# ID: svediakorp-per127
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1895
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 33,241
# sentences: 1,918
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT: FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN.
UTQIFVEN ' AF '.
' _.
5.
- BugBne Sohlucrtz; Huslig ekonomi såsom skolämnk.
A.
H., Svenska kvinnan inom de, bildande konste ' rna.
l Jetuqj: Ostermdclz, Klippta vingar.
.
.
.
.
Litterära notiser.
.
.
_.
.
.
.
- Pensionsfond för sjuksköterskoy.
.
Meddelande fran Fredrika-BremeriFörbundet.
- Böcker, för barn och ungdom julen 1895.
FrLn " ~redriklt-~reiner-~~örbun --.
ilets bokkomit&amp;.
.
.
.
- #,.
, l.
-- Pris.
.. *,, -.
I.
.
För Förbundets - medlemmar.
kr.
2: 50. pr hrgång: {FOp icke D 4: 00.
Q
K.
M. Lundbergs Bosflttningsmrgrrsin och Almedalils Fabriks Försiiljningsmngasin 2 B t o r l L y r o i n STOCKHOLM.
7 Spwialitii: Linne- w 1 1 SHng~tsty~slar.
Htörwtn hiirvaraiicic lager: tf Linne- &amp; Bomullsvafnader: Duktyger, Handdukar, Näsdukar, Spetsar, Lakanslärfter.
Broderier.
Färdigsydda Damutstyrslar, t il lwrkade.
a egen syatdier.
IJri.vL7inr,tf och prqft !w siirirlrro frri~tlio.
Order G t %jh«der, i~~~ tid Doktor HEDDA ANDERSSON Gunilla Vilens Handarbets-Atelier, - - 6 Nybrogatan 6, n. b. Griintllic.
och pru1itii.k undcrrimiriz Iiiiuiiiin v!
!-wr i nllu duns hr~iiikrbat.e.en.
Kurs, omfiittundts M tim., 1.3 lirB .. en Ic81iti~~~i.
2 tirii .. T-T i; ~.
1: ~-: 111111: i Ftoekh~) l~li ~appinlirk- Eamnias 14 ruin J l n n d ~ i r ~ ~ e t.
; - ~ l t -: t; I,in ~ l i t ~ r - iii * ilrlcs liiriiplig diirigcnum, titt eleven &amp; If t ' ar beatiiiiiiiiu, lektionstiileil f r m !t f. m. till 5 r. m.
1 J T W.
H~vtiillitinciur tmi~ttagns 1; ir itlq) ritning: ir, itimteringar wiiit.
f5riärdigande af linnciit~tywl~i r.
Hygieniska OBS.
Skodon tillverkas fur Herrar, Damer och Barn, Prislwliititn Ikiikt-l \ ' tifoi!
: tf ~rifiii.c.iiii~geii.
Skodon tillverkas I f v e n efter modern fason.
w Reparationer A l l t erlmle iitfiircs iioggi * niint ocrli: if Iiiista mtitcric.1.
m verkställas viil och pa bestamd utlotvad tid.
P.
G U S T.
P E T T E R S S O N.
52 Drottninggatan 52.
P - - - P N y a Hush&amp;llsskolan {fik 1,ildarlo ilivkor:.
C; riirid: itl 1 %l.
Föreståndariiiiin: Frö keii H. Cronius.
Nya Hush&amp;lltirs~olan %~ Matreralax- Vestra Tradgårdsgatan 19.
OBS.
!
Siiarskild inatsal för friintimmer.
Smedman den äldres HANDELS-SKOLA: Stockholm, stortorget 16.
Allm.
tel. L ' 1 77. xya elerer inottagas alla ticler p i Aret.
- Anmalningstid 9-1.
Dugliga biträden erhallas frán skolan.
Revisioner och bokföringar utförs toill moderat pris.
OBS.!
A bref mhålles om fiillötandig adress.
F Or kapitalister, sarskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskliingsinhl att kunna öfverl$imna vården af sina vardepapper ocli sl~ötseln af sina affarer &amp; t nhpoii person eller iiistitution, som ined absolut säkerhet förenade puiiktligliet och noggrannliet i utförandet af det aiiförtrodda uppdraget ' Bfvensom prisbilligliet.
En sådan institution ar.
Stockholms Enskilda Banks Notalriatafdelning (Li LZa Nr~gcctccn R Y, expeditionstid 10-Q),, so111 under garanti af Stocldiolins Eiiskilda Baiik åtager sig v h d ocli förvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Oin en person Iios Notariatafdelniilgeii deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kupon ger ocli tillliniidahåller deponenten influtna inedel.
Vidare efterser Notariatafdelningen ut.lottningar af obligationer och underrättar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lainiinr förslag till ny placering af det- ledigblifiia Itapitdet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras Iios Notarintafdeliiii1geu iiiiderrattar Notariatafdelningen gBldenareil daroin att riintorna B in- teckniiigarna skola till afdelningen inbetalas, livarefter de inedel, soin inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteckiiingarne blifva i vederbörlig tid förnyade.
Oin en hos afdel- niiigen deponerad intecltning genoin iinclerlåteii förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholins Eiiskildn Brink darigenom uppkorninen skada.
E \ Örvrilringsafgift: 50 öre för år pr 1,000 kronor af deposi- tionens varde, dock ej under två kronor.
Sy hållare!
Särdeles praktisk apparat för fastande af tyg vid sömnad.
OBS.!
Automntisk!
Skadar icke tyget!
OBS.!
Skadar icke bordet!
Oumbärlig i hvarje hem!
Pvis, ~VIZGGYCE 2 fiatt 7ca~to9ag: Elegant fornieklad .. .... ... kr.
2: 50. uppfinning.
,, svartlaekerad.
.
.
,, l: 50.
Å t e r f ~ s ~ ~ erlLdZZa j a ~ e &amp; d k@ af minst ett d u s s h stor ovalifatt.
.
K.
M. LUNDBERG 2 Stork yr kobrinken.
Gunbod: B Stora Nygatan.
Filialer: 66 Drottninggal t. och 4 Btu~eplan.
Bosättningsmagasin:
t (etablerad 1860) 46 48 Vesterianggatan 46 48 Försaljiiiiigslokaler: neiilra óotten, en, tv&amp; och t r e tr. upp STOCKHOLM.
Största lager i Norden Kulörta o, Svar ta Ylleliladningstyger Kulörta och Svarta Sidentyger Bomulls-Tvattklädningstyger Sohalar och Kapptyger m, m, 0 bier^ era!
ctenoin direkta förbindelser med in- och iitlaiidets förnamsta fabrikanter kan j ag erbj iida ofvniiniin~dä artiklar bättre och billigare iiii någon an- nwii och torde eii livar geiiom besök i ii~iiia, lokaler eller geiioiii reqvisition af profvei och varor lätt blifva öfver- tygad om fördelen att hos mig fylla sina behof af dessa artildar. '
Huslig ekonomi såsom skolämne.
iVon sc7tol1x, sed vitIx, " vi lära för lifvet, ej för skolan.
Det ä r visserligen sant, att skolans undervisning, som skall vara i allmänhet uppfostrande, icke omedelbart afser utbildning för ett visst fack eller yrke, men å andra sidan är .det ock en sanning, a t t dess nndervis- ningsämnen - måste i iikgon nian väljas inkd hänsyn till de olika kraf, som koinrna a t t ställas på eleven efter hans eller hennes iitträde i lifvet.
Uiiderrrisningens inneliåll ocli forin inaste till en viss grad ratta sig efter barnets blifvapde verksainhetsfer.
Det nationella draget i skolundervisningeii hämtar bland annat diiraf sitt berättigande, li ksoin undervisningen i kvinlig slöj d näppeligen skulle ha fva fått plats på flickskolans läroplan, om icke hänsyn tagits till en för kvinnor vanlig art af verksamhet.
Då det är fraga om ordnaiidet af den kvinliga ungdoinens under- visning föras vi därför helt naturligt till tanken på kviniians andel i samhäll&amp;rbetet, ' och tanken harpa leder oss hter in på ett viktigt socialt spörsmål, kvinnofrågan.
Lycldigtvis behöfva vi dock icke taga position i förlihllsnde till de stridiga meningarna om den s. k. kvinno- einttncipationens stijrre eller mindre berättigande.
Af läraren i hans egenskap a f lärare kräfves ej någon särskild kvalifikation för lösnin- gen af sociala problem.
Han kan i detta som i andra fall inskränka sig till a t t a t t konstatera fakta.
Kvinnan har i vårt land -, och öfverliufvud i de nordiska landen - fått sig anvisad två väsentligt skilda slag af verksamhet, dels en som till sin a r t mer eller mindre saminanfaller med inannens - laka- rens, l#rarens, köpinannens, fabriksarbetarens o. s. v. -, dels en för lienne mera egeiidoinlig, makans ocli moderns, Iiusföreståndersl~ans ocli tjänsteflickans.
Detta är ett faktiiin, som vi inåste beakta, vi nia nu se det med mer eller mindre blicla ögon: tv % skilda banor.
st % för närvarande öppna för.
kvinnan.
Helt olika äro de lrraf, som ställas på lienne, nar hon väljer den ena eller den andra af dessa banor, men för båda erbjuder lien- lies natur möjlighet till utbildning.
' Lättare vore * iippfostrarens arbete, '
oni ban kunde f r h barnets tidigare hr uppfostra det för blott en af dessa skilda banor.
Detta lkter sig emellertid icke göra.
Den unga flickan inåste, savidt hennes individuella begkf iiing det medgif ver, erlialla en sådan undervisning a t t hon en gång kan sl&amp; in p % såväl den ena som den andra vägen, på den ena först, på den andra senare, på blott den ena eller möjligen p&amp; bhda.
Den elementära undercis- ningen i skolan skall således lagga grund icke blott för eii utbildning å t ena liållet.
Ä r undervisningen i vara flickskolor af en skdan beskaffenhet?
Åtminstone om vart lands flickskolor måste man sägs, a t t de till allra största delen högst ofullständigt fylla sin uppgift i nämda lian- seende.
En för den niera fackmässiga utbildningen grundkggande alliiianbildning erhaller flickan likaval som gossen, under.
det a t t den iiiidervisning af annan art, som meddelas eleverna vid flertalet fiick- skolor, genoni kvinliga handarbeten, ar s&amp; ringa och star s % enstaka gent ernqt det myckna, som göres för licnnes mesa s. k. intellektiiella - eller rut-tare teoretiska - utbildning, a t t dess verkan icke kan på utvecklingen af praktiska anlag skattas sardeles högt.
I såväl folk- som elementarskola ager iiridervisningen iiiinu en ensidigt -- icke iiitellelrtuell, utan - teoretisk karaktär, ty jag lrill icke erkänna, a t t dessa s. k. liiaeäinnen, som till allra största delen sysselsatta barnen under skoltiden, mera än s. k. praktisk verksainhet eller på sådan syftande imdervisning iippöfvar intelligensen.
Tvärtom.
Hög teoretisk bildniug, till och med lärdom, och praktiskt oförstQnd knnna val siimjas i samma hjärna.
Och för öfrigt afser iippfo- stran afven annat an intellektuell utveckling, Den allmänbildning, soin den unga kvinnau erhåller i v %ima skolor, kan val tjäna som underlag för yrkets mera speciela utbildning i flera, fall, sasskild i fråga o111 de s. k. högre stiniiens yrken eller sådana, som kräfva ett intellektuellt arbete af 1iiei.a teoretisk art, inen deiina skolbildning torde föga bidraga - det kan ju icke nekas - till flickans ntbild- iiing för det liiismoderliga kallet.
Och dock borde riil förli~llandet vara det motsatta, ty knappast om någon flicka kan med iiagon grad af saniiolikliet pistås, a t t hon icke en g&amp;ng blir malca ock mder, ja, a t t detta a t t vara maka och moder icke blir snart sagt hennes uppgift i lifvet.
Om det icke kan nekas, att flickskolan, iivilita bildningskraf hon %n i öfrigt har a t t tillgodose, i första rummet bör tillse a t t den allmän- bildning, lion meddelar, Itan friimja afven en uppfostran till Iiiislighet, så inaste den nordiska flickskolan öfverhufviid väsentligt andra sitt '
prograin.
Hon måste hafva två m %l i sikte, men måhända det min- dre, för Iivilket hon hittills verkat mest, och det mest, för hvilket hon verkat minst.
Det ä r en reform i antydda riktning, som de läroverk för kvin- lig iingdoin sökt å~t~adkomina, hvilka på sin arbetsordning upptagit huslig ekonomi, omfattande dels praktisk öfning i matlagning och darined likartade öfningar, dels en sådan utvidgning af undervisningen i vissa läseänmeii, exempelvis naturkunnighet och matematik, som kan vara af betydelse f ö r det praktiska lifvet och en eventiiell ut- bildning för huslig verksamhet, Man skall kanske invända, a t t den liusliga ekonomien afser en mera fackmässig utbildiiing och därför icke väl försvarar sin plats bland skolans öfriga äninen, soin hafva till uppgift a t t vara mera allmänt u p p f o ~ t r a n ~ e Så.
är emellertid icke förh&amp;llandet.
Det ä r icke minst från den uppfostrafide undervisningens synpunkt, som ainnet erhåller en berattigad plats p % flickskolans läroplan.
För a t t ådagalägga detta, vill jag erinra om en grundsats ur ett moder&amp; pedagogiskt system, som icke g ä r h kan misstänkas för utilita.riska tendenser.
Enligt den Iierbartska pedagogiken är den iippfostrande iindera ' isningens hiifviidiippgift att lägga grund för ett sedligt lif genom a t t väcka ett mhzgsidigt intresse.
Den uppfostrande undervisningen skall således vara intresseväckande i den mening, att intresse skall vara den meddelade kunskapens eller färdighetens resultat.
Det är ju ock en obestridlig sanning a t t insikt är intressets nödvän- diga föriitsiittning.
» Jag kan icke tilska den, jag icke kti ' y1~zcr », slger var store tänkare Geijer.
Geijers .ord innebära endast en tillämpning p i det personligas område af den allmänna satsen: allt intresse förutsätter insikt.
N %- väl!
Våra flickors undervisning bibringar dem utan tvifvel mångfal- diga intressen: för naturen, för fosterlandet och f ö r det religiösa lifvet, för vetande och konst, men för Iieinmets lif och den specielt kviilliga verksamheten inom dess krets torde deras intressen näppeligen vackas genom den undervisning de allra flesta skolor meddela.
, E t t ämne på skolans läroplan, de kviuliga handarbetena, hafva väl en dylik upp- gift, men, såsom förut phpekats, det kan icke i näinda hänseende vara tillfyllestgörande.
Det kan således icke förnekas a t t i den unga flickaiis iind,ervisning förefinnes en lucka, soni icke blir mindre betänk- ' lig oii ' i undervisningen i öfriga ämnen bedrifvas med fraingang.
Det ar icke nog därmed, att anlag och intresseu för en viktig form af mänsklig verksamhet sakna ngring; de miste i sainina man röna ett.
304 halilmande inflytande, som imdervisningen i skolan med framgång med- delas.
Detta bekraftas ock af erfarenheten.
i !vIånne icke de flickor, soni lämna vara högre flickskolor, med alla sina kunskaper visa sig till allt för stort antal i praktiska bestyr bortkomna och - ännu märkbarare - för hiisliga bestyr ohågade?
Hos dem liar sålunda väckts endast emidiga intressen.
N a n må icke invanda a t t undervisning i huslig ekononii ä r hemmets och mödrarnas sak.
Det förutsiitter, a t t hemmet kiinde för- foga öfver flickans tid under skolåren i den iitstrackiiing, som en dylik undervisning krafver, hvilket alldeles icke ar förhållandet.
Det förutsätter afven, att.
mödrarnas egen uppfostran i allmänhet varit shdan, a t t de med fralngiing kiinde bedrifva en dylik undervisning, hvilket icke heller alltid ar förliållandet, d % just deras egen uppfo- stran ofta lider af samma brist som de nu uppväxande flickornas.
Men om ock skolflickan disponerade ÖFver tid och liemiet öfver larare- krafter, så torde den imdervisning som Iieminet meddelar, väl knap- past kunna mata sig i ' metodiskt haiiseende och i eggande förinige med den för en såda11 undervisning sarskildt i metodiskt hänseende utbildade lärarinnans.
I basta fall komme sålunda denna hemmets undervisning i en ojarm taflan med skolans, hvilket maste för den unga flickans utveckling medföra faror af just samina a r t som de nyss antydda.
Det högsta man af hemmen kan vänta a r ett kraftigt stöd, som de i nämnda hanseende kurma gifva genoni tillfällen till öfning och därmed genom intressets stärkande.
Vara flickskolor måste taga ämnet om hand, och de skola ock - därom ar jag öfvertygad - förr eller senare göra det.
För n i - got mer iiii ett tiotal af %r tillbaka iiitogo de kriuliga handarbetena en synnerligen iiiidanskjuten stallning vid vara flickskolor.
Det lictte då, a t t undervisning i dessa iimnen under skol %ldern r a r öfverflödig eller, så vidt den ansags behöflig, tillhörde uppfostran i hemmet.
Ender upprepad opposition från en del hem var den ett obligatoriskt ämne i den skola jag förestår.
Sainnia ämne intager nu en obestridd plats å de flesta flickskolors läroplan.
Xåtte det icke dröja länge, innan den husliga ekonomien fått en sadan ställning rid vara flickskolor, som detta anines pedagogiska och sociala betydelse kriifrer!
Svenska kvinnan inom de bildande .konsterna.
Ser man tillbaka på konsten och dess intveckling under gäiigna tider &amp; r det sällan man bland alla dein, som inoin detta område gjort sig kända, phtraffar ett kvinnonainn.
Det ar först under senare tid, som kvinnan lyckats genombryta den kinesiska mur, som fördomar och beroende upprest, den iniir, som dittills förhindrat henne att afveii inom konsten lata den beghfiiing, soin naturen hos henne nedlagt, komma till sin ratta utveckling.
Va1 talar redan Pliiiiiis om en konstnariiina vid namn » Lala från Cyziciis&gt;, livars arbeten lian satter i jamnliöjd ined verk af Apelles och Sopolis, medan medeltidens konsthistoria liar a t t omförmala, liiiriisoin abedissh ~ H e r r o d von Landsberg)) på ett öfverlagset sätt illustrerade en af lieiiiie på latin.
författad bok och nämner en rSabina von Steinback~ som skaparinna af htskilliga förtjänstfulla skolpturarbeten.
Afven under renassancens dagar iiti Italien hör man omiiamiias konstïiiirinnor sådana som: &gt;Pro- perzia de Rossi)), » Lucrezia Quistelli D och &gt; Sofoiiisba de Creinones B - men hvad äro vii1 dessa enstaka, nu nästan glömda konstniirinnor mot den lysande rad af manliga konstutöfvare, som under sainina tidpunkt fört lconsten frai-n till en liöjcl, som af ingen senare tid blifvit upp- nådd?
Äfven iiiider de narniast efter reiiassaiiceii följande Hr11iiiidi.n- dena rar det icke battre bestalldt med kvinnans deltagande i arbete för konsten, ja, liarii ovanligt och osannolikt det i dessa tider anshgst vara, att.
en kvinna frambragt något konstverk, fraingår daraf, a t t åt- skilliga arbeten, som i verldigliet en, efter livad numera utredts, blifvit a t förda af B Judith Leister a, däri bland B Flöj tblhsaren r på v h t Natio- iialmuseiiin, laiige tillskrefvos, Frans Hals,, under det Jiiditli Leisters namn alldeles ignorerades.
S % kom dock sliitligen den s. k. upplysningsperioden och med denna åsikten, att en kvinna, som hade anlag för skön konst, jamval borde f&amp; utveckla desainnia.
Det dröjer darföre icke länge innan konstliistorien har a t t uppvisa det ena berömda kvinliga konstnars- namnet efter det andra.
Så fram trader D Ailgelica Kaiiff manii r ined.
sina allmänt beundrade, poetiska konipositioner och » Louise Vigée L e B r u m blir världsbekant som porträttinålarinna.
Från deunn tid
liar kvinnans plats s %soii~ konstnär rid sidan af mannen icke blifvit bestridd, och nästah hvarje kr framträdes en ny Irvinlig artist i ett af de främsta leden bland konstens utöfvare.
I vart land förde so111 bekant konsten i äldre tider ett jämfö- relsevis tynande lif.
Få voro de inanliga koiistnärerna ocli naturligen ännu färre antalet af de krinliga.
Den första iitöfvande konstng- rinnan i Sverige torde vara den i sliitet af 1600-talet lefvande Amca Muria Ehrenstrahl, dotter af den ryktbare nihlaren David von Ehreii- stralil.
Hennes arbeten, iitgörande dels allegoriska taflor dels portsiitt, äro utförda i samma maiidr som fadreiis, efter hvilkens död hon er- hö11 uppdrag att fullborda de verk, soin af Iiouom icke hunnit afslutas.
Oni Anna Maria Ehrenstrahl en fullödig representant för barockens breda och stoltserande koust, s % ar GZrilia Pasdb det för rococoiis oreflekterade cliariiie.
Eennes portratt påminna om broderns, Lorenz Pasch ' d. y., men liafva mera injukliet i färgen, äfven om de ej uppnå lians briljanta teknik.
I början och medlet af detta år1iiinBrade gr det hos oss taniligen tuniisådt nied kvinliga artister.
Xaria Röld viiiiier visserligen p i 1830-talet stor popularitet genoin sina portratt i svartkrita, soin ut-.
marka sig för smak och ti.äffs#lzeriiet, och Sopkie Adlersyawe röner samtidigt erkännande för sina, af sann religiös känsla, inspirerade altartailor.
Det ä r dock egentligen de sista decennierna, som i vårt land liafva att visa ett verkligt uppsring inom den af kviiiliga artister utöfvade niilnings- och bildliuggarkonsteni.
Deii svenska kvinnan, soni fikut, därest hoii agnat sig it konsten, ralt de belletristislta och sce- riiska oinrhdena d. v. s. de yttringar af sjiilslifvet, h i l k a torde vara de mest direkta och omedelbara och diir de janiförelsevis minsta tek- niska svkrigheterna förefinnas, liar under de sista årtiondena, oförskräckt jämväl kastat sig in p i de fria konsternas omihle ocli diis runnit fraingångar, som förr icke ansetts möjliga.
Hrilka iiro orsakerna till deiiila nya riktning i den svenska kvinnans verksamliet?
Den djupast liggande torde vara den allt niera sig framarbetande Bsikten, att det är kviiiiians bkde r5t.t och plikt, att i likhet med iiiauneii verka för kultiirens frainåtskridaiide och att därför, därest Iion eger begiifniug för någon viss art af konst, Hfveii göra cleiisaiiiina fruktbriiigancle.
A t t kvinnan ägde några anlag för utöfvaiide af den konstart, hvarom nu ar frhga, betviflades dock länge, ocli till detta tvifvel sällade sig
sasoin ett ytterligare hinder obenägenheten bos föräldrar och ni %lsmän att kosta på en flicka en s % pass dyrbar uppfostran, som den, hvilken kräfves för utbildning till artist.
Detta sista hinder.
undanröjdes dock då Fria konsternas akademi, soin redan ar 1735 stiftats för uppainmandet af nianliga konstnärer, 1864 öppnade sina portar jäinväl för kvinliga elever.
Staten liar härigenoin beredt kvinnan sainnia tillfälle som mannen att erhålla kostnadsfri utbildning, och det liar därefter endast berott på henne själf att begagna sig liaraf.
Detta har hon icke heller försummat, och v %ra nuvarande konstnärinnor hafva nästan samtliga akademien att tacka for den första grundläggande.
utbildningen.
.
Amnlia liirtdegren, som började sin konstnärsbana på 1840-talet, är kanske den första svenska konstnärinna, livilberis rykte sträckt sig till utlandet.
Det torde icke vara orätt att räkna afvea henne till vår samtids niålarinnor, då nya arbeten från hennes pänsel fram- bragtes ännu på 1870- och 1880-talen.
Få arbeten torde hos oss liafva vunnit en sådan popularitet, som hennes bilder från barnavärlden.
Hvein minnes icke de smh trinda, leende barnansiktena, inålide med den friska och omedelbara uppfattning, soin blott återfinnes hos den verk- lige konstniiren?
J u s t genom denna sin förinaga att uppfatta enkelt och naturligt stod Amalia Lindegren lhngt före flertalet,af med iiennee jamnariga artister, och det torde säkerligen dröja länge, innan de n h g a reproduktionerna af hennes taflor, som vi s % ofta påtriffa å vlggarne i de svenska hemmen, koinina att därifrån försvinna.
Som portr#ttmAlarinna står Iion ej sk högt som inom genreni %leriet, men äfveii såsom sådan liar hon vunnit stor popularitet.
Närmast denna artist torde böra nämnas tvenne andra konst- narinnor, som likasoin hon numera skattat åt förgängelsen, nämligen NZmmi Zetterström och Amanda Sidvnll.
Bida hade erliållit sin egent- liga utbildning i Paris, eliim Gtskilliga år senare än Aindia Linde- gre3.
Vid M211an12 ' Zettemtrönz fastes redan där stora förhoppniiigar och lion %tnjöt till och med äran att få en af sina taflor benämnd » Lappiiiteriörr, införlifvad med franska statens samlingar.
Er], iniiilsk1ig.t att se, förtidig död bröt dock dessa förhoppniiigar, innan Iion Iiiiiinit full konstnärlig mognad.
Eeiines mest kända tafla torde vara.
nC11arlotte Corday Inför sina domare ».
Stora voro äfven de fiirviiiitningar soin Amanda Sidvall ingaf, men dessa blefvo, mahända.
till följe af rent yttre förhållanden, icke uppfyllda, och då hon för några år sedan afled, var hennes konstniirsnamn nästan redan bort- glömdt.
Till den äldre delen af vhr san~tids målarinnor höra afven tvenne andra, ännu lefvande artister, nämligen Wilhelminina Lcrgerkolm och Agnes Börjesson.
Till skilnad från de förutnämnda hafva dessa einel- lertid hufvudsakligen erlihllit sin utbildning i Diisseldorf och deras arbeteif kännetecknas därför också af de förtjänster och fel, soni anses vara betecknande för berörda skola.
De förra ligga framför allt i ett vekt och käiislofuiit uttryckssatt samt ett omorgsfullt utarbetande af hvarje detalj, och de senare just i uppdrifvandet af dessa förtjänster till sin yttersta spets, livarigenom vekheten lätt iirartar till sentimen- talitet och det helas harmoni g&amp;r förlorad i ett alltför skarpt heto- nande af eiiskildlieterna.
Hrad nu sarskildt Wilhelmina Lagerholm beträffar, hafvc?, vi, och antagligen de flesta med oss, från hennes pansel icke sett nier an ett arbete inom genremåleriet, niidigen en i Wational~nnseuni befintlig tafla, kallad sEu gaminal historiao, framställande en ung livitkladd dam vid sin slända och en nng man, hvilken tydligen som bäst framför sitt frieri.
Denna tafia ar en god exponent för hvad Diisseldorfsskolan kan kstadkomrna.
Amnet ar tyskt romantiskt uppfattadt, en hänförande fin färgskala, sarskildt i stofferna, smeker ögat och samtliga detaljer äro fängslade väl itter- gifna.
De fel, som vidlhda Dusseldorfsskolan, återfinna vi här i mycket ringa n h, och Wilbelmina Lagerholm har geno-m denna enda tafla visat sig vara en nära nog lika god iaepresentant för berörda skola som hennes ryktbare landsman Ferdinand Fagerlin.
Det ar blott skada, att hon stannat vid detta försök inom genremåleriet, t y de arbeten inom porträttfacket hon sedermera presterat äro, ehuru fint utförda, väl mycket i saknad af det moderna temperamentet.
Äfven Agnes Börjesson visar i sina tafior, livilkas motiv oftast äro Iiemtade från sydligare länder, en tilltalande fiirgrikcdoni och sa- ker teknik.
Omtyckta genremålarinnor äro äfven E~ntiza Toll och o Enzma Ekvall.
Den senares arbeten äro af ett ojämnt konstvarde, men höja sig stundom till en afsevärd hög niva, och det ar att be- klaga, att desamma, ram % till forniatet samt kort och sällan exponerade, i vanliga fall torde undgå den stora allmänhetens uppiniirksainliet.
Konstnärinnans alster skulle säkerligen eljest vara mera allmänt kan- da och högre värderade an hvad soin nu ar fallet.
E n gewenihlarinna, som framträdt htskilliga år senare an de förstnämnda, är Fanny EIcbomBrate, Hon a r en af v %ra talang-
fullaste yngre konstiiiirinnor och har under de sista %ren visat, a t t en artist ej behöfver bortlägga pänseln, därför a t t hon blir maka och moder.
Hennes arbeten andas ett friskt och käckt skaplynne.
P % lek, under någon ledig stund, medan 1ion fyller de dagliga plikterna, i hemmet, kastar hon helt raskt ned p % duken en liten bild f r h bar- nens lekvrå eller stoj i det gröna.
Dessa akta, konstnärliga små taf- lor äro likasoin hennes öfriga interiörer och friluftsbilder återgifna med osökt uppfattning och lätt pänsel.
Fru Brate ä r afven frain- stående på porträttmåleriets oniråde; hennes bilder af » Man.w ' och » Morw äro säkra i teckning och karakteristik, ja vi skulle nästan vilja säga manligt kraftfulla i teknisk behandling.
Omnämnandet af frii Brate torde utgöra en lämplig öfverghg till iedogörelsen för de artister, hvilka, afven om de en eller annan gång ägnat sig i t genrenihleriet, dock liufvudsakligen sysselsatt sig iiied poitriittinåliiirig.
Till dessa hör Enzma Sparre.
Hon började med föi~stnäinnda a r t af niåliiing, men liar numera nästan uteslutande öfvergått till det senare slaget.
Till genretaflorna hörde ~Trollbru- den » ocli » Vappos död, soin p&amp; sin tid väckte en viss uppniärksainliet.
I dessa tnflor, till hvilka hon lieintade sina ämnen f r h gamla allmoge- legender, försökte Iioii a t t ingjiita detta niystiskt skracki~jagaiide och - Iiemslsa, som för dylika legender äro så vanliga.
Dessa bemödauden slogo dock öfver i effektsökeri, ocli hennes arbeten prålade med en skriande kolorit, s&amp;n mera lockade an behagade blicken.
Med verlz- lig Isärlek till sin konst och med sällspord energi har denna m %la- iiana dock tiini Pör t ~ i m förvaïfvat de felande kunskaperna och bort- arbetat störande tekniska brister, och hvad hon numera presterar ar af vida högre konstniirlig art, an hennes första lysande färgexperiment.
Till saniina grupp af artister torde jämväl bora raknas Elisa- beth Keyser ocli Clara Löfgren.
Den förra har i likhet med Emma Sparre fatt sin konstnärliga iitbildiiing iitoinlands och liar liknsom hon på senare Hr inarkbart förkofrat sig äfven om fortfarande alstren från Iiennes liand mera stämplas af lacker an sann kolorit.
Till detta fel liar hon dock icke hemfallit i ett särdeles förtjlnstfullt porträtt af en äldre dam, för hvilket hon i Paris år 1889 eröfrade tredje klassens medalj.
Clara Löfgren är en i Konstföreningen gärna sedd iitställariniia af små, ~ c k e minst i färg intagande genretaflor, och i sina porträtt iitvecklar hon en ganska betydande förinåga.
D e äro väl uppfattade och smakfullt utförda, isynnerhet hvad betraff ar stoff erna.
E n artist, som blott en eller annan gång läiniiar sitt egentliga fack, portrii.ttin %leriet, för a t t ägna sig åt genren ä r Hildegard
Thorell.
De arbeten af sistberurda art, hon dikrvid frambringat äro emellertid synnerligen beaktansvärda.
Vi hehöfva i det afseendet endast erinra om hennes ~Modersgladjes, som p % utställningen 1894 väckte ett berattigadt uppseende genoin sin harmoniska och dock bril- janta färg, samt innerliga uppfattning.
Den sympatiska framstall- ningen af den unga leende modern nied barnet vid barinen koin &amp; ska- daren att tanka p %, Madonnan med barnets, så poetiskt upphöjdt var uttrycket af lycksalig glädje atergifvet i moderns anlete.
Äfven på poi.trattmAleriets område liar fru Thorell liirnn~t afsevarda bidrag, särskildt i bilden af en ung dam, sedan 1880 införlifvadt med samlingarne i Göteborgs museum, visar hon sig i besittning af en glänsande teknik och ett lika fint som mångsidigt färgsinne.
Till denna grupp höra järnval tv&amp; konstnärinnor, hvilka under den för .nhgra år sedan s % lifliga, nu som vi hoppas afslutade striden mellan akademister och opponenter, raknades till det senare partiet, nämligen Eva Bonnier och Hanntr Hirsch-Pazcli.
Den förstnainnda inklarinnan har allt sedan opponenternas segerrika framträdande med året 1885 varit en af de ihärdigaste och mest bemärkta af dess utställare.
Hon försöker sig i sina arbeten mycket och framgångsrikt med de för narvaraude så moderna ljusexperiinenten.
Sarskildt ar detta föi- h %llandet i hennes geiiretaflor, men man &amp; terfiiiner deiii afven i lien- nes porträtt, som, om de ofta utinark3 sig för en vacker ljuseffekt, dock icke s % sällan stöta genom en allt för bizarr fargsammansatt- ning.
Under detta sitt favoritstudium glömmer hon dock ej att fram- hålla det karakteristiska för förenialet i fråga och liennes alster verka alltid tilltalande genom den kraft och duktighet, hvarmed de iiro ilii- lade.
P % senaste tiden liar nämnda artist jemval exponerat taflor med symbolistiska motiv.
Vi vilja i det afseendet erinra om hennes mag- daleuas på 1894 års iitställning.
Uti genialisk obegriplighet torde denna tafla ej hafva öfve~traffats af uågot, som vi varit i tillfiille att se har i Stockholm, oaktadt vi i den vägen f %tt sinälta ganska mycket.
Hanna Hirscli ' namn var länge i kamratkretsarne mycket upp- buret, och man fäste vid detciamma de största förhoppningar.
Såväl vid Akademien, som sedan uti P ~ r i s, följdes hennes studier med största uppiriarksamhet och liennes debutarbete vid heinltomsten frku utlandet, 8 1 ateliern)), var ett både sjalfständigt och gediget arbete, präktigt i färgen och ovanligt solidt i litförandet.
Sedan hon efter sitt gifter- inål bosatt sig i hemlandet, liar hon blott beträffande antalet af de konstverk hon frambragt sisat sig hanamad af splittringen i sin ar-
.
betskraft.
De taflor, Iivarnied hon under sitt nuvarande namn Paiili då och då gör sitt inlägg uti senare årens konstutvecklii~~, så rik på scliisiner, äro originella och lifsvarina.
Ehuru Iioii i sina arbeten än tager intryck af den syinbolistiska skolan, an ä r helt och liillet sjalfständig, visar lion sig dock alltid konstnärlig, ocli det ä r gläd- jande a t t i raden af svenslca målarinnor inrangera detta namn.
E n konstniiriiina, som, likt den föregående, uppblaiidar sina genre- taflor med porträtt och landskap ä r E«ma ~dwstädt- ~ 7 ~ d w i c k Hen-.
nes första, frhn Paris liemsända arbeten.
; oro t. o. m. uteslutande af sistnämnda slag.
D e utmärkte sig för kraft och karakter i iaktta- gelsen, nien voro alltigenom för gröna.
S % försvann Emma Löw- stäcltu namn för en tid från sival svenska som f i m s k a expositions- kataloger, men blott for a t t därefter uppstå desto mera lysande, då hon i början af 90-talet öfverraskade ~toclcholms~nbliken med sin spe- ~ialiitst~ällning.
Originalitet, lifsglädje, en ofta nästan sjiilfsvåldig fri- het i ' teckning oc1.i färgbeliandling, men först ocli sist ett ursprung- ligt lconstnärstein ' peraiiient voro iiii de intryck 111a11 fick af hennes taf- lor.
Artisten hade under deii langa livilotid, hon ålagt sig funnit sig själf, utan a t t därför mista n %got af sin friinodigliet och tekniska bravur.
Trots den förvbning såval kritik som publik erfor inför.
den om Claud Monet ocli de öfriga Franska iinpressionisterna påmin- nande färgskalan, intog Emina Löwstädt f r h i och ined denna expo- sition sin plats i de utpräglade konstnärernas led, och ar det endast a t t beklaga a t t det mera synes vara utlandet an vi soni numera få njnta af alstren f r h hennes pansel.
De artister ined hvilka vi senast sysselsatt oss liafva samtliga mera eller mindre skattat å t den smakriktning, som varit och fortfa- rande ä r den förhärskande i Paris.
Så ä r icke förlihllandet med lifiria Bredberg.
Efter titt iiafva studerat i iiiimnda stad begaf hon sig nanlligen öfvei till London, där lion tog iiitryck af en riktning i konsten, som der länge förefiinnits och soni på senare tiden j8mväl.
börjat arbeta sig fram äfveii inom andra konstcentra.
Berörda tvenne riktniiigar, den franska ocli den engelska, aro livarandra mycket olika, icke ininst i fråga om valet af ämne.
Den franska skolans adepter bry sig föga om, livilken inre betydelse ämnet erbjuder, titan gliidja sig vid den rena skönheten hos föreinålet, öfver vackra linier, egendomliga reflexer och slående fiirgeffekter.
Engels- männen daremot fordra, a t t äninet berättar något och, ej nog därmed, a t t det äfven gifver oss något a t t gissa eller ana.
Deras konst åsyf- tar det själiskt intima, ' den fäster mindre vikt vid den yttre liandlin-,
gen än vid en djup själsanalys, och detta sträfvande efter intimitet påverkar naturligtvis äfven form och utförande.
Det är af denna engelska smakriktnig Mina Bredberg, som, d i hon först framträdde inför allniänheten nied sitt duktigt mhlade sjalfporträtt, ännu stod under den franska skolans inflytande, på senare tider blifvit påverkad] utan att dock denna påverkan fått på något sätt undertrycka hennes egen, af konstnarlig esprit genomandade personlighet.
Goda prof på den sthdpunkt inom måleriet, till hvilken hon numera hunnit, voro de tvenne, älskligt veka bilderna af hennes systrar samt det karak- teristiska porträttet af doktor Asp, som utställdes å hennes special- exposition 94, och torde det allmänlietens intresse, hon reda11 till följe af sjalfporträttet vunnit genom den nämnda utställningen blifvit ännu lifligare.
Mina Bredberq liar jämväl försökt sig på historiemålning, nhgot som bland våra kvinliga artister ar mycket ovanligt och det för- sök i den riktningen, som samtidigt med de nyssnämnda taflorna ex- ponerades, nämligen ~Gustaf II Adolf begråten af maka och dotter » utmärkte sig för en briljant och varm fiirgskala och en god kompo- sitionstalang, äfven om det på samma gång visade, a t t konstnärinnan ännu icke behärskar detta, s % många vidtomfattande studier fordran- de område.
Till den yngsta konstnärsgenerationen höra Aua Lagerwantn och Gerda Roosvall-iZallstmius, hvilkas arbeten häntyda, i synnerhet hos den senare, på verklig konstnarlig beghfning.
Hålla dessa unga ar- tister hvad de nu ' lofva, torde vi hafva ännu ett par goda konstnärs- namn att lägga till de föregående.
Såsoiii, åtminstone numera, uteslutande porträttmålarinnor kunna vi nämna Hildegard Norberg och lKersti * Cardon.
Deras goda, väl studerade, gedigna, om än något torra arbeten motsvara de kraf, som ställas på en omtyckt portriittör, livars alster äro beräknade att in- förlifvas med faniiljens porträttsamlingar, och darföï ej f&amp; stämplas af en allt för långt drifven djärfliet i behandlingen eller direkt skat- tande ht någon extravaga.nt konstriktning.
Hildegard Norberg är sedan länge sysselsatt med beställningars utförande å officiella, för hög- tidliga embetslokaler afsedda bilder af värdiga och högt uppsatta man, och hennes stilart med nästan tung och dock fulltonig färgskala och solid teknik ägnar sig ocksh förträffligt till denna uppgift.
Kerstin Cardon har utom sin verksamhet som producerande ar- tist, intagit en f ö r konstens stiiidpunkt i vårt land ytterst viktig ställning i sin egenskap af lärarinna i teckning och målning.
Under n0ra två decennier har största antalet af de till vidare utbildning
vid Eria konsternas alcadeini, allvarsaint strafvande unga konstnars- ainneiia, likasom det Innu större antalet konstälskande, soin velat stiidera vid sidan af denna iiistitution, passerat genom Kerstin Car- dons glada, ljusa atelier vid Drottiiiiiggatan och dar funnit en lika g r u r d i g soin konstnärlig utbildning.
Yngre än de senare är Elisabetlh TVnrvifzg, hvilkens namn be- klagligt nog icke torde vara inycket kändt af den stora allinanlieteii.
Detta larer dock få anses niycket vara artistens eget fel, som sällan exponerar något af sina arbeten.
Nar hon det gör, finner man einel- lertid nästan alltid, a t t man i henne har en genialisk, med starkt ut- vecklad individualitet begåfvad konstnärinna, hvilkeiis alster man gar- (Forts.) ' na skulle vilja se betydligt oftare.
A.
H.
Klippta vingar!
, Får jag ej se n %gra af edra teckningar eller studier?))
sade doktor Almer till den unga damen, soin satt midt elnot honom vid divansbordet i assessor Vides förmak.
» E r bror har sagt mig, a t t ni inålar.
Han har gjort mig helt nyfiken på er talang.
L å t inig se nhgot af er., E t t underligt leende gick för ett ögonblick öfver Martha Vides ansikte.
Hon svarade icke.
, Jag förniodar », atertog doktor Aliner enträget, a t t nissoin andra konstnärer liar portföljen fall af studier.
Bår jag icke se dem?
* Åter log den unga flickan litet g$tfiillt, men så gick iion bort till en gaininaldags byrh med förgyllda beslag och öppiiade en af dess lador samt fraintog därur en sliten portfölj, Iivilkeii hoii tigande rackte doktorn.
Han öppnarle den begärligt och drog fram darur en inkngd större och iniiidre akvareller, blommor, somliga försöksvis djiirft kastade på papperet, andra iioggrannt, ja, ininga skulle säga, petigt utförda.
Hau granskade dem alla ofantligt oinsorgsfullt, omedveten om a t t därunder lians eget ansikte var före ' inkl för en lika omsorgsfull granskning.
Det var ocksh lätt att lasa i detta uttrycksfulla, intelli- genta ansikte, som skiftade min efter hvarenda tanke, och innan dok- torn ännu yttrat ett enda ord af kritik, visste Martha Vide inycket val, livilka af heiines blominor, som fiinnit nåd inför lians ögon; och hvilka han aiisig vara illa niålade.
Den roade henne, denna tysta, vältaliga kritik, och hon försjönk därför nastan omedvetet i fixerandet af doktorns minspel.
Doktor Aliner var en man mellan trettio och fyrtio år, en kunnig person och en lofvande författare.
Han var nyss aterkommen till Sverige efter att i fem år idkat studier i utlandet.
Xarthas bror, kandidat Tor- sten Vide, var bekant nied honom sedan den tid de b %da l %go vid universitetet, och han var därför under de dagar han nu vistades i stadeii en gärna sedd gäst i dennes föräldrahem.
En g %ng, - Martha s a r d % helt nyss vuxen, icke tjugu år, - hade hon råkat hr Almer p&amp; en privat supé i Helsingborg, diii hon varit en månad för att niåla ett porträtt.
Han mindes nog cj detta sammanträffande.
Hans närsynthet hade säkerligen hindrat honom från att fasta sig vid hennes utseende.
Men Iion kom däremot wycket tydligt ihåg honoiii.
Och hon hade ju ocksh skal nog att minnas sitt första sanimanträffande med honom.
Hon log, d % hon tänkte därpå, men s % dog leeldet bort och följdes af ett trotsigt, nästan h h d t ut- tryck, som dock snart veknade och blef djupt vemodigt.
3Ien hon ryckte %ter upp sig - med våld förjagande tankarile, som pinade henne.
Nu hade också doktorn sett igenom alla hennes skisser.
Han skg upp från dem på henne.
~ T a c k n, sade han, och sackte henne portföljen.
~Hvilken kritik har författaren och tidningsmannen i osd- ning %t mig? » sade Martha, försökande att skamta.
Det förargade henne, att han ej sagt nhgot, b a r k e n till beröm eller klander af hvad hon visat honom.
» Ni har talang, fröken, men.
.
. » B Men livad?
B, Ni sjunger ej ut », sade doktorn skrattande.
» Ni ar ej djiirf n o p.
&gt;Än vidare da?
Ni hade mer att aninärka.~ Uartha såg ho- iioin rakt i ögonen med en skälnisk blick.
sji ii ng vii ut!
J a g tI1 att höra p %. » » Nej, jag liar egentligen blott detta ena att anmärka., sade dok- torn allvarligt.
, Det är fin, omsorgsfull teckning, sann färg i edra blomsterm %lningar, vacker gruppering, men ingen Itraft, ingen helhet riktigt.
Utmärkta detaljer - men samiiianh&amp;llningen, enheten i stamningen - allt det dar f %r ej ntlainnas.
Detaljerna äro viktiga besthdsdelar, men de äro dock blott delar af det hela.
De få ej blifva hufvudsak.
De skola samniansmälta till ett.
Ljuset, lifvet, stämningen, handlingen, detta ar hufvudsaken.
Detaljerna skola under- ordnas allt detta.
Äfven i blomsterinMningar bör detta galla.
8i.i tror jag åtminstone.
»
J a, iiien i studier, dar äro detaljerna det förnämsta, inedgif det is &gt; J a, ja, måla gärna noggranna studier, men grip till bredare yaiisel, när det galler att begagna sig af deni och tänk d&amp; först och frönist på det hela, fröken!
Taflor, livilka göra ett helt ' intryck, äro mycket att föredraga framför den profkarta på färger de flesta målare kokina med ilii för tiden.
Ser man i m a hörnet af en sådan där stamningslös tafla, finner man kanske någonting utmärkt bra, inen dock nggot, som alldeles icke gör taflan godt, och ser man sedan - i andra hörnet af taflan, tanker man kanske: livad i all världen har det d&amp;.
liar att göra?
Ser nian p % förgrunden, blir man inåhända varm om Iijartat, ser imii på bakgrimdeii, fryser niau. '
Så går man från konstverket i fr&amp;&amp; % med god lust att.
klippa det i fyra delar - minst.
Och jag a r saker på, att gjorde niaii detta, så blefve hvar del för sig en utmärkt detaljstudie, - men tillsamnians!
Hvar finiies harmonien?
hvar finnes stamningen?
Förstår fröken mig? » » Ja, det gör jag, det gör jag; inen hvad hjalper det? % Doktorn gick rastlöst fraii!
ocli Bter i ruinniet.
» J a g kommer s&amp; lätt att brusa ut med ' hvad jag tanker ocli kännes, nar något så särskildt intresserar mig, och er milning intres- serar mig.
Ni har öga för fornien, för färgen - och ni liarw - han knackade sig betydelsefullt i pannan - %ni liar nog har också för att hinna någon väg.
Men ni ar, ursäkta mig, en kruka, ni vågar, som jag sagt, icke sjunga ut.
Ni kunde inåla bättre, om ni bara tordes.
w, Visst törs jag!
Hvem skulle säl lägga band på mig? » &gt;sHvem? » Doktor Aliner log.
» Ja, säg.
det, den som kan!
J a g skulle vilja Ila er bort från allesammans liar, soiri satta griller i hufviidet på er.
J a, var jag nu för hänsynslös igen?
J a g kan ej hjälpa det - jag inenax ändå livad jag säger.
Ni skall aldrig finna arten och graden af er begfifning har heinnia.
J a g vet det, jag vet det, jag liar sjalf varit morsgris.
Det duger icke för den, som skall fram i varlden.
Man niåste ha ro och tid och frihet a t t .arbeta.
Man måste blifva sjalfständig.
?Ja, det är nog sannts.
Martha såg upprörd och het ut.
.
» Man vågar nog för litet, nar man mhlar under daglig kritik. % » Ja, var saker på det.
Och så detta - jag vet så val liur det ar - så fort man visar anlag för någonting, ar man ett under i fars och ' mors ögon.
A t t man ej ä r fullfjädrad med ens, liar deras kärlek oftast svårt att först %.
A t t det behöfs dr af utveckling, af tankearbete,.
af studier, ar dem ofattligt, i synnerhet oin de ej sjalfva -
sysselsatt sig med att utveckla egna, liknande anlag.
Sa får man » berömligta för det, för hvilket nian ej ens borde f &amp; ibgodkändt~, och när inan är ung och begåfvad, gör hvarenda ord af beröm en s&amp; hjärtans egenkär.
Man blir i eget tycke mästare, innan man ännu varit lärpojke.
Och hvarje kritik, som är klandrande, slhr antingen totalt ned aubetsliisten, eller gör en hätsk och oresonlig.
A r det icke samt?
» » JOD.
, Ja, och därför beliöfver man Bomma bort och bli rentvättad från allt oberattigadt erkännande och bli visad tillrstta, om man skall kunna blifva till någonting.
Det g %r icke för mindre., Han hade talat sig varm och häftig och drog nu litet efter andan, då han ett ögonblick stannade framför Martha.
, Har jag varit för i f r i g?
~ frågade han med en forskande blick in i hennes upprörda ansikte.
» Har jag gjort er ledsen? » Hans röst lät med ens helt vek och bedjande.
Då Martha ej genast svarade, började han %ter gå af och an med oroliga steg.
jag skall saga er fröken », fortfor lian, » jag låter värre än jag.
o är.
Atminstone vill jag väl, om det an låter, sQm skulle jag gräla i tid och otid.
Och så en sak till, ser fröken.
Mär man som jag farit land och rike omkring och nött skosulor på alla viirldens muséer för att f å se och njuta och lära af deras konstskatter, SO får man litet vana att bedöma, livilket som verkar s a m t och uppfriskande p&amp; en, och hvilket som smakar » onatur »; d&amp; far man ocksa ett visst med- lidande med dessa många missriktade, blott till hälften utvecklade konstnärsanlag, som finnas till i världen.
Och man tanker: den som kunde hjalpa en enda bara att förstå och rätt värdera sin egen talang. » » Ack, jag minns » - doktorn log och skakade på hufvudet, -, jag minns en gång jag såg ett skdant dar arbete, som gaf sig ut för att vara mer an.
det kunde vara, d % det var måladt helt naivt och utan studier.
Det gjorde ett så tragikomiskt intryck p&amp; mig, och det kom mig kanske allra först a t t uttala de tankar, jag här uttalat.
J a g råkade illa ut den gången, men det gör jag allt som oftast för resten.
Den som ar uppriktig och därtill närsynt rhkar lätt illa ut.
» Saken var den, ser fröken, - ni vill val höra på?
- Nåja d %!
Saken var den, att jag var i Helsingborg en gHng.
Det iir val en tio, tolf år sedan, vill jag tro.
J a g var åtminstone tämligen grön som författare da och drogs som bast med min egenkärlek.
Det var just i den perioden af mitt lif, då hvartenda berömmande ord gjorde
.
mig galen af högfärd.
En kväll var jag hos en kamrat.
bjuden dit på sup&amp; stort sällskap - herrar och darner.
J a g var just icke mycket trakterad sf bjudningar.
J a g älskar icke dessa sex till sju timmars kalaser, som äro ställda blott på att proppa i gästerna en massa god mat och visa värdinnans uppfinningsförmåga i fråga om nya rätter, eller nya satt att servera de gamla vanliga, dar man bju- des tillsammans från höger ' och venster, så godt som obekanta, och med vidt skilda intressen.
De kunna jii aldrig blifva roliga, eller hur, fröken? » » Nej, det håller jag med om.
», Och n i förstår då, att jag ej var mycket trakterad.
Icke kände jag en enda heller, af alla dem, sim voro komna före mig Värden presenterade mig visserligen för några personer, men som de alla voro äldre an jag, vlgade jag mig, rent ut sagdt, knappast på dem.
S % stod jag där och teg och teg, tills jag fann, att detta dock var för oartigt.
J a g vände mig då till min granne, en liten flick- stackare, so111 såg lika bortkommen lit, soni jag.
Men hvad skulle jag tala med henne om?
J a g tiiggade en stund på väderleken och fick små.
beskedliga » ja, ' och &gt;jo » och, ah, till svar.
Det blef för tröttsamt i längden.
' Hvad kali intressera henne d %? '
tänkte jag.
Men så fick jag i samma ögonblick litet hum om just den saken.
J a g följde riktningen af hennes ögon, soni intensivt stirrade utåt rummet, och jag uppdagade ' d %, att hon betraktade ett .porträtt af frun i huset,.
hvilket stod på ett staffli en bit ifrån oss.
&gt; J a g kan ej saga, att jag finner det dar porträttet synnerligen väl nikladt B, sade j ag med tjugufemåringeris tvärsäkerhet.
, Man kan visst icke förneka, att det är likt, men det är stelt och dödt - eller hvad tycker ni?
D tanke.
» J a g vet icke », svarade hon, naturligtvis radd att saga ut sin Det är ju så med de flesta fruntimmer.
, Jag tycker det åtminstone&gt;, fortfor jag, glad att liafva ett samtalsamne,, ty visserligen ä r var värdinna i afton icke öfver sig liflig, ja hennes ansikte ar till och med stelt och, oss .emellan sagdt, något tråkigt, men det återspeglar dock i vissa ögonblick en sjal.
Men det där, - hvad återspeglar det?
Ingenting, i mitt tycke.
Det är uppenbarligen måladt af - eii obetydlig konstnär, det slår ej fel.
Vet ni kanske namnet på artisten?, » Det star visst M. V. i ena hörnet af porträttef.~
, &amp; I. V. Hvem kan det vara?
J a g känner ingen portrattmå- Inre med dessa initialer.
Men livein konstnaren än är, jag tycker att lian niisslyckats.
Hvad tycker ni, fröken?
; &gt; » J a, - kanske - jag vet icke - somliga finiia det mycket likt.
.
.
och för att vara så litet iitfördt.
.
.
a » Ja, det ar litet utfördt, inen ända - och det är detta soin gör ett så otillfredsställande intryck p % mig - andii upptrader det.
med anspråk på att vara fardigt.
Ej heller soni en blott skiss ar det tillfredstallande.
E n skiss, som i raska drag skildrar en stämning, är förträfflig, och man kan, d i man ser eii sedan, öfverse med frknvaron af bra niånga detaljer, om blott en ' tanke genoiiigkr det hela.
Men detta är f&amp; detaljerade för att vara skiss, och fös stämningslöst och tekniskt svagt för att kunna försvara sitt iiainn af fardigt arbete.
Nej, det ar nog måladt af någon gröngöling, soiii hoppat öfver studierna och ändå vill galla för mästare, det kunna vi två nog komma öfverens om.
» Den lilla blyga svarade icke, och vi fingo ej heller tid att fort- satta resonnemanget, ty min van, vår viird, drog tnig i armen och ville liafva mig in till herrartie för att dricka ett glas piinch.
J a g passade på att få reda pk konstnären, som nlålat fru Bahlinder: Namnet pkminde mycket om ert, men jag vill minnas, att det ända ej var Vide, utan Viddn eller digot dylikt.
Och jag hade ratt; det var ett mycket obetydligt konstnärsnamn.
» En liten flicka, som har goda anlag och dessutom gärna vill ' förtjäna litet.
En god van till min hustru, som l %tit niåla af sig för att göra, henne ett nöje.
Om det än ej kan kallas utmärkt, s&amp; finner jag det dock ganska bra.
Och så fyller det väggen !B s förnöjsamme, prosaiske nian!
B tänkte jag och tog honom ej ur hans illusioner.
Men tänk er min häpnad, då lian strax darpii, sade: &gt;För resten kan jag visa dig flickan, som gjort det.
Hon a r för till- fallet hos oss.
En liten blek flicka med stora 6goii.n » Nej, hör du », - jag blef röd som en pion, så karl jag än var » du vill val icke pist %, att den där lilla i gula klädningen var fröken V i d d n?
~, Jo, hon liar ljusgul klädning i kval1 och Iiåret i en liten knut.)
» Slatt, mörkt hår?
a » Jaha, det ar allt hon det.
Men hvad i all världen g %r åt dig, Gerhard, du ser ju helt förskräckt ut!, J a g svarade icke.
J a g gick skyndsamt in i förmaket igen för a t t uppsöka den lilla stackarn, som jag s % hänsynslöst kritiserat.
.B, -.
» Och hvad ämnade ni säga henne ?&gt; frågade Martlia med af ' ifver skalfvinde lappar.
~ H v a d jag ämnade säga lienne?
att jag burit mig tanklöst &amp; t, a t t det gjorde mig ondt, att jag sårat henne.
Ingenting annat.
A t t.
återtaga nhgra af inina omdömen knnde nat~irligtvis ej g å för sig.
Hvacl inan tanke.r om en sak, det tanker man, det ink nu vara med eller mot allmiiniia meningen.
w » Nå, ocli ni fann heniie ?~ &gt;Nej, hoii var ej dar.
Eon liade gått ' upp på sitt rum, troddes det.
' Hon mådde visst icke riktigt bra.
» &gt; H a r ni traffat lienne sedan32 Det s a i ett uttryck af spänd nyfikenhet i Martlias ansikte, då hoii gjorde denna fråga, nien det öfvergicli till ett något osiikert le- ende vid doktorns svar.
&gt;Nej, jag har aldrig traffat henne, ocli jag minnes ej heller hennes utseende nog för att kanna igen henne.
Det enda jag minnes däraf ar ögonen.
D e vor0 sk stora och fundersam1na.s ~ H v a d skiille ni då göra, om ni träffade lieme? » fragade Mar- tha, alltjäint leende.
.All, bah!
J a g kan ej siiga det)).
~ o k t o r n ' r ~ c k på t e axlarne.
» Kanske sade jag henne, l m saken förhöll sig, kanske icke.
Det finge bero på omstaiidigheterna, - under hvilka förhållanden vi traf- fade hvaraiidra - om vi blefvo mycket bekanta eller ej.
.
.B » H a r iii någonsin t h k t er in i, liiir iion kan liafva iipptagit er kritik?))
sade Miirtha l&amp;&amp;.
Det var, som kunde hon ej ' fullt be- liarska sin röst.
, Tja!
- jag liar visst försökt tanka mig in i det, men jag vet icke.
- - Föririodligeii grät hon en vers öfver mig - ocli fick väl en afgjord afsky för mig -- meii för resten!
- inånga andras beröm vagde nog förmer i vkgskblen an mitt uppriktiga klander - - - jag tanker lioii tröstade sig nog .- - - .D 2 Ocli om lioii tog det aiinorliinda?
» fr %gade RIärtlia.
w Om lion ansag ert omdöme riktigare, inera värdt a t t fasta sig vid än andras beröni - - hon hade kaliske hört er vara af frinistående begafning och såg måhända något stort i er, - om så vore, då kan inan j11 tanka sig, a t t edra ord fiiigo större betydelse för henne - - icke s a m t?
v SJO-o - - det kan väl vara.
- Ocli då kan man jii också tänka sig, a t t det i nigon mån förliidrade lieiilies tankar om sin egen begåfniag.
»,.
,
, Det skadade icke!
Det skulle tvärtom glädja mig, om det vore Man har aldrig godt af att tro för väl om sig sjalf. », Men » - Märtha såg doktorn ' allvarligt in i ögonen - rni talade nyss om, att klander kan totalt slå ned modet.
Skulle ni kunna tanka, att er kritik haft denna följd?,, Jag har åtminstone aldrig tänkt mig det. », Men om det nu vore s å?
Kanske hon aldrig vkgat sig på att måla något porträtt mer!
Kanske tänkte hon: jag vill ej öka skaran af odnglingar p % konstens omrhde.
Och - om hon an försökte att satta sig öfver er kritik och alltjämt målade!
Tore det omöjligt, att den dock låg hämmande öfver henne?,, Ni ställer upp så m h g a möjligheter, fröken.
J a g ar säker om, att ingen af dem skulle motsvara verklighsten, om vi nu finge veta denna - - .B, Men jag ar saker dar om !^ utbrast Närtha och reste sig hiif- tigt.
Hennes lappar skalfde och hjärtat slog liårdt.
» Ty&gt; - nästan hviskade hon fram - » Jag kamwr verkligheten.
Det r a r jag, den lilla blyga flickan, som ni sh uppriktigt kritiserade - - - .D DN~ -?
- -!
!
Det kan ej vara möjligt!
- 33?
B D Jo, det var jag!
Och därför vet jag också, hur det kändes att få en sådan kritik, och hvad det hade till följd.
Jag har ännu ej - jag har ej vågat - mottaga en enda portrattbeställning sedan den dagen - jag kunde ej - jag orkade ej -.
Och hvad soni tröstade mig var ej andras beröm - hvem kan lita på beröm?
- Nej, jag fann min tröst p % helt annat sätt.
Blommorna blefvo min tröst - -- -- .. B, Och nu har ' jag kritiserat dem också!
- Fröken.
kan ni för- låta mig?
- -, Martlia räckte doktorn handen.
-, Ja, det kan jag&gt;, sade hon vekt.
D J a g kan det därför, att ni gjorde det i så hjärtlig välmening, J a g har längesedan förlåtit er. » &gt;Och min kritik, ligger den haminande öfver er alltjämt? » » Ibland, - sade hon sakta.
o3Ien jag ar er and % tacksam därför.
Den öppnade mina ögon p % ett satt, som jag ej ångrar.
J a g såg, Iini * liten jag var - och det var nyttigt för mig.
Uen om iii n %gon gång får se en liten fågel med klippta vingar, så försök sätta er in i, hur svårt det skall kännas att längta efter att flyga högt upp mot den blå himlen och dock ej kunna nå mer an ett par alnar uppåt förrän vingarne vuxit lit igen.
Kanske förstår ni mig bättre d i?
- r - så.
Doktor Alnler tryckte hårdt hennes hand.
&gt;Jag förstår väl åtminstone hädanefter bättre än hitintills vikten af att icke vara för frikostig, livarken med beröm.
eller klander,, sade han allvarsamt.
» J a g borde åtminstone hafva lärt mig det nu.
Det är dock icke något ondt, som ej ar godt för något - det .ar ju ändå en tröst.&gt;,) &gt;Ja, det ar ju ocksh detta som gör, att vi i kväll kunna skiljas som bättre vänner an någonsino Märthas röst lat åter glad, och hennes ansikte lfisnade.
Doktorn såg det, ocli han såg något anru mera - något som kom honom att känna, att hon aldrig stått honom narinare an i detta ögonblick., och att en dag skulle komma, då lion skulle stå honom närmast af alla.
Den vissheten kom lioiiom att jubla inom sig och födde ofrivilligt den tanke, som kanske alltsedan var grunden till det, sätt, livarpå han uppfyllde sina plikter niot henne.
Han tänkte: &gt; J a g liar klippt liennes vingar.
Blir lion min, skall jag göra allt för att få dem att väja igen.
Min lilla fiigel skall aldrig behöfva känna, att jag lägger band på liennes 1kngtan att flyga upp mot den ljusa Iiinileii.
8, J e m y Oslreiwzccm.
Litterära notiser.
, Fredrika Bremer.
Biogrc; Jisk stzulie af.
S.
L -- d Adlersparre och Sigrid Leijonhufvud, haft.
1-2.
Stockliolm P.
A. Nordstedts &amp; Söners förlag.
Det är ett mer än v a n l i g intresse, sain anknyter sig till o f h n - sthende biografi, hvaraf nu de första häftena utkommit.
Den ar den första större lefnadsteckning af en af Sveriges märkligaste ocli ädlaste kvinnor, på samma gång den utgör så att saga slutstenen i en inom sitt område ej mindre mlrklig svensk kvinnas lifsverk.
Fredrika Bremers ocli sophie, 4dlersparres namn äro med livarandra så onpp- lösligt förenade,.
a t t den oinstandigheten, att den senare tecknat sin berömda föregångerskas historia, måste förläna densamina en ännu större betydelse.
Redan af de två första lihften, soin utkoinmit, kan man sluta sig till ' arbetets betydande historiska och litterära vardo,.
I en på sainina gång enkel, klar och liflig stil skildras Fredrika Bremers barndom Och ungdom ocli liennes första fraintriidande på författarebanan.
Sär- skildt första hiiftet, dar läsaren får en klar bild af den stackars Fredrikas glädjelösa barndom och hennes iingdomsstrider, utgör en ung- domsberattelse s&amp; fängslmde ocli iiiidei.1i8llaiide som trots någon.
Det.
andra häftet behandlar förnämligast Fredrika Breiners första bekant- skap med d. v. rektorn för Kristianstads läroverk P.
J. Röklin, Iivil- keii framstående personligliet skulle komma a t t utöfva ett si stort infly- tande p % den unga författarimans hela lifs&amp;skidning.
Brefvaxlingen med Böklin, hvari så a t t säga återspeglas Fredrika Rreiners andliga jag och däri man steg för steg följer utvecklingen af hennes rika personligliet, iitgör, son1 bekant, griindstoffet till denna ~å ett vidlyftigt material för öfrigt, och ett djiipgkende studiiim af författarinnans verk stödda biografi.
D e många illustrationerna, till en del efter teck- ningar af Fredrika Bremer själf, ger arbetet ökadt varde.
Att det ar frii Adlersparres medarbeterska och nära släktinge, fröken Sigrid Leijonhufvud, som nu fullföljer redigeringen och utgi£vandet af den bortgångnas sista litterära verk, a r ytterligare en borgen för a t t det skall blifva s k a l författarinnan till biografien som dess ädla föremål fullt värdigt.
Arbetet, som iitgiifves i S Iiaften om 5 ark livartdera A 1 kr.
pr häfte, väntas vara utkonimet inom loppet af nästa ars första månader.
Vi återkomma då till en utförligare redogörelse för det- S 8111 111 a. recknin9ar ur svenska adelns Pami~elif i gramla Pider af Ellen Fries är ett arbete, soni säkert skall halsas med glädje af alla, saval gamla som unga, livilka äga intresse för historisk läsning och finni!
nöje i a t t eöra bekantskap ined familjeinteriörer frkii forna tider.
Boken innehåller 4 uppsatser.
Den första, ~Grefrinnorna Ebbau, handlar oni Ebba Lilliehöök, dotter till Giistaf Vasas bekante mot- ståndare.
Måns Bryntesson Lillieliöök, och maka till koniing Gustafs svåger, Sten Eriksson Leijonliufvucl, samt liennes ' sondotter, Ebba Leijoiiliiifvud, gift iiied grefve Svante Stnre.
Det ä r två kraftfiilla adelsdamer från 1500 och 1600-talen som har skildras, hvarjiimte en maagd detaljer af stort ki; ltiirhistoriskt intresse, meddelas fr %n lifvet p&amp; den tidens stora adelsgods.
Den andra iippsatsen » U r Bralieätteris fan~iljekrönika pli 1600- talet, grundar sig hufvudsakligen på en p i Skokloster furrarad bref- växling inellaii Brahefaniiljeiis medlemmar.
» E n diploiiiatfr~is bref » äro frkn K a r l S I: s dagar och inne- liålla mycket nytt och värdefullt, särskildt f r h tidens Stockliolms- lif och fr %n hiingersnöden &amp; ren 16 i 2 - 73.
Den sista uppsatsen, » En högvälboren frökens dagbok)) är f r h frihetstiden och later oss blicka in i en rarinhjiirtad och rikt begif- vad kvinnas lif under detta siiörlifvens och styfkjortlariias tidelivarf.
Vi återkomna med det första till en utförligare granskning af det intressanta och omväxlande innehållet i detta arbete, Iivilket sa- kert är ibland det vardefnllaste, soni den litterära julmarknaden har a t t bjuda p&amp;.
Geografisk handatlas öfver jorden, utarbetad af Edvard Cohrs och Pils Tolpson.
Föreliggande kartbok, som i första rumniet vill, vara till tjänst för det praktiska dagliga beliofvet~, således, efter Iivad af företalet framgår, » a r beräknad för affärsinannen, ämbets- mannen, familj en samt för den stora tidningsläsande allinaiilieten » såväl som det unga släktet, ar i högsta grad förtjänt af ' a t t upp- märksammas sksorn varande ett af de märkligare arbeten i sitt slag, soni i vårt land utkoiiiinit.
Utländska goda liandatlas liar nian vis- serligen godt oin, men någon så fiillstäiidig, praktiskt iippställd och prydlig p&amp; svenska liar bokinarknaden före denna ej a t t npp- visa-.
Hvad som i ketydlig grad höjer värdet af denna atlas och hvaitill motstycket ej torde finnas i något arbete af samma dimen- sion, ä r det stora antalet geografisk-statistiska kartor, stadsplaner m. ni.
' som i svarttryck utförts p&amp; kartbladens baksidor.
Denna för- träffliga kartbok bör ej saknas blarid uppslagsböckerna i något faniiljebibliotek.
PensionsI ?ond för @ juksköterskor.
Till Fredrika-Breiiler-Förbu~idet lm tid efter annan iiiltommit såväl skriftliga soiii iiiuiitliga framställningar från sjuksköterskor an- gkeiide den stora Önskvärdheten af, a t t en siirskild pensionskassa för dem ' bildades.
Förbiiiidet ombads att o111 möjligt åtaga sig saken.
Vid pröfning af ärelidet ' ansåg likväl förbundsstyrelsen, att frågan icke låg s5 direkt iiioiii Förbundets verksainlietsområde, att det kunde vara skäl att upptaga deiisaniiiia, isynnerhet som såval tid och tillgångar redan voro strängt anlitade.
Saken var dock allt för belijärtansvärd för a t t icke personer skiille fi~inas, villiga a t t Btaga sig den.
En del styrelseiiiedleiiiina~ fran Fredrika-Bremer-Förbundet och Röda Korset i förening med andra för sj~iksköterskans ställning och verksamhet intresserade personer konstituerade sig till en interimskoinit6 för vid- tagande af förberedaiide åtgärder.
Bland dessa .in&amp; nämnas.
: utfärdandet af ett upprop till allmän- heten för a t t söka genoiii frivilliga gåfvor få till s t h d en grundfond, ty a t t sköterskornas egna inbetalningar icke ' skulle firrslå a t t ens tillnäriiielsevis betrygga ' deras ålderdoin, insågs klart från första stunden.
E t t - större kapital, Iivars afkastning skulle utgöra den välbeliöfliga tillökningen i de årliga premierna, inllste darfbr vara den första förut- s3ttningeii för kassans tillkomst.
För a t t gifva störeta möjliga eftertryck å t of \ 7annämnda viidjan till allmänheten, sökte och lyckades
interimskomitén intressera flere framstaende läkare och andra indy- telserika personer för saken och erhöll stödet af deras namn under nppropet.
Dessa inbjudare sammanträdde jämte interimskomitén den 2 dec.
å Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, under generalmajor 0.
M. Björnstjernas ordförandeskap, för att diskutera grundbestämmelserna för kassans blifvande stadgar, samt företaga val af komitder, dels för handhafvande ef löpaade ärenden och af ghfvomedlen dels ock för utarbetande af förslag till stadgar.
I förvaltningskbmith invaldes: dr J.
E. Bergvall, fru Lotten Edholm, dr ' C.
Flensburg, apotekaren K. Ljungberg, fru EliseOdelberg, fröken Sigrid Ulrich och professor J. Wsern.
Till medlemmar af komitén för utarbetande af förslag till stadgar utsågos: fru Ellen Ankarsvärd, fröknarna Fanny von Otter och Xartha Leijonhufvud, revisionssekreter H. Rohtlieb, professor P.
G. Rosén, d: r F. T a r % - vinge samt professor P.
J. Wising.
För insamlingen har verkats genom det i tidningarne införda nppropet, genom kringsanda listor och genom ett slags tryckta kort, afsedda för mindre bidrag, och uppgar summan i närvarande stund till 9,887,50.
Soin kassan ar afsedd att blifva en allmän pensionskassa för svenska sjuksköterskor är det att förvanta, att företaget skall vinna anslutning ' öfver hela landet, ty direkt eller indirekt, står hvar och en i tacksamhetsskuld till sjuksköterskorna, som villigt offra sina bästa krafter, där deras hjälp behöfves.
Gåfvoinedel, under angifvande att de äro afsedda till en Pensiom- folnd för- sjuksköterskor, emottagas % Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, dar afven såväl skriftliga soni muntliga underrättelser meddelas samt listor och kort tillhandahållas dem, som vilja verka för den belijiirtans- varda saken.
Då, i enlighet med af Fredrika-Brenier-Förbundets styrelse an- taget reglemente för stipendiefonderna, stipe~~diekomzzitkl nninera skall best % af 7 ledamöter, hvilka skola väljas i november manad, utshgos vid Förbiindats styrelsesammanträde den 19 sistlidne november till
b 325 inedleinmar i namnda komitd: froken L. Engstrijm; fru T. Gylddn, grefvinnan A.
Morner, f. Rundgren, revisionssekreterare Rohtlieb, professor Pi G. Rosdn, froken M. Silow ocli frn C. Wersall, fodd Lew enhaupt.
4 Till medlem af Styrelsen f6r stipencliefondemas for~altning liar revisionssekreterare Rohtlieb, son1 var i tar a t t afg&amp; ktervalts.
Till revisorer htervaldes froken I. Elfving, ande~st8thillare E. von der Lancken och grosshandl.
&amp; I. Arliusiander samt till revisorssuppleant grosshandl.
H. E. Ahrenberg.
3: I ~llmdlnna " nllmnden for utdelande af stipadier, hvari ordforande for Forbundets styrelse a r sjalfskrifven ledamot, har for ofrigt invalts foljande medlemmar: frn Gylddn, revisionssekreterare Rohtlieb, prof. Rosdn, froknarna Schrewelius och Silow samt fru Wallenberg.
1: I Nanzlzden fiir zctdelancle nf l d l c a r e s t i ~ e n e utsBgs frn J. Jolin i stallet for fru Adlersparre. '
$: A11wdma stipediefo~zda.
FrBn de afdelningar f r i u namnda fond, hva1-s .kapital uppgbr.
till 5,000 kr.
eller darutofver, kommer af tillgangliga rantemedel stipendieutdelning a t t aga rum under loppet af Br 1896.
Dessa afdelningar Pro: Stockholnes studs sa$ foljande lansa fdelningar: JfalrnoIz~s, Kristianstads, Sodermanlands, Ostergotlnnds och Vesterbottem, dessutom ko !nma stipendier a t t utdelas f r l n All- manna stipendiefondens fria afdelning, dit gBfvor liiinnats utan villkor a t t tillraknas Stockholms stad eller nkgon lansafdelning.
Kolmith for utdelande af Whitlockska stipendiet, livars medlem- mar aro froknarna H. Casselli, E.
Fries och G. Hjelmerus, d: r G. SjBberg samt fru S. Whitlock, har, i likhet ined fijregkende Br, till- delat stipendiet kt froken Alice Thnnberg.
Fredrika-Bremer-Forbundets bok-komite ' har &amp; f veil i &amp; r utfort sitt nyttiga, maktpiliggande varf a t t granska och sofra for barn och ungdom afsedd litteratur.
Forlaggarna hafva son1 vanligt tillstallt komitdn de pB deras ' resp.
forlag utkomna bocker, en i Br sardeles rikllaltig samliag.
Bockerna, grupperade efter deras lamplighet for olika kldras, aro frainlagda till phseende tillilm ined de af koinitdn ntarbetade forteckninga~m.
A t t vid valet.
bland den brokiga n h g - fald, soin julmarknaden erbjnder, knnna f % pirakna samvetsgranna r i d torde for a31a dem, som inse vikten af a t t endast god ocli suad lektyr bjndes nngdomen, vara ovarderligt.
Utstallningen a r afgiftsfritt tillgSnglig b Fredrika-Bremer-For-.
bundets byri, 54 Drottninggatan, kl. 11-4.
Från Fredrika-Bremer-Förbundets Bokkornite.
.
Brkn Nordens fonitid.
Fornnordiska sagor, bembetnde yii svenska af A. Ekemanlz.
JIed originaliceckningnr af Jeijmj A7gsfrOwt- Stoopendanl.
Pris: hiifiad 4] w., inb.
5,-.o.
Den intressanta och vardefiillr.
hok, r i här hrtfva gliidjon an- mala, innehåller nio fornnordiska nagor, niindigon: T ' olsiingaimes saga, Hervors och Heidreks saga,.
Fritjof den djarfves saga, Rolf Krakes och hans kampars saga, S o m a Gasts saga, R a p a r Lodbroks och hans söners saga, Jomsvikingarnes saga, Styrbjörns saga, Sials saga.
T i: tro oss ej öfverdrifva, d&amp; vi pistå, att dessa gamla välkanda sagor ej föriit upptritdt i en så prydlig och tilltalande svensk drakt, som den de nu blifvit iförda.
Den ar fomfidliindad utan akt vam.
stel eller tiing, och den har ofta ett poetiskt fiirgskiinnier, som för- höjer dess slrönhet utan att därför p;:!
minsta r i s bortslqm~na den nakna sagans lu.&amp;fiilla f oriner.
Vi lyckönska den svenska nlliniinheten, sarskildt den inognwc iingdomen, till en yb s m m e gang sa iinderhållande och för foster- 1andskCinslm acka ande och niirande läsning.
De rackrn och mslfieiiiie illiistratitionerna srunt bokons eleganta iitstyrsel harmoniera förtraffligt inerl det hela.
Beriittelser ur srenska historha af A«ders Fryxell.
Första delen.
Hedniska tiden.
Pris l, ~,.
Föreliggande upplaga kommer htt omfatts allenast de sex första delarna af Fryxells historiska berattelser.
Endast del 1, omfattande sagotiden och band 4, motsrarande det sjette bandet af de fullstan- diga upplagorna och innehtillande Gustaf II Adolfs historin, iiro hit- tills utkoiima.
Vi fästa siirskildt föräldrars uppmärksamhet på, att just de delar $ Fryxells historia, som denna upplaga kommer att omfatta, äro de soin bäst passa till ungdomsläsning, livarför också det vackra arbetet, som är rikt illustreradt, bör blifva en för barn och ungdom både välkommen och nyttig julgåfva.
Historisk liisniiig för skolan och hemmet af S.
J.
B o e t l u s.
Allmänna historien.
I.
Forntiden.
Pris 4, x.
Som vi vid en blick på titelbladet erfara, är det arbete prof. Boethius håller på att utgifva äinnadt att blifva en allmän världs- historia.
Det nu utkomna första bandet innehaller en öfversilrt af forntidens historia till romerska rikets fall.
Vi äga visserligen förut goda och populiira arbeten på detta område, men i våra dagar, då historieforskningen bedrifves med den största intensitet och i följd däraf nya fakta ständigt komma i dagen, hvilka göra en ofta %ter- kommande revision af äldre historiska publikationer alldeles nödvändig, blifva lätt äfven de förtkäffligaste verk snart föråldrade, och man hälsar därför med glädje nya arbeten, d&amp; man f&amp; reda på de allra senaste resultaten af den moderna historieforskningen.
Prof. Boethii arbete tyckes oss i detta hänseende uppfylla de.
fordringar, man har rätt att ställa på ett nytt arbete.
Särskildt tyckes förf.
i fråga om de egyp- tiska och lraldeiskrc follrens historia hafva hemtat sina uppgifter friin de nyaste och modernaste auktoriteterna på detta fält.
Arbetet ut- märker sig för öfrigt för ett redigt och lclart framställningssätt, nog- grannhet och, för så vidt.
vi lcuiina döma, palitlighet i uppgifter.
Det historiska stoffet ä r väl bearbetadt, hvarför ock skildringarna i all- mänhet förefalla mera helgjutna, än hvad som brukar vara fallet j arbeten af detta slag.
I fraga om grupperingen af sitt material synes det oss som skulle förf.
väl mycket låtit leda sig af gammal slentrian Vi skulle äfven vilja göra den anmärkningen, att han gifvit det kul-.
turhistoriski elementet allt för liten plats i sitt arbete, ett urakt- låtande, som förefaller oss så mycket besynnerligare; som detta element i våra dagar håller på att arbeta sig upp till en stormakts- stallning på historiens omrade.
Illustrationerna, som.
pryda boken, äro ovanligt vackra och väl utförda.
Prof. Boethii bol= är naturligtvis ej afsedd endast för ung- dom, men den bör ined b %de nytta och nöje kunna läsas af ungs öfver 15 år, som hafva intresse för historiskt vetande.
Vi önska därför, att det vackra och gedigna arbetet matte vinna inträde i rätt många hem. '
' Svenska hjklttilr tinder de sista fyrahundra åren.
Ny upplaga utgifven af J.
R. Spi17~anznznr.
Band I I.
Från Karl X Gustaf till våra dagas.
Pris 2 kr.
Soin vi föregående Ar yttrade oss tämligen vidlyftigt om första delen af detta arbete, inskränka vi oss till att meddela, att andra delen utkominit och att den innehåller uppsatser om konun-,
garna Karl X Gustaf, Karl X11 och Karl XIV Johan, skildringar af ntigra fältslag, samt en m h g d i dlmäahet mycket kortfattade biografier öfver män, som från Karl X Gustafs tid till början af 1800- talet utmärkt sig på krigets vädjobana.
Uppsatserna äro af olika författare.
Boken är illustrerad och passar för ungdom och barn öfver 1 4 år.
De tre musketörerna af Alexander Dumas.
Ned cirka 300 illustrationer af Maurice Leloir.
Jubileums-praktupplaga.
Utkommer i cirka 36 hiiften A 25 öre.
Att företaga en granskning och lämna ett omdöme öfver ett verk, som sedan så lång tid tillbaka Er så allmänt kändt som Dumas ' Musketörer, är icke blott öfverflödigt, utan ligger egentligen utanför bokkomit6ns befogenhet.
Orsaken hvarför det hiix oirrnii.mnes, ar att söka dels i den omständigheten att en jubileumsupplaga, försedd med talrika illustrationer, ' nu utkoinmit med anledning af bokens 50-higa tillvaro, dels däri att » De tre ~n~~sl.zetörerna » på senare tider ansetts såsom en slags klassisk gfventyrsbok och såsom sadan, i likhet med hvad som skett med Walter Scotts romaner, antagits vara pas- sande liisning för den mogriare ungdomen.
Nu föreliggande svenska öfversiittning är tryckt i stort kvart- format, samt försedd med Maurice Leloirs spirituella teckningar, för- triiffligt reproducerade,och hela verket utgör en prydnad för salongsbordet och biblioteket.
H m v i d a det liimpar sig att sattas i de ungas händer, ina 1ä.mnas till föriildrarnas eget ompröfrande, då ju de ungas mogtzad, vid den ålder som har skulle ifrågakomina, 17, 1 8 år, iir så ytterst olika.
Då äfven den basta öfversiittning icke förmår fullstiindigt Atergifva den alldeles specielt fransyska » esprit B, med hvilken denna bok är skrifven, s % vore säkert en upplaga p % originalspråket att före- draga för dem, som äga kunskap i detta språk.
Prisskilnaden emellan den franska och den svenska; praktupplagan $.r dock högst betydlig, och den senare i förhallande till den vackra utstyrseln ovan- ligt billig.
Nya Bilder ins Drennmarks Bnistoriirn, af J.
C. v012 Hofsteu.
Pris bunden 2,n.
Redan förlidet å r utgaf fröken von Hofsten » Bilder iir Danmarks Historia., Hvad som i år bjudes oss i, Nya Bilders kan betraktas som en fortsättning af det föregående.
Vi påminna endast om, hvad vi förut sagt, att vi böra vara frökon Hofsten mycket tacksamma, som gifvit oss dessa slddringar ur Danmarks historia.
Sä.rskildt skulle vi vilja påpeka dessa goda och underhållande böckers betydel- se som ferielasning.
Yi veta ju alla, huru i de flesta skolor tiden för historieundervisningen är ganska knappt tillmitt, och de sm&amp; » fi- na styckenas, som i våra svenska historier afhandla Danmarks histo- ria äro ofta affattade i en torr och knapphändig stil, så att de af ' lärjungarna ej pläga betraktas med blida ögon.
Ett helt annat in- tresse för Danmarks historia kunna de unga erhålla, om de läsa frö-
ken Hofstens utförliga biografier.
De personer, köken Hofsten sys- selsatt sig med äro: Korfits Ulfeldt och ' hans maka, Leonora Kristina, Peter Schumacher Griffenfeld, Niels Juel, Fredrik I V och Ludvig Holberg.
01n den sistnämndes biografi skulle vi- vilja saga, att den måhända bättre passat i en litteraturhistoria.
Griffenfelds lefnadsteck- ning är synnerligen intressant och uppgpbarligen gjord efter de allra nyaste källorna.
- För barn tinder 14 år torde boken ej passa.
I Ett lejon till sjös.
Historisk-romantisk sjöroinan från slutet af sjuttonhundratalet af Leijonsköld Oxenstierna, förf.
till, Konungens kapare« m. m.
111.
Pris: kart.
3,75.
Det händer icka sällan, att böcker, hvilka på titelbladet upp- gifvas för att vara » historiskt- romantiska^, i själfva verket innehålla mycket litet både historia och romantik.
S&amp; är ock förhållandet med denna bok.
Men rolig ar den, det k m icke nekas, och berättelsen föres framåt med ett lif och en fart, en outtömlig rikedom på om- växlande situationer, som göra förf: s uppfinningsförmåga all heder.
Att en svensk bondpojke från ett soldattorp gar till sjös och efter många afventyr kommer till ära och rikedom, är ju, i sådana historieböcker som denna, ingenting ovanligt; men att låta honom adopteras af en ottomanisk furste, sedan sjalf uppträda som prins och slutligen blifva maroclcmslc amiral och fransk grefve, är verkligen en originell idé.
Det behöfver knappt sägas, att bokens hjälte, som a£ fadern ärft soldatnamnet Lejon - på arabiska Eebir - är ett under af styrka och ädehod och såluodrt ' gör fullt skal för sitt namn.
Pörf.
slösar med stora ord och starka i~ttryck: när el .Kebir slåss, flyger hans sabel &gt;som en svalas vinge », när han såras blöder han u r mer &amp; r sexton s h, nar han nffyrat ett Izanonskott med kedje- kulor, dödas därmed 40 man och såras lika många.
Hans kredit hos bankiren är obegriinsad p&amp; millioner; hans hiistax äro de ädlaste arabiska springme, hans vapen gnistra af juveler o. s. v. Boken vimlar ai iiinderjordiska gångar, falluckor, mystiska järnringar, lönn- dörrar m. m. och natiwligtvis saknas icke undersköna damer och högborna ädlingar, lika litet som lömska öfverfall och oförutsedda räddningar.
Allt detta l&amp;ter ju lasa sig som en färgrik saga, men just därför kommer det historiska icke i stamning med det öfriga.
Nar sådana personer som den engelska sjöhjälten lord Nelson och mar- seljäsens iipphofsman Roiiget de 1 ' Isle uppträda på scenen, samt au- tentiska kungabref från Giistaf IV Adolf anföras, så verkar det något främmande, Moralfilosofien &amp; r tydligen icke heller förf: s starka sida, men lyckli,atvis förekomma allvarliga reflexioner mycket sällan.
Och antagligen saknas dessa ej heller af de iingdomliga läsare, hvilka skola finna det svårt att lagga boken ifrån sig, förrän de hunnit till sista sidan.
För dem, som icke ' sjalfva äro begåfvade med en rik inbillningskraft eller spelande fantasi, ar den kanske mest lämplig.
De underhaltiga ilJ.ustrationerna kunde icke blott saklöst vara borta; ' det vore en fördel för boken att vara dem förutan.
, '
Grekiska Sagor af Hedda Andersson, illustrerad.
Pris 2,75.
Fru Hedda Andersson, som redan skankt rar barnbokslitteratur SA många goda alster af sin penna, har äfven i år riktat denna litteratur med ett siiïdeles godt arbete.
De nordiska sagorna hafva på senare tider intagit en allt större plats i vår ungdomslitteratur bad0 i skolan och som nöjes- läsning.
Men vi böra dock * ej låta dem alltför mycket undantriinga den grekiska sagovärlden, som spelar en sadan roll uti konsten och skönlitteraturen.
Vi iiro fru Andersson stor tack skyldiga, diirföre att hon här gifvit oss de viilkanda, evigt unga sR,aorna uti en till- talande och fängslande form.
Först få ri ett kortare urval af guda- sagorna, sedan komma berattelserna o m Herakles, Tesevs, Edipus, Argonauternas tåg samt slutligen utförliga skildringar från Trojansks kriget och Odyssevs hemfiird.
Hvem af oss minnes ej det spända intresse, med hrilket man följde dessa hjältars strider och vadande öden, - och vi äro öfrer- tygade, att samma kiinslor väckas hos de unga, nar de lasa de s h e - kiska sagorna&gt;.
Författarinnans klara och fiingslande framstiillningssiitt samt det tacksamma ämnet iiro en borgen för att detta: arbete blir ej blott en lärobok i skolan utan Sven nöjesläsning i heimnet.
Illustrationerna, för det mesta tagna fran afbildningar af gre- kiska vaser, äro särdeles v d valda.
Boken är lämplig för aldern öfrer 12 år.
Till fisterland.
Reseskildringar af P. Valdenstriiin.
Pris 40 öre häftet.
Lektor Waldenström reseskildring ar ganska enkel, kanske litet prosaisk till och ined, men den är mycket underh&amp;llicnde och dar- jämte instruktiv.
Han beskriher ej endast hvad han sett och upplefvat under sin färd, utan han redogör afven för de historiska minnen, som iiro fästade vid de orter han passerar, hvilket ofta ger honom tillfalle att beröra allehanda bildande ämnen.
S&amp; t. ex. föranleder honom hans besök i Konstantinopel att tala om Xuhnanineds lif och lära, för hvars innehåll han ger en klar och lättfattlig redogörelse.
Besöket i Aten ger honom anledning att gifva sina lasare en öfversikt af grekisk^ kyrkans lära och skillnaden mellan densamma och den katolska kyrkans.
Om n&amp;got i hans framställning icke med lätthet slrulle kunna förstås af en icke beläst publik, förklarar författaren det på ett bade enkelt och lättfattligt siitt.
Detta gor boken mycket liimplig till ungdoms- och folklasning.
De skildringar frAn Palestina, hvilka förekommit i den del af arbetet, som hittills blifvit utgifven (9 häften) omfatta land och folk, produkter och klimat shväl i forna som nuvarande tider.
Förnäm- ligast uppeh %ller sig naturligtvis förf.
vid de ställen, diir Kristus !ef- vat och hvilka genom minnet af hans stora gärningar blifvit dyrbara,
för hans bekännare.
Nionde häftet sluiiar med författarens besök i Nazaret.
Vackra och talrika illustrationer gifva åskådlighet %t skil- dringarna.
Arbetet, som kommer att utgibas i omkring 20 häften, ' al: som vi redan h a h a sagt,, särdeles passande till ungdoinslasning.
Vi äro öfvertygade om, att mogen ungdom med stort nöje skall lasa dessa omväxlande och roande skildringar, genom hvillra en godmodig humor ofta framskymtar.
I Gogs och Magogs land.
Skildringar och studier från en resa i Kaukasien af JL An7tolm.
Pris 6,so.
Då författarinnan gifvit sina reseminnen från Kaulrasieu det mystj.ska namnet D Gogs och Bfagogs land », har hon därmed velat antyda, huru dessa näjder redan i den aflägsna forntiden betraktades som ett he.dighetsfullt sagoland samt hur det med skäl betraktas så.
än i dag.
På ett mycket lifligt och sympatiskt s@t skildras här Kaukn- siens rikedom på vadande, storslagna nattiirscenerier, hvillra än äro af yppig, bedårande skönhet, än af slu.ii,clrjnjagande, dyster ödslighet, ägnad att frammana sägner om ' demoniska makters inflytande.
Om de olika folkslag som, bebo detta land, berättas också mycket, som är af intresse.
Man får t. ex. veta, hur georgier och armenier på- stå sig hafvn innehaft sina områden sedan Noaks tid, smnt ' att att- lingar finnas bland dem hiirstaminande, i rakt nedstigande led fran flyktingar vid Jerusalems förstöring, m. m., hvillret bevisar folkens, urtlldrighet.
Föråldrade seder, klädedräkter och bohag beskrifvas oclrs&amp; med mycket lifliga fiirger.
Det marks val, att den talangfulla författarinnan med Mar blick och det varmaste intresse har sett sig omkring.
För den mognare ungdomen bör det resiiltat af hennes forsk- ningar, som här gifvas den, blifva till både nytta och nöje.
Fru HolmPrid.
E n tidsbild af Mathilda Lönnberg.
Pri-elönt vid Iduns store pristäfling 1594.
Illustrerad af Viktor AwZdn.
Pris 3,75.
Med ganska lifliga färger s l r i l ~ a s här den tid, då Erik X1 och Knut långe lago i strid med hvtunndra.
Händelserna vanda sig egentligen kring Hohfrid Ingemms- dotter, en fader- och moderlös rik arftagerslra, hvilken som barn upptages af Johan Sverlrersson och efter hans död uppfostras i Askaby Idoster.
Vid femton års Alder kominer hon &gt;som fullviixt mön till lagmannen på Bjällbo och blir hiix förenad med dennes son Sune.
Det är konung Knut långe, som ställer till detti pnrti för att däri- genom vinna lagmannens och hans sons.
vänskap.
Hohfrid sjalf h m natii$@vis intet att säga vid uppgörandet af denna giftermålsaff gr.
Det är uteslutande konungen, som i faders ställe råder öfver henne och hennes många gods.
På ett af dessa gods bosätta sig de nygifta.
31en herr Sune, som ej mycket bryr sig om sitt unga vif, hedrar honne siillan med sin nitrvnro.
Mellan jakter samt besök hos riinner och frandor i lzonun- gens hird delm h m sin tid.
En dag vid ilterkomsten hem hKn ett liingre besök i Vester- götland, öfverraskas han emellertid af sin makas fiigring.
Hon, som förut i lians ögon varit blott ett obetj-dligt barn, har hastigt ut- vecklat sig till en den vänaste kvinna.
S u först mknar Iriirleken till henne, men på s a m a gång också lians svartsjuka.
Hohfrid beskyddar i hemlighet den bortjagado kung Eriks fredlösa v a n e r.
Sune mikker, att en ung man hm bosökt honne.
Strax misst&amp;nker han, att hans hustru iir honom otrogen och straffar henne på det g r y m a s t e för detta förmenta brott.
Han drager sitt svärd och s k h i vredesmod a£ hennes gyllene loclrm, rycker af henne kappan, den gifta kvinnans heders&amp; %kt, och kör bort henne i den kalla vinternatten friln hem och hiird.
Snart får h m veta, att hans unga hiistru ar oskrldig och gör nu allt för att återfinna henne, men förgafves.
Förtviflad kkmmr han då sin g %ïd och begifrer sig till konung Knut.
E n prest frth Söderköping finner Holinfrid nastan döende i skogen och för henne till sitt hem.
Diirifrhii kommer Iion till stadens borgmästare, i hvilkens hus hon råkar sin friinde, biskopen i Linkö- ping.
E ' ör honom omtalar hon, hur hon blifrit behandlad af s h nian, den hon förut hade älskat, och förklmar, att hon aldrig Iran förlata honom och ej heller återviinda till Jiiuijö.
Biskoyou för henne nu till sin syster.
limegard, husfru på Skiildorik, som mottager och bomöter henne med moderlig ömhet.
Efter en tid blir limegard mördad af Sune, som sedan upp- söker Holinfrid.
Ned hotelser och biiner vill han f ö r d henno att återrSirida till honom.
Xen Holmfrid svarar ett bestiimdt nej och vänder sig med afslry ifriln honom.
Följande natt blir Sune sjiilf mördad af vänner till kung Erik XI, hvilken efter att i sin tur halka förjagat Knut, som förut hade förjagat honom, nu åtor är herre i landet.
Holmhid gifter sig med sin moderligs viinininas, hincgctrds, son och blir nu ändtligen lycklig.
Vi kunna med allt slril ilelroin~ieniiera boken rit iriognimo m g - dom såsom en både åskicUig och ratt intressant tidsskildring.
Pran.
kojain till palatset.
Presidenten James A. Gmfields lif of ?V.
M. Thayer.
Andra omarbetade upplagan.
Pris: haft.
2 kr.
kart.
240.
Redan af titeln kan man ju tydligt nog förstå, Iivad denna bok innehåller.
Man får följa Garfields radanide öden f r h hans barndom i rkojanr, dar han som en god och &amp; dig son framlefde sinn dogar till hans död vid omkring (30 års ader, d5 han hade himrlit upp till » palatset » som en af Amerikas mest fïamstlående presidenter.
b e n lifliga slrildringen af Garfields varma gudsfrulrtan samt af den olrufliga energi och omutliga heder, som banade honom väg till den höga ställning, han uppnådde, bör vare ' en både intresserande och uppfostrande läsning för ungt folk, siirslrildt för gossar öfver 12 å&amp; ader.
.
.
P&amp; foiaskningsfiird ofter Björling och Knl1steii.i~~ af Axel Oldin.
Pris 2,~s.
Sommnren 1894 utsiindos af geografiska sällskapet i Philadel- phis en espedition till Grönland för att uppsöka och hemföra löjtnant Peary och hans sallslcap, hvillra öfvervintrat därstädes.
Författaren nf föreliggande arbete medföljde denna espedition i egenskap af dess zoolog, för att f &amp; tillfiille att anställa forskningar efter våra för- svunna landsrniin på de stallen, som dessa besökt eller ämnat besölra under sin forslrningsfiird i de grönländska farvattnen.
Det är de ialrt- tagelser han gjort öher naturen och djurlifvet i dessa höga breddgrader efter de två unga svenskarna, förf.
och resultaten af sina for$ningar meddslat i detta arbete.
Det inledes med en kortfattad redogörelse för de expeditioner, hvillca förut besökt dessa ödsliga trakter, alltifrån Baffins expedition år 1616, hvarnnder denne berömde sjöfarare gjorde ett fåfängt försök att här finna en nordvestlig genomfart till Kina och Japan, ända till Peary ' s biida intressanta grönlandsfärder under h e n 1891-92 och 1893-95.
Slrildringen af den expedition, i hvil- lcen förf.
sjiilf deltagit, är frisk och underhillande.
Synnerligen gripande i all sin enkelhet ar redogörelsen för besöket å en af Ca- rey-öarna, där nligra .lämningar af * n olyckliga Björlingska expedi: tionen anträff ades.
Förf.
håller före, att expeditionens undergång åtminstone till någon del berott på ledarens .obekantskap med förhållandena i de arktiska regionerna och ett ringaktande af de svtirigheter, som en forsl~ningsresande har har att Irampa med.
Äf- ven berättelsen om sammanträffandet med Peary och hans sällskap ar mycket intressant.
Skildringarna af djurlifvet äro siirdeles klara och åskådliga och vittna om god iakttagelseförmåga och vetenskaplig.
noggrannhet.
Böcker &amp; dana som, denna iiro, iifven om de äro skrifnn för en äldre publilr, siisdeles larnpliga för ungdom.
Genom läsning af s3 " dana arbeten utvidgas ej blott de ungas vetande, utan deras fantasi erhåller Sfven en sund och god näring, då däremot de ofta ganska in- nehållslösa ungdomsböclrerna i allmänhet lämna ringa eller ingen behållning.
Boken passar för ungdom öfver 15 år.
Djurens lif af A.
E. Bre7m.
Förkortad upplaga af Carl Ceder- ström.
.. Pris 1 kr.
häftet.
Andamålet med utgifvmdet af en förkortad upplaga af iDju- rens l i f ~ är att göra det viktigasto af detta populära verks innehåll Irändt iifven bland den del af den stora allmiiuheten, som ej kan för- skaffa sig den större upplagan till följd af dess höga pris (37 kr.
10 öre).
Stilen i den förkortade upplagan klar och lättläst och.
skildringarna af djuren och deras lehadsvanor synnerligen tilltalande och intressanta.
Urvalet ur det vidlyftiga material, som den stora upplagan innehåller, är &amp; ordt med omsorg och saklrännedom.
Allt, som är nödvandigt för uppfattningen af djiirens egendomligheter, iir bibehållet.
Det har tyviim befunnits nödvändigt att borttaga mången roande skildring, men hufvudsakligen h a h a förkortningarna %stad- kommits genom uteslutande af en mgngd mindre Iranda djurarter.
En stor del af de med rätta mycket berömda illustrationer, som finnas i den större upplagan, pryda a h e n detta arbete.
Det utkom- mer i 12 häften, hvilka tillsa~riirians skola utgöra en v o l p.
Fyra häften, omfattande däggdjuren, äro utkomna.
Boken passar för och barn ungdom Gfver 1 2 år. "
Biaslek t il1 d juren.
Några allmänfattliga.
och undervisande skil- dringar ur djurens viirld.
Af Fru Eliza Briglhuen.
Ofversattning af Anlo ?&amp; Stuxberg.
Ned 24 bilder i texten.
Pris 30 öre.
.
Ofvannämnda lilla bok &amp; r blott ett utdrag ur ett större arbete med s a m m titel.
Men vi äro öfvertygade, att v k a djurslcyddsför- eningar och djiwvänner, hvilka den &amp; r tillägnad, med bad0 nöje och tacksamhet skola mottaga den.
Helt visst kunna afren dessa smti älskliga och rörande skildringar ur djurens lif göra sitt till atii viich mera ömhet för de varelser, som kanske i sjglisk utveckling stå oss människor närmare än vi ana.
Som vi hafva skal antaga, att m h g a bland de unga höra till djurvännerna, hoppas vi, att boken afven bland dessa får en god spridning.
UJr djurlifvet i Nordein af Nordalil Rolfsaz: Ofversatt af J.
C. v. Hofsten.
Pris 3 kr.
Författaren till denna bok, den i sitt hemland, Norge, valkande Nordahl-Rolfsen, säger i sitt företal, att då han för sina barn, som älska djurhistorier, berättat allt hvad han i den vägen kunnat finna i böcker, de likväl icke läto sig nöja, utan bådo sin far skrifva till miinniskor på landsbygden, som-lefde tillsammans med djuren i ladii- g h d och i skog, vid arbetet och p; jakten, för att f&amp; veta något mer.
Det iir just detta Nordahl-Rolfsen gjort, och det ar p A det siittet hans bok om djuren kominit till.
Bokon bar också alltigenom priigeln af att vara något, i första hands.
Alla berattelserna hafva något trovärdigt och enkelt; något af folksagans tonart g i r igenom det hela.
Boken torde icke lämpa sig att liisa i sträck, uta.n h&amp;e litot i sander.
Vi få niidigen först varghistorier på 42 sidor, fligelhisto- rier p&amp; 37 sidor o. s. v. Eivind Astrup, grönlandsfararen, har bidragit med ott intressant kapitel om B D jurlif nära Nordpolen B.
Författaren sjalf har skrif vit om Österdalen.
Vi slcalle ha önskat att öfversiittarinnan, till F o r n a för de svenska barnen, angifvit hvar i Norge en del namngifna orter iiro
belägna, s %som t. ex. Odalen, Jäderen m. fl.
D % dessa namn icke förekomma i svenska geografier, s % veta ju icke barnen, om de läsa om djur i södra eller norra delen af Norge.
13arn fran 10 år skola med stort noje läsa boken; den Iran för öfrigt intressera läsare af hvilken ålder som helst.
Förträffliga teck- ningar (vi kunna kalla dem)) biologiska&gt;) öka bokens värde.
Pekka Huskoinen.
En drifvar-finnes L.£ och jakter i Verm- lands och Dnlmnes slrogar (fortsättning af Örjnn Kajland och hans pojlcnr) af Gustaf Sciwöder.
Med 4 teckningar af Aug.
Malnzst~öm.
Pris 3,; 5.
Den g d e förf.
berättnr ännu lika friskt och varmt sina histo- rier om lifvet, s %dant det ter sig hos finnarna, det frärrunande folket österifrån, som en gång invandrade i Värdands skogar.
Att referera är h&amp; - alldeles öfverflödigt, d&amp; ju Gustaf Schröders siitt att berätta k nlltför väl Iriindt bland en gcid del nf Sveriges ungdom.
Vi behöfva blott oint ?la, att vi till julen kunna bjuda vår nng- doni p&amp; en fortsättning af Orjan Kajland och hans pojkar.
Hjältarne i denna berättelse lefva på Karl X Gustafs tid och äro till en del s. k. drifvnr-finnar, som råka i delo med de svenska bönderna och de svenslrn myndigheterna.
För att skaffa sig rätt begifva sig ett par af dem till Stockholm, där de visserligen ej träffa kungen, men eGrefve Per;).
Bfot slutet af berättelsen f&amp; vi veta, huru finnarne under det danska kriget tappert bist % de svenslm soldaterna på norska gränsen.
Hela berättelsen har en historisk ram.
Vi behöfvn ju ej säga, att vi jämte framställningen af hjältarnes alla.
faror och äfventyr få för- träffliga, skildringnr af naturen och djnrlifvet.
Rokomenderas till ungdom från 14 tir.
S Nybyggarne eller Susqi~ohannns kullor af B ' emhore Coopw.
Öfvers.
af A.
Pris inb.
: 3,75; häft.
: 2,m.
Coopers arbeten äro så allmänt kända, att någon redogörelse för innehallet i » Nybyggarnew ej här kan vara behöflig.
Vi vilja blott p %minna föräldrar och iingdomens öfriga vänner, att den sär- deles väl passar till ungdomsläsning.
Också har den liksom Coopers öfriga berättelser under mer än en generation med förtjusning lästs.
af ungdomen i alla länder.
Hvad.
som i synnerhet gör den store författarens poetiska akil- dringar så lämpliga till läsning för de unga ar, att de ej endast roa och fängsla läsaren, utan att de äfven verka förädlande på känsla, och fantasi, något som tyvari.
ej kan sägas om flertalet af de ar- beten, som vår moderna ungdomslitteratur har att bjuda p %.
Under titeln: D Skinnstrumpm eller ~ ~ b ~ g g a vid r n Susque.
e h i i n a har en bearbetning för ungdom af samma arbete utkommit.
Berättelsen &amp; r betydligt förkortad i bearbetningen, ty denna inne- ' håller endast 113 sidor, under det den här o h m f ö r omnämnda öf-
vers %ttningon har 416 sidor och daurtill betydligt finare stil.
Bearbet- ningen iir gjord med omsorg och skall utan t~rifvel läsas rn.ed mycket nöje af bnrn.
.
Pnssnr helst för 14- och 15-åringar.
Bolcen är illu-, strerad och lcostm 1,so.
S kid pjiignriie cller krigstiiget iiiot Navnj oerna af lrapten N a p e Reid.
Öfversättning och bearbetning.
Med 5 illustrationer.
Pris i, 7 ~ ' Det finnes åtsleilliga böclcer inom ungdomslitteratnren, hvillca tyckas åtnjuta en slags klassislc odödlighet, i s5 måtto att de aldrig hult g % förlorade i bokmwlinadons breda ström, utan stiindigt åter frmträdn i en eller nnnnn ' ptinyttfödd skepelse.
Oftast är det iitländska arbeten, hvilla sAlundn, sedan de först blifvit öfversnttn och utlromit i en eller flera npplngor, liter möta oss i smmcmdrag, i godtlröpseditioner, i ommbetningnr eller bearbetningnr - ofta öf- versatta iihen de - eller inregistrerade i nggot af de många sam- lingsverlc, som iitgifvas under namn af t~n.gdomsbibliotek, ungdoms- böclcer, ungdomens bokskatt in.
fl.
- Till dessa slags böcker hör äfven Slcalpjägmne D, hvilket är så mycket mera förvanande som Dlnyne Reids författarskap redan Iiinge ansetts bnra prägeln af något för- legndt.
En mängd s. k. fakta och data äro för den nuvarande ge-.
nerntionen friinunande.
Men de spännande afventyren hafvn kanslce Irrar något af den forna t; jinsIcrnften, och därpA torde författaren hrifva r&amp;lcnat, då han i Ar iitsändt en ny öfversättning och bearbetning.
Hvem som haft, rednlctionen om hand, st&amp;r icke nngifvet, men man behöfver icke slå u,pp många sidor i boleen- för att finna, att den som b~mbetat sitt original 135 detta satt &amp; r icke blott ~årdslös, utan olr~innig om sitt eget språks enldnste regler.
Några esempel må anföres: han trodde sig höra skott och dessa förde hans tankcm p&amp; s i m reskmmater »; - runlla hade ett gemensamt hopp, att blifva ~~~~~~~~~~~~~dn f ö r alla de rnissïiilrningar, som drabbat dem »; - » nu korn något att tilldragn sig »; - » hvillcen för alltid sagt faryal nf de l r a ~ m a t e r; ~ - » $ra~rlsäg den diii fromma sångens,.
o. s. v. Icke sdlan iiro ord iiteglömdn eller ouilcastade och satsens lconstriilction oredig, så att den rn8ste liisas flera gånger för att .leunna förstås.
Det faller af sig sjdf, att under s&amp;dann förhållanden allt det lätta och lcnrnlrterisernnde i förf: s stil går förloradt; Maii får blott kvar det tonn slcelettet af berättelsens ianeh511, de vilda bragderna, de blodiga striderna, de otroliga iifventyren och det lyclrliga slutet på alltscmmans.
- DA det finnes så godt om andra roliga böcker, som med d l t skäl kunna clnbefdlas, amse vi oss böra ' nfr&amp;da från inköp af denna bole.
Illustrationerna äro af den vanliga sorten, antagligen efter tyska förebilder, och priset synes icke vara billigt.
Vid iiidinngi.Kiiseii af William O. Stoddard.
Öfiws %ttning från engelslcan af J. Rogh.
Bled 4 illustrationer.
I pappbcwd, pris 3 kr.
Nybyggmnes lif för iner &amp; n hundra &amp; r sedan, i den del af Norra h e r i l c a som då vm &gt;the fm west 2 d. v. s. trakterna omkring Erie-
och Ontariosjöarna vid Niagma, &gt;det dånande vattnet, och öster om Ohio, skildras här på ett anslående och trovärdigt sätt.
I en liten lroloni, belagen vid gränsen af indianterritoriet, är det ju naturligt, att tanken på de vilda grannarna standigt måste vara den främsta i allas sinnen.
Från bolrens allra första sidn förberedes man på ett omsorgsfullt planlagdt anfall af de sex förbundna indianstai~mar, hvilka enligt förf.
fordom gingo under det gemensamma namnet &gt;ho- kesers; men iclre förr an tio sidor fr&amp;n slutet komma planerna till verkställighet och Irrigstjutet upphiifves p&amp; allvar.
Afsilrten har utan tvifvel varit att härigenom ölra spbningen, men den långa väntan på att det skall, blifva- något af^, verkar snarare tröttande.
Man är förf.
tack skyldig för att läsaren sparas alla råa och: ohyggliga scener, så vanliga i en bok hvmest rödskinnen äro med.
Här skildras indianerna sådana de verlrligen iiro och alltid torde ha varit, siisom en i yttre och inre afseenden för civilisationens väl- gnrningar oemottaglig ras, hvilken dkför ~rniste vika för den fram- - trängande högre kulturen.
Språket k lifligt och själfva berättelsen i all sin enkelhet underhållando och iclre utan åtskilliga humoristislra detalje ?.
Ett och annat uttryck såsom t. ex. dii en lurande indian liknas vid en » mänsk- lig tomahawk, lyftad till hugg)) eller det talas om neri blyplomb i, lräften », kan val vara mindre väl valdt, men siidant förekommer icke ofta.
Då det på flera stkillen talas m &gt;tories, sasom de bittraste motstiindarne undor den merilranslrn frihetslrainpen, borde ep för- klaring gifvits på denna ben&amp;mning, ty det Iran icke förutsattas, att den unge läsaren s k d l första att dai: med menas ett politiskt parti i det gamla engelska moderlandet.
Inom berättelsens ram skymtar afven bilden d den unga republikens främsta man, Georg Washing- ton sjalf.
- Af ofvanstående framgår, att &gt;Vid indiangränsens är väl vili.d att läsas af den tolf- till fjortonåriga, iingdom, för hvillcen den synes vara skrifven.
P&amp; krigs- och spejamtriit af G.
A. Hmty.
ofversättning och bearbetning från engelslmn af d: r P. H~liström.
Pris 2,-2.5.
De hiindelser, som, hiir k-o skildrade, tilldraga sig dels strax före dels under det aruerilranslra frihetskriget.
Hjalten i berättelsen ar en m g amerikanase af engelsk börd, hvilken under kriget tjänst- gjorde som späjare vid ett brittiskt regemente, som var förlagdt i Canada.
- Mariga och farliga voro naturligtvis de.
afventyr hjälten och hans vänner - en gammal jägare, en ung neger och ett par indianhöf dingar - r Akade ut för under sina relrognoseringsf ärder, men lyclcan var dem stadse huld.
Helskinnade lyckades de gång på giing att smyga sig genom stora skogar, där det vimlade af mord- lystna.
rödskinn, hvilka vor0 i förbund med deras fiender och hvilka dag och natt följde deras spår med s ' urima ihardighet som hundarnafölja villebrådets.
Dler iin en gång lyclrndes viinnerna att öfverbta de fientliga indianernas slugaste spårhundar, och vid ett par tillfiillen
drefvo de hundratals röda krigare på flykten, utan att i det vilda stridstudet sjalfva erhålla ett enda sar.
Händelserna äro milngskiftande, men ej som annars oftast är fallet med de afventyr, som skildras i » indianböcker,, onaturliga och fasansfiilla.
Förf.
hA.ller sig alltid inom det naturligas och rimligas gränser och söker ej särskildt att m k a de unga läsarnes intresse genom ohyggliga detaljer och skriickscener.
Sidana saknas visser- ligen ej, scener från ett krig, i synnerhet frin ett krig i hvilket indianer deltaga, kunna naturligtvis ej h a h a en idyllisk prägel; men de äro dock ej af den skräckinjagande m$, som göra en del rindianhistoriers SA motbjudande för äldre läsare och om än tilldra- gande, .. likval s % osunda för de unga.
Ofversattningen &amp; r omsorgsfullt gjord, och stilen ar klar och vardad.
Boken passar bast för barn mellan 12-15 år.
Lifvet i Hemmet (Home Iiifluence).
En beriittelse för mödrar och döttrar af Grace Agudar.
Ny ssvensk öhersiittnirg.
Pris 2,so.
Lifvet i hemmet utkom redan på 1840-talet och torde vara be- kant för mer än en af våra läsarinnor under dess engelska, namn » Home Influence~.
De, som redan kanna till denna bok, skola sa- kert med nöje halsa ' dema nya öfversiittning valkomen och giirncn; siitta boken i handen på de unga.
H k möta oss visserligen inga spännande händelser, inga ungdomens ystra upptag, som i SH många moderna berattelser, men personerna &amp; ro älskliga och tilldra- gande, k.nraktererna val teckuclde och den adelt tiinkande, vmmhjiir- tade moderns kärleksfulla, uppfostrande inflytande på do lingas sinnen och hjarta.n ä.r tecknadt med fin och suker hand.
Med intresse följer m m hiindelsernas gång i detta hem, d&amp; solsken och mulna dagar omväxla, och där mörka skuggor stundom fördystra hedifvet; med saknad skiljes man från de unga, hvilkas glädje och sorg man delat och som man följt under de viktigaste &amp; .ren af deras utveclding.
Boken blir helt visst en kärkommen las- ning för unga flickor frå.n 14 år.
.
Y ikingaiittlingaa ..
Berättelse för gossar af Hjulinar Hjorth Boyesen.
Öfvers.
af Ellen Bergström.
Bed illustrationer.
Pris in- bunden 2,r:.
De tio berättelser, vi hiir h a h a att rekommendera &amp; t 12-15 Ariga ungdomar, flickor lika val som gossar, äro af ett mycket om- växlande innehåll, samt iiro roligt och val berattade.
Stundom skil- dras dock händelser, hvillra förefalla ntgot onaturliga.
I den första berattelsefl till eseinpel kommer en norsk yngling, som f&amp; följa sin fm till Konstantinopel, på s i förtrolig fot med själfva sultanen, att denne inom kort lofvar honom att i det kajser- liga, stallet valja sig hvilken hast han behagar.
Gossens val faller då på ett ytterst dyrbart arabiskt sto rid namn Zuleika.
Sultanens egen son, som sjalf vill aga stoet, gör allt för att få det, men för- gäfves.
Den norske ynglingen behåller sitt sto och reser sin vag.
I en amkm histora - » F r h Ultima Tulew, beskrifves ett skeppsbrott, och man får veta, att en lots, som drager upp en drunk- nad man, finner innanför dennes rock en ljuslockig gosse ined spada leminar, tryckt intill den liflöses lwopp.
Samma lille gosse är några veckor därefter nog försigkommen att slwifva bre£ till sin moder i form af dagbok, visserligen i en barnsligt frisk pojkstil, men på stimma gång med ett ganska sammanhängande kulturhistoriskt inne- hall.
Samtidigt härmed är också sainme späde yngling ute på björn- jakt, men skjuter ej själf någon björn, utan blott fem alkor.
Hur gammalt kan detta märkvgrdiga gossebarn vara?
Allt detta är emellertid, likasom det öfriga i denna berättelse- sainling, skildradt med ganska mycken talang.
Boken kan ej gärna förfela sitt mål att roa sina läsare.
Den mest rörande af berattel- serna är den tredje i ordningen., » Lif för lifw.
Den mest poetiska torde vara w Solens systrar w, en lapsk saga, upptecknad af professor J.
A.
Friis. '
Eleopotra af Georg Ebers.
ofversattning från tyska origina- lets nionde upplaga.
2 delar.
Pris 3,50.
Som litterar konstprodukt a.r Eleopatra utan tvifvel underlägsen de arbeten af samme förf attare, hvilka e r u t genom öfversättning blifvit införlifvade med vår litteratur.
Trots.
sin grundliga kännedom om den forntida egyptiska odlingen, har den lärde egyptologen ej lyckats få någon kraftigare lokalfärg öfver sina skildringar.
Om ej namnen på stallen och personer påininte läsaren om hvillren tid och ort förf.
valt för sin berättelse, sktille han lätteligen kunna glömma, att det gamla Egypten är händelsernas skadeplats.
Afven de historislra personligheterna äro ganska ytligt behandlade.
Kleoptttra skildras som en öm moder och en trofast, älskande maka, hvars första om- sorg är barns och makes vä1fai.d.
Satter hon någon gång sin gemåls lycka och fmmgAng p&amp; spel, såsom hon t. ex. råkade göra genom att under slaget vid Actium tag&amp; till flykten, sa ' gör hon .det af Bvin- lig rtiddhåga och oförmaga att kunna bera.kna de ödesdigra följderna af sitt handlingssätt.
Ebers ' Kleopatra ar med ett ord en tämligen vanlig kvinna, hvilken hnfvudsakligen genom sin skönhet och sin höga rang skiljer sig från mängden af sina medsystrar.
Förf.
för- såväl onda biser så godt som alldeles hennes öfriga egenskaper som goda - hvilka jämte rangen och skönheten för en tid gjorde henne till en af de förnämsta .figurerna i det drama, som mot slutet af gamla tiden, utspelades på världens stora sk %deplats, af den tidens märkligaste och högst begåfvade personligheter.
- Antonius och Oktavianus äro mera flyktigt skisserade, inen en mängd bipersoner ge lif och rörelse åt berättelsen.
- Händelserna äro mycket underhållande och omväxlande och i nllmanhet förekommer i detta arbete färre longörer an i författarens öfriga romaner.
Ebers ' arbeten läsas i nllmanhet med förkärlek af ungdom.
Äfven ~ E l e o p a t r a i kommer utan tvifvel att vinna, de ungas bevå- genh.et, och vi tveka ej att rekommendera den till ungdomslasning, ' - - - "
ehuru vi beklaga den ensidighet, som röjer sig i behandlingen af det historiska stoffet, hvarigenom arbetets varde betydligt förringas.
Passar endast för mogen ungdom.
Andrew Brown eller Den röde spionen af IF.
J. Pajaken.
Of- versättning af B.
A. Finell.
Pris 3 kr.
Tv % arbeten af s ' mtma författare hafva förnt fran t p k a n blifvit öfverflyttade till vårt sprAlr.
Ided den ena af dessa, ~Trappcrn Jirnr, hm det i år utkomna arbetet stmkt syskontycke; temat är detsamma, och mellan variationerna är ej holler skillnaden synnerligen stor.
Någon orginalitet kan således %den röde spionenn ej beröiliiria sig af, men d % fråga, ar om en bok för ungdom, har detta ej s&amp; myc- Iret att betyda; vårs afventyrsälslrmdo gossar och flickor höra gärna samma händelser berättas om och om igen, blott de iiro roliga, och det äro utan tvifvel Andrew.
Browns af~entyr.
Hjälten i berättelsen &amp; r en ung hiifblodsindian, som genom uin- mange med ett par hvita, man - en g a m a l kramnre och en pals-: äggare, som sedan befinnes rara hans far - liir sig att uppskatta D blelznnsiktenas » dygder och öfrerlägsna bildning.
Han öfrergcr sina stamförvandter, hvilks sHrat hans ejiilfkiinsls eller rättare sagdt h m s egenkärlek och antar tjiinst som spiijare vid ett amerikanskt re- gemente.
D % han emellertid behandlas med misstro och iifrermod af de hvita, återvändor h m till de sina men öf~erger dem åter efter en kort tid, förbittrad öfver deras opalitlighet och djupt upprörd öf- ver deras djuriska rihet.
Genom en rik engelsk sportsiiians frikos- tighet blir han sodermera satt i tillfalle att i en af Amerikas stora stader förvarfva kunskaper och bildning.
Efter slutade studier Atervänder han till sin fattiga hembygd i närheten af Black hills och triider som spajare an en gång i regeringens tjiinst, för att kunna vaka öfver att det ' röda folkets ratt oj kralnkes af myndigheterna.
Det inflytande han småningom lyclrades att förvarha öfvcr indianorna använde h m framför allt till att hindra dessa att motsätta sig den allt merahamtriingande kulturen.
Grymheter och vilda blodsdåd, af hvilka rindianböcker~ bruka öfverflöda, förekomma hä.r ytterst spmsamt.
3 h n kan därför sätta boken i händerna på bmn, utan att behöf~a frukta att innehhllet s k d verka alltför retande på fantasien.
Iidinierna äro i allmanhet tecluiade med mörka färger, men sannolikt torde den bild fiirf.
ger af den vansläktade återstoden af det olyckliga röda folket ej ~nyc- ket skilja sig från verkligheten.
De hvita diirernot gro framstiillda soin mönster af hhögsinthet och dygd, och deras bilder framt % anm ljusare och Marme genom jainförelsen med rödslcimens osympatiska gestalter.
Mot öfversattningen s k d e Atskilliga anmärkningar kunna göras.
M m är stundom £restad att tro, att öfrersiittwen ej riktigt känner be- tydelsen af de svenska orden.
Så t. ex. sages det p&amp; många stä.llen att ryttame, då de om aftonen hemkomo till liigret, sadlade och bets- l a d e ~ sina hastas.
Om mornarna, innan de redo ut saiilado och bets-
.
341.
lade de dem naturligtvis också.
På ett ställe säger öfversättaren att.
en indinnhöfdings svarta hår snedföll från den fingersbreda, blod- röda hufvudslrålen i med röda band lindade flätor^.
Oalrtadt sådana lfe förelcoiiuna på flere stdlen är stilen för öfrigt Idm och lättläst.
Toin Sawyer, en skolpojkshistoria af Mark Twain.
Öfvers.
af L. Lipmanson.
4: de upplagan.
Pris häftad 2 kr, kart.
2,25.
Tom Sawyer har iclre upptagits på bolr-lromit6ns förteckningar öfveï för barn och ungdoin lämpliga böcker.
Denna så allmänt be- lcantn bok torde emellertid h a h a fiitt en mycket vidstrackt spridning, att döma af det antal upplagor, som redan utkommit; då en ny sådan utgifvits till instundande jul, är det måhända icke öfverflödigt att har n h n a niigot om densamma.
Bokens förtjänster ligga i öppen dag.
Kvickheten och frisk- heton i de ' lromiska dialogerna, den skarpsinniga karakteriseringen, Aslrttdligheten af sceneriet för äfventyren röja en mästare i berattel- sens konst.
Teckningen af aa smart boy, efter amerikanska be- grepp, är så ypperligt utförd, att Tom Sawyer blifvit en typ för odygdiga och okynniga skolpojkar.
Illen hans otaliga pttfund, hans fyndighet att reda sig ur alla klämmor, hans mod och uthallighet h a h a ock gjort honom till en slags idealisk slcolpojlcshjalte, ' och det förtjiinar han ej, ty Tom är ingen bra gosse.
Det klandervärda i hans uppförcande och de verkliga karaktersfelen, framhållas dock ej med ogillande, snarare tvärtom.
Osanning, olydnad, oklighet, llittja iiro för honom iclre afslu.iiclrande, att neka och ljuga ar, i slrolan brukligt, och han vidhåller det af princip.
Detta tyckes honom lika naturligt som att sent på natten » gå till slings genom fönstret ». '
.
Det tdas om hans gode hjitrta och det s ~ g s flerstiides, att T o m ans %g tant Pollys sorg värre än hennes slag, men någon bättring spörjes hennes tårar.
icke; - han ni.
genast lika fiirdig att ånyo fi * c ?,rnl~nlla Betänkligast är dock det ständiga gycklet, för hvillzet intet &amp; r högt eller heligt: gudstjänsten, slrolan, ordningsmakten, folket i staden, Igrmen, d l t gr föremål för ironi och &lt;h, som yttrar sig icke blott i ord utan i handling.
Långt utom det tillåtna slrämtets g r b s e r gc % sgdana skandalösa uppträden som gossarnes på förhand anord- nade inträdande i lcyrlcan, dar en sorgefest i anledning af deras förmoclade död ' firas i närvaro af i sorg försanlrta anhöriga; eller vid den offentliga e x m e n i skolan, det oförsynta tilltaget med lärarens perulc och den förgyllda &lt;jassan.
Därtill kommer, att den brådmogne Tom med all sin begiifning iir n&amp;ra nog lika olrnnnig och vidskeplig som den öfvergifne gatpo; jlren, hans viin och kamrat.
Kurtiser med småflickorna under vederbörliga lrärle~sförlrlaringar, lcyssar, koketteri och svartsjuka &amp; r oclrså allt annat än uppbyggligt.
Från moralens synpunlct är alltså glorian luing Toms hufvud ett falskt och vilseledande sken, och därför Iran boken iclre heller rlilrnas till den goda nngdomslitteraturen.
De fortsattningar af Tom Sawyer, hvillca senare utlrommit, äro i o h a n omnämnda afseenden biittre; de lämna icke rum för samma anmarkningar och berättiga ej till s a m a ogillande.
...
En sniill gosses dugb ok af förf.
till w En liten ostyrings dagbok.
s ofversättning af Ernst Lundquist.
Pris 1,to.
E n sniill gosses dagbok är en bok på 135 sidor, som föreställes vma skrifven af en 9- %ring,som är s&amp; klen i rättstafning, att vi endast p&amp; denna grund skulle vilja afråda alla friin, att i donna förbistringens tid p % rättstafningsomrikdet, skänka denna bok A t ett enda svenskt barn.
Dess föregångare, » En liten ostyrings dagbokw p5 l 8 0 sidor är likaledes skrifren af en gosse, fullkomligt okunnig i rsttstafning.
Då nu » den snalle gossen, är en riktig miistare i ett humoris- tiskt skrifsiitt, så blir man] bra förvanad öfver, att han ej en g&amp;ng kan skrifva så enkla ord som ~ s n a l l » och nhoppa.
utan skrifver ~ s n e l l och ~ ~h %ppa *.
Hvad bokens innehall betriiffar s % ar den full af akta amerikansk humor från början till slut.
Ofversattarens namn är ju en borgen för en förtriifflig och ledig öfversattning och den märkviirdiga stafningen är myclzet väl &gt;gjord D.
Gamla människor kunna verkligen med nöje och under stor munterhet lisa om, huru den snälle gossen söker att tillämpa de vishetsreglor han fiir höra i hemmet och skolan; men som barnbok kunna vi ej anse den liimplig.
Vi vilja ur högen taga ett kapitel och omtala hrad den sniillo gossen h k i hinner att utföra.
Låt oss taga det 5: tel Husets tja- nminna, Margret, har p % ett ögonblick gått ifråa sitt str~kjiirn.
Var hjälte kommer in i köket och börjar att stryka, men springer ifrh det heta järnet, som st8r på en bordduk.
Vidare har han druckit ur sin sjuka systers buljong, ätit upp en pudding och lagt en smällare i kolboxen, denne smäller af i spisen, dar denne sedan slicker elden.
Vidare tar han bort sidenparaplyet för en af husets gaster ochsiitter dit ett pappersparaply i stället.
Så tar han fjiidern ur sitt bolster för att sedan, tjära och fjära&gt; grannens katt; denna katt skall han sedan skjuta, men skjuter i stället sönder en gammal klocka.
Och detta är ingalunda en af hans » bästa$ dagar.
- I slutet af bokon upp- träder han på ett frälsningsmöte och bekänner d&amp; högt en hel rad af sina förseelser.
Att allt detta och mycket mer är berattadt med en oförliknelig hrunor, vilja vi ej förneka, men denna humor kommer aldrig att af barn uppsl~attas och förstås - ty den passar ej för barn.
O Blnlid fiilt och iingar af Amanda Xerfstedt.
Berättelse för barn och ungdom.
Pris 2,75.
De bmn som fru Kerfstedt i diktens värld lefvat med » bland falt och ängar », och om hvilka hon sjalf säger, att hon lärt att &amp; l- ska, dem, de skola för visso också blifva älskade af alla, de unga, som f&amp; lass om dem.
Bolcens hjalte ar den lille duktige Punkt Olof Jansson, han, som var sin fattiga moders och sin lilla systers stöd fr&amp;n den tid, han sjalf var en liten pilt på l1 4.r.
Med hvilket varmt intresse följa, vi ej haas arbete, då han med bitriide af mjölnardrängen Kalle rustar upp den gomla f. d. smebjan till bostad åt sin mor, sig sjalf och sin syster.
I ryttmästaren på den närbelägna, herrgarden har h m
' vunnit en god viin och gynnare.
Ryttmästirens barn, framför allt den lilla sjiildiga Lena, blifva Olles och Minas goda vänner och blif- va snart lika varmt intresserade som de sjalfva af det nya hemmets tillvak- och förbättring.
Ingen må dock tro, att lifvet blef med ens en dans på rosor för vår van Olle; nej, han har många strider att genomkämpa och många svårigheter att öfvervinna.
Vi ha last högst få barnböcker, i hvillca barnens inre lif, deras kamp för att göra det ratta, blifvit på ett så naturligt och fint sätt framställda.
Och Olle ar ingalunda någon romanhjälte eller en sådan där onaturligt from och god gosse, som en del engelska barnböcker bjuda på.
Nej, Olle låter nog också han förleda sig till duniheter och obetänksamheter.
Så blir han t. ex. af ryttmastarens son, Hans, narrad till att i sällskap med Hans utan lof taga ett par hästar för att rida till den närbelägna köpingen, dar en lconstberidartrnpp för tillfallet ger förestiiilningar.
Gossarna råka ut .för dehanda afventyr och ryttmästarens dyrbara ridhäst blir af en konstberidare skuren i benet så illa, att han sedan måste skjutas.
Ingen vet hvem som begagnat hästarna.
Beskrif ningen på Olles sinnesstiimning under den tid, som nu följer, a; ï s&amp; naturligt och val skildrad, att hvarje uppriktigt barn maste kanna igen sig.
sjalf - just så Biindes det, nar man hade varit med om något orätt.
Med hvillret nöje laser man ej det bref, som Olle skref till Hans för att förmå honom att bekänna.
&gt;Man Ban val inte få något värre &amp; n smörj och det har då en öfvergångo, med denna kläm slutas han.
Den rike ryttmästarens barn och den fattiga mor Annas barn ha ömsesidigt lärt hvarzmdra SA mycket godt och hafva haft så mycket roligt tillsariuilms, att för dem den stora klyftan mellan fat- tiga och rika försvunnit.
De ha alla blott varit barn och goda van- ner.
Det vore frestande att anföra mycket mera ur denna på en g&amp;ng så goda och friska ungdomsbolr, i hvillren det oclrså ar godt om märkvärdiga handelser och äfventyr af mångahanda slag.
Vi få likväl inslrränlca oss att saga, det Olle slutligen blef ägare till sitt älskade Kalpumian, den gamla smedjan, med område.
Men så hade.
han också arbetat duktigt för att n&amp;.
sitt mål.
Eric Williams.
En berättelse om skolan i Roslyn af Frederic W. Farrar.
FrAn tjugiifjiirde engelska upplagjan af Ebba Morctenadler, f. Wester.
Pris lrmt.
2 lrr.
Då man pS titelbladet ser förf: s namn, så undrar man om den- ne lian vara identisk med den ryktbare andlige viiltalaren och skrift-, ställaren, af hvillien mAnga framståendo arbeten finnas öfversatta afven på vårt språk.
Det &amp; r ock verkligen samma Farrar som slwifvit denna bok, hvillzen nu är utgjfven i samlingen, &gt;Läsning för gossar ».
Eric Williams var den första bok, som denna förf.
slrref, och den har, sedhn första upplagan utgafs 1858, nu upplefvat närmare 30 editioner.
Boken skildrar lifvet i den skola, King Williams College vid Castletown på ön Man, som Fnrrar själf tillhörde under uppväxtåren, och denna skildring har tagit formen af en berättelse om en af gos-.
sarna.
Eric Williams framställes p&amp; ett s p p a t i h t säti, s&amp;som en begåfvnd, högsinnad, god och älskriird yngling.
Icke dess mindre sjunlcer han smAningoin - den engelska titoln ar ock, Eric or littlo hy little, - från olydnad och försnrnuielser till last, och fran last till felsteg, hvilkn stå förbrytelsen ganska nara.
Hans andliga och kroppsliga Iwafter brytas, och det iir en sorglig lefriadssagasoin slu- tar med Erics död vid unga år.
- Borattelsen kan för rara yng- lingar dock knappt tjiina som varnande exempel eller ons vara af större intresse.
Emellan de engelska och de srenska skolorna, iifven de nutida, äro förh811andena så alltför olika, och sasom dessagestalta sig för så längesedan i dessa stora helpensioner med 2.50 lärjungar, synas de oss numera som ett slags kiilturi~ilder af synnerligen af- skräckande, niistan motbjudande art. Penalismen bland kamrater inom gosskaserner är i all sin vederstygglighet kand sedan ga.iruna.lt.
Uern främmande för oss är lyckligtvis den r h behandlingen fr8n liirarnas sida.
Orfilas och handplagg äro den vanligaste tillrattavisningen, och stryk utdelas så ofta att larmen helt naturligt i klassriiminen alltid medför en stadig käpp, med hrilken så grundliga bastonader gifvas, att delinkventen tjutande riiltrar sig på golhet.
Prygel och aurest före$ de relegeringar, hvilka ske blott alltför sparsamt.
Boken innehAUer manga.
vackra sidor, många fint och kiinsligt tecknade naturbilder, många, allvarliga reflexioner, - kanske alltför många i en bok för gossau - och.
den bar alltigenom piigeln af en s a m t religiös anda.
Att afven sprAkot är godt, behöfver icke sägas, då författarens namn &amp; r utsatt; öfversiittningen synes yara gjord med omsorg och de korrekturfel, hvilka har och hvar förekomma, aro icke vilseledande.
Czrarenns fhgar.
Berättelse af W. Kennedy.
Ofvers.
frin engelskan.
Pris 2 h.
En ung merikanwe Devereus, cnstalld rid Förenta staternas legation i Petersburg, har dar gjort be !mntskap med en förnam ung ryska, Vdérie BIelnikoff.
Ett ömsesidigt tycke uppstår dem emellan, och de förlofva sig.
Vdérie för Devereus en afton med sig till en af Petersburgs mest bildade kretsar, dar sociala och politiska frAgor diskuteras.
Ingenting säges annat an hrad som kilride t d a s om i hvilken bildad lzrets som helst i det öfrigs Europa, merni Mjandu (1a.g arresteras d a deltagarne utom amerikanaren; do fangslade a d a g a s för s ~ n n s v ä r j n i n g mot regeringen.
Do kastas i fingelse, hvaref- ter de utan dom eller ransakning sandas till Sibirien.
Vndor farden dit och uti fängelset där utsiittas fångmne för de s ~ h s t o liclandon och umbiiranden, hvilket allt de biha med beiinclransviirdt tillamod och resignation.
Under tiden har Frank Dovereiis tiinkt ut en djiirf plan at.t k o m a sin trolofvade och hennes viinner till undsättning Iletta lyckas, och efter otroliga mödor och faror u p p 5 do sliitligen Sicola- ievsk vid Stilla E a f v ~ t j d * de finna det amerikanska fartyg som De- vereus förhyrt för att möta dem.
. '
345 Händelserna h o sp8mandeY skildringen liflig och underhållande.
Stilen är god, frånsedt några öfversättningsfel, såsoin t. es.
att rege- ringen alltid lrdlas s styrelsen 8, samt en sats som följande: &gt;Vandorns nerver voio fasta som j&amp;n.
Hans ögon glänste, men hans hufvud vm kallto (his head was cool).
Boken Iran rekommenderas åt ungdom om 1.5 - 16 &amp; r. '
.. En kristens rustniiig.
Af A.
L. O. E.
Pris haft: l,so, i Irlotband fi,so.
Afven i detta arbete ådagalagger den vällrända författarinnan sin öfverlägsna förmåga att på ett enkelt och naturligt sBtt framstalla de djupa religiösa sanningar, hon vill inprägla.
.
Sjalf va handlingen, hvillren vandes sig kring mycket mänskliga per- sonligheter och vanliga förhållanden, ar oclrså tecknad på sådant satt, att man ej undgår att kanna sig intresserad.
» En kristens rustning, är alltså val ägnad att blifva en värde- full insats i ett ungdomsbibliotelr, som ej ä r afsedt att vara xblot til Lysts. '
Allt ellcr intet.
Svenskt original af Runa.
Pris haft.
l, %, i Irlotband 2. kr.
Hvad som är egentliga anledningen tiil bokens titel, kunna vi ej rätt förstå.
Men detta &amp; r också det enda, som - är dunkelt i .denna lilla berättelse.
Den goda ineningen med den är genomslninligt Mar och bör helt visst lrunna göra ett godt intryck på allvarliga unga sinnen.
Se här ett kort sammandrag af innehållet.
Den unga Ebba, dottern till förmögna, men ytliga föriildrar, börjar reflektera öfver sitt lif, hvillret hon finner vara tomt och gagn- löst.
Hon längtar efter att blifva nyttig och öfvertalar sina föriil- drar att låta henne blifva sjulrslrötersl~a.
Hon komnier nu till ett stort sjukhem i Stoclzholm, och här får man följa henne tätt i sphen under hela hennes prof- och larotid.
Man får se henne till att börja med frukta och biifva för det ansvar hon åtagit sig, man är med om att hon svimmar vid &amp; synon .af en operation etc., men man märker p&amp; s a m a gång, hur hon under sin allvarliga sysselsättning utvecklas både andligen och lelrandigen.
Denna afdelning af boken ai.
siirdeles åslrådligt och.
bra skrifven.
Sedan koinmer en eroti.slr afdelning, hvilken Iranske utan skada lrunde h a h a varit litet mer summariskt behandlad.
Efter slutad kurs lroininer Ebba som sjulrsköterslra till on af sjul&amp;einmets läkare, hvars Omor är sjuk.
Den unga doktorn behand- lar henne till att börja ined mycket högdraget, men då han ser sin mor, soin han tillber, allt mer fästa sig vid sin lilla sjulrslröterslra, fåer afven han intresse .för henne, och detta intresse öfvergaï snart till Icai ' lek.
Ebba älskar oklrså doktorn, men han är ateist och hon är laisten, hon afslår d&amp;för, fastiin med blödande hjgrta, hans gif-.
.
termå1sanb.ud.
.
' Doktorn, som blir förtviflad öfver hennes vägran, reser strax utomlands och gifter sig där i sin bedröfvelse med en annan.
Efter moderns död kominer doktorn till Sverige med sin unga maka, sjuknar i difteri, blir skött af Ebba, och dör som kristen, lyck- lig och nöjd.
Afven.
Ebba känner sig darefter mera lycklig ain nagon- sin och finner sig nu fullt tillfredsstiilld i utöfvandet af sitt kall.
En ren och god anda genomgår boken, som vi åt flickor öfver 15 å.r till det bästa kunna rekommendera.
Ädel kraft af C. Wagner.
Ofversiittning fr8.n franska origi- nalets .sjette upplaga.
Pris 1,50.
Ofverskrifterna på de mer an tjugo kapitel, som boken inne- hå.ller, visa oss bäst hvad som &amp; r föri: s syfte.
trohet^, enkelhet^,, Mannaheders, oDen inre vaktenn, m.
fl., iiro ju alla yttringar af den ädla Irra&amp;, som förf.
önskar skall vKcka och egga lifsgliidjen och hoppet hos ungdomen.
Härmed menas dock unge man, hvilka l h n a t den första ynglingaiildern bakom sig, icke unga kvinnor; dessa, lika- som kvinnan i allmanhet, äro förbigångna eller stallda i en skugga, som icke ä r för dem fördelaktig.
SA t. ex. i definitionen p i mannens och kvinnans heder eller i anekdoten i företalet.
.Rektor Lindroth har till den svenska upplagan skrifvit ett mycket berömmande förord, men uthycker som sin åsikt, att nden som är mäktig franska språket, bör lisa boken i dess urskrift * och häruti vilja vi gärna instämma.
Redan titeln ~Vaillance~ är rida mera betecknande an den svenska titeln, och hela den egondoinligt fransyska stilen verkar på vårt språk stundom tröttande; utropsteck- nen äro för talrika, det är för mycket ord^, för många abstrakta fraser, för inånga konkreta exempel.
DeVta är dock af underordnad betydelse och förf: s kraftiga inlägg emot lifsledan och pessimismen jämte hans varma kärlek till de; unsa och hans brinnande nit för utvecklingen af deras bästa, deras adla krafter, iiro varda allt erkan- nande.
Vi hoppas att detta må behjiirtas af bokens lasare, hvilka vi önska m %tte blifva många.
Titus.
Röfvaren på korset.
En berättelse från Kristi tid.
Af Florence M. IIingsley.
Med talrika illustrationer.
Öfvers.
af Einn- nuel Schmidt.
Pris: g, %.
Den bok vi h&amp;r anmäla innehåller en, dels .på nya testamentet och dels på gamla legender grundad, skildring af Jesu lif och verk- samhet.
Författarinnan säger sig hiirmed vilja tvackrt, ett nytt intresse för den gamla beriittelsen~.
Hon menaro den, som dc fyra erange- listerna gifvit oss.
Denna författarinna&amp; afsikt kan ju vara mycket god och val- menande.
Men som vi af erfarenhet vet?, att de flesta romantiserade skildringar af Jesu lif pA jorden snarare försvaga iin sftirka karleken till de bibliska berattelserna samt vanligen profanera deras heliga innehåll, kunna vi ej önska, att denna bok blir spridd bland våra unga.
,
Dessa skulle lätt komma i fara att efter Iiisningen af en sådan färg- lagd skildring af de bibliska händelserna blanda ihop bibelns ord med romanf örf attarinnans och därigenom gå miste om det helgande intryck, som bibelordet i dess höga enkelhet iir mäktigt gifva.
Mitt liein i skogen af P.
K. Rosegyer.
ofversättning från tyskan af Nonnu Lzwdberg.
Pris inb.
3,511.
Rosegger är en inom den tyska litteraturen sedan länge känd - och värderad slcildrare af folklif och natur.
De korta berättelserna i " hans nu föreliggande arbete bära formen ' af upptecknade barn- domsminnen och röra sig kring den kroppsarbetande befolkningens - hem- och IlvardagslX Stilen ar priiglad af en ren, barnafrom enkel- het, som dock icke utesluter en viss godmodig ironi.
En djup och sann naturkänsla genoingår det hela och förlanar stundom ett a l s k ligt behag, stimdom ett gripande allvar åt de stämningar, som vticlras af den doftande skogen, det blånande fjarrm och den ~elastislca » luften på höjderna.
Bland de m h g a skildringmna, alla fråm den österrikiska d p - trakten, må framst f r a d å l l a s &gt;När skogen brann)).
Efter en lång- varig torka hade elden brutit ut, ingen visste p8 livad sätt, men » p&amp; en gång slår det rasande elementet ut sina röda, seg~: ande fanor, det blir lif öfverallt, ett f asansfullt 13, och %lågorna-skapa s: ji$ka At sig den storm, som bär dem vidare,.
Naturkraftens och rnännislrolzraf- tens storslagna kamp Sr Iiär återgifven med en intensitet, som ställer skräckscenen lefvande inför våra ögon.
Man bör icke läsa hela boliren ' på en gång, &gt;från piirm till pärm2; därtill äro de korta skildringarna för lika hvarandra, hem- tade som de d a äro fran samma miliö.
Snrskildt gäller detta om de Iranslze d t f ö r många dödsbiiddar och lilcvakor till hvillza för- fattaren för oss.
Till gemensam lasning i familjekretsar lampar den sig däremot synnerligen viil, helst om åhörarna kunna instämma i de ord, med hvillza förf.
slutar en af sina berättelser: » DA var jag ett litet barn; nu är jag ett stort barn - och jag ar glad att så %r ».
Dessa ord kunna siigas utgöra klaven till Roseggers författar- skap.
-, P i fj or toii dagar.
Beriittelse ur hvardagslif vet af Jenny Oster Pris l, i 5.
Författarinnan säger själ£ oin denna bok, att den k- en berättelse lir hvardagslifvet.
Skildringen n£ detta hvardagslif iir alltigenom natiirlig, frisk och verklighetstrogen.
Då vi i 14 dagar lefvat, till- saminans med bokens båda små hjältinnor, den ?liuntra förflugna Ettan samt den mera blida .och stilla Maj, rakna v i dein till våra goda vänner och bekanta.
Ofver hela berättelsen hvilgu dessutom en poetisk fagring, och förf.
har tvifvelsutan haft goda tillfällen att på nara håll studera barns olika skaplynnen.
Maj har sitt hem i staden, men vistas som gast hos sin goda vän och skolkainrat Ettan, på det vackra Hallniis.
I Ettans hem man. '
*.
~ " '
göra vi bekantskap ej blott =ed hennes föriildrar och miintre broder Sven, utan ock med den g d a ~Vilran?, hon soin ar allas van och samvete, och som har s&amp; mycket att förtälja från sina iingiiomsdagar.
Ej lilra älskad ar den bittra och skarpa tant Tin, med hvilken också den glada Ettan tillåter sig att gyckla pa ett smaklöst och oförslri.rndt men lycldigtvis inycket sallsynt siitt; hon stja1 niidigen bort hennes lösti. %nder.
Lyckligtvis hoppas vi, att den allyarliga förmaning hon erhåller af sin mor, slrall göra henne visare i framt-iden.
Samtalon inellan de båda fliclrorna bara alltigenom en &amp; ta verklighetspriigel.
Så tala och tanka 14-åringar.
Vi tro, att deras tal om konfirmationen ocksa är, äktas, men hvarför dylika samtal skola förekomna i en barnbok, det först % vi ej, helst barren hvarken af Ettans inor eller Tikan f å nligon hjälp eller vaglednirg.
Sadana samtal borde man i en bok delgifva mödrar och uppfostrarinnor, sa att de i riittan tid kunde upplysa de unga om, hvad Jronfirraationstiden innebar och ej lata dem spekulera pti egen hand.
De unga p5 ELallnas företaga många trefliga utfiirder och upplef va många af ventyr.
Då förf.
är i besittning af en kl?
och tydlig stil, lunna vi ej förstå hvarf ör hon tillgriper en ~&amp;cla; n nödfallsutväg, som att oupp- hörligt kursivera ord, hvilkas vikt hon vill framhålla.
Sacla11t vorkar tröttande och niistan störande.
S&amp; kan man t. ex. p&amp; en sida finna 8 kursiverade ord.
Och hvarför anviinder förf.
sri flitigt i: tropssatser T. ex.: &gt; a h, s&lt;lm hon flog genom rmiimetl Ah, inledda med .- !h .. ett sådant spändt uttryck, som kom i hennes ansilcte !~ o. s. v. Vi itro fiirdiga att tacka förf.
om icke litit illustrera sin bok, utan låter de unga sja.lfva i sin fantasi hygga och befolka H d h a s.
Och förläggarne skulle vi vilja tacka för den enkla utstyrseln.
Barn.
och ungdomsböcker behöfva icke vma i stor elegant salongstoalett.
.
ILyckc~banmie~ beriditelse af T. con Heinz.
Från Tyskan af Ebba Xoorcde) tndler, f. Wester.
Pris kart.
1,7j, i Wotb.
2,jo.
Hvad vi för två år sedan yttrade om en .likaledes h å n tyskan öfversatt bok för unga flickor, Ulli, det kunna vi har upprepa om ~ L y c k o b m e t s.
Boken ar skrihen &amp; er det vanliga tyska receptet för de böcker, som äro afsedda för unga flickor.
13 kunna också tillägga, att boken är ganska oskadlig, om den ock ar ganska lång- trådig.
- Lyekobarnet är en ung flicka, den goda och aIshärda Hildi.
Hennes föraldrar äro fattiga, hvarför hon emottager anbudet om att uppfostras hos baron v. Schenlcs, tillsammans med den fri- herrliga familjens dotter, Nora.
Denna Kora %r obgndig och stolt till lynnet, och först sedan Hildi en gang lyckats att radda Koras lif, d&amp; hon i öfvermod Irör ut p&amp; isen med hast och skde, bli de riktigt goda vänner.
Hildi har vunnit en g a m a l stiftfrökens kiklek och bevågenhet genom sin u p p m i k s a d e t och vanlighet mot den i lifvets skola h h d t pröfvade gamla hinnan.
Den gamle fröken testa- menterar Hildi sin ej obetydliga förmögenhet.
Både Hildi och Nora bli gifta efter Atskilliga pröfningar och motgtingar, den förra med en officer, den senare med en landtbrukare.
U t slutar viil.
Att boken
har något schabloninessigt kan ej.
nekas.
För öfversattaren m-te w det värsta föret varit i portgangenw, ty i bokens början förekonlma åtslril- liga underliga meningar sasom t. ex. » belrylilmer och sorger hade i förtid slitit af henne barnskorna » ' och 2de utan gardi ' ner försedda fönstren ».
Längre fram är intet att anmärka mot öfversattningen.
Deii lille hertigen eller Richard den orädde af Miss Yonge.
Öfversättning fran en.gelskan.
Pris 1,xi.
Den lille hertigen är ingen ny.
bekantskap för svenska barn.
Den har vnrit en mycket omtyckt läsning redan hos flere generatio- ner ungdom.
Redan IS64 utkom en öfversattning af E. M-g; det torde hufvudsaliligen vara samma öfversattning, som ånyo framtrader i en till det yttre prydligare driikt.
Den unge hertig, Richard af Normandie är Gånge-Rolfs sonson.
Vid 9 års ålder blef han fader- lös, men skyddas och vårdas af sina älskade norinander.
Han råkar e-ellertid i fangenskap hos den franske konungen,, inen raddas af en trogen väpnare.
Den lille Richard själf är modig, from och adel.
Som bekant torde vaxa, får han som man regera sitt älskade Nor- mandie.
Att rekommendera boken är öfverflödigt, då den redan är sa val Iränd.
Förf.
lhter Gange-Rolf härstanuna från Norge; vi veta ju, att nyare historieskrifvare med all sannolikhet leda hcans.
ättartal tillbaka till Danmark.
Berättelsens lokalfärg lider dock på intet vis hiiraf.
Illustrationerna .äro högst medelinåttiga och hade utan saknad kunnat utelämnas.
Lille Viggs afveiityr pi % julafton d Viktor Rydberg.
%edje upplagan.
Illustrerad af Ottilia Adelborg Pris 2,50.
Viktor Rydberg och Lille Vigg äro namn som tala för sig sjalfva.
Vi h a h a häx icke att yttra oss, ' vi h a h a ingenting att till- lagga!
våra omdömen må här tystna .. Lika välkommen som förr %r den poesifyllda lilla julberiittelsen, som nu åter f r a t r a d e r i ny dräkt, i stort format med ståtliga helsides-planscher.
Viktor Rydberg lär hafvn önskat, att illustrernndet skulle anförtros åt Ottilin Adelborg, och kort före.
skaldens död kunde nagra färdiga teckningar under- stallas hans gillande.
De erhöll0 det äfven i rikt miltt, och han gladdes åt det riktiga uttryck af sagostä~miu.g, som i dessa bilder är så lyclrligt funnet.
Ett shdnnt vitsord gör ock vårt beröm öfverflödigt.
Vi kunna blott lyckönska den älslrv ' rda konstnärinnan till en ny frangång, ' Klara Stjiiriia.
Amerikansk berattelse.
Fritt efter engelskan af Ossian.
Pris 60 öre.
Då man har att amnala en amerikansk berättelse, kan man nästan tag?
för gifvet, att man ocliså har att anmärka åtskilliga Den innehåller öfverdrifter.
Så är ocksa förhållandet med den *.
nog vissa saker, som ej Bro fullt naturliga.
Mentdetta oaktadt är bolien i all sin enkelhet särdeles tilltalande och afven ganska originell.
En gammal lotskapten räddar vid ett skepps1) rott on liten flicka, hvilken han gifver namnet Klara Stjiirna och uppfostrar som sitt cget barn på den ensliga klippö, dar han i ett fyrbakstorn har sitt hem.
Den fromme gamle sjömannens sjalf uppoffrande kä.rlek till detta barn och b m e t s hängifvenhet för honom slrildras mycket rörande.
Bland den stora mängd af barnberattelser, som i Ar utkommit, anse vi denna som en af de allra finaste och rekommendera den med nöje till bad8 barn och ungdom.
Att boken ä h e n i Amerika räckt sympati framgiir af det falr- tum, att den dar så.lts i 50,000 exemplar. '
Kr Moster Lottas brefsainliii g af Hedda dndersotz.
Illiistre- Pris inb.
l, ?j.
De unga läsare, hvilka redan gjort bekantskap ined Rolf och bans kusiuer, skola sakedigen vara Noster Lotta tacksauma för a+t hon så väl samlat alla dessa bref.
Härigenom f8 vi nu reda pil kusi- nernas vidare öden och erhalla till slut, i en efterskrift, en redogörelse för hur, de ha det * femton Ar senare; har111ed ä.r den lilla berat- telsecykeln afslutad.
Denna sista del 5iï kanske icke fullt sa tilltalande; om de före- gående; det förefaller stundom som om förf.
icke s&amp; lätt och enkelt som f örut, funnit motiven till händelserna.
Barnens yttranden iiro dock fortfarande lyckligt och ofta med en viss fyndig humor åter- gifna, i trots af de svårigheter, som href-formen härvid erbjuder.
Själfvn titeln synes icke vara ratt val funnen.
En mosters brefsam- ling &amp; r betydligt mindre lockande an berättelser om sormnmferier och nya kusiner.
Den lilla boken är vackert, niistan för .vackert inbunden.
Barn böra icke vänjas vid att fasta sig vid utsidan af en bok, och priset p&amp; d e n s a m a bliher onödigtvis fördyradt genom lysen i bokbinderi- arbetet.
rad.
Folksagor och afveiityr af Svend Grundtvig.
Pris 3 kr.
Utgifvmen af dessa sagor ar en stor auktoritet på folkdikt- ningens område.
Ett af hans arbeten,, Danmarks gamle folkeviser,, anses ju för ett af de yppersta i sitt slag.
Hans namn bör &amp; ledes vara en borgen bhde för &amp; - theten af sagornas innehåll och lämplig- heten af den form, hvilken de iiro iklädda.
De berattelser, som förekomma i denna s d i n g, äro rens folk- sagor, där den klyftiga torpmpojken far prinsessan och halfva riket, under det att den dumme prinsen fAr draga sina färde med skmnmen, där g ~ d a fula troll röfva bort unga, fagra prinsessor och klada tappra prinsar och riddare i osjaliga djurs skepelser, och dar, den lede * sjklf i d a möjliga gestalter drifrer sitt ofog och alltid till sist blir lurad på den själ, han trodde sig ha s % säkert fast.
D e t t a g a d a välkända sagostoff har af en rik och liflig fantasi blifvit utsmyckndt med mlnga roande och öfverraskande detaljer och s a m a n s a t t till en särdeles effektfull mosaikbild.
,
801n dessa sagor äro mycket rika p&amp; omvaslnnde detaljer och tämligen långa, torde de knnppast passa för barn under 12 &amp; r. Vinter- och sominnrlif af Hedvig Aurelius.
Med sex illnstrn- tioner af Jemy mströnz-Stoopendaal.
Pris inb.
l, rio.
Den lilla prydligt inbiinha bolren framträder utan d l á anspråk, men torde komma ntt med bifall emottngas af de bland familjens små med- lemmar, som iiro jämnb: iga med de flickor och gossar, hvilkns vin- ter- och sornlumlif vi f&amp; vma med om.
De ha för sig många ro- liga upptåg ' och lekar dessn sju, små kusiner, de få göra så trefliga utfärder, de f &amp; s&amp; mycket godt att äta, och allt beslwifves just som det lcnncle gå till, hvm som helst i de svenslrn h e m e n i staden och på landet.
Det &amp; r nog icke lätt att träffa rätta tonen i en såd,zu bok för barn i 6lclern af åtta till tio år.
Förf.
h8.r doclr i allmanhet lyckats ntt få stilen naturlig, utan pjosk och utnn torrhet.
I de inflätade sagornu och berättelserna röjer sig dock ' en viss ojiimnhet och om- Irastningnrna från irnperfektnin till presens för effektens höjnnde, äro Iiär alls icke på sin plats.
Ord sådana som t. es.
episoder och bnsilisken borde hnfva undvikits, och den g a d a historien om landtråttan och stadsr&amp;ttsn kiiucle h a h a varit bättre berättad.
Barn iiro dock, som 17a1 är, iclre så lcritislra, blott inneh&amp;llet rom dem och lyckas väcka deras intresse, och detta blir nntagligen här fallet.
Kanske få de till nästa jul veta mera om, de glada och snnlla små vänner, h~illras bekantskap de gjort i &amp; r.
- Illustrationerna sluta sig till testen, men äro iclre bland de bästa, som flutit nr den kända tecknminnmis flitiga ritstift.
.
,.
-.
.
B: cr~iaiiö; j eii Med test af Citrin Ha~iznza.rsköld.
Pris l kr.
Vi B a h har &amp; ter en af dessn tyslm barnböcleer, hvillrn hvnsje &amp; r bjuda sig till gäster i v k a svenslra bmnkmrar.
Mottagandet beror mest på den svenslrn testens beslcn+ahet.
Att den tyska gäst, vi haar presentera, blir mycket vällrorn.cuen, taga vi allts&amp; för afgjordt, clB Casin Hammwskölds nätta, lätin och lustiga rim ej gärna Imma förfela sitt mål att roa de små.
Ja, till och med de stora kunna i sanning f &amp; sig ett godt skratt t. es.
&amp; t g&amp;sen, som efter att hafva ikl#dt sig en gentil clriikt, star och speglar sig, men som doclr &gt;Trots sin inöda denna dagen riskerar att för gås bli tagen)).
5-5 åriga siiiAttingw torde dock dlra bäst sentera dessa » bnrna- nöjen »!
Smic triidghdsmiistnre.
Pris 1 krona.
De små 8-10 årin- gwnn få här en bilderbolr, som i sin geme hm ett viss värde där- igenom, att den gnnslra goda riminnde testen gifver dem en riktigt bra liten lärolriirs i blomsterodling och annan t~ädgaïdsskötsel.
.
Bil- derna förefalla oss också något finme och Bättre, an ' de briilra vara i böcker af detta slag.
.
-
Den niibbige Kicki af Farbror J o l m Pris 1 krona.
Farbror John bjuder har sina små vanner, 6-8 4rig.a gossar och flickor, pli en lustig berattelse om en t u p p ~ c k l i n g, h-ilken af ett par små barn blef iklädd soldatuniform och sedm utslappt i värl- den.
Tuppkycklingens öden och ahentyr under denna hans utflykt &amp; O mycket lustigt både tecknade och beskrifne.
Vi kunna ock&amp; med glädje meddela, att både denna och flera böcker af s m a slag äro i &amp; r bättre och starkare inbundna, iin de pläga vara.
Bliiinniski~~~s egna kraft af S a m e 2 Smiles.
Sveosli bearbet- ning af G. Svedenis.
Pris hiift.
3,2s, klotband 4,25.
Dfan kan utan öfverdrift siiga, att bland de basta böcker, som kunna sättas i hiinderna pli den mognare ungdomen ar Samuel S r d e s ~ S e l f Helps.
Därför hälsa vi med nöje en god svensk bearbetning af densamma, som i år utkommit, och som innehåller ett för don svenska öfversättningen sikrskildt utarbetadt kapitel om: &amp; wxka stormän från fattiga heiii~.
Förf.
söker att hos ungdomen väcka ihärdighet att öfrervinna svbigheter, förtroende till den egna kraftens förmåga att medels ärliga och adla sträfvanden vinna frarnghg i viidden, samt framför allt söker han visa att i kiirleken till arbetet ligger hvarje inii~uiislcas vag till den sanna lyckan i denna värld.
Förf.
anför till stöd bio- grafiska exempel från alla tider och liinder.
Hvarje varinhjiirtad ung man.
ellq kvinna måste kanna sig väckt till eftertanke och manad till efterföljd vid lasningen om adla och stora mäns lif.
Vi anbefalla på det varmaste denna bok som gåfva At ungdom öfver 17 år, ty icke allenast innehållet Gr mycket godt, utan fornien är äfven tilldragande och underhållande. '
Gnistor.
Berättelser af E.
H. Sclintidt.
Pris häftad 1 la.
kart.
1, ~ ~ s.
- Sm % allvarliga tendensberattelser bruka väl ej i allminhet ansla de unga.
Men de h&amp; ifrågavarande wgnistornao hafva verkligen sii mycket eld och lif i sig, att de nog kurma värma och lifva iifveii ungt follr, siirskildt mera tankande unga flickor.
De flesta af berattelserna handla om julen.
TTi anse diirför, att de liiinpa sig särdeles bra till gemensam läsning under de instim- dande högtidskva.1larna.
En varmt kristlig men mycket frisk anda genomgår dem alla.
Och de iiro afven utinarlit val ökersatta friiii tyskan till vart spr5.k.
P&amp; lifvets v61g.
Af F. B. Jleyer.
Öfvers.
af V. Ema~zztelsson.
Pris 1 krona.
Strillar frbn korset.
Af F. B. Xeyei .. Öfrers.
af ifT; '.
Ewa- melsso~z.
Pris 75 öre.
Ofvanstående tvenne böcker iiro ej företrädesvis sbifna för de unga.
Men vi kunna i alla fall på goda grunder rekomendera dem till sidana unga miinniskor, som iiro nog vakna och iitrecklade för att på ett nigot djupare satt kanna behof af andlig niring.
Dessa uppbyggelseskrifter, sAväl som de förut utkomna af denna varmhjärtade författare, iiro enkla och pralitiska samt mycket till- talande genom den anda af värme och innerlighet, som genomgår dem alla.
Öfversgttningen gr gjord med mycken omsorg.
, » Mamina, tala om något roligt!
Sagor och sannsagor.
En liten asplockning på skilda områden, företagen af Matilcln Langlet.
Pris: haft.
2,25, kart.
2.50 Som författarinnan i sitt företal sager, är det ej så mycket en, barnbok som icke mer en bok för barnens mamma)), hon här £ram- lägger, för oss.
Det blir en välkommen hjälp för mangen mor att har, bland det rildiga innehållet, välja ut hvad som biist lampar sig för tillfället och för barnens smak och ålden.
Har bjudas på många nätta och val berättade drag ur djurens lif, små berättelser ur det verkliga lifvet samt många roliga sagor, tagna dels iir &amp; mms sagor, dels ur svenska och .norslra folksagor; naturligtvis många däraf gamla bekanta, men just diirför så mycket kärare.
Vi tro att boken kommer att fylla ett ofta kändt behof och ön- ska den all den framgång, som den förtjanar.
Några af de små rim- men och visorna i början kunde utan saknad ha utelämnats, då de äro alltför kanda för att behöfva har upptagas.
Berättelserna passa för barn från G - 10 år.
n Lilla Blåöga och andra sagor, berättade af BIamn~a själf.
Svenskt original.
Illustrerad.
Pris 1,co; I dessa sagor hafva vi älfvor och troll, den olydiga flickan och den sniilla flickan, beslwifningar p % julafton och midsommar och.
myclzet som påminner om många andra berättelser, som man last förut.
De &amp; ro natt och ledigt be~iittade och torde vara liiinpliga för 6 - S-åringar.
Farbror Ottos berattelser om djuren af J.
P. Velander.
Illu- strerad.
Pris 1,~o.
En ~ a i d i n g vackra bilder af vilda djur samt många fåglar, hvil-.
ka helt visst sliole mycket roa 5 &amp; 6-åringnr såval som 7 fL 9-årin.- garna, som själha kunna Iasa den n ' tt och ledigt skrifna texten; Ut- styrseln nr vacker och vArdad, och boken blir sakert en omtyckt jullzlapp.
Beiigts sagor om kungar och tomtar och troll .och prinsessor.
Berättade af Anna Wa7denbe1-g och ill~istrerade af Otfilia Adelborg.
Pris: 3 kr.
Den.
hunger och törst efter sagor, som nästan alla barn kanna vid 7, S, 9 h s hlder, torde vara ett tydligt bevis för att barnens fantasi just vid denna tid behöfver näring.
Eli mycket god sak är det d %, om man är i tillfalle att tillfreds- stiillw denna hiiuger med en spis, som p&amp; en g h g ar viilsmakande.
.
och fullt oskadlig.
En riktig godbit af detta slag äro de så roligt och väl berättade samt lika roligt och val illustrerade, nylagade sa- gor, som bär bjudas.
Redan innan bmnen hunnit öppna boken, skola helt sakert de.
kostliga figurerna p; permarna satta deras skrattmuskler i full verk- samhet.
Och ej minskas deras fröjd, da de sedan få göra bekantskap med an flera, lika lustiga kungar, tomtar, troll och priusessor, till exempel i sagan om pojken, som blef troll.
Afven för nagot äldre barn torde denna sagbok vara af vgrde, då dessa måhända kunna fiska upp ett och annat af de guld- korn, som ligga dolda på sagans botten.
Vi önska hjiktligt, att många b %de större och mindre barn matte finna denna roliga bok på sina julbord.
a JLasning för Barn.
Af Carl och Kitat Kastinan.
Förra samlingen.
Pris l,?; i.
Senare sadingen.
Pris l,:, o. De tvenne £rainstående skohiin, h ~ i l k a iitgifvit denna utmärkt goda samling af på en g h g roande och instruktiva berittelser för barn, hafva vii1 egentligen tänkt sig den som lasebok i siiiaskolan.
Men ~i se intet hinder för att den samtidigt kan få hereda nytta och nöje afven åt andra små 8 - 10-åringar, som icke höra till sm&amp;slcolan.
De tvenne delar af boken.
som vi har anmäla, innehålla till- sammans 256 små goda berättelser, de flesta mycket roliga och alla särdeles val Atergifna.
E n mängd niitta illiistrationer af Jenny Syström-Stoopendnd förhöja bokens varde.
H Hvitavatll.
Visor och sagor af d m n Roos med illustrationer af Stina.
I och II.
Pris 2,5o för hyarje del.
I Imdet Hvitavd finnas sagor och visor.
Vi önska, att många af våra svenska barn må få lustwndra till det landet och njuta af allt det goda, som dikr finnes.
Det ar lange sedan r i last risor för små barn, så enkla., så roliga och lik \ - $1 s4 fulla af akta barnpoesi.
Förf.
har en lycklig förinåga att i hvacl hon ser med sina iigon finnrt motiv till sina visor.
Så skrifver hon en visa om fisklixisen, som flyger öfver Worrrströin, om ett par dufyor, som sittd på Stockholins slott, om leran som ett pm barn leka med o. s. v. T ' i uppmana alla dem, som ej liist dessa förtjusande små bitar att med första bereda sig denna glädje - de kunna njutas af bAde gamla odi iinga.
Förutom visorna bjndas vi på en m i g d sagor, dar de smli m ~ i s l r o b a r n e n färdas blmd feer, alfer och andra hemlighetsfulla små varelser.
Sagorna äro fina och oi-jginella och slcilja sig b h mängden af andra sagor bland annat diiri, att de ofta tiildraga sig i nagon.
srenslr bygd, ofta Tpst.
Uot sagorna slndle man kunna anmiirka, att de delvis äro mer njutbara för de gamla an för barnen Till flera af visorna finnes musik och, Stina » har försett boken med
nätta och vaclwn teclrningar från det landet Hvitavall.
De föräldrar; som äro måna om, att deras ' små barn redan från första början skola föras in i sadana böcker, hvilhas författare eger, förmåga att väl be- handla sitt iliodersmål, de skola glädjas öfver fröken Roos ' bmnböc- ker.
T7i anbefalla boken åt barn under 12 ås.
1 syskoi~ringeii.
Berättelse för barn och iingdorn.
.
Saxqlade och ntgifna af L.
S.
Med illiistrationer.
Pris 1,50.
Friska och roande berättelser, hmlricllande oin dnlrtiga pojkar, lustiga gamla sjömän, indianer, kineser, förtrollade prinsessor och mera sadant, som pk ett mycket oskadligt sätt piggar upp barnens fantasi.
E n grundton af kristligt dlvzir g&amp;r jgenoin d l a berättelserna utan att på minsta vis göra dem pjålhiga eller tiingliista.
Boken kan med allt skäl rekommenderas som en myclret, god läsning för barn öfver 1 0 hr.
Fyra beriittelscr fur bnrii.
Af E.
S. Ii.
At dem, som vilja gladja små barn med någon god liten bok till julen skulle vi vilja rekommendera detta arbete.
De fyra små berättelser boken innehåller, hafva en myclret tydlig mordisk tendens och äro enkelt och bra berättade.
, Uggleinors sagor upptecknade af E.
A.
Illustrerad.
Pris lyso.
Ugglemors sagor, som iiro lätt och.
ledigt slwjfna samt för- sedda ined m&amp;nga och prydliga illiistrationer kunna med allt skäl rekoimenderas som en passande och rolig jiillelztyr för 7-9-åriga .barn.
Lekni.
och p&amp;liitt.
En bilderbok för småbarn med test af, J.
C. von Ilofsten .. Pris 1 kr.
Bilderboken röjer tydligen sitt utländska ursprung, framför d l t den plansch, soin föreställer en badort.
För svenska barn Bro bad.
vagnarna en ovanlig syn, helst ingen förklaring förekommer i texten: Att boken likval Iroimner att roa siu8 barn, G-8-åringas, clarom %ro vi öfvertygade.
Sibgor af Guuilda Koltho$ ".
Med tio bilder i texken af Ottilia Adelborg.
Pris l,r&gt;a.
Man Iran ibland ined skal tycka, att så många sagor blifvit skrifns, att det lrnappt skulle vara möjligt att hi.ttn p&amp; a&amp;gonting nytt i den vägen.
Författarinnan har dock lyckats här gifva en samling siircleles niitta, viil berättade sagor, som hafila en viss frisk- het och wsprnnglig priigel.
Stilen ar god och vkdad.
At barn h å n 9- 12 %ï skola de nog skänka mycket nöje. '
~ a r n e n s Bilderbok ri: o 3 och Bitrirens bilderbok L.
S.
Pris för hvarje del 75 .öre.
Illustrerade.
1x0 4 af Utaf Barnens bilderbok hafva i år iitkoin~uit häftena 3 och 4, som bjuda på ett omviislande innehåll och en mängd illustrationer.
.
.
De flesta af dessa äro tydligen af engelskt ursprung, men passa dock bra till texten.
Bertittelserna äro roliga och lämpliga för 7-8-åringar.
Man torde dock kunna fråga, hvarför Abrahams och Isaks hi- storia är intagen här, då troligen hvarje barn, som laser boken, redan känner till denna, en af de mest bekanta af de bibliska berättelserna.
Afven skulle vi vilja anmärka, a t t ' det a r skada att oupphörligt lagga i barnens mun sådana uttryck som dom: » dorn har inget landst5ille~~ samt wvi ska ', ha ' s&amp; förtvzfladt muntert)).
Det finnes verkligen många barn, som uttrycka s: ig ledigt och naturligt utan a t t begagna dessa talesätt, och hterigen för dem som tala så slarfvigt, Iran det ej annat an vara skadligt att återfinna detta tnlesatt - i tryck; de kunna ju latt få det begreppet, att det är tillåtet att tala på ett sådant sätt.
Tåra sinåttiirgtlr i livardagsleg ar en af dessa nu för tiden s&amp; vanlign bilderböcker, hvilkas grnnnt kolorerade planscher förskrifva sig från iitlmdet, tinder det att texten är svensk.
Bilderna äro vis- serligen hvarken originella eller Ironstnarliga, men dock behagliga och af det slag, som slår an på sm8 barn i rikare hem, hvarjamte de Iror- t a verserna äro lattfactliga och dförargligs.
De11 lille rit-konstnaren.
50 blad med ritningar.
Pris lyso.
Dessa ritningar äro antagligen afsedda att begagnas som före- bilder för mindre barn med håg för teclming, men redan det alltför lilla formatet gör dem härtill oliimplign.
PB de femtio bladen fram- stdlas alla möjliga fö: rem&amp;l, stundom äfven omöjliga (se t. es.
möbel- planschens stolar), och dessutom iiro de flesta, sarskildt djurbilder och inannislrohufvuden, mycket för s v h a att utföra.
Såsoin ritbok torde den vara till hvarlren nytta eller nöje.
Slarf-Ksllo och hans lekkamrater.
Pris 2 kr.
Slarf-Kalles leklrainrater äro: Piil Latinask, Frans Brålilrnlalrare, ' Olle Kladfinger, Grin-Stina in.
fl.
Dessa rubriker meddela tillriickligt om innehtillet.
Boken är grannt utstyrd och &amp; r försedd med talrika illustrationer, hvilkas betydelse förklaras af en riinmacl text.
Verserna kunde och borde vaxa, mera, välljudande och Irorrekta, a11 hvad fallet ar.
Småttingar homma na~tnrligtvis, oalrtadt detta, att finna boken iitoin- ordentligt rolig.
Bland den för barnen till hvarje jul utkommande litteraturen h a h a vi att omamria Onkel Adams Liiiiiea, (pris l, ?n) och Lek-.
kainratm (pris 1 kr.
haftet).
Af Linnea utkommer i år sista (sjette1 bolren.
Då denna s: mling berättelser, sagor, små geografiska iipp- satser m. m.
äro af barnens förddrar s&amp; val kända, behöfva vi ej yttra oss om dem.
Till den sista lilla uppsatsen w Mina svalorw finnes en fin.
och vaclrer teckning, föreställande den gamle onkeln sjalf i sin trädgård, t ~ l a n d e till sina svalor.
Han sager med denna bok farväl till sina lasme, de svenslra barnen, som han så varmt älskade.
Lelrlr~mrnten (femtonde och sel3onde boken) bjuder som van- ligt på rika illustrationer och ett omvadande innehåll för det billiga priset af 1 l=.
Vi pfipeka särslrildt för de iildre barnen de goda -
uppsatserna om, Jordens utvecklingshistoria)) och, Konung Mycerini tronbestigning ».
Vidare h a h a vi de sedvanliga jultidningarna, hvilka redan äro gamla bekanta för föräldrar och barn.
De äro sig.lika både hvad illustrationer och .test angår, och vi hafva hufvudsaldigen endast godt att säga om dem.
Vi inskränka oss till att uppräkna dem.
Barnens julrosor.
Pris 1 kr.
Snöflingan.
Pris 60 öre.
Jultomten.
Praktupplaga.
Pris 50 öre.
Af denna praktupp- laga finnas två separataftryck: Jultomten (pris 25 öre) och Tumme- liten (pris 1 5 öre).
Julklappeii.
Pris 23 öre.
.
Nu ghr taget!
Pris 1 kr.
I granna tyska bilder med lustiga svenska rim äro här fram- ' ställda små barn, hvilka i barnkammaren leka att de resa på jkn- väg.
De små 5- 6-åriga resenärernas jämnåriga blifva säkert myc- ket förnöjda, om de få denna granna bilderbok i julklapp.
Korn &amp; t sin&amp; fåglar.
Kristlig barnkalender för 1896.
30: de tirgången.
Med tvenne orjgindteclrningar af Jenny Nyström-Stoopen- ' danl.
Säljes till förmån för stadsiiiissionens barnhem.
Pris 1 kr.
Vi hafva allt skäl hoppas, att afven denna 30: de årgång af barnens egen, goda, lilla kalender blir halsad med samma glädje, som de 29 föregående årgångarna.
Både text och teckningar i denna förefalla oss ännu värdefullare än vanligt, kanske till följd af att, kornen » tyckas vara afsedda för något större rfåglar~ än förr.
Sjuug med oss, Mamma!
» III saml: utgifmn af A.
T.
Pris: l, 75.
Samma synnerligen fördelalrtiga oindöme och samma hjiirtliga relrommendation Iran liiilmas om denna nya s a d i n g, som om de före- a hvilken lyckats tillvinna sig varina syiiipatier gående af d e ~ förf., inom heinniets värld.
Y: Af Coopers romaner har Cykeln .om Skixiiistrr~inyu nt&amp;oininit i 5 delar, samlade inoiii en.
lraitong.
Tillsam~iians ko ' sta dessa utuiarkt vaclrert inbundna böcker l 6, ~, för hiiftade exemplar är priset 9, 7 5 Tyvärr har flera arbeten blifvit insända sedau Dagny redan ar lagd i press, och vi maste daïför inslwänlra oss att här anföra böc- Iiernas titlar.
Briggen Tvii bruder, berättelse från indiska oceanen af Richard Melander, p; is 2 In-.
I vilda vesteni af Ludvig An- ders, pris 2 In-; Priirief&amp;geln af Ckarles - dfztrmy, pris 2,~s; P&amp; spar +id iidianer af Carl Cassau, pris I,is; Uiider friiiiiinsiide ok af E.
S.
K., pris 2] w. - Sådana ~rällrända författarnamn som Coo- per och R. Melander göra en särskild anmälan öfverflödig.
De öf- riga iiro, med ett undantag, hos oss hittills okända in0111 iingdoms- litteraturen.
Cassaq Anders och Murray hafva alla skrifrit o111 Nord- amerikas indianer, men doras böcker hafva, af ofvan anförda skäl, icke varit föremil för bol~komiténs grauskning.
.
Argången 1895 INNEHALL.
Sid.
Till vbra lasare!
.............................................................................. 3.
.
Det nu giillnnde vigselforrniiliiret ........................: 7 Ellen Luatllerg .f.
Xyblom.
Mitt försvar.
(Ur diktsauiliiigen %Lyriska stam- 9 i~iiigar~ belöiiad, =ed Svenska akaclernieiis 2: dra pris.)
i [.
Anl~oZm.
Asiatiska interiörer.
I.
En m n n a ..................................... 10 Hellen Ji ?iclgrea.
Lille Eyolfs plats i Ibsens diktning ........................... 15 Di.ri.
Eu klenod .............................................................................. 20 Nhgot om sjiikviirdeu pA landsbygden i Bndeii .................................... 24 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 26 Frh skilcls hd11 .............................................................................. 27 ........................... ...................
Cainilla Collet t .............................................................................. 29 Hzddn Lirnclin, En efterskörd frAn Chicr?
; goiitstiilliiiugen ........................ 30 S-d, Tre nyn, diktsnnilingnï ................................................................ 38 Y.
C., P r h 3.895 Ars riksdag ........................;.
................................. 44 Qetrlii ~Uegerson, E t t blncl lir miu dagbok ............................................. 60 Litteratur: 3 '.
CCq Siifve, Kurt k C.o.
Berfittdse af Riist 12oest.
L D-n, Spillror och andra l~eriittelser af Cecilia B: iBtli.Holuiberg L.
N.
.
Sjn Rl.~rtyrer, beriittelser frbn cleu husliga Iigrden af Rene ...... 66 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................ 63 F r h i skilda hbll .............................................................................. 63.
.
O CwI.
Lindluryen, Kviiinns val lmliet till ledamot i fattigvibdssty relse .......
V.
Anho71 n, Asiatiska interiörer: II.
I tortarytoden ........................... Ellen Tl ' hitlock.
Ursprniigliyt.
Poem .................................................... 3 ') .it2 Rmilc.
Koiisekreiiser ................................................................... Hellea Lindgren, Rviiiiioidenlet friii fiil~de.sii.cle.syul,iiukt.
das Bncli der l k i i e i i 3, von Laii ra 3l,zrholin) ................................................ Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. Priiii skilda hi11 ............................................................................. Louise Otto-l ' eters f ........................................................................
Festskrift med anledning af Fredrika-Bremer-Förbundets tio-åriga verksamhet.
utgifven af Dagnys redaktion; Fredrika Breiiiers portriitt.
Antogrrif af Predrika Bremm .. (Ur ett bref t i l l P.
Böklin.)
Fru S.
L-d Adlerspnrres portriitt.
Esselde, Ur ett bref till en vaii ......................................................... 99 d m s Hildebr.anc4, Fredri kn-Brenier-Förl~iiudets förs ta Artioude ............... 102 Freclril; n~Hreii.ier~F~r1~~i~ (lets byri ooli komither ................................. 112 Selnan.
Ltigerlöf, Margtweta F ï e d k ~ ~ ic.
l l Dikt ..................................... 140 Enail Scensin, l&lt;vi nuofrhgan och clen sociala.
fïbgan .............................. 163 Siyrid Leijo~zl~z1Jvuc1, Stjiirnor.
Dikt .................................................. 16 ' 7 Ellen Fries, Nfigra blad Lir svenska kvinnans historia iiiider sjiitton- 169 hundratalet ..............................................................................
Mark Cedwscl~iölcl.
Reformarbetet i k.vinnolagstiftningen 1886 - 1896 ...... 189 Förteckning öfver inedleinmarna i Fredriks-Bremer-Förl~undets styrelser och kornitker .............................. ......................................... 199 Fredrika-Brenier-Förbniidets oinbiid ................................................... 203 Medlemsförteckning ......................................................... ....... ...... 206 Stadgar för Fredrika-Rrenler-Förblindet ............................................. 222.
.
.
.
S L-d Adlersparre.
?t In memoriam i: .............................................................................. 226 Bariidonis- och iiiigdouish af S-d ........................................ 22 ' 7 Ut \ reckliiigsftr-Saluarbete af R.
O-n .................................... 231 Vidgad verksanihet af E.
A-d ............................................. 245 Eïtevskrift af S-d ............................................................... 264: a) Förord b) c) d).
e) Sigrid Leijonl~tcfvz~d, Viktor 13yd berg.
Dikt 260 LdZy Engströ~~t, &amp; !ina Forsell t ......................................................... 261.
E t t besök i kvionornns ntst %llning i Köpeiilisniii .............................. 266 ..........................................
Meddelande från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 268 F r h skilda hall ............................................................................. 270 % % Eva FryxcllJ Evolution och erotik.
1Eeflexioiier med anledning af Henry Drnmnionds verk %&amp;Iiinniskans utveckling » ................................. 271 Antmtda firfstedt Bara tre syii veck ................................................ 280 Litteratur: Hellen Li ?zdg~ ' m, E u roman om förste konsuln; 1 h guver- noren af Paris af &amp; I.
&amp; lall.i~g.
Tysta djup af Anna Roos ............... 286 Kvinnobilclningen inför Kong1.
Maj: t ................................................ 291 En arbeterskefest ........................................................................... 294 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 296 F r i n skilda h511 .............................................................................. 29 ' 7.
dl a .............................. 301 ........................ 305 Jazny Osterinan, Klippta vi ugnr ...........
. '.
............................................ 313 Litteriira notiser ............................................................................... 321 Yensionsf ond f ör sjukskö terskor ...................................................... 323 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 324 Böcker för barn o c h ungdom julen 1895.
Frhi2 Fredrika-Breiner- Förbyndets bokkomit6 ............................................................... 326 Eug2n.e Scl~zoartz, Huslig ekonomi sasoni skol&amp;inne A.
H., Sveuska kvinnan inom dc bildaucle konsterna
Nya böcker till Julen 1896.
Fr d n Poster lands- Stiftelsens F&amp;- lags Expeditgon.
Stycken ur Davids Psalmer, melodier för.
De kristnas l e f i ~ h d e hopp, eller trons en eller flera röster med accompagne- blickar in i det tillkommande lifvet.
ment af pianoforte eller orgelharmo- Till tröst och uppmuiitran för med- niiirn af Joel BE01) ~guist.
Första hKf- vandrare till hemmet diir ofvan af I.
L. tet 75 öre,.
Hela arbetet utkommer Jfiiller.
Öfversatt fr511 6: e tyska upp- i 1.0 hiiften.
Subskription mottages lagan.
Hiifi,.
75 öre, iiib.
1 kr.
hos alla Bokhandlare.
Bibliotek för de iiiign.
6 nya hiiften: 1 aftonens frid.
Andlig: $ sanger af A. S-g.
Miisik ined test.
Andra sam- N: r ' 70.
Penningar och lycka.
10 öre.
71.
Herdegossen,soin blef lskare.
250. lingen.
2 kr.
72.
Esters Julafton at Ottitie Wilder- Några tilldragelser ur Baron Hans Henr.
muf7~.
15 öre. '
von Essens lefnad.
Meddelade af lio-.
73.
Befrielsen.
Beriittelse fr5n drott- noni sjelf.
4: e ocli sista litiftet 1 kr.
ning Johniinas af Kavarra da- Hela arbetet inbnnGet i fiiit och ~ ~ a c - gar.
25 öre.
kert band 5 kronor.
Lösa perinsr 74.
Sen lycka.
26 öre.
till arbetet finnas hos alla Bokhand- ' 75.
Fader vår af M. Roos.
10 öre.
lare h 75 öre.
Lilla Barnbiblioteket.
Berilttelser för barn Frideborg.
Folkkn,leiider för 1896 af P. samlacle af E.
S.
K.
Sex hiiften nied llndströnt, ined 7 portxiitt och 32 teck- illiistrptioiier i vackert omslag B 10 niiigar samt bidrag af flere författare.
öre Iiradera.
Kart .. l. kr.
klotlib.
1.: 75.
Ur lifvet.
Bertittelser för heiiiinet och Varde ljus!
Illiistreracl missioaskalen- sönclngsskolao, saiiilade af L.
S. An- der för l896 af Docenten Ad.
IioZ~no- dra serien, iniie11: illniicle 8 sinn böc- din iried biclrag af flere förfat-tare.
ker i fina fiirgtrycksoiiisllzg .. Hela: Hiift.
75 öre, kart.
1 kr.
ser.
1 kr.
Den föreg %ende serieii blef förra Allt eller intet.
Svenskt origiual s t kret med stor förtjiisning mottagen Rzairc.
n H5f t.
1: 25.
Detta arbge, af de sini.
Vi iiro förvissade, a t t hrsrii.iec1 en ny sigiintiir första gan- LPveii denna serie skol1 oiufattns nieci pen frniiitriider, iitmiirker sig genom samma intresse för såvtil dess godo iii- en djiipt kristlig niida och en vaken neliAll som dess litsökt fina utstyrsel.
blick pA det verkliga lifvet.
Hjalt- innan a r eii sjuksköterskn.
Reriittel- Barnens Bilderbok, 3: dje och 4: de boken, med utsökt fine illustrationer och seii Iiilles intresset sptindt frin bör- ett för de sinb afpnssadt, godt och jau till s l ~ t c t.
Iiborikt ilii1eh: lll af L.
S.
Pris 75 Gnistor.
BerKttelser af H. ScAnzZdt.
Htift.
öre för hvar.
1 kr., kart.
1.: 25.
Beriittelserna tir0 rlf clerina barnbok utkommo i fjol af fr.~lilst3eiide vChdc, stilen Br yp- fö.r.sfa och mzdrn hiiftena, hvarpfi n u perlig.
följa tredje och fjiil.de.
Bertittelserna Ur svenska folklifvet.
Bertittelser af H. iiro htimtade nr verkliga lifvet och vil- K.
Tredje li5ftet 50 öre.
- Dessa ja,@ s: i.niiiia g h i g de i ord och bild be- berättelser iiro iiatnrtrogua bilder UP reda borueii en roande sysselstittniiig, lifvet, intressanta ocli framförallt 15- Kfven insk&amp;spa nibgou nyttig Iiirdom.
rorika.
Våra högtider af Emil &amp; oszmel.
Hiif t.
1: 60, Bildcrböckor för barii: klotb.
2: 50- - ~ M s n mötes stiiudigt iiiider 1Hsningen af dennn bok af fins Vårblommor, med verser nf L.
L.
30 öre d: o L.
L.
30 öre iakttagelser, af uya anslfiende syu- Ur barnavarlden punkter, som kasta ett öfverraskande Berättelser för barnkamm aren med ver- l jus öfver cle lieliga tilldragelseriini.
I ser af L.
L.
40 öre.
Vi lippiiiana all,?, stilla andar a t t göra Sommarlif p å Blomgård med verser af L.
L.
' 75 öre.
bekantskap med detta sköna arbete.^ Trosvittnen i Gamla Testamentet.
Skil- Sommardagar i skogen med verser af L.
S. l.: 25. dringar och betraktelser of 1ioutr.- prosten Pr.
Smzclbevg.
V. Aker.
Första Barnens Tidning ocli Barnens Ven för 1896, inbnndna i vackra band h 2 kr.
hiift.
61) öre.
Arbetet ntkoniuierkompl.
i 5 1iRfteii iiled hmt2 före jiileu i ar.
Barnens Tidnings julnummer för l 895.16 ö. '
1 8 Humlegiirdsgatan 1 8 1 8 Götgatan 1 8 29 Drottninggatan 29..
Höst- och Yinterunderklader.
Doktor Lahmanns Re form-Bomulls-Underkläder för herrar, damer och barn.
hafva under de senare Pilren vunnit stor efter- frhgaii och rekommenderas af Herrar Lakare.
01381 Priskuranter och qvalithprofver san- das p&amp; be, " 0 aran.
S. Berendt J: OP &amp; C: O, 24 Drottninggatan 24.
Wimans Fot oghkamin i ny, prydlig ut styrsel, synnerligt onityckt, nyttig i niistan alla lieni, hög varmeffekt och den allra, lsttaste skötsel.
Fullkomligt osfri, Iivarföre ingen afledning behöfves; men man kan h&amp;r afleda gaserna, om mau sb vill, utan förlust i värniel P * * is: 20 7 ~ 9.
.
Fotogénbtghng 1 h l1I4 öre i timmen.
OBS.
!
Raiuineu %r ock en siirdeles lämplig namnsdegsgbf va, julklapp eller dylikt i fall der den beliöfs!
- AnvKnclbar alla Brstiderl Ses i verksamhet i utst&amp;llningsfiinstret 9 ~antmn7care (l&amp;tan.
Rikstel 11 12.
E.
A.
W I M A N.
Allm.
tel. ' 13 66. i f Boinull, Lime (Almedahls) och Ylle, största sorterade lager, till de llig- sta prise~ i AXEL HXNDERSONS Gnriibod: Hötorget 13. fiiskiiraiit siindes p3 begiirsn.
- Filial: Götgntrrii 18.
Läderplastik.
Alla slags verktyg för laderplastik siiljas billigast hos PER FROM, Stockholm, 54 RI&amp;stersawr zseZ8gatam 54.
OHS.!
S n x i ~ r, kiiifvc~r och skridskor slipas.
x Ar 2 ' Y G: t ' Akta Undertecl~nade som anvandt Herr Axcl ~ i t r t r ö k Collodin mot liktornar och kylknölar, ha funnit inedlot fullt niotsvars sitt iiiida- Tz ' ZZf6rlitlz ' grrste inil, och lruniia clet derföre hos enhvar till det biistn rckouiuien- O C ~ af dera.
Biiiii1 den 3 iiiir.i 1MG.
i '.
C.
Geijer.
A.
~ ~ o w b e w, 1ECisdman.
personer Unclertecknad, som vurit Be- b e p r ö f u a d t uie- sviirsd af en niiiiigd vartor har del mot liktornar, genom nnviiiidmdct: ~ f ~ ~ o 1 1 8 d i n s vartor, hudhirdnad frtn Ai~otelrnren Herr Axel Lit- strijin i Falim blifvit frkn deni och nageltring.
helt och liilllat befriad; hvnrföre Oba riiiid denna.
in- j t ~ g omliii,~iiiid~ iiiedcl Iios enhvar registrerade etikett som till det bKst: ~ rakoinmendertrr.
arantl f ö r varans akt- Not.nls k Nykyrlrc d.
27 aug.
Ret.
1SSG.
A i ~ p z s x t A.rdw, Hi~nillimde.
COLLOBIN.
tals Tusen-.
~ i i Fredrika-Bremer-Förbundet l insänd periodisk litteratur: Nordisk tidskrift, ii: r 1-6; - Statistisk tidskrift, n: r l; Svensk tidskrift, 1894 n: r 9, 1 0; 1895 n: i 1-43; - Tidskrift för kristlig tro och bildning, n: r G; - Kyrklig tidskrift, n: r 1-10; - Läsning för heniniet, n: r 1-5; - De svenska landsmålen n: r 51, 52, - Läsning f ö r folket, n: r 2-3; - Pedagogisk tidskrift, 1894, n: r 12, 1895, n: r 1-11; - Svensk liiraretidning, ii: r 4-50; - Ver- dandi, n: r 1-4: - Slöjdiindervisningsbladet, i1: ï 2-10.
- Heinåt, n 2 2-10; - Månadsblad för K. F. U.
M., n: r 1-3,ô-12; -- Förbunds- tidningen, n: r 1-5; - Helsovaiinen, ii: r 1-23; - Jordeniodem, - Sedlighetsvaniien, 1894 n: r l, 2; 1895 ii: r 1, 2; - n: r 1-12; Nya bokhaiidelstidningen, n: r 3-49; - Svensk bokliaiidelstidning, n: r 3-49; - Svensk iniisiktidning, n: r 3-19; - Skogvaktaren, n: r 2-4; - Nya kyrkans tidning, n: r 1 - 11; - Idiiii, n: r 3-48; - Kamra- ten, ii: r 1-23; - Folkskolans barntidiiirig, mr 3-39; - LinnBa, n: r 1-17; - Finsk tidskrift, n: r 1-11; - Nutid, n: r 1-11; - Nylande, 11: r 2-22; - Noral, n: r 1-6; - Kvindeu og Samfun- det, n: r 1-11; - Udstillingstideiide, n: r 1-21, G a-9 d; - Deut- 10-12, 14-49; - Neiie Bahnen sclie Hausfrauenzeitung, m 3-5, ii: r 2-23; - Die Frauenhewegung, n; r 1-23; - Blatter des Badischen Frauenvereines, im 1-23; - The English.WomanJs Review, n: r 1-4; - Lend a Haiid, vol.
XIV: n: r 1-6, vol.
XV: n: r 1-5; - The Niirsing Record n: r 356, 358- 360, 362, 363, 365, 366, - The Murse ' s Journal n: r 20; - The Re- 368-379, 381-401; view of Review, n: r 4-11; - The WoiiianJs Journal, n: r 1-47; - L a Feinnie, n: r 2 -- 23; -- Zenské Listy, 1894: n: r 8-12; 1895: n: r 1-7; -- L a Revue féininiste ii: r 1-5.
-
Försäljningsmagasin för Fruntimmersarbeten,.
; Utstyrslar och alla slags f runt im mer sar beten förfardigas.
Marknin g verlrstalles.
Rekvisitioner från landsorten expedieras skyndsamt.
Utmärkt arbete!
Billiga priser!
Förtjänsten sömrneiskans.
Allm.
tel. 64 91. m m, ' Fysiologiska skodon ", - fur daimer, herrar och barn.
.
11,~s undertecknad.
till moderata pciser.
g.
tiillverkas Personer soin hafua ÖintAlign eller förstörda fötter, lcuniin.
* CR 5 hos gig f&amp; skotioxi, som passh val och 8ro .belrviirna att gc?, med.
1 4:.
.
- - -.
- C .NILS-SO#,.
Drottninggatan 700,..
w N.
August.
Bergin &amp; C: o - LCZagasim för Speglar ' &amp; ~fveihwrnar STOCKHOLM 22.
Lilla Vaihugatan 22 A11r.u.
Telefon.
51 79.: ' ' Herrar och Danaer.
Best&amp;l.luing~r och reparationer eniotteges af finare skodon.
Specialit6: Hbrrskodon.
Knsta ej Bort folnlrtign giiiiiiiiigr \ losclier, iitaii lht.
laga deiu efter den viilkiinda ryskm metoden, som åstailkoiniiier sainnia styrka och uts~ende soin nyal Omlocke~ing 10 h 15; öre paret.
1 2 Florsgatan.
Ernst Agren. '
' Y Annonser för D A G N.
- ' upptagas i f - f r ö k e n Imgeborg ~ &amp; r ~ s t &amp; r 31 i, Ösfermalmsg., f. d.
28..
.
,.
, I i, och som,, 2 - 1 - Goda varor!
Billigaste priser!
Rcel behandling!
HILDUR A N DER SSON.
- Rikstel.
163.
Allm.
Telefon 76 53.
12 ~ o t o r ~ 12, e t ingång från Oxforgsgatan.
Stockholm emottages till sp&amp;nad af all slags garn, väfnad af tyger ' för såväl till herrkost~mer m. i och väfvas ' af såväl rent ullgarn som trrasgarn.
Hat.tor aiifvas.
All slags fiirgning .och kemisk tvatt., beredning och prassning .verksti-illes.
Brofver.
och .pris= uppgifter p&amp; beggran.
Gods afhamtas afgiftsfritt från hemmen, hgbåt och järnvägsstation.
I U11 Stickylle Sparsamma Fruar, hand masiiin, Bchalar, Piltsr, mm, I&gt;oBel,, m.dsii ' OBS.!
Gardiner fornnordiska farger.
m6nster.
