# ID: svediakorp-per1308
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,587
# sentences: 747
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TLLCJSTRERAD y T I D N I N G N:R 85 ONSDAGEN (660).
HVARJE O N S D A G OCH L Ö R D A G.
IDUNS LÖSNDMMERPRIS: 8 ÖRE.
MODETID.
DTAN PL.
&gt; 3: REDAKTÖR DTGIFNINGSDAGAR: PRENUMERATIONSPRIS PR Å R IDUN - KR.
5: — IDUNS MODETIDN.
MED PLAN- SCHER OCH HANDARB.
— &gt; 5: DEN 25 OKTOBER 1899.
UTGIFVARE: BYRÅ OCH FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
REDAKTIONSSEKR.
: JOHAN 12:TE Å R G.
KOMMISSIONARER OCH E X P E D I T I O N: ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL- KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 T R.
DELES SÄRSKILDT FÖRMANL.
VILLKOR.
ÖPPEN KL. 1 0 — 5.
N O R D L I N G ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 STOCKHOLM, KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
IDCNS &gt; SANGERHILSEN ».
R O S O C H L I L J A vi v i l l e gifva, klint o c h v ä p p l i n g o c h t u s e n s k ö n Allt d e t v a c k r a s t e s k u l l e - blifva g l a d t till l e e n d e s å n g a r l ö n.
Allt det ljusaste, allt det s k u l l e s t r ö s p å.
din som — ett t a c k, att allt bästa drömmarstig d u vill o s s gästa — det ljusaste, E d v a r d Grieg!
Hvilken skönhet har d u ej gett o s s, hvilken slösande r i k e d o m!
In m o t s a g o r n a s l a n d d u l e d t o s s, in m o t d o f t a n d e, v å r h v i t blom.
Se, en g å n g i d i n t r o l l k r e t s slipper aldrig m a n fången, åter l o s s.
Harpolekare, du i sången helt har Sakta fram bundit o c h vunnit o s s!
du oss vid handen tager, d u f ö r o s s p å v i l l s a m stråt.
Fjällsjön in från glittrar i stjärnedager, skogen hörs vallarlåt.
Solveig nynnar — all t u n g beklämning l i k s o m bleknar m e d västerns Hör, där tonar i sällsam tyst ett e k o från M e n det skiftar.
Åses d ö d — — I morgonglansen b l i r det l ö j e o c h l e k o c h Glädje s p r i t t e r u r s o l i g lifslust h a r glöd.
stämning skämt.
springardansen, felan stämt.
Tyst, där k o m m a reminiscenser, sirligt trefna, Fra Holbergs Tid.
— G l a d e s p e l m a n, d u v e t ej g r ä n s e r — H u r din d r ö m v ä r l d är namnlöst vid!
R o s o c h lilja v i ville s k ä n k a EDVARD GRIEG DIRIGERAR.
TECKNING A F GUSTAV 1, / ERUM.
M e n så fattig Dock E D V A R D G R I E G K O M M E R i dessa d a g a r p å g ä s t b e s ö k till S t o c k h o l m.
V å r m u s i k i n t r e s s e r a d e p u b l i k h a r så- l e d e s att m o t s e e t t p a r m e r ä n v a n - ligt njutningsrika aftnar v i d d e konserter, s o m d e n s t o r e m a e s t r o n h a r f ö r a f s i k t att g i f v a å vår K u n g l.
teater.
H a n k o m m e r n u vid höste- t i d f ö r att m e d s k ö n h e t e n o c h g e n i a l i t e t e n i d e n är, v å r — h v a d trofast — höst!
o c h r e n t v i tänka sina toner bringa oss en v a r m broderhälsning från v å r e n s f o l k d ä r v ä s t a n f j ä l l s.
klinge m o t dig m e d mäktig D e n karaktäristiska porträttbilden här ofvan är t e c k n a d a f a r t i s t e n G u s t a v L s e r u m o c h h a r gladt vi strö d e m på d r ö m m a r s t i g.
— af Idun reproducerats efter » Verdens Gang&gt;.
D e b å d a k o n s e r t e r n a k o m m a att ä g a r u m å K u n g l.
teatern den 28 o c h 31 dennes.
röst.
Tack o c h jubel du hos oss v ä c k e r; N o r d e n s k ä r l e k sin h a n d bjärtevinnare, dig räcker, E d v a r d Grieg!
ADI.
DUN K 1899.
— V I N N O F R Å G A N TILL OCH S T R Ö M N I N G A R N A.
KULTUR- ETTBIDRAG KVINNOEMANCIPATIONENS STORIA.
AF I.
A.
HI- DAVIDSSON.
* B L A N D M Å N G F A L D E N af d e l i f s f r å g o r, s o m u p p s t ä l l a s i g f ö r s a m t i d e n och.
k r ä f v a s i n l ö s n i n g, är k v i n n o f r å g a n m å h ä n d a den fråga, s o m u n d e r d e senaste åren m e s t debat- terats.
K v i n n a n, f o r d o m m a n n e n s slafvinna, framträder n u p å skådebanan o c h fordrar s a m m a rättigheter i det offentliga o c h privata lifvet som mannen.
H o n n ö j e r sig ej längre m e d att s o m m o d e r o c h m a k a i h e m m e t i n t a g a främsta platsen, n e j, h o n kastar sig m o d i g t ut i v ä r l d s v i m l e t o c h d e l t a g e r i k a m p e n f ö r till- varon, g ö r a n d e m a n n e n platsen stridig på, s n a r t s a g d t, alla o m r å d e n.
V i finna h ä r i S v e r i g e k v i n n a n i n o m p o s t -, tull- o c h telegraf- verken, i n o m enskilda banker o c h järnvägs- förvaltningar, v i d enskilda o c h offentliga sko- lor, v i d a p o t e k o c h universitet, kort sagdt, v i finna k v i n n a n s p e l a e n s y n n e r l i g e n f r a m - stående roll i det offentliga lifvet.
O c h orsa- k e n till, att h o n p å så k o r t t i d, å t m i n s t o n e h ä r i S v e r i g e, l y c k a t s t i l l k ä m p a s i g e n så framstående plats i det offentliga lifvet, torde v a r a d e n, att h o n f r a m t r ä d e r m e d m i n d r e a n - språk p å lifvet än m a n n e n.
H e n n e s lefnads- o m k o s t n a d e r ä r o b i l l i g a r e, o c h h o n k a n där- för n ö j a sig m e d långt m i n d r e inkomster.
H ä r i t o r d e l i g g a f ö r k l a r i n g e n p å, att h o n m e d sådan framgång kan upptaga konkurrensen m e d m a n n e n p å alla o m r å d e n, e h u r u d e t i l ä n g d e n v i s a t s i g, att h o n e j ä g e r s a m m a ut- hållighet o c h arbetsförmåga s o m m a n n e n, hvil- k e n d ä r e m o t saknar hennes energi o c h sam- vetsgrannhet i arbetet.
P å sista t i d e n h a r e m e l l e r t i d i n o m k v i n n o r - nas e g e t läger uppstått en ganska häftig rö- relse e m o t detta k v i n n a n s intrång p å h v a d m a n f o r d o m a n s å g v a r a m a n n e n s e g e t arbets- område, o c h naturligtvis hafva äfven m å n g a m ä n a n s l u t i t s i g till d e n n a r ö r e l s e, s o m fått n a m n af » a n t i k v i n n o e m a n c i p a t i o n e n ».
Man f r a m h å l l e r, att m a n n e n o c h k v i n n a n ^ ä r o till v ä s e n d e t af t v ä n n e naturer, s o m äro skilda från h v a r a n d r a; h v a d s o m p a s s a r f ö r d e n e n e s natur, passar ej för den andras, o c h m a n n e n och k v i n n a n böra därför äga sina särskilda arbetsområden.
M a n n e n s u p p g i f t är a t t i d e t o f f e n t l i g a l i f v e t a r b e t a f ö r s a m h ä l l e t o c h skaffa s i n f a m i l j u p p e h ä l l e; k v i n n a n s å t e r i g e n är att i h e m m e t uppfostra barnen o c h förljufva man- n e n s lif, n ä r h a n, t r ö t t o c h m i s s m o d i g efter k a m p e n f ö r b r ö d e t, å t e r v ä n d e r till h e m m e t.
E m o t d e n n a reaktionära, kälkborgerliga u p p - fattning af k v i n n a n s b e s t ä m m e l s e uppträda n u t a l a n g f u l l a skriftställare af b å d a k ö n e n.
De f r a m h å l l a, att a n t a l e t a f k v i n n o r är så s t o r t i f ö r h å l l a n d e till m ä n n e n s a n t a l, att alla k v i n - n o r e j k u n n a h a f v a h o p p o m att b l i f v a g i f t a, o c h, h e l l r e d å ä n att b l i f v a e n b ö r d a f ö r f ö r - ä l d r a r eller a n h ö r i g a, ä r d e t b å d e a k t n i n g s - v ä r d t o c h rätt, att d e o g i f t a k v i n n o r n a för- sörja sig själfva.
D e s s u t o m existerar det i n g e n väsentlig skillnad i m a n n e n s o c h kvinnans naturer.
I a n d l i g t a f s e e n d e aro d e h v a r a n d r a fullkomligt lika.
S k i l l n a d e n i k ö n är e n d a s t k r o p p s l i g, påstå de, o c h följaktligen ej väsent- lig.
S j ä l e n är j u f ö r m e r ä n k r o p p e n.
D e t är e n d a s t o l i k a flaskor, f y l l d a m e d s a m m a s o r t s v i n; o c h v i n e t är j u h u f v u d s a k e n, s ä g a för- s v a r a r n e af k v i n n a n s d e l t a g a n d e i d e t offent- liga lifvets arbeten I N e j, svara de stridande i » a n t i k v i n n o e m a n c i p a t i o n e n s » l e d e r, d e t är o l i k a sorters flaskor, fyllda m e d olika sorters v i n!
Sålunda u t m y n n a r striden i frågan o m väsens- * Författare till » Druidismens historia » m.
m.
2 — enheten i kvinnans o c h m a n n e n s naturer.
Ä r k v i n n a n s n a t u r l i k a m e d m a n n e n s eller är d e n lägre än m a n n e n s?
V i tilltro o s s e j k u n n a b e s v a r a d e n n a f r å g a, m e n h v a d v i i d e n n a u p p s a t s v i l j a p å p e k a är, att k v i n n a n s ställning sedan u r m i n n e s tider varit b e r o e n d e af d e n n a frågas b e s v a r a n d e.
T y, s å s o m d e t skall f r a m g å a f d e t f ö l j a n d e, kvinnans ställning i samhället beror ytterst p å d e n rådande uppfattningen af hennes väsen.
D ä r m a n har låga tankar o m k v i n n a n, där måste gifvetvis hennes ställning vara dålig.
Forntidens kulturfolk hade en m y c k e t låg u p p f a t t n i n g af k v i n n a n, o c h d ä r f ö r v a r ä f v e n hennes ö d e under antiken synnerligen bekla- gansvärda H o n var e n d a s t m a n n e n s slaf- vinna, liksom f ö r h å l l a n d e t är ä n i d a g i Orienten.
I det didaktiska arbetet Mänava-dharma- c ä s t r a eller d e n s. k.
» M a n u s l a g b o k », ett a f d e n indiska litteraturens äldsta m i n n e s m ä r k e n, säger den vise M a n u följande v a c k r a saker o m k v i n n a n: » B r a h m a har s k a p a t k v i n n a n af na- t u r e n vanartig, älskande sin säng, sin hvilstol, sin grannlåt o c h o m å t t l i g i sina lidelser.
T y e n k v i n n a k a n a f v ä n d a s j ä l f v a d e n v i s e från d e t rättas v ä g.
I n g e n d y g d kan motstå hennes makt.
H e n n e s m u n är s o m e n l o t u s b l o m m a, m e n h e n n e s h j ä r t a är ett s k a r p t s t å l; h o n ä l s k a r i n g e n, h o n älskar e n d a s t s i g själf, o c h f ö r e n n y c k d ö d a r h o n eller l å t e r h o n d ö d a m a k e, son, broder o c h svåger.
T y i n g e n t i n g i värl- d e n: stormvinden, döden, underjordens regio- ner, bettet på en rakknif, gift, o r m a r äro s a m m a n l a g d a så e l a k a s o m k v i n n a n.
Därför, » fortsätter d e u v i s e M a n u, » skall k v i n n a n i sin b a r n d o m vara b e r o e n d e af sin fader, i sin ung- d o m a f s i n m a k e, är h e n n e s m a n d ö d, af s i n a s ö n e r, h a r h o n i n g a s ö n e r, a f s i n m a n s släkt- i n g a r, o c h h a r h a n i n g a s l ä k t i n g a r, är h o n b e - r o e n d e a f s i n f a d e r, o c h o m d e n n e är d ö d eller saknar släktingar, af » r a j a n ».
En kvinna bör aldrig vara fri! » O f v e r a l l t i f o r n t i d e n s k u l t u r s t a t e r l e f d e där- f ö r k v i n n a n i n s p ä r r a d i h a r e m e t eller frustu- gan.
Åtminstone gällde det i forntiden o m hustrurna o c h de hederliga k v i n n o r n a.
I Grek- l a n d g i c k aldrig en gift k v i n n a ut e n s a m, o c h h o n t o g a l d r i g p l a t s v i d sin m a n s b o r d, när han hade manliga gäster.
Äktenskapet b e s t o d u r s p r u n g l i g e n i, att m a n k ö p t e d e n u n g a flickan a f h e n n e s f ö r ä l d r a r e l l e r r ö f v a d e h e n n e från f ö r ä l d r a h e m m e t, n ä r m a n e j k o m öfverens o m priset.
Så brukas än i d a g b l a n d Afrikas negerstammar.
M e d e n stigande civi- l i s a t i o n g j o r d e d o c k l a g s t i f t n i n g e n allt flere f r a m s t e g m e d h ä n s y n till k v i n n a n s s t ä l l n i n g.
S o l o n d ö m d e k v i n n o r ö f v a r e n att b e t a l a h u n d r a silfverdrachmer och förbjöd föräldrarne att s ä l j a s i n a d ö t t r a r eller k v i n n l i g a a n f ö r v a n t e r, s å v i d a dessa ej u p p f ö r t sig osedligt.
I R o m och Grekland kvardröjde dock ännu länge flere s p å r efter d e n n a r o f ä k t e n s k a p e n s tid; b l a n d a n n a t b r u k a d e d e n t r o l o f v a d e bära sin u n g a b r u d in öfver det blifvande h e m m e t s tröskel.
M a n b r u k a d e äfven u p p b r ä n n a hjul- axeln på bröllopsvagnen, i hvilken brudparet h a d e f ä r d a t s till d e t n y a h e m m e t f ö r att där- m e d b e t e c k n a, att h u s t r u n i c k e v i d a r e finge g å ut.
A f s t ä n g d f r å n v ä r l d e n, från l i f v e t o c h konsten, sysselsatte h o n sig endast m e d de husliga bestyren.
Grafskriften öfver en bekant romersk matrona lyder: » D o m i mansit; lanam f e c i t, d.
v.
s.
H o n h ö l l s i g h e m m a o c h s p a n n ull! » O c h detta tillägges h e n n e s o m n å g o t förtjänstfullt.
I ö f v e r e n s s t ä m m e l s e h ä r m e d sä- ger äfven T u k y d i d e s: » D e n m a k a förtjänar det högsta berömmet, o m hvilken man utom- hus hör h v a r k e n o n d t eller g o d t!
» I f o r n t i d e n v a r d e t n ä m l i g e n e n d a s t kurti- sanerna, s o m h a d e del i andens värld o c h sysselsatte sig m e d intellektuela förströelser.
D e fingo l ä r a s i g att s j u n g a, d a n s a o c h t a l a flere s p r å k.
Därför sökte männen, antingen d e v o r o g i f t a eller i c k e, d e r a s s ä l l s k a p, o c h u n d e r d e t fria u m g ä n g e t m e d m ä n n e n till- ä g n a d e s i g d e flesta af d e m e n s t ö r r e b i l d n i n g än flertalet af d e i o k u n n i g h e t o c h t r ä l d o m hållna hustrurna ägde.
D e utöfvade därför g e n o m s i n a n d l i g a ö f v e r l ä g s e n h e t ett m y c k e t stort inflytande p å m å n g a af Greklands l e d a n d e m ä n, o c h d e t t a t o r d e f ö r k l a r a d e t f a k t u m, att d e h o s e n P e r i k l e s eller e n S o k r a t e s å t n j ö t o ett a n s e e n d e, s o m d e r a s l a g l i g a h u s t r u r e j ä g d e.
S å se v i a f P l a t o n s d i a l o g » G ä s t a b u d e t », att den person, s o m mer än någon annan bidrog att h o s S o k r a t e s s p r i d a l j u s ö f v e r l i f v e t s h ö g - s t a f r å g o r, v a r e n h e t ä r.
P l a t o låter n ä m l i g e n S o k r a t e s själf s ä g a: » J a g h a d e i c k e r ä t t f a t t a t g u d o m l i g h e t e n o c h lifvet förrän i m i n a samtal m e d hetären D i o t i m a!
» Det torde däremot v a r a o n ö d i g t att o m t a l a S o k r a t e s ' f ö r h å l l a n d e till h a n s l a g l i g a h u s t r u X a n t i p p a!
N a m n e n p å m å n g a af dessa kurtisaner hafva m e d b e r ö m m e l s e g å t t till e f t e r v ä r l d e n s å s o m oupplösligt förbundna m e d konstens mäster- verk.
H v e m k ä n n e r e j till S a p p h o, A s p a s i a, P h r y n e, L a i s m.
fl.
o c h h v e m v e t e j, h v i l k e n viktig roll dessa hetärer spelade i d e t grekiska samfundslifvet.
I n t r e s s a n t är att i a k t t a g a, att s a m m a seder o c h bruk ännu gälla i Japan, för h v i l k e t j u h e l a E u r o p a fått u p p ö g o n e n g e n o m den täcka operetten Geishan.
U n d e r s å d a n a f ö r h å l l a n d e n är d e t klart, att d e n g i f t a k v i n n a n s s t ä l l n i n g, s ä r s k i l d t i Grek- land o c h R o m, under antiken var ytterst sorg- lig.
Liksom i Indien och K i n a var hon som m a k a helt o c h h å l l e t b e r o e n d e af s i n m a n o c h s o m ä n k a af sin s o n.
D e t t a f ö r h å l l a n d e illu- s t r e r a s p å ett b j ä r t s ä t t i O d y s s é n, d ä r d e n u n g e T e l é m a c h o s, då han känner sig manbar, t r ä d e r f r a m till friarne o c h b e f a l l e r s i n e g e n m o d e r P e n e l o p e, s o m troget väntar p å sin m a k e O d y s s e v s, att g å till s i t t r u m, e n b e - fallning, s o m h o n utan i n v ä n d n i n g åtlyder.
(Forts.) DET LILLA FINA BARNET.
D E T V A R e t t l i t e t fint b a r n, s o m g i c k u t m e d sin b o n n e.
D e t var för resten en l i t e n flicka.
H o n h a d e e n k a p p a a f b l å s a m - m e t o c h e n liten blå s a m m e t s h u f v a m e d hvitt s v a n d u n o c h s m å, m y c k e t fina k ä n g o r.
Hon höll sin b o n n e i handen, o c h de g i n g o i en stor trädgård, där en m ä n g d andra barn lekte.
O c h n ä r h o n b l e f t r ö t t af a t t g å, s a t t e h o n sig b r e d v i d sin b o n n e p å en b ä n k o c h såg p å de andra barnen.
H o n b a d a l d r i g att få l e k a m e d d e m, t y h o n v i s s t e så v ä l, att h o n a l d r i g s k u l l e få d e t — h e n n e s m a m m a v i l l e d e t i n t e, h o n v a r e t t a l l d e l e s f ö r fint l i t e t b a r n att l e k a m e d h v e m s o m h e l s t.
H o n satt p å b ä n k e n o c h såg p å d e andra barnen.
D e t var m y c k e t roligare än en saga.
D e s p r u n g o efter h v a r a n d r a o c h skreko o c h s k r a t t a d e, o c h e n l i t e n flicka v a r l e d s e n, f ö r att h o n s k u l l e g å h e m.
M e n isynnerhet var d ä r e n liten, r y s l i g t t j o c k g o s s e i r ö d l u f v a, s o m v a r r o l i g att se p å.
H a n trillade j ä m t omkull, m e n aldrig slog han sig, o c h alltid skrattade han, o c h när han sprang, v i p p a d e tofsen på d e n röda lufvan u p p o c h ner.
H a n v a r så l u s t i g o c h t j o c k o c h s ö t, o c h d e n lilla fina flickan s k u l l e g ä r n a v e l a t få s e r i k t i g t nära på h o n o m.
H o n s a t t o c h s å g p å h o n o m i alla fall, b a r a på h o n o m hela tiden.
H o n tänkte inte ens p å, a t t d e t v a r t r å k i g t att e j få l e k a m e d h o n o m, t y d e t v i s s t e h o n så v ä l — m e n h o n s k u l l e i alla fall g ä r n a h a v e l a t k l a p p a h o n o m.
— N u s p r a n g e n a n n a n l i t e n flicka f r a m och.
knuffade omkull h o n o m i en löfhög — o j!
H a n satt m i d t b l a n d löfven o c h skrattade, o c h s å s p r a n g h a n u p p o c h efter flickan, s o m k n u f f a t h o n o m.
D e t lilla fina b a r n e t p å b ä n - ken följde h o n o m m e d ögonen.
A n syntes han — h a n v a r så l ä t t att k ä n n a i g e n p å d e n r ö d a l u f v a n — ä n v a r h a n b a k o m ett t r ä d, m e n längre o c h längre bort k o m han.
Slut- l i g e n s y n t e s h a n i n t e alls m e r — d e t k o m stora buskar i v ä g e n.
D e n lilla fina flickans ö g o n b l e f v o allt s t ö r r e, hon satt bara kvar o c h sade i n g e n t i n g o c h såg j u s t i n g e n t i n g heller, o c h d e t k ä n d e s, s o m o m h o n v e l a t g r å t a, o c h h o n h ö r d e i n t e alls, n ä r b o n n e n t a l a d e till h e n n e.
HvarEör s k u l l e h o n b e h ö f v a v a r a så fin, att h o n i n t e k u n d e få l e k a m e d d e a n d r a s m å b a r n e n?
D e v o r o så l å n g t, l å n g t b o r t a n u, d e t v a r a l l d e l e s t y s t kring bänken, det k o m bara en g a m m a l herre o c h e n g a m m a l fru f ö r b i.
.
.
H v a r f ö r k u n d e h o n i n t e få s p r i n g a o c h s k r i k a?
Alldeles nära bänken, där h o n o c h hennes b o n n e s u t t o, h a d e e n a n n a n l i t e n g o s s e stan- nat.
H a n h a d e i n g e n r ö d l u f v a, o c h hem t ä n k t e i n t e alls p å h o n o m, f a s t ä n h a n s å g m y c k e t fin ut, m y c k e t finare ä n d e n t j o c k e gossen m e d lufvan.
NÄR IDUN — IDUN F O T O G R A F E R A D E STRINDBERGS E 3 » GUSTAF VASA ».
N V A C K E R M O R G O N S T U N D i höstbryt- ningen, då redaktionssekreteraren i det allra r o s i g a s t e l y n n e s a t t o c h v i t t j a d e d a g s - p r e s s e n s n o t i s a f d e l n i n g för att få e t t » u p p - s l a g », s o m h a n kallar d e t, s a d e h a n p l ö t s l i g t m e d talorganet riktadt m o t den eleganta japan- ska skärm, hvilken utgör d e n diskreta gräns- skillnaden mellan redaktionens första och andra » k a m m a r e »: » V i ska fotografera Gustaf V a s a.
» När redaktionssekreteraren b e h a g a r s ä g a att » v i s k a f o t o g r a f e r a », så m å i n g e n t r o, att h a n, fast h a n begagnar den sällskapliga formen första p e r s o n e n pluralis o c h förfogar öfver en utmärkt amatörkamera, ä m n a r underkasta sig de m å n g f a l d i g a strapatser o c h vedervärdig- heter, s o m äro f ö r e n a d e m e d fotograferingen af e n t e a t e r f ö r e s t ä l l n i n g.
D e t v a r d e t j a g af erfarenhet visste, h v a d a n j a g undergifvet be- r e d d e m i g att v i d t a g a d e f ö r b e r e d a n d e åtgär- derna för p r o c e d u r e n.
S e d a n j a g a l l t s å er- hållit n ö d i g a instruktioner j ä m t e redaktions- s e k r e t e r a r e n s v ä l s i g n e l s e o c h e n f ö r m a n i n g att Men han stod o c h tittade på henne hela t i d e n: h a n t y c k t e, att h a n a l d r i g h a d e s e t t e n så v a c k e r liten flicka.
H a n skulle gärna ha velat känna m e d handen på hennes sam- m e t s k a p p a o c h p å svandunet, han skulle för resten gärna ha velat kyssa henne också.
H a n undrade, hvarför h o n inte lekte m e d de andra barnen, kanske var h o n sjuk, h v a d k u n d e det vara?
N ä r d e n lilla flickan o c h h e n n e s b o n n e r e s t e sig f ö r a t t g å h e m, f ö l j d e h a n efter d e m.
H a n g i c k o c h t ä n k t e p å, att e n r ö f v a r e s k u l l e k o m m a fram ur en buske o c h t a g a b o n n e n med sig, o c h h a n skulle bli e n s a m m e d d e n lilla flickan — h o n s k u l l e v a r a så r ä d d — o c h fråga, h v a r h o n b o d d e o c h hålla h e n n e i h a n d e n, o c h h o n skulle b o långt, långt borta, o c h han skulle g å h e m m e d h e n n e.
Men det k o m ingen röfvare.
H a n g i c k b a k o m d e n lilla flickan o c h h e n - nes b o n n e g e n o m hela trädgården.
Bonnen m ä r k t e d e t till sist o c h v ä n d e s i g o m o c h s å g undrande på h o n o m.
Han vände bort blicken, h a n b l e f litet r ä d d, m e n i n t e m y c k e t.
Hvar- för k u n d e i n t e d e n lilla flickan s j ä l f v ä n d a sig o m, t ä n k t e h a n.
D e t h a d e fallit l ö f n e d från t r ä d e n, o c h han b r u k a d e alltid g å o c h sparka i d e m, d e t l ä t så l u s t i g t — i b l a n d b r u k a d e h a n o c h d e andra pojkarne ' ha kapplöpning g e n o m de vissna löfhögarna.
M e n i d a g g i c k h a n all- d e l e s stilla, l i k s o m d e n lilla flickan g j o r d e — • h o n k a n s k e i n t e t y c k t e d e t v a r r o l i g t att s p a r k a i löfven.
Under tiden gick hon o c h tänkte på gossen m e d röda lufvan.
H o n såg h o n o m ingenstans, fastän h e n n e s ö g o n sökte, o c h det var inte så u n d e r l i g t, t y h a n h a d e r e d a n g å t t h e m o c h s a t t o c h åt m i d d a g.
Nu hade hon o c h hennes bonne kommit f r a m till d e t s t o r a v a c k r a h u s e t, d ä r d e b o d d e.
B o n n e n r i n g d e p å p o r t k l o c k a n, o c h så g i n g o d e i n o c h d ö r r e n s m ä l l d e i g e n efter d e m.
P å g a t a n s t o d d e n lille g o s s e n, s o m f ö l j t efter dem.
D e t t a är h e l a h i s t o r i e n.
D e n är g a m m a l o c h vanlig, o c h d e n har berättats p å tusen olika vis.
M e n j a g k o m å t e r att t ä n k a p å den, när j a g här o m dagen g i c k öfver H u m l e - gården, där barnen lekte i höstsolskenet.
MARK STERN.
1899. n o m en liten dörr in i den sceniska intenden- tens, hr Harald M o l a n d e r s, arbetsrum.
D ä r m ö t t e s ö g a t af e n m ä n g d s c e n i s k atti- ralj: dryckeskannor, bägare, vapen, brokiga d r a p e r i e r o.
s. v.
V i d ett b o r d, h v a r s s k i f v a d o l d e s u n d e r e n h e l flod af d e k o r a t i o n s - o c h kostymskisser, sceneriförslag, rekvisitalistor o.
d.
satt intendenten fördjupad i arbete.
Han s y s s l a d e m e d att m e d e l s t u s c h p e n n a v i d t a g a n å g r a ä n d r i n g a r å d e k o r a t i o n s s k i s s e n till m ä s t e r Olofs r u m i » G u s t a f V a s a s » fjärde akt.
Hr M.
är n ä m l i g e n e j e n d a s t v å r f r ä m s t e teater- r e g i s s ö r, h a n är tillika e n förträfflig t e c k n a r e, s o m ofta själf u p p g ö r detaljerade dekorations- f ö r s l a g till d e s t y c k e n, h a n s ä t t e r i s c e n.
Om Idun Vasa »?
kunde få fotografera » Gustaf » Jo, naturligtvis, m e d största n ö j e, » rade den förbindlige intendenten.
När skulle generalrepititionen äga sva- rum?
» Ja, n ä r?
.
.
.
» Intendenten lyfte sina ö g o n m o t taket, fäste d e m därefter p å prins Eriks v ä r j a, d ä r e f t e r p å m i g m e d ett u t t r y c k, o u t - g r u n d l i g a r e ä n s f i n x e n s, o c h s n u s a d e till sist ur en diminutiv silfversked, i det han s a d e: » K a n s k e p å t o r s d a g.
.
.
eller f r e d a g.
.
.
e l l e r l ö r d a g.
.
.
H ä r är allt ä n n u s o m e n l e r v ä l - ling.
.
.
Margareta L e i j o n h u f v u d väntar på sin klädning.
.
.
Göran Persson på sin peruk.
.
.
o c h ä n n u har i n g e n m ä n n i s k a sett s k y m t e n af B r u n k e b e r g s å s e n i G r a b o w s atelier.
.
.
M e n o m tisdag ska pjesen g å.
» Och den gick på tisdagen.
.
.
På måndags- aftonen ägde generalrepetitionen rum, o c h det var då I d u n fotograferade.
INTENDENTEN HARALD MOLANDER.
inte stanna på Klara kyrkogård o c h » h o p p a h a g e » eller öfva n å g o n a n n a n o d y g d, därför att j a g h ä n d e l s e v i s s l ä p p t e s p å e g e n h a n d i storstadslifvet, b e g a f j a g m i g i v ä g till d e t stora Thaliatemplet p å B l a s i e h o l m e n.
J a g s k y n d a d e u p p f ö r d e n lilla s c e n t r a p p a n, s o m b i l d a r d e n m y c k e t s m a l a v ä g e n till k o n - stens h e l g e d o m, sce- nen, öfver hvilken en sparsam förmiddags- dager silade in g e n o m fondfönsterna.
N ä r j a g i s p e t s e n f ö r d e n h y g g l i g e g a m l e teater- f o t o g r a f e n, hr A - R y d i n, alla s c e n i s k a a r t i s t e r s g o d a vän, arbetade m i g fram öfver scenen en s t u n d f ö r e r e p e t i t i o n e n s b ö r j a n, r å d d e d ä r ett kaotiskt virrvarr s o m p å ett fartyg i storm.
Fon- d e r h i s s a d e s u p p eller s l ä p p t e s n e d, k u l i s s e r skötos fram, Mäster Olof o c h Liibeckerköp- m a n n e n H e r m a n Israel v a n d r a d e b l a n d klun- gor af teaterarbetare o c h dalfolk, försiktigt väjande för bakväggen i Måns Nilsons i A s p e b o d a stuga, s o m låg kullslagen på scen- g o l f v e t, o c h m i d t i all o r e d a n s t o d i n t e n d e n - ten Molander o c h bragte m e d sitt: » v a r d e!
» ordning i Vasaseklets kaos.
I salongen märktes stående flere skriftställare, närer, o c h blickade af v å r a m e r a journalister man uppåt t a d e s b a r r i é r e r n a af h u f v u d syntes som hvita fläckar fram- o c h konst- raderna, kan- vid hufvud, hvilka i halfdunklet.
På en D e t har alltid t y c k t s mig.
hvila en egen- d o m l i g s t ä m n i n g öf- ver teatertiljorna, när d e t e s i g så d ä r i halfijus u n d e r e n för- middagsrepetition.
L u f t e n är ä n n u t u n g af v ä r m e, af doften från s m i n k o c h p a r - fym s e d a n d e n före- g å e n d e kvällens repre- sentation, o c h repli- kernas e k o, de våld- samma känsloutbrot- t e n, d e g l a d a skrat- ten g ö m m a sig ännu b l a n d kulisserna, s o m stå l u t a d e m o t v ä g - garna.
Jag sneddade öfver scenen o c h k o m ge- SCEN UR OLAUS » GUSTAF VASA » PETRI (iV PA AKTEN).
SVENSKA TEATERN.
TECKNING AF K. GUSTAF VASA OCH STANGENBERG.
IDUN 1899.
— 4 — scener, såsom sökande i teaterns tusen skrym- s l e n efter e n s p å r l ö s t f ö r s v u n n e n artist, d å h a n b o r d e stått för k a m e r a n, eller e n v ö r d n a d s f u l l a u d i e n s i n f ö r G u s t a f V a s a f ö r att u t v e r k a till- l å t e l s e att Det få senare » knäppa » strandade honom.
e m o t Hillberg-Vasas bestämda vägran, e m e d a n det vore en ohisto- risk handling.
grafera 1.
H O S MÅNS N I L S S O N I ASPEBODA (i A K T E N).
VÄRDSHUSET » BLÅ DUFVAN » HUFVUD (ill AKTEN).
4.
(il AKTEN).
3.
2.
PRINS ERIK OCH GÖRAN PRINS ERIK OCH PRINS ERIK OCH KARIN parkettbalkong märktes A u g u s t Strindberg bred- v i d G u s t a f af G e i j e r s t a m.
N u k o m regissören in i salongen o c h t o g plats m i d t p å parkett.
E f t e r ett k o r t f ö r s p e l i orkestern drogs ridån i h ö j d e n o c h det inre af M å n s N i l s o n s i A s p e b o d a stuga blef s y n - ligt för åskådarne.
Spelet gick konstnärligt o c h j ä m n t s o m på e n ordinarie föreställning o c h de härliga sce- nerna, m ä t t a d e af V a s a t i d e n s gigantiska kraft o c h s t o r h e t så i g o d t s o m o n d t, v i s a d e s i g g e n o m prosceniet för d e n i andaktsfull tyst- n a d försänkta salongen.
I n g e n osäkerhet, i n g a m i s s l y c k a d e entréer eller sortier o c h m y c k e t sällan e n erinran o m sufflörens n ä r v a r o.
D e t h ä n d e e n d a s t i d r y c k e s - s c e n e n p å k r o g e n » B l å D u f v a n » att h r d e W a h l s o m p r i n s E r i k b ö r j a d e t y c k a, att t e a t e r a r b e - tarne i kulissen utläto sig väl h ö g l j u d t — eller v a r d e t m å h ä n d a n å g r a d r y c k e s b r ö d e r i ett nästgränsande r u m?
— o c h i ursinnig harm däröfver slog han Vasa-näfven i bordet m e d repliken: » Tig därute! » S å fort r i d å n gått n e d öfver e n akt, d r o g s d e n o m e d e l b a r t därefter u p p i g e n.
Fotogra- feringen skulle ske.
I d u n s fotograf h a d e placerat sin k a m e r a på ett p å o r k e s t e r b a l u s t r a d e n f a s t s a t t s t a t i v, d ä r den, inhöljd i det svarta skynket, m y c k e t väl Gustaf Vasa lät a l d r i g foto- sig.
PERSSON PÅ MARGARETA LEIJON- M Å N S D O T T E R (iV A K T E N).
k u n d e t a g a s f ö r ett, u r en fallucka uppstigande spöke.
P å s c e n e n k o m m o tea- terarbetare insläpande m e d t v å p å h ö g a stän- ger hvilande ramper, hvilka ställdes en p å h v a r d e r a sidan af fram- scenen.
D e s a m m a på- t ä n d e s o c h r i k t a d e s, ar- A Rydin foto.
tisterna i n t o g o sina p o - sitioner, fotografen k o m m e n d e r a d e: » ett, t a tre! » o c h hela scenen insveptes i en blän- dande blixt, m o t hvilken en vanlig teaterblixt är b a r a b o s c h — o c h så v a r d e n s c e n e n t a g e n.
Plats!
Låt g å!
sta a k t.
.
.
D e k o r a t i o n s o m b y t e till nä- M e d a n det p å g i c k, b l a n d a d e sig en del af artisterna m e d p u b l i k e n i salongen, utbytte h ä l s n i n g a r, h ö r d e s i g för, h u r u s p e l e t g j e r d e sig, o c h k i n k a d e litet s m å t t öfver bristande s t ä m n i n g eller n å g o t m a n k e m a n g i maskerin- g e n — s m å förströelser, s o m höra m e d v i d alla g e n e r a l r e p e t i t i o n e r.
N y ringning.
.
.
n y a k t.
.
.
n y fotografering.
.
.
så p å g i c k d e t till ö f v e r m i d n a t t, d å d e t hela var slut.
O c h under tiden hade förekommit små extra D ä r f ö r h a r I d u n, p å d e t att V a s a d r a m a t s h u f v u d p e r s o n ej måtte fattas i vår bildserie, låtit en af våra y n g r e, v ä l k ä n d a t e c k n a r e helt e n k e l t r i t a af d e n m o t s t r ä f v i g e k o n u n g e n till- s a m m a n s m e d magister Olaus Petri (hr A u g.
L i n d b e r g) från e n a f s c e n e r n a i t r e d j e a k t e n.
N ä r I n u, ä r a d e l ä s a r i n n o r, n ä r o c h fjärran, s i t t e n i e d r a t r e f n a s o f f h ö r n eller g u n g s t o l a r o c h v i d bläddrandet i I d u n m ö t a s af bilder från d e t s t å t l i g a V a s a - d r a m a t, fixa o c h f ä r d i g a p å papperet, k u n n e n I äfven g ö r a eder ett b e g r e p p o m, hvilket k o m p l i c e r a d t arbete, s o m föregått deras framställande, på s a m m a g å n g I h a f v e n fått bevista g e n e r a l r e p e t i t i o n e n af d e n n a s ä s o n g s hittills v a r a n d e s t ö r s t a d r a m a - tiska succés i hufvudstaden.
SCAPIN.
— VÅRA ILLUSTRA- TIONER.
TjyrT D Ö D S F A L L, s o m i n o m de senare da- garne varit ägnadt att sprida sorg särskildt i n o m kretsen af lidande o c h sjuka, är stiftarinnans af det sedan flere år bekanta konvalescenthemmet på norr i huf vudstaden.
Fru Marie Charlotte Modig född Bruncrona, har där m e d uppoffrande kärlek utgifvit sig själf i den lidande mänsklighetens MAKIE C H A R L O T T E M O D I G.
tjänst, i det hon m e d aldrig tröttnande o m s o r g sökt bereda vård åt fattiga hjälpbehöfvande sjuk- lingar, som intagits dels från sjukhus, dels från sådana h e m, där de varit i saknad af allt, då de efter någon långvarig sjukdom icke själfva kunnat förtjäna det nödvändiga för dagen.
Konvalescent- — IDUN 1 8 9 9.
lidande; först på de sista veckorna har h o n emeller- tid varit nödsakad att draga sig tillbaka från sin an- strängande verksamhet.
Ett hjärtslag äudade plötsligt hennes lif, tisdagen den 17 oktober, då h o n i frid insomnade i en ålder af nära 68 år.
Välsignelse öfver hennes m i n n e!
L.
S.
J O H A N F R E D R I K L I E D H O L M, f. d. öfverläkare " v i d V e x i ö hospital, medicine hedersdoktor o c h kirurgie magister, afled i V e x i ö i förra veckan i sitt _78:de år.
Öfverläkaren Liedholm, son af handlanden N. O. L i e d h o l m o c h Emerentia Brigitta Rooth, var född i V i m m e r b y 1821.
H a n blef student i L u n d 1838 o c h mediko-filosofie kandidat 1846.
Därefter fortsatte han sina studier vid Karolinska institutet o c h blef kirurgie magister 1853.
Efter en under åren 1854 — 55 företagen utländsk resa för att studera sinnes- sjukvård, utnämndes L i e d h o l m den 17 n o v e m b e r 1855 till öfverläkare vid V e x i ö hospital.
Såsom läkare har d:r L i e d h o l m intagit en bemärkt ställning.
Under en m e r än 40-årig verksamhet så- som öfverläkare v i d V e x i ö hospital har han blifvit i bästa m e n i n g välkänd för de många i mellersta FRÅN h e m m e t har sålunda under en lång följd af år varit en tillflykt för omkring ett tjugutal af dessa arma, som n u m e d djup saknad tänka på h v a d de förlo- rat i den hulda, människoälskande husmodern i detta hem.
Då en utförligare minnesteckning af den aflidna o c h hennes verksamhet redan varit in- en i Idun, hänvisa vi till denna i n:r 9 för 1895.
Det är den nu aflidnas oförtröttade energi o c h varmhjärtade intresse, som till hufvudsaklig del utvecklat o c h uppehållit detta h e m, åt hvilket h o n, ända tills sjukdomen blef henne öfvermäktig, ägnat sina krafter.
H o n har dock äfven på flere an- dra områden, t. ex. så- som m e d l e m af Sofiahem- mets styrelse, varit verk- sam för det allmänna bästa, ehuru hon på de senare åren varit hem- sökt af ett svårt hjärt- GENERAL B U L L E R.
5 KRIGET I TRANSVAAL: NÄR BOERNA Den förre, s o m är den transvaalska republikens vice president o c h presi- dent K r o g e r s personlige vän, härstammar från en ifrån Oap invandrad hu- genottfamilj.
Han gäller för att vara en synnerli- gen duktig taktiker, s o m väl förstår sig på det » lilla kriget&gt;, hvilket han visat både i kriget 1880 — 81 o c h vid dr Jamesons be- ryktade infall år 1895.
General Buller är född 1839 och har tillbragt sin längsta tjänstetid i Afri- ka, där han erhöll Vikto- D O K T O R J. F. L I E D H O L M.
riakorset för sin hållning i krigft m o t zuluerna 1878 — 79.
Å r 1881 utnämndes han till generalstabs- chef under pir Evelyn W o o d s i kriget m o t boerna, o c h under det egyptiska fälttåget utmärkte han sig särskildt i slaget vid Tel-el-Kebir o c h utnämndes 1885 till lord W o l s e l e y s generalstabschef i Sudan- ANFALLA.
och södra Sverige, hvilka befunnit sig i den svåra ställningen, att de måst föra sinnessjuka fränder o c h vänner till V e x i ö hospital.
Det kräfves en tål- m o d i g uthållighet i kärlek att kunna, s o m sig bör, vårda de olyckliga sinnessjuka.
Denna förmåga har o c k d:r L i e d h o l m i h ö g grad ägt.
: A f yttre utmärkelser har L.
erhållit Nordstjärne- ordens riddaregrad 1866 o c h kommendörsvärdighe- ten af Vasaorden, andra klassen, 1889.
Gift tvänne gånger, första gången 1853 m e d Laura Maria Nathorst, dotter till den bekante se- kreteraren i landtbruksakademien, J.
T. Nathorst, andra gången, efter att ha blifvit änkling 1871, m e d Elise Sofie Christiane R o s e n b r o c k, bördig från Han- nover, har doktor L i e d h o l m haft 20 barn, 13 i för- sta o c h 7 i andra giftet.
" GTRAN S L A G F Ä L T E T I S Y D A F R I K A bjuda vi i - * - dag på bilderna af de tvänne män, s o m må- hända äro kallade att spela en afgörande roll i det n u utbrutna kriget.
Det är öfverbefälhafvarne för de härar, som där stå i vapen m o t hvarandra, boernas o c h engelsmännens, general P.
I. Joubert och generallöjtnanten sir Redvers H e n r y Buller.
fälttåget.
Då öfverste Burnaby föll i bakhåll o c h dödades, tog Buller befälet öfver ökenkolonnen o c h förde denna från Gabat tillbaka till Gakdul.
Gene- rallöjtnant blef han i april 1891 o c h anses s o m Englands kanske skickligaste officer.
Från det slags fäktningar, som redan utkämpats på gränsen, kunna vi i dag äfven bjuda en bild, fram- ställande en afdelning boers, s o m i bakhåll från en klippas krön beskjuta en engelsk rekognosce- ringspatrull.
Midt bland sina fäder, män o c h brö- der befinna sig de boer- ska kvinnorna, syssel- satta m e d att fylla de patronbälten, i hvilka de transvaalske krigarne för- vara sin ammunition.
GENERAL J O U B E R T.
IDUN 1899.
K OKTOBERVISA.
T OG Ä R H Ö S T E N fasligt grå o c h kulen, J det kan ingen männ ' ska neka till, och att lätt man blir till lynnet mulen, så man knappast ejälf vet h v a d man vill.
— Men trots detta säger jag ä n d å: hösten har sin trefnad, den också!
^ Hvarför lyssna till, hur regnet trummar mot ditt hus som förr m o t Noachs ark, hvarför lyssna till, hur stormen brummar, när den sliter löfven från din park?
Fäll gardinen, lås för dörren slå och se till, h v a d h e m m e t bjuder på!
Se, hur fint o c h putsadt nu härinne: höstrengöring nyss af stapeln gått!
Uti byken ligger allt ditt linne, golfven sina nya mattor fått, och från kakelugnen flammar re ' n första brasan m e d sitt muntra sken.
Vinden utanför hörs träden skaka.
— Bry dig icke o m att titta dit — mor i köket håller på att baka, bättre då beundra hennes flit.
Nyss hon inlagt gurkor, syltat lök — tacka henne vänligt för allt stökl Allt är klart att m ö t a kulna gästen: innanfönster klistrats in af mor, dubbelt foder bak du fått i västen, småttingarne profvat vinterskor, m a m m a går i nygjord paletå, • — din har skräddarn endast vändt uppå.
Hvarför på den mulna rymden kika och din hjärna bry m e d regn o c h slask?
Låt du hösten dystert få predika — blott » h u m ö r » du har, är kry o c h rask, och att solen finns i hemmet kvar, fast hon utanför visst strejkat har.
Har du flyttningen så stökat öfver, bonat o m dig uti hemmets vrå, fått för resten allt, hvad du behöfver, hvårföre på hösten knota d å?
I oktober mellan skål o c h v ä g?
mår man ju s o m » gudars ättelägg ».
— sköterskans lif, m e d ens brustit.
» Det är åtmin- stone inte min afsikt, » sade h o n m e d en köld, som annars var henne främmande.
Det är hårdt, när det sköna mister sin fägring, när, som det heter, » illusionerna brista », men få äro väl förskonade från den erfarenheten.
Aina hade alltid tänkt sig en sjuksköterskas lif som det mest osjälfviska o c h uppoffrande af alla, h o n hade ej kunnat drömma, att någon utan verklig kärlek till det arbetet skulle vilja ge sig in i så m y c k e t elände.
Men tänk, o m det verkligen funnes flickor, som beträdde den banan helt enkelt för att bli gifta, uppmuntrade af ett ovedersägligt faktum, att många doktorinnor äro f. d. sjuksköterskor?
Tanken föreföll Aina så ful, att h o n skulle velat krossa den till bitar, m e n intrycket satt kvar.
Det satt envist kvar, fast skjutet långt i bak- grunden, när hon en dag fram på hösten, bäfvande af fröjd, trädde in i sjuksalen för att börja sitt ar- bete.
Friden o c h tystnaden därinne grepo henne med makt, det var, som o m de m e d ens dödat alla dåliga tankar, o c h h o n kände, att hon redan älska- de dessa obekanta, lidande människor.
Dagen gick så obegripligt fort, o c h när Aina fick höra, att kloc- kan var 7, o c h man väntade doktorn till aftonron- den, blef h o n helt öfverraskad.
Jaså, doktorn skulle komma, underläkaren var det o m kvällarne; hon undrade ett ögonblick, hvad hon skulle tycka o m h o n o m, m e n nästa sekund var h o n på det klara med, att hon skulle afsky h o n o m, ty h o n tänkte på, hvad hennes pappa, häradshöfdingen, sagt den där gången.
För resten hade h o n lyckligtvis ingen- ting m e d honom att göra, h o n var bara en elev, och sådana bevärdigas just ej m e d några ögonkast, u t o m då de på ett eller annat sätt försyndat sig.
Där k o m han redan, h o n drog ett tag i filten på när- maste säng för att få den riktigt slät, o c h så gick hon hastigt bort o c h ställde sig i en vrå af salen, där h o n syntes minst, o c h hvarifrån h o n kunde skärskåda sin höge förman.
Ful var han just inte, inte så ful, s o m hon h o p p a t s åtminstone, men han hade ' rödt skägg, o c h det afskydde h o n, det var nästan s o m en tröst.
» Här niger man för doktorer- na, syster Aina, » sade sköterskan, när han var gån- gen.
Ja visst, det hade A i n a hört sägas, innan hon k o m till sjukhuset, m e n m e d den praktiska tillämpningen föll det sig litet svårt: h o n hade inte nigit för unga herrar, sedan h o n var 14 år, o c h det behöfs öfning, innan man kan k o m m a igång m e d sådant där igen.
Det kändes så egendomligt, att inte längre vara fröken, utan syster, tyckte Aina, och att vara ödmjuk m o t unga människor, s o m tillhörde m a n inte samma samhällsklass som de, bara därför att man själf var en okunnig elev o c h de fullärda i sina ä m n e n; m e n det skulle ju så vara, disciplinen fordrade det m e d rätta.
JEAN.
EMOT KÄRLEKEN.
H SKISS A F R.
E.
A R N I K Ä N T, hvad det är ätt längta efter något så, som berodde lifvets hela lycka på, att den längtan blefve uppfylld?
Och har ni erfarit den där jublande fröjden, som bemäktigar sig en, när önskningarnas mål är v u n n e t?
Aina hade haft klart för sig, att h o n skulle bli sjuksköterska, innan h o n ännu trampat ut barnskorna, o c h vid 21 år hade h o n inte ändrat sina planer.
Men när man vuxit u p p i ett förmöget h e m och de äldre systrarna gift sig, faller det liksom af sig själft, att den yngsta stannar hos far o c h mor, går deras ären- den o c h pysslar o m d e m.
Aina kände, att hon borde stanna hemma, men kärleken till det där ar- betet drog, o c h längtan efter det tärde.
Där upp- lågade många små heta strider i häradshöfdingens annars fridfulla hem.
Aina talade sig varm o c h lofvade k o m m a h e m igen, bara h o n finge pröfva sina krafter en enda gång, under ett enda år, o c h ändtligen medgåfvo föräldrarne suckande, att hon skulle få sin vilja fram.
» Jag vet inte hvad s o m far i nutidens flickor, » af slutade häradshöfdingen med dyster uppsyn den sista__och hetaste debatten, » alla vilja bli sjuksköterskor.
Ä r det för att sedan bli d o k t o r i n n o r?
» Aina blef mörkröd i ansiktet, o c h på samma gång var det något, s o m isade h e n n e: h o n hade alrig sett saken ur den synpunkten.
Och när den nu upptäcktes för henne, var det, s o m om skimret, hvilket hennes fantasi spunnit öfver sjuk- Dagarne, s o m följde, gingo så fort, veckor o c h månader flögo; när man sysslar m e d ett arbete, som man älskar, får tiden vingar.
Och den vid all lifvets bekvämlighet vana fröken A i n a märkte, nur ödmjuk hon blef för hvar dag, s o m gick.
När man blir skickad o c h skuffad af alla, när vaktmäs- tare o c h tvättmadamer se ned på en s o m på ett oting, o c h när man k o m m e r underfund m e d, att allt ondt, som göres inom sjukhuset, föröfvas af eleverna, bland hvilka man själf är en — då får man lägre tankar o m sig själf, än man någonsin anat.
Men det skadar j u inte, tvärtom.
Aina var belåten m e d sin värld från m o r g o n till afton.
Någon tid till förströelser blef sällan, öfrig.
m e n hon sak nade d e m e j.
H o n hade åtskilliga gånger varit inbjuden till en kusin till sin far, som väl ansåg sig böra protegera o c h bereda litet o m v ä x l i n g åt sin arbetande unga släkting, men jämt hade oöfver- stigliga hinder k o m m i t i vägen.
En dag hade Aina ändtligen lyckats tigga sig till ett par timmars lof, för att gå dit på » stor s u p é ».
Det är en påfallande kontrast att k o m m a direkt från en sjuksal in i en upplyst salong, full af ifrigt talande människor, o c h A i n a kände sig nästan för- lägen, när hon ensam trädde in bland dessa okända skaror.
M e n alla v o r o så vänliga, o c h sin vänlighet visade de genom att omtala sin beundran för unga flickor, s o m arbeta hårdt utan att behöfva.
Och de äldre fruarna skakade på hufvudet o c h försäkrade, att de skulle gifvetvis svimma, o m de såge någon riktigt, riktigt sjuk, o c h att vara m e d på operationer.
.
.
det kunde bestämdt ingen, s o m hade ett spår till hjärta.
.
.
Aina talade gärna o m sitt arbete, när hon kände, att den frågande hade intresse, m e n iKtincberd-Siden — e n d a s t äkta, när d e t införskrifves från m i n a fabriker — direkt att använda sjukvården som hjälpmedel att hålla u p p e en tynande salongskonversation, det föll henne ej i smaken.
H o n använde första lämpliga tillfälle att k o m m a bort till ett par halfvuxna flickor, s o m stodo i ett hörn o c h sågo förlägna ut, o c h snart var hon i full gång m e d att afhandla lärarinnor och böcker o c h skridskobana o c h velocipeder m e d dem.
Samtalet hade blifvit riktigt glad t, när Aina i en grupp af nyss anlända herrar upptäckte en ifrigt gestikulerande ung man m e d rödt skägg; det var doktor Garlén, underläkaren.
Upptäckten var ingalunda angenäm; de hade aldrig förr träffats i » sällskap » o c h Aina visste inte alls, hur h o n skulle behandla sin höge förman i en sådan situation.
Hon lugnade sig m e d att han naturligtvis ej skulle känna igen h e n n e här bland så många, o c h h o n roade sig med en liten stunds studium af hans ge- stalt under dessa nya förhållanden.
H o n k o m till det resultatet, att han tog sig bättre ut i den hvita sjukhusrocken; uppsträckt i frack var han riktigt klumpig.
M e n funderingarna afbrötos, ty där k o m han själf m e d ett gladt igenkännande leende fram till den plats, där A i n a slagit sig ned.
H o n sam- lade hela sitt m o d o c h försökte se obesvärad ut, men när h o n hälsade, neg h o n, enligt gammal vana, och när h o n nigit, rodnade h o n, ty det såg j u så d u m t u t; folk skulle väl tro, att h o n var från den mörkaste landsbygden o c h aldrig varit i fritt säll- skap förr.
Doktorn såg road ut, men började tala om allt möjligt, inte o m sjukhuset bara, utan o m sådant, som brukar intressera människor i allmän- het, o c h när de samtalat en stund, k o m Aina un- derfund m e d, att han var riktigt treflig o c h ej far- ligare än en vanlig människa.
När festligheten var slut, tillkännagaf han, att han skulle följa h e n n e hem; de hade samma väg, ty han b o d d e nära sjuk- huset.
Aina kände sig nästan s o m en brottsling, när h o n skred fram g e n o m gatorna vid doktor Carléns sida: tänk o m någon af kamraterna sett dem tillsammans, hvad skulle de tro?
H o n mötte lyckligtvis ingen bekant, alla därhemma på sjuk- huset lågo naturligtvis i sin djupa sömn.
Bortåt 12-tiden trädde h o n in i sitt lilla rum, ganska be- låten m e d sin utfärd.
H o n gick så tyst s o m m ö j - ligt, för att ej väcka den slumrande kamraten, m e n denna sof icke, utan satte sig u p p i sängen och ville höra allt o m bjudningen, hur där varit o c h hvilka där varit, o c h Aina var tvungen att berätta, fast h o n var så trött, att hufvudet värkte.
K ä n d e hon någon då?
Aina nämnde ett par namn.
.
.
o c h så var där doktor Carlén.
Doktor Carlén!
Nu föllo frågorna slag i slag, o c h h o n hann ' knappt svara på allt: h v e m han talat med, hur han såg ut, o c h om han talat m e d h e n n e.
.
.
» Är du då synnerligen intresserad af h o n o m, Ellen lilla? » frågade h o n till slut förvånad.
Ellen hade sprungit u p p ur sängen o c h stod framför henne i sin hvita nattdräkt med det mörka håret fallande ned öfver skuldrorna o c h ögon, som glänste.
» Jag skall säga dig sanningen, » sade h o n m e d en röst, s o m lät riktigt hemsk, » jag är så kär i doktor Carlén, att jag ej vet, hvad jag skall taga mig till. » Aina ryggade tillbaka, s o m o m h o n fått ett slag, men i nästa sekund hade h o n redt sina tankar.
Hon grep ett hårdt tag i den hvita skepnadens arm och skakade henne m e d hela sin styrka.
» Du b o r d e skämmas, » sade h o n m e d tonvikt på hvart ord, » d u har gått o c h tänkt på doktorn i stället för på ditt arbete!
Ä r det värdigt? » Hon var så ond, att h o n skulle velat hålla en hel straffpredikan, m e n så såg h o n på delinkventen framför sig: h o n stod där så häpen öfver den plöts- liga upptuktelsen, o c h såg så hjärtans tragisk ut, att alla de hårda orden d o g o bort, o c h Aina brast ut i ett klingande skratt.
Situationen var ju, när allt k o m omkring, bara löjlig.
» Gå o c h lägg dig, du lilla unge, » sade h o n lug- nande, » kanske känns det bättre i morgon. » Och m e d denna tröst fick den efter sympati törstande låta sig nöja.
Men det dröjde innan Aina s o m n a d e; den lilla episoden hade gjort dju- pare intryck på henne, än h o n själf ville medgifva.
Hon visste ingenting, s o m för tillfället skulle kun- nat förarga h e n n e mer än just detta, att se en sjuk- sköterska, s o m inte helt o c h fullt gaf sig åt sitt arbete, utan gick o c h gjorde sig till tragisk hjältinna g e n o m d u m m a små infall.
s v a r t, h v i t t o c h k u l ö r t från 6 5 8 r e till k r.
16: 4 5 pr meter — slät, randig, rutig, fasonerad, damast m.
m.
(cirka 240 olika kvalitéer och 2000 olika färger, m ö n s t er m.
m.).
Siden-Damast fr 90 öre-16,45 Siden Basttyger pr robe » kr.
1 2, 3 0 — 5 8, 8 0 Siden-Foulard, tryckt, » 8 5 öre — 3, 8 5 Bal-Siden fr. 6 5 öre — 16,45 Siden-Grenadin ... » 9 0 öre — 8, 6 5 Siden-Bengalin ... » kr.
1, 7 5 — 8, 3 5 pr mtr.
S i d e n - A r m u r e s, M o n o p o l s, C r i s t a l l i q u e s, M o i r e a n t i q u e, O u c h e s s e, P r i n c e s s e, M o s c o v i t e, M a r c e l l i n e s, siden till t ä c k e n o c h f l a g g o r m.
m.
P o r t o - o c h t u l l f r i t t till h e m m e t.
Profver o c h kata- log o m g å e n d e.
Dubbelt porto till Schweiz.
G.
H e n n e b e r g s S i d e n - F a b r i k, (K.
&amp; K.
H o f l e v e r a n t ö r.)
Z u r i e h.
— Kursen var slut, o c h Aina höll så krampaktigt hårdt i sitt betyg, s o m v o r e h o n rädd, att någon skulle stjäla det.
H v a d hon hade längtat efter den stunden, hvad h o n hade undrat, hur det skulle kännas att stå där, färdig att gå ut i kampen, m e d » diplomet » på fickan!
H o n kände sig så tacksam och stolt o c h glad, m y c k e t glad, fastän, det måste hon medgifva, inte fullt så glad, som hon tänkt sig.
.
.
M e n det var j u helt naturligt, att så skulle vara; skilsmässan från allt detta, som h o n vuxit samman med, grumlade känslan af lycka.
H o n h a d e tagit afsked af alla, från öfversköterskan till vaktmästaren.
.
.
n e j, där k o m doktor Carlén, h o n o m hade hon glömt eller, rättare sagdt, inte kunnat finna.
.
.
tänkt på h o n o m hade h o n n o g ändå.
.
.
De möttes i korridoren, o c h hon räckte h o n o m handen till afsked.
Men han tog den e j; han bör- j a d e tala o m så m y c k e t annat, o m sig själf o c h sina planer, o c h till slut sade han häftigt: » Jag kan inte låta er resa, syster Aina, utan att säga hur det är.
Jag har sett er under ett år, nästan hvar dag, o c h jag har lärt känna er, fast ni inte tror det.
Ni går helt u p p i det arbete, ni valt, jag skulle önskat, att ni varit mindre intresserad, m e n det är en själfvisk önskan.
Om jag skulle föreslå, att ni ändrade edra planer o c h blefve m i n hustru, be- ginge jag väl ett helgerån ?&gt; H a n såg oroligt frågande på det bleka ansiktet framför sig.
Ainas läppar rörde sig gång på gång, m e n det dröjde länge, innan h o n svarade.
H v a d skulle h o n också svara?
Frågan hade k o m m i t så hastigt öfver henne, just när h o n var full af glada framtidsplaner, s o m gingo i en helt annan riktning.
» V e t ni, hvad ni begär, d o k t o r?
» sade hon slut- ligen m e d en högtidlig värdighet, så olik hennes förra ö d m j u k a s ä t t ' m o t denne man.
» Ni begär, att jag skall lämna det, för hvilket jag har arbetat, så länge jag kan minnas tillbaka, först i tankarne, och sedan i handling.
Just i dag har jag nått det mål, för hvilket jag kämpat, o c h nu skulle jag m e d ett enda, oryggligt steg träda ut från mina önsk- ningars vägl Det är m y c k e t begärdt, doktor.
&gt; Han såg på henne u n d r a n d e: var det den öd- mjuka, tillbakadragna syster Aina, s o m talade så.
» Jag tycker o m att höra sådana ord, syster Aina, » sade han varmt, » fastän de b o r d e låta hårda i mina öron.
Jag begär mycket, men ej så m y c k e t.
Ni skall ej lämna det arbetsfält, ni älskar, låt oss ar- beta tillsammans, o c h gif mig litet af den kärlek, som här varit delad på så många!
Eller är jag er fullkomligt likgiltig? » H a n tycktes vara tämligen lugn för svarets inne- b ö r d, o c h A i n a k u n d e ej låta bli att le, när h o n mötte hans blick.
» Nej, det är just det, s o m är olyckan, » sade hon m e d något liknande en suck, » jag har ej velat tro det, jag har krampaktigt fasthållit hoppet, att ingenting skulle kunna draga m i g bort från mina önskningars väg, m e n.
.
.
hvad förmår man e m o t kärleken! » — — — 7 — IDUN 1899.
OS I FABRIKSAKTIEBOLAG = KONGL.
HOFLEVERANTÖR = = UTSTÄLLNINGSTVÅLAR: » G U S T A F V A S A » PA S V E N S K A T E A T E R N.
VIOL.
T) ET V A R en märkesdag i våra teaterannaler den 17 dennes.
Publiken, högtidsstämd, högtids- klädd, strömmade o m aftonen till Svenska teatern för att undfå den nya gåfvan, s o m A u g u s t Strind- berg, vår geniale författare, på sistone skänkt oss.
Det var hans skådespel » Gustaf V a s a », ett glän- pande brottstycke ur vår malmfullaste historia.
Vi anse hvarken nödigt eller lämpligt att ingå på någon utläggning af dramats innehåll.
Stoffet bära vi j u alla h o s oss från skolan, läxan, äfven- tyrsboken.
A n d a n kan icke ges i en tidningsspalts torftiga rader.
Då emellertid stycket redan ligger på boklåds- disken, är det en gifven sak, att enhvar, s o m hy- ser eller menar sig hysa litterära intressen, tager del af detsamma, ett så storstiladt svenskt diktverk ur våra största häfder af vår mest hatade o c h älskade skald.
Om den sceniska ram, s o m hr Molanders erfarna regie nu fogat kring dramats växlande bilder, ha vi g e n o m en serie fotografier sökt gifva en före- ställning åt den stora del af vår läsekrets, s o m ej kan k o m m a i tillfälle att personligen åskåda upp- förandet.
H ä r o m närmare annorstädes i numret.
H v a d utförandet gäller, hade den sällsynta o c h h ö g a uppgiften tydligen eldat alla medverkandes krafter — d e bästa för öfrigt teatern kan uppställa.
H r Hillberg i titelrollen gjorde sig ypperligt, o c h hans spel ägde all den auktoritet — vi äro kanske de tjugonde s o m begagna ordet, men det ger sig verkligen af sig själft — hvarmed vi nu facksam- mast få åtnöja oss, sedan han lämnat sin u n g d o m s hänförda ingifvelse b a k o m sig.
Hr do Wahls prins Erik stod äfven godt i plan, o c h den vanliga under- tonen af n e r v ö s gråtmildhet stämde bär ej illa m e d författarens teckning af detta stycke svensk prins Hamlet.
A n n u tvänne n a m n ur den långa roll-listan böra framhållas, då vi ej kunna gå i g e n o m den i dess h e l h e t: hr Lindberg i en vårdad o c h skicklig, m e n oinspirerad Olaus Petri, hr Svennberg i en glänsande skisserad Göran Persson.
F ö r spinnsidan var jämförelsevis litet att göra, m e n det lilla gjor- des m e d takt.
Helt gick stycket erkännansvärdt och gjorde ett betydande intryck.
HYACINTHE, HELIOTROPE, SYREN THEA-ROS-PARFYM M prisbdönta vid iSgj M.
FL.
= FL.
års utställning med GULDMEDALJ r E s örsaijes i våra butiker: S KEGRERINGSFIFATEIRI — E V E B T E R L Å N J G A T A N A.
T.
6 4 6 9.
A.
T.
1 4 9 7 - samt hos alla finare Parfymhandlande i riket, E: IQ: E E en o c h annan uteslutning ägt rum i andra akten.
Hufvudrollerna innehades liksom förut af fruarna Linden o c h Lindberg samt hr Forsell, hvilka alla rönte välförtjänt bifall.
I rollbesättningen hade eljes den förändringen vidtagits, att hr Selleryren nu utförde såväl Angantyrs s o m konungens roll, detta m e d g o d framgång.
Operan rönte för öfrigt efter hvarje akt välförtjänt bifall.
TZ R O N P R I N S E S S A N S T E P H A N I E G I F T E R OM • * - * - SIG.
Det är nu bestämdt, att kronprinsessan Stephanie af Österrike skall k o m m a att gifta sig med den ungerske adelsmannen grefve E l e m e r L o - nyay.
Dagen för bröllopet är bestämd till d e n 22 n o v e m b e r o c h bröllopet skall äga rum i L o n d o n.
T T E I N R I C H H E I N E S S Y S T E R fru Charlotte E m b - den, har den 14 dennes aflidit i H a m b u r g, 99 år gammal.
TT A R L S K O G A P R A K T I S K A S K O L A F Ö R KV1N- ~- K O R afslutade den 13 dennes sin T- de lärokurs med 102 elever, undervisade af 12 lärarinnor o c h lärare.
Den rikhaltiga och smakfulla utställningen af elevarbeten i huslig e k o n o m i, sömnad, väfnad, slöjd o c h glansstrykning ä f v e n s o m bokföring o c h svensk uppsatsskrifning vittnade fördelaktigt o m skolans arbetsmetoder, o c h eleverna erhöllo de bästa vitsord för flit o c h uppförande.
Bifallet, varmt o c h omedelbart, växte från akt till akt.
När slutstormen brusade efter författaren, framträdde hr Lindberg o c h delgaf, att han ej när- varit.
Sig själf s o m alltid, hade han skytt sin triumf o c h samma dag lämnat hufvudstaden.
Karlskoga 1 november.
praktiska skola för män ö p p n a s den P " T7UNGL.
T E A T E R N gaf i onsdags sin första abon- nementsföreställning för innevarande säsong.
P r o g r a m m e t u p p t o g V. Stenhammars opera » Tir- fing », anförd af tonsättaren själf, som i operan vid- tagit åtskilliga förkortningar.
Bland annat hade bardens sång i tredje akten utlämnats, ä f v e c s o m RISKURANTEN från firman Percy F. Luck &amp; C:o Handelsaktiebolag, den främsta på sitt område i hela landet, medföljer dagens nummer af Idun.
Detta är anledningen till, att detta nummer saknar sitt vanliga inläggsark, hvaremot vårt föregående nummer i stället hade dubbelt sådant.
Pensionat för bröstsjuka Öppnas den 1 Dec 1899 på egendomen Knapparp, belägen på en af Smålands högsta punkter i vacker skogstrakt Va mil från Solberga station.
God inackordering, fina rum, vällagad mat, långa verandor för liggkur i det fria.
Sjuksköterska på platsen.
Hemmet besökes och kontrolleras af Doktor Stenberg från Nässjö.
Endast ett begränsadt antal gäster emottagas.
Alla förfrågningar besvaras genom Fröken H. Granbom, Tanneforsgafan 5, Lin- köping.
Professor G. Cederschiöld har flyttat till B u g e l b r e k t s g a t a n 5. '
Tel. Östeim.
2 * 26.
(S.
T.
A.
65353) Fru Orn ' s Atelier FÖR 19 DAMTOILETTEN, Tunnelg.
Stockholm, rekommenderas i benägen åtanke.
Välkänd elegant snitt till modera- ta priser.
Fina- ste rekommenda- tioner öfver hela landet.
Förfråg- ningar besvaras omgående.
2 När det blir kyligt smakar en god kopp kaffe bättre än eljest, synnerligast om Edert kaffe är blandadt med S t o c k h o l m s Eafie- Aktlebolagrs berömda Inttiaikaffe, som af de mest framstående profes- sorer och läkare erkännes att som till- sats göra kaffet h ä l s o s a m t, billigt, drygt och välsmakande, och skyddar man sig äfven därigenom mot kaffe- förgiftning, som uppstår vid bruk af kaffe enbart.
Detta IntuMkaffe säl- jes i hvarje välordnad speceri- och diversehandel i paketer å 25 och å 10 öre, men bör man akta sig för alla värdelösa efterapningar, som gå under namn af äkta, prima eller andra be- nämningar, hvarför man bör efterse att å hvarje paket är tryckt firmans namn, S t o c k h o l m s Kaffe-Aktie- bolag ', samt dess fabriksmärke med ordet » Patent », ty endast dessa äro verkligt äkta och garanterade att in- nehålla den hälsosammaste och bästa kaffetillsättning.
Via postlinien SASSNITZ — TRELLEBORG förmedlas den snabbaste förbindelsen till kontinenten medelst de stora, elegant och be kvämt inredda hjulångarn * Svea och Qermania samt propellerangarne Rex och Imperator.
OBS.!
Endast en tullbehandlingI Vidare genom von Essen &amp; Frick, Malmö, Kontinentkontoret, Trelleborg, och Stockholms Eesebureau, Stockholm, genom hvilken se- nare biljetter för resor öfver hela världen tillhandahällas Svenska rundresebiljetter ut- lämnas genast utan tillägg af provision.
Getä Pensionat.
adr.
ÅBY (Östergötland).
$&amp;~~ Lämpligt för personer, som önska vi- stas pä landet någon tid äfven under höst, vinter och vår.
l ä Högstedt å C:o 32 e N a t l i r Q l i n n t £ vid sjö (Bråviken), d i l l I O I X U J I L k ddadt mot kalla vin- dar af Kolmårdens skogshöjder.
IL S y NMrfl Stflfl (Norrköping).
En timmes Regeringsgatan 32 — Stockholm — Specialitet: B o r d e a u x - &amp; BILLIGA 0 Goda Sängar.
Piano.
Varmbadhus.
Rikstelefon.
Priset för fullständig inackordering är be- räknadt till omkring 4 kr.
pr dag.
Korrespondens under ofvanstående adress.
i 4 •V T T 1 PRISER.
Bekväma åkdon för utfärder.
Godt bord.
populärt-vetenskaplig lärobok för hö- &lt; jande och erhållande af ansik- tets och kroppens sJcönJiet af Med.
Dokt.
Bergmann, läkare.
Pris 1 Mark, erhalles i hvarje bokhandel eller di- rekt från Institut fur Schönheitspflege JBCeinr * Simons, Berlin, JPostdtt- mer Plats 1 a mot ins.
af Mark 1:20 äfven i frimärken.
Prospekt gratis.
B o u r g o g n e - v i n e r BL d l a o l d U ängbåtsresa eller ungefär samma tids färd pr åkdon till Aby och därifrån pr järnväg.
Enkel, men bekväm möblering.
; Medic.
Rådgifvare \ för SköDMsYård.
läderplastik.
A l l a s l a g s v e r k t y g för l ä d e r p l a s t i k säljas billigt hos P e r OBS!
From, Qrebro Kex Bäst!
« Billigast!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 31.
Saxar och knifvar slipas.
Säljes hos herrar Speceri-, Delikatess och Kafiehandlande.
Husmödrar Spara är lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus- hållspenning!
Huru göra en verkligt stor bespa- ring?
Jo, använ- den i Edra hushåll Pellerlns Margarin, Göteborg, som är drygast och H.
Ohlins SKOAFFÄR, M a l m s k i l l n a d s g a t a n 5, rekommenderar sig med ett välgjordt arbete till humant pris.
/ ^•ta^ f ^.
avart, h v i t t och kulört, till bal-, sällskaps- och p r o m e n a d t o a l e t t e r i Hk största urval.
Sändas direkt till privatpersoner meter- och styckevis från 50 öre till i (förut l Zurichs Zfirrers Sidenfabrik), Zurich, Schweiz.
äldsta Siden-efablissemeni, grundl.
1825. tfll fabrfftsprteer franfio ocb tullfritt Rekvirera Sydsvenska Kappmagasinet IDUNA, Kredit-Aktie-Bolaget, Pariser-, Berliner- och Londoner-Modeller Stockholm, Fredsgatan 24, Kungsträdgårdsgatan 1 2 (Holmbloms f. d. lokal), rekommenderar sitt nu fullständigt inkomna stora lager af (F o n d e r från enklare till mest eleganta.
H.
CL Söderbergs Import-Aktiebolags j \ ntracii Stenkol Gokes Varumärke.
Åkta Varumärke.
Marie-Briquetter.
O B S.
!
S k r ä d d a r e - K o f t o r k r.
4, 3 1 5, 0 0 0) Deposition o c l i K o s t y m e r.
T i l l k ä n n a g i f v e s att från och med denna månads ingång användes vid INSTRUKTIONS-APOTEKET NORDSTJERNANS Mineralvattenfabrik för tillverkning af läskedrycker, såsom Apo- linaris, Vichy-, Soda- och Seltersvatten m. fl.
uteslutande s. k. diamantborrvatten, ett absolut rent och bakteriefritt vatten och följaktligen vida öfverlägset tillverkning medelst vattenledningsvatten.
För beredning af mineralvatten användes fortfarande endast destilleradt vatten.
Vördsammast Instruktions-Apoteket Nordstjernans Mineralvattenfabrik, H.
K.
H Kronprinsens hofleverantör, Riks-Telefon 30 IS.
120 Birger Jarlsgatan.
Allm.
Telefon 116 70: Kapitalräkning Sparkasseräkning 5 % Upp- 3 % &amp; Äfskrifning J 0 H.
L U N D S T R Ö M &amp; C:o. Stenkol, Cokes, l:a Anthracit, 63A.
Slussplan ' - (Räntmästarehuset) JBtau t e l.
25 82 5J.
Riks- * 5 75. m a s k i n k F o s s a d bästa bränsle för i l l u m i n a t i o n s k a m i n e r Carpé-BFiketter frenumerera på * Jdun ' R A D E D A M E R Ä tas härmed, att af fru Ingeborg Zethelius nu nyligen utkommit en Aktiebolaget Stockholms Diskontobank O é Med.-Mek.
Institutet Sfalmtorgsgatan s o n J i:ma H.u.sh.å.llslsol.
(Grundad.
18SO) Erik Dahlbergsgatan 2, hörnet af Parkgatan.
Nya hufvudkurser börja den 17 okt., den 1 och 15 november.
Vid läroanstalten emottagas såväl kvinnliga som manliga elever af hvarje samhällsställ- ning och utan afseende på ålder eller för- kunskaper.
Grundlig och fallständig undervisning i dubbla italienska bokhålleriet, räkning, skön- skrifning, rundskrift, stenograf,, svenska, tyska, engelska och franska språken.
Ämnena äro valfria.
Skolan är äfven behjälplig, att så vidt möjligt är, anskaffa platser åt sina elever.
Vårterminen börjar den 34 januari 1900.
Bref besvaras per omgående och prospekt kostnadsfritt på begäran.
Göteborg i oktober 1899.
KARL O. LINDEBERG, (S.T.A.08791) skolans föreståndare.
näringsmedel för 30-årig barn.
framgång.
Säljes på alla apotek.
Parti- försäljning Instruktionsapoteket Nordstjernan.
Prof gratis från HECTOR &amp; C:o, Skeppsbron 18, Stockholm.
o l i m p Eiks- i 79.
^ o Colses.
Hufvudkontor: 1 Regeringsgatan 8.
FÖRVÄRINGSFACK uthyras af AKTIEBOLAGET STOCKHOLMS HANDELSBANK 8 A r s e n a l s g a t a n 8.
D r o t t n i n g g a t a n 6.
Hushållsräkning 5 %.
Kassafack till 15, 20, 25 kronor.
Aktiebolaget M n n t o n c mVlltDHO N e radiaforsmör!
u t r a | » Vi kg.
tvål kokas i 3 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättes under om- röring 20 ä 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning neddoppas plaggen.
Vid ylletvätt böra såväl lösningen som sköljvattnet hafva 36 å 38 grader. » Finnas hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker.
S i l f v e r m e d a l j i Köpenhamn 1888.
G u l d m e d a l j i Stockholm 1897.
JS-i 19 Stora N y g a t a n.
— N:r 29 S:t Paulsgatan.
E NG, BÄTTRE FLICKA önskar nu i höst plats i Göteborg eller dess närhet att gå frun tillhanda.
Har genomgått Hand- arbet.
Vänner .. samt äger någon vana uti matlagning.
Önskar anses som familje- medlem.
Svar med angifvande af referen- ser emotses tacksamt under adr.
» A S. », Söderhamn p. r.
(794) Allm.
tel. 79 83 Rikstel.
50 69 |A,B.
Gardin-Magasinet Specialaffär i GARDINER ^Sturegatan, 2 allt gammalt klädesylle såväl som stickylle emottages till omväfnad till Allm.
telef.
36 56. såsom Tyger, Filtar, Schalar, Konstväfna- » ner-Dricka Rikstel IS.
U TILL INACKORDERING i godt hem i Vasastaden mottages en väl uppfostrad flicka i skolåldern.
Svar (ill » 50 kronor », adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm.
(G.
90454) ORRA INACK.
BYRÅN, Mäster Sa- muelsg.
62, Stockholm, förm.
inack., ansk.
lärarinnor, värdinnor, sällskapsd., af- färs- och hushållsbitr., barnfröknar.
(792) Ullspinneri, 7 Slöjdgatan 7 14 Holländaregatan 1 4, A.
T.
7096.
Stockholm.
«f: opectaftfef: NG FLICKA, som genomgått 8-klasslgt läroverk, önskar plats som sällskap och lektiis.
Är villig att biträda med skrifgöro- mål.
Svar till » Lektris », Sölvesborg p. r. der s.s.
Gardiner, Portierer, Dukar £ager » 0l, EaaerdricRa ^ ^ Pilsner-Öl Tskällare-DricRa samt N UNG, bättre flicka önskar plats som sällskap och hjälp i verkligt god och aktad familj på landet.
Helst i Norrland.
Svar torde sändas till » Genast », pöste re- stante Gefle.
E Intet är värdelöst, Norrköpings 0 i m a f? \ m$ B r y g g e r i - J l.
- B.
Stocfebolm 66 Götgataa 66 Stocfebolm EN UNG FLICKA önskar plats i familj att vara frun behjälp- lig.
Är kunnig i klädsöm m. m.
På lön fästes till en början ej afseende, men där- emot på ett vänligt bemötande.
Svar till denna tidnings kontor märkt » I.
B.
23 ».
(783) och af passade m. m. allt i nya mönster för hö- Färgeri &amp; Kemisk tvätt.
sten.
sim tiitvtv&amp;ninsat UNG, FORLOFVAD FLICKA, enkel och allvarlig, önskar plats i ett godt och vänligt hem att gå husmodern tillhanda vid inom huset förekommande göromål.
Inga löneanspråk.
Svar till » A.
F. », p. r. Karlskoga.
(787) E a Kärntvål till ylietvätt o c h O l e i n t v å l till linnetvätt användes lämpli- gast sålunda: re8ommenbet«r BARNSKOTERSKA, frisk, pålitlig och van att sköta små barn önskas till den 24 okt.
på större egendom i Östergötland.
Svar med betyg, fotografi och löneanspråk sändes till » Fru N. B. », Bankeberg.
(765)) N DUGLIG, bättre flicka söker plats.
Kan matl, bak, söm, väfn.
m. m. Or- Gustaf Adolfs Torg B-.T 14, dentlig, sparsam, godt lynne.
Svar till godtgör å sparkasseräkning 5 %.
» Flit », Iduns exp.
f. v. b.
(791) A hvarje bok kan lyftas intill kr.
1,000 i månaden utan särskild uppsägning.
N VILLIG, anspråkslös flicka, kunnig i sömnad, önskar mot fritt vivre plats i en bättre familj att gå frun tillhanda i in- omhus förekommande göromål.
Svar till » H.
S. », Bergkvara p. r.
(790) MATTOR.
K ö p alltid NSPRÅKSLÖS FLICKA, kunnig i mat- lagning och sömnad, villig att deltaga i de flesta i ett mindre hem förekommande göromål, erhåller plats.
Svar med uppgift om lönevillkor till Ingenjör Klingenstierna, Frösön, Östersund.
(793) A 1 DMarie-Bxilsetter.
4&amp;4 I a r e L-ttlO T TJANSTEMANNAFAMILJ på landet X kan nu genast en bildad, stark flicka om 20 å 80 år få plats för att bitr.
vid vården af en äldre sjuk herre, dels ock vara frun behjälplig med inomhus förefall, göromål.
Svar med rekom.
och porträtt torde sändas till » T. », Bjurfors, Avesta.
(796j U ekonomiska — hållbara — billiga.
Göteborgs och Västra Sveriges förnämsta och mest anlitade handelsläroverk, Bästa.
Bolinders Gaskök Göteborgs Handelsskola Nestlé ' s Barnmjöl.
K Stockholm.
ANTHRACIT.
Motions- och Sjukgymnastik, Massage, Elektricitet m. m„ hålles öppet 2 okt. — 15 maj: för herrar kl. 7 — 10 f. m. och 2 — e.
m., • damer kl. 11 f. m. — 1 e. m., samt dess- utom för snedbehandling kl. 5 - ' W e.
m.
Undertecknad träffas kl. / s8 — ValO, 11 — 1, 2-4.
D r EMIL ZANDER.
s 47 36.
3.
Allm.
Tel. 4022. m e n i alla afseenden fullt jämförliga m e d ryska.
(S.
T.
A.
H.
4529) l STADGAD, MEDELÅLDERS JUNGFRU, som trifves ensam, får plats uti 3 perso- ners hushåll den 24 oktober eller 1 novem- ber.
God lön kan påräknas, om den sö- kande kan laga god mat, är fullt redbar samt villig att sköta sina sysslor ordentligt.
Underrättelse Kommendörsgatan 34 hos portvakten mellan kl 12 — 5.
(798) Stockholm — Öfre Norrland, Oj Msiilirp Kaliscto, m. fl.
bokstäfver, till endast 1 k r.
2 5 ö r e.
Som bekant bar fru Z. förut vunnit mycket erkännande inom fruntimmersvärlden genom sin mo- billigare, nogrambok å 1: 50, » Lilla hjälpredan i köket » ä 1 krona samt » Söndags- Allm.
mat » å 50 öre.
8 68.
W N ANSPRÅKSLÖS, barnkär och under- T T visningsvan lärarinna önskas den 1 no- vember i ett enkelt hem på landet, skicklig att undervisa 3 barn (det äldsta 10 år) i vanliga skolämnen, språk, musik och hand- arbeten.
Den sökande bör kunna tala fran- ska samt hafva ett godt och gladt sätt.
Un- dervisningen afser inträde i elementarläro- verk.
Svar med uppgift på löneanspråk, jämte fotografi, insändes till " Officer ", Kisa.
(788) Bankaktiebolaget för kokspislar, kakelugnar, strykugnar m. m. Allm.
tel. 22 88.
Kontor: 22 Skeppsbron 22.
Rikstelefon 427.
Allm.
tel 6019.
Försäljning: 5 Strandvägen 5.
Rikstelefon 22 20 Allm.
tel. 01 98.
Filial: 1 1 ' armmutaregatan 1.
Rikstelefon 20 12. underrät- ny M ä r k l » O l t med anglosaehsiska och v ä r m e n e c e s s ä r e r.
I 5 % 5 % Afdelningskontor: H Ö T O R G E T JContor: vrofver ÖR ETT BÄTTRE FRUNTIMMER finnes god inackordering i stilla ordent- ligt hem, invid kyrka och poststation, i hälsosam naturskön trakt nära badort.
Upplysningar lämnas af fru Svedelius, Bergsg 22, 3 tr., eller af L. Ekström, adr.
Hagaryd.
F INACKORDERINGAR mottagas i Viksta prästgård med sundt läge och goda kommunikationer.
Närmare un- der adress Kyrkoherdebostället Viksta (Up- sala län).
(797) T-N SKICKLIG KOKERSKA, en duktig rM husjungfru samt en barnjungfru få plat- ser hos Apotekare Abraham Larsson, Örebro.
(789) T BILDADT HEM i Stockh.
erbjudes god X inackord.
åt ett bättre fruntimmer eller flicka i skolåldern.
Svar till » Fru D. », Iduns exp.
(800)
