# ID: svediakorp-law21
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: (Yngre) Västmannalagen
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 1318--1347
# originDate: 1318--1347
# retrieveDate: 2019-10-09
# sourceDescription: Description from Fornsvenska textbanken (https://project2.sol.lu.se/fornsvenska/): "Västmannalagen finns bevarad i ett flertal hskr. Den antas vara från tiden 1318-1347, förmodligen från efter 1330. Den anses av Schlyter vara den nya versionen av Västmannalagen. Andra har menat att den Äldre Västmannalagen egentligen är en Dalalag. Texten följer Schlyters utgåva (SSGL 5). Den är inskriven av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund. Texten följer Schlyters utgåva (SSGL 5). Den är inskriven av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund."
# genre: law
# subgenre: 
# location: Västmanland
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: Holm B 57
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: Samling af Sweriges gamla lagar
# printedIssue: SSGL 5
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: Schlyter
# publisher: 
# digitisationMethod: manual transcription
# transcriptionPrinciples: diplomatic
# transcriber: Lars-Olof Delsing
# retrievedFrom: Fornsvenska textbanken (https://project2.sol.lu.se/fornsvenska/)
# retrieveFormat: RTF
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 21,645
# sentences: 1,462
# sentenceOrder: original
# URL: https://project2.sol.lu.se/fornsvenska/05_Filer/VmL.rtf
# cite: 
# availability: CC-BY 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


[Yngre Væstmannalagen, enl Holm B 57, tre balkar saknas]

##	(Præfatio.)
Lagh æra sætt oc skipaﬂ almænne til styrsl baﬂe ricom oc fatökom. oc skiæl mællum ræt oc oræt. Lagh sculo gömæs oc haldes fatöcom til wærnr Spakom til friﬂar. æn ospacom til næfst oc ogna. Lagh skulo wara rætwi sum oc snællom til sömdr. æn wrangom oc os snællom til rætningr. Warin alle rætwise ﬂa ﬂorpte æi lagh wiﬂ. Land skulo mær laghum byggiaz oc æi mæﬂ walds wærcum. ﬂy at ﬂa stande land wæl ﬂa laghum fylghis 
	Bok ﬂæssi skiptis i attæ laghabalkæ. ﬂæn fyrste ær kirkio balkær ær man skal siæl sinæ gömæ mæﬂ. Annar balkær ær om kunung oc kunux eﬂzöre. oc skipwistr hans oc om roﬂaræt ﬂriﬂi balkær om giftæmal oc om ærfﬂir. Fiærﬂe balkær om drap. sar. ran. ﬂyufnæﬂ oc fynder. Fæmpte om iorﬂer. Sætte om lösöræköp oc gæstningh. {Suinde} [siunde] bygningabalkær. Attunde oc siﬂarste ær om ﬂinghmal. I fyrstæ balkinom tælies flockær. xxvi. 

I	Vm kirkio bygning.
II	Vm kirkio bol oc hus.
III	Vm kirkio wigning
IIII	Vm kirkio præst.
V	Vm klockara oc klockur.
VI	Vm tiund oc kirkio scruﬂ.
VII	Vm sialomæssur.
VIII	Vm hiona wighning oc inlezn.
IX	Vm offær.
X	Vm barna kristning.
XI	Vm sivksmanz rezscap.
XII	Vm mæssu fall. oc forbuﬂ.
XIII	Vm sialo gifft oc testament.
XIIII	Vm iorﬂa wæﬂsætning kirkio.
XV	Vm ﬂan som præsti iorﬂ giwær.
XVI	Vm ﬂan som iorﬂas utan soknar.
XVII	Vm ﬂan aff kirkio ær sættir ællær biltoga.
XVIII	Vm font.
XIX	Vm frænzamis spiæld oc guzziuia spiæld.
XX	Vm fæstning oc lysning fyri hiona wigning.
XXI	Vm hormal.
XXII.	Vm banzmal oc kirkio skærning.
XXIII.	Vm hæfﬂan fæar.
XXIIII.	Vm hælghodagha brot oc scripta brot
XXV.	Vm bælgmorﬂ.
XXVI.	Vm bloﬂ wækningh.

Hær byrias kunungs balkær. oc tælies j hanum {flochar} (flockar) siugh.
I.	Vm orætæ hæmdir.
II.	Vm hemsoknir.
III.	Vm quinna friﬂ.
IIII	Vm kirkio friﬂ oc ﬂinghfriﬂ.
V.	Vm hamblan.
VI.	Vm eﬂzöris bötær
VII.	Vm kunungs leﬂung oc utgierﬂær.

Hær byrias ærfﬂæ balkær. oc tælies i hanum flockær fæm oc tiughu.
I.	Huru man skal laghlika kunu fæstæ 
II.	Vm brullöps gerﬂir.
III	Vm giftemal.
IIII	Vm morghæn giæf.
V.	Huru cona forwærkær morghungiaf sinni
VI.	Huru man warﬂær i horsæng dræpin | andro.
VII.	Æn faﬂir ællær moﬂær giva eno barni mera æn
VIII.	Vm ﬂe giftur ær barna goz ær forI.
IX.	Vm hem {fylghur} (fylghiur).
X.	Vm skiptæ ﬂær hion skilias barnlös.
XI.	Vm bryst arff.
XII.	Vm niﬂiar arff.
XIII.	Vm offsinnis arff.
XIIII.	Vm ﬂræls arff.
XV.	Vm rantaknæ kunu barns arff.
XVI.	Vm biltogha manz arff.
XVII.	Vm lighris bötir.
XVIII.	Huru barn scal faﬂur wita.
XIX.	Huru frillu barn ærwis.
XX.	Vm giæld æfftir döﬂan.


Hær byrias manhælghis balkær oc tælies i hanum {flochær} (flockær) fæm oc {fiurutighi} [ﬂrætighi].
I.	Vm drap ær fæ can giora.
II.	Æn owærmaghi ællær galin man dræpær man
III.	Vm bakwaﬂa drap.
IIII.	Vm drap aff hanlösum waﬂa.
V.	Vm handwærka drap mæﬂ waﬂa.
VI.	Vm affalz drap.
VII.	Vm waﬂa bötær som eﬂr fulghI.
VIII.	Vm dulgha drap oc danar arff.
IX.	Vm wilia wærks drap oc gæstæ.
X.	Vm tvebötes drap.
XI.	Vm hundraﬂa gæld i drapum.
XII.	Vm innan sænga drap.
XIII.	Vm ﬂe mal baﬂe gangær firi lif oc goz 
XIIII.	Vm drap mællum præst oc lecmanz.
XV.	Huru man scal wita drap sæt oc böt
XVI.	Vm forgiærningar.
XVII.	Vm ﬂokka bötir.
XVIII.	Æn owormaghi gior mannæ sar.
XIX.	Vm waﬂa bötir i sarum.
XX.	Vm sialua sæt.
XXI	Warﬂær man barﬂær. hoggin ællær bænbrutin
XXII.	Huru længi man skal sarum warﬂa.
XXIII	Vm wilia wærk i sarum oc læstis bötær.
XXIIII	Vm skenu oc huru man skal annan viﬂ sar
XXV.	Vm morﬂ oc ran oc nam. ¶ binda
{XXVII.} [XXVI.]	Vm ﬂiufnaﬂa oc huaru ﬂiuf scal lagwinnas
{XXVIII.} [XXVII.]	Vm ﬂiufnaﬂa clandan.
{XXIX.} [XXVIII.]	Vm lezn oc leznafall.
{XXX.} [XXIX.]	Vm forfall i lezn.
{XXXI.} [XXX.]	Vm ranzsakan i ﬂiufnaﬂI.
{XXXII.} [XXXI.]	Vm wiﬂærtaku ﬂiufti oc bodræt.
{XXXIII.} [XXXII.]	Æn cona stiel.
{XXXIIII.} [XXXIII.]	Vm wægha fyndir oc lysningær.
{XXXV.} [XXXIIII.]	Hittir ma fæ manz ællær hemohion.
{XXXVI.} [XXXVI.]	Vm watn fyndir.

Hær byrias iorﬂa balkær oc tælies i hanum flockær attartan.
I.	Huru iorﬂ skal laghbiuﬂas.
II.	Vm iorﬂa fasta.
III.	Vm iorﬂa skipti
IIII.	Twe binda fang a en.
V.	Bondi sæl iorﬂ husfru sinnæ.
VI.	Huru man skal biuﬂa til byrﬂ.
VII. 	Skipti man wiﬂ witwilling.
VIII.	Skipti man til köpstaﬂa.
IX.	Hwar som fasta bita æi a rætum æghandæ.
X.	Vm iorﬂa wæﬂsætning.
XI.	Vm attærköps fasta.
XII.	Köpær af {witwillingiæ} [witwillingi] ællær af galnom manni.
XIII.	Huru iorﬂ sæls i ﬂrangum.
XIIII.	Vm {ﬂræﬂis} (træﬂis) lön.
XV.	Huru man scal iorﬂ landboum byggiæ.
XVI	Vm bolax fæ.
XVII.	Huru faﬂær a barnum {ior} (iorﬂ) fori föﬂu biuﬂæ.
XVIII.	Æn man six af iorﬂa delu fyr æn hon

Hær byrias köpmala balkær ¶ lyctæﬂ ær. oc tælies {manum} (i hanum) flockær fiurtan.
I.	Vm flærﬂæ köp i gulli ællær silfri.
II.	Vm flærﬂæ köp af köpmannum oc torgkö
III.	Kalla man annan ﬂræl oc ﬂiﬂborin
IIII	Æn man sæl cristin mann.
V.	Vm köp ﬂe husfru ma giora.
VI.	Vm hæsta skipti oc fröstmark.
VII	Vm hæsta köp oc annars fælæﬂi.
VIII.	Vm inlax fæ.
IX.	Vm leghu a hæst ællær aﬂra costI.
X.	{Vm} Vm wæﬂsætning
XI.	Vm borghan.
XII	Vm giæstning. oc rættæræ.
XIII	Vm giengiærﬂr i lænum oc skiutagiærﬂ
XIIII. Vm giæstning fatökra manna.

Hær byrias bygninga balkær oc tælies i hanum flockær att oc tiughu.
I.	Huru by scal til iamföris.
II. 	Huru by scal tomtum lægiæs oc husum byggiæs
III.	Huru man scal sa oc akra syndær bryta
IIII.	Vm diki.
V.	Vm garﬂa oc garﬂafall.
VI.	Vm inwrak.
VII. 	Vm scoghæ skipæn.
VIII.	Vm byrghsel a æng oc akær farliﬂ oc rofskyrﬂær.
IX.	Vm wærnæ ruff.
X.	Vm urfiældær i by.
XI.	Vm leghoruff oc leghostæmpnus.
XII.	Vm awærkan granna wiﬂ granna.
XIII.	Vm awærkan bolstaﬂ mællum oc hummblagarﬂa
XIIII.	Vm scoghæ awærkæn.
XV.	Vm scögning oc vm gildri.
XVI.	Vm awærkæn a fiskivatn
XVII.	Vm byær anit oc bolstaﬂaskiæl.
XVIII.	Vm ra oc rör oc hvilikin bolstaﬂaskiæl sculu wæra
XIX.	Vm hiorﬂlötær oc scoghæ byamællum.
XX.	Vm almænningiæ.
XXI.	Vm nyær vpgiærﬂær.
XXII	Vm mylnur oc watutæpur. oc lezond
XXIII	Vm broar oc scaﬂa i broum
XXIIII	Vm waﬂæ eld.
XXV.	Vm kaxnawargh.
XXVI.	Vm fear nyt annars olofvandis.
XXVII.	Vm scaﬂa ﬂan fæ gior
XXVIII	Vm gorbötær.

Hær byrias ﬂingmala balkær. oc tælies i hanum flockær fiura oc tiughu.
I. 	Huru domara {scal} [sculu] takas.
II.	Vm ﬂing hvar ﬂæt wæra scal ællær nar
III.	Cumbær æi lænsman til ﬂingx sea eﬂ
IIII.	Cumbr ﬂingxdaghær a hælghandagh.
V.	Vm buæcafla.
VI.	Vm ﬂinghlama.
VII.	Æn domara coma æi til ﬂingx.
VIII	Æn domara wiliæ æi döma.
IX.	Huru maﬂær giwær manni sac.
X.	Vm twætalu.
XI.	Huru man sættær sinæ talu aﬂrum i hændær
XII.	Huru lagh sculu fæstæs oc ganges.
XIII.	Huru eﬂær standi ællær attærgangi.
XIIII.	Huru man scal söki annan.
XV.	Æn ﬂæn brytær ængu hawær wiﬂ hætæ.
XVI.	Æn bolfastær man brytær. 
XVII.	Huru man scal mæta fori andrum.
XVIII.	Vm witnis mal.
XIX.	Vm wæﬂning. oc doma.
XX.	Huru cona (ma) sværiæ {ma}oc witni bæra
XXI.	Giwær bondi cono sinnæ sac um forgærningær
XXII. Giuuær nocor mö sac.
XXIII.	Giwær ængkiu sac.
XXIIII.	Vm friﬂir i soknum.


##	kristno balkær


	hær byrias wæstmanne laghbok .

	.I.
CRistno balkar ær först i laghom warom oc hælagh kirkia. nu wilia cristnir mæn crist bud halda oc kirkio aff nyo byggia. ﬂa scolo böndar til biscops fara. ﬂe som ﬂær i sokn æra. oc sokna præst sin mæﬂ sic haua oc aff biscope loff beﬂas. at ﬂe kirkio byggia mogho. biscoper a æmne ﬂera scoﬂa. oc loff til giwa. ﬂæﬂan scolo ﬂe hem fara. oc stemnodagh fore læggia allom ﬂem iorﬂæghanda æro. i sokninne. ﬂe scolo daghs wærke til lata æffte bonda taal. oc aka æftir iorﬂa tal. §.1. Nu can man ﬂan iorﬂæghande ær i sokninne. fælla niﬂær kirkio bygning. ﬂa mogho kirkio wæriandær taka hans pant. fore ett daxwærke fiura penninga. oc sua fore annat. oc sua fore ﬂriﬂia. oc ﬂo daxwærkin full . ﬂæt magho kirkio wæriandær {ac} (at) saclöso giora. vtan dom. ﬂryzkaz nokar oc fellir niﬂær daghwærke flere æn ﬂry. ﬂa fylle attær daghwærkin oc mæﬂ ﬂrie markær. ﬂa .III. markær. scolo til kirkio bygning læggias. Vm alt ﬂæt kirkio bygning. oc kirkio bool warﬂær . ﬂryzkaz ﬂar nokor wiﬂær. ﬂa ma præstær guzlicama fore hanom op halda. ﬂær til han hawær ræt giort. æn sua ær at sokna mæn ﬂora han æigh at sökia.

	.II.
	Nu ær kirkia byriad mæﬂ grunduale. oc lyctat owan mæd huwæ . ﬂa scal kirkia bol hawa. ﬂær præstær scal a byggia. ﬂæt scal wara tolf ﬂy nia sæﬂe. oc fiughor lassa æng oc tiughu. ﬂe bol hawa e liﬂogh warit af allom vt skyldom. Nu agho böndær hus a kirkio bol föra. ﬂæt æro siu lagha hus. Stowa. oc stecara hus. Laﬂa oc kornharbærghe. Vista hus. Söuinhus. oc fæ hus. Siﬂan ﬂæsson hus æro væl boin. ﬂa scal præstær at husom göma. at ﬂe af uanryct æi fordæruins §.2. Ængin præstær ma kirkiunne garﬂ af staﬂ föra oc i annan. utan sins biscops orlof. oc soknnina goﬂwilia. utan han föræ han a sin eghin cost. oc huarke a soknnamanna cost. ællær kirkio §.3. Alle præstir oc kirkio landboa ﬂe agho broar byggia. oc garﬂa gærﬂa. oc wæg he ryma. ællær æfte lanz laghom böta

	III. Hær six om kirkio wighningh.
	Nv ﬂorwo böndær kirkio wighia lata. ﬂa agho ﬂe biscope buﬂ fa. biscoper a ﬂær coma. oc kirkio wighia. Biscoper a oc ﬂæm stæmnodagh fore læggia nær han coma will. cumbær han til minsto kirkio. {ﬂæ} [ﬂær] scolo böndær hanom uppe halda enne borﬂ Stallara hans oc stecara giwa sæx öra. biscoper scal ﬂrætighi hæsta hawa. tio aff ﬂæmma korn giva. ﬂær scal han hava tolf öra. at wighslafæ Wighir han mere kirkio. ﬂær scal han haua .III. markær. at {wighlafæ} [wighslafæ] stallare oc stecare sæx öra. twænne borﬂ. æi fleræ hæsta haua æn fyr ær saghat. Wighir mæsto kirkio ﬂær scal han hawa sæx. markær at wigslafæ. stallare oc stecare sæx öra. ﬂrænne borﬂ. {æke} (æcke) oc flere hæsta hawa æn fyr.

	.IIII.
	Nv ær kirkia wighﬂ ﬂa cumbær præstær oc til hænna beﬂis. ﬂæt mun ræt wara ﬂæn at taca ﬂem allom a sæmbær. sokna mæn agho mæﬂ hanom til biscops fara. biscoper a scoﬂa connest hans oc wighsla bræf hans. nu can æi sokn om præst sæmia. ﬂa agho böndær ﬂrea præste i wal læggia. Biscoper scal en af taka. sæmbær æi sokn æn ﬂa. hafwæn ﬂe wizorﬂ ær biscope fylgia. nu ær præstær takin baﬂe mæﬂ biscops wilia oc swa mæﬂ soknomanna. ﬂa agho böndær kirkio sina oc hænna scruﬂ præste i hændær sætia. oc præstær clocara. hær six om cloccara oc kloccor. 

	.V. Hær six om cloccara oc kloccor.
	Nv can kirkia stolin warﬂa. ær helt baﬂe hun oc hell. ﬂy a kloccare swara. hittir ﬂiuf innan nat oc iamlanga ﬂæt ær fore sic. hittir æi; giælde sialfwær. Warﬂær kirkia bröten oc ﬂa leﬂ stolin. warﬂe cloccare æi ﬂy mera æn hwar annara sokna manna §.1. Nu can op brinna kirkia af liuse ællæ ellde ﬂem kloccare inbar. ﬂa scolo sokna mæn til kloccara tala . kloccare a waﬂa eﬂ fore sic XVIII. manna biuﬂa. oc waﬂa bot .VII. markær. oc hawa fæ i taka handom. fylghi sva ﬂem waﬂa som allom brandwaﬂa. Bristær at eﬂe. böte .XVIII. markær. ﬂe .XVIII. markær. agho kirkio til bygning læggias. §.2. Nv can maﬂær til kirkio coma oc cloccor beﬂas. ﬂæt ær ræt ﬂæn at taka. som baﬂe sæmbær præste oc sokn. sæmbær ﬂem æi a. ﬂa takin sokna mæn slikan som ﬂer sialwir wilia. nu can kirkia mista nokot af sin skruﬂ. fore kloccara {wangömsla} [wangömslo] skyld. hwilica leﬂ ﬂæt can hælzt wara. ﬂæt a kloccare {attæ} (attær) gælda. oc e hwat han orcar æi attær gælda. ﬂa gældin sokna mæn som han til kloccara toco. §.3. Nu siﬂan kloccor æro kloccara i hændær sættar. ﬂa a han ringia lagha ringning. til ottosangs oc mæsso. oc gien like. kloccare ær oc skildoghær bæra bok oc stol i sokn mæﬂ præste. §.4. Nu conno band a klocco lusna. ﬂa a kloccare om en sonnodagh i kirkio durom standa. swa oc om annan oc ﬂriﬂia. oc sokn til sighia. Oc biﬂia kirkio wæriandær raﬂ a klocco læggia. nu {fældær} (faldær) clocca niﬂær siﬂan laghwarat ær. oc slar i hæl cloccara. han ær gildær mæﬂ marcom ﬂrættan taki ﬂæt up ærwinge cloccarins. allan ﬂan {kaﬂa} (skaﬂa) cloccare far af clocco. ﬂæt ær allt i waﬂa gældom. ﬂa bötær nu {ær} (æro) opsagﬂar. ﬂöm bötin kirkio wæriandær. nu bristær clocca siﬂan laghwarat ær. uare gild at siugh marcom. bötin oc ﬂæm kirkio wæriandær. af sinom sialfs pænningom ﬂa .VII. markær liggin til clocco köps. Bristær klocca ﬂön ær wæghær pund ællæ pundi mera. gild mæﬂ marcom .XIII. Bristær clocca ær standær ﬂry pund ællæ ﬂrim pundum mera gild mæﬂ .IIII. marcom oc .XX. {ﬂætﬂa} (ﬂætta) fæ ligge alt til clocco köps. Nu hafwær æi cloccare bondom til saghat. oc slar {claocca} (clocca) cloccara til hælia. ællær far han sar af hænne. ware ogilt. Bristær oc clocca. böte cloccare bot som fyr ær sagﬂ. Nv ringær {ﬂæn} (ﬂan) clocco æi biﬂær cloccare til. han ær sakær at ﬂrim örom Brytær han oc clocco. böti attær clocco swa goﬂa som hon fyrra war. Slar clocca han til skaﬂa. ællær i hæ. ligge ogildær. Hwar skaﬂa far af clocco klæppe. ware ogilt. Nu sighær cloccare ællær hans arwe. laghwarat wara ﬂæt clocca lös war. oc kirkio wærianda neta. ﬂæt ligge a tolf soknamanna witnom. ﬂöm baﬂe sighia ia wiﬂ. §.5. Nu a cloccare halwan span corns oc leff oc lefsughæl af allom ﬂæm præsti giora korn oc quicca tiond ægte ﬂem spanne i arose gangær. ællær swa manga pænninga. som han gældær om iul. oc ﬂa a han ﬂæt sialfwær soman hæmta. ﬂæn bonde {vill cloccara æi} (æi vill cloccara) ræt giora. fore hanom a rezskapær op haldæs. oc alle ﬂe præste giwa öre. ﬂe giuin cloccara twa pænninga at paschom §.6. ﬁorff bonde præst til sin. ællær barn cristna lata. ﬂa sighin böndær cloccara til. oc cloccare præst.

	VI. Hær six om tiond.
Nv scolo böndær tiond giora. præstær scal wiﬂ taca. ﬂe scolu wiﬂær by tal sitt byria a corn tiond sinne. oc lycta wiﬂær scogh. ﬂer scolu af mærkia tionda skyl hwarn. ﬁön tiond scal i ﬂry skiptas. præstær scal ﬂriﬂia skyl hwarn af hawa. twa scal bonde in föra. oc i ﬂry skipta. en {lvt} (lot) biscope. annan kirkio. ﬂriﬂia fatökom mannom. ﬂær som fyrra ær uant aka hem tiond præstins. ﬂa akis oc nu. ﬂær som fyrra ær vant bærias hema. bæris oc nu. ællær ake om uintrin. ﬂær fore halde bonden fyl tiond quarra. §.1. Nu can man sa oc minna æn hundraﬂ fa. far æi mera æn en skyl. twa ællær flere. huro manga han far minna æn hundraﬂ. ﬂa a bonde tionda hwarn tionda skul. ællær hwart tionda bundin. oc vare saclös fore malanom. §.2. Nv leghir leghodrængær sæ iorﬂ ællær annar löskær maﬂær. oc sitær æi sialwær a iorﬂ ﬂere. ﬂa a tiondas aff iorﬂinne ﬂær hon liggær. han giore malan ﬂær han bor. hwat han ær innan soknar ællær æi. bor han a ﬂere iorﬂ. ﬂa giore tiond. oc ware saklös af malanom æn han hawær ﬂær (a) disk oc duk. §.3. Kirkia skal skryﬂa sik mæﬂ tiond sinne. til altara clæﬂa. mæsso clæﬂa. vax oc rökilse mæﬂ köpa. ﬂorf hon bonaﬂ wiﬂær ﬂa agho böndær han til föra. oc kirkia a sic sialf ﬂær mæn til leghia. oc cost halda. §.4. Böndær agho tionda aff alle sæﬂ utgierﬂis oc ingærﬂis. aff lin. aff hamp. af ærom. bönom. swa oc aff rugh oc hwete. swa som fyr hafwær gamol siﬂvænia warit. oc af humbla garﬂom oc æi af kierrom. §.5. Nu scal bonde quictiond giora. tionda kalf hwarn. tionda gris hwarn. tionda lamb hwart ær minna æn tio. giwe pænning fore. Tionda gas hwaria. ællær halpæning fore. tionda kidling hwarn ællæ halfpænning fore. Tionde kiﬂling .IX. nata gamlan oc .XIIII. nætær æftir pascha. Gas oc lamb om mikialsmæsso. Böndær scolo quictiond til kirkio föra oc saklösi fore eﬂom wara. Oc aghom wi tionda af allom fisglecom. §.6. Nu sitær gærningis {mæn} [man] i sokn ﬂan æncte sar. han a at paschom præste giwa halwan öre. æn han enzoman iær. æro tu soman. gæwi öre fullan. æi oc ﬂy mera at ﬂe flere soman æro. legho drængær oc legho cona giwe hwart ﬂera fiura pænninga. §.7. Nu can bonde quar mæﬂ tiond sitia. oc ﬂo wiærgango a tiond giora. ﬂa ma præstær op fore hanom halda guzlicama a pascha dagh. nu sæghær præstær sic ængin tiond af bonda fangit hawa. ællær mine tiond fangit hawa æn han atte af hanom hawa. ﬂa wæri sic bondin mæﬂ twæggia manna eﬂe oc sialfsins. oc ware ﬂær mæﬂ saklös

	VII. Hær six om siala mæsso
	Dör bonde i sokninne ællær husfru ﬂa ma præstær cræuia fore ærwoﬂe sitt .III. öra pænninga. nu can arwe ﬂæs döﬂa æi pænninga hawa til. sæte ﬂa wæﬂ oc lægge fore stæmpnodagh om ﬂriggia wigna fræst. lösir æi attær innan ﬂan sama stæmnodagh. hawin wæﬂ forstandit sic. fore ﬂæssa .III. öra ær præstær skyldoghær ﬂrea sialamæssor sæghia. ena at liksutt færﬂ. aﬂra at siunda dagh. ﬂriﬂio at iamlanga mote. Can ﬂænne præstær fra falla. ællær oc annan wart bort fara. siunge ﬂæn æfte cumbær. Hwar som mera wil giwa for {sin} (sina) sial æn nu ær saghat. ﬂa scal ﬂæt hanom æcke menas. Dör bondans barn ællær hema kono barn. ﬂa a præstær krævia .XXX. pænninga oc skyldoghær ena siala mæsso sighia fori ﬂæt. ær barn til ærfwæs comit. ﬂa a præstær fore barn fulla sialogift hawa. §.1. Nu can wægfatande man sivkær i sokn liggia. præstær a til hans coma oc scripta. oc olea. lik wighia oc iorﬂa oc af ﬂæsmanz costom til ﬂriggia öra taca. æn swa til ær. oc .III. sialamæssor ær præstær hanom skyldoghær fore ﬂe pænninga. §.2. Nu dör stafkarl i sokn. samo ﬂianist ær præstær hanom skyldoghær som bonda. ﬂa at han a æi mera til æn pik oc skræppo Bondin som lik liggær at. han a grannom til sighia. æro æi granna til. ﬂa æro nagranna. ﬂe agho lik til iorﬂa fylghia. oc wiﬂ wara ﬂa ﬂæt iorﬂas. hwar som buﬂ far. oc will æi coma. böte ﬂrea öra. ﬂöm takin ﬂe lik til iorﬂa forﬂo. ællær wære sic mæﬂ twæggia manna eﬂe at han æi boﬂ fic. ællær han forfall hafﬂe.

	VIII. Hær six om hiona wigning
	Nv {como} (conno) hion til kirkio coma bæﬂæs wigsl oc hiona lagh binda. ﬂa a præstær halfvan öre fore lius hwart oc offre swa mykit ﬂön wilia. ﬂa a præstær ﬂem wighia vtan alt forfall. §.1. Scal cona æftir barn i kirkio leﬂas. giwe præste halwan öre fore lius. oc offre hwat hon will. kumbær kona mæﬂ lagha inleﬂning sinne. oc wil æi præstær hana inleﬂa. oc mistir hon mæﬂ ﬂy siænga læghe sins. ﬂa dyle præstær mæﬂ twem præstom sialfwær han ﬂriﬂie at han hænne æi inleﬂning sunde. ællær böte ﬂria markær. twa biscope oc ena bondanom

	IX. Hær six om offær.
	Nv hawær præstær tiond oc tillæghor fangit. ﬂa scal præstær vacta tiﬂa sinna. oc wita hwat han ær bonda skyldoghær. han a alldra tiﬂa wacta. han ær skyldoghær sæx dagha högtiﬂ oppe halda fore sokn hans. ﬂæt ær ett Juladagh. annar paschadaghær. ﬂriﬂi pighizdaghær. fiorﬂe alldra hælghona daghær. fæmte kyndilsmæsso daghær. sætte kirkmæssa. ﬂæsse sæx dagha æro hans rætir offærdagha. bonde oc husfru. offre hwaart ﬂera swenskan pænning. Om paschadagh offre hvart barn swenscan pænning som wars herra licomatakær. Fæm dagha aff ﬂæmma a husfru a altare læggia leff oc lefsughil. Oc alldra hælghona dagh giorin böndær matscut. Nu sitær bonde ællær husfru hema fra kirkio. om rættan offærdagh. ﬂa offrin ﬂan dagh ﬂær ær næst. oc ware saclös. nu ﬂryzkaz ﬂe oc wilia æi offra. gældin ﬂa twa pænninga fore en

	X. Hær six om barna cristningh.
	Nv can bonde barn wilia cristna lata. præstær ær borto. oc æi mæﬂ lofve aff sokn farin oc æi hafwær han lagha forfall. oc mistær ﬂy barn cristno. ﬂa böte præstær .III. markær. §.1. Nu can barnit siukt föt wara. oc æi til kirkio coma. oc ﬂe (æi) præste na {conno} (cvnno) ﬂa agho mæn ﬂæt barn döpa i watne oc i ængo andro. æro æi mæn til. ﬂa scolo conor ﬂæt barn döpa. oc sighia swa. Jac döpir ﬂic. i namn faﬂors oc sons oc ﬂæs hælgha anda. Dör ﬂæt barn swa ær döpt. ﬂa ma ﬂæt i kirkio garﬂ læggias. lifnar ﬂæt barn swa ær döpt. oc can quict til kirkio coma. ﬂa aghær præstær barne {cristo} (cristno) til fylla som fyr war fat. can ﬂæt barn up wæxa oc iawas om hwat ﬂæt hafwær cristno fangit ællær æi. i enom iamlanga ﬂær æftir ﬂæt föt war. ﬂa a biscopær ﬂær æftir {ranzca} (ranzaca) oc leta. oc ﬂær mæﬂ giora som han rætæst hittir. §.2. Nu byggir karl oc kærling i ﬂorpe enzamin soman. oc cona hans barn föﬂir. can ﬂæt barn siukt föt warﬂa. fyr æn ﬂæt heﬂit dör döpi ﬂæt faﬂir ællær moﬂir. ﬂy at ﬂe haffdo ængom androm til sighia. ﬂær ryfs æi hionalagh fore guzziuialagh. §.3. Nu boa flere i by. gangær bonde til granna oc beﬂis guzziwe. Dör ﬂy barn heﬂit böte granne .III. markær ællær dyle mæﬂ eﬂe sæx manna. at han æi guzziuialagh sunde. ﬂær takr biscopær halft. oc halft arwe barns. Far barn cristindom. ﬂa aghær ængin sac fore guzziuilagh oppe halda

	XI. Hær six om siuksmanz rezscap.
	Nu can bonde siukær liggia. oc præste buﬂ fa. præstær latær annat moﬂare. dör ﬂan man. oc far æi {rezscam} (rezscap) sin. böte præstær .III. markær. taki halft biscopær. oc halft arfwe ﬂæs döﬂa. Nu far præstær allt sændær buﬂ. man at scripta. ællær barn cristna. lik wighia. fyrst scal han man scripta oc hanom rezscap fa fore ﬂy at guﬂfaﬂir oc guﬂmoﬂir magho barn döpa i ﬂrangom. giuin namn slict ﬂe wilia. ﬂan döﬂe ma længst biﬂa. Nu latær præstær moﬂare barn æn {bondea} (bonda). dör ﬂa bonde oscriptaﬂær böte præstær .III. markær. §.1. Nu far præstær buﬂ lik at wighia. liggær ena nat owight. hæti wiﬂ ﬂrim marcom. liggær owight aﬂra. oc ﬂrim marcom. liggær ﬂriﬂio nat owight. hære oc wiﬂ {krim} (ﬂrim) marcom. ællær wite lagha forfall sin. All lik a præstær wighia ﬂe fulla sialogift gifwa. vtan barn siu arom yngri. ﬂæt æi gifwer fulla sialogift. Standær öpin grift om nat. böte præstær .III. markær swa om andra. swa om ﬂriﬂio. taki oc halft biscupær. oc halft arfwe. {Förrin} (Förrir) bondin fyr utt æn lik hawær swa længe inne standit. ﬂa ær bonde sakr att ﬂrim marcom æn han flyttær {likt} [lik] owight yuuer bolstaﬂ en. flytær yuir annan hæti wiﬂ ﬂrim marcom. flytær ywær förﬂis ﬂriﬂia lot conongær. will han a dulom fore standa. wæri sic mæﬂ tolf mannom aff sokninne oc twem witnom. ware ﬂær witnes mæn præstær oc cloccare. Siﬂan lik hawær swa længe inne ligat ﬂa scal næmd til biscops fara. oc biscopær lati sin præst ﬂitt fara. oc iorﬂa lik ﬂæt §.2. Nv gifær bonde præste sac fore wardnaﬂ sin at han æi rezscap fic. aghe ﬂær præstær walld wita forfall sin mæﬂ twem præstom. sialfwær han ﬂriﬂie. {ﬂæt ær} ﬂæt ær fyrste. at han æi buﬂ fic. annat. at honom biscopær stæmt hafﬂe. ﬂriﬂia at han i sotasæng la. fiorﬂa. at han mæsso saghe. ﬂa han buﬂ fic. bristær at eﬂe. böte III. markær.

	XII. Hær six om mæsso fall. oc forbuﬂ.
	Gior præstær mæsso fall om sonnodagh ællær a {ﬂem} dagh som fore ær forhælgh böte .III. markær biscope. vtan han wite lagha forfall sin. §.1. Nu aghær bonde om sonnodagh til kirkio coma. oc præstær a hælgho dagha biuﬂa oc fasto dagha. Glömir præstær. oc brytær bonde. ﬂa ær præstær sakær. oc æi bonde. Biuﬂær præstær. oc glömir bonde oc brytær. ﬂa ær bonde sakær at ﬂrim marcom. Swa oc præstær æn han sic glömir. Fore alla sakir ﬂær præste witas. ﬂa a præstær fore sin forman callas. oc ﬂær a han annatigge wærias ællær fællas. wærs han. ware saclös. falz han. böte æfte lanzlaghom. §.2. Nu ma æi biscopær ællær præstær man i forbuﬂ sætia. vtan fore {ﬂæssom} mal. {ﬂæ} [ﬂæt] ær fore script. oc tiond. oc kirkio tillæghor oc præste. oc all andlic mal. oc æi fore fæ gield. hwilikin præstær som sætær bondan utan kirkio orætlica. oc utan biscops orloff. böte .III. markær. Nu warﬂær man i forbuﬂ sætær. fore ræta sac. Sitær i forbuﬂ ywær nat oc iamlanga. ﬂa ma biscopær han i ban sætia. wil han æi sic ræta oc naﬂir sökia innan nat oc iamlanga. ﬂa scal cononge til sighias. oc conongær a ywir han mæﬂ swærﬂe ræta. oc utan kirkio garﬂ döma. ﬂa scolo rætir arwar goz hans {æwa} (ærwa). oc liggi sialfwær fore brot sin.

	XIII. Hær six om sialogift oc testament.
	Nv will man {æghn} (eghn) sina til kirkio ællær clostær giwa. han a wald hwat han wil hælldær præste giwa til föﬂo. ællær kirkio til skruz Nu sighær præstær ællær kirkio wærianda mera giwit wara. oc ﬂæt necas. lifwær ﬂan som gaff. ﬂa a han wizord wita huro mykit han gaff. nu can ﬂan {döﬂæ} (döﬂær) wæra som gaff. oc arfwar han næi gen sighia. ﬂa scal kirkia mæﬂ fastom wæria. ﬂöm ﬂær wiﬂær {wara} [waro] oc swa mange fastar agho wiﬂ gæff wara som wiﬂ cöp. hwaria gæff æffte ﬂy hon ær til. Giffwær man eghn fore sial sina kirkiom ællær clostom. ær wiﬂær rætær arwinge. oc ær han til wiz comin. sighia baﬂe ia wiﬂ. æro til fastar oc full skial. stande ﬂæt fast oc fult. e huro mykit han gifwær. Nu sighær ærwinge næi gen. ællær ær æi wiﬂær. ællær ær owormaghe. ællær wituillingær. ﬂa ma æi mera giwa æn hwan tionda pænning. han a aff gable byrﬂ sinne. hwat han a minna ællær mera. ﬂæt ær lagha gæff Alla æfflinga iorﬂ ma man giwa fore sial sina. Giwær man sic til clostærs ællær spitala. ﬂa aghi æi wald mera giwa æn ærwingin wil. vtan swa som fyr ær sact. Nu gifwær man mera æn lagha gæff. clandar ﬂæt nocor innan nat oc iamlanga. gange attær alt ﬂæt yuir ær lagha gifwina. kan ærwinge fangin wara. ællær uttlændis. ællær owormaghe. ﬂa stande goﬂit i taka handom. ﬂær til ærwinge hem combær. ællær han v hæfftum combær ællær owormage til rætan alldær combær. hawe siﬂan ærwinge walld. hwat han wil gefwina hallda. ællær vtt giwa innan nat oc iamlanga. clandar ængin innan nat oc iamlanga. æftær ﬂem skælom nu ær saght ﬂa hallde kirkia ﬂæt fast oc fult som hon fangit haffwær. Gifwær man nocorom androm goz. frændom ællær swenom. stande ﬂy ens at ærwinge will. Gifwær man gæff mæﬂ ræz ærwingia wilia. ﬂæn ﬂa ær rætær ærwinge. ﬂa han giffwær giffwina. hawe ængin wald framaleﬂ. ﬂa gæff attær bryta. æn ﬂæt ær giort mæﬂ fastom oc fullom skiælom. §.1. Nu gifwær man i lösörom kirkio ællær præste. ﬂær scolo twer bolfaste mæn wiﬂær wara. ﬂæ scolo twer bolfaste mæn vara. ﬂæt scolo {witnea} (witna) æn ﬂæt clandas can. oc æi ma cloccare ﬂær om witne bæra. §.2. Nu delas wiﬂær præstær oc kirkia. præstær sighær sic til föﬂo giwit wara. oc kirkia sic til skruz. liffwær ﬂæn som gaff hawe {han} (ﬂan) wald at hemola. hwem han hælldær wil. ær æi ﬂan til som gaff vitin ﬂa ﬂæt tolfmæn aff soknninne hwilict ﬂera ﬂæt mæﬂ rætto a. oc raﬂe halwe næmd præstær oc kirkia. §.3. Allt ﬂæt kirkio giwit warﬂær. hwat ﬂæt ær iorﬂ ællær löse öra. swa oc affraﬂ hænnar ﬂe som hon aff iorﬂom sinom far. hwat hænne giffwit warﬂær. ællær hon mæﬂ tiond sinne köpir. swa oc alla tiond sina. {ﬂæ} (ﬂær) a kirkia sic mæﬂ skryﬂa. oc {ﬂæ} (ﬂær) ma æncte annat af gioras utan kirkio samo til ﬂarwa.

	XIIII.
	Nu warﬂær kirkio iorﬂ wæﬂsæt. gitær bonde iorﬂ sina attær löst. ællær frændær hans innan stæmnodagh attær löst. ware iorﬂ ﬂera. Gitær æi innan stæmnodagh attær löst. ware ﬂe wæﬂsætning i bonda laghom.

	XV.
	Giwær bonde præste iorﬂ hwat ﬂær ær i sot. ællær vtan sot. ﬂa aghær ﬂæt præstær præstær æftær præst. hwar æfftir annan. vtan ﬂæt swa giwit ware. at ﬂan præstær ﬂæt giwit war. matte aff ﬂy gyora hvat han willde. ær honom iorﬂ giwin. ﬂa scolo ﬂæt fasta wita. ær ﬂæt i lösörom. ﬂa scolo ﬂæt witne wita. som fyr ær saght.

	XVI.
	Nu dör bonde. oc takær sic læghærstaﬂ utan sokna. ﬂa aghær præstær aff honom allan fulldnaﬂ hawa. swa som han ﬂæt laghe. wa aghær oc præstær hanom alla fulla sialamæssor sighia som han ﬂær laghe.

	XVII.
	Nu combær ﬂan man til kirkio. aff kirkio ær sættær. ﬂa mæssa six. combær han fyrra. æn offrat ær. ﬂa ma præstær or klæﬂom fara. æn han wil æi ællær aff kirkio ganga. oc mæssofall böte hwarte böndær ællær præstær. böte ﬂan böt mæssofall gior. Nv can ﬂan man siﬂan coma. ﬂighiande mæssa byriaﬂ ær. ﬂa ma æi præstær attær wænda oc böndær magho saclöso mæsso fram höra. Nu can lænsmaﬂær sokn sac giwa. at ﬂermæsso hafﬂo mæﬂ ﬂem af kirkio sættær war. wæri ﬂa sokn sic mæﬂ tolff mannom. ællær böte .III. markær. Nu can biltogha maﬂær til kirkio coma. æi ma han noﬂoghan aff kirkio ællær aff kirkio garﬂe ut dragha. ﬂa ma præstær saclöso mæsso sighia. oc soknamæn saklöso a höra.

	XVIII.
	Nu scal cloccare font uacta. han scal æi længær ypin standa længær æn fontær wighis. oc barn döpis. Standær han længhær öpin. can folk handom i gripa. gælde cloccare .III. öra. Gripær annar man innan ﬂan som moghande ær. böte oc .III. öra. ællær dyle mæﬂ twem mannom sialfwær han ﬂriﬂiæ Gior owormaghe swa. ware saclöst. ﬂy at han æi bætær conne.

	XIX. Iuir ﬂe mal nu sighias. ﬂær scal biscopær {ranzake} (ranzaka) oc yuir döma
	OM hionalagh. frænzsömis sipiæll. Guzziuiaspiæld. Skipskafs spiæld ﬂær a ængin socnare oc ængin annar a tala. vtan biscopær. ællær ﬂan biscops dom hafwær handa mællom. Varﬂær maﬂær sandær fore ﬂy male. bötes ﬂa biscope .III. markær. oc raﬂe biscopær hwat ﬂæt hionalagh scal standa. ællær æi. 

	XX.
	Nv fæstir man sic cono. oc bryz ﬂe fæst op. mæﬂ kirkio dome. ﬂær böte hwart ﬂera .III. markær. Swa oc æn hion ﬂön laghlica æro soman comin. skilia sic at. utan kirkio dom. böte hwart ﬂera III. markær æn baﬂæn walda skilnaﬂ. waldær annat ﬂera ﬂæt. böte .VI. markær. oc ﬂæt se saclöst til hionalagh beﬂis Sighær maﬂær sic cono fæst hawa. oc hon necar. combær ﬂær kirkionna formanz bræff til. oc frobiuﬂær ﬂöm annat band at binda. fyr æn hint ær löst mæﬂ kirkionna dome. Gior hon siﬂﬂæn annat band fyr æn hint ær löst böte hon .III. markær. oc swa ﬂan sambandit giorde. mæﬂ hænne witande. ællær dyle mæﬂ tolff manna eﬂ. at han æi wiste ﬂæt hon fæst war. §.1. Nv will man oc {cono} [cona] soman wighias. ﬂe agho sokna præste sinom til sighia. Præstær a ﬂæt ﬂrea sonnodagha lysa i kirkio dorom. at ﬂe hion fæst æro mæﬂ lanzlaghom. oc ﬂe wilia mæﬂ kirkio ræt soman wighias. Combær nocor innan ﬂan stæmnodagh. ﬂan forfall wet i ﬂy male. mæﬂ frænzæme. ællær guﬂziuiælagh. ællær oc hon. ællær han. androm fæst waro. ællær oc æn nocor wet andra handa ﬂing. ﬂær hiona lagh ma hindra. ﬂa ma æi præstær ﬂem wighia. fyr æn ﬂæt mal ær utt rönt. Coma ængon forfall innan ﬂan stæmnodag nu ær saghdær. ﬂa ma præstær ﬂöm soman wighia. oc hawe ængin walld op a ﬂæt mal siﬂan tala. ﬂan ﬂæt hörﬂe at præstær laghlica lyste. Qvæl han ﬂæt hionalagh siﬂan ﬂæt ær laghlica lyst. ællær siﬂan hion soman wigﬂ æro. böte .III. markær. take twa biscopær oc ena malsæghande. æn hionalaghit dömis fast. 

	XXI. Nu six om hormal. 
	Hwar som gior enfallt hor. mæﬂ oskylde cono. böten baﬂæn III. markær. swa bötis oc fore twefallt hor. Combær baﬂe soman hordombær. frænzsæme. guzziuiaspæld. oc {siffscapæld} [sifscapspial]. ﬂær bötes hwar om sic. Ængin man ma androm sac fore hor gifwa. vtan husfru ællær bonde gifwin sac sin i mællom vtan ﬂe warﬂin inne takin. ællær oc full witne som synt oc set hafwa tilgango oc frangango. ﬂær ma biscops man fa annatigge lagh ællær pænninga Gitær ﬂan man lagh fore sic gangit som horit witis. ﬂa warin ﬂe baﬂe saclös. warﬂær man bar oc atakin mæﬂ slicom witnom. som sighias scal i gifftar malom. ﬂa böte horbotena hwart ﬂera mæﬂ {toff} [tolf] örom. ﬂæt take biscopær op.

	XXII.
	E hwaria handa banzmal ﬂæt ær. oc ær fore rætær malsæghande ﬂa scal bicopær ﬂæt leta. æffte sannasta witnom. ﬂöm han can fa. oc æffte ﬂy döma. han sannast hittir. Nu æro witne (til) ﬂa dömis fore ﬂan sakin giffs eﬂær æfftær lanzlaghom. Gitær han eﬂen gangit. friﬂe han oc hans goz. falz at eﬂe böte biscope .III. markær. oc brut sin æffter lanzlaghom. §.1. Haffwer man hionolag i kikio. ællær i kirkio garﬂe. ællær löscalæghe oc hafwær biscops lænsman ﬂær witne til. ﬂa wære sic ﬂan sakin giffs fore lænsmanne. mæﬂ sæx mannom. fore biscope. ællær proaste mæﬂ tolf mannom Gitær han eﬂen gangit. warin baﬂin saclös. falldær at eﬂe. bötin baﬂe .III. markær. §.2. Biscopær a ranzaka hwarsom kirkia ællær kirkio garﬂær ær oskær. hwarsom ﬂem oskær gior. han ær sakær at ﬂrim marcom. oc halde oppe cost fore biscope. ﬂa han kirkio skære. ællær kirkio garﬂ

	XXIII.
	Nu haffwær man ﬂyﬂelagh mæﬂ fæ nocoro. oc hæfﬂar ﬂæt som cono. warﬂær bar oc atakin. han ma binda oc til ﬂings föra. ﬂæt scal malsæghande giora ær fæt a. iær han sandær at gærﬂ sinne. ﬂa aghær han lifwandes i iorﬂ græwas. oc swa fæ ﬂæt han ﬂe synd mæﬂ giorﬂe. ﬂæt aghær ﬂan giora som fæt atte. will honom malsæghande liff vnna. ﬂa böte ﬂan sæx markær {gæningina} (gærningina) giorﬂe. til ﬂræskiptis. take en lot biscopær. annan malsæghande. ﬂriﬂia conongær. Nu giwær man sac androm fore ﬂylica gærning. ﬂa scal han wæria sic mæﬂ tolff manna eﬂe. Gitær han eﬂen gangit. ware saklös. falz at eﬂe. {böt} [böte] sæx markær som fyr ær saght. oc biscopær raﬂe scrifft hans.

	XXIIII. Hær six om hælghodagha brot. oc scriptabrot
	Nv gifwær biscops {lænsmakær} (lænsmaﬂær) sac fore hælgodaghabrot bonda. ællær sighær han giort hawa ad›al wærcnaﬂ a hælghom dagh. ællær oc han hawær brotit sættan fasto dagh oc skipaﬂan. ﬂa ma han ﬂæt dylia mæﬂ sæx mannom fore lænsmanne oc tolff mannom fore biscope. ællær {præste} [proaste]. gitær han eﬂ gangit. ware saclös. falz at eﬂe. böte .III. markær.§.1. Nu sighær biscops lænsmaﬂær scriptaﬂan man wara i kirkio gangin. ﬂan ute atte standa. ællær at kiot i skrifft. ællær samwario haft mæﬂ banzatom manne. ﬂa wære sic mæﬂ sæx mannom. ællær böte III. markær. §.2. Nu bæriaz mæn om hælghan dagh til blama. ællær fullsære. ﬂa takær biscopær .III. markær. Gitær han wart sic fore malsæghandanom. ﬂa ware warddær fore biscope. falz fore malsæghanda ﬂa böte som fyr war saght biscope. Bæria twer ﬂrir. ællær flere mæn {æn} (en) man om hælghan dagh. ﬂær bötis æi utan enonga bot fore. hwar ﬂæt ær ﬂriggia marca sac ællær sæx. {Hwa} (Hwar) som dræpær man om syknadagh. böte biscope .III. markær. Dræpa twe ællær flere en man om sycnadagh. ﬂa bötin allir III. markær biscope. Dræpær man annan om {hælghindagh} (hælghandagh). böte biscope .VI. markær. Dræpa flere en man om hælghandagh. bötin allir .VI. markær. §.3. Nv kærer biscops lænsman til bondans om ﬂrea sonnodagh. ﬂær scal han lata mællan swa lanct som han will. swarar bondin hanom innan ﬂæssa ﬂrea sonnodagh oc fæstær lagh socnaranom. ællær præste sinom. æn egh ær socnare til. mæﬂ sokninne witne. fylle fwa bonde eﬂ æfte. ﬂa eﬂdaghær lægs hanom. oc ware saclös. swarar han oc fæstær egh lagh innan ﬂrea sonnodagh. ﬂa ware swar hans ogilld. oc böte ﬂrea markær til ﬂre skiptis. will æi siﬂan soknaran. wiﬂ fæstonne taca ællær nocor aff hans wæghna. ware bonden saklös. oc tolfmanna eﬂ innan hundæres. §.4. Ægh ma offwormaghe i eﬂe wara. oc oscriptaﬂær man som oletdær ær i kirkio. oc egh ma en man twa eﬂa swæria om en dagh. oc egh ﬂræl i eﬂe wara. ﬂæssa alla scal v eﬂe rwaca. för æn swærs. Rwæker æi förra bort æn eﬂer ær soren. hafwe siﬂan ænga {witao} (wito) til at quælia ﬂa laghagærﬂ. hwar hofwoz man som fore eﬂe ær. gællde ﬂrea markær. Aller aﬂrer saclöser om fægælld. §.5. Ganga twer mæn lagh. warﬂa baﬂer ett mal. æro baﬂer iomskila. ﬂæt scolo tolffmæn aff hundære wita. hwar ﬂera sannare hafwær raﬂe halfwe næmd hwar ﬂera. conno æi baﬂer iomskila wara. ware ﬂæn warﬂær lagha eﬂ hafwær ganget. oc ﬂan olagha eﬂ hafwær ganget. gange attær til fasto oc fæbota. §.6. Kan eﬂer gangas fore ran ællær ﬂiuffte. can siﬂan hanom i hændær leﬂas. ællær i husom hittas gange ﬂan eﬂær til fasto oc fæbota. §.7. Swær man eﬂ. oc gæfwær siﬂan pænninga fore sama mal. hafwe sialfwær eﬂ sin rowet. gange ﬂan eﬂær til fasto oc fæbota. ællær swære mæﬂ eﬂe tolfmanna. at han alldre fore ﬂæt mal pænninga böte. §.8. Siﬂan lyctar witne. oc gifftar witne. oc asöres eﬂar aller. mæﬂ rwango gangas. oc attær gangs warﬂa. ﬂem scal biscopær til fasto oc fæbota cræuia. §.9. Aller ﬂer fallner æro at ﬂemma eﬂom. ﬂa scal ﬂæm ﬂrea sonnodagha lagh kræffwia. Aghe siﬂan biscopær wald forboﬂa ﬂem. Combær a ﬂem forbuﬂa bræff. sitær sonnodagh en. oc annan. oc ﬂriﬂia. saker ær ﬂan man at ﬂrim marcom. fore olyﬂno sina. Jær han ﬂö osandær. at sac ﬂere. aghe ﬂa wizorﬂ sic mæﬂ laghom wæria. §.10. Haffwær man scrifft taket. oc brytær siﬂan scrift sina. iær sandær fore. böte ﬂrea markær. ær æi sandær at. wære mæﬂ eﬂe tolfmanna. §.11. Gangær man eﬂ fore hor. ællær frænzæmes spiæld. taker siﬂan samo cono. oc löpær bort mæﬂ. hafwe fore lopet wizorﬂom sinom. oc eﬂær hans gange ater §.12. Manct haffwær waret. oc opt ær illz döme. Son can hæfﬂa moﬂor sina. ællær faﬂer {dotor} (dottor) sina. broﬂer systor oc allt ﬂæt. ﬂaleﬂ bryz. innan ﬂriﬂio byrﬂ. böte hwart ﬂera biscope .III. markær. oc han raﬂe scrifft ﬂera. æro egh san fore sac wære sic mæﬂ næi oc tolffmanna eﬂe. wites manne frænzsæmes spiæld. vtan ﬂriﬂio byrﬂ. æro san at sac sinne böte hwart ﬂera biscope tollf öra. æro æi san at sac sinne. wære sic mæﬂ næi oc tolffmanna eﬂe. fylghias baﬂe om swar. stande en lagh fore baﬂe ﬂem. skilias ﬂön at. hafwe ﬂa wæriande wito. Nu sighær biscops man skyldare wara æn ﬂön wiﬂær {gangast} (ganga). stande a eﬂe oc witnom ﬂera twæggia som mannenom æro skylldær inna ﬂriﬂio byrﬂ. oc ﬂera twæggia cononne æro skylder innan ﬂriﬂio byrﬂ. Hæffﬂar ﬂræll moﬂor sina. böte fiorﬂong aff fræls manzbot. swa oc allt ﬂæt han hittær bryta innan ﬂriﬂio byrﬂ. ær æi sander at. wære bonden han mæﬂ sæx manna eﬂe. hittær bryta utan ﬂriﬂio byrﬂ. böte .III. öra. ællær wære bonden han mæﬂ ﬂriggia manna eﬂe. §.13. Vvites löscom manne hor. ær sandær at. böte hwart ﬂera biscope tolff öra. ællær wære mæﬂ eﬂe sæx manna frælsom oc fiuﬂætighom. oc innan hundæres. Vvites ﬂræle hor. böte fiurﬂong aff frælsmanz bot. ællær wære bonden han. mæﬂ eﬂ ﬂriggia manna. §.14. Nv can man hæfﬂa guﬂmoﬂor sina. ællær guﬂdottor. ællær guﬂzeff sina. ﬂön tu ær swa bryta. böte biscope .III. markær. han raﬂe scrifft ﬂera Nu can kænnas guzziffwea hæfﬂ oc ær æi. wære sic mæﬂ tolf manna eﬂe. Nu can hæfﬂ i coma. oc kænnes guzzifwea lagh. oc ær æi. wære oc mæﬂ tolffmanna eﬂe.

	.XXV. Hær six om bælghmorﬂ.
	Vvites cono bælghmorﬂ. æro til wittne. oc full skiæl. annatigge synes a spinom hænnar. ællær oc ær quinna witne ﬂær til. at hon war haffwande. hæte wiﬂ marcom sæx. Gange i ﬂre skiffte. twa markær cononge. twa biscope. oc twa allom. witis hænne. oc ær æi san at. wære sic mæﬂ twem witnom oc tolfmanna eﬂe. ﬂæsson lagh scolo gangas. oc æi giffwas.

	XXVI. Hær six æn man wæcker bloﬂ om hælghandagh.
	ﬁa som sol ær onde wiﬂ om lögha daghen. ﬂa ær inne sonnodaghs hælgh. oc ute som sol gangær onde wiﬂ om sonnodaghen. hwarsom bloﬂ wæckir om sonnodaghen. ællær oc a ﬂem daghom ær genfasto æro igen. ﬂær a biscopær .III. markær. ællær wære sic mæﬂ sæx mannom. wæcker om aﬂra hælgha dagha. ﬂær a han {ænke} (ænkte) i. wæckær bloﬂ om iuladagh. böte {bissope} (biscope) .III. markær. wæckær om {fiorﬂagh} [fiorﬂa dagh]. böte .III. markær. wæckær om attonda dagh. böte .III. markær. wæckær ﬂrættanda dagh böte .III. markær. wæckær om pascha dagh böte .III. markær. wæckær om fiorﬂa dagh. böte .III. markær. wæckær om pighizdagha dagh. böte .III. markær. wæckær om fiorﬂa dagh böte .III. markær. wæckær bloﬂ om kirkmæsso dagh. böte .III. markær.wæckær bloﬂ ﬂær som kirkia wighis. ﬂæt ær fiuratighe marca sac. take halft cononger. oc halft biscopær. wæckær bloﬂ om öffro mario mæsso i arose. ællær om skærﬂorsdagh. ﬂæt ær oc fiuratighe marca sac. take halft cononger. oc halft biscopær. Nu talar lænsman til bondans om bloﬂ wecneng. sægher at han giorﬂe ﬂæt om hælghan dagh. bonden necar. ﬂæt scolo tolf mæn aff sokn wita. ær æi (meræ) man wal i sokn æn tolff mæn ﬂa scolo sæx mæn wita. hwat ﬂær ær sant om. næmnen ﬂa næmd baﬂe sæghia ia wiﬂ. §.1. ¶ Alle ﬂe sic gita wart fore rætom malsæghanda. ﬂe seen aller warﬂer fore allom ﬂem ﬂær a tala oc ﬂær atten bot at. æn han fiolles. §.2. ¶ Alla biscops saker scolo i kirkio ﬂinge gangas. hwat hælldær bonden wær sic. ællær fællær sic. Oc lycter allar scol gangas a hundæres ﬂingom. Nv ær taldær kirkio balkær. kristær oc kirkia ware war hialp. AmeN.



##	Hær byrias konongs balkær

	I.
ﬁæssom mal æro conongs ezöre ﬂa han taka scal. oc aldra höghsto hærrana i swearike {ﬂætta ær ﬂæt fyrsta}. Hwarsom hæmnis a annan. oc annar gior›e gærningina ﬂa scal ﬂæt hundæris næmd wita hvat hælldær han hæmdes a annan oc annar giorﬂe gær›ina. æller annar skilna›ær com ﬂera mællom. §. {ﬁætta ær annat}. Hwa som hæmnis a gruﬂ oc giora sæt. suua oc hwasom hæmnes a gior lagh oc gangin. æller a lagha til mæle. ﬂæt a hundæris næmd wita. hwat ﬂæt sant war. ællær æi. 

	II.
	Ri›ær man hem at androm oc gior hanom hemsokn. hwat som ﬂe æro en ællær flere. oc ﬂæs wiliandis hanom skaﬂa giorﬂa. ællær nocrom i hans garﬂe. ﬂæt fyrsta ﬂe i garﬂ coma. sargha sla til bloz æller dræpa. ællær basta. ællær binda. ﬂæn saclös ær. ﬂa hawa ﬂer allir konongs ezöre brotit. oc ær ﬂær hwar hofwoz man fore sic. ﬂer læggias allir biltoghir. oc ﬂera bo skiptis. Nv can swa wara at ﬂe riﬂa i garﬂ. oc ængin skaﬂa gita giort. vtan bryta hus hans. dyle mæﬂ eﬂe tolff manna ællær böte.III. markær. ﬂy ﬂær ær höt mæﬂ litlo böt. Nu can ﬂan falla som fangit biuﬂær. ﬂæt ær ﬂæn hemsokn gior. warﬂær han slaghin. sarghaﬂær ællær dræpen. innan garﬂ oc grindastolpa. ligge ogildær. §.1. Nu can {ﬂanm} (ﬂan) som æi ær bondans hion. sökia bondans gar›. fore owinom sinom i ﬂrangom. ﬂa agho hans arwar. æn han dræpin warﬂær. ællær sar. bo skiffta. oc bötær taca oc hin bi›in i briﬂ som ior›ina atte. §.2. Nu hittas mæn satir i garﬂe. oc skilias osater. æn. ﬂo at gærﬂ come ﬂera mællom. ﬂa ær æi hemsokn. vtan han gange aff ﬂem garﬂe. oc i annan far sic wapn. ællær fylghe. gangær attær oc gior til hans fulla gærﬂ. ﬂa ær ﬂæt hemsokn §.3. Rin›ær man at garﬂe fore owinom sinom. skiutær til hans ællær castar. far ﬂan scaﬂa i garﬂenom ær staddær. ﬂæt ær hemsokn. §.4. Giors hemsokn landboa. swa at ezöret bryz a hanom sialwom. annatiggia mæﬂ sarom. ællær drapom. ﬂa a han baﬂe bo skipta. oc i friﬂ biﬂia. Bryz ezsöret a annan æn a lanboan sialfwan ﬂa aghe ﬂan boskipt. ezsöret ær brotet a. oc ﬂan biﬂe i friﬂ iorﬂina a.

	III. Nu six om quinna friﬂ.
	Takær man cono mæﬂ walld. syniz asyn. annatygge a hænne ællær a hanom. ﬂe han giorﬂe hænne. ællær hon hanom. ællær ær ﬂæt swa nær by. ællær wægh. at höra ma op oc acallan. warﬂær ﬂæt laghlica skærscotat. *a a ﬂæt hundæris næmd wita hwat ﬂær ær sant om. Takær man cono mæﬂ wald. oc warﬂær ﬂær mæﬂ takin ællær fangin. a {færke} (færske) gærning. oc witne han tolff mæn ﬂær til. ﬂa a han vnde swærd dömas. §.1. Takar man cono mæﬂ wald. dræpær {cono} (cona) han i ﬂy. oc witna swa tolf mæn. ligge o gildær. §.2. Takær man cono mæﬂ wald. rymir aff lande mæﬂ hænne. warﬂær han laghlica wonnen til ﬂere walzgærning. ﬂa a han aldre friﬂ fa. fyr æn cononna gifftar man biﬂær före hanom. 

	IIII. Hær six om kirkio friﬂ. 
	Sitær man a kirkio wægh. ællær a ﬂinghswægh fore androm. dræpær. sarghar. ællær til bloﬂwite slar. han hafwær brotit cononghs ezöre. Combær æi drap. ællær sar. ællær bloﬂwite ﬂera mællom. ﬂa ær hött mæﬂ ængo böt. Skil ﬂöm a kirkiowægh. ællær ﬂingswægh. æigh af langre awond. vtan braﬂom gærningom. ﬂæt ær æig cononghs ezöre. §.1. Fara mæn fra kirkio ællær ﬂinge. fara til sin win. ællær pænnungs öls. ællær annan staﬂ. oc æi gensta hem. sæz fore ﬂem forsæte. oc fa skaﬂa. ﬂær ær æi kirkio friﬂær oc æi ﬂinghfriﬂær broten.

	V. Hær six om hamblan
	Takær man annan. leﬂær til stoc. hoggær aff hændær. ællær fötær. ﬂær ær conongs ezöre. vtan ﬂæt come til i wapna skipte. §.1. Gior cona ællær owormaghe ﬂylica gærningar. bötin mæﬂ lagha botom. æigh ma cona. ællær owormaghe friﬂ flya.

	VI. Hær six om ezöris bötær.
	ﬁæssæ mal wi hafwom nu op talt. ﬂe æra conongs ezöre oc aldra höghsto hærranna i swearike. hwasom ﬂær brytær a mot. han hafwær fore giort allo ﬂy som han a owan a iorﬂinne. Swa mange som ﬂe æro. oc swa lanzwist. oc {byltoghær} (biltoghær) læggias om alt rikit. oc aldre i friﬂ coma. fyr æn ﬂan biﬂær fore hanom. som han bröt til. Nv ma ængin annars foregiora. æigh faﬂer sons. æigh son faﬂors. æigh broﬂir broﬂors. ællær ængin annars fore giora. Skifftis alldra ﬂera lutær först bort aff saklösir æro. oc take hwar sin lot. som han a i bono. Siﬂan hans lotær som brotlikær ær. {skiffis} [skiftis] i ﬂry. æn lot takær malsæghande. annan cononghær. ﬂriﬂia alle mæn. ﬁæghar {han} (ﬂan) biﬂær fore hanom. som han hafwær brotit til. ællær ﬂæs arfwe. ﬂa a conongær hanom friﬂ giwa. oc han löse sic i friﬂ wiﬂ conong. mæﬂ fioratighe marcom. §.1. ﬂa ﬂæsse næmd scal næmnas. ﬂa scolo ﬂe baﬂer wiﬂær wara. oc ia wiﬂær sighia. ﬂæn til kærir. oc ﬂan sakin gifs. oc ﬂe i ﬂa næmd næmnas som ﬂe baﬂer ia wiﬂer sæghia. hwilkin som ﬂe tolf wæria mæﬂ sinom eﬂe. han ær warﬂær. hwilikin ﬂe fælla. han ær fælldær. som fyr ær saght. Til hwilikis manz laghﬂingat ær. oc wil æi til ﬂings coma. næmd at raﬂa. ﬂa hafwin ﬂö næfnda mæn wald {hat} at fælla han ællær skæra. Alla næmdir scolo domara nænfna. §.2. E hwær mæn hittas satir. oc skilias osatir. ﬂær ær (æi) ezöre brotit. §.3. hwa som ﬂan man husar oc hemar biltogha ær laghﬂær oc sorin. ena nat. böte.III. markær. ællær wære mæﬂ eﬂe tolf manna. at han æi wisse. at han biltogha war laghﬂær. ællær oc han aldre husaﬂe han. Husar han flere nættær. ﬂa böte fioratighe markær. ællær wære sic mæﬂ ﬂrætolftom eﬂe. Hwa biltogha {manna} (mann) husar. ællær hemar innan ﬂan dagh. hanom ær lagﬂær til ﬂæs han ryma scal. ware saclös.

	VII. Hær six om conongs leﬂong. oc hans skipwistær.
	Nv biuﬂær conongær liﬂ oc leﬂong vtt. ﬂa scal næmna hamn oc styriman. {om} (Om) alla conunx utgærﬂir. ﬂa {sca} [scal] buﬂ fiughærtan nattom fyr coma. §.1. ﬁæt iær lagha leﬂongær. tu skip af hundære hwario. will conongær sialwær. utt rikis fara ællær hær sin utt sænda. raﬂe sialwær. huro længe han will vte wara. oc æffti ﬂy warﬂær han leﬂong vtt biuﬂa. ær han will sialfwær vte wara. ﬁætta buﬂ ær i fyrsto skipwist. J andre skipwist ﬂa agho vara fæm pund oc fæm spæn i hamno. Twa skipwistær scolo mæﬂ pænningom ut gioras.XL. markær i hwart skip. ﬂætta hetir leﬂongs lame. §.2. Fore allom conongs uttgærﬂom {fiughær} (scal fiughærtan) nata daghær vara lystær fore. oc conongs wisthus scal öpit standa ﬂrea dagha fore intækiom. Combær æi mata innan ﬂæssæ ﬂrea dagha Standær attær pund mato. ﬂa gioris utt pund. oc a.III. öra swa oc fore annat. oc ﬂriﬂia. æn attær standær. Sitia qwarrir om halfwa hamno. hætin wiﬂ tolf örom. Sitia quarrir om alla hamno. dömis ﬂa utt {hanna} (hamna). oc a ﬂrea markær. Sitær quar fiorﬂongær aff skiplæghe. hæte wiﬂ X. marcom. Sitær quart halft skiplæghe.XX. Sitær quart alt skiplæghe. hæte wiﬂ.XL. marcom. §.3. Fore allom skipwistom scal hwar styre maﬂæer uara fore sino skiplæghe. ællær hans fullt ombuﬂ. Nv combær æi styriman. oc æi hans ombuﬂ. hætte wiﬂ tolff örom. taki ﬂöm op tækio maﬂær conongs. §.4. Nu conoo conongs uttgærﬂir æi i rætom stæmnodagh coma. ﬂa ær forfall fore. ett ær ﬂæt. at ﬂe æi buﬂ fingo. annat ær ﬂæt. at ﬂe sent buﬂ fingo. ﬂriﬂia ær ﬂæt. at ﬂe illt wæﬂær fingo. swa at hon spiltis. æn ﬂe hana vt fördin. ﬂæt scal styriman mæﬂ fiorﬂongs mannom. {fyll} [fylla] mæﬂ eﬂe sinom. §.5. Ættar gælld scal vtt gioras.XIIII. nattom æffter michials mæsso. æi agho bönder vtanlanz spanna mala ællær skipwist föra. §.6. Nu scal conongær hawa fioghor nöt. aff {hundærio} [hundare] hwario. markar nöt. ællær marc pænninga. hvar fiorﬂongær sitt nöt. Sæx böndær om ett far. hwar bonde om ett höns. hwar bonde fiughor fang hö. ællær fiura pænninga. Nu can æi nöt coma i conongs wisthus. hætin wiﬂ ﬂrim örom. ﬂe attær sitia. Combær æi far ællær höns. ællær hö. ﬂa scal tækio maﬂær conongs. nöﬂa oc næmia til. far man fullt i canongs wisthus. lati attær nam. oc sacöre ængen mæﬂ. E hwarsom attær staﬂonne waldær. gællde han sac ören.



##	Hær byrias ærfda balkær

Erffda balkær byrias at gifftar malom. ﬂy at e combær en aff twem. maﬂær aff manne. hwar aff androm. ængin tu coma swa soman. at æi mono skilias om siﬂir. en liﬂær fra. oc annar æfftir lifwær. aff siangar alstre byrias all arff.

	1. Hær six om giftningamal
MAﬂær scal cono biﬂia oc æi mæﬂ walde taca. han scal faﬂor hænnar oc næsto frændær hittæ. oc ﬂera goﬂwilia leta. Nu can hanom wal swaras ﬂa a faﬂer walld fæstnaﬂa fæ taca. ær æi faﬂer tl. ﬂa ær moﬂir. ær æi moﬂir til ﬂa ær broﬂer til. ær æi broﬂer. ﬂa ær systir til. æn hon gift ær. æi ma mö mö gifta. swa gangær fæstnaﬂa fæ som arff gangær. take e ﬂan fæstnaﬂa fæ. som skyldastær ær. hwa som giftir mö. vtan ræz giftar manz lof. böte.XL. markær. ællær wite lof aff rætom gifftar manne. mæﬂ tolff manna eﬂe. §.1. Nu ær fæstninga fæ takit. ﬂa scal han fæsta mæﬂ.III. mannom. ﬂa scolo ﬂær fastar at wara. twe aff cononne hafwom. oc wiﬂ takin. Hwar som fæstnaﬂa fæ bær op a fæstnaﬂa fæ. böte.III. markær. ællær swære mæﬂ tolf mannom. at han æi wiste. at fæstnaﬂa fæ war fyr borit Nu can mö sialff wiﬂær fæstnaﬂa fæ taca. ﬂa {bö} (böte) ﬂan botena som fæstning var for utan ﬂera wilia ﬂær næstir waro. §.2. Hwilikin mö man takær. mot faﬂors wilia ællær moﬂor æn ﬂe lifwa hwat hon takær han til aﬂalmanz. ællær löscalæghæ. ﬂa ware misconna cona. faﬂors ællær moﬂær. henne forlata sac sina. ﬂa take hon fullan ærfda lot. Nu delis ﬂær om hwat hænne war forlatet. ællær æi. ﬂa scolo ﬂæt tolf mæn wita. §.3. Nu can ﬂem manne hughr wændas. ællær cono. wilia ﬂa æi fæstning hállda. ﬂa late hon attær fæstnaﬂa fæ. oc fyrningar allar. oc mæﬂ.III. arkær oc tolff manna eﬂ. swa at hon wet hwarte last (ællær) livte a han. ællær a æt hans. mere nu æn ﬂa. han baﬂe baﬂ oc fæste. vare slic samo lagh oc [um] man. æn han wil æi fæstning hallda. ﬂa hawe {han} (ﬂan) man fore fört förningom oc fæstnaﬂa fæ. oc mæﬂ.III. marcom. §.4. Fæstir maﬂær cono. ær wiﬂær faﬂer ællær frændær. ﬂe næsto. ær æi {conoa} (cona) sialff a fæstninga stæmno. ællær oc æi til wiz comen. ællær {alldært} (alldærs) aghe wald mæﬂ frændom sinom. nee sighia. oc ﬂan man fæst hafﬂe androm. böte.III. markær biscope. Nu ær cona sialf a fæstninga stæmno. skilis ﬂy enost ﬂera fæstning at biscopær will. han a scoﬂa ﬂöm forfall som ﬂera mællom æro.

	II. Hær six om bruﬂlöps gærﬂir.
Nv raﬂær man til bruﬂlöps. i bruﬂlöps tima. ﬂa sanccar han bruﬂsæto oc bruﬂmannom sinom.VI. sænder gen cono ﬂere. som hans ær fæste cona. nu syns hanom fæsticona hans. ﬂa ær sakær gifftar man at ﬂrim marcom. Nu raﬂær han til bruﬂlöp annat. sændir mot ﬂere cono bruﬂtugho oc bruﬂmæn sina. syns hanom fæsticona hans nu som fyr. ware sakær giptar man at ﬂrim marcom. Nu sændir æn ﬂan man ﬂriﬂia sinne bruﬂtugho oc oc bruﬂmæn sina. syns oc hanom fæsticona hans. nu som fyr. ware oc nu sakær giftar maﬂær ﬂrim marcom. take ﬂætta fæ bondin fore cost sin. Ænkia raﬂe sialff gifto sinne. Nu ær fæsticona hans sund i ﬂrim bruﬂlöps timom i iamlanga enom. sancke ﬂa frænda floc sin. oc take ﬂa fæste cono sina. oc hete ﬂön cona laghtaken oc æigh rantakin. hwar hona rænir aff hanom siﬂan. hæte wiﬂ.XL. marcom. §.1. Nu can allt wæl fara. bruﬂmæn gen bruﬂ coma. oc brusæta. ﬂe scolo friﬂe ﬂit coma. oc swa ﬂæt wara. oc ﬂæﬂan fara. misfyrmis ﬂem nocot a ﬂem wægh ute. attær lik til byar. oc mæﬂ fylgdær hænnar. Dör bruﬂgume a wægh vte. attær lik til byar. oc mæﬂ fylgdær hans. Nu combær bruﬂ hem til bonda sins. ﬂa ær hon i wardnaﬂ bonda sins comin. Bryz nokot j manhælgﬂ ﬂera. ware j twe böte. Bruﬂmæn scolo bruﬂ {waraﬂa} (warﬂa) hem til hans som haua scal {o} [oc] j siæng hans. hænne can j ﬂere gömo misfyrmas. bötes ﬂær attær boren oc oboren. kona sialff mæﬂ attatighi marcom. sun j.XL. mardom Nu skifftis ﬂön bot. taker ﬂan halft bruﬂ ær skyldaster. halft conongær. oc hundære.

	III. Hær six om giftar mal Nv beﬂas ﬂe giftar orﬂ som mannenom æro skyldaster. æsta liuﬂ oc beﬂas giftar mal. aff skyldom mannum op a cono halfwo. ﬂa a ﬂan gifftar malom raﬂa som skyldaster ær. ællær hans sant omboﬂ. han a cono manne giffta til heﬂers oc husfro. oc til siang halffre. til lasa oc nycla. oc til lagha ﬂriﬂiongs. oc til allz ﬂæs han a j lösörum. oc han afla fa. vtan gull oc hema hion. oc til allan ﬂæn ræt. ær wæstmanna lagh æro.

	IIII. Hær six om morghon gæff.
	Hindradaghs om morghon. ﬂa a bonde hustro sina heﬂra oc hænne morghon gieff gifwa. Gifwær han i {æghnom} (eghnom) gifwe mæﬂ fastom oc fullom skælom. swa mykit han will. oc han hafwær æmne til. Giwær han j lösörum. siten ﬂæt mungaz mæn. ær bruﬂlöp drucco horo myket han gaff.

	V. Hær six horo cona forwærcar morghon gæf sinne
	Nv can cona hor giora. warﬂær laghlica til wonnen. ﬂa hafwær hon forgiort morghen gæff sinne. oc allo ﬂy hon war gifft til. Combær giolscapær mællom gifzmanz. oc ogiffte cono. wænes ﬂæt til ﬂera. oc æro æi san fore ﬂeræ sak wære sic mæﬂ næi oc tolff manna eﬂe. falz han at eﬂe. böte III. markær.

	VI. Hær six horo man warﬂær i horsæng dræpen.
	Ganger annars manz cona a bolster oc bleo j annare cono sæng. warﬂær ﬂær bar oc ataken. warﬂær styfft aff hænne. nasar. ællær öron. ællær skyrﬂ a clæom hænnar. ware ﬂæt ogillt. ﬂæt scolo tolff mæn wita. hwat ﬂær ær sant om ﬂæt mal. wæria ﬂe hana. ware warﬂ. fælla ﬂe hana ware fallen til fiuratighe marca. hete siﬂan horstacca cona ﬂön. warﬂær siﬂan kænt hænne. oc hon (ær) æi takin mæﬂ. stande fore mæﬂ eﬂe tolffmanna. oc ware warﬂ fore sac ﬂere. oc oqwæﬂins orﬂe §.1. Taker cona aﬂra i sæng mæﬂ bonda sinom. oc mæﬂ ﬂem samo witnom. oc slar hona ﬂær i hæl. oc fælla hona tolff mæn. ligge ogild. §.2. Nu can man annan {takea} (taka) mæﬂ cono sinne. oc slar han ﬂær j hæl. ællær baﬂæn ﬂön. ﬂa scal han ﬂöm soman fiætra döﬂ. oc quic. ællær baﬂen döﬂ. ﬂæt scolo oc tolf mæn wita. hwat ﬂær ær sant om. fællas ﬂön ær dræpen æro. liggin ogild. {fæl} (fællas) ﬂan som drap. fælles til morﬂgællda §.3. Vrækær bonde bort husfru sina laghtacna. oc takær i staﬂ andra. oc i sæng mæﬂ sic læggær. ﬂa ræner han husfru lasa oc oc nycla. ﬂær ær bot fiuatighe marca. ﬂe ﬂreskiptis. §.4. Latær cona lægra sic. æro flere systcane æn ett. ware naﬂa cona systcana sinna. oc æi skifftes cona. ær hon enda barn bondans. take op arff æffte faﬂor oc moﬂor. 

	VII. 
	Gæfwer faﬂer ællær moﬂer eno barne mera æn andro. hafwe mæﬂan ﬂön lifwa. oc æcke længær. siﬂan scal ﬂæt til skift bæra. mæﬂ ﬂera manna witnom ﬂær hos waro ﬂær faﬂer ællær moﬂer utt gaff. oc tolf manna eﬂe. oc siﬂan sin lot op bæra. hwart æfftær ﬂy. ﬂæt ær byrﬂom til boret. §.1. Fæstir man cono. oc wighis mæﬂ hænne. ware ﬂæghar full giftning ﬂera. swa som ﬂön i sæng haffﬂen waret. §.2. Hafwe alldre ængen wizorﬂ at wita barn i giffta sæng.

	VIII. Hær six om ﬂe gifftor ær barna goz ær fore.
	Nv gifftes cona j karsbo. ﬂa gifftes til lagha ﬂriﬂiongs Gifftes karl i cono bo. giftes til twæggia lota hænnar. §.1. Nv gangær hon a gifto andra. oc barns jænnær fæﬂærne ær mæﬂ hænne inne. ﬂa scal för barnanna fæﬂærne ondan skiptes. mæﬂ frændom oc skyldom mannom. hafwen wald fæﬂærnes frændær. ællær möﬂærnes frændær barnanna goz wita ondan skift. innan nat oc iamlanga. Gangær utt nat oc iamlange. take slict gifta som gifta siﬂan. æn ﬂe moghanda æro Æro barnen ofwormagha. oc æi til wiz oc aldærs comen. oc skiftes æi ondan goz oc pænninga ﬂera. som fyr ær sagt hafwen ﬂö wald til sins attær ganga vtan ﬂe {ﬂingin} [ﬂigin] oc ﬂolin nat oc iamlanga siﬂan ﬂe moghanda æro. Taken först barn twa lotena aff lösörom. oc siﬂan giftes mannen til twæggia lota i ﬂriﬂiong hennar. æro oc ﬂrear giftor. waren lagh samo. Giftes cona i karls bo. ﬂa scal oc ondan skiptas ﬂera goz som fyr ær sact. oc gifftis alldre cona i barnanna möﬂærne. fyr æn ﬂæt ær ondan skift. Skiftis ﬂæt vndan fyr. wilia ﬂön bolagh læggia ﬂa hafwin barnen wald. ællær ﬂera frændær bolagh læggia mæﬂ faﬂor ﬂera ællær moﬂor mæﬂ bolaghs fastom. ﬂe scolo tolf wara. §.2. Nu can baﬂe faﬂer oc moﬂer döﬂ wara. raﬂen ﬂa fore barna goz. frændær ﬂe næsto aff fæﬂærne oc annar aff möﬂærne ﬂan næste. mæﬂ skyldæsto witnom. Kunno ﬂe millom sin dela. ﬂa giffs ﬂem wizorﬂ. barna goz at raﬂa. som bætær can. oc bætær will. e til ﬂæs barn til wiz coma. Nv lifwær annatigia faﬂer ællær moﬂer. raﬂe ﬂæt ﬂera fore barne. oc barna goz. som længær lifwær. oc en aff andre halwonne. som skyldæstær ær. ﬂe scolo raﬂa e til ﬂæs. barn til wiz combær. Dör bonde fra husfru sinne. ær barn æffte. raﬂe husfru fore barne. oc fæﬂærne. ﬂær til hon gifftis attær. Siﬂan hon ær gangin a giffto andra. raﬂen ﬂa fæﬂærnes frændær ﬂe næsto. fore barne. oc barna goz. oc e hwar barna goz hafwær handa mællom. hwat ﬂæt ær faﬂer ællær moﬂer ællær frændær. ﬂan a hwart ar. ræta reﬂning aff ﬂy giora. fore næstom frændom. §.3. Allt ﬂæt ﬂön köpa soman. sængar köp ær ﬂæt. aghe husfrug ﬂriﬂiong. oc bonden twa lote. aff sængar köpeno. §.4. Gifwær {husbonda} (husfru bonda) sinom nokot mæﬂan ﬂe saman boa ællær bonde husfru. stande mæﬂan ﬂe soman lifwa. oc æi længær. vtan ﬂera arfwa wilin. ﬂær wiﬂ ia sæghia.

	IX. Hær six om hemfylgior.
	Nv can bonde sun sin giffta. ællær dottor. mælir mæﬂ fylgdær faﬂer oc moﬂær. han can ﬂem fra sic snöﬂ at skiuta. wil æncte giwet hawa. aghe ﬂæt ﬂera wizord. stæmno mæn fylghia. ﬂer ﬂa wiﬂær waro. ﬂön soman fæstoz. Æro ængon witne mæﬂ af stæmno mannom. aghe ﬂa giwande wizord. oc æi ﬂiggiande. §.1. Nv giftir man son sin. ællær dottor. oc gifwær mæﬂ fylgd baﬂe a fæﬂærne. oc möﬂærne. dör siﬂan faﬂer ællær moﬂær. kræwia systkene siﬂan. æffte lot sinom. bære ﬂa attær gifftina til skiptinæ. mæﬂ sornom eﬂe. oc take ﬂær hwart ﬂera lot sin. systir oc broﬂer. æffte byrﬂ sinne. Can son ællær dottir. skifta bort lot sin. ællær andro cost af hænda. ﬂa scal siﬂan gifft til skipt ganga. ﬂa stande ﬂæt i lot ﬂæs som fangit hawær. oc forgiort ær innan i gifftinne. oc take follan skiptis lot. Ær mere gifftin æn skiptin. oc han hafwær forhægﬂat gifftinne. ﬂa gællde attær aff sino. swa mykit i skiftar lotin bristær. §.2. Nu can cona mannæ giftas. ﬂem mæﬂ sic hafwær {bröﬂæ} (bröﬂær) flere. wilia ﬂa ﬂer föﬂærne sit skipta. ﬂa scal hon fylghio sian frælsa hawa. swa mycla som hon war i ﬂera bo comin. ﬂer skifftin fæﬂærne sino. fylghio hænnar sighia minne hon sighær mere. wære ﬂæt a witnom stæmno manna ﬂera som wiﬂær {waru} (waro). baﬂe ﬂa ﬂæt utt gafs oc ﬂæt (i) ﬂera garﬂ förﬂes. far æi ﬂön witne. ﬂa scolo ﬂer mæﬂ tweggia manna witne. oc tolf (manna) eﬂ. wita at fullt ær utt giwit.

	X. Hær six om skipte ﬂær hion skilias barnlös
	Nv conno hion barnlös atskilias. Dör man fyr. æn cona. take {hwat} (hwart) ﬂera sæng æffter annat. mæﬂ allo ﬂy til hörer. bolster oc linlac. hofﬂadyno. oc aclæﬂe. lifwer cona æffte bonda sin. aghe {kirﬂio} [kirkio] clæﬂe sin. ﬂe bæzto hælldær æn ﬂe wærsto. ﬂæt a wara stæniza. kiurtil oc mantol. hofﬂoduker. æcke oc ﬂy mera. at mera til æræ. Lifwær bonde æfte cono sina. aghe fyrst hæst ﬂan bæztær ær. oc saﬂol. oc wapn fræls æn swa til ær oc kirkio clæﬂe sin. æcke oc ﬂy mera at mera til se æn nu ær sact. §.1. Dör bone oc ær egh barn æfte. oc ﬂan combær til garz arff wil skifta. oc allo raﬂa. Sitær hustro wiﬂ swar. oc sigher ﬂæt sant ær Jac war mæﬂ bonda minom. skæmbær æn iac solde. oc wit wildom baﬂen wæntær iac ﬂæt. at iac ær æi af mero comen. æn at rætræ skifft. ﬂæghar iac hafwær lot min aff rætre skift. hus oc inwiﬂor. oc köp ockor bæggia. ﬂa wil iac sæghia ﬂic til lasa oc nycla. Dör bonde. ær barn æncte æffter. comber ﬂan til garz arfwe wil skifta. oc {ollo} [allo] raﬂa. swa ﬂa husfro fore siter. oc sighær. iac ær mæﬂ barne oc byrﬂe bonda mins. ﬂa a ﬂæt goz seas oc synas. oc i iamnaﬂa hændær sætias. oc ﬂo raﬂe hustro föﬂo sinne. oc ligge ﬂa stæmno daghær fore husfronne. manaﬂa stæmna ﬂæt æro manaﬂa tio. föﬂes ﬂæt barn oc i hem combær innan tio manaﬂa. æfter ﬂæt {bonder} (bonden) ær döﬂær. co far döpilse. take ﬂæt barn arff oc orff. ær oc ﬂy sænna. ﬂa ma æi ﬂæt barn arfwe skifta. oc fylle siﬂan hustro hwat hon hafwær fore giort af ﬂy goz. Nu sighær hon mæﬂ barne haffwa warit. oc ﬂæt forecoms. ﬂa a hon ﬂæt wita mæﬂ tweggia qwinna witnom. oc tolf manna eﬂe. vare swa {ofrelre} (ofrelse) cono witne gilld. som frelse. §.2. Nv dela mæn om bruﬂlöps cost. annar sigher wara mere atgangen. oc annar minne. ﬂa fylle atter swa myken cost. som han wiﬂ kænnes. oc eﬂ tolf manna mæﬂ. at costren war æi mere. §.3. Nv {dör} dör bonde. liffwær barn æffte. combær ærfwinge til ﬂings. oc liuﬂ beﬂis oc sighær. Jac hafwær faﬂor min ærft oc wil iac lot min wita. skæra oc skiffta fæﬂrine mino raﬂa. ﬂa swarar broﬂer hans. wit allom faﬂur gömen oc goﬂan. ﬂan baﬂe conde afla oc göma. ﬂæt ær oc occat raﬂ. at wit {baﬂin} (baﬂir) aflin oc baﬂer gömen. ﬂy at soman ær bryﬂra bo bæz. Næi sæghær hin. iac wil skæra oc skifta oc lot min wita. oc fæﬂrine mino raﬂa. Gifs ﬂa hanom wizorﬂ til rætre lagha skipt. agho ﬂer æi i flerom byom æn enom. ﬂa take ynxta systkene næst solo. oc siﬂan e swa hwart. som ﬂæt ær gamalt til. oc hælzta fiærst Nv agho ﬂer i flerom byom. ﬂa scolo fæﬂærnes frændær oc möﬂæernes skifta hwariom sin lot. som ﬂe iamnast conno.

	XI. Hær six om bryst arff.
	Er sun til. take arf oc orf. ær æi sun til. ær til dotter. take arf oc orf. ær baﬂe sun oc dottir til. ﬂa takær syster ﬂriﬂiong wiﬂ broﬂor sin. Nu ær æi sun ællær dottir til. ær suna barn til. take arf oc orf. ær æi sunabarn. ær til dottur barn. takin arf oc orff. Ær æi dottorbarn. ær til boﬂer. take arf oc orff. ær æi broﬂer til. ær til syster take arff oc orff. ær æi syster til. ær til broﬂors barn. take arff oc orff. ær æi broﬂorsbarn. ær til systor barn. taken arff oc orff. Lifwa barn æffter broﬂor. ﬂa taka slict broﬂors barn som broﬂer. oc slict systor barn som syster. Ær sundær colla i adrom colle ær broﬂer. adrom ær syster. take syster op en broﬂors lot. ﬂy at hær stander mö i manz stad i faﬂors ærffd sinne. oc moﬂor. oc længær æi. Combær sondær colla syster at broﬂors arfwe. ællær systor. ærfwe swa iord som lösöra. §.1. Nv ær æi broﬂors barn til. oc æi systor barn. ﬂa elldar affgom brandom. ær til faﬂer. take arff oc orff. ær æi faﬂer. ær til moﬂer take arff oc orff. ær æi moﬂer. ær til faﬂors faﬂer take arff oc orff. ær æi faﬂors faﬂer. ær til faﬂors moﬂer rake arff oc orff. ær æi faﬂor moﬂor. ær til moﬂor faﬂer take arff oc orff. ær æi moﬂor faﬂer. ær til moﬂor moﬂer take arff oc orff. ær æi moﬂor moﬂer til. ær til faﬂor broﬂer take arff oc orff. ær æi faﬂor broﬂer. ær til moﬂor broﬂer take arff oc orff ær æi moﬂor broﬂer. ær til faﬂor syster take arff oc orff. ær æi faﬂor syster. ær til moﬂor syster take arff oc orff.

	XII.
	Lifwær ett aff ﬂæmma fiurom take baﬂe a fæﬂærne oc möﬂærne. Æro all fughor döﬂ. ﬂa gangær arff halfft a fæﬂrine. oc halft a möﬂrine. ﬂa niﬂias mæn til. takær ﬂan niﬂiar arff som niﬂom ær næstær oc kyni connastær. Takær wiﬂ maﬂer a faﬂor fæﬂærne. annar taker wiﬂ a faﬂor möﬂærne Nv ær maﬂær a moﬂor fæﬂærne. annar ær a moﬂor möﬂærne. hær takær æi halfwa fore halfwo. æi fiorﬂongær fore fiorﬂonge. wisar fiorﬂongær vtt a attong halft aff. Takær attongær wisar utt a halfwan attong. {halff} (halfft) af hwar ær ﬂæﬂan wisas utt a attonga. oc a halfwa attonga. take ﬂa hvar mæﬂ byrﬂ sinne. hafwær hwar frælsmaﬂær i sino kyne. fiora fiorﬂunga. oc atta attonga. Ær fran fallin fiorﬂongs maﬂær. take wiﬂær ﬂan som skyldastær ær. §.1. Combær faﬂær ællær moﬂær at barns arfve. æro barn aff sama colle. gæwæ vtt halft aff æghnom. hus oc alla lösöra hafwe faﬂer ællær moﬂær quart. æro æi barn aff sama colle. gafwe utt ﬂriﬂiongen aff eghnom. halft aff fæﬂrine. oc halft aff möﬂrine. hafwe quarra allar inwiﬂor. oc gæwe utt i om eghnom. ﬂær aff taks baﬂe gifter oc afraﬂ. æro ﬂi om eghner til. gæwe utt i bolbynom. Gæwe oc utt aff gulle. oc aff hema hionom æn til ær. §.2. Kræfwær man arff aff androm. annar sighær gulldet wara. oc annar necar. wite gulldet mæﬂ twem witnom oc tolfmanna eﬂe. halldær inne arff mæﬂ sic. om ﬂrea ﬂings dagha. æfftær ﬂæt hin hafwær laghlica crafft. ﬂa böte.XL. markær. Ær arff æi mera wært æn til ﬂriggia marca. ællær oc minna. ﬂa böte ﬂrea markær. æn han off hallder ﬂæt {ﬂæt}. §.3. E mæﬂan qvart ær i sængaslæt innan ﬂriﬂio byrﬂ. fylghir broﬂor son. faﬂors bröﬂær. e mæﬂan han ærfwær attær i æt sina. Ærfwær fram i æt. ﬂa takær faﬂors broﬂer. oc broﬂor son mister. §.4. Nv sighia fæﬂærnes frændær. at ﬂæt barn war quict föt. oc ﬂæt barn {ﬂa} (ﬂagh) miolk oc {moﬂar} (moﬂor) spina. syntes a horn oc har ware ﬂæt a qwenna eﬂe ﬂær inne waro mæﬂ hænne. ﬂa ﬂæt barn war föt. ware eﬂær gilldær. swa ofrælse cono som frælse. §.5. Combær moﬂor faﬂer. ællær moﬂor moﬂer at arfwe. gifwe utt ﬂem som skyldæster æro ﬂriﬂiongen aff eghnom. hus oc allar inwiﬂær hallde quart.

	XIII. Hær six om offsinnes arff.
	Sæz allt i bat man oc cona. oc barn mæﬂ ﬂem. wet ængen hwar fyrst dör. ællær senast. Gangar ﬂær föﬂærne til föﬂærnes. oc möﬂærne til möﬂærnes. Sætias all i slæﬂa. bonde oc {huffru} [husfru] oc barn. aka all i wac ena. wæt ængin hwar længst liffwær. ællær fyrst dör. Gangær oc ﬂær fæﬂærne til fæﬂærnes. oc möﬂærne til möﬂærnes. ﬂæt callar offsinnes arff. Brindær allt inne. bonde. barn oc cona. æro samo lagh. Combær hær (a) land. dræpær oc brænner. wari lagh samo. Swa oc æn mæn i striﬂ döa. §.1. Hwa som ﬂan dræpær. han ærwa atte. han ær skildær wiﬂ arff. oc bote.LXXX. markær. vtan ﬂæt se mæﬂ waﬂa til comet. folgg mæn scolo ﬂæt wita. hwat han hælldær til arff drap. ællær æigh. §.2. Afflar barn i löscalæghe. oc takær man siﬂan ﬂa cono til laghgiffta husfru. ﬂa takær ﬂæt varn arff oc orff. som annat aﬂalcono barn. æn ﬂo at cona ællær maﬂær hafwær ﬂæs i mællom i andra gifto ganget. Fæster man cono siukær ællær helbrygﬂo mæﬂ fastom oc skiælom. ﬂa han fyr fore frillo haff›e. oc barn mæﬂ haft. ﬂa han hona hafwær swa fæst. som nu ær sact. ﬂa ware barn aﬂalcono barn. e hwat bonden lifwær ællær dör. Aflas barn i fæstom. take ﬂæt barn arff. Delis ﬂær om oc sighær hona æi laghlica fæsta wara. ﬂa fylle hon fæstning fore biscope. twe af manna halfwom oc twe a quinna halfwom. ﬂe agho seria. at ﬂe ﬂa wiﬂ waro. ﬂa han hona laghlica fæste. 

	XIIII. Hær six om ﬂræla arff
	Nv takær fræls maﬂær. ofrælsa cono. mæﬂ laghom oc lanzræt oc mæﬂ æghanda wilia. afla ﬂön barn soman. ﬂæt barn a frælst wara. oc swa conan. oc allt ﬂæt aff hænne föﬂes siﬂan. Takær ofræls maﬂær frælsa cono. mæﬂ lagh oc lanzræth. gangær awogh vtt v ætt sinne. fa ﬂön barn soman. ﬂær gange barn a bætre halwo

	XV. Hær six om rantakne cono barns arff.
	Nv warﬂær cona walltaken. oc warﬂær i ﬂy sinne hawande mæﬂ barne. oc warﬂær man laghwonnen til mæﬂ tolf mannom. ﬂa talke ﬂæt barn arff oc orff. e hwar ﬂy can arff til falla.

	XVI. Hær six om biltogha manz arff.
	Nv warﬂær man bilttogha lagﬂær. rymer af lande. oc husfru hans mæﬂ hanom. afla barn mæﬂan ﬂön biltogha æro. ﬂæt barn a æi arff taka. Nu can ﬂæt barn aflas inlændes oc föﬂæs utlændes. ﬂæt barn ma æi arff skipta. Nu can man barn {alffla} (affla) mæn han biltogha ær utlændes. oc föﬂæs inlændes. take ﬂæt barn arff oc orff. §.1. Nu warﬂær man biltogha oc rymer land. oc husfru hans sitær quar æfte hanom. combær han attær. oc afflar barn mæﬂ hænne. fyr æn han {frﬂ} [friﬂ] fa. æi ma ﬂæt barn arff {takea} (taka). ﬂæt barn hetir rishöfﬂe. §.2. Nu can biltogha manne falla arff til handa ællær bötær. hwat arffwe ﬂæt hælzt ær. ware han skilder wiﬂ arff. oc ﬂe ærfwen som næster æro. can ﬂan friﬂ fa. oc falldær hanom siﬂæn arff til ﬂa ma han arff taka. oc æncte aff fyrrra til fioll. ﬂa han biltogha war.

	XVII. Hær six om lighris böter.
	Vari læghre bot ofrælsmanz oc ofrælscono all soman i.VI. örom. Nv latær fræls mö lighra sic a möar aldre. halffæmte marc bot at. Latær lighra sic annan tima oc annan man. at markær ﬂrear. Latær lighra sic ﬂriﬂia tima. ﬂriﬂia man. tolf öra bot at. Latær lighra sic optare. fae ﬂa bot ænga. Nv latær ænkia lighra sic bot.III. markær. latær lighra sic annan tima at tolff öra. latær lighra sic ﬂriﬂia tima. ﬂær ær bot ængon at. aff ﬂæsso lighre ær bot ængin mere. æn nu ær sacﬂ. kræwar ﬂæssa böt. oc far æi. ﬂa scal {han} [hon] til ﬂings fara. oc sökia utt lighra böt. oc a.III. markær. ﬂa ﬂræskiptas. §.1. Takær moﬂær lighriz bot. oc hon förﬂe barn fram om ﬂry ar. §.2. Nu ma æi ligrizbot bötas. vtan barn witne bære. oc han warﬂær laghlica til wonnen. ællær oc han sialfwær wiﬂ gange.

	XVIII. Hær six huro cona scal barna faﬂor sin wita.
	Nv witir lösk cona. löscom manne barn. han dyl oc sighær nær fore. Jac hafwær mæﬂ ﬂic waret. oc ﬂo ær ﬂæt æcke barn mit. ﬂa hafwær cona wizorﬂ at binda han wiﬂ mæﬂ witnom twem oc eﬂe tolff manna. orcar hon eﬂ. vari han barnafaﬂer hænnar. Nv dyl han baﬂe lighris oc barns. dyle mæﬂ eﬂe tolf manna. oc barn gange aff lande ﬂæghar ﬂæt ær fæmtan ara. §.1. Nv can cona döa i barn sot. ﬂa cræfwer barn æfte fæﬂær sinom. faﬂer necar. binde wiﬂ han mæﬂ witnom twem. oc eﬂe tolf manna. §.2. Vitir cona manne barn oc ær æi sialfwær til swara. waren saclöser arfwar hans. ﬂær til han combær sialfwær til swara. §.3. Latær fræls cona lighra sic mæﬂ frælsom manne ær æi hordombær i. æi frænzæmes spæld. ﬂæt barn far aff faﬂors arf III. markær swen barn oc mö tolf öra. e hwat aﬂalcono barn ær til. ællær æi. §.4. Nv scal frællo barn föﬂa faﬂer ællær moﬂer. ﬂæt æmne hafwær bætre siﬂan ﬂæt ær aff spina want. oc ﬂær til föﬂe moﬂer barn fram. Nu gitær hwarte ﬂera barn halldet. ﬂa ﬂigge ﬂæt barn sic föﬂo. oc liggi ﬂo bæggia ﬂera wardnaﬂar a. e ﬂær til skv ar æro ute. fore allom waﬂa. §.5. Nu leghis barne fostærmoﬂer. oc ﬂæt barn fordærwas af wanröct. ﬂa raﬂe biscopær hwar fasta scal ﬂæt barn atter. oc fostær moﬂer. böte waﬂabot.

	XIX. Hær six huro frillo barn ærfwez
	Nv can frillo barne pænninga waxa. oc falldær ﬂæt fra. oc æro pænninga æfter. ærfwe moﬂer. nu ær æi moﬂer til. oc æi samsyskane. op a möﬂærnet. take arff halft systcanen a fæﬂærne. oc æi ytarmer. oc halft ﬂe skyldasto a möﬂærnet. Ær til frillo barn oc æi aﬂalcono barn. ﬂa scal frillo barn ærfwa möﬂærne sitt. oc æi fæﬂærne Combær frillo barn i lagha giffto. ærfwe fram i ætt sina. oc æcke attær. §.1. Nv can nocot ﬂæt clandas som i ærffd ær comit. clandas ﬂæt fore enom. ﬂa clandis oc fore allom hwat hælldær ﬂe scolo ﬂæt hallda ællær oc utgifwa. oc wæren arfwane ﬂæt mæﬂ lanz laghom. ællær oc utgifwen. §.2. Ær man twægiftær. ællær ﬂrægiftær. hafwær ænginne cono sinne vtt giwit. litin allar at enom ﬂriﬂionge.

	XX. Hær six om giælld æffter döﬂan.
	Dör man. æro gæld æffter. ﬂa gællde gælld aff bo hans oskipto. oc arfwar skipten ﬂæt attær ær. Ær æi goz mera til. æn gælldet ær. ﬂa gælldes gælld aff ﬂy sama. winz æi goz til. ﬂa ær want pænninga ﬂær taka ﬂær ænge til æro. oc arfwar waren saclöser. oc ængen hafwe walld nocoro arfwe at skiffta. för æn gælld gullden æro. ﬂe han gællda atte. winz æi goz til fulldra gællda. ﬂa falle af allom gælldom. slict af marc. som aff marc. §.1. Kræfwer man gælld annan ær ﬂæt minna æn öre. kræfwe fore sokn sinne. ﬂrea sonnodagha. sighær han næi gen. dyle mæﬂ {mæﬂ} en eﬂe sinom. oc swære gensta. oc ware saklös. will hwarte. æi gællda. oc (æi) dylia. ware saker at ﬂrim örom. far æi ﬂæssa ﬂrea öra. laghﬂinge til hans. will han æi æn ﬂa gællda. söke utt mæﬂ sæx mannom oc twem witnom ﬂrea öra. oc a ﬂrea markær til ﬂræskiptes Kræfwær man giald annan. ær ﬂæt ære. oc minna æn half marc. laghﬂinge til hans. om ﬂry ﬂingh. nv wil æi han ræt giora til kæres. söke ﬂa vtt gælld. mæﬂ sæx mannom. oc twem witnom fore. oc a ﬂrea markær til ﬂræskiptes. will han wita gulldet. {wita} (witi) gulldet mæﬂ sæx mannom oc twem witnom. Kræfwær han halff marca gælld. ællær marc mera. lagﬂinge oc til hans. oc söke gælld sitt mæﬂ witnom twem. oc eﬂe tolf manna. will han wita gulldet. wite oc mæﬂ witnom twem. oc eﬂe tolf manna. wizorﬂ scal man fore gæld hafwa. {oc} [ett] lokit wita. annat utt at læggia swa möket han will. ﬂriﬂia otaket wara. fore ﬂætta ytarsta wizorﬂ scolo æi witne fore ganga. Nv ær taldær ærfda balkær. Swa late guﬂ os skipta arff wi ﬂianen himirike. ﬂæt ær war ﬂarff. AmeN.



##	[--- Manhælghisbalken ær ænnu inte inskriven ---]


##	Hær byrias iorﬂa balkær. oc six fyrst om iorﬂa köp oc skifte

	I.
KArl atte by allan. atte mæn matte. ﬂa ræﬂ han a sælo oc sællde fiordﬂong i by. mæﬂ fastom oc fullom skælom. ﬂa skærffte sco at fote. sat wiﬂ carl oc nötte. Æn reﬂ karl a sælo oc sællde fiorﬂong annan i by mæﬂ fastom oc fullom skælom. ﬁa toko ﬂer at dela. sælu man. oc köpu man. Gafs ﬂær karle wald oc wizord {a} [at] lighre raﬂa. Æn skærffte sco at före. sat wiﬂ carl oc nötte. ræﬂ a oc sællde fiorﬂong ﬂriﬂia mæﬂ fastom oc fullom skælom. ﬁa toko ﬂer at dela. ﬂa casta ﬂe om coll köpe Giffs ﬂa cöpa manne wald at lighre raﬂa. Æn {skærffte} [castaﬂe] carle sco at föte oc sællde firoﬂong ﬂan længst war attær. mæﬂ fastom oc fullom skælom. ﬁa grep karl til afnæmminga. næmde af burtomt i by. vtan brot oc tomta mal. kælca dræt til scogs. croca fiske a watn. koa a rek oc soar. Nv sæl oc han ﬂæt mæﬂ wtinom oc skælom. Nu ær carl alla sæla. ﬂa spyria byrﬂa mæn at byrﬂ ﬂera ær sald ﬂa skiutær carl til ﬂinghs. at ﬂön æghn war laghboﬂen. Nv dela ﬂe om laghboﬂet. hwat laghfoﬂet war ællær æi. ﬂa scolo {ﬂæ} (ﬂæt) tolf mæn wita oc swæria hwat ﬂe iorﬂ war laghboﬂen ællær æi. Witna ﬂe at ﬂe iorﬂ war laghboﬂen. ﬂa dömes hanom cöp sit fast oc fullt. wilia ﬂe swa swæria. at iorﬂ war æi laghboﬂen. ællær hört ﬂæt at byrﬂamanne war boﬂet i laghﬂingom wærﬂ fore byrﬂ sina. oc æro pænningar i taca handom. ﬂa dömes iorﬂ i byrﬂ attær.

	II.
	Köpir man minna æn half örtogh. wite ﬂæt mæﬂ witnom twem oc (eﬂi) tolf manna. Köpær man halfwa örtogh binde cöp sitt mæﬂ ﬂrim witnom oc attærtan manna [eﬂe]. Köpær man örtogh land. take til fiura gardfasta. oc atta ﬂingfasta. oc mæﬂ ﬂem scal han wæria æn iorﬂen quæls. oc gange trætolftom eﬂ. Nu sigher ﬂan æftir iorﬂinne kærer. at ﬂær war aldre fasta ræter agangen. ﬂæt scal standa a tolf mannom a ﬂinge. witna ﬂe at ﬂæn laghagærﬂ war laglica gangin. dömes ﬂæt fast oc fullt som giort ær. oc hwarsom siﬂan qvæl. hætte wiﬂ marcom ﬂrim. Hwar som annars laghagærﬂ quæl. han scal quælia i sama ﬂinge som lagh gærﬂ gangs. hawe ænga wito oc ænga röst siﬂan at quælia. §.1. Dela mæn om iorﬂ oc byrﬂ. sighær. ﬂætta ær byrﬂa lutær min oc æi ﬂin. Ær annar manne nærmer. annar manne færmer. ﬂa dömis hanom iorﬂ at cöpa. som manne ær nærmer. Dela mæn om iorﬂ oc byrﬂ. æro baﬂær byrﬂas mæn ﬂa ware ﬂæn næst cöpe som næstær (ær) arfwe. æn ærfwa scolde. æn han biuﬂær til i laghﬂingom. biuﬂær han æi i laghﬂingom. oc {witnea} (witna) swa tolf mæn. ﬂa hafwe ﬂan iorﬂ som köpir. Dela {man} [mæn] om iorﬂ oc byrﬂ. {ær} [æro] baﬂær iom nær. ﬂa scolo baﬂer iorﬂ cöpa. oc baﬂer æfte wærﬂe leta. §.2. Sæl man fæﬂærne sitt ællær skiptir. i enom staﬂ oc cöpær i adrom. ﬂæt ær fæﬂærnis iorﬂ. oc æi æflinga iorﬂ. §.3. All æflinga iorﬂ hon a æi byrﬂar mannom biuﬂas. ﬂan {iorﬂat} (iorﬂ) hafwer aflat. han hafwe wald aff hænne giora hwat han will. gifwa ællær sælia. oc sæli hvem han wil. som han gitær dyrast. vtan iorﬂ se se mæﬂ arf til comin. ællær man hafwær byrﬂcöpt. af byrﬂamanne. hon a atter biuﬂas rætom byrﬂamannom. ware samo lagh om skifte. som om cöp.

	III.
	Skipta mæn æghnom ær fullt gen fullo. oc lict gen lico. ﬂæt a standa fast oc fullt. oc e hwar man skifftir iorﬂ. ﬂa ware ﬂæt byrﬂ hans. ær han i skiffte far. Nv gior man baﬂe cöp oc skiffte. ær skiffte mera. oc cöp minna. ﬂær giffs skifftis fastom wald oc wistord. ær cöp mera. oc skifte minna. ﬂa dömis iorﬂ i byrﬂ som köpt ær. oc skiffte stande. Ær baﬂe iamt skifte oc cöp. stande ﬂæt giort ær. §.1. {Skifftea} (Skiffta) mæn eghnom hafwær til fasta oc fullskiel. stande skiffte ﬂera. warﬂe hwar aﬂrom fore brigﬂ. Combær brigﬂ i. gange hwar til {sin} [sins] attær. oc ﬂan dömes af ﬂrim marcom som ohemolt skiffte ællær salde. Skifft a standa swa mællan oskyldra som skyldra. §.2. Binda twer köp a man. byrﬂaman oc {obyrﬂaman} (obyrﬂarman). oc ær æi iorﬂ laghlica opbuﬂen. ﬂa dömis iorﬂ i byrﬂ. oc obyrﬂarmanne wæﬂrﬂ atter. oc ﬂan aff ﬂrim marcom æi hafﬂe iorﬂ laghlica opboﬂet. §.3 Dela twer om fæﬂærnes iorﬂ. sighær hwar sitt fæﬂærne wara. ﬂa scolo ﬂæt tolff mæn wita. næmne sæx mæn hwar ﬂera. hvem ær ﬂæsse tolf sanna. ﬂem dömes eghnen. oc e ﬂem ær flere fylghia. ﬂa dömis eghnen Domara scolo ﬂem {mæmna} (næmna) raﬂe hafwe syn hwar ﬂera. hwilikin syna man quar om sitær. wil hwarte væria ællær fælla i lagha ﬂingom. hætte wiﬂ marcom ﬂrim. 

	IIII.
	Binda twer fang a en. hwat ﬂæt ær cöp ællær skiffte. ﬂa giffs ﬂem fastom wizord ær fyrra köpte. ﬂan cræwe wærﬂ sitt attær. som sænna cöpte. oc.III. markær fore gærsalo. witen ﬂæt oc tolg mæn. hwilikin fyrra cöpte. 

	V.
	E hwar bonde skiptir ællær sæl iorﬂ bort husfro sinnar. oc æro barnom saman bunden. ﬂær agho fastar bitas baﬂe a bonda oc husfro §.1. Nu cöpir man iorﬂ af androm. dör ﬂan siﬂan som salde. klandas ﬂe iorﬂ af ærfwingiom ﬂæs som salde ﬂa bitin fasta a ﬂæn som salde. ware hwat han ma döﬂær ællær qwiker.

	VI.
	Ær man innan hundæræs. biuﬂe til byrﬂ sinne innan ﬂry lagha ﬂing ﬂöm næsto. Ær han utan hundæris innan laghsagho ællær utan. biuﬂe til byrﬂ sinne innan halft ar. Ær han uttrikis. biuﬂe til innan nat oc iamlanga. ællær hafwe ﬂan som köpte.

	VII.
	Nu skifter man wiﬂ witwilling. ællær owormagha. ﬂa magho ﬂer æncte skifte giora. vtan næsto frænda raﬂ. ællær moﬂor ællær faﬂors Skifter faﬂer owormagha möﬂærne. ællær moﬂer owormagha föﬂærne. ællær andre frændær skifta barna goz. ﬂa skifte til {wærra oc æi til bætra} (bætra oc æi til wærra). oc æn ﬂylldær ﬂa ware ﬂy at enost laghstandet. at han quæﬂr ia wiﬂ. ﬂa han warﬂær moghande oc ﬂan {bö} (böte) æncte fore som skiffte giorﬂe

	VIII.
Nu skifter man eghn til cöpstaﬂa taker garﬂ i köpstaﬂe fore iorﬂ a lande. ællær oc han takær tomt i köpstaﬂe taker fullt i köpstaﬂe at marca tale som iorﬂen gældær. ﬂa dömes ﬂæt fast oc fullt. gior baﬂe cöp oc skiffte gangin ﬂön cöp oc skiffte som all annor.

	IX.
Alla staﬂe bita fasta a rætom æghanda. utan hær. at man bindær fasta a owormaghe. ællær a witwilling Æi ma (a) fanga fasta binda. oc æi a biltoghan man siﬂan han biltogha soren ær.

	X. Hær six om iorﬂa {wæﬂsætnng} (wæﬂsætning)
	Sætær man iorﬂ fore corn ællær pænninga ællær andra wærﬂöra. hwat hælldær han takær ﬂæt til sæﬂ ællær föﬂo. ællær til hwars han ﬂæt takær. ﬂa scal hafwæ stæmnodagh som ﬂem sæmber om. ﬂön eghn scal utt sættias mæﬂ fastom. ﬂæt callar {wiﬂiafastar} [wæﬂiafastar]. lösir æi a stæmnodaghe attær. æi han oc æi frændær hans. ﬂa aghe ﬂan iorﬂ som hon wæﬂsæt war. ware ﬂæt ﬂa oﬂals fastar. som fyrra waro wæﬂia fastar. §.1. {Allar} (Alla) ﬂa iorﬂer som utt sættias. ﬂa agho a ﬂinge. ællær oc at kirkio fore sokn vtt sætias. oc ﬂær attær lösas mæﬂ samo fastom som hon utt sættes.

	XI.
	Sæl man iorﬂ oc will wita {cö…} (attærcöpt). giffs cöpa fastom wald oc wizord. oc æi attær cöps fastom. §.1. E hwar twe dela om iorﬂ ena. ﬂa aghe ﬂan sæﬂ som ioﬂ winﬂdær. æn hon saen ær. 

	XII.
	Köper man iorﬂ af witwillinge. ællær af galnom manne ællær owormagha ﬂan som minna ær æn fæmtan ar. ængen ﬂæn ma iorﬂ sælia. vtan næsta frænda wilia. Nu ﬂorf witwillingær ællær owormaghe föﬂo wiﬂ. ﬂa scolo næsto frændær til ﬂings fara. oc ﬂær til doma taca. annatiggia cöpa ællær androm sælia. ﬂa scal ﬂan som cöpær taca fasta af rætom æghanda. oc af næstom frændom ﬂera. klutras ﬂæt siﬂan oc clandas. binde ﬂa fasta a rætan æghanda. oc næsto frændær hans. Fore witwilling oc owormagha agho frændær baﬂe swara oc sökia.

	XIII.
Nu can man löpa bort fra cono sinne. ællær cona fra manne sinom. ællær man far i pilagrims færd ﬂa ﬂorfwo barn föﬂo wiﬂ. oc ﬂan som hema sitær. ﬂa hafwe ﬂan {wal} (wald) at sælia hwat wil hælldær i lösom örom ællær i eghnom. stande swa ﬂæt fast oc fullt som conan gior. som bonde giorﬂe i ﬂæsso male. oc gangen twe lote a {bondens} (bondans) lot. oc ﬂriﬂiongær a hustonar. E mæﬂan hionalaghet ær. ﬂa halldær sængar cöpit saman hwat ﬂe hælldær lyta sælia ællær cöpa §.1. Nv conno flere i boscape soman wara. oc sælia sina iorﬂ fore ﬂranga skyld. gange slict a man som a man. fylle ﬂæn attær iorﬂ. at saclöso i laghaﬂingom. ﬂæghar ﬂan kærer. som mera ær salld fore {ær} (æn) til hans lota bar. Dela siﬂan om. annar sighær sic iom myket hafwa salld som annar. stande {ﬂæ} (ﬂæt) a tolf mannom. som baﬂe qwæﬂa ia wiﬂ. Nu fælla ﬂe han. som mera salld hafwær. ﬂa scal han hanom fylla attær i ﬂrim laghﬂingom. gior æi ræt {i ræt} i ﬂrim laghaﬂingom. ﬂa dömes utt ﬂæt han cræfwær. oc a.III. markær. ﬂa gangen til ﬂræskiptes. Köpa ﬂe iorﬂ som flere æro saman i boskape. take swa hwar af köpeno. som han a i {boskifftne} (boskifftinne). §.2. Sæl man iorﬂ. hafwær han i flerom acrom i by sinom. aghe wald oc wito at wisa hanom a ﬂan akær. han bor æi a. ær æi awisning til. ﬂa bita fastar i bol bonda. oc a rætom æghanda. Hafwæ han æncte dul fore som rættær æghande ær. hwar til awisning gripær ﬂa fylle hanom iorﬂ æfte ﬂy han hafwær {wæﬂ} (wærﬂ) taket.

	XIIII.
	Köper man bol undan aﬂrom. ællær skifter. will æghande sialfwær a byggia. ﬂa scal han hanom löna {ﬂræﬂes} (træﬂes) lön. Jær half træt. ﬂa gifwe halff lön. ær twætræt. ﬂa giwe örtogh aff örtogh

	XV.
	Atta aar ær gifftar stæmna. oc a nionda scal gifft giwa. Gifft scal gifwas swa som baﬂom asæmbær {iorﬂænghanda} (iorﬂæghanda) oc lanboa. oc swa affraﬂ vtt a rætom affrazdagh. Affrazdaghar æro ﬂrir en om quindilmæsso. annar om fastogang. ﬂriﬂe om miﬂfasto. Gifwær affraﬂ fore affrazdagha. ware saclös. gifwær æi afraﬂ op a ytarsta afrazdagh. gælde örtogh af örtogh at witeno. e ﬂær til ören ær fulldær. Sitær han qwar om öre allan. ﬂllær öre mera. ﬂa böte.III. öra. fore hwart aret. oc ware ﬂæt bondans ensac. hafwe oc æghande wald. at sökia lanboa. baﬂe til afraﬂa oc a wita. will man wita afraﬂ gullden. wite mæﬂ twæggia manna witnom. oc tolf manna eﬂe. §.1. Gifter man iorﬂ oc dör ﬂan iorﬂ hafwær gifftat innan giftarstæmno. ﬂa stande gift hans fore arfwom hans. ﬂær til gifftarstæmna vte ær. §.2. Hwar som iorﬂ giftir vndan aﬂrom. hæte wiﬂ marcom ﬂrim som vnder gifft gaff. oc ﬂan taki iorﬂ attær förra hafﬂe giftat §.3. Combær landboe a iorﬂ annars manz. mæﬂ bild oc biogskæppo. binde gifft mæﬂ witnom twem oc eﬂe tolfmanna. ﬂa ma han æi aff iorﬂ rwæca fyr æn bolagsstæmna ute ær. vtan ellder ællær ofpse ﬂrænge æghanda til. ﬂa ma æi æghande vte wiﬂ garﬂ boa. ﬂa scal halfft æghande aff husom hafwa oc af iorﬂ. oc halfft landboe. ﬁa som ute ær bolaghstæmna. ﬂa ma iorﬂ æghande attær iorﬂ taca. oc sialfwær sa. will oc ﬂem landboa attær giffta ællær androm. hafwe sialfs wald a. §.4. Takær han iorﬂ mæﬂ giftom. af ﬂere iorﬂ scal han oppe hallda affraﬂom til bolaghstæmno. ællær annan aboa fore sic fa. æfte iorﬂæghanda wilia §.5. Hafwær man minna æn örtogh i annars manz akre. mæﬂ ﬂere iorﬂ ma man æi annarsmanz akær fyrna. ﬂan som hona hafwer. gifwe aff gifft oc affraﬂ. will æi æghande wiﬂ taca. sæte ﬂa gifft oc affraﬂ tacom i hændær. oc sae at saclöso Hafwær half örtogh ællær minna. hafwe oc æcke wald attær læggia. vtan sae oc gifwe fullt af æghanda. lægger attær. oc sar æi. oc sætær æi gifft oc affraﬂ tacom i hænder. hæte wiﬂ ﬂrim örum. far æi ﬂæssa man sialfwær a eghn sinne byggia. ﬂa ute ær bolaghstæmna. Gifwe landboa træﬂes lön. hafwær han hus. ﬂa flyte af ﬂem innan ﬂriggia ara fræst. wil æi ﬂa af flytia. hafwe iorﬂæghande wald at casta op husom hans at saclöso. §.7. Hafwær man byrﬂar lot i eghnom. en hafwær mera. annar hafwær minna. hafwe e hwarsom fanget hafwær. §.8. Hwarsom gior lighris willo aﬂrom. læggær bort af stad eghn manz. af ﬂy lighre hon fyrra lag. hæte wiﬂ marcom ﬂrim. §.9. Nu can by i delo coma. ﬂær landboe i byggær. ﬂær scal iorﬂæghanda til sighia. iorﬂ æghande a ﬂær baﬂe swara oc sökia Klandas iorﬂ fore landgoanom. ﬂa skal iorﬂæghande annatigia wæria ællær vttgæfwa. §.10. E hwar man gripær til gangamanz. ﬂa scal hemolzman fram coma i laghﬂingom. ællær lagha forfalz witne hans. oc siﬂan stande malet i quarstaﬂo. til ﬂæs swarande combær. §.11. Nu can landboe awærcan ællær garﬂa fall giora. ællær oc annat i lagh manna bryta. warﬂe ﬂær siælfwær bortom sinom. §.12. Hafwær man enghn i by annars. will æi sialfwær fara. ællær androm byggia. ﬂa scolo bymæn til ﬂings fara. oc a ﬂinge æghanda til sighia hwat hælldær han til (ær) ællær æi. will han ﬂa hwarte sialfwær gærﬂa ællær androm byggia. ﬂa take til dom a samo ﬂinge. oc slae ængena. oc gærﬂe garﬂana Combær garﬂa fall siﬂan a. ﬂa gællde ﬂan garﬂa fall som æng slar. §. 13. Hwar som hafwær bol oc bygning annars manz. göﬂe swa hans iorﬂ som sialfs sins. Hwarsom æi gior swa hæte wiﬂ marcom ﬂrim. 

	XVI. Hær six huru man scal bolagh læggia.
	Læggiæ mæn bolagh soman. ﬂa scolo til kirkio fara. oc af sokn tolf mæn næmna. ﬂæsse tolf scolo ﬂæt wita huru ﬂæt soman com. Ökes ﬂæt. ökes fore baﬂom. Krænkes ﬂæt krænkes fore baﬂom. ﬂe tolf scolo oc ﬂæt wita hwat bolagh war laghat til halfs ællær til ﬂriﬂiongs. §.1. Nu will annar ryuua. oc annar will hallda. hafwe ﬂan wizord ær hallda wil mæﬂ twem witnom oc tolf manna eﬂe. til ute ær nat oc iamlange. Combær siﬂan döﬂær ﬂera mællom. skiffte æffte ﬂy ﬂe soman lagﬂo. §.2. Nu wilia ﬂe bo skifta. nu kænner sic annar mera. annar sighær minna. stande a ﬂem tolf som ﬂa wiﬂ waro. ﬂa som ﬂæt soman lagﬂes. oc æffte ﬂy ﬂe witna. ﬂa aghær ﬂæt skiftas. haldær annar fore androm. oc wil æi utt gifwa. haldær i ﬂrim laghﬂingom. gifwe ﬂa utt. oc mæﬂ.III. markær. §.3. Dela mæn om boskifpt. annar wil skiffta oc annar æi. fare til ﬂings. kræwe a ﬂinge. aﬂro. oc ﬂriﬂia will ﬂa uttgæfwa. ware saklös. will æi; oc haldær siﬂan. gifwe utt boskifft oc a markær.III.

	XVII. Hær six huru faﬂer a barnom ioﬂ fore föﬂo biuﬂa.
	Nv can manne ællær cono alldær ællær sot hænda. ﬂa agho barn hans han föﬂa. oc oppe halda til döﬂra dagha hwat ﬂe agho mera ællær minna. hafwær ﬂan iorﬂ minne æn han gitær sic sialfwan haldet oc fött aff. ﬂa will han ﬂem iorﬂ lata. som han föﬂer til döﬂra dagha. hafwær han barn æfter sic ett ællær tu ællær flere. ﬂa a han iorﬂ sina barnom i ﬂinge biuﬂa. wilia barn wiﬂ taca. ﬂa agho ﬂe han föﬂa. ar fore örtoghland hwart. Ællzta barn a han först föﬂa. oc ophalda. oc siﬂan hwart æffte ﬂy ﬂæt ær gamalt til. hwart barn a faﬂor oc moﬂor oppe hallda. ﬂær til swa mykit ær opnöt som ﬂæt atte æfter han taca ællær ærwa æn han döﬂær ware. syster systor lot. oc broﬂer broﬂor lot. wil æi ett barn wiﬂ taca. oc ær swa ﬂingwitne til. oc föﬂer annat systkene han siﬂan. ﬂa take ﬂæt först fult fore sin cost. æn ﬂo at æi se mera til. Ær mera til. ﬂa take hwart sin lot fullan op æfte {ﬂan} (han) döﬂan. Samo lagh æro om frændær. æn æi æro barn til som nu ær sagﬂ. ﬁan a næstær wara han at föﬂa. som arfwe ær næstær. æn han döﬂær ware. Nu sighær annar. Jac {bö} (böﬂ) swa min cost til. som ﬂu ﬂin. stande ﬂa ﬂæt a tolf ﬂingwitnes mannom. raﬂe halfre næmd hwar ﬂera. Waren ærfwingiar skyldoghær at föﬂa faﬂor ællær moﬂor. æn ﬂöm fatöct hændir. ællær allder. e hwat han pænninga hafwer til. ællær æi. æn ﬂe orca. Hwilikin son ællær dotter faﬂor rwæker ællær moﬂor. böte.III. markær om ar hwart. ﬂem aghe rætær malsæghande. Nu can han för döa æn op nöt ær ﬂæt han fore sic fæste. ﬂa a {han} (ﬂan) cost hiolt swa myket af takca som han costat hafwer. oc hint gange til skiptes ær öwe löpse ær. aff ﬂy han atte wilia æi {skyder} (skylder) mæn wiﬂ taca oc föﬂa. taken ﬂa wiﬂ oskylder mæn oc föﬂen. æfte ﬂy ﬂöm sæmbær a. 

	XVIII. Nu tæls æn man six aff iorﬂa delo fyr æn hon lyctad ær.
	Nv dela bya twe om iorﬂ ena. ﬂa sighær sic en granne aff ﬂe delo. ﬂan iorﬂæghande ær i ﬂem by. ﬂæt a han a ﬂinge giora. förra en wæﬂias til. Tappar han bya delo. ﬂa ware ﬂan saclös sic hafwær aff saght. windær ﬂan bya delo. ﬂa ware ﬂan ute luctær baﬂe aff bot oc iorﬂ. sic sialfwær afflaghﬂe. wæﬂiar han först. ﬂa ma han (æi) aff sighias. Nu ær taldær iorﬂa balkær. Jorﬂ mon ængen scorta. alle fa ﬂe iorﬂ. aff iorﬂ {ær} (æru) comner. Guﬂ late os swa til iorﬂ at ﬂra. at wi mattom alle himirike fa. AmEN.

##	[--- Köpmålabalken ær ænnu inte inskriven ---]


##	[--- Bygningabalken ær ænnu inte inskriven ---]


##	Hær byrias ﬂingmala {balkæ} [balkær] mæﬂ wæstmannom.

	I.
NV scolo domarar takas ﬂa scal læns man a ﬂinge opstanda. oc tolff mæn næmna af hundære. ﬂe tolf agho twa mæn til domara. næmna. conungær a ﬂem dom j hændær sætia. ﬂe domarar agho ﬂing sökia a hwariom ﬂingsdagh.

	II.
	En scal ﬂingstaﬂr wara j hwario hundæri. hwarn siunda dagh ma lænsman ﬂing hawa a rætom ﬂingstaﬂ. ﬂy at enost flerom sinnom at conungs boﬂ can coma ællær conungs breff. Hawe alldre ﬂing gillt til socning j wiconne vtan ett. Villir lænsman ﬂing fore bondanom. ﬂa scal bonde sökia rætan {ﬂingsdagh} [ﬂinghstaﬂ] opp a {rætan ﬂinghstaﬂ} [rætum ﬂingsdagh].

	III.
	Nu can æi lænsman coma til ﬂings. næmne ﬂa bonde tolf mæn III. af hwærre bronfiol. lati sea eﬂ sin oc witne sin. biﬂe ﬂær til dagher ær orﬂinga. fari siﬂan hem oc være saclös. swa som han hafﬂe eﬂ gangit.

	IIII.
	Combær ﬂingsdaghr oppa hælghan dagh. ællær opp a fastodag lyse lænsman a fyrra ﬂingsdaghe slican dagh han wil ﬂing hafwa. lysir æi. ﬂa {sitir} [sitin] bönder saclösir hema. ﬂær til annar ﬂingsdaghr combær.

	V.
	Fore ﬂæmma malom ma lænsman boﬂcafla op skæra Mo conungs brewe. ællær conungs boﬂ. warﬂr stolit i bygﬂinne. {warﬂær} (warﬂa) drap gior. ællær man inne takin mæﬂ annars cono. ﬂa ma boﬂcafla op skæra. sin a hwarn fiarﬂong. ﬂan boﬂkafle agher fram ganga oc æi aftær. æi scal ænkia boﬂcafla bæra. vtan hon hawe son ælldre æn fæmtan ara. oc æi ﬂorpa karl som i scoghom bor. hamno mæn agho honom boﬂ fa. slic ﬂe hawa af conunge fangit. Combr boﬂcafle östan j by. gange utt wæstan Combr sunnan. gange utt norﬂan v by. Alle agho boﬂcafla bæra böndær oc lanboa. oc alle ﬂe ær ﬂiæna frælst. Nu fa ﬂe at dela. annar sighær. iac bar boﬂcafla i garﬂ ﬂin. næi sighR han. ﬂa a ﬂan wizorﬂ ær necar at wæria sic mæﬂ næi oc tolf manna eﬂe. oc ﬂan böte.III. markær som han fælde. Skær siﬂan lænsman boﬂcafla op om {annr} (annur) mal. æn ﬂæssom som fyr æro sagﬂ. gange swa langt som ma ﬂær ær bot ængon at. 

	VI.
	ﬁing ær ﬂær som tolf mæn æro. vtan domarar oc lænsman. æi ær ﬂinglame vtan ﬂry ﬂing fællins. siv nættær ﬂinga mællom. swæria swa tolf mæn a ﬂinge. at ﬂinglame ær gior. ﬂær ær bot.XL. markær. take ﬂem op conungær

	VII.
Nv ær ﬂing soman comit. a rætom ﬂinghstaﬂ. ﬂær scolo domarar vara. ær hwarghin ﬂera ﬂær. bötin III. markær. ællær vitin forfall sin. hwar ﬂera mæﬂ twem mannom. Combr en domare. warin bﬂer saclösir. Nu combær æi forfallz witne ﬂera. bötin.III. markær. som fyr ær saght. take halft conungær. oc halft hundære. Nu sighær bonde domare æi a ﬂinge wæræt hawa. domare sighr sic hawa warit. witin ﬂæt tolf mæn ﬂe ﬂa a ﬂinge waro. 

	VIII.
	Nv ær domare a ﬂinge. oc wil æi döma. ﬂa skiuz ﬂæt op a tolf mæn. ﬂe a ﬂinge waro. fælla ﬂe domaran. ware fallin at ﬂrim marcom. Skiptis ﬂæn bot som fy ær sact. Raﬂe halfwe næmd hwar ﬂera som wiﬂ delas. will annar næmna oc annar æi. ﬂa ær ﬂan fallin æi will næmna. æro annan wægh flere. ﬂa ær ﬂan warﬂr som flere fylghia. ﬂe næmd ma æi attær brytas. E hwar som næmd scal næmnas. ﬂa næmnis ﬂe mæn ær baﬂe sighia ia wiﬂ som wiﬂ delas. Sæghær domare at han can æi ﬂær om döma ræt lanzlagh ﬂa scal han hallda dom sin vnde land oc laghman. ware ﬂær mæﬂ domare saclös. at malet standær til quarsta›o

	IX. Hær six huro man gifwær manne sac.
	Nv combær man til ﬂings oc giwær androm sac. lyster male ﬂy han hafwær handa mællom. take {domtil} (doma) til. næmna j samo ﬂinge. hallde wiﬂ han tu lagha ﬂing ﬂær æftær hafwær han næmt sic til wizorﬂa. söke a ﬂriﬂia ﬂinge. æfte næmne sino Gitær han æi sott sic. take ﬂa ﬂan wizord æi atte fyrra. oc wæri sic. oc ﬂan böte.III. markær ær wizorﬂ fællde. Gitær siﬂan hwarghin ﬂera æi hin sott sic. oc æi ﬂænne wart sic. böten baﬂer.III. Markær. §.1. Gifs manne sac vare hwat sac (ﬂæt) hælzt ær. dör bonde fyr æn ﬂæt combær til lagha. ællær lagha bota. æro ﬂingwitne til tolff manna. at ﬂæt mal war kiært j faﬂors daghom. hafwe ærwinge wald at wæria sic mæﬂ samo wizorﬂom som faﬂær hafﬂe fore hanom kæris ﬂæt æi j faﬂorsdaghom oc (ær) æi malit oppinbart. standi ﬂa dul fore döz sac. oc bæra swa tolf mæn witne. oc agho ﬂa arwe wald gripa til {ﬂilica} (ﬂilic) wizorﬂ han sialfwær wil. 

	X. Hær six om twæ talo.
	Tala mæn talo sina a ﬂinge. combær attær i aﬂro ﬂinge talar aﬂra. ﬂæt ær twæ tala. Nu kænnis manne twætala. wæria han tolf mæn. wæræ saclös. fællæ ﬂe han. böte.III. markær til ﬂræskiptis. Siﬂan scal han mæﬂ samo {talæ} (talo) som han a fyrsta ﬂinge hafﬂe. wæria sic ællær fælla. hwat ﬂæt ær hælldær til talande ællær swarande. ware lagh samo.

	XI.
	Hwar som {sætæ} (sætær) aﬂrom manne. talo sina i hændær. sæte a ﬂinge. ware swa gillt ﬂæt som han gior swa som sialfwær giorﬂe. vare sialfwær bonde malsæghande fore næmning oc söcning. hwar som talar obuﬂna talo. böte.III. markær.

	XII.

	Fæstas lagh lænsmanne ællær bonda. oc giwa ﬂe op ﬂön lagh. quæls ﬂæn eﬂær siﬂan viti han gifnan mæﬂ tolf mannom ﬂe a ﬂinge varo. Slict se giwin eﬂær som gangin. §.1. æi (ma) swæria ællær ﬂing hawa mællom pascha oc pighinz {dagh} (dagha). §.2. Ær man færﬂa boin bort at sighla. oc gifs honom sac. ær ﬂan man bolfastær ﬂa scal han eﬂ fæsta. oc sighle at saclöso. Combær han attær. hafwe ﬂry lagha ﬂing fore sic. oc gange eﬂ sin. combær æi han attær. gangin arwar hans ﬂæn eﬂ. Nv can man æi wara volfastær oc fæstir eﬂ. fae borghana man fore sic. oc sighle at saclöso. gange eﬂ ﬂan tiﬂ han attær combær ællær borghana man hans i ﬂrim lagha ﬂingom. Combær æi han attær som eﬂ fæstæ. ﬂa gange borghana man eﬂ. ællær böte bot ﬂa samo hin attæ bötæ. Nu far han æi bargana man. ﬂa scolo pænningar hans i tak sætias swa mangir som sakin ær högh til. oc siﬂan ma han qwala lös sighla. oc böti ællær lagh gangi j laghaﬂingom siﬂan han hem combær. §.3. Kærer öanzmaﬂær til byamanz. fare til raﬂstovo. oc kære til ﬂrea manadagh. lite at ﬂylicom laghom som j bynom gangær. all wid›ær band. vite intil hans mæﬂ twem witnom oc sæx manna eﬂe. ær han til wizorﬂa comen. wære sic swa fore lanzmanninom som fore byamannenom Kærer byman op a lanz man lite at ﬂylicom laghom som a landeno gangær. §.4. hwar som eﬂ gitær gangit j rætom laghaﬂingom fid›e han oc hans (goz). fallz at eﬂe falle at fæbotom. hwart æffter sinom brutom. A rætom ﬂingsdagh oc a rætom ﬂingstaﬂ ﬂa agho eﬂa gangas. oc æi j affkiænno ﬂinge. 

	XIII.
	Nu hafwær domare rwangt dömt. oc skil laghman ﬂæt attær. oc skil a ﬂæt mal ræt lanzlagh. ﬂa scal ﬂan eﬂr standa som sorin ær ﬂær til malet ær utt rönt. windær ﬂæn siﬂan fyr hafwær soret. ﬂa stande eﬂr hans fastr oc fulldr. tappar han ﬂe delo. ﬂa gangær attær eﬂær hans baﬂe vnde bot oc skrift. oc domare af ﬂrim marcom.

	XIIII Hær six huro man scal sökia annann.
	Nv ma ængen {lænsimn} (lænsman) bonda sökia. vtan han hafwe rætan malsæghande fore sic. ﬂa a han honom först sin ræt vtt mæta oc siﬂan baﬂe carle oc conunge. Nu sighær malsæghande sic æncte ræt hafwa fangit. kænnis wiﬂ baﬂe carl oc conungær. ﬂær combr han lyct wiﬂr som sac ær gifwæn. E hwar som twe lote kænnas wiﬂ taket. oc enom otakit. ﬂær combr han lyct fore. Hafwær en lotær takit oc twe otakit. ﬂær combær æi lyct wiﬂr. ﬁæsse lagh gaff byrghir conungær. at ængin man scal malsæghanda ræt taka vtan rætær saca æghandi. Hwa han takær oc warﬂr wiﬂ bundin mæﬂ tolf mannom. gifwe conunginom ﬂæt han tok. oc a.XL. markær. hwat han ær hældær bondi ællær ﬂiænosto man. lænsman. riddare ællær swen. Nv sighr bonde sic soctan vara vtan malsæghanda. nu gar malsæghande vndan lænsmanz. ﬂæt aghom tolf wita hwat malsæghande ware fore ﬂy male ællær æi. Söker man sokn. ær ﬂær fore rætær malsæghande. gangær han attær. ﬂa böte domare.III. markær. æn han hafﬂi æi honom ræt lagh dömt. oc late hwar fæ attær som han taket haffwær. §.1. Hwar som lænsman ællær ﬂiænisto man brytær j lagh bonda. söke swa han som bonde bonda. Nu can ﬂan man æi wilia bonda ræt giora j lagh ﬂinghom æffte domarans dome. fare ﬂa vnde land oc laghman. will æi æffte laghmanz skilo ræt giora. ﬂa wæﬂiæ wiﬂ laghman sinom sæx marcom. winne ællær tappe VI. marcom. ællær söke æfte laghmanz skilo. Wæﬂiar han wiﬂ laghman ﬂa agho næmda mæn ﬂæt slita hwar ﬂera sannari hafwær. wil han æi ﬂa at næmda {mannon} (manna) skilom lita. wæﬂi sic vnde conung mæﬂ.XL. mardom. som sact ær föræ. 

	XV.
	Nv brytær ﬂan wiﬂ bonda æncte hafwær wiﬂ hæta. tale bonde til hans a ﬂinge andro oc ﬂriﬂia. combr han til ﬂings oc biuﬂr ræt fore sic. stande wizorﬂ fore hanom. Combr han æi a fiorﬂa ﬂinge. ﬂa ær ﬂæn fallin sic fællir. sialfwær. Hwaria bot afftær brutom sinom. Ær han æi bolfastær. ﬂa lagﬂinge ﬂær som gærningin var gior. Siﬂann han ær swa fældær ﬂa gange han in til bondans. ar fore marc hwaria som han sackær ær at. e förstonne. oc siﬂan til conungs. oc ware saclös fore hvndareno. Can han löpa bort mæﬂan han ær inne mæﬂ bondanom ﬂa wære saker at ﬂrim marcom. swa opt han gior ﬂæt. oc ware ﬂy længær ett ar mæﬂ bondanom. Löpær ﬂan man bort brotlikær ær. ﬂa can bonden han wilia attær taka oc combr a coma a ﬂan man. ﬂa ware ﬂæt alt (ogilt). vtan j drapom. Döz drap ligge j .XX. marcom til ﬂræskiptis oc take sin skaﬂa man hwar han can fa han at saclöso. wil han taka. ﬂa take lænsman han. vare bonden saclös fore conungs manne. E mæﬂan han ær inne mæﬂ bondanom. e hwat honom giors ællær han fa giora. ware alt j frælsmanz botom.

	XVI
	Nv can bolfastær man j lagh bryta oc will sialfwær vndan flya. ware hwat sac ﬂæt hælzt ær. will sialfwær ræt gior vare saclös. will han æi ﬂa laghbinde han rætær malsæghande wiﬂ sac sina. oc söke til fulldra bruta mæﬂ domare sinom oc hundæri sino. take hwar ﬂær sin lot op som j sakkinne a.

	XVII. Hær six huro man scal mæta fore androm.
	Nv warﬂr man laghfælldær fore brot sin. lænsman wil han sökia mæﬂ ﬂinge. ﬂa scal [ﬂing] til bya calla oc domara döme {mænzmæn} [mæzmæn] j garﬂ hans. ﬂæt æro tolf mæn. hwate lænsman ællær domarar scolo j garﬂ ganga. oc ængo mæte raﬂa. hwilikin ﬂera j garﬂ gangær. böte .III. markær. ﬁa scolo {mænzmæn} [mæzmæn] mæta lösa öra. oc ganganz fö. vinz æi ﬂæt til. ﬂa scal mæta corn oc hö. vinz æi ﬂæt til. (ﬂa scal hus hans mæta. vinz æi ﬂæt til). ﬂa scal mæta omæghner hans örtogh land hwart fore twa markær. Æro æi omæghner til. ﬂa bitær mæt i bol bonda. ﬂær læggias fore ﬂre stæmnodagh. oc ﬂrea wicor mællom hwars stæmnodaghs. löser bonde ællær frændær hans attær innan ﬂrea stæmnodagha örtogh land hwart fore twa markær. som fyr mætet war. ware ﬂera. löser æi han oc æi frændær hans. aghe ﬂan iorﬂ som hon mæten war. §.1. E sva ﬂycla som bonde sökes. swa ﬂycla skiptis hustrona lotær fran. baﬂe j iorﬂ oc lösom örom. bötez alldre fore ﬂe brot mera aff cononne goz. Wærcar husfro oc fællez bonde hænnar at laghom ællær warﬂær hon mæﬂ witnom bunden. bötez aff hænna goz. §.2. Nu sighær bonde sic offsottan wara. hafwen ﬂær {mæz} [mæzmæn] wald vita mæﬂ eﬂe sinom. at ﬂe æi mera mætit hawa æn brotin waro til. hwar ﬂæt attær takær. ær laghlica mætit ær. ællær laghlica guldit ær böte .III. markær. oc hete ﬂe bot gælda ruff. §.3. Haffwær bonde  tiond ællær affraﬂ inne mæﬂ sic. ﬂæt scal vtan mæt vara. agho flere bo saman. ællær ær inlax fæ. ællær ær bolax fæ mæﬂ witnom soman comit. alt tax ﬂæt vndan mæte. §.4. Rweker bonde bort ﬂing fra garﬂe mæﬂ wigh oc wærn. hæte wiﬂ marcom .III. fore ﬂrytin. §.5. E hwar man [scal] sökias fore brot sin. hwat ﬂæt æro minne brot ællær mere. ﬂa agho mæzmæn j garﬂ ganga. oc mæta hwariom swa mykit som han j sac a. oc malsæghandans lot quarran lata vara. ﬂær til han wil sin lott hafwa.

	XVIII Hær six om witnes mall.
Hwar som witne bær a ﬂinge. combr æi eﬂr æfte. böte hwar witnes man .III. markær. ena conunge. aﬂra biscopi. ﬂriﬂira hundare. Combr en witne oc æi annor ﬂa ær oc witne ogilld. böte oc .III. markær. §.1. Hwar som tolf mæn scolo wita annan fallen oc annan warﬂan. giora ﬂe æi ﬂæt i laghﬂingom böten III. markær. ﬂe seen saclöser tilbiuﬂas. Nv sighær lænsman næmd giora wara. stande op a tolf mannom a ﬂinge. witna ﬂe tolf swa at ﬂe som i syn waro giorﬂo æncte at. i lagha ﬂingom. böte hwar ﬂera .III. markær §.2 Nv kænnes man wiﬂ brot sin. han fæsta bot j hundares ﬂinge. j alla ﬂrea ﬂriﬂionga. will swa gællda som fæst ær. ware saclös. ællær sökes æftær lanzlaghom. fæster han glaﬂlica vtan delo. ware ﬂæghar af gæfwet halft af hvndæris rætenom. ware hwat ma höghre sac ællær læghre. vtan j ﬂiufnaﬂe. ﬂær gifs æncte af vtan ﬂe wilin. §.3. ﬁan ma witne bæra som a til ﬂriggia marca cost. oc æi ﬂan minna a. Witne scal man innan hundæres taca frælsa mæn oc friﬂwita. oc eﬂ take hwar han can fa. §.4. Nu brytas attær witne. ællær eﬂa. oc ﬂe wilia æi wiﬂganga witne baro. ællær eﬂ soro. ﬂa scolo ﬂem op ræta oc wiﬂ binda tolf sannindæ mæn ær ﬂa waro a ﬂinge ær ﬂön witne borin varo ællær {eﬂr} (eﬂer) gangin.

	XIX.
	Wæﬂﬂia twe a ﬂinge. sæte wæﬂ tacom i hændær. före swa fore land oc laghman. hwar som {hælldær} (halldær) op a laghmanz skilo. hæte wiﬂ marcom sæx Conungær a sannind scoﬂa. han ma attær bryta alla scroksocner oc alla opsokner. oc laghmandr a lagh skilia. oc ængin a osakær böta. oc ængin tyswer samo sac. Hwar som misfyrmer laghmanne. oc han stander oc skill ræt lanzlagh. hæte wiﬂ .XL. marcom. Nv skill laghman ﬂæt gillt ær domare dömde. böte ﬂa ﬂan ﬂrea markær a domarans wæﬂning delir. oc ﬂe eﬂar æro allr ogilldir som doma löst oc skiælalöst gioras. Nu a ængen wald at ofylto bonda sökia. vtan han sic sialfwær fælle. will bonde wæﬂia ﬂing fra garﬂe sinom. ware ﬂæt wizorﬂ hans.

	XX. Hær six huro cona ma swæria oc witne bæra.
	I ﬂæmma malom ma cona swæria oc witne bæra. ﬂær ær ett æn hon ær ﬂa inne barn föﬂæs. hwat ﬂæt hælldr födes döt ællær quict. annat æn hon wites om barna morﬂ.

	XXI.
	Gifwær bonde cono sinne sac. oc sighr. ﬂu hafwær forgiort mic. Dör bonde aff samo sot. ﬂa kærer ærwinnge hans ﬂæt sama som bonde förra kærdﬂe. Dyle ﬂa {ﬂon} (hon) mæﬂ ﬂrim witnom oc ﬂrætolftom eﬂe. fallz hon at eﬂe. vare ﬂæt som annor morﬂ. Gittær æi {æi} hon eﬂ gangit. take arfwe wizorﬂ op. oc söke mæﬂ ﬂrim witnom oc ﬂrætolftom eﬂe. Aghe ængen wald at gifwa hustronne ﬂylica sac vtan bonde ællær sandær arfwe

	XXII.
	Giffs mö sac. wære hona faﬂær ællær frændær e hwat sac hænne hælzt gifs.

	XXIII.
	Gifs ænkio sac. wære {silf} (sialf) sic fore allom sacom. vare bonde hustro sinne wæriande. e hwat sac hænne can witas. §.1. Talar lænsman til bondans a ﬂinge eno andro. oc ﬂriﬂia. biﬂﬂær han giora op sak oc sokn. bondin swara æcke. ﬂa a lænsman stæmna hem ﬂing fore garﬂ hans. Will æn ﬂa bonde swara. ware wizorﬂ hans. wil han æi; ﬂa scolo tolf mæn næmnas j garﬂ hans. mæta fore honom til enne marc pænninga. take halft conungær. oc halft hundære. oc malit attær til lagha ﬂinga.

	XXIIII Hær six om friﬂﬂær j soknom
	Alle scolo friﬂ hafwa. An friﬂær gangær in om olafsmæsso affton oc ær ute a mikialsmæsso dagh at sola sætre. Ivla friﬂær gangær [Hskr B] in vm iula afton. oc vt siu natum æfter ﬂrætanda dagh war friﬂer ganger in a pascha aftne. oc vt stander till pingizdagh. hwar sum sökir annan i friﬂi. hæte wiﬂ .III. markum. §.1. ﬁa conunger biuﬂer leﬂong vtt. ﬂa agho alle friﬂ hawa sum leﬂong fara. oc ængin ma ﬂöm sökia æller sac giwa. fyr æn ﬂe hem coma. Hwilikin domare vp a ﬂöm dömer nocora sökning hæte wiﬂ .III. markum. ﬁætta ær vm hem socn saghat. Guﬂ giwi allum sin friﬂ sum meﬂ friﬂi wildo hit coma. hær vara oc hæﬂan fara. Friﬂe ware cononger. land. oc laghmaﬂer. oc alle ﬂe laghsagho lyt. friﬂer se lyct at laghum. oc lagha fallum. ware guﬂ meﬂ os allum. AmeN.


