# ID: svediakorp-law73
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1816
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 8,385
# sentences: 564
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk författningssamling 1816 Låssa kyrkas arkiv
Kungörelse angående nya kreditsedlar på större valörer, som från riksgäldskontoret kommer att utfärdas.
Stockholm den 17 januari 1816.
Ständerna har anmält att de tror det är nyttigt för penningrörelsen med större kreditsedlar.
Jämte de vanliga skall riksgäldskontoret ge ut 10, 50, 100 riksdaler.
De kommer att utgivas på enkla blad eller fjärdedelsark av olika format, så att 100 riksdalersedeln blir störst.
Runt kanterna står riksgäldskontoret och längst ner Riksens Ständer Insignia od och valören.
På baksidan trycks siffror med svart stämpel samt två vita stämplar och ordningsnummer.
De underskrivs av en kommissarie och kontrasigneras av kontorsskrivaren.
Stockholms slott den 17 januari 1816.
CARL
Kungörelse om 3 % avgift av eklesiastika personers bevillning, för deras löneinkomst, till förmån för Vadstena krigsmanshus-amiralitets-krigsmans-kassorna.
Stockholms slott den 30 januari 1816.
De eklesiastika personer som hittills inte betalt centonal, skall intill nästa riksdag erlägga 3 % av den bevillning som är på deras löner.
Detta sammanskott kommer att fördelas med övriga krigsmanshusavgifter till Vadstena krigsmanshuskassa.
Prästeståndet anser att det borde återbäras, men beslöts att det får utgöra en tillfällig förmån för de barmhärtighetsverk dit pengarna gått.
Stockholms slott den 30 januari 1816.
CARL
Reglemente för Riksens Ständers banko diskontverk.
Stockholm den 7 februari 1816.
Det nuvarande riksdiskontoverket ägs till 2 / 3 av rikets ständers bank och 1 / 3 av privatpersoner.
Vid oktrojens slut kommer banken att ta över alltsammans.
På bankofullmäktiges begäran har Vi velat stadga och förordna hur detta verk skall styras och förvaltas.
1 § Direktionen kommer att bestå av åtta ledamöter, fyra bankofullmäktige, en från varje riksstånd.
En byts ut varje år.
Två bankkommissarier som dagligen skall följa arbetet.
De skall föredra alla låneansökningar, kontrollera inbetalningarna samt tillhålla verkets tjänstemän att fullgöra sina åliggande En av bankens fiskaler och antingen sekreteraren eller någon av bankens tjänstemän med kamrers lönegrad skall ingå.
2 § Det vid verket anställda tjänstemän skall bankfullmäktige antaga och förse med lämpliga löner.
De har också rätt att entlediga dem.
3 § Diskontoverket börjar sin verksamhet 1 juni 1816.
Direktionen sammanträder varje vecka och ordentliga protokoll förs.
4 § De flesta av ledamöterna skall vara överens innan lån beviljas.
5 § Vid alla utlåningar dras räntan, ½ %, genast av för hela lånetiden, som är 6 månader.
Låntagaren måste kunna lämna godtagbar säkerhet.
Undantag är säkerhet i fastigheter, metaller och aktier i Göta kanalbolag.
6 § I anseende till den inträffade förlägenhet i penningrörelsen, har man funnit betänkligt att intill 1820 förbjuda de förut brukliga omsättningarna av lån med viss avbetalning.
8 § För lån, som inte inom åtta dagar efter förfallodagen blivit betald höjs räntan till 1 % till hela lånet är betalt eller indrivet.
9 § Vid verket skall finnas en med alfabetiskt register försedd matrikel över alla lån och ordentlig dagbok över alla inbetalningar.
10, 11 §§ Ombudsmän skall skriftligen erinra låntagarna om lånets inbetalning.
Dröjer betalningen 1 månad lagsöks låntagaren.
De skall också föra dagbok över brevväxlingen i ärendet.
12 § Alla inbetalningar antecknas på en attest, som förvaras i en järnkista med två lås och uppvisas vid direktionens nästa sammankomst 13 § Lånedokument och hypotek förvaras under 3 lås.
15 § Huvudboken skall föras efter bankostil utan koncept och genast renskrivas.
16 § Till årlig revision utväljs 4 revisorer, en från vardera ståndet, som den 1 mars sammanträder i banken.
De skall granska alla handlingar, räkenskaper och hela förvaltningen och efter befunnen riktighet ge direktionen ansvarsfrihet.
18 § Skulle bankofullmäktige på direktionens framställning i avseende på tillämpningen av detta reglemente vilja ha närmare förklaring eller tillägg skall de göra anmälan hos Oss.
Stockholms slott den 7 februari 1816.
CARL
Kungörelse angående av Kongl Maj: t i nåder vidtagna stadganden till förekommande av brist på små almanackor och därpå stegrat pris.
Stockholm den 12 februari 1816.
Entreprenören för tryckning av almanackor har ökat priset med 32 skilling.
Detta har medfört brist i Kronobergs län där allmogen klagat.
De har bundits in i färgade pappersband till dubbel kostnad och mer.
Kongl Maj: t har förordnat innehavaren av Vetenskaps Akademins uteslutande privilegium att trycka almanackor.
Han betalar vite av 100 riksdaler för varje gång det saknas almanackor till det fastställda priset av 2 skilling.
Bokbindare i städerna har rätt att förse sig med mot ortens behov svarande antal och binda in dem och sälja till det fastställda priset.
Stockholm den 12 februari 1816.
A N EDELCRANTZ
Reglemente för vaccinationen i riket; Stockholm den 6 mars 1816 Flera delar av världen har härjats av smittkoppor.
Ett medel att ympa finns, men är inte tillräckligt för att helt avvärja sjukdomen.
Den engelske läkaren Jenner har ett säkrare sätt.
Skyddskoppning ger en så lindrig form av koppor, att man knappast kan tala om sjukdom.
De ger ett bestående skydd och hindrar helt de rysliga följder av sjukdomen som de överlevande kan drabbas av.
Denna för mänskligheten så nyttiga och hedrande uppfinning har i Sverige, trots fördomar, blivit antagen.
Regeringen har uppmuntrat och kunniga och nitiska läkare och medborgare har verkställt skyddsympningen.
Kongl Maj: t har inte lämnat någon möda ospard för att vidtaga anstalter för att utrota sjukdomen och befria kommande släkter från den härjande farsoten.
Författningar har av och till på konungens befallning utgivits.
Understödd av Rikets Ständer har Kongl Maj: t utfärdat ett reglemente till befrämjande av vaccinationen och vad som vid dess verkställighet skall iakttagas.
1 § Det åligger alla föräldrar att låta vaccinera sina barn före 2 års ålder.
Gäller även äldre barn och personer som inte haft naturliga eller ympade koppor.
2 § Varje socken skall ha en vaccinatör och en eller två vaccinationsföreståndare, vilka jämte kyrkoherden ser till att barnen blir vaccinerade.
3 § Vaccinatörens skicklighet skall var godkänd av provinsialläkaren.
Han följder Sundhets kollegiets rekommendationer, använder pålitligt vaccinämne, återser barnet efter 7 - 9 dygn för att kontrollera att vaccinationen tagit annars görs den om.
Han för journal över vaccinationerna.
För att uppmuntra skickliga vaccinatörer har konungen befallt att de kollekter, som samlas in stannar i församlingen och kan användas till vaccinatörer och även till medaljer som blivit präglade för ändamålet.
4 § I städerna, där det finns läkare, är det inte lika nödvändigt med vaccinatörer.
Men vill församlingen ha sådan är inget hinder.
Den som vill och är skicklig att vaccinera skall anmäla det hos kyrkoherden.
5 § De som antas till klockare skall inte bara kunna slå åder utan också vaccinera och bistå vid mindre läkargöromål.
Detsamma gäller barnmorskor.
6 § Belöningar som är anslagna av staten kan tilldelas klockare, barnmorskor och andra som frivilligt vaccinera.
De söker belöningen hos Sundhets Kollegium och insänder uppgifter på hur många vaccinationer de gjort.
7 § Alla som sysslar med vaccinationer skall känna skillnaden mellan äkta och oäkta vaccin, kunna urskilja om vaccinationen lyckats och kunna skilja på smittkoppor, vattenkoppor, stenkoppor och den s k svinkölen.
8 § Vaccinationsföreståndaren antas av kyrkoherden och församlingen.
Hans skyldighet är att se till att barnen blir vaccinerade.
Vaccination kan anställas vilken årstid som helst.
Från predikstolen kungörs var och när vaccinationer äger rum i församlingen.
Föreståndaren kan kallas till hemmet om så anses lämpligare.
Prästerna lämnar upplysningar om vilka som är ovaccinerade och föreståndaren har ansvar att de blir vaccinerade.
9 § Journalerna insänds till landshövdingen och förteckningen sänds till konsistoriet, som sammanställer tabeller för hela stiftet.
De sänd till tabellkommissionen och lämnas vidare till Sundhets Kollegium.
12 § Det tillkommer provinsialmedicus att ha tillsyn över vaccinationen inom sitt distrikt.
13 § Sundhets Kollegiet har ansvar för att det skall finnas tillräckligt med äkta vaccin.
Kongl Maj: t har i huvudstaden låtit anta 4 läkare som skall gå Kollegiet tillhanda.
Därjämte har i flera städer inrättats vaccinationsdepåer.
Nu finns 10 stycken.
Kongl Maj: t ger provinsialläkarna förtroendet att förse sig med vaccinationsämne, som de sedan kan lämna ut till dem som behöver.
14 § Underlåter någon förälder att vaccinera sitt barn anmäls han till pastorsämbetet, som i allmän sockenstämma förehåller den tredskande sin motsträvighet.
Ny tid för vaccination utsättes.
Har detta ingen effekt anmäls han till kronobetjänt, som rapporterar till landshövdingen.
Kan han fortfarande inte talas tillrätta bötar han 1 riksdaler 32 skilling med föreläggande om ännu högre böter.
Särskilt allvarligt är om tredskan sker under ett utbrott av sjukdomen.
Böterna går till de fattiga i församlingen.
Kan den försumlige inte betala böterna omvandlas straffet till fängelse.
15 § Var och en som låtit vaccinera sitt barn och det blivit riktigt verkställt äger att utan avgift eller Charta få ett bevis.
Om någon flyttar till annan ort, skall det stå i prästbeviset om personen är vaccinerad eller på annat sätt genomgått kopporna.
17 § Då Kongl Maj: t uppdragit åt Sundhets Kollegiet att ha huvudinseendet över vaccinationen är han förvissad att detta angelägna ämne med lika omtanke och med nit befrämjas.
Datum ut supra.
CARL.
(Exempel på journal som skall föras).
Förklaring hur med beväringskarl, som tar lega av tvenne eller flera till tjänst vid beväringsmanskapet, förfaras skall.
Stockholm den 13 mars 1816.
Ett mål, då en person står tilltalad för att ha lejt sig till två för beväringstjänst, kräver en förklaring till rättesnöre för domaren.
Då beväringskarl låter leja sig av två till beväringsmanskap, skall det jämföras med tjänstehjon som låter städja sig av två husbönder och dömas efter lagen kapitel 14 § 3 i Handelsbalken.
Han döms att återbetala legan och böta så mycket som svarar mot legan och övriga förmåner för ett års tid.
Böterna delas mellan Oss, Häradet och målsägaren.
Kan den brottsliga inte betala omvandlas straffet till vatten och bröd.
Stockholms slott den 13 mars 1816.
CARL
Kungörelse angående de nu utfärdade sjötullstaxor för inkommande varor.
Stockholm den 20 mars 1816.
Ständerna har överlämnat förslag till tulltaxa till nästa riksdag.
Det har synes Oss gott med avseende på den svenska näringens förkovran och yppighetens hämmande, att nödvändighetsvaror inte belastas, medan vissa utländska varor som omåttligt förbrukas inom riket får hög tullavgift.
Särskilt gäller det varor som skulle med lika godhet tillverkas i landet och till sådana kvantiteter att behovet nästan kunde fyllas.
Även för inkommande varor skall tulltaxan betalas i Hamburger Banco eller med Svenska Bankosedlar, beräknade till den kurs som gäller för varje månad.
Detta gäller redan exporttullen och anses säkrast mot förändringar i en ostadig växelkurs.
Taxan nedsätts för nödvändighetsvaror från 1799 års taxa.
Förbud för vissa varor vilka efter 1799 fått inkomma.
Kaffebönor får endast införas i fat från främmande europeiska hamnar.
Stockholms slott den 20 mars 1816.
CARL
Taxa varefter tullavgiften för ostindiska varor som till riket inkomma och kvarbliva, beräknas och erläggs.
Stockholm den 20 mars 1816.
3 sidor med varor och tullen.
Underrättelser om vad övrigt bör iakttagas.
§ 1 Godsägaren skall uppge varans inköpspris och alla andra kostnader fram till att varan vid sista avsändningsorten blivit inlastad.
Han skall lämna faktura och giltiga bevis för att styrka värdets riktighet.
Vill han inte detta skall tullbetjäningen att mot det uppgivna värdet lägga på 20 % och ersättning för frakt och försäkring.
§ 2 När varor som är lovliga, men inte upptagna i taxan, införs direkt från Ostindien med svenska skepp erläggs 1 / 3 mindre tull än sjötulltaxan innehåller.
§ 4 För varor, som är förbjudna, men med behörigt tillstånd att få kvarbliva, erläggs tullavgifter efter sjötulltaxan, om varorna är upptagna där.
Stockholms slott den 20 mars 1816.
CARL
Taxa varefter sjötullen för inkommande varor skall beräknas och erläggas.
Stockholm den 20 mars 1816.
70 sidor med varor och tullavgifter.
Underrättelser om vad i övrigt bör iakttagas.
§ 1 Tullen skall erläggas i Hamburger Banco eller i Svenska Bancosedlar efter den kurs som bestäms varje månad.
Tull för 1 skålpund toppsocker är 2 runstycken och för tobak samma avgift som 1777 års landtull taxa för varje sort utsätter.
§ 2 Helfrihet från tullavgift för svenskbyggda fartyg, som tillhör Våra trogna undersåtar och har fribrev.
§ 3 För varor som införs på svenska hel- och halv klinkbyggda fartyg eller utländska fartyg höjs taxan med 40 %.
§ 4 Norska fartyg med varor inordnar sig efter Vår förordning av den 24 maj 1815.
§ 6 Godsägaren skall uppge varans inköpsvärde och annan kostnad, varefter procenten beräknas.
§ 7 Varor kan märkas med FÖRB och får införas trots att de är förbjudna.
Gäller de varor som behövs för viss näring eller tillverkning.
§ 8 Varor som ej finns i taxan och kan klassas som hantverks- fabriks- och slöjdvaror eller nipper är förbjudna.
Vid särskilt tillstånd blir tullen 50 %.
§ 9 De varor, som förtullas efter värde skall införas i tulljournalen med namn, beskaffenhet, antal, svenskt mått och vikt § 10 Varor och persedlar som inkommer till vid Hovet ackrediterade främmande sändebud skall vara adresserade till dem personligen för att slippa tull.
§ 12 Resevagnar som av utlänningar införas tullas med 20 % av värdet.
Då han för ut vagnen igen återfår han pengarna.
§ 13 För vin, som inkommer direkt från vindistriktet, det som kallas flygande modren, betalas en tiondel mindre än vad taxan säger.
§ 14 Var trettonde tunna av varje läst saltat kött och fisk, frikallas från tull och avgifter.
§ 15 Skepparen skall uppge den last av livsmedel, som är avsedd för besättningen.
Annars får han betala tull.
Vad skeppare får ha med sig beroende på besättningens storlek vad gäller vin och brännvin.
Olika från Östersjön och från Västersjön.
§ 17 Hur vin, brännvin och kaffebönor skall var förpackade.
§ 20 Är det fler varor än angivit eller andra varor och det upptäcks av tullbetjänten erhåller han hälften.
§ 25 Då tullbetjäningen inte kan känna till alla varor som inkommer har en fabriksidkare rätt att för undvikande av underslev utse en eller två personer, som deltar i packhusens besiktningar.
Stockholms slott den 20 mars 1816.
CARL
Kungörelse om överenskommelser rörande prästrättigheter; Stockholm den 3 april 1816 Vid senaste riksdag framkom att åtskilliga motsättningar finns mellan prästeståndet och bondeståndet rörande prästernas tionde och privilegier.
Då Vi alltid strävat efter att Våra undersåtar skall leva i förening och ha samstämmiga tänkesätt förordnade vi att prästerna skulle sluta frivilliga överenskommelser i ärendena.
Detta har inte lyckas överallt.
Prästeståndet upprepar sin begäran att Vår åtgärd måtte ännu kraftigare verka.
Vi förordnar därför att vilken av parterna som önskar någon ändring, ärendet tas upp i allmän sockenstämma och leder till vänlig överenskommelse, som redan är föreskrivet.
Skulle tvist uppstå underställs förslaget landshövdingen och domkapitlet.
Skulle inte där nås förlikning sänds utlåtandet till Vår nådiga granskning.
Innan något avgörande sker gäller de vanliga lagarna och förordningarna om prästernas avlöningssätt.
Stockholms slott den 3 april.
CARL
Kungörelse angående stängselskyldigheten för kungsgårds- och boställsinnehavare, samt kronohemmans åbor på Öland.
Stockholm den 3 april 1816.
Kommittén för utmarksfördelningen på Öland har tillkännagivit att åtskilliga boställsinnehavare klagat över betungande stängselskyldighet.
De menar att de stängsel de sätter upp nu, kommer att bli till nytta för efterträdarna.
De efterlyser en författning, som skulle ge rättvisare fördelning av stängselskyldigheten mellan nuvarande boställsinnehavare och deras efterträdare.
Kammarkollegium har på befallning lämnat en skrivelse, där det är stadgat att 30 famnar stengärd eller 60 famnar jordvall skall räknas som 1 års stängselskyldighet på helt mantal, dock med följande villkor och föreskrifter.
1: o Gamla stängsel skall hållas vid makt.
2: o På ställen där hägnad med trä är brukligt och tillgång därtill ännu finns får detta stängningssätt behållas.
3: o Inget stängsel på den årliga skyldigheten får tillgodoräknas, om den uppförs på andra ställen än i fastställda rågångar mellan byar och hemman samt omkring enskiftade, storskiftade eller utbrutna ägor.
4: o Även om man bestämt antalet famnar, som skall göras per år är innehavaren skyldig att sätta stängsel överallt där det är nödvändigt så fort det möjligen kan ske.
Det årliga famntalet skall endast tjäna som grund för likvid mellan av- och tillträdare.
5: o Alla frälse- och kronoskattehemman är undantagna från den fastställda beräkningsgrunden.
7: o Att stängningsskyldigheten blivit uppfylld görs upp vid laga syn.
Skulle den avträdande inte underhållit gamla stängsel eller följt författningarna om nya, får han innan avträdestiden in natura fullgöra bristen eller betala efterträdaren med pengar till det värde som synerätten bestämmer.
Har han uppfört mer än sin skyldighet, har han rätt att få ersättning av efterträdaren.
Stockholm den 3 april 1816.
O E LAGERHEIM
Kungörelse angående kontrollen av kortstämpelavgiften i landsorterna.
Stockholms slott den 24 april 1816.
Riksens Ständer har vid sista riksdag uppmärksammat den svåra belägenhet Barnhusinrättningen i Stockholm hamnat, på grund av en del olyckliga omständigheter bl a Finlands avträdande till Ryssland.
För att understödja föreslås en stämpelavgift på 4 skilling på varje par spelkort som tillverkas.
Barnhusdirektionen har rätt att själva uppbära hälften och den andra hälften går till riksgäldskontoret.
Samma gäller i övriga städer där spelkort tillverkas, då barnhus eller fattigvårdsinrättningar får avgiften.
Vi har stadgat följande: 1: o I de städer, där barnhus eller fattigvård hädanefter kommer att erhålla hälften av kortstämpelavgiften skall en ledamot av inrättningens styrelse närvara vid stämplingen.
2: o Stämpeln förseglas och förvaras som hittills hos magistraten.
3: o Inflytande medel insätts i lantränterierna och i Norrköping i sjumanskammaren.
Stockholms slott den 24 april 1816.
CARL
Taxa varefter sjötullen för utgående varor skall beräknas och erläggas; Stockholm den 24 april 1816.
26 sidor med varor och avgifter.
Underrättelser om vad i övrigt härvid bör iakttagas.
§ 1 Tullen på de varor som taxan innehåller erläggs i Hamburger Banco eller i Svenska Bancosedlar efter den kurs som gäller för månaden.
Särskild taxa för alun.
§ 2 Helfrihet gäller för fartyg som tillhör svenska undersåtar och är på Cravel byggda.
§ 3 På varor som utskeppas på svenska klinkbyggda fartyg förhöjs den helfria tullen med 50 %.
§ 4 Utgående fartyg och varor till Norge betalar som svenska.
§ 8 Alla varor som inte får utföras är märkta FÖRB.
§ 10 Silver som inkommit för att transporteras genom landet, skall redovisas på behörig attest och utan avgift utföras.
§ Fartyg som är lastade med inhemska eller främmande varor i en svensk hamn, har rätt att fylla på lasten i annan svensk hamn.
§ 14 Nödvändigt behov av livsmedel för besättningen är fri från avgifter.
De får också tullfritt föra med sig ved, tjära och beck för skeppets behov.
Följer tabell på vad olika stora fartyg får ta i last av dessa varor.
Främmande fartyg får ta samma kvantitet för sina behov, men betala tull.
§ 15 Master och spiror uträknas i palmtal så att trädets vidd mätes 12 fot från storändan och 3 palm räknas på varje svensk fot av vidden på trädet.
4 verktum gör 1 palm § 19 Under denna taxa inbegripes inte den särskilda avgift som i avseende på kostnaden för sjöfartens fredande skall erläggas.
§ 20 Särskild taxa för järnvaror som utförs på främmande fartyg.
Stockholm den 24 april 1816.
CARL
Kungörelse angående tull på spannmål, kommande från utrikes orter.
Stockholm 25 april 1816.
Ny tulltaxa för från utlandet inkommande spannmål.
Vete 24 skillingar per tunna Ärter, korn och malt 32 skillingar per tunna.
Havre och råg 16 skillingar per tunna.
Ett lispund vetemjöl 8 skillingar.
Ett lispund rågmjöl 6 skillingar.
Allt räknat i Hamburger Banco.
Övriga mjölslag som bovetegryn, havre- och korngryn är förbjudna att införas.
Stockholm den 25 april 1816.
O E LAGERHEIM
Kungörelse angående tillåten utförsel till Finland av salt från nederlagen i rikets stapelstäder; Stockholm den 13 maj 1816.
Kongl Maj: t har givit Kollegium tillkänna att det i landet finns mer salt än vad som behövs.
Kongl Maj: t tillåter därför att salt får utföras till Finland från nederlagen i stapelstäderna mot vanlig recognitions avgift.
Stockholm den 13 maj 1816.
A N EDELCRANTZ
Kungörelse angående löftesskrifter för bergsfogdar.
Stockholm den 16 maj 1816.
Kongl Maj: t har i skrivelse till Bergskollegiet förordnat att samma regler skall gälla vid tillsättande av bergsfogde som vid kronofogde.
1: o Ansökningar till lediga bergsfogdetjänster lämnas till bergmästaren, som så snart tre anmält sig insänder förslag till Bergskollegium.
Skulle endast en eller två anmält sig inom fjorton dagar inlämnar bergmästaren deras ansökningar och meriter.
2: o Vid ansökningen bifogas en av två vederhäftiga personer undertecknade borgen, där de träder i borgen för en summa av 1.500 riksdaler som bergsfogden kommer att anförtros.
6: o Den som inte anskaffar en i alla delar fullständig borgen bör inte uppföras på förslag.
Stockholm den 16 maj 1816.
SALOMON LÖVENSKJÖLD.
Kungörelse angående vad iakttagas bör, vid anläggande av mindre järnmanufakturhammare eller s k vattensläggor för hushållssmide.
Stockholm den 16 maj 1816.
Rikets ständer har hemställt Kollegiets utlåtande rörande anläggning av s k vattenslägga för hushållssmide.
De förordnar besiktigande av vattendraget av några i orten boende personer.
Angränsande bruksägare och jordägare skall meddelas.
I fall av stridigheter skall bergmästaren göra ny undersökning.
Protokollet skall insändas till kollegiet inom 6 veckor.
Stockholm den 16 maj 1816.
SALOMON LÖVENSKJÖLD.
Förklaring rörande vissa omständigheter, vilka böra iakttagas vid fullmakters utfärdande till prästval; Stockholm den 22 maj 1816.
För att hindra missbruk har följande stadga utfärdats.
1: o Närvarande röstägande skall muntligen eller skriftligen lämna sina röster var för sig och inte flera på en gång.
Detsamma skall gälla för dem som röstar genom fullmakt.
2: o Då en fullmäktige röstägande inte kan skriva, bör de vittnen, som han åberopar som bevis för sitt fullmäktigeskap alltid vara med vid valet.
Är fullmakten skriven skall deras namnteckning under ed tecknas.
3: o Om dessa föreskrifter inte följs, blir rösterna ogillade.
Detta skall uppläsas från predikstolarna vid samma tid, som övriga prästvals författningar uppläses.
Stockholms slott den 22 maj 1816.
CARL
Universal angående skyldighet för underdomare att, då rannsakning över häktad person förvisas till annan underrätt, inom föreskriven tid avlämna rannsakningshandlingar, samt ansvar för försummelse därav.
Stockholm den 10 juni 1816.
Underrätt i stad skall inom 14 dagar lämna utslag till Hovrätten eller annan Överrätt Detsamma gäller på landet, men där är tiden 1 månad.
Böterna är 3 riksdaler per dag som tiden överskrids.
Stockholm den 10 juni 1816.
H A von STROKIRCH
Kungörelse angående den valör varunder asignationer på banken ej få utfärdas.
Stockholm den 12 juni 1816.
Asignation (anvisning på inbetalning) får inte göras på mindre än 20 riksdaler, så vida det inte utgör en slutbetalning, som är lägre.
Däremot ändras inte asignationsrättigheten på ojämna summor med skillingar och runstycken.
Stockholms slott den 12 juni 1816.CARL
Kungörelse angående vissa tillägg i Göta kanalbolags Diskontreglemente.
Stockholm den 12 juni 1816.
Riksens Ständer har under sista riksdagen beslutat att understödja Göta Kanalbolags Diskontoverk med ett ökat kreditiv.
Sammanlagt blir det 1.600.000 riksdaler till år 1817.
Mellan 1817 - 1825 endast 1.500.000 riksdaler.
Följande stadgats: § 1 Direktionen skall som nu bestå av 6 personer.
§ 2 De lån som beviljas skall ha absolut säkerhet.
§ 3 Utlåningarna kommer att verkställas i Göteborg vid bolagsdiskonto kontoret.
Men kan också ske vid härvarande kontor om så önskas.
§ 4 Utlåningen får inte utsträcka sig längre, än vad som gäller sammanlagt för det upphörande diskonto oktrojen och diskontoverket.
§ 5 Utlåningen får inte överskrida 1.000.000 riksdaler.
§ 6 Verket bör inte utgiva någon med 3 % ränta löpande revers av mindre än 1.000 riksdalers belopp och efter 1818 ingen löpande asignation med mindre valör än 10 riksdaler.
§ 7 Efter varje års revision skall fullständig berättelse om diskontoverkets förvaltning till Oss.
§ 8 I alla frågor skall direktionen följa reglementet av den 11 april 1810 och Rikets Ständer Bankoutskott, Bankorevisorerna eller Bankofullmäktige.
Stockholms slott den 12 juni 1816 CARL
Kungörelse angående förbud mot utförsel och nedsmältning av kopparskiljemynt.
Haga den 19 juni 1816.
Ett kapital av kopparslantar och runstycken, vida överstigande behovet av skiljemynt är i rörelse.
Utförsel av skiljemynt och nedsmältande skulle inte bara ge Oss och kronan en förlust, utan minska allmänhetens tillgång på skiljemynt.
Därför förordnas att den som ertappas med att utföra skiljemynt bötar 4 gånger värdet och mynten är förverkade.
Samma gäller om någon smälter mynten.
Böterna tillfaller angivaren.
De gamla slantarna, som avlyftes den 23 juli 1803 skall åter sättas i omlopp.
Samma gäller för kopparmyntet som ompräglades 1802.
Dessa s k dubbla slantarna har nu ett värde av 1 skilling och de enkla slantarna ½ skilling.
Även de av Riksgäldskontoret utgivna polletterna är förbjudna att utföras eller smältas.
Stockholms slott den 19 juni 1816.
CARL
Förordning angående vad iakttagas bör, vid meddelande av burskap och rättighet att idka utrikes sjöfart.
Haga den 3 juli 1816.
Väsentliga olägenheter har uppstått i åtskilliga städer i anseendet till beviljande av burskap och rättighet att idka utrikes sjöfart.
Därför förordnas följande.
§ 1 Ingen skeppare får idka utrikes sjöfart, utan att i sådan egenskap vunnit burskap, vilket han kan få i vilken svensk stapelstad som helst om han är svenskfödd.
Den som är född utomlands kan bara söka i vissa större städer.
Utan burskap kan den idka koopvaerdie sjöfart som varit officer eller underofficer i flottan.
§ 2 Ansökningar görs hos magistraten, som hör borgerskapets äldste, stadens handlande och skeppare.
§ 3 För att vinna burskap för att idka sjöfart, krävs förutom god frejd att den sökande vid förhör visat sig ha nödvändiga kunskaper i navigering.
§ 4 Utländsk man måste visa från magistraten i sitt tidigare hemland, att han där uppsagt sitt burskap, vilket civilstånd han har och om han har omyndiga barn.
Finns inget att anmärka på hans frejd, är han berättigad till burskap, då han bosätter sig i staden.
Har han hustru och barn skall de inom ett år inflytta till staden, annars förlorar han sitt burskap.
§ 5 Vissa restriktioner gäller för utlänningar att bli delägare i rederier.
§ 6 Skeppsredare har rätt att förse sina fartyg med skeppare från vilken stad inom riket de önskar.
§ 7 Magistraterna i stapelstäderna skall vid vite på 25 riksdaler före februaris slut insända förteckningar över alla på utrikes sjöfart burskap ägande skeppare och vilka som vunnit borgarrätt.
Haga slott den 3 juli 1816.
CARL
Universal angående besiktningars förrättande över såramål och döda kroppar av behöriga läkare och kirurger.
Stockholm den 15 juli 1816.
Besiktningar av skador som kommer att ligga till grund för utslag, skall göras av personer som äga behörig kunskap.
Då provinsialläkare är att tillgå och besiktningarna inte fordra någon skyndsamhet skall inga andra personer få förrätta besiktningen.
Stockholm den 15 juli 1816.
H A von STROKIRCH
Kungörelse att tiden för besittning och försäljning av Svenska mäns i Finland innehavande egendomar blivit förlängd till den nittonde april år 1817.
Haga slott den 16 juli 1816.
Överenskommelse mellan Oss och Kejsaren av Ryssland att tiden för besittning och försäljning av svenskars egendom i Finland förlängs till den 19 april nästa år, till både svenskar och ryssars ömsesidiga nytta.
Haga slott den 16 juli 1816.
CARL
Kungörelse angående upprättande av ett bolag, till besörjande av Hjälmare kanal- och slussverks ombyggande och framgena underhållande.
Haga slott den 31 juli 1816.
Greve B B von Platen har undersökt kanal- och slussverket.
Han har funnit ofullständighet i byggnadssättet på grund av att man förr inte hade insikt i sådana anläggningar och att tiden gjort åverkan, så att den nu befinner sig i bristfälligt tillstånd.
Den kan inte iståndsättas utan måste byggas om helt.
Enligt förslag kommer det att kosta 339.498 riksdaler.
Det bolag i Örebro, som hittills har skött underhållet så länge möjlighet fanns, kan inte klara den nya kostnaden.
De begär att till kronan få återställa och avstå verket.
Då Vi insett nyttan av denna uråldriga anläggning, som Sveriges konungar alltid tagit under sitt beskydd och som säkert även i framtiden kommer att främja näringarna i det inre av landet, har Vi, då statens tillgångar inte kan överta detta verk, på förslag av von Platen velat tillbjuda Våra undersåtar att blida ett bolag.
50.000 skeppund stångjärn förs genom kanalen från Örebro till huvudstaden varje år och flera tusen skeppund tackjärn.
Bolagets namn kommer att vara Hjälmare Kanal- och slussverksbolag och i evärdeliga tider äga och underhålla kanalen efter följande villkor.
§ 1 Var och en av våra trogna undersåtar har rätt att teckna aktier i bolaget.
Varje aktie kostar 100 riksdaler, som under 5 år betalas med 20 % varje år.
Redan efter första inbetalningen har man rätt att överlåta aktien.
§ 2 Kanalen kommer efter ombyggnaden att behålla sin nuvarande sträckning till Sågsjön.
Av vetenskapliga grunder, bekvämare genomfart och billigare kostnad kommer sträckningen Sågsjön - Arboga att gå invid Säby och Oppunda byar.
Vidare granskning kommer att visa om kanalen bör gå öster om eller igenom Säby eller väster om, som kartan visar.
Den nya kanalen skall ha 7 fots vattendjup vid lägsta vatten stånd.
Där byggs 8 slussar.
Kanalbotten mellan Västmanlandssidan och Hjälmaren kommer att fördjupas till 10 fot.
För att undvika översvämning vid höga vattenflöden bör en halvsluss byggas, helst vid Hjälmarens strand mitt för Notholmen.
Detta kan ske om jordägarna frivilligt avstår jord till dammen.
Detta blir till förmån för dem själva, då de undviker översvämningar.
För att undvika den kostnad på murar under bron där landsvägen mellan Kungsör och Arboga går över kanalen, bör en svängbro byggas vid nedersta slussen.
§ 3 Kanalbygget som utan dröjsmål bör företagas och fullbordas får arbetare från Vårt och Kronans manskap till så stor styrka som behövs och omständigheterna medgiva.
Deras lön utbetalas efter beting eller då det inte kan äga rum dagspenning.
Under arbetstiden skall till manskapets förplägning en fri och obehindrad tillförsel och försäljning av mat och dryckesvaror vara tillåten.
Skulle varupriserna på grund av bristande införsel stegras omåttligt, åligger det bolaget att dra försorg om tillräcklig tillgång på livsmedel emot fastställd taxa.
§ 4 Bolaget erhåller från Vårt och Kronans förråd utan betalning stenlupit krut till bergsprängning och ekvirke till byggnad.
§ 5 Nybyggnaden bör ske först.
Sedan en bigrav och en dragväg anlagts kan slussen fungera under tiden.
Arbetet mellan Hjälmaren och Bergkarsberget blir sista etappen.
Där bör arbetet påskyndas, då knappast någon kanalfart kan bedrivas under arbetstiden.
Då hela bygget är klart skall bolaget vara pliktigt att hålla verket i stånd, så att seglation mellan Hjälmaren och Arboga å alltid är öppen om inte is lägger hinder i
vägen.
De oundvikliga reparationerna som kommer att behövas får inte ta längre tid än 14 dagar om inte utomordentliga olyckshändelser inträffat.
§ 6 Vi upplåter åt bolaget hela det gamla Hjälmare Kanal- och slussverk i det tillstånd och skick det befinner sig.
Syn kommer att hållas vid av och tillträdena.
Slussverket njuter evärdelig skattefrihet.
De personer som förlorar mark i anslutning till kanalen skall kompenseras genom jord på annan plats.
§ 7 När kanalen är fullbordad kommer seglation, kanal och slussfart att vara fri för alla som för sin handel eller rörelse vill begagna sig av den.
De skall njuta samma skydd som gäller på landsvägarna.
Endast de avgifter som tillkommer bolaget får tas ut av de resande.
§ 8 Avgift enligt taxa som bestäms innan seglationen startar tas ut av alla fartyg och deras varor.
Undantag är alla fartyg lastade för Kronans räkning.
Taxan sätts i förhållande till Trollhätte kanals och andra in och utländska taxor, markegångspriset på råg i orterna däromkring kommer också att påverka avgiften.
§ 9 För att uppmuntra befolkningen att köpa aktier i bolaget har Vi erkänt bolagen en årlig summa av statsmedel så att aktieägarna även under byggnadstiden kan få någon utdelning.
§ 10 De tjänstemän och betjänter som nu finns vid kanalverket skall orubbat bibehållas tills de avgår med döden.
De behåller sina löneförmåner.
§ 11 Redogörs hur teckningen av aktier skall gå till.
Haga slott den 31 juli 1916.
CARL
Kungörelse angående tills vidare tillåten utförsel av tunnband.
Stockholm den 5 augusti 1816.
Det är tillåtet att utföra tunnband tillverkade av s k bandpil, mot en avgift av 12 skillingar av 100 riksdalers värde.
Stockholm den 5 augusti 1816.
A N EDELCRANTZ
Kungörelse angående förhållandet med växlar i svenskt mynt som å utrikes ort är dragna på i riket vistande man.
Haga den 7 augusti 1816.
Växlar dragna i svenskt mynt får inte accepteras från utrikes ort, men på här i riket vistande man.
Haga den 7 augusti 1816 CARL
Kungörelse angående kommunikationssättet av oekonomiska ansöknings- och besvärsmål, som i Kongl Bergskollegio göras anhängiga.
Stockholm den 19 augusti 1816.
Då ansökningar eller besvärs handlingar inte blivit insända i tid har hela ärendet försenats.
Nu har Kongl Maj: t i skrivelse till Bergskollegiet för att undvika dessa hinder satt en tid på två månader inom vilka den sökande eller besvärande parten skall insänt sina förklaringar, annars kommer inte ärendet under prövning.
Stockholm den 19 augusti 1816.
SALOMON LÖVENSKJÖLD.
Kungörelse om betalning för det underhåll, som lämnas tågande trupper.
Haga slott den 27 augusti 1816.
Ständerna har önskat att Vi skulle införa en författning där inkvarteringsgivare får full betalningen efter fastställt markegångspris, då de lämnar underhåll till tågande trupper.
1: o Vid de årliga markegångssättningarna skall upptagas vad en dagsportion är värd, till en mans förplägnad med två mål om dagen och vad en häst får kosta under ett dygn.
Brödet skall beräknas för sig, då det ibland tillhandahålles av kronan.
4: o Betalningen skall ske så snart som möjligt och i krig tas av den fond som finns.
I fredstid antingen av statsverket eller det verk för vars räkning tåget äger rum 5: o Skulle trupp inte anlända på den beställda tiden, må kvartersvärdarna själva anmäla anspråk på ersättning hos befallningshavande för sina förgäves gjorda kostnader.
Befallningshavanden skall göra undersökning vad uteblivandet berodde på.
Haga slott den 27 augusti 1816.
CARL
Provianteringsstat där en mans portion beräknas under 7 dagar och vad som skall serveras.
Fourageringsstat vad varje häst skall bestås med om dygnet.
Brist på havre kan ersättas med råg och korn eller kornmjöl, som ges på våt hackelse.
Om hö och hackelse saknas ökas mängden havre, dock aldrig till mer än 4 kannor.
Kungörelse angående anläggning av en stad på Öland under namn av Borgholm.
Haga slott den 28 augusti 1816.
Anmälan har gjorts om angelägenheten av för Ölands uppkomst och bästa och för att deras innebyggare skall kunna avsätta även med utrikes handel de varor, denna av naturen gynnade ö frambringar, att Borghamns köping förunnas stadsrättigheter.
De förunnas rättighet till handel och sjöfart, enligt följande villkor och förmåner.
1: o Varje svensk medborgare av vilken kristlig trosbekännelse som helst har rätt att idka handel och annan stadsmanna näring utan något hinder.
2: o De som bosätter sig där från början blir befriade från alla utskylder utom den allmänna bevillningen.
3: o Staden och dess innevånare kommer att i polis- och ekonomimål höra under befallningshavanden i Kalmar län, i justitieärenden under närmaste häradsrätt och kyrkoväsendet under den landsförsamling där staden blir belägen, tills de förmår bygga egen kyrka och underhålla egen präst.
Haga slott den 28 augusti 1816.
CARL
Kungörelse angående båtsmäns beklädnad och utredning; till underdånig efterrättelse för de rotehållare, som åtagit sig att densamma utgöra efter de grunder, vilka vid innevarande års generalmönstringar med båtsmanshållet blivit föreslagna.
Haga den 10 september 1816.
Det har visat sig angeläget att ändra båtsmännens beklädnad.
Dels för större nytta för manskapet, men också för att nå större överensstämmelse i jämförelse med andra sjöfarande nationers bruk och sjömanskapets allmänna beklädnadssätt.
1: o Den ena provinsen får inte belastas mer än den andra och rotehållare och båtsmän skall njuta lika rätt.
2: o Till utredningspersedlar skall höra: en kapprock eller kavaj av blå vadmal, som går 2 tum nedanför knäet, har 5 tum ståndkrage, fodrad med ylletyg, dubbla knapprader, 1 kappsäck av segelduk, skinn eller stark väv försedd med snörhål och linor, 1 rya eller ylletäcke, minst 3 alnar långt och 2 alnar brett, 1 hängmatta av buldan.
Till beklädnadspersedlar hör: En blå vadmalströja fodrad med ylletyg, ståndkrage, 9 släta mässingsknappar, 1 väst av blå vadmal med ståndkrage och 9 mässingsknappar, 1 par långbyxor av blå vadmal samt lösa lårfoder av blångarnsväv, 1 halsduk av mörkt lärft, 1 hatt, 1 par läderskor, 2 par ullstrumpor, 2 skjortor.
3: o Utredningspersedlarna är beräknade att räcka i 3 år.
Om de efter den tiden kan fortsätta att begagnas, skall han efter syn lämna dem i förvar hos roten.
4: o Beklädnadspersedlarna är rotens och skall förfaras lika som de andra.
5: o Årsbeklädnaden skall inte avfordras rotehållaren annat än då båtsmannen är kallad i tjänst och endast en gång per år.
Blir båtsmannen kommenderad på längre sjöexpeditioner eller av annan orsak tjänstgör flera på varandra följande år, skall Kronan svara för hans beklädnad.
I krig skall dock roten svara för hans kläder.
Men då det kan vara svårt, om han inte kommer hem mellan expeditionerna, får de istället betala efter markegångspris och Kronan drar försorg om honom.
8: o Skulle någon persedel förloras, vare sig av våda eller annars, skall efter undersökning Kronan ersätta, om inte båtsman själv är skyldig och skall stå för ersättningen.
9: o Om båtsman varit i tjänst ett halvår får han extra kläder av Kronan, tröja, långbyxor, skor, strumpor och skjorta.
11: o Beklädnaden blir lika i alla rotarna utom i Halland och Bohuslän, där de får extra.
Haga slott den 10 september 1816.
Kungörelse angående nyttjandet av krönta svenska kärl vid utminutering av utländskt lakegods.
Stockholm den 16 september 1816.
Utländska lakegods som införs i landet för att säljas här får blott i hela och halva läster säljas i de kärl de blivit hitförda i.
Säljs de i mindre partier som tunnor, halvtunnor eller fjärdingar skall de utbjudas i svenska krönta kärl.
Stockholm den 16 september 1816.
A N EDELCRANTZ
Kungörelse angående nedsättning av tullen på utrikes ifrån inkommande spannmål.
Stockholm den 17 oktober 1816 Då skörden på flera orter slagit fel har Kongl Maj: t för att hindra prisstegring på spannmål nedsatt tullen på varje från utrikes ort kommande tunna.
Vete 16 skillingar, råg, och malt12 skillingar, korn och ärter 4 skillingar, havre 2 skillingar.
Stockholm den 17 oktober 1816.
O E LAGERHEIM
Universal angående skyldighet för domare att tillse det testamenten varda med stämplat papper behörigen belagda.
Stockholm den 18 oktober 1816.
Om vid dödsfall tiden inte räcker för att lösa den avlidnes egendoms värde och visa inför domstol, kan borgen för stämpelavgiften tillåtas intill bouppteckningen är hållen.
Domaren har ansvar för att handlingarna är försedda med stämplat papper.
Stockholm den 18 oktober 1816.
H A von STROKIRCH
Kungörelse angående vissa ändringar i de för berörda verk utfärdade författningar.
Stockholm den 18 oktober 1816.
Nya regler för brandförsäkring på hus i stad, som uppförs där brand tidigare förstört fastigheten.
Stockholm den 18 oktober 1816.
SILVERSTOLPE, WETTERSTEDT m fl
Kungörelse angående förbud tills vidare mot utförsel av spannmål, malen eller omalen, till utrikes ort.
Stockholm den 22 november 1816.
Man har funnit nödvändigt att införa förbud mot utförsel av spannmål till utrikes orter.
Det gäller dock inte Norge.
Men där skall avsändaren lämna borgen, att säden verkligen lossas i Norge.
Stockholm den 22 november 1816.
O E LAGERHEIM
Reglemente för uppbörden av den årliga salpeterskatten.
Stockholm slott den 26 november 1816.
§ 1 Salpeter av inrikes tillverkning och försvarlig godhet skall årligen anskaffas och ett halvt lispund per hemman levereras till kornan.
Gäller även städernas jordinnehav, kungsgårdar, kronohemman och boställen.
§ 2 Kronan betalar med 1 riksdaler 8 skillingar lispundet.
§ 3 Leveransen sker på vintern på dagar som landshövdingen utsätter.
§ 4 Det är krutbruken som är mottagningsställena.
Då de skattskyldiga haft andra mottagningsställen får de även i framtiden brukas.
För att transporten inte skall bli för betungande hjälper kronan till med transporten till krutbruken om man gör gemensam skjuts.
En person och häst levererar 40 lispund och får dagspenning.
Dessutom borträknas ¼ mark salpeter på lispundet för spillning.
Skulle de skattskyldiga inte finna det förmånligt med denna anstalt skall på försök under ett år krutbruksägarna hämta salpetern vid mottagningsställena.
Salpetersjuderi styresmännen skall inte befatta sig med leveranserna.
§ 5 Före november skall uppbördslängder insändas till befallningshavande.
Där skall stå namn på hemmanet och häradet samt hur stor tillverkningen skall vara.
Kolumn för rabatt för mera renad och luttrad salpeter och leveranstid.
§ 9 Noggranna prov på salpeterns godhet skall göras.
Uppstår tvist skall prov insändas till landshövding för avgörande.
Krutbruksägaren har rätt att vägra ta emot dålig kvalitet.
§ 15 Det är tillåtet att låta någon annan tillverka och leverera salpetern.
Dock skall bevis från sockenstämman kunna uppvisas att det är inhemsk tillverkning.
§ 16 Styresmannen skall vid uppbördsmötena vara försedd med redskap så att han kan bedöma salpeterns halt och vid varje levereringsställe skall finnas våg och krönta vikter samt säkert förvaringsrum.
Han skall också tillhandahålla fullgoda kärl för inpackning jämte spik segelgarn och lack för förseglingen.
§ 19 I landsböckerna redovisas varje läns hela salpetertillverkning och upptaga förskott och ersättningskostnaden.
Krigskollegium erhåller summarisk uppgift över kvantiteten.
Datum ut supra.
CARL
Fördelning av årliga salpetergärden mellan de i riket privilegierade krutbruk, nämligen Torsebro, Klosters, Åkers, Fliseryd
Tariff innehållande grunder för den allmänna salpetergärdens uppbärande, och progressiv ersättning i mån av mera renad samt fullkomligen luttrad salpeter.
Rå salpeter beräknas i vikt efter vad den innehåller försvarligt ren salpeter.
Redogörs för hur man beräknar renheten.
Det yttre tecknet på ren salpeter är att den skall vara fri från jord, sten, koksalt, lut och fetma.
Skulle någon leverera så fullkomligt luttrad salpeter att den duger till kruttillverkning utan vidare luttring erhålles 14 % tillökning i vikten.
Kungörelse om sättet för en menighets hörande i enskilda tillåtliga ärenden.
Stockholm den 26 november 1816.
Befallningshavande och konsistoriet kungör de villkor och säkerhetsmått, varunder enskilda kungörelser om auktioner och vissa andra hushållsangelägenheter må uppläsas från predikstolarna.
För att undvika missbruk och hindra lagstridiga företag, som kan leda till att menigheten får betala onyttiga utgifter, har vi stadgat, att när enskild man fastighetsägare i orten vill ha gemensam överläggning över något rättegångs- eller ekonomiskt ärende med flera socknar eller härader, skall sockenombud väljas på sockenstämman.
Där bestäms tid och plats för sammankomsten.
Kronofogden skall teckna sitt namn på kungörelsen innan den lämnas till prästen, som tillsammans med andra kungörelser läser den.
Han har dock ämbetsansvar för vad som blir uppläst i kyrkan.
Den som begärt kungörelsen skall närvara vid sammankomsten utan att blanda sig i överläggningen, men bistå med upplysningar av vad lag och författningar föreskriva samt tillse att ordning och skick vidmakthålles bland de församlade.
Enskild man som kungör en så beskaffad allmännare sammankomst på annat sätt, skall vare sig den inträffat eller ej böta 50 till 300 riksdaler efter omständigheterna med lika fördelning mellan åklagaren och socknens fattiga.
Beslut som tillkommit vid sådan sammankomst är ogiltigt.
Stockholms slott den 26 november 1816.
CARL
Kungörelse om underhållsutdelningen av krigsmanshusmedlen till avskedade krigsmän, för innevarande år.
Stockholm den 27 november 1816.
7 sidor namn på dem som fått ersättning ur krigsmanshusmedlen.
Sammanlagt 160 fördelade på olika klasser och regementen.
För närvarande åtnjuter 6.528 personer gratial till ett värde av 66.590 riksdaler.
Stockholm den 27 november 1816.
JOH AUG SANDELS.
Förordning om vad, i händelse av yppad koppsmitta iakttagas bör.
Stockholm 11 december 1816.
Efter de av Oss vidtagna påbuden för den välgörande vaccinationens framgång, är det föga risk att smittkoppor hädanefter är att befara.
Likväl i fall där vaccinationen blivit försummad eller genom någon särskild tillfällighet koppsmitta skulle yppa sig, är det viktigt att skyndsamt föreskriva nödvändiga försiktighetsmått, därför förordnas följande: 1 § Så snart tecken på smittkoppor eller annan likartad sjukdom visar sig på huden, flyttas personen till ett enskilt rum och avstängs för all gemenskap med andra än den som skall sköta.
Detta kan vara svårt hos den fattiga allmogen, där lämpligt rum inte finns.
Då måste de övriga i hushållet genast placeras hos släktingar eller grannar, helst sådana som inte har barn, tills smittan är över.
Finns ingen som vill ta dem gratis skall de bestås fattigmedel från församlingen.
Kronobetjänt och prästerskapet måste omedelbart underrättas.
Prästen skall vid första helgdag från predikstolen kungöra var i församlingen sjukdomen visat sig, med sträng varning till innevånarna att hålla sig och sitt folk borta från stället.
Friska äldre personer, som inte haft sjukdomen eller blivit vaccinerade skall ovillkorligen flyttas.
Underlåter någon att meddela att sjukdom utbrutit bötar han mellan 3 riksdaler 16 skilling och 50 riksdaler.
Samman ansvar ligger på prästen.
2 § I städerna måste den smittade genast avskiljas från det övriga hushållet och en sedel fästas på porten med texten: HÄR ÄR SMITTKOPPOR.
Läkare bör tillkallas.
Anser han att smittrisk föreligger skall han skyndsamt förflytta patienten till lasarett eller sjukhusinrättning.
Är folk trångbodda skall borgmästaren föranstalta att de friska flyttas.
3 § Resande som medför smittad person skall ovillkorligen kvarhållas i stad där läkare finns.
Kringstrykande personer som medför smittat barn skall förpassas till närmaste sjukinrättning.
Kostnaden får tagas av socknens eller stadens fattigmedel om föräldrarna inte kan betala.
5 § Först efter 20 till 30 dagar då alla koppor är läkta och patienten badat får han komma i sällskap med friska.
Detta tillkännages från predikstolen på landet och genom att anslaget på porten tas bort i staden.
6 § Dör den koppsmittade bör han begravas snarast.
All likbegängelse, likvaka och gravöl är förbjudet.
Svepningen skall göras av den person som skött den sjuka.
Likkistan skall tilltäppas med kitt eller beck.
Jordfästningen förrättas sedan solen gått ned.
7 § Skulle smitta visa sig skall alla ovaccinerade barn och andra personer i grannskapet genast vaccineras.
9 § Kronobetjäningen åligger att angiva och åtala mot förbrytelser i detta ärende.
10 § Denna förordning skall varje år i april läsas från predikstolen.
Böterna delas mellan åklagaren och församlingens fattiga.
Straffet kan förvandlas till fängelse på vatten och bröd.
Stockholms slott den 11 december 1816.
CARL
Innehållsförteckning
Svensk Författningssamling 1817 Kungl.
Maj: ts kungörelser i sammandrag Låssa kyrkas arkiv Innehållsförteckning för 1817 * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
