# ID: svediakorp-law65
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1807
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 13,251
# sentences: 839
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk författningssamling 1807 Låssa kyrkas arkiv
Kungörelser om vad som bör iakttagas vid vaccinationsförteckningar, som till Kollegium insändas.
Stockholm den 22 januari 1807.
Det åligger Kungl Kollegium Medicum att tillse att Konungens nådiga avsikt att befrämja vaccinationer med säkerhet vinnes.
De läkare och vaccinatörer som tänker insända till Kollegium förteckningar på av dem utförda vaccinationer.
Förteckningarna för förra året skall vara insända före maj månad.
Där skall stå barnets namn och ålder, faderns namn och stånd, bostadsadressen och anteckningar om vaccinationen.
Där antecknas, datum för vaccinationen, datum då barnet visades upp för vaccinatören, vilket bör ske efter 8-10 dagar.
Anses vaccinationen falsk eller tvetydig och behöver göras om sätts ett kors.
I de fall där vaccinatören inte fått betalt, uppges antalet vaccinationer, som skall vara bestyrkta av antingen barnens föräldrar eller en vaccinationsföreståndare och om sådan inte finns av två i orten ansedda redliga män.
Kollegium mottar med nöje vaccinatörernas berättelser, om någon koppfarsot drabbat deras ort under sista året, hur många som blivit sjuka och avlidit, om verkan därav på allmogen att låta vaccinera sig.
Om hinder som möta vaccinatörerna och med vilka medel man undanröjer hindren samt vad mera till ytterligare upplysning om detta prisvärda medel emot så många farligheter.
Stockholm den 22 januari 1807.
På Kongl Kollegii Medici vägnar Salomon, Odhelius, Scultzenheim, Hedin, Hagström, Sparrman, Hardtman, Rooth, Almroth, Krey.
Kungörelse angående stubbelön för så väl storverksträn å kronojord, som ekar under arton tums diameter å krono och kronoskattehemmans ägor.
Stockholm den 27 januari 1807.
Ny taxa för belöning till de kronohemmansåbor som vårdar mastträd, spiror och storverksträd till flottans och andra allmänna behov.
Tabell på stubblön för ekar av 17 till 9 tums diameter.
Kronoskattehemmansinnehavaren får fulla beloppet, medan kronohemmansåbon får hälften.
Stockholm den 27 januari 1807.
På dragande kall och ämbetets vägnar JOH GUST LAGERBJELKE.
Förordning om enskiften.
Malmö den 2 februari 1807.
Enstaka hemman har i alla tider varit mera ansedda än de som legat i byar, där en trög och efterlåten granne kan lägga hinder i vägen för den mest flitige och omtänksamma jordbrukare.
Därför har Vi med omtanke om jordbrukets förkovran velat ge de i byalaget lika fördelaktig ställning, som de som har enstaka hemman.
Våra förordningar om enskifte i Skåne och Skaraborgs län har tillåtit att hemmansägare i byalag måtte erhålla sina ägor i enskifte och helt befrias från det tvång som följer med samfälligheten.
Vi har redan själva sett och genom berättelser hört hur mycket dessa landsorters uppodling vunnit.
Men Vår landsfaderliga ömhet gäller alla i riket.
Därför tillåter Vi enskiftesdelning även i de övriga länen i riket.
Den delägare i byalaget, som önskar delning, skall genast få landshövdingens remiss, så att lantmätare snarast kan förrätta delningen.
Uppstår tvist eller påstås att delningen inte är möjlig utan att grannar blir lidande skall båda parter ha en eller två i lantbruk kunniga män, som tillsammans med lantmätare skriftligen utlåter sig om enskifte kan äga rum.
Finns inte tydlig karta över ägorna, skall en göras på byamännens bekostnad.
Alla aspekter insändes till befallningshavaren, som beslutar.
Skulle inget skifte kunna ske, skall den som så önskade ersätta sina grannar för deras kostnader.
Den som är missnöjd klagar inom 60 dagar.
Har det blivit förklarat att enskifte ej kan äga rum, får inte frågan tas upp på nytt av samma byalag.
Finns inte karta skall en göras, där noga antecknas om duglig och oduglig mark.
Om någon granne av ut- eller betesmark med kostnad uppodlat till åker och äng, skall han ersättas.
Finns redan karta skall lantmätaren noga jämföra med marken och införa eventuella förändringar.
Det finns inget hinder för ett byalag att söka storskifte.
Nu skall lantmätaren sammankalla delägarna och publik fullmäktige för att rådgöra och överenskomma.
Man urskiljer nu de ägor i samfälligheten, av åker, äng, ut- och betesmark som är tjänliga till cirkulationsbruk.
Den övriga obrukbara marken avrösas, så att inga skiljaktigheter framledes uppkomma.
De bästa markerna skall ge 6 tunnor säd eller 6 lass hö.
Sedan delas de efter fallande skala.
Vid ägotaxeringen skall jordägarna eller åborna vara närvarande och framföra nödvändiga upplysningar.
Denna förrättning skall ske innan någon fördelning vidtages.
Är parterna nöjda ligger detta till grund för indelningen, men är någon missnöjd skall han nu föra sin talan inom laga tid.
Vidare överlägger man med lantmätaren om vägars dragning till stad, kyrka, kvarn vattenställe, skog, vad som kan gälla för forsar och hur grödans inbärgning skall ske, hur man förfar med huvuddikning.
Tillsamman överenskommer man om hur den sökandes mark skall brytas ut utan att skada grannarna eller vara till hinder om de i framtiden vill skifta.
Lotterna får inte få för oformliga figurer utan skall så mycket som möjlig vara reguliaire.
De avsides belägna sämre ägorna fördelas så långt möjligt så att de förenas med den erhållna enskifteslotten eller läggs så nära som möjligt.
I Bergslagen där skogsmarken varit storskiftad, får inte utan de flestas medgivande rubbas, men heller inte hindra enskifte att äga rum.
Ligger hemman redan från början långt från varandra, så att enskifte kan ske utan utflyttning må grannarna bibehålla sina tomtplatser.
Är det trångt i byn så att utflyttning måste ske, skall det vara den sökande som flyttar.
Vill flera ha enskifte flyttar de som har sämsta byggnaderna och minsta tomten.
De kvarvarande som får större utrymme biträder de flyttande med körslor och dagsverken.
Om det inträffar att de utflyttade får mark, som först efter en tid blir lönsam, fordrar rättvisan att de andra hjälper och understödjer några år.
Det åligger lantmätaren att räkna ut hur stor denna hjälp bör vara.
Våra befallningshavanden bör inte utse andra lantmätare än dem, som är skickliga och kan utföra detta grannlaga verk och med lämpor bemöta allmogen.
Alla lantmätarens åtgärder skall noga protokollföras och uppläsas för dem de berör.
Råskillnadstvister med nästliggande byalag skall avgöras av domstol.
Uppstår frågor om stängsel inom enskiftade byalag följs de grunder, som Vår nådiga stängselförordning av den 9 februari 1802 gäller att ett proportionerligt deltagande hemmanen emellan må vinnas.
Hemmansägare som efter utbrytning vill till annan person överlåta en 1 / 10 del av sin nya ägolott har rätt till detta.
Dock får ingen lägenhet göras mindre än 4 tunnland.
Stamhemmanet får inte sättas ur stånd på grund av detta.
Hemmansägaren har rätt att uppbära avgift så länge han fullgör sina skyldigheter.
Brister han äger kronans uppbördsmän att belägga lägenheterna med kvarstad tills räntan är betald.
Ägor som tillhöra kronohemman eller boställen får inte göra sådana avsöndringar utan Vårt nådiga tillstånd.
Malmö den 2 februari 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Kungörelse angående förhöjning i postporto.
Malmö den 5 februari 1807.
Då postverkets utgifter ökat har Vi ansett nödvändigt till en billig förbättring av postförarnas villkor och för att främja postens säkrare och skyndsammare gång, höja portot med 50 %.
Ett brev mellan Göteborg och Abborrfors kostar 12 skilling banco lodet.
Undantas taxorna på brev mellan Hamburg och Helsingör samt postsjöfarten mellan Ystad och Stralsund.
Malmö den 5 februari 1807.GUSTAF ADOLPH.
Kungörelse angående vad vederbörande iakttaga skall i anseende till 1733 års Regementsskrivar-Instruktion utsatta böter för de räntebetalare vid de indelta regementena, som utebliva från det andra avlöningsmötet för året.
Stockholm den 5 februari 1807.
I anledning av uppkommen fråga huruvida regementsskrivaren har rätt, att på anmälan erhålla handräckning för att uttaga böter som enligt 1733 års regementsskrivarinstruktion skall erläggas från den räntebetalare som vid första mötet inte betalt räntan.
För den som vid andra mötet inte fullgjort sina skyldigheter förordnas, att regementsskrivaren gör en förteckning på dem som inte varit närvarande eller genom ombud uppfyllt sina skyldigheter.
Förteckningen skall uppläsas för allmogen, bestyrkas av kronobetjänt och sändas till Kungl Maj: ts Befallningshavande, som förelägger honom att inom viss tid visa om han gitter, att han varit av laga förfall hindrad att inställa sig.
Dessa förteckningar skall läsas upp i kyrkorna i de socknar, där dessa personer bor.
Om de urskuldar sig och betalar det försuttna vitet avförs ärendet.
Skulle personen fortfarande inte betala hänskjuts ärendet till domstol.
Då resorna till Befallningshavaren ofta överstiger vitesbeloppet tillåts att anmälan görs hos kronobetjäningen på orten, som sedan förmedlar ärendet till Befallningshavaren.
Kungörelse angående återkallandet av den, Kungl Kollegium under den 28 november 1806 utfärdat.
Stockholm den 23 februari 1807.
Då Kungl Maj: t ansett att vad som föreskrivits i krigskollegie kungörelse av den 28 februari 1806 angående indelta arméns beklädnad fordrar en viss jämkning, återkallas kungörelsen till ny Bekädnads författning hinner utfärdas.
Tills vidare gäller den förra livmunderingens utdelande och även munderingens beskaffenhet är orubbad.
Stockholm den 23 februari 1807.
BROR CEDERSTRÖM.
Förklaring över allmänna stadganden i åtskilliga rum, och vad i vissa ämnen, som därmed äga gemenskap, blivit tid efter annan särskilt förordnat.
Malmö den 23 mars 1807.
Vår omsorg har varit att befrämja undersåtarnas sällhet och välgång, genom lagarnas vård och genom dessa ge fasta grunder för samhällsinrättningen.
En till sina grunder, billig och rättvis och god lag blir fullständig först om den är tydlig.
Dessa egenskaper utmärkte Sveriges Lag från år 1734.
Ökad folkmängd, tilltagande upplysning samt förbättrat åkerbruk och införandet av nya hanteringar har medfört att lagens ändamål blivit på flera punkter förändrade.
Genom bättre språk har mera stadga vunnits i uttryck och talesätt, där tidigare varit risk för olika uttydning.
Därför har nya påbud och författningar blivit nödvändiga.
En del gamla lagar har helt upphävts.
Allt detta sammantaget har gjort att Vi förstått att uttydningen av lagarna blivit mer svår och invecklad.
Lagens vidlyftighet har medfört svårigheter både för de lydande och för dem som skall handha den.
Vi har därför funnit Oss föranlåtna, att utfärda förordning om att särskilda samlingar borde utarbetas för att förklara Våra stadgar och författningar.
Domare och domstolar har ibland haft olika mening om åtskilliga ämnen.
För att få likhet har Vi funnit för gott, att sedan lagkommissionen blivit hörd förordna och förklara följande: Gäller fast egendom som två makar köpt, där arvsjord är inblandad.
Tillägg till Giftomålsbalken.
Mannen kan inte bortskifta, sälja eller förpanta hustruns gods på landet, som mannen förvärvat i äktenskapet.
Mannen får ingen giftorätt, utan jorden tillhör hustrun som enskild egendom.
Änkan får inte ingå nytt äktenskap eller om äktenskapet upplösts på grund av hor, förrän fostret är fött.
Två gånger om året skall insändas till Vår befallningshavande en förteckning på de av frälseståndet som avlidit.
Där förtecknas de avgifter som är betalda.
Prästerskapet skall till varje häradsting insända förteckning på avlidna personer.
Dessa förteckningar sändes till fögderierna med bevis att avgifter är betalda innan bouppteckning
sker.
Särskilda bestämmelser gäller i Stockholm och Göteborg.
Bestämmelse om hur man förfar med arvsjord, som blivit överlåten på annan person.
Fiskerätt förblir lika även efter storskifte.
Underdomare får inte eftergiva viten.
Det får endast Vår befallningshavande, sedan han inhämtat högre rätts beslut.
Omräkning vad gäller bötesbelopp, som omvandlas till fängelse.
Den svårare bestraffningen för upprepade brott, kan inte träda i kraft förrän de tidigare straffen i alla delar fullbordats.
Straff med 40 par spö eller 30 par ris får inte ta längre tid än 20 minuter.
Ju färre spö och ris, ju kortare tid.
Om en person begått flera brott, skall för varje brott räknas ut straff och sedan förvandlas de sammanlagda straffen till det svåraste.
Dock får inte det svåraste kroppsstraffet överskridas.
Den som tadlar Konungens val till någon av de av Kongl Maj: t inrättade fyra riddarordnarna bötar 500 daler silvermynt.
Den som är delaktig i huvudmannens brott med förfalskade bancosedlar skall lagföras.
Apotekarna är förbjudna att sälja något slag av gift.
De som säljer arsenik måste vidtaga försiktighet, annars bötar de 50 riksdaler även om ingen olycka sker.
Alla som innehar publik syssla till konungens eller det allmännas gagn är skyddade under sin tjänsteutövning.
Särskilda regler gäller för militärer, postförare, tullbetjänter, dykeridelägare och deras betjänter.
I mål där dråp anges skall domaren skyndsamt låta besiktiga kroppen med hjälp av läkare eller fältskär.
Domaren skall inte glömma att fordra en omständlig räkning av läkarens resekostnader och arvoden för besiktningen, som sedan insänts till Hovrätten att prövas om läkarens kostnader stämmer med medicinaltaxan.
Den gamla förordningen vid stöld genom inbrott kommer att upphöra och istället förordnas sålunda: Om någon genom vägg, golv, tak, dörr, lucka eller fönster bereder sig ingång till låst hus eller använder dyrkar eller förfalskade nycklar eller annan list för att ta sig in vare sig huset är bebott eller inte, döms efter kap. 40 i Missgärningsbalken.
Gäller även den som bryter upp skåp, kista, skrin eller annat dylikt.
Delaktig i brottet döms efter kap 61 i samma balk Ficktjuv skall straffas med kroppsplikt, uträknad efter tjuvnadens värde.
Mannen straffas med 10 par spö och kvinnan med 8 par ris.
Upprepas förbrytelsen skall de 1 timma sitta i halsjärn och skämmas.
Hinner de inte fullborda gärningen straffas de ändå lika.
Den som stjäl annans häst, boskap eller annan kreatur skall dömas till dubbelt kroppsstraff efter stöldens värde.
Men först skall tjuven stå i halsjärn vid en påle och skämmas 1 timme.
Upprepas förseelsen ökas straffet och är värdet över 100 silvermynt skall brottslingen efter utstått straff i all sin tid arbeta på kronans fästning.
Är tjuvnaden mindre följer kroppsstraff och arbete i kronans häkte i 3 år.
Brottet skall en söndag i maj uppläsas i kyrkorna.
Den ämbetsman som lånar eller tillåter annan låna av uppbörden, skall vara sitt ämbete förlustig även om skada inte skett.
Har skada skett får han aldrig någonsin tjäna Kungl Maj: t och kronan.
Den som hittat något av värde och inte uppgett det, uppbär kroppsplikt svarande mot 2 / 3 av det hittade godsets värde.
För den som är gift och begår blodskam, som i 59 kap Missgärningsbalken utsätter dödsstraff, men förskonas till livet, skall äktenskapet upplösas vare sig makan så önskar eller inte.
Den försumlige avvisas från orten, där makan eller den person som blodskammen begicks med uppehåller sig.
Det i missgärningsbalken utnyttjade talesättet: sin mans styvmoders efterlämnades man kommer i fortsättningen att heta: sin styvmoders efterlämnade man.
Borgmästare som uteblir från sin tjänst av vilket skäl som helst mer än 14 dagar skall anmäla detta till hovrätten, som tillsätter en vice om så skulle behövas.
Underdomares vikarier skall innan midsommar året efter återlämna konceptdomboken, som insändes till hovrätten.
Underrätt som dömer någon till böter, skall undersöka om vederbörande kan betala eller inte, vilket skall antecknas i protokollet.
Det skall också antecknas i saköreslängden och beräknas hur böterna skall omvandlas till kroppsstraff.
Beviljad inteckning skall uppges vid ordinarie ting.
Förnyelse av inteckning får ske vid urtima ting.
Inteckningshavaren skall ange orsaken till att han begär urtima ting och sedan anmäla saken vid ordinarie tinget, där det införes i inteckningsprotokollet.
Då hovrätten avkunnar dödsdom, skall den insändas till Oss innan verkställigheten, tillsammans med rannsakningen och övriga handlingar.
Vill den dömde söka nåd, skall han lämna sin böneskrift till Vår befallningshavande som ofördröjligen lämnar den till Oss.
Kan han inte skriva skall befallningshavande ge honom hjälp.
Söker han ingen nåd inom laga tid, skall befallningshavande meddela Oss.
Presidenterna i hovrätterna har rätt att under vanliga ferier njuta ledighet, utan att söka Vårt tillstånd.
Dock skall alltid antingen presidenten eller vice presidenten vara närvarande.
De skall anmäla när de börjar sin ledighet.
Förbrytelse mot resa över riksgränserna utan pass upptas av närmaste sjötullrätt eller gränstullrätt.
Den som lägrat kvinna, men lyder under något privilegierat forum och inte kan tilltalas annat än där, kommer att i fortsättningen dömas enligt allmän lag.
Handlingar som inlämnas till domare bör inte upptas i protokollet mer än nödvändigt, om inte parterna kan åtsämjas.
Vid tvister om jord eller därmed förenade rättigheter eller skyldigheter som rör kronohemman eller lägenheter skall fullmäktige från båda sidor förordnas.
Domaren omtalar vem som blivit utsedd till allmänt ombud.
Missnöje över utslag eller invändningar över domstolens behörighet eller parternas inkallande får endast hindra huvudsaken, men bör inte tillämpas på brottmål.
Den som kan dra nytta eller skadas av någon sak och därför inte får vittna, gäller ej allmoge i en socken.
Mål angående edsöre där penningböter eller fängelse med eller utan arbete är utsatt kommer av underrätten ej längre att underställas hovrätten.
Den som vill överklaga underrättsdom i brottmål, skaffar sig två vederhäftiga män, som visar en löftesskrift att de går i borgen för böterna eller att böterna redan finns i ränteriet.
Dessa båda skall ha kronobetjänt eller kyrkoherdens bevis att de är bofasta och vederhäftiga för vad de borgat.
Är den sakfällde så fattig att han inte kan borga för böterna, skall han ha bevis därför.
Den sakfällde skall själv inställa sig till eventuellt förhör i Överrätten.
Försummar han något av detta anses han förlorat sin talan.
Han har möjlighet att besvära sig genom befallningshavanden Det kommer inte att vara tillåtet för enskild part att stämma domaren för fel eller brott i ämbetet.
Domare står under hovrätt eller justitiekanslersämbetet.
Med kyrkoplikt skall förfaras efter författningar av 1736 nämligen: Den som begått brott och gjort sig skyldig till dödsstraff, men blivit förskonad, skall åläggas kyrkoplikt en söndag.
Undantag den som begått tidelag.
Blir den brottslige dömd till kronans fästning, skall han undergå kyrkoplikten innan han sätts i fängelset.
Den som har främmande religion kan inte dömas till kyrkoplikt, utan får istället sitta i stocken utanför kyrkdörren.
Den som begått flera brott med kyrkoplikt som påföljd, skall dömas att en söndag undergå plikt i den församling där det grövsta brottet begåtts.
I de andra församlingarna skall kungörelse göras från predikstolen.
Den som begått flera brott av lika art men på särskilda orter, skall kyrkoplikt undergås i den församling, där det sista brottet begicks.
Är orten avlägsen kan kyrkoplikt hållas i den församling där han straffet utstår.
Den som begår stöld skall stå kyrkoplikt, dock endast en söndag, även om brottet upprepats.
För snatteri döms ej till kyrkoplikt, utan förbrytaren åläggs enskild skrift och avlösning.
För främmande religionsutövare äger enskild skrift inte rum.
Däremot skall vid hors- och lägersmålsbrott mannen betala 4 och kvinnan 2 daler silvermynt till kyrkan i den församling brottet begåtts.
Den som är motsträvig till att undergå kyrkoplikt skall dömas av domstol till vatten och bröd i 8 dagar.
Därefter skall han undergå plikten.
Nekar han igen döms han till vatten och bröd i 14 dagar.
Fortsätter han att neka gör man hemställan till överrätten som överlämnar målet till Vårt gottfinnande.
Den som begått nattvard innan kyrkoplikten bötar 10 daler till församlingens fattiga.
I brist på pengar hålls han i fängelse på vatten och bröd.
De som förbryter sig med blodskam eller lägersmål i förbjudna led döms till döden, men njuter förskoning till livet och skall undergå kyrkoplikt.
Den som döms till halv mansbot får enskild skrift och avlösning.
Undantag apotekares ansvarighet vid utlämnande av gift.
Den som uppträder drucken eller för oljud vid gudstjänst skall undergå kyrkoplikt en söndag.
Skuffar eller stöter man någon, kivar eller träter i vredesmod i kyrkan under gudstjänsten är han förfallen till uppenbar kyrkoplikt.
Den kvinna, som hemlighåller för prästen, att hon har begått lägersmål och får nattvarden, skall ges enskild skrift och betala avgiften till kyrkan.
Malmö den 23 mars 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Kungörelse angående vad som bör iakttagas vid förpassningars utfärdande för judar i avseende på deras resor till städerna.
Stockholm den 14 april 1807.
Det är förbjudet för judar att kringresa på landsbygden och driva handel eller hantverk.
Påträffas de, skall de under bevakning föras till den stad, där de har sin rätta hemvist och böta 50 riksdaler.
De som har andra angelägenheter att resa till någon stad, skall vara försedd med ett pass, där det står hur länge hans ärende i staden tar.
Överskrider juden den tiden, som är angivet i hans pass återförs han och bötar.
Stockholm den 14 april 1807.
J LILJECRANTS.
Kungörelse angående det s k produktsplakatets vilande tills vidare även i anseende till de farvatten och orter, som äro inom Östersjön belägne.
Stockholm den 16 april 1807.
Då flera hamnar blivit besatta av fientliga trupper och således den svenska sjöfarten blivit avbruten finns anledning förordna att de förmåner och friheter är tidigare beviljade utländska skepp må utsträckas till farvatten och orter vid Östersjön.
Gäller salthandeln bl a.
Stockholm den 16 april 1807.
J LILJECRANTS.
Kungörelse angående tillstånd till bräders och plankors utförande till Norge från vissa sågverk i Värmland.
Stockholm den 23 april 1807.
Upphävt förbud att utföra brädor och plankor från Värmland till Norge.
Tillståndet gäller de sågverk, som är så belägna att de måste utföra sina tillverkningar genom Norge för att nå svensk hamn, varifrån transporten kan ske.
Samma tull som när transporten går över ryska gränsen.
Betalar han för hög tull, har han rätt att få tillbaks överskottet.
Stockholm den 23 april 1807.
J LILJECRANTS SAMUEL af UGGLAS.
Kungörelse angående frihet att införa madeira vin.
Stockholm den 23 april 1807.
Kungl Maj.t har bifallit att maderavin utan undantag får införas i riket mot tull, som gäller för portugisiska viner.
Tullen höjs om vinerna kommer från andra länder än Portugal eller Madera.
Stockholm den 23 april 1807.
J LILJECRANTS.
Kungörelse angående vad hädanefter bör iakttagas, när avsked sökes från sådana tjänster, vid civilstaten, Kollegier och andra publika verk och den avskedstagande tror sig ha rätt till pension.
Stockholm den 13 maj 1807.
När tjänstemän vid Rikets Kollegier och Publika verk erhåller avsked, skall de söka pension vid Civila pensionsstaten.
Samtidigt med avskedsansökan inlämnas styrkt bevis till det verk han hör angående pension.
Stockholm 13 maj 1807.
C E LAGERHEIM.
Kungörelse angående censur av utkommande svenska medicinska böcker och skrifter.
Stockholm den 25 maj 1807.
Kungl Kollegium Medicum har anmält att det förekommer att utkomna böcker och skrifter i medicinska ämnen saknat nödvändig granskning, både vad gäller urvalet och avhandlingens innehåll.
Därför hemställer de om en censur av sådana skrifter, för att förekomma den våda som uppstår på människors hälsa och liv genom otjänliga råd och medel.
Hovkanslerämbetet har i nåder meddelat att alla skrifter i medicin, kirurgi och hälsovård som inte är författade av examinerade medicindoktorer eller kirurgimagistrar skall innan de trycks granskas av KollegiiMedicii.
Stockholm den 25 maj 1807.
GUSTF LAGERBJELKE.
Kungörelse angående tillåtelse till införsel av oäkta cantiller, som lindring i tull för blyertspennor, om de kommer från Nürnberg eller någon annan ort vid Östersjön.
Stockholm den 4 juni 1807.
Förbudet för införsel av oäkta cantiller upphävs.
Samma tulltaxa som innan förbudet gäller.
Tullen på blyertspennor från Nürnberg sänks med 20 % om blyertsen inte är innesluten i cederträd eller andra finare trädsorter.
Kungörelse angående införsel av utländskt skjutstål.
Stockholm den 9 juni 1807.
Det blir tillåtet att införa skjutstål av vad slag som helst enligt 1799 års sjötulltaxa.
Anmälan görs till Kollegiet, där man förklarar behovet.
Stockholm den 9 juni 1807.
J LILJECRANTS.
Kungörelse om underhållsutdelning av krigsmanshusmedlen till avskedade ryttare, dragoner och soldater för innevarande år 1807.
Stockholm den 2 juli 1807.
611 utdelade gratifikationer, varav 1 får 15 riksdaler, 9 får 10 riksdaler, 128 får 5 riksdaler och 473 får 3 1 / 3 riksdaler, alla namngivna och med grad och regemente.
Sammanlagt 5688 personer av över- och underofficerare samt ryttare, dragoner och soldater, vilkas årliga underhållsbelopp utgör 22287 riksdaler och 4 runstycken.
Stockholm den 2 juli 1807.
BROR CEDERSTRÖM.
Kungörelse angående dem av judiska nationen, som utan Kongl Maj: ts särskilda nådiga tillstånd kunna finnas hava sig nedsatt på andra ställen än i Stockholm, Norrköping och Göteborg.
Stockholm den 13 juli 1807.
Judar, som inte sysselsätter sig med handel har inte rätt att bosätta sig i andra städer än Stockholm, Norrköping och Göteborg.
De judar, som nu finns på andra platser skall efter anmodan flytta till någon av de tre städerna inom ett år.
Stockholm den 13 juli 1807.
J LILJECRANTS.
Kungörelse angående revision av Riksens ständer bank och riksgäldskontor.
Högkvarteret Stralsund den 16 juli 1807 Revision av Riksens Ständers Bank och Riksgäldskontoret kommer att hållas den 1 september.
Utsedda revisorer kallas till denna dag till Stockholm.
Högkvarteret Stralsunde den 16 juli 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Förklaring över 19 § 5 momentet i Kungl Maj: ts nådiga stadga rörande avträdes-, boskillnads- och urarva mål av den 28 juni 1798, angående s k årsproclama, som begärs av förmyndare för omyndigförklarade personer.
Högkvarteret Stralsund den 16 juli 1807.
Omyndig äldre person skall vid arv erhålla s k årsproclama, för att få fullständig säkerhet vad gäller boets tillgångar.
Den som är satt under förmyndare får inte sätta sig i ny skuld.
Högkvarteret i Stralsund den 16 juli 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Kungörelse angående uppskov med svenska lagens införande i de tyska staterna till den 1 september 1808, Högkvarteret Stralsund den 1 augusti 1807.
Med avseende på denna viktiga förändring, där dock själva lagboken redan finns i tysk översättning liksom stadgar och författningar, men upplysning av lagbokens innehåll behöver längre tid för att bli kända, förordnar Vi att de inte träder i kraft förrän den 1 september 1808.
Högkvarteret i Stralsund den 1 augusti 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Förordning om en förbättrad polisinrättning i staden Göteborg, Högkvarteret Stralsund den 19 augusti 1807.
För att vinna ordning i en stad, med så stor folkmängd som Göteborg och dess förstäder kan inte polisärendena blandas med hela magistratens.
Därför är nödvändigt att det blir en förbättrad polisinrättning i Göteborg, vilket Vi vill förordna och stadga.
Om poliskammarens ämbetsmän och betjänter.
Polisen i Göteborg kommer att handhavas av en särskild poliskammare, ledd av en polisborgmästare, biträdd av två rådmän, vilka utses för varje år av magistraten.
En av dem bör var litterat.
Har man olika åsikter i ärendena antecknas dessa i protokollet, men borgmästarens mening blir gällande.
Är borgmästaren förhindrad närvara, träder den äldsta av rådmännen i hans ställe och vid olika mening gäller hans vilja.
Staden delas i två delar, så att de båda rådmännen kan ha närmare uppsikt över var sitt område.
Landshövdingen i Göteborg och Bohuslän äger rätt att i poliskammaren föra ordet.
Hans vilja gäller vid skiljaktighet.
Poliskammaren får så mycket betjäning den behöver.
Förste man är stadsfiskalen samt två polisgevaldiger.
Dessutom tjugo uppsyningsmän eller polisbetjänter, vilkas antal kan förstärkas med flera extra polisbetjänter om så behövs.
De både gevaldigerna arbetar så, att den ena har uppsikt i staden och den andra i omgivningarna.
Uppsyningsmännen har sina stationer där de behövs.
Poliserna skall vara kända för nykterhet, trovärdighet och skicklighet.
Visar de motsatsen blir de suspenderade på viss tid, med förlust av lönen, eller utan vidare avsatta.
Har någon uppgivit falsk och oriktig rapport för egen vinning eller till andras skada skall han sändas till kronans fästning att arbeta.
Om polisens skydd.
Poliskammaren och dess anställda tages under Vårt beskydd mot alla våldsamheter och oförrätter med ord eller gärning.
För att poliserna i tjänst skall kännas igen och äga rättighet att åtlydas skall de bära synligt tecken som utmärker deras tjänst.
Om poliskammarens jurisdiktion.
Polisens tillsyn gäller utom staden utanför Karlsport, Östra- och Västra Haga samt Masthugget, Masthuggsbergen, Gamla amiralitetsvarvets grund, Hästhagen, Sågången och Majorna ända till den s k Klippan.
Vidare till Getbergsled, Kallebecksbro och till Reberget.
Innevånarna inom detta område skall infinna sig hos poliskammaren för svaromål.
Om poliskammarens göromål.
Det åligger poliskammaren att se till att alla excesser och missbruk blir avskaffade samt att god ordning och skick inrättas.
Det tillkommer dem att vara underrättade om alla brott och förbrytelser och efter omständigheterna vidtaga mått och steg för de brottsligas straff, näpst och rättelse.
Betjäningen skall underrätta poliskammaren om alla tillfällen där deras handräckning behövts.
Vid s k lagbrott skall ärendet överlämnas till domstol.
Dock skall poliskammaren anställa förhör och undersöka om flera varit delaktiga i brottet och insätta brottslingen i häkte.
Protokoll lämnas till domstol.
Innan underrättelse från underdomstolen får ingen häktad friges.
De viktigaste områdena för tillsynen är de här: Ordning vid gudstjänsterna och stillhet i staden under den tiden.
Bestraffning för sabbatsbrott genom buller eller oljud, handel eller dylikt.
Uppsikt över brandsyn, stadens brandhus och eldsläckningsanstalter, men med biträde av magistraten, som fortfarande har tillsyn över sprutorna.
Efterlevnad av byggnadsordningen tillsammans med byggningsrådmannen.
Att hämma tiggeriet, särskilt nu då fattigförsörjningsanstalten gjort tiggeriet till ett självsvåld och inget verkligt behov.
Stöld och andra brotts bekämpande, rymmare och löst folks fasttagande och straffande.
Enligt den förordning från 27 februari 1804 skall poliskammaren döma lösdrivare till krigstjänst.
Män till Karlkronas arbetshusinrättning och kvinnor till rasp och tukthus.
Tillsyn över stadens vägar, så att entreprenörerna underhåller dem ordentligt.
Mönstring av åkarhästar och forskap samt att ta emot klagomål från resande.
Stadens renhållning på gator och gränder både sommar och vinter.
Lyktors fredande och att de tänds vid tider poliskammaren kungjort.
Skingra otillbörliga folkskockar samt att häkta de ohörsamma.
Se till att taxor efterlevs, att olovligt mångleri och gatuhandel beivras, ha uppsikt över att skämda matvaror eller omogna och skadliga frukter inte säljs.
Överdådigt körande av vad slag det vara må och åkande med skridskor på isarna.
Att resande anges av husvärdarna.
Se till att det råder gatu- och vägfrid, ordning på marknader, vid skådespel och offentliga sammankomster.
Befria från liderligheter, svordomar, slagsmål, buller och fylleri på gator och torg, olovligt skjutande, sittande på spelhus och krogar över den förbjudna tiden.
Handhavande av rätta vikter och mått.
Se till hamnen, så att olovligt eldande på fartyg, tobaksrökning i hamnområdet, skjutande och svärmares kastande inte förekommer.
Handhavande av tjänstehjonsstadgan.
Tillsyn över mantalsskrivningen och att tilltala och pliktfälla dem, som lämnar oriktiga uppgifter.
Lösa tvister mellan allmogen och slaktare om slaktkreaturens betalning samt tillse att slaktarämbetet inte hindras i sin verksamhet, men övervaka att uppköpen sker efter författningarna.
Att hjälpa allmogen och resanden att få betalt för sina varor.
Tillse att obehöriga inte befattar sig med sjukdomars botande och mediciners tillredande.
Döma i tvister mellan hamnpersonal och sjöfarare rörande ordningen i hamnar och kanaler.
Se till att handel med ved och matvaror sker på därför avsedda platser och att upphandlingen följer författningarna.
Övervakning av krögare, traktörer, spiskvartersidkare, likörkamrar och klädmäklare, att de har ordentliga privilegier för sin näring och endast säljer för dem tillåtna varor.
Uppsyn över att överflödsförordningen följs.
Tillse att obehöriga personer inte befatta sig med bokhandel.
Skulle sådant upptäckas inberättas det till Vårt hovkanslersämbete.
Magistraten med landshövdingens minne har rätt att ändra polisförfattningarna efter tidens och omständigheternas gång.
Större förändringar bör hos Oss anmälas.
Så snart polisbetjänterna finner något vara mot författningarna, skall den det angår, så snart han påträffas inställa sig i poliskammarern.
Infinner sig inte den stämda blir han fälld.
Påträffas någon lös person, som inte är känd till namn och hemvist tas de genast till poliskammaren vilken tid på dygnet som helst.
Rättegångssättet skall vara kort, men omständigt och inte uppehållas av ovidkommande anmärkningar.
Nekar den anklagade och inga vittnen finns, gäller vad två poliser under ed angiver.
Påstår någon att polisens rapport är falsk eller oriktig och han med vittnen kan bevisa sin oskuld, tar han dem med sig och de förhörs under ed.
Ändring i poliskammarens utslag görs hos landshövdingen inom fjorton dagar.
Under den tiden får den brottslige inte undergå kroppsstraff.
Böter delas lika mellan angivaren och fonden för polisinrättningens underhåll.
Högkvarteret i Stralsund den 19 augusti 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Stockholm den 8 oktober 1807.
Kungörelse angående vad som bör iakttagas i anseende till dem ibland allmogen, vilka innehava eller söka burskap som handelsborgare i Borås eller Ulricehamn.
Ulricehamns stad har beviljats handelsfrihet den 8 februari 1803.
Samma frihet har Borås.
Då det blivit känt att bönder idkat handel i de bägge städerna, utan att uppfylla de villkor som gäller, för att få utvidgad handelsrätt, nämligen att köpa hus eller gård och bosätta sig där, har Kongl Maj: t utfärdat följande förordning.
Allmogen, som vill bli antagen till handlande i Borås eller Ulricehamn skall ställa borgen för 6 års utskylder, inom 6 månader flytta med hela sitt hushåll till staden samt öppna salubod.
Därefter får han respass till handelsidkande för sig och sina drängar.
Änkling utan barn eller ogift man får inte burskap, utan att kunna visa upp att de tre år för den förra och sex år för den senare tjänat och lärt handel.
Vid antagandet av handelsborgare eller deras drängar skall behörig prövning ske inför magistraten, protokoll föras och utdrag sändas till befallningshavande.
Varje halvår skall landshövdingen få förteckning på de personer, som har pass för resehandel.
En vanlig borgare med hushåll får endast ha högst två handelsdrängar.
Ogift äger rätt att ha dräng endast om han är över 50 år eller av sjukdom oförmögen att själv driva handel.
Enligt resolution av den 31 maj 1639 har Borås stad rättighet till resehandel på utrikes orter.
Stockholm den 8 0ktober 1807.
J LILJECRANTS.
Resereglemente.
Hälsingborg den 27 oktober 1807.
Detta reglemente är indelat i 12 klasser och skall visa skjuts och traktamente för varje tjänstegrad.
Första klassen.
Skjuts för tolv hästar.
3 riksdaler 16 skillingar i traktamente för riksämbeten och rikets herrar.
Andra klassen.
Skjuts för åtta hästar.
2 riksdaler 16 skilling i traktamente för fältmarskalkar, presidenter, överståthållaren i Stockholm, chefen för sjöförvaltningen, generalguvenörer och överste kammarherre.
Tredje klassen.
Skjuts för sju hästar.
2 riksdaler i traktamente för generaler, generallöjtnanter, generalmajorer, Kongl Maj: ts generaladjutant, vice amiraler, kontraamiraler, direktören över fortifikationen, generalkvartermästare, överhovjägmästare, överhovstallmästare, förste hovstallmästare, förste hovmarskalk, överhovkammarherrar, justitiekanslern, hovkanslern, statssekreteraren, landshövdingar, vice presidenter, underståthållaren i Stockholm, överintendent, överpostdirektör, ärkebiskop.
Fjärde klassen.
Skjuts för fem hästar.
Traktamente 1 riksdaler 32 skillingar för överstar, generlafälttygmästare, secondchefer kaptenslöjtnanter, hovmarskalkar, hovstallmästare, förste stallmästare, överceremonimästare biskopar.
Femte klassen.
Skjuts för fem hästar.
1 riksdaler 12 skillingar i traktamente för överstelöjtnanter, hovjägmästare, stallmästare, kammarherrar, praeses i medicinkollegiet, livmedikus, överhovpredikant, cermonimästare, revisionssekreterare, hovrättsråd, krigs,- kammar,- bergs,- kommers och kammarrättsråd, statskommisarie, generalauditör, chef för fältläkarkorpsen, överdirektören vid lantmäteriet, borgmästare i Stockholm, superintendent, överkommissarie vid örlogsflottan.
Sjätte klassen.
Skjuts för fyra hästar.
1 riksdaler i traktamente för majorer, hovintendenter, kammarjunkare, första fältläkaren vid armén, assessorer, krigskommissarier, justitiarien i hovrätten, räntmästare, kungens fogde, överdirektörer, protokollsekreterare, förste sekreteraren i konungens kabinett för utrikes brevväxling.
Sjunde klassen.
Skjuts för tre hästar.
36 skillingar i traktamente för ryttmästare, hov- och jaktjunkare, vice cermonimästare, understallmästare, livmedicus, fältläkare, hovpredikanter, hovauditör, hovkamrer, slottsfogen på Stockholms slott, presidentsekreteraren, rikshistoriografen, riksgeografen, andra sekreterare vid kungens kabinett för utrikes brevväxling, protnotarien i justitierevisionen, registratorn, häradshövdingar, bergsmästare, krigsfiskaler, rådmän i Stockholm, landssekreterare, prostar och kyrkoherdar m fl.
Åttonde klassen.
Skjuts för två hästar.
24 skillingar i traktamente för löjtnanter, kornetter, hovmedicus, hovkirurgus, beridare, hovkassör, regementspastorer, sjukhusläkare, fiskaler i hovrätterna, häradsfogdar, slottsproviantmästare i Stockholm, lantmätare, vice bibliotekarier, postmästaren i Stockholm, myntmästare, tullförvaltare m fl.
Nionde klassen.
Skjuts för två hästar.
16 skilling i traktamente för underofficerare, hovbokhållare, kassörer, häradsskrivare, tygförvaltare, konstmästare, tolkar, underläkare, komministrar, jägmästare, trädgårdsmästare vid kungsgårdarna, extra kanslister m fl.
Tionde klassen.
Skjuts för en häst.
16 skilling i traktamente för kanslister, väblar, penningräknare, bohagsfogdar, vedfogde, slottsskrivare, konststigare, gruvfogde, konstsmed, hejderidare, lansmän, mantalskrivare m fl ..
Elfte klassen.
Skjuts för en häst.
12 skillingar i traktamente för vaktmästare, enspännare, slottsknektar, nämnde- och fjärdingsmän, vägare, malmletare, skogvaktare m fl.
Tolfte klassen.
Skjuts för en häst.
8 skillingar i traktamente för hantverksgesäller på kronans stat, ryttare, dragoner husarer, jägar och soldater m fl.
Under alla extra förrättningar så väl i freds- som krigstid för militär och civila ämbetsmän gäller skjuts efter detta reglemente.
Skjutspengar beräknas för vagn, sadel, släde eller kärra samt för bro- och färjepengar.
Traktamentet räknas för så många dagar som fordras att resa åtta mil om dagen Skulle väderleken hindra så lång resa om dagen skall det styrkas, så att traktamentet utbetalas även för de dagar då resan varit hindrad.
Datum ut supra.
GUSTAF ADOLPH.
Pardonsplakat för utskrivet och förrymt manskap från tyska regementena samt den till Stralsundsgarnison hörande del av Vendes artelleri.
Hälsingborg den 28 oktober 1807.
Det har kommit till Vår kunskap att åtskilligt manskap från Våra tyska regementen och Vendes artelleri har olovligen avvikit och undanhållit sig, trots att det strider mot deras plikt mot Oss.
Vi har nu funnit att de ångrat sitt förhastade och oriktiga förfaringssätt, vars uppsåt inte varit att överge Vår krigstjänst.
Därför har Vi beslutat att de som efter fientligheterna den 7 september avvikit och uppehåller sig i Sverige eller annorstädes och inom ett år inställer sig vid sina regementen igen, skall bli förskonad från straff.
De skall därefter i 6 år stanna i tjänsten.
Den som är så trotsig och vanartig, att han inte åtlyder denna varning, får ta sitt straff efter lagens stränghet.
Hälsingborg den 28 oktober 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Kungörelse angående överinseendet över Rikets hamnar.
Stockholm den 3 november 1807.
Erfarenheten har intygat vikten av att rikets hamnar får noggrann tillsyn, både vad gäller underhåll som ordning.
Då dessa är nära förenade med flottan är det lämpligt att hamnarna inlemmas i förvaltningen för sjöärenden.
Alla arbeten i hamnarna, som fyllningar, stenkistor, Dec d´Albers utsättande, brobänkars anläggning, broars anläggning och dylikt skall inte påbörjas utan att förvaltningen för sjöärenden givit sitt tillstånd.
Stockholm den 3 november 1807.
J GUST LAGERBJELKE.
Kungörelse angående utlånade kartors återlämnande till Generallantmäterikontoret och Provinskontoren samt sådana kartors förvarande i kartonger.
Stockholm den 20 november 1807.
Då det visat sig att kartor, som blivit utlånade från Lantmäteriet, men inte återfordrade förrän efter lång tid, ofta har förkommit eller blivit vanvårdade.
Därför skall i fortsättning vid varje års slut en förteckning lämnas till cheferna vid de olika expeditionerna på de utlånade kartorna och begäran att dessa återställs.
Behövs de för längre tid skall de lånas om.
Samtidigt förordnas att kartorna skall förvaras i kartonger, där de kan rullas och inte behöver vikas.
Stockholm den 20 november 1807.
SAMUEL af UGGLAS.
Kungörelse om den av Kungl Maj: ts fastställda utdelning av de på trycket utkommande så väl författningar, som Hovrätternas, Kollegiernas och andra publika verks brev och kungörelser.
Stockholm den 26 november 1807.
Den 19 november 1772 fastställdes utdelning av trycksaker på förordningar, stadgor och resolutioner.
Då lång tid gått och många förändringar gjorts, så tjänar inte dessa kungörelser allmänheten till efterrättelser längre.
Därför görs nya exemplar att finnas vid kyrkorna, rikets allmänna verk och ämbeten.
Följer tabeller på hur många exemplar tilldelats domstolarna, justitierevisionen hovrätterna, kollegierna, länen osv.
De exemplar som rekvireras skall förvaras noga och de förordningar som kommer till kyrkorna får inte tas därifrån.
En förteckning skall göras, att överlämnas till efterträdare i sysslan.
Följs inte detta bötas 6 riksdaler 32 skillingar och ersätts eventuellt förkomna exemplar på egen bekostnad.
Stockholm den 26 november 1807.
F EHRENHEIM.
Förordning för trivialskolor, katedralskolor och gymnasier.
(De första sidorna fattas.
Börjar vid 1 kap. 4 §).
Hälsingborg den 7 december 1807.
Då alla språk och vetenskaper som finns på ett gymnasium bör betraktas likvärdiga kan lärarna byta ämnen.
Den filosofilektor som vill söka ett ledigt teologilektorat om han är eller vill bli prästvigd, får uppehålla sin syssla men med den förres lön, prebende, pastorat och andra förmåner.
De andra stiger i graderna efter ålder i tjänsten.
Den som tillträder ett lektorat skall i konsistoriets och ungdomarnas närvaro avlägga följande ämbetsmannaed: Jag skall bekänna mig till den augsburgska bekännelsen och inte hos mina elever infoga några andra trossatser.
Jag skall efter bästa vett och förmåga förrätta mitt ämbete enligt de stadgar som finns för gymnasier och skolor.
Jag skall undervisa grundligt och tydligt utan för stor hårdhet, det som är nyttigt och nödvändigt för ungdomen att kunna.
Jag skall ha inseende på elevernas seder och levnad och alltid till gudsfruktan och dygd föregå med gott exempel.
Mina förmän skall jag alltid visa vördnad och hörsamhet och leva i enighet och vänskap med mina ämbetsbröder.
Den tillträdande lektorn skall sedan sluta med ett latinskt tal i något ämne som tillhör hans syssla.
Det samma gäller den som tillträder ett rektorat.
Därefter håller rektor ett tal på
svenska, där han uppmanar lärare och elever att i gudsfruktan vinnlägga sig om deras ömsesidiga plikter.
Pedagoger vid mindre barnskolor, som antingen underhålls av kronan, staden eller socknen står under biskopens och konsistoriets tillsyn.
Den närmaste tillsynen tillkommer kyrkoherden som redovisar vid prostvisitationerna.
Om barns och ynglingars intagande i skolan, uppflyttning till gymnasium, och försändning till akademien.
På det att avsikten med allmänna läroverk, skolor och gymnasier må främjas och vinnas åligger det biskoparna att vid visitationer och annars råda och uppmuntra allmänheten sända sina barn till allmänna läroställen och inte förtro barnen till enskilda huslärares undervisning.
Det är dock inte förbjudet.
Den studerande som åtar sig sådan syssla, skall uppvisa intyg att han bemästrar undervisningsläran och sina framsteg i de elementariska vetenskaperna.
Kyrkoherdarna skall ha insyn och kunna rätta om det skulle leda till ungdomens skada eller det allmännas otjänst.
Ingen må förmenas, att bli intagen i skolan, som antingen från kyrkoherden på hans ort, eller av lärare som tidigare undervisat honom, kan uppvisa ett gott vittnesbörd samt intyg att han är frisk och inte har någon smittsam sjukdom.
Om någon vid mognare ålder vill studera, skall inspektor och rektor antingen avråda, avvisa eller antaga.
Rektor får inte antaga någon i skolan förrän han förhört honom och utrönat hans förmåga.
Han placeras sedan i den klass där han har största nyttan av undervisningen och möjlighet att fatta de stycken som föreläses.
För inskrivning i trivialskolan får rektor från de förmögna 32 skilling och från de mindre förmögna 16 skilling.
Till kollegan som sköter undervisningen ges på grund av hans svagare lönevillkor 1 riksdaler från de förmögna och 32 skilling från de övriga.
Vid inträde till gymnasium betalas ingen avgift.
Däremot väntas en frivillig gåva till läroställets fattigkassa, som de utfattiga slipper.
Skulle någon yngling som uppnått 12-14 års ålder och efter några års skolgång visat sig trög och slö eller ha ett vanartigt och oböjligt sinnelag skall föräldrarna underrättas av rektor.
Han skall sedan skiljas från skolan.
Detsamma gäller elev vid gymnasium, som efter varning ändå till seder och kunskaper försämras, att han inte kan lidas.
Det åligger Ephorus att tillse att sådana elever inte är till skada för sig själva, till hinder för sina kamrater och besvär för lärarna och fruktlöst spiller sin tid vid undervisningsverket.
De ynglingar som kommer från trivialskolor och andra mindre skolar skall examineras av rektor vid ankomsten till gymnasiet.
Finns någon som inte är så försigkommen, som fordras för inträde i gymnasium, återvisas han till skolan.
Ingen elev får flytta mellan skolor utan föräldrars goda minne.
Biskopen och lärarna vid gymnasium skall flitigt och allvarsamt förmana eleverna, att inte i förtid och innan de ha mognad och stadga börja vid universitetet.
Särskilt gäller det dem, som i framtiden vill söka befordran som ämbetsmän.
De skall inte antagas förrän de har väl försvarade och grundade språk och vetenskaper på gymnasienivå.
De skall också i sin levnad och uppförande vara så stadgade, att de kan lämnas på egen hand.
De som sänds från trivialskolor till högskolan har inte fullständig gymnasieutbildning, utan måste med dryg kostnad och tidsspillan genom enskild handledning ersättas.
Hädanefter sänds de till gymnasium eller katedralskola där de lättast vinner mognad för att med nytta kunna åhöra akademiska föreläsningar.
De skall där genomgå examen.
Om någon stadgad yngling, som inte tänker gå ämbetsmannavägen, utan valt ett levnadssätt eller yrke att han behöver en eller annan akademisk vetenskap, skall få intyg av rektor hur länge han undervisats vid läroverket och hur stora framsteg han gjort.
De intyg, som endast rektorerna får utfärda för elever som vill från gymnasierna till högskolan, skall skrivas på svenska.
Dessa intyg förvaras vid akademierna.
De som vill
fullfölja sina studier löser dessa intyg med 32 skillingar.
De som går till näringar eller yrken får dem utlämnade gratis.
Vid sommarferiens början skall rektor vid skolor och gymnasier lämna en rapport över skolans tillstånd och allt som anges om eleverna.
Biskopen underskriver innan förteckningen sänds till konsistoriet.
Utdrag sänds till Kanslersgillet, som har den övergripande vården om uppfostringsverket i riket.
Om lärares och lärjungars plikter, och undervisningen i allmänhet.
Lärarna fullgör samvetsgrant sina ämbets- och kristendomsplikter, handleder ungdomen troget och flitigt och är så sakliga att ingen hårdhet behövs.
En nödig aga för lättja och odygd får dock förekomma.
Lärarna skall alltid föra en ärbar och ostrafflig levnad till ungdomens förebild.
Brister han skall han först varnas av rektor, sedan av konsistorium och bli avsatt på begränsad tid.
Återfaller han avsätts han helt.
Vid terminens början skall läraren finnas vid skolan.
Lärarens uppgift är att inplantera gudsfruktan hos eleverna.
Varje dag börjar och slutar med bön och åkallan.
Vidare skall lärare vid varje tillfälle inplantera hos eleverna vördnad för konungen, lydnad för lagarna och kärlek till fosterlandet, så att de från sina spädaste år uppfostras till trogna undersåtar.
Detta inte av plikt utan av otvungen böjelse och tillgivenhet till den regering, som försynen och deras fosterland tillförordnat.
Eleverna skall tillhållas att i seder och levnad beflita sig om ett dygdigt och anständigt uppförande mot alla, sina förmän, lärare och varandra i synnerhet.
Det är förbjudet att med all traktering, kort- och tärningspel och oordnat levnadssätt.
Undervisningen skall gå från det lättare till det svårare och ge grunder så att eleverna drar riktiga slutsatser.
För att öva minnet kan lämplig utanläsning ske, men ingen sådan som inte först blivit förklarad och av lärjungen förstådd.
Öva fattningsförmågan och skärpa tankekraften samt hela tiden repetera det redan genomgångna.
Eleverna skall kunna redogöra för det de lärt.
Undervisningen får inte vara så vidlyftig att läroboken inte hinner genomgås på viss tid.
Under bönetimman skall en lärare vara på plats för att tillse att eleverna stilla och skickligt förrätta sin andakt.
Efter morgonbönen läses ett par kapitel ur bibeln, helst Nya testamentet, där läraren ger förklaringar till det lästa.
Senare i veckan får de försigkomne eleverna utreda och redogöra för det lästa.
Därför bör eleverna efter råd och lägenhet vara försedda med svenska biblar och tjänliga utdrag.
Ungdomarna skall delta i den allmänna gudstjänsten tillsammans med en lärare, som hela tiden har dem under ögonen.
Efter gudstjänsten samlas man till ett predikoförhör.
De mycket unga och de som är till hälsan ömtåliga och av fattigdom illa klädda skall vid kyrkogång vid sträng kyla och oväder skyddas, så att de inte taga skada.
Då flyttningsförhören är gjorda och eleverna placeras i nya klasser, är det viktigt att de inte hindrar varandra genom olika förmåga.
Finns någon som genom begåvning, flit och arbetssamhet kan gå fortare fram än sina kamrater får han inte hindras.
Han tas under synnerlig vård, som dock inte skadar de övriga.
Det är tillåtet att tävla i flit, dygd och sedlighet.
Läraren har makt att flytta en framgångsrik elev framför en annan, som dock återfår sin plats i klassen om han bättrar sig.
Ungdomarna får inte utan intyg infinna sig för sent eller avresa innan lästiden är slut.
Sker detta mister eleven sina premier för terminen eller får annan lämplig korrektion.
Återkommer han, men har glömt vad han tidigare inhämtat i kunskaper, inskrivs han på nytt med nya inskrivningsavgifter.
Den elev som på grund av lättja eller självsvåld utebliver skall först varnas, sedan skall föräldrarna meddelas och bättrar han sig inte avstängs han.
Ungdomen skall infinna sig på klockslaget, rena, snygga och hyfsade, utan yppighet i kläder och putsning och stilla intaga sitt rum.
Gäller även lärare.
All skada på fönster, böcker, kartor, glober eller andra undervisningsmedel både inomhus som utomhus skall av eleven ersättas.
Allt ritande, skärande eller skadegörelse på väggar, bord, bänkar m m är vid aga förbjuden.
Om ingen kan bindas vid skadegörelsen, tages ersättningen från klassens premiepengar.
Det är tillåtet att under ferietiden arbeta för sitt uppehälle.
Skulle någon under studietiden bli sjuk, kan han få visst understöd av verkets kassa och om han dör ombesörjer rektor att han får fri begravning.
Rektor skall noga tillse, att eleverna åtnjuter tillständiga friheter, förmåner och rättigheter.
Om lärarnas vid skolor och gymnasier lön och befordran, samt ungdomens understöd m m.
Lärares lön och förmåner grundar sig på 1652 års förordningar, med tillägg som tid, tillfälle och lägenhet medgiver till uppmuntran för dem i deras trägna och mödosamma arbete.
Därför räknas nu deras tjänsteår för det dubbla, så att de snabbare kan uppnå befordran.
Efter 10-12 år må de innan de blivit alldeles utmattade befordras till större eller mindre prästlägenheter.
De bör därför så ofta de kan öva sig i predikandet och övriga prästerliga uppgifter.
Skulle någon hela livet vilja kvarstanna vid undervisning skall han då ålderdom och sjuklighet inte tillåter honom arbeta längre, erhålla ¾ av sin lön så länge han lever.
Andra än skollärare skall inte antas till prästtjänster, särskilt inte i trakter där trivialskolor och gymnasier finns.
Där tillsätter biskopen kykoherdetjänster med dem som undervisat.
Rektor och andra ämbetsmän har rätt till tjänstebostad.
Biskopen skall noga tillse att de stipendier som kronan eller enskilda donerat skall bli orubbade och att givarens vilja inte överträdes.
Djäknepengarna som enligt 1624 års beslut är anslagna till kollegiernas löner och ungdomens understöd uppbäres på landet av kronans uppbördsmän.
Premierna skall främst tillfalla dem som är kvicka, flitiga och välartade och som ger gott hopp om vackra framsteg i sina yrken.
Två gånger om året skall kollekterna från stiftet insamlas, för att underhålla och bygga skol- och gymnasiehus.
Skall nybyggnad göras, skall tomten var fri, rymlig, sund och välbelägen.
Hus av trä får inte uppföras nära skolbyggnaden så att de skymmer eller hindrar och att vid eldsvåda sätter huset i fara.
Lärorummen skall vara försedda med eldstäder.
Helst skall en person anställas som eldar och städar.
Varje skola skall upprätta ett inventarium på fast och lös egendom.
Matriklar över elever och protokoll över de offentliga förhören skall var i gott skick.
Om böcker och annan hjälpreda vid allmänna undervisningen i trivialskolor och gymnasier.
Biskopen skall tillse att nödvändiga böcker för eleverna finns till lägsta pris.
Sedan skall finnas en boksamling med lexikon och ordböcker samt yngre och äldre verk som lärarna behöver.
Där bör också finnas glober, kartor, matematiska- och fysiska instrument.
Varje skola skall ha en bibliotekskassa.
Inkomsterna kommer från ämbetsmän som fått befordran, sålunda betalar en biskop 10 riksdaler, en domprost 6 riksdaler, en lektor, kyrkoherde, rektor 3 riksdaler, en regementspastor 1 riksdaler, kollega i trivialskola 32 skillingar, en som vigts till präst 16 skillingar.
När sådana personer avlidit skall efter vanligheten sterbhuset insända en eller flera goda böcker ur den dödes bokförråd.
Dessa böcker skall till givarens ständiga minne antecknas i särskild bok.
Skulle man på detta sätt få dubletter skall de sämre utbytas mot andra eller genom auktion försäljas.
Böckerna skall förvaras i biblioteksrummet i god ordning och om ingen bibliotekarie finns stå under gymnsieadjunktens vård och ansvar.
Om undervisning i trivialskolorna.
Vid undervisningen vid trivialskolor och gymnasier i riket skall inte bara de som senare skall beträda de lärda yrkena beaktas utan även de som skall ingå i näringarna skall få för dem lämplig undervisning.
Därför indelas klasserna i fem.
Den första blir förberedande för alla.
Sedan delas eleverna så att de som ämna sig åt litterära yrken och de som vill till näringarna går till apologistklassen.
Dessa klasser skall särskilt inrättas i städerna.
Ingen antages till trivialskolor som inte kan läsa svensk och latinsk stil obehindrat, läsa utantill Luthers lilla katekes.
Känna räknesiffror och tal och multiplikationstavlan samt läsligt skriva och sammanbinda bokstäverna i alfabetet.
I förberedande klassen undervisas i kristendomskunskaperna och Luthers lilla katekes med förklaring, utdrag ur bibliska historien.
Skrivning dagligen i svensk och latinsk stil, övas högläsning, huvudräkning och vid tavlan början till sifferräkning, rättskrivning och grammatik samt de som vill fortsätta den litterära vägen, grunderna i latin.
De flyttas sedan till andra klass där undervisning gives i salighetsläran, latin, välskrivning, att muntligen och skriftligen uttrycka sina tankar på modersmålet, grekiska, fäderneslandets och gustavianska ättens historia och aritmetik.
Tredje klassen lär sig fortsättning på salighetsläran, latin med de latinska poeterna, grekiska, historia, geografi, de vänjs vid vacker handstil och att stava rätt.
Fjärde klassen eller s k rektorsklass där rektor och konrektor undervisar i att skriva latin, fortfares med förklaringen av katekesen, grekiska, fäderneslandets historia, allmän historia, geografi, räknekonsten med regula-de-tri och geometri.
Efter ett eller två år i denna klass anställs förhör inför biskopen och man får flytta till gymnasium.
Både i trivialskolan som i gymnasiet börjas dagen klockan 7 på morgonen och avslutas klockan 5.
Den första timmen anslås till bön och bibelläsning.
Frukostrast mellan 9-10, middagsrast 12 – 2.
Onsdag och lördagseftermiddagarna anslås till körsång och instrumentalmusik för dem som har fallenhet.
De övriga timmarna i veckan schemaläggs av rektor i samråd med de övriga lärarna.
Sedan konsistoriet granskat fästes schemat på en tavla i klassrummen.
Sista veckan i varje månad anställer lärarna repetition på vad som lärts under de sista tre veckorna, för att eleverna säkrare skall behålla vad de lärt.
Lika sker förmiddagarna under den första veckan på en ny termin, då man repeterar det man läst föregående halva året.
På eftermiddagarna har man föreläsningar om det väsentligaste i någon god handbok om hälsans bevarande.
Till att undervisa i körsång anställs, en helst litterat person, som också kan biträda läraren i den första gemensamma klassen, om elevantalet blir så stort, att en lärare inte ensam kan sköta undervisningen där.
Han får då någon del av djäknepengarna och får räkna enkla tjänsteår om han framledes vill bli präst.
Varje trivialskola har sin egen kassa, som rektor skall vårda och redovisa vid årets slut inför biskopen och konsistoriet.
Medlen skall användas till premier till särskilt kvicka, sedliga och fattiga lärjungar.
Det skall alltid finnas pengar för oförutsedda utgifter.
Inkomsterna kommer från djäknepengarna, allmänna stipendiemedel, hälften av prosttunnorna under nådåren och frivilliga gåvor.
Gåvorna registreras i en bok med summa och givarens namn.
Till elevernas nytta och förkovran skall inspektor så ofta som möjligt vistas i skolan, särskilt under repetitionsveckorna.
Om undervisningen i gymnasierna.
I gymnasiet skall fortsättas med språk och vetenskaper, som grundlagts i trivialskolan.
Eleverna skall ha sådan kunskaper att de kan följa professorernas offentliga föreläsningar vid akademien.
Gymnasiet delas i fyra klasser.
Första och andra tillhör nedre cirkeln och tredje och fjärde den övre cirkeln.
Vare sig man ämnar sig till läroståndet eller civilståndet är alla ämnen om inte lika viktiga, men ger en nyttig grund för alla.
Undantag är hebreiska, som läses endast av dem som går till läroståndet.
Till varje gymnasium i riket förordnas 6 lektorer med 10 timmars undervisningstid i veckan samt 1 gymnasieadjunkt.
En teologie lektor som förklarar den kristna lärans dogmer
efter latinskt kompendium.
En teologie lektor i hebreiska och grekiska.
En eloquentia och poeseos lektor som lär klassisk latin.
En philosophia theoretica och praktica lektor vilken lär ut sedeläran, fysiologi, logik, disputationsövningar.
En matematiklektor och en lektor i historia.
Gymnasielektorn undervisar i tyska och franska, har hand om böneveckan och predikoförhöret, undervisar i botanik och naturlära, sköter gymnasiets bibliotek, rättar exercisstilarna i latin och svenska i nedre cirkeln samt vikarierar för lektorerna.
De lärare som befattar sig med exercisstilarna skall se till att den i trivialskolan grundlagda kalligrafin vårdas.
Till varje examen skall eleverna lämna ett provblad på sin handstil, som jämförs med de tidigare inlämnade bladen.
Ungdomen kan mot särskild vedergällning undervisas i engelska på sin fritid.
De antagna läroböckerna torde ibland vara mindre passande.
Därför skall kunniga och i undervisningen vana män uppmuntras att skriva nya läroböcker.
På gymnasiet gäller samma lärotimmar och samma undervisning i sång och musik som i trivialskolorna.
Om ungdomens undervisning i katedralskolor.
Från katedralskolor kan man komma till akademin direkt utan gymnasium.
Därför måste en grundligare undervisning äga rum än vid trivialskolorna.
Vi anser det nödvändigt att apologistklassen försvinner och en ny litterat klass inrättas, som liknar rektorsklassen vid trivialskolorna.
Rektor undervisar i teologi, statskunskap, kosmografi, geografi, latin, hebreiska och franska.
Konrektor undervisar i latin särskilt poesin, grekiska och tyska.
Han skall handleda ungdomen i moralen, arietmetica och geometrin.
Följer vad en som antas från en katedralskola till akademin måste kunna och genom examen bevisa.
Han skall dessutom vara känd för ett stadgat uppförande och goda seder.
Om examina och exercitia publica.
Lärare skall repetera vad han bibragt lärjungarna innan examen hålls en gång om året.
Då upprättas kataloger över eleverna och deras ämnen och framsteg.
Även lärarens skicklighet, flit och fallenhet varmed han sin syssla förrättat antecknas.
Därefter flyttas eleven klass efter klass.
Katalogen är offentlig och där antecknas också elevens seder och uppförande.
Katalogen förvaras sedan hos konsistoriet.
Efter examen utdelas djäknepengarna efter vars och ens förtjänst.
För att gymnasisterna skall övas och tillämpa vad de lärt skall anordnas exercitia disputatoria och oratoria.
Ephorus väljer lämpliga ämnen och disputationerna hålls alltid på latin.
Gäller det naturkunnighet, ekonomi eller historia hålls de på modersmålet för vinnande av tid.
Ynglingen skall vänjas vid ett rent och lämpligt uttal och en anständighet i åtbörder.
Naturens anlag för sång får icke missvårdas.
Därför äga alla i nedre skolan tillstånd att undervisas i koralmusik efter musikaliska noter av den antagna kantorn.
Den som saknas naturlig fallenhet för sång, frikallas av rektor på kantorns förslag.
Rektor tillser då att de lediga sångtimmarna används till andra nyttiga yrken.
Rektor kantus har ansvar för de som har fallenhet och är skickliga.
Han ansvarar också för instrument och musikaliska samlingar som blivit införskaffade till gymnasiekapell.
Då Vi anse att tjänliga kroppsövningar är angelägna för ungdomens hälsa och bidrar till deras vighet, färdighet och styrka, har Vi förordnat att lika som vid Linköpings läroverk s k gymnastiska anstalter inrättas vid varje lärostad.
Där får eleverna på lovstunder under lärares ledning öva att kliva, hoppa, voltigera, simma m m.
Om Ephori ämbete.
Ingen allmän lag kan överallt tillämpas och användas.
Det åligger biskoparna i sina stift att i avseende på omständigheterna ha klok och rådig tillsyn över skolorna.
Det gäller religionens vård, sedernas helgd, vetenskapens uppmuntran och ungdomens upptuktelse.
Skulle någon
ändring behöva ske äger biskoparna i samråd med konsistoriet, anmäla sådant hos kanslersgillet.
Biskoparna skall tillsammans med konsistoriet välja lärare till gymnasier och skolor.
Inga sysslor får tillsättas under biskopens frånvaro.
Ephorus åligger att tillse att ingen av doktorerna lär ut något som strider mot Guds heliga bud, Våra symboliska böcker, och Trons analogi.
Skulle någon framhärda trots varning fråntas han tjänsten.
Ephorus skall anmana doktorerna att hålla sina diciplar i gudsfruktan, goda seder och ärbart leverne och med egna föredömen leda och styrka dem.
Han skall ofta besöka skolan och känna till undervisningens beskaffenhet, skolans drift och kunna rätta till det som är fel.
Som han inte själv kan hinna alla stiftets skolor skall han förordna antingen pastor i staden eller någon skicklig närboende på landet, som i egenskap av inspektor har uppsikt över skolan och anställer examina.
Han skall tillse att stipendier och premier fördelas efter donators vilja.
Dessutom skall han ha ansvar för att skolans inkomster och utgifter förs och avges i rätt tid.
Särskild vård om skolornas bibliotek, så att böcker och systematiska verk införskaffas.
Samlingar av naturalier, antikviteter, mynt och annan kuriosa och om möjligt botanisk trädgård finns.
Han skall avstyra missförstånd mellan lärarna och verka för enighet och förtroende.
Han kan efter särskilda skäl avkorta elevers undervisning men ingen får vara frånvarande en hel termin utan biskopens tillstånd.
Biskopen ger efter examen tillstånd för elev att gå vidare till akademien.
Om rektors arbete och dess ombyte.
Av lektorerna vid gymnasierna utses en rektor av biskopen.
Den väljs, som är äldst i tjänsten.
Han skall ha inseende över läroverken, så att lärare och elever efterleva den föreskrivna ordningen.
Han skall även tillse att särskilda omständigheter, som finns vid varje skola efterlevs.
Han skall enskilt förmana den doktor, som uppträder felaktigt.
Hjälper inte detta, skall anmälan till Ephorus göras.
Särskild tillsyn över elevernas flit, seder och leverne både i skolan och i deras kvarter.
Att hålla eleverna vid sann gudsfruktan och uppmärksam kyrkogång.
Han skall förhöra eleverna, vad predikan handlat om.
Han bestämmer hur många gudstjänster eleverna skall delta i, beroende på deras ålder.
Han skall i samråd med biskopen vårda stipendierna och utdela dem efter donators vilja.
Han skall examinera eleverna och inte flytta dem högre än deras kunskaper tillåter.
Han skall sköta skollokalerna och föra räkenskaper.
I stad där både gymnasium och trivialskola finns samråder de båda rektorerna, så att likformighet gäller angående allmänt skick, seder och ordning.
Rektor skall dessutom sköta sina lektioner och erhåller extra lön för varje yngling som finns i skolan.
I gymnasiet ombytes rektoratet varje år.
Då håller den avgående rektorn tal på latin.
Om ämnet är naturhistoria, ekonomi, matematik eller historia talar han på svenska och avslutar med tacksägelse, bön och åkallan till Gud för överheten, hela riket och läroverkets förkovran och trevnad.
Den tillträdande rektorn avlägger sin ämbetsed.
Om skoldisciplin och dess jurisdiktion.
Läraren åligger att genom vaksam tillsyn hos eleverna förekomma lättja, självsvåld och odygd och leda dem till flit, stadga, dygd och anständighet.
Lektorerna, helst de yngre som har styrka och åldern skall dela ansvaret.
Smärre felaktigheter och utbrott av ungdomsyra och oförstånd rättar läraren med varning, tilltal eller aga, beroende på den felaktiges ålder, lynne och tidigare levnad.
Allt skall leda till förbättring och inte till förvärring.
Straffen är namns nämnande på lärarrummet och varning.
Att skiljas från sina kamrater.
Förlust av premier och stipendier.
Degradering från ett högre till ett lägre rum.
Att göra avbön sedan föräldrar underrättats.
Hårdare eller lindrigare aga med ris av skolpiltar och fängelse på längre eller kortare tid för gymnasister.
Skolpilt som inte bättrar sig efter varning näpses med
skolaga.
En gymnasist, som inte bättrar sig avskiljs från sina kamrater och sätt på ett särskilt ställe i klassrummet.
Han går också miste om premium och stipendium.
Spelar elev kort eller uppträder berusad, överfaller medelev med slag eller skymfliga ord eller för oljud på gator och gränder och skadar ärlig mans hus straffas han efter brottets art och skall om möjligt ersätta skada.
Upprepas brottet avskiljs han från läroverket.
Djärves någon elev bemöta sin lärare med otidiga ord eller förolämpningar gör han avbön och straffas med skolaga eller fängelse.
Har flera sammanrotat sig skall upphovsmannen avskiljas från läroverket och de övriga straffas.
Fortsätter en yngling med spel, dobbel, liderlighet eller annat oanständigt avskiljs han, då det är bättre att en, än flera förloras.
Den person som säljer eller till eleverna mot pant tillhandahåller starka drycker eller utan föräldrars samtycke försträcker pengar eller varor bötar och förlorar eventuell pant.
Böterna tillfaller pupillkassan.
Eleven som tagit emot straffas med skolaga, fängelse eller förlust av premier.
Diciplinbrott skall efter att ha anmälts hos Ehporus framläggas för gymnasieskolrätten.
Vid svårare brott förvisas ärendet till världslig rätt.
Eleverna skall vid terminens början få veta de regler som gäller på skolan och dessa skall finnas uppsatta på en tavla i lärorummet.
Om ferierna.
Vid påsk och pingst ges några dagars lov.
Från Lucia till Kyndelsmäss och från Johannes till Bartolomeidag ges ledighet och eleverna får resa hem.
Innan hemresan repeteras vissa stycken och andra övningar ges, som skall redovisas vid återkomsten.
Hälsingborg den 7 december 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Kungörelse angående den under Kungl Maj: ts frånvaro i Nåder tillförordnade regeringens upphörande.
Stockholms slott den 19 december 1807.
Sedan Vi nu genom Den högstes bistånd återkommit till huvudstaden kommer den under Vår frånvaro tillförordnade regeringen att upphöra.
Stockholms slott den 19 december 1807.
GUSTAF ADOLPH.
Förordning till förekommande av olovligt översmide, Strömsholms slott den 19 december 1807.
De tidigare utgivna förordningar om olovligt översmide från 1803 har visat sig otillräckliga och olämpliga.
Därför prövar Vi nya förordningar.
Det stångjärn och manufaktursmide som insänts till vågen skall vara försett med dubbla for- och fraktsedlar underskrivna av bruksägaren om det är bruksjärn eller av smedjefogden om det är bergsmansjärn.
Dessa sedlar skall uppvisas vid tullen.
Stämmer uppgifterna på sedeln behåller tullen den ena och bevittnar riktigheten på den andra, som åtföljer leveransen.
Järnet skall genast föras till vågen, då det kommer till stapelstäder.
Finns inte godkänd for- och fraktsedel får inte järnet disponeras.
Rikets Bergskollegie har kunskap om alla järnverk i landet och kan räkna ut hur mycket och av vad slag smide varje bruk årligen har tillstånd att insända till vågarna.
Räkenskaperna vid vågarna skall vara uppdelade i debet och credit för varje hammare och manufaktur så att inga sammanblandningar kan ske.
Visar det sig att översmide förekommit är det förverkat.
Skulle bruksägaren upplåtit järnet till annan, bötar han järnets värde på orten.
Böterna delas så att angivaren får hälften, Advokatsfiskalskontoret, som utrett saken får en fjärdedel och kronan resten.
Samma regler gäller för bergsmanshamrarna.
För att undvika fiffel med tull får man inte undandölja smide i stapelstäderna.
Allt skall genast föras till vågen.
Detsamma gäller för uppstäderna.
De som väga vid metallvågarna är noga tillsagda att med redlighet och skyndsamhet förrätta sitt arbete och lämna sina underrättelser till Bergskollegium.
De skall lämna bergsmästaren och bergsfogden klara besked när det blir visitation.
Bruksägaren, vars järn går till den våg, som föreslås, äger tillträde till vågböckerna och kan även se hur grannarna driver sin smedja.
Då lönerna för de som arbetar vid vågarna är knappa och man här behöver skickliga personer har Vi funnit för gott att fastställa ett särskilt arvode på 4 skillingar för varje hundrade skeppspund stångjärn och 8 skillingar för lika mycket järnmanufaktur.
Reglemente för Stockholms stads brandförsäkringskontor.
Strömsholms slott den 19 december 1807.
Reglementet är från 1746.
Förslag från de etthundra män, som har allmänna styrelsen av kontoret om hand, att efter nuvarande omständigheter och förhållanden göra nödvändiga ändringar.
Vi har antagit deras förslag.
Vilka hus och hur de till försäkring antagas måge.
Alla husägare, förmyndare och de som äga panträttighet eller inteckning i våningshus inom Stockholms staket, antingen tomterna är fria eller ofria, uppförda av sten, trä eller korsvirke äger rätt att försäkra sin egendom.
Gäller även åbodar och packhus.
Kronans och stadens publika hus, undantaget Stockholms slott, präst- skol- och fattighus samt kyrkor som är försedda med åskledare antas till försäkringstagare.
Den som vill försäkra sitt hus skall lämna en förteckning på beskaffenheten därav.
Byggnadsmaterial och om huset är fristående, har källare, vilken takbeläggning och värdet av huset.
Även tomten skall beskrivas och grundritning från stadsingejören lämnas.
Man kan försäkra huset till en del av värdet och stå för skadan själv till en större eller mindre del.
Försäkringen gäller inte inventarier.
Man kan få särskild försäkring för kostbara målningar, porslin och speglar.
Olovliga, utgamla eller bofälliga byggnader antas inte till försäkring.
Hur försäkringsavgifterna betalas skola och brandskador ersättas.
Avgifterna erläggs olika för stenhus, korsvirkeshus och trähus.
Avgiften fördelas på 12 år med högst belopp i början.
Nästa avgiftsperiod är 18 år och sedan 10 år med olika betalning.
Efter 40 år får ägaren fribrev, vilket innebär att avgiften upphör.
Man behöver inte erlägga hela avgiften på en gång utan kan betala halvårsvis.
Det går även att betala för de första 12 åren på en gång, vilket blir billigare.
Stenhus med 3-4-5 våningar skall ha murar med bestämd tjocklek, annars räknas de som korsvirkeshus.
För mindre säkert byggda hus betalas en särskild avgift.
Det gäller hus med källare utan valv, stentrappor och ytterdörrar av järn, vednedkast utan stensarg och järnluckor, eldstäder utan tillräckligt tjocka murar, stenplan framför kakelugnar och spisar, inte fullständig brandbotten på vinden samt hisstrummor utan stensarg.
Hus av olika höjd där brandmur saknas, sammanbyggda hus med öppningar utan järndörrar och fönster åt annans gård.
När försäkringstagaren ingivit förteckning över egendomen, betalt avgiften i Rikets ständers bank erhåller han försäkringsbrev eller den s k policen.
Då är egendomen försäkrad för skada som uppkommer genom eldens direkta verkan eller genom skada som uppstår i samband med släckningen, när försäkringstagaren inte med vett och vilja orsakat branden.
När en egendom brinner, där försäkringssumman blivit erlagd för flera år, innan tiden gått ut erhåller man skadan till större eller mindre del och får den återstående avgiften tillbaks.
När hus byggts upp efter brand erläggs högre avgift.
Så fort en olycklig vådeld hänt, skall ägaren genast tillkännage detta för kontoret.
Sedan skall direktionen ofördröjligen besiktiga husets skada.
Under tiden skall vakter finnas vid huset, så att inget blir bortfört.
Vid besiktningen skall kontoret ha två män och ägaren två gode män att undersöka och värdera skadan.
Tomtvärdet räknas inte.
Vill ägaren inte längre ha sin egendom kan han om skadan uppgår till hälften av värdet avstå detta och tomten till försäkringskontoret, mot att hela försäkringssumman utbetalas.
Kommer man inte överens kan den som inte är nöjd inom åtta dagar göra anmälan hos Rådhusrätten.
Har husägaren uppfört någon träbyggnad invid sitt stenhus och brand händer, mister han fjärdedelen av sin ersättning.
Har försäkringstagaren ännu en försäkring på huset i något annat försäkringsbolag inom eller utom riket anmäls han för bedrägeri.
Den i kontoret tagna försäkringen upphävs vilket meddelas i Allmänna Tidningar tre gånger.
Kontoret söker skadestånd hos husägaren.
Om kontorets förvaltning.
Hundra män utses att förvalta kontoret.
25 av ridderskapet och adeln, 25 av ståndspersoner, 25 av handlande borgerskap och 25 av ämbetsmän alla skall äga försäkringar i egendom.
Av dessa utses 2 från varje klass tillsammans 8 personer.
Dessa väljs en gång om året, när de hundra männen kommer tillsammans, för att få underrättelser om verkets tillstånd.
Om direktörens sysslor och förrättningar.
Direktörerna möts en eller flera gånger i veckan för att anta försäkrade, betala eldskador, låna ut pengar och besätta tjänster.
De pengar som finns i banken för kontorets räkning, bör inte stå ofruktbara utan lånas ut mot ränta.
Direktörerna skall besiktiga de försäkrade husen, så att de inte blivit bofälliga.
Husägaren uppmanas att i så fall sätta byggnaden i stånd.
Särskilt formulär för försäkringsbreven och avgiften för sigillet.
Försäkringen gäller från 1 maj till 30 april nästa år.
Husägare i själva staden erlägger försäkringsavgiften i februari, de på Norrmalm i mars och de på Södermalm i april.
Direktörerna skall ha noga inseende över betjänterna vid kontoret, så att handlingar och böcker är i god ordning.
Varje hus som är försäkrat, skall ha ett kännemärke, så att vid eldsvåda all tänkbar handräckning som möjligt finns att tillgå kan erhållas.
Skaffar sig någon sådant kännemärke orättmätigt bötar han 16 skilling.
River någon ned ett sådant märke bötar han lika eller i brist på botum får sitt straff som kroppsstraff.
Den direktör, som ansvarar för området, skall vid brand infinna sig eller anmoda annan i sitt ställe.
De skall vid dessa tillfällen ha ett särskilt märke i hatten.
Behöver man spränga eller riva ned hus i anslutning till branden, anses de som av elden skadade.
Direktören skall fråga efter vilka vattenförare, som var först på platsen, då de har rätt till speciell vedergällning.
Han skall också se vilka som med största flit bekämpar elden och om någon utsätter sig för fara.
Dessa skall också bli belönade.
Skulle någon bli skadad eller dödad skall han eller änkan och barnen njuta understöd.
De husägare som inte försäkrat sina hus skall betala brandvaktsavgift.
Om kontoret tillväxer kommer man att köpa in och riva ned hus, som ligger vid trånga gator och därför kan öka risken för brand.
De skall också ta upp nya brunnar.
Om den högste Guden bevarar staden för stora bränder under flera år och kontoret tillväxer kan viss utdelning väntas av försäkringstagarna.
Direktörerna är helt utan gravation för vad som angår kontoret och kan inte ställas till ansvar för någon olycklig händelse som inträffar under deras förvaltning.
Däremot åligger det dem att vårda kontorets lånehandlingar, att tillse att räkenskaperna är i ordning, att övervaka betjänterna.
Om något tvistemål uppstår skall saken utredas hos Överståthållarämbetet, som
utan dröjsmål skall lämna utlåtande och handräckning.
Måste domare kopplas in skjuts ärendet till stadens Rådhusrätt.
Skulle någon, av de samtliga husägare utvalda hundrade män, finna dessa regler otillräckliga önska Vi att anmälan göres hos Oss, så att verkets förmån och styrka bevaras genom Våra nådiga ändrade stadsfästelser.
Strömsholms slott den 19 december 1807.
GUSTAF ADOLPH.
