# ID: svediakorp-law78
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1821
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 8,949
# sentences: 444
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk Författningssamling 1821 Låssa kyrkas arkiv
Universal angående förvandling av böter och viten i de fall målsägaren eller åklagaren eftergivit sin andel däri.
Stockholm den 8 januari 1821 Befallningshavanden i Skaraborgs län har anmält att personer som kommit till länshäktet för att i brist på tillgångar få sitt straff omvandlat till fängelse med eller utan vatten och bröd, ofta haft åklagarens bevis att han erhållit eller eftergivet en del av böterna och på denna grund yrkar fängelsestraff endast för det återstående beloppet.
Nu kan man inte enligt författningarna tolka hur beslutet skall vara.
Då Kongl Maj: t infordrat Göta Hovrätts och justitieämbetets utlåtande visade det sig att de bedömde saken olika.
Målsägare har rätt att efterskänka böterna.
Förordningen bör tolkas så att straffet minskar om delar av böterna blivit erlagda.
Går kroppsstraffet inte jämt upp med böterna så att 16 dagars fängelse vid vatten och bröd minskas med 1 / 3 blir straffet 11 dagar och inte 10 och 2 / 3 dag.
Stockholm den 8 januari 1821 H A v STROKIRCH
Cirkulärbrev till samtliga Konungens Befallningshavande, angående befrielse från mantalspengarnas erläggande för dem, som uppföra stenhusbyggnader på landet.
Stockholm den 18 januari 1821 Efter besvär på det av Kongl Kammarrätten överklagade utslaget har allmogen rätt att bli befriade från mantalspengar, om de bygger stenhusbyggnader på landet.
Stockholm den 18 januari 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående tullfri utförsel av ärter.
Stockholm den 26 januari 1821 I brev av den 17 januari 1821 har Kongl Maj: t förordnat att utförsel av ärter till utrikes orter får ske tullfritt.
Stockholm den 26 januari 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående vad iakttagas bör då norska silltunnor och andra norska fastager med saltvaror ur andra hand styckevis försäljs.
Stockholm den 9 februari 1821 Viktualie Handels Sociteten här i staden har anmält att de saknade tillgång till svenska krönta kärl för ompackning av den från utrikes orten i stor mängd inkommande sill, som inte fick säljas i mindre partier än hela och halva läster.
I skrivelse av den 17 januari i år har Kammar- och Kommers Kollegierna bifallit, att det hädanefter är tillåtet att i andra hand styckevis försälja norska silltunnor och andra fastager med saltvaror.
Det åligger viktualiehandlanden att inbränna deras vikt i kärlet för vars riktighet säljaren är ansvarig inför köparen Stockholm den 9 februari 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående förnyad taxa för Södertälje Kanal och Slussfart, jämte vad därvid i övrigt bör iakttagas.
Stockholm den 15 februari 1821 Vi har vunnit närmare erfarenhet angående taxan från den 23 oktober 1819 gällande för Södertälje sluss- och kanalverk och anser att någon nedsättning lämpligen bör äga rum.
Avgiften erläggs i ett för alla så väl för kanalen, slussen och vindbryggans öppnande och beräknas för varje läst av fartygets dräktighet.
Följer tabell med taxan.
Anmärkningar 1: o Våra och kronans bevärade - eller krigsfartyg passerar utan avgift 2: o Båtar, som tillhör Södertäljes innevånare och inte passerar slussen är fria från avgift på kanalen ..
De skall förses med särskild inbränd stämpel, vilken skall tas bort om båten säljs till någon utom staden.
3: o De som kommer från Saltsjön med lastade fartyg och skall återvända med last, betalar återresan endast som barlastade.
Regler, som härvid lända till efterrättelse.
1 Skeppare och kanalfarare åligger att för slussverkets uppbördsman visa fartygets mätarbrev och connoissement på lasten.
Avgiften erläggs i svenskt bancomynt mot kvitto.
Skepparen får en passersedel som avlämnas vid slussen.
2 Anser någon sig ha fått betala för mycket anmäls det till direktören vid stationen.
3 Skulle fartyget sakna handlingar som bestyrker fartygets dräktighet, bedöms de på stället.
Skulle det visa sig att avgiften blir för hög återställs vad som blivit för mycket uttaget omkostnadsfritt.
§ 2 Fartygen passerar slussen i den ordning de anmäls och inget tidsspill vid avgiftens erlägganden får ske.
§ 3 Fartygen får inte stanna längre i kanalen än nödvändigt.
De väntar 20-30 famnar från omloppet för att inte sammanpacka sig.
§ 4 Kanalfarare skall hjälpa till vid slussen och vindbryggan.
Slussen är öppen vid dagsljus.
§ 5 Skeppare ansvarar för att deras fartyg inte är större än att de kan passera, vid vite av 10 riksdaler och ersättning av skadan.
De som har brännbar last får inte ha eld ombord under slussningen.
Besättningen skall inte heller vara ombord.
Då slussens bredd inte tillåter möte skall detta ske på sjön Maren.
Slussbetjäningen skall signalera om något fartyg är i vägen.
§ 6 Skeppare får inte öppna sluss eller vindbrygga utan att slussbetjäning är närvarande.
Han får inte heller mot böter inte stöta mot slussportarna med båtshake, uppstår skada ersätter skepparen den.
§ 7 Slussinspektören och hans betjänter får inte ofredas varken med hugg eller slag eller okvädningsord.
De lyder under samma skydd som Kronans betjänter under deras tjänsteutövning.
§ 8 Denna taxa skall alltid vara anslagen på väggen i slusskontoret och finnas hos slussbetjäningen.
Ett exemplar har varje lots som skall betjäna trafiken till och från kanalen.
De här stadgade böterna tillfaller kanalverkets fattigförsörjnings inrättning.
Stockholm slott den 15 februari 1821 CARL JOHAN
Kungörelse angående de löftesskrifter vilka av Kronans uppbördsmän böra anskaffas.
Stockholm den 16 februari 1821.
Ytterligare tillägg till vad författningarna stadga om löftesskrifter som för Kronans säkerhet bör anskaffas av uppbördsmän, innan de får sådan tjänst.
Sökande skall förete ett intyg antingen av Befallningshavanden eller domstol att båda löftesmännen eller de två trovärdiga män som undertecknat löftesskriften inställt sig personligen inför befallningshavanden eller domstolen och erkänt sina underskrifter Stockholm den 16 februari 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse om ändring i vissa delar av enskiftes förordningarna den 2 februari 1807 och den 24 juli 1812.
Stockholm den 20 februari 1821 Ibland har vid enskiftes delningarna i byalag på grund av lokala förhållanden inträffat, att delägare inte kunnat få sina odlingsbara ägor i ett skifte utan de blivit spridda.
Enligt förordningen 1807 och 1812 har då skifte inte fått ske.
Nu stadgas att delägare i byalag som önskar att få sina ägor i enskifte utbrutna och i ett sammanhang avskilda skall sådan delning verkställas och enskifte äga rum.
Är godheten på åkrarna olika, får i fortsättningen utan hinder lagligen fastställt storskifte göras.
Dock får en hemmansdel under eget bruk inte överstiga tre inräknat avrösningsjorden och utmarkslotten.
Skogen kan delas i två lotter.
Stockholm den 20 februari 1821 CARL JOHAN
Konvention mellan hans Maj: t Konungen av Sverige och Norge å ena, samt Hans Maj: t Kejsaren av Ryssland å andra sidan, avhandlad och sluten i Torneå den 17 januari 1821, och ratificerad i Stockholm den 26 februari, samt i Lanbach samma år.
Vi Carl Johan gör veterligt, att Vi med Alexander I, Vår kärälskeliga broder och frände, Kejsare över hela Ryssland, upprättat en konvention för att närmare bestämma grunderna för det ömsesidiga utbytet av de, på båda sidor Riksgränsen belägna enskilda fastigheter samt överenskomma om domstolarnas behörighet i brottmålsfrågor mellan de boende vid gränsen.
Våra ombud har fullmakt att överenskomma, avsluta och besegla en dylik konvention.
Vår man blir Gustaf Peyron och Rysslands Herman Wårnhielm.
De har undertecknat en instruktion för lantmätare och andra, som har med ägoutbytena att göra.
Artikel I Det föreslagna ägobytet på holmarna har inte gått i verkställighet.
Därför beslutade monarkerna att skickliga lantmätare från båda länderna, skall utföra mätningar och kartläggning och att befintlig
ägoblandning upphör.
Därefter bör sådana holmar, som är belägna på främmande område, bytas till jämngoda holmar på andra sidan.
Artikel II Då enskilda jordägare på ömse sidor om gränsen blir lidande om de i Gränsreglerings Traktatet nämnda ägor på fasta landet av åker och äng samt avvittrad skog och utmark, endast mot varann fick utbytas har makterna velat tillåta, till gemensam förmån att ängar på holmar på det främmande området kan bytas mot lika lägenheter på fasta landet.
Skulle någon del bli över får köp ske med den andra maktens undersåtar.
Sker inte detta skall marken utbjudas till den främmande maktens undersåtar genom auktion .Förslag på priser.
Artikel III Alla tvister som kan komma att uppstå med anledning av ägobytena skall avgöras inom en månad inför 3 utvalda kompromissarier.
Artikel IV Inom 3 år skall ägobytet vara verkställt av därtill utsedda lantmätare som har att följa den upprättade instruktionen.
Artikel V Sedan ägobyten och skiften blivit gjorda, så att endast pålningen återstår, skall cheferna för lantmätarna redogöra för förhållandena inför landshövdingarna, som genast gör en anmälan hos var sin regering.
Där utses och förordnas den eller de som i början av juni månad 1823 i Torneå stad skall träffas för att granska och verkställa utbytet.
Pålningen skall vara verkställd inom augusti månad samma år.
Artikel VI Innan ägoutbytet är klart, äger den att begagna de ägor han hade vid fredsslutet 1809.
Dock får den som äger skog på främmande område, inte ta mer än till husbehov.
Ämbetsmän tillser att var man får njuta sin på lag och denna konvention grundade rättigheter.
Artikel VII Ändring av gränslinjen så att gränsen går norr om ön Flugarin Caari
Artikel VIII Brott som begås av endera maktens undersåtar inom andra maktens gränser skall när han ertappas, dömas och straffas efter det lands lagar där förbrytelsen skett.
Mot den som begår mord, mordbrand, stråtröveri eller stöld och sedan flyr till sitt hemland har den förolämpade eller allmän åklagare att hos länets landshövding begära undersökning Den domstol inom den anklagades fädernesland, som är närmast det ställe där brottet blivit begånget, blir den dömande efter det landets lagar.
Artikel IX Ratificeringen av konventionen skall utväxlas inom 4 månader.
Torneå den 17 januari 1821 G PEYRON, H WÅRNHJELM.
Instruktion, varefter lantmätare har att rätta sig vid ägobyte, som gränsregleringstraktaten av den 20 november 1810 samt under denna dag avslutade konvention skall verkställas.
§ 1 Lantmätardistrikten skall inom 3 år utse 8 i ägodelning kunniga lantmätare, som under ledning av 2 män, en från vardera riket fullgör arbetet.
§ 2 Den 1 juni 1821 skall de sammanträffa i Torneå för att erhålla denna instruktion, kartor och handlingar.
Där skall de uppföra en plan för arbetet och formulär för ägobeskrivningar, graderingslängder och delningsinstrument.
§ 3 För att ägoutbytet skall ske till gemensam förmån har undertecknade befullmäktigade kommissarier bestämt 3 huvudstationer eller skifteslag inom vilka ägoutbyten skall verkställas, nämligen: Nedre Torneå och Carl Gustafs socknar, Över Torneå Moderförsamling med två kapellförsamlingar Hietaniemy och Pajala eller Turtula samt Muonioniska och Enontäckis lappmarks församlingar.
§ 4 För att lantmätarna lätt skall kunna kommunicera med styrelsemännen läggs huvudstationen till Moderkyrkoförsamlingen i Över Torneå socken, som är ungefär i mitten av distrikten.
Styrelsemännen skall dock kunna flytta på sig om så kan vara nödvändigt.
§ 5 I varje skifteslag skall ingå 2 lantmätare från vardera sidan som mäter och avfattar karta samt en tredje från vardera sidan som sysslar med graderingen av ägorna.
§ 6 Styrelsemännen skall tillse att lantmätarna inte kan anklagas för jäv och att det alltid finns lika många svenska som ryska lantmätare.
§ 7 Så snart lantmätarna blivit utsedda och fått sina instruktioner skall arbetet påbörjas.
Hemmansinnehavare skall meddelas.
Jordägarna som blir berörda skall träffas och välja graderingsmän och skaffa hantlangare.
§ 8 Vid detta första möte, som leds av styresmännen, skall både konventionen och instruktionen uppläsas och då med en för allmogens fattningsförmåga lämpad framställning.
§ 9 Till graderingsmän väljs 2 svenska och 2 ryska om orten och jordbruket kunniga män.
En av dem utgår genom lottning.
Då det är viktigt att graderingen hela tiden sker efter samma grunder, bör de inte bytas.
Detsamma gäller hantlangnings manskapet.
§ 10 Efter första sammankomstens slut skall arbetet börja och med noggrannhet och drift utföras, så att de Höga Monarkernas avsikt, till enskild och allmän vinst uppfylls.
§ 11 Innan ägornas mätning börjar, skall lantmätarna noga gör sig underrättade om lägenheternas beskaffenhet.
Inga andra ägor än dem som bestå av åker och äng och skog och utmark och är behörigen avvittrad kan utbytas.
Impediment, Krono allmänningar och sådan jord som kronan upplåtit till rekognition till bruk och sågverk utesluts.
§ 13 När ägorna är mätta och kartlagda börjar graderingen.
Graderingsmännen skall allvarligen påminnas om deras skyldighet att göra var man rätt.
Vad gäller skogen skall fästas uppmärksamhet på om marken är lämplig till uppodling och inte bara värderas som vedbrand.
§ 14 Skulle tvist uppstå, meddelar lantmätarna vad som står i konventionen och antecknar alla fakta i protokollet.
Det tillsammans med lantmätarnas yttrande meddelas kompromissarierna.
Tvistigheter får inte hindra arbetet.
§ 15 När arbetet är klart sammankallas jordägarna.
Fastställs att ägobyten på holmarna görs först och sedan de på fastlandet.
Saknas lägenhet på fastlandet kompenseras det med holmar på samma sida av gränsen som lägenheten.
Vederlag skall alltid gynna jordägaren och får inte ligga längre bort än 2-3 mil.
§ 18 Jordägarna är ansvariga för graderingsmännens och hantlangarnas arvoden, medan chefernas och lantmätarnas traktamenten och resor bekostas av Kronan.
Lantmätarna skall varje halvår inlämna rediga räkningar och efter granskning hos chefen, överdirektören, lantmäterikontoret och landshövdingen utbetalas medlen av kronofogden.
§ 20 Lantmätaren bör föra en fullständig och på sanning grundad dagbok över förrättningarna, som upptar arbetet dag för dag.
Utdrag insänds varje månad till styresmännen och vid arbetets slut överlämnas den till gränslandshövdingarna jämte kartor, ägobeskrivningar, graderings- och delningsinstrument, protokoll och andra handlingar.
Var och en som vid dem lagt sin hand är ansvarig.
Allt förvaras i gränslänens provinskontor.
§ 21 Vederbörande landshövdingar och deras kronobetjänter och övriga ämbets- och tjänstemän är skyldiga att bredvilligt gå cheferna tillhanda.
Skulle frågor uppstå, som inte finns beskrivna, har cheferna rätt att besluta och alltid ha delägarnas gemensamma fördel för ögonen.
Arbetet får inte fördröjas utan skall vara avslutat inom 3 år.
Torneå stad den 17 januari 1821 GUST PEYRON HERMAN WÅRNHJELMö
Alltså har Vi velat ratificera konventionen, med alla dess punkter, artiklar och klausuler och utlovar och förbinder Oss att uppfylla och fullborda konventionen till alla delar.
Stockholms slott den 26 februari 1821 CARL JOHAN
Samma utlovar Alexander I.
Daterat Lanbach 28 februari 1821.
Cirkulärbrev till Kongl Maj: ts Befallningshavande, angående närmare föreskrifter i avseende på fångars beklädnad och vård.
Stockholm den 2 mars 1821 Konungen och Kammarkollegium har funnit för gott att låta befallningshavande inköpa de klädespersedlar för fångarna, som är oundvikligen nödvändiga vid transporter och vistandet i fängelserna.
Om sängkläderna är så utslitna att de inte längre kan användas, inköpas nya.
Befallningshavanden skall varje år inlämna verifierade uppgifter på beloppet som används för att gottgöras av de medel som är avsatta för fångars vård och underhåll.
Mindre brister i länsrätterna, som uppkommit genom de häktades rymning eller att de behövt sjukvård får befallningshavande utan anmälan skyndsamt verkställa.
Detta gäller också mindre reparationer, som skall anmälas och i nästa års generalförslag över kostnaderna till publika husens i landsorterna underhåll, avskrivas Stockholm den 2 mars 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Cirkulärbrev angående uppbördssättet och beräknandet av våg- och mätarpenningar.
Stockholm den 9 mars 1821 Ständerna har anmält att det klagas över de många olägenheter som lantmannen med nu stadgade uppbördssätt av de i Stockholm för ved, hö, kol, halm, kalk, stenkol och krita tillkommande mätarpengar.
De höjdes 1812 under namn av parm- bro- torg- och renhållningsavgift.
För att lantmannen skall slippa erlägga dem när han passerar Hötorget och Adolf Fredrikstorg måste han göra en omväg.
Nu stadgas att varor som införs till staden till viss person eller för eget bruk skall undantas.
Allmogen skall genom allmän kungörelse underrättas om vilka regler som gäller och inte som nu endast genom anslag vid tullarna.
Dessutom tar man bort böterna för försummelse att erlägga våg- och mätarpengar, om man kan bevisa att man inte känt till reglerna.
Där avgift skall erläggas är det minst besvär att som tidigare göra det vid hamnarna och torgen.
Stockholm den 9 mars 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Cirkulärbrev angående tiden för jordrannsakningar och upprättande av persedel jordeböcker.
Stockholm den 16 mars 1821 Kammarkollegiet förordnade den 29 februari i år att Kronans persedel jordeböcker i alla län bör avgivas vid samma tid och inte som nu när som helst.
Den första skall upprättas 1825 och sedan en vart tionde år.
Stockholm den 6 mars 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD.
Kungörelse angående tullen på utländsk ull.
Stockholm den 20 mars 1821 Den nya taxan skall grunda sig på varans värde och inte som hittills på produktionsorten.
Den okammade och okardade ullen som kostar 10 riksdaler Hamburgermynt per lispund betalas med 1 riksdaler i tull.
För grövre ull gäller 1816 sjötulltaxa med 2 skilling per lispund.
Stockholm den 20 mars 1821 C LENNGREN, S N CASSTRÖM, J A HERTZMAN
Kungörelse om vad i avseende på den årliga underhållsutdelningen till Vadstena krigsmanshus gratialister iakttagas bör.
Stockholm den 3 april 1821.
Enligt gammal praxis har underhållet för avskedade krigsmän från lantarmén utdelats två gånger om året för dem som bott nära Stockholm.
I övriga landet har utbetalningen skett efter tre år.
Första året har underhållet avsatts till begravningshjälp.
Nu görs följande tillägg: 1: o Underhållet skall betalas ut den 1: sta i månaden näst efter den då avskedet utgick.
3: o Ingen innehållning av begravningshjälp kommer att ske, men vid dödsfall lämnas 3 riksdaler efter rekvisition hos Krigskollegium till den avlidnes anhöriga.
4: o Alla pensioner skall i fortsättningen utbetalas 2 gånger per år för ett halvt år i sänder.
De som bor nära Stockholm får underhållet vid Vadstena krigsmanshus kontor och i övriga landet hos regementsskrivarna.
Då den värvade soldaten efter avskedet har sämre möjlighet till bärgning än den från indelta armén, kommer 3 månaders förskott att beviljas honom.
Stockholms slott den 3 april 1821 CARL JOHAN
Cirkulärbrev till Överståthållaren och Kongl Maj: ts samtliga Befallningshavande, angående förändring i Charta-Sigillate redovisningen.
Stockholm den 9 april 1821 Inventering av stämplade papper hos försäljarna skall i fortsättningen göras två gånger om året och kontant inbetalning ske 15 dagar senare.
Stockholm den 9 april 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående omstämpling av utländska manufakturvaror.
Stockholm den 11 april 1821 De nuvarande stämplarna på utländska vävnader och tyger skall upphöra och alla varor som inte blivit sålda under året skall föras till stadens tullkammare för att få ny stämpling.
Vid försummelse förlorar man varorna.
Stockholm den 11 april 1821 C LENNGREN, S N CASSTRÖM, J A HERTZMAN
Cirkulär angående häktade personer forslande till urtima ting med ordinarie fångtransport.
Stockholm den 16 april 1821 Efter cirkulärbrev den 8 juni 1819 då befalldes att befallningshavanden skulle inkomma med rapporter om verkningarna och framgångarna med de nya fångtransporterna samt även hitta förbättringar, har Vi funnit, att det lett till minskad extra fångföring och därmed kostnadsminskning.
Nu anbefalles att domarna vid utsättande av urtima ting skall avpassa terminerna så att de arrestanter, som skall föras från länshäktena, kan följa med den ordinarie fångtransporten så långt de skall föras samma väg.
Stockholm den 16 april 1821 H A v STROKIRCH
Kungörelse angående tiden då rustningshästar få om våren på gräsbete utsläppas.
Stockholm den 17 april 1821 1818 och 1819 utkom föreskrifter hur länge rustningshästar fick vistas ute på gräsbete om hösten.
Nu vill Kongl Maj: t även bestämma hur dessa hästar skall släppas ur stallet på våren De får vid 10 riksdalers vite inte släppas ut förrän de kommit hem från exercismötena.
Skulle något möte inte hållas på våren får hästarna inte släppas på gräsbete förrän landshövdingen och regementschefen givit tillåtelse.
Stockholm den 17 april 1821 CARL AXEL LÖWENHIELM
Kungörelse angående nedsättning av tullen på utgående mässingstråd och mindre förädlade mässingsarbeten.
Stockholm den 18 april 1821 Tullen på mässingstråd sänks till ¼ % av värdet och tullavgiften på övriga mässingsarbeten som är mindre förädlade eller Arko, Layun m m till hälften av vad taxan säger i dag.
Stockholm den 18 april 1821 C LENNGREN, S N CASSTRÖM, J A HERTZMAN
Kungörelse angående tillåten utförsel av takspån av ek.
Stockholm den 10 maj 1821 Såväl huggen som sågad takspån av ek må tills vidare utföras mot en tull av en skilling Hamburger Banko per 100 stycken.
Följande år kommer tullen att beräknas på varans värde vid början av året.
Stockholm den 10 maj 1821 C KLINTBERG
Kungörelse angående förlängning av tiden, varunder vissa, till Stockholm ankommande nederlagsvaror må på nederlag kvarbliva.
Stockholm den 10 maj 1821 Tiden för nederlagsfrihet förlängs till två år från att nu endast gälla ett år.
Stockholm den 10 maj 1821 C KLINTBERG
Taxa på expeditionslösen hos Kongl Maj: t, samt vid hov- och överrätterna och rikets kollegier, hos executorer och vid underdomstolarna i riket.
Stockholm 15 maj 1821.
Häradshövdingarna har sin inkomst mest av lösen för expeditioner och då deras lön inte har höjts i samma utsträckning som andra tjänstemäns har deras bärgning blivit otillräcklig.
För att de skall kunna med nit, drift och oväldighet sköta sina för allmänheten så viktiga åligganden har Vi funnit att en förbättring av deras löneinkomster är nödvändig.
Därför utfärdar Vi ny taxa för expeditionslösen såväl hos Oss som vid Hov- och Överrätter, rikets kollegier, hos executorer och underdomstolar.
Följer 13 sidor med allt som skall beläggas med lösen.
3: o Ingen må för fattigdom hindras att söka sin rätt och alla som saknar tillgång till betalning vid alla högre och lägre domstolar och ämbetsställen befrias från avgift.
På handlingarna skall då stå på framsidan: för fattigdom fri från avgift.
4: o Expeditions handhavaren bötar 20 riksdaler, 1 / 3 till Kronan, 2 / 3 till angivaren, om sådan påskrift saknas.
5: o Domare på landet får inte resa från tingsstället efter det tinget är avlyst, innan alla expeditioner är färdigskrivna.
Finns expeditioner kvar skall de kungöras från predikstolen.
6: o Vid domstolar i städerna, där muntligt utslag avkunnats, skall de skriftligen utgivas efter 3 dagar.
Tas expeditionen inte ut inom 14 dagar utmäts lösen.
Stockholm den 15 maj 1821 CARL JOHAN
Kungörelse angående lovgiven transport till Norge landvägen över gränsen av de till utförsel i allmänhet tillåtna varor.
Stockholm den 21 maj 1821 Till följd av de inbördes förhållande som uppkommit mellan Sverige och Norge, får även andra till utförsel lovgivna varor än de, som uppräknas i 2 artikeln 2 § av Förordningen den 24 maj 1815, kunna landsvägen över norska gränsen utföras mot behörig tull.
Stockholm den 21 maj 1821 C KLINTBERG
Cirkulärbrev angående sättet till kronotiondels bestämmande för Ny- och Ödeshemman.
Stockholm den 23 maj 1821 Vår befallningshavande i Elfsborgs län har kommit med förslag till annan beräkning av kronotionde.
Nu räknas sädesskylarna, vilket är hindersamt för kronobetjäningen, vars arbetsbörda ständigt ökar och dessutom är metoden orättvis.
Han föreslår, att då nya hemman och lägenheter mäts upp, man skall ta hänsyn till storlek och godhet av jorden och utifrån det göra en beräkning av hur mycket prästens tertial skall beräknas till och det övriga som tillfaller Kronan.
Efter övervägande har Vi bifallit förslaget och förordnat att iakttagandet av kronotiondets utstakande, som för varje län eller ort särskilt är föreskrivit skall verkställas.
Senast inom årets utgång skall sådana förteckningar på skattlagda lägenheter för vilka kronotionde inte blivit fastställd insändas till Kongl Kollegium Stockholm den 23 maj 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Protokoll hållet vid Kongl Maj: ts och rikets Hovrättes över Skåne och Blekinge installationsakt å Stockholms slott den 24 maj 1821.
Sedan Kongl Maj: t utsatt denna dag till instiftande av Hovrätten över Skåne och Blekinge och hovmarskalken anmält, att kollegier, stater och övriga personer som blivit bjudna nu infunnit sig i Stora Galleriet och alla som är i Kongl Maj: ts sällskap voro församlade, skedde processionen klockan kvart över ett från konungens nedre rum till övre galleriet.
Trappan var formerad av Andra Gardes Regementet och intåget skedde i följande ordning 1 ståndsdrabanter med musik 2 pager 3 två härolder av kungens kansli 4 hovmarskalken med stav 5 hovstaten och kungens kansli 6 Kungens överste kammarjunkare och förste hovstallmästare 7 två härolder från kansliet 8 riddare av Carl XIII: s orden 9 kommendörerna av Vasa orden 10 Nordstjärneordens härolder 11 kommendörerna av Nordstjärneorden 12 Svärdsordens härolder 13 kommendörerna av Svärdsorden 14 två härolder från kansliet 15 ledamöter av Rikets Allmänna Ärenders Beredning 16 två härolder från kansliet 17 ledamöterna av Konungens Högsta Domstol 18 Serafimerordens härolder 19 underofficianterna vid Kongl Maj: ts Orden 20 överofficianterna vid Kongl Maj: ts orden 21 herrar Serafimer Riddare 22 två härolder från kansliet 23 Konungens norska statsråd 24 två härolder från kansliet 25 Konungens svenska statsråd nämligen: statssekreterarna för Statsexpeditionen, föredragande i kommandomål, hovkanslern, statsråden 26 fyra härolder från kansliet 27 rikshärolden 28 riksmarskalken med stav 29 rikets herrar
30 Konungen, omgiven av svenska och norska statsministrarna av vilka justitiestats ministern förde rikssvärdet blottat och högburet.
På sidorna gick konungen stora vakt och därefter 24 livdrabanter 31 tillförordnade justitiekanslern och statssekreteraren för kammarexpeditionen, som buro hyenden med Svea rikes lag och regeringsformen och sigillen som nyttjas i hovrätterna 32 revisionssekreterarna
Konungen intog tronen.
Kronprinsen var opasslig och förhindrad att bevista ceremonien.
På taburetter nedanför tronen satt greve F Gyllenborg, greve L von Engeström, herr P Anker, greve C Fleming, greve M Rosenblad samt greve G af Wetterstedt.
Bakom och på sidorna sutto de övriga statspersonerna.
På högra sidan nedanför tronen låg på ett bord rikssvärdet.
På vänstra sidan stod ett bord för undertecknad revisionssekreterare, som befallts föra protokollet.
På sidorna konungens stora vakt.
Utanför skranket var de övriga inbjudna placerade och i gången stod livdrabanterna.
Sedan Kungen befallt riksmarskalken att äska ljud och justitiestats ministern att låta rikshäroldern kalla de män som utnämnts till hovrätten över Skåne och Blekinge höll Konungen tal " Av alla regeringsmaktens tillhörigheter är det ingen som mer bör smickra en regent än den att utdela rättvisa.
Det är därför med största tillfredsställelse som jag i dag uppreser ett nytt tempel och samlar kring mig de män som skall tolka lagarna.
Vad är mera vördnadsvärt och dyrbart än rättvisan?
Som ett av människans första behov, är den själen i samhället och grunden för allmän frihet.
Där rättvisa råder blomstrar, förkovras allt.
I folkslagens barndom vilade all makt hos den befallande.
För den enskilde fanns ingen annan rätt, än den arm, som förmådde avhålla fientliga anfall.
Då folkslagen bildade samhällen erkände man snart att denna makt var vådlig.
Från denna stund överlämnade regenten rättigheten att skipa lagen åt män, som utmärkte sig för kunskaper och redlighet.
Då grundades särskilda domstolar.
Ju fler de blev dess hastigare och säkrare lagskipning.
Det är anledningen till att Jag beslutat att upprätta en särskild Hovrätt för Skåne och Blekinge landskap, viktiga genom sin folkmängd, sin välmåga och sin näringsflit.
Det är Er som jag kallat värdigt att uppfylla detta hedrande kall, att opartiskt tolka lagen, svara mot Konungens förtroende göra Er förtjänta av rättsökandes aktning.
Ett högtidligt förbund är slutet mellan oss.
Jag försäkrar Er om medverkan i händelse Edra domar, byggda på lagens bokstav skulle misskännas.
Förlita Er på detta trygga stöd, bli den brottsligs skräck och oskuldens mäktiga försvarare.
Därefter upplästes VIII kapitlet i rättegångsbalken, som handlade om hovrättens göromål.
På givet tecken med staven från hovmarskalken, tog justitiestatsministern rikssvärdet, gick upp till tronen och stannade på Konungens vänstra sida med svärdet upprätt.
Rikshärolden utropade " I goda Män, av Konungen utnämnda att förrätta Dess Högsta Nämnd i Skåne och Blekinge!
Träd fram och gör Konungen Eder ed ".
Justitiestatsministern förestavade Tro- och Huldhet- samt Ämbetsmanna- och Domareden, som presidenten och ledamöterna i hovrätten eftersade med två uppräckta fingrar och bekräftade: " Så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.
"
President Ehrenborgh yttrade på hovrättens vägnar följande: Stormäktigste och Allernådigaste Konung!
Med underdånig vördnad mottager ledamöterna den av Kongl Maj: t instiftade Hovrätten över Skåne och Blekinge de domarämbeten som Kungen anförtrott oss och med livligaste tacksamhet nedlägger vi, vid foten av tronen den erkänsla som djupt intager oss.
Stort och ansvarsfullt är alltid domarens kall, vidsträckta och grannlaga de plikter det ålägger.
Då den tidigare överrätten inte tillräckligt skyndsamt hunnit det, som det allmännas fordringar och den enskildes rätt kräva, har Kongl Maj: t funnit rättvisans gång fordra en ny, för mera avlägsna landskap.
Vi känna bristerna, men om god vilja, förenad med redlighet i uppsåt, självständigt tänkande, allvarlig drift och oväld vid lagens tillämpning till någon del fylla dessa brister, vågar vi hoppas vinna medborgarnas aktning och förtroende.
Inför Eder Tron har vi svurit att efter förmåga och samvete, utöva våra domarekall.
Med minnet alltid fästad vid denna ed och övertygelse, att sann förtröstan till den Högste Domarens rättvisa säkrast skall leda domaren under hans forskning efter sanning och rätt, går vi med den Högstes skydd att påbörja
utövningen av den domarmakt, som Konungen lagt i våra händer - utbedjande oss att alltid vara inneslutna i Konungens nåd och ynnest.
Presidenten och ledamöterna fick därefter uppträda till tronen och kyssa Konungens hand, varefter Konungen utlämnade fullmakten för Hovrätten, regeringsformen och Svea rikes lag samt de sigill som hovrätten kommer att bruka.
Presidenten och ledamöterna återtog sina platser.
Härmed avslutades akten klockan 2 på eftermiddagen, då Konungen begav sig till sina rum i samma ordning, som processionen därifrån utgått.
År och dag som föreskrivet är.
Vi protokollet L P Risell Stockholms slott den 30 maj 1821 CARL JOHAN
Kungörelse angående tillåten införsel av skuren kork.
Stockholm den 18 juni 1821 Skuren kork får hädanefter införas i landet efter 10 % tull på värdet.
Stockholm den 18 juni 1821 C KLINTBERG
Universal angående böters beräknande för olovlig utminutering av brännvin på helgdag, en fjärdedels mil från kyrka.
Stockholm den 18 juni 1821 Förordningen av den 20 december 1815 om ansvar för sabbatsbrott skall inte gälla om förbrytelsen är försäljning av brännvin inom en kvarts mil från kyrkan.
Då gäller böter på 20 riksdaler för brännvins minutering på helgdag.
Stockholm den 18 juni 1821 H A v STROKIRCH
Kungörelse angående förändring i benämning av Carl Johans stad och Oscars stad.
Stockholm den 26 juni 1821 Carl Johans stad kommer hädanefter att heta Haparanda och Oscars stad Arvika.
Stockholm den 26 juni 1821 C KLINTBERG
Kungörelse angående skyldighet för ordförande i Gränstullrätt, att om Rättens sammanträden underrätta Kongl Maj: ts Befallningshavande, samt om sättet till Ledamöternas kallande i sådan Rätt.
Stockholm den 26 juni 1821 Liksom häradshövdingen vid utsättande av tid för såväl lagtima som urtima ting är skyldig att meddela Befallningshavanden, vore det i överensstämmelse härmed skäligt att samma åliggande vilade på ordförande i Gränstullrätten.
Kronobetjäningen, som står under Befallningshavandens omedelbara lydno, må icke utan hans vetskap och samtycke kallas till några för Befallningshavanden okända förrättningar.
Därför förklarar Vi, att varje gång ordföranden i Gränstullrätten anser att domstolens sammanträde är nödvändigt, först underrätta Befallningshavanden och även meddela platsen för sammanträdet.
Därefter skall Befallningshavanden ensam utan dröjsmål kalla ledamöterna och kronobetjäningen.
Stockholm den 26 juni 1821 C KLINTBERG
Kungörelse angående ändring i nu gällande föreskrifter i avseende på rest- och undersmides återtagande.
Stockholm den 26 juni 1821.
Brukssocieteten har anhållit att någon viss tid för återtagande av rest- och undersmide inte bör äga rum.
Enligt tidigare förordningar skulle det ske inom 6 år.
Men till bruksägares förmån samt den frihet i utövningen av deras hantering som huvudsakligen bidrar till densammas upprätthållande och förkovran har Vi medgivit ändring.
Stockholm den 26 juni 1821 CARL JOHAN
Kungörelse angående tullen för salt, som på Cap Verdeöarna intages av svenska skepp, kommande från Brasilien.
Stockholm den 3 juli 1821 De skepp som kommer från Brasilien och till fyllnad tar in salt på Cap Verdeöarna må förtullas som salt från Portugal, med den lindring i tull, som gäller för varor inkommande från Brasilien.
Stockholm den 3 juli 1821 C KLINTBERG
Kungörelse angående nyodling genom flåhackning och torvbränning på kungsgårdar och boställsägor.
Stockholm den 5 juli 1821 I skrivelse av den 8 maj har stadgats, att vid kungsgårdar, militär,- civil och ecklesiastikboställen är flåhackning och torvbränning på ängsmark tillåten, efter undersökning och yttrande av länets Hushållssällskap och befallningshavanden.
Om de finner att skada ej sker, får efter bränning endast en sädesskörd tagas.
Fältet skall därefter med vanlig gödning bibehållas, besås med gräsfrö och ny flåhackning och bränning inte verkställas förrän gräsvallen är försämrad och mossbelupen.
Om då utan skada ny bränning kan ske är det tillåtet efter prövning.
Innehavare eller arrendator får inte vid ansvar av vanhävd använda detta odlingssätt på annat sätt än som nu beskrivits.
Undantag är ouppodlade, från mossvall icke befriade samt till fruktbarhet inte beredda kärr och mossar.
Där är det tillåtet att utan inskränkning och tillstånd använda flåhacka och bränning, tills mossan är fullkomligt utrotad och fältet fruktbart.
Befallningshavanden skall vid syner och ekonomiska besiktningar hålla noga tillsyn att denna stadga följs.
Stockholm den 5 juli 1821 CARL AXEL LÖWENHIELM
Kungörelse angående tillåten utförsel av ekbark.
Stockholm den 16 juli 1821 Det nu gällande förbudet att utföra ekbark kommer att upphöra.
Under tre år blir det tillåtet att mot 5 % tull på varans värde utföra ekbark.
Stockholm den 16 juli 1821 C KLINTBERG
Kungörelse angående Den, under Kongl Maj: ts resa till Norge, samt Västra och Södra Delarna av Riket, i nåder tillförordnade regering.
Stockholm den 17 juli 1821.
Under Vår och Kronprinsens resa tillförordnas att sköta regeringsärendena följande personer: Justitiestatsministern greve Fredric Gyllenborg Statsministern för utrikes ärenden greve Lars von Engeström En av rikets herrar Carl Lagerbring Statsrådet greve Anders Fredric Sköldebrand En av rikets herrar Clas Fleming Tillförordnade hovkanslern Anders Carlsson af Kullberg Vi bjuder samtliga ämbets- och tjänstemän jämte Våra trogna undersåtar att med lydnad och hörsamhet efterkomma och verkställa vad denna tillförordnade regering befaller.
Stockholm den 17 juli 1821 CARL JOHAN
Kungörelse om de förenade Konungarikena Sveriges och Norges Handelsflagga.
Stockholm den 17 juli 1821 I följd av Vår omsorg om trygghet för de Skandinaviska Rikenas handel och sjöfart har Vi förklarat, att som den förenade Svenska och Norska Handelsflaggan är känd och erkänd, endast de svenska och norska handelsfartyg, som i alla farvatten bortom Cap Finisterre, Medelhavet och Västra och Södra Atlanten samt Indiska Oceanen uteslutande föra nämnda flagga, kan påräkna skydd av Våra örlogsfartyg.
Vi har ålagt alla befälhavare, att anhålla alla svenska eller norska fartyg, som i dessa farvatten för annan flagga.
Vi förbjuder också Våra konsuler i hamnar ute i världen att hjälpa skeppare eller besättningar som inte har rätt flagga.
Undantag gäller om kosan ställs inom närliggande farvatten som Östersjön, Nordsjön och Västerhavet, där bägge rikenas handelsfartyg må föra antingen den förenade flaggan eller ländernas särskilda handelsflagga Stockholm den 17 juli 1821 CARL JOHAN
Cirkulärbrev angående vissa föreskrifter vid rekognitionsskogarnas indelning och skattläggning.
Stockholm 18 juli 1821 (Saknas flera blad) 8: o Så snart bruksägare på egen begäran fått tillstånd att köpa skogen till skatte, skall han så fort sig göra låter vidta anstalter för indelning till hemman och skattläggning.
Rekognitions avgiften upphör det år skattläggningen vunnit laga kraft och hemmansräntan från och med följande år betalas.
Skatteköpeskillingen skall betalas inom 6 månader.
Den som är missnöjd med skattläggnings förrättningen skall ställa sina besvär inom en månad till Kongl Kammar Kollegium och insända alla handlingar i ärendet.
Stockholm den 18 juli 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående lysningsterminer för Carlstens, Kullens, Falsters, Nidingens och Ölands fyrar.
Stockholm den 19 juli 1821 Dessa fyrar skall tändas den 1 augusti och lysa till 15 maj Stockholm den 19 juli 1821 VIKTOR von STEDINGK
Kungörelse angående tillåten utförsel av vällad eller oraffinerad aska.
Stockholm den 23 juli 1821 Under en tid av tre år får vällad eller oraffinerad aska utföras med svenska fartyg till en tull av 5 % på värdet och av utländska fartyg till en tull på 10 % av värdet.
Stockholm den 23 juli 1821 C LENNGREN, S N CASSTRÖM, J A HERTZMAN
Kungörelse, att den, under Kongl Maj: ts frånvaro i nåder tillförordnade regering kommer att upphöra.
Stockholm den 20 september 1821 Sedan Vi återkommit till huvudstaden efter Vår resa till Norge och Västra och Södra delarna av Riket upphör den tillförordnade regeringen.
Stockholm den 20 september 1821.CARL JOHAN
Kungörelse angående premier för inrättningar till torkning av säd.
Stockholm den 10 oktober 1821.
Erfarenheten visar att årsväxten även vid medelmåttig skörd räcker för innevånarnas behov och vid ymnig skörd ger ett överskott, som kan användas till nyttiga förråd under inträffande missväxt eller att säljas utomlands.
Vi vill uppmuntra lantmannen att torka sin säd, inte endast för att befrämja dessa ändamål, utan för att vara mer oberoende av sädesprisernas hastiga fall.
Vi har med bekymmer uppmärksammat hur dessa hastiga prisfall orsakat förlägenhet bland Våra undersåtar.
Därför har Vi inte lämnat någon möda ospard för att söka mildra denna förlägenhet.
Vi är förvissade om att inrättningar för torkning av säden skall förekomma dessa skadliga omsvängningar i sädespriserna Vi har anslagit en summa på 10.000 riksdaler till premier för anläggning av torkinrättningar av säd och efter Lantbruks akademins hörande, förordna följande om dessa premiers fördelning.
§ 1 Den anslagna summan delas i 60 enkla premier om 100 riksdaler var och 20 dubbla om 200 var.
§ 2 Varje lantbrukare som inom 1822 års slut anlagt någon torkinrättning, ria, torkmaschin eller torkhus, där 6 tunnor säd kan torkas per dygn, är berättigad till ett enkelt premium.
§ 3 Den som anlagt en större torkinrättning, som kan torka 12 tunnor säd per dygn skall erhålla dubbelt premium § 5 Ansökningar skall inlämnas till Befallningshavande i orten som inhämtar Lanthushållnings sällskapets yttrande genom utsedda deputerade.
Stockholm den 10 oktober 1821 CARL JOHAN
Cirkulärbrev angående rätta tillämpningen av Kongl Kungörelsen den 6 juni 1820, rörande stängseldelningar.
Stockholm den 22 oktober 1821 Kungörelsen från förra året har uttytts så, att när stängselfördelningen skett i samband med själva jordens anordnande i vissa lotter, jordägare emellan, stängning borde genast och utan hinder av klander mot själva ägodelningen försiggå.
Men när stängselskyldigheten i allmänhet inte kan åläggas i annat än gillade och fastställda eller eljest ostridiga anordningar och ingen tvist vid rågångs- och ägoskillnadslinjer kan ske, skulle en förändring vara utan ändamål och till jordägarens lidande.
Som en följd av denna förut gällande grund har Kongl Maj: t funnit att stadgandet inte kan tillämpas vid frågan om stängning i andra än lagligen gillade och fastställda eller eljest ostridiga rågångs- och ägoskillnadslinjer jordägare emellan.
Stockholm den 22 oktober 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående inrättande av en Hovrätt i Kristianstad, under namn av Kongl Maj: ts och Rikets Hovrätt över Skåne och Blekinge.
Stockholm den 27 oktober 1820 Vi har funnit för gott att inrätta en Hovrätt i Kristianstad, att sammanträda en 4 juni 1821.
Den skall ha domsaga över Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län och utöva samma domsrätt som förut tillhört Jönköpings Hovrätt.
Vi misskänner inte den sistnämnde Hovrätten, men då rättegångsmålens mängd och vidlyftighet ökat, har de inte kunnat avslutas med den skyndsamhet, som allmänheten fordrar.
Bland Våra plikter som Konung är att tillse att rättvisan har en säker och oavbruten gång, att den lidande kan påräkna snar hjälp och den brottslige sin bestraffning.
Då nu Överrätten i södra delen av
landet visat sig otillräcklig, är det Oss en övertygelse att en ny domstol av detta slag svarar mot sin bestämmelse.
Dels får allmänheten närmare att framföra sin klagan och dels får rätten lättare att utöva tillsyn över underordnade auktoriteter.
Inrättningen bör få sitt säte i den landsort, som redan har en betydlig folkmängd och en alltmer tilltagande odling.
Stockholm den 27 oktober 1820 CARL JOHAN
Kungörelse om lotsning till och från Svartviks lastageplats.
Stockholm den 1 november 1821 För att främja handelsrörelsen i Norra provinserna förklaras Svartviks lastageplats i Medelpad för tillåten inloppsort, varifrån viktualier, ved och andra trävaror får utan klander avhämtas.
Förvaltningen av Sjöärenden har beslutat att lotsning till Svartviks inlopp, skall ombesörjas av lotsarna i Sundsvall, Åstholm och Bremö samt lotsningen därifrån av lotsarna i Sundsvall.
Följande tillägg i förteckningen på lotsplatser och farleder: 2½ tyska mil från Åstholm eller Tynderösund till Svartvik, taxa N: o 2 1½ tyska mil från Sundsvall till Svartvik d: o 3 tyska mil från Bremö till Svartvik d: o Stockholm den 1 november 1821 VICTOR von STEDINGK
Kungörelse angående vad som bör iakttagas för vinnande av rättighet att, under manufaktur privilegiernas skydd, åstadkomma hantverksarbeten.
samt om manufakturisters arbetsfrihet.
Stockholm den 6 november 1821 För att i möjligaste mån hädanefter undanröja stridigheter mellan skråämbeten och manufakturister angående gränserna för deras arbetsfrihet förordnas: 1: o Rättighet att under manufaktur privilegiernas skydd åstadkomma hantverksarbeten får inte av Kongl Kollegium beviljas andra än de som tillverka sådana arbeten, som inte görs inom ämbetena eller gör dem bättre än skråmästarna vanligen gör eller den som inhämtat fullkomlig kännedom av slöjden hos någon manufakturist och efter magistratens eller hallrätten har intyg på att de är skickliga och kan arbeta för egen räkning.
2: o Att en av Kollegiet priviligierad manufakturist äger rättighet att åstadkomma alla slags tillverkningar i den hantering varpå Kollegiet utfärdat tillstånd.
3: o Den större arbetsfrihet som nu förunnas blivande manufakturister och personer som är utbildade hos dem, skall gälla även redan antagna manufakturister och deras arbetare.
De kommer då att vara underkastade samma utskylder till Kronan och staden som de under skrå lydande mästarna.
Stockholm den 6 november C af KLINTBERG
Kungörelse angående gelbgjutares och klockgjutares arbetsfrihet.
Stockholm den 6 november 1821 Kongl Maj: t har prövat att det är skäligt med jämkning mellan gelbgjutares och klockgjutares arbetsfrihet.
Hädanefter får gelbgjutare utom vad de hittills tillverkat även förfärdiga allt vad klockgjutarna tillverkar utom kyrkklockor.
Klockgjutare får tillverka allt som gelbgjutarna tillverkar.
Stockholm den 6 november 1821 C af KLINTBERG
Kungörelse angående Medico-legala attester av de till fältläkarecorpsen hörande ordinarie läkare.
Stockholm den 14 november 1821.
Att då enligt Kongl Brev 1758 och 1784, ämbetsbetyg utfärdade av provinsial medici och stadsfysici gäller utan att de beedigas inför domstol om de är försedda med så lydande slutmening: " vilket jag härmed inte allenast på min ämbetsed intygar, utan också med denna edliga förpliktelse, så sant mig Gud hjälper till liv och själ, bekräftar ".
Sundhets Kollegiet hemställer att alla vid fältläkarcorpsen anställda ordinarie läkare, om de är kirurgie magistrar, bör äga lika vitsord och vara fria från skyldighet att inställa sig i domstol för att beediga sina i medici legala mål utfärdade attester.
Stockholm 14 november 1821 CARL JOHAN
Kungörelse angående Rätter Överdomstol i de av Sjötullrätt och Överdirektörsämbetet vid Tullverket, avgjorda mål.
Stockholm den 19 november 1821 Med anledning av stadgandet i förordningen av den 12 februari förra året till förekommande av lurendrejeri och tullförsnillning och att bereda enhet i behandlingen av mål, rörande överträdelser av tullförfattningarna och deras tillämpningar samt att i någon mån minska mängden av ärenden förordnas följande:
Alla mål, utom våldsmål, av vad beskaffenhet som helst, vilka fordra undersökning vid Sjötull Rätt och som är beroende av sådan rätts avgörande, skall hädanefter av Kongl Kommers Kollegium vid dess Justitie division, såsom Över Domstol handläggas.
De mål som i instruktionen för Överdirektören vid Tullverket skall avgöras, skall hädanefter genom besvär fullföljas hos Kommers Kollegium Stockholm den 19 november 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse om underhållsutdelningen av krigsmanshusmedlen för innevarande år.
Stockholm den 28 november 1821 Innevarande års generalmönstringar har insänt avskedspass och läkarbetyg till Kongl Kollegium.
Krigs Kollegium har utfärdat och till vederbörande regementschefer översänt underhållsbrev för nedanstående personer: Följer 5 ½ sida med namn.
Plakat om fyra allmänna, solenna tacksägelse- faste- bot- och böndagarna som över hela Sveriges rike och alla Sveriges krona tillhöriga och underliggande furstendömen, land och herrskaper, högtidligen hållas och begås skola i nästkommande år 1822.
Stockholm den 1 december 1821 Vårt faderliga hjärta var någon tid bekymrad över Vår älskade sons vacklande hälsa.
När faran är överstånden har Ni livligt deltagit i varma lov- och tacksägelser.
Vi räkna som försynens välgärning, då Vi omgivna av Vårt trogna folk kunnat uppresa en minnesstod över Vår store högstsalige fader, som inför efterkommandes ögon skall framställa de yttre dragen av en mild furste, fäderneslandets återställare, vars förtjänster aldrig kan utplånas ut svenska hjärtan.
Ni deltar också i Vår tillfredsställelse att frid råder runt Våra gränser, rika skördar har belönat odlarens möda och då en svår missväxt inträffat i de nordliga landskapen satt Oss i tillfälle att avhjälpa densamma.
Gläds åt de lagar som skyddar er och lyd dem.
Erkänn Våra faderliga omsorger om Ert väl och upplyft Edra tacksamma hjärtan och trogna förböner till den Allsmäktige, från vilken allt gott utgår.
Av Er, älskade undersåtar förväntar Eder konung, att ni visar sådana tänkesätt, som överensstämma med det ljus försynens välgärningar upptänt.
Vi kallar er till templen på de allmänna Bättrings- och Bönedagarna som inträffa den 3 mars, 28 april, 16 juni och 20 oktober 1822.
Vi befaller alla, som inte är hindrade av sjukdom eller annat oundvikligt förfall att på dessa dagar tidigt och enhälligt träda upp i Herrens Hus och lyssna till de förordnade texter, psalmer och lovsånger.
Vi har befallt Våra övervakare att hålla noga tillsyn, så att ingen bryter eller överträder.
I alla församlingar kungörs tiden i god tid, så att ingen kan förebära okunnighet.
Vi förbjuder strängeligen all handel med kramvaror och alla slags drycker.
Både säljare och köpare bötar.
Böterna fördelas så att 1 / 3 tillfaller närmaste hospital, 1 / 3 de husarma i församlingen och resten sockenkyrkan.
Den som inte förmår erlägga böterna häktas och spisar där fyra dygn på vatten och bröd.
Stockholm den 1 december 1821 CARL JOHAN Följer bönedagstexterna för år 1822.
Kungörelse angående de om Härads- och Bergsnämndemäns skjutsningsfrihet utfärdade nu gällande författningar.
Stockholm den 3 december 1821 På konungens uppdrag har Kammarkollegiet av trycket utfärdat en kungörelse omfattande nämndemäns skjutsningsfrihet.
Reservhemman och gästgivargårdars skjutsningsskyldighet inbegrips inte.
Undantag är följande: 1: o De som varit uttagna till reservlag före 1796 är befriade så länge nämndeman förbliver vid tjänsten.
2: o Undantag är Gottland.
3: o I Stockholms län, där socknarna är små och allmogen mer än på andra ställen besvärad med skjut, förbliver som förut, att nämndemännen deltar i hållskjuts, om inte allmogen godvilligt befriar honom.
4: o I krigstider då omständigheten fordrar jämnlikhet, bör nämndemännen biträda med skjutresor, gärder och på annat sätt mot betalning.
Ett hemman som är antaget till reservskjuts har i fortsättningen samma skyldighet, vare sig det bebos av nämndeman eller annan.
Men sådana hemman som antas nu men bebos av nämndemän är befriade.
Bergsnämndemän inom Stora Kopparberg har samma förmåner som häradsnämndemän.
Stockholm den 3 december 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående vad genom konventionen mellan Kongl Maj: t och Kejsaren av Ryssland den 17 januari blivit överenskommet, angående brottmålens behandling på ömse sidor om Riksgränsen.
Stockholm den 5 december 1821.
I konventionen av den 17 januari har genom en särskild artikel överenskommet följande: Brott större eller mindre som av endera maktens undersåtar begås inom den andra maktens gränser skall dömas och straffas efter det lands lagar där brottet begåtts.
Skulle den ena maktens undersåte begå mord, mordbrand, stråtröveri eller stöld och sedan fly till sitt land, skall åklagaren begära undersökning genom länets landshövding där brottet blivit begånget.
Landshövdingen skall då föranstalta att undersökning blir vid den domstol inom den anklagades fädernesland som är närmast det ställe där brottet blivit begånget.
Där har målsägaren och åklagaren att infinna sig med vittnen eller andra bevis.
Den domstolen straffar efter landets gällande lagar.
Begås mindre brott har målsägaren att själv vända sig till den närmaste domaren i det land förbrytaren hör.
Stockholm den 5 december 1821 CARL JOHAN
Kungörelse angående beräkning av taxorna N: o 2 och 3 i Kongl Lots förordningen vid uppbörden av lotspengar samt lots- och båtavgifter.
Stockholm den 5 december 1821 De olika lotstaxorna har varierat, men nu stadgas att dessa taxor sådana de finns i lotsförordningen bör till sitt innehåll efter siffran tjäna till efterrättelse vid beräkningen av uppbörden.
Stockholm den 1 mars 1821 VICTOR von STEDINGK
Kungörelse angående beräkningsgrunden för avdrag av arv, som förs ur riket.
Stockholm den 6 december 1821 Skyldigheten för utländsk arvinge som njuter arv här i riket, att när arvet utförs skall ge sjätte penning till Kongl Maj: t och Kronan är upphävd.
Utövas hädanefter endast i fall där det angår innevånare i stater där svenskar måste erlägga sådan avgift.
Kanslistyrelsen har prövat ärendet och menar att det endast skall tillämpas i land där man fortfarande har Jus detractus och där reciprociteten (ömsesidighet) kommer att utgöra grunden för beloppet som skall tas ut.
Stockholm den 6 december 1821 LARS v ENGESTRÖM G af WETTERSTEDT
Cirkulärbrev angående skeende underdånig anmälan om indragning av endast s k behaglig tids förläningsspannmål vid lediga pastorat.
Stockholm den 10 december 1821 Då pastorsledigheter vid kyrkoherdebeställningar, där spannmålsanslag finns, bör annan anmälan inte ske om annat kronotiondespannmål än sådant som är underkastat s k behaglig tids förläningsspannmål.
Stockholm den 10 december 1821 SALOMON LÖFVENSKIÖLD
Kungörelse angående den tull, som för utgående varor under nästkommande år 1822 skall beräknas och erläggas.
Stockholm den 17 december 1821 Kongl Direktionen kommer att upprätta medelpris på utgående varor efter uppgifter som kommer från stapelstäderna och även tullavgifternas belopp, om de är annorlunda än året innan.
Tabeller med förändrade priser för aska, bark, beck, beckolja, kalk, kalksten, mässing och olika slag av trävirke.
I övrigt gäller 1818 års sjötulltaxa.
Tills annat stadgas är det fritt att utföra vete, råg, korn, havre, malt, bönor, vicker och ärter till utrikes orter.
För svamp av alla slag betalas 12 skillingar av 100 riksdalers värde som tull.
Mässingstråd nedsätts med ¼ % av värdet.
Stockholm den 17 december 1821 M ROSENBLAD
Kungörelse angående förlängning i terminen för omstämpling av de utländska manufakturvaror, som inom slutet av detta år blivit i sådant ändamål uppgivet.
Stockholm den 20 december 1821 På grund av särskilda omständigheter bifalles hemställan att terminen för omstämpling av utländska varor förlängs till maj månads slut nästa år.
Gäller för alla dem som inom slutet av detta år till erhållande av omstämpling anmält, med villkor, att de varor som inte redan blivit omstämplade skall så tidigt inlämnas att det hinner verkställas inom den förlängda terminens slut.
Detta så vida ägarna vill undgå den stadgade påföljden.
Stockholm den 20 december 1821 C af KLINTBERG
Svensk Författningssamling 1822 Kungl.
Maj: ts kungörelser i sammandrag Låssa kyrkas arkiv Innehållsförteckning för 1822
