# ID: svediakorp-per1269
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,298
# sentences: 640
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 5 ONSDAGEN (580).
PRENUMERATIONSPRIS PR A R: IDUN KR.
5: — IDUNS MODETIDN.
MED PLAN- SCHER OCH HANDARB.
.
.
.
» 5: — IDUNS MODETID, UTAN PL.
BARNGARDEROBEN E N ÄNKA SOM i 3: — » 3:25 ICKE UTGIFNINGSDAGAR!
AF THEODOR REDAKTÖR O N S D A G OCH L Ö R D A G.
18 JANUARI OCH FRITHIOF HVARJE UTGIFVARE: HELLBERG 1899.
BYRÅ 12:TE ÅRG.
OCH ÖPPEN KL. 1 0 — 5.
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
KOMMISSIONARER: EXPEDITION: KLARA S.
KYRKOGATA 1 6, 1 TR.
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
STOCKHOLM, LOSNUMMERPRIS: AR ÄNKA.
ETT PORTRÄTT TILL DAGSKRÖ- NIKAN.
DEN LINDBLOM.
I V Ä R L D E N F I N N A S tusentals hust- rur o c h m ö d r a r, o m h v i l k a m a n k a n b e g a g n a detta uttryck.
På hvarje k u s t v ä n t a e n m ä n g d k v i n n o r än- d e r å r a t a l p å m ä n n e n eller s i n a t r o l o f v a d e o c h s k o l a k a n s k e f ö r g ä f v e s få v ä n t a l i f v e t u t.
M e n m y c k e t s ä l l s y n t a äro d e k v i n n o r, h v i l k a i s a m m a bemärkelse s o m den, hvars bild I d u n i dag presenterar för sin läsekrets, kunna s ä g a s v a r a ä n k o r, u t a n att ä n d å v a r a d e t.
Att berätta historien o m denna kvinnas väntan, d e t s k u l l e v a r a att m e d b l o d o c h t å r a r s k r i f v a e n a f alla s e k l e r s m e s t u p p r ö - r a n d e o c h g r i p a n d e v e r k l i g h e t s r o m a n e r, o c h före- t a g e t s k u l l e d e s s u t o m ö f v e r s t i g a en m ä n n i s k a s förmåga.
F ö r n ä r v a r a n d e håller Frankrikes h ö g s t a d o m s t o l p å att t e c k n a n å g r a b l a d d ä r u r, s e d a n v ä r l d s p r e s s e n u n d e r ett h e l t år täflat o m att m e d d e l a d e m e s t ka- r a k t ä r i s t i s k a e p i s o d e r n a däraf.
U r d a g s p r e s s e n h a I d u n s läsa- r i n n o r d ä r f ö r u n d e r d e t sist- förflutna året k u n n a t i n h ä m t a hufvuddragen af d e n n a ett kvinnohjärtas passionshistoria, o c h d e t k a n s å l u n d a i c k e falla i n o m m i n u p p g i f t att s ö k a g i f v a e n r e k a p i t u l a t i o n af d e n n a dreyfustragedi, hvilken väckt ej blott en sådan sensation, u t a n ä f v e n så d j u p a s y m p a - tier öfverallt i världen, ej minst i de nordiska länderna, o c h hvars slutliga u p p l ö s n i n g m a n inom kort kan vänta. '
D ä r e m o t skulle j a g tilläfven- tyrs k u n n a fylla en uppgift i en tidning, i n o m hvars läse- krets tvifvelsutan förefinnes en stark m e d k ä n s l a m e d denna djupt pröfvade kvinna, genom att berätta n å g r a personliga drag o m fru L u c i e D r e y f u s, s å d a n a j a g själf i a k t t a g i t d e m eller h a r d e m af a n d r a.
Vid n å g r a tillfällen, s ä r s k i l d t u n d e r Z o l a p r o c e s s e n i början af förra året, m e n ä f v e n s e n a r e, h a r j a g n ä m l i g e n p å nära håll k u n n a t o b s e r v e r a fru D r e y f u s under situationer, då hennes karaktärsstyrka satts på hårda prof o c h då d e n äfven p å ett REDAKTIONSSEKR.
: JOHAN N O R D L I N G ALLM.
TEL, 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6.
b e u n d r a n s rärdt s ä t t b e s t å t t p r o f v e t.
O c h från p e r s o n e r, s o m stå h e n n e m y c k e t n ä r a, h a r j a g o c k s å u p p g i f t e r, h v i l k a b e k r ä f t a m i n a per- sonliga iakttagelser.
Ni spörjer kanske, o m j a g icke » interviewat » henne.
D e t tycker ni helt visst ligger nära till h a n d s, d å m a n är t i d n i n g s m a n o c h b o r i Paris.
Till hundratal u p p g å r antalet af de tidningsmän, hvilka tyckt detsamma och äfven v i d t a g i t å t g ä r d e r f ö r att s ä t t a e n s å d a n t a n k e i verkställighet.
O c h d e t är j u s t p å d e n n a g r u n d, s o m d e t n u m e r a är a b s o l u t o m ö j l i g t f ö r j o u r n a l i s t e r att v a r e s i g e r h å l l a e n i n t e r v i e w m e d eller e n s a f l ä g g a e n v a n l i g v i s i t h o s fru Dreyfus.
D ä r t i l l k o m m e r, att b å d e h o n o c h h e l a f a m i l j e n ä r o till d e n y t t e r s t a g r a d s k y g g a f ö r o f f e n t l i g h e t e n, e n h e l t n a t u r l i g f ö l j d däraf, a t t d e b l i f v i t så s t a r k t u t s a t t a f ö r d e n s a m m a.
M a d a m e Dreyfus b o r m e d sina t v å barn, P i e r r e, s o m är 7, o c h J e a n n e, s o m är 6 år, h o s s i n far, d e n b o t t e n r i k e d i a m a n t h a n d l a r e n H a d a m a r d, äfven han liksom familjen D r e y f u s af j u d i s k t u r s p r u n g.
Sedan olyckan drabbade henne, har h o n så totalt stängt sig inne i n o m MADAME D R E Y F U S OCH H E N N E S T V A BARN TECKNADT EFTER T.IFVET IDUNS KUNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
d e n t r å n g a f a m i l j e k r e t s e n, att h o n h v a r k e n g å r u t i s ä l l s k a p s l i f v e t eller h o s s i g m o t t a g e r några andra besök än den närmaste släktens.
D å t i d t o c h o f t a j o u r n a l i s t e r n a s t o r m a trap- p o r n a till h e r r s k a p e t H a d a m a r d s v å n i n g v i d r u e L a f a y e t t e, m o t t a g a s d e f ö r e k o m m a n d e af d e n u n g e h e r r H a d a m a r d, e n b e l e f v a d, still- s a m y n g l i n g af den b l o n d a j u d e t y p e n, s o m n u m e r a efter l å n g ö f n i n g b e s i t t e r e n u t o m - o r d e n t l i g s k i c k l i g h e t i att a f b ö j a närgångna frågor och afväpna indiskreta sonderingar g e n o m diplomatiska svar.
A t t i skötet af d e n n a f a m i l j träffa fru D r e y f u s är s å l u n d a o m ö j l i g t.
L i k v ä l h a r d e t l y c k a t s e n af P a r i s ' m e s t k ä n d e t e c k n a r e att, g e n o m b e m e d l i n g af M. Bernard Lazard, den man hvilkon g e n o m sin b r o s c h y r » Un erreur j u d i c i a i r e » först v ä c k t e d r e y f u s a g i t a t i o n e n till lif o c h s o m d ä r f ö r a f h e l t f ö r k l a r l i g a s k ä l är n ä r a l i e r a d m e d f a m i l - j e n, få t i l l t r ä d e till fru D r e y f u s ' v å n i n g o c h där t e c k n a d e n interiör, I d u n i d a g m e d d e l a r.
I AF P A U L D E R A S H E M I PARIS.
RENOUARD.
IDUN 1899.
— 2 — E n afton för ej l ä n g e s e d a n v o r o familjerna Dreyfus och Hadamard samlade hos brodern till » f å n g e n p å D j ä f v u l s ö n », h r M a t h i e u D r e y - fus, i d e n n e s v å n i n g v i d r u e T é h é r a n.
Jag h a d e fått n y s d ä r o m o c h b e s l ö t v å g a e n » r e - p o r t e r b r a g d &gt;.
N å g o t f ö r e d i n e r n — e n ur god sällskapston betraktad föga lämplig t i m m e, j a g m e d g e r det — begaf j a g mig dit n p p, n ä m n d e m i t t n a m n o c h b a d att få t a l a v i d fru D r e y f u s ett ö g o n b l i c k.
Jag hade något att s ä g a h e n n e från hr X.
— h ä r a n f ö r d e j a g n a m n e t p å en af de personer, hvilka ifrigast k ä m p a t f ö r u p p r ä t t a n d e af m a n n e n s ära, o c h från h v i l k e n j a g h a d e i n t r o d u k t i o n. '
Några m i n u t e r fick j a g v ä n t a.
N e j, m a d a m e f i n g e e j ta e m o t m i g.
H o n fick i c k e t a e m o t n å g o n journalist.
M e n o m j a g ville vänta en liten s t u n d, så k o m m e h r M a t h i e u D r e y f u s h e m, o c h m e d h o n o m k u n d e j a g tala.
E n m ö r k f e b r u a r i d a g, d å l j u s e t så s p a r s a m t föll i n g e n o m d e h ö g a f ö n s t r e n i c o u r d ' a s s i s e s, att j o u r n a l i s t e r n a k n a p p a s t k u n d e s e a n t e c k - ningarna de nedkastade på papperet.
Från d o m a r e b o r d e t, d ä r tre r ö d a k å p o r l y s t e i d e t matta skenet af några stearinljus, ljöd m o n o - tont m e d korta mellanrum det i m p e r a t i v a: » F r å g a n får i c k e f r a m s t ä l l a s.
» F r a m f ö r vitt- nesskranket blänkte guldbroderierna och knap- parne på en generalsuniform.
Då och då h ö r d e s e n b e s t ä m d, i n å g o t irriterad t o n f r a m - ställd f r å g a af L a b o r i, s o m m e d e n n e r v ö s g e s t l y f t e a r m e n, så att d e n s v a r t a a d v o k a t - kappan fladdrade.
Ett svar, s t u n d o m ett m u m m e l i p u b l i k e n, e n r ö r e l s e af f ö r v å n i n g, af i n d i g n a t i o n, af t i l l f r e d s s t ä l l e l s e.
Ö f v e r allt i pretoriet v e c k r i k a a d v o k a t k ä p o r.
P å åhörare- platserna glänsande uniformer bland eleganta damtoaletter.
• I salen en t r y c k a n d e v ä r m e.
Ja, hr M a t h i e u k o m m y c k e t r i k t i g t o m e n kvart.
L å n g och tämligen bredaxlad, nästan e n jätte i j ä m f ö r e l s e m e d brodern, försäkrar m a n, m e d ett rätt intetsägande, blekt ansikte, s o m b e h ä r s k a s af d e n r e s p e k t a b l a n ä s a n.
Ur de blågrå ö g o n e n lysa g o d h e t o c h ärlighet.
F ö r h ö r e t v a r slut o c h generalen-vittnet g i c k m e d h ö g b u r e t h u f v u d o c h militärisk hållning att u p p s ö k a sin p l a t s.
» M i n ö n s k a n v a r att p r e s e n t e r a h a n s s v ä g e r - s k a f ö r e n l ä s e k r e t s, s o m k a n s k e lifligare ä n någon annan sympatiserade m e d henne i de sorger hon g e n o m g å t t.
» A c k, b å d e h a n s s v ä g e r s k a, h a n själf o c h hela familjen k ä n d e sig förvisso djupt tack- s a m m a f ö r allt d e t d e l t a g a n d e, s o m k o m m i t d e m till d e l i d e n o r d i s k a l ä n d e r n a!
M e n f ö r länge sedan hade de måst uppställa s o m en p r i n c i p att e j b e r e d a n å g o n j o u r n a l i s t, e h o d e t v a r a m å n d e, tillfälle till i n t e r v i e w eller s a m t a l m e d fru D r e y f u s.
N a t u r l i g t v i s m å s t e m a n b ö j a s i g f ö r e n prin- c i p, s o m för r e s t e n är f u l l k o m l i g t r i k t i g, o c h som jag dessutom på förhand kände.
Men d e t b l e f i alla h ä n d e l s e r e n i n t e r v i e w o m ä n ganska knapphändig t y ä f v e n herr D r e y f u s är i y t t e r s t a g r a d » d i p l o m a t i s k ».
» N i ha h a f t m e d d e l a n d e från er b r o r, s e d a n kassationsdomstolens beslut delgifvits h o n o m?
H u r befinner han s i g?
» » V i veta ingenting annat än det som inne- hölls i det redan offentliggjorda telegrammet.
D e t vill emellertid synas, som o m d e n g l ä d - j a n d e underrättelsen » remonterat » h o n o m b å d e a n d l i g e n o c h k r o p p s l i g e n, t y af d e t n ä s t före- g å e n d e b r e f v e t k u n d e v i f ö r s t å, att h a n v a r p å v ä g att falla i a p a t i.
» » O c h er s v ä g e r s k a?
» » N i k a n j u lätt f ö r e s t ä l l a er, h v i l k a k ä n s l o r h o n s k a l l e r f a r a n u, s e d a n m å l e t är v u n n e t.
I s j ä l f v a v e r k e t har h o n a l d r i g f ö r l o r a t h o p p e t o c h icke heller m o d e t.
» » D e t h a r så o f t a t a l a t s o m er b r o r s åter- k o m s t, o c h m a n har t. o.
m.
p å s t å t t, att h a n redan skulle befinna sig i Frankrike. » » A l l t d e t t a är i d e l s a g o r.
Åtminstone kan j a g f ö r s ä k r a er, att h a n s s l ä k t i n g e n t i n g v e t o m d e t t a.
M a n f ö r e s t ä l l e r sig, att v i h a r e d a p å kassationsdomstolens och regeringens be- slut o c h å t g ä r d e r.
V i känna därom absolut i n g e n t i n g m e r a än d e n öfriga a l l m ä n h e t e n.
» Nå, en sådan förklaring k u n d e m a n j u vänta, l i k s o m m a n k u n d e f ö r u t s e, att h r D r e y f u s i c k e skulle inlåta sig p å några o m s t ä n d i g - heter, hvilka p å intimare sätt beröra » affären ».
V i sutto i en liten s a l o n g m e d dörrarna ö p p n a åt e n a n n a n.
När.
j a g rest m i g o c h sagt farväl o c h just stod på tröskeln, varse- blef j a g i d e n n a d ö r r ö p p n i n g en smärt, h ö g kvinnogestalt i helsvart.
V i d min hälsning böjde h o n hufvudet graciöst, o c h i de mörka ö g o n e n g l i m t a d e d e t af v ä n l i g h e t.
D e n n a g e s t a l t h a d e j a g sett e n g å n g i e n helt annan omgifning.
D å ljöd huissierns s t ä m m a g e n o m t r ä n g a n d e o c h h ä r s k a n d e ö f v e r allt s o r l e t: » Madame Lucie Dreyfus! » En dödstystnad.
D ö r r e n till v i t t n e n a s r u m ö p p n a d e s.
T r ä n g - seln v a r här fruktansvärd.
Men utan att m u n i c i p a l g a r d i s t e r n a, h v i l k a p o s t e r a d e v i d dör- ren, b e h ö f d e g ö r a ett t e c k e n eller e n r ö r e l s e, ö p p n a d e s i g e n v ä g af s i g själf tnidt g e n o m denna kompakta massa.
Alla hufvuden böj- d e s till t e c k e n af b e u n d r a n eller å t m i n s t o n e medkänsla.
Generalen, s o m n y s s stått inför s k r a n k e t o c h b e t y g a t, att D r e y f u s v a r e n för- r ä d a r e, v e k b u g a n d e åt s i d a n för h a n s m a k a, när han m ö t t e h e n n e p ä sin v ä g.
M e d lyft h u f v u d, m e n b l i c k e n n å g o t sänkt, s t o l t o c h i m p o n e r a n d e i sin e n k l a s v a r t a d r ä k t m e d åtsittande, snörbroderad kappa, skred h o n fram mellan skarorna.
K v i n n o r n a reste sig u p p för att ö f v e r t y g a s i g o m, h u r u d a n e n för- rädares hustru k u n d e se ut.
I m å n g a s blickar g l ö d d e hat, m e n icke h a d e d e väl m ö t t dessa l u g n a ö g o n, förrän de sänktes.
Ett kvinno- h j ä r t a måste d o c k k l a p p a e n m a k a s o c h e n m o d e r s k ä n s l o r till m ö t e s.
O c h det fanns väl näppeligen n å g o n kvinna i hela denna f ö r s a m l i n g, s o m e j, n ä r h o n så s å g fru D r e v f u s g å att i n f ö r d o m s t o l e n o c h t u s e n d e m ä n n i s k o r s ö k a tipprätta sin m a k e s heder, g r e p s af e n s t a r k s y m p a t i f ö r h e n n e o c h d e t offer h o n bragte.
i » Dreyfus, Lucie, född Hadamard, boende.
.
.
» O c h så k o m g a t a n s n a m n, f ö d e l s e å r m.
m.
s o m svar p å d o m a r e n s frågor.
H e n n e s röst v a r s t a d i g o c h klar.
I n t e t o r d g i c k f ö r l o r a d t.
F ö r h ö r e t blef helt kort.
Det strandade s o m v a n l i g t p å d e t t a o b e v e k l i g a: » F r å g a n får e j framställas. » L i k a stolt s o m h o n k o m m i t, g j o r d e h o n s i n s o r t i e.
J a g t v i n a r i c k e p å, att d e n n a m ö r k a, resignerade kvinnas uppträdande på scenen i v i s s m å n b i d r a g i t till d e n l ö s n i n g, m o t h v i l k e n det stora dramat n u g å r m e d stora steg.
D e t v a r d e n stora, ä k t a, t y s t a s o r g e n s u p p e n b a - relse, isolerad m i d t b l a n d t u m l a n d e, skränande politiska passioner, o c h den v e r k a d e öfver- t y g a n d e s o m s a n n i n g e n själf.
ö f v e r s a l e n till h v a r a n d r a.
ten ringde i stormklockan, en eldsvåda.
Kammarpresiden- s o m o m det gällt P å andra läktaren, snedt e m o t tribunen, u p p t ä c k t e vi journalister, s o m h a d e vår plats p å g a l l e r i r t för l a p r e s s e e t r a n g é r e, g e n o m kikaren s a m m a svartklädda kvinna, s o m vi o f v a n n ä m n d a februaridag sett i c o u r d ' assises.
H o n s a t t t i l l s a m m a n s m e d s i n g a m l e far, s i n bror o c h sin svåger.
V i försökte upptäcka n å g o n sinnesrörelse hos h e n n e.
Nu skulle j u i alla fall d e t a f g ö r a n d e b e v i s e t k o m m a.
I n t e t spår.
L i k a lugn, lika behärskad.
M i d t u n d e r allt l a r m e t s t e g k r i g s m i n i s t e r n u p p i t r i b u n e n o c h b ö r j a d e sitt s t o r a, s o r g l i g t b e k a n t a a n f ö r a n d e o m alla d e » o v e d e r s ä g l i g a » bevis p å Dreyfus ' brottslighet, hvilka lågo magasinerade i krigsministeriets arkiv.
Ju m e r h a n f ö r d j u p a d e sig i sin b e v i s f ö r i n g, j u m e r a b i n d a n d e d e n n a syntes, dess häftigare jublade revisionens motståndare, och dess smärtsammare k ä n d e sig dess vänner berörda.
H v a d skulle m a n väl n u t r o?
D e n f ö r e g å e n d e k r i g s m i n i s t e r n h a d e i n s k r ä n k t s i g till att för- s ä k r a, att h a n » i s i n själ o c h sitt s a m v e t e » var öfvertygad o m Dreyfus brottslighet.
Ca- v a i g n a c d r o g fram bevisen, o c h när h a n ändt- ligen k o m m e d det stora dråpslaget, H e n r y s förfalskarebref, d å k ä n d e sig äfven de, s o m t r o d d e p å o s k u l d e n, r u b b a d e i sin ö f v e r t y g e l s e.
I alla h ä n d e l s e r f ö r t v i f l a d e d e o m m ö j l i g h e t e n att k u n n a å d a g a l ä g g a den.
När tumultet o c h j u b e l r o p e n t y s t n a t där inne, och medan ännu svallvågorna gingo högt i k a m m a r e n s korridorer, g i c k j a g n e d för trap- pan, o c h s o m j a g trädde ut p å gården, såg j a g e n g r u p p af m ä n, i f r i g t l y s s n a n d e till e t t a n f ö r a n d e af e n h e r r e m e d u t p r ä g l a d t m o s a i s k t utseende.
Det var Reinach, som kommen- t e r a d e k r i g s m i n i s t e r n s tal.
E n s a m b l a n d d e s s a s t o d d e n s v a r t k l ä d d a s m ä r t a d a m e n från c o u r d ' a s s i s e s o c h från l ä k t a r e n.
H o n var blek o c h a l l v a r s a m.
A n s i k t e t g a f v i s s t i c k e i n t r y c k af n å g o n dominerande intelligens, m e n de bruna ö g o n e n v o r o kloka o c h tankfulla.
Utseendet f ö r e t e d d e e j h e l l e r i a n n a t af s e e n d e n å g o t slående.
M e n i hela d e n n a k v i n n o g e s t a l t fram- t r ä d d e e t t alla a n d r a b e h ä r s k a n d e d r a g af beslutsamhet, parad m e d grace.
Solen lyste b l ä n d a n d e öfver broar, kajer, Seinens glittrande vatten, o c h dess strålar lekte m e d fontänernas k a s k a d e r p å d e n hvit- g l ä n s a n d e P l a c e d e la C o n c o r d e.
Människorna g i n g o förbi, glada o c h o b e k y m r a d e, s k ä m t a n d e o c h skrattande.
M o t b a k g r u n d e n af allt d e t t a, s o m s k e n hvitt o c h l o g rosengladt, reste sig d e n n a som- m a r d a g b i l d e n af d e n e n s a m m a k v i n n a n, h o n s o m b ä r en s o r g, så s t a r k att d e n s e g r a r ö f v e r världen.
När j a g passerade gruppen, där h o n stod, hörde j a g h e n n e m e d skälfvande röst säga: » Cest infåmeh Och det tycktes mig, ord slungat ut öfver Paris en förbannelse i h v i l k a där förlorat sin som o m hon m e d dessa detta evigt skrattande alla d e k v i n n o r s n a m n, lycka.
* UPPKOMLINGAR.
Så var det en s o m m a r d a g.
I deputerade- k a m m a r e n r å d d e en fruktansvärd hetta, ej blott bokstafligt, utan också bildlikt taladt.
Från v ä n s t e r n, från h ö g e r n, från c e n t e r n, j a t. o.
m.
från l ä k t a r n e h a d e m a n f r a m r o p a t d e n n y e k r i g s m i n i s t e r n C a v a i g n a c f ö r att b e t y g a, ä f v e n h a n l i k s o m f ö r e t r ä d a r e n, g e n e r a l B i l l o t, att Dreyfus var en förrädare.
D e t rådde en upp- h e t s n i n g utan like.
Alla talade i m u n n e n p å hvarandra, knytnäfvar höjdes, m a n skrek tvärs E N U N G F L I C K A lade en g å n g framför m i g e n b o k, i n n e h å l l a n d e e n m ä n g d frå- gor, hvilka j a g skulle skriftligen besvara.
B l a n d a n n a t f ö r e k o m d e n f r å g a n: h v i l k e n s ö d e an- ser n i m e s t b e k l a g a n s v ä r d t?
U t a n att g ö r a m i g närmare reda för, hvarför j a g v a l d e j u s t detta svar, skref j a g p å den t o m m a r a d e n: » E n u p p k o m l i n g s ».
Sedan detta ord var ned- s k r i f v e t, s a t t j a g l ä n g e o c h såg d ä r p å, u n d r a n d e
— 3 IDUN 1899.
— huru en sådan t a n k e u p p k o m m i t i m i n hjärna.
M e n j u l ä n g r e m i n a t a n k a r g i n g o, d e s s fastare, b l e f o c k s å m i n ö f v e r t y g e l s e, att en u p p k o m - l i n g fått m y c k e t af l i f v e t s s o r g p å s i n l o t t, j a, så m y c k e t, a t t h a n är d j u p t b e k l a g a n s v ä r d.
D u k ä n n e r h o n o m v ä l från tidningarnas s k ä m t a f d e l n i n g!
D e t är h a n, s o m v i d m i d d a - g a r k a l l a r c h a m p a g n e n v a t t e n, eller s o m i c k e tillåter, att h a n s g ä s t e r u n d e r n a t t e n d r i c k a a n n a t ä n v i n eller ö l.
D e t är h a n, s o m l å t e r m å l a p o r t r ä t t af d ö d a f ö r f ä d e r, o m h v i l k a h v a r - k e n h a n eller n å g o n a n n a n k ä n n e r d e t m i n s t a, d e t är h a n, s o m p å k o n s t u t s t ä l l n i n g e n b e u n d - rar t a f v e l r a m a r n a.
H a n uppträder ofta o c h gör sig alltid löjlig.
U p p k o m l i n g e n har v ä x t u p p i en krets, där a r b e t e t f ö r b r ö d e t t o g all t i d o c h alla k r a f t e r i a n s p r å k, o c h d ä r s j ä l e n s o d l i n g fick stå till- b a k a.
K a n h ä n d a a n a d e h a n, att d e n å k e r h a n plöjde var n å g o t mera än d e n svarta mull, s o m g a f h o n o m r i k a s k ö r d a r, eller att i v a t t e n - f a l l e t s b r u s f a n n s n å g o t a n n a t ä n d e n kraft, s o m dref de surrande maskinerna.
M e n mera ä n a n i n g a r k u n d e d e t sällan b l i.
Vetandets o c h skönhetens tempelportar v o r o för h o n o m slutna.
Så växte han upp.
eller k l o k a b e r ä k n i n g a r guld.
G e n o m ihärdigt arbete samlade han gods och K a n s k e v a r g u l d e t i c k e alla g å n g e r så rent på ytan, vikt v a r g o d, o c h d e t k l i n g a d e så s k ö n t i värl- dens m e n det var dock guld.
Dess öron.
N u b ö r j a d e h a n se s i g o m k r i n g o c h f a n n, att k a n k o m m i t i n i e n a n n a n o m g i f n i n g.
H a n s å g, att d å m ä n n i s k o r ä g d e m e r a ä n h v a d s o m b e h ö f d e s för deras dagliga nödtorft, ville d e ä f v e n n j u t a af l i f v e t.
H a n l ä r d e s i g ä f v e n, att n j u t n i n g e n kun ' de v a r a a n t i n g e n r å o c h d j u r i s k eller ä d e l o c h u p p l y f t a n d e.
Bundt o m k r i n g h o n o m f u n n o s m ä n n i s k o r, s o m allt från s i n f ö d e l s e t i l l h ö r t d e k r e t s a r, d i t h a n g e n o m sin f ö r v ä r f v a d e r i k e d o m a n s å g s i g h a r ä t t att r ä k n a sig.
Dessa människor kunde njuta af allt s k ö n t eller d j u p t i f o r m eller t a n k e.
D ä r h a n i n g e n t i n g k u n d e se, d ä r u p p - täckte d e en hel värld, s o m förtjänade deras beundran.
H a n ville blifva s å s o m en af d e m.
Den m e s t b e r ö m d e b l a n d alla a r k i t e k t e r b y g g d e hans hus, m e n då huset blef färdigt, kun- de han ej fatta det konstnärliga i dess proportioner För honom, syntes det måhända allt f ö r litet, h a n h a d e v ä n t a t s i g ett i n t r y c k s o m af ett stort palats.
Konstnärer inredde h a n s våningar o c h o r d n a d e hvarje liten små- sak m e d en fulländad smak, m e n då trifdes h a n i c k e i sitt h e m.
H a n k u n d e a l d r i g k ä n n a sig h e m m a s t a d d, o c h då han ändrade och flyttade o m efter e g e n s m a k, såg han, h u r u m ä n n i s k o r i s m y g l o g o åt h a n a n o r d n i n g a r.
O c h så f ö r s t o d h a n d å, att d e t h a n ö n s k a d e sig, icke k u n d e k ö p a s för penningar, utan k u n d e v i n n a s e n d a s t g e n o m m å n g a års, j a, e t t h e l t lifs f o s t r a n.
H v a d u n d e r d å, o m i h a n s själ f ö d d e s a f u n d.
H v a d u n d e r, o m h a n f r e s t a d e s att b l ä n d a värl- d e n m e d sitt g u l d, då h a n i c k e själf k u n d e n j u t a däraf.
H a n, s o m f ö r a k t a d e s, d ä r f ö r att hans bildning icke motsvarade hans rikedomar, han k u n d e d o c k k ö p a sig beundran, då han lät g u l d e t g l i d a m e l l a n s i n a fingrar.
B e k l a g a n s v ä r d e u p p k o m l i n g!
D u är e n h e m - l ö s f r ä m l i n g, s o m m e d d i t t g u l d irrar o m k r i n g i ä n d l ö s a ö k n a r, o c h o m d u v i l l å t e r v ä n d a till d i t t b a r n d o m s h e m, så k a n d u i c k e finna d e t.
D u har blifvit förändrad, sedan du l ä m n a d e det, o c h du passar icke längre i de omgifnin- gar, s o m d u en g å n g öfvergifvit.
Dina egna föräldrar skola vara dig f r ä m m a n d e, o m du uppsöker dem.
D e skola beundra din r i k e d o m o c h d i t t f ö r s t å n d, g e n o m h v i l k e t d u skaffat dig rikedomen, m e n dina känslor, dina sorger s k o l a d e a l d r i g förstå.
NYTT PÅ SKANSEN: Framåt och uppåt är d e t ä n d l i g a l i f v e t s l ö s e n.
N e d å t är d ö d e n o c h f ö r g ä n g e l s e n.
M e l - l a n lif o c h d ö d finnes i n t e t, o c h d ä r f ö r k a n h e l l e r i n t e t i ä n d l i g h e t e n s v ä r l d b l i f v a stån- d a n d e p å d e n punkt, dit det en g å n g hunnit.
STUGAN.
H e l a m ä n s k l i g h e t e n sträfvar u t a n rast o c h ro uppåt.
I b l a n d rusar h o n m e d förtvifians raseri f r a m å t.
H o n s v i n g a r s i g från a f s a t s till a f s a t s, s p ä n n e r h v a r j e n e r v, h v a r j e m u s k e l till d e t y t t e r s t a, o c h o m h o n ett ö g o n b l i c k känner svindel, öfverviuner hon denna känsla g e n o m ä n n u e n v i l j e a n s t r ä n g n i n g, o c h så r u s a r hon vidare.
till U n d e r en a n n a n tid åter går v a n d r i n g e n u p p å t m e r a l u g n t o c h stilla.
Mänskligheten b y g g e r herdetjäll under sluttningens skuggan- de träd, h o n vandrar o m k r i n g bland ängarnas b l o m s t e r o c h släcker sin törst ur klara källor.
Så s m å n i n g o m stiger hon högre, m e n för hvarje steg stannar h o n o c h beundrar det nya, s o m f r a m t r ä d e r för h e n n e s b l i c k.
fyrkantiga I NBÄDDAD i s k o g e n ej långt från Oktorps- g å r d e n l i g g e r d e n n u där, S k a n s e n s n y a s t e byggnad, det d e n lilla H o r n b o r g a s t u g a n, n i t t o n d e seklets vältaliga om HORNBORGA- språk flydda om barn gångna århundradens förhållanden, sä olika o c h talar sitt t y s t a, tiders seder nutidens men enkelhet och lefnads- jäktande lif och förslappande vanor.
Då ens blickar glida från tillhuggna de bastanta, groft till d e t t r y g g a, b r a n t s t u p a n d e tjocka halm- bjudande mörker, stockarna taket m e d dess o c h torftäckning, från de g l n g g a r n e, ur h v i l k a t a l g l j u s e n blinka ut i vinteraftonens till den enkla, låga små in- köld och dörren, då slår o v i l l k o r l i g e n s o m e n fläkt från f o r n a t i d e r e m o t en.
D e n lilla b y g g n a d e n s k o n s t l ö s t e n k l a linier minna våra o m den förfäders karaktärsfasthet, s o m var en af dygder, o c h frånvaron M e n v a r e s i g h o n ilar u p p å t u t a n r a s t eller r o eller i s a k t a m a k s k r i d e r f r a m å t, så k ä n n e r h o n sig aldrig fullkomligt tillfreds, t y h o n v e t, att h o n o u p p h ö r l i g t m å s t e u p p å t, u p p å t, u p p å t.
Hvarje stund måste hon lämna något gammalt och k ä n d t o c h gripa efter n å g o t n y t t o c h ovisst, o c h s å f y l l e s h e n n e s h j ä r t a p å e n g å n g af saknadens sorg och längtans hopp, o c h öfver allt d e t t a s v ä f v a r d e n d y s t r a f r å g a n: » Kan d e t ä n d l i g a b l i f v a e v i g t, d e t o f u l l k o m l i g a full- k o m l i g t, eller v ä l t r a r j a g e n d a s t p ä e n s t e n, s o m v i d g r a f v e n s r a n d åter skall falla till d e s s botten? » S å ä r o v i alla u p p k o m l i n g a r, o c h däri l i g g e r all l i f v e t s s o r g, m e n — o c k s å d e s s g l ä d j e.
TOMAS.
T Z A M R A T E N, vårt lands förnämsta ungdomstid- ning, kostar för helt år endast 3 kr.
Prenume- rera för 1899 på försök 1 INTERIÖR FRÅN HORNBORGASTUGAN- af alla
IDUN 1899 _ 4 t o r i a f ö r d e n n ä r m a s t e t i d e n k o m m e r att h a f v a sitt r e s i d e n s, o c h d å d e t s ä k e r t s k a l l i n t r e s s e r a alla v å r a l ä s a r e att f å e r f a r a n å g o t o m d e t t a h. k. h ö g h e t s tillfälliga h e m, införa v i här d e o s s tillställda bilderna j ä m t e n å g r a o r d o m Grand Hotel, detta R o m s nyaste o c h m o - dernaste hotell.
GRAND HOTEL I ROM.
KRONPRINSESSAN VICTORIAS ROSTAD.
m o d e r n a p r y d n a d e r k o m m e r e n att t ä n k a p å män och kvinnor, fattiga på ägodelar, m e n m e d hjärtan rika p å offervillighet o c h dådkraft.
MED M a n s t i g e r så g ä r n a i n ö f v e r d e n h ö g a t r ö s k e l n, slår s i g n e d i g a m m a l d a g s s t o l e n i stu- gans enda boningsrum, o c h medan blickarna m e d e n k ä n s l a af o ä n d l i g h e m t r e f n a d d r ö j a kvar inne i den på härden sprakande brasan o c h följa de m u n t e r t h o p p a n d e gnistorna p å d e r a s f ä r d, l y s s n a r m a n m e d i n t r e s s e till hi- storien o m västgötastugans Skansensfärd, o m hur d e t k o m s i g, att d e n i n f ö r l i f v a d e s m e d doktor Hazelii stora fosterländska panorama, sådant det för besökaren upprullas i Djurgårds- platåns tjusande sceninfattning.
F T E R A T T i föräldrahemmet i Baden hafva hvilat ut några dagar och hämtat krafter f ö r f o r t s ä t t a n d e t af r e s a n till d e t s o l i g a I t a l i e n, a n l ä n d e h. k. h. kronprinsessan V i c t o r i a d e n 7 d e n n e s till R o m.
V i d b a n g å r d e n m o t t o g s h o n af s v e n s k n o r s k e m i n i s t e r n b a r o n C.
B i l d t m e d f r i h e r r i n n a s a m t d:r A x e l M u n t h e, h e n n e s lä- k a r e i R o m, m.
fl.
S e d a n k r o n p r i n s e s s a n ut- b y t t hälsningar m e d d e m, s o m infunnit sig, o c h en stund samtalat m e d d e m, begaf h o n sig till G r a n d H o t e l, d ä r h o n n u l i k s o m v i d n e r e f ö r e g å e n d e tillfällen t a g i t i n.
I V ä s t e r g ö t l a n d h a r m a n att s ö k a H o r n b o r g a socken, s o m gifvit stugan dess n a m n.
Redan n e r e g å n g e r h a d e d r H a z e l i u s, s o m själf » u p p - t ä c k t » stugan på sina resor, besökt platsen d ä r d e n s t o d, b e b o d d af e t t f a t t i g m a n s f o l k, m e n först n u i höstas blef dess förflyttande till S k a n s e n u p p g j o r d o c h till j u l s t o d d e n fullfärdig p å sin plats.
S o m emellertid virket v a r m y c k e t d å l i g t — .det s ä g s j u, att s t u g a n är 4 0 0 år g a m m a l — m å s t e d e t g a m l a trä- v i r k e t till s t ö r r e d e l e r s ä t t a s af n y t t, m e n m å t t e n o c h b y g g n a d s s ä t t e t ä r o i allt d e g a m l a lika.
A l l s t e n är o c k d e n s a m m a, s o n r a n v ä n - des v i d stugans uppförande för några århund- raden sedan.
Denna typiska » knalle » - stuga i n n e f a t t a r p å e n g å n g — så l i t e n d e n är — b å d e b o n i n g s r u m, l a d u g å r d, källare o c h lada, den senare i n r y m d i en af stenblock uppförd utbyggnad, s o m bryter stuglängans enformig- h e t.
B o n i n g s r u m m e t s i n r e d n i n g b e s t å r af n å g r a s t o l a r o c h e t t g r o f t t i l l y x a d t b o r d, e n » skrif- b y r å », en g a m m a l klocka, en skåpliknande s ä n g o c h d i v e r s e h u s g e r å d — allt f r å n H o r n - borgatrakten.
E n m e d d e l a r e har från R o m s ä n d t I d u n e t t par bilder från det hotell, där k r o n p r i n s e s s a n V i c - KRONPRINSESSAN DERN.
TILL SÖ- Ö p p n a d t i b ö r j a n af å r 1 8 9 4, är d e t t a ele- ganta hotell beläget i R o m s h ö g s t belägna och alltså h ä l s o s a m m a s t e s t a d s d e l.
Från h ö j d e n af M o n t e V i m i n a l i s, d ä r d e t b e g r ä n s a s af d e n lifligt t r a f i k e r a d e g a t a n V i a V e n t i S e t t e m b r e, h v i l k e n h a r s i t t n a m n efter d a g e n f ö r italie- n a r n e s i n t å g i R o m år 1 8 7 0, s a m t d e b å d a vackert planterade ö p p n a platserna Piazza delle T e r m e o c h P i a z z a S.
B e r n a r d o, b e h ä r s k a r G r a n d Hotel h e l a d e n k r i n g l i g g a n d e t r a k t e n, o c h från dess platta tak har m a n en vidsträckt utsikt n ä s t a n ö f v e r h e l a R o m o c h ä n d a b o r t till d e ett par svenska mil aflägsna A l b a n e r b e r g e n, från h v i l k a h o t e l l e t e r h å l l e r d e t y p p e r l i g a s t e v a t t e n i d e n n a p å förträffligt d r i c k s v a t t e n s å rika stad.
D e t p a l a t s l i k a h o t e l l e t är i s i n hel- het i n r e d t m e d m o d e r n k o m f o r t o c h g e d i g e n lyx.
R e d a n entréhallen verkar, g e n o m sin h ö j d o c h luftighet synnerligen anslående, likaså den b r e d a d u b b e l t r a p p a af m a r m o r, s o m härifrån l e d e r u p p till d e ö f r e v å n i n g a r n a.
Från den stora hallen k o m m e r m a n in i en förtjusande v i n t e r t r ä d g å r d, v i d s i d a n af h v i l k e n l i g g a sa- longer, samtals- o c h skrifrum.
Midt emot på a n d r a s i d a n l i g g a m a t s a l a r n e, af h v i l k a d e n största r y m m e r platser för 2 5 0 gäster.
III.
E E n trappa u p p i hotellet har kronprinsessan V i c t o r i a s i n lilla v å n i n g i d e t b a l k o n g p r y d d a h ö r n e t åt d e b å d a o f v a n n ä m n d a ö p p n a p l a t s e r - na.
A l l t är h ä r p å e n g å n g k o n s t n ä r l i g t o c h hemtrefligt inredt, o c h det hela bär vittne o m h.
k.
h ö g h e t s fina s m a k o c h k o n s t n ä r l i g a s i n n e.
H ä r l e f v e r k r o n p r i n s e s s a n p å g r u n d af s i n s v a g a hälsa i största tillbakadragenhet o c h m o t t a g e r y t t e r s t få b e s ö k, l i k s o m h o n själf e j heller aflägger m e r än d e n ö d v ä n d i g a s t e.
Lug- net o c h d e n stärkande luften här i la bella I t a l i a är d e t, s o m s k a l l — m å m a n h o p p a s d e t — å t e r s k ä n k a h e n n e h ä l s a o c h krafter, så att h o n, d å s o m m a r d a g a r randas ", k a n få åter- f ö r e n a s i g m e d d e sina.
Ja, så k o m d e t s i g, att H o r n b o r g a s t u g a n från V ä s t g ö t a s l ä t t e n k l ä t t r a d e u p p p å S k a n s e n s höjder, o c h så s o m I d u n s tecknare här i n v i d afbildat d e n, ter sig n u d e n n a n y a länk i en k e d j a, s o m ä r ä m n a d att g i f v a e n f u l l s t ä n d i g b i l d af S v e r i g e s l a n d o c h f o l k o c h p å s a m m a g å n g till l i v a r o c h e n r i k t a e t t k r a f t i g t, v ä c - kande: » K ä n n dig själf ».
VINTERTRÄDGÅRDEN I GRAND HOTEL I ROM.
— ETT M har ÅNN ' KVINNOANSIKTE.
EJ från änglars h i m l e n ej e n h e l g a d din ungmöfägring skänkt Ibland oss barn uti ditt h å r är din b l i c k är en du, hvad jag tror i ditt h j ä r t a då ägor du som a f ljus, dig o m väsen, s o m svara, den själens aldrig kan glöd, förbrinna, m e n g ö r d i g stark, fast d u är D å är sommars du den, hvars skall mildt s o m spunnen, i mannens när, munnen.
Då röst röst sunnanfläktar öra hviska plågad, han är mjuka tröst, försmäktar.
d u den, s o m, ljuf o c h o m k r i n g d i g ö d m j u k t tiger, hans lif m e d kärlek pryder, att allt, s o m blifvit v i s s n a d h ö s t, hans ögonlust, hans helgedom, på n y t t i k n o p p n i n g stiger.
där helgonskrift han ock du har d u evigt dunkla att och f o s t r a hat, nödga Förgäfves till o s s att panna, mun och i ditt b l å a som tjusar du i brynja att h j ä l t e m o d i g t gråta?
hämtar ditt d e t s k ö n a v ä r f v e t och kinder att honom på idealets h ö g a ögonpar, och på makt strida.
Ty o c h s o m binder.
vakt är beskära det g o d a s PRINS GEORG, KRETAS NYE GU- sida, svar tro from, tyder.
den, s o m håller vid hans det är h o s dig h a n fördärf s ö k e r j a g ett hos Då är värf, gåta, s å ut spröd våläignad, du, s o m kvinna!
M i g t y c k s, att lifvets g r o f v a Kanhända sfär ära!
VERNÖR, OCH HANS RESIDENS.
P RINS G E O R G A F G R E K L A N D, d e n af stor- makterna utsedde g u v e r n ö r e n för Kreta, är andre son till det grekiska konungaparet o c h f ö d d på Korfu d e n 24 juni 1869.
V i förmoda att bilden af den u n g e prinsen — nyss m e d jubel häl- sad s o m det hårdt pröfvade öfolkets frids- o c h fram- tidsfurste — bör intressera våra läsarinnor, ej minst s o m han j u är nära befryndad, kusin, m e d vår egen prinsessa Ingeboi g.
Den första gången prins Georgs n a m n trängde ut till en större offentlighet var år 1891, då han åtföljde Rysslands nuvarande tsar, Nikolaus II, då ännu endast tronföljare, på hans ostasiati- ska resa o c h därvid räddade h o n o m från ett hotan- d e öfverfall af en japansk fanatiker.
U n d e r sena- ste grekisk-turkiska kriget förde prinsen k o m m a n - dot öfver torpedoflottan.
Efter fredsslutet begaf han sig till farföräldrarnes, det danska konungapa- rets, h o f i K ö p e n h a m n, hvarifrån han återvände till A t h e n sistlidne n o v e m b e r.
Tills vidare är han utnämnd till guvernör endast p å 3 år, men det är väl troligt, att han k o m m e r att kvarstanna på sin post äfven efter d e tre årens utgång.
V i m e d d e l a också här nedan en afbildning af prins Georgs residens på Kreta — en ganska an- språkslös fursteboning, s o m m a n kan s e!
- A. llartman foto.
FRAN BONDESKA EN BILD FRÅN » FORUM ROMANUM » — I A 1899. vara: m o t himlens väsen grus sol o c h oskuld hyn, daggstänkt b l o m m a Men är att IDUN — HÖGMAN.
ett a f d e g o d a aning.
glans, s o m kantar ERNST dig?
daning, ty o m den värld, s o m är du inger o s s en dig, AE stund af j o r d i s k t mig h ö g r e tycks din Den syskonrand på vingar hit d u sänkt DIKT 5 STOCKHOLM.
E D E T E N B I L D från det gamla Forum roma- num eller några andra liknande antika ut- gräfningar, s o m I d u n i dag bjuder oss, frågar sig kanske läsaren vid d e n första blicken på d e n pittoreska bilden här ofvan.
D e n klassiskt b y g g d a portalen m e d sina mäktiga pelare midt bland ett kaos af spillror o c h i en omgifvande ram af mo- dernt banal byggnadskonst kunde o c k ge anledning till denna förmodan.
M e n n e j!
V i d nästa ögonkast finner ni själf ert misstag o c h ler däråt.
Det är j u en bild från vår egen kära hufvudstad, vi ha framför oss, från » det Stockholm s o m går&gt; — de sista läm- PALATSETS RUINER.
ningar af det vördnadsvärda B o n d e s k a palatset v i d Strömgatan, s o m spett o c h b a c k a ännu s k o n a t!
Snart äro äfven d e grusade m e d marken, o c h det var helt visst i &gt;grefvens tid » vår fotografs kamera åt samtiden räddade detta sista m i n n e af det gamla adelshuset.
H v i l k e n ståtlig nutidsbyggnad än kan k o m m a att resa sig på d e n härligt belägna platsen, speg- lande sin m o d e r n a prakt i den förbiilande Norr- ström — • visst är att otaliga vänner af det gamla Stockholm m e d v e m o d k o m m a att sakna det Bonde- ska palatsets p o m p ö s a pelarrad, s o m b a k o m sig g ö m d e så många minnen af en gången tid m e d dess glansfullt aristokratiska lif.
PRINS GEORGS RESIDENS PÅ KRETA.
IDUN 1899.
E T T BRÖLLOP MED HINDER.
BLAD UR EN SMÅSTADS KRÖNIKA.
TECK- NADE FÖR IDUN AF TANT KARIN.
M ITT N A M N är Ann-Kathrin Björk, o c h jag är.
.
.
.
men nej, jag har föresatt mig att — olik vissa andra stora författare — icke uteslu- tande tala o m mig själf.
Den där parentesen låter s o m en dumhet, men som jag ej är riktigt säker, så får den stå kvar.
För resten ha väl många af de där lagerkrönta börjat lika anspråklöst s o m tant Karin — man skall kunna grädda plättar, innan man kan laga marängtårta.
Men nu var det o m min systerdotter Ginas bröllop jag ämnade skrifva.
Det skulle bli på Luciadagen, midt i värsta jul- brådskan, m e n det var Ginas idé, Lusse har alltid varit en bemärkelsedag för h e n n e; på den bevi- stade h o n sin första bal, vann pris vid en skridsko- täflan, ådrog sig influensan o c h upptäckte den för- sta fläcken på en framtand, o c h s o m giftermål är en blandning af ljuft o c h ledt, så tyckte hon väl att dagen var lämplig.
Jag för min del förstår då inte, hur m a n kan förena tanken på myrten o c h » Vill du taga denne maa&gt;&gt; m e d julbrygd o c h spädgrisar.
Men det tillkom icke mig att göra invändningar, ty det är jag som ställt till partiet.
Jag ställer till partier, därför att j a g vet, att två halfmått — det må n u vara sirap eller människolycka — fara bättre af att förvaras tillsammans än hvar för sig.
Karl — det är min man, det — säger att jag » mäklar » af samma anledning s o m makterna ingå allianser — för att ställa till oreda.
H o s oss i Lillköping är det brukligt att förlof- ningarna firas på vintern o c h brölloppen på som- maren; anledningen hvarför det nu i vår familj blef omvändt förhållande var den, att Gina förra vintern gick o c h svärmade för kramhandlare Skogs son, Figge.
Men jag hade satt mig i sinnet, att hon skulle ha A x e l Almgren.
H v a r f ö r?
Ja, hvarför föredrar man ibland ett trefligt o p p n o s i g t litet tryne framför en sådan der allvarlig Apollo-aktig profil.
För öfrigt är det intet ondt att säga o m A x e l; visserligen är han ingen » tempelherre?, inte ens blåbandist, o c h n o g tycker han o m att skämta m e d flickorna.
Men, s o m jag alltid sagt, en hustrus plikt bland mycket annat är att verka som bromsinrättniug för sin mans dåliga anlag.
Jag visste, att partiet skulle förarga borgmästarinnan — h o n har falkat efter A x e l för sin långa Ida både länge o c h väl — o c h jag kan inte neka, att det eg- gade mig ett litet, litet grand.
Jag s o m smickrar mig m e d att vara bättre underrättad o m hvad som sker i vår goda stad än själfva stadsfiskalen, visste m y c k e t väl, att A x e l inte gick där i huset för den d u m m a Idas skull, utan för lilla Mias, en fattig släkting till borgmästarn.
— » En kvinna genom- drifver ensam hvad inte tio män skulle kunna, » säger Björken, hvilket ju skulle vara mycket smick- rande för vårt kön, o m han ej alltid tillade: » isyn- nerhet när hon kan ställa till oreda! » — Gina sval- nade för Figge, då hon fick höra, att han kritiserat formen på hennes haka, och A x e l berättade mig i förtroende öfver en tallrik mandel-bubbert, att han endast » pratat tok » m e d lilla Mia, o c h att h o n visst väntade på en kusin i Amerika.
Sedan gick allt jämnt s o m en ränning, tills för- beredelserna till brölloppet började, då var det motigheterna togo vid.
Som jag omöjligt kunde hinna m e d allting själf denna jul, måste jag lämna bort en del arbeten.
Bland annat skickade jag skin- korna o c h korfvarna till Engmans på Lunda för att rökas, och det skulle jag snart k o m m a att ångra.
— Stadens enda sömmerska var så öfverhopad m e d arbete, att Gina måste b e lilla Mia — som syr alla borgmästaredöttrarnas klädningar — att hjälpa sig.
Flickan tog emot tyget o c h lofvade, att klädningen skulle bli färdig i tid.
A propos, skulle det inte vara möjligt för våra herrar uppfinnare att uttänka nå- gon slags » sanningsprofvare »?
Det finns ju äggprof- vare, smörprofvare m.
fl., o c h det vore så bekvämt, att då ens skomakare eller tapetserare lofvat säkert, att man skall få arbetet färdigt i nästa vecka, sätta » profvåren » på h o n o m och mäta ihåligheten af hans löfte.
Som Gina är fader o c h moderlös, så skulle bröl- loppet bli hos oss, o c h en dag medan jag bakade kringlor började jag göra u p p listan på bröllopps- gästerna, o c h så erinrade jag mig att borgmästarin- nan — A x e l s tant — o c h rådmanskan Wallin — pastorns m o r — icke kunde bjudas på samma gång.
Det borde jag väl ha k o m m i t i håg, eftersom det var i min förmakssoffa, framför min silfverkaffe- kanna (något talmifärgadt nysilfver har aldrig funnits i mitt hus), s o m sammandrabbningen ägde rum.
Fruarna sutto där och skämtade, så s o m vi skämta ibland, då någonting är i olag, m e d en udd under hvartannat ord.
Slutligen började de rosa sina respektive äkta män.
(O, o m gubbarna visste hvilka superlativa loford de få vid våra kafferep!)
och då rådmanskan tyckte att borgmästarinnan — G — bredde på väl starkt, sade h o n obetänksamt: » Men, kära Tekla, du kan väl inte annat än niedge, att, din man är en smålandsoxe! » Det har icke förunnats borgmästarn att välja sin födelseort, och ödet hade utsett Vimnierbytrakten därtill.
M e n Tekla tyckte inte o m, att mannen räk- nades bland sina ryktbara landsmän, utan reste sig upp, blek och högtidlig, o c h förklarade, att hon hä- danefter aldrig skulle gå dit b o n visste rådmanskan var bjuden.
Och sedan dess må-4e vi andra, s o m tillhöra umgängeskretsen, alltid ha två bjudningar efter hvaraudra för det där d u m m a ordets skull.
Men n u var jag i stöpet, som man säger.
Inte kunde jag låta bli att bjuda borgmästarns, s o m äro A x e l s närmaste släktingar, o c h inte kunde jag ute- sluta kyrkohordens föiäldrar, eftersom han skulle förrätta vigseln.
1 min nöd vände jag mig till Karl för att få ett godt råd.
Han skrattade (det är för- stås endast tullar o c h prisstegringar, hvilka herrar- na beteckna s o m allvarsamma bekymmer) och rådde mig att skicka bjudningrskort till båda fruarna, ville de sedan vända o m, när de möttes i kapprummet, så st ode det d e m fritt.
Han bara önskade, att han kunde få vara närvarande för att se, om.
de skulle ställa till kappränning ned för trapporna.
Dagen efter kortens afsändande, då Gina k o m hem från sista profningen, berättade hon, att tant Tekla förundrat sig öfver, att kyrkoherden verkligen skulle förrätta vigseln, eftersom rådman Wallins inte v o r o bjudna — unge pastorn, s o m alltid rättade sig efter sin mors önskningar.
— E n stund senare k o m L o n a Gillberg — » postväskan » kallad — in o c h omtalade, att h o n nyss mött den söta rådman- skan, som yttrat, att det måtte varit en stor miss- räkning för borgmästarinnan att inte få k o m m a på brölloppet hos Björkens.
Som jag just höll på m e d tårtan, så kunde jag inte » låta nerverna ta herra- väldet ».
M e n n o g fick ängeln ofvanpå krokanen ena besynnerliga vingar.
Alldeles som o m j a g haft ett par klappträn till modell, sa Karl.
De följande dagarna sprang jag in i skafferiet för hvar gång det ringde, men hvai-ken Tekla eller Ursula hördes af.
H v a d s o m inte heller hördes af var brudkläd- ningen.
H o s borgmästarns fick Gina den upplysnin- gen, att s o m allting var upp- och nedvändt där i julbrådskan, så hade Mia gått till någon släkting, de visste icke hvem, för att få vara i fred m e d sitt arbete.
Som Mia är släkt m e d halfva sta ' n o c h en obekant bråkdel af landsorten, så var det svårt att i en hast spåra upp henne.
Gina tog saken lugnt, klädningen skulle n o g k o m m a i tid.
Men jag, s o m började ana ormens argan list, lät L o n a (hvil- ken vi i brist på manliga detektiver använder till grannlaga uppdrag) göra efterforskningar.
» Post-, väskan » är aldrig sen af sig, o c h inom kort fick jag veta, att Mia var hos Hagmans.
Som det är en bra bit ut till Lunda, bad j a g Karl låta drängen fara dit och hämta stassen.
Lussedagen k o m med sol, rimfrost och knarran- de snö, o c h man klädde ut husets unga flickor i granriskransar med brinnande ljus i o c h hade allt möjligt nojs för sig.
På kaffebrickan, s o m Metta, vår lilla kammarpiga, bar in i sängkammaren, låg ett bref.
Jag hade inte behöft ö p p n a det.
Ursulas retsamt petiga stil sa ' mig tydligt nog.
att slaget hade kommit.
Innehållet var kort o c h rakt på sak.
Den » käre Andreas » var af ett lindrigt illamående hindrad från att infinna sig i afton, men adjunkten skulle troligen i g o d tid återvända från Kvarnbac- ken, dit han gått å ämbetets vägnar.
Kvarnbacken är ett arbetarekvarter utanför sta- den, där en hel h o p fabriksfolk b o, o c h nu gick ett rykte att det grasserade någon slags epidemi där.
Och nu skulle adjunkten k o m m a direkt från nå- gon af » d e därs » dödsbädd, drypande af bakterier, ångande af baciller in i vår krets, röra vid den lyck- liga bruden, tala vid de oskyldiga tärnorna!
Aldrig, aldrig!
Icke ens o m adjunkten lades i karbolbad, duschades med borsyra och pudrades med desinfek- tionspulver!
Och så fick » nerverna ta herraväldet » en stund.
Under tiden kom Metta in med en stor, smutsig korg, hvari någonting låg inviradt i flottigt papper.
Det var hvad drängen fört med sig frän Lunda.
Jag var just i det slapphetstillstånd, då en ny olycka k o m m e r s o m efterskickad, för att sätta fart i atac- ken.
Gina stod blek o c h nervös o c h såg på lilla Mias unika emballering, så böjde hon sig ned o c h slet af omslagspapperet, o c h där låg inför våra häp- na blickar två glänsande nyrökta skinkor o c h sju feta medvurstar.
På en lapp stod, att resten skulle k o m m a sedan.
» P e s t e n » var en skinka som fattades.
» Vi ha hvarken präst eller brudklädning », sade jag, » m e n vi ha brud o c h b r u d g u m kvar, o c h det är hufvudsaken. ».
M e n det skulle jag aldrig sagt, ty fram på dagen k o m A x e l s syster Lotten o c h frå- gade, o m brodern var hos oss?
Ingen hade sett ho- nom sedan frukosten.
Gina, som väntat på h o n o m hela förmiddagen, k o m » under nervernas inflytande », jungfrurna sprungo s o m skrämda får ut o c h in, i salen eldades det med skjutet spjäll, i förmaket lågo sopskyffel o c h damtrasa för första gången sida vid sida med plyschalbum o c h bordlöpare, i köket rostade kaffet sig själft till hela husets fromma o c h i sängkammaren trillade tvänne kvinnliga varelser rundt på hvar sin chaiselongue.
Under tiden blef klockan fem, o c h klockan sju- skulle vigseln ha skett.
Jag visste, att L o n a skulle k o m m a tidigt, för att » vara till nytta », som hon säger, m e n i själfva verket för att se hur ens h e m tar sig ut, innan det fått den sista glänsande fernissan.
Människan är en slaf af sina vanor (hop- pas ingen tänkt ut denna märkliga fras fornt), o c h jag började därför ställa till rätta i rummen, fast jag icke begrep hvad det skulle tjäna till.
A x e l förblef borta.
Jag undrade om han o c h Mia farit till Amerika eller bara till K ö p e n h a m n.
Adjunkten hade sagt till magister Söderström, att han icke skulle k o m m a till stan förrän sent, o c h från Lunda hade k o m m i t den felande skinkan.
Björken höll sig undan, så att jag icke hade någon att lätta mitt hjärta för.
» Klockan är half sex! » upplyste Metta onödigt- vis, då jag kom ut i köket, där den m y c k n a maten stod o c h osade till ingens glädje.
Jag fick i en hast fatt uti en korg o c h började lägga ned hvad s o m stod närmast till hands.
» Du, Stina, har j u en syster, som b o r vid Kvarn- b a c k e n?
» sade jag till kokerskan.
» Ja, hon är änka, stackare.
Tre barn — en halt och två tvillingar — — » » Se här, gå dit och ge henne hvad h o n behöf- ver, o c h leta upp några fler fattiga — — » » Men frun, klockan är strax s e x!
» ljöd Mettas varnande röst.
Nu gällde d e t!
Och j a g som inte visste hvad i all världen jag skulle säga åt gästerna.
Men älven o m jag uppträdde som den stumma, så kunde det ej ske i underkjol o c h kamkofta, hvarför jag m e d tungt hjärta o c h svidande ögon började klä på mig min grannlåt.
När jag för andra gången lyckades sätta fast hårklädseln bakfram, pinglade tamburkloc- kan, o c h Metta k o m in o c h anmälde kyrkoherden och rådman Wallin m e d fru.
Jag tappade nackspe- geln i bestörtningen o c h ropade på Gina, som jag hörde tala m e d någon inne i Karls rum.
När h o n ö p p n a d e dörren, såg jag A x e l stå där färdigklädd i brudgumsstassen.
» Jag har hela da ' n sprungit mellan rådman Wal- lins o c h tant Tekla, » sade han.
» Jag har öfverta- lat, tiggt, grälat, gjort knäfall, bjudit på stor " fam- nen o c h lofvat d e m de utomordentligaste belönin- gar.
.
.
Ja, o c h nu vet jag inte, o m tant Tekla fick klart för sig, att tant Ursula lofvade att komma till sist, ifall pastorn orkade, för när Lotten talade o m, att klädningen inte k o m m i t, så kuskade jag ut till L u n d a.
.
.
» » Och Mia h o n säger, att klädningen skickades i middags! » utropade Gina.
» O, hvad skall jag göra! » » Du är bra s o m du är! » sade Axel med en stolt blick på Gina o c h hennes bruna halfylle.
» Pas- torn bad att vi skulle ha öfverseende m e d h o n o m, han är alldeles förskräckligt hes — — » » Gästerna börja k o m m a!
» ropade Karl, som k o m in m e d en löskrage o c h en halsduk i hvardera han- den, hjälplös som en karl alltid är i kritiska ögon- blick.
M e n jag hade icke tid att ajnstera h o n o m.
Jag k o m ihåg sändningen till Kvarnbacken.
H v a d i all världen var det jag hade skickat?
A la dau- b e n!
Och hvad kunde jag ta i stället.
» Skinkomelett! » föreslog Metta o c h sprang efter den sista sändningen från Lunda.
Då jag såg paketet ligga framför mig på det flot- tiga skärbrädet, förstod jag, att vi här hade den fe- lande länken — brudklädningen!
» Metta, du är dum- mare än till o c h m e d en västgötatös från Fårdala har rättighet att vara! » sade jag.
» Tror du, att man v i r a r ' i n fläsk i hvitt papper, hopfästadt med knappnålar, o c h har du någonsin sett en skinka i fason af en långdyna, o c h vet du inte hur pass tung den är — — — » » Men de sa ' ju, att resten skulle k o m m a s e d a n.
.
.
Och därför så trodde j a g.
.
. » Då j a g fått Gina färdigklädd, gick jag in till gäs- terna I salsdörren stod borgmästarinnan som för- stenad o c h stirrade på rådmanskan ett ögonblick, så vände hon lugnt o m igen, gick gravitetiskt för- bi borgmästaren, som stod o c h fingrade på halsdu- ken, ö p p n a d e dörren o c h steg utför trappan » Tekla, är du tokig! » skrek jag, » du har ju hvar- ken hufvudduk eller kappa. » Men Tekla bara gick, och den lilla löjliga röda p o m p o n e n i hennes hår- klädsel guppade u p p o c h ned s o m en kräfta på ett skedskaft.
Jag vände mig o m o c h såg på borg- mästarn.
Inte har den gode Lars Johan öfvat sig i tankeläsning, men nog förstod han, hvad jag tänkte o m hans svagare hälft.
M e d ett ryck fick han ned sin päls, kastade den på sig och sprang utför trappan Preliminärerna blefvo ej långvariga.
Om några minuter syntes åter den röda totten guppa der nere i trappan, o c h så dök hela Tekla upp, buren på sin mans starka armar.
H o n sprattlade, så att hennes gula strumpor syntes.
.
.
gula strumpor till brun klädning!
Och h o n s o m alltid b e r ö m m e r sig af att
— IDUN 1899.
7 — » Ajda, j a!
Stilig t ö s!
— Men nia mig inte, mitt namn är Ernst i hvardagslag. » Hildur kände hur gråten steg henne i halsen; h o n hade aldrig förr k o m m i t i beröring med en rusig karl, o c h n u måste hon sitta inklämd i ett smalt vagnssäte bredvid denne unge man, hvilken hon föreställt sig som en ung riddare utan fruktan o c h tadel, m e n s o m uppförde sig som en vagabond.
Lyckligtvis förlorade han snart luften att hålla ett samtal i gäng, men i stället dref han på den lurf- vige hästen, när det bar ner för hvarje backe, så att Hildur måste hålla sig 1 ' ast med handen i sätets sidostöd o c h bita samman tänderna för att ej skrika högt af rädsla.
(Forts.) ha sådan smak.
Skrika kunde hon inte, för Lars- Johan höll hennes ansikte så tätt tryckt intill sin pälskrage, att hon hade göra hela kvällen med att få bort sjubbhåren ur munnen.
Jag höll tambur- dörren öppen på vid gafvel.
I kapprummet såg jag en s k y m t af Ursula, o c h jag väntade med klappande hjärta på katastrofen.
Lars-Johan satte ned frun m e d en duns, o c h så tog han henne, mera kraftigt än varligt, o m lif- v e t o c h förde, henne fram till rådmanskan.
&gt;Se så, pussas n u som snälla barn !&gt; befallde han, o c h Ur- sula, s o m är lika godhjärtad s o m obetänksam, slog armarne o m Tekla o c h Kysste henne, innan h o n hann göra motsiånd.
» Din man är en ängel med osynliga vingar, kära Tekla, o c h den där gången menade jag bara, att han är stark s o m e n.
.
.
h m.
.
.
Nå, sin styrka har han väl aflagt prof på i afton.
.
.
» Det blef ett mycket trefligt bröllop i alla fall.
ni H Y L I N » DE LEKTE, DE SPELTE = WIGSTRÖM SKÖRD.
D ÖDENS Eleonora Bonde, Grefvinnan Clara Christina i. Eålamb, afled i Stockholm den 12 dennes i en ålder af 92 år.
Den aflidna gifte sig 1828 med hofmarskalken grefve Gustaf Ulf B o n d e af Björnö samt blef änka 1855.
H o n hade varit statsfru hos drottning Desideria: (AVE).
(FORTS, FRÅN FÖREG C = KONGL.
HOFLEVERANTÖR.
= VIOL, HYACINTHE, HELIOTROPE, THEA=ROS=PARFYM SYREN NUMMER.)
D E T K Ä N D E S en smula otrefligt, m e n i värsta fall finge h o n taga in på den gästgifvaregård, som hon visste skulle finnas i närheten, ty att fara med en lejd skjutsbonde g e n o m den där skogen, s o m likt en ofantlig blåsvart m o l n v ä g g reste sig kring henne på alla sidor, därtill kände hon e j lust nu på kvällskvisten.
H o n gick fram till stations- föreståndaren, s o m stod i dörren till sitt kontor o c h nyfiket iakttog henne.
» Förlåt, h ä r skulle vara en vagn från Stenhult för att hämta mig, men — » » Det är väl aldrig fröken, s o m skall till Björk- mans? » Hildur fortsatte samtalet m e d att göra en ny fråga; formen o c h tonen i den, s o m stationsföre- ståndaren gjort, föllo henne ej i smaken.
» A r vag- nen här någonstans? » » Borta på gästgifvaregården.
Svente, g å o c h f a e n hit! » Tjänstemannen var stött och drog sig in i sitt kungarike och tillstängde dörren.
Hildur stod allena och höll sin koffert sällskap; ej en lefvande varelse syntes till, utom då o c h då en läderlapp, som snud- dade vid hennes hattbrätte och k o m henne att hoppa till af rädsla.
Ändtligen hördes vagnen k o m m a nere från b y n.
Hildur rätade u p p sig; hon måste imponera p å den försumlige kusken, vore det så godsförvaltaren Björkman själf i egen person.
E n ranglig vagn m e d blott ett säte o c h förspänd med en lurfvig häst höll framför henne.
» Ursäkta, fröken Vestersson! » » Fröken Östesson, om jag får b e l » » stersson var det, j a!
— Svente, hifva u p p skrinet bak i vagnen, fröken tar plats vid min gröna sida, så kila vi i väg! » » H v e m är k a r l e n?
» frågade h o n stationskarlen hviskande.
» Jag åker ej m e d honom. » » Sonen i huset.
Det är ej värdt att fröken låtsar o m något, ty han blir lätt vild, när han fått sig ett par glas, eljes är där inte vidare ondt m e d pojken.
Håll bara m e d h o n o m p å allt hvad han pratar!
H a n kör säkert, för han är ju husar. » » Officer, » tillade Hildur i tankarne o c h klef, m o d i g vorden, u p p och tog plats bredvid sin kör- sven, o c h så bar det i väg tvärs g e n o m den blå- svarta molnväggen.
» Jag far be om ursäkt för mitt dröjsmål att möta fröken Vestersson!
— Ä r eljes aldrig försumlig på någon mötesplats — Hi, h i!
— Ja.
Ajda är väl framme n u; fiffigt uttänkt det där, att gratis få gå o c h spankulera i stad ett par månader.
Jag trodde min själ aldrig, att hon skulle få någon till att byta med sig. » » Menar ni e r syster, fröken A g d a?
» — Enligt från L o n d o n ingången underättelse har öfverstekammarjunkaren grefve O. G. Rosens svärmoder, änkefru Clara Moore, därstädes aflidit vid hög ålder.
Hennes flicknamn var Jessup.
H o n var, om v i ej misstaga oss, infödd amerikanska och änka efter e n amerikan Blomfield H. Moore.
Makarne v o r e bosatta i Filadelfia, då deras dotter Ella i n o v e m b e r 1864 ingick äktenskap med då- varande kaptenlöjtnanten i svenska flottan, varfs- adjutanten i Karlskrona grefve von R o s e n, hvilken vid nämnda tid besökte Amerika i sjömilitära upp- drag från svenska regeringen.
Grefvinnan v o n R o s e n afled 1892.
H e n n e s moder, den nu aflidna änkefru Moore, flyttade sedermera öfver till L o n d o n, där hon sedan flere år varit bosatt.
H o n lär efter- lämna en högst betydande förmögenhet.
Dottersö- nerna, grefv-arne Reinhold o c h Clarenee v o n Rosen, ha m e d anledning af dödsfallet afrest till den brit- tiska hufvudstaden, där en tredje dotterson, attaché vid svensk-norska beskickningen, redan förut be- finner sig.
M.
FL.
M.
FL.
firisbelönta vid i8gj års utställning med GULDMEDALJ Försäljcs i våra butiker IJegeringsgatan — AZ " esterlånggatan iQ.
A.
T.
64 69.
A.
T.
24 97. sa ?nt hos alla finare parfymhandlare GULDTÄR- 11 UTSTÄLLNINGSTVÅLAR: 8 EN SPORTHISTORIA AF EVA ii FABRIKSAKTIEBOLAC iiiiiiiiiiiiiii NING ».
&amp; in uti 1 11 ii t u 1111 i 111 riket.
itiiiiiinii 11 lade uppträdena vid mötet mellan henne, envålds- härskarinnan p å tronen, o c h Arria, f. d. konsulns maka, hvilkens son hon älskade.
Arrias roll utfördes af fru Dorsch, s o m, m e d ett för uppgiften lämpligt yttre, egentligen var den enda af de spelande, s o m förlänade åt sitt uppträdande något af det, man tänkt sig karaktäristiskt för antikens romare.
Herr G. Hillberg som Marcus applåderades lifligt af pu- bliken o c h fick tillsammans m e d fru Fahlman fram- träda flere gånger, m e n kritiken har nu s o m förr anledning att anmärka m o t hans uttal.
Det hög- tragiska skådespelets första uppförande hade lockat en ganska talrik publik, s o m lifligt applåderade. "
Y V E T T E G U I L B E R T S — tyvärr enda — uppträ- dande i S t o c k h o l m p å Svenska teatarns scen förliden vecka blef en glänsande seger för den geniala konstnärinnan.
Salongen var fullsatt af vår huf- vudstads intellektuella o c h konstnärliga elite — i den kungliga logen syntes kronprinsen samt prinsarne Carl o c h Eugen — och den festligt högstämda förvän- tan löstes efter divans framträdande inom få sekun- der i den uppriktigaste underkastelse inför hennes konst.
M e d geniets ofelbara makt griper hon åhöra- ren ögonblickligen fast o c h släpper h o n o m sedan icke för ett ö g o n b l i c k!
Vare sig hon m e d skälmsk gratie framför någon af dessa lätt frivola vis " or, d e m man är mest van att hänföra till varietétribunens reper- toar, såsom » Les ingmues », » i e s quafre etudiants » m.
fl., eller med skakande patos upprullar de hemska taflor ur parisergatans tragik som » £ a soidarde » eller T j m U A R N A DICKSONS D O N A T I O N E R.
Fruarna » £ e pierreuse » bjuda, finner hon alltid g e n o m enkla friherrinnan Marika Dickson, född von Rosen, « o c h äkta medel den rakaste vägen till diktens hjärt- Eleonore Dickson, född Willerding, o c h Blanche punkt.
Och det är förunderligt att säga o m en den Dickson, född Dickson, hvilka äro de sista innehaf- » lätta konstens » p r ä s t i n n a — m e n i de rent tragiska varne af Svartviks aktiebolag, ha till åtskilliga kom- momenten når hon högst!
Den s o m en gång hört muner i Härjedalen, där bolaget ägt stora områden, henne föredraga till exempel Richepins » i a giv, *, donerat 25,000 kr., hvaraf räntan skall användas till den gripande legenden o m sonen, s o m på sin älska- understöd åt fattiga skolbarn.
rinnas bud sliter u t sin egen moders hjärta, skall Samma gifvarinnor ha till Söderhamns församling sent g l ö m m a d e gripande uttryck för förstelnad donerat 44,363 kr.
till en fond för uppförande af fasa, för outsäglig moderssmärta o c h modersömhet, gudstjänstlokal vid Stugsund.
Yvette Guilbert i blixtsnabb skiftning förmår breda öfver d e få enkla stroferna.
I sanning, på detta vis blir äfven den » minsta » konst stor o c h den » lätta » vägande, o c h de korta minuter, Jen rykt- bara vissångerskan förunnade oss, r y m d e i n o m sig rikare skatter för eftertanke o c h erinring än en " T i R A M A T I S K A T E A T E R N har nu på sin spellista - upptagit » Arria o c h Messalina », skådespel i fem akter af Adolf Wilbrandt.
Stycket uppfördes år 1887 m e d framgång härstädes på Nya teatern, hvarvid fru Fahlman uppträdde i Messalinas, den hatfulla o c h hämndlystna käjsarinnans roll, s o m h o n också utförde för några år sedan vid en af henne anord- nad matiné å operan.
L i k s o m då, vann hon äfven n u en personlig succés, och publikens varma bifall hälsade henne såväl efter d e m e d medryckande passion framförda kärleks-scenerna som efter de af lidelsefullt hat o c h romai eblodets stolta förakt präg- RÄTTELSE.
T S L U T E T A F T E X T E N till fröken A n n i e Quidings porträtt i n; r 1 af Idun för i år har g e n o m miss uppfattning af hennes bref k o m m i t att inflyta, att aftal träffats med författarinnan o m hennes kom- mande arbeten.
Rätteligen b o r d e det hafva stått, att underhandlingar föras o m förstahandsrätten för I d u n till hennes k o m m a n d e arbete, hvilket R e d.
ansett sig härmed b ö r a meddela.
äfvensom svart, hvitt o c h kulört Henneberg=Siden från 65 öre till kr.
16: 45 pr meter — släta, randiga, rutiga, fasonerade, damast etc. (cirka 240 olika kvalitéer o c h 2,000 olika färger, mönster e t c).
Siden-Damast f r 9 0 ö r e — 1 6, 4 5 Bal-Siden Siden-Basttyger pr robe » kr.
1 2, 3 0 — 5 8, 8 0 S i d e n - G r e n a d i n e r Siden-Foularder,tryckta, » 8 5 öre — 3, 8 5 S i d e n - B e n g a l i n e r 9 TILL K R.
1 6: 4 5 från 0 Ö R E PR M T R O C H mina egna S I D E N B R O K A D E R fabriker fr. 6 5 öre — 1 6, 4 5 » 9 0 öre — 8, 6 5 » kr.
1,75 — 8, 3 5 pr mtr.
Siden-Armflres, Monopols, Cristalliques, Moire antique, Duchesse, Princesse, Moscovite, Marcellines, sidentyger till täcken o c h flaggor etc. etc. tull- och portofritt i h e m m e t.
— Profver o c h katalog m e d o m g å e n d e.
— Dubbelt brefporto till Schweiz.
SIDEN-FABRIKEN G.
H E N N E B E R G, Z-IIRICN, (K.
&amp; K.
Hofleverantör.)
Doktor Carl Fritzell.
A T E L I E R Grefmagnigatan IQ.
Invärtes och barnsjnkdomar.
X Hvardagar kl. 10 — V2II, Ä8 — * / &amp; Sön- och hälgdagar kl. 10 — 11.
Allm.
tel. 58 98.
T a n d l ä k a r e n D:r ^ l b e r t Skandia Berg, 14 S t n r e j t a t a n 1 4.
Träffas 9 — 10 o. 1 — 2.
Allm.
Tel. 122 30.
Tandläkare Kufoiui&amp;ontot: S j ö q u i s t Drottninggatan 68, c f t o c l l Rot / m, Mynttorget 7 L a r s Aktiebolaget M o n t é n s — » V2 kg- tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättes under om- röring 20 å 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning neddoppas plaggen.
Vid ylletvätt böra såväl lösningen som skölj vattnet hafva 36 å 38 grader. » Finnas hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker.
S i l f v e r m e d a l j i Köpenhamn 1888.
G n i d m e d a l j i Stockholm 1897.
N r 19 Stora Nygatan.
— N-r 29 S t Paulsgatan.
K Tpinma- Anderson, Bjärstad, Kuddby, ut- * * lämnar profver och mönster till moderna hemväfnader af alla slag, frasmattor i du- kater, spiraler, Kattfot, Södertörnsväfnad m. m.
(46) Sthlm.
Neutrala Kärntvål till ylletvätt och Oleintväl till linnetvätt användes lämpli- gast sålunda: F E L L D I N, V a l l i n g a t a n 2 3, l t r, Stockholm, emottager beställningar ä bal-, supé-, promenad- och sportklädningar, hvilka utföras elegant och modernt till facila priser.
Engelska ' och franska journaler nya hvarje vecka.
Fodersaker till in- köpspris.
Om proflif medsändes samt mätt på kjolens fram-, sid- och bakvåd, garanteras ett valsittande arbete utan profning.
Telefon: Brunkeberg 12 49.
OBS.!
8 minuters väg frän järnvägs- station.
töO) ö Från p H a l l t i d j o r t s b o r r g - levereras O s k u m m a d m j ö l k a d a i a t L a d o r u och B a r n m j ö l k s g m å ö r r d!
a r under kontroll af S t o c k h o l m s &amp; H ö g s t e d t H a n d e l s b a n k s N o t a r i a t a f d e l n i n g M Stockholm, Fredsgatan Deposition e d a l j e n 5 % Kapitalräkning 5 % Sparkasseräkning 5 % Upp- 3 % &amp; Afskrifning E n m i n d r e a f f ä r i landsorten (mode-, sybehörs- och tapisseri- affär) öfverlåtes nu genast eller till våren.
Något kapital erforderligt Svar märkt » E.H. » sändes till Iduns exp., Stockholm.
(52) K ONFIRMANDER, .. gossar, mottagas un- der sommaren i Öfver-Grans prästgärd, 1V4 timmes järnvägsresa från Stockholm, adress Balsla.
Obs.
Svar inom 25 jan.
till kyrkoherde II.
Bauman.
(56) P Ö R Y Å R I H G S F Å C K uthyras af 0 x.
0 0 p p l a g a S - StocMms 8.
S t o c k h o l m s Toilettpapper.
Begär å brefkort ett paket ä 2 kronor, så ändes eder mot efterkraf, fraktfritt till eder ärmaste station, 10 bundtar finaste toilett- apper, c:a 500 blad pr bundt.
Bäckhanimars Nya * Aktiebolag, VärmZ., Bjå™t&gt;org.
Originellaste v e r k l i Caroline Dietrichson, lärarinna i italienska.
Adress: Kornmendörsyatan 3, n. b. Allm.
tel. 110 82.
Trättas kl. 1 1 - 1 2 f. m. s k a t iCrOQQfln r I \ l U v O A U 1 » å P r e n u m e r e r a v å r t | Osk.
H. é. Heintz, k K O K Q ^ afhämtning ä 1 krona pr hl., O a k t a d t k a f l e n u ä r b i l l i g t, så bör ni dock betänka alt det är mycket skadligt att dricka det enbart, synner- ligast de billigaste sorterna, hvarför det är nödvändigt att till vanligt kaffe blanda en hälsosom haffetilisättning för att undvika kaffeförgiftning, och det är af pro- fessorer och läkare erkändt att Stockholms Kaffe~A.
* &gt;tiebol * igs latutdkaffe blandadt till kaffe gifver den hälsosammaste, billigaste och mest välsmakande kaffedryck.
Detta intubikaffe säljes i hvarje välordnad speceri- och diversehandel i paketer ä 25 och ä 10 öre, men bor man akta sitr för alla värdelösa efterap- ningar, som gå under namn af äkta, prima eller andra benämningar, hvarför man bör efterse att å hvarje paket är tryckt firmans namn, Stackho ms Kaffe-Ak- tiebolag, samt dess fabriksmärke med ordet » Patent », ty endast dessa äro verk- ligt äkta och garanterade att innehålla ett hälsosamt och godt fabrikat.
g u t s t y r s l a r.
Duktyger, Handdukar, Näsdukar, Lakans- o e h örngåttslärfter.
Hollands Madapolam, Longcloth, Piqué.
Vadstenaspetsar o c h Bro- derier.
Låga, b e s t ä m d a priser.
Hanna Peterson &amp; C:o. R e g * erin g * s s at an 2 l a n d s b ä s t a U N G L.
T U N H O F B O K - R Y C K E R I E T ö r v a r l n g a l i v a i r (öppna alla söckendagar kl. ValO — 4) innehållande 1, 6 5 0 st skåpfack.
Ärlig hyra för fack, beroende af storleken, 2 0, 2 5, 3 5, 5 0 kronor.
Testamenten, Gåfvobref och dylika handlingar emottagas till förvaring; äfvenledes emottagas värdepapper i öppet förvar.
(S.
T.
A.
42676) 3 IDUNS ® MODE- TIDNING.
S T R Y C K E R I A K T I E B O L A G 0 n 0, 0 0 0 p p l a g e - x.
a Ä har d e n modejournal, hvaraf en s v e n s k u p p - laga sedan flere år utgifves under n a m n e t Iduns Modetidning o c h s o m åi för år undan- tränger alla andra m o d e j o u r n a l e r.
— iduns Modetidning utgifves i 2 upplagor, båda m e d 2 n:r i m å n a d e n, hvartdera numret inne- hållande i n n e m o t 100 charmanta illustratio- ner samt åtföljdt af en stor dubbelsidig mönsterbilaga M e d d e n dyrare upplagan — planschupplagan — s o m kostar endast 5 kronor pr år, följa d e s s u t o m 1 g g i m å n.
en fin-fin kolor.
modeplansch o c h en för- träfflig handarbetstidmng.
D e n billigare upp- lasan utan dessa båda bilagor kostar blott Ä 3 kronor.
1 innehåll o c h pris, j ä m f ö r d a m e d hvarandra, står d e n n a m o d e t i d n i n g absolut Ä | X 2 Stockholms Imeeknlncs-Garanti-Aktiebolags " brasa.d- och d y r k: f r i a u n g d o m s t i d n i n g Kamraten 18991 D 2 p å = F I ' Sun '.
r Vadstenaboden antagas för försäljning af I Symaskinslampan e - l \ l / f i \ 0 i plomberade säckar, hemkörd oeh uppburen, ä 1 10 pr hl.
Ä A g e n t e r v I v U l x d i plomb, säckar, hemkörd och uppburen, å 1: 10 vr hl.
2 i fornnordisk stil för glödbränning ell.
målning.
Pris omå- lad kr.
25, stopp- ning af soff- o. stol- sitsarne ökar 10: 50.
Målad i hvitt och guld, stoppad 50 kr.
Målning i önskade kulörer verkställes.
Idaholms Bruks Aktiebolag, Tidaholm.
?örsäljn.-mag.27 Beridarebansg.
27, Sthlm.)
V ^y^ s 7 afhämtning ä 85 öre pr hl., t fantasimöbel jgSF-fif^C ~v- ^ ^ " v ™ ~v; ^FSi - v- ~v a 1 U I \ « UOOCIU 1 / äfskola i Örebro.
S;; = = = = = uppsättning if alla för ett hem lämpliga väfnader i van- ig väfstol från 4 till 10 skaft, skånska all- nogeväfnader, damast m. m.
» Praktisk V ä f b o k » ä 3 kr.
sändes mot fterkraf.
OBS.!
För såvida statsanslag också för .r 1899 beviljas, lämnas kostnadsfri under- isning åt 10 ' elever under 3 mån.
Ansök- dngar insändas till undertecknad före 15 ebr.
N i n a v.
Eng-eström.
G ^ j ^ l l IffllfC T i l l STOCKHOLMS HANDELSBANK MjöMörsäljiiims-AMieliolPg.
flK r f l Q Q f l f i AKTIEBOLAGET.
8 Arsenalsgatan Ä V i d har d e n kontinentala publika- tion, af hvilken Barngarderoben sedan flere år utgör en s v e n s k upplaga.
Barngarderoben ut- sänder hvarje månad ett ele- gant 8-sidigt n u m m e r, inne- hållande i n e m o t ett 100-tal illustrationer o c h åtföljdt af en stor dubbelsidig mönsterbilaga.
Tidningen, hvars helärspris är 2.25 kr.
lämnar upplysnin- gar, råd o c h m ö n s t e r a n g å e n d e allt s o m rör barnkläders för- färdigande samt har därjämte en intressant afdelning m e d lätta slöjdarbeten för barnen o c h utgör sålunda för hvarje moder en till minne af Konung Oscar II:s 70 ars-dag den 21 jan.
1899, säljes hos de flesta Bok- handlare och i Cigarraffärerna i riket samt i parti hos J o l m Fröberg ".
Finspong, och Tenn- &amp; Me tall förädlings Akt.
Bol., Agne- gatan 10, Stockholm.
Medaljen kan erhål- las i silfver ä k r.
1 5, i brons ä kr.
4 och i brittaniametaU ' å kr.
1: SO.
Vid partiköp rabatt.
(S.
T.
A.
55592) 24., M j ö l k k o m m i s s i o n.
försälj e s: u Stockholm.
M t - Å k t i e - B o l a g e t, 0 e 5, S y d s v e n s k a 7 &amp; B o r d e a u x - J a k o b s a a t a n 1 R B o n r g - o g - n e - v i n e r Billiga priser.
vårdar under b a n k e n s garanti alla älags värdehandlingar, uppsätter Dch förvarar testamenten, kontrakt m.
m.
samt granskar handlingar.
5 S t o c k h o l m s C i o 32 Regeringsgatan 3 2 — Stockholm — Specialitet: o u p p h u i m e n.
Ä Qrebro Kex B ä s t!
* Billigast!
äljes hos herrar Speceri-, Delikatess- och Kaffehandlande.
Vid Balsberga pensionat noltagas bildade flickor i grundlig under- sning af alla slags matlagning och kon- rvering samt för öfrigt allt som hör till t ordnadt hem.
Priset moderat.
Närm.
cddelar Fru M. Ponlén, lierga pr Mölnbo.
ikstel.
23.
(5-4) Bok- och Stentryckeri, Kemigrafisk P r e n u m e r e r a Reproduktionsanstalt ^ å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t å ^ Ä Allm.
tel. 5 1 8 2 Rikstel.
180 12 St. Vattugatan S t o c k h o l m Ä praktisk veckotidning för kvinnan.
as as 1: 2 0 för år.
K S J Redaktris: N A N N A W A L L E N S T E E N, f. HIMMELMANK.
Denna tidning l ö r k v i n n a n är grundad af framstående damer i Stockholm och har till ändamål att vara en vän och rådgifvare i hemmet i såväl matlagning och sömnad som hälso- och sjukvård, barnauppfostran m. m. m. m.
Hos den bildade allmänheten anhålles om benägen medver- kan till Hemtrefnads spridning.
Gif tidningen åt edra t j ä n a r i u n o r Obs.!
G o d v a l u t a för 1: 20!
ocli u u d e r l i a f T a n d e!
.
(G.
74952),
