# ID: svediakorp-law61
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Författningssamling 1800 Låssa kyrkas arkiv
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2019-05-02
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Lagar från 1800-talet' (Swedish laws from the 1800s).
# genre: law
# subgenre: 
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1803
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma
# annotationMethod: automatic
# words: 3,436
# sentences: 213
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/lag1800
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Svensk författningssamling för 1803
Låssa kyrkas arkiv
Kungörelse angående anstalter till finsmidets uppmuntran; Stockholm den 15 januari 1803.
Saknad av avsättning har varit det största hindret för upphjälpandet av finsmidet, som är en nyttig hantering för landet.
Personer som ordnat utskeppning av förädlade järnprodukter får ekonomisk vinning därav.
Stockholm den 15 januari 1803 J LILJENCRANTS
Stadga och reglemente för en diskontoinrättning med banko specie i staden Malmö, på 15 års tid, med fond av enskilda delägare; Stockholm den 15 februari 1803.
Handelssocieteten i Malmö ansöker på grund av sitt avlägsna läge men folkrikhet och betydliga spannmålshandel och fabriker att få inrätta en Diskontoinrättning med Banco Specie.
Fonden kommer att bestå av 100.000 riksdaler bancomynt i verksilver, utländskt silvermynt och svenska silvermyntsorter.
Aktierna ställs ut på 50 riksdaler.
Förvaltningen av kontoret ställs under tre i Malmö stad boende redliga män, vilka aktieägarna med slutna sedlar valt.
De kommer att njuta arvode.
De äger rätt att uppta lån för banken med lindrig ränta.
De får också låna ut pengar under sex månader.
Är lånet inte betalt då, skall lånaren lagföras.
Huvudboken skall föras efter bancostil och revisionen ske 1 februari varje år.
Bolagsstämma hålls i Malmö den 14 februari.
Aktieutdelningen verkställs genast efter slutad bolagsstämma.
Stockholm slott den 15 februari 1803.
GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående jord- eller hemmansägares ansvarighet hädanefter för de å deras ägor boende katsehusmäns, inhyseshjons, samt flera sådana personers kronoutlagor; Stockholm den 17 februari 1803.
Många slår sig ned både på byars samfällighet och på enskilda hemmans ägor, där de bygger sig katsestugor och backstugor.
Hela familjer kan bo så och inte betala sin skatt, vilket är ett avbräck för landet.
Vår förordning gäller nu, att alla som på sina ägor har katsemän, inhyseshjon och torpare är skyldig att betala deras skatt.
Han äger rätt att kräva den tillbaka av dem genom arbete.
Undantagna är de som genom lång sjukdom, kroppsbräcklighet och ålder inte förmår arbeta.
Präst och läkare skall styrka att personerna är arbetsoförmögna.
Stockholms slott den 17 februari 1803 GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående de skyldigheter, vilka vederbörande ha att iaktta vid de ansöknings- och besvärsmål, som i Kongl Kammarkollegio göras anhängiga; Stockholm den 25 februari 1803.
Personer som inger ansökningar eller besvärsskrivelser är skyldiga att själva medsända kommunikationer, remisser och dylikt.
Annars har de sig själva att skylla om deras ärende inte avgörs.
Undantagna är allmogen, fattiga och de som för kyrkors, hospitals samt omyndiga barns talan.
Stockholm den 25 februari 1803 SAMUEL af UGGLAS
Kungörelse angående ombyte av bankens transportsedlar på tio riksdaler och däröver, vilka till och med den 31 december 1802 kunna vara av banken utfärdade; Stockholm 8 mars 1803.
De gamla växeltransportssedlarna skall bytas ut före 30 juni 1804, då de inte längre är giltiga.
Nya sedlar på tio riksdaler och däröver ges ut i större format på särskilt och utmärkt papper.
Stockholm den 8 mars 1803.
GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående Västgöta allmogens gårdfarihandel med vad därvid iakttagas bör; Stockholm den 8 mars 1803.
Ny stadga för allmogen i de 7 Härader i Älvsborgs län som har rätt att resa runt och sälja sina egna tillverkade produkter.
Då det på senare tid blivit uppenbart att missbruk skett, genom att man sålt även andra varor har ny stadga ansetts nödvändig.
Hemmansägare och åbor i Ås, Vedens, Kinds, Marks, Bollebygds, Gäveneds och Redvägs Härader samt där boende klockare, nämndemän, gästgivare och sockenrättare, om de är bönder och äga skattefrihet från en hemmansdel och om de lagt borgartull, få sälja sin avel och tillverkning på marknadsplatser, städer och andra orter i landet.
Det gäller grövre vävnader, bord- och hästtäcken, svarvade träarbeten och smått smide samt brynstenar.
De får också fritt handla med sig hem varor för hushållsbruk.
Landshövdingen i länet utfärdar resepass mot behörig taxa.
Där skall stå att personen har tillstånd att resa, vilka orter som får besökas, vilken tid det gäller och vilka varor han medför.
Inget pass är giltigt förrän det uppvisats vid Borås eller Ulricehamns tullkamrar.
Det blir nu endast tillåtet med två resor om året, nämligen i januari och september.
Tidigare resa i maj skall inställas.
Resans längd är två månader om det gäller närbelägna län men 3 ½ om den utsträcks längre bort.
En bonde som blir gammal och sjuk får inte sända söner eller drängar i sitt ställe, utan skall sända sina tillverkningar med någon annan betrodd hemmansåbo.
För besutten änka görs dock undantag.
Tar bonden en gosse med sig skall de båda ställas inför närmaste tullrätt och deras varor blir förverkade.
Den bonde eller hemmansåbo som ansöker och vinner burskap i Borås eller Ulricehamn skall ovillkorligen flytta till staden och idka borgerlig näring där.
De får dock inte ta med sig drängar från landet, som skall å deras vägnar driva handel.
En bland allmogen som gör handelsresor till utrikesorter eller inom landet säljer förbjudna eller lovliga utländska varor eller varor som inte är hemtillverkade förlorar sin rätt att driva handel för evärdelig tid och dessutom förlorar han godset.
Det är förbjudet att resa fler än sex personer tillsammans.
Är de fler skall de böta till gästgivaren, som hyser dem.
Skulle någon påträffas med ogiltigt respass eller felaktigt förtecknade varor skall det anmälas till Landshövdingen i Älvsborgs län.
De böter som blivit utbetalda delas mellan Kronan och angivaren.
Stockholm den 8 mars 1803 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående studerandes vid akademierna åliggande att verkligen bestyrka deras inhämtande kunskap i undervisningsläran, innan de såsom lärare eller informatorer få med undervisningsyrket sig befatta; Stockholm den 15 mars 1803.
Våra tre universitet har utan anspråk på belöning lovat hålla föreläsningar i pedagogik och didaktik för blivande skollärare och enskilda informatorer.
De skall studera grunderna i hur man lättar barns fattningsförmåga och befordrar grundlig förståndsövning.
Erfarenheten visar att de flesta lämnar lärostället så fort de fått sådana kunskaper att det räcker till examen.
Vi förordnar därför att alla studerande som skall åtaga sig barnundervisning, skall genomgå offentlig examen i pedagogik och didaktik.
Stockholms slott den 15 mars 1803.
GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående prästbordens rättighet att behålla de därunder vid avvittringar blivande överloppsjordar; Stockholm den 15 mars 1803.
Prästerskapet från Åbo och Borgå stift har klagat, att när storskiftet gjordes, de förlorat de torp och uppodlingar som de haft och som kallats överloppsmark.
Denna jord är nu frånskild och antingen till främmande ägo eller till krononybyggens anläggande upplåten.
De önskar att de för Finland utfärdade Storskiftesförfattningar inte borde gälla prästeståndet, som haft sina privilegier sedan Gustaf III: s dagar.
De önskar också få tillbaka överloppsmarken.
Kungl Maj: t har försäkrat prästerskapet att de får sina önskemål uppfyllda.
Stockholm den 15 mars 1803 SAMUEL af UGGLAS
Kungörelse angående förbud mot utförsel av inhemsk spannmål tills vidare; Stockholm den 18 mars 1803.
Utförsel av inhemsk spannmål får inte utföras utan särskilt tillstånd.
Stockholm den 18 mars 1803.
SAMUEL af UGGLAS
Instruktion varefter förvaltningen av sjöärenden har att sig i underdånighet rätta; Stockholm den 23 mars 1803.
Förvaltningen av Sjöärenden har fått i uppdrag att ha fullständigt ansvar för all militär sjöfart även båtsmansinrättningen, lots, dykerikompaniet och sjökartsverket.
Tidigare delades ansvaret av Amiralitetskollegium för örlogsflottan och Krigskollegium för arméns flotta.
Förvaltningen av sjöärendena är delade i två departement.
Det första har ekonomiskt överinseende på allt som hör till örlogsflottan.
Det andra har överinseende på allt som rör arméns flotta.
Flera ärenden sköts av dem gemensamt t ex inköp för flottornas förnödenheter, fördelning av gemensamma extra ordinarie statsmedel.
Varjehanda uppfinningar som kan gynna båda flottorna.
Allt som hör till kronoskogar med ekfällning.
Uppsikt över sjömanshus och dykerikompaniet.
Datum ut supra GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående förbud mot utförsel av spansk fåravel; Stockholm den 18 april 1803.
För att inte förminska schäfferiernas avel av spanska får förbjuds försäljning och bortförande av fåren ur landet.
Stockholm den 18 april 1803 J LILJENCRANTS SAMUEL af UGGLAS
Kungörelse angående avgifterna till medelländska handelns och sjöfartens säkerhet och beskydd; Stockholm den 19 april 1803.
Avgiften för medelhavssjöfartens säkerhet räcker inte på grund av kriget mellan Baschan och Tripolis.
Konvojavgiften höjs med hälften och för salt som är den viktigaste varan från Medelhavet med dubbelt.
För att bidraga till freden i området ökas priset på varje skeppsläst på de fartyg som förses med turkiska pass.
Stockholms slott den 19 april 1803 .GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående tullen på utrikes ifrån inkommande tobaksstjälkar; Stockholm den 6 juni 1803.
Tullen för inkommande tobaksstjälkar är bestämd till 2 riksdaler för 100 skålpund.
Den som beträds med att införa tobaksblad under namn av tobaksstjälkar blir för all framtid förlustig sin rätt att införa sådana.
Stockholm den 6 juni 1803 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående titulatur, som för den nyligen inrättade förvaltningen av sjöärenden iakttagas bör; Stockholm den 14 juni 1803.
Det är förordnat en gemensam styrelse för Flottornas ärenden under namn av Förvaltningen för sjöärenden.
Alla brev och skrivelser skall börja med: Högvälborne Herr Friherre, Chef för förvaltningen av Sjöärenden, Amiral, Kommendör Ec.
så ock samtliga Herrar Ledamöter.
Denna titel nyttjas också vid underskriften.
I texten nyttjas endast Förvaltningen.
Stockholm den 14 juni 1803 F v EHRENHEIM
Kungörelse angående ytterligare termin av sex månader till inlösen av för detta utredningskommissionens obligationer; Stockholms slott den 14 juni 1803 Åtskilliga Utredningskommissionens obligationer, som skulle förfalla den 1 maj är fortfarande inte inlösta.
Då det ofta är allmogen i de avlägsna landskapen som innehar dem beviljar vi ytterligare 6 månader innan obligationerna är förfallna.
Stockholms slott den 14 juni 1803 GUSTAF ADOLPH
Förordning om stångjärnssmidet och järnmanufakturen i riket; Stockholm 15 juni 1803.
En av våra första regeringsomsorger är att vidtaga sådana anstalter och författningar att de många naturliga fördelar och näringstillfällen varmed Vårt fädernesland är begåvat må bli på bästa sätt utnyttjade.
Vi har funnit att utom åkerbruket ingen annan näring än bergsbruket har så stor betydelse.
Därför förtjänar denna huvudnäring den största uppmärksamhet.
Åtgången av järn till krigs- och försvarsanstalter, byggnadssätt, hushållsinrättningar och mekaniska sammansättningar ökar både i landet och i Europa.
Svenskt järn är på grund av våra skickliga bergsmän det bästa.
Men det kan förbättras ännu mer med mindre användande av kol och tackjärn.
Då skogstillgången i Bergslagen behöver skyddas är Vårt ändamål att främja verksamheten i de norra länen, om malm, skog och vattenkraft finns.
Vi vill uppmuntra järnets förädling, då det är en betydlig vinst för landet.
De län i norr, där malm inte finns och vägen till havet inte tillåter transport av malm från de i söder belägna gruvorna, kan få tillstånd att använda köpetackjärn.
Härdar som redan finns i norr och har mer malm och skog än de behöver kan få starta ännu en härd om tillverkningen blir 450 skeppspund.
Alla ägare av stångjärnsverk utom Bergslagen har rättighet att till våg föra så mycket stångjärn de hinner.
Dock får de inte konkurrera med högre smide genom att köpa tackjärn.
Vi finner det betänkligt att meddela privilegier till anläggande av nya stångjärns hamrar och härdar i de södra orterna.
Men om någon har skog eller vattenfall och upptäcker mer malm kan tillstånd ges även där.
Lerbäck, Hällestad och Vånga har svaga och otillräckliga malmtillgångar men har tillräcklig skog för smide, därför kan de få använda köpetackjärn.
Skatten blir 2 skeppspund per 100.
Frihetsår tillåts inte.
All flyttning av härdar inom Bergslagen är förbjuden.
Bergskollegium skall vakta över att den goda kvaliteten som svenskt järn håller även i fortsättningen består.
Stockholms slott den 15 juni 1803.
GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående tiden till underdåniga besvärs anförande hos Kongl Maj: t i mål, som rör de under Kongl Maj: ts och Rikets Kammarkollegium lydande ämbetsmäns och betjänters förseelser i tjänsten; Haga den 4 juli 1803.
Besvär över lantmätares förseelser i tjänsten skall i fortsättningen, liksom besvär mot andra ämbetsmän och betjänter, som hör till kammarkollegium lämnas till Vår justitierevision.
Tiden för inlämnande av besvär mot lantmätare och andra betjänter och ämbetsmän är numera hälften mot tidigare.
Haga slott den 4 juli 1803.
GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående vidtagen anstalt till förekommande av underslev vid utförsel av nederlagssalt; Stockholm den 5 juli 1803 För att undvika missbruk och underslev vid utförsel av nederlagssalt skall avsändaren inom sex månader anskaffa bevis från tullkammaren på den utrikes orten och lämnas till tullkammaren vid inlastningsorten.
Stockholm den 5 juli 1803.
J LILJENCRANTS
Kungörelse angående revision av Riksens Ständers Bank och Riksgäldskontoret; Haga den 19 juli 1803.
Revision av Rikets Ständers Bank och Riksgäldskontoret sker med början den 1 september.
Haga slott den 19 juli 1803.
GUSTAF ADOLPH
Resolution och Förklaring på några allmogens så allmänna som enskilda underdåniga besvär och ansökningar vid 1800 års riksdag; Haga slott den 22 juli 1803.
Bondeståndet har framfört besvär över den tryckande skyldighet de har att föra avrads- och kronotionde spannmål.
Kungl Maj: t förklarar följande: När tionde och avrad fordras in natura må den föras till närmaste kronomagasin.
Andra som har rätt till lönespannmål får inte bo längre bort än 3 mil.
Bor han längre bort eller vill sälja sin säd måste han lösa den med pengar, eller själv föra säden dit han vill.
Med anledning av tillämpningen av denna stadga skall när tionde in natura skall betalas, detta tillkännages vid Tomasdag och tiondetagare skall själv meddela eller genom kungörelse från predikstolen tala om var spannmålen skall levereras.
Datum ut supra GUSTAF ADOLPH
Kungörelse att de hittills brukliga dubbla och enkla kopparslantar som runstycken upphöra att såsom mynt gälla och i rörelsen omlöpa; Haga den 23 juli 1803.
I anledning av realisationen av Riksgäldssedlarna kommer ett nytt kopparmynt att ges ut och de gamla dubbla och enkla slantar och runstycken att upphöra.
Haga slott den 23 juli 1803 GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående dagen, då riksens Ständers Bank företager realisation av riksgäldssedlarna; Haga den 23 juli 1803.
Banken är i ordning för att genomföra förordningen av den 4 november förra året om realisation av Riksgäldssedlarna.
Haga slott den 23 juli 1803 GUSTAF ADOLPH
Kungörelse om den under Dess resa tillförordnade regering; Haga slott den 25 juli 1803.
Till ledamöter i den regering, som skall sköta regeringsärendena under Vår resa till de Pommerska staterna har utsetts: Carl Axel Wachtmeister, Axel von Fersen, Malte Ramel, Samuel af Ugglas, Bror Cederström, Fredric Wilhelm von Ehrenheim, Christoffer Bogislaus Zibet, Generaladjutanten för Armén samt Generaladjutanten för Flottorna.
Haga slott den 25 juli 1803.
GUSTAF ADOLPH
Kungörelse angående den lästavgift vilken kommer att erläggas för fartyg, som med turkiska pass förses; Stockholm den 29 juli 1803 På grund av kriget mellan England och Frankrike skall alla svenska fartyg som går utanför Sundet skaffa Turkiskt eller Latinskt pass.
Går skeppen inte längre än till Gibraltarsund nedsätts avgiften men bibehålls om fartygen går in i Medelhavet.
Stockholm den 29 juli 1803 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående rättighet för rikets innevånare utan undantag, att antingen själv eller genom kommissionärer, få av allmogen upphandla sin egna förnödenheter av viktualievaror som till städerna införas; Stockholm den 1 augusti 1803.
Lättnader då det gäller handeln med viktualievaror.
Lantmännen skall få möjlighet att sälja sina produkter där det är förmånligast för dem.
Man får tillstånd att handla av vem man vill och behöver inte som tidigare anlita städernas handlare.
Stockholm den 1 augusti 1803 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående fabriksidkares rättighet, att i städerna hålla öppna salubodar till deras tillverkningars föryttrande i parti och minut; Stockholm den 3 augusti 1803 Tillverkare får rätt att sälja sina produkter i vilken stad eller marknadsplats de vill.
Deras salubodar skall dock registreras av magistraten.
De har rätt att sälja både i parti och minut.
Flera tillverkare kan dela en salubod.
Stockholm den 3 augusti 1803 J LILJENCRANTS
Kungörelse angående husbehovsaccisen för malt; Stockholm den 10 augusti 1803.
Kungl Maj: t har förordnat att husbehovsbryggeriaccisen för malt skall fastställas till 2 skillingar och 6 runstycken per tunna både i Stockholm och andra städer.
Stockholm den 10 augusti 1803.
J LILJENCRANTS SAMUEL af UGGLAS.
Convention till förklaring av handelstraktat av den 21 oktober 1661 mellan Sverige och Storbritannien; 25 augusti 1803.
En tydlig förklaring av den 1661 slutna handelstraktaten med Storbritannien och Irland, rörande den neutrala handeln i krigstider.
Några personer från båda länderna har utsetts att göra ett samarbetsavtal.
Skulle ett av länderna vara i krig är det inte tillåtet för det andra att föra pengar, vapen, bomber eller krigsredskap till fienden.
Den krigförandes kryssare skall ha rätt att uppbringa den neutrales fartyg som går till fiendens hamnar och köpa livsförnödenheter.
Följer ratificeringsavtalet både på svenska och engelska.
Quedlinburgs slott den 25 augusti 1803 GUSTAF ADOLPH GEORG III
Kungörelse angående uppodling av oländig mark under militiae- och andra boställen samt prästbord, såsom ock frihetsår därpå; Stockholm den 6 september 1803.
Under namn av oländig marks upptagande på militär- och andra boställen samt prästbord får ingen annan jord än ödeland, mossar och kärr upplåtas.
Sådan jord som enligt författningarna av boställshavarna genom röjning och odling göras nyttig får inte användas.
Innan sådant företag påbörjas måste det anmälas till landshövdingen som genast skall se området och undersöka dess beskaffenhet och av lantmätare mätas och beskrivas.
Detta skall ske i närvaro av regementets eller andra vederbörande fullmäktige.
Vid synen skall odlingskostnaden och inom vad tid odlingen kan vara fullbordad och frihetsåren av synemännen föreslås.
När synen är genomförd skall protokoll och lantmätarens beskrivning insändas till landshövdingen som tillsammans med regementschefen om det gäller oländig mark, annars ensam besluta om frihetsår och besittningstid.
Landshövdingens utlåtande sändes till Kongl Krigskollegium om det gäller militära boställen och till Kammarkollegium om det gäller prästbord eller andra boställen.
Vid den ordinarie synen som görs vid militära boställen vart tredje år skall även besiktning göras på detta odlingsarbete.
Stockholm den 6 september 1803.
S af UGGLAS B CEDERSTRÖM
Kungörelse angående överloppsjord på boställen så vid militiae- som landtstaten; Stockholm den 7 september 1803.
Den som anlägger ett nybygge vid militärboställe, där tjänlig jord finns, skall bli under kronolägenhet med boställhavarens dispositionsrätt och skatt och ränta betalas till kronan.
Vid storskifte skall den förste brukaren ha rätt till sina frihetsår.
När frihetstiden är slut tillkommer nybygget boställets olika brukare.
Nybygget kan dock söka att få frihetstiden förlängd.
Stockholm den 7 september 1803 S af UGGLAS B CEDERSTRÖM
Kungörelse angående accis för inkommande utländsk ciderättika; Stockholm den 12 september 1803 Ciderättika från utlandet skall betalas med samma accis som den svensktillverkade.
Stockholm den 12 september 1803.
J LILJENCRANTS SAMUEL af UGGLAS
Kungörelse angående förbättrade anstalter vid avstämpling av inhemskt toppsocker och om landtulls- och bevillnings erläggande för stambaster socker, som till salu hålles eller till landsorterna till försäljning avsändas; Stockholm den 10 november 1803 Den s k vitstämpeln, som tullbetjäningen klistra på papperet, som finns runt toppsockret, där skall en färgstämpel sättas på pappret.
Saknas stämpeln är sockret förverkat.
Frågan har uppstått om även det s k stambastersockret också borde ha stämpel.
Det är det första bruna sockret som sedan skall raffineras och kallas också storlumpen.
Dessa sockertoppar skall inte betungas med accis, annat än om det är från utlandet och olovligen införts eller att det är svensktillverkat men ostämplat och otullat när det transporteras mellan orterna.
Stockholm 10 november 1803 J LILJENCRANTS
