# ID: svediakorp-per1309
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,788
# sentences: 720
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 86 LÖRDAGEN (661).
PRENUMERATIONSPRIS PR Å R: IDUN ' — - KR.
5: - IDUNS MODETIDN.MED PLAN- SCHER OCH HANDARB.
.
.
.
» 5: - IDUNS MODETID.
UTAN PL.
» 3: - FRÅN UTGIFNINGSDAGAR: HVARJE O N S D A G OCH L Ö R D A G.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
ETT ARTISTBO DEN 28 O K T O B E R REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: F R I T H I O F H E L L B E R G TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
REDAKTIONSSEKR.
PÅ: JOHAN NORDLING 12:TE ÅRG.
1899.
BYRÅ O C H EXPEDITION: KOMMISSIONARER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL- KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 TR. DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
ÖPPNA KL. 1 0 — 5.
ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6.
SÖDER, STOCKHOLM, IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
med fel och förtjänster och en lika outtömlig guldgrufva att ösa ur för den konstnärliga skaparlusten.
Då drömde man helst om allt det där i en fransk bondby eller i skuggan af Firenzes gamla palats.
Men nu börjar konsten trifvas här hemma — till en viss grad åtminstone, och konstnä- rerna också.
De senare, de som blifvit riktigt stockholmiserade, ha slagit ned sina bopålar i de mera pittoreskt belägna stadsdelarne, där gatorna orma sig uppför bergsknallar mellan stämningsfulla gamla hus, på hvilkas fasader seklers vintrar och somrar etsat en säregen patina, mellan lutande plank och så godt som hängande trädgårdar, bakom hvilka staden rullar ut sin stora fondkarta af vatten, kajer, parker och husmassor.
Det var däruppe på högsta bergskrönet, i ett hus, smyckadt med torn och trappgaflar å la gammal riddarborg, som Idun här om dagen, med sin oskiljaktiga kamera i handen, ringde på hos artistparet Georg och Hanna Pauli.
Deras nu pågående vackra utställning hade nämligen gifvit oss en lika osökt som kärkom- men anledning att störa dem i deras privatlif, och vi hade under vägen förberedt oss på att möta deras eventuella invändningar mot vårt fotograferingsförslag med hela styrkan af vår journalistiska bevisföring.
Efter en älskvärd skärmytsling, ty älskvärd- het är något, som utmärker konstnärs folk i allmänhet och det artistpar, hvarom här är fråga, i synnerhet, erhöllo vi det önskade raed- gifvandet, och därefter bar det af uppför många trappor till ateliern, ty den rätta milieun skulle vi förstås ha kring porträtten.
A, isiuiuDcr^ IOLO.
HANNA PAULI HÄR BORDE K U N N A trifvas konst, men det gör den faktiskt inte, » sade Georg Nordensvans » Figge » — denne sorglöse och käcke artist- typ, hvilkens ' tankar och löjen ' voro karaktäristiska för åtskilliga målare inom 80-talets svenska konstnärsfalang — då han en vårkväll för tio år sedan vände ryggen åt sitt kråkbo i Kungsholmsbergen och hufvudstupa V I D STAFFLIET.
reste med Pelle ned till Barbizon för att dricka chablis och måla pumpor.
Ja, den tiden hade artisterna ännu emigra- tionsfeber i blodet; det var svårt att hålla ut hemma, fast svensk natur låg fager och lock- ande för penseln vid alla årsens tider, och- oaktadt Birger Jarls stad då som nu, vanda- liserande nivelleringar och » försköningar » till trots, var lika outrotligt vacker, lika älskad Därinne dansade oktobersol mellan väggarna, och sol lyste från den stora, ännu ej färdiga midsommartaflan — hvitklädda flickor, i färd med att smycka majstången — på hvilken duk Georg Pauli för närvarande målar, och hvars smekande motiv är hämtadt från de båda artisternas sommarbostad i Mälaren.
Medan kameran som bäst höll på att riktas, öppnades dörren och en af de små Paulisterna stack in hufvudet och uttalade önskvärdheten att få.
veta, hvarför pappa och mamma egent- ligen skulle fotograferas.
» Jo, därför att svenska folket vill se, hur pappa och mamma se ut, » k o m det från fadern, som iklädd penslar, palett och målarblus, fram- för den stora duken prof vade en lämplig konst- närsattityd för Iduns och svenska folkets räk- ning.
Att den andra bilden, som framställer den utmärkta konstnärinnan i hennes milieu — hemmet — präglas af en lika varm som fin
I D U N 1899. karaktäristik, är till en god del » lillans » för- tjänst — » lillan », som af mamma undfägna- des med ett äpple och en saga och därför satt så stilla under den svåra seancen, fast gråten ryckte i mungiporna.
— Ur detta friska, själfulla hems jordmån har en lika frisk och själfull konst vuxit sedan läDge tillbaka.
Hvad först Georg Pauli beträffar, veta vi, hur denne raångfrestande konstnär vid sidan af sina stämningsniättade och charmanta du- kar, sådana som » Vid sjukbädden » och » Vision », för att endast nämna ett par af de yppersta, utvecklat sig till en af våra främste mästare i stor dekorativ konst.
En del af de målningar, hvilka smycka väg- garna i vår nya operas kungafoyer, hafva, som bekant, honom till upphofsman.
Vidare har han prydt trappuppgången till Göteborgs ny- restaurerade och tillbyggda museum- med präk- tiga fresker, af hvilka kartongen till » Parnas- sen » nu återfinnes å Pauli-utställningen.
Hans senaste, nyss afslutade dekorativa arbete äro freskerna i Göteborgs nya begrafningskapell.
Målningarna i Hotell Rydbergs matsal härröra likaledes från Georg Paulis pensel.
Bland hans på utställningen befintliga ar- beten finnes en delikat panneau med motiv från seklets förra hälft — en solskimrande och harmonisk komposition, som verkar som ett scherzo ur en af Haydns symfonier.
Om fru Hanna Pauli skref en af hennes konstnärskamrater, Carl Larsson, i Idun år 1890 bland annat: » Vår Hanna är målarinna, såsom vi nu för tiden mena det: djup och sund i färgen samt käck i tekniken.
Jag minnes från världsut- ställningen 1889, där hon bland annat expo- nerade en solbelyst, svensk, röd lada, huru de unga franska artisterna döko som pilar rätt på den lilla friska biten, mumlande ett: såcre nom d ' un cliien, ce n ' est pas laid ca!
— — — Hon lär nog själf sörja för, att ni snart få veta mera o m henne, hennes sträfvanden och hennes konst. » Och det, har hon äfven gjort.
Hennes ar- tistiskt behärskade, djupgående och kraftfulla alstring, särskildt på porträttmåleriets område, har sedan länge stadgat hennes plats i de svenska konstnärernas främsta led.
Hvilken bland vår konstintresserade publik erinrar sig ej hennes uppfattningsdjupa porträtt af Ellen Key och den duktiga skildringen af general- konsul Smitt, som äfven återfinnas på denna utställning, hvartill nu kommit flere nya, exempelvis det känsliga barnporträttet och den med schwung målade bilden af fru A.
H., hvilken i sin lilla ram och mot bakgrunden af solbeglänsta löf framkallar en förnimmelse som af ett friskt, melodiskt flickskratt i en trädgård.
Af konstverk från äldre datum förekommer på utställningen hennes med årtalet 1885 sig- nerade familjeinteriör, hvari tekniken gifvetvis väsentligt afviker från konstnärinnans nuva- rande målningssätt, men där den själfulla fram- ställningen och karaktäristikens finhet och skärpa redan röja det djupa artisttempera- mentet.
Vår svenska konst torde från och med nu ha mycket att vänta sig af Georg och Hanna Paulis penslar.
Den har äfven rätt att räkna därpå; det är på de sanna konstnärerna de stora anspråken skola ställas.
ERNST HÖGMAN.
ERKÄNDT FÖRNÄMSTA MO- S KANDINAVIENS DEBLAD ÄR IDTJNS MODETIDNING, som för helt år kostar endast 5 kr.
för planschupplagan, 3 kr.
för den vanliga upplagan.
Prenumerera på prof från det nya kvartalet!
Och liksom du än det ljus bevarat, ETT ÅTERSEENDE.
som från dina käras minne kom, tycktes mig ditt anlete förklaradt, J ULIDAGENS sista timmar runno, när till hemmets tjäll du vände om.
då i sommargröna lundars skygd efter lång, men solljus färd vi hunno, gamle fader, till din barndoms bygd.
Nattens hulda hvila dig beskärdes, som i flydda barndomstider skön, i det låga rum, där först du lärdes Aldrig skall jag glömma, hur den stunden " dina händer knäppa hop till bön.
i ditt ögas skimmer speglad låg glädjen, att en längtan, länge bunden, Stilla sväfvade kring hufvudgärden du i lifvets afton uppfylld såg.
änglavingad all den ljusa frid, som du från den ringa fosterhärden förde med dig ut i lifvets strid.
Attiåra drag ännu förrådde E. vårljus lycka, när med sakta fjät N. SÖDEKBERG.
du ditt enkla hem från fordom nådde och dess dörr till välkomst sig upplät.
Så högtidligt stilla var där inne, K men helt visst från hvarje hörn och vrå TILL hörde du ett älskadt barndomsminne STORIA.
med en hälsning till ditt öra nå.
FORTS. FR. FÖREG.
N:R.
Rörd du återsåg på helgdagsbordet boken, som din far och m o r gaf tröst.
Kanske ljöd för dig det helga ordet från en kär, men länge tystnad röst.
Åldrigt väggur, som åt flere släkten mätte tiden ut för mödans dag, bjöd dig h vilans ro, när aftonväkten den förkunnade med gälla slag.
Men där ute strödde sommarkvällen öfver äng och skog sitt rosenfång, och den drog dig till de kära ställen, där som liten pilt du lekt en gång.
Till den apel, som din mor planterat, liksom till en helgad plats du gick, och de tegar, som din far formerat, kärleksfullt du sökte med din blick.
Djupt i furudungens mörka gömma återfann du gårdens gamla kvarn, vid hvars grund den skogsbäck hördes strömma, där du dammar byggt med traktens barn.
Tankfull följde du dess klara flöden, tills de nådde älfvens rika svall, som vid strålarna af aftonglöden mängde eld i vågornas kristall.
Sist jag såg ditt öga länge dröja vid ett tempel, hvitt och solbeglänst, där du re ' n som ung din röst fick höja till din Guds och hans församlings tjänst.
Nu i hägn af kyrkans murar sofvo de, som fordom bådo för ditt väl, men välsignelserna, de dig gåfvo, gömde du som skatter för din själ.
VINNOFRÅGAN OCH KULTUR- S T R Ö M N I N G A R N A.
E T T BIDRAG KVINNOEMANCIPATIONENS HI- A F I.
A.
D A V I D S S O N.
T ELÉMACHOS lofvar äfven friarne att o m ett år gifva sin moder till hustru åt eu af dem, så framt ej hans fader dessförinnan åter- kommit, ett löfte, som friarne ej finna alls be- synnerligt.
Men hvad skulle man i våra dagar säga om en son, som behandlade sin egen mo- der på detta sätt?
Sant låter därför Sophokles Iphigenia i sorgespelet m e d samma namn kla- gande yttra angående kvinnans ställning i forntiden: » Kvinnornas tillstånd är det säm- sta i hela mänskligheten!
Vill mannen nå lyckan, så är han herre och kan vinna ära på slagfältet; och hafva gudarne beredt ho- nom lycka, så erhåller han, förstlingen bland de sina, en skön död!
Men kvinnans lycka är mycket inskränkt; hon har ständigt andra, ofta främlingar att tacka för sin lycka, och o m förstörelsen når hennes hus, bortföres hon från de rykande spillrorna och öfver sina kä- rastes lik af segervinnaren! » Som redan förut framhållits, torde orsaken till denna dåliga behandling af kvinnan i forn- tiden förnämligast vara att söka i den rådande uppfattningen af hennes natur.
Hon ansågs nämligen för en lägre varelse än mannen både i moraliskt och intellektuelt hänseende.
Så t. ex. säger Plato, forntidens ädlaste tänkare, i dialogen » Timaeus » följande för kvinnorna föga smickrande ord: » Den som felat skall blifva förvandlad till kvinna i ett annat lif! » och på ett annat ställe: » Fega män och de, som lefvat orättfärdigt, blifva med all sannolikhet förvandlade till kvinnor vid en n y födelse 1 » Så stor var fördomens makt till och med öfver ett så stort snille som Plato!
Äfven Platos samtida, den store filosofen Aristoteles, hyste ej heller någon synnerligen hög tanke o m kvinnokönet.
I andra boken af sin Rhetorik säger han följande: » Mitylenierna hedrade Sappho, ehuru hon var en kvinna. » Märken väl: t Ehuru hon var en kvinna! » Således var hennes blotta egenskap af kvinna i denne filosofs ögon tillräcklig att utesluta henne från äranl På ett annat ställe säger äfven Aristo- teles: » Kvinnan har ej mera rätt än en slaf att deltaga i förhandlingar! » Och när man vet, med hvilken hårdhet och med hvilket godtycke slafvarne behandlades i forntiden, så kan man tryggt säga, att kvinnan i forn- tiden ej stod högre i anseende än ett djur i våra dagar.
Hvad var därför naturligare än att detta alstrade dolskhet och oärlighet hos
I D U N 1899.
— 3 — kvinnorna i forntiden.
Detta framgår af för- budet för en kvinna att vid dödsstraff dricka vin och tillverka falska källarnycklar, ett för- bud, som gällde för kvinnorna både i Grek- land och R o m.
Oärlighet måtte särskildt hafva varit en i ögonen fallande egenskap hos forn- tidens kvinna, ty Hesiodos säger: » Den som litar på en kvinna, litar på en t j u f!
» När nu forntidens förnämste tänkare och skalder, såsom en Plato, en Aristoteles, en Hesiodos, hade så låga tankar o m kvinnan, är det j u ej heller så underligt, om andra min- dre framstående andar på fullt allvar dryftat frågan, huruvida kvinnorna verkligen voro människor och hade en odödlig själ, hvilket, efter hvad den vidtbereste missionären abbé Huc påstår, ännu i dag bestrides af kineserna.
Äfven Bramareligionens bekännare i Indien förneka kvinnan en odödlig själ, ty enligt » Manus lagbok » äger kvinnan ej någon indi- viduel tillvaro efter döden.
Därför finnes det också för henne ej några särskilda föreskrifter angående offer, böner eller heliga bruk och ceremonier; därför är det äfven förbjudet att meddela en kvinna undervisning i Vedaskrif- terna och lagböckerna.
Enligt » Manus lag- bok » blifva mannen och kvinnan genom äkten- skapet en individ, men kvinnan är endast mannens supplement.
Hon kan endast genom hans förtjänst få evinnerligt lif.
Den vise Manu säger: » Vill en dygdig maka blifva del- aktig af sin mans salighet, så må hon ej göra något, som misshagar honom, hvarken så länge han lefver med henne ej heller efter hans död.
Mannen drager henne då till sig i sin himmel!
Den otrogna makan däremot, » säger den vise Manus, » förlorar i denna världen sin ära och återfödes efter sin död i djurgestalt och förföljes med allehanda sjukdomar! » En kvinna får ej heller, enligt bramaismen, gifta om sig, äfven om mannen förskjuter henne eller gifter sig med en annan.
Ja, genom ett missförstånd af en vers i Vedaböckerna stadgades det sedermera, att makan skulle brännas på den aflidne mannens bål.
I en af Vedahymnerna, som föreskrifver ritualen vid likbegängelser, heter det, att » mödrarna, betäckta med sina dyrbaraste smycken, skola ' gå först — agré — fram till bålet, frimodiga, utan sorg o. s. v.
» Genom en förfalskning i texten läste man sedermera agné = » i elden » — och därpå bygdes föreskriften o m änkor- nas bränning, hvilken däremot i andra verser i Vedaböckerna är uttryckligen förbjuden.
Först sedan den äkta texten blifvit utgifven och erkänd i Indien, har det lyckats engelska regeringen att hämma denna ohyggliga plägsed.
Det är ej blott de äldsta indiska skrifterna, som frånkänna kvinnan individuel tillvaro efter döden; äfven judarnes heliga böcker frånkänna kvinnan en odödlig själ.
Moses säger: » Den kvinna, som edeligen lofvar något, är ej skyldig att hålla sin e d!
» Ä r ej detta att förklara henne utan själ!
Och den judiske filosofen Philo säger om kvinnan i sina kom- mentarier till gamla testamentet: » Kvinnan är endast en misslyckad man! » De gamle romerske skriftställarne voro ej heller artigare mot kvinnokönet än forntidens öfriga skalder och tänkare.
Äfven de trodde föga på, att kvinnan var begåfvad med en odödlig ande.
Den sympatiske Virgilius t. ex. gifver ej en enda kvinna plats i de » Elysei- ska fälten » i sitt berömda epos: Aeneiden.
Han tror således ej, att en kvinna kan blifva » salig » efter döden!
Hvad under då, o m den kvinnohatande greken Aristophanes också de- lade denna uppfattning!
(Forts.) » D E N G A M L A B O K H A N D L E R S K A N.
» ETT IDUN / 1 NU TILL på fö- delsedagen, mam- / ^ Söderberg? » ISs \ » Jo tack, käraste, som H R 4f % H J ' iM \ ännu kommer ihåg ' gamla fl Kihlbergskan ' se ' n så BpPC y.
.
• MÅNGA år tillbaka.
Låt I B k mm mig se — hur länge se ' n nk^VVv © f kan det vara, som vi va- V ^ ^ L \ \ jl k / rit bekanta? » ^X » ^ \ \ C \ V \ \ \ V^ / » Jo, vid det här laget \ \ \ \ \ \ \ \ ^ \ \ w g / är det allt omkring fem- / - " X, ' I^BH ä \ A \ t - s e » Ja, herre Gud hvad tiden går; det är nog fem- JOHANHA SÖDERBERG.
&gt; ty y har jag nu varit här på sjuk- hemmet, och då var det 4 6 år, sedan jag kom i boklådan till mamsell Kihl- berg, som min gamle vän kände redan då, ack ja, och nu är jag 85 — tänk, hvad tiden går. » Detta lilla samtal ägde rum på hennes födelse- dag den 9 januari i år, då den, som nedskrifver dessa rader, för sista gången besökte den gamla.
Jag var ej den ende; åtskilliga gamla minnesgoda vänner hade äfven infunnit sig, och gumman fick både blommor och vin och konfekt, myste på mun och var innerligt glad.
^SJJJh^V^ t i o å r n u f r a ä r * Johanna Söderberg föddes i Gamla Karleby i Finland och kom i unga år till Stockholm, där en släkting till henne, änkefru Kullman, som då inne- hade det på sin tid mycket ansedda » Hotel Com- merce » vid Stora Nygatan — numera Café Com-.
merce — gaf henne anställning i sin i undervånin- gen etablerade möbelaffär.
Efter några år lyckades emellertid mamsell Söderberg erhålla plats i mam- sell Kihlbergs lånbibliotek och boklåda i basaren vid Södermalmstorg och öfvertog densamma efter Kihlbergs död.
Efter 46 år drabbades JOHADNA Söderberg af ett slaganfall och nödgades för om- kring fyra år sedan för alltid lämna sin kära bok- låda och sin lika kära kammare innanför densamma i utbyte mot eget stilla och fridfullt rum å Stock- holms Sjukhem, där den åldriga, vänligt omvårdad och aldrig glömd af gamla kära vänner, med för- nöjdt sinne i stilla frid skildes hädan måndagen den 9 i denna månad, till det sista hvilorummet å Nya kyrkogården följd af många kära, minnesgoda vänner.
ÅNGESTSKRI.
AF SKISS FÖR NEAGA.
A LLT T Ä T A R E och tätare föll skymnin- gens tunga mörker.
Jag satt i gungstolen och såg, hur den matta höstsolen kallade hem sina skygga strå- lar en efter en, satt och såg, hur skuggorna gledo in och absorberade hvart föremål i rum- met, såg det sista döende ljuset liksom samla sig på en enda punkt på pianot vid fönstret.
När det till slut vardt alldeles mörkt, då såg jag ännu hennes mörka silhuett mot fönster- bågens ljusning.
Så hon sjöng!
Ä n med jubel och skratt, än med tårar och snyftningar, än bedjande, än frestande, än vred, än ödmjuk.
Tunga folkvisor, polskor med de allra gladaste drillar, veka romanser, ståtliga arier, fulla af drama- tisk glöd, religiösa hymner; allt har oemot- ståndligt flödat öfver hennes läppar, ström- mat ut i toner, ända tills känslan liksom drunknat, rösten slocknat i denna mäktiga, gripande sång: » Jeg vil u d!
» Och som o m hon därmed har gifvit allt, hvad som någonsin kan rymmas inom henne, reser hon sig hastigt upp, fäller tyst igen pianot och går till fönstret.
Medan jag suttit där så stilla i gungstolen och lyssnat till denna biktande kvinnosjäl, har jag erfarit de mest olikartade känslor.
Stundom har jag så tydligt förnummit — som i de veka kärlekssångerna — att det varit mig och endast mig, hon afsett.
Men i nästa minut kanske förskräckte hon mig genom att visa sig vara en främmande kvinna, m e d främmande tankar och främmande håg.
Men ett kände jag hela tiden, att hos mig fanns blott en enda önskan, den att hon skulle bli min.
Så kom denna sång: » Jeg vil u d », som tjusar lika mycket genom sin betagande kraft och lidelse som genom sin blida melankoli, sin skälfvande längtan.
Då förstod jag med ens, att det gällde ett nu eller aldrig.
Att det icke var ödet, utan lif vet själft, som ställde Porträttet här ofvan är visserligen ej taget under senaste tiden, men förvisso väl igenkändt af alla, oss ansikte mot ansikte.
som minnas henne.
Hennes äldre vänner skulle Så tryckande tyst det var!
Inte ett ljud nog helst önskat se henne » i boklådskostymen », utom återklangen af de många sångerna.
T y helst vintertiden, med den svarta yllemössan, skinn- kragen af samma färg och glasögonen nedskjutna- ännu är luften mättad, ännu tycks tystnaden på näsan, omgifven af sina tusental böcker för ut- darra däraf.
låning och hela staplar af » visor, tryckta i år å Jag går fram till henne.
» Fröken Karin, » O. Kihlbergs förlag » samt, icke förglömmandes, säger jag.
H o n rycker till, som om jag för- under ett femtontal år hennes vänliga, lefvande gamla älsklingskatt på disken, efter halftannat de- sökt skrämma henne.
Jag räcker fram mina cennium återgifven i trä — målad i hvitt och grått händer, men hennes ligga stilla på fönster- — ett minne blott, men alltid kärt för Johanna.
brädet.
Det förekommer mig, att jag känner Hur många vänliga smekningar fick ej den katten hennes oroliga lilla fågelhjärta klappa.
mottaga — jag menar den lefvande — ja, äfven den af trä!
— af gamle professor emeritus B., kansli- » Karin! » upprepade jag, ty jag känner en rådet S., expeditionssekreteraren K. och många fler sådan våldsam längtan efter en gnista värme, af gumman Söderbergs äldsta vänner, hvilka mången en gnista sympati.
Men hon ser inte upp.
gång under timtal kunde taga plats på de få sto- Ögonfransarne ligga svarta långt ned på kinden.
larne i den lilla gamla boklådan under lifligt, vän- ligt samtal med den mycket boksynta Johanna.
Då förkrymper inom mig allt, hvad som När mamsell Söderberg på vintern vid 9-tiden trängdes där för några minuter sedan; min på morgonen gick till sitt lilla kafé på Badstugatan egen litenhet och ringhet komma för mig.
— snedt för Södermalmstorgsvakten — för att in- Hvad är det jag vill bjuda?
— Fattigdom, taga sin lilla kaffefrukost, uraktlåt hon aldrig att arbete, försakelse!
Men en ny våg af ömhet köpa ett par smörbröd eller mandelbröd och fort- satte därefter sin morgonrond till Karl Johans torg, skjuter upp.
Det är styrkan af min kärlek.
där hon till sina skyddslingar, de talrika gråsparf- Så blifva mina tankar likväl ord.
Jag be- varne, glad och vänlig utdelade sina håfvor.
Men skrifver den ensliga lilla prästgården där inne man må ej tro, att mamsell Johanna stängde » lå- i den djupa, tysta skogen, jag talar om gra- dan » under den timmen, ingalunda.
På sin höjd sade hon åt bakelsegumman utanför butiken: » Se nar, tyngda af snö, om slädfärder med klin- efter, att inga otäcka pojkar gå in, medan jag är gande bjällror i stjärnklara nätter, om skym- ute på en stund 1 » Vid dessa tillfällen talade Jo- ningsbrasor i låga rum och långa vinterkväl- hanna Söderberg med litet finsk brytning — och lar och böcker och sång.
Jag talar om soliga denna brytning jämte något grand af den medfödda finska envisheten kom nog emellanåt fram hos den sommarmorgnar m e d lärkors jubel under klar- i öfrigt så afhållna gamla, hvilkens minne dock blå himmel, om den lilla kyrkan nere vid sent skall förgätas.
sjön, vidöppna dörrar, orgelmusik, söndagsfrid, KNUT TERSMEDEN.
sång under hvalfven.
.
.
» Gif mig frihet och lycka därtill! » Sjöng hon icke så alldeles nyss?
Var det icke detta
I D U N 1899 4 A. BLOMBERG FOTO.
GEORG hon begärde?
Friheten i naturen och lyckan i kärleken?
.
.
.
Men hennes hand, som jag fångat på fön- sterbrädet, låg lika kall som förut.
Blott ögonens fuktiga glans sade mig något om hennes inre.
Slutligen skakade hon sakta på hufvudet.
Och så kom det: » Nej, hon kunde inte, ty hon hade planer, stora planer!
Hade jag inte förstått det?
Den lilla prästgården, den stora skogen.
.
.
ack ja, det kunde nog vara lyckan.
.
.
men — det kunde också bli ett fängelse, en mur, som skulle döda.
Nej, hon vågade inte!
H o n ville ut, ut och sjunga — till Amerika, det fria landet!
Det var hennes dröm.
Tänk, att sjunga OCH HANNA PAULI I ATELIERN.
för tusenden, känna^sig ha trådarne till alla dessa skilda hjärtan i sin hand, veta sig vara i stånd att med sina toner vagga människor- nas sorger till ro, förnimma sig äga makt att tjusa deras melankoli, bära deras drömmar, värma deras sinnen.
.
.
» » Men ni själf d å?
» sade jag sorgset, ty det föreföll mig, att det blef intet till öfvers för henne själf.
» Tillfredsställelsen! » svarade hon, och hän- förelsen lågade i hennes ögon.
Men jag svarade icke, ty jag kunde icke inse, att en tillfredsställd fåfängas tomma fröjd kan ersätta kärlekens oskattbara lycka.
Nu var det hennes tur att gripa efter min hand.
» Ni förstår mig inte, ni ogillar mig.
,.
men kan ni då inte förstå.
.
.
sången, sången!
Jag vill ut, jag måste ut, o m också.
.
.
» Jag drog henne sakta intill m i g: » Stackars barn! » Hon lutar hufvudet mot min axel och gråter.
» Ja!
Jag håller af dig, det vet du!
— Men om jag skulle dö inne i skogen hos dig?
.
.
.
» Jag gör våld på mig, jag ger henne lös och skjuter henne ifrån mig.
» Så res, res — j u förr dess bättre! » en nyutsprucken blomma.
Just vuxen och ännu så omedveten om världen och dess ond- ska, att det tjusade mig.
Och så var det också detta, att jag vid hvarje nytt samman- träffande mer och mer kände både behaget och behofvet af en kvinna.
Och kanske icke minst inverkade på mig den tydliga beundran, det omedelbara förtroende och den gränslösa tillit, hon skänkte mig.
Som en skör, bräck- lig liten tingest att skydda och vårda föreföll mig detta barn.
Våren kom och gick, sommaren likaså.
Ä n n u motstod jag frestelsen.
Men när höst- stormarne svepte kring prästgårdsknutarne, susade i de höga furorna rundt omkring, slet och pep och hven, då blef mitt ensliga, Aren gingo.
Det blef vinter och sommar många gånger om.
Då och då kom där ett tunt bref med många stämplar.
I första ögon- blicket kände jag då alltid en så häftig smärta, att jag ville kasta det oläst på elden.
Men jag betvang mig alltid och läste det.
Ja, i själfva verket voro de mina enda ljusglimtar, dessa bref.
Innerst närde jag liksom ett hopp, ett vansinnigt, dåraktigt hopp, som jag knap- past ville klargöra för mig själf, lika litet som jag ville förödmjuka min stolthet genom att erkänna den bittra missräkning, jag stän- digt led.
G. FLORM.-M FOTO.
A.
T. ODELBERG.
DEN NYE LANDSHÖVDINGEN I QEELE.
Det var nu femte julen.
Jag blef händelse- vis bjuden i familj.
Äldsta dottern var en glad, huslig och enkel liten varelse, som när- made sig mig så förtroendefullt, att hon däri- genom väckte mitt intresse.
Hon var som CHARLOTTE EMBDEN.
IIEINES SYSTER.
— 5 — I D U N 1899. spänning.
Jag gladde mig så åt tanken på att få fira en jul, en riktig jul, och så träffa så mycket svenskar.
Alla mina många, kon- sertresor ha j u så uteslutande upptagit min tid, att de alldeles isolerat mig.
Men nu ville jag taga skadan igen.
Ändtligen blef det afton!
Och så reste jag till kyrkan.
Nej, hur smutsigt, hur tarfligt, hur tungt och hur dystert föreföll mig icke detta New-York, som jag måste passera på väg till kyrkan.
Och hvad denna rastlösa, jäk- tande oro, detta förfärliga väsen och larm, detta myllrande människovimmel med ens före- föllo mig beklämmande och skrämmande.
Så vände vagnen in på en sidogata, där låg kyrkan strålande upplyst.
Orgeln hördes ut på gatan.
Hvad jag kände mig lugn och lycklig, när jag steg in.
Jag gick med det- samma upp på läktaren.
8 8 1 1 ' H i * I I 11 f l 8 8 KS B. ss 1 11 ib as s?
i ta f t | 18 B B 18 iS S!
BB a?
SSi SSi Sfi as Ä.
f i iR £ iii — i \ \ i i i i i e t e f i j i i Å h!
Hufvud vid hufvud såg jag alla skan- dinaverna därnere.
Jag hörde dem hviska mellan sig.
Tårade ögon, vänliga nickar, vemodiga leenden.
Och allt gällde hemlandet, gällde de kära, som saknade oss, längtade efter oss.
Men fram i koret brann en gran.
ii i ii m i i it i l !liMM * it I NYBYGGNADER KALMAR ÅNGKVARNS MAGASINSBYGGNAD.
I I i H mm mm mu mm ma i • • • • • 13 I I II II II II II * • • • • • • LANDSORTEN!
2.
KALMAR STADS VATTENLEDNINGSTORN.
3.
RÄNTEANSTALTEN OCH SPARBANKEN I MARIESTAD.
dystra lif slutligen för tungt, och så gick jag på friarefärd.
Strax före jul gifte vi oss.
Det var en kall, bister vinter.
Så vi njöto af vårt hemlif!
Min lilla hustru kvittrade som en lärka, hen- nes glada skratt, hennes smekningar och jol- ler, hennes puts och infall gåfvo mig dagliga bevis på hennes lycka.
Själf kände jag mig mot min vilja tvingad upp på en piedestal, hvarifrån jag hälften road, hälften förargad åsåg leken.
T y hon till- bad mig som en gud, och jag insåg, att det var just därpå vår lycka berodde, o m jag skulle kunna hålla mig kvar däruppe eller ej.
Jag måste därför vara noga på min vakt, att jag icke svek det ideal af fullkomlighet, som hon skapat sig i FRITZ THAULOW.
mig.
En eftermiddag strax på nyåret — vi höllo skymning v i d en stor nytänd brasa — kom postbudet med ett Amerikabref.
Det var ovän- tadt, ty jag hade ingenting sport därifrån på snart ett år.
Min lilla hustru var idel nyfiken- het.
Jag skrattade åt henne och sade helt lugnt: » Läs det du! » Jag hade ingen anled- ning att hemlighålla innehållet för henne.
Hittills hade det aldrig stått något i de bref- ven, som ej kunnat läsas af hvem som helst.
Jag satte mig till rätta i gungstolen, hon på en pall vid brasan.
Så började h o n: — — — » Åter har en jul kommit och gått som alla andra!
Nej — inte som alla de andra!
Den var helt annorlunda.
D ö m själf!
Fjorton dagar före jul fick jag ett artigt bref från en af de förnämsta medlemmarne inom Skandinaviska föreningen.
Han hade kort förut hört mig sjunga i högmässan i S:t Pauls katedral och därvid erfarit, att jag var sven- ska.
Nu bad han mig, att jag skulle göra föreningen nöjet att fira julafton tillsammans med dem, samt frågade, om jag möjligen skulle vilja bidraga till stämningen genom att sjunga något solo i den aftonsång, som skulle hållas i Skandinaviska kyrkan kl. 8 julafton.
— Jag svarade naturligtvis jakande.
Den 24 ingick.
Så det regnade hela dagen.
Och så nervös jag var.
Jag gick i sådan På sex år hade jag icke sett en gran brinna.
Ett sådant intryck, som det gjorde på mig, aldrig skall jag glömma det.
Och aldrig har jag sett något så vac- kert som den gröna granen med alla sina ljus under de höga hvalfven i den enkla lilla kyrkan.
Och så härligt, som det var att sjunga.
Först sjöng j a g: » Var hälsad sköna morgon- stund », och jag såg, att där inte var ett öga torrt i hela kyr- kan.
Jag kände själf, hur den psalmen öpp- nade alla hjärtan på vid gafvel, hur barn- domsminnena flockade sig, hur ungdoms- drömmarne återvän- de.
Våra hem — våra kära — voro icke längre fjärran, de voro midt ibland oss, af- FRITZ ELOFF.
stånd fanns ej mera, » DEN LILLE LÖJTNANTEN. » tidens vingslag hade
IDUN 1899.
— ej haft någon verkan, allt var, såsom när Gud skapade det — harmoni!
Därefter sjöng jag Adams julsång och se- dan en annan hymn.
Men så besynnerligt det var, medan jag stod där uppe på läktaren och sjöng och kände alla dessa hjärtan där nere slå i takt med mitt eget.
För första gången kom det öfver mig en sådan gränslös tomhet, som ett gna- gande agg.
En sådan vild, hejdlös längtan.
Då såg jag med ens som i en vision mellan snötyngda granar inne i djupa skogen en liten landtlig prästgård.
Jag tittade in genom fön- stret.
Där brann en gran så stilla, så frid- fullt!
Och prästen med det bleka, allvarliga ansiktet, med det stora, varma hjärtat, satt ensam vid bordet midt emot en tom stol.
Så den grep mig, den visionen.
Och den tomma stolen allra mest.
Lycka!
Lycka!
Hvilket relativt begrepp är icke lyckan!
Nu sjunger jag icke mera: ' Jeg vil ud ', nu heter sången: ' Jeg vil hem ', och sjunges som ett ångestskri af längtan. » — — — — — 6 — Odelberg är sedan 1892 ledamot af riksdagens första kammare för Kalmar läns norra del.
att låta en tredje lida, att inviga ett oskyldigt barn i de svikna illusionernas alla dunkla kasus — nej — däremot reste sig lika be- stämdt människan inom mig.
För ett ögon- blick stredo de båda en förtvinad kamp o m herraväldet.
Och — jag måste tillstå det — med en suck svek jag min ungdomskärlek.
Människan hade afgått som segrare.
» Nej, barnet mitt, jag har aldrig besvarat hennes böjelse.
Det är bara ett svärmiskt tycke å hennes sida, som hon omhuldat under alla åren därute.
Hon tror, att jag sitter här hemma och leds efter henne.
När hon får veta, att jag är lyckligt gift, lugnar hon sig med detsamma. » Jag mötte fast den p r o f vande blicken ur min hustrus ögon och beseglade min lögn med en kyss.
— — — — — — — — — — TTEINRICH HEINES SYSTER, fru Charlotte Emb- den, afled nyligen i Hamburg i den höga åldern af 99 år; hon öfverlefde med ej mindre än fyra decennier sin ryktbare broder.
Charlotte Embden var i flere afseenden lik den berömde diktaren: hon ägde samma liffulla temperament, samma snabba uppfattningsgåfva och samma med världsvana för- bundna älskvärdhet.
Men vidare var hon i besitt- ning af en lynnesjämnvikt och en själskrafternas harmoni, som brodern saknade.
Det i sanning idealiska syskonförhållandet mel- lan Heinrich Heine och hans trogna » Lottchen » rubbades aldrig af det minsta missljud.
Charlotte Heine ingick 1823 giftermål med köp- mannen Moritz Embden i Hamburg, hvilket äkten- skap blef utomordentligt lyckligt.
Skaldens minne blef i systerns familj föremål för den mest pietetsfulla omvårdnad.
Hösten 1888 besökte kejsarinnan Elisabeth af Österrike, en af diktarens hängifnaste beundrarin- nor, fru Embden i hennes hem i Hamburg för att af den åldriga systerns läppar höra berättelsen om den odödlige skaldens ungdomsår.
* Men genom vinternattens köld och mörker ilar telegrammet ut till nya världen.
Svaret på ångestskriet, i sig själft ett rop af smärta, mera bittert och svidande än all sorg sam- manlagd under hela mitt förflutna lif.
Blott två ord, men de sade allt: » För sent! » JBrefvet föll ur min unga hustrus hand.
Hon hade läst det till slut, utan att blinka.
Men n a var själfbehärskningen ute.
Jag betogs för ett ögonblick af en så gräns- löst häftig och bitter sorg, att jag stum böjde mitt hufvud under slaget.
Men plötsligt kände jag två varma händer kring mitt ansikte, hörde en snyftande röst: » Hon var din kärlek, inte sant? » Då förstod jag, att jag stod inför mitt lifs stora konflikt, att jag måste samla mig tillhopa, måste gifva ett svar, utan upp- sköt.
Min Gud, hvad skulle jag svara?
För- neka min ungdoms kärlek, bedraga min hustru med en lögn?
Däremot uppreste sig på det bestämdaste prästen inom mig.
Att alltså erkänna denna kärlek, som aldrig fått blomma, att förstora en redan ohjälplig olycka genom VÅRA TT) EN MODERNA BYGGNADSVERKSAMHET, som - M i vår hufvudstad och våra öfriga stora städer numera så ofta tar sig verkligt imposanta uttryck, saknar ingalunda afsevärda motstycken äfven i våra lifaktigare, ehuru jämförelsevis mindre landsorts- städer, och vi äro i dag i tillfälle att bjuda vår läsekrets ett par tre vackra prof på » hur man byg- ger » nutilldags i svenska stadssamhällen.
Foto- grafen hr H. Sandberg har så sändt oss en bild af Kalmar stads under byggnad varande vattentorn för stadens blifvande vattenledning.
Tornet är be- läget å den s. k. Teatervallen, dess höjd är 52 me- ter och cisternerna rymma 400,000 liter vatten.
Ar- kitekten Stenhammar i Stockholm har uppgjort ritningen.
Hela vattenverket skall vara färdigt den 1 juli nästa år.
En annan Kalmarbild från samma fotograf framställer Kalmar ångkvarns i dagarne fullbordade storartade magasinsbygge.
Man ser tak- lagsfestens flaggor vaja på dess tinnar och framför arbetarpersonalen uppställd.
Af de i landaorten belägna ångkvarnarne är den i Kalmar på samma gång en af rikets äldsta (såsom anlagd redan år 1847j ILLUSTRATIONER.
A F GEFLE LÄNS NYE LANDSHÖFDING, förut- varande chefen för landtbruksstyrelsen, öfver- direktör A.
T. Odelberg, bringar Idun i dag ett porträtt.
Den nye landshöfdingen är son af den bekante godsägaren A. Odelberg på Enskede i Stockholms län och hans maka, f. Friesenheim.
Född därstädes den 21 december 1847, blef han 1865 student i Upsala, hvarest han anade juridisk fil.
examen.
Ar 1873 var Odelberg biträdande kom- missarie vid den svenska afdelningen å världsut- ställningen i Wien.
Därefter har Odelberg, till dess han 1889 utnämndes till öfverdirektör och chef för landtbruksstyrelsen, varit bosatt vid Enskede som landtbrukare.
böra icke underlåta att begära v å r a profver.
Q lacken A M E R, HVILKA KLÄDA SIG E F T E Specialitet: R skaps- och ••• - •.
N y a s t e s i d e n t y g e r f ö r b r u d -, säll- promenadtoaletter.
De utvalda sidentygerna sändas till Sverige endast d i r e k t t i l l p r i v a t p e r s o n e r t u l l - o c h f r a k t f r i t t till hemmet.
N Y A S T E M O D E T, Schweizer k Co., Luzern (Schweiz.)
* J » Sidentygs-Expdrt, s to r t Tandläkaren Professor G. Cederschiöld har flyttat till EogelbrclUsg-atan 5 Tel. Österm.
28 26 (S.
T.
A.
65353) Tandläkare T O M von HALL, 15 Stureplan 15.
Hvard.
1 0 - 2, 5 - 6.
Helgd.
10- - 12.
Allm.
Telefon 58 48. har efter fleråriga studier och praktik i Nord Amerikas Förenta Stater öfvertagit och fortsätter Tandl.
Carl Rosanders praktik i n:r 36 Malmskilnadsgatan.
Rädfrägningstid 1 2 - 1.
Allm.
tel. 5763.
B R A N Norrland, Nyss utkommit.
D M Drottning-gatan 6 8, S t o c k h o l m.
A K T I E B O L A G E T Drottnings.
74.
— Rikstel.
2754.
OBS.l Garanti för hållbarhet.
FENIX J A K O B S T O R G ' andläk.
Elias W i d f o n d, 25 Regeringsgatan 2 5.
Träffas kl. 10 — 2 och Vs5 — Vs6.
.
omb.
och insättning af artificiella tänder.
e m E i W I B 0 M, Ö M t e r m a l m s t o r g: I. Mottagningstid 10-12, 6 - 7 L j u n g d a h l ' s vitvaruaffär Q T a n d l ä k a r e illustrerade just utkommen och sändes gratis och franko under åberopande af den- na annons.
ö F Ö R S Ä K R I N G S G.
W.
W i d f o n d för JUL-KATALOG Bankaktiebolaget Stockholm — Öfre rikt M a i l m s l i i l i i a d s s a t i m Q Allm.
Telef.
10604.
Beställningar emottagas å all slags sömnad, äfven då tyg in- lämnas.
n s t e t m i x Jönköping.
t u r m a g s j u k d o m.
Har rönt exempellös framgång.
Flera tu- sen människor välsigna den.
Rekommen- deras af läkare och barnmorskor.
6 fl.
på en sats kosta 4: 40 pr sats.
Sändes på järn- väg mot efterkraf, på båtar endast då den är förut betald.
Uppgif den sort, som ön- skas af de tre sorterna.
Endast hel sats sändes.
N:r 1.
Hellösande för kronisk förstopp- ning, magkatarr m. m.
N:r 2.
Halflösande för magsyra, kolik, gallsten m. m.
N:r 3.
Bindande för tarmkatarr, diarré m. m.
— Jönköping i januari 1899.
Rikstelefon.
Sofia Larsson, Östra Storgalan €3, Jönköping.
Eva Hellmans för af r r G o b e l i n s ö m n a d och Sofia Larsson, Ö Stockholm, John V. Lindh-Hygrell, 1 1 Birg-erjarlsg-atau 1 1.
lådfrågningstid 1 — 2.
— Allm.
tel. 18057.
Fru D:r Erik G. Åkerlund Josepli Lejas, Drottninggatan 6.
Hushållsräkning 5 %.
Kassafack till 15, 20, 25 kronor.
Tandläkare Tandläkare (D) r K o n s t v ä f n a d illustrerade 1 O l g a Hamherg.
Pris kr.
2: 50.
Inneh.
16 planscher i ett häfte.
I alla boklådor.
(G.
90759) H. Ohlins SKOAFFÄR, M a l m s k i l l n a d s g a t a n 5, rekommenderar sig med ett välgjordt arbete till humant pris.
KOKBOK ä 6,75 inb.
är a l l m ä n t o m t y c k t och ÄW " rekommenderad af Idun.
~9&gt;.
Mitt privata Hem i R ä t t v i k för klena personer hålles öppet äfven vin- tertiden.
E l l e n M e l l a n d e r (G.
8-011) (f. d. Sophiasyster).
S l ö j d k u r s.
Undervisning meddelas i Träslöjd (Nääs- metoden), Bastarbeten, Träsnideri, Glödrit- ning, Imitation af träinläggning, Konstsöm- nader, Rundskrift m. m. lektionstid: Tisdagar och Fredagar V26 — 7 e. m.
Anmälningar mottagas hvarje dag kl. 1 — 2 e. m. HILDA TROILI, Uplandsgatan 24, 2 tr. Tel. Vasa 668. p r e n u m e r e r a p å ' J t f u n '
— och anses, efter flere gånger företagna utvidgningar, numera äfven vara den största i hela norden.
Med en maskinkraft af 1,000 hkr., 40 par valsar {hvaraf flera om 1,25 meters längd) samt 13 par stenar och 100 arbetare har denna kvarn, inberäknadt riskvar- nen, en produktionsförmåga af 250,000 kg.
i dygnet, motsvarande cirka 60 millioner kg.
om året.
Af det nya Mariestad har fotografen hr L. Eric- son sändt oss en karaktäristisk bild.
Som bekant, ödelades en stor del af Mariestad af en eldsvåda i dec.
1895.
A de afbrända tomterna resa sig nu, för en mindre stads förhållanden, ståtliga byggnader, hvaribland märkas Skaraborgs läns ränteanstalt samt Skaraborgs läns sparbank.
Till vänster på vår bild synes ränteanstaltens, till höger sparbankens hus.
Bortom den breda esplanaden flyter i bakgrunden Tidaån.
* TjVRlTZ THAULOW, den framstående norske land- skapsmålaren, har för närvarande en utställning anordnad i Theodor Blanch ' s konstsalong härstädes.
Samlingen omfattar ej mer än 16 nummer, hvaribland emellertid förekomma några för konstnärens skap- lynne mycket representativa alster, af hvilka » Fa- brik i Norge » med sina snöhöljda flodstränder på ömse sidor om den framglidande ån med sitt is- gröna vatten, det hela insvept i en frostskarp vin- terdags höga, rena luft, kanske torde vara den bästa.
Thaulow är född i Kristiania 1847, började 1870 sina konststudier vid akademien i Köpenhamn, fort- satte dem i Karlsruhe under Gudes ledning och af- slutade dem i Paris.
T. anses vara den främste vägbrytaren i Norge för den moderna riktning inom målarekonsten, som blifvit kallad » frilufts- måleri ».
1890 blef Thaulow hedersledamot af konst- akademien i Miinchen.
Allm.
Tel. 4022.
Motions- och Sjukgymnastik, 1.
Massage, [P r a d s g a t a n J O H.
L U i Héliotrope, THEA-ROS-PARPYM \ prisbelönta \ vid i8gj års [Syren m. fl.
M. f l.
utställning i \ med \ GULDMEDALJ \ | Försäljes i v&amp;ra butiker: \ 8 ^ e g e r i n g a g a t a n — V e e t e r l å n g g a t a n 16.
= A.
T.
6469.
A.
T.
2497.
\ samt hos alla finare parfymhandlare i riket.
z hade fru Fornell att klyfva näbb med.
Fröken Wi- dell är en skälmsk och pikant sonhustru och fru Byström en vacker falsk grefvinna.
Hr Hedlund gör sin sekreterare roligt, men hr Palme borde kunna röra sig litet naturligare på scenen.
Den lilla engelska enaktaren » Hedersskuld » är en ganska torr behandling af ett tacksamt ämne, men tar upp sig i slutscenen.
Hr Törnqvist gör i stycket sin reentré å denna scen på ett alldeles förträffligt sätt.
De öfriga rollerna utföras af fru Fahlman, fröken Sjöberg och hr Hansson.
INGA RESEÄFVENTYR MER!
Möbeltyger, Gardiner, Portierer, Borddukar, Mattor — Reelt och billigast.
— Profver utlämnas till landsorten.
2 2.
N D S T R Ö M &amp; G e l i n s P a r f y m m a g a s i n » s=^- Stockholm, Malmtorgsgatan 5.
Största lager af finaste franska, engelska och tyska Parfymer, Eau de Cologne och alla till en välsorterad parfymaffär hörande artiklar från välkändaste firmor och till billigaste priser.
Till landsorten mot efterkraf.
Rikstelefon 2225.
C: o.
billigare, ____ bäsla bränsle för illuminationskaminer och värmenecessärér.
G u m m i a k t i e b o l a g e t s Galoscher.
Cappé-Brikettep kokspislar, kakelugnar, strykugnar m. m.
Kontor: 92 Skeppsbron 92.
Rikstelefon 427.
Försäljnins: 5 Strandvägen, 5.
Rikstelefon 22 20 Filial: 1 1 ' armmätaregatan 1, Rikstelefon 20 12. men i alla afseenden fullt jämförliga med ryska.
(S.
T.
A.
H.
4529) S k a n d i n a v i s k a m a s k i n k r o s s a d för Allm.
tel. 22 88.
Allm.
tel. 60 19.
Allm.
tel.
Cl 98.
Hyacinthe, F a n n y Stenkol, Cokes, Antliracit, l:a l | D — Etablerad 1866 — 2 2 FABRIKSAKTIEBOLAG KONGL.
HOFLEVERANTÖR.
= T \ RAMATISKA TEATERN.
Det franska lustspelet E T T A T I L L R O P nödgas vi nu rikta till » Min sonhustru » af F. Carre och P. Bilhaut, som för närvarande spelas å denna scen.
är en ro- vår läsekrets, sedan » insändarne » till lig fars, åt hvilken publiken skrattar rätt hjärtligt; den på de smala spalterna pågående » rese- men den skulle tvifvelsutan roa ännu mer, om spe- äfventyrstäflingen » hota att växa oss öfver let ginge fullständigt i farsens snabba takt i stället hufvudet.
» Lagom är bäst » äfven af de allra för som nu, i många scener, med det allvarliga kon- versationsstyckets långsamma vändningar.
märkligaste själfupplefvade reseminnen, och Praktfullt lustiga äro emellertid hr Backströms • därför förklara vi från dags datum insänd- Malescot och fröken Åhlanders ' svärmorstyp.
Hr ningstiden för dessa bidrag utlupen.
Bergström har återigen en af sina outslitliga fars- REDAKTIONEN.
figurer från gamla Södran att framställa; man be- höfver inte säga mera för att veta, att han är sig fullkomligt lik, kanske ej fullt så karsk, som då han F. Uhnér &amp; C:o, Hl., 1899.
UTSTÄLLNINGSTVÅLAR: Viol, — Grieghonserterna hafva tyvärr måst uppskjutas i anledning af kompositörens iråkade sjukdom.
Konserterna äro nu utsatta till den 4 och 7 no- vember.
Malson de premier ordre.
Education soignée.
Vie de famille agréable.
Con- fort möderne.
Demander le prospectus aux Directrices M:elles Guillaume, Rosevilla, Neuehätel (Suisse).
(H.
8303 N.)
Utsökt sortiment af hålles öppet 2 okt. — 15 maj: för herrar kl. 7 — 10 f. m. och 2 — V25 e. m., » damer kl. 11 f. m. — 1 e. m., samt dess- utom f5r snedbehandling kl. 5 — V * 7 e. m.
Undertecknad träffas kl. V28 — V2IO, 11 — 1, 2 — 4.
D:r EMIL ZANDER.
= \ Pensionnat de jeunes demoiselles.
Institutet 3. i | TZTJNGL.
TEATERN gaf i lördags » Tannhäuser », hvarvid hr Forsell för första gången uppträdde som Wölfram.
Utförandet var i vokalt hänseende särdeles korrekt och med tillbörlig nyansering, spe- let synbarligen ock väl genomtänkt och maskerin- gen i god stil.
Hela prestationen skulle alltigenom hafva varit förträfflig, om i densamma funnits litet mera värme och känsla, egenskaper, som särskildt känneteckna Wolframs karaktär.
Man lyssnar emel- lertid gärna till hr Forsells klangfulla, om ock något kalla stämma, och han förtjänar mycket erkännande för sitt tydliga textuttal, i hvilket afseende han borde tagas till förebild af många bland siDa kam- rater.
Bland de uppträdande denna afton vidlådde bristen härutinnan särskildt hr Bratbost och fröken Nordin.
Den senare är emellertid en rätt god Elisabeth, som gör tydliga framsteg, om ock brister ännu finnas i tonbildningen att bortarbeta.
Fru Lindberg hade en särdeles god afton som Venus; äfven hon går under allvarligt arbete framåt och är i alla afseenden lämplig för denna roll.
Öfriga rollinnebafvare skötte sig samvetsgrant.
Ny för aftonen var visst också, om vi ej misstaga oss, hr Strandberg som Walter och i denna roll naturligtvis vida bättre än hr Lundmark.
Operan^leddes af hr Henneberg.
» r) E N LILLE LÖJTNANTEN ».
Från krigsskåde- ~ ' platsen i Sydafrika meddela vi i dag en bild, som vid sidan af de blodiga taflor, händelserna där nere nu upprulla, verkar med ett egendomligt naivt behag.
Det är porträttet af den lille boerske krigsman- nen, » löjtnant » Fritz Eloff.
Fritz, som är fyra år gammal, är son till kapten Sarel Eloff på Fort Johan- nesburg och sonsons son till president Kriiger.
Hans största förtjusning äro hästar och kanoner, och i fortet går han under namnet » den lille löjtnanten ».
Det är någonting mycket tilltalande hos den käcke lille mannen i sin uniform, och därför uppväcker Fritz, trots sin krigiska utrustning, endast välvilja.
Malmtorgsgatan IDUN — I h y l i n &amp; CM o Med.-Mek.
7 Hållbarheten Riks- G E F L E granteras.
Billigare M A N U F A K T U R - A K T.
- än ryska.
B O L A G S 179.
Oblekta, Blekta och Färgade 4736.
PRENUMERERA PÅ KAMRATEN!
H å r s j u k d o m a r.
Såsom befordrande af hårväxten utbju- des en mångfald af medel, hvilka, såsom erfarenheten visar, äro overksamma eller skadliga.
Genom sin förmåga att befria från mjäll m. fl.
hårsjukdomar och genom sin fördelaktiga inverkan på huden har D; r P. Håkanssons Salubrin mot hår- sjukdomar vunnit alltjämt ökadt förtroende och användning.
Allmänheten varnas mot efterapningar af abrikatet.
Xolu,^^ ANTHRACIT.
Olssons O \ 0^ fc S t o c k h o l m i sm a ÄFNADER ^ C o k e s.
M a r i e - B r i k e t t e r.
Uti S y s t r a m e H u l t g r e n s T a p l s s e r i a f f ä r, H u s h Å l l Stockholm, s l s o l.
Drottninggatan 2 7, ingång från St. Vattugatan, f ö r s ä l j a s i.parti från Skyddsstämpel finnes Broderier i moderna mönster.
Nationaldräkter utföras fort.
Skånska konstväfna- der i gammalnordiska mönster.
Mönster sändas på begäran.
Order till landsorten ex- pedieras omgående mot postförskott.
Allm.
telef.
15165.
Silfvermedalj vid Stockholms- utställningen 1697.
Stockholm hos kommissionslagret ADOLF Fabriken A k t i e b o l a g e t L f M F I D D r v l M t i r r BADEN BORG, Norrköping.
Fysiologiska skodon fe Vinterkurerna (1 okt. — Imaj) mycket verksamma I h e l a v ä r l d e n för damer, herrar och barn?
g tillverkas hos undertecknad °g t i l l moderata, priser.
90 Personer, som hafva ömtåliga finnes icke något bättre samt för kökskärl c * eller förstörda fötter, kunna hos mig och händer behagligare rengöringsmedel än „• få skodon, som passa väl och äro be- LåGEEMAHS Kraft-Skur-Pulver.
S kväma att gå med.
Köpes hos alla speee / ister i riket.
Ende tillverkare KRAFT-TVAL-FABRIKEN, Jön- köping.
1 3 C.
N I L S S O N, D r o t t n i n g g.
100.
P C.
0.
B o r g s S ö n e r, B0DELL.
L u n d.
- * 3SP£ Färgeri, K e m i s k Tvättanstalt, år 1739, Ullspinneri, Väfveri, Garn- och Väfnadshandel.
Guldmedalj vid flera utställningar.
Vi rekommendera vårt rikhaltiga lager af alla slags garn, i såväl ull som bomull, till billigaste priser i äkta, fornnordiska växtfärger, passande till K o n s t v ä f n a d i a l l m o g e s t i l.
Förfrågningar om lämpliga gamsorter och färger besvaras omgående och prof med prisuppgifter sändas på begäran.
C, J. Johansson, Husmödrar Spara är lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus- hållspenning I Huru göra en verkligt stor bespa- ring?
Jo, använ- de » i Edra hushåll Pellerlns Margarin, Göteborg, som är bäst, drygast och 22 Österlånggatan, Stockholm.
Största lager J.
a l l t i d F.
Musikinstrument.
vo vso Stor prisnedsättning ' enligt Illustrerad priskurant gratis och franko.
Allm.
Tel. 26 05, r a d i a t o r s m ö M A E T E L L ' (s af r Stockholm.
* Största sevärdhet.
* COGNAC.
V S O P Riks- 41 i K ö p &amp; Sv.
Panoptikon V V S O P!
Fotograf, C R O S S E å B U Q K W E L L, L ™ D r o t t n i n g g a t a n 2 9 A.
Specialité: Konstnärligt utförda porträtt kol- eller Pigmenttryck.
1 Etablerad 1706.
Hofleverantörer till H.M. Drottningen af England.
P I C K L E S, S Å S E R, Pappersmattor.
M A R M E L A D E R, erhållas hos alla större specerihandlare inom riket » W e t t e r g r e n s — Starka, vackra gångmattor i olika färger ä 65 öre pr meter säljas från Krontorps Gård, adr.
Vermlands Björneborg.
M a n u f a k t u r a f f ä r, G ö t e b o r g | — a sänder på begäran och franko direkt till förbrukare profver på säsongens nyheter i K l ä d n i 1 n g s i d e n s o c h t y g e r i ylle.
Begär profver1 Rikstel.
1781.
äro oöfverträffade genom sin tysta, lätta gång samt vackra sömnad och utstyrsel.
Nornans Symaskins-verkstad, Birger-Jarlsgatan 6, Stockholm.
(S.
T.
A.
65527) F RU HILDA ARNESEN behandlar hår- sjukdomar medelst massage.
Behand- lingen verkar välgörande på hufvudet och nervsystemet.
Mottagning 10 — 2, 5 — 7.
Tel. Österm.
2124.
Strandvägen 13, 2 tr. ö. g.
I alla boklådor ä 75 öre: — General Lee ' s marsch for piano, är lättspelt och vacker.
1 S i d e n - och Y l l e - * F K l ä d n i n g s t y g e r!
af säsongens alla nyheter i bestämda stort urval till låga, ^ priser.
Nyheter OBS.!
Profver i n k o m m a franko på INNES NÅGON vänlig, äldre dam eller familj^ som vill hyra ut ett hemtrefligt rum åt tva systrar för att därigenom erhålla sällskap under länga vinteraftnar.
Svar till » Musikalisk », Iduns Exp., emotses med tacksamhet.
(811) ^ A OBS.!
Undervisning i l i n n e s ö m n a d meddelas af bildad flicka.
Enkel, praktisk metod med användande af apparater för att undvika tråckling.
Mönster erhållas.
Hvarje kurs (pris 15 kr.)
omfattar 1 mån., 2. tim. dagl.
Elev syr endast eget arbete.
Äfven för fruar att beakta.
Karin Egnér, Nybro- gatan 53, 4 tr. (S.
T.
A.
65603) (dagligen.
begäran.
\ ^ K.
|VI.
L U N D B E R G.
» Slakteriaktiebolaget Norrmalms, Lättsäldt.
9 l f ä p l r a p i i i I s t o r l e k s o m a £ b i l d n - ', med afstärjgare, i fint, poleradt niekelfodral.
Ankargång.
Väl justeradt.
Säkert gående.
3 års ga- K r.
ranti - - - pr st. Till L a n d s o r t e n mot insänd likvid eller efterkraf.
ClvlVCli U I 2: 75.
I priskurant på O s t e m a n s H a n d a r b e t s s k o l a, Lästmakaregatan 14 &amp; 1 6, begäran.
STOCKHOLMS INTECKNINGS-GARANTI-AKTIEBOLAGS B R A N D - N o r d i s k a M a g a s i n e t 1 7, Afdelning för Ur i förening med Ö R V A Urmakeriverkstad.
T.
A.
65642) M a t t o r, M ö b e l t y g e r, G a r d i n e r «.
n y a s t e m ö n s t e r — s t ö r s t a u r v a l — D Y R K F R I A R I N G S H V A L F (öppna alla söckendagar kl. Va 10 — 4) Innehållande c:a 1, 6 5 0 st. skåpfack.
Årlig hyra för fack, beroende af storleken, 2 0, 25, 3 5, 5 0 kronor.
Testamenten, Gåfvobref och dylika handlingar emottagas till för- varing; äfvenledes emottagas värdepapper i öppet förvar.
(S.
T.
A.
55185) S t o c k h o l m.
(S. och, F J a k o b s b e r g s g a t a n F, lämnas undervisning af skickliga lärarinnor till äldre och barn i alla slags Slät- och Konst- sömnader, Märkning, Filetguipure, Knyppling, Macramé, Träsnideri, Glödritning, Läder- plastik, Glasetsning, Spån- och Bastarbeten m. m.
Fritt val af arbete och tid.
Tillträde när som helst.
Billiga priser.
Prospekt på begäran.
Broderier, Märkning, Uppritningar och Monteringar utföras på beställning.
Frakten betalas af Köparen.
Fullständig C a r o l i n a billigaste m.
* JL5SS?
j \ ntracit Stenkol p r i s e r.
dekorationer — Stor utställning af de modernaste stilarter i möbler. — Varumärke.
Äkta (Sol^CS Y R S T E D T &amp; S T E R N d, jå D r K o n g l.
H o f l e v e r a n t ö r e r o t t n i n g g a t a ja n Bloms Sthlm, Drottnings.
3 8.
Kl. 1 1 - 3, förmedlar goda inackorderingar.
Uthyr rum och våningar.
Anskaffar bildade fruntim- mer platser i alla branscher.
U NG DAM önskar för nov., dec, even t. jan.
inack.
i god familj, bosatt pålan- det i närh.
af Stockholm.
Svar till » Stu- dier », Iduns exp.
(808) AME FRANQAISE, protestante, diplo- mée, recevrait deux jeunes filles comme pensionnaires: meilleures references.
Adresse: Mademoiselle de Breyne, Ave- nuo Lemaire, Malo les-Bains, Nord-France.
(813) D INACKORDERINGAR mottagas i Viksta prästgård med sundt läge och goda kommunikationer.
Närmare un- der adress Kyrkoherde b o stället Viksta (Up- sala län).
(797) TILL INACKORDERING i godt hem i Vasastaden mottages en väl uppfostrad flicka i skolåldern.
Svar till » 50 kronor », adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
(G.
90454) UNGA DAMER erh.
billig inackordering i England.
Under- visning i vanliga pensionsämnen.
Vidare genom korrespondens med miss Pearce, Hazelhurts Penarth, Cardiff.
(S.T.A 64962) Varumärke.
pials-annonserna Xontor: Slussplan 63A » (~ * (Räntmästarehuset \ återfinnas A Fru I n a c k o r d e r i n g s - B y r å, Marie-Briquetter.
Kostnadsförslag Ull möblering af hela våningar och särskilda rum lämnas på begäran.
M Stor förtjänst, Träsnidarejärn.
Största sortiment Illustrationer och pris- lista sändas på begäran gratis. '
P.
AUG.
PAULSSON, Helsingborg.
Stockholm, K o n c e n t r e r a d e B o u i l l o n rekommenderas såsom den bästa och billigaste i handeln förekommande bouillonssort.
Ringa arbete.
De af Iduns ärade läsarinnor, som med ringa arbete vilja göra sig en verkligt god extra inkomst genom att sprida det enligt pressens enstämmiga utlåtande för den upp- växande ungdomen nyttigaste och nöjsam- maste verket » H i s t o r i s k t Galleri » an- modas att för erhållande af profbilder, pro- spekt etc. ofördröjligen insända sina adres- ser till Nordiska Konst- och Bokförlaget, Stockholm.
(S.
T.
A.
65641) Xllm.
t e l.
25 82 Å « 1.
Riks- » 5 75. i innerarket!
