# ID: svediakorp-per1314
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,529
# sentences: 743
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 90 LÖRDAGEN (665).
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: IDUN KR.
5: — IDUNS MODETIDN.MED PLAN- SCHER OCH HANDARB.
.
.
.
» 5: - IDUNS MODETID.
UTAN PL.
» 3: - DEN REDAKTÖR UTGIFNINGSDAGAR: 11 N O V E M R E R OCH UTGIFVARE: HVARJE O N S D A G OCH L Ö R D A G.
F R I T H I O F LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
RBDAKTIONSSEKR.
: H E L L B E R G TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
JOHAN 1899.
12:TE ÅRG.
KOMMISSIONARER BYRÅ OCH EXPEDITION: ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 TR DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPNA KL. 1 0 — 5.
N O R D L I N G ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 STOCKHOLM, IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
HOS FRU ANNA BRANTING (» RENÉ ») I SITT ARBETSRUM.
EFTER F Ö R IDUN TAGEN FOTOGRAFI A F A.
BLOMBERG.
» RENÉ ».
KVINNANS P L A T S i litteraturhistorien är j u redan gifven, lagern flätad och odödlighetens himmel öppnad.
Men tidningsvärldens, pressens kvinna har först i våra dagar trädt fram i ljuset för att genom talang och energi värdigt ställa sig vid sidan af sina manliga kamrater.
Den franska pressen äger j u redan kvinn- liga pennor, som vunnit världsrykte.
Jag be- höfver här endast påminna om signaturerna JRenée och Gyp — af hvilka den förra inne- hafves af m:me Severine och den senare af grefvinnan de Martel de Janville.
De nord- amerikanska tidningarna ha j u en massa lika påpassliga som djärfva kvinnliga reporters, och på den engelska sidan, under nu pågå- ende krig, i Transvaal, befinner sig bland Krigs- korrespondenterna en ung engelska, dotter till en öfverste.
Och här hemma?
Ja, hvilken känner icke och har ej lärt sig skatta signaturerna Jacqueline och René — Jacqueline — fru Jacobine Ring — i Alle- handa och René i Stockholmstidningen.
Det är nu den senares, fru Anna Brantings bild, som i dag lyser upp Iduns första sida.
Jag använder med afsikt orden lyser upp, ty öfver hela hennes personlighet ligger nå- gonting af sol — vårsol — uppiggande, vär- mande.
Hon kan nog understundom visa lejoninne- klon och rifva, men äfven i hennes mest kri- tiska ögonblick ligger humorn på lur bakom den bäska sanningen, och man ser alltid mel- lan raderna ett par skälmska ögon, som säga ungefär så här: » Kära människobarn, ta ' n inte så fasligt illa vid er, det var inte så illa menadt! » Därför inträffar också det egendomliga, att, fastän hon nog kan säga en hel hop hvassa saker o m vederbörande — d. v. 3. våra dra- matiska artister — är hon likväl ingalunda ha- tad — nej, hon är på g o d fot med dem alle- samman.
» Fruktad, men älskad 1 » skulle René kunna ta till devis på sitt adliga vapen — om hon nu behöfde något.
Men René är nog.
De af Iduns läsarinnor, som till sin dagliga morgonlektyr hafva » Sveriges mest spridda tid- ning », skola helt säkert ge mig rätt.
T y ett faktum är, att om René är artister- nas enfant terrible, är hon de öfriga prenu- meranternas enfant gatée.
— Hvarför?
Ja, svaret ligger kanske närmare tillhands, än ni tror.
I en af sina senaste krönikor skrifver hon:
I D U N 1899.
» Jag vet, att de flesta damer tänka lika med mig, men de ha inte så bra tillfälle att tala ut som jag. » Där ha vi det.
Det är just hennes styrka.
Hon är damernas advokat, hon för den kvinnliga publikens talan inför offentligheten, hon säger ut tankarna, som ligga i luften, och hon gör det alltid på ett originelt och roligt sätt.
Nu har j u René som en begåfvad kvinna ibland sitt lilla hufvud för sig.
Och det hän- der understundom vid genomläsandet af hen- nes teaterkrönikor, att oppositionslusten vill vakna.
Men fru Branting vore icke hvad hon är: kvinna ut i fingerspetsarna, o m hon icke hade sym- och antipatier.
Så kunde jag t. ex .. aldrig fatta hennes undervärderande af fru Ellens — pardon!
— friherrinnan Cederströms talang.
Hon var j u i alla fall en sällsynt rik begåfning, full af sjudande fantasi och lifslust, hvilket bäst bevisas af, att hennes plats ännu står tom.
Ingen skådespelerska ägde som hon det talade ordet så i sin makt — minns hen- nes blixtsnabba, flödande repliker!
— och ville hon understundom som artist flyga högre, än vingarna buro, så var det intet fel i våra dar, då man nästan vant sig vid att se verkligt begåfvade artister sätta sitt mål alldeles för lågt.
Men jag vill ingen revision af fru Ellen Hartmans sak.
Det var endast i förbigående jag kom att vidröra detta.
I mångt och myc- ket sammanfaller min uppfattning helt och hållet med Renés.
I hennes artistiskt förfinade hem, öfver hvilket på samma gång hvilar en prägel af gammal- dags komfort och trefnad, hade jag en afton, när hon och hennes man sågo några journalist- vänner hos sig, tillfälle att något djupare pejla hennes åsikter.
Ty fru Anna Branting har alldeles bestämda sådana.
Och hon är minsann inte att leka med, om man, utan att hon anar någon argan list, vill locka henne med att acceptera ens egen åsikt.
Då lutar hon sig bekvämt tillbaka i den sidenklädda karmstolen i empire, kisar litet retsamt med ögonen, blåser långsamt, m e d oefterhärmligt behag ut den ljusblå cigarrett- röken, och så säger h o n: » Nej, men det tycker inte jag. » Hvad vi nu fullt enades om var, att Hill- berg och Lindberg äro våra främste skådespe- lare och fruarna Sandell och fröken Lundekvist våra förnämsta skådespelerskor.
» Hillberg », yttrade hon på sitt dröjande, sväfvande, hälft beslöjade sätt att tala, » äger bredd, kraft och blodfullhet.
Han är typen för en renässansartist, Lindberg är poeten, stämningsmänniskan som skådespelare — fin i detaljen, men begränsad. » Nu ett litet kokett bloss på den fina, egyp- tiska cigarretten och så fortsättning: » Och fröken Lundekvist!
Hvad jag hoppas mycket af henne.
Ingen har någonsin lofvat så mycket.
Hon är härlig.
Och denna röst!
Det är som en varm, italiensk sommarnatt, när hon talar — en mörk natt med en sjun- gande näktergal, g ö m d bland pinierna. » » Och ni själf, min fru?
V i ha nu så myc- ket talat om andra.
Det skulle roa mig att höra er tala litet om er själf. » » Asch, det är rakt ingenting! » Och hon gör en lekfullt afvärjande rörelse.
» Låt mig åtminstone se ert arbetsrum — verkstaden. » » Guillotinen! » skrattar hon.
» Gärna för mig — ni skall bli förvånad. » Hon reser sig, och jag lämnar min cigarr och min grogg och följer henne.
Hon slår undan ett mjukt, tungt draperi i varma färger, och vi stå i ett litet förtjusande rum, prydt med alla de småting och konst- verk, en kvinna älskar att se omkring sig, när hon drömmer eller arbetar — dé må nu smeka hennes hjärta eller väcka hennes fantasi.
Här finner ni bilden af en hennes allra kä- raste väninna, som hon tillber.
Väggarna ly- sas upp af bilder från Italien, förnämligast Firenze, där hon tillbragt en vinter i Arno- dalen som gäst hos den kände skriftställaren och publicisten Gustaf F. Steffen.
Det var i den lilla byn Settignano.
Men det, som nästan tager min blick med våld, är ett hufvud i gips af den döende ridda- ren Guido Vivarelli från Ravenna.
Sällan har jag sett ett så själfullt uttryck, någonting så underbart gripande vackert.
Och mitt hjärta skälfver ett ögonblick i stum hänförelse.
» Är det inte vackert? » frågar hon helt sakta.
Och jag kan endast nicka till svar.
Så rycker jag mig lös och ser mig på nytt omkring i rummet.
Det är som sökte jag omedvetet något.
Hon ser på mig småleende.
» Inte sant?
Jag sa ' ju, att ni skulle bli för- vånad — öfver det som inte finns. » Nu har jag det!
I denna litterära verkstad saknas det viktigaste — skrifbordet.
Det finns helt enkelt inte en tillstymmelse till något skrifbord.
Fru Branting slår sig nu ner just i den stol, ni ser henne sitta i på » Iduns » första sida.
» Ja, » säger hon och slätar med en liten blyg- sam min, som klär henne ofantligt väl, ut ett veck på sin klädning, » ja, jag använder verk- ligen icke något skrifbord. » » Men hur skrifver ni då edra böcker, edra artiklar? » » Jag lägger en bok på mitt knä, lägger ett ark papper på boken, tänder en cigarrett och tar en penna. » ' » Och så? » » Så blir artikeln färdig.
Vet ni, båda mina böcker har jag skrifvit på det viset.
Och dem har jag icke skrifvit mellan fyra väggar, utan midt ute i Guds fria natur, i skogen, med kvittrande bofinkar och sjungande bäckar rundt omkring mig. » » Då förstår jag edra böcker ännu bättre.
Då fattar jag, hvarifrån ni fått stilens frisk- het, käckheten i uppfattningen och denna allt försonande humor, som verkar lika välgörande som en forsande bäck mellan nakna stenar en het sommardag. » » Det var vackert sagdt! » » Och just därför skall ni nu tala o m för mig, när René började skrifva, och hur hon började. » » En interview?
F y!
» » Kalla det hvad ni vill.
Men då ni nu sitter i ert arbetsrum, just i den där stolen, där ni antagligen diktar och drömmer, hvar- för då inte vara litet älskvärd.
.
.
?
» » Jag måste väl då.
Men skaffa mig till gengäld en ny cigarrett. » Den kom och den tändes.
Och René började: » När jag började skrifva?
Jo, det var i tid- ningen » Tiden » 1884, o m jag mins rätt.
Jag skref under signaturen » V o x » och under rubri- ken » Medan skörden mognar ».
Det var kåserier — ibland allvarsamma, ibland lustiga.
Som det föll sig.
Men hvad som genomgick dem var nog en medkänsla med allt, som heter lidande här i världen.
Så skref jag i » Social- demokraten ».
Men jag måste nu inskjuta det, att jag icke alls är någon socialist.
Jag tror snarare, jag är aristokrat i min uppfattning.
Jag dyrkar skönheten framför allt.
— Den, som nu egentligen gaf mig en liten knuff framåt på min skriftställarebana, var Vult v.
Steijern.
Min man hade förlorat en hel hop pengar — jag minns nu inte på hvad, men det var förskräckligt mycket!
— och jag an- såg, att jag borde hjälpa till att förtjäna nå- got.
Och så öppnade Dagens Nyheter väl- villigt sina spalter för mig, och den fine, hygg- lige redaktören lät mig få honorar.
År 1891 reste jag till Dresden ' och Paris och skref rese- bref hem.
A r 1893 gaf jag på Albert Bon- niers förlag ut » L e n a », den där boken o m fruntimmer ni vet, och året därpå, på samma förlag, » Sju Martyrer », bland hvilka den i mångas tycke — jag vet det — hårresande brutala novellen » Edens v e » förekom. » » Jag minns.
Men jag minns också historien om fru Margareta — henne glömmer jag al- drig!
— hon, den guldhåriga, hvars ungdoms- drömmar skimrade i hvitt som björkens stam om våren, men som fick sju svarta starka ungar, som togo hennes kraft och smulade sönder hennes drömmar.
Stackars fru Mar- gareta! » Och den förtjusande vackert skrifna novel- len glider förbi i våra tankar, medan en ängel går genom r u m m e t.
.
.
Här skulle jag med ett sista streck kunna afsluta mitt flyktiga utkast af René.
Men jag måste tillägga: fru Anna Branting är ge- nuin stockholmska — ja, så genuin, att jag tror hon är nästan lika känd af hufvudstaden som gamle general Sven.
Till min stora sorg måste jag då konstatera, att hon i hög grad älskar det glada surret på en första klassens restaurant, och efter en premiére är man nä- stan säker att träffa henne ute någonstädes i sällskap med sin man och ett par litterära eller artistiska vänner.
H o n är en liten raffi- nerad läckergom.
I äktenskap är hon sedan flere år tillbaka lyckligt förenad med den framstående skrift- ställaren och politikern Hjalmar Branting, in- för hvars präktiga karaktär till och m e d de argaste motståndare buga sig med aktning.
Och bättre man kan en hustru inte få.
Vackra, begåfvade barn har fru Anna äfven, och de tvänne flickorna bära de ryskt och musikaliskt klingande namnen Vera och Sonja.
Hennes båda bröder, Axel och Edvard Jäde- rin, äro kände män: den förre som dugande publicist och den senare som framstående ve- tenskapsman, nu senast som ledare af den gångna sommarens gradmätningsexpedition till Spetsbergen.
Det är således en duktig och begåfvad släkt hon tillhör, och själf har hon med sin fint skurna, alltid kvicka, stundom litet hänsyns- lösa penna bidragit att ge den ytterligare glans.
Fru Anna Brantings namn är ett af dem, som skola nämnas, när man i framtiden skrif- ver den svenska pressens historia i slutet af det nittonde seklet.
DANIEL FALLSTRÖM.
HVAD SKULLE HAN SVARA?
S ÅSOM både redaktionen och författarinnan själf nästan med visshet väntat, har den i n:r 86 af Idun införda skissen » Ett ångest- skri » väckt liflig diskussion i skilda kretsar.
Det måste ock medgifvas, att den unge prä- sten-maken i Neagas skiss står inför en kon- flikt, hvars rätta, ögonblickliga lösning sanner- ligen ej är en hvardagslek.
» Min Gud, hvad skulle jag svara? » utbrister han själf.
» För- neka min ungdoms kärlek, bedraga min hustru med en lögn?
Däremot uppreste sig på det bestämdaste prästen inom mig.
Att alltså erkänna denna kärlek, som aldrig fått blomma, att förstora en redan ohjälplig olycka genom
— 3 — att Jåta en tredje lida, att inviga ett oskyldigt barn i de svikna illusionernas alla dunkla kasus — nej — däremot reste sig lika be- stämdt människan inom mig. » Ja, hvad skulle han svara?
Att den lösning, författarinnan gifvit, är den rätta eller enda tänkbara, vill hon visst icke själf påstå.
Men hon har velat fram- ställa den allvarliga frågan till diskussion.
V i förklara alla intresserades inlägg välkomna, men vi betona, att de måste vara kortfattade.
Och vi skola införa dem, som synas oss af- sevärda, i mån af utrymme.
Vi göra i dag början m e d följande inlägg.
I.
Hur den vållat mig sorg, Neagas lilla skiss » Ett ångestskri » I Som ett ångestskri har ljudit genom min själ, alltse ' n jag läste den.
Men ej det läng- tans ångestskri, som ljöd genom Karins bref, ej det af sammanpressad smärta, som sändes henne till svar.
Nej, för mig var och är ångestskriet den där svarta, svarta lögnen där sist.
Om och om läste jag, innan jag blef öfvertygad att ha läst rätt.
Kunde det vara möjligt?
Ja, det var så.
Med ens var all stämning borta, all den där veka, drömmande, som smugit öfver mig vid Karins väna sång och allt det andra fagra.
Det blef på en gång så isande kallt om hjärtat.
Att det kunde vara dikt, det jag läst, föll mig ej in — det var » oplevelse ».
Och just därför verkade det så tyn- gande tungt och svårt.
Men nej, det kan ej vara så, ty den där lögnen är så onaturlig.
Den skulle tjäna till att skydda hans hustrus lycka.
Lögn är nog en dålig vakt om lycka och kärlek.
Och för resten säges det ju, att kvinnan, den älskande, är skarpsynt.
Nog skulle hon där- för, hans hustru, så barn hon var, förr eller senare komma underfund med, att hennes » fullkomlighets- ideal » bedragit henne.
Hur skulle det bli henne då månne?
Jag tror, att den veka blomman ej stode emot i den frostnatten.
Nog skulle hon lidit förfärligt djupt, om hon fått veta sanningen, men ej så som nu.
I det förra fallet skulle det varit henne en sådan förfärlig smärta att ej kunna gå ur vägen, att ej förmå gifva dem åt hvarandra och lyckan, men nu kom därtill, att hon måste se sitt ideal så ohjälpligt störta.
Jag tänker, han stått ganska trygg » på sin piedestal », fast han bekant sin ungdomskärlek, men nu var det omöjligt, att han kunde förbli där.
Prästen och människan inom honom stredo om herraväldet.
Hade människan inom honom ingen röst för sanningen att af gifva?
Och så detta, att han med en fast blick såg sin hustru i ögonen och beseglade sin lögn med en kyss.
Det ligger något så upprörande i, att det var en präst detta.
Den, som skrifver dessa rader, hade en gång i sin ungdom ett sådant där » fullkomlighetsideal ».
Så sade han en gång en osanning för henne.
Det var i en helt obetydlig sak, men han sade den för att bevara sin ställning » på piedestalen ».
Hur annorlunda gick det dock ej 1 Den hade en ödesdiger följd, denna lögn.
Mig höll den på att betaga tron på allt och alla, och den gjorde mig till en tid så bitter och stygg.
Nu är jag gammal och har lärt, att det är få- fängt söka fullkomlighet här på jorden.
Mycket stort och skönt och godt finnes, men fullkomligheten måste sökas högre upp.
Där finns den.
Min ljusa vårdröm och lögnen, som skingrade den, kanske är det eder det genom min själ lju- dande ångestskriet gäller.
Ja, eder och allt mörker, all lögn i världen.
Alla fagra drömmar, all ljus glad tro, som förkväfves i vårtid, och lämna hjärtan C HOPIN NÅGRA ANLEDNING HANS SLUT FRÅN H O C H K V I N N O R N A.
ERINRINGAR MED AF 50-ÅRSDAGEN AF DÖD.
F Ö R E G.
N:R.
ANS konstnärsskap imponerade på henne, som äfven var musikalisk och ägde en viss kompositionstalang.
Sålunda blef den gemen- samma konsten till ett föreningsband mellan deras hjärtan.
Då Maria i sällskap med sin mor begaf sig till Marienbad, följde Chopin henne dit; dock förblef den gamla grefvinnan i okunnighet o m hans bevekelsegrund härtill.
Hon såg i deras närmande till hvarandra en- dast en fortsättning af barndomsbekantskapen och skulle aldrig kunnat komma på den tan- ken, att en konstnär af borgerlig härkomst lyfte sina ögon till hennes dotter.
Chopin fäste sig ej det ringaste vid bördsskillnaden; hans inre stod i eld och lågor, och till hans outsägliga glädje besvarade Maria hans kärlek.
Men då han vid ett tillfälle röjde för henne sin brinnande önskan att göra henne till sin maka, svarade hon, att hon aldrig kunde till- höra honom, enär hennes föräldrar ej skulle samtycka till deras förening.
För andra gången seende sina heligaste känslor göras till föremål fpr svek, drog sig Chopin djupt sårad tillbaka till Paris och måste snart höra, att hans älskade gift sig med en grefve Sharbek.
Nu förgingo flere år, under hvilka Chopin så godt som uteslutande var hänvisad till um- gänget med sina landsmän; då mötte han ännu en gång i sitt lif en kvinna, hvilken skulle komma att öfva stort inflytande på ho- nom.
Den snillrika madame Aurore Dudevant, bekant under skriftställarnamnet George Sand, hvilkens första roman just då väckte berätti- gadt uppseende, hörde en gång, hur Liszt med beundran uttalade sig o m Chopins talang och » poetiska geni ».
H o n förskaffade sig hans kompositioner, och hvad som ur desamma klingade hennes själ till möte, berörde henne öfvermåttan sympatiskt.
Det blef nu hennes lifliga önskan att få göra komponistens per- sonliga bekantskap; men Chopin, hvilken in- nerligt afskydde alla litterära damer, undvek länge att träffa henne.
Då de slutligen möttes, erfor han till en början stark motvilja för hennes person.
» Hvilken osympatisk kvinna!
.
.
.
Månne hon verkligen är en k v i n n a?
» sade han till Hiller.
I själfva verket hade Sand någonting manligt i sitt väsen, som ytterligare förhöjdes af den mansdräkt, hon ofta och med förkärlek bar, enär den tillät henne att för sina lifsstudiers skull besöka platser, som ej voro tillgängliga för kvinnor.
En sträng uppfostran hade tryckt en prägel af hårdhet och energi på hennes person, men äfven skärpt hennes säregna in- telligens.
I hennes bröst hade mötet med Chopin väckt till lif helt andra känslor än dem hon förmått upptända hos konstnären; hans väsen motsvarade de föreställningar hon gjort sig o m honom, och hon var rörd i sitt innersta.
Flere gånger sade hon honom utan alla omsvep att hon älskade honom.
Dessa försäkringar måste naturligen beröra honom, som ännu tärdes af saknaden efter Maria " Wodzinska, på det angenämaste; han började intressera sig för den ovanliga kvin- nan, och då de närmare lärt känna hvarandra, drogos de magnetiskt till hvarann, oaktadt, eller kanske snarare till följd af motsatserna i deras karaktärer.
Det uppstod från och med nu mellan den manhaftiga kvinnan och den fem år yngre, förfinade och ömtålige konst- nären ett förhållande, som bragte Chopin mycken och rik glädje, men också många bittra lidanden.
Omedelbart efter det de gjort hvarandras bekantskap, införde George Sand i kompositö- rens lugna hem alla de framstående män, som då uppehöllo sig i Paris: Liszt, Hiller, Meyer- beer och Bellini, Delacroix och A r y Seheffer, Heinrich Heine och Adolf Nourrit.
För dem spelade Chopin och blef föremål för såväl sin väninnas som de öfriga åhörarnes entusiasti- ska tacksamhet.
IDUN 1899.
Hösten 1837 angreps Chopin af en svår sjukdom, och läkarne rådde honom därför att förlägga sin vintervistelse till södern.
Då George Sand hade för af sikt att med sin lika- ledes sjuke son resa till ön Mallorka, lät kom- ponisten gärna öfvertala sig att blifva henne följaktig.
Men omedelbart efter landstigningen i Palina, fick han ett nytt och denna gång så häftigt anfall af sitt onda, att ingen ville mottaga den bröstsjuke, synbarligen dödsdöm- de mannen, hvadan han måste draga sig till- baka i ett afsides och ensamt liggande kartu- sianerkloster.
I detta lifsskede » koncentrerade sig lyckans alla strålar kring honom. » Den älskande kvin- nan vårdade honom med den - mest hängifna uppoffring; hon kände ingen trötthet, ingen otålighet, och i samma mån som hon sökte stålsätta sin kropp mot sjukvårdens ansträng- ningar, växte hans andliga kraft genom hennes styrka.
Han betraktade henne som sitt lifs räddarinna, och den fridfulla ön, kringbrnsad af Medelhafvets vågor, blef härden för hans sista lycka.
Senare gingo hans tankar ofta med längtan och varm tacksamhet tillbaka till dessa dagar.
Efter återkomsten till Frankrike fortfor Cho- pins lif att vara en oafbruten kedja af lidan- den.
George Sand, som dittills så trofast vårdat honom, vardt nu irriterad af hans alltjämt växande sjuklighet, den plågade henne och hon glömde sin förra hänsyn mot honom.
Länge öfversåg han med hennes ojämna lynne, men till sist kom brytningen.
Den föranled- des af hennes roman » Lucrezia Floriani », i hvilken hon i bokens båda hufvudpersoner på ett mycket ogrannlaga sätt skildrat sig och Chopin.
Djupt sårad drog han sig tillbaka, och den våldsamma sinnesrörelsen kastade honom på sjukbädden.
Han önskade sig dö- den, ty han kände, att m e d detta brustna vänskapsband var den sista länk, som hållit honom fast vid lifvet afsliten.
Men tack vare sin elev Gutmanns vård tillfrisknade han ånyo och reste om våren 1848 till London.
Sitt svårmod kunde han emellertid ej förjaga; det tilltog mer och mer.
Minnet af George Sand förgiftade hans dagar, hans smärta förvandlades i bitterhet.
Då han återvändt till sitt af violernas doft ständigt genomströmmade hem i Paris, bör- jade hans lefnadssol snabbt sjunka.
Men äfven nu slösade ädla kvinnor sin kärlek och om- sorg på honom.
Hans syster, fru Luise Jedrze- jewiez, skyndade från Warschau till hans sjuk- bädd, och furstinnan Czartoriska understödde henne i att vårda honom; från Nizza k o m grefvinnan Potocka för att närvara vid hans dödsläger.
Hon tedde sig för honom i sin hvita dräkt och m e d det vackra, af tårar fuk- tade ansiktet som en himmelsk uppenbarelse.
På hans önskan sjöng hon en hymn till ma- donnan, som enligt sägnen skall ha räddat Stradellas lif.
Chopin mumlade: » Min Gud, hvad det är vackert 1.
.
.
Ä n en gång.
.
.
än en gång! » Och under det att de andra sjönko ned vid hans bädd, blandade sig grefvinnans stämma i en högtidlig psalm af Marcello med deras snyftningar.
Nästa dags eftermiddag, den 17 oktober 1849, afled han efter att ha undfått döds- sakramentet.
Kärleksfulla kvinnohänder lade hans stoft i kistan, som de smyckade m e d hans älsklingsblommor, violer.
Han begrofs på pariser-kyrkogården Pére-Lachaise, men hans hjärta fördes till Helgeands-kyrkan i Warschau, inom hvars murar det fortfarande finnes.
(Möderne Kunst.)
C. GERHARD.
IDUN 1899. han en klar inblick i han- del och ' indu- stri, hvilken bar rika fruk- ter, när han 1822 blef äga- re af Fiskars bruk.
Och genom hans energiska verksamhet blef Fiskars snart ett af Finlands för- FISKARS ETT BRUK, OFRE FINSKT SVENSKT disponent är Albert von Julin, yngre broder till den förut nämnde.
Den storartade bruksanläggningen består af valsverk, gjuteri, finsliperi m. m.
På det tillhörande Antskog finnas färgeri, spinneri m. m. Finlands äldsta koppargrufva Orajärvi tilllhör Fi- skars, den började bearbetas 1758, men är nu nedlagd.
Mycket har gjorts på Fiskars bruk för dess stora arbetarebefolkning, och det har kraft sin tid, innan fullgodt samförstånd kunde uppstå emellan alla dessa arbetets söner af olika yrken.
En musik- kår, som på den nuvarande disponentens initiativ bildats, har varit det sammanförande elementet, En samlingslokal med bibliotek för brukets befolk- ning är under senare år uppförd och bidrager att DELEN.
250-ÅRS- MINNE.
A F EN SÄRSKILD ANLEDNING bjuder Idun i dag sina läsare på ett par bilder från » de tusen sjöars land, från Suomis strand ».
För att fatta orsaken härtill, måste vi gå tillbaka i tiden ett par århundraden och litet mera, eller till 1649.
Finlands generalguvernör var då grefve Pehr Brahe d. y.
Orsaken till att grefve Pehr blef ställd på denna maktpåliggande post var, att osämja upp- kommit emellan honom och grefve Axel Oxenstjema i anledning af fredsunderhandlingarna med Polen 1635, hvilkas för Sverige ogynnsamma utgång grefve Axel tillskref grefve Pehr.
Båda dessa höga herrar insågo väl, att missämjan dem emellan skulle lända både dem själfva och deras land till skada, hvarför generalguvernörsplatsen i Finland inrättades för den sistnämndes räkning 1637.
Här blef ett rikt verksamhetsfält för grefve Pehrs stora praktiskajje- gåfning, och sina skönaste lagrar skördade han i fredliga idrotters utöfning.
När man i Finland än i dag vill återkalla minnet af lyckliga dagar, heter det: » I grefvens tid&gt;.
Till grefve Pehr vände sig dåvarande handlanden P. Thorvöst i Åbo med anhållan att erhålla privi- legier för anläggande af ma3ugn, _stångjärnshammare och manufakturverk vid Fiskars ström i Pojo soc- ken, omkring tio mil från den just då genom grefve Pehrs medverkan flyttade staden Helsingfors.
Dessa privilegier beviljades den 31 oktober 1649, således för nu jämnt tvåhundrafemtio år sedan.
~ Anläggnin- gen benämndes Fiskars- bruk och växte inom kort upp till en för den tidens förhållanden storartad bruksrörelse, ja, till den då förnäm- sta i Finland.
Till i början på sjuttonde år- hundradet förblef Fi- skars bruk i den Thor- vöstska familjens ägo, men gick sedan genom olika ägares händer.
Bland dessa märkas de i Sverige kända nam- nen Montgomery, Tot- tie, Jennings och Björk- man.
Af den sistnämn- des son köpte dåva- rande assessoren, se- dan bergsrådet John Jacob Julin (adlad von Julin) 1822 Fiskars bruksegendom och gruf- vor.
John Julin var son till den i Wästerås 1752 födde och som apotekare med asses- sors titel i Åbo 1820 aflidne Johan Julin.
Denne framstående och begåfvade man, som äfven var naturforskare och författare, invaldes till medlem af Svenska Vetenskaps-Akademien 1791.
Den unge John von Julin ägnade sig först åt samma yrke som fadern.
Men ge- nom vidsträckta resor A l b i n, Paris.
foto.
i främmande land fick l z nämsta in- dustriella etablisse- ment.
Ho- nom har Finland äf- ven att tac- ka för den första lan- castersko- lan,hvilken han på egen bekostnad inrättade i Åbo 1817.
Likaledes grundade han Fin- lands för- sta spar- bank i Åbo 1822.
Lan- dets första FISKARS BRUK, sluss lät han äfven 1824 bygga emellan Orijärvi grufva och Antskogs under Fiskars lydande bruk.
Bergsrådet John von Julin afled i Helsingfors den 11 mars 1853.
På honom kan med skäl besannas det gamla ordspråket, » att mannens ära återfaller på hans fosterbygd ».
Efter hans död delades hans stora domäner emellan hans arfvingar.
Bruket samt större delen af egendomen öfvertogs af hans äldste son, E. Ii.
von Julin, och drifves nu af ett aktiebolag.
Brukets CORPS D E LOGIS E T.
höja smaken för ädlare njutningar genom konserter, föredrag m. m., som där esomoftast gifvas.
Corps de logis ' et på Fiskars är uppfördt under Björkmans tid, men till större delen med engelsk komfort inredt af bergsrådet von Julin.
Brukets, äldsta, på 1700 talet uppförda byggnad, är den som synes på den nedre bilden öfver Fiskars med gafveln utåt och brutet tak.
Fiskars är härligt beläget på en dalsluttning.
Öfverst på höjden ligga Thorby och Degers sjöar, och från dessa slingra sig midt igenom bruket i djupa bukter med ett och annat vat- tenfall Fiskarsström.
Numera går järnväg från bruketSkuru lasta- geplats, och ångbåtarne föra därifrån Fiskars fina smidesalster och ypperliga gjutgods ut i världsmarknaden att ytterligare befästa det häfdvunna anseende, de vetat att tillskansa sig.
När för tvåhundra- femtio år sedan den första grundstenen la- des till Fiskars bruk, bredde den svenska flaggan med dess kända färger, de gula och blå, sina flikar öfver Fin- lands bygder.
Därför är det glädjande för det forna moderlandet, att den grund, som då la- des, ännu äger bestånd och är till nytta och välsignelse.
Pä Fiskars har jubeldagen högtid- lighållits och en mängd telegram från när och fjärran hafva dit an- ländt.
ADELAIDE DE SVENSKA ARBETAKNE PA P A R I S U T S T Ä L L N I N G E N.
NAUCKHOFF.
— 5 — IDUN 1899. na viljelösa hand, som endast har att automatiskt följa Ralphs angifvelser, för att de fantasirikaste och formskönaste bilder skola taga gestalt på pap- peret.
Det ej minst egendomliga är, huru dessa skilde- rier från en annan värld tekniskt komma till stånd.
Fru Vallent sätter sig vid bordet, på hvilket ett stort ark ritpapper är utbredt.
Därefter tar hon ett ritstift — detta stift, till hvilket Ealph omot- ståndligt för hennes hand — håller det lodrätt och prickar automatiskt med detsamma på papperet, så att det ställe, på hvilket teckningen till sist framträder, betäckes af ett oredigt virrvarr af punk- ter.
Därunder stöder ej tecknarinnan handen mot bordet, utan håller densamma fritt sväfvande i luften.
Och medan denna skenbart regellösa punk- tering pågår, plägar fru Vallent ej ens se på pap- peret.
Alltsammans låter ju mycket sällsamt, men är förvisso ej märkvärdigare än andra spiritismens under, hvilka, när man tränger dem närmare in på lifvet, erhålla en naturlig förklaringsgrund.
Ett bevis härför gifver den omständigheten, att fru Vallent ej kan frambringa sina teckningar i mörk- ret eller med slutna ögon.
» Ealph » borde dock i egenskap af ande kunna genomtränga mörkret, för så vidt han ej vore i det största behof af fru Val- lents ögon.
I alla händelser är det ett intressant faktum, intressant som de bilder, hvilka äro resultatet af fru Vallents måndrömmar och af hvilka Idun här bringar ett prof. VÅRA ILLUSTRATIONER.
mVÅ ÄFVEN I SVERIGE KÄNDA ENGELSKA FÖRFATTARE ha i dagarne aflidit.
Florence Marryat (mrs Eoss-Church) var dotter af den rykt- bare sjöromanförfattaren FVederik Marryat, hvil- kens lif som människa och diktare hon skildrat i ett omfångsrikt biogra- fiskt arbete.
För öfrigt kan miss M. anses som en af de produktivaste bland Eng- lands många skrifvande damer, ehuru det konst- närliga värdet af hennes alstring ej är vidare be- tydande.
Bland hennes talrika, till vårt språk öfverflyttade romaner må nämnas: » Det finns ingen död », » Med förbundna FLORENCE MARRYAT.
ögon » och » Mellan bar- ken och trädet ».
Grant Allén, den andre af de oEvan åsyftade skrift- ställarne, afled här om dagen i Hindhead i England.
I sin ungdom idkade han med ifver naturhistori- SCEN FRAN KRIGSMINISTERIET.
ska studier, hvilket re-: &gt;NAR SORGEBUDEN KOMMA T I L L L O N D O N » sulterade i en serie af honom offentliggjorda yp- jordklots trofaste drabant.
Utbrända kratrar, ofant- perliga * artiklar i detta MÅNLANDSKAPETS MÅLARINNA.
liga bergskedjor, saknande hvarje spår af vegetation ämne i en af Englands eller aminaliskt lif — så hafva vi föreställt oss fctörre tidskrifter.
Han månen.
Men det är ett misstag!
Den mot oss KOM BERLINS spiritistiska kretsar råder för var under några år pro- vända sidan af månlandskapet ter sig visserligen närvarande liflig rörelse med anledning af en fessor i klassisk littera- så för forskarens fjärrglas, men i stället lär må- fru Therese Vallent, som för närvarande befinner nens — förlåt uttrycket 1 — baksida vara af betyd- tur vid universitetet i sig i den tyska rikshufvudstaden.
Madrid.
ligt angenämare art. Där prunkar en yppig, färg- Hennes namn har hastigt samlat den allmänna År 1876 återvände A. mättad vegetation, mot uppmärksamheten kring sig, alltsedan ett från Wien till England och börja- hvilken vårt jordklots härrörande rykte berät- de då den skönlitterära rikaste trakter endast tade om henne, att hon skriftställarbana, hvilken äro en svag afglans, och var ett » konstnärs » - me- fågelskaror med hos oss burit hans namn såväl dium af fullkomligt ena- okända former och fjä- genom gamla som nya GRANT ALLÉN.
stående art. I denna sin derbeklädnader fylla världen.
egenskap af medium månskogarne med un- Af hans till svenska öfversatta arbeten äro framställer hon, som al- derbara sånger.
I vat- » Hon vågade det » och » Sällsamma historier » de, driar inhämtat den rin- tendragen vimla fiskar gaste undervisning i vare som bäst karaktärisera hans diktarkynne.
och andra djur, till hvil- sig teckning eller mål- ka våra haf och floder ning och för hvilken ej ha några motstycken, färgblandningens konst och marken är uppfylld är absolut okänd, konst- " VTÄE SOEGEBUDEN komma till London.
Krigsde- af eldgnistrande sala- närligt vederhäftiga bil- &lt; partementets lokal i London är under denna orons mandrar i de praktfulla- der, hvilkas egendom- och spänningens tid, som nu råder i England, före- ste schatteringar.
liga teknik till och med mål för riktiga folkvandringar från den londonska förvånat mästare af fac- allmänhetens sida.
Det är nämligen på en af väg- Af hvem ha vi er- ket.
Enligt hvad det be- garne därinne, som de _ officiella nyheterna från hållit kunskap om allt st ämdt försäkras lära Transvaal anslås under en af grönt tyg bestående detta?
Af Ealph!
Hvem dessa hennes alster åter- tafla, å hvilken i stora bokstäfver läses ordet: Syd- är Ealph?
gifva ingenting mindre Afrika.
Ealph är den i må- än månens flora och Å vår illustration till dagens krigskrönika fram- nen varande ensamme THERESE VALLENT.
fauna.
ställes just en af de många dramatiska scener, som anden, hvilken leder fru Vallents hand vid för närvarande stundligen utspelas i det engelska Hittills har man ju ej haft något fullt klart be- krigsministeriets depeschrum.
Där är ett oupphörligt grepp om, hur det egentligen ser ut på denna vårt hennes teckningar, den- E X MÅNBLOMMA.
I
IDUN — 1899. kommande och gående af folk ur alla samhälls- klasser från den förnäme lorden och hans i sam- met och dyrbara pälsverk insvepta lady till den fattiga kvinnan i sin tunna bomullsschal och den sotige arbetaren i blus och mössa.
Men så snart de öf verstigit tröskeln där inne, är det, som om all ståndsskillnad mellan dessa människor plötsligt för- svunne, och den gemensamma ångesten för deras anhöriga, om hvilkas öden på det fjärran Afrikas slagfält de kommit för att läsa å de uppspikade anslagen, förenar för några ögonblick fattiga och rika, kända och okända från millionstadens olika delar i gemensamt deltagande eller gemensam glädje.
Där nalkas till exempel ett par unga blonda flickor depeschväggen, å hvilken de med af ängslan bleka kinder och glänsande ögon söka på namn- listan öfver stupade eller tillfångatagna engelsmän.
Då de ej finna det namn, de leta efter, stråla deras anleten af barnaglad lycka, och de kyssa hvarandra ömt, medan strax bredvid på en stol en fattigt klädd kvinna snyftande sjunkit ned, ty hon har funnit sin sons namn på dödslistan.
Glädje och sorg, hopp och förtviflan skifta därinne som bil- derna i ett kaleidoskop, medan Englands och Trans- vaals kanoner alltjämt sjunga sin dödssång på andra sidan ekvatorn och fylla listorna med nya namn.
DEN SVENSKA TIONERNAS KOLONIEN I korna äf det tjugonde seklet ånyo glittrar på flodens forsande vatten, då skall parisaren icke längre känna igen sin stelt högtidliga Quai d ' Orsay.
Han skall glömma, att stormaktspolitiken och diplomatien där arbeta i tysthet inom utrikesministerhotellets äre- vördiga murar, för att uteslutande fägna sitt öga med anblicken af den mikrokosmos den civiliserade världens alla länder skapat på den historisk vord- na kajen.
Och han skall få en riklig ögonfägnad, ty redan nu kan man profetera därom, att » natio- nernas gata » skall bjuda på den mest pittoreska omväxling i fråga om arkitekturmotiv.
Jag skall icke gå utvecklingen i förväg med några på sannolikheter byggda skildringar af, hur detta parti af 1900 års utställning en gång kommer att te sig.
Däremot skall jag förbehålla mig rättighe- ten och äran att inför Iduns läsarinnor och läsare då och då, allt efter som staden växer, gifva en bild af densamma.
Den bild, hvarmed Idun i detta nummer illustre- rar » Sverige på parisutställningen », har fördelen af att vara en ögonblicksvy.
Den säger oss på kornet, huru och hvarigenom vi för tillfället äro represen- terade där.
Det är genom ett redbart, präktigt arbete, ett kroppsarbete, värdt^kanske dubbelt så mycket som det, hvilket presteras af franska, grekiska, serbiska, italienska dagsverkare i vår omedelbara närhet.
Här i Frankrike finnas åtskilliga svenska arbetsgifvare.
Det finns ej en, som ej skulle önska att uteslutande kunna engagera svenska arbetare, ty det finns ingen, som ej konstaterat, att den valuta en svensk läm- nar i kroppsarbete är betydligt större än den, man kan vänta af en infödings ansträngningar.
Men den franska arbetareorganisationen är så fast upp- murad, att det möter stora svårigheter för en patron att antaga utländskt arbetsfolk.
Det blir en ras- kamp, så fort germanska element införas i arbets- marknaden.
Men här på Quai d ' Orsay äro vi dess bättre på egen grund.
Öfver vår tomt vajar den blå-gula flaggan.
Och hundra steg från tomten ser jag på avenue Rapp — för resten nästan så godt som midt » NA- STAD ».
Paris, november.
P Å VÄNSTRA Seinestranden växer nu nationer- nas stad upp mot en ännu högblå hösthimmel.
Den lyser hvit på långt håll, och dess skiftan- de former begynna framträda allt tydligare för hvar- je dag.
När vinterregnet fallit öfver all denna bländrena gips och satt en och annan färgnyans på de fläck- fria väggytorna, när vårsolen fram i de första vec-} (oJjuvelerare ^ HVILKA KLÄDA SIG EFTER F a n n y Gelins Östermalmstorg 1.
Mottagningstid 10-12, 6 — 7.
Tandläkare G. W.Widfond — Rikstel.
2754.
Garanti for hållbarhet.
Drottningg.
74.
OBS.!
Tandläk.
Elias Widfond, 25 Regeringsgatan 25.
Träffas kl. 10 — 2 och Vz5 — V 6 e. m.
' lomb.
och insättning af artificiella tänder.
2 Tandläkaren Stockholm, M a l m t o r g s g a t a n 5.
Största lager af FiärJppilnnP rjouciuuui, b ä s t a kvaliteter, hos R F o r s b e r g &amp; C:o?
H y a anla d Färgeri, K e m i s k Tvättanstalt, - Ullspinneri, Väfveri, Garn- o c h Väfnadshandel.
Guldmedalj vid flera utställningar.
Vi rekommendera värt rikhaltiga lager af alla slags garn, i såväl ull som bomull, till billigaste priser i äkta, fornnordiska växtfärger, passande till a r 1 7 3 9 Konstväfnad i allmogestil.
Förfrågningar om lämpliga garnsorter och färger besvaras omgående och prof med prisuppgifter sändas på begäran.
Nyhet.
Stickylle och klä- desylle emottages till utbyte eller väf- nad af mattor (s. k. kiddermönster) i bredder om 97 cm.
170 cm.
Tyger till promenaddräkter.
Ex- tra stora filtar m. m.
Billiga priser.
Gods afhamtas tacksamt.
Eva Hellmans il ustrerade ä 6,75 inb.
är a l l m ä n t o m t y c k t och 00- r e k o m m e n d e r a d af Idun.
Ti meddelas af 9 A O x t o r g s g BADEN a t a n, n. b.
(861) r v i N L i r r Norrköping.
Vinterkurerna (1 okt. — lmaj) mycket verksamma terdräkter smakfullt o. billigt efter nyaste franska mönster.
Allm.
tel. 12516.
C.
ALM.
Två betalande elever antagas hos Fotograf ERIKSÉN, Vestervik.
(856) rekommendera pris ä 2: 50 pr kilo.
" TPfif Detta Kaffe har alla de egenskaper, som de högsta fordringar kunna ställa på ett gfodt kaffe.
Försäljas hos 38 Sturegatan, ARVID NQRDQUIST, Sturegatan 38. operahuset.
Aktiebolaget Fabriken C.
0.
Borgs Söner, Lund.
s ir efter fleråriga studier och praktik i ord-Amerikas Förenta Stater Öfvertagit och rtsätter Tand !.
Carl Rosanders praktik n:r 36 Malmskilnadsgatan.
Rådfrågningstid 12 — 1.
Allm.
tel. 5763.
2 Pariserblandning, finaste franska, engelska och tyska Parfymer, Eau de Cologne): r Erik G. Åkerlund Rikstel.
163.
Allm.
tel. 7653.
KOKBOK HILDUR ANDERSSON ÄSYATELIERNÄ^.^ Pianoundervisning Ä.-B.
BORG, Hvad skall man blifva?
Adéle Cederschiöld, IfMCIDD Engelbrektsgatan 5.
» | tr. (D) A n g r o s t a d t Parfymmagasin och alla till en välsorterad parfymaffär hörande artiklar från välkändaste firmor och John V. Lindh-Hygrell, till billigaste priser.
Till landsorten mot efterkraf.
Rikstelefon 2225.
Tandläkare W1B0M, S p e c i a l i t e t: N y a s t e s i d e n t y g e r f ö r b r u d -, säll- skaps- o c h promenadtoaletter.
De utvalda sidentygerna sändas till Sverige endast d i r e k t till p r i v a t p e r s o n e r t u l l - o c h f r a k t f r i t t till hemmet.
Sidentygs-Export.
— 15 Stureplan 15.
— Drottninggatan 68, Stockholm.
* De porträtterade arbetarnes namn, räknadt från vänster till höger, äro: Berg, Olson, Andersson, Kvarts, Törn (arbetsförmannen, som sitter på järn- balken), Evertz, Andersson, Erikson, Andersson, An- dersson, Karlen.
N Y A S T E M O D E T, Schweizer k Co., Luzern (Schweiz.)
Tandläkare TOM von HALL.
11 Birg-erjarlsgfatan 11.
Rådfrågningstid 1 — 2.
— Allm.
tel. 13057. emot världsutställningens generalkommissariat — en annan svensk flagga, fästad öfver porten till ett riktigt gentilt hus.
Där bor herr Thiel — när han är här, — samt hans sekreterare, herr Frögren.
Men denna gång skulle vi ej besöka ämbetsver- ket, utan verkstaden, där det svenska arbetet expo- neras i fria luften, en smula inklämdt måhända, men fullt synligt för den, som vill se det.
När man passerat Pont de 1 ' Alma och är på andra stranden, tar man af till vänster.
Man behöfver icke gå många steg på den af folk och gipsgrus besådda vägen, förrän man bakom det ljusgröna staket, som numera löper utmed hela kajens längd, upptäcker en grupp arbetare med omisskänliga drag af den svenska rasen.
Ni bör icke föreställa er, att de sitta så här i lugn och ro hela dagen, som ni ser dem på foto- grafien.
Nej, de äro tidigare uppe än sina grannar å ömse sidor, och de hålla ut minst lika länge som de.
Huruvida de tillämpa normalarbetsdagen, har jag glömt att fråga, men att de äro normalarbetare, det kan man se på dem själfva och deras verk.
Ännu äro de ej just så långt hunna.
De ha nyss anländt hit, och förarbetet, som hufvudsakli- gen bestått uti att taga tomten i besittning och att packa upp paviljongen, har kraft sin tid.
Men åt- skilliga af dem sitta redan till väders uppe i det smäckra byggnadsvirket, som levererats af Ekman- ska snickerifabriken i Stockholm.
Jag bör kanske tillägga, att samtliga arbetarne äro anställda vid denna fabrik.
* Trifvas de här ute, våra villabyggande landsmän?
Jag tror det.
De tyckas redan ha orienterat sig ganska bra.
De bo alldeles i närheten af utställ- ningsområdet på ett hotell, där de borde ha det bra, ty härherget heter Hotel Modéle.
Likväl påstå de, böra icke underlåta att begära våra profver.
Q A M E R, 1 jakobstorg V * » STOCKHOLM » Hvard.
10-2, 5 — 6.
Helgd.
10-12.
Allm.
Telefon 58 48.
Tandläkare 6 — ÖSTLIND &amp; ALHQUIST Orgel=, Fl \ Jgel= &amp; Pianofabril (tillverka endast första = klassens pris för === Orgelharmonium med == = = = instrument.
= i Flyglar A r v i 20 k och a första, Pianinon patenterad » pipton » = och » pedalbas », efter Steinways nyaste sy- stem, hvilka erhållit musikauktoriteters högsta beröm.
Mångårig garanti.
— Liberala betalningsvilkor.
.
b i f e f a K ^ K ^ M s M »!
FILIALEXPEDITIONER och LAGER: » M » » « 4 W &gt; « « N « &gt; « STOCKHOLM, &gt; GÖTEBORG, 50 V a s a g a t a n 50.
\ 18 V e s t r a H a m n g a t a n 18.
Kokspriset vid StocMolms Sasver För är fr. o. m. den 4 November 1899: 1 k r.
10 ö r e p r hl.
för o k r o s s a d o c h 1 k r.
25 ö r e p r hl.
f ö r k r o s s a d v a r a.
hemtransport tillkommer 10 öre pr hl.
— 7 — att man ej bör tillråda någon landsman att söka upp det hotellet.
Värden lär nämligen tillämpa ett genomfördt klåsystem, hvilket han emellertid knap- past är ensam om vare sig i Paris eller annorstädes.
Däremot ha de hittat en förträfflig restaurant, där de spisa till facila priser.
Paris lockar för öfrigt deras liksom hela värl- dens håg.
Men betecknande för denna elitkårs af svenska arbetare intellektuella ståndpunkt är den omständigheten, att de framför nöjet föredraga un- dervisningen.
Flere af dem följa redan de gratis- kurser, som Paris så generöst bjuder infödingen lika väl som främlingen.
Förlustelserna däremot tyckas de lämna åt sitt värde, och så godt kan det vara.
THEODOR IDUN H y l i n 1899.
&amp; C FABRIKSAKTIEBOLAG TTUNGL.
TEATERN.
Första Grieghonserten ägde •J * rum i lördags inför till sista plats i förköp ut- såld salong.
Om entusiasmen också ej var så stor som vid tonsättarens förra besök härstädes, så måste dock erkännas, att bifallet efter de flesta numren var ganska lifligt.
Lagerkransen och orkesterns » tusch&gt; fattades ej heller.
Några nyheter erbjöd ej programmet.
Af hvad som bjöds torde emellertid med tydlighet hafva framgått, att Griegs förnämsta storhet ligger i ro- manskompositionen.
Hans romanser äro fulla af känsla och djup, poesi och grace, med originell me- lodibildning och karaktäristiskt ackompagnement.
Fem sådana sånger föredrogos af fru Möller på ett sätt, som måste tillfredsställa såväl tonsättaren, hvilken själf ackompagnerade å flygeln, som åhörarne.
Sångerskan belönades ock med lifliga applåder cch inropningar.
Aftonens enda orkesternummer var den andra Peer-Gynt-suiten.
Kanske i sin helhet ej fullt så anslående som den första, äger dock äfven denna delar af ovansklig skönhet.
Särskildt torde Solvejgs Sang få räknas som en af de kosteligaste pärlor bland nutida tondiktning.
Suiten utfördes helt en- kelt briljant af k. hofkapellet, som denna afton öfver- träffade sig själft.
Tvänne större körnummer med orkester utfördes, nämligen » Sigurd Jorsalfar » för manskör och orke- ster samt » Olav Trygvason » för soli, blandad kör och orkester.
Båda gjorde med sin delvis enkla storslagenhet ett mäktigt intryck.
Solister voro fru- arna Linden och Möller samt hr Lundqvist, hvilka på det hela taget väl fyllde sina uppgifter.
Den sist- nämnde utförde äfven solostämman i de fyra norska LINDBLOM.
" VTYTT OEGEL- OCH PIANOMAGASIN har öpp- nats i n:r 50 Vasagatan härstädes af fabrikan- terna Östlind &amp; Almquist i Arvika.
Fabriken grundades 1888 helt anspråkslöst, men torde nu vara i sitt slag den största i Skandinavien, enär där sysselsättas 85 arbetare.
Förra året upp- fördes en större fabriksbyggnad i fyra våningar, försedd med alla nutidens bekvämligheter och huf- vudsakligen afsedd för tillverkning af flyglar och pianinon, för hvilket ändamål flere skicklige arbe- tare från utlandet samt verkmästare med mångårig praktik från världens förnämsta firmor, såsom Steinway &amp; Son, Beckstein m. fl.
engagerats.
DZu inUommit: = UTSTÄLLNI KONGL.
HO N F QSTVÅLAR: LEVERANTÖR = Viol, Hyacinthe, Heliotrope, Syren m. fl.
THEA-ROS-PARFYM M.
FL.
GULDMEDALJ 8 Eegerl A.
T. ngegatan 64 6g.
— " Vest A. erl T. Ansj 24 grat 97. ari IQ prisbelönta vid i8gj års utställning med Försäljes i våra butiker samt hos alla finare Parfyrtthandlande i riket.
m n i 1 un 1 folkvisor för mindre manskör, som utfyllde pro- grammet, och af hvilka tvänne, båda i den burleska genren, måste omtagas.
— Andra och tredje Griegkonserterna skulle äga rum som i tisdags och torsdags.
Till dem åter- komma vi i nästa nummer.
— • Leonard Borwich, välkänd sedan ett föregå- ende uppträdande härstädes, gaf i måndags konsert i Musikaliska akademien inför en ganska talrik pu- blik, hvilken entusiastiskt hyllade den framstående pianisten.
Programmets hufvudnummer utgjordes af Schumanns fiss-moll-sonat, op. 11.
Eljes bestod programmet uteslutande af småstycken, somliga verk- liga godbitar, andra väl obetydliga.
Men äfven dessa senare adlades genom det förträffliga utförande, som hr B. förlänade dem.
Bankaktiebolaget TYROLER- K KONFEKT- ÄSTÄNJER, FIKON, Stockholm — Öfre Norrland, Fi Fi naste n Fi aste SMYRNÄ naste STRASSBURGER- GÅSLEFVERPASTEJ, Fi n aste CASTELBAY DELIKATESS- SILL, Drottninggatan 6. i Barnförkläden, Barnkappor, Barnmössor, Fi n aste FRANSKA KATRINPLOMMON, H u s h å s l r ä k n D i g 5 %.
Finaste, TYROLER- ÄPPLEN,, ROCHUEFORT- I Kassafack til 15, 20, 25 kronor.
GORGONZOLÄ- Flick- &amp; Gosskayajer, BRIE-, CÄMEMBERT- och SCHWEIZER- O ST. &amp; Regnkragar | Konserver, Delikatesser, Specerier &amp; Syd- I g Regnkappor frukter af egen til verkning til låga bestämda priser.
|j Utval d a Kaffesorter, 90 Ång- éf OBS!
Egna syatelierer!
OBS.!
Välgjordt arbete!
Et t ant a l äl d re å r g å n g a r real i s eras ti l be- rostade extra fi n a fi n a bl a ndni n gar 1, 5 0 t so y m dligt fö neds a t a pri s e r o c h e r b j u d a f ö r d e m, ga k des l a e m M v d ä a x n la d n e de rut o n ch e ej dann lä ä ä rori kt be y m r. p a p, M en ti o l t bi E in l s x i ä g p n-, ed - i om- af m n d a o l B r u n a n d e r, K.
M. LUNDBERG t Sveri ionen ge af portofri Idun, tt: Stockho m l, erhålles n i om Idun 1894 1893 ((k n ompl: r 1 et) felas) 25 2 Humlegårdsgatan 2.
10 och 14 Nybrogatan 10 - och 179.
14.
2: 2: 2: 25 47 868.
I I I d d d u u u n n n 1895 (j u l n umret o b e r ä k n a d t) 50 1896 ((d: d: o o d: d: o o)) 3: 2: — 50 36.
I Id d u u n n 1898 1897 ed er j 1894 uln.)
_ 0: 3: 20 50 I I d d u u n n s s j j u u n n l l u u m m (m m GEFLE MANUFAKTUR-AKT.-BOLAGS 55 Stockholm.
B K a a r m ng r a a r te d n erob 1894 en mer 1 (8 n 9: 8 1 r 898 (19 12 _.
f n: ela r s)) _ 1: 1: 0: qY^ — K a m m r r a a t t e e n n 1897 1895 ((n n:: r r 18 7 fe f l e a la s) s) 1: 1: 50 50 25 l: m a A N T H R A C I T.
Oblekta, Blekta och Färgade K a K Vi am d raten rekvi 18 s 9 it o 8 nen, som skall åtfö 2: ljas — as, k h as v.
k l i en af of af Hiashållslsol.
van- li- n kvi äm d n, da torde årgå n n o g g a a r uppgi som fv öns Co&amp;es.
Marie-Briketter.
1 / ÄFNADER försäljas i.parti från kommissionslagret Pär d: m o ar &gt; til Id Id u u n Obs.!
n s romanbibliotek 1: 0: 75 75 Skandinaviska Gummiaktiebolagets d: d: o o » » K » am hj r ä a lp ten reda _.
0: 0: 75 50 G a l o s c h e r.
Skydds UNITED tämpel Stockhol hos BODELL.
ProfYa K ljer I i N S m to Q D m 0 ADOLF M orig ' in s al p Teer, B R Ä N D E R &amp; C:o, hvi l k a a n v ä n d a s af c: a 800 f a mi c k h o l.
I a c rek re L n age ti r l h fö o rb s ruk C. ame.
O. Pri BOHLOFF, s: kr.
0,95, 1, Kl 15, ara 1,4 Ves 0 t &amp; ra 1, K 65 yrko p g r ata kn V n i &lt; 9 i g V ar ki a- lo di.
— Stockhol, Paris, granteras.
Hållb m arheten Billigare än ryska.
p ant or a tö gas.
London.
För att beakta!
J 0 H.
L U N D S T R Ö M &amp; C:o. l t:r: m om a husmödrar G 25 ot a l n kg.
ds s ti o l ckers a l t a dt f f å ra rköt t i Sto V ck 4- ho m - O * Sturegatan 24.
20 kr.
, n k o l mot förskoltslikvid eller efterkraf hos Stenkol, Cokes, Telefon Emil Krokstedt, STOCKHOLMS INTECKNINGS-GARANTI-AKTIEBOLAGS l:a maskinkrossad A n t h r a c i t, (G.
90876) När, Gotland.
bästa bränsle för il uminationskaminer och värmenecessärer.
I alla bok å l dor å 75 öre: BRAND- och DYRKFRIA C fö a r p kokspi p s é lar, - kakel B r ugnar, i k str e yku t gn t ar e m p.
m.
— General Lee ' s marsch.
— FÖRVARINGSHVALF m.
.
tel tel.
.
6019.
88.
Förs Kont Ri Ri k Ri no, t n k s u d pel n o — h flesta al rd la ep n, a s p ö ck.
c p Gåf k er end v i Årl ag öppet a i r g kl o h c y h.
r f a ö V rvar.
a för ik 10 a — fack, 4 h) and b lin e g ro a e (r n S d.
e m Al ör- 20, l l m k st s e t k l e e l f e o s f t o e n le n fon 427.
22 20 20.
12. g f t. f ru Ff r ö å a r r lT n d ex. c a f o lR pi 1 r a RuFI uui kyrkor, m m o.
t u F är i m r 20 R.
e i lä g c från e öre.
n m t a d a e o r, c erhål va Kal c vacker.
k la r s a lo (pl 8 g h a vyer, 5 o tser grat 7) vari 25, I i präs s nnehål n o. t g; - 35, lande äf 50 venle c: des kronor.
a e 1, m 650 o (ö Tes t a p g p a n st. t s a a ment vä skåpf obref dyl T. af ot a A. g st a o s rl 55185) eken, til f Al 61 22 98.
Fili ä a ljn l o: r: ing: Lektyr!
Äfven öfriga af extra fina kvalitéer till möjligaste lägsta priser.
finfina råa från öre pr kilo.
och från pr kilo hos Allm.
Exp.
ty ty ty ty ty - ty ty af ty Barnklädningar, Riks- Idun.
ty K &lt;ty M A11m.
BBIKSÉN i Vestervik.
Fotograf 8 8 2 8.
SS Skeppsbron SS.
5 Strandvägen B.
1.
1 JParmmätaregatan
Husmödrar!
Spara är lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus- hållspenning I Hurti göra en verkligt stor bespa- ring?
Jo, använ- den i Edra hushåll Pellerlns Margarin, Göteborg, som är bäst, drygast och billigast / Originellaste Fantasimöbel i fornnordisk stil för glödbränning ell.
målning.
Pris omå- lad kr.
25, stopp- ning af soff- o. stol- sitsarne Ökar 10: 50.
Målad i hvitt och guld, stoppad 50 kr.
Målning i önskade kulörer verkställes.
Tidaholms Brittes Aktiebolag, Tidaholm.
(Försaljn.-mag. 27 Beridarebansg.
27, Sthlm.)
* * - * * * Sv.
J.
&amp; F. MARTELUs I * Största ui äro oöfverträffade genom sin tysta, lätta gång samt vackra sömnad och utstyrsel.
V V S O P CROSSE &amp; BULCKWELL, L™ Marit Sa © SST Etablerad 1706.
Stenkol ^o] ^£S Nornans Symaskins-verkstad, Birger-Jarlsgatan 6, Stockholm.
(S.
T A.
65527) Import-Aktiebolag.
Varumärke.
£3 © SF * TjiRÖ HILDA ARNESEN behandlar hår- JP sjukdomar medelst massage.
Behand- lingen verkar välgörande på hufvudet och nervsystemet Mottagning 10 — 2, 5 — 7.
Tel. Osterm.
2124.
Strandvägen 13, 2 tr. ö. g.
Mitt privata Hem i Koflevarantörer til!
H.M. Drottningen af England.
Rättvik P 1 C K L E S, S Å S E R, M A R M E L A D E R, erhållas hos aila större specenhandlare mom riket.
Varumärke * för klena personer hålles öppet äfven vin- tertiden.
Ellen Mellander Ä k t a Marie-Briquetter.
Slakteriaktiebolaget Fru Sofia Larsson, Jönköping.
JContor: Slussplan 63 A » ~i (ftäntmästarehi / set) Xlk.
tel.Z5 82 &amp; * 51.
Rks?
» 575.
(Världens bästa Zittra, lättlärdt inom 1 timme.
^ Ö r t m i x t u p for m a g s j u k d o m.
SVENSKA HEM, utarbetad af Provinsialläkaren E. Mitander.
Det utförligaste, mest gedigna arbete i denna genre, som hittills på svenskt språk utkommit.
Bör ej saknas i något hem.
Prenumeration kan ske å alla Sveriges post- kontor, äfvensom i hvarje bokhandel.
15 häften — däraf 10 redan färdiga — utkom- ma i år.
Postprenumerationspris endast tre kronor + 30 öres postarvode.
I bokhandeln 25 öre häftet.
P R E N U M E R E R A!
Har rönt exempellös framgång.
Flera tu- sen människor välsigna den.
Rekommen- deras af läkare och barnmorskor.
6 fl.
på en sats kosta 4: 40 pr sats.
Sändes på järn- väg mot efterkraf, på båtar endast da den är förut betald.
Uppgif den sort, som ön- skas af de tre sorterna.
Endast hel sats sändes.
N:r 1.
Hellösande för kronisk förstopp- ning, magkatarr m. m.
N:r 2 Halilösande för magsyra, kolik, gallsten m. m.
N:r 3.
Bindande för tarmkatarr, diarré m. m — Jönköping i januari 1899.
Rikstelefon.
Sofia Ivarsson, Östra Storgatan 63, «7 önteöping * y o t t e n LjungdahFs HvitvaruafFär ^ 1 M a Allm.
l m s k i Telef.
l n a d 106 s ^ a 04. t a n Q Beställningar emottagas å all slags Beställ sömnad, äfven då tyg in- lämnas.
Undervisning pr korrespondens i — B O K F Ö R I N G I (enkel o. dubbel).
Ingen föiskottsbetaln.
Tysk HaiidelskorresDoadens.
I Bästa resultat garanteras.
Piospekt o. I profbref gratis Malmö Språk- å Handelsinstitut, | Dir. H.
S. HERMOD, Söderg.
n, [Malmö.
Halsfluss ooli katarrala aktymmor i mun och svalg undvikas och botas genom att till dagligt bruk som munvatten använda det af en svensk läkare uppfunna prepara- tet Azymol, soro dessutom är det verksam- maste mot smitta och för all särbehandling, ekzem, reformar, finnar, utslag m. m. F. Pauli ' s Azymol har erhållit guldmedalj Lon- don 1S99.
Intyg af framstående läkare.
(S.
T.
A.
66019) H O S T A, hals- och bröstkatarrer öfvergå vid bristande vård och an- vändande af overksamma medelicke sällan till svårare kroniska sjukdo- mar.
Ett godt behandlingsmedel till förekommande häraf är D:r P. Håkanssons Salubrin, om det an- vändes enligt beskrifning till vär- mande omslag, gurgling och inand- ning; fördelaktigast och bäst är att för inandningen använda salubrin- inandningsapparat.
Allmänheten varnas mot efter- apningar af fabrikatet.
Mufoal lif e SOLIDT: Försäkr.
fond Kr.
869,000,000 Vinstfond » 165,000,000 Pensionnat de jeunes demoiseSles.
Portiérer, M ö b e l t y Borddukar, g e r, G a r d Mattor iner — Reelt och billigast.
— V.
O, p t i.
Borddukar.
Mattr 2 2.
Profver utlämnas till landsorten.
(S.
T.
A.
H.
4529) Ganfleld ÅFElappnr.
480,000,000 Hamburg, Grosse Bleichen 10, BW Endast äkta med vårt skyddsmärke » Canfield .. ' 9S \ Garantibevis medföljer hvarje armlapp.
A.
Skura utkomna nå ALBERT BONNIERS förlag: på HUFVUDKONTOR FÖR SVERIGE: STRÖMSBORG, STOCKHOLM.
VERKS T.
Nya Meter Canfield R u b b e r Co., begäran.
LARS Starka, vackra gängmnttor i olika färjer å 65 öre pr meter säljas från Krontorps Gård, adr.
Vermlands Björneborg.
Utan sömmar.
U t a n lukt.
Vattentäta.
Oöfverträffadt skyddsmedel för hvarje klädning.
33,000,000 årsberättelse JAKOBSTORG b i l l i g a r e, men i alla afseenden fullt jämförliga med ryska.
Mutual Lifes lifförsäkringsbref äro ytterst LIBERALA och lämpa sig ut- märkt som säkerhet för borgenärer.
och FÖRSÄKRINGS é r e r KOD islii Ga o l scber F E N I X Ökning i vinstfonden 1898 Prospekt o r AKTIEBOLAGET VINSTGIFVANDE: Kr.
BRAND I — h Etablerad t l P r 1866 A T — I, ' (\ försäkringar 1898 Kr.
B o u i l l o n Maison de premier ordre.
Education soignée.
Vie de famille agréable.
Con- fort möderne.
Demander le prospectus aux Directrices M:elles Guillaume, Rosevilla, Neucnåtel (Suisse).
(H.
8303 N.)
TT1 r O Utsökt sortiment af U F i r n e i d V s v g l a t a n RÖST 3€åll6araste ENEQUIST, AXEL LUNDEGÅRD, På Höj- derna.
Historisk roman i 2 DIREKTÖR.
delar (STRUENSEE II).
6: 50. icke MARIA BURLINS, och andra berättelser.
ANNA Martall 2 kronor.
WAHLEHBERG, hustrur.
Två Roman.
3: 75.
FRÄNS HEDBERG, Från statt äfven och land.
Nya Verklighets- bilder och berättelser.
3; 75. billigaste.
CLARA TSCHUD1, Napoleons •I-H moder.
Med flera porträtt.
4 kronor.
En synnerligen underhål- lande bok.
Joseph Leja, Stockholm.
Berndorfers Ren O Sophie En berättelse från det gamla Gö- teborg.
2 dela-, 6; 50..
därför fe ROEST (Fru Elkan), John Hall.
t kokkärl med sand och aska, ty däraf slites kärlen och förtenningen uti Det bästa och angenämaste skur- och ren- göringsmedel är L a g e r m a n s Eraft-Skur- P u l v e r Säljes hos alla minuthandlare i riket.
Ende tillverkare Kraft-Tvål-Fabri- ken, Jönköping.
II g å f v a T Ett vackert remontoirur af garanteradt 13-lödigt silfvér och 3 år i g garanti, vacker talmiguldkedja, vacker fick- toilette med tillbehör, utmärkt 3-bladig pennknif, elegant portmonnä, 1 par manschett- knappar af dubbléguld, 1 nic- kelskiiftyg, 1 par förtjusande silfver-knappar, 1 nickelsnusdosa, 100 st. diverse för husmodern.
Allt jämte herruret endast 10 kr.
eller med f. f. elegant dam- stålur 11 kr.
fr. mot efterkraf.
En praktfull teaterkikare i elegant etui, underbar optik och mekanik för endast 7 kr.
genom Fa- brik Joseph Kessler, Wien J, Porzellang 18.
Reei behandling garanteras.
Ombyte tillä- tes eller pengarne tillbaka, lämnas undervisning af skickliga lärarinnor till äldre och barn i alla slags Slät- och Konst- sömnader, Märkning, Filetguipure, Knyppling, Macramé, Träsnideri, Glödritning, Läder- plastik, Glasetsning, Spån- och Bastarbeten m. m.
Fritt val af arbete och tid.
Tillträde när som helst.
Billiga priser.
Prospekt på begäran.
Broderier, Märkning, Uppritningar och Monteringar utföras på beställning.
F (f. d. Sophiasyster).
I V a c k e r Ö s t e m a n s Handarbetsskola, Lästmakaregatan 14 &amp; 1 6, POPULÄRT: 1 Undervisning i l i n n e s ö m n a d.
Enkel, praktisk metod (ingen tråckling) Vanlig maskin med tillhörande apparater användes.
Mönster erhållas.
Hvarje kurs Ipris 15 kr.)
omfattar 1 män ... 2 tim. dagl.
Elev syr endasteget arbete.
Äfven för fruar att beakta.
Karin Egnér, Nybrogatan 53, 4 tr. (S.T.A.
I Carolina 2 2.
Nya Norrmalms, Stockholm, K o n c e n t r e r a d e Zcifförsäkringsbolaget PRAKTISK LÄKAREBOK FÖR G.
88011) rekommenderas såsom den bästa och billigaste i handeln förekommande bouillonssort.
O t t o H i l l m a n, tAöteborg, Prenumerera genast å sevärdhet.- * vo vso V S O P I, G. Söderbergs Panoptikon Stockholm.
Nickel Kokkärl de bästa i världen.
K ö p alltid r a d i a t o r s m ö r!
| plats-annonserna | återfinnas i innerarket!
