# ID: svediakorp-per1311
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,923
# sentences: 748
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 88 LÖRDAGEN (663).
DEN 4 REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: PRENUMERATIONSPRIS PR Å R: UTGIFNINGSDAGAR: IDUN KR.
5: — IDUNS MODBTIDN.MED PLAN- SCHER OCH HANDARR.
.
.
.
» 5: — IDUNS MODETID.
UTAN PL.
» 3: — HVARJE O N S D A G OCH L Ö R D A G.
F R I T H I O F LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: WILHELMINA FAHLCRANTZ, FÖDD VALERIUS.
NOVEMBER BYRÅ OCH E X P E D I T I O N: H E L L B E R G TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
JOHAN KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 TR, DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPNA KL. 1 0 — 5.
N O R D L I N G ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 döttrarnas död grep den gamle skalden åter den länge bortlagda lyran och sökte i ett litet, vemodigt gripande skaldestycke trösta sin af sorgen nedböjda maka.
» Ja, min Aurora, offren voro dyra.
Och hård var pröfningen att undergå; Men vördom den, som lämnat oss de fyra, Då han åt himlen förbehöll de två. » Den äldsta af dessa kvarlefvande fyra *, och hvilken han i poemet särskildt karaktäriserar som » den barnsligt nöjda » och » ljufva », var Wilhelmina, då en blomstrande sjuttonårig ungmö, nu en vördnadsvärd gammal farmor, som i dessa dagar ingått i sitt nionde decen- nium.
En och annan mycket gammal stockholmare torde från slutet af 30-talet och början af 40-talet minnas » gubben Valerius », en ovan- ligt högrest åldringsgestalt med klassiskt regel- bundna anletsdrag, stora mörka, vemodiga ögon och böljande silfverhvitt hår, där han då och då syntes på hufvudstadens gator, vanligen under armen ledande sin äldsta dotter Wilhelmina, hvilken han älskade att kalla sin * Antigone ».
PORTRÄTT TAGET VID FYLLDA 80 ÅRS Å L D E R.
DET FINNES ett litet rörande poem af den gamle skalden Johan David Va- lerius: » Till min hustru vid tvänne barns graf. » Den forne glade vissångaren var gammal vordeu.
I sin ungdom högt uppburen och beundrad af sin samtid, hade han så små- ningom börjat glömmas.
De vittra striderna i århundradets början hade gifvit äfven honom sår, hvilka han, med sitt blida, känsliga och för striden föga anlagda lynne, kände smärt- sammare än de måhända förtjänade, och äfven i andra hänseenden hade han fått sin beskärda del af lifvets bitterhet.
Men i hemmet ägde han rik ersättning.
I det äktenskap, hvilket han vid några och fyr- tio års ålder ingått med sin mer än tjugu år yngre maka, hade en blomstrande barnskara växt upp.
Ej mindre än sex, både i inre och yttre hänseende begåfvade, barn omgåfvo med innerlig kärlek den dyrkade fadern.
Dock äfven här skulle han drabbas hårdt.
En häftig farsot bortryckte samtidigt tvänne unga, fagra döttrar, den ena adertonårig, den andra femtonårig.
På årsdagen af de båda KOMMISSIONARER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- t December återkommit, min Aurora!
Det känns, som när han hälsade oss sist; Det känns, som skulle vi på nytt förlora De älsklingar, vi redan .en gång mist. » Dahllöf foto.
12:TE Å R G.
1899.
Några år efter den ofvan nämnda sorgliga familjetilldragelsen flyttade Valerius, sedan han som pensionsmässig lämnat statens tjänst, till Upsala, där familjen vistades, medan ende sonen aflade sina akademiska examina.
Den älskvärda och särskildt i musikaliskt hänseende begåfvade familjen mottogs med öppna armar af den tidens litterära och konstälskande Op- salakretsar, och där gjorde äfven äldsta dottern bekantskap med sin blifvande make, d. v. teologie professorn, sedermera biskopen Chri- stian Erik Fahlcrantz, äfven han en märkes- man i vår litteratur.
Äktenskapet ingicks 1847, och redan ett par år därefter kallades professor F. som biskop till Västerås ' stift.
Den unga professorskan lämnade med sin make det lilla hemmet vid Dombron i Upsala för att som stiftschefens maka intaga en mera bemärkt och mera for- drande plats.
Icke så få torde ännu lefva, hvilka med vemodig saknad minnas den tid, då makarne Fahlcrantz hade sitt hem i det urgamla biskops- * De öfriga voro en före medelåldern bortgången son samt tvänne döttrar: den ena den för några år sedan aflidna bekanta målarinnan Bertha Vale- rius, och den andra friherrinnan Adelaide Leuhusen, bekant både inom måleriets och särskildt musikens område.
STOCKHOLM, IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
huset i Västerås och där i rikt mått utöfvade både hjälpsamhetens och gästfrihetens dygd.
Det gick så lätt att känna sig hemmastadd i dessa stora, gammaldags rum, där alla väggar voro täckta af taflor, med hvilka den konst- älskande värden, själf tillhörande en konstnärs- släkt, älskade att omgifva sig.
Det rådde en patriarkalisk, på en gång obesvärad och fin ton i detta estetiskt anlagda hem, hvars dör- rar så välvilligt upplätos, och där hög och låg mottogs med samma vinnande hjärtlighet.
Värdens esprit och fryntlighet i förening med värdinnans blida älskvärdhet och betydande musikaliska begåfning — denna senare ett fädernearf - — bidrogo att göra samkvämen i detta biskopshus till minnesrika högtidsstun- der.
Och ej minst bland de små i samhället, de ringa och fattiga, hade den milda, okonst- lade och deltagande biskopinnan många upp- riktiga vänner.
Genom biskopens död 1866 upplöstes detta hem, och änkan flyttade några år senare till sin födelsestad Stockholm, där hon allt sedan dess varit bosatt.
Biskopinnan Fahlcrantz tillhör de kvinnor, för hvilka hemmet — först fädernehemmet och sedan det egna hemmet — betyder så mycket, och hvilka därför själfva betyda så mycket för hemmet.
Dotter till en berömd man och maka till en annan berömd man, har hon m e d äkta kvinnlig anspråkslöshet ställt sig i skuggan, men på samma gång, då det gällt att träda fram och representera, för- stått att göra detta med äkta kvinnlig takt och älskvärdhet.
Det finnes kvinnor, öfver hvilka åren synas hafva mindre makt än eljes, hos hvilka blicken är klar och sinnet ungdomligt, trots det snö- hvita håret, hvilka, trots all hjärtats ödmjuk- het, utgöra medelpunkten inom sin familjekrets och sin närmare omgifning.
En sådan kvinna är den, hvars bild i dag pryder vårt blad, och på hvilken fadern- skaldens karaktäristik » den barnsligt nöjda » fortfarande äger sin tillämpning.
Djup och äkta kvinnlighet, hjär- tegodhet, anspråkslös- het och förnöjsamhet samt — måhända just på grund af dessa egen skaper — ännu i höga ålderdomen en ovan- lig sinnets ungdom- lighet och själens häl- sa utmärka den gamla ÅR 1860. dam.
som just i dessa.
EFTER EN PENNTECKNING.
W I L H B L M W A P A H l C E A N T Z
IDUN 1899.
2 dagar, i kretsen af barn *, barnbarn, anhöriga och vänner samt på alla håll omgifven af den mest oskrymtade vördnad och tillgifvenhet, firat sin åttioförsta födelsedag.
E.
A.
B.
K VINNOFRÅGAN TILL OCH KULTUR- S T R Ö M N I N G A R N A.
E T T RIDRAG KVINNOEMANCIPATIONENS STORIA.
HI- A F I.
A.
D A V I D S S O N.
FORTS. FR. FÖREO.
N:R.
I CKE S Ä L L A N förekom hos germaner och kelter skiljsmässa efter ömsesidigt samtycke.
Enligt den gamla keltiska lagboken Senehus mör (den visa lagen) kunde makarne skiljas efter öm- sesidig öfverenskommelse.
Men efter kristen- domens införande ändrades detta.
Det bestäm- des nu, att mannen skulle äga rättighet att skilja sig från hustrun, såvida hon gjort sig skyldig till äktenskapsbrott, men kvinnan ägde ingen som helst rättighet att skilja sig från mannen, om han gjort sig skyldig till det- samma.
Hos de öfriga folken i forntiden hade man- nen rättighet att förskjuta sin hustru, när han behagade, och utan godtgörelse "; han kunde sälja henne som slafvinna, om han så fann för godt.
Men bland germanerna kunde man- nen ej förskjuta hustrun, såvida hon ej be- gått äktenskapsbrott.
» Han jagar då, » säger Tacitus, » den brottsliga makan ut ur byn, naken och med afklippt hår, och hvarken ge- nom skönhet, ungdom eller rikedom finner en sådan kvinna en man! » Hos våra nordbor på Island gick man under forntiden så långt i fördomsfrihet, att man till och med medgaf kvinnan rätt att själf fordra skiljsmässa.
La gens motiv är särskildt att lägga märke till.
» I n g e n », säger nämligen den isländska lag- boken, » är förpliktad att dela sin tillvaro med en annan mot sin egen vilja! » Kvinnan betraktades nämligen bland ger- manerna liksom mannen som en individ, och det är egendomligt för den germanska kultu- ren och det germanska skaplynnet att i allt öfverordna individen öfver samhället, hvare- mot den österländska kulturen och den öster- ländska andan så mycket som möjligt söker befrämja det helas välfärd äfven med upp- offring af den enskildes lycka.
Den german- ska andan är individualistisk, den grekisk-ro- merska, som mottog sina viktigaste strömnin- gar från Orienten, var socialistisk.
Den först- nämnda såg i kvinnan liksom i mannen indi- viden, den senare såg i kvinnan endast ett redskap till samhällets upprätthållelse och ökande.
Det är denna högre och sannare upp- fattning af kvinnan, som karaktäriserar hela den germanska kulturen, ur hvilken kvinnans eman- cipation framsprungit.
I den mån den gre- kisk-romerska kulturen höjde sig under me- deltiden, förbättrades kvinnans ställning bland de kristna folken; särskildt sökte lagens hand- hafvare att skydda kvinnornas intressen.
Under inflytande af den grekisk-romerska ' kulturen, som vann insteg bland germanerna med kristen- * Af de fyra sönerna är den äldste filosofie dok- tor och chef för den välkända bokförläggarefirman Fahlcrantz &amp; C:o, den andre framstående landskaps- målare, den tredje skolman och den yngste läns- notarie i Södermanlands län samt rådman i Nykö- ping, hvarjämte han helt nyligen innehade första förslagsrummet till borgmästaretjänsten i sin födel- sestad.
f I Irlands kanoniska lagbok, som tillskrifves den helige Patrick, läses följande: Non licet viro dimittere uxorem, nisi ob causam fornicationis&gt;.
B l a n d nu befintliga G a c a o s o r t e r i n t a g e s s ä k e r t f ö r n ä m s t a p l a t s e n af domens införande, hade nämligen uppfatt- ningen af kvinnans natur i hög grad dekline- rat, och i sammanhang härmed försämrades äfven hennes ställning.
Hon ansågs ej längre för ett mannen öfverlägset väsen, som ägde samband med himmelen, hon var den leda förförerskan, som fört synden in i världen.
Denna förändrade uppfattning af kvinnans natur inverkade äfven på hennes ställning i samhället.
Med kristendomen infördes sålunda bland de germanska folken, där kvinnan förut varit i det närmaste lika fri som mannen, den österländska regeln, att kvinnan i allt skall vara mannen underdånig, såsom vi hafva sett den få sitt uttryck i » Manus lagbok » eller i Pauli bref, där kvinnan uppmanas att vara » sin man underdånig ».
Och ej nog med att hon skulle lyda sin man, hon skulle äfven vara dennes manliga släktingar underdånig.
Så stod enligt den » burgundiska lagen » änkan under sin äldste sons domvärjo, så snart denne hade fyllt 15 år, och liksom fordom i Indien och Grekland, måste hon hafva denne sin sons samtycke för att få ingå giftermål eller gå i kloster.
Ingen kvinna, som var vasall i ett kungligt län, kunde ingå äktenskap, utan att hafva sin faders, sin länsherres och sin konungs samtycke.
Ja, länsherren kunde utan hennes samtycke bortgifta henne med hvem han be- hagade, så snart hon blott var fyllda 12 år.
Enligt våra gamla svenska landskapslagar var kvinnans ställning under medeltiden ännu sämre än enligt de sydgermanska.
En kvinna fick enligt dem ej köpa eller sälja öfver en örtugs eller ett öres värde, och hon fick ej vittna i annat mål, än då det gällde, huruvida ett barn var födt lefvande och inom elfte må- naden.
En hustru kunde agas af sin man, men han fick ej slå henne » i ölbänk » eller så att blodvite uppkom.
I öfverensstämmelse härmed säger den franske riddaren Beauma- noirs lagbok från 1300-talet: » Hvar och en äge rättighet att slå sin hustru, när hon ej vill lyda hans befallningar eller förklarar hans tal för osanning, såvida han gör det med måtta och utan att hon däraf tager skada till lif eller lem! » Vi se sålunda, att kvinnans ställning under medeltidens första skede bland de germanska folken var synnerligen tryckt.
Men i den mån den germanska kulturen höjer sig på be- kostnad af den grekisk-romerska, som vunnit terräng genom kristendomens utbredande, se vi, huru allt flere förbättringar i lagstiftningen göras till förmån för kvinnan.
Särskildt gjorde Englands saxiska invånare under Alfred den stores regering ett viktigt framsteg i denna riktning.
Den unga flickan upphörde näm- ligen nu att vara ett bytesvärde för fadern; hon fick gifta sig af egen fri vilja och kunde ej utan dom förskjutas af sin man; öfver sin egendom och husets nycklar ägde hon själf att råda.
Sedan aktningen för kvinnan som person- ligt väsen, hvilken fått sitt uttryck i dessa lagförbättringar, en gång åter blifvit väckt hos de germanska folken, kunde den ej så lätt hejdas, och den nådde slutligen sin kulmen med riddarväsendet och chevaleriet.
T y che- valeriet under medeltiden får väl anses vara direkt framsprunget ur den germanska andan af aktning för kvinnan såsom varande af en högre natur än mannen.
Kvinnan represen- terade för riddaren inbegreppet af det ljufva, sköna och ädla, men på samma gång svaga och bräckliga.
Därför svor han att skydda henne och bar hennes färger i striden mot våldet och orättvisan såsom en skyddande talisman.
(Ports.)
N NING LÖF B E T T Y O C H JAG F Ö R S T A GEN V O R O I PARIS. » UR MINNET E F T E R AF ANNA GÅN- UPPTECK- KNUT ALM- WAHLENBERG.
J A, D E T V A R D Å D E T, när Betty och jag reste till Hamburg, men kommo till Paris, » sade Knut Almlöf, och de unga ögo- nen i det gamla ansiktet lyste med en sär- skild glans liksom alltid, då han talade o m sin hustru.
» Vi hade under ferierna blifvit bjudna af en bekant sjökapten att resa med hans fartyg till Hamburg, där vi skulle studera teater, » fortsatte han.
» Och i fall kassan möjligen räckte till, skulle vi också fara till ett par andra närbelägna städer och taga kännedom om deras dramatik.
Men när vi gått omkring några dagar i Hamburg, fiDgo vi tag i en del tidningar, som berättade om, hvilken lysande repertoar teatrarna i Paris lagt sig till med, och hvilka strålande stjärnor, som uppträdde ' där.
Vi sågo på hvarann, och den oförnöjsamma mänskliga naturen tittade fram ur bådas våra ögon.
» Det vore allt annat det, » suckade Betty.
» Skulle tro det, » svarade jag.
Och sedan vi för skams skull stridt en hel dag mot den mänskliga naturen, gick jag bort och telegraferade till min svärfar, Deland, ni minns, efter hans välsignelse och ett lån för en parisersejour.
Svaret kom, så fort det kunde komma, och underrättade oss o m, att ett resekreditiv i en af den stora världsstadens banker stod till vår disposition.
Välsignelsen läste vi mellan ra- derna, och så gåfvo vi oss af.
Det var tidigt en morgon vi anlände till nordbangården i Paris, fingo tag i en droska och åkte till en g o d vän, som alltid lofvat att hysa oss, i fall vi någon g å n g kommo till världens hufvudstad.
Han bodde på en gata ganska långt ofvanför Triumfbågen, och det dröjde o m en hel timme, innan vi kommo dit.
Men oss föreföll det, som om vi flugit, så fort gick tiden, och så drömlikt skymtade alla härligheter förbi oss.
Sedan vi väl kommit fram, blifvit välkom- nade och fått en bit frukost, hade vi heller ingen tanke på annat än att komma ut i vimlet igen, fastän vi knappast sofvit en blund på natten i den skakande kupéen.
Och ut gingo vi arm i arm genom de breda gatorna och nedåt hela Champs Elysées.
» Orkar du gå på teatern i kväll? » frågade jag, sedan vi gått en stund och uttömt vår förtjusning öfver omgifningen.
» Ja, visst orkar jag, » sade Betty.
» Hvad skulle vi annars göra?
Vi ha j u kommit till Paris för att gå på teatern. » Nå, eftersom hon var duktig, så letade vi då reda på biljettkontoret till Théåtre Francais.
Men för att skona oss den första kvällen, då vi kunde ha rättighet att vara trötta efter resan, beslöt jag att köpa oss ett par riktigt bra biljetter, där vi skulle sitta lugnt och be- kvämt.
» Två biljetter på parkett, så nära scenen som möjligt, » sade jag till biljettförsäljerskan.
Denna tittade litet stort på mig och frågade om igen.
Och som jag trodde, att hon hade svårt att.
förstå min franska, upprepade jag min begäran högre och tydligare och med så god accent jag kunde åstadkomma.
Det hjälpte.
Hon gaf mig mina biljetter, visade mig småleende på en karta öfver tea- tern, att de voro alldeles intill scenen, frågade mig ännu " en gång småleende, om jag ville ha dem, och tog småleende emot pengarna.
Q f * i l U i L X I Si / I IVI M A Ii O L H S \ v C * M h U f \ IJ ÄR Gri » ldLm .©dÄ: iJ | vid ISSY Konst- och industriutställning i Stockholm.
— 3 — Visserligen irriterade mig detta småleende, men jag anade ändå icke oråd, utan tänkte bara, att det var hennes sätt att visa sig älsk- värd mot utländingar.
Och glada och belåtna gingo vi hem igen, försmående både droskor och omnibusar.
Återkomna till vårt logis, sutto vi en stund och pratade och åto middag, och så var det tid att bege sig ut igen.
Den gången följde vår värd med oss till omnibusstationen vid Place de 1 ' Étoile, och vi åkte bekvämt ner, nästan ända till teatern.
Stolta öfver oss själfva, att vi ställt det så väl för oss och beredda på en njutningsrik afton, togo vi så af oss ytterplaggen och trädde in i den stora salongen.
Den tjusade våra ögon, så att vi en bra stund stodo och stir- rade oss omkring.
Men så kommo vi plöts- ligt ihåg vår värdighet som hufvudstadsbor, ehuru icke precis parisare.
Folk skulle väl icke tro oss vara riktigt från landet heller.
Och så började vi söka upp våra platser.
Allt längre och längre nedåt trängde vi oss, och till slut hade vi framför oss en två alnar hög vägg, ofvanför hvilken rampen tindrade.
Med detsamma gick ett ljus upp för mig.
Nu begrep j a g rätta orsaken, hvarför biljett- försäljerskan smålett så vänligt emot mig.
Nedanför det där planket skulle vi sitta, antingen vi ville eller inte, och hade vi lust att se något på scenen, så måste vi lägga nacken på ryggen.
Då var det utsikt till att få syn på den öfre delen af skådespelarna, nota bene o m de voro längst framme på sce- nen.
Annars kunde man lika gärna blunda.
Sådana voro de utmärkta platser, på hvilka vi skulle se så bra, höra så förträffligt och sitta så bekvämt efter resans besvärligheter.
Jag hade skrutit hela dagen öfver min skick- lighet att ha förskaffat dem utan hjälp i den främmande stora staden.
Men nu skröt jag inte längre, inte ens för Betty.
Dock är j a g rädd, att jag i stället öfveröste de frånvarande teaterdirektörerna med en del fula ord för deras oanständiga tilltag att inte placera en orkester mellan salongen och scenen, som bru- ket är vid alla bättre teatrar.
Det var dessa personer, som lurat mig.
Det var inte jag, som varit dum.
Så länge vi kunde hålla ut, så sutto vi sålunda med nacken på ryggen, men Betty stackare, som var tröttast, måste ofta hvila sig under själfva representationen, och för omväxlings skull tittade hon ibland ut i sa- longen i stället för i planket.
Bäst det var, så hviskade hon emellertid helt ängsligt till m i g: » Vi ha bestämdt kommit galet.
Det är j u bara herrar härnere, och de se på mig, som o m de ville titta ut mig. » Hon hade rätt.
Parketten var svart och hvit af bara frackar och skjortbröst!
Det var då en märkvärdig teater!
Aldrig hade jag vetat, att inte fruntimmer fingo sitta på par- kett i Paris.
Skönt, nu kunde vi af bara skam inte ens vrida på hufvudet.
V i hade det lika bekvämt som i ett skrufstäd.
Nacken på ryggen eller ögonen i planket.
Det var allt hvad vi hade ett välja på.
Och det efter att inte ha sof- vit en blund på fyrtioåtta timmar!
Oaktadt vi dyrkade konsten, kan j a g inte säga, att vi sörjde, när ridån gick ner för sista akten och vi fingo våra hufvuden loss igen.
Det var verkligen en nästan salig känsla att stå på trappan utanför teaterhuset och känna, att man kunde vrida halsen åt hvilket håll man ville.
Jag tyckte mig ha blifvit fri människa igen, och det var förmodligen den förnimmelsen, som uppeggade min motsägelse- anda, när vi strax därpå började resonnera om, hvilken kurs vi borde hålla för att komma hem.
Betty sade åt vänster, men jag sade åt höger, och dels emedan en hustru alltid bör följa sin man, dels emedan jag hade behof af att använda min nyss återförvärfvade rät- tighet att vända hufvudet åt hvilket håll j a g behagade, gingo vi naturligtvis åt höger.
Vi gingo och gingo, och för att trösta Betty, som började bli en smula otålig, sade jag oupphörligt: » V e t du, Betty, na känner j a g igen mig. » Det trodde jag nog också hälft om hälft själf.
Men hade vi bara fått fatt i en om- nibus, som gått åt Place de 1 ' Etoile, så hade jag tagit den med glädje, ja, till och med en droska, fastän vi egentligen icke hade råd till en sådan lyx.
Men omnibusarne gingo åt alla andra håll utom åt vårt, och någon tom droska tycktes icke finnas i hela Paris.
Slutligen nedlät jag mig att fråga om vä- gen, men då blef det så många pekningar hit och dit och kors och tvärs och ett bikups- surr af nästan bara r, att j a g blef yr i huf- vudet, lyfte på hatten och gick som förut dit näsan pekade.
Jag tror, att vi lyckades komma ända bort till Bastiljplatsen, och hur vi sedan letade oss tillbaka till våra rätta trakter igen, vet jag inte riktigt.
Betty måtte helt omärkligt ha tagit ledningen, åtminstone har hon skrutit af det många gånger efteråt och användt det som ett bevis på, att fruntimmer ha lokal- sinne, men inte herrar.
Men som alla frun- timmersuträkningar äro ologiska, bör man icke fästa för mycken vikt vid denna hennes utsago.
Huf vudsumman var emellertid, att vi kommo hem, ehuruväl det var något sent på natten eller tidigt på morgonen, hvilket man ville.
Klockan var visst närmare sex.
Det tillstånd, hvari vi stego upp dagen därpå, är äfvenledes något svårt att skildra.
Värk hade vi förstås, men hvad det var för en värk, är inte godt att bestämma, ty det värkte i hvarje tum af bådas våra kroppar.
Kanske i alla fall det var värst i nacken.
Och stå, sitta eller gå var oss lika motbju- dande alltihop.
Men hvar tror ni vi voro på kvällen?
Jo, naturligtvis på teatern igen.
Hvarför hade vi kommit till Paris, om inte för att gå på teatern, som Betty sade.
Vi skulle ansett oss ha begått en synd mot konstens heliga ande, om vi ägnat en enda af de tjuguåtta kvällar vi hade att vistas i Paris åt någonting annat än teatern.
Och vi skulle ha skämts för hvarann, o m vi börjat pjoska oss och talat om trötthet.
Skräp i tröttheten!
V i fingo väl hvila oss om förmiddagarna.
Värre var det att få pengarna att räcka till både mat och teaterbiljetter.
V i knusslade naturligtvis så mycket som görligt var.
En fläsk- eller köttpastej fick vara nog till fru- kost, och middagarna intogos på någon Duval till en francs och tio centimer.
Men det blef ändå alldeles för dyrt, och vi bråkade våra hufvuden med, hur vi skulle få drygsel i slantarna, ända tills vi hittade på att skaffa oss en god och utgiftsbesparande diner åtminstone för de dagar vi voro på Odéonteatern.
Där i närheten existerade nämligen en för- träfflig bagarbod, full med närande och aptit- liga saker, hvaribland funnos ett slags peppar- kakshjärtan, stora som en hel pannkakslagg, för endast tio centimer stycket.
V i togo oss hvar sitt, veko ihop det, stoppade det under armen och begåfvo oss till en närbelägen liten park, som utnämndes till vår matsal.
Och det var ingalunda någon dålig diet att IDUN 1899. lefva på konst och pepparkakshjärtan.
Visser- ligen var den j u litet mager, men blef man lätt till kroppen, så blef man också lätt till sinnes.
Och den tiden tänkte man mera på konst och mindre på mat än nu.
Skulle ett par nutidens artister komma till Paris med samma resurser, som vi hade den gån- gen, så kan j a g våga mitt hufvud på, att de ätit goda middagar alla tjuguåtta dagarna och gått på teatern tre eller fyra.
Men de hade heller icke behöft gå dit oftare, ty nu för tiden blir man så fort färdig.
Det inträffar nästan med detsamma man debuterat, och sedan är det inte nödvändigt att lära sig något vidare.
.
Emellertid var det nog litet tröttsamt i längden att dyrka konsten så allvarligt som vi gjorde.
Det var inte utan, att vi släpade benen efter oss en smula, och om kvällarna föllo vi som trasor ner på våra bäddar.
Betty fick flytta in häktorna i sina klädningslif, och mina skjortkragar sutto och gapade riktigt genant.
Jag började verkligen bli orolig för Bettys hälsa, men o m j a g frågade henne, om hon inte för en gångs skull hellre ville sitta utan- för ett kafé och se på boulevardiifvet än på teatern, svarade hon med en högdragen blick, att hon gudskelof hade bättre smak än så.
Och när jag undrade, om hon ändå inte skulle föredraga soppa och stek framför ett peppar- kakshjärta, svarade hon, att pepparkakshjärtan var det bästa hon visste.
Hvad skulle jag göra?
Inte kunde väl jag, en man, visa mig mindre uthållig i kärleken till konsten än hon, en svag kvinna.
Och så gingo vi på som förut.
Under tre veckor, lika med tjuguen dagar i sträck, hade vi sålunda tillbragt våra kvällar på teatrarna och tänkte göra det allt fort- farande, då vår värd en morgon k o m inru- sande med en tidning i handen.
» A c k, mina kära vänner, » sade han, » en sorglig nyhet!
Prins Adolph (eller hvad kurren hette) har dött i natt.
Han är kusin till kej- saren, och det blir sex veckors hofsorg och tre dagars stängning af teatrarna. » » Det var då en fördömd otur för oss, » sade jag.
» Herre gud, så tråkigt, » sade Betty.
Men när j a g tittade på henne, kunde hon inte låta bli att draga på munnen.
Och plöts- ligt flög hon upp och tog mig i famn, och vi dansade rundt och hoppade kring golfvet som ett par tättingar.
Vi jublade som barn, då de oförmodadt få skollof, och vi hurrade högt för den hedersknyffeln, prins Adolph.
Hvem vet, hur det gått med oss, o m inte han kommit emellan.
Kanske räddade han våra lif genom sin d ö d?
Hvad som är visst är åtminstone, att han skänkte oss tre välbehöfliga, goda middagar, bjöd oss på åka både i omnibusar och droskor, lät oss sitta och hvila upp oss på boulevar- derna under tre sköna, ljufliga eftermiddagar och lagade så, att vi fingo se litet af Paris, som vi annars skulle ha lämnat nästan lika okunniga som vi kommit, utom i afseende på teatern.
Efter de tre fridagarnas slut återtogo vi emellertid vårt förra lif och fortsatte att njuta af vår konst och våra pepparkakshjärtan, ända tills dagen för afresan bröt in.
Det blef en vemodig saknadens dag, och när vi seder- mera tänkte tillbaka på dessa veckor i värl- dens hufvudstad, mindes vi dem i ett skim- mer af lycka och härlighet.
Men hur det är, då j a g upplifrar dessa minnen af nöjen och konstnjutningar, så ägnar jag också alltid en tacksamhetens tanke åt den hygglige prins Adolph.
IDUN 1899.
— 4 — FRAN D E SVENSKA I MISSIONSANSTALTERNA SYDAFRIKA.
1.
DEN SVENSKA KYRKAN ", SKOLAN OCH SJUKHUSET BETANIA I DUNDEE.
2.
MISSIONSSTATIONEN OSCARS- BERG.
3.
FRÖKEN HEDVIG POSSE OCH HENNES MKD- HJÄLPARINNA OMGIFNA AF SINA LÄRJUNGAR I OSCARS- BERG.
4.
FRÖKEN POSSES OXSPANN I OSCARSBERG.
VÅRA LANDSMANINNOR PÅ KRIGS- SKÅDEPLATSEN I SYDAFRIKA.
S V E N S K A kyrkans mission har såsom be- kant i Dundee i Natal en af sina största stationer med kyrka, skolhus, sjukhus och bo- stadshus för missionärer, alltsammans taxerings- värderadt till 70,000 kronor.
Man har varit orolig för stationen med anledning af de in- gångna underrättelserna om att boerna bom- barderat staden.
Fröken Hedvig Posse, som sedan flere år ni- tiskt arbetat på detta missionsfält och i sitt hemland har många anhöriga och vänner, som med varmt deltagande tänka på henne under dessa orons dagar, har emellertid telegrafiskt lämnat dem lugnande underrättelser, meddelan- de, att stationens kvinnor redan i medlet af oktober afrest till Pieter Maritsburg, hufvud- staden i Natal, under det missionären Nore- nius stannat kvar i Dundee för att taga vård om missionsstationen där.
Fröken Posse är yngsta dotter af friherre Johan August Posse och hans maka i an- dra giftet, Elisabeth Ehrenborg, båda för- äldrarne synnerligast kända för sin skrift- ställareverksamhet.
Fadern, förste ama- nuens i riksarkivet, har utgifvit ett ve- tenskapligt arbete: Bidrag till svenska lagstiftningens histo- ria från slutet af sex- tonde århundradet till stadfästelsen af 1734 års lag, af stor betydelse för juridikens stu- dium i Sverige.
Senare utgaf han från 1853 och intill sin död 1865 » Väktaren », tidning för stat och kyrka.
Friherrinnan Posse uppträdde dels ano- nymt, dels under signaturerna B.
E. och B — rg med flere värdefulla arbeten på vers och prosa.
Hon var ock en af de första, som införde en ordnad söndagsskolverksamhet i Sverige, och har med förkärlek ägnat sig åt arbetet för ungdomens utveckling.
Det var från ett sådant hem och med de allvarliga intrycken därifrån, som den unga Hedvig Posse utträdde i lifvet, sedan hon först tillika med en syster och en bror varit mo- dern följaktig på flere längre utrikes resor.
Bland annat tillbragte de med mor och syskon ett par år på ön Korsika.
Då modern, som led af en allvarsam bröstsjukdom, år 1880 än- dade sitt välsignelserika lif, slöto sig de unga syskonen än närmare till hvarandra.
Det var därför en öm förlust för de båda systrarna, när ende brodern, som också led af en tä- rande bröstsjukdom, under vistelse i främ- mande land afled.
De behöfde nu i sanning trösten och bärkraften af den tro de insupit i föräldrahemmet.
En vän till deras moder yttrade ock härunder: » Det är skönt att någon- städes se frukten af ett sådant utsäde spira upp och mogna, medan det så mångenstädes förkväfves af världens törnen.
B.
E:s barn sätta liksom inseglet på hennes arbete för de unga. » Hedvig Posse, som med förkärlek omfattat missionssaken, emottog med glädje svenska kyrkans kallelse att utgå såsom dess sändebud till Sydafrika för att bland zulukaffrerna sprida evangelii kunskap.
Till en början hade hon sin station vid Oscarsberg, men senare i Na- tal, där hon senast förestått sjukhuset Be- tania i det nu af boerna besatta Dundee.
Hon har därvidlag biträdts af sjuksköterskorna Gustava Persson och Alida Svensson.
När nu kriget utbröt, hade våra modiga landsmaninnor ämnat, o m de finge, stanna kvar på sin post, de » hade fyllt förrådshusen med krigsförnödenheter », såsom de själfva ut- tryckt sig, d. v. s. med förbandsartiklar, säng- kläder, mat till patienter och flyktingar o. s. v. När de nu emellertid lämnat Dundee, har det antagligen skett på grund af uttrycklig befall- ning m e d anledning af boernas hotande bom- bardement.
Af våra fotografier framställer en den svenska missionsstationen i Dundee med kyrkan, prästgår- den, skolan, sjukhuset Betania m. fl.
byggnader.
En annan lämnar en v y af Oscarsberg, där fröken Posse tidigare hade sin verksamhet, och som nu också hotas af kriget.
I den grupp af de svarta eleverna vid Oscarsberg, vi vidare med- dela, sitter fröken Posse till höger från åskå- daren räknadt.
Den andra europeiska damen är en af hennes medhjälparinnor.
Slutligen bjuda vi en äkta typisk sydafrikansk landskapsbild, äfven den från Oscarsberg, med fröken Posses ox spann.
Själf sitter hon uppe i vagnen.
De svenska missionsförsamlingarnas med- lemmar på samtliga sydafrikanska stationer torde uppgå till 900 å 1,000 själar.
Under det krigets mordlåga, som skonar hvarken lif eller egendom, nu flammar därnere, är det natur- ligt, att stora intressen äfven för vår mission stå på spel.
Många års uppoffrande utsäde kan på några korta dagar förspillas.
Vi vilja dock innerligen hoppas, att alla farhågor måtte komma på skam!
— 5 — VÅRA IDUN ILLUSTRATIONER.
1899. min hand ett inträdeskort till gallerierna under de gamla kårstudenternas kommers.
Minuterna syntes mig räknade.
Klockan 8 / skulle festen börja, och jag visste då ej ännu, att man äfven här i Tyskland har något under vissa omständigheter så praktiskt som den akademiska kvarten.
Fortare än vanligt flög jag i uniformen, medan lilla svägerskan i huset, krus- och brushuf- vudet Tilly, beskäftigt kilade efter en droska.
På slaget 8 satt jag i vagnen, och så bar det af i kar- rier genom den bländande Kaiserstrasse och det ändå intensivare upplysta Zeil direkt till Zoologi- scher Garten.
Ett » Nicht da, gnädige Frau, » räddade mig nere i vestibulen från att hufvudstupa rusa in i student- flocken.
På galleriet voro alla bord redan besatta med till största delen unga » Korpsschwester », fagra under ögonen och i toaletter, som i färgglädje täflade med lokalens läckra målningar.
Den bästa platsen af alla, midt emot hästskobordet där nere i salen, var upptagen af en äldre och en yngre dam med en svärm uppvaktande kavaljerer.
Efter ett kort råd- slag med en förbindlig marskalk slog jag mig ned framför en, ganska vidsträckta vyer medgifvande, pelare vid sidan af den äldre damen.
Tvärs öfver salen och parallelt med hästskobor- det löpte till höger om detta tre, till vänster fyra lika långa bord, hvarförutom dylika voro placerade på längden vid de förras nedre ände.
Platsen för de olika kårerna var betecknad genom dessas å bordskifvan med krita skrifna namn, såsom Falatia, Bonn, Suevia, Miinchen o. s. v. 1 i QENATORN ROMTTALDO BONFADINI, som ny- * P ligen helt plötsligt afled i sin födelsestad Sondrio, var en af de främste för att ej säga den allra främ- ste bland pressens män i Italien.
President för Boms journalistförening, var han ledare af för- handlingarna vid den internationella journa- listkongress, som under sistlidne april månad af- hölls i den gamla Tiber- staden, och de af våra svenska kolleger, hvilka voro där närvarande, bibehålla säkerligen i friskt minne hans sym- patiska och älskvärda personlighet.
Sveriges journalister hade för öfrigt tillfälle att göra den framstående mannens bekantskap re- dan sommaren 1897 un- E. BONFADTNI.
der härvarande stora journalistkongress, till hvars mest bemärkta med- lemmar han med rätta räknades.
Bonfadini var född 1831 och inträdde år 1855 i pressens led.
7&lt;RÅN MARSEILLES 2500-ÅRSJUBILEUM, som L i dessa dagar med stora festligheter firats, med- delar Idun i sitt dagsnummer en bild, visande de gammalgrekiska fartygens ankomst till Marseilles hamn, hvilket moment i festligheterna var hämtadt ur Marseilles fornhistoria och framställde ankom- sten och mottagandet af en grekisk prins, Protis, som anlände till Marseille för att gifta sig med den sköna Gyptis, dotter till den åldrige konung Naun.
F KRITIK I OTID.
U N D V I K A T T K R I T I S E R A i privatlifvet.
O m du ej tycker om den enas näsa eller den andras haka, så låt bli att säga det.
Fin- ner du något att anmärka mot andras upp- trädande, så tänk på ditt eget.
Det är inga- lunda gifvet, att alla människor skola vara dig till lags, lägg det på minnet.
Tag världen sådan den är, för så vidt du ej mäktar om- skapa den.
K o m ihåg, att genom att du oupphörligt märker fel hos andra, kritiserar den enas uppträdande, den andras dräkt och den tredjes ord, gör du ditt hem till det out- härdligaste ställe under solen.
GAMMELHERRARNES KOMMERS.
BREF TILL IDUN FRÅN TORA KJELL- BERG. '
\ T U E HERREN, » försäkrade mig trovärdigt den galonerade portiern, då jag på morgonen hos • * • ' honom förfrågade mig, om damer ägde till- träde till galleriet under aftonens » Alter-Herren- kommers&gt; i Frankfurt am Mains Zoologischer Gar- ten, — &gt;nur Herren! » Något snopen drog jag mig tillbaka.
Hade öf- verhufvud taget så gärna varit med om en äkta tysk kommers.
.
.
Och denna hade ju till på köpet ett särskildt intresse.
Seniorerna bland de inaktiva kårstudenterna, med statsämbeten och värdigheter oftast öfverho- pade män, som stiftat en förening till främjande af det tyska kårstudentskapets intressen, arrangera nämligen tid efter annan, s. k.
» Kommerse Alter Herren », under hvilka de gemytligt fraternisera med de yngre kårbröderna, som för tillfället äro deras gäster.
Talrikast besökt är naturligtvis Berliner- kommersen — sist af öfver 1,000 studenter — men äfven den i Frankfurt åtnjuter anmärkningsvärd popularitet.
Men på hemvägen repade jag mod.
Det fanns utan tvifvel en högre instans än den tvärsäkre port- funktionären.
Konsten var blott att i tid få tag uti vederbörande.
Under middagen med dess förträffliga &gt;Knöpfel- suppe, Sauerkraut und Speck&gt; och guldgult » For- ster Jesuitengarten » slogo jag och min värd, den unge, martialiske köpmannen med ä la Wilhelm II käckt uppvriden » Schnurrbart », våra kloka hufvuden ihop med den kraft och verkan, att jag / « 8 höll i \ 8 FRÅN M A R S E I L L E S 2500-ÅRS J U B I L E U M: D E GAMMALGREKISKA FARTYGENS ANKOMST TILL HAMNEN.
KARSTUDENTERNAS ORDFÖRANDE.
Vid hästskobordets öfre ände presiderade ett tiotal » Ebrenburschen » af gamla stammen, många med silfver i hår och skägg, de flesta med friska och kraftiga ansikten.
För öfrigt voro borden tätt kransade med unga och gamla kårstudenter, hvilkas hufvudbonader — små skärmlösa guld- och silfver- broderade, medelst en gummisnodd om nacken fasthållna &gt;Cerviskappen », lika runda mosaikplattor, topplufformigt förlängda och framåtböjda » Stiirmer » med flata, diminutiva kullar på stup eller skärm- mössor af vanlig fason, vallmo- och vinbärsröda, solrosgula, penséevioletta, förgätmigejblå samt ärt- och gräsgröna — bildade det bjärtaste färgspel.
De ungas med brokiga silkessnören rikt broderade » kneipjacken &gt; — exempelvis gröna med rödt och hvitt samt blå med hvitt och rödt — de innanför rocken snedt öfver bröstet burna tvåfärgade &gt;Fuchs » - och trefärgade » Burschen » banden, hedersledamö- ternas » Ehrenband », de presiderandes breda fler- färgade axelgehäng samt regementsmusikens granna uniformer och blanka messingsinstrument ökade ytterligare den måleriska effekten.
Beställsamme » Kellner » sprungo fram och till- baka med brickor, lastade med ölglas, hvilkas bern- stensgula, hvitfradgande innehåll tappats ur de i salens fyra hörn uppstaplade väldiga ölfaten, som dånande uppslogos af i hvita förkläden utstyrda » Kiifer ».
» Det är min son, som har arrangerat allt det här, » sade med en af öm stolthet lätt vibrerande stämma den ståtliga, distinguerade damen vid min sida.
» Där står han och talar med ordföranden — den där långe, långe med pince-nez.j Hon häntydde på en högväxt, ljuslett ung man med stel och korrekt hållning och med ansiktet märkt
IDUN 1899.
— 6 — » DER LÄNDES VÄTER ».
af sabelrunor från kårstudentercas öfliga bloddop och Frankfurts röd-hvita färger i bantleret.
&gt;Han är ' Heidelbergerian ', » upplyste hon på min fråga, » och alla hans kamrater sitta där nere.
Se, nu hälsa de upp!
De betrakta mig som sin ' Åhn- mutter ', de kära gossamel » Och verkligen gick det en böljande rörelse af glada och vördsamma hälsningar uppåt genom vall- moparterren där nere.
De tycktes vara stolta, de hurtiga Heidelbergarna, öfver sin vackra » stammo- der » på galleriet, med den präktiga figuren, de gråa, blixtrande ögonen, den ungdomligt fraicha hyn och den diademlika kapotten af purpur och guld på det rika, glänsande håret.
» Silentiuml » skållade det, åtföljdt af vapenbrak, högt öfver det allmänna sorlet.
Ordföranden, kirurgie professor Rehn, » ein leidenschaftlicher Korpsbru- der », efter hvad min älskvärda granne tillhviskade mig, stod upprätt, i full ornat af grön-hvita student- emblem med en väldig » korbschläger » (fäktvärja) i handen.
Efter hans med schwung föredragna hälsnings- tal sjöngs unisont » Wo zur frohen Feierstunde » ur det till alla närvarande utdelade häftet student- sånger.
» Die Präsiden », de i fäkthandskar — men märkligt nog icke i de traditionella kragstöflarna och hvita skinnbyxorna — ståtande, vid hvarje kår- bord presiderande två värdarne, markerade slutet af hvarje strof genom tre rasslande slag i bordet med sina förut som borddekoration tjänstgörande värjor.
Framhållande kåruppfostrans förträfflighet, kår- väsendets framgångsrika sträfvan att bevara den äkta germanska egendomligheten och såväl kejsa- rens som hans närmaste rådgifvares egenskap af kårstudenter, utbragte en annan af gammelherrarne » das Kaiserhoch ».
På ordförandens första kom- mandoord » Ein, zwei, drei » gnedo alla på stående fot och med blottadt hufvud sina glas kretsformigt mot bordet och tömde dem sedan, efter det andra trummade de konstmässigt med glasen mot bordet och efter det tredje nedsatte de dessa på en gång med kläm — ett Heidelbergerbruk från 1830-talet, på studentspråket kalladt » einen Salamander rei- ben ».
Därpå afsjöngs till regementsmusikens ackom- pagnemang kejsarsången, » Heil Dir im Siegeskranz ».
Damernas skål utbragtes af » der Fuchsmajor », hvars speciella uppgift är att hålla ett vaksamt öga på » die Fuchse » el- ler de yngre medlem- marna af föreningen.
» Das schöneGeschlecht » på galleriet hälsades ef- ter den versifierade, täm- ligen banala hyllningen med ett trefaldt » Hoch! » hvarpå följde en märk- bar stegring i den redan förut liäiga studentfre- kvensen på galleriet.
Men ingen af de unga damerna vardt ens till- närmelsevis så firad som min sympatiska granne, hvilken kårstudenter af alla färger täflade om att uppvakta.
De kän- de nog på sig, att de och deras sträf- vanden i henne hade den mest nitiska och hänförda förespråker- Efter studentsångerna » Stosst an! » och &gt;0, alte Burschenherrlichkeitr » samt ett par ytterst ori- ginella och eldiga af musikkårens puk- och basun- virtuoser utförda marscher från » der alte Fritz » dagar nådde festen sin höjdpunkt i och med den karaktäristiska, vid hvarje högtidlig akademisk kom- mers begångna förbrödringsakt, som efter strofbe- gynnelsen » Landesvater, Schutz und Eater, unser König, lebe hoch! » i den därvid afsjungna, 1782 komponerade fosterländska studentsången allmänt kallas » Der Landesvater ».
Aktens egendomliga ceremonier, hvilka spåras först i den 1744 författade komiska hjältedikten » Der Benomist », inledas därmed, att präsiderna vid hvarje kårbord korsa sina värjor, lägga två fingrar på klingorna till ed och sedan med handslag bekräfta vänskaps- och trohetsförbundet.
Därpå öfverlämnas värjorna åt två yngre kårbröder, hvilka vid orden: » Ich durchbohr ' den Hut und schwöre, halten will ich stets auf Ehren, stets ein braver Bui sche sein », genomborra sina mössor och pressa dem ända ned till värjfästet.
Efter upprepade värjkorsningar och handslag öfverräcka de bakom på stolar stående präsiderna åt de båda » spetsarena » nya mössor, tills - » SO LANGE WIR UNS KENNEN, \ VOLL ' N WIR UNS BRUDER NENNENI Begär profver Nyaste e si tter dentyger för sällskaps-, bal- och promenadtoal rekt till privatpersoner tull- och fraktfritt är det bästa!
Schweizer &amp; Co., Luzern (Schweiz).
Sidentygs-Export.
Nyss utkommit Tandläkaren H.
6.
Söderbergs Prenumerera genast å Professor G. Gederschiöld har flyttat til Import-Aktiebolag.
Mönster D:r Erik G. Åkerlund P r a K s t i K L ä k a r e ö o k l ö r S Y e n s K a l e m, Tel. Österm.
23 26. h N a o r rd-A ef m ter er fleråriga s a tudi St e a r ter oc öf h v: ert prakt ik ch i uta D rb et etad utfö af rlig Provi ns m ial ä e karen j \ ntracit &gt; K k i a s F ö r e n t a gi t o ast e, s t g e d g i n a a r b e t e ^ i f o rt s ät t e r prakt i k Gobelinsömnad Tandläkare TOM von HALL.
i Rådf d e n n a genre, s o m hi t ti l s p å s v ens k t s p r å k n:r r 86 ägnin Mal ilnads 1. gat Al an.
lm.
tel. 5763. u P tk re o n m m er t i.
at o i n Bö k r an ej ske sak ä nas alla i Sveri någ g ot es h post em -.
Stenkol gstid m 1 s 2 k — u m Hvard.
A 10- 2, 5 — 6.
Hel g d.
10- 1 2. kont o r, ä f v e n s o m i hvarj e bokhandel.
15 m l Telefon 58 48. och Konstväfnad h m ä a ften i — u u tk m om - e.
(3q] ^@S Varumärke.
år.
30 Pos öres tp d r ä e r n af u pos m 10 e ta r rvode.
a r tio ed n a sp n ris I iärdi bo g k a han — V a r ä r k DamMrarbeten.
de n l.
25 Profh ö äf r te e grat häft is et.
ef K om rekvi mis s io it o närer ant » Prak- agas John V. Lindh-Hygrell, af Olga Ramberg.
t e r n ti l kar m.
m.
i t u sent a l h o s H e r o c h F r u t S ä is r t k ockh L m ä n i k a areb N. n o y k a s " Nu exp.
, r K för a l ra året bergsga af tan Jul 39, - cel E.
Tänk MALMBE på RG, 58 de K a l r dina!
abergsgatan 58.
Äkta Marie-Briquetter.
Pri s kr.
2: 50. o m l p r o f v e l I n neh.
16 pl a ns c her i et t häf t e.
Nyårskort u t k o m n a.
F o r t f a r a n d e s ö kas 11 Birgerjarlsgatan 11.
Allmänna " ' • '.
V I är d l al en la s bäs 1 t dri m i ör f m bokl ta ådor.
Zit ra, lät lärdt (G n i o.
m 90759) tiga at e. t ag m en o te t r h p ö å g al provi la s pl ion atser upp n i t o a m f kort ga o n la r y ndet d a er å e n.
P r o f kol l e kt i o nen, i n nehål l a nde möns 5 SJ t Ö in B fir E es RG fr, i- tådfrågningstid 1 — 2.
— Allm.
tel. 13057. märken ter, in expedi sändas eras.
Adr.
JO (G S d E å.
F 91034) Pensionsförsäkringsbolaget Al m s- .-te » l.
25 5 75.
82 5J.
&lt;§^Ö&lt;^ / U / C&amp;i ' Köp aldrig Ri k til försäkrar pä fördelaktiga vil kor yl ta le r, varor åg d o e t sl ä a ro g, fö al rs lr ed a da mi m ns e t d sängfil- u garant tan af im at n t ärke, Drottninggatan 68, Stockholm.
att 1 va O ran BS.
är!
Alla svensk- U n d v k i e n o r m ri s k utmätnl n gsfri a pensi o ner ul l s v aror f r ä n Sahl s t r ömska ken, garant eras fabri anseni kfr o Fabri ia ch.
des åt med än d k e a l o r r d o e c s h utom barn eller andra efte o rl c e h fvande Otto Hil inan, Uöteborg, ver U kn p n i p g y l a sn r n i g erhål TANDLÄKARE a r o m k en s til - l e s grat i s p å begäran.
testaments-försäkri n ner.
gar i olika kom- LfMETIDD B A D E N B O R G, bi n at i o}.
Gison Hård af Segerstad, Afven l i f r änt o r. Ori g i n el l a ste Fantasi m öbel l \ Vi I-I II N O R R K Ö P I N G.
i ör fo g rn ö l d n b o r r ä d n s i k n n i g sti el l l. Alma Hård af Segerstad MUSIK- INSTR S U tr Ti ä M E ar NT o E c R h n g f l b ehör mål nin kr.
g. Pri s s o to m pp- å V - n i terkurerna (1 okt —.
lmaj) mycket verksamma Fotograf, Hufv s u K d Th. k.
o s l n a ä t n s o Ni r d: e bäs tock fr h ån o m l,.
t grat och is af.
Kt bi al u l la ig sik ast S nandel l a d 25, s lssons n n i g af sof f - o. st o l - Birger Jarlsgatan 13, I tr. A. Pri erhål slag, Må a l d i hvit och sits gul arne k p a p r ad 10: 50 50. kr.
Träsnidarejärn.
d re, r s ö to verkst M å n l n i g i ö n s k a d e k u ö l äl es.
Största sortiment.
Illustrationer och pris- Drottninggatan 29 A.: ikstel.
2048.
Allm.
tel. 8646.
(Försäljn -.
mag. 27 Beridarebansg.
27, Sthlm).
P. sänd A a U s G p.
å PA b U eg L är S a S n ON grat i s t a is.
singborg.
kol- eller Pigment Kons tr t yck.
närligt utförda porträtt, Hel Tandl OBS.
Tandläkare Drot Mot I Öst tn ä i G n kare ta e gg.
gni a rmal ra n n gs ti 74. tid G. m för 10- st W — o WIB0NI, hål rg 1.
2, W lb Ri arhet I.
6 i k — d st fond.
e 7 l.
2764. på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört från 55 öre till 15 kr.
pr meter.
Specialitet: samt till blusar och foder.
De utvalda sidentygerna sändas till Sverige endast di- till hemmet.
Hon luvel, SON stor, » I.
Eagelbrektsgatan (C) 5 för E&gt; Mitander.
Tandl.
Carl Rosanders — 15 Stureplan 15.
— Tandläkare endast tre kronor + Peruker, Benor, Flätor, Län- franko Tranås.
éläfuUaÅau tens 1 JContor: Slussplan 63A.
(Ränt mästarehuset) fabrikan- arsenikfri.
Jönköping, lifränte-, kapital- OBS.!
genast börjande Att bolagets vinst tillfaller de för- säkrade antingen i form af höjda pensioner eller nedsatta försäkringsafgifter.
StrÖmsborg, Norrköping.
TidaJtolrns Bruks Aktiebolag, Tidaholm.
Specialité:
— dessa samtliga äro uppträdda som brödkakor på ett spett.
Vid orden » So nimm ibn hin!
dein Kopf will ich bedeeken », hållas mössorna i tur och ordning sväfvande på värjspetsen, kröna sedan ett ögonblick de båda spetsarena, hvilka därunder med flata klin- gan vänskapligt dunka hvarandra i hufvudet, och öfverlämnas slutligen af präsiderna till sina respek- tive ägare.
Till slut bilda alla, med armarna kring hvarandras lif, en sammanhängande kedja, medan präsiderna åter korsa värjorna och sången klingar: » So länge wir uns kennen, woll ' n wir uns Bruder nennenl » Till den officiella delen af kommersprogrammet hör äfven &gt;das Semesterreiben », hvilket består däri att skålar — för det tyska kåratudentskapet, för ordföranden, för den gamle kårstudenten furst Bis- marck o. s. v. — utbringas af representanter för de respektive akademiska åldersgrupperna, hvarvid » die alten Semester », d. v. s. de lärdomsveteraner, som upplefvat de flesta semestrarna, från deras första akademiska räknadt, hälsas med jubel.
Nu då » die fröhliche Fidelität » lik cigarrettröken stod som högst i taket, fann jag — med särskild hänsyn till fortskaffningsmedlen — det vara tid » att tänka på refrängen » och bröt upp från det glada laget, öfverlämnande åt » die Eitter von der Gemut- lichkeit », som studenterna kallas i en af sina burschikos-visor, alt ändå längre in på småtimmarna söka sig vägen hem till fots.
Men portiern fick sig en välförtjänt skrapa i för- bifarten.
" VTASATEATERN har ånyo fått en succéspjäs ge- • nom upptagandet af den gamle Offenbachiaden » Orfeus i underjorden&gt;, som i dubbel mening går med glans öfver tiljorna.
Som det var att vänta, är fru Meissner en fager och charmant Eurydice och hr Strömbergs Orfeus en drastisk gammal gubb- stut, som af allt att döma bredvid sin professur i violinspelning synes vara stamfader till brackorna i toddyrummet på Grönköpings gästgifvaregård.
För öfrigt är gudaskaran väl representerad och hrr Ringvall, Svensson och Schiicker, fröknarna Friseli 7 — IDUN 1 8 9 9.
och Behrens samt fru Ringvall bidrogo hvar och en i sin mån att uppehålla gudavärldens anseende inför människorna.
Om vi nämna John Styx ' re- presentant, hr Oicar Bergström, sist, så är det, eme- dan han genom sin vackra stämma och förträffliga sångkonst i föredraget a£ kupletterna om Arkadien bröt sig ut ur operettens ram och blef hufvudet högre än allt folket.
TTENRI MARTEATJS andra konsert i Musikaliska - * - » - Akademien gafs inför till sista plats utsåld salong, och upptog ett skandinaviskt program med namnen Sjögren, Grieg, Sinding, Aulin och Valentin.
Konserten hade sålunda sitt alldeles särskilda intresse genom det mindre vanliga, att man fick höra en fransk violinkonstnär spela uteslutande nordiska tonverk och spela dem med så varm för- ståelse af nordisk naturell och nordiskt skaplynne.
Sjögrens e moll-sonat, op. 24, med sin anstryk- ning af storsvensk prakt och vemodsfull lyrik, kom följaktligen förträffligt till sin rätt, likaså ett af samme tonsättares fantasistycken ur op. 27 äfven- som Aulins Cavatina och Mazurek samt Valentins Adagio; men fagrast klingade måhända den Mar- teau ' ska violinen i Sindings fyra småstycken, af hvilka » Berceusen » verkade med nästan trollskt betagande stämning, Griegs c-moll-sonat, op. 45, hvilken bokstaäip-pn fick tjäna publiken till utgångs- marsch under des.-&gt; kapplöpning om ytterkläderna, kunde under sådana omständigheter däremot icke göra sig så fördelaktigt gällande som den bort.
De båda pianisterna, hrr G. Grovlez och J.
G. Jacobsson, utförde med schwung Sindings pompösa variationer i ess-moll för två flyglar.
Vid söndagens afskedsmatiné, hvarvid uteslu- tande franska tonverk utfördes, hyllades konstnären entusiastiskt af publiken, som därigenom bragte honom sitt tack och sade honom sitt: au revoir!
NILSSON.
Efter en ganska långvarig K RISTINA vistelse i hembygden har nu grefvinnan Kristina Nilsson de Oasa Miranda öfver Trelleborg — Sassnitz återvändt till sitt hem i Paris.
Som bekant, har hon under sin härvaro gästat den vackra Schanderska För husmödrar att beakta!
Hos undertecknad finnes till salu: Karameller, fin-fin blandning endast kr.
1,60 pr kg, fin » &gt; » 1,25 » Delikat fransysk konfekt &gt; » 3 25 » Delikat marmelade » » 2,00 » Skogssmultron, delikatess » » 2,50 » Extra fin julgranskonfekt » » 2,25 » Gréme- och skumchokolade, olika sortering, till pris 1, 2 &amp; 5 öre pr st.
Minsta som expedieras är af karameller 2 kg., af konfekt och dyl. 1 kg.
Likvid pr postanvisning till ALBERT BRUNSKOG, Eskilstuna.
K. Forsberg &amp; C:o, Nya Operahuset.
Våla-Stolar.
Hvita händer Eleganta visitkort å Iduns Kungl.
Hofboktryckerl 12 Stora Vattugatan ia.
Mitt privata Hem i Rättvik for klena personer hålles öppet äfven vin- tertiden.
Ellen Mellander (G.
88011) (f. d. Sophiasyster).
THEA-ROS-PARPYM M. fl.
prisbelönta vid i8qj drs utställning ' med GULDMEDALJ Försäljes i våra butiker 8 ^egeringegatan — Veöterlånggatan lö.
A.
T.
64 69.
A.
T.
34 97. samt hos alla finare parfymhandlare i riket.
egendomen Gårdsby i Växjö-trakten.
För sitt vin- nande väsen afhållen af alla, har den celebra sång- erskan särskildt å Varenda dansgille blifvit mycket firad.
O VENSKA TANDLÄKARE I TYSKLAND.
En ung ^ stockholmska, fröken Hildegard Lindberg, har i dagarna aflagt examen vid tandläkareinstitut i Ber- lin.
Fröken L., som kommer att bosätta sig i Braun- schweig för utöfvande af tandläkareyrket, torde vara den första svenska kvinnliga odontolog, som prakti- serar i utlandet.
Å TTIOFEM ÅR fyllde i förra veckan fröken Con- stance Holmberg härstädes.
Den åldriga damen, syster till den bekante framlidne fornforskaren och predikanten Axel Emanuel Holmberg, död i hufvud- staden år 1861, befinner sig ännu vid förträfflig hälsa och ovanlig spänstighet samt företager dagligen långa promenader till fots.
Den vördade gamla, som är högt litterärt bildad och har företagit vidsträckta resor såväl inom som utom landet, talar gärna om sina minnen från flydda dagar och sin dåvarande litterära och konstnärliga umgängeskrets: den varmt hängifne brodern, August Blanche, Emilie och Johan Gabriel Carlén, Mandelgren, Blackstadius och många andra, hvilka likväl numera alla redan sedan länge skattat åt förgängelsen.
1 § 2 2 Vadstenaboden 2 2: Hanna Peterson &amp; C:o. Regeringsgatan Riks- 179.
Undertecknad får för den ärade allmän- heten rekommendera sina välgjorda arbeten af alla sorters Stolar, såsom sals-, för- maks-, ptnn- &amp; gungstolar samt sals-, serverings- och nattduksbord m. m.
Beställningar utföras skyndsamt och till bil- ligaste priser.
Illustrerad priskurant sändes, da enkelt porto bifogas.
Postadress: J. LINDHOLM, Öster-Tåla, erhållas, om man efter grofsysslor alltid tvättar sig med Lagermans Kraft-Skur- Pulver som löddrar som den finaste tvål, och är mycket billigt.
Säljes hos alla spe- cerister i riket.
Ende tillverkare: Kraft-Tval- Fabriken, Jönköping.
UTSTÄLLNINGSTVÅLAR: T i l l u t s t y r s l a r.
Duktyger Handdukar, Näsdukar, Lakans- och Örngättslärfter.
Hollands Madapolam, Lorjgclotn, Pictué.
Vadstenaspetsar och Broderier.
I.nga, bestämd » priser.
b i l l i g a r e, men i alla afseenden fullt jämförliga med ryska.
(S.
T.
A.
H.
4529) filt s t o r t u r v a l h o s Damhattar, H yli C OS FABRIKSAKTIEBOLAG = K n O the, NGL.
Hél HO io FL trope, EVERAN Syren TÖR.
= m. fl.
Viol, Hyaci F.Wolff&amp;Sohn.Karlsru Erhålles å Apoteken samt 1:sta klassens Parfymeri- o. Friser-Affärer.
Stockholm.
l:ma A N T H R A C I T.
Hiasliållslsol.
Cokes.
LÉarie-Brilsetter.
K ö p alltid r a d i a t o r s m ö r!
J O H.
L U N D S T R Ö M &amp; C:o. Stenkol, Ookes, l:a maskinkrossad A n t h r a e i t, Barnklädningar, BarnfMläden, Barnkappor, Barnmössor, Flick- &amp; Gosskavajer, Regnkappor &amp; Regnkragar bästa bränsle för illuminationskaminer och värmenecessärer.
Cappé-Brikettep för kokspislar, kakelugnar, strykugnar m. m. Allm.
tel. 22 88.
Kontor: 22 Skeppsbron 22.
Rikstelefon 427.
Allm.
tel. 0019.
Försäljning: S Strandvägen B. Rikstelefon 22 20.
Allm.
tel. 61 98.
Filial: 1 Farmmätaregatan 1.
Rikstelefon 20 12.
Fru RNS r \ Stockholm, 19 Tunnelgatan rekommenderas i benägen Välkänt y^telier för åtanke.
Damtoiletter elegant snitt till moderata priser.
Särskild afdelning för beställningar från landsorten, som utföras omsorgsfullt utan profning da ett välsittande lif insändes jämte längdmått på kjolens^ bak-, sid- och framvåd, och då för ändamålet särskildt konstruerade meka- niska byster inköpts, kan hvarje figur på- räkna ett välsittande arbete.
Finaste re- kommendationer öfver hela landet.
Förfråg- ningar besvaras omgående.
Telegrafadress OKNS, Stockholm.
(S.
T.
A.
58410) k 6,75 inb.
är allmänt omtyckt och tm~ rekommenderad af Idun.
O Eva Hellmans il ustrerade KOKBOK H || af egen tillverkning till låga bestämda priser.
OBS!
Egna syatelierer!
O B S.
!
Välgjord / t a r b e t e!
I K.
M. LUNDBERG I STUREPLÄN.
^ — «l I
Husmödrar Liktornslösningsmedel.
Det e ta likt u o t rnar märkta n i o medel, en h n v e ar g i e d n a o g m ar d uppl e s ö v sa å- s Sv.
Panoptikon Damernas uppmärksamhet rast m t r tagas, ast försäl ho j s es C. å F 1 kr.
DufV p a, r Drot sats t- i Stackholm.
fästes på att i ochpå grund af m n i a stora direkta n i köp kan o S c t j o a h c g kho bort Spara m l e n d n n i g g a t a n 41, G ö t e b o r g A.
E. "
W a e l r u i s &amp; til as lå ity ngt bi i l ig fle are priser än någon annan affä gat r. a o n, U 1, psa Gäf är husm lö o s d en er fö m r ed hvarj en e erbjuda m n i a artiklar Fant C: a l Vi c t o r S ö d e r b e r g, K u n g s ä n g s - ger ra O. sta A. d F Jo ru han Al s on bert &amp; ina C: H i o o, m L Fysiologiska h ty u ger ndra af 1: m 50 önste ti r l fr 6 ån kr.
Pogoli, nsad ng!
hus- E. Lu D nd uran Aug.
go, e l Karl l I * Största, u e l å sevärdhet.
skodon * t hål be H ls g p r u ä enni i Lj u ngdahl, i Ves t e rvi k Lund.
G e n o m b r u t n a r u g ö r a e n b e r g &amp; N o r m a n.
s i d en o c h yl l e f r å n mat t, s m al r andi g t, verkl i g t st o r bes p a- M o e l t t ti 1 l kr.
lands 20 orten öre af i a fr g m i en ä te r n ken M. expedi eras - damer, herrar och barn - de 1: 95 til 9 kr.
3: — ti o l ch 4: fas 35.
M ri d n en g?
i E Jo, dra a hus nvä h n ål - l Sid enkl ent y ger, f r å n o h a r i, sl ä t a m e d M a m l 8 för a s t e ti l d e o n e r a d e f r å n s t r öm, Ups a l a.
% SS0~ förstörda Pers oner, som k e u cknad h n a a fva hos öm P G e ö l e t r eb in o a rg, M som argar n i är, mest eleganta.
Magasin Hoir, 1: 50 til 6 kr.
an U m p ä p t l t s äckt i en Sv af ensk det ta läkares med ä e l l sk h apet ar m af ed des f „• ör s o f r å d ti el l e v s r k erkas ^ f ö t e r, n g hos undert a od a on moderat, att som ga a pas sa d. s väl ch ä yotten LjungdahFs ^ % G. kvä till pri er.
o &amp; o s r ta d ds för lä an karen de her i r Sto medi cinalrådet m m e o d Carl c å h var s a o n fö n, d rst e e som c k h o m l A. äfv d e e n tsam m rdeles välvilja o ö c r h al ni lm t änhet befordrat m ed as s til ä godogörande 5 Stora Vattugatan 3, 1 tr. upp.
f e n.
C. s NILSSON,Drottningg.
100.
Hvitvaruaffär B rd a l e nd me d d e d n e a l s sto e ra ndas m ä n n e g d d an in stå ty en g de: öfver 3 des D a m k ä l d e K a p p t y g e r o c h v ä t fr ti å l n 6: 1: Speci i rt m er.
let Fa gj b o r k i rt ör ex A. per m p en ita- husmödrar att beakta!
ylle 50.
50 A gant a rm la, y ffär Kl af urval i m W. e e to n d t Möl m ed e l r up a h p n a lö v r ä sa nd b n ä o r n i ch g i bort af hos re 2, m y i, cke Svarta t el och e- B siden.
C l rép ä s e o dnmgstyger Angl ty a - is i K sto r m För Q Mal m ski l n adsgat a u Q h o n o m e g e n at t t aga a il Got a l nds sockersaltadt fårkött i kr.
ti rgkos l i k t o rnar.
D å det f a bri k at, s o m h a n härt l: m Al l m.
Tel e f.
106 04.
2: 35 ä 2: 75. m e r f r å n 1: 7 5 ti l 3: 9 5.
L å n g r a n d g i a a n v ä n d e, vi s a de si g f r a m b r n i g a d e n ås y f a de t: r om t forskot 25 tslik kg.
vid ti el l ler 20 efte kr.
, fra h n o k s o S Bes " ^ em ot a ä g f a v s en å då all t sl y a g gs in- T n yge 2: r - til 9 kr.
verkan, f å r j a g h ä r m e d m e d d e a l h o n o m mi m o t rkraf ^ - • ^ " — • tä ^ l nin lä gar s ö m n a d, f r å vi t n es b örd o m m e t o d e n s g o d a resul t a t e r.
D e t mnas.
Kon r g urg.
e g i l e Fredriks Hospital, Öf- Emil Krokstedi.
verki å ki s r io urgi.
4 e. m.
OBS.!
Bestämda priser.
Profver a h fd u H port e se ln e t r in o g m e fr n i e t A. d.
af et W. t K. af Möl a h m l on e l o r ä m nn h a ar up Garni ns lö sj s sni u k k- a n (G gs-.
af- 90876) När, Gotland.
Sparkassa 5 % proc.
Loka e l n öppen kl. 10 f. m — p f u n n e t medel, u ta ta gi n t et sm ä s r tö ta rre för ant pat ient lik e to n, rnar, ful st hvi än- l- Akti e bol a get di g t bort t a l ket h ä r m e d p å b e g ä r a n i n t y gas.
Stockhol ms &amp; Pri H vat-Assi s or tans.
til förordnad sjukhus läkare.
H e r A. W. Möl e l r h m g i taga anv li ä k n - dt Bank- u f v u d k o n t et t af h o n o m u p p f u n n e t sät ar t gt p at å t lyckat bort G R 0 S S E &amp; B U G K W E L L, L™ 16 Regeringsgatan 16. t f o å r r nar jag och således därv d i reko f m ul s m tändi en en de ä r r a h de a n ns s ä; r m K o e b c to h d åd A e M R A T E N!
s å s o m s ä rdel e s l ä mpl i g, s m m en ärtfri för och ens os syssel kadli s g ättn sa in m gar t ka a n nvä u n ta d n as rin Fru gaste Sofia Larsson, Jönköping Inteckningsbolaget.
Et a bl e rad 1706.
Hof l e verant ö rer ti l K.
M.
Drot t n i n gen af Engl a nd.
a m a n u e n s vi d Seraf i m erl a s a ret t e t. ret- — l tor: s Inteckn n i gs-Garant - i Akt e i bo a l g — Ät t h e r r A. W. Möl e l r å Seraf i m erl a s a Hufv S u to d c k kh on o m ts ki u r p urgi afd ed eln el ing hast m ho- är- — 3.
PICKLES, SÅSER, MARMELADER, t n ta e om p gi fu t n sk n l a ik et tornar m igt ed d o e ä c s l h r et v u å t t r a d n af ade sm Afdelningskont öp o p r: ö e p t pe kl t.
10 V2I bort t a å f l e re t gadt iente.
r, varder härme d. de s l t v. på un b d e e g r ä k r r i a u n rg in vi t d y • pa- - Ö r t m i x t u r » O-3.
5 proc.
Deposi t i o nsränt a im erl eck a n sa a ret d, tet.
som af herr A. W. Möl e l r för magsjukdom.
Upp- o s c e h räkni Af n s g krif (n v i i n d gsr Af änt d a .-kont.)
3 4 ' ' • » Slakteriaktiebolaget Norrmalms, Seraf U n d e t i Sparkas Bankakt i e bol a get bl i f v i t b eh at an t d a l h d ans för m li e k to t d ornar, får h es ärm god, ed ar i rönt exempellös framgång.
Flera Pä göres kapi B la a lr n äkni ng högst å a 6 deposi mån ti.
onsränt uppsäg a n n i g vi t s orda, ä r särdel H godl k e n s n i om.
kort tid bort m tages n lä s i k kare or väl oc s h igna barn den.
o d c e h n til n ä y mpas vid inträffande ede b l rä a n rt teför u ä ta n n dr n i f g öre- s det m I ärt at a ofv t a o n li c k h st t a o e rnen e del d s d e.
e n a e n r d: r u as t r a sat.
n m s af än kos m ors.
k R o S r. e ä k n om 6 e m Stockholm, n ol d ä e genhet i me s d täm n m e r ti l al l a t a 4: 40 p r s a &lt;s d s g Stockhol ående u a p m p ränt sä — Öfre gn e n i sa g. tsen o (m S Norrl.
T A. and, 51875).
doktor.
v är äg förut mot bet ef a te ld rkraf, p p p å g f i båt de a n r e sort nda, st som.
U as.
af de tre sorterna.
Endast h Koncentrerade Bouillon s s ä ä k r ndes C.
J. nggatan Johansson, Drottni 6. r oöf s m 1. m sa r nde fö n r.
ad k sin r o o c n h s i k ty ut sta f s ö t, y rs r t o N: v a ert g t H k r Hel äf a a v ta f lf ö r lö de g.
e s n ö o m ni n g, r m g å g a c k a Hus h ål l s r äkni r g.
5 %.
N: r 2 s a n d e f ö agsyra, ko gal N: lst r en 3. m.
B n i m.
nde för r ta m Kas afack ti Största l 15, 20, la 25 ger kronor.
af rekommenderas såsom den bästa och bil igaste i hande n l förekommande bouil onssort.
d a rmkat a d, 1899. rr, d m Ri.
Nornans m stelefon.
- Jö Symaski nköp n i g n i s- ja v nuari Musikinstrument.
erkst a k Birger-Jarlsgatan 6, (S S.
to T ckh A. o m l 65527), I Carolina Östemans Handarbetsskola, j R f J H I L D A A R N E S E N b e h a n d B a l r eha Stor pri pr s isk nect s n ät t tni grat ng- is och F m e d e l s t m a s a g e l i n gen v e r k a r v ä g l ö r a n d e p å h u f v enl i g t Il l u st r erad u r a Läst m iga akaregat an ti 14 l äld &amp; re 16, n Ö er st v er s m yste.
m 2124. et M S o t t r a a g n n d n i v g ägen 10 — 13, 2, 5 2 — ud 7 tr.
et.
franko.
ä l sö m n a s u n d e r v s i n n i g af ski c kl l ä rari n nor o c h b a r n i al l a sl a gs Sl ä t - o c h Kons t - mna, der Gl, a M gui o p ch ure, Bas Knyppl acra.
mé Fri, Träs sets s ä n t r.
k in n g, n i Bi g, l S ig p a Fi ån le - t pri t o a s rbet e t n n i p g, å m M.
begäran.
m t val nideri af, Gl arbet ödri e tn o in c g, h Läder- tid.
Til träde om hel s er.
P r p e k Allm.
Tel. 26 05, Riks- 4188. pl nä a r stik s Broderi F, d.
Fru Bloms e — r, M ä r k n n i g, U p p r t i n n i g a r o c h M o n t e r n i g a r ut f ö ras p å best ä l n i n g. Etab e l rad 1866 — Inackorderings-Byrå, Pensionnat de 22. jeunes demoiselles.
[.Lundberg fort 22 m Mai öd Predsgatan Sth ed lm, Drott in n ackorderi ingg.
38. ngar.
Kl. Ut 1 h 1 y — 3 r s e o rn n e. de Dem premi e r ordre.
E d u c a t o i n soi g née.
Vi e d e f a mi l e agréabl e.
C o n - f ö r m a l r r a n d e r l e p r o s p e c t u s a u x Di r ect r i c es M: e l e s Gui l a ume, Rosevi l a, o m ch e O r M våni n er Ä gar.
S i - (och An Ie s k k brans af a A r M cher.
R bild A ade frun tio Neuchåtel (Suisse).
pl a t s L -) K T åt Utsökt sortim (H nys ent.
8303 af N.)
dot t e r u n d e r ski c kl i g l ä rari n nas le n dn Textilafdelningen F Y TI r f \ S ö n s k a s e n väl u ppf o s t r ad f l i c ka ti l e d jä om 2 a mi tio l n. från Läm Sto p ck g i l h t o m l för vi b d arn M som ä a l I Ulill^l 11 TI Pf UL lY V.U, I / O p tié Möbeltyger, Gardiner, THYRA GRAFSTRÖM, rnvägsst • er, Borddukar, Mat t o r t å l vi d a n s t r ä n g a n d e skol a rbet e.
S v a r Stockholm.
Pappersmattor.
» S.
M. W. », adr.
S.
G u m s e i l A n n o K Ö T T - E X T R Ä K T St o ckhol m.
G.
91005) ng säl m ja a s t or från i ol K ika ronto fä r rger Färdiga oeh påbörjade å St 65 arka, ö er r m e v a l a p n c r d k s ra m Bj ete g ö r å rneborg.
ps N i Gärd, G h R u E fvud bi sta ld de.
n frunt.
er ön dec.
skar oc in h ackorde Endast äkta — Reelt och bil igast.
— adr.
V u n d Y ant m ot öje bi i l ig hen af n g e i s ft e. ovanl o. igt m n ot a j tu a at r n. sk t Broderier s o m m a r n h lä e nds m ka », i Sö I r d m un a l s nd.
exp.
Skyndsamt (s 8 var 32 ti) l Getå Pensionat.
på och siden, kläde, lärft när hvarje burk bär namnteckn n i g adr.
Å B Y (Ö st e rgöt l a nd).
yllestramalj.
Ö st S a f s L p ä å mp la g i ndet l t för nå pers vi n g i -, i E m N at a l U g N n G A, öring, ö n i g ats F &amp; L at IC t K bokf blått e tryefe.
gon oner, tid ä so fv m en u ö n n d sk e k m r a u o n höst En gros därför endast hos bolagets korres i pondent r för Sverige J Nntl t f r i t vi v re pl g å fr ä u r n kt » H til Drygast, billigast.
vi n t e r o c h vår.
nt o m (B öj o d råvi OTTO DAHLSTRÖM &amp; Co., STOCKHOLM.
l O da lU r i I r af cl Ol / n K W Il l l å E rd sf e c n y s dda s J° k d ogs t h m t er.
k kal en) la, Ä p. vin r - r. vil ig betala något.
Sva (G r.
m A.
M.
5 L~ N i e d s är UN u G ngdom FLICK fin A nes önsk bel ar äget inack.
i m i p a ra o tal off !fl l ån (N gb orrköpi ng).
eller En ung t m i efä " s m Utställning å t s r e s a r (S.
T.
A.
55406) fj nal s däri för at U t pp få g f i t lära om al pri lt, s h am f m färd pr åkdon til Ab et y öd t ra hus och Sveri hål M. l ge, hörer.
rån a p tid r s järnväg.
ti l » B A.
», I d u n s exp.
af nyare arbeten börjar den 6 nov.
åkdon för utfärder.
T^N 32 ARS musikalisk flicka önsk Josepli Leja, Bekväma Enkel, m e n bekväm möblering.
nad a e c n k, ord i er et n i t g al p lv å arlig la t ndet h i em hushål, för där 40 let.
til kr.
fäl Sv l Till Munvatten ves at t f å del t a ga » Musikalisk », Norrköp n i g p. r.
(G.
91 Stockholm.
G o d a Sängar.
Pi a no.
T [N i med.
U, NG dito FL undervi ICKA sn.
får i mat genas l., t sl g a od kt mot tandsjukdomar; Godt bord.
Varmbadhus.
m.
m.
Ä f v e n h a n d a r b.
o c h nad.
r. Berndorfers Priset för Ri k tä st ndi ele g fon.
inackordering är m be- ån.
» Landthusmoder », Karlstad väf p. f u l s (8 38) Gurglingsvätska k u r n n i g der 4 ofv kr.
ansta p en r de dag.
adress.
Rein Nickel räk K n o a r d r t espo ti n l den om s o nal ch till värmande omsl a g m o t host a o c h BSjukdomar, äfven då de äro af tu- Kokkärl berkul mot os art; B R A N D de bäst a i värl d en.
Skandinaviska Gummiaktiebolagets FÖRSÄKRINGS pMs-annonserna 0.
A. Nils m sons Advokatbyrå liggsår, yttre skador I n nehaf v are:.
on o. m.
er.
n det bästa G a l o s c h e r.
AKTIEBOLAGET är och D v: r erk P. s Hof H ätt a å s.
s k te a m ns medel s.
not Sal m u ari bri r e. a m m.
återfinnas i innerarketl M g Kont ed Al o lm hvarj e u 9.
bri flas 2157. k f. s a m — Sal bri d ik n e. n st n i e g l m fö.
lj o e c r h Ar bes k v o l ä r ri U d n l f Ä - d l Hål.
d tid Sal Tel ' R a u 4 ä m.
2408.
Hf nA^AnUAl f ^ kons t v äf n ad o c h broderi.
M ä n g a pl a ns c her n u t s p n - o rs.
s a c k l b arheten granteras.
Billigare än ryska.
F E N I X l b l 8 ri J UK i f ä rgt r yck.
2 häf t e n. Erhäl l e s m o t n i s ä n d a n d e af 1 kr.
i n n n i n i p A g f ö r e ol i k a ä n d å e l n.
e s l ka 64263) och af postanvisning til utg. Lund.
l k k a at ä fö e n t h.
t m ngar ty å s m a et l e a n ä s. n g i l a varn vi a l s kor.
m (S o.
t E T. ef n te g A. rapni fabri JAKOBSTORG » Magasin J$~oiv » finnas alltid, säsongens N~ouveautés i svarta Klänningstyger, bäst, drygast och Stösta u val af Tyger till Buntzen, promenaddräkter.
Axel Sjö- PRENUMERERA PÅ berg, Gust Engstrand, 3Ialmtorg * gatan n:r 1, Biblioteksgatan n:r 13, erhållas hos alla större specerihandlare inom riket.
N.
J. Sehlberg, 2 J. Levertin, F. G. Keyser, 2 Österlånggatan, Stockholm.
Sofia Larsson, Östra Storgatan 63, J önköping.
sjukdomar goda LIEBIG m or alla r Profver utlämnas till landsorten.
Mönster uthyras.
Rekvisitioner från landsorten ombesörjas pr om- gående.
lä e vid S Barnlösa Brunn.
0 O. A. Nilsson, Arthur Rockström, ör 38 Stora Nygatan 38.
O Prisbelönad.
Maria Collin,
