# ID: svediakorp-law70
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1813
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 9,036
# sentences: 623
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk författningssamling 1813 Låssa kyrkas arkiv
Henning Adolph von Strokirch hälsar: Domare som efter varje tings slut skall uppteckna alla uppbjudna fastigheter i landet skall göra undantag med avgiften till Vadstena krigsmanshus kassa för säteri- och skatterusthåll.
Kongl Hovrätten skall underrätta häradshövdingarna.
Stockholm den 12 januari 1813.
H A von STROKIRCH.
Cirkulär-Brev till samtliga Konungens Befallningshavande, angående Bondeståndets vid 1809 års riksdag gjorda underdåniga anhållan om befrielse för dagsverkens utgörande in natura.
Stockholm den 2 februari 1813.
Bondeståndet anhöll vid riksdagen 1809 att med pengar får lösa sin dagsverksskyldighet.
De skadas nu av att behöva göra arbete ibland flera mil bort hos kungsgårdar, boställen och även rusthåll, i stället för att sköta sin egen jord.
De som inte tillåter att dagsverksskyldigheten löses med pengar får inte beräkna arbetstiden mer än från 6 på morgonen till 6 på kvällen.
Kungl Maj: t har i skrivelse förklarat att indelningshavare som äger rätt att fordra dagsverken in natura av räntegivare som bo 2 mil bort fortfarande har den rätten.
De får dock inte ta ut hela arbetstiden under skördetid.
Vad kronodagsverken angår får inga dagsverken beviljas de nya kungsgårdarna.
Där det finns gamla arrendekontrakt skall dessa gälla tills ny arrendator tillsätts.
Beträffande hjälpdagsverken som allmogen haft skyldighet att uträtta t ex vid bärgning av Kungs-, Hov- och Stallängar och inte fått någon ersättning för, tillåter Kongl Maj: t att de upphör.
Vad gäller dagsverken vid kungsgårdar och boställen i Skåne, där särskilda förhållanden råder skall de bli vid de redan befintliga författningarna.
Stockholm den 2 februari 1813.
O, E. LAGERHEIM.
Kungörelse angående Kollegii-Medici förändring till Sundhets-Kollegium.
Stockholm den 27 januari 1813.
En av Våra angelägnaste omsorger har varit att förbättra Medicinalverket.
Ständerna har också gått Oss till mötes och beviljat högre anslag.
Föreningen mellan den egentliga medicinen och kirurgin har på ett närmare sätt blivit stadgad.
Den militära läkevården i fred och krig har förbättrats.
Ett praktiskt läroverk under namn av Medico-Chirurgiskt Institut har inrättats i huvudstaden.
Lasarett och kuranstalter har förbättrats.
Flera provinsialläkare har utbildats och en början är gjord till att utbilda präster, så att de kunna liksom läkare gå sina åhörare tillhanda.
Allt detta har medfört att Kollegii-Medici behöver fler arbetande ledamöter och en förändrad form.
Kollegium kan befrias från vissa göromål, som andra kan uträtta.
Av denna anledning har Vi inrättat ett nytt Kollegium under namn av Sundhetskollegium.
Det skall bestå av en preses, en vice preses, ett medicinalråd och 6 assessorer.
De överläkare och professorer som ägt säte och stämma i Kollegium- Medicum kommer att vara ledamöter av Sundhetskollegium så länge deras tid varar.
Vi är sinnade att utfärda en instruktion för Vårt Sundhetskollegium.
Stockholms slott den 27 januari 1813.
CARL
Kungörelse angående de för landtullsersättningens utgörande och fördelning fastställda grunder; Stockholm den 10 februari 1813.
Den landtullsersättning, som beslutades vid förra riksdagen, 90.000 för städerna 30.000 för kvarn och saluaccis samt för landtull och husbehovsaccis 60.000 riksdaler skall gälla även hädanefter.
I Stockholm, Göteborg och Karlskrona skall mantalspengar utgå istället för kvarntull och saluaccisen.
Accis kommer att tas ut av särskilda näringar och hantverk.
Städernas innevånare har rätt att själva enas om en annan fördelningsgrund.
Då Vi inte varit ense med ständerna i hur fördelningen skall ske och beskattning slår ojämnt har Vi anmärkt på detta.
Stockholms slott den 10 februari 1813.
CARL.
1 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Avskrift (handlar om salpeter).
Stockholm den 12 februari 1813.
Rikets ständer har vid senaste riksdag gjort framställning, att nödvändiga anstalter görs för att säkra den inhemska tillgången på salpeter, som är oumbärlig för kruttillverkningen.
Den förlust som Vi måst vidkännas, när Vi köpt varan utomlands och varje hemman har fått betala en avgift i pengar., måste för framtiden avvärjas.
Från år 1816 skall varje hemmansägare vara tvungen att leverera salpeter i natura, beräknat på ett halvt lispund per mantal.
Det åligger landshövdingarna att göra de anstalter härads- eller länsvis som anses verksammast att befordra en skyndsam och fullkomlig tillverkning av salpeter inom ert län.
Vi anser att både för det allmänna och för den enskilde är det förmånligaste att tillverka i stort.
Det sparar både ved och arbete.
Därför bör salpeterlador anläggas, vårdas och underhållas.
Tillverkningen kan ske antingen genom entreprenad av enskilda eller genom bolag.
Då det råder okunnighet om hanteringen och brist på salpetersjudare, har Salpetersjuderi styresmannen kapten Edman utgivet en tryckt handledning.
I varje län helst i residensstaden bör finnas en större anläggning där undervisning kan ske.
Belöning till enskild som bygger en lada stor nog att rymma minst 30 lispund ren och oluttrad salpeter.
Även verkmästaren skall belönas.
Kronan förskotterar pengar till den som vill börja ett sjuderi.
Städerna skall på samma villkor som landet betala salpeterskatt in natura.
De kan förena sig med närliggande socknar.
Landshövdingarna skall i annat fall efter pålitliga kartor räkna ut stadens hemmanstal och hur mycket salpeter som skall levereras.
Det kommer att vara tillåtet att avyttra överskott av luttrad eller oluttrad salpeter inrikes när som helst och utrikes efter år 1816.Vid försäljning utrikes måste noga iakttagas att det sker med länder där Vi slutit förbund angående de varor som för krigsförnödenheter anses.
Vi kommer att utfärda en författning rörande salpeternäringen och gärdsskyldigheten, samt att föreskriva hur provning av varans duglighet skall ske.
Detta för att undkomma förlust om varan är oduglig och underhaltig.
Stockholms slott den 12 februari 1813.
CARL.
Kungörelse angående den tull, som hädanefter kommer att erläggas, för bjälkar och balkar av fur och gran, vilka till utrikes orter utföras.
Stockholm den 23 februari 1813.
Den 14 oktober förra året upphävdes förbudet att utföra gran- och furubjälkar, som i tjocklek innehöll 112 tum.
Fråga har därför uppstått om tullavgifter.
Följer 5 sidor med olika virkes dimensioner och tullavgiften för dessa.
Stockholm den 23 februari 1813.
O. E. LAGERHEIM.
Föreningsförbund mellan Hans Maj: t Konungen av Sverige och det förenade Riket Stor Britannien och Irland.
Stockholm den 3 mars 1813.
För att nå en vidare utveckling av mellan Oss och Hans Maj: t Konungen av Storbritannien redan träffade överenskommelser, har Vi underhandlat med Hans Kongl Höghet Prinsen Regenten.
Våra fullmäktige är Lars von Engeström och friherre Gustaf af Wetterstedt.
Storbritannien har å sin sida förordnat Alexander Hope och Edward Thornton.
Den 3 mars har upprättats ett förbund i Stockholm.
De båda regenterna är livade att öka en vänskap och det goda förtroende, som lyckligen härskar mellan den.
De ingår nu en förtrolig överenskommelse att bibehålla Nordens självständighet och påskynda tidpunkten för allmän fred.
De har beslutat att uppfylla detta dubbla mål genom denna traktat.
Hans Maj: t Konungen av Sverige förbinder sig att använda en arme med 30.000 man mot de gemensamma fienderna.
Armen skall agera i förening med de Ryska trupper som ställs under Kronprinsens av Sveriges befäl.
En överenskommelse om detta är redan träffad mellan Ryssland och Sverige.
Hans Storbritanniska Majestät har för avsikt att lämna sitt bevis att förena sitt rikes intressen med Sveriges och Rysslands fördelar.
Han lovar och samtycker till de överenskommelser som träffats och ställer inte något hinder mot Norges beständiga införlivande med Sverige.
Han biträder Sverige dels genom sina goda kontakter men också om det blir nödvändigt med sin flotta i förening med svenska och ryska krigsstyrkan.
Härvid förstås att Norges förening med Sverige inte skall ske med vapen så vida inte Danmark vägrar deltaga i Nordens förening.
Sveriges Konung förbinder sig att denna förening skall verkställas med all skonsamhet som är möjlig för det norska folkets sällhet och självständighet.
För att Sverige så snart årstiden medger, skall kunna genomföra sina operationer ställer Storbritannien en summa på 1 miljon pund sterling till förfogande att utbetalas i London med 200.000 pund per månad.
2 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Som bevis på den fasta och säkra borgen för varaktigheten av deras handelspolitiska förbindelser avstår Storbritannien till Sverige sin besittning Guadeloupe i Västindien.
Denna koloni skall avlämnas under loppet av augusti månad, eller efter svenska truppernas landstigning på fasta landet.
Som en följd av denna traktat förbinder sig Sverige att under en tid av 20 år upplåta Brittiska undersåtar nederlagsfrihet i Göteborgs, Karlshamns och Stralsunds hamnar, så snart den senare återkommer i svensk ägo.
Det gäller alla produkter och handelsvaror antingen från Storbritannien eller dess kolonier, som är lastade på svenska eller engelska skepp.
En nederlagsavgift skall betalas vid varans införande och utförande.
Annars skall Svenska förordningar råda och undersåtarna i Storbritannien behandlas på samma fot som de mest gynnade nationerna.
De båda staterna förbinder sig att från denna traktats undertecknande inte genom någon underhandling med sina gemensamma fiender avsöndra sina ömsesidiga fördelar.
Stockholm den 3 mars 1813.
Undertecknat av de fyra fullmäktige.
Särskild artikel.
3 mars 1813, (23 mars 1813, 7 april 1813) Som en följd av Storbritanniens avträdandet av ön Guadeloupe utfäster sig Hans Maj: t av Sverige följande.
Att troget uppfylla de kapitulationsvillkor som upprättades den 5 februari 1810.
De privilegier som genom denna akt blivit kolonins innevånare tillerkända skall bevaras och behållas.
De skall förunnas samma beskydd och fördelar som lagar och författningar ger i Sverige.
Det skall vara förbjudet att överföra afrikanska slavar till ön och till andra svenska besittningar i Västindien.
Svenska undersåtar får inte sysselsätta sig med slavhandel.
Detta är lätt för Sverige, då slavhandel aldrig varit tillåten här.
Att under kriget utestänga krigsskepp och kapare som tillhör makter, som är i krig med Storbritannien, från Guadeloupe.
Att inte avyttra denna ö utan Storbritanniens samtycke.
Att lämna all möjlig beskydd till de engelska undersåtarna, vare sig de vill stanna på ön eller lämna den.
Stockholm den 3 mars 1813.
Undertecknat av fullmäktige.
Alltså har Vi velat ratificera detta förbund med dess särskilda artikel.
Vi gillar och antager detta med alla artiklar, punkter och klausuler och vill uppriktigt, troget och utan svek hålla och uppfylla.
Stockholms slott den 7 april 1813.
CARL.
George den III sänder sin hälsning till alla som får kunskap om denna alliancetraktat mellan Vår gode broder Konungen av Sverige och Oss, som blivit överenskommen i Stockholm den 3 mars 1813.
Vi har i Hans Maj: ts namn och å Hans vägnar gillat, ratificerat, antagit och fastställt traktaten med dess artiklar och klausuler och lovar Vi på Vårt ord att Vi vilja uppriktigt och troget uppfylla och iakttaga allt som ingår och aldrig så vitt det står i Vår makt bryta det.
Vårt Palats Carlton House den 23 mars 1813.
GEORGE P.R.
Cirkulär angående ersättning åt soldaten för beklädnadsslitning under arbetskommendering.
Stockholm den 9 mars 1813.
Bondeståndets anhållan att de bolag eller enskilda personer som har tillåtelse att begagna sig av Kronans manskap till arbetskommenderingar måtte åläggas att ersätta de släpmunderingar och arbetskläder som manskapet slitit ut.
För arbetet med Göta kanal erläggs inga slitpengar, då de har så stor dagsinkomst att det borde räcka även till arbetskläder.
Vid andra arbeten skall tidigare författningar gälla, alltså ingen ersättning.
Hädanefter skall vid ankomsten till en arbetsplats bestämmas vilken ersättning trupperna skall ha.
Där bör ingå mer än födan.
Har karlen egna kläder får han slitningspengar.
Stockholm den 9 mars 1813.
JOH.
AUG.
SANDELS.
Kungörelse om vad i avseende på truppers underhåll och inkvartering, under tåg och marscher innevarande år, iakttagas bör.
Stockholm den 9 mars 1813.
Då omständigheterna under innevarande år kan komma att behöva befrämja truppförflyttningar, vill Vi i tid stadga underhåll, skjutsnings- och inkvarteringsbidraget, för att på så sätt minska det tunga som landets innevånare drabbas av.
3 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Då priserna stigit ökas betalningen för portionerna till 8 skillingar om dagen för trupper som skall tåga genom landet.
Dessutom skall manskapet erhålla 2 skillingar om dagen.
Får man bröd från kronans magasin beräknas det till 3 skillingar portionen.
Manskapet skall nöja sig med det kvartersvärdarna kan åstadkomma, dock skall det vara nödtorftig och tjänlig husmanskost.
Foder för kavalleriets och statens hästar betalas efter gångbart pris i orten.
Befallningshavare skall så snart som möjlig meddela när trupper på marsch är att vänta.
Då Vi är medvetna om att detta är betungande för landets innevånare, är det av största vikt att fördelningen blir så rättvis som möjligt.
Befallningshavarna skall i möjligaste mån försöka få persedlar ur Kronans magasin.
Anmälan därom göres hos kronprinsen.
Det åligger befallningshavaren att med yttersta sorgfällighet se till att fördelning av inkvarteringen blir så rättvis som möjlig.
Helst skall särskilda vägar användas.
Vi skall med onåd se till den som inte följer arméns plikter, vilka är ordning och lydnad för lagarna.
Den som vid marscher och tåg genom landet ofredar innevånarna eller kommer med obehöriga fordringar skall straffas.
Våra befallningshavare har rätt att efter omständigheterna göra överenskommelser med provinsens innevånare.
Länsmännen skall varannan söndag visa förteckningar på hur många som under nästa fjorton dagar skall inkvarteras i gård eller by och hur skjutsarna fördelar sig.
Dessa förteckningar skall finnas i sockenstugan för att alla skall kunna jämföra och om klagomål föreligger söka rättelse på orten.
Stockholms slott den 9 mars 1813.CARL
Tillägg provianteringsstat.
Matsedel för 7 dagar innehållande mjukt bröd, salt kött, torrt kött, färskt kött, sill, salt fläsk, torrt fläsk, smör 2 gånger, ärter samt 1 / 30 mark koksalt om dagen.
Underrättelse om att vissa varor kan bli utbytta mot andra och hur man då beräknar vikten.
Fourageringsstat.
Vad som skall ges till varje häst per dygn beräknat på hur tillgången är av säd, hö, halm, hackelse, havre.
Avskrift.
Vördsamt memorial.
Av C.
S Edman den 13 mars 1813.
Redan vid 1800 års riksdag beslöt ständerna att varje hemman årligen in natura skulle göra 10 marker salpeter.
Den forna salpetersjuderistaten skulle indragas och kronans pannor avyttras.
Detta olyckliga beslut har haft till följd att salpetertillverkningen endast uppgått till ¼ av vad som behövs.
Denna vara är oundviklig för apotek, bergverk, vissa fabriker samt fosterlandets försvar.
Förlusten av Finland förvärrade situationen, då endast från Vasa län levererades mer än i hela landet tillsammans.
Den okunnighet och liknöjdhet som visat sig under de sista 12 åren, då man istället för in natura löst sig fri med pengar och inte utnyttjat regeringens milda och landsfaderliga behandling, har lett till att tillverkningen snarare minskat än ökat.
Detta oväntade förhållande har föranlåtit Kongl Maj: t att genom brev av den 3 december 1811 befalla att salpeterskatten efter 1816 ovillkorligt skall betalas in natura efter 10 marker på varje hemman.
Vilket blivit i riksdagen i Örebro fastställt.
Kungl Maj: t har med stora uppoffringar fästat mig inom detta land, för att jag med mina 16 år av erfarenhet från Österbotten skall bidraga med mina insikter i att tillverka denna för vårt försvar oundgängliga varan.
Min första åtgärd blir att från trycket utge en instruktion om tillverkningen av salpeter.
Hans Maj: t vill inte spara någon kostnad på att få höjd på salpetertillverkningen, vilket jag får erfara prov på.
Jag har fått en summa för att bygga upp mitt eget etablissemang för att kunna göra en salpeteranläggning.
Där kan inhämtas hur man bygger, sköter och bereder jorden och även framställningssättet.
Denna anläggning blir färdig till sommaren och är belägen på min egendom Staby, Lagunda Härad, Giersta socken, Uppsala län.
Hans Maj: t står för kostnaden av 6 kunniga sjudare från Vasa län, som skall fördelas i länen.
Det återstår nu länets innevånare att rätteligen begagna sig av denna Kongl Nåd.
För att inom den föreskrivna tiden kunna anskaffa det erforderliga behovet av salpeter fordras: Byggning av lador, skötsel av jorden, inrättning för att samla urin under stall och ladugårdar, så att inte husen skadas.
Jag överlämnar här 2 modeller på salpeterlador.
Sjudarpannor kostar 250 - 300 riksdaler stycket beroende på storleken.
Kongl Maj: t torde förskottera anläggningen och när det visar sig bli lönsamt inlösa pannorna, så att de blir enskild egendom.
Det behövs också kunniga sjudare, dessa i detta land så föraktade men oumbärliga varelser, bör förses med bostad, vedbrand, bete för några kor, jord till potatisland.
De skall dock inte vara bundna vid något vanligt jordbruk, då de kan behöva resa omkring och undervisa och arbeta.
De skall vara befriade från bevillningar och utskrivningar för sin person.
Med detta kan man undvika de kringstrykande sjudare,
4 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
som fanns i Småland, vilka liksom zigenare var utrustade att utföra bedrägerier och underslev.
Jag har 2 sjudare från Vasa län att erbjuda länet.
För att undvika den besvärliga hanteringen med små poster som levereras, föreslår jag att uppbörden skall ske sockenvis eller i större poster.
En gång om året kunde hållas auktion i sockenstugan på poster om 10 - 12 lispund, då spekulanter kunde anmäla sig.
På detta sätt stannar förtjänsten inom socknen.
Den som åtar sig leveransen kan antingen själv tillverka eller köpa upp av andra.
Då skulle allmogens misstänksamhet att herrarna och uppbördsmännen trissade upp priset för egen räkning försvinna.
För att undvika långa transporter bör man ha insamlingsställen på flera ställen i länet.
Helst skulle en lada efter den tryckta beskrivningen byggas i varje stad, men då vedtillgången kan vara dålig i städerna, är det kanske lämpligare att bygga vid gästgivargårdar, kvarnar, kyrkor eller allmänna vilställen.
Att mångfaldiga hinder kommer att uppstå vid införandet av denna nya näringsgren är jag övertygad om, då gamla fördomar, tröghet och okunnighet skall besegras.
Men då vi nu är gynnade av regering och alla upplysta sanna patrioter hoppas jag mina bemödanden skall lyckas.
Det skulle underlätta om i varje socken fanns en kommitte av 4 personer, med kyrkoherden eller annan ståndsperson i spetsen som bevakade verksamheten och kom med förslag till förbättringar.
Dessa skulle informera en länskommitté under ledning av landshövdingen, som håller 2 sammanträden om året och där jag inställer mig.
Om dessa min förslag förtjäna något anseende och kommer att understödjas av landshövdingen och deputerade, skall det uppmuntra mig att använda mitt yttersta bemödande att gagna detta län med den erfarenhet jag förvärvat.
Staby den 13 mars 1813.
C S EDMAN.
Förteckning över nödvändiga kärl till en salpetersjuderipanna.
Kungörelse angående huspredikanters tjänstgöring.
Stockholm den 17 mars 1813 Prästståndet har vid senaste riksdag klagat över brist på yngre präster till församlingarna.
De anhåller därför att någon författning i möjligaste mån inskränkte antalet huspredikanter och ålade dem verklig tjänstgöring i församlingarna.
Den präst som inte på 3 månader vistas hos den som kallat honom utan att hos konsistoriet anmält skäl därtill, skall vara förbunden att ingå i den tjänstgöring som konsistoriet ålägger honom.
Detta skall församlingarna sig efterrätta.
Kungörelse angående trossens förändring vid armén.
Stockholm den 9 april 1813.
Kungl Maj: t har förordnat att tross och utredning för ett infanteri regemente fördelat på 3 bataljoner, vardera av 4 kompanier á 150 man skall ha följande persedlar.
Olika tält, ludna kalvskinnsränslar, koppardricksflaskor, kokkittlar, skyfflar med skaft, yxor, liar, proviantsäckar, krutsäckar, sjukbårar, järnstörar, ammunitionskärror, olika kärror, hästtäcken, fodertornistrar, reservbroddar, ströborstar, skrapor, reservhjulspik, hovslagarverktyg m m.
Medicinaltross.
Instrumentkista, medicinkista, bl a.
Tross och utredning för varje kavalleriskvadron bör ha följande persedlar.
Kärror 150 hästar, grimmor och grimskaft, hönät, reservsöm, skopåse av läder m m.
Utredningspersedlar.
Tält, betsman och rymdmått, liar, sjukfiltar, krubbstreck, trosskuskbeklädnad, 2500 patroner och 250 flintor, 120 par hästskor, handklövar bl a.
Det åligger samtliga regementschefer att genast från Kronans närmaste förråd leverera dessa persedlar.
Stockholm den 9 april 1813.
JOH.
AUG.
SANDELS.
Kungörelse angående bärgning av skärbåtar.
Stockholm den 9 april 1813.
I skrivelse från Förvaltningen för Sjöärenden har väckts frågan, hur man skall förfara med bärgning av skärbåtar.
Alla slags båtar som kommer eller går utrikes vid svenska kuster skall Dykeriet ansvara för vid sjöskador.
Inrikes seglande skepp som är däckade och av minst 5 lästers dräkt eller 4 fot djupgående, öppna båtar av minst 15 lästers dräkt lyder under Dykeriets åtgärder.
Övriga båtar som används till transporter mellan inrikes orter och har mindre dräkt får bärgas av besättningen även om hela lasten måste lossas.
De få anlita främmande hjälp och om tillgång finns även ta hjälp av Dykeriet.
Stockholm den 9 april 1813.
VIKTOR von STEDINGK.
5 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Kungörelse om tills vidare förbjuden utförsel ur Riket av beväringspersedlar och krigsammunition.
Stockholm den 5 maj 1813.
Vi har under nuvarande omständigheter funnit nödvändigt att förbjuda all utförsel ur riket av beväringspersedlar och krigsammunition av vad slag som helst, så vida inte Vårt särskilda tillstånd ges.
Stockholms slott den 5 maj 1813.
CARL.
Förordning om nederlag och vad därvid bör iakttagas.
Stockholm den 5 maj 1813.
Det har lyckats Oss att genom allmänna inskränkningar bevara betydande handelsförmåner.
Vi vill särskilt följa verkningarna av den hastigt utvidgade nederlags- och transitohandeln.
De hittills gällande författningarna är beräknade på betydligt mindre omfattande rörelse.
Därför förordnar Vi denna stadga.
Om Nederlagsrättigheten Till Göteborg och Karlshamn skall hädanefter alla slags utrikes varor tillåtas både till in och ut- försel uppläggas i nederlag.
De får föras på svenska eller främmande handelsfartyg av in- eller utländsk man och varorna får Stockholm får nederlagsfrihet för alla med svenska fartyg inkommande till export lämpliga produkter om de kommer från Östersjöhamnar.
Undantag endast brännvin.
I Strömstad kommer nederlag att finnas för danska och norska varor.
I alla stapelstäder oräknat det ständiga saltupplaget, får nederlag finnas för omalen spannmål och hampa.
För svenska Ostindiska Kompaniet gäller det privilegium som utfärdades den 3 mars 1806.
Nederlagsfrihet gäller för Göta Kanalbolag och har blivit förlagt till Göteborg och Söderköping.
Gäller så snart kanalen blir klar.
Om nederlagsvarors mottagande och uppläggning.
Om ägaren önskar att varorna blir kvar i landet betalas tull.
Skall de åter utföras till annat land eller till någon berättigad stapelstad får detta inte ske på landsväg.
Varor som inte är tillåtna skall alltid föraras i särskilda magasin.
I Göteborg, som har mindre magasinsutrymme kan ägaren få förvara varorna under eget ansvar, när han betalt tullavgiften.
Gäller inte vin och utländska drycker.
Om Nederlagsrecognitionen.
Recognitionsavgiften (nederlagsavgift) är ½ % för tillåtna varor och 1 % för förbjudna.
Gäller inte salt.
Ligger varorna mer än 2 år betalas ny avgift.
Undantag salt och spannmål.
Avgiften beräknas på inköpspriset.
Om angivningen och räkenskaperna.
När skeppen kommit skall ägaren till varorna lämna upplysning till tullkammaren om sina varor.
Namn, antal mått eller vikt, märken, nummer på packar, fat eller kistor skall uppges.
I lossningsrulla som tullkammaren utfärdar skall tullavgiften påtecknas.
Vill godsägaren överlåta eller panta nederlagsvaror skall detta meddelas till nederlagsinspektionen.
Om bevakning och förpassning av nederlagsvaror.
Tullbetjänten som bevakar fartyget skall vid lossningen av nederlagsgodset noga skilja det ifrån den övriga lasten.
Noga markera ägarens namn, varornas art och mängd.
Samma anteckningar skall göras av den tullbetjänt som ansvarar för magasinet och varje dag skall dessa anteckningar jämföras.
Varor som i allmänhet är förbjudna att införas och skrymmande gods kan få öppnas i magasinet.
Vin och andra främmande drycker skall provas och mätas vid Skeppsbro.
Lika noga som vid införsel skall man vara vid utförsel av varor.
För transport av varor utrikes ansvarar först skepparen personligen och därefter fartyget, Oss och Kronan.
Ompackning och avtappning är inte tillåten om inte emballaget är trasigt och risk finns för att varan förstörs.
Ägaren är ansvarig inför Oss för eventuellt svinn, stöld eller förskämning och tullar för vad som införts från början.
Endast på salt får han räkna bort 2 % i läckage.
Om förvaring och vården av nederlagsgods.
Privata magasin och källare får användas om inte andra finns.
Dock bör de vara i säker och fast byggnad.
De får inte vara av bräder uppslagna till skjul och skall endast ha en ingång.
I källare där vin eller andra
6 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
främmande drycker förvaras får inte finnas tomma kärl eller vatten.
Nederlagsgods av liknande slag från olika båtar och flera ägare tillåts förvaras i samma rum.
Nederlagsrummen skall ha dubbla lås där tullen har ena nyckeln och ägaren den andra.
Godsägare får titta till och vårda sina varor.
Dock alltid i närvaro av tullbetjänt.
Tullat gods skall genast tas bort och inte blandas med oförtullat.
Stockholms slott den 5 maj 1813.
CARL.
Kungörelse om ändring uti vad, angående åverkansböters förvandlande, blivit stadgat uti 3 mom. 62 § uti Kongl.
Förordningen om skogarna i riket av den 1 augusti 1805.
Stockholm den 6 maj 1813.
Flera har anmält olägenheter vid åverkansböters förvandling till arbete i kronoparker.
Det skall nu vara tillåtet för den som finner sig hugad att betala bötesbeloppet och låta den sakfällda arbeta hos sig så länge att summan blir avbetald.
Finns ingen som vill betala böterna straffas den brottslige med fängelse.
Stockholms slott den 6 maj 1813.
CARL
Påbud om allmän eftergift i ansvaret för de oriktiga uppgifter av Brännvinspannerymd, vilka kunna, vid Mantalsskrivningarna, hittills blivit gjorda.
Stockholm den 6 maj 1813.
Då Vi erfarit, att felaktigheter vid beräkning av brännvinspannors rymd, vilka skulle redovisas vid mantalsskrivningarna enligt förordningen av den 9 oktober 1812 uppkommit, har Vi med omsorg om Våra undersåtar beslutat överse med de brottsliga.
Deras brott har ju blivit begånget av misstag och endast den riktiga lagbrytaren skall straffas.
Den som blivit anklagad för en sådan förbrytelse skall ersättas med 16 skilling I övrigt varnas att uppmärksamt mäta och stämpla pannorna och uppge riktiga underrättelser vid mantalsskrivningarna.
Stockholm den 6 maj 1813.
CARL.
Kungörelse angående gesällers skyldighet, att vara skattskrivna och med behörigt pass försedda, innan de äga rättighet att förändra vistelseort, eller till godo njuta skråförfattningarna.
Stockholm den 10 maj 1813.
Ingen gesäll får utan att vara skattskriven eller att ha giltigt pass flytta eller njuta skråförfattningarna.
Varje mästare som antar en gesäll är skyldig att efterfråga hans pass.
Saknar han sådant skall anmälan genast göras hos magistraten, vid vite av 6 riksdaler och 32 skillingar.
Stockholm den 10 maj 1813.
A.
N EDELCRANTZ.
Kungörelse hur tillvidare förhållas bör i anseende till på Hamburg dragna, med protest återkommande, växlar.
Stockholm den 16 juni 1813.
Genom nuvarande krigsoroligheter och genom att Hamburg är besatt av franska trupper, har det blivit omöjligt att upprätthålla postgången och vanliga handelsförhållanden.
Vi vill inskränka de i Hamburg dragna växlar tills vanliga förhållanden råder igen.
Innehavare av med protest från Hamburg återkommande växel är inte berättigad att fordra växelns inlösen till högre belopp än 4 skillingar förhöjning i den växelkurs, som i svenska bankosedlar erlades då växelbrevet utgavs.
Innehavaren kan välja om han vill anta detta förslag eller ha likviden oavslutad.
Stockholms slott den 16 juni 1813.
CARL.
Allmän kungörelse.
Stockholm den 16 juni 1813 Vid riksdagen i Örebro har prästerskapet andragit hur genom en mängd världsliga befattningar särskilt de senare åren, uppmärksamheten vänts från kyrkolärans huvudsakliga ändamål, nämligen själavård, undervisning, sedernas bibehållande och omsorgen om de fattiga.
Vi anser dock att flera av de borgerliga befattningarna hör till deras ämbete.
Dock är det angeläget att kyrkoherdar och folklärare så lite som möjligt dras från deras viktigaste göromål, därför förordna Vi: Prästerskapet skall i allmänhet vara befriat från befattning med allmänna världsliga mål, utom att meddela upplysningar och betyg som kunna begäras och som tillhör deras ämbete.
Uppstår nya ämbetsskyldigheter för prästerskapet i världsliga mål, skall konsistorierna höras om möjligheten för prästerskapet att verkställa dem utan att det inkräktar på själavård och undervisning.
Alla befallningar skall gå genom konsistoriet om inte särskild brådska gäller.
Om Våra befallningshavanden infordrar skriftliga upplysningar från prästerskapet t ex stämmoprotokoll, utlåtande m m kan de lämna sådana handlingar till kronobetjäningen som genom kronobrevsposten står för portot.
7 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Allmänna förrättningar skall läggas på avpassad tid och ställe, så att de inte stör de ecklesiastika göromålen.
De bör inte läggas i anslutning till helger eller husförhörstiden.
Stockholms slott den 16 juni 1813.
CARL.
Kungörelse angående revision över stats-, banco- och riksgäldsverken.
Haga slott den 23 juni 1813.
Riksens Ständer beslöt vid sista urtima riksdagen att revision av stats-, banko- och riksgälden skall äga rum med början den 15 september.
Då vederbörande utsedda revisioner befalls infinna sig i Stockholm.
Haga slott den 23 juni 1813.
Kungörelse angående kaffekokares, vinskänkares, traktörers och spiskvartersidkares förpassande till rikets marknader.
Stockholm den 29 juni 1813.
Då erfarenheten visat att kaffekokare, vinskänkare, traktörer och spiskvartersidkares besök på marknader ofta leder till osedlighet och oordning och att konkurrensen mellan dylika näringsidkare är större än behovet, har beslutats att befallningshavaren skall pröva hur många sådana idkare efter omständigheterna på varje marknadsplats kan anses nödvändiga.
Endast de som är kända för god vandel och bedriver liknande verksamhet i någon stad får komma i fråga.
De skall hos landshövdingen begära tillstånd och uppge hur många av varje kön de behöver som hjälp i rörelsen.
Han skall tillse att ingen liderlighet eller vanart begås i det hus där rörelsen hålls och understödja och befrämja god ordning.
Stockholm den 29 juni 1813.
A.
N. EDELCRANTZ
Vi Henning Adolph von Strokirch hälsar: Stockholm den 13 juli 1813 Kungl Maj: t har givit Hovrätten tillkänna att de tvister rörande militärboställen och vad därmed rörande är under kriget inte kan avgöras.
De får vara vilande tills kriget är slut.
Stockholm den 13 juli 1813.
H.
A. v STROKIRCH.
Påbud om eftergift av tilltal för brännvinsredskap, som blivit, under ostörd försegling, i förvar behållen.
Haga den 14 juli 1813.
Det har blivit anmält till Oss att en mängd åtal på åtskilliga orter blivit anställt för personer, som inte haft rätt att tillverka brännvin men ändå behållit sina redskap.
Då författningen varit ofullständig och det blir stor förlust för den som måste förstöra sina redskap, har Vi velat eftergiva åtal för felaktiga uppgifter om pannrymd och om förseglingen på pannan är obruten.
Den åtalade befrias från all annan påföljd än 16 skilling som ersättning för åklagarens instämningskostnad.
Hädanefter varnas alla att blottställa sig för sådant åtal och att noga iakttaga vad som står i författningen rörande brännvinstillverkningen.
Haga slott den 14 juli 1813.
CARL.
Cirkulärbrev till samtliga befallningshavare angående sättet att till Kammarkollegium insända recepissen (skriftligt erkännande) och förklaringar i bytesmål.
Stockholm den 19 juli 1813.
Kungl Maj: t har inhämtat att inte alla brev som angår förklaringar i bytesmål har kommit Kungl Kollegium tillhanda, vilket föranlett försening och onödig brevväxling i bytesmålens avgörande.
Därför är förordnat att alla brev som skall gå till Kammarkollegium och innehålla ärenden i bytesmål skall rekommenderas.
Stockholm den 19 juli 1813.
OLOF E. LAGERHEIM
Kungörelse angående upphävandet av förbudet mot utförsel av segelduk och hampa.
Stockholm den 6 augusti 1813.
Förbudet av den 20 november 1812 mot utförsel av segelduk och hampa har upphävts.
Stockholm den 6 augusti 1813.
A N EDELCRANTZ.
Kungörelse om grevliga, friherrliga och adliga ätters åliggande att komplettera sina uti Riddarhusarkivet förvarade genealogier.
Haga slott den 10 augusti 1813.
Trots adelns beslut vid 1800 års riksdag att till vederbörande göra anmaningar att fullständiga riddarhusets genealogier för grevliga, friherrliga och adliga ätter, saknas fortfarande uppgifter, i historiskt avseende, vid arv och testamenten samt vid en ättegrens utgång och vem som skall efterträda erfordras fullständiga stamtavlor.
Den som inte har sin stamtavla komplett förlorar rätten att bli riksdagsman De genealogiska uppgifterna skall innefatta födelse, giftermål och dödsfall från 1797 och framåt.
Haga slott den 10 augusti 1813.
CARL.
8 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Kungörelse angående uppbörden av den Serafimerlasarettet och Frimurarbarnhuset i nåder anslagna kortavgift.
Haga den 11 augusti 1813.
Avgift på 6 runstycken på varje i landet tillverkat spelkort som sedan den 1 mars 1756 lämnats som stöd till Serafimerlasarettet och Frimurarbarnhuset skall fortsätta.
Redovisas i Riksgäldskontoret.
Haga slott den 11 augusti 1813.
CARL.
Kungörelse om en allmän föreskrift vid besiktning och värdering av handelsfartyg, som för Kronans räkning befraktas, varefter besiktningsberättelser upprättas och värdet bestämmas.
Stockholm den 24 augusti 1813.
Stadga och föreskrifter vad som gäller enskilda personers fartyg, som kan komma att användas av kronan som fraktfartyg.
Fartygets bil- och mätarbrev uppvisas, där man kan utläsa fartygets ålder och lästetal.
Besiktningsmännen skall i närvaro av skepparen och besättningsmännen underrätta sig om hur lång tid fartyget varit i fart eller om det legat stilla; när det senast drevades, om det håller tätt såväl tomt som lastat, om någon hemlig eller synbar skada är känd, om fartyget någon gång gått på grund, när det sist pumpades läns och om det reparerats.
I berättelsen upptas på vilket sätt fartyget är byggt och av vilket material, ek eller furu.
Om lastutrymmet är lämpligt för det kronan tänker använda det till.
Undersöks fartyget utifrån och om rodret har hjärtstock och alla andra delar är ordentligt fästade och av erforderligt antal.
Om botten är försedd med beckning och lappfalsning.
Skulle fartyget visa sig ha brister kasseras det.
Undersöks fartygets master, tackling, segel, ankare, tåg, inventarium och fartygets tillhörande båtar.
Värderingen sker efter värdet per läst, efter ålder och beskaffenhet i jämförelse med ett nytt i hemorten, så att det anses äga helt, 1 / 3 eller 1 / 2 värde.
Det biträde av manskap som är nödvändig vid en sådan besiktning och värdering hålls av fartygsägaren och bekostas av honom.
Stockholm den 24 augusti 1813.
VICTOR v STEDINGK
Förordning mot fylleri och dryckenskap.
Haga den 24 augusti 1813.
Rikets Ständer har överlämnat åt Oss att vidtaga författningar mot överdrivet bruk av starka drycker.
Den som genom missbruk av starka drycker i åtbörder och sinnesförfattning visar att han är drucken, har gjort sig skyldig till fylleribrott.
De olika bötesbeloppen ökas för varje gång, som någon uppträder berusad Vid fjärde gången skall han dessutom en söndag sitta i stocken och förklaras oberättigad att delta i val eller att väljas till något som innefattar medborgerliga förtroenden.
Från predikstolen i den församling där den brottslige bor meddelas om personens förbrytelse.
Vid femte gångens förbrytelse sänds han till kronans arbetsinrättning eller spinnhus under ett halvt år.
Den som sjätte gången eller mer tas för fylleri sänds till sådant arbete under ett år varje gång.
Den som inför konungens befallningshavande eller vid domstol, allmänna sammankomster, läsförhör, stämmor, auktioner, marknader, skjutsningar eller skallgång uppträder berusad straffas med dubbla böter.
Han skall också genast avvisas från platsen.
Särskilda författningar gäller för person som uppträder berusad i kyrkan eller vid värvning.
Den som trugar någon att dricka för att få honom berusad bötar 3 riksdaler 16 skillingar.
" Övermaga " d v s omyndiga som överlastar sig med starka drycker agas av föräldrar eller husbönder i närvaro av krono-, stads- eller polisbetjänt och den som förleder till sådan förtäring bötar 3 riksdaler 16 skilling.
Om prästman uppträder berusad under tjänsteutövning och åstadkommer oreda eller uppför sig oskickligt miste han tjänsten.
Om någon i Kungl Maj: ts tjänst uppträder berusad bötar han första och andra gången men blir sedan avsatt.
Begår någon brott under fylleri är det ingen ursäkt.
Förtär någon så mycket starka drycker att han dör, skall han begravas i tysthet.
På platser där brännvin säljs har värden skyldighet att bistå fulla personer, som inte kan ta vara på sig själva.
Underlåter värden detta och skada uppstår pliktar han 6 riksdaler och 16 skillingar.
Händer detta flera gånger dras han tillstånd att sälja sprithaltiga drycker in.
Böter och förlust av betalning för varan drabbar den som säljer till studerande vid akademier, gymnasier och skolor utan föräldrars och lärares vetskap.
Detsamma gäller tjänstefolk, gesäller, lärgossar.
9 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Den som påträffas överlastad av starka drycker på gator eller vägar förvaras i häkte, tills han återvinner sina sinnens full bruk.
Stör han eller förnärmar andra på värdshus, näringsställen och krogar sätts han ovillkorligen i häkte.
De böter som tas ut enligt denna förordning delas så, att åklagaren erhåller 2 / 3 och de fattiga 1 / 3.
Saknas medel att erlägga böter omvandlas straffet till fängelse på vatten och bröd.
Men om någon vill erlägga böterna för den straffade mot att han sedan får dennes arbete gratis, tillåts det.
Arbetslönen beräknas till 1 / 3 av markegångstaxan på orten.
Den som åtalas för fylleri skall inställa sig antingen i stad vid vanlig domstol eller på landet vid lagtima ting.
Uteblir han, skall han hämtas och kostnaderna skall gottgöras av den tredskande.
Den som inte godtar utslag i fyllerimål skall inlämna besvär till Befallningshavande, som lämnar ärendet till Hovrätten.
Denna förordning skall en gång om året kungöras från predikstolarna, nämligen söndagen näst före Mikaelidag och åligger det alla värdar vid värdshus, källare, näringsställen och gästgivargårdar vid 5 riksdalers vite att ha denna förordning väl synlig på väggen.
Haga slott den 24 augusti 1813.
CARL.
Kungörelse angående vidare fortfarande av de för det närvarande gällande tullavgifter å utländsk spannmål.
Stockholm den 26 augusti 1813.
Den tidigare utfärdade kungörelsen som skulle gälla till utgången av augusti detta år angående tullavgift på utländsk spannmål, skall fortfarande och tillsvidare gälla.
Stockholm den 26 augusti 1813.
OLOF E LAGERHEIM
Berättelse om den Seger Hans Kongl Höghet Kronprinsen den 6 september 1813 vunnit vid Dennewitz, Samt de övriga segrar och fördelar Hans Kungl Höghet och Sveriges bundsförvanter under närvarande fälttåg erhållit.
Sedan i januari månad 1812 har Pommern utan förklaring blivit besatt av franska trupper.
Sveriges deltagande i kriget mellan Frankrike och Ryssland har slutligen blivit oundvikligt.
Franska härens intrång i Ryssland sommaren 1812 och reträtten genom Polen och Preussen intill floden Elbe i Tyskland har blivit världsbekanta.
Franska armens nederlag och ofantliga förluster har givit en förändrad vändning på kriget.
Det tycks vara tid, att när den franska övermakten nu är krossad, Europas lugn och staternas självständighet återvinnes.
Detta stora ändamål har förenat Sverige med Ryssland och Storbritannien.
När de segrande ryska trupperna anlände till Tyskland, öppnade det möjligheterna för Preussens monark att biträda det Stora Nordiska Förbundet.
I 6 år har hans länder förtryckts och utblottats efter den olyckliga utgången efter sista kriget.
Flera tyska furstar slöt sig samman för att nå självständighet.
Men kejsaren av Frankrike återkom med stora förstärkningar, vilket för ögonblicket gav honom övermakt.
De förbundna armérna visade stort mod och tapperhet vid flera blodiga slag under maj månad.
Stillestånd inleddes den 4 juni.
Man hoppades på fred.
Detta infriades inte och då ett längre stillestånd, bara skulle leda till att fienden ökade sin makt, uppsades detsamma och striderna började igen den 17 augusti.
Nu hade Österike förenat sig med det Stora Förbundet.
Den 18 maj återkom kronprinsen till Stralsund och blev med förtjusning mottagen av armén och innevånarna.
Danska trupper hade oväntat ingått förening med Frankrike.
Kronprinsen hade av de allierade fått överbefälet över en stor korps.
Den 13 augusti upprättade han högkvarter vid Oranienburg och fördelade armén så att på en och en halv timme 80.000 man kunde nå stridslinjen.
Vid denna tid hade olika allierade trupper inte minst Kronprinsens, tvingat franska armén till betydande förluster.
Den 21 augusti kom underrättelse att en fientlig styrka på 80.000 man var i antågande och ryckte fram mot Berlin.
Nu satte Kronprinsen sina trupper i rörelse.
De allierade angrep på flera punkter och förföljde fienden.
Vid segern vid Grossbeeren togs 26 kanoner, 30 ammunitionsvagnar, mycket bagage och 1500 fångar däribland 40 officerare.
De närmaste dagarna togs flera nya fördelar och fienden fick retirera.
De gjorde svagt motstånd.
Den 2 september togs 16.000 fångar.
Kronprinsen förlade 4 september sitt högkvarter till Rabenstein för att marschera till Leipzig.
Vid Jütterbock blev det strider och den fientliga armen retirerade.
Slaget vid Dennewits blev viktigt.
10 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
De svenska trupperna har i tapperhet och mod inte eftergivit de ryska och preussiska och general Adelcreutz, generallöjtnant Tavast och generalmajor Lövenhielm har ärofullt tävlat med de andra arméernas chefer i förberedandet av den vunna segern.
Kungörelse om krig mot Kungen av Danmark Haga den 15 september 1813.
Sedan Kungen av Danmark efter länge ovänligt bemötande trots fredsslutet av år 1809, nu börjat oroa svenska sjöfarten genom kapare och att ta besättningen på uppbringade skepp tillfånga, har Vi funnit Oss nödsakade att möta våld med våld.
Därför har krigstillstånd med Danmark inträtt.
Från och med nu skall all handel, skeppsfart och postgång upphöra med Danmark och Norge och därunder liggande länder och orter.
Vi befaller alla Våra fältmarskalkar, överståthållare, generaler, amiraler och landshövdingar att hålla allvarsam hand över obrottslig efterlevnad.
Haga slott den 15 september 1813.
CARL
Kungörelse angående chartering av de certepartier som på utrikes ort med främmande skeppare avslutas om frakter här i riket.
Stockholm den 15 september 1813.
Dessa frakter skall åtföljas av svenskt stämplat papper.
Inga undantag får göras, då missbruk skulle åsamka Kronan förlust.
Stockholm den 15 september 1813.
OLOF E LAGERHEIM
Kungörelse angående upphävandet av förbudet mot utförsel av risgryn.
Stockholm den 27 september 1813.
Utförsel av risgryn blir tillåtet och förbudet från 4 november förra året är upphävt.
Stockholm den 27 september 1813.
A.
N. EDELCRANTZ
Kungörelse angående husbehovs brännvinsbränningen för innevarande år.
Haga den 29 september 1813.
Då tillgången på både inhemsk och utländsk spannmål varit god och priserna sjunkit har Vi velat gå en allmänt yttrad väntan tillmötes och återigen tillåta fri husbehovs bränning.
Då visserligen skörden varit god i södra landskapen med endast medelmåttig i övriga landet, så att sparsamhet är oundgänglig, har Vi endast tillåtit bränning från 1 november till 15 december detta år.
Vi inskränker Oss att tillägga att beslutet kommer att bero på hur denna tillåtelse begagnas.
Om husbehovs bränning förvandlas till fabrikstillverkning och det blir brist på spannmål eller att priset stegras som följd, så blir Vi urstånd satta att tillåta utövningen av denna rättighet, hur fördelaktig den än är, när den begagnas med måtta.
Statens viktigaste intresse, att ge undersåtarna uppehälle, får inte bli lidande.
Haga slott den 29 september 1813.
CARL.
Kungörelse om kaparfartygs utrustande under nuvarande krig.
Haga den 29 september 1813.
Då Vi blivit anfallna av fiender, har Vi tillåtit att de som önskar och uppfyller de föreskrivna villkoren får utrusta och nyttja kaparfartyg.
De skall erhålla kapar- och kommissbrev, men ställa sig till efterrättelse vad i Vårt reglemente av den 30 april 1808 för kapare är utfärdat.
Haga slott den 29 september 1813.
CARL.
Kungörelse angående tullen å utländsk spannmål.
Stockholm den 4 oktober 1813.
Då de utomordentligt stora spannmålsbehoven upphört, som uppkom på grund av förra årets misslyckade skörd och ansenliga spannmålsförråd blivit införda till riket har beslutats att den nedsatta tullavgiften åter kan höjas till normalt läge.
Denna tullhöjning träder i kraft omedelbart.
Stockholm den 4 oktober 1813.
O. E. LAGERHEIM
Kungörelse om inskränkning i rättigheten att sälja rom och s k toddy.
Haga den 5 oktober 1813.
Då vi nu kunnat tillåta fri husbehovs bränning av brännvin, har Vi funnit skäl att inskränka bruket av de utländska drycker, som användes under saknandet av brännvinet.
All försäljning av rom eller s k toddy är förbjuden och näringsidkare förlorar sina rättigheter.
Försäljning av rom är endast tillåten för verkliga handlare och inte till mindre partier än 2 kannor.
Den som häremot bryter bötar lika som för olovlig brännvinsförsäljning.
Den som köpt rom får inte på stället i salubod eller på gata utdela eller förtära den.
Detta vid 10 riksdalers vite, både för köpare och säljare.
Haga slott den 5 oktober 1813.
CARL.
11 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Kungörelse angående förhöjning i tullen å utländska stenkol.
Stockholm den 6 oktober 1813.
För att uppmuntra och främja den inhemska stenkolsbrytningen har Kongl Maj: t i skrivelse meddelat att så länge Skånska Stenkolsverket drivs och vidmakthålls skall tullavgiften på utländska stenkol höjas från 6 runstycken till 12 skillingar per tunna.
Stockholm den 6 oktober 1813.
OLOF E. LAGERHEIM.
Kungörelse angående förbud mot s k provbränning av brännvinspannor av större rymd än den uppgivna och som vid mantalsskrivningen blivit antecknad.
Stockholm den 11 oktober 1813.
Med anledning att en hemmansägare för 1811 anmält vid mantalsskrivningen en brännvinspanna av mindre volym än den han uppger året därpå.
Han bedriver då provbränning.
Förklaring ges, att han skall betala avgift för den större pannan så länge han använt den och endast till provbränning.
Annars skall han bestraffas för missbruk enligt nu gällande författningar.
Stockholm den 11 oktober 1813.
O. E. LAGERHEIM.
Berättelse rörande de av norra tyska armén under Hans Kungl Höghet Kronprinsens befäl, i förening med de övriga allierade makters arméer, erhållna segrar den 16 och 18 oktober, i grannskapet av Leipzig, jämte erövring av nämnda stad den 19 oktober.
(Texten saknas)
Kungörelse angående tiden, inom vilken resolutioner med tillåtelse, att sjö- eller landvägen transportera nederlagsvaror, böra begagnas.
Stockholm den 5 november 1813.
Om inte de resolutioner med tillstånd att transportera nederlagsvaror begagnas inom 3 månader upphör det till sin kraft och verkan.
Stockholm den 5 november 1813.
A.
N. EDELCRANTZ
Kungörelse rörande de ännu oavgjorda bytesmålens avslutande.
Stockholm den 16 november 1813.
Vid riksdagarna 1809 och 1810 anhölls att alla byten som är gjorda från 1680 till 1723 men inte fått slutgiltigt utslag skall avskrivas och anses som fastställda.
De byten som gjorts senare skall utredas och avgöras innan nästa lagtima riksdag.
Då skall byteskontoret helt upphöra.
Stockholms slott den 16 november 1813.
CARL.
Cirkulärbrev till landshövdingar och biskopar, angående en närmare prövning och undersökning om de personers tillstånd, som hädanefter anmäls till vård och underhåll på länshospitalerna.
Stockholm den 18 november 1813.
Då varje länshospital har ett visst antal platser och då dyrtiden fordrar att man noga efterföljer föreskrifterna för dessa inrättningar, har Serafimerordensgillet beslutat att nya hospitalshjon endast får antagas om det finns rum ledigt.
Man hoppas att deras antal är ringa.
Men även de vars sinnessvaghet uppnått den grad att de måste hållas under bevakning ständigt för att inte skada sig själva eller andra skall få vård i väntan på hospitalsplats.
Detsamma gäller dem som är behäftade med obotliga sjukdomar eller kroppslyten, så att de måste avskiljas från samhällslivet.
Detta är enda undantaget från föreskriften.
Därför måste noggrann undersökning och prövning av den svagsintas och sjukes tillstånd göras.
Sockenstämmoprotokoll bestyrkt av pastor och några av socknens äldsta måste omständligt uppgivas och beskrivas.
Innan någon antas på serafimerhospitalet skall personen vårdas på egen, anhörigas eller församlingens bekostnad på länets hospital eller lasarett.
Där skall han av provinsialläkaren och lasarettsläkaren undgå behandling under minst en månads tid för att försöka återvinna förståndet eller hälsan.
Läkarna skall visa ett ämbetsbetyg och med livlig ed bekräfta patientens tillstånd.
För att kontrollera platsernas antal vid hospitalet skall upprättas rullor över de intagna, som en gång i halvåret justeras.
Där uppges de intagnas tillstånd, om förbättring eller försämring inträffat.
Stockholm den 18 november.
OXENSTIERNA, WACHTMEISTER, BRAHE, RIDDERSTOLPE, CLAES RÅLAMB.
Kungörelse om den Landskrona stad förunnade allmänna nederlagsrätten.
Stockholm den 24 november 1813.
Vi anser att Landskrona stad både för dess fördelaktiga läge och dess utmärkta hamn är fullkomligt tjänlig till nederlagshamn.
Vi har inhämtat att nödvändiga upplags- och förvaringsrum redan finns eller
12 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
kan efter behov anskaffas, därför vill vi till transitohandelns befrämjande på den sidan av kusten tillåta allmän nederlagsrättighet.
Stockholms slott den 24 november 1813.
Kungörelse angående beloppet av den betalning, som, utom Chartasigillata stämpelvalören, under loppet av år 1814 och tills vidare bör erläggas för pappret till växlar såsom ersättning för gravör och tryckningskostnaden.
Stockholm den 3 december 1813.
Föreskrift med avseende på stämpelpappersavgiften och fastställd betalning för växelpapper, som kommer att beräknas till 6 runstycken som ersättning för gravering och tryckning.
Stockholm den 3 december 1813.
OLOF E LAGERHEIM.
Kungörelse angående så väl Chartasigillata stämpling av växlar i Göteborg, som inrättning av ett stämpelverk därstädes för detta ändamål.
Stockholm den 3 december 1813.
Alla utländska stämplar som säljs i Sverige skall vara försedda med svensk Chartasigillata stämpel.
I Stockholm skall förfaras som vanligt, men i Göteborg skall extra stämpling genom ett inrättat försäljningskontor verkställas.
Utländska växlar skall hos landskontoret vitstämplas och hos försäljningskontoret svartstämplas.
Varje försäljare skall föra noggrann motbok i försäljningskontoret, vilken varje månad skall redovisas hos befallningshavaren.
Pengarna skall inlevereras varje vecka till lantränteriet.
Presentation över de vanligaste beloppen.
Notarius Publikus har ansvar för att kontrollera alla försålda utländska växlar som återkommer protesterade till landet, att de är ordentligt stämplade och redovisade.
Den handlande som för att erhålla billigare postporto använder tunnare papper kan få detta även i Göteborg.
Växlar som säljs i stapelstäder i landet skall insändas till Stockholm eller Göteborg för att undergå stämplingen.
Ersättning till landskontorsbetjäningen och försäljningsmannen i Göteborg får samma arvode som i andra landsorter.
Stockholm den 3 december 1813.
O. E. LAGERHEIM.
Henning Adolph Strokirch hälsar.
Stockholm den 6 december 1813 Kongl Maj: t har förordnat att de den 15 augusti 1789 och den 18 maj 1808 utkomna stadganden angående de tvister som rör boställen och liknande inte under krigstiden skulle upptagas och avgöras.
Undantages att alla skiftesförrättningar som påbörjats skall i vanlig ordning fortsättas och avslutas.
Stockholm den 6 december 1813 H.
A. von STROKIRCH.
Kungörelse om vad som iakttagas bör då brännvinsbränningen inställes.
Stockholm den 8 december 1813.
Den 15 december efter 6 veckors tillåten brännvinsbränning kommer den att inställas.
Vi vill erinra vad som gäller pannornas försegling och förvaring.
Små pannor om 6 kannors rymd må vara tillåtna till destillation även under förbudstiden, då tillverkning och destillation är två skilda saker.
Skulle någon bränna i en sådan panna betalas dubbla böter och varan konfiskeras.
Stockholms slott den 8 december 1813.
CARL.
Cirkulärbrev till konungens befallningshavande angående forsellönen för hospitalers och barnhusens överskottsspannmål.
Stockholm den 22 december 1813.
Hospital- och barnhusinrättningar, som får sitt underhåll genom avrad- och tiondespannmål skall åtnjuta samma förmån som andra tionde indelningstagare.
Stockholm den 22 december 1813.
OXENSTIERNA, WACHTMEISTER, BRAHE, RIDDERSTOLPE, CLAES RÅLAMB.
13 Kyrk 23 1813-1814.doc 05-01-10 2001-09-26 stavkontr
Innehållsförteckning
Svensk Författningssamling 1814 Kungl.
Maj: ts kungörelser i sammandrag Låssa kyrkas arkiv
