# ID: svediakorp-gov112416
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1922
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 77,398
# sentences: 1,996
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE
RÖRANDE
OMORGANISATION AV HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN
MED
FÖRSLAG
TILL FÖRORDNING ANGÅENDE ÄNDRADE ALLMÄNNA
GRUNDER FÖR HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS ORGANISATION M. M.
SAMT
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS EKONOMISKA
STÄLLNING OCH ANSLAGSBEHOV
AVGIVET DEN 8 JUNI 1921
AV
SÄRSKILDA AV CHEFEN FÖR JORDBRUKSDEPARTEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGA
STOCKHOLM 1921
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
202G04
*
''
■
J
.
i
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Skrivelse till herr Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet 5
Förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens
organisation m. m.................. 9
Kap. I. Hushållningssällskapens uppkomst och utveckling....... 20
Hushållningssällskapens uppkomst s. 20; 1813 års grundstadgar s. 22; 1848
års grundstadgar s. 25; Hushållningssällskapens ombud s. 28; Förenings
-
väsendet inom jordbruket s. 30; Konsulenter m. m. s. 30; 1910 års
grundstadgar s. 31.
Kap. II. Inom riksdagen väckta förslag till omorganisation av hushållningssällskapen
samt riktlinjer för sakkunnigas utredning ....
32
1898 års riksdag s. 32; 1911 års riksdag s. 33; 1913 års riksdag s. 35;
1914 års A-riksdag s. 36; 1914 års B-riksdag s. 37; 1915 års riksdag
s. 40; 1918 års riksdag s. 40; Riktlinjer för utredningen s. 41.
Kap. III. Förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för
hushållningssällskapens organisation m. m.....''....... 43
Allmän motivering...................... 43
Speciell motivering...................... 47
A.
Hushållningssällskapens ändamål och organisation.
1
§.
1.
Hushållningssällskapens ändamål........... 47
2. Hushållningssällskapens verksamhetsområden ......
48
2
§. 3. Ledamöter.................... 48
3
§.
4.
Ledamotsavgifter m. m............... 52
5. Fråga om rätt för hushållningssällskapen att upptaga skatter
och andra avgifter än medlemsavgifter....... 53
4
§.
6.
Lokal organisation................. 54
5
§.
7.
Central organisation................ 54
B.
Lantbrukstinget.
1. Hushållningssällskapens nuvarande sammanträden och ut
utövandet
av rösträtt vid dessa........... 55
6
§.
2.
Olägenheterna av nu gällande
ordning och fördelarna av
ett representativt system............. 56
7
§.
3.
Val av lantbruksomhud............... 59
8
§.
4.
Till lantbrukstingets avgörande hörande ärenden ....
64
9, 10 §§.
5.
Lantbrukstingets sammanträden........... 65
11
§.
6.
Kungörelse om lantbruksting m.
m.......... 66
12
§. 7. Motionsrätt.................... 67
13—16 §§. 8. Landtbrukstingets förhandlingar och
beslut....... 68
17
§.
9.
Ärendenas beredning inom
lantbrukstinget..... 69
18
§.
10.
Kvalificerad majoritet.......  72
C.
Befattningshavare och förvaltningsutskott.
19
§.
1.
Befattningshavare................ 73
Ordförande och vice ordförande.......... 73
t
4
Sid.
19 §.
1.
Sekreterare, skattmästare och övriga
befattningshavare
73
20—23 §§.
2.
Förvaltningsutskott.............. 78
D. Resekostnads- och traktamentsersättning.
24 §.
1.
Lantbruksombuden............... 83
26 §.
2.
Ledamöter i förvaltningsutskottet......... 84
26,
27 §§.
E.
Revision......................... 85
28—30 §.
F.
Protokoll, årsberättelse
m.
m................. 86
G.
Underavdelningar..................... 86
31
§.
1.
Ändamål................... 87
32
§.
2.
Antalet underavdelningar och området för envar
av
dessa
88
33
§.
3.
Ordförande och vice ordförande ......... 88
34
§.
4.
Kungörelse om vissa val m. m........... 89
35,36 §§.
5.
Rösträtt m. m........
89
37 §. H. Matrikel....................... • • •
90
38, 39 §§.
1.
Besvär.......................... 90
40 §.
J.
Antagande och
fastställande
av
stadgar............ 91
K.
Förordningens ikraftträdande, övergångsbestämmelse...... 92
Kap. IV. Hushållningssällskapens ekonomiska ställning och anslagsbehov
för den närmaste framtiden ................. 93
Ekonomisk utredning för 1890—1920 s. 93; Allmänt anslag s. 102;
Lånefond s. 103; Ändringar rörande vissa anslag s. 194.
Sammandrag..............................109
Reservation
av
herr Linders.......................110
Bilagor.
1.
Allmänna lantbruksföreningar
i
grannländerna.............111
2.
Kungl. brev den 20 februari 1742 ang. »Det som Riksens ständer nödigt
funnit, till landskulturens förbättrande»...............127
3.
Lantbruksakademiens underdåniga memorial den 5 augusti 1813 ang. »planen
och sättet till inrättande av Hushållningssällskap i rikets län».....130
4.
Kungl. cirkulär den 7 september 1813 till lantbruksakademien ang. »plan
till Hushållssällskap i de län där sådan inrättning icke är vidtagen» . .
133
5.
Lantbruksakademiens underdåniga memorial den 10 mars 1848 ang. »för
ändrade
föreskrifter för Hushållningssällskapens
organisation».....135
6.
Kungl. brev den 16 mai 1848 till lantbruksakademien ang. »allmänna stad
ganden
för Hushållningssällskapens inrättning och styrelse»......138
7.
Kungl. brev den 28 oktober 1910 till lantbruksstyrelsen ang. förnyade all
männa
grunder för hushållningssällskapens i riket organisation . . . .
140
8.
Hushållningssällskapens ledamöter m. m................142
9.
Hushållningssällskapens underavdelningar ..............143
10.
Förteckning å antalet landstingsmän inom varje
än..........144
11.
Hushållningssällskapens inkomster 1913—1920
............ 145
12.
»
»
1890, 1900, 1910 1913—1920 .... 150
13.
»
utgifter
1913—1920 ............ 152
14.
»
»
1890- 1900, 1910 1913—1920 .... 162
15.
»
tillgångar
och
skulder
1913—1920 ....... 164
16.
»
»
»
»
1900—1920 ....... 174
Till
Herr\ Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.
Genom beslut den 13 september 1918 har Kungl. Maj:t bemyndigat
Herr Statsrådet att tillkalla högst fem sakkunniga personer med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om de åtgärder från
statens sida, som borde vidtagas för åstadkommande av sådana ändringar
i hushållningssällskapens organisation, vilka kunde finnas önskvärda och av
nuvarande förhållanden påkallade. Jämlikt det sålunda givna bemyndigandet
har Herr Statsrådet sagda dag anmodat undertecknade Holmquist,
Wachtmeister, Hellström, Linders och Pettersson i Bjälbo att fullgöra uppdraget,
ifråga samt därjämte till sakkunnigas ordförande förordnat undertecknad
Holmquist. Sakkunniga hava uppdragit åt numera t. f. sekreteraren
hos kommerskollegium Knut Ericsson att tjänstgöra såsom sakkunnigas
sekreterare.
6
Sakkunniga höllo sitt första sammanträde den 18 november 1918
och hava sedermera med kortare mellantider sammanträtt.
För uppdragets fullgörande hava sakkunniga genom utrikesdepartementets
förmedling erhållit uppgifter rörande de svenska hushållningssällskapen
motsvarande organ i Norge, Danmark och Finland. Med ledning
av bland annat dessa uppgifter har professorn H. Juhlin Dannfelt utarbetat
den betänkandet vidfogade utredningen om allmänna lantbruksföreningar i
grannländerna. Professorn Juhlin Dannfelt har jämväl granskat betänkandets
kap. I angående hushållningssällskapens uppkomst och utveckling.
Vidare hava från lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapen införskaffats
åtskilliga utredningar i föreliggande frågor, särskilt angående sällskapens
ekonomiska ställning vid olika tidpunkter. Sakkunniga hava nämligen
ansett sig icke kunna tillfullo utföra det dem lämnade uppdraget utan att
lämna en utredning rörande sällskapens ekonomiska ställning, sådan denna
gestaltat sig på grund av kristidens svårigheter och ökade arbetsbördor,
samt hava med stöd av denna utredning beräknat de anslag, som synas
erforderliga för sällskapens framtida verksamhet.
Beträffande de valtekniska bestämmelserna i förslaget till förordning
angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation
m. m. hava sakkunniga rådgjort med vissa av proportionsvals-sakkunniga,
nämligen sakkunnigas ordförande, professorn M. J. S. Wallengren
samt f. d. majoren W. J. E. von Heidenstam och revisionssekreteraren
S. H. T. Kylander.
På grund av särskilda remisser hava sakkunniga till Kungl. Maj:t
avgivit utlåtanden i följande ämnen: den 27 augusti 1919 angående tillfälligt
anslag åt hushållningssällskapen för år 1920; den 7 oktober 1920
och den 21 februari 1921 angående tillfälligt anslag åt hushållningssällskapen
för år 1921; den 26 oktober 1920, gemensamt med statens odlingskommitté,
angående ytterligare utredning i vissa delar av frågan om
organiserande av statsunderstödd täckdikningsverksamhet efter år 1920;
7
den 27 november 1920 angående statsbidrag för åren 1921 och 1922 till
avlönande av jordbrukskonsulenter; samt denna dag dels angående ändring
av stadgarna för Jönköpings läns hushållningssällskap dels ock angående
lantbruksstyrelse-sakkunnigas betänkande del II: 1.
Efter slutfört arbete få sakkunniga härmed överlämna sitt betänkande
rörande omorganisation av hushållningssällskapen med förslag till förordning
angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation
m. m. jämte utredning om sällskapens ekonomiska ställning
och anslagsbehov för den närmaste framtiden.
Mot viss del av 7 § i författningsförslaget har reservation avgivits
av undertecknad Linders.
Stockholm den 8 juni 1921.
C. F. HOLMQUIST.
Hugo Wachtmeister.
Paul Hellström.
Sven Linders.
David Pettersson.
Knut Ericsson.
/
'' 1
9
Förslag
till
förordning
angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens
organisation m. m.
VI Gustaf etc. göra veterligt, att VI, i enlighet med riksdagens beslut,
funnit gott dels fastställa följande allmänna grunder för hushållningssällskapens
organisation m. m. dels ock, såsom villkor för att hushållningssällskap
må komma i åtnjutande av statsanslag för sin verksamhet, föreskriva,
att sällskapet skall äga i överensstämmelse med samma grunder
avfattade och fastställda stadgar.
Ändamål och organisation.
1 §•
Hushållningssällskaps ändamål är att främja lanthushållningen
samt därtill hörande binäringar och hemslöjd ävensom fiske.
2 §•
Envar kommunalt röstberättigad, som idkar i 1 § omförmäld näring,
äger, efter därom gjord skriftlig anmälan, inträda såsom ledamot i det
hushållningssällskap, inom vars område näringen idkas.
I övrigt utses ledamöter i hushållningssällskap genom val. Valbar
är envar kommunalt röstberättigad. För sådant val må ej föreskrivas
kvalificerad röstövervikt.
Nyinvald person skall tillställas skriftlig kallelse till ledamot och må
ej påföras avgift till sällskapet, förrän vederbörande avlämnat skriftlig förklaring,
att kallelsen mottages.
Med ledamot avses i denna förordning endast sådan ledamot, som
är skyldig att erlägga ledainotsavgift.
2—202004.
10
3
§•
Ledamotsavgift må av hushållningssällskap upptagas årligen med
högst 3 kronor.
Angående uppbörd m. m. av ledamotsavgift gäller vad därom särskilt
stadgas.
Annan avgift, än ovan nämnts, må hushållningssällskap ej ålägga
ledamot.
4
§•
Hushållningssällskaps ledamöter fördelas i underavdelningar på sätt
i 32 § närmare förmäles.
5 §•
Hushållningssällskaps angelägenheter handhavas av ett lantbruksting
och ett förvaltningsutskott med gemensam ordförande, vice ordförande och
sekreterare.
Därjämte skola finnas en skattmästare och andra befattningshavare
till erforderligt antal.
Lantbrukstinget.
6 §.
Lantbrukstinget är sammansatt av valda ombud för hushållningssällskapets
ledamöter.
Lantbrukstinget tillkommer att i den ordning nedan angives rådslå
och besluta om hushållningssällskapets angelägenheter.
Ledamöterna i lantbrukstinget benämnas lantbruksombud.
Antalet lantbruksombud i varje lantbruksting fastställes av Kungl.
Maj:t, efter förslag av lantbrukstinget, med hänsyn till ledamotsantalet i
sällskapet och folkmängden inom hushållningssällskapets område samt med
iakttagande av att antalet lantbruksombud ej väsentligt avviker från antalet
landstingsmän inom länet.
7 §.
1. För val av lantbruksombud indelas hushållningssällskapets område
i valkretsar, var och en bestående av en eller flera underavdelningars om
-
11
råden, med så stort antal ledamöter, att dessa enligt bestämmelserna i
tredje stycket äga välja minst 3 lantbruksombud. Därest Kungl. Maj:t
med hänsyn till särskilda lokala förhållanden därtill lämnar medgivande,
må valkrets uppdelas i valdistrikt.
2.
Indelningen i valkretsar och valdistrikt fastställes enligt ovan
angivna grunder av lantbrukstinget.
3.
I varje valkrets utses så många lantbruksombud, att antalet ombud
i valkretsen förhåller sig till antalet ombud i lantbrukstinget som
antalet ledamöter inom valkretsen till antalet ledamöter i hushållningssällskapet.
Uppkomma bråktal, betraktas i erforderlig utsträckning de
största av dessa såsom hela tal och bortses från de övriga. Aro bråktalen
lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet dem emellan i
ordning efter folkmängdens storlek. I sista rummet avgör lotten.
4.
För varje valkrets utses suppleanter till lika antal som lantbruksombud.
5.
Det antal lantbruksombud och suppleanter, som enligt ovan angivna
grunder skall utses för varje valkrets, fastställes av lantbrukstinget
året näst före det, då valen skola äga rum.
6.
Lantbruksombud och suppleanter väljas för en tid av högst 4 år.
7.
Lantbrukstinget fastställer bestämmelserna, dag och platserna för
valens förrättande samt utser valförrättare jämte erforderliga biträden åt
dem. Rösträtt må icke överlåtas. Kungörelse om den tid, inom vilken i
nionde stycket angivna skriftliga yrkanden om proportionellt val skola
vara ingivna till förvaltningsutskottet, skall utfärdas av förvaltningsutskottet
och senast sex månader före valen införas i en eller flera av
länets mest spridda tidningar.
8.
För de fall, då valen icke, enligt vad i nionde stycket stadgas,
ske proportionellt, skola bestämmelserna för rösternas sammanräknande
fastställas av lantbrukstinget.
9.
Val inom en valkrets sker proportionellt, därest senast fem
månader före valet skriftligt yrkande därom framställes till förvaltningsutskottet
av minst så många inom valkretsen röstberättigade, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om halva antalet av samtliga inom valkretsen röstberättigade
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Då val
sker proportionellt, skall vid rösternas sammanräknande i tillämpliga delar
iakttagas vad om landstingsraannaval finnes föreskrivet.
10.
Kungörelse om valens förrättande skall utfärdas av förvaltningsutskottet
samt snarast möjligt, dock senast fyra månader förut, införas
i en eller flera av länets mest spridda tidningar. Kungörelsen skall för
varje valkrets, respektive valdistrikt, innehålla uppgift om plats, dag och
12
tid för valet, valförrättare samt vilket valsätt, som skall tillämpas. Samtidigt
med utfärdandet av kungörelsen tillställer förvaltningsutskottet varje
valförrättare förteckning över de ledamöter, som tillhöra valkretsen, respektive
valdistriktet (röstlängd).
11. Vid valen skola föras protokoll. Sedan val ägt rum, åligger
det valförrättaren att inlägga samtliga valsedlar i förseglat omslag samt
därefter skyndsamt insända valsedlarna jämte valprotokollet till förvaltningsutskottet.
Detta utskott har att vid offentlig, i god tid förut kungjord
förrättning sammanräkna de avgivna rösterna.
8 §•
Följande ärenden skola av lantbrukstinget upptagas och avgöras:
1)
inval av ledamöter enligt 2 §;
2)
fastställande av valkretsindelningen, fördelningen på valkretsarna
av det antal lantbruksombud, varje valkrets skall välja, bestämmelserna, dag
och platserna för valens förrättande samt föreskrifterna för rösternas sammanräknande,
därest valen icke skola ske proportionellt, ävensom utseende
av valförrättare, allt enligt 7 §;
3)
val av ordförande och vice ordförande enligt 19 §;
4)
val av ledamöter i förvaltningsutskottet enligt 20 §;
5)
val av revisorer enligt 26 §;
6)
fastställande av stadgar för underavdelningarna enligt 31 §;
7)
bestämmande av antalet underavdelningar och området för envar
av dessa enligt 32 §;
8)
fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beviljande
av utgifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;
9)
beviljande av ansvarsfrihet åt förvaltningsutskottet; samt
10)
godkännande av förslag till ändring av stadgarna.
Lantbrukstinget åligger att avgiva av vederbörande verk och myndigheter
från lantbrukstinget begärda yttranden i frågor, som falla inom
sällskapets verksamhetsområde.
9
§.
Till lagtima möte sammanträder lantbrukstinget en gång årligen å
dag, som angives i hushållningssällskapets stadgar.
10
§.
Till urtima möte sammanträder lantbrukstinget, då Kungl. Maj:t
därom förordnar.
13
11 §-
Kungörelse om lantbruksting skall utfärdas av ordföranden och minst
en månad före lantbrukstingets början införas i en eller flera av länets
mest spridda tidningar. Ordföranden åligger därjämte att i god tid före
lantbrukstingets början tillsända varje lantbruksombud meddelande om
plats och tid för tinget, avtryck av förvaltningsutskottets framställningar
och väckta motioner samt föredragningslista över förekommande ärenden,
vilken, i den mån så är möjligt, skall upptaga förvaltningsutskottets hemställan
i varje ärende.
Sådan fullständig föredragningslista samt tillhörande framställningar
och motioner skola senast vid lantbrukstingets öppnande finnas tillgängliga
till erforderligt antal.
12 §.
Motion skall väckas senast en månad före lantbrukstingets början.
13
§.
Lantbrukstingets förhandlingar äro offentliga; dock må lantbrukstinget
för någon särskild fråga kunna besluta, att överläggning skall hållas
inom slutna dörrar.
14
§.
I lantbrukstinget äger varje närvarande lantbruksombud en röstDärjämte
tillkommer varje närvarande ledamot i förvaltningsutskottet, även
om vederbörande ej tillika är lantbruksombud, en röst. Ledamot i förvaltningsutskottet
må dock icke deltaga i val av revisorer för granskning
av förvaltning, för vilken han är ansvarig eller i beslut om ansvarsfrihet
för sådan förvaltning.
Landshövdingen i länet äger övervara lantbrukstingets sammanträden
och deltaga i dess överläggningar, men ej i besluten. År ej landshövding
tillsatt eller förordnad, eller har han förhinder, äger den i tjänsten äldste
ledamoten i landshövdingeämbetet sagda rätt.
15
§.
Lantbrukstinget må ej överlägga eller fatta beslut, därest icke minst
två tredjedelar av det enligt 6 § bestämda antalet lantbruksombud är närvarande.
14
16 §.
I lantbrukstinget skall omröstning, där så äskas, förrättas med
slutna sedlar.
17
§.
Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra
en föregående beredning, må de för sådan beredning överlämnas till särskilt
utsedda personer.
Skola två eller flera personer utses för dylik beredning, sker valet
proportionellt, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1. Då valet sker proportionellt, iakttages
vad om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m. är föreskrivet.
18
§.
För beviljande av anslag till nya ändamål eller behov vare lantbrukstingets
beslut ej giltigt, med mindre beslutet biträtts av minst två tredjedelar
av de röstande.
Befattningshavare och förvaltningsutskott.
19 §.
Ordförande och vice ordförande i hushållningssällskap väljas för en
tid av högst fyra år av lantbrukstinget bland sällskapets ledamöter.
Sekreterare och Övriga befattningshavare, som avlönas med bidrag
av statsmedel, tillsättas tillsvidare med minst sex månaders ömsesidig uppsägningstid,
där ej längre tid särskilt stadgats eller avtalats.
Ej må någon antagas till sekreterare, som icke blivit av lantbruksstyrelsen
med hänsyn till teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarad
till platsen kompetent.
Arvode åt sekreteraren bestämmes på sätt därom särskilt är föreskrivet.
Sekreteraren må jämväl vara skattmästare inom hushållningssällskapet,
men må ej utan tillstånd av lantbruksstyrelsen innehava annan befattning
inom sällskapet. Ej heller må sekreteraren utan tillstånd av förvaltningsutskottet
och lantbruksstyrelsen innehava stadigvarande anställning
utom sällskapet.
15
20 §.
Förvaltningsutskottet är hushållningssällskapets styrelse.
Förvaltningsutskottet består av ordföranden, vice ordföranden och
sekreteraren jämte högst 6 därtill av lantbrukstinget bland hushållningssällskapets
ledamöter för en tid av högst fyra år valda ledamöter; dock
må annan hushållningssällskapets befattningshavare, än nu nämnts, icke
vara ledamot i utskottet.
Suppleanter väljas av lantbrukstinget till lika antal som ordinarie
ledamöter.
Val av ledamöter och suppleanter sker proportionellt, därest sådant
äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal* delas med det antal personer valet avser, ökat
med 1. Då valet sker proportionellt, iakttages vad om proportionellt valsätt
vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. är föreskrivet.
Vid val av ledamöter och suppleanter må viss avgångsordning ej
bestämmas.
21 §.
Förvaltningsutskottet åligger
att enligt av lantbrukstinget bestämda grunder handhava sällskapets
ekonomiska angelägenheter och att uppgöra förslag till inkomst- och
utgiftstat;
att bereda alla ärenden, innan de överlämnas till lantbrukstingets avgörande;
att
verkställa alla av lantbrukstinget fattade beslut;
att avgiva av vederbörande verk och myndigheter från hushållningssällskapet
eller förvaltningsutskottet begärda yttranden i frågor, som falla
inom förvaltningsutskottets verksamhetsområde;
att tillsätta sekreterare, skattmästare och övriga erforderliga befattningshavare;
samt
att taga den befattning med valen av lantbruksombud, vilken angives
i 7 §.
Förvaltningsutskottet må därjämte för lantbrukstinget framlägga förslag
i frågor, som falla inom området för sällskapets i 1 § angivna verksamhet.
22 §.
Då sekreterartjänsten i hushållningssällskap skall tillsättas, förklarar
förvaltningsutskottet tjänsten till ansökning ledig med föreläggande av viss
tid, inom vilken ansökningar skola vara inkomna till utskottet.
16
Sedan den förelagda tiden förflutit, översändas inkomna ansökningar
till lantbruksstyrelsen för erhållande av utlåtande rörande varje sökandes
kompetens för befattningen.
23
§.
Förvaltningsutskottet må ej överlägga eller fatta beslut, därest icke
minst 2/3 av det enligt 20 § fastställda antalet ledamöter äro närvarande.
Resekostnads- och traktamentsersättning.
24
§.
Lantbruksombud eller suppleant åtnjuter av statsmedel dagtraktamente
under lagtima lantbruksting för högst tre dagar ävensom ersättning för
resekostnaden fram och åter i enlighet med vad därom finnes stadgat för
landstingsmän, Ivungl. Maj:t dock obetaget att, på därom i särskilt fall gjord
framställning, medgiva utsträckning av den sålunda bestämda längsta tiden.
Har Kungl. Maj:t enligt 10 § förordnat om urtima lantbruksting,
åtnjuter lantbruksombud eller suppleant av statsmedel dagtraktamente
under mötet och resekostnadsersättning efter enahanda grunder, som, enligt
vad ovan stadgats, gälla för lagtima lantbruksting.
25
§.
Ledamot i förvaltningsutskott eller suppleant samt av lantbrukstinget
eller länsstyrelsen utsedd revisor åtnjuta av hushållningssällskapets medel
dagtraktamente och reseersättning efter enahanda grunder, som, enligt
vad i 24 § stadgats, gälla för lantbruksombud; dock att dagtraktamentet
ej är begränsat till tre dagar.
Revision.
26
§.
Förvaltningsutskottets samt hushållningssällskapets räkenskaper och
förvaltning granskas av två eller flera revisorer.
En av revisorerna förordnas av länsstyrelsen i länet. Övriga revisorer
väljas av lantbrukstinget.
27 §.
Landsting, som beviljat anslag till hushållningssällskap, äger välja
en revisor att å dess vägnar, jämte de enligt 26 § utsedda revisorerna,
deltaga i granskningen av förvaltningsutskottets förvaltning och sällskapets
räkenskaper för det år, för vilket anslaget anvisats.
17
Protokoll, årsberättelser m. m.
28 §.
Vid lantbrukstingets och förvaltningsutskottets sammanträden skola
föras protokoll.
Protokollet skall innehålla förteckning å de vid varje sammanträde
närvarande ledamöter samt i korthet angiva beskaffenheten av varje föredraget
ärende och det beslut, som fattats däri, jämte skälen därtill, ävensom,
där omröstning ägt rum, uppgift om huru många röstat för eller emot.
I protokollet må muntliga yttranden icke inflyta; dock äger ledamot, som
vid ett besluts fattande tillhört minoriteten, rätt att få sådant antecknat
till protokollet. I övrigt är det varje ledamot öppet att senast vid protokollets
justering skriftligen anföra de skäl, på vilka vederbörande stöder
sin mening, och skola sådana anföranden bifogas protokollet.
Lantbrukstings protokoll skall justeras för varje dag vid påföljande
dags sammanträde och för sista dagen vid tingets avslutande. Justeringen
verkställes antingen direkt av tinget eller av ordföranden och två av tinget
utsedda justeringsmän.
29 §.
Hushållningssällskap åligger att varje år före utgången av mars
månad till ffantbruksstyrelsen avgiva berättelse över de av sällskapet under
föregående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen samt
därtill hörande binäringar och hemslöjd ävensom fiske.
SO §.
Med lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien bör hushållningssällskap
stå i oavbruten förbindelse genom, bland annat, utbyte av utgivna
tryckta skrifter.
Underavdelningar.
31 §.
Underavdelnings ändamål är att inom sitt område främja hushållningssällskapets
verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som finnas
intagna i hushållningssällskapets stadgar eller blivit av lantbrukstinget
fastställda.
3—202004.
18
32
§.
Antalet underavdelningar och området för envar av dessa bestämmas
av lantbrukstinget.
33
§.
Underavdelning väljer inom sig för en tid av högst fyra år ordförande
och vice ordförande.
34
§.
Då val av ordförande och vice ordförande skall äga rum, utfärdar
ordföranden i god tid förut kungörelse härom i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.
35
§.
Vid underavdelnings sammankomst äger envar tillstädeskommande
ledamot i avdelningen en röst.
36 §.
I underavdelning skall omröstning, där så äskas, förrättas med
slutna sedlar.
Matrikel.
37
§.
För varje hushållningssällskap skall finnas en fullständig och tillförlitlig
matrikel, upptagande de olika underavdelningarna och de sällskapets
ledamöter, som tillhöra varje avdelning.
Besvär.
38
§.
Ledamot av hushållningssällskap, som förmenar,-att något lantbrukstingets
beslut fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade bestämmelser,
eller ledamot av underavdelning, som förmenar, att val av lantbruksombud
och suppleanter, i vilket vederbörande ägt deltaga, icke skett
i föreskriven ordning, må däröver hos Kungl. Maj:t anföra besvär, som
skola ingivas till jordbruksdepartementet inom trettio dagar, räknat frän
dagen för beslutets fattande.
I
19
39
§.
Ledamot av underavdelning, som förmenar, att något avdelningens
beslut fattats i strid mot avdelningens eller hushållningssällskapets stadgar,
må däröver hos förvaltningsutskottet anföra besvär inom trettio dagar,
räknat från dagen för beslutets fattande.
Över förvaltningsutskotts beslut å besvär rörande tillämpningen av
hushållningssällskapets stadgar må besvär föras hos Kungl. Maj:t i den
ordning 38 § stadgar om besvär över lantbrukstingets beslut. Förvaltningsutskottets
beslut å besvär rörande tillämpningen av underavdelnings
stadgar må ej överklagas.
Förslag till stadgar och ändring däri.
40
§. •
Där ej annat stadgats i denna förordning, äger lantbruksting uppgöra
förslag till de bestämmelser, som med hänsyn till särskilda lokala
förhållanden eller eljest anses erforderliga.
Förslag till stadgar eller ändring i sådana skall, för att anses antaget
av lantbrukstinget, hava godkänts av två på varandra följande lagtima
lantbruksting.
Förslag, som ovan nämnts, fastställes av Kungl. Maj:t efter därom
gjord framställning, vilken ingives till jordbruksdepartementet.
Denna förordning träder i kraft den
Sedan hushållningssällskap erhållit av Kungl. Maj:t jämlikt bestämmelserna
i denna förordning fastställda stadgar, fullgöras i erforderlig utsträckning,
intill dess lantbruksting bildats, de åligganden, som tillkomma
lantbrukstinget, av hushållningssällskapet.
20
Hushållningssällskapen
uppkomst,
KAP. I.
Hushållningssällskapens uppkomst och utveckling.
Redan under 1700-talet började man i vårt land allt mer komma
s till insikt om behovet av lokala sammanslutningar till stödjande och höjande
av jordbruket, och statsmakterna vidtogo upprepade åtgärder i detta syfte.
Sålunda tillsatte Kungl. Maj:t år 1725 en »ekonomikommission» med uppdrag,
bland annat, »att utreda jordbrukets tillstånd och avgiva förslag till
dess upphjälpande». Kommissionen utsände till länsstyrelserna förfrågningar,
huru en »direktion uti lanthushållningen skulle kunna åstadkommas
genom utnämnandet av några vissa och förståndiga män i socknarna».
De förslag, som med anledning härav framkomrno, synas emellertid
icke hava föranlett några åtgärder till förverkligande av nämnda
syftemålet.
Vid riksdagen 1740—41 kom frågan åter upp inom kammar- och
ekonomiutskottet, och åtskilliga förslag framlades till dess lösande. Riksdagsförhandlingarna
i ämnet resulterade i en skrivelse till Kungl. Maj:t,
däri ständerna framhöllo, att »det ibland Riksens största och förnämsta
angelägenheter räknas bör, att igenom landskulturens upphjälpande ett så
ymnigt förråd på spannmål och brödkorn för invånarne i landet vinnes, att
man kan undgå förskaffa sådant från utrikes och främmande orter». Detta
hade icke kunnat erhållas på grund av »okunnighet om landets och åkerns
rätta brukande». I anledning av riksdagsskrivelsen utfärdades den 20 februari
1742 ett kungl. brev till landshövdingarna (bil. 2), däri dessa anbefalldes
skyndsamt ombesörja, »att i varje socken kunde utses och väljas
en eller flere förnuftige och beprövade lanthushållare, som kunde råda
och styrka de övrige socknens invånare i det, som bäst och nyttigt prövades
till landskulturens upphjälpande» och till landshövdingen i vederbörande
län inberätta allt på lantshushållningens område anmärkningsvärt.
Denna förordning hade till följd, att lantbrukssällskap bildades inom åtskilliga
län. Sålunda omtalas från Västernorrlands län en överenskommelse
21
om inrättande i varje socken av ett >ekonomisamhälle» av ståndspersoner
eller andra beprövade lanthushållare tillika med allmogens utnämnda byåldersmän.
I Skaraborgs och Jönköpings län tillsattes lanthushållare i
enlighet med bestämmelserna i det kungl. brevet och i Blekinge län bildades
inom socknarna särskilda åkerbrukssällskap. Någon mera allmän
påföljd synes emellertid förordningen icke hava haft.
Vid 1752 års riksdag utarbetade kammar- och ekonomideputationen
en plan, som gick ut på att till jordbrukets förbättring inrätta »sockenoch
provinssamhällen» samt ett »riksens ständers lantbrukskontor». Sockenoch
provinssamhällena synas närmast hava motsvarat de nuvarande hushållningssällskapens
underavdelningar, respektive förvaltningsutskott. Det stannade
emellertid även denna gång vid förslag.
Förslaget upptogs ånyo av kammar- och ekonomideputationen vid
1772 års riksdag, som framhöll nödvändigheten av att utse vissa fullmäktige
i varje socken, »vilka tillsammans för varje härad skulle utgöra ett
sällskap, som åtog sig vården om häradets ekonomiska intressen». I »lanthushållskommissionens»
samma år avgivna betänkande förordades däremot en
återgång till bestämmelserna i 1742 års kungl. brev med »lanthushållare»
i varje socken, som skulle samarbeta med landshövdingen, och i cirkulärbrev
till landshövdingarna den 22 mars 1775 ålade Kungl. Maj:t dessa att
såvitt möjligt befordra dessa bestämmelser till verkställighet. Några »lanthushållare»
synas dock ej hava tillsatts.
Ett samma år, 1775, framställt förslag om inrättande av en »ekonomisk
societet» i Gävleborgs län gick visserligen om intet på grund av att
riksrådet, som ogärna såg lokala organisationer av någon större vikt, vägrade
det stadfästelse, men förslaget har betydelse så tillvida, som det blev ursprunget
till de senare vid 1800-talets början bildade hushållningssällskapen.
Förslaget torde i stort sett hava gått ut på bildandet av lantbrukssällskap
med landshövdingen såsom ordförande och vissa ämbetsmän
inom provinsen såsom självskrivna medlemmar. Medlemsantalet kunde vidare
ökas genom inval. För bestridande av de löpande utgifterna skulle
vissa avgifter påläggas medlemmarna. Eu av medlemmarna skulle årligen
utses till direktör, vilken i egenskap av vice ordförande hade att
sköta de löpande ärendena och redigera societetens handlingar.
Sedan Kungl. Maj:t år 1792 tillsatt eu »allmän hushållningskommitté»,
framlade denna ■ påföljande år förslag om inrättande i varje härad av en
»hushållning snämnd» såsom rådgivande och kontrollerande myndighet i alla
lantmannanäringen tillhörande angelägenheter. Förslaget vann dock ej något
nämnvärt beaktande.
22
Redan år 1791 hade emellertid några länstjänstemän på Gottland bildat
ett Gottlands ekonomiska sällskap, vilket sedermera, när det år 1801
erhöll kunglig stadfästelse, ombildades till Gottlands läns hushållningssällskap.
Därmed var det första egentliga hushållningssällskapet i det nuvarande
Sverige bildat. Dessförinnan hade dock år 1797 rikets första hushållningssällskap
bildats i Abo.
Under 1800-talets första år tillkotnmo vidare hushållningssällskap i
Örebro lön 1803, Värmlands län 1803, Västernorrlands län (Västernorrland»
ekonomiska sällskap) 1805, Skaraborgs län 1807, Kalmar län 1811, Hallands
län 1811 samt i Alvsborgs län 1812. Av dessa hava sedermera
Kalmar och Älvsborgs läns hushållningssällskap vartdera uppdelats i två sällskap;
det senare år 1829 i Alvsborgs läns norra och Älvsborgs läns södra
hushållningssällskap, det förra år 1859 i Kalmar läns norra och Kalmar
läns södra hushållningssällskap.
Ovannämnda sällskap bildades alla på initiativ av enskilda ledande
personer. De sällskap åter, som tillkommo efter år 1811, då lantbruksakademien
stiftades, inrättades däremot efter officiellt direktiv och enligt en
gemensam plan. En av akademiens första uppgifter blev nämligen att söka
befordra inrättandet av nya hushållningssällskap i de orter av riket, där
1813 års sådana ännu icke förefunnos. En allmän plan till inrättande av hushållgnmdstad-
ningssällskap uppgjordes också av akademien (bil. 3) och godkändes av
gar'' Kungl. Maj:t enligt cirkulär den 7 september 1813 (bil 4).
.
Enligt denna plan borde föremålet för ett hushållninssällskaps verk
samhet
i allmänhet vara allt, som inom området av eget län samt utom gränserna
för ämbetsmäns och allmänna myndigheters befattning, kunde befordra
»lanthushållningens förbättring genom upplysning, efterdömen, uppmuntran
eller belöningar». Landshövdingen i länet skulle vara sällskapets ständiga
ordförande, och han ägde vid sällskapets bildande utse de första tolv
ledamöterna, bland vilka dock skulle ingå »inom länet vistande» medlemmar
av lantbruks- och vetenskapsakademierna. De sålunda utsedda
ledamöterna hade sedan att ofördröjligen genom val bland länets
invånare utöka ledamöternas antal till lämplig storlek. Minst två tredjedelar
av sällskapets ledamöter borde dock innehava jord under eget bruk. Sällskapets
vice ordförande utsågs bland tre av sällskapet på förslag uppsatta
personer av landshövdingen, som också ägde att utse tre personer, vilka
skulle jämte tre av hushållningssällskapet valda personer samt ordföranden,
sekreteraren och skattmästaren i sällskapet bilda ett förvaltningsutskott, som
hade till uppgift att bereda alla »angelägna» ärenden och befordra sällskapets
beslut till verkställighet. Jämte de i brevet angivna allmänna bestämmel
-
23
serna, som skulle vara lika för alla sällskap, ägde sällskapen själva föreslå
de särskilda efter orternas förhållanden lämpade föreskrifter, som borde
ingå i sällskapens stadgar. Dessa stadgar erfordrade för sin giltighet stadfästelse
av Kungl. Maj:t.
1813 års cirkulär utsändes till landshövdingarna i de län, där hushållningssällskap
ännu icke bildats, med förständigande att snarast vidtaga
däri anbefallda åtgärder. Till följd härav tillkoinmo hushållningssällskap
i Göteborgs och Bohus, Kronobergs, Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs,
Östergötlands, Malmöhus, Kristianstads, Södermanlands, Blekinge, Västerbottens
och Jönköpings län år 1814, i Norrbottens län år 1816 och i
Jämtlands län år 1817. Hushållningssällskapen i Stockholms och i Kopparbergs
län inrättades först år 1847, respektive år 1851.
Hushållningssällskapens centrala myndighet blev lantbruksakademien.
Samverkan mellan akademien och sällskapen var i början mycket livlig.
Enligt stadgarna ålåg det denna att med hushållningssällskapen, såväl
äldre som nyare, genom brevväxling och ömsesidiga underrättelser bibehålla
en oavbruten förbindelse. Sällskapen skulle varje år till akademien
avlämna redogörelser för sin verksamhet dels i form av årsberättelser
och dels i form av regelbundna meddelanden tre gånger om året —
vid vårens början, vid midsommar och på hösten — om väderlek, skörd
och spannmålspris (tertialberättelser). Vidare skulle sällskapen avgiva
ortbeskrivningar till belysande av landets ekonomiska tillstånd.
Verksamheten i sällskapen synes under de första åren hava varit
ganska livlig, vilket möjligen i viss mån torde kunna tillskrivas de omständigheterna,
att organisationen var helt ny och att medlemskapet betraktades
såsom en utmärkelse. På grund av landshövdingarnas dominerande
inflytande blev emellertid handhavandet av hushållningssällskapens angelägenheter
i många fall en bisyssla för landshövdingarna och skötseln i mycket
byråkratisk. I allt fall blev det nit och intresse, ett sällskap visade
för sin uppgift, i hög grad beroende av de personer, som genom landshövdingens
val kommo att jämte honom och i hans frånvaro leda dess
arbete.
Ledamotsantalet i sällskapen växte ganska långsamt, då medlemsavgifterna
i stort sett utestängde allmogen. Vissa sällskap stadgade dock,
att en bonde från varje socken kunde kallas till ledamot av sällskapet utan
erläggande av inskrivnings- eller årsavgift. Andra sällskap slogo in på en
motsatt väg och kallade ett stort antal både hedersledamöter och arbetande
ledamöter. Så upptog t. ex. Södermanlands läns hushållningssällskap
i sin första ledamotsförteckning 239 ordinarie och inemot 450 hedersledamöter
i alla ställningar, därav omkring 250 kvinnor.
24
Sällskapens verksamhet sköttes i huvudsak av förvaltningsutskotten
(»arbetsutskott», »sällskapets utskott», »beredningsutskott»), och i derå sällskap
genomfördes stadgeändringar, varigenom dessa utskott tillerkändes
beslutanderätt.
För att komma i närmare förbindelse med de olika orterna inom sällskapens
områden tillsatte vissa sällskap korrespondenter i länens skilda
delar, under det att andra utsago distriktskommittéer (»beredningskommittéer»,
»härads- och sockenberedningar», »hushållningsgillen», »sockengillen»),
ofta till stort antal.
Sällskapens verksamhet under de första åren leddes huvudsakligen
efter samma principer som lantbruksakademiens, d. v. s. gick i allmänhet
ut på att genom spridande av uppsatser, anskaffande av modellredskap och
utdelande av premier befordra nyodlingar, trädplanteringar och bättre skogsskötsel,
växelbruk och odling av lin, klöver, timotej och fabriksväxter.
Inkomsterna utgjordes i början uteslutande av medlemmarnas årsavgifter.
Statsunderstöd tilldelades hushållningssällskap första gången år
1813, då Kronobergs läns sällskap erhöll ett odlingsunderstöd å 10,000
riksdaler banko. Från och med år 1815 kunde sällskapen erhålla mindre
understöd till främjande av sitt ändamål i allmänhet. Understödet utgick
i regel till hälften såsom gåva och till hälften såsom lån mot 4 % ränta
och 10 % årlig avbetalning.
Den livliga verksamhet, som utvecklats av hushållningssällskapen under
deras första tid, följdes under 1820- och 30-talen av en avmattningsperiod,
då i de flesta län verksamheten låg fullständigt nere under längre eller
kortare tid samt till och med flera sällskap upplöstes, vilka dock sedermera
nybildades. Den förnämsta orsaken till overksamheten torde hava varit
sällskapens brist på medel. Understöden från Kungl. Maj:t hade efter
hand upphört och sällskapens enda inkomstkälla var därefter ledamotsavgifterna,
men även denna inkomst minskades på grund av sällskapens
overksamhet.
Den inom sällskapen själva rådande missbelåtenheten med förhållandena
tog sig uttryck i talrika ansökningar om stadgeändringar, som i en
del fall gingo ut på intagande av bestämmelser om inrättande i de olika
orterna av underavdelningar av sällskapen eller kommittéer eller anställande
av korrespondenter. Dessa förslag genomfördes mest fullständigt i Malmöhus
län, varest i varje pastorat inrättades en pastoratsberedning med eu
kontraktskommitté såsom närmast högre enhet. Efter denna förebild inrättades
sedermera underavdelningar även i Kristianstads län.
Såsom förut omnämnts delades Älvsborgs län år 1829 i två sällskap.
Dessa skulle visserligen hava landshövdingen till gemensam ordförande,
25
men voro i övrigt helt skilda. En motsatt tendens gjorde sig gällande i
Skåne. Där sökte man nämligen åstadkomma samarbete mellan de båda
hushållningssällskapen. I detta syfte beslöt Kristianstads läns sällskap år
1838 att sammansluta sig med Malmöhus läns sällskap till Skauska provinsens
hushållsförening för samverkan i alla sådana frågor, som angingo
båda länens gemensamma nytta.
Inom flera sällskap utvidgades förvaltningsutskotten i avsikt att däri
få de olika orterna inom sällskapets område representerade. Landshövdingarnas
makt inskränktes i vissa sällskap så i Kristianstads läns hushållningssällskap
år 1839 — genom att sällskapen fingo rätt att själva välja
vice ordförande och förvaltningsutskott.
I ett memorial av den 4 juni 1844 fäste lantbruksakademien Kungl.
Maj :ts uppmärksamhet på önskvärdheten av en sådan förändring i 1813
års grundstadgar, att landshövdingens självskrivenhet såsom ordförare i lånets
hushållningssällskap avskaffades. Däri framhölls, att denna bestämmelse
ej längre vore påkallad och att sällskapen allmänt önskade dess borttagande,
för att de ej såsom dittills blott skulle vara ett slags bihang till
länsstyrelserna, vilket dödade den fria verksamheten. Man hade för övrigt
exempel på sällskap, som själva valde sin ordförande, utan att detta medfört
någon olägenhet.
I nådigt brev den 25 februari 1845 förklarade emellertid Kungl.
Maj:t, att dylik bestämmelse borde genomföras först i sammanhang med
de jämkningar och förändringar, som framdeles kunde befinnas behövliga
i varje särskilt sällskaps stagar. I de följande år utfärdade nya stagarna
för Hallands och Jämtlands läns hushållningssällskap infördes också den
bestämmelsen, att sällskapen skulle själva välja sin ordförande.
Den 10 mars 1848 ingick lantbruksakademien till Kungl. Maj:t med
en ny framställning (bilaga 5) om fullständig omarbetning av de allmänna
bestämmelserna för sällskapens organisation och verksamhet. Akademiens
förslag godkändes av Kungl. Maj:t, och den 16 maj 1848 utfärdades nådigt
brev till lantbruksakademien angående allmänna stadganden för hushållningssällskapens
inrättning och styrelse (bil. 6).
De viktigaste förändringar, som härmed genomfördes, voro följande:
att ledamöter i hushållningssällskap skulle väljas, till obestämt antal,
bland män, som voro kända för kunskaper i allmänhet samt insikt och
erfarenhet i ett eller flera av de föremål, som tillhörde hushållningssällskaps
verksamhet;
att ordförande, vice ordförande, sekreterare och skattmästare samt
4—202604.
1S48 års
grundstadgar
-
26
övriga tjänstemän, om sådana ansågos behövliga, fingo utses genom val av
sällskapet;
att förvaltningsutskottet skulle utgöras av ordföranden, sekreteraren
och skattmästaren samt minst fyra därtill av sällskapet valda ledamöter,
däribland vice ordföranden;
att sällskapet skulle ombesörja, att filialavdelningar — härads-, kontrakts-
eller socken vis — inrättades; samt
att sällskapet skulle varje år före mars månads utgång till lantbruksakademien
avgiva årsberättelse.
Inom åtskilliga sällskap började vid 1800-talets mitt en livligare verksamhet
göra sig gällande, och hushållningssällskapen blevo centralhärdar för
det under denna tid allmänt uppväckta intresset för förbättringar inom jordbruket.
Förtjänsten härav tillkom i främsta rummet enskilda personer,
som togo ledningen inom sällskapen. Men även i sällskap, där framstående
ledare och föregångsmän funnos, blev ofta resultatet av verksamheten
mindre framträdande, detta huvudsakligen beroende av brist på medel.
Medlemsavgifterna räckte ej till och statsanslagen, som ibland beviljades för
vissa särskilda ändamål, voro alltför små, oftast endast några hundratal
kronor. Behovet av ökade medel för fullföljande av deras syften sammanförde
därför vid denna tid sällskapen till gemensamma åtgärder, däribland
framställningar om statsunderstöd, vilka framställningar dock ei
biföllos.
°
J
Frågan om anskaffande av medel löstes emellertid på annat sätt. Från
Örebro läns hushållningssällskap utgick år 1853 inbjudan till rikets övriga
sällskap om gemensam framställning till Kungl. Maj:t om proposition
till samma års riksdag angående en grundlig omarbetning av brännvinslagstiftningen
för nykterhetens främjande. Proposition i denna riktning framlades
också för riksdagen, och vid dess behandling av frågan framställdes
i särskilda utskottet förslag om att ställa en del av de för utskänkning
och utminutering inflytande avgifterna till hushållningssällskapens förfogande.
Riksdagen beslutade i enlighet härmed, och samtidigt med 1855
års förordning om villkoren för brännvins tillverkning utfärdades även
en förordning om villkoren för dess försäljning, i vilken stadgades, att av
avgifterna för minuthandel och utskänkning av brännvin eu femtedel skulle
tillfalla hushållningssällskapen att av dem »förvaltas och användas till ändamål,
som för länet nyttiga voro».
Fn av sällskapens första åtgärder, sedan anslaget av brännvinsmedel
tilldelats dem, blev tillsättandet av länsagronomer i de sällskap, som icke
redan hade sådana. Förut hade hushållningssällskapen för .jordbrukarnas
27
rakning vid behov rekvirerat biträde av lantbruksingenjörer och andra i
särskilda ämnen sakkunniga samt betalat de med förrättningarna förenade
kostnaderna, varefter de börjat anställa egna länsagronomer, exempelvis i
Värmlands län 1851—56 och i Kopparbergs län 1852—55. Nu anställdes
sådana i Uppsala län 1855, i Skaraborgs och Älvsborgs län 1856, i Örebro
och Kristianstads län 1857, i Västernorrlands län 1858 samt i Göteborgs
och Bohus lån 1859. Även sakkunniga ställdes av flera sällskap
till förfogande.
Till följd av de vidtagna åtgärdena uppblomstrade hushållningssällskapens
verksamhet, och sällskapen blevo under 1800-talets senare del inom
sina respektive områden verkliga representationer för lantmannaintresset.
Då landstingen år 1862 inrättades, övertogo dessa — i vilkas
uppgift även ingick att rådslå och besluta om jordbrukets angelägenheter —
en del av hushållningssällskapens verksamhet, varvid dock gränserna i
fråva om vissa ärenden drogos olika i skilda län. I de flesta fall är
samverkan nu ordnad så, att båda lämna understöd till lanthushållningens
främjande. Ledningen av ifrågavarande angelägenheter handhaves antingen
av hushållningssällskapets förvaltningsutskott eller av särskilt tillsatta styrelser.
I allmänhet hava landstingen på sin andel tagit undervisning (med
undantag av lantbruksskolor) samt sjukvård, jaktväsen och kommunikationer.
Hushållningssällskapen hava i regel ensamma bibehållit rena jordbruksan^lägenheter,
lantbruksskolor, kemiska 0 stationer, frökontrollanstalter,
husdjurspremiering och lantbruksmöten. Ätskilliga områden, såsom husslöjd,
veterinärväsen och fiske, hava hänförts än till hushållningssällskapens,
än till landstingens verksamhetsområde, än har deras omvårdnad delats
mellan de två myndigheterna. Bestämmelserna om fördelningen hava i regel
fastställts för varje särskilt fall, utan att ingå i sällskapens stadgar.
Med anledning av talrika framställningar om införande i sällskapens
stadgar av bestämmelser, som avveko från 1848 års allmänna stadgar för
hushållningssällskapen, särskilt med avseende på val av sällskapens funktionärer,
infordrade Kungl. Maj:t lantbruksakademiens förvaltningskommittés
yttrande, om i detta avseende några nya allmänna stadgar borde uppgöras,
kommittén avstyrkte emellertid förslagets genomförande och Kungl. Maj:t
förklarade sig år 1868 vilja besluta i varje särskilt fall.
Inrättandet av underavdelningar (gillen, hushållningsnämnder, distriktsstyrelser,
kretsavdelningar in. in.) genomfördes under 1880-talets senare hälft
i alla sällskap, sist på Gottland år 1885. I de vid denna tid antagna stadgarna
för sällskapen bestämdes, med undantag tör Älvsborgs lån, att ordförandena
skulle väljas. Föreskriften om korrespondenter i olika delar av
sällskapets område bortföll däremot i allmänhet, hör att göra deltagandet
28
Hushåll
ningssäll
skapens
ombud.
i ledningen mera allmänt föreskrevs i en del stadgar, att distriktsföreningarnas
ordförande skulle vara självskrivna ledamöter i förvaltningsutskotten
eller äga rätt att deltaga i utskottens överläggningar och beslut. För
handhavande av vissa ärenden, såsom slöjd, fiske, hästavel, veterinärväsen,
lantbruksskolor, frökontrollanstalter, skogsväsen m. m. tillsattes ofta särskilda
styrelser, vanligen av förvaltningsutskottet.
Såsom förut. nämnts sammanslöto sig de skånska hushållningssällskapen
år 1838 till en förening. Dennas verksamhet gick främst ut på
anordnandet av gemensamma lantbruksmöten och vidtagandet av åtgärder
för hästavelns främjande. Sedan sällskapens inkomster ökats genom anvisandet
av brännvinsmedlen, framkommo önskningar om vidgat samarbete
mellan olika sällskap. Så inbjöd Skaraborgs läns hushållningssällskap år
1861 angränsande läns sällskap till bildande av en »association för gemensamma
ärendens behandling». Denna inbjudan ledde dock icke till någon
påföljd. År 1865 utfärdade emellertid lantbruksakademien en uppmaning°till
sällskapen att kretsvis sammansluta sig för hållande av marknadsdagar för
utställning och försäljning av slaktdjur och mejeriprodukter. Detta hade
till följd, att åtskilliga sällskap sammanslöto sig för ändamålet. Största
betydelsen fick den sammanslutning, som under namn av västra Sveriges hushållningssällskap
bildades av Skaraborgs,Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus
läns sällskap. Dessa beslöto år 1871 att tillsammans med Jönköpings och
Värmlands läns sällskap anordna gemensamma lantbruksmöten. Sällskapen
i Södermanlands och Västmanlands län bildade även eu liknande sammanslutning.
År 1866 föreslog friherre O. Åkerhielm i Stockholms läns hushållningssällskap
arliga sammanträden i Stockholm av ombud för de olika
sällskapen för avhandling av gemensamma frågor. En del sällskap ställde
sig emellertid avvisande mot förslaget. Men sedan det tolfte allmänna
lantbruksmötet ar 1868 uttalat sig för förslaget, inbjöd lantbruksakademien
sällskapen till ett sammanträde i Stockholm år 1869. Härvid beslöts, att
möten mellan hushållningssällskapens ombud skulle hållas årligen. Enligt
stadgarna, som antogos vid mötet, skulle dessa sammankomster hava till
ändamål, överläggningar om ärenden, som rörde Sveriges jordbruk ocli
därmed i samband stående näringar ävensom husslöjden samt övriga föremål
för hushållningssällskapens verksamhet.
Dessa ombudsmöten eller lantbruksriksdagar, som i viss mån hava
eisatt. de förutnämnda sammanslutningarna mellan sällskapen, utvecklade
i början en livlig verksamhet. Framstående män valdes till ombud och
29
o
ett stort antal frågor behandlades. År 1871 ändrades tiden för ombudens
sammanträden till vart tredje år.
Mötena fingo emellertid icke avsett inflytande på ledningen av lantbrukets
allmänna angelägenheter, och år 1889 hemställde därför ombuden,
att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för en närmare samverkan mellan
de statsförvaltningens organ, åt vilka handläggningen av lanthushållningens
angelägenheter voro anförtrodda. Lantbruksakademien avstyrkte framställningen,
enär den ansåg, att önskemålet kunde vinnas genom lämpliga förändringar
i ombudsmötenas organisation. Lantbruksstyrelseu, som inrättats
samma år och efterträtt akademien såsom sällskapens centrala myndighet,
upptog däremot tanken och framlade förslag till inrättande av ett lantbruksrdd,
bestående av ledamöter, utsedda dels av hushållningssällskapen och dels
av lantbruksstyrelsen, och med uppgift att lämna myndigheterna begärda
yttranden samt att självt göra framställning om åtgärder, som syntes önskvärda.
Flertalet av hushållningssällskapen, vilkas yttranden över förslaget
infordats, tillstyrkte detta, varemot några få ansågo inrättandet av ett
lantbruksråd obehövligt och snarare ägnat att förlama hushållningssällskapens
verksamhet, 1891 års riksdag ställde sig även på denna senare
ståndpunkt och avslog Kungl. Maj:ts proposition om anslag till rådet.1
Med anledning härav beslöt 1892 års ombudsmöte att öka mötena
till ett vartannat år. Såväl nämnda år som på senare tid hava vidtagits
vissa förändringar i mötenas stadgar. De genomförda stadgeförändringarna
hava dock ej medfört avsedd verkan att uppliva mötenas verksamhet Sedan
1908 sammanträda ombuden varje år i Stockholm. Det år 1917 inrättade
Sveriges allmänna lantbrukssällskap har från och med år 1920 trätt i viss
förbindelse med ombudsmötena, särskilt för utförande åt mötena av vissa
förberedande utredningar.
Under 1890-talet började hushållningssällskapens medverkan vid förberedandet
av statens åtgärder i avseende på lantbrukets främjande att
mer än förr tagas i anspråk, därigenom att lantbruksstyrelsen regelbundet
från sällskapen infordrade yttrande rörande för nämnda ändamål ifråga
-
1 Förslaget upptogs dock senare ock i samband med den ar 1918 genomförda omorganisationen
av lantbruksstyrelsen beslöts, att vid styrelsens sida skulle ställas ett lantbruksråd.
Dess uppgift är, enligt § 4 punkt 5 i instruktionen för sagda styrelse den
18 september 1918 (nr 906) att avgiva yttranden och förslag i till dess prövning hänskjutna
ärenden ävensom att i övrigt tillhandagå styrelsen med upplysningar och praktiska uppslag.
Beträffande rådets sammansättning och formerna för dess arbete hänvisas till kungörelse
angående lantbruksrådet den 18 september 1918 (nr 908). Enligt vad sakkunniga inhämtat
lärer rådet hittills hava anlitats endast i ett fåtal fall.
30
satta åtgärder. Vanligen ställdes dessa remisser till förvaltningsutskotten
och icke till sällskapen. Härigenom vanns ej blott, att de begärda yttrandena
avgåvos hastigare, utan även att de fingo större auktoritet, då de komma
att avgivas av bestämda, i viss mån ansvariga personer, än då de dikterats
av församlingar med så oberäknelig sammansättning som hushållningssällskapen.
Såväl härigenom som på grund av förvaltningsutskottens allmänna
uppgifter ökades utskottens och sekreterarnas arbetsbördor betydligt.
Det blev därför alltmer brukligt att uppdela arbetet på delegationer eller
enskilda medlemmar.
Förenings-
Deri på senare tiden inom nästan alla områden så livligt omfattade idén
inom jord- att genom enskilda sammanslutningar gemensamt verka för ideella eller
bruket, ekonomiska syften vann sent insteg inom lanthushållningen, och först sedan
de mindre jordbrukarna, vilka framför andra kunde hava nytta av
dylika sammanslutningar, började inse fördelarna av dessa, kom föreningsväsendet
att även inom jordbruket vinna en mera allmän anslutning.
Såsom exempel på sådana föreningar må nämnas inköpsföreningar, vilka
år 1905 fingo ett centralt organ i det för hela landet gemensamma Svenska
lantmännens riksförbund, hingst- och tjurföreningar, mejeriföreningar, s. k.
kontrollföreningar in. fl.
Konsulenter
Den ambulerande upplvsningsverksamheten inom lanthushållningens
område, som förut omhänderhafts av först under lantbruksakademien
och sedan under lantbruksstyrelsen lydande undervisare och instruktörer,
övertogs mot 1890-talets slut av hos hushållningssällskapen anställda
konsulenter, under det att de först nämnda statstjänstemannen blevo alltmer
uteslutande sysselsatta med inspektioner och dylikt. Till en början
hade sällskapen i regel blott en konsulent, som vanligen hade att lämna
råd inom alla grenar av lanthushållningen. Nu blev det däremot alltmer
vanligt att anställa särskilda rådgivare för de olika facken: jordbrukskonsulenter,
mejerikonsulenter, länsträdgårdsmästare, dikningsförmän m. fl.
Sällskapens verksamhet har under senare tid utvidgats att omfatta
premiering av husdjur och småbruk, anordnandet av studieresor för mindre
jordbrukare, förmedling av egnahemslån, ordnande av lantbrukskurser och
lantbruksundervisning över huvud, upprättandet av kemiska stationer och
frökontrollanstalter in. in.
Beträffande sällskapens utgifter och inkomster samt tillgångar och
skulder under tiden 1890—1920 hänvisas till kap. IV med därtill fogade
bilagor (bil. 11—16).
31
I slutet av 1800-talet började man göra gällande, att grundstadgarna
voro mindre tillfredsställande och behövde kompletteras med bestämmelser,
som förhindrade överilade beslut i anslagsfrågor samt anvisande av medel
för ändamål, som måste anses ligga utanför området för sällskapens verksamhet.
Av dessa skäl intogo flera sällskap i sina stadgar föreskrifter,
varigenom föremålet för deras verksamhet närmare bestämdes och kvalificerad
majoritet uppsattes såsom villkor för vissa beslut i anslagsfrågor.
För erhållande av enhetliga bestämmelser i angivna avseenden föreslogs vid
1908 års ombudsmöte utarbetande av förslag till nya grundstadgar för
hushållningssällskapen. Mötet beslutade i enlighet härmed och en kommitté
tillsattes. Kommitténs förslag förelädes 1909 års ombudsmöte, som
i huvudsak godkände detsamma, och i nådigt brev till Jantbruksstyrelsen
den 28 oktober 1910 fastställde Kungl. Maj:t förnyade allmänna grunder
för hushållningssällskapens i riket organisation (bilaga 7).
De nya stadgarna överensstämma i huvudsak med 1848 års stadgar
med undantag för §§ 1, 7 och 8, som äro helt nya. I § 1 angives hushållningssällskaps
ändamål vara jordbrukets och därtill hörande binäringars
ävensom fiskets främjande. §§ 7 och 8 innehålla bestämmelser till skydd
mot förhastade beslut i ekonomiska frågor. Det stadgas nämligen i § 7,
att inom sällskap, vid vilkets sammankomster ledamöterna äga allmän och
lika rösträtt, erfordras för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet
avstyrkt, eller för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att
av sällskapets i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 äro om
beslutet ense. Enligt § 8 må ledamot, som förmenar, att av sällskapet
beslutad utgift faller utom området för sällskapets i § 1 angivna verksamhet,
eller att beslut av sällskapet fattats i strid mot de i sällskapets
stadgar meddelade bestämmelser om viss röstövervikt för beslutande av
utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller för höjande av utgiftsbelopp,
som utskottet föreslagit, hos Kungl. Maj:t anföra besvär.
1910 års grundstadgar äro ännu gällande.
1910 års
qrundstaclgar.
32
189S års
riksdag.
kap. ir.
Inom riksdagen väckta förslag till omorganisation av hushållningssällskapen
samt riktlinjer för sakkunnigas utredning.
Under de båda senaste årtiondena hava inom riksdagens andra kammare
vid åtskilliga tillfällen väckts förslag om en tidsenligare organisation
av hushållningssällskapen, villka förslag äro av intresse för den föreliggande
utredningen.
De reformkrav, varom fråga är, framkomma redan före utfärdandet
av 1910 års nu gällande allmänna grunder för hushållningssällskapens i
riket organisation. Sålunda väckte herr Paulson inom andra kammaren
vid 1898 års riksdag en motion, nr 197, vari begärdes utarbetande av
förslag till allmän förordning med närmare bestämmelser för hushållningssällskapens
organisation, särskilt innefattande stadgande i fråga om eu
likartad och rättvis röstgrund för besluts fattande i sällskapens alla ekonomiska
angelägenheter.
I motionen framhölls, att sällskapens inkomster till övervägande
delen bestode av från staten anvisade medel, men att det likväl ej funnes
några bestämmelser om kontroll från det allmännas sida, att de betydande
statsmedlen användes på ett tillfredsställande sätt. Motionären
vände sig kraftigt mot det förhållandet att, enligt 1848 års då gällande
grunder för hushållningssällskapens organisation, även för beviljande av stora
och viktiga anslag endast erfordrades enkel majoritet, varför det ofta inträffade
att tillfällig majoritet, bestående av endast sällskapets medlemmar från
viss ort, till och med från en stad, genomdrevo ett beslut, som ogillades
av flertalet jordbrukare inom sällskapet. Med hänsyn till angivna omständigheter
vore det statens plikt att stadga mera nöjaktiga bestämmelser
för sällskapens organisation, och förordade motionären för sin del
införande av en representantförsamling, bestående av genom per capitaomröstning
utsedda ombud för socknarna eller sällskapens gillen eller kon
-
33
tråk. Antalet ombud skulle göras beroende antingen av fastighetstaxeringsvärdet,
arealen odlad jord eller folkmängden.
Andra kammarens vederbörande utskott, (4:de tillf., uti. nr 8) biträdde
i huvudsak motionen, men motsatte sig bestämt fastställande av sådan
röstgrund, som motionären ifrågasatt, utan ansåg, att motionens huvudsyfte
borde kunna vinnas genom insättande i förvaltningsutskotten av
representanter för varje underavdelning samt genom bestämmande, att sällskapens
beslut, i vad de avsågo större utgifter eller utgifter för en följd
av år, icke emot förvaltningsutskottets avstyrkande blevo bindande, därest
de ej förnyades vid påföljande sammanträde. Utskottet, som fann det anmärkningsvärt,
att en så viktig urkund som grunderna för hushållningssällskapens
organisation bestod endast av en av Kungl. Maj:t till lantbruksakademien
avlåten skrivelse, hemställde om utredning beträffande förslag
till allmän förordning med närmare bestämmelser för hushållningssällskapens
organisation i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet antydda
grunder. Denna hemställan bifölls av andra kammaren, men beslutet
biträddes icke av första kammaren i enlighet dess utskotts förslag (2:dra
tillf., uti. nr 5).
I 1910 års allmänna grunder hava de ovan påtalade missförhållandena
endast i viss mån undanröjts. Såsom i det föregående angivits har sålunda
frågan om röstgrunden lämnats öppen och i § 7 allenast stadgats,
att inom hushållningssällskap, där ledamöterna äga allmän och lika rösträtt
vid sammankomsterna, i vissa fall erfordras kvalificerad majoritet för
ändring av förvaltningsutskottets förslag i utgiftsfrågor, varjämte för vissa i
§ 8 angivna fall medgivits besvärsrätt. (Se bil. 7.)
Redan året efter utfärdandet av 1910 års allmänna grunder väcktes
» ånyo en motion, nr 266, i samma syfte som den förutnämnda, vari herr
Grijienstedt, med instämmande av 14 ledamöter av andra kammaren, begärde,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t täcktes meddela de föreskrifter i avseende på hushållningssällskapens
verksamhet och organisation, till vilka i motionen angivna synpunkter
kunde föranleda, samt i de delar, vartill riksdagens medverkan krävdes, för
densamma framlägga erforderliga förslag.
Nämnda synpunkter innefattade följande:
att hushållningssällskapens verksamhetsområde borde närmare angivas
och begränsas;
att kvinnor skulle kunna inväljas i sällskapen med lika rätt som män;
att de mindre jordbrukarna borde på olika sätt intresseras för hus
5—202604.
1911 års
riksdag.
34
hållningssällskapen och beredas inflytande däri, särskilt genom inval i förvaltningsutskotten
;
att underlätta detta sistnämda genom att till ledamöterna i förvaltningsutskottet
utbetala arvode eller åtminstone resekostnadsersättning för
deltagande i utskottets sammanträden, samt
att föreningsväsendet på jordbruksområdet måtte inordnas under
hushållningssällskapen och beredas representationsrätt i förvaltningsutskottet.
Motionären framhöll, att man vid utarbetandet av de ovanberörda
nya grundstadgarna för hushållningssällskapen icke tagit tillräcklig hänsyn
till dessa önskemål, samt ansåg, att, då enligt hans uppfattning en reorganisation
efter de anförda synpunkterna icke kunde åstadkommas på frivillighetens
väg, riksdagen borde besluta, att hushållningssällskapen för
att få åtnjuta statsanslag eller del av brännvinsmedlen skulle hava antagit
och erhållit Kungl. Maj:ts stadfästelse å stadgar, avfattade i enlighet med
de nya föreskrifter, som i berörda hänseenden kunde anses erforderliga.
Vederbörande utskott (2:dra kam. 4:de tillf. ult. 8) anförde med
anledning av motionen, att en utredning av den väckta frågan i hela
dess vidd och i av motionären angivit syfte syntes vara av behovet påkallad.
Det vore nämligen uppenbart, att hushållningssällskapen icke med
sin dåvarande organisation och sina i vissa avseenden tunga och byråkratiska
arbetsformer kunde i allo motsvara allt mera utvidgade anspråk eller
tillräckligt allsidigt anpassa sig efter den hastigt fortskridande utvecklingen
på jordbruksområdet, med hänsyn särskilt till småbruksverksamheten, egnahemsrörelsen,
m. in. En sådan utredning skulle, enligt utskottets mening,
avse dels den ställning, som hushållningssällskapen borde intaga inom lantbruksförvaltningen,
gränserna för deras självbestämningsrätt och vad som
inom det sålunda bestämda området borde utgöra föremål för sällskapens
verksamhet allt dock med bibehållande av sällskapen som frivilliga institutioner
och utan att träda sällskapens enskilda rätt över vissa tillgångar,
fonder, fastigheter m. in. för nära — och dels det lämpligaste sättet för
sällskapens organisation, så att lantbrukets och dess binäringars alla berättigade
intressen kunde på ett tillfredställande sätt bliva representerade
inom hushållningssällskapen och deras förvaltningsutskott.
Utskottets hemställan om angivna utredning, mot vilken hemställan
två reservationer avgavs, bifölls av andra kammaren, varemot, sedan beslutet
delgivits första kammaren, denna kammare, i anledning av hemställan från
sitt andra tillfälliga utskott (uti. nr 13), icke fann skäl biträda andra
kammarens beslut i ärendet.
35
Härefter återkom frågan vid 1913 års riksdag i en inom andra kammaren
väckt motion, nr 106, däri herr Linders hemställde om en allsidig
utredning, huruvida och i vad mån landstingsförordningen den 21 mars
1862 krävde omarbetning och förändring, förnämligast i syfte att landstingen
helt eller delvis kunde övertaga jämväl hushållningssällskapens verksamhet
samt, ifall därigenom kunde förutses ekonomiska besparingar,
näringarnas rationella vårdande eller andra praktiska fördelar.
^Motionären erinrade i sin motion därom att landstingens arbete, utöver
politisk uppgift och hävdvunnen verksamhet för hälsovård, undervisning,
kommunikationsväsen m. m., med fullt berättigande spändes över alla områden,
. där den äldre hushållningssällskapsinstitutionen verkade. Såväl
landstingen som hushållningssällskapen behövde reformeras och utvecklas
i flera hänseenden, och det syntes motionären, som om starka skäl talade
för ett sammansmältande av de båda syskonförsamlingarna till en enda
länsorganisation. Beträffande hushållningssällskapen vände sig motionären
särskilt mot deras års- eller halvårssammanträden, vilka, icke minst när de
bestodo av ombud eller fullmäktige från underavdelningarna, voro rena
parodien på representationer för allmänna frågor. Hundratusentals kronor beviljades
i anslag, viktiga organisationsfrågor avgjordes, tjänster upprättades
och värdefulla förslag avlivades, utan att en stor del av de beslutande
visste annat än »att det skulle så vara». Alla de många val, ett hushållningssällskap
hade att förrätta, skedde ofta på förslag av en enda person. Hushållningssällskapen
voro i det hela en alltför otidsenlig institution för att
utan förändrad sammansättning och organisation få upprätthålla sitt »monopol
på att representera stora och viktiga näringsgrenar och efter eget
skön disponera väldiga summor i det allmännas budget». Hushållningssällskapen
rekryterades genom eget inval och rymde icke inom sig en
fyllig och rättvis representation för de näringar, de skulle företräda. Slutligen
förefunnes inom många hushållningssällskap icke en särskilt vald
representation, utan ägde envar tillstädeskommande medlem rösträtt, varför
understundom en tillfälligt för ändamålet samlad majoritet kunde förrycka
utgången av eu enstaka fråga.
Motionären framhöll, att det visat sig, att landstingen och hushållningssällskapen
på ett menligt sått ingrepo i varandras verksamhet.
Genom att införliva hushållningssällskapen med landstingen skulle dessa
olägenheter undanröjas, utan att någon utvidgning behövde ske av landstingens
befogenheter, som redan enligt gällande bestämmelser kunde omfatta
även de områden, inom vilka hushållningssällskapen verkade. Slutligen
gjorde motionären bland övriga skäl för överförande av hushållningssällskapens
samhälleliga uppgifter till landstingen gällande, dels att sällskapen,
1913 års
riksdag.
36
1914 års
A-riksdag
i saknad av beskattningsrätt, hade en given ekonomisk begränsning dels
och att de höga förvaltningsomkostnaderna för landsting och hushållningssällskap
skulle kunna nedbringas genom en sammanslagning.
Konstitutionsutskottet uitl. nr 17) medgav visserligen, att de av motionären
framställda anmärkningarna icke saknade fog, men de förefintliga miss
O
O7
o
förhållandena utgjorde dock icke tillräckliga skäl för att fråntaga sällskapen
deras samhälleliga funktioner. Närmare till hands syntes då ligga att, i
den mån det funnes behövligt, genomföra reformer i sällskapens organisation,
genom vilka de sattes i stånd att bättre fylla sitt ändamål, såsom
också påyrkats åren 1898 och 1911.
Enligt utskottets åsikt kunde väl en dualism i viss mån uppstå mellan
hushållningssällskapens och landstingens verksamhet, men hade utskottet
sig icke bekant, i vad mån avsevärda olägenheter av en sådan dualism
förekommit, och i varje fall icke, att sådana olägenheter förekommit i så
stor utsträckning och av så allvarlig art, att de behövde föranleda till
sammanslagning av de båda korporationernas ifrågavarande verksamhet,
utav torde samarbetet fastmera varit tillfredsställande.
Den avgörande frågan, framhöll utskottet vidare, vore tydligen den,
om själva de uppgifter, som hushållningssällskapen företrädde, skulle kunna
fyllas lika väl eller bättre, ifall dessa uppgifter överflyttades på landstingen.
Hushållningssällskapen hade tillkommit såsom speciella organisationer
för att främja jordbruket och dess binäringar, och det arbete, som
vore förbundet med denna uppgift, vore så krävande och mångskiftande,
att det väl kunde anses fördelaktigt, att för denna näringsgren funnes ett
särskilt länsorgan. Visserligen inneslöte givetvis även landstingen många
fullt kvalificerade målsmän för jordbruksnäringen, men landstingen valdes
dock efter allmännare synpunkter, i synnerhet politiska, och de kunde
följaktligen i sin helhet icke speciellt företräda jordbruket på samma sätt
som hushållningssällskapen. Dessa förhållanden syntes utskottet tala emot
en överflyttning av hushållningssällskapens uppgifter på landstingen, så
vida man fasthölle därvid, att dessa uppgifter alltjämt behövde särskilt
tillgodoses och tillgodoses huvudsakligen av jordbrukarna själva.
Riksdagens båda kamrar beslöto i enlighet med utskottets avstyrkande
hemställan.
Påföljande riksdag förelåg ånyo en motion i frågan (nr 243), även
denna gång av herr Linders, som då begärde utredning rörande hushållningssällskapens
omorganisation, i syfte att giva dem en mera allsidigt
representativ sammansättning och göra dem på bästa sätt anpassade att fylla
37
sina uppgifter såsom officiella organ för vissa delar av statens verksamhet
för jordbruket och dess binäringar.
I motiveringen till motionen framhölls, förutom vissa synpunkter,
som anförts redan i herr Linders nyssberörda motion, att hushållningssällskapen
icke, såsom ofta skedde, borde betraktas såsom privata sammanslutningar,
utan att de voro lokala förmedlingsorgan för vissa statsåtgärder,
att in°-en idkare av de näringar, som hushållningssällskapen voro satta
att''främja,^ och i allmänhet ingen välfrejdad man eller kvinna borde kunna
vägras medlemskap i sin bygds hushållningssällskap, att en allmännaie an
slutning till hushållningssällskapen krävde ett konsekvent genomfört representantskap
vid sällskapens distrikts- och länsmöten, att vid sällskapens
års- och halvårsmöten borde finnas särskilda utskott med uppgift att bereda
församlingen tillfälle att i förväg taga del av förvaltningsutskottens förslag
i anslagsfrågor; att enhetliga bestämmelser för överklagande av sällskapens
beslut skulle genomföras, att gränserna för hushållningssällskapens verksamhet
borde närmare uppdragas med tillgodoseende av speciella lokala behov
och intressen, att nya grundstadgar i modern och demokratisk riktning
skulle utarbetas och göras ovillkorligt bindande för sällskapen samt att vid
den av motionären påyrkade utredning jämväl måtte tagas under övervägande
försko- till framtida fördelningsgrunder för statsanslaget till hushåll
ningssällskapen.
.
.
, ,
,
På grund av riksdagens upplösning hann motionen icke att behandlas
av riksdagen.
Vid den under sommaren år 1914 inkallade riksdagen upptogs, emellertid
spörsmålet ånyo genom en av herr Schotte m. fl. i andra kammaren
väckt motion (nr 107), i vilken begärdes skrivelse till Kungl. Maj it med anhållan
om utredning, huru och på vad sätt i motionen angivna önskemål
i avseende å hushållningssällskapens organisation och verksamhet måtte
kunna lämpligast vinnas.
De framförda önskemålen, som till sitt syfte \ stora delar överensstämde
med de av herr Linders vid samma års A-riksdag framförda, voio
i huvudsak följande:
1) Hushållningssällskapens verksamhetsområde borde noggrannare än
dittills skett fastslås, i nära överenstämmelse med 1910 års grundstadgar.
Förbud borde meddelas för hushållningssällskap, som kommit i åtnjutande
av statsanslag, att befatta sig med annan verksamhet än den sålunda angivna,
dock att, om mottagna donationer eller avsatta fonder medgåve en
vidsträcktare verksamhet, “sådan finge utövas med de medel, vid vilka en
sådan särskild användning vore fastad.
1914 års
B-riksäag.
38
2)
Hushållningssällskapens egendomliga rätt att komplettera sig själva
borde upphöra och en sådan ordning införas, att alla jordbruksintressen
inom sällskapens verksamhetsområde bleve representerade i sällskapen. För
detta ändamål krävdes en efter bestämda enhetliga grunder lagd beslutande
representation i hushållningssällskapen, ett ersättande av års- (eller halvårs-)
mötena med en årligen sammanträdande, för vederbörande sällskap helt
beslutande representantförsamling, till vilken alla verkliga jordbrukare
inom sällskapens område — och helst dessa allena — ägde med lika och
direkt valrätt utse ombud. Det syntes oundgängligt, att ersättning utbetalades
till de sålunda utsedda ombuden i representantförsamlingen för
deras inställelse vid sammankomsterna och borde denna lämnas efter samma
grunder som gällde för landstingsmän, och kostnaden härför utgå av
vederbörande sällskaps medel.
3)
Förvaltningsutskottens verksamhet skulle mera ingående regleras,
ån vad som skett i 1910 års grundstadgar, samt bestämmelse införas om
viss ersättning för dess ledamöter.
4)
Den i 1911 års motion väckta frågan om föreningsväsendets på jordbruksområdet
inordnande under hushållningssällskapen och beredande av
representation i förvaltningsutskotten skulle upptagas till behandling i samband
med den begärda utredningen.
Omförmälta ändringar ansåg motionärerna påkallade därav, att hushållningssällskapen
icke hade den enhetlighet och fasthet,som vore nödvändig för
handhavandet av så betydande belopp, som sällskapen efter den år 1913
genomförda förändringen beträffande brännvinsmedlens fördelning hade till
sitt förfogande, och hade statsmakterna både rättighet och plikt att, då hushållningssällskapen
kommo i åtnjutande av direkta statsbidrag, tillse att så-dana
villkor fästes vid anslagen, att ändamålen med desamma på bästa
sätt främjades.
Motionen hänvisades till förberedande behandling av andra kammarens
andra tillfälliga utskott, som i utlåtande nr 2 i väsentliga delar
anslöt sig till motionärernas förslag. Beträffande inrättandet av en representantförsamling
ansåg utskottet för sin del lämpligt, att rösträtten begränsades
till medlemmarna i respektive hushållningssällskap, detta desto hellre
som rätten till inträde i sällskapen borde utsträckas till varje välfrejdad
man eller kvinna, som hade sin huvudsakliga inkomst av jordbruket eller
dess binäringar. Det vore lämpligt att, för vidmakthållande i möjligaste
mån av intresset för sällskapens angelägenheter hos alla dess medlemmar, taga
under övervägande, huruvida det ej borde medgivas envar av dessa att vid
ombudsmötena infinna sig och deltaga i överläggningarna, men ej i besluten.
39
Rörande valsättet föreslog utskottet, att valen borde förrättas av hushållningssällskapens
underavdelningar samt att ett ombud borde väljas för
vane 30- eller 40-tal medlemmar av sällskapet.
Utskottet upplyste även, att enligt vad utskottet inhämtat endast tre
hushållningssällskap omarbetat sina stadgar i enlighet med 1910 års allmänna
grunder, varförutom ett och annat sällskap redan före 1910 haft stadgar,
som i huvudsak överensstämde med nämnda grunder.
Slutligen framhöll utskottet — i likhet med herr Linders — önskvärdheten
av att möjlighet bereddes representantförsamlingarna själva, att
genom utskott eller annorledes företaga en närmare granskning av förekommande
ärenden.
„
Utlåtandet utmynnade i hemställan, att andra kammaren matte tor
sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t ville låta utreda, huru och på vad sätt de angivna önskemålen
T avseende å hushållningssällskapens organisation och verksamhet kunde
lämpligast vinnas.
Denna hemställan bifölls av andra kammaren.
Första kammarens första tillfälliga utskott anförde (uti. nr 9), att det
trots vissa av utskottet uttalade betänkligheter mot så ingripande åtgärder,
som motionen avsåge och andra kammaren tillstrykt emellertid, med
hänsyn till den egenskap av i viss mån offentlig institution, som utvecklingen
förlänat hushållningssällskapen, enligt utskottets uppfattning icke vore annat
än önskvärt, att hushållningssällskapen inrättade sig efter de allmänna grunder,
som vore ägnade att förläna sällskapens organisation och verksamhet
nödig stadga. Då de i sådant avseende genom nådiga brevet den 28 oktober
1910° meddelade bestämmelser, enligt vad inom utskottet blivit upplyst,
endast beträffande tre hushållningssällskap kommit i tillämpning, torde
övriga sällskap böra omarbeta sina stadgar, så att de komme i överens
stämmelse med föreskrifterna i nämnda brev, samt underställa härutinnan
uppgjorda förslag Kungl. Maj:ts prövning. I sammanhang härmed
syntes det böra komma under övervägande dels att införa stadgande om
att beslutanderätten i lämplig utsträckning borde, där sällskapen så önskade,
kunna överlämnas åt representationer inom sällskapen, dels att
vid fattande av beslut inom sällskapen kvalificerad majoritet borde erfordras
i större omfattning, än sagda brev innehölle, och dels att sällskapens
beslut borde kunna överklagas i vissa andra fall, an nämnda brev medgåve.
Utskottet hemställde, att första kammaren måtte på det sätt biträda
andra kammarens beslut, att kammaren beslutade, att riksdagen i skri
velse till Kungl. Maj:t anhölle, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,
huruvida icke 1910 års brev borde fullständigas i angivna hänseende.
40
1915 års
riksdag.
riksdag.
Första kammaren biföll denna hemställan, men andra kammaren
vägrade att biträda detta beslut, varför frågan även denna gång förföll.
Vid 1915 års riksdag väckte herr Linders ån jo en motion, nr
94, med samma yrkande och i huvudsak samma motionering som i den
av honom vid 1914 års första riksdag framlagda, men då ej behandlade
motionen. Därjämte framhölls, att vid en framtida utredning angående
omoiganisation av sällskapen även borde upptagas frågan om lämplio- o-ränsregleiing
beträffande åtskilliga sällskaps geografiska verksamhetsområden.
1 vissa fall hade nämligen inom länen skett en uppdelning, som visserligen
kunde åberopa sig på hävden, men icke på den praktiska nyttan och
sparsam heten.
Andra kammarens andra tillfälliga utskott (uti. nr 5), dit motionen
hänvisats, hemställde om bifall till motionen. Till stöd härför åberopade
utskottet, som visserligen ej i allt gillade vad motionären anfört, sitt vid
förgående riksdag i anledning av herr Schottes in. fl. motion avgivna utlåtande.
Utskottet fann nämligen samtliga de av motionären framförda önskemålen
däri berörda med undantag av två, nämligen förslagen om genomförande
av fördelningsgrunder beträffande sällskapens statsanslag samt
om viss geografisk gränsreglering mellan sällskapens verksamhetsområden.
-Nämnda önskemål ansåg emellertid utskottet jämväl böra, vid en blivande
utredning, varom utskottet i enlighet med den av motionären gjorda framställningen
hemställde, tagas i övervägande.
Första kammarens andra tillfälliga utskott (uti. nr 10) ställde sio-i huvudsak
på samma ståndpunkt som kammarens första tillfälliga utskott vid
B-nksdagen 1914. Utlåtandet blev emellertid ej bifallet av första kammaren.
. Vid 1918 års riksdag framkom frågan ånyo, då med anlednino- av
en inom andra kammaren väckt motion, nr 282," vari herrar Vennerström
och Werner hemställde, att riksdagen måtte i skrivelse till Kuno-1. Makt
anhålla, att Kungl. Maj:t ville ofördröjligen vidtaga åtgärder för en reform
av hushållningssällskapen, i syfte dels att tillträdet till dem måtte, utan vare
sig sakliga eller formella hinder, stå öppet för alla, vilka dreve lantbruk
som yrke, och dels att, exempelvis genom en representativ organisationsorm,
alla sällskapens medlemmar måtte få lika stor möjlighet att göra sin
mening gällande i fråga om deras verksamhet.
, ... . Motionärerna riktade en kritik mot det sätt, på vilket flertalet hushållningssällskap
skötte sin verksamhet och särskilt deras förmedlino- av
lan från egnahemslånefonden m. fl. fonder. Enligt motionärernas förme
-
41
ilande hade detta missförhållande sin grund i att sällskapen huvudsakligen
vore godsägarorganisationer och hyste föga intresse för småbruket.
Andra kammarens andra tillfälliga utskott (uti. nr 3) åberopade sitt
yttrande vid 1914 års B-riksdag och 1915 års riksdag och fann i detta de
nu av motionärerna framförda önskemålen i allt väsentligt berörda. Utskottet,
som sade sig visserligen icke i allt gilla vad motionärerna anfört,
hemställde likväl i enlighet med motionärernas yrkande, och detta bifölls av
kammaren.
Första kammarens andra tillfälliga utskott framhöll (uti. nr 19), att den
ifrågasatta skrivelsen avsåge införande i hushållningssällskapens stadgar av
bestämmelser, som syntes dels vara onödiga och dels icke böra föreskrivas
sällskapen till ovillkorlig efterlevnad, och hemställde därför, att första kammaren
icke måtte biträda andra kammarens beslut. Kammaren beslöt i
enlighet härmed efter votering med 77 röster mot 46, vilka senare tillföllo
en vid utskottsutlåtandet fogad reservation med hemställan i överensstämmelse
med andra kammarens beslut, allenast med den ändring att de,
för vilka tillträdet skulle stå öppet, borde vara välfrejdade.
Sammanfattas i korthet den nu lämnade historiken för inom riksdagen
framkomna förslag i den föreliggande frågan och dessa förslags behandling
inom riksdagen, linner man, att det tagits bestämt avstånd från förslaget
om överflyttande av hushållningssällskapens åligganden på landstingen.
Man har ''icke heller velat göra sällskapen till några statsinstitutioner eller
inskränka deras handlingsfrihet beträffande vidtagande av åtgärder till lanthushållningens
och dess binäringars främjande, utan i huvudsak endast
påyrkat deras demokratisering samt uppdragande av bestämda gränser för
deras verksamhet ävensom enhetliga, mot tidens krav fullt svarande organisationsformer
för denna verksamhet, så att statsmakterna framdeles
skola kunna med fullt förtroende anförtro dem de alltmer ökade statsmedel,
som visat sig erforderliga för fyllandet av sällskapens betydande
uppgifter till vår modernärings främjande. Det må även antecknas, att
förslagen städse framkommit inom andra kammaren, men fallit på grund
av första kammarens motstånd.
I anförande till statsrådsprotokollet den 13 september 1918 har då- Riktlinjer
varande chefen för jordbruksdepartementet, efter att hava lämnat ett kort
referat av riksdagsförhandlingarna i ämnet, framhållit följande synpunkter,
som böra betraktas såsom riktlinjer för ifrågavarande utredning:
»För min del kan jag icke undgå att finna de yrkanden om en allmän
reformering av hushållningssällskapen, som sålunda framkommit, hava
fog för sig, om jag än på frågans nuvarande ståndpunkt icke vill yttra
6—202804.
42
mig om de särskilda förslagen i detalj. Jag vill visserligen på intet sätt
underkänna det betydelsefulla och gagnerika arbete, som dessa sällskap hittills
utfört, utan vill tvärtom skänka detsamma ett livligt erkännande. Det
svenska jordbrukets framsteg under det senaste århundradet hava i mycket
hög grad påverkats just av dessa sällskaps bemödanden. Men detta
utesluter ingalunda, att organisationen tarvar förändringar för att numera
kunna fortsätta att på lika framgångsrikt sätt fylla sin uppgift. Detta följer
redan av den allmänna tidsutvecklingen och av de omläggningar i skilda
hänseenden, som ägt rum inom jordbruket och dess binäringar, samt sammanhänger
jämväl med framträdandet av nya befolkningsgrupper till delaktighet
i avgörandet av allmänna angelägenheter. Det beror emellertid från
statens synpunkt i hög grad även därpå, att hushållningssällskapens befattning
med åt dem av staten anförtrodda uppdrag blivit alltmer omfattande
och ingripande, särskilt i ekonomiskt avseende. Statens direkta intresse
av dessa sällskaps ändamålsenliga organisation har därför numera blivit
vida starkare än förr.
I fall man kunde antaga, att de önskvärda förändringarna komme
att någorlunda snart genomföras utan statens särskilda medverkan, skulle
naturligtvis ett ingripande härvidlag vara obehövligt. Erfarenheten synes
emellertid giva vid handen, att detta knappast kan anses sannolikt. Det
bör nämligen erinras, att icke ens hälften av hushållningssällskapen hittills
antagit nj''a stadgar i överensstämmelse med 1910 års grunder och att de
inom riksdagen framställda anmärkningarna gällt förhållanden, som icke
reglerats i nämnda grunder. Även med beaktande av att lokala förhållanden
torde böra betinga vissa olikheter i de särskilda sällskapens organisation,
synes alltså framgå, att denna organisation är vida mer växdande,
än som kan auses för ändamålet lämpligt, och att genomförandet av reformer
i detta avseende lärer komma att ske mycket ojämnt och långsamt,
ifall endast det nuvarande systemet för framkallandet av dylika reformer
bibehålies. Det synes därför vara erforderligt, att staten söker befordra
åstadkommandet av sådana reformer i förevarande avseende, som må finnas
önskvärda. Då emellertid denna fråga är av ganska grannlaga natur och det
synes mig av vikt, att vid reformernas genomförande den relativa frihet,
gom hushållningssällskapen nu åtnjuta och som onekligen i flera hänseenden
visat sig gagnelig, icke må inskränkas i större mån, än som må finnas
oundgängligt, anser jag nödvändigt, att frågan först underkastas noggrann
och sakkunnig utredning. Då detta icke kan ske genom till jordbruksdepartementets
förfogande stående arbetskrafter, anser jag särskilda sakkunniga
höra tillkallas för ändamålet.»
43
KAP. III.
Förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för
hushållningssällskapens organisation ni. in.
Allmän motivering.
Innan sakkunniga ingå på frågan rörande ändrade allmänna grunder
för organisation av hushållningssällskapen, vilja sakkunniga icke underlåta
att giva sitt erkännande åt den kraftiga och livgivande verksamhet sällskapen
under sin hundraåriga tillvaro i många avseenden utövat för lanthushållningens
och dess binäringars utveckling i vårt land. Detta har
också medgivits i de ovan refererade riksdagshandlingarna. De anmäl kningar,
som i dessa handlingar framställts mot sällskapen, avse om
man bortser från herr Linders vid 1913 års riksdags framlagda förslag om
att landstingen skulle övertaga sällskapens verksamhet — icke heller åstadkommandet
av en genomgripande omdaning av de lokala organen föi lånt
hushållningens vårdande eller några väsentliga inskränkningar i hushållningssällskapens
verksamhet, utan i huvudsak endast vissa förändringar i
sällskapens sammansättning och arbetssätt, främst i syfte att erhålla tidsenliga
och enhetliga former, samt uppdragande av bestämda gränslinjer
för sällskapens verksamhet. Av de riktlinjer, som av departementschefen
uppdragits för denna utredning, fraingar ock, att sakkunnigas uppdrag
endast “omfattar framläggande av förslag till reformering av sällskapens
organisation i de avseenden, vari detta synes erforderligt, samt vad dår
med äger samband.
Ehuru delvis bildade på enskilt initiativ hava hushållningssällskapen i
sin egenskap av lokala organ för främjande av lanthushållningen och dess binäringar
blivit förmedlingslänken mellan statens organ för detta ändamål
och de enskilda jordbrukarna och hava härigenom erhållit en halvofficiell
karaktär. Denna sällskapens förmedlande verksamhet har under årens
lopp och särskilt under senaste tid ökats i sådan omfattning, att de däri
44
ingående uppgifterna numera blivit så inånga och maktpåliggande, att
deras utförande kommit att utgöra den mest betydande delen sv sällskapens
verksamhet. Såväl för sin verksamhet i allmänhet som för vissa särskilda
ändamål hava sällskapen också åtnjutit betydande understöd av
staten, varigenom deras egenskap av i viss mån officiella organ framhävts.
På sätt närmare framgår av den i kap. IV lämnade utredningen, utgjordes
före år 1915 statsunderstödet till sällskapens verksamhet huvudsakligen
av sällskapen tillerkänd andel i inflytande brännvinsförsäljningsmedel, vilken
andel, enligt vid 1913 års riksdag fattat beslut, indrogs till statsverket,
och från och med år 1915 ersattes av ett under nionde huvudtiteln
uppfört ordinarie anslag å 2,100,"000 kronor. Därjämte har av 1920 och
1921 års riksdagar för respektive år anvisats ett tillfälligt anslag till hushållningssällskapen
av 682,000 kronor. De anslag, som av statsmakterna
lämnats sällskapen för främjande av jordbruket i särskilda avseenden,
hava alltmer stegrats och uppgingo år 1920 till över 1,000,000 kronor.
Aven vissa landsting hava anvisat avsevärda bidrag till sällskapens
verksamhet. För år 1920 uppgingo dessa bidrag till omkring 325,000
kronor.
Storleken av de från staten och landstingen sedan år 1890 anvisade
anslagen framgår av den i kap. IV lämnade utredningen rörande sällskapens
ekonomiska ställning.
Ökningen av de anförtrodda uppgifterna och storleken av de anvisade
medlen måste tydligen medföra ett berättigat krav från statens
sida på tillförlitliga garantier för att dessa uppgifter och medel handhavas på
ett för de därmed åsyftade ändamålen fullt tillfredsställande sätt. Statsmakternas
stegrade intresse för hushållningssällskapen följer även, på sätt departementschefen
framhållit, av den allmänna tidsutvecklingen och de omläggningar
i skilda hänseenden, som under senare år ägt rum inom jordbruket
och dess binäringar samt äger jämväl samband med framträdandet
av nya befolkningsgrupper till delaktighet i allmänna angelägenheter. Såsom
förut påvisats har detta stigande intresse tagit sig uttryck i upprepade
gånger inom riksdagens andra kammare framställda yrkanden på
ändrad organisation av hushållningssällskapen, vilka yrkanden städse biträtts
av nämnda kammare.
Därest statsmakterna allt framgent skola kunna med fullt förtroende
anlita hushållningssällskapen för utförande av de av statsmakterna beslutade
åtgärderna till lanthushållningens och dess binäringars främjande
samt anförtro dem statsmedel härför, är det, enligt sakkunnigas åsikt,
nödvändigt, att hushållningssällskapens organisation och verksamhet så
ordnas, att de fullt motsvara tidens krav. För vinnande av detta syfte
45
erfordras, att organisationen blir enhetlig, fast och tidsenlig, att hushållningssällskapen
erhålla en allsidig sammansättning, byggd på demokratisk
grund, att sällskapen bliva fullt kompetenta att handhava de maktpåliggande
uppgifter, som kunna anförtros dem, samt att i övrigt tillförlitliga
garantier skapas för att anvisade medel användas på bästa sätt och i överensstämmelse
med för dem avsedda ändamål. Ehuru för vinnande av dessa
syftemål erfordras förändringar av i vissa fall tämligen genomgripande beskaffenhet,
torde dock dessa förändringar, i överensstämmelse med av departementschefen
givna riktlinjer, i huvudsak böra och kunna verkställas
inom den nuvarande organisationens ram. Ej heller bör den relativa frihet,
sällskapen nu, i egenskap av sammanslutningar av delvis privat
karaktär, åtnjuta vid ordnandet av sin organisation — vilken frihet visat
sig medföra ett förmånligt inflytande på intresset för sällskapens angelägenheter
— inskränkas i högre grad, än vad som kan anses oundgängligt
för erforderliga reformers genomförande.
Om sällskapen sålunda allt fortfarande böra få, efter egna önskningar
och behov, i viss utsträckning ordna sin verksamhet och formerna för dess
utövande, kan man dock icke även för framtiden överlämna åt sällskapen
att allt efter sin goda vilja införa de reformer, som äro erforderliga.
Man kunde nämligen då befara, att dessa reformer i många fall endast
komme att finnas på papperet. Erfarenheten beträffande tillämpningen
av 1910 års grundstadgar gör ett dylikt antagande sannolikt. Av
rikets 26 hushållningssällskap hava endast 10 stadgar, som i sin helhet
fastställts av Kungl. Maj:t efter år 1910, varjämte 5 sällskap efter nämnda
tidpunkt erhållit fastställelse å vissa ändringar i sina stadgar. I detta
sammanhang må dock erkännas, att av övriga 11 sällskap flera äga stadgar,
avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda huvudgrunder.
På grund av angivna förhållanden torde det vara nödvändigt, att reformernas
antagande göres till oeftergivligt villkor för varje hushållningssällskap,
som fortfarande vill komma i åtnjutande av statsanslag.
Även i de stadgar, som fastställts efter år 1910, kan man konstatera
väsentliga olikheter i grundläggande frågor. Detta synes mindre lämpligt,
De bestämmelser rörande hushållningssällskapens organisation och verksamhet,
som i den föreliggande utredningen komma att framläggas, böra
därför, enligt sakkunnigas åsikt, omfatta allt, som i dessa avseenden kan anses
vara av större och allmän betydelse, så att sällskapen bliva i alla för
verksamheten grundläggande avseenden enhetligt organiserade. De allmänna
bestämmelserna kunna tänkas sammanfattade i ett kungl. brev, i
likhet med 1910 års grunder, eller i en författning. Då bestämmelserna
icke synas erhålla tillbörlig auktoritet och allmängiltighet genom att in
-
46
tagas endast i ett av Kungl. Maj:t utfärdat brev till en underordnad myndighet,
torde det senare alternativet böra anlitas, och föreslås, att bestämmelserna
intagas i en kungl. förordning. Med hänsyn till betydelsen av
en sådan förordning och det stora intresse, som genom de förut refererade
motionerna visats inom riksdagen för de föreliggande frågornas lösande,
anse sakkunniga, att förordningen bör underställes riksdagen för
dess godkännande.
Beträffande tillämpningen av en sådan förordning hava ifrågasatts
två olika alternativ. Enligt det ena skulle en uppdelning göras av föreskrifterna
för sällskapens verksamhet, nämligen dels i förordningens ovillkorliga
och för alla sällskap, som vilja komma i åtnjutande av statsanslag
för sin verksamhet, gällande bestämmelser dels ock i särskilda föreskrifter,
rörande vilka sällskapen själva på grundval av förordningens
stadganden skulle äga besluta med hänsyn tagen till lokala behov och
intressen. Förordningen skulle i sådant fall komma att i huvudsak motsvara
sällskapens nuvarande stadgar. De särskilda föreskrifterna kunde
sammanfattas under namn av arbetsordning eller dylikt, och borde för
att gälla göras beroende på faställelse av statsmyndighet, lantbruksstyrelsen
eller Kungl. Maj:t. — Det andra alternativet innebär däremot,
att förordningens bestämmelser skulle, i likhet med vad nu gäller enligt
1910 års allmänna grunder, utgöra de riktlinjer, i enlighet med vilka
varje sällskap skulle hava att utarbeta sina stadgar, som sålunda skulle
komma att innehålla såväl de ovillkorliga och allmänna bestämmelser,
vilka intagits i förordningen, som de särskilda föreskrifter, om vilka sällskapen
enligt denna själva ägde besluta. Sedan på dylikt sätt utarbetade
stadgar antagits av vederbörande hushållningssällskap, skulle dessa, likaledes
i överensstämmelse med 1910 års grunder, fastställas av Kungl.
Maj:t.
Om man i det förstnämnda alternativet kunde göra giltigheten av
de särskilda föreskrifterna oberoende -av fastställelse, skulle detta alternativ
varit att förorda såsom det enklaste sättet för frågans lösande. Då
det emellertid tydligen är av vikt, att föreskrifterna endast inom vissa
gränser utformas efter de lokala förhållandena, och det därför måste tillses,
att kontroll utövas däröver, att hushållningssällskapen ej själva antaga
och tillämpa föreskrifter, som strida mot förordningens bestämmelser, torde
dock sagda villkor beträffande stadgarnas fastställelse ej kunna eftergivas.
Måste fastställelse ske, vare sig det ena eller andra av de båda förslagen
användes, synes lämpligast, att denna fastställelse omfattar bestämmelserna
för verksamheten i deras helhet. Härigenom undvikes även ändring
i det nuvarande tillvägagångssättet.
Speciell motivering.
A. Hushållningssällskapens ändamål och organisation.
1. Hushållningssällskapens ändamål.
47
Enligt § 1 i 1910 års allmänna grunder är hushållningssällskaps
ändamål jordbrukets och därtill hörande binäringars ävensom fiskets främjande.
I för ett flertal sällskap gällande stadgar, som tillkommit före utfärdandet
av nämnda grunder, har sällskapens verksamhet angivits betydligt
vidare såsom att — förutom angivna syften — även främja tillkomsten
av och stödja andra föreningar och inrättningar, vilka väsentligen
kunna bidraga till höjandet av modernäringen, eller till och med att befordra
allt, som kan bidraga till förbättrande av den ekonomiska ställningen
och spridande av välstånd inom länet. Med stöd av sistnämnda,
bestämmelse kan hushållningssällskap uppenbarligen anvisa medel till
nästan vilka åtgärder som helst, och har det även förekommit, att bidrag
anvisats till sparbanker, högre flickskolor och dylikt. Att en dylik vidsträckt
användning av hushållningssällskapens medel ej överensstämmer
med de syftemål, för vilkas främjande sällskapen tillkommit och staten
anvisar medel, torde vara uppenbart. Till förekommande av dylika
oegentligheter måste sällskapens ändamål tydligt angivas, och synes detta
böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med ovan nämnda stadgande
i 1910 års grunder. De ändringar i detta stadgande, sakkunniga föreslagit,
äro därför närmast av redaktionell art. Bland jordbrukets binäringar
torde i allmänhet räknas skogshushållning och hemslöjd (husslöjd).
I många stadgar (ex. Malmöhus läns hush:s) har emellertid uttryckligen
angivits, att dessa näringsgrenar eller endera av dem äro föremål för
sällskapens verksamhet. Det torde även kunna sättas i fråga, huruvida
skogshushållningen alltid är att räkna såsom eu binäring till jordbruket.
Då emellertid skogshushållningen i allt fall står i ett så nära sammanhang
med jordbruket, att den bör vara föremål för sällskapens verksamhet,
har i detta avseende ett förtydligande av 1910 års grunder ansetts
vara lämpligt. Ordet lanthushållningen, som använts av åtskilliga hushållningssällskap
(ex. Uppsala och Östergötlands läns hush.), inbegriper
48
Historik.
både jordbruk och skogshushållning. I sakkunnigas förslag har därför
ordet jordbruk utbytts mot lanthushållning, varjämte hemslöjd uttryckligen
angivits vara en av de näringsgrenar, som skola vara föremål för sällskapens
verksamhet.
Paragrafens bestämmelse lägger ej hinder i vägen för hushållningssällskap
att använda tillgängliga fonder för andra ändamål än däri angivas,
därest detta sker i enlighet med för dessa fonder gällande bestämmelser.
2. Hushållningssällskapens verksamhetsområden.
Såsom bekant omfatta 22 hushållningssällskaps verksamhetsområden
ett helt län, under det att Kalmar och Älvsborgs län vartdera äro uppdelade
på två hushållningssällskap. Enligt sakkunnigas förmenande vore
det för vinnande av större enhetlighet ett önskemål, att ovannämnda
uppdelning bortfölle. Sakkunniga hava visserligen ej velat påyrka föreskrift
om att nämnda sällskap skola sammanslås för att komma i i åtnjutande
av statsanslag, men hava i sammanhang med den ekonomiska utredningen
i kap. IV framlagt förslag till ändrade fördelningsgrunder för
statsanslagen till sällskapens verksamhet, vilka förslag avse att förhindra,
att ett län erhåller större statsanslag (två grundanslag) genom länets uppdelning
på två sällskap.
3. Ledamöter.
2 §•
1910 års grunder föreskriva i § 2, att ledamöter i hushållningssällskap
väljas av sällskapen till obestämt antal. Enligt samtliga hushållningssällskaps
stadgar är också inträde i sällskapen beroende på inval.
Ledamöterna uppdelas i hedersledamöter och andra ledamöter, vilka sistnämnda
i vissa sällskap erhållit särskilda benämningar: ordinarie (ex. Stockholms
läns hush.), betalande (ex. Blekinge och Malmöhus läns hush.) eller
arbetande (ex. Jönköpings läns hush.) ledamöter. Därjämte finnas i en
del sällskap korresponderande (ex. Stockholms läns hush.) ledamöter. För
valbarhet gälla i regel olika villkor för hedersledamöter, korresponderande
ledamöter och andra ledamöter. Med ett undantag (Skaraborgs läns hush.)
medgives dock valbarhet för såväl män som kvinnor. Till hedersledamöter
kunna väljas endast sådana inom eller utom länet boende personer,
49
som inlagt särskilda förtjänster inom något av de områden, som utgöra föremål
för vederbörande sällskaps verksamhet. Antalet hedersledamöter är i
regel begränsat till ett mindre antal, 10 ä 12 stycken. Korresponderande
ledamöter utses bland personer, som genom kunskaper och arten av
sin verksamhet kunna främja sällskapets ändamål. För annan ledamot
förutsättes i regel endast att vara boende inom länet, välkänd och såsom
det i de flesta stadgar heter nitälska för främjande av sällskapets ändarnål.
Förslag till inval av ledamöter kan i allmänhet väckas av enskild
ledamot, förvaltningsutskott eller underavdelning. Till inval av hedersledamöter
må enligt de flesta stadgar förslag avgivas endast av förvaltningsutskottet.
För val av ledamöter föreskrives understundom kvalificerad
majoritet (ex. Södermanlands läns hush.).
Beträffande antalet ledamöter i de olika hushållningssällskapen vid
1918 års utgång hänvisas till vid denna utredning fogad bilaga (bil. 8),
En av de inom riksdagen mest påtalade bristerna i sällskapens organisation
är, att sällskapens alla ledamöter skola väljas. Det har gjorts
gällande, att den sällskapen sålunda tillkommande rätten att komplettera
sig själva, medfört, att sällskapen ej erhållit en sådan sammansättning, att
alfa jordbruksintressen där blivit tillbörligt representerade. Utan att vilja
(röra något bestämt uttalande i denna fråga, bör dock framhållas, att föreskriften
°om att inträde i ett sällskap är beroende på inval, särskilt om för
detta stadgats kvalificerad majoritet, möjliggör för vissa meningsgrupper
att förhindra, att sällskapet till ledamot upptager en för dem misshaglig
person, som dock med hänsyn till arten av sin verksamhet kan hava ett
berättigat intresse av att få taga del i sällskapets verksamhet. Det är
vidare0ovedersägligt, att, även om de mindre jordbrukarna under senare
år i ökad grad invalts i sällskapen och därmed beretts större inflytande
på sällskapens olika verksamhetsområden, dock kvarstår, att i många sällskap
godsägarna och de större jordbrukarna kommit att spela en alltför
dominerande roll. Det svenska jordbrukets av statsmakterna livligt understödda
utveckling mot övervägande mindre jordbruk synes sakkunniga
ställa berättigade krav på att dessa det mindre jordbrukets bärare beredas
möjlighet förskaffa sig tillbörligt inflytande på sällskapens angelägenheter.
Detta°torde ej kunna genomföras med mindre än, att varje person, vilken
— såsom yrke eller bisyssla — driver någon av de 1 § angivna näringarna,
därest vissa minimifordringar uppfyllas, tillförsäkras rätt att bliva
fedamot av det hushållningssällskap, inom vars verksamhetsområde vederbörandes
näring bedrives. Önskan att utöva rättigheten göres lämpligen
gällande genom inlämnande till sällskapet av skriftlig anmälan härom.
7—202004
2 §, första
stycket
50
2 §, andra
stycket.
Att denna rättighet bör tillkomma kvinna, såväl gift som ogift, följer såsom
en naturlig konsekvens av kvinnans verksamhet inom det svenska
jordbruket.
Såsom förutsättning för ovannämnda rätt hava bestämts i huvudsak
samma villkor, som gälla för rösträtt i kommunens allmänna angelägenheter.
(Se § 8 i K. F. 21/3 1862 om kommunalstyrelse på landet.)
Sådan rösträtt tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven man
eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående
kalenderår uppnått 23 års ålder. Rättigheten må dock ej utövas av
den, som
a)
är omyndig förklarad,
b)
är i konkurstillstånd,
c)
är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,
d)
i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för
derå än två av dessa år, eller
e)
är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.
Då idkandet av i 1 § omförmäld näring lagts till grund för rätt
att inträda i ett hushållningssällskap, har det ansetts följdriktigt att icke
uppställa mantalsskrivning inom den kommun, där näringen drives, såsom
förutsättning för denna rätts utövande. Näringsutövare av nämnda slag
kunna uppenbarligen ofta vara mantalsskrivna utom det hushållningssällskaps
område, inom vilket näringen drives, och kunna även idka sådan
näring inom flera sällskaps områden, men synas de icke därför böra vara
uteslutna från rätten att inträda i sällskapet, respektive sällskapen ifråga.
På grund härav har stadgats, att näringsutövaren endast behöver vara kommunalt
röstberättigad. Var han äger utöva denna rösträtt, saknar betydelse.
Inom sakkunniga har ifrågasatts att sänka åldersgänsen till 21 år.
Det har emellertid befunnits lämpligast att i förevarande avseende fastställa
samma åldersgräns som i kommunallagarna och låta ändring härutinnan
i sagda lagar automatiskt verka även på rättigheten till inträde i
hushållningssällskapen.
Beträffande intagande i sällskapen av andra personer än ovannämnda
yrkesutövare och med dem jämställda hava förslag framkommit, att sådana
personer skulle antagas till ledamöter, därest detta påyrkades av endast en
viss minoritet inom sällskapet (exempelvis 10 ledamöter).. Då sällskapen
emellertid genom en dylik bestämmelse kunde komma att tillföras en
51
stor mängd för deras ändamål tämligen främmande element samt sällskapen
i ^huvudsak torde böra utgöra yrkessammanslutningar, har detta
förslag befunnits mindre lämpligt och den nuvarande bestämmelsen om
inval bibehållits.
För valet har bestämts enkel majoritet, då genom föreskrift om kvalificerad
majoritet en relativt liten meningsgrupp inom ett hushållningssällskap
kunde förhindra en för sällskapets verksamhet intresserad icke-yrkesutövare
att vinna inträde, vilket knappast kan anses lämpligt eller
gagneligt. För valbarhet har endast stadgats villkoret att vara kommu
Salt röstberättigad. Det har varit föremål för övervägande, huruvida
dessutom borde uppställas såsom villkor att äga insikter inom något, av
de till sällskapets verksamhet hörande områden, ävensom att hava. visat
intresse för denna verksamhet. Visserligen böra andra personer ej inväljas,
men hava sakkunniga ansett lämpligast överlämna åt vederbörande
sällskap att själva i varje förekommande fall bedöma en föreslagen kandidats
kvalifikationer för ledamotskap.
Hushållningssällskapen invälja för närvarande ofta på sina sammanträden
en mängd personer, om vilka man ej vet, huruvida de önska bliva
ledamöter i sällskapen. I flera sällskap utsändas ej några meddelanden
om valet till vederbörande, utan bliva dessa i okunnighet härom, till
dess ledamotsavgiften utkräves, och vägra många därför att betala avgiften.
Detta förfarande är givetvis mindre lämpligt. Sedan inval ägt
rum, bör därför sällskapet tillställa den valda ett meddelande om valet,
kallelsebrev, med anhållan om svar, huruvida kallelsen mottages. Innan
svar ingått, att vederbörande mottagit kallelsen, bör hushållningssällskapet
ej äga befogenhet påföra den valda ledamotsavgift. För ändamalet kunna
lämpligen blanketter till kallelsebrev tryckas och förses med en från detta
avskilj bar tryckt blankett till erkännande om kallelsens mottagande, vilken
vederbörande endast har att underteckna samt återställa till sällskapet,
därest kallelsen antages.
Rösträtt i sällskapet inträder samtidigt med ingivandet av det skriftliga
erkännandet om kallelsens mottagande.
Det är tydligt, att även utövare av någon bland de näringar, som
utgöra föremål för sällskapens verksamhet, vilken av någon anledning ej
anmält sitt inträde i vederbörande sällskap, kan inväljas av detta sällskap.
Beträffande formen och villkoren för utseende av hedersledamöter
och korresponderande ledamöter, hava hushållningssällskapen lämnats frihet
§, tredje
stycket.
2 §, fjärde
stycket.
52
att meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga. I förordningen har
därför uttryckligen angivits, att däri ej avses andra ledamöter än sådana,
som äro skyldiga erlägga ledamotsavgift.
4. Ledamotsavgifter m. m.
3 §•
Ledamots-
Ledamotsavgifterna utgå antingen i form av årsavgifter, varierande
aVstorlekaS mellan 1 krona och 3 kronor, eller avgifter en gång för alla, växlande
3 §, första mellan 5 och 30 kronor, vanligen 15 k 20 kronor. I de flesta (17 st.)
stycket, sällskap finnas såväl årsavgifter som engångsavgifter, och står det ledamot
fritt att välja mellan att betala årsavgift eller engångsavgift. Årsavgifternas
storlek kan undantagsvis växla för olika ledamöter efter deras betalningsförmåga.
Sålunda föreskrives i Stockholms läns hushållningssällskaps stadgar,
att denna avgift utgör 2 kronor, »dock må för jordbrukare, vilken
innehar en åkerareal, uppgående till högst 50 hektar, och med sådana i
ekonomiskt avseende likställda, årsavgifterna utgå med blott en krona».
Norrbottens läns hushållningssällskap skiljer mellan ledamot av »allmogens
klass», som betalar en krona, och ledamot av annan samhällsklass, som har
att betala 2 kronor. I båda sällskapen finnes dock en alternativ engångsavgift,
som är lika för alla.
Av praktiska skäl hava sakkunniga ansett sig böra föreslå, att ledamotsavgiften
alltid skall utgå i form av årsavgift. Härigenom vinnes nämligen
möjlighet dels att årligen kontrollera, vilka personer som tillhöra respektive
underavdelningar, och att på grundval härav upplägga en tillförlitlig
matrikel (se 37 §), dels att någorlunda bestämt beräkna beloppet
av inflytande medlemsavgifter. Vid fastställandet av storleken av medlemsavgiften
bör beaktas, att avgiften sättes så låg, att den icke rimligtvis
kan tänkas avskräcka en småbrukare eller någon med honom jämställd från
inträde i ett sällskap. Med hänsyn härtill har i förordningen bestämts, att
årsavgiften må utgöra högst 3 kronor. Inom denna gräns rymmes, enligt
vad ovan nämnts, alla nu utgående årsavgifter.
Om förslaget antages, försvinna visserligen de i en del sällskap nu förefintliga
engångsavgifterna. De ledamöter, som i enlighet med nu gällande
stadgar erlagt engångsavgift, bliva dock icke därmed skyldiga att framdeles
erlägga årsavgift, utan gäller bestämmelsen endast för ledamöter, som vid
stadgeändringens genomförande betala årsavgift eller därefter bliva ledamöter.
Uppbörden
Uppbörden av avgifterna sker på olika sätt. Ehuru bestämmelser
aVterna. därom ej finnas i alla stadgar, torde såsom regel gälla, att avgiften skall
3 §, andra erläggas till skattmästaren eller, där särskild sådan ej finnes, till sekrete
stycket.
53
raren. Några stadgar föreskriva dock, att uppbörden skall ske på sätt
förvaltningsutskottet bestämmer eller att avgifterna skola uttagas genom
postförskott vid översändande av ledamotsbrev eller sällskapets handlingar från
föregående år. I ett mindre antal sällskap åligger det underavdelningarnas
ordförande att inkassera avgifterna. I Kopparbergs och Norrbottens läns
hushållningssällskap sker uppbörden i sammanhang med kronans uppbörd.
Indrivandet av ledamotsavgifterna har medfört stora svårigheter för
sällskapen. Särskilt hava nyinvalda personer ofta vägrat betala. Då avgiftens
betalande utgör en förutsättning för ledamotskap, har det varit tämligen
svårt att bestämt angiva ledamotsantalet i sällskapen. Genomförandet
av en säker uppbördsmetod är därför ett önskemål, som kommer att
göra sig särdeles starkt gällande, då man, såsom i det följande (6 § o. tf.)
föreslås, vill införa en representantförsamling, sammansatt av valda ombud,
vilkas antal är beroende på ledamotsantalet i vederbörande valkrets.
Sakkunniga få därför föreslå, att länsstyrelserna erhålla bemyndigande att,
på sätt stadgats beträffande räntor och annuiteter å egnahemslån [se 23 §
i K. K. 27/6 1919 (nr 483) ang. allmänna villkor och bestämmelser för
statens egnahemslånerörelse], på framställning av länets hushållningssällskap
ombesörja, att ledamotsavgifterna varda i samband med någon kronans
uppbörd genom vederbörandes försorg debiterade, uppburna och redovisade.
Rörande uppbörden böra utfärdas särskilda bestämmelser.
5. Fråga om rätt för hushållningssällskapen att upptaga skatter och andra
avgifter än medlemsavgifter.
I anslutning till ledamotsavgifterna torde beröras frågan, huruvida
hushållningssällskapen böra beredas möjlighet att på annan väg förskaffa
sig inkomster för bestridande av kostnaderna för sin verksamhet. Det
kan då tänkas att tillerkänna sällskapen beskattningsrätt — om ock i mycket
begränsad omfattning — eller att medgiva dem atfj av sina ledamöter
upptaga andra avgifter än ledamotsavgifter.
Vad först angår beskattningsrätten måste denna, om den medgåves,
naturligen begränsas till de ändamål, sällskapen hava till uppgift att främja.,
Beträffande dessa ändamål äga sällskapen, och särskilt den framdeles föreslagna
representantförsamlingen, större förutsättningar än landstingen att
bedöma, vilka åtgärder, som äro behövliga. Enligt vad i 2 § föreslagits har
envar kommunalt röstberättigad utövare av de näringar, som utgöra föremål
för sällskapens verksamhet, rätt att bliva ledamot av det sällskap, inom
vars område han utövar sådan näring. Då det vid ett ytligt betraktande
kan förefalla, att dessa yrkesutövare äro de enda, som hava intresse av
3 §, tredje
stycket.
54
åtgärders vidtagande till främjande av de utav dem bedrivna näringarna,
kunde det synas äga ett visst berättigande, att hushållningssällskapen tillerkändes
rätt att beskatta dem. Främjandet av omförmälda syften inom
vederbörande sällskaps område är emellertid ett intresse, som berör ej
blott dessa näringars utövare utan även länets övriga inbyggare. På
grund härav bör beskattningsrätten även i förevarande avseenden, liksom
hittills, endast tillkomma det organ, landstinget, som har att tillvarataga
länets gemensamma intressen i allmänhet, och icke vid sidan
av detta tillskapas ett nytt beskattningsorgan. Därest hushållningssällskapens
i viss mån privata karaktär skall bibehållas, torde detta för
övrigt medföra, att beskattningsrätt ej kan tillerkännas dem.
Det torde ej heller vara lämpligt, att sällskapen medgivas pålägga
sina ledamöter några andra avgifter är ledam otsavgifter.
I detta sammanhang kan beröras, att sakkunniga i det följande upptagit
till behandling, på vilket sätt landstingen skola kunna göras intresserade
för att anvisa medel till sällskapens verksamhet (se 27 §).
6. Lokal organisation.
4
§•
I § 5 av 1910 års grundstadgar föreskrives, att hushållningssällskap
besörjer, vart och ett inom sin ort, att underavdelningar inrättas samt att
erforderliga stadgar och föreskrifter för dessa meddelas. Hushållningssällskap
äger genom dessa erhålla nödiga upplysningar om ortliga förhållanden
och låta utföra beslutade åtgärder. — Samtliga sällskap äro
också fördelade i underavdelningar till olika antal och under olika benämningar.
(Härom se bil. 9.)
Dessa primära organ för de olika orternas jordbrukare äro nödvändiga
för att samla och inom sällskapen tillvarataga respektive orters intressen
samt i viss mån såsom valkorporationer. (Se 7 §.)
Beträffande underavdelningarnas organisation och arbetssätt hänvisas
till det följande, rubriken underavdelningar (31—36 §§). Här torde endast
i sammanhang med uppdragandet av linjerna för hushållningssällskapens
organisation böra angivas, att underavdelningar skola finnas.
7. Central organisation.
5
§•
Den centrala ledningen av hushållningssällskapen utövas nu av förvaltningsutskotten
samt i viss mån av vederbörande sällskaps ordförande,
55
vice ordförande och sekreterare. För utförande av sällskapens verksamhet
finnes dessutom ett växlande antal befattningshavare av olika slag. Föreliggande
betänkande innebär icke någon nämnvärd förändring i förvaltningsutskottens
och de olika befattningshavarnas allmänna funktioner.
Den mest framträdande förändringen i sällskapens organisation, som föreslås,
är införandet i alla sällskap av en för dem i alla viktiga frågor beslutande
representativ församling, benämnd lantbruksting. (Se 6 § o. tf.)
Dessa grundlinjer för den föreslagna framtida organisationen av sällskapen
hava redan nu omnämnts, emedan det ansetts lämpligt att bland de inledande
bestämmelserna till förordningen angiva de olika organen för den
centrala organisationen.
B. Lantbrukstinget.
1. Hushållningssällskapens nuvarande sammanträden och utövandet av rösträtt
vid dessa.
Hushållningssällskapen hålla i regel två ordinarie sammanträden årligen,
det ena under sommarhalvåret, och det andra under vinterhalvåret.
Fyra sällskap hava endast en ordinarie sammankomst årligen. Extra
sammanträden hållas, då ordföranden, förvaltningsutskottet eller sällskapet
så bestämmer, eller ett visst antal ledamöter det begär. Föreskrifterna
härutinnan variera för olika sällskap.
Rösträtt vid sällskapens sammankomster tillkommer i stort sett antingen
samtliga tillstädeskommande ledamöter, eller dessa jämte särskilda representanter
för underavdelningarna, eller ock endast sådana representanter.
Det förstnämnda systemet tillämpas i femton sällskap (ex. Stockholms,
Uppsala, Östergötlands läns hush.), och äger där varje tillstädeskommande
ledamot en röst. Vid nämnda beräkning av antalet sällskap
har antagits att, där ej annat i stadgarna uttryckligen angivits, varje tillstädeskommande
ledamot äger ej blott »yttra sig över förekommande frågor»,
utan även deltaga i besluten i dessa frågor.
Nio sällskap hava infört det andra, delvis representativa systemet, i
det att underavdelningarna utse särskilda fullmäktige eller ombud, som
skola föra underavdelningarnas talan och för dem utöva rösträtt vid vederbörande
sällskaps sammankomster. Antalet representanter för varje underavdelning
kan vara bestämt (ex. i Hallands och Kopparbergs läns 1 och i
Älvsborgs läns södra hush. 5) eller varierande och utses antingen i förhållande
till åkerarealen och antalet ledamöter inom underavdelningen eller
endast i förhållande till ledamotsantalet. Det förstnämnda alternativet vid
56
utseende av varierande antal representanter innebär, att underavdelningen
väljer ett antal representanter i förhållande till åkerareal (ex. varje 7,000-  tal hektar) och ett annat antal i förhållande till ledamotsantalet inom avdelningen
(ex. Södermanlands och Älvsborgs läns norra hush.). Det senare
alternativet tillämpas exempelvis i Blekinge, Västernorrlands och Västerbottens
läns sällskap.
Även representanternas röstetal kan vara lika för alla ombud (ex. i
Älvsborgs läns båda sällskap 10 röster) eller i stort sett beroende av antalet
ledamöter inom avdelningen, dock med viss begränsning (ex. Blekinge
30 och Kopparbergs läns hush. 3). Undantagsvis hava även underavdelningarnas
ordförande (ex. Södermanlands läns hush.) och förvaltningsutskottets
ledamöter (ex. Kalmar läns södra hush.) flera röster.
Vid beräknande av representanternas röstetal skall understundom fråndragas
det antal röster, som tillkomma närvarande medlemmar av underavdelningen,
vilka ej äro representanter (ex. Blekinge läns hush.).
Endast två sällskap, Malmöhus och Gävleborgs läns, hava uteslutit
de enskilda ledamöterna från rösträtt och i huvudsak fullt genomfört representativt
system. I Malmöhus läns hushållningssällskap tillkommer sålunda.
rätten att vid sällskapets sammanträden framställa yrkande och deltaga
i besluten endast beredningsutskottets ledamöter — förvaltningsutskottets
ledamöter och kontraktskommittéernas ordförande — pastoratsordförandena
och fullmäktige från de pastorat, som äga utse dylika fullmäktige
pastorat med minst 80 ledamöter — eller deras suppleanter samt sällskapets
hedersledamöter. Övriga ledamöter i sällskapet äga dock närvara vid
sammanträdena . och där yttra sig. Gävleborgs läns hushållningssällskaps
stadgar föreskriva, att i beslut och val må deltaga endast förvaltningsutskottets
ledamöter, gillenas ordförande och fullmäktige, eller vid förfall
för dessa deras ersättare. I nära överensstämmelse med det i Malmöhus
län tillämpade systemet äger i Gävleborgs läns hushållningssällskap varje
annan ledamot, som erlagt stadgad avgift till sällskapet, rätt att yttra sig
i alla frågor, som komma under överläggning.
Den längsta valperioden för ombuden i de sällskap, där sådana förekomma,
är 4 år. Vanligen är den dock 3 år. Omval kan äga rum.
2. Olägenheterna av nu gällande ordning och fördelarna av ett representativt
system.
6 §•
Såsom av den lämnade historiken framgår, finnes inom flertalet av
landets 26 hushållningssällskap vid sällskapens sammanträden allmän och
57
lika rösträtt. Ytligt sett förefaller måhända denna röstgrund rättvis och fullt
demokratisk. I tillämpningen visar den sig emellertid icke vara praktiskt
genomförbar samt kunna medföra uppenbara missförhållanden. Antalet
av de olika sällskapens ledamöter, som vid 1919 års ingång varierade mellan
1,023 i Kalmar läns norra hushållningssällskap och 12,069 i sällskapet
i Malmöhus län, (se bil. 8), är i allmänhet mycket för stort för att alla
dessa ledamöter eller ens en väsentlig del av dem skola kunna sammankomma
i en enda lokal för att förhandla och besluta i de olika frågor,
som falla inom sällskapens verksamhetsområde. Sällskapens geografiska
områden, som i regel omfatta län, äro jämväl för stora för tillämpning
av ovannämnda röstgrund. Många från sällskapets sammanträdesort längre
bort boende ledamöter infinna sig ej vid sammanträdena, emedan de ej
vilja eller kunna offra tid och utgifter för att inställa sig. I de nordliga
länen, särskilt i Norrbottens och Västerbottens läns vidsträckta skogs- och
fjällbygder, lägga avstånden och bristen på snabba kommunikationsmedel
nästan oöverstigliga hinder i vägen för en mera allmän inställelse vid
sällskapens sammankomster. Sällskapens i och närmast invid sammanträdesorterna
boende ledamöter komma därför vanligen att diktera sällskapens
beslut. Då sammanträdena ofta äro förlagda till städerna, erhålla
härigenom sällskapens i städerna och deras omnejd bosatta personer,
som många ej representera några verkliga jordbruksintressen, ett stort
inflytande på ärendenas avgörande. Särskilt i dylikt fall finnes allt för
stora möjligheter för att tillfälligtvis samla majoritet för ett förslag och
genomdriva ett beslut, som strider mot den åsikt, som företrädes av flertalet
bland sällskapets ledamöter. Dylika beslut hava tyvärr flera gånger
förekommit och böra uppenbarligen förhindras. Även om man bortser
från möjligheten att på dylikt sätt genomdriva ett beslut, bör dock beaktas,
att ifrågavarande sällskaps beslutande församlingar måste till sammansättningen
bliva alltför mycket beroende av tillfälliga omständigheter och
utgöra föga lyckliga representationer för sällskapens ledamöter.
Endast därigenom att sällskapens beslutanderätt helt — eller åtminstone
till alldeles övervägande del — lägges i handen på en representation,
bestående av valda ombud från de olika orterna, kunna nyss påtalade
brister i sällskapens organisation undanröjas och skapas eu efter
bestämda, rättvisa grunder sammansatt beslutande församling, som allsidigt
företräder de olika jordbruksintressena inom sällskapet och länet och icke
blott har tillfälle, utan även skyldighet, underkasta de olika ärendena en
genomgående och saklig prövning. Det är sakkunnigas förhoppning, att
införandet av en representationsförsamling jämväl skall bliva ett medel
8—202604
6 §, första—
tredje styckena.
58
<3 §, fjärde
stycket.
att höja intresset för sällskapens angelägenheter och därmed bidraga till
ökad anslutning till sällskapen, särskilt från småbrukarnas sida.
Åt den representantförsamling, som sålunda bör finnas i alla
hushållningssällskap, bör principiellt anförtros handhavandet av sällskapets
beslutanderätt i alla viktiga frågor. Vilka dessa frågor äro, angives i
annat sammanhang. Även om endast vissa därtill utsedda ledamöter av
sällskapen böra tillerkännas denna beslutanderätt, innebär detta ingalunda
nödvändigtvis, att övriga ledamöter i sällskapet skulle uteslutas från allt
inflytande på ärendenas avgörande. Därest sällskap så önskar, kan i dess
stadgar intagas bestämmelse, att envar ledamot kan infinna sig vid representantförsamlingens
möten och där yttra sig i förekommande ärenden,
ävensom väcka motioner. (Härom se motiveringen till 12 och
14 §§•)
Det har synts lämpligt att finna benämningar för såväl den beslutande
församlingen som dess ledamöter. I valet av benämningar hava
sakkunniga stannat vid beteckningarna lantbruksting för representantförsamlingen
och lantbruksombud för ledamöterna i denna.
Innan grunderna för lantbruksombudens utseende bestämmas, är av
vikt att fastslå storleken av lantbrukstinget. Enklast vore givetvis att fastställa
antalet lika för alla län. Ett dylikt tillvägagångssätt synes dock mindre
lämpligt, då det är svårt att finna ett för alla sällskap passande antal. Man
torde därför icke kunna undgå att vid bestämmandet taga hänsyn till ledamotsantalet
inom vederbörande sällskap. Men även en annan synpunkt
bör tagas med i räkningen. Hushållningssällskapen hava till uppgift att
främja lanthushållningen samt därtill hörande binäringar och hemslöjd
ävensom fiske inom sina respektive områden och skola sålunda bedriva sin
verksamhet till gagn icke blott för de utövare av ovannämnda näringar,
som äro medlemmar av sällskapet, utan för alla dylika näringsidkare
inom respektive områden, ja, i viss mån även för länets övriga invånare.
Det vill synas, som om sistnämnda synpunkt borde vara den utslagsgivande.
Lägges huvudvikten å invånarantalet, ligger nära till'' hands
att, då hushållningssällskapens geografiska områden i regel sammanfalla
och synas böra sammanfalla med de olika länens, bestämma lantbruksombudens
antal i huvudsaklig överensstämmelse med landstingsmannens inom
länet. Enligt landstingsförordningen fastställes landstingsmannens antal
efter vissa i förordningen angivna grunder av landstinget, efter förslag
av länsstyrelsen. Beträffande lantbruksombudens antal förefaller det lämpligast
att lägga avgörandet i Kungl. Maj:ts hand efter förslag av lantbrukstinget.
Vid detta avgörande bör givetvis skäligt beaktande skänkas
59
den omständigheten att vissa städer — Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle
och Hälsingborg — ej tillhöra respektive landsting, men däremot respektive
hushållningssällskap. (Stockholm tillhör som bekant icke landsting,
men ej heller något hushållningssällskap.) Vidare måste iakttagas, att i
Kalmar och Älvsborgs län finnas två hushållningssällskap i vartdera länet.
Här må jämväl framhållas, att jämlikt 14 § ledamot av förvaltningsutskott
i allmänhet äger rösträtt i lantbrukstinget, även om han ej är
lantbruksombud.
Det för närvarande fastställda antalet landstingsmän i de olika
länen angives i bilagda tabell (se bil. 10).
3. Val av lantbruksombud.
7 §.
För verkställandet av val utav lantbruksombud måste hushållningssällskapens
områden indelas i valkretsar. Den naturligaste valkretsindelningen
vore givetvis att låta valkretserna sammanfalla med underavdelningarnas
områden. Bestämmandet av antalet valkretsar sammanhänger
emellertid med storleken av det enligt 6 § fastställda antalet lantbruksombud,
varje hushållningssällskap skall utse, och huru många ombud av
det sålunda fastställda antalet, som skall väljas av varje valkrets, vilken
sistnämnda fråga åter är i viss mån beroende på den valmetod, som tilllämpas.
I paragrafens nionde stycke stadgas, att proportionell valmetod i
vissa fall skall tillämpas. För att möjliggöra användandet av denna valmetod
har stadgats, att varje valkrets skall göras så stor, att den kan välja minst tre
lantbruksombud. Inom några sällskap är emellertid antalet underavdelningar
för stort, för att varje underavdelning skall kunna välja nämnda minimiantal
ombud. I vissa fall torde detta kunna avhjälpas därigenom, att ombudsantalet
för vederbörande sällskap fastställes något högre än antalet landstingsmän
för länet, men i andra blir det nödvändigt att bilda valkrets av flera underavdelningar.
Därest sistnämnda utväg måste anlitas, torde dock ej böra
förekomma att sammanslå annat än hela underavdelningar, och icke bilda
valkrets av exempelvis en och en halv underavdelning. Särskilt för de
fall, att flera underavdelningar bilda en valkrets, har det synts lämpligt
stadga, att valet skall ske på ett ställe och ej för varje underavdelning
eller ännu mindre del av valkretsen. Fn uppdelning av valet på mindre
valdistrikt skulle sannolikt komma att onödigtvis öka arbetet med och
kostnaderna för valets förrättande och rösternas sammanräknande. Ehuru
§, första
stycket.
60
7 §, andra
stycket.
7 §, tredje
stycket.
sakkunniga anse ändamålsenligast, att valet sker endast på ett ställe inom valkretsen,
måste dock medgivas, att denna princips upprätthållande, särskilt
i de nordligaste länen med deras vidsträckta omfattning och dåliga kommunikationer,
torde stöta på stora praktiska svårigheter. Även i andra
län kunna möjligen de lokala förhållandena göra en uppdelning av valkretsarna
önsklig. På grund härav har införts bestämmelse, att Kungl.
Maj:t må, där särskilda lokala förhållanden därtill föranleda, medgiva uppdelning
av valkrets i valdistrikt. Sådant medgivande kan lämpligen meddelas
vid stadgarnas fastställande.
Fastställandet av indelningen i valkretsar och valdistrikt enligt nyss
angivna grunder sker av lantbrukstinget, naturligen efter förslag av förvaltningsutskottet.
Vid avgörandet av frågan, huru många av det enligt 6 § av Kungl.
Maj:t för hela hushållningssällskapet fastställda antalet ombud, som varje
valkrets skall utse, har man att välja mellan att bestämma detta i förhållande
till antalet ledamöter i valkretsen eller invånartalet inom dess
område eller till bådadera. Då rösträtten för val av lantbruksombud icke
utan sönderbrytande av sällskapens nuvarande organisation och frångående
av de för den föreliggande utredningen av departementschefen uppdragna
riktlinjerna kan överlämnas till andra än hushållningssällskapens ledamöter,
har antalet ombud, som varje valkrets skall utse, även bestämts i förhållande
till antalet av sällskapets ledamöter inom valkretsen. Härav följer,
att varje valkrets skall av det fastställda antalet ombud utse så många,
att antalet ombud i valkretsen förhåller sig till det för hela sällskapet
fastställda antalet ombud som antalet ledamöter inom valkretsen till antalet
ledamöter i hushållningssällskapet. Vid uträkningen härav kommer givetvis
oftast att uppstå blandade tal, vilket kan föranleda tvivel om vilka valkretsar,
som skola välja det antal lantbruksombud, vilket motsvaras av de
uppkomna bråktalen. För sådant fall har föreskrivits, att, därest bråktal
uppkomna, de största av dessa skola i erforderlig utsträckning betraktas
såsom hela tal, och att man skall bortse från övriga bråktal. Äro bråktalen
lika för vissa valkretsar, avgöres företrädet dem emellan i ordning
efter folkmängdens storlek. Skulle frågan någon gång ej kunna lösas på
denna väg, skall lottning äga rum.
För att fullt klarlägga tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna
kan såsom exempel anföras följande. Ett sällskap har 1,500 ledamöter,
fördelade på 6 valkretsar med resp. 190, 200, 225, 275, 300 och
310 ledamöter. Antalet landstingsmän inom länet antagas vara 30, och
61
lantbruksombudens antal har fastställts till samma antal. Uträkningarna
av det antal lantbruksombud, <som kommer på Varje valkrets, verkställes
sålunda:
1)
2)
3)
4)
5)
6)
X
190 .
X = 3-8
30
1,500’
X
200 .
x = 4
30
1,500’
X
225 .
X - 4''5
30
1,500’
X
275 .
X = 5-5
30
1,500’
X
300 .
x = 6
30
1,500’
X
310 .
x = 6‘:
30-i
30
1,500’
Som framgår av dessa uträkningar hava för flertalet valkretsar uppstått
blandade tal, varigenom två av de 30 lantbruksombud, som skola utses,
ej blivit fördelade. Då den första valkretsen i förhållande till sitt ledamotsantal
skulle bliva svagare representerat med tre ombud än de övriga i
förhållande till deras resp. ledamotsantal, bör denna tilldelas ett av de två
ombuden. Därnäst komma enligt samma synpunkt den tredje och den
fjärde valkretsen. I båda dessa kretsar kunna 25 ledamöter sägas bliva
orepresenterade, > varför dem emellan ledamotsantalet ej ensamt kan bliva
utslagsgivande för vem, som skall utse ytterligare ett ombud. Man har i
detta fall att taga hänsyn till folkmängden eller rättare, hur stor del av
denna, som varje ombud i viss mån kan sägas representera och tilldela
den av valkretsarna, som därvid befinnes svagast representerad, det andra
ombudet.
För lantbruksombud skola utses suppleanter till lika antal som
lantbruksombud.
Några kvalifikationer för lantbruksombuden hava sakkunniga ej ansett
sig höra uppställa, utan har frågan härom lämnats åt hushållningssällskapen
att själva avgöra.
§, fjärde
atycket.
62
7 §, femte
stycket.
7 §, sjätte
stycket.
7 §, sjunde
stycket.
7 §, åttonde
stycket.
7 §, nionde
stycket.
Fastställandet av det antal lantbruksombud och suppleanter, som
enligt angivna grunder skall utses inom varje valkrets, företages av lantbrukstinget
och sker året näst före det, då valen skola äga rum. Naturligen
bör fastställandet föregås av en av förvaltningsutskottet med tilllämpning
av berörda grunder verkställd uträkning. Här bör framhållas,
att ledamöterna i förvaltningsutskottet enligt 20 § skola väljas bland hushållningssällskapets
ledamöter — icke bland lantbruksombuden — men
att de, även om de ej äro lantbruksombud, enligt 14 § äga rösträtt i
tinget. Härigenom kan antalet i tinget röstberättigade komma att ökas
och bliva något varierande.
Med avseende å tjänstgöringstid för lantbruksombud och suppleanter
har fastställts en maximitid av 4 år. Några bestämmelser om avgångs
O
o o
ordning lära ej erfordras, utan kan detta överlämnas åt sällskapen att
själva bestämma.
Lantbrukstinget skall fastställa bestämmelserna för valens förrättande,
även för det fall att proportionell valmetod skall tillämpas (nionde stycket).
Stadgandena i § 5 av landstingsförordningen hava nämligen ansetts onödigt
omständliga. (Se t. ex. angående valskärmar, tiderna för valet m. m.)
Någon röstning med fullmakt må ej medgivas.
Ävenledes har lantbrukstinget att fastställa dag och platser för valen
samt utse valförrättare jämte erforderliga biträden åt envar av dessa, allt
efter förslag från förvaltningsutskottet. Valdagen kan tastställas för varje
gång eller angivas i stadgarna. I nionde stycket angives, att yrkande om
proportionellt val i en valkrets skall framställas till förvaltningsutskottet
senast fem månader före valdagen. Då det är önskligt, att valmännen i
god tid förut erinras om tidpunkten härför, har förvaltningsutskottet ålagts
utfärda kungörelse härom, vilken skall intagas i en eller flera av länets
mest spridda tidningar senast sex månader före valdagen. Tidpunkten har
satt så långt före valdagen, för att man skall i tid kunna träffa förberedelser
för valen.
Därest proportionell valmetod icke, jämlikt stadgandet i nionde stycket,
skall tillämpas, har lantbrukstinget att, efter förslag av förvaltningsutskottet,
fastställa bestämmelserna för rösternas sammanräknande, därest
sådana anses erforderliga.
Beträffande frågan om införandet av proportionell valmetod kan å
ena sidan anföras, att det endast undantagsvis inom de olika underavdel
-
63
ningarna torde förekomma sådana partibildningar, som göra det önskvärt,
att dylik valmetod kommer till användning samt att detta system är tämligen
komplicerat och kanske nödvändiggör anlitande av i systemets
användnipg sakkunniga personer samt därigenom förorsakar onödiga kostnader.
A andra sidan har det dock synts lämpligt och ofrånkomligt att
skapa garanti för att en minoritetsåskådning inom en valkrets skall kunna
göra sig gällande vid valet. Teoretiskt sett borde minoriteten vara så stor,
att den enligt nämnda system kan insätta ett ombud i lantbrukstinget, och
följaktligen omfatta minst så många inom valkretsen röstberättigade, att de
motsvara det tal, som erhålles, om antalet av samtliga inom valkretsen röstberättigade
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Sakkunniga
hava emellertid ansett sig böra räkna med, att endast omkring
50 % av de röstberättigade komma att deltaga i valet och hava därför
beräknat valkvoten på halva antalet av de röstberättigade.
Yrkande om proportionellt val inom en valkrets skall göras skriftligen
hos förvaltningsutskottet senast fem månader före valdagen. (Jämför tiden
för kungörelsen i sjunde stycket.)
Stadgandet om tillämpning av proportionellt valsätt innebär icke
hinder för hushållningssällskap att besluta, att alla val av lantbruksombud
inom sällskapet skola ske proportionellt, eller att införa bestämmelse härom
i sina stadgar.
Då val av lantbruksombud sker proportionellt, skall beträffande röstsammanräkningen
i tillämpliga delar iakttagas de om landstingsmannaval
givna bestämmelserna för proportionella val. Se särskilt §§ 6, 7, 9 och
vissa delar av § 8. Beträffande valförfarandet hänvisas till motiveringen
för sjunde stycket.
Att val skola förrättas, måste givetvis på lämpligt sätt bringas till
väljarnas kännedom. Detta verkställes av förvaltningsutskottet, som skall
låta införa kungörelse härom i en eller flera av länets mest spridda tidningar
senast fyra månader före valdagen. Då yrkandena om proportionellt
val skola vara inkomna till utskottet inom fem månader före valdagen,
torde det dock oftast vara möjligt för utskottet att utfärda kungörelsen
tidigare. Kungörelsen skall för varje valkrets, respektive valdistrikt innehålla
uppgift om plats, dag och tid för valet, valförrättare och vilket valsätt,
som skall tillämpas. Samtidigt härmed skall utskottet tillsända de
av lantbrukstinget (se sjunde stycket) utsedda valförrättarna röstlängder.
Såsom röstlängd kan lämpligen den i 37 § angivna matrikeln, vederbörligen
justerad, användas.
§, tionde
stycket.
64
7 §, elfte
stycket.
Slutligen hava införts vissa bestämmelser om valförfarandet och röstsammanräkningen.
Valförrättarna hava endast att uppsamla rösterna, föra
protokoll över förrättningen samt efter dennas avslutande skyndsamt insända
valsedlarna i förseglat omslag till förvaltningsutskottet, som verkställer
sammanräkningen. Sistnämnda förrättning är offentlig, och skall
kungörelse om densamma utfärdas i god tid förut. Då förvaltningsutskotten
i allmänhet hava sitt säte i residensstäderna, torde det ej möta
några svårigheter att, om så behöves, vid proportionella val erhålla sakkunnig
hjälp för sammanräkningen.
De i 7 § intagna bestämmelserna äro ej uttömmande. I den mån
stadgande ej meddelats, äga hushållningssällskapen — liksom beträffande
övriga i förordningen ej nämnda frågor — själva utfärda bestämmelser,
som, därest så önskas, kunna intagas i stadgarna.
4. Till lantbrukstingets avgörande hörande ärenden.
8 §•
Till lantbrukstingets prövning och avgörande hava överlämnats alla
ärenden, som angå hushållningssällskapet i dess helhet och nu avgöras
på sällskapets allmänna sammanträden samt ej äro av sådan natur, att
beslutanderätten lämpligen kan anförtros åt förvaltningsutskottet. Detta torde
vara fallet med löpande ärenden och sådana, som ej tåla uppskov — under
förutsättning att detta ej föranleder någon utgift eller endast mindre utgifter
för sällskapen. Härmed är ej sagt, att hushållningssällskap ej skall
få sammanträda i dess helhet, därest så skulle anses lämpligt, exempelvis
för diskussion vid lantbruksmöte eller dylikt, utan endast att vid sådana
sammankomster ej må fattas beslut, som äro bindande för sällskapet.
Vilka ärenden, som sålunda skola avgöras av lantbrukstinget hava
uttryckligen angivits i författningen. Dessa äro:
1)
val av ledamöter i sällskapet (se 2 §, andra stycket);
2)
fastställande av valkretsindelningen, fördelningen på valkretsarna
av det antal lantbruksombud, varje sådan skall välja, bestämmelserna, dag
och platserna för valens förrättande samt föreskrifterna för rösternas sammanräknande,
därest valen icke skola ske proportionellt, ävensom utseende
av valförrättare (se 7 §);
3)
val av ordförande och vice ordförande (se 19 §);
4)
val av ledamöter i förvaltningsutskottet (se 20 §);
65
5)
val av revisorer (se 26 §);
6)
fastställande av underavdelningarnes stadgar (se 31 §);
7)
bestämmandet av antalet underavdelningar och området för envar
av dessa (se 32 §);
8)
fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beviljande
av utgifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;
9)
beviljande av ansvarsfrihet åt förvaltningsutskottet;
10)
godkännande av förslag till ändring av stadgarna; samt
11)
att avgiva av vederbörande verk och myndigheter från lantbrukstinget
begärda yttranden i frågor, som falla inom sällskapets verksamhetsområde;
Vad
angår under 11) angivna frågor, har liknande bestämmelse
senare föreslagits för förvaltningsutskottets vidkommande (se 26 §).
Därest landets samtliga hushållningssällskap organiseras enligt representativt
system, torde de i högre grad än förut bliva i stånd att lämna
allsidiga och för länet representativa utredningar och yttranden rörande
de näringar, som äro föremål för deras verksamhet. Det vill därför synas
sakkunniga, att i de fall, då Kungl. Maj:t, lantbruksstyrelsen eller annan
myndighet önskar dylika utredningar eller yttranden från landets hushållningssällskap,
erforderliga remisser i ämnet borde ställas till hushållningssällskapen
(lantbrukstingen eller förvaltningsutskotten) och icke till hushållningssällskapens
ombudsmöten, vilka med hänsyn till den korta tid, de
äro samlade, icke kunna medhinna dylika utredningar och för övrigt ej
heller synas hava möjlighet att skänka vederbörligt beaktande åt de olika
landsdelarnas skiftande intressen och behov.
5. Lantbrukstingets sammanträden.
Lantbrukstingets sammanträden hava, i likhet med landstingets, uppdelats
i lagtima, eller årligen återkommande, och urtima, eller för visst
ärendes behandling utsatta.
9 §•
Till lagtima lantbrukstings handläggning och avgörande höra alla de Lagtima
ärenden, som i 8 § angivits skola behandlas av lantbrukstinget. Undan- lan$™ks''
tagsvis kan dock ett eller flera dylika ärenden komma att upptagas av urtima
lantbruksting. Härom se 10 §.
Då kostnaderna för lantbruksombudens inställelser skola gäldas av
statsmedel, (se 24 §), är det uppenbarligen ur det allmännas synpunkt
9—202804
66
Urtima lantbruksting.
av vikt att tillse, att det lagtima lantbrukstinget ej sammanträder flera
gånger, än som oundgängligen erfordras, och att varje sammanträde ej
utsträckes över flera dagar, än nödvändigt är, för att förekommande ärenden
skola kunna vederbörligen prövas och avgöras. Flertalet sällskap hava
nu, såsom förut utretts, två årliga sammanträden, ett sommarsammanträde
och ett vintersammanträde. Vid det förstnämnda behandlas huvudsakligen
revisionsberättelsen över det föregående årets förvaltning och vid det senare
inkomst- och utgiftsstaten för det kommande räkenskapsåret. Sakkunniga
kunna ej finna, att det skulle medföra några större olägenheter eller
svårigheter att inskränka sammanträdena till ett enda och att sålunda vid
samma tillfälle benandla alla ärenden, däribland såväl revisionsberättelse
som inkomst- och utgiftsstat och hava därför framlagt förslag, att lagtima
lantbrukstinget skall sammanträda endast en gång årligen. Det har
ansetts böra överlämnas åt hushållningssällskapen att vid utarbetandet av
sina stadgar själva avgöra, när det befinnes lämpligast hålla detta sammanträde.
Dagen för lantbrukstingets början måste finnas angiven i varje
sällskaps stadgar, bland annat av det skäl, att motion skall vara avgiven
en månad dessförinnan. (Se 12 §.)
Det antal dagar, som högst bör erfordras för det lagtima lantbrukstingets
årliga sammanträde och för vilket dagtraktamente sålunda bör utgå
av statsmedel, har i 24 § bestämts till tre, dock att Kungl. Maj:t kan,
på därom i varje särskilt fall gjord framställning, medgiva utsträckning
av dagantalet.
10 §.
Mellan två lagtima lantbruksting kunna givetvis uppkomma frågor,
vilka tillhöra dylikt tings avgörande, men ej kunna eller böra uppskjutas
till påföljande lagtima lantbruksting. Det blir då nödvändigt, att för
ändamålet sammankalla ett urtima lantbruksting. Prövningen av huruvida
behov föreligger att sammankalla ett sådant ting samt vilka ärenden, som
där skola förekomma, har lagts i Kungl. Maj:ts hand, då kostnaderna för
tinget, enligt vad i 24 § stadgats, skola utgå av statsmedel.
6. Kungörelse om lantbruksting m. m.
11 §•
Lantbrukstingets möten skola, vare sig de äro lagtima eller urtima,
på lämpligt sätt bringas till offentlig kännedom. Kungörelsen skall ske
67
i en eller flera av länets mest spridda tidningar och skall av ordföranden
avsändas så tidigt, att den kan intagas minst en månad före lantbrukstinget.
önskas dessutom, att kungörelsen skall införas i länskungörelserna,
kan förvaltningsutskottet lämpligen göra framställning härom till
länsstyrelsen. Kungörandet får sin största betydelse i de fall, att hushållningssällskap
medgivit andra ledamöter än lantbruksombuden rätt att
närvara vid lantbrukstinget (se motiveringen till 14 §) och väcka motioner
(se motiveringen till 12 §).
Lantbruksombuden böra i god tid före tinget av ordföranden i sällskapet
tillställas meddelande om tid och plats för dess hållande, avtryck
av förvaltningsutskottets framställningar (se 21 §, sista stycket) och väckta
motioner samt föredragningslista över förekommande ärenden, då så är möjligt,
upptagande förvaltningsutskottets hemställan i varje ärende. Härigenom
beredas ombuden tillfälle att före mötet sätta sig in i ärendena. Förvaltningsutskottets
förberedande behandling av dessa bör därför vara avslutad
i så god tid, att dylikt meddelande kan utsändas. År detta i undantagsfall
ej möjligt, bör förvaltningsutskottets beslut utsändas, så snart
detta föreligger. I allt fall kräves, att förvaltningsutskottets samtliga framställningar
och yttranden finnas upptagna å föredragningslistan vid sammanträdet.
Denna definitiva föredragningslista och därtill hörande framställningar
och motioner skola vid sammanträdets början hållas tillgängliga
för varje lantbruksombud.
7. Motionsrätt.
12 §.
En förutsättning för motionernas upptagande av lantbrukstinget är
givetvis, att dessa väckas inom så god tid före tinget, att de kunna underkastas
vederbörlig förberedande behandling av förvaltningsutskott och andra
möjligen förefintliga beredande organ. Med hänsyn till att tinget sammanträder
endast en gång om året till lagtima möte samt att tiden för
detta mötes hållande är begränsad har det varit angeläget att för motionernas
avgivande fixera en viss minimitid, en månad, som gäller såväl för
lagtima som urtima möte.
I grunderna har ej intagits någon bestämmelse om, huruvida motionsrätt
tillkommer hushållningssällskapets samtliga ledamöter eller endast lantbruksombuden,
eventuellt ledamöterna i förvaltningsutskottet. Härutinnan
hava sällskapen själva avgörandet. Frågan sammanhänger för övrigt intimt
med spörsmålet, huruvida alla sällskapets ledamöter skola äga rätt
närvara vid lantbrukstinget. Härom hänvisas till motiveringen för 14 §.
68
8. Lantbrukstingets förhandlingar och beslut.
13 §.
Offentlighet.
I grundstadgarna har införts bestämmelse, att lantbrukstingets för
handlingar
skola vara offentliga, därest ej lantbrukstinget för någon
särskild frågas behandling beslutar, att förhandlingarna skola ske inom
lykta dörrar. Motsvarande bestämmelse gäller för landstinget, enligt
§ 33 i landstingsförordningen.
14 §.
Rösträtt
En konsekvens av ett fullt genomförande av ett representativt sy
14
7 Träta stem torc^e vara> att varje närvarande lantbruksombud skall äga endast en
stycket a röst. Att ombud, som valts till ledamot i förvaltningsutskottet, därmed
ej bör förlora sin rösträtt, är tydligt. Enligt 20 § kunna till ledamöter i
förvaltningsutskottet väljas även andra hushållningssällskapets ledamöter än
lantbruksombud. Dessa böra givetvis tillerkännas rösträtt. Eljest skulle
ju förvaltningsutskottets ställning försvagas och ej stärkas genom deras
ledamotsskap i utskottet. Sistnämnda bestämmelse medför, att ledamotsantalet
i tinget kan komma att ökas något utöver det enligt § 6 fastställda.
Sålunda torde sekreterarna endast undantagsvis bliva lantbruksombud, måhända
även ordförandena.
Det ligger i sakens natur, att ledamot i förvaltningsutskott ej bör
äga utöva sin rösträtt vid beslut om beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,
för vilken han är ansvarig eller vid val av revisorer för
granskning av förvaltning, i vilken han i egenskap av ledamot i förvaltningsutskottet
deltagit.
I den förut lämnade historiken har nämnts, att de båda sällskep —
Malmöhus och Gävleborgs läns — som kunna sägas hava fullt genomfört
representativt system, tillerkänt de ledamöter, som ej äro representanter,
rätt att närvara vid representationens möten och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sakkunniga hava ej velat införa en dylik bestämmelse
i grunderna, enär det befarats, att ett dylikt medgivande kunde komma
att förlänga tingets sammanträden och därmed öka statsverkets kostnader
för dessa. Det står dock hushållningssällskapet öppet att bestämma härom.
14 §> ®ndra
I andra stycket av paragrafen har från landstingsförordningens § 17
s yc e'' upptagits bestämmelser om rätt för landshövdingen i länet eller viss
tjänsteman i hans ställe att vara närvarande vid lantbrukstingets sammanträden
och deltaga i överläggningarna, men ej i besluten.
69
15
§.
Flertalet av de sällskap, som ej infört representantförsamling, hava Beslutföri
sina stadgar infört bestämmelse om att för beslutförhet fordras närvaro
av ett visst minimiantal röstberättigade. Så är även förhållandet enligt
Malmöhus och Gävleborgs läns hushållningssällskaps stadgar. I de nya
grundstadgarna har jämväl intagits en dylik bestämmelse. Då lantbruksombudens
antal enligt 6 § skall fastställas i nära överensstämmelse med landstingsmännens,
ligger nära till hands, att antalet fastställes lika med det i
landstingsförordningen (se 34 §) föreskrivna, vilket, tillämpat på lantbrukstinget,
innebär, att detta ej må överlägga eller fatta beslut, därest icke
minst två tredjedelar av det fastställda antalet lantbruksombud är närvarande.
16
§.
Omröstning skall enligt flertalet av sällskapens stadgar vara sluten. Omröstning.
I övriga kommer denna omröstningsform i tillämpning, därest sådant begäres
eller av sällskapet beslutas. Vid lika röstetal äger vanligen ordföranden
utslagsröst.
Sakkunniga anse för sin del, att sällskapen böra erhålla frihet att
bestämma, huruvida de vilja hava sluten eller öppen omröstning samt förfaringssättet
vid lika röstetal, men att i de sällskap, som besluta sig för
öppen omröstning, genom yrkande av ett enda ombud bör kunna framtvingas
sluten omröstning.
9. Ärendenas beredning inom lantbrukstinget.
17 §.
Enligt 1910 års allmänna grunder för hushållningssällskapens erga- Historik.
nisation tillkommer det förvaltningsutskottet att bereda alla ärenden, innan
de avgöras av sällskapen. I samtliga sällskap, med undantag för Malmöhus
läns, avgiva också förvaltningsutskotten efter verkställd beredning förslag
till avgöranden, vilka utan någon särskild granskning eller ytterligare
beredning behandlas av sällskapen. Innan detta sker, erhåller den beslutande
församlingen i allmänhet mycket liten upplysning om utskottsförslagen.
I många sällskap få ledamöterna ej ens i förväg nödtorftig kännedom
om den huvudsakliga innebörden i förslagen. Även om dessa upptagas
å föredragningslistor, som jämte tillhörande motioner utsändas till
underavdelningarna före respektive sammanträden, hava ledamöterna ringa
70
Motivering.
möjlighet att närmare sätta sig in i och bilda sig egna omdömen om
de ärenden, som skola förekomma på sammanträdet. Den prövning, församlingen
verkställer, kan på grund av vad ovan sagts ej bliva av mera
ingående eller saklig natur, varav följden blir, att församlingen ej heller
har stor möjlighet att göra några väsentliga avvikelser från vad förvaltningsutskottet
föreslagit, även om detta skulle vara mindre väl grundat eller
strida mot majoritetens inom sällskapet åsikt.
Behovet för församlingen att underkasta föreliggande ärenden en
verklig granskning och beredning beror i viss mån på hur dessa, före
deras framläggande inför församlingen, blivit beredda. Såsom under rubriken
förvaltningsutskottet kommer att närmare angivas, äro dessa
utskott tämligen olika sammansatta. I en del sällskaps stadgar har bestämts,
att i förvaltningsutskotten skola ingå representanter för underavdelningarna.
I dylikt fall bevakas genom dessa representanter de olika ortsintressena
och åstadkommes inom förvaltningsutskottet en viss granskning av
ärendena med hänsyn till inom hushållningssällskapets olika områden rådande
synpunkter, vilket allt medför, att i dylika sällskap ärendenas beredning
kan bliva mera allsidig än i sällskap, som sakna ortsrepresentanter i sina förvaltningsutskott.
Härjämte kan den granskning, sällskapen å sina sammanträden
vidtaga, bliva mera ingående, då ortsrepresentanterna i förväg
erhållit tillfälle sätta sig in i ärendena och i sina respektive orter sprida
kännedom om innebörden i de förslag, som bliva framlagda på sammanträdena.
I Malmöhus läns hushållningssällskap tinnes för ärendenas beredning,
förutom förvaltningsutskottet, ett s. k. beredningsutskott. Förvaltningsutskottet,
som består av sju ledamöter, har där endast att ägna frågorna
en förberedande behandling före deras föredragning för beredningsutskottet.
Detta utskott utgöres av förvaltningsutskottets ledamöter och kontraktskommittéernas
ordförande samt har till uppgift att slutligt bereda ärendena
och till den beslutande representantförsamlingen framlägga de frågor,
som skola av denna behandlas. Med avseende å ärendenas beredning är
det sålunda ej någon skillnad i sak mellan Malmöhus läns hushållningssällskap
och ovan berörda sällskap, då beredningsutskottet är sammansatt
på liknande sätt som de förutnämnda stora förvaltningsutskotten.
Frågorna om beredningen av ärendena såväl inom som utom den
beslutande församlingen torde böra ordnas i sammanhang med övriga organisationsfrågor
och ordnas efter enhetliga grunder. En konsekvens av
genomförandet av en enligt representiva grunder vald beslutande församling
är, enligt sakkunnigas åsikt, att förvaltningsutskottet — med
71
undantag för ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren — skall
väljas av församlingen och att underavdelningarna sålunda icke böra tilllåtas
välja representanter i utskottet. En annan konsekvens synes vara,
att representationen — lantbrukstinget — erhåller fullt tillräcklig kunskap
om de ärenden, den är vald att avgöra, samt beredes möjlighet att, genom
därtill särskilt utsedda personer, underkasta dessa ärenden granskning och
beredning efter inom densamma härskande synpunkter och strömningar.
Tillsättandet av sådana personer — utskott eller dylikt — erfordras
dock ej för alla ärenden. Rörande exempelvis årligen återkommande anslagsfrågor
torde lantbrukstinget hava tillräcklig kännedom utan särskild
utskottsbehandling. Ej heller för alla nya ärenden kan det vara nödvändigt
att företaga dylik behandling. En föreskrift härom skulle för
övrigt kunna onödigtvis förlänga lantbrukstingets sammanträden och medföra
ökade kostnader för staten till dagtraktamenten åt ombuden. Endast
då därtill förekommer särskild anledning samt yrkande därom framställes,
synes det sakkunniga behövligt att verkställa särskild beredning
inom lantbrukstinget. Olika meningar hava till en början rått inom sakkunniga,
huruvida tillsättande av utskott inom lantbrukstinget skall göras
beroende på beslut av tinget eller på yrkande, som stödjas av endast en
viss minoritet inom detta. Då intresset för att på grund av nya eller av
förvaltningsutskottet ej tillräckligt beaktade synpunkter på ett ärende
eller av andra skäl underkasta detta en ytterligare utredning med hänsyn
till kostnadsfrågan synts böra omfattas av tingets majoritet, hava
sakkunniga stannat vid det förstnämnda alternativet. Därest en minoritet
skulle kunna framtvinga utskottsbehandling inom tinget, kunde detta även
komma att utnyttjas endast för att söka åstadkomma ett misstroendevotum
mot förvaltningsutskottet.
Beslutar lantbrukstinget om verkställande av särskild beredning, bör
därest två eller flera personer skola utses härtill, valet ske proportionellt,
under förutsättning av att sådant äskas av en minoritet, som är tillräckligt
stor för att tillsätta en representant. Är valet proportionellt, bör tilllämpas
samma bestämmelser, som gälla beträffande vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige in. m. (se kungl. stadgan den 13 juni 1913, sådan
denna lyder enligt lagen den 23 december 1918).
Paragrafens lydelse överensstämmer i tillämpliga delar ordagrant med
§ 38 i landstingsförordningen.
Slutligen bör i detta sammanhang framhållas lämpligheten av att
frågan om verkställande av särskild beredning av visst eller vissa ärenden
upptagas främst å föredragningslistan, så att lantbrukstingets förhandlingar
ej onödigtvis förlängas.
72
Historik.
Motivering.
10. Kvalificerad majoritet.
18 §.
I § 7 av 1910 års grundstadgar föreskrives, att inom hushållningssällskap,
vid vars sammankomster ledamöterna äga allmän och lika rösträtt,
erfordras för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller
för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att av sällskapets
i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 äro om beslutet ense.
Samma bestämmelse återfinnes i sex sällskaps stadgar (ex. Stockholms läns
hush.). I flertalet stadgar finnas dock bestämmelser om kvalificerad majoritet,
åtminstone i vissa anslagsfrågor, såsom för beviljande av utgift, som
förvaltningsutskottet, respektive beredningsutskottet, avstyrkt, särskilt om
därigenom visst maximibelopp överskrides (ex. Malmöhus och Västmanlands
läns hush.), eller för höjning av utav förvaltningsutskottet föreslagen
utgift (ex. Västernorrlands läns hush.). I de fall då kvalificerad majoritet
skall förefinnas, är denna bestämd till 2/3 av de röstande. Kvalificerad
majoritet förekommer dessutom såsom villkor för val (ex. Östergötlands
och Blekinge läns hush.).
Det torde vara nödvändigt att även i de nya grundstadgarna införa
garantier mot förhastade beslut i form av bestämmelse om kvalificerad
majoritet. Detta erfordras i fråga om anslag till nya ändamål eller
behov, d. v. s. sådana anslag, som ej finnas upptagna i nästföregående års
stat,, i vilket fall beslutet torde få anses vara av sådan vikt, att det bör
stödjas av kvalificerad majoritet, vare sig detta beslut sammanfaller med
förvaltningsutskottets förslag eller icke. Majoriteten bör, liksom i nu gällande
stadgar och i landstingsförordningen (§ 40), vara 2/3 av de röstande.
Begreppet nya anslag eller behov är hämtat från landstingsförordningen,
och tillåta sig sakkunniga att, för den händelse tvekan skulle komma att
uppstå om vad därmed avses, hänvisa till under § 40 i sagda förordning
angivna prejudikat.
Här inå erinras, att för inval av ledamöter i hushållningssällskap,
förbjudits kvalificerad majoritet. (Se 2 §.)
73
C. Befattningshavare och förvaltningsutskott.
1. Befattningshavare.
19 §.
Ordförande och vice ordförande.
Gällande allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation Historik.
föreskriva i § 3, att ordförande och vice ordförande skola utses av sällskapet.
Enligt samtliga stadgar tillsättas även dessa befattningshavare
genom val av hushållningssällskapen. Vanligen är i stadgarna uttryckligen
bestämt, att valet skall ske bland sällskapets ledamöter och efter förslao-
av förvaltningsutskottet samt med slutna sedlar, åtminstone därest
sluten omröstning begäres. Valet avser i regel en tid av tre år, men i
ett mindre antal sällskap fyra år och i ett sällskap endast ett år. I flertalet
sällskap har landshövdingen i länet valts till ordförande.
Såsom förut nämnts skola ordförande och vice ordförande väljas av Motivering.
lantbrukstinget (se 8 §). Valet skall företagas bland hushållningssällskapets 19 §, första
ledamöter. Anledningen till att valet utsträckts till hushållningssällskapets sV<*et.
ledamöter och icke begränsats till lantbruksombuden är, att det utom lantbruksombudens
krets kan finnas personer, som med hänsyn till sakkunskap
och framstående förmåga kunna vara lämpligare än lantbruksombuden till
de viktiga befattningarna såsom ordförande och vice ordförande. Tjänstgöringstiden
för nu nämnda befattningshavare är densamma som för lantbruksombuden
eller högst fyra år (se 7 §).
Sekreterare, skattmästare och övriga befattningshavare.
»Sekreterare och skattmästare samt andra tjänstemän, om sådana Historik.
anses nödiga, utses av sällskapet eller dess förvaltningsutskott», stadgar
1910 års grunder i 3 §. I flertalet sällskap har förvaltningsutskottet att
tillsätta sekreterare (ex. Södermanlands och Östergötlands läns hush.). Väljes
sekreteraren av sällskapet, sker detta efter förslag av förvaltningsutskottet.
Tjänstetiden är i allmänhet bestämd och densamma som för ordförande
och vice ordförande d. v. s. oftast tre år, i några fall fyra år och ett fall
ett år. Understundom sker dock tillsättandet tills vidare med ömsesidig
uppsägningstid, som då är 6 månader (ex. Västmanlands läns hush.)
10—202004
74
eller, i Hallands läns hushållningssällskap, ett år. Malmöhus läns sällskap
tillämpar en kombination mellan båda de nämnda metoderna, i det att
sekreteraren väljes av sällskapet för tre år, varefter tjänstetiden automatiskt
förlänges tillsvidare med ett års uppsägningstid för beredningsutskottet
och innehavaren av tjänsten.
Sekreteraren är ofta ledamot av förvaltningsutskottet. Vare sig så
är förhållandet eller ej föredrager sekreteraren i regel alla ärenden inom
nämnda utskott.
För skötande av hushållningssällskapens förvaltande verksamhet finnes
enligt sällskapens stadgar i allmänhet en särskild kassör eller skattmästare,
undantagsvis dessutom en kamrer. Nämnda befattningshavare tillsättas i
regel av förvaltningsutskottet, även om sekreteraren väljes av hushållningssällskapet.
Motivering.
Den i några hushållningssällskap tillämpade metoden att utse sekre
^8tacketra
^eraren P** obestämd tid och med sex månaders uppsägning har upptagits
8 yc e • av sakkunniga, men skall denna uppsägningstid gälla endast i de fallhatt
vederbörande ej avtalat om längre uppsägningstid. Äger sekreteraren
sällskapets förtroende, undvikes härigenom onödigt omval, och har han ej
detta, kan utskottet på relativt kort tid erhålla annan sekreterare.
Inom varje hushållningssällskap finnes som bekant ett flertal konsulterande
befattningshavare. Deras antal är störst i Norrbottens och
Västerbottens läns hushållningssällskap. Till dessas avlöning utgår i regel
bidrag av statsmedel, men i vissa fall även understöd från landstingen,
exempelvis i Norrbottens och Västerbottens län. I de fall då direkt^bidrag
för dessa befattningshavares avlönande utgår av statsmedel och annat
ej särskilt avtalats eller stadgats, böra jämväl dessa befattningshavare, av
samma skäl som sekreteraren, tillsättas tills vidare och med sex månaders
uppsägningstid. Här må erinras, att en ömsesidig uppsägningstid av sex
månader nyligen fastställts för hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter,
dock att tiden för anställningens upphörande städse skall vara den 31
oktober, ifall icke annorlunda frivilligt överenskommes.
19 §, tredje
Sekreteraren spelar en mycket framträdande roll inom sällskapet,
stycket, och vilar i mycket utövandet av ledningen över dess verksamhet å
denne. Så bör även framdeles, enligt sakkunnigas åsikt, bliva förhållandet.
Det är därför av stor betydelse att tillse, att tilldenna befatt
ning
erhållas endast fullt kompetenta personer. För detta ändamål
har uppställts vissa villkor för att bliva antagen till befattningen, varjämte
stadgats, att ledigbliven befattning skall kungöras till ansökning
75
ledig. Villkoren innebära, att vederbörande skall äga sådana teoretiska
kunskaper och praktisk erfarenhet, att han kan anses kompetent att erhålla
platsen. Prövningen härav tillkommer lantbruksstyrelsen. Dylika kompetensförklaringar
förekomma för närvarande i ett flertal fall, exempelvis
beträffande jordbrukskonsulenter, föreståndare för lantbruksskolor och lantmannaskolor,
föreståndarinna för lanthushållsskolor, samt föreståndare för
vissa bokföringsbyråer för lantbruksbokföring. Över lantbruksstyrelsens
beslut om kompetensförklaring kan enligt § 32 i instruktionen för lantbruksstyrelsen
den 18 september 1918 (n:r 906) anföras besvär hos Ivungl.
Maj:t, och skola dessa besvär hava inkommit till jordbruksdepartementet
före klockan 12 å trettionde dagen efter den, då klaganden erhållit del av
beslutet.
,
.
Det är även önskligt, att vederbörande sökande äger viss person
och
lokalkännedom, men ankommer detta på förvaltningsutskottet att pröva.
Beträffande ’ sekreterarbefattningens tillsättande hänvisas till 21
och 22 §§.
En viktig förutsättning för att till sekreterarbefattningen erhålla
fullt kompetenta personer är tydligen, att de med befattningen förenade
avlöningsförmånerna äro så goda, att de göra denna eftersökt. Så är nu
i allmänhet ej förhållandet. Sekreterarnas avlöningsförmåner äro för närvarande
mycket varierande — från omkring 2,000 kronor upp till omkring
8,000 kronor, oberäknat dyrtidstillägg — beroende av omfattningen av
dem åliggande arbete.
.
På av Kungl. Maj:t gjord framställning har årets riksdag medgivit
en avsevärd höjning av det nu utgående statsbidraget till jordbrukskonsulenternas
avlönande och därigenom möjliggjort en reglering av dessa
befattningshavares löner. Enligt de principer, på vilka denna lönereglering
bygger, skall statens bidrag till ifrågavarande konsulentverksamhet liksom
hittills ut«rå i form av understöd till hushållningssällskapen. Konsulents
avlöning regleras till en begynnelselön — grundlön av minst 4,200
kronor jämte tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15
års väl vitsordad tjänstgöring. Dessa belopp äro så avvägda i förhållande
till lärarlönerna vid lantmanna- och lantbruksskolor, att därigenom en önskvärd
cirkulation skall kunna vinnas mellan ifrågavarande konsulentbefattnincrar
och lärarplatser vid nämnda skolor. Eventuellt tillkommande dyrtidstillägg
ävensom tilläventyrs fri bostadsförmån hava ansetts böra bliva
beroende ar hushållningssällskapens fria bestämmande och icke uppställas
såsom nåo-ot villkor. Grundlönen och ålderstilläggen skola utgå av statsmedel
mot att hushållningssällskapen, eventuellt med biträde av lands
-
) §, fjärde
stycket.
19 §, femte
stycket.
76
tingen, gälda samtliga övriga utgifter för konsulenterna. I viss mån har
även ersättning ansetts kunna påräknas från rekvirent för av konsulenten
lämnat biträde.
Det. synes sakkunniga lämpligt att bygga vidare på dessa nu godkända
principer. Med. hänsyn till sekreterarens chefsställning och den
ovan framhållna betydelsen av denna befattning bör givetvis grundlönen
för sekreterarna sättas avsevärt högre än för jordbrukskonsulenterna och
vid bestämmandet av denna lön hänsyn även tagas därtill, att sekreterarnas
avlöningsförmåner icke,o såsom jordbrukskonsulenternas, kunna ökas genom
förrättningsarvoden. A andra sidan bör även beaktas, att grudlönen ej
sättes högre än, att den ej kan anses utgöra mer än skälig avlöning för
en sekreterare även i de minsta hushållningssällskapen. På grund av anförda
skäl föreslå sakkunniga, att sekreterarnas grundlön bestämmes till
samma belopp, som jordbrukskonsulenternas i högsta lönegraden d. v. s.
till minst 5,700 kronor (4,200 -j- 1,500 kronor). Å denna grundlön föreslås
samma ålderstillägg som till jordbrukskonsulenterna d. v. s. tre ålderstillägg
vartdera å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Såväl grundlönen som ålderstil]äggen torde böra utgå direkt av
statsmedel. Då nämnda avlöningsförmåner avsetts såsom normallöner för
sekreterarna i allmänhet, oberoende av hushållningssällskapens storlek,
torde förmånerna böra höjas i de större sällskapen med hänsyn till det
sekreteraren avilande arbetets omfattning. Dessa förhöjningar, dyrtidstillägg
och andra förmåner böra bestridas av sällskapen själva.
Bestämmelserna angående sekreterarnas avlöning synas ej böra in°-å
bland de nya grunderna, utan utfärdas särskilt av Kungl. Maj:t.
Framför allt i de mindre hushållningssällskapen förena sekreterarna
med sin tjänst ofta andra befattningar inom hushållningssällskapen, för
vilka särskilda ersättningar utgå, exempelvis befattning såsom skattmästare,
sekreterare i egnahemsnämnd, jordbrukskonsulent in. m. Det synes önskvärt,
att ett dylikt splittrande av sekreterarens arbete, som givetvis i de
flesta fall inverkar menligt på hans verksamhet, bör såvitt möjligt undvikas.
Sekreteraren skall vara den ledande och sammanhållande kraften i
sällskapen och måste för att kunna fylla denna maktpåliggande och omfattande
uppgift, på vars lösande ett lyckligt utövande av vederbörande
sällskaps verksamhet är i väsentliga delar beroende, i regel helt ägna sig
åt sin tjänst. I denna tjänst bör, enligt sakkunnigas åsikt, ingå skyldighet
att tjänstgöra i hushållningssällskapets olika kommittéer och där liksom i
förvaltningsutskottet föredraga alla förekommande ärenden. Skulle utövandet
av sekreterartjänsten, sådan denna nu angivits, i något mindre
77
sällskap ej medföra tillräckligt arbete, torde med denna kunna förenas
befattningen såsom skattmästare. För innehavande av andra befattningar
inom ett sällskap hava sakkunniga ansett sig böra uppställa medgivande
av lantbruksstyrelsen, samt för innehavande av stadigvarande anställning
utom detta tillstånd av såväl förvaltningsutskottet som lantbruksstyrelsen.
Sekreterarens åligganden torde, med hänsyn till vad ovan anförts,
ej böra intagas i grundstadgarna, utan bestämmas av förvaltningsutskottet.
I detta sammanhang må nämnas några ord om en av sällskapets
befattningshavare, vars betydelse synes vara av åtskilliga sällskap underskattad,
nämligen skattmästaren. Inledningsvis har berörts och i kap. IV
utvecklas närmare, vilka betydande belopp av huvudsakligen statsmedel,
som stå till sällskapens förfogande i och för deras verksamhet. Ehuru
sällskapens stadgar ej alltid innehålla något därom, torde ock alla sällskap
hava inrättat en särskild skattmästarbefattning. Undantagsvis skötes ifrågavarande
göromål av sekreteraren, men i allmänhet utgör befattningen bisyssla
åt i enskild eller allmän tjänst anställd person. Häremot torde val
med hänsyn till göromål ens omfattning ej vara något att invända. Det vill
emellertid^synas, som om sällskapen, främst av ekonomiska skäl, stundom icke
ansett sig kunna till skattmästarna utbetala en avlöning, som utgör skälig
gottgörelse för arbetet och därför ej alltid lyckats erhålla personer, som
kunna ägna tillbörlig tid åt eller äro fullt kompetenta att sköta den rätt
krävande” befattningen. Inom åtskilliga sällskap har medelsförvaltningen
splittrats genom anställande av särskilda kassaförvaltare för sällskapets
olika kommittéer och nämnder. Detta förfaringssätt torde vara olämpligt
med hänsyn bland annat till enhetligheten i bokföringssystemet och översikten
över sällskapets i och för dess rörelse tilldelade och eljest omhänderhavda
medel samt kan även onödigtvis öka förvaltningskostnaderna. Skötes
all sällskapets medelsförvaltning av endast en skattmästare, möjliggöres
att öka den nuvarande huvudskattmästarens avlöning och att till skattmästarbefattningen
erhålla en fullt kvalificerad person, som åtminstone i
en del sällskap ägnar hela eller större delen av sin tid åt befattningens
skötande. Därest sällskapen tillerkännas ökade anslag till sin allmänna
verksamhet, varom sakkunniga i kap. IV framlagt förslag, är det därför
ett viktigt önskemål att ovan framhållna synpunkter rörande skattmästarnas
anställande och avlöning beaktas.
Vid detta betänkande hava till belysande av sällskapens ekonomiska
ställning, särskilt under senare år, fogats vissa sammandrag. Dessa äro grundade
dels på i lantbruksstyrelsens årsberättelser förefintliga eller av styrelsen
Skatt
mästare.
Bokföring.
78
Pension.
välvilligt lämnade ekonomiska sammandrag dels ock på uppgifter direkt från
sällskapen. Det har varit sakkunnigas avsikt att göra dessa sammandrag fullt
likformiga för alla sällskap under den årsperiod sammandragen omfatta,
men har detta icke varit möjligt att inom rimlig tid åstadkomma, emedan
sällskapens bokföring ordnats efter olika, understundom i viss mån föråldrade
principer, och lantbruksstyrelsen på grund härav måst omarbeta sällskapens
till styrelsen avgivna uppgifter, vilket emellertid skett efter i viss mån
olika principer under skilda år. Värdet av att sällskapens bokföring ordnas
efter moderna och fullt riktiga grunder ligger i öppen dag. För
detta måls vinnande är av stor betydelse, att kunniga skattmästare anställas.
Men det är även av synnerlig vikt för bedömandet av sällskapens ställning,
att deras bokföring ordnas efter enhetliga grunder, så att härutinnan
en tillförlitlig jämförelse mellan sällskapen kan åstadkommas. Med hänsyn
härtill vore önskligt, att grunder för en normalbokföring för sällskapen
bleve uppställda. Sakkunniga hava emellertid icke ansett sig böra framlägga
något förslag härom, utan hemställa, att dylika grunder måtte upprättas
av lantbruksstyrelsen, eventuellt med anlitande av särskild sakkunnig.
På frågan om pension åt hushållningssällskapens befattningshavare
hava sakkunniga ej haft anledning ingå, då denna fråga synes tillfredsställande
ordnad genom kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 350) angående
tillägg till reglementet den 31 december 1919 för statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl.
2. Förvaltningsutskott,
a) Historik.
20-23 §§.
Rörande hushållningssällskapens styrelse stadgar § 4 i 1910 års
allmänna grunder följande: »Åt en särskild avdelning, bestående av ordföranden
och vice ordföranden jämte minst fem därtill för ett eller flera
år utsedda ledamöter, uppdrages att, under namn av förvaltningsutskott,
besörja sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande
ärenden, innan de till avgörande av sällskapet företagas, avgiva av myndigheter
från förvaltningsutskottet begärda utlåtanden samt verkställa alla
av sällskapet fattade beslut.»
Antalet ledamöter i de olika hushållningssällskapens förvaltningsutskott
framgår av en vid utredningen fogad tabell (se bil. 8). Här må
79
endast nämnas, att Malmöhus läns förvaltningsutskott har det lägsta antalet,
eller 7 ledamöter, samt Östergötlands och Kristianstads läns förvaltningsutskott
det högsta, eller 23 ledamöter, samt att genomsnittliga
antalet är 15. Av förvaltningsutskottens ledamöter äro en del självskrivna
och en del valda antingen av hushållningssällskapet eller av underavdelningarna.
Sällskapens ordförande och vice ordförande äro alltid självskrivna
och utöva samma funktioner inom utskottet. I femton sällskap
äro därjämte sekreterarna (ex. Stockholms läns hush.) och i sju skattmästarna
(ex. Uppsala läns hush.) självskrivna ledamöter, men kunna de eljest väljas
till ledamöter, vilket i eu del sällskap är brukligt, särskilt beträffande sekreterarna.
Även om sistnämnda båda befattningshavare ej äro ledamöter
i förvaltningsutskottet, äga de deltaga i dess överläggningar, varom några
stadgar innehålla särskild bestämmelse. Vidare ingå i tretton sällskap bland
förvaltningsutskottets ledamöter ordförandena i underavdelningarna såsom
självskrivna ledamöter (ex. Östergötlands läns hush.). I Norrbottens
läns hushållningssällskap äro underavdelningarnas — hushållningsgillenas
— ordförande väl ej ledamöter, men äga deltaga i utskottets överläggningar.
Elva sällskap välja, med undantag för ovannämnda befattningshavare,
förvaltningsutskottets alla ledamöter, och skall därvid, enligt fyra
sällskaps stadgar, ett antal utses med hänsyn till boningsort och ett annat
antal utan hänsyn härtill (ex. Södermanlands läns hush.) I tre sällskap
är valet av ledamöterna uppdelat mellan hushållningssällskapet och underavdelningarna
med ett antal på vardera (ex. Kalmar läns södra hush.).
Tjänstgöringstiden för ledamöterna är i regel tre år, i vilket fall en tredjedel
av antalet ledamöter avgår varje år.
Förvaltningsutskottets åligganden äro i en del stadgar mera allmänt
angivna, i andra däremot mycket specificerade. Vare sig åliggandena
angivits på det ena eller andra sättet, äro de dock i allt väsentligt
lika för alla förvaltningsutskott, nämligen huvudsakligen att besörja sällskapets
ekonomiska angelägenheter, att verkställa dess beslut, att bereda
de ärenden, som skola föreläggas sällskapet, att handlägga och avgöra
löpande och brådskande ärenden, att övervaka underavdelningarnas verksamhet,
samt att i övrigt utöva de befogenheter, som bruka tillkomma
styrelser i enskilda sällskap.
I några stadgar hava intagits särskilda bestämmelser om sättet för
ärendenas beredning. Sålunda föreskrivas i vissa stadgar, att viktigare
ärenden skola, innan de föredragas i förvaltningsutskottet, beredas av särskilda
för ändamålet av förvaltningsutskottet tillsatta kommittéer, utsedda
dels inom och dels utom utskottet (ex. Östergötlands läns hush.). I tre
sällskaps stadgar bestämmes, att sällskapet äger uppdraga åt en avdelning
80
Förvaltningsutskottets
sammansättning
m. m.
20 §, andra
stycket.
av utskottet att bereda de ärenden, som skola föreläggas utskottet, eller
fullgöra andra av hushållningssällskapens funktioner (ex. Göteborgs och
Bohus läns hush.). I Malmöhus läns hushållningssällskap finnes, såsom
förut under rubriken ärendenas beredning inom lantbrukstinget nämnts,
förutom förvaltningsutskottet, ett särskilt s. k. beredningsutskott. Det har
därvid påvisats, att beredningsutskottets sammansättning och dess huvudsakliga
uppgift i vad angår ärendenas beredning äro desamma som de
stora förvaltningsutskottens. Enligt Kristianstads läns hushållningssällskaps
stadgar utses för varje ärende en referent, vilken åligger att inför sällskapet
redogöra för vad som under beredningen blivit anfört och det resultat,
vartill utskottet slutligen kommit.
b) Motivering.
20 §.
Även om det, på sätt i det föregående (se 17 §) angivits, med hänsyn
till åstadkommandet av en allsidig beredning och prövning av förekommande
ärenden är fördelaktigt, att i förvaltningsutskotten ingå representanter för
underavdelningarna, är en dylik sammansättning dock mindre lämplig, då
det gäller utövandet av utskottens övriga verksamhet. Utskott på några
och tjugu personer, som finnas i en del sällskap, torde nämligen vara
onödigt stora, dyra och tungt arbetande organ för utövande av förvaltningsutskottets
verkställande och förvaltande myndighet. Det torde även
vara tämligen svårt att samla och sammanhålla så många personer, eller
ens större delen av dem.
Jämte dessa praktiska synpunkter rörande förvaltningsutskottets
sammansättning måste beträffande valet av ledamöterna i utskottet beaktas,
att en konsekvens av införandet utav en enligt representativa grunder
vald beslutande församling torde vara, att samtliga ledamöter i förvaltningsutskottet
skola väljas av lantbrukstinget. På grund av angivna skäl hava
sakkunniga icke ansett sig kunna medgiva underavdelningarna rätt att utse
representanter i utskottet, utan bestämt, att utskottets ledamöter skola väljas
av lantbrukstinget. Härifrån har dock gjorts undantag för vissa sällskapets
befattningshavare, vilka med hänsyn till sin ställning inom sällskapen
lämpligen böra vara självskrivna ledamöter i vederbörande förvaltningsutskott
och där innehava samma befattningar som i sällskapen. Främst
gäller detta ordförandena och vice ordförandena, vilka redan nu intaga en
sådan undantagsställning inom alla sällskap. Men även sekreterarna
81
innehava en så framskjuten plats, att de ej lämpligen kunna lämnas utanför
förvaltningsutskottet. Att såsom skett i en del sällskap upptaga skattmästaren
bland de självskrivna ledamöterna, torde ej finnas tillräcklig
anledning.
Då för valet av icke självskrivna ledamöter i förvaltningsutskottet
främst torde böra fästas avseende vid sakkunskap och lämplighet i övrigt,
har valbarheten ej begränsats endast till lantbruksombuden, utan utsträckts
till alla ledamöter av vederbörande sällskap. Ett undantag bar dock gjorts
för sällskapets avlönade befattningshavare vilka — utom sekreteraren —
på grund av sin tjänsteställning till sällskapet icke ansetts böra ifrågakomma
vid val av förvaltningsutskott.
Skola förvaltningsutskottets samtliga ledamöter, med undantag för
de självskrivna befattningshavarna, väljas av lantbrukstinget, kan ledamotsantalet
i detta göras tämligen litet. Med hänsyn till de anförda olägenheterna
av stora förvaltningsutskott samt för att göra detta så starkt som
möjligt är det även önskligt, att ledamotsantalet ej göres för stort. Vid
antalets bestämmande har dessutom skänkts beaktande åt den omständigheten,
att ledamöterna i förvaltningsutskottet av samma skäl som lantbruksombuden
(se 24 §) måste erhålla ersättning för inställelse och resekostnader.
(Angående grunderna härför se 25 §.) På grund av det anförda
bar i författningen bestämts ett mömVmantal och ej såsom i nu
gällande allmänna grunder ett minimiantal, och bar detta satts till
högst 6. Jämte de tre självskrivna skulle förvaltningsutskotten härigenom
erhålla högst 9 ledamöter.
Liksom för lantbruksombuden skall valperioden för ledamöterna
omfatta högst 4 år.
Suppleanter skola utses till samma antal som ordinarie ledamöter och
för samma tid som dessa.
Under enahanda villkor som föreslagits beträffande val av lantbruksombud,
skall proportionell valmetod tillämpas. Val av ledamöter och
suppleanter skall sålunda ske proportionellt, därest sådant äskas av minst
så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Då
valet är proportionellt, bör iakttagas vad om proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting och stadsfullmäktige in. m. är föreskrivet (se härom 17 §).
Med hänsyn därtill att valen till förvaltningsutskottet i vissa fall
skola ske proportionellt har föreslagits, att vid val av ledamöter och supp
11—202004
-
20 §, tredje
stycket.
20 §, fjärde
stycket.
20 §, femte
stycket.
82
leanter, viss (olika) avgångsordning ej må bestämmas. Detta innebär, att
alla ledamöter och suppleanter, som skola väljas, skola utses, respektive
avgå samtidigt.
21 §.
Åligganden.
Beträffande förvaltningsutskottets allmänna åligganden havaesakkun
niga
ej ansett sig böra ifrågasätta någon egentlig förändring. Åliggandena
äro:
att enligt av lantbrukstinget bestämda grunder handhava sällskapets
ekonomiska angelägenheter och att uppgöra förslag till inkomst och utgiftsstat;
att
bereda alla ärenden, innan de överlämnas till lantbrukstingets
avgörande, däribland även sådana ärenden, som angivas i 7 §;
att verkställa alla av lantbrukstinget fattade beslut;
att taga den befattning med valen av lantbruksombud, som angives
i 7 §; samt
att avgiva av-verk och myndigheter från hushållningssällskapet eller
förvaltningsutskottet begärda yttranden i frågor, som falla inom förvaltningsutskottets
verksamhetsområde.
Utskottet har vidare tillerkänts motionsrätt i frågor, som falla inom
sällskapets i 1 § angivna verksamhetsområde.
Dessutom har utskottet erhållit vissa särskilda uppgifter.
Sekreteraren skall, liksom nu vanligen är fallet, tillsättas av förvaltningsutskottet.
Detta synes även naturligast och mest lämpligt, då
hans huvudsakligaste uppgift är att inför detta föredraga alla förekommande
ärenden samt han har att verkställa detta utskotts beslut. Det
intima samarbete, som sålunda förefinnes mellan förvaltningsutskottet och
sekreteraren kan tydligen bliva lidande, om hushållningssällskapet, därest
detta äger befogenhet välja sekreterare, skulle till sekreterare utse annan
person, än förvaltningsutskottet därtill föreslagit. Från senaste tid finnas
talande bevis härpå.
Jämväl skattmästare och övriga erforderliga befattningshavare böra
tillsättas av förvaltningsutskottet.
Vad särskilt angår ärendenas beredning står det sällskapet öppet
att anförtro den huvudsakliga delen av denna åt särskilda fasta eller
tillfälliga kommittéer eller utskott. Det synes jämväl böra framhållas,
att det framlagda förslaget om ledamotsantalets begränsning till 9 ej
lägger hinder i vägen att vid beredning och beslut, särskilt i ärenden
av större betydelse, tillkalla representanter för de olika underavdelningarna
för att rådgöra med dessa.
83
22 §.
Under 19 § har framhållits önskvärdheten att till sekreterarbefatt- Sekreternreningen
erhålla fullt kvalificerade personer och har i paragrafen uppställts enstillmtsåsom
villkor för antagande till befattningen att vara av lantbruksstyrelsen t ande..
förklarad därtill kompetent. På grund härav har i 22 § intagits bestämmelse
om ledigförklarande av befattningen samt insändande till lantbruksstyrelsen
av inkomna ansökningshandlingar för erhållande av kompetensförklaringar.
23 §.
För att förvaltningsutskottet skall vara behörigt att överlägga och B.es}ut~
fatta beslut torde fastslås, att ett visst antal av ledamöterna skall vara Jor e''
närvarande. Liksom skett beträffande lantbrukstinget, är detta antal satt
till 2/3 av det bestämda antalet ledamöter.
D. Resekostnads- och traktamentsersättning.
1. Lantbruksombuden.
24 §.
Anförtros hushållningssällskapens beslutanderätt åt särskilda därtill
valda ombud, synes det vara en naturlig konsekvens härav, att dessa även
beredas ersättning för de kostnader, som äro förenade med fullgörandet
av det dem anförtrodda uppdraget. Avsikten med införandet av en representation
är bland annat att intressera de mindre jordbrukarna för
sällskapens angelägenheter och bereda dem ökat inflytande på avgörandet
av dessa. Fn småbrukare kan ej åtaga sig att vara lantbruksombud, med
mindre han erhåller ersättning för utgifterna för sin inställelse, helst om
han bor mera avlägset från lantbrukstingets sammanträdesort. I sistnämnda
fall kunna även för den ekonomiskt bättre lottade kostnaderna och tidsspillan
föranleda, att han avsäger sig uppdraget, därest han ej erhåller
skälig gottgörelse härför.
Den ersättning, som föreslagits till lantbruksombuden för deras inställelser
vid lantbrukstinget, utgår efter samma grunder, som äro eller
framdeles bliva bestämda för landstingsinän. Enligt § 24 i landstingsförordningen,
sådan denna paragraf lyder enligt lag den 10 maj 1919 åtnjuter
landstingsman eller suppleant, som bor å den ort, där landstinget hålles,
dagtraktamente under landstingets möte med 9 kronor, och landstingsman,
84
som ej bor å denna ort, dagtraktamente under samma tid med 12 kronor
samt ersättning för resekostnader fram och åter, beräknad efter skjutslega
för en häst, där icke järnväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet begagnas,
men efter avgiften i andra klassens vagn på järnväg, där sådan
finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats
på ångfartyg, där resan såmedelst sker. För resdag utgår ej dagtraktamente.
Ersättningen till lantbruksombuden borde rätteligen utgå av hushållningssällskapets
egna medel, liksom ersättningen till landstingsmannen
utgår av landstingets medel. Med hänsyn till sällskapens ekonomiska
ställning skulle dock i allmänhet ett dylikt åläggande för dem verka
synnerligen betungande och ojämnt. I de nordligaste länen med deras
vidsträckta bygder och relativt dåliga kommunikationer och följaktligen
även stora resekostnader för inställelserna är detta ej ens möjligt, särskilt
som dessa läns hushållningssällskap redan förut hava en mycket svag ekonomisk
ställning. På grund av vad sålunda anförts är det nödvändigt, att
statsmakterna träda hjälpande emellan och lämna ersättning för ifrågavarande
kostnader.
Då lantbruksombuden skola erhålla dagtraktamente av statsmedel
framträder givetvis behov av att begränsa antalet dagar, för vilka traktamente
utgår, och har antalet bestämts till högst tre för lagtima lantbruksting.
I paragrafen har dock angivits, att Kungl. Maj:t kan medgiva utsträckning
av denna tid. Framställning härom kan göras, då föredragningslistan
är klar och det synes vederbörande mycket osannolikt, att alla
därå upptagna ärenden skola kunna medhinnas inom stadgad tid. Konstateras
detta först av tinget, bör framställningen göras genom telegram. —
Har Kungl. Maj:t förordnat om urtima ting, kan i samband därmed, om så
anses erforderligt, fastställas det antal dagar, för vilka traktamente må utgå.
2. Ledamöter i förvaltningsutskottet.
25 §.
I huvudsak samma skäl, som tala för att landsbruksombuden skola
tillerkännas gottgörelse för sina kostnader för inställelse vid lantbrukstingen
kunna jämväl åberopas för lämnande av samma förmån åt ledamöter
och suppleanter i förvaltningsutskott. På grund av den mycket växlande
storleken av hushållningssällskapens områden samt skillnaden med avseende
å kommunikationsmöjligheter kunna dessa kostnader bliva betydligt varierande.
Dock torde de i allmänhet med hänsyn till det låga antalet leda
-
85
möter utan större svårighet kunna gäldas av sällskapen, som själva få se
till att sammanträdena icke bliva derå eller längre, än behovet påkallar.
Samma dagtraktamente och reseersättning, som sålunda skall utgå
till ledamöter i förvaltningsutskottet, skall jämväl tillkomma av lantbrukstinget
eller länsstyrelsen utsedda revisorer (se 26 §) samt utgå av vederbörande
sällskaps egna medel.
E. Revision.
26 §.
För granskning av hushållningssällskapens räkenskaper och förvalt-
a
ning utse sällskapen vissa revisorer vanligen två till antalet. De revisorer, vägnar.
sällskapen önska utse, böra framdeles väljas av lantbrukstinget. Med hänsyn
till de betydande statsmedel, över vilka hushållningssällskapen förfoga,
bör staten genom något av sina organ utse en revisor att deltaga i grankningen.
Bland statsmyndigheterna äro länsstyrelserna de lämpligaste att
utse denne. De ombud, som enligt kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 483)
angående allmänna villkor och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse
skola utses för att å statens vägnar deltaga i granskningen av egnahemsnämndernas
inom hushållningssällskapen räkenskaper och förvaltning,
torde kunna tjänstgöra även vid ovannämnda granskning. I motiveringen
till berörda kungörelse, vilken innehålles i proposition nr 106 till 1919
års lagtima riksdag, uttalas även, att dessa ombud böra förordnas av vederbörande
länsstyrelse. Angående arvode till revisorerna se 25 §.
27 §.
I kap. IV av betänkandet lämnas en särskild utredning angående
den svaga ekonomiska ställning, vari hushållningssällskapen för närva- vägnar.
rande i allmänhet befinna sig. Med hänsyn till denna ställning vore det
önskvärt, att landstingen mer än vad som vanligen nu är fallet kunde
förmås att, i likhet med exempelvis landstingen i Västerbottens och Norrbottens
län, anvisa anslag till sällskapen. Erinras må, att enligt § 1 i
landstingsförordningen jordbrukets utveckling utgör en av de främst uppräknade,
för länet" gemensamma angelägenheter, varom det tillkommer
landstinget att rådslå och besluta. Ett medel att göra landstingen mera
benägna härtill har synts sakkunniga vara, att landsting, som anvisat
medel till ett sällskap, tillerkändes rätt, att utse en revisor för granskning
av hushållningssällskapets räkenskaper för det år, för vilket anslag anvisats.
Arvode åt av landstinget utsedd revisor torde böra utgå enligt bestämmelse
av detta.
86
Historik.
F. Protokoll, årsberättelse in. m.
28 §.
Att vid lantbrukstingets och förvaltningsutskottets sammanträden
måste föras protokoll, är uppenbart. Detta protokolls innehåll skall uppställas
efter i huvudsak samma grunder som landstingets (se landstingsförordningen
§ 44). Beträffande protokollsjusteringen hava införts vissa
bestämmelser, rörande vilka hänvisas till författningsförslaget.
29 och 30 §§.
De i 6 § av 1910 års allmänna grunder intagna stadgandena om
avgivande av årsberättelse till lantbruksstyrelsen samt upprätthållande av
förbindelse med nämnda styrelse och lantbruksakademien hava bibehållits
med vissa ändringar av formell natur rörande angivandet av berättelsens
innehåll, vilket föranledes av den ändrade lydelsen av 1 § i förslaget.
G. Underavdelningar.
31-36 §§.
Såsom i det föregående anförts, äro samtliga hushållningssällskap i
överensstämmelse med 1910 års grunder fördelade i underavdelningar till
olika antal (se bil. 9). Dessa utgöras av sällskapens inom underavdelningarnas
områden bosatta ledamöter och hava till huvuduppgift att inom
sina respektive distrikt verka för hushållningssällskapens ändamål.
Underavdelningarnas geografiska områden utgöras vanligen av härader
eller socknar. Benämningen å avdelningarna är mycket skiftande,
vanligen hushållningsgillen, eller endast hushållsgillen, men även hushållningsnämnder,
hushållningsdistrikt, distriktgillen, kretsavdelningar, avdelningar
och lantbruksföreningar. Malmöhus läns och Blekinge läns
hushållningssällskap, vilkas stadgar förete likheter i flera avseenden, hava
en mera säregen uppdelning. Enligt Malmöhus läns hushållningssällskaps
stadgar utgöra ledamöter, som bo inom samma pastorat, en s. k. pastoratskommitté
och samtliga sådana kommittéer inom ett härad i regel ett
kontrakt. Numera börja jämväl pastoratskommittéerna att uppdelas i
sockenkommittéer. I Blekinge fördelas ledamöterna sockenvis i socken
-
87
nämnder och häradsvis i hushållningsnämnder. (Angående benämningarna
se bil. 9.)
.
..
Vanligen finnas i hushållningssällskapens stadgar intagna vissa allmänna
grunder för underavdelningarnas organisation (ex. Stockholms läns
hush.). I en del fall hava dock underavdelningarna särskilda av hushållningssällskapet
eller förvaltningsutskottet fastställda stadgar, som kunna vara
fastställda särskilt för varje underavdelning (ex. Östergötlands läns hush.)
eller gemensamma för alla (ex. Värmlands läns och Kopparbergs läns hush.).
Bestämmelserna äro ofta bristfälliga och olikartade samt gränserna
för avdelningarnas verksamhet ej bestämt angivna. Det är därför nödvändig,
att de nya grundstadgarna upptaga vissa normer för avdelningarnas
organisation och verksamhet, vilka i tillämpliga delar ansluta sig
till de för lantbruksting och förvaltningsutskott gällande. Grundbestämmelserna
för underavdelningarnas organisation ävensom deras verksamhetsområden
böra angivas i varje hushållningssällskaps stadgar och sålunda,
på sätt i 40 § stadgas, underställas Kungl. Maj:ts fastställelse.
Övriga och särskilda bestämmelser, som kunna anses behövliga för ordnandet
av underavdelningarnas verksamhet, kunna antingen intagas i sällskapets
stadgar, om de göras lika för alla underavdelningar inom sällskapet,
eller sammanfattas i särskilda stadgar, vare sig för varje avdelning
eller för alla avdelningar. Enligt stadgande i 31 § tillkommer det lantbrukstinget
att fastställa dylika stadgar eller rättare arbetsordningar.
1. Ändamål.
31 §•
Underavdelningarnas ändamål skall givetvis vara att i respektive orter
främja hushållningssällskapets verksamhet. Detta innebär främst, att de
skola sammanträda oeh överlägga i sådana ärenden, som angå denna verksamhet,
och genom sina ombud göra framställningar till sällskapen i dylika
frågor. I sin verksamhet skola de ställa sig till efterrättelse de bestämmefser,
som, enligt vad nyss nämnts, meddelats dem i sällskapets stado-ar
eller fastställts av lantbrukstinget, ävensom de råd, anvisningar och
föreskrifter, som de i särskilda fall kunna erhålla av sällskapet eller förvaltningsutskottet.
Men det är ej nog härmed. Underavdelningen känner
bättre än sällskapet ortens behov och utvecklingsmöjligheter och bör därför,
om den skall fylla sin uppgift, genom egna initiativ verka for att
behoven tillgodoses och utvecklingsmöjligheterna utnyttjas till gagn för
orten och landet.
88
2. Antalet underavdelningar och området för envar av dessa.
32 §.
Bestämmandet av antalet underavdelningar och området för envar
av dessa skall, såsom förut nämnts, ske av lantbrukstinget.
I 7 § har föreslagits, att underavdelningarna — antingen var för sig
eller flera i förening skola utgöra valkretsar för val av lantbruksombud.
Det har därvid framhållits, att den enklaste indelningen i valkretsar vore, att
varje underavdelning bildade en valkrets, men att detta ej vore möjligt
genomföra i alla sällskap med den nuvarande indelningen i underavdelningar,
då dessa i flera sällskap vore för många för att var och en skulle
kunna välja minst tre lantbruksombud av det för ombuden fastställda antalet.
Sakkunniga hava visserligen ej velat föreslå stadgande om att underavdelnings
område skall sammanfalla med en valkrets, då detta möjligen inom
ett och annat sällskap kunde medföra vissa svårigheter, men vilja dock
förorda att, i den mån så anses kunna verkställas, en sådan indelning av
underavdelningarna genomföres, att dessa vid behov var för sig kunna
bilda valkretsar. 3
3. Ordförande och vice ordförande.
33 §.
Underavdelningens verksamhet skötes i huvudsak av dess ordförande,
varför det är av stor betydelse, att till denna post erhålles en person,
som kan och vill sköta sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. På
grund härav och då det förekommit, att av underavdelningarna själva utsedda
ordförande ej alltid fyllt dessa förutsättningar, hava sakkunniga
haft under övervägande föreslå, att ordförandena skola tillsättas av förvaltningsutskottet
i likhet med vad, som gäller i vissa sällskap (ex. Norrbottens
läns). Möjligen skulle genomförandet av en dylik anordning verka
förmånligt för samarbetet mellan den centrala ledningen och underavdelningarna.
Då sakkunniga likväl övergivit denna tanke och föreskrivit,
att underavdelningarna själva skola välja sina ordförande och vice ordförande,
har det berott därpå, att det ansetts kunna befaras att, därest avdelningarna
fråntoges denna rätt, detta skulle minska intresset för deltagandet i arbetet
inom avdelningarna. Tjänstgöringstiden är högst 4 år, liksom för ordförandena
och vice ordförandena i sällskapen, lantbruksombuden och ledamöterna
i förvaltningsutskotten. Omval är tillåtit.
89
4. Kungörelse om vissa val m. m.
34 §.
För valen av ordförande och vice ordförande är det givetvis av stor
betydelse att erhålla så livlig anslutning som möjligt. För detta ändamål
skall den fungerande ordföranden i god tid förut införa kungörelse om
valet i en eller flera av ortens mest spridda tidningar. För kungörandet
av andra sammankomster, ännu nämnda, gäller däremot, vad underavdelningarnas
stadgar därom innehålla.
Beträffande val av lantbruksombud och suppleanter gäller vad därom
i 7 § är stadgat.
5. Rösträtt m. m.
35
§.
Inom underavdelningen äga, såsom nu är förhållandet, alla ledamöter
lika rösträtt. För val av lantbruksombud och suppleanter galler , vad i
7 § stadgats.
36
§.
I överensstämmelse med vad som stadgats i 16 § beträffande omröstning
inom lantbrukstinget, har föreskrivits, att omröstning skall, där
så äskas, förrättas med slutna sedlar. Stadgandet utgör givetvis ej hinder
för bestämmande, att exempelvis alla val skola ske med slutna sedlar.
Inom sakkunniga har varit under övervägande att föreskriva närvaro
av ett visst minimiantal ledamöter, för att avdelningen skall vara beslutför.
Att bestämma någon generell regel i detta avseende har emellertid
visat sig svårt, då förhållandena äro mycket olika i skilda delar av landet.
Det skulle dessutom på vissa orter stöta på praktiska svårigheter att
upprätthålla en dylik regel. För övrigt synes ett stadgande i angivna avseende
icke vara av så stor principiell betydelse, att det ej kan överlåtas
åt hushållningssällskapen att ordna denna fråga.
12—202604
90
Lantbruks
tingets
beslut.
H. Matrikel.
37 §.
Hushållningssällskapens matriklar lämna ofta mycket övrigt att önska
i fråga om fullständighet. Mera sällan finnas de tryckta.
Särskilt vid valen av lantbruksombud är det av vikt att äga tillgång
till en sådan matrikel över ledamöterna i avdelningen, att den kan
användas såsom röstlängd, varför i grundstadgarna föreskrivits, att varje
hushållningssällskap skall hava en fullständig och tillförlitlig matrikel,
upptagande de olika underavdelningarna och de sällskapets ledamöter,
som tillhöra varje avdelning. För erhållande av en dylik matrikel har
i motiveringen till 3 § framhållits förmånen av att ledamotsavgifterna utgå
endast i form av årsavgifter.
I. Besvär.
38 §.
Besvärsrätt över hushållningssällskaps beslut förefinnes enligt § 8 i
nuvarande grundstadgar endast beträffande sådana beslut, som avse utgifter,
vilka förmenas falla utom området för sällskapets verksamhet, eller
fattats utan den röstövervikt, som föreskrivits i sällskapets stadgar för
beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller för höjande
av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit. Besvären skola anföras hos
Kungl. Maj:t och ingivas till jordbruksdepartementet inom 30 dagar efter
beslutets fattande. — I omkring hälften av sällskapens stadgar saknas
bestämmelser om besvärsrätt. Övriga sällskaps stadgar innehålla föreskrift
härom endast i fråga om utgifter.
Enligt det nu framlagda förslaget förefinnes besvärsrätt icke blott i
ovan angivna utgiftsfrågor, utan över alla lantbrukstingets beslut, som anses
strida emot i stadgarna givna föreskrifter. Därjämte har införts rätt
till besvär över valen av lantbruksombud och suppleanter. I sistnämnda
fall är besvärsrätten begränsad till sådana ledamöter, som ägt deltaga i det
o
7
O
O
val, som överklagas. Beträffande tiden och sättet för besvärens anförande
hava de i nuvarande grundstadgar upptagna bestämmelserna bibehållits
oförändrade.
91
39 §.
Någon besvärsrätt över underavdelningarnas beslut förefinnes ej i nu- U^™rn?s
varande grundstadgar. Underavdelningarna kunna dock givetvis fatta beslut, beslut.
som strida mot deras eller hushållningssällskapets stadgar. Angivna frågor
skola i första hand prövas av förvaltningsutskottet samt, i den händelse
klaganden ej åtnöjes med förvaltningsutskottets beslut i ärende
rörande beslut, som förmenas fattat i strid mot hushållningssällskapets
stadgar, hos Kungl. Maj:t. över förvaltningsutskottets beslut rörande
förd klagan över beslut, som förmenas vara fattat i strid mot avdelningens
"stadgar, må däremot klagan ej föras. Besvärstiden är densamma,
som gäller för klagan över lantbrukstingets beslut, d. v. s. 30 dagar.
J. Antagande och fastställelse av stadgar.
40 §.
För att ett förslag till omarbetning av eller tillägg till gällande stadgar
skall anses antaget av vederbörande sällskap, erfordras i allmänhet, att
det godkänts vid två på varandra följande sammankomster. Bestämmelse
härom har även införts i de nya grundstadgarna.
Såsom inledningsvis anförts och av det framlagda författningsförslaget
närmare framgår, avser detta, liksom 1910 års brev angående förnyade
allmänna grunder för hushållningssällskapens i riket organisation, endast att,
om ock i mera vidsträckt grad, utgöra allmänna grundstadgar, och äger hushållningssällskap
att inom ramen av dessa i viss mån med hänsyn till särskilda
lokala förhållanden och egna önskningar självt uppgöra bestämmelser
för sin och underlydande avdelningars organisation och verksamhet.
I vissa frågor innehåller författningen sålunda icke några stadganden alls,
i andra däremot endast vissa gränser för sällskapets fria bestämmanderätt.
De bestämmelser i angivna avseenden, hushållningssällskap önskar införa,
måste emellertid underkastas fastställelse för erhållande av kontroll däröver,
att de ej strida mot författningens grundstadganden och skola därför,
liksom de ovillkorligt bindande föreskrifterna, inflyta i de stadgar, som
enligt vad i inledningen angivits måste fastställas av Kungl. Maj:t på
chefens för jordbruksdepartementet föredragning.
92
K. Förordningens ikraftträdande. Övergångsbestämmelse.
Ikraft-
Förut har påvisats nödvändigheten av att antagandet av stadgar
trådande. [ enlighet med författningens huvudgrunder göres till ett oeftergivligt
villkor för varje hushållningssällskap, som hädanefter vill komma i åtnjutande
av statsanslag för sin verksamhet. Det är givet, att hushållningssällskapen
behöva en viss tid efter författningens eventuella utfärdande
att omarbeta sina stadgar i enlighet med denna, samt att stadgarnas fastställande
av Kungl. Maj:t även drager en viss tid. Då vidare enligt flertalet
av hushållningssällskapens stadgar för ändring i dessa erfordras
sammanstämmande beslut vid två på varandra följande sammanträden, torde
förordningen böra träda i kraft tidigast med utgången av det budgetår,
som inträffar näst efter det, då förordningen utfärdats.
7
o
Övergångs
bestäm
melse.
^ Enligt 6 § skall antalet lantbruksombud för varje sällskap fastställas
av Kungl. Maj:t, efter förslag av lantbrukstinget. Jämlikt förslagets 7 §
skall vidare lantbrukstinget bestämma valkretsindelning och fastställa det
antal lantbruksombud och suppleanter, som skall utses av varje valkrets,
samt utfärda vissa föreskrifter rörande ombudsvalen och vad därmed äger
sammanhang. Då dessa bestämmelser och möjligen några! av de i 8 §
avgivna ej kunna tillämpas, innan lantbruksting kunnat bildas, måste en
övergångsbestämmelse finnas. Det har därför stadgats, att hushållningssällskapet
skall fullgöra lantbrukstingets funktioner, intill dess detta blivit valt.
Antalet lantbruksombud, som skall utses av hela sällskapet, kan
lämpligen bestämmas av Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av
stadgarna, varför förslag härutinnan bör framläggas jämte förslag till nya
stadgar.
93
KAP. IV.
Hushållningssällskapens ekonomiska ställning och anslagsbehov
för den närmaste framtiden.
I det föregående (kap. I) har i korthet redogjorts för, huru hushållningssällskapen
under de första årtiondena av sin verksamhet tidvis förde för 1890-  en tynande tillvaro, huvudsakligen på grund av brist på medel, samt huru 1920-  sällskapens svårigheter härutinnan undanröjdes genom utfärdandet av förordningen
den 18 januari 1855 (nr 13) angående villkoren för försäljning
av brännvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker, varigenom
bestämdes (§ 23), att av de enligt förordningen för minuthandel
med och utskänkning av brännvin vare sig i stad eller å landet inflytande
försäljningsavgifter en femtedel skulle tillfalla sällskapet i respektive län.
Denna inkomst ökades hastigt, särskilt mot slutet av förra århundradet
och början av det innevarande, och nådde, på sätt framgår av bifogade
tabell över hushållningssällskapens inkomster åren 1890—1920 (bil. 12),
sin höjdpunkt år 1913, då avgifterna uppgingo till omkring 2,500,000
kronor. Särskilt genom denna inkomststegring erhöllo sällskapen en tämligen
trv0''0, ekonomisk ställning och blevo i stånd att alltmer verksamt
fylla sin uppgift.
Genom beslut av 1913 års riksdag indrogos emellertid brännvinsförsäljningsavgifterna
till statsverket från och med år 1915. Hushållningssällskapen
tillerkändes i samband därmed en till 2,100,000 kronor
uppgående årlig ersättning. Fördelningsgrunder för denna ''»ersättning till
hushållning ssällskapen för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedeb
fastställdes av 1914 års senare riksdag och hava av Kungl. Maj:t
upptagits i förordning den 9 oktober 1914 (nr 275).
Enligt nämnda förordning skall fördelningen för åren 1915—1919
ske så, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap
samt att därefter av anslagets återstod hälften fördelas efter den
med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskaps
-
94
områdena och andra hälften efter den övriga folkmängden inom samma
områden. Därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle
erhålla mindre än 35,000 kronor, skall dock detta belopp tilläggas hushållningssällskapet
och återstoden av anslaget fördelas enligt sagda grunder
mellan de övriga hushållningssällskapen. Från och med år 1920 åter
skall med avseende å fördelningsgrunderna för anslaget vidtagas den jämkningen,
att belopp, som utskiftas efter folkmängd, skall med tre femtedelar
fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden
och med två femtedelar efter den övriga folkmänden inom hushållningssällskapsområdena.
Fördelningen verkställes för tioårsperioder.
Den från och med år 1915 genomförda ändrade fördelningsgrunden
medförde för vissa sällskap en sänkning av deras inkomster, som tämligen
omedelbart åstadkom svårigheter för dem att upprätthålla en under bättre
ekonomiska förutsättningar planerad verksamhet. I stort sett torde dock
kunna sägas, att de flesta sällskaps ekonomiska ställning vid världskrigets
utbrott var relativt god samt att de kunde någorlunda nöjaktigt tillgodose
de berättigade krav, som då kunde ställas på dem. Den till följd av
detta krig så gott som avstängda importen av livsmedel och fodermedel
tvingade vårt land att med utnyttjande av sina yttersta krafter söka fylla
behoven härav inom landet. Detta medförde naturligtvis en högst betydlig
ökning i hushållningssällskapens arbetsbörda, förorsakad främst av de
många nya uppgifter av skilda slag, som särskilt under de senaste krigsåren
ålades sällskapen. Givetvis föranledde detta avsevärt stegrade utgifter.
Samtidigt härmed sjönk penningvärdet hastigt och betydande. Allt
detta förorsakade snart en avsevärd försämring av sällskapens ekonomiska
ställning, och vissa sällskap råkade i ett tämligen bekymmersamt läge.
Såväl av sällskapens ombudsmöten och enskilda sällskap som av motionärer
inom riksdagen hava också under senaste åren givits uttryck för
dessa bekymmer. Åsyftade motioner föranledde riksdagen att i skrivelse
nr 75 den 1 april 1919 anhålla, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta utreda
på vad sätt staten borde ytterligare bidraga till upprätthållande av
hushållningssällskapens verksamhet. Efter härå erhållen remiss avgåvo
sakkunniga den 27 augusti 1919 utlåtande i ärendet, vilket sedermera
lades till grund för framställning av Kungl. Maj:t till riksdagen. (Se
nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat p. 37.) I enlighet härmed anvisade
riksdagen enligt skrivelse den 18 juni 1920 (nr 9 B p. 38) såsom
tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, att utgå enligt av departementschefen
tillstyrkta grunder, å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 682,000 kronor. De angivna grunderna inneburo, att de
anvisade medlen skulle utgå med dels 50 procent på grundbeloppen och
95
dels 30 procent å återstående delen av den till sällskapen utgående ersättningen
för brännvinsförsäljningsmedlen.
Genom det av riksdagen sålunda för år 1920 anvisade anslaget torde
hava avsetts endast att avhjälpa de mest trängande behoven för nämnda
år, och lär anslaget även huvudsakligen hava tagits i anspråk till att nödtorvtigt
fylla den brist, som eljest skulle hava uppkommit under året.
Vidare har Kungl. Maj:t å tillägsstat för innevarande år såsom
tillfälligt anslag till hushållningssällskapen begärt ett anslag av 900,000
kronor. Anslaget har emellertid av riksdagen nedsatts till 682,000 kronor
att utgå på samma villkor som föregående år.
Förutom ersättningen för brännvinsmedlen hava sällskapets inkomster
utgjorts av utav staten och landstingen för särskilda ändamål beviljade
anslag, vartill komma ledamotsavgifter, räntor, hyror och arrenden samt
tidvis i en del sällskap vinster vid försäljning av avels- och exportdjur
m. m. Inkomsternas storlek under åren 1890—1920 synes av bilagda tabell
(bil. 12), vilken för åren 1890—1917 utgör sammandrag ur lantbruksstyrelsens
årsberättelser, i vissa fall något bearbetade, samt i övrigt grundar
sig beträffande år 1918 på av lantbruksstyrelsen benäget lämnat sammandrag
och beträffande åren 1919 och 1920 på av lantbruksstyrelsen och
sakkunniga införskaffat och av sakkunniga bearbetat primärmaterial. Korrektur
till vissa av de ekonomiska sammandragen (bilagorna 11 och 13) hava
för granskning utsänts till hushållningssällskapen, och hava de av dem
därvid framställda anmärkningarna och rättelserna iakttagits. På skäl,
som förut (s. 78) angivits, har det tyvärr ej varit möjligt göra sammandragen
fullt likformiga för alla sällskap.
Vid en överblick över inkomsttabellen (bil. 12) finner man att sällskapens
inkomster under det trettiotal år, tabellen omfattar, successivt
mer än fyrdubblats, nämligen från c:a 1,253,000 år 1890 till c:a
4,400,000 kronor år 1919 och c:a 5,200,000 kronor år 1920, men att
ökningen för perioden 1913—1919, respektive 1913—1920 endast uppgått
till c:a 400,000 respektive 1,200,000 kronor eller c:a 10 respektive
30 %. Den förnämsta inkomsttiteln har alltjämt utgjorts av sällskapens
andel i brännvinsförsäljningsavgifterna och därefter den förutnämnda ersättningen
för dessa å 2,100,000 kronor, vilken ersättning från och med
år 1915 utgått med ungefär samma belopp, som de närmaste åren förut
på ovannämnda väg tillförts sällskapen, vartill för år 1920 kommer det
tillfälliga anslaget å 682,000 kronor, som huvudsakligen föranlett ovannämnda
inkomstökning för år 1920. Den inkomsttitel, som med avseende
å sin storlek kommer närmast i ordningen, utgöres av de utav
96
riksdagen beviljade anslagen till olika åtgärder för lanthushållningens
främjande. Ehuru denna inkomsttitel år 1919 icke uppgick till hälften av
ersättningen för de indragna brännvinsförsäljningsavgifterna, utvisar den
dock den högsta stegringen sedan 1890 eller ej mindre än omkring 650 %
år 1919 och omkring 775 % år 1920. För årsperioderna 1913—1919, respektive
1913—1920 utgör dock stegringen endast c:a 24 %, respektive
42 %. Totalsumman av för år 1920 till hushållningssällskapens förfogande
ställda statsmedel uppgick till c:a 4,000,000 kronor eller c:a 77 % av
summan av hushållningssällskapens inkomster för samma år.
Bidragen från landstingen hava även de stegrats i betydande grad
och uppgingo år 1920 till omkring 325,000 kronor eller en stegring i
jämförelse med år 1890 av c:a 317 % och i förhållande till år 1913 av c:a
87 %. Ortsbidragen förete alltså under senare år en procentuellt större
ökning än statsbidragen. Sammanläggas statens allmänna och särskilda
bidrag till hushållningssällskapen med ortsbidragen, finner man, att dessa
uppgå till c:a 80 % av hushållningssällskapens sammanlagda inkomster år
1920 och att alltså endast c:a 20 % av inkomsterna utgöras av sällskapens
egna medel, vilka för övrigt även de till icke obetydlig del uppkommit
genom avkastning av besparingar å från staten ursprungligen erhållna
medel.
Av nämnda andel å c:a 20 / är posten räntor, hyror och arrenden den
viktigaste. Såväl denna som »vinst vid försäljning av avels- och exportdjur»
och »övriga inkomster» hava särskilt under kristiden och till följd av
nämnda tids gynnsamma konjunkturer och höjda räntesatser sprungit avsevärt
i höjden. Posten ledamotsavgifter har även den ökats med omkring
500 % i förhållande till år 1890, och omkring 81 % i jämförelse med år
1913, men utgjorde år 1920 dock ej stort mer än 99,500 kronor.
Beträffande inkomsternas fördelning på de olika sällskapen åren 1913
—1920 hänvisas till bilaga 11, vilken tydligt angiver inkomsternas successiva
stegring. Den lägsta siffran för årsinkomsterna innehaves däri av
Kalmar läns norra hushållningssällskap. Sammanslås inkomsterna för Kalmar
läns båda sällskap, blir det däremot i regel Gottlands läns sällskap,
som har den lägsta inkomstsiffran. Nära detta sällskap stå Kronobergs,
Blekinge och Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Malmöhus läns
sällskap har — av naturliga skäl — den genomsnittligt största inkomsten,
ehuru det under det åren 1919 och 1920 — av skäl, som framdeles angivas
— fått vika för vårt nordligaste sällskap. Större inkomster hava
dessutom förefunnits bland annat för Östergötlands och Kristianstads läns
hushållningssällskap.
97
Utgifterna hava, på sätt närmare framgår av bilaga 14, även de
mer än fyrdubblats sedan år 1890 och uppgingo år 1919 till c:a 4,690,000
kronor och år 1920 till c:a 5,180,000 kronor. De sammanlagda utgifterna
för år 1913 uppgingo till c:a 3,564,000 kronor. Stegringen från 1913
till 1919 utgör alltså c:a 32 %, eller mer än 3 gånger så stor ökning
som inkomsterna för samma år, och från år 1913 till 1920 c:a 45 %, eller
väsentligt större ökning än inkomsterna för år 1920.
Naturligen hava sällskapens utgifter för jordbruket i allmänhet intagit
främsta rummet och uppgingo år 1920 till c:a 1,688,000 kronor eller
c:a 33 % av utgifternas totalsumma. Detta innebär en ökning sedan åren
1890 och 1913 av c:a 470 %, respektive c:a 78 %. Den därnäst största
posten på kreditsidan upptages av förvaltningskostnaderna, som år 1920
uppgingo till c:a 839,000 kronor, vilket representerar en ökning av 1890
och 1913 års kostnader för ändamålet med c:a 470%, respektive c:a 100%.
Anmärkningsvärda stegringar i förhållande till år 1913 förete dessutom
endast utgifterna för »annan husdjursskötsel», som stigit med något över
100 %, vilket i främsta rummet torde bero på de av sällskapen vidtagna
åtgärderna till fåravelns upphjälpande. Övriga poster hava visserligen gått
något i höjden, flera dock relativt obetydligt. Någon ökning tillnärmelsevis
jämförlig med penningvärdets fall har ej i något fall ägt rum, varav otvetydigt
torde framgå, att hushållningssällskapen i många avseenden varit
nödsakade inskränka sin verksamhet, särskilt som de, på sätt senare påvisas,
under kristiden erhållit flera nya uppgifter.
Beträffande utgifternas fördelning å respektive sällskap hänvisas till
bilaga 13.
Av tabellerna framgår, att före kristidens inträde sällskapens utgifter
i regel understigit inkomsterna, understundom med rätt avsevärda
belopp. Härifrån bilda dock år 1910 och särskilt år 1914 undantag. 1
obetydlig grad för år 1917, men särskilt för åren 1918—1919 — d. v. s.
kristidens svåraste år — hava emellertid för vissa sällskap utgifterna ej
kunnat hållas inom ramen av inkomsterna, under det andra fortfarande
uppvisat behållning, om än i sjunkande grad. Mot behållningar för nämnda
år å respektive c:a 100,000 och c:a 157,000 kronor för vissa sällskap svara
sålunda förluster å respektive c:a 322,000 och c:a 447,000 kronor för andra
sällskap. Förlusterna (se bil. 11), voro år 1918 störst för Malmöhus, Skaraborgs,
Västmanlands och Norrbottens läns hushållningssällskap samt år
1919 för Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Västernorrlands samt Norrbottens läns hushållningssällskap, därav för Norrbottens
icke mindre än c:a 81,000 kronor och för Malmöhus c:a 70,000
kronor. Sällskapens sammanlagda förluster under årsperioden 1913—1920
13—202604
98
hava uppgått till c:a 1,835,000 kronor. Det bör dock anmärkas, att vissa
sällskap under samma tid haft ett sammanlagt överskott å c:a 1,985,000
kronor samt att flertalet sällskap under samma tid genom fonderade vinster
å försäljning av avels- och exportdjur erhållit ett sammanlagt kapitaltillskott
å c:a 3,120,000 kronor.
Sällskapens tillgångar och skulder framgå av bilaga 16.
Beträffande tillgångarnas och skuldernas fördelning på de olika sällskapen
hänvisas till bilaga 15. Denna synes giva vid handen, att vid
1920 års utgång den bästa ekonomiska ställningen innehades av Malmöhus
läns sällskap. Relativt avsevärda tillgångar hava även Stockholms, Uppsala,
Östergötlands, Kristianstads Göteborgs, Skaraborgs och Gävleborgs läns hushållningssällskap.
Svagast ställda synas Kronobergs läns, Kalmar läns norra,
Gottlands, Västei''bottens och Noi’rbottens läns hushållningssällskap vara.
Någon klar bild av sällskapens nuvarande ekonomiska ställning kunna dock
de verkställda sammandragen ej giva, då de ej lämna närmare besked om,
för vilka ändamål tillgångarna kommit till användning eller i vad mån
dessa utan men för sällskapens verksamhet kunna disponeras eller utnyttjas
för andra syften än de, för vilka de blivit tagna i anspråk. För bedömande
av sällskapens möjligheter att med till buds stående medel på
ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter torde därför jämväl andra
omständigheter böra tagas i beaktande.
Genom de under föregående och innevarande år beviljade tillfälliga
anslagsförhöjningarna hava statsmakterna erkänt, att behov föreligger att
väsentligt öka statsanslagen till sällskapen. Innan sakkunniga närmare ingå
på beräkning av det framtida anslagsbehovet från staten, synes böra undersökas,
i vad mån sällskapens nuvarande inkomster från andra källor än
statskassan kunna ökas eller om till äventyrs utgifterna för något ändamål
kunna nedbringas.
Vad först angår inkomsterna har förut påvisats att ledamotsavgifterna
stegrats rätt betydligt, en ökning, som dock varit av ytterst ringa betydelse
för sällskapens budget. Någon ytterligare höjning av medlemsavgifterna
torde ej böra ifrågasättas, då härigenom de mindre jordbrukarna
kunde utestängas från deltagande i sällskapens verksamhet. Av angivna
skäl hava också sakkunniga i det föregående föreslagit, att ledamotsavgifterna
icke skulle få sättas till högre belopp än 3 kronor för år (se 3 §
i förslaget till förordning). Härigenom blir utvägen för sällskapen att
genom dessa avgifters höjning nämnvärt stegra sina inkomster stängd.
Däremot är det att hoppas, att de föreslagna bestämmelserna rörande
sällskapens omorganisation skola i sin mån öka antalet ledamöter i säl!-
99
skapen och därmed även — om än i mycket ringa mån — sällskapens
inkomster. I många sällskap lämnas dock trycksaker (sällskapets handlingar,
lantbrukstidskrifter o. d.) till värde, som uppgår till eller överstiger
ledamotsavgiften.
Till sällskapen inflytande räntemedel äro även de, ehuru till beloppet
betydligt större än ledamotsavgifterna, alltför obetydliga för att
nämnvärt kunna bidraga till finansieringen av sällskapens verksamhet,
särskilt som sällskapen i många fall utlämna lån till stora belopp mot
ingen eller låg ränta, varjämte vissa sällskap, särskilt under åren 1918
och 1919 och även i viss mån under år 1920, varit nödsakade att för nödtorftigt
uppehållande av sin verksamhet tillgripa en del av sina kapitaltillgångar.
De å inkomstsidan upptagna posterna för vinst vid försäljning av
avels- och exportdjur samt »övriga inkomster» hava visserligen under
krigstiden uppgått till nämnvärda belopp, men hava med krigstidsexportens
upphörande väsentligt nedgått och äro för övrigt alltför obestämda och
ojämnt fördelade för att sällskapen skola med säkerhet kunna beräknas
härigenom tillföras några nämnvärda rörelsemedel.
Återstående inkomster utgöras av ersättningen för de indragna brännvinsförsäljningsavgifterna
samt statsbidragen för särskilda ändamål, vartill
i vissa sällskap komma bidrag från landstingen. Sakkunniga hava i det
föregående framhållit önskemålet av att landstingen kunde i högre grad
än hittills intresseras för att bispringa hushållningssällskapen i respektive
län. (Se 27 § av förslaget till förordning.) De anslag, som härigenom
möjligen kunna tillgodokomma sällskapen, torde dock endast undantagsvis
kunna uppskattas till större belopp. Frånser man statsunderstöden till
vissa särskilda ändamål, vilka givetvis få användas endast till de syften,
för vilka de anvisats, återstår endast ersättningen för brännvinsmedlen,
som sålunda, på sätt jämväl förut påvisats, utgör hushållningssällskapens
viktigaste inkomstkälla. Ehuru denna ersättning från och med år 1920
utgått efter något förändrade grunder, har härav icke förorsakats någon
större förskjutning med avseende å de olika sällskapens andelar däri.
Vad ''härefter angår utgifterna torde först med några ord böra lämnas
en utredning för posten förvaltningskostnader och allmänna utgifter,
vilka, såsom förut angivits, stigit mest i jämförelse med år 1913, eller med
c:a 100 %. Att dessa omkostnader sprungit i höjden är helt naturligt.
Hushållningssällskapen hava i likhet med staten och andra arbetsgivare
sett sig nödsakade att lämna sina olika befattningshavare dyrtidstillägg.
Ehuru sällskapen, enligt vad sakkunniga inhämtat, endast i ett fåtal fall
sett sig i stånd att bevilja sina befattningshavare sådant tillägg i samma
100
, omfattning som staten, hava dock härav förorsakade utgifter blivit mycket
betungande, detta så mycket mer, som sällskapen på grund av de många
nya uppgifterna och den även i övrigt stegrade omfattning av sin verksamhet,
nödgats anställa flera nya befattningshavare, vilkas avlönande till
stor del måst bestridas med sällskapens egna medel. Det bör vidare framhållas,
att hushållningssällskapen fått även beträffande de befattningshavare,
till vilkas avlönande staten anvisat särskilda anslag, utan hjälp från
staten bestrida såväl den ökade avlöning, kristiden framtvingat, som de kristidstillägg,
sällskapen beviljat. Hos flera sällskap har därigenom deras
andel i dessa befattningshavares avlöning kommit att bliva högst betydligt,
ja understundom flerdubbelt större, än vad som avsågs, då riksdagen
först anvisade medlen för ifrågavarande ändamål.
Administrationskostnadernas stegring är även i hög grad föranledd
av de upprepade gånger företagna höjningarna i järnvägarnas och ångfartygens
biljettpris samt i skjutstaxorna. Avenså hava dagtraktamentena för
befattningshavarnas resor måst höjas. Enligt av lantbruksstyrelsen år 1918
verkställda approximativa beräkningar hade sällskapen nämnda år för ifrågavarande
ändamål åsamkats en merutgift å 75,000 ä 100,000 kronor i jämförelse
med år 1913. Det bör anmärkas, att järnvägstaxorna även efter
år 1918 höjts betydligt.
Sällskapens utgifter för allmänna expenser, såsom för lokal, värme,
tryck in. m., hava naturligtvis även de undergått betydande stegringar
under senare år.
#
Den sänkning av den allmänna prisnivån, som numera börjat inträda,
bör emellertid göra det möjligt även för hushållningssällskapen att
i viss mån minska sina administrationskostnader.
Hushållningssällskapens utgifter för andra ändamål, än nu nämnda,
hava, såsom av den ovan lämnade utredningen framgår, jämväl stegrats.
Det har redan förut påvisats, att utgifterna för jordbruket i allmänhet och
övriga ändamål ej kunna betraktas såsom några bestämda exponenter för
de behov, som i förevarande avseenden verkligen förelegat. Detta är ju
tydligt redan på grund av den omständigheten, att sällskapens inkomster
i stort sett förblivit oförändrade sedan år 1913 under det att penningvärdet
sedan nämnda år sjunkit till omkring tredjedelen av värdet år 1913
och sällskapen erhållit flera nya uppgifter att fylla. Sällskapen hava därför
måst inrikta sig på att tillgodose de mest trängande behoven, däribland i
främsta rummet administrationskostnaderna. Det bör i detta sammanhang
framhållas, att sällskapen även i fråga om sådana verksamhetsgrenar, till
vilka staten i en eller annan form bidragit, måst ikläda sig ökade omkostnader.
Detta gäller, på sätt förut nämnts, icke blott beträffande dyrtidstill
-
101
läggen till vissa av sällskapens befattningshavare, utan även många och viktiga
statsanslag till lanthushållningens främjande, för vilkas tillgodonjutande
förutsättes, att sällskapen eller landstingen även lämna bidrag, enligt gällande
bestämmelser i regel till minst lika stort belopp som staten, men i realiteten
oftast till mycket större belopp. De medel, som hushållningssällskapen
sålunda måst släppa till, hava i många fall undandragits andra
åtgärder till lanthållningens främjande. Till följd av angivna omständigheter
hava sällskapen under senaste åren haft mycket stora svårigheter
med uppgörande av sina utgiftsförslag och nödgats för att tillgodose
behoven tillgripa sina kapitaltillgångar, som därigenom för några sällskap
väsentligt reducerats. Några få sällskap hava lyckats förmå vederbörande
landsting att bistå dem. Oftast — och även i nyssnämnda fall
— hava sällskapen icke sett annan utväg än att minska eller rent av
indraga vissa delar av sin verksamhet, till och med sådana, som delvis
uppehållits genom bidrag av statsmedel. Sålunda hava ett flertal sällskap
nödgats nedsätta eller indraga bidragen till premiering av mindre
jordbruk och mindre odlingsföretag, studieresor, småbrukarkurser m. in.
''Naturligen hava sällskapen än mindre varit i stånd att i någon omfattning
själva taga initiativ till nya åtgärder till jordbrukets främjande. Till belysande
av de svårigheter, vari kristiden försatt ett av de ekonomiskt svagaste
av sällskapen, nämligen Norrbottens, må nämnas, att sällskapet, såsom
av räkenskapssammandragen framgår, under åren 1918 och 1919 haft en
sammanlagd brist av ej mindre än cirka 117,000 kronor. Härigenom har
sällskapet råkat i ett sådant ekonomiskt trångmål att det, trots erhållna
bidrag från landstinget och från länets nödhjälpsmedel av 15,000 kronor för
vartdera av åren 1918 och 1919, tvingats att för nödtorftigt uppehållande
av sin verksamhet från länets landsting söka ett räntefritt lån av 60,000
kronor, vilket jämväl beviljats.
Av den förebragta utredningen torde med full tydlighet framgå, att
kristiden försatt hushållningssällskapen i en sådan situation, att eu fortsättning
av deras för landet fruktbringande verksamhet allvarligen äventyras,
om icke sällskapen snarast erhålla en fullt effektiv ökning av sina
inkomster, så att det blir möjligt för dem, icke blott att i oförminskad
och lämplig omfattning upprätthålla och fullfölja sin nuvarande verksamhets
olika grenar, utan även att till gagn för landet utvidga verksamheten
och taga nya initiativ. Sakkunniga förutsätta, att ett genomförande av
den föreslagna omorganisationen skall — åtminstone i viss mån väcka
till liv ökad initiativkraft och verksamhetslust. Sällskapens behov av
rörelsekapital kommer därför med all sannolikhet att utökas betydligt ut
-
102
Allmänt
anslag.
över de anslagsbelopp, som vid krigstidens inträde stodo dem till förfogande.
Någon annan utväg för inkomstfrågans lösning än väsentligt
ökade statsbidrag torde icke förefinnas.
På anförda skäl måste den nu till sällskapen utgående ersättningen
för de indragna brännvinsmedlen — 2,100,000 kronor — väsentligt
ökas. Skall i detta avseende full kompensation lämnas för penningvärdets
fall, borde denna ökning utgå med inemot 150 %, eller c:a
3,150,000 kronor, varigenom ifrågavarande anslag skulle komma att
uppgå till 5,250,000 kronor. I betraktande av sannolikheten för alt
penningväi’det skall komma att i den närmaste framtiden förbättras samt
vissa av sakkunniga framlagda förslag till andra icke oväsentliga ekonomiska
understöd åt sällskapen, hava sakkunniga dock ansett, att det
allmänna statsbidraget bör kunna sättas betydligt lägre, än vad som
skulle motsvara en full kompensation för penningvärdets fall. Då det
emellertid å andra sidan är önskvärt, att hushållningssällskapen bliva
satta i tillfälle ej blott att fortsätta den verksamhet, som de bedrivit
före kristidens inträde, och täcka under denna tid uppkomna förluster,
utan även att giva verksamheten en omfattning, som svarar mot de nya
tidsförhållanden, kriget skapat, och vilka icke minst från hushållningssällskapens
sida kräva ett målmedvetet och energiskt arbete för lanthushållningens
och dess binäringars höjande, anse sakkunniga sig icke böra föreslå
större nedsättning än till 4,200,000 kronor, vilket innebär en ökning
av 100 %. Fråndrages det tillfälliga anslaget för vartdera av åren 1920
och 1921, blir ökningen 1,418,000 kronor.
Med hänsyn till de förändringar i penningvärdet, som torde vara
att emotse inom närmaste år, är det vanskligt att nu för en längre tid
framåt fastslå den lämpliga storleken av ifrågavarande anslag. Det synes
därför önskligt att för närvarande räkna med ett anslag å 4,200,000 kronor
endast för tre år framåt och sedan låta genom lantbruksstyrelsen Verkställa
en utredning av anslagsbehovet med hänsyn till dåvarande, antagligen
mera stabila penningvärde och de anslagsbehov, som då förefinnas.
Det anslag, som kommer att ersätta gottgörelsen för de indragna
brännvinsförsäljningsmedlen torde böra erhålla en annan benämning, exempelvis:
allmänt anslag till hushållningssällskapen.
Beträffande anslagets fördelning å de olika sällskapen torde böra
vidtagas vissa förändringar, delvis beroende av det allmänna anslagets
höjning. Sålunda synes, därest det allmänna anslaget till sällskapen
fördubblas, anledning icke längre förefinnas bibehålla den nuvarande
bestämmelsen, att fördelningen skall ske så, att varje sällskap först
tillföres ett grundbelopp av 10,000 kronor. Vill man såvitt möjligt
103
bibehålla nu gällande fördelningsgrunder, borde detta grundbelopp höjas
till 20,000 kronor. Emellertid synes sakkunniga mera rationellt att
borttaga grundbeloppet och fördela hela anslaget såsom nu sker med
de brännvinsmedel, som icke utgå enligt nyssnämnda grund med
tre femtedelar efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden
och med två femtedelar efter den övriga folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.
Härigenom undvikes den förut (sid. 48) påtalade
oegentligheten att ett län erhåller flera grundanslag genom länets uppdelning
på flera hushållningssällskap, vilken uppdelning bland annat har
den olägenheten att öka administrationskostnaderna för jordbrukets främjande
inom respektive län. Därjämte synes det nuvarande minimibeloppet,
35,000 kronor kunna borttagas.
Strängt taget skulle sällskapen, i händelse det nu ifrågasatta allmänna
anslaget beviljades, ej erhålla någon större rörelsefrihet än före kristiden. Ej
heller5 kan någon sådan utjämning av den ekonomiska ställningen sällskapen
emellan åstadkommas, som av åtskilliga sällskap, särskilt de nordligaste,
påyrkats. Visserligen torde från och med år 1920 de förut anförda ändrade
grunderna för anslagets fördelning på de olika sällskapen tillföra några
få sällskap i någon mån efter behovet ökat anslag, men toi’de detta, med
hänsyn till vad sakkunniga inhämtat beträffande flera sällskaps ställning,
likväl bliva alldeles otillräckligt.
För att i någon mån tillgodose vissa sällskaps behov av kapital
samt möjliggöra initiativtagande få sakkunniga föreslå inrättandet av
en särskild” allmän lånefond för lanthushållningens främjande. Från
denna fond skulle hushållningssällskap kunna erhålla lån till engångsbehov
av mera extraordinär natur eller företag av sådan omfattning, att de icke
utan allvarliga rubbningar i sällskapets budget kunna av. detta med tillgängliga
medel utföras. Lånen böra beviljas av Kungl. Maj:t efter hörande
av lantbruksstyrelsen och eventuellt annan sakkunnig institution inom det
område låneansökningen avser samt utbetalas av statskontoret mot av hushållningssällskapet
avgiven skuldförbindelse därå. Lånen synas i allmänhet
böra löpa med 5 % ränta. Återbetalningen av dem torde böra taga sin
början först efter fyra år och lånen sedermera få amorteras med en fjärdedel
varje år, så att hefa lånebeloppet blir guldet med utgången av det
åttonde året, Kungl. Maj:t dock obetaget att medgiva de ändringar häri.
som kunna befinnas vara i förevarande fall och med hänsyn till gällande
räntesatser lämpliga. Sålunda bör Kungl. Maj:t kunna medgiva räntefrihet
eller höja räntefoten. Att närmare fastslå villkoren för lånens erhållande,
tillgodonjutande och återbetalande i eu författning synes varken
Lånefond.
104
behövligt eller lämpligt med hänsyn såväl till de mycket olikartade ändamål,
för vilka lånen böra kunna utlämnas, som olikheten i lånesökande
sällskaps ekonomiska ställning, utan synes fastställandet av nämnda villkor
och lånens storlek böra överlämnas åt Kungl. Maj:t. Såsom kapital till
fondens bildande synes till en början tillräckligt att anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor. Sakkunniga tillåta sig erinra att för en
av de äldsta lånefonderna, nämligen den för industrien inrättade manufakturförlagslånefonden
gälla likartade bestämmelser med dem, som ovan
föreslagits.
ÄrörZdT ,.
• Beträffande de nu utgående anslagen till jordbrukets främjande, vilka
vissa anslag. _ r s^n användning förutsätta bidrag från sällskapen med viss procent — vanligen
hälften — anse sig sakkunniga böra föreslå några förändringar, närmast
åsyftande lindring i sällskapens ökade utgifter, men även vinnande
av större likformighet beträffande anslagen. I till sakkunniga inkomna
skrivelser har det största flertalet av sällskapen påyrkat dels borttagande
av sällskapens bidragsskyldighet i förevarande fall, dels ock sänkning av
bidragen. Enligt sakkunnigas mening kan det icke anses oberättigat, att
staten uppställer såsom villkor för åtnjutande av vissa statsanslag, att från
det till vederbörande sällskap beviljade allmänna anslaget eller sällskapets
övriga tillgångar skall lämnas bidrag i viss proportion mot statsanslaget,
då en dylik bestämmelse utgör en garanti för att de särskilda statsanslagen
bliva utnyttjade endast i den mån intresset i orten för företaget tager
sig uttryck i beviljande av medel härför. Ifrågavarande bestämmelse har
dock, såsom förut framhållits, många gånger visat sig ödesdiger för sällskapen,
och anse sakkunniga därför önskligt, att den borttages beträffande
sådana anslag, som ej direkt beröra sällskapens verksamhet, utan mera
avse allmänna statsändamål, samt att beträffande vissa andra statsanslag
sällskapens bidragsskyldighet minskas något.
De bidrag, vilka böra helt överflyttas från sällskapen på staten, äro
kostnaderna för jordbruks- och fiskeristatistiken, frökontrollanstalter och
kemiska stationer.
Sedan ett par år tillbaka har frågan rörande omläggning av jordbruksstatistiken
varit föremål för utredning, först av särskilda sakkunniga, vilken
utredning resulterade i proposition till 1920 års riksdag (härom se
Kungl. Maj:ts prop. nr 159 och R.skr. nr 415) och därefter av statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen, vilken sistnämnda utredning ännu icke
hunnit slutföras. Enligt kungl. kungörelse den 13 december 1912 (nr
320) bestämdes, att statsbidraget för insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter skulle utgå med belopp intill hälften av vederbörande hushåll
-
105
ningssällskaps utgifter, vilken andel emellertid beträffande för år 1920
beviljat tilläggsanslag genom kungörelse den 30 juni 1920 (nr 467) höjdes
till tre fjärdedelar, fortfarande med viss möjlighet till ytterligare bidrag.
Med hänsyn till jordbruksstatistikens betydelse för landets folkförsörjning
och den omständigheten, att kostnaderna för densamma äro
beroende av från statsmakterna lämnade direktiv för de statistiska uppgifternas
insamlande, synes skäligt, att staten betalar hela kostnaderna
för statistiken ifråga.
Beträffande för fiskeristatistiska uppgifters insamlande avsedda anslag
gäller kungl. kungörelsen den 28 november 1912 (nr 296) med däri genom
kungörelse den 19 maj 1917 (nr 242) vidtagna ändringar. Statsbidrag må
ej utgå med högre belopp än tre fjärdedelar av de för sådant ändamål
inom orten använda medel. För år 1919 belöpte sig totala kostnaderna
för ifrågavarande uppgifters insamlande till omkring 36,000 kronor. Av
samma skäl, som anförts beträffande jordbruksstatistiken, böra jämväl kostnaderna
för fiskeristatistiken bestridas helt av staten.
Vad angår de kemiska stationerna må nämnas, att lantbruksstyrelsen
för närvarande på grund av remiss från Kungl. Maj:t har under utredning
frågan, huruvida omkostnaderna för dessa böra helt övertagas av staten.
För år 1922 har Kungl. Maj:t begärt anvisande av ett förslagsanslag,
högst, 80,000 kronor såsom bidrag till underhåll av landets åtta dylika
stationer, vilket anslag även beviljats av riksdagen.
Till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller
hushållningssällskap vart för sig eller i förening understödjas med minst
1,000 kronor, utgår för närvarande under vissa villkor ett belopp av högst
samma belopp. Enligt vad sakkunniga under hand inhämtat, försiggår
inom lantbruksstyrelsen utredning angående omläggning av ifrågavarande
anstalter.
Kostnaderna för kemiska stationerna och frökontrollanstalterna belasta
endast ett fåtal sällskaps budget.
Sakkunniga tillåta sig framhålla önskvärdheten av att de sålunda
pågående utredningarna påskyndas.
På senare tid hava åtskilliga sammanslutningar, avsedda för hela
landets samfälda gagn, vädjat till sällskapens offervillighet. Bå emellertid
sällskapen närmast hava till uppgift att främja den lokala utvecklingen av
jordbruksnäringen, hava dessa i stor omfattning avvisat dylika anslagsäskanden,
varigenom ifrågavarande föreningars ekonomiska läge blivit i viss
mån svävande. Det vill synas sakkunniga, som sällskapen borde befrias
även från den moraliska skyldigheten att understödja dessa föreningar och
14—202604
106
de i stället beredas tillräckliga understöd från staten. Sådana föreningar
o
o
äro exempelvis: svenska mosskulturföreningen, svenska ayrshireföreningen,
stambokföringsföreningen för svenska ardennerhästen, avelsföreningen för
rödkullig svensk lantras och svenska svinavelsföreningen.
En av de utgiftsposter, som under krigstiden mest sprungit i höjden,
är reskostnaderna och i viss mån dagtraktamentena under resor. Beträffande
dessa utgifter för sällskapens befattningshavare hänvisas till det
föregående. I detta sammanhang avses endast resekostnader och dagtraktamenten
till ordförande och ledamöter i olika premieringsnämnder. För
den med statsmedel understödda hästaremieringen har Kungl. Maj:t den
26 november 1920 (nr 800) utfärdat reglemente. Enligt detta reglemente
skall premieringen verkställas av en nämnd, bestående av ordförande och
två ledamöter. Av dessa utses ordföranden och en ledamot jämte suppleant
av Kungl. Maj:t, varemot den andra ledamoten utses av vederbörande
sällskaps förvaltningsutskott. Till ordföranden och den av Kungl. Maj:t
utsedda ledamoten utgår av statsmedel resekostnads- och traktainentsersättning
enligt tredje klassen i gällande resereglemente samt dessutom för
varje dag då premiering sker, ett dagarvode å 10 kronor, vartill för ordföranden
kommer årsarvode å 1,000 kronor.
Beträffande utförandet av premieringen av nötboskap gäller nu reglemente
den 17 november 1914 (nr 404) med däri genom kungörelser den
15 april 1919 (nr 155) och den 9 maj 1919 (nr 217) vidtagna ändringar.
Ordförande och suppleant resp. suppleanter för denne utses av lantbruksstyrelsen
efter förslag av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
som även utser en ledamot, varemot den andra ledamoten väljes
av den underavdelning, inom vilken han skall tjänstgöra. Ordföranden
åtnjuter resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i
resereglementet, vilken ersättning må gäldas av premieringsmedlen. Enligt
vad sakkunniga inhämtat verkställes för närvarande inom lantbruksstyrelsen
utredning rörande omarbetning av reglementet för nötboskapspremieringen.
Vad härefter angår jordbrukspremieringen har genom kungörelse den
26 mars 1920 (nr 114) angående ändrad lydelse av mom. l:o och 4:o i
kungörelsen den 19 oktober 1911 (nr 116) angående statsanslag till åtgärder
för höjande av det mindre jordbruket bestämts, att till hushållningssällskap
må av statsmedel utgå bidrag motsvarande halva beloppet
av den resekostnadsersättning, som enligt av hushållningssällskapet meddelade
bestämmelser tillgodokommer ordförande och för hela distriktet
utsedd ledamot i premieringsnämnden eller för denna premiering särskilt
107
utsedd nämnd. Ordförande och en av de två ledamöterna i nämnden
utses av vederbörande förvaltningsutskott, den andra ledamoten av den
underavdelning, inom vars område han skall tjänstgöra.
Svinpremieringen företages av en nämnd bestående av ordförande
och en ledamot. Den förre utses av lantbruksstyrelsen och åtnjuter resekostnads-
och traktamentsersättning i likhet med ordförande i häst- och
nötboskapspremieringsnämnd, vilken ersättning dock skall gäldas av distriktets
premieringsinedel. Dessa kostnader och motsvarande utgifter för leda
inoten, som utses av förvaltningsutskottet, bestridas till högst halva be
loppet av statsmedel — liksom övriga kostnader för premieringen (härom
se reglemente den 19 oktober 1911 nr 120) med däri den 16 mars 1917
(nr 89) och den 7 september 1917 (nr 609) vidtagna ändringar.
Med avseende å får premieringen slutligen gäller reglemente den 31
december 1917 (nr 942) med däri den 21 maj 1920 (nr 227) vidtagen
ändring. Premieringsnämnden består av en av lantbruksstyrelsen utsedd
ordförande och en av förvaltningsutskottet vald ledamot, vilka båda åtnjuta
enahanda ersättning, som ordföranden i svinpremieringsnämnden. Ersättningen
utgår av distriktets premieringsmedel och bestrides såsom övriga
kostnader för premieringen med högst hälften av statsmedel.
Av den ovan lämnade redogörelsen för premieringsnämndernas
sammansättning och bestridandet av kostnaderna för nämndernas resor
framgår, att föga enhetliga bestämmelser gälla i detta avseende. I en del
fall är visserligen bestämt, att ersättning till ordförande resp. ledamot skall
utgå enligt tredje klassen i gällande resereglemente, men då därjämte, utom
beträffande hästpremieringen, föreskrives, att denna ersättning skall eller må
utgå av premieringsmedel, innebär detta, att hushållningssällskap resp. landsting
måste betala minst hälften av denna kostnad, liksom beträffande övriga
utgifter för premieringen. I de fall då i vederbörande reglemente föreskrivits,
att ordförande skall utses av lantbruksstyrelsen samt att han skall
erhålla resekostnads- och traktamentsersättning enligt resereglemente^ synes
det vara en naturlig konsekvens härav att statsmakterna även ikläda sig
hela kostnaderna för dessa ersättningar, i likhet med vad som redan länge
ägt rum beträffande såväl ordförande som den ena ledamoten i hästpremieringsnämnderna.
Härigenom skulle vinnas större enhetlighet i bestämmelserna
och dessutom sällskapen emellan i någon mån åstadkommas en
utjämning av utgifterna, vilken utjämning främst skulle komma de tre
nordligaste, mycket vidsträckta och ekonomiskt svaga sällskapen till godo.
Det framlagda förslaget innebär, att ordförande i nämnd för premiermg av
jordbruk, nötboskap, svin eller får framdeles böra erhålla full ersättning
av statsmedel för omförmälda kostnader. Ersättningen synes böra utgå
108
av anslagen till de respektive premieringarna, vilka anslag därför torde
böra undergå motsvarande höjningar, som enligt av sakkunniga verkställda
approximativa beräkningar sammanlagt synes kunna uppskattas till omkring
25,000 kronor.
Slutligen vilja sakkunniga i detta sammanhang erinra om två förslag,
som framlagts i kap. III. av betänkandet. Enligt det ena av dessa skulle
såsom bidrag till avlönande av sekreterarna i hushållningssällskapen av
statsmedel utgå en grundlön å 5,700 kronor samt tre ålderstillägg, vartdera
å 500 kronor. Förutom till nämnda tillägg erfordras för ändamålet
ett särskilt statsanslag å 148,200 kronor. — Det andra förslaget innebär,
att lantbruksombuden skulle erhålla reseersättning och dagtraktamente av
statsmedel. Dessa belopp, som äro svåra att beräkna, torde kunna utgå
från nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar, vilket
anslag på grund härav synes böra höjas med omkring 50,000 kronor.
Under förutsättning av att sakkunnigas förslag i huvudsakliga delar
läggas till grund för proposition till 1922 års riksdag, torde för sagda år''
och närmast följande, intill året för förordningens ikraftträdande, böra anvisas
tillfälliga anslag till lämpliga belopp. (Jämför motiveringen rörande
förordningens ikraftträdande.)
»
109
Sammandrag.
Föreliggande betänkande innehåller i huvudsak följande förslag:
1)
utfärdande av förordning angående ändrade allmänna grunder
för hushållningssällskapens organisation m. m.;
2)
utfärdande av cirkulär till länsstyrelserna angående uppbörd
in. m. av ledamotsavgift i hushållningssällskap;
3)
utfärdande av kungörelse angående statsbidrag till avlönande av
sekreterare hos hushållningssällskap;
4)
anvisande av anslag för samma ändamål . . kronor 148,200: —
5)
höjning för en treårsperiod av allmänna anslaget
till hushållningssällskapen från 2,100,000 kronor
med 2,100,000 kronor till 4,200,000 kronor,
vilket, om de för åren 1920 och 1921 anvisade tillfälliga
anslagen å 682,000 kronor frånräknas, innebär
en effektiv ökning å.............. »
1,418,000: —
6)
utfärdande av kungörelse angående ändrade
allmänna grunder för det allmänna anslagets fördelning;
7)
inrättande av en allmän lånefond till lanthushållningens
främjande, anslag till kapitalökning .
»
500,000: —
8)
anslag till resekostnads- och traktamentsersättning
åt lantbruksombuden (eventuellt ökning av
nionde huvudtitelns ordinarie anslag till rese- och
traktamentspenningar).............. »
50,000: —
9)
vissa önskamål beträffande jordbruks- och
fiskeristatistiken, kemiska stationerna och frökontrollanstalterna,
åtskilliga föreningars understödjande samt
resekostnads- och traktamentsersättning åt ordförande
i vissa premieringsnämnder;
10)
anvisande av tillfälliga anslag å lämpliga
belopp för åren 1922 och 1923.
no
Reservation av herr Linders.
Eu av de viktigaste förutsättningar för att hushållningssällskapens
organisation skall bliva stark och ändamålsenlig är den, att underavdelningarna
knyta bygdeintresset kring sig. Så vitt möjligt böra underavdelningarna
anpassa sina verksamhetsområden efter socken- eller kommungränser
för att nå alla med sitt inflytande. Allt, som förtager intresset
för den lokala organisationen, är ägnat att försvaga hushållningssällskapet
i sin helhet och dess arbete. Därför har det för mig stått självklart, att
då ombud skola väljas till lantbrukstinget, måste valet ordnas så, att
valsedelavlämningen kan äga rum inom varje underavdelning. Majoritetens
förslag innebär, att, då valkrets utgöres av flera sockenavdelningar,
skola medlemmarna i regel samlas på en enda plats för att avgiva sina
röster. Endast i det fall Kungl. Maj:ts medgivande sökes och vinnes,
skulle valsedlarna få avlämnas i olika valdistrikt. En sådan bestämmelse
är enligt min mening absolut otillfredsställande.
Jag har därför påyrkat, att 7 § mom. 1 i förslaget bort uppställa
såsom regel, att där valkrets består av mera än en underavdelning, valsedelavlämningen
likväl sker inom varje underavdelning för sig eller inför
dess ordförande. Skulle större underavdelningar i enstaka fall, beroende
på samfärdsmedlens bristfällighet eller annat, behöva uppdelas i två eller
flera valdistrikt, så bör lantbrukstinget ha rätt att bestämma därom. Hur
som helst, måste det anses obefogat, och, om man betänker lantbrukstingets
myndighet i övrigt, ologiskt att besvära Kungl. Maj:t med en så
ringa angelägenhet som frågan om uppdelning av valkrets i valdistrikt.
Jag föreslår alltså, att 7 § mom. 1 får följande lydelse:
1. För val av lantbruksombud — — — — — — minst 3 lantbruksombud.
Valen förrättas i underavdelningarna. Dock må underavdelningarna
uppdelas i valdistrikt, därest så erfordras med hänsyn till
samfärdsmedlens bristfällighet eller andra lokala förhållanden.
Dessutom har jag ställt mig tveksam till sakkunnigmajoritetens förslag
till bestämmelse om rätt för visst antal medlemmar att påkalla den
proportionella metoden för val av lantbruksombud (7 § mom. 9). Krånglet
med en förhandsopinionsyttring torde medföra, att rätten blir illusorisk.
Klokare torde vara, att, därest minoritetsinflytandet skall skyddas,
helt enkelt stadga proportionella metodens tillämpning vid val av lantbruksombud.
Valmännen må sedan göra bruk av denna rätt efter behag.
Blotta befintligheten av ett sådant stadgande torde oftast medföra lojala
överenskommelser om gemensamma listor.
Sven Linders.
in
Bil 1.
Allmänna lantforuksforeningar i grannländerna
av professorn H. Juhlin Dannfelt.
I. Danmark.
1. Det kongel. danske Landhuskoldningsselskab
stiftades den 29 januari 1769 med uppgift att »med pris och belöningar
uppmuntra landtmannen, konstnären och handelsmannen i Hans Maj:ts
samtliga riken och land». Det var sålunda från början ett allmänt patriotiskt
sällskap, som genom belöningar skulle uppmuntra flit och duglighet
inom alla medborgarklasser; dess verksamhet gick även länge i denna
allmänna riktning, om än huvudvikten allt mer lades på lantbrukets
främjande.
Enligt sällskapets nu gällande stadgar är dess uppgift att främja
lantbruket och därmed i förbindelse stående näringar.
Jämte utdelning av »hedersbelöningar» (silverbägare) till lantmän och
»hederspris» till tjänare och lantarbetare, vilket alltjämt fortsattes, verkade
sällskapet till en början för förbättringar i jordbrukets teknik, såsom införande
av ändamålsenliga redskapstyper, spridande av kunskap bland
lantmännen genom utgivande, prisbelöning och utdelning av tryckta skrifter
m. in. Från 1820 anordnade sällskapet praktisk utbildning av lantbrukslärlingar
på enskilda egendomar, år 1857 upptogs anordning av föredragsoch
diskussionsmöten på arbetsprogrammet, och år 1860 började sällskapet
anställa konsulenter, först eu i mejerihantering, 1875 en i husdj ursskötsel
och 1882 en i växtodling, vilka tjänstemän hade hela riket till verksamhetsområde.
Sällskapets verksamhet bär även genom åtskilliga donationsfonder
och legat, vilkas förvaltning anförtrotts detsamma, inriktats på särskilda
uppgifter, såsom upphjälpandet av jordbruket på Island in. in.
På det hela taget har sällskapets verksamhet gått ut på att taga
initiativ till och organisera åtskilliga grenar av arbetet för lantbrukets
främjande, i senare tid särskilt försöksverksamheten, för att, då de sålunda
igångsatta företagen nått en större omfattning, överlåta dem till staten
112
eller till andra institutioner, med vilka de hava naturligt sammanhang.
Så har skett med P. Nielsens av sällskapet från år 1877 understödda,
betydelsefulla vallodlingsförsök, de år 1882 började maltkorns- och veteförsöken,
som leddes av en särskild nämnd, det meteorologiska institutet,
konsulentverksamheten, laboratoriet för lantekonomiska försök, frökontrollanstalten,
lantbruksmuseet och statens redskapsprovningar.
Sällskapet tjänstgör dessutom som rådgivande myndighet, såsom avgiver
yttranden åt regeringen. Det står även i nära förbindelse med de
provinsiella och lokala lantmannaföreningarna, vilket fått sitt uttryck däri,
att dessa sedan 1872 få välja hälften av medlemmarna av sällskapets
»bestyrelseråd»; valbara till dessa poster äro dock blott personer, som äro
medlemmar av Landhusholdningsselskabet.
Sällskapets ledning handhaves av en styrelse, bestående av 3 presidenter
och ett bestyrelseråd av 36 personer, av vilka, som nyss nämnts,
halva antalet väljes av de lokala lantmanna-(landbo-)föreningarna, en representant
för varje amf. Bestyrelsen utser en nämnd, som förbereder de
ärenden, vilka skola upptagas till behandling. Sällskapet håller generalförsamling
under årets sista kvartal; då väljas sällskapets funktionärer,
däribland revisorer, för 3 år.
Såväl enskilda personer som institutioner kunna bliva medlemmar av
sällskapet. Årsavgiften är 20 kronor, för vilken medlemmarna få såväl
sällskapets månadsskrift »Tidskrift for blandekonomi», som de småskrifter,
sällskapet tid efter annan utgiver. Medlemmarna få också förmånen av
25 % rabatt å analysavgifterna vid undersökning av foder och gödselmedel
vid två angivna laboratorier.
Sällskapet har, utom omkring en million kronor i donationsfonder,
en grundfond på 280 000 kronor och en reservfond på omkring 20 000
kronor. Det åtnjuter, utom de statsanslag det har att förvalta för bestämda
ändamål, endast några obetydliga statsanslag, nämligen ett allmänt
anslag av 2 000 kronor, till mejerikonsulentverksamheten 3 000 kronor,
till ledning av statskonsulentverksamheten 6 000 kronor och till getavelns
främjande 3 000 kronor.
Sällskapets verksamhet omfattar för närvarande följande uppgifter,
som handhavas av särskilda nämnder:
1. Praktisk utbildning av lantbrukslärlingar. Sällskapet antager till
lärlingar unga män, oberoende av samhällsklass, och skaffar dem anställning
under tre år på välskötta enskilda gårdar, lantbrukslärlingar med vistelse
ett år på varje gård, ladugårdsskötarlärlingar två år på en och ett år på en
andra gård. Lärlingsnämnden (Lserlinge-Udvalget) i samråd med presidiet
bedömer lärlingarnas arbete och tilldelar dem betyg.
113
2.
Vidareutbildning av mejerskor och mejerister.
3.
Getavelns främjande.
4.
Främjande av export av danskt utsäde.
5.
Kontroll av fodervaror i frihamnen.
6.
Främjande av jordens avdikning och bevattning.
7.
Främjande av bokföring.
8.
Utlåtanden över ansökningar om utdelning av böcker till lånbibliotek
på landet.
9.
Utdelning av belöningar.
10.
Biträde vid planläggning av lantbruksstudieresor.
Sällskapet har den befattning med de allmänna lantbruksmötena
(»de danske Landmandsforsamlinger»), att sällskapet sammankallar ett
delegerademöte av sällskapets styrelse och representanter för alla de
lantmannaföreningar (Landboforeninger), vilka hålla kreatursutställningar,
för lantbruksförbunden (FEelleslandboforeninger) samt för de städer, som
önska mottaga lantbruksmötet. Vid detta delegerademöte bestämmes plats
och tid för nästa lantbruksmöte, som skall hållas påföljande år, samt utses
ordförande och vice ordförande i styrelsen, tre medlemmar i den förberedande
kommittén samt prisdomare.
Sällskapet utgiver: a) »Tidskrift for blandekonomi», redigerad av sällskapets
sekreterare; b) årsberättelse om sällskapets verksamhet; c) fristående
smärre lantbruksskrifter, bekostade av Raben-Lewetzau’s fond;
d) »Landokonomisk Aarbog» (motsvarande lantbruksstyrelsens kalender).
2. De lokala lantmanna-(landbo-)föreningarna och deras förbund.
a) Landboföreningar.
I början av 1800-talet bildades de första lokala lantmannaföreningarna,
i allmänhet med ett amt till verksamhetsområde, och benämndes amtets
ekonomiska sällskap. De efter 1830-talet stiftade kallas i regel landboförening,
stundom lantbruksförening. Från 1860-talet ha inom alla amt
bildats flera dylika föreningar, var och en för ett härad eller än mindre
område. Deras antal i det egentliga Danmark uppgår till något över 120
med tillsammans över 100 000 medlemmar.
Dessa föreningar ha till uppgift att inom sitt område främja jordbrukets
utveckling i allmänhet genom anordnande av föredrags- och diskussionsmöten,
kreatursutställningar, lokala lantbruksmöten och fältförsök
samt premiering av välskötta småjordbruk och bildande av föreningar för
särskilda syften.
15—202604
114
Verksamheten ledes av en styrelse, som väljes av generalförsamlingen,
vilken hålles en eller två gånger årligen. Medlemskapet i föreningen
är öppet för alla jordbrukare och för jordbruket intresserade personer
inom föreningens område.
För bestridande av sina utgifter hava föreningarna att tillgå dels
medlemsavgifterna, som år 1918 uppgingo till sammanlagt över 250 000
kronor, dels statsbidrag till avlöning av konsulenter, pris vid kreatursutställningar,
växtodlingens främjande, lokala fältförsök och demonstrationsfält,
försöksträdgårdar för provning av olika fruktträdssorter, utställningar
rörande växtodling m. m. Som regel får statsbidraget uppgå högst till
lika belopp, som föreningen själv tillskjuter.
b) Föreningsförbund.
De lokala föreningarna hava distriktsvis sammanslutit sig till förbund
(Fadlesforeninger, Fadlesledelser), vilka verka för samma ändamål som de
enskilda föreningarna, men med distriktet i dess helhet som verkningskrets.
Dessa förbund utgöra en representation för lantbruket inom dess område.
Det finnes fyra dylika förbund: »De samvirkende landboforeninger» i
Själlands stift, »De samvirkende landboforeninger» i Fyens stift, »Föreningen
av jydske landboforeninger» samt »De samvirkende Lolland-Falsterske landboforeninger».
Medlemmar i förbunden äro de landboföreningar inom distriktet,
som anmäla sig att ingå i förbundet; inom det själländska och det
jutska förbundet fordras dessutom för tillträde, att sökande föreningen skall
hava minst 150 medlemmar med avgifter uppgående till sammanlagt minst
300 kronor; i det jutska och fyenska förbundets stadgar föreskrives även.,
att föreningen skall hava ägt bestånd minst ett år. Det jutska förbundet
upptager även direkt enskilda personer till medlemmar. De anslutna föreningarna
betala en viss del (5—10—20 %) av sina medlemsavgifter (i det
själländska 20 % även av statsbidraget till kreatursutställningar). De personliga
medlemmarna i det jutska förbundet betala en årsavgift av 10 kronor.
Förbunden hålla årligen ett delegerademöte, till vilket de anslutna
föreningarna äga rätt att sända representanter i visst förhållande till medlemsantalet
eller medlemsavgifternas summa eller ock (i Själländska förbundet)
representeras av sin ordförande och 2 ledamöter. Några ordinarie
allmänna möten äro ej föreskrivna. Vid de tre förstnämnda förbundens
delegerademöten väljas styrelse och vissa nämnder.
I förbundet för Lolland-Falster utgöres styrelsen av de anslutna
föreningarnas ordförande samt en vald medlem inom och en utom föreningens
styrelse.
t
115
c) De samverkande danska lantmanna-(landbo-)föreningarna.
De provinsiella förbunden hava sedan 1893 en gemensam centralrepresentation
i De samvirkende danske Landbo förening er, vilken omfattar
de fyra ovan nämnda förbunden samt Bornholms landokonomiske Förening.
»Samverksamhetens» uppgift är att främja lantbruket, giva uttryck åt
dess önskemål och representera föreningarna utåt, särskilt gentemot statsmakterna
och andra näringsgrenar. Den bör leda samarbetet mellan de
anslutna förbunden och uppställer överläggningsämnen för föreningsförbundens
delegerademöten av ombud från de lokala föreningarna.
»Samverksamheten» ledes av: a) förmanskapet bestående av två förmän
(ordförande) valda av bestyrelsen för två år, under vilka vardera av dem
tjänstgör ett år; b) verkställande utskottet (Forretningsudvalg) bestående av
förmanskapet, de fyra anslutna förbundens ordförande och vice ordförande
samt den Bornholmska föreningens ordförande; samt c) bestyrelsen, bestående
av det verkställande utskottets medlemmar samt 20 medlemmar
valda för tre år av de anslutna sammanslutningarnas delegerademöten proportionellt
efter deras medlemsantal. Alla de anslutna sammanslutningarnas
sekreterare hava säte och stämma, men ej rösträtt vid styrelsens möten.
»Samverksamheten» handhaver ledningen av vissa med statsmedel
understödda företag, såsom lantbruksekonomiska undersökningar, bearbetning
av kontrollföreningarnas räkenskaper, stambokföring, utbildning av
lärarinnor i hushållsskolor m. in. Dess utgifter bestridas med bidrag från
de anslutna sammanslutningarna i förhållande till antalet av dessas representanter
i bestyrelsen.
3. Husmansföreningar.
Den starka tillväxt i antal och betydelse, som småbruken vunnit,
särskilt genom statens långivning till bildande av dylika jordbruk (husmanslotter),
medförde från århundradets början bildandet av särskilda föreningar
av brukare av dylika jordegendomar för att tillgodose småbrukets
särskilda intressen bättre, än det kunde ske genom lantmannaföreningarna.
De i detta syfte bildade s. k. husmansföreningarna, vilkas antal år 191(i
närmade sig" 1 000, hava små, lokala verksamhetsområden, vanligen blott
en socken. De söka befordra småbrukets intressen genom anordnande av
föredrag och överläggningar m. m. samt representera denna klass av jordbrukare
gentemot regeringen och andra myndigheter och associationer.
Medlemskap i föreningarna står öppet för brukare av mindre än
IV2 tunnor haardkorn. Föreningarna erhålla del av statsanslagen till olika
lantbruksän damål.
16
Samverkande husmansföreningar. Husmansföreningarna hava likasom
lantmannaföreningarna sammanslutit sig för provinser eller amt till förbund,
av vilka de förnämsta äro De samvirkende jydske Husmandsfor eninger
och De samvirkende sjcellandske Husmands förening er. Vartdera av
dessa båda förbund hålla ett årsmöte av »sändemän», valda av de anslutna
föreningarna i proportion efter medlemsantalet. Sändemansmötet väljer
bestyrelse; i den själländska föreningen väljer bestyrelsen inom sig ordförande
och ett verkställande utskott (Forretningsudvalg). Som en högsta
central representation för husmansföreningarna verkar De samvirkende
danske Husmand''sforening er, vars ledning handhaves av en bestyrelse,
sammansatt av ett bestämt antal representanter för de båda nämnda förbunden,
de samverkande husmansföreningarna i Fyens stift, på Bornholm
och på Lolland-Falster samt en rättskunnig medlem. Inom sig väljer bestyrelsen
en verkställande nämnd (Forretningsudvalg). Ett allmänt landsmöte
hålles före varje folketingsval. Omkostnaderna för den centrala föreningen
uttaxeras på de anslutna förbunden i proportion efter deras medlemsantal.
Föreningen åtnjuter statsunderstöd för sin administration samt
handhav er statens anslag (av 100 000 kronor) till småbrukspremiering och
studieresor.
4. Lantbruksrådet.
Detta bildades år 1919, närmast för att bevaka lantbrukets intressen
under kristiden. Dess uppgift är a) att främja samarbetet mellan det
danska lantbrukets fack- och andelsorganisationer samt upptaga sådana
gemensamma uppgifter, som icke tillhöra de enskilda sammanslutningarnas
verksamhetsområden; b) att representera lantbruket inför regering
och riksdag samt gentemot andra näringsgrenar och i utlandet. Rådet
består av 5 ledamöter, valda av de samverkande andelsföreningarna, 5 av
de samverkande lantbruksföreningarna och 2 av det danska lanthushållningssällskapet.
Rådets kostnader avses att förskjutas av andelsföreningarna,
så att det skall stå ekonomiskt oberoende av staten.
5. Dansk landmandsforening.
Denna bildades år 1817 och avser att genom agitation verka för lantbrukets
ekonomiska intressen. Föreningen har underavdelningar i amten
och dessas ordinarie och vice ordförande bildar föreningens »samverksamhets
bestyrelse».
117
II. Norge.
1. Det kongel. Selskap for Norges Yel
hade vid sin instiftelse år 1809 karaktären av ett patriotiskt, litterärt och
ekonomiskt sällskap, vilket på ett slående sätt belyses därav, att sällskapets
första viktiga initiativ var grundandet av Kristiania universitet. Sällskapet
inskränkte emellertid 1829 sin uppgift till att verka för lantbrukets och
ekonomiens främjande, för vilket ändamål sällskapets klasser inskränktes
till fyra, nämligen jordbruks-, veterinär-, fiskeri- och industriklassen. Sällskapet
sammansattes av distriktsavdelningar (se nedan), för vilka det utgjorde
den centrala organisationen. Då emellertid samarbetet mellan dessa
lokala sammanslutningar och sällskapet ansågs lämna mycket övrigt att
önska, genomfördes år 1892 en ändring i stadgarna, bestående bland annat
däri, att dels sällskapets uppgift ytterligare preciserades till att i huvudsak
gälla lantbruket och dess binäringar och dels att sällskapet ej blott
skulle vara en sammanslutning av amtslantbrukssällskapen utan även hava
direkta, personliga ledamöter, varigenom man hoppades kunna få till stånd
en livligare föreningsverksamhet. Fortfarande klagades emellertid över den
bristande samverkan mellan sällskapet och dess avdelningar samt den stora
massan av lantbrukets idkare. Förbindelsen var ofta blott formell, i det
att de lokala sällskapen valde representanter i det centrala sällskapet och
insände dem åliggande årsberättelse men i övrigt levde sitt eget liv, vilket
de så mycket lättare kunde göra, som de fingo så stora anslag av staten,
att de i pekuniärt avseende blevo rätt litet beroende av centralsällskapet,
i vars arbete särskilt de från Kristiania avlägset belägna amtens representanter
föga deltogo på grund av de dyra kostnaderna för resor till representanternas
möten och det ringa intresse dessa, huvudsakligen åt sällskapets
administrativa ärenden ägnade, möten erbjödo, särdeles som i realiteten
direktionen var den avgörande i sällskapets angelägenheter. Härav framkallades
ånyo en omarbetning av sällskapets stadgar, och enligt dessa, antagna
år 1909, gälla i huvudsak följande bestämmelser:
Sällskapets uppgift är att verka för lantbrukets och dess binäringars
främjande. Sällskapet består av a) amtens »landhusholdningsselskap» (numera
fylkenas lantbrukssällskap), b) av andra sällskap eller föreningar, som
hava hela riket till verksamhetsområde och hava uppgift, som faller inom
området för det centrala sällskapets verksamhet och som av dettas representantskap
antages till underavdelning under sällskapet; c) direkta med
-
118
lemmar, dels årligen betalande ledamöter, dels ständiga ledamöter, dels
korresponderande och dels hedersledamöter.
Sällskapet styres av en direktion och ett representantskap. Direktionen,
med säte i Kristiania, väljes för fyra år i sänder av representantskapet
och består av preses och fyra andra medlemmar, av vilka senare en
årligen är i tur att avgå. Dess åliggande är att förvalta sällskapets medel,
förbereda ärenden, som skola förekomma vid sällskapets och representantskapets
möten, verkställa vid dessa fattade beslut och avgiva årsberättelse.
Representantskapet består av: a) representanter för de anslutna sällskapen
och föreningarna, en för varje 50-tal medlemmar i dessa; b) 18 representanter
valda på en sällskapets allmänna sammankomst bland dess direkta ledamöter;
c) direktionen. Preses är ordförande även i representantskapet.
Representantskapet, som har ett ordinarie sammanträde om året, utgör
sällskapets beslutande myndighet och väljer direktion, varemot sällskapets
tjänstemän och de sakkunniga nämnder, som få särskilda uppdrag, utses
av direktionen. Sällskapet betalar hälften, de representerade sammanslutningarna
den andra hälften av representanternas resekostnader för deltagande
i representantskapets möten.
De till sällskapet anslutna speciella föreningarna av sällskapen äro
för närvarande: Havedyrkningens Venner, Norsk Biavlsförening, Norsk
Förening for Fjcerkrceavl, Norges Kaninavlsforening, Den norske Husjlidsforening,
Den norske Dyrlcegeforening, Den norske Meier i förening och Det
norske Traverselskap.
Sällskapet har tid efter annan upptagit speciella verksamhetsgrenar,
vilka handhavas av särskilda nämnder (Udvalg) genom konsulenter eller
assistenter eller ock direkt uppdragits åt konsulenter. Då en dylik verksamhet
vuxit, så att den ej lämpligen kan handhavas av sällskapet, plägar
staten vanligen övertaga densamma att fortsättas direkt under jordbruksdepartementet.
För närvarande utgöras dessa verksamhetsgrenar och deras verkställare
av:
Undersökning rörande säterbruket genom Stöter- og Beites-udvalget
med en konsulent som försöksledare.
Växtodlingsförsök, stamsädsodling och jordbrukspremiering av Planteavlsudvalget
med en försöksledare, en sekreterare samt en konsulent i fröodling.
Undersökningar rörande Norges jordmåner, genom Jordbundsudvalget
med en konsulent.
Undersökningar över jordbrukets driftsförhållanden genom en konsulent.
119
Främjande av föreningsväsendet genom Samvirkeudvalget med 2 konsulenter.
_
.
Undersökningar rörande jordbrukets teknik genom Udvalget tor jordbrukets
Teknik med en konsulent.
Rådgivning och ledning vid fröodling genom en konsulent.
Dessutom har sällskapet ledningen och tillsynen av några med statsmedel
understödda åtgärder till lantbrukets fromma, utdelningen av belöningar
m. m. Sällskapet har ett lantbruksmuseum på Bygdö invid
Kristiania och ett lantbruksbibliotek.
Det utgiver »Tidskrift for det norske Landbruk», med 1 häfte i må
C?
naden.
Sällskapet har en huvudfond å omkring 40 000 kronor samt dessutom
under sin förvaltning ett antal donationsfonder och legat å sammanlagt
något över 700 000 kronor. För bestridande av sina förvaltningskostnader
och utgifter för särskilda verksamhetsgrenar förfogar sällskapet
över räntor, omkring 5 000 kronor, medlemsavgifter, omkring 5 000 kronor,
samt statsanslag, som under senare år uppgått till omkring 140 000
kronor.
2. Norsk Landmandsforbund.
Förbundet är en år 1896 grundad sammanslutning med agrarpolitisk
läggning, och har enligt sina år 1910 förnyade stadgar till uppgift att
samla norska lantmän (jord-, skogs- och trädgårdsbrukare) till gemensamt
arbete för deras ekonomiska och speciella intressen och för att åt det
norska jordbruket och dess binäringar vinna den aktning och den betydelse,
som det såsom landets förnämsta näring förtjänar, och det stöd
från statsmakterna, det kan kräva. Förbundet vill icke bilda eget politiskt
parti eller sluta sig till något av dem, som redan finnas,_ men
vill vid kommunala och politiska val verka för att män, som sluta sig till
förbundet, bliva valda.
Förbundet består av ständiga och årsbetalande ledamöter samt av
lantmannaföreningar och andra sammanslutningar samt till jordbruksnäringen
hörande företag. Jämte bestämda årsavgifter skola de medlemmar,
vilkas jordegendom har över 1 mai*ks skatt, betala matrikelbidrag av
minst 10 öre per »skyldmark», samt varje medlem, som betalar kronoskatt,
en inkomstavgift av 2 öre per krona skatt till staten.
Förbundets angelägenheter handhavas av en Landsstyrelse på 24 medlemmar,
valda av representantskapet bland förbundets medlemmar, hälften
varje år. Landsstyrelsen har högsta ledningen av förbundet, förfogar över
120
dess medel enligt dess stadgar och landsmötets beslut, och förbereder ärendena
till landsmötet. Det kan tillsätta ett arbetsutskott på 5 medlemmar
med 3 suppleanter.
De anslutna föreningarna bilda jämte i samma valkrets boende direkta
medlemmar för varje valkrets en kretsförening, som ledes av en
kretsstyrelse med en sekreterare. Kretsstyrelsen och kretssekreteraren skola
leda förbundets verksamhet inom kretsen.
Kretsstyrelsens ordförande (förmän) och deras ställföreträdare jämte
en vald representant för varje krets med över 300 förbundsmedlemmar
bilda representantskapet, som sammanträder på kallelse av landsstyrelsen
minst en gång om året och som har att välja medlemmar av landsstyrelsen
och behandla de ärenden, som föreläggas det av landsstyrelsen.
Landsmöte sammanträder en gång om året, såvitt möjligt omväxlande
i olika delar av landet, för att mottaga berättelsen om det gångna
årets verksamhet och besluta med anledning av de för mötet framlagda
räkenskaperna, samt i övrigt behandla av landsstyrelsen framlagda ärenden.
Röstberättigade vid landsmötet äro landsstyrelsens och finanskommitténs
medlemmar, kretsstyrelsernas ordförande (förmän) och deras ställföreträdare
samt representanter valda dels av medlemmarna i kretsföreningarna,
1 för 15
50 ledamöter i kretsen och 1 för varje följande 50-tal leda
möter,
dels av anslutna föreningar.
Förbundet är fullständigt fristående från statsmakterna och mottager
intet bidrag av allmänna medel. Det utgiver en egen tidning.
3. Norsk bonde- och småbrukarlag
är en opolitisk sammanslutning av föreningar särskilt för det mindre
jordbrukets främjande. Dess uppgift är enligt de år 1913 antagna stadgarna
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom folkupplysning
och samverkan i allt, som angår förvärv och bebyggelse av småbruk,
jordbruk och husdjursskötsel, inköp av varor, avsättning av produkter
samt anordningar berörande jordbruks- och skogsarbetares löne- och
bostadsförhållanden.
I förbundet kunna upptagas föreningar, som hava en med förbundets
uppgift överensstämmande verksamhet och som stå öppna för den
som brukar jord eller i allt väsentligt delar småbrukares levnadsvillkor
och intressen.
Förbundets årsmöte hålles 1 gång årligen på tid och plats, som bestämts
av näst föregående årsmöte. Varje ansluten förening äger att
sända 2 rep“resentantar för varje påbörjat 50-tal ledamöter; vissa fylkeslag
121
representeras av sin ordförande. Årsmötet besluter i alla ärenden, som ej
äro uppdragna åt styrelsen.
Styrelsen, bestående av ordföranden (förmannen) och 6 ledamöter,
valda på årsmötet, såvitt möjligt så att de olika landsdelarna bliva rättvist
företrädda, representerar förbundet gentemot staten, lantbrukssällskap
och andra.
För att befordra förbundets särskilda syften tillsätter förbundet särskilda
3-mansnämnder och en finanskommitté på 5 ledamöter. De förra
tillsättas av styrelsen, den senare av årsmötet.
De anslutna småbrukarlagen erhålla andel av de statsbidrag, som
förbundet erhåller till stöd för sitt arbete. De anslutna lagen erlägga till
förbundet en årsavgift av 1 krona för varje lagets medlem.
4. Lantbruksråd.
Enligt stortingets beslut år 1919 skall ett lantbruksråd inrättas
med uppgift att såsom rådgivande mellanled mellan jordbruket, representerat
av dess föreningsväsen, samt landets administrativa och beviljande
myndigheter upptaga till behandling ifrågakommande åtgärder till lantbrukets
främjande.
Rådet skall vara sammansatt av en representant från vart och ett
av landets lantbrukssällskap, 4 medlemmar av Bonde- och småbrukarlaget,
lika många medlemmar av Landmandsforbundet, 2 medlemmar av Norsk
skogseierforbund och 2 av Det norske skogsselskap samt preses och vice
preses i det kgl. Selskap for Norges Vel, och skall komplettera sig själv
genom inval av 5 vetenskapsmän eller speciellt sakkunniga. Det väljer
själv sin ordförande (förman) och sekreterare samt upprättar inom sig en
arbetskommitté på 5 medlemmar.
5. Fylkes-lantbrukssällskap.
För att erhålla organ för sin verksamhet ute i landets olika bygder,
sökte sällskapet för Norges väl omedelbart efter sin instiftelse att träda i
förbindelse med de sällskap för allmännyttiga ändamål, som redan funnos
bildade, och indelade landet i 31 distrikt, inom vart och ett av vilka arbetets
ledning anförtroddes åt en distriktskommission. Sedan sällskapets
verksamhet år 1829 genom då antagna nya stadgar inskränkts till »lanthushållningens
och ekonomiens främjande» med amtslantbrukssällskap
som underavdelningar, bildades sådana sällskap i flertalet arnt, huvudsak
16—202604
-
122
ligen bestående av sällskapets i amtet boende medlemmar. Såsom redan
är nämnt utgöra dessa till ett antal av 18, ett för varje fylke, fortfarande
underavdelningar av det kungl. sällskapet med representationsrätt i dess
styrelse. Av sällskapen bestå en del blott av anslutna föreningar, under
det att andra hava även direkta ledamöter.
Sällskapens verksamhet, som i huvudsak beror av dess egna beslut,
omfattar huvudsakligen: inrättande och underhåll av lantbruksskolor; anställande
av vandringslärare eller konsulenter inom olika grenar av lantbruket
och dess binäringar; hållande av föredragskurser; anordnande av
utställningar; avelsdjurspremiering; inköp av hjälpmedel för jordbruk. För
sina utgifter hava de utöver sina medlemsavgifter bidrag från staten och
fylket, vanligen så anpassade att bygdens tillskott skall vara minst lika
stort som statens. Sällskapens angelägenheter handhavas av en styrelse,
som väljes dels av sällskapets årsmöte och dels av vederbörande amtsting
och, enligt en av 1919 års storting godkänd proposition, bör bestå av lika
många större och mindre jordbrukare.
Härads-, socken- och byföreningar, bondelag m. fl. lokala sammanslutningar
äro vanligen anslutna till fylkessällskapen, och utgöra organ för
dessa smärre kretsars lantbruksintressen och särskilt för inköpen av konstgödsel,
fodervaror, lantbruksmaskiner och andra hjälpmedel likasom även
för försäljning av produkter såsom säd, frukt, potatis och dylikt.
III. Finland.
1. Hushållnings-(lantbruks)-sällskap.
Lantbruksföreningsväsendet i Finland går tillbaka till den svenska
tiden, i det att den i Sverige under senare delen av 1700-talet allt mer
framträdande tanken att skaffa lanthushållningen en facklig representation
och en sporre till framsteg genom inrättande av lokala nämnder och provinsiella
föreningar för Finlands del ledde till bildandet år 1797 av det
Finska Hushållningssällskapet. Detta sällskap hade från början hela landet
till verksamhetsområde, men sedan omkring 1860 jordbruksexpeditioner
inrättats och särskilda, av hushållningssällskapet oberoende lantbrukssällskap
uppstått för landets olika län. förlorade hushållningssällskapet allt
mer sin centrala ställning och fick sin verksamhet allt mera inskränkt till
det s. k. Egentliga Finland och Aland. Sällskapet hade dock fortfarande
ombudsmän i hela landet, vilket var indelat i 41 ombudsmannadistrikt,
och hade inseendet över de i hela landet verksamma statsag-ronomerna sig
O
O
123
anförtrott, det utdelade »belöningar för lantmannaförtjänster» i hela landet
och regeringen inhämtade dess utlåtande över allmänna ekonomiska
åtgärder. År 1905 blev den inskränkning i sällskapets verksamhetsområde,
som redan faktiskt skett, administrativt fastställd och ytterligare skärpt
genom ett senatsbeslut, som bestämde, att sällskapet ägde använda bevil
iade statsanslag endast inom de 25 svensktalande kommunerna i det s. k.
Eo-entliga Finland med Åland under det att de 50 övriga, finsktalande
kommunerna i denna landsdel överfördes till ett nyinrättat särskilt lantbrukssällskap.
Sällskapets angelägenheter handhavas av dess plenum, som sammanträder
i februari, maj och november, samt av ordförande, vice ordförande
och styrelse, vilken består av vice ordföranden och 4 av sällskapet
valda ledamöter.
För att sällskapet alltid må vara beslutmässigt, vartill tordras närvaro
av minst 10 medlemmar, utser det 20 delegerade, som böra vara
närvarande vid alla plena och särskilt sätta sig in i de frågor, som därvid
skola förekomma, utan att dock äga större myndighet än övriga tillstädeskomna
ledamöter. Om delegerad får laga förfall för frånvaro från plenarmöte,
skall detta anmälas på sällskapets kansli. Ärende, som skall förekomma
vid plenum, skall dessförinnan vara tillgängligt å sällskapets kansli;
har det varit fallet under minst 14 dagar, beror ärendets bordläggning,
om det av någon begäres, av de närvarandes beslut, men i^ motsatt fall
får begärd bordläggning ej vägras, såvida ej ärendet anses brådskande och
de närvarande besluta dess omedelbara behandling.
Styrelsen, i vilken särskilt jordbruket, mejerihanteringen och lagfarenheten
böra vara företrädda av fackmän, sammanträder 1 gång varje
månad och bereder ärenden, verkställer av plenum fattade beslut och besluter
i ärenden, vilka ej äro förbehållna pleni avgörande.
.
Sällskapet åtnjuter statsbidrag såväl till förvaltningskostnader, som
till åtgärder för jordbrukets, husdjursskötselns, mejerihanteringens, husslöjdens
främjande och för särskilda ändamål.
Jämte ''det finska hushållningssällskapet finnas ytterligare 21 lantbrukssällskap
med större verksamhetsområde, för vars omfattning^ järnte
läns- även språkgränserna äro bestämmande. Liksom det förstnämnda sällskapet
intaga dessa ungefär samma ställning som de svenska hushållningssällskapen,
d. v. s. deras uppgift är att i allmänhet verka för lantbrukets
och dess binäringars, däri inbegripet skogsskötsel och fiske, utveckling och
lantbruksbefolkningens förkovran.
Sällskapen bestå antingen blott av anslutna lantmannagillen, vilkas
medlemmar sålunda medelbart äro ledamöter av lantbrukssällskapet, eller
124
även av enskilda personer eller ock (såsom finska hushållningssällskapet)
blott av enskilda ledamöter.
Tack vare av staten beviljade anslag hava de i sin tjänst konsulenter
och instruktörer — år 1914 sammanlagt 332 personer —, vilka dels
efter anmälan biträda med råd och upplysningar samt planläggning av
odling, dikning, byggnaders uppförande, utfodring m. m., dels medverka
vid föredragskurser eller hålla enstaka föredrag, biträda vid utställningars
ordnande och som prisdomare m. m. Sällskapens statsanslag uppgin^o år
1914 till sammanlagt 1 453 514 mark.
Rösträtt vid sällskapens möten tillkommer i vissa sällskap alla ledamöter,
i andra blott gillens och kretsars ombud och styrelsens ledamöter.
I avseende på den närmaste vården om sällskapens angelägenheter växla
förhållandena något inom de olika hushållningssällskapen. I Österbottens
svenska lantbrukssällskap åligger det en styrelse, bestående av sällskapets
ordförande och vice ordförande samt 8 av sällskapet för 2 år valda ledamöter
(med 4 suppleanter), av vilka hälften årligen ombytas. I Nylands
och Tavastehus läns lantbrukssällskap består styrelsen av sällskapets ordförande
och tre för 3 år av sällskapet valda ledamöter, varjämte varje
anslutet lantmannagille äger insätta 1 medlem i styrelsen. Styrelsen inom
sistnämnda sällskap sammanträder minst 2 gånger om året och har att
leda sällskapets verksamhet, förbereda ärendena till sällskapets möten, antaga
sällskapets tjänstemän, utse ledamöter i styrelser för skolor m. m.
samt att bevilja sökta anslag, men har vid sin sida ett inom styrelsen valt
förvaltningsutskott, som har att verkställa beslutade åtgärder och sköta
löpande ärenden.
2. Landtmannagillen
finnas i de flesta av rikets socknar, i större socknar stundom flera gillen,
under det att å andra sidan flera smärre socknar tillsammans kunna bilda
ett gille.
Dessa, av vilka flertalet uppkommit efter sekelskiftet, synas ofta från
början hava varit självständiga sammanslutningar, men äro nu anslutna
till områdets lantbruks- eller hushållningssällskap, vanligen så att de äro
medlemmar av dessa. Deras antal utgör för närvarande omkring 800 med
omkring 50 000 medlemmar.
Gillena verka inom sitt område för lantbrukets och den allmänna
hushållningens främjande genom anordnande av möten, undervisningskurser
och föredrag, utställningar, tävlingar, utfärder, anskaffning av maskiner
för medlemmarnas gemensamma bruk, utdelning av skrifter m. m. Några
125
gillen hava aven egen instruktör. De hava utvecklat en särdeles kraftig verksamhet
för åstadkommande av kooperativa företag (andelslag), kontrollföreningar,
tjurföreningar o. s. v., och äro de organ, genom vilka tidskrifter
och annan facklitteratur spridas i de vidaste kretsar.
'' Medel till bestridande av kostnaderna för denna verksamhet erhållas
dels av medlemsavgifterna, vilka år 1914 uppgingo till blott 28 862 mark,
dels bidrag från det överordnade lantbrukssällskapet.
3. Centralförbund.
r
År 1906 bildades Landtbrukssällskapens i Finland Centralförbund,
som en sammanslutning av rikets lantbruks- och hushållningssällskap samt
på lanthushållningens område verksamma speciella facksällskap. Till förbundet
höra 20 av rikets 22 lantbrukssällskap (se nedan), och 6 specialsällskap
(3 nötkreatursavelsföreningar samt landets skogsvårds-, svinavels- och
mosskulturförening).
Centralförbundet håller vart annat år på bestämda tider ett möte,
som räcker högst 10 dagar, vid vilka möten för lanthushållningen betydelsefulla
frågor behandlas. Representanter till mötena sändas av de anslutna
sällskapen och föreningarna till antal beroende av dessas medlemsantal.
Varje lantbrukssällskap vars anslutna gillen hava tillsammans 1 000
medlemmar, väljer 1 representant, ett medlemsantal av 1 001—5 000, berättigar
till 2 och över 5 000 ledamöter till 3 representanter. Varje anslutet
specialsällskap har rätt till 1 representant, men till 2, om sällskapets
verksamhetsområde är hela landet och medlemsantalet är minst 1 000.
Medlemsavgifterna i centralförbundet stå i förhållande till representanternas
antal, så att för 1 representant betalas 600, för 2 1 200 och för 3
1 600 mark. — Centralförbundet utgiver egen tidskrift, som utkommer
med 1 nummer i månaden. Dess styrelse utgöres av en delegation av 8
personer. Det har i sin tjänst en sekreterare och en konsulent, vilka biträda
de anslutna föreningarna, hålla föredrag på deras möten o. s. v.
Språkskillnaden har gjort att två av rikets lantbrukssällskap, Nylandsoch
Tavastehus läns, icke anslutit sig till lantbrukssällskapens allmänna
centralförbund utan bildat Svenska landtbrukssällskapens i Finland förbund,
till vilket även det finska hushållningssällskapet anslutit sig. Till detta
förbund äro anslutna även de lantbruksföreningar, vilkas officiella språk
är svenska eller svenska och finska och vilkas verksamhetsområde omfattar
även Finlands svenska bygder.
Förbundets ändamål är att åstadkomma samarbete mellan dessa sällskap
och föreningar genom gemensamma sammankomster, överläggningar
126
och exkursioner, gemensamt utgivande och uppköp av facklitteratur, undervisningskurser,
utställningar, tävlingar, premieringar, gemensamma företag
på försöksverksamhetens, lärlingsväsendets m. fl. områden.
I
Vid förbundetso årsmöte, som hålles i februari eller mars omväx
lande
i Hälsingfors, Abo och Vasa, och bör vara förenat med svenskspråkiga
föredrag, diskussioner, kurser m. m., företrädes varje anslutet lantbrukssällskap
av 3 representanter, bland dem sällskapets sekreterare, och
anslutna specialföreningar enligt förbundets i varje fall fattade beslut, av
högst 3 representanter. Varje repi''esentant har 1 röst.
Förbundets angelägenheter handhavas i övrigt av ett förvaltningsutskott,
bestående av ordförande, vice ordförande och 1 ledamot jämte 3
suppleanter, valda på årsmötet. Utskottet sammanträder minst 2 gånger
om året, och sköter ärendena i övrigt genom skriftväxling.
1
127
Bil. 2.
Friedrich med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc. LandtGrefwe
till Hessen etc.
Wår Ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Alsmäktig, T ro-Man etc.
Oss hafwa Riksens, wid sidst» Riksdag, församlade Ständer under then 22
Augusti 1741, i underdånighet wid handen gifwit, huru som the warit omtänkte,
på hwad sätt Landthushållningen i Riket ännu mera måtte kunna förbättras, samt
åt the så mycket mera funnit nödwändigheten theraf, som thet i bland Riksens största
och förnämste angelägenheter räknas ibör, åt igenom Lands-Culturens uphielpande,
et så ymnigt Förråd på Spannemål och Brödkorn för Inwånarne i Landet winnes,
åt man kan undgå förskaffa sådant ifrån Utrikes och främmande Orter; Men åt
thetta icke kunnat erhållas, har förnämligast hörrördt af okunnoghet om Landets och
Åkerns rätta brukande, och ehuruwäl många hälsosamma och nyttiga Författningar
om Lands-Culturen tid efter annan bliwit gjorde, har dock wärkställigheten theraf,
ibland annat för then Orsaken skul, ej kunnat fortsättias,^ åt Wåre Embetsman, så
wäl som Cronobetienterne, ej kunnat för theras öfrige mångfaldige Embetssysslor.
theröfwer hafwa et behörigt inseende. _
o
Riksens Ständer förmäle härjemte, sig hafwa warit betänkte theruppa,
huru något medel til hielp häruti skulle kunna uppfinnas; samt åt the fallit på
then tankan, thet uti hwarje Sokn kunde utses och wäljas en eller flere förnuftige
och bepröfwade Landthushållare, som kunde råda och _ styrka the öfrige Soknens
Inwånare uti thet, som bäst och nyttigast pröfwas til Lands-Culturens uphielpande
och förbättrande, hwilka Landthushållare, efter eget godtyckio, kunna Årligen
ombytas, alt som Soknemännen therom öfwerenskomima. Och som theh hwar
och en undersåte lärer högst om hiertat wara, åt bidraga thertil, thet fäderneslandet
måtte bringas til then förmon, åt Oeconomien och Lands-Culturen alt mer och
mer tillwäxer och befordras; Så förmodes, åt the, som äro gode Hushållare, ej lära
sig undandraga åt antaga en sådan syssla, enär the therom bliwa anmodade, och
å andra sidan, åt hwar och en söker wärkställa och utöfwa, alt hwad thesse Hushållare
kunna styrka och förmana them til, efter som sadant länder i synnerhet them
sjelfwe til förmon och nytta: Warandes nogsamt bekant, åt intet kraftigare medel
kan wara, åt bringa Almogen ifrån sine Förfäders Gamle wane, än åt ^någon med
godt Exempel them föregår, samt sedan wägleder och -gifwer them gode råd på hwad
sätt man både nyttigast och lindrigast kan thenne fördelaktige förbättringen åstadkomma.
.
Thesse Hushållare böra, sedan the thertil äro lutwalde af Soknemännen,
hwiarje Härad, på en wiss dag, hos Eder i Orten sig inställa, och ther widare under
sig utwälja fyra eller flere Personer, som the af erfarenhet funnit wara the bestå
128
Landtmän och Hushållare wid sine egne Gårdar och Hemman, och när thet sked!,
kunna thesse senare Oeconomi eller Hushållare., sedan the, så wäl af egen erfareshet,
som igenom underrättelsers inhämtande af Hushållarne i Länet och uti Soknarne
fått efterrättelse om beskaffenheten och tilståndet med Åkerbruket, och ehuru
Angarne med mera, äro skötte och handterade, hos Eder gifwa sådant tillkänna, samt
tillika sig utlåta och gifwa wid handen, hwad the förmena wara bäst, nyttigast och
drägligast för Landtmannen, åt, efter hand kunna upodla och förbättra sine Hemman,
både Åker och Äng. hvarigenom I ej allenast kunnen få kunskap om länets
tilstånd, utan ock tilfälle åt föranstalta om the til Förbättringen i wägen warande
hinders undanrödjande, samt taga the mått och steg, som, efter hwarje Orts beskaffenhet,
kunna pröfwas wara the bäste och tienligaste. Och sedan thesse Hushållare
således öfwerlagt, huru the i Soknestugun, i Kyrkoherdens, så wäl som andra Ståndspersoners
närwaro, discourera och tala med Soknemännen om theras Åkerbruk, och
i hwad stånd thet nu är, samt huru thet lättast efter hand kan förbättras til hela
landets och i synnerhet theras egen nytta och förmon, och sedan så mycket som giörligt
är, sjelwa efterse, eller säker underrättelse inhämta, huru hwar och en efterlefwat
och wärkstält, hwad honom ålegat. Men ther något hinder wore i wägen, bör, så
udda thet ej eljest kan förekommas och rättas, sådant af Hushållaren hos Eder skrifteligen
anmälas, på thet hielp och bot härutinnan må kunna skaffas.
Bland the giöromål, som thesse Hushållare böra i akt taga, är Åkrarnas rätta
brukande och omlagande, til hwilken ända the ock wid Jord-Ransakningarne hafwa
sig åt inställa och wid handen gifwa, hwad the til Lands-Culturens förbättring funnit
eller finna vara rådeligt och nyttigt. Så är ock nödigt, åt af them giöres then
Inrättning, att Hand-Skäror brukas til Sädens utskärande, af Åkern, ther thet sig
giöra låter, emedan igenom then brukelige Mejningen, alt för mycken Säd spilles
och blifwer liggande på Åkren. The hora jemväl hafwa inseende öfwer Ängiar, theras
rödiande med hwad mera, som til theras förbättrande länder. Theras upsikt
år äfwen nödig och angelägen öfwer Skogarnes wårdande samt Löfträns plantering,
Stengårdars t>ch Jordwallars omläggande samt Häckars planterande, Boskapsskötsel
och Schäfferier, med mera, som ej så noga kan uppräknas, utan mera wid pröwningen
af en god Hushållare kan erinras och wärkställas. Hwaribland ej bör förgätas, åt
öfwertala och lära Landtmannen täcka bindtak af halm, på thet sätt, som i Skåne
sker, och på åtskillige andre orter brukas, emedan the äro mycket waraktige, och
thessutan spares mycken Halm för Creaturen, som eljest till stor myckenhet fåfängt
på taken upruttnar. Och när thesse Hushållare, som bemält är, finna nödwändigt,
åt någonting skrift- eller munteligen hos Eder andraga; Så böra the utan uppehåll
expedieras:
Kommandes äfwen wid alla Sådane tilfällen och ansökningar, proto
coll
åt hålas, på thet I mågen iså mycket bättre och säkrare kunna wisa, med hwad flit
och åhoga I sökt åt befrämja Lands-Culturens upkomst och fritagande, och åt theraf
jemwäl kan inhämtas beskaffenheten och tilståndet af hwarje Province samt hwar
och en Orts bruk, plägsed och wana, så Riksens Ständer therutaf, wid theras nästa
Sammankomst, kunna så mycket mer få klarare ljus och kunskap om hela Landets
ulstånd i gemen, och hwar efter så kunna tagas the mått och steg, som tienligast,
och nyttigt pröfwas. För öfrigt hafwa Riksens Ständer i anledning af thetta föregående,
så wäl som af 13 § utaf Bonde-Ståndets Allmänna Beswär wid sistledne
Riksdag, låtit författa et Project til en så kallad By-Ordning hwarutinnan äfwen et
och annat gifwes wid Handen som ännu torde wara obekant, men för en Landtman
iir nödigt åt weta. Och ehuru wäl samma By-Ordning ej kan i alla mål och omstän
-
129
digheter wara lämpelig för hwarje Landsort; Så är dock merendels theruti anfört
alt hwad som för en uti Byelag boende Landtman är angelägit åt i akt taga och
efterse: Kunnandes eljest samma By-Ordning uti thet som finnes nödigt, efter hwarje
orts ibeskaffenhet, samt Grannarnas i Byelagen öfwerenskommande jemkas och inrättas.
Af alt thetta, som Riksens Ständer funnit nödigt wara, til Lands-Culturens
förbättrande, hos Oss i underdånighet åt andraga, gifwe Wi Eder härmed ej allenast
Nådig del, utan ock sände Eder härhos tillhanda så många Exemplar af förenämnde
genom trycket utkomme By-Ordning, åt hwar Sokn och Församling et theraf må
undfå, jemte Nådig wilja och betalning, åt om wärhställigheten häraf draga behörig
och skyndsam omsorg. Hwarmed Wi befalla Eder Gud Alsmäktig Nådeligen.
Stockholm i Råd-Cammaren then 20 Februari 1742.
FRIEDRICH.
Gustaf Boneauschiöld.»
Kungl. Cirkulär till samtlige landshövdingarne ang. det som Riksens ständer nödigt funnit till
landskulturens förbättrande, item med exemplar av byordningen.
17
■202604
130
Bil. 3.
Underdånigt Memorial.
Uti de av Eder Kungl. Maj:t för dess Lantbruksakademi under den 28
december 1811 utfärdade nådiga stadgar, bär Eder Kungl. Maj:t med övriga skyldigheter,
som blivit Akademien nådigt ålagde, förenat den, att söka befordra inrättningen
av Hushållssällskap i de orter av riket, där någon sådan stiftning ännu icke
finnes vidtagen.
Till fullgörande av denna skyldighet har Akademien trott förnämligast höra
uppgiften av någon allmän plan till dylika sällskaps inrättning, vid övervägande
varav Akademien, sedan dess förvaltningskommitté, enligt stadgarnes föreskrift, blivit
hörd och sitt betänkande avgivit, i enlighet därmed ansett följande tvenne grundsatser
böra antagas såsom rättesnöre vid en sådan plans författande, nämligen först,
att de inrättningar, som under samma överhets och samma lagars styrelse arbeta för
lika ändamål, även böra, i avseende på allmänna grunderne för sin enskilda sammansättning,
organisation och styrelse, vara lika; därnäst, då dessa inrättningar, ehuru
inom gränserna av samma land, ofta finnas för övrigt, genom lege, klimat, brister
eller tillgångar, jämte andra ispeciella föremål för sin uppmärksamhet och sin åhåga
att gagna, uti olika förhållande, bör bestämmandet av de mera speciella föreskrifteme
bero av lokala omständigheter, samt föreslås av ämbetsförvaltningen på stället, i
samråd med ortens kunnige och upplyste invånare.
Dest är i enlighet med dessa grundsatser, som Akademien vågar i underdånighet
Eder Kungl. Maj:ts visa prövning underställa följande:
Plan till ett Hushållningssällskap, allmänt för ett helt län.
1.
Föremålet för de i varje län av riket till inrättande föreslagne Hushållningssällskap
bör vara i allmänhet allt sådant, som inom kretsen av egen lokal och utom
gränserna av Konungens ämbetsmäns samt tillförordnade myndigheters befattning,
kan antingen genom sällskapets allmänna eller varje ledamots enskilda åtgärd verkställas
till lanthushållningens förbättring, genom upplysning, efterdömen, uppmuntran
eller belöningar.
I anseende härtill synes intet av de ämnen, som Kungl. Maj:t för dess
Lantbruktsakademies verksamhet i nåder föreskrivit, höra anses från sällskapets åt
gärd undandragit, och må, för att ej från dessa talrika viktiga föremål draga ledamöternas
uppmärksamhet, inga främmande, ehuru eljest nyttiga ämnen, vid sällskapets
sammankomster företagas.
2.
Då, till följe av Kungl. Maj:ts nådigste förordnande, det åligger dess Lånt
-
131
bruksakademie, att dels för Hushållningssälskapene i varje län av riket låta förfärdiga
modeller av nya eller förbättrade åkerbruksredskap, samt om deras nyttjande
låta undervisa de till Akademien insända lärlingar, dels meddela sällskapen
nyttiga mindre kända frön till nya ordlingar m. m.: ävensom dem, jämte allmänheten
resultaten av gjorda försök och erhållna upplysningar i Lanthushållningen, varjämte
Kungl. Miaj:t i nåder anbefallt Akademien, att om dessa sällskaps framsteg
årligen avgiva underdånig berättelse, så bör emellan Akademien och Hushållningssällskapen
i riket en oavbruten kommunikation äga rum, till befrämjande av deras
enskifta och hela fäderneslandets gemensamma nytta och förkovran.
3.
De förste ledamöterna utnämnas av Landshövdingen i länet till ett antal
av tolv, varibland de inom länet vistande ledamöterna av Kungl. Lantbruks- och
Kungl. Vetenskapsakademieme böra inbegripas. Desse således utnämnde “personer
må sedan genast, genom val ibland länets övrige invånare, föröka ledamöternas antal
till en storlek lämpad efter omständigheterna; dock böra av sällskapets ledamöter,
utan avseende på stånd, alltid minst tva tredjedelar vara innehavare av jord under
eget bruk, och varje ledamot tillika äga rätt att vid sammakomsterne såsom åhörare
medföra en av antingen länets egna eller främmande jordbrukare.
4.
Landshövdingen i länet är ständig Ordförande, med avgörande rätt, da
rösterna finnas lika delta, att i hans ställe, i fall av frånvaro, föra ordet, väljer sållskåpet
tre bland sina ledamöter, varav landshövdingen äger att utnämna en till
vice ordförande för året, och de tvenne övriga, i den ordning de röster erhållit, fora
ordet i landshövdingens och vice ordförandens frånvaro.
5.
Sekreterare och skattmästare samt andra nödiga tjänstemän tillsättas genom
val av sällskapet.
,
, ,
6.
Sedan sällskapets antal hunnit tjugu personer, samt sekreteraren och skatt
mästaren
blivit valde, utnämner ordföranden tre samt sällskapet genom omröstning
tre bland ledamöterne, vilka sex personer, jämte ordföranden, sekreteraren och
skattmästaren, utgöra ett förvaltningsutskott till alla angelägna ärendens beredning
samt utförande av sällskapets företag.
.
7.
Detta förvaltningsutskott förnyas på det sätt, att varje av de tva törsta
åren två av första utnämningen utgå, och året därpå även den femte och sjätte avträda.
De således yppade ledigheter uppfyllas alltid genom val, en av ordföranden
och en av sällskapet.; och vid fjärde årets slut, samt sedan framgent årligen utgå
alltid de två äldsta ledamöterna, varefter deras rum åter genom val på samma satt
besättas
-
8.
Detta förvaltningsutskott äger att utarbeta och till landshövdingen i länet
ingiva ett med dessa allmänna istadgar enligt och till lokala omständigheter _ för
övrigt lämpat förslag till vidare stadgar och föreskrifter för sällskapets inrättning,
sammankomster och arbeten, ävensom i framtiden till de tillägg eller förbättringar,
som däruti behövas, vilka förslag landshövdingen har att beledsagade med eget utlåtande
till Kungl. Maj :ts nådiga prövning och fastställande insända.
Vad .slutligen angår sättet, att, i händelse av Eder Kungl. Maj:ts nådiga bifall
till denna av Akademien i underdånighet föreslagna plan, befordras inrättningens
verkställighet på de orter, där den betarvas, hemställer Akademien i underdånighet
till Eder Kungl. Maj:ts nådiga omprövning, om icke det tjänligaste vore, att i nader
132
giva vederbörande landshövdingar del därav, med förklarande av Eder Kungl. Maj :ts
nådiga vilja, att den, så fort sig göra låter, måtte till ofelbar verkställighet ''bringas.
Som Akademien med detta underdåniga förslag ingenting annat åsyftat, än
Eder Kungl. Maj :ts höga nöje och fäderneslandets gagn, enligt den plikt, hon trott
sig åligga, hyser Akademien den underdåniga förhoppning, att Eder Kungl. Maj:t.
med nåd anser Akademiens underdåniga bemödande att i denna del gå Eder Kungl.
Maj:ts landsfaderliga avsikter till mötes.
Stockholm den 5 augusti 1813.
På Kungl. Lantbruksakademiens vägnar:
FRED. GYLLENBORG.
B. Rutström.
Till Kungl. Maj:t underdånigst, ang. planen och sättet till inrättande av Hushållningssällskap
i rikets län.
*
133
Bil. 4.
Till lantbruks Akademien angående Plan till Hushålls Sällskap i de län
där sådan Inrättning icke är vidtagen.
CARL etc. etc.
-Sedan Wi uti de för Eder, under den 28 december 1811 utfärdade Nådiga
Stadgar, ibland annat ålagt Eder, att söka befordra Inrättningen av Hushålls Sällskap
i de orter av Riket, der sådan stiftning icke finnes vidtagen; Så hafven I uti
skrifvelse av den 5 :te sistlidne augusti i underdånighet anmält, att till fullgörande
av denna iskyldighet, skulle, efter Eder underdåniga tanka, förnämligast höra uppgiften
af någon allmän Plan till dylika Sällskaps Inrättning; vid övervägande hvaraf
I, ansett följande twänne -grundsatser böra antagas såsom rättesnöre vid en sådan
Plans författande, nemligen först, att de Inrättningar, som, under samma Öfverhets
och Lagars Styrelse, arbeta för lika ändamål, äfven böra i afseende på allmänna
grunderna för sin enskifta Organisation och Styrelse, wara lika.; och dernäst, då
dessa Inrättningar, ehuru inom gränserna af -samma land, ofta finnas för övrigt genom
lege, climat, brister eller tillgångar, jemte andra speciella föremål för sin uppmärksamhet
och åhåga att gagna, uti olika förhållanden, bör bestämmandet av de mera
speciella föreskrifterna bero av locala omständigheter, som föreslås av Em-bets Förvaltningen
på stället i samråd med Ortens kunnige och upplyste innevånare.
På sådan grund hafven I därföre till Wår Nådiga pröfvning underställt följande
Plan till ett Hushållnings Sällskap, allmänt för ett helt Län:
»l:o) Föremålet för de i hvarje Län av Riket till inrättande föreslagna
Hushållnings -Sällskap, -bör wara i allmänhet ett sådant som inom kretsen av egen
local och utom gränserna av Konungens Embetsmäns och tillförordnade Myndigheters
befattning, kan, antingen genom Sällskapets allmänna eller hvarje Ledamot
särskildta åtgärd verkställas till Lanthushållningens förbättring, genom upplysning,
efterdömen, uppmuntran eller belöningar. I anseende hvartill inga af de ämnen, som
Kungl. Maj :t för dess Lantbruks Academies werksamhet föreskrifvit, böra anses från
Sällskapet åtgärd undantagit, och må, för att ej -från dessa talrika wiktiga föremål
draga Ledamoternes uppmärksamhet, inga främmande, ehuru eljest nyttiga ämnen,
wi-d Sällskapets -Sammankomster företagas.
2 ro) Då till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, det åligger Dess
Landtbruks Academi, att dels för Hushållnings Sällskaperne i hvarje Län af Riket
låta förfärdiga modeller af nya eller förbättrade åkerbruksredskap, samt om deras
nyttjande låta undervisa de till Academien sände lärlingar, dels meddela Sällskaperne
nyttiga mindre kända frön till nya odlingar m. m., ävensom dem, jemte allmänheten,
resultaterne af gjorde försök och erhållna upplysningar i Landthushåll-ningen,
hvarjemte Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt Academien, att om dessa Sällskapens
framsteg årligen a-fgifwa underdånig Berättelse; Så bör emellan Academien
och Hushållnings Sällskaperne uti Riket en oafbruten communication ega rum till
134
befrämjande af deras enskifta och hela Fäderneslandets gemensamma nytta och förkofran.
De första Ledamöterne utnämnas af Landshöfdingen i Länet till ett antal
af Tolf, hvaribland de inom Länet tvistande Ledamöter af Kongl. Landtbruks och
Kong! Wetenskaps Academierne böra inbegripas. Desse således utnämnde personer
må sedan genast, genom wal ibland Länets öfrige innewånare, föröka Ledamöternes
antal till en storlek, lämpad efter omständigheterna; Dock böra af Sällskapets
Ledamöter, utan afseende på stånd, altid minst 2/3 wara Innehafware af jord under
eget bruk, och hvarje Ledamot tillika ega rätt, att wid Sammankomster ne, såsom
åhörare medföra en af antingen Länets egne eller främmande jordbrukare.
4) Landshöfdingen i Länet är ständig Ordförande, med afgörande rätt då
rösterna finnas lika delte. Att i hans ställe, i fall af frånwaro, föra ordet, wäljer
Sällskapet Tre af sina Ledamöter, hvaraf Landshöfdingen eger att utnämna en till
vice Ordförande för året, och de Time öfriga, i den ordning de röster erhållit, föra
ordet i Landshöfdingens och vice Ordförandens frånvaro.
5:o) Secreterare och Skattmästare, samt andre nödige tjensteman, tillsättas
genom wal af Sällskapet.
öro) Sedan Sällskapets antal hunnit till 20 personer, samt Secreteraren och
Skattmästaren blivit walde, utnämner Ordföranden Tre, samt Sällskapet Tre bland
Ledamöterne, hvilka Sex personer jemte Ordföranden, Secreteraren och Skattmästaren,
utgöra ett Förwaltnings Utskott till alla angelägna ärendens Beredning, samt
utförande af Sällskapets företag.
Tro) Detta Förwaltnings Utskott förnyas på det sätt, att hvarje af de twå
första åren, två af första utnemningen utgå, och året derpå äfven den örte och örte
afträda. De således yppade ledigheterna uppfyllas altid genom wal, en af Ordföranden
och en af Sällskapet, och wid 4:de årets slut, samt sedan framgent årligen utgå altid
de twå äldsta Ledamöterne hvarefter deras rum åter genom vrål på samma sätt besattes.
8 ro) Detta Förwaltnings Utskott eger att utarbeta och till Landhöfdingen i
Länet ingifwa ett med dessa Allmänna Stadgar enligt och till locala omständigheter
för öfrigt lämpadt förslag till widare stadgar och föreskrifter för Sällskapets Inrättning,
Sammankomster och Arbeten, äfvensom i framtiden till de tillägg eller förbättringar,
som deruti behöfvas, hvilka förslag Landshöfdingen har att beledsaga
med eget utlåtande till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och fastställelse insända».
Och som Wi i Nåder gillat berörda af Eder i underdånighet föreslagna Plan
till inrättningen af Hushålls Sällskap i Riket; Så läte WI nu, på sätt I tillika i
underdånighet hemställt, en afskrift utaf berörda Plan afsändas till Wåre Befallningshafwande
i de Län, der dylike Hushållssällskap icke redan blivit fastställde,
med förständigande derjemte, att, så fort sig göra låter, planen till behörig werkställighet
befordra; hvilket WI welat Eder till Svar härmed i Nåder tillkännagifwa.
WI befalla etc. Haga Slott den 7.-de September 1813.
Carl
J. A. Börtzell.
135
Bil. 5.
Underdånigt memorial.
Bland de föreskrifter vilka Eders Kungl. Maj:t täckts i nåder meddela Lantbruksakademien
i de under den 28 augusti 1841 utfärdade stadgar, befinnes även det
i 26 § av samma stadgar upptagna åliggandet, att »söka befrämja en ändamalsenligare
organisation av Hushållningssällskapen, där bebovet sådan kan fordra». Akademien
har även i vad på henne kunnat ankomma sökt att fullgöra detta åliggande, och det
är för att icke underlåta något, som kan leda till befrämjande av ett så viktigt ändamål,
som Akademien i underdånighet anhåller att få andraga följande:
Hå för 35 år sedan Akademien befann sig vid början av sin bana, och enligt
Eders Maj :ts nådiga föreskrift borde söka befordra inrättandet av Hushallningssallskaper
i länen, ansåg Akademien, för vinnandet av detta ändamål, det vara av noden
att allmänna grunder för dessa sällskap bestämdes, och ingick däriör till Eders ivungl.
Maj :t med underdånigt förslag till dylika efter då för handen varande behov och förhållanden
lämpade föreskrifter, vilka Eders Kungl. Maj:t uti nådigt cirkulär av den
7 september 1813, täcktes till efterrättelse fastställa.
,
... A ...
På den tid som sedermera förflutit, har saväl Akademien, som de först stiftade
Hushållningssällskapen, erhållit nya organisationer, sedan erfarenheten visat
att förändrade förhållanden gjort sådant nödvändigt. Endast under loppet av de sist
förflutna fem åren hava 12 Hushållningssällskap eller över hälften av det i riket
befintliga antal sökt och vunnit Eders Kungl. Maj:ts nådiga bifall till nya eller
förändrade stadgar, och då de alla blivit remitterade till Akademiens underdåniga
utlåtande, har det ej kunnat undfalla hennes uppmärksamhet, att ej något av de tran
alla dessa Hushållningssällskap inkomna förslag till stadgar vant i fullkomlig overensstämmelse
med ovannämnda nådiga cirkulär, ehuru somliga avvikit mera andra
Det var med anledning härav som Akademien i underdånig skrivelse av den
14 juni 1845 tillät sig föreslå, att Eders Kungl. Maj:ts befallmngshavande i länen
måtte befrias från det dem betungande åliggandet, att vara Hushållningssällskapens
självskrivna ordförander, ett åliggande, vars olägenheter Akademien da sökte närmare
utveckla; och då samma anledningar sedermera ej allenast fortfarit utan ökats,
så att nämnda nådiga cirkulär numera sällan i sin helhet tillämpas, sa har Akademien
på vars underdåniga förslag samma cirkulär utfärdades, trott det vara sin plikt
att i’ underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på berörda
förhållande, samt föreslå en förändring i dessa föreskrifter^ deras helhet, i ändamål
att de måtte bliva lämpade efter den närvarande tidens förhållanden och behov.
Granskar man i vilka delar det är som de Hushållningssällskap, vilka med
136
Eders Kungl. Maj :ts tillstånd ändrat sina stadgar, avvikit från de år 1813 givna föreskrifter,
så finner man att det huvudsakligen är 3:ne punkter, vilkas stadganden
Hushållningssällskapen numera icke synas anse lämpliga, och varuti de i allmänhet
begärt ändring, nämligen:
1.
Stadgandet att Eders Kungl. Maj:ts Befallningshavande i länet är sällskapets
självskrivna ordförande;
2.
Att samma ordförande äger att utse hälften av förvaltningsutskottets ledamöter,
och slutligen
3.
Att det sålunda sammansatta utskottet ensamt äger att avgöra om förändring
av stadgarna äro av behovet pakallade, och, i sådant fall, samma förändringar föreslå.
Delande Hushållningssällskapens åsikter om nödvändigheten av en ändring
i dessa föreskrifter, har Akademien uti det förslag till allmänna grunder för sällskapens
organisation, som hon härmed får i underdånighet bifoga, antagit den grundsattsen
att sällskapen själva skulle aga rättighet att välja sina ordförander och förvaltningsutskott,
samt föreslå ändringar i sina stadgar. Däremot har Akademien
icke trott sig böra i underdånighet föreslå någon ändring i de föreskrifter, som avse
att sammanhålla dessa spridda sällskap till ett gemensamt helt, genom sambandet
med Lantbruksakademien, och detta så mycket mindre som upphävandet härav skulle
tillintetgöra eif av de ändamål som med Hushållningssällskapens stiftande blivit
avsedda, nämligen att styrelsen i dem skulle äga organer till erhållande av de underrättelser
och upplysningar rörande lantbruket i riket, som den kunde finna av behovet
pakallade, utan att därigenom pa något sätt lägga hinder i vägen för andra
ekonomiska föreningars bildande, vilka icke utgöra dylika organer.
Det bör måhända ej lämnas obemält, att då Akademien i underdånighet föreslagit
ovanberörda ändringar, är det ej hennes mening, att i händelse förslaget skulle
vinna Eders Kungl. Maj:ts Nådiga bifall, de nu bestående stadgarna för Hushållningssällskapen
i riket skulle därigenom på en gång ändras eller upphävas, eller att
de nu, i följd av den stadgade självskrivenheten, funktionerande landshövdingar
skulle därmed upphöra; avsikten är endast den, att när ett Hushållningssällskap
finner en förändring i sina. stadgar av behovet påkallad, en ledning för de nya stadgarnas
uppgörande matte finnas, sa att de inrättningar, vilka i samma land syfta till
samma mai, matte erhålla en likartad organisation och de spridda delarnas förening
till ett helt sålunda beredas.
.
är pa dessa skäl, som Akademien, fullgörande en henne åliggande plikt,
far i underdånighet hemställa huruvida icke Eders Kungl. Maj :t skulle finna skäl
att med ändring av de i ovanberörda 1813 års cirkulär givna föreskrifter, stadga
de allmänna grunder för Hushållningssällskapens organisation, vilka finnas upptagna
i det förslag, som Akademien härmed får i underdånighet överlämna. Stockholm
den 10 Mars 1848.
På Lantbruksakademiens vägnar:
GABR. POPPIUS.
J. Th. Nathorst.
Till Kungl. Maj t med förslag till förändrade föreskrifter för Hushållningssällskapens organisation.
137
Underdånigt förslag till allmänna stadganden för Hushållningssällskapers i
länen inrättning och styrelse.
1.
Föremål för Länshushållningssällskaps versamhet är, i allmänhet, allt sådant
som inom området av eget län, samt utom gränserna av embetsmäns och allmänna
myndigheters befattning, kan befordra lantbruks och därmed förbundna näringars
gagn och förkovran, genom upplysning, efterdömen, uppmuntringar och belöningar.
2.
Ledamöter i Hushållningssällskap väljas, till obestämt antal, bland män
som äro kända för kunskaper i allmänhet samt insikt och erfarenhet i ett eller flera av
de föremål, som tillhöra Hushållningssällskaps verksamhet.
3.
Ordförande och vice ordförande, ävensom sekreterare och skattmästare samt
andra tjänstemän, om sådana anses nödiga, må, genom val av sällskapet tillsättas.
4.
En särskilt avdelning, bestående av ordföranden samt sekreteraren och
skattmästaren, jämte minst fyra därtill, för ett eller flera år valde ledamöter, varibland
vice ordföranden, uppdrages att, under namn av förvaltningsutskott, besörja sällskapets
ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande ärenden innan de till avgörande
av sällskapet företagas, samt verkställa alla vid dess sammankomster fattade
beslut.
.
5.
Hushållningssällskaps ordinarie sammankomster utställas företrädesvis pa
tider då, i allt fall, förväntas kan att ett större antal ledamöter skola å samlingsorten
sig inställa.
.
6.
Hushållningssällskap .besörjer, vart och ett inom sin ort, att filialavdelningar
bliva, härads-, kontrakts- eller socknevis, inrättade samt passande stadgar och föreskrifter
dem meddelade; ägande Hushållningssällskap att, genom sina filialavdelningar
erhålla nödiga upplysningar om ortliga förhållanden och utföra beslutade åtgärder.
Vald ordförande i sådan avdelning är självskriven ledamot av Hushållningssällskapet.
.
.
7.
Med Lantbruksakademien bör Hushållningssällskapen sätta sig i oavbruten
förbindelse, till ömsesidigt utbyte av upplysningar; varje år, inom mars månads utgång,
till Akademien avgiva berättelse om lantbruks och tillhörande näringars tillstånd,
jämte de förändringar som inom dem inträffat under föregående året, samt
dessutom meddela Akademien underrättelser och uppsatser i ämnen som utgöra föremål
så väl för Akademiens som Hushållningssällskaps omtanke och verksamhet.
8.
I övrigt och med iakttagande av ovan anbefalde grunder, äger Hushållningssällskap
att, efter särskilda i varje ort sig företeende förhållanden, själv uppgöra
de speciella föreskrifterna för sin verksamhet, och att, i. sådant avseende, upprättade
stadgar, ävensom förslag till ändring i redan befintliga till Kungl. Maj:ts
nådiga prövning och stadfästelse, i underdånighet avgiva.
18—202804
138
Bil. 6.
Till Landtbruks Akademien angående allmänna stadganden för Hushållnings
Sällskapens inrättning och styrelse,
Oscar etc.
Med anledning deraf, att de tid efter annan af de flesta Hushållnings Sällskap
här i Riket till Oss ingifna underdåniga förslag till nya eller förändrade Stadgar
för samma Sällskap ibefunnits i större eller mindre mån afvika från de i Kongl.
Circulairet den 7 September 1813 föreskrifvna allmänna grunder för inrättandet af
dylika Sällskap, samt då I, af uppgifna skäl, ansett en efter nuvarande förhållanden
lämpad förändring i berörde föreskrifter vara af behofwet påkallad, hafven I, som
genom de för Eder under den 28 Augusti 1841 i Nåder utfärdade Stadgar fått Eder
uppdraget att söka befrämja en ändamålsenligare organisation af Hushållnings Sällskapen,
der behofvet så fordrade, uti. skrifvelse af den 10 sistlidne Mars hos Oss i
underdånighet hemställt, att såsom en ledning vid uppkommande frågor, om förändring
i Stadgarne för dessa Sällskap och på det erforderlig likstämighet härvid må
iakttagas, följande allmänna grunder för Hushållnings-Sällskapens organisation måtte,
i stället för de i ofvannämnda Circulaire meddelade föreskrifter, i Nåder varda stadgade,
nämligen:
»l:o) Föremål för Län- Hushållnings Sällskaps verksamhet är i allmänhet
allt sådant som, inom området af eget Län samt utom gränserna af Embetsmäns och
allmänna Myndigheters befattning, kan befordra Landtbruks och dermed förbundne
Näringars gagn och förkofran, genom upplysning, efterdömen, uppmuntringar och
belöningar.
2 ro) Ledamöter i Hushållnings Sällskap väljas, till obestämt antal, bland
män, isom äro kände för kunskaper i allmänhet samt insigt och erfarenhet i ett eller
flera af de föremål, som tillhöra Hushållnings Sällskaps verksamhet.
3:o) Ordförande och vice Ordförande, äfvensom Sekreterare och Skattmästare,
samt andre Tjensteman, om sådane anses nödige må, genom val, af Sällskapet tillsättas.
4:o) En särskild Afdelning, bestående af Ordföranden samt Sekreteraren och
Skattmästaren, jemte minst (fyra dertill, för ett eller flera år valde, ledamöter, hvaribland
vice Ordföranden, uppdrages att, under namn af Förvaltnings Utskott, besörja
Sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande ärenden, innan
de till afgörande af Sällskapet företagas, samt verkställa alla vid dess sammankomster
fattade beslut.
5:o) Hushållnings Sällskaps ordinarie sammankomster utsättas företrädesvis
på tider, då i allt fall förväntas kan att ett större antal ledamöter skola å samlingsorten
mig inställa.
6:o) Hushållnings Sällskap besörjer, hvart och ett inom sin ort, att Filial
-
139
afdelningar blifva, Härads-, Kontrakts-, eller Socknevis,
stadgar och föreskrifter dem meddelade; egande Hushållnings Sällskap att, genom
sina Filial-Afdelningar, erhålla nödige upplysningar om ortliga förhållanden och utföra
ibeslutne åtgärder.
. .
,
, n IM1 ''__„
Vald Ordförande i .sådan Afdelning är sjelfskrifven ledamot af Hushållnings
Sällskapet.
Lantbruks Akademien bör Hushållnings Sällskap sätta sig i oaf
bruten
förbindelse, till ömsesidigt utbyte af upplysningar; hvarje år, inom Mars manads
utgång, till Akademien afgifva Berättelse om lantbruks och tillhörande näringars
tillstånd, jemte de förändringar, som inom dem inträffat under föregående
året, samt dessutom meddela Akademien underrättelser och uppsatser i ämnen, soin
utgöra föremål så väl för Akademiens, som Hushållnings-Sällskaps omtanke och
verksamhet. ^
^ mecj iakttagande af ofvannämnde grunder eger Hushåll
nings
Sällskap att, efter särskilda, i hvarje ort sig företeende förhållanden, sjelf
uppgöra de speciella föreskrifterne för sin verksamhet, och att,, i sadant afseende,
upprättade Stadgar, äfvensom förslag till ändring i redan befmtlige, till Kongl.
Maj :ts Nådiga pröfning och stadfästelse i underdånighet aigiiwa.»
Wid pröfvningen häraf hafwe WI funnit godt att, med ändring af de i Kongl.
Circulariet den 7 September 1813 gifne föreskrifter samt godkännande af de allmänna
grunder för Hushållnings Sällskapens organisation, hvilke 1 nu i underdånighet
föreslagit, i Nåder bifalla, att desse grunder må tjena till ledning vid uppgörande och
granskning af framtida förslag till nya Stadgar för dylika Sällskap, eller till förändringar
i nu gällande. Hvilket Wl Eder till svar och behörigt iakttagande i hvad
å Eder iberor samt till veder.börandes meddelande och underdåniga efterrättelse härmed
i Nåder tillkännagifwe; befallande etc. Stockholms slott den 16 maj 1848.
OSCAR.
J. F. Fåhreus.
140
Bil. 7.
Kungl. Maj:ts nådiga brev till lantbruksstyrelsen angående förnyade allmänna
grunder för hushållningssällskapens i riket organisation.
GUSTAF &c. &c. Vår ynnest &c. Genom nådigt brev den 16 maj 1848 fastställde
Kungl. Maj :t med tändning av de i nådigt cirkulär den 7 september 1813 i
ämnet givna föreskrifter, förnyade allmänna grunder för hushållningssällskapens i
riket organisation att tjäna till ledning vid uppgörande och granskning av framtida
förslag till nya stadgar för dylika sällskap eller till förändringar i gällande
stadgar.
Uti underdånig skrivelse den 12 november 1909 hava nu hushållningssällskapens
ombud, med överlämnande av ett utav särskilda, vid ombudens möte år 1908
utsedda kommitterade utarbetat och av ombuden vid 1909 års möte i huvudsak godkänt
förslag till gemensamma grundstadgar för hushållningssällskapen jämte motivering
till samma förslag, i underdånighet hemställt, det Oss täcktes, med ändring
av de i förenämnda nadiga brev den 16 maj 1848 givna föreskrifter, i nåder fastställa
de av ombuden i den underdåniga skrivelsen föreslagna allmänna grunder för
hushållningssällskapens organisation.
Till följd av nådig remiss har Ni den 7 juni 1910 häröver avgivit underdånigt
utlåtande och därvid överlämnat infordrade yttranden från rikets samtliga hushållningssällskap
eller deras förvaltningsutskott.
. ^ X* I111 .låtit detta ärende oss föredragas, hava Vi funnit gott att, med
ändring av de i nadiga ibrevet den 16 maj 1848 meddela föreskrifter, fastställa följande
allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation att tjäna till lednin®
vid uppgörande och granskning av förslag till nya istadgar för dylika sällskap
eller till förändringar i nu gällande, nämligen:
§ 1.
Hushållningssällskaps ändamål är jordbrukets och därtill hörande binäringars
ävensom fiskets främjande.
§ 2.
Ledamöter i hushållningssällskap väljas av sällskapen till obestämt antal.
§ 3.
Ordförande och vice ordförande utses arv sällskapet; sekreterare och skattmästare
samt andra tjänstemän, om sadana anses nödiga, utses av sällskapet eller
dess förvaltningsutskott.
141
§ 4.
Åt en särskild avdelning, bestående av ordföranden och vice ordföranden jämte
minst fem därtill för ett eller flera år utsedda ledamöter, uppdrages att, under namn
av förvaltningsutskott, besörja sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla
inkommande ärenden, innan de till avgörande av sällskapet företagas, avgiva av myndigheter
från förvaltningsutskottet begärda utlåtanden samt verkställa alla av sällskapet
fattade beslut.
§ 5.
Hushållningssällskap besörjer, vart och ett inom sin ort, att underavdelningar
inrättas samt erforderliga stadgar och föreskrifter för dessa meddelas; ägande hushållningssällskap
att genom sina underavdelningar erhålla nödiga upplysningar om
_ ortliga förhållanden och låta utföra beslutade åtgärder.
§ 6.
Med lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien böra hushållningssällskapen
stå i oavbruten förbindelse genom, bland annat, ömsesidigt utbyte av utgivna tryckta
skrifter och böra hushållningssällskapen varje år inom mars månads utgång till
lantbruksstyrelsen avgiva (berättelse om lantbrukets och tillhörande binäringars ävensom
fiskets tillstånd jämte de förändringar, som inom dessa näringsgrenar inträffat
under föregående året.
§ 7.
Inom hushållningssällskap, vid vilkets sammankomster ledamöterna äga allmän
och lika rösträtt, erfordras för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet
avstyrkt, eller för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att av sällskapets
i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 äro om beslutet ense.
§ 8.
Förmenar ledamot av hushållningssällskap, att av sällskapet beslutad utgift
faller utom området för sällskapets i § 1 angivna verksamhet, eller att beslut av
sällskapet fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade bestämmelser om
viss röstövervikt för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller
för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, må han däröver hos Kung!.
Maj:t anföra besvär, vilka skola till jordbruksdepartementet ingivas inom trettio
dagar efter beslutets fattande.
§ 9.
I övrigt och med iakttagande av ovan nämnda grunder äger hushållningssällskap
att efter särskilda i varje ort sig företeende förhållanden själv uppgöra de speciella
föreskrifterna för sin verksamhet och att till Kungl. Maj:ts nådiga prövning
och stadfästelse i underdånighet överlämna i sådant avseende upprättade stadgar
ävensom förslag till ändring i redan befintliga sådana.
Detta meddelas Eder till kännedom. Stockholms slott den 28 oktober 1910.
GUSTAF.
(Jordbruksdepartementet.)
Oskar Nyländer.
Bil. 8.
(Uppgifterna avse 1918 års utgång, med undantag för sekreterarnas löner, som i allmänhet avse
år 1919.)
Hushållningssällskap
Ledamöter i
skåpet
såll-
Repre-
senta-
tion
Förvaltnin
Självskrivna
gsutskottets ledam
Valda
öter
S:a
Supp-
lean-
ter
Tjänstgörings-  tid för ordf.,
v. ordf., repr.,
led i F. U.
Sekr:s ar-  vode inb.
dyrtids-  tillägg
He-
dersle-
damot
Kor-
resp.
led.
Bet.
led.
Befatt-  nings-  hav. i
sällska-  pet
Ordf. i
under-  avd.
Av säll-  skapet
Av un-  deravd.
Stockholms läns . . .
5
4
3176
_
3
9
5
17
3 år
6 000
_
Uppsala läns.....
9
1985
-
4
9
6
—
19
2{
Ordf. o. v. ordf.
1 år, övriga 3 år
4 522
_1
Södermanlands läns . .
3
—
2 084
viss
4
—
9
—
13
3 år
4 500
_8
Östergötlands läns . .
4
—
3 414
—
2
15
6
_
23
—
3 år
6 000
—
Jönköpings läns . . .
7
3 814
—
3
9
8
—
20
—
4 år
3 500
—
Kronobergs läns . . .
—
1084
—
3
6
6
—
15
—
3 år
4 500
—
Kalmar läns norra . .
3
—
1023
—
2
4
6
—
12
—
3 år
7156
673
>
» södra . .
2
—
1212
viss
3
—
6
7
16
—
3 år
5 700
_4
I
Ordf. v. ordf. 3
Gottlands läns ....
1
—
1555
—
2
—
10
—
12
-
år. F. U.s led.
4 500
—
|
5 år
Blekinge läns .....
—
—
1344
viss
2
4
6
—
12
3
3 år
3 000
—
I
Ordf. v. ordf. 4
Kristianstads läns . .
—
3 850
—
3
4
6
10
23
-
år. F. U:s led.
12 360
_6
1
3 år
Malmöhus läns ....
8
—
12 069
fullst.
3
—
4
—
7
4
3 år
8 275
—
Hallands läns ....
3110
viss
2
8
6
—
16
-{
repr. 1 år öv-  riga 3 år
4000
—
Göteborgs och Bohusläns
1
—
1199
—
2
7
7
—
16
4 år
4 000
_6
Alvsborgs läns norra .
3
—
1608
viss
2
11
6
—
19
—
3 år
2 875
—
»
> södra .
5
—
1479
viss
2
9
9
—
20
—
3 år
2 000
_7
Skaraborgs läns ....
7
—
2 567
—
4
''--
18
—
22
—
4 år
5 000
—
Värmlands läns ....
—
—
2120
—
4
—
14
—
18
—
3 år
7 970
_8
Örebro läns .....
7
—
1 450
—
2
8
6
_
16
3
3 år
3 000
—
Västmanlands läns . .
—
1677
—
2
7
6
_
15
_
3 år
6 285
_9
Kopparbergs läns . . .
4
10 385
viss
2
—
9
—
11
—
3 år
3 950
—
Gävleborgs läns . . .
2
—
6 316
fullst.
3
—
7
—
10
3{
fullm. 1 år
övr. 3 år
6 000
—
Västernorrlands läns .
3
—
3 200
viss
2
—
13
_
15
12
3 år
2 500
_10
Jämtlands läns ....
1
5 968
—
4
—
6
—
10
3
3 år
1900
_11
Västerbottens läns . .
2
—
9 210
viss
3
—
8
—
11
-{
ombud 1 år
övr. 4 år
3000
—
Norrbottens läns . . .
9
—
8 262
—
4
—
6
—
10
3
3 år
3 333
—
S:a
86
—
95161
—
—
—
—
—
—
—
—
1 Dessutom 3 325 kronor från cgnamemlånesfondens medel. — 2 Biträdande sekr. 6 000 kronor. — 3 Sekr. även jordbruks- och
mejerikonsulent. — 4 Dessutom 800 kronor för arbete med egnahemsärenden och 300 kronor för statistikt arbete. — 5 Ingår arvode
ss. skattmästare hos sällskapet och egnamemsnämnden (?). — 6 Därav 500 kronor till skrivbiträde. Dessutom 1 000 kronor
för redigering av sällskapets publikationer. — 7 Dessutom skattmästare hos sällskapet 1 000 kroror, förste jordbrukskonsulent och
kamrer i egnahemsnämnden. — 8 Ingår arvode ss. skattmästare. — 9 Ingår arvode såsom skattmästare. — Dessutom från egnahemslånerörelsen
2 000 kronor. — 11 Dessutom sådan länsagronom 3 500 kronor.
143
Bil. 9.
Underavdelningar.
Hushållningssällskapets namn.
Äntal.
Benämning.
Stockholms län.................
13
Hushållningsgillen.
11
Hushållningsnämnder.
Södermanlands läns...............
8
Hnshållningsgillen.
Östergötlands
»
...............
15
>
Jönköpings
»
...............
9
Kronobergs
»
...............
6 ''
Avdelningar.
Kalmar läns norra................
4
Hushållsgillen.
Kalmar läns södra................
7
Avdelningar.
Gottlands läns .................
21
Hnshållningsgillen.
1
4
Hushållningsnämnder.
Blekinge >
................"j
38
Sockennämnder.
Kristianstads läns................
6
Distrikt.
I
13
Kontraktskommittéer.
Malmöhus läns.................
200
Pastoratskommittéer.
1
8
Häradsgillen.
Hallands läns.................^
86
Sockennämnder.
Götoborgs och Bohus läns............
7
Kretsavdelningar.
Älvsborgs läns norra ...............
11
T>
Älvsborgs läns södra ...............
9
>
Skaraborgs läns .................
12
>
Värmlands läns.................
9
Hushållningsgillen.
Örebro läns ...................
8
»
Västmanlands läns...............
7
Lantbruksföreningar.
Kopparbergs läns
...............
47
Hushållningsdistrikt
Gävleborgs läns.................
17
Hushållsgillen.
Västernorrlands läns .
.............
56
>
Jämtlands län».................
37
Kretsavdelningar.
Västerbottens läns................
31
Hushållningsdistrikt.
Norrbottens läns ................
24
Hushållsgillen.
144
Bil. 10.
Förteckning å antalet landstingsman inom varje län.
År 1919.
1.
Stockholms län ............52
2.
Uppsala län..............31
3.
Södermanlands län...........44
4.
Östergötlands län...........54
4.
Jönköpings län ............49
6.
Kronobergs län.............34
7.
Kalmar läns norra...........21
8.
>
» södra...........30
9.
Gottlands län.............20
10.
Blekinge län..............33
11.
Kristianstads län............50
12.
Malmöhus län.............74
13.
Hallands län..............32
14.
Göteborgs och Bohus län........49
15.
Älvsborgs län.............63
16.
Skaraborgs län . .
17.
Värmlands län . .
18.
Örebro län ... .
19.
Västmanlands län.
20.
Kopparbergs län .
21.
Gävleborgs län . .
22.
Västernorrlands län
23.
Jämtlands län .
24.
Västerbottens län...........38
25.
Norrbottens län............40
ifiiflTjlCOiOiOiflN
Hushållningssällskapens inkomster,
Sammandrag för åren 1913—1920.
Hushållningssällskap
År
Leda-
xnots-
avgifter
Räntor,
hyror,
arrenden
Bränn-  vins-  medel1
Bidrag
av
staten
Bidrag
av
lands-
ting
Vinst vid
försälj-  ning av
avels- och
export-  djur
Övriga
in-
komster
Summa
in-
komster
Utgifter
utöver
inkom-
sterna
Summa
kronor
1.
Stockholms
läns
1913
1138 22
36 966
12
112 496
63
28 413
15
1000
240
50
183 254
62
183 254
62
1914
4 669!72
37 705
11
69 418
19
26 535
47
2 000
—
—
—
431
25
140 759
74
—
—
140 759
74
1915
3 526:40
47 295
54
89 379
—
19 604
74
—
—
102 958
48
1581
66
264 345
82
—
—
264 345
82
1916
4185
61
49 078
72
89 379
—
23 707
70
—
—
63 524
15
2 015
54
231 890
72
—
_
231890
72
1917
4116
52
54 057
29
102 920
32|25 678
04
—
—
31487
53
3 464
86
221 724
56
—
—
221 724
56
1918
4 000
—
60 788
13
89 379
—
31021
80
—
—
—
—
12195
05
197 383
98
—
—
197 383
98
1919
3 847
43
62 966
30
89 379
—
33 279
96
—
—
—
5159
54
194 632
23
12 000
16
206632
39
1920
4 256
81
79 331
86
114 556
44
47 897
94
—
—
—
11546
50
257 589
55
2 567
01
260156
56
2.
Uppsala
>
1913
699
50
12 588
49
60 480
05
18 467
61
—
_
—
—
24 422
08
116 657
73
—
—
116 657
73
1914
2 489
—
12 361
55
40 768
17
17 704
16
—
—
—
—
23 913
95
97 236
83
8 746
95
105 983
78
1915
1663
05
13 773
03
55 310
—
10 415
46
—
—
63 757
27
28 085
46
173 004
26
—
—
173 004
26
1916
2 247
—
15 346
49
55 310
—
17 319
96
—
—
36 469
21
8 001
33
134 693
99
—
—
134 693
99
1917
2 776
—
15 562
—
63 262
59
17 486
24
—
—
21160
21
11 619
74
131866
78
—
—
131866
78
1918
3181|46
17 059
21
55 310
—
20 948
28
—
—
1231
69
17 858
33
115 588
97
—
—
115 588
97
1919
2 630131
17 554
04
55 310
—
23 098
64
—
—
—
—
44 222
93
142 815
92
—
—
142 815
92
1920
3 090
75
19 487
69
73 734
75
33 595
71
—
—
—
—
18 552
80
148 461
70
—
—
148461
70
3.
Södermanlands >
1913
610
50
18 871
04
83 828
97
25 565
92
—
—
—
—
1066
60
129 943
03
—
—
129 943
03
1914
708
—
17 441
84
56 954
89 27 624
35
—
—
—
—
1801
—
104 530
08
68 650
86
173180
94
1915
1251
—
17 102
70
73 578
—
17 262
28
600
—
36 174
60
1 708,20 147 676
78
4 274
13
151 950
91
1916
1017
—
15 361
93
2 80 972
72 23 096
31
200
—
33 150
38
1 622 701155 421
04
—
—
155421
04
1917
1214
60
18 510
21
77 293
38 21 960
31
200
—
25 432
92
32 093! 301176 704
72
—
—
176 704
72
1918
900
—
19 757
79
73 578
—
19 211
13
—
—
3 346
30
17 068
791133 862
Öl
—
—
133 802
Öl
1919
2 430
—
17 298
33
73 578
—
23 014
96
4 737
—
4 676
58
7 565
27|l33 300
14
12 548
54
145 848
68
1920
2148
—
18 983
43
98 337
51
25 437
70
—
—
1802
55
5 897
20! 152 606
39
21 913
70
174 520
09
4.
Östergötlands
>
1913
1 480
—
29 916
10
137 593
29
42 129
59
—
—
—
—
56 835
80 267 954
78
59 428
40
327 383
18
1914
2 050
—
18 693
31
93 316
24
43199
88
—
—
50 000
—
4 262
60 211 522
03
114 104
89
325626
92
1915
1830
—
24 268
45
113 418
—
29 527
34
27
—
56 814
23
2 654
03
228 539
05
52 509
47
281 l>4s
52
1916
1990
—
24 007
28
113 418
—
40 263
87
—
—
102 575
84
3 349
39
285 604
38
—
—
285 <504
38
1917
1290
—
18 676
79
131 621
06
39 879
06
—
—
40 372
87
2 547
64
234 387
42
—
—
231387
42
1918
1460
—
14 303
15
113 418
—
40 525
04
—
—
—
—
3 254
78 172 960
97
12 102
—
185 062
97
1919
1550
—
20 187
16
113 418
—
47 463
44
—
—
—
—
11 141
15 193 760
05
36 092
94
229 852
99
1920
2150
—
47 573
38
147 882
44
45 929
19
—
—
—
—
26 255 52(269 790
53
—
—
209 790
63
5.
Jönköpings
>
1913
3 553
_
7 233
10
100 203
61
37 577
34
750
—
—
—
_
—
149 317
05
—
—
149 317
06
1914
3 853
—
5 664
13
67 745
93
18 648
20
750
—
—
—
—
96 661
26
32 716
—
129 377
26
1915
3 592
—
8 961
32
92 564
82
31 351
07
750
—
34 250
45
—
—
171 469
66
—
—
171 409
66
1916
3 602
—
9184
76
86 409
—
23 321
31
750
—
54 838
22
—
—
178 105
29
—
—
178 105
29
1917
3 622
—
10 525
18
99 624
10
30 982
60
750
—
27 211
92
—
—
172 715
80
_
—
172 715
80
1918
3 722
—
14 313
23
86 409
—
29 830
86
750
—
6 266
73
—
141 291
82
7 129
2G
148 421
08
1919
3 830
—
15 015
36
86 409
—
36 154
11
750
—
—
—
61 075
15
203233
62
—
—
203 2!t3
62
1920
3 750
20 726
63
115 265
94
27 324
25
—
—
—
—
500
—
167 566
82
—
—
167 5045
82
1
För år 1920 ingår under denna rubrik även tillfälligt anslag.
2
Därav 7 394: 72 kronor för år 1913.
19—202604
146
Hushållningssällskap
År
Leda- ! Räntor,
mots- hyror,
avgifter arrenden
Bränn
vins-
mede]
Bidrag
av
staten
Bidrag
av
lands-
ting
Vinst vid
försälj-  ning av
avels- och
export-  djur
Övriga
in-
komster
Samma
in-
komster
Utgifter
utöver
inkom-
sterna
Summa
kronor
6.
Kronobergs läns . .
1913
748
40
1325
80
73 024
67 17 224
94
1800
94123
81
»1123
81
1914
715
60
1047
14
62 431
52 20 786
03
1300
—
—
—
—
—
86 280
29
12 096
50
98376
79
1915
683
22
1881
81
67 665
_
15 827
50
2 300
—
26 390
53
135
19
114 883
25
—
114 883
25
1916
824
85
1 244
18
67 665
—
24 043
65
2 800
—
14 580
84
—
—
111 158
52
_
—
111158
52
1917
756
25
1684
60
68 455
38
25 204
89
2 800
—
35 627
01
115
22
134 643
35
277
69
134 921
04
1918
1084
23
1920
16
67 665
—
27 221
16
1000
—
3141
86
155
32
102 187
72
18 763
28
120 951
_
1919
1355
10
2 583
09
67 665
—
27 474
15
1000
—
—
—
143
36
100 220
70
10 223
20
110443
90
1920
1084
70
2 035
77
93 466
57
38 982
56
1500
—
—
—
132
90
137 202
50
—
—
137 202
50
7.
Kalmar läns norra
19131
68
—
4 830
35
36 153
94
16 098
72
57 151
01
_
_
57 151
01
1914,
30
—
3 780
—
24 348
54
13 375
40
—
—
—
—
320
—
41853
94
3 638
89
45 492
83
1915!
62
—
3 950
72
38 124
—
9 992
—
—
—
—
320
—
52 448
72
—
—
52 448
72
1916
26
—
4 214
09
38124
—
17 595
81
—
—
24 670
13
1353
22
85 983
25
—
—
85 983 25
1917
no
—
4 464
02
42 873
63
15 057
19
—
—
7 996
75
300
—
70 801
59
—
—
70 801 59
1918
50
—
5 025
87
38124
—
9 640
48
—
—
1586
97
258
—
54 685
32
6 535
23
Öl 220 55
1919
128
—
4 431
20
38124
—
22 235
64
—
—
—
—
513
—
65 431
84
7164
48
72 596
32
1920
24
—
4 563
—
52 711
66
21548
90
—
—
—
—
1381
91
80 229
47
—
—
80 229
47
8.
Kalmar läns södra
1913
255
_
8 381
15
69 664
03
23 508
15
_
_
_
_
2 215
34
104 023
67
5 737
62
109 761
29
1914
250
—
6 998
88
46 867
89
22110
95
—
—
1149
03
1919
75
79 296
50
23 024
05
102 320
55
1915
300
—
8 362
61
63 504
—
17 767
62
—
—
21 678
39
1459
45
113 072
07
28 155
64
141227
71
1916
270
—
8 504
14
63 504
—
20 885
51
—
—
21 866
09
3 339
20
118 368
94
1916
25
120 285
19
1917
230
—
8 443
01
72 646
45
18 455
51
—
—
17 242
72
6 273
27
123 290
96
_
123 290
96
1918
370
—
8 751
49
63 504
—
12 998
74
—
—
6137
88
5 513
20
97 275
31
8 704
01
105 979
32
1919
775
—
9 509
60
63 504
—
18 993
35
—
—
—
—
8 565
95
101 347
90
2 508
42
103.856
32
1920
496
—
10 134
71
85 103
11
17 961
36
—
—
—
—
10 941
05
124 636
23
347
27
124983
50
9.
Gottlands
läns
1913
23
—
7 399
31
25 710
13
14 962
55
15 475
—
_
—
874
98
64 444
97
1753
95
66198
92
1914
30
—
7 484
70
17 326
57
18 995
68
16 175
—
—
—
2 860
59
62 872
54
6 043 66
68916
20
1915
31
—
9 074 71
35 000
—
12 819
88
11125
_
9 781
86
2 230
78
80 063
23
28 777,04
108 N40
27
1916
56
—
10 849
44
35 000
—
19 522
05
11125
—
10 574
57
1406
—
88 533
06
1259 80
89 792
86
1917
24
—
10 335
81
38 379
87
19 719
30
13 425
—
7 714
09
5 498
35
95 096
42
276
42
95 372
84
1918
56
—
11 141
18
35 000
—
26 069
24
13 825
—
3 746
23
10 341
12
100 178
77
1090
84
101 269
61
1919
188
—
13 209
25
35 000
—
26 232
96
12 325
—
1418
90
14 573
98
102 948
09
8 551
77
111499
86
1920
8
—
14 360
—
47 500
—
32 378
-
20 075
—
671
—
14 301
—
129 293
—
—
—
129 293
—
10. Blekinge
>
1913
—
—
6 044
46
69 527
34
24 271
33
1500
—
—
—
1196
73
102 539
86
—
—
102 539
86
1914
—
—
5 525
45
46 909
79
25 017
34
1500
—
3 768
45
318
08
83 039
11
12 226
63
»5 265
74
1915
—
—
4 928
61
62 413
—
16 644
67
1500
—
13 214
95
417
73
99 118|96
3 665
44
102 784
40
1916
—
—
6 608
15
62 413
—
22 712
51
1500
—
17 884
10
417
73
111535;49
7 347
40
118 882
89
1917
—
—
6164
66
71563
62
23 535
43
1500
—
8 025
33
495
18
111 284; 22
1858
23
113142
45
1918
—
—
7 347
59
62 413
—
28 247
37
1 500
—
2 699
66
457
06
102 664 68
14 772
30
117 436
98
1919
—
—
7 713
02
62 413
—
29 593
50
1500
—
—
—
14 089
14
115 308
66
3 942
98
119251
64
1920
—
—
11287
76
82 154
65
45 840
27
1500
—
—
—
11112
11
151 894
78
—
—
151894
78
11.
Kristianstads
>
1913
1089
_
3 535
15
107 176
50
44 854
33
100
50
_
_
2 709
26
159 464
74
_
—
159464
74
1914
960
—
3 699
36
72 759
58
45 261
06
—
—
133 218
53
6 006
18
261 904
71
34,529
43
296 434
14
1915
1284
—
5 822
10
92 920
—
29 320
79
3 908
66
83 397
76
14 787
91
231 441
22
—
—
231 441
22
1916
192
—
5 544
35
92 920
—
44 465
52
—
—
126 649
02
57 143
03
326 913
92
—
—
326 913
92
1917
1101
—
18 042
79
107 113
10
50 385
82
—
—
52 609
53
58 659
78
287 912
02
—
—
287 912
02
1918
1073
—
43 849
64
92 920
—
44 682
36
—
—
24 297
04
14 406
13
221 228
17
4,203
29
225 431
46
1919
1503
—
23 082
64
92 920
—
48 211
64
3 000
—
—
—
55 224
35
223 941
63
—
—
223 941
63
1920
1596
—
40 386
45
126 996
99149 739
44
3 000
—
—
—
25 610
36
247 329
24
—
—
247 329
24
147
Hushållningssällskap
År
Leda-
niots-
avgifter
Räntor,
hyror,
arrenden
Bränn
vins-
medel
Bidrag
av
staten
Bidrag
av
lands-
ting
Vinst vid
försälj-  ning av
avels- och
export-  djur
Övriga
in-
komster
Summa
in-
komster
Utgifter
utöver
inkom-
sterna
Samma
kronor
12. Halmöhns
läns
1913
45 723
215 465
48
44 884
45
1686
80
13 632
47
321392
20
321392
20
1914
_
_
38 760
12
146 741
23
41 706
94
1511
90
91 295
76
12 000
—
332 015
95
17 798
36
349 814
31
1915
_
_
58 458
52
166 279
—
30 936
74
1882
90
127 752
72
—
—
385 309
88
—
—
385 309
88
1916
_
_
46 775
08
166 279
—
38 965
83
—
—
190 769
23
10000
—
452 789
14
7 405
57
460194
71
1917
_
_
41 429
13
194 903
59
42 596
47
—
—
80 375
47
10 000
—
369 304
66
—
—
369 304
66
1918
_
_
52 206
28
166 279
—
55 149
85
—
—
68 125
42
15 000
—
356 760
55
47 965
45
404 726
—
1919
_
_
55 299
22
166 279
—
53 867
69
—
—
—
—
3190
04
278 635
95
70 276
75
348912
70
1920
—
—
43 700
—
206 674
48
57 666
39
—
—
—
—
5 000
—
313 040
87
5 871
51
318912
38
13. Hallands
>
1913
1406
25
10 924
56
68 066
41
31 955
32
2 607
83
—
—
2 620
86
117 581
23
13 491
69
131072
92
1914
1443
25
12 031
73
45 884
99
33 577
01
3 600
—
15 000
—
1425
—
112 961
98
—
—
112 961
98
1915
1446
25 14 447
88
63 210
—
17 655
82
4 800
—
50 815
86
1881
65
154 257
46
—
—
154 257
46
1916 2 672
74 16 341
98
63 210
—
27 648
44
3 600
—
37 097
76
2 420
—
152 990
92
—
—
152 990
92
i
1917 4 489
83 16 788
09
72160
71
26 974
44
2 300
—
24 006
84
6 431
99
153 151
90
—
—
153 151
90
1918 4112
08 20 276
55
63 210
20 677
80
3 300
—
12 120
82
7 735
30
131 432
55
2 999
95
134 432
50
!
1919 4 873
67 22 890
23
63 210
—
36 228
—
5 800
—
471
03
15 955
—
149 427
93
14 385
08
163 813
Öl
1920||4 364
46
28 506
76
86 348
21
37 207
61
5 800
—
—
—
8 705
—
170 932
04
—
—
170 932
04
14. Göte!), o. Eohus >
1913
678
_
21 902
79
180 986
54
30 393
56
—
—
—
—
4 000
—
237 960
89
—
—
237 960
89
1914
622
_
22113
35
123 636
01
30 616
86
—
—
—
—
4 000
—
180 988
22
9 869
56
190 857
78
1915
708
—
22 990
45
138 565
—
27 834
94
—
—
28 496
70
7 640
30
226 235
39
—
—
226 235
39
1916
806
_
23 491
49
138 565
—
27161
33
—
—
16 374
02
—
—
206 397
84
—
—
206 397
84
1917
906
_
22 163
92
140 916
83
28 097
58
—
—
6 057
43
4 500
—
202 641
76
4 288
19
206 929 95
1918
1028
_
29 897
14
138 565
_
35 667
72
205 157
86
9 020
78
214 178''6 4
1919 1196
_
21 273
28
138 565
—
38 405
36
—
—
—
—
6 500
—
205 939
64
34 299
08
240 238 72
1920;jl 212
—
24 774
75
168 982
32
57 023
59
10150
—
—
—
6 500
—
268 642
66
—
268 642 66
15. Alvsborgs 1. norra .
1913
850
_
14 719
73
72 826
36
18 949 17
2 000
—
—
—
47
10
109 392
36
—
—
109392 36
1914
510
_
15 443iC9
49 352
99
21 716198
2 000
—
—
—
197
68
89 221
34
—
—
89 221(34
1915
270
_
17 492155
70 688
52
15 517
12
2 000
—
—
—
588
88
106 557
07
—
—
lm» 557 o7
1916
370
—
18 218 46
66 204
—
21 538 44
2 000
—
—
—
35 50
108 366140
16 540
55
124 906 95
1917
70
_
19 706 83
75 831 21
21 484145
2 000
—
—
—
453
75
119 546:24
—
—
119 546 24
i
1918
985
_
20 139169
66 204
—
27 539164
2 000
—
—
—
4160
—
121028:33
638
IT
121 666 50
1919
735
—
21 921 06
66 204
—
28 762 17
2 500
—
—
—
623150
120 745:73
—
—
120 745
73
1920
710
—
25 047
03
90 25541
39 664
84
2 500
—
—
—
6 708
90
164 886
18
—
-
164 886.18
16. Älvsborgs 1. södra .
191311150
_
4 355
Öl
61 725 99
20 372
91
2 000
—
—
—
1500
—
91104
41
—
—
91104 41
1914
620
_
2 000
—
41 725 45
20 494
75
2 000
—
—
—
—
—
66 840
20
15 473
48
82 313 68
1915
590
_
8 075
42
58 187
—
16 346
31
2 000
—
—
—
2 000
—
87 198
73
2 830
16
90 028,89
1916
410
_
8 686
76
58 187
—
18 421
35
3 000
—
43 249
76
—
—
131 954
87
530
70
132 485 57
1917
855
_
10 242
91
66 326 32
18 973
57
3 000
—
21 972
08
200
—
121 569
88
—
—
121569
88
1918
545
_
13 036
36
58 187
—
15 325
62
1000
—
12 845
79
770
—
101 709
77
15 122
42
116832
19
1919
815
_
16 876
55
58187
—
17 335
84
3 000
—
—
—
1000
—
97 214
39
3 487
76
100 702
15
1920
825
—
18 521 68
80 544
75
16 607
83
2 500
—
—
3 526
98
122 525
74
—
—
122 525
74
17. Skaraborgs läns . .
1913 3 669
89
16 816 so
111 677 44
32’806 31
2 000
—
—
—
7 818
96
174 789
49
—
—
174 789
49
1914 3 249
73
17 636 91
82 076 42
31 406 27
11 000
—
85 175
50
—
—
230 544(83
—
—
230 544
83
1915'' 6 805
74
23 085127
98 775
—
26 774!98
11 000
—
123 051
06
—
—
289 492 05
—
—
289 492
05
|
1916 5 072
80
22 803
72
98 775
—
23 867 20
12 000
—
100 974
97
—
—
263 493 69
2 882
81
266 376
50
1917 4 963
52
27 540
24
113 451 89
28 592146
12 0O0
—
67 985125
—
—
254 533 35
—
—
254 533
35
1918 4275
76
32 399
06
98 775
—
27 231
57
12 000
—
1488
65
—
—
176 169
94
51 459
17
227 629
11
1919 5 370
91
46 427
63
98 775
_
32 689138
2 000
—
2 641
39
—
187 904
31
28 716
Öl
216620
32
1920| 2 765
12
49 641
—
137 167108
32 227 32
—
—
433
-
—
—
222 234
12
—
—
222 234
12
148
Hushålla ngssällskap
År
Leda-
mots-
avgitter
Räntor,
hyror,
arrenden
Bränn-
vins-
medel
Bidrag
av
staten
Bidrag
av
lands-
ting
Vinst vid
försälj-  ning av
avels- och
export-  djur
Övriga
in-
komster
Summa
in-
komster
Utgifter
utöver
inkom-
sterna
Samma
kronor
18.
Värmlands
läns
1913
1964
69
19 867
I
18,120 620
47 28 902
03
400
500
172 254
32
172 254
32
1914
2166
19
19 247
61
81 294
37:29 134
08
—
—
881 62
771
34
133 495
21
—
—
133 495
21
1915
2 215
41
22 484
87
103 585
—
21290
26
500
—
19 782
86
55
—
169 913
40
—
—
169 913
40
1916
2 327
34
31005
37
103 585
—
27 613
41
—
—
34 188
51
1025
—
199 744
63
—
—
19i) 744
63
1917,
2 504
85
33160
21
105 997
81 25 591
39
—
—
17 684
06
1350
—
186 288
32
—
—
186 288
32
1918
2 802
91
35 590
34
103 585
—
31 816
48
—
—
—
_
2 775
—
176 569
73
3 627
21
180 l!Ki
94
19191
2 911
50
36 313
—
103 585
—
32 984
29
—
—
—
—
2 375
—
178 168
79
15 565
19
193 733
98
1920
2 509
50
29 229
29
139 623
89 33 577
08
231
70
—
_
2 420
—
207 591
46
—
—
207 591
46
19.
Örebro
>
1913
900
_
24 073
68
97 064
4419 824
99
141 863
11
—
—
141863
11
1914
760
—
23 416
13
65 860
46 31 392
49
—
—
1 445
32
109
02
122 983
42
22 473
85
145 457
27
1915
2 800
—
24 940
42
88’556
49
31 353
98
—
—
28 239
99
126
22
176 017
10
—
—
176 017
10
1916''
1340
—
23 656
28
82 572
—
21 199
72
—
—
40 024
25
68
17
168 860
42
16 713
70
185 574
12
1917!
700
_
24 170
34
95 419
30
25 878
10
—
—
25 652
52
—
171 820
26
—
171 820
26
1918
1010
26 775
32
82 572
—
28 956
33
—
—
26 325
87
—
165 639
52
21759
12
187 398
64
1919
1100
—
23 719
85
82 572
—
29 608
19
—
—
1799
69
4 000
142 799
73
16 721
20 159 520
93
1920:
690
—
29 268
84
107 825
13
39 221
77
177 005
74
4 306
87
181 312
61
20.
Västmanlands
>
1913
225
—
12 66S
89
73 370
79
15 294
57
8 000
—
_
—
6160
50
115 719
75
—
—
115 719
75
1914
320
—
4 734
14
49 871
33
18 629
91
10 000
—
—
—
8 423
20
91 978
58
34 593
35
126 571
93
1915
240
—
6 332
45
65 089
—
10 456 67
10 000
—
32 030
07
58 709
58
182 857
77
—
—
182 857
77
1916''
240
—
12 520
15
65 089
—
13 959 65
6 000
—
51 208
22
—
149 017
02
17 552
38
166 569
40
1917''
350
—
13 466
04
74 817
32
25 880 78
—
—
25 894
39
—
—
140 408
53
—
—
140 408
53
1918!
270
—
10 528
48
65 089
—
22 925 16
—
—
—
—
—
—
98 812
64
27 852
87
126 665
51
1919
5 499
82
23 798
31
65 089
—
28 03433
—
—
—
—
48 567
60Ö70 989
06
—
—
170 989
06
1920
6 214
80
22 865
36
86 348
56
32 946 48
148 375
20
57 188
67
205 563
87
21.
Kopparbergs
>
1913
5 007
_
9 030
80
110 015
88
30 442 62
5 800
—
8 524
—
2 400
—
171 220
30
—
171220
30
1914
4 665
—
7 435
—
74 726
33
31 190 48
5 800
—
8 410
—
1300
—
133 526
81
24 827
19
158 354
—
1915
5111
55
6 483
04
92 771
—
22 82158
5 800
—
25 220
33
3 024
99
161 232
49
—
—
Kil 232
49
1916
5 083
89
9 788
88
92 771
—
27 899 09
6 200
—
20 021
—
24 197
09
185 960
95
—
—
185 960
95
1917
5 035
60
8 960
54
107 347
75
31 636*98
6 200
—
1563
10
21 521
07
182 265
04
—
—
182 265
04
1918
51
70
7 702
69
92 771
—
32 067174
6 200
—
13 467
40
2 641
70
154 902
23
21442
68
176 344
91
1919
10 163
—
8 438
—
92 771
—
31739
—
6 200
—
1462
50
14 550
—
165 323
50
34 067
04
199 390
54
1920
9 292
—
5 034
—
122 487
69
26 980
—
6 200
—
1945
—
2 700
—
174 638
69
64 473
62
239 112
31
22. Gävleborgs
>
1913
_
—
34197
70
118 878
75 26 339
92
23 350
77
—
—
2150
—
204 917
14
—
—
204 917
14
1914
_
—
33 641
27
84 798
83 29 777
05
23 574
95
—
—
1100
—
172 892
10
—
—
172 892
10
1915
—
—
34 021
87
97 342
—
19 833
83
21 996
80
34 900
50
1000
—
209 095
—
—
—
205) 095
—
1916
—
—
32 108
46
97 342
—
26 798
14
22 543
10
19 405
21
11600
—
209 796
91
—
—
209 796
91
1917
—
_
40 134
25
113 046
29
33 302
68
23 637
60
10 520
35
1113
90
221 755
07
—
—
221 755
07
1918
—
—
45 882
85
97 342
—
36 758
83
31961
19
34 030
25
3 069
28
249 044
40
—
—
249044
40
1919
_
—
43 029
—
97 342
—
41 677
69
27 438
81
32 462
50
3 828
14
245 778
14
—
—
245 778
14
1920]
—
—
41108
51
123 377
52
42 248
28
26 939
46
28 800
—
2 564
90
265 038
67
—
—
2(45 038
67
23.
Västernorrlands
>
1913
2 601
_
19 302
42
118 479
35
34 461
48
12 854
54
3 067
—
2 000
—
192 765
79
—
—
192 765
79
1914
2 951
—
18 872
71
80 241
43
32 229
93
10 805
79
6 735
—
2 000
—
153 835
86
30 714
37
184 550
23
1915
3 045
—
20 484
99
98 052
—
25 015
85
13 903
65
37 710
—
2 000
—
200 211
49
690
49
200 901
98
1916
6 901
—
24 227
56
98 052
—
31 844
31
13 285
22
47 280
—
2 000
—
223 590
09
—
—
223 590
09
1917
5 554
—
26 898
12
113 704
58
29 187
44
13 746
88
23 465
—
17 000
—
229 556
02
—
—
229 556
02
1918
5 907
—
29 898
26
98 052
_
30181
47
13 798
65
31712
50
6 494
61
216 044
49
9 738
93
225 783
42
1919
5 539
—
26 903
17
98 052
—
31554
87
13 489
44
1281
50
2 000
—
178 819
98
46120
58
224 940
56
1920
4 611
—
26 277
56
128 107
18
30 718
22
13 992
48
—
—
2 000
—
205 706
44
39 534
75
245 241
19
149
Hushållningssällskap
År
Leda-
mots-
avgifter
Räntor,
hyror,
arrenden
Bränn
vins-
medel
Bidrag
av
staten
Bidrag
av
lands-
ting
Vinst vid
försälj-  ning av
avels- o.
export-  djnr
Övriga
in-
komster
Summa
in-
komster
Utgifter
ntöver
inkom-
sterna
Samma
kronor
24.
Jämtlands läns
1913
10 778
8 316
76
55 733
08
36 654
16
7 497
28
1000
119 979
28
119979
28
1914
10 693
—
7 563
16
37 953
26
36 398
99
4 600
—
—
—
1275
—
98 483
41
27 130
69
125 614
10
1915
10 893
36
8 451
91
53 093
—
21 655
32
5 721
78
54 046
65
5 200
—
159 062
02
2 216
49
161278
61
1916
11505
06
11 507
39
53 093
—
32 802
02
6 099
43
34 869
91
4 426
43
154 303
24
—
—
154303
24
1917
10 010
80
9 410
26
60 496
48
31 482
85
6161
39
25 733
12
4 200
—
147 494
90
—
—
147 494
90
1918
11753
64
12 255
37
53 093
—
31240
42
6145
03
3175
—
1756
40
119 418
86
—
—
119 418
86
1919
12 298
92
8118
42
53 093
_
22153
80
8 056
89
—
—
13 800
—
117 521
03
10179
86
127 700
89
1920
11891
05
7 447
19
73 590
01
42 351
40
7 300
—
—
—
9 400
—
151 979
65
18 620
14
170 599
79
25.
Västerbottens >
1913
6 219
52
3 058
63
76 082
29
52 334
12
43 610
_
_
_
5 574
60
186 879
16
—
—
186879
16
1914
3 915
57
8 263
16
51929
99
58 334
42
40 610
—
—
—
7 448
74
170 501
88
11469
02
181970,
90
1915
9 488
55
8 685
77
70 438
—
45 946
65
41 010
—
—
—
5 773
38
181342
35
—
—
181342
35
1916
5 891
65
4 303
36
70 438
—
60 748
98
41010
—
25 743
74
2 419
210 554
73
13 234
11
223 788
84
1917
18 744
18
5 320
15
80 567
91
69 891
68
44 010
—
—
—
7 388
_
225 921
92
—
—
225921
92
1918
14 760
50
2 806
20
70 438
—
75 293
89
49 093
15
—
—
39 430
40
251822
14
—
—
251822
14
1919
21051
—
8 825
32
70 438
—
60 752
—
70392
—
—
—
15147
91
246 606
23
—
—
246 606
23
1920
17 566
28
8111
06
100 263
74
75 670
34
86 600
—
—
—
17 065
19
305 276
61
6 612
02
311888
63
26.
Norrbottens >
1913
6 612
75
12 864
63
77 212
39
64 936
67
41701
50
_
_
982
96
204 310
90
—
—
204 310
90
1914
12 826
24
12 826
29
52 793
79
58 988
37
39 425
—
—
—
13 807
53
190 667
22
1773
83
192441
05
1915
8114
_
13 557
02
72 915
27
48 381
84
41825
—
—
—
7 574
35
192 367
48
17 151
70
209519
18
1916
8 558
—
12 994
47
68118
_
65196
35
41825
—
—
—
8170
—
204 861
82
21389
02
226250
84
1917
8 809
—
14 072
18
78 416
41
86 333
66
42 825
—
—
—
19 012
81
249 469
06
—
—
249469
06
1918
9 455
_
21171
86
68118
_
132 657
75
53 070
83
—
—
8 892
35
293 365
79
36 702
22
330 068
Öl
1919
9 334
—
9 773
01
68118
—
140 803
73
90 488
33
—
—
17 000
—
335 517
07
80 623
49
416140
56
1920
18 324
—
10 543
03
92 693
37
159 751
22
137 495
71
—
—
17 000
—
435 807
33
—
—
435807(33
Bil. 12.
s
Hushållningssällskapens sammanlagda inkomster för åren 1890, 1900, 1910 och 1913—1920.
År
Leda-
mots-
avgifter
Räntor,
hyror och
arrenden
Brännvins-  medel 1
Bidrag av
staten
Bidrag av
landsting
Vinst vid
försäljning
av avels-  och export-  djur
Övriga
inkomster
Samma
inkomster
Utgifter
ntöver in-  komsterna
Summa
kronor
1890 ....
15 664
26
134 463
97
777 021
88
128 492
90
77 634
30
54 404
48
65 048
05
1 252 729
88
1252 729
83
1900 ... .
24 068
14
227 041
03
1141054
24
340116
05
182 935
28
5180
97
20 887
48
1941 283
19
—
—
1941283
19
1910 ....
41 no
85
305 428
29
1 610 780
18
822 369
88
313 757
06
20827
09
95 356
56
3209 629
41
152 294
87
»)3361924
28
1913 ....
54 726
72
394 914
19
2 434 064
82
781 625
91
174 134
22
11 591
—
139 948
74
3 991005
60
80 411
66
4 071 417
26
1914 ....
60 497
30
364386
74
1667 734
19
784 853
05
176 652
64
397 079
21
95 690
91
3546 894
04
511 901
56
4058 795
60
1915 ....
65 950
53
435 414
03
2 121 422
10
592 355
24
182 650
79
1010 465
26
148 954
76
4 557 212
70
140 270
66
4697 483
26
1916 ....
65 588
94
448 372
94
2107 394
72
742 598
46
173 937
76
1167 989
13
145 009
33
4 850 891
27
106 772
29
4957 663
56
1917 ....
78 233
16
479929
67
2 369157
90
814 248
91
174 555
87
605 790
49
214 238
86
4 736154
75
6 700
53
4 742 855
28
1918 ....
72 853
28
564 823
89
2100 000
—
893 886
73
195 643
85
255745
95
174 232
82
4 257 186
52
321 629
18
4578815
70
1919 ....
99 124
66
567 156
34
2100000
—
962 348
69
252 677
47
46 214
09
370 811
Öl
4 398 332
26
447 474
53
4845806
79
1920 ....
99 579
47
638 946
73
2 782 000
—
1110 497
19
325 784
35
33 651
55
209 822
32
5 200 281
61
221 435
66
5421 717
17
1 För år 1920 ingår under denna rubrik även tillfälligt anslag.
’) I lantbruksstyrelsens årsberättelse synes föreligga feltryck å 55 öre.
fi
152
Hushållningssällskapens utgifter.
Hushållnings-
sällskap
År
Jord-  bruket i
allmän-  het
Häst-
aveln
Nöt-
boskaps-
aveln
Mejeri
hante-
ringen
Annan
husdjurs
skötsel
Veteri-
närvä-
sendet
Träd-
gårds-
skötsel
Skogs-
skötsel
och
jakt-
vården
Fiskeri-
näringen
Husslöj-
dens
befräm-
jande
1. Stockholms läns
1913
29 511
56
13 134
80
13 331
17
5 279
54
6 039
46
4 218
94
3 501
—
7 743
05
2 000
—
1914
28 47C
87
13 001
65
15 91]
49
5 466
68
5 645
70
—
4 564
98
5 882
_
1915
22 822
27
10 567
24
9 363
38
6 045
98
6 017
85
—
4 731
58
6 253
1 000
—
1916
[29191
57
10 095
25
15 312
14
5 883
63
7 93]
20
_
4 385
18
7 504
46
1917
35 511
35
13 547
54
11 028
77
—
—
5 538
27
—
5 725
32
5 975
90
1918
59 199
54
15 874
31
13 735
94
—
—
6 404
83
—
7 375
25
3 500
—
6 938
69
1919
70 076
61
16 246
70
12 531
98
250
—
6 517
48
_
7 967
36
3 500
—
7 950
48
1920
86 393
72
16 652
78
12 836
19
250
—
9 645
40
—
—
11578
65
2 000
—
12 404
62
_
_
2. Uppsala
>
1913
21504
44
7 531
19
13 139
21
4113
86
1000
__
_
4 396
45
3 000
_
3 750
950
1914
19 850
92
8 295
08
14 807
34
3 689
07
113c
67
_
_
3 910
10
2 904
2 142
1915
13 605
15
6 750
01
14 351
26
3 503
53
2 705
10
—
4171
78
3 000
3 999
60
1050
1916
20 511
83
8 092
51
14 626
12
3171
58
4 477
70
—
—
4 312
38
_
4 243
73
1917
26101
62
8 558
22
18 350
33
375
—
5 536
50
—
—
4 468
88
250
_
3 052
1500
1918
43 391
47
9 864
23
14 201
—
175
—
5 963
65
—
—
6 859
37
1000
_
3157
25
1800
1919
43 714
22
10 083
79
15 069
31
150
—
7 213
42
_
—
7 842
31
1000
_
3184
30
1 800
1920
48 352
92
10 416
65
14 923
05
150
—
8 348
79
—
—
9 531
52
1000
—
3 000
2 250
_
3. Södermanlands »
1913
32 625
49
10 590
—
22 373
21
4 576
82
3 866
93
_
_
4 915
58
1000
3 900
950
1914
32 446
26
14 441
41
18 172
84
2 264
79
5 238
03
_
_
4 545
97
_
3 893
96
950
1915
48 452
34
12 606
36
12 705
27
2 332
80
5 677
84
_
_
4 404
68
3 987
02
950
1916
31 921
07
12 585
74
16 876
38
1218
20
6 227
01
_
_
5 865
30
_
_
3 906
67
950
1917
63 474
59
12 347
46
15195
42
1208
95
6 355
05
—
—
7 713
05
_
_
3 520
950
1918
23 815
49
14 025
47
16 708
67
1321
10
7 094
35
—
—
8 789
43
500
_
6 600
950
1919
36 710
66
12 924
11
16 400
63
1488
65
9 557
94
_
—
8 580
62
_
7 219
56
950
1920
45 026
32
13 857
50
19 438
23
1108
81
9 866
08
—
—
10 036
71
—
—
6 908
01
950
_
4. Östergötlands >
1913
54 977
27
26 671
11
39162
77
4 629
98
9176
80
_
_
13 197
55
800
4 654
35
1914
62 599
98
23 397
36
29 780
20
5 297
78
10 493
80
_
—
12 633
40
_
4 402
40
1915
49 255
69
12 477
56
35 202
37
5 414
08
9 770
72
_
_
13 895
65j
_
5160
92
1916
60 961
99
14 093
16
27 459
23
5 398
60
10 310
72
—
_
13 209
85
_
5 926
88
1917
52 866
35
13 978
42
26 734
34
5 586
15
10130
42
—
_
14 227
60
_
_
4 277
69
1918
54 504
80
20 969
71
32 714
48
7 322
29
tl 571
69
_
_
16 248
38
_
_
6187
76
1919
78 730
42
22 808
70
35 083
62
7 994
76
14150
29
_
20 201
40
_
_
6 664
15
1920
36 737
68
23 492
32
41405
41
3 004
76
11855
62
20 511
10
—
—
6 763
56
—
5. Jönköpings
>
1913
45 410
84
10 421
10
23 490
3188
45
4 237
70
4175
_
4 000
4 800
3 500
5 200
1914
32 419
68
13 803
80
23 350
_
2 916
60
3185
15
4175
—
4 473
43
4 800
2 075
6 400
1915
31 658
71
9 492
43
30 378
83
2 691
45
3177
04
4 221
03
5 000
4 800
3 048
51
6 400
1916
25 115
05
9 381
85
32 565
80
2 820
85
4127
19
4 210
77
5 000
4 800
2 850
6 300
1917
32 942
13
10 327
14,
30''232
33
2 887
35
4 832
60
4 250
5 000
—-
4 800
2 500
_
5 700
1918
13 271
70
9 300
78
23 404
26
2 992
30
5 315
50
800
5 000
—
1800
1350
5 700
1919
14 412
74
LO 797
45
28 877
40
—
5 017
70
—
5100
_
3 050
2 050
2 500
1920,
37 625
98
10 873
91
26 9 56
92
1620
9 459
07
—
5 540
_ ,
3 050
8 038
43
2 500
Utgifterna för denna rörelse för åren 1918—1920 ingå bland utgifterna för jordbruket i allmänhet, därest
153
Bil. 13.
Sammandrag för åren 1913—1920.
Belönin-  gar för
olika
ändamål
Egna-  hems-  rörelsen 1
Utställ-
ningar
Förenin-  gar m. m.
Kom-
mittéer
och
möten
Under-
avdel-
ningarnas
utställ-
ningar
Förvalt-
nings-
kost-
nader
Övriga
utgifter
Fonderade
vinst-
medel
Summa
utgifter
Inkoms-  ter ut-  över ut-  gifter
Summa
233
50
11210
85
11072
96
75
1852
50
15 459
1
72
25 124
09
149 787
14
33 467
48
183 254
62
926
50
4 021
29
1124
97
9 750
_
825
3175
14 454
98
26 494
62
—
139 715
73
1044
01
140 759
74
593
50
1919
45
757
26
11788
_
_
_
—
17 304
89
34 823
83
102 958
48
236 946
71
27 399
11
264 345
82
1178
75
3 399
21
893
79
10 650
_
_
1843
50
16 224
37
40 650
70
63 524
15
218 667
90
13 222
82
231890
72
1288
25
2 416
30
1741
94
15130
37
103
2 004
50
21 702
07
39 949
42
31487
53
193 150
53
28 574
03
221 724
56
1 512
839
67
75
_
4 642
—
31289
66
33 243
41
—
—
184 630
30
12 753
68
197 383,
98
577
_
660
66
100
_
2170
_
38 718
17
39 365
95
—
—
206 632
39
—
206 632
39
1030
50
—
—
—
—
1020
35
100
—
2 008
30
35 419
06
68 816
99
—
—
260 156
56
~
—
260156
56
330
7 800
90
10 627
20
23 958
59
—
—
102 101
84
14 555
89
116657
73
80
1300
7104
80
5 400
_
2 647
80
961
—
10 830
—
20 928
—
—
—
105 983
78
—
—
105983
78
1 049
1000
6 944
93
2 400
_
2 500
_
_
—
10 690
96
24 068
89
63 757
27
165 547
48
7 456
78
173 004
26
1000
1500
7 500
_
1535
_
13 928
24
9 476
80
36 469
21
130 845
10
3 848
89
134 603
99
1 000
1500
4 900
_
_
_
2 421
_
14 234
16
2 327
99
21160
21
115 736
66
16130
12
131866
78
1500
_
_
2 018
_
18 748
49
1750
—
1231
69
in 660
15
3 928
82
115 588
97
1 650
200
_
_
_
2 018
_
23 595
39
2 025
—
—
—
119 545
74
23 270
18
142 815
92
_
_
_
_
1500
—
2 000
—
—
—
2192
—
24 961
43
1980
—
—
—
130 606
36
17 855
34
148461
70
4 774
98
_
_
3 020
_
16 928
78
2 300
—
—
—
111 821
79
18121
24
129 943
03
51 954
20
3 560
40
_
_
3 020
_
16 863
12
15 829
96
—
—
173 180
94
—
—
173180
94
2199
16
3 860
55
_
_
_
15 815
46
2 784
83
36174
60
151 950
91
—
—
151950
91
2 034
62
4 271
85
_
_
3 020
_
24 078
12
595
—
33150
38
146 700
34
8 720
70
155 421
04
1447
82
3 200
90
_
_
3 020
_
25 657
15
—
—
25 432
92
169 523
31
7181
4l|178 704
72
1191
07
420
19
_
_
3 020
_
29 690
30
4 204
95
3 346
30
121 677
32
12 184
69
133 862
01
346
38
1054
67
597
a
_
_
3 020
—
34 469
74
7 852
03
4 676
58
145 848
68
—
—
145 848
68
—
—
2141
27
3 360
49
—
—
3 020
—
38 396
20
18 607
92
1802
55
174 520
09
—
—
174 520
09
980
6 606
77
_
_
_
_
24 751
82
141774
76
—
—
327 383
18
—
—
327 383
18
1 575
1300
4 267
94
1217
70
3 407
55
—
—
24 887
14
90 366
67
50 000
—
325 626
92
—
—
325 626
92
970
2 366
23
3 208
28
568
90
_
_
—
_
19 952
04
65 991
85
56 814
23
281 048
52
—
—
281 04S
52
710
3 072
27
628
69
547
20
_
_
—
—
20 737
03
3 628
43
102 575
34
269 259
89
16 344
49
285 604
38
520
2 400
521
18
545
95
_
__
_
_
25 224
77
8 541
81
40 372
87
205 927
55
28 459
87
234387
42
410
700
500
_
_
_
—
30121
79
3 812
07
—
—
185 062
97
—
—
185 062
97
410
524
41
1001
_
_
_
_
35 142
88
7142
36
—
229 852
99
—
229 852
99
500
_
—
—
4 388
85
—
—
—
—
47 207
79
10 546
64
261 413
73
8 376
80
269 790
53
1 150
4 482
20
6 253
15 112
69
4 651
31
—
140 072
29
9 244
76
149 317
05
1 450
4 900
_
_
8 353
10 661
24
6 411
36
129 377
26
129 377
26
800
2 865
1 000
_
8 092
11607
54
5 339
36
33 000
_
163 571
90
7 897
76
171469
66
80(
1000
_
8102
11 582
GG
6 791
47
52 000
—
177 447
64
657
65
178105
29
883
33
1000
_
8122
15 983
26
8 855
26
25 000
—
163 315
89
9 399
91
172 715
80
2 000
1300
—
_
8 222
15 383
ll
13 58(
94
6 000
—
148 421
08
—
148 421
08
2 488
Öl
8 330
15 85C
89
9 771
11
—
140 245
85
62 987
8(
203 233
62
—
—
474
2C
4 800
—
370
8 250
—
32 512
98
1031
96
—
158 10S
44
9 461
8f
167 561
82
de ej av vederbörande sällskap bokförta skilda frän sällskapens övriga utgifter.
20—202604
154
Hushållningssällskap
År
Jord-  | bruket i
: allmän-  het
Iläst-
aveln
Nöt-
boskaps-
aveln
Hejeri-
hanterin-
gen
Annan
husdj urs-  skötsel
Veteri-
när-
väsendet
Träd-
gårds-
skötsel
Skogs-  skötsel
och jakt-  vården
Fiskeri-
näringen
6.
Kronobergs läns . .
1913
20181
72
4 037
47
17 526
92
200
2 507
30
1200
3 996
05
2 000
3 550
1914
29 595
49
3 991
07
17 978
75
1225
—
4 415
02
1200
—
3 90411
2 000
_
4 846
40
1915
19 940
24
3 447
62
15 621
53
1028
03
5 700
88
1200
—
3 663 80
1800
_
5 380
10
1916
31 317
27
2 919
15
15 027
—
200
—
6 586
43
1200
—
3 462
20
2 200
4 313
30
1917
33 553
34
2 577
10
15 414
95
200
—
5 891
70
1200
—
3 707
40
2 500
_
5 352
95
1918
33 898
70
4154
30
21600
—
200
—
7 303
35
1 200
—
5131
50
2 471
_
4 439
96
1919
35 206
83
3 327
40
18 628
—
200
—
8 648
44
1200
_
4 929
62
2 000
_
4 643
48
1920
45 302
49
3 619
30
23 639
50
—
—
9 580
05
1200
—
4 411
61
2 000
—
4 938
20
7.
Kalmar läns
norra .
1913
14140
37
3 878
—
8 466
92
1233
60
2 251
20
_
_
2 244
85
_
_
1775
_
1914
12 382
77
4 087
50
7 062
02
1493
95
4 348
10
—
—
2 990
25
_
_
1-640
_
1915
7 052
36
4 082
86
9 406
98
1 647
85
3 589
90
_
—
2 371
97
_
_
2 684
07
1916
16 733
63
3 358
79
8 394
20
1929
90
3 860
80
—
--
3 235
40
_
_
2 746
65
1917
14 158
33
2 508
35
8 995
80
1305
45
3 673
25
—
—
3 056
05
_
_
2100
_
1918
16194
82
3 098
70
11851
29
1252
60
3 600
—
—
—
3125
35
_
_
2 450
_
1919
26 422
99
4 824
58
8611
25
774
30
4 450
_
_
_
5 349
_
_
_
2 200
_
1920
25 067
50
5187
64
10 694
—
711
15
3 761
90
—
—
5 397
—
—
—
1800
—
8.
> »
södra .
1913
24 910
59
12 466
60
11255
12
3 364
42
7 394
27
4 850
_
3 071
10
__
.
5 000
_
1914
30 478
97
10 943
Öl
9 655
31
3 472
13
7 299
45
4 850
_
2 900
_
_
_
3 500
_
1915
23 454
83
12 734
37
12 255
68
3 321
97
6 668
08
4 887
50
3 668
29
_
_
4 857
80
1916
28 950
33
10 987
68
10 601
64
3 285
31
7 564
14
5 005
_
3 696
30
__
_
4 865
93
1917
25 538
76
9 410
28
10204
84
3 215
59
7 003
73
4 950
_
3 618
31
_
_
3 450
1918
26 526
81
9 098
80
7 499
61
2 972
04
8120
86
4 800
_
4 951
79
1100
71
3 600
_
1919
31515
86
6 331
06
8 063
05
3 568
47
9 215
46
4 815
—
5 438
20
1000
3 800
1920
38 464
67
7 958
28
11959
81
1120
—
10 248
73
4 860
—
6 783
30
—
4 000
—
9.
Gottlands
läns . .
1913
17 313
15
3 517
30
11614
50
3 562
45
1472
07
_
_
5 421
19
400
1914
21737
78
4 454
80
11231
39
3 452
—
2 382
71
_
_
4 416
69
_
_
28
_
1915
13 021
06
34 640
60
10 099
49
3 803
11
2 973
76
_
_
4118
75
_
_
2 018
1916
21081
97
5144
78
10 094
—
4112
29
8 381
83
—
—
3 392
55
1000
_
2 082
_
1917
22 224
72
5 300
53
9 993
—
4 290
—
7138
69
_
_
5 870
77
_
_
1918
28 297
38
9 517
47
9 479
36
4 350
26
7 537
18
_
_
7 985
87
1000
_
95
_
1919
35197
87
8 466
61
11106
50
4 866
23
9 956
31
_
_
9 379
90
280
74
1920
43 957
—
8 571
—
15 526
—
—
—
9 638
—
—
—
11584
—
—
—
3 969
10. Blekinge
» „ ^ ,
1913
23 421
90
8 971
80
18 629
84
1145
_
2 818
16
__
_
3 826
85
2 200
4 730
25
1914
25 197
—
9 200
25
19 429
33
1425
—
3 409
85
_
_
3 086
4 0
_
3 494
85
1915
17 573
88
6 619
06
19 937
03
1425
—
3 695
72
_
_
3 324
35
_
4149
99
1916
25 249
72
7 791
68
22 586
67
1425
4 782
63
3 958
61
4
1917
24 215
29
8 075
81
23 808
81
1316
67
3 553
75
_
4 240
87
_
3 746
80
1918
30156
37
8 442
59
21 939
46
1425
—
3 499
20
_
_
5 975
99
2 400
.
3 985
1919
86 830
86
9 439
46
18 292
77
1400
—
4 298
80
_
_
7 817
15
2 400
_
3 691
53
1920
42 661
77
8 950
86
25 431
48
1400
—
5 943
35
—
—
10998
20
2 400
—
3 951
20
11.
Kristianstads
» . .
1913
49 385
70
15 266
41
30 845
96
4 976
60
6 325
64
3 000
_
2179
60
3000
4 810
70
1914
52 805
19
15 108
29
28 391
99
5 967
70
6 780
07
3 000
_
2 416
90
_
3 750
1915
31931
13
12 050
42
30028
39
6 506
20
6 879
24
108
65
1977
45
_
_
5162
49
1916
52 808
58
13 542
10
27 315
05
5 758
35
8 301
01
_
_
1875
85
_
_
6127
55
1917
61402
14
15 157
34
29 387
46
6125
—
7 073
66
_
_
2 477
3 000
5 086
80
1918
57 155
70
20 620
62
34 380
29
6 726
60
10 917
57
_
_
2 884
55
3000
3 000
1919
65 221
05
22 248
76
39 551
04
8 385
80
11068
62
__
_
2 494
90
3 000
_
5 800
1920|
41 978
11
23 896)94
44 977
51
10 091
25
12 374
06
—
—
2 583
3 000
—
5 400
—
155
Hus
slöjdens
befräm
jande
-
Belö
ningar
för
olika
ända
mål
-
Egna
hems
rörelsen
-
Utställ
ningar
-
Föreningar
m. m.
Kom
mittéer
och
möten
-
Under
avdel
ningar,
utställ
ningar
-
Förvalt
nings
kost
nader
-
Övriga
utgifter
Fon
derade
vinst
medel
-
Summa
utgifter
Inkomster
utöver
utgifter
-
Summa
3 700
55-
4 419
56
925
2 760
—
55
—
5 630
25
3100
-1
4 310
_i
60
—
923
75
2 900
4 655
300
—
—
1O00
5 005
60
100
—
150
3 600
—
2 425
_
100
—
-1
—
2 800
—
2125
no
—
—
3 400
—
2125
100
—
—
3 550
2 000
152
_
355
67
1000
—
2 000
140
360
47
361
54
2 250
—
2 000
234
451
88
243
49
2 250
—
2 000
_
220
453
08
—
—
2 400
—
2 000
77
438
25
—
—
2 350
—
2 000
201
50
—
—
—
—
1250
—
2 000
—
—
—
—
—
—
—
1150
—
2 000
—
158
—
—
—
—
—
6 550
—
2 500
372
_
_
_
14 798
47
—
—
4 000
_
991
—
—
—
2 669
64
1600
—
2 800
—
562
—
—
—
468
68
3 300
—
2 500
—
591
—
—
—
—
1675
—
2 500
—
787
—
—
_
—
—
2100
—
2 500
—
905
—
—
—
—
—
800
—
2 500
—
893
52
—
—
—
—
1125
—
2 500
—
1472
80
—
—
—
—
2 246
—
4 400
_
. .
_
1735
78
257
10
—
—
4150
_
_
—
1625
96
173
26
200
—
4160
_
_
—
1460
58
350
—
700
—
4 400
_
—
—
1425
96
—
—
800
—
5 365
_
_
—
1857
39
3 500
—
876
—
5 647
64
_
—
—
—
2 000
—
300
—
5100
—
200
4 660
—
—
—
—
—
—
—
200!—
5 206
Tf
600
—
—
—
3 299
18
—
—
7 924
77
600
—
—
—
2 988
79,3 600
—
6 305
04
600
—
—
—
3111
58 3 450
—
6 007
09
600
—
—
570
36 3 550 —
5 556
66
600
—
380
71 4 725 —
6 301
15
550
—
—
28C
3511 050'' —
5 945
-24
650
—
402
60
1 050 —
4 000
—
900
2 95C
—
4 300
—
_
11571
77
—
6 851
_
—
9 27''
61
7 22?
40
3 20C
—
_
14 321
61
5 575
70
3 200
)-
198;
31
7 635
14
3 400
1-
10C
—
-2 600 —
Öl It
er
—
595
15
>2 170 —
9 800
-
1 650 —
8 200
-
1 ooo|—
300
300
300
325
225
40
2 400
32!2 400
—!2 400
— 2 400
—la 400
—ja 400
;2 400
2 400
175
175
225
380
200
75
75
175
175
200
100
1000
2057
500
4000
515
1655
1650
1670
1630
1770
1475
10
2 500
12 322
4 644
>5
83 665
57
12 737
18
1426
20
—
98 376
79
_
13 524
29
2 421
31
25 940
51
110 262
26
_
12 556
10
2 445
15
14 727
09
107 609
89
16 575
32
1 276
SO
35 116
38
134 921
04
_
16 756
19
12 629
15
3141
85
120 95U
_
18 915
14
4 384
99
—
110 443
90
—
19 461
65
3164
60
—
125 717
40
_
7 444
46
2 318
21
—
47 260
28
_
5 846
23
490
—
—!
45 492
83
_
8 764
43
488
35
—
—
45 268
14
_
9 724
63
80
50
24 670,
13
79 807
71
_
11784
37
74
54
7 996
75
60 517
64
_
14 487
32
122
-
1586
97
61 220
55
_
16 704
20
no
—
—
72 596
32
—
18 070
87
—
—
—
79 913
06
_
14 429
46
3 694
26
—
—
109 761,
29
_
14 910
33
3 400
71
—
—
102 320
55
_
14 867
19
25 527
93
21 678
39
141 227
71
__
13 825
63
3 201
14
21866
09
120 285
19
17 321
47
3 246
44
17 242
72
112 394
14
_
21411
50
3 559
32
6 137''88
105 979
32
_
20 442
34
3 673
36
—
—
103 856
32
—
29 292
56
4 077
35
—
_
124 983
50
_
11793
10
4 332
28
—
_
66 198
92
_
10 266
29
4 597
32
—
68 916
20
_
11034
82
10 603
34
978U86
108 840
27
11100
53
6157
38
10 544
57
89 792
86
i 13 465
49
7 602
16
7 714
09
95 372
84
115 953
42
6 700
82
2 230
21
101269
61
i 17 014
23
9 731
47
—
111 499
86
,21 195
—
8 494
—
—
—
127 894
—
! 11 542
29
1741
14
—
88133
11
i 13 381
26
528
24
—
1_
95 265
74
-11 236
07
6 356
08
15 000
102 784
40
12614
58
8 460
17
17 000
—
118 882
89
-16175
4f
6 746
62
10 000
—
113 142
45
-19 538
04
8 893
83
3 000
_
117436
98
-22 008
79
5 024
44
119 251
64
-23 764
23
5 830
86
141 239
05
-
- 18 741
31
250
—
157 153
59
- 19 268
Öl
1 87!
81
133 218
61
296 434
14
-119 747
9<
4 94!
lf
83 397
7f
225 83$
14
- 17 451
41
26 580
4
126 641
05
299 241
82
-129 254
71
20 880
4f
52 601
5;
238 56(
14
-136 081
3(
14 48-
Öl
24 297
0,
225 431
46
-30 277
2f
14 477
101
—
213 96t
43
-16 987
13.
>23 885
9‘
-
194 36"
14
10 458
4 620
3 548
24
11485
9 890
7180
6175
10 283
316
10 896
94123
98376
114883
111158
134921
120951
110443
137 202 50
41
82
57151
45492
52 448
85983
70 801
61220
72 596
80 229
1399
14 406
10 655
2 311
5 609
27672
49 351
9 975
52 962
109 761
102
320
141227
120 285
123290
105 979
103
856
-124 983
66198
68916
108 840
89 792
95 372
101269
111499
129293
75 102 539
95 265
102 784
118 882
113142
117 436
119 251
151894
159 464
296 434
231 441
326 913
287 912
225 431
223 94!
247 329
156
Hushållningssällskap
År
Jord-  bruket i
allmän-  het
Häst-
aveln
i
Nöt-
boskaps-
aveln
Mejeri-
hanterin-
gen
Annan
husdj urs-  skötsel
Veteri-
när-
väsendet
Träd-
gårds-
skötsel
Skogs-  skötsel
och jakt-  vård
Fiskeri-
näringen
12. Malmöhus läns ....
1913
61 445
53
32 051
60
30 560
87
11422
90
16 520
82
2 733
85
1000
12 041
83
1914
57 012
73
31548
66
30192
13
13 506
88
19 376
63
_
_
3 272
75
3 817
83
7 607
55
1915
49 126
65
28 472
60
45 896
92
11 422
03
16 853
42
—
_
3 256
73
2 889
85
6 873
97
1916
58 211
79
27 026
66
33183
72
8 645
76
25 797
09
_
_
5 144
32
__
7 227
68
1917
68 797
36
26 370
60
40 294
01
8186
11
20 650
_
_
6 262
15
_
_
5 466
28
1918
86156
59
27 264
45
39 256
25
9 369
91
40 069
57
_
_
6 918
68
1000
_
9 973
76
1919
79 518
39
26 093
53
43 745
64
8 443
45
28 450
—
_
_
5 350
_
5100
_
8 732
03
1920
70 971
92
18 090
87
29 753
20
9 071
85
22 200
—
7 881
94
4 358
50
1100
—
8 888
75
13. Hallands » . . . .
1913
28 628
09
27141
78
21535
82
4 396
70
3 374
60
600
_
5 213
56
5 000
3 791
20
1914
27 512
74
21360
55
22 252
65
4 370
15
3 673
29
600
_
4 279
20
_
1818
bi
1915
13 794
68
13 714
20
19 525
16
5 327
87
3 769
60
600
_
4 353
78
5 000
_
2 676
05
1916
27 628
99
15 714
70
18 640
40
5147
30
4 612
30
_
_
4 604
36
_
_
4 483
95
1917
25 517
32
16 484
42
23 594
91
5128
25
5 239
49
_
_
4 463
83
_
_
2 317
10
1918
30 769
75
16 968
61
21 931
87
4 598
15
3 762
11
_
_
5183
30
5 000
_
3 841
94
1919
46 724
25
17 207
24
17116
57
7 691
95
5 360
05
—
_
10 931
68
5 000
_
3 233
1920
55 363
46
17 929
73
18 786
61
6 791
70
6 864
90
—
—
8 715
50
5100
—
3 009
76
14. Göteb. o. Bohus läns .
1913
37 227
32
21035
40
30 694
65
2166
65
1000
__
11 800
6 669
54
18 000
10 570
1914
40 896
60
18 570
—
30 809
65
1895
05
5 597
68
11750
_
9 319
22
899
75
1915
30 311
40
16 740
06
33 808
59
1857
—
7 360
27
9 700
_
8 956
99
500
8 507
70
1916
33 149
98
17 783
91
34 666
68
1837
36
11505
83
7 700
_
9 211
16
200
__
7 568
85
1917
35 010
88 20 484
67
33 623
97
1248
90
20 693
52
5 700
_
8 025
07
15 000
_
9 200
1918
49 445
95 24 750
36
32 677
20
1832
—
14 046
34
3 700
_
13 829
80
15 300
_
9 200
_
1919
47 593
82122 769130
29 715
47
923
25
15 308
43
1450
_
11641
68
9 500
_
9 200
_
1920
46 876
09 23 612 77
28169
57
—
—
14 545
97
1300
—
19 269
38
9 500
8 900
02
15. Alvsborgs läns norra .
1913
15 073
25 15 407 57
14 291
—
600
_
450
_
2 200
4 446
35
3 650
1914|18 246
44 15 511
92
14 311
73
600
—
1133
80
2 800
_
4 285
50
_
7 972
25
.
1915
12 657
43!l6 581
95
10 784
18
600
—
2 074
90
2 800
__
5 239
75
6 226
55
1916
16 633
37116 886
07112 857
23
600
—
1730
_
3 000
_
5 322
87
_
5 750
1917
19 702 21116 084
22 12 796
09
625
—
2132
20
3 000
_
6 498
7 300
1918
26 624
93 19 253
80 14 683
42
600
—
3 471
70
3 000
_
8 604
57
__
7 077
50
1919
27171
45
18 696
16
9 574
79
328
43
2 745
09
3 000
_
7 557 46
_
7 000
1920
32 871
72
20 212
74] 12 531
16
446
60
5 381
38
3 000
—
8 215 90
—
—
7 700
—
16.
>
* södra .
1913
18 976
71
12338
20]16 728
93
1925
_
1965
61
500
4 556 21
5 950
1914
20 164
26 10 535
80! 16 093
77
1 215
04
1781
30
4912 31
_
6 000
_
1915
20151
04
8 768
88 14960
26
425
—
1736
65
_
_
4 784 24
_
5 978
63
1916
22 332
47
8 601
76 15467
17
2 635
56
1 942
55
_
_
4 737 93
_
5 434
48
1917
18 982
90
9 022
96 14 316
50
2 457
64
1542
55
_
_
5 031 61
_
5 427
64
1918
26 020
84
9 534
36:15 683
54
400
—
1798
13
_
_
5 701 45
4 177
64
1919
27 796
56
9 048
73 11 814
25
400
—
2 920
07
_
_
5 896
48
2 250
1920
37 982
18
8 781
27;
14 670
—
—
—
1933
55
—
—
6154
92
_
_
2 500
—
17. Skaraborgs > . . . .
1913
39 835
33
23 060
76
18 037
76
5 311
22
5 555
82
11275
5121
500
7 400
_
1914
36 981
96
21741
83
20 388
17
5 394
85
5 939
21
11250
_
3 461
69
500
6 900
_
1915
27 461
14
23 043
80
15 704
37
5 606
86
6107
58
11250
_
4 466
10
500
6100
_
4916
32 714
67
26 356
85
22180
66
6103
58
6 041
15
11250
_
6 442
62
500
6 300
_
1917
34 897
38
27 238
74
14 967
27
6 310
51
5101
_
12 000
_
7 679
88
500
_
7825
_
1918
47 973
42
35 626
76
20 893
29
8190
64
5 618
_
16 066
67
9 665
57
500
_
9075
_
i 1919
59 950
31136122
65
21335
28
9 286
49
8 298
15
18 558
33
9 600
05
500
7 900
_
11920
Dt) ÖbÖ
90]
4 299
31
28 219
59
14 467
09;
8 777
78
18 950
11681
45
500
7 300
—
157
Husslöj
dens
befräm
jande
-
Belö
ningar
för
olika
ända
mäl
-
4
800-!
5
800-  1800 —
1800-''
3 300—j
5
88112 5
6
800—j
J 4 300—j
300''—
850 —
600l1
2001 —
900 —
900!—
900; —
900 —
6148
5
394
6
000
5 211
5
030
6
455 92
9 727; 34
5 900|—
4 500 —
4 500 —
4
5001—
5
040;—
5 000
5 000
5 000|—
5 000 —
3 749 —
3 740 —
3 844 Öl
3 857 60
2 671 55
2 680 07
2 750
2 750
Egna
hems
rörelsen
-
7 247
7 451
7 679
Utställ
ningar
-
Föreningar
m. m.
1284
35
110
20
96
2000
-
1190
—
200
20 —
—
850
—
1010
3 900
12 600
11
542
12
600
13 600
13 9001— 1040
3 900 — 1310
3 600!—I —
2 050
1796
3 013
3 444
5144 i
10
10 954
65
11 600
75
11075
1000-
6 862
79
9100
5 000
_I
11700
— -
—
1
11700
_
—
4 000
—
2 500
—
—1
—
—
8 650
—
noll
62
—
_1
1199
51
5 450
—
—
632
10
1135,
12
—
200
—
6 020
—
—
50
—
1100
—
200
—
1000
—
_L
—
—
1000
—
—
7 809
33
—
—
—
2 759
67
28 784
80
—
17 833
06
17 550
—
—
2 328
78
16 569
54
—
7 997
54
1500
—
—
300
—
2185
—
—
200
—
1885
—
—
1809
47
—
713 64
—
75-
728
26
—
—
75
609
63
—
—
75
141
40
—
—
75
86
_
_
150
|
348
10
2 900
—
100
388
—
3105
—
100
1385
80
—
—
174
617
26
1925
97
243
'' 542
17
8 880
631
568
70
3 430
50
—
600
—
200
250
—
—
350
—
—
1050
—
—
4 702
37
—
4 71(
77
5 560
—
—
312C
71
7 20C
-
—
2 601
-
7 750
-
—
2 801
-
6 47f
—
—
- 2 80C
-
5 200
9
—
2 36(
27
—
14 011
Of
—
Kom
mittéer
och
möten
-
Under
avdel
ningar,
utställ
ningar
-
Förvalt
nings
kost
nader
-
Övriga
utgifter
Fonde
rade
vinst
medel
-
692j 62
666 12
625
1141
1769
1826
1926
12 678
12 622
10
908
11006
11106
11
228
11396
11412
725
710
3 595
3 030
2 400
2
655
3
245
3 515
3
525
1762
1762
1762
1 762
4145
4
229
4 160
4 216
46 075
53 653
57 836
62
726
64 315
83 533
95 052
60 975
12 345J29
12 854''6 B
12 443 89
15
111175
19
034 8
20
848| 50
28 442-81
27 509 01
17 983 72
16
934 44
16 009,89
16 245:78
19
216 63
26 476 80
64 436 87
63
909|75
9 979 72
10 306 54
12 474| 9 9
13118178
16
521 89
17
114 22
14 593 20
20
879|20
11
93
60
01
78
45
50
69
36 664
9 053
6 842
15 510
24 961
23176
39 127
91295 76
127 752 72
190 769 23
80 375 47
68125 42
72 669j77
7 041 64
2 984|41
2 387(31
1936-391
7 374,77
7
850i 61
17 708139 ■
13 578 36
6 013 86
4 624 io!
4
974 70
8
441 15
5
750 —
2 751 2
8
355
- 9 383:
9
7771
■ 8 092;
12 383
45 086
14 011
15134
16 281
14 573
4 491
4
985
3
063
2 771
1554
39 519
5
413
11242
2 899
1
256
1500
2
670
9 548
9 735
10 715
19 408
19 949
22 450:66
1
9871S G
2
541 33
4
994135
65 000
34 337
20 997
9 857
471
— 18 747
24
7 752 20
-21188
64
4 986
94
—''21227
24
2 227
68
— ''25 805
66
7 533
30
—113 445
69
24 540
83
28 496
16 374
6 057
Summa
utgifter
Inkomster
utöver
utgifter
-
266 272
349 814
382 234
460 194
368 358
404 726
348 912
318 912
131 072
109 871
-
150 959
61; 140 263
65 |l38 193
75|l34 432
03 163 813
-
169 525
-
189 797
—190 857
70 219 514
55119
3 075
946
80
Summa
43 249
21 972
12 845
86 865
96 425
62 130
23 388
201 596
206 929
214 178
—
240 238
—
240190
77 498
86 797
80112
—
— 124 906
—1 — 99 642
—
— 121 666 50
—]— 107 349 02
—!— 126 942129
—
— 81 699|77
—I— 82 313| 68
—j 90 028 89
76:132 485 57
321392
349814
385309
460194
369304
404 726
348 912
-318912
-131072
3 09010 112 961
3 297 70 154 257
12 727 23 152 990
14 957 92 153151
-- 134 432
--163 813
1 406 19 170 932
oe|48 163 83 237 960
— —190 857
6 72103 226235
800 88 206397
206929
28 452117
31 893 82
2 423
26 444
19 903
13 396
37 943
9 404
08 109 980
79 116 832
100 702
—
116 932
—1145 920
154 511
76 230 643
68 266 376
65 232 856
90 227 629
—
:216 020
—''210 699
11589
5 593
28 869
76 033
58 848
21 677
11534
20
31
88
71
66|
7 ° I
38;
92;
98
46;
921
90:
50;
oi
04
89
78!
3 91
84:
95
64
72
66
36
34
07
75
,40
214178
240 238
268 642
109 392
89
221
106 557
124 906 95
119
546 24
121 666 50
120
745 73
164 886 18|
91104 41
82 313 68
90
028 89:
132 485 57
121
569 88
116 83219
100 702 15
122
525 74
174 789
230 544
289 492
266 376
254 533
227 629
216620
222 234
158
Hushållningssällskap
År
Jord-  bruket i
allmän-  het
Häst-
aveln
Nöt-
boskaps-
aveln
Mejeri-
hanterin-
gen
Annan
husdj urs-  skötsel
Veteri-
när-
väsendet
Träd-
gårds-
skötsel
Skogs-  skötsel
och jakt-  vården
Fiskeri-
näringen
18. Värmlands läns . .
1913
32 699
89
21523
03
19 237
08
6159
04
3 272
18
500
_
4 000
750
4 300
1914
33 385
79
21 571
74
14141
29
6 651
50
5 955
25
_
—
4 000
750
_
4 280
65
1915
26 340
60
23 350
77
17 968
82
6 308
62
5124
82
1000
_
4 000
_
750
_
5 578
14
1916
33 415
23
24 020
53
14 996
50
6190
22
6 063
53
500
_
4 000
__
750
_
5 211
72
1917
42 109
17
24 921
14
19 275
55
6 095
37
5 586
04
50t
_
4 000)—
750
_
6 170
46
1918
48 600
67
26 837
15
20 518
28
11019
87
6 616
—
500
—
6 OOOl—
750
_
10 480
17
1919
51068
62
25 244
61
20 374
97
10114
77
7 974
73
500
_
6 000:—
750
_
7 787
39
1920
59 873
10
24 334
91
22 826
71
9 772
80
8 423
38
250
—
5 000-
750
—
8 226
41
19. Örebro
>
. .
1913
32 267
83
15 226
13
15 040
04
4 960
40
3 021
55
5 500
_
5 403
08
3 300
5 500
1914
37 328
21
16 236
56
18 820
12
6 460
15
4 751
61
5 750
—
4 421
_
3 300
_
12 200
_
1915
35 009
81
15 626
96
16 886
13
5162
95
5 664
59
6 000
_
5 396
29
3 000
_
6 000
_
1916
45 257
27
14 588
43
19 176
51
6 363
50
5 644
96
6 000
—
5 861
79
2 000
_
5 950
1917
48 004
62
13 576
06
20 033
13
5 394
20
4 896
64
6 000
—
6 506
43
1000
_
5 150
1918
60 049
10
13 569
95
18 974
56
7 265
89
5 391
43
6 000
_
7 590 80
500
4 650
191?
60 716
61
13 030
18
15 816
38
8 948
44
5 044
25
6000
—
6 223 15
500
_
5 043
69
1920
68 520
12
13 788
63
20 316
67
9 682
40
5 996
65
6 000
—
8 333 85
500
—
4 210
51
20. Västmanlands >
. .
1913
31324
83
14 648
80
16 938
42
6 001
19
1325
_
_
_
6 335 28
2 500
3 567)05
1914
45 415; 50
11703
60
13 636
68
5 601
30
1500
_
_
_
6139
68
3 558)43
1915
36175 81
10 094
83
17 481
27
4 823
10
1400
—
_
—
7 823
18
_
_
2 312) 15
,1916
43 570)74
9 913
83
13 538
51
4 908
88
1400
_
_
_
5 929
14
2 852
05
1917
30 447 13
11867
92
12 679
55
3 618
40
1450
—
_
_
6 369
70
2 708
02
1918
47 088185
12 649
51
13 778
91
6 482
02
2175
—
—
—
9 880
68
1000
_
2 428
35
1919
53109 71
13 704
05
14 281
06
6 903
18
4158
24
_
—
9 742
63
1 600
_
4 657
82
1920
73 572 59
11 642112
14 482
43
9 419|36
6 020
65
—
—
13 504
62
1600
—
4 400
50
21. Kopparbergs »
. .
1913 44 926 61
26 424 40
27 608
36
5 853 12
8 326
7 6
300
_
7 069
41
1100
6 506
87
1914
38 720
41
24 523 23
32 103
01
5 868
09
8 766
37
200
—
6 788
57
600
_
5 667
50
iyi5|pi 997
65
21 793125
29 397
54
5 453
16
7 924
87
200
—
7168
21
600
_
9 747
89
1916|57 584
31
22 225; 94
30 913
04
6 352
55111 573
54
200
—
7 040
58
600
_
5 708
34
1917
34 575
67
11508
37
28 237
25
6 752
85
10 962
39
200
_
8 622
82
2 000
4 991
57
1918
53 556
92
15 689
78
20 214
38
7 481
85
11565
—
200
—
10 578
14
5 000
_
7 341
62
1919
55164
58
11405
—
20 762
—
10 826
—
12104
—
200
—
12 348
1100
_
6 662
45
1920
70 089
—
22 721
—
23 395
—
12 129
—
14 224
—
300
—
15 130
—
3 500
—
5 715
22. Gävleborgs
»
. .
1913
45 028
90
16 437)05
10 303
55
2 535
01
1700
_
_
_
5 750 82
3 205
80
6 472
1914
39 910
01
15125 34
13 850
18
4 210
16
1350
—
_
_
6 782)35
1331
60
4 639
76
1915
32 150
74
18 075! 6 7
7 278
67
4 294
25
4 445
99
—
_
''5 976 15
1549
20
5 300
79
1916
45 214
73
19 422)81
13 031
39
5 027
34
4119
10
_
_
5 366) 11
1077
15
5 623
30
1917!
41554
36
23 537)64
14 412
33
4 453
01
2 966
73
_
_
5 872:80
1134
05
4 236
34
1918
65 066
88
29 628,93
11900
56
3 964
85
4 715
46
_
7181
44
1203
90
4 448
11
1919
48 974
79
41023
96
11 683
56
3 478
80
3 559
46
_
_
8 793
30
679
05
5 021
37
1920
63 373
31
45 967
93
11347
46
1265
40
5 890
70
—
—
7 785
96
328
20
6 428
71
23. Västernorrlands >
. .
1913
51 794
13
25 611
51
24 441
35
4 634
97
4 200
14
.
_
5 787
55
587
97
12 281
61
1914
52 751
31
23 751
40
34 882
65
4 295
11
3 782
11
_
_
5 780
05
880
60
11332
77 1
1915
49 839
50
20 113
06
35 530
50
5 269
53
3 883
20
_
_
5 368
10
993
80
13 148
03
1916
56 785
75
25 968
65
23 932
75
6 957
26
4 056
95
_
_
5149
15
542
97
11641
96
1917
58 804
99
39 722
26
19 249
—
5188
39
5 341
42
_
_
6 657
80
743
30
10 079
30
1918
72 064
49
41101
47
19 937
87
6 637
24
5 281
72
_
_
7116)23
806
64
11 918
37
1919
80168
42
19 955
98
19 808
84
7 900
11
7 251
40
_
8 847 39
647
93
16 243
79
19201
87 767
62
22 108
45
19 666
03)
10 651
70
3 784
29
—
—
11 524)35
559
83
16 676
52
159
Husslöj
dens
befräm
jande
-
Belö
ningar
för
olika
ända
mål
-
Egna
hems
rörelsen
-
Utställ
ningar
-
För
eningar
-
Kom
mittéer
och
möten
-
Under
avdel
ningar,
utställ
ningar
-
Förvalt
nings
kost
nader
-
Övriga
utgifter
Fonde
rade
vinst
medel
-
Summa
utgifter
Inkomster
utöver
utgifter
-
Summa
3
716
4
214
3 450
3
420
4
214
4 541
4 669
3 549
3
934
4
039
4 075
3
996
4
050
3100
1000
1000
14 065
13 943
13 457
8 272
344
2100
2 290
2
700
3
666
3
967
4
426
6 349
5
095
4112
5 925
5127
19
532
20
192
21
007
21815
27 213
26 648
26 073120
25 861126
6143U
8 008181
7112 61
4
392:64
5
675:52
255
295
155
240
350
115
360
300
155
275
265
229
302
491
385
50
50
60
6 241
5 633
8 474
1090
1212
788
622
630
1
094
1239
876
3 029
1906
2
196
552
849
721
898
813
901
1 325
708
500
500
500
500
500
2 000
2 000
1000
4 206
1206
— 1012
2 078
—
3 731
—
1666
—I 758
'' 985
—j 100
—; 100
-| 860
—13 175
—Il 520
94
20
20 3 600
3
350
4
450
3 550
2 650
2
650
3
225
40
3 739 20
1143
589
600
600-  504149
1 476 20
— 2 30925
2 270 20
995 61
349 25
1750
1100
900
600
6C0
1400
1400
1400
6 765|20
8 300 —
55
50
45
50
60
1976
2 567
9 082
1000 —
962 —
2 534 29
5 821 19
17 2 077 56
562 30
336 55
1 515 25
6120
4 225
600
600
4 250
3 600
3 050
2 950
2
750
3
850
4
900
20
150
341
176
154
75
277
497
706
1264
1230
32
1 500 —
1
500
2
000
2 000
2 000
642
1010
6156
6 832
1394
987
473
449
800
250
1 350
3
050
1350
1 450! —
1 450 —
4
200
9 231
250
2
033
2 888
3
493
2 563
1750
1
750
2
936
65
45
675
675
675
675
675
675
675
675
601
1 600
1600
1600
1600
1200
1200
1200
2100
2100
2100
2100
2100
2100
2100
4150
4 537
4 687
100
100
4<i0
13
468
16
515
17
389
18
733
21878
32 023
40 756
37 088
18 201
17 644
20 093
21918
24 836
28 441
28 272
35 515
10 348
10176
10 051
11813
12 597
14
537
12 242
15
341
3 268
3 248
3170
3 390
3187
06
2 855:69
_
118117
58
54136
74
172 254
32
31
2 366 75
_
120 109
26
13 385
95
133 495
21
14
3 028 :86
—
119 982
84
49 930
56
169 913
40
35
2 770118
41 553
41
167 489
67
32 254
96
199 744
63
81
15 30047 14 091
12
169 967
63
16 320
69
186 288
32
63
8 869 62
—
180 196
94
—
—
180196
94
45
14 80834
—
193 733
98
—
—
193 733
98
74
3 743 51
—
—
188 039
13
19 552
33
207 591
46
26
2 864 63
_
_
123 451
90
18 411
21
141863
1J
04
6 352 24
1 445
32
145 457
27
—
—
145 457
27
09
3 123 58
28 239
99
158 713
39
17 303
71
176017
10
58
5 452:62
40 024
25
185 574
12
—
—
185 574
12
15
3 110 14 25 652
52
170 585
35
1234
91
171820
26
37
2 839 67 26 325
87
187 398
64
—
—
187 398
64
18
4 249 04
1799
69
159 520
93
—
—
159 520
93
83
3 489,99
—
—
181 312
61
—
—
181312
61
35
1220 95
_
_
113 706
41
2 013
34
115 719
75
93
4 235 50
_
—
126 571
93
—
—
126 571
93
60
12 31398
32 030
07
157 671
93
25 185
84
182 857
77
71
2 044 05 51 208
22
166 569
40
—
—
166 569
40
07
8116:25
25 894
39
126 756
74
13 651
79
140 408
53
95
11138 24
—
_
126 665
51
—
—
126 665
Öl
65
19 282:33
_
—.
146 743
88
24 245
18
170989
06
15
46 983 02
—
—
205 563
87
—
—
205 563
87
04
4 455 91
_
_
161 710
04
9 510
26
171 220
30
59
4 535 92
_
—
158 354
—
—
—
158 354
—
60
2 887 85
16 818
29
157 445
92
3 786
57
161232
49
40
4 860
05
11964
43
185 957
—
3
95
185960
95
02
2 486
38
19 996
07
167 361
94
14 903
10
182 265
04
17
371
55
_
—
176 344
91
—
—
176 314
91
96
10 973
—
_
_
199 390
54
—
—
199 390
54
31
1134
—
—
—
239 112
31
—
—
239112
31
07
4 291
81
_
_
142 260
51
62 656
03
204 917
14
72
9 041
05
_
—
158 416
31
14 475
79
172 892
10
15
6 788
91
34 900
50 182 080
30
27 014
70
209095
—
31
7 308
48
19 405
21 179 194
26
30 602
65
209 796
91
59
7 958
96
10 520
35
1.74 225
01
47 530
06
221 755
07
85
11 283
31
_
_
218 833
53
30 210
87
249 044
40
9C
6 221
46
_
_
223 288
90
22 489
24
245 778
14
02
11190
76
1
257 679
46
7 359
21
265 038
67
1 51
8 918
43
174 024
98
18 740
81
192 765
79
92
6 628
28
184 550
23
184550
23
. 71
10 417
33
20 65C
—
200 901
98
200 901
98
8!
it 406
41
20 35C
—
202 679
11
20 91C
98
223 590
09
J 8!
11 087
07
-
199 976
29
29 579
73
229 55<
02
J 1(
12 207
79
—
225 783
42
225 783
42
6 6-
11591
2-1
224 946
56
224 946
66
5 t.
12 449
12
245 241
It
-
245 241
1!
160
Hushållningssällskap
År
Jord-  brnketi
allmän-  het
Häst-
aveln
Nöt-
boskaps-
aveln
Mejeri-
hanterin-
gen
Annan
husdjnrs-
skötsel
Veteri-
när-
väsendet
Träd-
gårds
skötsel
Skogs-  skötsel
och jakt-  vården
Fiskeri-
näringen
24. Jämtlands
läns . .
1913
38 914
57
18 605
38
21 440
55
2 848
(76
1203
1294
10
5 865
46
1914
40 810
99
15 346
11
27 356
94
3 19E
82
1031
25
_
_
1830
09
6 056
20
1915
20 599
55
14 782
64
21792
10
4 736
24
1140
62
_
_
1647
90
6 086
22
1916
36 862
57
13 527
70
18 903
76
4 357
71
498
75
_
_
1918
77
6 256
03
1917
35 444
46
16 588
17
19 251
35
4132
21
662
50
_
_
3 363
54
6 052
29
1918
41238
03
13 274
66
10 683
53
4 969
75
150
_
_
_
2 630
40
7 213
88
1919
52 137
41
13124
51
18 871
94
6 746
01
1000
_
_
_
4 238
30
11 242
06
1920
65 658
45
22 895
30
19 088
20
8123
83
525
—
—
—
3 810
25
—
—
9 200
90
25. Västerbottens
> . .
1913
60 333
64
11 806
70
19 045
13
5120
65
1100
_
_
_
3 400
18 418
7 829
10
1914
63 095
25
11856
88
19 937
88
5 470
70
1000
—
_
_
3 687
79
18 183
11645
80
1915
48 916
11
12 733
40
25 673
31
6 977
07
1250
—
__
_
4 954
25
17 899
7 559
33
1916
63 516
79
12 812
82
25 850
82
7157
20
1871
15
_
_
5 068
68 18 467
_
9 993
50
1917
75 464
60
13 823
79
24 720
60
6 399
10
3 555
99
_
_
6168
27 18 540
6 339
40
1918
83 290
05
12 094
66
27 123
92
7 511
49
1479
85
_
_
9 458
81 40 000
5 000
1919
98 922
23
11 601
71
28 007
20
7 757
10
1300
—
_
_
10 276
28 24 000
10 500
1920
146 942
96
12 850
65
33 466
94
10 498
68
2 719
—
—
—
11000
—
32 000
_
10 000
_
26. Norrbottens
> . .
1913
72 792
19
9 005
60
35 874
74
6 261
21
4 524
99
_
_
29
75 12 892
12 196
49
1914
83168
Öl
8 070
53
34 702
35
6 318
95
3 279
33
_
_
651
40 16 580
7 333
94
1915
75 273
71
7 320
64
35 334
71
4 985
29
5 082
07
_
_
1186
34:12 529
11121
1916
100 183
32
7 833
08
36 354
33
4 359
75
3 380
33
498
50
1188
10
12 927
9 687
05
1917
98 927
33
10 517
89
38129
86
4 757
71
7158
53
835
65
3 226
97
12 978
5 750
1918
158 657
15
8 796
02
34 658
63
7 391
63
5 953
17
24
70
4 675
73
64 000
8 560
1919
240 805
88
9 652
68
30 394
89
7 071
63
6 539
16
_
_
5 448
61
64 000
7 950
•
1920
210171
38
8 307
16
32 491
10
11186
181
7 732|76
—
—
6 531
95
64 000
—
8 347
—
161
Husslöj-
dens
befräm-
jande
Belö-
ningar
för
olika
ända-
mål
Egna-
hems-
rörelsen
Utställ-
ningar
För-  eningar
m. m.
Kom-
mittéer
och
möten
Under-
avdel-
ningar,
utställ-
ningar
Förvalt-
nings-
kost-
nader
Övriga
utgifter
Fonde-
rade
vinst-
medel
Summa
utgifter
Inkoms-  ter ut-  över
ut-  gifter
Snmma
5 525
300
2 800
58
652
60
9 679
99
2 625
80
111 728
69
8 250
59
119979
28
9 092
95
_
5 449
08
805
33
2 450
—
164
40
—
—
9 623
63
2 403
31
—
—
125 614
10
—
—
125 614
10
6 590
35
_
6 408
56
6 567
02
2 878
14
358
10
—
—
10110
18
3 534
89
54 046
65
161 278
51
—
—
161278
51
5 955
_
229
60
4178
14
139
60
_
—
11073
75
8 846
61
31 223
32
143 971
31
10 331
93
154 303
24
6 330
45
_
2 375
_
236
10
_
_
10 920
63
11563,
67
12 808
12
129 728
49
17 766
41
147 494
90
7 130
_
_
_
475
_
253
60
_
_
11851
88
696
26
—
—
100 566
99
18 851
87
119418
86
6 722
50
_
_
_
_
975
_
327
70
_
—
11570
46
745
—
—
—
127 700
89
—
—
127 700
89
6 005
2000
_
—
—
—
—
2 450
—
361
70
—
—
18 508
69
11972
47
—
—
170 599
79
—
—
170599
79
8 125
57
867
08
_
_
2 093
91
_
_
16 398
18
975
—
—
—
155 512
96
31 366
20
186 879
16
4 734
79
_
1773
51
1075
__
3 678
91
_
_
16 205
54
19 625
85
—
—
181 970
90
—
—
181970
90
17 431
_
704
38
2 348
94
271
10
_
—
21996
59
10 470
22
—
—
179 184
70
2157
65
181342
35
16 248
99
_
_
_
6 589
53
75
_
_
—
25 098
92
5 294
80
25 743
74
223 788
84
—
—
223 788
84
28 869
_
_
_
1250
_
75
_
4 891
67
23 383
17
5 723
74
—
—
219 205
18
6 716
74
225 921
92
17 602
52
_
_
_
850
_
75
_
5 000
_
18 183
45
1 160
—
—
—
228 829
65
22 992
49
251822
14
18 019
69
_
_
_
850
_
100
_
5 000
—
26 923
98
2 222
28
—
—
245 480
47
1125
76
246 606
23
20 000
—
—
—
—
—
—
1000
—
175
—
5 000
—
18 562
62
7 672
78
—
—
311888
63
—
—
311888
63
6 900
5 865
61
1024
38
_
_
138
40
3 425
12
12 781
67
4 063
92
—
—
187 776
07
16 534
83
204310
90
6 900
_
_
3 808
58
772
12
1050
_
468
60
4 348
31
13 881
93
1107
—
—
—
192 441
05
—
—
192441
05
6 900
_
14
_
19 201
69
527
94
1300
_
75
—
6 095
35
20 518
68
2 053
76
—
—
209 519
18
—
—
209 519
18
6 900
16 067
31
_
550
_
305
60
5 536
38
18 335
74
2144
35
—
—
226 250
84
—
—
226 250
84
6 900
7
19 774
35
_
_
550
_
75
-_
5 226
25
17 959
48
4 044
30
—
—
236 818
32
12 650
74
249469
06
6 900
68
88
_
75
_
5 775
—
24 159
19
372
91
—
—
330068
01
—
—
330068
01
6 900
_
_
100
_
2 835
_
28 811
79
5 630
92
—
—
416 140
56
—
—
416140
56
6 900
—
—
—
—
—
—
—
760
85
100
—
7 530
—
35 394
11
18 918
98
—
—
418 371
47
17 435
86
435807
33
21—202604
162
Hushållningssällskapens sammanlagda utgifter
År
Jordbruket
i allmänhet
Hästaveln
Nöt-
boskap
avel!
s-
Mejeri-
hante-
ringen
Annan
husdjurs-
skötsel
Veterinär-
väsendet
Träd-
gårds-
skötseln
Skogs-  skötsel
och jakt-  vården
Fiskeri-
näringen
Husslöj-  dens be-  främjande
Belönin-  gar för
olika
ändamål
1890
293 846
57
95 327
37
190804
96
_
_
4843
70
56 510
55
45 050
89
71 611
31
32 497
92
102 601
38
i 1900
468 756
50
150 902
07
341 591
87
—
—
18 322
48
81 864
06
75 975
38
133 527
68
65 442
71 164 089
07
7 571
47
1910
997 565
67
t
361 860
Öl
499 797
55
94 946
52
43 696
71
132 742
87
108158
08
70 836
Öl
106186
65 192 321
15
6 676
80
1 1913
944 651
85
406 809
69
531 613
87
106 467
44
104 630
—
45 900
—
119 278
16
87 553
77
151735
50 126 213
05
7 367
—
1914
i
983 385
12
388 178
37
539 249
86
111 722
45
123 249
38
45 575
—
119 453
83
52 743
03
134 329
84 145 156
46
8 226
50
! 1915
788 573
48
376 681
14
547 372
74
110 968
97
130 674
71
41 967
18
125 906
31
55 810
85
149 917
95 144 910
87
7187
95
1916
1 016 904
99
360 676
43
534 551
70
111847
68
162 T87
89
39 564
27
129 377
13
45 064
12
148 544
33^137 072
54
7 856
35
1917
1 060 229
383 537
04
534 926
92
97 258
31
164 666
62
38 635
66
148 854
64
63195
35
128 076
29
151173
43
10 697
04
1918
1313 016
40
432 007
35
530 430
57
116 452
98
189 421
60
36 291
37
189 343
08
154 832
25
147190
—
145 636
69
9 853
50
1919
1533 863
14
416 178
86
525 518
39
125 897
82
202107
49
35 723
33
207 995
47
131 326
98
160 907
84
139 031
30
9 403
25
1920
1 688 287
96
411 020
02
576 998
77
140 962
56
215 741
06
43 741
94
239 971
72
134 888
03
172 677
09
131 252
53
10 644
89
1 I Lantbruksstyrelsens årsberättelse synes föreligga feltryck å 55 öre.
163
Bilaga 14.
för åren 1890, 1900 och 1910, 1913—1920.
Egna-
hems-
rörelsen
Utställ-
ningar
Förenin-  gar m. m.
Kommit-  téer och
möten
Under-
avdel-
ningar,
utställ-
ningar
Förvalt-
ningskost-
nader
Övriga
utgifter
Fonderade
vinstmedel
Summa
utgifter
Inkomster
utöver
utgifter
Summa
Kronor
67 306
16
144 566
71
64 982
20
_
—
1 169 949
72
82 780
11
1252 729
83
—
—
99 912
36
197 562
31
124 815
83
—
—
1 930 333
79
10 949
40
1941283
19
27 228
20
108 294
54
352 224
63
124 690
64
—
—
3 227 226
03
134 698
80
3361924
83
27 801
98
132 822
89
3 675
—
3 739
81
43 308
24
417 015
56
303 332
40
—
—
3 563 916
21
507 501
05
4071417
26
27 877
42
134 744
30
113 270
80
25 336
23
46 362
43
420 232
95
253 289
23
275 959
61
3 948 342
81
110 452
79
4 058 795
60
56 551
03
80183
59
108 571
23
4 587
41
31532
35
440 583
12
268 269
14
943 303
13
4 413 553
16
283 930
11
4697 483
26
43 477
20
22 153
35
120584
43
1124
47
47 643
82
471 707
85
£39 095
50
1125 806
11
4 765 840
16
191 823
40
4 957 663
56
46 373
78
21548
77
86 716
54
1414
10
56 385
79
556 728
98
228 101
Öl
574 628
56
4 353 147
81
389 707
47
4 742 855
28
4 757
42
13 783
67
35 496
80
6 034
60
64 613
91
678 634
77
218580
59
191 515
67
4 477 893
28
100 922
42
4 578815
70
4 709 42
6 976
70
38 041
48
2 794
44
60 772
04
809 135
62
270 985
85
6 947
30
4 688 316
72
157 490
07
4845806
79
7 194 33
9 613
33
83168
74
5 315
99
64 554
13
838 620
94
403 468
91
1802
55
5179 925
49
241 791
68
5 421 717
17
164
Hushållningssällskapens tillgångar och skulder.
Hushållningssällskap
År
T
ilig
å
n g a
r
Fastig-
heter
Döda och
levande in-  ventarier
Fordringar
för utläm-  nade stats-  lån
Fordringar,
obligatio-  ner, kontan-  ter m. m.
Övriga
till-
gångar
Summa
tillgångar
1. Stockholms län . .
1913
4 901
472 209
33
477 110
33
1914
—
—
4 672
—
44 085
76
541 999
61
—
—
590 757
37
1915
—
—
4 442
—
673 544
93
617 597
90
_
_
1295 584
83i
1916
—
—
4 302
—
735 687
63
709 263
36
—
_
1449252
99
1917
—
—
3 202
—
776 587
84
815 585
65
—
—
1595375
49
1918
—
—
2 602
—
808 188
24
939 960
64
—
—
1 750 750
88
1919
—
—
2 602
_
1048 298
84
912 944
48
—
—
1903 845
82
1920
—
—
2 601
—
379 294
97
1 244 041
29
—
—
1625 937 26
2. Uppsala
> . .
1913
44 750
30
34 419
95
—
—
359 445
18
_
_
438 615 43
1914
50
36 214
19
6 013
03
365 643
47
995
03
451 713
22
1915
79
34 936
06
8 017
35
437 069
03
918
—
523 736
23
1916
85
33 996
42
16121
01
460 838
67
736
80
558 046
75
1917
4o bOo
54
35 074
48
26 457
94
539 381
15
883
64
647 455
75
1918
36
34146
29
26 338
44
701627
26
839
34
807 696
69
1919
36
40 814
09
97 684
—
677 538
56
—
_
860 782 oi
1920
44 OUo
09
41547
58
221 404
88
693 667
17
—
—
999127.72
3. Södermanlands > . .
1913
—
—
—
_
_
_
520 938
33
_
_
520 938''33
1914
—
—
—
28 417
91
342 241
72
—
_
370 659
63
1915
—
—
—
29 404
99
331 254
36
—
_
360 059
35
1916
—
—
—
28 513
73
335 196
17
—
—
363 709
90
1917
—
—
—
30 208
19
341 042
07
—
_
371250
26
1918
~7
—
—
—
41058
46
353 226
76
_
_
394 285
22
1919
15 000
—
—
—
177 296
89
340 678
22
_
_
532 975
11
1920
15 000
—
—
—
303 686
37
302 264
52
—
—
620 950
89
4. Östergötlands > . .
1913
267 545
16
9 621
53
—
_
312 568
27
_
_
589 734
96
1914
2bo 000
—
8 640
18
37 040
—
369 641
76
_
_
680 321
94
1915
265 000
—
8 314
75
51250
—
415 402
19
_
_
739 5)66
94
1916
265 000
—
10 213
90
60 356
66
564 154
06
_
_
899 724
62
1917
265000
—
7 833
—
58123
33
673 028
88
_
_
1003 985
21
1918
265 000
—
7 366
42
56 748
82
687 884
34
_
_
1016999
58
1919
265 UUU
—
6 016
65
425000
68
868 091
14
_
_
1564 108
47
1920
265 000
—
8 432
59
1 031 451
75
1012 254
72
—
—
2 317 139
06
5. Jönköpings
» . .
1913
47 000
_
10 009
62
_
_
200 205
99
_
_
257 215
61
1914
47 000
—
9162
46
2 900
—
170188
65
_
_
229 251
11
1915
47 000
—
8 408
60
9 800
—
218 187
32
_
_
283 395
92
1916
47 000
—
7 478
84
12 137
50
247 640
47
_
_
314 256
81
1917
47 000
—
7 840
10
31030
—
361 691
84
—
_
447 561
94
1918
47 000
—
7 076
24
30 851
_
367 865
03
_
_
452 792
27
1919
74 000
—
6 471
72
33 967
444 890
13
—
—
559 331
85
1920
74000
—
6 041
84
51 622
50
474 079
52
—
605 743
86
165
Bil. 15.
Sammandrag för åren 1913—1920.
Skr
1 d e r
I föregående
kolumner
icke inräk-  nade fonders
belopp vid
årets slut
Skuld till
statskontoret
Särskilda
fonder
Reserverade
medel
Andra skal
der
Summa
skulder
Behållning
efter avdrag
av skulderns
45 250
51
45 250
51
431 859
82
50109
09
471 819
12
7 320
94
* -
—
529 249
15
61508
22
—
—
687 758
50
182 655
37
414 660
67
10510
29
1295 584
83
—
—
—
—
762 461
32
679 893
89
6 897
78
—
—
1449252
99
—
—
—
—
834 298
11
742 228
91
8104
68
10 743
79
1595375
49
—
—
—
—
966 387
21
753189
62
10 580
26
20 593
79
1 750 750
88
—
—
—
—
1 209 886
50
314 459
54
12 624
38
115
—
1537 085
42
426 759
90
—
—
873 055
46
310 939
53
11730
59
6 018
79
1201744
37
424 192
89
—
—
61286
47
27 743
13
10 047
79
99077
39
339 538
04
.98 976
16
5 819
20
63 566
94
32 408
27
9 817
45
111611
86
340 101
36
105 092
02
8 238
41
129 784
73
28088
22
18 086
83
184198
19
339 538
04
109 694
34
16 845
07
180 911
14
5 961
64
13 939
53
217 657
38
340 389
37
113 782
78
29 447
78
205 860
86
7 728
40
51 994
53
295031
57
352 424
18
120140
88
29 489
89
312 818
87
21532
60
73 562
33
437 403
69
370 293
—
129 428
46
110 684
97
318383
47
15 771
62
22 378
77
467 218
83
393 563
18
135 728
26
229 423
30
324 402
92
12 899
19
23 221
06
589 946
47
409 181
25
141136
81
113 000
.
_
_
_
113000
_
407 938
33
166 599
61
29 842
91
_
_
_
_
_
29 842
91
340 816
72
168 613
15
29 588
32
_
_
_
_
_
_
29 588
32
331 071
03
208845
25
30397
06
_
_
_
_
_
_
30397
06
333 312
84
245 480
73
30191
51
_
_
_
_
30191
51
341 058
75
325 009
89
41078
28
_
_
__
_
_
_
41078
28
353 206
94
330 918
26
180 956
72
_
_
_
_
_
_
180 956
72
352 018
39
336 649
49
304 949
72
—
—
—
—
—
—
304 949
72
316 001
17
342 984
24
_
_
533 687
_
9 871
49
2130
37
545688
86
44 046
10
—
—
37 040
_
531 242
84
109 028
63
3 010
47
680 321
94
—
—
—
—
Öl 250
_
671 897
74
12 659
Öl
4160
19
73!) 966
94
—
—
—
—
60 356
66
749 361
12
79 443
82
1650
—
890811
RO
8 913
02
—
—
58123
33
794 324
63
112 158
22
10 283
48
974 889
66
29 095
55
—
—
56 748
82
814 623
64
122 508
07
9 053
29
1002 933
82
14 065
76
—
—
632 682
18
827 184
63
101771
66
2 470
—
1564108
47
—
—
—
—
1376 405
25
925 802
39
4 550
12
2 004
50
2 308 762
26
8376
80
—
—
_
_
24 856
34
27 700
90
5 922
94
58 480
18
198 735
43
—
-
5 000
_
25 199
14
15 540
85
1487
Öl
47 227
—
182 024
11
—
—
11500
_
25 559
08
49 550
—
2143
62
88 752
70
194 643
22
—
—
13 777
50
25 837
_
77 773
19
1789
97
119177
66
195 079
15
—
—
39 528
50
78 420
79
115 043
45
1346
Öl
234 338
75
213 223
19
—
39 478
10
81128
81
130 657
28
2 403
88
253 668
07
199 124
20
—
64 211
60
94 385
21
134 129
82
5 282
35
298008
48
261323
37
—
82 493
10
98180
80
146 196
97
2 392
46
329 263
32
276 480
54
—
166
Hushållningssällskap
År
T i 1
gångar
Fastig-
heter
Döda och
levande
inven-  tarier
Fordringar
för utläm-  nade stats-  lån
Fordringar,
obligatio-  ner, kontan-  ter m. m.
Övriga
till-
gångar
Summa
tillgångar
6. Kronobergs läns . .
1913
10 000
—
2 50Cj
—
135 026
76
147 526
76
1914
10 000
—
2 95C
—
—
—
129 776
39
_
142 726
39
1915
19 570
—
3 000! —
1365
—
140 345
58
_
164 280
58
1916
19 570
_
4 300 —
8 397
51
158 891
21
_
_
191158
1917
19 570
_
3000|-
12 952
71
194 294
19
_
229 816
90|
1918
19 570
-
3000
—
17 092
91
176 864
74
_
_
216 527
65
1919
20 000
3 000
—
27 281
52
163 609
52
_
213 891
04
1920
20 000
—
3 500
_
127 583
12
169 693
15
—
320 776
27
7. Kalmar läns norra .
1913
—
—
610
49 080
105 251
80
403
50
155 345
30
1914
—
—
550
—
59 686
66
107107
67
372
50
167 716
83
1915
—
—
780
—
61389
12
116 165
70
372
50
178 707
32
1916
—
—
725
—
58 900
—
146 907
—
372
50
206 904
50
1917
—
—
675
—
58 475
57
166 076
47
372
50
225 599
54
1918
—
—
1110
—
47 699
36
161632
33
372
50
210 814
19
1919
—
—
1000!—
66 596
90
166 440
14
372
50
234 409
54
1920
—
—
1000
—
108 836
08
163 134
49
372
so
273 343
07
8.
»
> södra .
1913
65000
—
4112
43
_
_
108 525
17
_
_
177 637
60
1914
65 000
—
4 165
04
57 095
—
93 986
91
852
50
221 099
45
1915
65 000
—
3 748
50
91129
90
125 846
47
692
55
286417
42
1916
65 000
—
3 344
—
105125
15
133 674
83
565
85
307 709
83
1917
65 000
—
2 918
50
109 691
63
160 700
01
606
60
338 916
74
1918
65 000
—
2 500
—
127 191
07
163 469
10
162
20
358322
37
1919
65 000
—
2 081
50
118 752
76
156 104
28
380
18
342 318
72
1920
65 000
—
1613
—
152 855
09
179 036
26
579
11
399 083
46
9. Gottlands läns . . .
1913
98 050
—
1329
10
—
_
53 607
05
_
_
152 986! 15
1914
98050
—
1329
10
26 400
84
46 422
09
8194
62
180306 65
1915
98 050
—
1329
10
40 283
60
81 444
57
8 477
62
229 584 89
1916
98 050
—
1329
10
52 082
46
91 747
37
8 667
89
251 876
82
1917
98 050
—
1329
10
100086
99
72 186
83
8 667
89
280320
81
1918
98 050
—
1329
10
104 758
24
82 214
95
_
_
286 352
29
1919
98 050
—
1329
10
155 055
34
115 770
28
_
_
370204
72
1920
98 050
—
1329
—
205 381
—
126 306
—
8 668
439 734
10. Blekinge >
...
1913
—
—
5 257
81
—
—
505 910
72
_
_
511168
53
1914
—
—
—
—
75102
81
403 2«3
21
5 761
72
484147
74
1915
—
—
—
—
88 938
72
222 005
93
5 600
93
316 545
58
1916
—
—
—
103 420
08
264 622
92
5 744
01
373 787
01
1917
28 254
74
79 961
97
104 702
35
203 671
42
_
_
416 590
48
1918
16 031
05
112155
61
104 032
53
178 490
29
_
_
410 709
48
1919
15 840
25
5 893
73
237 890
59
236 027
05
118 734
16
614385
78
1920
—
125 879
53
309 691
67
293 067
19
15 371
58
744 009
97
11. Kristianstads län .
1913
—
—
53 259
95
57 788
65
_
_
111048
60
1914
—
—
—
—
63 689
95
182 280
97
_
_
245 970
92
1915
—
—
129 243
30
277 196
29
_
_
406 439
59
1916
157 336
99
10 500
130 717
51
469 741
46
_
_
768 295
96
1917
156 000
10 500
—
176 431
32
570 797
03
_
_
913 728
35
1918
156 253
27
10 500
219 874
73
546 385
09
1950
39
934 963
48
*
1919
156 000
10893
90
657 683
15
552 671
59
_
—
1377 248
64
1920
156 000
11100
1 556 697
87
609 228
97
—
2 333 026
84
167
Skal
der
I föregående
kolumner
icke inräk-  nade fonders
belopp vid
årets slut
Skuld till
statskontoret
Särskilda
fonder
Reserverade
medel
Andra skul-  der
Summa
skulder
Behållning
efter avdrag
av skulderna
25 100 44
4195-
39 98
29335 42
118 191 34
__
__
24 227 05
6 220 5E
30 447 60
112 278 79
—
3 780 26
27 213 51
2 026-
12 082 80
45102 57
119 178 01
—
11 633 10
41995 97
3 752 8!
9 033 50
06 420 46
124 738 26
—
17 240 71
77 165 23
2117-
8 833 39
105 356 33
124 460 57
18 862 60
26 616 27
80 506 11
3 707 91
—
110 830 36
105 697 29
18 522 89
36 032 92
81224 03
1160-
—
118416 95
95 474 09
19 596 63
129 923 31
82 548 69
945-
—
213417 08
107 359 19
19 246 77
49 080 -
__
__
1975 -
51055 —
104 290 3C
—
59 686 6(
—
—
59 686 66
108 030 r
—
64 123 3 i
—
—
—
64123 32
114 584 -
—
61625 -
24 980 08
—
86 605 OS
120 299 4‘
—
59 675 5''
33 790 55
—
1 550 -
95 016 12
130 583 45
__
47 799 3
36 260 31
— -
500-
84559 71
126 254 4''
—
72 685 9
37 197 2C
—
3116 6
112999 71
121409 7
109 836 0
37 720 li
—
6 455 -
154 011 1''
119 331 8
—
''
__
__
2 356 2
9
2 356 2<
175 281 3
—
64 615 -
__
2 500-
2 100 -
69 215-
151884 4
3
--
107 329 6
0
21 678 3<
—
2 050 -
131057 8
155 359 5
3
--
107 819 7
5
44191 9
—
2 860 -
154 871 6
152 838 1
8 --
109 692 9
5
63 463 7
—
2 025-
175 181 7
4
163 735 -
—
129 740 4
6
71135 9
—
2 415-
2032913
8
155 030 9
9
--
116106 6
9
71139 4
s
—
2 550-
189 796 1
5
152 522 5
7
109 454 97
173 946 8
6
71 193 3
0 --
1 766 -
246 908 1
6
152 175 3
0 --
30 880 0
3
569
9
61380 7
0
92 829 9
2
60 15b 2
3
2 21011
26 200 8
3
30 623 8
8
1914 3
0
70 463 6
3
129 202 6
4
51 194 0
1
2 307 53\
44 636 5
0
40 626 7
4
--
88 644 2
8
173907 5
2
55 677 3
7
26 616 98
84 216 7
6
51 885 3
1 --
58 120 -
194 222 0
7
57 654 7
5
31968 94
101963 6
7
60 035 4
0 —
60 943 4
1
222 942 4
8
57 378 3
3
37 401 —
106 498 9
1 62 616 6
1 —
60 949 2
8
230 064 8
0
56 287 4
9
44 997 58
217 181 6
0
63 537 4
0 —
41 750 -
322 469 -
47 735 7
2
51575 12
254 665 -
65 583 -
2 259
-
68 092
390 599 -
49 135 -
38 630 52
__
78 902 4
8
20 737
16 --
99639o
4
411528
9
--
61 026
l
82 447 7
1
20 944
10 —
164 418 o
2
319 729
2 --
92 915
3
32 061 3
2
23 981
25
—
148 957 S
0
167 587
8 --
127 792
5
42 964 9
7
23 663
40
— -
-
194 421
2
179 365
9
--
149 951
0
45 545 -
31 612
15
—
-
227 108
5
189 482
13
--
149 553
)9
50 348
1
32 797
91
—
-
232 69!)
1
178 010
21 --
355 411
il
38 035 1
4
35157
15
9 555
13
438159
3
176 226
‘5
--
466 208
16
34 546
1
40 056
70
13 316
22
554 127
19
189 882
18 --
53 259
15
29 510
9
14 496
65
—
- .
97 267
>9
13 781
31
1080 51
70 889
16
30 666
6
345
-
4 600
-
106 501
71
139 469
21 --
130 743
30
258 084
14
1 401
10
265
25
3! K) 494
j9
15 945
- --
174 569
97
398 828
19
1 637
38
156 296
88
t 731 832
72
36 963
24
--
176 254
96
474 693
34
5 820
86
156 000
—
812 769
56
100 958
69
--
219 364
—
474 231
17
5 006
—
156115
21
854 716
68
80 246
80 --
652 071
49
487 424
■3
7 068
27
155 717
68 1802 282
L7
74 966
47
--
1
1 555 038
39
489 365
33
11 395
56
155 566
88
2 211366
65
121660|
19
— 1 —
168
Hushållningssällskap
År
r i i i
g
å n g
a
r
Fastig-
heter
Döda och
levande
inven-  tarier
Fordringar
för utläm-  nade stats-  lån
Fordringar,
obligatio-  ner, kontan-  ter m. m.
Övriga
till-
gångar
Summa
tillgångar
12. Malmöhus
läns
191c
i 465 831
)8£
2 006
)-
130 95’
29
592 65
12
_
1191439 24
1914
U 468 66E
4(
2 006
)-
157 705
92
667 981
81
16 581
)0.
1 812 93-
19
191E
478 896
66
2 006
) —
186 078
54
1015 66c
42
1682631
i 52
1916
486136
72
12 006
)-
258 755
82
1 115 93c
72
22 897
2:
1895 721
) 55
1917
488 77c
39
2 006
) —
277 978
03
1 354 02c
93
3150c
25
2 154281
57
191g
491 77c
39
2 006
) —
364 291
88
1 47316c
52
30 292
8É
2 361521
1919
491 773
39
2 006
) —
428 86;
61
1 290 606
51
2 213241
51
1920
491 773
39
2 006
—
762 271
51
1182 74£
54
2 438 791
44
13. Hallands
>
1913
—
2151
77
_
323 50C
08
325 651
85
1914
—
3 025
33
72 079
71
234 851
73
309951
[77
1915
—
3 013
83
59 34c
97
322 473
54
384.831
34
1916
—
3176
83
48 325
71
350 783
33
402285
87
1917
—
—
3164
33
52 609
71
398 650
21
454 424
25
1918
—
—
3164
33
55 966
57
399 807
77
_
458 938
67
1919
—
3114
33
177 702
86
473 952
54
1
_
654 770
73
1920
—
2000
—
355 217
09
610 480
69
1
—
967 698
78
14. Göteborgs o. Bolins >
1913
—
654
78
_
_
718 245
64
_
_
718 900
42
1914
—
—
874
66
—
—
610 004
97
102 886
21
713 765
74
1915
—
—
1206
56
—
—
705 895
64
—
—
707 102
20
1916
—
—
1045
56
1600
—
746 666
29
—
—
749311
85
1917
14 529
—
1 389
71
7 815
—
749 323
69
_
_
773 057
40
1918
14 273
—
2 029
75
8 695
—
743 046
29
_
_
768 044
04
1919
13 993
—
4 538
53
42 449
—
819 736
57
_
_
8S0717
10
1920
13 713
—
3 515
03
138 531
77
999 619
12
—
—
1155 378
92
15. AJvsborgs läns norra
1913.
6 760
54
1939
41
2 815
_
396 055
78
_
_
407 570
73
1914
6 442
52
1 629
90
2 480
—
427 586
66
_
_
438139
08
1915
6130
40
1452
06
2145
—
455 495
81
_
_
465 223
27
1916
5 843
88
1294
33
1810
—
465 641
90
_
_
474 590
11
1917
5 571
69
1154
08
2141
67
488 609
78
_
_
497 477
22
1918
5313
11
989
30
2 473
34
495 773
37
_
_
504549
12
1919
5 067
46
1712
11
43181
34
566 534
88
_
_
616495
79
1920
4 834
09
1623
08
118 715
63
668 963
05
—
—
794135
85
16.
>
> södra
1913
56 938
—
1374
95
_
_
82 816
83
141129
78
1914!
129 660
72
3 961
45
—
—
71598
61
_
205 220
78
1915
128 000
—
14 580
—
—
54 811
24
_
197 391
24
L916
128 000
—
3 207
60
2 210
—
73 370
81
_
206 788
41
1917
128 000
3 674
92
3 969
75 696
11
_
211340
03
1918
128 000
3 714
77
5 446
59 443
40
_
196604
17
1919
128 000
3 714
77
60 958
70
73436
94
_
266110
41
920
128 000
3 714
77
108 598
40
173 313
37
—
413626
54
17. Skaraborgs >
. . .
913
25 000
105 804
_
368 080
35
_
498 884
35
914
25 000
900
3 250
551 048
12
_
580198
42
1
915
25 000
947
50
7 075
699 432
72
_
732 455
22
1
916
25 000
1072
50
12 725
809 962
38
__
848 760
38
1
917
25000-
1092
>0
14 875
927 808
)6
_
968 775
S6
1
918
31 075
1601
>0
18 095
923 756
SO
__
974 528
30
1
919
31 075
9 406
JO
7 525-
—
988 109
__
1036115!
0
1
920
96 2851
2
1 766
JO
8 298
16
946 287
3
30 000-
-1
1082637
1
169
S k n
1 d e r
I föregående
kolumner
icke inräk-  nade fonders
belopp vid
årets slut
Skald till
statskontoret
Särskilda
fonder
Reserverade
medel
Andra sknJ
der
-
Summa
skulder
Behållning
efter avdrag
av skulderna
125 894
79
308 212
88
21880
38
455988
735 451
24
154 990
42
312 221
05
127 141
29
16 44£
81
610 796
57
702 137
62
—
—
182 216
05
143198
24
475 372
83
168 359
84
969146
96
713 491
56
—
—
258 424
33
367 582
13
530 313
99
113 868
54
1270188
99
625 531
56
—
—
272 607
04
371904
05
665 508
18
217 783
19
1527 802
46
626 478
11
—
—
338 654
90
377 539
17
785 491
48
281 323
46
1783 009
Öl
578 512
66
—
—
502 926
86
383 684
29
806 522
72
72 382
64
1765516
51
447 725
—
—
—
762 27J
51
389 844
19
783 868
07
66 128
35
2002112
12
436 682
32
—
—
_
_
33 000
—
_
_
112 272
50
145 272
50
180 379
35
—
—
72 635
—
173 180
—
—
—
27 705
—
273520
—
36 436
77
—
—
60 560
238 360
—
—
—
36 205
76
335125
76
49 705
58
—
—
50 219
50
273 087
Öl
—
—
25 705
—
349012
11
53 273
76
—
—
52 942
50
295 035
26
—
—
39 224
81
387 202
57
67 221
68
—
—
54116
86
309 628
Öl
—
—
32 072
07
395816
94
63121
73
—
—
256 138
65
298 602
57
24 266
47
28326
39
607 334
08
47 436
65
—
—
559 687
59
298 992
57
30 479
80
27 641
98
916801
94
50 896
84
—
—
—
—
135 540
43
40 541
14
12 247
41
188328
98
530 571
44
—
—
—
—
169 511
87
—
—
9 531
90
179 043
77
534 721
97
—
—
—
—
—
—
186 122
64
15 663
55
201 786
19
505 316
Öl
—
—
1600
—
151 561
72
44 552
83
18 736
52
216 451
07
532 860
78
—
—
7 815
—
184 411
75
48 229
—
10 462
06
250 917
81
522 139
59
—
—
8 775
—
183 298
48
54 386
31
16 623
72
263 083
51
504 960
53
—
—
65183
—
186 338
83
112 503
83
51438
82
415 464
48
465 252
62
—
—
197 542
28
188 005
46
72 049
90
123 890
56
581488
20
573 890
72
—
—
2 815
—
Öl 784
36
_
—
1360
94
55960
30
351 610
43
—
—
2 480
—
8163
—
—
—
20 330
55
30 973
55
407 165
53
—
—
2145
—
—
—
—
—
28 982
02
31127
02
434 096
25
10 098
67
1 810
—
46 687
50
—
—
56 720
58
105 218
08
369 372
03
12 200
66
3 475
—
65 533
03
—
—
1095
—
70103
03
427 374
19
—
—
3140
—
74172
05
—
—
1084
95
78 397
—
426 152
12
26 014
81
93 494
—
78 406
45
—
—
7 538
20
179 438
65
437 057
14
156 245
12
214 378
29
81092
90
—
—
22 478
72
317 949
91
476 185
94
—
—
_
_
_
_
_
_
9 000
_
9000
_
132129
78
13 334
02
—
—
—
—
—
—
69 000
—
69000
—
136 220
78
13 559
83
—
—
—
—
—
—
70026
94
70 026
94
127 364
30
13 794
45
2 800
—
—
—
_
—
73 859
78
76 <>59
78
130128
63
3 672
12
4 500
—
10 000
—
4 611
04
60 000
—
79111
04
132 228
99
11333
12
7 030
—
40 000
—
—
30 000
—
77 030
—
119 574
17
100 597
30
77 853
—
—
—
495
58
71050
—
149 398
58
116 711
83
90 618
58
138 685
40
—
—
1186
36
60 000
—
199 871
76
213 754
78
83 792
78
_
—
282 814
89
12 906
92
_
_
295 721
81
203 162
54
—
—
3 250
—
153 531
14
13156
92
1 240
—
171 178
06
409 020
36
—
—
7 075
—
256 231
67
1 280
—
—
—
264 586 57
467 868
65
—
—
12 725
—
343 558
75
23 325
64
2 547
07
382 156 36
466 604
02
—
—
14 875
—
401 290
21
54 550
(54
—
—
470 715
85
498 060
Öl
—
—
17 535
—
425 473
76
36 213
74
4 573
86
483 796
36
490 731
94
—
—
15 165
—
387 405
167 783
24
6 393
68
576 746
92
459 368
98
—
—
12 865
—
503 641
56
95 337
75
—
—
611 834
81
470 803
30
—
—
22—202004
170
Hushållningssällskap
År
r i i i
g
å n g
a
r
Fastig-
heter
Inven-
tarier
Fordringar
för utläm-  nade stats-  lån
Fordringar,
obligatio-  ner, kontan-  ter m. m.
Övriga
till-
gångar
Summa
tillgångar
18. Värmlands
läns .
1913
109 100
1882
73
i
409 76358
520 746
31
1914:
114 081
75
2 996
36
—
—
419 618 79
—
—
536 696
90
1915
114 081
75
3 027
87
—
—
468 634:57
—
—
585 744
19
1916
114 081
75
2 415
58
—
—
539 010175
—
—
655 508
081
1917
114 081
75
3 922
32
1119
50
577 803175
—
—
696 927
32
1918
109100
—
3 931
40
6 045
63
601 655''03
—
—
720 732
06
1919
109100
—
3 325
06
80 565
63
599 967 09
—
—
792 957
78
1920
109 100
—
2 742
55
182 376
03
1 165 474! 28
—
—
1459692
84
19. Örebro
> .
1913
60 000
—
7 893
70
—
—
533115
98
_
_
60100!)
68
1914
60 000
—
.5 746
13
—
—
517 708
54
—
—
583 454
67
1915
60 000
—
5 801
78
15 068
96
550 153
63
—
—
631 024
37
1916
60000
—
6134
88
40186
78
583 072
63
—
—
689 394
29
1917
60 000
—
5 908
65
63 705
59
618 614
87
—
—
748 229 11
1918
60 000
—
5 613
22
76 659
62
620 954
13
—
—
763226
97
1919
60 000
—
5 332
56
70 826
93
613 387
69
—
—
749 547
18
1920
60 000
—
5 279
24
64 872
10
298 372
67
310 178
89
738 702
90
20. Västmanlands » .
1913
15 165
—
21469
72
—
_
327 876
07
_
_
364510
79
1914
28 389
75
21285
44
971
—
299 714
47
—
—
350 360 66
1915
32 400
—
3 589
06
6 636
—
384 383
26
—
—
427 008 32
1916
32 400
—
—
—
12 341
—
376 383
24
—
—
421124 24
1917
32 400
—
2 870
—
13494
28
465 571
52
—
—
514 3&> no
1918
32 400
—
2 583
36
12 235
20
425 036
45
—
—
472 255
01
1919
—
—
2 583
36
10 630
08
421 022
40
—
—
434 235
81
1920
—
2 583
36
9 722
56
385 712
25
—
—
398018
17
1 21. Kopparbergs
> .
1913
75 500
—
16 985
66
—
—
292 369
65
—
—
384 855
31
1914
75 500
—
2 212
—
760
—
264 637
54
15 000
—
358109
54
1915
75 500
—
1894
—
1240
—
278 691
32
14 250
—
371 575
32
1916
75 500
—
1630
—
—
—
279 630
59
14 900
—
371 (»60
59
1917
75 500
—
16 475
—
—
—
323 824
97
—
—
415 79!)
97
1918
75 500
—
16130
70
—
—
313 691
75
—
—
405 322
45
1919
85 620
—
16 552
22
—
—
302 376
01
—
—
404 548
23
1920
87 658
—
111415
—
—
—
131913
61
—
—
3:10986
Öl
j 22. Gävleborgs
» .
1913
30 400
—
24 752
08
73 841
95
702 253
20
_
_
831 247
23
1914
30 400
—
4 746
60
71 630
71
747 881
75
—
—
854 659
06
1915
30 400]—
4 302
43
87 963
44
777 249
90
18 550
—
91S465
77
1916
11000
_
4 106
80
98117
34
885 957
76
6 760
—
1005 911
90
1917
11000
—
3 938
87
133 091
03
985 833
35
—
—
1133 SOS
25
1918
11000
—
3 574
98
129 470
62
1 014 450
29
—
—
1 158 495
89
1919
11000
—
6 217
48
146 861
62
1047 337
51
—
—
1 211 416
61
1920
11000
—
5 935
73
162 302
21
1 063 531
96
—
—
1242 769
90
23. Västernorrlands > .
1913
257 000
—
41764
41
—
_
211483
55
_
_
510 247
96
1914
257 000
_
26 184
Öl
45 919
10
159 306
45
14 250
502 659
56
1915
257 000
—
29 328
21
46 377
21
166 137
86
14 250
—
513 095
28
1916
257 000
—
25 959
91
52 700
46
213 392
40
14 250
563 302
77
1917
257 000
—
41 969
16
55054
47
259 087
41
—
613111
04
1918
257 000
45 202
25
58 203
89
252 276
87
—
61268!
01
1919
257 000
47 272
39
70 982
20
231 922
52
607 177
11
1920
257 000
40 402
07
66 846
44
|
181773
07
13 873
40
559 894
98
171
»t
S k u
1 d e r
I föregående
kolumner
icke inräk-  nade fonders
belopp vid
årets slut
Skuld till
statskontoret
Särskilda
fonder
Reserverade
medel
Andra skal
der
Summa
skulder
Behållning
efter avdrag
av skulderna
12 827
19
21866
45
4152
20
38 845
84
481 900
47
—
—
12 872
19
27 276
96
3 563
94
43 713
09
492 983
81
—
—
—
—
12 947
19
44 026
—
3 396
85
60 370
04
525 374
15
—
—
_
—
12 872
19
170 364
28
4 739
37
187 975
84
467 532
24
—
—
1135
98
12 872
19
190 744
41
5 676
68
210429
26
486 498
06
—
—
20 279
48
12 772
19
191 479
72
7 027
53
231 55S
92
489 173
14
—
—
105 714
51
12 772
19
194 560
40
6 533
38
319 580
48
473 377
30
—
—
188 591
09
12 772
19
196 424
10
571630
33
969417
71
490 275
13
—
—
_
_
_
_
2 835
_
6 319
79
9154
79
591854
89
37 469
04
_
_
15 160
83
2 490
32
12 754
81
30 405
96
553 048
71
38 035
34
15 101
25
43 549
37
545
—
286
33
59 481
95
571 542
42
88 629
79
42 318
43
85 045
35
1705
56
5 516
23
134585
57
554 808
72
39 213
44
65 359
22
122 518
23
2 481
96
1826
07
192185
48
556 043
63
39 874
98
80 217
10
263 965
95
2126
96
1637
36
347 947
37
415 279
60
40 685
61
72 016
92
284 435
94
11680
89
—
—
36S133
75
381 413
43
41453
50
64 811
27
286 771
32
10 013
75
—
—
361596
34
377 106
56
40 736
97
_
_
72 147
91
1507
Öl
_
—
73654
92
290 855
87
_
_
971
—
108 826
26
—
—
11900
—
121697
26
228 663
40
—
_
6 636
—
112 242
72
420
—
32 030
07
151328
79
275 679
53
—
_
12 841
—
129 957
47
15 834
13
—
—
158632
60
262 491
64
—
13 654
29
148 018
53
18 056
93
66 950
—
246 679
75
267 656
05
—
_
13 407
29
136 768
59
18 896
68
69 779
57
238 852
13
233 402
88
—
_
11 419
29
145 368
58
19 879
60
—
—
176667
47
257 568
37
—
_
11515
29
165 368
25
18 784
13
875
—
196 542
67
201475
50
—
—
_
_
12133
37
_
_
39 547
09
51680
46
333 174
85
_
_
760
—
12 513
37
—
—
35 550
54
48 823
91
309 285
63
—
_
_
—
12 893
37
—
—
45 887
56
58 780
93
312 794
39
—
—
—
—
13 273
37
—
—
69 443
70
82 717
07
288 943
52
—
—
_
_
63 688
74
—
—
45 916
22
109 604
96
306 195
01
—
_
—
—
70 515
68
—
—
64 898
90
135414
48
269 907
97
—
_
—
—
68 168
24
—
—
88 894
57
157 062
81
247 485
42
—
_
—
—
67 398
36
—
—
65 643
26
133 041
62
197 944
99
—
—
87 068
70
_
_
3 537
39
26 614
73
117 220
82
714 026
41
2 582
01
86 597
—
19 299
27
15 337
39
4 825
29
126 058
95
728 600
11
2 708
36
95 377
30
34 900
50
—
—
43 398
Öl
173675
81
744 789
96
2 828
38
117 837
10
130 000
—
—
—
58 578
3X
306 415
•18
699 526
42
2 960
33
149 519
10
142 884
08
—
—
66 596
28
358 999
46
774 863
79
3 098
51
142 723
70
146 965
22
—
—
70 026
55
359 715
47
798 780
42
3 243
20
168 248
40
327 082
14
—
—
65 493
23
500 823
77
650 592
84
3 394
72
204 403
10
341 734
04
—
—
12 677
50
558814
64
683 955
26
3 553
39
_
—
28 238
03
19 206
44
7 680
02
55124
49
455123
47
142 531
57
46 341
43
29 540
48
20 882
58
1813
93
98 578
42
404 081
14
147 251
41
47 253
76
52 327
74
18 911
06
2 277
13
120 769
68
392 323
60
151 233
17
54 031
07
75 861
28
14 779
13
2 687
97
147 360
05
415 942
72
155 052
59
57 263
68
78 124
11
18 770
08
9102
07
163259
84
449 851
20
159 174
38
60 817
34
85 242
93
19 748
20
4 048
30
169 856
77
442 826
24
163 106
97
71 299
81
87 831
10
30 081
25
21 130
15
210 342
31
396 834
80
166 573
58
84 407
76
90184
17
17 486
67
—
—
192 078
50
367 816
48
171 163
29
172
%
Hushållningssällskap
År
1
''ill
g
å n g
a
r
Fastig-
heter
Inven
tarier
[Fordringar
för utläm-  nade stats-  lån
Fordringar,
obligatio-  ner, tontan-  ter m. m.
Övriga
till-
gångar
Summa
tillgångar
24. Jämtlands läns . •
1913
34 218
62
40309
55
96 032
02
218 489
32
389049
51
1914
—
—
6 880
88
105 123
27
273 693
29
—
—
385 697
44
1915
27 928
69
6 822
69
121655
40
248 798
78
_
—
405 205
56
1916
22 000
—
6 451
58
139 745
33
279 952
50
—
—
448 149
41
1917
20 900
—
69 729
36
151 960
29
218 707
30
—
_
461296
95
1918
44 245
13
71597
35
149 855
95
236 010
04
—
_
501 708
47
1919
108 491
98
4 914
87
125 309
Öl
282 296
08
—
—
521011
94
1920
58000
—
27 823
07
134 122
70
308 004
41
—
—
527 950
18
25. Västerbottens >
. .
1913
114 000
_
_
__
_
_
117 949
99
_
_
231949
99
1914
114000
—
—
—
555 457
65
74 874
49
_
_
744332
14
1915
114 000
—
—
—
574 562
98
68 283
50
—
—
756846
48
1916
114 000
—
—
—
601 540
88
131 391
03
—
—
846 931
91
1917
154 000
—
—
—
603 152
48
133 966
04
19 325
50
910444
02
1918,
154 000
—
33 226
67
540862
40
151 321
76
—
—
879 410
83
1919
156 500
—
28 969
99
469 370
14
143 873
57
5 722
48
804 436
18
1920
156 500
—
6 048
—
505 269
82
243 416
58
10 583
18
921 817
53
26. Norrbottens >
. .
1913
113 216
36
1831
86
351127
74
209 756
83
_
_
675 932
79
1914
143 264
11
1667
67
407 627
84
144 855
24
_
_
697 414
86
1915
84 368
10
2 823
50
420 358
79
223 329
84
—
—
730 880
23
1916
89 634
32
3 790
64
430868
15
268 774
59
_
—
793067
70
1917
88 322
32
3 843
05
444 357
30
403 331
58
_
—
939 854
25
1918
86 764
62
3 680
94
422 679
07
475 612
66
—
—
988 737
29
1919
86 764
62
5 920
45
458370
18
412 596
57
—
—
963651
82
1920
89 764
62
10 896
11
456 405
88
391 026
75
—
—
948 093
36
173
S k u
1
der
I föregående
kolumner
icke inräk-  nade fonders
belopp vid
årets slut
Skuld till
statskontoret
Särskilda
fonder
Reserverade
medel
Andra skul-  der
Summa
skulder
Behållning
efter avdrag
av skulderna
110 320
89
1595
71
5 945
117 861
60
271187
91
389 049
51
117 601
92
95 771
46
17 824
91
1745
71
232 944
—
152 753
44
315 651
94
132 164
98
—
—
5102
51
6 413
17
143 680
66
261 524
90
387 921
76
152 607
84
—
—
22 839
54
4 933
76
180 381
14
267 768
27
426 441
77
159 262
23
63 770
10
24 479
89
35 072
12
282 584
34
178 712
61
313 722
09
152 810
71
72 533
45
40 484
96
33 615
97
299 445
09
202 263
38
423 511
44
145 241
64
77 338
02
67 997
42
70 791
Öl
361368
09
159 643
85
426 122
33
158 992
70
76 099
08
125101
77
83 680
06
443 873
61
84 076
57
419 022
76
—
_
14 545
45
—
—
27 000
—
41545
45
190 404
54
_
_
555 457
65
—
—
188 874
49
—
—
744 332
14
—
—
14 596
77
581 969
98
—
—
174 876
50
—
—
756 846
48
—
—
37 341
32
608 916
88
36 587
06
174 427
97
27 000
—
846 931
91
—
—
—
—
622 822
98
42 415
92
148 780
63
42 002
—
856 021
53
54 422
49
—
—
561 941
08
47 922
86
65 271
75
42 002
—
717 137
69
162 273
14
—
—
474 901
78
58 686
93
61 668
64
42 672
—
637 929
35
166 506
83
58 686
93
514 782
76
111 478
43
71210
12
50 002
—
747 473
31
174 344
22
—
—
357 275
30
33 898
99
195 153
15
89 605
35
675 932
79
_
_
_
_
413 988
40
48 023
16
203 260
98
32142
32
697 414
86
—
—
—
—
426 085
50
62 168
09
206 101
39
36 525
25
730 880
23
—
—
—
—
443 170
35
97 318
82
209 400
88
43 177
65
793067
70
—
—
—
—
459 827
03
110 573
68
222 387
27
147 066
27
939 854
25
—
—
—
—
439 882
29
128 812
18
187 914
32
232 128
50
988 737
29
—
—
—
—
484 363
40
202 052
76
108 524
27
168 711
39
963 651
82
—
—
—
—
495 620
89
98 860
22
125 501
72
228 no
53
948 093
36
—
—
—
—
174
Hushållningssällskapens sammanlagda tillgångar
Å r
Till
g
å n g
a
r
Fastigheter
Döda och
levande
inventarier
Fordringar
för utläm-  nade statslån
Fordringar,
obligationer,
kontanter
m. m.
Övriga
tillgångar
Summa
tillgångar
1900 ..........
1082 753
03
201 724
80
_
_
4 704 250
98
_
_
5 988 728
81
1910..........
1724 925
34
225 540
39
—
—
6 588250
82
—
—
8538 716
55
1913..........
1 895 474
81
343 576
06
757 113
95
8 335 885
22
403
50
11332453
54
1914..........
1980 301
75
151 793
30
1823 434
16
8 217 939
24
164 892
61
12338361
06
1915..........
1 971121
29
145 748
50
2 712 872
20
9 401 950
37
63111
60
14294 803
96
1916..........
2118 909
51
148 475
47
3 012 382
71
10 702 601
94
74 892
34
16 057 261
97
1917..........
2199 611
43
313 466
10
3 310 071
22
12 079 308
41
61361
35
17 963 818
51
1918..........
2 212 093
93
380826
18
3 434 813
97
12 545 620
66
33 617
31
18 606972
05
1919..........
2 298021
06
225 680
71
5 239 101
97
12 901 921
27
125 210
32
20 789 935
33
1920 ..........
2 299186
31
430 789
45
7 522 055
90
14 017 411
69
389 627
66
24659071
01
175
Bil. 16.
och skulder för åren 1900, 1910 samt 1913—1920.
Skulder
Skuld till
Särskilda
Reserverade
Andra
statskontoret
fonder
medel
skulder
Summa
skulder
Behållning
efter avdrag
av skulderna
I föregående
kolumner icke
inräknade
fonders belopp
vid årets
slut
1
2
3
3
3
6
785 714
63
865 302
67
788 448
15
210 797
14
491 427
14
714 085
14
191878
44
64
185 804 50
314 335
85
74 390 71
574 531
06
5 414197 75
406 305 30
557 661 60
343 346
03
289 870
24
1190877
87
7 347 838 68
744 686 84
1883 962 91
469 997
91
425 598
10
3 565 273
55
7 767 1
99
853 832 54
2 418 407 52
812 468
48
340 026
36
5436205
03
6 902156 03
807 816 35
2 358 380 61
1 645124
18
627 395
74
7 419 348
68
6 875 455 28
987 004 il
4 004 243 07
1406 673
95
751209
43
9 372 923
59
6 684 338 38
1030 733 36
4 688 568 88
1 681184
79
1 052 492
38
10 913 673
19
7 050145 32
1028 617 45
5112 470 07
1 728 804
22
1 216 435
52
11 771 794
95
6 835177 10
1 281026 52
4 931143 85
1 913 646
71
944 291
08
13980960
08
6 808 975 25
1 596 099 18
5 152 517 72
1 777 477
16
1 591 591
19
17 6SC 085
71
6 972 985 30
1 260 267 53
9 164 499
