# ID: svediakorp-per103
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1893
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,054
# sentences: 909
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


2 a haft.
1893.
DAGNY TiTGIB ' VEN Al?
I FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET M.
B., Fru Camilla Collett og festen for hende paa hendes 80-aarige fodselsedag den 23 Jan.
1893 (Brev fra Kristiania til Dagny.)
Det svenska kvinnoarbetet pA Chicagoutstallningen.
Om forslaget till vigselformular Ceci2jt.a Bå$th-HoZmbea * g, Den kvlnliga folkhogskolan De kvinliga studenterna vid vara universitet.
C '., Nagra motioner vid arets riksdag Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Forbundet Hvarjehanda i kvinnofragan.
L, D-na., Pris pr ' rg ' ng För Porbundets- medlemmar kr 2 50 3 - 4 00.
{For icke medlemmar
.
-.
.
.. - - -- L ap -.
- - -.
.
.
-.
- ~.
.-.
.
- * .. * ...
- - + -- -.
-.
... - -.
.
-.
-.
.
-.
-.
,.
-.
- - .. -.
-.
.
-.
-.
.
.. - - L - - --: - - - .-.
.
--- v - -.
.
.
- - -.
L - -- -.
.
.
- ...
.
- - b.
-.
- - fruntinimer, har det l &amp; n p &amp; &amp; t. i. ett, önsknings$&amp;=att - kunna öfi~erlamna d r d e n af sina rardepapper och skötseln a f sina - &amp; f£ &amp; rer %t.
ni@n person eller institntiqn, som - med.
-.
- absolot säkerhet forenilde ' -- pnnktlighet och noggrannhet i utförandet - &amp; f: - det anförtrodda uppdrage-f.ve+om prisbillighet.
E n ~ % d a institution n ar: - ka~ %&amp;l&amp;&amp;jc,.
&amp; &amp; ildt -- ks Notasirata (.dU&amp;jNygqntrr % W % expeditionstid 70-4);.
.
- .- som.
under garanti - ' @ f $$06okbob.ns Enskilda Bsiik åtager Gig i@d.
--.
- r.
i.
.
- - -.
.
- +-r - - och förvaltning .af en: skilX@ personers och kassors värdepappei.
~ x e g p e lzi&gt; ' Om ' 2.en= l -- @ erson hos Notariataf delningen diponera --.
.
-.
obligationer, inliassefä~ ' ~@@ariatafdeluingen vid förfallotideri&amp;= ku *.
.
-: - ger och: .. tillhandaliåller: .diponmten influtna medel.
Vidare efterser - Notariatafdelninge~ .. ~~ftl~ttni@g&amp;r: af obligationer och underrätta$ dep ' o-.
- nenten i: - god tid,-ifall-en: dgqpe tillhörig obligation blif&amp;= utlott&amp;,.
-- -.
s a h läili-nar föc$ !ag ' 6il~-n~~ ' - $lneerlmtg af det ledigblifna kapif %-t; - Exeqpel: 2.
O * ~ t e c ~ r i ~ i deponeras ~ar hos ~ o t a r i a t a f d e l n i n ~.
e ~ underrättar Notariataf dehingen galdeniiren därom a t t rantorna - a- i i - - - - teckningarna s,kola-, till: afdelni~gen inbetalas, Iivarefter de indel,.
so5, -- inflyta, bill depoqnfen redodorisas Vidare tillser Notariatafdelningen_.
;.
:: - - att- inteckningaine.
' Qlifva;: i 3ea.e~börlig tid förnyade.
Om en 116s afdel- 1 - hingen deponerad .. inteckiink genom iinderlgten föfnyelse skulle-,förfalla, - _ - - - ersätter $ t o c ~ ~ f o ~ ~ s ~.
Bank ~ ~ ~ ~ darigenom k i l i f n uppkommen ~~ sgada.
-- - - ...
-.
, +.
- -.
-.
-.
- -.
- - -.
.
.
.
.
-.
-.
.
- s =_ ouv S a r ~ k i l d får.
t ~ rekommendera mitt stora Bager a£ f&amp;- kelska - - -.
.
-.
...
med - -.
* .dartill- b ass ande öfvertyger.
-.
- --.
-.
- - ... - - .A- -.
.
.
- =, -- - -.
- .. -.
.
-.
=.
-.
- - ...
DAM-UTSTYRSLAR, utmärkt välsydda egen syatelier, levereras af basta kvalit6-tyger, å.
broderier och spetsar.
.
A11 slags linnesömnad emottages.
Kvinligt bitriide emottages be~t~llningas, och föresthdariiinan fös syateliem ombestyr mittegning och profning.
=terste urval af Duktyger och Lakansvafnader samt af Broderier och Spetsar.
Morgonrockstyger och Flaneller.
Blind for eningens For säljningsh o d I 9 Jcccobegictan 19 STOCKHOLM tillhandah&amp;ller allinänlieteii till låga priser af blinda, förfärdigade arbeten såsom: korgm, borstar, enklitre möbler, listskor och listmattor, stickade, kniitncc och lagda mbeteii in.
ni.
Denna nya a$ac UY af Föreningen f ö ~ blindas väl)) y lsmdad f ör att s7cq,fa afsiittning f ör fatliga bZtkcZas arbeten, och anAålla.
föreningen onz alb1zäw7~etens välvilliga zqpmzcntran.
WinBoras I LA.CTOSERIN-CACAO Viilsm,zlrmde, Iivaftigt närande, hiilsosrrn!
Förordad af yrofessorernli, Olof Han~marsten, C.
E. Bergstsand, med.
d: r Ch.
Em. Hagdahl iii.
fl.
Hiilsoviiiiiieii, tidskrift för allrniin och enskild hilsov&amp;rd, yttrar i ' sitt nummer för den 1 febsiiari följande: r~SamZeZes na9 * amcZe O C ~ ~a9~cle~~t7ct L schom ett 7coawentreracZt och smakZigt ma~ %mg.mnedeZ a 9 - afven clen i hcvndezn ILOS oss inf6rda Zact0se~~incaca0.s Pris pr burk o111.
kilo kr.
2,óO; ' l4 kilo kr.
1,30; l /, kilo kr.
0,70.
Erhiilles hos hrr specerihandlare samt i pa-di hos T J a.
Winborg &amp; C: o, Stockhohz Kongl.
Hoflewrantör.
--- WI
Magnusson. ':.
(etablerad 1860) Försaljningslokaler: nedqea Ootten, en, tv&amp; och t9 * e tr. upp STOCKHOLM.
Största lager i Kulörta o. siarta Ylle&amp;lädningstyger Kulörta och Svarta sidentyger Bomulls-Tvattklädningstyg.er Schalar och Resfiltar m. m.
0 bser era!
Y Genom direkta förbindelser med iii- och utlandets förnämsta fabrikanter kan j ag erbjuda ofvannamda artiklar bättre och billigare an nagon an- nan ocli torde en hvar genom besök i mina lokaler eller genoiii reqvisition af profver ocli varor lätt blifva öfver- tygad om fördelen att hos mig fylla sina behof af dessa artiklar.
brelet0,,26 411hx ' elf !fq, Profver på begäran IQ \ W 6 25.; !,8,&amp;,n 28 " kostnadsfritt.
n
Fru Camilla Collett og festen for hende paa hendes 80-aarige födselsedag den 23 Jan.
1893.
(Brev fra Kristiania til Dagny.)
, I aaret 1840 skrev Henrik Wergeland til digteriiiden Fredrika Brenier: B- - - politisk energi e. abgeschinaclit hos en kvinde og noget prodnctivt geni liar endnn ikke vist sig inden könnet hos os - - - 2) Lidet mede ' lian dengaiig a t Iiaiis egen söster, Camilla, skulde blive dette produktive geni -- og paa en maade niere iiimkelig inden könnet end Henrik Wergeland blandt inzend.
Thi efter Henrik Tverge- land kom Björnsoii og Ibsen, men efter Caruilla Collett er endnu in- gen norsk forfatterinde konimen, soiii kan inaales ined, endsige overgaa liende.
H m rager endnu op over alle andre som det eneste store t r s .i skoven.
: ':) Ligesoin Fredrika Brenier havde frii Collett allerede et anseet iiavii i literatiiren - skjönt anonym - da hiiii tog op kviiidernes sag soin sit bevidste og udtalte inaal.
, Vistnok er limdes hele forfatterskab en klage, en veltaleiide, dybtfölt, gribeiide klage over kvinderiies kaar, men i heiides förste, rent litersre og estlietiske vaerker, er teiidelitsen neppe bevidst; de er kuli et sterkt udtryk for en sterk personlig fölelse, de gaar ikke iiden- for privatlivets eiieinzerker, de holder sig til familjeliv og selskabsliv og lienter sine dybe farver og sine gribende toner f r a mislighederne i forholdet mellein inand og kvinde.
Men ved det sterke indtryk hen- des böger gjorde, przget som de er i en form, hvor magt er parret med gratie, humor med dyb fölelse - banede de veien for rnere.
Ikke en, nien niange gaiige har vi hört 111a311d sige: J e g kom til a t se an- derledes paa mine söstre, efter a t jeg havde l s s t Amtmandens Döttre.
- Ikke mindst gjorde denne virkning sig gjjseldende paa Porfatterin- deii selv.
Helides dybe inisfornöielse med s h e egne og andre daiinede damers kaar inden privatlivet og den gjenklang, klagen vakte, udvi- ++) Fru Nagdalene Thoresen tör vi norske ikke tilegne os, da huri er dansk.
dede liendes egen horisont, bragte liende til a t skiie iid over samfun- det og kvindernes vilkaar der i det liele og til a t lytte til röster og- saa fra andre lag, og liendes forfatterskab blev iner og mer, fra den nvilkaarlige khge, so111 hendes egen og hendes xulYkkelige söstres~ vilkaar !lavde afpresset liende, en bevidst k$wzg for kvindernes ret.
Baaret og beskpttet af det allerede grandfaestede literme ry, fandt ogsaa de polemiske skrifter lasei ' e og den skjönne, fine form bi- drog til a t skaffe sandheder öre, som ellers vilde gaaet iipaaagtede lien.
Saaledes gik det til, at fru Collett, som ellers ved sin sociale stilling, sin fine og exklusive sinag, sin trang til beundring, iiaxmest inaatte synes lienvist til a t iidöve sin indflydelse gjennein den liöiere selska- beliglied og paa de finest daiinede kredse, a t liuii kom til a t staa som den förste af kvindesagens forkjrempe.re Iios os, axet og liyldet af sa- geos anförere og tilliaengere som den, der liar r h g e t det förste og det tungeste tagn i kampen.
Foriideii a t vzere vor förste forfntterinde og senior for kvin- desagens veniier, liar fru Collett liavt ideeii og givet stödet til dannelsen af ~ceseformin°g for kunder, og liirn liar vreret et virksomt og gaviimildt inedlein af Foreningen til dyrenes Beskytteke.
- Kjaerlig- lieden til dyrene er et trzek, som er betegnende for Henrik Tvergelands söster og som ogsaa trader laseren sympatlietisk iinöde fralieiides skrifter.
Men fru Collett er ogsaa, foïuden alt dette, livad ogsaa blev freiiilizevet i de artikler, soin bladene iiidelioldt til liendes s i e, persoh- lig en a historisk skikkelsea.
Hiin er datter af Nikolai Wergeland, en af vor selvstandigliedskamps in~rkeligste inaeiid, freniragende soni forfatter og et af de betydligste inedlemmer af rigsforsainlingen paa Eidsvold.
Hiin er - soni iirieviit - söster af Henrik Tvergeland, vor store digteï, livis navii nu af alle partier oinfattes med en dyrkelse som en iiatioiizi.llielgens - til begges biografi.
og ' foïstaaelse liar hun givet iivurderlige bidrag i de Zange Ncetter.
- Hiiii er selv en af de faa gjenlevende fra en mrerkelig brydiiingstid, som liun stod midt oppe i, og livis rivninger saarede liende paa det föleligste, iidgaaet som hun s a r fra den ene leir og med sine varmeste sgmpatliier i den anden - livilkeii liuii ogsaa ved sit egteskab ined den aiisete forfatter og pro- fessor J. Collett koni til a t tilhöre.
Skjönt deii behandler en anden tid og andre forliold, er stemningen og inodsstningerne fra denne kam- pens tid leveiide gengivet i den fine lille novelle Kolzgsganrd.
Desiiden - er vi komne saa vidt i ~frigjörelse » at det ikke ogsaa for en nutidskvinde vilde v m e af vigtiglied?
- erindres og ointales fi ' ii Collett endnii for, sin sjeldne skjönlied og for den rolle hiin '
39 ' spillede i selbsk~rbslivet, Det er bekjendt nok a t de gjrelder liende,.
de linjer i ' Welhavens Soidebilleder: Der blev en stands i soiréen D a prasteas datter traadte ind Og sladren som gik on1 til th6en Blev stum ved hendes lette trin.
Den fine alf paa sexten aar Var fostret i de grönne dale, Og i vor vinterlige dvale Vi studsede ved hendes vaar.
o. s. v. * &amp; - i: Intet under derfor, .at indbydelsen til a t feire fru Colletts 80- aarige födselsdag med en offentlig fest, faudt en enestanende tilsliit- ning, og a t man ikke oppebiede aftenen og festen for a t liredre liende.
Alle morgenaviser bragte artikler om hende; gaver, telegraminer, blom- ster regnede ned over den ansede forfatterinde.
Formiddagens Iiyldest kulmherede i et tog af kvinder - en i Norges hovedstad liidtil iiseet fremtoning - der sendte en deputation og gjennem fru Ullinann tol- kede fru Collett sine fölelser.
Festen 0111 aftenen blev holdt i Sttcde.~tt~~-sa~zJ: u~zclet.
Dette lokale blev valgt, ikke mindst fordi fru Collett i sin tid har forreret samfun- det Wergelands och Welhavens biister i inarmor - festsaleils smiik- keste prydeleer.
Festen havde tre liovedtnomeiiter.
Först fru Colletts vandring gjennem de tcetpakkede vzerelser og indtrredelse i salen ved Henrik Ibsens a m til tonerne af RIendelssohns festmarsch.
F r u Collett er endnu en fin og slank skikkelse ined lette beviegelser; det fint mei: slede ansigt bcerer spor af den fordums skjönlied.
Hun bar sort flöiel og et hvidt turban med et smykke over panden, som klsedte hende ' godt.
Det var smukt a t se Ibsen ved hendes side, prydet med alle sine ordner, godmodig bawende liendes store bouquet, og den hele aften elsk- vaerdig optaget af a t holde lyset - figurlig talt - for aftenens hel- tinde, uden nogen fordring for sig selv.
Den som faar alle fordrin- ger opfyldte, behöver jo heller ingen at have.
Efter dein fulgte deii, lange rrekke af indbydere og hredersgjrester, herres og damer parvis.
Bland.
dem saaes mange dekorerede herrer af dem som har betyd- ning i stat og kommnne.
Ibsen var den eneste forfatter blandt indbyderne, men han er jo ogsaa af dem som ~ g j e l d e r for t i ~.
Af representa- ' b, - -
40 tive kvinder beniclerkedes: F r u Ragna Nielsen, E~indesnysfo~~eninge~~~s forniand; fröken Gina Krog, ICvindelig Stenzwzeretsforeni ?zgs formand; forfatterinden fru Aubert, forniand for Lcaseforeningen for kvinder; forfatterinden Alvilde Prydtz; den anonyme, men ve1 kjendte og ansete forfatterinde af forskjellige brochmer om Ibsens og Björnsons program- vzerker; Erika Nissen, nialeriiiden Kitty Kjelland og flere.
I fonden af salen er scenen.
Her lizlvde .orkestret sin plads i baggrunden og her var af inaleren Otto Sinding anbragt en meget virfungsfuld dekoration af flag og grönt med fru Colletts navnetrak og titlerne paa hendes vzerker paa et halvt optrnkket taeppe, over og inidt imellem Wergelands og Welliavens buster, so111 var stillet paa sokler, en paa liver sin side af theatret.
Med denne baggriind var, foran tlieatret, dzekket et siddende bord for frii Collett og Ibsen og nogle faa andre, mens der for de öv- rige gj aster var dzekket lange buff et-borde paa langsiden af salen og desuden i den » lille sal,.
Trangslen var i begyndelseii ikke liden.
Thi folk vilde ikke foïdele sig og svarede ganske rolig paa alle op- fordringer lierom, a t de var komne for ' at se fru Collett og Ibsen, og det syn vilde de ikke gaa glip af.
Festkomiteen tröstede sig med, livad en af dens medleminer Iiiiinoristisk beinarkede, a t » t r m g s e l ty- der paa iver ».
Trangslen varede da heldigvis heller iklre langer end til a t konstatere iveren.
Siden fordelte piiblikiiin sig frivillig og der var plads nok.
Det andet og inest virkningsfiilde nioment var stiidenternes fakkeltog og sang.
Det var et stolt ' og skjönt syn alle de röd- ' flaininende fakler, plantede i den livide siie, mens sneen dryssede ned over dem, og faneriie og standarterile, som blev löftede höit og svin- gede under liiirraraab, livergang fru Collett og Ibsen viste sig ved vindii- erne.
I fakkeltoget bernzerkedes inange af de mere freinragende kvin- delige stiidenter.
Menneskemassen paa gaden var saa t a t, a t det var iiraad a t komme gjennem den.
E n deputation fra studenterne gik op til frii Collett, som inodtog dem i vestibulen.
Stiidentersamfundets for- mand sagde nogle smukke ord, livorpaa fru Collett bevaeget takkede og fra sangerne löd nu, saa det hörtes gjennem alle sale: » Norges bedste vzern og fcesten, en af Wergelands mest kjendte sange.
Frii Collett blev saa bevzeget, a t de nmstaaende siden ikke kunde fortzelle derom iiden taarer.
Saa spilte fru Nissen, so111 altid skjönt, som altid modtaget med jubel.
Det tredie moment var talerne, sangen og hilsnerne ved ' desser- ten.
Talerne blev lioldt fra theatret, hvad ineget forhöiede deres virk- ning, baade for öie och ' öre.
Hoveiitaleren var professor DietricAson, '
som i liöitstemde ord tolkede fra Colletts betydning.
Hans tale, der var ve1 skikket baade til a t glade fra Colleft og tiltale tilliörerne, slog ineget an og blev iiiodtaget med livlig applaus og ledsaget af fanfarer fra orkestret.
En stemningsfuld sang s£ den bekjendte og yndede signatur E.
N. og skrevet til en af de melodier, som Tvelha- ven mest liar benyttet, blev derpaa oindelt og sunget unisont af pu- blikum.
Den anden tale lioldtes af fru Ragna Nielsen som kvindernes og kvindesagens representant.
Det er hos os sjzelden a t en dame optra- der offentlig soni taler, det indbyder endnu til kritik.
Men fru Niel- sen liar en sniuk personli ' ghed, en fin fremtraden, en klar og adtryks- fiild.
diktion, megeii varme i foredraget og en smuk sprogforiii.
Alt dette nedslaar modstandeii og viiider tilhörerne, saa kritiken forstmnmer og blir syrnpatlii.
Det vm da ogsaa tilfzeldet denne gaiig.
Af liensyn fil fru Colletts krafter skulde der kun vare to tder.
Af telegraininer - livoriblandt rygtet fortalte om et morsoint fra Alexander Kjel- land - blev ingen oplast.
E n hilsen fra Fredrika-Bremer-For- bundet ved friherrinnan Adlersparre, overbragt og oplast af professor Dietrichson vakte inegen anklang og blev stserkt applauderet.
E n hil- sen fra dyrene sakte inegen moro og jubel.
Fru Collett er fra en tid livor det socialt var 1igesa.a umuligt, soni det religiöst var forbudt for kvinder, a t ~ t a l e i fo~samlinger~.
Med fin takt Iioldt frii Collett sig ogsna denne- aften i » de stummes l e i r ~.
Huii lad sin tak oplase af sin aldste sön - en fin, smiik tak, livori dog klang noget af den gamle bitterlied.
E t langt liv i kamp mod strömmen lar sig ikke forsone ved en dags fest og Iiyldest.
E n tale af Gina Krog, en tak fra nutidens kvinder, kom efter a t liadersgjasten havde trukket sig tilbage.
En fanfare fra orkestret efter kaffeen, og den belivede fest var tilende.
So / 1 93. n [.
S.
----. ----, Det svenska kvinnoarbetet p&amp; Chicago- utstallningen.
Det för snart ett år sedan ej utan tvekan och svkriglieter bör- jade, sedan .med sk mycken i f w r bedrifna arbetet för den svenska kvinnans deltagande i vaildsiitst#llniiigen i Chicago, ' &amp; r nu i det ' '
narniaste afslutadt.
Resultatet af detta arbete, för så vidt det kunde framvisas i synlig inhtto d. v. s. i prof på kvinlig konst och handa- slöjdskicklighet, framlades som bekant redan i slutet af förlidet år för allmanlieten p % den i stora börsvåningen - ordnade s. k. Chicago- bazaren och %drog sig då, något som Dagny haft glädjen framhålla, en stor och berättigad uppmärksamhet.
Denna utstallning afsåg dock att vara en mer i stort sedt uppvisning af kvinnoarbetets ståndpunkt i växt land, s % väl inom konstens som konstindustriens oinråde; Den nyligen afslutade utställningen dtireinot, anordnad af Damkoinitén i samband med Slöjdföreningen, utgjordes utslutande af för varldsexposi- tionen bestämda artiklar, hvarföre densamma med inera skäl kan göra ansprak p&amp; benämningen: D chica go ut stallning^.
Men innan jag öfvergår till en granskning af hvad Danikoinitéiis utst2illning haft.
att uppvisa, en granskning stödd pk upplysningar liimnade af sakkunniga personer, m % det tillåtas mig a t t rekapitulera ett blad af det svenska handarbetets historia.
Det a r nn janit 20 hr sedan för första gången en wtställaing af kvinlig handaslöjd af ungefär sainma art som den ifrågavarande ocli af en liknande anledning, ägde rum i Stockholm.
Vid expositionen.
i Wien 1873 hade för första gången tanken väckts att på en världs- sutställning tilliniita en ärskild plats åt kvinnoarbetet.
Afven till den svenska kvinnan ingick inbjudning att deltaga i den internatio- neila taflingen, och uppmaningen forklingade ej ohörd.
Mgra för saken intresserade damer satte sig i spetsen för företaget, och p&amp; deras föranstaltande samlades itskilliga prof på kvinlig handaslöjd, Iivilka före afsandandet till Wien framlades för alimänlieten på en utställning i Stockliolin hösten 1872.
De som iiiinnas denna liandaslöjdsutställning instainina säkert i livad en auktoritet inom facket om densamina yttrat: satt det hos alla tankande och konstnärligt anlagda kvinnor väckte Iiäpnad ocli förvåning att se den oerhörda mängd arbete och god vilja som nedlagts för att ernh s % opraktiska och i afseende på m a k s % bedröfliga resultat)).
Men om wienerutställningen nr så väl konstnärlig .soiii praktisk synpunkt kunde betraktas som förfelad, blef den till sina verkningar desto betydelsefullare.
De erfarenheter man vunnit om det kvinliga handarbetets ståndpunkt i vårt lalid voro visserligen nedslående, men de.
vackte till lif en önskan, att en friskare fläkt måtte blåsa.
in på det sterila omrhdet, en önskan som tog form och gestalt, då på vkreii 1874 föreningen Handarbetets Vänner stiftades.
Det inflytande, soin denna, i ordets sanna bemärkelse fosterländska ocli konstnarliga stiftelse '
utöfvat på handarbetets höjande i Sverige, a r sh allmänt erkandt ocli s % ofta framhållet, att vi ej närmare torde behöfva in1åt.a oss på ämnet.
Men afveu andra skolor för konstslöjd och textilkonst hafva, paverkade af Hand.
Van., under de senare Hren uppstiitt på olika orter inom landet, livar och en utgörande en viktig länk i det svenska kvinno- arbetets utvecklingsliistoria, livar och en i.
sin inån bidragande till det uppsving som handarbetet p&amp; de sista åren hos oss tagit, och det är världsutställningen i Chicago, som nu gifvit den svenska kvinnan en osökt anledning att visa p % hvad satt hon lyckats tillgodogöra sig de två sista decenniernas lärdomar och erfarenheter.
Efter dessa inledningsord ber jag.lasaren med mig taga en öfver- blick af DanikomitBiis utställning.
Den ä r både rikhaltig och vacker, innehåller icycket att Beundra och ger åskådaren en hel del att lära och tanka på.
Af föremål som inrangeras under rubriken » skön konsts iiger utställningen visserligen ej m %nga, men desto flere alster af konstslöjd och konstindustri.
A t t vira kvinliga artister äro så fåta- ligt representerade inom damernas afdelning liar sin grund däri, a t t de svenska konstnärinnorna utställa sina arbeten tillsamnians med sina nianliga kamraters i konstutställningen, » the fine arts gallery,.
E t t och annat konstverk innehåller denna utställning dock.
Så märkes ett vackert 01jeftirgspoe.triitt af Drott&amp;g Sojia, dainkoiiiit6ns beskyddariiina, inUadt af fröken Hilda .L&amp;clgi * en; tillhörande konung Oscars privata konstsamling; vidare fröken Kjerstin Cadons bild af Fredrika Brmer, afveii det i olja ocli otvif velaktigt ägnadt att ådraga de svenska damernas litteraturafdelning, för hvilket det är bestämdt, eii särskild uppmärksan~l~etj dH bland alla svenska kvinnor ej gifves någon hvars namn torde vara så kändt, alskadt och aktadt i Nya Världen som Fredrika Breniers.
E n byst i terra-cotta, gafva af fm Anna Retzius, återger likaledes den framsthende författarinnans och banbryterskans drag.
E n utställning liörande till koiistområdet, som vi svenskar lia all anledning att betrakta med stolthet och prisa oss lyckliga a t t äga inom vår afdelning, är fru Lea AAlbonts tnedaljsan~li~tg.
En kvinlig gravör och därtill en vid ett kungl.
myntverk, således i statens tjänst anställd och aflönad, Hr en inom kvinnoarbetets historia helt säkert unique företeelse, hvarföre fru Ahlborns.
präktiga samling medaljer och minnespenningar, ordnad i en vackert utskuren monter, förutom.
- sitt rent konstnärliga varde, bör kunna påräkna en framstående plats inom den del af ~kvinnopalatset~, som endast är det ovanliga ocli inom sin art oiipphiinrh förbeliiillen.
' Dit skulle vi utan gensaga äfven vilja lianvisa .fröken Ottilia Adelborgs Blomsteralfabet.
Med nöje låna vi här livad den kända konst- kritikern C.
R.
N. därom yttrat: Det är, säger lian i den uppsats i Posttidningen hvarur detta ä r liämtadt, en beiindransvärd liten skapelse, detta blomsteralfabet, vittnande om älskvärd iippfinning och fantasi, naturlig känsla för barn- världen ocli god insikt i blomstervärlden; ja, dessa anspråkslösa teck- ningar af barn ihop med blommor, inväfda i alfabetets myndiga tecken, framstå genom behandlingen såsom riktiga små konstverk.
Hos oss står fröken Adelborg i denna genre så godt ' soin ensam - fru Jenny Nyströms barnböcker äro de enda, som kunna nämnas vid sidan af dem -, ocli genren kan.
visserligen sägas till ursprunget vara engelsk, härstain~iiandc från miss Kate Greenaway, men den ä r 110s fröken Adelborg så själfständigt utvecklad, s i konstnärlig och fyllig till.
sin forni, att den väl kan sägas med henne stå p % egen botten, .utgörande e n, konst för sig, so111 vi önska all lycka Iios den med oss besläktade rasen borta i den fjärran vestern.
Bland konstföremålen böra vi ej heller förbigå den miisterligt textade adress, som utförts af fröken, SoJia Gisbwg, denna vår talnng- fulla textersk.a och inönsterriterska, som förenar en konstnärs upp- fattning och siiiak med den tekniska skicklighet, förutan hvilken ingen f~illiindniiig inom något omride kan ernis.
Mönstret till de af den konstnärliga bokbindarefirman Beck b son utställda praktbanden och portföljerna, som vor0 att beskåda på en annan del af iitstallningen, äro äfven alla koinponerade af fröken Gisberg.
Men innan vi anse denna del af vår utställningskatalog .genoin- gången, fastes vBr uppinarksainhet af en pjes, som väl bör inrangeras bland konstföremålen: det är fru Arma Sc7zolander-Bobergs afdelnings- skMmz af nGlcrcl gobelin, livar % konstnärinnan .ined stor käckhet och friskhet i utförandet liar förstått att med färg ocli pensel på ett lyck- ligt sätt återgifva gobelinens karakter.
livilka jämte Till sist vilja vi namna fint målcrde sol ' ir ' drar, spetsar utst#llas af fr2 ' 7terri~znctqz Norde~zfall; f. dJAlbedylill.
Tri öfvergh iiii till kowtslöjden, inom hvilket omrade hufvudparten af damkoniiths iitställningsföreinål böra lianvisas.
E n blick på denna rikhaltiga samling .framkallar ovillkorligen den reflexionen, att flitigare '
kvinnor än de svenska säkert ej förekoinina på n i h g a stallen i världen.
Ocli ej blott för den af sin liandaslöjd existerande arbeterskan, nej, för kvinnor tillhörande den mest oberoende samhällsställning synes ' handarbetet vara ett lifsvillkor.
Och att så väl den ena so111 den andra bedrifver detta arbete ej blott stil lyst » visar arten af de handarbetsp~of, so111 äro utställda.
.
E j endast lättare stoff so111 silke, ylle, linne äro bearbetade, den svenska arbeterskan ryggar ej tillbaka för s&amp; omedgörliga material som läder, tra, glas och inetall och detta i allmänhet med goda resiiltat, livilket nogsamt damkoiniténs iitstK11- ning knnde uppvisa.
Hvad för öfrigt den konstnarliga sidan af kvinnoarbetena be- triiffar, ink väl med sanning sägas, att där, livarest de biista effekter Lstadkoniniits, är ej i de fall, då arbeterskan följt sin egen individu- ella smak vid frainbringandet af mönstret till sitt arbete, utan där hon förstått a t t tillgodogöra sig de förträffliga förebilder vi aga i vara iniiséer, konstsamlingar ocli al1mo; geliem.
A t t .denna D efterbild- ningskonst » fotad på konstnärlig grund och med ett pietetfullt akt- gifvande af så väl förebilden, som den stilart, den representerar, varit ' mäktig bilda en nationellt svensk textilkonst %r livad våra förniimsta skolor inom detta område sedail ett tiotal år tillbaka sökt visa.
Hvad som på danlkoiniténs textilafdelning i främsta riiminet till- drog sig konstkannares iippm~rksainliet voro de nihnga vackra prof ph gobeliwafrzad, den hade att iippvisa.
Det förträffliga satt, livarpå man förstått att &amp; teriipptaga denna den svbiaste inen afveii ädlaste bland väfnadskonster, ' förtjänar afven allt beröm.
Men det fordras i sanning den relief som en världsutstiilliiiiig kan ge, för att en så dyrbar och enastående konst skall komma till sin rätt.
T %rt lilla land kan näppeligen skänka tillbörlig iippmiintran å t en konstart, som ställer sh liöga anspr&amp;k på så val framställarens skicklighet soin konstälskarens kassa, livarföre d r a skolor ' i konstväfnad hittills nöjt sig ined att prestera ett och annat- paktstycke, livilket dock till fyllest visat, att inan lyckats aflocka den gamla gobelinvafvaren hans dyrbara hemlighet.
Bland föremålen af denna art intages första platsen af en af Hand.
Y&amp;z.
utställd porti&amp;re med: on bhl-d i gobeliwCifJ själfaa por- tieren .af giildbriin plysch.
Denua bård, utförd efter en i den kungl.
förrådskammaren befintlig gobelinvafilad frhn 1500-talet, kopierad af f m .Kerstin Clnsoqz, född Petre, vafd af Hamn Person, återger på det lyckligaste satt mönstret, frukter och blonimor, i ' dessa injiika samman- smältande fargnyanser, som tillhöra, le grand art » inom väfnadskonsten.
Utom denna portiere exponerar Hand.
Van.
i ' damernas utställning.
en miwlre gobelh, qfsecld till eldsktirnz, afveii den ett bquilclraiisvardt fint utfördt frukt- ocli blominijnster, komponeradt af flöken A p e s Bmntiqzg och vafdt af föreningens skickligaste vafverska, Kanza Nikon.
Men äfven inom andra afdeliiingar af den svenska utställningen kom- ma Hand.
Vän.
gobelinvafnader att tala högt om våra konstvafverskors skicklighet.
.Har bör då i främsta rummet nämnas de praktfulla stolsöfvwdrage~z till de förgyllda .s.
k. Malsåkersstolarna, beställda för Nordiska museets rakning och afsedda för det s. k. Carl den tolftes- rummet i svenska utställningsbyggnaden.
Motivet till.
dessa gobeliner a r direkt kopieradt från ett mönster från 1600-talet.
Det .framställer riksvapnet jämte kiinglignt nanmchiffer i silke och guld mot en matt broilsfärgad botten.
- SoJ ' a ' y1 i det af Stockholms Handtverks- förening exponerade skrifruininet prydes likaledes af Hand.
Van: s go- beliner, ett i grönt hållet särdeles stilrent mönster med frukter och f iglar.
Gobeliiivafveriet liar dock ej många frainstallare i vårt land, desto egendomligare ar det, att man finner en sådan i folkets led.
En mindre golielinvlif afsedd till en skärm eller stol ined ett i rika blom- ornament Iikllet mönster, utsökt t.ill sk väl utfiirande so111 fargbeliand- ling, tilldrog sig på utställningen mycken uppmarksanihet.
Intresset ökades då nian erfor, att en 20-årig bondflicka från Skåne på egen hand åstadkommit den vackra duken.
Bengta Olsson, så ar den iingn konstvafverskans namn, tillhör en faiiiilj, dar väfnadsskickligliet har gamla anor, mormodern var sin tids skickligaste vafverska af flainsk (en art gröfre gobelin), och den unga Bengta har förstiitt iitvecklti, den nedärfda fardiglieten till en ganska högt drifven skicklighet.
Utan skola liar hon dock ej varit, Bengta Olsson är en af kultur- historiska museets i Lund protegéer, denna.
fosterliiiidska stiftelse, hvilken med sin nitiske chef, doktor Karlin, i spetsen, utöfvar ett i så hög grad väckande ocli bildande inflytande på konstslöjden inom Sve- riges sydliga provinser.
Af Iialfgobelin eller finaste rödlakan äger utstiilliiingen afven prof; denna slags väfart har en skicklig fraiiistallarinna i fru Tora Kulle, från hvars väfskola det vackert utförda niönstret med riksvapnet var utgånget, föriitom en stolsits iii.
fl.
arbeten.
Och liarnied ha vi öfverghgen lätt funnen till de öfriga kolut- vaf) taderna, Iivilka på utstiilliiingen äro niycket rikt representerade.
V2ifi~zdustrien, både idkad som tidsfördrif och som lefvebröd liar på de senare åren tagit ofantlig fart i vårt land.
Vafstolen, förr ett hus- geråd, förvisadt $eslataiide till pigkammaren, innehar numera ofta en
hedersplats i den förniinin dainens arbetsriiin, ocli do större väfskolor, som appstktt på olika platser i landet, besökas af kvinnor a r alla sam1iällsklasser.
Bland de iner beinarkta väfskolor, so111 insändt prof på siil konst- f akdighet inarkas iitoin Hand.
V&amp;z., fru Torn li ' z~lle och fi-öken Bruns- son, Stockholm, fröken von Engeström, Upsala och WickbonzJ Jön- köping.
Hand.
Vän.
utställer ett par präktiga vQfnacler i allmoge- mönster, rödl.akan och dukagång, afsedda till dörrdraperier, fru Tora Kulles clrlittndzck (liangklade) efter inöiister från kultiirliistoriska inuseet i Liind, är all beundran värd., afvensh från.
sainma väfskola ut- gkngna Borddukar ocli dörrförlcdngen i dukagång in.
fl.
konstvafnader.
Fröken Brunssoii utställer i blått och h i t t väfda ltnncldukar, praktiska och rackra gn !rdiqzer,, förkltidstyger, allt af denna nationella priigel, som ger dessa synbart anspråkslösa väfnader både ka.rakter och varde.
Frii Wickboni exponerar jiossavtifizader ocli gardintyger.
Den så mycket omtyckta vackra ' goZf ' mnttan i blått ined inöiister i gult, som prydde Handt- verksföreningens eleganta lilla skrifriiin, ä r utförd i fröken v. Eiige- ströms vafskola.
- Det ar dock ej iitesliitande skolors som lainnat prof pil konstvafveriets ståndpunkt i vårt land, afven bland folket har denna vackra Iiandaslöjd skickliga atöfvare, isynnerhet är detta fallet i Skåne, dar, soiii vi redan anmärkt, inom bondfamiljerna väfskick- ligliet ghtt i arf genom in5ng.a sliilitled.
En bondkvinna frlin Sk %ne, j h Cilluf Olsson iitställer således flere väfnader, däribland en präktig d ~ ~ ~ t t c d d i z ~ rödt k och bliitt efter gammalt inönster, allt vittnande om sinak och ett iitveckladt färgsinne.
Den af jänitlandskan Eleonora Perssola vafda jiossamattaiz förtjiinar afven att frainliållas.
Ifrån väfnaderna vilja vi nii öfvergå till brodoienza, de med ii %len %stadkoiiina handarbetena - ett område, där kvinnan sedan evarldeliga tider varit sk godt soiii alienaliärskande - och vi skola finna, att Iioii afveii liar vet att frambringa föremål af konstnärligt värde.
Frainst faller då i ögonen den af Hand.
Vän.
utställda fidkt&amp;a- cliga altarbekliidnadclm, koinponerad af, fiölcen Bran.tiqzg.
Bland allt, livad damkomitdn af textilkonst utställer, * torde detta bast vitna oin den svenska arbeterskans konstskickligket.
Motivet till det ståt- liga antependiet ar liemtadt fr %n en ~antiinensalea af förgylld koppar från 1100-talet, fordom tillhörande Broddetorps kyrka i Vestergötland,
nu förvaradt i atatens historiska museum.
Det i påläggssöm af siden med förgylda skinnkonturer i en mängd olika sömnadsarter iitförda arbetet framställer i midten en slilajestas Dominb, omgifven af de fyra evangelisternas sinnebilder, alla figurerna inneslutna af sirligt arbetade bokstäfver, utgörande en ur Uppenbarelseboken liemtad iiiskrip- tion.
Såsom ett helt betraktadt gör arbetet en storartad effekt, på samma gång det in i de minsta detaljer tål att studeras.
Äfven ha ej mindre än åtta af föreningens konstsömmmerskor under flere mana- der darpk nedlagt all sin flit och skicklighet.
Utoni antependiet utgöres altarbeklädnaden af en bokdywc (pulviiiai.)
af rödt siden med kontursöm af förgyldt skinn, på inidten en infatt- ning af Alfa ocli Omega, samt en hvit ch7c (palla) af linne med en bred li&amp;lsöin (plinto tirato) och en kantspets.
Bakom antependiet ses en vliggbonad, en vafnad i gult och blått ylle, kopia efter en i statens liistoriska museum befintlig tapetvafnad från 1 loo-talet, hvarå möii- stret förestaler fhglar p&amp; ömse sidor o111 lifstradet, liljor och rosor.
Denna bonad, livars värde den oinvigde ej torde fullt ' kunna uppskatta, iiger för kännare ett sarskildt intresse därigenom, att man här för f örsta g %ng aiivändt en gainmal, ytterst svår väfart, livars hemlighet man ända tills nu förgafves brydt sin hjarna med att utflindera: Hand.
Van.
utställer äfven andra broderier.
En afcleZni~zgssk~rm, schattersöm i silke i växlande färger, ined infa.ttniizg af grön plysch, mönstret efter allmogemotiv komponeradt af fru Clason, beundras mycket, och ej mindre en af fröken Braiiting kompoiierad förtjiisande so$7cu.dde af hvitt kläde med solrosmönster.
Bland prydnadsarbeten intaga för öfiigt de från fröken Zicker- manm konstsö~iisskolc?, i Sköfde iitg %iigna en mycket bemgrkt plats.
Däribland ses en präktig portiere af blågrölit kläde med en bård i applikationssöm efter egypti ski motiv, ett lika originelt som eff ektfiillt mönster, vidare ett so$-öfverkast af blekgrönt klade nied silkesbroderi, ett förtjusande lätt ocli luftigt hållet möiister i rococco-stil, herntadt från en gammal sideiistubb från 1800-talets början, en bordatck, röd botten med en rik bård, utförd af s i enkelt material soni livit liniie- tråd, men icke desto mindre af god effekt, flere andra vackra och prak- tiska arbeten att fortiga.
Afdelningsskärmen är ett slags möbel, som numera tyckes vara lika oundgänglig för den " nioderna våningen, som trymån och emma- stolarna för våra mormödrars.
Äfven liar atstallningen att uppvisa flere af dessa graciösa husgeråd.
Utoni de redan nämnda, förekoin- mer en, utgången f r h fröken Giöoels atelier, en särdeles vacker pjes,
mönster efter isländskt nxotiv med skinn och guldbroderi, komponeradt af fröken Maria Adelborg, infattadt i en rikt snidad ram.
*:) Pröken Maria Nordenfelts » skola för hemslöjd?
i Göteborg exponerar likaledes en afdel ' ~~ingssk2irnz med ett i rikt scliattersömsbroderi utfördt mönster.
Bland silkesbroderier märkes för öfrigt en kudde pli blekbltitt atlas, och en s. k. sac7~et schattersöm i rococco, båda utförda ocli kom- ponerade af fröken Elsa Niorclenfalk.
Härmed tro vi oss i det närrnaste lin genomgatt, livad som kom- mer under rubriken broderier.
Dock hterstår a t t omtala ett arbete, som bör räknas till utställningens kuriositeter.
Det a r en kischck i filzt Avitbroderi, utförd af en 72-åring, fru Matldda Sc) izLbert, f. d. kungl.
hofbrodös, om vi s % få uttrycka oss, ty det var frii Schuberts konsterfarna hand, som levererade kung Oscar 1: s broderade skjort- veck.
Hvitbroderiet, ett arbete, Iivari våra mormödrar och mödrar excellerade - till stort förfång, a r jag rädd, för s&amp; val rygg son1 ögon - ä r i vår tid så godt som nedlagdt, tack vare de vackra och billiga inaskinbroderier, nian numera har a t t tillgå till sina toilett- artiklar.
Äfven ägde denna tidsödande söinkonst ingen annan expo- nent iin denna åldriga d m, hvarföre den af henne utställda nas ' duken väckte de besökandes stora undran ocli beundran, en hyllning, som agnades såviil det skickliga arbetet som arbeterskans höga ålder.
All slags heiiislöjd, allra helst då den är af utpräglad nationell art, kan i vår tid p %rakna den lifligaste iippinuntran.
Så Ila de ' ge- m i n a allmogearbetena iifven kommit till sin ratt.
Sådana saknas ej heller på utställningen.
D i t höra i franista rummet de s. k.
» Delsbo- arbetma », ett slags broderier, utförda med rödt bomullsgarn på linne, shdana hvarmed man ser sängar och bord prydda i de förmögna bond- stugorna i Norrland.
Utan phverkan utifrån har denna säregna a r t konstsöm frisk och ursprunglig sedan iner an 200 å r tillbaka utveck.
l a t sig bland bondfolket i .Helsingland, hvarföre den väl kan beteck- nas som en äkta folkteknik.
Isynnerhet äro familjerna Svensk ocli ' *) Det torde ha viickt förvihing, att damkoniith ej haft ett uppvisa detta har emelleï- n8gra fler förema friiii fröken Giöoels konstslöjdutstdtni~~; tid sin grund.
d k i, att fröken Giöbel ansett det med sin fördel mer förenligt, att iipptriida h v&amp;rlclsespositionen med siu egen utstiillning.
Den s l d e l e s rika och priiktigo saiiiling konstslöjclserbeten, som denne iitstjillning inne- höll, togs före afsiindandet till Amerika i betraktande af k0nnare och konst- iilskare och viickte allmmli erkännande och beundran.
h ' zcdolJi i Delsbo bekanta för sin skicklighet i denna slags hemslöjd.
Arbeterskan utför sitt Broderi alltid efter egen ritning, efter ett af lieiine sjalf på fri Iiand uppritadt mönster, och på detta satt ä r äfven den prydnadsduk tillkoniinen, som inan hade tillfälle att se påutställ- ning-en.
Äfveii en annan äk.ta folkteknik förtjänar att oinnäiniias.
Det ett inveckladt flatarbete, ntfördt af iiro de knzctna 7~~~~zcldzck: sfra~~sa~~~za, en vallkulla från Värinland (däraf benämningen vallk kulle trä^).
Dylika knytarbeten, vid Zivilkas istadkommande arbeterskan begagnar sig af den efter väfvens nedtagande vidlzangande varpen, förekomma afven bland bonclkvinnorna i flere af vara provinser utoni TTarn~land, sasom 81nålaiid, Da.larne, Bestergötland och Skåne.
Bland alla vackra handaslöjder har äfven spetsknypplingen kom- init till sin frilla, rätt.
Främst bland » svensl&lt;a spetsar, stå af gam- nia1 liiifd vaclstenaspetsarn~c.
Cliicagoutställningen koiiimer af ven att uppvisa särdeles vackra prof p i denna vår inhemska spetsindustri i tvenne inontrer, utstälda af j3-u Rnndel och flöken Azwore Iq~gelotz, de två företagsamma dainer, som inlagt s i stora förtjänster om den grur&amp; vadstenaknypplingens bevarande och utveckling.
Pk tal on1 spetsar må vi ej förbigå Hand.
Van: s spetsalbzon, iiineliållande knypplade spetsar från Skåne och Dalarna, en spetstek- iiik, afvikande fran vadstenaspetsariies, smakfullt uppsatta i små profver pli blad af röd atlas inon1 ett silkesbroderadt oinslag.
Till de spetslikiiandb arbetena kunna vi afven inrangera dem, soul gå under namn af Jilet-gzcipwe.
Några utsökt fina prof af denna vackra liandaslöjd förekoinina ock i form af dukar, öfverkast och gar- diner, utförda af fiïc Å7wberg från Upsala.
, Ltiderplastiken hör till en art konstslöjd, soin både kan kallas ytterligt gaiiiinal och ultra modern.
Vi tro oss nämligen ej taga mi- ste däri, att det först är på cle senare h e n det af &amp; Ider till så stor konstnärlighet uppdrifna läderarbetet, blifvit återupptaget.
Äfven har liar den kvinliga arbeterskan pröfvat sin förmåga.
Fröken Gzsstafva Jlezckow exponerar en bibel i läderplastik, hvarföriitoin det ståtliga musikal bi im et^, inrymmande celebriteter fran inusikens värld, så val porträtt som biografier, a r utfördt af henne.
Det vackra laderalbu- met med inskription ~Portraits of swedish litterary womeils är dar- emot ritadt och arbetat af frökert von Diiben på fröken Giöhels.
atelier.
Detta album innehkller af fru ' Selma Jakobson konst- närligt utförda fotografier, 14 till antalet, af svenska författarinnor, jiimte en textad innehållsförteckning, och htföl ' jer den lilla samling af svenska författarinnors verk, bestämd a t t @ fö~lifvas nied det inter- nationella kvinnobiblioteket i w The Woinan ' s Building P.
Tvenne andra arbeten i läderplastik, en portfölj och ett a l h m, ganska skickligt ut- f örda, bara fröken Norclquists namn.
Till läderplastiken .Iiör äfven den af, fröknarna Wrede i Vexiö utstälda präktiga gyllenliidersstolen, färgerna troget kopierade efter en utsökt gammal gyllenläderstapet frhn kultiirhistoriska museet i Lund.
Hvad som kanske väckt förvåning hos dem, som tagit damkomi- t6ns utställning i närmare betraktande är, a t t triisnideriet, denna slöjd- art, för hvilken wslojdensw hemland vunnit sitt rykte, a r .s % litet re- presenteradt.
Utställare skulle dock ej fattats, om tiden varit mindre knappt tillmiitt.
E n inängd anmälningar a t träskulptur hade inghtt, inen blott få af de aiimälda föremålen hiinno blifva färdiga.
E t t och annat prof på denna vackra konst förekommer dock.
Fröken Mmia Monthan utställer en s7czci !pte~-nd stol i ljust.
päronträ.
E t t litet mycket originellt vtiggskdp, måladt och skuret i allmogestil, ä r insändt af frzc Emy Å9na72, Linköping; f&gt; * öken Netzel liar lainnadt ett litet fint i ljust trä utskuret skrin, hvarförutoiii musikafdelningen uppvisar ett i aii- inogestil skiilpteradt s t a s i f ö r sitt albnni och sina musikalier.
Men om träsnideriet ej .ar sil rikt och val företrait, som inan @ rna skulle önskat, förekornino p % utställningen inhnga andra Iianda- slöjder, förr ej af kvinnohand $förda.
Dit rakna vi bland annat den lika vackra som ' fordrande glasetsfiingma.
Denna fina och graciösa konst äger i v %rt land en skicklig och bepröfvad framställarinna i Hilda Pettersson, f. Böös, en snart 70 krig dam, livars verk är cZamkon2itd~u utstlillningqokal, en glasbägare på fot med lock, hvarpt.
drottningens namnchiffer sam t centalkomiténs damers monogram äro inristade, ytinönstret efter ritning af fröken Gisberg.
PorslinsmI " cleriet ä r på utställningen representeradt af fröknarna HolckJ hvars skola för porslinsinålning, läderplastik m. m.
' ar fördel- aktigt känd.
De utställa ett par särdeles originella vaser i assyrisk stil samt ytterligare ett par vaser, hvartill form och motiv hemtats fr %n ett pk Gotland funnet karl; förskrif vande sig f r h järnhldern.
- Metallarbetena Frö- saknas, so111 nänmdt, ej heller bland damernas exposi.onsartiklar.
7cen ' Jzclie Grafström visar, att äfven kvinnorna kunna ernå skicklig- het i den svåra ciseleringskonsten.
E n perm till Nya Testanzentet med linnearankor och förgat-mig-ej i drifvet silfver, särdeles fint utförd,.
är heiiiies verk, sanit en .bagare, äfvenledes i drifvet silfver.
-- .Fru Juels vatte~acistem af drifven och cicelerad koppar är .ett duktigt arbete, som mycket uppmärksammats, och den af fröken A m a Meukow utförda stå ?tkafi jämte bagare af förkoppradt tenn med graverad ornering ha med rätta ådragit sig beundran.
.
.
', Men innan jag anser det långa programet genomgånget må det tillåtas mig at^ säga ett par ord om den afdelning af kvinnoarbetena, som ej kan inrangeras under någon konstart, utan måste rubriceras till %det nyttiga&gt;.
Dit höra åtskilliga prof p&amp; Ziwnedamast och duk- tygsvilf, utgångna f r h frökelt v.
E~zgeströtns väfskola i Upsala, solida och vackra, som endast.
adet lie ini nav af da^ kan vara.
E n silkesdanznst- schal, väfd af fru Cervin-Eqvist, .likgot i sitt slag ovanligt, väckte äfveii uppmärksamhet.
- Tirigarn, spunnet för hand af grefv.inlzorna Sparre och af en utsökt finhet förekomnier ock, vidare prof p&amp; $mre lime- söm, stickade arbeten, så väl schalar som täcken, reformu ?zderk&amp;der m. ii.
praktiska, och nyttiga artiklar.
Utom fröken Bettiqza Lezoyso7m, en af våra kvinlign bokbindare, som levererat banden till litte- raturkomiténs böcker, ha yrkena inom kviniioafdelniiigeii blott eqz re- presentant, fru Svensson, hvilkeii utställer vackra slzörwzakwiarbeten, utförda h hennes verkstad.
.Vi aga likväl fnllt upp med ansedda yrkesfirmor, ledda af kvinnor.
Dessa Iiafva dock ansett det mer nied sin fördel förenligt att ingå i den allmänna svenska afdelningen, dar täflan står öppen för kvinnor lika väl som för män.
Skolslöjden har en välkänd och framstående representant i vår skickliga slöjdinspektris fiöken Hulda InV11di92, hvars tvenne skåp, hvari folkskolans modellsamling är utställd, ger en fullt åskådlig bild af det af fröken Lundin i Stockholms folkskolor införda handarbetssyste- met.
Denna utställning kommer säkert att tilldraga sig mycken upp- märksamhet af män och kvinnor af facket i Amerika.
Och så till sist ett par ord om daldockoma (iitställarefi.ökn.ar~za Krcepelin och Svedems), de trefliga, nätta och på samma gång ba- stanta daldockorna, till hvilken gren af kvinnoarbetet hänföra dem?
Till det konstnärliga?
Nej.
Till det nyttiga?
Lika litet.
Det återstår då adet nöjsamma,, en bransch, som väl äfveii har sitt be- rättigande här i världen.
Det vissa ar, att litet hvar vid åsynen af de trefliga och prydliga masarna och kullorna, ovillkorligt måste känna sig liksom litet varm och ungdonilig om hjärtat, och vi våga med
säkerhet förutsph, att de skola göra lika mycken lycka bland sina landsmän pil andra sidan bafvet.
.
Harmed tror jag mig i det närmaste ha uttömt v %r utställnings- katalog.
J a g liar sökt, s i vidt möjligt, taga med allt, äfven med risk att blifva 18ngtr&amp;dig, ty livad som, ej intresserar en, kan ju möj- ligen vara af intresse för en annan.
Och nu vid det här laget äro alla dessa föremhl, vackra och nyttiga, konstnärliga och praktiska, stadda på den långa resan öfver Atlanten, inneslutna i bastanta trä- 18rar af olika dimensioner, försedda med inskriften r Swedish ~ a d i e s r jämte den för alla svenska utstallningskollis geinensaninia stämpeln, den blågula flaggan.
*) En del af dessa föremål, de som kunna gara ansprhk på att aga ett mer utpragladt konstnärligt värde, eller sor- tera ander rubriken musik, litteratur, vetenskap, aeducationa eller hvad det nu m&amp; lieta, skola f å sin plats i rThe oma an ' s Bni1ding.r Det öfriga kommer att utställas i den &gt;) svenska utställilingsToyggningenr, där det ar mintjre ondt om utrynimet ocli, dar i synnerhet de arbeten, som äro afsedda för dekorativa ändaniål, d. v. s. broderier, yafnader, draperier o. s. v., böra komma till sin rätt.
Så kunna d8 äfven vi sagas ha dragit vårt strå till den kolos- sala jättestacken därute.
Någon illusion om att detta lilla str&amp; skall medföra nhgon betydande materiell vinst för oss själfva eller åstad- komma hvad man kallar effekt bland dessa skatter utan tal från värl- dens alla kanter, som komma att hopas i Chicago, göra vi oss natur- ligen icke.
Den tillfredsst~llelsen att » ha varit med, Iiafva vi dock, att ej lia saknats, då det galler .att läinna sin insats till det geinen- samma verket, ocli redan däri ligger en vinning.
Och m&amp; det ej anses förmätet, om vi till slut uttala den för- hoppningen, att vårt deltagande i världsutstöllningen i Chicago skall visa - bkde våra landsman därute i, the far Vest, och en och annan skeptiskt anlagd här hemma - att den svenska kvinnan ej är ovär- dig att st % vid den svenska niannens sida, då det gäller a t t Iiafds vårt älskade fosterlands anseende och ära.
- L: D %.
-.
p %) För de respektive utstlillame, som sökert med ett ömt intresse följa hvar och en sitt bidrag till det gemensamina verket, bör det ramliignsnde att erfars, det inpackningen skett med al1 möjlig omsorg och försiktighet, under ledning af en i inpackningskonsten erfaren person, och att samma, person Atföljer godset för att i Amerika Kfven öfvervrtka dess nppackning.
Om forslaget till vigselformul&amp;r.
II.
D&amp; vi i föregkende häfte meddelat SH väl det niii gallaride vigsel- formuläret som handbokskomiténs förslag till ett nytt, torde det in- tressera våra läsare a t t kasta en blick tillbaka p&amp; den svensk-luther- ska kyrkans första vigselformulär af &amp; r 1529.
Professor A. Winiot säger i sitt * nyligen utkomna arbete om äktenskaps ingkende (Lund 1893 *) aatt sjiilfre vigseln länge efter reformationens genomförande i Sverige fortfor att hafva samma karak- ter som förut.
» Det första protestantiska vigselformuläret rar för vartland det som intagits i den af Olaus Petri, 1539 förf.
och ntgifna kyrkohand- boken.
I sjalfva verket ä r det ett af de iildste!
inom hela denluther- ska kyrkan, oin ej det allra Udsta.
Lutliers eget vigselritizal ar f r h 1534 och kan sáledes ej liafva tjänat till förebild.
De källor, som begag- nats, äro i hufvudsak den äldre inhemska ritnalen.
.
.
bearbetningen är för öfrigt i %tskilligt gjord med ganska stor sj2eEfstiiodighet~.
Enligt 1529 krs ritual bestod vigseln likasom förut af en bene- dicerad trolofning ntanför kyrkodörsen och brudmiissa, med ty atföl- jande v&amp;lsignelse öfver bruden, uti kyrkari.
D » Välsignelsen vid trolofningen:,, sages pïof.
Winroth,:, rar dock ej längre en viilsignelse öfver ringen, utan öfrer briiden, som skulle bara ringen.
Äfvenledes hade före ringens iisktiande intagits ett utbyte af äktenskapslöften per verbs de pmsenti.
Genom denna at- gard kom den svenska vigselrituden att för framtiden furete egen- domligheten af dubbla äktenskapslöften, afgifna, det första E form af svar p % prestens fragor, det andre i smnnaiihang med ringens leni- nande efter förestaf vande af honom.
2 Först, 1614 förlades vigseln i dess helhet in i k p k a n och sam- manfogades vidare de förmaningar, som fiirist meddelades sid trolof- ningen, ovillkorligen med vigseln, sk att de bildade ett inledande före- drag därtill.
välsignelsen vid massan &amp; (; m d % ocksk ej rott Ifasas som förut öfver bruden ensam, utan öfoer bridparet.
F r h och med 1614 hade vigseln i det hela den form och det innehall den än i dag iigers.
Vi lianvisa för öfrigt dem af vkrn lasare, som &amp; so hågade att
n ärinare studera srcken, till prof. Winsoths ofvannämnda förträffliga af - handling.
:: * s: Har meddela vi början af Olans Petri vigselforinular (1529) i all dess ålderdomlighet, så mycket hellre som den ädle och storslagne författarens namn i %r ligger på allas läppar.
Det anförda ar liäin- tadt ur den namnda handboken, hvilken har följande titel:.
Een handbock p&amp;&amp; Svensko, Ther doopet och annat mera uthi ståår.
Olaus Petri.
Stockholm 1529.
Detta vigselforniiilär bibehölls ocksh med blott få förändringar ända till 1811, då det nu gällande med dess väsentligen olika lydelse antogs.
De betydelsefullaste förandringarne skola angifvas i not- stycken med finare stil.
a t, sett l /, lzivu 7barndlas s7; al 11zec2ii t7mn som zoilia r / $m slic7b j ec7~teskay.
Kike wener, J skole her besinna ath gudh haffuer satt inniinen til qwinnones hufwudh, ath han skal wara hennes for- Fan, regera och styyra henne i giiclz fruchtam til det betsta och haffua henne kara., såsom Christiis elskacle sina.christeligha forsandding, then han gaff sich j dödhen före.
Och skal man- nen grant besinna ath an thå lian ar satt qwinnone til forman, så ar honom icke for the11 sk111 giffuin then niacht, ath han skal i1.h trachtera henne epter sit eghit sinne, som (ty wärr) man offta seer.
*) Men han skal offta skona och iiiidragha medh henne hennes skröpeligheet och (som S. Petriis segher) giffua thet qwinligha karellet såsom thet tlier swaghligast ar, sina äro.
Och såsom mannen Begåff~ias med större förniifft och star- kare n a t ~ ~ än r qwinnan, såå skal han och sådana gudz ghffuar b r ~ ~ k sinne a hustru til bestond och icke til nedherrtryckelse.
Han skal skicka sich saii enloot Iienne siisom emoot then ther lika arffwadeel skal haffua medh honom i gudz rike.
Och haf- filer Christtu så dyrt köpt qwinnouia som inanlien och hon ar SA we1 Christi ledhamoot som lian.
Ther före skal lian så&amp; *) 1693 Bïs ritual tilliigger Ilgr de ord!
som förekomma i det nu g&amp;l- Iande, men ur hvilket man vill iitmönstra det som Mr anföres kursiver~dt: &gt;utan att han henue Hlske och iiha skalla.
a
skicka, sicli emoot henne som han wil atli Cliristiis skal skicka sich emoot lionom.
För t y såsom mannen &amp; r qvinnones liufwud.
så ar ocli Cliristus niaiidzens hiifwiid.
Medh sinne förnufft och starclieet, s k d mannen skyyla qvinnones brister och skröpelig- heet, lian skal wara lieiilies beslrarm och förswar ocli elska Iienne.
såsom sit eghit kööt och bloodh,:: ") förty hon ar skapat honom til godho, epter tliet gadh sadhe sielff ath thet war man- iienom icke gott wara aleena, tlierföre skapte han lionom qwin- nona til hielp.
Och epter tliet atli qwinnan är honom skapat til hielp, såå ' skal ha11 och ' tacka gudhi för sådana ' hielp, elska lienne och Iiolla lienne til toclit och ' sinne för giidz skul, som honom lienne giff~~.it och befalnt haffuer.
Tlieslikes skal och qwinnan wara niannenom lydhig och hörig, elska lionom för sit Iioffiiiid och förman, tenlriaiides ther ~ippå ath hon är ska- pat mmnenoin til liielp, 11011 skal icke biudlia til at11 wilia re- gera öffwer liono1n, förty qmiiinaii ar skapat för maiidzens skul och icke iiiamen för qwinnones skul.
Hon skal tagha exempel och effterdölinie aff heliglia qwinnor, som woro j thet gambla testamentit, såsom Sara, som kalladlie, sin man Abraham, herra, och andro flere helglm qwinnor, som tlieres men lyclliiga och Iiöriga vore.
Hon skal ju så&amp; skiclca, sich ath Iion kan teckias sinoin inanne, Iiwilliom Iion giff~~iii %i * til hielp.
S&amp;&amp; skal h.on ocli altijdh skickia sic11 ther epter och tenckia uppå at11 hon är aff gudhi satt tinder mandzens lydno.
Och summa siirniiinriin-~, man- påå h &amp; c k b sidhor ": '!
:) s&amp;&amp; elska~lmarannan nen och qwinnan skole at11 the inga menniskio Imff~ia kärare an the Iiaff~ia sicli sielff~ia inhyrdes.
For ty scriffteii seglier atli mannen skal öffwer- giff~ia fndlier och inodlier och bliffua nar siiie liustrii, så atli then lierl&amp;&amp; han skal haff~ia til sina hustru, han skal g&amp;&amp; öff- wer tlien kerleck lian haff~ier til facllier ocli modlier; niedh qwin- none skal tliet vara sammaledes.
Och skola the we1 besinna at11 the giffua sicli j tlien stadgha tlier gndli l~aff~ier inannen och qvinnona såå samman foghat at11 ingen menniskia kan, ' ") I den liiugre bön, soni s t h friimst i 1614 ars ritual och iir.
nfsedd att auvandas a2temntiz.t med deii mindre bön, som tillhör 1599 51s foriuuliir, iiro orden &gt;elska henne sisoin sit egit kööt och bloodlib utbytta mot det vackra uttrycket: sOffner alt thetto skolen J edher eclita maka elska sovi edher eyllit lijj - - - B. " " ')
Hiir tilliigger 1593 Ars ritual föl jande med spii.rrac2 stil: 3 Qvi~tncm iir ~nnnneis lilwn, siiger Paiiliis s.
them skilia kåt.
Skal ocli mannen intet twifla ath såsom gudh gaff Adam Ewa t i l liiistru, s % giffiier han och liwariom och enom sina besynnerligha hustru och liwario qwinno sin besyn- nesligha man.
Ther f ~ r e ligger t h e i stoor macht ther upp&amp; $b ' bddluc &amp; d l m, ~) at11 the bidhia gudh om en sådana maka som the kunna liffim - i semio och liwleck och g d z fruchtan medh, såå ath theres echteskap motte begynnas i gudlii epter gudz sinne ocli icke eptes noglion lössachtigliet eller nienniskio sinne, ocli tliå skeer thein lycka och saliglieet pk bådlia sidlior med theres giff termå&amp;,l.
Den kvinliga folkhögskolan.
Af Cecilia Bdåt7i-Holnzbwg.
B r 1894 halva femtio %r gått till ända, sedan den första folk- liögskolan upprättades i Danmark.
Den fest, soin då kominer a t t tiras, blir en folkfest i stor ocli ~ e r k l i g mening; livad det danska folket äger af sinedelålders män ocli kvinnor, af jrnglingar och flickor koimner a t t i mångtiisendeii samlas för a t t högtidligliAlla minnet af den dag, d i de första tändande orden uttalades, som skulle leda till danska folkets andliga pånyttfödelse.
Ocli i denna fest komma niånga norrmän, svenskar och finnar a t t deltaga; det blir en gemensani ininnes- dag för både skandinaver ocli för iniinga af Siiomis söner och döttrar.
Innan jag går till mitt egentliga ämne, den kvinliga folkhög- skolan i Sverige, må en kort öfversikt lämnas af denna saks histo- riska uppkomst och utveckling i de öfriga nordiska länderna.
So111 bekant var det den beröiiide dansken, biskop Grundtvig, Iivilken först framkastade tanken om en iin ng doms skola för hela fol- ") Detta uttryck, soni liar biiyo iipprepas och afven &amp; terkoiiinier i 1693 Ars vigselritiiql betonas p8 ett vnckert siitt Önwesidig7~ete18 i de iikteiiskapliga förpliktelserna och förtjihade v3Z att upptagas i vlr tid i st. f. det sriif- rande uttryck pK motavi ?lraude stiilille, som gör det troligt ' elleï atiniiistone o~isst, oiii det nienns att det iiï endast maiinen, som Behöfver bedja om en god maka.
.
ket,, en folkhögskola, hvars mhl skulle vara att skaffa all landets ungdoin den rättighet, som dittills varit.
en förrättighet för studen- terna, rättigheten att ~ l e f v a ett äkta ungdoinslifB, d. v. s. a t t i sina basta &amp; r, då langtan efter andens utveckling bor i hvarje ofördärfvad iiiänniskosjäl, erhålla tillfälle a t t fil denna langtan mättad.
För nie- nige mans barn funnos endast ' folkskolor och yrkesskolor - före Grundtvig hade ingen t,änkt på, a t t äfven unga man och kvinnor af folket kunde behöfva något mera.
Sedan den första folkhögskolan för unga män kommit till s t h d 1844, dröjde det icke länge, innan liknande skolor för h i m o r sågo dagen.
E t t af de mest kända namnen inom den nordiska folkhögskolan är Kristen Kold, Iivilken i Danmark egentligen var den, som gaf upp- slaget till den forin, folkhögskolan här fått, nämligen a t t för de unga på en gång bli ett hem ocli en skola.
Han förändrade afven den ursprungliga planen om en kurs p % lialftannat %r till en kurs under ett vinterhalfår, p % det eleverna imder varen och soininaren skulle kunna återg&amp; till jordbruksarbetet och ej bli Bovana vid grofarbete&gt;; på s % satt nedslog han ovederläggligt- en af de första invändningarna mot folkhögskolan.
E n följd af denna anordning var tanken på en sommarkurs för kvinnor.
Och denna taiike kom ej uppifråii, från de högre ställda och iipplysta; den hade sin upprinnelse hos folket sjEilft ocli var så- lunda ett uttryck för ett af detta kandt behof.
E n f-yensk bondkvinna hade nämligen besökt Kolds skola för unga man och dar kant sig gripen af de lifvande och väckande ord, till livilka hon lyssnat.
Hon, fann, att detta var nhgot, som iifven kvinnor borde blifva delaktiga af.
Hon frambar sjalf sin tanke till Grundtvig, soni gillade den- samma, oaktadt inånga af hans vänner yttrade betänkliglieter däremot.
Kold gjorde genast ett forsök som lyckades, och snart följde flera andra skolor hans exempel.
Af Danmarks omkring sjuttio folk högs ko lo^ finnes för närvarande, mig veterligt, ingen, som ej arbetar för både man och kvinnor, och af de 5,000 elever, scm Arligen utga från dessa skolor, ä r mycket iner än hälften kvinnor.
Den största, d. v. s. den mest besökta skolan i Danmark, Vallekilde p i Seeland, har &amp; rligeii omkring 200 kvinliga elever ' (om viiiterri ungefär lika inånga man), och Testrup, Askov, Mellerup m. fl.
skolor besökas hvardera livarje sommar af omkring 100 unga kvinnor.
Till och med i Köpenhamn finnes - eller fanns för några år sedan - en kvinlig folkhögskola, utgiircznde en afdelning af fröken Zahles bekanta stora institut, en afdelning, hvari, som jag hört före- st&amp;ndariiinan yttra: ~cointesseii och hennes kammarjungfru sitta sida vid sidaw i basta samförstånd och utan a t t det naturliga förhållandet inellan öfver- och underordnad på något satt förryckes, för det båda i ett stycke känna sig likställda.
Enligt det danska systemet och framför allt af ekonomiska skal deltaga alla eleverna i förest %ndareiis hushåll, d. v. s.
äro, helt in- ackorderade~ till ett pris +f omkring 30 kronor i nihnadeii för både '.
undervisning och kosthåll.
Dessa jättehushåll, där tjänstepersonalen stiger till öfver 20 personer och till hvilket i de flesta fall .afven komma alla de bestyr, so111 medfölja ett stort landtbruk, skötes i re- geln af föresthndarens hustru.
Daraf följer, att skolhusliållet kommer att taga hennes tid.
och .krafter vida mer i anspråk an skoliiiidervis- ' ningen, i hvilkeii hon mera sällan direkt deltager.
Hösten 1885 upprättades vid Askovs B utvidgade w folkhögskola en samskola för man och kvinnor, något i Danmark alldeles nytt.
T y ehuru inan dar, som annorstädes, ar van vid att se flickor och gossar gli tillsammans i folkskolan på landet, var det för de allra flesta en friimmaiide tanke att se vuxm ungdom af bhda könen sam- lade i en skolsal eller en föreläsningssal.
Resultatet haraf har visat sig godt; dock får .man ej förbise, att samtliga eleverna utgöras af unga man och kvinnor, som redan under en eller flera kurser genom- g %tt andra folkliögskolor och shlunda redan aga en viss karaktersut- veckling, samt att de rekryteras afven af den bildade medelklassens söner och dött~ar.
Namnas bör äfveii, att de kvinliga eleverna hafva sitt eget, hems med särskild husmor, och att i den byggnad, som är afsedd för detta ändainkl, äfven finnes lärosal, hvari undervisning lamnas de unga flickorna i alla de ämnen, soni ej äro, gemensamnia&gt;; dessa senare äro företrädesvis humanistiska, hvilka Iiufvudsakligast förekomma i föredragsform.
Under de femtio kr folkhögskolan verkat i Danmark liar Iion sålunda fullkomnat en sida af sitt föresatta inål: att mer och mer varda en skola för 72ela folket, för all folkets ungdom, en sköld och ett värn för danskheten, d. v. s. för fosterlandskanslaii med dess lefvande intresse för alle former af lif och utveckling inom Daninark.
I de andra nordiska länderna har Grundtvigs skoltanke lång- ' sani~ !iare vunnit insteg.
E j förr an 1864 stiftades den första folk- högskolan i Norge.
Det var p % Sagatun, ett namn som sarskildt un- der 1870-talet afveii var mycket kandt i Sverige; Iivarannan viiiter var - och a r - kursen afsedcl för män, livarannan för kvinnor, och trots motstånd friii olika hk11 har den nya saken så sm %ningoni slagit rot afven i fjällens land.
Samskolor liafva p % flera stallen blifvit inrättade, t. ex. i Seljord i Telernarken och vid Levanger i Troiidelagen.
Atskilligt tyder dock tyvärr nu på, att intresset för folkliögskolaii %r niigot p i återgång.
Detta beror dock ej på saken i och för sig, utan därpå, att flere af dess främsta målsmän lainnat densamma för att nästan uteslutande ägna sig %t politiska värf.
Med desto större kraft har däreniot saken under de fem, sex sista åren utvecklats i Finland, dar det politiska trycket från rysk sida kommit alla finska fosterlandsvänner att sanirnansluta sig för natioiialitetens värnande.
Här var det dock kvinnan som började.
Å r 1887 kom fröken Sofia Hagman - syster till författarinnan fröken Lucina Hagman -
till Sverige, dar hon någon tid studerade arbetet vid Tärna folkhög- skola; därifrån begaf hon sig till Askov i Daiiinark, och året darpk upprättade hon sin skola för kvinnor i Kangesala.
Denna skola ar.
jimk; den pågår.
under största delen af l r e t i kurser på tre månader; arbetet ledes ' dock i det närmaste efter sainma plan som i de öfriga skandinaviska skolorna.
I sin årsredogörelse för 1891 yttrar fröken H. bland annat:, Man ser mer och iner klart, att folkhögskoleid6en snart skall bli realiserad i vårt land, och detta förvånar mig desto mera, då jag bet.anker, att inan för tre hr sedan knappast hört talas om saken.
Ungdomen känner nu saknad af andlig undervisning.
Då man för tre år sedan började hålla föredrag vid denna, skola, tycktes två föredrag i veckan vara mer an tillräckligt.
Nu förgår sällan en dag utan att eleverna fråga: ' F % vi ej något föredrag i dag?
', - Detta visar bättre an mycket annat, att landtbefolkningens söner och döttrar ej Iiafva nog af endast yrkesskolor.
Då fröken H. besökte Tärna, yttrade hon ofta, att hon i sin skola Iiufvudsakligast skulle lägga an på det rent praktiska.
Erfarenheten har emellertid nu visat lienrie, att ensanzt detta ej ar nog, då det galler att gifva viixna, tän- ' kande människor ett andligt Zifss.212ne7~åZZ.
Under de fk å r skolan pl- gatt har den redan haft 264 elever, huf vudsakligast af landtbruks- klassen, men äfven tjänarinnor, döttrar af präster, af ämbetsman m. fl.
Den första svenska folkliögskolan i Finland öppnades 1889 i Borgå af rektor Strömborg.
Vid denna lade nian allt ifrån första början hiifviidvikten vid undervisningen i allmänt bildande ämnen och vid utvecklingeri af liirjungarnes karakter i adel riktning.
Den ar afsedd för elever af b %da könen.
Under ' de trenne sista åren h a h a ännu flera skolor lippstått i Finland, de flesta, om ej alla, saniskolor och alla inrättade efter det skandinaviska inönstret, dock iiarinast sliitande sig till det svenska.
I Finland ar det ej i främsta rummet en eller annan inera frainstående persoii, som börjat ifra för folkhögskoletanken; det ar det Jinska folket i dess helhet, soni reser sig för densainma.
Liksom den i Danniark först fick kraftig fart efter det nationalkänslan vac-] &lt;ande olyckliga kriget 1864, så ock nu i Finland, då landets sjalf- ständighet och fria litveckling synas hotade.
* Folkets upplysning till hjärta och först&amp;nd ar dess sjalfständigliet och frihets, så lydde den l~iilsning, den finsk-svenska skalden E. v. &amp; vanten genom mig sände sina landsmän vid 1890 års nordiska folkhögskoleinöte å Hvilan i Skåne.
Striden mellan svecomaner och fennonianer a r p&amp; ungdomsskolans orilråde om ej nedlagd, så dock undanskj uten.
Gemensamt arbeta kimniga och andevakna inan och ' kvinnor af bida partierna för ett geinensamt inål: Finlands framtid, finska folkets utveckling.
Och ehnrii folkliögskolorna äro dels finska, där undervisningen sker på finskt sprlk, dels svenska, dar svenska inålet ljuder och älskas, äro dock BBdcc genomströmmade af en anda, en äkta folkliögskoleanda, sann, lefvnnde, varm och fraintidsfull.
I Finland har universitetet kraftigt ingripit i folkliögskolearbe- tet; de flesta skolorna äro upprättade genoin de inedel, tusentals inark, '
som studenter anskaffat ocli sainlat; medel Iiafva afven Iiopskjutits - för att åstaiikomina resestipendier %t vid universitetet studerande man ocli kvinnor, hvilka i Sverige ocli Danmark skiille lära känna saken för.
att sedan i Finland agna sig däråt.
En liflig ~folkliögskolerö- relsew genomgår f. n. den finska studentkåren, och en finsk tidning, Vasa tidning för den 1 nov.
1891, yttrade Iiaroin, att wde studenter, som verka för denna sak, igenkännas därpå, att de blifvit ifrigare i sitt eget - arbete, att de inera beflita sig om goda seder och äro gla- dare än förr.
De hafva fatt klarare uppfattning af den bildade klas- sens skyldighet gent emot det stora samliället och en mera lefvande känsla af att de som studera liafva mycket gemensamt ined dem, som Kro kroppsarbetare: wbetet för folket har varit en högskola ffir zmi- cwsitetets 2ozgclom.
; e Me.n, som sagdt, ej minst den finska kvhzmn liar i arbetet för denna nya sak inlagt sin stora energi ocli sin starka fosterlandskärlek.
I vårt eget land firar folkhögskolaii j hr siii tjugiifemhriga tillvaro.
Ehurii nian natiirligtvis kan säga, att idéen Iiit so111 till Norge, Finland och Island kominit fraii Danmark, så ar dock den svenska skolan ingalunda någon afläggare af den danska eller en efterbildning af denna, livad så inånga ' litanför stående bruka saga.
Ty redan innan den danska skolan srar kand i Sverige, var här Belzofvet af en bättre iindervjsning för allinogeiis söner lifligt kändt och diskuteradt.
Det var i inidten af 1860-talet - hösten 1864 - so111 frågan om en svensk folkliögskola först framkom, och detta skedde genom en iiiaii af folket, riksdagsmannen Ola Andersson i Nordan %.
Både så- som medborgare i staten, sksoin koininuiialinan och jordbrukare llade lian sjalf vid många tillfallen kant för egen räkning beliofvet af mera kunskaper och slöt cläraf, att detta behof torde vara allliiant bland s~leiiska jordbrukare.
Tanken på medborgerliga siittiglieter och dar- ined förbundna skyldiglieter i följd af representationsreformen ined- verkade äfven till förslagets väckaiide.
Detta understöddes, som be- kant, lifligt af Aftonbladet, h a r s ledare, deii varme fosterlandsvännen Augiist Solilinan, af ven fgtt blicken upp för livad som förnäinligast fattades den svenska allmogen: sinne för fosterlandets ve och val samt intresse för annat iiii ögonblicket ined dess bekginiiier och na- riiigsomsorger.
Kort och godt: 1868 stiftades i Sverige tre folkliög- skolor, alla för 111111.
Sk långt ar det ifrån, att den svenska folkliögskolan skulle vara en öfverflyttning från Danina.rk, att det beliöfde gå 15-20 år, innan den danska och svenska skolan lärde första hvarandra.
Nu - 1893 - ar helt visst gemenskapen mellan deiii långt större, an den var 1868, ty den ömsesidiga bekantskapen lärde bada, att de, eliiiru s&amp; olika organiserade, Bsyftade samina inal, att de frainsprungit ur samina djupt kända beliof: folkets lyftning och förädling i fosterländsk, i god dansk och i god svensk anda.
.
J a g vågar pksth, att folkhögskolan i hvarje land, dar deii ver- kar, står som en väktare för det landets bästa ocli ädlaste intressen.
Vid den ena af dessa första svenska folkhögskolor, Hvilaii i Skkne, var man redan från början betänkt p % att anordna en somniar- kurs för kvinnor; frfigan tycktes dock vara för tidigt väckt, ty en- dast helt få elever anmälde sig, livarför saken ställdes på framtiden.
Först 1872 öppnades å Hvilan en dylik somiiiarkurs.
Redan 1869 stiftades dock en sjalfständig folkhögskola för kvin- nor A Samuelsberg vid Motala.
Denna skola flyttades 1873 till Hel- singborg.
Kort därefter bildades i Landskrona ännu en skola för kvinnor.
1879 funiios fem skolor för kvinnor i verksamhet, två helt och hållet sjalfständiga och arbetande under vintern; de öfriga som- marskolor, knutna till föriit organiserade manliga vinterskolor.
För närvarande finnas 1 3 shdana (den ena upprättad förlidet år); det till- sammanlagda elevantalet å dessa var å r 1890 262 (hela elevantalet, nian och kvinnor, utgör årligen omkring 1,000).
Dessa skolor hafva inerendels, sisom förliållandet är med den, vid Iirilken jag är förest8iiclarinna, uppkommit genom initiativ af föreståndaren för den manliga afdelningen och hans hustru, Iivilka på egen risk och utan att åtminstone i början kiiiina påriikna ersättning för sitt arbete satt saken i gång.
Blan har i de olika lanen - som bekant gifves det i regel endast en folkhögskola i Iivarje lan - livar ocli en på sitt verksamlietsfalt förnuiiimit något af det, som deii danska landtkvinnaii kände, nämligen att först nar skolan besöktes af blide män och kvinnor, vore den en verklig folkets skola, en verklig lifgifvande kalla för dess framtid.
Det har dock, mig veterligt, ej dröjt mer än högst ett %r eller rättare en kurs, innan anslag beviljats afveii deii kvinliga skolan af samma inyndiglieter, som ekonomiskt understödja deii manliga, näin- ligen stat, landsting ocli hiish&amp;lliiingss,iIlskap.
Afven till mindre bemedlade kvinliga elever lainiias årligt statsanslag af de 15,000 kr., som riksdagen Iivarje år .tilldelar folkhögskolans beliöfvande elever.
Hvarje elev betalar natiirligtvis i regel en viss kursafgift, vid Tärna t. ex. 2 ' 0 kr.
; elevens andra ungefärliga utgifter iippgh till: för böcker, material ocli sybehör 1 5 A 30 kr., bostad omkring 8 kr., diverse 10 kr.
; livad inat angår, medföra vid de flesta skolor eleverna denna hemifrån och tillaga den sjalfva för att på så satt inspara en kontant ocli för bonden onödig och klnnbar utgift.
Vid hvarje skola finnes dessutom ett växlande antal Iiel- ocli Iialffrielevplatser, med hvilka följ a fri bostad ocli efterskänkande at ' liela eller lialfva- kiirs- afgiften.
(Forts.)
De kvinliga studenterna vid ' våra universitet.
Genom en notis i våra dagliga tidningar fästes för en tid sedan allniänhetens uppmarksamliet vid, att en artikel med rubrik, Studentinnens, undertecknad af en herr C.
L. Szcndbeck, före- kominit i den tyska tidskriften s Akadeinisclie Blatters.
Denna ar- tikel sades lämna en sardeles mörk skildring af de svenska kvinliga stiidenternas hållning och upptriidande vid universiteten och deras ofördelaktiga inflytande på studentlifvet.
Vid en tidpunkt, som den närvarande, då en liflig agitation p &amp; g h i Tysklalid till förmån för universitetens öppnande äfven för kvinliga stndenter.
en agitation, som i allmiinliet mötts med hårdnackadt motstånd, var en artikel som den ofvannaiiinda synnerligen agnad ett väcka iippinarksainliet, shsoin ut- görande ett viktigt inlägg i den iinder debatt stiiende frågan: är kvin- nan värd att komma i åtnjutande af den högre akademiska bildningen?
Tyvärr erhöll man har i Sverige kännedom oiii.lierr Sundbecks artikel först nara två å r sedan den stått att läsa i den tyska tid- skriften, livadan den i Tyskland haft god tid att göra sin fulla effekt.
Så snart emellertid dessa ' uttalanden om vara kvinliga studenter blifvit bekanta, väckte desainina inom Upsala universitet den största ovilja., hvilken ovilja fann ett uttryck i tvenne till ~Akadeinische Bliitters insända- protester emot herr Sundbecks artikel, den ena från universi- tetets irofessore&lt; den andra från studentkkren.
Den först nämndn protesten ar undertecknad af inemot tjugo ordin.
och e. o. professorer ur de juridisks, medicinska och filosofiska fakulteterna, af hvilka, efter hvad ett bref frhn Upsala meddelar, nästan alls haft tillfälle att examinera kvinlig?
studenter och äfven annorledes kunnat bilda sig ett omdöme om deras studier och satt att förliåll ' a sig såsom akademiska medborgariiinor.
Professorernas protest, affattad på tyska språket samt daterad den 8 februari 1893, iiieddela vi liar med benäget tillstånd i orda- grann öfversattning: B I er drade tidning qf den 16 rnqi 1891 förekanmer en af herr C.
L. Szcndbeck zcnderteclcnac2 artikel, sStu.dentinnen », lcvilken först nzc komnit till vår kdnnedom.
Emot den lcdri af förf.
gjorda franastdlbzingen af de ska~cdinaviska hvinlign studenternas wföl-ande, och det aflytande de utöfva p&amp; tonen
och cmdan istoin studentlifvef, vilja vi 7tarnaed - s&amp; vidt friigan gliller uwiversitetet i Upsala, - uttala dett uttvyckligaste och bestamdaste protest.
Vi, urzdertecknade professorer.
af benzdlde, universitet, 7bafva uqtder, Jere &amp; r haft tilZjiii1le att följcq de, 7~lim ?lides studerande wzga .kv.il.mormt oc7h att iakttaga deras uppfi3ra&amp;e, sh val i förhdllande till deras stdier soni der@ vandel b8de inom och atoni universitetet; och c7&amp; vi i intet afseende ficnqzit orsak till klander, anse vi det för v i r plikt att karmed zctt~ycka v&amp;r fulla öfvertygelse vara, att herr Szcnclbeck ej blott utgiir friin en öfiierclriffiiet striing, zctan Jrån en fillktandigt osann oc$ falsk fö~utsattning i luad som rör de kvinliga stzcde~ztevnas hdllncilzg och deras inJytande p&amp; den sumla och normala zctz: ecklinge ?i af lifvet Blam1 deft akadetniska ungdonte~z.
».
Den andra protesten ar iindefiecknad af studentkårens ordförande, kandidat N. Söderblom och innehåller en iitförljg utredning af de kvinliga stiidenternas ställning vid universitetet.
Harined .tro .vi oss tillfyllest ha &amp; dagalagt, a t t oiii våra kvinliga studenters anseende möjligen i någon mån lidit genom den omtalade förklenande artikeln, den nu erhållit en fullgod upprättelse, tack vase deras akademiska liirares och manliga kainraters nobla och energiska upp- triidaiide.
Önskligt vore nu, a t t samma tyska tidskrift, genom hvilkeii den falska framställningen blifvit spridd, inåtte finna det sig angeläget vars att meddela sina läsare Upsala professorernas och studenternas allvarliga inlägg i en akademisk fråga, som så nara berijr det kvinliga slaktets intressen, och att Iiarigenom en friare uppfattning rörande desamma, till fromina för Tysklands kvinnor, måtte göra sig gällande.
Några motioner vid årets riksdag.
Hustruns f6rvaltningsr&amp;tt.
Allt sedan L.
J. Hierta vid 1861-62 års riksdag för första gången väckt motion i syfte att liustruns rätt bättre äii dittills skulle skyddas mot mannens oinskränkta målsmsnskap, hafva förslag i denna riktning gång p&amp; g&amp;ng franilagts för riksdagen.
Genom k. filrordning
af den 11 dec.
1874 stadgades afven, att hustru äger råda öfver livad hon genom eget arbete förvarfvar, äfvensom öfver henne enskildt till- hörig iigendom, s&amp; fraint genom äktenskapsförord blifvit bestämdt, att iigendomen skall vara .från .mannens förvaltning undantagen eller så- dant blifvit stadgadt genom gåfva eller testainente.
Äktenskapsförord, hvarigenom hustrun enligt 1874 Ars lag kan erliblla ratt att sjalf förvalta sin ägendorn, ha emellertid endast un- dantagsvis upprättats.
Detta slags aftal mellan de blifvande, inakarne, hvilket inåste ' före äktenskapets ingående afslutas, anses af inhnga af granlagenlietskäl för motbjudande.
För att förordet skall blifva lag- ligt måste dessutom en mängd formaliteter iakttagas, och det har icke sällan handt, att ett äktenskapsförord i följd af ett formfel befunnits kraftlöst.
Den atvag, som 1874 års - lag gaf gift kvinna.
att i någo ' n mån frigöra sig från mannens målsmanskap, har således icke fått någoii allmännare användning.
Under flqe följande riksdagar ha visserligen olika förslag framlagts ' att genom mer eller mindre genomgripande re- former utvidga hennes rättigheter, inen hittills liar intet af dessa föy- slag ledt till nhgon ändring i lagstiftningen. '
Vid årets riksdag föreligger åter en motion i ofvannainnda rikt- ning.
Den ar väckt af grefve H. E.
G. Hanzilto~i .och föreslår, att lagstiftningen genom att fortgå på den 1874 beträdda vägen skall skaffa den gifta kvinnan ökad sjalfstandighet, p % s % satt att hustru, utan a t t ' förord behöfver upprättas, erhåll ' er de fördelar, som hittills förordet kunnat bereda henne.
Motionen begär nämligen, att ~ ö f - ver ägendom, som hustrun infört i boet eller.som under äktenskapet tillfallit henne genom gåfva eller testamente, med villkor att den skall enskildt tillhöra henne, så ook öfver afkornsten af sådan agendoin, skall hustrun rhda, såvida icke hvad angår agendoin, som är gifven genoin gåfvor eller testamente, annorlunda blifvit om förvaltningen föreskrif- vet.
D Detta förslag skulle, om det antages, medföra ett stort framsteg.
Visserligen skulle mannens målsmanskap.
öfver hustrun stå kvar, och han fortfarande enligt.
giftermhlsbalkens 9 kap. 1 5 » vara hennes ratta r$ilsman och äga söka och svara för henne », men inskraiiknin- gen mtonz 7wad ung&amp; ägendo ?n, som &amp; r från hum förvaltning ~ d a t t - tagen, skulle få en betydligt utvidgad och mer generell innebörd.
Deii gifta kvinnan skulle, ifall hon medfört nhgon enskild förmögenhet i boet, ha ratt att fritt förfoga öfver den; mannnen skulle icke såsoin nu utan hustruns saintycke eller ens vetskap kunna använda hennes I.
förmögenhet till att betala sina ungkarls- .eller spelskulder eller p % ett eller annat satt förslösa den.
Herr E.
A. Zetterman har väckt motion om en skrifvelse till k. m: t om borttagande ur lagen af stadgandena om giftoman och gifto- inannaratt.
Myndig kvinna blef 1872 befriad f r h giftoman (adelig mö 1882).
Det ä r shlunda nu mer endast i åldern frhn 1 7 till fylda 21 Ar flic- kan icke far ingå äktenskap utan giftomans samtycke.
Giftoman a r i första rummet Iader, och om han är död, moder, (som dock har att in- hämta råd af närmaste slagtingar pk faderns sida), efter båda föräl- drarnas död den de nämnt till giftoman, eljes närmaste manliga släk- ting och i hälidelse ingen släkting finnes förmyndaren.
Giftoman har icke rätt att tvinga flickan till äktenskap; där- emot kan han genom att vägra sitt samtycke hindra henne ingå akten- skap; och föräldrar aga enligt lag räbt a t t göra omyndig dotter, som gifter sig mot deras vilja, arflös.
Motionären anser, att föreskrifterna om giftomannarätt innebure en betydlig inskränkning i kvinnans frihet och vore ett brott inot re- geln om allas likhet inför lagen.
Så snart ynglingen uppnatt den ålder, att lian äger rätt att ing % äktenskap, beliöfver han icke in- hämta någon annans samtycke.
' lickan däremot måste i fyra ar, efter sedan hon uppnått den ålder, so111 berättigar henne till aktenskaps in-.
gående, stå under giftoman.
a Under diskussionen i andra kammaren rörande motionen phpe- kade visserligen en talare att ynglingar under 21 år hade betydligt besvärligare, om de önskade gifta sig, &amp; n flickor vid samma ålder.
De förra inåste namlrigen begära lof af k. m: t; de senare endast af sina föräldrar eller annan nära släkting.
Men motionären Iiit icke impo- nera på sig af detta skäl, utan höll fast vid sin mening.
Lagutskottet anshg den af motionären förordade reformen icke vara af behofvet phkallad.
Missbruk af giftomannarätten torde nu mer ytterst sällan förekomma, hvarjäinte lagen med straff belagt hvarje med våld och hot öfvadt tvang på kvinnans frihet, uti ifrhgavarande afseende, hvarjämte den i 1 kap. 5 5 gifterm %lsbalken uttryckligen hafdat grundsatsen om äktenskapsaftalets frihet.
Af samma mening som lagutskottet voro bada kamrarne och af- slogo utan vidare diskussion och utan votering hr zottermans motion.
.
Statsanslag till undervisning i kvinlig slöjd.
H r E. Hnnzwzarlz~.ncl liar vid h e t s riksdag upprepat sin motion sedan i fjor om ett statsanslag till nndervisning i kvinlig slöjd.
Han föreslh i likhet med i fjor, att riksdagen måtte för år 1894 anvisa ett förslagsanslag på 50,000 kr.
att anviindas till understöd åt skol- distrikt, som på lämpligt sätt bereda i skolåldern varande flickor iiii- dervisning i kvinlig slöjd.
Fördelandet af understödet samt bestäm.
inandet af de närniare villkoren skulle öfverläinnas åt k. m t.
I motionen Iiafva 19 af kammarens ledamöter instämt.
I fjor afslogs motionen af statsutskottet på den grund, att det anskg att det tillkoinnier vederbörande komniiiner och landsting att taga saken om Iiand.
Deuna inening biträddes af första lmininarer,, soni afslog motionen.
1: andra kaminareii rönte deii dareinot ganska stor sympati ocli ett för- slag om en skrifvelse i motioiiens syfte till k. m: t antogs.
M.
C. '
Meddelanden frin E " Pedri.ka-Bremer- Förbundet.
Stipendiefonderna.
.
Fran do~nrrtionsfoficlelz för 7cuin~os.
som studera cmedichz kommer, enligt beslut som f att ats vid styrelsens för förvaltning af stipendie- fonderna samniantrade den 22 februari, att i år utdelas tvenne stipen- dier, ett 6 fnn 7zmzdra och ett li f i j ~ a 7~u~zdrcc kronor.
(Se kungörelsen liarom B sid. 71.
- Hvarjehanda i kvinnofrågan.
Sverigc.
Till skolrådsledamot i Ronneby ar vald prostinnan S. Herlöfssoii.
Ledamöteroaf fattii~gårdssiyrelse inom Svedala försainling i S k h e &amp; ro sedan september l891 följande damer, efter hvad ett enskildt '
bref därifrån meddelar: friherrinnan Thott f. Posse, fruarna Joseplis- son och Hanson, samt fröken Lovisa af Petersens.
, Svenska Kvinnoföreningen för fosterlandets försvar.
Insamlingen af det för Carlsborg afsedda beloppet, 1.00,000 kronor, soin föreniii- gen satt i gång, ar nu afshitad.
Enligt ett af densniiiina i februari detta år utfardadt cirkulär heter det: ~ n iitaf e Föreningen sistlidne vår för aiiskaffande af pansartorn L Wabergs fortet till konungens förfogaii de stalda 50,000 kronor äro dessa dagar till chefen för Fortifikationen utbetalade och Carlsborg liar således, inberäknadt de förut bekomna 24,000 kr., iitaf de af Föreningen för nainiida f#stiiing insainlade 100,000 kronor erhllit 74,000 kronor samt har att af Föreningen fordra ytterligare 26,000 kronor.
Karolinska institutet.
Med.
lcmdidatexainen liar aflagts af med.
fil.
stiideimden Anna Dalilström (Göteborgs ilat.).
Tolf kvinnor studera för närvarande vid Karolinska institutet Iiiirstades.
Fröknarna Maria Folkeson, Thora Granströin, Ellen Sande- lin ocli Anna Dahlström liafva aflagt medicine kandidatexamen, ocli f i-öknarna Elin Beckman, Signe af Klinteberg, Anna I; ovén, Matilda J~iindberg, Ada Nilsson, Berna Skog, Anna Stecksén och Alma Siiiid- qvist förbereda sig till samma examen.
Ett chicagostl; oendium lydande på 1,000 kr.
har tilldelats slöjd- inspektrisen i Stockholm, fröken Hulda Lundin, den enda kvinna, soin Izoininit i htnjutande af d e medel staten anslagit som understöd för studieresas företagande till varldsiitstalliiiiigeii.
Fröken Lundin har från Förenta Staternas inre departements iinder- visiiingsbyin8 f %tt kallelse att såsom vice-precideiit deltaga i kougressen för skolfrågor, Iivilken bland andra kongresser skall Iiållas i Cliicago i sominar.
Fröken Lundin har mottagit lzallelsen.
Tyskland.
Kvinnofrågan och fyska riksdagen.
Den tysk-fri- sinnade riksdagsmannen Baiiinbachs motion om att kvinnor skulle hafva ratt att aflagga medicinska, exainina har vid det sammanträde, då den varit före inför tyska riksdagen, blifvit striiken från dagord- ningen efter en ganska lång debatt.
Motionen skall längre fram koinina före och d&amp; i sammanhang ined en miingd petitioner, som i detta iiinne tillsgndts riksdagen.
Ministern Bötticher ' förklarade, att frigan icke fölle inoin riks- dagens oinråde; det tillkoininer icke tyska riket, utan hvarjje särskild .stat att gifva kvinnorna ratt att aflägga stiideiitexainen.
I satninanhang med ofvanstående hänvisa vi hiirmed till en för- liden höst i vhr tidskrift förekoininande notis, livaraf inan finner, att iiniversiteten i Baden och Wurtenzbwg redan öppnat sina filosofiska ocli medicinslsa fdciilteter för kvinliga stiiderande.
- Hrnd iiniversi-
tetet i Göttilzgen beträffar, om Iivilket vi då meddelade, att afven detsainina gifvit kvinnor tillstånd att bevista föreläsningarna dock blott i egenskap af åhörarinnor, fäster ett enskildt bref från nämnda stad vår uppmärksamliet vid, att detta meddelande ej är fullt öfverensstäin- inande med verkliga förhållandet.
Den filosofiska fakulteten vid: Göt- tingens universitet, skrifver vår meddelare, liar visserligen ej i likhet med akademiens öfriga fakulteter ined ett enkelt nej besvarat den af kultusiiiinisterii till Göttingens så väl som till öfriga Pïeussens uni- versitet stiilda frågan, Iiiiiiivida de önskade lämna kvinnor tillträde till föreläsningarlie, utan tog saken i närinare öfvervägande.
Efter ett stor- migt sainmantriide beslijts, att bevilja kvinnor rätt att bevista föreläsniii- garna inom den filosofiska fakulteten, dock beroende af liuruvida deii för tillfiillet föreläsancle professorn i livarje enskildt fall dlirtill lam- iiade sitt samtycke, ett beslut som ännu ej ledt till något resultat, db 11 % den ståndpunkt so111 kvinnc~frågaii för närvarande inneliar i Tyskland, blott ett försviiinande fatal kvinnor vågar begagna sig af tillståndet att ägna sig åt .vetenskapliga studier.
Östcrrike.
Den högre kvinmo6ildningen gör i Österrike som öfverallt aiinorstades framsteg, dock mera tack vare energiska bemödanden frAn privata personer och föreningar än genom htgärder från regeringens sida.
S % liar på initiativ af sällskapet ~Minervao i Prag ett kvinligt gyinnasiuiii, det första i landet, för ett par år sedan öppnats i Böhmens liiifvudstad.
F ö r oss har denna oinstiindigliet sitt särskilda intresse af den orsaken, att det hufviidsakligen är den högre flickskolan i Sverige, som tagits som mönster vid naninda anstalts organiserande.
För att studera flickskoleväsendet i Sverige besökte nämligen profes- sorn vid universitetet i Prag, dr BIourek, för ett par år sedan Stock- Iiolni, där han satte sig i förbindelse med en af våra erfarnaste kvinliga pedagoger.
De erfarenheter om vårt flickskolevasende lian sålunda viinnit, liar prof. Mourek framlagt inför en stor föreläsningskrets i Prag, och det nybildade läroverket liar sedan gjort sig dessa erfarenheter till godo.
*:: $ * Scliwcitz.
B Frauenrechts är namnet på en ny tidskrif t, berö- rande kviiinaiis intressen, livilken utkommer livarje 14: de dag såsom bilaga till den ansedda och spridda tidningen szuriclier Post D. Re- daktris %r den framstaende juris.
doktorn fru Emilie Keinpin, med livilken vi redan haft tillfälle att göra B Dagnysa läsare bekanta.
Eiiglmid.
Kvinllga inspektörer.
Tvenne fabriksinspektörsposter koiiiiila, efter livad engelska ticlni~lgar ineddela, att beklädas af h i n -
nor, en för London och en för Glasgow, med eii lön af 3 till 5,000 kronor årligen.
Dessa inspektörers uppgift skall vara att öfvervaka förhållandena inom de fabriker dar kvinnor, och barn äro anstälda.
Enligt de nya föreskrifter rörande fattiglinsinspektion, som ny- ligen utfärdats för engelska lokalstyielsens byrå, liar dess styrelse beinyndigats att tillsiitta dainkoinitéer, för inspekterande af de afdel- ningar af fattighusen, där kvinnor och barn liarbergeras och att in- sända rapporter därom.
Sfudiesfkendier af kvinnor.
Skotlands universitet St. Andrew liar beslutat inrätta Stipendier att utdelas såviil &amp; t kvinliga som man- liga studerande.
Af eii donation på 30,000 piiiid sterl.
soni blifvit skänkt till universitetet, skall liälften af rantorna anviindas till stipen- dier för kvinliga medicine studerande.
Frankrike.
Om kvinnosakens framsteg i Frankrike under år 1892 lämnar .Le journal des femmesr i sin Brsrevy åtskilliga intres- santa upplysningar.
- Så har under förlidet år den länge på dagord- ningen sthende frågan om kvinnans deltnagande i valet af cons se ils des prud ' hommes)) (yrkesdoinstolarne i Frankrike) fått en lösning, i det frnn- ska deputeradekammarn tillerkiint kvinnan satt att välja ledamot till naninda domstolar.
- Inom den allmänna fattigvården ha under år 1892 flere kvinnor blifvit anstalda såsoin föreståndarinnor för välgören- hetsbyråer och fattigbesökerskor.
Fångvårdsatyrelsen liar afveii till inedleni invalt eii kvinna, M: nie Mallet, särskildt ined afseeiide fgst vid de påghende undersökningarna af förhållanden rörande de kvinliga fångarna.
- TJnder förlidet år har Frankrike f %tt sin första kvinliga juris doktor i lV1: lle Jeanne Chauvin, livilken nyligen blifvit utnäinnd alt förestå föreläsningskurser i lagkunskap vid staden Paris ' lycéer för flickor.
- Vidare phpekar tidningen den utinarkta kvinliga läkaren &amp;!
: me Caroline Bertillon, född Scliultze, Iivilken blifvit utnämnd till läkare vid fijcde Racine, den ena af (le tv$ stora flickskolor soin staten upp- rättat i Paris, och M: ine Blanclie.
Edwards-pilliety livilken fått anstall- ning som lärare vid skolan för utbildande af sjukskötare och sjtik- sköterskor i Bicetre. '
Stipendier för kvinlllga medicine studerande.
&amp; non % am af StyroZsefi f ör %sdriAa= @ gersror= 3öi.Zzmdst vnicZ Jy,ciihmd komma att fr&amp; sm af anonym g7~um * 0 st.; ftad s t f o l; vhzfrl / or, hviJha +ma s$ $8 mecii~imska stz~Zisr, z~ %Jas två stipendier för innevarande år, ett å Fem hun- dra kronor och ett å Fyra hundra kronor.
Kompetent sökande till sådant stipendium ar kvinna, som aflag t mediko fioso fisk eller medicine kandidatexamen.
ArnsöLi~&amp; ar ~ ~ sAoZa fika d m I n&amp;stkommaitcZa a p i 2 insbhdas ti2Z Styrelsen för förvaltning a f Fredrika-Bremer-Förbundets strpendiefonder, Stock- holm, 54- Drottninggatan, samd $tfi$hs a$ ' t3styg ofvar c j e ~ d c i hmskccps= och s: ama7zsprof samt Sfyrelsen för förvaltning af Fredrika- Bremer-Förbundets stipendiefonder.
Till Fredrika-Bremer-Förbundet m i n s a n d a böcker, (Forts. fr. föreg.
11Kfte.)
E '.
Hellberg: E. Bergströnz, M. Nyström och E. Wiqströru, Hiii.ii skall kvinnan l ~ ä s t kanna bidraga till höjande af familjens eko- nomi?
- L. li ' itinglzofl Vki-luft. '
Z.
1Itoggströiii: AIJ; Ensain till StBdjaii.
1;.
Hökerborg: C. Hanzi~znrskölcZJ Sagaii om sanningens kalla.
Ad.
Joliiisoii: Barnavii.rldens glada dar.
- Bariidoineiis gyllene dagar.
- Långt bortoin liafvet.
- J. l?
Coo21er) Briggen Molly eller lifveiityr vid G.olföarna.
- de Sylzuestre, Kristoffer IColiiinbiis.
- lic (lcnrb Töme, Jiinker Magniis.
- Tltonzccs h ILemnpk, Betraktelser öf- ver Kristi lif.
- E. Wetliercll, Mr Rlitherfords barii.
- Cliryssas och Sybillas viiiteriiöjeii.
- Stafsattet i Folksl&lt;olaiis liisebok.
' Utg.
af två l#rai-e.
Looströlik &amp; Koiiiy.
: 1;.
' West7circ7r,:) Han skall vara din herre ».
- ForJ till » l11te heir of Redcliflc- ' ~, Ricliarcl.
Y.
A. Norsteiit &amp; SGi~er: H. Anderson, Berättelser ur deii Heliga skrift för barn.
- Rolfs nya klisiner.
- M. Anh ' olrn, Vikin.
gar och deras iittlingai .. - J.
C. v. Hofsten, Bliniien f ï h den Karo- linslm tiden.
- P. Kwiser, &gt;Låten barnen komma till ii.iig! » - L. Lagersteclt, Kokbok.
-.
M. Löwdwrq, Sigtrygg Torbraiidssoii.
- Tlb.
2l / lazer, Ord till iingdomen.
- R. MelawZer, I Sitting Bulls land.
- G. Nnchtignl, Sahara och Siidan.
Nordin &amp; Josephson: A. Clarlc, Hiigli Harrods sällsamina äf- veiityr.
3.
Seliginai~n: J. F. Cooper, Berättelser om Skiiinsti.~iiiipa.
- F. Marryat, Nybyggarile i Kcznada.
- M. Nat7u~sius, T v &amp; berättel- ser.
- Mayne Reid, Skalpjagarne.
- BröcZer~za Grimsns valda sagor.
Fr. Skoglund: A.
T., Sjung med oss, inaninia!
Sveiisk lararetidnig: Jultointen 1892.
A. Teiigströin: Margit.
A. W. Wallberg: Frid vare med Eder!
A.
E. Westerberg: W. C. Dowe, Guldsjöii.
Fr edrika-Br erner-Förbundets hems tudier.
Ledning för hemstudier inom olika ämnen lämnas af Fre- drika-Breiiler-Förbuiidet.
Ledningen innefattar: 1) All9nänna råd eller anvimivzp~ rö~mcle littemtw, afgift 1 kr.
2) Studieplan ......................................................... 5 D 3) Råd 1e7h furhatt le&amp;hg, hvarvid lärjungen har rätt att h r fjortonde dag insanda en skriftlig upp-, sats och förfrågningar.
Afgift för h.alfhr för hvarje &amp; wie .. ..................... 15 D Närmare upplysningar meddelas genom Fredrika-Bremer- ~tc~n, Förbundets byrå, 54 D r o t t ~ z ~ ~ ~ ~ I c t ?-.
,
P A U L VOSS, specialaffär for Sybehör, 43 %of fningga fan 48 Laderplastik.
Alla slags verktyg för Iiiderplastik siiljas billigast Iios PER FROM, Stockholm, 54 ~~iistersumzceZ8g~ctu~m 53.
OBS.!
Snxsr, kikifvar och skridskor slipns.
m Albert Schmidts Handskaffär Stockholm, Arsciiidsg~zttm 8.
Svenska, Engelska, Fransks och Tyska pronieiiadliandskar, shviil fodrade soin ofodrade.
Balliniidskar.
Order från landsorten litföras mot efterkraf.
Allin.
tel. 71 39.
August Bergin &amp; C: o, Magasin för S23eglar &amp; TafueZ7 * amar STOCKHOLM 22 Lilla Vattugatan 22.
Allm.
Telefon 51 79.
Hygieniska Skodon tkverkas for Herrar, Damer och Barn, - OBS.
Prisbelönta af ~rlikt-l~efornifö~eniii~eu.
!
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
w Reparationer Allt nrbete iitföres iioggrniiiit och nf biistn iiintoriol.
w verkställas väl och på bestämd utlofvad tid.
P. GUST.
P E T T E R S S O N, 52 Drottninggatan 52.
N y a Hush&amp;llsskolan (för bildade flickor).
Gwndad 1881 ..
Föreståndarinna: Frökcii H. Croiiius.
Nya Hus~~llss~o1an Matsalar 65 Vestra Tradgårdsgatan 19.
OBS.
!
Siirskild matsal för fruntiiniiler.
4 Möbeltyg, Mattor, Portihrer, Gardiner D hos.
F. UHNER &amp; C: O, D 4 Stockhohac, E ' waedsjyrrctamm 22.
Alla farger oskadliga.
Piofver ntleinnas; if ven till landsorten.
OBS.
!
Billigaste priser!
,
Doktor Karolina Widerström, Bryggaregatan 6, 2 tr. Allm.
.
Tel. 83 00.
Mottagningstid: alla hvarda gar 1-3.
Tandlakase- G.
G: son H i r d a f Segerstad. '
Alma H i r d a f Segerstad, f. I %jiirk11111d.
R: l-dfrf~guingstid 1-2.
Rhclfr&amp;gningsticl 1-2.
Plombering och artiflciela tander.
D~aottqz~zggatc~n 19, 2 t ~.
Stoc; khoZm.
Allm.
Tel. 86 46.
Stort lager af Balt-nkläder för a-Ila till och iiied 16 Hr.
Goda t ?jgeï *!
iiTvcc, smm7ifuZZa moeZeZ- Lev!
13) ZL.i6 / u p !v ' isevi!
Allm.
Telefon G8 40.
B Stora Vattugatan Z, hörnhuset vid Brunkebergstorg.
10 Bazaren ii Norrbro 10..
.
Clasons Privat-Hotell-Pensionat 5 L (Zamaa V e s t v a Xym * 7cogata 6, Stockholm.
ORS.
l NBrn Centralstation.
Vackra och val möblerade rum efter nutidens fordringar till olika priser.
OBS.!
Första klass.
P O X ~ ~ I d r - e n s: T ~: Z ~ ~ ~ ~ ~ ~ I ~ ~ I, ~ ~ I ~ C R R Alkn.
Tel. 7 40.
Clasons Pensionat.
Uno Clason.
Sammanbindning med rikstelefon.
Fredrika-Bremer-F~rbundets byrå, 64 Dm * ottninggatam,, l to *., ' Stockholm, finn as anmillda kvinliga arbetssökande siisom: lektions- gifvase i sprak, svenska gmnen, musik, sang, ritning och malning, handarbeten m. m., svenska och utlandska larar- innor för hem och skolor, kontors- och skiifbitriiden, hus- förestindarinnor, siillskap och bitriiden i hem, föreltiserskoi, gymnaster, sjukalruterskoi m. fl. '
Annonser för DAG) HY upptagas af f r ö k e n Imzgebovg Bem.
* gström,r, 36 Yestmannagatan, 1 fr.
Wimans S ~ i s a r o L I fbr ved och to&amp; Vedsloseri omojligt Ugnarne icke belagda, med n %gon lera, steka och graddril utomordentligt jemnt, val och fort Inga * brannpl&amp;t&amp;rs att fornya De yppeista intyg f r h hela landet Kunna, ses I verksamhet och profvrts h Ingeniör E.
A. WIMANS Utstallning och Försiiljning; f P ' Fredsaairan, 1 Y, Stockholm.
l Guldsmed ESTHER MEYER, fodd Ponebach, I (Firma Karl Meyer), l eparerar alla slags Guld-, Silfver-, Nysilfver-, Granat- och Steiikols- arbeten samt Britannip och andra finare metallarbeten.
4 P Fdrgyllning, fdrsllfring och ftirnickling.
- Btlhgt och godt arbete.
BestBllningar i1 nya arbeten utfiiras.
Sforf lager a f akta Agatarbeten Y Brum7cebergc~gatam Y (f d Ohsgatam) Elin Ericksons Drottninggatan 17, 1 tr. l Best~kllningar &amp; elegantare k1: idningirr och ' kapp ' or ernottaias
Bröderna Påhlm&amp; Skrif- &amp; Handels-Institut, Stockholm.
23 Elapabergsgatan 23.
Telefo~ Undorvisning i alla.
merkantila amnen, sprAk och stenografi Kursen ett drig Ter minshuraer, minadskumer i enskilde, rmnen lemnlis Larare speciiltister i h m 6 kmne # pr&amp; +nfokwar Tntr,~de kan ske nar som helst, onskligast dock n d terminens borian den 15 dnp ooh 15 Jan OBS.!
Dc elever, som hos obs genorng$ Ars eiier terminskurser, ege, rattighet många si %?
bokformg som msclhmqes att inhemta OBS.?
Skrifins$itaxtet fortgår oforrndrndt T; Tndem&amp;ing i - &amp; ila stil#irto Kxrsen d e r, tills onskadt resultat vunnits Sknfkrunip behandha Begw prospekt, Bdlwa afnt ftet Aftoiikurs kl 8-10 c m Sondagslek~oiic~ Anm&amp;ungar och upplyenmgar hrnn~e hag
