siden- och CflH^SOfl.
G l a c e m a s k i n e r af bästa amerikanska konstruktion.
Liter 2 3 4 6 8 10 Kr 10 — 12.50 15.- 20 — 25. — 30 — JQSEPH LEJA, S t o c k h o l m.
Manufakturmagasiner.
5 0 Yesterlånggatan 5 0 och 6 1 Drottninggatan 6 1.
Eiks- 179.
Atim.
8 68.
47 36.
S t o c k h o l m.
l: m a XXiasliållslcol.
Säljes på alla apotek.
Parti- försäljning Instruktionsapoteket Nordstjernan.
Prof gratis från HECTOR &amp; C:o, Skeppsbron 18, Stockholm.
A N T H C o k e s.
R ^ A C I T.
M a r i e - B r i l s e t t e r bästa bränsle för illumlnationskaminer och värmenecessärer.
C a r r é - B r i k e t t e r för kokspislar, kakelugnar, strykugnar m. m. Allm.
tel. 22 88.
Kontor: 22 Skeppsbron 22.
Rikstelefon 427.
Allm.
tel. 6019.
Försäljning: 5 Strandvägen 5.
Rikstelefon 22 20.
Allm.
tel. 01 98.
Filial: 1 Parmmiitareaatan 1.
Rikstelefon 20 12. k o n c e n t r e r a d e a n t i s e p t i s k a p r e p a r a t rekommenderas s å s o m v a r a n d e d e t a l l r a f ö r n ä m s t a till t ä n d e r n a s, m u n n e n s, svalgets o c h h u d e n s vård.
T — \ å den önskan uttalats, att jag skulle anställa jämförelse mellan ifrågavarande munvatten med de i vår handel före- I J) kommande starkaste sådana, så har jag pröfvat dessa på förmåga att i 5 proc.
utspädning döda en af de mest seg- j Iifvade bakterierna.
Vid lika förfarande^ har jag funnit att Vademecum, Gahnelit, koncentrerad Stomatol samt detta i I preparat ofta gifvit tämligen lika resultat, ej så sällan har " T i p - T o p " till och med visat sig öfverträffa det ena \ preparatet.
, På begäran får jag äfven tillägga, att " T i p - T o p " bör lämpa sig särdeles väl till att vid hostsjukdomar, såsom I tuberkulos, influensa och katarrer, desiniiciera näsduken och därigenom hindra smittas öfverförande.
Stockholm den 19 Dec.
1898.
_E.
A l m q u i s t, Professor i hygien. "
T I P - T O P " är ett utmärkt Se vidare Albert HrunsltOQ, Eskilstuna.
medel de hvarje mot flaska t a n d v ä r k, åtföljande F i n n e s öfver e k z e m och intygen.
allt.
Tekniska Aktiebolaget FLORA, Gefle.
Bnreau, Malm torgsgatan 5, 2 tr. N ANSPRÅKSLÖS FLICKA, med vän ligt sätt, arbetsam och plikttrogen, var E vid sömnad o. skrifgöromäl samt husligt sysslor, söker plats i familj som sällskap o hjälp.
Goda rekommendationer.
Svar til » 28 », Nordiska annonsbyrån, Göteb.
(962 T ALLA HUSHÅLLSGÖROMÅL säsorr JL matlagning, bakning, sömnad m. m. vä kunnig bildad flicka söker plats.
Svar til » Flit », Iduns exp f. v. b. ÄRARINNA, med goda kunskaper i all: svenska ämnen, språk, musik, handar L beten, söker plats till nyåret.
Svar » Ni tisk », Iduns exp.
f. v. b.
(964) N UNG ENKA frågar om någon fr kunde behöfva hennes hjälp och säl skap.
Svar till » Jonny », Nord.
Annonsb^ rån, Göteborg.
LNord.
A.
B.
9784) E N 22-ÅRIG, huslig, pålitlig, ^föräldralö bättre flicka önskar på nyåret plats E liten, vänlig familj i Stockholm eller Göte borg att gå frun tillhanda eller såsom säl) skap åt äldre dam.
Vackra rekommendt tioner från föregående platser Svar inor.
14 dagar emotses tacksamt under » Olly », Falun p. r.
(S.
T.
A.
H u s m ö d r a r!
En ung flicka (pålitlig) ur ett god nem önskar plats som biträde i fa milj. Svar torde tacksammast sän das till Änkefru S Nilsson, Slotts backen 8.
Visby, Gotland.
(605) ÄRARINNA söker plats att undervis minderåriga barn i vanliga skolämne L och att deltaga i husliga göromål.
Svar ti (841) GIN PERSON.
VAN VID BARN o. kun- » Blenda », p. r Katrineholm. "
nig i sömnad, kan få anställning för fyra barn mellan 4 o. 9 år.
Den sökande bör vara fullt pålitlig o. ordentlig, med de F. d.
F r u B l o m s I n a c k.
- B y r å bästa rekommendationer samt ej under 25 Drottningg.
38. Kl 11 - 3.
år.
Vidare Strandvägen 29.
1 tr. upp, Thor- stenson, Stockholm.
(951) Förmedlar inackorderingar i familj m.
{ref. såväl i staden, som pä landet.
T ÄRARINNA, skicklig underv.
svenska Uthyr möbl.
samt omöbl.
rum, vånings ämnen och språk, får god plats på egen- och affärslokaler.
dnm nära Stockholm, den 15 januari.
Lön Anskaffar platser för bildade fruntimmer 200 kr.
Svar.
rek., fotografi, sändas Iduns alla brancher.
Exp .., adr.
» 15 januari ».
(952) Uträttar kommissioner.
Anvisningar ä inackord.-ställen gratis.
FOR EN BÄTTRE FLICKA, Lämnar underrättelser om privata le mellan 25 ä 30 år, fullt kunnig i matlag- tioner.
ning, sömnad och andra hushällsgöromål, finnes plats genast ledig.
Godt och vänligt EN UNG FLICKA sätt fordras.
Sökande skall under husmo- derns vistelse från hemmet vara skyldig Önskar på nyåret några månaders inackc dering i Stockholm i ett bildadt och trefli helt och hållet taga värd om detsamma.
Goda rekommendationer frän föregående hem, där hon far vistas som medlem af f miljen och far tillfälle att deltaga i dc platser erforderliga.
Fotografi jämte svar hushållet förekommande göromålen.
SVE till » Alma », adress postlåda 60, Boras.
ej anonyma, med prisuppgift pr månad i (957) hågade adresseras till » Y.
Z. », Svens ' Telegrambyråns Filial, Göteborg.
Lärarinna, enkel och anspråkslös, skicklig att under- visa i svenska ämnen, språk och musik, er- håller nästk.
januari pla^s, om fotografi be- tyg och uppgift å löneanspråk genast insändas till » 1900 *, Iduns exp.
Stockholm.
- pN ENKEL FLICKA af god familj, helst - något kunnig i finare handarbeten, far, mot fritt vivre och eget rum, under några månader plats som sällskap och hjälp ät fun i enkel, mindre familj, boende pålan- det i särdeles frisk och vackpr trakt af Små- land.
Svar märkt » Strax pä nyåret », in- sändes till Iduns Exp.
f. v. b. på landet kunna flick erhålla inackordering.
Undervisning me I delas, PRÄSTGÅRD om så önskas, i„husliga göromäl o ILL NYÅRET önskas lärarinna i fin fa- milj för tvä barn om 9 och 10 år.
Norra T Inackorderingsbyrån Mästersamuelsgatan 62, INACKORDERING i bildad familj på landet önskas nu gen af en ung flicka.
Svar med billieaste pi uppgift till » A.
B. », Aneby.
(953 J h a l s å k o m m o r.
Tjäders H TIP-TOP k och de bli säkert nöjda.
Ångmaskiner finnas i olika storlekar till pris kr.
2; 50, 3, \ 5, 7, 11, 12:5 ", 20 och 30.
Präktiga ångbåtar kr.
4: 75 och 6: 50.
Modellmaskiner och axelledningar m. m.
finnes.
Rekvisitioner för jul torde insändas med omgående och åtföljas of likvid.
au D e t b ä s t a till sist!
F L O R A S andra Julklappar J O H.
L U N D S T R Ö M &amp; C:o. Stenkol, Cokes, NE DAME, DISTINGUÉE tres bien récommandée, donne des Iecons de U et voudrait encore disposer de l:a maskinkrossad A n t n r a c i t, franpais quelques heures par semaine.
S ' adresser Bästa näringsmedel för barn.
30-årig framgång.
I till EN TREFLIG DUBLETT uthyres åt ensam person, med eller utan in- ackordering, i officersfamilj, Svar till » K.
H. S. », adress Iduns byra, Klara Södra Kyrkogata 16, Stockholm.
(819) Nestlé ' s Barnmjöl.
, eller Rekvirera åt edra gossar några af mina maskiner Q \ * &gt; EN UNG, ALLVARLIG FLICKA, som genomgått 8-klassigt läroverk och han- delskurs i Göteborg med goda betyg, ön skar till nyåret plats å kontor eller som lä- rarinna i allvarlig familj.
Svar märkt » E.
M.
1900 », Helsingborg, pöste restante.
(954) Har genomgått Han-iarb.
Vänner samlaget någon vana uti matlagning.
Önsk.
anses som familjemedlem.
Svar med angifvande af referenser emotses tacksamt under adr.
» A.
S. », Söderhamn p. r.
(960) Y l l e - K l ä d n i n g s l y g e r, ÄTJGUST KA, af fin familj, önskar komma i fin, bil dad familj eller till äldre dam, som saknar en dotters sällskap och hjälp.
Helst på större egendom eller stad.
Gladt och lifligt lynne.
Kunnig och road af konstväfnad o. finare handarbeten m. m.
Nu el.
till våren.
Svar till - Öm dotter », Iduns exp.
(948) NG, BÄTTRE FLICKA önskar på ny året plats i Göteborg eller dess närhel U att mot någon betalning gå frun tillhanda.
2 k r.
p r st. alla moderna kvalitéer och nyanser.
s t a r k t C: i e Ett g o d t o c h b i l l i g t b o r d s s m ö r Import-Aktiebolag.
Varumärke &amp; Zurich, S c h w e i z förr J. Zurrers Sidenfabrik, äldsta Siden-etablissementet i Zurich, grundlagdt 1825 5 0 ö r e p r m e t e r t i l l fcr.
2 0.
I.
G. Söderbergs j \ ntracit Stenkol Gokes S p i f l n e r J Stockholm.
11 — 3.
vanliga skolämnen.
Äfven konfirmatioi undervisning meddelas.
Närmare genc brefväxling med komminister A. Sandströ NerikesKil.
(947; TNACKORDERING.
Tvänne flickor kt _L na få god inack.
i bättre familj boen mycket centralt på nedre Norrmalm.
St hemtr.
rum åt gatan och solsidan.
Tillfä att tala engelska och tyska.
Pris 75 för deladt rum.
Adr.
» Centralt », Iduns e^
