# ID: svediakorp-per1051
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1895
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,426
# sentences: 644
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm, Iduns Tryckeri Fredagen den 22 november 1895.
N:r 47 (414) Byra: Prenumerationspris p r å r: Idun ensam — kr.
5. — Klara södra k y r k o g.
16, 1 tr. Allm.
telef.
6147.
Iduns Modet., fjortondagsuppl.
» 5: — Iduns Modet., manadsuppl » 3; — Prenumeration sker å alla post- Barngarderoben » 3: — anstalter i riket.
Kedaktör och.
utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffast säkrast kl. 2 — 3.
Redaktionssekr.
; J. Novating.
Aktiebolag.
8 de årg.
Aanioiisprjs; 35 öre pr nonpareilierad.
För » Platssökande » o. » Lediga platser » 25 öre för hvarje påbörjad t tiotal stafv.
Utländska annons.
70 Öre pr nonp.-rad.
Utgifningstid: hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris 15 öre (lösn:r endast för kompletteringar.)
Louise Hammarström, (e r z e l i u s lär n å g o n g å n g h a f v a y t t r a t, a t t sas ska analyser och hvita måste handskar nedsmutsande store ty kemisten hvar arbeta finnas med renlighet så eller brutit fint m y c k e t väl kan orenande.
stafven arbeten med kemi- u t f ö r a s, att a n v ä n d a n d e af f r a c k öfver Med ifrågasättas detta flertalet har manliga elegans och s o m den store mä- att sträcker för våra utan des- detta ock den kvinnans arbetare, v ä l d e m a n l i g a k e m i s t e r, s o m efter B e r z e l i u s k u n n a den kemist område, Louise Hosjö sig öfver läsarinnor ett som genom användbarhet Katarina tiotal o c h läsare som tjuguårig V i hafva verksamhet är f ö d d Gefleborgs län.
den 25 maj Fadern som tidigt på visat sin uppfostran u n d e r h å l l n a, att m a n k a n v å g a dan beträda under 1849 i en äfven prästman, dog, laboratorier, hvarefter e n s t o r d e l af och äfven vistades å ett se- modernt — järnbruk ett där i de största laboratorierna i och a n d r a k e m i s t e r s a m t fick Betecknande af var medicinskt bildad Louise dem frackklädd?
nöjet praktiskt staren, o c h hvar haf v a vi väl så i n r ä t t a d e o c h i dag en ba nbr yt e r ska kemist.
Hammarström kapellförsamling i år.
presentera vårt land, håller o c k, att d ä r u n g d o m e n er- sin f ö r s t a k e m i s k a un- dervisning, och man — är på sin tid man emellan benämndes » stallet ».
Berzelii sålunda anförda alltså arbetena som de ett holm, började er- in- Cronquists l a b o r a t o r i u m 1 8 7 5, a n t o g s till assistent passande 1876 gifna är van- kraft; därstädes hösten ech fungerade dan det ordningen, inomhus arbeta p å Werner nära denna behagliga sedermera höll hon privatlektioner i Stock- kemiska o m r å d e för k v i n n l i g verksam- inre bergs- yttrande het.
Den och k o m med benägenhet för dylik sysselsättning; geniör hänvisar i Dalarne beröring fem tid år.
trädde så- Under den giftstadgan från som nyut- i gällande fullkomlig frihet l i g e n f ö r a n l e d t af k v i n n o h a n - i a f s e e n d e å h a n d e l m e d före- den.
mål, D e n a l l t i d lätta k v i n n o - som voro arsenikhaltiga h a n d, s o m m e r a sällan » d r u m - o c h därför giftiga, grep d e n n a lar återställer förordning sin i åstad », hvarje och utan föremål på som tröttas arbete, i dag efter synbart erbjuder plats, dag betingelser likformighet är m e d stränghet köpmäns den och skapade enligt deras uppfattning brott, då ett det nytt alldeles m o t f ö r g i f t n i n g, s o m förestaf- vade denna strängbet.
Hammarström mera mera het Männens till h ö g r e o c h h ö g r e, i n k o m s t g i f v a n d e befatt- dem, som arbeten jämte senikanalyser sällan n å g o n s v e r k s a m - m å n g a tusen analytisk chef.
Louise v a r j u s t e n af specielt att torde vara orsaken s o m arbetande var k o n s e k v e n s e n af s j ä l f b e v a r e l s e n ö d v ä n d i g — v i d k e m i s k ana- ningar s l a g af allenast lytisk verksamhet.
sträfvan in förhållan- just för l i k f o r m i g h e t i arbete, där ej enformigt många olikartade utförde och ar- aflämnade r e s u l t a t till s i n
IDUN 370 E t hjem er der, h v o r alle dine t a n k e r K a n lege frit s o m bern på faders fang, H v o r ej din r a s t på hjaertedaren banker, F a r s v a r e t lyder i beslaegted sang.
1895 E t hjem er der, hvor dine haar k a n g r a a n e Og ingen masrker att du asldes dog, H v o r kasre minder dasmrer for åt blaane Som a a s e n s rygning blaaner bagom skog.
Ibsen.
T y d l i g t v i s är d e n n a b r a n c h af a n a l y t i s k k e m i s k v e r k s a m h e t allt a n n a t ä n h ä l s o s a m, h v a r f ö r o c k v å r k e m i s t efter h a n d ä g n a d e sig åt b e r g s k e m i s k a u n d e r s ö k n i n g a r s a m t blef bergskemist, 1 8 8 1 — 87 vid Bångbro, därefter u n d e r n ä r a f y r a år v i d F a g e r s t a o c h s l u t l i g e n till 1 j a n u a r i 1 8 9 3 v i d S c h i s s - hyttan.
Efter sålunda tillbragta nära 1 8 år s o m a s s i s t e n t o c h l a b o r a n t åt a n d r a, uppsatte Louise H a m m a r s t r ö m i Koppar- berg eget laboratorium, väsentligen för u n d e r s ö k n i n g af m a l m e r, m e t a l l e r o c h öf- r i g a h y t t p r o d u k t e r, m e n h v a r e s t ä f v e n an- d r a a n a l y s e r u t f ö r a s till s t o r t g a g n f ö r d e n bergsbrukande allmänheten.
Före Louise Hammarström har ingen vetenskapligt bildad kvinna under afsevärdt l å n g t i d i v å r t l a n d ä g n a t s i g åt p r a k t i s k t kemisk verksamhet, m e n sedermera hafva många flickor s t u d e r a t k e m i, o c h här o c h hvar finnas n u å laboratorierna anställda kvinnliga assistenter.
M å så f o r t g å!
Jeanne dJIrc.
hvad ser du på som djupa och vidöppna glöda f Omkring dig de betande fåren gå Och njuta på grönskande vallar sin föda, Omkring dig strör våren sin rikedom, Och ärtan med kvitter sin make lockar, Och persiketråden fälla sin blom Till marken i skära och doftande flockar.
Hon viger dig in till ditt heliga kall Att tända den frihetens dag, som skall Hon visar dig stridens slutliga mål Och lägger dess utgång uti din vilja Och ger dig din segers hvita symbol, Baneret med Frankrikes kungliga randas.
lilja.
Jéhanne, säg farväl till din fädernegård, Lägg bort din herdestaf och din slånda!
Den blick, som tills nu blott om hjorden höll vård, Skall mod hos tusenden snart upptända.
Din spensliga flickgestalt, böjlig och ung, Skall slutas i rustningens iskalla pansar, Till dess du skänkt Frankrike åter dess kung Och friat ditt land ifrån fiendens lansar.
Men vet du, hvart sedan din våg skall gå, Och har du ej sport dina slutliga öden?
Ack nej, ty tron tänker ej därpå, Den följer blott, ända i lidandesglöden.
Ty ingen har ännu med oskyldig hand För frihetens heliga sak lyft sin fana, Som ej genom eldens förtärande brand Måst gå att fullända sin segrande bana.
lin herde / ticka, Med blickar, Men utan tillsyn gå fritt dina får, Och slåndan utur dina händer år gliden, Och till ditt lyssnande öra når Ej minsta ljud, som förtäljer tiden.
Din strålande blick, utaf bilder skymd, Ser intet af allt, som omkring dig kan hända, Den ser långt utöfoer det ändligas rymd, Ser inåt, där himmelska syner den blända.
Ty snöhvit oskuld och brinnande tro, Som fått i drömmarnes lif sin daning, Ha byggt åt tanken en skimrande bro Till värld, som blott skådas af skäraste aning.
Där ligger på knä din själ inför Gud T andaktsfulla och varma böner Och ber under gråt som.
en älskande brud För ditt sargade land och dess kämpande söner.
Och hon, som hör de betrycktas röst, Hugscalerskan uti största smärta.
Som bar all lifoets sorg i sitt bröst Och världens Frälsare vid sitt hjärta, Den rena jungfrun, hvars ödmjukhet, Hoars tro gaf människosläktet frälsning, Af änglar buren i härlighet, Din bön hår möter med himmelsk hälsning.
Med Till röst, som ett med likt klaraste serafernas flöjttoners hymner svall blandas, skulle syster ärfva hälften m o t b r o d e r, ehvad broder ärfde. » Detta lagbud utfärdades möjligen 1 2 6 1, d å B i r g e r J a r l g j o r d e b r ö l l o p åt sin ä l d s t e s o n, o c h u n d e r d e 5 8 4 år, s o m d ä r e f t e r förflöto, befattade sig Sveriges lagstiftande m ä n ej m e d n å g r a t a n k a r p å kvinnans medborgerliga rättigheter.
Det var först 1845 den 19 m a j under Oskar I:s regering, s utfärdades: » I arf t a g e r m a n o c h k v i n n a l i k a l o t t, o c h v a r e ej n å g o n s k i l l n a d, ifrån h v a d s t a m d e n e g e n d o m e n k o m m e n är, som går i arf. » N u t i d s k v i n n a n a n a r k a n s k e e j, att d e t t a l a g b u d, s o m h o n finner v a r a h e l t e n k e l t o c h n a t u r l i g t, i så v ä s e n t l i g g r a d f ö r ä n d r a t v å r s t ä l l n i n g, att alla d e m e d b o r g e r l i g a rät- t i g h e t e r, s o m v i s e d e r m e r a v u n n i t, ä r o, så att s ä g a, u r s p r u n g n a ur f ö r o r d n i n g e n af d e n 19 m a j 1 8 4 5, d å s y s t e r o c h b r o r till- erkändes likställighet i arfsfrågor.
Så långt saga o c h historia räcka, hafva guld och andra ägodelar utgjort de mest b e t y d a n d e värdemätare för människans sam- hällsställning, anseende o c h inflytande.
K v i n - nans ställning före Birger Jarls tid k u n n a v i t ä n k a o s s, n ä r v i k ä n n a till h e n n e s un- d e r o r d n a d e f ö r h å l l a n d e n ä n d a i n till O s k a r I:s d a g a r.
I h e m m e n ansågos då ännu sönerna för dubbelt så viktiga o c h b e t y d a n d e personer som döttrarna.
V i l l e en af s ö n e r n a b e t r ä - d a s t u d i e b a n a n, a n s t r ä n g d e f a m i l j e n s i g till d e t y t t e r s t a f ö r att skaffa h o n o m m e d e l d ä r t i l l; m e n d e t s k u l l e i allra flesta fall b e t r a k t a s s o m e n o r i m l i g h e t, eller r e n t af för e n y t t r i n g af v a n v e t t, o m s y s t e r n y t t - rat n å g o n ö n s k a n att få m e d e l till att skaffa Sköld.
s i g s a m m a m å t t af k u n s k a p e r s o m h a n.
Och hvilka svårigheter, hinder o c h åtlöje m ö t t e ej d å d e u n g a k v i n n o r, h v i l k a, t r o t s alla f ö r d o m a r, s ö k t e b r y t a s i g e n själfstän- dig b a n a!
Jéhanne, du år yngst i din faders hus, Som David, den kunglige herdegossen, Men ditt rykte skall stråla i minnets ljus, Se ' n sekler släckt ut de jordiska blossen.
Når lågan förbrunnit, som tände ditt bål, Och din aska blåst bort för himmelens fläktar, Din ande skall hviska om segerns mål, Om hvad tron för fäderneslandet mäktar.
Ivar E t t jubelår.
1 j e n 19 s i s t l i d n e m a j b o r d e a f S v e r i g e s k v i n n o r h a f v a b l i f v i t firad s o m e n f e m t i o å r s j u b i l e u m s d a g, m e n i stället ser d e t ut, s o m o m detta vårt » klang- o c h j u b e l å r » s k u l l e få g å till ä n d a, u t a n att n å g o n af o s s i » v å r e g e n t i d n i n g » ä g n a r ett t a c k - s a m t m i n n e s o r d åt d e n s v e n s k e k o n u n g, hvilken löste den första boja, s o m h ä m m a d e vår andliga odling och utveckling.
D e t k a n i c k e v a r a u t a n i n t r e s s e f ö r nå- g o n s v e n s k k v i n n a att, i n n a n å r e t g å t t till ä n d a, k a s t a å t m i n s t o n e e n flyktig b l i c k till- baka på vår sociala ställning o c h göra j ä m - förelser e m e l l a n forntid o c h nutid.
I den äldste brodern sågo systrarna sin t i l l k o m m a n d e m å l s m a n, när fadern gått ur tiden, o c h i hans samt en förmyndares h ä n d e r v o r o d e f a d e r l ö s a flickorna så g o d t som rättslösa, isynnerhet s o m d e sällan ä g d e n å g o n s m u l a k u n s k a p o m d e få lag- liga rättigheter, hvilka voro d e m tillerkända.
I c k e sällan b l e f v o d e b r ö d e r n a s n å d e h j o n; i s y n n e r h e t v a r d e t t a fallet, d ä r b r ö d e r n a s studier u t t ö m t familjens tillgångar, då det v a r d t d e r a s m o r a l i s k a s k y l d i g h e t att d r a g a n å g o n o m s o r g o m sina utblottade systrar.
Ä r d e t v ä l u n d e r l i g t, att o r d e n g a m l a m a m s e l l e r o c h g a m l a flickor fått e n så skä- r a n d e m i s s k l a n g, att d e n ä n n u g i f ver å t e r l j u d.
Enligt h e l g e k o n u n g Eriks lag erhöll d e n g i f t a k v i n n a n t r e d j e d e l e n, m e n e n d a s t af » lösören o c h aflingegods », ur m a n n e n s b o.
Men där broder fanns i föräldrahemmet, g i c k d o t t e r n arflös, eller, s o m l a g e n s b u d l y d d e: » H v a r s o m b å d a äro lika när o c h s a m m a släktled, Man ler m ö j l i g e n i v å r a d a g a r v i d b e - rättelser o m mödrar, s o m redan u n d e r det dottern låg i v a g g a n började arbeta p å hen- nes hemgift.
Men denna förtänksamhet blir r e n t af g r i p a n d e, n ä r m a n b e s i n n a r, hur ofta d e n n a h e m g i f t blef dotterns e n d a arf, s e d a n b r ö d e r n a s i n s e m e l l a n s k i f t a t för- äldrarnes tillgångar.
Kom så B i r g e r J a r l att s t y r a S v e r i g e s r i k e, o c h h a n, m a n n e n l å n g t f ö r e sin t i d, g a f k v i n n a n arfsrätt.
» D o t t e r skulle taga arf efter f a d e r o c h m o d e r j ä m t e s o n e n, d o c k hon » J a g får s ö k a p l o c k a s a m m a n s u n d e r m i n l i f s t i d åt m i n a d ö t t r a r, » m a n i d e n t i d e n ofta m ö d r a r yttra.
där gånge hatt till och hufva från. » blott en lott, sonen två, något hörde A l l a u t v ä g a r till e n s j ä l f s t ä n d i g v e r k - l i g k d a a s å f ö r k v i n - s a m h e t v o r o, s o m b e k a n t o, c s h t ä n
1DUN 1895 nan.
H o n v a r d e s s u t o m så v a n v i d att a n s e s i g f ö r b l o t t e n h a l f p e r s o n, att m a n k u n d e l å n g t s e n a r e ä n 1 8 4 5 påträffa e n m a s s a k v i n n o r, h v i l k a l e f d e i d e n föreställ- n i n g, att t v å k v i n n o r s v i t t n e s m å l i n f ö r d o m - stol gällde s o m balf o c h fyra kvinnors s o m full b e v i s n i n g.
O c h ä n n u v i t t n a r u t t r y c k e t » bara e n flic- k a!
» — n ä r d e t f ö r s t f ö d d a b a r n e t är e n dotter — hur djupa rötter föreställningen.
o m, att k v i n n a n är e n r i n g a r e v a r e l s e ä n m a n n e n, slagit h o s oss.
E n d a u t v ä g e n att undkomma broders o c h f ö r m y n d a r e s g o d t y c k e v a r att i n t r ä d a i äktenskap, m e n icke ens i denna sak ägde flickan full b e s l u t a n d e r ä t t, u t a n m å s t e äf- v e n d ä r v i d l a g b e r o af m å l s m a n n e n s v i l j a och samtycke.
M e n o m v i s s a p u n k t e r i l a g e n o m äk- tenskap k a n m a n j u ännu m e d f o g säga, att d e n o m y n d i g a flickan k o m m e r, s o m hustru, ur askan i elden.
V i d k o n u n g O s k a r I:s l a g b e s t ä m m e l s e o m lika a r f s r ä t t föll d e n s v å r a s t e b o j a n, s o m h ä m m a d e vår m ä n s k l i g a frihet o c h andliga utveckling.
Döttrarnas ställning i h e m m e t blef en annan, sedan dess manliga m e d l e m - m a r m å s t e erkänna hennes likställighet i arfsfrågor, o c h d å samhället j u utgöres af » d e tusende h e m m e n », började m a n äfven d ä r att b e t r a k t a k v i n n a n s o m n å g o t m e r a ä n ett, a n t i n g e n b e g ä r l i g t eller b e s v ä r l i g t, husgerådsting.
Häraf följde helt naturligt, att v i s j ä l f v a b ö r j a d e k ä n n a v å r a e g n a an- lag o c h framställa kraf på allmänt mänsk- liga o c h m o d b o r g e r l i g a rättigheter.
M å n g e n m a n — o c h äfven kvinna — siade v i s s e r l i g e n o m o n d a t i d e r i a n l e d n i n g af lagen o m lika arfsrätt, m e n s i a m e s pro- f e t i o r g i n g o ej i f u l l b o r d a n.
T v ä r t o m blef l a g e n till så s t o r f r o m m a, att u n d e r O s k a r I:s l i f s t i d — r i k s d a g e n 1858 — kvinnan f ö r k l a r a d e s myndig v i d 2 5 års å l d e r, s å v i d a hon därom gjorde anmälan hos den dom- stol, h v a r u n d e r h o n i f ö r m y n d a r e m å l l y d d e; intill d e s s s å d a n a n m ä l a n s k e t t, a n s å g s h o n såsom omyndig.
G e n o m k o n g l.
f ö r o r d n i n g e n af 1 6 n o v e m b e r 1 8 6 3 upphäfdes sistnämnda stadgande, så a t t o g i f t k v i n n a, s o m f y l l t 2 5 år, f ö r k l a - r a d e s m y n d i g, m e d r ä t t f ö r h e n n e att själf r å d a o c h f ö r e s t å sin e g e n d o m.
Den 1 januari 1 8 8 5 blef åldersgränsen för m y n d i g h e t s u p p n å e n d e fastställd lika f ö r b å d a k ö n e n, till 2 1 års å l d e r.
H v i l k e n k o n t r a s t e m e l l a n d e 5 8 4 år, s o m ligga emellan Birger Jarls arfslag, o c h det h a l f v a å r h u n d r a d e, s o m förflutit, s e d a n k o - n u n g O s k a r I:e u t f ä r d a d e f ö r o r d n i n g e n o m lika arfsrätt för m a n o c h k v i n n a!
Huru m å n g a b a n o r h a ej u n d e r d e n n a t i d ö p p - nats för oss kvinnor!
H u r u m å n g a fördo- m a r h a ej b l i f v i t n e d b r u t n a o c h e n b r e d v ä g r ö j d f ö r d e r e f o r m e r, s o m ä n n u kräf- v a s f ö r d e b å d a k ö n e n s m e d b o r g e r l i g a lik- ställighet!
Ä f v e n d e n af k o n u n g O s k a r I I d e n 1 1 d e c e m b e r 1 8 7 4 u t f ä r d a d e för- o r d n i n g om hustruns fria dispositionsrätt öfver sin arbetsförtjänst är e n u t v e c k l i n g och fortsättning af k o n u n g O s k a r I:s g e - n o m g r i p a n d e l a g b u d af d e n 19 m a j 1 8 4 5.
V ä l höfves det därför Sveriges k v i n n o r att uttala t a c k s a m h e t m o t d e n n e k o n u n g, s o m i n t a g e r ett så s t o r t r u m i a r b e t e t f ö r k v i n n a n s f r i g ö r e l s e f r å n l å n g a s e k l e r s för- tryck, orättvisor och fördomar.
* Aue.
371 Om julförberedelser oeli julfirande.
Prisbelönad uppsats af L o t t e n Loven.
(Forts.) L å t o m o s s a n t a g a, att v i s l a k t a t eller k ö p t en gris.
N a t u r l i g t v i s h a v i i g o d t i d tin- g a t ett b e h ö f l i g t k v a n t u m o x k ö t t s a m t f ster.
S å t i l l a g a v i k o r f af o l i k a s l a g; m y c - k e t fläskkorf o c h p o t a t i s k o r f är g o d t a t t h a, d å s å d a n m a t af d e flesta är o m t y c k t så- s o m frukost- eller aftonrätt.
(Särskildt b ö r d e t t a b e a k t a s v i d d e n n a t i d af året, d å e n s t o r d e l af d e t n u så d y r b a r a ä g g f ö r r å d e t å t g å r u n d e r j u l t i l l r u s t n i n g a r n a.)
— D e n korf, s o m s t o p p a s i s t ö r r e fjälster, s a l t a s l i n d r i g t o c h är s e d a n f ä r d i g att k o k a.
Den, som s t o p p a s i d e s m a l a r e fjälstren, h a l f b r y n e s, så att d e n h a s t i g t k a n f ä r d i g s t e k a s, d å så behöfves.
Ä f v e n refbensbjällen o c h den s. k.
h a l s s t e k e n b r y n e r m a n n å g o t o c h k a n s e d a n v i d b e h o f fort anrätta d e m.
Julskin- kan g n i d e s m e d salt o c h l ä g g e s öfverst i saltkaret samt kan sedan lämpligen stekas u n d e r n å g o n af b a k d a g a r n a, d å u g n e n är varm.
H a r m a n tillfälle att n u i f ö r v ä g få e n v a c k e r o x s t e k, är d e t skäl att l ä g g a d e n i m j ö l k f ö r att h a d e n tillreds att ste- ka, när helgen k o m m e r.
E n o m t y c k t jul- rätt utgöra j u o c k s å d e » s k å n s k a g ä s s e n »; s å d a n a k u n n a ä f v e n n u p å f ö r h a n d anrät- t a s o c h a n v ä n d a s, a n t i n g e n k a l l a eller u p p - v ä r m a s till m i d d a g eller s u p é.
jal- T M e n u n d e r t i d e n få v i ej g l ö m m a e n så v i k t i g s a k s o m fisken.
D e flesta h u s m ö d - rar, ö f v e n i s t ä d e r n a, f ö r e d r a g a n o g att s j ä l f v a b e r e d a sin lutfisk, o c h h a r m a n b l o t t e n snäll o c h p å p a s s l i g j u n g f r u till h j ä l p, v å l l a r d e t t a b e s t y r ej s t o r s v å r i g h e t.
Allra senast fjorton dagar före jul k ö p e s fisken, hugges sönder och lägges i regn- v a t t e n eller i b r i s t d ä r a f f ä r s k t å v a t t e n, s o m d a g l i g e n o m b y t e s u n d e r tre d a g a r.
D ä r e f t e r l ä g g e s fisken i e n b a l j a, o c h lut efter följande recept öfverhälles.
— Till 5 t 6 (= 2 k g.
1 2 5 g r.)
fisk t a g e s 2V2 (= 1 kg.
63 g r.)
s o d a, s o m u p p l ö s e s i v a t t e n o c h får koka upp.
Sedan detta kallnat, ilägges t v å h ä n d e r släckt kalk.
D å fisken l e g a t i d e n - n a lut under tre dagar, u p p t a g e s d e n o c h l ä g g e s i f ä r s k t v a t t e n, h v i l k e t ieke o m b y t e s.
N ä r d e n skall a n v ä n d a s, u p p t a g e s d e n m i n s t tre d a g a r i f ö r v ä g o c h blötes i färskt vat- t e n, s o m flitigt o m b y t e s, tills d e n skall an- rättas.
— D e n n a beskrifning på fisklutning är f u l l k o m l i g t tillförlitlig o c h s k a l l m e d sä- kerhet gifva ett m y c k e t g o d t resultat.
&lt; U n d e r d e t att d e t t a b e s t y r p å g å r o c h u t a n f ö r s u m m e l s e s k ö t e s, är d e t p å t i d e n att brygga julölet.
I g o d t i d u r b ö n a s alla k ä r l m e d e n o s (= e n e, k o k a d t i vatten).
D a g e n före bryg- d e n företages » m ä n g n i n g e n ».
E n half hek- t o l i t e r m å l e t m a l t l ä g g e s i e t t kar; e n per- s o n slår v a t t e n ö f v e r m a l t e t, e n a n n a n o m - rör det väl.
S å m y c k e t v a t t e n t a g e s, att maltet fullkomligt genomfuktas.
Därefter ö f v e r h ö l j e s k a r e t m e d ett l a k a n o c h får stå i fred öfver natten.
Följande dag uppko- k a s 1 5 7 liter v a t t e n, s o m slås ö f v e r m a l - tet, bvarefter a l l t s a m m a n s arbetas väl o c h d ä r p å får stå ö f v e r h ö l j d t u n d e r IV2 t i m m e f ö r att d r a g a.
U n d e r tiden g ö r m a n i ord- n i n g d e t s. k.
» r o s t k a r e t ».
P å b o t t n e n a f ett k a r l ä g g a s v ä l u r b ö n a d e b o k t r ä n, o c h därefter beklädes karet inuti m e d råghalm, också den urbönad.
I det sålunda iordning- s t ä l l d a k a r e t slås a l l t s a m m a n s, o c h v ö r t e n får s a k t a r i n n a i e n b a l j a, s o m ställes un- der, s a m t u p p k o k a s därefter.
Ytterligare t v å g å n g e r får v ö r t e n r i n n a g e n o m k a r e t, o c h efter h v a r j e g å n g l å t e r m a n d e n få e t t uppkok.
(Efter sista k o k n i n g e n fråntages n å g o t af v ö r t e n till v ö r t b r ö d.)
D ä r e f t e r iläg- ges ungefär en handfull carragenmossa (s o m köpes på apoteket o c h m e d fördel använ- d e s f ö r att få ö l e t k l a r t) s a m t t r e fulla händer humle.
D e t t a får k o k a, tills d e t s e r u t s o m o m d e t s k u r i t s i g, o c h silas däref- t e r u p p i ett a n n a t k a r o c h får stå att svalna.
Ä n n u finns d o c k m y c k e n k r a f t i m a l t e t, s o m d ä r f ö r ej b ö r f ö r k a s t a s.
Man kokar v a t t e n, s o m slås d ä r p å; h u m l e n o c h carra- genmossan tagas nu m e d, och alltsammans får d r a g a, r i n n a g e n o m r o s t k a r e t o c h så ä n n u e n g å n g k o k a.
P å d e t t a s ä t t erhålles godt svagdricka.
N ä r ö l e t är t ä m l i g e n kallt, — så kallt, att d e t k y l e r o m k r i n g a r m e n, o m d e n n e d - s t i c k e s däri, — t i l l s ä t t e s u n g e f ä r Vi liter god bryggjäst.
Nu öfverhöljes karet och får stå o r u b b a d t till f ö l j a n d e m o r g o n, d å j ä s t e n s k u m m a s af o c b ö l e t ö s e s p å ren- gjorda åttingar.
Dessa sprundas väl och få stå o r ö r d a n å g r a d a g a r.
R e d a n efter t r e å fyra dagar k a n ölet användas, m e n vill m a n b u t e l j e r a d e t, m å s t e d e t f ö r s t stå i fjorton dagar.
V i d jästtillsättningen af s v a g d r i c k a t är d e t ej så n o g a, u t a n d e n k a n s k e, n ä r d e t ä n n u är l j u m t.
Ö l, b r y g d t efter d e s s a föreskrifter, b l i r synnerligen v ä l s m a k a n d e, starkt o c h klart.
E n h v a r, s o m a n v ä n d e r s a m m a m e t o d, skall s ä k e r t e r k ä n n a d e n s o m d e t b ä s t a s ä t t att erhålla ett y p p e r l i g t j u l ö l.
Ö l j ä s t e n är b ä s t att a n v ä n d a v i d b a k - n i n g af s u r s ö t t b r ö d o c h s. k.
» s k å n s k l i m - pa ».
D e n b r y g g j ä s t, s o m fåss efter s v a g - d r i c k a t, är t i l l s a m m a n s m e d p r e s s j ä s t ut- m ä r k t till a n n a t b r ö d o c h s k o r p o r.
Dessa senare blifva däraf mörare o c h bättre, än o m uteslutande pressjäst användes.
Ja, n u h a vi k o m m i t in p å k a p i t l e t o m bakning.
I ett s t ö r r e l a n d t h u s h å l l m å s t e n a t u r l i g t - v i s d e n n a d e l af j u l f ö r b e r e d e l s e r n a u p p t a g a flere dagar; i ett m i n d r e hushåll d ä r e m o t k a n m å h ä n d a a l l t s a m m a n s affärdas p å e n eller t v å d a g a r.
A t t här i n g å i d e t a l j r ö r a n - d e b a k n i n g e n af d e o l i k a b r ö d s o r t e r n a är naturligtvis ej b e h ö f l i g t, d å h v a r j e l i t e n » hjälpreda » i den svåra hushållningskonsten kan gifva o s s förträffliga r å d härvidlag.
K o m blott ihåg, att vi d r ö j a m e d baknin- g e n i d e t l ä n g s t a o c h l å t a.
sista b a k d a g e n vara d a g e n före julafton.
Beträffande små- b r ö d s b a k e t t o r d e en liten erinran v a r a p å sin p l a t s.
B a k a ej m å n g a sorter; h e l l r e n å g r a få, r i k t i g t g o d a, o c h m y c k e t af d e s s a.
F r a m f ö r allt b e h ö f v a s p e p p a r k a k o r, j u flere dess bättre.
A f a n d r a sorter verkligt läckra s m å b r ö d m å h ä r m e d d e l a s ett p a r beskrif- ningar.
D e s s a b r ö d h a f v a ä f v e n d e n ut- m ä r k t a e g e n s k a p e n att h å l l a s i g l ä n g e, o m d e f ö r v a r a s i b l e c k l å d o r eller s t e n b u r k a r.
Smörkransar.
425 gr. smör tvättas väl o c h röres m e d 160 gr. socker, 2 äggulor o c h 638 gr. hvete- mjöl.
Degen kanas, o c h kakorna uttagas med ett mindre glas; i midten af hvarje uttages m e d fin- gerborg eller annat lämpligt föremål en rundel, så att kakan får form af en krans.
Man bestry- ker kransarna m e d tunn ägggula samt doppar dem i socker o c h hackad mandel.
Citronbröd.
425 gr. socker, lika m y c k e t fint hvete- mjöl, 5 hela ägg, 160 gr. skirdt smör, skalet af två citroner.
Smöret arbetas, tills det blir hvitt, hvaref-
!
DU N 37A ter allt det öfriga inblandas.
A f degen rullas små bröd, till längd o c h tjocklek som ett finger.
Judebröd.
En deg tillagas af 213 gr. skirclt smör, 6 ägg, 425 gr. brunt puder socker, 850 gr. hyetemjöl, 7 gr. hjortbornsalt samt kanel o c h kardemum- ma efter smak.
Degen utkallas, uttages m e d nå- got mått i stjärn- eller eklöfsfason, o c h kakorna öfverstrykas m e d äggula, uppblandad m e d litet vatten, samt beströs m e d socker o c h kanel.
Vill man någon gång under helgen hastigt skaffa färskt, godt kaffe- eller tébröd, kan följan- de rekommenderas.
Jästm.jölskaka.
I 319 gr. hvetemjöl blandas en dessertsked jästmjöl.
Fyra ägg vispas med 319 gr. fint socker; däri " hålles en kaffekopp söt mjölk, 4 ä 5 matskedar skirdt smör samt, o m så önskas, litet rifven mandel.
Sist inarbetas mjölet.
Sme- ten slås i s m o r d o c h bröad form samt gräddas, liksom ofvannämnda sorter, i lagom varm ugn.
F ö r e n o c h a n n a n h u s m o d e r är d e t k a n - s k e ett g a n s k a s t o r t b r y d e r i att h i t t a p å efterrätter till d e m å n g a h e l g d a g a r n a.
Till d e r a s t j ä n s t f ö l j e r ett litet u r v a l af r e c e p t på sådana.
Särskildt kläneterna äro j u en g a m m a l stående svensk julrätt.
Klenat.
I södra Sverige saknas dessa kakor knappast i något h e m under julen; serveras m e d fin sylt till, utgöra de där den gifna efterrät- ten på julafton såväl s o m o c h på de öfriga helg- dagsaftnarna.
— En deg göres af 10 äggulor, 5 matskedar strösocker, 5 matskedar grädde, rifna skalet af en citron samt mjöl efter behag, dock så litet s o m möjligt.
Degen utkallas mycket tunt, o c h med sporre uttagas däraf tumsbreda, ungefär 7 7 c m.
långa remsor.
I midten af hvarje göres m e d sporren en skåra, o c h g e n o m denna trades ena hälften af kakan, s o m därefter något utdrages på längden.
Kakorna läggas på mjölade bräden o c h kokas därefter i gåsflott eller i brist däraf i svinflott.
Då de flyta upp o c h äro ljus- bruna, läggas de på gråpapper att afrinna.
— Vill man ej använda så många äggulor till denna sats, kunna i stället några af hvitorna tagas med.
2 Mandeltårta.
1107 gr. smör inarbetas 213 gr. hac- kad mandel; därefter blandas detta m e d 3 ägg, samman vispade m e d 319 gr. socker, samt tre a fyra kokta, kalla, rifna potatis.
En tesked potatis- mjöl kan tilläggas.
Gräddas i pannjärn eller bleck- form, s o m bestrukits med kallt smör o c h be- strötts m e d rifvebröd.
Tårtan kan m y c k e t väl g ö m m a s ett par dagar.
Äpplepaj.
A f 107 gr. smör, något mera mjöl o c h 1 äggula göres en deg, som utkaflas tunt.
Där- med beklädes en bleckform inuti, och stadigt, sött äpplemos ilägges.
A f degen har man sparat en del, som nu utkaflas o c h pålägges som lock.
Gräddas i ej för varm ugn o c h serveras varm med vaniljsås eller vispad grädde.
Fyllda äpplen.
Jämnstora, goda äpplen skalas, och kärnhusen urtagas m e d äpplepipa.
Nu har man tillreds en smord o c h bröad låg bleckform eller ändå bättre ett porslinsfat, s o m tål ugns- värme.
Ä p p l e n a doppas i smält smör o c h rullas i skorpmjöl samt läggas så tätt s o m möjligt i formen.
Nu fyllas hålen efter kärnhusen såväl som andra mellanrum m e d socker o c h hackad mandel.
F o r m e n får stå i ugnen, tills en visp- kvist lätt går g e n o m äpplena.
D e serveras utan något tillbehör.
MÖRTÅRTA.
213 gr. väl tvättadt smör röres tills det blir hvitt, hvarefter 2 äggulor iröras jämte 140 gr. socker o c h 319 gr. mjöl.
Degen utkaflas i bottnar, s o m gräddas i måttlig värme.
Mellan bottnarna lägges sylt eller äpplemos.
Tårtan ser- veras med vaniljsås eller vispad grädde.
U n d e r d e t h u s m o d e r n m e d så m å n g a bi- t r ä d e n s o m m ö j l i g t s t y r o c h ställer i k ö k, brygghus och bakstuga, företages inomhus e n g r u n d l i g r e n g ö r i n g.
D e n b ö r h e l s t försig- g å u n d e r d e sista d a g a r n a f ö r e j u l a f t o n o c h v a r a så a n o r d n a d, att h u s e t s m e d l e m - m a r ej b e h ö f v a l i d a däraf.
B l o t t ett eller ett p a r r u m t a g a s i s e n d e r; m a n s å p t v ä t t a r och skurar d e m grundligt, piskar mattor och m ö b l e r samt ordnar d e m fullständigt, så att h e r r n i h u s e t, f u l l v u x n a s ö n e r o c h lr.öjligen a n l ä n d a j u l g ä s t e r h a e n l u g n o c h b e k v ä m tillflyktsort, u n d e r d e t m a n låter d e t e n a r u m m e t efter d e t a n d r a g e n o m g å samma reningsprocess.
F å r allt d e t t a g å o r d e n t l i g t o c h s y s t e m a t i s k t till v ä g a, b e h ö f - ver visst icke d ä r i g e n o m familjens trefnad åsidosättas, o c h husfadern kan utan någon som h e l s t k ä n s l a af o b e h a g m o t s e n ä s t a års j u l r e n g ö r i n g.
I s k y m n i n g e n på eftermiddagen d a g e n f ö r e j u l a f t o n b ö r m a n h a l a g t sista h a n d vid b a k n i n g såväl s o m rengöring.
Jung- f r u r n a få d å v e r k s t ä l l a d e n v a n l i g e n nryc- k e t k ä r a p l i k t e n att s k u r a k ö k e t, k ö k s u p p - g å n g e n o c h sitt e g e t r u m s a m t därefter p r y d a o c h o r d n a sitt d e p a r t e m e n t efter bästa förmåga.
M a m m a själf o c h h e n n e s d ö t t r a r k u n n a n u m e d s t ö r r e l u g n är f ö r u t p å l å n g t i d slå s i g n e d v i d k a f f e b o r d e t, i d e t g l a d a m e d v e t a n d e t att h a f v a f u l l g j o r t ett g o d t a r b e t e.
D e f ä r s k a b u l l a r n a s m a k a så j u l l i k t, o c h s m å t t i n g a r n a k ä n n a r e d a n e n f ö r s m a k af h v a d s o m k o m m a skall.
r Men ä n n u får m a n ej slå s i g till r o.
G a r d i n e r n a l i g g a där, b l ä n d a n d e h v i t a o c h nystrukna; n u skola de sättas u p p.
Mor o c h h e n n e s l ä n g s t a, s t a r k a s t e flicka å t a g a sig d e t b e s t y r e t m e d v a n a h ä n d e r, o c h un- d e r t i d e n få d e y n g r e b a r n e n m e d e n af d e s t o r a s y s t r a r n a s o m f ö r s t y r e d e t e j rin- g a f ö r t r o e n d e t att p o l e r a silfret o c h o r d n a salsskänken.
D e t är ett r i k t i g t s ä l l s k a p s - g ö r a, d e t t a, o c h m a n k a n d ä r u n d e r sitta så trefligt t i l l s a m m a n s v i d d e t s t o r a s a l s b o r - det.
E t t p a r t i m m a r s a r b e t e är d e t n o g, m e n s e n h a r m a n o c k s å allt så p u t s a d t o c h fint, f ä r d i g t att n ä r s o m h e l s t p r y d a b o r d e t.
N u s ä t t a s l j u s i alla s t a k a r o c h k r o n o r, r e n a d u k a r l ä g g a s p å s m å b o r d e n, o c h alla fina s m å s a k e r, s o m b l o t t v i d h ö g t i d l i g a till- f ä l l e n f å v a r a f r a m m e, o r d n a s n u p å sina p l a t s e r o c h g ö r a sitt till att p r y d a h e m m e t.
M a m m a ö p p n a r sitt v ä l f ö r s e d d a l i n n e s k å p o c h l ä g g e r f r a m allt, s o m v i d s t ä d n i n g e n i m o r g o n skall fördelas p å d e olika söfrum- men.
O c h så, efter e n t i d i g s u p é o c h e n k o r t s t u n d s s a m v a r o, s ä g e r m a n g o d n a t t till hvarandra, kanske m e d blidare stämma och vänligare tankar än vanligt.
V i s s t är, att åtminstone barnen känna det högtidligt o c h underbart v i d d e n t a n k e n, d e n, sista d e f a s t h å l l a, i n n a n J o h n B l u n d söft d e m till r o: » I m o r g o n är d e t j u l a f t o n!
» (Forts- o. slut i nästa n:r.)
4 » En tågsammanstötning.
tåg, s o m också rusar framåt m e d fyra mils fart i t i m m e n o c h att v i s å l e d e s s t ö t a i h o p m e d s u m m a å t t a m i l s fart i t i m m e n?
D e t är r e d a n e n f ö r f ä r l i g h a s t i g h e t o c h s t ö t e n blir, s o m n i lätt k a n f ö r e s t ä l l a er, u t o m o r d e n t - ligt våldsam.
» Ser ni här! » — han tog o m järnet, som uppbar nätet ofvanför våra hufvuden — » d e t t a j ä r n b l å s e s af af b a r a l u f t t r y c k e t vid sammanstötningen.
H a r n i sett n o g a r e på de starka järnbjälkar, som bilda under- l a g e t till v a g g o n e n?
J a s å i n t e.
N å, — e n s å d a n j ä r n b j ä l k e är f e m t i o g å n g e r s t a r k a r e än detta här röret.
— M e n v i d e n sam- m a n s t ö t n i n g af b a r a s e x m i l s fart i t i m - men h a r d e t h ä n d t, att b j ä l k a r n a s e t t u t så h ä r — —!
» H a n beskref en zigzaglinie i luften o c h kramade sedan ihop den osynliga bjälken mellan sina händer o c h kastade b o r t d e n s o m ett s l a g s n y s t a n.
» N i k a n d ä r a f f ö r e s t ä l l a er, h u r u ett b e n o c h e n a r m se u t efter k a t a s t r o f e n, o m m a n r å k a t få t a g a e m o t s t ö t e n m e d d e m.
N e j, j a g ser, att n i t y c k e r d e t är o b e h a g - ligt.
Jag ska inte tala vidare o m det.
— — J a g v i l l e b a r a skaffa er e n j ä m f ö r e l s e - p u n k t mellan hållbarheten h o s en stark järnbjälke o c h de starkaste partierna i män- niskans skelett.
J a g v i l l alls i n t e l e d a e d r a tankar på, huru de svagare o c h känsligare p a r t i e r n a af v å r o r g a n i s m s k u l l e t a g a s i g u t efter skrällen.
F ö r l å t m i g, att j a g o r o a t er!
J a g t r o r v i s s t i n t e, att v i j u s t n u h a att b e f a r a e n s a m m m a n s t ö t n i n g, m e n s k u l l e d e t s k e, så k u n d e d e t b l i r ä t t o b e h a g l i g t, förstår n i?
I s y n n e r h e t s o m det nästan alltid u p p - står e l d i d e s a m m a n g y t t r a d e spillrorna, så att d e s o m i c k e k u n n a h j ä l p a s i g u t u r h ö g e n, b l i f ö r d e t m e s t a s t e k t a eller skål- l a d e af å n g a n, s o m s t r ö m m a r u t från d e n s ö n - d e r b r u s t n a v ä r m e l e d n i n g e n o c h från l o k o - m o t i v e n.
» — » J a, » tillade han o c h såg tank- fullt o c h m y s t i s k t b e k y m r a d t p å m i g — » m a n ska inte tro p å varsel.
F ö r gör m a n d e t, så u n d g å r m a n a l d r i g a l d r i g att o r o a sig.
Jag har just i natt haft en varsel, alldeles likadan s o m den j a g h a d e för ett a n t a l år s e d a n, n ä r j a g v a r m e d o m t å g - sammanstötningen.
M e n ni t r o r j u i n t e h e l l e r p å v a r s e l, d e t ser j a g, o c h d ä r f ö r k u n n a v i b å d a taga det alldeles lugnt, inte sant?
D e t v o r e ä n d å h e m s k t, o m n å g o n t i n g så- d a n t s k u l l e inträffa, e l l e r h u r?
J o, j a g ser, att n i o c k s å t y c k e r d e t.
Visst vore det KARL A. TAVASTSTIERNA h e m s k t, f ö r s t å s.
— V e t n i, h u r u j a g räd- Jag ska berätta o m det.
v a r m i n liflige, g r å k l ä d d e o c h m e d - d a d e m i g s e n a s t?
D e t s k e d d e s å här.
J a g v a r så g o d t s o m delsamme reskamrat på järnvägen, som daglig passagerare på bantågen mellan — med dramatisk kraft berättade följande, j a, d e t h ö r i n t e hit, m e n så m y c k e t k a n h v i l k e t h a n själf u p p l e f v a t: j a g s ä g a, att d e t v a r u n g e f ä r e n m i l f r a m å t » N i k a n t ä n k a er att e n t å g s a m m a n s t ö t - härifrån.
A l l t n o g, j a g v a r v a n v i d att r e s a n i n g är n å g o t a f d e t h e m s k a s t e, m a n får den s t r ä c k a n, o c h v a r n a d af v a r s e l n j a g vara m e d o m.
D e t är n å g o n t i n g, s o m m a n haft, g a f j a g n o g a a k t p å a l l t i n g.
T y f a s t a l d r i g g l ö m m e r, d e t är n å g o n t i n g, s o m b r ä n - j a g inte tror p å varsel m e r än ni g ö r det, n e r s i g fast i m i n n e t o c h i h j ä r n a n s fibrer så f ö r a d e d o c k n å g o n t i n g o b e h a g l i g t m e d med s å d a n s t y r k a, så att m a n ä n n u l å n g t sig h v a r j e g å n g d e i n f i n n a s i g o c h s k r ä m - e f t e r å t k a n g e n o m g å alla s k r ä c k s c e n e r l i k a ma o s s — eller h u r?
Visst göra de det, tydligt, som hade m a n upplefvat d e m i går.
i n t e s a n t?
J o, j a g ser, n i t y c k e r s o m j a g.
J a g s k a b e r ä t t a er, h u r u d e t v a r, n ä r j a g Skiss för Idun af yJet k o m att v a r a m e d o m e n s å d a n o l y c k s h ä n - delse.
E l l e r k a n s k e u p p r ö r d e t er f ö r m y c - k e t att h ö r a m i g o m t a l a d e t j u s t n u, n ä r vi själfva sitta p å j ä r n v ä g e n o c h rusa b l i n d t f r a m å t m e d f y r a m i l s fart i t i m m e n?
K a n - ske k o m m e r d e t er att få o b e h a g l i g a r y s - n i n g a r?
K a n s k e k o m m e r n i att t ä n k a p å, att v i n ä r s o m h e l s t k u n n a m ö t a ett a n n a t Af Klädes, Stickylle och Ull NorrköDinas^Ullsninneri u 1 1 t i l l v e r k a s alla s l a g s Herr- o D a m t y g e r s a m t Konst- v ä f a a d e r i starka oon v a c k r a kvalitéer.
1895 1 1 u • » H 1 11 SJ ° Slöjdgtaan 7, UIIOPILLLLOI I Sthlm, A l l m.
t.
70 9 6.
S o m sagdt, j a g v a r visst inte farligt u p p - skrämd o c h rädd, m e n j a g g a f n o g a akt p å allting, s o m passerade.
K u p é n v a r fylld af f o l k, a l l d e l e s s o m i d a g, f y l l d af s o r g - l ö s a l y c k l i g a m ä n n i s k o r, s o m alls i n t e ana- d e, att d e s k u l l e k r o s s a s till m ä s k o c h å n g - kokas o m några minuter.
J a g satt unge- fär s o m n u, l i k a l å n g t ifrån u t g å n g e n o c h Billiga arbetslöner: Klädninnstyg, 8 — 9 kv.
br., pr mtr kr.
1,20, Kostym-o. Kapptyg 1,75, F i l t a r 3 å 5 k r.
Ylle afhämtas!
KEM.
T V Ä T T o. F Ä R G N I N G emott.
373 betraktade d e resande m e d e t t slags m e d - l i d a n d e, a l l d e l e s s o m h a d e j a g k u n n a t för- utse deras ö d e.
J a g m i n n s, att j a g tyckte s y n d o m d e m allihop, utan att rätt veta hvarför.
bara höra slutet a f historien?
N å d e t ä r vi pristagarne snarast meddela redaktionen adresser i och för prisens öfver- lätt berättadt.
J a g k o m ifrån h e l a af- fullständiga f ä r e n m e d e t t s k r u b b s å r p å k n ä t o c h e t t såndande.
Fted.
af I d u n.
a n n a t p å a r m b å g e n s a m t litet ö m m a l e d e r under några dagar framåt. » N å, b ä s t j a g sitter o c h g i f v e r akt, s å h ö r jag, att l o k o m o t i v e t g e r ursinniga broms- signaler o c h att farten saktas ganska våld- samt.
J a g gissade, a t t n å g o n t i n g förfärligt s k u l l e inträffa, s å g p å s a m m a g å n g till m i n förvåning, att d e andra resandena hvarken h ö r d e s i g n a l e r n a eller a n a d e o r å d.
D e s u t t o l u g n a s o m f ö r u t o c h t y c k t e s a n s e allt i s i n ordning.
D å v a k n a d e m i n själfbevarelse- drift o c h g j o r d e m i g s å g o d t s o m b r o t t s l i g.
I stället f ö r a t t v a r n a d e m o c h s k r i k a u t, att v i o m n å g r a ö g o n b l i c k s k u l l e s t ö t a s a m - m a n m e d ett m ö t a n d e tåg, t o g jag e n ha- stig öfverblick af situationen o c h insåg, att j a g m ö j l i g t v i s ä n n u k u n d e r ä d d a m i g själf g e n o m a t t i c k e g ö r a a l l a r m eller ställa till rusning m o t d e n smala kupédörren.
J a g störtade därför m e d återhållen a n d e d r ä k t förbi m i n a reskamrater m o t dörren, o c h j a g g l ö m m e r aldrig d e n nedriga glädje, j a g ett ö g o n b l i c k k ä n d e öfver att h a lyckats l u r a d e m a t t sitta still.
J a g m i n n s flere af p a s s a g e r a r n e s a n s i k t s u t t r y c k, d å d e s å g o m i g t a g a e n s å b r å d s t ö r t a d reträtt, s ä r s k i l d t minns j a g den flegmatiska o c h missaktande blick j a g fick för m i t t fjäsk a f en dast o c h tjock brukspatronsflgur, hvars fläskhydda j a g s t ö t t e till i f ö r b i f a r t e n.
Jag s å g förvånad o c h antagligtvis icke så litet flat ut, j a g ä m n a d e fråga, h v a d h a n s utrop n y s s b e t y d d e, d å h a n sprang u r ku- pén, m e n h a n f ö r e k o m m i g.
Ögonblicket därpå stod j a g u t e p å vag- n e n s lilla p l a t f o r m o c h l u t a d e m i g f r a m ö f v e r d e n lilla j ä r n g r i n d e n, n i v e t, s o m är s t ä n g d, m e d a n b a n t å g e t är i r ö r e l s e.
O c h jag s å g icke långt framför oss d e t andra bantåget, i n h ö l j d t i e n s k y a f stoft o c h ånga under ansträngningarna det gjorde för a t t h e j d a farten.
Vårt eget t å g stod n ä s t a n stilla r e d a n, o c h j a g t r o d d e ett k o r t ögonblick, att hela katastrofen k u n d e und- vikas.
M e n kanske har n i observerat, att m a n m y c k e t lätt misstager sig p å farten ett b a n t å g g ö r, — a l l t n o g, o c k s å j a g m i s s - tog mig.
V i r u s a d e allt n ä r m a r e å n g - o c h s t o f t m o l n e t f r a m f ö r, eller o c k s å k o m d e t r u s a n d e p å o s s.
J a g h a d e e j ett ö g o n b l i c k att f ö r l o r a, j a g ö p p n a d e g r i n d e n b l i x t s n a b b t och t o g ett långt språng snedt framåt m e d all d e n s a m l a d e m u s k e l k r a f t m i n o e r h ö r d a nervspänning gaf mig.
I s a m m a ögonblick j a g fann gande framstupa p å banvallens tornade bantågen ihop m e d ett dön a f k r o s s a d e koffertar och järn, sjudande ånga och klirrande alltsammans k o m störtande öfver jag låg o c h våndades — — — » m i g lig- sluttning, förfärligt bristande glas, — mig där Min gråklädde reskamrat afbröt sig plöts- ligt, steg i m p u l s i v t o c h häftigt u p p, kastade e n förskrämd blick u t g e n o m kupéfönstret — och störtade m o t dörren, i det han ängsligt r o p a d e till m i g: » Där är det — d ä r är det -.
.
!
» J a g v i l l i c k e s ä g a, a t t j a g m e d iskall lik- giltighet åhört hans berättelse, ä n m i n d r e hade hans besynnerligheter o m varsel o c h h o t a n d e olycka lämnat m i g fullkomligt obe- rörd.
N ä r h a n g j o r d e ' sin i n s t i n k t i v a r e - t r ä t t m o t k u p é d ö r r e n u n d e r d e t h e m s k a ut- r o p e t, a t t d e t m ö t a n d e b a n t å g e t n u v a r där, flög o c k s å j a g o f r i v i l l i g t u p p o c h r u s a d e u t efter h o n o m.
P å v a g n s p l a t f o r m e n stod han leende, blic- k a d e f ö r s m ä d l i g t å t m i g, k l a p p a d e m i g lug- nande o c h sade n u i e n helt n y t o n: » Jag tror n i blef s k r ä m d?
Eller vill n i » Det v a r just h ä r d e t passerade, » sade h a n, » o c h j a g v i l l e u t o c h s e p å stället, förstår n i?
» » Å n e j — j a g förstår i n t e m y c k e t.
S å v i d t j a g v e t, h a r a l d r i g e n större j ä r n v ä g s - o l y c k a h ä n d t p å d e n n a b a n a, allra m i n s t så h ä r n ä r a S t o c k h o l m — — — » " Skönhetsmedel ".
(Uppsatsen öfversedd och gillad af Iduns läkare.)
(F O R T S.
O. S L U T).
5Z&lt; m o t fräknar anbefallde redan för nära fyra- - r * hundra år sedan ofvannämnde mäster Hiero- nimus Brunswyg det giftiga kvicksilfversublirnatet, och den b e r ö m d e hudspecialisten i Wien, professor Hebra, känner ännu intet verksammare medel.
Emellertid verkar detta som andra medel blott tillfälligt, t y o m det än fräter bort fräknarne, » Alldeles rätt! » g e n t o g han.
» Den har så återkomma de likväl alltid hos dem, s o m hafva inte h ä n d t.
J a g har bara drömt o m den, anlag därför, så fort huden ånyo utsattes för men s å lifligt, a t t j a g u p p l e f v a t a l l t i h o p.
solsken.
O c h j a g v a k n a d e u r d r ö m m e n, d å j a g föll För tänderna rekommenderar vår gamle ört- kännare ett särdeles farligt medel.
H a n låter i golfvet o c h skrubbade mitt k n ä.
Jag nämligen destillera ett hälft pund koksalt o c h störtade n ä m l i g e n u r sängen, i d e t s a m m a lika m y c k e t salpeter m e d ett pund kalcinerad j a g k a s t a d e m i g från b a n t å g e t, o c h j a g k o m vitriol o c h erhåller då ett » aqua fort », s o m är till m i g p å k a l l a g o l f v e t, v ä l t v å eller t r e guldsmeder o c h kemister välbekant.
P å sin be- svärliga gammaltyska beskrifver han omständligt alnar ifrån m i n b ä d d.
.
.
» huru behandlingen härmed b ö r tillgå: » Hvar n u » A h — j a s å!
» sade j a g höfligt förargad.
någon vill göra tänderna hvita, så tälje han e n » F ö r ö f r i g t, » å t e r t o g m i n b e s y n n e r l i g a res- liten träpinne, i tjocklek o c h längd lik e n van- lig skrifpenna, o c h sedan tandköttet m e d smält kamrat, » är j a g skådespelare o c h föreläsare o c h g ö r o c k s å litet i s p i r i t i s m.
J a g b e - smör, äfvensom.
läpparne bestrukne blifvit, d o p p e han nämnda träpinne i vätskan, o c h varda tän- rättade f ö r första g å n g e n d e n n a historia, derna därmed gnidna u p p o c h ned, tills de blifva o c h d e t v a r f ö r e r.
N i f å r förlåta, o m j a g som ' helfenben '. » så a t t s ä g a s a t t e d e n i s c e n o c h b e r ä t t a d e Riktigt hvita måste d e blifva, t y det enligt d e n, s å lifligt s o m j a g m ö j l i g e n k u n d e, — föreskriften destillerade vattnet är intet annat än skedvatten, hvari guld upplöses, tandemaljen jag ville bara se, o m d e n verkade.
D e n att förtiga!
Den läkare, s o m i våra dagar toge g j o r d e d e t, o c h j a g t a c k a r er, f ö r a t t n i sig för att rekommendera skedvatten såsom puts- varit e n älskvärd åhörare.
N u v e t jag, att medel för tänderna, kunde riskera att bli stämd.
den är b r a.
T a c k ska n i ha, m i n bästa Allt s o m fräter tänderna är skadligt för d e m.
Syror upplösa tandemaljen o c h fördärfva tänder- herre! » nas krona.
I trots häraf anbefalles alltjämt e n Med e n a r t i g b u g n i n g r ä c k t e h a n m i g tillsats af salicylsyra till tandtinkturerna, ehuru sitt visitkort o c h j a g l ä s t e: denna syra i starkare dos häftigt angriper d e m.
Man kan uppställa det påståendet, att salicyl- syran fördäfvat flere vackra, goda o c h starka tän- Edvin Petterson Professor i vältalighet och spiritism vid universi- der än d e t fullständiga underlåtandet af deras vård skulle gjort.
Man kan ej n o g varna för sa- tetet i Pensaiola II.
S. licylsyran, detta moderna tandskedvatten, o c h den s o m en gång blifvit gjord uppmärksam på dess skadliga verkningar, skall ej vara sen att bannlysa alla salicyltandmedel.
Vi äga emellertid ett utmärkt medel, såväl för tänderna som för hyn, det är det där verksam- ma något, s o m finnes förborgadt i maj-dagg o c h mars-snö.
Nattdagg bleker, därför måste linnet och ligga ute i det fria hela dygnet, där hvarest man bleker enligt gammal g o d sed.
Kemisterna, s o m gärna ville veta allt, ville äfven veta, h v a d s o m egentligen åstadkom gräsbleket, o c h de utfor- skade hemligheten.
D e funno, att ljus, luft o c h Som våra läsarinnor helt visst erinra sig, vatten v o r o nödvändiga därtill, o c h att ljuset i vattnets närvaro inverkade p å luftens syre, så läio vi i hörjan af året en urklippsblankett att detta antog e n säregen form, s o m förstörde medfölja ett af våra nummer till ijyllning af färgämnet i linnetrådarne.
Detta var, h v a d man prenumeranterna {» Hvilka önskningar har ni till åtskillnad från vanligt syre, kallade det » verk- att framställa med afseende på fduns jul- samma syret ».
Man sade sig då, att o m det v o r e nummer år 1895? ») och utfäste ett pris på möjligt att p å kemisk väg framställa detta slags syre, skulle man åt industrien förvärfva ett blek- 25 kronor att tilldelas den, som inkom med medel långt bättre än såväl chlor s o m svafvel- det bästa förslaget.
Detta pris återstår nu syra, emedan det p å intet vis angrep eller frätte.
att utdela, sedan vårt julnummer ligger i det Sedan flere år äger man n u denna kemiska närmaste färdigt och vi alltså kunna afgöra, sammansättning o c h därtill så billig, att den an- i hvad mån vi upptagit och begagnat insän- vändes i stora mängder v i d blekning af strå- hattar, fjädrar, elfenben etc. samt i sidenfärgeri- darinnornas olika förslag och idéer.
erna.
Detta blekmedel, s o m kan fås p å de flesta Det visar sig då, alt fyra insändare — apotek, heter vätesvperoxid.
Detta är vatten m e d fruV.Braathen, Göteborg, » Stenia », » A.B — m », dubbelt så m y c k e t syre s o m i vanligt vatten.
Gjuter man ett par droppar af denna vätska i Eksjö, och » A.
Hl. », Upsala — begärt » in- flata handen, så ser man små gasblåsor utveck- teriörer från kungliga slottet och hemlifvei las o c h huden öfverdrages ined en tunn, hvit därstädes », en insändare — » Jy », Karl- hinna.
Denna iakttagelse gjordes först af de ar- skoga — » poem af konung Oscar ff ».
Ge- betare, s o m på de kemiska fabrikerna syssla m e d nom den redan bebådade artikeln » Hemmet i detta preparats framställande, därvid deras hän- der dagligen k o m m a i beröring m e d oxiden.
Dessa konungaborgen » samt genom den dikt af h. arbetare hafva nämligen, trots sitt tämligen hårda m:t konungen, hvilka komma att inflyta i handtverk, s å fina, hvita händer s o m hvilken vårt julnummer, ha alltså dessa fem insän- fin, ung d a m s o m helst.
Detsamma gäller natur- dares förslag upptagits och realiserats.
Vi ligtvis äfven ansiktshuden.
A n v ä n d p å den i svag boraxlösning rengjorda huden, aflägsnar anse därför rättvisan bjuda, att det utfästa vätesuperoxiden alla de ojämnheter, hvilka här- priset jämnt förde / as emellan dessa fem, så röra från d e öfre cellagren, o c h när hvarken sommarsol eller hetta får inverka, borttager den att hvar och en erhåller 5 kronor, och bedja / duns julnummer " julnummerstäflingen '.
JUVELERARE HANGAR, ARMBAND, KEDJOR, SILFVERARBETEN, K. A N D E R S O N BROSCHER, KEDJEARMBAND, NÅLAR, BORDSILFVER.
1 Jaioostorg- 1 B R E F B E S V A R A S O M G Å E N D E.
MODERNAST!
SOLIDAST I BILLIGAST!
IDUN 374 efter någon tid äfven fräknarne.
Man gör bäst i att påstryka vätskan m e d en liten svamp o c h låta den torka in.
Alla de lofordade o c h dyra hårvatten, hvilka anbefallas till att färga hår guldblondt, innehålla vätesnperoxid, o c h i själfva verket är den o c k s å ett oskadligt blekmedel för håret.
Men framför allt är den ett af de bästa, o m icke det bästa tandmedlet.
Utan att vara skarp eller frätande, förlänar den åt tänderna en ren, glänsande färg.
Den desinficierar långt krafti- gare än den för tänderna så fördärfliga salicyl- syran, den dödar bacillerna o c h hämmar tand- rötan.
Dessutom kan den användas i helt spar- sam mängd.
Det är tillräckligt m e d så många droppar däraf, s o m tandborsten förmår uppsuga, och vanligtvis behöfver man ej begagna sig af det m e r än två gånger i veckan.
Tack vare sin desinficierande förmåga är den ock ett förträffligt mun- o c h gurgelvaiten för alla, s o m uppehålla sig i sjukrum.
För att göra den i smaken något fadda vätesuperoxiden an- genämare, kan man tillsätta ett par droppar pep- parmyntlösning.
Pepparmynt är äfvenledes bak- teriefientligt o c h understöder sålunda oxidens verkningar.
Majdagg o c h ändå m e r mars-snö voro, s o m man ser, fullt berättigade skönhetsmedel, ehuru väl det önskade resultatet långt fortare frambrin- gas af ofvannämnda kemiska preparat.
Från maj- dagg till vätesuperoxid synes vägen visserligen mycket lång, i själfva verket så lång s o m den m o d e r n a vetenskapens utvecklingsperiod.
Likväl stå de hvarandra ganska nära såsom skönhets- medel betraktade, i det de båda hafva samma ämne gemensamt: det milda, blekande, desinfici- erande » verksamma syret ».
Det är således be- aktansvärdt, huru väl man i gamla tider iakttog naturen, o c h huru man mestadels befann sig på den riktiga vägen.
Så långt ur vår sagesmans ganska läsvärda uppsats.
V i vilja blott tillägga, att o m någon finner sig hågad göra ett försök m e d de af ho- n o m förordade, såsom det synes, tämligen enkla skönhetsmedlen, torde det kanske dock, åtmin- stone hvad den så lofordade vätesuperoxiden beträffar, vara rådligt att i början iakttaga en viss försiktighet o c h ej använda för starka lös- ningar.
Det skönas betydelse.
E n serie uppsatser för Idun,.
bearbetade efter utländsk källa af H. F. IV.
Det sköna i literaturen.
fcljg / fiteraturen intager rang bland de sköna t™ ™ \ konsterna.
H v a d som gäller o m det sköna hos konsten i allmänhet, gäller därför äfven om denna gren däraf o c h behöfver icke här upprepas.
M e n literaturen är en konst- art, som är så tillgänglig o c h nödvändig för alla, att den fordrar sin särskilda betraktelse.
Den utgör det samlade förrådet af människors erfarenhet i tankar, i känslor o c h handlingar.
Såsom sådant har det en makt, framför all annan konst, att gifva näring åt intelligensen, uppväcka fantasien o c h inverka på handlingarna.
Därigenom att den visar oss det bästa, som blifvit tänkt o c h sagdt o c h gjordt, har den ett ofantligt inflytande till det g o d a; den skänker oss möjligheter till odling, större än någon an- nan konstart erbjuder.
Men vi få ej glömma, att ej alla dörrar, den öppnar för oss, leda till det goda.
Såsom Carlyle säger: » Några få böcker leda uppät, föra oss närmre himlen, äro af oskattbar nytta till befrämjande af undervisning för alla gene- rationer.
A n d r a, en bedröflig mängd, leda ned- åt o c h göra ständigt större o c h förskräckligare skada. » Detta omärkliga, allt genomträngande infly- tande har sina faror, omärkliga o c h vidtgående som det själf.
Naturen o c h hennes skönhet kunna vi alltid öppet välkomna o c h behöfva aldrig betvifla hennes b u d s k a p; i värsta fall låta vi det mötas af döfva öron o c h tröga hjär- tan.
M e n med konsten, o c h i synnerhet denna gren däraf, är det högst nödvändigt att b e - gagna vår mänskliga företrädesrätt af valfrihet.
E n fransk författare har definierat ett konst- verk såsom » en vrå af naturen sedd genom ett t e m p e r a m e n t ».
I literaturen är det detta temperament hos författaren, som vi måste taga med i räkningen.
D e t utgör själfva det vä- sentliga i den makt, s o m literaturen har öfver oss, en makt, s o m antingen åstadkommer den högsta nytta eller den mest försåtliga skada.
E n sann poet är en mänsklighetens välgörare; han håller idealets inspiration öfver våra hvar- dagliga lif o c h sprider öfver dem ett ljus, som icke är af denna världen.
Men en poet kan äga stark inbillningskraft, idéer rika på skön- het o c h originalitet samt en formfulländad stil, och likväl, om han saknar moralisk insikt, är han ingen sann poet.
När det rena ljuset fal- ler g e n o m den dimmiga atmosfären af hans temperament, brytes det o c h visar oss tingen oklara o c h förvridna.
Det gifves en pröfvosten, hvarpå man kan skilja det höga inom literaturen från det låga, det värdefulla från det värdelösa.
Fråga först, har det s k ö n h e t?
Därnäst, har det sanning?
H v a d som först kan förefalla oss som skönhet, kommer att förändra utseende, o m vi icke däri kunna finna det höga moraliska element, som fordras.
O m hvad vi anse vara sanning ej innehåller någon förädlande skönhet, är det blott en halfsanning, som alltid är den farli- gaste.
D e t kan t. e x.
sägas att det onda är sant, ty det onda existerar j u utom all fråga; men att måla o c h utbreda sig öfver det onda och fästa vår blick därpå såsom sanningen skulle vara att falla i en olycksalig o c h hädisk villfarelse.
Det är icke bra för den naturalistiske för- fattaren, o c h icke heller för hans läsare, att kasta sanningens ljus alltid och allenast på de mörka o c h dåliga punkterna i den mänskliga naturen, att framvisa dess svagheter utan med- känsla, dess synder utan sorg, dess lidanden utan tröst.
H v a d som är simpelt, groft eller orent blir det icke mindre, därför att det är korrekt tecknadt, o c h vi få icke låta någon talangfullhet i stilen bortskymma ämnets värde- löshet.
M y c k e t gäller i våra dagar för literatur, som alldeles förnekat sin rätt till detta namn, eme- dan det vid närmare granskning saknar de båda viktigaste beståndsdelarna, sanning och skönhet.
Under hvarje tidsålder hafva de verkliga b ö c - kerna, de hvari store män nedlagt hela sin själ o c h hvarmed de ökat den intellektuella rikedomen i världen, alltid varit m y c k e t få, men aldrig förr har det producerats en sådan kolossal myckenhet af arbeten, som antingen icke utgjort något bidrag till denna rikedom, eller också rent af gjort människorna intel- lektuelt fattigare genom att taga deras tid o c h sinnen från de sanna böckerna.
Vid detta namn kunna vi verkligen icke kalla den mängd volymer, som år efter år ho- par sig öfver oss, ehuru de därför visst icke alla äro värdelösa.
D e t ständiga flödet af no- veller, romaner, resebeskrifningar in.
m.
har sin särskilda plats i vårt lif o c h, o m det hål- les inom vissa gränser, ett godt ändamål; men låtom oss icke bedraga oss o c h tro att vi läsa i detta ords högsta bemärkelse, ty dessa inne- hålla blott » hvardagsmänniskors p r a t », jämfördt med » de store andarnas majestätiska t a l ».
Det finns emellertid värre saker än hvar- dagligt prat, det finns onda tungor, som håna 1895 och bespotta allt, som är rent o c h heligt, o c h gjuta gift in i själarna.
Under det man be- traktar det sköna i literaturen, måste man m e d sorg o c h vämjelse vända sig bort från den af- skyvärda råheten o c h moraliska skefheten hos mycket, som bjudes oss under detta höga namn.
V årt enda skydd m o t allt slags ondt härvidlag är att beslutsamt odla vår smak för det högsta och bästa, tills allting annat m e d tiden blir oss outhärdligt.
Medan vi äro unga o c h vår smak outveck- lad, faller det sig ej naturligt för oss att upp- söka det bästa, och likasom man ej så lätt smälter den föda, man intar utan aptit, så tjä- nar det ingenting till att vi trötta oss m e d att läsa » contre c o e u r », hvad som f. n. går öfver vår horisont.
M e n det vore önskligt, att ung- domen alltid valde det bästa inom den genre, som mest roar dem, att detta må blifva ett trappsteg upp till något högre.
Shakespeare säger: » D e t blir ej något af där lusten felas, Studera det som mest ni tycker o m.
» Största vikten ligger därpå, att vi äro säkra o m, att hvad vi läsa är utom allt tvif- vel bra o c h bra för oss.
I n o m vetandets olika grenar böra vi, så vidt möjligt är, eftersträfva det bästa.
M e n huru m y c k e t gagn vi än kunna hafva af hvad man kallar » nyttig l ä s n i n g », så låt oss ieke glömma, att inbillningens värld icke är så abstrakt o c h overklig, s o m somliga tro, utan en värld hvilken bildats ur kaos g e - nom människans skönhetssinne.
D e t är m ö j - ligheternas rike, en tillflyktsort undan lifvets brister o c h illusioner.
* Fröken Lotten Loven, Kristianstad, har nu gifvit sig tillkänna s o m författarinna af den p r i s b e l ö n a d e uppsatsen » O m j u l f ö r b e r e - delser o c h julfirande » o c h är priset till h e n n e öfversändt.
% Ur notisboken.
Våra tjänares framtid.
På ett möte i huf- vudstaden den 17 april i år, hvilket var besökt af omkring 500 personer, beslöts, s o m vi då ut- förligt refererade, att en förening borde bildas med syfte att verka för att bereda tjänare lif- ränta.
Sedermera ha komiterade utarbetat stad- gar o c h program för föreningen, o c h denna kon- stituerades i måndags.
Till styrelse valdes kap- ten O. v o n Bahr, major H.
Cederschiöld, revi- sionssekreteraren O. Lindhagen, friherrinnan E. Eudbeck, fruarna Hanna Palme och A g n e s Vican- der, hvilka hafva att utse en sjunde ledamot.
Föreningen skall verka för, att tjänare m å v i d 55 års ålder erhålla en årlig lifränta g e n o m att under tjänstetiden af husbondfolket göras pen- ningeinsättningar utan afdrag å gällande löneför- måner.
Insättningarna skola ökas progressift för hvarje nytt år tjänare haft anställning på samma plats, o c h äro alternatift a) första året 3, andra året 6, tredje året 9 samt hvarje följande år 15 kr.
; b) för motsvarande tider 5, 10, 15, 20 o c h 25 kr.
Föreningens medlemmar skola gå i spet- sen o c h äro hvar i sin stad skyldige att person- ligen tillämpa föreningens grundsatser.
Lif räntans högsta b e l o p p skulle efter 40 tjänsteår bli alter- natift 120 o c h 199 kr.
* • » Malin J £ s » minne.
Å A u g e r u m s kyrko- gård nära Karlskrona har — g e n o m försorg af Göteborgs läkaresällskap — upprests en enkel, men vacker minnesvård i svart granit öfver för- fattarinnan fru E m m a L i n c k (» Malin K. »), hvars porträtt o c h runa på sin tid v o r o införda i Idun.
Som man erinrar sig, hade fru L i n c k ställt sin
IDUN 1895 375 rade j a g s e d e r m e r a L u c y Rossier de Vismes ur sikte.
Men genom hennes systrar visste jag, att h o n befann sig i Paris, där h o n hos en ansedd fa- milj hade hand o m den ende sonen, en gosse på EN LIFSBILD F R Å N DET F Ö R T R Y C K T A ARMENIEN.
9 eller 10 år, s o m ingen kunde få bukt med, m e n s o m h o n fullständigt afväpnade g e n o m sitt Rynka kejsarinnan n e d k o m förliden fredags ovanliga tålamod.
afton m e d en dotter.
Strax efter födelsen erhöll Å r 1885 d o g fadern tämligen hastigt efter en den nyfödda namnet Olga.
Enligt utfärdad bul lång o c h nitisk prästerlig verksamhet o c h mo- lentin är moderns o c h barnets befinnande myc- dern flyttade till Lausanne.
Här var det s o m ket tillfredsställande.
L y c y först träffade sin tillkommande make.
é Några år förut hade en ung man i armenisk En växt- och blnmsterui ' ställning från Haga dräkt uppenbarat sig där i de teologiska före- trädgård är från o c h med i dag anordnad i konst- läsningssalarne o c h hade, efter att på otroligt salongen n:r 2 Hamngatan härstädes o c h afslutas kort tid ha tillägnat sig det främmande språket, på söndag afton, hvarefter försäljning af utställda fullföljt sina studier o c h efter väl aflagda exa- växter pågår under mån- o c h tisdagen.
mina blifvit prästvigd i den gamla protestanti- ska staden.
F ö d d i Marsovan i Armenien o c h sålunda tillhörande den gregorianska kyrkan, uppfostrad af munkar i ett kloster på Libanon, hade Garabet Thoumaian känt en okuflig drag- ning till den rena evangeliska tron o c h till sina K U N G L.
O P E R A N har återupptagit ' M a r t h a ».
Huf- landsmäns stora häpnad begifvit sig till Schweiz vudrollerna utföras af fru Linden o c h fröken för att utbilda sig till en Herrans tjänare o c h Kragballe samt hrr Ödman, Sellergren o c h Brag.
sedermera förkunna ett oförfalskadt evangelium V i återkomma.
för sina underkufvade bröder.
Sedan fru Östberg nu blifvit återställd från sin V i d sitt andra besök lärde han känna fröken heshet, kan » Valkyrian » ånyo gifvas.
L u c y Rossier de V i s m e s o c h vann hennes kär- Franz Rummet, den framstående pianisten, som lek o c h aktning till den grad, att h o n fick m o d redan för några år sedan gästade Stockholm, bi- till att förena sina öden m e d hans o c h följa ho- trädde i tisdags vid en konsert å k. operan.
M e d n o m till hans asiatiska hemland.
D e vigdes i utförandet af Beethovens konsert i ess-dur, n:r 5, januari 1886, o c h efter några veckor befunno de op. 75, samt Liszts fantasi öfver ungerska folk- sig i hans fädernestad Marovan, där han blef melodier visade han, att han förenar en klar o c h professor i teologi o c h filosofi vid en af ameri g o d teknik m e d en lycklig förmåga att tolka så- kanarne grundad högskola, » the college of Ana- väl äldre s o m modernare mästare.
K. hofkapel- tolia ».
Där utsträckte sig hans prästerliga verk- I dessa dagar, då den europeiska världens ögon let utförde under förste hofkapellmästaren Nord- m e d oro o c h förfäran riktas m o t det armeniska samhet ganska långt, och till följd af hans glö- qvists förträffliga ledning Byströms d moll-sym- berglandet, kan det helt visst intressera » Iduns » dande vältalighet uppstod en väckelse i evange- foni o c h uvertyren till » Den flygande hollända- lisk anda bland de i former o c h ceremonier stel- läsarinnor att göra en kvinnas bekantskap, hvil- ren » af W a g n e r samt skördade liksom hr R u m nade gregorianske kristna.
kens öde på ett underbart sätt förknippats m e d mel lifligt o c h välförtjänt bifall.
Sådant k o m det olyckliga folks, som därborta i fjärran Asien Under tiden hängaf sig hans maka åt vården ock i rikaste mått hr Lundqvist till del för hans försmäktar under turkiskt tyranni o c h gör för- af de sjuka o c h fattiga.
H a d e under hennes utförande af Södermans bekanta ballad » Tann- tvinade ansträngningar för att befria sig därur.
flicktid hennes hjärta ofta blödt, då h o n k o m häuser ».
Bland den ej särdeles talrika publiken i beröring m e d det mänskliga .lidandet, här Det var d o c k icke vid foten af Ararat, s o m märktes h. m:t konungen m e d uppvaktning.
höll det på att brista vid åsynen af det namn- L u c y Thoumaians vagga stod.
H o n föddes den lösa elände, s o m omgaf henne öfverallt.
Det 20 oktober 1858 i Amiens, där hennes far, m r D R A M A T S I K A T E A T E R N.
Under inöfning att i n o m närmaste sjukhuset befann sig på 12 — 15 dags- kort gifvas är Shakespeares storslagna skådespel Rossier de Vismes, verkade såsom protestantisk resors afstånd, i de osunda byarne m e d de låga, präst efter att ha lämnat sitt hemland Schweiz » K ö p m a n n e n i V e n e d i g » m e d hr Hillberg i Shy- fuktiga husen, o c h uppe i bergstrakterna dogo till följd af de religiösa stridigheter, s o m upp- locks o c h fru Hofving i Portias roller.
människorna såsom flugor utan hjälp eller lä- stått därstädes år 1847.
Å r 1870 blef emellertid T I L L F Ö R M Å N FÖR HR G.
AF G E I J E R S L M gifves å Vasa- fadern åter kallad till kyrkoherde i ett af Schweiz ' karevård.
Då en gosse hon kände hade dött ute teatern o m söndag en matiné, hvarvid hans 3- mest förtjusande pastorat, det sköna, idylliska i ett öppet skjul på den snöhöljda marken, öf- aktskomedi » Per Olsson o c h hans käring » upp- Chexbres, beläget vid Genévesjön, mellan Lau- vergifven af alla, kunde L u c y Thoumaian icke föres.
sanne o c h V e v e y.
Från prästgårdens fönster hade uthärda längre.
M e d sin mans fulla medgifvan- de beslöt hon att resa till England för att samla man den mest hänförande utsikt öfver lac Léman, V A S A T E A T E R N.
Herr A l b.
Ranft har vändt en n y in pengar till ett sjukhus.
M e d sin lilla France Dent du Midi o c h » les embouchures du E h ö n e », sida till af sin mångvådade direktörsmantel o c h ger begaf h o n sig åstad, d o c k reste hon först till där floden, lämnande sitt trånga fängelse bland nu operett i det gamla kära operett-templet.
Det Schweiz, där hon i september 1888 gaf lifvet åt Walliserbergen, blandar sitt klara vatten m e d den är Millöckers underhållande o c h populära » Sön- sin andra dotter, som hon nämnde Armenia till härliga sjöns djupblå böljor.
En sådan omgif- dagsbarnet », för några år sedan under samma minne af sin dyre makes fosterland.
Efteratt hafva ning kunde e j annat än inverka på den unga spira uppförd å Djurgårdsteatern.
Bifallet är uppfyllt sina första moderliga plikter m o t den flickans känsliga natur o c h gifva näring åt det hvarje kväll det lifligaste.
lilla, lämnade hon m e d tungt hjärta sina små drag af svärmeri, s o m yppar sig äfven i hennes Lilla fröken Nilsson, så täck o c h behaglig i älsklingar i en g o d väns o c h i sin moders vård senare lif.
Husets andliga atmosfär, umgänget smärre uppgifter, kan visserligen ej sägas räcka o c h begaf sig åstad till England för att verka m e d de högt bildade föräldrarne o c h m e d de be- till i lady Kockhills roll, i sin tid kreerad af fru för det mål hon föresatt sig.
M e n det gick icke gåfvade äldre syskonen — tre systrar o c h en Castegren, m e n fröken Hamberg är både i spel bror, numera professor vid universitetet i Lau- så lätt, s o m h o n hade tänkt.
Ofta — så berät- o c h sång helt förträfflig s o m Drolly o c h herr sanne — voro likaledes ägnade att utveckla hen- tar hon själf — stod hon i de stolta engelska Svenssons Tristan äfven värd allt erkännande.
husens förstugor o c h fällde bittra tårar af miss- nes rika anlag.
Den lustiga dragontrion företrädes .ypperligt o c h räkning, då hon af dess rika invånare fått ett muntrande af hrr Adami, de Wahl o c h Sandberg, Såsom g o d vän till två af de äldre systrarna kallt o c h nekande svar.
o c h herr Hagmans Butterfield har ingalunda legat vistades den, s o m tecknar denna lifsbild, vid den af sig.
Ensemblen är förträfflig, och herr Hali- tiden ofta i prästgården o c h blef således äfven D o c k större b e k y m m e r än dessa väntade den déns elegant svingade taktpinne rycker i lika h ö g bekant m e d Lucy, hvilken d o c k förhärskande på modiga unga frun.
H o n hade just börjat få grad publik s o m spelande m e d i de glada ryt- mig gjorde intrycket af en blyg o c h tillbakadra- framgång o c h samlat in ända till 3,000 p:d st., merna.
gen u n g m ö.
Att hon emellertid ägde en föga då den förfärande underrättelsen nådde henne, vanlig natur var ingen hemlighet för dem, s o m att hennes make den 29 januari 1893 blifvit S Ö D R A T E A T E R N - uppför i dag fredag för första dagligen umgingos m e d henne.
Här får jag sär- fängslad jämte en kollega o c h femton andra krist- gången » Två vapen », lustspel i 4 akter af Blu- skildt uppehålla mig v i d ett drag i hennes ka- na, anklagad för politiska stämplingar, o c h i den menthal o c h Kadelburg.
raktär, s o m är det mest utmärkande för henne, strängaste vinterkölden, belastad med tunga bojor, o c h s o m satt sin prägel på hela hennes senare släpats den många mil långa vägen till Angöra, där han fastsmidts i ett uselt fängelse ibland de F Ö R E S T Å E N D E K O N S E R T E R.
Om måndag gifver Aulin- lif: hennes stora, i somligas ögon t. o. m.
öfver- drifna medkänsla för allt mänskligt elände.
I värsta förbrytarne.
ska kvartetten sin andra kammarmusiksoaré för Chexbres yttrade sig detta g e n o m täta besök hos säsongen, hvarvid utföras L. Normans stråkkvar- Nu började en långvarig process, af hvilken fattiga o c h sjuka, hvilka d3 ' rkade den unga präst- tett, e-dur, L.
Glass ' pianotrio, e-moll, o c h Beet- jag skulle kunna lämna en tillförlitlig skildring dottern, men emellanåt missbrukade hennes god- hovens stråkkvartett o p.
18, n:r 6, C-dur.
m e d stöd af fullkomligt autentiska dokument, het.
Hennes gåfvor i matvaror, vin o c h pengar s o m godhetsfullt lämnats mig af en af mad.
Fru Dina Edling gifver instundande tisdag stodo icke alltid i rimligt förhållande till hennes Thoumaians systrar, mad.
Ransson, numera bo- konsert i Musikaliska akademiens stora sal m e d egna o c h husets tillgångar, o c h det var icke utan, satt här i Sverige, i Lund.
Då emellertid ut- ' benäget biträde af grefvinnan Math.
Taube, frö- att hennes godhjärtenhet o c h frikostighet ibland r y m m e t e j medgifver ett närmare ingående på ken Alfhild Larsson, konsertmästaren T o r Aulin ansågos öfverskrida alla gränser.
denna märkliga process, s o m kastar ett bjärt o c h dir. H j.
Håkansson samt en större kör.
A t t ljus på den turkiska rättskipningen, vill jag en- D o c k icke blott timliga gåfvor slösade h o n öf- denna konsert k o m m e r att samla fullt hus, kan dast nämna, att Garabet Thoumaian efter fem ver de vanlottade i samhället, utan sitt unga man taga för gifvet.
månaders outsägliga lidanden i juni 1893 blef hjärtas bästa, rikaste känslor; hennes medkänsla d ö m d till döden, oaktadt själfva guvernören i var i sannaste måtto ett med-lidande.
Det inträf- Fru Eva Nansen, framstående romanssångerska Angöra hade medgifvit, att vittnesmålen m o t fade icke ett dödsfall inom församlingen, som från Kristiania, gifver m e d biträde af fröken Thoumaian v o r o falska, afpressade g e n o m tortyr.
icke föranledde henne att infinna sig i sorgehu- Caroline Bergh en romanskonsert i Musikaliska set för att blanda sina tårar m e d de efterlefvan- Lyckligtvis lade sig de främmande makterna, j a akademiens stora sal nästkommande fredag den d e s; hvarje begrafning eller olyckshändelse ko- t. o. m.
drottning Viktoria o c h kejsar Wilhelm 29 dennes.
Som bekant hafva vi redan haft till- emellan, o c h dödsstraffet förvandlades till lands- stade henne flere nätters sömn.
fälle meddela fru N:s porträtt i Idun.
Till följd af min egen flyttning till Sverige förlo- förvisning.
efterlämnade, icke obetydliga förmögenhet till nämnda läkarsällskap, att efter meddelade före- skrifter förvaltas o c h utdelas för välgörande än- damål o c h stiftelser i n o m Göteborgs samhälle.
* Luey Thoumaian.
Teater och musik.
o Extra fin Marsala (Qualité I n g h i l t e r r a) härstädes lagrad sedan 1891.
Vid undersökning af härv.
handelskemist befunnen enl. analys fullgod.
Pris kr.
1:25 pr butelj.
Finnes e n d a s t hos K. A. Nyclahl &amp; C:o S T O C K H O L M, 8 MN RO P L A N Rika- och Ä J L M.
telefon.
IDUN 376 1895 var då sönderslitet; ty medan fadern försmäk- tade i fängelset, hade den lilla A r m e n i a hastigt aflidit i Schweiz.
Detta var den sorgliga under- rättelse, s o m mötte prof. Thoumalan v i d hans landning i England i juli 1893.
Men makarne hängåfvo sig ej åt en ofruktbar sorg, utan all deras diktan o c h fraktan gå fort- farande ut på att arbeta för sitt olyckliga foster- land, åt hvilket d e önska icke blott politisk fri- het, utan en andlig uppståndelse ur en blott form- o c h skenkristendoms sekelgamla mörker.
A f denna orsak sträfva de oupphörligt, uthär- dande tåligt o c h till o c h m e d gladt förlusten af alla sina jordiska ägodelar o c h en ädel fattigdoms försakelser.
Jag slutar min skildring m e d att citera en för- fattare, hvilken besökt d e m i deras nuvarande h e m: » B o r t o m Forest gate fann jag efter åtskilligt sökande de landsförvistes h e m bland d e nya, billiga små hus, s o m v u x i t u p p vid Romford- vägen.
I sanning ett föga romantiskt ställe så- som bakgrund till en romantisk historia!
Men slutligen uppnådde jag trädgårdsgrinden o c h där i dörröppningen stod den tre-åriga France, profes- sorns o c h hans hustrus älskade lilla förstfödda, som k o m m i t till dem i det kära, gamla armeni- ska hemmet, innan ännu sorgens skugga fallit däröfver.
M e n o m den m ö r k ö g d a lilla g e n o m sin soliga närvaro påminner o m forna dagar, så låg bredvid h e n n e den s e x m å n a d e r gamla Arméniette, den sista, knubbiga, svarthåriga lilla älsklingen, som upplyser de bannlystas h e m o c h hjälper att utfylla den plats i m o d e r n s hjärta, s o m lämna- des t o m v i d hennes lilla Armenias bortgång.
Deras hjärtan fröjdas nu än en gång, m e n icke m e d d e n delvis själfviska föräldraglädjen, utan vid tanken på att helga sina döttrar åt sitt lands sak.
Snart stod j a g i familjens enkla hel- g e d o m.
M e d undantag af en vrå för Frances d o c k o r var hvarje h ö r n af hvardagsrummet upp- fyll dt af böcker,papper o c h skrifter.
V i d ena si- dan af fönstret hade professorn sitt bord, vid den andra m a d a m e; o c h här äro d e från tidigt på m o r g o n e n till sent på natten upptagna af skrifning, allt för den sak, s o m ligger d e m o m hjärtat.
France hjälper redan till o c h visar sig vara en duktig liten sekreterare, under det att H v a d gjorde nu den olyckliga makan under dessa fruktansvärda m å n a d e r?
Så snart h o n hämtat sig efter det första bedöfvande slaget, koncentrerade sig alla hennes själskrafter i en enda tanke: hennes mans räddning.
H o n arbe- tade oförtrutet på de fångna kristnas befrielse, o c h hennes vana att uttrycka sig lätt o c h ledigt äfven offentligt k o m henne nu tillgodo.
Hen- nes uppträdande var d o c k alltid prägladt af sans och värdighet o c h ägde ingenting, s o m ej skulle anstått en kristlig kvinna o c h verklig » gentlewo- m a n ».
.
Det gällde nu den älskade maken o c h hennes nya fosterland, o c h h o n tvekade e j.
» Hjäl- t e m o d i g », detta är det uttryck s o m i England allmänt tilldelas h e n n e; d o c k var det ett tåligt och oförtrutet hjältemod, s o m förmådde henne att dag efter dag infinna sig i underhusets för- salar för att tala än m e d den ene, än m e d den andre af parlamentets medlemmar, tills h o n så småningom till den grad påverkat den offentliga meningen, att interpellation följde på interpella- tion o c h dåvarande utrikesministern, lord Rose- bery, lofvade att på det eftertryckligaste taga saken o m hand.
» Mänskligt taladt, » så säger hennes make, » har j a g hennes modiga, beslut- samma hållning o c h de energiska ansträngnin- gar h o n gjorde för m i n befrielse att tacka för mitt lif. » Redan trodde hon, att hennes o c h hennes svå- gers ansträngningar krönts m e d framgång, då det fruktansvärda slaget k o m: d ö d s d o m e n, s o m på det skonsammaste sätt meddelades henne af en tillgifven vän.
M e n ej ens nu lät h o n m o d e t sjunka.
H o n tänkte först hasta till Konstanti- nopel, m e n sir Richard Temple, s o m hela tiden på det varmaste förfäktat hennes sak, afrådde h e n n e därifrån.
» Därnere, » sade han, » k o m m a de icke att tro er, emedan ni är en k v i n n a; men engelska gentlemen skola höra p å en lady o c h hjälpa henne. » Dessa ord karaktärisera väster- och österlandets olika uppfattningar af vårt kön.
Med hjälp af den redan omtalade vännen för- dubblade h o n sina ansträngningar; de arbetade oafbrutet, ibland långt in på natten, o c h såsom vi ha sett voro alla dessa b e m ö d a n d e n ej för- gäfves, utan ledde till det önskade målet.
Icke blott makans, utan äfven m o d e r n s hjärta 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) Charad.
TiåsJörariJ.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med Mitt FÖRSTA hvarje människa har, Såväl hvar kvinna, som hvar karl.
Mitt ANDRA mitt HELA snart förstör, Om man ej skyddar det därför.
C. tacksamhet.
C.
S. Arméniette förskaffar d e m d e n nödiga omväx- lingen i deras sträfsamma arbete.
Nu inträder det flitiga paret; de äro ytterst obenägna att tala o m sig själfva, ty de betrakta sig blott såsom delar af det hela.
Medan madame sköter o m Kilan, fördjupar sig professorn m e d mig i den brännande frågan o m de armeniska blodbaden.
Med hjälp af en stor karta öfver Mindre Asien, som hans hustru nyss fullbordat, visade han m i g de m e s t hemsökta trakterna o c h satte m i g in i de sorgliga förhållandena.
» Vi äro här, » så slu- tade han sin redogörelse, » för att väcka det all- männa intresset o c h såväl m i n hustru s o m j a g äro alltjämt villiga att tala vid meetings o c h re- ligiösa sammankomster.
Det skall alltid vara en glädje för oss att höra ifrån vänner till den ar- meniska saken under vår adress: 83 Shrewsbury Road, R o m f o r d Road, Forest Gate, E. » Man inser lätt, att prof. Thoumalan o c h de 65,000 evangeliska kristna, s o m han represente- rar, ej få förblandas m e d den stora massan af det armeniska folket, hvilken till följd af sekel- långt förtryck hunnit utveckla en del mindre vackra egenskaper o c h till en viss grad själf framkallat det ö d e, s o m nu drabbat den.
O m nu, såsom man har själ att hoppas, en ljusare framtid börjat gry för A r m é n i e n, så glädja vi oss däråt särskildt vid tanken på dessa våra fjärran trosbröder, hvilka i likhet m e d L u c y Thoumalan och hennes make lidit så m y c k e t för Kristi sak.
Incognito,.
Innehållsförteeknin g. Louise Hammarström; af — r — r.
(Med porträtt).
— Jeanne d ' Are; poem af Ivar Sköld.
— Ett jubelår; af Ave.
— Om julförberedelser och julfirande; prisbelönad upp- sats af Lotten Loven (Forts.).
— En tägsammanstötniug; skiss för Iduu af Karl A. Tavaststjerna.
— Iduns julnum- mer och » julnummerstäfiingen ».
— Skönhetsmedel; af Sic (Forts, och slut).
— Det skönas betydelse; en serie uppsatser för Idun.
bearb.
efter utländsk källa af H F. IV: Det sköna i litteraturen — Tji notisboken.
— Teater och musik.
— Lucy Thoumaïan; en lifsbild från det för- tryckta Armeuien; af Jncognita.
(ired porträtt).
— Tids- fördrif.
hud — andra, b y — traf, å — tall — arm, ras — Freja, uti — lugn — du, vinst — klo, titta — lada, icke — här.
gen, 3) blir o m vintern, 4) i stället för helig, 5) ett djur, 6) en möbel.
HANS Kvadratgåta.
PIRFOEL.
Aritmogryf.
Korsgåta.
Logogryf.
1 2 3 3 2 2 4 5 6 7 I statens tjänst jag ofta är, Men jag ej någon lön begär; Visst räknas jag blott till de små, Men trohet visar jag som få.
Af delar tre mitt ord består, Men blott mig själf af två man får.
Och nu jag gåtor bjuda vill, Om ni behaga lyssna till.
a e e e f i i k 1 n t t k 1 3 5 7 9 11 1 13 s ' T * 8 9 4 9 10 4 11 4 12 13 2 13 10 14 4 10 4 9 13 2 14 15 15 14 3 3 14 4 1 14 HENRIK.
s * » * * HANS HENRIK.
* » « * •&gt; Lösningar.
Hvad som god klang åt namn j u ger.
Ett märke s o m man gärna ser.
Hvad utaf tågverk lätt kan bli.
Hvad gässen pläga komma i.
Benämning endast för en dag.
En ann ' af mer varaktigt slag.
En frukt hvartill vi ha behag.
Ett hus som sällan fönster har.
Ett namn bekant för en och hvar.
Samt ett från nordisk forntid grå — Och feminina bägge två.
Ännu ett par jag minner på, Kanske ni hört dem, flickor små.
Artist från seklets första da ' r.
Hvad det är godt att landet har.
Hvad marken mest i vintras var.
En jätte fälld i nordisk skog.
Hvad efter far och mor man tog.
Hvad gjorde ärlan med all flit, När af fru gök hon haft visit.
Hur ropar posten nattetid, Om någon stör bivuakens frid?
Och nu farväl för denna gång, Ty annars blir j a g alltför lång.
Barbro.
I * ' ' I?
1) Husgerådssak, 2) gossnamn, 3) grönsak, 4) stad i Norge, 5) blomma.
6) stad i Sverige, 7) flicknamn, 8) svenskt landskap.
Begynnelseboksläfverna bilda nam- net på en omtyckt ungdomstidning.
WISOM.
Paragram.
2 4 6 8 Logogrgfen: Staguelius; tal, sal, salt, galt, teg, steg, lie, gast, is, sus, ugn, Elia, Elisa, stuga, get, lus, len, tag, nagel, agn, sug *, lass, snus, glans, slut.
10 12 14 1) Något ätbart,.
2 högtidligt till- fälle, 3) hvad en blomma kan vara, 4) dåligt gömställe, 5) livad man gärna är i kallt väder, 6) hvad gos- sen är i moderns famn, 7) nytljas till broderier.
TDBUUI MNGIRAN .- 8 10 6 5 2 4 5 8 9 5 5 12 2 1 11 i 7 1 9 10 1 G 8 6 10 Äro de sju orden rätt funna, så Vokalförändringsgåtan: Rasa, resa, risa bilda de bokstäfver, hvilka in alla i rosa, rusa, rysa.
de med IFC betecknade rutorna (1 — 14, Bokstafsgåtan: Braun — Melin.
1) Borg- 13 — 2) namn på Ivänne vid matlag- holm, 2) Riesengebirge, S) amiral, 4) Uri, ning använda kryddor.
r Om nedanstående ord utbylas med andra ord af närsläktad eller mot- satt betydelse, t. ex. dryck — lilja = mat — ros (matros) så erhålla!
elfva nya ord, hvilkas begynnelse- b o k s t ä v e r bilda namnet pä ett för Iduns intresserade läsarinnor välbe- kant fruntimmer.
1) Och — arbete, 2) förbi — tvänne, 3) sälg — georgin, 5) norrman.
S.
L. Anagramgåtan.- 1) Ankan, 2) Kanan, S) kanna, 4) nakna.
Länkgåta.
Ur namnet på en stor stad får man, utan att omflytta bokstäfverna, följande: 1) Namn på vind, 2) finns i sko- HULTMÅNS Cacao &amp; Chooolad rekommenderas som den bästa och vitsordas på det var- maste af professorerna hrr Joh.
Lang, Seved Bibbing, Nils O:son Gadde, O. J.
A s k s a m t doktor Olof Moberg.
