# ID: svediakorp-per119
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1894
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 30,865
# sentences: 1,684
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


OBS:.
Bokkomitens &amp; iilan.
af bö-cker för.
barn och ungdom. '
1894..
8: e haft: TIDSKRIFT FOR SOCIALA .OCH LITTERARA INTRESSEN INNEHALL:.
* r Kvinnans inväljande i fattigvårdsstyrelse.
Bust Roest, ' En fråga.
Studie.
Anna FZeetzuood-Derby, Mvad engelska damer göra för sitt lands silkesindustri.
Böcker för bayn och ungdom julen ' 1894, 3 ?iåi ~redrika-~remer-F&amp;- - bundets bokkomité.
8 - _ Fredrika-Bremer-Förbundets adr,.
: Drottninggatan 54,
.
- - &amp; ec E B a r a b e r g;; s, - a t k ~ ~ ~.
a 4.
&amp; -- -- ~ ~ ' u n d &amp; och prakti&amp; undervisning.
liimiias elever i dl&amp; slngs hnndnrbcten.
Kurs, oinfi~t.tnniie 50 t&amp;., %.T-kr., en lektion, 2 tirn., ' 75 ö w.
- Resan&amp; i t; ~ c k = h o l m uppm+k- snmmas 1) - tiiin-Ra.ndarbets-itelier sbom s l d c l e s l %nii&gt;lig diirige~oni, att - elevan s ~ d f fin.
bestinima iokt~on %tid&amp; från 9 f. m. till J e.
m.
- 0B&amp;j- - Best.Slningar emottagns för uppritningar, nionterinpr samt fárfiirdigande af 1inneutstyrsl: t; r.-.
- ' -: -- e - - - .-.
- A: .-.
- - - a k Z a Fer.ypag ---: X -. '
17 A]] &amp; .- telefon - ?-l 17.:.
~ r o t t n i n ~ g - a t a 1 n 7.
&amp; V~f.l~hob.m.
- -.
- ~ Riks- 3 ' 73.
- -
F 6~ kapitalister, särskildt fruntimmer, liar det länge varit ett ÖiislciiingsinBl att kunna öfverläiniia varden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer %t nhgoh person eller institution, som ined absolut säkerhet förenade piiiiktligliet och noggknnliet i utförandet af det anförtrodda iipl~draget afvensoin prisbillighet.
En .sadan institiitioii är Stockliolms Enskilda Banks Notariatafdelnin~ U (LiCZa Nygatan RY, expeditionstid 10-4), som andes garanti af Stocldiolins iis sk il&amp; Bank åtager sig v h d ' och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exenipel 1.
Om en person Iios Notariatafdelningen deponerar obligationeia, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiden kupon- ger och tillliaiiddiklleï deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen ntlottuiiigar af obligationer och underrättar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
On1 intecl&lt;nirigar deponeras Iios Notmiatafdelningen niiderriittar Notariatafdeliiiiigen galdenareii därom att rantorna i in- teckniiigariia skola till afdelningen inbetalas, livarefter de medel, soni inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelniiigen att inteckiiiiigarne blifva i vederbörlig tid förnyade.
Oin en 110s afdel- ningen deponerad inteckning genom uiiderlkteii förnyelse skulle förfalla, L~ upj~kornirien skada.
ersatter Stocklmlins Enskildit B L L I därigenoin E ' örvaxiiigsafgift: 50 öre för %r pr 1,000 kronor af deposi- tionens varde, dock ej under t v i kronor.
Specialaffär för Sybehör, Billiga ocli- bestii; mda priser.
Smedman den äldres HANDELS-SKOLA S t o e k h o l m, Stortorget 98.
Allin.
tel. 21 77.
Nya elever mottagas alla tider pi % 5ret.
- Anmälningstid 9 -- 1.
Dugliga biträden erhål1.a~ f ï h skolan.
Revisioner och bokföringar utföras till modernt pris.
: i: OBS.!
Å bref anhålles om fullstiiindig adress.
gnusson (etablerad 1860) 46 48 Vesterianggatan 46 4 Försäljningslokaler: nedjra botten, en, tv&amp; och tr8e tr. upp S ' TOCKHOLM.
Största lager i Norden Kulörta o. Svar ta Yllekladningstyger Kulörta och Svarta Sidentyger Bomulls-Tvattkladningstyger Schalar och Kapptyger m, m, obs er^ a!
ef Genom direkta förbindelser med in- och ntlanndets förnämsta fabrikanter kan jag erbjuda ofvannamda artiklar bättre och ' billigare an någon an- nan och torde en Bvar genom besök i mina lokaler eller genom reqvisition af profver och varor lätt blifva öfver- tygad om fördelen att hos mig fylla sina behof af dessa artiklar.
, Riks-relefo, 6 46 re / efo0 28 " Im8 P r of ve r p å b e g a r a n, kv~t \ tt~n kostnadsfritt.
h,,m,.
\ ie \ tw 61
Kvinnans inväljande i 1 ' attigviird~- styrelse.
Diskussionsrn6tet i H6tel Continental d.
21 november.
Att f&amp; lagar genomförda, som g&amp; ut på nedbrytande af de skrankor inom hvilka den kvinliga arbetskraften hålles bunden, har alltid mer &amp; n andra samhällsreformer stött på motstånd och kraft strid, och detta ej minst d&amp; det gällt omriiden, dar kvinnan genom sjalfva arten af sin begiifning och sitt temperament synes af naturen bäst agnad att fylla en plats.
Men nar reformstrafvarne andtligen med seger framgått ur striden, när den äskade reformen väl passerat regerings, L-omittéers och riksdags inveclclade i r r g h g a r och står som en odisputabel verklighet under namn af kunglig förordning att Iiisa på papperet, återstår .en fiende att be- Iciimpa, knnu mer sv&amp;röfvervinnelig %n sjslfva lagutskottet, och det Sir den hiifdvunna fördom, som sedan urminnes tider haller den allmiinna opinionen klafbunden.
Hvarje lagbud, dar det uttiinjbara verbet lm92 insmugit sig i stället för den bjudande imperativen s7aZ1, erbjuder naturligen den inrotade fördomen.
nya smyghtil.
Det att Irvinnan k m i Icraft d en kiing.1.
förordning erhklln sate och stämma i vissa af de styrelser, där smhällets angelägenheter afgöras, förutsätter ej att hon s7~t~i6 intaga den plats som af lagen Gr henne tillerkänd.
Att bevisa detta pistaende krkfver ej många ord.
Vi behöfva endast påpeka det faktum, att kvinnan, trots den henne för 5 &amp; r sedan af staten beviljade rättigheten, h n u icke lyckats vinna inträde som medlem af hufvudstedens fattigrårclsniimnd och dess särskilda fattigviirds- styrelser.
Agitation f ör att öfvervi11rm f ördomen i har berörda afseende har emellertid ingalunda saknats.
Föreningen för Gift Kvinnas Äganderatt, som bland andra friigor afven satt
den om kvinnans inväljande i skolrids- och fattig~tirdssty- relser p&amp; sitt program, har genom broschyrer, diskussionsmöten och en del praktiska atgarder biide direkt och indirekt verkat för saken, ansträngningar hvilka s&amp; till rida krönts med frarngiing, att den kungl.
förordningen om ratt fór kviniin att inväljas i skolrad redan samma &amp; r den utkoin vanii till- lämpning, då den första kvinliga skolriids1edaxnote; i invaldes i Östermalms församling.
Exemplet manade, som bekaiit.
till efterföljd och år från år ha sett nyii kvinnor iiitug; t platser i hufvndsttdens skolr&amp;dsstyrelser.
Fredrika-Bremer-Förbundet hm.
som vi veta, med vaket intresse följt frågan under dess olika skeden.
Allt sedan börjaii a£ sin verksamhet har Förbundet, dels genoin notiser och upp- satser i sin tidskrift (vi erinra bland dessa om Enist Beckmnun intressanta artikel: B Kvinnan och huf vudstaderms fattigniril i 3: dje hiiftet af denna årging), dels genom uttalanden i d (.
dagliga tidningarna verkat s&amp; val för att kvinnan matte begagna sig af de henne redan beviljade rättigheterna, d.
T. s. deltaga i stadsfullmiiktige- och andra kommunaln val, SOLE att plats måtte beredas henne i de styrelser.
dar lagen gifvit henne riitt att intriida.
h Förbundets byr8 har desslikes vid tiden för de årligen återkoinmimde stadsfullrnalrtigevale~i och Eyrkostimrnorna upplysning liimoats it röstberattigadr kviiiiior om sättet för och vikten af deras deltagande i di * val, som utse kommiineiis förboendemiiii.
Hittills ha de båda föreningarnas itgarder med afst.
ende på kvinnans inväljande i hufvuudstadens fattigvkrdssb- relser som bekant ej ledt till något resultat.
Pi vissa I i d l i landsorten Bar man dock varit mer vaken för tidens kraf i detta afseende.
Så, vidt vi lcunnat inhemta ha p&amp; 4 stiilleml i landsorten kvinnor invalts i fattigstgrelser och i en koliiiniii: finnes en kvinna som suppleant.
Ett kraftigt steg för att föra frägan iiarmme sin l ö s ~ i n y har emellertid, som vi hoppas, Förbundet i &amp; i ' tagit.
da det utfärdat kallelse till ett offentligt diskussionsmöte for behanii- ling d det på, dagordningen staleiide s~örsnri~~e " u 7; riwiitm .. iwta@amk i 7 ~ f i: t c7sfndetzs t fitt iyrd ~~J.~st~yi-e7sw.
Xötet ag dc rum den 21 november i hôtel elonitinientds stora sal uiide~ Förbupdets ordförandes, riksantikvarien Hildebrund, ordfc- ra,ndeskap, och var talrikt besökt.
KZ; gon diskmsion i ordets '
egentliga bemikkelse kan ej sägas h a kommit till etånd, d&amp; med unda,ntag af en enda, tämligen svag st&amp;mma, ej nalgon röst frrin opponenternas läger höjdes till geiidrifvande af de idéer, för hvilka mötets anordnare gjort sig till målsrniin.
Men trots saknaden af den sporre, som ligger i utbytet af meningar mellan olika tankande, kan med skäl sagas, a t t de uttalanden, som gjordes, genom sj älfva sair.istiiirimigheteii i &amp; sikter och den öfvertygelsens värme hvarrned de voro stamp- lade, inneburo en seger för den goda salten.
I sh afseende vm m.ötet i hôtel Continenhl en franlgang, om %n segerns följder niöjligen &amp; m i n en tid lata vänta p&amp; sig.
Vi atergifva har det intressanta föredrag, hvanned grefve Hugo Hamiltou inledde diskussionen, d&amp; detta anförande Iran stigas i sig innehiilla frå,g.stls bran.npunkt och vara ett uttryck för de isilrter, som besjalade de narvarande.
Den verksamma, del som grefve Hamilton tagit dels i egenskap af riksdagsman, dels såsom medlem d hufvuclstadens Bom- ii~unalstyrelse, i reformarbetet för höjande af kvinnans riittsligcz och sociala stallning, gifva hans ord i hithörande Zimiie en s&amp; mycket större betydelse.
Sedaii ordf. öppnat mötet ined att förklara syftet med detsamma vara diskuterandet af frigan oni kvinnans deltagande i deii offentliga fattigvarden, da den kiiiigl.
förordningen af den 22 mars 1889, att till ri~edlein af skolråd, fattigvirdsstj~i.else och fattigvårcisniimnd kmde inväljas såväl Itviiinor soin män, Iiittills endast vunnit tillampiiing med i~fseeiide å skolråclsvaleii, liiinnabes ordet &amp; t grefue Hamilton: D i jag tager niig friheten att inleda derina diskussion, ber jag att f i föiwtskicka den iipplysningen, att det icke sker af egen drift.
.Fredrika-Rreiiier-Förbi~~idet liar daroin anmodat mig, som jag antager, Iiufvudsakligeiz p&amp; den griilid, att nian dartill ej kiinnat föriiic?, någoii blanc1 ledainöteriia i var fiittigvårdsnanind och vii * n fczttigvir.dsstyi.elser, livilka, biittre 311 ii&amp;goii annan, skulle har kiinna bara vittnesbörd on1 huruvida den reform, soni ar 1889 genomfördes af koniing ocli riksdag, men sotii, livad hiif viidstaden angir, fortfarande finnes till endast p&amp; papperet, bör anses hafvtt varit af behofvet påkallad eller icke.
Att &amp; ter jag, e h r u jag e) ager niigon personlig erfarenhet i den praktiska fattigvården, ' likviil atagit mig detta uppdrag, det beror uteslutande tliirpa att jag ansett det vara min plikt, sedan jag, för iingefai.
ett,
år sedan, i egenskap af dåvarande ordförande i 8tockliolins stads fattigv %rdsrevision, var med om att till stadsfullmaktige framföra ett beklagande af a t t fattigvårdsnämnden - såsom vi i rerisioiisberättel- sen uttryckte oss - försummat att begagna en af lagstiftningen an- visad utväg att %t fattigvården förvarfva för densamma sardeles viil lämpade krafter, i det att nämnden ännu icke nagon ging iuralt krin- nor i fattigvårdsstyrelserna.
Det lilla jag har att anföra ina d3rföï ock&amp; betraktas endast shsom ett försök att närmare motivera detta uttalande, Iivilket i reri- sionsberättelsen förekommer helt naket, 2f det enkla skäl att reviso- rerna för sin del ansågo saken sk klar, att den ej behöfde motiveras, endast påpeka.^.
Och jnst därför, a t t saken förefaller sa klar och riaturlig, &amp; r det ej heller så lätt att inera utförligt motivera den.
Man saknar något, soni eljes alltid plägar i hög grad underlätta alla befogade reformstrafvanden, nämligen a7lfaZZq1~17; ter.
Vira iirade niotstkiidare - de hilla ej några offentliga diskussionsmöten; de söka ej försvara sin standpunkt genom tidskrifts- odi tidiiingsmtiklar.
ne endast tiga och votera.
Eller p % sin höjd gki.
inan nkgon &amp; ng sk 1iing.t som 1889 års Lagutskott, soni helt lugnt förs&amp;lai.ade, att %under de be- stående förhållandena något kännbart beliof, af en dylik reforiu ej förefunnes.
Men denna taktik - att endast tiga och votera, eller eridast bedyra, a t t något beliof af ändring ej förefinnes - a r alltid i lang- den vansklig.
Och skall den öfver liufvnd kiinna med frarnghg tillämpas, måste det ske ytterst konsekvent.
Blottar nian ett endn verkligt motiv, liar man darmed gifrit fienden en fast punkt att siktii pk, och d i är man gemenligen mycket sii~art förlorad.
D å denna friga senast diskuterades i pressen - för iiiigefli *.
ett å r sedan - företog sig en insiiiidare i Stocklioliais Dagblad, son: själf tecknade sig cledainot af fattigr8r~~styrelse:: ~ att söka fiir all- mänheten klargö$a, huru ytterst olaiuplig reformen, enligt liaiis fik- menande vore.
A ena sidan kunde han ej finna, ord iiog starka för att framhålla kvinnans synnerliga lämplighet - jnst fiir arbete i f ' tttig- vårdens tjänst; å den andra tvekade Iian ej att stämpla strifvandet att invälja kvinna i fattigvkrdsstyrelseïna siisoiii en kvinnans obe- liöriga iiflan efter ~iireställen~.
Om hon Enge sin vilja fram, i1ienct.de lian, skulle hon själf vara den första att erkalina, att denna afiaii varit alldeles obefogad.
I stället för den, heliiles r a m a iiitresse och känsliga hjärta tilltalande verksandiet, om hvilken hon driimt., side Iion finna sig stå inför den föga tilltalrnde verkligheten 2f utanord- nandet af penningar efter p&amp; förliand genom författningar och regle- menten, både till ändamål och belopp, noga bestiiiiida regler, af trass- liga rakeuskaper, penningförvaltning och fondplacering.
Ty detta, menade han, är vira fattigrirdsstgrelsem förnainsta och hufrudsak- ligaste uppgift.
Och att kvinnan ej Si.
siirskild liimpad för dylika uppgifter, det vore val obestridligt.
Dar - mina damer och herrar - !iafva, vi &amp; tinin~wtone elz an- " - '
- fallspunkt.
Ty - om detta vore s a m t; oin penningeförvaltning, fondplaceriilg och ett schablonmässigt utanordnande af penninge- inedel utgöra våra fattigvårdsstyrelser uppgift, - hvem, kan man med sk21 fråga, tillkommer d i har i Stockholm den eg-ntliga vården om de fattiga?
Hvern bar ansvaret för a t t de sk nödvändiga för- beredande iiiidersökniagarne blifva tillräckligt fullstMndiga och nog- granna?
B: vem sakar öfver a t t beviljade understöd pk ratt satt koinma ratt person till del.?
Hveni utöfvar, ined ett ord, hela den noggranna tillsyii öfver iinderstödstagarne i den öppna fattigvården, utan livil- ken det icke ar inöjligt a t t på detta område förekomma demoralisa- tion, skilja livetet frkn agnarna, hjalpa den verkligt bel~öfvande, inen afvisa yrkestiggaren ocli bedragaren?
Söker inan ett svar på dessa frågor i de författningar och in- striiktioner, som normei: a vara fattigvhrdsinyndigheters verksamhet, så fRr nlan veta, a t t just detta - kontrollen öfves de förberedaiide un- dersökningarna, tillsynen öfver understödstagarne - äro våra Jilttig- vdrdsstyrels~-s föriiiiinsta uppgift.
Vänder man sig åter till insandareii i Stockliolins Dagblad, s$ meddelar lian, sksoni sin åsikt, a t t i dessa, den ofedign fatt.iyvbrdem viktigaste uppgifter,finnes det rikaste och iiiest tacksaiima verksa~nlieisf %lt jiist för - våra Icviwnor.
Hvarför - iiär afven reformens ifrigaste motståndare hysa en sWdan iippfattiiing - Iivarför, i all rimlighets minn, söker man då ej förvarfva kvinnans biträde fös lösandet af dessa uppgifter?
Jo, det vill inan visst göra, svarar iiis#ndareii i Stockholiiis Dagblad, nien - beklagligtvis - detta bitrade måste lainnas, fi.il; illigt, ty i f; kttigvårdsstgrelseriia med deras vidlyftiga penningförvaltning kali m.an uppenbarligeii ej iiiwyinma nagon plats å t kvinnan.
Dylikt tal ar, om iifigot, de obot£$ïdigas förhinder.
V&amp;ra fattig- aårdsstyrelsei.
liafvcz visserligen hmid om ej obetydligt med penningar, bland aiiiiat en del fonder, Iivilka donerats af enskilde för a t t af- kastningen sliall koinma de fattige inom nfigon viss församling till del.
Enligt mitt förmenaiide vore det 1111 mycket biittre oni förvalt- niiigeii af dessa fonder toges ifraii fattigvårdsstyrelserna och ålades fattigv$brdsliaiiiiideii eller, kanske ar !nii Iiellre, drlitselnamnden, ty denna del af fwttigvh-dsstyrelser~ias verksamliet har - jag talar sHsoni gainmal fattigvårdsrevisor - jiist ej alltid iitgjort ett falt, dar den inanliga begafningeii på det inest lysande satt visat sin öfverlägsenhet: ocli ett afskaramle af intresset för dessa fonders förvaltning ocli placering skiille törhiiiida ocksh i ej ringa inån bidraga a t t rikta fattigvårds- styrelsernas intresse mera ht det hall, dar det författningsenligt bör Iiafva sin brannpiinkt, niimlige1-1 just mot vår-den om de fattiga.
Men denna peniiingförvaltniiig iii.
för öfi~igt ingal~inda sa invecklad, s0111 maii vill göra gallande.
Den a r ingalunda, s i invecklad som en mång- fald af de peftingfrkgor, hvilka dagligen i v i r a banker ocli andra wfflrsföretag numera med fraingång Iiandlaggas jiist af kvinnor.
Ocli slntligen, om vissa.
bland fattigvårdsstgrelseriias iliggaiiden verkli- gen ined nödvgndigliet piikalla manliga krafter, så Iiar ju ingen man- niska någonsin ifragasatt, att vara fattigvårdsstyrelser skulle sam-.
mansättas uteslutande af kvinnor.
D e bestk för iiärvarandc af kyrko- herden i församlingen och sjn af fattigviirdsuamndeii utsedde ledaniö.
ter, och dessa i t t a man liafva till sitt bitriide - just för peniiinge- förvaltningen - en nionde, sarskild atlönad man, iiainligen:, redo- g ö r a r e n ~.
Skulle det, iinder sårlana fö~liilli~iideii, verkligen kiiuiita menligt inverka på penningeförvaltiiiiige~i, o111 i stallet för en, tv&amp; eller tre af de nuvarande in anliga ledamöterna iiisattes nikgra bland de kvinnor, hvilka agiiat hela sitt lif a t viilgiireiilieten och dar riiii- nit den rikaste erfarenhet 3 J a g tror fiir iiiiii dA, a t t eiilivar, soiii e,j iir alldeles förvillad a f förntfattade idt; ev, infiste hPrtill svars ett be- staindt nej.
Att ater af en shdaii anordning fattigv8rdsstyrelseriias verksam-.
Iiet i den verkliga jlrttigvdrdens tjiinst, c ~ 1; t s t skiille lmiiia skörda fördelar, det har jii i sjalfca verket ej af reforiiieiis iiiotst !~ndare be- stridts, och ligger jii ock för öppen h g.
A t t en ledaniot i eii; if våra fattigv~irdsstyrelsei ' kunnat, p % fiillt allvar, söka giira gfillai~tie eii sådan iippfattniiig aiigiende dessa stym ' elsttrs fijriiiiiiista, uppgift, som den, af mig si ofta citerade, iiisiitidiiren i St. B., tltrth Iiiiiitydt ?r p&amp; nigot, so111 ytterst f&amp; niinma torde vilja Imtrida, niiinligeii a t t Stockholnis fattigvård &amp; r beliiiftad iiied htskilliga hugst viist * iitliga bri- ster.
Blaid dessa brister # r icke den iiiirista just tieii; if Drtgblads- artikelii bestyrkta oiiistiindigheteii, att Enttigv~vsstyrelseraa så smb- iiingoin allt mer dragits i f r h sin egeiit1ig: t och viktigaste uppgift.
Ingaliinda vill jag pasta, a t t det skulle afhjiilpas eudast genoin a t t i dem iiivalji kviiinor.
Nen af det allra stiirsta g a p, skiille detta dock vara.
Fattigvird iir - clet t i w jag erilivar som Iiar nigoii erfaren- het på detta oinråde villigt skall inedgifra -- ej iiigot, soin ined ut- sikt till verklig frainging kan bedrifras af liveiii soiii helst, s; fisoni t ?u sport på lediga stunder.
E1attigv&amp;rderi fiiriitsiitter t ~ a ~ ~ t c ej ~ i blott ii mycket arbete, utan ock en verklig insikt o111 de principer, Iivilka I~öriz tilliiinpas, en insikt, som för öfrigt, oiii deii skii11 leda till praktiskt gagn, ej lär kiiiina vinnas annat an jiist genoni eget arbete.
331 bättre förskola för.
gagnelig verksanihet i deii ~ f k i i t l i g i fiittigv; ir (leii~ ~ tjänst torde emellertid knappast fiiinas an just clet arbete inotii (len orgaiiiserade viilgörenheteii, i t Iivilket s i ininga kvinnor p i olika 0111- råden ägna sig.
E t t inväljitiide af d y l i k kviiiiior i v i r a fattigv&amp;rcls- styrelser s h l l e darför tillföra dessa icke blott ett vaniit och letvaiitle intresse, utan ock - livad iuaiinen ofta iiiriste sakiia - c11 rik e ~ f i i - renhet grundad på lhigsarig personlig beröriiig iiiecl de fattiga.
Oclr darjämte skiille dessa kvinnor iitaii tvifvel vara i stlind ' att Kgria he- tydligt inera tid och arbete a t den egentliga fattigvarden ii11 iniinneii, hvilkas tid och intresse ofta äro i så hög grad p&amp; aiiiiat sätt iip1~- tagna af både det enskilda och det ofhitliga lifvets bestyr.
A t t de kvinnor, hvilka först inraides i fattigvirdsstyrelsenin, slriille käiina sig en smiila besvikna i sina förviiiltiiiiigar, det Kr vis- serligen icke alls otroligt.
X e n denna känsla skulle endast kiiniia frainkallas diiraf, a t t de funne fattigv&amp;~dsstyrelsei.iia icke vara hvad de borde vara.
Eller med andra ord: tt de diii.
koiistatei~ade bri-
ster, livilka kunde afhjälpas - i väsentlig miii just genom deras eget arbete.
För niin del är jag också fiillt öfvertygad, att inval- jandet af kviiinor i fattigvårdsst,yrelserna skalle blifva den bästa drift ' jäder för en viilbehöflig reform af vår fattigvård i åtskilliga riktningar.
Men - säger inaii - clet gagn kvinnan kan göra i deri offent- liga fattigviirdeiis tjänst, det kan Iion lika viil göra p8 fr-i~uilbig7zetens väg.
Nej, med förlof!
Det kan hon icke.
Hvad ar det i själfva verket, man begär af henne?
J o - siiger man - Iion skall iitöfva tillsyn öfver de fattiga; därtill Hr hon alldeles sarskildt lämpad.
Men, skall derina tillsyn iitöfvss i deii oflentliga fattigvårdens tjänst, så lär den vii1 nappeligen Iriiiiila undgå att blifva en kontroll öfver fat- tigv&amp;rdsmyridiglieterna.s satt att handliafvs den of ' fentliga fattigvården.
.På frivillighetens väg af enskilde iitö fvad kontroll öf vei off entligix myndigheters sätt att sköta siria plikter, brukar (lock jiist ej af dylika myndigheter mottagas nied särskild tacksamhet.
Jag iindrar ock storligen, hiiru det skiille g i.
om en enskild kvinna eller en kvinno- förening skiille taga sig för att på allvar iitöfva en sådan &gt;) tillsyns eller Iios och pk gm ' iind daraf Iios vederbörande fattigv5rdsst~~relse fattigv51-dsnamiiclens delegerade för baniaviird göra an.malan vin att den offentliga fattigvårdens förberedande iindersökningar i atskilliga fall befunnits ofiillstiiiidiga och missledande eller att,iinderstöd, på griind af bristande tillsyn öfver de faltige, befiiiinits iiiider.
lång tid Iiafva utgatt till ovärdiga 111. ni.
dylikt.
Jag vågar inisstänka, att detta icke skulle vara ratta sättet att f; de anmiirkta felaktigheterna afhjälpta, och att den t; jänstvillig,z kontrollanten ined allt skid snart skiille tröttna på en dylik frivillig verksainliet.
Nej!
Menar irian verkligen allvar nied allt det vackra tal oin kvin11a.n~ gag11i.i ka verk.
sain het i den offelitliga fattigvardens tjänst, Ilvarined den nn ifragasatta reformens rrrotstandare stadse iiro sa far- diga att slösa, så niåste man ovillkorligeii afven vara villig att l ä m a kviiitian s2te och stiiinma i fattigvirdsstyrelseri~a.
För min del är jag också öfvertygad om att refornieiis niotståndare snart skiille koinma på andra tankar, om de blott ville bekväma sig att eii gkng försöka, hiirii det skiille slf lit, att invälja en kvinna i 11å.g-on af våra fattig- vårdsstyrelser.
Så liar det gatt i England, diii.
inan ock&amp; gjorde mot denna reform, och dar iiii år för år allt det skarpaste inotst~~iicl flera och flera kvinnor inväljas i fsttigv,Crclsstyrelserna.
S&amp; liar det också ghtt 1181. i Stockholni i ett annat analogt fall.
J a g eriiiraib mig lifligt, linrii mycken ovilja och gyckel vi - jag sager med af- sikt vi, ty jag räknar mig verkligen till förtjänst, att jag var nied den gangeii - utsattes för, då vi lyckades agitera in den första kvinnan i ett af Stockliolnis skolrid.
Endast några &amp; r h a h a för- fliitit .sedan dess, och nii anser man clet snart soin en gifren sak, a t t i dessa myndigheter iifven skola finnas kvinliga ledamöter.
Och afven våra motsthdare f r811 deri f örsta tiden hafva många gånger uttryckt sin stora tillfredsstallelse öfver det skedda.
S b: skiille det utan tvifvel ocksi g5 här, oni lilan blott kunde, ' '
förmå .sig att taga det första steget.
Och nar det en girig tages, skall inan snart blifva förviinad öfver, hnm vidsträckt användning för kvinliga krafter viir fattigvård i själfvn verket erbjuder.
Att så måste vara händelsen, borde inan kunna förstå endast daraf a t t bland Stockholms stads 14,000 understödstagare omkring 10,000 utgöras af kvinnor och barn.
Men genorngii en g h p våra olika fattigvhrds- institutioner, och rii skall finna det ännu tydligare!
Hvar skulle till en början kvinnan vara mer på sin plats äii bland fattigvå~-dsnam1- dens delegerade, f " Or barnuvåd?
Äfven en s&amp; ifrig motståndare mot reformen som den af mig flere ginger citerade iiasandaren i St. D .. har framhållit önskvärdheten af att iifverliirnna tillsynen öfver de ut- ackorderade barnen &amp; t kvinliga krafter.
Ueni - jag liar redan p %- pekat det - en sådan tillsyn vore s&amp;kedigen till fögz gagn, om ej den kontrollerande finge garanti för att hennes undersökningar och nttalanden afven blefve beliörigen beaktade.
Och våra fabtighzcs, hrilka.
till stiksta delen äro l~efolkade af åldriga och orkeslösa kvinnor!
Huru uilinga gbnger böra ej styrel- serna för dessa anstalter hafva behof af en insiktsfull och i fattigriird förfaren kvinnas råd!
Huru mycket bättre borde icke eii sidan krinua kunna bedöma de kvinliga understödstagarnas klagomal, linni mycket liittare upptäcka förekommande missbruk eller brister!
Vidare försörjningsinr1~ttni31gen, där j ainväl iilanga kvin nor äro intagna, och sarskildt dess sjzckafdelning, dit så mången beklagans- värd koiiinier icke för att botas utan endast för att dö.
Skulle det verkligen kunna vara utan allt gagn, om dessa sjuka och olyckliga kvinnor stundom besiiktes af en kvinna, soi1-1 hade både ratt och plikt att liafva ett ord med i laget i fraga om deras skökel och vård?
Och slutligen viira t y p fostri~zgsn~~sfalter och 7) arnlte1n, som full- följa just de uppgifter, h i l k a iiro och förl~lifva kvinnans - barna- vård, barnuppfostran.
Det lär val icke kunna bestridas.
vare sig att kvinnor kunna vara fullt kompetenta att deltaga i ledningen af så- dana anstalter, ty däroiii bär erfarenheter f r i n andra Iii11 nogsamt vittnesbörd, men att vid denna ledning iniingfaldiga ginger iniiste före- finnas ett verkligt behof af en insiktsfull och erfaren kvinnas r i d?
Agen det finnes ännu ett skäl, livarför den ifrhgasatta reformen ar synnerligen önskviird, och detta skal &amp; r e) det minst viktiga.
J a g tror, ingen skall bestrida, att en nara och förtroendefull samverktan mellan deii offentliga fattigrårdens och deii enskilda organiserade val- görenhetens olika organ ar ett oeftergifiigt villkor för att, vare sig p&amp; det ena eller andra liållet, ett tillfredsställande resliltat skall kunna vinnas.
E n dylik, ord11ad samverkan saknas, soni bekant, för iiarva- rande här i Stocklioliii.
Ja, man kan till och med, tror jaq, tryggt säga, att en samverkan mellan dessa olika organ i cilliniinhet icke förekommer.
För att afhjalpa denna brist, kunna ju itskilliga inatt och steg tänkas möjliga.
Men, enligt mitt, förmenande, skulle milet bäst och säkrast friinijas just genom invaljanidet af kvinnor i fattig- vårdsstyrelserna.
Den organiserade viilgörenlieten iir och fiirblir l i d - vudsakligast kvinnornas sak.
De flesta initiativen, mesta arbetet och '
i följd däraf afven största insikten p&amp; detta omrade tillkomma i all- mänhet dem.
Men en verklig sainverkan mellan den organiserade välgörenheten och den organiserade fattigvårdeii kan - liksom all aniiaii dylik sainverkaii - icke ernås med mindre an a t t bada par- teriias inålsman Iiafva icke blott möjlig7tet a t t tillgodogöra sig Ilvar- andras erfarenheter iitaii ock garanti för a t t utbyte af erfarenheter och därpi grundad arbetsfördelning verkligeii koinina till stånd.
J a g vill iiu ingalimda pasta, a t t denna garanti icke skiille - åtminstone i någon ni %n - kunna vinnas afven på annat satt.
J a g sager blott, a t t ett förträffligt - och enligt min tanke det bästa sättet, vore jiist a t t kt några bland de ledande kviiinorna inom den enskilda, organi- serande v~görenlieten, inrjmina plats äfven i ledningen af den offent- liga fattigrhden.
Därigenom skulle åt det frivilliga arbetet p % detta falt beredas en viss trygghet för a t t dess erfarenheter och synpunkter blefve inom den offentliga fattigvtirdeii i någon inhi beaktade.
Darj- genom skulle ock, utan tvifvel, den offentliga fattigvården koinma a t t i ett lkngt stöi.ine antal fall iiii nii söka u p p l y s ~ i n och ~ bistånd hos de enskilda välgöreiihetsföre.iiingnriia, ' till bBtiiad så väl för dessas som för sin egen verl~samliet.
Slutligen blott ett ord.
H u r skola vi kunna hoppas a t t nå vårt nial?
A t t vid stadsf~illmaktigeva.len göra ilagot för saken, iir tydligen Iiopplöst.
Stockholms röstberättigade iniievanare valja stads- fullniMl~tige, stadsfulliiiaktige valja fattigvårdsnai~iiideii och fattigvårds- iiamiiden väljer fattigvårdsstyrelser.na.
» Urviiljareii » befiliner sig tyd- ligen liar p % allt för långt afstiiid f r i n representanten for a t t i nå goii so111 helst inåii kunna bestamrna hans beskaffenhet.
Detta a r iiii oneldigeii en svårigliet.
Meii 5 andra sidan Iiafva vi den fördelen, att lagstiftiiingsarbetet recla.11 iir iiiidangjoi ' dt och att det inotstknd, ' vi liafva a t t besegra, i sjalfva verket ej iir,griindadt på iiiigoii verklig öfvertygelse, iitaii endast p&amp; en fördom, den fördom nämligen, s o m alltid fraintiaader, då det gäller a t t erkänna, a t t på något arbetsoinrlide kvinnaii iiger lika goda föriitsättniiigar för en Iraingångsiik verksam- het soiii niameii.
Dylika fördornar besegras emellertid ondast af allinanria opinio- nen, men besegras ofta af deiirin ganska lätt.
Och a t t en allniaii opinion i detta fall.
verkligen ar pk vMg a t t iippvgxa, daroni synes mig dett.a, s&amp; talrikt besökta möte bara vittne.
Irör min del tror jag ock, a t t vi i verkliglieten redan hunnit s i li.ngt, a t t det blott skulle beliöfvas sctt en enda man jnom fattigvårds- niimnd.en öppet uttalade sig för reformen, för a t t isen skulle brytas och mfclet viiiiias.
1: 1: Efter gref ve Hainiltoii uppträdde flere talare.
Kyrlcoi~wcle Bergman frainliöll med kraft och vwnie soin sin iifver- tygelse, a t t 0111 det funnes nigot omrade inom det offentliga lifvet, diir kvinnans verksainliet borde vara af stor och vllsignelserik be- tydelse vore det inom fattigvarden.
E n rik erfarenhet, förvarfvad
dels sasoin kyrkoherde i en af Stockholiiis största församlirigar, dels som sjiilfskrifvcii ledaniot i fattig \ * ardsstyrelsen, iifveiis5 under ett inångirigt samarbete ined kvinnor i viilgöi~enlietsIöre1ii1ig; ~r, hade gifvit tal.
den uppfattningen, a t t kvinnans variiia Iijarta för all nöd, hennes förinåga a t t sh a t t saga se intuitivt livar nöd finnes, den rik- ligare tid som stnr till liennes rådigliet iii.
fl.
oiustiiiidiglieter gjorde henne särdeles läiiiiiplig för det offentliga fnttigviirdsarbetet.
Tal.
ut- tryckte sitt beklagande af a t t iilan ej biittre fiirstatt begagna sig af den hjälp, som hariitinnaii stocle till biids genoiii invaljaiidc at ' kviii- liga medleinmar i fattigv&amp;rdsstprelser.
Xed Lasta rilja i viirldeil kiiilde e; j stjrrelserna iir hela den inassa af betyg och intyg fran rote- män, lakare och prester, soni d e fiiigo sig fijrelagcla, bedöina det verk- liga beliofvet i hvart siirskildt fall.
Ilaii behöfver öfra sig i fettig- vird.
Det fordras öfning för a t t onktadt all osanning, h~drageri och onrlska, soiii iiiöta vid Iivarje steg pk viilgiireiihetens riig bibeliroilla intresse och kärlek för de fattiga.
Den;) eiw) iilign insats, som iiian- neii på grund a$ siii stallning ej kaii iiiliio; .g; i, i iirbtttet, deii vortl kvinnan nied siii seghet, sin iitli %lligliet, sin iiiedk8iisla fiir.
de liriniide bast skickad att lämna.
Ja, det var jiist deriiiz persoiili~a iiisats, livilken den kvinliga skolr~dsledainoteii i Jakobs försainliiig tillfort skol- styrelsen, soni styrkt tal.
i den åsikten, ritt afven inom fnttigvirdeii, ja, bättre där än aniiorstädes, en krinlig arbetskraft vore af niiden.
Fru J 9 0 n t e l i ~ ~ betouade s befogenlieteii af a t t ett kvinnoförbnnd varit iiibjiirlare till mötet, einedan det tillkoiiiiiie kriiinorna a t t söka vinila en opinion för en reform af s i stor betydelse för deni sjalfila som den rörande deras deltagancle i det offentliga fattigv5rrlsarbetet.
Det lede dock intet tvifvel, a t t den plats soiii lageii tillerkiiiitle.
kvinnan och soin, noga riikiiadt, Borde vara liennes ratt a t t f5 intaga.
dk inaii be- tanker Iiiir iiitinga af Sveriges kviiiiior skatta till deii alliiiiiiiua fattig- vården, a t t denna plats förr eller seiiart?
skall tillfalla Iienne.
J i e n tinder afvaktan diirpå får ej kvinnau st % overksain.
Dpt galler för henne a t t bereda sig till sitt viktiga kall, a t t öfva sig i fattigvkrd.
Här är det ej fråga om iiigon liksti-illigliet iiieil inanneii.
I en taflan skulle kviniiaii otvifveldctigt koniina till koibta, då han iiger s2 ~nångn.
förutsättningar, som lim saknar.
Nej, livad soni hiir a r af vikt a r a t t införa i det legala fattigvhdsarbetet r t t ngtt element, ett eleiiient, soni liittills saknats, och det a r det lwiiiliga elenieiitet.
.Kyrkoherde Bydeman erkände visserlitpn Iiviiiiians stora ' ilety- delse inom vtilgiirsnheteii, iiieii hyste deii $sikten, a t t lieiines ratta plats ej låge inom den offentliga fattigviiidens oinrkle.
Den legala fattigförsörj ningen Ilade, menade tal., blifvit e.11 pockaiide iiiakt soiii ropade: ~ d i i skall gifva, hvilket clii vill eller ej- ?.
Af den oiiistbdig- lieten a t t den frivilliga fattigviifdeii liittills; istaclkoniinit stiiire resiil- tat iiii den iiödtviiugna, med hvilket iiaiiin tiil.
betecknade den oifeiit- liga fattigrarden, slöt talaren, a t t v~lgöi.eiilietcn, ritöfvnd;: f kvirinnii p&amp; frivilliglietens vag, under iippsök; bnde af ilen verkliga nöden, deii som lider och tiger, &amp; r långt iner friiktbilrande an om kriiiiiaii stode i statens och institiitioners tjiiiist.
!i !ill bemötande af de &amp; sikter, som uttalats af mötets ende oppo- nent uppträdde därefter kyrkol~erde Bergman,, Ihofi~~tendenteln Bös-tzell, grefve Hamilton, Ji-u Olivewo~za och fial Montelius, alla franihtillaiide olika spripiiiikter till belysande af sin sthdpiinkt till fragan, men enaiidr sig därom: a t t liela vårt f s t t i g v &amp; r d s s e i krafde en qeriorngHeiide om- orgaiiisation.
Disliiissioneii, soiii 1iota.de.
a t t f ï h det egentliga iiiniiet: » kviiinwiis invdjande i fsttig~r&amp;rdsstgrelser~, öfvergi till er1 debatt om vara fzlttigvHi~dsförlii1landeii i all iniinhet, tick emellertid en laiilp- lig itfsliitning genoin, fröken .Till? / E.rzgstl.önz, iivilken med stöd af sin erfarenhet s&amp;soni skolrhdsleclaniot kunde intyga, a t t tviirt emot livad som f r h vissa 11811 gjorts gallande, det legala arbetet, I h g t if * n a t t y a en 1.ia1nsko på intresset, vore en ytterligare sporre, en kraft, livars viirde ej nog lriinde franiliållas.
Det sar nied en helt annan kansla kviiii&gt;aii arbetade da lioii gjorde det tinder ansvar ocli hade deii tillfredsstfillande vissheten, att hennes röst vore af en afgöraiide betydelse.
Med iiigrn tacksiigelseord till talarlie afsliitade ordförande mötet.
En fråga.
Studie af Rz.trt Roest.
» Si je voiis le disais pom: t-nat, qiie je VOLIS aiine, Qiii mit,, bi: ui.ie niis yeux blens, ce que voas en diriez?
Det var inottot öfver eii liten novell, lian slagit upp.
Haii ryckte till ocli bet sig i liippeii.
Egeiidoiiiligt - 1ia.n Iiade tagit, ilet oiippsl~iirna ~iovellliiiftet finån bordet, gjort iiågra hastiga snitt ined pap- perskiiifven och det första?
soni mötte lians blickar, voro dessa ord, soin pk poesiens sprMz öfveisatte lians stiiiidigw tanke.
Han bladdrade i boken.
.Haii f m i ej flera än dessa t v i strofer af poemet.
Slziille (le blott tittimgcI&lt;a ett aggande tvifvel, liknande det, liaii bar p5 - vara en frfiga iitaii svar?
Han iiiidrade, tiiir det gatt diktens Iij#lte, om lian haft mod att o fr8ga och livilket svar lian fLtt.
F a r han ocltså en äldre irian, som gått sin vag hign 0~11 saker och plötsligen blifvit lt~ %ffad af ett solsting, blifvit passioiieradt för- fliclta » brune aux yeux bleiis~.
älskad i en strålande vacker, adei * to~i&amp;~ig Inte i en iing flicka, i den personifierade zmgdomelz ined alla dess löften och inöjliglieter, sainmansatt af idel skiftningar och inotsatser,.
bedarande leende kring lapparne och drömmande djup i de blii ögoneli blyg och öfvermodig, kvinligt varm och jungfruligt sval, mjuk och förnäm, öppen och oberäknelig.
Hans blickar följde den latta rökskyn frkn cigarren ocli iiiedan skymningen s2nkt.e sig öfver rumniet, vaggades han in i ljiifva dröni- mar och förnimmelser.
Hon kom genom dörren därborta, kom hit in i hans arbetsriiin.
Har, bredvid honom p i kariucn af den djupa lanstolen, satte iiou sig.
Han hade för nggra dagar sedan sett lieme i en sådan stallning pk faderns stol, med armen om hans hals.
Nu var det hlr hon satt.
H a n kände den mjuka, smidiga figuren tätt intill sig, den riinda armen var honom så nara, a t t d % han böjde ner sitt hiifviid, rörda hans lappar -.
Vore de öfver honom igen dessa drömmar, som smögo sig i11 i lians hjärna, dessa drömmar, som alltid rörde sig onikring henne ocli till den grad blefvo till en ljuf verklighet, a t t han f r h dem drömde ut hela deras framtid?
- Som helt ung vetenskapsman hade Lan blifvit tilldelad e t t rese- stipendium.
H a n hade vistats en vinter p i Sicilien.
Ned lupen för ögat hade han undersökt den grasvarta lavan och det gulbranda svaflet.
E j haft öga för något annat.
Nu plötsligen såg han det, han ej d&amp; sett.
E t t blått haf, blått som intet annat, blomsteröfvers8llade iingar, ängar på hvilka Proserpina lekt soin barn.
- Etnas livitn IMngsträcktn kam, rökmolnet i dess topp, dess sluttning, som i solneilgilngen lyste som arggrön koppar.
I dalsankningen iuandelträd med blommor soul latta snöflockar öfver de spröda, svarta kristarne; pk Iiöjderm ruiner - hvita stenbrott med vilda yppiga rosor och af gyllne frukt dignande orangeträd.
E n najd niattad af döfvande vallukt öfver livil- ingentiiig på jorde~i kunde förlikiias ken en frisk hafsbris bliiste.
med a t t få vara lycklig dar!
D i t skulle lian föra henne - pk deras bröllopsresa.
Och han skulle hviska: Det %r dig, Xarie, jag har a t t tacka för, a t t jag s w detta under med niina ögon, a t t jag kanner detta under i mitt hjärta.
- Nej, ingenting saga - för en siidan lycka gafs inga osd.
Så drog han ett bloss ur cigarren och genoiii den latta rökskjii såg han en annan tafla.
E t t nordiskt hem.
Det hem, som pit samma g i n g var hans och hennes.
Hcz viintade honom.
Hon stod midt i rumniet och sträckte u t armarne efter honom.
H a n slöt henne i sin famn, lat henne smyga.
sig tatt, &amp; att intill lioiioni ah,
och lade hennes lilla hufvud upp mot sitt hjärta.
.
H a n kände för henne en faders, en moders omhuldande ömhet.
Det skulle han säga henne, så a t t hon kunde känna sig lyckligt trygg hos honom.
Hon var ju ett sorglöst, oerfaret barn.
H a n smålog å t denna tanke, tänkte den till slut.
Och han skg deras små Barn leka omkring dem, smekte sin sons lockiga hufvud, fangade i förbifarten sin lilla dotter och lyfte lieiine upp i sitt knä imder det hon med det; mörka håret och de blå ögonen betraktade dem med ett stolt småleeiide.
H a n drömde dem hvithåriga och böjda, inen rika p; lugn lycka sitta framför vinterbrasan.
Hm mycket äldre än hon.
Som hans föraldrar.
Hans hjärta genointriingdes af hoppfull trygghet.
Helt säkert skulle svaret på hans f; - kgh bli det så innerligt åtrådda, just därför - a t t han varit en god son och bror.
Hela sin ungdom liade han uppoffrat för föräldrarne och syskonen.
Haii liksom brodren.
- Han ryste, när ' tanken.
p % brodren föll honom in.
Började grubbla på, om lian ej begarde för mycken lycka för sig - under det den andre - Om han erhöll en sadaii hänförande lön - H a n smålog bittert.
Ack, det behöfde han ej göra sig samvets- agg öfver.
H a n liade intet hopp. '
Om han än kunde tolka sina dröm- mar i ord till henne.
- Men det kunde lian ej.
Hans tunga var soin lainslagen nar lian var, i hennes närhet.
Och om han ej talade - då visste Iiau, Iiurudan hans lott skulle bli - a t t tillbringa sitt lif i ett hem af &amp; Idraiide systrar.
Kanske som brodren bli en slö och löjlig gammal uugkarl.
Han försökte tränga undan dessa jiiinförelser, tvinga ner inge- sten, för a t t ater framlocka de vackra drömmarne.
Nu omsvafvade de Iioiiom inyo.
Detta var lycka.
Den enda verkliga, den drömda.
Nej, han skulle inte fråga!
Oni svaret blef det lian fruktade, skulle de skiftande såpbubb- lorna brista, så länge det var hopp, var det lif.
Xeii var det hopp?
H a n försökte stirra in i mediisaaiiletet, tanka u t tanken, a t t svaret skulle bli nej.
Försökts se sitt lif utan henne, ej endast i verkligheten, men beröfvade dessa trollska fantasier, som blifvit lians tillvaros lyckligare jag.
Han såg sitt lif. '
Numera en jämn, banad vag.
Vetenskapsmannens och forska- rens stilla arbetstimmar.
Den omhuldade, af en ängslig omtanke följde brodren, som allt franigent skulle visa ett vanligt intresse för d
syster Loiiises sjuke och fattiga, för syster Heddas bloiiisteriiiåluingar och Aiiii Blargrets ronianer.
B a n drog cii trött suck.
.Han Iiörde systrarnas röster därute i förmaket.
Han hörde J~eniinrts irrite- raiide lialffkiiiga skratt.
Hiii ' skiille har1 kunna lefw utan dessa beta ocli kalla ilar af hopp och baf \ raii, ileniin förtviflaii och fröjd, dessa jublande fagelskaror i solljus luft, dessa skyiniiiiigsdröniin; ~r oiii lycksaliglietriis öar, sim- inande i iiioliien?
Såvida han ej fick byta ut deiu ~iiot den verklig- het, lian dröiiide.
Deii rerklipa verkliglieten r a r roin Itivan, farglös och hård soin lifvets steliinde prosa.
Haii hade icke sakiiat sjalfkiinsla, lian fiirut jaiiifiirt sig iiied andra iiiau.
Han Iiah för I i h i t ictiinpat fiir sin stiililliiiiig för att ej veta iippskatt: ~ den, nar den var Itou; iiieii.
Siis iian först trädde in i den krets, som onigaf Jiwie, liacle hair varit fiillt iifver- tygad om, att lian kiiiinat mata sig iiietl Iivein dct rara; ii %nde, att Ilan var föriiler # ii de flesta.
Sii 1iiat.t~ Iiiiii eiirliist efter t11 iiiatt stock, de unga -- de hade allit fördelar.
Alltid Iiside l / m varit iiial- placerad - soiii iiiig Lade lian kiiiiiit sig ganimal, som ganiiiial - Det kiiackade på dörren.
h n i i Nargret stack in Iiiifvudet.
, Göran lille, det ar någon Iigr, S O I ~ ber a t t f % tala ined dig&gt;, sade hon lieinligiietsfiillt och högtidligt.
H a n Bläddrade i papperen på ski ' ifbordet.
a Jag Iiar inte tid.:.
, Du vet iiite, lireni det ar., Göran.
B a n såg hastigt upp.
~ R v e i i i ar det? » x K a r l Bredberg.
n &gt;.Ja, jag liar iiite tid.
Han far s83 ~ i t t arende tilil dig.
): &gt;Det har lian gjort.
Och jng blef mycket för vi ii ad.^ 2 Jasa.
3 %Det blir du ocksa.
Han oille inte, att dn först skiille s! '
- det i tidningarm.
Han var riktigt rörd, niir.
lian talade om, liiir god du varit mot lionoiii.
n ~ H v a d ar det 3 s frågade lian kort.
, Gissa!
Jasb, du vill inte, jo dn, han Br forlofvad.
Ocli haii trodde, a t t eftersom du kiiiiner hans fast: iiö s i viil - .-.
H a n släppte den tunga portfiiljeii, Iiaii hö11 i handcii.
Syster~i böjde sig ned och tog iipp papperen.
» Hvad du blifvit nervös p % senaste tiden!
SI dii ryckte:)
Nej, käre Göran, till, ilar portföljen föll.
Marie Wendel tycker -.
hvad, går å t dig?
Mår du illa?))
» Ä r Karl.
förlofvad med henne?
», Med Marie Wendel?
Nej, livern har sagt det?
Med Annie Torp, Marias väninna, du har rHkat henne otaliga gånger hos kam- iiiarlierrns ocli Hedda.
säger - %Det får jag hora sedan. » » D u kunde gaima ta emot Karl.
Han är så glad ocli lycklig.&gt; » Hälsa honom, att jag ar sysselsatt, men att det mycket gläder mig.
.
Och du får vara snäll och gå nu Ann-Margret,.
.Han drack ett glas vatten, nar Iion väl var ur ruinmet, satte sig sk ner igen ined handen öfver ögonen.
Hvad lian afundades dessa unga iniin, dessa liaradsliöfdingar och löjtnanter!
Han nfundades dein allt det, som följde med deras ungdom, deras säkra sjalfbelåtenhet, deras strålande visshet, att allt, livad de göra ar oeinotstkndligt, men framför allt detta: att de Zpclca- des!
Och livarför lyckitdes de?
.Darför att de visste saga det ratta ordet i rattan stund, kiinde oinklada sina känslor i granna fraser, posera, dragera sig, under dst att lian var tafatt och omöjlig i Iien- nes slllskap.
Han var r&amp;dd att göra sig löjlig.
Det var deiiila ån- gest, som fjättrade honom.
Han koni ihåg, liui narraktigt brodren burit sig åt i ett likiiande fall.
Det soin klädde och passade de iinga - å denna ungdoin!
Det fanns ögonblick, då lian velat byta iit sin ai !dliga förstfödslorätt om Iivars varde lian kannt sig så viss mot dessa unga snobbars societetsgq~nviilling.
Darhiin hade det koiniiiit, att lian afiindades allt det, liaii för iihgra korta inånader sedan, djupt föraktat.
Han hade en stund suttit ocli vagt i Iianden den geologiska Iiaminaren, som legat på bordet.
Nu lade han den ifrån sig, steg upp och gick fram ocli ater i ruininet.
Stannade framför det öppna pianot.
Hurn voro orden till den dar iniisikstrofen?
J o .rätt, nu visste Ilan.
Han försökte några tongångar och gnolade iiiellan sina sainnian.
bitna tänder l ?austsJ svar på Ikiefistofeles fïbga: d a g söker en skatt, som innebär.
deiii alla, jag söker z6m~do~iz! » Han reste sig och stödde pannan mot handen.
Håret vid tii- ningarne var gråsprangdt.
Han var en narmare femtio års mm.
Han trinkte: Ve den till livilken den Mäktige kommer sent i lifvet.
Ban kommer som en allt bortsopande hvirfvelvind, som en brän-)) ' 2
naiide sanium.
Han är eii nidkar, en ifranrle gud.
Har man ej smyckat hans altare med vårens Bloiniiior eller sonimamis rosor, blir man, när Iiösteii koinmer, själf utsedd till brännoffer!
Satt lian liar och diktade i mörkret, hade det verkligen gitt därlian?
Hade allt detta svärmeri legat bundet tills nn?
Denna in- tensiva passion.
h t e r grep tviflet honom.
Han tänkte, iinder det han gick rastlOst fram och tillbaka, p % en beriittelse lian läst eller hört - han visste icke hvilket - ej heller hvarför han tankte p&amp; den nii.
Den handlade om en feg man, som sköt sig aftonen innan han skulle duellera - lian hade icke mod a t t öfverlefva den mellanliggande nattens ångest och kval.
Åh, det kunde han förstii - dessa sömnlösa nätter!
Han tände ett par ljiis och drog liinstolen frani till skrifbordet ..
Så sköt lian undan boken, soiii lkg iippslageii fraiiiför honomii.
Ogouen föllo åter p % det BIiissetska mottot: Si je vous le disais pourtant, que je vom aime Qui sait - P sanning, livem kunde veta?
E n varm lyckov&amp;g vällde genom hans hjärta, en öfversvallande känsla af, att hon älskade honom.
Han mindes deii blick, hon gifvit honom, då de stodo vid kaprifoliehacken och han fragat, om hon lagt niärke till, att allt p % en skdaii växt, bloinmor ocli blad vaxa parvis - och lim1 svarat: ja.
jag vet, %r det inte förtjusande?
Det var inte så niycket orden som blicken, denna fj %rrsk5dandeY varma blick, soni inötte lians.
Om han d&amp; friigat - Nästa ögonblick sjönk lyckovigen och lämnade efter sig en i n i - gestförnimmelse, också den en visshet.
Xej, hon älskade honom ej.
Gjorde hon det, hade Iion då med en sadaii frimodighet kunnat se honoiii i ögonen.
Hon skiilie slagit ner blicken, rodnat, som han visste, att unga, flickor göra, nar de älska.
Xen hon var inte som andra unga flickor.
I går till exempel.
Hade hon icke tagit rosorna frän sin bröst- bukett och gifvit hononi.
De stodo ocli doftade dar i glaset p5 s h i f - bordet.
Han lutade sig ner öfver dem.
Det var deras viillukt, som fyllde rummet, deras doft, som till den grad bernsat hoiiom, att han ej kande tanka pä nlgot annat an henne.
H a n hade innn ett b l m - sterminne.
Det var soiii om hon alltid bringade honom fainneii full ined rosor.
Det passade henne - Hvad betydde allt detta?
Det kniide betyda allt, och det kunde (
betyda, a t t hon i honom endast s i g sin fars gamle vän, en snäll farbror, som hon utan fara kunde slösa sin tjusningsförmåga på.
- Det fanns intet a t t hålla sig till, ingen fast mark, endast gungfly, ett ständigt vägande mellan hopp och fruktan, hennes möjliga ja och hennes lika möjliga nej.
Det var grymt af henne a t t h U a honom i denna stiindiga spän- ning.
A t t inte, ge honom visshet., Men hiir kunde hon?
Inte kunde hon svara, innan han frågat.
Han skulle - Syster Louise kom med lampan.
Han grep eft-er en bok.
~ N i i sitter du igen och fördarfvar dina ögon med a t t läsa i mörkret.
Kallt ä r Iiär också.
J a g skall genast skicka in och labta elda bt dig.
Fryser du?
Hvad du Zir förfärligt blek!
Och dina han- der bränna.
D u blir val sjuk för oss som Lennart.))
Han gjorde en otlilig riirelse och stängde dörren i las efter henne, då hon ändtligen pysslat ifrån sig därinne.
Ryckte till sig papper och penna.
S å har kunde det inte fortgh.
- Hari var omöjlig.
H a n blottade sig för likgiltiga perso- ner, förrådde sig för sina narmaste - gjorde sig löjlig.
Louise hade trott, a t t han arbetade.
Inte kunde han arbeta, lian hade ju inte en gnista energi.
Pennan raspade ifrigt på friarebrefvet till Marie - Nej, nej, nej!
Inte skrifva.
Det vore detsamma som ett h o ~ ~ l ö afslag.
st Det inhste ske personligen.
H a n stod i så nara vanskapsförliållande till familjen, a t t ett eftermiddagsbesök ej skidle anses påfallande.
H a n ryckte till sig sin Iiatt och sprang hastigt ner för trappan.
Han hade hoppats, a t t det skulle ske obemärkt, men det hade det ej gjort.
Tamburdörren öppnades och Louise ropade efter honom::) Gk du ut nu, kare Göran.
DLI kommer val hem till teet?)
.Han stannade som fastnaglad: N&amp;- han korn hem, visste han -- Hvad visste lian?
.
H a n n~umlatle nhgra ohörbara ord och skyndade ut p&amp; gatan.
Han nästan sprang, hjärtat klappade våldsamt, det gjorde ondt, han måste stanna andfådd, flämtande.
H a n kunde icke komma fram fort nog.
Det var som om han nu skulle kunna saga det-.
Soni ddrig.förr - som aldrig senare.
Han visste, hvad han skulle saga.
H a n skulle berätta I~enne sina drömniar och fantasier, tala om sin hårda ungdom, hvad hon var .för.
Iionoin - hvad han ville vara för henne.
Under det lian skyndade framåt gatan kände han det plötsligen
som om järnbandet kring hjärtat lossnat, och lian hade en förnimmelse af, att nu skulle han icke allenast kunna tala - lian skulle bli väl- ta&amp;.
Det som varit bundet inom honom skulle sviilla ut till en allt ' medryckande vårflod.
Han tänkte ej liingre: jag ar gaminal.
Han kände sig ung, han var iing.
Han gick liksom jagad framkt,tills lian stod utanför hennes dörr.
~RIktte det dröja ett ögonblick, innan de öppna, så att jag hinner andas ut.
- Så!
Nu, när som helst!
Xedan det brusar ocli sjuder och allt känns lätt.
Ä r hnset utdödt?
J a g liar stått liar en evighet; &gt;) Hastiga steg hördes inifrh.
Dörren gick iipp.
, Är.
herrskapet hemma?
fragade lian hastigt.
~Kammarherreu och hennes n8d aro ute.o kan jag r %ka fröken Narie?
D Han stod och viintade.
Tnseii saker, han skulle saga henne, flög0 genom lians Iiufvud.
Detta ocli detta.
Han var ej längre orolig.
Stamningen hade fullt * gripit honom.
Kan skälfde af oro vid bvar sekund som ' gick, innan lian fick det sagdt.
Ändtligen!
, Vill fröken taga emot mig?, Han stod i begrepp att öppna dörren till livardagsrumniet, dar hon brukade sitta.
, Fröken ar inte inne, herr professor.9 Ban vande om, verkbruteri till kropp och sjal, dödstrött.
Detta var det förfärligaste, det enklaste, det som aldrig fallit honom in.
Hon var inte hemma.
Han förde handen öfver ögonen: Skulle han nfigonsin f % mod att friga - och om lian frabgade?
-
Hvad engelska damer göra for sitt lands silkesindustri.
.
Englands silkesindustri har gamla anor.
Den antages hafva existerat redan på 1100-talet, och år 1363 omnämnes den i en parla- mentsakt; äfven om den ej funnits till långt före detta senare årtal, har den dock 100 års försteg framför silkesindustrien i Fiankriks.
~ e 6 det ' var vid tiden för det Nantesiska ediktets återkallande, 1685, som denna engelska indiiti; ri fick sin största utsträckning och krafti- gaste - impuls genom de från Frankrike flyktande hugenotterna.
Dessa medförde sina vafstolar, sin stora skicklighet, arbetssanihet och be- gåfning och slogo sig först ned i Canterbury.
Har funno de i den stora kryptan af själfva katedralen en fristad ej blott för sin religion, utan äfven för sin industri.
De fingo nämligen tillåtelse att liar ut- föra sina väfnader och erhöll0 plats i en sidogång af kryptan för ett kapell, soni annii i dag finnes kvar och användes för protestantisk gudstjänst af dessa troskämpars efterkommande.
Därifrån spredo de sig till Spitalfield ocli Bethnal Green i östra London, till Norwich?
Bhnchester, Derby och flera andra orter.
Den fuktiga engelska luften är särdeles lämplig för silkesväfnad, och snart fick engelskt siden stort anseende i den itländska marknaden.
~ i l l livilken höjd denna indiistri niidde, kan man se daraf, att på 1820- talet endast i distriktet Spitalfield 62,000 män ocli kvinnor syssel- sattes därmed.
Blen fri tull för utländskt silke infördes 1860, och de engelska fabrikanterna voro ej förberedda på deii stora tiiflan, som därigenom uppstod, hvarför deiina en @ ng så blomstrande industri förföll därlian att t. ex. i Spitalfield och Bethnal Green för ett par &amp; r sedan blott fiinnos 1,100 väfvare och väfverskor.
Dessa äro i alliniinhet afkomlingar af de gamla hugenotterna och finiias numera hufvudsakligast i Betlinal Green.
De bebo sina gainla hus, bygda med afseende på väfnad, så att viiggarne mest bestå af fönster, och ofta har rummet i öfre vaningen ingen dörr, utan man kommer upp genom en lucka i golfvet.
E t t intelligent, flitigt och förnöjdt slakte äro de i allmänhet dessa liugenottiittlingar.
Deras väfstolar iiro de gamla enkla, hvari denna ~liernväfnad~ af sliita siden utföres, då där- emot de fasonerade sideiia väfvas i jacqiiardvafstolar hos fabrikan- terna.
Rtur nöd ocli fattigdom uppstod naturligtvis hos sidenvafvarne,
som, kunniga endast i sitt yrke, förlorade all arbetsförtjänst sch hade största svårighet att finna annat arbete.
Engelskt siden förlorade sitt anseende både inom och utom landet och kunde, i synnerhet hvad inönstern beträffade, ej längre tafla med de franska.
Det var d %, för omkring 1 0 ar sedan, som iikgra engelska da- mer med inrs Percy Mitford i spetsen började intressera sig för a t t återupplifva den sjunkna silkesindiistrien.
Af Bvilken vikt detta torde vara kan man göra sig en förestii ' llning, d i man hör, att deu snnima, som förra året utgjorde införseln af utländskt siden till Eng- land iippgick till 12,000 pund eller 216 millioner kronor.
Första resultatet af dessa damers iitiegöraiiden visade sig i en utställning af engelska siden, %r 1890, hos lady Eggertoii of Tatton, som ifrigt verkade för saken till sin död fön.
tv % &amp; r sedan.
Utställningen var mycket lyckad och nu samlades alla krafter i en förening: rlxdies National Silk A4ssociatioii~, livilken sainnianslöt sig ined den nybildade » Silk Association of Great Britain&gt; I spetsen for L.
N. Silk Association star prinsessan Xary, lieiti ginna af Teck, i egenskap af en synnerligen intresserad och euergisk presidenti D i förra året hennes dotter, priiisessan Xay, skulle gifta sig med prins George of Wales, besökte de höga damerna sjalfva mi.
Warner ' s fabrik i Betlinal Green och bestalde brud * idniiigen, hvar- efter engelskt sideii så mycket användes af såväl de kungliga soiii andra bröllopsg&amp;ster, att detta bröllop blifrit kalladt » d$ första a.f- gjordt engelska silkes bröllopet^.
Föreningens styrelse utgöres af l 7 damer af den hiigsta aristo- kratien: hertiginnor, markisinnor, grefviiinior m. m. saiiit ett stort an- tal 2 County Secretaries D, representerande d z flesta » coiinties » (gref - skap) i England, Skotland, Irland och Wales.
Xedleniinar af för- eningen, uppgående till mellan 1 odi 2,000; förbinda sig » att före- draga engelska siden, så vidt möjligt ar, att uppmana sina r5bnnei.
a t t anviinda skdant, samt liandlamide och sömmerskor att d a r d till- liandah %lla allmänheten ». '
Redan liar en stor tillväxt risat sig i landets silkesiiidustri, tekniska skolor ha inrättats för undervisning i möiisterritning och viif nad och resultatet af nämnda föreningars verksainhet liar visat sig syiinerligen lofvande i den storartade utstiiUning af engelska siden, soiii i våras under 10 dagar hållits i Iiertigen och hertiginnan af Sutterlands palatslika londonresidens, Stafford House.
Stafford House, bygdt i renassansstil i början af detta iirhun- drade för en af de kungliga prinsarne, ligger nara $: t Jnnies ' Yalacc
och Marlboroiigh House, hertigen af Yorks och prinsen.
af W ales ' residens, och ar ' ansedt att vara det inest.
splendida af privata hus i London.
.
IJtställningsdageii sbgos en mängd eleganta ekipage hålla på den öppna platsen utanför och inne i den stora inarmorvestibiilen stodo, utom husets betjiiiiing, en mängd pudrade och icke pudrade betjänter, som van- tade pk sina damer.
Den inre Iiallen är af ofantliga diinensioner med trap por, väggar och pelare af marnior.
Golfvet är betäckt af tjoeka mattor, Iivarpii sta grupper af bord, divaner och stolar; stora palmer och andra växter samt en rikedom af blommor ser man öfverallt.
E t t galleri löper rundt om i jämnliöjd med första våningen; på midten af dess ena sida är en stor kyrkorgel, som användes vid lconserter, ocli i väggarne l r o infattade stora taflor, som framställa historislta scener.
I midten ar ing&amp;ngen till ~Raiiqueting Hall,, ett ofantligt stort rum, dekoreradt med splendid prakt.
Å ana kortsidan är en nisch, dar musik utföres af en musikkår.
Har voro af flera söminerskor utställda figurer med dräkter af engelskt siden, vidare tyger, parasoller och paraplyer, silkesstruliipor m. m., allt i ofantliga skåp bide kring viiggarne ocli p&amp; golfvet.
I nästa riim finna vi en jacquardstol, Iivari viitves en utsöl~t silkesbrokad, beställd af drottning Victoria från firman Debenham &amp; Freebody.
BIönstret är i italiensk renässans i hvitt och silfver och Iieter Enipress of Iiidin.
Varpen bestfw af ej mindre %n 19,680 trh- dar, och 4,112 mönsterkort äro beliöfliga för att utföra det ståtliga mönstret.
Vi komma nu till tafvelgalleriet, äfven detta ett slottslikt rim och liksom de öfriga, med förgylda skulpterade tak och vaggar i gullivitt och guld.
Här och i annu ett ruin glasskåp i iiiangd, fyllda af alla möjliga slags sidenviifnader från de tunnaste creper till de dyrbaraste tjocka möbelbrokader, de utsöktaste bloininiga och släta, siden, brocateller, moiréer, taffetas-glac6 och de alldeles moderna cry- stallésidena, popliner och sammet.
Allt i de utsöktaste färger och utmärkt sinakfulla mönster, soni val kiiiina tafia ined de basta franska, i all synnerhet lär det vara fallet livad niöbelbrokaden betrlffar, livjlket också nu inses af fransmännen sjalfva.
Som den vanliga för- falskningen vid färgningen af silken för att erhålla glans och tyngd i allmänhet i Eiigla.nd ej användes, ser man liar sidentyger i si~zfullkomzi~zg, Iivilka skola bibeliMla sig likt gamla tidens siden, p i samma gång de i pris kunna tafla med de moderna franska.
Det är således allt hopp att, genom fortsatta energiska ansträng B
ningar, denna lifaktiga förening af sh många af Englands upplysta kvinnor skall kunna öfvervinna sömmen.skors och silkesförsäljases för- domar, så att en stor industri skall kunna uppblomstra, som kan ge arbetsförtjänst ht hundratusentals män och kvinnor inom landet.
Ära åt dem som satt ett s % storartade företag B ghng!
.
Ama Fleetwood-alerby.
Böcker för barn och ungdom julen 1894.
Från Fredrika-Breme,r-Förbundets Bokkornite.
Nordens första storhetstid, skildrad för ung och gammal af Ama Sandsköm » Ufe~.
Förra delen.
Pris 1,so.
Senare delen.
Pris 1,z~ Det finnes lyckligtvis eii del böcker, som tala fiir sig själfva.
Till dessa slags böcker skiille vi vilja räkna fröken Sandström ~ N o r - dens första storhetstids.
I stället för a t t anmiila och recensera skulle vi helst vilja hänvisa till det, som fiirf.
själf sagt i företalet till sin bok.
om dess innehåll och andamhl.
Db vi emellertid ej kunna förnt- sätta a t t andra än de, soin redan aga boken, l a s i företalet, så bedja vi a t t liar f&amp; framlägga dess hufvndinneliåll.
afsikten med bokens iitgifvande har varit a t t gifva en n&amp;got så nar fiillständig och sarniiianliangande teckning af deii s. k. Vikinga- och omvandelsetiden i Norden.
Förf.
vill skildra detta lif såväl i krig som fred, skval Iieiniiia som iite på de stora härfärderna.
Vid dessa skildringar sliiille man kunna @ ra den aniriiirkiiingen, a t t Sve- riges historia blifvit ställd i slruggaii, eftersom underrättelserna om vårt lands historia # ro sparsamma.under denna period, men vi veta ju.
a t t lifvet i allt väsentligt var lika i hela.
Norden iiiider denna tid.
Om en broder bättre bevarat minnena f r h den geniensamma ungdomstiden, böra icke de andra syskonen gärna och nied glädje lyssna till det, som denne liar a t t förtälja?
Perioden bjuder ph skil- dringar af det rikaste och mangsidigaste lif: de häftigaste brytningar liemnia i Norden, ett nordmii,iinens ingripande i Buropas öden shsoin hvarkeii förr eller senare.
Om denna tid aga vi en sagolitteratur, den isländska, ined en framställning på en .gång millande och enkel.
Förf.
, säger sig så troget som möjligt hafva följt kallskrifterna, Snorre, Saxo ni.
fl., och livad stilen angår har Iion sökt a t t gå den svåra medelvägen genom a t t på en gång bibehålla sagans rättframhet och likväl undvika en allt för stor.
ålderdonilighet i uttryck.
Vi knnna ej annat än p&amp; det varmaste lyckonska fört.
till att så väl hafva löst den uppgift hon satt sig före.
Vi aga jn förut många historiska läseböcker, men icke många kunna bjnda p i ett innehåll, i hvilket enhet och sammanhang i framställningen blifvit si tillgodosedda som har.
Boken a r icke nkgot hastverk; vi märka tydligt, att materialet ar siktadt ocli sålladt.
Ensamt stor begåfning räcker icke till för att iistadkomnia en s&amp; god bok.
Förf.
liar behandlat sitt # iime ined den nrskillning och fina takt, som endast erfarenhet och kiirlek till det föresatta iimnet kan förläna.
Förf: s på en gång klam och fängslande stil torde vara allt för väl känd för att vi har sknlle behöfva yttra oss om densamina.
Som profbit skulle vi vilja uppmana den, soin får boken i sina liander, att lasa kapitlet om Ansgar.
Vi få har en s % lefvande och tilltalande bild af den stora hedna-aposteln, som oss veterligen ingen sveiisk bok förut bjudit på.
Ansgar blir för oss en ny bekantskap, då vi få lära kanna honoin i de omgifningar, i Iivilka han lefvat anda från sin barndom; förut lia vi blott Bannt Ansgar, utan vidare lösryckt f r h sitt föregiiende lif och omplanterad i Iiöga Norden.
En bok onan ~ V Q E @ Q.
Senare delen.
flistoria.
- kf Bich.
Berg- ström ocli O. A. Stridsberg.
Pris ' l, ro.
Senare delen af boken om Sverige ar en historisk läsebok, saiii- mansatt på det gamla konventionella sättet af en inängd smärre styc- ken, för det niesta utplockade ur större arbeten, och Bererande till- dragelser från J l a skeden af vhrt lands historia.
0111 denna lasebok således ej livad konipositionen angår skiljer sig från äldre samsläk- tingar, s&amp; ntiniirker den sig likväl genoiii ett godt urval; tf stycken fördelaktigt framför iiiånga af dessa.
Sk har deii t. ex. ett stösrre antal kultiirhistoriska ocli biografiska skildriiigar, an de flesta andra liisto-.
riska läseböcker.
Bland dessa stycken intager en iipysats af H. Hjiirnt: oiii » Sveriges ganila lagar » utan tvifrel första rummet.
Den a r li ksom allt, livad soni flyter w Hjariles penna balde djupsinnig och larorik.
Rlaiid andra stycken af sainrna art gifva i synnerhet D Xissioniiren n, efter Petrus Lzestadiiis, ~Linn6 ' s resa i Lappland:)!
efter A.
N. I~iindströrn, &gt;En svensk storinan pk 1.600-talet&gt;, efter (T. Tliom6e, samt från en svensk landsort .iiiider Gnstaf ILI: s t i d ~, efter Knut Lilljebjörn, liffnlla och inålaude skildringar af kultudifvet niider förg5iigna tider.
Skildringar af det slag, som de liar nyss niiinnda, äro enligt r å r &amp; sikt särdeles passande för eii bok sådan soin deii Lai.
föreliggande, emedan de arbeten, ur hvilka de äro lieintade, i de flesta fall a ' o mindre till- gängligt för den stom allmänheten an reut liistoriska verk.
E t t och annat stycke a r i förhallande till sitt viktiga iiinehill af en i ögonen fallande knapphändighet.
Sa t. ex. skildras af Upsala möte blott en episod: %Biskop Peders frigan, livilken ej upptager niera än tre sidor.
I ett arbete, som ar afsedt för alla saiuhällsklasser och alla åldrar, borde väl en för vårt land sk betydelsefiill tilldragelse blifvit mera utforligt behandlad.
Äfven de historiska tilldragelserna
under innevarande krhundrade liaf va blifvit något styf moderligt be- handlade.
Boken a r, som redan ar sagdt, afsedd för.
både unga och ganila ur alla samliallslilasser.
För barn under 14 år torde den ej passa, rnerr den skall helt visst .roa mognare ungdom ocli viicka, ' dess intresse för historisk läsning.
.
Niigra af i illustrationerna äro mycket dåliga.
Charles Gordon.
En lifsbild tecknad af Cecilia .Bååtlh-Hokn- berg.
Pris 3, 7 5,.
Vi rekommendera på det allri varniiste denna rlifsbildx af Gordon å t de föräldrar och viimer till den mognare ungdonien, livilka till julen vilja gifva sina barn en god bok.
En skildring af en sadan inans lif som Gordons miste ovillkorligen Iios de unga - &amp; tnlinstone Iios dem, som liafva ett för allt godt och iidelt .mottagligt sinne - vacka aktning för sedlig storliet och det ideella i lifvet.
De kiirina.ej annat an p % det högsta tilltalas af denna storslagna personlighet, Iivars hela lif v a r ' ett oaflåtligt arbete för lians lidande niedinänniskoiUs väl, 0c11 soni iiiider det lian af liela si4 saiiitid .. ärades soin en af inaiisklig- heteds välgörare, ej ansag sig värd något pris, om ej darför, att lian var ett Guds .redskap, » som befunnits värdigt att begagnasr.
Gordons lefnadshistoria iir likväl ej blott uppfostrande och föradlande, lians romantiska och stundoin rent af sagolika afveiityr göra den afven i hög grad iiiiderli5llande.
Hans verksaiiilret under de olika skedena af lians lif, liaus stor- artade valgörenhet, lians resor och de Iiistoriska tilldragelser i livilka lian tagit del, # ro utförligt skildrade i Cecilia B&amp;&amp;tli-Holmbergs arbete.
Alla detaljer iiro lifligt ocli roligt berättade, men de olika skildrin- garna iiro hiir och dar något för fristående, äro ej alltid tillräckligt hoparbetade f ö r att kiiniia &amp; stadkoniina en Iielgjuten historisk bild.
Detta ininskar dock ej det intresse, med livilket man Iiiser historien oni den kristna troslijältens, deii lysande och tappre krigarens på ' de niest iningskiftaiide hiindelser så rika lif. '
Med sann pietet för sin hjälte later författarinnan lasareii li~ifvndsakligeii göra lians bekantskap genoin en rniingd utdrag ur lians egna bref.
Med den största ' aiisprhkslöshet talar lian i dessa bref on1 sig sjalf och oiii allt livad lian iitrattat, inen livar och en a f.
de edcia raderna bär dock vittnesbörd om, » att lian var stor soin hjälte, nien iiiinu större som inaiiniska.
r Eget nog Iiafva vi förut ej haft någon utförligare skildring 11 % svensk,i af general Gordons lif.
Fru Holinberg liar därför genoin iitgifvandet af denna minnesteckning öfver ' en af sairitid.ens ädlaste och mest sy inpatiska personligheter gjort v %r ungdoin en verklig tj anst.
A t t boken ej endast ar afsedd för ungdorn behöfver val knappast.
pipekas. '
, Sveriges rnedeltidssitgor.
Berättade f ör barn.
Med tecknin- gar af V .. A.ndr6n.
Andra samlingen.
Pris: liiiftsd 230, kart.
2,.i5-
Det är med mycken glädje vi har anmäla en ny samling sådana niedeltidssagor, som en stor mästare i konsten a t t berätta, förra julen skankte Sveriges barn.
Äfven den nu utkomna samlingen inne- liåller präktiga riddarafventyr från skilda länder, flere fran K a r l den stores dagar, och alla äro de, tack vare ber#ttw.ens framstaende talang, belysta af en viss trollsk sagoglans, som skymmer bort det i- %a i de m %nga grymma dBd, som naturligtvis maste förekomma i sägner från denna de krigiska idrotternas tid.
Om - det a r så, som det sägs, a t t barnens fantasi nu för tiden lider brist pk ngring, så gör denna bok i sanning sitt till a t t afhjalpa denna brist.
E n kraftigare kost an den, som liar bjuds, kan ingen fantasi begära.
Helt visst komnier den ocksi a t t med gladje serveras på tusen- t d s - julbord i Sveriges rike, samt med välbehag njutas af alla ung- domar öfver 1 2 år gamla.
Äfven teckningarna till dessa bertittelser äro mycket lyckade.
Svenskw Xjiiltaa imder de sista fyra hiindra aren.
Ny upplaga utgifven af J.
R. Spilhamzw.
Pris 2 kr.
I föreliggande arbete finna vi skildringar af slaget vid Liitzen och de båda slagen vid Breitenfeld, konnngarna Glistaf Vasas och Gustaf II Adolfs historia samt minnestecltningar öfver de hjältar, hvilka tagit en framstaende del i Sveriges strider allt ifrån nordiska sjuårskrjgets tid till slutet af trettiokriga kriget.
Som boken ej inne- håller mer än 152 sid., och de olika tippsatserna ej äro färre an 21, kan naturligtvis hvar och en af dem ej blifva särdeles utförlig.
, Svenska hjaltarm, %r en ny upplaga af en bok ined samma titel, som en nnmera s i godt som alldeles glömd författare vid iiami Oberg, under pseiidonymen 2 Andersson::, iitgaf för omkring 40 b- sedan.
Styckena äro af olika författare, sasoin J. Eklund, J.
J. Tlio- m m s, N. Bruzeliiis, A.
J. Arvidsson ni.
fl.
A t t ~toffet till biogra- iierna ej Kr taget ur nyare historiska verk, därom vittnar den iikgot ålderdomliga prägel, som livilar öfver några af dem.
Skildriiigen af Gustaf Vasa lamnar i synuerhet mycket öfrigt att önska både hvad stil och innehåll beträffar.
På ett stalle silges det t. ex., a t t Gustaf Eriksson stod utanför Stockholni s i spetsen för det folk haii Iieinförlofvat till skörden&gt;.
Pk ett annat stalle heter det, a t t G~riistaf sedan han blifvit utnämnd t111 riksföresthlare,:, befanii sig i spetsen för en laglig makt och kunde utskicka härar i " lt alla Iiallo.
De öfriga biografierna äro val biittre an denna, men höja sig i allnianhet ej öfver inedelmåttan.
Man läser i alla fall minga af deni med nöje, och ungdom öfver 14 Rr, som ar road af historisk Iasniiig ocli sain .önskar a t t fri reda p % vara svenska hja1eai.s iideii, torde kunna draga nytta af boken.
O De kristnuas diödsiim gel.
Ost er lan dsk sannsaga.
Fiir den inog- nare iingdomen af 31.
Anholm.
Pris 3,2:,.
.
Den österläridska sannsaqan ä r en romantisk berättelse fråii Georgien.
Hufvudpersonen ar en ung f urste, hvilken af ge01 giernas roflystna granuar, lesgliierna, erhållit tillnamnet » de kristnas döiisangelw, af det skal a t t han dödat inånga af dessa iiiiinniskoröflvare iirider de- ras stroftåg iii p&amp; det georgiska omrkdet.
.
Denne hjälte, livilken ala lika skön och ädel som tappfx ocli oföi-vägen, liar uppväckt den lifli- gaste kärlek hos tvenne i~iiga flickor, hvilka sedan barndomen varit förenade genoiii den föitroligaste vänskap.
D e bsda flickornas k#r- lek och de konflikter, Iivilka i följd af denim kärlek iippsti, iitgör; i beriittelsens liuf vudteiiia.
Stilen ä ' frisk och inilande, och trots sagans allvarliga, a t t e j säga sorgliga, griindtoii, är likväl eii ljus och glad färg utbredd öfver det hela.
De iniingskiftande händelserna äro mycket iinderliiillande ocli med späiidt intresse följer maii frbi början till slut deras utveckling.
- Mot arbetet i sin liellict skulle vi vilja göra den anmärkningen, a t t det helt och Iiallet saknar lokalfärg.
Eastmer sliir en frisk doft af geinytlig sveiisk borgerlighet oss tillmötes i dessa skildringar fråii det lidft orientaliska berglandet.
Sanitalen inellan de georgiska kvin- iioriia t. ex. liafva en för deii svenska allmänlieteii välbekant klang.
D e unga tärnorna tafla oin a t t vara originella ocli pikanta.
i sin kon- versatioii - tout coninie cliez noiis.
D e liafva reda på allt iilöjligt och yttra sig om allt ined ett visst álskvardt, meii slynaktigt själfs- våld, soiii inaii ej viinta.de a t t finna i dessa civilisatioriens utkanter och dartill långt före var tid, p&amp; en tid da G-eorgien iiilnu var fritt, och turkar ocli perser ännu sletos om detsainma.
Samtalstonen Br s % ino- dern ocli kvinnobildiiiiigen tyckes vara så avanceiwl, a t t man ej karl låta, bli a t t undra, Iiurii l h g t de skönn ' damerna ined de str&amp;l,ziide, iiiaiidelforiniga ögoiieii viil iniiide liafva liniiiiit i vara dagar.
För a t t BtergB till lijaltinnorna i v&amp;r bok., s % tyckas de k#nm till bide sitt eget lands liistoria och grekernas mytologi.
Så sliger t. ex. en ung tärna till en siinaii vid ett tillfälle, d a sanitalet fallit på en beriittelse fraii Georgieiis forntid: » Du liar väl inte glöint din historia, hellera?
ocli den tillfrågade svarar: » Jo, med glans.
Hvad intresse liar forntiden för mig.
&amp; !änniskorna voro d i s i konstiga, och uppstyltade (!)
som orn de inte liksom vi beliöfde pillaf till middagen ocli en niadrass a t t sofvn på,.
E n herre kallar kärleken seii okyn- nig pojke *.
, Var gods, utropar en ung dam, xocli tala med respekt oin guden med pilkogret., Vid ett tillfälle sager den gamla koiiunga- iiioclern 01-11 slutet af eii liten beiättelse, soni hennes sondotter liar velat roa henne ined, a t t wi en roman skulle ett sadant slut onekligen taga sig präktigt och heroiskt lit ».
Flere sådana exempel skulle kunna aiiföras, ineii som vi ingalunda kuiiiia reda ut, livarlieii liuru- dan samtalstonen var i Georgien i forna dagar, ej Iieller liiiru stor de georgiska damernas bildning d$ var, s5 afbryta vi har var kritik.
Dessiitoin ar boken, trots de påpekade bristerna, mycket underhallande ocli liar sk många förtjänster, att den med oblandadt nöje kan läsas af både gammal och ung.
Bilder ur Danmarks historia.
Af J.
C. v. Hofsten.
Pris 2,7.;.
Fröken Hofsten har icke i ar hemtat sina biografier ur Sveriges historia, utan lir Danniarks, och hon har med stor urskiljning valt dem ur just sådana perioder, da Sverige och Danmark stått i nära beröring med livarandra, såväl i fred som i krig.
Fröken Hofstcmis skildringar böra vara valkoiniia för siväl unga som ganila, ty vi mhte .ju erkänna, att många af oss läst flere biografier lir Tysklands och Frankrikes historia an ur v %rt grannlands.
Främst af skildringarna sätta vi den, som handlar oin Herluf Trolle och Birgitte Qöie, dessa hida makar, som inidt under det nor- diska sjnårskriget, i livilket Eerluf Trolle sjalf deltog, fiiiiuo tid att- %stadkomina, någonting till verklig nytta för bildiiing och iipylys- ning,.
De stiftade nämligen den bekanta skolan pk Rei.liifsliolrn.
Skildringeri är rik p % intressanta ocli romde.
detaljer af kiiltiirhisto- iiskt varde.
Rörande är att läsa det Sref, soni den i ett sjöslag sarade Herluf skrif ver till s sin hjärtans allra käraste Birgitte:).
Boken innehåller vidare biografier Sver Hans Tauseii - Dan- marks Olaiis Petri -, Kristian IV, Tyge Brahe och Johan Kantzaii.
Biografierna förekomma i tidsordning, Iivarfiire deii första vi triiffa på är Johan Rantzans; vi friikta att denna as, itininstone för ung- dom, den minst tilltalande.
Den behandlar tiden före och iinder grefvefäjden - ett tidsrum i Danniarks historia, som icke plägar af- locka vår ungdom något sarskildt intresse.
Vi anbefalla boken som en mycket god läsning för bide iiug och gammal.
För barn iinder 14 ii.
torde den ej passa.
Jalianaus ARiilliiaga~.
Historisk roman af Felix lin71u.
Ofrer- sättning från tyskan.
Pris +o.
Det ar en poetisk och tilltalande bild af Jdiaiius, ~f %llirig~ii som Felix Dahn tecknat i nu föreliggande arbete.
Kanske ar den till och med alltför tilltalande för att vara fullt träFande, ty de fel och brister, som, att döma efter äldre historieskrifvares vittnesbörd, vidlådde den siste hedniske kejsaren, äro liar vidrörda med iiigcket latt hand.
8 % liar t. ex. hans beryktade fiifaiiga erhallit eri sådan pragel af älskvärd iiaivitet, att den nästan ökar 1i.isitreiis sympati för.
den kej- serlige .filosofen.
Neii om au författareu nggot förmildrat sin hjiiltes fel, liar han dock ej gjort honom till n5got dygdelniinster.
Felix Dahns Julianus är en storslagen personlighet, inom livilken stora fel, eller kanske rättare sagdt, stora svagheter kampa med dc adlaste egenskaper om herraväldet ocli lika ofta afgå med segerii som de senare.
Det är Julianus * 4postatas liela utvecklingshistoria, hela hans på växlingar s&amp; rika lif, som Felix Dahn skildrat.
Med det 1iPligaste intresse följer nian i första delen bokens hjälte frkn klostret, dar han erhållit sin första iippfostran, till Aten, dar han af grekiske l1rde undervisas i den helleniska litteraturen och filosofien, och diii.
den blifvande världshärskaren håller föreläsningar, livillza myc- ket beundras.
Genoni sin genialitet och den sjiilfnllhet, livilkeir
' liksom förklarar hela hans väsen, ' vinner den unge föreläsaren, oaktadt sitt oansenliga yttxe, mer än en högättad jiingfrns kärlek.
Bland de tarnor, hvilka skänka honom sitt hjärta, iiro till och med kejsar Konstan di blif vande gemål, Eusebia, och hans syster Helena, livilken sedermera ' blef förmäld med Julianus.
Från Grek- land begifver sig Julianus till kejsarhofvet, dit Konstaiitiins kallat honom för att uppliöja honom till casar eller - göra ett slut pk hans lif.
Lyckan gynnar som bekant den iinge fursten; imperatorn, som .är vid bättre lynne än vanligt, utnämner sin hatade och fruktade kusin till czsar, och skickar honom till Gallien för att bekriga ger- manerna.
I tysthet hyser han likväl det hopp, att hans casar skall duka under i det, som det synes, hopplösa kriget.
Saväl kej sarhof vet som kejsarens egendomliga ' personlighet och de märkliga händelser, hvilka inträffade under Julianus vistelse i Gallien, äro skildrade med dramatiskt lif och åskådlighet och utgöra utan tvifvel bokens glanspunkter.
En och annan g8ng förefalla skil- dringarna något tunga, utan tvifvel en följd af författarens tyska grnndlighet och den stora llrdomsapparat Iian gärna sätter i rörelse.
I andra delen skildrar författaren de sista åren af Juliani lif, då han som kejsare härskade öfver det romerska riket; hans förtviflade ocli fruktlösa kamp för en redan iitlefvad kultur, hans sista fälttkg ocli död.
Felix Dahns roinan ar ej endast en skildring af den store kristendomsfiendens egendomliga och romantiska personlighet, det ar en skildring af hela tidehvarfvet, en bit kulturhistoria.
Det rika och mhgsidiga innelikllet ger &amp; t detta arbete ett stort intresse och gör det till en pk samma gång roande och bildande läsning.
Af detta skal rekomineiidera vi detsainina p&amp; det varmaste för mognare ungdom, eliuru det visserligen ej är skrifvet för de unga ocli e1iiii.u man nog skidle kiinna uppleta iner an ett stRlle i boken, som det fordras full mogenhet för att uppskatta och förstå.
Men de unga behöfva stiindom koinma ut ur hvardaglighetens sfar, storshgna per- sonligheter och ädla handlingar intressera och tilltala dein och viicka.
deras kärlek till det som är godt och adelt .. E n sadaii bok ' som Juliarins Affallingeii skall dessutom utan tvifvel bidraga vida mer till att odla och förädla srnaken hos de unga, iiii de i allmauliet täm- ligen banala roinantiska skildringar, som siirsltildt äro afsedda för dem.
Korsfaruriic.
Berättelse från det trettonde hrhiindradet af Felix Da7m.
Pris 2,5o.
Både som historisk skildriiig och som litterär konstprodukt ar detta arbete mycket underlägset den historiska roman af sainiila för- fattare, för livars innehåll vi liar ofvan redogjort.
Det histo- riska stoffet ar myck.et tiinnt; om korståget och de i historien kända personer, hvilka deltaga i det samma - det ar kejsar Fredrik 11: s korståg, hvarom liar är fråga - Böra vi litet eller intet talas., Utoni den fran sångartaflingen i Wartbiirg kände Walter von der Vogd- weide, är det endast enskilda personer, hvilka deltaga i handlingen.
Hufvudpersonen i aboken ar en tysk riddare, hyilken, ander det lian som korsfarare vistas i Palestina, .erhåller underrättelse orn sin liustriis död.
Efter en tid gifter han sig med en iing mulianimedansk flicka, .soin eii gång räddat honom ur en stor fara.
Vid sin lieni- konist till fiiderneslandet finner haii sin tyskz maka, soni lian aldrig älskat, iinnu i lifvet.
Hon öfverliopar honom med de bittrast.e förebråelser för lians trolösliet.
B ' ör att ej adraga sin älskade svårigheter dödar riddarens unga maka sig sj8lf.
Den första Iiiistriin går i kloster ocli blir en strang botgörerska.
' Riddaren sjalf ingår i Tyska Orden och stupar i en strid mot liedningariie i Preimen.
Hiindelserna ärg mycket roligt skildrade och en ganska tillta- lande inedeltidsfärg ligger utbredd öfver det liela.
Den inognare iing- domeii, för hvilken boken passar, skall utan tvifvel finna den mycket iinderliållande, Ykr foriiiiordiskii gudasaga i sanimandrag af &amp; ta ' Dalström.
.
Pris 2, ~.
Den produktiva författariniian liar i år iitskickat en oinarbetad ocli tillökad tipplagit af sin för nigra år sedan ntgifiia saiiiling af nordiska gudasagor.
Utoiii alla de berättelser vi iiro vana att se i de bearbetningar af vår nordiska glidasaga, som # ro afsedda för ung- doin, såsoiii beinattelseii om världens skapelse, strideriia niell.an gudal * och jättar, gudarnes sista strid och; ärldens undergång ii.
m. finna vi i föreliggande arbete äfven nigra skildringar af stri- derna.
mellan asar, vaner och alfer, sagorna 01-11 Valand och Svip- dag ni.
fl.
Det iir l~iifvudsalrligeii ur V. Rydbergs » Forskningar i germaliisk mytologi », soin författarinnan liemtat stoffet till de sist- näiiinda sagorna.
Händelserna Bro lifhllt ocli åskådligt berättade, och stilen ar klar och liittfsttlig.
P i n5gi.a stiillen liar en och annan alltför effekt- full mening smugit sig in.
Så t. ex. säger författarinnan, a t t gu- darne vid Balilers död » grepos af den vildaste sorg och förtviflan), och att de » liögljudt gïå,tande beklagade förlusten af sin alskling ».
Shdana fraser öfveren.sstiiinma ej riktigt med sagans vasen ..
Uttryck liknande dessa förekoninia dock ej så ofta, att de störa intrycket af berättelsen.
I allnilinliet förekornina i dessa sagor allt för många nanm, Iivilket stiiiidom ger berättelsen en onödig tyngd.
Dessutoin ngin- ~ i a s.
på iiiånga ställen en niiingd gudar.
och andra mytiska väsen- den i förbigiende, utan att de p&amp; ~iggot satt ingripa i liandliu- gen eller beliiifvas för en ratt uppfattning af berättelsen.
.
Detta fel bör dock lätt kunna afhjalpas i en följande upplaga.
Hvbd som där- eniot i hög grad minskar bokens varde soin iingdonisläsriing är, att en del af de i deiisamina förekoniniande sagorna om Loke äro ytterst osmakliga, att ej saga vidriga.
- Under förutsättning att sund ungdom ej faster sig vid eller iippfattar dessa råheter, vilja vi likväl ej af-.
råda föräldrar frhn att satta bokeir i händerna på sina barn.
Den passar för urgdom på 14 &amp; r och däröfver. '
Norska ltoiiiiiigasagor, berattade af Hedda Anderson.
Pris 2, ~ s.
F r u Hedda A.iiderson liar redxri geiioin sin Ribliskn ' historia och sina Nordiska sagor visat sig äga eii mycket stor förmåga a t t berätta enkelt, tydligt och riittfraiiit, si a t t barn kanna sig tilltalade af livad, lioii skrifver ocli iriecl nöje lasa detsainma: F r u Anderson Iiar denna gång läiniiat en bearbetu.ing af en del norska koniiiigasagor till de svenska barnens nytta, och vi &amp; ro öfvertygade därom, afven till deras nöje.
Sagorna omfatta perioden f r h Harald Hårfager t. o. in.
Harald Hårdrade, jiist cleri tid, soni för barn a r af det stöï- sta intresset.
Vi Iiafvn ineib äii en g h g iittalat oss oin beskaffenheten Iios en del af var tids barnböcker.
Deras inneliåll ar.
ofta af så lös och pjollrig natur, a t t barnen efter några dagar glömt livad de last, då det lästa icke gjort likgot varaktigt intryck.
Soin iiiotvikt till denna lösa inat sknlle vi vilja uppinana föriildrar ocli bariiavanner a t t lata barneri lasa dessa koiiiingasagor.
D e barn, son1 redan i skolan hört en del af dessa segor, skola, nn helt visst med glädje lasa om sina gaiiila viiiiner och .beltaiita och dessiitorii öka sitt kiiiisIiapsföïi.&amp;d ned nya bekantskaper.
Boken toide pa.ssa $t barn från 10 ar.
berättadt.
för ung (; iistaf II Adolf: E t t treliiiiidra~~rsrni~ine och gamiiial a f O. TV.
Alund.
Pris 2,n.
Af författarens företal inlieinta vi, a t t boken tillkoininit på grund af eii bestiillnirig f r h en af huf vudstadens förlaggare.
Dess i nneliåll iir ej baseradt p i förf: s egna forskniiigw; l i m liar, som vi afvenledes erfara af företalet, heintat sitt inatei.ia1 i i i.
arbeten af andm författare, s&amp;soin Geijer,: lili.gsell, Weibull, Björling, Hildebi: and, fi !iaiil&lt;ell, Xaiike, Droysen in.
fl.
Föi~fattareiis fijrnanista] &lt;$illa liar dock, soiii lian sjiilf säger, ' m r i t Giistaf II Adolfs egna skrifter, ut- gifna af StgRe.
Boken inneli8ller således ej iiiigot f ör allir~eiiilieteii nytt.
Deii iii.
inycket Iiittläst och passar för den inogiiare iiiigdonien.
Ord till i~iigdoiiicii.
: Elöredrag, hållna vid aiidoktsstuiider fiir altadeiiiiska medborgare af W. Rudilz.
Pris 1 kr.
Ofvanniirnnda.
ord till niigdoineii äro iii först och fraiiist talade till (le stiideiiter, för Iivilka denna serie at ' föredrag blifvit anordnad.
I!
' örfattareii liar därför, ined liansyil till denna iingcloins vana vid ett mera liirdt nttryckssat t, stiiiido~ii i. si t t ta1 aiivaiidt ternier, Iivillra torde förefalla, en icke akademiskt bildad iingcloni iibgot svirfattliga.
n1e1l i öfrigt iiro clessa ord till iingdornen inycket enkla och dartill s % innerliga ocli öfvertygaiide, att ingen, som laser.
denna kok inecl 1i; lgon grad af aiicllig vakenlie.t, böi.
knnna iiiidgB a t t, daraf I; iii~ria sig Ut- m inston ' e vann t tilltalad.
Författarens afsikt nied dessa föredrag tyckes ej SS mycket vara a t t utvidga de iingas kunskap i teologiska, iiinneil, so111 icke niem a t t gifva.
lif i t oc !i väcka.
karlek för de kristliga saniiiiigsr, soin de redan i barndonien - kaiiske blott motvilligt - utantill hafva iii1iii.t .. % '
.
Enligt förf; ittareiis egna ord vill ' deniia lilla bok ' D komrria soin en kiirlekens liiilsning äf veii till forna %liöisa.re s.
Vi äro öIvnrtygade om, att denna halsning oaks&amp; med gliidje och tacksamhet blir niottagen af både unga och garrila, hvilka föl-ut nkgot kanna ' till, hvad professor Riidin har att bjuda på. '
Viickelseröster ur @ i d s ord.
En bok.
för unga kristtia.
Ofversiittiiing f r h tyslza originalets andra iipplaga.
Pris: haft.
l, z,, kart.
1,m, klotb.
2,oo.
Vi instämma till fullo i det variliga oinclönie, soin dr A.
' W.
Staaff gifvit oin denna bok i sitt förord till densamma.
~ D e r i eiikla, varma, bibliskii f ramställniiigeii 8, säger han, 9 synes agnad att göra ett godt intryck ocli iitöfva en viililgörande iiiverkan 118, de unga.
.
.
Den bör äf ven för mognare ungdom blifva till uppbyggelse och val signelse^.
Vi ' skulle blott vilja tillägga, att dessa lättfattliga och iipply- sande sin8 bibelförklariiigar tvifvelsntm iifven kunna blifva en val- koriiinen lijalp för rnhgeii model *, soin sjalf vill leda sina barns.
religiösa utveckling.
sarskililt tinder koiifii.matioiisålderii.
~ n d t l i g e ~ hemnlr.
i (%En Barnilles) af Hector D / lalot.
Öfvers.
af 3latli.
J~anglet.
Pris 3 kr.
~Ändtligen lieniina * är icke en fortsättning p %.
den kända ro- inaiien s Sans Fainille &gt;, utan er1 sjalfständig berättelse.
Hjaltiiiiim, perrine, är sondotter till en gammal millionar, agare af stora bomiillsspiniierier i norra Frankrike.
Deii gamle niannen Ilar förskjutit siii son, emedan denne på en resa uti Indien gift sig inecl en fattig engelsk flicka.
Nar vi .först r h Perrine, Mr hon 14 &amp; r gamiiid; lieiines far ar död, och Iion och heiines inor sölra förtjiina sitt uppehälle soni kringresancle fotografer.
Men till följd af sorg ocli iiinbärarideii iir niodern lifsfarlipt sjiik, och p&amp; sin dödsbadd yppar Iion för dotterii iialnilet pH faderns familj, ger Perrine en afskrift af föräldrarnas vigselattest, samt ålägger henne att uppsölta farfadern vid dennes fabriker i Amiens.
» Da liar ingen rätt att fordra nkgot, livad di1 får, det måste clii få för din egen skull, för det di1 är god - oin (Iii kan göra dig alskad * - tillägger den döende modern.
Med dessa ord ' på hjärtat beger sig Perrine utaf pk sin vandring f r h Paris till Amieris.
Den unga flickan far litsta mgnga vedemödor och iiinbiiranden, men niöter allt nied ett iiiodigt Iijärta ocli ett besliitsaint sinne.
P&amp; ett lifligt och gripande sätt skil~lras fOrliållandelm yid den stora fabriken, arbe- terskornas usla bostäder samt farorna, som möta vid arbetet inom spinneriet.
Vi vilja ej nu li#r berstta, hiir~i Perrine lyclcas viiina sin farfaders hjärta, lriiru hoii blir afhallen för sin egen skull, ocli till slut ger sig tillkänna som den älskade sonens enda dotter.
Oni karaktersteckningen kanske ej ar så utinärkt, ar däreiiiot beskrif ningen på naturen och ~~tskilliga förhillarideii siirdeles liflig, och boken är tilldragande geiiurn den värnie och den innerlighet, soin # r radande allt igeiioni.
Vkr öfveriittniiigslitterati~r liar liar fått ' en
värdefull tillökning uti en väl skrifven och underhållande.
roman, .som kan läsas af ung och gairimal med lika nöje.
Ungdom från 14 Brs ildek kominer helt visst att känna sig tilltalad af Perriiies liiir- tiga, n !odiga karakter.
brfskiftct, läsning i hemmet för v&amp;&amp; döttrar af ah Tytler.
Fri öfversättning frin engelskan a f.
17 / 1~1thilHa Langtet.
Pris 2,50.
Sjalfva » arfskiftet~ är den vaiiliga historien om ett stort arf, som Iiiller på .tt g&amp; förloradt for el!
fainilj, men lycldigen %tervinlies och sliitligen staiinar.
hos t v i kontrahenter af de stridande slakterna - dessa, kontrahenter förenade, i ett lyckligt äktenskap.
Lösningen af svårigheteim g i r i denna berättelse mycket lätt for sig - ja, innan anriii nhgon strid iippstktt.
Ofvers.
sager, att aArfakiftet » är en s i beskaffad bok, att en- dast goda och rena tankar kunna vackas geiioin dess läsning, att deii lir imderh2,llande ocli med ett drag af oskyldig 1iiirnoia.
I clettcz oin- clörne instäinnia vi af allt hjärta.
Arfskiftet ar en.
b r ~ bok, också oin den är en variation på sådana temata, soin vi triiffat p&amp; i ung- Cion~sböcker inå,nga ganger förut.
Si finnas där tre unga hjiiltiiinor, representerande.
hvar sin 1ifsriktiii.g; den stolta, men Iiandliiigsliraf- tiga Clary, s&amp; cleii barnsliga och Ijufva Eppie, hon som ar allas alsk- ling, och sist » den arbetande kvinnan »: deii, praktiska, goda och glada Xthole.
Till livar och en af dessa Itviiirior finnes natiirligtvis en passande hjälte.
Två af dessa lij altai: iiiidergh en iitveckling till det goda som inan nxcl gliidje och intresse följer -- den tredje är redau!
från börjaii f~illlzoinlig.
Ungcloinsböcker bruka mycket ofta eiidast sysselsätta sig med iinga persoiiers ~ * oniantiska afventyr., på afstånd briilcax inaii kanske skyinta några iidla f#der och inödmr eller några gamla slriiikw - men i denna berattelse ar fÖrhål.laiidet ej sådant.
Vi fH gölma bel~mtsliap med den eiie hjältens tre fastrar, några för näina gainla skotska damer, soni tappert strida, mot.
fattigdoinen, un- der beiriödaiicle att f01 ' brorsonen - dölja denna strid.
De gaiiila, fröknarna äro skildrade ined myclteii Iiiinior.
Oinsom sörja vi med dem, men öinsoin inaste vi skratta &amp; t dein.
.
D e kunna aldrig glöriiim, (le gainla fröknarna, att (leras förfiider intagit.
en be- tydande ställning i Glasgow.
8 % Iia vi Claiys och Eppies föräldrar, som iiiider ett lif af stidngt arbete kommit till vtilmakt ocli rikedoin.
Vi få ett lefvaride intryck at ', att den karlek, som räcker lifvet ige- nom, likväl iir för dem den största slcatten.
Afven i t deiii f&amp; vi ibland hjärtligt skratta, iiien Iiedra deii1 rnäste vi göra a11dB iner.
Bolten skdl helt visst inecl nöje läsas af 15 -- 1.6 åringar.
Of- versattaingen är god.
Möjlige11 liade iiågra förklarande noter till (le första sidorna beliöfts.
Kiirloli till ilji~reii, vagledaiide exempel till tämjandet och var- ilen af violra skogs- och triidgårdsfåglar samt andra i frihet lefvande djiir af fru Elize Brig72twe1z: O f v e r s ~ t t n i n ~ Anton f Stuxberg: Pris 2,n.
Denna bok liar i hela sitt yttre upptriidaiide något mycket till-
talande.
Teckningar, tryck och papper bilda ett niycket rackert helt.
Lyckligtvis motsvarar i detta fall ett godt innehåll den vackra ytan.
Af titeln skulle inaii vara frestad a t t tro.
det förf.
\ lille intala sin unge läsare a t t beröfva de glada faglarna deras frihet och satta deiii i fängelse.
S å a r likväl ingalunda förhallandet.
Det ä r egentligeii sm&amp; stackars invalider, som förf.
gjort till sina finkar, och iiar dtb i t e r blifvit friska och sunda, liar Iion skänkt deiii frihetet~.
DPSS~I invalider, liksoni.
deras friska bröder, liar förf.
gjort till företiiil fiir sitt studium.
Hon har till en ovanlig hög grmad satt sig iii i djiireiis lef- iiadssatt och såniedelst runnit jiist dc fria r1jiirt.n till sina saniia vanner.
Vi äro öfvertygade oni a t t barn och uiigdoiii skall iinila stor glladjtb i studiet af denna bok.
Af alla djurskyddsriinnei biir den halsas nied glädje.
Stora Syster, eii iiutidsberiittt: lse af L.
T. illeade.
Ofversltt- iiing af E. Si~versto1.e.
Pris 2 kr.
M.
T. Meade liar en gåiig gifvit oss (!II god och fiut skiifrt ?ii barnbok, riaiilligeii ~ Y a p p a s gosse:.
Dc seiiare alstren; if lieiiiitbs peuna, exempelvis ~ B r k k i g t herrskap,: ocli: Kaniratlif i kuiina (.,j mäta sig med den förstnämnda.
De iiinehftlla en mängd skrackscexier ocli skildringar af riktiga sinil bofvar i barnaviirlden.
Deii i; - r fraii engelskan öf versatta » Stora systen star liksoiii inidteinellm r Pappas gosse » - dit den ej når i frihet och poetisk uppfattiiing - och ?&gt;Kainratlif~ - dit den lyckligtvis ej t i h i skildringeii af skurk- streck.
- ~ S t o r n syster », den goda, blida, men dock hurtiga Bininy lainnar sin mor och siiia syskon, för.
att i det stora Loiidoii söka sitt uppelialle.
Ekonomiska bekyminer i faliiiljeii drifva.
Iieiine hiirtill.
Hon liar en aflagsen släkting, den rike lord Percival, nied livilkem son lioii i hemlighet a r förlofvad.
Lordeu %r beïattelseiis bof; lian har undansnillat ett arf, soin ined ratta skulie tillkomma Nniiiiys inom., och sedan lian fatt reda på sin sons förlofniiig, skyr Iiau Iiitet iiied~l a t t få den bruten.
Ctan mirista svirigliet finner.
lian gcnast lydiga redskap till utförandet af siiia.
planer.
Haii ger 400 kr.
till en - post.
fröken », som lofvar a t t undansnilla alla bref frin lordens sou till Emmy.
F ö r 100 kr.
får lian sedan st; iunia fröken a t t hemligli8lla Eniinys och lieniies mors adress, d&amp; lordens soii lienikominit från Indien.
Men det ar ej blott en stackars spmtfrökenr; soiii iitaii iilinsta niot- stånd tar emot mutor.
Utan ringaste tvekaii satter (.ii advokat iiplt ett falskt testamente, genom livilket lorden vill l i t a eii liteii pwnilige- suinina koinrna Eininys inor till del - dels för a t t bli af iiied Iieiiiir~ och dels för a t t tysta sitt samvete.
Saniin: i advokat gii;.
ocksi liktt ogeneradt ett, tillagg * till testamentet.
Den ganila lorden lyckas ocksi ' a förmå Enimys unga syster Berta att för 200 $r.
till lionoiii iitlamii; ~ den riug, soni Erniny fatt af sin trolof~ade.
Atminstone fiirsta steget 1 6 brottets bana brukar ju, kosta » iiigot - inen sk syries ej varit förhållandet i deiina berättelsz.
Emniy försöker förgafves a t t i Loiidon komma in pk itskilliga ba- nor, men slutar med a t t skrifva en mycket god roman, till Iivilken hoii snart
finner förläggare.
Hon f %r i London god hjiilp af de båda systrarna Chan- ning; den äldsta af dessa systrar, Helen, ar skildrad s&amp; som det var bruk- ligt för ungefär 30 &amp; r sedan att skildra w unga emanciperade kvinnors: Iion hhllei.
vid alla lärppliga-tillfällen små uppbyggliga tal och upp- manar unga kvinnor att akta sig för aktenskapet.
Trots denna » emanciperade, iitansida har Helen i griiiiden ett va.rnit hjärta för sin yngre sjiilfviska syster Dolly.
Helen reser i ett vetenskapligt syfte till Anlerika.
Under hennes frånvaro blir Dolly förälskad i en iing artist och utan att iinderrätta sin syster, gifter lioii sig med artisten, soin ar en ytlig och opålitlig person.
Helen fiiiner sin syster i brnddrlkt, då hon koinmer hem.
Eminys strider finna ett lyckligt sliit - vi gladjas också diiröfver, ty Emmy kar viiniiit vår sympati.
Hon f; ir slutligen sin iinge lord.
Öfverslttiiingen är i allmanhet god och ledig.
Men rödglödgad^ ar ett mindre vanligt ord om en persons ansikte.
» Ni godtar.
om mig » ar ett mycket .ovanligt uttryckssätt.
e serverings medel » i st. f. servis lm vi aldrig förr Iiört.
Och hvarför skall den gamle lordeil svai: a s % förskriickligt?
Se sid. 198 ocli 201 in.
fl.
ställeii.
Hvarför kan ej &gt;Iiansomcab » öfveisiittas med ikardroskn i st. f. att ej alls öfversiittas? '
Pollys planer och lilla^ julroseii.
Tvanne berattelser af Kate Douglas Wigqir~.
Pris 2,011 kr.
Polly Oliver är en iing mnerikanska, det miirka, vi snart p&amp; hela liennes skaplynne, ocksa om vi icke visste, att hennes heinland var ICaliforiiien.
: Polly är varnihjiirtad, modig och rask, men hon märker snart, att » tHlamoilets krona&gt; fattas lienne.
Hon har en stor förmiiga att göra upp ~plaiier ».
Då vi göra hennes bekantskap, iii * hon iippthiid af raseri mot de förskriicltliga &gt;iiiackorderingarna~, soni pina och plAga liennes inor och henne sjiilf.
Hon inåste blifva deni kvitt; Iioii vet, att hennes inor ej i liingden Itan stii ut ined allt bråk, som inackorderingarna föi.oi.saka henne.
Hon får snart liiisets van, dr George, pk sin sida; liela lieminet hyres ut med möbler och inaclror- deringar, och Polly flyttar ined sin mor till San Fransisco för det gynnsamrna klimatets skiill.
Hiir får Polly icke dansa på rosor; hon får arbeta och försaka, och det gör hon nied gladt mod.
: Eiisets ekonoini sätter lienne många &amp; nger myror i liofvudet, lielst aritmetik aldrig varit hennes starka sida.
Polly tar ocksa, lektioiier i s~aiiska, acli (1 % hon en g h g skall falla iit till sin lärare, koniiner hon att stanna vid oriitt jiirnviigsstation.
Hoii kommer Iiandelsevis att sta bakom ett trad och därifrån f8r hon höra, hiirii hennes bariidoiiisvaii, den iinge Edgar, som just icke sköter siii: n, stiidier med aggon lofvarcl flit, af sina vänner öfvertalas att med deni deltaga i Atskilliga min- tra lag.
' olly vet, att Edgars mor och syster gi ' åtit inhga bittra tirar för lians skU11.
Polly ar snabbtiilikt ocli snar i att liaiidla; Iion ghr fram ocli ber Edgar visa sig vägen hem och slapper Iioiioiii ej, förr iin hon har honorii liemma hos modern.
Denna &amp; r .lika varm- hjartad som Polly - trots sin afsky för inackorderingar blir Edgai:,.
.
snart deras ~inackorderiiig~.
3Iodesi: s och Poilp iiiflytande pa 3Mg: in a r alltigenoiii fint och val tecknadt.
Edgar erkiiiinittr ocksk i ffrain- tiden, att lian.
hade varit en skurk, om lian ej iinder deras iiiflyt; iiide blif- vit en aiiiiaii inanniska.
Polly liar ziiiel !ertid gjort bekantskap iiiecl &gt;deii sorgkliidda frun », som koliiiner a t t spela en stor roll i hennes lif.
Pollys mor dor snart, och hon, soiii fiklit varit s % iuodig, krossas af det.ta slag.
Den sorgl&lt;ladda friiii, inrs 3ii-d.
tages emellwtid Polly i sitt lien och öfverliopar lieune ined bevis ii£ godhet och frikostiq Iiet.
Yolly kallar lieiine med ratta siii sgacla f&amp;).
, t y bra sällaii i denna varid traffa vi pA lurs Birds like.
I M rum, Polls f i r bebr;, är verkligen soin ett ruin i ett féslott.
Allt a r liritt: tw m t t a itf lirita, japaiiesiska getskinn, tapeter som siiC, inöhleriia iiro livita iiied silfverriinder, gardiner af livit flaggdiil;.
?ii stol af h i t t sihen., en bokhylla.
af Iivitt, ostindiskt tras1s.z iii.
in.
Mrs P3ir.d tycktes anse, a t t den livita fiirgeii skiille ha &amp; r o t siirskildt iiifiytaiidr.
pr1 Yolly.
Mrs Bird och Polly sjalf lia iip !,tiickt, tt Polly iiger eri ej vanlig förmåga att berätta p i ett lefvantic!
och tkngslalidrt srttt; (less- iitoni har hon en iiiiierlig kärlek till de siii5 b: triithi:.
Heiiucs i i ~ b t t t ~ och lifsnppgift blir nii att i kurser, so: u mordiias i mrs Hirds (?le- gaiita salong, beratta sagor för barn.
Rit !ioiii J i i p a i i ~ ~ i sk2rnixr.
~ki~ f&amp; barnens iiiödrar och sköterskor n r a osynliga %liörariiinor; iiiiiii koiiiiiiel.
ovillkorligen att tiiikn på nuiinoriia vid de Katolska giidstjaiisteriiu.
V i uppskatta till fullo deri poesi, soiii r i d sidaii af friskliet och inunterliet likt eii röd trad genoiiigCi.
beriittelseii, och \ ii iiro vissa oin, att den varmlijärtade Yolly, soin i c h siitter sin egrii lilla pcrsoii soii1 inedelpiiiilzt i lifvet, iitaii iir geiioiiitriin 2f deii kanslaii, att.
lioii ii ii ist^^ lefva ett nyttigt lit för andra, skall tillvi !iiit~ sig sil;,?
~ \ .itii~l&lt;ii systrars syiiipati; hoii kan i iii&amp;iigt ocli mycket \ .iiiaa clew ett godt fiireciöiiit *.
ï V i kunna dock ej uiiderlita att finiia, a; t i syinerlitt slutet 1 ~ iib- gontiiig öfverspandt ocli fantastiskt.
Yow tlet t.
P:;.
ej 1iatiir.1ic: ai.r~ ntt Polly anriinde sina, goda gtif ror s ~ u i 1iir;: i ' iiiiie i stället fik iitt eiiths: Berätta sagor?
Och livarför bvhiifwr hoii till detta iiiidiiiii$l Qi:.
nya, enkla, kladningar - eii af r5si: kr, en af japansk ci.Fpe, er1 af Ii r i t t knmclhtrstyg ined ha1flAi; g-a itmiir inled Iivitt rKfskiiiii ocli en af silfvergrgtt niinnetyg.
- H r i l k w riiitlit ett vitckert iliisigte iit- öfvar, det veta vi iiog alla, inen brarfiii.
iiinii just i (.II iiiigdoiiisbok skall frainstiilla skillnaden mellan en riwke;.
flirkns ocl: e:: \: ti * riisig flickas förtiiåga a t t 2fknga en yiigliiig i fij-ktl~i:, diht kiilliiii i ej förstii.
L ~ c k l i ~; t \ - 2s i s ju ocksa godlieteii eni sto: ~iakt vid sitfari: jf skiiiilicttb; i. Lilkt jzdr.oseu Ir eii liten beriittehe tcll af dc11 s: iiii.ti~tth 1~o:: si.
Lilla julrosen koni till rarlrlen +ii jiilitft: ~; c~ch I A 4 s5 hr-miiiets 1jiiP ~ Vaste ros, till dess Iion eli iiiiliril1 jlllat ' tt: ll, ti ' 3 k ' H ~ W W) &gt;5ti '?
' ~iiildt ' ilsi., id sidn i i; t f tkt till sitt rätta lieiii n. Afveii deiiiiit i~: ~? %: tf; ise poetiska, iniiiitsa, liriiiioristiska drag.
O s$; e.
@ kFca Biwo », E n Iiiiiids lt \ fiiitdslii~toria, bt~iittcti: tf h w m.
sjalf, af 11,invsknil Snmu7er.s.
ë) fvci * siitti !iug nf 3111lIriX~ Lns57rt.
Pris .1,5~.
'.
r) &amp; iiian p i oinslaget af en bok laser de inest beröiniiiaiide oin- dönien af fraiiistieiide personer och publicistiska organ, möter man icke sällan dessa uttalanden ined en viss misstro.
S&amp; soin de citeras äro de jii, blott nr sitt sammanhang lösryckta fraser, och nian liar därför icke rätt a t t förutsiitta, a t t de missgrepp soin iiian i den ifrågavarande boken trott sig finna, icke blifvit afven af andra upp- iiiiirksai-nm ade.
B Vackra Kar0 D är en tendensbok i egentligaste ine- ning, skrifven i djurskyddsvänligt syfte, och kan blifva af stort gagn.
i vida kretsar.
Men det goda ändamålet torde bättre liafva tillgodo- setts, on1 icke, soni ofvan blifvit aiitydt, tvenne inissgrepp förefiinizos, livilka hos liisareii vacka en viss protest mot bokens förtraffiigliet i sili helhet.
A t t .låta djnr tala iir brukligt endast i sagor, fabler, allegorier och &amp; dant, och i liär föreliggande praktiska, iiatida prosa- berattelse yttrar sig visserligen, ICaro icke Iieller Iiörbart annoiliiiida iiii p&amp; Iiiiiidars vanliga satt; inen lim antages icke blott lyssna till iitaii ock kiima först&amp; och referera allt livad som talas omkring lioiioai, och lians kloka oiiidömeii skiille göra niångeii inordfilosof lieder.
Ibland menar lian sig nog sksoiii liiind icke kunna begripa det ena eller andra, nieii dessa oiiikastningar f r i n den lraiiina tmill den Iiiiinana syiipiinkten blir till sliit en verklig taiikegyninastik, ocli filrtioneii af detta med fullt iiiiinskliga egeiiskaper nti.iist,zde djiiï ar icke liitt a t t uppeballa.
Hvarför, o1n den aiitobi.ografiska fornieii skulle bibeliållas, icke lagga ordet i hjlltinnans i berättelsen, fröken Lauras iniin?
- Det anrlra iiikastet Hr dock af vida större vikt, eme- daan det päller livad soin SK ofta slradar en god sak, niiinligen öfver- diifteii.
Denna yppar sig här 5 öinse 1iå11, shväl i fråga oin grym- het och iiiisshai.idling af djuren, soiii i för nigcken omsorg och lrle- mande iiiecl siim 21skl.ingnr bland derii.
Dessa tir0 i clenna beriittelse det centrala, oinlrring livillret familjeiis liela lit rör sig.
Gossarlie s l h s sinseinellan och gifva eller f &amp; » ett godt kok stryk » utan till- riittavjsningni *, meii ingen hand t i r.
lyftas f6r a t t aga ett djur.
Här, kan upprepas livad soin o111 andima liknande stra f vanden blifvi t sagdt, a t t djiirskyddsintresset gjort sin ' iippgift till det elfte: tf tio G-iids biicl, och att detta sista, bud 21. för dem af större vikt an alla de föi.egi ': ' aende.
Andaii i bolieii 21- geiiomgKende god och spraket lifligt.
Den kvinliga kiiusliglieteii a r dock vii1 iuycket frainh&amp;lleii, och Laura siiger själf: &gt;Bessie Driir-p (en Iiei~nes goda vän) - ocli inbiiga andra - pista, a t t jag tröttar deiii ined mitt pj %sk, och det kanske jag göl * - ineii jag kali inte låta bli det.^ - A t t koininn på besök till sina griliiilar med orinar, grodor och niarsviii i fickorna, synes väl för de flestas begrepp vittna ciii en iing iiiaas Iziii-lek till djur, men tillika om lims obekaiitslrxp iiied skick och goda seder.
- a l ~ i l l a Djnrskydds- .föi * eiiiageiisa uppfostrande verksainhet är icke lyckligt illiistrerad g eiiom de unga iiledleinmarrias upptriid.ande vid saiuinan koiiisteii, da bariien yttra sig ined allt för ~ngclzen själfkiiusla, soin t. ex.: wjag liar sa.$ iniii iiioi., a t t jag aiiser det oriitt, a t t l i o n ~ o. s. v. A t t dkr x oologiska riaiiiii fö~ekorniria af ven meddela (len latinska ben8ii1iiingei.i alB ..,, '
nog riktigt, men alla sådana uppgifter böra vara fullt exakta och inga tryckfel (som har Emeriza i st. f. Emberiza) få kvarstå.
Ofversättningen är ovanligt ledig och i betraktande af det be- hjärtansvärda s ~ f t e t kan man ju önska, att boken mhtte.
: f en vid sträckt spridning.
.
Clover.
En berättelse för flickor af Sz~an.
CoolEdge.
Ofver- sättning från engelskan.
Pris l y j o.
~ICaty » är en gaminal bekant sedaii flere å r tillbaka.
Vi lra lart kanna » lCaty i hemmets och vi lia till sist fatt veta,:) hvad hon gjorde sedan » - hon gaf bort sitt hjärta åt en mycket dnktig och förtrafflig sjöofficer.
När Katy lämnade Iieniniet, blef det heiines yngre syster Clover, som skulle fylla den toinina platsen hos far och syskon.
Clover gör det på ett förträffligt sätt, utan att på iiilgot vis söka efterapa syster Katy; hon ar rida mer Iniitig och oförfärad än sin syster.
Det ar egentligen i den fjamaii västern, i (.
' olorado, vi lära kanna Clover.
Hennes yngre broder, Filip, miste niiidigeii för sin halsa vistas ett år i ett bergland - f$ liögfjällsliift - och Clover ledsagar sin bror till vastern.
Resan dit och vistelsen i S: t Helen ar friskt, varnit och roligt teckiiad.
Sarskildt lustigt och humoristiskt skrifvet %r allt, soin rör fril Watson, Iion som skulle bli Clovers förkliide och hjälp p&amp; resan, m m sjalf ar så hjälplös och därtill pretentios, s&amp; att det blir Clover, som får tanka för henne.
Clover korniner att stanna i vastern, da hon g i f ~ i t sitt hjärta Bt ägaren af sHögadal »; att hon dar koininer att bli en för- trafflig ' husmoder, kunna vi vara öfvertygade om, ty Clover fijï ined sig cn atinosfer af herntrefnad och godhet, Iivart Iion tar viigen.
- Bokeii äger ett sarskildt varde genom de goda natiwskildringariia, t .. es.
de af Colorados canons.
Clover~ skall säkert blifva en mycket kärkomneii jnlgif va fiir 15, 16-åriga flickor och komma att lasas med mycket nöje - hvilket den också till fullo förtjänar.
Tom $&amp; \ vyer p&amp; resik (fortsiittiiiiig pk toi iii Sawyer,) och s Huckleberry Finn D) af Jlar-k Twain.
Pris: hiiftaii 1,2;,; samt Illam Sawyer p&amp; ströftfig.
af Xark Tmirz.
~fversiittning friu engelskan af Erik Thyseliiis.
I l l i i ~ t r ~ r i d.
Pris: i pappband l,: O. häftad 1,25.
Med ofvanstående nggot skiljaktiga.
titlar betecknas saliiina bok, utgifven ' af tvenne olika förläggare, och NRIIIUIIL onidörne n h t e darför, livad innehkllet betriiffar, galla dem bilda.
Det ar en vansklig sak att ur ett visst ftiiiliet uppslag \ .iloiix uttaga mera, än det finnes stoff till.
Toin S a w ~ e r och h u s 1) iiil; i kamrater, Huck Finn och Jim äro gainli., bekanta och kara.kteristikeii af de båda kamraterna., den ene iiied den - högre skolbildniligen och den kvicktänkta skarpsinnigheten, den ai: d~.e med den fysiska kraftcii och den praktiska uppfattningen samt dessutom af negerii uied sin
'. '
laittrörliga och vidskepliga enfald, ar allt igenom konsekvent genom- förd.
Men deras iifventyr äro mera otroliga och mindre roliga an dem nian förut läst om.
Läsaren marker Iiitt, att författaren själf tröttnat på sina resonnerande.
men föga resonnabla iingdoinar.
Detta framträder tydligast, aå han liter dem lämna de11 fantastiska ballon- gen, hvari deras färd till den gamla varlden företagits, och i Egypteil soni fiillinogna turister skaffa sig åsnor och fijrare för besök vid py- ramiderna.
Äfvensk in#rkes en afmattning i intresset genom clet snöp- liga afsliitandet.
Tant Polly i Amerika skickade efter Tom, son1 genast blir en siiall gosse och beskedligt viiiider om hem igen, samma väg han kommit.
Mark Twains namn a r ju en borgen för att en m h g d Iiiiinoristisks sitnatiaiier och samtal förekomma och månget godt skratt far man åt gossarnes kostliga dispyter; men den komiska ådran tyckes dock betydligt sinat under farden öfver öknen och nar inaii konimit till Nileii ocli Kairo, iii.
det man far del af en ganska vanlig resedagbok, nied några lustjglietei.
liar och där löst vidfo- gade.
Öfversattniiigarna i de bhla upplagorna äro niira nog jamnbör- (liga.
I den ena aro- nagra meniiigar bättre försvenskade, i den all.- dra vissa uttryck mera lycltligt fliiina.
Svårt inåste det alltid vara att f&amp; fram det roliga, icke blott det simpla i de iniliga pojkaktiga slaiigordeii.
I den Geberska upplagan förelcomnier öfverallt » dom » i stället för de och dem, livilket ovhrdade.
talesatt blir anda ineima oskönt i tryck, och i samma upplaga niimnes den välkanda österland- ska sagosainlingeii ~ T ~ i s e och n en iiatt, med deii direkt fran engelskan öfverflgttade titeln:, Arabiska niitter » som klingar framinande för våra ölmoii: P&amp; det hela torde allts5 Selipmanris wTorn Sawyer p å ströf- t8gw \; am att föredraga.
Illustratioiieriicz kiiiide dock galana vara borta, ty de &amp; ro af deii beskaffenhet, att de icke ntgör~a någon pryd- nad för boken ocli öka icke dess viii.de.
Den ryktbara författarens och den bekanta Toms namn pB titelbladet torde helt visst tillföib- säkra boken niånga afnäinare och cle flesta slrola antagligeii däri finna den nöjsanma och lattsiniilta lektyr., soin företriidesvis iiniler julferierna koininer till.
pass ocli blifver ratt iippskattad.
E1+mk NO~T~S iifventyr blanil iiidiimer och guldgriifvihre.
Beriiitelse af G.
A. Hentu.
Öfvers.
från engelskan af doktor P Hallströin.
Med l 1 illiistrationer.
Pris 3 kr.
: Frank Norris Br en skolyngling i Westmiiister, hurtig och adel- sinnad, iilskacl af kamrater och lärare samt allra mest af sin mor- bror, Iios Iivilken Iiari bor.
Morbroclerii liar ocl&amp;i i sitt fiiis en annan släkting, vid namn Frecl.
Denne, som liar en afundsjiili, lag karak- ter, hatar Frank och stiiller sliitligen sk till, att Frank blir oskyldigt anklagad för att hafira stulit en sumina penningar.
Ur stand att rentvå sig, ryininer.
Elrank till Kalifornien, blir där med stor fraingang guldgriifvme och utmarker sig afveii som s&amp;- dan genom sina förträffliga egenskaper.
Morbrodern, soin efter några kr får veta, livar Frank finnes och p i goda skäl blir öfvertygad om
hans oskuld, reser eiiiellertid sjalf till Aiiierika och lippsöker lioiiom, medt.agande en Iiaiis älskade, banidoinsvän Alice, Iivillten strax efter liemkomsten blir lians lycldiga brud.
Denna Franks egen lilla romm utgör en stor del ef \) okens innehåll.
.
Friskt och åskkdligt skildras dessiitom hans iifwiityr pk resan till Ka.lifornien samt hans lif dar bl; iiid &amp; yildgrafv; ir.iia.
Boken, soiii acksa a r r ä l ofversatt sch iiiycket bra illiistrerad, kan rekommenderas soiii uii iinderliUaride iiöjesliisniiig fiiï !-&amp;-l 6- åringar.
Xed kanot och hnnadsliide bAitncd Q: rczo och 8a.ltc~noiuimdiaIl anernnw, af Egerton R ~ e r s o ~ Yonng.
z Qjfve~sritt af J.
31.
Eriksoii.
Pris: haft.
2 kr., klotband 3 kr.
Författaren till deiiiia bok vait ~ n t t o l i s t p v s t i Södra (laiiadit, d i lian blef kallad a t t missionertl bland iiiign ': ?~ indiaiistaniiiiar i iioi.dligit- ste delen af landet.
Uppmuntrad af sin ~iiilf.i~iiktiga och modiga h- stril, iiiottog Ilaii kallelsen och företog St7 .. iix med lieiiiie och tre sm; k barn den langa och iiiödosaiiiiiia farden tipp till de vilda och ocivili- serade trakterna norr om sjön Wiiii: ipzg.
Deiiiia resa incd dess ~ii %iigz f a r w 0 (: 11 af vwtyr s2; ildsiis iiii ?E mycken lifligliet, sedaii författaren fiirut iii!: x!
; t tzlat oiii iiietodistkyr- kans tillstand i Caiiadit saint om Btskilliga iiiissioiiärer, Iivilka före lioiioin dar hade verkat.
Den beslirifiiing, soiii daivefter följer.
pii Cree- och Saltemx-india.- nernas lif saint pk författarens afveutyrliga fii.cler iiied kanot och liiindsläde i deras land, ä r i allmiiiihet intresseriickaiiiie, oiii i w n ock stnndoin fiiiiier de ofta iterkoiiimande oiiir~r.i~elsehistwiei ' iia ii5got etii- foriiliga.
Ylera bland dessa ar0 dock iilycket rörande.
Boken a r hiillen i en from iiietodfstiskt kristlig mrla.
Deii ar.
visserligen ej sarskildt afsedd för ung (!oi~i, m i i fijr deii] iblmd (k unga, soni iiilgot.
intressera sig för iiiis~i~~~~sv: ~rksa !iiliet~~i, !&lt;II~IIZ; I vi i alla fall rekoniinendera denna bok, sasctir; bide urider1i; ill: iiide och iii- striiktiv.
Spriket ar enkelt och öfvei1slttiiiiige1i god.
Jaennes Cook eller jordrii riiridt ti ' t.
qbiige: .. Rearltetiiiiig friin tyskaii af D.
S. Hector.
Pris a,::,.
Janies Cook, Iirars resor och iitieii Ii&amp;.
5t.o ~kild~iidt?, iii.
deii store upptäckaren af Aiisrralieii, S; jailc; \ viciisöarni?, Sy2 l ' aletloiii:?
;; m. in.
Bei.attelsen oiii fattar lians f6r.s: ~ resa;.
sijiii skri) psgosse 111; - ett mellau Newcastle och Loiidoii g % d e kolfnrty~, lims tjhstgiiriqy soni styrinaii p i ett engelskt oi.logsfar.tyg i ?iid: .r det hr IiH.3 ~iiellmi E: i; g. land och Fralikrike iitbriitiia kriget i Xorvlanit~iika, saint liilns:) t.- ömd da iipptiicktsfarder i Stilla liiafvet.
I en skildring af (looks resor \ rHiitir~2 !ii: !.ii;: tt tiii~ii:; iiglsii bc- skrifliingar p5 de af den store sjölai ' arc~i iip !it3cktii liincleriia oc !i de&lt;i \ ~ iiibyggares seder och egeiidoiiiliglieter.
37y2 !wt s2 ?l: iii fiir~kimiiia Iiki-ki i föreliggaiide, arhete iiagra ski1driiig; w of !alid och folk, iich ile, s!
) iii finnas, äro ytterst kiiapp1iiindig-a.
Yiii.ii?
: tit.rr~; i iipyeli3ler.
siq !iiLPvii&lt;-
sakligen via de niåiigskiftnnde iifventyr, för hvillta~ Cook och Bans följeslagare ' rhkade iit under de långa sjöresorna i okända farvatten.
An stötte fartygen på grund, a11 öfve~föli8s npptiicktsfararne af våld- samma - stormar, an seglade (le vilse i diinina ocli inörker.
0d1 voro fartygen lyckligt ocli väl förankrade i någon säker Iianin, så var det, ni %goii af de vetenslzapsiniiii, livilka medföljde expeditionen, soni under siiia vandringar i de okarida landerna i: .åkacle iit för faror ocli svårig- heter af alla slag.
-- Det so111 framför allt tager läsarens iippmarksain- Iiet och intresse i anspråk ar sjöfararilas saiiiinantriiffaiicle iiied vilda1 ila.
P k iiitinga stiiilen visade infödiiigarna en fientlighet, soin inga van- skapsbetygelser K de livites sida förmådde öfverviiiiia.
På andra stiilleii togo de rn ycket vanskapligt emot frairili ngnrna, inen deras van- skap var ombytlig som aprilvädret ocli öfvergick ofta lika hastigt som oförinodadt till fiei-itligheter.
Blodiga saiiimalidrabbiiingar in.
triiffatle ej siillan.
Vanligen var det infödingarnas tjnfaktighet, soni gaf aiiledning till de Beklagliga stridigheterna inellan de livita ocli infödingania.
Sirildringarna aro i allmanliet Slifliga och åsk8dlig.a; P&amp; ett ocli aniiat ställe förefalla kanske de oiippliöi-ligt återkoininaiide beskrif- ~ i i n g a ~ p&amp; m smkstridel ' na ined iiifödingarne något enformiga.
afven- tyren äro ilhgori gkng Ileinska och upprörande, inen soin cle iiro liäni- tade iir verkligheten, Iiafva de .ej den pragel.
af vidiinderlighet ocli osaiinolilrliet, soin ej sallan vidlhcler Iiändelsenia i de afventjri~sböcker, ... soni iiro rena fantasifoster.
Boken Sr iiiycket iiiiderlihl !ande och kom~ier iitaii tvifvel att bereda sina lasare mycket nöje.
Den passar för iingdoin öfver 14 h.
Illiiatri~tionerna iiro i alliiiiinliet, såviil livad koingositionen som iitförandet beträffar, föga tilltal&amp;nde. '
', G-enom Zirdicin.
!i.
' r&amp; 1.attinatrosers irrfiirder och afverityr af S.
' IVörishöfer .. Svensk bearbetning efter tredje originaliipp1.agaii af O. Gitldbmzd.
Illustr.
Pris 3 kr.
Icke niP~iiga iifveiitgrsböclzer torcle fiiinas, soin i lika hög giml soni denna lziiiiria tillfredsställa en liflig och iirigdonilig fantasi.
T " enne tyska.
yglingar smiiialiträff a i Bombay, hmrest de af olika anled- iiii~gw föranledas att ryriiiria frAn siiia fartyg.
Far att iinclg3, lianin- polisens efterspaningar, sluta de sig till en trupp af indiska gycklare, och i detta brokiga sallskap af ormtjusare, clanserskor, djiirt5iinjare in.
fl.
genomvandra de den indiska Iialfön frin Boni bay till Calciitta.
Under (len ria irrfard iiitriiff ' a alla de sällsainina ocli förfarande lian- delser, Iivsroin boken förtiiljer, ocli eii blick på illustratioilerna visar ock, att de flesta fl.amstalla lifsfarliga jakter, blodsdhd och graslig- heter.
Allt slags folk p&amp;titiffas, m: dajiska sjöröfvnre, indiska stry- pme (tliiigs), kinesiska skurkai-, öfverliigsiia engelsiniin, godl.ijartnde tyskar, finoniiiia iiiissioiiarer och trogna negrer.
Sedan de unga afveii- tyranin.
Iiimiiat Indien, kastas de ett skeppsbrott pb Borneos kiist och deltaga liiir i engelsniännens krig med iiifödirigarna; skildringen af deiiiia kamp iiin sadan, att man af allt hjarta iiistiiiniiier med förf.,,.
då han säger a t t ett dylikt: &gt;människors utrotningskrig mot rnänniskor - De tappra yng- lingarna undkomma emellertid .lyckligt alla faror samt återviinda till hemlandet och fädernestaden Hamburg, hvarest allt går dem väl i händern a. Bokeii har på originalspriiket utgifvits i tre iipplagor och dess iiiiiehåll är också spiinnande som en roman af Stevenson eller en resebeiaiittelse af Jules Verne.
Äfveii hos oss bör den kunna pilrakna en talrik 0611 intresserad läsekrets, är det fasansfullaste af alla fasor på denna jord,.
- l a n c y Bells skeppsbrott eller afventyr pb hafvet och i Ker- giielens land.
Berättelse af, Johqz C. Hi~tcTzeson.
Q ' jfversattning från engelska originalets andra upplaga.
Pris l,; S.
Under det a t t den ena generationen af ungdornliga Iiisase afiiiser deii andra, så förblir dock de iingas uppfattning och omdömeii oiii det lasta ngstan alltid densamma, och de böcker, som bjudas de u u ~ a iiro, ock hufviidsakligen under olika tider af samma iniiehiill.
Ar efter ur bjuder bokmarknadeii på nya arbeten, af hvilka de f k s t a skildra äfreiityr, faror och underbara räddningar.
Detta gäller ispuerhet om de skildringar, soni hemtat sina ämnen f r i n sjömanslifvet.
Hainen ar har ofta tring, 11varf ör omviixling ocksa torde r a r a s r å r a ~ e a t t astadkoinina.
Darför ligger ocks % här så niyckeri vikt på berättarens konst, och den anda, som genomgår det hela,.
Ar denna god, och koinmer s5 därtill, a t t boken ä r underhållande, så liar inan fullt skäl a t t gillande uttala si.
: oin densamnia.
Och en s i beskaffad bok ar Sancy Bell; berättelsen om en resa f r l n England med destination till S g a Zeeland, vidare berät.telsen oni ett skeppsbrott och en öfvervintring på en af deu södra oceirriens iiiest ensligt belägna och ogiistvanliga öar.
Xigra passagerare medfölja DB deii langa färden, ocli l i h e t ombord ar iskädligt.
friskt och lifligt framställrlt.
Xaturligtris saknas icke den mörkare bakgriiiideii af en löinsk och brottslig rnatros, icke Iieller ljuspunkten af en uiig flicka, lika intagande som modig, och en hurtig iing styrman, af livilka badit blifver ett par, sedan alla vedermödor lyckligt äro öfverstanaiia.
3Ieii såväl dessa soni den originelle amerikanen, den manhaftiga gan il: ^ damen och negern, Siiowball, som härsk: ir i kabyssen, äro teckna.de sa a t t inan f %r intresse för dem alla.
Stilen ar i allinänhet god, med icke alltför kriiiglig: ~ specifika sjöteriner, och öfversättningeii tycks vara tiiiiiligeii fritt h i l l ~ i i 1ivilkt.t, ingalunda skadar i ett dylikt arbete.
Blott här och dar fötb~koiiiiiiii uttryck, hvilka, tydii på oegentligheter.
X a n sages icke: zE4~ail knudt!
det då vara fatt?
* icke heller E koiiin~i~ öfvpr », i saliima betydelse soin: komina ut med; liksoin uttrycket, att en engelsk sjöofficer: last fast sin pension i afosikt a t t bosätta sig p5 Sya Zeelarida, icke fullt klargör meningen.
Atskilliga mindre kosrektiwfel hade ock kunnat undvikas, men de # ro dess bättre icke missledande ocli förtaga sk- unda icke nöjet vid läsningen för de fjoitomiiiriagar, hos hvilka Xmcy Bell torde blif va mest välkommen.
.
- Sjöinanstifventyr.
Sainlade och utgifna af A.
Bagge? ..
Med 2 5 illustratisner.
Pris l,:, o. Denna volym utgör N: o 2 af » Gossarlies afventyrsböclter », en samling, soin började utgifvas förlidet år.
neri icke,.niycket omfrlngs- rika bokeri inneli51ler ej mindre iin 28 äfventyr, Iivilka af förf.
eller, som det \ räl snarare liar bör heta.
kompilatorn, utplockats liufvudsak- ligeii ur tidiiingsiiotiser eller inedclelan.den i tidskrifter under en tid- iynd af mer iiii 40 ar, de flesta fr811 50- och 60-talet.
Allestädes imföres iiied skriipu1.ö~ noggrannhet aret ocli dagen, ofta timmen, d % Iiandelserna inträffat, och icke blott viirldsdelar och 1.aiid utan afveii längd och breddgrader äro oiiisorgsf ullt angi fila Maii får ett intryck af, att allt som beriittas ar fullt trovardigt, att allt verkligen liar passe- rat så, som det beskrifves.
Men det ar för mycket af iiakiia, torra fakta, ocli arbetet liar en viss prägel af tiagot gxinrnnlcla&amp;, af den aktiiingsv$ird,z trkkigliet, som sk ofta förr var iiara förbuiideii.
iiiecl en s. k.
» bra# bok, f r h Iivilken fantasi ocli poesi voro bannlysta.
&amp; Ian &amp; terfinner liär saniina skildringar, soin s i ofta förekominit 01-11 samnia tröstlösa kringflackande p&amp; Oceanen nnder nätter och dagar i en usel båt iitaii proviant och vatten, sainma .sorgliga detaljer om död och undergång åt de iniinga och iiiiderbar raddriing ht de få, h v a r j h t e sjöröfvares, blokadbrytares, livalfångares in.
fl: s bragder ointalas.
Of- - verallt inpraglas den ganila sanningen, att i alla faror ocli under de inest förtviflade utsikter, ordning och disciplin äro de enda inedlen till räddning.
Det geografiska intresset bör kuiina tillgodoses om vid Iiis- ningeii finnes till Iiands en Itartbok, onifattaiide de vidt skilda trakter af jordklotet, livarifrh Beriittelseriia meddelats, detta isynnerliet db frtiga ar om skildriiigar af vulkaniska utbrott, orkaner, cykloner, inarkvtirdiga liafs- eller s. k.
.
tidvatteiisv&amp;gor in.
in.
I flere afseendeii kan alltså den sainvetsgimiit skrifna boker!
vara larorik och uppfo- strande.
Pclsjiigu,rcii samt Hördiiigeii utmi s t i m, Tvenne berlttelser frin f j arran viistern.
Af J. Grundnzann.
Med kolorerade planscher.
Pris 1,so.
Beträffande deii första af ofvannaiiinda geriiiirirt, iiidiaiiber8ttelsei., innelikller den egentligen s1; räcl; scener frbn rötlskinnens viii-ld.
Mord, drhp, flykt och raddiiiiig följa i rask fart på hvaraiidra.
Al1tsanini; lns tecknadt med mycket bjärta färger.
Den senare berättelsen bjuder diireinot pk mera niiiiiskiiga och tilltalatide liandelser.
Bar uppträder bland andra ädla personligheter en niissioniir, soni ined niartgrdöden för ögonen anropar Gnd on1 riad för sina fiender och sedan ined stor fririiodigliet låter döda sig.
Ge- noin åsynen Iiaraf oinvliides den vilde B Iiöfdingen ut: m stam » till.
tro på inissioaärens ' Gud, och fralsar därefter en livit nian och lians hustru fran vildarnas förföljelser.
Boken är utmarkt väl ofversatt och torde roa lialfvaxna a " f ven- tyrslgstlia gossar.
Blhnd aödskiann och b i t a.
Faror och afventyr f&amp;n Skilda världsdelar.
Skildrade och utgifna af .J.
I&gt;ederza.iti, TT7eber ocli professor G. Beliseler.
Ofvers.
f r h i tyskan.
Med talrika illustratioiier.
Pris ?,i: .. Titelordeii:.
r Faror och af ventyr fi %ii skilda varldsdelar z aii- gifvtt tydligt nog, livad denna bok iiinelitiller.
Ti vilja blott tillikgga, a t t dessa myckrt spiinnande iifieiityr, h i l k a alla äro iitiiiarkt bra berättade, eifra ett oranligt iittq-ck at ' a t t verkligen vara saiinfiirdiga.
Ned skäl lmnns de omnainnas scim en rgsligt rolig iiöjcs- liisnin g, sarskildt för gossar vid 12-1 6 t r s itldrr.
Vi kiiuna dock icke uiiderlåta att uttala vik föriiiidraii öfvw, a t t saval f o r f a t t a ~ c som förläggare iiastan anse det som eu uiidviiiidig- Iiet ritt för a t t träffa gossars smak, iiinii Icke blott skall slrïifva Böc- ker, i Iivilka iifrentys fösekoniiiia, utan inan skall tsanila.
Kfveiityr iv verkliga lifvet eller böcker, och s % bjiidn denna samliiig St c k iiiiga.
.h denna rafflande läsning rerkligeii smii föda för de u n p s fantasi?
BByktam ana SiiBPirk.sa.
E n deport~r: iJ.
faiiiiljs iidttii och iifrtwtp.
För den mogiiare ungdomeii bearbetad af S. IVörishi$ ?er.
S.
) f \ - ersirtt- iiiiig af O. Giildbraiid.
Illustrerad.
Pris: B,;:,.
" Det ar vanligt att i böcker, som iitgifras Learbet: ide för (h i mognare iiiigdoiiieii, finna beriittelseiis 1ia.iidling förlagd till afiiigsita trakter, inen siillan fares lasaren sil 1Biig-t bort soiii till det.
asiatiskik Rysslands nordöstra spets.
A t t deporterade fltigar söka fly öfvcr tsjuktsjeriias oinr&amp;cle torde äfven höra till det ovanliga, och eii lofvande uppränning till berättelseii tycktes såliiuda nrix gifvrli.
Xeii ju längre liisningeii fortsattes, dess mindre tillfi~edsstiilld kiiiiiiei.
man sig.
Det hela förefaller iippkoiinr~iieradt.
d i schabloiiiiiiis- sigt.
Xatiirbes1crifnii: garna hafva inga siihlaudt: ord ocli iittrycik och sitiiatioiieii skildras i. oiiistandliga, stiiiidoi.ii seritiuii~i: talt b; ttiitlti frnsw, eller franiställes nied en öfverdrift, som $ir a t t iii$ltlt rasc~litligc~ii fiir- felas.
S&amp; t. ex. ä r deii ganile daiisllrareu fi8Bii Wien, soiii stiiiidigt.
medföraiide sin fiol uiider pelseii, deltagen.
i resaii och iifrcrvintrinqt.ii dessa heiiiska sibiriska isöknar, icke rii koiiiisk, endas$ eli gro- tesk figiir och polism&amp;starcii f r h Jakutsk, lrvilkeii i allt iiödgas delii flyktiiigaiwas öden och dock aldrig iippliöi.
a t t vara den = Iörniiiiie .. ryska iiinbetsnittnnen, g i f ~ e r siclana prof p2 sin okiifliga energi, soin endast kuniia liknas vid en siiinesi.iibbii: l&lt; tisa id+.
S ä r fiirf; ittnr.aii ointalar Iiöga grönskande triid i de arktisk?
liinclerna, s: mt l k t: ~ er1 jiikiit- kvinna vid sin barm sanitidigt ainiiia fyrit 1~13i %fsiirig,.nr,: ~lifrer d i s i förtroendet till f örf: s faktiska uppgifter riago; ri~bbi~dt.
Afren iilot spraket kunna aiiiiiärk~; inzar med fog frimstiillas; i~i~~.
det ä r tiingt och pb sina stallcii s % o k l x t;: tt rissa l i i ~ l ~ i i ~ iiiåste lasas två ganger föl.
att kunna.
förstas.
4 3liiiiiplirra nttryck fö~rkoiiiiiia icka salla~i, s5 t. ex.: rett vaggliist ti ' ti:; ..: .oviidïets rn~i ?iidc kiiiicltb ej IA de resande:,; d e n iskalla bergskdiaii ni.
iii.
Tid besksifiiin- gen af ett jakiitiskt t a t för viiitrrbostitd {sid. 29) siizes a t t niir!
) liiindarua och pelsvcrken saininanïiilladc.~, fi~iins där plats iiog föi.
ett ' J
- behagligt sallskapslif~.
Det kan ju ' bero på ett tryckfel a t t ' liar icke st %r ' » liudarnep, nien längre fram # mötes nian af ett likartadt uttryck, dh det heter om infödingarne.
a t t de soinnade Iiopriillade soin djiir:).
A t t låta den tyske dwnslararen spela, jainte iiiarseljiisen, w Iroin lilla flicka valsa iiied med mej », ocli » nar månen vandrar på Iiiinlen blå », ar en smaklöshet soin står för öfversättareas rakning.
V %r svenska ~irigdonislitter,ztiir &amp; r soin bekant mycket rik p % öfversattiiingar.
Wörisliöffeïs namn torde dock hos oss vara tiiniligen okandt, men i ar hafva tvenne arbeten af honom har utko.mmit.
» Ge- inom Iiidien~ livilkeii bok skiljer sig fördelaktigt f r i n denna wFlyliten från Sibirien)); den förra kan anbefallas, nieii från läsningen af deii senare inåste, på of van anförda griiiider, afradas.
Trappern J ' iin.
E n beriittelse f r i n Nordamerikas vilda vester af Friedrick J. Pajeken.
Illiistrerad.
Pris inbiinden .2,7 5.
Allt eftersom indianstaniinarna clrifvas längre undan och sini- niiigom försviniia, sklille nian tro, a t t afven » indiaiiböckerna » borde blifva mera sällsynta.
S % är dock icke förhillandet, ty hligeii ökas deras antal med nyutkommande verk.
BIycken omve !xling kunna de ju i allinanhet icke erbjuda, nien ~Trappei.11 Jim » ar dem i så måKo olik, a t t indianen 1iBr ' h.ainstiilles tecknad efter naturen, i en verkliglietsbild, som ingalniida .visar hononi i den ideala belysning, hvari vi fordom sågo Coopers oförgätliga sista Moliilran.
Den röda rasen ghr iinder, eliiedan, enligt förf: s mening, den icke vill eller kan emottaga någon civilisation, och indianens otyglade passioner, lians falskhet, hiiindlystnad, lögnaktighet, osnygghet, grymhet inot både inanniskor ocli djur måste vacka var afsky och harm. '
' Beriittelsens inne11811 &amp; i. enke1.t och kan i korthet omtalas.
En ung amerikansk gosse, som hillits fången hos Arrapalioërna, köpes f r i af en trapper, en piilsjiigare, som orättvist anklagad för s v h a förseelser, flytt till de otil.lgiingliliga Bighornbergen i Wyoniing.
H&amp; linde han förnt lyckats radda en vilsekornmen vandrares lif, och de bada mannen janite gossen lefva tillsaininans p % nybyggarevis, till dess de nödgas tly för indianerna, sonr ar.0 iite p i krigsstrat.
Under inånga iifveiityr, och stiinciigt utsatta för liotancle faror, lyckas de slutligeii iippiik en större inilitiirstatiori, nieii först efter en het drabb- ning blifva indianerna tillbankaslagna.
Bland de döda piträffas den vidskeplige röde höfdiiigen, hvilkeii som en ariiiilett på sitt bröst burit en vaska iniieliL1laiide de papper och dokiiment, som fordras för a t t stalla iillt till ratta.
Trapperils oskiild .bevisas, och hans kamrat åter- finner i den unge gossen sin soii, livilken senare vi i slutkapitlet, 20 år efteråt, återfiiintt som borginiistare i en af vesterns nya iippbloin- strande stader, vid Pacificbanan i Nebraska.
Not den mörka bakgrimden af indianernas iaia och vilds bedrif - ter, frainsta de livita mannens karaktärer i en dager, som &amp; r allt för ljus; dar finnes ingeii skiigga, ingen flack och sedan den religiöse Jim fatt Iihlla sina föredrag öfver iiiiinet: » Liittjan iir alla lasters nioder w, blifva de niönster af ordiiing, arbetsamhet och giidsfriiktan, e
dygd och goda seder.
Man skulle fk leta vida onikring för a t t midt i civilisatioiiens sköte finna en femtonarig yngling, som uttrycker sig p % ett så utmärkt vkrdadt språk som delme., i vildmarken uppfödde Ricliard.
Siidana öfverdrifter, - och all öfvttrdrift star ju pi ' gran- sen af ett fel, - skada nggot det goda intryck inaii aniima f&amp;r af boken, Iivilken, soiii af ofvanstaende frarnggr, ined fullt fiirtroeiidc kan lainniis i ungrlcmeiis Iifinder.
h k e l Adtbiiis Linnea.
Aayo utgifveii i urval Femte boken.
Med 6 5 teckni iigar.
1.5 % l, ?s.
Oiii lii~tnerrs femte årgang kuniia vi eiiditst sign, a t t den i alit väsentligt liknar Ge föregaende %rgLiigarna.
De specielt lustiga historierna ocli de sin&amp; bariipjeseriia tyckas dock liafva tagit slnt redan i eii föregalende hrgång.
Till geiigald förekoiiiina digra roliga liistoriw a£ Lea.
Soiii vi veta hade Onkel Adam i sikttt ej blott a t t roa iitaii ock a t t undervisa, livarför dar ock till befrainjande af de iiiigas all- inänbildiiing finnas sina uppsatser ~ %dai; ii sorti t. ex. de om Liiiiit; och Wartburg.
1 0 och 12- %ringar torde rtvlaii r: m. Iiniieas publik.
n ' 01ii Leklaniarateans l 3: ile och 1i: de bok liafva ~i ej !iiillw iiiiqot iiytt att saga.
Iniieh&amp;llets heslikiffenhet d i det billiga priset 11.
kr.
: # ro ofiirändrade.
Lekkamraten liar under de senare aren ej blott med- delat sagor odi sin % berättelser ur barnens lif utan ock siii&amp; bitar af mera iindervisande inneh&amp;ll.
Om detta ar nntiirligtris endast godt a t t säga, och a t t Lekkamraten i by sklille bjuda siua iinga lgsare ii n %gra meddelanden om Gustaf Adolf a r ju mycket natiwlipt och lof- värdt.
Men vi kunde dock nied fog önskat, att deniin uppsats varit skrifren på ett satt, soin niera tilltalar och passar barii.
Vi mena, a t t dgri fiiiiias vii1 ilnycket: ?fraser D och rlcssutoui fön.ekoiiimn: n ej s i få inexakta uppgifter.
Sk heter dct t. ex. (14 boken sid. til a t t Gustaf Adolf upprättade aeu iuii.ngd liisoverk: ?.
B ' ein gyiuiiasier - 3 i Sverige och 2 i Fiiiland - te sig ej, allra minst fiir barii, soni » en iniingd~.
Vidare säges det, att frin den stund (histaf Aiiol t landsteg på Usedom prar lians färd gtbnoin Tysklaiici s&amp; godt soiii ett enda segertågs.
Svårigheterna vore ju för Giistaf Adolf under 1630 och 1631 ganska stora, och Xiiriiberg rar under evanlie i n h a d e r ej häller vittne till nkgot segertag.
.
h e n i de minsta Bidr.
: ig till deii store konungens historia göra vi biist att 1iUla oss till tlru histiwiskii saiiiiingeii, sividt möjligt %r; diirigenoin !iedvns och iiras Iiaiis iniuiiv bast.
Det ar ju större a t t knniia I m i a ut i sririghetci * ocli atst ej förlora tron p i en riittfiirdig saks framzfiiig, dit det ser iiiörkt lit, iini blott gå fram i ett, enda segertåg ».
Vår tids barnböcker skola nu eii gint öfrc~ftöcla af illustratii, ner, både möjliga och omöjliga, fula och rackra.
Rkiillt.
dct rj vara en vinst a t t utesluta de mycket ganiiiialiiiodig,i odi fiilri illiistr: ~tionier~iit såsom t. ex. den som förekonimer i l4: de boken som illiistmtio~t fil: » Lilla N a j a 9.
Vidare hafva vi vira fyra, olika illustrerade jultidningar för barn.
Snöflingan (pris 60 öre) framträder i ' en inycket vacker ut-.
styrsel.
Den vackra helsidesplanschen med de tre sink skidlöparna skall helt säkert hos Snöflingans läsare väcka lust att själfva späiina skida på fot.
Toini Topelius har bidragit nied en friskt och fint skrifven bit, Trollklyftan; slutet förefaller oss dock nigot underligt.
Är det troligt att i våra dagar en gubbe - en riktig gubbe ocli ej ett troll - lefver ensam i en bergshåla födande sig af bröd och blå- bär.
i 40 år?
Själf säger han, att han lefvat där för att nvinna järnvikt till kropp och sjal,.
Ottilia Adelborg har skrifvit en inyc.
ket rolig pjes om en prinsessa, soih inte ville skratta.
Men hvarföre hennes roliga röda illostrationer.
skola dansa onikring i ocli på själfva texten, kunna vi omöjligt förstå.
&amp; laii får verkligen anstränga sig mycket för att se, hvad det skall vara.
Passar det ej bättre för barn att l %ta text och » taflorw uppträda livar f ö r sig?
Barnen liingta ej efter det bizarrn.
Jultomten, skolbarnens jultidning (pris ' 25 öre) kominer i år körande nied ett par stolta tuppar.
Dessa kunna också nied fog vara glada åt det goda innehållet och de vackra illustrationerna, som tom- ten har att bjuda p %- Kronbergs wKotnmen till mig&gt;, Malniströms » Det gamla och unga Sverige D och Johan Tirdiis s Lappflyttning)) äro sådana taflor, som kunna glädja barnen året rlmdt.
Julklappen ar julnuinmer till folkskolans barntidning.
Alla de barn, som under årets lopp, haft glädje af denna tidning, skola säkert med särskild glädje mottaga julnumret, som är rikhaltigt och vackert.
Särskildt tilltalande är Kung Valdemar och lilla Margareta och GLI- staf Adolfs vaggvisa.
En riktig godbit i illustrationsvag är Ottilia Adelborgs skodon.
Man får där den goda lärdomen o111 sina skor, watt om man btlr dem med sig h a r t man går, så har man skodon i mariga &amp; r ».
Barnens julrosor bar redan i flere %r bidragit till de danska barnens julglädje; under de senare åren liar den lilla publikationen kommit till oss i svensk dräkt.
De allra flesta illustrationerna stanlim från Danmark; många af dem äro i hög grad tilltalande s å s m » Ka- valleriet vattnar sina Iiastara och &gt;En opålitlig barnpiga,.
Obe- gripligt rolig ar afven taflan som föreställer apor, som undersöka en i land fluten kofferts innehåll.
En sådan djurplanscli är både nyttig och nöjsam, men vi tro icke att ~Djiirens skridskobana » skall vinna barnens sympati.
De först % den nog icke heller, då satir i allmän- het icke ar barnens genre.
Mot en annan teckning skulle vi i vida högre och starkare grad vilja opponera oss: druckna inän böra aldrig ritas som, roliga gubbars for att få barn att skratta, shom fallet är i, Ett pojkstreckw sid. 16.
Man kan ej nog tidigt lära barn, att dryckenskap ar iihgot man skall afsky ocli ej skratta åt.
Och.
. '
hvarför skall bränvinsflaskan stå på bordet i den hygglige skomaka- &gt;Panik i dockskapet)) iir just en sadan munter rens Iiils sid. 1 2 3 tafla, soin sinå barn tycka om.
Hvarför Jenny Nyström late * en liten flicka i » En juldröm » se endast.
tennsoldater, kunna vi ej förstå, ej heller hvarför den lilla flickan, som ligger i en fin sparlakansäng ej lärt sig a t t ställa sina skor på golfvet, utan ställt dem på sina kla- der.
V i ha ngstan iiteslutaiide uppehållit oss vid illiistrationerna, men dessa spela ju i jultidiiingarna en lika så stor roll som texten.
Denna senare är i alliniiiihet nnderhållande och god.
, Leo » är en bra och rolig berättelse, lnen behöf ves det verkligen f ör » realismen B, a t t den gamle Melcher kallar Leo adin förbaskade l i u n d ~ och strax därpå är färdig att draga till med en ed?
Berättelsen » Trofast&gt; skall helt visst läsas med stort nöje.
Hvarför deii danske » barbera- ren » skall - göras till &gt;tanddoktor » (se planschen på hvilken apan rakar storken) kunna vi ej förstå, helst storken icke har n %gra tänder.
- Lilla Erik och hans lclrkainrater.
Af E.
A.
Pris 1,ao.
Visserligen inärkes det i denria lilla berättelse, a t t händelserna iiro län~pade efter taflorna och ej taflorila efter händelserna, men detta, konimer sannolikt ej a t t på iniiista sätt störa de sidb liisarnas nöje af boken, livilken är lätt och ledigt skrifven och med allt skäl kan rekoininenderas soni en passande och rolig jullektyr för 7- 8-kriga barn.
Husdjureii.
Bilderbok för små barii och för åskådningsiinder- visning.
Pris 2,so.
Som inateriel rid åskhdningsöfningar i barnkammaren, nämligen d&amp; de små skola lära sig att känna igen de vanligaste djuren, kunna dessa bil- der utan text möjligen lampa sig.
Meii icke äro bilderna af djuren nog exakt teckiiade för a t t kunna Iiöra till skolans åskådniiigsinateriel.
Öfver land och Ilaf i ballong.
Pris i, n.
En gammal farbror Pkgelöga ta.ger en skara sidi barn med sig och reser i lufballong öfver stora sträckor af viirlden.
Lustiga bil- der af livad de se från ballongen äro franistallda i koloreradt tryck.
Farbrors besl&lt;rifningar- på dessa föreinål äro återgifna på vers, visser- ligen mycket haltande, ineii s2ltert Biidii lika roliga för barnen.
Liiro- rika kriniia de ju iifveii vara, t y barnen f$ geiioni dein veta en del egendoinliga små salter fr %ii hvarje land, som omtalas.
Ti iiro miiiiti * n musikanter.
Pris 1,50.
Texten 2r i deniia ' Bols, liksoin i deii föregaelide, htergifveii p i lustiga riin, beskrifvaiide några sinå barn, som leka iniisikanter.
Illnstrationerna häröfver äro också rätt roliga.
Glada soininard~tgar.
Pris 1,25.
Iiinehhllet utgöres af ett bref p i prosa från en tioårig flicka.
Rvad soiii berattas i brefvet, Zir frainstii,lldt i kolorerade taflor.
Alla dessa tre srn % böcker eller planschverk äro starkare och bättre inbundna än skdana bruka vara.
De kunna rekommenderas som rolig julklapp å t 8-10-kriga barn.
Snik hundars öden.
Text af Carin Hamnzarsköld.
Pris 80 öre.
Bland denna sorts barnböcker, anse vi a t t » Sinå Iiundars ödens, betriiffande bfide ord och bilder, ar en af de rolig~re, som var barnboksmarknad i &amp; r har a t t bjuda.
Se, till exempel, den komiska taflan ined, rimmade texten:,, passa p&amp; tiden!
2 Helt visst kommer denna lilla lustiga hundsaga att vacka myc- ken munterhet i bariikammaren bland såviil de nagot större som de mindre barnen.
Vara viinner.
Text af Matlzilda Lmglet.
Pris 2,50.
De sin % barn, hvilka blifva de lyckliga ägarna af denna val sltrifna bok, f&amp; däruti på samina gång ett präktigt planschverk för barnkammaren och en hel samling goda berättelser på både vers ocli prosa, livaribland flere Iiafva den tydliga tendensen a t t Iios barnen viicka kärlek till djuren.
För 8-10.Hringar torde boken bäst passa.
Niickrosoriia.
Sagosamling af Albrekt Segerstedt.
Med teck- ningar af Gerda Tiréii och G. Aberg.
Pris kart.
l,?
~ Dessa sagor höra till dem, soiii icke 110s barnen kunna påi.akiia siii egentliga läsekrets.
Men för den publik, som uppskattar sHdana slags stiimningsalster, hvilka i vara dagar simina p i ytan af litera- turens breda ström under namn af Bubblor, Bitar, Spillror,, Spånor, m.
In., lriinna dessa oskyldiga sin % ~eagor9 t j h a till eii stiiiicls tids- fördrif.
Minst lyckas förf.
i den bundiia formen, bäst inåhanda i follthixinorn, såsom t. ex. i a Giiinman son1 gick till lian dels boden^.
Bland teckningarila möter man med en viss hapilad.
en paradisets blomsterangel i otadligt modern frisyr, titelplansclien däremot Mr ganska karaltter.i.stisk.
Den lilla bokeii pfi iikgra och åttio sidor fraintriider för öfrigt iitaii några större anspråk.
Lilla Eliias sagor.
Visor och berättelser för barn af AIfaro.
Illustrerade af Stina.
2 delar.
Pris 3 kr.
FBsagoima äro utan tvifvel det basta af denna samling.
De förena p&amp; ett lyckligt satt det underbara i innelifillet med enkelheten i frainstiill- ningen.
Stilen a r alltigenom ledig och vårdad: De öfriga sin: ^ be- rättelserna liksom verserna äro natta, men sardeles senkla.~ livad inne- hhllet betrtiffar och torde endast passa för ett 18gre Mdersstadieiin iin Eésagorna.
Sådana sink bitar soiii, Tupp och Yiöiia,), » Lilla Gösta&gt;,, Grodan D, D Vov-vov och 1tissenD sknlle passa battre i en illiistrerad barnbok för 5-åringar, all bland de öfriga sagorna., som tydligen äro ämnade för barn från 8 till 11 år.
Till en af de underbara ocli osannolika episoderna iiör beriittelsen, En saga om en bl&amp; bandrosett och om sju röfvam i skogen)).
Dar före- kommer nämligen strax utanför en svensk Iierregård en stor skog, dar '
sjii söfvaie bo i en bergshala.
D e äro najdens sksack.
R ~ t t m a s t a r e n pk Helleberga trsinger in i skagen för a t t atertaga sin lilla dotter, som blifvit röfvad f r h honom.
Sex af röfvarne radila den lilla flickan ur den grymme höfclingens händer och till belöning härför siiger rytt- mästaren: ?&gt; 0111 i viljen blifva hederliga inenniskos igen, s&amp; skolen i f$ blifva trädgårdsdrängar hos mig allihop och f&amp; det riktigt bra! » Detta visar e t t människovänligt och förtroendefullt sinne som torde höra till det mera ovanliga!
Baarwens bilderbok R: o il.
Bmmcnne bilderbok N: o 2.
Af L.
S.
Pris för hvarje del: 75 öre.
De mindre barnen bjudas här p&amp; en mängd natt och roligt illustrerade berättelser med ett godt, moraliskt inneliill, väl läinpadt efter 6-8-åringars uppfattning.
Af allt hjärta önska vi, a t t de älskliga smai böckerna måtte f &amp; fylla sin uppgift a t t blifva iniinga sniå barn till både nytta och nöje!
sagos af Hugo Hörhk.
Pris &amp;, O. D % man laser dessa sagos, får man ett intryck af, a t t man lika- som varit nied otn deras födelse.
&gt;Ian ser för sig i ett ljckligt lieiii en Blid och god fader ined ett litet barn pk Iivarje knä, h m berät- tande för dem med lust och lif på både vers och prosa, och de, strå- lande af fröjd, lyssnande till allt det roliga de höra.
Högt jubla de sin % öfver de lustiga rimmen om » Haralds boll »,, Lilla Karls käpp » och majas Moiiiia ».
Och vi känna oss nästan färdiga a t t jubla med öfver denna natta, präktiga barnpoesi.
Men s % berättar pappa » Pip-Lisas3 och wSnuske-Pellesn stygga drömmar, och då rysa de sm % öfvei8 de hemska fantasierna, men tanka nog på samma gång med allvar på a t t det ar bast lata bli a t t lipa, till och med d % man skall tvättas.
Därefter komma vackra, fina sagor, släktingar till Andersens.
Dessa finna småttingarna ej så mycket nöje uti, men deras mamma s&amp; mycket mer.
Och väl m % vi med henne gladjas öfver, a t t Sveriges barn, sm % och stora, f %tt en så god minnesgifva fr %n den van, hrars varma hjärta afven omfattade barnavarldeii.
IEdt, tv6, t ~ e, fyra, Blomstersiffror med rim.
Af Ottilia Adelborg.
Pris 2.50.
A t t denna lilla förtjusande bilderbok med sina lustiga rim kom- mer a t t blifva mottagen nied lika mycken gläjde och beundran, soin hennes vackra iildre syster, blomstera alfabetet v, hafra vi, p % grund af hennes syskontycke med .denna, allt skäl a t t hoppas.
V i ömka också hjärtligt, att hon ej länge inktte förblifra den yngsta i denna älskliga familj.
Hennes syfte är emellertid a t t alltid f % vara en ögonfröjd för både små och stora barn, under det a t t hon på samma @ ng erbjiider sig a t t efter den mest Behagliga metod i~iidesvisa i konsten att räkna till 20.
I biiriinhreii.
Sniåberättelser af Iizgeborg volt der Lippe Ko- ~zozu .. ' Öfvers.
af M. Gra~zdinson.
Illustrerad.
Pris 2,n.
De flesta af dessa berdttelser handla om djur samt oni små enkla episoder ur barnens lif.
Alla aro skrifna ined värme och ined en \ änslig och fin uppfattning, såväl af naturen som af barnasinnet.
Atskilliga verkligt goda natiirskildriugar förekoniina, sisoin t. ex. i » Pjällboi.ken », dar den kloke hästen räddar den 14-årige Jon ur en snöstorm, soin öfverraskar dein på återviigen från fjällen.
Skada att berättelserna Bro s i korta, att några blott ar0 soin stainningsbitar, i hvilka inan knappt liiiiner satta sig in, förr an de äro slut.
Barn tycka i allmänhet mera om berättelser, dar de kunna följa de personer, soni de en gång gjort bekantskap med.
w 1 barnaåren)) torde dock skänka nöje ht 10- A 12- %ringar.
EJL resa oinkrii~g jorden.
Med rim af J.
C. v091 Hofsten.
Illustrerad.
Pris l, co. E11 serie granna bilder från Amerika, Asien, Afrika och Europa, Texten ar natt och passar bättre till bilderna, som troligen äro af engelskt ursprung, an hvad som annars briikar vara fallet med dessa med svenska rim försedda utländska bildek .. Boken kan vara både nöjsam ocli nyttig för 8 8- 10-åringar.
Sotarmurre.
Pris 50 öre.
Nisse och Nasse.
Pris 50 öre.
Dessa tvenne böcker, innel~ållande de allra oskyldigaste små uppbyggliga berattelser, äro sannolikt af barnen mycket onityckta, eftersom det är fjerde upplagan, som nu utkoininit.
Äfven dessa smA böckers parmar äro natt illustrerade af Ottilia Adelborg.
Deras mycket oskadliga innehhll lämpar sig bast för 7 A 9-Ariga barn. '
Borta, och hemma eller niera pm Barnen p % Broby af Anzy Palm Illustrerad.
Pris l,50.
De små 8 A 10-åringar, som redan gjort bekantskap med » Bar- nen på Brobyn koinma säkert att halsa vännerna Greta och Vanda hjärtligt valkonina åter.
De få följa de båda systrarna på deras be- sök i Stockholm och med dem beundra mycket, som linfvi-tdstaclen liar att bjuda på, de få vara med om bröllop och födelsedagsfirning och mycket annat roligt.
Sedan resa Greta och Vanda hem igen till sitt älskade Broby och upplefva dar, liksom i staden, m h g a sällsamma och lustiga afventyr, De barn å andra sidan soin läsa, Borta och Hemma » utan att hafva gjort bekantskap med » Barnen på Broby)) koniina nog att öfvertala sina föräldrar att snarast låta dem göra denna bekantskap, och i sa gladt och godt sällskap kunna föräldrar tryggt lämna sina barn.
Skada blott, att ej fröken Adelborg afven illiistrerat » Rorta och Heinma, ty i de sinå stela, kantiga figurer, som 1iaf inöta oss kanna vi ej igen vara vaiiiier Greta och Vanda från i fjor.
308 Sngiiln oin pmnktfisberget.
Pris 50 öre.
Då vi liisa denna barnbok, kuiina vi ej undgå att tanka på de taflor ur Bibliska Iiistorim, hvilka pryda bondstiigorna i Dalarne.
Man fKr p % dessa se profeten Elias i l#nsinansliittt, åkande i gul dal- lcai * lsscliiis iipp till liiinirieln, evangelisterna, kliidda i Iiithersk prast- drakt och j~ingfrii 31aiix som inomkulla med gloria kring pannan.
Det förefaller som harle den anonyme författaren till ofvannämnda bok velat i skrift fi-ainstdla något i sainina vag som.
dessa taflor.
Maii g5r Iiär belran tskap ined en n&amp;inndeinansson vid namn Lars Ugn- stake f r h Mora sed en, Iivillten iincler hednatiden blir konung ö h e r liela Danmark, seclsii ha11 först gjort en resa ned i pannltaksbereet.
Diir vistas han i fein år under ideligt atande af alla möjliga niitida lackerlieter, kramsfagel, marenger, vindrufvor och dylikt » på de alsk- värdaste tallrikar från Rörstrand och med lrnifvar och gafflar från Eslrilstiiiia; 8.
Under detta atande utvecklas Lars i pannlmksberget till en lrraftfnll och kristlig personlighet, hvillten, d&amp; lian koinmer lit lir berget, med latthet reder sig ur alla mötande svårigheter genom blotta utta- landet af ett ord, soin lian arft af sina fader.
Det ordet ar &gt;gradör) och är ~iiiii1itigai.e # n iiågoii ki.igshär Vi \ laga p h t &amp; att Bokens parmar, fint och lustigt illustrerade af Ottilia Adelborg, äro af större värde an dess af saga och verklighet, ' forntid och nutid, saininanrörda innehåll.
Boken, soni förut varit iitgifven, lär dock roa sinå 8 ii 10-åriga barn.
0.
Pii Yikiiigiutri~t j h t e sju anilra beriittelser och sagor f ' ir burii af Ingeborg Zethelizis.
1llnsti.el~sd.
Pris 1,25.
Bolteii iniieli&amp;ller en samling ganska iiatta små berättelser ur verkliga lifvet samt iiagra små sagor rned en sens moral; innehållet skiljer sig ej i niipaoii väseiitlig inHn fran mycket som förut skrifvits i den vageii.
Sngnn oin Fru Kopparnasa hade helst bort iiteslutas, då de obe.
Iiagliga detaljerna om den elaka trollpackan torde göra ett pinsamt intryck p&amp; ett ' mera k#nsligt barnasinne.
Passar för sinåttingar pli 7 ii 9 år - inen ej öfver denna ålder.
..
INNEHALL.
Sid.
En viktig lönefrbga ~elegrafisternas löneförhhllaiicen ..................... 1 L.
D-n.
Lucy Stone ........................................................................ 8 1131.
S .. Jonas Lie og lians hustru.
Brev fra Kristiania ........................ 3.5 Anna Knutson, Krycke-Britt&amp; .......................................................... 20 En korsdrsgerska och hennes ex.isteiisiiiinimum, meddeladt genom Esselde 27 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 33.
TvK niotioner vid hets riksdng ......................................................... 33 Friii skilda Ii611 .............................................................................. 34.
* &amp; ' elma Lagerlöf, Elise H~vasser ...................................................... M.
C .. Ur de senaste hens littert~tur i kvinnofriigaii ........................... Xilgra blad ur Ernst Alilgreils lifshistoria .......................................... Anncc Knzctson.
Icrycke-Rritta (Forts.) ................................................ Nigra svenska nuticlsromaner: L.
N., Holger Vide af Ainanda Kebstedt.
- M.
D., Prometheus af Axel Lundeg&amp;rcl.
- L.
D., Camilla af R.ichert von Koch.
- II.
N., Lena af Ren6 ................................. Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet: l ' etitioii niigAcnde fiilt- sklirers uthildiiiiig ..................................................................... 3 ' 7 39 46 56 G5 79 4:.
Ernst 13eckmc1.1~~ 1.vinnau och hufviidstadens fattigv8rcl ........................ ' i9 JIurin Cedemc7~iöldJ Ur de senaste fi.rens litteratur i kviiinofs5gm (Forts) 88 1 V.
A~llol~n.
P5 troskclu till Asien .................................................. 94.
....... 104 F.
Clig., A.
C11.
Lefflers efterliimnncle skrifter .............................
M C., F r h riksdagen ..................................................................... 107 FrBii våra oniburl ............................................................................ 111 Meddelanden fran Irtdrika-Bremer-Förbundet ............................... 113 Fr&amp;n skilda hall .........., .................................................................... 114.
- 3 Lydicc I.lru7tlströ~nJ Hvad iir saniiiiig 7 ................................................... 117 Fredrik IVetteduncZ, Var yngsta poesi ................................................. 122 AU.
Anholm, Pfi tröskeln till Asien (Forts.) .......................................... 129 L.
D .. Lkaxinuor och silnonser ......................................................... 135 IV .. Upsala kvinliga studentförening ................................................ 141.
E?
E., KAgre ord om deii husliga hygienen ........................................ 143 Stockholms internationella 18rminneheni .......................................... 145 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet .............................. 146 Frin skilda h311 ............................................................................. 148 m r l51 Lea.
Marie Sophie Schn-aïtz ......................................................... Ett nieningsbyte i tidens frHgor ......................................................... 153 L-cc W .. Tre dagar i Jotunheimeli .................................................. 164 Siyrid Leijo~~7~~cfvz~Z~ Sommar ............................................................... 172.
G.
A-g., I&lt;viui.~onrBetet i Finlnnd ................................................... Domenico BTacry4 ' orreale, Sakiiad.
öfvers.
af Sigricl Lei jonhiifvnd ............ Föreningen för gift kviiiiias egaiiderlitt ............................................ Från skilcln Iihl1 .........................................................................
Sid.
1 ' 73 180 3.80 3.81 BT Vigselforniiiliiret i cleii nya kyrkohandboken ....................................... 185 A ~ n a d n Keyf %terlt.
Eii resenlir ......................................................... 187 Scen .Dahlgrm.
Kviiinnns stiilliiing i det forutide Greklaud .................. 200 Z. Soiiiimrlif ................................................................................. 206 Litteratnr.
.
Hellm~ Lilidgren.
Osynliga liinkar af Selmril Lagerlöf ............ 214 F r h skilda 11511 ............................................................................ 218.
Sjnk \ hIeiis orcliiande p&amp; la.iiclsbygde~i ............................................. 221 Svab Daldgre~t.
I&lt;viiiiims stiilluiug i clet forntida Grek1: ~ud (Forts.) ...... 231 Eko.
Tvenne koiistiiiirinnors utst8llning ............................................. 238 21.
C .. Ur de senaste åreiis litteratur i kvinuofrhgan ........................... 242 Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 261 F r h skilde h a l ............................................................................. 262 * Kvinnens iuviil jmde i fnttigvArclsstyrelse .......................................... 267 Rust Roest.
Eii fr8ga Stiidie ............................................................ 267 Anna Fleetw~od.Derhy~ Hvad engelske damer göra för sitt Imds silkes- industri ............................................................................. 2 ' 76 Böcker för barn och ungdom julen 1894 FrKn Fredrike-Bremer-För- bundets bokkoinit6 .................................................................. 270.
.
Bilaga: Fredrika-Bremer-Förbundets beriititelse för &amp; r 1893. det nionde h e t af dess verksamhet.
.
Kruses Pensionat &amp; Hôtei-e.
.
Klarabergsgatan 52, Stockholm,.
.
tvA minuters viig frhn Centralstationen, erbjuder s&amp;viil enkla soin elegenta rum n. b. eller 2 och 3 tr. Pris: fi.hn,l: 26 per ' dygn.
- Ref. Med.
Doktor ' E. W. Wretlind, Stockholm, Doktolm H. Akersfrörn, Upsala m. fl.
Vaktiniistare möter vid stationen.
N y a Hush %llsskolan (för bildade flickor).
Grundad 1881.
Föresthdarinna: Fröken H. Croiiius.
Nya H u s ~ &amp; l l s s ~ o l a M n a s t e alar Vestra Tradgardsgatan 18.
OBS.
I Sarskild matsal för fruntiininer.
Laderplastik.
Alla slags verktyg f ör laderplastik siilj as billigast hos PER FROM, Stockholm, 54 1IZuetereamueZegatar~ 54.
OnS.
i Snmr och kiiifvnr slipris.
2 i0 m 8.
c.l 4 Fysiologiska skodon C.
L far d a m e r.
herrar o c h b a r n tillverkas hos undertecknad till moderata priser.
Personer, som halve Öwtilige eller forstörda föhter, kunna m v s wig fA skodon, som pasra vlll och äro bekviiioa a t t gB med.
.m * C. NILSSON, Drottninggatan 100.
E i!
Fred?
* i7i ' a-B~eme~ * - F610Oundets &amp;? / r&amp; mottagas anm&amp;Zn.ingar till intr&amp;&amp;e i ~ ~ r b ~ n d e t s Sjukkassa.
Afven p e ~ s o n e ~ som, ic~ce ara ' ~~edlemmcw af E ' Qr&amp;undet, 7cwnna blifva debegnre Z densamma.
.
Tvätta med luft?
Pneumatiska handtvattmaskinen UNDINE.
.
.
Patenterad i alla lander.
Enklaste, basta ooh billigaste tvattmaskin, i varlden, Pr£s pr d y c k blott 6 kr.
Rengör tviitten fiiiev&amp;nnnsviii * dt I M,; skoiinr tviitten såsom ingen annan metod; iiiidnntriiiiger hlixtsnnbbt alla andra tviittmaskiiier.
Sparar arbete, sparar tid, sparar peiiniirgar!
.
Generalagentur för Sverige: JOSEPH L E J A, K o n yl.
Hoflcvevcmtöv.
Underagentep antagas B alla platser.
- - - - - - - - -- p - Ett eii7cert onedel att stii0 * 7ca lcrngnr, nmacmw chettea * o. d. s&amp; att de bZ$fva aom n g a.
P&amp; grund st de stegrade fordringm man i v&amp;ra digair stiiller pk linne med afseende p&amp; styfnsd och glans, har man mhgfddiga g h g e r sökt förbiittra, den enkla rissti-irkelsen genom att uppblanda densamma med borax, gummi, i a x etc.; dock lyckas detta endast genom öfuing och erfarenhet i tillblandningssät- tet.
Hiirtill kommer att iutiigeu husmoder,.
onktaclt ihiirdiga bemödanden, kiinneï sig besviken och liingtar efter ett biittre och siikrare siitt.
- Detta &amp; tt finner iilm blott genom begagiiandet af Biack ' s Dubbolsfirkolse, ett absolut tillförlitligt och fullkomligt tillredt stiirkelseinedel, hvilket inne- hgller alls nödiga best&amp;ndsdelar i viilafviigda proportioner, aIfven siidana som framkalla en gliinsande yta.
Genom detta medel kunna kragar, man- chethr o. d. st5rkas s % vii1 att de blifva som nyn.
Anviindandet af Ce-a stiirkelse %r ytterst enkelt.
Fredrika-Bremer-Förbundets hemstudier, Ledning för hemstudier inom olika ämnen ltimnas af Fre- drika-Bremer-Förbundet.
Ledningen innefattar: 1) AIt ' ~) zan~na rad eller cnivisiaingm * r~ ?~ancZe litterattw, afyi$t 1 kr.
2 Sfudieplaoa.
......................................................... 5 a 3 Rad och fortsatt lechting, hvarvid lärjungen har rätt att hvar fjortonde dag insända en skriftlig upp- sats och förfrågningar.
.
Afgift för halfar för hvarje amne .................. 15 w Nbmare upplysningar meddelas genom Fredrika-Bremer- Förbundets byra.
.
-.
1 1
ForsgUningsmagasih fbr Fruntimmersarbeten, sasom.
vnpyMGt-z~sy r, ~ t ~ ~ ~ ~ VadEstena Spetsar, BroderBsr, St6c7cade och V$rI %ccale .m * betm, Barnkh %1&amp;er, DDekothsartBh %ary Dockor, Let~saktw m. m.
~ Utstyrslar .och alla sl4gs.Fruntimmersarbeten flipf8rdiga8.
Rekvisitioner f r i n landsodn expedieras skyndsamt.
Utmarkt arbete!
Miiga pl$er!
Filrtjiinsten s !mmerskansl AUrn del.
64 91.
C -.
R O S E N S Drottninggatan 10, 3 tr, TeIIefm 58 16.
1: sta klassens Fotografi-affar!
- IN@Y@ Underteoknode som anvhndt Herr Axel ~ i t s t &amp; s Collodin Got hktornar ooh kylknblcu ho funnit medlet fullt motsvara ' sitt * bäii- TitlfOi.littig~ste mB1 ooh kunon det derfire hoa enhbar till det brista rekommen: ah .I dera A m ~ den l S m 1886 I R Ont .. A Yowban.
personer Wman beprcif uadf me- Underteoknad som vant bo- avarnd af en m&amp;gd del mot liktornar, genom anvandandrt af v a b b ~ r ~ ha&lt; ~ ~ O d ~ vartor, hudhhdnad friln A~otekaren Herr Axel Lit- strdm i Falun b14,yitfrkn dom och nageltrhg - Qbr.
ditid dewa in- helt ooh - hiuljk befnnd.
hvatfare registrerade etikett som jag omnamndi medel hos eiahväs det b h t a rekommendera amt111 for varans Bkb till Motah &amp; Bykyrko d ZI aug 1886 Atmmt Axta.
Hnndlonde A ' kta COLEODIN.
tak R&amp;.
Tusen-
6 och Maftrengöringsansrah- 81 99.
6 6 t Reder $ 101 Valhallsvä@n 101.
$e1.3799.
mattor efter föregliende desinfektitn f i c h damm och srniit9 enligt ny metod, mobler, sang- och gångklder fran mal och andra pasasiter-, tagel och renar tjader medelst nJrkonstruera.de maskiner barn min^ och hemsandning inom Stockholm e- kostriadsfritt.
+ Kontor: Drottninggatan 23, 2 tr upp B~ @ m e ~ ~ ~ .. b " ' ' % - a.
C) - Jurist.
+ P % a ' 1 ' mar - .&amp;t kvinnor råd och upp1gsninga.r i juridiska och ekonomiska aageliigenhefer.
waram~rgs; LACTOSERRIhT-CACAO Y illsm ' @ nnde, kraftigt narande, h~lsosain!
Förordad af professorerna Olof H a i n ~ a r s t e n, C.
E. Bergstrand, med.
d: ï Ch.
E m.
Hagdahl In.
fl. ' '
Hiilsoviiiiiieit, tidskrift för ' illniiiii och: e i i s.
k, il~i~l~~.lsov yttsnr tcl, i.
.
s i t t .iiiinimer för den 1 februari fiiljaiicle:, » Siil * cleZes ~ ~ a r c m d ?ch e v&amp;~cZevi7ct s&amp;.sbb~ ett 7cormemWei * uclt och sbj31; c~li.liyt~r~M~ * ii~1~~~1,ecZeZ UT lifuem deiz i 71,ccncZeZia JLQS OSS .imf i i i ~ Z a Z u ~ t q ~ e i ~ i ~ z ~ ~ ~ u o Pris pr biirk, oiii $i10 kr.
9,60; k i l 6 kr .. 1,30; kilo kr. '
0 ~ 7 0.
.Ei.htrlles hos Lirs speCerihn.iictlere samt i p r t i hos, ah.
W i m &amp; o r g &amp; C h, Stoc7clzolm Koiigl .. Hoflevei ' rtiitiir.
.
, ' för ved och ' to$.
Vedslöseri oinöjligt.
Ugimriie icke belagda &amp; ed n@on lers, stckh och gr$ctd: h iitoniordentligt jeinnt, viil och fort.
, .Inga sbi.MnnplAtq,rr » a t t förilya.
De yppersta intyg f %ii hela lanclet.
Kiiiina ses i verlrsniid-iet och profvas - Iiigeliiör E.
- - i. WIIIANS Utstiiliriirig och ~ i j r s i i l j i i i ~ i.
~, i7 F 9 * e d s g m % ~ l ~?
', Stockholm.
.
+-, ' Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Damer och ' Barn,.
OBS.
Prisbelönta af Driikt-Xcfot rnföreui11ge11.
.
!
Skodon tillverkas afven efter modern fason.- Allt nrbetb iitfiiros rioggrnii~lt och af biistn iiinterid.
Reparationer verkställas väl och på bestämd utlofvad tid.
P.
G U S T.
.
P E T T E R S S O N, 52 Drottninggatan, 52.
\ Matasin des Nouueautes pour Confectioii och dess filialer 3 Vesterlånggatan och 75 Vest6rlSmggatan rekomqpenderar i största iirva.2 till biZZZgastte p8ise; u.
Höst- &amp; Vinterkappor iI: H. de THAIYCH HOCKENDORFE Sjuksköte ' rskor,.
.
.
med goda betyg öfver genomgingna lilmkiirser och iitöfvad praktisk verl; sa,inhet, finnas anmälda; i p) ~clvd7im-Bremer- Fo~ * l&gt;undets B y r d, 54 Drottninggatan,; l tr. Allm.
Tel. 48 16.. '
