# ID: svediakorp-law80
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1823
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 18,296
# sentences: 942
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk Författningssamling 1823 Låssa kyrkas arkiv
Cirkulärbrev till samtliga Kongl Maj: ts Befallningshavande, angående befattningen med Mantals och Skattskrivningarna i Riket.
Stockholm den 13 januari 1823.
Kongl Maj: t har förordnat att provisionen för förrättande av mantalsskrivningar höjs till det dubbla, nämligen trettionde penningen av mantalspengarna.
I Jämtland, Västerbotten och Norrbotten får var för sig 100 riksdaler.
Vad gäller Kopparbergs län bör Häradsskrivarna inkomma med förslag till lön, så att man kan få skickliga mantalskommissarier.
Enligt cirkulärbrev skall befallningshavande verkställa denna förordning och inkomma med rapport om hur utgången av dessa åtgärder blivit.
Kongl Maj: t har ansett det förmånligast att häradsskrivarna sköter Mantals - och Skattskrivningen, men Befallningshavande skall pröva om de ordinarie tjänstemännen hinner med detta göromål också och då ge högre provision.
I Kopparbergs län är det av särskilda skäl omöjligt för de ordinarie häradsskrivarna att hinna denna syssla, varför extra mantalskommissarier bör anställas.
Samma gäller för häradsskrivaren i Nyköping och Trosa Häradsskrivarna har anhållit att slippa kontrollera uppbörden på stämmorna, men Kongl Maj: t har funnit att de inte kan befrias från det.
Då uppbördsstämmorna och mantalsskrivningen inträffar samtidigt kan han få tillåtelse att ha medhjälpare.
Stockholm den 13 januari SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Berättelse om vad sig i rikets Styrelse tilldragit sedan sista riksdag.
Stockholm den 23 januari 1823 Under den långa tid, sedan senaste riksdag har landet med få undantag haft allmän fred.
Den skandinaviska halvöns folk har haft förtroende för dess regering och känt ökad säkerhet för deras självständighet och lugn.
För att bibehålla ett vänskapligt förhållande till alla makter har Kongl Maj: t undanröjt allt som skulle störa detta förhållande.
Kongl Maj: t befrämjar religionens helgd och en sann gudsfruktan hos sina undersåtar och har alltid sin uppmärksamhet och åtgärd till det som rör kyrkan och församlingarnas angelägenheter och läroverket Kongl Maj: t har den 29 januari 1819 gillat och stadfäst en ny Kyrko Psalmbok till allmänt bruk.
Den förordnade kommittén, som fått i uppdrag att författa en ny Evangeliebok är huvudsakligen färdig.
Förslaget har gått till trycket för allmän granskning.
För att upphjälpa kyrkosången har en särskild undervisningsanstalt för Koral- och Kyrkomusik blivit anlagd och en till nya Psalmboken lämpad Koralbok utgivits.
Det har varit brist i riket på orgelbyggare.
Musikaliska Akademien har fått medel att vidta åtgärder för orgelbyggarkonstens upphjälpande.
Förbud att uppföra skådespel på böndagarna och aftnarna före.
Ingen får utöva prästyrket som inte fyllt 23 år.
Till besparing och förmån för Statsverket har 140 tunnor av s k Behaglig Tids Förlänings Spannmål blivit indraget till Kronan.
Den sanna upplysningens befordran och Uppfostringsverkets bringande till möjligaste funktion över hela Riket har utgjort en av Kongl Maj: ts främsta regeringsomsorger.
Undervisnings- och Lärostadgarna har blivit ordnade efter senare tiders skick och fordran och efter vunnen erfarenhet.
En nödvändig förbättring i skolornas ekonomiska författningar har gjorts, så att de inte hindras av yttre omständigheter Uppfostringskommittén har lagt fram förslag till en omarbetad Skolordning.
Efter att Kronprinsen, som är Uppsala Akademis Kansler granskat förslaget och yttrat sina tankar i detta viktiga ämne har förslaget blivit gillat och fastställt.
Ett av Uppfostringskommittén granskat förslag till inrättande av ett Sällskap för växelundervisning har godkänts.
Kommittén har fått i uppdrag att inrätta folkskolor, som njuter statens bidrag.
Men som erfarenheten ännu inte är tillräckligt stor vad gäller den nyligen uppfunna elementära läsmetoden, fordrar detta ärende större omtanke än skyndsamhet.
Kongl Maj: t har anbefallt Konsistorierna att tillse att allmogens barn får undervisning och att de lärare som antas på landet är skickliga och välfrejdade personer.
Uppfostringskommittén har inte lämnat någon möda ospard att hitta lämpliga läroböcker i språk och vetenskap.
De har kunnat använda statsmedel i förskott.
Ständerna har anslagit en spannmålstillgång på 3.292 tunnor 23 kappar kronostritt, för att förbättra de allmänna skolornas ekonomi.
Uppfostringskommittén skall fördela anslaget.
De svagast lönade lärarna bör få förbättring.
En interimstat för läroverken har bildats, som ser till att alla lärare av samma grad erhåller lika lön.
Inga nya läroverk är föreslagna i den staten.
Utom ett i Visby, som invigdes 1820.
Inga löner får rubbas under lärarens livstid, men då han avlider och tjänsten utannonseras, sänks lönen.
Överskottet sparas.
Vid en förbättrad organisation av huvudstadens Undervisningsverk har man uppmärksammat att de s k kyrkskolorna inte svara mot sin bestämmelse vare sig i form, lärdom eller styrelse.
En total förändring är nödvändig.
Istället för den katedralskola och de 7 kyrkskolor som funnits i Stockholm och som drar 940 tunnor spannmål och 10.986 riksdaler i pengar, bör inrättas ett gymnasium, två högre lärdomsskolor, fyra lägre apologiskolor samt tre Lancasterska Pedagoger.
Detta är redan verkställt och samtliga lärare är försedda med tillräckliga löner.
Skolorna har blivit populära och ett avtagande förtroende för pensioner och enskilda läroinrättningar märks redan.
En förändrad organisation för de i Lappland inrättade undervisningsanstalter har varit nödvändig.
Man måste anlägga fler skolor i lapp-pastoraten då fjällapparna endast fick sin religionskunskap genom ambulerande undervisning, som äldre lappar mot arvode åtagit sig Nu antas skickliga kateketer, som följer lapparna vid deras flyttningar och ger undervisning både till ungdomen och till de äldre under medverkan av särskilda utsedda lärare.
Deras åtgärder inspekteras varje år av förordnade och för upplyst religionsnit kända präster.
Ständerna har ansett att utgivandet av en svensk Botanik och Zoologi är förtjänt av uppmuntran.
Därför inköptes kammarrättsrådet Billbergs lager av graverade kopparplåtar för 8.000 riksdaler.
Åtskilliga av länens innevånare har åtagit sig att under vissa år tillskjuta medel till länslasarettens utvidgande, så att man där kan bota venerisk smitta.
På försök under 5 år blir lasaretten under landshövdingens och länets deputerade vård och styrelse.
En avgift på 3 skilling per mantalsskriven person skall tas ut intill nästa riksdag.
Denna avgift för att hämma den veneriska smittan har inte räckt för Gotlands och Göteborgs län.
2.000 riksdaler utbetalades på Öland för att inrätta ett kurhus för 15 fångar Kurinrättningen i Stockholms stad har varit otillräcklig och ersatts av ett ordentligt sjuk- och kurhus för veneriska och andra sjuka.
En nyttig tävlan att befrämja skyddskoppornas fortsättning har Kongl Maj: t bifallit.
De mest förtjänta vaccinatörerna eller den som gratis vaccinerat 1.000 personer får bära vaccinations medalj på bröstet.
För att dana skickliga kirurgiska operatörer har ett resestipendium på 2.000 riksdaler inrättats, så att läkare kan vistas utrikes och förkovra sig.
Det 1815 i Stockholm inrättade Karolinska Medico- Kirurgiska Institutet har fått förnyat reglemente.
Ett stadgande som tillkännager, vad man skall iakttaga vid legala besiktningar på döda kroppar har utfärdats av Sundhets Kollegiet.
Förnyad allmän Instruktion för provinsialläkare, apotekare och barnmorskor samt förnyad medicinaltaxa har utfärdats.
Inrättandet av Hälsovårds Kommittéer i länen för fullkomnande och utvidgande av allmänna hälsovården.
Den 8 december 1819 beslöts att den i huvudstaden på Ladugårdslandet belägna Koppympningshuset inte längre behövdes.
Egendomen skall användas till en veterinärskola.
Kongl Maj: t har anslagit 15.000 riksdaler till en stallbyggnad, som skall rymma 20 hästar.
Kongl Maj: t har anbefallt landshövdingarna att föreslå utvägar, så att varje län kan få en examinerad veterinär.
För att få större säkerhet i förvaltningen av de betydliga statsanslag och donationer till allmänna Barmhärtighets verken, Stora Barnhuset, Danviks Hospital och Krono Korrektionshuset i Stockholm skall räkenskaperna avlämnas för revision i Kammarrätten.
För att befrämja folkökningen i de norra delarna av riket, har anbefallts att de barn som utgår från Barnhuset i möjligaste mån sänds dit.
Under utövning av det Kongl Maj: t åliggande viktiga kall, att vaka över rättvisans säkra och jämna skipande, har man upptäckt att Värmlands län trots förstärkning och byte av Hovrätt, ändå inte hinner med sina uppgifter.
Av denna anledning har beslutats att inrätta en ny Hovrätt i Kristianstad, som skall betjäna Skåne och Blekinge.
Då blir fördelningen av Hovrätterna mer i balans.
Vid sista riksdagen bifölls ett särskilt anslag för att inrätta en allmän arbetsinrättning i Vadstena.
Syftet är att insätta sysslolösa och vanartiga personer och så snart som möjligt förbättra dem, så att de kan återlämnas till samhället.
Man skall även utöka i Karlskrona.
Ytterligare anstalter i den vägen behövs, då personer som släpps från fästningarna inte har laga försvar eller sysselsättning.
Fästningarna är nu så fyllda att rum saknas.
En kommitté är tillsatt.
Kommittén för utarbetande av förslag till ny Civil- och Kriminallag har fullbordat den Civila lagen som rör giftermåls-, ärvda-, jorda-, byggninga-, handels- och delar av rättegångsbalken.
För att bereda vidare fördelar för åkerbruket och lanthushållningen har översyn gjorts av enskifteslagen och storskifteslagen.
Särskilt har Ölands utmarker gjorts ekonomiskt lönsamma.
Jämtland har fått stöd till hemmansåbor som flyttat ut ur byar och nybyggare som tar jord på överloppsmark.
Kommunikationerna med Norge har förbättrats.
Ny postgång mellan Alten i Finland och Haparanda i Västerbotten är inrättad.
Avvittringen i Härjedalen och de övriga tre nordliga provinserna, som avstannat sedan sista kriget med Ryssland, är föremål för förberedande åtgärder.
Understöd till storskiftesverket i Leksand i Dalarna Ägobyten mellan Svenska och Finska undersåtar för att undvika ägoblandning har pågått i två år.
Enligt Tabellverkets redogörelse för de sista fem åren ökar folkmängden i riket med 119,624 personer och landet hade 1820 - 2.
584, 690 personer.
Orsaken till ökningen är att landet njutit fred och att vaccinationerna haft stor framgång.
¾ av alla barn har vaccinerats.
För att underlätta inhemska transporter har större strömrensingar blivit utförda.
Man försöker utröna om det går att sänka Vänerns, Tämnarens och Bolmens yta, som förorsakar stora översvämningar.
Kongl Maj: t har anbefallt att på allmän bekostnad uttorkning och uppodling av Dags Mosse i förening med sänkning av den närbelägna Tåkern skall ske.
Bränntorven kommer att bibehållas, då orten är skoglös.
Arbetet har för närvarande hindrats av att man begärt överdriven ersättning för en kvarn som måste rivas.
Detta visar nödvändigheten av att författningar om lämplig ersättning grundas.
Angelägenheten och behovet av en förbättrad skogshushållning visar sig mer och mer.
Kongl Maj: t har anslagit 2.000 riksdaler som belöning till den, som utarbetar ett förslag till en för Sverige mer fördelaktig skogshushållning.
För att förekomma de skador flygsanden orsakar i Skåne och Blekinge har kraftfulla åtgärder vidtagits och medel till de dryga kostnaderna anslagits.
För att upprätthålla och förkovra Bergshanteringen har fri handel med tackjärn tillåtits.
Varje berättigad bruksägare har alltså rätt att köpa upp sitt tackjärnsbehov var han vill.
Lättnader i restriktionerna kring restsmide tillåts.
Man beräknar ett överskott av 10 á 15.000 skeppspund tackjärn, vilket är till bergsallmogens fördel med jämnare avsättning och pris samt att några nya smiden blivit beviljade.
Nödvändiga förberedelser till beredande av anstalter för upphjälpande av bergshanteringen i Norrbotten är vidtagna.
Det har visat sig att det inte går, att utan stora kostnader göra älvarna flottbara för järnmalmstransport.
Därför föreslås att staten anlägger en masugn och för att få arbetskraft uppmuntrar nybyggen i trakten.
För att bereda unga bergsmän och blivande tjänstemän undervisning i den praktiska bergshanteringen har inrättats en praktisk Bergsskola i Falun.
Medel för lön till läraren, inköp av böcker, apparater, material, instrument och stipendier har anslagits.
Dessutom har avlidne assessorn Gahns efterlämnade dyrbara samling av böcker, mineral och instrument inköpts, varigenom dessa samlingar blivit bevarade för fäderneslandet.
Stuteri inrättningen vid Strömsholm är satt i skick och en Instruktion för stuterier utfärdad.
Det av Ständerna antagna förslag för transport och bevakning av fångar, har visat sig fungera bra, till allmogens större säkerhet.
Kostnaderna har dock ökat.
Flera domsagor har inrättats i Norrland, för att kunna påskynda ärendena och minska resekostnaderna.
Man förbereder flera ändringar och förbättringar i indelningen av län, domsagor, härader, fögderier, stift, prosterier, pastorat och socknar i riket.
Landshövdingeresidenset i Norrbottens län har flyttats till Piteå.
För anslagna medel har hus inköpts för landshövdingeresidens i Kristianstad, Blekinge, Karlstads, Västerbotten och Gotlands län.
För att få tillförlitliga statistiska uppgifter har landshövdingarna anbefallts att vart femte år insända fullständiga statistiska uppgifter efter givet formulär.
Årliga berättelser skall inges angående lantbruket och näringarnas tillväxt.
Nya förbättrade formulär för ämnen som hör till tabellverket har tagits fram.
Ett statistiskt arkiv, som förestås av en skicklig person inom Lantbruks Akademien inrättas och där sparas dessa berättelser och formulär.
Till följd av den större arbetsbelastningen i den ekonomiska delen av administrationen vid Kammar Kollegiet, har man delat arbetet på två divisioner.
Samtidigt lägger man ner det 140-åriga Bytesverket, som endast givit flera enskilda lidande och ingen egentlig vinst för Kronan.
Förändrad organisation av åtskilliga styrelseverk med ett förbättrat arbetssätt inom dem, leder till att ärendena påskyndas och att ämbetsmännens antal minskas.
Förslag skall läggas till nästa riksdag.
Uppförandet av den av riksens Ständer på konungens framställning beslutade minnesvård över avlidne kronprins Carl August hoppas man kunna fullborda i år.
På ett för Nationen värdigt sätt blir den uppförd och skall vittna om Svenska folkets kärlek till denna Furste.
Under det lyckliga fredslugnet har det varit Kongl Maj: ts viktigaste omsorg att bibehålla krigsmakten i sådant skick, att om landets självständighet hotas, vi med förtroende skall möta fienden.
Utom de vanliga mötena vid Regementena till häst och fot har man dragit ihop trupper till större övningsläger, med långa marscher och fältmässiga manövrer.
Även norska trupper har deltagit under svenskt befäl.
Allmänna Beväringsmanskapet har varit samlade till vapenövning och visat berömvärt nit att förvärva sig skicklighet.
Konungen har själv övertygat sig om att svenska armén äger både skicklighet och mod.
Dock har han uppmärksammat att det behövs fler fästningsanläggningar för arméns förnödenheter och som stödjepunkter vid deras operationer.
Han har beslutat att för detta ändamål förlägga en fästning i den fruktbara dal som betäcks av Vänern och Vättern och där kommunikationerna är goda särskilt efter Göta kanals fullbordan.
Trots inskränkta penningtillgångar har arbetet på Vanås fästning fortskridit längre än förväntat.
Indelta Infanteriet har under de senaste fem åren arbetat med fredliga arbeten.
I genomsnitt har 3.340 man arbetat med reparationer och nybyggnader av fästningar, kanalbyggena vid Göta-, Södertälje-, Hjälmare och Väddö kanal samt vägar mellan Sverige och Norge.
Ett läroverk för unga artilleri officerare, som erhåller undervisning i högre vetenskap.
Medel har blivit anslagen för att förbättra kruttillverkningen.
Gevärstillverkningen vid Norrtälje faktori har ökats och reparationer av äldre gevär påskyndats Krigsakademien på Karlberg har fått förbättrade undervisningsmetoder.
Skeppsgosseskolan vid Örlogsflottan har fått lämpligare inrättning och den genom sina lika snabba som säkra verkningar utmärkta växelundervisnings metoden har blivit införd.
Den kommer också att begagnas vid Amiralitetets Barnhus skola i Karlskrona.
Reglering för Beklädnadssättet för Indelta Infanteriet har fastställts.
De vidtagna anstalterna för sjukvården har medfört de förmånligaste verkningar.
Så väl vid övningslägren som arbetskommenderingarna har mortaliteten varit obetydlig.
Bataljonsläkarna är så fördelade, att de kan biträda vid den allmänna sjukvården under fredstid.
Man har uppmärksammats att hästaveln försämrats under senare tid.
Man har varit tvungen att anskaffa hästar från utlandet.
Man har vidtagit åtgärder till förbättrad avel och att anstalter i undervisning i Djurläkarkonsten öppnas.
För att inte Kronans hus skall förfaras, har särskilt reglemente utfärdats för tillsyn och vård.
Utom upphandlingar av kläde till arméns behov har man också köpt yllevävnader av allmogen i Gunnarbo härad av Kronobergs län.
Allmogen i Jämtland har fått tillåtelse att avbetala sin skuld för spannmål de fick under missväxtåret 1821 genom att leverera yllevävnader.
Den angelägna salpeterhanteringen har blivit vårdad.
Berättelse om de lokala förhållandena kommer att överlämnas till riksdagen.
Då kännedom om fäderneslandets lokal och beskaffenhet är av största vikt i militärt hänseende har fältmätnings korpsen med största drift fortsatt.
Rekognoseringsarbeten till grund för Svenska kartverkets triangelmätning är klar utmed Västra kusten till Norge och på flera andra platser i riket.
För sjöfartens säkerhet har sjöar blivit mätta, renritade och plancher redan lämnat kopparpressen.
Då allmogen blivit besvärade med transporter av kronans persedlar under tider då väglaget varit svårt och allmogen själva behövt sina hästar, har beslutats att dessa persedlar skall föras sjövägen eller på vintervägar och endast då det inte kan undvikas med hjuldon.
Det är tillfredsställande att pensioner för blesserade krigsmän eller de som tagit avsked efter lång tjänst och änkor och omyndiga barn kunnat höjas.
Ulriksdals slott har upplåtits till inrättning för invalidiserade krigsmän som är prydda med blessyrer och de som inte kan återvända till sina hemsocknar för att få vård av anhöriga.
Även sjöförsvaret har blivit uppmärksammat av Kongl Maj: t. Linjeskeppet Konung Carl XIII om 84 kanoner har blivit fullbordat, kopparbeklätt och armerat.
Linjeskeppet Konung Carl XIV om 84 kanoner är klart till mer än hälften och bestyckningen anskaffad.
Linjeskeppet Kronprins Oscar är uppsatt på stapel och mycket medhunnet.
Flera fregatter nybyggs.
För att bereda befäl och manskap övning och att samtidigt förekomma lurendrejerier och tullförsnillningar har flera sjöexpeditioner blivit verkställda.
För att få reda på ekskogarnas nuvarande beskaffenhet har generalbesiktning ägt rum i södra och östra provinserna.
Stora summor har gått ur landet för att köpa ekvirke till flottans behov.
För att stimulera inhemsk ekskog har priset höjts på ekvirke som fälls för kronans räkning.
Lotsverksamheten har setts över.
Lotsar har tillsatts i Mälaren.
Två nya stenkolsfyrar har byggts dels på rikets östra kust och dels på den västra.
Statsverkets inkomster har överskjutit den summa som beräknades i riksstaten med 537.801 riksdaler 31 skilling 10 runstycken och avlämnats till riksgäldskontoret.
Även tull inkomsterna har överstigit vad man beräknat.
Ändå har tullen för utländska spannmål satts så hög att ingen inkommit i landet.
Flera förbättringar har genomförts för att underlätta redogörelse för landets ekonomi på flera områden.
Då Rikets Ständer skildes 1818 var skörden så hotad, att anstalter måste vidtagas.
Betydliga kvantiteter spannmål köptes utifrån.
Likväl visade det sig att skörden blev bättre än väntat och stor del av den i köpta säden blev obegagnad.
De följande årens skörd var mycket goda och hade till följd att priset sjönk.
Tullen för utländsk spannmål sattes högt, medan utförsel av inhemsk blev befriad från tull.
Upphandlingar till magasinen gjordes och man tillät att skulder betalades i säd.
Särskilda anstalter att torka säden, så att den lättare skulle kunna bevaras.
Trots alla åtgärder har man inte förmått hindra sädespriserna att falla, vilket bevisar hur svårt det är att motstå naturförhållanden.
Av detta har man lärt att sädesproduktionen även vid medelmåttig äring är tillräcklig för våra behov och vid ymnig skörd lämnar den ett överskott, som om man kan bevara den, blir en tillgång vid missväxt.
Utvidgad utförsel av träprodukter livar handeln och ger lantmannen större avkastning av sin skog.
Export av säd till Italien från magasinen har berett omsättning av lagren och givit fraktförtjänst till flera fartyg.
Ännu vet man inte om denna handel givit vinst men hoppas att den eventuella förlusten inte skall bli större än om spannmålen legat kvar i magasinen.
Linodlingen har fått stöd.
I Småland har anlagts ett Institut vid Grådsby.
För att öka och förbättra tillgången på grov ull, införskrevs får från Island.
Det vid Flyinge inrättade Merinos Schäfferi fortfar att underhålla och sprida den finulliga spanska fårrasen.
Särskilt kunniga arbetare har införskaffats för att bygga maskiner och inrättningar för att tillverka vävnader av linne, ull och bomull.
Medel har anslagits.
Sedan utländska bomullsvävnader blivit till införsel förbjudna har tillverkningen ökat och vunnit önskad fullkomlighet.
I avseende att uppmuntra strömmingsfiske vid de Norra länens kuster, kungörs att de fiskare som hindras av gamla fiskestadgor skall anmäla till befallningshavande, som för målet till domstol.
1818 visade sillfisket vid Bohuslän ymnig fångst.
För att genom notdragning på prov utröna när sillen anländer har medel blivit anslagna till anskaffande av försöknings not.
Medel och utvägar till befordran av finsmidet vid Eskilstuna Fristad och andra som sysselsätter sig med finsmide ges.
Biträde med lån har underlättats.
Understöd till stenkolsgruvorna vid Höganäs har getts.
Försök med ny schaktsänkning har gjorts, men oväntade hinder uppkom.
Göta kanals bygge har framskridit som planerat både vad arbetets kvantitet och kostnaden beträffar.
Sjöarna Vättern och Vänern är nu förenade.
Fartyg från Nordsjön har visat sig på Vätterns stränder.
38 slussar och 30 par slussportar av järn och inhemsk tillverkning ådagalägger att varken kunskaper eller konstfärdighet saknas för att vinna målet med de båda havens förening.
Arbetet vid Hjälmare kanal och slussbyggnad har blivit verkställt som planerat men blivit betydligt dyrare.
För fart genom Strömsholms kanal har nya regler uppställts.
Fullbordandet av den påbörjade muddringen vid Smedjebacken är anbefallt.
Sedan Södertälje kanal till ökad lättnad för varutransporter till huvudstaden, blivit fullbordad har taxan blivit fastställd.
En särskild kommitté har tillsats för att utföra strömrensningar, som underlättar transporter och befrämjar ökad produktion av varor inom landet, sådana som nu inkommer utifrån.
Flera Norrländska älvar har gjorts flottbara och lastageplatsen vid Svartviken är klar Väddö och Åkers kanal kommer att fullbordas 1823 och muddringen av Almare Stäkets kanal är gjord Sedan lämpliga premier anslagits har mellan 3- 4000 famnar ved kommit från norra länen till Stockholm.
Genom Södertälje kanal kan ny livligare handel och varuomsättning ske på Mälaren Vägarbetet i Jämtland fortskrider med 16.415 famnar fast väg och 3.609 famnar kavelbroar i norra och 12.529 famnar fast väg och 3.565 famnar kavelbroar på den södra linjen.
Kongl Maj: t som inte slutligen velat avgöra frågan om en vidsträcktare näringsfrihet, har emellertid förbjudit de s k jagningen efter personer, som anses sysselsätta sig med något hantverk.Detta skall domstolen pröva.
Kontroll att olovlig införsel av utländska varor inte sker skall bevakas i Stockholm, Södertälje, Norrköping, Jönköping, Göteborg och Örebro samt vid Byn Hova i Skaraborgs län.
Då genomfarten är fri i andra orter skall det befordra handeln och näringarna.
Ny författning angående gårdfarihandel i Sju Häradsbygden och Ulricehamn och Borås är utfärdad.
För att befrämja avsättningstillfällen för produkter från Öland har en stad blivit anlagd med namnet Borgholm.
Några andra platser har blivit köpingar.
För att säkrare bestämma fartygs dräktigheter har utfärdats nytt reglemente för mätarna.
Hamnbyggnaderna i Malmö och Hälsingborg fortsätter.
Kongl Maj: t ämnar överlämna till Ständerna den viktiga frågan om förbättring av Sveriges nu gällande mått, vikt och mål.
För att bereda tillfälle till nyttig handelsgemenskap mellan de under Kongl Maj: ts spira förenade rikena, har friheter i förseln med varor genomförts och tullfrihet för norska och svenska produkter och manufakturvaror med svenska och norska fartyg.
Till kontroll av missbruk av Svenska flaggan och för övrigt betrygga den säkerhet som den njutit i alla farvatten har örlogsfartyg sänds till Medelhavet, vilkas kryssningar haft önskad effekt.
Vänskaps och handelstraktat i fristaterna i Nordamerika har ratificerats.
Minskning av tullavgifterna har i vissa fall ägt rum vid handel på fasta landet i Sydamerika för att uppmuntra försäljning av svenska produkter.
Särskilda förmåner har beviljats för handelsföretag på Ostindien.
Tillstånd att färdas förbi Konstantinopel på väg till och från Svarta havet är utverkad.
Svenska och engelska skepp skall betala samma skeppsumgälder Nederlagsfriheten för utländska lovgivna varor till Stockholm ger ökade tillfällen till varubyten med det grannrike varifrån huvudstaden hämtar en del av sina förnödenheter.
Tiden är utsträckt till två år.
Ny sjötulltaxa för utgående varor varigenom avgifterna minskas.
I övrigt gäller sjötulltaxan från 1816 fortfarande.
För att skydda den lovliga handeln gavs 12 januari 1820 en kungörelse med erinran om sparsamhet och inskränkning av förbrukning av s k överflödsvaror samt den 12 februari ny Seglationsordning med strängare författning mot dessa förbrytelser
Exporten överstiger betydligt importen, men detta förhållande kan förändras genom lurendrejerier och tullförsnillningar.
Karantänsbyggnaderna vid Känsö är fullbordade och svarar mot sitt ändamål.
Erfarenheten har visat fördelarna med ångmaskiner till vinnande av tid vid sjötransporter.
Postfarten mellan Ystad och Stralsund går numera med ångfartyg.
Nya posttaxor för utrikes brev.
Allmogen på Väddö har blivit befriade från postfrakten till Åland, vilket varit till stor olägenhet för dem.
Hädanefter skall de i Roslagen förlagda Båtsmanskompanierna befordra denna post.
Flera städer har fått Sparbanker.
De vinner stadga och utvidgning och lovar det nyttigaste inflytande på de fattiga folkklassernas trevnad och moral.
Ut supra CARL JOHAN
Kungörelse angående vissa föreskrifter till förekommande av den skada, som i odlingsväg förorsakas genom uppdämningar för fisken och vattenverk.
Stockholm den 24 januari 1823 Enligt Nådigt Brev av den 28 sistlidne december får vattenverk inte anläggas, så att de kan orsaka översvämningar på längre eller kortare avstånd liggande ägor.
Lantmätare bör efter vetenskapliga grunder göra bedömning av faran och lämna yttrande.
Kronan skall äga marken som kan ligga i farozonen, men åborna har dispositionsrätt utan att äga rätt till ersättning annat än för uppförda byggnader Stockholm den 24 januari SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående stubbelöns taxa för ekar, som på Krono - och kronoskatte hemman, för kronans räkning fälls.
Stockholm den 27 januari 1823 För att förekomma åverkan på ekar och till uppmuntran för hemmansåboer att vårda och underhålla träden mera sorgfällighet än vad hittills skett, har ny stubbelöns taxa upprättats.
Följer tabell och anmärkningar hur man skall göra beräkningarna.
Stockholm den 27 januari 1823 VICTOR von STEDINGK
Kongl Maj: ts och Riksens Ständers fastställda Riksdags Ordning.
Daterad Stockholm den 10 februari 1810 Med de därefter och sist vid Riksdagen i Stockholm 1823, av Konungen och Riksens Ständer antagna förändringar.
Vi Carl gör veterligt, att sedan Riksens Ständer enhälligt antagit och fastställt den Riksdags ordning, som till följe av 85 § i Regerings Formen borde vid denna Riksdag av Konungen och Ständer gemensamt fastställas, och den samma nu blivit till Vårt Nådiga gillande överlämnad, har Vi, i kraft av den, enligt förenämnde § Oss tillkommande rättighet, velat denna av Riksens Ständer samtyckta Riksdags ordning, härmed antaga, gilla och bekräfta.
Vi efterskrivna Svea Rikes Ständer, Grevar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Prästerskap, Borgerskap och Menige Allmoge, som nu, på egna och hemmavarande Medbröders vägnar, till Allmän Riksdag församlade är, gör veterligt: Att som Vi genom av Konung och Ständer under den 6 juni 1809 antagna och fastställda Regerings Form förbehållit Oss att, jämte övriga i dess § 85 nämnda Grundlagar, innan detta Riksmötes slut, en Riksdags Ordning upprätta och stadga.
Alltså har Vi, i överensstämmelse med Regerings Formens föreskrifter och grunder, härmed velat till efterlevnad och iakttagande fastställa en sådan Riksdags ordning.
§ 1 Riksens Ständer är Svenska Folkets Representanter och kan inte bindas av andra föreskrifter än Rikets Grundlagar.
§ 2 Rikets Ständer skall i kraft av Rikets antagna Regerings Form, sammanträda vart femte år.
Konungen kan dock kalla till urtima Riksdag § 3 Riksdagarna skall hållas i huvudstaden, om inte viktiga hinder, gör det omöjligt.
§ 4 Blir konungen borta ur landet mer än tolv månader, sammankallar Statsrådet Ständerna till Allmän Riksdag.
Kallelsen tillkännages i huvudstadens kyrkor och så fort som möjligt i övriga delar av landet.
§ 5 Samma gäller om Konungen är sjuk mer än tolv månader och inte kan befatta sig med Regeringsärendena.
§ 6 Om Konungen dör och Tronföljaren är omyndig sammankallas Ständerna inom femton dagar efter Konungs död.
§ 7 Skulle den olyckliga händelsen inträffa, att Kungaätten med arvsrätt till Riket, utgår, sammankallas Ständerna till Riksdag.
§ 8 Händer vad som anges i §§ 4 och 5, avvisas alla främmande sändebud minst tio mil från orten, där riksdagen är belägen.
De får inte återkomma eller något utländskt sändebud intagas i landet, förrän Rikets Ständer gjort sina val.
§ 9 Efter att Ständerna blivit kallade, börjar Riksdagen efter trettionde och inom femtionde dagen.
§ 10 Om mot förmodan Ständerna inte genast sammankallas, åligger det Riddarhus Direktionen, Domkapitlen i riket, Magistraten i huvudstaden samt Landshövdingarna i länen att genom offentliga kungöranden från predikstolarna låta meddela att Ständerna må sammankomma och att deras samt Rikets rätt iakttaga och skydda.
§ 11 Vederbörande ämbetsmän och korporationer skall utan påminnelse ombesörja kallelsen, så att valen till Riksdagen kan ske.
Domkapitlen väljer för prästerskapet, Städerna borgerskap väljer sina riksdagsmän och allmogen skall söndagen efter kungörelse om Riksdag i sockenstämma utlysa elektorsval.
Skulle man inte hålla gudstjänst i kyrkan den söndagen, är det prästerskapets skyldighet att låta kungörelsen cirkulera från by till by, så att ledamöterna följande söndag samlas vid moderkyrkan för valet.
§ 12 Ridderskapet och Adeln infinner sig till Riksdag och representeras enligt Riddarhus ordningen.
§ 13 1: o Ärkebiskopen, Biskoparna och Pastor Primarius i Stockholm samt kyrkoherdar från stiften, olika i antal beroende vilket stift de tillhör, utgör sammanlagt 43 stycken.
Även komministrarna har rätt att sända en från varje stift.
2: o Universiteten i Uppsala och Lund har rätt att välja två professorer från de världsliga fakulteterna.
Likaså har Vetenskaps Akademien rätt att välja två ofrälse civila ledamöter till fullmäktige utan rätt till riksdagsmanna underhåll.
§ 14 1: o Stockholm väljer tio riksdagsmän, tre magistratspersoner, två grosshandlare, en fabrikör, en minuthandlare och tre av ämbeten och hantverk.
De väljs av 50 elektorer.
För att bli riksdagsman för Stockholm gäller att ha varit borgare där i tre år samt att en grosshandlare betalar tjugo riksdaler i skatt och en fabrikör eller en minuthandlare tio riksdaler samt hantverkare fem riksdaler.
2: o De övriga städerna äger att sända fullmäktige av staden borgare och Falu Bergslag av fjärdeparts ägare som är brukande bergsmän.
3: o Valen förrättas inför magistraten så som varje ort hittills valt.
Nytt valsätt skall anmälas hos Konungen, som efter prövning av skälen fastställer valordningen.
Då valen förrättas av Borgerskapet samfällt, beräknas rösterna efter vad var och en av de väljande skattar till staden.
4: o Göteborg äger rätt att sända tre, städer av första och andra klassen vardera två samt övriga städer en fullmäktig.
5: o Ingen må utses som inte varit magistratsperson eller borgare i tre år.
Samma gäller Falu Bergslag, där den valde skall varit bergsman i tre år.
§ 15 Allmogen väljer i varje härad efter hemmantal en person, som inte tillhört annat riksstånd eller haft ordinarie tjänst i Riket.
Flera härader kan gå samman om en person.
§ 16 Underlåter något prosteri, stad eller härad att sända riksdagsman uppgår vitet till vad det skulle kostat att sända honom.
Vitet inflyter i Ståndets kassa.
Försummar någon, som blivit vald, att infinna sig, mister han underhållet för den tiden och bötar lika mycket till ståndets kassa.
§ 17 1: o Vid riksdagmannavalen får ämbetsman inte obehörigen verka, då mister han sysslan.
Om någon genom lockande, tubbande eller hotelser stört valfriheten straffas han med kroppsstraff motsvarande böter på 25 - 60 daler.
Ingen obehörig får bevista valförrättningen och vid riksdagsmannaval för Bondeståndet skall valförrättaren själv föra protokollet.
2: o Den som får de flesta rösterna utses till riksdagsman.
Får flera lika många röster avgör man med lottning.
Dör den valde eller kan påvisa laga förfall anställs nytt val.
Den som blir vald kan inte undandra sig uppdraget.
Han skall av dem som väljer honom ha anständigt och tillräckligt underhåll och resekostnad.
§ 18 Till riksdagsman kan ingen väljas, som inte fyllt 25 år, är omyndigförklarad, ställd i konkurs, dömd för ovärdigt medborgerligt förtroende eller begått nesligt brott.
Den som är belastad med något av detta kan heller inte delta i valet.
Personer som har en främmande lära får inte väljas till riksdagsmän, men får delta i valet om de har en kristen lära.
§ 19 Anser någon att valfusk förekommit, begär han protokollsutdrag av valförrättaren och anmäler saken för landshövdingen som efter prövning meddelar utslag.
Är personen fortfarande missnöjd inlämnar landshövdingen besvären till konungen för att skyndsamt upptas i Högsta Domstolen.
Klagomål från Prästeståndet inges till Konsistoriet.
§ 20 Riksdagsman som varit frånvarande vid vissa rådslag kan inte ändra beslutet, utan endast införa i protokollet att han varit frånvarande och inte deltagit i beslutet.
§ 21 Riksdagsman av alla stånd skall dagen efter Riksdagen börjat uppvisa sin styrkta fullmakt.
Han får då sin inträdespolett och ett exemplar av Grundlagarna, så att han inte kan skylla på okunnighet.
§ 22 Fullmakternas formulär.
§ 23 1: o Samma dag Riksdagen öppnas utnämner Konungen Lantmarskalk för Ridderskapet och Adeln, Ärkebiskopen som talman för Prästerskapet och Talmän för Borgarståndet och Bondeståndet.
De båda sista stånden föreslår talman själva, som Konungen förordnar.
2: o Lantmarskalken och talmännen avlägger ed inför Konungen.
§ 24 1: o Varje stånd skall ha en sekreterare, som skriver protokollen och ansvarar för handlingarna.
Sekreteraren i Bondeståndet skall dessutom biträda talmannen med påminnelser om grundlagarna om så behövs.
Sekreterarna liksom annan betjäning njuter samma säkerhet som riksdagsmännen.
2: o Bondeståndets sekreterare avlägger ed inför ståndet innan han tillträder sitt ämbete.
§ 25 Riksstånden utnämner utan dröjsmål sina deputerade som vart stånd för sig inför Konungen nedlägger Ståndets vördnad och lyckönskan, samt uppvaktar Drottningen och de kungliga personerna.
§ 26 Konungen skall genom härold ge tillkänna när Ständerna skall sammankomma i Rikssalen efter gudstjänsten.
Vid gudstjänsten skall alla deltaga.
Den förrättas av biskopen i Stadens storkyrka.
Riksdagsmännen följer Konungen till Rikssalen och får sina platser.
Konungen sitter på en tron längst fram, omgiven av kronprinsen och prinsarna.
Därefter intar framför alla andra de två Statsministrarna sina platser Därefter låter Statsministern för Utrikes Ärenden höra berättelsen, om vad som tilldragit sig i Riket sedan senaste Riksdagen Lantmarskalken och Talmännen träder fram och bedyrar Konungen sin vördnad.
Konungen avträder ledsagad av Ridderskapet och Adeln och sedan följer de övriga.
§ 27 1: o Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behov överlämnar Konungen till Stånden inom fjorton dagar.
Då Ständerna inte äga att i Konungens närvaro ta några beslut, kan ingen rådplägning härom hållas på Rikssalen.
2: o Propositioner från Konungen angående lagars och ekonomiska författningars stiftande eller förändring meddelas varje stånd för sig genom Hovkanslern.
§ 28 Inom åtta dagar skall ledamöter i utskotten väljas.
De i grundlagen stadgade utskotten är: Konstitutionsutskottet, Stats-, Bevillnings-, Banko-, Lag- samt Besvärs och Ekonomiutskottet, då Konungen sådant äskar.
§ 29 1: o Konstitutionsutskottet, som består av 25 ledamöter, skall granska Rikets Grundlagar och upptaga frågor om ändringar.
Beslut kan dock tas först nästa Riksdag.
2: o Konstitutionsutskottet skall äska de i Statsrådet förda protokoll.
Finner de att någon handlat mot lagen, underlåtit att göra föreställningar eller uppsåtligt dolt någon upplysning, skall Konstitutionsutskottet ställa till ansvar genom Justitieombudsmannen inför Riksrätt.
De kan begära hos Konungen, att han avskiljer från ämbetet den som inte sett till landets bästa.
3: o Om Riksstånden inte kan komma överens om till vilket utskott en fråga hör, skall Konstitutionsutskottet avgöra.
§ 30 1: o Statsutskottet, som består av 36 personer bör granska och utreda Statsverkets och Riksgäldens tillstånd, förvaltning och behov.
Här låter Konungen uppvisa verkets inkomster, utgifter, fordringar och skulder.
Här upptar konungen överläggning då staten behöver mer än vanliga inkomster.
2: o Detta utskott har tillgång till alla räkenskaper och handlingar från Statsverket och skall granska att inga utbetalningar överskridit det belopp som varje huvudtitel haft att handha sedan senaste Riksdagens beslut.
De granskar att alla utbetalningar är kvitterade av dem som mottagit pengar.
Är summorna överskridna skall anmälan mot ämbetsman som kontrasignerat göras hos Ständerna.
Konungen kan inte klandras.
Utskottet skall föreslå indragningar och besparingar, föreslå belopp av de summor vilka skall avsättas för särskilda händelser och uppge hur stor bevillningen bör vara.
3: o Uppstår betänkligheter och tvister om pengarnas fördelning förstärks utskottet med fler personer.
§ 31 1: o Bevillningsutskottet skall bestå av 48 personer, valda från landets alla delar.
Sedan bevillningssumman blivit fastställd skall utskottet komma med förslag om fördelningen och underställa Ständerna.
2: o Yppar sig skiljaktigheter eller undandrar sig något Stånd att delta i det föreslagna bevillningsbeloppet, skall utskottet föreslå annan fördelning eller andra grunder för bevillningssumman.
§ 32 Bankoutskottet skall bestå av 36 ledamöter och överse bankens styrelse och tillstånd samt ge föreskrifter om förvaltning enligt den särskilda instruktion som varje Riksdag kommer att utfärda.
De skall inkomma med sin förvaltningsberättelse så tidigt under Riksdagen att Ständerna hinner anställa nytt val.
§ 33 Lagutskottet består av 16 ledamöter och skall utarbeta de från Ständerna remitterade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av allmän Civil-, Kriminal-, och Kyrkolag.
Under Civil och Kriminallag bör förstås de delar av krigslagar som rör medborgare utom krigsstaten.
§ 34 Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottet består av 48 medlemmar, som skall anmärka på brister i hushållningen och föreslå förändringar.
De skall ha tillsyn över alla lagar som rör inrättningar av alla slag, Uppfostring och Undervisningsverken, Allmänna Fattigvården, Lanthushållningen, Bergverken m m § 35 Hemliga utskottet som utgörs av 12 ledamöter, skall tillsammans med Konungen överlägga om ärenden som inte hör till de andra utskotten och som Konungen anser bör hållas hemliga.
De har ingen makt att fatta beslut.
Konungen utser sekreterare och betjäning.
§ 36 1: o Ständerna kan förordna ett Expeditionsutskott med 12 ledamöter, för att uppsätta de expeditioner som under riksdagen av Stånden gemensamt utfärdas och till Ständernas justering överlämnas.
Hovkansler äger rätt att övervara Riksdagsbeslutets justering i de delar, som rör konungens yttrande.
2: o Varje stånd kan tillsätta ett utskott för deras enskilda besvär och angelägenheter.
3: o Skulle Ständerna anse att flera utskott behövs får de tillsättas.
Tre stånd skall i så fall vara överens.
Vid två mot två lämnar Ständerna sin avgörande rätt till Konstitutionsutskottet.
4: o Blir göromålen i något utskott så många att de inte hinns med av de ordinarie ledamöterna får de begära förstärkning, dock efter Ständerna prövning.
§ 37 1: o Alla utskotten, utom Hemliga vars göromål och arbetstid Konungen bestämmer, skall vara i funktion inom åtta dagar efter de blivit utsedda.
De skall så fort som de kan inlämna sina yttranden till Ständerna.
2: o Inga utskott, med undantag av Konstitutions och Banko, är berättigat att väcka frågor till avgörande i Ständernas plena.
§ 38 Alla omröstningar i utskotten skall ske per kapita mellan utskottets samtliga medlemmar, utan avseende på stånd.
Då votering med slutna sedlar sker, skall alltid en sedel tas undan och förseglas och endast öppnas om röstningen utfallit lika.
Är övervikt för någon redan klar, skall sedeln genast förstöras.
§ 39 I alla utskotten för den ordet av Riddarhuset och Adeln som enligt Riddarhus Ordningen är berättigad.
§ 40 Lantmarskalken och talmännen har tillträde till utskotten, dock utan rösträtt.
I Hemliga och Bankoutskotten där tystnadsed fordras, avlägger de den.
§ 41 Statsministrarna, Statsråden, Justitieråden, Hovkanslern, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen och Statssekreterarna kan inte nekas säte och stämma i sitt stånds plena om inte stånden har särskilda stadgar om det.
Ej må någon väljas i något utskott, som har till uppgift att redovisa sina egna göromål och ämbetsåtgärder.
Rör något ärende en ledamot, må han delta i överläggningarna men inte i besluten
§ 42 Behöver något utskott upplysningar av något verk eller Konungens ämbetsman begär det genom sin ordförande, ges tillstånd hos Hovkanslern.
§ 43 Skulle ett utskott vilja överlägga med ett annat är det tillåtet.
§ 44 1: o Konungens propositioner skall alltid upptas i utskotten till prövning och överläggning.
2: o Varje Statsråd har rätt att utan de övrigas hörande till vederbörande utskott hänvisa ett i plenum framställt förslag, dock skall Medstånden underrättas.
3: o Vill utskott återlämna något remitterat mål, skall samtliga Riksstånden yttra sig om till vilket utskott målet hör.
§ 45 Lantmarskalk och talmän är berättigade att kalla till plenum, delta i beredning av ärendet, föredraga det i Stånden, gör propositioner och vidmakthålla ordningen vid sammankomsterna.
De äger dock själv ingen röst vid voteringarna.
§ 46 Ståndens plena, då det gäller allmänna Riksdagsmål, skall så ofta som möjligt hållas på samma tid hos alla Stånden.
§ 47 I plena föredragas först de för Riksstånden gemensamma ärenden och sedan de för Stånden enskilda i den ordning de inkommit.
Lantmarskalken och talmännen biträdda av två från varje stånd skall dagen innan överenskomma om dagens föredragningsämnen.
§ 48 Föredragnings ämnen är endast dessa och inga andra: 1: o Konungens propositioner 2: o Mål, som genom protokollsutdrag eller deputationer från medstånden kommuniceras.
3: o Utskottens betänkanden.
4: o Motioner från någon enskild.
§ 49 1: o Varje fråga som uppkommer första gången, skall om den inte genast hänvisas till utskott, ligga på bordet till nästa plenum, då remiss bör ske.
Om någon genom muntligt anförande gör en framställning skall den dikteras och avskrift lämnas.
2: o Då saken återkommit från utskottet blir den efter första uppläsningen liggande på bordet.
Önskar ledamöterna så kan den bli vilande längre tid.
Frågor av allmän karaktär kan avgöras genast.
I Kansliet skall finnas en förteckning över alla på bordet lagda mål med deras akter och handlingar.
§ 50 Varje ledamot har rätt att stående och från sin plats fritt tala till protokollet och utlåta sig i alla frågor.
Var och en yttrar sig i den ordning han begärt ordet.
Ingen tillåter sig förolämpande uttryck.
Sker det skall lantmarskalken eller talman varna eller vid allvarligare fall låta saken förfalla.
§ 53 När ett ämne slutligen skall avgöras, skall alla handlingar läsas upp, om någon ledamot det önskar.
Lantmarskalk och talman skall inhämta om Stånden anser överläggningarna avslutade.
Om propositionen besvaras med blandat ja och nej, kan ingen förvägras votering § 56 Intet ärende må nedläggas utan Ståndets uttryckliga beslut.
Nya frågor får inte väckas sedan riksdagen pågått en månad.
§ 57 1: o De allmänna beslut, som ett Stånd fattar, meddelas de övriga genom utdrag ur protokollet.
Vill någon ledamot som inte instämt i beslutet, anmäla sin tanke, gör han det genom särskilt memorial.
2: o Protokollsutdragen utskrivs i fyra exemplar, varav tre går till medstånden och ett kallat " Löparen " sänds kring och påtecknas av varje stånds sekreterare och sedan förvaras i Ridderskapets och Adelns arkiv.
§ 58 Vid justeringen kan ingen ändring göras, men tillägg är tillåtna.
Med ståndets bifall kan ledamot utesluta vissa egna uttryck, dock inte sådana på vilket beslutet tydligen sig grundar.
§ 59 Alla Riksståndens protokoll skall så snart möjligt tryckas.
§ 61 Vid val av konung eller tronföljare, väljer varje stånd 16 personer till en nämnd med uppdrag att vid förefallande skiljaktigheter bestämma valet.
Varje stånd väljer för sig.
Är de överens om en person är han utkorad.
Utfaller valet så att en person får hälften av rösterna, blir han vald.
§ 62 Skall Ständerna tillsätta förmyndare för en omyndig konung väljs 16 personer till en nämnd, som med sluten vallista upptecknar de män de anser vara värdiga.
Därefter väljs den som fått flest röster och vidare den som fått näst flest röster till antalet stämmer med vad man antagit.
§ 63 1: o Ständerna skall vid varje Riksdag förordna en för kunskap och redlighet känd man till deras ombud.
Han skall ha tillsyn över lagarnas efterlevnad och domare och ämbetsmän samt i laga ordning tilltala den inför Riksrätt som brister i sin ämbetsutövning.
2: o Denna ombudsman väljs av en nämnd bestående av 12 elektorer från varje stånd, som inte åtskiljs förrän valet är genomfört.
3: o Justitieombudsmannen njuter samma säkerhet under Riksdagarna som Riksdagsmännen för sin person och befattning
§ 64 Vid varje Riksdag skall Ständerna genom omröstning välja 12 ledamöter av varje stånd till en nämnd, som dömer om Högsta Domstolens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att få fortsätta sitt viktiga kall.
Med slutna sedlar genomförs omröstning.
Man frågar: Skall någon uteslutas?
Svaras ja, uppför var och en lista på Högsta Domstolens ledamöter som han anser bör entledigas.
De tre som får de flesta rösterna emot sig ställs under ny omröstning.
Man röstar bort den som får 2 / 3 av rösterna emot sig.
§ 65 Till Tryckfrihetens vård skall Ständerna varje Riksdag förordna 6 för kunskaper och lärdom kända män jämte Justitieombudsmannen.
§ 66 Vid varje Riksdag väljs samfällt och inte genom elektorer bankofullmäktige, tre från varje stånd.
Det åligger de valda att förvalta bankens medel enligt Bankofullmäktiges Reglemente och redovisa inför revisorerna.
Vid skiljaktigheter avger de sina röster till protokollet och om rösterna blir lika avgör ordföranden.
§ 68 Vid varje Riksdag skall varje stånd för sig förordna om revisorer, som mellan riksdagarna enligt instruktion skall överse och granska Statsverkens, Bankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.
De skall vara 6 från varje stånd och skall sammanträda så ofta att varje revision omfattar två års avslutade räkenskaper.
§ 70 1: o Man kan inte vara revisor för flera verk samtidigt.
2: o Fullmäktige och Revisorer kan inte motta befallningar från andra än Ständerna och de njuter samma säkerhet som Riksdagsmän.
§ 71 De röstsedlar som används skall vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria från all tvetydighet i anseende till personers namn.
§ 72 Ingen expedition över Ständernas beslut får göras förrän de blivit uppsatta i Expeditionsutskottet och behörigen justerade och underskrivna i Ständerna.
Från Ständerna utgående akter och handlingar undertecknas av lantmarskalken och talmännen allena, men riksdagsbeslut skall undertecknas av samtliga Ständer och beseglas.
Expeditioner från utskotten underskrivs av den främste närvarande ledamoten.
§ 73 Uppstår tvister mellan Stånden i någon fråga, skall varje Stånds beslut genom protokollsutdrag remitteras till utskottet som haft befattning med frågan.
Det skall försöka sammanjämka och genom nya förslag försöka lösa de skiljaktiga meningarna.
Lyckas de inte förstärks utskottet, så att de blir 30 i varje stånd.
§ 74 De allmänna Stadgar och Förordningar som Konungen och Ständerna gemensamt beslutat skall endast underskrivas av Konungen.
§ 75 Om två Stånd står mot två Stånd vid besluten förfaller frågan och kan inte tas upp vid denna riksdag.
§ 77 Blir någon riksdagsman vid pågående Riksdag eller under resa dit och därifrån ofredad, straffas brottslingen enligt edsöreslagen.
§ 78 Riksdagsman kan inte straffas för gärningar och yttranden i Riksstånden utan att 5 / 6 av hans stånd medger det.
Frikallelse från författaransvar som Regeringsformen anger gäller.
Men om någon överfaller den andra med hugg och slag eller nyttjar vapen har han förverkat livet och skall utan att njuta Riksdagsmanna skydd överlämnas till domstol.
Riksdagsman kan inte häktas för mindre förseelser eller för skuld.
Dock är hans egendom inte frikallad från laga utmätning Ingen får värva någon som kommer från landsorten till riksdagen till krigstjänst, utan husbondens medgivande.
§ 79 Ingen av Riddarhuset och Adeln, som har rätt till säte och stämma i Riksdagen eller någon från de andra stånden som är lagligen valda, kan nekas tillträde till Riksdagen.
I krigstid kan dock militära personer beordras av Konungen att lämna pågående Riksdag.
Annars får ingen utan tillstånd lämna Riksdagen.
Längre ledighet än 2 - 3 veckor tillåts inte.
§ 80 Riksdag må ej räcka längre än 3 månader.
Tiden kan vid behov förlängas med 1 månad, om 3 Stånd är överens om förlängning.
§ 81 Lantmarskalken och talmännen träder inför Konungen och ber att han skall avlysa Riksdagen och uppkalla Stånden till Rikssalen.
Efter avslutad gudstjänst nedlägger Stånden sin tacksamhet och välgångsönskningar för Konungen.
Därefter uppläses riksdagsbesluten.
Kungen hemförlovar Ständerna.
§ 82 Innan Ständerna skiljs uppvaktar de Konungen och det kungliga huset genom deputerade och tar sedan avsked av varandra.
Till yttermera visso har Vi detta med Våra namns underskrifter stadfäst och bekräftat i Stockholm den 10 februari 1810.
M ANKARSVÄRD, JAC AX LINDBLOM, H N SCHWAN, LARS OLSSON.
Allt som föreskrivit står vill Vi till orygglig Grundlag anta, och befaller alla som Oss och Våra Efterträdare med huldhet, lydnad och hörsamhet denna Riksdagsordning erkänna, iaktta, efterleva och hörsamma.
Detta har Vi med egen hand underskrivit i Stockholm den 10 februari 1810 CARL
Universal angående vederbörande domares skyldighet att noggrant iakttaga vad i Kongl Förordningen den 23 mars 1807 blivit stadgat om stället för uppenbar Kyrkoplikts undergående.
Stockholm den 11 mars 1823.
Befallningshavande i Blekinge har anmält att verkställigheten av kyrkoplikten ibland skall utföras på en ort som ligger avsides och medför dryga omkostnader vid fångtransporten.
Enligt förordningen av den 27 mars 1807 skall kyrkoplikten hållas i den församling där brottslingen straffas och inte där brottet blivit begått om avståndet är stort.
Stockholm den 11 mars 1823 H A v STROKIRCH
Kungörelse angående tillägg i den vid Kongl Förordningen om Lots- och Båt-inrättningen i riket och den1820 fogade förteckningen på lotsplatser och farleder.
Stockholm den 20 mars 1823 Den 4: de innevarande månad har Kongl Maj: t förordnat att vid Trelleborg skall anställas lotsar och därför görs ett tillägg till förteckningen av lotsar av den 20 juni 1820 samt taxan för en tyska mil.
Stockholm den 20 mars 1823 VICTOR von STEDINGK
Kungörelse angående rättighet att i öppna sjön uppfiska förlorade skeppsankare.
Stockholm den 3 april 1823 Kongl Maj: t har i en skrivelse av den 12 mars meddelat, att för undanröjande av författningens rätta tillämpning och uppmuntran av en nyttig industri förklarat, att varje svensk har rätt att inom svenskt område i öppna sjön, uppfiska skeppsankare som blivit övergivna av dykeri- och bärgningskompaniet, skeppsägare eller assurandörer.
Då ankaret uppfiskas skall det genast anmälas hos befallningshavanden i orten och tre gånger kungöras i Post- och Inrikestidningen.
Infinner sig ägaren inom natt och dag efter sista kungörelsen och kan styrka sin äganderätt, skall ankaret återlämnas till honom mot att han erlägger bärgarlön på 25 % av värdet och
gottgör kostnader som till ankarets vårdande kan ha uppkommit.
Anmäler sig ingen ägare inom rätt tid tillfaller ankaret upphittaren.
Stockholm den 3 april 1823 VICTOR von STEDINGK
Kungörelse angående ett särskilt tillskott, som kommer att för alla brandförsäkrade hus och byggnader i städerna erläggas och före den 1 November innevarande år till Verket inbetalas.
Stockholm den 5 april 1823 Efter de stora och härjande eldsvådor, som inom loppet av endast ett och ett tredjedels år inträffat i Göteborgs Förstad Masthugget, i Uleåborg, Norrköping och Borås och där brandskadeersättningarna uppgått till inte mindre än 664.804 riksdaler 44 skilling 11 runstycken.
Därigenom har fondens tillgångar sjunkit under den nivå som anges i Reglementet från 27 februari 1822.
Som en följd härav finner sig Direktionen föranlåten att för att fylla bristen ett extra uttag, som blir lika med sista eller hälften av första årets avgifter.
Stockholm den 5 april 1823 FR SILVERSTOLPE, C af KLINTBERG N af WETTERSTEDT
Kungörelse angående tullen på utgående osläckt kalk för innevarande år.
Stockholm den 21 april 1823 Samma avgift för osläckt kalk, nämligen 1 skilling tunnan, som gällt föregående år, kommer att gälla hela nästa år.
Stockholm den 21 april 1823 M ROSENBLAD
Kungörelse med erinran angående sättet hur inbetalningar bör ske till de under Kongl Kollegium lydande kassor.
Stockholm den 28 april 1823 Inbetalningarna skall ske till Rikets Ständers Bank eller Riksgäldskontoret för Kongl Kollegii räkning och insättningsattesten skall lämnas till det kontor dit medlen hör.
Kassörens kvitto är inte giltigt förrän kamreren för kontoret skrivit på.
På förekommen anledning erinras om att dessa föreskrifter noggrant iakttas varpå låntagarens egen säkerhet beror.
Stockholm den 28 april 1823 G W af TIBELL P SCHRÖDERSTJERNA
Cirkulärbrev till Befallningshavande, angående prestanda för att vara kompetent till landskamrerare, lanträntmästare, med flera beställningar.
Stockholm den 2 maj 1823.
Hädanefter skall ingen vara kompetent till landskamrer, lanträntmästare, lånebokhållare, kronofogde och häradsskrivare som inte undergått kansli-, juridisk-, eller kameralexamen vid någon av Rikets Akademier och i övrigt företett bevis om skicklighet till tjänstens bestridande.
Undantag för dem som fyllt 20 år och efter nu gällande föreskrifter därtill finns kompetenta och fått befallningshavandes intyg att de äga erforderlig skicklighet.
Stockholm den 2 maj 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående Eskilstuna Fristads Manufaktur idkares och deras förlagshandlandes, även glas och porslinsbruks samt smidesverks idkares, jämte de i Städerna bosatta glas, porslins och smideshandlares rättighet, att på rikets marknader försälja sina varor.
Stockholm den 5 maj 1823 Då glas och porslinsförare samt smideshandlande från Eskilstuna kommit till marknader för att sälja sina produkter, har de ibland fått tillåtelse och ibland blivit förbjudna beroende på hur man bedömt Kungörelsen från 9 januari 1822.
Kongl Maj: t har menat att på grund av de särskilda förhållandena i Eskilstuna inskränkningen i avsättningsrätten inte skall gälla manufakturidkarna från Eskilstuna.
Däremot gäller förbudet för försäljning till och från marknaderna och att på sådana resor medföra hustru och barn.
Stockholm den 5 maj 1823 C af KLINTBERG
Kungörelse angående upphävande av Författningen, rörande stämpling av husvävnader, som till salu utbjuds.
Stockholm den 8 september 1823 Kungörelsen av den 31 mars 1819 angående stämpling av husvävnader är i all kraft och verkan upphävd.
Stockholm den 8 september 1823 C af KLINTBERG
Kungörelse angående åboer å krono Lotshemman förunnad rättighet att till skatte in-köpa hemman av denna natur.
Stockholm den 15 september 1823 Kongl Maj: t har beslutat att de åboer på kronolotshemman, som själva är antagna, giltiga och edsvurna lotsar eller genom utlärda och godkända lotsdrängar ombesörjer lotsningen, får rättighet att till skatte inköpa hemmanen av nämnda natur på följande villkor: 1: o Att skatterättigheten går förlorad om de i lotsförfattningarna stadgade skyldigheter inte noga fullgörs.
2: o Att hemmanen inte får klyvas eller mindre delar avsöndras.
3: o Att de lotsar som till skatte inlöser sina hemman inte därefter anses berättigade till någon lön från kronan.
Stockholm den 15 september 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Förklaringar och Tillägg till Stadgan av den 18 november 1818, om vad som bör iakttagas vid Medico Legala Besiktningar på döda kroppar.
Stockholm den 22 september 1823.
Då besiktningsintyg inkommit till Sundhetskollegium har de ofta varit ofullständiga, när det gällt liköppningar av personer som avlidit genom förgiftning.
Därför görs följande förklaringar och tillägg till stadgan av den 18 november 1818.
1: o Kemiska undersökningar av mag- och tarminnehåll skall helst göras genast på stället, så att fullständig upplysning av deras beskaffenhet kan erhållas.
I annat fall samlas det misstänkta innehållet tillsammans med stycken av själva magen, som verkar angripen, i ett passande kärl, som förseglas med läkarens och en annan trovärdig persons sigill.
Då det sedan beskrivs i besiktningsprotokollet, skall samma sigill användas, som det som användes vid förseglingen av kärlet.
När den kemiska undersökningen sedan görs på apoteket, skall protokollet uppta beskrivning av kärlet, att sigillet är obrutet och de försök som blivit gjorda för att fastställa giftet.
2: o Opium ger sig i sin dödande verkan tillkänna: 1: o genom symtom, som varje läkare känner, 2: o röjer sig vid obduktion av sin lukt, 3: o kan upptäckas om maginnehållet silas och några droppar Solutio muriatis ferrici spirituosa tillsätts, då vätskan får en röd färg.
3: o Ny metod att upptäcka arsenik.
Resultatet, som blir ett grått metallglänsande pulver, känns igen på lukten, då det strös över glimmande kol.
4: o Tillägges att detta prov upptäcker en mindre halt av arsenik än något annat.
Stockholm den 22 september 1823 C E von WEIGEL
Kungörelse angående förändring i straffet för hållkarl, som av resande fordrar drickspengar.
Stockholm den 23 september 1823.
Upphävs spöstraffet för hållkarl, som begär drickspengar av resande, enligt Gästgivar förordningen av den 11 december 1766.
Straffet blir i fortsättningen 6 riksdaler böter, som vid brist på tillgångar kan omvandlas till fängelse på vatten och bröd.
Stockholm den 23 september 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Cirkulärbrev angående så väl vederbörandes kungörande om beslut, rörande anläggning eller förändring av mjöl - och sågkvarnar jämte stampverk, samt deltagande i allmänna vägars och broars tillika med andra publika byggnaders underhållande, såsom ock behöriga bevisers inlämnande till Kongl Kammar Kollegium över sådant kungörande eller erhålllen del av samma beslut.
Stockholm den 23 september 1823 Hädanefter skall besvär över mjölkvarnars och stampverks anläggningar göras hos Kongl Kollegium.
Beslut rörande publika byggnaders och allmänna vägars och broars underhåll skall alltid föreläggas den vinnande parten eller kronobetjänten, som ombesörjer att besvärsbeslutet uppläses från predikstolen i de församlingar det berör.
Stockholm den 23 september 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Cirkulärbrev till Kongl Maj: ts samtliga Befallningshavande och Regementschefer, angående begravningshjälps beräknande efter indelta tjänstemän.
Stockholm den 9 oktober 1823.
Begravningshjälp skall hädanefter beräknas och utgå efter den markegång, som näst före dödsfallet varit fastställd och gällande.
Stockholm den 9 oktober 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Cirkulärbrev angående sättet till jordeböckers inrättande och vad därvid bör iakttagas.
Stockholm den 31 oktober 1823 Angående jordeboken inrättande är detta förordnat: 1: o Beskrivs det gamla formuläret av den 10 december 1724.
I stället för de många titlarna skall nu endast tre slags hemmans naturer införas, nämligen skatte, krono och frälse.
2: o Den 20 december 1729 omtalas att jordeböcker skall uppdateras vart sjätte år.
Det är särskilt viktigt att iakttaga så att all förändringar rätteligen införes och protokoll och själva liggaren insändes till Kammar Kollegium.
För de andra åren används den kortare metoden där jordeboks- och hemmantalsräntan i pengar upptas.
4: o Blanka sidor skall lämnas, så att ändringar bekvämt kan införas.
Häradsskrivarna skall lämna persedelböcker vart tionde år istället för vart sjätte.
5: o Alla län skall upprätta jordeböcker 1823 och sedan vart tionde år.
Redovisas alla brister som funnits i de sist inkomna jordeböckerna.
Allt syftar till att få en likriktning över landet.
Stockholm den 31 oktober SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Cirkulär angående ekevirkets forslande.
Stockholm den 11 november 1823 Allmogen har klagat över att deras vagnar blivit obrukbara efter att ha transporterat ekvirke till flottans och artilleriets behov.
Vagnarna är inte avsedda för så tunga laster.
Kongl Maj: t har beslutat att det tunga virket hädanefter skall köras på Kronans vagnar, som är mera tjänliga.
Den kommenderande befälhavaren skall uppge virkets storlek och om det kan anses transporteras på allmogens vanliga fordon.
Beslut, att om ekstycket överstiger tio kubikfot, skall Kronans fordon användas.
Mindre stycken skall transporteras utan ersättning av allmogen.
Stockholm den 11 november 1823 CARL af WIRSÉN
Kungörelse angående förändring av III artikeln i legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 15 maj 1805 samt i Kongl Påbudet den 30 augusti 1811.
Stockholm den 14 november 1823 Tidigare förbud för icke godkänt tjänstehjon att ta tjänst i annat län upphör.
Omyndig person som så väl använt sin tid att han kan anses för godkänt tjänstehjon och erhållit besked därom har numera rätt att ta tjänst var han önskar.
Stockholm den 14 november 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående försäljning till export av till införsel förbjudna, förbrutna dömda varor, samt om en förändrad grund för beräkning av den för sådana varor belöpande Beslagarandel.
Stockholm den 17 november 1823 I Lurendrägeri- och Tullförsnillnings Förordningen av den 12 februari 1820 står att beslagtagna varor får säljas utrikes.
Nu förordnas att sådana varor säljs inom landet vid auktioner i de större stapelstäderna.
Därefter får varorna med föreskrivna säkerhetsmått sändas utrikes till utländsk ort, där svensk konsul finns.
Beslagarens andel skall beräknas efter det pris som varorna föryttras på auktionen.
Stockholm den 17 november 1823 C af KLINTBERG
Kungörelse om Underhållsutdelningen av krigsmanshusmedlen för innevarande år.
Stockholm den 24 november 1823 9 sidor namn.
6.922 personer finns upptagna i Krigsmanshusets ordinarie stat, som innehåller 69.620 riksdaler.
Stockholm den 24 november 1823 G W af TIBELL, P SCHRÖDERSTJERNA
Cirkulär angående uppbörd, förvaltning och redogörelse för Häradets enskilda lott i Sakören.
Stockholm den 15 december 1823 Då det visat sig att redovisningen för häradets lott i sakören haft brister, har Ständerna föreslagit skärpning.
Det är häradshövdingarnas plikt att efter varje sommarting insända protokoll över dessa medel, som också innefattar förslag till användandet för häradets behov och nytta.
Stockholm den 15 december 1823 H A v STROKIRCH
Kungörelse angående den Tull, som för utgående varor under nästkommande år 1824 skall beräknas och erläggas.
Stockholm den 16 december 1823 Direktionen skall inhämta föregående års priser vid stapelstäderna och utifrån det bestämma medelpris på utgående varor och tullavgiften om den är förändrad från förra året.
Tabeller med de priser som skall ändras.
I övrigt gäller 1818 års taxa.
Vete, råg, korn, havre, malt, bönor, vicker och ärter får tullfritt utföras till utlandet.
Avgift på svamp är 12 skilling på 100 riksdalers värde.
Stockholm den 16 december 1823 M ROSENBLAD
Riddarhusordningen; av Kongl Maj: t stadfäst på Stockholms slott den 18 december 1823 Då Lantmarskalken på Ridderskapets och Adelns vägnar överlämnat en omarbetad Riddarhusordning vid detta riksmöte, har Vi gillat och stadfäst samt till obrottslig efterlydnad antagit och kungjort den.
§ 1 På Riddarhuset äger var och en introducerad ätt, genom sin huvudman säte och stämma.
§ 2 För att undvika all irrning ättemännen emellan, om vem som är huvudman, skall som förut varit vanligt den äldste sonen och hans äldste son efter honom, så länge någon äldste son finns, vara ättens huvudman.
Därefter den äldste av den kvarlevande grenen.
§ 3 När riksdag skall hållas har den som är huvudman och anmält sig vid första eller andra anteckningen, ovillkorlig rätt att inta säte för ätten.
Har huvudman inte anmält sig vid andra anteckningen, äger annan man av ätten samma rätt.
Anmäler sig flera har den rätt som är huvudmannarätten närmast.
Anmäler sig ingen huvudman får platsen intas av fullmäktige som förordnats av ätten.
§ 4 Uppstår tvist om huvudmannarätten, provas den av blivande Riddarhus utskottet efter Genealogiska Tabellerna.
§ 5 Utgår adlig ätt på svärdssidan under varande Riksdag, upphör fullmäktige att inneha säte för densamma.
Dör huvudman under Riksdagen lämnar fullmäktige sitt uppdrag.
§ 6 Personer som inte blir godkända enligt Riksdags Ordningen utesluts.
Detta gäller även adelsman som är bysatt, tilltalad i domstol för nesligt brott, även om domen inte fallit.
Den som får fullmakt, skall ha fyllt 21 år.
§ 7 Alla de kommendörs ätter som tillkommit före 6 juni 1809, får behålla sitt högre säte i Riddarhuset.
De som blivit utsedda efter den dagen kan inte bilda ny ätt, varken för sig själva eller efterkommande § 8 Efter huvudman som blivit upphöjd till Friherre tillträder den närmaste ättemannen.
§ 9 Är huvudman i utlandet, antingen i konungens tjänst eller med vederbörligt tillstånd för enskilda angelägenheter, har han rätt att utge fullmakt.
Adelsman som tjänstgjort de 3 sista åren före riksdagen i främmande makts tjänst, men varit skattskriven här har rätt att intaga säte i Riddarhuset.
Uppkommer något ärende, som berör makten han tjänstgör för, bör han inte närvara vid besluten varken in pleno, utskott eller nämnd.
Samma gäller för adelsman, som är i fientlig fångenskap, med av främmande överhet tillåten att vistas i fäderneslandet.
§ 10 Flyttar adelsman utrikes enligt vad 1723 års adliga privilegier omförmäler förlorar han säte och stämma bland Ridderskapet.
Flyttar han tillbaks och kan styrka att hans förbindelser med främmande makt upphört och avlägger ny tro- och huldhetsed till konungen, samt de 3 senaste åren varit skattskriven i landet, återfår han sina rättigheter som svensk adelsman.
§ 11 Adelsman, som avviker ur landet har förverkat sin rättighet till säte och stämma på Riddarhuset.
Återkommer han utan att ha blivit överbevisad om brott återinträder han.
§ 12 Så snart lantmarskalken blivit utnämnd av konungen, ledsagas han av de två äldsta grevarna till Riddarhuset.
Där mottas han vid ingången av Riddarhus Direktionen, Riddarhus Sekreteraren och de övriga som tillhör Riddarhus Kansliet.
Därefter utser lantmarskalken 3 personer som dagen därpå sammanträder och börjar anteckningen.
Upprop sker efter matrikel i den ordning de äga säte på Riddarhuset.
Var och en framträder och tecknar sig till förnamn och karaktär eller avlämnar fullmakt.
Han får då en tryckt pollett med ättens namn och nummer.
Där på tecknas nummer på den bänk, där han skall sitta under Riksdagen.
Polletten skall mottas personligen.
Den som inte kommer till första anteckning kan anmäla sig vid det andra.
§ 13 Dagen före Konungen kallar Ständerna till Rikssalen sker också en anteckning med två upprop.
Sedan tillåts ingen anteckning förrän elektorerna är valda.
Utskottet bör endast för anteckningar sammanträda ½ timme före varje utsatt plenum.
Riddarhusbetjäningen får inte lämna ut någon pollett utan utskottets samtycke.
§ 14 Den som anmäler sig för första gången som riksdagsman, skall ha utdrag ur kyrkoboken där han är född.
Är beviset oriktigt skall inlämnaren genast tilltalas inför domstol.
Är beviset falskt förlorar han säte och stämma vid den Riksdagen.
§ 15 Fullmakt gäller inte om den inte är utgiven av huvudman eller den som enligt Riddarhus ordningen är därtill berättigad.
Följer formuläret, hur fullmakten skall vara skriven.
§ 16 Uppges vid en och samma anteckning flera fullmakter för samma ätt, blir alla ogiltiga.
Anmäls flera fullmakter vid olika anteckningar gäller den som först blivit uppvisad.
Den som ger ut flera fullmakter och uppdagas förlorar säte och stämma i Riksdagen för längre eller kortare tid.
§ 17 Sedan anteckningarna är förrättade blir bänkarna fördelade, så att första grevebänken blir till höger om lantmarskalken och den andra till vänster o s v. § 18 Ingen får inträda i Riddarhuset utan att ha lämnat polletten.
Det är Riddarhus Fiskalens ansvar att ingen obehörig träder in.
Den som lånar ut sin pollett förlorar säte och stämma för den Riksdagen.
§ 19 Sedan konungen öppnat Riksdagen skall bänkmans- och elektorsvalen verkställas.
Alla enligt anteckningslistan delas i 50 lika delar och varje avdelning kallas innanför skranket och förrättar bänkmansval.
Var och en lämnar en sluten sedel med namn på någon inom avdelningen.
Den som får de flesta rösterna är vald till bänkman.
Får två samma antal röster lottas dem emellan.
Den som är frånvarande vid valet har förverkat sin rätt.
De valda bänkmännen samlas samma dag och väljer genom slutna sedlar 25 elektorer.
§ 20 Elektorerna väljer ledamöter till utskotten.
§ 21 Den äldste för ordet i vart och ett av utskotten.
§ 22 Man kan inte vara både bänkman och elektor på en gång.
Däremot kan man vara bänkman och utskottsledamot samtidigt.
Blir elektor vald till ledamot i utskott ersätts han av ny elektor.
§ 23 Har någon valts till bänkman, elektor eller utskotts ledamot, men inte kunnat delta i första sammanträdet, har han rätt att lämna tillbaks sin pollett och avresa från Riksdagen.
Har han varit frånvarande två veckor över beviljad ledighet intas annan till hans ersättare.
§ 24 Tillstånd att på två, högst tre veckors tid från Riksdagen avresa kan lantmarskalken bevilja fyra eller fem bänkmän eller elektorer.
§ 25 Adelsman vald till ledamot i Utskottet har rätt att avsäga sig förtroendet vid första sammanträdet, men inte senare om inte laga förfall föreligger.
Två, tre ledamöter kan beviljas entledigande för egna angelägenheter på samma gång.
Blir han borta mer än tre veckor är hans rum i utskottet ledigt.
Från hemliga utskottet kan ingen entledigas utan konungens tillstånd.
§ 26 Försummar utskottsledamot tre på varandra följande sammankomster eller reser han bort utan lov mister han sin riksdagsmannarätt för den Riksdagen.
Detta skall genast tillkännages för Ridderskapet och Adeln och antecknas i protokollet.
§ 27 Med laga förfall menas vad som står i 12 kapitlet 1 § rättegångsbalken.
§ 28 Anslag till plenum skall ges senast klockan 6 dagen förut.
§ 29 Vid varje Riksdag skall, första gången då Ridderskapet och Adeln sammanträder in pleno (fulltalig sammankomst) denna Riddarhus Ordning och den särskilda ordningsstadgan för Ridderskapets och Adelns sammankomster uppläsas.
Ett tryckt exemplar av Riddarhus ordningen skall alltid finnas att tillgå, dels på Lantmarskalkens bord och i Riddarhus kansliet.
§ 30 Lantmarskalken äger att vid samlingstimmen, efter att ha äskad ljud med klubban låta överläggningarna börja.
Dör Lantmarskalken avvaktar man konungens utnämnande av en annan.
§ 31 Lantmarskalken äger ensam rättighet: 1: o att sammankalla Ridderskapet och Adeln in pleno 2: o att börja och med Ståndets samtycke avsluta plenum eller förklara överläggningarna vilande 3: o att leda Ridderskapets och Adelns överläggningar, tillkännage vad frågorna berör, varna dem som förhåller sig otillbörligen.
Han har inte rättighet att varna hela Ståndet, inhämta skriftliga och muntliga anförandens uteslutande ur protokollet, som kan var anstötliga eller strida mot grundlagarna.
Vidare skall han tillse att sammankomsterna alltid hålls på ett värdigt sätt.
5: o att äga tillträde till alla utskott, för att kunna tillse göromålens oavbrutna gång 6: o att befordra allt som Ridderskapet och Adeln beslutar, som inte strider mot Regeringsformen eller Grundlagarna
§ 32 Vid varje Riksdags början skall en föredragningslista med två kolumner inrättas.
I den ena skall införas alla frågor och namn på den som inlämnat dem samt en kort redogörelse för vad som avses.
I andra kolumnen införs när frågan föredragits in pleno, blivit lagt på bordet eller remitterat till utskott samt när frågan blivit avgjord.
Denna lista skall föras av äldsta Riddarhus Kanslisten och alltid finnas tillgänglig.
Ärendena föredras i den ordning de står på listan.
Förekommer propositioner eller remisser från Konungen eller kommunikation och avgörande av de andra Riksstånden bör de först föredragas.
§ 33 Var och en antecknad och vid Riksdagen närvarande ledamot har rätt att muntligen eller skriftligen väcka alla sådana frågor som enligt grundlagarna kan upptas i plena.
Väcker någon en fråga muntligen, som kräver utskottets yttrande, skall den innan nästa plenum avlämnas skriftligen till protokollet.
§ 34 Trettio dagar efter att Statsverkets tillstånd och behov blivit tillkännagivit, får inga nya frågor väckas.
Gäller inte Ståndets egna ekonomifrågor.
§ 35 Inget memorial av Ridderskapet och Adeln får upptas av någon som inte har säte och stämma på Riddarhuset.
Gäller även de övriga riksdagsstånden
§ 36 Inkommer någon fråga som inte kräver remiss till Utskott, läggs den på bordet och behandlas i den ordning föredragningslistan utmärker.
§ 37 Var och en har rätt att yttra sig i alla frågor.
Man uppstiger från sin plats och uttrycker sina tankar, som förs till protokollet.
Inga personliga angrepp tillåts.
Skulle detta ske prövas det inför 12 ledamöter.
§ 38 Avhandlas ärenden, som berör enskild medlem av Ridderskapet eller Adeln får inte nära släktingar delta i besluten.
§ 39 När ett ärende är färdigbehandlat och proposition ställd, får ingen försöka ändra beslutet.
Erinringar kan göras till protokollet utan att det påverkar beslutet.
Propositionerna skall ställas så att man svarar antingen Ja eller Nej.
Viktiga frågor skall författas skriftligen och justeras av Ståndet.
§ 40 Besvaras proposition med både Ja och nej, får votering begäras.
Reservation mot beslutet införs i protokollet.
§ 41 Då votering eller val skall förrättas anmodar lantmarskalken 6 personer av Ridderskapet och Adeln att tillsammans med honom sitta vid bordet.
Fyra för anteckningar över dem som rösta eller är frånvarande.
Varje bänkrum träder inför skranket för sig och lämnar sitt namn och en sluten röstsedel på det pappersark, som en ledamot håller.
Endast de som tillhör den uppropade bänken får finnas innanför skranket eller stå i skrankdörren.
Ingen får rösta som inte är antecknad och har med sig polletten.
§ 42 Vid varje val eller votering görs två upprop.
Den som inte infinner sig vid det andra för hans bänk, har förlorat sin rättighet.
§ 43 Lämnas flera sedlar, och en är märkt eller strykning skett är den ogillad.
Före valet skall fullständig skriftlig underrättelse om valsedlarnas rätta beskaffenhet anslås.
Vid voteringar används tryckta sedlar med Ja eller Nej.
Alla handskrivna anses olagliga.
När voteringen är över, tar ordförande en sedel, som han förseglar.
Skulle rösterna vara lika avgör den undantagna.
§ 44 Sedan öppnas sedlarna och ordföranden och de som sitta vid bordet granskar dem och fyra personer för enskilda protokoll, vilka underskrivs av alla som sitter vid bordet.
§ 45 Vid varje riksdag väljer Ridderskapet och Adeln in pleno 3 fullmäktige i Riksens Ständers Bank och lika många i Ständernas Riksgäldskontor och förordnar dessutom revisorer.
§ 46 För att befrämja nödvändig ordning vid Ridderskapets och Adelns allmänna sammankomster är särskilt stadgande utfärdat, som anslås i stora Riddarhussalen.
§ 47 Riddarhus Utskottet består av 12 personer.
Inför dessa personer skall ledamöterna av Riddarhuset och Adeln infinna sig och styrka sin behörighet till säte och stämma och få sina polletter.
Detta utskott skall tillse Riddarhus- samt Adliga Jungfru Stiftsärendenas förvaltning sedan förra Riksdagen, revidera Riddarhuskassan och Adliga Kadett Skole Fonden samt övriga donationer, kassor och legat.
Utskottet avlämnar sin berättelse till Ridderskapet och Adeln, där även förändringar i förvaltningarna föreslås om så behövs.
§ 48 Riddarhusets angelägenheter sköts av en direktion, bestående av 7 ledamöter, varav en inte erhåller honorarium (arvode).
Denna direktion följer en särskild utfärdad instruktion som också har föreskrifter för Riddarhus Sekreteraren och tjänstemännen.
Direktionen väljs varje riksdag in pleno bland sådana adelsmän som är behöriga att vara ledamöter i utskott.
Han kan inte samtidigt vara fullmäktig i Riksens Ständers Bank eller Riksgäldskontoret eller revisor över dessa verk.
§ 49 Har Riddarhus Sekreterar sysslan blivit ledig mellan riksdagarna och tjänsten tills vidare tillsatt enligt vad som gäller i instruktionen, skall Ridderskapet och Adeln inom 8 dagar efter första anteckningen, rösta om valet gillas.
Skulle valet ogillas fylls ledigheten på sätt Ståndet finner lämpligast.
§ 50 De personer som blivit upphöjda till grevlig eller friherrlig värdighet eller benådade med adelskap, men inte anmäler sig till introduktion har förverkat sin rätt.
Lottning och inskrivning i Adliga Jungfru Stiftet, om det inträffar under riksdagen, skall verkställas vid Vadstena Adliga Jungfru Stifts Direktionen i närvaro av lantmarskalken.
§ 51 Väcks fråga om ändring i denna Riddarhus ordning remitteras den till Riddarhus utskottet som inkommer med sitt betänkande.
Besluts någon ändring eller tillägg överlämnas beslutet till Konungens Nådiga stadfästelse och blir genast efter Riksdagens slut gällande.
Sker någon grundlagsändring, som påverkar denna Förordning, bör Utskottet självmant inkomma med förslag till Ridderskapet och Adeln, så att det inte blir någon stridighet mellan grundlagen och Riddarhusordningen.
§ 52 De på Riddarhuset förvarade tabeller över alla introducerade ätter, skall hållas i ordning och vid behov kompletteras.
§ 53 Ej må någon uppta annan ätts namn eller vapen, den må vara död eller levande, utan Konungens tillstånd och efter att i händelse ätten lever, medlemmarna har inför Konungen uppgivit sitt samtycke.
§ 54 Sedan Kongl Maj: t på Rikssalen åtskilt Riksens Ständer och hemförlovat dem samt Lantmarskalken avslutat Ridderskapets och Adelns sammankomster överlämnar han Staven till den äldsta närvarande greven.
Sex deputerade av Ridderskapet och Adeln uppträder till Kongl Maj: t och överlämnar staven till Konungen.
Därefter får ingen sammankomst äga rum vid den Riksdagen.
Stockholm den 18 december 1823 CARL JOHAN
Kungörelse angående tiden för Arrenden av Kongl Maj: ts och kronans Strömmingsfisken.
Stockholm den 19 december 1823 Enligt brev av den 13 augusti 1766 upplåts arrendefiske på 6-15 år.
Detta har haft menliga följder för strömmingsfisket, då arrendatorerna fått flytta till en för fisket upplåten avlägsen uthamn med sina hushåll och där skaffa sig rum och uthus, salterier och ibland även egna kapell.
Detta har gjort att de frånträtt sina arrenden innan kostnaderna blivit gottgjorda.
För att utvidga strömmingsfisket som utgör huvudnäringen för kustinnevånarna i de norra provinserna kommer arrendena aldrig ges på mindre än 15 års tid.
Stockholm den 19 december 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående förminskning av böter för förfallolöst uteblivande från mantalsskrivning samt varest besvär över Kongl Maj: ts befallningshavandes utslag, varigenom den 30 september 1812 om mantals och skattskrivningen i riket uppräknade fall blivit ådömda, må anföras.
Stockholm den 19 december 1823 Ständerna har anmält att förordningen av den 30 september 1812, där föreskrivs att den som utan förfall missar mantalsskrivningen bötar 2 riksdaler.
De föreslår en minskning till 1 riksdaler.
Då bestämd föreskrift saknas hur besvär skall anföras över Befallningshavarens utslag angående böter, äger man att besvära sig hos Kammarkollegium inom 45 dagar.
Stockholm den 19 december 1823 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kongl Maj: ts och Riksens Ständers fastställda Regeringsform; Daterad Stockholm den 6 juni 1809, med de därefter, och sist vid Riksdagen i Stockholm år 1823, av Konungen och Riksens Ständer antagna förändringar.
Att sedan Vi, med oinskränkt förtroende till Rikets Ständer, ovillkorligen överlämnat fastställandet av en ny Regerings Form, som för alltid skall grunda ett gemensamt Fäderneslands sällhet och självständighet, uppfyller Vi en för Vårt hjärta dyrbar och efter längtad plikt, då Vi härmed allmänt kungör den grundlag, som av Rikets nu samlade Ständer, efter noga överläggning, enhälligt fastställt och antagen blivit, samt till Oss i dag i förening med Deras frivilliga och enstämmiga anbud av Sveriges Krona och Regering, på Rikssalen överlämnat.
Då Vi med livligaste rörelse och med ömt deltagande i det Folks öden, som lämnat Oss ett så oförgätligt prov av förtröstan och tillgivenhet, gått denna Dess önskan till mötes, har Vi fäst ett så mycket säkrare hopp om framgång i Våra oavbrutna bemödanden att bereda Fäderneslandets framtida väl, som Vårt och Våra Undersåtars ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i den nya Regerings Formen blivit så tydligt utstakad, att de, med bibehållande av Kungamaktens helgd och verkningsförmåga, förena Svenska
Folkets lagbundna frihet.
Vi vill således denna av Riksens Ständer samtyckta Regerings Form härmed antaga, gilla och bekräfta.
Vi efterskrivna Ständer, har inför det allmänna Riksmötet, som är sammankallat, gjort veterligt, att Vi Svenska Folkets Fullmäktige inträtt i rättigheten, att själva, genom upprättande av en förändrad Statsförfattning för framtiden förbättra Fäderneslandets belägenhet.
Alltså har Vi upphävt de intill denna dag mer eller mindre gällande Grundlagar nämligen Regerings Formen 1772, Förenings- och Säkerhetsakten 1789, Riksdags Ordningen 1617 och alla andra lagar, akter, ordningar, stadganden och beslut, vilka under namn av Grundlag inbegripits.
Vi har överenskommit att för Svea Rike och underliggande länder stadga följande Regerings Form, vilken från denna dag skall vara Rikets främsta Grundlag.
§ 1 Sveriges Rike skall styras av en Konung och vara ett arvrike.
§ 2 Konungen skall alltid vara av den rena Evangeliska Läran, sådan den i oförändrade Augsburgska Bekännelsen samt Uppsala Mötes Beslut av år 1593 är antagen.
§ 3 Konungens Majestät skall hållas i helgd och vördnad.
Hans gärningar är fredade för åtal.
§ 4 Konungen äger att allena styra Riket som Regerings Formen föreskriver.
Han skall dock inhämta underrättelse och råd av ett Statsråd, som Konungen inkallat och utnämnt.
De skall vara kunniga, erfarna, redliga och allmänt aktade infödda Svenska Frälse eller Ofrälse Män av den rena Evangeliska Läran.
§ 5 Statsrådet skall bestå av 9 personer, som har rätt att övervara alla mål.
En Justitie Kansler, som också är ledamot av Konungens Högsta Domstol, en Statsminister för utrikes ärenden, sex Statsråd, varav minst tre bör ha tjänst i Civila Beställningar samt en Hovkansler.
Varje Statssekreterare äger säte och stämma i Statsrådet, där han föredrager målen.
Far och son eller två bröder får inte samtidigt vara ledamöter av Statsrådet.
§ 6 Det skall finna fyra Statssekreterare, en för Krigsärenden, en för Kameral-, Lanthushållnings-, Bergshanterings- samt Inrikes civila ärende, en för mål rörande Drätselverket, In- och Utrikes Handel och Slöjderna samt en för ärenden som angå Religion, Eklesiastikverket, Allmän Uppfostran och offentliga Fattigvården § 7 Konungen låter sig föredragas ärendena i Statsrådet och avgör där alla Regeringsärenden, utom de ministeriella eller de som angår förhållanden till främmande makt samt kommandomål.
§ 8 Konungen bör inte fatta beslut i mål, där Statsrådet skall höras, om inte tre av Statsråden och Statssekreteraren är närvarande.
Gäller målen Allmänna Författningar, ändring, vidtagande eller upphävande eller inrättningar med särskilda styrelser skall alla Statsråden vara tillstädes.
§ 9 I alla mål, som hos Konungen i Statsrådet förekommer, skall protokoll föras.
Alla deltagare är ovillkorligen förbundna att yttra och förklara sin mening.
Konungen dock allena att besluta.
Skulle mot förmodan Konungens beslut uppenbarligen strida mot denna Regerings Form eller Rikets Allmänna Lag, åligger det Statsrådets ledamöter att göra kraftiga föreställningar emot.
§ 10 Till föredragning hos Konungen i Statsrådet skall ärendena sedan nödvändiga upplysningar inhämtats, beredas av åtta skickliga män och Statssekreteraren.
De är förordnade av Konungen och utgör Rikets Allmänna Ärenders Beredning.
§ 11 De Ministeriella målen förbereds som Konungen finner lämpligast.
Statsministern för utrikes ärenden föredrar dessa mål i närvaro av hovkanslern.
Besluten meddelas Statsrådet så att de får någon kännedom om denna Riksstyrelses gren.
§ 12 Konungen äger rätt att ingå avhandling och förbund med främmande makt, sedan han hört Statsministern för utrikes ärenden.
§ 13 Vill Konungen börja krig eller sluta fred, kallar han till ett utomordentligt Statsråd, Statsministrarna, Statsråden, Hovkanslern och samtliga Statssekreterare och framställer för dem skäl och omständigheter och äskar deras yttrande.
De bestämmer sig var och en för sig och avger yttrande till protokollet.
Konungen äger nu makt att fatta det beslut han finner bäst för landet.
§ 14 Konungen har högsta befälet över krigsmakten till lands och sjöss.
§ 15 Kommandomål avgör Konungen i närvaro av den ämbetsman, som har den befattningen.
Han skall vid ansvar yttra sin mening över Konungens företag samt om hans mening skiljer sig från Konungens föra sina betänkligheter och råd till ett protokoll, vars riktighet Konungen besannar med sin påskrift.
Finner ämbetsmannen att företaget är vådligt beroende på otillräckliga medel eller felgrundade antaganden, tillstyrker han att Konungen kallar till ett krigsråd däröver.
§ 16 Konungen bör med rätt och sanning styrka och befordra, hindra och förbjuda vrångvisa och orätt, ingen fördärva eller fördärva låta till liv, ära, personlig frihet och välfärd, utan att han är lagligen dömd, ingen avhända eller låta avhända gods utan rannsakning och dom efter Sveriges lag, ingens fred i hans hus störa eller störa låta, ingen förvisa från sin ort, ingens samvete tvinga utan skydda var och en vid en fri utövning av sin Religion, så vida han inte stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.
§ 17 Konungens Domsrätt består av tolv män sex frälse och sex ofrälse som i domarämbetet ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet.
De kallas Justitieråd och är Konungens Hösta Domstol .. § 18 Denna domstol tillkommer att avgöra alla ansökningar.
§ 19 Inkommer frågor hur lag skall tolkas, åligger det Högsta Domstolen att försöka förklara.
§ 20 I fredstid skall de mål, som från Krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning avgöras i Högsta Domstol.
Två militärpersoner av högre grad, bör med domarjäv och ansvar utan särskilt arvode övervara och rösta vid sådana ärenden, I krigstid avgör de efter krigsartiklarna.
§ 21 Konungen äger två röster i de mål i Högsta Domstolen som han övervarar.
§ 22 I Högsta Domstol kan mindre mål prövas och avgöras av fem ledamöter eller fyra om de är eniga.
Vid viktigare saker krävs sju.Lika många frälse som ofrälse ledamöter deltar.
§ 23 Alla beslut i Högsta Domstolen utfärdas i Konungens namn med Hans underskrift och under Hans sekret.
§ 25 Konungen äger att i brottmål ge nåd, mildra livstidsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods.
Högsta Domstol skall dock höras och besluten fattas i Statsrådet.
§ 26 Då Justitieärenden i Statsrådet föredras, skall Justitie Stats Ministern, minst två Statsråd och två av högsta Domstolen samt Justitiekanslern närvara, med skyldighet att yttra sig till protokollet.
§ 27 Till Justitiekansler väljs en skicklig och oväldig man, som varit nyttjad i domarvärv.
Det åligger honom, att som Konungens Högste Ombudsman föra Hans talan i mål, som rör allmän säkerhet och Kronans rätt samt att på Konungens vägnar ha tillsyn över Rättvisans handhavare och beivra fel som begås av domaren och ämbetsmän.
§ 28 Konungen äger efter förslag rätt att utnämna ämbeten och tjänster inom Riket till infödda svenska män.
I Militära ämbeten får han välja skickliga utländska män, dock inte kommendanter på fästningar.
Vid alla utnämningar fäster Konungen endast avseende på deras skicklighet och förtjänster och icke på deras börd.
De skall ha den rena evangeliska läran.
§ 29 Till Ärkebiskop eller biskop väljer Konungen en av de tre som är föreslagna.
§ 30 Konungen äger rätt att tillsätta kyrkoherdar i Regala pastorat.
§ 31 Städernas Borgerskap utser tre kandidater till Bogmästare och Konungen väljer en.
§ 32 Sändebud hos Främmande Makt och Tjänstemän vid Beskickningar utnämner Konungen i Statsministerns och Hovkanslerns närvaro.
§ 33 Är Statsrådets ledamöter missnöjda med Konungens val har de rätt att göra underdåniga påminnelser.
§ 34 Dessa ämbeten som nämnts uppförs på Rikets stat.
Innehavarna får inte också ha civil tjänst.
De två Statsministrarna har rikets högsta värdighet och Statsråden äger lika anseende som generaler och Justitieråden som generallöjtnanter.
§ 35 Alla utvalda högre ämbetsmän och tjänstemän har förtroendesysslor, som Konungen kan skilja dem ifrån om han önskar.
Han skall dock kungöra det i Statsrådet, vars ledamöter har rätt att gör underdåniga föreställningar, när de anser det behövs.
§ 36 De, som bekläda domarämbete högre som lägre, kan inte utan rannsakning och dom avsättas från sina befattningar eller utan egna ansökningar flyttas eller befordras.
§ 37 Konungen äger att upphöja till Adligt stånd och värde, män, som genom trohet, tapperhet och dygd, lärdom och nitiska tjänster gjort sig av Konungen och Riket förtjänta.
Konungen må till Grevligt och Friherreligt stånd benåda män, som genom stora och utmärkta förtjänster därtill anses värdiga.
Värdigheterna ärvs av den äldsta manliga bröstarvingen led efter led.
§ 38 Alla från Konungen utgående expeditioner och befallningar skall kontrasigneras av den föredragande, som är ansvarig att allt stämmer med protokollet.
Skulle han finna något beslut stridande mot regeringsformen gör han Statsrådet uppmärksam på det.
Yrkar Konungen ändå att sådant beslut skall utfärdas är det den föredragandes skyldighet att vägra kontrasignera.
Han nedlägger sitt ämbete till dess Ständerna har prövat.
Han har sin lön under tiden.
§ 39 Vill Konungen resa utomlands, meddelar han Statsrådet och inhämtar deras tankar.
Han får inte under sin vistelse utom Riket ha någon befattning med dess styrelse eller utöva sin konungsliga makt.
Statsrådet styr landet, men får inte upphöja någon till adligt stånd eller utnämna någon till någon ledig syssla inom förvaltningen.
§ 40 Blir Konungen så sjuk att han inte kan styra landet, träder Statsrådet in.
§ 41 Konungen blir myndig vid 18 års ålder.
Dör Konungen innan tronföljaren uppnått denna ålder styrs landet av Statsrådet med konungslig makt, till dess Ständerna hunnit sammankomma och förornat en förmyndarregering.
§ 42 Skulle den olyckan inträffa att hela kungahuset på manliga sidan utgår, styrs landet av Statsrådet till dess Ständerna hinner utse nytt kungahus och den valde tillträtt.
I alla de fyra föregående §§ skall samtliga Statsråds ledamöter och Statssekreteraren vara närvarande och rösta.
§ 43 Går Konungen i fält eller reser till avlägsna inrikes orter leder fyra Statsrådsledamöter och bland dem Justitie Stats Ministern Regeringen i de mål som Konungen föreskriver.
§ 44 Ingen prins får gifta sig utan Konungens vetskap och samtycke.
Gör han det ändå mister han sin arvsrätt för sig och sina efterkommande.
§ 45 Inga prinsar av det Konungsliga huset får ha något civilt arbete.
Dock får efter gammal sed titlar av hertigdömen ges till dem, utan rättighet till de landskap, vilkas namn de bär.
§ 46 Landet skall förbli indelat i hövdingedömen.
Ingen generalguvenör må hädanefter förordnas.
§ 47 Rikets Hovrätter och andra domstolar skall döma efter laga stadgar.
Alla förvaltningar skall skötas med ansvar efter de instruktioner som getts, lyda Konungens bud och räcka varandra handen till fullgörandet av deras tjänst.
§ 48 Konungens hov står under Hans styre och Han har rätt att förordna som Han vill.
§ 49 Ständerna skall sammankomma vart femte år.
Konungen kan dock kalla till urtima Riksdag dessförinnan.
§ 50 Riksdagarna skall hållas i huvudstaden, om inte fiendens framträngande eller pest eller andra viktiga händelser hindrar.
§ 51 Då kallelsen till riksdagen kungjorts i kyrkorna, skall Ständerna samlas efter 30 dagar och inom 50 dagar.
§ 52 Lantmarskalk och Talmän för Borgarna och Bönderna samt Sekreterare för Bondeståndet utnämns av Konungen.
Ärkebiskopen är alltid Talman för Prästeståndet § 53 Ständerna väljer genast utskott, som skall bereda ärendena.
Konstitutionsutskottet i frågor som rör Grundlagarna, Statsutskottet som utreder Statsverkets och Riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och behov, Bevillningsutskott, som föreslår skattens fördelning, Bankutskott, Lagutskott och Allmänt Besvärsutskott som anmäler brister i hushållningen.
§ 54 Konungen kan begära ett särskilt utskott, där ärenden som skall hållas hemliga och som inte passar in bland de övriga.
Detta utskott är endast rådgivande § 56 Allmänna frågor skall beredas i utskotten innan de avgörs.
Ändringar i grundlagen kan ske först vid nästa Riksdag.
Är man oense inkallas 20 personer av varje stånd som genom omröstning skall förena skiljaktigheterna.
§ 57 Svenska Folkets urgamla rätt att sig själv beskatta utövas av Ständerna ensam vid allmän Riksdag
§ 58 Vid varje Riksdag låter Konungen uppvisa Statsverkets tillstånd i alla dess delar för Statsutskottet.
§ 59 Konungen framställer efter överläggning med Utskottet vad som kan behövas för statens utgifter utöver den vanliga bevillningen.
§ 60 Dessa extra inkomster skall komma från tull, post, charta sigillata avgiften samt husbehovsbränningen.
Inga avgifter kan höjas utan Ständernas samtycke, utom för in- och utgående spannmålstull.
Konungen får inte förpassa Statens inkomster eller för egen vinning, enskilda personers och korporationer fastställa monopol.
§ 62 Sedan Statsverkets behov blivit utrett, åtager Ständerna sig att fördela summorna på särskilda ändamål och under bestämda huvudtitlar.
§ 63 Två summor skall avsättas till oförutsedda händelser.
Den ena är tillgänglig för Konungen till Rikets försvar eller andra högst viktiga ändamål, sedan han inhämtat Statsrådets tankar.
Den andra förseglade summan kan inte brytas annat än vid infallande krig och då Ständerna blivit kallade.
Kallelsen skall vara kungjord i huvudstadens kyrkor.
§ 66 Ständerna åtar sig ansvar för Rikets Gäld och kan vid behov genom särskild bevillning skjuta till medel så att Rikets kredit är bibehållen.
§ 69 Uppstår betänkligheter angående bevillningens användning, tillsätts en deputation som utreder.
Vid beslutet tas in 30 personer av varje stånd § 72 Rikets Ständers Bank blir som hittills under Ständernas garanti och vård .. Ständerna har rätt att utge sedlar genom banken.
§ 73 Inga nya pålagor, utskrivningar av manskap, pengar eller varor får hädanefter utan Rikets Ständers fria vilja och samtycke påbjudas, uppbäras eller fordras.
§ 74 Konungen har inte rätt att fordra någon annan gärd till utförande av ett uppkommet krig, än det sammanskott av födande varor som av en landsort kan erfordras vid tåg och marscher.
Denna kostnad skall genast ersättas med pengar av Statsmedlen och betalas efter fastställt markegångspris med höjning av 50 %.
Trupper som blir förlagda på en plats får sin försörjning ut magasin, som är särskilt upplagda för deras behov.
§ 75 Markegångstaxorna bestäms av deputerade från alla stånden.
§ 76 Konungen kan inte utan Ständernas samtycket ta lån eller belasta Riket med ny gäld.
§ 77 Konungen får inte utan Ständernas samtycke avhända sig något av Kronans egendom.
§ 78 Ingen del av Riket kan avsöndras genom försäljning, förpantning, gåva eller på annat sätt.
§ 79 Ingen förändring i Rikets Mynt till skrot eller korn, varken höjning eller sänkning, kan ske utan Ständernas bifall.
Konungen har dock rätt att låta slå mynt oförkränkt.
§ 80 Krigsmakten till häst och fot likasom båtsmanshållet blir lika som tidigare vad gäller rotering och indelning.
Ingen ny eller förändrad rotering får ske utan konungens och Ständernas beslut.
§ 81 Denna regeringsform och grundlagarna kan inte upphävas utan Konungens och Ständernas enhälliga beslut.
§ 83 Någon förklaring av grundlagen får inte stadgas, utan förändringarna i de två föregående §§ skall iakttagas.
§ 84 Om Konstitutionsutskottet inte gillar ett förslag till grundlagsändring, som kommer från enskild person, är utskottet skyldigt, om personen så önskar, att meddela honom sitt yttrande.
Han kan sedan låta trycka förslaget, men ansvarar för innehållet i egenskap av författare.
§ 85 Som grundlagar anses denna Regeringsform, Riksdagsordningen, Succesionsordningen och Tryckfrihetsförordningen.
§ 86 Med Tryckfrihet menas, att varje svensk man utan i förväg lagda hinder, får utge skrifter och endast inför domstol kunna tilltalas för innehållet.
Han kan inte straffas, om inte skriften innehåller något som strider mot lagen.
Alla handlingar utom protokollen från Statsrådet och Konungen, som gäller ministeriella, hemliga ärenden och kommandomål, får genom trycket utgivas.
§ 87 Ständerna har gemensamt med Konungen makt att stifta allmän Civil- och Kriminal samt Kyrkolag och även förändra nu gällande.
§ 89 I Ständernas plena må frågor, om förklaring och upphävandet av lagar och författningar som har med hushållningen att göra, prövas.
Ständerna har inte makt att besluta, utan hänskjuter ärendet till Konungen, som beslutar vad han finner bäst för landet.
§ 96 Ständerna skall vid varje Riksdag förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man, som sitt ombud.
Efter en instruktion som de utfärdat för honom, skall han ha tillsyn över att lagarna efterlevs av domare och ämbetsmän.
Han skall i laga ordning tilltala dem, som i sin ämbetsutövningen begår våld, mannamån eller annan olaglighet.
Han är själv underkastad samma ansvar som allmän lag och Rättegångsordningen utstaka.
§ 97 Denna Justitieombudsman väljs av tolv av varje stånd särskilt utnämnda elektorer.
De skall sammanträda samma dag de blivit utsedda.
Först skall de samfällt och inte efter stånd med slutna sedlar välja den man de anser bör komma ifråga.
Får han hälften av rösterna anses han vald.
Får ingen så många röster, görs en ny votering med slutna sedlar till antagande av den som fått flest röster.
Om han inte kan antas, den som fått näst flest röster osv.
Skulle två eller flera personer få lika många röster, företas ny
omröstning om den ordning de till omröstning må framställas.
Sedan röstas på dem som i första röstningen blivit satta ifråga.
Den som blir vald kan även vid nästa Riksdag väljas.
§ 98 Vid samma tillfälle väljs en efterträdare.
§ 99 Justitieombudsmannen har rätt att närvara i all instanser utan rättighet att yttra sig.
Han skall också ha tillgång till alla protokoll och handlingar.
§ 100 Han skall varje Riksdag till Rikets Ständer lämna en rapport över sin förvaltning av det honom anförtrodda ämbetet.
Han är också skyldig att en gång om året kungöra ett utlåtande till trycket.
§ 101 Skulle den oförmodade händelsen inträffa, att hela Högsta Domstolen eller någon av dess ledamöter av egennytta, vrånghet eller försumlighet dömt orätt, så att någon mistat eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom vare det Justitieombudsmannens och Justitiekanslerns skyldighet att ställa till ansvar efter Rikets Lag.
§ 102 Denna domstol som kallas Riksrätt består av de högsta ämbetsmännen i civil och militär förvaltning och verk.
Riksrätten är domför med tolv ledamöter.
Presidenten i Hovrätten är ordförande.
De avkunnar dom inför öppna dörrar.
Ingen kan ändra domen, men konungen kan benåda.
Dock får den dömda aldrig återinsättas i Rikets tjänst.
§ 103 Vid varje Riksdag tillsätts tolv ledamöter av vardera ståndet till en nämnd som skall bedöma om Högsta Domstolens ledamöter skall få förnyat förtroende eller bytas ut.
Frågan ställs och besvaras med Ja eller Nej.
Blir svaret så att man anser att byte bör ske, gör var och en av nämnden en lista på dem han vill utesluta.
De tre som på så sätt fått de flesta rösterna emot sig ställs inför en ny omröstning, där 2 / 3 fordras emot.
De erhåller en pension på lönens halva belopp.
§ 104 Ständerna skall inte lägga sig i varken överläggningar eller beslut i denna fråga.
§ 106 Finner Konstitutionsutskottet i de protokoll, som lämnats dit från Statsråden, Hovkanslern, Statssekreteraren, att någon uppenbarligen handlat mot denna Regeringsform och andra lagar ställs han inför tilltal av Justitieombudsmannen inför Riksrätt.
De rannsakas inte av andra Statsråd utan av de fyra äldsta justitieråden och döms efter allmän lag.
§ 107 Finner Konstitutionsutskottet att Statsrådets ledamöter samfällt eller en och en gjort sig skyldiga till mått och steg, som inte varit till Rikets sannskyldiga nytta eller om någon Statssekreterare inte med oväld, nit, skicklighet och drift utövat sitt förtroende, skall utskottet tillkännage det för Ständerna, som om de anser det nödvändigt, anmäler hos Konungen som sin önskan, att han skiljer en eller flera av dem från Statsrådet.
Sådana frågor kan väckas även av andra utskott, men kan endast avgöras då Konstitutionsutskottet blivit hört.
§ 108 Till Tryckfrihetens vård skall varje Riksdag utse sex personer kända för kunskaper och lärdom.
Två skall vara lagfarna och äga befattning att avge yttrande om en författare, som innan tryckning lämnat en skrift, kommer att riskera åtal.
Förklarar de att skriften får tryckas, är både författare och boktryckare fria från allt ansvar.
Detta ligger nu på kommittén § 109 Riksdagen skall inte räcka längre än tre månader.
Har Ständerna inte hunnit med alla ärendena på den tiden, kan Konungen inte vägra en förlängning på en månad.
Hinner man inte besluta om bevillningen, kommer den gamla att gälla fram till nästa riksdag.
Är beloppet bestämt, men inte fördelningen, skall den delas med samma förhållande som vid förra perioden.
§ 110 Ingen riksdagsman kan ställas till svars eller berövas sin frihet på grund av yttranden eller gärningar i Riksdagen eller utskotten, utan att hans Stånd tillåtit det genom uttryckligt beslut av 5 / 6 av ledamöterna.
Ingen får heller förvisas från den ort riksdagen hålls.
Skulle någon enskild eller grupp förgripa sig på Riksdagsman eller störa friheten i deras överläggningar och beslut, anses det som förräderi.
§ 111 Blir någon Riksdagsman under pågående Riksdag eller resa dit eller därifrån med ord eller gärningar ofredad, sedan han tillkännagivit, vilket hans ärende är, skall det anses och straffas som edsöresbrott.
§ 112 Under riksdagsmannavalen må inte någon Ämbets- och Tjänsteman med sin ämbetsmyndighet obehörigen verka.
Gör han det, mister han sysslan.
§ 113 Taxeringsmän, som tillämpar Ständernas Bevillnings Föreskrifter skall inte kunna angripas eller ställas till ansvar vid debitering eller taxering.
§ 114 Konungen låter Ständerna njuta sina förmåner, privilegier, rättigheter och friheter.
Dock kan förändringar ske med Ständernas överenskommelse och Konungens bifall, om landets behov så fordrar.
Inga nya privilegier kan utgivas utan Ständerna och Konungens bifall
Till yttermera visso har Vi detta, med Våra namns underskrivande och Våra insegels undertryckande velat bestyrka, stadfästa och bekräfta, som skedde i Stockholm den sjätte dagen i juni månad, år efter Kristi födelse 1809.
På ridderskapets och Adelns vägnar M Ankarsvärd På Prästeståndets vägnar Jac Ax Lindblom På Borgarståndets vägnar H N Schvan På Bondeståndets vägnar Lars Olsson
Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själva för orygglig Grundlag antaga: utan bjude och befalle jämväl i Nåder, att alla de, som Oss och Våra efterträdare, samt Riket med huldhet, lydnad och hörsamhet, förbundna är, bör denna Regeringsform erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma.
Till yttermera visso hava Vi detta med Egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt Kongl Insegel låtit veterligen hänga här nedanför, som skedde, i Vår Residensstad Stockholm, den sjätte dagen i juni månad, året efter Vår herres och Frälsares Jesu Christi Börd, det Ett Tusende Åttahundrade och på det Nionde CARL
Förteckning på Kongl Placat, Resolutioner, Förordningar och Påbud, samt andra Allmänna handlingar, som av trycket utkommit år 1823 Konungens tal till ständerna 23 januari.
Även på franska Berättelse om vad som i rikets styrelse tilldragit sedan sista riksdagen 23 januari Konungens proposition angående Statsverkets tillstånd 25 januari Konungens skrivelse angående den skedda utväxlingen av ratificationer mellan kronprinsens och prinsessans Josephina av Leuchtenberg avslutade giftermålskontrakt 1 februari Påföljd för svenska fartyg som mot förmodan driver slavhandel 7 februari Ytterligare anslag till Göta Kanal 27 februari Bidrag till utförande av Hjälmare kanal 12 mars Ansökan om lindrig i rusthållartjänsten 3 april Reglemente för Stockholms stads Brandförsäkrings kontor i avseende på försäkring av maskiner och möbler
Nederlagsfrihet för Stockholm 30 juli Vissa tillägg i Förordningen om nederlag 30 juli Kyrkomusikens fortsättande under fastlagstiden 13 augusti Hammarsmedsförordningen 26 augusti Åliggande att tillställa befallningshavanden och prästerna förteckningar över i domstolen fällda 27 augusti Upphävandet av böter för uraktlåtet erläggande av Vadstena Krigsmanshusavgifterna 2 september Salpetergärdens nedsättande 9 september Ändring i jordabalken 10 september Förklaring över kapitel i Rättegångsbalken 10 september Kostsamma begravningar 10 september Ansvar för efterapade och utprånglade riksgäldssedlar 10 september Invalidinrättning på Ulriksdal 30 september Ändring angående Kronotionde spannmålen 1 oktober
Bönedagsplakat 26 november Upphävande av kapitel i Missgärningsbalken 29 november Ändring och förklaring i Rättegångsbalken 29 november Auktionssättet för försäljning av fast egendom 29 november Uteslutande av undersökningar i brottmål ur Underrätts protokoll 18 december Angående ansvar för efterapning av Västra och Södra Lånekontorets assignationer 18 december Förmånsrätt för banken 18 december Angående rätta förståndet av förordningen om inteckning i fast egendom 18 december Likvidation av köpeskilling när gäldbunden fastighet inropas på auktion 18 december Verkställighet av utmätning 18 december Betryggande för enskilds persons rätt 18 december Borgenärs kallande till konkursmål 18 december
Skydd för taxeringsmän 18 december Skogsförordning 18 december Bevillning för 1823, 18 december Kungens tal vid Riksdagens slut 22 december Samma på franska Ständernas beslut 22 december
Tillägg Göta kanal Justitiekanslerns berättelse från inspektionsresa till arbetsinrättning i Vadstena 8 januari Ordning vid Riksdagens början 11 januari Cirkulär angående mantalsskrivning 13 januari Skador som uppkommit genom dämning för fiske och vattenverk 24 januari Stubbelönstaxa för ekar 27 januari Kyrkans utjordar 17 februari Kyrkoplikt 11 mars Lyckönskning till Kronprinsens förmälning 12 mars Strömrensnings kommitténs utlåtande 19 april Lots- och Båtinrättningen 20 mars Gula febern 3 april Förlorade skeppsankare 3 april
Extra brandförsäkringsavgift 5 april Tull på osläckt kalt 21 april Inbetalning till Kollegiernas kassor 28 april Kompetens till viss befattningar 2 maj Granskning av magasinsinrättningens räkenskaper 3 maj Glas- och porslinsidkare i Eskilstuna 5 maj Misstänkt smitta 13 maj Fribrev hos Sjötullen 15 maj Skyndsamhet att meddela upplysningar av föreskrifter 30 maj Ordning vid examina 5 juni Ordning vid Kronprinsens och hans gemål vid förmälningen 14 juni Revision av Allmänna Brandförsäkrings verket 9 juli Kronotionde 18 augusti Vad som bör iakttagas vid skriftväxling mellan Kollegierna 22 augusti Upphävande av stämpling av husvävnader 8 september Åboer på lotshemmans rätt att köpa 15 september Besiktning av döda kroppar 22 september Straff för hållkarl 23 september Anläggning av vattenverk 23 september Beklädnadsbidrag av rotehållare 2 oktober Skjuts till fortskaffande av Kronans effekter 2 oktober Begravningshjälp till indelta tjänstemän 9 oktober Jordeböcker 31 oktober
Remisslagets beräknande för lanträntmästare och regementsskrivare 6 november Ekvirkets forslande 11 november Ändring i legostadgan 14 november Försäljning av förbrutna varor 17 november Krigsmanshusmedlen 1823 24 november Häradernas sakören 16 december Magasinsdirektionens berättelse om årsväxten16 december Magasinens förvaltning 18 december Arrende av strömmingsfiske 19 december Förminskning av böter för att ha uteblivit från mantalsskrivning 19 december Ordning vid Riksdagens slut
Tillägg Instruktion för Postinspektörerna Instruktion för postmästare
Trycka i landsorterna Göta Hovrätts cirkulär till Underdomare 14 mars Göta Hovrätts cirkulär rörande häraders andel i sakören 18 december Tillägg Hovrätten i Skåne och Blekinge angående förklaring till Kongl Förordning 1821 Angående verkställighet av utslag där gäldenär blivit dömd till arbete istället för bysättning Underdomare angående storskifte i Bjäre och Södra Åsbo Härader Extra Domares rättighet till traktamente vid brottmål Angående behovet av läkares intyg vid förvandling av spö- och risstraff.
Innehållsförteckning
Svensk Författningssamling 1824 Kungl.
Maj: ts kungörelser i sammandrag Låssa kyrkas arkiv Innehållsförteckning för 1824
