# ID: svediakorp-per109
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1893
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,088
# sentences: 1,248
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
_..
.
,.
, ' 8: e haft.
1893.
TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTLRARR INTRESSEN.
.
Några blad ur Ernst ~ h l ~ r e n s - l i f s h i s t o r i h6mtkde a, ur bref till e n syster.
D.
Ett Israrinnehem.
Böcker för barn och ungdom julen 1893.
Från u red rika-~rernerifir- bundets bokkornite.
Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Förbhdet.
.
Hvarjehanda i. kvinnofrågan.
Innehåll för årgången 1893. d;. '
'
DO-kt6r W R G - X A ~ - - Invastes s,j u k c t ~ n m _Stir&amp;ildt ~ Bröst- och Undemflilssj il ' i \ rdomai '.
Biträ,de-r vid f; irlossiiingar.
fl !at.~m f~a * gsgcit&amp;icm.
7.
- Alllll.
' Fel (80 1 % - Mottagning: 9-11 - - f m., ' b 2-3 e. m.
Söndagar 9-11 f.,m.
- a ~ * ó e E e f i, ' ~ .~ekmarrtioir ~ ~ ~ ~ ~ .sarat$7cla~a9 ~ ~ ~ d DocZ; b~, ~ ~ ~,.
- - L - fJw7~s&amp;kej * m. m..
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
-.
.
-.
Utstyrslar Öeh $la$&amp;gs ' ~ r u - i a ~ i m m ~ ~ s a ~ förfä~di~sas, bet8n.
-.
-.
- ' M&amp;$kning ' verkställes.
Utmärkt arbete!
.
- - A - -.
.- riser l Fbrtjinste - - - Allni.
tel. 64 81.
Noimveautd5 r f ä h siisongen.
Sarskildt ftir rekommendera mitt stora lager af ' w r el sv&amp;-k * för Pelskappor ' med därtill passande öfvertyger.
- -
F Br.
kapitalister, sarskildt fruntimmer, liar det länge varit ett Önskiiingsin %l a t t kunna öfverlämna vården af sina värdepapper och skötseln a f sina affärer %t någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade piinktligliet och noggrannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom prisbilligliet.
E n såditn institution ä r Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (I; ii !Zn Nyygntan 27, ' expeditionsfid 10-4), soin under garanti af Stockholiiis Eliskildn Bank åtager sig vhrd och förvaltiiing af ensltilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdeliiiiigeiz deponerar obligatioiier, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kupon- ger och tillhandaliåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser ~otariatafdelningen atlottningar af obligationer och underrättar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt Iiimnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exeinpel 2.
Oin inteckningar deponeras Iios Notariatafdeliiingen imderrättar Notariatafdelningen gälaenaren därom a t t rantorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, Iivarefter de medel, som iiiflpta, till deponenten .. redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen a t t inteckningarne blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en Iios afdel- ningen deponerad inteckning genoin imderlaten fönlyelse skulle förfalla, ersiitter Stocklrolms .Enskilda 13tlnk därigenoin, uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för å r pr 1,000 kronor af deposi- tionens värde, dock ej under tv&amp; kronor.
Upplysningar om detta.för Sverige nya försakringssatt lemnas å bola- gets hufvudkontor i Stockholm, 10 Vasagatan, 1 tr., och i öfrigt af om- bud för (G.
220ji.)
Allmänna Lifforsäkringsbolaget.
.
, August Bergin &amp; C: o Mcbgccs-i12 f &amp; hm S ' ~eglur.
&amp; Tu f velrcm~cr STOCKHO LM 22 Lilla Vaftuaatan 22.
Allm.
Telefon 51? !l.
Laderplastik.
Alla slags verktyg för läderplastik säljas billigast hos PER FROM, Stockholm, 54 2llcistersamrna~~e2: 8guctam 54.
OBS.!
Saxim och kliifvar slipas.
Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Damer och Han,, OBS.
!
Prisbelöiits af Drgkt-lteforiilfö~.eiiiugeii.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
m Reparationer Allt arboto utföres noggrriiiiit och af biista iiinteriol.
verkställas väl och på bestämd utlofvad tid.
P.
G U S T.
P E T T E R S S O N, 5 2 Drottninggatan 5 2.
Albert Schmidts Handskaffar Stockholm, Arsenalsgatan 8.
Svenska, Engelska, Franska och Tyska proinenadliaiidskar, shviil fodrade soin ofodrade.
Balliandskar.
Order f r h landsorten utföras mot efterkraf.
Allm.
tel. 71 39.
Annonser för DAGNY upptagas af f r ö k e m Imgebovg Bergströmn, 28 Östermalmsgatan.
Nya Hush %llsskolan (för bildade flickor).
Grmidacl 1.881. öre st in da rinna: Fröken H.
~ronius.
N y a Hush~llsskolansl Matsalar Vestra Tradgårdsgatan 19.
OBS.
!
Särskild inatsal för friintiininer.
Fredrika-Bremer-Förb~~ndets hemstudienfdeluing ko~m mer stot anordna - för sa vidt tillräckligt milnga anmirl- niugar ske - en pristäflan för elever, so111 under 1894 genomg8 ettasig kurs i nggot af amnena historia, sven- ska och franska språken.
Vidare underrittelser lämnas genom Fredrika-Bremer-Förbundets By&amp;, Stockholm.
Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, finn as anmälda kvinliga arbetssökande sasom: lektions- gifvare i sprak, svenska amnen, musilr, sang, ritning och m&amp;lniug, haudarbeten m.
III., svenska ocli utlaudska lärar- innor för hem och skolor; kontors- och skrifbiträden, hus- föresthndarinnor, sällskap och biträden i hem, föreläserskor, gymnaster, sjuksköterskor m. fl.
Aug.
Magnusson (etablerad 1860) 46 48 Vesterianggatan 46 48 Försäljningslokaler: n e d r a botten, en, t v å och W e tr. lipp.
STOCKHOLM.
Största lager i Norden af Kulörta o, Svar ta Yllelrlädningstyger Kulörta och Svarta Sidentyger Bomulls-Tvattlrladniiigstyger Bchalar och Resfiltar m, m, I 0 bser~ er&amp;!
Genom direkta förbindelser med in- och litlandets förnainsta.
fabrikanter kan jag erbjiida ofvanniimda artiklm biittre och billigare iin nigon sn- nan och torde en Iivar genoin besök i mina lokaIer eller genom reqvisition af profver och varor lätt blifva öfver- tygad om fördelen att hos mig fylla sina behof af dessa artiklar.
" ' Wi ?fon " A t re / efon 28 Profver på begäran ~ e \ d 2 ~ i.
: Eie \ t \ ~n kostnadsfritt.
.
Några blad ur Ernst Ahlgrens lim- historia, hemtade ur bref till en syster.
Föga mer än fem å r hafva förflutit sedan i ett aflägset hörn på en af Köpenhainus tysta kyrkogårdar den graf reddes, däri den svenska kvinna, soin i lifstiden mest var känd under namnet Ernst Ahlgrm fann sitt sista hviloriiin.
Och likväl i vår snabbt löpande tid äro fein &amp; r en tidrymd tillräckligt lång för att, om ej utplåna bilden af en framstående personlighet, så atininstone låta densamma frainstå i det förgångnas visserligen matta och däiiipade, inen i de flesta fdll förklarande och förmildrande ljus.
Otvifvelaktigt lef ver Ernst Alilgrens minne annii friskt och ofördunkladt bland de mhnga, som kände och iilskade henne personligen och de ännu fler, som kände och iilskade henne genoin hennes böcker, men hennes drag, hennes lifshistoria, Iiennes tragiska öde börja inåhanda förblekna, som s&amp; mycket aniiat, livaröfver tiden bredt sin allt öfverskylande slöja.
D % vi nu åter liar vilja frammana Victoria Benedictssons bild, sker det i den öfvertygelsen, att vi härigenom bereda hvarje van till diktarinnan och hennes diktkonst ett s a m t om än vemodigt nöje.
Det är ej n5gia nya, hittills obeaktade faser af den bortgångna författa- rinnans Iiistoria vi liar gå att framställa, det är endast henne sjalf vi åter skola låta tala i de bref af hennes egen hand, vi här med- dela, bref hittills förvarade som familjeklenoder, men som nu fram- liiggas i den tanke, att de skola bidraga att sprida ett klarare ljus öfver en personlighet, som, i likhet med hvarje iner franistående man eller kvinna, både under sin lifstid och efter sin död, blifvit så olika bedömd och uppfattad.
Som bekant utgafs ett par år efter frii Benedictssons död af liennes, litteräre arftagare,, Axel Limdegård, den Sj alfbiografi iir bref och anteckningars livari inaii förnämligast af brefven till utgif- varen kan följa ghngeii af Ernst Ahlgregs utvecklingshistoria.
De bref vi nu blifvit ssitta i tillfälle att meddela, återfinnas diireiiiot, som näilints, ej bland de redaii utgifna brefven.
De h a h a '
skrifvits till er1 aldre syster, inellan Iivilken och brefskrifverskan det, förefanns denna själarnes friiiidskap, soin ej alltid förekommer bland nara anhöriga och soin mer an blodets band bidrager att sliita tvenne lijartan till livarandra.
Äfven tyckes Victoria Benedictsson ph det ' önlinaste varit fästad vid denna sin nara anförvandt, och om inaii i brefven till A.xel Limdegard och andra litterära personer först acli friimst återfinner författarinnan, den begifvade, logiskt och klart tän- kande och resoiinerande Ernst Ahlgren, si aterspegla dessa iitgjiitel- ser till en älskad syster helt den li,jai.tevarma, sjiilf~illa Itvinnan ocli människan, Victoria Benedictsson.
Ur det1 vidlyftiga brefsamlingen, soin blif vit ställd till vårt för- fogande, liafvn vi endast utvalt det, som kan vara belysande för den boimtgc2ngaa förf attarinnans personlighet.
I en förtrolig korrespondans inellaii tvenne systrar förekommer naturligen så mycket af ren privat iiatiir, fniriiljenotise!, detaljer rörande Iivnrdagslifvets förliållanden, som för en utanför stieiicle ej kan vara af något värde.
En sträng gallring, iifven betingad af v h t knappa iitryinnie, liar &amp; ledes varit af nöden.
S t t det dagliga lifvets vanliga små fröjder och sorger, som s&amp; ofta utgöra en kvinnas hela värld, aldrig upptogo stor plats i.
Victoria Benedictssons lif, framgår dock pA.
ett omisskännligt satt af alla dessa bref, afven om boii däri aldrig uttalar sig ringaktande eller underskattande oin de sysselslttningai.
och intressen, som van- ligeii ligga inom en hiismoders verksamhetsområde.
Nar hon skrifver till denna syster, som hon vet förstår henne, dröjer hon ej länge vid livardagslifvets små händelser, det ar snarare sitt inre tankelif 11011 redogör för ocli det ar därföre dessa bref vii1 kunna betraktas soin nya viirdeiika blad i Ernst Ililgrens lifshistoria, fogade till deni som redan äro kanda.
J:: I: Det torde vara obeliöfligt att liar vidröra Victoria Heiiedicts- sons yttre lefnadsoinstandigheter.
Dessa, så val som hennes dik- tarpersonlighet liaf va iitföïligt blif vit skildrade af hennes.
ef ter- lefvande väiiiiei., 9xel Liiiidegkrd och Ellen Key, livilkas arbeten säkert hos.
de flesta.
äro i friskt minne.
Vi vilja blott erinra om, att frii Beiiedictsson.
iiirian hon under förfnttareniiirket Ernst Alilgren Skåne », lyckats vinna sig ryktbarhet, geiiom sin novellsamling,:: I iipptradt under flera olika pseudonyiner ocli signatiirer, i skydd af livillta hoii steg för steg, iiiider otaliga motgå1iga.r ocli svårigheter arbetade sig fram på deii litterära banan.
Till förtydligande af en
del ctiispeliiingar i efterfölj ande bref, vilja vi afveii erinra, hurii- soni fbrfattarinnan i sin tidigaste ungdom varit besjälad af deil mest brinnande Iikg att f % ägna sig åt artistlifvet ocli utveckla sina, anlag för mz " lliiing, och a t t liennes äktenskap Iiufvudsakligen ingicks under inflytande af den bittra inissräkning hon klinde öfver faderns bestanida vagraii a t t Ik-a henne tillfredsstalla denna sin 1iå.g.
A t t lion aldrig kunde giöinina det vald, som man i ungdomen gjorde p&amp; heiiiies frihet, framgår af följande bref till systern, Blarga- retlie.
dateradt Hörby den 1 3 mars 1878.
Victoria Bruzelius hade på redan i sju å r varit postin~staren i Hörby, Chr.
Benedictssons, maka.
I anledning ' af saminaiivaron ined ett ungt konstnarsainne, om hvars beghfning och utveckling lion förut i brefvet uttalat sig, skrifver Iion: -------------------- - - - - --------------- Konsten a r ocli blir, liksom den varit, det käraste för mig, och allt soin liar någon gemenskap ined den roar mig, eller rättare sagdt, vinner mitt deltagande; allt annat ar mig iner eller mindre likgiltigt eller niotbj idande.
J a g kan ej säga så glad jag är öfver a t t jag har dig soin jag kan tala ined och som försthr mig, ty för resten känner jag mig så ofta frärninande för inin oingifning.
Det förefaller inig ofta som om jag vore i ett framinande land livars språk vore niig för svårt a t t lära, och som om jag greps af på en gång glädje och hemlangtan hvarje gång jag ater liör ett ord af initt heinlands sprak.
Konsten liar varit inin enda kärlek ocli jag skall aldrig, aldrig glöinina den.
Den soin blifvit född med sådana utpr#glade sympatier A t ett li811, skall aldrig vänta sig någon verklig lycka oin han försöker a t t döfva dein, ty de skola vakna till lifs igen och blifva lians plågoandar.
Det är däiföre jag nästan betages af ingest Så jag ser någon stå vid skiljevägen, radlös och obeslutsam.
H u r gärna skulle jag ej vilja racka en hjälpsam hand, eller saga ett uppniimtrande ord.
Ack - - - iifven jag liar ju en g h g statt där, stått vid det förfärliga alteriia- tivet a t t bryta ined mina föraldrar och Iranske hopa sorg öfver dem, eller a t t bryta ined inin inre kallelse och släpa frain ett glädjelöst lif.
Hvad jag lidit iinder alla dessa å r det kan ingen fatta, som ej älskat konsten s&amp; som jag!
Det basta och iidlaste i iniii sjal fick siii dödsdoni 1870, ocli jag var för feg eller för stolt att tigga oin nåd.
-- - Dock, hvad gör det för nytta att tala om den snö soin föll i fjol eller de blom- inor son1 fingo slappa lifvet till för den!
Man ink saga livad man vill: jag blir ändå aldrig någon rik- tigt god författare, ty miii fantasi är en målares men ej en sprak- konstnärs; jag vill dock göra hvad jag kan i den vägen.
Det a r visserligen ej den konstart ja: alskade, inen jag hLller af ven mycket af deiina för släktskapens skull.
J a g söker att måla med penna '
ocli black, inen det går dåligt.
Apropos det, s % saiider jag dig ett par små rimmade bitar till läsning, du kan låta mig få dem igen vid tillfälle, men kritisera dem duktigt; ty du liar en klar och oförvillad blick och brukar ej se fel i förtjänster och förtjänster i fel, darföre sätter jag värde på ditt oinclöme.
Några dagar senare ger hon åter lnf t åt det inismod hon, känner öfver att ha förfelat, livad Iion ännu anser, soiii sin egentliga kallelse, målariiiiians.
Hon sysselsatte sig under dessa år mycket med inål- nirig, ja utförde p i beställning af vänner och bekanta åtskilliga genre- taflor och porträtt.
Detta hindrade henne dock ej från att försöka sig på andra konstarter, Iion har länge sysslat med att dikta, så val på vers som prosa.
Diiroin skrifver Iion till sin syster: - Hörby, 25 mars 1878.
Härmed sander jag dig ett par små vis-stumpar af initt eget illa kanda fabrikat.
Hyfla, Iiyfla bara!
så kan det bli stadadt med tiden.
Du skall f&amp; flera sedan hörande tillsammans ined dessa, allt » studier » p % fri liand och för öfnings skuld.
Du kan ej tro så barnslig jag ä r!
J a g känner mig nästaii rik- tigt lycklig då jag skrifver; och hzdå vet jag att det ar bara skrap, inte vardt en sur sill en gång.
J a g iiar] &lt;anske en Sinula anlag, samt en och annan god ide, inen jag är så gräsligt okunnig, så, att det kan göra mig rakt förtviflad.
; jag vet ej oin jag skall skratta.
grata eller skrika åt det.
Ack, om inan hade fått lära någoiiting i sin ung- dom!
Vetgirigheten hos mig är så stark, att den blifvit mitt lifs plåga.
, Franiht, s % ar mitt ödes bud., Nar det ej kan gå framåt, hoppar jag ur spåret som ett för hårdt lastadt lokomotiv.
1I ' Ieii en guista hopp liar jag äniiii, och det ar alltid tillräckligt att lefva på, tills vidare.
J a g är så glad att jag liar dig; hur kan dn förstå mig så väl, du kara, lilla Gretchen?
Det är så tungt att gå och bära allt iiioin sig, men om man ständigt blir inissförstådd, si % inåste man ju det.
Ja, jag iir så glad att jag har dig!
och jag Iiåller mycket af dig.
Jag kan icke vannt Iiilla af iiagon, soin ar likgiltig för det sköna i iiatiir och konst, jag kan vardera, jag kan högakta deni, ineii vi iiro ocli förbli främlingnr för livarandra, de förstå ej mitt språk: och jag tyc- ker att deras liknar B kråkolåt.
w När jag får skrifvet ett par tre bitar, som jag själf ar belåten med, skall jag skrjfva till Bäckström för att få min doin.
- - - - - - - - - - - - - - - - - _.
- Soni vi veta af lefnadsteckniiigarna öfver fru Beiiedictssoii be- sökte hon sommaren 1878 Stockholin för attepersoliligen saininaiiträffa med Edv.
Bäckströin, livilken varint intresserade sig för och uppinun-.
trade liennes gryende författareanlag.
Ho !i atföljdes på resan af siii syster Margaretlie.
Året darefter är följande bref skrifvet: Hörby, 12 juni 1879.
------ J a g liar ej orkat inkla i dag, ty jag har varit och ar så till ytterlighet matt, men liar i stallet suttit hela eftermiddagen i trad- gården ocl~ sytt; solsken och frisk luft är en förträfflig medicin.
Du skulle sitta mycket ute i din vackra tradgard, d % det är lugnt och vackert, ty det skiille säkert göra dig mycket godt.
J a g liar tänkt .på vår stockholmsfard i .fjol; den agde runi just vid den för mig sämsta tiden hvad iniii hälsa beträffar, ty jag är alltid sainst i april, inaj och juni och kan aldrig vänta min förbätt- ring förrän i Iiögsominaren.
J a g har dock afven i vår varit battre lin jag var så till års i fjol, men på länge har jag ej varit så frisk soin från Iiösten i fjol och till den här varen.
J a g tror sj#lf att jag Ilar mhingeii att tacka därför, ty den verkar s i godt på, sinnet och man vet liur mycket inflytande det liar öfver kroppen.
---- J a g var så efterlängtad här lieinnia, att jag riktigt var glad att jag ej låtit öfvertala mig att stanna kvar.
De äro bra sniilla emot mig liär hemma och jag har allting mycket battre an jag för- tjänat, också ar jag mycket nöjd.
Hur harligt det ar nar solen ski- ner sk varmt och klart ned på den friska, nya grönskan!
Ja, jag tycker till och ined att den stora, fria naturen försona-r en med tan- ken p % sin egen undergång och död; det ar dock skönt att veta det allt hvad man älskar skall öfverlefva en och sprida glädje till koin- mande slakten.
Det ar godt att veta att allt skall gå framåt, och att m a n icke lämnar tomruin nar nian går bort.
Man kan f % hvila .utan att någon därför anklagar en eller blir lidande.
Men lifvet är vackert!
God natt nu.
Skrif snart!
V. B.
Trots den bittra kritik son1 hennes första litterära försök iiii- derkastats, e; j minst af henne sjalf, tyckes hon f r h detta ar vaknat till niera klarhet om livartåt lieniies anlag verkligen iiro riktade, livilket framgBr af följande: Hörby, 29 juli 1879.
Iilara Margretlie!
Eiiligt löfte far jag meddela deii föga Iiugnande iinderrattelsen att jag fatt svar ifrhii pro~essorn, det lyder ordagrnnnt som följer: pig go fess or C.
R. Nybloni förklarar hosföljande dikter icke vara absolut diliga, men de innehålla uppriktigt sagdt, föga poesi, och den, som dar finnes, ar af en så rent personlig art, utan något soin lyfter
den till eii 1iiei.a alliniin betydelse,, att det troligen är bast för dessa sin %stycken att förbli livad de äro: en känslofull och efter det sköna Vanligast C.
R.
N.; o längtande själs, hemliga hj ärteutgjutelser.
Dar kan du se, mutter lilla!
.Jag får balla mig till prosan, men tyvärr liar jag icke stora förhoppningar p i den lieller.
Om jag ändi vore karl och kunde för- tjäna diiktigt med penningar, d&amp; kunde det vara nigot lönt att lefva ocli brottas nied sorg och oro!
!
!
Du förstår, jag liar icke alldeles tappat inodet fast det slokar öronen i kväll, nej, jag ämnar fakta på så länge jag kan, jag har ingen annan råd; jag menar icke efter fbrfattarskap utan endast framsteg till något baltre.
Gud hjalpe inig s % visst!
J a g vet att för inig gäller det att gå framåt, eller gå under, och jag skall darföre strafva så länge krafterna stå bi.
Om jag staiinar i sinPlsinnets dypölar och låter mig dragas ned däri, då vet jag att mina själskrafter skola förlora sin spänstighet och - att jag icke skall kiiniia bLra min börda längre, den fordrar ju till och med 9221 alla mina krafter.
- - - Du kan tro att afven jag har ett lefnadsinål eller en lifsuppgift, som jag tänker på när jag tycker det vore lugnare för mig själf och för andra on1 jag finge lägga mitt liufviid till livila under en gröii torfva.
J a g t5inker d %: " nej, di1 skall lefva, dn skall sträfva och förtjäna pengar, lära dig något och studera lifvet, och sedan skall du, som icke fick lyckan på din del och .icke förmådde bli konstnär, sedan skall du understödja någon eller nigra son1 älska detsamina som du och strafva efter samma inål som (Iii, fast dn ej kunde narina dig det.
Och så skall du gladjas då de bli hvaci aldrig dii kniide bli, deras intressen skola vara dina och du skall följa dem p5 viigen så långt du f !rinår; sedan, d % deras sträfvan krönes rned fraingång kali du tanka att dii icke lefvat förgafves, och sh skall din ålderdom skänka dig den lycka, soin iingdonien förnekade dig; s i skall da kanske and&amp; få det sköiiaste på jorden: en fridfull, smärtfri död.
o J a, nior lilla, s&amp; se mina rosigaste fraintidsdrömniar ut!
Sådaqzt ar inålet Iiiir~idan an vageu blir, antingen jag kommer att verkA soin larariniia eller novellist.
Detta tröstar inig, detta lefver jag för, kara lilla syster.
J a g liar mistat det mesta, det bästa: därföre be- Iiöfver jag tröst; initt lif ar så tomt: därföre inkste det liafva denna fyllnad.
J a g skall skrifva noveller s&amp; att pennan skall fräsa i blac- ke.t, g å skall jag se om det går.
Går det, då - - liurra!
Då vet jag att jag lefvei.
och 7hva9fo~ j ag lefveï; gkr det inte, d % Iiiser j ag sprklr soin en hast, för att ändå kunna förtjoua pengar; spara kan jag %tminstorie redaii.
Nu vet .du livarför jag ar Born niigs, jag kan ej Iijalpa det.
J a g tror icke, att jag kal1 bli novellist lieller, fastän man iii.
ense om att jag därvidlag liar goda anlag, ty mitt lif ar för enfor- migt och hopkliimdt; inan behöfde vidare synkrets och friskare lif, och oin jag så sträfvar ihjäl mig kan jag ju inte f&amp; så mycket, att jag åstadkoininer nkgot.
Ack, » initt lriingarike för ett par byxor! "
Vore jag karl behöfde jag inte sitta lm och lura.
247 ~Fidelioz, ar inte fardig änskont lian liar tre eller fyra syskon soni tigga inin penna om en passande dräkt, ocli så liar jag två spel- elever so111 liålla p \ att ta ' mig på sangeii om morgonen och 9 piller att sviilja livar dag!
Ah, jag kan skratta i t alltiliop - s&amp; att jag far tårar i ögonen.
Kan jag s i narra andra också att skratta, då ar iiiin lyckas gjord.
Du finner val mitt bref något sorgliistigt, ineii det rår jag inte för.
Backströin säger, att den som sörjer, skrifver muntert, ocli i inorgoii skiifver jag en glad novell, d. v. s. en som börjats för någon tid sedan ocli som $klarnats i kvä !l så att jag kan fortsatta.
God natt dii kara lilla inor!
har finns ingen i liela vårt kungarike, som jag liåller så mycket af som dig och detta ar sannt, fast niycket annat af livad jag sagt och skall saga al1 munväder.
Icke det jag säger på allvar ar nieiivader, bara det jag pratar för ro skull.
Nar kominer (Iii och blir här några dar?
Och nar kommer iiii Iiit och liiilsar på?
Rkrif snart till din tillgifna syster Victoria.
Nhgra nikilader efteråt finiia.vi lienne helt inne i sina litteriira fyideringar.
~ T a r d i S f var, soin bekant, ett af de inknga författare- namn iinder livilka fru B. iipptradt på den litteriira vädjobanan.
Hon skrif ver: Hörby.
17 inars 1880..
Kära Margretlie!
Du sade, att du önskade att få reda p&amp; 1lui.w inina Stocltliolrns-.
afiiirer st %, och d % du alltid varit den som bast förstått min strafraii, hyst det bästa hoppet on1 dess resultat och varit den enda af mina anhöriga, som ägt ett uppmuntrande ord för mig, ar da onekligen den som iilest af alla har rättighet till initt förtroende, Iivilket dii jii också har.
J a g liar varit nedslagen och inodlös en lång tid ocli nästan förlorat liisteii att skrifva, emedan dessa småstadsförhållanden och alla dessa småaktiga föreskrifter, farhågor och opraktiska förslager så ned- tyngt mitt sinne, att jag tviflade både på inina anlag ocli inin för- måga att bekämpa dessa milliarder af små svhiglieter, so111 genom sin niångfald nästan bli fruktansvärda.
De koinina alla af detta enda: jag är kvinna och soiii sådan anses knappt vara en förnuftig iniiniiiska.
Då detta odrägliga bröllop blir iindanstökadt, hoppas jag likval p % inera frihet, och har jag bara det, då vet jag, livad jag duger till; i ett dolce far niente iinder vår kyrkogårds lummiga trad blir jag en annaii in#riniska iiii den, soin kippar efter sina tunga andetag mellan fyra vaggar.
Nar liiinlen livllfver sig klar och ren ofver mitt liiifviid, ocli fåglarne sjunga oinkring mig iinder det ensamhetens ljusa, glada tankar tafla om niin uppmarksainliet, dk kaniier jag mig så liten och obetydlig, men också s % lycklig och förhoppningsfiill.
Då berätta de Ijiisa, glada smi tointarne många siliå historier
för mig, ocli då får jag åter liist att skrifva.
, Drifva, och ~skrifvaa rimma förträffligt p % hvarandra; om nian icke får tid till det förra, kan man icke gör!
det senare.
J a g liar således ingenting skrifvit, inen haft några af mina små- bitar (Akrobaten &amp; Lagerberg) hos Ny 111.
Tidnings redaktion till piseende.
Den skref, att den önskade en kort skiss eller dylikt, och jag sände skissen om fiolspelaren (d ' Anglars) samt ett par små obe- tydligheter.
Därjämte bad jag red., herr Ernst Beckinan, säga mig, liiiruvida lian ansåg mig äga anlag för skriftställarebanan, att jag med någon framgång skulle kunna ägna] nig darht, emedan jag ej ville skrifva, om jag endast ägde lust utan motsvarande förmåga.
Därpå svarade lian liaromdagen, i det han återsände de båda små bagatellerna.
Herr I.
3 '.
Tardif, Hörby.
I följd af fainiljeförliållanden har jag varit nödsakad att vara frånvarande från Stockholni.
Edra skisser öfverlaninades under min friiiivaro kt en inycket pålitlig person, som » groflaser,.
Han var särdeles nöjd med den ena, inen - till vår stora ledsnad har han förlagt manuskriptet.
Har ni ett koncept, så kan saken repareras, och vi få intaga den; i ' alla händelser skola vi natiirligtvis ersätta eder.
Då ni begärt initt onidöme, vill jag namna, att ni har afgjord fallenhet, som enligt all saiinolikhet kan utvecklas.
Högaktningsfullt Ernst Beckman.
Jag 1Ht Chr.
läsa brefvet, af två skäl: först darföre att Iran hyser ett visst inisstroende till min korrespondans, alldenstiind den sker med herrar och ej med damer, och sedan därföre att han icke alls tror på mina anlag, utan endast anser mitt skrifveri knnna vara mig sjalf till ett, tidsfördrif; om jag tror annat, menar lian det vara illusion.
Den tanken gör naturligtvis, att han niisstycker mina litterära sysselsättningar, om lian an icke nänns att yttra någonting därom till mig.
Han har en inycket dhlig tanke om oss fruntimmer, den gode postmästaren, På Beckinans rne&amp;elande hade jag ingenting att svara annat än att beklaga förlusten, enar jag icke äger så inycket som en rad kvar af den förstörda novellen, hvilket jag finner mycket tråkigt, ty den var ratt hygglig.
Understrykningen under &gt;särdeles, hade Beck- man gjort i sitt bref, det ar darföre jag också har den.
Har jag hälsan i sommar och Gud vill, så tanker jag att skrifva några skisser och noveller till; i slutet af september borde jag så resa till Stockliolin f.ör att skaffa någon förlaggare, antingen s i att de soin en serie intages som följetong i en af de större, dagliga tid- ningarne, som t. ex., Aftonbladet,, eller också iitgåfves i bokform, viii gallrade och öfversedda; Iielst innan den egentliga j~ilmarknaden eller ocksi först pk nyåret.
I 8tockholin borde jag stanna minst en vecka, högst tre veckor eller fjorton dagar; boende i familj, natur-
ligtvis.
Men allt det diii.
ar ställdt pk framtiden.
trettiotalet, liar inan likväl ingen tid att förlora.
- - F - - - - - _ Nar man litiniiit --- -- _ -- --- Jag känner mig så frestad att bli elak, så fort jag p i allvar intvingas, i Hörby-förhållandena, hvilka alltid äro och skola Blifvs fräinmaiide för mig.
Min h %g och hela lifsriktning är en helt annan, och den, soin en gång fått smak p&amp; lifvets hasardspel, kan icke fästa hela sin tanke på stillast %.endets enahanda, den kan icke vegeteka anda till sin död; kamp ocli eggelse, vinst och förlust, hopp och fruk- tan Iiafva blifvit nödvändiga för en sådan själ, om den icke skall sjunka samman so111 en trasig luftballong.
För mig måste Hörby- lifvet adlas till ett hem, soin är kärt, därföre att det icke binder tun- ken; sådarit ar det mig det käraste ställe i världen.
Själfva viisendet får ej stelna i dess former, fast den yttre människan antager dem.
J a g tycker mycket om Hörby, ja till och med dess iiinevhare, inen de äro mig icke nog.
- - -- Detta är ett dumt bref inen sannt ända.
Det låtkr, soin om jag vore bra egenkik, öfverskyl det, om du kan.
1881 var det år som Victoria Benedictsson i sin dagbok lär betecknat med det enda ordet D wllvaru.
Det var d&amp; Iion drabbades af den sjukdom, som under de följande b e n, med undantag af några ljusare mellantider, fjättrade henne vid sjuksaiigen.
Den för en sjuk- ling s % vanliga svagheten att finna.
en.
viss tröst i upprepandet af sina lidanden, tyckes för henne varit främmande.
Ej ens för sin syster, hvars varmaste delkgande, hon helt kunde påräkna, yttrar hon någonsin en klagan.
, Det ar en svår tid, inen nian måste liafva tblainod.
Hvar och en nibste i sin tur bara korset,, yttrar hon en gkng i ett bref i början af sin sjukdom.
För öfrigt redogör Iion för densaininas förlopp lugnt, niistaii kallt, som om hon talade om en fram- niande person.
Janimer ocli klagan öfver kroppsliga plågor var ej Victoria Benedictssons sak.
Hon visade i lidandet en resignation, en själsstyrka soni nästan kan kallas sublim.
Kanske räknade lian kroppsliga smärtor som ett intet, jiimfördt med de själens lidanden, hon under s % godt som hela sitt lif hade att kampa emot, ocli för hvilka hon till slut skulle duka under?
Följande ' iiro utdrag at trenne bref skrifna frkn sjuksängen, de senare f r h Malmö, dar Iion under längre tid vistades i och för liikarebeliandling.
- - - - - - - - - - Hörby, 3 aug.
1881.
- - - - - - - Det hsnder mig så ofta, att jag är så där mol allena liela söndn- game igenom och ibland de aiidra dagarne med.
Någon gång tiiiiker jag da, att det kunde vara roligt att lia någon att prata nied, ty det blir allt trist till slet att bara räkna maskorna p % virkningen eller höra slamret af striiiiipstickorna och icke en enda kommentar till sina egna tankar eller någon friskare vind på deras stilla ocean.
J a g lef.
ver med ett ord som snäckan i sitt skal på senare tider, ty att &gt;sträcka ut ii ornen^ i Hörby kostar många pengar och jag vill försöka on1 det icke ar en inöjligliet att komina ur de förfärliga skulderna.
--------- J a g kan nu aldrig låta bli att tänka p&amp; framtiden, fast det ar dumt nog, ty kanhända den ar förlagd till en annan planet och helt.
annorlunda an man tänkt sig.
J a g liar virkat s i flitigt som möjligt liela efteriniddageii, ty jag Ilade ingen lust att läsa, ' icke krafter att göra någon längre prome- nad och så gjordes tiden mig lång i stället.
Hade det vrcrit soiri förr kiinde jag skrifva en smula, ty nu är jag starkare i händerna och kan åtminstone sjalf lasa livad jag klottrar, men jag liar beshtat mig för att lita bli det der lapprit, ty låt vara att jag liar anlag, s i iir det ändå oinöjligt om de vore aldrig så utmärkta att dana dein till någonting dugligt under ett sådant stillastående lif och under så sammanträngda förhållanden.
J a g liar tiinkt det länge, inen under iniii sjiikdoin, då jag för det mesta lizsde fyra väggar samt mina egna tan- kar till sallsltap, blef det mig fiillkomligt klart att jag inåste vända min 1i %g fr %u det h %llet.
Sedan dess tanker jag mest på Ilusliga ar- beten och pengar.
Ja, hade man haft nagra af den varan nar man var ung s % - - - men det ar bra som det &amp; r, mer an bra, ty jag är mycket belhten ined min värld: &gt;VPtr Herre ar de dårars för- myndare: » åtminstone de fattiga dårarnes.
J a g liar alldeles mist min ifriga Iiag för läsning.
sedan nhgon tid, ty att gapa öfver en bok för annat än nigot slags stiidium bryr jag mig ej om.
- - - - - - - - - - - -------- Mitt ben ar fortfarande bättre och min öfriga kropp frisk, men st8 eller gå kan jag icke.
Det är troligt att doktorns spådom be- sannas och att framdeles en benskarfva koiiimer att lossna samt bana sig vag ut, ty benpipan p&amp; det sjuka benet inellan knät och det ope- rerade stället ar onaturligt tjock och ibland liiigger det till där, men doktorn och jag talade just om det i går och ' vi koinino öfverens om att äfven om s8 skiille gå så ar det ju en öfvervinnerlig sak och man kan vara glad att det ej &amp; r benröta eller någon annan obotlig skada, ty nar skärfvan kommit ut, iir benet lika brukbart och man kan gå under tiden blott man liar bandage.
För närvarade ser emellertid allt godt ut och s h e t är rent och » vackert » samt mycket villigt att lakas i flyg fläng, så att doktorn liar all inöda att bevara sitt rör, ty det vill alldeles viixa fast.
J a g bor nu i föl-maket; inan bar inig Iiit.
J a g ville försöka att &amp; med krycka, nieii nar jag koin p&amp; golfvet syntes jag mig lika redlös soni om jag fallit i sjön och jag skyndade mig i sang igen ocli lät dem beskedligt » asa * åstad med mig.
D e sade att, jag var så latt.
ocli det tror jag nog.
J a g liar » tagit » mig mycket och ser nu alls icke sjiili lit - bara jag knnde gå!!!
- llraliiiö, 4 febr.
1883.
Hjiirtligt tack för brefvet, livilket gladde mig inycltet, men soiii jag ej koniiner a t t besvara så lirigt soni jag ville, ty jag liar så myc- ket skrifarbete nii om dagarne, a t t jag iniste spara mig så mycket soin möjligt.
Jag wplågasw visst icke livad benet betriiffar, ty det gör ej mycket ondt, - för tillfället alls inte - men det a r mycket enformigt att ligga och enformiglieteii föder lätt ledsnad, jag gör allt livad jag kan för att fördrifva de enformiga, långa dagarne och skaffa mig sh mycken omväxling som kan stadk ko in in as då ens iitsikt begrlin- sas af fyra trånga väggar.
J a g skrifver så mycket jag kan orka, nien skrifver 1Biigsaint.
S i tager jag livarje dag lektioner i engelska af en skotsk fru, det kostar många pengar, men så kaqz jag sprkket när jag slutar.
Mitt uttal iir redaii ganska goclt.
I: förra veckan började jag med italienska på egen Band, emellanåt understödd af en eller annan vink af L.
P., ty han har tagit lektioner samt last en del, så han kan tämligen.
Men tiden blir niig likväl l i n g ocli en- formig.
Din wkarlek till ensrtinliet~ kommer icke af egoism utan är endast sjaleils beliof af Iivila och försjunkande i sig sjalf.
E n sådan ensam- liet iir nyttig och nödvändig för införandet af reda, ordniiig och frain- för allt jämnvikt i tankearbetet.
Om jag bara orkade skrifva ocli ej blefve så försoffad af enforinig- iieten skulle dar nog » blive noget av, likväl, ty jag känner a t t jag skulle äga förinaga om ej de yttre oinstandiglieterna verkade s % nedtryc- kande och förslöande.
Skrif till mig, ej för sällan, det gör mig så, godt, och dn anar ej på l h g t nar liiir högt jag värderar dig ocli hur innerligt kar jag liiiller dig.
Dii anar ej heller livilket stort ocli val- görande inflytande dn iitöfvst pk mitt lif.
Skada blott, a t t dii ej haft idakt att afveii viiiida ett slag på de yttre li#ndelsernas tunga nia- skineri!
Men bäst soni skerw lieter det ju.
- - - Gud gifve a t t jag # nd % ltrinde göra dig någon heder och glädje!
- - - - - RIalmö, 4 mars 1883.
J a g har icke alls varit skrifvande af mig den sista tiden, ty jag liar varit så nedshmd till lynnet.
Nu då det ser nt som skulle jag kiinna lefva, och lagga flera &amp; r till dem jag redan har, kommer ocksh tankcn på framtiden.
Eii klen ekonomi och en briiten halsa koinina den a t t se s % dyster lit.
- - - - - - - - - .- - -
Fattigdomen står för mig som ett spöke, det tjänar icke till att ' dölja det, ocli all glädje öfver mitt Bterviindande till lifvet fördystras diiraf.
J a g laser engelska och skrifveï stilar af all lif och makt för att kunna gifva lektioner, men det blir strafsamt lif och inager utkomst.
Eörfattarebanan duger icke, ty så fort jag blir för nedtyngd af bekylniner mister jag förin %gan att skrifva; så liar det gått nu, s&amp; g&amp;r det allticl.
- - - - - - - - -- - .- - - - -- Å r 1883 kan betraktas som vändpunkten i Victoria Benedicts- soiis litterära lif.
Hon hade utgifvit sitt första arbete, afkastat anony- mitetens slöja och framträdt med öppet vizir.
Hvad Iion själf diironi tanker finner nian af följande bref till sin systerliga vän: Hörby, l5 dec.
1883.
Kara Margretlie!
Mainma och F. fh gärna läsa livad jag sänder dig, ty.
jag fram- trader nu p % fullt allvar och ined en bestämd mening, inin pseudonym är redan så bekant i inin närmaste orngifning, att den icke längre kan skydda min anonymitet, och jag bryr mig icke heller därom.
Mitt siuka knä ger mig full ratt att helt agna mig åt bokhandeln och pen- nan, jag ämnar betrakta sjukdomen som en fingervisning ofvanifrån, Iivillcet jag tror den ar, den liar varit li %rdliandt nog till att öfver- vinna alla betänkligheter.
Således, strunt i anonymiteten!
Jag * or niig nu aga mod nog att stå bakom det antagna namnet utan att göinina mig.
När du kommer hit skall jag visa dig förslag till innehållsför- teckning för min iiovellettsamling samt en stor del af innehållet ocksk.
- - ------ Hörby, 25 augusti 1884.
Kära lilla syster!
- - - - - - - - - - - - --------, Jag längtar grufligt efter att du d t t e komma hit så att vi på tu man liand med all utförlighet måtte kunna diskutera allt möjligt; det ar ju en lie1 evighet sedan vi rakades ordentligt!
Jag har en sh- dan massa bref och tidningar, som jag ville lata läsas af dig, dn kära lilla syster, som ensam uppmuntrade niig pk den tid ingen annan trodde att jag dugde till något.
Du kan nog tanka dig hur glad jag nu är att f % visa dig hvart enda viilvilligt ord, som af den litterära världen uttalas till deu nye författaren.
Hela orten Zr i uppror för förmenta personligheter, men det vore nog omöjligt att undgk, de tycka sig ju känna igen det orimligaste.
Att både jag ocli boken skola häcklas ar naturligt.
Det finns ingen kritik så strang som den närinaste omgifniiigens; ja, nian kunde kan-
ske siiga så orättvis, om jag icke hyste sådaii niotvilja för ordet, när det galler mig själf.
A t t ha något att berätta i bref är då blankt omöjligt; mina litterära intressen äro för ' tillfället så allt behiirskande och jag lefvei så mycket för mig själf.
Det är därför jag ar så kort, icke af annan orsak, ty jag håller mer af dig än nigonsin.
Men - vet dii livad - den tillfälliga franigången gör mig nästan modfälld; jag vet ju så väl att jag skall få betala hvarje beröniniande ord med dess mera klander franideles, nar det skall talas om:, icke niotsvarat de förvaiitniugar inan stiillt på förf: s ' lofvande talan&amp; - wen begåfning som redan natt sk långt kraften riickte, icke vuxen större uppgifter » - eller: wförf.
Iiåller sig fortfarande vid sitt lilliputtsman6r ocli serverar fort- farande endast Iialfmogna stiidier)), eller &gt;de profetior vissa af herrar kritici på sin tid utbasiinade tyckas emellertid allt annat än gå i full- bordan~ o. s. v. i det oandliga.
Bered dig p&amp; det, kära lilla beskyddare.
Men livad kan .du väl tänka om mig, som icke har annat att tala om iiii alltid det samnia, det samma!?
Blir dn inte trött af inig?
Men det ar ' ju kring sådana ämnen mina tankar oftast vanda sig, ocli kan jag icke bli frainsthende, så vill jag i alla fall vara niecl bland dem som agna sitt lif åt litteratiireiu tjänst.
.
Det liar nu en gång blifvit min lifsliift.
J a g unnar, jag vill åtminstone unna mina kam.
rater att g5 fran101n mig, utan att därför aiise mig förfördelad af ödet.
Om jag någonsin skulle kiinna vara någon af dem till hjälp och rad, oin an i så ringa mBn, då skulle jag anse att icke heller jag lefvatförgäfves.
Du, soni sjalf iir s&amp; föga egoistisk, di1 soni verkligen iir min syster, du skall förstå inig när jag säger detta; ty jag vet att .du lik- som jag, a ï genointrängd af detta beliof att lefva för andra, att nr- beta för andra och hoppas för dein.
Vi äro byggda af samma mate- riel.
Det har val legat och sliiinrat Iios mig ett gry till detta afveii förr, men det ar sjukdoinen, den brutna kroppskraften, som gifvit det grodd; ocli det ar de11 ofta återkommande tanken p3 döden, som gifver en sådan kraft därht, att det ibland känns rent af öfvervaldigande.
pin.
samt att kiiniia iitratta s&amp; litet för andra i viirlden.
Som min &gt;nästa » galler naturligtvis i främsta rummet alla de som ägna sina krafter ht samma arbete som jag.
J a g skulle vilja Bli välbehållen, klok och erfaren för att en gång vara de unga till någon nytta; jag menar de b unga i litteratiiren.
Oss emellan sagdt ä r dct det jag strafvar för, ty livad ä r vii1 mitt eget lif!
Nej, att glöiiima sig själf antingen för andra eller ett allvarligt arbete, det a r enligt min tro lifvets enda verkliga lycka.
J a g vågar icke saga det där till andra, de skiille naturligtvis stäinpla det antingen som humbug eller sentimentalitet.
Böjelsen att älska liar legat Iios både dig och mig.
Hos dig tog den form af kärlek till en, den blef koncentrerad.
Hos mig ar den fast vid ett t h g: kon- sten, och därifrån sprider den sig till en vänkrets, som blir stiirre så smkningoin, men Iivars kärna är och blir - gemensamnia intressen .för det jag a s k a r högt.
- - - - - - - - - - - - '
Några bref frfin de sista Aren af Ernst Ahlgreois lif, diiri grund- tonen, trots ryktbarhet och de framghgar författarinnain vunnit, är allt mera hopplös och dyster, skola meddelas P följande häfte.
Ett lämrinnekemo Hvad man än må s e a om vår tid, o111 dess brist på entusiasm, dess ljumhet och liknöjdhet för stora idder, i ett a r samtidens intresse vaket soin aldrig tiliförene, och det är för allt som ligger inom den krist- liga barmliärtighetens område.
Nänniskokärleken ä r en dygd som, on1 vi så f % uttrycka oss, kommit allt mer och mer till heders och det finnes ej nhgon art af mänskligt lidande, förskylld eller oförskylld, som ej finner en förkämpe, färdig att därför offra sin tid, sina penningar, ja därför insätta hela sin personlighet.
A t t den största offervilligheten, sk r ä l den enskildas som saiii- liallets förekommer där, hvarest beliofvet springer mest i ögonen, dar hvarest, hvad man kallar, den wskriande~ nöden högljuddast pkkallar an- dras hjälp,&amp;- ju ej mer än naturligt.
Detta hindrar dock ej, att mannisko- kärleken, alltid på spaning efter nya verksaml~etsfalt, oupphörligt finner ouppbrukade tegar, ej mindre varda att beaktas d&amp;rför att de ligg2 B skymundan och ej genom vanliga medel iidraga sig allmiinhetesis blicka: ..
Så liar man i andra länder redan Enge sysslat med att finna en lösning på den behjärtansviirda frkgan: hur bistit den at sina egot-t h j alpinedel hänvisade lärarinnan och uppfostrai.iniiaii under tillfiillig hemlöshet och därmed saminanhangande svbriglieter?
Svaret har lyde: agenom inrättande af hem-liknande hotell, dar liirarinnor fijr ett pris motsvarande deras tillgangar kunna finna en tillflyktsort under dena tid da de äro utan arbete och söka sig ny sysselsättning eller äro B be- e ~, ar0 hof af h v i l a ~.
Dylika hotell - ~ ~ o i n ~Eellreriainen-He9.math.i bland andra de namn under hvilka dessa pri~at-hotell ranligen beteck- nas i utlandet - äro sedan flere tillbakc?
inriittade i mknga af Enropm större städer och hafva visat sig ffla ett verkligen tranigande behof.
Friigan ar nu: skulle ej Stockholm af ven r a m i behof af skdam &gt;hems?
Helt visst, saknaden daraf hzr länge gjort sig %annban; och det iir med kännedom af denna brist som era del behjärtade personer i vår hufrudstad satt sig i rörelse för att söka om möjligt has bringa ett företag af liknande art till stgnd.
Skulle vi i n&amp;gon m8n kunna bi
draga a t t väcka intresse för en id6, livilken vi finna i hög grad värd sympati ocli såmedelst bringa den närmare ett förverkligande, vore det oss en sann tillfredsställelse.
Detta, tillika med en önskan at " för våra läsare förklara syftet med ett planeradt lärarinneheni i Stock- holm, a r hvad vi afse ' med denna lilla uppsats.
.
Först och främst vilja vi betona, att ett dylikt liein ej a r afsedt att vara en välgörenlietsinrattning.
Pensionarerna betala för sig, för så val kost som Jogis, ocli intaga således en oberoende stallning till hemmet.
Men naturligt ar, att för att kunna motsvara sitt ändamål: att vara en p&amp; en gång billig ocli behaglig vistelseort för arbetande kviniior af den bildade klassen, kan ett dylikt etablissemang ej aga bestånd blott och bart genom de erlagda afgifterna, utan mhste dels för sin uppm sattning, dels för sitt underlihll under de första åren hafva en grund.
fond att bygga på.
Eli ~ a f f i i r blir ~ ett dylikt pensionat aldrig, det skulle jn dH förlora sin Isarakter af » liem ».
Ocli häri ligger id6ns såväl svaghet som styrka.
Svaghet s9 till vida, att hemmets oförmåga att ekonomiskt bara sig, gör en vädjan till enskilda personers Iijalp- samhet och offervillighet nödvändig, inen a andra sidan liar den vackra tanke, som ligger till grund för bildande af dessa hem, den nämligen att i n %gon inan för de ensamma kvinnorna ersätta ftimiljeharden, visat sig vara tillräckligt lifskïaftig för att tillförsäkra dylika företag frarngiing aratal igenom.
Detta liar t. ex. varit händelsen med ett i Wien upprättadt &gt;Home » för lärarinnor, hvilket ko111 till stånd för 25 år sedan.
Detta hem, först tillkommet tack vare en enskild persons, m: lle de Blaire- ville, energiska bemödanden, arbetade under de första åren ined stora pekuniära svhigheter, men inneliar nu en blomstrande stallning och förfogar t. o. 111. öfver en reservfond af 32,000 fl.
Det projekterade hemi in et)) i Stockliolin skulle inrättas efter ungefär samma plan som det i Wien.
Dess syfte skulle vara a t t lämna en fristad å t såväl svenska som utländska arbetande kvinnor af den bildade klassen, synnerligast dem som agna sig åt lärarinnekallet.
Svenska kvinnor skulle Iiär kunna ' vistas kortare eller längre tid såsom resande, då de söka arbete eller agna sig åt ' sin utbildning.
Ocli det inses lätt, hvilken välsignelse det skulle vara för alla dessa arbetande unga kvinnor, hvilkas tillgångar helt naturligt äro högst begränsade, att för billigt pris kunna erhiilla ett godt hem, d i de för sin utkomsts skull ' äro nödsakade att vistas i hufvudstaden
någon tid,, vare sig för.
att hospitera vid skolorna, studera slöjdunder- visning och andra imlervisningsgrenar eller för att se sig oni " efter plats.
Klagan öfver svårigheten att i Stockholm finna goda hem som för billigt pris i inackordering mottaga unga flickor för kortare tid liar äfven liittills ofta försports.
Utländska lärarinnor, soin naturligen i an högre grad an livad fallet ar med landets egna döttrar, beliöfva det skydd, som ett lieni erbjuder, skulle i detta » liome; ~ finna en tillflyktsort under de mellanperioder, då de äro i saknad af sysselsättning.
Äfven de utländskor, som i Stock-, holin inneliafva anställning skulle liar känna sig hafva en fristad.
där de alltid kunde parakna stöd, intresse, r&amp;d ocli hjälp i sina bekymmer och skulle har h a h a en sanilingsplats, där de funne vederkvickelse och förädlande förströelse tillsammans med sina landsmaninnor.
Det har blifvit anmärkt mot den föreslagna planen, att » hem- met » skulle mottaga såval in- som utländskor.
E t t lararinnehem, af- sedt för endast svenskor skulle, menar man; vara mer af beliofvet påkalladt ocli framför allt skulle ett hem efter en sådan plan kunna utländskorna., phrakna större intresse ocli sympati inom landet.
%l&amp; af hvilka scliweiziskorna utgöra.
den största kontingenten, bilda hem för sig.
Denna anmärkning.
skulle, vill det tyckas, nog äga sin fulla be- fogenhet, om ej har som s&amp; ofta den ekonomiska sidan af saken spelar.
en så betydande roll.
Idén om bildande af ett hem-hotell för bildade kvinnor ar tyvärr ännu ej blifveii till en verklighet; pen- ningefrågan, af hvilken ett företags vara eller icke vara förnäm- ligast beror, ar ännu ej på ett tillfredsställande sätt löst, ocli skall framging vinnas fordras det, att man utgir från den enklaste, mest prakti ' skrt sidan af saken.
Beliofvet af hem, sådana vi har beskrif- vit, torde alla erkänna, om de skola bringas till stånd, det beror på allmä.nhetens intresse och offervillighet.
Må därför svenskor .och ut- ländskor systerligt racka hvarandra handen för att öf vervinna de första svhiglieterna, må de gemensamt lägga grunden till lieminet, sedan ma hvar och en, iiar företaget ar betryggadt, inrätta sig efter sin smak och i enlighet med sina intressen.
Må man börja i liten skala med ett gemensamt hem, om ntaf detta frö skall vaxa ut ett trad med starka öfverskuggande grenar, får framtiden utvisa.
.
Att i detalj redogöra för planen till det föreslagna hemmets inredning och ekonomi a r ej har vår afsikt.
Vi hoppas framdeles få tillfälle återkomma diirtill.
Det &amp; r det behjärtansvärda i sjalfva sa- ken och den idé som ligger till grund därför, vi velat påpeka.
En-
257 dast det vilja vi tillägga, att redan en mindre grundplåt blifvit iiisainlad inom för saken intresserade kretsar i hufvudstaden och att den ansedda, föreningen, » LJUnion iiiternationale des ainies de la jeune fille&gt;,.
i Scliweiz, under livars beskydd lärarinnehem blifvit upprattade i flere af Europas större städer, utlofvat ett blifvande, Home » i Stockholm sitt understöd och sitt varmaste intresse.
Föreningens tidning .Le journal du bien public » iiineliåller för den 1 5 oktober ett varinlijar- tadt upprop, livari beliofvet af ett dylikt liem i den svenska liufvud- staden, diir afven scliweiziska liirarinnor kunna finna en fristad, p i det lifligaste fïanih~lles. '
L.
D.
Böcker för barn och ungdom julen 1893: F r å n Fredrika-Bremer-Förbundets Bokkornite ...
svcrigcs iiiodeltiiissagor.
Berättade för barn.
Illustrerad.
Pris: häftad 2,25, kartonerad 2, ~ Boken innelihller en särdeles val utförd oiiiarbetning af fyra gamla sagor, n31nligen: Floe-es och BlanzaJlor, Härtig Predrik, Ivan Lejolzriddaren samt ATumnlös och Valmtifi.
De tre förstnämnda Iiafva varit öfversatta på svensk vers sedan början af 1300-talet, och den fjerde p % svensk prosa sedan slutet af 1400-talet.
Den talarigfulle sagoberättaren, so111 iiiider förordet till ofaan- nämnda arbete tecknar sig I$.
S., yttrar i samma förord, att denna berättelse möjligen i barnkammarens bibliotek » kan bilda en hälsp - sam romantisk motvikt till den moderna sagolitteraturens naturalism s, och vi äro öfvertygade, att äfveii vår tids ungdoin med största nöje skall 1LLta sin fantasi D tumla o111 bland sngovärldens brokiga gestalters, Iielst då dessa te sig i en dräkt så ren, prydlig och tilltalande som den, i Iivilkeii sagolijidtarna i detta arbete uppträda.
Viira unga böra i sanning vara tacksamma för denna varde- fulla tillökning i deras sagobibliotek.
För yngre barn iiii 13-, 14-&amp;ringar torde boken ej vara s i lamplig, inen viil för mognare ungdom.
En bok om Sverige af Ric7~ Bwgstl-öm och 0.
A. Stridsberg.
Pris 1,go.
Detta arbete inneiiåller en mängd skildringar frin olika delar af Sverige.
De allra flesta af våra landskap hafva har fått en ' be- skrifning, om fatt and^, floder, sjöar, berg, jordmånens beskaffenhet, na- ringar, städer m. m.
Skildringarna äro af olika författare, både
iildre och nyare.
E j s % fia af våra mest framstke~de författare ara här representerade.
Ocksh äro många af styckena, bland andra ~ S v e - ~ Gustafsson, &gt;Från rige ett skogsland^ af Agardh, ~ E s k i l s t a n a af Bohusliins kust » af G. Retzius m. fl.
siirdeles väl skrifna och inne- hallsrika.
Valet af skildringar ä r i allmiinhet godt och höjer detta.
arbete öfver sina föregångare, men nigra niya banor liar det ej bru- tit.
Har liksom i de flesta, a t t icke säg8 i alla v h a läseböcker, äro de olika styckena allt för fristhende för att boken skall kunna bilda ett sammanhängande helt.
E n läsebok skulle lämna sina lasare en vida större behållning, om den ena skildringen stode i nigot slags samnianhang med den andra, om beriittelsens tråd ej afklipptes vid livarje styckes slut.
Det är just bristen pk enhet i inhgfalden, som gör vhra liiseböcker så tråkiga och tröttande; knappt har man hunnit fatta intresse för en berättelse, förr an den ar slut och man hufvud- stupa måste kasta sig in i en annan.
Att fordra, att denna läsebok skulle vara annorlunda beskaffad än alla andra, skulle kanske före- falla som en orimlighet, men vi kunna ej annat an beklaga, att det i många lianseenden så förträffliga materialet ej blifvie mera hopar- betade.
Vid genomläsningen af boken om Sverige triinger sig det Bn- trycket mer än en gång på oss, att redogörelsen för de olika land- skapens terrängförhållanden och beskrifningar öfver trakter, som sakna all slags egendomlighet, upptaga en allt för stor plats, under det att kultnrlifvet och näringmne blifvit allt för litet uppiniirksammade.
Hvarför liar t. ex. Dannenlora grufva och i samnianhang därmed en af vårt lands förniiinsta näringsgrenar, järnet och dess berediiing, ej blifvit omnämnda?
dfven djurlifvet ocli vegetationen Iiafva blitvit val knapphändigt behandlade.
Att t. ex. bokskogen ej Pitt nagon särskild beskrifning, förefaller oss soin en stor brist.
W n g a af skildringama äro, vi upprepa det annu eu gting, s5 förträffliga, a t t.
vi äro öfvertygade om, att?
) Boken oon Sverige2 skall bland alla klasser, hos unga oeli gamla, väcka intresse och kärlek fOr vart land och dess kultur.
För barn under 14 &amp; r torde boken vara för abstrakt och svh- fattlig.
Orjan Kajland och 11ilsns pojka~.
Skildringar f r i n svenska finnarnes lif och jagter af Gustaf Schröder.
h n n u i dag bo finnar uppe i VärmPands nordligaste socknar p&amp; gränsen mot Norge, och ännu i dag kan man fil se deras egendomliga, hus ocli Iiöra deras egendomliga språk.
Det bör jlarfiire rara af in- tresse för svensk ungdom att få ' liöra &amp; got om den finska invandrin- gen och de store svhighetes-• som Mjde för dem, som först skulle bryta bygd.
Författaren till Orjan Majland, som sjalf lefvat uppe f finmkogarne och lyssnat till finnwnes egna sagor ocli berittelser, %P ju därföre om nhgon rätte mannen att skildre finnarnas satt och vanor.
Vi f % först f litet historian om invandringen ocli bostaderna.
Sedan följer en friskt och duktigt skrifven skl !dslng om Orjans och hans '
pojkars invandring till Sverige.
Skildringen ar full af händelser och afventyr, och vi anbefalla boken p % det varmaste som ungdomslasning.
Ströfthg i viirldsrymilen af O. A. Bzcsch.
Pris 3,so.
För den mognare ungdomen, som vill utvidga sina skolkunskaper i astronomi skall denna bok säkert blifva en välkommen julgåfva.
Den ä r enkelt och klart skrifven och fordrar ej större förkunskaper i matematik än livad afven vhra högre flickskolor pläga gifva sina lärjungar.
Skulle det oaktadt något af de matematiska bevisen före- falla svåra eller obegripliga, kiinna de helt enkelt öfverhoppas, utan att sammanhanget namnvardt störes.
E n mangd teckningar förtydliga innehhllet.
Boken är så skrifven, att på samma gång den redogör för hnfvaddragen af astronomiens nuvarande ståndpunkt, medfelar den afven en öfversiktlig framställning af den astronomiska vetenskapens historia.
Vi aio äfven öfvertygade om, att ininga lärarinnor, som förut letat i en mängd läroböcker i astronomi efter lämpligt stoff vid un- dervisningen, skola kanna sig tacksamma mot författaren, som liar samnianfört just det som de önska finna.
Boken är slirdeles lämplig för skolbibliotek.
Skildringar frhi fraiisk-tyska kriget 1870 af Karl Klein.
Pris 2 ~ 5.
Dessa skildringar äro helt olika de, nian vanligen erhåller fr %n en krigsteater.
Man finner här ej någon lugnt objektiv redogörelse för de stora härarnas marscher, deras uppställning.
och rörelser under ett slag.
Det lilla arbetet inneli5ller en skildring af de svhrigheter den enskilde soldaten måste iitharda, då en arm6 - såsom det 1870 var fallet med den franska - saknar det nödvandiga samt af folkets lidanden i de trakter, soin äro skhdeplatsen för ett krig.
Hiindelserna iiro berättade med en så gripande realitet, s %soin endast den kan berätta, som själf upplefvat de tilldragelser, själf delst de lidanden haii skildrar.
Ocli det bar bokens författare gjort.
H m var 1870 S, pastor i den lilla byn Fröschweiler, ej långt från Wörth i E ~ S ~ S dar de första striderna utkiimpades.
Han sjalf liksom alla hans försain- lingsbor förlorade under kriget allt livad de ägde; hvad de lyckades radda undan fienden togs af deras egna, uthungrade landsmän.
Boken passar ej för barn, men ungdom öfver 16 å r skola utan tvifvel tilltalas af dessa allvarliga och gripande skildringar.
Det är nyttigt för de unga att lära kanna verkligheteiis värld, att ej blott bjudas på fantasiens alster.
Vi hoppas därför att rätt många skola gifva å t sina barn det lilla, särdeles väl skrifna arbetet till julgåfva.
Ofversättningen af O. E u r h är mycket förtjänstfullt gjord.
Sveriges storlietstid af J.
C. vol % Hofstm.
Pris 1,so.
I likhet med föregående år har fröken von Hofsten riktat var ungdoms litteratur med en mycket god bok.
Vi ha i %r f %tt fyra, ' '
biografier.
Den svenska ungdomen kan i denna bok göra närmare bekantskap med Lennart Torstensson, per Bralie d. y., Erik Dalil- berg och Jolian Gylleiistjerna.
Alla dessa namn äro välbekanta, ocli det skall helt visst glädja de unga att få, veta något mer om dein, som bära dessa nainn, iiii livad läro- och ' läseböckerna bestå.
Erik Dalilbergs lefnadshistoria, så rik på växlande ödeii, skall kanske mest tilltala den ungdomliga fantasien.
Diirernot tro vi, att de unga $om lm något verkligt * historiskt intresses skola känna sig mest tilltalade af Jolian Gyllenstierns, helst de i läroböckerna få veta så litet om lionoin, att han för i n h g a varit kanske blott ett namn.
Författaren synes oss ock$ % liar blifvit mest gripen af sitt äiniie, s&amp; att lian kommit ur j lä se boks st ile ii 9.
Vi önska boken all framgång b %de i. lieiiimen ocli skolbibliotekei~.
683 Iiiinmol.
Af Camille Flanznzas.ion.
Bearbetad öfversätt- ning af O. H.
D.
Med 78 figurer samt en stjärnkarta.
Pris 3 kr.
Författaren, säger sjalf, att syftet ined denna lilla bok är att låta skvinnor och barn lära känna världsaltets storhet och skönliets.
Flaminarioii lim i detta arbete gjort färre uttipkter på faiita- siens oinråde iin vanligt och lugnt liållit sig till astronoiniska fakta, hvilka p i ett ledigt och vårdadt språk äro sh popiiliirt framställda, att niogiiare skoliingdom kan fatta dem.
Med tilllijälp af de bifogade figurerna samt stjärnkartan böra de unga f5 en bide roande och lärorik inblick i svår liiinmeb.
Sainliiigariies bok, praktiska anvisiiingar och råd vid aiiläg- gandet, ordiiandet och förkofrandet af alla slags saiiilingar.
Efter de basta iitlaiidslra arbeten obli delvis egen erfarenhet under med- verkaii af flere fackinaii utarbetad af D.
S. Hector.
Med 484 af- bi1dniiig: ir i texten.
ocli 8 färgtrycksplaiisclier.
G kr., i clot- band 7,bo Så lyder den fullständiga ocli lockande titeln på eii diger volym om iner iiii fyraliiiiidra sidor; nien det ar heller icke litet soin skall inryminas i denna bok o111 saiiilingar, livilkeii iinder de två Iiufvud- afdelningarna, den naturvetenskapliga och den kiiltiirliistorislca, upp- tager iiiira nog a1.h slags föremål som kunna väcka ocli egga den iingdoinliga saiillingslusteii.
I och för sig.
iir ju bokens idé och plan ganska tilltalande ocli siirskildt i så inåtto, att anvisningar och råd öfverallt blott iiro afsedda att lijiilpa nybörjaren ocli utpeka vägen för sjalfstaildig verksamliet.
Den kiiltum.Iiistoriska afdelningen, eliurii in- tagande ett janiförelsevis litet rim, meddelar likväl en inängd upp- lysningar såsoni t. ex. om mynt, sigill, frimärken in.
ni., livilka icke torde vara så allinänt kiinda och sålunda värdefulla både för gamla och unga.
Man iniiste dock beklaga att vid utgifningen den iirskill- ning ocli den noggrannhet, som inan 1ia.r rätt att fordra af detta slags arbeten icke an iakttagen.
Minst tillfredsstiillande äro illustrationerna och i främsta rimmet lielsidesplansclieriia, livilkas koloristiska färg- prakt och egendoinliga perspektiv skiille göra dem bättre passande i
en, bilderbok för snälla barn,, an i ett verk nied mera allvarligt syfte.
Flere föreinål äro felaktigt och vilseledande augifna, livarpå några exempel ini anföras.
A planschen vid sid. 96 liafva ' ekoxen och stora träbocken fatt byta platser och sålunda blifvit oriktigt be- niininda; vid sid. 112 förekoniiner deii i verkligheten kastanjebruna liornbaggen soin gron och grå, livarjämte vattenbaggen och dödsbu- det äro graa i st. f. svarta; huggorinsgapet, sid. 331, ar till oigen- lranligliet va.nstalldt, ined tjocka läppar, rund munöppning och oriktigt tecknade tänder ocli tunga; postmärken från Nicaragua och Förenta Staterna liafva onikastats och orätt betecknats soni tillliörande Nord- och Syd-Amerika m. in.
Atskilliga inadvertenser äro visserligen iipp- tagiia bland rättelser i slutet af boken, inen flera kvarst&amp; och i det liela kunde äfveri texten liär obli där pkkalla en revision.
Den före- slagna inordningen i ett herbariiiiii att afven oin växtens rot fästa papper i form af en blonikriika eller att under eii sidan uprydnadc förena flera srnå vaxter, ar alltför pueril för att eiis böra omiiamiias i ett arbete, som sager sig livila på allvarlig vetenskaplig grundval.
Som ofvan blifvit sagdt, ar dock planen god, ocli den bildade iingdoinen, till.
Iiailkeii utgifvareii ofta viinder sig med uppmaningar ocli varningar, -- däribland en icke obehöflig eiiiot samlare-raseriet - skulle sakerligen liafva stort nöje och verkligt gagn af denna bok on1 den vore niera oinsorgsfullt utarbetad.
Och detta borde utan syn- nerlig niöda för utgifvaren kunna ske vid en möjligen ny upplaga af Sainlingarnes bok.
Lifvct i viirlden.
Läsebok för skolan och folket af N. Juel- Hansen.
Auktorise.rad ö f versattning af Ro b e t Tigersteclt.
Första delmz.
Naturen och inaiiiii skaii.
De bada nainiien Juel-Hansen ocli Tigerstedt torde vara en till racklig borgen för vardet af den läsebok, som liiirmed bjuds skolan ocli folket.
Men vi kunna ej iinderlata att sarskildt prisa den enkla och klara forin, soin författaren och öfversattaren gifvit ht den lika intresseraiide soin praktiskt nyttiga undervisning i iiaturkunnighet, livil ken liar meddelas.
Egentligen torde boken l7ara afsedd för skolans niellanklasser, för livilken den tvifvelsutan ocksa är särdeles lämplig.
Men godt vore, 0111 den dessiitoin vunne inträde i niånga Iieni och inånga soc- kenbibliotek, så att äfveii andra än skolbaril kiinda få del af bokens goda inneli %ll.
Grekiska guda- och Iijiiltesagor af Xata Dalström.
Pris 3,~o.
Elinrii man iiiiniera, sedan autikens gudar och hjältar i det nar- inaste försvunnit ur den europeiska litteraturen, ej s$ mycket som förr erfar iiödvaiidiglieteii af att kanna de grekiska och romerska guda- ocli hjältesagorna, äro dessa likviil ej utan betydelse för vår bildning.
Inga liirda afhandlingar skulle kilnila bibringa oss så stor kannedoni oin de forntida folkens tänkesiitt ocli bildningsgrad som sagornas enkla ocli korrekta skildringar.
Sagornas vikt och betydelse såsom inled-
ning till den egentliga historienndervisningen börjar allt mera inses och erkännas.
Men a t t berätta sagor tr ' r tid och de timmar, aoni ar?
anslagna å t imdervisningen i historia, äro i alliniinhet f&amp;.
Den hjälp, som erbjudes läraren genom en god läsebok.
iir dufös af stos betydelse.
Har man en lämplig läsebok kan en del sagor läsas un- der de timmar, som äro anslagna å t innanlasning, och de som ej med- hinnas i skolan kunna af lasjiingen läsas i hemmet.
Kata Dalströms nu utkomna arbete har den fördelen a t t det passar för bida dessa ändamkl.
Det ä r lämpligt till Iasebok f skolans mellanklasser och passar afven särdeles val till nöjesläsning i hemmen för ungdom öfver 12 år.
Sagorna iiro mycket undei.liillande och äfven väl beriittade.
Här och där skulle nian väl önska nggot mera bredd och naivitee i skildringen, men i allmänhet äro liandelseriia framställda ined lif och åsk %dligliet.
Den svagaste af de berättelser, som boken innehaller ar kanske sagan om Prometeus, men denna saga erbjuder ocksk svhig- heter, som de djupaste tänkare ej kunnat öfvervinna.
Del1 torde i allmiinhet ej passa för nngdom.
Arbetet innehiller för öfrigt en fram- ställning af de förnämsta af gudarna - niagot färre miaiiin skulle kanske här kunnat upptagas, vidare itslrilliga hjiiltesagor, sanit be- rättelsen om Argonauternas tag och Trojanska kriget.
Vi Iro öfver- tygade om att.
de unga, till livilkas tjiinst boken egentligen ä r utgif- ven, med stort nöje skola läsa om de grekiska lijiiltarnes bedrifter, om gudars och gudinnors lif i Olympen och om deras deltagande i de dödliges strides.
Som arbetet är lika SH instruktivt som under- hallande torde det kunna läsas med nöje kfven af äldre personer.
~ X e d med vapnen !&gt; E n lefnadshistoria af Bertn Suttner.
Bearbetad för ungdom af Toi.ni Topelias.
Pris 2,25.
Toini Topelius, den varmhjärtade finska f örfattasiniian, som till den svenska ungdomens bruk bearbetat den mycket lasta och mycket omtalade tyska romanen r ned med vapnek;.
), har darigenom menat sig göra denna ungdom en stor tjänst.
Hon tior, a t t Iiisningen af denna bok skall hos ungdomen väcka afsky för krig och göra dem till freds vänner.
Det är just hos ungdomen fredstsnkens adla frö s k d l iitsas för a t t bära önskad frukt.
Med allt erkännande af det iiiila serlfvande, soin drifrit fröken Topelius, tro vi dock, a t t Iion begatt ett: riiss&amp;ag, da hon gjort boken till en ungdomsbok.
För det fössta iiro rK1 de flesta, soin liist boken i dess ursprungliga skick, ense oin, att dess %brriiimsta betydelse iir just den a t t vara en ~tendeiisbok: &gt;, a t t den i det till tanderiia räpnade Tysk- land slagit ett väldigt slag för fredssaken, och vidare, a t t dess lit- teriira varde ej kan sagas vara synnerligen stort - men siidana böc- ker böra icke bjudas å t ungdom.
Reriittelsens rang, sjalfva handel- serna blifva alltid för de unga hiafviadsakemi i en bok, men vi tro icke, a t t den massa skildringar, omväxlande krigiska och erotiska, som har äro hopade och endast afbrutna af mer eller mindre djupsinniga reflexioner, skola hos barii och nngdom viicka något djupare intresse.
För öfrigt tro vi, a t t klargörandet i9 shdana svislöste problem .-
som krig och fred, afväpning och försvar skall för ungdom ske på ett helt annat sätt än genom läsningen af en tendensroman, som till på köpet icke är skrifven för ungdom.
Det är att handskas allt för .lätt med allvarliga frågor.
Man behöfver dessutom icke hos ung- domen vacka någon » stark förkärlek för krigiska bedrifter *, äfven om man icke för denna ungdom predikar laran om aallniän afväpninga, åtniinstolie är det icke de små nationerna, som i detta tidsskede kunna taga första steget Iiärutinnan.
Fred ar.
ett lands välsignelse och krig dess förbannelse; men frihet ocli sjalfständighet äro så höga och stora gåfvor, att ett folk behöfver uppbjuda all sin kraft för att värna om dessa gkfvor - äfven om det tvingas att visa sin kraft genom att siitta vapen i hand p % sina söner.
Den laran skulle vi hellre bjuda våra unga än att helt enkelt säga: * Ned med vapnen !B Styrbjörns iintring af Ricickard .Melander.
Pris 2 kr.
Vi hafva äfven i år det nöjet att anmäla ett nytt arbete af R. Melander, hvilken som författare af ungdomsböcker gjort sig mycket populär bland den uppväxande iingdomen.
Det nu utkoinna arbetet innehåller en berlttelse fr %n finska kriqet 1808.
Den tilldragelse, hvilken väcker det största intresset är en ' sjöstrid i finska skärgården mellan en rysk och en svensk eskader.
Striden är skildrad med ett sådant lif och åskådlighet, att man ä r öfvertygad om att jiist så måste det gå till vid en strid på hafvet.
Omkring hufvudliändelserna gruppera sig naturligtvis en mängd afventyr, alla roliga och spännande, några kraftigt realistiska, andra åter stämningsfulla.
Finnarnes kärlek till sitt land och deras offervillighet, nar det gällde dess försvar, äro skildrade med en värme, som mhste väcka ett gensvar i hvarje foster- ländskt sinne.
Vi rekoinmeiidera på det varmaste det lilla underhållande ar- betet åt ungdoni af 15 å r ocli däröfver.
Sjökadetten i Gustaf den tredjes tid och Standaret af Pe7w Sparre.
Pris: der1 förra inbunden 4 kr., den senare, 3,50.
Äfven i år bjuder den litterära julmarknaden på två historiska romaner af Pehr Sparre.
I den förra skildrar författaren några större slag samt en mängd småstrider och äfventyr till sjös under Gustaf den tredjes ryska krig; i den andre några tilldragelser fraln de s. k. snapphanarnes uppror under Karl den elftes tid.
Dessa båda romaner %ro yngre syskon till, Den siste frisegla- ren * och Adolf Findlingo, Iivilka föregående år utgåfvos i nya upp- lagor.
Emot det första af nyss nämnda arbeten, det äldsta i syskon- kretsen, livilket fyllt sina sextio år, äro de i år utkomna jämförelsevis unga.
De äro, endast * omkring fyrtio år gsnila, men de gifva likväl läsaren det intrycket, att de äro alster af en för länge sedan förgan- gen tid, I i ~ a r s smakriktning var en helt a n n a n s h .vår.
Stilen ä r gammal- modig, satsbyggnaden tung och invecklad.
Afven Iiändelserna äro till- krånglade och onaturliga; det förefaller stundom la.saren, som om berättel.
sens tråd vore så ohjälpligt bruten, att deii ej, skulle kunna åter saininan- knytas.
Det ar soin on1 författaren ville liilla intresset hos sina llsare i den högsta spänning genom att föra dein från den ena oväntade och Iials- brytande situationen till den andra.
R a r är ej fraga om, att den ena lian- delsen skall något s % när natiirenligt utveckla sig ur den andra; liiindel- serna, eller rättare sagdt afventyren, bilda ett kaos, so111 inaii stundom tröttnar att reda ut .. .Historisk tidsfärg söker nian förgäfves i dessa ahistoriskw ronianer.
De nämnda felen framträda starkast i Sjö- kadetten.
Standaret utmarker sig fördelaktigt framför sin kamrat genoin mera reda och klarhet i stilen samt större enkelhet i koinposi- tionen.
.
Med dessa anmärkningar Iiafva vi ej velat falla någon dom öf- ver Pelir Sparres författafeskap.
A t t lians arbeten sett sina respek- tive tredje och fjerde upplagor ' vittnar nogsamt om, att lian varit en inycket läst och värderad författare på sin tid.
Vi liafva liärnied blott velat påpeka, att lians ronianer föga passa för vår tid.
TTårt olndöine on1 de båda arbetena af Pelir Sparre, so111 iitkonimo föregå- ende %r,, att de ej höra till siiiid ungdomslägninga, iiiiiste vi upprepa äfven om dessa.
Illustrationerna äro gjorda af G. Stoopendahl.
Några af dem aro sk deles yackra.
Tv&amp; svenska gossars iifvcntyr blind iiiöiiniskoiitarc.
Be- rättelse för yilgre gossar af Conrad Pristedt, fil.
d: r.
Med 8 lielsides- planscher.
Pris l, so.
Att döina af onislagets fiillstandiga titel, vill det synas som o111 förl %ggaimeris afsikt vore att liarmed börja ett nytt samlingsverk till de inånga förut befintliga.
Denna del, N: o 1 af)) Gossarnes afventyrs- Böcker », bjiider p&amp; en slags robinsonad på tu nian Iiand.
De Båda fosterbröderna,, Jolin och.
Erik, hemmahörande i en mindre stad på den svenska västkusten, koinina liiindelsevis att besöka ett fartyg soin lig- ger segelfärdigt ute på redden och råka att glömma sig kvar iiiider däck, till dess fartyget lyft ankar, d i de nödtvuiigna niåste följa ined på en långtur, wsoni kunde räcka biide två och tre år ».
Denna in- ledning förekommer iiii niinst sagdt osannolik, och det inå förlåtas den unge läsaren o111 lian skulle utbrista i ett kritiskt:, All, liur kiinde de vara så dumma! » - Einellertid vänja gossarna sig snart vid lif.
vet ombord och liafva liunnit inliemta iilånga praktiska och nyttiga färdigheter, i livilka de forna sjetteklassisterna hittills varit okunniga, då, en mörk stormig natt, fartyget grundstöter utanför Australiens nordvlstra kust och går till botten ined inan och allt; endast gossarile lyckas rädda sig.
Och nu börjar för dem kampen för tillvaron i det okända landet.
Vid en upptäcktsvandring inåt de stora sltogstral~terna saniinant~affa de ined infödingar, de vilda och nianniskoatande au- stralnegrerna.
De r i k a ut för niånga faror och afventyr, men Blifva inom kort stainrnens liöfdingar.
De möta slutligen Jolins soiri död ansedde fader såsom anförare för en annan negerstam.
Nii bildas af de Iivite och vildarna en nybyggarkolloni som på allt satt g i r
franiåt; guld hittas äfven i gedigna klimpar, så att efter 12 års friiiva.ro de båda resenärerna, och med dem Johns far, kunna åter- vända till hembygden som välburgna och erfarna män.
Boken kan tryggt sättas i händerna p i tio- till tolf-kriga barn, livilka skola läsa den med verkligt nöje, - icke blott ssluka&gt;i den - livilket i och för sig gör den värd ett erkännande.
' Illiistratio- neriia äro, med undantag af titelplansclien, Neds porträtt, temligen obetydliga ocli kunde saklöst varit borta.
Viigvisnrm af Fednzore Cooper.
F r i bearbetning för ungdom af Pcud Moritz.
Med fyra planscher i färgtryck.
Öf versättning af Hjalmar Barkht.
Pris 2,so.
DB man ser gamla framstiiende författares verk moderniserade och bearbetade för iingdom, kan man ej afhålla sig frbn att undra, hvad förf attarna själfva skulle sgga om denna on~gestaltning af deras arbete.
A t t livarkeii Cooper eller hans gamla vänner och beundrare skiille lcänna sig fiillt nöjda med den nya form, i livilken den s$ om- tyckta Vägvisaren liar uppträder, därom äro vi öfvertygade.
Men de unga däremot, som ej uppdraga några jämförelser mellan originalet och bearbetningen, skola helt visst finna ett oblandadt nöje i de liar s&amp; lifligt skildrade händelserna, som.
i rask fart följa p i hvarandra.
De böra också med intresse i Vägvisaren kunna kanna igen urtypen till de djhrfva och ädla jägare, mekl livilka de gjort bekantskap i sal många sindianböcker D.
Boken kan rekoinmenderas å t barn mellan 12-14 år.
Öfver- sättningen ar god.
Lusning för gossar.
Utgifven under medverkan af kontrakts- prosten doktor Marc.
Wester.
III.
Fritzpatrick Tmpperir.
Berättelse fr %n klippiga Bergen och Nordamerikas prärier af Oskar .Höcker.
Från tyskan öfversatt af Ebba Wester.
Pris: kart.
2,25, inb.
i klotb.
3 kr.
Alla dessa så kallade, indianböckers, till hvilka afven detta arbete kan raknas, liafva ett starkt tycke af hvarandra.
Ofvanstående bok handlar dock ej så uteslutande som vanligt om strider inellan &gt;rödskinn » ocli D blekansi kten,.
Har skildras bland annat en vetenskaplig expedition, bestående af några originella euro.
peer, hvilkas uppgift det är att undersöka landsträckan mellan Arkansas och Coleradofloden.
Och som dessas öden ej äro s % vidunderliga, får boken en mera tam karakter, an man väntar.
Hjiiltens, Fritzpatricks, vag går däremot genom vida farligare trakter, där strider och afventyr at alla slag möta.
Men Fritzpatrick själf, som ä r en adel och gudfruktig personlighet, gifver genom sina ord och gärningar en viss allvarlig prägel åt den i allo fullt oskadliga boken.
Öfversattningen är bra, fastan vi beträffande stafninien skulle
önska, att Svenska Akademiens ordlista vore trognare följd.
passar väl för barn omkring 13-15 &amp; rs klder.
Boken Bland rödskinn och mowboysc.
Berattelse f r i n den ameri- kanska västern af C A Henty.
Med P2 illnstrationer.
Ofversätt- ning från engelskan af Elin Bergstro~zt.
(Bris ej utsatt.)
Bokens förläggare yttrar i förordet, att han genom utgifvandet af detta arbete med flera andra af samma Halt afser att tillfredsställa ungdomens obetvingliga smak för skildringar af bragder och afventyr samt på samma gång uppfylla fordringnrnn p % en sund och uppfost- rande läsning.
A t t utgifvaren i förstnämnda afseende lyckats förtraffligt, därom äro vi öfvertygade.
Gossar och flickor öfver 13.
&amp; r skola helt visst med stor njutning fördjupa sig i läsningen oin alla de ädla och tappra hjältarnas vidunderliga strider med rödskinn ocli med skurkar af m h g a - handa slag.
Men huruvida dessa skildringar af mord, hat och hämnd kunna inverka sarskildt uppfostrande pk de unga, det vilja vi lamm osagdt.
Bokens innehåll ä r emellertid ganska spiinnande, isynnerhet i början.
Illustrationerna äro goda och öfversattningen gjord med mycken oinserg.
.
1 Pirateris kölvatten, tvenne skolkamraters iifventyr pk tv&amp; världshaf och i Sydamerikas vildmarker.
För ungdomen berättade a£ F. 1Meister.
Ofversattning från tyskan, med illustrationer.
Pris ö kronor.
A t t iifren ungdomslitteraturen lyder den allmänna lagen om tili- gång och efterfrågan, det visar sig af de för livarje ar, vanligen emot jultiden, förekommande afrentyrsböckerna.
Iivilka slltid fims köpwe ocli läsare, ehuru de sins emellan iiro sh h f k ~ att iiim frestas att tro dem tillkomna efter ett slags bepröfvadt recept.
Pijrsta villkoret ar en titel och ett illustreradt omslag som frilla i ögonen, ju skarpare, ju bättre; sedan kommer innehållet, som vadigen synes vara upp- stäldt efter ett visst schema.
En aflagsen trakt af jorden i nhgon främmande världsdel, utriiljes till skadeplats, och en eller ett par ynglingar frkn ett vanligt borgerligt europeiskt hem skickas ilstad att möta allehanda slags afventyr.
3Ien hur mörkt det an stundom kan se ut för deras lif och lemmar, komma de dock alltid lielbregda ifrån alla faror, och de mest kritiska situationer n~iita de oföriiiider- ligen med samma högsinnade mod, samma aldrig mikande kropps- och Själskrafter.
På slutet f å r dygden sin belöning, alla för~ecklingar reda sig och de unga återvända till hemorten.
rika p&amp; erfarenhet och med de bästa möjliga utsikter att g %.
ett Ikngt orli arofullt lif till mötes.
Föreliggande bok skiljer sig icke namnvardt ifrån och i&amp; i det hela hvarken sämre eller bättre än alla föregångare af ofvannämnda slag.
Något tröttsamt ä r att förf., som talar i första person, sk ofta benämner sig själf anin ringa persom, och! %gira mindre väl öfves- satta tyska uttryck återfinnas här och dl *, men i det hela torde boken
kunna blifva en bra och välkommen julgåfva, helst som tryck och papper äro goda, om ock de sensationella illustrationerna Iiimna något öfrigt a t t önska.
.
I Skansen.
Sjömanslif af Chicot.
Andra genomsedda upplaga Pris 2,50.
Ehuru denna skildring ur sjömannens lif i någon mån bär spir af a t t den först3 gången såg dagen för omkring 10 %r sedan, är dock jnneli %llet fortfarande friskt och underh %llande.
Boken maste likväl söka sin läsekrets bland halfvuxna ynglingar, ty för flickor torde mängden af specifikt nautiska ternier verka någ0.t afskräckande; för den icke s3kkuniiiga blifva de svårfattliga eller obegripliga och dar- igenom något tröttande.
Förf: s goda egenskaper göra sig gällande i den naturliga, godmodiga, renhjärtade tonen som genomgår det liela, och inneliållet n~otsvarar förträffligt titeln: det är mera en fraiiistall- ning af lifvet oiiibord wför om masten », liur det gestaltar sig under olika förhållanden, än en fortgående berättelse om iiiiderbara och mångskiftande afventyr.
Att engelska uttryck ofta förekomnia ' såsoin bidrag till lokalfärgens bevarande ä r naturligt, och härom a r intet att sage, helst som de vanligen i en not få en lämplig öfversattning; mindre lätt är att förlika sig med de många anglicismerna, äfven oni de iiro med afsikt använda för att illustrera sjömanssprkket.
Men uttryck och fraser siidana soin w de buktade livita seglen, liknande vajande marmorblock, framdrifna af viiidenc, eller ?min vidare yttre utveckling i ödesvagw, likasom den föga.
lämpliga saininaiistallningen af » byskolniastare, vagabonder eller dylikt,, borde icke f&amp; förekoinma i ett vårdadt sveriskt spr %k, allraiiiiiist i en bok, afsedd för ungdom, hvilken alItid ä r latt mottaglig.
för exempel, vare sig godt eller dhligt.
I öfrigt laser man med nöje om den unge sjömannens, Talk Ralims; öden och följer honom slutligen in i den äktenskapliga lyckans och den ekono- miska framg %ngeiis lugna liaiiiii.
Boken &amp;, i f r a g a o m t r y c k o c h onislag, val utstyrd.
, Hvád Katy gjorde sedan.
E n berättelse för flickor a Susan Coolidge.
Pris i, so.
De barn, soin förut gjort bekantskap med Katy i hennes hem och i skolan veta, att Iion i allo ä r en präktig flicka - och i den uppfattningen styrkas de genom läsningen af den bok om Katy, som i å r utkominit.
Katy förestkr sin fars hushåll ocli söker att för sina yngre syskon ersätta den döda modern.
Hon lyckas också i sina bemödanden.
Hon liar en god vän, fru Ashe, soin ined sin lilla dotter Anny skall företaga en resa till Europa (Katy bor i en liten stad i .Förenta staterna) och bjuder Katy att vara henne följaktig på resan.
Katy har nämligen nnder tider af sjukdom och bekymmer varit henne till stor hjälp, och fru Ashe vill visa henne sin tacksamhet.
Denna resa och hvad Katy darunder upplefver är bokens hufvudsakliga inne- h %U.
Vi få vara Katy följaktiga på resan öfver hafvet, i England, Paris och Italien; hvad hon upplefver är slcildradt med friskhet ocli.
värme ocli skall helt visst intressera unga lasarinnor.
Fru Ashes bror, en duktig ocli älskvärd sjöofficer, saininantraffar i Italien med de båda väniniioriia.
Det var framför allt i Rom, han llrde sig att uppskatta Katy, då hoii på ett uppoffrande sätt skötte lians lilla syster- dotter, som insjuknat i nervfeber.
.Under en gondolfärd i Venedig blef det klart för sjöofficeren och Katy » Ilvad det var som Katy gjorde sedan D. A.tt en del amerikanska förhållanden och superlativa iittryck torde förefalla svenska barn något underliga ar ju naturligt.
Flickor från 14 81. skola helt visst lasa boken med nöje.
Syskoiikiirlek.
Berättelse af Evelp Evelett Green.
Pris 2, ~ s.
Doktor Iiigleliiirst och Iians liustr~i lin båda blifvit dödade vid en tågsan~iiianstötning i iiarheten af staden Folstron.
n doktorns di is sin^, de 12 syskonen, stå iiii ensamma i varlden och hänvisade till sitt eget arbete.
De vilja ej ett ögonblick tanka på att skiljas eller att lämna det gainla hemmet.
De äldre syskonen finna på allehanda utvägar för att med sitt arbete bidraga till familjens ekonomi.
Främst i upp- offring ocli försakelse gå systrarna, soin göra allt för.
att bröderna ej m å kanna ombytet allt för stort.
Men afven dessa strafva livar på sitt hall ..
Den musikaliska Frank vtinder ryggen å t musiken ocli arbetar p&amp; ett kontor.
För svenska förhållanden synes dock icke nöden vara så stor; de tolf syskonen ha till sitt förfogande 12,000 kronor om aret jämte » det gamla tegelhuset^, som dock ä r dyrt att underhålla ocli fordrar minga tjanare.
Yeniiingarna vilja ej racka: de små syskonen skola ha en god,uppfostran och s&amp; kommer sjukdomen och fordrar sitt af inkomsterna.
Emellertid besannas det gamla ord- spr %ket, att d&amp; nöden ar soin störst, Ir hjälpen närinast.
E n mycket.
rik friherrinna med sin fosterdotter blir syskonens hyresgäst, och ekonomien förbättras betydligt.
Deil rika fosterdottern blir snart äldste sonens, prestens, brud.
E n af döttrarna, Damaris, har agnat sig &amp; t sjuksköterskekallet ocli därigenom kommit i beröring med hen- nes fars efterträdare, Doktor Leland, som på det mest uppoffrande- sätt vardat hennes sjuke broder, Dax.
Damaris blir inom kort dok- torns hustru.
Just vid faderns död skulle en af sönerna som kom- panjon ingå i sin principals affär och gifta sig med hans dotter, men måste afstå från allt detta, då han blir fattig - afven för honom går lyckans sol åter upp.
Han blir kompanjon i affären och får sin brud åter.
De små syskonen uppfostras på det kärleksfullaste satt af de äldre, och allt slutar väl - dygden får i rikaste mått sin belö-.
ning.
Unga läsare på 14-16 år skola helt visst med sympati följa de trofasta syskonens både strider och segrar.
Kicinrrttlif.
Berättelse för unga flickor af L.
T. Meade.
Förlidet år bjöd oss författaren p % en skildring ur lifvet i en engelsk helpension, Rosenhill.
Vi hade då ' tillfälle att iakttaga, att bland de engelska flickorna funnos riktiga sinå bofvar, som ej skydde vare sig förfalskning eller lögn.
Författaren, som hufvudsakligen tyckes älska att måla lifvets skuggsidor, har i %r gifvit oss en skil-
dring M n en kvinlig s högskola,, där unga sstadentskors kunna staga grhden~.
Och lifvet här a r ej bättre an i helpensionen; natur- ligtvis finnas afven ädla och upphöjda unga kvinnor, men berättelsen rör sig hufvudsakligen om alla de vidrigheter, som bokens hjältinna liar att utstå.
Priscina ä r en fattig flicka, som en gång måste för- sörja ej blott sig sjiilf, utan sina tre små systrar.
Med stor försa- kelse sätter hennes faster henne i stånd att besöka St. Benets hög-.
skola.
Hon kan ej pryda sitt rum vid skolan med taflor och annan grannlåt; på ett högst ogrannlaga satt erbjuda sig några af eleverna att vara lienne följaktiga till den lilla staden för att där göra de erforderliga uppköpen till rummets prydande.
Priscilla ar lyckligtvis lika modig, d % det - gäller som hon eljest a r blyg, och säger i f r h, att hon ar fattig.
Skolans tongifvande elev, den varmhjiirtade men illa uppfostrade ocli besynnerliga Maggie, tar Priscilla i sitt skydd och omfattar henne med sin varmaste vänskap.
En annan kamrat blir svartsjuk och gör allt livad hon kan för att bryta den gryende vän- skapen; hon inbillar bland annat kamraterna, att Priscilla koket-terat för en ung herre, som visat Maggie uppmärksainhet.
Den unga Rosa- linda skyr ej till sist att stjäla 100 kronor ur Maggies portmonnä och att göra Priscilla misstankt för denna stöld.
Penningarna skall hon använda för att betala de koraller, som hon ropat in på en auktion, som en annan ung studentska ställt till p % sitt lösöregods för att be- tala de skulder hon &amp; samkat sig.
Priscillas oskuld iipptäckes, Rosa- linda måste lämna pensionen, och allt slutar p % bästa sätt.
De skil- dringar L.
T. Meade lämnat oss om den engelska kvinliga skolung- domen gifva oss icke iiågon synnerligen hög tanke om anden i de engelska skolorna.
Boken ar talangfullt skrifven, och den unga lijältinnan varmt och sympatiskt tecknad; men som vi hoppas, att de unga studentskor- nas alla intriger och elakheter äro fantasifoster, anse vi att våra svenska flickor bland niängden af ungdomsböcker kunna välja en bättre läsning än a Kamratlif B. Tvillingssystrarna.
Beriittelse för unga flickor af Ellen Idström.
Pris 2,50.
Författarinnan säger i sitt företal, att ungdomslitteraturen hos oss hiifvudsakligast utgöres af öfversättningar ocli tror därföre, att det kunde roa de unga läsarinnorna att f !i veta något om &gt;svenska flickor och deras ödens.
Däremot hafva vi naturligtvis ingenting att invanda, men vi tro att sTvillingssystrarnas alls icke gifver oss n %- gon sann bild af, svenska flickor ».
Berättelsen är rolig och varmt skrifven, men ar i det hela ganska onaturlig.
Boken förefaller oss snarast som ett uppfostringsprogram.
Ja, nästan som ett inlägg i skviiinofrågan&gt;.
Anna och Gunlög äro för äldralösa vid Ciex års ålder.
Vid det stora slaktrådet, då barnens öde skall afgöras, önska både moster Karna och faster Ebba åtaga sig den blida, vackra Gunlögs uppfostran, men ingen vill liafva den vilda Anna.
Faster Ebba inaste likväl till sist åtaga sig Anna.
Men för
.
att lianinas på släkten ocli äfven för att lzunna genomföra sina upp- fostringsiddeq klär hon ' Anna i gossklladder och låter lieniie få en gosses uppfostran.
Allt detta liar obestridligen sina fördelar.
Anna blir liiirdad och frisk, kunnig och rtuktig samt föraktar djupt alla vanliga flickaktighete ers, men naturligtvis liar hoii många vedervar- diglieter att utst %: livarken gossar eller flickor vilja kannas vid henne.
Faster Ebba har en h %rd och skarp yta och döljer sina varma kIinslor ända till bokens sista kapitel, sh att den stackars Anna liar i inanga afseeiiden en allt iitoin glad barndom.
Sitt varma Iijärta liar lion dock bibeliållit, och vi känna den varmaste sympati för Anna, soni Iielst af allt vill bli sjiiksköterska, då hon blir stor, sh att någon inänniska skall beliöfva Iienne och riktigt 1iå11a af limle.
Hvar Iion kan begagnar sig författarinnan af tillfället att göra sitt inlägg i kvinnofrågan ocli låter så t. ex.
Anna beratta sagan om » Kvinnan och fågeln Moderlighet w för några sinkbarn, so111 iiatiirligtvia ej alls kuiiiia förstå den.
Annas fullkomliga motsats &amp; r den fina och koketta Gunlög, soni blifvit uppfostrad efter inoster Karnas recept.
Hon är svag och klen och har inga andra intressen ni1 fina kläder och kurtis.
Detta ar inga- lunda underligt, d&amp; inoster Karna t.
ex. en gång själf förklarar, » att ett litet fint koketteri med ögonen skadar ej " Gmlög sjalf förklarar, att lion aldrig, kali gå på sådana har vagar utan irianligt beskyddw.
(Gunlög talar om sådana vägar, där det finnes vattenpussar).
Visser- ligen kunna vi önska våra flickor inera frihet och %frisk lufts i deras uppfostran än livad som i allinanliet bestås dem, inen lyckligtvis tro vi, att inaii skall f5 leta vida omkring för att f &amp; reda på Giinlögs like.
Vi tro icke,, att inan får 11öra en ung flicka utlata sig som Gnnlög oin vistandet på ett vackert laiidsstiille,, att hon liar det.
' bra bara d % lion far sitta p % verandan ined en roman och en assiett sylt », och att stillheten nog lian vara bra för &gt;mina stackars lifirdt pröfvade nerver s.
De båda flickornas präktige morbror kommer lieiii från Amerika, blir naturligtvis varmt intagen af Anna, soin lyckligtvis, sedan Iion blifvit konfirmerad, får uppträda soin flicka.
.
Han %j iider lienne på en utrikes resa, och bergttelsen slutar med, att Anna blir förlofvad ined.
.
sin kusin Edgar.
Hvarför liar icke författarinnan i stiillet för att teckna ett par konstriierade typer M i t de båda flickorna p&amp; ett naturligt satt verka det, soin varit forfattariil~ians afsikt.
Ty det finnes ju friska och varmhjartade fliclror,.
utvecklade i god riktning både Iivad Itarakter och intelligens angår s %soni Anna, ocli det finnes ju också ytliga, förkrympta unga flickor.
som Gunlög, och i båda fallen liar ju na- turligtvis den uppfostran de fhtt varit af stor betydelse.
Författarin- nans afsikt liar ju varit att väcka de iinga l~sarinriorilas synipati.för den friska, naturliga Anna och deras motvilja för den ytliga Giinlög - hon slculle ju lyckats bättre, om Iion ej skjutit öfver målet.
Nu gör boken niistan ett intryck af att vara skrifven för 50 år sedan ocli vara ett anfall pk ett föråldradt och omodernt kvinnoideal.
r.
,
Ulli, berättelse af Emma Biller.
Prån tyskan af Ebba Wester.
Ulli är en bok, skrifven efter det vanliga receptet för de böcker, soin äro sarskildt afsedda för unga flickor.
Hjältiiinan presenteras först soiii en liten tioåring, dotter till den utfattige men stolte baron de Watteville.
Han a r till.
den grad stolt, att han alltid kallar sin dotter » mademoiselles, trots det, att hon går i trasiga kläder.
Baro- nen dör, och den lilla flickan kommer till en gift faster i Dresden, där lion, som vuxit upp i ' fullkomlig frihet, blir familjens » enfant terrible » vid middagsbjudningar och på teatern.
Till all lycka be- kostar en annan onkel hennes iippfostraii i en schweizisk pension, livarifr %n lion dock nastan flyr för att hinna till den döende onkelns sjukbädd.
Hon koininer likväl för sent och upplefver inånga under- bara öden: hon måste taga tjänst soin barnjungfru, ar nära ati; drunkna i en flod, inen räddas och omhiindertages af några goda och iidla kvinnor.
Hon blir sedan en rik arftagerska ocli boken slutar med, att hon blir gift med en läkare.
Efter åtskilliga års förlopp återfinna vi Ulli och hennes make, nu professor, i ett sjukhem för barn, som de båda upprättat.
Boken ar oskadlig och ganska iinderli %llaiide, iitaii att bjuda på något särdeles originelt vare sig i karaktersteckning eller stil.
Lyck- ligtvis äro baronens och hans systers högfard nastan utan motstycke i verkligheten.
I Barnen p&amp; Broby.
Berättelse för barn.
af Amy Pabn.
Pris öre.
Den 8-hriga Greta och hennes 6-isiga syster Vanda ha sitt hem pi3 landet, på det vackra och trefliga Broby.
Där lefva de glada och lyckliga och kiiniia fritt tumla omkring i skog och mark, på falt och ang. Som det agnar och ansthr Iaiidtbarn, äro de hemmastadda i ladugård, uthus och Bönsg %rd; kor och f %r, hundar och hastar, höns och gäss äro deras goda vänner.
Det ar om deras friska, glada lif vi f % höra berättas, eller snarare som vi f % taga del i. Greta och Vanda äro nämligen s % lefvande framställda att vi snart räkna dem till våra vänner och bekanta.
Vi glädjas med dem då t. ex. deras unga moster kommer p&amp; besök ocli skänker dem en järnspis till » Giildstjtiriieborg », deras lekstuga, som skiille ha ett både » långt och vackert namn » och vi bedröfvas med dem, d&amp; de i följd af olyd- iiad och 0försthn.d råka i niångahand a svårigheter.
Så liar Vanda t. ex., som har ett mycket rörligt ocli lifligt sinne fått fatt nti mosters halffärdiga tafla, som står på ett staffli vid sjöstranden.
Hon lyckas åstadkomma en gredelin himmel ocli en blkgrön stuga; därefter gömmer lion sig p i vinden, där Iion drömmer om, ris och mörka skrubbar ».
En alinan ' g %ng liar lion varit oliöflig mot gamla Kristin, hennes mamina ålägger henne att bedja om ursäkt, inen detta vill lion ej, utan tycker &gt; a t t alla andra äro stydda, inen hon sjalf snälls och resultatet blir att hon läinnar Broby med en gurka och en bröd- bit i fickan.
Vandas tankar och resonlieinang, d % Iion beslutar sig för att iitervända, äro verkligen en bit mycket god barnpsykologi.
1,75,
Vi äro öfvertygade om, att barn om 8 A f O &amp; r skola ined gliidje göra bekantskap med barnen p % Broby.
De 16 teckningarna af Ottilia Adelborg torde ej i ringa grad förhöja bokens varde.
P&amp; egen hanii.
Berättelser för borni och ungdom af Eo=mb Becknzcm.
Pris l, 75.
Det vore för Ungt att här redogöra för alla de underbara öden som möta den lille sjuårige Carl Ros som blir stiilen fr %n sina för- äldrar i Köln för att efter mycket kringirrande d den rida världen slutligen återfinnas af dem i Amerika.
Bi vilja därför pk det lifli- gaste uppmana våra läsare att själfva taga kaiinedom diirom.
Be- rättelsen ar särdeles fängslande och man lagger ej boken ifrh sig förr än man sett den alskiige, hurtige gossen lyckligen hamna i sin mors armar.
I sitt företal säger förf.
a t t han ej velat skri£va för nikgon be- stämd ablder; och boken kommer helt visst, 2tt sasom han önskar askänka de något mera försikonina barnen och i deras sällskap äfven de äldre, några stunders gemensamt nöje kring ai ?tonlampana.
Ja, vi skulle vilja tillägga mycket nöje.
Herr Beckman har siktat den svenska ungdomslitteratiir med en ovanligt god, solig och vid skrifven bok.
Barndomsminnen och sagor.
Berättade för de smh af Zizge- borg Zethelhs.
Med illustrationer af Azel Sjöberg.
Pris 1,sj F r h en särdeles munter barndomstid, tillbringad i ett statligt hem på landet, berättar författarinnan om en mangd rappt&amp; och lekar, som hon och hennes tvenne bröder roat sig med.
Många af dessa berättelser böra b2ft.a de $m&amp; till blide nytta, och nöje, t. ex. kapitlen om b lekar ute och inneo, om ~löfsprickniin- gens, om ~äppeltidenr, med flera.
Den lifliga skildringen af s julen p&amp; landets kommer också helt visst att nycket roa barnen.
Xen det torde nog hända, att en och annan af dem kommer att känna sig litet förvånad öfver, a t t barnen p&amp; Grantzö ej med ett ord tyckas h a h a blifvit pkminda om anledningen QiU all denna julfröjd.
Med sina s tjufpoj kstreckr, Qcka vi, att författarinnan g&amp;na kunnat vara litet sparsammare.
Och alldeles olämpligt i en sml- barnsbok finna vi stycket:, När mamma var iingv.
Detta innehlilleï en berättelse om nigra nnga flickors och herrars skämt med hvar-.
andra.
Dessa ungdomar hadz tillsammans rarit p&amp; bal hos en grann- familj.
DB de om natten kommo hem, smög0 sig de nnga hei~arnru före flickorna in i dessas sofrum och vandca upp och ned p&amp; allt, hvad som fanns, s % att flickorna, d&amp; de i mörkret kommo in, först ogjorde kullerbyttor B öf ver kullstjälpta stolar, soin lago framför döl.~.arnia och sedan öfver sängkläderna, som roro framkastade pk golfvet.
Kvällen därefter hämnades flickorna genom att lagga en pkse full af tordyflar i den ene af nnghesrarnes säng och striii mjöl p % den andres hufvuda kudde m. m. nskojs.
Andra afdelningen af boken inneSia1Plsr sagor, som ju äro rätt
lämpliga för de små, ined undantag af wIngens saga », hvilken de omöjligt kunna fatta.
Boken, som a r prydd ined särdeles nätta och lustiga illustratio- ner, tyckes, om vi undantaga » Nar mamma var ung », vara afsedd års ålder.
Språket ar i allmänhet ledigt för barn omkring 8-10 och väl behandladt.
P i insariias blom - teralfabet af Ottz ' lia Adelborg.
.
Pris 3 kr.
Detta lilla mästerstycke, som förra året utkom i bokhandeln och som redan vunnit ett välförtjänt pris vid Chicagontstallningen, har i %r an mer stigit i värde genom de sm % natta rim, hvarmed den.mång- sidiga konstnärinnan] %ter de sm % blomsterbilderna själfva likasom tolka sin betydelse.
Exempelvis vilja vi citera liljekonvaljens rim: Ut jag slepp och verdt s&amp; gled.
TrAngt var mellan gröna blad.
Iblniid iingens bloininor smA, Fritt jag nu kan leka, 9.
3 ordiska sa.gor af Hedda Andersolz.
Pris 2 kr.
Detta lilla arbete innehåller ett urval af skildringar ur den nordiska mytologien och Ynglingasagan samt några andra sagor, s %- som Orvar Odds, Rtarkods, Ragnar Lodbroks saga m. fl.
Författarinnan har bland det vidlyftiga materialet med saker takt valt just det, som är tilltalande och begripligt för barn.
Hon ä r också mästare i konsten att berätta.
Händelserna äro framställda enkelt och åskådligt, utan förklaringar, utan tillämpningar, alldeles soin sagans natur kräfver, och som barn älska att höra en tilldragelse berättad.
Ord eller bilder, som barn ej kunna förstå, förekomma har lika litet; som den konstlade barnslighet i uttryck, hvilken man stim- dom finner i arbeten för barn och ungdom.
På samma gång som språket a r enkelt och naturligt, är det afven prydligt och välljiidande; särskild uppmarksamliet förtjänar i detta hänseende de kvgden~, som förekomma här och dar i sagorna.
Det flärdlösa och kärnfriska lifvet i forntiden måste ovillkorligen tilltala hvarje sundt barnasinne och gifva det mångahanda goda in- tryck och väckelser.
Vi önska därför, att detta arbete.
som genom sitt val valda innehkll och sin förträffliga stil utan tvifvel ar ett af de basta vår julmarknad har att bjuda p %, måtte vinna inträde i ratt.
många hem.
Som det särdeles väl passar till läsebok, hoppas vi, att det äfven skall blifva välkommet för skolorna, från hvilka klagan öfver bristen på lämpliga läseböcker länge har försports.
Passar för barn från 9 år.
Lasse och Lisa och andra beriittelser af E.
A.
Illustrerad.
Pris l,60.
E n samling små nätta berättelser, lampliga för 7-8-åringar.
Man torde dock kunna anmärka emot &gt;Lasse och Lisa, som ej gingo till Kunskapens Brunn,, att det är ej så lämpligt att till barn i den åldern tala om att &gt;vattnet nr kunskapens kalla är.
bittert)), sådana uttryck kunna 1Stt framkalla missförstånd hos de sm %.
De öfriga be-
rättelserna äro både bra och roliga och illustratioiierna rikliga oclr väl utförda.
Två sint Iiemlösa.
Berättelse af Kate Douglas Wiggin.
Öf- versattning af Hedvig .Tizdebetozc.
Pris l, so.
Heinlösa kan man i sanning kalla Timothy och lilla Gay, ty nar vi först möta dem är deras liein Iios en elak kvinna i ett af de uslaste kvarteren af eii storstad i Amerika.
Vid denna kvinnas död besluter den 10-hige Timothy att Tyinina därifrån med den 4-kriga Gay för att, soin lian säger, asöka en mamma åt Gayw.
Efter at- skilliga iifventyr hamna barnen i ett fridfullt, vackert hem: som be- bos af tv % äldre friintiinmer.
Barnens ankomst stör naturligtvis lug- net och de snörräta vanorna i hemmet, och miss Av !lda Cnmmiiis, den gamla fröken, liar svårt att besluta sig ' för att behålla barnen, då hon tror, att dessa skola gora sliit pk all frid i hemmet; inen den varmhjärtade trotjänarinnan, Samantlia, öfvertygar henne slutligen oin, att det nya element, som konimit in i deras lif, just gerioin barnen endast skall bringa glädje och välsignelse med sig.
Det är en af dessa natta, oskyldiga och på sina stallen rätt Iiuinoristiska bijcker, som kan lasas af ungdoni från 12-14 års ålder, men som dock mest torde roa äldre läsare; ty för att roa ungdom finnes det allt för litet handling och de oftast långa, om ock mycket sanns, karaktersteckningarne förefalla nog de unga bra lhgtrådiga.
Mot öfverflyttandet af berättelsen till svenska språket, .kunna ined fog åtskilliga anmärkningar göras.
Svenska barn förstå t. ex. alls icke livad som nienas nied wTimothys okunnighet i de trettionio artiklarna fastan han erhallit kunskap i religions.
En not hade kunnat aflijälpa detta.
.Man påträffar afven sådana uttryck som: 8 Mdnniskoktirlekens mjölk mycket val kunde ha tjockare gradde i X,.
» Men hvar i alla arfslagars namn har detta barnet fått sin sol- skensnatur ifrån?
» w Gay bjöd henne en af siila sva~zdz~~zsIr~1~ssar: ~.
%Men iiär hon en Iialftimiiie senare kom in.
friiii köket Ilade, iiiida till sj alfva tadrötternu af lieniies beslutsainliet blif vit utdragna)).
Heinincts iingel.
Bearbetning efter engelskan.
Pris 70 öre.
Den tolfåriga Lilly vakar öfver sin sjuka mor, tar Iiand om sina syskon och ställer till rätta dem emellan, nar de sina striderna, så vanliga bland barn, hota att störa friden i lieminet.
Hon är i allt hemmets goda iingel, och man skulle önska, att lasningen af denna berättelse kunde väcka liist Iios liten jainnårig till Lilly att söka likna henne.
Boken kan läsas ined nytta och nöje af flickor frhi iingef8r 10 år.
Onkel Adains Liiiiiea Anyo utgifven i urval.
Fjerde boken.
Med 52 tebkningar.
Pris i,n.
Linnea bjuder i år pk sin fjerde argång 0$1i denna ar i allt väsentligt lik sina föreghngare.
Den ar till sitt inneliåll rik och.
oinvaxlande.
Så berattar Onkel Adaln för oss o111 sina ininneii fråii de flydda ungdomsiren, såsom då han i Lund första gången såg Tegnér; ' en annan gHng gifver lian oss bilder från korallöarna i Stilla Iiafvet acli till ombyte bjuder han oss på eb vacker saga, t. ex. den oin sEu frysande angel,.
Alla, bidrag äro icke af Onkel Adam själf, äfven Lea, - ster, Eva m. fl.
ha l a m a t bidrag.
Berättelserna om, Rys- sarna i Visby 1 8 0 8 ~ af Stanislaiis skall helt visst intressera de aldre barnen, då denna episod f r h 1808 ar föga kand. Boken lämpar sig bast för barn oinkring 10-12 års ålder.
J~ekkairirrcten, en julbok för barn, har i år utsaudt sin 1l: te och 12: te bok.
Dessa likna i allo sina föregångare hvarföre vi en- dast behöfva hänvisa till det vi förlidet år yttrade om dessa sm % julkalendrar.
De äro oskadliga och innehålla både nöjsamnia och nyttiga liistorier ocli iiro dessiitoin rikt illiistrerade.
Det märkviirdigt billiga, priset (1 kr.)
torde s~rslrildt beaktas, då ju barnböcker i all- inänliet stiilla sig ganska dyra.
A t t under sådana förhållanden illii- strationerna ej alltid kunna vara original, utan långods, är gansea naturligt; men nog borde staflornnc få bli litet aldre, innan de be- gagnas p % nytt, an som nii ar fallet ined t. ex. den å sid. 74 i elfte boken.
De barn, som kanske i fjol fingo Linnea till julklapp och där med karlek och sympati betraktade » Gamle kämpe och lian son- son » skola i år finna att gamle Kämpe i Le.kkamraten blifvit för- vaiidlad till en elak trollkarl, livilket nog torde förefalla underligt, vare- sig nian beti.aktar gubben sj alf eller lians oingifning.
Troll- karlar bruka ej dväljas i sfi tarfliga orngifningar.
Af ven julen 1893 ' bar fyra olika illustrerade j ultiuilingm att bjuda åt barnen.
De ar gamla bekanta och blifva säkert val emot- tagna af sin publik.
Deu iildsta i samlingen, Snöflingan (pris 60 ore), har bland annat en stor lielsides kolorerad plansch att bjuda p å; vi se där den från Topeliiis för de flesta svenska barn viilkanda » Lilla Maja », » med sippor i sitt 1iHr och en bukett vid barmens.
Denna lilla Maja torde blifva en särdeles välkommen gast.
Såväl Ji~ltoniteii, skolbarnens tidning (pris 25 öre) sonil JUL kdppeii, folkskolans barntidning (pris 25 öre) bjuda för ett mycket goclt pris ett både godt och roande inneliill ocli darjanite vackra och roliga teckningar.
Bland dessa senare kunna vi ej underlåta att phpeka den i Julklappen förekommande planschen » Högmod gkr för fall » af Ottilia Adelborg.
Något roligare fkr inan leta efter.
Btwi~ens julrosor för i år förefalla ej fullt jämförliga med sina före- girigare.
Dels kiinna vi ej iinderlåta att finna det ett väl stort antal berättelser handla om djup., och deras öden i egen eller nianniskskep- nad, och dels finna vi, att några teckningar äro snarare af den art, soin bruka förekoinina i skamtt-idningarna än i barnens tidningar.
D i t, rakna vi t. ex. figurerna till inarionettkomedien, Den nya vå- iiiiigeii~.
Osiiiakligt ar det iifven att låta » den onder&gt; iipptrada i en sidan komedi.
Blmd fint skrifna sinå berättelser vilja vi sarskildt
p %peka, Kalle Nilssons (dock ar äfveii lim en fagel).
l tillagget » Hvad skall jag göra?, förekomma som vaaligt gåtor och uppgifter af allehanda slag, äfvensom roliga saker att klippa ut och klistra upp, s %som ett pansarskepp, en positivspelara m. m.
» Sjung ined oss, inainina!
» 17 \ isor, utgirina af A. F. Pris 1,n.
F % julböcker torde komma att väcka mes glädje i hemmen &amp; n denna lilla samling barnvisor, hvilka alla ZiL.0 sardeles natta och allt- igenom viil lämpade efter sirikbarnens fattningsförmåga odi röstomrkde.
Hjärtligt rekommendera vi det lilla irrusikliäftet till bkde mam- morna och deras srniittingar.
Visor och verser rör de sinal.
Pris 1,23.
En liten tysk bilderbok med svensk text.
De sinå rimmen äro lustiga och fullt öfverensstämmande nied de mycket barnsliga taflorna.
Boken kan rekommenderas åt 5- i 6- %ringar sksom en af de bättre i sin sort.
Familjen Nasse.
Familj gin Putte.
Familj en Snatter.
Ty- ska kolorerade permar i form af djur, ned svenska rim af E.
A.
Pris pr familj 1 kr.
Ehuru E.
A. gjort sitt basta att genoiii lustiga rim höja värdet af dessa saker, kunna vi omöjligt rakna de sm % grisarna, hararna och ankorna till litteraturen, utan maste obetingadt lianföra dem till leksakernas omrade.
Baramellstugaii som Gunnar byggde.
Bilder mcd text af J.
C. von Hofsteiz.
Pris l, # o. Karamellstugan blir säkert en viilkonmen julklapp för sinhttin- gar pk 4-6 hr.
Teckningarna äro natta ach texten öfveslagsen hvad man i den vägen brukar finna i liknande böcker.
Sagan innehåller dessutom en sens-moral: man kan tröttna $ %en p&amp; karameller!
BImd clowiaei.
Bilderbok, tryckt i London.
31ed svenska rim.
Pris 1,7s.
Sällan har väl en mindre tilltalande bilderbok bjudits de smil an denna.
Dess innehAll utgöres af de mest obehagliga clownfigurer i alla möjliga smaklösa ställningar, atföljda, af förklarande rim.
Vi kunna ej rekommendera boken, hvarken shsoin rolig eller uppbygglig för sin % .barn.
Den nye Snusk=PdPe, Bilderbok med riiii.
Pris 1,s;.
De flesta mammor skola visst i dessa bilder med nöje kanna igen sina egna gamla barndomsvänner, Smisk-Pelle, nflickan, som sög tummen,, » gossen, som inte åt sin soppa; m. fl.
B %de bilderna och rimmen äro roande fös de srnk och predika moral, just lagom djupsinnig för de 4-5-hingar, för hvilka boken afsedd.
Meddelanden från Fredrika-Bremer-.
FOrbundet.
.
Allmänna Stipendiefonden.
Fru Anna Husberg i Luleå liar god- hetsfullt åtagit sig att verka som ordförande i lanskoniitdn för Norr- botten sedan fru Ellen Berg p % grund af afflyttning fr %n orten afsagt sig detta uppdrag.
Till Malmöhus läns afdelning af Allmänna Stipendiefonden har fröken Eva Ducker p % Örtofta öfverläninat en glifva af 50 kr.
Skara- borgs lans afdelning har af bruksägaren Gustaf Grevilli som gåfva erliillit 100 kr., afvensh har frp Emely Dickson på, Firnmersta till samnia afdelning skänkt 100 kr.
Förbundets ombud.
Följande damer liaf va godlietsfullt antagit kallelsen att verka som Förbundets ombud inom d e orter, dar de äro bosatta: fru Emelie Akerblom, Falun; fru Anna .Julin, Siiter samt fru Fredrique von Kruselistjerna, Eskilstuna.
~rsdrika-~~emer- örb bundets höstsamk~ärn agde rum den l 7 sist- lidne november i den sedvanliga lokalen, h6tel Continentals festvåning.
Ehuru ej fullt sh talrikt besökt som vid föregaende tillfallen, utmärkte sig samkviiniet för en glad och angenäm stämning, hvartill det val valda programmet för aftonens underhållning i väsentlig man bidrog.
Utom shng, utförd af ett par musikälskare, fick sällskapet %höra ett intressant och sakrikt föredrag öfver Japan, frarnfördt p % ett synner- ligen spirituelt och roande sätt af arkitekten R. Enblom och illustreradt af scioptikonbilder.
O 9 Fredrika-Bremer-Förbundets bokkomile har i år på Förbiindets byrå, i likhet med föregående jular, anordnat en rikhaltig utställning af granskad litteratur för barn och ungdom.
278.
.,; ' Hvarjehanda ' i kvinnofrågan.
- -- -- -.
-.
.
.
n I ' Sverige.
Kvinnor i skolråd.
Vid de kyrltostaniinor, som i slutet af november liöllos i Stockliolin valdes frii Augiista Ekinan född Kocli till ledamot af Adolf Fredriks skolr&amp;d.
Hufvudstaden räknar saledes för i~ärvarande sex kvinliga skolr8dsledainötei ..
Förordningen om riitt för Itvinila att, vara medlein af fattigvkrds- styrelse, som utffirdades samtidigt ' med den rörande skolrådsvalen, .har däremot hittills ej blifvit tillämpad idoin hufvudstaden.~, kommuner.
Det äi, dock a t t hoppas, att det ej skall dröja länge innan kvinnor äfven e.rhålla sate och stamma inom de styrelser, ' där ärenden beliand- las, Iivilka ligga kvinnornas intresse ocli omdöinesförin~ga s&amp; nara.
soin fattigvården.
hskviirdheten.
af att erliilla kvinliga fattigvardsined- leinmar liar iif ven i dagarne if rigt framliillits af flere if liufviidsta- dens främsta tidningar.
Doktor Hedda Andersson, Sveriges andra kvinliga Kikare, soin efter afslutade examina ' företagit en längre titlandsk studieresa; liar - denna höst etablerat sig i Malmö såsoin praktiserande lekare för f 9 n - tiiniiierssjukdoinar.
Geno ' in sitt intelligenta och allvarliga, anspråkslö~a ocli syiilpatiska vasen liar fröken Andersson under sin studietid till- ' viiiinit sig lärares och kamraters liögaktning och vänskap.
Maii kan afveii med visshet föriitspi, att den unga läkarens såväl personliga egei~sltaper som framstPleade k~mskaper .i sitt fack skola tillföysakra henne framgång på den viktiga och.
ansvarsfulla bana lion gjort till sin lifsuppgift.
::: Daiiiiit~rl;.
En saniskola liar denna Iiöst griiiidats i Köpenhainii af fröken Adler, Iivilken i Förenta staterna studerat samskoleväsendet.
Den nya sainskolaii liar börjat i en iitmiirkt Igkal med 28 elever, un- gefar sainm a antal, livarnied den första smskolan i ' Sverige, den Palmgrenska, f ör 17 h sedan öppnade sin aerksainliet.
T yskli~iid.
~ l b e m t i n e deutsche Fra-nverein liar detta ar hållit si tt årsmö te (Generalversaininlung) och ett i samband därined stående alla kvinnoföreningar omfattande kvinnoinöte (Frauentag) i iiirnberg den 21-23 oktober.
DB P l ?raneiivereiiis » stiftarinna och förste ord- förande, fru Louise Otto-Peters, bosatt i föreningens huf vudort Leipzig, i följd af sin &amp; Mer ej Ituiide närvara vid mötet, leddes detsamma af före- ningens vice ordförande, fröken Aiigiiste Schmidt.
1SIanga sakrika och intressanta föredrag af så val manliga som ksiiiliga deltagare förekommo.
- Af Allgenieiile deutsclie Fraiienvereins upplasta tvåirsberattelse.
fraingår, a t t dess med 63,000 underskrifter försedda inasspetition rö- rande kviniians tilltrade till iiniversiteten, i &amp; r för tredje gången koin- iner a t t framlagg,is för riksdagen.
Till världsiitställningen i Chicago hade föreningen iitgifvit en tryckt festskrift samt låtit representera sig vid den internationella kviniiokongressen af fröken Förster från Kassel.
E t t p i initiativ af f öreningeii planeradt gymnasium för flickor kommer vid phsktiden 1894 att öppnas i Leipzig.
Föreningen dispo- nerar öfver en förinögenliet på 240,000 mark, livaraf 50,000 inark iitgöra en stipendiefond för kvinliga liikare.
» Trångbröstade och inskränkta åsikter i tyska bokhandeln.
» Un- der denna riibrik meddelar Svensk bokhandelstidning en af 27 bok- handelsinedlijalpareföreningar i Tyskland till styrelserna för alla tyska bokhandelsföreningar och korporationer inlainnad skrifvelse, hvari dessas styrelser upprfiaiias att afböjaiide besvara hvarje anhållan om kvinnors anställning i bokliandelsfacket.
Den för kvinnorna högst nedsättande iilotivering, som skrifvelsen innehåller, » vittnar&gt;, yttrar nämnda tid- ning bland annat,, om en högst klandervärd och i vårt iipplysta tide.- hvarf val obefogad och själfvisk yrkesafiind *.
- Den frisinnade och upplysta uppfattning rörande kvinnoarbetet, soiii de svenska fackinan- nen inom det hos oss med ratta så högt stående bokliandelsyrket ge- nom detta uttalande visat sig äga, förtjänar allt erkancande.
INNEHALL: Sid. .Ricl~ard T.T ' nwvinskg, iiiiiiii iifigrn oid oiii.
deii s. k. fos~esbasiisi.utIiist~ie~.~ 3 IV-d L-d, Ihseiis iiya bok och dess s,yiiibolik ................................ 13 A.ii.iie Clindottc Leffler-di C.jniicllo ................................................... 16 Sclnzci.
Lnyerlöf, Steiikniiilet.
U r eii iiietleltidsliistoria ........................... 24 Fiirslng till ii,} - tt vigselfoimiiliir I ....................................................... 31.
Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 34 H \ wjelia~ida i lz \ ~iiiiiofrtgaii ..............; .......................................... 34 9 M. s.,] ' .r11 Cniiiilln Coliett og fcsteii for heiicle pm hendes 80-narigt föd- selsedng den 23 jaii.
1893.
(Brev fra l&lt;risti: liii: ~ t i l Dagiiy.)
...... L. D-n, Det Svenska kviniioaïbetet pii Chicagontstiillniiigen ............... Oiri förs1: aget till vig,sclforiiipliir II ................................................... Cecilia 13d&amp;tl~+10lm6e~g, Dc " kvinliga follzliijgskol~ii I ........................... Ile kviuliga stiideiiterun rid v h a iiniversitet .................................... iv.
C., Ntgrn iiiotioiier vid hets riksdag .......................................... Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. Hvnrjeliaiida i kviiiiiofïdgnu ............................................................ * .-.
: .. i
................................................... Opinionsyttring i sedlighelsfrtigen 71 Ceciiiu Bddtl~.Holmbwg.
Den kriiiliga folkhögskolan II ........................... 80 M D .. T i t a u i ~ En kiirlekssaga af Axel Lundegbrd ........................... 90 Ceclle Gold.
Ett dainhotell i New-York 94 M C .. Saiiiskolan och l~rarinnornas afiöning 98 Anna B ' leetiuood.Derhy .. Engelska och irlkdska spetsar för Chicagoutstiill- ningeii (Bref fr5n London, mars 1893.)
................................ i ... 101 Svenska kvinnans deltamgande i viixldsiitstiillni~geu i Chicago 1 ' 03 ~eddSlanden f r h Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 104 Hvarjehanda i kvinnofrtigan 106.
.
................................................ .................................
.
............... ............................................................ * ....................................... ................................................ ............................................................................. ............................................................ .................................... .......................................................... ................................. EsseEcle, Oiii förslaget till vigselformuliir III 100 A D., &gt;Ej pik andras vingar.
:, Poem 116 Gertrz~d Adelborg.
De svenska allmogeflickorna och iitvandringen till 117 Danmark Auta A., Ett historiskt fynd 126 L.
D-n.
En tbterblick p&amp; 1892 3rs bokkatalog 128 M C., Frilii 1893 Ars riksdag 136 Den svenska kvinnans deltagande i viirldsiitstäJlningeu i Chicago ...... 138 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet 140.
.
................................................................ ........................................................................ .................. ........................................................................... .............................. 8 ji~kv~rdeii p&amp; landsbygden 143 S-d, I u ~ Gotland ~t 147 Svenska dainkoiiiitkns rapporter till Chicagoiitst~lliiiugen 164 L.
D-n, Ellen Keys senaste arbete.
Anne Charlotte Leffler.
Ducheesa 107 di Cajanello M.
C .. &gt;Tre och eii hdf iiihiiacl fabriksarbeterska s 1.62 Meddelanden fran Fredrika.Bremer.Förbundet 1.68 13varjeliauda i kvinnofrhgau ............................................................. 169 ................................
Den 6 juli.
Eu bein5i: kelsedclg ......................................................... 1.73 S- (2.:, Till Esselde., Den 6 juli 1893.
Poem .................................... 173 Emelde, Camilla Collett ..................................................................... 174 TIL.
R ..
Bref frin Chicago .................................................................. 183 Lydia lVa7dström.
Kvinliga studenter i Schweiz .................................... 187 M C.,:, Kvinnan iiloin svenska litteratiireiin ....................................... 194 Ellen Fries.
Flickskoleinötet i Lund somiuaren 1893 ........................... 199 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 206 Hvarjehanda i kvinnofrhgan .............................................................. 207.
* M.
C .. Vigselformiiliiret och kyrkomötet ............................................. 209 ...........................................
.......................................................................... Adolf Hiu.mnn.
Dofia Emilia Pardo B a z h 213 T ~ L R., FrBn; ov&amp;rldskviniiokongressen » Nhgra intryck af en svensk 217 deltagarinna JV A d ~ o h, N5gra iutryck friiii afrikanska hem 223.
.
....................................
- L.
D - n, ............................. itt ter at ur: L. D-n, Sid.
Rika flickor.
Berattelse af Rust Roest.
Port-Stina.
Beriittelse af Gerda Meyersson 236 Meddelanden.
fran Fredrika-Bremer-Förbundet.
............................... 238 ............................................................... 239 Hvarjehanclo i kvinnofriigan 8 N&amp;&amp; blad nr Ernst Ahlgrens lifshiitoria, heintade ur bref till e11 syster 241 L.
D., Ett liirsriuneheiu .............................. ..: ................................ 204 Böeker för barn och ungdom julen 1893.
Fria Fredrika-Bremer-För- bundets bokkomit4 .................................................................. 207 Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Förbundet ................................ 277 278 Hvarjehanda i kvinnofrigan ..................... .....................................
Bilagor: Fre (Zrik~Breiiier-För1111ndets beriittelsc för %r 1892, det Lttoiide Qret af dess verkaamhet.
Deil spanska kvinnan af Emilia Pardo Bazin.
Of versiLttniug frhn spanskan af Adolf Hillinan.
P A U L VOSS, Specialaffär för Sybehör, Stort lager af OBS!
Ba1rnlrläder for alla åldrar, till och med 16 Kr.
Goda tygev!
Njya, smizu7cfuZZa modet- Zeva!
BilEiya p ~ i s e s *!
Allin.
Telefon G8 40.
2 Stora Vattugatan 2, hörnhuset vid Briinkcbergstorg.
1 0 Bazaren l Norrbro 10.
Glas!
Glas!
Kosta ' Glasbruk.
(AnZagcZt 2742.
Omhygdt och zbtvic~gadt 18.90-92) sekomruenderm sina prisbelöuta tillverkningar af Kristallserviser, Hushållsglas, Prydnadsglas, Lampglas.
.
Utställnings- &amp; Försaljningsmrtgasin i Stoc7c7~oZm Allm.
58 38.
5 Rik8telefon 10 11.
HANDSKAR?
.
.
.
.
.
.
.
.
2: 00.
.
.
.
.
.
.
.
1: 60 Herr promenad.
.
.
2: 7 B bal.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
l: 25 ~ l a e e brodé 99 99 99 Maria F e r l i n 7 17 Drottninggatan 17 U l m.
telefon 71 17.
Stoc7c7&amp;oZmn.
Riks- 3 73.
Sybehörs- &amp; Modeaffar, K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin Abo Y Stor7c~jmm7coBm~in7cen N: o 2 ' STOCKHOLM.
Gunilla Vilens Handarbets-Atelier, 46 El&amp;rabergsg&amp;tan 46.
Grundlig och praktisk undervisning liimnas elever i alla slags handarbeten.
Kurs omfattande 50 tim. 15 lw., en Icktion, 2 tim 70 ih:.
Resmde i Stockholm uppmiirkl r &amp; deles liiinplig därigenom, att eleveu sjPlf sammas p&amp; min ~ h d n r b c t s - ~ t c l i e st ' isoiu fiir bestii.mma lektionstidon friln 9 f. in.
till 5 e. m. OBS.
!
Uestiillningnr emottagas fiir uppri tningar, monteringar samt förfikdigande af linneiitstyrslar.
Jakob Kulle, 36 Drottninggatan 36, Svenska Konstväfnader och Broderier.
Grundade p % egna konststudier, utföras ständigt nya original- mönsterarbeten.
Alla slags tillhörande materialier finnas att tillgå,.
V äfn ad er till alla ändamål utföras på beställning.
Ylle- och Bomullsförkläden.
För hernvafhad: - 86 blad Svoiiska Möirstor i fiirgtryok.
h kr.
7: 60.
LACTOSERIN-CACA O ~iilsninlcn~idc, lira ftigt niirhnde, hiilsosain!
Förordi~d nf.professorerun.
O i *: ~ a ~ i l i i l a i s t ~ ~ C. i, E. Bergstraiicl, med.
d: r Cli.
1 &lt; 1 x Hagdahl iii.
fl.
.
.
.
lliil~u~~iiuiioii, tidskrift for dlniiiii -, o c enskild ~ Iiii,lsovixi.d, y t t r y i sit; t ' iliiriiiucr för den 1 febriiari följande:.
t.
# » SS ' iiwZeles lzGimzsatle och w&amp;-cZevlJct s4.sorrb-ett 7colzceiat~ei.c~zt ' oc7~ mzaXol %yt ~~ii~~Zrtgs~necZeb ii?
* äfuen, deia i 7r: cc9zcZeZ~~ 1~0s ~.
s s ' % w f O ~ Z c u ~ c t c o ~.
s e ~ ' i 9 ~ c a ~ a o.
~ ~ Pris pr burk oiir l /, .kilo kr.
2.60; ' l4 I d o kr.
1,30; l /, kilo kr.
0, ' iO.
. '
ErhXles hos h r r specerihttiii !l,zre samt i parti Iios i.
,.
.
.
b WrimUoycl c: o,.
' s~oc~&amp;oz~ Kongl.
HoflovcruiitiJr.
Wimans S ~isar- - för tok ' p.
.
.
, ved gch.
'.
~ ~ d s 1 ö s e i oiiiöjligt;.
.i Ugnaaiie icke l&gt;elnpln iiied, iiAgon lera, s t c k i och grsdda, iitoniorden tligt jeinut., vii1 och fort.
Inga, brfi.uiip18tnr » a t t förii ya.
D e ypperst: ^^ iiityg f r h i hela lai-idet.
Ruiiiin, ses i verksarnliet och profvas: " l Iiigeniijr, E.
A. WIAIANS Utstiillniiif oeli FiirsiiJjiiiiig, l Y.
Fvedsghtan I Y,.
.Stockholm.
Bröderna Pahlmans Skrif- &amp; ' Handels-InSfifut.
Norrlandsgatan 28, T e l c f o i i - IOS O I.
3: dje Iiusct.
f r h lCungstriidgd,rdcn.
.
Uiidcivisiiing i: blin nierlinntila 8i11iien, spi ' 3c och stcmogr: ~fi.
Kiirsen ett-årig.
Yer- iniiisliiirser, ~ii5,n: ~dslturser och liurscr i cris ' kilcln iiinneu lemnns.
Liirare.
spe.ci: ~listcr i livririe iimuc.
1921~6k: i t ~.
f u d i i t ~ ~ Iiitriidc w. Iran Sk0 niir sotti Iiclst, öpsltligast dock vid tcr&amp;inirtcns+liiil: ihn don 15 Aug.
och 15 Jnn., OBS.!
J h elcvcr, sqm hos oss genoniga, his- cll&amp; tcrm ' inslrursci., cgn rattighct att iilicnitn s i iirr " iiign slags boltfiii-iiir: .soni inetlhinnns.
OBS.!
Skrifinstitutet fort&amp; oforii.iitlradt. '
~nclervisning i ': hila ctilsoi.t.er.
1&lt;: 1rscn riiclrer tiiJs önslrtult resultat vunnits: Sluifl&lt;rnrul~ bo1i: rndlas.
Begiir prospclit. '
S t o c k l i o l III.
,.
n ' .tIill.ir / rc o,fr@er!
APt,o~i.iiiii.~ .l&lt; I.
S i l 0 c:, iri.
Söiicli~g~lekti~iier. '
A n~nii~liiin~ar och iipplysningnr 11va; jc dng.
.
P -. '
