# ID: svediakorp-law62
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1804
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 3,778
# sentences: 207
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk författningssamling för 1804 Låssa kyrkas arkiv
Kungörelse hur med ekskogen å berustade krono - eller kronoskattesäterier, och säteri båtsmansrusthåll förhållas bör; Stockholm den 18 januari 1804 Förklaring till hur ekskogen på berustade krono- eller krono-, skatte- säterier och säteri- båtsmansrusthåll bör förhållas.
Säterifriheten består i att ridderskapet och adeln har vissa privilegier, som består av befrielse från vissa utlagor och allmänna skyldigheter.
Säterifriheten kan äga rum på andra än frälsehemman.
Den som gör åverkan på ekskog bötar.
Stockholm den 18 januari 1804 SAMUEL af UGGLAS
Reglemente för svenska handels sjöfarten under krig mellan främmande sjömakter; Münchens slott den 21 januari 1804 För att under de nuvarande krigsoroligheterna skaffa svenska sjöfarten säkerhet så att Sveriges handelsgemenskap med andra länder inte rubbas och att Våra trogna undersåtar som idka sjöfart och handel iakttar sina skyldigheter och försiktighetsmått har Vi översett Vårt år1800 utfärdade regemente.
Det är viktigt att Vi följer de traktater och överenskommelser som fordras för att Svenska Flaggan skall betraktas som neutral.
Inget skepp som inte är svenskt byggt, utom om utländska skepp strandat vid Vår kust och blivit uppköpt av svensk undersåte, skall räknas som svenskt och neutralt.
Köper någon svenskt skepp från de krigförande länderna, kommer inte skeppet att räknas som svenskt så länge kriget varar.
Skepparen bör vara försedd med följande dokument om han ämnar sig utanför Östersjön och Sundet.
Bilbrev, Mätarebrev, ett av kommerskollegium utfärdat s k turkiskt pass med latinsk översättning, Fribrev, Magistratens lastcertifikat, Folkpass, avskrift av redareeden samt Sundhetspass.
Skepparen får inte ha dubbla eller oriktiga dokument och inte under några omständigheter hissa utländsk flagg.
Skepparen och hälften av besättningen skall vara svenskar om skepp och gods skall räknas som svenska och anses neutrala.
Skulle besättningen genom rymmande eller dödsfall bli så få att fartyget inte kan framföras, får man med svensk handelsagents vetskap antaga så många främmande sjömän, helst från neutrala stater, som behövs.
Svenska skepp kan fritt segla till krigförande hamnar och varor på neutrala skepp är fria.
Svensk undersåte får inte utrusta skepp som skall nyttjas till kaperi eller taga tjänst på främmande kaparfartyg.
Skulle skeppare som går utan beskydd och konvoj bli upphunnet av krigförande nations skepp, som begär att få visitera honom skall han tillåta detta.
Svenska handelsfartyg som går i konvoj behöver bara tillåta visitering av krigförande länders krigsskepp.
Skeppare får inte gå in i blockerad hamn.
Med det menas hamnar där så många örlogsskepp är stationerade, så att andra fartyg inte kan komma in utan fara.
Skeppare bör taga dessa föreskrifter till sig och då ha rätt att njuta fri och ohindrad sjöfart.
Blir han trots det förolämpad, skall han vända sig till Ministrar och Handelsagenter på platsen och av dem få bistånd och understöd.
Det samma gäller om skeppet blir uppbringat.
Det är förbjudet för främmande nations kapare att anlöpa svensk hamn så vida han inte råkat i sjönöd.
Det är absolut förbjudet för svensk undersåte att handla något från sådant fartyg.
Münchens slott den 21 januari 1804 GUSTAF ADOLPH
Beskrivning om salpetertillverkning både vid större och mindre verk, efter anställda försök, inlämnad till krigskollegium den 21 januari 1804 av Christ A Köhler.
God salpeterjord som tillkommit dels i salpeterlador, dels under stall och ladugårdshus, hö- och sädeslador som varit täckta och kringdikade kan beredas av följande ämnen: 1 / 3 grov sand, litet tärning lera, svartmylla, spånjord, kalkgrus, förruttnade växter, sopor, skorstenssot, halvruttna djur och fisk, hackade kvistar m. m. blandas i en lår.
Golven i fähusen skall vara täta och sluttande så att man kan tillvarata urinen.
Varje morgon lägges på av jordmassan som suger upp urinen.
När fähuset rensas läggs detta i en särskild lår och mera jordmassa strös på.
Denna jord blir på kort tid god salpeterjord och om man fortsätter hela vintern har man god gödsel till åkrarna till våren.
Den lår vari salpeterjorden samlas under vintern skall täckas så att den inte torkar innan sjudningen.
Sedan den blivit utlutad bör den torkas något och sedan förvaras till nästa års sjudning, med årlig tillsats av jordmassa.
På detta sätt har man efter några år en lönande inrättning med mättad salpeterjord.
Kopparpannan bör vara 18-22 såar och murad av sten och bruk.
Bredvid skall stå ett kar om 6 såar, där lakluten kan sjunka.
Två rostkar ställs högt och täcks i botten av granris genom vilket lakluten skall rinna och fångas upp i ett kar som ställs under.
Flera kar går åt för att tappa av lakluten.
När sjudningen skall börja, hälls några droppar lut genom en halmtuss ned på en kniv, där den får torka.
Då kan man se hur salpetern visar sig som prickar.
Man använder bara den starkaste luten till sjudning.
Resten hälls tillbaka för att förstärkas.
Så snart pannan är full kokas luten och man skummar bort lakluten noga.
Sedan häller man på nästa omgång.
Detta sker tre gånger.
Dessa såar hälls i pannan för s k krämpning.
De kokas och när en blåaktig hinna syns hälls en droppe på en knivsegg och om den stelnar släcks elden under pannan genast.
Det som blir kvar kallas moderlut och används vid nästa kokning.
Då djuren ibland druckit saltvatten kan det finnas för mycket sälta i salpetern, vilket skall tas bort.
Man kan på samma sätt tillreda salpeter i mindre skala.
Luttringen fordrar varken mycket ved eller tid.
Torkningen sker på ett par dagar och det är lönsammare att leverera färdig salpeter, då man slipper alla avdrag och har moderluten kvar.
Torkningen sker på sommaren i solen och på vintern under jämn omrörning i kittel över sakta eld.
Reglemente för svenska handels sjöfarten under krig mellan främmande sjömakter; Münchens slott den 21 januari 1804 För att under de nuvarande krigsoroligheterna skaffa svenska sjöfarten säkerhet så att Sveriges handelsgemenskap med andra länder inte rubbas och att Våra trogna undersåtar som idka sjöfart och handel iakttar sina skyldigheter och försiktighetsmått har Vi översett Vårt 1800 utfärdade regemente.
Det är viktigt att Vi följer de traktater och överenskommelser som fordras för att Svenska Flaggan skall betraktas som neutral.
Inget skepp som inte är svenskt byggt, utom om utländska skepp strandat vid Vår kust och blivit uppköpt av svensk undersåte, skall räknas som svenskt och neutralt.
Köper någon svenskt skepp från de krigförande länderna, kommer inte skeppet att räknas som svenskt så länge kriget varar.
Skepparen bör vara försedd med följande dokument om han ämnar sig utanför Östersjön och Sundet.
Bilbrev, Mätarebrev, ett av kommerskollegium utfärdat s k turkiskt pass med latinsk översättning, Fribrev, Magistratens lastcertifikat, Folkpass, avskrift av redareeden samt Sundhetspass.
Skepparen får inte ha dubbla eller oriktiga dokument och inte under några omständigheter hissa utländsk flagg.
Skepparen och hälften av besättningen skall vara svenskar om skepp och gods skall räknas som svenska och anses neutrala.
Skulle besättningen genom rymmande eller dödsfall bli så få att fartyget inte kan framföras, får man med svensk handelsagents vetskap antaga så många främmande sjömän, helst från neutrala stater, som behövs.
Svenska skepp kan fritt segla till krigförande hamnar och varor på neutrala skepp är fria.
Svensk undersåte får inte utrusta skepp som skall nyttjas till kaperi eller taga tjänst på främmande kaparfartyg.
Skulle skeppare som går utan beskydd och konvoj bli upphunnet av krigförande nations skepp, som begär att få visitera honom skall han tillåta detta.
Svenska handelsfartyg som går i konvoj behöver bara tillåta visitering av krigförande länders krigsskepp.
Skeppare får inte gå in i blockerad hamn.
Med det menas hamnar där så många örlogsskepp är stationerade, så att andra fartyg inte kan komma in utan fara.
Skeppare bör taga dessa föreskrifter till sig och då ha rätt att njuta fri och ohindrad sjöfart.
Blir han trots det förolämpad, skall han vända sig till Ministrar och Handelsagenter på platsen och av dem få bistånd och understöd.
Det samma gäller om skeppet blir uppbringat.
Det är förbjudet för främmande nations kapare att anlöpa svensk hamn så vida han inte råkat i sjönöd.
Det är absolut förbjudet för svensk undersåte att handla något från sådant fartyg.
Münchens slott den 21 januari 1804 GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående ytterligare kontroll på bevillning av testamenterad egendom eller behållen förmögenhet i sterbhus samt för rättigheten att nyttja huspräst; München den 28 januari 1804 Ytterligare kontroll av skatt för testamenterad egendom och förmögenhet i sterbhus.
Två kvitton på bouppteckningen skall göras och skatten är 2 % av bouppteckningsvärdet.
Konsistorierna i landet är skyldiga att varje år uppge vilka präster, som är vigde som huspredikanter och i vilka stift de befinner sig.
Münchens slott den 28 januari 1803 GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående några till allmänna brandförsäkringen hörande ärender; Stockholm den 7 februari 1804 För en husägare, som haft huset försäkrat i Brandförsäkringsverket och efter brandskada fått ersättning gäller, att när han byggt upp nytt får han behålla det som fanns kvar på försäkringen eller om något vore obetalt på 12 års försäkring tillgodo innehållas av Brandkontoret.
Stockholm den 7 februari 1804.
PIPER, LEYONMARCK, HOLMBRINCK M FL
Reglemente angående styrelsen vid de i Carlskrona och Sveaborg anbefallte allmänna arbetsinrättningar; Carlsruhe den 27 februari 1804 Arbetsinrättningarna skall stå under kommendantens på fästningen särskilda kontroll.
De fördelas i kompanier om 100 man under ledning av en officer och två underofficerare.
Om antalet arbetande övergår 130 anställs ännu en underofficer.
Blir antalet 150 bildas ett nytt kompani.
De arbetande tjänar 2 skilling om dagen och får 2 marker mjukt bröd eller 1 / 3 mindre hårt bröd.
De få varje år en grå jacka med rödrutig krage, om de är på Sveaborg och blårutig krage om de vistas på Karlsborg.
Väst och byxor av vadmal, ett par läder- och ett par träskor.
Två par strumpor och en hatt.
De skall ha håret kort och stubbat.
Sängkläder, ved- och lyspengar samt pengar till nattvardsvin och oblater får de lika med värvade soldater.
Kommendanten fördelar arbetet.
De skall inte arbeta tillsammans med fångarna och inte utföra arbeten åt enskilda.
Blir arbetskarlen sjuk skall han få vård vid Flottans sjukhus.
Skulle han bli arbetsoduglig och inte ha någon anförvant, som kan ta hand om honom eller att församlingen och socknen varifrån han kommer inte kan anses skyldig att ta emot honom, förs han till Serafimerordensgillet.
Begår han mindre brott får han straffas av kommendanten.
Vid grövre brott gäller krigsdomstolsprövning och straff.
Rymmer arbetskarl döms han av krigsrätten till 1 års fästningsarbete, i Sveaborg på stockhuset och i Karlskrona i ankarsmedjan.
Den man som sköter sig kan få vissa privilegier.
Ingen får dock utskrivas förrän han har bärgning och utkomst.
Han har rätt att få hjälp att skaffa arbete.
Carlsruhe den 27 februari 1804 GUSTAF ADOLPH
Förordning om allmänna arbetsställen för Svea- och Göta riken, samt Storfurstendömet Finland; Carlsruhe den 27 februari 1804.
Att skydda Våra undersåtars säkerhet till person och egendom är huvudsakligt föremål för Våra omsorger.
Det är därför med bekymmer Vi se att denna säkerhet störs av personer, som genom lättja, vanart och lättsinnighet försaka de medel, som ger dem nödtorftig bärgning och att bli nyttiga medlemmar i samhället.
Dels de som är straffade och utsläppta ur häktena, men fortsätter att begå brott och stryker omkring landet och tigger.
För dessa personer har inrättats arbetsinrättningar i Karlskrona och Sveaborg.
De skall inte sammanblandas med de missdådare som är dömda till fästningsarbete.
Dessa inrättningar kallas Allmänna Arbetsställen och Överståthållaren i Stockholm och landshövdingarna i länen har tillstånd att på obestämd tid döma sådana personer, som för första och andra resan blivit straffade för stöld och efter avtjänat straff inte kan hitta något näringsfång, så att de kan försörja sig.
Vidare landstrykare, tattare och zigenare, som inte har pass.
Soldater som blivit utstrukna ur rullorna och drängar och betjänter som inte på utsatt tid skaffat sig tillgänglig tjänst.
Svensk hantverksgesäll som inte inom fjorton dagar efter ankomsten till en stad uppsökt en mästare.
Hantverksgesäller som visa sådan sturskhet att ingen mästare vill anta dem.
Utrikes ifrån inkommande överlöpare som inte inom tolv dagar skaffat sig näringsfång.
Vaktbetjänter vid verk och tull samt vågar som undanhållit sig mer än sex veckor.
De som är krigsdugliga skall inte sättas i arbetsinrättning.
De frigivna fästningsfångarna får välja på krigstjänst och arbetsinrättning.
Endast män får antas och de får inte vara orkeslösa eller sjuka.
De som gripes skall skjutsas till det Allmänna Arbetsstället dit de anses höra, men behöver inte fängslas som vanliga fångar, dock skall alla tillfällen till rymning förekommas.
Vid ankomsten förs arbetskarlen till landshövdingen som sedan förpassar honom till kommendanten.
Har han pengar eller kläder som han inte behöver skall pengarna deponeras hos landshövdingen och kläder och ev andra tillhörigheter upptecknas i fångpasset.
Han får inte lämna arbetsinrättningen förrän han erhållit tjänst eller lovligt näringsfång.
Har han under tiden gjort sig känd för lättja eller vanart lösgives han inte förrän han förbättrar sitt leverne
Kungörelsen angående kronofogdars dagtraktamente och skjuts vid privata utmätningar; Stockholm den 27 mars 1804.
Kronofogdar, som utreder privata utmätningsmål skall erhålla 16 skillingar i traktamente och skjuts efter 1 häst.
Begärs skriftlig berättelse av förrättningen har han rätt till lösen på 4 skillingar arket.
Han får inte begära ersättning för varje resa från hemmet till förrättningen om han utför flera förrättningar på en gång.
Inga traktamenten utgår till hans eventuella medhjälpare.
Stockholm den 27 mars 1804 SAMUEL af UGGLAS
Kungörelse angående sättet hur inbetalningar bör ske till de under Kongl Kollegium lydande kassor; Stockholm den 12 april 1804 Inbetalningar till Kungl Kollegiums kassor får bara göras till Rikets ständers bank eller Riksgäldskontoret.
Insättningsattesten skall lämnas till det kontor dit pengarna höra och där skall kamreren kvittera inbetalningen.
Stockholm den 12 april 1804 BROR CEDERSTRÖM
Kungörelse angående frihet till införsel av ungerska måltidsviner, och vad därvid bör iakttagas; Stockholm 19 april 1804.
Ungerska måltidsviner skall fritt få föras in i landet, på lika villkor som viner från Frankrike, Spanien och Portugal.
Dock inte finare viner, som Tokayer och Ruster nr 1.
Vinerna skall ha bevis att de är ungerska och får endast införas genom tre Östersjöhamnar, nämligen Danzig, Memel och Pillau.
Stockholm den 19 april 1804.
J LILJENCRANTS
Kungörelse om tullavgifter för åtskilliga järn- och manufakturtillverkningar, samt angående behöriga forsedlars företeende vid gränstullarna; Stockholm 2 maj 1804 Tullen för s k slädstänger skall vara samma som för stångjärn.
Då tillverkningen av järnplåtar, tak- och spjällplåtar samt brännstål på allt sätt måste uppmuntras, har ingen ändring i tullavgiften vid utförande av järnet gjorts.
Dock skall betjäningen vid gränstullarna noga tillse att forsedlarna är korrekta.
Stockholm den 2 maj 1804 FREDRIC RIDDERSTOLPE
Kungörelse angående förbud mot utländska guld- och silverarbetens förseende med svensk kontrollstämpel; Stockholm den 4 juni 1804.
Guld- och silverarbetare samt Juvelerarämbetet i staden har ansökt om ett förbud att kontrollstämpla utländska silver- och guldföremål med svenska stämplar.
Man har märkt att personer i riket har företagit sig detta som ett ordentligt yrke och det skadar ju svenska juvelerare.
Kungl Maj: t har samtyckt och efter en övergångsperiod av 90 dagar är det förbjudet.
Stockholm den 4 juni 1804 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående lastningsorter, varifrån ungerskt vin får såsom utur första handen till Sverige införas; Stockholm 2 juli 1804 Den 13 mars togs frågan upp angående att fritt utan 25 % förhöjning av tullen få införa ungerska måltidsviner från Memel och Pillau.
Då det visat sig att dessa hamnar inte alltid var lämpliga tillåts utförsel även från Stettin och Wollgast.
Stockholm den 2 juli 1804 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående beräknandet i banco mynt av det förhöjda priset på de små almanackorna; Stockholm den 3 juli 1804 1797 fastställdes priset på de mindre almanackorna till 1 skilling och 4 runstycken.
Genom vetenskapsakademiens kontrakt med boktryckare Johan Petter Lindh skall betalningen ske i bancomynt.
Böter för den som begär högre pris.
Stockholm den 3 juli 1804 C B ZIBET
Kungörelse om utförsel av rå koboltmalm, samt vad därvid kommer att i akt tagas; Stockholm den 25 juli 1804 1743 tillkom ett förbud att utföra koboltmalm från Sverige.
Förbudet kom till för att stödja Los koboltverk i Hälsingland.
Men lönsamheten har inte varit god och verket är nu nedlagt.
Behovet av kobolt är inte tillräckligt för att täcka tillgången Kobolten skall vara stämplad med orten där den tagits och beläggas med 1 riksdaler per 100 skålpund i tull.
Stockholm den 25 juli 1804 J LILJENCRANTS F RIDDERSTOLPE
Förordning angående ersättning för skjuts- och dagtraktamente till landsfiskaler eller andra i deras ställe vid underrätterna till acktoraters utförande förordnade personer; Regensburg den 13 augusti 1804.
Landsfiskaler äger rätt att få rättegångskostnader av den tappande parten.
Han har rätt till skjuts efter två hästar och 32 skilling i dagtraktamente.
Regensburg den 13 augusti 1804, F v EHRENHEIM
Kungörelse angående Charta Sigillata på skuldsedlar för upptagna lån till officerares accord; Stockholm 15 augusti 1804.
Skuldsedlar som upptaga officerares accorder skall förses med behöriga kartor.
Stockholm 15 augusti 1804.
BROR CEDERSTRÖM
Kungörelse angående hur hädanefter förhållas skall med beklädnads och utredningspersedlar för de roteringsbåtsmän, som blir till sjöss kommenderade; Stockholm den 31 augusti 1804 För att uppnå rättvisa bland rotehållarna har stadgats, att om båtsmän kommenderas till sjöss skall kronan bestå med släpekläder under vintermånaderna.
För varje år sjöexpeditionen fortgår, skall kommisspersedlar erhållas ur kronans förråd.
Skulle de bli hemförlovade innan året gått skall de ersätta kronan för kläderna.
Rotehållarna skall annars hålla båtsmännen med kläder, som förnyas vart tredje år.
Stockholm den 31 augusti 1804.
JOH G LAGERBJELKE
Kungörelse angående förbud mot införsel av Franska Journaler, Veckoskrifter och Dagblad, samt böcker och skrifter, vilka hädanefter i Frankrike tryckas; Stockholm den 7 september 1804 På grund av att man sedan en längre tid tillbaka förmärkt brist på aktning för Konungar och Furstar samt för Lagliga Regeringar i de Franska Journaler och Dagblad och nyligen förgripliga utlåtelser mot Konungens Egen Höga Person samt följaktligen mot Dess Rikes Värdighet, har man beslutat att förbjuda införsel av dess Journaler.
Detta förbud gäller alla böcker och skrifter som trycks i Frankrike.
Stockholm 7 september 1804.
C B ZIBET
Förordning angående behörig domstol i de inom krigsakademiens på Carlberg område förefallande mål; Stralsund 5 oktober 1804 Ändringar i Krigsakademiens vid Karlberg reglemente.
Under Krigsakademiens område räknas Karlbergs slott och övriga byggnader, området mellan Norra Allén och sjön, trädgården och den s k Djurgården.
Sker förbrytelser inom detta område av person av krigsståndet skall det upptagas i krigsrätt och dömas.
Tjänstgörande generaladjutant utser auditör från något i huvudstaden förlagda garnisonsregementen.
Sker förbrytelsen av civil person i tjänsten eller personer som befinner sig inom akademins område skall de dömas inför den i Stockholms stad inrättade Slottsrätten.
Med s k polismål eller enklare brott skall överståthållarämbetet ta hand om ärendet.
Stralsund den 5 oktober 1804 GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående användande av kronans i behåll varnade Charta Sigillatae papper med gamla stämpeln; Stockholm den 8 oktober 1804.
Kronans Chartae sigillpapper med gamla stämpeln kommer att användas även i fortsättningen.
Ny stämpel sätts under den gamla, vilken överkorsas.
Stockholm den 8 oktober 1804 SAMUEL af UGGLAS
Kungörelse angående befrielse från anskaffandet av de i 1799 års sjötulls taxa föreskrivna utlossnings bevis i avseende på trävaror, som från svenska hamnar vid Nordsjön till utländska orter utom Östersjön och Öresund exporteras; Stockholm den 29 oktober 1804 Då fartyg lastade med trävaror passerar Sundet skall de anmäla lasten till general tullarrendesocietetens fullmäktige, då olika tull råder för utförsel.
Stockholm den 29 oktober 1804 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående rättighet för soldater på landet att försörja sig med hantverk; Stockholm den 12 december 1804.
Soldater permitterade eller opermitterade, de som lidit skada eller på grund av ålder eller sjukdom är avskedade efter 15 års tjänst vid samma regemente och som är kända för skickligt uppförande samt erhållit avsked med underhåll får som gärningsmän vara skräddare och skomakare i socknarna.
Stockholm den 12 december 1804.
J LILJENCRANTS
Plakat om fyra allmänna solenna tacksägelse, faste, bot och böndagar som över hela Sveriges rike, Storfurstendömet Finland och alla Sveriges krona tillhöriga och underliggande furstendömen, land och herrskaper, högtidligen hållas och begås skola i nästkommande år 1805; Stralsund den 31 december 1804.
Ingen omsorg är ljuvligare än då Vi påminner Våra trogna undersåtar om, att gemensamt med Oss tillbedja den Högste.
Alla Konungars Konung och alla lagliga samhällens vårdare och beskyddare.
Följer en lång predikan om Guds godhet och en uppmaning att under 1805 följa den kristliga plägseden att hålla allmänna faste, bot och böndagar över hela landet på lördagen 2 mars, söndagarna 5 maj och 30 juni samt lördagen 19 oktober.
Vi bjuder och befaller alla, som inte av sjukdom eller annat oundvikligt skäl är hindrad att söka sig till kyrkan.
Ståthållare, borgmästare, fogdar, befallningsmän och länsmän skall ha uppsikt över att ingen bryter befallningen.
Det åligger kyrkan att i god tid annonsera när dessa dagar infaller.
Ingen får sälja kramvaror eller drycker av något slag.
Både säljare och köpare bötar om de överträder förbudet.
Böterna fördelas så att 1 / 3 tillfaller närmaste hospital, 1 / 3 församlingens fattiga och 1 / 3 sockenkyrkan.
Stralsund den 31 december 1805 GUSTAF ADOLPH Följer bibeltexterna för de olika dagarna.
