# ID: svediakorp-gov112313
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1919
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 251,691
# sentences: 6,852
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE
I
EONAHEMSFRÅGAN
AFGIFVET DEN 14 OKTOBER 1914
UTAF DE AF CHEFEN FÖR KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGE
II
STATISTIK
STOCKHOLM 1914
1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
t
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
SID .
Statens egnahemslånerörelse åren 1905—1911.
Text:
A) Öfversikt af den statsflnansiella sidan af egnahemslånerörelsen.
Egnahemslånefondens ställning ..................................................................... 2
Begärda, beviljade och återburna lånebelopp ................................................... 4
B) Öfversikt af omfattningen af hvarje låneförmedlares rörelse.
Begärdt, beviljadt och återburet statslånebelopp ............................................. 11
Låneförmedlarnes skuld till staten vid 1911 års slut ....................................... 14
De beviljade lånens antal och belopp ............................................................ 16
Lånens relativa antal inom hvarje län............................................................ 19
C) Detaljerad redogörelse för lånerörelsen ur olika synpunkter.
I. Beviljade lån.
a) Uppgifter angående låntagarne.
Låntagarnes ålder ................................................................................. 23
>
yrke ................................................................................. 24
»
kön...................................................................  28
»
civilstånd ........................................................................... 28
Antal familjemedlemmar ........................................................................ 31
b)
Uppgifter angående lägenheterna.
Jämförelse mellan antalet jordbruks- och bostadslägenheter........................ 32
Obebyggda och bebyggda lägenheter ...................................................... 33
Uppgifter om lägenheternas natur i kameralt och landtmäteritekniskt afseende. 37
Lägenheternas läge i kolonier eller enstaka ............................................. 40
Afstånd från städer eller andra stadsliknande samhällen ........................... 41
Lägenheternas totalareal ........................................................................ 43
»
areal af åker och trädgård ................................................ 50
»
värde.............................................................................. 52
Lånens storlek....................................................................................... 59
Byggnadernas relativa värde .................................................................. 66
Minskning eller höjning af det begärda lånebeloppet................................. 70
c)
Uppgifter till belysning af låntagarnes ekonomiska ställning m. in.
Uppskof med inbetalning af annuitet......................................................... 73
Försummelse att erlägga annuitet ............................................................ 74
Låntagare, som råkat på obestånd...............
74
Ej till fullo uttagna lån ........................................................................ 75
IV
SID
Fullständigt inbetalda lån
m.
m................................................................... 75
Förverkade lån ....................................................................................... 76
Lägenheter, som öfvergått
till
nya ägare...................................................... 76
II. Afslagna låneansökningar.
Antal ...................................................................................................... 78
De lånesökandes yrke .........................  81
Skälen för afslag....................................................................................... 82
Tabeller:
Beviljade lån.
Tab.
1.
Uppgifter för hvarje låneförmedlare angående begärdt, beviljadt och återburet
statslånebelopp åren 1905—1911 ......................................................... 87
»
2.
Uppgift för hvarje låneförmedlare å den ej till betalning förfallna kapitalskuld
till staten vid 1911 års slut............................................................... 90
»
3.
De
beviljade
lånens antal
och belopp,
åren
1905—1911 .............................. 92
y
4.
Låntagarnes ålder ................................................................................. 104
»5.
*
yrke.................................................................................... 112
»6.
»
civilstånd ........................................................................... 128
»
7.
De
belånade
lägenheternas
natur ............................................................ 134
»
8.
»
»
»
läge............................................................... 150
»
9.
»
>
»
totalareal,
med
fördelning
på vissa storleksgrupper 166
»
10.
Jordbrukslägenheternas areal af åker och trädgård .................................... 182
»
11.
De belånade lägenheternas värde ...................................
190
»
12.
Värdet å byggnaderna i förhållande till lägenheternas hela värde ............... 228
»
13.
Uppgifter angående minskning eller höjning af det sökta lånebeloppet......... 244
*
14.
Diverse uppgifter angående egnahemslånerörelsen....................................... 258
»
15.
Uppgifter angående lägenheter, som öfvergått till ny ägare........................ 268
Afslagna låneansökningar.
Tab.
16.
De lånesökandes yrke ........................................................................... 274
»
17.
Skälen för afslag................................................................................... 284
Bilagor:
Frågeformulär ...................................................................................................... 295
De nordsvenska trävarubolagens tillgång på jordbrukslägenheter.
Text:
Utredningens planläggning ..................................................................................
Materialets fullständighet.....................................................................................
Tillgången på lägenheter, afsedda att försäljas.^.....................................................
Tidpunkten för lägenheternas utbrytning................................................................
Lägenheternas areal ...........................................................................................
Lägenheternas försäljningspris ............................................................................
Utarrenderade lägenheter.....................................................................................
Rätt till slåtter, bete, skogsfångst o. dyl..............................................................
Redan försålda lägenheter ..................................................................................
Tabeller:
308
309
311
314
318
322
327
327
329
Tab. 1. För försäljning afsedda jordbrukslägenheter, tillhöriga aktiebolag m. fl., i Norrland
och Dalarne, sockenvis .................................................................. 332
V
KU).
Tab. 2. Arealen u genom landtmäteriförrättning utbrutna, för försäljning afsedda lägenheter
................................................................................................... 335
»
3. Försäljningspris å genom landtmäteriförrättning utbrutna, för försäljning afsedda
lägenheter .......................................................................................... 336
Bilaga:
Frågeformulär......................................................  342
Utredning1 rörande sparbankernas belåning af mindre
jordbruksfastigheter.
Text:
Brister beträffande inkomna primäruppgifter............................................................ 348
Tillförlitligheten af primäruppgifterna ........................................................... 348
Lånens grupperingar efter olika indelningsgrunder. Inteckningens läge..................... 350
Fastigheternas indelning i storleksgrupper............................................................... 354
Jämförelse mellan taxeringsvärde och verkligt värde ............................................... 354
Sparbankernas uppdelning i storleksgrupper............................................................ 356
Lånens fördelning på de olika, efter sin storlek grupperade sparbankerna .................. 357
Lånens fördelning på de olika, efter hufvudkontorets läge grupperade sparbankerna ... 359
Lånens läge i förhållande till fastigheternas värde ................................................... 361
Några detaljerade uppgifter o. s. v............. ........................................................... 364
Medelräntan för lån å de olika fastighetsgrupperna inom de olika sparbankskategorierna 365
Räntans höjd för lån på de olika lägena af inteckningsskalan ................................. 370
Låneform ............................................................................................................ 375
Lånens antal och medelstorlek ............................................................................. 390
Lånens fördelning på rikets län.............................................................................. 391
Lånens kvantitativa fördelning på rikets olika län ................................................... 392
Medelränta för lån mot inteckning och mot inteckning, förstärkt med borgen, i rikets
olika län ......................................................................................................... 395
Användning af förstärkande borgen å inteckningslån inom olika län ........................ 399
Olikheterna i utlåningen i rikets olika län och deras orsaker, särskild! med hänsyn till
tillförlitligheten af taxeringsvärdet såsom angifvande fastighetens reella värde ......... 401
Specialfrågor ...................................................................................................... 405
Lån för bildande af ny själfständig jordbrukslägenhet ........................................... 406
Tabeller:
Tab. 1. Omfattningen af sparbankernas belåning af mindre jordbruksfastigheter med
högst 12,000 kronors taxeringsvärde, absolut och jämförd med deras totala
fastighetsbelåning och summa förvaltade medel, efter sparbankernas storlek
resp. läge i städer, öfriga samhällen
eller landsbygd................................. 408
»
2. Af sparbanker till mindre jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxe
ringsvärde
mot inteckning och mot borgensförstärkt inteckning utlämnade
lånebelopp, procentuellt fördelade efter lånens läge i förhållande till fastig1
hetens taxeringsvärde ........................................................................... 410
»
3. Räntetabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af mindre
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter
lånens läge på inteckningsskalan, de belånade fastigheternas taxeringsvärde
och säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller int. -f borgen) jämte för de
olika beloppen gällande högsta och lägsta ränta samt medelränta............... 412
VI
SID.
Tab. 4. Låneformstabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af mindre
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter
låneform, lånens läge på inteckningsskalan, de belånade fastigheternas taxeringsvärde
samt säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller int. -f- borgen)... 418
»
5. Omfattningen af sparbankernas belåning af mindre jordbruksfastigheter med
högst 12,000 kronors taxeringsvärde, absolut och jämförd med deras totala
fastighetsbelåning och med summa förvaltade medel, inom rikets olika län 424
»
6. Af sparbanker utlämnade lånebelopp, procentuellt fördelade efter lånets läge,
i jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde inom rikets
olika län .......................................,................................................. 426
»
7. Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruksfastigheter med högst
12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika län, utlämnad kredit,
fördelad efter lånens läge på inteckningsskalan och säkerhetens beskaffenhet
(inteckning och int. -f borgen) jämte för de olika beloppen gällande högsta
och lägsta ränta samt medelränta ......................................................... 430
»
8. Fördelningen af landets sparbanker på rikets olika län efter insättarbehållningens
storlek resp. läget i stad eller å landsbygd med hänsyn dels till deras antal,
dels till deras förvaltade medel............................................................... 446
Bilaga:
Frågeformulär..................................................................................................... 453
STATENS EGNAHEMSLÅNERÖREISE
ÅREN 1905—1911
1
Den i det följande meddelade statistiska framställningen af statens
egnahemslånerörelse ur olika synpunkter grundar sig till en mindre del
på material, som hämtats från den officiella statistiken eller som af vissa
ämbetsverk ställts till de sakkunniges förfogande. Dit höra uppgifterna
om egnahemslånefondens ställning, om begärda, beviljade och återburna
lånebelopp, om hvarje låneförmedlares kapitalskuld vid 1911 års
slut samt om egnahemslånetagarnes civilstånd, de flesta sammanförda i
tab. 1, 2 och 6. Den hufvudsakliga delen af framställningen är emellertid
utarbetad med ledning af uppgifter, som direkt införskaffats för
nu ifrågavarande utredning. För att erhålla material till en detaljerad
beskrifning af lånerörelsen utsände nämligen de sakkunnige till hvarje
låneförmedlare, såväl hushållningssällskap som bolag och föreningar, ett
antal frågeformulär, hvari för hvarje af dem förmedladt egnahemslån
begärdes nominativa uppgifter, omfattande allt, som ansågs kunna vara af
intresse för belysning af låntagarnes personliga och ekonomiska ställning,
lägenheternas beskaffenhet, storlek och värde, de beviljade lånens storlek
m. m. Därjämte begärdes å särskilda blanketter vissa uppgifter
om afslagna låneansökningar, hufvudsakligen angående lånesökandens
person, det begärda lånebeloppets storlek samt skälen för afslag. fl
De sålunda begärda uppgifterna hafva nästan undantagslöst lämnats
mycket beredvilligt, men har det på grund af materialets ganska betydande
omfattning icke kunnat undvikas, att vissa luckor uppstått. I
ganska stor utsträckning hafva dock uppgifterna kunnat kompletteras
med tillhjälp af de berättelser om egnahemslånerörelsen, som från hvarje
låneförmedlare årligen inkomma till landtbruksstyrelsen, och som af
sagda ämbetsverk ställts till de sakkunniges förfogande. Enär uppgifterna
likväl icke kunnat blifva alldeles fullständiga, har i tabellerna
den metod tillämpats, att i en kolumn angifvits hela antalet låntagare
eller lägenheter samt där bredvid meddelats, för huru många
J) Jfr sid. 296 o. följ.
1
2
Egnahems
lånefondens
ställning.
af dessa uppgifter i hvarje särskildt afseende kunnat erhållas. Härigenom
är det lätt att se, om uppgifterna äro fullständiga eller i hvilken
omfattning de äro ofullständiga.
De luckor, som förefinnas i materialet, torde dock i de flesta fall
icke vara så stora, att de inverka på de slutsatser, som kunna dragas
ur de sammanställda uppgifterna. I de få fall, då materialets ofullständighet
varit af sådan betydelse, att uppgifterna måste anses mindre
representativa, har detta särskildt anmärkts i textframställningen.
Då det är de sakkunniges förhoppning, att för framtiden en fortlöpande
statistik öfver egnahemslånerörelsen enligt i hufvudsak samma
plan som den här föreliggande må komma till stånd, och då en dylik
statistik lämpligen synes böra upprättas för femårsperioder, hafva uppgifterna
rörande hushållningssällskapens lånerörelse uppdelats på två
tabellserier, den ena afseende femårsperioden 1905—1909 och den andra
åren 1910 och 1911. I fråga om bolagens och föreningarnas lånerörelse
har däremot en dylik uppdelning icke ansetts erforderlig, då
de flesta enskilda låneförmedlare börjat sin verksamhet först år 1908
eller senare.
A) Öfversikt af den statsfinansiella sidan af egnahemslånerörelsen.
På samma gång 1904 års riksdag i hufvudsak biföll Kungl.
Maj:ts proposition angående egnahemslånerörelsens ordnande, medgaf
den äfven, att under åren 1905—1909 finge af Kungl. Maj:t disponeras
högst 10 miljoner kronor att såsom statslån tilldelas de hushållningssällskap
samt för ändamålet särskildt bildade aktiebolag och föreningar,
hvilka ville genom utlämnande af egnahemslån bereda mindre bemedlade
arbetare tillfälle att på landsbygden förvärfva egna hem, samt bemyndigade
xfiksgäldskontoret att under nämnda år för bildande af en egnahemslånefond
tillhandahålla statskontoret högst 10 miljoner kronor.
Sedan nämnda belopp redan år 1908 blifvit disponerad!, beviljade detta
års riksdag för samma ändamål dels 800,000 kronor för år 1908,
dels 5 miljoner kronor för hvart och ett af åren 1909—1913. fl För
x) Häri har dock numera den ändring vidtagits, att fr. o. m. år 1911 medel anvisas för
hvaije följande år; de för år 1912 anvisade medlen utgjorde 5,000,000 kronor, men för år 1913
höjdes beloppet till 7,500,000 kronor.
3
åren 1905—1911 har sålunda till egnahemslånerörelsen anvisats ett
belopp af saminanlagdt 25,800,000 kronor. Enligt uppgifter i kapitalkonto
till rikshufvudboken voro fondens tillgångar och skulder vid slutet
af hvart och ett af ofvannämnda år följande:
År
Behållnin
Utlånade medel
g vid årets
Fordringar
slut (kr.)
Summa
Skuld vid årets slut (kr.)
1905
3,711,675.-
81,515.3 7
3,793,190.37
3,796.949.45
1906
4,734,505.-
157,976.45
4,892,481.45
4,914,003.49
1907
6,568,442.-
217,646.81
6,786,088.81
6,836,514.75
1908
10,100,001.-
316,453.24
10,416,454.24
10,513,994.14
1909
14,658,343.30
504,559.10
15,162,902.40
15,350,359.10
1910
18,892,112.96
649,157.3 4
19,541,270.30
19,792,844.92
1911
23,051,342.12
793,086.95
23,844,429.07
24,194,782.72
Såsom af ofvanstående siffror framgår, utvisade fonden vid 1911
års slut en kapitalbrist på 350,353 kronor 65 öre. Orsaken till denna
brist ligger icke i några direkta förluster för statsverket å de utlånade
medlen, utan är att finna i två omständigheter, som stå i direkt samband
med de för statens låneverksamhet bestämda villkoren.
Den räntefot, efter hvilken ränta erlägges af låntagarne, utgör
nämligen endast 3.6 procent, under det att riksgäldskontoret å en del
af de till egnahemslånefonden öfver!ämnade medlen beräknar en ränta
af 3.7 5 procent och för återstoden 4 procent. Härigenom uppstår för
hvarje år en ränteförlust, som medför kapitalminskning. Alltifrån egnahemslånerörelsens
första år hafva vidare hushållningssällskapen i egenskap
af låneförmedlare som ersättning för omkostnader och eventuella förluster
af statsmedel uppburit Va procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
hvari sällskapen vid hvarje års slut häfta till staten. Från och
med år 1909 erhålla föreningar och bolag, som förmedla egnahemslån,
liknande bidrag efter samma grunder. Dessa förvaltningsbidrag hafva till
och med år 1909 utgått af egnahemslånefondens egna medel och utgjorde
alltså för fonden en ren utgift, som måste förorsaka kapitalminskning.
.Under åren 1910 och 1911 har härutinnan den förändring vidtagits,
att förvaltningsbidragen i stället upptagits i riksstaten såsom en
utgift att bestridas af anslagsmedel, hvarigenom de under de två sistnämnda
åren icke förorsakat fonden någon kapitalminskning.
Den sålunda uppkomna kapitalbristens storlek samt tillväxt från
år till år framgår af nedanstående tablå:
4
Begärda,
beviljade och
åter burna
lånebelopp.
Till riksgäldskontoret
erlagd ränta
Influten ränta
Ränteförlust
Förvaltnings -  bidrag
kr.
kr.
kr.
kr.
1905
85,274.4 5
81,515.37
3,759.08
—
1906
172,072.39
162,607.98
9,464.41
8,298.55
1907
237,335.20
223,814.24
13,520.96
15,384.94
1908
342,822.47
321,466.99
21,355.48
25,758.48
1909
648,431.14
505,878.82
42,552.32
47,364.48
1910
713,937.83
649,819.91
64,117.92
—
1911
894,411.71
795,632.68
98,779.03
—
Samma
2,994,285.19
2,740,736.99
253,549.20
96,804.45
Den ränteförlust staten
lider å sin
lånerörelse visar
en stark steg-
ring, dels på grund af rörelsens växande omfattning och dels på grund
af höjning i räntefoten, efter hvilken räntan till riksgäldskontoret beräknas;
för alla sju åren tillsammans har den uppgått till 253,549 kronor
20 öre. En stark stegring visa äfven förvaltningsbidragen, hvilka för
åren 1905—1909 uppgått till sammanlagdt 96,804 kronor 45 öre. Hela
den kapitalminskning, som fonden fått vidkännas under ifrågavarande
år på grund af ränteförlust och utgifter för förvaltningsbidrag, utgjorde
sålunda såsom redan nämnts 350,353 kronor 65 öre.
Vill man i en summa angifva alla direkta kostnader staten iklädt
sig för lånerörelsen böra härtill läggas äfven de under åren 1910 och
1911 utbetalade förvaltningsbidragen, hvilka icke bestridts med fondens
egna medel utan med ett i riksstaten upptaget förslagsanslag. Detta
anslag beräknades för år 1910 till 75,000 kronor och för år 1911 till
90,000 kronor, hvaraf utbetalades resp. 69,213 kronor 73 öre och 89,413
kronor 80 öre, eller tillsammans 158,627 kronor 53 öre. Lägges
denna summa till de af fondens egna medel bestridda utgifterna för
ränteförlust och förvaltningsbidrag, erhålles ett belopp af 508,981 kronor
18 öre, hvilket alltså anger statens direkta kostnader för sin egnahemslåneverksamhet
under åren 1905—1911. Då antalet under samma tid
utlämnade egnahemslån utgör 9,520, motsvarar detta i genomsnitt per
lån en kostnad för staten under dessa sju år af 53 kronor.
Såsom redan nämnts utlämnas statslån af egnahemslånefondens
medel till hushållningssällskap och vissa bolag och föreningar i egenskap
af låneförmedlare. Ansökan om dylikt lån skall göras före den 1
november året näst före det, för hvilket lån sökes, hvarefter Kungl.
Maj:t fördelar de tillgängliga lånemedlen bland de sökande. Om någon
del af det sålunda erhållna statslånet af låneförmedlare icke inom viss
tid disponerats för ändamålet, skall det odisponerade beloppet återbetalas
till statskontoret. Storleken af de för hvarje år begärda, beviljade
och återburna lånebeloppen framgår af efterföljande tabell A.
5
Tab. A. Begärda, beviljade och åtorbnrna statslånebclopp i sammandrag för hvart och
ett af åren 1905—1911.
Låne-
förmedlare
År
Begärdt lånebelopp
(kronor)
Beviljadt lånebelopp
(kronor)
Till fonden återfallet eller
återbetaldt belopp
(kronor)
Jordbruks-
lån
•
Bostads-
lån
Summa
Jordbruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Jordbruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Samtliga
1905
3,260,000
1,170,000
4,430,000
3,260,000
1,170,000
4,430,000
1,563,025
717,470
2,280,495
hushållnings-
sällskap
1900
2,281,650
969,600
3,251,250
2,281,650
954,300
3,235,950
1,559,685
679,288
2,238,973
1907
2,309,980
949,200
3,259,180
2,309,980
949,200
3,259,180
779,386
298,223
1,077,609
1908
3,036,350
1,374,575
4,410,925
2,601,750
842,700
3,444,450
209,325
105,900
315,225
1909
3,359,445
1,718,550
5,077,995
3,154,900
597,100
3,752,000
424,070
32,750
456,820
1910
4,350,600
1,613,600
5,964,200
3,406,600
543,400
3,950,000
463,696
20,150
483,846
1911
5,114,350
1,720,400
6,834,750
3,758,400
665,600
4,424,000
372,775
53,180
425,955
Summa
1905—11
23,712,375
9,515,925
33,228,300
20,773,280
5,722,300
26,495,580
5,371,962
1,906,961
7,278,923
Samtliga
1905
—
117,750
117,750
_
117,750
117,750
12,500
12,500
bolag och
föreningar
1906
—
25,000
25,000
—
25,000
25,000
—
—
1907
—
176,250
176,250
—
176,250
176,250
—
—
—
1908
952,500
2,074,525
3,027,025
552,500
925,525
1,478,025
150,000
150,521
300,521
1909
689,000
2,552,000
3,241,000
510,000
738,000
1,248,000
159,500
23,060
182,560
1910
780,000
2,267,000
3,047,000
440,000
610,000
1,050,000
65,400
13,200
trf-5«
78,600!
1911
885,000
2,166,000
3,051,000
320,000
256,000
576,000
106,050
89,800
195,850
Summa
1905—11
3,306,500
9,378,525
12,685,025
1,822,500
2,848,525
4,671,025
480,950
289,081
770,031
Samtliga låne-
1905
3,260,000
1,287,750
4,547,750
3,260,000
1,287,750
4,547,750
1,563,025
729,970
2,292,995
förmedlare
1906
2,281,650
994,600
3,276,250
2,281,650
979,300
3,260,950
1,559,685
679,288
2,238,973
1907
2,309,980
1,125,450
3,435,430
2,309,980
1,125,450
3,435,430
779,386
298,223
1,077,609
1908
3,988,850
3,449,100
7,437,950
3,154,250
1,768,225
4,922,475
359,325
256,421
615,746
1909
4,048,445
4,270,550
8,318,995
3,664,900
1,335,100
5,000,000
583,570
55,810
639,380
1910
5,130,600
3,880,6C0
9,011,200
3,846,600
1,153,400
5,000,000
529,096
33,350
562,446
1911
5,999,350
3,886,400
9.885,750
4,078,400
921,600
5,000,000
478,825
142,980
621,805
Summa
1905—11
27,018,875|l8,894,450145,013,325
22,505,780
8,570,825 31,166,605
5,852,912
2,196,042
i 8,048,954
Anm. Uppgifterna för år 1911 å till fonden återfallet eller återbetaldt belopp äro icke direkt jämförbara med motsvarande
uppgifter för de föregående åren. Enligt författningen skall visserligen den del af de för ett år beviljade lånemedlen,
som icke inom viss tid disponerats, återbetalas till statsverket, men Kungl. Maj:t bär i ganska stor utsträckning
medgifvit låneförmedlame rätt att behålla dylika medel att disponeras under följande år. Eör att undvika dubbelräkning hafva
i tabellen för åren 1905—1910 de odisponerade medel, låneförmedlame fått tillstånd att behålla, icke inräknats i de till
fonden återburna beloppen, hvaremot för år 1911 under nämnda rubrik redovisats allt, som icke under året disponerats.
Vid jämförelse med föregående år böra därför för år 1911 fråndragas de belopp, låneförmedlame fått tillstånd att behålla.
Storleken af dessa belopp utgjorde för hushållningssällskapen af jordbrukslånemedel 84,000 kronor samt för bolag och föreningar
af jordbrukslånemedel 96,050 kronor och af bostadslånemedel 40,000 kronor.
6
Under de sju åren 1905—1911 har såsom statslån ur egnahemslånefonden
till låneförmedlarne beviljats ett belopp af 31,166,605 kronor,
däraf såsom jordbrukslån 22,595,780 kronor och såsom bostadslån
8,570,825 kronor. Häraf hafva hushållningssällskapen erhållit såsom
jordbrukslån 20,773,280 kronor och såsom bostadslån 5,722,300 kronor
eller sammanlagdt 26,495,580 kronor. För öfriga låneförmedlare uppgår
det beviljade lånebeloppet till inalles 4,671,025 kronor, däraf jordbrukslån
1,822,500 kronor och bostadslån 2,848,525 kronor. Det sammanlagda
lånebeloppet är sålunda för hushållningssällskapen närmare sex
gånger så stort som för bolag och föreningar, men proportionen mellan
jordbruks- och bostadslån är i de båda fallen mycket olika. Det till
jordbrukslån beviljade beloppet är för hushållningssällskapen mer än
tio gånger så stort som för öfriga låneförmedlare, det till bostadslån
beviljade beloppet däremot endast dubbelt så stort.
För lånerörelsens första år, 1905, utgjorde det till alla låneförmedlare
beviljade lånebeloppet 4,547,750 kronor. För år 1906 inträder
en stark nedgång i motsvarande belopp till 3,260,950 kronor, och äfven
under år 1907 håller det sig nere vid 3,435,430 kronor. År 1908
har däremot beloppet stigit till 4,922,475 kronor, och under de tre
sista åren utgör detsamma jämnt fem miljoner kronor. Det till hushållningssällskapen
beviljade lånebeloppet har sitt maximum redan år 1905
med 4,430,000 kronor. Efter en stark nedgång för år 1906 visar detsamma
därefter åter en jämn stegring år från år, så att det år 1911
når upp till 4,424,000 kronor eller i det närmaste lika mycket som år
1905. De till bolag och föreningar beviljade lånen utgöra däremot under
de tre första åren jämförelsevis obetydliga belopp. Med år 1908 växer
emellertid beloppet till 1,478,025 kronor, men under de tre sista åren
inträder åter en tillbakagång, och för år 1911 har till enskilda låneförmedlare
beviljats endast 576,000 kronor.
De belopp, som Kungl. Maj:t beviljat låneförmedlarne såsom statslån,
understiga emellertid högst betydligt de belopp, som af dessa begärts.
Emot en summa för alla beviljade lån å 31,166,605 kronor står ett
begärdt lånebelopp på icke mindre än 45,913,325 kronor. För samtliga
hushållningssällskap utgöra de sammanlagda begärda och beviljade lånebeloppen
respektive 33,228,300 och 26,495,580 kronor, och för alla
öfriga låneförmedlare utgöra motsvarande belopp respektive 12,685,025
och 4,671,025 kronor. Betraktas de belopp, som af hushållningssällskapen
för hvarje år begärts såsom statslån, uppgick det för år 1905
begärda beloppet till 4,430,000 kronor. Efter en betydlig tillbakagång
under de två följande åren inträder från och med år 1908 en stegring,
7
Bom är betydligt starkare än den förut konstaterade stegringen i de
beviljade lånebeloppen, och för år 1911 utgör det begärda lånebeloppet
6,834,750 kronor. Bolag och föreningar begärde under de tre första
åren endast obetydliga belopp. Från och med år 1908 inträder emellertid
en kraftigare utveckling af deras verksamhet, och för detta år
begärde de såsom statslån icke mindre än 3,027,025 kronor, hvilket
belopp sedan under de följande åren hållit sig i det närmaste konstant.
De belopp, som af de olika låneförmedlarne sålunda begärts såsom
statslån, få dock icke utan vidare tagas som ett mått på deras lånebehof.
Under de första åren, innan ännu erfarenhet vunnits om lånebehofvets
storlek, begärde många låneförmedlare betydligt större belopp än de
behöfde. Under lånerörelsens senare år, då af brist på medel betydande
nedprutningar å de begärda lånebeloppen måst företagas, torde låneförmedlarne
i ganska stor utsträckning hafva med afsikt begärt större
belopp, än behofvet påkallat, för att trots den förutsedda ned prutningen
erhålla så mycket som möjligt af hvad de verkligen behöfde. Oaktadt
de begärda lånebeloppen såsom uttryck för lånebehofvet sålunda måste
betraktas som maximisiffror, torde dock en närmare jämförelse mellan
de för hvarje år begärda och beviljade lånebeloppens storlek vara af
intresse. Efterföljande procentsiffror angifva förhållandet mellan de
båda beloppen, hvarvid de beviljade lånebeloppen angifvas i procent af
de begärda:
År
För hushållningssällskap
-
För bolag och
föreningar
För samtliga låneförmedlare
-
Jordbrukslån Bostadslån Jordbrukslån Bostadslån Jordbrukslån Bostadslån.
»/„
»/o
%
%
7»
7*
1905
..................... 100. o
100.0
—
100. o
lOO.o
lOO.o
1906
..................... lOO.o
98.4
—
lOO.o
lOO.o
98.5
1907
.................... lOO.o
lOO.o
—
lOO.o
lOO.o
lOO.o
1908
..................... 85.7
61.5
58.0
44.6
79.1
51.3
1909
..................... 93.9
34.7
75.5
28.9
90.7
31.5
1910
..................... 78.3
33.7
56.4
26.9
75.0
29.7
1911
..................... 73.5
38.7
36.3
11.8
68.0_23.7
Medeltal för alla år 87.6
60.1
55.4
30.4
83.7
45.4
Under de tre första åren erhöllo ännu låneförmedlarne så godt som
utan afprutning hvad de begärde, under det att för åren 1908—1911
de beviljade lånebeloppen ständigt understigit de begärda. Orsaken till
denna olikhet mellan lånerörelsens tidigare och senare år är i första
hand den, att för åren 1905—1909 anvisades af Riksdagen 10 miljoner
8
kronor, utan att dessa fördelades med visst belopp på de särskilda åren;
så länge dessa medel räckte, behöfde därför inga nedprutningar företagas.
Efterfrågan på lån blef dock så stark, att redan år 1908 hela
beloppet tagits i anspråk och ytterligare 800,000 kronor måste anvisas
för att möta lånebehofvet för detta år. Från och med år 1909 har åter
en bestämd summa, 5 miljoner kronor, varit anvisad att för hvarje år
disponeras, och då de begärda beloppen ständigt öfverstigit de för året
disponibla lånemedlen, hafva nedprutningar måst företagas.
Vid en närmare granskning af de i ofvanstående tablå angifna
procenttalen för åren 1908—1911 framträda särskildt två karakteristiska
drag. Det ena är, att vid fördelningen af lånemedlen jordbrukslånen
intaga en mycket mera gynnad ställning än bostadslånen, och det andra,
att på samma sätt hushållningssällskapen äro fördelaktigare ställda än
öfriga låneförmedlare.
Hufvudändamålet med hela egnahemslånerörelsen har ju allt ifrån
början varit att underlätta bildandet af egna hem för jordbruksändamål,
under det att lånerörelsen för bostadsändamål ställts i andra rummet.
Denna de båda grenarnas olika inbördes ställning har under utvecklingens
gång allt bestämdare markerats och har slutligen kommit till
uttryck i egnahemsförfattningen, i det att i samband med de år 1908
genomförda ändringarna uttryckligen fastslogs, att lån till förvärfvande af
jordbrukslägenheter skola äga företräde framför bostadslånen. Allt ifrån
år 1908 äro också de i närmast föregående tablå meddelade procenttalen,
som angifva förhållandet mellan de beviljade och begärda lånebeloppen,
afsevärdt högre för jordbruks- än för bostadslån. År 1908 erhöllo alla
låneförmedlare tillsammans 79.1 procent af begärda jordbrukslån men
endast 51.3 procent af det för bostadsändamål begärda beloppet, och
följande år var skillnaden ännu större. Då beviljades nämligen 90.7
procent af det begärda beloppet för jordbrukslån men endast 31.3 pro-^nt
för bostadslån. För år 1910 utgöra motsvarande procenttal respektive
75 och 29.7 samt för år 1911 respektive 68 och 23.7. I medeltal för
alla år har beviljats 83.7 procent af de begärda jordbrukslånen och 45.4
procent af bostadslånen. Den nu anmärkta olikheten för lånerörelsens
båda grenar kan iakttagas för såväl hushållningssällskapens som föreningars
och bolags lånerörelse. De förra hafva i genomsnitt för alla
sju åren erhållit 87.6 procent af det för jordbruksändamål begärda
lånebeloppet men endast 60. l procent af de begärda bostadslånen, och
för bolag och föreningar utgöra motsvarande tal respektive 55.4 och
30.4 procent.
Redan de ofvan anförda procenttalen visa, att hushållningssällskapen
9
genomgående fått vidkännas mindre afdrag å de begärda lånebeloppen
än öfriga låneförmedlare, och en direkt sammanställning af siffrorna
ådagalägger detta ännu tydligare. 1 medeltal för alla år hafva enligt
nyss anförda siffror hushållningssällskapen erhållit 87.G procent af det
som lån för jordbruksändamål begärda beloppet, men öfriga låneförmedlare
endast 55.4 procent, och af de begärda bostadslånen hafva de förra
erhållit 60.1 procent men de senare endast 30.4 procent. Störst va»
skillnaden under här ifrågavarande periods sista år, då hushållningssällskapen
af de begärda jordbrukslånen erhöllo 73.5 procent, men bolagen
och föreningarna endast 36.2 procent, och de beviljade bostadslånen
för de förra utgjorde 38.7, men för de senare endast 11.8 procent
af de begärda beloppen. En af orsakerna till detta förhållande är, att
man ansett det nödvändigt underkasta bolag och föreningar en granskning
i afseende på deras lämplighet att fungera som låneförmedlare,
därvid gjorda låneansökningar i vissa fall blifvit afslagna, hvilken
granskning icke kommit ifråga gent emot hushållningssällskapen. Härtill
kommer att man under de sista åren, då tillgången på lånemedel
varit mycket knapp, tillämpat den principen att hellre i så stor utsträckning
som möjligt tillgodose lånebehofvet för redan befintliga låneförmedlare
än att utlämna statslån åt nya sådana, hvarigenom likaledes åtskilliga
bolag och föreningar fått afslag å sina låneansökningar.
Trots det att låneförmedlarne sålunda icke kunnat erhålla så
mycket som de begärt, hafva likväl de erhållna lånebeloppen icke
i sin helhet blifvit använda utan betydande summor återburits till statsverket.
Såsom redan nämnts, stadgar nämligen författningen, att om
inom viss tid någon del af det erhållna statslånet icke utlämnats till
egnahemslån eller eljest disponerats, skall det odisponerade beloppet
återbetalas till statskontoret. Storleken af de belopp, som af denna
orsak återburits af låneförmedlarne, framgår af tab. A å sid. 5. Bland
lånoiörmedlarne och därvid främst hushållningssällskapen synes dock i
viss mån hafva rådt olika uppfattning om, hvad som på grund af ofvannämnda
stadgande skulle återbetalas såsom odisponeradt, beroende på
olika tolkningar af uttrycket disponeradt lånebelopp. De flesta hafva
tolkat det såsom af låneförmedlaren beviljadt, men några hafva, åtminstone
under lånerörelsens första år, ansett det motsvara af låneförmedlaren
utlämnadt och alltså till statskontoret återlevererat äfven de belopp, som
af beviljade egnahemslån icke hunnit under samma år utbetalas till låntagarne.
Det för hvarje år disponerade lånebeloppet, som i tab. A icke
finnes särskildt angifvet, men erhålles genom att från det till låneförmedlarne
beviljade statslånebeloppet draga det till fonden återburna, blir
2
10
härigenom, särskild! under de första åren, för lågt för att rätt motsvara
summan af de verkligen beviljade egnahemslånen.
De lånemedel, som under de sju åren 1905—1911 återfallit eller
återbetalts till statsverket, uppgå för alla låneförmedlare tillsammans
till 8,048,954 kronor eller i det närmaste en fjärdedel af hela det
beviljade lånebeloppet. Däraf belöper sig den öfvervägande största
delen eller 7,278,923 kronor på hushållningssällskapen, hvaremot det
af bolag och föreningar åter burna beloppet utgör endast 770,031
kronor. De af hushållningssällskapen åter burna medlen fördela sig
emellertid mycket ojämnt på de särskilda åren. På det första året,
1905, kom icke mindre än 2,280,495 kronor, utgörande mer än hälften
af det beviljade lånebeloppet, på år 1906 en i det närmaste lika stor
summa, 2,238,973 kronor, samt på år 1907 1,077,609 kronor. Från
och med år 1908 äro däremot de återburna beloppen trots ökningen i
de anvisade medlen betydligt mindre, lägst år 1908 med 315,225 kronor
och högst år 1910 med 483,846 kronor, och belöpa sig numera i genomsnitt
till omkring 10 procent af det beviljade lånebeloppet. Orsakerna,
hvarför de återburna lånemedlen uppgingo till så afsevärdt större belopp
under lånerörelsens första år än under de senare åren, sammanfalla med
hvad i det föregående framhållits i fråga om de begärda lånebeloppens
storlek.
Bolagens och föreningarnas låneverksamhet hade under de tre första
åren 1905—1907 jämförelsevis ringa omfattning, och af återburna lånemedel
kan endast för år 1905 antecknas ett mindre belopp, 12,500
kronor. Af det år 1908 erhållna lånebeloppet återbetalades 300,521
kronor, för år 1909 utgör motsvarande belopp 182,560 kronor och år
1910 har detsamma gått ned till endast 78,600 kronor, hvaremot det
för år 1911 åter visar en stark stegring till 195,850 kronor. Denna
stegring är dock endast skenbar, då, såsom af anm. till tab. A å sid. 5
framgår, åtskilliga bolag och föreningar fått tillstånd att under år 1912
disponera eu del af de för år 1911 beviljade medlen. Frånräknas
dessa medel, erhålles för år 1911 ett återburet lånebelopp af endast
59,800 kronor, hvilket är lägre än motsvarande belopp för de föregående
åren.
11
B) Öfversikt af omfattningen af hvarje Inneförmedlares
rörelse.
Till belysning af de särskilda egnahemslåneförmedlarnes förhållande Hegurdt, betill
staten och dess egnahemslånefond, meddelas i talj. 1 för hvarje låneförmedlare
uppgift å storleken af de för åren 1905—1911 begärda, be- »tatsiåneviljade
och återburna lånebeloppen.
belopp.
Betraktas först tabellens uppgifter rörande storleken af de till hushållningssällskapen
ur egnahemslånefonden beviljade lånebeloppen, finner
man, att det största beloppet tilldelats Kristianstads läns hushållningssällskap,
som under åren 1905—1911 i statslån erhållit 2,913,000 kronor.
Närmast i ordningen komma Ålfsborgs läns södra hushållningssällskap
med 1,610,000 kronor, Norrbottens läns med 1,431,000 kronor, Östergötlands
läns med 1,389,050 kronor och Södermanlands läns med 1,386,500
kronor, hvarjämte för ytterligare sju hushållningssällskap det beviljade
lånebeloppet öfverstiger en miljon kronor. Å andra sidan har Örebro
läns hushållningssällskap ett beviljadt lånebelopp, som uppgår till endast
434,200 kronor, och för Hallands läns hushållningssällskap belöper sig
motsvarande belopp till 452,000 kronor. För öfriga tolf hushållningssällskap
uppgår detsamma till mellan en half och en miljon kronor. De
nu anförda siffrorna få dock icke tagas som ett exakt mått på omfattningen
af hvarje hushållningssällskaps lånerörelse, då af åtskilliga sällskap
högst betydande belopp återburits såsom odisponerade.
På samma sätt som för alla hushållningssällskap tillsammantagna
öfverstiger äfven för hvarje särskildt sällskap det begärda lånebeloppet
det beviljade. Skillnaden mellan de båda beloppen är dock för de
olika sällskapen ganska växlande. Relativt störst är den för Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap, för hvilket det begärda
lånebeloppet uppgår till 1,300,000 kronor, men det beviljade till endast
800,000 kronor, och för Kalmar läns södra hushållningssällskap med
respektive 1,200,000 och 800,000 kronor. Det relativt minsta afdraget
åter är att finna för Södermanlands läns hushållningssällskap med det
begärda lånebeloppet uppgående till 1,471,500 kronor och det beviljade
till 1,386,500 kronor, samt för Jämtlands läns hushållningssällskap med
respektive 990,450 och 923,750 kronor.
Orsaken till de olika hushållningssällskapens olika ställning i detta
afseende torde i de flesta fall vara att söka antingen i de begärda
12
lånebeloppens olika fördelning på jordbruks- och bostadslån, då såsom
redan nämnts de förra intaga en mera gynnad ställning än de senare,
eller också i den omständigheten, att för ett hushållningssällskap större
delen af det begärda lånebeloppet faller på lånerörelsens första år, då
inga afdrag behöfde göras å de begärda lånen, under det att ett
annat hushållningssällskap begärt större belopp under de senare åren,
då tillgången på lånemedel varit mera knapp och stora afdrag måst
göras vid beviljandet.
Äfven i fråga om begärda lånebelopp når utan jämförelse Kristianstads
läns hushållningssällskap högst med icke mindre än 3,675,000
kronor, närmast följ dt af Ålfsborgs läns södra hushållningssällskap med
1,960,000 kronor. Örebro läns hushållningssällskap åter har det minsta
begärda lånebeloppet eller endast 530,200 kronor.
På^ grund af svårigheten att på förhand beräkna storleken af efterfrågan
på egnahemslån har, såsom redan nämnts, för åtskilliga hushållningssällskap
det erhållna lånebeloppet stundom icke i sin helhet kunnat komma
till användning, utan hafva i vissa fall ganska betydande belopp återbetalats
till statskontoret. Detta skedde, såsom redan framhållits, isynnerhet
under de första åren. Det hushållningssällskap, som på detta sätt
återbetalat den såväl absolut som relativt största summan, är Kopparbergs
läns, som under åren 1905—1911 fått beviljadt ett lånebelopp af
1,125,400 kronor, men däraf återbetalat icke mindre än 799,200 kronor.
Däraf kom dock 725,400 kronor på de tre första åren. I skarp kontrast
häremot står Kristianstads läns hushållningssällskap, som, trots att det
har det största beviljade lånebeloppet, likväl under alla år icke behöft
betala tillbaka mer än 10,000 kronor.
De bolag och föreningar, som under åren 1905—1911 förmedlat
lån ur statens egnahemslånefond, utgöra ett antal af 26. Af dessa
började Huskvarna egnahemsförenmg och Föreningen Egna hem Hagaby
sin verksamhet såsom låneförmedlare redan under egnahemslånerörelsens
första år samt aktiebolaget Rickomberga Egna hem under år 1906.
Först med år 1908 började dock låneförmedlingen genom privata
mellanhänder taga större fart, beroende dels därpå, att genom upprättande
af jordförmedlingsfonden ett kraftigt stöd lämnades åt deras verksamhet,
dels ock möjligen i någon mån därpå, att från och med nämnda
år bolag och föreningar i likhet med hushållningssällskapen tillerkändes
förvaltningsbidrag. Under detta år tillkommo nio nya bolag och föreningar,
under år 1909 ytterligare åtta samt därefter år 1910 två och år 1911
fyra. till dessa 26 bolag och föreningar komma emellertid ytterligare
dels Forskebäckens egnahemsförenmg i Värmlands län, som år 1911 i
13
statslån ur egnahemslånefonden erhöll 10,000 kronor, men återbetalat
hela beloppet till fonden, och dels fem andra bolag och föreningar, som
under de två sista åren på grund af bristen på medel icke kunnat erhålla
statslån.
För alla nu nämnda 32 bolag och föreningar angifves i tab. 1
storleken af det begärda, beviljade och återburna statslånebeloppet
under åren 1905—1911. Den låneförmedlare, som har att uppvisa
det största beviljade lånebeloppet, är Egnahems låneförmedlingsförening.
Denna stora förening, som bär sitt hufvudsäte i Motala, men hvars
verksamhet är utgrenad till de flesta län i södra och mellersta Sverige,
har under åren 1908—1911 fått sig beviljadt statslån ur egnahemslånefonden
till belopp af 840,000 kronor, hvaraf den återburit endast 100
kronor. Närmast därefter komma aktiebolaget Hem på landet, Bergslagets
bostadsaktiebolag och Malmöhus läns egnahemsförening med
beviljade lånebelopp uppgående till resp. 690,000, 665,000 och 630,000
kronor. Alla dessa tre visa dock ganska betydande till fonden återburna
lånebelopp, isynnerhet aktiebolaget Hem på landet, som återburit icke
mindre än 394,321 kronor, och Malmöhus läns egnahemsförening, som
af de erhållna statslånen haft att återbetala 126,050 kronor, däraf
96,050 kronor för år 1911, hvilket sistnämnda belopp föreningen dock
fått tillstånd att disponera under år 1912. För Huskvarna egnahemsförening,
föreningen Egna hem Hagaby, Gottlands läns egnahemsförening
samt föreningen Hem och Jord uppgå de beviljade lånebeloppen till
mellan 200,000—300,000 kronor och för ytterligare ett bolag och en
förening öfverstiga desamma 100,000 kronor. De af dessa till fonden
återburna medlen uppgå i allmänhet icke till några större belopp. Dock
har Skara egnahemsförening af beviljade 70,000 kronor i statslån återbetalt
icke mindre än 50,000 kronor, hvarjämte, såsom redan nämnts,
Torskebäckens egnahemsförening betalat tillbaka hela det beviljade
lånebeloppet, 10,000 kronor. Å andra sidan hafva däremot elfva bolag
och föreningar icke betalat tillbaka något af de erhållna medlen.
Det förhållandet, att dessa låneförmedlare i allmänhet återburit
jämförelsevis så små belopp såsom icke disponerade, sammanhänger
otvifvelaktigt därmed, att deras behof af lån ur egnahemslånefonden icke
tillnärmelsevis kunnat täckas med tillgängliga medel. Såsom redan påvisats
utgjorde för samtliga dessa låneförmedlare de beviljade statslånen
endast en ringa procent af hvad de begärt, och uppgifterna i tab. 1 för
hvarje låneförmedlare visa, att i många fall skillnaden mellan begärdt
och beviljadt lånebelopp varit betydande. Egnahems låneförmedlingsförening,
som fått sig beviljadt 840,000 kronor, har begärt icke mindre
14
Låneförmedlarnes
skuld
till staten vid
1911 Ars slut.
än 2,700,000 kronor och Malmöhus läns egnahemsförening har af begärda
1,300,000 kronor erhållit endast 630,000 kronor. Relativt taget
är i allmänhet skijlnaden mellan begärda och beviljade belopp störst för
de låneförmedlare, som varit i verksamhet endast under de senare åren,
då tillgången på medel varit mera knapp. Som exempel förtjäna nämnas
Sandvikens egnahemsaktiebolag, som under åren 1910—1911 begärt
250,000 kronor i statslån men erhållit endast 10,000 kronor, samt
Boxholms egnahemsförening, som af begärda 200,000 kronor likaledes
erhållit endast 10,000 kronor.
Af de fem föreningar och bolag, som begärt statslån, men ingenting
erhållit, har aktiebolaget Svenska småbruk begärt det största
beloppet, eller 140,000 kronor, för jordbruksändamål. För de öfriga
gå de begärda beloppen upp till mellan 30,000—60,000 kronor, allt,
med undantag af 10,000 kronor, för bostadsändamål. Alla de begärda
statslånen afse de två sista åren 1910 och 1911.
Till belysning af det ekonomiska förhållandet mellan staten och
låneförmedlarne meddelas i tab. 2 uppgift å den ej till betalning förfallna
kapitalskuld, hvari hvarje låneförmedlare häftade till staten vid
1911 års slut. Denna skuldsumma är af stor betydelse bl. a. därför, att
å densamma beräknas storleken åt det förvaltningsbidrag, som staten
lämnar till hvarje låneförmedlare, liksom den äfven utgör en god mätare
på omfattningen af hvarje låneförmedlares rörelse. För alla hushållningssällskap
tillsammantagna uppgick nämnda skuld till 18,298,316 kronor 57
öre och för öfriga låneförmedlare till 3,843,365 kronor 81 öre, eller tillsammans
för alla låneförmedlare ett belopp af 22,141,682 kronor 38 öre.
Att denna summa understiger egnahemslånefondens i det föregående
å sid. 3 uppgifna behållning i utlånta medel å 23,051,342 kronor 12
öre beror därpå, att i sistnämnda belopp äfven ingår den del af de
för år 1911 beviljade statslånen, hvilken icke blifvit af låneförmedlarne
disponerad och därför skolat till statskontoret återbetalas, medan däremot
de odisponerade lånemedlen icke ingå i låneförmedlarnes kapitalskuld
till staten.
På grund af de amorteringar och andra kapitalinbetalningar, som
under årens lopp verkställts, är låneförmedlarnes återstående skuld vid
1911 års slut lägre än summan af de af låneförmedlarne under åren
1905—1911 disponerade statslånen, hvilken summa utgör skillnaden mellan
de beviljade statslånen och de till fonden återburna beloppen. Såsom af
tab. 1 framgår utgör för alla hushållningssällskap det under åren 1905—
1911 beviljade lånebeloppet 26,495,580 kronor, hvaraf till fonden återburits
15
7,278,923 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, som alltså
skulle motsvara de af hushållningssällskapen disponerade medlen, utgör
19,216,657 kronor, medan, såsom redan nämnts, sällskapens kapitalskuld
till staten var endast 18,298,316 kronor 57 öre. För samtliga öfriga
låneförmedlare utgör det disponerade lånebeloppet, beräknadt såsom
skillnaden mellan beviljade statslån och till fonden återburna medel,
3,900,994 kronor, medan deras skuld till staten var endast 3,843,365
kronor 81 öre. Enligt samma beräkningssätt hafva alla låneförmedlare
tillsammantagna att uppvisa ett disponeradt lånebelopp af 23,117,651
kronor, motsvarande eu skuld vid 1911 års slut på 22,141,682 kronor
38 öre.1)
Beträffande uppgifterna i tab. 2 för hvarje särskild låneförmedlare,
hade Kristianstads läns hushållningssällskap den största återstående
skulden vid 1911 års slut. Den uppgick till icke mindre än 2,839,091
kronor 77 öre. Därefter kom Malmöhus läns hushållningssällskap med
1,092,713 kronor 40 öre samt Östergötlands och Södermanlands läns
hushållningssällskap med hvardera något mer än en miljon kronor.
För Västerbottens läns hushållningssällskap åter uppgick skuldsumman
till endast 264,837 kronor 28 öre eller icke fullt en tiondel af motsvarande
belopp för Kristianstads läns hushållningssällskap. Äfven för
Hallands läns hushållningssällskap var den återstående skulden jämförelsevis
liten, eller endast 280,327 kronor 88 öre.
Bolagens och föreningarnas skuld till staten vid 1911 års sint
var i de flesta fall betydligt mindre än hushållningssällskapens, ehuru
dock äfven några af dessa låneförmedlare kommo upp till ganska betydliga
belopp. Sålunda hade Egnahems låneförmedlingsförening en skuld
på 840,000 kronor, för Bergslagets bostadsaktiebolag uppgick densamma
till 591,705 kronor 83 öre och för Malmöhus läns egnahemsförening
till 459,550 kronor. Af öfriga bolag och föreningar hade fem en
skuldsumma på 200,000—300,000 kronor, för två uppgick den till mellan
100,000 och 200,000 kronor, och för de återstående sexton understeg
densamma 100,000 kronor. Åtskilliga af dessa, hvilkas verksamhet fortgått
endast en del af perioden 1905—1911, hade att uppvisa mycket
små belopp, däribland aktiebolaget Månsbo egna hem endast 5,000 kronor,
föreningen Hem och härd 8,900 kronor och Tollarpsortens egnahemsförening
9,000 kronor.
x) Af skäl, som redan anförts å sid. 9 i det föregående, torde likväl de af låneförmedlarne
verkligen disponerade lånemedlen uppgå till högre belopp än de här angifna, hvarför skillnaden
mellan de disponerade lånebeloppen och den återstående skulden otvifvelaktigt är större, än som
framgår af här ofvan anförda siffror.
16
De beviljade
lånens antal
och belopp.
I det föregående har den sida af egnahemslånerörelsen diskuterats,
som afser förhållandet mellan staten såsom långifvare och låneförmedlarne
såsom låntagare. Till belysning af den andra sidan af rörelsen, nämligen
distribueringen genom låneförmedlarne af de erhållna lånemedlen, meddelas
i tab. 3 uppgift för hvarje särskild låneförmedlare om de under åren
1905—1911 beviljade lånens antal och belopp med fördelning på jordbruksoch
bostadslån.1) Efterföljande texttabell B utgör ett sammandrag af motsvarande
uppgifter för samtliga hushållningssällskap, för bolag och föreningar
och för alla låneförmedlare tillsammantagna.
Af sistnämnda sammandragstabell framgår, att under hela perioden
1905—1911 af hushållningssällskapen beviljats 8,180 egnahemslån till
ett belopp af 20,158,561 kronor och af bolag och föreningar 1,340 lån till ett
belopp af 4,127,579 kronor. För alla låneförmedlare tillsammantagna
uppgår sålunda de beviljade lånens antal till 9,520 och det beviljade
lånebeloppet till sammanlagdt 24,286,140 kronor.
I afseende på lånerörelsens omfattning under hvarje särskildt år
utgöra de af hushållningssällskapen under det första året beviljade lånen
909. Under år 1906 inträder en stark tillbakagång, i det att lånens
antal då nedgår till 637, men därefter tilltager hushållningssällskapens
lånerörelse i omfattning från år till år fram till 1910, då de beviljade
lånen uppgå till 1,582. Det sista året, 1911, uppvisar en mindre nedgång
till endast 1,343 beviljade lån. Utvecklingen har under de första
åren varit likformig för lånerörelsens båda grenar, för jordbruks- och
för bostadsändamål. Båda visa för år 1906 lägre siffror än för år 1905
och under de följande åren ökning i lånens antal. Medan denna ökning
för jordbrukslånen fortsätter till och med år 1910, upphör den
däremot för bostadslånen redan år 1908, hvarefter dessa lån, af skäl
som i det följande närmare skola utvecklas (se sid. 33), visat en oafbruten
nedgång, så att de, från att år 1908 hafva utgjort 446, år 1911
nå ett antal af endast 307.
Bolagens och föreningarnas verksamhet nådde under de tre första
åren mycket ringa omfattning. Endast tre bolag och föreningar förmedlade
under dessa år egnahemslån, och antalet af dem beviljade lån
utgör under åren 1905, 1906 och 1907 endast respektive 48, 13 och 52.
Redan år 1908 uppgå emellertid de af bolag och föreningar beviljade
lånen till 306, och år 1909 ökas de till 450. Därefter inträder
åter en tillbakagång, så att lånens antal år 1910 utgör 271 *)
*) Bland beviljade lån hafva inräknats äfven sådana, som ännu icke kunnat utlämnas af
brist på medel.
17
Tab. B. De beviljade lånens antal och belopp i sammandrag för hela riket.
Å r
Jordbrukslån
Bostadslån
Samtliga
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.) i
Antal
Belopp (kr.)
Hushållningssällskap:
1905
664
1,421,880
245
371,380
909
1,793,260
1906
441
1,032,989
196
337,702
637
1,370,691
1907
645
1,673,475
366
736,220
1,011
2,409,695
1908
900
2,473,235
446
888,830
1,346
3,362,065
1909
987
2,698,355
365
697,600
1,352
3,395,955
1910
1,236
3,552,060
346
660,325
1,582
4,212,385
1911
1,036
3,019,160
307
595,350
1,343
3,614,510
Summa
6,909
15,871,154
2,271
4,287,407
8,180
20,158,561
Bolag och föreningar:
1905
—
—
48
128,500
48
128,500
1906
—
—
13
25,300
13
25,300
1907
—
—
52
153,000
52
153,000
1908
56
238,429
250
693,900
306
932,329
1909
136
542,700
314
850,815
450
1,393,515
1910
76
316,150
195
537,010
271
853,160
1911
60
262,500
140
379,275
200
641,775
Summa
328
1 359,779
1 1,012
2,767,800
1,340
4,127,579
Samtliga
låneför medlare:
1905
664
1,421,880 ''
293
499,880
957
1,921,760
1906
441
1,032,989
209
363,002
650
1,395,991
1907
645
1,673,475
418
889,220
1,063
2,562,695
1908
956
2,711,664
696
1,582,730
1,652
4,294,394
1909
1,123
3,241,055
679
1,548,415
1,802
4,789,470
1910
1,312
3,868,210
541
1,197,335
1,853
5,065,545,
1911
1,096
3,281,660
448
974,625
1,543
4,256,285
Summa
6,237
17,230,933
3,283
7,055,207
| 9,520
24,286140
3
18
och år 1911 endast 200. För att icke missuppfatta dessa siffror bör
man likväl ihågkomma, att de af bolag och föreningar begärda statslånen
icke under de senaste åren visat någon nedgång, men att däremot
de till dem beviljade lånen utgöra eu för hvarje år allt mindre del af de
begärda lånebeloppen.
Af de i tab. 3 meddelade uppgifterna å de af hvarje låneförmedlare
beviljade lånens antal och belopp framgår tydligt den omfattning lånerörelsen
nått hos olika låneförmedlare. Långt framför alla andra låneförmedlare
står Kristianstads läns hushållningssällskap, som under åren
1905—1911 beviljat icke mindre än 1,040 egnahemslån med ett sammanlagdt
lånebelopp af 3,357,450 kronor. Af hushållningssällskapen
kommer i fråga om lånens antal Norrbottens läns i andra rummet
med 610 beviljade lån och därefter Östergötlands med 469 och Ålfsborgs
läns södra hushållningssällskap med 424. I fråga om de beviljade
lånens belopp står däremot Malmöhus läns hushållningssällskap i
andra rummet, och i ordning därefter komma Södermanlands, Norrbottens
och Östergötlands läns hushållningssällskap, samtliga dessa med
ett beviljadt lånebelopp af mellan 1,100,000—1,200,000 kronor. För
alla öfriga hushållningssällskap understiger motsvarande belopp en
miljon kronor.
Mätes lånerörelsens omfattning efter antalet beviljade lån, kommer
bland hushållningssällskapen Hallands läns i sista rummet med endast
102 lån under hela perioden 1905—1911, eller knappast en tiondel af
det af Kristianstads läns hushållningssällskap uppnådda antalet. Närmast
Hallands står Stockholms läns hushållningssällskap med 138 lån samt
Västerbottens läns, Kalmar läns norra och Ålfsborgs läns norra hushållningssällskap
med respektive 146, 157 och 163 lån. * Samma fem
hushållningssällskap stå äfven sist i afseende på de beviljade lånebeloppens
storlek, men ordningen dem emellan är därvid icke fullt densamma.
Det minsta beloppet har Västerbottens läns hushållningssällskap
att uppvisa, som under hela perioden beviljat lån till sammanlagdt endast
227,875 kronor. För Hallands län utgör motsvarande summa 288,500-  kronor, och därefter följa Ålfsborgs läns norra, Stockholms läns och
Kalmar läns norra hushållningssällskap i nu nämnd ordning med ett
lånebelopp af 300,000—400,000 kronor.
Af bolag och föreningar hafva endast några få förmedlat egnahemslån
till mera betydande belopp. Främst står Egnahems låneförmedlingsförening,
som bildades år 1908 såsom låneförmedlingsorgan åt
föreningen Egna hem i Motala, hvilken förening redan före denna tid utan
anlitande af statsmedel utöfvat en omfattande egnahemsverksamhet.
19
Af förstnämnda förening förmedlades under åren 1908—1911 icke mindre
än 261 egnahemslån till ett belopp af 865,500 kronor, däraf på ett enda
år, 1909, 139 lån å 455,350 kronor. Äfven den till omfattningen näst
största af de enskilda låneförmedlarne, nämligen Bergslagets bostadsaktiebolag,
började sin verksamhet först med år 1908, men har likväl
under de senaste åren förmedlat 231 egnahemslån ''till ett belopp af
606,100 kronor. Malmöhus läns egnahemsförening, hvars verksamhet
likaledes började år 1908, intager tredje rummet med 120 lån å 478,950
kronor. Närmast i ordningen komma därefter aktiebolaget Hem på
landet med 65 lån å 287,679 kronor, Huskvarna egnahemsförening med
97 lån å 275,500 kronor och Föreningen Egna hem Hagaby, med 87
lån å 261,000 kronor. För de flesta öfriga bolag och föreningar har
låneförmedlingen nått endast ringa omfattning.
I det föregående har omfattningen af de olika låneförmedlarnes Lånens rtuverksamhet
upptagits till jämförelse och diskuterats ur flera olika syn- hvarje
punkter. Dessa jämförelser hafva emellertid helt och hållet stödt sig ia».
på absoluta tal, men då de olika låneförmedlarnes och därvid främst
hushållningssällskapens verksamhetsområden äro mycket växlande till
storlek och folkmängd, hafva de meddelade uppgifterna icke kunnat
gifva någon riktig föreställning om den intensitet, hvarmed egnahemslånerörelsen
utvecklats inom olika delar af vårt land. För att i någon
mån få ett mått på lånerörelsens relativa betydelse inom hvarje län har
i det följande antalet under åren 1905—1911 beviljade egnahemslån
satts i relation dels till länets folkmängd vid 1911 års slut, dels till
antalet brukningsdelar år 1910. Sammanställda med de förut anförda
absoluta siffrorna torde de sålunda erhållna relativa talen gifva en ganska
god föreställning om den utbredning egnahemslånerörelsen nått
inom de olika länen.
Betraktas först de af tabellens siffror, som angifva förhållandet
mellan antalet af hushållningssällskapen beviljade lån och folkmängden,
visa dessa siffror, att mätt äfven på detta sätt lånerörelsen nått den
största omfattningen inom Kristianstads läns hushållningssällskap. Sammanlagda
antalet af detta hushållningssällskap beviljade jordbruks- och
bostadslån uppgår till 452.1 på 100,000 invånare. Icke långt därefter
följer Gottlands län med 438.8 lån på 100,000 invånare, ehuru där de
af hushållningssällskapet beviljade egnahemslånens absoluta antal uppgår
till endast 243 mot 1,040 inom Kristianstads län. I tredje rummet kommer
Norrbottens län med ett relationstal af 373.9, därefter Jämtlands
län med 303.5 och Kronobergs län med 244.9. Lägst åter står Stock
-
20
Tab. C. Egnahemslånens antal i förhållande till folkmängden
inom hvarje län åren 1905—1911.
Län
Antal lån på 100,000 invånare
Af hushållningssällskap
beviljade lån
Af bolag och föreningar
beviljade lån
Af samtliga låneförmedlare
beviljade lån
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Stockholms......
35.3
23.4
58.7
34.5
v 1.7
36.2
69.8
25.1
949
Uppsala .........
109. o
54.8
163.8
—
10.8
10.8
109.0
65.6
174.6
Södermanlands.
113.0
105.2
218.2
1.7
46.7
48.4
114.7
151.9
266.6
Östergötlands...
116.3
42.3
158.6
32.5
34.s
67.3
148.8
77.1
225.9
Jönköpings......
72.0
56.6
128.6
0.9
52.0
52.9
72.9
108.6
181.5
Kronobergs......
200.5
44.4
244.9
—
—
—
200.5
44.4
244.0
Kalmar .........
73.1
88.0
161.1
—
0.9
0.9
73.1
88.9
162.0
Gottlands ......
370.2
68.6
438. s
52.4
79.4
131.8
422.6
148.0
570.6
Blekinge .........
126.8
33.4
160.2
3.3
5.3
8.6
130.1
38.7
168. s
Kristianstads ...
387.S
64.3
452.1
—
36.5
36.5
387.8
100.8
488.6
Malmöhus ......
54.7
11.5
66.2
15.4
10.6
26.0
70.1
22.1
92.2
Hallands.........
40. s
28.5
69.3
—
—
—
40.8
28.5
69.3
Göteborgs och
Bohus .........
41.7
58.1
99 s
—
—
—
41.7
58.1
99.8
Alfsborgs.........
164.0
39.1
203.1
—
3.1
3.1
164.0
42.2
206.2
Skaraborgs......
123.4
17.0
140.4
12.8
22.8
35.6
136.2
39.8
176.0
Värmlands ......
118.6
34.5
153.1
0.4
l.l
1.5
119.0
35.6
154.6
Örebro............
62.3
28.8
91.1
3.8
45.s
49.3
66.1
74.3
140.4
Västmanlands...
130.5
19.7
150.2
—
8.9
8.9
130.5
28.6
159.1
Kopparbergs ...
25.9
57.8
83.7
—
107.5
107.5
25.9
165.3
191.2
Gäfleborgs ......
80.7
39.2
119.9
—
12.5
12.5
80.7
51.7
132.4
V ästernorrlands
73.0
26.1
99.1
—
—
~
73.0
26.1
99.1
Jämtlands ......
255.7
47.8
303.5
—
—
—
255.7
47.8
303.5
Västerbottens..
68.2
21.5
89.7
—
—
—
68.2
21.5
89.7
Norrbottens ...
279.5
94.4
373.9
—
—
—
279.5
94.4
373.9
Samtliga
106.2
40.8
147.0
5.9
17.3
23.2
112.1
58.1
170.2
21
holma län med endast 58.7, och därefter Malmöhus län med 06.2,
Hallanda län med 09.3, Kopparbergs län med 83.7 och Västerbottens
län med 89.7 lån på 100,000 invånare.
Betraktas jordbruks- och bostadslånen hvar för sig i afseende på
deras förhållande till folkmängden, växla dessa relationstal för jordbrukslånen
mellan 387.8 i Kristianstads län och 25.9 i Kopparbergs län samt
för bostadslånen mellan 105.2 i Södermanlands län och 11.5 i
Malmöhus län.
Tabellens uppgifter rörande de af bolag och föreningar beviljade
lånen visa den utbredning dessa låneförmedlares verksamhet nått inom
olika län. Deras låneförmedling för jordbruksändamål har nått sin
största relativa omfattning i Gottlands län, där de af Gottlands läns egnahemsförening
förmedlade jordbrukslånen utgöra 52.4 på 100,000 invånare.
Stockholms län, hvarest flera bolag och föreningar drifva sin
verksamhet, kommer närmast med 34.5 jordbrukslån på 100,000 invånare
samt därefter Östergötlands län, dit, Egnahems låneförmedlingsförening
har sin hufvudsakliga verksamhet förlagd, med 32.5. Bostadslånens
relativa antal är störst inom Kopparbergs län, där det uppgår
till 107.5 på 100,000 invånare. Det öfvervägande flertalet af dessa
län äro förmedlade af Bergslagets bostadsaktiebolag. I Gottlands län
uppgår motsvarande tal till 79.4, i Jönköpings till 52.0, i Södermanlands
till 46.7 och i Örebro län till 45.5. I de nu nämnda länen
har denna låneförmedling nått en ganska betydande omfattning, och
i åtskilliga fall äro de af bolag och föreningar förmedlade bostadslånen
talrikare än de af länets hushållningssällskap förmedlade. . A andra
sidan finnas flera län, inom hvilka ingen sådan låneförmedling förekommer.
Detta är i fråga om låneförmedling för jordbruksändamål
fallet inom 14 län och i fråga om förmedling af bostadslån inom 7 län.
En jämförelse mellan jordbrukslånens antal och folkmängdens storlek
inom hvarje län måste dock blifva i viss mån missvisande såsom
uttryck för utvecklingen af egnahemslånerörelsen för jordbruksändamål, då
vid en dylik jämförelse siffrorna för sådana län, där jordbruket intager
eu i förhållande till andra näringsgrenar tillbakaskjuten ställning, blifva
för låga. Till komplettering af den föregående jämförelsen meddelas
därför i efterföljande tablå en sammanställning af antalet beviljade jordbrukslån
och antalet brukningsdelar, de senare uppgifterna hämtade
från den officiella jordbruksstatistiken för år 1910.*) Tagas de sålunda
r Äfven denna jämförelse förryckes emellertid något därigenom, att antalet brukningsdelar
fir ganska växlande inom olika län, allteftersom jorden är mer eller mindre styckad.
22
erhållna talen till utgångspunkt för en jämförelse mellan jordbrukslånerörelsens
utveckling inom de olika länen, blir ordningen dem emellan
i någon mån en annan än den, som erhölls vid sammanställning af
lånens antal och folkmängden. I fråga om hushållningssällskapens
lånerörelse intogs då första rummet af Kristianstads län, därefter kom
Gottlands, Norrbottens, Jämtlands och Kronobergs län. Vid sammanställningen
med brukningsdelarnas antal rycker däremot Norrbottens
Antal jordbrukslån på 1,000
Antal jordbrukslån på 1,000
brukningsdelar.
brukningsdelar.
Af hus-
Af bolag
Af samt-
Af hus-
Af bolag
Af samt-
hållnings-
och före-
liga låne-
hållnings-
och före-
liga låne-
Län
sällskap
ningar
förmedlare
Län
sällskap
ningar
förmedlar
beviljade
beviljade
beviljade
beviljade
beviljade
beviljade
Stockholms.....
8.9
8.6
17.5
Göteborgs och
Bohus .........
12.7
—
12.7
Uppsala ........
. 22.8
—
22.8
Alfsborgs ......
19.7
—
19.7
Södermanlands
30.1
0.4
30.5
Skaraborgs
13.2
1.4
14.6
Östergötlands..
29.2
8.2
37.4
Värmlands ......
11.8
O.os
11.8
Jönköpings .....
8.7
0.1
8.8
Örebro............
9.0
0.6
9.6
Kronobergs.....
21.4
—
21.4
Västmanlands ..
26.6
—
26.6
Kalmar ........
10.7
—
10.7
Kopparbergs ...
2.1
-
2.1
Gottlands .....
38.1
5.4
43.5
Gäfleborgs ......
18.3
—
18.3
Blekinge ........
26.8
0.7
27.5
V ästernorrlands
15.5
—
15.5
Kristianstads ..
38.4
—
38.4
Jämtlands ......
23.»
—
23.3
Malmöhus .....
10.5
2.9
13.4
Västerbottens...
5.6
—
5.6
Hallands........
4.7
—
4.7
Norrbottens ...
48.7
—
48.7
Samtliga 16.6
0.9
17.5
län upp i första rummet med 48.7 jordbrukslån på 1,000 brukningsdelar,
närmast följdt af Kristianstads och Gottlands län med resp. 38.4
och 38.1 lån. I fjärde och femte rummen stå nu Södermanlands och
Östergötlands län, som vid föregående jämförelse intogo en ganska
tillbakaskjuten ställning. På samma sätt visa i synnerhet Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län en väsentligt förmånligare ställning vid
jämförelsen med brukningsdelarna. Å andra sidan kan iakttagas en
mycket låg siffra för Kopparbergs län, beroende på att antalet brukningsdelar
där är mycket stort.
Mätt med samma måttstock når jordbrukslånerörelsen genom
Diagram I.
/o
30
Låntaga nies ålder.
✓ A~-
*
/
/
/
/
/
/
/ /
/
-r''
/ \
/ \
/ \
\
\
\
\
\
V,
\
\
1 /
/ /
#
i ''
/ }
\ V.
\ \
\ v
v \
s
\
s
l
\
sA
\ V\
\\ \
''s\\
\ \
X
/
/
II
tf
//,
// /
in
///
t
//
II
1
1
\\
\
''
v\
\\
ifi
11
//
//
/I
H i
ii
ti
M
V
v\ \
->-f-
t
w''
\\
\
50
25
Z5
ZO
W
15
15
10
10
O
T.o.Tn.25år. 26-30 år. 31-35år.
36-40 ar. 41-45 år.
46-50 år ölver 50 är.
af kusTiaHningssäUslcapen. förmedlade jardbrukslårt.
’
"
”
bostadslån.
af bolag och föreningar förmedlade jordbrukslån.
''
*
''
*
•
bostadslån•„
Gen. Stab . Lrr. Anst.
23
bolag och föreningar sin största omfattning i Stockholms län med 8.6
jordbrukslån på 1,000 brukningsdelar. Därefter följa Östergötlands län
med 8.2 och Gottlands län med 5.4. Vid jämförelsen med folkmängden
stod däremot Gottlands län främst och därefter Stockholms och Östergötlands
län.
C) Detaljerad redogörelse för lånerörelsen ur olika synpunkter.
I. Beviljade lån.
a) Uppgifter angående låntagarne.
I nu gällande egnahem sförfattning är stadgadt, att egnahemslån
ej får tilldelas annan person än den, som är minst 21 år gammal,
hvarjämte dylikt lan i regel ej bör utlämnas till den, som är öfver 50
år. Dessa bestämmelser hafva dock icke varit gällande från egnahemslånerörelsens
början utan först från och med ar 1909. Enligt författningen
af år 1904 fingo egnahemslån i regel ej utlämnas till den,
som var under 25 eller öfver 50 år gammal.
I tab. 4 å sid. 104—111 meddelas detaljerade uppgifter angående
låntagarnes fördelning på vissa åldersgrupper dels för hvarje särskild
låneförmedlare och dels i sammandrag för samtliga hushållningssällskap
och för samtliga bolag och föreningar. För åskådlighetens skull
återgifvas i efterföljande tablå från sistnämnda sammandrag de relativa
tal, som angifva åldersfördelningen bland samtliga låntagare under åren
1905—1911:x)
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Ålder
Jordbrukslån
Bostadslån
Jordbrukslån
Bostadslån
»/»
«/o
°/o
7»
Till och med 26
år ...... 6.4
6.7
6.8
4.6
26—30
år..................... 17.8
22.9
19.4
17.3
31-35
» ..................... 21.4
25.6
21.2
25.2
36_40
> ..................... 20.o
17.9
20.o
24.2
41—45
» ..................... 17.0
14.7
15.1
14.8
46—50
» ..................... 12.8
10.6
12.4
10.2
öfver 50 år.................. 4jj_2.6
^_6.1__3,1
Summa
100.0
100.0
100.0
100.0
'') Jfr äfven diagrammet å motstående sida.
Låntagarnes
ålder.
24
Låntagarnes
yrke.
Ofvanstående siffror visa, att endast ett fåtal låntagare befinna sig
i åldern till och med 25 eller öfver 50 år. Till och med 25 år äro mellan
4.6—6.4 proc. af låntagarne inom de olika kategorierna och öfver
50 år 2.6—6.1 proc. En jämförelse mellan låntagarne för jordbruks-och
för bostadslägenheter visar, att någon större olikhet i åldersfördelningen
visserligen icke förefinnes dem emellan, men att dock de senare äro mera
koncentrerade på de mellersta åldersklasserna, de förra däremot mera
jämnt fördelade på alla åldersklasser. Såväl den lägsta som den högsta
åldersklassen är äfven relativt talrikare bland de förra än bland de
senare. Inom alla fyra kategorierna anträffas dock det största antalet
låntagare i åldern 31—35 år.
Mellan hushållningssällskapens samt bolags och föreningars låntagare
råder äfven stor likhet i afseende på åldersfördelningen. Den
enda mera framträdande olikheten är, att i fråga om bostadslån hushållningssällskapens
låntagare äro talrikast i åldern 26—35 år, men låntagarne
hos bolag och föreningar däremot i åldern 31—40 år, inom
hvilka grupper ungefär hälften af samtliga låntagare befinna sig.
De i tab. 4 meddelade detalj siffrorna för hvarje låneförmedlare
visa däremot ganska stora växlingar, hvilka dock på grund af de små
talen i de flesta fall torde bero på tillfälliga omständigheter.
Af sammandragen för hela riket för hvart och ett af åren 1905—
1911 framgår, att åldersfördelningen under årens lopp icke undergått
några större förändringar. På grund af de ändrade bestämmelserna
angående låntagarnes ålder, hvarigenom lån från och med år 1909 få
utan inskränkning utlämnas till personer som fyllt 21 år, medan tidigare
åldern i regel ej fick understiga 25 år, är för hushållningssällskapen
den lägsta åldersklassen, innefattande låntagare till och med 25 år,
något talrikare under de senare åren. Under åren 1905—1908 omfattade
den mellan 3.9 — 6.1 proc. af alla låntagare för jordbrukslägenheter,
men de tre sista åren uppgick den till 7.1—8.1 proc. Bland
låntagare för bostadslägenheter omfattade samma åldersgrupp de första
fyra åren 1.6—6.1 proc., och steg därefter år 1909 till 7.9 samt 1910
till 9.3 proc. År 1911 visar den dock åter en stark nedgång till endast
4.6 proc.
En viktig fråga vid ett studium af egnahemslånerörelsen är
gifvetvis den, från hvilka yrkesklasser egnahemslåntagarne hufvudsakligen
rekryteras. I författningen finnes numera ingen direkt inskränkning
i afseende på låntagarne^ yrken, ehuru dock villkoret, att de visserligen
icke få sakna medel att i någon mån bidraga till bildande af eget
Diagram ||.
Låntai§ames yrke.
Staiarc.
Torpare
Jordbruks- Jordbruksarb. Soldater ö
arbetare i m. speaefl båtsmän.
allmänhet, sysselsättning.
Lägre
tjänstemän.
Diverse
yrken.
Kvinnor.
Af hushåJbiingssäUskaprri förmedlade,
jordbruhslån
bostadslån..
Af bolag och. föreningar förmedlade
jordbrukslån,
bostadslån
Gen Stab lit Anst
25
Lem, men dock måste vara i behof af kraftigt bistånd för dess förvärfvande,
utesluter de ekonomiskt mera välsituerade klasserna i samhället
och begränsar hela rörelsen att omfatta kroppsarbetare och med dem i
socialt och ekonomiskt afseende jämnställda. I den till och med år
1908 gällande författningen var däremot uttryckligen stadgadt, att egnahemslån
endast finge utlämnas till arbetare.
I tal. 5 meddelas uppgifter angående låntagarnes fördelning_ på
olika yrken, hvarjämte efterföljande tablå innehåller en sammanfattning
af yrkesfördelningen bland samtliga låntagare under åren 1905—1911:*)a)
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Jordbrukslån
Bostadslån
Jordbrukslån
Bostadslån
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
Hemmansägare o. d.............
532
9.0
7
0.3
7
2.1
1
0.1
Statare.................................
273
4.6
40
1.8
3
0.9
—
—
Torpare .............................
847
14.4
11
0.5
2
0.6
1
o.i
Jordbruksarbetare i allmänhet
1,442
24.5
131
5.8
97
29.4
5
0.5
Jordbruksarbetare med speciell
sysselsättning.....................
64
l.l
19
0.8
15
4.6
—
—
Soldater och båtsmän............
531
9.0
52
2.3
6
1.8
3
0.8
Gruf- och fabriksarbetare ......
424
7.2
487
21.6
35
10.6
526
52.0
Handtverkare........................
622
10.5
610
27.0
42
12.7
154
15.2
Grofarbetare ........................
864
14.7
508
22.5
76
23.0
197
19.5
Lägre tjänstemän ...... ..........
53
0.9
130
5.8
22
6.7
77
7.6
Diverse yrken .....................
157
2.7
205
9.1
10
3.o
28
2.8
Kvinnor .............................
84
1.4
57
2.5
15
4.6
19
1.9
Summa
5,893
100.0
2,257
100.0
330
100.0
1,011
100.0
:) Som kommentar till yrkesfördelningen meddelas här en afskrift af den del af den till
låneförmedlarne utsända P. M., som var afsedd att tjäna till ledning vid meddelandet af uppgifterna
härutinnan:
»Kol. 5. Här angifves med ledning af uppgifterna i lånehandlingarna
så exakt som möjligt lånesökandens yrke Så bör ifråga om jordbruksarbetare uppgift lämnas,
om lånesökanden är hemmansägare, hemmason, arrendator, lagstadd ogift dräng, torpare, statkarl,
daglönare, trädgårdsmästare eller dylikt. I fråga om handtverkare uppgifves, om lånesökanden
är snickare, skräddare e. d. Bland grofarbetare särskiljas stenarbetare, cementarbetare,
taktäckare m. fl. På liknande sätt förfares ifråga om industri-, gruf- och fabriksarbetare,
hvarjämte för dessa äfvensom för handtverkare och grofarbetare särskild! uppgifves, om lånesökanden
arbetat i stad eller på landet.
Som torpare räknas brukare af torp eller mindre lägenhet, såväl den, som utgjort dagsverken,
som ock den, som erlagt kontant arrende.
Lånesökanden anses hafva utöfvat det yrke, som gifvit honom största delen af hans inkomst.
Dock bör, därest den lånesökande varit soldat, båtsman e. d., detta i hvarje fall särskild!
angifvas.>
2) Jfr äfven diagrammet å motstående sida.
4
26
Sammanfattas till en gemensam grupp alla de yrkeskategorier, som
höra till den jordbruksidkande befolkningen, dit i detta fall torde böra
räknas äfven soldater och båtsmän, omfattar denna grupp vid de af
hushållningssällskapen förmedlade jordbrukslånen icke mindre än 62.6
proc. af samtliga låntagare och vid af bolag och föreningar förmedlade
jordbrukslån 39.4 proc. Att de jordbruksidkande klasserna äro betydligt
mindre talrikt företrädda bland dem, som erhållit lån för bostadsändamål,
ligger i sakens natur. De utgöra också vid de af hushållningssällskapen
förmedlade bostadslånen endast 11.5 proc. af hela antalet låntagare,
och vid af bolag och föreningar förmedlade lån icke mer än 1 proc.
Såväl i fråga om jordbruks- som bostadslån äro de jordbruksidkande
klasserna betydligt mindre talrikt företrädda bland låntagare
hos bolag och föreningar än bland hushållningssällskapens låntagare.
Detta är äfven lätt förklarligt, då i regel de förra bedrifva
sin verksamhet i närheten af städer eller andra tätt bebyggda orter,
från hvilka deras låntagare äfven till största delen torde rekryteras,
medan däremot hushållningssällskapen hafva sin verksamhet iuriktad mera
på den rena landsbygden.
Af de yrkesgrupper, som i det föregående räknats såsom jordbruksidkande,
äro jordbruksarbetare i allmänhet, innefattande daglönare
och dylika, de talrikaste. Af 5,893 låntagare för jordbruksändamål hos
hushållningssällskap tillhöra 1,442 eller 24.5 proc. denna grupp, och
bland samma slag af låntagare hos bolag och föreningar omfattar den
icke mindre än 29.4 proc. Det bör dock anmärkas, att dessa höga
siffror helt visst bero äfven därpå, att åtskilliga låntagare angifvits
endast såsom jordbruksarbetare, ehuru de rätteligen bort tillhöra
någon annan närstående grupp. Närmast i antal bland låntagarne
hos hushållningssällskapen komma torparne, hvilka omfatta 14.4 proc.
af alla låntagare för jordbruksändamål och 0.5 proc. af låntagarne för
bostadsändamål. För bolag och föreningar uppgår däremot motsvarande
procenttal för torparne till endast respektive 0.6 och 0.1 proc.
Till gruppen hemmansägare, hemmasöner och arrendatorer höra
9 proc. af hushållningssällskapens och 2.1 proc. af bolags och föreningars
låntagare för jordbruksändamål, och ungefär lika talrik är gruppen soldater
och båtsmän (resp. 9 och 1.8 proc.), för hvilka de obligatoriska
sparbanksinsättningarna torde hafva varit en god ekonomisk hjälp för bildande
af det egna hemmet. Till statare, i hvilken grupp äfven inräknats
ogifta lagstadda drängar, hafva utlämnats 4.6 proc. af hushållningssällskapens
och endast 0.9 proc. af bolags och föreningars jordbrukslån. Öfriga
jordbruksarbetare med speciell sysselsättning, såsom trädgårdsmästare och
27
dylika, omfatta slutligen endast l.l proc. af dem, som genom hushållningssällskapen
erhållit jordbrukslån, medan de däremot utgöra 4.6 proc. af
motsvarande låntagare hos bolag och föreningar.
Af personer, som förut tillhört andra klasser än de jordbruksidkande,
äro handtverkare och grofarbetare rätt talrika såväl bland låntagare
hos hushållningssällskapen som ännu mera bland bolags och
föreningars låntagare, hvilka till 12.7 proc. utgöras af handtverkare
och till 23 proc. af grofarbetare. Af graf- och fabriksarbetare halva
inalles 459 erhållit jordbrukslån, 424 genom hushållningssällskapens
förmedling och 35 genom bolag och föreningar, motsvarande respektive
7.2 och 10.6 proc. af alla låntagare. Huruvida dessa lämnat sin förutvarande
sysselsättning och helt och hållet öfvergått till jordbruket eller
vid sidan af sitt jordbruksarbete fortfarande äro sysselsatta i industriens
tjänst, därom lämnar dock föreliggande material ingen upplysning.
Bland personer, som erhållit bostadslån, är af naturliga skäl yrkesfördelningen
en helt annan. Såsom redan nämnts, äro bland dem
jordbruksarbetarne ganska få. I stället äro där gruf- och fabriksarbetare,
handtverkare och grofarbetare mycket talrika, i synnerhet bland låntagare
hos bolag och föreningar. Åt hushållningssällskapens bostadslån
har det största antalet (27 proc.) lämnats till handtverkare, men grofarbetare
samt gruf- och fabriksarbetare äro i det närmaste lika talrika.
Bland låntagarne hos bolag och föreningar dominerar gruf- och fabriksarbetares
grupp, som omfattar icke mindre än 52 proc. af alla låntagare.
För handtverkare och grofarbetare äro motsvarande procenttal
respektive 15.2 och 19.5 proc., hvilket är något mindre än bland hushållningssällskapens
låntagare. Öfriga grupper äro jämförelsevis fåtaliga.
Talrikast äro de lägre tjänstemännen, (järnvägsfunktionärer o. dyl.), till
hvilka hushållningssällskapen utlämnat 5.8 proc. samt bolag och föreningar
7.6 proc. af sina bostadslån.
De nu anförda siffrorna öfver yrkesfördelningen bland låntagarne
äro alla medeltal för samtliga låntagare under åren 1905—1911. I
sammandragen af tab. 5 återfinnas motsvarande siffror för hvart och ett
af de sju åren. Några större förändringar har yrkesfördelningen under
de gångna åren icke undergått, ehuru naturligtvis en del ganska
stora växlingar i de olika yrkesgruppernas relativa storlek kunna iakttagas,
de flesta otvifvelaktigt af mera tillfällig natur. Särskildt förtjänar
dock framhållas den starka nedgången i antalet soldater och båtsmän,
som erhållit jordbrukslån af hushållningssällskapen, hvilket helt naturligt
står i samband med den allmänna nedgången i de stamanställda soldaternas
antal. År 1905 utgjorde dessa 15.7 proc. af alla låntagare, och
28
följande år hade deras grupp till och med vuxit till 17.l proc., men
därefter inträder en stark nedgång i deras antal, så att de år 1911 utgjorde
endast 5.3 proc. af alla låntagare. Äfven deras absoluta antal
har gått ned från 103 år 1905 till endast 55 år 1911.
Beträffande yrkesfördelningen bland låntagarne hos hvarje särskild
låneförmedlare hänvisas till de detaljerade uppgifterna i tab. 5. Här
skall endast framhållas den homogena sammansättningen bland låntagarne
hos de flesta bolag och föreningar i fråga om bostadslån. Som exempel
härpå kan anföras Annebergs egnahemsförening, hvars alla låntagare
äro gruf- och fabriksarbetare, och Bergslagets bostadsaktiebolag, af hvars
231 låntagare 225 tillhöra gruppen gruf- och fabriksarbetare och de
öfriga äro grofarbetare. Förklaringen är naturligtvis den, att många
dylika bolag och föreningar äro bildade uteslutande för att skaffa
arbetame vid ett särskildt industriellt företag egna bostäder.
Låtitagar-nes
Vid sidan af uppgifterna angående de manliga låntagande yrkes
fördelning
meddelas i tab. 5 äfven uppgifter å antalet kvinnliga låntagare.
Deras antal är öfverallt ganska ringa. Af samtliga låntagare
hos hushållningssällskapen, som uppgå till 8,194 personer, äro 141
kvinnor, och af samtliga låntagare hos bolag och föreningar äro 1,308
män och 34 kvinnor. Under alla åren 1905 — 1911 har således egnahemslån
beviljats till 175 kvinnor. I procent af hela antalet låntagare
utgöra kvinnorna vid de af hushållningssällskapen förmedlade fordbrukslånen
1.4 proc. och vid bostadslånen 2.5 proc. samt vid af bolag och
föreningar förmedlade lån resp. 4.6 proc. och 1.9 proc. Bland låntagarne
hos hushållningssällskapen uppnå kvinnorna i intet fall något
större antal, utan äro de ganska jämnt fördelade på de olika låneförmedlarne.
Hos bolag och föreningar hafva däremot af de 34 kvinnliga
låntagarna 21 erhållit sina lån genom Egnahems låneförmedlingsförening.
Detta är det största antalet kvinnliga låntagare, som någon låneförmedlare
kan uppvisa.
L&ntagama
I fråga om låntagamos civilstånd hafva de sakkunnige icke in
amUtånd.
fordrat några särskilda uppgifter från låneförmedlarne, utan äro de i
tab. 6 meddelade siffrorna härutinnan hämtade från de redogörelser
öfver egnahemslånerörelsen, som årligen skola insändas till landtbruksstyrelsen.
Då emellertid dessa redogörelser först från och med år
1907 innehålla några uppgifter om civilstånd, har föreliggande statistik
öfver ifrågavarande ämne måst begränsas till åren 1907—1911.
29
Civilståndsfördelningen bland samtliga såväl manliga som kvinnliga
låntagare under åren 1907—1911 var följande:
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Jordbruks-
Bostads-
Jordbruks-
.Bostads-
lån
lån
lån
lån
°;o
7»
7°
*/«
Ogifta .................................
14.8
14.3
13.0
6.0
Gifta....................................
83.7
84.3
85.5
92.0
Änklingar, änkor och frånskilda
1.5
1.4
0.6
l.l
Summa
100.0
100.0
100.0
100.0
Såsom af ofvanstående tablå framgår, är civilståndsfördelningen
i hufvudsak densamma såväl bland låntagarne för jordbruks- och
bostadslägenheter som bland hushållningssällskapens och öfriga låneförmedlares
låntagare. Inom alla dessa grupper af låntagare är
det öfvervägande flertalet gifta, växlande mellan 83.7 och 92.9 proc.
af hela antalet. Antalet gifta är något större bland låntagarne hos
bolag och föreningar än bland hushållningssällskapens låntagare. De
ogifta utgöra något mer än 14 proc. af hushållningssällskapens låntagare;
hos bolag och föreningar äro i det närmaste lika många eller
13.9 proc. af jordbrukslånetagarne ogifta men åt bostadslånetsgarne
endast 6 proc.'' Antalet änklingar, änkor och frånskilda växlar inom
de olika grupperna af låntagare mellan 0.6—1.5 proc.
Då antalet kvinnliga låntagare, såsom redan framhållits, är så
lågt, har det icke ansetts erforderligt att i tab. 6 meddela detaljerade
uppgifter öfver civilståndsfördelningen för hvart och ett af de båda
könen, utan angifver sagda tabell civilståndsfördelningen bland samtliga
låntagare, både män och kvinnor. Då det dock torde vara af intresse
att se, huruvida i detta afseende några större olikheter förefinnas mellan
manliga och kvinnliga låntagare, meddelas i tab. D ett sammandrag af
civilståndsfördelningen bland de kvinnliga låntagarna. För en jämförelse
med civilståndsfördelningen bland de manliga låntagarne kunna
utan olägenhet användas de i det föregående meddelade procenttalen
för samtliga låntagare, då kvinnorna äro så fåtaliga, att de endast obetydligt
kunna inverka på de relativa talen.
30
Tab. D. De kvinnliga låntagarnas civilstånd, åren 1907—1911.
År
J ordbrukslägenheter
—
Bostadslägenheter
Ogifta
Gifta
i
Änkor och
frånskilda
Summa
Ogifta
Gifta
| Änkor och
frånskilda
Summa
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
°0
antal
1 7o
1 antal
1 °/°
Hushållningssällskapens lånerörelse:
1907
12
92.3
1
7.7
—
—
13
3
60.0
2
40. o
_
_
5
1908
6
50. o
3
25.0
3
25.0
12
5
35.7
4
28.6
5
35.7
14
1909
3
30. o
4
40. o
3
30. o
10
8
72.7
—
—
3
27.3
11
1910
7
53.8
1
7.7
5
38.5
13
9
lOO.o
—
_
_
9
1911
12
50. o
10
41.7
2
8.3
24
4
44.5
2
22.2
3
33.3
9
| Summa
40
55.5
19
26.4
13
18.1
72
29
60.4
8
16.7
11
22.9
48
:
Bolags och föreningars lånerörelse:
1907
1908
4
lOO.o
—
—
—
—
4 1
1
lOO.o
—
_
_
___
1
1909
—
—
5
lOO.o
—
—
5
5
62.5
3
37.5
_
_
8
1910
1
33.3
2
66.7
—
3
2
50,o
1
25.0
1
25.0
4
1911
1
50. o
1
50.0
—
2
1 j
33.3
2
66.7 j
—
_
3
Summa
6
42.9
8
57.1 j
-1
14
9
56.3
6
37.5
1
6.2
16
Det faller genast i ögonen, huru väsentligt olika civilståndsfördelningen
är bland manliga och kvinnliga låntagare.
_ Enligt förut antörda siffror äro något mer än 14 proc. af hushållningssällskapens
låntagare ogifta, omkring 84 proc. äro gifta och
1.5 proc. änklingar eller frånskilda. Af hushållningssällskapens kvinnliga
låntagare uppgår bland dem, som erhållit jordbrukslån, antalet ogifta
till icke mindre än 55.5 proc., de gifta utgöra endast 26.4 proc. af
samtliga, och antalet änkor och frånskilda uppgår till 18. l proc., eller
mer än tio gånger så manga som bland männen. I fråga om dem,
som erhållit lan för bostadsändamål, är skillnaden ännu större, då af
kvinnorna inom denna grupp 60.4 proc. äro ogifta, 16.7 proc. gifta och
22.9 proc. änkor eller frånskilda.
Äfven bland de kvinnliga låntagarna hos bolag och föreningar är
antalet ogifta mycket större än bland de manliga låntagare, ehuru
31
dock här skillnaden är något mindre än i fråga om hushållningssällskapens
låntagare. Hela antalet kvinnliga låntagare hos bolag och
föreningar är dock så ringa, att de relativa tal, som angifva deras
fördelning efter civilstånd, äro af mindre intresse. Förklaringen till den
obetydliga frekvensen af gifta kvinnliga låntagare är uppenbarligen
den, att af gifta kvinnor endast de, som hafva boskillnad, äro berättigade
att erhålla egnahemslån.
Från hvarje låneförmedlare hafva vidare uppgifter infordrats an- Antaijam^egående
antalet af låntagarnes hemmavarande familjemedlemmar vid ”**
tidpunkten för lånens beviljande. Dessa uppgifter hafva dock icke
blifvit på ett fullt likformigt sätt besvarade, enär de flesta låneförmedlare
i det angifna antalet familjemedlemmar synas hafva inräknat äfven lantagaren
sjsilf, under det att andra låneförmedlare icke medräknat denne.
Ifrågavarande uppgifter för hvarje särskild låneförmedlare blifva därför icke
fullt jämförbara, hvarför det icke heller ansetts lämpligt att i tabellafdelningen
meddela detaljerade siffror i detta afseende. Fn sammanfattning
för hela riket torde däremot gifva en i hufvudsak riktig öfverblick
öfver storleken af låntagarnes familjer vid tidpunkten för lånens
beviljande. En dylik sammanfattning meddelas därför i efterföljande
tablå, angifvande låntagarnes fördelning efter antalet af deras hemmavarande
familjemedlemmar.
Antal hemmav.
familjemedl.
Hushållningssällskap
Jorclbrukslån Bostadslån
Ingen .................. 710
280
1—3..................... 1,907
865
4—6..................... 2,211
794
7-9..................... 814
267
Öfver 9 ............... 154
34
Summa låntagare 5,796
2,240
Bolag och föreningar
Jordbrukslån
Bostadslån.
18
15
115
337
141
452
45
108
10
20
229
932
Beräknas med stöd af de erhållna uppgifterna antalet familjemedlemmar
i medeltal för hvarje låntagare, uppgår detta för dem, som
hos hushållningssällskapen erhållit lån för jordbruksändamål, till omkring
4 personer och för dem, som af samma låneförmedlare erhållit lån för
bostadsändamål, till omkring 3.7. Bland bolags och föreningars låntagare
äro motsvarande medeltal något högre, nämligen vid jordbrukslägenheter
4.2 och vid bostadslägenheter 4.3.
Med användande af de nu anförda medeltalen kan äfven en be
-
32
Jämförelse
mellan antalet
jordbruksoch
bostadslägenheter.
räkning utföras af det ungefärliga totalantalet personer i de med hjälp
af statens egnahemslån skapade egnahemmen vid tiden för bildandet.
Då hela antalet af hushållningssällskapens låntagare för jordbruksändamål
utgör 5,918 och på hvarje låntagare i medeltal komma 4
familjemedlemmar, erhålles för denna grupp af låntagare ett sammanlagdt
antal familjemedlemmar af 23,672. Hushållningssällskapens låntagare
för bostadsändamål uppgå till 2,276 med i genomsnitt 3.7 hemmavarande
familjemedlemmar, hvadan alltså dessas hela antal utgör 8,421
personer. Med samma beräkningsgrund erhålles för dem, som hos bolag
och föreningar erhållit lån för jordbrukslägenheter, ett sammanlagdt
antal familjemedlemmar af 1,386 och för bostadslånetagarne af 4,352.
Inalles hafva sålunda omkring 32,000 personer varit direkt berörda af
hushållningssällskapens och omkring 5,700 af bolags och föreningars låneverksamhet,
och det sammanlagda antalet personer i alla de med hjälp
af statens egnahemslån skapade egnahemmen utgör i rundt tal 38,000.
b) Uppgifter angående lägenheterna.
Inalles hafva under åren 1905—1911 egnahemslån utlämnats till
6,237 jordbrukslägenheter och till 3,283 bostadslägenheter. Af de genom
hushållningssällskapen belånade lägenheterna äro 5,909 jordbruks- och
2,271 bostadslägenheter, medan af bolags och föreningars lån 328 gått
till det förra och 1,012 till det senare slaget af lägenheter. x)
De belånade lägenheternas fördelning på jordbruks- och bostadslägenheter
under hvart och ett af de sju åren 1905—1911 framgår af
följande tablå:
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
År
Jordbruks-
Bostads-
Jordbruks-
Bostads-
lägenheter
lägenheter
lägenheter
lägenheter
7»
°/o
°/o
7»
1905 .......................
27.0
—
100. o
1906 .......................
69.3
30.7
—
100. o
1907 .......................
63. s
36.2
—
100.o
1908 .......................
68.1
31.6
19.3
81.7
1909 .......................
73.0
27.0
30. o
70.0
1910 .......................
78.1
21.9
28.0
72.0
1911 .......................
77.2
22.8
30. o
70. o
I medeltal för alla
år
72.2
27.8
24.4
75.6
l) Antalet utlämnade lån öfverensstämmer icke fullständigt med antalet låntagare, emedan
i några fall två låntagare tillsammans erhållit ett lån.
33
Såväl för hushållningssällskapen som för bolag och föreningar
har bostadslägenheternas relativa antal gått afsevärdt tillbaka från och
med år 1908. Detta står otvifvelaktigt i samband därmed, att lånemedlen
alltsedan detta år varit otillräckliga, och att lån för jordbruksändamål
enligt 1908 års kungörelse skola hafva visst företräde framför
bostadslånen, hvarigenom de nödvändiga reduceringarna i de af låneförmedlarne
begärda lånebeloppen till största delen drabbat de senare.
För hushållningssällskapen äro bostadslånen relativt talrikast år 1907, då
de utgöra 36.2 proc. af alla under året beviljade lån. Därefter sjunker
deras antal år från år till och med år 1910, då motsvarande procenttal
utgör endast 21.9. År 1911 visar åter en mindre stegring till 22.8 proc.
De af bolag och föreningar under de tre första åren beviljade lånen voro
uteslutande bostadslån. År 1908 voro hos dessa 81.7 proc. af alla belånade
lägenheter bostadslägenheter, och under de tre sista åren har
samma procenttal hållit sig i det närmaste konstant omkring 70—72 proc.
Siffrorna i omstående tablå visa äfven, att i fråga om jordbruksoch
bostadslägenheternas relativa antal stor olikhet råder mellan hushållningssällskapens
och bolags och föreningars lånerörelse. Af alla af
hushållningssällskapen beviljade lån hafva 72.2 proc. gått till jordbrukslägenheter
och endast 27.8 proc. till bostadslägenheter, men af de enskilda
låneförmedlarnes lån hafva endast 24.4 proc. lämnats för jordbruksändamål
men däremot 75.6 proc. för bostadsändamål. Beträffande antalet
jordbruks- och bostadslägenheter för hvarje särskild låneförmedlare
framgår äfven af tab. 3, där uppgifter i detta afseende meddelats, att
för alla hushållningssällskap med undantag endast af Kalmar läns södra,
Göteborgs och Bohus läns samt Kopparbergs läns, de belånade jorbrukslägenheterna
äro flera än bostadslägenheterna.
I motsats härtill förmedla de flesta bolag och föreningar lån
endast för bostadsändamål. Det är endast aktiebolaget Hem på landet,
Egnahems låneförmedlingsförening, Gottlands läns och Malmöhus läns
egnahemsföreningar samt aktiebolaget Bankesta småbruk, som i någon
större omfattning utlämna lån äfven till jordbrukslägenheter. Sistnämnda
bolag är den enda af dessa låneförmedlare, som icke utlämnat några lån
för bostadsändamål.
På grund af de stora olikheter, som i flere afseenden förefinnas
mellan å ena sidan sådana lägenheter, hvilka vid lånens beviljande antingen
varit obebyggda, och å hvilka därför nya byggnader varit erforderliga,
eller ock haft så förfallna byggnader, att dessa måst fullständigt
ombyggas, och å andra sidan sådana, hvilka redan vid lånens beviljande
5
Obebyggda
och bebyggda
lägenheter.
34
Tab. E. Antal obebyggda och bebyggda lägenheter.
J ordbrukslägenheter
Bostadslägenheter
Hushållningssäll skap
Obebyggda
1 Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
antal
7»
antal
7°
antal
70
antal
%
32
38.6
51
61.4
39
70.9
16
29.1
Uppsala
»
...........................
19
13.5
122
86.5
26
36.6
45
63.4
Södermanlands >
...........................
53
26.1
150
73.9
178
94.2
ii
5.8
Östergötlands »
...........................
44
12.8
300
87.2
90
72.0
35
28.0
Jönköpings
»
...........................
31
20.0
124
80. o
121
99.2
1
0.8
Kronobergs
»
...........................
43
13.6
273
86.4
51
72.9
19
27.1
Kalmar lans norra..............................
3
3.1
95
96.9
31
52.5
28
47.5
Kalmar läns södra..............................
27
39.1
42
60.9
130
91.5
12
8.5
Gottlands
läns ..............................
90
43.9
115
56.1
17
44.7
21
55.3
Blekinge
»
..............................
93
48.9
97
51.1
24
48.0
26
52.0
Kristianstads »
..............................
413
46.3
479
53.7
129
87.2
19
12.8
Malmöhus
>
..............................
180
71.4
72
28.6
50
94.3
3
5.7
Hallands
>
..............................
38
63.3
22
36.7
29
69.0
13
31.0
Göteborgs och Bohus läns ..................
47
29.2
114
70.S
207
92.4
17
7.6
Alfsborgs läns norra...........................
12
8.3
132
91.7
10
52.6
9
47.4
Älfsborgs läns södra...........................
68
20.6
262
79.4
69
73.4
25
26.6
Skaraborgs
läns ...........................
19
6.1
279
93.6
30
73.2
11
26.8
Värmlands
»
...........................
64
20.7
245
79.3
68
75.6
22
24.4
Örebro
»
...........................
57
43.8
73
56.2
45
75.0
15
25.0 1
Västmanlands
»
...........................
43
21.0
162
79.0
19
61.3
12
38.7 !
Kopparbergs
»
...........................
43
70.5
18
29.5
124
91.2
12
8.s
Gäfleborgs
>
...........................
77
37.4
129
62.6
93
93.0
7
7.0
Västernorrlands »
...........................
47
25.4
138
74.6
48
72.7
18
27.3
Jämtlands
»
...........................
144
47.2
161
52.8
47
82.5
10
17.5
Västerbottens
»
..........................
48
43.2
63
56.8
28
80. o
7
20.0
Norrbottens
»
...........................
71
15.6
385
84.4
36
23.4
118
76.6
Samtliga
1,806
306
4,103
69.4
1,739
76.6
532
23.4
Samtl. hushållningssällskap år 1905
122
18.8
542
81.2
160
65.3
85
34.7
»
»
» 1906
115
26.1
326
73.9
149
76.0
47
24.0
>
»
1907
199
30.8
446
69.2
288
78.7
78
21.3
»
»
» 1908
255
28.3
645
71.7
341
76.5
105
23.5
>
»
» 1909
820
32.4
667
67.6
262
71.8
103
28.2
>
»
» 1910
455
36.8
781
63.2
287
82.9
59
17.1
»
»
> 1911
340
32.8
696
67.2
252
82.1
55
17:9
Samtliga
1,806
30.6 j 4,103
69.4
1,739
76.6
532
23.4
9
35
Tab. E. (forts.). Antal obebyggda och bebyggda lägenheter.
Bolag och föreningar
J ordbrukslägenhetor
Bostadslägenheter
Obebyggda
Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
Huskvarna egnahemsförening...............
_
_
2
lOO.o
95
lOO.o
_
_
Föreningen egnahem Hagaby...............
—
—
—
—
87
lOO.o
—
—
Akt. bol. Rickombergn egnahem .........
—
—
—
—
14
lOO.o
—
—
Akt. bol. Hem på landet.....................
48
78.7
13
21.3
4
lOO.o
—
—
Akt. bol. Egnahemslån........................
—
—
—
—
38
80.9
9
19.1
Föreningen Hem och Jord ..................
—
—
1
lOO.o
81
lOO.o
—
—
Egnahems låneförmedlingsförening ......
94
64 4
52
35.6
95
82.6
20
17.4
Gottlands läns egnahemsförening .........
12
41.4
17
58.6
25
56.8
19
43.2
Bergslagets bostadsakt. bol................
—
_
—
231
lOO.o
—
—
Källtorps egnahemsförening.................
—
—
—
—
18
94.7
1
5.3
Kungsörs egnahemsförening ..............
—
—
—
—
13
92.9
1
7.1
Malmöhus läns egnahemsförening.........
63
88.7
8
11.3
48
98.0
1
2.0
Annebergs egnahemsförening ...............
—
—
—
—
16
lOO.o
—
—
Kristianstads egnahemsförening...........
—
—
—
—
50
lOO.o
—
—
Hedentorps egnahemsförening...............
—
—
—
—
25
lOO.o
—
—
Vulcans egnahemsförening .................
2
lOO.o
—
—
4
36.4
7
63.6
Tidaholms egnahemsförening ..............
—
—
—
-
16
94.1
1
5.9
Föreningen Hem och Härd..................
—
—
—
—
3
75.0
1
2o.o
Boxholms egnahemsförening ...............
—
—
—
—
35
lOO.o
—
—
Sandvikens egnahemsakt. bol.............
—
—
—
31
lOO.o
—
—
1 Skara egnahemsförening .....................
—
—
—
7
lOO.o
—
—
1 Akt. bol. Månsbo egnahem..................
_
—
—
—
3
lOO.o
—
—
1 Akt. bol. Bankesta småbruk ...............
9
56.3
7
43.7
—
—
—
—
! Färlöfs egnahemsförening.....................
—
—
—
—
8
lOO.o
—
—
j Linköpings egnahemsförening...............
—
—
—
—
4
lOO.o
—
—
1 Tollarpsortens egnahemsförening .........
—
—
—
—
1
lOO.o
—
--
Samtliga
228
69.5
100
30.5
952
94.1
60
5.9
Samtl. bolag och föreningar år 1905
—
—
48
100,0
—
»
»
»
■»
J> 1906
—
—
-
—
13
100.O
—
»
>
*
>
* 1907
—
—
—
—
52
10O.O
t_
»
»
>
»
» 1908
42
75.0
14
25.0
237
94.8
13
5.2
,
»
1909
95
69.9
41
30.1
302
96.2
12
3.8
»
,
>
»
» 1910
53
69.7
23
30.3
180
92.3
15
7.7
1
>
>
>
»
» 1911
38
633
22
36.7
120
85.7
20
143
Samtliga
228
69.5
100
30.51| 952
94.1
60
5.9
36
varit försedda med nöjaktiga äldre byggnader, hafva i den följande framställningen
dessa två olika kategorier af lägenheter, så snart det varit
af behofvet påkalladt, behandlats hvar för sig. För korthetens skull har
därvid den terminologien användts, att det förra slaget af lägenheter
benämnts obebyggda och det senare slaget bebyggda. Vid bolags och
föreningars egnahemsverksamhet förekommer det i ganska stor utsträckning,
att dessa inköpa obebyggda områden och därefter själfva bebygga
lägenheterna, innan de försäljas och belånas med egnahemslån. Dylika
lägenheter hafva vid fördelningen på obebyggda och bebyggda räknats
såsom obebyggda, hvarigenom under denna beteckning inbegripas alla
verkligen nyskapade lägenheter.
Förestående tab. E anger dels för hvarje låneförmedlare och dels
i sammandrag för hela riket såväl jordbruks- som bostadslägenheternas
fördelning på obebyggda och bebyggda. I fråga om hushållningssällskapens
lånerörelse utgöra bland jordbrukslägenheterna de bebyggda
flertalet, men från att år 1905 hafva uppgått till 81.2 proc. afallajordbrukslägenheter,
har antalet af dem under årens lopp gått tillbaka, så
att de år 1911 omfattade endast 67.2 proc. af alla dylika lägeuheter.
Bland bostadslägenheterna är förhållandet mellan obebyggda och bebyggda
omvändt. De förra äro i detta fall betydligt talrikare, och under årens
lopp kan iakttagas en tydlig ökning i deras relativa antal på de bebyggda
lägenheternas bekostnad, hvarigenom de förra, från att år 1905 hafva
omfattat 65.3 proc. af alla bostadslägenheter, år 1911 utgjorde icke
mindre än 82.1 proc. af hela antalet. På grund af den skiljaktighet i
arbetssätt, som råder mellan hushållningssällskapen samt bolag och föreningar
såsom låneförmedlare, i det att dessa senare samtidigt utöfva
affärsverksamhet för styckning af jord till mindre jordbruk och tomter,
hvarigenom helt nya egnahem i större utsträckning bildas, äro de hos
bolag och föreningar belånade lägenheternas fördelning på obebyggda
och bebyggda, särskild! hvad jordbrukslägenheterna beträffar, en väsentligt
annan. Af jordbrukslägenheterna äro 69.5 proc. obebyggda och
endast 30.5 proc. bebyggda, och af bostadslägenheterna äro icke mindre
än 94.1 proc. obebyggda och endast 5.9 proc. bebyggda.
Betraktas motsvarande uppgifter i tab. E för hvarje särskild låneförmedlare,
visar det sig, att lägenheternas fördelning på obebyggda
och bebyggda är ganska växlande. I allmänhet äro af jordbrukslägenheterna
de bebyggda talrikast, och i åtskilliga fall är deras öfverlägsenhet
i antal mycket stor. Sålunda har Kalmar läns norra hushållningssällskap
beviljat lån till endast 3 obebyggda men till 95 bebyggda
jordbrukslägenheter, hvilket för de båda slagen af lägenheter
37
motsvarar resp. 3.1 och 96.9 proc. af hela antalet, och äfven för Skaraborgs
läns och Ålfsborgs läns norra hushållningssällskap utgöra de
bebyggda lägenheterna öfver 90 proc. af samtliga. Men å andra sidan
äro motsvarande procenttal för Malmöhus läns hushållningssällskap endast
28.6 proc. och för Kopparbergs läns 29.5 proc. Bland de af bolag och
föreningar belånade jordbrukslägenheterna äro de obebyggda lägenheterna
anmärkningsvärdt talrika för Malmöhus läns egnahemsförening och aktiebolaget
Hem på landet, omfattande resp. 88.7 och 78.7 proc. af alla
genom dessa belånade jordbrukslägenheter.
Bland de af hushållningssällskapen belånade bostadslägenheterna
växlar antalet bebyggda lägenheter mellan 0.8 proc. för Jönköpings läns
hushållningssällskap och 76.6 proc. för Norrbottens läns hushållningssällskap.
Af bolag och föreningar hafva de flesta af ofvan belysta orsaker
beviljat lån hufvudsakligen endast till obebyggda bostadslägenheter.
De uppgifter rörande de belånade lägenheternas natur i kameralt
och landtmäteritekniskt afseende, som begärts från låneförmedlarne,
hafva åsyftat att få utrönt dels huruvida de belånade lägenheterna varit
förut lagfarna såsom själfständiga fastigheter eller på ett eller annat
sätt nyutbrutna sådana, och dels huruvida lägenheterna tillkommit genom
jordafsöndring eller på annat sätt. Uppgifterna härutinnan äro emellertid
ganska ofullständiga, emedan, såsom af tab. 7 framgår, åtskilliga låneförmedlare
helt och hållet underlåtit att meddela de begärda upplysningarna.
På grund häraf afse uppgifterna om lagfart för hushållningssällskapen
endast 4,559 af inalles 5,909 jordbrukslägenheter och
1,550 af 2,271 bostadslägenheter samt för bolag och föreningar 309 af
328 jordbrukslägenheter och 766 af 1,012 bostadslägenheter. I ungefär
samma omfattning lida äfven uppgifterna om lägenheternas natur i
landtmäteritekniskt afseende af ofullständighet. Vid ett studium af
tabellens siffror och särskild! procenttalen är det därför nödvändigt att
i hvarje särskild! fall jämföra uppgifterna å hela antalet lägenheter med
det antal lägenheter, för hvilka uppgifter i hvarje fäll föreligga.
De lägenheter, för hvilka uppgifter i förstnämnda afseende erhållits,
fördela sig på följande sätt i lagfarna och icke lagfarna lägenheter:
Lagfarna
Icke lagfarna
Hushållnings-
Bolag och
Hushållnings-
Bolag och
sällskap
föreningar
sällskap
>
föreningar
7°
7°
7»
Jordbrukslägenheter: obebyggda ..
14.1
2.s
85.9
97.2
»
bebyggda.....
27.0
46.2
73.0
53.8
Bostadslägenheter:
obebyggda ..
4.4
0.7
95.6
99.3
»
bebyggda.....
16.c
54.8
83.4
45.2
Uppgifter om
lägenheternas
natur i kameralt
och landtmäteritekniskt
afseende.
38
Ett genomgående drag i ofvanstående sammanställning är, att
antalet obebyggda lägenheter, som förut varit särskildt lagfarna, är
betydligt lägre än motsvarande antal för de bebyggda lägenheterna,
hvilket ju för öfrigt är helt naturligt. Likaså är antalet förut lagfarna
lägenheter afsevärdt mindre bland bostads- än bland jordbruks]ägenheter.
Hushållningssällskapen hafva beviljat lån för lagfarna obebyggda lägenheter
i betydligt större utsträckning än öfriga låneförmedlare. Detta
beror gifvetvis därpå, att de senare, såsom ofvan framhållits, i regel
sj kifva inköpa större egendomar och stycka dem i egnahemslägenheter,
hvilka då icke kunnat vara förut lagfarna hvar och en för sig. Bland
de genom bolag och föreningar belånade bebyggda lägenheterna äro
däremot ett anmärkningsvärdt stort antal förut lagfarna. Detta torde
bero därpå, att ett par af dessa låneförmedlare utlämnat egnahemslån
till en del af sina medlemmar för äldre lägenheter, som förut varit belånade
i banker eller på annat sätt.
Beträffande siffrorna för de särskilda låneförmedlarne äro dessa
ganska växlande, beroende i åtskilliga fall därpå, att bland låneförmedlarne
rådt olika uppfattning om, huruvida lån borde beviljas för redan
förut lagfarna lägenheter eller ej. Särskildt hafva några hushållningssällskap,
med den uppfattningen, att lånen höra användas för bildande af
nya egna hem, endast i undantagsfall medgifvit lån för lagfarna lägenheter.
Så har exempelvis Kronobergs läns hushållningssällskap under
alla åren 1905—1911 beviljat lån endast för en förut lagfaren jordbrukslägenhet
samt Södermanlands och Västmanlands hushållningssällskap
hvardera för två. I motsats härtill finnas hushållningssällskap, som i
stor utsträckning beviljat lån för lagfarna jordbrukslägenheter, såväl
obebyggda som bebyggda. Bland dessa märkas särskildt Malmöhus,
Hallands, Gäfleborgs och Norrbottens läns hushållningssällskap. I fråga
om de af hushållningssällskapen belånade bostadslägenheterna är antalet
förut lagfarna lägenheter endast i några få fall af någon betydelse. För
Norrbottens läns hushållningssällskap utgöra de dock ungefär en tredjedel
af samtliga bostadslägenheter, hvilket förklaras däraf, att ett antal
små lägenheter, för hvilka lån sökts som jordbrukslägenheter, af sällskapet
betraktats som bostadslägenheter.
Af bolag och föreningar är det egentligen endast Egnahems låneförmedlingsförening
och Gottlands läns egnahemsförening, som belånat
lagfarna lägenheter. De öfriga hafva med få undantag beviljat lån
endast till förut icke lagfarna lägenheter.
För de lägenheter, om hvilkas natur i landtmäteri tekniskt afseende
uppgifter erhållits, angifves i tab. 7, huru många som tillkommit genom
39
jordafsöndring och huru många som tillkommit pa annat sått, d. v. s.
genom ägostyckning eller hemmansklyfning. En sammanfattning af
lägenheternas fördelning på nämnda två kategorier meddelas därjämte
i efterföljande tablå:
Af sön drade
Tillkomna pä
annat sätt
Hushållnings-
sällskap
7»
Bolag och
föreningar
°,0
Hushållnings-
sällskap
°l»
Bolag och
föreningar
o/o
Jordbruk.slagen böter:
obebyggda
38.1
12.2
61.a
87.8
»
bebyggda ...
48.;
32.a
51.«
ö7.5
Bostadslägenheter:
obebyggda ....
76.«
58.8
23.4
41.2
>
bebyggda ....
79.1
86.1
20.»
13.0
Ofvanstående silfror visa, att afsöndringarna äro talrikare bland
bebyggda än bland obebyggda lägenheter, liksom de äfven äro betydligt
flera bland bostads- än bland jordbrukslägenheter. Detta gäller
såväl för hushållningssällskapens som för bolags och föreningars lånerörelse.
Utsträcker man jämförelsen till å ena sidan hushållningssällskapens
och å andra sidan bolags och föreningars lägenheter, finner
man, att afsöndringarna förekomma i större antal bland de hos hushållningssällskapen
belånade lägenheterna, med undantag endast i fråga om
bebyggda bostadslägenheter. Särskildt i fråga om jordbrukslägenheterna
är denna olikhet ganska stor. Medan af de hos hushållningssällskapen
belånade obebyggda jordbrukslägenheterna 38.1 proc. tillkommit genom
jordafsöndring, är detta fallet endast med 12.2 proc. af de obebyggda
jordbrukslägenheter, som belånats hos bolag och föreningar, och för
bebyggda jordbrukslägenheter uppgå motsvarande procenttal för hushållningssällskapen
till 48.2 proc. men för bolag och föreningar till
endast 32.5 proc. Äfven dessa skiljaktigheter sammanhänga med den
förut belysta olika karaktären af låneförmedlarnes verksamhet, i det att
hushållningssällskapen i allmänhet belåna enstaka belägna, afsöndrade
lägenheter, hvaremot bolag och föreningar i regel ägostycka af dem inköpta
egendomar.
Af de särskilda låneförmedlarne visar i synnerhet Kristianstads
läns hushållningssällskap ett anmärkningsvärdt ringa antal afsöndrade
lägenheter, särskildt bland jordbrukslägenheterna. Af 818 dylika lägenheter,
om hvilkas natur i landtmäteritekniskt afseende uppgifter meddelats,
hafva endast 13 tillkommit genom jordafsöndring, hvilket nära
sammanhänger med den inom länet starkt utvecklade verksamheten
40
Lägenheternas
läge
i kolonier
eller enstaka.
för styckning af större egendomar, vid hvilken i regel ägostyckningsinstitutet
tillämpas. Äfven Malmöhus läns hushållningssällskap har,
delvis af samma skäl, beviljat lån till jämförelsevis få afsöndrade jordbrukslägenheter.
Hvad beträffar bolag och föreningar äro de lägenheter,
som belånats hos en och samma låneförmedlare, helt förklarligt
af mycket likartad natur. För många äro alla eller det öfvervägande
flertalet belanade lägenheter tillkomna genom jordafsöndring, för andra
åter hafva samtliga lägenheter tillkommit på annat sätt. Så har exempelvis
Gottlands läns egnahemsförening uteslutande belånat afsöndrade
lägenheter och likaså föreningen Hem och Jord, Bergslagets bostadsaktiebolag,
Boxholms egnahemsförening m. fl. I motsats härtill stå
Huskvarna egnahemsförening, föreningen Egna hem Hagaby, Malmöhus
läns egnahemsförening och andra, som endast i några få undantagsfall
utlämnat lån till afsöndrade lägenheter. Egnahems låneförmedlingsförening
är den enda af de större enskilda låneförmedlarne, som intager
en afvikande ställning, i det att denna förening utlämnat lån både till
afsöndrade lägenheter och till på annat sätt tillkomna.
Till belysning af lägenheternas natur i ytterligare ett afseende
meddelas slutligen i tab. 7 uppgifter, i hvilken omfattning lägenheterna
ligga spridda eller äro belägna i kolonier. Äfven dessa uppgifter
äro dock ganska ofullständiga. En sammanställning i relativa
tal af uppgifterna för alla låneförmedlare lämnar följande resultat:
Belägna i
kolonier
Enstaka
belägna
Hushållnings-
sällskap
7»
Bolag och
föreningar
7»
Hushållnings-
sällskap
7»
Bolag och
föreningar
7®
Jordbrukslugenheter: obebyggda . ..
32. s
96.2
67.7
3.s
»
bebyggda .....
11.3
45. s
88.7
54.2
Bostadslägenheter:
obebyggda.....
40. s
97.1
59.2
2.9
»
bebyggda .....
11.2
72.7
88. s
27.3
Vid närmare granskning af ofvanstående siffror faller genast i
ögonen den stora olikhet, som i detta afseende råder mellan de hos hushållningssällskapen
och de hos bolag och föreningar belånade lägenheterna,
en olikhet, som står i naturligt samband med det olika sättet för
hela låneverksamhetens bedrifvande. Af de obebyggda jordbrukslägenheterna
äro för hushållningssällskapen endast 32.3 proc. belägna i
41
kolonier, men däremot för bolag och föreningar icke mindre än 90.2
proc., och af bebyggda jordbrukslägenheter ligga för de förstnämnda
11.3 och för de senare 45.8 proc. tillsammans i kolonier. Detsamma
är förhållandet äfven i fråga om bostadslägenheterna. Motsvarande
procenttal utgöra här för obebyggda lägenheter respektive 40.8 och 97.1
och för bebyggda lägenheter respektive 11.2 och 72.7 proc. Af lätt
insedda skäl äro de i kolonier belägna lägenheterna betydligt talrikare
bland obebyggda än bland bebyggda lägenheter. En egnahemskoloni
uppkommer ju på så sätt, att en egendom styckas och delarna försäljas
till egnahemslägenheter, hvilka, då egnahemslånen beviljas, i stor utsträckning
äro obebyggda.
Af de särskilda hushållningssällskapen är det endast Kristianstads och
Malmöhus läns, som, af samma skäl som redan berörts å sid. 39 i samband
med frågan om lägenheternas natur i landtmäteritekniskt afseende,
hafva någon afsevärd del af sina jordbrukslägenheter belägna i kolonier.
I fråga om bostadslägenheter äro de i kolonier belägna jämförelsevis
talrika för Södermanlands, Östergötlands, Kalmar läns norra och södra
och Kristianstads läns hushållningssällskap, hvilka i större utsträckning
än öfriga sällskap synas hafva beviljat egnahemslån för uppförande af
arbetarebostäder i närheten af tätare bebyggda samhällen.
Lägenheternas läge i förhållande till städer, köpingar, municipal- Afstånd från
samhällen eller industriorter framgår af tab. 8, där uppgifter meddelas andra städssärskild!
för sådana lägenheter, som till närmaste hufvudort hafva en liknande
stad, och särskild! för öfriga lägenheter, hvilkas hufvudort är en samhalUnköping
eller annat stadsliknande samhälle. Efterföljande tablå utgör en
sammanfattning af de relativa talen för samtliga jordbrukslägenheter:
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
, ,
köping eller
-
köping eller
Afstånd från
staa
annan dylik ort
b
annan dylik ort
»/o
°/o
7°
7»
Högst 2 km............. 0.8
6.9
4.6
14.1
2—5
»
4.3
14.7
8.9
10.7
5—10
>
9.0
14.2
ll.l
12.0
10—20
»
14.9
13.6
19.9
1.2
20—30
»
6.9
3.S
9.6
2.2
30—40
»
4.9
1.8
4.6
—
öfver 40
»
1.8
2.4
0.6
—
Summa
42.6
57.4
59.2
40.8
6
42
De lägenheter, som ligga i omedelbart grannskap af sin hufvudort,
på ett afstånd däjåfrån af högst 2 km., äro betydligt talrikare för bolag
och föreningar än för hushållningssällskapen. För de förra utgöra de
18.7 proc. af samtliga, men för de senare endast 7.7 proc. Antalet
lägenheter, belägna på ett afstånd af 2—5 och 5—10 km. från hufvudorten,
är i båda fallen ungefär lika stort, men lägenheter på större
afstånd än 10 km. från hufvudorten äro talrikare för hushållningssällskapen
än för bolag och föreningar. Man kan alltså säga, att de af de senare
belånade lägenheterna äro något bättre belägna i förhållande till städer
eller andra liknande samhällen med deras större afsättningsmöjligheter.
Skillnaden i detta afseende är dock icke särdeles stor. Det bör emel,
lertid betonas, att af en dylik jämförelse inga säkra slutsatser kunna
dragas, då en lägenhets mer eller mindre gynnsamma läge i fråga om
afsättningsmöjligheter och dylikt icke endast är beroende på afståndet
från hufvudorten utan äfven på kommunikationernas beskaffenhet och
andra förhållanden.
Hos de särskilda hushållningssällskapen, hvilkas områden förete
så stora olikheter i fråga om utsträckning, folktäthet, antalet stadsliknande
samhällen o. s. v., äro äfven lägenheternas läge i förhållande
till hufvudorten mycket växlande. Af lägenheter med större afstånd än
20 km. från sin hufvudort har Malmöhus läns hushållningssällskap icke
att uppvisa någon enda, Gäfleborgs läns hushållningssällskap har endast
en dylik lägenhet, och äfven för Kristianstads, Skaraborgs och Örebro
läns hushållningssällskap äro de jämförelsevis fåtaliga. Bland hushållningssällskap
med särskild! många lägenheter på större afstånd än 20
km. från hufvudorten märkas Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands
och Jämtlands läns. Norrbottens läns hushållningssällskap har däremot
icke något anmärkningsvärd! stort antal lägenheter på större afstånd
från sin hufvudort.
Af bolag och föreningar är det endast aktiebolaget Hem på landet,
som i större utsträckning förmedlat lån till jordbrukslägenheter, hvilkas
afstånd från hufvudorten öfverstiger 20 km.
Beträffande bostadslägenheternas läge i förhållande till städer eller
andra stadsliknande samhällen må efterföljande siffror anföras, hvilka
utgöra en sammanfattning af uppgifterna i tab. 8:
43
Afstånd från
Högst 2 km.............
2—5
»
............
5—10
»
...........
öfver 10
»
.........
Summa
Hushållningssällskap
köping eller
annan dylik ort:
7»
25.o
stad
7»
14. t
8.7
7.5
18.0
48.0
9.0
0.4
10.4
51.4
Bolag och
stad
7»
föreningar
köping eller
annan dylik ort
7»
45.1
■13.3
2.S
1.5
0.5
0.2
O.o
—
56.0
46.0
Såsom häraf framgår, ligga bostadslägenheterna i allmänhet betydligt
närmare någon stad eller annat liknande samhälle, än hvad fallet
var med jordbrukslägenheterna. Af hushållningssällskapens bostadslägenheter
ligga närmare 40 proc. inom högst 2 km. från någon dylik
hufvudort och 18.3 proc. på ett afstånd af 2—5 km. Såsom redan i
det föregående påvisats, förmedla äfven hushållningssällskapen lån åt
ett ganska stort antal industriarbetare, och det torde väl i främsta
rummet vara de af dessa belånade lägenheterna, som äro belägna på de
kortare afstånden från hufvudorten. Att hushållningssällskapen dock
äfven förmedlat ett betydande antal lån till lägenheter å den rena landsbygden,
framgår däraf att öfver 40 proc. af deras bostadslägenheter
ligga på ett afstånd af mer än 5 km. från något stadsliknande samhälle.
1 mycket högre grad än för hushållningssällskapen äro de genom
bolag och föreningar belånade lägenheterna koncentrerade kring någon
hufvudort. Icke mindre än 88.4 proc. af dessa bostadslägenheter ligga
inom högst 2 km. från stad eller annat dylikt samhälle. De flesta ifrågavarande
låneförmedlare hafva ju också till uppgift att bereda arbetare
vid ett visst industriellt företag eller inom ett visst samhälle egnahem,
då lägenheterna naturligtvis måste vara koncentrerade i omedelbar
närhet af den plats, där lägenheternas ägare hafva sitt arbete. De enda,
som hafva belånat mera afsides belägna lägenheter, äro Egnahems låneförmedlingsförening,
aktiebolaget Egnahemslån och aktiebolaget Hem på
landet. Hvad den förstnämnda föreningen beträffar beror detta därpå,
att dess låneverksamhet, som omfattar olika delar af landet, har en
väsentligt annan karaktär än de flesta andra dylika låneförmedlares.
De uppgifter, som från låneförmedlarne erhållits angående de af
dem belånade lägenheternas totalareal, hafva sammanförts i Idb. 9,
hvarvid lägenheterna fördelats på vissa storleksgrupper. I efterföljande
tablå angifvas hufvudsiffrorna för samtliga jordbrukslägenheters fördelning
på några större grupper:x)
l) Jfr äfven diagrammet å motstående sida.
Lägen
hetemcu
totalareal.
44
Hushållnings
sällskap
-
7®
T. o. m. 2 har ........... 12.2
2—5 >
25.5
5—10 »
24.5
10—15 >
14.3
15—20 »
7.8
öfver 20 >
15.7
Bolag och föreningar.
7»
23.8
31.0
22.3
13.4
4.9
4.0
Summa 100.0
100.0
Ofvanstående jämförelse mellan de hos hushållningssällskapen och
de hos bolag och föreningar belånade lägenheterna visar, att de senare
i genomsnitt äro mindre än de förra. Lägenheterna med en areal af
5—15 hektar äro i båda fallen ungefär lika talrika, men de små äro
vida flera hos bolag och föreningar, medan i stället de större lägenheterna
förekomma talrikare hos hushållningssällskapen. Till den
lägsta storleksgruppen, omfattande lägenheter med intill 2 hektars
areal, höra 12.2 proc. af alla hushållningssällskaps jordbrukslägenheter
mot 23.8 proc. af bolags och föreningars. De största lägenheterna,
med en areal af öfver 20 hektar, utgöra åter 15.7 proc. af hushållningssällskapens,
men endast 4 proc. af bolags och föreningars
lägenheter.
I tab. 9 meddelas i sammandrag för hela riket lägenheternas fördelning
efter arealens storlek under hvart och ett af åren 1905—1911.
I allmänhet visa de där meddelade procenttalen inga större förändringar
under årens lopp. Den enda tydligt markerade förändring, som kan
iakttagas beträffande de genom hushållningssällskapen belånade lägenheterna,
är den starka nedgången i antalet lägenheter inom den minsta
storleksgruppen (t. o. m. 2 hektar). Denna grupp omfattade år 1905
19.4 proc. af samtliga, men visar därefter en jämn tillbakagång, så
att motsvarande siffra år 1911 utgjorde endast 8.4 proc. Detta visar
en tydlig tendens till ökning af lägenheternas storlek, men sammanhänger
därjämte bl. a. med det stora antalet små soldattorp, som under
de första åren belånades. För de hos bolag och föreningar belånade
jordbrukslägenheterna är nedgången inom den lägsta storleksgruppen
ännu större, eller från 26.8 proc. år 1905 till 8.3 proc. år 1911. Här
visa äfven de två följande grupperna med en areal af 2—3 och 3—4
hektar en tillbakagång i antalet, den förra gruppen från 16.1 till 8.3
proc. och den senare från 17.8 till 11.7 proc.
Hvad beträffar motsvarande uppgifter för hvarje särskild låneför
-
Diagram III.
.1 ord brukslå^ eiiiielemas areal.
Relativa, antalet lägenheter inom vissa stofleksgingper.
Totalareal.
Hushallmngssätlskapens
1Z. z 7.
25.5 %
]
15.7 /„
T o.m. 2 Tiar.
2-5 Tiar.
5~10 Tiar.
lO^lSTiar. 15-20Tiar. Öfver 20har.
Bolags och föreniiu/ai''s.
|
-H=j| ''
A. o. s %
T. o.m. 2Tiar.
1 1 |
i?/^P /<>
2- 5 Tiar.
5-''10"har.
10-15
har. g |
InJ
to
Cj o
iimiillTlffl
T.o.m.2Thar. 2-STxar 5-101rar.
10-15Tiar.
15~201iar. öfv 201iar.
^Areal af åker och. trädgård,.
Hnshålhujujssållsskapens
Sira™
T.o.m!"har.
1-2 Tiar.
2- 5 Tiar.
Bolags och föreningars
5-10 Tiar. ^
£5 - O /o
T.o.m.lliar.
1 -21iar.
2-51iaT.
5 -10 Tiar.
MM
Torn lliar.
1 -2 Tiar.
2-5 Tiar.
5 -10 Tiar.
öfv. lOTiar.
Gen. Stab lit.anst.
45
medlare kunna stora olikheter iakttagas dem emellan, i synnerhet bland
hushållningssällskapen. Dessa olikheter torde i viss mån vara betingade
åt'' växlingar i jordens bördighet och andra naturförhållanden
inom olika delar af riket, men äfven af den olika grad af besutenhet,
låntagarne hos de olika hushållningssällskapen äga.
Anmärkningsvärd t talrika äro de mycket små lägenheterna för
Östergötlands och Örebro läns hushållningssällskap. Hos båda de nämnda
sällskapen har ungefär en tredjedel af alla jordbrukslägenheter en areal
af högst 2 hektar, och äfven de närmaste storleksgrupperna äro talrikare
än i genomsnitt för hela riket. För Malmöhus läns hushållningssällskap
äro de allra minsta lägenheterna icke särskilt talrika, ehuru dock,
såsom var att vänta, de Mesta lägenheter hos detta hushållningssällskap
hafva en jämförelsevis liten areal och mycket få tillhöra de högsta storleksgrupperna.
För öfver 60 proc. af alla lägenheter stannar arealen inom
2_7 hektar, medan för riket i sin helhet endast mellan 30—40 proc.
äro af samma storlek. Äfven Kopparbergs, Gäfleborgs och Västernorrlands
läns hushållningssällskap hafva utlämnat lån till jämförelsevis många
små men däremot till få stora lägenheter. Af hushållningssällskap, hvilkas
lägenheter i öfvervägande grad tillhöra de högre storleksgrupperna,
märkas i södra Sverige de tre småländska, Jönköpings, Kronobergs och
Kalmar läns norra hushållningssällskap, hvaremot de af Kalmar läns
södra hushållningssällskap belånade lägenheterna i allmänhet höra till
de mindre. För Västmanlands läns hushållningssällskap äro de små och
medelstora lägenheterna mycket få, hvaremot öfver 70 proc. hafva mer
än 10 hektars areal. Äfven för de tre nordligaste hushållningssällskapen
hafva lägenheterna i allmänhet störa arealer j \ ästerbottens och Fiorrbottens
läns hushållningssällskap hafva dock beviljat lån till ganska
många mindre lägenheter.
Såsom redan nämnts äro i allmänhet de genom bolag och föreningar
belånade jordbrukslägenheterna af en mindre typ än hushållningssällskapens
lägenheter i genomsnitt. Detta förklaras emellertid
väsentligen däraf, att de flesta bolag och föreningar, som förmedla
lån för jordbruksändamål, hafva sin verksamhet i sådana trakter af
landet, där äfven de hos hushållningssällskapen belånade lägenheternas
areal är mindre än för riket i genomsnitt. För att se, huruvida någon
olikhet i afseende på lägenheternas areal förefinnes äfven vid beaktande
af nu nämnda förhållande, kan det vara af intresse att jämföra lägenheternas
storlek för Gottlands och Malmöhus läns egnahems föreningar
å ena sidan och för samma läns hushållningssällskap a den andra. Eu
dylik jämförelse utfaller på följande sätt:
46
Gottlands läns
Malmöhus läns
hushållnings-
egnahems-
hushållnings-
egnahems-
sällskap
förening
sällskap
förening
7»
7»
7»
7»
T. o. m. 2 har ............
24.4
20.7
19.4
39.4
2—5
»
...........
32.2
34.6
44.1
36.7
5—10 »
............
23.4
20.6
27.4
16.3
10—15 »
............
8.3
10.3
7.1
4.2
15—20 »
............
2.4
3.5
1.6
—
öfver 20 »
............
9.s
10.3
0.4
2.8
Samma
100.0
100.0
100.0
100.0
Ofvanstående procenttal för de båda låneförmedlare, som hafva sin
verksamhet inom Gottlands län, visa en anmärkningsvärd! stor öfverensstämmelse
i afseende på de af dem belånade lägenheternas storlek.
I allmänhet synas egnahemsföreningens lägenheter snarast vara något
större än hushållningssällskapets. För de båda låneförmedlarne inom
Malmöhus län är däremot förhållandet omvändt. Särskildt har Malmöhus
läns egnahemsförening beviljat lån till ett betydligt större antal
af de allra minsta lägenheterna än hushållningssällskapet, i det att
lägenheterna med en areal af högst 2 hektar utgöra för egnahemsföreningen
icke mindre än 39.4 proc. men för hushållningssällskapet endast
19.4 proc. af hela antalet. Detta sammanhänger emellertid i viss mån
med de hos nämnda förening förekommande små jordbrukslägenheterna
för industriarbetare i omedelbar närhet af någon industriell anläggning.
Af öfriga bolag och föreningar har aktiebolaget Hem på landet,
hvars verksamhet är förlagd till trakten af Stockholm, jämförelsevis få
mindre lägenheter, i det att öfver halfva antalet af dess lägenheter har
en areal af 9—20 hektar, och aktiebolaget Bankesta småbruk, som har
sin verksamhet i samma delar af landet, har alla sina lägenheter med
undantag af två inom samma storleksgrupper. Äfven bland de af Stockholms
läns hushållningssällskap belånade lägenheterna är denna storlek
ganska vanlig.
För att ytterligare belysa frågan om jordbrukslägenheternas storlek
meddelas i tab. F uppgifter å totalarealen i medeltal per lägenhet. De
hos hushållningssällskapen belånade jordbrukslägenheterna hafva i medeltal
en totalareal af 12.5 6 hektar, men för öfriga låneförmedlares
lägenheter utgör medelarealen endast 6.5 3 hektar, eller knappast mer
än hälften så mycket. Medeltalen för hvarje låneförmedlare öfverensstämma
väl med de iakttagelser, som i det föregående gjorts angående
47
Tab. F. Jordbrukslägenli eternas areal.
Låneförmedlare
Totalareal (har)
Areal af åker och
trädgård (har)
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter1)1
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter *)
Hushållningssällskap:
Stockholms
läns..........................................
11.10
921.30 J
3.83
317.89
Uppsala
» .........................................
12.73
1,794.93
5.73
807.93
Södermanlands » ..........................................
12.19
2,474.57
5.04
1,023.12
Östergötlands
» ..........................................
5.89
2,026.16
2.50
86O.00
Jönköpings
» ..........................................
17.4 6
2,706.3 0
3.83
593.65
Kronobergs
» ..........................................
11.83
3,738.2 8
3.03
957.48
Kalmar läns norra ..........................................
21.01
2,058.9 8
4.03
394.94
Kalmar läns södra..........................................
6.34
437.46
2.75
189.75
Gottlands läns.............................................
7.13
1,461.05
3.49
715.45
Blekinge
» .............................................
8.73
1,658.70
3.50
665.00
Kristianstads » .............................................
10.31
9,196.52
4.48
3,996.16
Malmöhus
» .............................................
5.53
1,393.56
4.70
1,184.40
Hallands
> ............................................
10.2 9
617.40
3.71
222.60
Göteborgs och Bohus läns .............................
5.20
837.20
2.73
439.53
Älfsborgs läns norra .......................................
8.82
1,269.70
3.66
527.60
Ålfsborgs läns södra .......................................
9.9 5
3,283.50
2.31
762.3 0
Skaraborgs
läns .......................................
6.42
1,913.16
5.3 7
1,600.26
Värmlands
>
.......................................
12.20
3,769.80
4.40
1,359.60
Örebro
»
.......................................
4.89
635.70
3.3 4
434.20
Västmanlands
»
.......................................
14.8 9
3,052.45
7.60
1,558.00
Kopparbergs
»
.......................................
11.53
703.83
1.96
119.56
Gäfleborgs
»
.......................................
9.48
1,952.88
3.81
784.86
Västernorrlands »
.......................................
11.69
2,162.6 5
1.59
294.15
Jämtlands
»
.......................................
20.56
6,270.80
2.63
802.15
Västerbottens
» .......................................
16.99
1,885.89
2.oo
222.00
Norrbottens
»
.......................................
35.0 7
15,991.92
2.oi
916.56
Samtliga hushållningssällskap
12.56
74,214.79
3.68
21,749.14
Bolag och föreningar:
Huskvarna egnahemsförening ..........................
3.2 5
6.50
2.oo
4.oo
Aktiebolaget Hem på landet ...........................
9.30
567.30
3.07
187.2 7
Föreningen Hem och Jord ..............................
6.51
6.51
1.66
1.66
Egnahems låneförmedlingsförening.....................
5.91
863.3 2
2.94
421.12
Gottlands läns egnahemsförening .....................
8.4 7
245.51
3.91
113.45
Malmöhus läns egnahemsförening.....................
3.36
238.56
2.45
173.95
Vulcans egnahemsförening ............................
3.6 3
7.26
2.2 5
4.50
Aktiebolaget Bankesta småbruk........................
12.99
207.80
5.S4
93.3 7
Samtliga bolag och föreningar
6.53
|
2,142.96
3.05
999.32
:) Enär arealuppgifter icke meddelats för alla lägenheter, hafva siffrorna för den samman''
lagda arealen must beräknas genom approximering.
48
lägenheternas fördelning på olika storleksgrupper inom skilda delar
af landet. En särställning intaga de hos Norrbottens läns hushållningssällskap
belånade jordbrukslägenheterna, hvilkas medelareal uppgår till
icke mindre än 35.0 7 hektar. Närmast i ordningen bland hushållningssällskapen
komma Kalmar läns norra med en medelareal å sina jordbrukslägenheter
af 21.01 hektar och Jämtlands läns med i det närmaste
lika mycket, eller 20.56 hektar, hvarefter följa Jönköpings, Västerbottens
och Västmanlands läns hushållningssällskap med resp. 17.4 6, 16.99 och
14.8 9 hektar. Den minsta medelarealen uppvisa af hushållningssällskapen
anmärkningsvärdt nog Örebro läns med endast 4.8 9 hektar
och därnäst Göteborgs och Bohus läns med 5.2 0 hektar. Först i
tredje rummet kommer Malmöhus läns hushållningssällskap med 5.5 3
hektar och därefter Östergötlands, Kalmar läns södra och Skaraborgs
läns hushållningssällskap med resp. 5.8 9, 6.3 4 och 6.4 2 hektar. Anmärkningsvärd
är den skarpa motsatsen i detta afseende mellan de
båda hushållningssällskapen i Kalmar län, af hvilka det norra uppvisar
en medelareal å sina jordbrukslägenheter af 21.01 hektar, medan
motsvarande medeltal för länets södra hushållningssällskap utgör endast
6.3 4 hektar.
De två enskilda låneförmedlare, hvilkas lägenheter hafva den
största totalarealen i genomsnitt, äro aktiebolaget Bankesta småbruk
med 12.99 hektar och aktiebolaget Hem på landet med 9.30 hektar, det
förra medeltalet något högre och det senare något lägre än motsvarande
tal för Stockholms läns hushållningssällskap. Medeltalet för Gottlands
läns egnahemsförening utgör 8.4 7 hektar och för Malmöhus läns egnahemsförening
3.3 6 hektar, under det att medeltalen för de båda länens
hushållningssällskap äro resp. 7.13 och 5.53.
Uppgifter angående totalarealen hafva visserligen icke erhållits
beträffande alla jordbrukslägenheter, men med användande af de i tab. F.
meddelade medeltalen har i samma tabell utförts en approximativ beräkning
af den sammanlagda totalarealen för alla jordbrukslägenheter,
hvilken beräkning visserligen icke kan göra anspråk på att vara fullt
exakt, men dock otvifvelaktigt kommer de verkliga förhållandena mycket
nära. Enligt denna beräkning omfatta de hos hushållningssällskapen
belånade jordbrukslägenheterna en sammanlagd areal af 74,214.7 9 hektar
samt de hos bolag och föreningar belånade jordbrukslägenheterna en
areal af 2,142.9 6 hektar. I rundt tal uppgår sålunda arealen af samtliga
de jordbrukslägenheter, för hvilka egnahemslån utlämnats under åren
1905—1911, till 76,000 hektar.
I tab. 9 meddelas äfven uppgifter angående arealen af bostads
-
49
lägenheterna, fördelade på vissa storleksgrupper. Följande sammanfattning
af uppgifterna för hela riket visar Lägenheternas fördelning på
några få större grupper:
Hushållnings-
Bolag och
sällskap
föreningar
7“
7-
........................... 9.1
15.4
5
10
» ...............
........................... 19.3
10 50
» ................
.......................... 51.4
26.5
50
100
» ...............
........................... 12.7
11.5
1—2 har ......................
2.7
öfver 2 har..................
........................... 2.9
0.3
Summa
100.0
100.0
Här faller genast i ögonen den väsentliga olikheten mellan å ena
sidan hushållningssällskapens och å andra sidan bolags och föreningars
bostadslägenheter. De mycket små lägenheterna, med en areal af högst
5 ar, omfatta för de förra endast 9.1 proc. men för de senare 15.4
proc., och lägenheterna med en areal af 5—10 ar, hvilka äfven måste
betecknas såsom små, utgöra för de förra 19.3 proc. men för de senare
43.6 proc. eller mer än dubbelt så många. Alla öfriga storleksgrupper,
med eu areal af öfver 10 ar, äro däremot betydligt talrikare för hushållningssällskapen
än för bolag och föreningar. Detta sammanhänger
därmed, att hushållningssällskapens låneverksamhet äfven för bostadsändamål
hufvudsakligen är inriktad på den rena landsbygden, under
det att de flesta bolag och föreningar utlämna lån endast till lägenheter
i närheten af städer och andra tätt bebyggda samhällen, där jorden är
dyrare. Af uppgifterna för hvarje särskild låneförmedlare i tab. 9 framgår
också, att hos öfver hälften af alla bolag och föreningar arealen icke för
någon lägenhet öfverstiger 20 ar. Det är endast Huskvarna egnahemsförening,
aktiebolaget Hem på landet, föreningen Hem och Jord, Gottlands
läns egnahemsförening, Bergslagets bostadsaktiebolag samt Tidaholms
egnahemsförening, som i någon större utsträckning utlämnat lån
till lägenheter med större areal.
Af hushållningssällskapen hafva Malmöhus, Kristianstads och Göteborgs
och Bohus läns jämförelsevis många mycket små lägenheter,
hvilket särskildt för det förstnämnda torde hafva sin förklaringsgrund
närmast i de höga jordpriserna och för det sistnämnda i de hos detta
sällskap talrika lägenheterna å de tätt bebyggda, sammanträngda fisk
7
-
50
Lägenheternas
areal
af åker och
trädgård.
lägena. De största lägenheterna åter äro talrikast för Västmanlands,
Jämtlands och Norrbottens läns hushållningssällskap.
Jämte uppgifterna om de belånade lägenheternas totalareal hafva
uppgifter begärts äfven angående deras areal af åker och trädgård.
Ifrågavarande uppgifter beträffande jordbrukslägenheterna, hvilka äro
af det största intresset, äro sammanförda i tab. 10, hvarjämte nedanstående
tablå angifver samtliga jordbrukslägenheters fördelning på vissa
storleksgrupper efter arealen af berörda ägoslag: *)
Hushållnings
sällskap
7»
-
Bolag och
föreningar
7°
T. o. m. 1 har.................. 12.7
12.4
1— 2
>
21.8
25.0
2— 5
»
42.9
45.5
5—10
» .................. 19.7
15.2
Öfver 10
» .................. 2.9
1.9
Samma
100.0
100.0
För det stora flertalet lägenheter är arealen af åker och trädgård
jämförelsevis liten. Af de genom hushållningssällskapen belånade jordbrukslägenheterna
har endast något mer än en femtedel öfver 5
hektar odlad jord, och hos öfriga låneförmedlare uppnå endast 17. i
proc. samma areal.
En jämförelse mellan förestående siffror för hushållningssällskapen
och för bolag och föreningar visar, att de genom de senare belånade
lägenheterna visserligen i genomsnitt hafva en något mindre odlad
areal, men skillnaden i detta afseende är dock högst väsentligt mindre
än den, som i det föregående iakttagits i fråga om lägenheternas totalareal.
Den större totalarealen för hushållningssällskapens lägenheter
beror alltså icke så mycket på att dessa hafva mera odlad jord, utan
snarare därpå, att den öfriga arealen af skog och annan mark är
betydligt större för deras än för bolags och föreningars lägenheter.
Allt sedan lånerörelsens första år har antalet lägenheter med
mycket liten areal af odlad jord befunnit sig i sjunkande. År 1905
hade ännu 19.4 proc. af alla hushållningssällskapens jordbrukslägenheter
en areal odlad jord af högst en hektar, men år 1911 hade motsvarande
antal sjunkit till endast 9.2 proc. Äfven de två närmaste
*) Jfr äfven diagrammet vid sid. 44.
51
grupperna, med en åkerareal af 1—3 hektar, hafva gått tillbaka,
under det att lägenheter med en åkerareal af 4—8 hektar vuxit betydligt
i antal. Storleksgruppen 4—5 hektar omfattade år 1905 7.3
proc. men år 1911 12.9 proc., gruppen 5—6 hektar har vuxit från 3.4
till 7.7 proc., gruppen 6—7 hektar från endast 2.G till 6.1 proc. och
gruppen 7—8 hektar från 2.2 till 4.3 proc. Häri röjer sig en tydlig
tendens att mer och mer uppbringa den odlade jordens areal, något som
också väsentligt underlättats genom de företagna successiva höjningarna
af maximivärdet å de lägenheter, som kunna erhålla egnahemslån.
I fråga om lägenheternas areal af åker och trädgård hos hvarje
särskild låneförmedlare framgår af uppgifterna i tab. 10, att i detta
afseende inga så stora olikheter finnas mellan olika trakter af landet,
som påvisats i fråga om lägenheternas totalareal. Särskildt bör framhållas,
att för Jämtlands och Norrbottens läns hushållningssällskap de
flesta lägenheter, trots sin i genomsnitt mycket stora totalareal, likväl
hafva en liten areal af odlad jord.
Äfven i fråga om jordbruks!ägenheternas medelareal åker och
trädgård har en beräkning utförts, hvilken återfinnes i tab. F å
sid. 47. Denna medelareal utgör för de hos hushållningssällskapen
belånade lägenheterna 3.6 8 hektar och för bolagens och föreningarnas
lägenheter 3.0 5 hektar. Skillnaden mellan hushållningssällskapen och de
öfriga låneförmedlarne är sålunda betydligt mindre i detta fall än i
fråga om totalarealen. Bland de särskilda hushållningssällskapen uppvisar
Västmanlands läns, som äfven hade en ganska stor totalareal
å sina lägenheter, den största medelarealen af nu ifrågavarande ägoslag
med 7.6 0 hektar. Därefter följa närmast Uppsala läns hushållningssällskap
med 5.7 3 hektar, Skaraborgs läns med 5.3 7 hektar, Södermanlands
läns med 5.04 hektar och Malmöhus läns med 4.7 0 hektar.
Hos alla hushållningssällskap i de nordliga länen hafva lägenheterna
en ganska liten areal af åker och trädgård, lägst hos Västernorrlands
läns med endast 1.5 9 hektar.
Hvad beträffar bolag och föreningar hafva lägenheterna hos aktiebolaget
Bankesta småbruk den största medelarealen af åker och trädgård
med 5.84 hektar liksom ock den största genomsnittliga totalarealen.
För öfriga bolag och föreningar växlar medelarealen mellan
1.66 hektar (föreningen Hem och Jord) och 3.91 hektar (Gottlands läns
egnahemsförening).
Den sammanlagda arealen af åker och trädgård för alla jordbrukslägenheter,
beräknad på samma sätt som den sammanlagda totalarealen,
uppgår för hushållningssällskapen till 21,749.14 hektar och för bolag
52
Lägenheternas
värde.
och föreningar till 999.3 2 hektar eller för alla låneförmedlare till i rundt
tal 22,700 hektar.
I bestämmelserna för egnahemslånerörelsen finnes ingen begränsning
nedåt af lägenheternas värde. Det högsta tillåtna värdet å lägenheter,
för hvilka lån kunna erhållas, är däremot i författningen fastslaget,
ehuru detsamma sedan lånerörelsens början undergått flera förändringar.
I kungörelsen den 17 juni 1904 fastställdes värdemaximum för
jordbrukslägenheter till 5,000 kronor och för bostadslägenheter till 3,000
kronor. Redan 1906 höjdes dock maximivärdet för jordbrukslägenheter
till 6,000 och för bostadslägenheter till 4,000 kronor, och för åren 1911
och 1912 gällde som högsta tillåtna värde för jordbrukslägenheter 7,000
kronor. Med anledning af framställning från de sakkunnige har slutligen
vid 1912 års riksdag värdemaximum dock endast för obebyggda
jordbrukslägenheter från och med år 1913 höjts ytterligare till 8,000
kronor.
I tab. 11 meddelas detaljerade uppgifter öfver de belånade lägenheternas
värde med angifvande af lägenheternas antal och sammanlagda
värde inom vissa värdegrupper.*) Efterföljande tablå utgör en öfversikt
i relativa tal af samtliga jordbrukslägenheters fördelning på vissa
värdegrupper:2)
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Värde
Obebyggda
7»
Bebyggda
»/O
Obebyggda
7»
Bebyggda
7»
T. o. m. 2,000 kr. .
9.3
24.3
—
11.0
2,001—3,000
»
.....
13.9
25.6
3.5
13.0
3,001—4,000
»
.....
17.5
21.0
6.1
16.0
4,001—5,000
»
.....
24.7
15.7
13.6
16.0
5,001—6,000
»
.....
32.0
12.7
67.1
35.0
6,001—7,000
»
2.6
0.7
9.7
9.0
Summa 100.0
100.0
100.0
100.0
Vid en granskning af ofvanstående siffror, som omfatta alla
under åren 1905—1911 belånade jordbrukslägenheter, böra ihågkommas
de förut nämnda förändringarna i värdemaximum, hvarigenom en jäm
-
>) På grund af att olika värdemaximum varit gällande för åren 1910 och 1911, hafva
uppgifterna för hushållningssällskapens lånerörelse under dessa båda år icke sammanförts utan
meddelats hvar för sig i särskilda tabeller.
2) Jfr äfven diagrammet å motstående sida.
Diagram |v.
Antal lägenheter inom vissa värdegrupper j -procent af Tida antalet lägenheter.
Jordbrukslägenheter.
Bostadslägenheter.
1
Lägenheter) T. o m.
2,001-
3,001-
h,00l-
5,001-
6,001-
nas varite 1Z,000kr
3000kr.
4,000kr
5,000kr.
6,000kr
7,000kr
T. o m.
2,001-
3,001-
2,000kr.
3,000kr
''t,000kr.
| aflaislwllmngssällskapen, förmedlade lån- för obebyggda, lägenheter.
U •
•
... bebyggda.
j| af bolag och fötmmgar förmedlade lön för obebyggda lägenheter.
''
''
''
''
'' bebyggda ’
Gen Stab lit Anst.
53
förese mellan värdet å hushållningssällskapens och bolags och föreningars
lägenheter blir i någon män missvisande, emedan under de första åren,
då värdemaximum endast var 5,000 kronor, inga bolag eller föreningar
förmedlade lån för jordbruksändamål. Likaså blir den högsta värdegruppen
6,001—7,000 kronor relativt för liten, emedan under ofvannämnda
tidsperiod lån till lägenheter med så högt värde fått utlämnas
endast under år 1911.
För eu jämförelse mellan de beräknade värdena å vid lånets beviljande
obebyggda och bebyggda jordbrukslägenheter erbjuda däremot
ofvanstående siffror en fullt tillförlitlig utgångspunkt. Såsom de sakkunnige
redan framhållit i sin skrifvelse till statsrådet och chefen för
kungl. jordbruksdepartementet den 18 mars 1912 (se bil. B.), är värdet
å de förra genomgående betydligt högre än å de senare. Detta gäller
icke endast, såsom i nämnda skrifvelse påvisats, för de hos hushållningssällskapen
belånade lägenheterna, utan äfven för de lägenheter,
som belånats hos bolag och föreningar. För hushållningssällskapen
höra exempelvis till den lägsta värdegruppen endast 9.3 proc. af de
obebyggda men 24.3 proc. af de bebyggda lägenheterna, och af bolag
och föreningar har intet lån utlämnats till obebyggd lägenhet med så lågt
värde som 2,000 kronor, under det att af de bebyggda lägenheterna
11.0 proc. tillhöra den lägsta värdegruppen. Äfven bland lägenheter
med ett värde af 2,001 — 3,000 samt 3,001—4,000 kronor äro de bebyggda
talrikare än de obebyggda, men inom alla högre värdegrupper är
förhållandet omvändt.
För att kunna närmare jämföra värdena å hushållningssällskapens och
å bolags och föreningars lägenheter måste man gå till uppgifterna för
hvarje särskildt år
visa enstämmigt, att hushållningssällskapen utlämnat lån till lägenheter
med i genomsnitt betydligt lägre värde än bolag och föreningar. År 1908
hade 78.6 proc. af de af de senare belånade obebyggda lägenheterna ett
värde af 5,001—6,000 kronor, men af hushållningssällskapens obebyggda
lägenheter tillhörde endast 40.7 proc. den högsta värdegruppen. Aren
1909 och 1910 omfattade samma grupp resp. 76.9 och 71.7 proc. af
de förstnämndas lägenheter, men endast resp. 34.7 och 39.1 proc. af
de senares. Mest utpräglad är skillnaden år 1911, då älven lägenheter
med ett värde af 6,001—7,000 kronor fingo belånas. Till denna värdegrupp
hörde sagda år icke mindre än 57.9 proc. af bolags och föreningars
obebyggda lägenheter men endast 13.8 proc. af hushållningssällskapens
lägenheter af samma slag. Nästan ännu större är skillnaden för bebyggda
lägenheter. Till värdegruppen 5,001—6,000 kronor hörde år 1908 71.4
54
proc. af bolags och föreningars bebyggda lägenheter, år 1909 26.8 proc.
och år 1910 34.8 proc., men för hushållningssällskapen utgjorde motsvarande
tal under samma år endast resp. 15.2, 17.4 och 17.7 proc.,
och den högsta värdegruppen under år 1911, 6,001—7,000 kronor,
omfattade för de förra 40.9 proc. men för de senare endast 3.9 proc.
Riktigheten af de jämförelser beträffande jordbrukslägenheternas
värde, som i det föregående verkställts ur olika synpunkter, bekräftas
äfven af efterföljande uppgifter om medelvärdet å olika slag af jordbrukslägenheter:
-
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
År
obebyggda
bebyggda
obebyggda
bebyggd
kr.
kr.
kr.
kr.
1905....................................
3,672
2,749
—
—
1906....................................
3,922
2,893
—
—
1907....................................
3,880
3,268
—
—
1908....................................
4,461
3,367
5,529
5,067
1909..................................
4,323
3,425
5,418
3,850
1910....................................
4,363
3,573
5,471
4,411
1911....................................
4,773
3,561
6,190
5,538
I medeltal för alla år
4,316
3,324
5,580
4,521
Äfven ofvanstående siffror visa, att värdet å vid lånets beviljande
obebyggda jordbrukslägeqheter är betydligt högre än å bebyggda. För
hushållningssällskapen utgör medelvärdet å de obebyggda lägenheterna
4,316 kronor men för de bebyggda endast 3,324 kronor, och för bolag
och föreningar uppgå de båda medelvärdena till resp. 5,580 och 4,521
kronor.
Uppgifterna om medelvärdet bekräfta äfven den olikhet, som i
det föregående påvisats mellan värdet å hushållningssällskapens och å
öfriga låneförmedlares lägenheter. Medelvärdet å de genom de förra
belånade obebyggda lägenheterna växlade under åren 1908—1911
mellan 4,323—4,773 kronor, medan för bolag och föreningar samma
medeltal alla år låg öfver 1,000 kronor högre eller mellan 5,418—6,190
kronor.
De i förestående tablå angifna medelvärdena för hvarje särskildt år
hafva i så hög grad påverkats af de förut omnämnda höjningarna af
värdemaximum, att det är svårt att afgöra, i hvilken mån äfven
andra orsaker, såsom stegring i jordpris och arbetskostnader o. s. v.,
medverkat till den stegring af medelvärdena, som ägt ram sedan lånerörelsens
början. Den första höjningen af värdemaximum från 5,000 till
6.000
kronor ägde rum under loppet af år 1906 och torde hafva varit eu
bidragande orsak till stegringen af medelvärdet å hushållningssällskapens
obebyggda lägenheter från 3,672 kronor år 1905 till 3,922 kronor följande
år. Under samma tid steg medelvärdet å de bebyggda lägenheterna från
2,749 till 2,893 kronor. År 1907 inträffade för de obebyggda lägenheterna
en mindre tillbakagång i värdet till 3,880 kronor, hvaremot de bebyggda
visa en stegring till 3,268 kronor. Under perioden 1907—1910, för
hvilken bestämmelserna angående värdemaximum voro oförändrade, kan
ar 1908 i fråga om de obebyggda lägenheterna iakttagas en stark
stegring till 4,461 kronor, medan under de två följande åren värdet är
något lägre, eller resp. 4,323 och 4,363 kronor. Medelvärdet å hushållningssällskapens
bebyggda lägenheter befinner sig däremot under
samma period i en jämn, ehuru icke vidare stark stegring från 3,268
kronor år 1907 till 3,573 kronor år 1910. För bolag och föreningar
är medelvärdet såväl å obebyggda som å bebyggda lägenheter högre år
1908 än de två följande åren. Höjningen i maximivärdet år 1911 till
7.000
kronor har medfört en stegring i medelvärdet å hushållningssällskapens
obebyggda lägenheter från 4,363 till 4,773 och för bolag
och föreningar å de obebyggda från 5,471 till 6,190 samt å de bebyggda
från 4,411 till 5,538 kronor. I motsats härtill visa hushållningssällskapens
bebyggda lägenheter trots höjningen af värdemaximum ett
något lägre medelvärde år 1911 än år 1910. Nedgången är dock
icke större än från 3,573 till 3,561 kronor.
För ett studium af de hos hvarje särskild låneförmedlare belånade
lägenheternas värde hänvisas till de detaljerade uppgifterna i tab. 11,
då det skulle blifva för vidlyftigt att här mera ingående diskutera
särskildt uppgifterna angående lägenheternas fördelning på olika värdegrupper.
Det må endast framhållas, att af hushållningssällskapen Kronobergs,
Värmlands, Västerbottens och Norrbottens läns hafva utlämnat lån
till ett anmärkningsvärdt stort antal jordbruks!ägenheter med lågt värde,
medan å andra sidan antalet lägenheter inom de högsta värdegrupperna
är särskildt stort för Södermanlands, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands
läns hushållningssällskap.
I fråga om medelvärdet å de obebyggda jordbrukslägenheterna
växlar detta mellan 5,442 kronor för Malmöhus läns hushållningssällskap
och 2,755 kronor för Västerbottens läns. Det högsta medelvärdet å
bebyggda jordbrukslägenheter har Västmanlands läns hushållningssällskap
med 4,887 kronor och det lägsta motsvarande värdet Västerbottens
56
läns hushållningssällskap med 2,451 kronor. Därjämte anträffas äfven
för Södermanlands, Kristianstads och Hallands läns hushållningssällskap
anmärkningsvärdt höga medelvärden, under det att för Ålfsborgs läns
södra, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens läns hushållningssällskap
medelvärdena förtjäna framhållas såsom särskildt låga.
Af bolag och föreningar har aktiebolaget Bankesta småbruk det
högsta medelvärdet å obebyggda lägenheter med 6,622 kronor, hvarefter
kommer Malmöhus läns egnahemsförening med 5,887 kronor, hvilket
senare värde är ungefär 400 kronor högre än för hushållningssällskapet
i samma län. I det närmaste lika högt som för nämnda förening är
medelvärdet äfven för aktiebolaget Hem på landet, under det att Gottlands
läns egnahemsförening har det lägsta medelvärdet med endast 4,206
kronor. A bebyggda jordbrukslägenheter är medelvärdet högst för
Huskvarna egnahemsförening samt aktiebolaget Hem på landet med
resp. 6,000 och 5,957 kronor. Frånsedt föreningen Hem och Jord,
som utlämnat lån till endast en dylik fastighet med ett värde af 3,879
kronor, har Egnahems låneförmedlingsförening att i detta fall uppvisa
det lägsta medelvärdet med 4,321 kronor.
Efterföljande från tab. 11 hämtade relativa tal angifva samtliga
bostadslägenheters fördelning på vissa värdegrupper:*)
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Värde
Obebyggda
Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
°/o
>
>
°/o
T. o. m. 2,000
kr......... 14.4
46.6
0.6
13.3
2.001— 3,000
» ......... 38.6
33.6
9.6
11.7
3.001— 4,000
» ......... 47.0
19.8
89.8
75.0
Summa 100.0
100.0
100.0
100.0
Samma förhållande, som redan påpekats i fråga om jordbrukslägenheterna,
kan här iakttagas äfven beträffande bostadslägenheterna,
nämligen att de obebyggda i allmänhet befinna sig i ett högre värdeläge
än de bebyggda. För hushållningssällskapen hafva endast 14.4 proc.
af de förra men icke mindre än 46.6 proc. af de senare ett värde af
högst 2,000 kronor; den mellersta gruppen, omfattande lägenheter värda
2,001—3,000 kronor, är i båda fallen ungefär lika talrik, men den
högsta gruppen omfattar 47 proc. af de obebyggda och endast 19.8
proc. af de bebyggda lägenheterna. För de hos bolag och föreningar
0 Jfr äfven diagrammet vid sid. 52.
57
belånade lägenheterna är det inbördes förhållandet mellan de båda
slagen af lägenheter ungefär detsamma. Den lägsta värdegruppen omfattar
0.6 proc. af de obebyggda men 13.3 proc. af de bebyggda
lägenheterna, för gruppen 2,001—3,000 kronor äro motsvarande tal
respektive 9.6 och 11.7 proc. och för den högsta gruppen respektive
89.8 och 75.0 proc.
Ofvanstående siffror visa äfven, att de hos bolag och föreningar
belånade bostadslägenheterna genomgående hafva ett högre värde än de,
för hvilka hushållningssällskapen utlämnat lån. Det öfvervägande flertalet
af de förra (för de obebyggda ända till 89.8 proc.) befinna sig
inom den högsta värdegruppen, men för hushållningssällskapen tillhöra
endast 47 proc. af de obebyggda och 19.8 proc. af de bebyggda
samma grupp. Inom den lägsta gruppen åter hafva bolag och föreningar
endast ett obetydligt antal lägenheter (respektive 0.6 och 13.3 proc.
för obebyggda och bebyggda), men för hushållningssällskapen utgör
lägenheternas antal inom samma grupp 14.4 proc. af de obebyggda och
46.6 proc. af de bebyggda lägenheterna.
Medelvärdet å de olika slagen af bostadslägenheter var under hvart
och ett af åren 1905—1911 följande:
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
År
Obebyggda
Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1905
2,592
1,855
3,619 *)
—
1906
2,666
2,192
2,910
—
1907
3,158
2,252
3,965
—
1908
3,253
2,332
3,850
3,436
1909
3,143
2,484
3,785
3,167
1910
3,098
2,577
3,834
3,060
1911
3,129
,
2,446
3,739
3,534
I medeltal för alla år
3,068
2,301
3,794
3,317
Äfven här äro medelvärdena för de obebyggda lägenheterna betydligt
högre än för de bebyggda, likasom äfven de hos bolag och föreningar
belånade bostadslägenheterna genomgående hafva ett icke obe
*)
Att medelvärdet öfverstiger 3,000 kronor, som år 1905 var det högsta tillåtna värdet för
bostadslägenheter, beror därpå, att 31 lägenheter, som belånats hos föreningen Egna Hem Hagaby,
vid tiden för beviljandet visserligen voro värderade till endast 3,000 kronor men sedermera erhållit
tilläggslån å hvardera 750 kronor, hvarvid samtliga lägenheters beräknade värde höjdes till 4,000
kronor.
8
58
tydligt högre medelvärde än de lägenheter, för livilka lån erhållits
genom hushållningssällskapens förmedling. En bidragande orsak till de
låga medelvärdena för de hos hushållningssällskapen belånade lägenheterna
torde säkerligen vara, att många, som erhållit lån hos hushållningssällskapen,
själfva uppfört sina byggnader, och det af låntagarna
därvid nedtaga arbetet uppskattats mycket lågt; en del bolag och föreningar
uppföra däremot själfva byggnaderna, innan lägenheterna öfverlåtas.
på låntagaren, hvarvid gifvetvis byggnaderna måste uppskattas
till sitt fulla värde.
Beträffande medelvärdets storlek under olika år äro för åren 1907
—1911, under hvilken tid samma bestämmelser angående lägenheternas
högsta tillåtna värde varit gällande, i regel växlingarna från år till år
jämförelsevis små. I den mån en tendens till förändring kan iakttagas,
går den, i motsats till hvad som påvisats beträffande jordbrukslägenheterna-,
snarare i riktning mot sjunkande värde. Detta kan möjligen
sättas i samband med en sträfvan, som så småningom gjort sig gällande,
att uppföra mindre och enklare byggnader, säkerligen i åtskilliga fall
beroende på en medveten ledning från låneförmedlarens sida. Medelvärdet
å hushållningssällskapens obebyggda lägenheter stod sålunda högst
år 1908, då det utgjorde 3,253 kronor, och lägst år .1910 med 3,098
kronor; för deras bebyggda lägenheter växlar medelvärdet mellan 2,577
kronor år 1910 och 2,252 kronor år 1907. För bolag och föreningar
växlade medelvärdet å obebyggda lägenheter mellan 3,965 kronor år
1907 och 3,739 kronor år 1911 samt å bebyggda lägenheter mellan
3,534 kronor år 1911 och 3,060 kronor år 1910.
I fråga om medelvärdet å bostadslägenheterna för hvarje särskild
låneförmedlare hafva af hushållningssällskapen Östergötlands och Malmöhus
läns de högsta medelvärdena å obebyggda lägenheter, det förra med
3,648 kronor och det senare med 3,593 kronor, medan de lägsta medelvärdena
anträffas för Gottlands och Norrbottens läns hushållningssällskap
med respektive endast 2,165 och 2,455 kronor. Motsvarande värden å
bebyggda lägenheter äro mycket växlande, då antalet belånade lägenheter
åt detta slag för de flesta hushållningssällskap är mycket ringa. Höga
medelvärden hafva särskildt Hallands och Malmöhus läns hushållningssällskap,
under det att Gottlands och Norrbottens läns hushållningssällskap
äfven i detta fall utmärka sig för anmärkningsvärdt låga värden.
Bland bolag och föreningar sammanfaller för föreningen Egnahem
Hagaby samt Kristianstads, Yhdcans, Tollarpsortens och Linköpings
egnahemsföreningar samt Sandvikens egnahemsaktiebolag medelvärdet
å obebyggda lägenheter med det högsta tillåtna värdet, i det att ingen
Diaf ram V.
Beviljadt lånebelopp i procent af lägenheternas värde.
v
Jordbruks lägenheter-.
T.o.m.
2,001—
5,001—
4,001—
5,001—
6,001—
.2,0001a-
3,0001a?
5,0001a:
6,0001a
6,0001a.
70001a-.
T.o.m. 2,001—
3,001—
2000"kr.
3,000"kr. 4,000kr
af iiushaOjmysäRsk/apen bevåg ade iån tUL obebyggda lägenheter.
•
»
’
''
bebyggda,
’
bolag och,
föreningar
"
‘
''
obebyggda
’
''
‘
''
’
■
''
»
bebyggda,
’
Gen. Stab. Lit.anst.
59
enda af de hos nämnda föreningar och bolag belånade lägenheterna i
värde understigit 4,000 kronor. Äfven för de allra flesta andra bolag
och föreningar understiger motsvarande värde föga 4,000 kronor, och
endast för aktiebolaget Rickomberga egnahem och aktiebolaget Månsbo
egna hem är det afsevärdt lägre eller respektive 2,988 och 2,867 kronor.
Trots det att medelvärdet å bebyggda lägenheter i regel är icke
obetydligt lägre än för obebyggda, hafva likväl tre bolag och föreningar,
nämligen aktiebolaget Egnahemslån samt Källtorps och Vulcans egnahemsföreningar,
ett medelvärde af 4,000 kronor å sina bebyggda bostadslägenheter,
hvilka dock äro jämförelsevis få. Det lägsta medelvärdet,
2,000 kronor, anträffas för Kungsörs egnahemsförening och därnäst för
föreningen Hem och Härd med 2,500 kronor.
Vid sidan af uppgifterna om lägenheternas värde meddelas i tab. Lånens steril
äfven uppgifter angående de beviljade lånebeloppens storlek. Af
intresse härvidlag är icke så mycket beloppens absoluta storlek som fastmera
förhållandet mellan de beviljade lånebeloppen och lägenheternas
värde. Enligt bestämmelserna i egnahemsförfattningen få lån utlämnas
för jordbrukslägenheter intill 5/6 af deras värde och för bostadslägenheter
till högst 3U af värdet. På samma gång som det högsta tillåtna
värdet å jordbrukslägenheter från och med år 1911 höjdes till 7,000
kronor, sattes dock som maximum för jordbrukslånens storlek 5,000
kronor, hvilket lånemaximum emellertid gällde endast 1911 och 1912,
i det att 1912 års riksdag i samband med den förut omnämnda förändringen
af värdemaximum jämväl upphäfde den nämnda begränsningen
af lånebeloppets absoluta storlek.
På grundval af de i tab. 11 meddelade uppgifterna för samtliga
jordbrukslägenheter meddelas här nedan en öfversikt öfver förhållandet
mellan de beviljade lånebeloppens storlek och de belånade lägenheternas
värde, det förra uttryckt i procent af det senare.
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Lägenheternas värde
Obebyggda Bebyggda
Obebyggda Bebyggda
°/o
°/o
•/•
7»
T. o. m. 2,000
kr................ 66."
70.9
—
70.9
2.001— 3,000
» ............... 71.5
72.5
67.3
76.8
3.001— 4,000
» ............... 72.8
72.3
75.4
71.9
4.001— 5,000
» ............... 75.0
74.0
79.0
77.3
5.001— 6,000
» ............... 78.1
76.4
81.9
78.S
6.001— 7,000
» ............... 73.4_705_7O0_608
I medeltal
75.3
73.4
79.9
76.0
*) Jfr äfven diagrammet å motstående sida.
60
Ofvanstående siffror gifva eu viss ledning för bedömande af lånebehofvets
storlek för jordbrukslägenheter af olika värde samt för olika
slag af lägenheter. De synas sålunda visa, att i genomsnitt lånebehofvet
är större för de obebyggda än för de bebyggda lägenheterna. I medeltal
för alla de hos hushållningssällskapen belånade obebyggda lägenheterna
utgör det beviljade lånebeloppet 75.3 proc. af lägenheternas
värde, men för de bebyggda lägenheterna uppgår lånebeloppet till endast
73.4
proc. af värdet, och i fråga om de hos bolag och föreningar belånade
lägenheterna utgöra motsvarande relationstal för de obebyggda
79.9 proc. men för de bebyggda endast 76.0 proc. Ett motsatt förhållande
råder endast för de mindre lägenheterna med ett värde af intill 3,000
kronor. Bland hushållningssällskapens lägenheter inom den lägsta värdegruppen
(med ett värde af högst 2,000 kronor) utgör lånebeloppet för
de obebyggda endast 66.7 proc. af värdet mot 70.9 proc. för de bebyggda.
Inom den närmast högre värdegruppen (2,001—3,000 kronor) utgöra
motsvarande tal respektive 71.5 och 72.5, och för bolag och föreningar
understiger inom samma värdegrupp procenttalet för de obebyggda lägenheterna
(67.3 proc.) ganska betydligt motsvarande tal för de bebyggda
(76.8 proc.); antalet obebyggda lägenheter inom denna värdegrupp utgör
dock endast åtta, hvarför förstnämnda procenttal knappast kan tillmätas
någon större betydelse. Inom alla de högre värdegrupperna utgör lånebeloppet
för de obebyggda lägenheterna en högre procent af värdet än för
de bebyggda, och åtminstone för de hos hushållningssällskapen belånade
lägenheterna blir denna skillnad större, ju högre värdet å lägenheterna är.
Ofvanstående tablå visar äfven, att för de hos bolag och föreningar
belånade lägenheterna lånebeloppet utgör en högre procent af
värdet än för hushållningssällskapen. I fråga om de obebyggda lägenheterna
stå här emot hvarandra 75.3 proc. för hushållningssällskapen
och 79.9 proc. för bolag och föreningar, samt i fråga om bebyggda
lägenheter 73.4 proc. för de förra och 76.0 proc. för de senare. Det
är endast bland lägenheter inom den högsta värdegruppen, som ett
omvändt förhållande äger rum, i det att motsvarande tal där utgöra i
fråga om obebyggda lägenheter för hushållningssällskapen 73.4 men för
bolag och föreningar endast 72.0 proc., och i fråga om bebyggda resp.
70.5
och 69.8 proc. Detta beror dock beträffande de obebyggda lägenheterna
på den särskilda omständigheten, att hushållningssällskapens
lägenheter inom gruppen 6,001—7,000 kronor i genomsnitt hafva ett
lägre värde än de öfriga låneförmedlarnes, hvarför begränsningen af
lånens absoluta belopp till 5,000 kronor i större utsträckning måste
drabba de sistnämndas lägenheter.
61
En jämförelse mellan det beviljade lånebeloppet och värdet å
lägenheterna inom olika värdegrupper visar slutligen, att i stort sedt
lånebehofvet synes tilltaga med stigande värde å lägenheterna. Som
exempel härpå kunna nämnas de procenttal, som angifva förhållandet
mellan lånens storlek och lägenheternas värde för de hos hushållningssällskapen
belånade obebyggda jordbrukslägenheterna. Inom den lägsta
gruppen, innefattande lägenheter med ett värde åt högst 2,000 kronor,
utgör nämnda tal 66.7 proc., inom närmast högre värdegrupp har det
vuxit till 71.5 proc., och därefter visar det en jämn stegring till och
med den näst högsta värdegruppen (5,001—6,000 kronor), där det når
maximum med 78.1 proc. Att motsvarande tal inom den högsta värdegruppen
är betydligt lägre, eller endast 73.4 proc., beror på den förut
omnämnda begränsningen af lånens absoluta storlek till högst 5,000 kronor,
hvarigenom för alla lägenheter med öfver 6,000 kronors värde det
relativa lånebeloppet måste blifva mindre än af det uppskattade värdet,
och detta i högre grad, ju mera värdet öfverstiger 6,000 kronor. För
öfriga slag af lägenheter är förhållandet i hufvudsak detsamma, med
stigande procenttal till och med den näst högsta värdegruppen och
därefter en afsevärd tillbakagång för lägenheterna inom den högsta
gruppen.
Jämte uppgifterna om lånebeloppets relativa storlek i förhållande
till lägenheternas värde förtjäna äfven från tab. 11 anföras några uppgifter
angående lånens storlek i medeltal för hvarje lägenhet. Dessa
medeltal äro för olika slag af lägenheter följande:
Hushållnings
sällskap
kr.
Jordbrukslägenheter: obebyggda............ 3.251
>
bebyggda ............ 2,440
Bolag och
föreningar
kr.
4,458
3,435
Ofvanstående medeltal, hvilkas storlek är betingad dels af värdet
å de olika slagen af lägenheter, dels af förhållandet mellan detta
värde och det beviljade lånebeloppet, äro beträffande såväl hushållningssällskapen
som bolag och föreningar högre för de obebyggda än för
de bebyggda lägenheterna, liksom äfven de af de enskilda låneförmedlarne
utlämnade lånen i medeltal äro större än de af hushållningssällskapen
utlämnade. Detta står i full öfverensstämmelse med hvad
som i det föregående framhållits, nämligen att å ena sidan de obebyggda
lägenheterna och å andra sidan de hos bolag och föreningar belånade
62
lägenheterna hafva både högre värde och högre lånebelopp i förhållande
till värdet.
De i det föregående diskuterade relativa talen äro samtliga medeltal
för hela perioden 1905—1911. Motsvarande siffror för hvarje år
återfinnas i sammandraget af tab. 11. Förhållandet mellan det beviljade
lånebeloppet och lägenheternas värde har icke undergått några
nämnvärda förändringar utan i hufvudsak visat sig konstant, och
detta icke endast för alla lägenheter tillsammantagna utan äfven för
lägenheterna inom hvarje värdegrupp. Endast under det sista året kan
för bolag och föreningar iakttagas en nedgång i lånens relativa storlek,
men detta beror på det jämförelsevis stora antalet lägenheter med ett
värde af öfver 6,000 kronor. Lånebeloppet i medeltal för hvarje lägenhet
har däremot vuxit, på grund af att lägenheternas genomsnittliga värde
ökats. För de hos hushållningssällskapen belånade obebyggda jordbrukslägenheterna
hafva år 1905 lånen i medeltal en storlek af 2,767 kronor,
men år 1911 har samma medeltal vuxit till 3,579 kronor, och för bebyggda
lägenheter har en liknande stegring ägt rum från 1,990 till 2,594
kronor. Beträffande de hos bolag och föreningar belånade lägenheterna
äro siffrorna mera växlande, och någon ökning i medellånebeloppet
kan där knappast sägas hafva ägt rum.
Då det varit de sakkunnige bekant, att åtskilliga hushållningssällskap,
i afsikt att kunna förminska den med låneförmedlingen förbundna
risken, icke utlämnade lån till så stor del af lägenheternas värde,
som i författningen är medgifvet, framställdes i det till låneförmedlarne
utsända frågecirkuläret den frågan, huruvida beslut fattats om starkare
begränsning af lånemaximum, än hvad som finnes stadgadt i kungörelsen
den 8 juni 1908, eller om någon sådan ytterligare begränsning i
regel tillämpats. En del hushållningssällskap hafva också meddelat, att
de i sin låneverksamhet tillämpa en dylik begränsning. De i tab. 11 meddelade
relativa talen, som för hvarje särskild låneförmedlare angifva
förhållandet mellan de beviljade lånebeloppen och lägenheternas värde,
hafva äfven tydligt påverkats häraf. Jönköpings läns hushållningssällskap
meddelar i sitt svar å ofvannämnda fråga, att detsamma utlämnar
lån för jordbrukslägenheter endast till 2/3 af värdet, och denna
begränsning har tydligen tillämpats mycket konsekvent, så att de beviljade
lånebeloppen både för obebyggda och bebyggda jordbrukslägenheter
inom alla värdegrupper uppgå till endast omkring 65 proc. af värdet.
Göteborgs och Bohus samt Värmlands läns hushållningssällskap meddela,
att lån för jordbrukslägenheter i regel ej utlämnas till mer än s/4 af
värdet, samt Kopparbergs och Jämtlands läns hushållningssällskap, att
63
endast i undantagsfall lån beviljas upp till maximum. Särskildt för
Kopparbergs läns hushållningssällskap har begränsningen af lånemaximum
varit så stark, att lånebeloppen för obebyggda lägenheter utgöra endast
omkring 58 proc. af lägenheternas värde och för bebyggda lägenheter
endast omkring 57 proc. Siffrorna för Kopparbergs läns hushållningssällskap
äro anmärkningsvärda äfven i det afseendet, att, medan i regel
lånens relativa storlek ökas ju större lägenheternas värde är, för nämnda
hushållningssällskap snarare motsatsen äger rum.
För andra hushållningssällskap åter uppgå de beviljade lånebeloppen
i genomsnitt till betydligt större del af värdet. Främst står i detta afseende
Västmanlands läns hushållningssällskap, för hvilket lånebeloppen
i genomsnitt uppgå till något mer än 80 proc. af lägenheternas värde, och
äfven för Uppsala, Södermanlands, Kalmar läns norra, Gottlands, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus och Norrbottens läns hushållningssällskap öfverstiga
motsvarande relativa tal 75 proc. I syfte att minska låneförmedlarens
risk kan emellertid äfven ett annat förfaringssätt tillämpas
än en sänkning af lånegränsen. Låneförmedlaren kan i stället åsätta
lägenheterna ett lägre värde, hvarigenom lånens absoluta belopp minskas,
äfven om de uppgå till fulla 6/e af det sålunda åsätta värdet. Då ett
dylikt förfaringssätt, i motsats mot hvad fallet är vid en sänkning af
lånegränsen, icke minskar lånets relativa storlek i förhållande till lägenheternas
af låneförmedlaren åsätta värde, utan i stället verkar i motsatt
riktning, måste en jämförelse mellan olika låneförmedlare i afseende på
lånens relativa storlek blifva i viss mån missvisande. Det torde vara
otvifvelaktigt, att de i det föregående anförda höga procenttalen beträffande
några hushållningssällskap sammanhänga med en dylik strängare
värdering af lägenheterna. Hos vissa sällskap torde man slutligen
tillämpa såväl en dylik strängare värdering som en generell begränsning
af lånemaximum, hvarigenom gifvetvis en jämförelse mellan låneförmedlarne
i nu ifrågavarande hänseende än ytterligare försvåras.
Bland bolag och föreningar synes icke hafva tillämpats någon
strängare begränsning af lånemaximum än den, som föreskrifvits i
författningen. För de bebyggda lägenheter, som belånats hos aktiebolaget
Bankesta småbruk, utgör visserligen det beviljade lånebeloppet
i medeltal endast 68.3 proc. af värdet, men detta torde bero på det
stora antalet lägenheter med ett värde af 7,000 kronor, för hvilka lånegränsen
legat- redan vid 6A af värdet. För öfriga bolag och föreningar
uppgå de beviljade lånebeloppen såväl för obebyggda som bebyggda
lägenheter till öfver 70 proc. af värdet. Det högsta relativa lånebeloppet
uppvisar Malmöhus läns egnahemsförening, som belånat sina obebyggda
64
jordbrukslägenheter till i medeltal 81.9 proc. och de bebyggda till 82.8
proc. af värdet, eller mycket nära det i författningen medgifna lånemaximum,
som motsvarar 83.3 proc.
Förhållandet mellan de till bostadslägenheter beviljade lånebeloppen
och lägenheternas värde är inom olika värdegrupper följande:1)
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Lägenheternas
Obebyggda
Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
värde
°/o
%>
7»
7»
T. o. m. 2,000 kronor
.................. 61.6
65.8
58.9
58.0
2,001—3,000
»
.................. 64.8
64.8
67.4
69.0
3,001—4,000
»
.................. 66.2
65.8
73.1
74.2
I medeltal
65.4
654
72.6
72.7
Vill man jämföra ofvanstående siffror med motsvarande tal för
jordbruks!ägenheterna (sid. 59), måste man taga hänsyn till, att medan
belåningsgränsen för de senare ligger vid B/6 af lägenheternas värde,
får för bostadslägenheterna lån utlämnas endast till 3/4 eller 75 proc. af
värdet. Detta förklarar, hvarför lånebeloppen uppgå till en mindre del
af värdet för bostads- än för jordbrukslägenheterna. För hushållningssällskapen
utgöra de beviljade lånebeloppen 75.3 proc. af de obebyggda
och 73.4 proc. af de bebyggda jordbrukslägenheternas värde, men endast
65.4 proc. af värdet å såväl de obebyggda som bebyggda bostadslägenheterna,
och för bolag och föreningar uppgå lånebeloppen till 79.9
proc. af de obebyggda och 76.0 proc. af de bebyggda jordbrukslägenheternas
värde, medan motsvarande procenttal för bostadslägenheterna
utgöra endast 72.6 och 72.7 proc.
Af de nu anförda siffrorna framgår äfven den olikheten mellan
jordbruks- och bostadslägenheter, att medan för de förra det relativa
lånebeloppet är betydligt högre vid obebyggda än vid bebyggda lägenheter,
är detsamma ungefär lika högt för obebyggda och bebyggda
bostadslägenheter. För hushållningssällskapen utgör sålunda vid båda
slagen af bostadslägenheter lånebeloppet 65.4 proc. af värdet, och för
bolag och föreningar är motsvarande tal för de obebyggda lägenheterna
72.6 proc., men för de bebyggda något högre eller 72.7 proc.
I likhet med hvad som redan framhållits beträffande jordbrukslägenheterna
äro lånens relativa belopp icke obetydligt lägre vid de hos
hushållningssällskapen belånade bostadslägenheterna än vid dem, som
belånats hos bolag och föreningar.
9 Jfr äfven diagrammet vid sid. 59.
65
Äfven för bostadslägenheterna kan slutligen iakttagas en stegring
af det relativa lånebehofvet vid lägenheter med högre värde. Undantag
härifrån utgöra endast de hos hushållningssällskapen belånade bebyggda
lägenheterna, för hvilka det relativa lånebeloppet är lika högt inom den
lägsta som inom den högsta värdegruppen.
Medellånebeloppet är för olika slag af bostadslägenheter följande:
Bostadslägenheter: obebyggda
»
bebyggda
Hushållningssällskap
ler.
Bolag och föreningar
kr.
2,005
2,755
1,505
2,410
På grund af de obebyggda lägenheternas högre värde är lånebeloppet
i medeltal högre för de obebyggda än för de bebyggda lägenheterna.
Dels på grund af lägenheternas högre genomsnittsvärde och
dels på grund af högre relativt lånebelopp är äfven medellånebeloppet
högre för de hos bolag och föreningar belånade lägenheterna än för
hushållningssällskapen s lägenheter.
Äfven i bostadslånerörelsen hafva några hushållningssällskap i
praktiken genomfört en begränsning af lånemaximum utöfver den i
författningen stadgade. Sålunda har Jönköpings läns hushållningssällskap
i sitt svar å de sakkunniges frågecirkulär meddelat, att detsamma
utlämnar lån för bostadslägenheter endast till hälften af värdet, och
denna begränsning har konsekvent tillämpats under alla år för både
bebyggda och obebyggda bostadslägenheter. En lika sträng begränsning
af lånebeloppet tillämpas äfven af Kronobergs läns hushållningssällskap,
ehuru detsamma dock under de första åren utlämnat ett fåtal lån till
något mer än halfva värdet. Kopparbergs läns hushållningssällskap
meddelar, att lån i regel ej '' utlämnats till så stort belopp som AU af
värdet. De för bostadsändamål beviljade lånebeloppen utgöra också
för sistnämnda hushållningssällskap endast omkring 54 proc. af lägenheternas
värde. Utom för nu nämnda hushållningssällskap äro de
relativa lånebeloppen anmärkaingsvärdt låga äfven för Västerbottens läns
hushållningssällskap. För andra hushållningssällskap åter ligga de beviljade
lånebeloppen i genomsnitt endast föga under lånemaximum.
Främst stå i detta afseende Södermanlands och Gottlands läns hushållningssällskap,
för hvilka de beviljade lånebeloppen uppgå för obebyggda
bostadslägenheter till omkring 74 proc. af värdet och för bebyggda till
71 proc. För Östergötlands, Blekinge, Kristianstads och Älfsborgs läns
södra hushållningssällskap uppgår för obebyggda lägenheter det bevil
9
-
66
Bygg
nadernas
relativa
värde.
jade lånebeloppet till i genomsnitt mer än 70 proc. af värdet, och lika
högt relativt lånebelopp uppvisa Stockholms och Hallands läns hushållningssällskap
för bebyggda bostadslägenheter.
Hos bolag och föreningar äro, såsom redan nämnts, lånen i
genomsnitt betydligt större i förhållande till lägenheternas värde, och
för åtskilliga af dem nå alla de beviljade lånen upp till maximum, eller
75 proc. af värdet. Dessa äro föreningen Egna hem Hagaby, aktiebolaget
Egnahemslån, Sandvikens egnahemsaktiebolag samt Tollarpsortens
och Linköpings egnahemsföreningar. I det närmaste lika höga
procenttal förete äfven Huskvarna, Gottlands läns, Malmöhus läns, Tidaholms
och Hedentorps egnahemsföreningar, alla med lånebeloppen uppgående
till mer än 74 proc. af lägenheternas värde. Det lägsta procenttalet
har aktiebolaget Månsbo egnahem, som utlämnat lån till i medeltal
endast 58.1 proc. af värdet, och därnäst Kungsörs egnahemsförening
med 66 proc.
Jämte uppgifter å lägenheternas hela värde hafva från låneförmedlarne
infordrats äfven uppgifter å värdet af jord och hus hvar för
sig. Vid bearbetningen af dessa senare har för hvarje lägenhet uträknats,
huru stor procent byggnadernas värde utgör af lägenhetens
hela värde», hvarefter uppgifterna sammanförts i tab. 12 på så sätt, att
lägenheterna fördelats på fyra grupper, allteftersom byggnaderna utgjort
resp. t. o. m. 25 proc., 25—50, 50—75 och öfver 75 proc. af hela
värdet. Dessa uppgifter angifva tydligen äfven indirekt jordens värde
i förhållande till hela värdet, då exempelvis för lägenheter inom den
grupp, där byggnaderna äro värda öfver 75 proc. af det hela, i stället
jordens värde uppgår till högst 25 proc., och på samma sätt jordens
värde utgör 25—50 proc., då värdet å byggnaderna uppgår till mellan
50—75 proc. af lägenhetens hela värde.
En fördelning af samtliga jordbrukslägenheter efter förhållandet
mellan byggnadsvärdet och lägenheternas hela värde ställer sig på
följande sätt:
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Byggnadernas värde
Obebyggda
Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
V-
7»
»0
7»
T. o. m. 25 proc...................
5.7
8.2
1.4
6.3
25—50
» ..................
46.9
49.5
34.4
47.5
50—75
»
..................
38.6
30.8
53.8
38.7
mer än 75
»
..................
8.8
11.5
10.4
7.5
Summa
100.0
100.0
100.0
100.0
67
Jämförelsevis få af hushållningssällskapens lägenheter och ännu
färre af de hos bolag och föreningar belånade lägenheterna hafva
byggnader, hvilkas värde stannar inom 25 proc. af lägenheternas hela
värde. Anmärkningsvärd! är dock, att 5.7 proc. eller 91 stycken af hushållningssällskapens
vid lånens beviljande obebyggda lägenheter hafva
ett så lågt relativt värde å sina byggnader. Stundom torde detta bero
på låga byggnadskostnader eller billiga och primitiva byggnader, men i
åtskilliga fall synes förklaringen svårligen vara någon annan, än att
byggnadsvärdet pressats ned under det verkliga för att förhindra, att
lägenhetens hela värde skulle öfverstiga värdemaximum. Vanligast för
hushållningssällskapens lägenheter är ett relativt värde å byggnaderna
af 25—50 proc., och för öfver hälften af alla deras lägenheter uppgår
byggnadernas värde till högst 50 proc. För bolag och föreningar är för
obebyggda lägenheter den grupp den största, som omfattar lägenheter
med ett värde å husen af 50—75 proc., och ett betydligt större antal
såväl obebyggda som bebyggda lägenheter, än hvad fallet är i fråga om
hushållningssällskapens lägenheter, hafva ett värde å byggnaderna, som
öfverstiger 50 proc. af det helas värde. Detta synes gifva vid handen,
att för bolags och föreningars lägenheter byggnadernas värde utgör en
större del af hela värdet, under det att i stället jordens relativa värde
är större å de hos hushållningssällskapen belånade lägenheterna.
En jämförelse mellan obebyggda och bebyggda lägenheter i afseende
på jordens och byggnadernas relativa värde visar, att någon mera
utpräglad olikhet härutinnan icke råder mellan de båda slagen af
lägenheter, ehuru dock siffrorna i förestående tablå synas peka i den
riktningen, att de vid lånets beviljande obebyggda lägenheterna hafva
ett något större relativt byggnadsvärde än de med gamla byggnader
försedda.
I fråga om de förändringar, som i förevarande afseende inträffat
under åren 1905—1911, har, såsom af sammandraget af tab. 12 framgår,
för hushållningssällskapen antalet vid lånets beviljande obebyggda lägenheter
med mycket lågt värde å byggnaderna aftagit högst betydligt. År
1905 hade icke mindre än 12 proc. af hela antalet dylika lägenheter ett
värde å byggnaderna af högst 25 proc., men därefter befinner sig
denna grupp i jämnt aftagande, så att den år 1911 omfattade endast
2.6 proc. af alla obebyggda lägenheter. För de bebyggda lägenheterna
har utvecklingen gått i motsatt riktning. Den lägsta gruppen har snarare
till- än aftagit, och den högsta gruppen har minskats från 22.3 proc.
år 1905 till endast 5 proc. år 1911, h vilket säkerligen sammanhänger med
den förut berörda tendensen att öka lägenheternas jordareal. En järn
-
68
Tab. G. Jämförelse mellan byggnadernas relativa värde å lägenheter
inom olika värdegrupper.
Lägenheternas värde
(kronor)
Byggnadernas värde i procent af lägenheternas hela värde
25 °/o eller
därunder
25—50 °/0
50—75 °/o
mer än 75 °/o
antal
lägen-
heter
°/o
af hela
antalet
antal
lägen-
heter
°/o
af hela
antalet
antal
lägen-
heter
7»
af hela
antalet
antal
lägen-
heter
7»
af hela
antalet
1) Obebyggda jordbruJcslägenheter.
t. o. m. 2,000............
4
2.9
40
29.0
67
48.5
27
19.6
2,001—3,000 ............
4
1.9
57
27.0
107
50.7
43
20.4
3,001—4,000 ............
19
6.9
89
32.4
140
50.9
27
9.8
4,001—5,000 ............
19
4.S
191
48.1
154
38.8
33
8.3
5,001—6,000 ............
45
8.7
328
63.3
136
26.3
9
1.7
6,001—7,000
...........
—
—
36
85.7
6
14.3
—
—
Samtliga
91
5.7
741
46.9
610
38.6
139
8.8
2) Bebyggda jordbruJcslägenheter.
t. o. m. 2,000 ............
45
5.9
260
34.3
313
41.2
141
18.6
2,001—3,000 ............
46
5.4
396
46.9
289
34.2
114
13.5
3,001—4,000 ............
59
8.6
368
53.9
190
27.8
66
9.7
4,001—5,000 ............
47
9.o
315
60.1
130
24.8
32
6.1
5,001 6,000
.....
66
15 <»
257
61 8
74
17 ö
19
6,001—7,000 ............
4
23.5
9
53.0
4
23.5
Samtliga
267
8.2
1,605
49.5
1,000
30.8
372
11.5
69
förelse mellan byggnadernas värde å obebyggda och bebyggda lägenheter
utfaller därför väsentligt olika, om den utföres med stöd af sillrorna
från periodens första eller sista år.
För att undersöka, om byggnadernas värde står i samma proportion
till lägenheternas hela värde för lägenheter af olika storlek, hafva i
tab. G de af hushållningssällskapen belånade jordbrukslägenheterna fördelats
på vissa grupper allt efter deras olika värde, hvarefter inom
hvarje grupp för sig uträknats byggnadernas värde i förhållande till
det hela. Eu blick på tabellens siffror visar med all önskvärd tydlighet,
att allteftersom lägenheternas värde stiger, aftager i stället byggnadernas
relativa värde. På de större lägenheterna utgöra byggnaderna en mindre
del af det hela, hvadan alltså eu relativt större del af det i hela
lägenheten nedlagda kapitalet i dylika fall placerats i den produktiva
jorden.
Skillnaden mellan byggnadernas relativa värde å lägenheter inom
olika värdegrupper är, såsom af tab. G framgår, ganska betydlig.
Antalet lägenheter, å hvilka byggnadernas värde ligger inom hälften af
det hela, är för obebyggda lägenheter med t. o. m. 2,000 kronors värde
endast 31.9 proc., men för lägenheter med 6,001—7,000 kronors värde icke
mindre än 85.7 proc., och för bebyggda lägenheter stiger motsvarande
tal från 40.2 till 76.5 proc. I stället aftager antalet lägenheter med
högt värde å byggnaderna. Af lägenheterna inom den lägsta värdegruppen
hafva 19.6 proc. af de obebyggda och 18.6 proc. af de bebyggda
ett värde å byggnaderna, som öfverstiger 75 proc. af det hela, inom
den näst högsta värdegruppen hafva endast 1.7 proc. af de obebyggda
och 4.5 proc. af de bebyggda lika högt värde å sina byggnader, och
inom den högsta värdegruppen finnes icke någon enda lägenhet, hvarken
bebyggd eller obebyggd, för hvilken byggnadernas värde öfverstiger 75
proc. af hela värdet.
Det ligger i sakens natur, att i fråga om bostadslägenheter, där
byggnaderna äro det väsentliga, dessas värde i regel bör utgöra en
större del af lägenheternas hela värde än för jordbrukslägenheter.
Efterföljande tablå, hvari samtliga bostadslägenheter fördelats efter förhållandet
mellan byggnadernas och lägenheternas hela värde, bestyrker
äfven detta antagande:
70
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Byggnadernas värde
Obebyggda
Bebyggda
Obebyggda
Bebyggda
7°
7»
7»
7»
T. o. m. 25 proc...................
—
0.9
—
—
25—50
»
..................
0.9
4.6
2.3
2.9
50—75
»
..................
13.4
20.4
21.2
17.7
mer än 75
»
..................
85.7
74.1
76.5
79.4
Summa
100.0
100.0
100.0
100.0
Hvad som i denna tablå är ägnadt att väcka förvåning är icke
den omständigheten, att för tre fjärdedelar eller mera af lägenheterna
byggnadernas värde öfverstiger 75 proc., utan snarare, att jämförelsevis
så många lägenheter hafva ett lägre värde å sina byggnader. Mellan
hushållningssällskapens och öfriga låneförmedlares lägenheter kan i
ofvanstående siffror iakttagas den olikheten, att för de förra de obebyggda
lägenheternas byggnader i genomsnitt hafva ett högre värde än
de bebyggda lägenheternas, under det att för bolag och föreningar
förhållandet är det motsatta.
Minskning
Det belopp, som låneförmedlaren beviljat såsom egnahemslån, är
atdetbegärda *cke
lika stort, som det af den lånesökande begärda. I ganska
lånebeloppet, stor utsträckning hafva låneförmedlarne af en eller annan orsak icke
ansett sig kunna utlämna så stort lån, som begärts, medan åter i ett
och annat fall låneförmedlare funnit sig föranlåten att höja det begärda
lånebeloppet. De uppgifter, som af låneförmedlarne erhållits
angående sådan höjning eller sänkning, hafva sammanförts i tab. 13.
En sammanfattning af antalet fall, vid hvilka en sänkning af det
begärda lånebeloppet ägt rum, ger till resultat, att hushållningssällskapen
nedsatt det begärda beloppet å inalles 1,681 lån till jordbrukslägenheter
och 752 lån till bostadslägenheter, utgörande respektive 28.4 och 33.1
proc. af lånens hela antal. Inom bolagens och föreningarnas lånerörelse
förekommer dylik nedsättning af lånebeloppen i mindre utsträckning.
Endast 31 jordbrukslån och 99 bostadslån, eller respektive 9.4 och 9.8
proc. af hela antalet, hafva drabbats däraf.
En jämförelse mellan de begärda och beviljade lånebeloppens
sammanlagda storlek visar, att reduceringen af de begärda beloppen
uppgår vid hushållningssällskapens jordbrukslån till 17.2 proc. och vid
bostadslånen till 16.7 proc. samt för bolag och föreningar till respektive
14.2 och 16.5 proc.
71
Beträffande orsakerna till de företagna sänkningarna föreligga
visserligen icke fullständiga uppgifter, men en blick på tab. 13 visar dock,
att, åtminstone hvad hushållningssällskapen vidkommer, den vanligaste
orsaken varit, att det begärda lånebeloppet ansetts för högt i förhållande
till lägenheternas värde. Icke mindre än 1,164 af de af
hushållningssällskapen beviljade jordbrukslånen och 370 bostadslån, eller
respektive 19.7 och 16.3 proc. af hela antalet, hafva af denna orsak
blifvit reducerade. Att låneförmedlarne som skäl till minskning af det
begärda lånebeloppet funnit detsamma vara för högt i förhållande till
lägenhetens värde behöfver icke innebära, att det öfverstigit det i författningen
stadgade lånemaximum för jordbruks- och bostadslägenheter
af 5/e respektive äU af det af lånesökanden beräknade värdet, och att
alltså denne begärt större lån för sin lägenhet, än han enligt författningen
kunnat erhålla. Orsaken kan ligga däri, att eu del hushållningssällskap,
såsom redan nämnts, konsekvent tillämpa ett lägre lånemaximum,
eller att låneförmedlaren med hänsyn till säkerheten i det
enskilda fallet icke ansett sig kunna belåna lägenheten så högt, som
den lånesökande begärt. Det kan äfven bero därpå, att, ehuru den
lånesökande icke begärt mer än 5/e respektive % af det af honom beräknade
värdet, låneförmedlaren likväl åsatt lägenheten ett lägre värde,
hvarigenom det begärda lånet kommit att öfverstiga lånemaximum och
därför måst reduceras. En orsak till nedsättning har slutligen varit,
att låneförmedlaren ansett, att sökanden ej behöft hela det begärda
beloppet, men detta har af hushållningssällskapen angifvits endast för
1.6 proc. af alla jordbrukslån och l.l proc. af bostadslånen. Äfven
andra, mera tillfälliga orsaker till sänkning hafva angifvits, hvarjämte
till denna kategori förts de ganska många fall, då uppgifter helt och
hållet saknats. Detta är i ännu större utsträckning förhållandet beträffande
de af bolag och föreningar vidtagna sänkningarna, hvarför
ifrågavarande uppgifter, såsom alltför ofullständiga, i detta fall äro af
mindre intresse.
De detaljerade uppgifterna i tab. 13 för hvarje särskild låneförmedlare
visa, att sänkning af de begärda lånebeloppen förekommer
i mycket växlande utsträckning hos de olika låneförmedlarne. Bland de
hushållningssällskap, som i stor utsträckning nedsatt lånen, märkas
särskildt Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs läns. Af
Värmlands läns hushållningssällskap uppgifves orsaken till reduceringen
i nästan alla fall vara, att det begärda lånebeloppet ansetts för högt i
förhållande till lägenhetens värde, sammanhängande med den ytterligare
begränsning af lånemaximum utöfver den i författningen angifna, som
72
tillämpas af nämnda hushållningssällskap. För Göteborgs och Bohus
samt Kopparbergs läns hushållningssällskap saknas fullständiga uppgifter
om orsakerna till minskningen, men de torde säkerligen i de flesta fall
vara de samma, som angifvits för Värmlands läns hushållningssällskap,
då äfven af de förutnämnda två sällskapen, såsom redan nämnts, lån
endast i undantagsfall beviljats upp till det i författningen medgifna
lånemaximum.
Andra hushållningssällskap åter hafva endast i undantagsfall sänkt
det begärda lånebeloppet. Dit höra främst Östergötlands och Södermanlands
läns hushållningssällskap.
Bland bolag och föreningar tillämpas en dylik nedprutning mycket
sällan, och har hos icke mindre än 14 bolag och föreningar alldeles icke
förekommit.
Antalet iall, då höjning af det begärda lånebeloppet förekommer,
utgör för hushållningssällskapens jordbrukslån 103 och för bostadslånen
28 eller respektive 1.8 och 1.2 proc. af hela antalet dylika lån. Hos
bolag och föreningar har däremot endast en enda gång förekommit
dylik höjning af ett jordbrukslån. Höjningens storlek utgjorde vid hushållningssällskapens
jordbrukslån 21 proc. af det begärda lånebeloppet
och vid bostadslånen omkring 19 proc.
Af alla hushållningssällskap är det dock endast några få, hos
hvilka dylik höjning förekommer. Östergötlands läns hushållningssällskap
har emellertid höjt icke mindre än 62 af de hos detsamma
begärda jordbrukslånen samt 15 bostadslån, i de flesta fall därför att
sällskapet ansett det begärda lånebeloppet otillräckligt för lånesökandens
behof och därför höjt lånebeloppet, för att han ej skulle behöfva låna
på annat håll på mindre fördelaktiga villkor. Närmast därefter i fråga
om antalet höjda lån kommer Västmanlands läns hushållningssällskap,
men för öfrigt förekommer dylik höjning endast i enstaka fall för några
få hushållningssällskap.
c) Uppgifter till belysning af låntagarnes ekonomiska
ställning m. m.
I de till låneförmedlarne utsända frågeformulären begärdes äfven
åtskilliga uppgifter, som kunde vara ägnade att belysa det sätt, hvarpå
låntagarne fullgjorde sina förpliktelser gent emot låneförmedlarne, samt
äfven i öfrigt visa låntagarnes ekonomiska ställning under tiden från
73
lånets beviljande till utgången af år 1911. De uppgifter, som i ifrågavarande
afseende erhållits, hafva sammanförts i tab. 14.
Enligt egnahemsförfattningen är låneförmedlare berättigad att,
där sa påfordras, medgifva låntagare uppskof med inbetalning af den annuitet.
föreskrifna räntan och amorteringen å egnahemslånet. Ett dylikt uppskof
medför dock för låneförmedlaren eu viss uppoffring, då dennes
inbetalning till statskontoret af ränta och amortering å statslånet likväl
skall fullgöras på bestämd tid. Enligt från hushållningssällskapen iiikomna
uppgifter hafva de beviljat uppskof med inbetalning af annuiteten
åt sammanlagdt 62 låntagare för jordbrukslägenheter och 11 låntagare
för bostadslägenheter, motsvarande respektive 1 och 0.5 proc. å
hela antalet af dem beviljade jordbruks- och bostadslån. Bolag och
föreningar hafva beviljat uppskof åt 13 låntagare för jordbrukslägenheter
eller 4 proc. af hela antalet, men däremot endast åt en låntagare för
bostadslägenheter eller 0.1 proc. af samtliga.
Det är naturligt, att af de låntagare, som erhållit sina lån något
af de första åren, flera skola hafva fått uppskof med annuiteten än af
dem, som innehaft sina lån endast ett eller ett par år och därföi ännu
haft endast några få inbetalningar. Detta så mycket mera som under
de första åren efter lånets erhållande låntagaren endast behöfver betala
ränta, enär amorteringsskyldigheten inträder först under det fjärde året.
Siffrorna för hvarje särskildt år i sammandraget af tabell 14 visa också,
åtminstone vid de af hushållningssällskapen beviljade jordbrukslånen,
en jämnt fallande serie från år 1905 till år 1911. Af de låntagare,
som förstnämnda år erhöllo jordbrukslån genom hushållningssällskapens
förmedling, hafva 3.2 proc. fått uppskof med annuitetens inbetalande,
bland 1906 års låntagare är motsvarande procenttal endast 1.8 och
därefter sjunker det år 1907 till 1.7, år 1908 till 1.2, år 1909 till 0.9
och år 19l0 till endast 0.2 proc. Bland dem, som fått sina lån beviljade
under år 1911, har något dylikt uppskof icke kunnat förekomma, då de
ännu icke haft någon inbetalning.
Det är emellertid endast ett fåtal låneförmedlare, för hvilka uppgifter
föreligga om uppskof med inbetalning af annuiteten. Af hushållningssällskapen
är det främst Kristianstads läns, som medgifvit 5.5
proc. af sina låntagare för jordbrukslägenheter och 5.4 proc. af låntagare
för bostadslägenheter dylikt uppskof. Därjämte förekommer
uppskof i mindre utsträckning hos Norrbottens, Malmöhus och Östergötlands
läns hushållningssällskap, men däremot icke i något fall hos öfriga
hushållningssällskap. Hos bolag och föreningar förekommer uppskof
74
endast hos aktiebolaget Hem på landet, som beviljat sådant åt icke mindre
än 21.3 proc. af sina låntagare för jordbrukslägenheter, och därjämte i
ett fall hos Hedentorps egnahemsförening.
Försummelse
Tab. 14 innehåller vidare uppgifter å antalet fall, då låntagare
“annuitet!1 försummat att i rätt tid inbetala annuiteten till låneförmedlaren. Hos
hushållningssällskapen har detta inträffat för jordbrukslån en i 106 och
för bostadslånen i 25 fall, utgörande respektive 1.8 och l.i proc. af
hela antalet lån. Hos bolag och föreningar utgör antalet låntagare,
som försummat sin inbetalning, för jordbrukslån 15 och för bostadslån 1,
eller respektive 4.6 och 0.1 proc. af samtliga. Äfven i detta fall är helt
naturligt antalet försumliga låntagare relativt störst bland dem, som erhållit
sina lån under tidigare år. Bland hushållningssällskapen har dylik
försummelse inträffat hos Jönköpings, Kronobergs, Gottlands, Kristianstads,
Ålfsborgs läns södra, Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbottens
läns hushållningssällskap, med undantag för det sistnämnda
dock endast i några få fall. Hos Norrbottens läns hushållningssällskap
har däremot icke mindre än 68 låntagare för jordbrukslägenheter och
18 låntagare för bostadslägenheter, eller respektive 14.9 och 11.7 proc. af
hela antalet, försummat att i rätt tid fullgöra sina inbetalningar. Som
förklaring härtill har dock från hushållningssällskapet meddelats, att så
snart icke annuiteten inbetalts till kronofogden på uppbördsstämman,
detta antecknats såsom försummelse, under det att man hos öfriga hushållningssällskap
synes hafva gått mindre strängt tillväga.
Låntagare,
Närmast följande kolumner i tab. 14 angifva antalet fall, i hvilka
‘“”obestånd?* låntagare kommit på obestånd och måst frånträda sin lägenhet efter
exekutiv försäljning eller konkurs. Vid hushållningssällskapens lånerörelse
har bland låntagarne för jordbrukslägenheter förekommit 49
dylika fall och bland låntagarne för bostadslägenheter 30, motsvarande
respektive 0.8 och 1.3 proc. af hela antalet låntagare. För bolag och
föreningar äro motsvarande absoluta tal respektive 1 och 12 och de
relativa talen respektive 0.3 och 1.2 proc.
Antalet fall, då låntagare åsamkat låneförmedlare förlust, uppgår
för hushållningssällskapen vid jordbrukslånen till 12 och vid bostadslånen
till 5, i båda fallen 0.2 proc. af hela antalet, samt för bolag och föreningar
vid jordbrukslånen till 3 och vid bostadslånen till 1, motsvarande
respektive 0.9 och 0.1 proc. Om förlustens storlek saknas fullständiga
uppgifter, delvis på grund däraf att densamma icke alltid varit känd
75
vid tiden för uppgifternas meddelande. Hushållningssällskapen hafva
dock uppgifvit förlustens storlek i 11 fall, och i dessa utgjorde den sammanlagdt
9,192 kronor. I de tre fall, där de öfriga låneförmedlarnes
förlust uppgifvits till sin storlek, uppgick den till 680 kronor.
I egnahemsförfattningeu är föreskrifvet, att i kontraktet mellan
låntagaren och låneförmedlaren skall angifvas en bestämd tid, inom
hvilken lånet skall vara till fullo uttaget, vid äfventyr att rätten till utbekommande
af ej lyft belopp skall vara förverkad. Tillika är bestämdt,
att tiden för lånets uttagande till fullo icke får sättas senare än till
början af det år, med hvilket amorteringsskyldigheten inträder, eller
fjärde året efter lånets beviljande.
I hvilken utsträckning låntagarne underlåtit att inom bestämd tid
till fullo uttaga sina lån framgår likaledes af tab. 14. För hushållningssällskapen
hafva 163 jordbrukslån och 54 bostadslån, eller respektive 2.8
och 2.4 proc. af hela antalet, icke blifvit fullständigt uttagna. Hos bolag
och föreningar hafva 15 låntagare för jordbrukslägenheter, eller 4.6 proc.
af hela antalet, och 11 låntagare för bostadslägenheter, eller l.l proc.,
underlåtit att inom bestämd tid lyfta sina lån. Dylik underlåtenhet
förekommer bland låntagarne hos alla hushållningssällskap med undantag
endast för Jönköpings, Kalmar läns norra och Västmanlands läns. Vanligast
synes den vara hos Örebro läns hushållningssällskap. Beträffande
bolag och föreningar förekommer dylik underlåtenhet från låntagarnes
sida endast hos föreningen Hem och Jord, Egnahems låneförmedlingsförening
samt Hedentorps och Tidaholms egnahems föreningar.
Låntagaren är berättigad att före lånetidens utgång helt eller
delvis inbetala egnahemslånets stående del, liksom äfven att under
amorteringstiden på en gång infria återstoden af amorteringsdelen. Den
vanligast förekommande anledningen till att lånet fullständigt inbetalas
är, att lägenheten försäljes och den nye ägaren icke är berättigad eller
icke behöfver öfvertaga egnahemslånet. Dessa fall komma att beröras
närmare i det följande i samband med uppgifterna angående lägenheter,
som öfvergått till annan ägare. Af särskildt intresse äro här
de i tab. 14 meddelade uppgifterna angående de lån, som blifvit fullständigt
inbetalda, utan att lägenheterna försålts. Af de genom
hushållningssällskapens förmedling utlämnade jordbruk slånen hafva 22
på detta sätt inbetalts och af bostadslånen 33, hvilket motsvarar respektive
0.4 och 1.5 proc. af hela antalet jordbruks- och bostadslån. Hos
Ej till fullo
uttagna lån.
Fullständigt
inbetalda lån
m. m.
76
Förverkade
lån.
Lägenheter,
som öfver g åt t
till nya ägare.
bolag och föreningar hafva 1 jordbrukslån och 4 bostadslån, eller respektive
0.3 och 0.4 proc., inbetalts helt och hållet.
Det har äfven i några fall inträffat, att låntagare betalat in hela
sitt lån för erhållande af nytt större lån. Hos hushållningssällskap
hafva af denna orsak 9 jordbrukslån och 2 bostadslån blifvit fullständigt
inbetalade och hos bolag och föreningar 1 jordbrukslån men däremot
intet bostadslån.
Den rätt, som tillkommer låntagare, att verkställa afbetalningar
utöfver lagstadgad amortering har, äfven den, kommit till
användning endast i ringa omfattning. Hos hushållningssällskapen hafva
23 låntagare för jordbrukslägenheter och 5 låntagare för bostadslägenheter
begagnat sig af denna rätt, och hos bolag och föreningar har å
2 jordbruks- och 11 bostadslån verkställts större amortering än den i
författningen föreskrifna.
Om låntagare icke fullgör sina skyldigheter i fråga om lägenhetens
bebyggande^ eller erläggande af ränta och kapitalafbetalning, om fastigheten
vanvårdas eller det med egnahemslånet afsedda ändamålet eljest
förfelas, äger låneförmedlaren rätt att uppsäga egnahemslånet till inbetalning.
Antalet lån, som på detta sätt förverkats, utgör hos hushållningssällskapen
33 jordbruks- och 15 bostadslån samt hos bolag och
föreningar 4 jordbruks- och 2 bostadslån.
Till de i det föregående meddelade uppgifterna rörande låntagarnes
ekonomiska ställning torde den anmärkning böra knytas, att de i de
allra flesta fall grunda sig på så små tal, att de knappast kunna bilda
någon säker utgångspunkt för en jämförelse i detta afseende mellan
resultaten af hushållningssällskapens och de öfriga låneförmedlarnes verksamhet.
En dylik jämförelse försvåras ytterligare däraf, att bolagens
och föreningarnas lånerörelse först med år 1908 nådde någon större
omfattning, hvarför flertalet af deras låntagare ännu innehaft sina lägenheter
endast några få år. Uppgifterna i tab. 14 synas dock gifva vid
handen, att det stora flertalet låntagare såväl hos hushållningssällskap
som hos bolag och föreningar punktligt fullgöra sina skyldigheter sent
emot låneförmedlarne.
I tab. 15 meddelas slutligen åtskilliga uppgifter angående de lägenheter,
som icke innehafvas af den ursprunglige ägaren utan öfvergått
till ny sådan. Hos hushållningssällskapen hafva af 5,909 jordbrukslägenheter
246 eller 4.2 proc. och af 2,271 bostadslägenheter 109 eller
77
4.8 proc. ombytt ägare. Det är naturligt, att de flesta förändringarna
skola hafva inträffat med de lägenheter, som belånats under periodens
tidigare år, och en blick på de relativa tal, som i sammandraget af
tab. 15 angifva förhållandet mellan antalet lägenheter, som bytt ägare,
och hela antalet lägenheter, visar också en jämn nedgång i ifrågavarande
procenttal från år 1905 till år 1911. Af de under förstnämnda
år hos hushållningssällskapen belånade jordbrukslägenheterna hafva icke
mindre än 10.2 proc. öfvergått till ny ägare, för år 1906 har motsvarande
tal redan sjunkit till 8.6 proc., år 1907 utgör detsamma 6
proc., och därefter under de fyra följande åren respektive 5.3, 3.7, l.l
och 0.3 proc. För de hos hushållningssällskapen belånade bostadslägenheterna
är motsvarande relativa tal för år 1905 lika högt som för jordbrukslägenheterna,
eller 10.2 proc., företer därefter i hufvudsak samma
tillbakagång från år till år och utgör år 1911 0.7 proc.
Hos bolag och föreningar utgör det relativa antalet jordbrukslägenheter,
som öfvergått till ny ägare, 7.3 proc. och antalet bostadslägenheter
5.9 proc., alltså i båda fallen något högre tal än för hushållningssällskapen.
Ofvergången till ny ägare, har för det öfvervägande flertalet
lägenheter, skett genom försäljning. I stor utsträckning har därvid
egnahemslånet transporterats på den nye ägaren. Af de hos hushållningssällskapen
belånade jordbrukslägenheterna hafva sålunda 242 blifvit försålda,
hvarvid endast 33 egnahemslån fullständigt inbetalts, i de allra flesta
fall därför att lägenheten öfvergått till någon, som icke varit berättigad
att erhålla egnahemslån. I alla andra fall hafva lånen transporterats
på den nye ägaren. Af hushållningssällskapens bostadslägenheter hafva
104 försålts, hvarvid 79 egnahemslån öfvertagits af köparen och 25
blifvit inbetalda. Hos bolag och föreningar hafva vid försäljning af
jordbrukslägenheter 18 lån öfvertagits och 6 blifvit fullständigt inlösta,
samt vid försäljning af bostadslägenheter 52 lån öfverlåtits och 7 inbetalts.
Det är sålunda genomgående betydligt vanligare, att egnahemslånen,
då lägenheterna försäljas, transporteras på den nye ägaren, än
att de fullständigt återbetalas.
Vid sidan af försäljning förekommer endast en annan form af
öfverlåtelse, nämligen att lägenheten öfvertagits af låntagarens stärbhusdelägare.
Detta har dock skett hos hushållningssällskapen i fråga om
endast 4 jordbruks- och 5 bostadslägenheter, samt hos öfriga låneförmedlare
i fråga om endast 1 bostadslägenhet.
78
Antal.
II. Afslagna låneansökningar.
Såsom redan i inledningen nämnts hafva från låneförmedlarne infordrats
vissa uppgifter äfven angående af dem afslagna låneansökningar.
Antalet dylika under hvart och ett af åren 1905—1911 framgår
af efterföljande tablå. Då emellertid från Kalmar läns södra samt
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap inga uppgifter härutinnan
erhållits, och därjämte de af Stockholms och Västerbottens läns hushållningsällskap
meddelade uppgifterna endast omfatta åren 1910 och
1911, äro tabellernas siffror något för låga.
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Jordbrukslån
Bostadslån
Antal
°/o af alla låne-  ans ökningar
Antal
°/o af alla låne-  ansökningar
Antal
°/o af alla låne-  ansökningar
Antal
°/o af alla låne-  ansökningar
1905
430
40.8
149
40.1
—
—
—
_
1906
176
30.8
59
23.8
—
—
—
_
1907
143
18.4
119
25.6
—
—
_
_
1908
243
21.8
122
22.8
—
—
1
0.4
1909
358
27.1
172
34.0
6
4.2
4
1.3
1910
386
24.0
174
34. s
14
15.6
42
17.8
1911
289
22.3
130
30.6
20
25.0
18
12.2
Samtliga 2,025
26.1
925
30.2
40
10.9
65
6.0
Antalet afslagna låneansökningar uppgår enligt ofvanstående tablå
för hushållningssällskapen till sammanlagdt 2,950, af hvilka 2,025 gällde
lån för jordbruksändamål och 925 för bostadsändamål. Öfriga låneförmedlare
hafva afslagit 40 ansökningar om jordbrukslån och 65 om
bostadslån. Det är således ett ganska betydande antal låneansökningar,
som af låneförmedlarne blifvit afslagna, och de utgöra, särskildt för
hushållningssällskapen, en icke obetydlig del af alla till dem ingifna
låneansökningar. I genomsnitt för alla år hafva hushållningssällskapen
afslagit 26.1 proc. af alla låneansökningar för jordbruksändamål och
30.2 proc. af alla begärda bostadslån. Såsom af förestående tablå
framgår växla emellertid dessa procenttal ganska betydligt under de
olika åren. Både i fråga om jordbruks- och bostadslån äro de afslagna
79
låneansökningarna relativt talrikast under lånerörelsens första år, då
de uppgingo till respektive 40.8 och 40. l proc. af alla låneansökningar.
Det lägsta procenttalet anträffas för jordbrukslåneu år 1907 med 18.4
proc. och för bostadslånen år 1908 med 22.3 proc. Med undantag för
de två första åren äro de afslagna lånens relativa antal genomgående
något större vid bostadslån än vid jordbrukslån, hvilket i någon mån
står i samband därmed, att tillgången på lånemedel varit mera knapp
för de förra än för de senare.
Hos bolag och föreningar bär det mera sällan förekommit, att
låneansökningar afslagits. I fråga om jordbrukslån hafva endast 10.9
proc. af alla ansökningar blifvit afslagna och i fråga om bostadslån
endast 6 proc., under det att, såsom redan nämnts, för hushållningssällskapen
motsvarande relativa tal uppgå till respektive 26.1 och 30.2
proc. De låga procenttalen för bolag och föreningar torde bero därpå,
att dessa låneförmedlare i regel själfva tillhandahålla sina låntagare jord
och hafva en begränsad kundkrets, under det att till hushållningssällskapen
hvem som helst kan ingifva ansökan om egnahemslån. Det
urval, som de senare måste anställa bland de lånesökande, har därför
hos bolag och föreningar i allmänhet försiggått redan före låneansökningarnas
ingifvande i sammanhang med uppgörelse om förvärf af
egnahemslägenhet från bolaget eller föreningen i fråga.
Beträffande antalet af hvarje särskild låneförmedlare afslagna låneansökningar
meddelas uppgifter i tab. H, som därjämte innehåller en
sammanställning af antalet afslagna låneansökningar med hela antalet
ansökningar, såväl beviljade som afslagna, hvarvid de afslagna angifvits
i procent af samtliga. Af hushållningssällskapen når därvid i
fråga om afslagna jordbrukslån Jämtlands läns det högsta procenttalet
med icke mindre än 46.4 och därefter Kopparbergs läns med 45.5 samt
Örebro läns med 44.7. Det minsta relativa antalet afslagna jordbrukslån
uppvisar Malmöhus läns hushållningssällskap med endast 7.4 proc.,
närmast följdt af Kalmar läns norra och Gottlands läns med respektive
10.9 och 12.4 proc. I fråga om bostadslån hafva Gäfleborgs, Örebro och
Jämtlands läns hushållningssällskap afslagit flera ansökningar än de
beviljat. Gottlands och Kalmar läns norra hushållningssällskap åter
hafva afslagit det relativt taget minsta antalet bostadslån (respektive
7.3 och 7.8 proc.).
De flesta bolag och föreningar hafva, af skäl som nyss framhållits,
icke afslagit några låneansökningar. Jordbrukslån hafva afslagits
endast af Egnahems låneförmedlingsförening och aktiebolaget Hem på
landet, och för dem uppgår de afslagna ansökningarnas antal till respektive
80
Tab. H. Antal afslagna låneansökningar under åren 1905—1911.
Jordbrukslån
Bostadslån
Jordbrukslån
Bostadslån
Hushållningssällskap
°/o af
alla
°/o af
alla
Bolag och föreningar
°/o af
alla
°/o af
alla
Antal
låne-
Antal
låne-
Antal
låne.
j Antal
låne-
ansök
ansök
ansök-
ningar
ansök-
Stockholms
läns *) ...
18
37.5
5
26.3
Huskvarna egnahemsförening...
—
_
_
_
Uppsala
» ......
49
25. s
32
31.1
Föreningen Egna hem Hagaby
—
—
—
—
Södermanlands
» ......
74
26.7
84
30.8
Akt. Bol. Rickomberga egna hem
—
—
—
—
Östergötlands
» ......
139
28. s
104
45.4
Akt. Bol. Hem på landet ......
6
9.0
—
—
Jönköpings
40
20.5
22
15.3
» .....
Föreningen Hem och jord ......
Egnahems låneförmedlingsför....
34
18.9
1
43
1.2
27.2
Kronobergs
77
12
19.6
10.9
47
5
40.2
7.8
Kalmar läns södra 2).
•
.
Gottlands läns egnahemsför. ...
—
—
—
—
Gottlands
läns......
29
12.4
3
7.3
Bergslagets bostads akt. bol....
—
—
10
4.1
Blekinge
» ......
97
33. s
23
31.5
Källtorps egnahemsförening ...
—
—
—
—
Kristianstads
» ......
207
18.8
62
29.5
Kungsörs egnahemsförening ...
—
—
—
—
Malmöhus
» ......
20
7.4
12
18.5
Malmöhus läns egnahemsför. ...
—
—
—
—
Hallands
» ......
29
32.6
19
31.1
Annebergs egnahemsförening...
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus
» *)-
Kristianstads egnahemsförening
—
—
3
5.7
Alfsborgs läns norra..
56
28.0
12
38.7
Hedentorps egnahemsförening ..
—
—
—
—
Älfsborgs läns södra
94
22.2
38
28.s
Vulcans egnahemsförening......
—
—
—
—
Skaraborgs
läns......
104
25.9
8
16.3
Tidaholms egnahemsförening...
—
—
—
—
Värmlands
» ......
117
27.5
67
42.7
Boxholms egnahemsförening ...
—
—
—
—
Örebro
» ......
105
44.7
70
53.8
Sandvikens egnahems akt. bol.
—
—
—
—
Västmanlands
» ......
54
20.9
22
41.5
Skara egnahemsförening.........
Kopparbergs
> ......
51
45.5
63
31.7
Föreningen Hem och härd......
—
—
—
—
Gäfleborgs
» ......
133
39.2
119
54.3
Akt. Bol. Månsbo egna hem ...
_
—
8
72.7
V ästemorrlands
> ......
80
30.2
10
13.2
Akt. Bol. Bankesta småbruk...
_
—
—
—
Jämtlands
» ......
264
46.4
65
53.8
Färlöfs egnahemsförening ...
—
—
—
—
Västerbottens
» *)...
12
17.6
3
12.5
Linköpings egnahemsförening...
—
—
—
—
Norrbottens
» ......
164
26.5
30
16.3 1
Tollarpsortens egnahemsför. ...
—
—
—
—
*) För Stockholms och Västerbottens läns hushållningssällskap saknas uppgifter för åren 1905—1909, hvadan
de här meddelade uppgifterna endast afse åren 1910—1911.
’) För Kalmar läns södra samt Göteborgs och Bohm läns hushållningssällskap saknas helt och hållet uppgifter
angående afslagna låneansökningar.
81
18.9 och 9 proc. af hela antalet. I fråga om bostadslån har aktiebolaget
Månsbo egna hem att uppvisa icke mindre än 8 afslagna låneansökningar
mot endast 3 beviljade. Egnahems låneförmedlingsförening har
afslagit 27.2 proc. af alla ansökningar om bostadslån.
Angående yrkesfördelningen bland de lånesökande, som fått sina
ansökningar afslagna, meddelas uppgifter i tab. 16, hvarvid de lånesökande
fördelats på samma yrkesgrupper, som kommit till användning
vid yrkesfördelningen bland låntagarne i tab. 5. Efterföljande tablå
innehåller en sammanfattning af uppgifterna i tab. 16 och anger yrkesfördelningen
bland dessa lånesökande, åren 1905—1911.
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Jordbrukslån Bostadslån Jordbrukslån Bostadslån
antal
Hemmansägare o. dyl............................ 298
Statare................................................ 51
Torpare ........................................... 147
Jordbruksarbetare i allmänhet............... 554
Jordbruksarbetare med speciell sysselsättning
...................................... 27
Soldater och båtsmän........................... 93
Gruf- och fabriksarbetare ..................... 147
Handtverkare....................................... 227
Grofarbetare ....................................... 231
Lägre tjänstemän................................. 42
Diverse yrken ...............................  63
Kvinnor ............................................. 56
Summa 1,936
0/
lo
antal
0/
lo
antal
0/
lo
antal
0/
Jo
15.4
5
0.6
2
5.o
—
-
2.6
8
0.9
—
—
—
—
7.6
8
0.9
1
2.5
—
—
28.6
77
8.5
22
55.0
3
4.6
1.4
12
1.3
1
2.5
—
—
4.8
10
1.1
—
—
2
3.1
7.6
253
28.0
4
lO.o
24
36.9
11.7
247
27.4
3
7.5
9
13.8
11.9
146
16.2
4
lO.o
12
18.5
2.2
40
4.4
—
—
5
7.7
3.3
54
6.o
1
2.5
9
13.8
2.9
42
4.7
2
5.o
1
1.6
100.0
902
100.0
40
100.0
65
100.0
Ofvanstående yrkesfördelning öfverensstämmer i sina hufvuddrag
ganska nära med yrkesfördelningen bland låntagarne, sådan den framgår åt
den å sid. 25 meddelade tablån. De jordbruksidkande klasserna omfattade
62.6 proc. af hushållningssällskapens låntagare för jordbruksändamål och
11.5 proc. af deras låntagare för bostadsändamål. Bland de lånesökande,
som hos hushållningssällskapen sökt egnahemslån för jordbruksändamål
men fått ansökningarna afslagna, tillhöra 60.4 proc. de jordbruksidkande
klasserna, och bland dem som sökt bostadslån 13.3 proc., således både
11
De lånesfj/candes
yrke.
82
Skälen för
af slag.
vid jordbruks- och bostadslån en mycket nära öfverensstämmelse. För
öfriga låneförmedlare äro däremot de jordbruksidkande klasserna betydligt
talrikare bland dem, som förgäfves sökt lån, än bland låntagarne.
Af de förra tillhöra i fråga om jordbrukslån icke mindre än 65 proc.
och i fråga om bostadslån 7.7 proc. de jordbruksidkande grupperna,
medan för låntagarne motsvarande procenttal utgöra endast resp. 39.4 och
1 proc. De absoluta talen äro dock här så små, att detta mycket väl
kan bero på tillfälliga omständigheter. Till en del kunna möjligen de
höga procenttalen för de lånesökande, som fått sina ansökningar afslagna,
bero därpå, att det öfvervägande flertalet af bolag och föreningar afslagna
låneansökningar faller på Egnahems låneförmedlingsförening, som
i större utsträckning än de flesta andra bolag och föreningar har sin
verksamhet på den rena landsbygden.
Af öfriga yrkesgrupper äro bland dem, som förgäfves sökt lån,
graf- och fabriksarbetare, handtverkare och grofarbetare de talrikaste,
hvarje grupp omfattande ungefär samma relativa antal som bland låntagarne.
En öfversikt öfver de skäl, på grund af hvilka låneförmedlarne
ansett sig böra afstå låneansökningarna, meddelas i tab. 17. En sammanfattning
af tabellens uppgifter lämnas därjämte i följande tablå:
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
Jordbrukslån Bostadslån Jordbrukslån Bostadslån
antal
0/
Jo
antal
0/
/o
antal
0/
Jo
antal
0/
lo
Personliga egenskaper...........................
64
3.2
20
2.2
—
—
—
—
Sökanden för ung.................................
20
1.1
4
0.4
-
—
—
—
»
» gammal..........................
90
4.5
34
3.7
o
5.0
5
7.7
Svag ekonomi ....................................
Sökanden i för goda ekonomiska omstän-
199
9.8
90
9.s
2
5.0
3
4.6
digheter ......................................
102
5.0
51
5.5
3
7.5
4
6.2
Sökanden äger redan förut lägenheten ...
Lägenheten utgöres af sjelfständig fastig-
320
15.S
55
6.0
—
—
—
—
het, som redan är eget hem............
396
19.6
67
7.3
—
—
—
—
Lägenheten är redan förut bebyggd ......
81
4.0
40
4.3
—
—
1
1.5
För högt värde å lägenheten..................
96
4.8
93
10.1
1
2.5
6
9.2
»
» pris »
»
..................
189
9.3
38
4.1
—
—
—
—
Lägenheten belägen å stads område ......
7
0.3
54
5.9
—
—
—
—
83
Hushållningssällskap
Bolag och föreningar
.1 ordbrukslån Bostadslån .Jordbrukslån Bostadslån
antal
Lagenheten belägen i eller invid tätare
bebyggdt samhälle ........................ 14
Lägenheten olämplig till eget hem.........
118
Otillräckliga lånemedel ....................... 20
Andra orsaker .................................... 306
Samtliga 2,022
0/
/o
antal
0/
/o
antal
0/
/o
antal
0/
/o
0.7
95
10.3
_
_
—
_
5.8
43
4.7
—
—
—
—
1.0
88
9.5
7
17.5
30
46.2
15.1
149
16.2
25
62.5
16
24.8
100.0
»21
100.0
40
100.0
65
100.0
De skäl för afslag å låneansökningar, som i ofvanstående tablå
hänförts till personliga egenskaper, äro i de flesta fall, att låntagaren
icke fyllt de fordringar, som egnahemsförfattningen ställer på alla låntagare,
att de skola äga god frejd samt vara kända för sparsamhet,
nykterhet och hedrande vandel. Af denna orsak hafva hushållningssällskapen
afslagit 64 ansökningar om jordbrukslån och 20 om bostadslån,
motsvarande resp. 3.2 och 2.2 proc. af alla afslagna låneansökningar.
Egnahemsförfattningens stadgande om låntagares ålder har föranledt
hushållningssällskapen att afslå 20 ansökningar om jordbrukslån
och 4 ansökningar om bostadslån, motsvarande resp. l.l och 0.4 proc.
af hela antalet afslagna lån, på grund af att sökanden varit för ung,
samt 90 ansökningar om jordbrukslån och 34 om bostadslån (resp. 4.5
och 3.7 proc), emedan sökanden varit för gammal. Öfriga låneförmedlare
hafva icke i något fall funnit anledning att afslå låneansökningar på
grund af att sökanden varit för ung, men däremot ansett sig böra
vägra 2 personer jordbrukslån och 5 bostadslån, emedan de ansett dem
för gamla.
Ett ganska ofta förekommande skäl till afslag har varit, att låneförmedlaren
ansett den sökande hafva alltför svag ekonomi för att
kunna erhålla egnahemslån. Detta skäl till afslag har af hushållningssällskapen
uppgifvits för 199 jordbruks- och 90 bostadslån, motsvarande
i båda fallen 9.8 proc. af samtliga, och af öfriga låneförmedlare för 2
jordbruks- och 3 bostadslån. Det har emellertid äfven inträffat i icke
så få fall, att låneförmedlaren, på grund af egnahemsförfattningens stadgande,
att låntagaren skall vara i behof af kraftigt bistånd för förvärfvande
af eget hem, ansett den lånesökande vara i för goda ekonomiskaomständigheter
för att vara berättigad att erhålla egna
-
84
hemslån. Bland de lånesökande hos hushållningssällskapen hafva 5
proc. af dem, som begärt lån för jordbruksändamål, och 5.5 proc. bland
dem, som begärt bostadslån, fått sina ansökningar afslagna på denna
grund, och bland de lånesökande hos bolag och föreningar hafva vid
jordbrukslån 3 och vid bostadslån 4 (resp. 7.5 och 6.2 proc.) af samma
orsak fått afslag.
De hittills berörda skälen för afslag hänföra sig alla till den lånesökandes
person och kunna därför lämpligen sammanfattas till en grupp,
som af alla afslagna låneansökningar omfattar för hushållningssällskapen
23.6 proc. af jordbrukslån en och 21.6 proc. af bostadslånen samt för
bolag och föreningar resp. 17.5 och 18.5 proc.
Vid sidan af denna grupp af orsaker till afslag står en annan,
som hänför sig till lägenheten, för hvilken lånet begärts. Ett ofta
förekommande fall har varit, att låneförmedlaren icke ansett sig böra
bevilja det begärda lånet, emedan något nytt eget hem icke därigenom
skulle hafva bildats, i det att antingen sökanden redan förut ägt
lägenheten eller denna utgjorts af en själfständig fastighet, som
redan var eget hem, eller slutligen lägenheten redan förut varit
fullt bebyggd. Hushållningssällskapen hafva af dessa anledningar afslagit
icke mindre än 797 ansökningar om jordbrukslån, eller 39.4 proc. af
samtliga, och 162 ansökningar om bostadslån (17.6 proc.). För öfriga
låneförmedlare har däremot liknande anledning till afslag förekommit
endast i ett fall, vid en ansökan om bostadslån.
I tablån å sid. 82 följer härefter närmast i ordningen som skäl för
afslag, att lägenheten haft för högt värde, d. v. s. lägenhetens värde
har öfverstigit det i egnahemsförfattningen bestämda värdemaximum.
Af denna anledning hafva hushållningssällskapen afslagit ansökningar
om 96 jordbruks- och 93 bostadslån (resp. 4.8 och 10. l proc.) och bolag
och föreningar 1 jordbruks- och 6 bostadslån (resp. 2.5 och 9.2 proc.).
I icke så få fall har äfven som skäl för afslag uppgifvits, att låneförmedlaren
ansett det pris, den lånesökande skulle betala för lägenheten,
alltför högt och därför icke velat genom utlämnande af lån
medverka till ett för den lånesökande ofördelaktigt köp. Hushållningssällskapen
hafva af denna anledning afslagit 189 ansökningar om
jprdbrukslån och 38 om bostadslån, motsvarande resp. 9.3 och 4.1 proc.
Ofriga låneförmedlare hafva däremot icke af samma orsak afslagit några
ansökningar.
Såsom redan i det föregående framhållits, har hushållningssällskapens
låneverksamhet hufvudsakligen varit inriktad på den rena landsbygden.
Ett uttryck för att denna begränsning åtminstone från åtskilliga
85
hushållningssällskaps sida varit fullt afsiktlig, är den omständigheten,
att de stundom afslagit låneansökningar af den orsak, att lägenheterna
varit belägna invid stad eller tätare bebyggdt samhälle. Detta har
varit orsaken till afslag å 21 jordbruks- och 149 bostadslån (resp. 1
och 16.2 proc.).
Hushållningssällskapen hafva stundom afslagit låneansökningar
äfven på den grund, att de ansett lägenheterna olämpliga till egna
hem. Detta skäl har uppgifvits för 118 jordbruks- och 43 bostadslån,
motsvarande resp. 5.8 och 4.7 proc. af alla afslagna låneansökningar.
Bolag och föreningar hafva däremot icke af denna orsak afslagit några
begärda lån.
Sammanfattas alla de orsaker till afslag, som hänföra sig till
lägenheterna, utgöra de för hushållningssällskapen 60.3 proc. af de af
dem afslagna jordbruks- och 52.7 proc. af bostadslånen, hvaremot för
bolag och föreningar motsvarande relativa tal uppgå till endast resp.
2.5 och 10.7 proc.
De låneansökningar, som låneförmedlarne måst afstå, på grund af
att de för dem disponibla lånemedlen varit otillräckliga, uppgå för
hushållningssällskapen till 20 för jordbruks- och 88 för bostadsändamål
(resp. 1 och 9.5 proc.), samt för öfriga låneförmedlare till 7 af det
förra och 30 af det senare slaget (resp. 17.5 och 46.2 proc.). Att de
på denna grund afslagna låneansökningarna äro relativt talrikare å
ena sidan för bolag och föreningar än för hushållningssällskap och å
den andra äfvenledes för bostads- än för jordbrukslån, öfverensstämmer
väl med det förut påpekade förhållandet, att, då låneförmedlarne begärt
statslån ur egnahemslånefonden, dels bolag och föreningar fått vidkännas
större nedprutningar å de begärda lånebeloppen än hushållningssällskapen,
dels jordbrukslånen i detta afseende intaga en mera gynnad ställning
än bostadslånen.
Slutligen hafva i tablån å sid. 83 likaväl som i tab. 17 under
rubriken andra orsaker sammanförts ett antal afslagna låneansökningar,
som icke kunnat hänföras till någon af de i det föregående anförda
rubrikerna. Denna grupp omfattar för hushållningssällskapen 15.1 proc.
af jordbrukslånen och 16.2 proc. af bostadslånen samt för bolag och
föreningar resp. 62.5 och 24.6 proc. Bland orsaker som räknats hit må
särskilt nämnas, att lånehandlingarna varit ofullständiga, att sökanden
lämnat oriktiga uppgifter, att ändamålet med lånet ej varit det i egnahemsförfattningen
afsedda, att sökanden ej varit kroppsarbetare, att sökanden
varit gift kvinna, som ej hade boskillnad. Kronobergs läns hushållningssällskap
har afslagit 27 ansökningar om bostadslån med den motive
-
86
ringen, att lån för bostadsändamål endast undantagsvis lämnas. Ålfsborgs
läns båda hushållningssällskap hafva afslagit åtskilliga ansökningar
såväl om jordbruks- som bostadslån, emedan sökanden fortfarande ämnade
försörja sig som fabriksarbetare. För det relativt stora antal af bolag
och föreningar afslagna låneansökningar, som räknats till samma grupp,
är den uppgifna orsaken till afslag i de allra flesta fäll ofullständiga
handlingar.
BEVILJADE LAN.
87
Tab. l. Uppgifter för hvarje låiieförmcdlare angående begärdt, beviljadt
och återburet statslånebelopp, åren 1905—1911.
A) Hushållningssällskapen.
Hushållningssällskap
Begärdt lånebelopp (kr.)
Jord-
bruks-
lån
Bostads- j
lån
Summa
Stockholms
läns
505,000
235,000
740,000
Uppsala
)>
569,000
206,800
775,800
Södermanlands
ii
897,100
574,400
1,471,500
Östergötlands
ii
1,250,000
540,000
1,790,000
Jönköpings
ii
597,250
398,500
995,750
Kronobergs
ii
820,000
285,000
1,105,000
Kalmar läns norra
630,000
365,000
995,000
Kalmar läns södra .
595,000
605,000
1,200,000
Gottlands
läns
804,545
114,075
918,620
Blekinge
ii
960,000
290,000
1,250,000
Kristianstads
ii
3,100,000
575,000
3,675,000
Malmöhus
ii
1,360,000
400,000
1,760,000
Hallands
a
388,000
229,000
617,000
Göteborgs och Bohus
a
435,000
865,000
1,300,000
Älfsborgs läns norra.
993,400
346,000
1,339,400
Älfsborgs läns södra.
1,350,000
610,000
1,960,000
Skaraborgs
äns
887,530
120,650
1,008,180
Värmlands
a
894,500
313,300
1,207,800
Örebro
ii
384,200
146,000
530,200
Västmanlands
ii
916,500
104,600
1,021,100
Kopparbergs
a
847,800
534,700
1,382,500
Gäfleborgs
a
825,000
430,000
1,255,000
V ästernorrlands
a
850,000
315,000
1,165,000
Jämtlands
a
822,550
167,900
990,450
Västerbottens
ii
560,000
285,000
845,000
Norrbottens
a
1,470,000
460,000
1,930,000
Samma
23,712,375
| 9,615,925
33,228,300
Till fonden återfallet eller
Beviljadt lånebelopp (kr.)
återbetaldt belopp (kr.)
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
480,000
120,000
600,000
241,750
31,550
273,300
449,000
141,800
590,800
55,500
41,950
97,450
897,100
489,400
1,386,500
192,530
65,550
258,080
1,139,050
250,000
1,389,050
174,200
12,000
186,200
487,250
243,500
730,750
60,850
10,600
71,450
720,000
170,000
890,000
104,540
49,910
154,450
595,000
242,000
837,000
331,500
103,500
435,000 j
495,000
305,000
800,000
277,450
84,590
362,040
502,030
55,200
557,230
23,525
4,925
28,450
855,000
175,200
1,030,200
289,131
101,346
390,477
2,665,000
248,000
2,913,000
50
9,950
10,000
1,090,000
166,000
1,256,000
107,025
70,350
177,375
298,000
154,000
452,000
70,800
54,700
125,500
385,000
415,000
800,000
15,650
21,350
37,000
872,600
197,000
1,069,600
575,270
164,000
739,270
1,170,000
440,000
1,610,000
432,975
229,815
662,790
816,800
105,200
922,000
237,570
62,050
299,620
820,000
217,000
1,037,000
200,550
81,600
282,150
339,200
95,000
434,200
15,665
14,075
29,740
816,500
83,600
900,100
46,000
38,100
84,100
760,700
364,700
1,125,400
596,500
202,700
799,200
805,000
230,000
1,035,000
281,200
36,600
317,800
780,000
240,000
1,020,000
397,920
158,750
556,670
800,050
123,700
923,750
82,175
1,000
83,175
510,000
245,000
755,000
299,075
189,100
488,175
1,225,000
206,000
1,431,000
262,561
66,900
329,461
20,773,280
| 5,722,300
26,495,680
5,371,962
1,906,961
7,278,923
88
BEVILJADE LÅN.
Tab. l (forts.). Uppgifter för hvarje låneförmedlare angående begärdt,
beviljadt och återburet statslånebelopp, åren 1905—1911.
B) Bolag och föreningar.
Låneförmedlare
Begärdt lånebelopp (kr.)
Beviljadt lånebelopp (kr.)
Till fonden återfallet eller
återbetaldt belopp (kr.)
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
|
| Summa
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Huskvarna egnahemsf. (Jönköpings 1.)
9,000
351,000
360,000
9,000
288,000
297,000
21,500
21
Föreningen Egna hem Hagaby (Öre-
bro 1.) ......................
357,000
357,000
262,000
Akt.-bol. Rickomberga egna hem
(Uppsala 1.) ...........................
—
28,000
28,000
—
28,000
28,000
—
_
_
Akt.-bol. Hem på landet (Stockholms
stad).......................................
855,000
280,000
1,135,000
600,000
90,000
690,000
344,000
50,321
394,321
Akt.-bol. Egnahemslån (Stockholms 1.)
-
600,000
600,000
135,000
135,000
—
_
_
Föreningen Hem och Jord (Söder-
manlands 1.) ..........................
30,000
425,000
455,000
10,000
220,000
230,000
7,000
11,200
18,200
Egnahems låneförmedlingsförening
(Östergötlands 1.) .....................
1,250,000
1,450,000
2,700,000
550,000
290,000
840,000
100
_
100
Gottlands läns egnahemsförening
(Gottlands 1.).........................
142,500
266,125
408,625
117,500
116,125
233,625
23,800
2,560
26,360
Bergslagets hostadsakt.-bol. (Koppar-
bergs 1.) .................................
2,250,000
2,250,000
—
665,000
665,000
—
59,000
59,000
Källtorps egnahemsförening (Koppar-
bergs 1.).................................
—
72,000
72,000
—
50,000
50,000
—
1,000
1,000
Kungsörs egnahemsförening (Väst-
manlands 1.) ...........................
—
54,400
54,400
—
54,400
54,400
—
16,100
16,100
Malmöhus läns egnahemsförening
(Malmöhus 1.) ........................
750,000
550,000
1,300,000
455,000
175,000
630,000
95,050
31,000
126,050
Annebergs egnahemsförening (Jön-
köpings 1.)..............................
—
150,000
150,OOol
—
40,000
40,000
—
_
_
Kristianstads egnahemsförening (Kri-
stianstads 1.) .......................
—
600,000
600,000
125,000
125,000
—
25,000
25,000
Hedentorps egnahemsförening (Kri-
1
stianstads 1.)........................
— 1
350,000
350,000-
- 1
70,000
70,000
—
-
BEVILJADE LÅN.
89
Begärdt lånebelopp (kr.)
Beviljadt lånebelopp (kr.)
Till fonden återfallet eller
återbetaldt belopp (kr.)
Låneförmedlare
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Jord- !
bruks-  lån
Bostads-
lån
Summa
Jord-
bruks-
lån
Bostads-
lån
Summa
Yulcans egnahemsförening (Skara-
1,000
borgs 1.).................................1
Tidaholms egnahemsförening (Skara-
10,000
220,000
230,000
10,000
30,000
40,000
1,000
borgs 1.) .................................J
Föreningen Hem och Härd (Alfs-
275,000
275,000
50,000
50,000
3,900
3,900
borgs 1.).................................
Boxholms egnahemsförening (Öster-
—
150,000
150,000
15,000
15,000
6,500
6,500
götlands 1.)..............................
Sandvikens egnahemsakt.-bol. (Gäfle-
—
200,000
200,000
10,000
10,000
borgs 1.) .................................
Skara egnahemsförening (Skara-
—
250,000
250,000
10,000
10,000
borgs 1.) .................................
Akt.-bol. Månsbo egna hem (Koppar-
—
100,000
100,000
70,000
70,000
50,000
50,000
bergs 1.) ...............................
Akt.-bol. Bankesta småbruk (Stock-
—
30,000
30,000
_
5,000
5,000
holms stad) .........................
Färlöfs egnahemsförening (Kristian-
100,000
—
100,000
70,000
70,000
stads 1.) .................................
Linköpings egnahemsförening (Öster-
—
60,000
60,000
_
20,000
20,000
götlands 1.) .............................
Tollarpsortens egnahemsförening (Kri-
—
50,000
50,000
10,000
10,000
stianstads 1.)...........................
Torskebäckens
egnahemsförening
—
50,000
50,000
20,000
20,000
11,000
11,000
(Värmlands 1.) ........................
Akt.-bol. Svenska småbruk (Stock-
10,000
50,000
60,000
10,000
"
10,000
10,000
10,000
holms 1.) ................................
Föreningen Statslån för Egna hem
140,000
—
140,000
"
(Stockholms stad).....................
Kramfors egnahemsförening (Väster-
—
60,000
60,000
—
norrlands 1.) ...........................
Munkedals egnahemsförening (Göte-
30,000
30,000
—
borgs och Bohus 1.)................
10,000
40,000
50,000
—
—
—
—
—
—
Årsta egnahemsförening (Uppsala 1.
Sömma
—
30,000
30,000
—
—
—
—
—
—
3,306,500 9,378,525 12,685,025
i|1i,822,500 2,848,525
4,671,025
480,95C
»| 289,081
| 770,031
12
90
BEVILJADE LÅN,
Tab. 2. Uppgift för hvarje låneförmedlare a den ej till betalning
förfallna kapitalskuld till staten vid 1911 års slut.
Hushållningssällskap
Jordhrukslån
Kronor
Bostadslån
Kronor
Summa
Kronor
Stockholms
läns ..............................
232,501.—
88,271.50
320,772.50
Uppsala
,,
.............................
365,035.61
99,046.58
464,082.19
Södermanlands
,,
..............................
650,959.52
395,618.30
1,046,577.82
Östergötlands
„
.............................
788,658.90
J) 274,971.84
1,063,630.74
Jönköpings
................................
345,938.16
214,243.16
560,181.32
Kronobergs
„
..............................
589,682.88
121,072.3 5
710,755.23
Kalmar
„ norra .....................
257,702.a 7
130,983.11
388,685.48
„
södra .....................
186,961.83
249,345.91
436,307.74
Gottlands
„
..............................
445,268.53
33,474.33
478,742.86
Blekinge
„
.............................
526,050.41
73,735.40
599,785.81
Kristianstads
„
........................ .....
2,618,773.78
220.317.99
2,839,091.77
Malmöhus
„
..............................
967,216.40
125,497.—
1,092,713.40
Hallands
„
..............................
206,581.06
73,746.82
280,327.88
Göteborgs och Bohus „
..............................
363,906.59
390,100.14
754,006.73
Alfsborgs
„ norra .....................
293,764.31
33,462.10
327,226.41
»
„ södra .....................
690,703.36
198.844.3 6
889,547.72
Skaraborgs
„
............................
576,626.56
42,930.73
619,557.29 j
Värmlands
„
..............................
596,313.43
125,699.21
722,012.64 |
Örebro
„
..............................
294,662.50
60,145.89
354,808.39 j
Västmanlands
.,
..............................
756,060.19
44,784.7 0
800,844.89 !
Kopparbergs
„
..............................
139,768.09
161,634.3 3
301,403.32 I
Gäfleborgs
„
..............................
536,878.76
186,176.01
723,054.77
Västernorrlands
,,
..............................
381,394.65
79,893.6 9
461,288.34 1
Jämtlands
,,
............................
696,357.63
119,621.79
815,979.42 j
Västerbottens
„
.............................
209,222.79
55,614.49
264,837.28 j
Norrbottens
„
..............................
843,913.6 5
138,180.98
982,094.63 j
Samtliga
14,560,903.86
3,737,412.71
18,298,316.57 j
*) Orsaken hvarför skulden å bostadslån är större än det i statslån beviljade beloppet (jfr
tab. 1) är, att hushållningssällskapet några gånger erhållit tillstånd att såsom bostadslån använda
odisponerade jordbrukslånemedel.
BEVILJADE LÅN.
91
Tab. 2 (forts ). Uppgift för hvarje låneförmedlare å den ej till
betalning förfallna kapitalskuld till staten vid 1911 års slut.
Bolag och föreningar
J ordbrukslån
Kronor
Bostadslån
Kronor
Summa
Kronor
Huskvarna egnahemsförening ...........................
9,000.—
262,271.2 7
271,271.27
Föreningen Egna hem Hagaby ........................
—
255,585. si
255,585.81
Aktiebolaget Rickomberga egna hem ...............
—
23,937.90
23,937.90
Aktiebolaget Hem på landet ...........................
287,000.—
5,700.—
292,700.—
Aktiebolaget Egnahemslån ..............................
—
132,000.—
132,000-
Föreningen Hem och Jord ..............................
3,000.—
211,500.—
214,500.-
Egnahems låneförmedlingsförening.....................
550,000.—
290,000.—
840,000.-
Gottlands låns egnahemsförening ....................
92,050.—
113,565.—
205,615.-
Bergslagets bostadsaktiebolag..........................
—
591,705.83
591,705.83
Källtorps egnahemsförening..............................
—
49,000.-
49,000.-
Kungsörs egnahemsförening.............................
—
38,300.—
38,300 —
Malmöhus Iåns egnahemsförening.....................
321,250.—
138,300.—
459,550 —
Annebergs egnahemsförening ...........................
-
40,000.—
40,000 —
Kristianstads egnahemsförening ........................
—
111,000.—
111,000 —
Hedentorps egnahemsförening...........................
—
70,000.—
70 000.-
Vulcans egnahemsförening ..............................
9,000.—
30,000.—
39,000.-
Tidaholms egnahemsförening ...........................
46,300.—
46.300.—
Boxholms egnahemsförening..............................
—
10,000.—
10,000.-
Sandvikens egnahemsaktiebolag.......................
—
10,000.—
10,000.-
Skara egnahemsförening .................................
—
20,000.—
20,000-
Föreningen Hem och Härd..............................
—
8,900.—
8,900.-
Aktiebolaget Månsbo egna hem.......................
—
5,000.—
5,000.-
Aktiebolaget Bankesta småbruk........................
70,000.—
—
70,000.-
Färlöfs egnahemsförening.................................
—
20,000.—
20,000.-
Linköpings egnahemsförening ...........................
—
10,000.—
10,000.-
Tollarpsortens egnahemsförening ....................
9,000.-
9,000-
Samtliga
1,341,300.-
2,502,065.81
3,843,365.81
92
BEVILJADE LÅN.
Tab. 3 De beviljade lånens antal och belopp,
åren 1905—1911.
A) Hushållningssällskapens lånerörelse.
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
| Antal
Belopp (kr.)
|
Antal
Belopp (kr.)
Stockholms läns ............
1905
6
14,750
8
11,000
14
25,750
1906
7
14,900
3
6,250
10
21,150
1907
12
33,900
13
28,650
25
62,550
1908
20
69,900
11
21,050
31
90,950
1909
8
28,600
6
11,900
14
40,500
1910
18
59,900
8
17,500
26
77,400
1911
12
46,350
6
10,300
18
56,650
S:a
83
268,300
55
106,650
138
374,950
Uppsala läns .................
1905
15
28,700
8
8,200
23
36,900
1906
12
34,000
12
20,300
24
54,300
1907
21
59,100
12
21,800
33
80,900
1908
16
48,950
12
23,000
28
71,950
1909
19
63,450
10
14,650
29
78,100
1910
25
75,000
9
10,000
34
85,000
1911
33
95,000
8
10,000
41
105,000
S:a
141
404,200
71
107,950
212
512,150
Södermanlands läns.........
1905
28
71,300
40
82,700
68
154,000
1906
32
95,850
43
96,200 j
75
192,050
1907
30
98,450
60
161,050
90
259,500
1908
46
181,130
30
78,510
76
259,640
1909
28
95,900
8
18,700
36
114,600
1910
25
89,700
4
9,100
29
98,800
1911
14
53,550
4
9,350 1
18
62,900
S:a
203
685,880
189 |
455,610 |
392
1,141,490 I
BEVILJADE LÅN.
93
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
1
Antal
Belopp (kr.)
j Östergötlands läns .........
1905
35 |
71,200
9
11,700
44
82,900
1906
39
76,450
9
16,600
48
93,050
1907
42
100,000
14
29,800
56
129,800
1908
75 1
192,800
32
74,400
107
267,200
1909
45
115,200
33
82,300
78
197,500
1910
51
138,000
10
26,300
61
164,300
1911
57
139,400
18
44,900
75
184,300
S:a
344
833,050
125
286,000
469
1,119,050
Jönköpings läns...............
1905
18
28,050
16
24,000
34
52,050
1906
10
19,000
1
1,500
11
20,500
1907
3
3,400
10
15,000
13
18,400
1908
28
64,800
47
87,610
75
152,410
1909
40
100,550
18
29,100
58
129,650
1910
23
53,300
15
28,200
38
81,500
1911
33
100,000
15
25,000
48
125,000
S:a
155
369,100
122
210,410
277
579,510
Kronobergs läns...............
1905
30
55,100
11
16,750
41
71,850
1906
33
59,815
14
19,590
47
79,405
1907
44
101,600
10
20,600
54
122,200
1908
62
136,830
29
167,050
91
203,880
1909
29
66,375
2
2,500
31
68,875
1910
59
123,540
3
3,900
62
127,440
1911
59
157,125
1
2,000
60
159,125
S:a
316
700,385
70
132,390
386
832,775
Kalmar läns norra............
1905
8
20,800
4
5,900
12
26,700
1906
5
10,200
3
3,800
8
14,000
1907
8
18,700
4
6,400
12
25,100
1908
24
69,700
6
10,900
30
80,600
1909
22
57,700
12
32,400
34
90,100
j 1910
15
34,600
17
46,800
32
81,400
1911
16
50,400
13
28,500
29
78,900
! S:a
98
262,100
59
134,700
157
396,800
94
BEVILJADE LÅN.
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
j Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Kalmar läns södra .........
1905
_
_
4
5,800
4
5,800
1906
5
9,250
12
17,550
17
26,800
1907
10
22,600
26
56,925
36
79,525
1908
16
46,300
25
55,350
41
101,650
1909
9
28,900
32
73,400
41
102,300
1910
20
58,800
28
45,000
48
103,800
1911
9
24,700
15
30,750
24
55,450
-
S:a
69
190,550
142
284,775
211
475,325
Gottlands läns ...............
1905
24
52,800
8
5,575
32
58,375
1906
10
17,630
—
—
10
17,630
1907
9
27,500
3
3,875
12
31,375
1908
21
56,715
7
9,700
28
66,415
1909
67
186,100
10
17,350
77
203,450
1910
36
93,300
10
15,701
46
109,001
1
1911
38
123,100
—
—
38
123,100
S:a
205
557,145
38
52,201
243
609,346
Blekinge läns..................
1905
32
87,500
9
11,305
41
98,805
1906
17
55,644
4
4,937
21
60,581
i
1907
20
57,725
5
7,985
25
65,710
i
1908
18
55,150
7
8,600
25
63,750
1909
23
73,350
13
26,650
36
100,000
1910
55
149,000
5
9,900
60
158,900
1911
25
75,850
7
14,220
32
90,070
S:a
190
554,219
50
83,597
240
637,816
Kristianstads läns............
1905
107
274,050
18
30,000
125
304,050
1906
57
175,800
7
12,050
64
187,850
1907
70
224,200
13
24,500
83
248,700
1908
129
469,550
33
68,700
162
538,250
1909
118
404,525
18
31,000
136
435,525
1910
259
953,250
36
78,200
295
1,031,450
1911
152
560,575
23
51,050
175
611,625
8:a |
892 |
3,061,950
148 |
295,500
1,040
3,357,450
BEVILJADE LÅN,
95
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
.Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
| Malmöhus läns ...............
1905
21
68,225
1
1,200
22
69,425
1906
10
34,850
4
6,600
14
41,450
1907
30
118,650
5
11,550
35
130,200
1908
37
146,300
14
36,500
51
182,800
1909
49
199,400
10
26,500
59
225,900
1910
48
200,000
•
22,350
57
222,350
1
1911
57
256,050
10
24,900
67
280,950
S:a
252
1,023,475
53
129,600
305
1,153,076
i Hallands läns..................
1905
* 1
3,300
5
10,800
6
14,100
1906
5
13,400
2
4,200
7
17,600
1907
6
17,400
6
14,000
12
31,400
1908
2
7,500
6
10,700
8
18,200
1909
8
26,800
4
8,500
12
35,300
1910
19
65,400
12
25,600
31
91,000
1911
19
65,600
7
15,300
26
80,900
S:a
60
199,400
42
89,100
102
288,500
'' Göteborgs och Bohus läns
1905
3
6,250
14
21,400
17
27,650
1906
18
33,000
29
40,150
47
73,150
1907
22
50,000
30
50,000
52
100,000
1908
ii
20,000
37
69,000
48
89,000
1909
29
60,000
37
70,000
66
130,000
1910
33
100,000
36
70,000
69
170,000
1911
45
100,000
41
70,000
86
170,000
S:a
101
369,250
224
390,550
385
759,800
Älfsborgs läns norra ......
1905
17
26,700
3
4,900
20
31,600
1906
16
29,400
1
2,000
17
31,400
1907
10
27,200
1
1,500
11
28,700
1908
15
29,180
4
5,600
19
34,780
1909
30
65,980
6
12,600
36
78,580
1910
31
61,820
2
4,000
33
65,820
1911
25
55,500
1 2
4.400
27
59,900
S:a
144
295,780
19
35,000
163
330,780
96
BEVILJADE LÅN
1
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
1 -
| Älfsborgs läns södra ......
1905
30
55,450
2
3,900
32
59,350
1906
22
31,325
2
4,450
24
35,775
1907
28
61,650
23
49,135
51
110,785
1908
53
105,250
23
55,100
76
160,350
1909
63
138,900
18
40,650
81
179,550
1910
68
177,400
12
27,900
80
205,300
1911
66
147,750
14
29,500
80
177,250
S:a
330
717,725
94
210,635
424
928,360
Skaraborgs läns...............
1905
30
68,250
'' 4
7,500
34
75,750
1906
27
59,850
3
5,500
30
65,350
1907
26
55,850
7
11,300
33
67,150
1908
37
82,130
6
8,810
43
90,910
1909
65
151,300
7
9,900
72
161,200
1910
58
154,350
6
12,200
64
166,550
1911
55
139,860
8
16,100
63
155,960
i
S:a
298
711,590
41
71,310
339
782,900
i Värmlands läns...............
1905
28
43,100
6
8,900
34
52,000
1906
20
34,900
9
9,100
29
44,000
1907
23
40,450
6
7,400
29
47,850
1908
44
89,800
23
35,300
67
125,100
1909
59
135,250
14
24,300
73
159,550
1910
74
147,400
24
42,000
98
189,400
|
1911
61
129,700
8
13,880
69
143,580
S:a
309
620,600
90
140,880
399
761,480
Örebro läns.....................
1905
49
116,025
21
29,150
70
145,175
1906
13
38,250
7
12,075
20
50,325
1907
16
38,475
6
10,100
22
48,575
1908
15
49,450
3
5,800
18
55,250
1909
14
39,775
7
10,000
21
49,775
1910
14
40,000
9
10,000
23
50,000
1911
9
29,100
7
8,700
17
37,800
S:a
130
351,075
60
85,825
191
436,900
BEVILJADE LAN.
97
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal 1
I
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Västmanlands läns .........
1905
24
72,500
_
_
24
72,500
1906
14
47,000
2
3,100
16
50,100
1907
39
164,600
5
7,200
44
171,800
1908
25
100,500
3
5,400
28
105,900
1909
35
135,600
2
2,600
37
138,200
1910
30
125,500
3
4,800
33
130,300
1911
38
149,800
16
26,600
54
176,400
S:a
205
795,500
31
49,700
236
845,200
Kopparbergs läns ............
1905
3
7,900
10
15,400
13
23,300
1906
5
13,500
10
14,500
15
28,000
1907
7
14,200
18
27,400
25
41,600
1908
10
23,200
14
24,700
24
47,900
1909
12
24,800
25
42,000
37
66,800
1910
10
23,100
31
53,900
41
77,000
1911
14
42,900
28
50,050
42
92,950
S:a
Öl
149,600
136
227,950
197
377,550
Gäfleborgs läns...............
1905
16
32,500
3
2,600
19
35,100
1906
6
10,950
2
4,000
8
14,950
1907
13
30,500
35
85,300
48
115,800
1908
32
80,000
23
50,000
55
130,000
1909
54
150,000
17
25,000
71
175,000
1910
48
141,800
9
15,000
57
156,800
1911
37
112,500
11
23,400
48
135,900
S:a
206
558,250
100
205,300
306
763,550
Västemorrlands läns ......
1905
9
16,100
5
6.800
14
22,900
1906
9
20,250
3
6,300
12
26,550
1907
21
43,250
7
14,200
28
57,450
1908
25
47,900
5
6,550
30
54,450
1909
33
70,700
10
15,400
43
86,100
1910
35
77,300
20
36,600
55
113,900
1911
53
116,750
16
34,500
69
151,250
i
S:n
185
392,250
| 66
120.350
251
512,600
18
98
BEVILJADE LÅN.
Hushållningssällskap
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Jämtlands läns ...............
1905
7
16,200
-
_
7
16,200
1906
23
45,350
9
18,150
32
63,500
1907
37
78,475
10
19,250
47
97,725
1908
68
147,800
12
24,000
80
171,800
1909
64
136,200
9
15,000
73
151,200
1910
56
147,300
8
14,900
64
162,200
1911
50
135,600
9
15,300
59
150,900
S:a
305
706,925
57
106,600
362
813,525
Västerbottens läns............
1905
3
6,350
2
4,400
5
10,750
1906
9
12,325
3
5,800
12
18,125
1907
20
29,200
3
6,400
23
35,600
1908
9
16,700
1
500
10
17,200
1909
14
17,200
5
7,000
19
24,200
1
1910
28
38,700
8
10,650
36
49,350
1911
28
53,450
13
19,200
41
72,650
S:a
in
173,925
35
53,950
146
227,875
Norrbottens läns ............
1905
120
178,780
34
41,500
154
220,280
1906
17
40,100
2
3,000
19
43,100
1907
78
156,400
34
44,900
112
201,300
1908
62
135,700
33
46,000
95
181,700
1909
50
125,800
32
48,200
82
174,000
1910
98
223,600
12
19,800
no
243,400
1911
31
58,550
7
11,300
38
69,850
S:a
456
918,930 [
154
214,700
610
1,133,630
BEVILJADE LÅN,
99
Tab. 3 (forts ). De beviljade lånens antal och belopp,
åren 1905—1911.
B) Bolags och föreningars lånerörelse.
Låneförmedlare
År
Jordbruksl&n
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Huskvarna egnahemsför-
ening ........................
1905
—
—
17
35,500
17
35,500
1906
—
—
—
—
—
—
1907
—
—
51
150,000
51
150,000
1908
—
—
27
81,000
27
81,000
1909
2
9,000
—
—
2
9,000
1910
—
—
—
—
—
—
1911
—
_
—
—
—
—
S:a
2
9,000
95
266,500
97
275,500
Föreningen Egna hem
Hagaby .....................
1905
—
—
31
93,000
31
93,000
1906
—
—
—
—
—
—
1907
—
—
1
3,000
1
3,000
1908
—
—
10
30,000
10
30,000
1909
—
—
20
60,000
20
60,000
1910
—
—
23
69,000
23
69,000
1911
—
—
2
6,000
2
6,000
S:a
—
—
87
261,000
87
261,000
Aktiebolaget Rickomberga
egna hem .....................
1906
—
—
13
25,300
13
25,300
1907
—
—
—
—
—
—
1908
—
—
—
—
—
—
1909
—
—
1
3,000
1
3,000
1910
—
—
—
—
—
—
1911
—
—
—
—
—
—
S:a
—
-
14
28,300
14
28,300
100
BEVILJADE LÅN.
Låneförmedlare
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Aktiebolaget Hem på lan-
det ...........................
1908
13
57,979
1
1,700
14
59,679
1909
2
10,000
2
6,000
4
16,000
1910
24
110,000
i
3,000
25
113,000
1911
22
99,000
—
—
22
99,000
S:a
61
276,979
4
10,700
65
287,679
Aktiebolaget Egnahemslån
1908
_
_
16
44,600
16
44,600
1909
—
—
9
27,000
9
27,000
1910
—
—
13
39,000
13
39,000
1911
—
—
9
27,000
9
27,000
S:a
—
—
47
137,600
47
137,600
Föreningen Hem och Jord
1908
55
149,400
55
149,400
1909
1
3,000
16
43,500
17
46,500
1910
—
—
8
21,000
8
21,000
1911
—
—
2
5,000
2
5,000
S:a
1
3,000
81
218,900
82
221,900
Egnahems låneförmedlings-
förening .....................
1908
26
107,500
30
84,250
56
191,750
1909
78
297,200
61
158,150
139
455,350
1910
29
110,100
24
58,300
53
168,400
1911
13
50,000
—
13
50,000
S:a
146
564,800
115
300,700
261
865,500
Gottlands läns egnahems-
förening .....................
1908
7
25,850
7
16,550
14
42,400
1909
15
47,600
5
14,440
20
62,040
1910
7
18,600
9
25,000
16
43,600
|
1911
—
—
23
60,225
23
60,225
S:a
29
92,050
44
116,215
73
208,265
BEVILJADE LÅN.
101
Låneförmedlare
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Bergslagets bostadsaktie-
bolag .......................
1908
—
—
80
224,900
80
224,900
1909
—
—
85
217,900
85
217,900
1910
—
—
18
42,800
18
42,800
1911
—
—
48
120,500
48
120,500
S:a
—
—
231
606,100
231
606,100
Källtorps egnahemsför-
ening ........................
1908
—
—
9
23,000
9
23,000
1909
—
—
3
6,100
3
6,100
1910
—
—
3
6,800
3
6,800
1911
—
-
4
9,800
4
9,800
S:a
—
—
19
45,700
19
45,700
Kungsörs egnahemsför-
ening ........................
1908
—
—
10
24,400
10
24,400
i
1909
—
—
—
—
—
—
1910
—
—
4
9,900
4
9,900
1911
—
—
—
—
—
—
i Malmöhus läns egnahems-
S:a
14
34,300
14
34,300
förening .....................
1908
10
47,100
5
14,100
15
61,200
1909
38
175,900
ii
32,400
49
208,300
1910
16
77,450
21
61,500
37
138,950
1911
7
34,500
12
36,000
19
70,500
S:a
71
334,950
49
144,000
120
478,950
Annebergs egnahemsför-
.
ening ........................
1909
—
—
8
20,000
8
20,000
1910
—
—
8
19,910
8
19,910
1911
—
—
—
—
—
—
S:a
—
—
16
39,910
16
39,910
Kristianstads egnahemsför-
ening ........................
1909
—
—
21
60,000
21
60,000
1910
—
—
16
47,500
16
47,500
1911
—
—
13
39,000
13
39,000
S:a
—
—
50
146,500
50
146,500
102
BEVILJADE LÅN.
Låneförmedlare
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal
j Belopp (kr.)
Antal
1 Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.)
Hedentorps egnahemsför-
ening ........................
1909
—
—
10
30,000
10
30,000
1910
—
—
10
30,000
10
30,000
1911
—
—
5
14,250
5
14,250
S:a
—
—
25
74,250
25
74,250
Vulcans egnahemsförening
1909
_
_
4
12,000
4
12,000
1910
—
—
3
8,000
3
8,000
1911
2
9,000
4
12,000
6
21,000
S:a
2
9,000
11
32,000
13
41,000
Tidaholms egnahemsför-
ening ........................
1909
—
—
8
19,800
8
19,800
1910
—
—
8
23,500
8
23,500
1911
—
—
1
3,000
1
3,000
Boxholms egnahemsför-
S:a
—
—
17
46,300
17
46,300
ening ........................
1909
—
—
29
78,525
29
78,525
1910
—
—
4
11,100
4
11,100
1911
—
—
2
5,500
2
5,500
S:a
—
—
35
95,125
35
95,125
Sandvikens egnahemsaktie-
bolag ........................
1909
—
—
14
42,000
14
42,000
1910
—
—
15
45,000
15
45,000
1911
—
—
2
* 6,000
2
6,000
S:a
—
—
31
93,000
31
93,000
Skara egnahemsförening
1909
_
_
7
20,000
7
20,000
1910
—
—
—
—
—
—
1911
—
—
—
—
—
—
S:a |
—
—
7
20,000
7
20.000
BEVILJADE LÅN,
103
Låneförmedlare
År
Jordbrukslån
Bostadslån
Summa
Antal i
Belopp (kr.)
Antal i
Belopp (kr.)
Antal
Belopp (kr.) j
Föreningen Hem och Härd
1910
4
10,700
4
10,700
1911
—
—
—
—
—
—
S:a
—
—
4
10,700
4
10,700
Aktiebolaget Månsbo egna
hem ..........................
1910
3
5,000
3
5,000
1911
—
—
—
—
—
—
S:a
—
—
3
5,000
3
5,000
Aktiebolaget Bankesta små-  bruk ..........................
1911
16
70,000
16
70,000
S:a
16
70,000
—
—
16
70,000
Färlöfs egnahemsförening
1911
8
20,000
8
20,000
S:a
—
—
8
20,000
8
20,000
Linköpings egnahemsför-  eninsr ........................
1911
4
12,000
l 4
12,000
S:a
—
—
4
12,000
4
12,000
Tollarpsortens egnahems-  förening .....................
1911
-
1
3,000
1
3,000
S:a
—
-
1
3,000
1
3,000
104
BEVILJADE LÅN.
Tab. 4. Lån
-
Hushållningssällskapens låne
a)
Jordbrukslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26—
30 år
31—
35 år
36-
40 år
41-
45 år
46-
50 år
Öfver
50 år
anta
7°
äntå
°/o
anta''
7»
anta
7»
anta
%
anta
%
anta
%
Stockholms
läns
53
53
2
3.8
8
15.1
14
26.4
9
17.0
16
30.2
3
5.6
1
1.9
Uppsala
it
83
83
2
2.4
14
16.8
24
28.9
19
22.9
9
10.9
15
18.1
_
I _
Södermanlands
ii
164
162
4
2.5
16
9.9
25
15.4
42
25.9
38
23.5
32
19.7
5
3.1
Östergötlands
ii
236
236
10
4.2
35
14.8
41
17.4
44
18.6
38
16.2
44
18.6
24
10.2
Jönköpings
ii
99
98
9
9.2
23
23.5
16
16.3
13
13.3
15
15.3
14
14.3
8
8.1
Kronobergs
it
198
198
13
6.6
41
20.7
40
20.2
27
13.6
35
17.7
33
16.7
9
4.5
Kalmar läns norra
67
67
2
2.8
7
10.4
11
16.4
13
19.4
9
13.4
11
16.4
14
20.9
Kalmar läns södra
40
40
—
—
9
22.5
9
22.5
12
30. o
6
15.0
2
5.0
2
5.0
Gottlands
läns
131
131
16
12.2
37
28.2
29
22.1
26
19.9
12
9.2
10
7.6
1
0.8
Blekinge
ii
110
109
8
7.3
24
22.0
23
21.1
26
23.9
17
15.6
10
9.2
1
0.9
| Kristianstads
ii
481
481
44
9.t
108
22.5
98
20.4
82
17.0
77
16.0
56
11.6
16
3.4
Malmöhus
ii
147
147
4
2.7
36
24.5
30
20.4
33
22.5
26
17.7
12
8.2
6
4.0
Hallands
ii
22
22
1
4.0
6
27.3
4
18.2
5
22.8
4
18.2
1
4.5
1
4.5
Göteborgs och Bohus
ii
83
83
1
1.2
9
10.8
12
14.5
29
35.o
14
16.9
16
19.3
2
2.4
Alfsborgs läns norra
88
88
3
3.3
11
12.5
18
20.5
16
18.2
18
20.5
15
17.0
7
8.0
Alfsborgs läns södra
196
196
13
6.0
27
13.8
36
18.4
41
20.9
41
20.9
27
13.8
11
5.6
Skaraborgs
läns
185
183
6
3.2
22
12.2
46
25.1
40
21.8
36
19.7
29
13.1
9
4.9
Värmlands
ii
178
178
6
3.4
23
13.0
48
27.0
35
19.7
33
18.5
29
16.2
4
2.2
Örebro
a
107
107
2
1.9
16
15.0
29
27.1
17
15.s
23
21.4
12
11.2
8
7.5
Västmanlands
a
137
137 •
7
5.1
16
12.0
24
17.5
32
24.0
38
27.7
12
8.9
8
5.8
Kopparbergs
it
37
37
2
5.4
7
19.0
9
24.3
7
19.0
3
8.1
8
21.6
1
2.6
Gäfleborgs
ii
121
121
6
5.o
16
13.2
28
23.1
28
23.1
17
14.0
18
15.0
8
7.0
V ästernorrlands
a
97
94
3
3.2
16
17.0
19
20.2
23
24.5
17
18.1
12
12.8
4
4.2
Jämtlands
a
199
198
8
4.0
33
16.7
46
23.2
35
17.7
39
19.7
23
11.6
14
7.1
Västerbottens
ti
55
47
—
-
14
29.7
10
21.2
10
21.2
9
19.4
4
8.5
_
Norrbottens
a
327 1
327
32
9.8
91
27.s
60
18.4
57
17.4
51 1
15.6
29
8.9
7
2.1
Samtliga i
3,641 |
3,623 |
204
5.6 |
665
18.4j
749 |
20.7
7211
19.9
6411
17.7|
472 |
18.o|
1711
4.7
BEVILJADE LÅN.
105
tagarnes ålder.
rörelse: A) åren 1905—1900.
b) Bostadslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26—30 år
31—35 år
36—40 år
41—45 år
46—50 år
Öfver
50 år
antal
7»
antal
7»
antal
7u
antal
7»
antal
7°
antal
7»
antal
7o
Stockholms
läns
41
41
1
2.4
6
14.6
ii
26.8
7
17.1
9
22.0
7
17.1
_
_
Uppsala
it
54
54
1
1.9
5
9.2
12
22.2
14
26.0
10
18.5
9
16.7
3
5.5
Södermanlands
ii
181
179
4
2.2
31
17.3
39
21.8
43
24.0
33
18.5
26
14.5
3
1.7
Östergötlands
ii
97
97
4
4.1
26
26.8
22
22.7
20
20.6
12
12.4
8
8.2
5
5.2
Jönköpings
it
92
89
6
6.7
17
19.1
29
32.6
18
20.2
13
14.6
4
4.5
o
2.3
Kronobergs
it
66
66
3
4.6
14
21.2
16
24.2
13
19.7
8
12.1
12
18.2
—
—
Kalmar läns norra
29
29
1
3.4
2
6.8
9
31.0
7
24.1
8
27.9
2
6.8
—
—
Kalmar läns södra
99
99
2
2.0
23
23.2
31
31.3
16
16.2
14
14.2
12
12.1
i
1.0
Gottlands
läns
28
28
2
7.1
8
28.6
5
17.9
5
17.9
4
14.3
2
7.1
2
7.1
Blekinge
a
38
36
i
2.8
10
27.8
7
19.4
4
ll.i
5
13.9
9
25.0
—
—
Kristianstads
it
89
89
9
10.1
26
29.3
29
32.6
9
10.1
9
10.1
5
5.6
2
2.2
Malmöhus
a
34
34
1
2.9
13
38.2
12
35.3
3
8.9
3
8.9
i
2.9
i
2.9
Hallands
it
24
24
1
4.2
7
29.2
5
20.8
5
20.8
5
20.8
i
4.2
—
—
Göteborgs och Bohus „
147
147
17
11.6
48
32.7
33
22.4
24
16.3
16
10.9
8
5.4
i
0.7
Alfsborgs läns norra......
15
15
1
6.7
1
6.7
1
6.7
6
40.0
1
6.7
5
33.2
—
—
Älfsborgs läns södra......
68
68
5
7.4
15
22.1
20
29.4
11
16.2
12
17.6
3
4.4
2
2.9
Skaraborgs
läns
27
24
—
—
6
25.0
3
12.5
4
16.7
8
33.3
3
12.5
—
—
Värmlands
it
62
62
2
3.2
11
17.7
24
38.7
13
21.0
2
3.2
8
13.0
2
3.2
Örebro
it
44
44
1
2.3
8
18.1
10
23.0
8
18.1
8
18.1
8
18.1
1
2.3
Västmanlands
ii
12
12
—
—
5
41.7
2
16.7
3
25.0
—
—
1
8.3
1
8.3
Kopparbergs
it
77
77
3
3.8
18
23.4
22
28.6
10
13.0
8
10.4
11
14.3
5
6.5
Gäfleborgs
ii
80
80
4
5.o
16
20. o
13
16.3
15
18.7
13
16.3
13
16.3
6
7.4
Västernorrlands
it
30
29
—
—
7
24.1
6
20.7
1
3.5
10
34.5
5
17.2
—
—
Jämtlands
..
40
40
—
—
6
15.0
7
17.5
7
17.5
10
25.0
8
20. o
2
5.o
Västerbottens
it
14
12
—
—
2
16.7
2
16.6
5
41.7
2
16.7
1
8.3
—
—
Norrbottens
„
135
135
14
10.1
28
20.7
39
29.0
16
11.9
18
13.3
16
12.0
4
3.0
Samtliga
1,623
1,610
83
5.1
359
22.3
409
25.4
287
17.8
241
15.0
188
11.7
43
2.7
14
106
BEVILJADE LAN.
a) Jordbrulcslägenheter.
Tab. 4 (forts.). LånHushållningssällskapens
låne
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26—
30 år
31—
35 år
36—
40 år
41—
45 år
46—
50 år
Öfver
50 år
antal
0/
/o
antal
7.
antal
7o
antal
0/
/o
antal
0/
Jo
antal
%
anta]
0/
lo
Stockholms
läns
30
30
_
5
16.7
6
20. o
10
33.3
3
10.o
3
lO.o
3
10.0
Uppsala
58
58
2
3.4
6
10.4
13
22.4
13
22.4
15
25.9
7
12.1
2
3.4
Södermanlands
>1
39
39
—
—
1
2.6
11
28.2
7
17.9
9
23.1
11
28.2
—
—
Östergötlands
11
108
108
4
3.7
9
8.4
31
28.7
23
21.3
17
15.7
17
15.7
7
6.5
Jönköpings
*t
56
56
2
3.0
7
12.5
15
26.8
12
21.4
6
10.7
11
19.6
3
5.4
Kronobergs
tf
118
118
ii
9.3
19
16.1
27
22.9
24
20.3
19
16.t
17
14.4
1
0.9
Kalmar läns norra
31
31
—
—
3
9.7
6
19.4
9
29.0
4
12.9
7
22.6
2
6.4
Kalmar läns södra
29
29
2
6.9
4
13.8
9
31.0
6
20.7
4
13.8
4
13.8
—
Gottlands
läns
74
74
12
16.2
13
17.6
16
21.6
13
17.6
13
17.6
6
8.1
i
1.3
Blekinge
tf
80
80
5
6.2
17
21.2
19
23.8
14
17.6
9
11.2
12
15.0
4
5.0
Kristianstads
it
411
411
34
8.3
81
19.7
95
23.1
76
18.5
74
18.0
36
8.8
15
3.6
Malmöhus
1*
105
105
4
3.8
16
15.3
27
25.7
21
20. o
21
20. o
8
7.6
8
7.6
Hallands
It
38
38
4
10.5
4
10.5
11
28.9
5
13.2
7
18.4
5
13.2
2
5.3
Göteborgs och Bohus
it
78
78
9
11.5
16
20.5
19
24.4
13
16.7
10
12.8
10
12.8
1
1.3
Alfsborgs läns norra
56
56
3
5.3
5
8.9
11
19.6
16
28.6
10
17.9
10
17.9
1
1.8
Alfsborgs läns södra
134
134
8
6.0
25
18.7
29
21.6
22
16.4
23
17.2
14
10.4
13
9.7
Skaraborgs
läns
113
113
7
6.2
20
17.7
19
16.8
25
22.1
19
16.8
18
16.0
5
4.4
Värmlands
ti
136
136
5
3.7
16
11.8
32
23.5
42
30.9
22
16.2
18
13.2
i
0.7
Örebro
ti
23
23
4
17.4
1
4.3
4
17.4
9
39.2
1
4.3
4
17.4
—
—
Västmanlands
J»
68
68
3
4.4
14
20.6
9
13.2
13
19.1
9
13.2
12
17.7
8
11.8
Kopparbergs
it
24
24
3
12.5
3
12.5
8
33.3
4
16.7
3
12.5
3
12.5
—
—
Gäfleborgs
it
85
85
9
10.6
15
17.6
15
17.6
13
15.3
16
18.9
12
14.1
5
5.9
V ästemorrlands
ti
92
92
16
17.4
21
22.8
19
20.6
16
17.4
8
8.7
10
10.9
2
2.2
Jämtlands
it
106
106
6
5.7
23
21.7
23
21.7
21
19.8
14
13.2
10
9.4
9
8.5
Västerbottens
tt
56
56
3
5.3
13
23.2
19
33.9
7
12.5
8
14.3
5
9.0
1
1.8
Norrbottens
n
129
129
18
14.0
26
20.1
19
14.7
28
21.7
18
14.0
16
12.4
4
3.1
Samtliga
2,277 |
2,277 |
174
7.6 1
383
16.81
612
22.51
462
20.3
362
15.9
286
12.6
98
4.3 ''
BEVILJADK LÅN.
107
tagarnes ålder.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
b) Bostadslägenheter.
1
[ Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26—30 år
31—35 år
36—40 år
41—45 år
46—50 år
Öfver
50 år
antal
0/
10
antal
%
antal
7.
antal
7o
antal
0/
lo
antal
7o
antal
0/
lo
Stockholms
läns
14
14
2
14.3
2
14.3
4
28.6
3
21.4
2
14.3
1
7.1
—
—
Uppsala
„
17
17
2
11.8
4
23.5
6
35.3
3
17.6
2
11.8
—
—
—
—
Södermanlands
,,
8
8
—
—
2
25.0
1
12.5
1
12.5
2
25.0
2
25.0
—
—
Östergötlands
„
28
28
—
—
7
25.0
6
21.5
8
28.6
2
7.1
3
10.7
2
7.1
Jönköpings
„
30
29
—
—
3
10.3
8
27.6
8
27.6
6
20.7
3
10.3
1
3.5
Kronobergs
„
4
4
—
—
—
—
—
—
3
75.o
—
—
1
25.0
—
—
Kalmar läns norra ......
30
30
3
10.o
6
20. o
5
16.7
7
23.3
7
23.3
2
6.7
—
—
Kalmar läns södra ......
43
43
4
9.3
4
9.3
14
32.6
7
16.3
4
9.3
6
13.0
4
9.3
Gottlands
läns
10
10
1
10.0
2
20. o
1
10. o
2
20.0
3
30.o
—
—
1
lO.o
Blekinge
12
12
2
16.7
i
8.3
4
33.3
5
41.7
—
—
—
—
—
—
Kristianstads
„
59
59
7
11.0
22
37.3
12
20.3
2
3.4
7
11.0
9
15.2
—
—
Malmöhus
„
19
19
—
—
7
36.7
4
21.1
4
21.1
4
21.1
—
—
—
—
Hallands
„
19
19
i
5.2
—
—
8
42.2
3
15.8
3
15.8
3
15.8
1
5.2
Göteborgs och Bohus ,,
77
77
6
7.8
26
33.7
24
31.2
11
14.3
8
10.4
2
2.6
—
—
Älfsborgs läns norra......
4
4
—
—
—
—
—
—
4
100.o
—
-
—
—
—
—
Älfsborgs läns södra ...
26
26
4
15.4
7
26.0
8
30.8
2
7.7
—
—
5
19.2
—
—
Skaraborgs
läns
14
14
1
7.1
3
21.4
4
28.6
2
14.3
4
28.6
—
—
—
—
Värmlands
„
32
32
—
—
7
21.0
10
31.3
10
31.3
3
9.3
2
6.2
—
Örebro
„
16
16
—
—
2
12.5
6
37.5
6
37.5
2
12.5
—
—
—
—
Västmanlands
„
19
19
—
—
5
26.3
3
15.8
4
21.0
5
26.3
i
5.3
1
5.3
Kopparbergs
„
59
59
4
6.8
18
30.5
11
18.6
12
20.3
10
17.0
2
3.4
2
3.4
Gäfleborgs
„
20
20
—
—
6
30. o
4
20. o
2
lO.o
6
30. o
2
lO.o
—
—
Västeraorrlands
„
36
36
2
5.0
10
27.8
12
33.3
5
13.0
5
13.0
1
2.8
1
2.8
Jämtlands
„
17
17
-
—
2
11.8
7
41.1
2
11.8
4
23.5
2
11.8
—
—
Västerbottens
„
21
21
4
19.0
8
38.1
2
9.5
1
4.8
1
4.8
3
14.3
2
9.5
Norrbottens
„
19
19
3
15.8
4
21.1
6 i 31.6
2
10.5
2
10.5
2
10.5
—
-
Samtliga
653
652
46
7.1
168 24.2
170
26.1
119
18.2
! 92
14.1
52
8.0
15
2.3
108
BEVILJADE LÅN,
Tab. 4 (forts.). Låntagarnes ålder.
Bolags och föreningars lånerörelse, åren 1905—1911.
Låneförmedlare
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till
med
och
25 år
26—
30 år
31—
35 år
36—
40 år
41—
45 år
46—
50 år
Öfver
50 år
antal
0/
/o
antal
°/o
antal
0/
1°
antal
i %
antal J °/o
antal
°/
10
antal
0f
lo
1 Huskvarna egnahemsför-  ening.......................
2
2
aj Jordbi
1
''ukslägenl
ieter.
1
50. o
1
50. o
i Aktiebolaget Hem på lan-  det ..........................
63
63
_
_
17
! 27.0
16
25.4
13
20.6
7
11.1
6
9.5
4
6.4
Föreningen Hem och Jorc
1
1
—
—
—
! —
—
—
1
lOO.o
—
—
—
—
—
—
Egnahems låneförmed-
lingsförening ...........
146
146
15
10.3
20
13.7
21
14.4
25
17.1
28
19.2
26
17.8
11
7.5
Gottlands läns egnahems-  förening ................
29
29
1
3.4
9
31.0
8
27.6
6
20.7
3
10.4
2
6.9
Malmöhus läns egnahems-
71
förening ..................
71
2
2.8
14
19.7
22
31.0
16
22.5
8
11.3
5
7.1
4
5.0
| Vulcans egnahemsföre-
ning ........................
2
2
—
_
—
—
—
—
1
50.0
1
50. o
—
—
—
—
Aktiebolaget Bankesta
småbruk ................
16
16
1
6.3
4
25.0
3
18.8
4
25.0
2
12.5
i
6.2
1
6.2
Samtliga
330
330
19
5.8
64
19.4
70
21.2
66
20.0
50
15.1
41
12.4
20
6.1
b) Bostadslägenheter.
Huskvarna egnahemsför-
ening.......................
95
95
—
—
9
9.5
21
22.1
26
27.4
21
22.1
13
13.7
5
5.2
Föreningen Egna hem
Hagaby....................
87
87
6
6.9
26
29.8
34
39.1
18
20.7
3
3.5
—
—
—
—
Aktiebolaget Rickom-
berga egna hem.........
14
14
2
14.3
3
21.4
2
14.3
3
21.4
4
28.6
—
—
—
—
Aktiebolaget Hem på lan-  det .......................
4
4
_
_
_
_
3
75.0
_
i
25.0
Aktiebolaget Egnahems-
lån..........................
47
45
5
11.1
7
15.o
9
20.o
10
22.2
6
13.3
7
15.6
i
2.2
Föreningen Hem och jord
81
81
5
6.2
16
19.8
8
9.9
22
27.2
15
18.5
11
13.5
4
4.9
Egnahems låneförmed-
lingsförening ............
115
115
5
4.3
20
17.4
35
30.4 j
30
26.1
12
10.4
9
7.9
4
3.5
BEVILJADE LAN.
109
Tab. 4 (torta.). Låntagarnes ålder.
Bolags och föreningars lånerörelse, åren 1905—1911.
b) Bostadslägenheter (forts.).
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26—30 år
31—35 år
36—40 år
41—45 år
45—50 år
Öfver
50 år
låntagare
antal
0/
lo
antal
0/
lo
antal
l
0/
lo
antal
%
antal
0/
lo
antal
0/
lo
antal
°/
lo
Gottlands läns egnahems-
44
44
5
11.4
10
22.7
14
31.s
8
18.2
4
9.1
2
4.5
1
2.3
i Bergslagets bostadsaktie-
231
231
8
3.5
51
22.1
57
24.7
51
22.1
36
15.6
24
10.3
4
1.7
Källtorps egnahemsför-
19
19
1
5.3
5
26.3
6
31.6
6
31.6
1
5.2
Kungsörs egnahemsför-
14
14
1
7.1
5
35.8
7
50. o
1
7.1
Malmöhusläns egnahems
49
49
3
6.1
12
24.5
12
24.5
14
28.6
6
12.3
1
2.0
1
2.0
Annebergs egnahemsför-
16
16
1
6.3
5
31.3
3
18.7
3
18.7
4
25.0
Kristianstads egnahems-
50
50
1
2.0
11
22.0
13
26.0
14
28.0
4
8.0
3
6.0
4
8.0 ;
Hedentorps egnahemsför-
25
25
2
8.0
5
20. o
9
36.0
6
24.0
2
8.0
1
4.0 1
Vulcans egnahemsför-
11
11
4
36.4
3
27.2
4
36.4
i
Tidaholms egnahemsför-
17
17
6
35.2
5
29.4
3
17.7
3
17.7
Boxholms egnahemsför-
35
35
i
2.9
1
2.9
6
17.1
7
20. o
9
25.7
10
28.5
1
2.9
Sandvikens egnahems-
31
31
i
3.3
5
16.1
5
16.1
8
25.8
8
25.8
4
12.9
Skara egnahemsförening
7
7
—
—
—
1
14.3
3
42.8
1
14.3
1
14.3
1
14.3
Föreningen Hem och Härd
4
4
—
—
1
25.0
1
25.0
1
25.0
—
—
1
25.0
—
—
Aktiebolaget Månsbo
3
3
1
33.4
1
33.3
1
33.3
Färlöfs egnahemsför-
8
8
2
25.0
2
25.0
1
12.5
3
37.5
Linköpings egnahemsför-
4
4
2
•
50. o
2
50. o
Tollarpsortens egnahems-  förening ..................
1
1
i
100.o
Samtliga
1012
1,010
46
4.6-
175
17.3
255
25.2
244
24.2
1150
148
103
10.2
37
3.7 j
no
BEVILJADE LAN.
Tab. 4 (forts.). Lån*
Sammandrag för hela
a) Jordbrukslägenheter.
År
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26-
30 år
31—
35 år
36-
40 år
41—
45 år
46—50 år
Öfver
50 år
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
0/0
antal
7»
anta]
7»
an-
tal
|
i 0/0
Hushållningssällskapens
1905
665
662
34
5.1
129
19.5
121
18.3
131
19.S
126
19.0
84
12.7
37
5.6
1906
441
432
17
3.9
75
17.4
93
21.5
83
19.2
83
19.2
60
13.9
21
4.''1
1907
646
644
39
6.1
105
16.3
145
22.5
118
18.3
119
18.5
89
13.8
29
4.5
1908
901
899
41
4.6
164
18.2
176
19.6
181
20.1
171
19.0
122
13.6
44
4.9
1909
988
986
73
7.4
192
19.5
214
21.7
208
21.1
142
14.4
117
11.9
40
4.o
1910
1,236
1,236
100
8.1
202
16.3
263
21.3
248
20.1
203
16.4
167
13.5
53
4.3
1911
1,041
1,041
74
7.1
181
17.4
249
23.9
214
20.6
159
15.3
119
11.4
45
4.3
Samtliga
5,918
5,900
378
6.4
1,048
17.8
1,261
21.4
1,183
20.0
1,003
17.0
758
12.8
269
4.6
Bolags och föreningars
1905
1906
1907
1908
-
-
56
56
3
5.4
5
8.9
16
28.6
12
21.4
8
14.3
9
16.0
3
5.4
1909
137
137
6
4.4
28
20.4
28
20.4
25
18.3
18
13.2
21
15.3
11
8.0
1910
77
77
7
9.1
17
22.0
19
24.7
16
20.8
11
14.3
6
7.8
1
1.3
1911
60
60 |
3
5.o 1
14
23.3
7
11.7
13
21.7
13
21.7
5
8.3
5
8.3
Samtliga
330 |
330 |
19
5.81
64
19.41
70
21.2
66
20.0
50
16.1
41
12.4]
20
6.1
BEVILJADE LÅN.
in
tagarnes ålder.
riket, åren 1905—1911.
b) Bostadslägenheter.
År
I
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och
med 25 år
26—30 år
31—35 år
36—40 år
41—45 år
46—50 år
Öfver
50 år
antal! °/°
antal
°/0
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7»
an-
tal
°/o
lånerörels
e:
1905
247
240
6
2.5
56
23.3
64
26.7
55
22.9
29
12.1
28
11.7
2
0.8
1906
196
193
3
1.6
43
22.3
49
25.4
33
17.1
30
15.5
30
15.5
5
2.6
1907
367
365
18
4.9
78
21.4
94
25.8
61
16.7
58
15.9
42
11.5
14
3.8
1908
446
445
27
6.1
99
22.3
119
26.7
66
14.8
73
16.4
49
11.0
12
2.7
1909
367
367
29
7.9
83
22.6
83
22.6
72
19.6
51
13.9
39
10.6
10
2.8
1910
346
345
32
9.3
85
24.6
85
24.6
64
18.6
49
14.2
24
7.0
6
1.7
1911
307
307
14
4.6
73
23.8
85
27.7
55
17.9
43
14.0
28
9.1
9
2.9
Samtliga
2,276
2,262
129
6.7
517
22.9
579
25.6
406
17.9
333
14.7
240
10.6
58
2.6
lånerörelse:
1905
48
48
3
6.3
11
22.9
15
31.2
12
25.0
5
10.4
1
2.1
1
2.1
1906
13
13
2
15.4
2
15.4
2
15.4
3
23.1
4
30.7
—
—
—
—
1907
52
52
—
—
7
13.5
15
28. s
15
28.8
7
13.5
6
11.5
2
3.9
1908
250
250
10
4.0
37
14.8
58
23.2
60
24.0
46
18.4
31
12.4
8
3.2
1909
314
314
11
3.5
52
16.6
78
24.8
85
27.1
43
13.7
33
10.5
12
3.8
1910
195
194
12
6.2
37
19.1
45
23.2
44
22.7
29
14.9
19
9.8
8
4.1
1911
140
139
8
5.8
29
20.9
42
30.2
25
18.0
16
11.5
13
9.3
6
4.3
Samtliga
1,012
1,010
46
4.6
175
17.3
255
25.2
244
24.2
150
14.8
103
10.2
37
3.7
112
BEVILJADE LÅN.
Tab. 5. Län
-
Hushållningssällskapens låne
a)
Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarbetare
i allmänhet
antal
7°
antal
7o
antal
7»
antal
7»
1
Stockhelms
läns
53
52
4
7.7
2
3.8
5
9.7
12
23.1
2
Uppsala
it
83
83
7
8.4
1
1.2
15
18.2
21
25.3
3
Södermanlands
>1
164
163
10
6.1
12
7.4
43
26.4
23
14.1
4
Östergötlands
It
236
236
6
2.5
31
13.2
26
11.0
32
13.6
5
Jönköpings
It
99
99
—
—
—
—
8
8.1
38
38.4
6
Kronobergs
it
198
195
13
6.7
9
4.6
61
31.3
38
19.5
7
Kalmar läns norra
67
67
3
4.6
1
1.6
20
29.8
22
32.8
8
Kalmar läns södra
40
40
1
2.5
2
5.o
4
10. o
16
40. o
9
Gottlands
läns
131
125
21
16.8
22
17.6
1
0.8
49
39.2
10
Blekinge
it
110
105
3
2.9
4
3.9
22
21.0
38
36.1
11
Kristianstads
It
481
480
55
11.4
19
3.9
72
15.o
188
39.2
12
Malmöhus
it
147
147
8
5.4
23
15.6
17
11.6
31
21.1
13
Hallands
it
22
22
4
18.2
3
13.6
—
—
1
4.5
14
Göteborgs och Bohus „
83
83
2
2.4
2
2.4
4
4.8
7
8.5
15
Alfsborgs läns norra......
88
88
3
3.4
—
—
4
4.5
25
28.4
16
Alfsborgs läns södra......
196
196
24
12.2
15
7.7
35
17.9
12
6.1
17
Skaraborgs
läns
185
185
24
13.0
12
6.5
29
15.7
27
14.6
18
Värmlands
It
178
177
23
13.0
7
4.0
28
15.8
6
3.4
19
Örebro
tf
107
107
1
0.9
6
5.6
8
7.6
27
25.2
20
V ästmanlands
tt
137
134
16
11.9
9
6.8
55
41.0
13
9.7
21
Kopparbergs
„
37
37
2
5.4
2
5.4
1
2.7
6
16.2
22
Gäfleborgs
tt
121
121
5
4.1
2
1.7
—
—
40
33.0
23
V ästernorrlands
tf
97
96
12
12.5
—
—
1
1.0
39
40.7
24
Jämtlands
tt
199
198
23
11.6
—
—
44
22.2
67
33.9
25
Västerbottens
it
55
53
8
15.1
i
1.9
2
3.8
9
17.0
26
Norrbottens
tf
327
327
33
10.2
5
1.5
3
0.9
70
21.4
27
Samtliga
3,641
3,616
311
8.6
190
5.3
508
14.0
857
23.7
BEVILJADE LAN.
113
tagarnes yrke.
rörelse: A) åren 1905—1909.
lägenheter.
Andra jord-  bruksarbetare
i med speciell
sysselsättning
Soldater
och
båtsmän
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
1
Kvinnor
j antal
7"
antal
°/o
antal
7»
antal
>
antal
7»
antal
7»
antal
7» i
antal
7°
i 2
3.s
1
1.9
i
1.9
i
1.9
9
17.4
2
3.s
13
25.0
_
_
1
6
* 7-2
9
10.7
7
8.5
6
7.2
8
9.7
—
—
1
1.2
2
2.4
2
4
2.4
31
19.0
13
8.0
7
4.3
14
8.6
1
0.6
5
3.1
—
—
3
2
0.8
79
33.5
7
3.0
36
15.2
8
3.4
3
1.3
6
2.5
—
—
4
i
1.0
27
27.3
—
—
16
16.1
7
7.1
1
1.0
1
1.0
—
—
5
i
0.5
33
16.9
2
1.0
12
6.2
17
8.7
1
0.5
2
1.0
6
3.1
6
i
1.6
9
13.4
2
2.9
5
7.5
2
2.9
—
—
2
2.9
—
—
7
i i
2.8
—
—
3
7.5
5
12.5
6
15.0
—
—
1
2.5
1
2.5
8
3
2.4
2
1.6
4
3.2
6
4.8
15
12.0
—
—
1
0.8
1
0.8
9
1
0.9
—
—
1
0.9
3
2.9
29
27.5
—
—
4
3.9
—
—
10
4
0.8
17
3.5
21
4.5
41
8.5
39
8.2
7
1.5
8
1.7
9
1.8
11
4
2.7
—
—
20
13.6
13
8.8
27
18.4
—
—
2
1.4
2
1.4
12
—
—
—
—
3
13.6
5
22.8
5
22.3
—
—
—
—
1
4.5
13
1.2
28
33.7
3
3.6
12
14.5
23
27.7
i
1.2
—
—
—
—
14
4
4.5
30
34.1
3
3.4
13
14.8
5
5.7
i
1.2
—
—
—
—
15
-
—
37
18.9
15
7.7
43
21.9
10
5.1
i
0.5
2
1.0
2
1.0
16
5
2.7
39
21.1
10
5.4
26
14.1
9
4.9
2
i.i
i
0.5
1
0.5
17
3
1.7
20
11.3
15
8.5
32
18.1
32
18.1
2
i.i
7
4.0
2
1.0
18
4
3.7
20
18.7
12
11.2
17
15.9
9
8.4
2
1.9
1
0.9
—
—
19
1
0.7
11
8.2
2
1.5
6
4.5
6
4.5
i
0.7
7
5.2
7
5.2
20
—
—
—
—
10
27.0
1
2.7
12
32.5
i
2.7
1
2.7
1
2.7
21
—
—
9
7.4
7
5.s
7
5.8
48
39.7
2
1.7
—
—
1
0.8
22
—
—
1
1.0
13
13.6
7
7.3
22
22.9
—
—
1
1.0
—
—
23
1
0.5
2
1.0
3
1.5
31
15.7
13
6.6
5
2.5
4
2.0
5
2.5
24
—
—
—
—
14
26.4
6
11.3
11
20.7
i
1.9
—
—
1
1.9
25
—
—
7
2.1
59
18.0
19
5.8
122
37.3
2
0.6
5
1.5
2
0.6
26
49
1.4
412
11.4
| 250
6.9
376
10.4
508
14.0
| 36
1.0
1
2.1
| 44
1.2
27
15
114
BEVILJADE LAN.
Tab. 5 (forts.). Låll
Hushållningssällskapens
låne
a)
Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Där af
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra
jordbruksarb.
i allmänhet
antal
7»
antal
°/o
antal
»/»
antal
7»
1
Stockholms
läns
30
30
1
3.3
3
10.o
5
16.7
2
Uppsala
11
58
58
5
8.6
2
3.4
15
25.9
16
27.6
3
Södermanlands
91
39
39
9
23.0
i
2.6
14
35.9
3
7.7
4
Östergötlands
•1
108
108
3
2.8
5
4.6
6
5.6
31
28.7
5
Jönköpings
it
56
56
7
12.3
—
—
13
23.2
13
23.2
6
Kronobergs
11
118
118
10
8.5
i
0.9
43
36.4
28
23.7
7
Kalmar läns norra
31
31
1
3.2
i
3.2
9
29.1
7
22.e
8
Kalmar läns södra
29
29
—
—
—
8
27.6
11
38.0
9
Gottlands
läns
74
74
6
8.1
8
10.8
4
5.4
32
43.2
10
Blekinge
»
SO
80
3
3.8
4
5.o
16
20. o
32
40. o
11
Kristianstads
11
411
411
43
10.5
12
2.9
62
15.1
128
31.2
12
Malmöhus
11
105
105
2
1.0
23
21.9
10
9.3
16
15.2
13
Hallands
11
38
38
6
15.8
—
—
10
26.3
6
15.8
14
Göteborgs o. Bohus
11
78
78
4
5.1
4
5.1
6
7.7
7
9.0
15
Ålfsborgs läns norra ...
56
56
4
7.1
—
—
2
3.6
21
37.5
16
Alfsborgs läns södra ...
134
134
16
11.9
3
2.2
30
22.4
21
15.7
17
Skaraborgs
läns
113
113
14
12.4
12
10.6
31
27.4
16
14.2
18
Värmlands
t’
136
136
29
21.8
1
0.7
17
12.5
5
3.7
19
Örebro
„
23
23
2
8.7
—
2
8.7
5
21.7
20
Västmanlands
11
68
68
14
20.6
3
4.4
17
25.0
12
17.6
21
Kopparbergs
11
24
24
—
—
—
—
—
—
9
37.5
22
Gäfleborgs
It
85
85
4
4.7
—
- 2
2.4
30
35.3
23
Västernorrlands
11
92
92
5
5.4
1
1.1
7
7.6
28
30.4
24
Jämtlands
11
106
106
10
9.4
—
—
9
8.5
47
44.4
25
Västerbottens
11
56
56
5
8.9
2
3.6
—
—
26
46.4
28
Norrbottens
11
129
129
18
13.9
—
—
3
2.3
30
23.8
27
Samtliga
2,277
2,277
221
9.7
83
8.7
339
14.9
585
25.7
tagar nes yrke.
rörelse: B) åren 1910 och 1911
lägenheter.
BEVILJADE LÅN.
115
Andra
jordbmksarb.
m. speciell
sysselsättning
Soldater
och båtsmän
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
antal
°/0
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
»/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
! B
lO.o
3
lO.o
5
16.7
4
13.3
3
lO.o
_
_
3
10. o
—
—
1
1
1.7
4
6.9
3
5.2
3
5.2
6
10.4
—
—
2
3.4
1
1.7
2
—
3
7.7
—
—
2
5.1
5
12.8
i
2.0
i
2.6
—
—
3
2
l.s
19
17.6
4
3.7
16
14.8
14
13.0
3
2.8
3
2.8
2
1.8
4
3
5.4
6
10.7
—
—
4
7.1
7
12.5
—
—
2
3.6
i
1.8
5
—
—
13
11.0
10
8.5
4
3.4
7
5.9
—
—
—
—
2
1.7
6
I
_
—
4
12.9
1
3.2
3
9.7
1
3.2
—
—
3
9.7
i
3.2
7
1
3.4
—
—
2
6.9
4
13.8
3
10.3
—
—
—
—
—
—
8
_
—
1
1.4
2
2.7
6
8.1
10
13.5
1
1.4
2
2.7
2
2.7
9
1
1.2
—
—
2
2.5
10
12.5
10
12.5
—
—
2
2.5
—
—
10
_
_
7
1.7
24
5.8
47
11.4
59
14.4
2
0.5
17
4.1
10
2.4
11
1
1.0
—
—
15
14.3
14
13.3
19
18.1
—
—
5
4.8
—
—
12
_
_
—
—
—
—
4
10.5
9
23.7
—
—
i
2.6
2
5.3
13
_
—
9
11.6
4
5.1
16
20.5
23
29.5
i
1.3
4
5.1
—
—
14
1
l.s
11
19.6
2
3.6
8
14.3
6
10.7
i
1.8
—
—
—
—
15
_
—
16
11.9
6
4.5
21
15.7
12
9.0
—
—
8
6.0
i
0.7
16
_
—
11
9.7
7
6.2
15
13.3
5
4.4
—
—
2
1.8
—
—
17
2
1.5
1
0.7
27
19.9
20
14.7
23
16.9
i
0.7
5
3.7
5
3.7
18
_
_
2
8.7
—
—
4
17.4
5
21.7
3
13.1
—
—
—
—
19
—
5
7.4
3
4.4
1
1.5
3
4.4
—
—
10
14.7
—
—
20
1 _
—
—
—
6
25.0
—
—
9
37.5
—
—
—
—
—
21
_
_
3
3.5
8
9.4
9
10.5
25
29.4
2
2.4
1
1.2
i
1.2
22
| _
_
_
—
21
22. s
3
3.3
19
20.7
2
2.2
2
2 2
4
4.3
23
j
_
_
1
O.o
6
0.7
10
9.4
13
12.3
—
—
3
2.8
7
6.6
24
_
—
—
7
12.5
7
12.5
6
10.7
—
—
2
3.6
i
1.8
25
1 _
_
—
9
7.o
11
8.5
54
41.9
—
—
4
3.1
—
—
26
! 15
|
0.7
119
5.2
174
7.6
! 246
10.8
| 356
15.6
1 17
0.7
82
3.61
40
1.8
27
116
BEVILJADE LAN,
Tab. 5 (forts.). Lån
Hushållningssällskapens
låne
b)
Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarbetare
i allmänhet
antal
°/0
antal
7»
antal
7°
antal
7»
1
Stockholms
läns
41
41
2
4.9
2
Uppsala
11
54
54
—
—
i
1.9
—
—
4
7.4
3
Södermanlands
11
181
177
—
—
2
1.1
i
0.6
2
1.1
4
Östergötlands
11
97
97
—
—
2
2.0
i
1.0
3
3.0
5
Jönköpings
11
92
92
—
—
4
4.3
—
—
—
6
Kronobergs
11
66
66
—
—
1
1.5
i
1.5
3
4.5
7
Kalmar läns norra
29
29
—
—
—
—
i
3.4
i
3.4
8
Kalmar läns södra
99
93
—
—
6
6.5
i
1.1
2
2.1
9
Gottlands
läns
28
26
—
—
3
11.5
—
—
6
23.1
10
Blekinge
11
38
34
11
Kristianstads
It
89
89
—
—
5
5.6
—
15
16.9
12
Malmöhus
11
34
34
13
Hallands
11
24
24
14
Göteborgs och Bobus
11
147
147
—
—
—
—
—
—
1
0.7
15
Alfsborgs läns norra
15
15
—
—
—
—
i
6.7
3
20. o
16
Alfsborgs läns södra
68
68
2
2.9
i
1.5
—
—
—
—
17
Skaraborgs
läns
27
27
—
—
—
—
—
—
3
ll.i
18
Värmlands
11
62
61
i
1.6
—
—
—
—
1
1.5
19
Örebro
11
44
44
—
—
—
—
i
2.3
1
2.3
20
Västmanlands
11
12
12
—
—
—
—
—
—
1
8.3
21
Kopparbergs
11
77
77
—
—
2
2.6
—
—
1
1.3
22
Gäfleborgs
11
80
80
—
—
—
—
—
8
lO.o
23
V ästernorrlands
11
30
30
—
—
—
—
—
—
3
10. o
24
Jämtlands
11
40
40
—
-
—
—
—
—
6
15.0
25
Västerbottens
11
14
14
—
—
-
—
—
—
2
14.3
26
Norrbottens
ii
135
133
3
2.3
3
2.3
i
0.7
7
5.4
27
Samtliga |
1,623
1,603
6
0.4
30
1.9
8
0.5
75
4.7
BEVILJADE LÅN.
117
tagarnes yrke.
rörelse: A) åren 1905—1909.
lån.
Andra jord-  bruksarbetare
med speciell
sysselsättning
Soldater
och
båtsmän
Grof- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
1
Diverse
personer
Kvinnor
antal
°/o
antal
7°
antal
°/o
antal
7"
antal
7»
antal
°/°
antal
"/o
antal 1
°/o
5
12.2
13
31.7
14
34.1
_
7
17.1
_
1
3
5.6
i
1.9
5
9.3
20
37.0
12
22.2
5
9.3
3
5.6
— ''
—
2
_
—
3
1.7
100
56.5
35
19.8
22
12.4
2
1.1
10
5.7
—
—
3
_
—
5
5.5
15
15.4
48
49.5
11
11.3
7
7.2
3
3.0
2
2.0
4
1
1.1
6
6.5
13
14.2
24
26.1
39
42.4
—
—
4
4.3
i
l.l
5
—
—
3
4.5
11
16.7
17
25.8
15
22.8
6
9.1
6
9.1
3
4.5
6
1
3.4
1
3.4
6
20.8
10
34.5
4
13.8
2
6.9
2
6.9
1
3.5
7
1
l.l
2
2.1
19
20.5
36
38.7
13
14.o
9
9.7
2
2.1
2
2.1
8
1 1
3.9
2
7.;
2
7.7
3
11.5
5
19.2
—
—
—
—
4
15.4
9
_
—
—
—
9
26.5
10
29.4
13
38.2
—
—
2
5.9
—
—
10
_
—
—
—
9
10. i
28
31.5
21
23.0
2
2.2
7
7.9
2
2.2
11 !
_
—
—
—
4
11.8
18
52.9
7
20.6
i
3.0
4
11.8
—
—
12 i
_
—
—
—
1
4.2
15
62.5
i
4.2
2
8.3
—
—
5
20.8
13
_
—
5
3.4
5
3.4
20
13.6
45
30.6
5
3.4
64
43.5
2
1.4
14
_
—
i
6.7
i
6.7
5
33.3
i
6.7
—
—
2
13.2
i
6.7
15
1
1.5
2
2.9
30
44.1
19
28.0
2
2.9
5
7.4
2
2.9
4
5.9
16
—
—
1
3.7
4
14.S
12
44.5
4
14.8
2
7.4
i
3.7
—
—
17
—
—
2
3.3
28
45.9
15
25.0
11
18.0
i
1.6
i
1.6
1
1.6
18
1
2.3
7
15.9
8
18.2
11
25.0
12
27.2
—
-
2
4.5
1
2.3
19
—
—
1
8.3
—
—
1
8.4
9
75.0
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
23
29.9
16
20.7
22
28.6
ii
14.3
—
—
2
2.6
21
1
1.3
—
—
5
6.8
13
16.2
41
51.3
7
8.8
3
3.8
2
2.5
22
—
—
—
—
8
26.7
6
20. o
12
40. o
—
—
-
—
1
3.3
23
—
—
—
—
9
22.5
14
35.0
6
15.0
3
7.5
—
—
2
5.0
24
—
—
1
7.1
2
14.3
5
35.8
2
14.3
—
—
1
7.1
i
7.1
25
—
—
1
0.7
49
36.8
22
16.5
27
20.3
15
11.8
4
3.o
i
0.7
26
10
0.6
44
2.7
371
23.1
| 436
27.2
371
231
85
5.3
! 130
8.1
38
2.4
27 1
118
BEVILJADE LÅN,
Tab. 5 (forts.). Låll
Hushållningssällskapens
låne
b)
Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra
jordbruksarb.
i allmänhet
antal
°/o
antal
°/o
antal
o/o
antal
°/0
1
Stockholms
läns
14
14
2
Uppsala
»
17
17
—
—
—
—
—
—
2
11.8
3
Södermanlands
>>
8
8
—
—
—
—
—
_
2
25.0
4
Östergötlands
»>
28
28
—
—
—
—
—
—
2
7.1 ^
5
Jönköpings
»»
30
30
—
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
| 7
Kalmar läns norra
30
30
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Kalmar läns södra
43
43
—
—
2
4.7
—
—
2
4.7
i 9
Gottlands
läns
10
10
—
—
i
10.o
—
—
4
40. o
10
Blekinge
>>
12
12
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Kristianstads
JJ
59
59
—
—
—
—
—
—
11
18.6
12
Malmöhus
♦ J
19
19
—
—
—
—
—
—
3
15.8
13
Hallands
19
19
—
—
i
5.3
—
—
1
5.3
14
Göteborgs och Bohus
»
77
77
15
Ällsborgs läns norra
4
4
—
—
—
—
—
—
1
25.0
16
Älfsborgs läns södra
26
26
—
—
i
3.8
1
3.S
1
3.8 j
17
Skaraborgs
äns
14
14
—
—
—
—
—
—
18
Värmlands
»>
32
32
—
—
i
3.1
—
—
—
19
Örebro
>>
16
16
20
Västmanlands
> J
19
19
—
—
—
—
—
—
6
31.5
21
Kopparbergs
59
59
—
—
—
—
—
—
ä
8.5
22
Gäfleborgs
M
20
20
—
—
i
5.0
—
—
1
5.0
23
Västernorrlands
>>
36
36
1
2.8
i
2.s
—
—
4
11.1 j
24
Jämtlands
17
17
—
—
—
—
2
11.8
2
11.8 i
25
Västerbottens
>»
21
21
—
—-
i
4.8
—
—
6
28.4
26
Norrbottens
»
19
19
—
—
i
5.3
—
—
3
15.8
27
Samtliga
653
653
1
0.2
10
1.5
3
0.5
56 !
8.6 !
BEVILJADE LÅN.
119
tagarnes yrke.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
Andra
jordbruksarb.
m. speciell
sysselsättning
Soldater
o. båtsmän
Gruf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
antal j
7»
antal 1
>
antal
7»
antal
7 -
antal |
7»
antal j
7»
antal
%
antal j
7»
1
7.1
3
21.5
9
64.3
1
7.1
—
—
—
—
1
_
_
1
5.9
2
11.8
7
41.1
4
23.5
1
5.9
—
—
—
—
2
_
_
_
i
12.5
3
37.5
2
25.o
—
—
—
—
—
—
3
_
_
i
8.6
7
25.0
7
25.0
4
14.3
4
14.3
3
10.7
4
1_
_
_
—
4
13.3
16
53.3
4
13.3
1
3.4
3
lO.o
2
6.7
5
_
_
_
1
25.o
2
50. o
1
25.0
—
—
—
—
—
—
6
_
_
13
43.3
8
26.7
7
23.3
—
—
2
6.7
—
—
2
4.7
_
—
5
11.6
12
27.9
13
30.2
1
2.3
6
13.9
—
—
8
_
_
_
_
3
30. o
2
20. o
—
—
—
—
—
—
9
_
4
33.3
5
41.7
—
—
1
8.3
2
16.7
—
—
10
i _
1
1.7
8
13.6
13
22.0
16
27.1
5
8.5
4
6.8
1
1.7
11
_
1
5.3
5
26.3
3
15.8
2
10.5
5
26.3
—
—
12
2
10.5
_
_
. 1
5.3
6
31.5
3
15.8
2
10.5
2
10.5
1
5.3
13
_
_
2
2.6
5
6.5
11
14.3
18
23.4
6
7.8
31
40.2
4
5.2
14
_
_
_
_
2
50. o
1
25.0
—
—
—
—
—
—
15
1
3.8
2
7.7
9
34.7
2
7.7
4
15.4
3
11.6
2
7.7
16
_
_
_
_
12
85.7
2
14.3
—
—
—
—
—
—
17
2
6.2
_
—
12
37.5
10
31.3
3
9.4
1
3.1
3
9.4
—
—
i 18
_
_
—
—
3
18.8
5
31.2
3
18.8
5
31.2
—
—
—
—
; 19
_
1
5.3
1
5.3
10
52.6
1
5.3
—
—
—
—
—
—
20
1
1.7
_
_
25
42.4
8
13.5
13
22.0
4
6.8
2
3.4
1
1.7
21
1
5.o
4
20. o
3
15.0
7
35.0
2
10. o
1
5.o
—
—
22
_
12
33.3
5
13.9
8
22.2
—
2
5.6
3
8.3
23
_
_
_
1
5.8
5
29.4
2
11.8
2
11.8
1
5.8
2
i 11.8
24
1
4.8
1
4.8
2
9.6
6
28.4
2
9.6
—
—
2
9.6
—
—
25
5
26.3
1
5.3
4
21.0
3
15.8
2
10.5
—
—
26
!
9
1.4
1!
a
II
8
1.2
116
| 17.7
174
| 26.6
II 13?
| 21.0
45
| 6.9
Il 75
| 11.5
19
| 2.9
27
120
BEVILJADE LAN.
Tab. 5 (forts.). Låfl
Bolags
och föreningars låne
a)
Jordbruks
-
Låneförmedlare
Hela
antalet
lån-
tagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  | ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruks-  arbetare
i allmänhet
| antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7•
1
Huskvarna egnahemsförening .....
2
2
_
2
1
Aktiebolaget Hem på landet ........
63
63
2
3.2
—
—
1
1.6
4
6.8
3
Föreningen Hem och Jord.............
1
1
—
—
—
_
_
_
4
Egnahems låneförmedlingsforening ...
146
146
i
0.7
1
0.7
1
0.6
72
49.3
5
Gottian ds läns egnahemsförening......
29
29
4
13.7
—
—
_
_
3
10.3
6
Malmöhus läns egnahemsförening ...
71
71
—
—
2
2.8
—
_
12
16.9
7
Vulcans egnahemsförening.............
2
2
—
—
—
—
_
_
_
_
8
Aktiebolaget Bankesta småbruk.....
16
16
—
—
—
—
_
_
6
37.5
9
Samtliga
330
330
7
2.1
3
0.9
2
0.6
97
29.4
BEVILJADE LÄN.
121
tagarnes yrke.
rörelse, åren 1905—1911.
lägenheter.
Andra jord-  bruksarbetare
med speciell
sysselsättning
Soldater
o. båtsmän
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
antal
7»
antal
7°
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7°
antal
7»
antal
7»
2
100.0
_
_
_
_
_
_
_
—
—
1
ii
17.4
—
—
6
9.5
11
17.5
17
27.0
10
15.9
—
—
i
1.6
2
—
__
—
—
1
lOO.o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2
1.4
6
4.1
4
2.8
11
7.5
26
17.8
6
4.1
4
2.8
12
8.2
4
—
—
--
—
—
—
6
20.6
15
52.0
—
—
—
—
1
3.4
5
—
—
—
—
18
25.4
14
19.7
18
25.4
—
—
6
8.4
1
1.4
6
i
—
—
—
—
2
100.0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
2
12.5
—
—
2
12.5
—
—
—
—
6
37.5
—
—
—
—
8
15
4.6
6
1.8
35
10.6
42
12.7
76
23.0
22
6.7
10
3.0
1 15
4.6
9
16
122
BEVILJADE LÅN.
Tab. 5 (forts.). Lån
Bolags
och föreningars låne
-
b) Bostads
-
Låneförmedlare
Hela
antalet
lån-
tagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ågare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruks-  arbetare
i allmänhet
antal
7»
antal
7»
antal
7°
antal
7»
1
Huskvarna egnahemsförening ........
95
95
_
2
Föreningen Egna hem Hagaby.........
87
87
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Aktiebolaget Rickomberga egna hem
14
14
4
Aktiebolaget Hem på landet............
4
3
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Aktiebolaget Egnahemslån ...........
47
47
—
—
—
—
—
—
—
_
6
Föreningen Hem och Jord...............
81
81
—
—
—
—
—
—
_
_ :
7
Egnahems låneförmedlingsförening ...
115
115
—
—
—
—
—
—
2
1.7
8
Gottlands läns egnahemsförening......
44
44
—
—
— •
—
—
—
—
—
9
Bergslagets bostadsaktiebolag .........
231
231
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Källtorps egnahemsförening ............
19
19
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Kungsörs egnahemsförening ...........
14
14
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Malmöhus läns egnahemsförening ••
49
49
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Annebergs egnahemsförening............
16
16
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Kristianstads egnahemsförening ......
50
50
15
Hedentorps egnahemsförening .........
25
25
—
—
—
—
—
—
i
4.0
16
Vulcans egnahemsförening...............
ii
ii
—
—
—
—
—
—
—
— :
17
Tidaholms egnahemsförening .........
17
17
1
5.9
_
—
1
5.9
i
5.9 j
18
Boxholms egnahemsförening...........
35
35
—
—
—
—
—
—
—
|
19
Sandvikens egnahemsaktiebolag ......
31
31
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Skara egnahemsförening..................
7
7
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Föreningen Hem och Härd ............
4
4
—
—
—
—
—
_
_
—
22
Aktiebolaget Månsbo egnahem........
3
3
23
Färlöfs egnahemsförening ...............
8
8
—
—
—
—
—
—
i
12.5
24
Linköpings egnahemsförening .........
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
25
Tollarpsortens egnahemsförening......
1
1
26
Samtliga
1,012
1,011
1
0.1
—
-1
1
0.1
5
0.5
BEVILJADE LAN.
123
tagarnes yrke.
rörelse, åren 1905 —1911.
lägenheter.
Andra jord-  j bruksarbetare
i med speciell
! sysselsättning
Soldater
o. båtsmän
Gruf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
t
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor 1
i
antal
°/o
antal
7»
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7°
antal j
7°
antal
0/0 1
84
88.4
8
8.4
1 ■
l.i
i
l.i
—
—
i
1.0
1
1
—
—
—
—
10
11.5
44
50.5
31
35.7
2
2.3
—
—
—
—
2
_
_
_
4
28.6
2
14.3
6
42.8
—
—
2
14.3
—
3
_
_
_
_
_
_
—
—
2
66.7
—
—
—
—
i
33.3
4
—
_
—
—
—
—
18
38.3
20
42.6
4
8.5
4
8.5
i
2.1
5
1 -
—
—
—
62
64.2
17
21.0
8
9.9
1
1.2
3
3.7
—
—
6
-
—
—
—
17
14.8
11
9.5
54
47.0
17
14.8
5
4.4
9
7.8
7
—
—
—
_
4
9.1
8
18.2
16
36.3
12
27.3
4
9.1
—
—
8
—
—
—
—
225
97.4
—
—
6
2.6
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
18
94.7
—
—
1
5.3
—
—
—
—
—
—
10
_
_
—
—
1
7.1
2
14.3
9
64.3
2
14.3
—
—
—
11
_
_
_
14
28.6
14
28.6
14
28.6
i
2.0
2
4.0
1
8.2
12
_
—
—
16
lOO.o
13
—
_
_
—
2
4.0
7
14.0
17
34.0
24
48.0
—
—
—
—
14
—
_
_
—
3
12.0
9
36.0
2
8.0
6
24.0
3
12.0
1
4.0
15
—
_
_
—
9
81.8
—
—
1
9.1
1
9.1
—
—
—
16
—
—
2
11.7
6
35.4
2
11.7
1
5.9
1
5.9
2
11.7
—
—
17
—
—
—
—
30
85.7
4
11.4
—
—
—
—
i
2.9
—
_
18
—
—
—
—
28
90.4
1
3.2
1
3.2
—
—
—
—
1
3.2
19
_
_
_
—
—
—
3
42.8
2
28.6
2
28.6
—
—
—
—
20
—
_
—
—
—
—
—
3
75.0
—
—
i
25.0
—
—
21
_
_
—
2
66.7
—
—
—
—
—
—
i
33.3
—
—
22
_
_
—
—
1
12.5
4
50.0
—
—
1
12.5
—
—
1
12.5
j 23
_
i
25.0
—
—
—
—
2
50. o
1
25.0
—
—
—
—
24
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
1
lOO.o
—
—
—
—
25
—
| _
3
0.3
| 626
I 62.0
164
162
| 197
19.5
77
|
7.6
28
2.8
1 19
1.9
26
124
BEVILJADE LAN.
Tab. 5 (forts.). Låll
Sammandrag
för hela
a) Jordbruks
-
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmansägare,
hemmasöner
o. arrendatorer
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarb. i
allmänhet
Andra jord-  bruksarb. med
speciell syssel-  sättning
antal
»/o
antal 1
°/o
I ''
antal
7»
antal
7*
antal t %
Hushällningssällskapens
1905
665
656
44
6.7
28
4.3
67
10.2
159
24.2
9
1.4
1906
441
439
36
8.2
28
6.4
71
16.2
83
18.9
4
0.9
1907
646
642
58
9.0
39
6.1
97
15.1
146
22.7
7
1.1
1908
901
895
92
10.3
43
4.8
146
16.3
220
24.0
16
1.8
1909
988
984
81
8.3
52
5.3
127
12.9
249
25.3
13
1.3
1910
1,236
1,236
104
8.4
40
3.3
191
15.5
305
24.7
8
0.6
1911
1,041
1,041
117
11.2
43
4.1
148
14.2
280
26.9
7
0.7
Samtliga
5,918
5,893
532
9.0
273
4.6
847
14.4
1,442
24.5
64
1.1
Bolags och föreningars
1905
—
-
—
—
—
—
—
_
_
1906
—
—
—
—
—
_
_
_
_
1907
-
-
—
—
—
—
_
_
_
_
_ I
1908
56
56 |
1
1.8
2
3.6
1
1.8
12
21.4
4
7.1
1909
137
137
2
1.4
1
0.7
1
0.7
49
35.8
5
3.7 |
1910
77
77
3
3.0
—
—
—
19
24.7
2
2.6
1911
60
60 1
1
1.7
—
—
-1
—
17
28.3
4
6.7
Samtliga
330
330 |
7
2.1 |
3
0.9
2
0.6
97
29.4
15
4.6 1
BEVILJADE LÅN.
125
tagarnes yrke.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
Soldater och
båtsmän
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
antal
7«
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7 o
antal
7°
antal
7»
lånerörelse:
103
15.7
51
7.8
64
9.7
107
16.3
3
0.5
11
1.7
10
1.5
75
17.1
27
6.1
39
8.9
65
14.8
5
1.1
6
1.4
—
—
68
10.6
45
7.0
59
9.2
89
13.9
5
0.8
14
2.2
15
2.3
87
9.7
49
5.5
94
10.5
106
11.8
8
0.9
22
2.5
12
1.3
79
8.0
78
7.9
120
12.2
141
14.3
15
1.5
22
2.3
7
0.7
j 64
5.2
98
7.9
143
11.6
208
16.8
8
0.6
52
4.2
15
1.2
|
55
5.3
76
7.3
103
9.9
148
14.2
9
0.9
30
2.9
25
2.4 ,
| 531
9.0
424
7.2
622
10.5
864
14.7
53
0.9
157
2.7
84
1.4
lånerörelse:
_
_
_
_ 1
—
—
— 1
—
-
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
-
—
—
—
— i
_
_
_
—
—
—
_
—
—
—
—
—
— i
__
_
2
3.6
13
23.2
13
23.2 |
2
3.6
2
3.6
4
7.1 |
4
2.9
20
14.6
14
10.2
27
19.7
3
2.2
6
4.4
5
3.7 i
2
2.6
4
5.2
11
14.3
20
25.9
11
14.3
2
2.0
3
3.9 1
—
—
9
15.0
4
6.7
16
26.0
6
10. o
—
—
3
5.o j
6
1.8
35
10.6
42
12.7
76
23.0 |
22
6.7 |
10
*3.0
15
4.6 |
126
BEVILJADE LÅN.
Tab. 5 (forts.). Läll
Sammandrag
för hela
b) Bostads
-
År
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
Hemmansägare,
hemmasöner
o. arrendator er
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarb. i
allmänhet
Andra jord-  bruksarb. med
speciell syssel-  sättning
antal
0/
lo
antal
0/
/o
antal
°/
/o
antal
0/
'' 0
antal
7»
Hushållningssällskapens
1905
247
244
1
0.4
4
1.7
1
0.4
12
4.9
i
0.4
1906
196
195
1
0.5
3
1.5
4
2.0
7
3.6
—
—
1907
367
360
2
0.G
6
1.7
—
—
16
4.5
3
O.s
1908
446
443
1
0.2
13
2.9
3
0.7
16
3.0
1
0.2
1909
367
362
1
0.3
4
1.1
—
—
24
6.o
5
1.4
1910
347
347
—
7
2.0
2
0.G
28
8.1
4
1.1
1911
306
306
1
0.3
3
1.0
i
0.3
28
9.2
5
1.6
Samtliga
2,276
2,257
7
0.3
40
1.8
n
0.5
131
5.8
19
0.8
Bolags och föreningars
1905
48
48
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
1906
13
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1907
52
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1908
250
250
-
—
—
—
—
—
2
0.8
—
1909
314
313
1
0.3
—
—
i
0.3
i
0.3
!
1910
195
195
—
—
—
—
—
i
0.5
—
__j
1911
140
140
—
—
—
—
—
i
0.7
—
— 1
Samtliga
1,012
1,011
1
0.1
—
_
i
0.1
5
0.5
—
BEVILJADE LÅN.
127
tagarnes yrke.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
Soldater och
båtsmän
Gruf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
1
antal
°/o
antal
°/o
antal j °/0
antal
°/o
antal |
°/o
antal
°/o
antal
°/o
|
lånerörelse:
6
2.5
76
31.2
59
24.2
60
24.4
1
0.4
17
7.0
6
2.5
9
4.6
45
23.1
54
27.7
37
19.o
O
2.6
25
12.s
5
2.6
4
1.1
88
24.4
93
25.8
98
27.2
18
5.0
27
7.5
5
1.4
13
2.9
100
22.6
123
27.8
105
23.7
26
5.9
31
7.0
ii
2.5
12
3.3
62
17.1
107
29.6
71
19.6
35
9.7
30
8.3
ii
3.0
5
1.4
77
22.2
84
24.2
76
21.9
11
3.2
44
12.7
9
2.6
3
1.0
39
12.s
90
29.4
61
19.9
34
11.1
31
10.1
10
3.8
52
2.3
487
21.6
610
27.0
508
22.5
130
5.8
205
9.1
57
2.5
lånerörelse s
_
_
19
39.6
17
35.4
11
22.9
1
2.1
—
—
—
—
—
—
4
30.8
1
7.7
6
46.1
—
2
15.4
—
—
—
43
82.7
7
13.5
1
1.9
_
—
—
—
1
1.9
—
—
159
63.6
33
13.2
43
17.2
6
2.4
6
2.4
1
0.4
2
0.7
159
50.8
47
15.0
55
17.6
32
10.2
7
2.2
8
2.6
—
—
80
41.0
35
18.0
48
24.6
15
7.7
ii
5.6
5
2.6
i
0.7
62
44.3
14
lO.o
33
23.6
23
16.4
2
1.4
4
2.9
3
0.3
526
52.0
154
15.2
| 197
19.5
77
7.6
28
2.8
19
1.9
128
BEVILJADE LÅN.
Tab. 6. Lån
Hushållningssällskapens
låne
-
a) Jordbruksläg enheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Ogifta
Gi
f t a
Änkl., änkor och
frånskilda
antal
%>
antal
7»
antal
7»
Stockholms
läns
70
69
5
7.2
63
91.3
1
1.5
Uppsal»
it
114
114
8
7.0
104
91.2
2
1.8
j Södermanlands
It
143
‘
142
8
5.6
131
92.3
3
2.1
Östergötlands
it
270
225
22
9.s
195
86.7
8
3.5
Jönköpings
it
127
87
10
11.5
76
87.4
1
1.1
Kronobergs
it
253
253
48
19.o
202
79.8
3
1.2
Kalmar läns norra
85
85
7
8.2
77
90.6
1
1.2
„
„ södra
64
63
9
14.3
54
85.7
—
—
Gottlands
läns
171
171
29
16.9
140
81.9
2
1.2
Blekinge
It
141
112
20
17.9
91
81.2
1
0.9
Kristianstads
ti
728
634
121
19.1
504
79.5
9
1.4
Malmöhus
It
221
218
21
9.6
194
89.o
3
1.4
Hallands
it
54
53
12
22. g
39
73.6
2
3.8
Göteborgs o. Bohus
tf
140
135
20
14.8
114
84.5
1
0.7
1 Älfsborgs läns norra ...
in
in
15
13.5
93
83.8
3
2.7
„
„ södra ...
278
275
41
14.9
230
83.6
4
1.5
Skaraborgs
läns
241
238
32
13.4
203
85.3
3
1.3
j Värmlands
It
265
265
35
13.2
223
84.2
7
2.6
j Örebro
It
68
68
7
10.3
61
89.7
—
—
[ Västmanlands
it
167
163
23
14.1
139
85.3
1
0.6
j Kopparbergs
it
53
53
12
22.«
41
77.4
—
—
1 Gäfleborgs
tf
184
183
23
12.G
159
86.9
1
0.5
1 Västernorrlands
it
171
171
28
16.4
141
82.5
2
1.1
Jämtlands
it
275
272
41
15.1
228
83.8
3
1.1
Västerbottens
it
99
99
19
19.2
77
77.8
3
3-o
Norrbottens
it
319
311
59
19.0
249
80.0
3
1.0
Samtliga
4,812
4,570
675
14.8
3,828
83.7
67
1.5
BEVILJADE LÅN.
129
tagarnes civilstånd.
rörelse, åren 1907—1911.
b) Bostadslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Ogifta
Gifta
Ä.nklM änkor och.
frånskilda
antal
7»
antal
7°
antal
7°
1 Stockholms
läns
44
44
4
9.1
40
90.9
—
—
I Uppsala
„
51
51
7
13.7
44
86.3
—
—
Södermanlands
„
106
106
8
7.5
98
92.5
—
—
Östergötlands
„
107
75
12
16.0
62
82.7
1
1.3
Jönköpings
„
105
85
9
10.S
75
88.2
1
1.2
Kronobergs
„
45
45
4
8.9
40
88.9
1
2.2
Kalmar läns norra ......
52
52
7
13.5
45
86.5
—
—
„
„ södra ......
126
120
17
14.2
103
85.8
—
—
Gottlands
läns
30
30
5
16.7
23
76.6
2
6.7
Blekinge
„
37
28
4
14.3
23
82.1
1
3.6
Kristianstads
„
123
101
24
23.8
77
76.2
—
Malmöhus
,,
48
48
6
12.5
42
87.5
—
—
Hallands
„
36
31
6
19.3
22
71.0
3
9.7
Göteborg o. Bohus „
181
175
36
20.6
137
78.3
2
1.1
| Alfsborgs läns norra ...
15
15
2
13.3
12
80. o
1
6.7
|
„
„ södra ...
90
90
17
18.9
73
81.1
—
—
1 Skaraborgs
läns
34
34
6
17.6
28
82.4
—
—
Värmlands
„
77
77
9
11.7
68
88.3
—
—
Örebro
„
32
32
2
6.2
30
93.8
—
—
1 Västmanlands
„
29
27
3
11.1
24
88.9
—
—
Kopparbergs
„
116
116
8
6.9
107
92.2
1
0.9
j Gäfleborgs
„
95
90
10
11.1
77
85.6
3
3.3
Västernorrlands
„
58
58
9
15.5
46
79.3
3
5.2
j Jämtlands
„
48
50
9
18.0
38
76.0
3
6.o
Västerbottens
„
30
30
6
20. o
23
76.7
1
3.3
J Norrbottens
„
118
117
17
14.5
98
83.8
2
1.7
Samtliga
1,833
1,727
247
14.3
1,455
84.3.
25
1.4
17
130
BEVILJADE LÅN
Tab. 6 (forts.). LånBolags
och föreningars låne
-
a) Jordbrukslågenheter.
Låneförmedlare
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Ogifta
Gifta
Ånkl., änkor
och från-  skilda
antal
%
antal
7»
antal
7»
Huskvarna egnahemsförening .........
2
2
2
lOO.o
_
Föreningen Egna hem Hagaby ......
—
—
—
—
—
—
—
—
Aktiebolaget Rickomberga egna hem
—
—
—
—
—
—
—
—
Aktiebolaget Hem på landet .........
63
63
11
17.5
52
82.5
—
—
Aktiebolaget Egnahemslån ............
—
—
—
—
—
—
—
—
Föreningen Hem och Jord ............
1
1
—
—
1
lOO.o
—
—
Egnahems låneförmedlingsförening ...
146
146
28
19.2
116
79.4
2
1.4
Gottlands läns egnahemsförening ...
29
29
2
6.9
27
93.1
—
—
Bergslagets bostadsaktiebolag .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Källtorps egnahemsförening ............
—
—
—
—
—
—
—
—
Kungsörs egnahemsförening ............
—
—
—
—
—
—
—
—
Malmöhus läns egnahemsförening ...
71
71
4
5.6
67
94.4
—
—
Annebergs egnahemsförening .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Kristianstads egnahemsförening ......
—
—
—
—
—
—
—
—
Hedentorps egnahemsförening .........
—
—
—
-
—
—
—
—
Vulcans egnahemsförening ............
2
2
—
—
2
100.0
—
’ —
Tidaholms egnahemsförening .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Föreningen Hem och Härd ............
—
—
—
—
—
—
—
—
Boxholms egnahemsförening............
—
—
—
—
—
—
—
—
Sandvikens egnahemsaktiebolag ......
—
—
—
—
—
—
—
■ —
Skara egnahemsförening ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
Aktiebolaget Månsbo egna hem ......
—
—
—
—
—
—
—
—
Aktiebolaget Bankesta småbruk ......
16
16
1
6.3
15
93.7
—
—
Färlöfs egnahemsförening ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
Linköpings egnahemsförening .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Tollarpsortens egnahemsförening
—
—
—
—
—
—
—
—
Samtliga
330
330
46
13.9
282
85.5
2
0.6
BEVILJADE LÅN
131
tagarnes civilstånd.
rörelse, åren 1907—1911.
b) Bostadslägenheter.
Låneförmedlare
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Ogifta
Gi
E t a
Änkl., änkor
och från-  skilda
antal
7»
antal
7»
antal
7°
Huskvarna egnahemsförening .........
78
27
—
—
26
96.3
1
3.7
Föreningen Egna Hem Hagaby ......
56
55
3
5.5
52
94.5
—
—
Aktiebolaget Rickomberga egna hem
i
i
—
—
1
100. o
—
—
Aktiebolaget Hem på landet .........
4
4
1
25.0
3
75.0
—
—
Aktiebolaget Egnahemslån ............
47
45
8
17.8
37
82.3
—
—
Föreningen Hem och Jord...............
81
81
3
3.7
77
95.1
1
1.2
Egnahems låneförmedlingsförening ..
115
113
13
11.6
98
86.7
2
1.8
Gottlands läns egnahemsförening......
44
44
6
13.6
38
86.4
—
—
Bergslagets bostadsaktiebolag .........
231
231
4
1.7
223
96.6
4
1.7
Källtorps egnahemsförening ............
19
19
—
—
19
lOO.o
—
—
Kungsörs egnahemsförening ............
14
14
—
—
13
92.9
1
7.1
Malmöhus läns egnahemsförening ...
49
49
8
16.3
41
83.7
—
—
j Annebergs egnahemsförening .........
16
16
—
—
16
lOO.o
—
—
j Kristianstads egnahemsförening ......
50
50
—
—
50
lOO.o
—
—
Hedentorps egnahemsförening ........
25
15
2
13.3
13
86.7
—
—
Vulcans egnahemsförening...............
ii
10
—
—
10
lOO.o
—
—
Tidaholms egnahemsförening .........
17
17
—
—
17
lOO.o
—
—
Föreningen Hem och Härd ............
4
4
—
—
4
lOO.o
—
—
Boxholms egnahemsförening...........
35
4
—
—
4
lOO.o
—
—
Sandvikens egnahemsaktiebolag ......
31
4
—
—
4
lOO.o
—
—
Skara egnahemsförening.................
7
•
Aktiebolaget Månsbo egna hem ......
3
3
—
—
3
lOO.o
-
—
Aktiebolaget Bankesta småbruk ......
—
—
—
—
—
—
—
—
Färlöfs egnahemsförening ...............
8
8
i
12.5
7
87.5
—
—
Linköpings egnahemsförening .........
4
4
—
—
4
lOO.o
—
—
j Tollarpsortens egnahemsförening......
1
1
—
—
1
lOO.o
—
—
Samtliga
951
819
49
6.0
761
92.9
9
1.1
132
1907
1908
1909
1910
1911
1907
1908
1909
1910
1911
BEVILJADE LÅN,
Tab. 6 (forts.). Lån
-
Sammandrag för hela
a) Jordbrukslägenheter.
År
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Ogifta
Gifta
Änkl.,
änkor och
frånskilda
antal
°/o
antal
°/o
antal °/o
Samtliga
Samtliga
Hushållningssällskapens
646
901
988
1,236
1,041
631
874
897
1,142
1,026
97
115
126
170
167
15.4
13.2
14.0
14.9
16.3
525
749
758
954
842
83.2
85.7
84.5
83.5
82.1
9
10
13
18
17
1.4
1.1
1.5
1.6
1.6
4,812
4,570
675
14.8
3,828 | 83.7
Bolags oct
67 | 1.5
föreningars
—
—
—
—
—
—
—
—
56
56
9
16.1
47
83.9
—
—
137
137
15
10.9
120
87.6
2
1.5
77
77
15
19.5
62
80.5
—
—
60
60
7
11.3
53
88.7
—
—
330
330
46
13.9
282
85.5
2
0.6
BEVILJADE LÅN,
133
tagarnes civilstånd.
riket, åren 1907—1911.
b) Bostadslägenheter.
År
Hela
antalet
låntagare
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Ogifta
Gifta
Änkl.,
änkor och
frånskilda
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
lånerörelse:
1907 .................................
367
351
37
10.5
311
88.6
3
0.9
1908 .................................
446
441
55
12.5
376
85.2
10
2.3
1909 .................................
367
306
45
14.7
254
83.0
7
2.3
1910 .................................
346
325
61
18.8
262
80.6
2
0.6
1911 .................................
307
304
49
16.1
252
82.9
3
1.0
Samtliga
1,833
1,727
247
14.3
1,455
84.3
25
1.4
lånerörelse:
1907 ...............................
52
•
•
•
1908 ...............................
250
250
10
4.0
233
93.2
7
2.8
1909 .................................
314
259
16
6.2
242
93.4
1
0.4
1910 ................................
195
174
12
6.9
161
92.5
1
0.6
1911 ................................
140
136
11
8.1
125
91.9
—
—
Samtliga
951
819
49
6.0
761
92.9
9
1.1
134
BEVILJADE LAN.
Tab. 7. De bel
1) Obebyggda lägenheter.
Hushållningssällskapens
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Antalet obebyggda
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jordaf-
söndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
Vo
antal
°/o
antal
°/o
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
Stockholms
läns
18
1
6.7
14
93.3
15
6
37.5
10
62.5
16
4
''28. o
10
71.4
14
Uppsala
it
13
2
15.4
11
84.6
13
7
53.8
6
46.2
13
2
15.4
11
84.6
13
Södermanlands
It
46
—
37
lOO.o
37
34
79.1
9
20.9
43
Östergötlands
it
30
1
3.3
29
96.7
30
19
63.3
11
36.7
30
ii
36.7
19
63.3
30
Jönköpings
it
19
Kronobergs
it
31
—
—
30
lOO.o
30
20
66.7
10
33.3
30
2
6.7
28
93.3
30
Kalmar läns norra
2
—
—
2
lOO.o
2
—
—
2
lOO.o
2
—
—
2
lOO.o
2
Kalmar läns södra
14
1
7.1
13
92.9
14
11
78.6
3
21.4
14
—
—
14
lOO.o
14
Gottlands
läns
59
12
21.8
43
78.2
55
19
34.5
36
65.5
55
—
—
55
lOO.o
55
Blekinge
it
69
21
33.9
41
66.1
62
Kristianstads
it
195
8
4.1
187
95.9
195
1
0.5
194
99.5
195
104
54.5
87
45.5
191
Malmöhus
it
88
27
30.7
61
69.3
88
26
29.5
62
70.5
88
55
62.5
33
37.5
88
Hallands
It
10
5
50. o
5
50.o
10
7
70. o
3
30. o
10
—
—
10
lOO.o
10
Göteborgs och Bohus
it
26
•
Alfsborgs läns norra
5
4
100. o
—
—
4
—
—
5
lOO.o
5
Älfsborgs läns södra
32
—
—
32
lOO.o
32
27
84.4
5
15.6
32
10
31.2
22
68.8
32
Skaraborgs
läns
13
6
46.2
7
53.8
13
Värmlands
it
31
1
3.2
30
96.8
31
7
22.6
24
77.4
31
16
51.6
15
48.4
31
Örebro
it
49
—
—
49
lOO.o
49
Västmanlands
It
24
1
4.3
22
95.7
23
3
13.0
20
87.0
23
1
4.3
22
95.7
23
Kopparbergs
it
26
2
8.3
22
91.7
24
8
32.0
17
68.0
25
10
40. o
15
60. o
25
Gäfleborgs
it
47
13
52.0
12
48.0
25
24
lOO.o
—
—
24
3
8.s
31
91.2
34
V ästemorrlands
it
27
4
20. o
16
80.0
20
15
75.0
5
25.0
20
—
—
20
lOO.o
20
Jämtlands
it
68
5
7.5
62
92.5
67
53
80.3
13
19.7
66
Västerbottens
it
20
Norrbottens
it
49
21
47.7
23
52.3
44
10
20.8
38
79.2
48
10
20.8
38
79.2
48
Samtliga
1,011
114
14.8
658
85.2
772
318
38.5
509
61.5
827
228
31.9
486
68.1
714
lägenheternas natur.
rörelse: A) åren 11)05—1900.
lågenheter.
BEVILJADE LÅN.
135
2) Bebyggda lägenheter.
Hushål lningssällskap
Antalet bebyggda
lägenheter
Lägenheter, för Indika upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro |
belägna i kolonier eller icke |
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jordaf-
söndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
7»
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
Stockholms
läns
35
9
25.7
26
74.3
35
13
37.1
22
62.9
35
8
25.0
24
75.o
32
Uppsala
11
70
38
54.3
32
45.7
70
28
40. o
42
60. o
70
1
1.4
69
98.6
70
Södermanlands
11
118
2
2.4
82
97.6
84
67
81.7
15
18.3
82
Östergötlands
5»
206
ii
5.3
195
94.7
206
171
84.2
32
15.8
203
17
8.3
187
91.7
204
Jönköpings
11
80
•
Kronobergs
»«
167
i
0.6
161
99.4
162
109
66.9
54
33.1
163
28
19.4
116
80.6
144
Kalmar läns norra .
65
9
13.S
56
86.2
65
38
63.3
22
36.7
60
15
23.1
50
76.9
65
Kalmar läns södra .
26
8
30.8
18
69.2
26
21
80.8
5
19.2
26
—
—
26
lOO.o
26
Gottlands
läns
72
40
58.0
29
42.0
69
30
44.8
37
55.2
67
—
—
68
lOO.o
68
Blekinge
>»
41
29
74.4
10
25.6
39
Kristianstads
11
286
73
25.8
210
74.2
283
8
2.9
269
97.1
277
91
39.9
137
60.1
228
S Malmöhus
11
59
34
57.6
25
42.4
59
11
18.6
48
81.4
59
20
33.9
39
66.1
59
Hallands
11
12
9
90. o
1
10.o
10
3
30. o
7
70. o
10
—
—
9
lOO.o
9
Göteborgs och Bohus
11
57
•
•
Älfsborgs läns norra.
83
Älfsborgs läns södra.
164
3.0
159
97.0
164
135
82.3
29
17.7
164
4
2.4
160
97.6
164
Skaraborgs
läns
172
54
32.9
110
67.1
164
Värmlands
11
143
54
37.8
89
62.2
143
—
—
143
lOO.o
143
Örebro
,,
58
—
—
58
lOO.o
58
Västmanlands
11
113
—
no
lOO.o
no
3
2.7
107
97.3
no
—
—
no
lOO.o
no
Kopparbergs
11
11
3
33.8
6
66.7
9
2
20.o
8
80. o
10
—
—
10
lOO.o
10
i
Gäfleborgs
Tf
74
1 «
V ästernorrlands
11
7C
25
45.5
30
54.5
55
39
70.9
16
29.1
55
—
—
So
100.C
!
oo
Jämtlands
11
131
27
22.3
94
77.7
121
100
78.1
28
21.s
128
Västerbottens
11
35
Norrbottens
11
278
157
59.0
101
41.c
266
96
35.6
174
64.4
270
11
4.c
261
96.
1
272
Samtliga
2,621
559
26.6
1,542 73./
2,101
| 903
49,
925
50.6
1,8281 195 j 11.411,522j S8.<
>| 1,U7
s
136
BEVILJADE LÅN.
Tab. 7 (forts.). De be
1) Obebyggda lägenheter.
Hushållningssällskapens lånerörelse:
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Antalet obebyggda
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag.
farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
7»
antal
7°
antal
7®
antal
7®
antal
7°
antal
7®
Stockholms
läns
14
7
58.3
5
41.7
12
Uppsala
it
6
2
33.3
4
66.7
6
i
16.7
5
83.3
6
2
33.3
4
66.7
6
Söderman! ands
?»
7
—
-
7
100.o
7
2
33.3
4
66.7
6
Östergötlands
>»
14
3
21.4
11
78.6
14
8
57.1
6
42.9
14
3
21.4
11
78.6
14
Jönköpings
tf
12
1 Kronobergs
>>
12
—
—
12
lOO.o
12
3
25.0
9
75.0
12
3
25.0
9
75.0
12
| Kalmar läns norra
1
—
—
1
lOO.o
1
—
—
1
lOO.o
1
—
—
1
lOO.o
1
Kalmar läns södra
13
1
7.7
12
92.3
13
11
84.6
2
15.4
13
—
_
13
lOO.o
13
Gottlands
läns
31
4
13.0
27
87.0
31
6
19.4
25
80.6
31
—
—
31
lOO.o
31
Blekinge
24
10
58.8
7
41.2
17
.
Kristianstads
»»
218
13
6.1
199
93.9
212
2
1.0
189
99.0
191
114
53.0
101
47.0
215
Malmöhus
J»
92
22
23.9
70
76.1
92
28
30.4
64
69.6
92
58
63.0
34
37.0
92
Hallands
it
28
8
28.6
20
71.4
28
20
80. o
5
20. o
25
—
—
24
100.0
24
Göteborgs och Bohus „
21
12
lOO.o
—
—
12
Älfsborgs läns norra
7
4
lOO.o
—
—
4
_
_
5
lOO.o
5
Alfsborgs läns södra
36
9
25.0
27
75.0
36
31
86.1
5
13.9
36
1
3.0
33
97.0
34
Skaraborgs
läns
6
—
—
6
lOO.o
6
1
20. o
4
80. o
5
Värmlands
»
33
4
12.1
29
87. s
33
19
57.6
14
42.4
33
9
27.3
24
72.7
33
Örebro
8
_
—
8
lOO.o
8
Västmanlands
it
19
—
—
19
lOO.o
19
12
63.2
7
36.8
19
_
—
19
lOO.o
19
Kopparbergs
17
3
20. o
12
80. o
15
6
35.3
11
64.7
17
1
5.9
16
94.1
17
Gäfleborgs
30
4
22.2
14
77.8
18
14
73.7
5
26.3
19
_
_
19
lOO.o
19
V ästernorrlands
»>
20
2
16.7
10
83.3
12
12
lOO.o
—
—
12
3
25.0
9
75.0
12
Jämtlands
»>
76
9
11.9
67
88.1
76
38
50.o
38
50. o
76
19
25.0
57
75.0
76
Västerbottens
ti
28
Norrbottens
5»
22
6
33.3
12
66.7
18
_
_
22
lOO.o
22
Samtliga
795
84
13.3
547
86.7
6311
253
37.7
418
62.3
671
213
32.6
440
67.4
653
lägenheternas natur,
B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
BEVILJADE LÅN.
137
2) Bebyggda lägenheter.
\ Hushållningssällskap
Antalet bebyggda
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter »vi lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
7»
antal \
7»
antal
7®
antal
»/o
antal
7®
antal
7®
Stockholms
läns
16
2
16.7
10
83.3
12
8
61.5
5
38.5
13
Uppsala
tf
52
21
40.4
31
59.6
52
14
26.9
38
73.1
52
6
11.5
46
88.5
52
Södermanlands
tf
32
—
—
25
1OO.0
25
16
55.2
13
44.8
29
''
*
Östergötlands
It
94
3
3.2
91
96.8
94
89
95.7
4
4.3
93
3
3.2
91 !
96.8
94
Jönköpings
tf
44]
''
Kronobergs
tf
106
—
—
106
1OO.0
106
49
46.2
57
53.8
106
26
24.5
80
75.o
106
. Kalmar läns norra
30
3
lO.o
27
90.0
30
14
50.0
14
50.0
28
1
3.3
29]
96.7
30
j Kalmar läns södra
16
4
25.0
12
75.0
16
10
66.7
5
33.3
15
—
—
16 |
lOO.o
16
1 Gottlands
läns
43
24
57.1
18
42.9
42
15
35.7
27
64.3
42
—
—
42 |
lOO.o
42
Blekinge
It
56
5
15.1
28
84.9
33
•
Kristianstads
tf
193
79
41.1
113
58.9
192
2
1.8
153
98.7
155
56
29.0
137
71.0
193
Malmöhus
tf
13
3
23.0
10
77.0
13
2
15.4
11
84.0
13
3
23.0
10
77.0
13
Hallands
„
10
1
10.0
9
90.0
10
9
lOO.o
—
—
9
—
—
9
lOO.o
9
Göteborgs och Bohus
It
57
•
Älfsborgs läns norra
49
27
lOO.o
—
—
27
Älfsborgs läns södra
98
23
23.5
75
76.5
98
76
77.6
22
22.4
98
11
12.6
76
87.4
87
Skaraborgs
läns
107
23
22.1
81
77.9
104
28
60.9
18
39.1
46
Värmlands
tf
102
28
27.5
74
72.5
102
29
33.0
59
67.0
88
1
1.0
101
99.0
102
Örebro
It
15
•
—
—
15
lOO.o
15
Västmanlands
tf
49
1
2.0
48
98.0
49
26
53.0
23
47.0
49
—
—
49
lOO.o
49
Kopparbergs
tf
7
3
60.0
2
40.0
5
—
6
lOO.o
6
—
—
7
lOO.o
7
Gäfleborgs
tf
55
•
17
54.6
14
45.5
31
—
—
32
lOO.o
32
Västernorrlands
ti
66
•
•
Jämtlands
tf
3(
15
50. c
15
50. c
30
19
63/
11
36/
30
-
—
15
lOO.o
15
Västerbottens
it
26
•
•
Norrbottens
10''
•| 61
81.;
14
18.
75
31
34.
59
65.
90
—
—
103
100.C
103
Samtlig!
1,477(1 294
27.4
1 761
| 72.l! 1,055
II 486
46.
567
| 53.
j| 1,053
| 107
11.1
| 858
88.1
965
138
BEVILJADE LAN.
Tab. 7 (forts.). De be
1) Obebyggda lägenheter.
Hushållningssällskapens
b) Bostads
-
;
Hushållningssällskap
Antalet obebyggda
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna
i koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
0/0
antal
o/o
antal
7»
antal
°/°
antal
°,0
antal
7»
Stockholms
läns
30
_
_
29
lOO.o
29
16
55.2
13
44.8
29
17
60.7
ii
39.3
28
Uppsala
tf
21
—
—
21
lOO.o
21
16
76.2
5
23.8
21
6
28.6
15
71.4
21
Södermanlands
It
170
1
0.6
162
99.4
163
123
75.0
41
25.0
164
136
lOO.o
—
—
136
Östergötlands
tf
67
—
—
67
lOO.o
67
28
41.8
39
58.2
67
42
62.7
25
37.3
67
Jönköpings
tf
91
91
lOO.o
-
—
91
Kronobergs
„
48
—
47
lOO.o
47
44
93.6
3
6.4
47
17
36.2
30
63.s
47
Kalmar läns norra
12
—
—
12
lOO.o
12
12
lOO.o
—
—
12
7
58.3
5
41.7
12
Kalmar läns södra
89
1
1.2
81
98.s
82
75
91.5
7
8.5
82
52
63.4
30
36.6
82
Gottian ds
läns
14
1
7.7
12
92.3
13
9
69.2
4
30.8
13
—
—
13
lOO.o
13
Blekinge
tf
19
•
•
10
66.7
5
33.3
15
Kristianstads
i)
76
-
75
lOO.o
75
12
16.0
63
84.0
75
16
21.3
59
78.7
75
| Malmöhus
It
31
2
6.5
29
93.5
31
26
83.9
5
16.1
31
15
48.4
16
51.6
31
j Hallands
tf
14
—
—
13
lOO.o
13
13
lOO.o
—
—
13
8
66.7
4
33.3
12
j Göteborgs och Bohus „
140
} Älfsborgs läns norra
7
•
7
lOO.o
—
—
7
—
—
7
lOO.o
7
| Älfsborgs läns södra
46
—
46
lOO.o
46
46
lOO.o
—
—
46
13
28.3
33
71.7
46
Skaraborgs
läns
20
5
26.3
14
73.7
19
15
79.0
4
21.0
19
Värmlands
It
36
1
2.8
35
97.2
36
25
71.4
10
28.6
35
1
2.8
35
97.2
36
| Örebro
tf
30
•
—
—
30
lOO.o
30
1 Västmanlands
It
8
—
8
lOO.o
8
4
50.0
4
50. o
8
4
50. o
4
50. o
8
[ Kopparbergs
tf
69
__
—
65
lOO.o
65
47
71.2
19
28. s
66
22
32.8
45
67.2
67
Gäfleborgs
tf
74
17
36.2
30
63.S
47
66
lOO.o
—
—
66
28
84.8
5
15.2
33
V ästernorrlands
it
18
—
15
lOO.o
15
15
lOO.o
—
—
15
—
—
15
lOO.o
15
Jämtlands
tf
32
•
Västerbottens
tf
11
Norrbottens
tf
27
6
26.0
17
74.0
23
13
52.0
12
48.0
25
—
—
27
lOO.o
27
Samtliga
1,20<^
34
4.2
778
95.8
812
713
75.3
234
24.7
947
384
48.4
409
516
793
BEVILJADE LÅN.
139
lägenheternas natur.
rörelse: A) 1905—1909.
lägenheter.
2) Bebyggda lägenheter.
p
Hushållningssällskap
Antalet bebyggda
lägenheter
Lägenheter, för Indika upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
!
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
. antal
Belägna
i koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal |
0/
lo
antal
0/
lo
antal j
0/
/ 0
antal
0/
lo
antal
0/
lo
antal i
°l
lo
Stockholms
läns
11
2
18.2
9
81.s
11
10
90.9
i
9.1
ii
2
18.2
9
81.8
ii
Uppsala
11
33
3
9.1
30
90.9
33
33
lOO.o
—
—
33
3
9.1
30
90.9
33
Södermanlands
11
11
—
—
10
lOO.o
10
9
lOO.o
—
—
9
Östergötlands
11
30
-
—
30
lOO.o
30
21
70.o
9
30. o
30
10
33.3
20
66.7
30
Jönköpings
11
1
•
• 1
1
lOO.o
—
—
1
Kronobergs
11
18
—
—
18
lOO.o
18
18
lOO.o
—
—
18
5
27.8
13
72.2
18
Kalmar läns norra .
17
3
17.6
14
82.1
17
17
lOO.o
—
—
17
7
41.2
10
58.8
17
Kalmar läns södra .
10
—
—
7
lOO.o
7
7
lOO.o
—
—
7
3
42.9
4
57.1
7
Gottlands
läns
14
6
50.0
6
50.0
12
11
91.7
1
8.3
12
—
—
12
lOO.o
12 :
Blekinge
11
19
13
81.2
.
3
18.8
16
1
Kristianstads
11
13
—
—
13
lOO.o
13
—
—
13
lOO.o
13
1
7.7
12
92.3
13 j
Malmöhus
»>
3
3
lOO.o
—
—
3
3
lOO.o
—
—
3
—
—
3
lOO.o
3
Hallands
11
9
2
25.0
6
75.0
8
5
62.5
3
37.5
8
Göteborgs och Bohus
11
7
Ä i
Älfsborgs läns norra.
8
8
lOO.o
—
—
8
—
—
8
lOO.o
8
Älfsborgs läns södra.
22
—
—
22
lOO.o
22
22
lOO.o
—
—
22
2
9.1
20
90.9
22
Skaraborgs
äns
7
2
28.6
5
71.4
7
*
*
Värmlands
11
22
—
—
22
lOO.o
22
18
90. o
2
10.0
20
—
—
22
lOO.o
22
j Örebro
11
14
—
—
14
lOO.o
14
Västmanlands
11
4
—
—
4
lOO.o
4
2
50. o
2
50. o
4
—
—
4
lOO.o
4
Kopparbergs
11
8
2
33.3
4
66.7
6
6
85.7
1
14.3
7
1
14.3
6
85.7
7
Gäfleborgs
11
6
4
lOO.o
—
—
4
V ästernorrlands
11
12
—
—
10
lOO.o
10
10
lOO.o
—
—
10
—
—
10
lOO.o
10
Jämtlands
11
8
*
•
*
Västerbottens
11
3
Norrbottens
108
26
! 28.9
64
71.1
90
62
60.2
41
39.8
103
—
-
104
lOO.o
104
Samtliga
418
49
| 15.o
| 274
84.8
323
| 280
| 78/
l\ 76
21i
i| 356
I 34
110.1
| 301
| 89.1
| 335
140
BEVILJADE LÅN,
Tab. 7 (forts.). De belå
1) Obebyggda lägenheter.
Hushållningssällskapens
b) Bostads
-
>
0
n-  ^ P
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka
gifter föreligga, om de
belägna i kolonier eller
upp-
åta
icke
Hushållningssällskap
0 O
0* &
CD CD
g- &
25
CTQ
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
1
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
P
antal
0/
10
antal
0/
/o
antal
0/
/O
antal
7»
antal
0/
lo
antal
0/
lo
;
Stockholms
läns
9
5
83.3
1
16.7
6
Uppsala
11
5
—
—
5
lOO.o
5
5
lOO.o
-
—
5
-
—
5
lOO.o
5
Södermanlands
11
8
—
—
8
100. o
8
8
lOO.o
—
—
8
•
Östergötlands
11
23
—
—
22
lOO.o
22
15
65.3
8
34.8
23
14
60.9
9
39.1
23
Jönköpings
11
30
30
lOO.o
—
—
30
Kronobergs
11
3
—
—
3
lOO.o
3
3
lOO.o
—
—
3
-
—
3
lOO.o
3
Kalmar läns norra
19
—
—
19
lOO.o
19
19
lOO.o
—
—
19
19
lOO.o
—
—
19
Kalmar läns södra
41
—
—
41
lOO.o
41
40
97.6
1
2.4
41
5
12.2
36
87.8
41
j Gottlands
läns
3
—
—
3
lOO.o
3
3
lOO.o
—
—
3
—
—
3
lOO.o
3
j Blekinge
11
5
—
—
4
lOO.o
4
5
lOO.o
—
—
5
Kristianstads
11
53
1
1.9
52
98.1
53
10
19.2
42
80.8
52
26
49.1
27
50.9
53
Malmöhus
11
19
11
57.9
8
42.1
19
14
73.7
5
26.3
19
3
15.8
16
84.2
19
Hallands
11
15
2
13.3
13
86.7
15
13
92.9
i
7.1
14
4
28.6
10
71.4
14
Göteborgs och Bohus
„
67
36
lOO.o
—
—
36
—
—
36
lOO.o
36
Alfsborgs läns norra
3
3
lOO.o
—
—
3
Älfsborgs läns södra
23
—
—
23
lOO.o
23
12
lOO.o
—
—
12
2
9.5
19
90.5
21
Skaraborgs
läns
10
—
—
10
lOO.o
10
7
70.o
3
30. o
10
Värmlands
11
32
—
—
32
lOO.o
32
25
78.1
7
21.9
32
—
—
32
lCO.o
32
Örebro
11
15
—
—
15
lOO.o
15
V ästmanlands
11
11
—
—
11
lOO.o
11
'' 9
81.8
2
18.2
11
—
—
11
lOO.o
ii
Kopparbergs
11
55
3
6.7
42
93.3
45
37
69.8
16
30.2
53
19
36.5
33
63.5
52
Gäfleborgs
11
19
—
—
19
lOO.o
19
19
lOO.o
—
—
19
—
—
19
lOO.o
19
V ästernorrlands
11
30
Jämtlands
11
15
—
—
9
lOO.o
9
9
lOO.o
—
—
9
—
—
9
lOO.o
9
Västerbottens
11
17
Norrbottens
11
9
6
lOO.o
—
—
6
Samtliga!
539
17
5.0
324
95.0
341
333
79.5
86
20.5
419
92
24.5
283
75.5
375
lägenheternas natur.
rörelse: B) åren 1910 och 1911
lägenheter.
BEVILJADE LÅN.
141
2) Bebyggda lägenheter.
Hushållningssällskap
Antalet bebyggda
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
beläyna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
—-1
Summa
antal
antal
°/o
antal
Öl
/o 1
antal
%
intal
%
antal
0/
lo
antal
0/ *
/o
Stockholms
läns
5
3
60. o
2
40. o
5
Uppsala
ii
12
2
16.7
10
83.3
12
11
91.7
1
8.3
12
—
—
12
lOO.o
12
Södermanlands
ii
—
—
—
—
—
—
“
Östergötlands
)»
5
—
—
5
lOO.o
5
5
lOO.o
—
—
5
i
20.0
4
80.0
5
Jönköpings
ii
—
—
—
—
—
—
—
Kronobergs
ii
1
—
—
i
lOO.o
i
i
lOO.o
—
—
i
—
—
1
lOO.o
1
Kalmar läns norra
11
3
27.s
8
72.7
ii
ii
—
lOO.o
ii
6
54.6
5
45.1
11
Kalmar läns södra
2
—
—
2
lOO.o
2
2
lOO.o
—
—
2
—
—
2
lOO.o
Gottlands
äns
7
4
57.o
3
43.0
7
3
43.0
4
57.0
7
—
—
7
lOO.o
7
Blekinge
»>
7
3
75.0
1
25.0
4
Kristianstads
ii
6
—
—
6
lOO.o
6
2
33.3
4
66.7
6
1
16.7
5
83.3
6
1 Malmöhus
ii
—
Hallands
ii
4
—
—
4
lOO.o
4
4
lOO.o
—
—
4
1
25.0
3
75.0
4
Göteborgs och Bohus
a
10
Älfsborgs läns norra
1
•
1
lOO.o
—
—
1
—
—
1
lOO.o
1
Älfsborgs läns södra
3
—
—
3
lOO.o
3
3
lOO.o
—
—
3
1
33.3
2
66.7
3
Skaraborgs
läns
4
—
—
4
lOO.o
4
2
66.7
1
33.3
3
Värmlands
a
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Örebro
a
1
—
—
1
lOO.o
1
Västmanlands
a
8
—
8
lOO.o
8
8
lOO.o
—
—
8
—
—
8
lOO.o
8
Kopparbergs
a
4
1
33.3
2
66.7
3
2
66.7
1
33.3
3
1
33.3
2
66.7
3
Gäfleborgs
a
1
-
i
lOO.o
1
1
lOO.o
—
—
1
—
—
i
lOO.o
1
V ästernorrlands
a
6
Jämtlands
n
2
Västerbottens
a
4
*
•
Norrbottens
10
7
|100.o
—
7
7
77.8
2
22.2
9
1
lO.o
9
90. o
10
Samtliga
114
17
23.C
I 5<
| 77.0
74
69
81.2
16
18.8
|
85
12
i 16.0
| 63
| 84.0
75
142
BEVILJADE LÅN.
Tab. 7 (forts.). De belånade
Bolags och föreningars låne
1) Obebyggda lägenheter.
1
Låneförmedlare
Antalet obebyggda
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal °/o
antal °/o
antal | °/o
antal °/o
antal °/o
antal °/o
a) Jordbruks
-
Huskvarna egnahemsförening
-
|
Aktiebolaget Hem på landet
48
i
2.1
46
97.9
47
15
31.9
32
68.1
47
47
lOO.o
_
_
47
Föreningen Hem och Jord...
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
Egnahems låneförmedlings-
förening ........................
94
4.3
90
95.7
94
4
4.3
90
95.7
94
89
94.7
5
5.3
94
Gottlands läns egnahem stör-
ening ...........................
12
i
8.3
11
91.7
12
6
lOO.o
—
—
6
4
lOO.o
_
_
4
Malmöhus läns egnahems-
förening ........................
63
—
—
63
100. o
63
—
—
63
lOO.o
63
27
93.1
2
6.9
29
Vulcans egnahemsförening...
2
—
2
lOO.o
2
2
lOO.o
—
—
2
2
lOO.o
_
_
2
Aktiebolaget Bankesta små-
bruk..............................
9
—
—
9
lOO.o
9
9
lOO.o
—
—
9
Samtliga
228
6
2.8
212
97.2
218
27
12.2
194
87.8
221
178
96.2
7
3.8
185 |
b) Bostads-
Huskvarna egnahemsförening
95
—
—
95
lOO.o
95
1
l.l
94
98.9
95
95
lOO.o
_
_
95
Föreningen Egna hem Hagaby
87
—
—
87
lOO.o
87
—
87
lOO.o
87
87
lOO.o
_
_
87
Aktiebolaget Rickomberga
egna hem ....................
14
—
—
14
lOO.o
14
14
lOO.o
—
—
14
14
lOO.o
_
_
14
Aktiebolaget Hem på landet
4
—
—
4
lOO.o
4
3
75.0
1
25.0
4
4
lOO.o
_
_
4
Aktiebolaget Egnahemslån...
25
• !
•
25
lOO.o
—
—
25
BEVILJADE LÅN.
143
lägenheternas natur.
rörelse, åren 1905—1911.
2) Bebyggda lägenheter.
>
P
•—• P
* sr
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Låneförmedlare
(JQ ®
a> **
2 er
tf ®
® er
oT ^
►3 Cfq
oq
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
i
Summa
antal
p
antal
7 o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7°
antal
7»
lägenheter.
Huskvarna egnahemsförening 1
2
2
100.6
2
1 i
50. o
i
50. o
2
2
lOO.o
13
Aktiebolaget Hem på landet
13
—
—
13
lOO.o
13
—
13
lOO.o
13
13
lOO.o
—
—
Föreningen Hem och Jord
1
1 Egnahems låneförmedlings-  förening ........................
52
30
57.7
22
42.3
52
22
45.8
26
54.2
48
8
15.4
44
84.6
52
j Gottlands läns egnahemsför-  ening ..........................
17
12
70.6
5
29.4
17
3
lOO.o
—
—
3
2
lOO.o
—
2
j Malmöhus läns egnahems-  förening ........................
8
—
7
lOO.o
7
-
—
7
lOO.o
7
6
85.7
i
14.3
7
1 Vulcans egnahemsförening...
—
Aktiebolaget Bankesta små-  bruk ..............................
7
•
7
lOO.o
7
7
100.0
_
7
Samtliga
100
| 42
46.2
49
53.8
91
| 26
| 32.5
| 54
| 67.5
80
| 38
45.8
45
54.2
83
lägenheter.
Huskvarna egnahemsförening
-
_
_
_
_
_
—
Föreningen Egna hem Hagaby
—
—
—
Aktiebolaget Rickomberga
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
egna hem ...................
I Aktiebolaget Hem på landet
|
| Aktiebolaget Egnahemslån...
9
144
BEVILJADE LÅN.
1) Obebyggda lägenheter (forts.).
>
3
_ P
Oq &
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Låneförmedlare
o
g-i-
CD CD
ST ^
CK3
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
p
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7o
antal
7»
antal
7»
Föreningen Hem och Jord...
Egnahems låneförmedlings-
81
—
—
81
lOO.o
81
81
lOO.o
—
—
81
79
97.5
2
2.5
81
förening ........................
Gottlands läns egnahemsför-
95
2
2.2
93
97.8
95
26
27.1
69
72.6
95
91
95. b
4
4.2
95
ening ...........................
Bergslagets bostadsaktiebo-
38
1
lOO.o
—
_
1
24
IOO.o
—
—
24
lag ..............................
231
—
—
204
lOO.o
204
208
lOO.o
—
—
208
206
IOO.o
—
__
206
Källtorps egnahemsförening
18
—
—
18
lOO.o
18
18
lOO.o
—
—
18
18
IOO.o
_
_
18
Kungsörs egnahemsförening
Malmöhus läns egnahems-
13
förening .....................
48
3
6.3
45
93.7
48
2
4.2
46
95. s
48
33
68.7
15
31.3
48
Annebergs egnahemsförening
Kristianstads egnahemsför-
16
—
—
16
lOO.o
16
16
lOO.o
—
—
16
16
IOO.o
—
—
16 1
ening ........................
Hedentorps
egnahemsför-
50
50
IOO.o
—
—
50
ening
....................
25
-
—
25
lOO.o
25
—
—
25
IOO.o
25
25
IOO.o
_
—
25
Vulcans egnahemsförening...
4
—
—
4
lOO.o
4
4
lOO.o
—
—
4
2
50. o
2
50. o
4
Tidaholms egnahemsförening
16
16
iOO.o
—
—
16
15
IOO.o
_
—
15
Boxholms egnahemsförening
Sandvikens egnahemsaktie-
35
33
lOO.o
—
—
33
33
IOO.o
—
—
33
bolag ...........................
31
—
—
31
lOO.o
31
31
lOO.o
—
—
31
31
IOO.o
_
_
31
Skara egnahemsförening......
7
—
—
7
lOO.o
7
7
lOO.o
—
—
7
7
IOO.o
_
_
7
Föreningen Hem och Härd
Aktiebolaget Månsbo egna
3
—
—
3
lOO.o
3
—
—
3
IOO.o
3
—
—
3
IOO.o
3
hem ............................
3
--
—
3
lOO.o
3
3
IOO.o
—
—
3
3
IOO.o
_
_
3
Färlöfs egnahemsförening ...
8
•
•
Linköpings egnahemsförening
Tollarpsortens egnahemsför-
4
*
ening ...........................
1
•
. !
*
.
Samtliga j
952
5
0.7
730
99.3
735
464 |
QO
ad
325 |
41.2
789 1
858
97.1
26
2.9
884 j
BEVILJADE LÅN.
145
2) Bebyggda lägenheter (forts.).
1
Antalet bebyggd
lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Länef örm edlare
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
P
antal
%>
antal
7»
antal
7»
antal
>
antal
7»
antal
7»
Föreningen Hem och Jord
Egnahems låneförmedlings-
förening ........................
Gottlands lans egnahemsför-
20
13
65.0
7
35.0
20
17
85.0
3
15.0
20
ii
55.0
9
45.0
20
ening ...........................
Bergslagets bostadsaktiebo-
19
2
100. o
2
5
lOO.o
5
12
85.7
2
14.3
14
lag ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Källtorps egnahemsförening
1
1
100. o
—
—
i
i
lOO.o
—
—
1
1
lOO.o
—
—
1
Kungsörs egnahemsförening
Malmöhus läns egnahemsför-
1
*
•
*
''
ening ...........................
1
1
lOO.o
—
—
i
i
lOO.o
—
—
1
—
—
1
lOO.o
1
Annebergs egnahemsförening
Kristianstads egnahemsför-
ening .........................
Hedentorps
egnahemsför-
“
"
~
ening ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vulcans egnahemsförening
7
—
—
7
lOO.o
7
7
lOO.o
—-
—
7
7
lOO.o
—
—
7
Tidaholms egnahemsförening
1
—
—
1
lOO.o
1
•
•
•
Boxholms egnahemsförening
Sandvikens egnahemsaktie-
bolag ..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Skara egnahemsförening.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Föreningen Hem och Härd
Aktiebolaget Månsbo egna
1
1
lOO.o
1
1
lOO.o
1
Fftrlöfs egnahemsförening ...
Linköpings egnahemsförening
Tollarpsortens egnahemsför-
ening ...........................
Samtlig!)
60
i 17
| 54.8
14
| 45.2
31
| 31
| 86.1
5
13.9|
36
32
72.7
12
27.3
44
19
146
BEVILJADE LAN,
Tab. 7 (forts.). De belånade
Sammandrag för hela riket,
a) Jordbrulcs
-
Hushällningssällskapens lånerörelse:
År
Antal lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Svimma
antal
Tillkomna
genom jord-  afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
7»
antal 1
7®
antal
7»
antal
7»
antal
7®
antal
7°
1) Obebyggd.
a lägenheter.
1905
122
15
19.0
64
81.o
79
36
40. o
54
60. o
90
12
13.2
79
86.s
91
1900
115
5
6.5
72
93.5
77
38
40. o
57
60. o
95
9
12.7
62
87.3
71
1907
199
32
20.3
126
79.7
158
65
40.1
07
59.9
162
47
34.3
90
65.7
137
1908
255
30
14.2
174
85.S
204
77
37.2
130
62.8
207
75
41.9
104
58.1
179
1909
320
32
13.7
222
86.3
254
102
37.4
171
62. c
273
85
36.0
151
64.0
236
1910
455
25
7.0
332
93.o
357
137
34.2
263
65.S
400
128
33.2
257
66.S
385
1911
340
59
21.5
215
78.5
274
116
42. s
155
57.2
271
85
31.7
183
68.3
268
Samtliga
1,806
198
14.1
1,205
85.9
1,403
571
38.1
927
61.9
1,498
441
32.3
926
67.7
1,367
2) Bebyggda lägenheter.
!
1905
542
132
30.2
305
69.s
437
;
163
42.0
225
58.0
388
16
4.0
383
96.0
399 j
1906
326
68
26.6
188
73.4
256
133
62.7
79
37.3
212
4
2.0
196
98.0
200
1907
446
102
28.5
256
71.5
358
157
44.4
172
55.0
329
47
14.s
271
85.2
318
1908
645
136
25.1
405
74.9
541
235
48. s
247
51.2
482
90
21.0
339
79.o
429
1909
667
121
23.8
388
76.2
509
215
51.6
202
48.4
417
38
10.2
333
89.8
371 i
1910
781
140
24.9
423
75.1
563
228
38.4
366
61.6
594
74
13.7
467
86.3
541
1911
696
154
31.3
338
68.7
492
258
56.2
201
43.s
459
33
7.8
391
92.2
424 |
j
Samtliga
4,103
853
27.0
2,303
73.0
3,156
j 1,389
48.2
1,492
51.8
2,881
302
11.3
2,380
88.7
2,682 j
liKVII.JADE LÅN.
147
lägenheternas natur.
åren 1905—1911.
lägenheter.
Bolags och föreningars lånerörelse:
i
3
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka
gifter föreligga, om de
belägna i kolonier eller
upp-
äro
icke
År
|
cfeT
cd
CD
CD
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom jord-  af söndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
•
antal
%
antal
0/
Jo
antal
0/
Jo
antal
0/
Jo
antal
0/
t o
antal
0/
Jo
1) Obebxjggda lägenheter.
1905
1906
1907
—
—
—
—
-
—
—
—
—
-
—
—
—
—
1908
42
—
—
41
lOO.o
41
6
14.6
35
85.4
41
41
lOO.o
—
—
41
1909
95
4
4.2
91
95.s
95
9
9.6
85
90.4
94
50
92.6
4
7.4
54
1910
53
1
1,
52
98.1
53
5
10.4
43
89.6
48
49
94.2
3
5.8
52
1911
38
1
3.4
28
96.fi
29
7
18.4
31
81.6
38
38
lOO.o
—
—
38
Samtligaj
2*28
6
2.8
212
97.2
218
27
12.2
194
87.8
221
178
96.2
7
3.8
185
2) Bebyggda
lägenheter.
1905
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1903
1907
—
-
1908
14
8
57.1
6
42.0
14
4
44.4
5
55.6
9
3
42.»
4
57.1
7
1909
41
20
50.0
20
50. o
40
13
41.9
18
58.1
31
11
34.4
21
65.6
32
1910
23
10
45.5
12
54.5
22
5
25.0
15
75.0
20
8
36.1
14
63.6
22
1911
22
4
26.7
11
73.0
15
4
20. o
16
80. o
20
16
72.7
6
27.3
22
Samtliga
100
42
4(5.2
49
53.8
81
26
32.5
54
67.5
SO
38
45.8
45
54.2
83
148
BEVILJADE LAN.
Tab. 7 (forts.). De be
Sammandrag för hela
Hushållningssällskapens lånerörelse:
b) Bostads
-
År
Antal lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
°/o
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7 o
antal
7o
1) Obebyggda lägenheter.
1905
160
3
2.9
100
97.1
103
87
68.0
41
32.0
128
42
37.2
71
62.8
113
1906
149
2
2.0
99
98.0
101
68
64.8
37
35.2
105
52
52.0
48
48.0
100
1907
288
19
9.3
185
90.7
204
186
82.3
40
17.7
226
119
61.3
75
38.7
194
1908
341
4
1.8
227
98.2
231
218
76.2
68
23.8
286
no
50.7
107
49.3
217
1909
262
6
3.5
167
96.5
173
154
76.2
48
23.8
202
61
36.1
108
63.9
169
1910
287
9
5.0
173
95.0
182
146
73.0
54
27.0
200
50
26.9
136
73.1
186
1911
252
8
5.o
151
95.0
159
187
85.4
32
14.6
219
42
22.2
147
77.8
189
Samtliga
1,739 ||
61
4.4
1,102
95.6
1,153
1,046
76.6
320
23.4
1,366
476
40.8
692
59.2
1,168
2) Bebyggda lägenheter.
1905
85
8
11.6
61
88.4
69
51
71.8
20
<n
ce
Öl
71
3
4.3
66
95.7
69
1906
47
4
ll.i
32
88.9
36
33
89.2
4
10.8
37
2
5.3
36
94.7
38
1907
78
13
19.4
54
80.6
67
48
72.7
18
27.3
66
3
4.8
59
95.2
62
1908
105
14
16.5
71
83.5
85
75
79.S
19
20.2
94
15
17.2
72
82.8
87
1909
103
10
15.2
56
84.8
66
73
83.0
15
17.0
88
11
13.9
68
86.1
79
1910
59
10
27.8
26
72.2
36
32
72.7
12
27.3
44
7
17.5
33
82.5
40
1911
55
7
18.4
31
81.6
38
37
90.2
4
9.8
41
5
14.3
30
85.7
35
Samtliga
632
66
16.6
331
83.4
397
349
79.1
92
20.9
441
46
11.2
364
88.8
410
BEVILJADE LÅN.
149
lägenheternas natur,
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
.Bolags och föreningars lånerörelse:
År
Antal lägenheter
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter om lagfart föreligga
Lägenheter, om hvilkas natur
i landtmäteritekniskt afseende
uppgifter föreligga
Lägenheter, för hvilka upp-  gifter föreligga, om de äro
belägna i kolonier eller icke
Lagfarna
Icke lag-  farna
Summa
antal
Tillkomna
genom
jord-
afsöndring
Tillkomna
på annat
sätt
Summa
antal
Belägna i
koloni
Enstaka
belägna
Summa
antal
antal
7»
antal
7»
antal
7 o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
1) Obebyggda lägenheter.
1905
48
—
—
48
lOO.o
48
—
—
48
lOO.o
48
48
lOO.o
-
—
48
1906
13
—
—
13
lOO.o
13
13
lOO.o
—
—
13
13
lOO.o
-
-
13
1907
52
—
—
52
lOO.o
52
—
—
52
lOO.o
52
52
lOO.o
-
-
52
1908
237
3
1.4
208
98.6
211
157
74.4
54
25.6
211
222
97.8
5
2.2
227
1909
302
1
0.4
229
99.6
230
185
69.3
82
30.7
267
300
99.3
2
0.7
302
1910
180
1
O.s
128
99.2
129
70
50. o
70
50. o
140
159
97.0
5
3.0
164
1911
120
—
-
52
lOO.o
52
39
67.2
19
32.8
58
64
82.1
14
17.9
78
Samtliga
952
5
0.7
730
99.3
735
464
58.8
325
41.2
789
858
97.1
26
2.9
884
2) Bebyggda lägenheter.
1905
—
-
-
—
—
-
-
-
-
—
—
_
—
—
—
1907
-
1908
13
6
100. o
—
—
6
6
lOO.o
—
—
6
7
63.6
4
36.4
11
1909
12
5
41.7
7
58.3
12
10
83.3
2
16.7
12
11
91.7
1
8.3
12
1910
15
4
36.4
7
63.6
11
11
78.6
3
21.4
14
8
61.5
5
38.5
13
1911
20
2
lOO.o
—
—
2
4
lOO.o
—
—
4
6
75.0
2
25.0
8
Samtliga
60
17
54.8
14
45.2
31
31
86.1
5
13.9
36
32
72.7
12
27.3
44
150
BEVILJADE LAN.
Tab. 8. De bel
Hushållningssällskapens
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf finnas vippgifter
angående
Belägna inom 2
från
km.
Belägna 2—5 km.
från
Belägna 5—10
från
tm.
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller amiat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller annat
stadslik-  liande
samhälle
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
o/o
antal
»/o
1
Stockholms
läns
53
53
_
_
_
_
10
18.o
2
3.s
7
13.2
2
3.8
2
Uppsala
11
83
83
1
1.2
1
1.2
1
1.2
6
7.3
6
7.3
10
12.0
3
Södermanlands
11
164
163
4
2.4
5
3.1
26
16.0
13
8.0
7
4.3
11
6.7
4
Östergötlands
11
236
236
4
1.7
2
O.s
14
5.9
11
4.7
49
20.8
25
10.6
5
Jönköpings
11
99
96
1
1.1
9
9.4
2
2.1
4
4.1
5
5.2
13
13.5
6
Kronobergs
11
198
•
7
Kalmar läns norra
67
66
—
—
—
~
4
6.1
4
6.1
4
6.1
4
6.1
8
Kalmar läns södra
40
31
1
3.2
—
9
29.0
2
6.5
3
9.7
2
6.1
9
Gottlands
läns
131
131
—
—
—
—
14
10.6
6
4.0
13
9.9
12
9.2
10
Blekinge
11
110
11
Kristianstads
11
481
481
1
0.2
56
11.7
6
1.2
105
21.9
53
11.0
108
22.6
; 12
Malmöhus
11
147
147
3
2.0
39
26.5
1
0.7
32
21.8
9
6.2
40
27.2
13
Hallands
11
22
22
1
4.5
—
—
1
4.5
1
4.5
4
18.3
—
—
14
Göteborgs och Bohus „
83
68
—
—
—
—
4
5.9
21
30.9
8
11.7
7
10.3
15
Älfsborgs läns norra
88
88
—
—
5
5.8
1
1.1
13
14.8
9
10.2
17
19.3
16
Alfsborgs läns södra
196
196
1
0.5
4
2.1
3
1.5
15
7.7
18
9.2
10
5.1
17
Skaraborgs
läns
185
181
2
1.1
2
l.i
14
7.8
6
3.3
39
21.5
6
3.3
18
Värmlands
11
174
174
—
—
2
l.i
7
4.0
23
13.3
10
5.7
26
14.9
19
Örebro
»•
107
107
-
—
5
4.7
15
14.1
18
16. s
5
4.7
10
9.3
20
Västmanlands
11
137
137
—
—
—
—
i
0.7
1
0.7
28
20.4
3
2.3
21
Kopparbergs
11
37
36
—
—
7
19.4
—
—
3
8.3
1
2.8
10
27.8
22
Gäfleborgs
11
121
121
—
—
31
25.6
4
3.3
37
30.6
1
O.s
35
28.9
23
V ästernorrlands
11
97
95
—
—
1
1.0
2
2.1
10
10.5
8
8.4
9
9.5
24
Jämtlands
11
199
198
—
—
10
5.1
i
0.5
9
4.5
7
3.5
18
9.0
25
Västerbottens
11
55
26
Norrbottens
11
327
315
8
2.5
10
3.2
26
8.3
31
9.8
13
4.1
42
13.3
27
Samtliga
3,637
3,225
27
0.8
189
5.9
! 166
5.1
373
11.6
307
9.5
420
13.0
lägenheternas läge.
rörelse: A) åren 1905—1901),
lägenheter.
BEVILJADE LAN.
151
Belägna 10—20 km.
frän
Belägna 20—30 km.
frän
Belägna 30—40 km.
från
Belägna mer än 40 1cm.
frän
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
j antal
7»
antal |
7» |
antal
7»
antal
7»
antal i
7»
antal
%>
antal
7»
antal |
7o
7
13.2
i
1.9
7
13.2
_ 1
13
24.5
—
—
4
7.5
—
—
1
5
6.0
26
31.3
17
20.3
6
7.2
4
4.8
—
—
—
—
—
2
51
31.3
20
12.3
17
10.1
7
4.3
1 1
0.6
1
0.6
—
—
—
3
59
25.0
30
12.7
13
5.5
15
6.1
O.i
8
3.1
5
2.1
—
—
4
5
5.2
39
40. o
7
7.3
10
10.1
—
—
—
—
—
—
i
l.i
5
6
12
18.1
12
18.1
5
7.6
1
1.5
18
27.3
1
1.5
1
1.5
—
7
9
29.0
2
6.5
i
3.2
—
—
2
6.5
—
—
—
—
—
—
8
44
33.6
20
15.3
10
7.6
6
4.o
5
3.8
—
—
1
0.8
—
—
9
*
.
10
59
12.2
43
8.9
31
6.4
12
2.5
3
0.6
2
o.i
1
0.2
i
0.2
11
4
2.7
19
12.9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
9
41.0
1
4.3
3
18.6
—
—
2
9.1
—
—
—
—
—
13
13
19.1
7
10.3
1
1.5
-
—
2
2.9
1
1.5
4
5.9
—
—
14
10
11.4
12
13.6
12
13.6
2
2.3
1
l.l
2
2.3
4
4.5
—
—
15
44
22.4
29
14.8
23
11.7
i
0.5
31
15.8
—
—
17
8.7
—
—
16
64
35.1
25
13.8
10
5.5
6
3.3
6
3.3
1
0.6
—
—
—
—
17
23
13.3
34
19.5
14
8.0
8
4.6
15
8.7
8
4.6
—
—
4
2.3
18
26
24.3
18
16.8
7
6.5
3
2.8
—
—
—
—
—
—
—
—
19
15
10.3
8
5.8
5
3.7
—
—
67
48.9
—
—
9
6.6
—
—
20
_
—
4
11.1
i
2.8
1
2.8
—
—
—
—
—
—
9
25.0
21
2
1.7
11
9.1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
6
6.3
11
11.6
5
5.3
1
1.0
2
2.1
3
3.2
3
3.2
34
35.8
23
10
5.1
25
'' 12.6
19
9.6
18
9.0
23
11.7
23
11.7
13
6.6
22
ll.l
24
25
36
11.4
82
26.0
19
6.1
19
6.1
3
1.0
20
6.2
—
—
6
2.0
26
513
15.9
479
14.9
227
7.0
; 116
3.6
199
6.2
70
2.2
62
1.9
77
2.4
27
152
BEVILJADE LÅN.
Tab. 8 (forts.). De be
Hushållningssällskapens
a) Jor
G Belägna inom 2 km. Belägna 2 — 5 km.
Belägna 5 — 10 km.
f
från
från
från
Hushållningssällskap
fela antalet
finnas uppgif
angående
stad
köping
! eller annat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
stad
köping
eller annat
stadslik-  nande
samhälle
<X>
►i
antal
0/
/O
antal
1 %
antal
0/
/o
antal
0/
/o
antal
%
antal
%
1
Stockholms
löns
30
29
—
—
—
—
—
—
5
17.2
2
6.s
1
3.5
2
Uppsala
it
58
58
—
—
1
1.7
—
—
2
3.0
i
1.7
13
22.4
3
Södermanlands
tf
39
39
1
2.6
3
7.7
2
5.1
12
30. s
2
5.1
5
12.s
4
Östergötlands
108
108
1
0.9
-
—
4
3.7
4
3.7
26
24.1
8
7.4
5
Jönköpings
It
56
56
—
-
3
5.3
8
14.3
6
10.7
—
—
10
17.9
6
Kronobergs
118
7
Kalmar läns norra
31
31
1
3.2
2
6.5
—
—
8
25.8
1
3.2
7
22.6
8
Kalmar läns södra
29
19
—
—
—
—
4
21.o
—
—
5
26.3
i
5.3
9
Gottlands
läns
74
74
—
—
—
—
2
2.7
6
8.1
9
12.3
4
5.4
10
Blekinge
it
80
•
11
Kristianstads
ti
411
411
—
—
83
20.2
4
1.0
189
46.0
10
2.4
99
24.1
12
Malmöhus
it
105
105
—
—
16
15.3
—
—
39
37.1
2
1.9
35
33.3
13
Hallands
''J
38
38
4
10.5
—
—
1
2.6
—
—
10
26.8
_
_
14
Göteborgs och Bohus „
78
15
Älfsborgs läns norra......
56
56
—
—
4
7.2
—
—
10
17.8
4
7.2
13
23.2
16
Alfsborgs läns södra......
134
134
—
—
6
4.5
2
1.5
8
6.o
7
5.2
10
7.5
17
Skaraborgs
läns
113
112
1
0.9
—
—
8
7.1
5
4.5
36
32.1
6
5.4
18
Värmlands
it
135
135
—
—
11
8.1
5
3.7
23
17.0
4
3.0
24
17.8
19
Örebro
J»
23
23
—
—
-
—
i
4.4
2
8.7
4
17.4
3
13.0
20
Västmanlands
it
68
30
—
—
-
—
i
3.3
1
3.3
2
6.7
1
3.3
21
Kopparbergs
it
24
24
—
—
5
20.8
2
8.3
5
20.s
2
8.3
3
12.5
22
Gäfleborgs
it
85
83
—
—
13
15.7
—
—
33
39.8
2
2.4
28
33.7
23
Västernorrlands
it
88
78
—
—
3
3.9
1
1.3
5
6.4
9
11.5
8
10.2
24
Jämtlands
V
106
104
—
—
11
10.6
1
1.0
7
6.7
6
5.8
10
9.6
25
Västerbottens
it
56
26
Norrbottens
ti
129
121
7
5.8
-
-
4
3.3
6
5.0
6
5.0
15
12.4
27
Sam
2,272
1,868
15
0.8
161
8.6
50
2.7
376
20.1
150
8.0
304
16.3
lägenheternas läge.
rörelse: B) åren 11)10 och 1911,
lägenheter.
BEVILJADE LÄN,
153
Belägna 10 — 20 km.
från
Belägna 20 — 30 km.
från
Belägna 30 — 40 km.
från
Belägna mer än 40 km.
från
köping
köping
eller annat
köping
eller annat
köping
eller annat
■
stad
stadslik-
nande
samhälle
stad
stadslik-
nande
samhälle
stad
stadslilc-
nande
samhälle
stad
[
stadslik-
nande
samhälle
antal
%
antal
°/
lo
antal
0/
/o
antal
°/
lo
antal
°/
lo
antal
0/
lo
antal j
0/
/ 0
antal 1
°/
lo
9
31.0
1
3.5
9
31.o
_
_
1
3.5
—
—
3.5
—
—
1
3
5.2
12
20.7
18
31.o
4
6.9
3
5.2
i
1.7
—
—
—
—
2
5
12.8
8
20.5
1
2.6
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
3
35
32.4
19
17.6
6
5.G
4
3.7
—
—
—
—
1
0.9
—
—
4
5
8.»
15
26. s
1
1.8
5
8.9
1
1.8
—
—
—
—
2
3.6
5
6
3
9.7
i
3.2
4
12.9
—
—
4
12.9
—
—
—
—
—
—
7
3
15.8
3
15.8
2
10.5
—
—
—
—
—
—
—
—
1
5.3
8
24
32.4
11
14.9
5
6.7
4
5.4
7
9.4
—
—
2
2.7
—
—
9
10 1
12
2.9
13
3.2
i
0.2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
2
1.9
11
10.5
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
11
29.0
—
—
ii
29.0
1
2.6
—
—
—
—
—
—
—
—
13
•
14
10
17.8
4
7.2
5
8.9
5
8.9
1
1.8
—
—
—
—
—
—
15
18
13.4
11
8.2
25
18.6
12
9.0
25
18.6
2
1.5
8
6.0
—
—
16
36
32.1
15
13.4
i
0.9
3
2.7
—
-
1
0.9
—
—
—
—
17
4
3.0
33
24.5
ii
8.1
10
7.4
-
—
9
6.7
1
0.7
—
—
18
7
30.4
2
8.7
2
8.7
2
8.7
—
—
—
—
—
—
—
—
19
16
53.4
i
3.3
4
13.4
1
3.3
1
3.3
-
-
2
6.7
—
—
20
_
—
4
16.7
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8.3
1
4.3
21
_
_
6
7.2
—
—
1
1.2
—
—
—
—
—
—
—
22
11
14.1
9
11.5
—
—
3
3.9
—
—
1
1.3
—
—
28
35.9
23
15
14.4
13
! 12.5
7
6.7
4
3.8
8
7.7
3
2.9
10
9.6
9
8.7
24
25
15
12.4
23
i 19.o
12
9.9
18
14.8
1
0.8
6
5.o
4
3.3
4
3.3
26
244
13.1
| 215
| 11.5
| 125
6.7
77
4.1
52
2.8
23
1.2
1 31
1.7
|
45
20
2.4
27
154
BEVILJADE LÅN.
Tab. 8 (forts.). De belånade
Hushållningssällskapens låne
b)
Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf firmas uppgifter
angående
Belägna inom 2 km.
‘rån
Belägna 2 —
stad
köping eller annat
stadsliknande
samhälle
1
1
stad
antal
°/o
antal
°/o
antal
7»
1
Stockholms
läns.........
41
40
ii
27.5
2
5.o
o
Uppsala
it
.........
54
54
i
1.9
12
22.1
5
9.3
3
Södermanlands
it
........
j 181
172
87
50. fl
17
9.9
48
27.9 j
4
Östergötlands
„ .........
97
97
30
30.9
20
20.5
4
4.1 !
5
Jönköpings
it
........
1
92
92
1
l.l
56
60.9
2
2.2 |
6
Kronobergs
it
........
66
■
• i
7
Kalmar läns norra
29
20
1
5.o
1
5.o
2
10.o j
8
Kalmar läns södra
99
87
16
18.4
29
33.3
11
12.6 !
9
Gottlands
läns.........
28
28
1
3.6
2
7.2
1
3.6
10
Blekinge
it
.........
38
.
.
! 11
Kristianstads
it
.........
89
88
3
3.4
18
20.4
21
23.9 !
! 12
Malmöhus
it
.........
34
34
—
—
25
73.7
1
2.9 1
1 13
Hallands
it
.........
23
23
—
—
—
—
3
13.o
14
Göteborgs och Bohus „
.........
147
40
—
—
3
7.5
4
lO.o
15
Älfsborgs läns norra
15
14
—
—
6
42.9
3
21.4 i
16
Älfsborgs läns södra...............
68
68
3
4.4
13
19.1
1
1.5
17
Skaraborgs
läns.........
27
27
—
—
—
—
1
3.8
18
Värmlands
it
.........
58
58
9
15.5
17
29.2
2
3.4
19
Örebro
it
.........
44
44
—
—
3
6.8
1
2.3
20
Västmanlands
it
.........
12
12
—
—
—
_
_
21
Kopparbergs
it
.........
77
77
6
7.8
32
41.6
2
2.6
22
Gäfleborgs
n .........
80
80
21
26.2
38
47.3
2
2.5
23
V ästernorrlands
it
.........
30
29
2
6.9
2
7.0
1
3.5
24
Jämtlands
it
.........
40
34
5
14. s
4
11.7
1
2.9 1
25
Västerbottens
it
.........
14
26
Norrbottens
it
.........
135
90
13
14.5
11
12.2
19
21.1
27
Samtliga
1,618 i
1,308
210
16.1
311
23.7
135
10.3
BEVILJADE LAN.
155
lägenheternas läge.
rörelse: A) åren 1005—11)01).
lägenheter.
5
km. från
II
II
Belägna 5—10 km. från
Belägna mer än
1
10 km. från
l
;
:
,
1
•
1
■
köping eller annat
stadsliknande
samhälle
1
i
stad
köping eller annat
stadsliknande
|
samhälle
|
1
stad
cöping eller annat
stadsliknande
samhälle
antal
7°
antal
°/o
|
antal
7»
antal
7»
antal
7»
_ i
2
5.o
_
_ !
1
24
60. o
i
2.5
1
1 j
i
1.9
4
7.4
7
12.9
10
18.5
14
26.0
2 1
7
4.0
1
0.8
2 !
|
1.2
10
5.8
—
—
3 |
1
i.i
15
15.4
2 i
2.3
18
18.6
7
7.2
4 l
4
4.3
—
—
_ 1
i
—
8
8.7
21
22.8
5 !
61
i •
5.0
12
60.0
3
15.0
7 i
1
1.1
12
13.9
—
—
17
19.6
1
l.i
8
4
14.3
2
7.1
i
3. G
9
32.1
8
28.5
9i
.
10
13
14.8
10
11.4*
10
11.3
11
12.5
2
2.3
11 1
4
11.7
1
2.o
3
8.8
—
—
—
—
12 ;
1
4.3
6
26.2
1
4.3
10
43.5
2
8.7
13 |
13
32.5
4
lO.o
11
27.5
1
2.5
4
lO.o
2
14.3
—
—
—
3
21.4
—
—
15
9
13.2
15
22.1
—
—
26
38.2
1
1.5
16
8
29.6
6
22.2
9
33.3
3
11.1
17
4
7.0
3
5.3
2
3.4
12
20.7
9
15.5
18
9
20.5
3
6.8
1
2.3
16
36.3
11
25.0
19 I
4
33.3
—
—
6
50. o
2
16.7
20 |
9
11.7
1
1.3
9
11.7
2
2. G
16
20.7
21
13
16.3
1
1.3
3
3.s
i
1.3
i
1.3
22 i
1
1
3.5
5
17.2
4
13.7
7
24.1
7
24.1
23
1
2.9
i
2.9
4
11.8
9
26.5
9
26 5
24 |
•
25 |
7
7.8
8
8.9
10
11.1
11
12.2
ii
12.2
26 :
104
8.0
106
8.1
77
5.9
232
17.7
133
10.2
1 27
156
BEVILJADE LÅN.
Tab. 8 (forts.). De belånade
Hushållningssällskapens låne
-
b) Bostads
-
Däraf
finnas upp-  gifter an-  gående
Belägna inom 2 lön
från
Hushållnings
sällskap
Hela
antalet
stad
köping eller
annat
stadsliknande
samhälle
antal
7»
antal
7»
1
Stockholms
läns..........
14
12
2
Uppsala
M
...........
17
17
3
Södermanlands
it
............
8
8
_
_
3
37.5
4
Östergötlands
» ............
28
22
13
59.1
2
9.1
5
Jönköpings
» ..........
30
23
_
3
13.o
6
Kronobergs
it
............
4
7
Kalmar läns norra ....
30
21
13
61.8
2
9.5
8
Kalmar läns södra.....
43
25
6
24.0
3
12.0
9
Gottlands
läns...........
10
10
10
Blekinge
it
............
12
11
Kristianstads
J»
............
59
* 59
_
35
59.3
! 12
Malmöhus
» ............
19
19
_
.
12
63.1
13
Hallands
)) ............
19
19
1
5.3
2
10.5
14
Göteborgs och Bohus
)> ............
77
15
Alfsborgs läns norra
4
4
_
3
75.0
16
Älfsborgs läns södra ...
26
22
_
17
Skaraborgs
läns............
14
14
_
18
Värmlands
it
............
32
32
5
15.6
17
53.1
19
Örebro
tf
............
16
16
_
20
Västmanlands
tf
............
19
21
Kopparbergs
tt
..........
59
59
5
8.5
31
52.5
22
Gäfleborgs
it
............
20
20
1
5.0
10
50. o
23
V ästernorrlands
)) ............
36
35
_
_
5
14.3
24
25
Jämtlands
Västerbottens
it
* *....... • •
17
21
17
—
-
5
29.4
26
Norrbottens
it
............
19
14
2
14.3
_
_
27
Samtliga
653
468
|
46
9.8 |
133
28.4
lägenheternas läge.
rörelse: B) åren 1910 och 1911
lägenheter.
BEVILJADE LÅN,
157
Belägna 2—
5 km. från
Belägna 5—10 km. från
Belägna mer än 10 km.
från
stad
köping eller
annat
stadsliknande
samhälle
I
stad
köping eller
annat
stadsliknande
samhälle
stad
köping eller
annat
stadsliknande
samhälle
antal
°/0
antal
7 o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
i
8.3
_
_
10
83.4
i
8.3
1
5.9
5
29.4
—
—
4
23.5
4
23.5
3
17.7
_
1
12.5
i
12.5
2
25.o
1
12.5
—
—
2
9.1
1
4.5
—
—
—
—
4
18.2
—
—
—
1
4.4
2
8.7
2
8.7
7
30.4
8
34.8
1
4.8
I
1
4.8
1
4.8
1
4.8
2
9.5
_
—
—
2
8.0
13
52.0
i
4.o
1
10.0
3
30. o
—
—
1
10. o
2
20. o
3
30. o
2
3.4
18
30.5
1
1.7
2
3.4
1
1.7
—
-
1
5.3
2
10.5
1
6.3
2
10.5
1
5.8
—
3
15.8
—
—
9
47.3
—
—
3
15.8
1
5.3 |
. i
_
_
1
25.o
—
i
4
18.2
—
—
—
—
16
72.7
2
9.1 1
J
7.1
1
7.1
5
35.7
2
14.3
3
21.5
2
14.3
2
6.3
2
6.3
1
3.1
2
6.3
2
6.2
1
3.1
—
—
2
12.5
—
—
4
25.0
5
31.2
5
31.3
7
11.9
_
—
4
6.8
1
1.7
11
18.6
1
5.0
6
30. o
—
—
2
10. o
—
—
—
—
2
5.7
8
22.9
4
11.4
5
14.3
4
11.4
7
20. o
1
5.9
2
11.8
1
5.9
1
5.9
5
29.4
2
11.7
2
14.3
3
21.4
1
7.1
1
7.2
3
21.4
2
14.3
20
4.3
67
14.3
27
6.8
37
7.9
87
18.6
61
10.9
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
158
BEVILJADE LÅN.
Tab. 8 (forts.). De belå
Bolags och föreningars låne
a)
Jordbruks
-
1
1
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Belägna inom 2
från
km.
Belägna 2—5 km.
från
Belägna 5
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
antal
°/0
antal
°/o
antal
°/o
antal
7°
antal
7»
1
Huskvarna egnahemsförening .........
2
2
2
100. o
! 2
1
Aktiebolaget Hem på landet..........
61
61
—
—
—
—
—
—
—
6
9.s
13
Föreningen Hem och Jord..............
1
1
i
lOO.o
—
—
_
_
__
_
t4
Egnahems låneförmedlingsförening ...
146
145
10
6.9
14
9.6
28
19.3
11
7.6
25
17.3
1 5
Gottlands läns egnahemsförening ...
29
29
—
—
6
20.7
1
3.5
2
6.9
2
6.9
! 6
1
Malmöhus läns egnahemsförening ...
71 i
70
—
—
26
37.1
—
—
22
31.4
3
4.3
7
Vulcans egnahemsförening...............j
2 1
2
2
lOO.o
-
i
—
—
_
8
Aktiebolaget Bankesta småbruk ......j
16 I
16
-
—
—
_
-1
1
9
Samtliga
32S |
326
15
4.6
46
14.1
29
8.9
35
10.7 1
36
11.1
BEVILJADE LÅN.
159
lägenheternas läge.
rörelse, åren 1905—1911.
lägenheter.
—10 km. från
Belägna 10-20 km.
från
Belägna 20—30 km.
från
Belägna 30—40 km.
från
Belägna mer än 40
från
km.
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
köping eller 1
annat stads-1
liknande 1
samhälle i
!
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
antal
7°
antal
7»
antal
°/l>
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
~~
-
_
—
—
—
1
—
—
20
32. s
—
—
22
36.x
—
13
21.3
—
—
—
—
—
2
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~~
—
—
3
24
16.6
19
13.1
—
7
4.8
7
4.8
—
—
—
—
—
—
4
5
17.2
3
10.3
4
13.s
2
6.9
—
2
0.9
—
2
6.9
—
—
5
12
17.2
7
10.0
—
—
—
6
1
_t.
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
16
100. o
_
_
_
-
_
i —
—
-
i —
___
—
8 1
41
12.6
65
19.9
4
1.2
1 »I
9.5
! 7
2.2
15
4.6
i
—
2
0.6
1 _
1
—
| 9
160
BEVILJADE LÅN.
/
Tab. 8 (forts.). De belånade
Bolags och föreningars låne
b)
Bostads
-
!
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Belägna inom 2 km.
rån
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
antal
7»
antal
7»
1
Huskvarna egnahemsförening ...............
95
95
95
100.0
2
Föreningen Egna hem Hagaby ...........
87
87
87
lOO.o
—
—
3
Aktiebolaget Rickomberga egna hem......
14
14
14
lOO.o
—
- 1
4
Aktiebolaget Hem på landet ...............
4
4
—
—
—
- j
5
Aktiebolaget Egnahemslån ..................
47
47
—
—
—
—
6
Föreningen Hem och Jord.....................
81
81
81
lOO.o
—
— ;
7
Egnahems låneförmedlingsförening.........
115
103
45
43.7
33
32.0
1 8
Gottlands läns egnahemsförening .........
44
44
27
61.3
15
34.1
1 9
Bergslagets bostadsaktiebolag ...............
231
231
—
—
229
99.1
1 10
Källtorps egnahemsförening ..................
19
19
—
—
19
lOO.o
11
Kungsörs egnahemsförening..................
14
14
—
—
14
lOO.o
I2
Malmöhus läns egnahemsförening .........
49
*
•
1 13
Annebergs egnahemsförening ..............
16
16
_
—
16
lOO.o
14
Kristianstads egnahemsförening ............
50
50
50
lOO.o
—
—
15
Hedentorps egnahemsförening ...............
25
25
5
20. o
—
—
16
Vulcans egnahemsförening.....................
11
4
4
lOO.o
—
—
17
Tidaholms egnahemsförening ...............
17
13
1
7.7
12
92.3
18
Boxholms egnahemsförening..................
35
35
—
—
35
lOO.o
19
Sandvikens egnahems aktiebolag .........
31
31
—
—
31
lOO.o
20
Skara egnahemsförening .....................
7
7
7
lOO.o
—
—
21
Föreningen Hem och Härd ..................
4
4
4
lOO.o
—
—
22
Aktiebolaget Månsbo egna hem ............
3
3
—
—
—
—
23
Färlöfs egnahemsförening .....................
8
8
—
—
2
25.0
24
Linköpings egnahemsförening ...............
4
4
4
lOO.o
—
—
25
Tollarpsortens egnahemsförening...........
1
1
—
—
1
lOO.o
26
Samtliga
1,012 |
940
424
45.1
407
43.3
BEVILJADE LÅN.
161
lägenheternas läge.
rörelse, åren 1905—1911.
lägenheter.
Belägna 2—
-5 km. från
Belägna 5—
10 km. från
Belägna mer än 10 km. från
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
antal
®/o
antal
7»
antal
7®
antal
7®
antal
7 o
antal
7®
_
_
_
_
l
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
_
—
—
—
—
—
4
100. o
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
47
100. o
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
7
6.8
3
3.0
3
2.9
2
1.9
10
9.7
—
—
7
—
—
—
—
1
2.3
—
—
1
2.3
—
—
8
—
—
2
0.9
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
_
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
11
•
•
•
•
''
■
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
19
76.0
—
—
1
4.0
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
&>
—
—
3
100. o
—
—
—
—
—
—
i
Ö8I
■4
22
uuo
—
—
6
75.0
—
—
—
—
—
—
—
—u
23
—
—
—
—
—
—
—
—
j_
IT —
—''
3*:
26
2.8
14
1.5
5
0.5
1 34 2
! .4 °-2 <
It 62
>28 6 6
TK8
~irs
i!?§n
21
162
BEVILJADE LÅN.
Tab. 8 (forts.). De belån
Sammandrag för h
a) Jor
Belägna
inom 2 km.
från
Belägna 2—5 km.
från
Belägna 5—10 km.
från
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
1 köping eller
, ,
annat stads -
stad
-i • i
-i
liknande
samhälle
stad
köping eller
annat stads-  liknande
samhälle
antal
°/o
antal °/o
antal
°/°
antal j °/o
antal |
°/°
antal
°/o
Hushållningssällskapens
1905
664
584
2
0.3
38
6.5
30
5.1
51
8.7
47
8.1
67
11.5
1906
441
370
3
0.8
18
4.9
15
4.1
26
7.0
39
10.5
42
11.4
1907
645
554
10
1.8
29
5.2
24
4.3
62
11.2
47
8.0
69
12.5
1908
900
806
7
0.9
46
5.7
52
6.5
86
10.7
82
10.2
96
11.9
1909
987
911
5
0.6
58
6.4
45
4.9
148
16.2
92
10.1
146
16.0
1910
1,236
1,047
ii
1.1
91
8.7
23
2.2
222
21.2
76
7.2
163
15.6
1911
1,036
821
4
0.5
70
8.5
27
3.3
154
18.8
74
9.0
141
17.2
Samtliga
5,909
5,093
42
0.8
350
6.9
216
4.3
749
14.7
457
9.0
724
14.2
Bolags och föreningars
1905
1906
_
_
_
_
—
1907
1908
56
56
—
—
11
19.0
5
8.9
—
—
7
12.5
1
1.8
1909
136
134
8
5.9
23
17.2
20
14.9
14
10.4
18
13.4
31
23.1
1910
76
76
4
5.3
10
13.1
4
5.3
14
18.4
5
6.G
7
9.2
1911 —
---------iiQ......
» JiQl
___5.0
2
3.3
_
_
7
11.7
6
10.o
2
3.3
Samtliga
328
a 326
15
4.6
- 46
14.1
29
8.9
35
10.7
36
11.1
41
12.6
BEVILJADE LÅN,
163
lägenheternas liige.
riket, åren 11)05—1911.
lägenheter.
Belägna 10—20 km.
från
Belägna 20—30 km.
från
Belägna 30—40 km.
från
Belägna mer än 40
från
km.
köping eller
köping eller
köping eller
köping eller
annat stads-
annat stads-
,
annat
stads-
,
annat stads-
stad
liknande
statl
liknande
stad
liknande
stad
liknande
samhälle
samhälle
samhälle
samhälle
antal
7°
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
%
antal
7»
antal
o/o
lånerörelse:
|
87
14.9
no
18.8
53
9.1
27
4.6
42
7.2
15
2.6
7
1.2
8
1.4
78
21.1
49
13.2
37
10.0
18
4.9
10
2.7
6
1.6
22
5.9
7
1.9
89
16.1
85
15.3
39
7.0
20
3.6
47
8.5
11
2.0
10
1.8
12
2.2
121
15.o
99
12.3
58
7.2
27
3.3
64
7.9
26
3.2
14
1.7
28
3.5
138
15.2
136
14.9
40
4.4
24
2.6
36
4.0
12
1.3
9
1.0
22
2.4
138
13.2
130
12.4
71
6.8
39
3.7
37
3.5
11
1.1
14
1.3
21
2.0
106
12.9
85
10.3
54
6.6
38
4.6
15
1.8
12
1.5
17
2.1
24
2.9
757
14.9
694
13.6
352
6.9
193
3.8
251
4.9
93
1.8
93
1.8
122
2.4
laner ör(
ilse:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
21.4
—
—
12
21.4
2
3.6
4
7.2
—
—
2
3.6
—
—
10
7.5
4
3.0
4
3.0
i
O.s
1
0.8
—
—
—
—
—
—
24
31.6
—
—
2
2.6
2
2.6
4
5.3
—
—
—
—
—
—
19
31.7
—
—
13
21.7
2
3.3
6
10.o
—
—
—
—
—
—
65
19.9
4
1.2
31
9.5
7
2.2
15
4.6
—
—
2
0.6
—
År
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
m
I
164
BEVILJADE LÅN,
Tab. 8 (forts.). Dg bG
Sammandrag för h
b) Bos
Hushållningssällskapens lånerörelse:
Belägna inom 2 km. Belägna 2—5 km. Belägna 5—10 km. Belägna mer än 10
från
från
från
km. från
Hela
antalet
Där af
finnas
uppgifter
angående
stad
köping
eller annat
stads-  liknande
samhälle
stad
köping
eller annat
stads-  liknande
samhälle
stad
köping
eller annat
stads-  liknande
samhälle
stad
köping
eller annat
stads-  liknande
samhälle
1
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
°/o
antal
°/0
antal °/o
245
183
35
19.1
31
16.9
13
7.1
12
6.6
17
9.3
11
6.0
43
23.5
21
11.5
196
150
23
15.3
16
10.7
29
19.3
9
6.0
15
lO.o
8
5.4
29
19.3
21
14.0
366
300
69
23.0
66
22.0
34
11.8
10
3.3
26
8.7
14
4.7
57
19.0
24
8.0
446
370
47
12.7
117
31.6
39
10.5
40
10.9
25
6.8
23
6.2
50
13.5
29
7.8
365
305
36
11.8
81
26.5
20
6.6
33
10.8
23
7.5
21
6.9
53
17.4
38
12.5
346
269
24
8.9
80
29.7
8
3.0
43
16.0
15
5.6
22
8.2
50
18.6
27
10.0
307
199
22
ll.l
53
26.6
12
6.0
24
12.1
12
6.0
15
7.5
37
18.6
24
12.1
2,271
1,776
256
14.4
444
25.0
155
8.7
171
9.6
133
7.5
114
6.4
319
18.0
184
10.4
BEVILJADE LÅN,
165
lägenheternas läge.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
Bolags och föreningars lånerörelse:
Belägna inom 2 km. Belägna 2—5 km. Belägna 5—10 km. Belägna mer än
från
från
från
10 km. från
År
Hela
antalet
Däraf
finnas
ppgifter
angående
stad
köping
eller annat
stads-  liknande
samhälle
stad
köping
eller anna
stads-  liknande
samhälle
stad
köping
eller anna
stads-  '' liknande
samhälle
stad
köping
eller annat
stads-  liknande
samhälle
tal
°/o
antal
7»
7»
antal
7»
tal
7»
antal
7»
tal
7»
antal
7»
1905
48
48
48
lOO.o
1906
13
13
13
100. o
1907
52
52
52
lOO.o
1908
250
239
105
44.0
104
43.5
2
0.8
—
—
1
0.4
1
0.4
26
10.9
—
—
1909
314
290
98
33.8
161
55.6
15
5.1
3
1.0
1
0.3
—
—
12
4.2
—
—
1910
195
170
69
40.6
70
41.1
9
5.8
4
2.4
2
1.2
1
0.6
15
8.8
—
—
1911
140
128
39
30.6
72
56.2
—
—
7
5.5
1
0.8
—
—
9
7.0
—
—
1,012
940
ii 424
45.1
407
43.3
26
2.8
14
1.5 It
5
0.5
2
0.2 ||
62
6.6
_
—
166
BEVILJADE LÅN,
Tab. 9. De belånade lägenheternas totalareal,
Hushållningssällskapens låne
-
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Där af
finnas
uppgifter
angående
Till och med
2 bar
ce
1
Öl
bär
■"tf
1
ce
bar
4—5
bar
antal
°/o
antal
°/o
antal
»/o
antal
7»
1
Stockholms
läns
53
53
5
9.4
5
9.4
5
9.4
3
5.7
2
Uppsala
»)
83
83
ii
13.3
3
3.6
6
7.2
6
7.2
3
Södermanlands
>>
164
163
15
9.3
7
4.3
18
11.0
9
5.5
4
Östergötlands
236
235
75
31.9
35-
14.9
17
7.2
18
7.7
5
Jönköpings
>>
99
80
4
5.o
4
5.o
4
5.o
4
5.0
6
Kronobergs
»»
198
191
11
5.8
17
8.9
10
5.2
7
3.7
7
Kalmar läns norra
67
67
—
—
1
1.5
5
7.5
1
1.5
8
Kalmar läns södra
40
34
6
17.6
1
2.9
7
20.6
5
14.7
9
Gottlands
läns
131
131
36
27.5
22
16.8
13
9.9
11
8.4
10
Blekinge
J»
no
90
9
lO.o
4
4.4
3
3.3
12
13.3
11
Kristianstads
J»
481
481
35
7.3
40
8.3
40
8.3
46
9.6
12
Malmöhus
>>
147
147
37
25.2
32
21.8
21
14.3
16
10.9
13
Hallands
22
22
1
4.5
3
13.6
2
9.1
1
4.5
14
Göteborgs och Bohus „
83
81
12
14.8
18
22.3
19
23.5
7
8.6
15
Älfsborgs läns norra
88
88
3
3.4
11
12.5
11
12.5
8
9.1
16
Alfsborgs läns södra
196
196
22
11.2
37
18.8
16
8.2
13
6.6
17
Skaraborgs
läns
185
131
13
9.9
13
9.9
18
13.7
23
17.6
18
Värmlands
174
174
20
11.5
13
7.5
13
7.5
8
4.6
19
Örebro
107
104
• 35
33.7
12
11.5
12
11.5
14
13.5
20
Västmanlands
137
137
2
1.5
3
2.2
1
0.7
1
0.7
21
Kopparbergs
37
31
8
25.7
4
12.9
1
3.2
2
6.5
22
Gäfleborgs
>}
121
120
28
23.3
19
15.8
17
14.2
8
6.7
23
V ästeraorrlands
97
91
19
20.8
16
17.6
9
9.9
8
8.8
24
Jämtlands
199
197
16
8.1
14
7.1
16
8.1
11
5.6
25
Västerbottens
»>
55
45
5
11.2
6
13.2
5
11.2
7
15.6
26
Norrbottens
327
324
53
16.4
31
9.6
15
4.6
13
4.o
27
Samtliga
3,637
3,496
481
13.8
371
10.6
304
8.7
262
7.5
BEVILJADE LÅN.
167
med fördelning på vissa storleksgruppcr.
rörelse: A) åren 1905—1909.
lägenheter.
5—6 har
6—7
har
7—8
tiar
8—9
har
9—10
har
10—15 har
15—20 har
Öfver 20 har I
1
antal
7 o
antal |
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7°
2
3.8
5
9.4
3
5.7
2
3.8
9
17.0
7
13.2
7
13.2
1
6
7.2
3
3.6
4
4.8
4
4.8
5
6.0
12
14.5
7
8.4
16
19.4
2
9
5.5
4
2.5
10
6.1
5
3.1
6
3.7
37
22.7
23
14.1
20
12.3
3
11
4.7
10
4.3
15
6.3
8
3.4
5
2.1
15
6.4
6
2.6
20
8.5
4
B
3.8
4
5.0
7
8.7
2
2.5
3
3.8
14
17.5
10
12.5
21
26.2
5
11
0.8
12
6.3
14
7.3
6
3.1
9
4.7
39
20.4
28
14.7
27
14.1
6
1
1.5
2
2.9
4
6.0
1
1.5
1
1.5
11
16.4
12
17.9
28
41.8
7
5
14.8
2
5.9
2
5.9
1
2.9
—
—
4
11.8
1
2.9
—
—
8
7
5.3
7
5.3
6
4.6
3
2.3
5
3.8
9
6.9
2
1.5
10
7.7
9
2
2.2
5
5.6
7
7.8
5
5.6
9
10.o
18
20. o
8
8.9
8
8.9
10
37
7.7
27
5.6
37
7.7
27
5.6
36
7.5
78
16.2
39
8.1
39
8.1
11
12
8.2
8
5.4
5
3.4
3
2.0
3
2.0
7
4.8
3
2.0
—
—
12
6
27.4
3
13.6
—
—
—
—
—
—
1
4.5
1
4.5
4
18.3
13
7
8.6
2
2.0
5
6.2
1
1.2
2
2.5
6
7.4
1
1.2
1
1.2
14
8
9.1
8
9.1
i
1.2
4
4.5
3
3.4
12
13.6
3
3.4
16
18.2
15
15
7.7
10
5.1
4
2.1
9
4.6
6
3.0
31
15.8
16
8.2
17
8.7
16
9
6.9
19
14.5
9
6.9
9
6.9
6
4.6
9
6.9
2
1.5
1
0.7
17
10
5.7
8
4.6
4
2.3
7
4.0
11
6.3
32
18.4
17
9.8
31
17.8
18
5
4.8
9
8.7
2
1.9
4
3.8
3
2.9
7
6.7
—
—
1
1.0
19
10
7.2
8
5.8
2
1.5
4
2.9
5
3.6
32
23.4
30
21.9
39
28.6
20
3
9.7
2
6.5
1
3.2
1
3.2
1
3.2
3
9.7
2
6.5
3
9.7
21
8
6.7
3
2.5
3
2.5
—
—
4
3.3
16
13.3
6
5.0
8
6.7
22
7
7.7
4
4.4
5
5.5
3
3.3
—
—
9
9.9
2
2.2
9
9.9
23
9
4.6
7
3.6
10
5.1
4.1
8
4.i
32
16.2
18
9.1
48
24.3
24
2
4.4
1
2.2
2
4.4
2
4.4
3
6.6
2
4.4
5
11.2
5
11.2
25
13
4.0
7
2.2
8
2.5
4
1.2
6
1.8
24
7.4
21
6.5
129
39. s
26
218
6.2
180
5.1
| 170
4.9
| 121
3.5
| 142
4.1
| 469
13.4
| 270
7.7
508
| 14.5
27
168
BEVILJADE LÅN.
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas total
Hushållningssällskapens
låne^
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
2 har
CO
1
cq
har
3—4 har
4—5 har
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
1
Stockholms
läns
30
29
3
10.4
2
6.9
1
3.4
2
Uppsala
ti
58
58
2
3.4
3
5.2
2
3.4
4
6.9
3
Södermanlands
V
39
39
1
2.6
2
5.1
1
2.6
1
2.6
4
Östergötlands
it
108
107
45
42.0
11
10.3
19
17.7
3
2.S
5
Jönköpings
ti
56
50
—
—
1
2.0
—
—
1
2.0
6
Kronobergs
ii
118
118
—
—
5
4.3
4
3.4
7
5.9
7
Kalmar läns norra
31
31
2
6.5
—
—
1
3.2
—
—
8
Kalmar läns södra
29
25
2
8.0
2
8.0
1
4.0
3
12.0
9
Gottlands
läns
74
74
14
18.9
9
12.1
5
6.8
6
8.1
10
Blekinge
it
80
79
15
19.0
3
12.7
10
3.7
1
1.3
11
Kristianstads
»«
411
411
10
2.4
44
10.7
23
5.6
26
6.3
12
Malmöhus
it
105
105
12
11.4
10
9.5
14
13.3
18
17.1
13
Hallands
tf
38
38
—
—
8
21.0
4
10.5
6
15.8
14
Göteborgs och Bohus ,,
78
76
11
14.5
16
21.0
11
14.5
10
13.2
15
Älfsborgs läns norra
56
56
2
3.6
8
14.3
8
14.3
9
16.1
16
Alfsborgs läns södra
134
134
9
6.7
13
9.7
20
14.9
12
9.0
17
Skaraborgs
läns
113
in
10
9.0
12
10.8
12
10.8
13
11.7
18
Värmlands
tf
135
135
20
14.8
11
8.1
8
5.9
6
4.4
19
Örebro
tf
23
23
10
43.6
4
17.4
1
4.3
—
—
20
Västmanlands
tf
68
68
—
—
1
1.5
3
4.4
5
7.3
21
Kopparbergs
It
24
18
5
27.7
1
5.6
1
5.6
2
11.1
22
Gäfleborgs
It
85
85
8
9.4
8
9.4
4
4.7
8
9.4
23
Västernorrlands
It
88
80
21
26.2
6
7.5
7
8.8
7
8.s
24
Jämtlands
It
106
106
1
0.9
2
1.9
4
3.8
6
5.7
25
Västerbottens
tf
56
47
6
12.8
4
8.5
—
_
3
6.4
26
Norrbottens
tf
129
129
8
6.2
9
7.0
7
5.4
6
4.7
27
Samtliga
2,272
2,232
|
217
9.7
193
8.6
172
7.7
164 |
7.3
BEVILJADE LÅN.
169
areal, med fördelning på vissa storleksgrupper.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
5-6
har
6—7
har
7—8 har
8-9
har
9—10 har
10—15 har
15—20 har
1
Öfver 20 har
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
i
3.4
2
6.9
2
6.9
1
3.4
2
6.9
6
20.7
5
17.3
4
13.8
1
4
6.9
—
—
2
3.4
2
3.4
2
3.4
14
24.2
13
22.5
10
17.3
2
2
5.1
3
7.7
5
12.8
3
7.7
3
7.7
5
12.8
1
2.6
12
30.7
3
2
1.9
4
3.7
2
1.9
3
2.8
2
1.9
5
4.7
3
2.8
8
7.5
4
—
—
4
8.0
2
4.0
3
6.0
—
—
ii
22.0
8
16.0
20
40. o
5
4
3.4
7
5.9
2
1.7
7
5.9
3
2.6
33
28.0
22
18.6
24
20.3
6
—
—
1
3.2
2
6.5
2
6.5
2
6.5
5
16.1
5
16.1
11
35.4
7
3
12.0
3
12.0
3
12.0
—
—
2
8.0
5
20. o
—
-
1
4.0
8
7
9.5
4
5.4
4
5.4
3
4.1
2
2.7
8
10.8
3
4.1
9
12.1
9
5
6.8
2
2.5
1
1.3
5
6.3
6
7.6
15
19.0
6
7.0
10
12.7
10
25
6.1
30
7.3
24
5.8
30
7.3
31
7.6
97
23.6
28
6.8
43
10.5
11
22
20.9
9
8.6
4
3.8
—
—
3
2.9
11
10.5
1
1.0
1
1.0
12
3
7.9
3
7.9
2
5.3
2
5.3
1
2.6
2
5.3
4
10.5
3
7.9
13
9
11.9
7
9.2
3
3.9
5
6.6
2
2.6
2
2.6
—
__
—
—
14
4
7.1
4
7.1
5
8.9
2
3.6
2
3.6
8
14.3
—
—
4
7.1
15
7
5.2
8
6.0
5
3.7
6
4.5
3
2.2
14
10.5
11
8.2
26
19.4
16
15
13.6
9
8.1
11
9.9
2
1.8
9
8.1
10
9.0
5
4.5
3
2.7
17
4
3.0
7
5.2
8
5.9
2
1.5
7
5.2
21
15.6
14
10.4
27
20. o
18
—
—
1
4.3
—
—
2
8.7
1
4.3
4
17.4
—
—
—
—
19
1
1.5
4
5.9
1
1.5
4
5.9
3
4.4
15
22.0
11
16.2
20
29.4
20
_
_
_
_
_
—
1
5.6
1
5.6
3
16.6
1
5.6
3
16.6
21
6
7.0
2
2.4
5
5.9
4
4.7
2
2.4
20
23.5
5
5.9
13
15.3
22
4
5.o
4
5.o
2
2.5
3
3.7
2
2.5
7
8.8
2
2.5
15
18.7
23
4
3.8
5
4.7
7
6.6
1
0.9
7
6.6
11
10.4
14
13.2
44
41.5
24
2
4.3
_
—
1
2.1
1
2.1
4
8.5
3
6.4
4
8.5
19
40.4
25
4
3.1
2
1.5
1
0.8
1
0.8
7
5.4
15
11.6
8
6.2
61
47.3
26
138
6.2
| 125
5.6
104
4.7
95
4.3
109
4.9
| 850
15.7
174
| 7.8
391
17.5
27
22
170
BEVILJADE LAN.
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas total
Hushållningssällskapens
låne
-
b) Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till
med
och
5 ar
5—10 ar
10—
20 ar
20—
30 ar
30—
40 ar
antal
°/o
antal
°/o
antal
%
antal
°,0
antal
7»
1
Stockholms
läns
41
41
i
2.4
10
24.4
14
34.2
3
7.3
2
4.9
2
Uppsala
it
54
54
2
3.7
5
9.3
9
16.7
11
20.4
4
7.4
3
Södermanlands
tt
181
179
10
5.6
73
40.8
44
24.5
9
5.0
5
2.8
4
Östergötlands
it
97
97
2
2.0
35
36.1
32
33.0
15
15.4
2
2.0
5
Jönköpings
tt
92
90
—
—
5
5.6
57
63.4
8
8.9
8
8.9
6
Kronobergs
it
66
63
2
3.2
7
11.1
30
47.6
14
22.2
4
6.3
7
Kalmar läns norra
29
29
6
20.7
6
20. s
5
17.2
4
13.8
2
6.9
8
Kalmar läns södra
99
90
17
18.9
40
44.4
12
13.3
4
4.5
1
1.1
9
Gottlands
läns
28
28
—
—
1
3.0
5
17.8
3
10.7
4
14.3
10
Blekinge
ti
38
34
—
—
1
2.9
10
29.5
6
17.6
8
23.6
11
Kristianstads
ii
89
88
22
25.0
13
14.9
17
19.3
6
6.8
—
12
Malmöhus
ii
34
34
12
35.3
16
47.1
4
11.8
—
—
1
2.9
13
Hallands
ii
23
23
1
4.3
11
47.8
6
26.2
1
4.3
—
—
14
Göteborgs och Bohus „
147
146
58
39. s
6
4.1
28
19.2
18
12.8
4
2.7
15
Älfsborgs läns norra
15
15
1
6.7
3
20. o
5
33.2
1
6.7
3
20. o I
16
Allsborgs läns södra
68
68
2
2.»
7
10.3
27
39.7
15
22.1
4
5.9
17
Skaraborgs
läns
27
17
—
—
1
5.8
4
23.5
3
17.7
2
11.8
18
Värmlands
a
58
58
5
8.6
9
15.5
11
19.0
9
15.5
1
1.7
19
Örebro
it
44
44
—
—
—
—
3
6.8
2
4.5
5
11.4
20
Västmanlands
a
12
12
—
—
—
—
4
33.8
3
25.0
1
8.3
21
Kopparbergs
it
77
71
4
5.6
13
18.3
26
36.8
7
9.9
3
4.2
22
Gäfleborgs
it
80
80
7
8.7
23
28.7
29
36.2
13
16.2
4
5.0
23
V ästernorrlands
ii
30
27
1
3.7
7
26.0
4
14.8
3
ll.i
2
7.4
24
Jämtlands
it
40
40
3
7.5
6
15.0
7
17.5
4
lO.o
2
5.0
25
Västerbottens
it
14
12
—
2
16.7
4
33.4
1
8.3
i
8.3
26
Norrbottens
it
135 1
78
3
3.8
4
5.1
28
35.9
6
7.7
3
3.8
27
Samtliga
1,618 j
1,518
159
10.5
304
20.0
425 j
28.0
169
11.11
76
5.0
BEVILJADE LÅN.
171
areal, med fördelning på vissa storleksgrupper.
rörelse: A) åren 1905 — 1901).
lägenheter.
40—50 ar
50—60 ar
60—70 ar
70—80 ar
80—90 ar
90—100 ar
1—2 har
Öfver 2 har
antal
°/o
antal j
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
o/o
antal
o/o
antal
7o
i
2.1
3
7.3
4
9.8
3
7.3
_
_
_
—
—
1
8
14.7
1
1.9
4
7.4
2
3.7
2
3.7
2
3.7
i
1.9
3
5.5
2
22
12.3
2
1.1
1
0.6
2
1.1
1
0.6
7
3.9
2
1.1
1
0.6
3
5
5.5
3
3.0
2
2.0
i
1.0
—
—
—
—
—
—
—
—
4
i
1.1
3
3.3
2
2.2
i
1.1
—
—
1
l.l
i
1.1
3
3.8
5
2
3.2
1
1.6
i
1.6
—
—
—
—
—
—
2
3.2
—
—
6
3
10.3
1
3.4
2
6.9
—
—
7
2
2.2
2
2.2
4
4.5
—
—
5
5.6
2
2.2
1
1.1
—
—
8
8
28.6
2
7.1
—
—
—
—
1
3.6
3
10.7
1
3.6
—
—
9
4
11.8
2
0.9
1
2.9
—
—
—
—
—
—
1
2.9
1
2.9
10
8
9.1
i
1.1
1
1.1
2
2.3
1
1.1
6
6.8
8
9.1
3
3.4
11
_
—
—
—
1
2.9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
3
13.1
—
—
1
4.3
13
6
4.1
2
1.4
2
1.4
4
2.7
4
2.7
2
1.4
8
5.5
4
2.7
14
—
—
i
6.7
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6.7
—
—
15
3
4.4
i
1.0
—
—
3
4.4
—
—
1
1.5
3
4.4
2
2.9
16
2
11.8
i
5.8
—
—
2
11.8
—
—
—
—
2
11.8
—
—
17
9
15.5
i
1.7
1
1.7
i
1.7
1
1.7
2
3.4
4
7.0
4
7.0
18
14
31.9
—
—
3
6.8
3
6.8
—
—
10
22.7
3
6.8
1
2.3
19
1
8.3
—
—
—
—
1
8.3
—
—
—
—
1
8.4
1
8.4
20
3
4.2
2
2.8
2
2.8
4
5.6
1
1.4
—
—
2
2.8
4
. 5.6
21
1
1.3
—
—
1
1.3
1
1.3
—
—
—
—
—
—
1
1.3
22
3
11.1
i
3.7
—
—
1
3.7
—
—
2
7.4
3
11.1
—
—
23
2
5.o
—
—
—
'' -
1
2.5
3
7.5
2
5.0
5
12.5
5
12.5
24
1
8.3
—
—
—
—
—
—
2
16.7
1
8.3
—
—
—
—
25
—
—
2
2.6
1
1.3
2
2.6
1
1.3
15
19.2
7
9.0
6
7.7
26
112
7.4
29
1.9
| 30
2.0
35
2.3
| 25
1.7
56
3.7
| 58
3.8
40
2.6
27
172
BEVILJADE LÅN,
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas total
Hushållningssällskapens
låne
-
b) Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till
med
och
5 ar
5—10 ar
10—
20 ar
20—
30 ar
30—40 ar
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
i 7»
antal
7°
1
Stockholms
läns
14
14
1
7.2
2
14.2
2
14.2
1
7.2
2
Uppsala
tf
17
17
3
17.7
—
_
2
11.8
2
11.8
1
5.8
3
Södermanlands
ii
8
8
—
—
1
12.5
2
25.o
2
25.0
4
Östergötlands
ii
28
26
—
_
9
34.6
13
50. o
4
15.4
5
Jönköpings
ii
30
28
1
3.6
5
17.9
12
42.9
6
21.4
2
7.1
6
Kronobergs
ii
4
4
—
—
_
_
1
25.0
1
25.0
7
Kalmar läns norra
30
30
_
—
17
56.7
5
16.7
1
3.3
1
3.3
8
Kalmar läns södra
43
42
5
11.9
15
35.7
14
33.3
6
14.3
1
2.4
9
Gottlands
läns
10
10
_
_
_
_
1
10. o
1
10. o
10
Blekinge
ii
12
12
2
16.7
4
33.3
5
41.7
11
Kristianstads
a
59
59
9
15.2
10
17.0
12
20.3
4
6.s
1
1.7
12
Malmöhus
a
19
19
8
42.1
8
42.1
2
10.5
1
5.3
13
Hallands
a
19
19
1
5.3
2
10.5
4
21.0
5
26.2
2
10.5
14
Göteborgs och Bohus „
77
77
—
_
_
_
3
3.9
33
42.8
4
5.2
15
Ålfsborgs läns norra
4
4
1
25.0
2
50. o
_
_
1
25.0
16
Alfsborgs läns södra
26
26
—
—
5
19.3
9
34.6
3
11.6
1
3.8
17
Skaraborgs
läns
14
12
2
16.7
3
25.0
5
41.7
1
8.3
18
Värmlands
a
32
32
_
_
5
15.6
15
46.9
3
9.4
2
6.3
19
Örebro
a
16
13
_
—
_
_
1
7.7
2
15.3
3
23.1
20
V ästmanlands
ii
19
19
—
—
_
_
4
21.1
3
15.8
21
Kopparbergs
a
59
56
1
1.8
14
25.0
17
30.3
12
21.4
1
1.8
22
Gäfleborgs
a
20
20
2
10. o
4
20. o
9
45.0
2
lO.o
1
5.0
23
Yästernorrlands
a
36
32
—
_
1
3.1
3
9.4
6
18.8
1
3.1
24
Jämtlands
a
17
17
—
—
_
_
3
17.7
1
5.8
1
5.8
25
Västerbottens
ii
21
15
—
_
2
13.3
2
13.s
3
20. o
1
6.7
26
Norrbottens
ii
19
10
—
—
1
lO.o
2
20. o
_
_
2
20. o
27
Samtliga
653
|
621
36
5.8
108
17.41
148
23.8
103
16.61
28
4.5
BEVILJADE LÅN.
173
areal, med fördelning på vissa storleksgrupper.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
40—50 ar
50—60 ar
60—70 ar
70—80 ar
80—90 ar
90 ar—
-1 har
1—2
har
Öfver
2 har
antal
%
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
4
28.4
1
7.2
1
7.2
1
7.2
1
7.2
—
_
1
2
11.8
i
5.8
2
11.8
—
—
-
-
-
-
1
5.8
3
17.7
2
1
12.5
_
—
—
—
—
—
-
-
2
25.0
-
-
-
-
3
4
2
7.1
—
—
—
—
—
—
-
-
-
-
-
-
-
-
5
_
_
_
—
_
—
—
—
1
25.0
-
-
1
25.0
-
-
6
3
10.1
_
—
1
3.3
1
3.3
—
—
-
-
1
3.3
-
-
7
_
_
i
2.4
8
_
—
i
10. o
—
—
3
30. o
—
-
1
10. o
1
lO.o
2
20. o
9
_
_
_
_
1
8.3
—
—
—
—
-
-
-
-
-
-
10
2
3.4
_
_
_
_
2
3.4
—
—
9
15.2
8
13.6
2
3.4
11
12
_
_
i
5.3
1
5.3
1
5.3
1
5.3
—
—
1
5.3
-
-
13
11
14.3
8
10.4
3
3.9
3
3.9
3
3.9
2
2.6
6
7.8
1
1.3
14
15
_
_
2
7.7
2
7.7
_
_
1
3.8
—
—
2
7.7
1
3.8
16
1
8.3
—
17
1
3.1
2
6.3
1
3.1
1
3.1
1
3.1
-
-
-
-
1
3.1
18
3
23.1
1
7.7
—
—
—
—
—
-
3
23.1
-
-
-
-
19
_
_
1
5.3
2
10.5
3
15.8
—
—
—
-
1
5.3
5
26.2
20
3
5.4
_
_
_
—
3
5.4
—
—
—
—
3
5.4
2
3.5
21
_
_
2
10. o
22
1
3.1
_
_
1
3.1
—
—
—
—
17
53.1
2
6.3
-
-
23
3
17.7
_
—
—
—
—
—
—
—
-
-
6
35.3
3
17.7
24
1
6.7
—
_
1
6.7
—
—
-
—
-
-
4
26.6
1
6.7
25
2
20. o
2
20. o
1
10.0
26
38
6.1
20
3.2
16
2.6
1 17
2.7
8
1.3
37
6.0
40
6.4
22
3.6
27
174
BEVILJADE LÅN.
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas total*
Bolags och föreningars låne
-
a) Jordbruks
-
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
2 har
2—3
har
3—4 har
4—5
har
antal
%>
antal
°/°
antal
>
antal
°/o
1
Huskvarna egnahemsförening......
2
2
1
•
50.0
i
50. o
2
Aktiebolaget Hem på landet......
61
61
10
16.4
4
6.0
5
8.2
3
4.9
3
Föreningen Hem och Jord.........
1
1
—
—
—
—
—
—
1
100. o
4
Egnahems låneförmedlingsför-
ening...................................
146
146
32
21.9
15
10.3
23
15.8
16
11.0
5
Gottlands läns egnahemsförening
29
29
6
20.7
8
27.6
1
3.5
1
3.5
6
Malmöhus läns egnahemsförening
71
71
28
39.4
9
12.7
6
8.5
11
15.5
7
Vulcans egnahemsförening.........
2
2
1
50. o
—
—
—
—
—
—
8
Aktiebolaget Bankesta småbruk .
16
16
9
Samtliga
328
328
78
23.8
36
11.0
35
10.6
33
10.0
BEVILJADE LAN.
175
areal, med fördelning pa vissa storleksgrnpper
rörelse, åreu 1905—1911.
lägenheter.
5—6
har
6-7
har
7-8
har
8—9
har
9—10 har
10—15 har
15—20 har
Öfver 20 har
antal
%
antal
%
antal
7»
antal
>
antal
7»
antal
°/o
antal
7»
antal
°/o
1 i
i
1.7
—
—
4
6.5
—
—
5
8.2
20
32.8
6
9.8
3
4.9
2 |
3 |
9
6.2
ii
7.5
4
2.7
10
6.8
6
4.1
14
9.6
1
0.7
5
3.4
4
2
6.8
2
6.8
1
3.5
1
3.5
—
—
3
10.3
1
3.5
3
10.3
5
9
12.7
—
—
1
1.4
2
2.8
—
—
3
4.2
—
—
2
2.8
6
1
50. o
7
—
—
2
12.5
—
—
—
—
2
12.5
4
25.o
8
50. o
—
—
8
22
6.7
15
4.6
10
3.0
13
4.0
13
4.0
44
13.4
16
4.9
13
4.0
9
176
BEVILJADE LÅN
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas to
Bolags och föreningars
b) B
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
Till och med
5 ar
5 — 10 ar
10-20 ar
20-30 ar
antal
7»
antal
o/o
antal
7°
antal
7*
angående
1
Huskvarna egnahemsförening .........
95
95
4
4.2
65
68.4
4
4.2
6
6.
2
Föreningen Egna hem Hagaby ......
87
87
—
—
84
96.5
3
3.4
—
—
3
Aktiebolaget Rickomberga egna h
14
14
2
14.8
12
85.7
—
—
—
4
Aktiebolaget Hem på landet............
4
4
5
Aktiebolaget Egnahemslån ............
47
38
—
—
—
—
9
23.7
20
52.6
6
Föreningen Hem och Jord...............
81
81
53
65.5
—
-
6
7.4
—
—
7
Egnahems låneförmedlingsförening ...
115
115
14
12.1
37
32.1
41
35.6
10
8.7
8
Gottlands läns egnahemsförening ...
44
44
2
4.6
16
36.3
9
20.4
4
9.1
9
Bergslagets bostadsaktiebolag .........
231
231
9
3.9
115
49.7
18
7.8
5
2.2
10
Källtorps egnahemsförening ............
19
19
—
—
—
—
11
57.9
8
42.1
11
Kungsörs egnahemsförening ............
14
14
2
14.3
3
21.4
9
64.3
—
—
12
Malmöhus läns egnahemsförening ...
49
49
32
65.3
4
8.2
12
24.4
—
—
13
Annebergs egnahemsförening .........
16
16
1
6.2
9
56.3
6
37.5
—
—
14
Kristianstads egnahemsförening ......
50
50
—
—
50
lOO.o
—
—
—
—
15
Hedentorps egnahemsförening .........
25
25
1
4.0
23
92.0
1
4.0
—
—
16
Vulcans egnahemsförening...............
11
ii
—
—
1
9.0
6
54.5
4
36.5
17
Tidaholms egnahemsförening .........
17
17
—
—
—
—
—
—
—
18
Boxholms egnahemsförening............
35
33
—
—
5
15.2
28
84.8
—
—
19
Sandvikens egnahemsaktiebolag ......
31
31
31
100.o
—
—
—
—
—
—
20
Skara egnahemsförening ...............
7
7
—
—
2
28.6
5
71.4
—
—
21
Föreningen Hem och Härd ............
4
4
1
25.0
3
75.0
—
—
—
—
22
Aktiebolaget Månsbo egna hem ......
3
2
—
—
—
—
2
lOO.o
—
—
23
Färlöfs egnahemsförening ...............
8
8
—
—
4
50. o
4
50. o
—
_
24
Linköpings egnahemsförening .........
4
4
2
50. o
2
50. o
—
—
—
—
25
Tollarpsortens egnahemsförening......
1
1
—
—
i
lOO.o
—
—
—
26
Samtlig
1,012
1,000
154
15.4
430
43.6
174
17.4
57
5.7
BEVILJADE LÅN
177
areal, med fördelning på vissa storleksgrnpper.
rörelse, åren 1905—1911.
lägenheter.
90 ar —1 har
1 — 2 har
öfver 2 har
80-90 ar
30 — 40 ar
40-50 ar
50 — 60 ar
60-70 ar
70-80 ar
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
30 ; 3.0 i1
23
178
BEVILJADE LAN,
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas total
Sammandrag
för hela
a) Jordbruks
-
År
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
2 har
2—3 har
3 — 4 har
4-5
har
antal
°/°
antal
7»
antal
*/•
antal
Hushållningssällskapens
1905
664
624
121
19.4
67
10.7
42
6.7
38
6.1
1906
441
405
74
18.8
48
11.8
38
9.4
24
5.9
1907
645
633
75
11.9
64
10.1
46
7.3
50
7.9
1908
900
873
104
11.9
84
9.6
71
8.1
74
8.5
1909
987
961
107
11.1
108
11.2
107
ll.l
76
7.9
1910
1,236
1,223
132
10.8
98
8.0
93
7.6
84
6.9
1911
1,036
1,009
85
8.4
95
9.4
79
7.8
80
7.9
Samtliga
5.909
5,728
098
12.2
564
9.8
470
8.3
420
7.4
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
Bolags och föreningars
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
56
56
15
26.8
9
16.1 |
10
17.s
o
3.6
136
136
47
34.e
17
12.5 |
14
10.3
16
11.8
76
76
11
14.5
5
6.6
4
5.3
9
11.8
60
60
5
8.3
5
8.3 1
7
11.7
6
10.0
328
328
78
23.8
30
11.0 |
35
10.6
33
10.0
Samtliga
BEVILJADE LÅN.
179
areal, med fördelning på vissa storleksgrupper.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
5 — 6 har
6-7
har
7—8
har
8-9
har
9—10 har
10—15 har
15—20 har
!
Öfver
20 har
'' antal
%
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7 *
antal
7»
antal
7»
antal
7»
lånerörelse:
35
5. c
36
5.8
26
4.2
24
3.9
17
2.7
77
12.3
43
6.»
98
15.7
23
5.7
15
3.7
14
3.5
17
4.2 I
18
4.4
54
13.3
27
6.7
53
13.1
35
5.5
37
5.8
31
4.9
13
2.i
33
5.2
87
13.7
46
7.3
116
18.3
54
6.2
51
5.8
49
5.6
39
4.5
25
2.9
115
13.2
69
7.9
138
15.8
71
7.4
41
4.3
50
5.2
28
2.9
49
5.1
136
14.2
85
8.9
103
10.7
78
6.4
59
4.8
66
5.4
49
4.0
63
5.1
197
16.1
93
7.6
211
17.3
60
6.0
66
6.5
38
3.8
46
4.6 1
46
4.6
153
15.2
81
8.0
180
17.8
356
6.2
305
5.3
| 274
4.8
| 216
3.8
251
4.4
819
14.3
444
7.8
899
15.7
länerö
relse:
2
3.6
5
8.9
2
3.6
2
3.6
4
7.1
1
1.8
4
7.1
9
6.0
6
4.4
3
2.2
9
6.6
3
2.2
8
5.9
1
0.7
3
2.2
10
13.2
2
2.6
5
6.6
2
2.6
5
6.6
15
19.7
3
3.9
5
6.6
1
1.7
2
3.4
—
—
—
5
8.3
17
28.3
11
18.3
i
1.7
22
6.7
15
4.6
10
3.0
13
4.0
13
4.0
44
13.4
16
4.9
13
4.0
180
BEVILJADE LAN.
Tab. 9 (forts.). De belånade lägenheternas total
-
Sammandrag för hela
b) Bostads
-
År
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
5 ar
5—10 ar
10—20 ar
20—30 ar
30—40 ar
antal !
°/o
antal
°/o
antal
7»
antal
7-
antal 1
°/o
Hushållningssällskapens
1905
245
223
27
12.1
38
17.0
68
30.5
24
10.8
12
5.4
1906
196
189
29
15.4
32
16.9
46
24.3
23
12.2
6
3.2
1907
366
346
52
15.o
69
19.9
95
27.5
34
9.8
17
4.9
1908
446
426
22
5.2
88
20.7
145
34.0
44
10.3
20
4.7
1909
365
334
29
8.7
77
23.0
71
21.2
44
13.2
21
6.3
1910
346
326
19
5.s
55
16.9
81
24.8
59
18.1
18
5.5
1911
307
295
17
5.s
53
18.0
67
22.7
44
14.9
10
3.4
Samtliga
2,271
2,139
195
9.1
412
19.3
573
26.8
272
12.7
104
4.9
Bolags och föreningars
1905
48
48
—
—
28
CO
00
3
6.3
3
6.3
1
2.1 1
1906
13
13
2
15.4
11
84.6
-
—
—
—
—
—
1907
52
52
4
7.7
44
84.6
3
5.8
1
1.9
—
1908
|
250
250
47
18.s
43
17.2
35
14.0
19
7.6
3
1.2
1909
314
314
40
12.7
170
54.1
72
22.9
10
3.2
o
0.7
1910
195
194
48
24.6
73
37.6
34
17.5
17
8.8
5
2.6
1911
140
129
13
10.1
67
52.0
27
20.9
7
5.4
i
O.s j
Samtliga
i 1,012
1,000
154
15.4 |
436
43.6
174
17.4
57
5.7
12
1.2
BEVILJADE LÅN.
181
areal, med fördelning på vissa storleksgrupper.
riket, åren 1905-1911.
lägenheter.
40-
!
50 ar
50—
60 ar
60-
70 ar
70-
80 ar
80-
90 ar
90 ar-
-1 har
1—2
har
Öfver
2 har
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7«
antal
7»
antal
7»
lånerörelse:
20
9.0
5
2.2
4
1.8
5
2.2
2
0.9
8
3.6
6
2.7
4
1.8
25
13.2
2
1.1
6
3.2
5
2.6
5
2.6
1
0.5
6
3.2
3
1.6
25
7.2
5
1.5
10
2.9
4
1.2
6
1.7
7
2.0
13
3.8
9
2.6
18
4.2
9
2.1
7
1.6
11
2.6
5
1.2
30
7.0
14
3.3
13
3.1
24
7.2
8
2.4
3
0.9
10
3.0
7
2.1
10
3.0
19
5.7
11
3.3
24
7 .4
10
3.1
8
2.4
10
3.1
2
0.6
12
3.7
14
4.3
14
4.3
14
4.7
10
3.4
8
2.7
7
2.4
6
2.0
25
8.5
26
8.8 ''
8
2.7
150
7.o
49
2.3
40
2.2
52
2.4
33
1.5
93
4.3
98
4.6
62
2.9
lånerörelse:
3
6.8 1
5
10.4
2
4.1
1
2.1
—
—
—
—
2
4.1
-
—
11
4.4
13
5.2
17
6.s
25
lO.o
13
5.2
4
1.6
17
6.s
3
1.2
2
0.7
6
1.9
7
2.2
1
0.3
1
0.3
3
1.0
—
—
—
—
4
2.1
2
1.0
5
2.6
3
1.6
—
—
—
—
3
1.6
—
—
2 *
1.5
4
3.1
—
—
—
—
1
0.S
2
1.5
5
3.9
—
—
22
2.2
30
3.0
31
3.1
30
3.0
15
1.5
9
0.9
27
2.7
3
0.3
182
BEVILJADE LAN.
Tab. 10. Jordbrukslägenheternas
Hushållningssällskapens Inne
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
1 bar
1—2 har
2—3
bar
3—4 har
antal
0
0
antal
7»
antal
7»
antal
°/o i
1
1
Stockholms
läns
53
53
8
15.0
14
26.4
12
22.6
3
5.7 |
2
Uppsala
„
83
82
6
7.3
10
12.2
16
19.6
6
7.3 1
3
Södermanlands
„
164
148
3
2.0
29
19.6
10
6.8
23
15.5 i
4
Östergötlands
„
236
201
39
19.4
50
24.8
61
30.3
19
9.5
5
Jönköpings
„
99
•
6
Kronobergs
„
198
143
11
7.7
40
27.9
38
26.6
31
21.7
7
Kalmar läns norra ......
67
60
1
1.7
8
13.3
11
18.4
15
25.0 i
8
Kalmar läns södra ......
40
•
9
Gottlands
läns
131
127
00
rH
14.1
36
28.3
30
23.6
14
11.0
10
Blekinge
„
110
•
!
i
11
Kristianstads
„
481
436
33
7.5
59
13.5
72
16.5
64
14.7;
12
Malmöhus
„
147
147
1
0.7
38
25.9
33
22.4
23
15.6 j
13
Hallands
„
22
19
—
—
3
15.8
3
15.8
4
21.1
14
Göteborgs och Bohus „
83
80
3
3.s
23
28.7
18
22.5
19
23.7
15
Alfsborgs läns norra......
88
88
1
l.i
13
14.8
20
22.7
22
25.0 1
16
Älfsborgs läns södra......
196
193
37
19.2
75
38.9
45
23.3
15
7.8 i
17
Skaraborgs
läns
185
1
18
Värmlands
„
174
172
11
6.3
36
21.0
32
18.6
25
14.5
19
Örebro
„
107
96
23
24.0
21
21.9
25
26.0
11
11.5
20
Västmanlands
„
137
129
—
—
9
7.0
6
4.6
6
4.6
21
Kopparbergs
„
37
27
9
33.4
10
37.0
6
22.2
1
3.7
22
Gäfleborgs
„
121
87
16
18.5
19
21.8
16
18.5
14
16.1
23
V ästernorrlands
„
97
48
27
56.2
13
27.1
4
8.3
1
2.1
24
Jämtlands
„
199
188
44
23.4
53
28.2
48
25.5
lli
5.9
25
Västerbottens
„
55
.
26
Norrbottens
„
327
285
114
40. o
80
28.0
42
14.6
16
5.6
27
Samtliga
3,637
2,809
405
| 14.4
| 639
22.8
| 548
: 19.5
! 343
12.2
BEVILJADE LÅN.
183
areal af åker och trädgård.
rörelse: A) åren 1905—1909.
4—5
i
har
5—6
har
6—7
liar
7—8
bär
8-9
har
9—10
har
10-12 har
Öfver 12 har j
antal
°/o
antal
7»
antal
7°
antal
7»
antal i
1
7°
antal |
7 o
antal |
Vo
antal
7»
2
3.8
2
3.8
4
7.5
3
5.7
i
*1.9
3
5.7
_
1
1.9
1 j
6
7.3
3
3.7
7
8.5
6
7.3
i
1.2
11
13.4
7
8.5
3
3.7
2
24
16.2
16
lO.s
12
8.1
14
9.5
9
6.1
3
2.0
2
1.4
3
2.0
3 |
12
6.0
8
4.o
5
2.5
1
0.5
1
0.5
3
1.5
2
1.0
—
—
t ;
16
11.2
4
2.8
i
0.7
1
0.7
1
0.7
—
—
—
—
—
—
6 ;
9
15.0
8
13.3
3
■ 5.0
2
3.3
3
5.0
—
—
—
—
—
—
7 1
1
•
•
8
9
7.1
7
5.7
3
2.3
4
3.1
2
1.6
2
1.6
i
0.8
1
0.8
9
10
77
17.7
52
11.9
27
6.2
23
5.3
7
1.6
9
2.1
7
1.6
6
1.4
11
18
12.2
12
8.2
9
6.2
5
3.4
3
2.0
—
—
3
2.o
2
1.4
12
—
—
5
26.3
3
15.8
i
5.2
—
—
—
-
—
—
—
—
13
8
lO.o
5
6.2
3
3.8
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1.3
14
10
11.4
4
4.5
6
6.8
3
3.4
5
5.8
1
1.1
2
2.3
1
i.i
15 i
11
5.7
4
2.1
2
1.0
2
1.0
i
0.5
1
0.5
—
—
—
—
16
17
11
6.4
13
7.6
12
6.9
7
4.1
7
4.1
5
2.9
7
4.1
6
3.5
18
9
9.4
5
5.2
2
2.0
19
8
6.2
9
7.0
14
10.9
17
13.2
12
9.3
22
17.1
15
11.6
11
8.5
20
21
9
10.4
3
3.4
3
3.4
2
2.3
2
2.3
1
l.l
1
1.1
1
1.1
22
2
4.2
—
—
1
2.1
23
10
5.3
12
6.4
3
1.6
2
1.1
3
1.6
1
0.5
—
—
1
0.5
24 j
.
•
•
25
16
5.6
9
3.2
3
1.1
3
1.1
—
—
1
0.4
—
—
1
0.4
26
267
9.5
181
6.4
123
4.4
| 96
3.4
| 59
2.1 1 63
2.2
1 v
1.7
38
1.4
27
184
BEVILJADE LAN.
Tab. 10 (forts.). Jordbrukslägenlieternas
Hushållningssällskapens låne
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Där af
finnas
uppgifter
angående
Till
med
och
1 har
1-2
har
2—3
liar
3 -4
har
4-5
har
antal
0/
/o
antal
0/
/o
antal
0.
0
antal
°/„
antal
0/
lo
1
Stockholms
läns
30
29 ''
3
10.3
5
17.2
6
20.7
3
10.3
3
10.3
2
Uppsala
It
38
56
1
1.8
8
14.3
4
7.1
2
3.6
12
21.4
3
Södermanlands
J»
39
39
1
2.6
5
12.8
3
7.7
5
12.8
7
17.9
4
Östergötlands
„
108
87
20
23.0
28
32.2
11
12.6
11
12.6
8
9.2
5
Jönköpings
„
56
6
Kronobergs
It
118
118
7
5.9
37
31.4
35
29.7
20
16.9
5
4.2
7
Kalmar lans norra
31
31
1
3.2
4
12.9
7
22.6
5
16.1
6
19.4
8
Kalmar läns södra
29
9
Gottlands
läns
74
74
3
4.0
19
25.7
11
14.9
3
4.0
8
10.s
10
Blekinge
tf
80
Kristianstads
JJ
411
408
21
5.2
47
11.5
74
18.1
73
17.9
63
15.4
12
Malmöhus
55
105
105
—
—
14
13.3
11
10.5
20
19.0
21
20.o 1
13
Hallands
5»
38
38
2
5.3
5
13.2
8
21.1
11
28.9
7
18.4
14
Göteborgs och Bohus
55
78
76
2
2.6
31
40. s
22
29.0
12
15.8
7
9.2
15
Alfsborgs läns norra
56
56
4
7.1
5
8.9
14
25.0
8
14.8
13
23.2
16
Älfsborgs läns södra
134
134
21
15.6
54
40.3
36
26.8
11
8.2
9
6.7
17
Skaraborgs
läns
113
18
Värmlands
5»
135
134
14
10.4
22
16.4
25
18.7
20
14.9
12
9.0
19
Örebro
5»
23
22
6
27.3
4
18.2
5
22.7
—
—
2
9.1
20
Västmanlands
V
68
68
—
—
1
1.5|
9
13.2
5
7.4
6
8.s
21
Kopparbergs
5»
24
16
5
31.3
4
25.0
2
12.5
2
12.5
2
12.5
22
Gäfleborgs
5»
85
81
3
3.7
14
17.3
17
21.0
19
23.4
5
6.2
23
Västernorrlands
55
88
24
Jämtlands
55
106
101
25
24.8
22
21.8
26
25.7
15
14.s
8
7.9
25
Västerbottens
it
56
•
•
26
Norrbottens
»5
129
124
42
33.9
37
29.8
23
18.6
10
8.1
6
4.8
27
Samtliga
2,272
1,797
181
10.1
366
20.4
349
19.4
255
14.2
210
11.7
BEVILJADE LAN.
185
areal af åker ocii trädgård.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
5—6
liar
6-7
har
7—8
bär
8—9
har
9—10
har
10—12
har
Öfver 12 har
1
i
antal
0/
lo
antal
o/u
antal
0/
lo
antal
0/
lo
antal
0/
10
antal !
0/
lo
antal
%
1
3.5
3
10.3
1
3.5
1
3.5
1
3.5
_
_
2
6.9
1
2
3.6
4
7.1
5
8.a
8
14.3
2
3.6
7
12.5
i
1.8
2
5
12.s
2
5.1
6
15.4
3
7.7
—
—
1
2.6
i
2.6
3
3
3.5
3
3.5
2
2.3
1
1.1
—
—
-
—
—
—
4
5
| -
—
1
O.o
6
5.1
3
2.5
3
2.5
-
—
i
0.9
6
3
9.7
2
6.5
1
3.2
1
3.2
1
3.2
—
—
—
—
7
•
8 1
!
9
12.2
4
5.4
5
6.8
4
5.4
2
2.7
2
2.7
4
5.4
9
.
•
10
52
12.8
38
9.3
22
5.4
11
2.7
5
1.2
—
—
2
0.5
11
19
18.1
15
14.8
2
1.9
—
—
2
1.9
i
1.0
—
—
12
2
5.3
i
2.6
—
—
1
2.6
i
2.6
—
—
—
—
13
2
2.0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
6
10.7
2
3.6
i
l.s
1
1.8
—
—
—
—
2
3.6
15
1
O.s
i
0.8
—
—
1
0.8
—
—
—
—
—
—
16
17
10
7.5
7
5.2
5
3.7
6
4.5
6
4.5
7
5.2
—
—
18
2
9.1
3
13.6
—
—
—
-
—
—
-
—
—
—
19
7
10.3
8
11.7
8
11.7
5
7.4
5
7.4
9
13.2
5
7.4
20
—
—
1
6.2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
11
13.0
2
2.5
5
6.2
i
1.2
—
—
3
3.7
i
1.2
22
23
3
3.0
2
2.0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
•
25
2
1.6
3
2.4
i
0.8
—
—
—
—
—
—
—
—
26
140
7.8
| 102
5.7
! jo
3.9
47
2.6
28
1.5
30
1.7
19
1.0
27
24
186
BEVILJADE LAN.
Tab. 10 (forts.). Jordbrukslägenheternas
Bolags och föreningars låne
-
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
1 har
1—2
har
2—3
har
3—4 har
antal
7«
antal
7»
antal
7»
antal
7»
1
Huskvarna egnahemsförening ...
2
2
1
50. o
1
1
50. o
2
Aktiebolaget Hem på landet ...
61
61
10
16.4
14
23.0
7
11.5
8
13.1 !
3
Föreningen Hem och Jord ......
1
1
—
—
—
—
_
_
_
_
4
Egnahems låneförmedlingsför-
ening .................................
146
144
16
11.1
41
28.4
36
25.o
21
14.6
5
Gottlands läns egnahemsförening
29
29
1
3.4
6
20.7
8
27.6
4
13.s
6
Malmöhus läns egnahemsförening
71
70
12
17.1
20
28.6
9
12.9
8
11.4
7
Vulcans egnahemsförening ......
2
8
Aktiebolaget Bankesta småbruk
16
16
—
—
2
12.5
2
12.5
9
Samtliga
328
323
40
12.4
81
25.0
63
19.5
43
13.3 |
t
BEVILJADE LÅN.
187
areal af åker och trädgård.
rörelse, åren 1905 — 1911.
4—5
liar
5—6
har
6—7
har
7—8
har
8—9
har
9—10
har
10—12 har
Öfver
12 har
antal
7»
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
l
i
ii
18.0
6
9.3
3
4.9
—
—
1
1.6
—
—
i
1.6
—
—
2
—
—
, —
—
1
lOO.o
3
14
9.7
3
2.1
8
5.6
3
2.1
i
0.7
i
0.7
—
—
4
1 2
6.3
2
6.9
3
10.4
1
3.4
—
—
—
—
2
6.9
—
—
5
11
15.7
6
8.6
1
1.4
—
—
2
2.9
—
—
1
1.4
—
—
6
.
•
•
7
3
18.8
2
12.5
3
18.3
2
12.5
—
—
i
6.2
1
6.2
—
—
8
1 «
12.7
19
5.9
19
5.9
6
1.9
3
0.9
2
0.6
6
1.9
—
—
9
188
BEVILJADE LAN.
Tab. 10 (forte.). Jordibriikslägenheternas
Sammandrag för hela
År
Hela
antalet
Häraf
finnas
uppgifter
angående
Till och med
1 har
1—2 har
2—3
har
3—4 har
antal .
°/o
antal j %
antal
7»
antal j °/o
Hushållningssällskapens
1905
664
465
90
19.4
i
121
26.0
95
20.4
51
11.0
1906
441
331
53
16.0
74
22.4
68
20.5
37
11.2
1907
645
499
82
16.4
1
109
21.9
92
18.5
68
13.6
1908
900
731
96
13.1
154
21.1
137
18.7
78
10.7
1909
987
783
84
10.7
181
23.1
156
19.9
109
13.9
1910
1,236
982
106
10.8
203
20.7
204
20.8
140
14.3
1911
1,036
815
75
9.2
163
20. o
145
17.8
115
14.1
Samtliga
5,909
4,606
586
12.7
1,005
21.8 |
897
19.5
598
18.0
Bolags och föreningars
1905
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1906
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1907
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1908
56
56
4
7.1
18
32.1
17
30.3
7
12.5
1909
136
134
25
18.7
41
30.6
26
19.4
16
11.9
1910
76
76
9
11.s
14
18.4
10
13.2
12
15.8
1911
60
57
2
3.5
8
14.0
10
17.5
8
14.0
Samtliga
328
323
40
12.4
81
25.0 |
63
19 5
43
18.3 I
BEVILJADE LÅN.
189
areal af åker och trädgård.
riket, åren 1905—1911.
4—5 har
5—6 har
6—7 har
7—8 har
8—9 har
9—10 har
10—12 har
Öfver
12 har
antal 1
°/o
antal i °/o
antal |
°/o
antal i °/o
antal |
°/°
antal !
°/o
antal °/o
antal 1 %
lånerörelse:
34
7.3
16
3.1
12
2.6
10
2.2
8
1.7
6
1.3
9
1.9
13
2.8
31
9.4
22
6.7
14
4.2
8
2.4
8
2.4
6
1.8
6
1.8
4
i.2
44
8.s
30
6.0
14
2.s
14
2.8
14
2.8
20
4.0
10
2.0
2
0.4
78
10.7
54
7.4
39
5.3
36
4.9
19
2.0
14
1.9
14
1.9
12
1.7
80
10.2
59
7.6
44
5.0
28
3.6
16
2.1
ii
1.4
8
1.0
7
0.9
105
10.7
77
7.ö
52
5.3
35
3.6
24
2.4
15
1.5
13
1.3
8
O.s
105
12.9
63
7.7
50
6.1
35
4.3
23
2.8
1
13
1.6
17
2.1
11
1.4
477
10.4
321
7.0
225
4.9
166
3.6
112
2.4
|
85
1.8
77
1.7
57
1.2
lånerörelse
190
BEVILJADE LÅN.
Tab. il. De bel
Hushållningssällskapens lån
a 1) Obebyggda jord
-
Hushållningssällskap
Hela antalet
1 Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000 kronor
3,001—4,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
o*
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
kronor
°/o af värdet
Antal
p
l-b
p
g_
p
cd1
et-
kronor
o
P
p-
CD
1
Stoekh olms
läns
18
18
2
li.i
3,100
1,800
58.1
1
5.6
3,000
2,000
66.7
4
22.2
14,700
2
Uppsala
a
13
13
2
15.4
2,200
1,700
77.3
2
15.4
5,700
3,500
61.4
1
7.6
4,000
3
Södermanlands
»
46
45
—
—
—
—
—
1
2.2
2,400
2,000
83.3
2
4.5
8,000
4
Östergötlands
5»
30
30
4
13.3
8,000
4,600
57.5
4
13.3
11,400
7,500
65.8
8
26.7
27,375
5
Jönköpings
19
19
—
—
—
—
—
2
10.5
5,100
3,400
66.7
8
42.1
28,200
6
Kronobergs
>5
31
31
7
22.6
11,852
8,600
72.6
4
12.9
10,460
6,800
65.0
7
22.6
25,139
7
Kalmar läns norra
2
2
—
—
—
—
—
—
-
—
—
_
i
50. o
3,350
i
8
Kalmar läns södra
14
14
1
7.1
1,800
1,500
83.3
2
14.3
5,775
4,750
82.3
5
35.7
17,600
9
Gottlands
läns
59
59
5
8.5
8,825
6,500
73.7
16
27.1
41,520
32,450
78.2
17
28.8
62,025
t 10
Blekinge
})
69
69
2
2.9
2,800
2,300
82.1
5
7.3
13,800
11,000
79.7
22
31.9
80,014
1 11
Kristianstads
?>
195
195
5
2.5
8,650
6,600
76.3
21
10.s
54,679
42,600
77.9
29
14.9
105,282
I 12
Malmöhus
5>
88
88
—
—
—
—
—
1
l.i
2,600
2,000
76.9
7
8.0
26,275
| 13
Hallands
>>
10
10
—
—
—
—
—
1
lO.o
3,000
2,500
83.3
3
30. o
11,803
i 14
Göteborgs och Bohus „
26
26
2
7.7
3,400
2,500
73.5
2
7.7
5,200
2,600
50. o
6
23.1
22,843
15
Älfsborgs läns norra
5
5
—
—
-
—
—
2
40. o
5,100
3,200
62.7
1
20. o
3,200
16
Alfsborgs läns södra
32
32
7
21.9
13,615
9,400
69.0
9
28.1
22,507
14,900
04
CD
CD
7
21.9
23,770
17
Skaraborgs
läns
13
11
3
27.3
4,600
3,700
80.4
3
27.3
7,800
6,100
78.2
2
18.2
6,850
18
Värmlands
»
31
31
6
19.4
9,350
5,400
57.S
7
22.6
18,600
13,200
71.0
5
16.1
18,200
19
Örebro
>>
49
49
4
8.3
7,870
5,400
68.6
5
10.2
12,650
10,100
79.8
10
20.4
34,150
20
Västmanlands
>>
24
24
—
—
—
—
—
i
4.2
2,350
O
O
rH
51.1
4
16.7
13,300
21
Kopparbergs
JJ
26
26
2
7.7
3,000
1,500
50. o
5
19.2
14,800
8,800
59.5
7
26.9
26,900
22
Gäfleborgs
U
47
47
9
19.1
17,000
10,300
60.6
7
14.9
19,560
14,000
71.6
4
8.6
14,600
23
V ästernorrlands
15
27
27
8
29.6
14,266
9,200
64.5
5
18.5
13,252
9,100
68.7
8
29.6
29,227
j 24
Jämtlands
JJ
68
68
18
26.5
29,632
18,500
62.4
17
25.0
43,396
30,100
69.4
19
27.0
65,806
;25
Västerbottens
»
20
20
10
50. o
15,278
10,200
66.s
7
35.0
16,792
10,800
64.3
1
5.o
3,504
26
Norrbottens
5>
49
49
18
36.7
28,400
21,200
74.6
17
34.7
46,400
36,900
79.5
8
16.4
30,100
27
Samtliga
1,011
1,008
115
11.4
193,638 130,900 07.6
147| 14.6 387,841
281,500
72.61196
19.4
706,213
BEVILJADE LÅN.
191
lägenheternas värde.
rörelse: A) åren 1905—1909.
bruk slug enheter.
kronor
4,001—5,000
kronor
5,001—6,000
kronor
''
Samtliga lägenheter
opp
Beviljade j
lånebelopp
Antal
__O
0
1
ca ''•
Ht»
1
1
HL 1
cv
rf- 1
1
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebel
(kronor)
kronor
i °/o af värdet
kronor
p
<
p:
eu
o
et-
kronor
°/o af värdet
1
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
9,800
66.7
4
22.2
18,000
13,750
73.9
7
1
38.9
42,000
32,000
76.2
81,400
4,522
59,350
3,297
72.9
1
2,400
60. o
4
30.8
18,500
13,600
73.5
4
30.8
23,400
19,500
83.3
53,800
4,138
40,700
3,131
75.7
2
5,500
68.8
18
40.o
85,307
68,900
80.8
24
53.3
141,130
113,300
80.3
236,837
5,263
189,700
4,216
81.1
3
18,800
68.7
5
16.7
24,100
14,500
60.2
9
30. o
51,300
37,300
72.7
122,175
4,073
82,700
2,757
67.7
4
17,900
63.5
4
21.i
18,400
12,200
66.3
5
26.3
28,900
18,900
65.4
80,600
4,242
52,400
2,758
65.0
5
16,900
67.2
9
29.0
41,660
29,400
70.6
4
12.9
22,997
15,000
65.2
112,108
3,616
76,700
2,474
68.4
6
2,500
74.o
_
—
—
—
—
1
50. o
6,000
5,000
83.3
9,350
4,675
7,500
3,750
80.2
7
1 14,500
82.4
2
14.3
10,000
8,000
80. o
4
28.6
23,915
19,900
83.2
59,090
4,221
48,650
3,475
82.3
8
| 50,350
81.2
14
23.7
64,227
49,700
77.3
7
11.9
39,200
32,100
81.9
215,797
3,658
171,100
2,900
79.3
9 i
63,800
79.7
31
44.9
142,419
114,570
80.4
9
13.0
52,300
43,300
82.8
291,333
4,222
234,970
3,405
80.7
10
! 77,300
73.4
58
29.7
272,894
212,250
77.8
82
42.1
478,836
387,625
81.0
920,341
4,720
726,375
3,725
78.9
11
20,150
76.7
28
31.8
129,085
103,975
80.5
52
59.1
301,150
245,550
81.5
459,110
5,217
371,675
4,224
81.0
12
8,800
74.6
3
30. o
13,700
10,500
77.4
3
30.o
17,500
12,500
71.4
46,003
4,600
34,300
3,430
74.6
13
14,500
63.5
7
26.9
34,500
24,100
69.9
9
34.6
51,528
32,000
62.1
117,471
4,518
75,700
2,912
64.4
14
1,600
50. o
1
20. o
5,000
4,000
80. o
1
20. o
5,500
4,500
81.8
18,800
3,760
13,300
2,660
70.7
15
! 19,200
80.8
4
12.5
18,6951 14,000
74.9
5
15.6
29,415
24,000
81.c
108,002
3,375
81,500
2,547
75.5
16
5,100
74.5
2
18.2
8,975
6,000
66.9
1
9.0
6,000
4,000
66.7
34,225
3,111
24,900
2,264
72.8
17
j 11,700
64.a
5
16.1
22,925 18,000
78.5
8
25.8
45,100
34,900
77.4
| 114,175
3,683
83,200
2,684
72.9
18
24,950
73.1
25
51.0
116,387 90,225
77.5
5
10.2
29,110
23,275
80. o
200,167
4,085
153,950
3,142
76.9
19
j 10,400
78.2
8 33.3
34,637
27,900
80.5
ii
45.8
64,200
52,700
82.1
114,487
4,770
92,200
3,842
80.5
20
15,000
55.8
8
30.8
38,427 22,800
59.3
4
15.4
23,000
13,000
56.5
106,127
4,082
61,100
2,350
57.6
21
11,000
75.3
18 38.3
86,150 61,250
71.1
9
19.1
52,700
41,800
79.3
190,010
4,043
138,350
2,944
72.8
22
18,300
62.6
1
3.8
5,00C
3,000
60. o
5
18.5
. 29,823
18,000
60.4
91,568
3,391
57,600
2,133
62.9
23
47,900
72.8
8 11.8
35,756
1 27,000
75.5
6
8.8
33,105
23,300
70.4
207,695
3,054
146,800
2,159
70.7
24
2,500
71.3
—
—
—
2
10.o
11,908
8,000
67.2
47,482
2,374
31,500
1,575
66.3
25
22,600 75.1
a
6.1
15,00C
>1 11,000
73.3
3
! 6.1
16,600
13,300
80.1
136,500
2,786
105,000
2,143
76.9
26
513 450 72.7 270 26.81.260344 960.620 76.2^80 27.81.626 617 1.274 750 78.4 4,114 653
4.142 3,161.220
3,136 75-7 j 27
192
BEVILJADE LAN.
Tab. 11 (forts.). De b©
Hushållningssällskapens låne
a
1) Obebyggda jord
-
''
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001 — 3,000 kronor
ade
lopp
I
3,001—4,000
Antal
o
o
P
P
P
c+-
P
®*
Ct-
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
c/0 af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Bevilj
lånebe
Antal
O
o~~
p
-*»
p
p
c*-
p
CtT
ct-
1 Värde å de belå-  nade lägenheterna,
kronor
tf
O
p
o
1-1
°/a af värdet
kronor
1_
O
O
P
>-+»
<
fOi
p-
CD
ct-
1
Stockholms
läns
9
9
1
1
ll.l
3,000
2,000
66.7
3
33.3
11,300''
2
Uppsala
11
2
2
-
—
—
—
—
1
50.0
3,000
2,400
80. o
1
50. o
3,600;
3
Södermani ands
„
4
4
—
—
—
—
—
_
—
_
_
_
_
_
4
Östergötlands
„
8
8
—
—
—
—
1
12.5
2,900
2,500
86.2
2
25.0
!
6,975
5
Jönköpings
11
6
6
-
-
—
—
2
33.3
5,400
3,100
57.1
2
33.3
7,350;
6
Kronobergs
»»
7
7
-
—
-
—
—
i
14.3
2,250
1,500
66.7
2
28.6
6,720j
7
Kalmar läns norra
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_ i
8
Kalmar läns södra
9
9
—
—
—
—
2
22.2
6,000
3,500
58.3
_
_
9
Gottlands
läns
12
12
2
16.7
3,800
2,400
63.2
i
8.3
2,900
2,100
72.4
3
25.o
9,487;
10
Blekinge
11
15
15
i
6.7
1,600
1,200
75.0
2
13.3
5,175
3,500
67.0
2
13.3
7,100
11
Kristianstads
5»
138
138
2
1.5
3,700
3,000
81.1
6
4.3
15,385
11,600
75.4
13
9.4
45,770
12
Malmöhus
11
39
39
-
-
-
-
-
—
—
—
—
—
4
10.3
14,600
13
Hallands
11
19
19
1
5.3
2,000
1,000
50. o!
2
10.5
5,050
3,600
71.3
4
21.1
14,082|
14
Göteborgs o. Bohus
11
7
7
-
—
—
—
-
—
—
—
—
i
14.3
3,500!
15
Älfsborgs läns norra......
5
5
1
20. o
1,000
500
50.o
i
20. o
2,300
1,800
18. Bi
_
- 1
16
Alfsborgs läns södra......
20
20
3
15.0
5,975
4,200
70.3
4
20. o
11,330
9,100
80.3
7
35.0
24,855
17
Skaraborgs
läns
1
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
3,000
2,000
66.7
_
_
_
18
Värmlands
11
22
22
V
31. s
8,150
5,050
62.0
3
13.7
7,400
4,600
62.J
5
22.7
18,400
19
Örebro
11
5
5
-
—
-
1
20. o
3,000
2,500
83.3
i
20.o
3,550
20
Västmanlands
11
7
7
—
—
—
-
1
14.3
3,000
2,000
66.7
_
—
_ :
21
Kopparbergs
11
9
9
1
ll.i
1,500
1,000
66.7
3
33.1
8,500
4,800
56.5
i
ll.l
3,500
22
Gäfleborgs
11
16
16 !
2
12.5
3,200
1,750
54.7
2
12.5
5,100
3,100
60. s
*
31.3
19,000
23
Västern orrlands
11
20
20
1
5.0
1,400
1,000
71.4,
10
50. o
26,300
19,900
75.7
D
25.0
18,325!
24
Jämtlands
11
41
41
4
9.7
7,925
4,000
50.5
8
19.5
21,227
14,800
69.7
8
19.5
28,806!
25
Västerbottens
11
16
16
7
43.8
11,265
7,200
63.9
5
31.2
11,963
7,100
59.3
_;
_
_
26
Norrbottens
11
18
18 1
6
33.3;
10,300
7,000
68.o
6
33.s
15,200
10,300 67.S
2
ll.l
7,600.
27
Samtliga
455 j
455 |
38
8.4
61,815
39.300 63.6
64
14.0 169,380 117,800 69.5
71
15.6 254,520
lägenheternas värde,
rörelse: 11) år 1910.
brukslå*) enheter.
BEVILJADE LÅN,
193
kronor
4,001-5,000
leronor
5,001 — 6,000 kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
Antal
|
P
P
P
P
O*
ct-
1 Värde å de belå-
j nade lägenheterna
(kronor) ,
Beviljade
lånebelopp
1
1
Värde af de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade |
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
% af värdet
kronor
°/0 af värdet
Antal
af antalet
►-i
O
P
O
»-J
O
p
-r>
<
p:
H
O
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
“/„ af värdet
7,500
66.4
3
33.3
15,000
9,500
63.8
I
2,
22.3
1
11,100
9,200
82.9
40,400
4,489
28,200
3,133
69.8
1
3,000
83.8
_
—
—
—
—
— !
-
1
-
-
6,600
3,300
5,400
2,700
81.8
2
_
_
_
—
4VO0.0
23,500''
18,000!
76.6
23,500
5,875
18,000
4,500
76.6
3
4,900
70.3
4
50.o
18,775
13,000
69.2
1
12.5
6,000
5,0001 83.3
34,650
4,331
25,400
3,175
73.3
4
4,200
57.1
i
16.7
4,500
3,000
66.7
1
16.7
6,000
4,000
66.7
23,250
3,875
14,300
2,383
61.5
5
3,600
53.6
3
42.9
13,268
9,300
70.1
1
14.3
5,497
to
_s_
76.4
27,735
3,962
18,600
2,657
67.1
6
7
2
22.2
8,800
4,400
50. o
5
55.6
30,000
17,500
58.3
44,800
4,978
25,400
2,822
56.7
8
7,700
81.2
4
33.3
18,250
15,200
83.3
2
16.7
11,260
9,300 82.6
45,697
3,808
36,700
3,058
80.3
9
5,400
76.1
3
20. o
13,400
10,200
76.1
7
46.7
37,950
29,350
77.3
65,225
4,348
49,650
3,310
76.1
10
35,800
78.2
39
28.3
177,723
138,100
77.7
78
56.5
447,160
354,900
79.4
689,738
4,998
543,400
3,938
78.8
11
11,450
78.4
3
7.7
13,600
10,950
80.5
32
82.0
186,100
149,800
80.5
214,300
5,495
172,200
4,415
80.1
12
11,500
81.7
_
_
_
_
—
12
63.1
67,637
49,300
72.9
88,769
4,672
65,400
3,442
73.7
13
2,500
71.4
1
14.3
4,500
3,500
77.8
5
71.4
29,000
23,000
79.3
37,000
5,286
29,000
4,143
78.4
14
_
2
40.0
9,400
7,100
75.5
i
20. o
5,700
4,500
78.9
18,400
3,680
13,900
2,780
75.5
15
18,700
75.2
5
25.0
22,497
15,500
68.9
i
5.o
6,000
5,000
83.3
70,657
3,533
52,500
2,625
74.3
16
_
_
_
_
_
—
—
—
3,000
3,000
2,000
2,000
66.7
17
13,000
70."
2
9.1
8,700
6,500
74.7
5
22.7
29,100
22,000
75.6
71,750
3,261
51,150
2,325
71.3
18
2,000
56.3
3
60.o
12,975
9,500
73.2
—
—
-
-
-
19,525
3,905
14,000
2,800
71.7
19
__
3
42.9
14,600
11,600
79.5
3
42.9
18,000
15,000
83.3
35,600
5,086
28,600
4,086
80.3
20
2,500
71.4
3
33.3
15,000
7,800
52.0
1
ll.i
6,000
4,000
66.7
34,500
3,833
20,100
2,233
58.3
21
13,500
71.1
3
18.7
14,200
10,500
73.9
4
25.o
23,500
19,000
80.9
65,000
4,063
47,850
2,991
73.6
22
12,200
66.6
3
15.o
14,100
8,300
58.9
1
5.0
6,000
4,700
78.3
66,125
3,306
46,100
2,305
69.7
23
22,500
78.1
12
29.3
55,582
37,500
67.5
9
1 22.0
49,865
34,000
68.2
163,405
3,985
112,800
2,751
69.0
24
_
_
4
25.0
17,860
9,900
55.4
—
—
-
-
41,088
2,568
24,200
1,513
58.9
25
6,000
78.8
1
5.6
5,00(
2,50C
50. o
3
1 16.7
16,400
13,600
82.f
54,500
3,028
39,400
2,189
72.3
26
187,950
j 73.8|!l04| 22.9 477,730 343,850 72.C
1178,1 39.111,021,769 795,350 77.8| 1,985,214
4,3631,484,250
3,262 74.8
27
25
194
BEVILJADE LÅN.
Tab. 11 (forts.). De belän
Hushållningssällskapens
a 1) Obebyggda jorä
-
tt
Hushållningssällskap
ö
P B
& B
53
2 w
p
P- P
CD
V
qg
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000 kronor
p 2? Beviljade
o1 g, lånebelopp
—• CD
''k 5* ®
g eg Po
g tf CD
jr er
§ ®
P p»
P ''
pr
■-i
O
P
O
<1
p:
-i
P
CD
-
>
P
»rf
P
-
pr pT
gert?
g P
o B
m
r*
Beviljade
g, lånebelopp
CD -
po
P-
Éf
Ö3
CD
M
er
o
P
* §
3,001—4,000 kronor
§ <
p- S5
cL
t*r & °
3 <*? po
2 °
P P Q.
ÅS”®
s »
P pa
P •
Beviljade
lånebelopp
»-*
o
P
o
tf
P«
CD
1
Stockholms
läns
5
5
I
1
_
2
Uppsala
it
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
50.0
8,00C
6,000
75.0
3
Södermanlands
it
3
3
-
I —
—
—
—
1
33.3
3,000
1,500
50.0
1
33.3
3,500
2,800
80.0
4
Östergötlands
it
6
6
—
—
—
—
—
3
50.o
8,000
6,500
81.3
I -
_
_
_
_
5
Jönköpings
It
6
6
—
—
—
...
—
i
16.7
3,000
2,000
66.7
_
_
__
6
Kronobergs
it
5
5
—
—
—
—
—
i
20. o
3,000
2,500
83.3
2
40.0
7,295
4,300
j 58.9
7
Kalmar läns norra
i
i
—
—
—
—
—
_
—
_
_
_
_
1 _
8
Kalmar läns södra
4
4
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
1
25.0
3,400
1,700
50.0
9
Gottlands
läns
19
19
2
10.5
2,982
2,100
70.4
4
21.1
9,545
7,600
79. r.
2
10.5
7,900
5,300
67.1
, 10
Blekinge
»
9
9
—
—
—
—
; i
ll.i
2,700
1,800
66.7
—
—
—
_
! 11
1
Kristianstads
It
80
80
il 1
1.3
1,800
1,500
83.3
3
3.8
7,500
5,700
76.0
6
7.5
20,875
16,400
78.«
12
Malmöhus
53
53
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
7.0
14,350
10,950
76.3
13
Hallands
»
9
9
1
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
14
Göteborgs och Bohus
14
14
—
—
—
3
21.4
9,000
6,000
66.7
5
35.7
19,000
12,000
63.2
15
Älfsborgs läns norra
2
2
—
-
—
—
—
1
50. o
] 2,100
1,500
71.4
—
_
_
_
16
Alfsborgs läns södra
16
16
4
25.o
6,150
4,300
69.9
—
—
—
6
37.4
21,325
16,700
78.3
17
Skaraborgs
läns
5
5
-
—
-
—
—
1
20. o
3,000
2,500
83.3
3
60.0
11,300
8,200
72.6
18
Värmlands
ti
n
n
2
18.2
3,950!
2,500
63.3
3
27.3
7,500
5,300
70.71
2
18.2
7,600
5,700
7o.o
19
Örebro
»»
3
3
-
—
-
—
1
33.8
2,625
2,000
76.2
—
—
_
20
Västmanlands
it
12
12
—
_
-
—
1
8.3
2,600
1,800
69.2
1
8.3
3,500,
2,800
80.0
21
Kopparbergs
it
8
8
—
—
- I
—
—
1
12.5
2,500
1,500:
60.0
—
—
- 1
_ i
_
22
Gäfleborgs
ti
14
14
—
— i
■
—
3
21.4
8,500
5,500
64.7
3
21.4
11,600
6,700
57.8
23
Västernorrlands
„
—
—
—
24
Jämtlands
it
351
35
2
5.7
3,20o|
2,000
62.5
7
20. o
17,778
11,300
63. t>
9
25.7
32,571
24,0001
73.7
25
Västerbottens
it
12
12
3
25.0
5,497 i
3,600j 65.5
3
25 o
7,625
5,250:
68.9
1
8.3
3,800
2,500 [ 65. s
26
Norrbottens
it
4II
4
ll
25.0
800!
5001 62.5
1
25.n
3,000
2.2001
73.3
—
—
—
- 1
—
27 |
Samtliga
340
340
15
4.4| 24,379 16,500| 67.
39
11.5j 102 973
72,450
70.4 48 !
14.1
176,016 126,050 71.6
BEVILJADE LÅN.
195
lägenheternas värde.
rörelse: C) år 1911.
brukslågenheter.
4,001—5,000 kronor
5,001—0,000 kronor
6,001—7,000 kronor
Samtliga lägenheter
Antal
°/o af antalet
! Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
^©
©"
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
°/o af värdet
Antal
af antalet
1
kronor
P
p:
•-2
O
c*-
kronor
o
©
P
P-
O
er-
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
1
20. o
4,500
3,500
77.8
3
60. o
16,200
12,250
75.6
1
20. o
7,000
5,000
71.4
27,700
5,540
20,750
4,150
74.9
1
1
25.o
5,000
3,500
70.o
—
—
—
—
-
1
25.0
6,500
4,500
69.2
19,500
4,875
14,000
3,500
71.8
2
—
—
—
—
1
33.4
6,000
5,000
83.»
—
—
—
—
—
12,500
4,167
9,300
3,100
74.4
3
—
—
—
—
—
2
33.3
12,000
10,000
83.3
1
16.7
6,600
5,000
75.8
26,600
4,433
21,500
3,583
80.8
4
1
16.7
4,500
3,000
66.7
2
33.3
11,700
7,800
66.7
2
33.3
13,800
9,200
66.7
33,000
5,500
22,000
3,667
66.7
5
—
—
—
—
—
i
20.8
5,092
4,200
82.6
i
20. o
6,080
4,500
74,o
21,467
4,293
15,500
3,100
72.2
6
—
—
—
—
—
i
100. o
6,000
4,500
75.0
—
—
—
—
—
6,000
6,000
4,500
4,500
75.0
7
1
25.o
5,000
4,000
80. o
2
50.o
12,000
8,000
66.;
—
—
—
—
—
20,400
5,100
13,700
3,425
67.2
8
2
10.5
9,164
7,200
78.»
9
47.4
47,720
38,800
81.3
—
—
—
—
—
77,311
4,069
61,000
3,211
78.9
9
5
55.o
23,100
16,900
73.2
3
33.8
16,100
12,300
76.4
—
—
—
—
—
41,900
4,656
31,000
3,444
74.0
10
22
27.5
100,264
78,900
78.7
37
46.2
211,816
170.100
80.3
ii
13.7
73,009
53,500
73.3
415,264
5,191
326,100
4,076
78.5
11
c
11.3
28,200
21,250
75.1
23
43.1
132,700
108,550
81.»
20
37.7
130,850
99,600
76.1
306,200
5,777
240,350
4,535
78.5
12
—
—
—
—
—
3
33.8
16,700
11,200
67.i
6
66.7
37,980
29,000
76.4
54,680
6,076
40.200
4,407
73.5
13
6
42.0
29,000
22,300
76.9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57,000
4,071
40.360
2,879
70.7
14
—
...
—
—
—
—
—
—
—
1
50. o
6,175
5,000
81.0
8,275
4,138
6,500
3,250
78.6
15
3
18.»
13,423
11,100
82.7
3
18.8
15,810
12,200
7 7.‘2
—
—
—
—
—
56,708
3,544
44,300
2 769
78.1
16
—
—
—
—
1
20. o
5,600
3,500
62.6
—
—
—
—
—
19,900
3,980
14,200
2,840
71.4
17
—
—
—
—
—
4
36.3
23,218
17,300
74.£
—
—
—
—
—
42,268
3,843
30,800
2,800
72.9
18
2
66.7
9,950
8,000
80.J
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,575
4,192
10,000
3,333
79.5
19
4
33.4
18,100
13,600
75.1
6
50. o
33,400
27,600j82.6
—
—
—
—
—
57,600
4,800
45,800
3,817
79.5
20
3
37.5
14,700
8,900
60.5
1
12.5
6,000
4,000|66.;
3
37.5
21,000
11,500
54.6
44,200
5,525
£5,900
3,238
58.6
21
3
21.4
14,800
11,000
74.»
5
35.8
28.S00
22,700
78.6
—
—
—
—
—
63,700
4,550
Öl
O
r.
0
3,279
72.1
22
93
9
25.7
40,326
26,900
66.7
8
22.9
46,190
81,00067.1
—
—
—
—
_
140,065
4,002
95,200
2,720
68.0
24
2
16.7
9,712
5,000
51.5
3
25.o
17,053
10,40061.0
—
—
—
—
—
43,687
3,641
26,750
2,229
61.2
25
1
25. (i
4,800
4,000
83.2
1
25.0
5.600
4 500 80..
—
—
—
—
—
14,200
3,550
11,200
2,800
78.9
26
! 72 21.2 334 53!)
249,050
74.4 |ll9
35.0 075,099 525,900 77.8)147| 13.'' 309 094 226,800
73.4)1,622,700
4,7731,216 750
3,579
75.0
27
196
BEVILJADE LÅN.
Tab. ll (forts.). De belånade
Hushållningssällskapens låne
-
a 2) Bebyggda jord
-
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000 kronor
3,001—4,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
o''''
g -i
P-> P*
® cl
kronor
O
o
p
<
p:
fi
P-
Cd
c*-
kronor
°/o af värdet
af antalet
e å de belå-  lägenheterna
kronor)
1
Stockholms
läns
35
35
6
17.2
9,900
6,750
68.2
4
11.4
10,600
7,500
70.8
6
17.2
21,150
2
Uppsala
11
70
70
12
17.1
19,300
14,350
74.4
19
27.2
51,150
39,900
78.0
15
21.5
56,000
3
Södermanlands
ii
118
118
17
14.4
30,350
23,650
77.9
36
30.5
96,475
76,550
79.3
16
13.6
58,900
4
Östergötlands
>1
206
206
53
25.7
91,000
63,650
69.9
63
30.6
160,835
111,800
69.5
34
16.5
119,925
6
Jönköpings
11
80
80
23
28.7
36,625
23,150
63.2
24
30. o
62,655
41,150
65.7
9
11.3
32,300
6
Kronobergs
11
167
187
64
38.3
104,660
75,495
72.1
43
25.7
109,300
81,925
75.0
38
22.8
137,592
7
Kalmar läns norra
65
65
6
9.2
9,650
6,600
68.4
12
18.5
33,100
22,500
68.0
19
29.->
67,224
8
Kalmar läns södra
26
26
7
26.9
10,800
7,200
66.7
9
34.6
22,950
17,400
75.8
4
15.4
13,700
9
Gottlands
läns
72
72
22
30.6
33,305
25,845
77.6
18
25.0
45,264
33,800
74.9
17
23.0
58,901
10
Blekinge
11
41
41
9
22.0
15,400
11,166
72.5
11
26. s
28,400
20,600
72.5
13
31.7
45,800
11
Kristianstads
11
286
286
39
13.6
65,905
49,550
75.2
71
24.9
187,060
141,700
75.8
65
22.7
237,475
12
Malmöhus
11
59
59
3
5.1
5,400
3,700
68.5
8
13.6
22,000
16,500
75.0
16
27.1
58,150
13
Hallands
1»
12
12
1
8.3
1,500
1,200
80. o
3
25.0
7,650
5,400
70.e
1
8.3
4,000
14
Göteborgs och Bohus „
57
57
30
52.6
50,700
33,900
66.9
15
26.3
39,400
26,950
68.1
7
12.3
24,670
15
Älfsborgs läns norra
83
83
28
33.7
45,525
31,080
68.3
26
31.3
64,450
43,780
67.9
14
16.9
50,650
16
Alfsborgs läns södra
164
164
56
34.1
91,715
63,215
68.9
58
35.4
145,649
104,810
72.0
33
20.1
116,132
17
Skaraborgs
läns
172
132
33
25.0
52,626
38,950
74.0
38
28.8
100,485
73,000
79.6
40
30.3
147,160
18
Värmlands
11
143
143
54
37.s
82,340
55,300
67.2
37
25.9
96,125
66,200
68.9
30
20.9
106,535
19
Örebro
11
58
58
9
15.3
14,775
10,700
72.4
24
41.4
60,210
43,875
72.9
13
22.4
46,163
20
V ästmanlands
«
113
113
4
3.5
6,750
4,900
72.6
9
8.o
23,733
17,200
72.5
14
12.4
51,748
21
Kopparbergs
n
11
11
—
—
—
—
—
5
45.5
13,400
7,300
54.5
o
18.2
6,850
22
Gäfleborgs
11
74
74
20
27.0
32,400
23,500
72.5
29
39.2
76,000
55,900
73.6
10
13.5
37,300
23
V ästernorrlands
70
67
22
32.8
36,400
25,200
69.2
15
22.4
40,000
25,800
64.5
17
25.4
62,966
24
Jämtlands
n
131
131
30
23.0
51,871
35,550
68.5
49
37.4
129,496
91,550
70.7
32
24.4
114,325
25
Västerbottens
ii
35
34
14
41.2
20,095
13,400
66.7
7
20.6
16,716
9,900
59.2
8
23.5
29,655
26
Norrbottens
ii
278
277
136
49.1
209,100
153,180
73.3
68
24.5
180,500
136,100
75.4
43
15.5
157,650
27
Samtliga
2,626
2,581
698
27.01,128,092 801,181
71.0
701
27.21,823.603
1,319,090
76.2
516
20.01,863,221
BEVILJADE LÅN.
197
lägenheternas värde.
rörelse: A) åren 1905—1909.
bruksläg enheter.
kronor
4,001—5,000 kronor
5,001—6,000 kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
j>
i-i-
°/i) af antalet
g
o- B
® £
Beviljade
lånebelopp
o"
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
1
kronor
o
o
p
p!
CD
c*-
e å de belå-
lägenhetema
[kronor)
tf
§
O
°/o af värdet
>
&
S
p
p
p
£
cd"
et-
pr
>-i
o
3
o
►i
o"
p
l-t»
p:
r-4
cd"*
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
13,500
62.9
10
28.5
45,650
32,800
73.5
9
25.7
53,400
42,150
78.9
141,000
4,029
102,700
2,934
73.4
i
42,200
75.4
12
17.1
56,600
41,200
72.8
12
17.1
70,675
55,850
79.o
253,725
3,625
193,500
2,764
76.3
2
46,530
79.o
27
22.9
129,450
102,400
79.1
22
18.6
124,050
99,700
80.4
439,225
3,722
348,830
2,956
79.1
3
83,900
70.o
31
15.0
144,372
109,200
75.6
25
12.2
143,510
104,400
72.7
659,642
3,202
472,950
2,296
71.7
4
20,200
62.5
11
13.7
50,500
29,500
58.4
13
16.3
74,900
49,400
68.0
256,980
3,212
163,400
2,042
63.6
5
105,300
76.5
15
9.o
70,427
49,800
70.7
7
4.2
39,230
30,500
77.7
461,209
2,762
343,020
2,054
74.1
6
46,200
68.7
20
30.8
90,137
60,500
67.1
8
12.3
46,072
O
O
00
cd
ce
73.4
246,183
3,787
169,600
2,609
68.9
7
10,800
78.8
4
15.4
18,700
14,600
78.1
o
7.7
10,400
8,400
80.6
76,550
2,944
58,400
2,246
76.3
8
46,500
78.9
7
9.7
33,129
25,000
75.5
8
11.1
47,100
38,500
81.7
217,699
3,024
169,645
2,336
77.9
9
32,733
71.5
7
17.1
32,900
25,700
78.1
1
2.4
5,200
4,200
80.6
127,700
3,115
94,399
2,302
73.9
10
183,850
77.4
65
22.7
304,150
236,150
77.6
46
16.1
264,200
210,500
79.7
1,058,790
3,702
821,750
2,873
77.e
11
44,250
75.7
15
25.4
70,650
53,950
76.4
17
28.8
98,650
77,350
78.4
254,S50
4,319
195,750
3,318
76.7
12
3,300
82.5
7
58.4
33,600
24,200
72.0
—
—
—
—
—
46,750
3,896
34,100
2,842
72.9
13
16,200
65.7
4
7.0
18,200
12,000
65.9
1
1.8
5,500
4,500
81.6
138,470
2,429
93,550
1,641
67.6
14
36,800
72.7
6
7.2
26,775
19,100
71.8
9
10.9
50,555
34,400
68.o
237,955
2,867
165,160
1,910
69.4
15
82,750
71.8
11
6.7
50,813
36,300
71.4
6
3.7
33,286
24,000
72.1
437,595
2,668
311,075
1,897
71.1
16
105,680
71.6
14
10.6
63,578
48,750
76.7
7
5.3
39,300
29,800
75.8
403,149
3,054
296,180
2,244
73.5
17
68,400
64.2
16
11.2
75,000
47,400
63.3
6
4.2
35,000
23,000
65.7
395,000
2,762
260,300
1,820
65.9
18
30,600
66.s
10
17.2
45,450
33,850
74.5
2
3.5
12,000
9,000
75.0
178,598
3,079
128,025
2,207
71.7
19
37,300
72.1
38
33.6
179,233
145,800
81.s
48
42.5
279,170
222,800
79.8
540,634
4,784
428,000
3,788
79.2
20
4,200
61.3
3
17.3
13,600
8,000
58.6
1
9.0
5,500
3,000
54.5
39,350
3,577
22,500
2,045
57.2
21
26,700
71.6
8
10. s
39,000
27,600
70. s
7
9.5
40,300
31,900
79.2
225,000
3,041
165,600
2,238
73.s
22
43,930
69.8
7
10.4
32,802
21,150
64.5
6
9.0
35,000
18,500
52.9
207,168
3,092
134,580
2,009
65.o
23
81,125
71.0
13
9.0
52,280
42,800
81.9
7
5.8
38,260
26,200
68.5
386,232
2,948
277,225
2,116
71.8
24
13,125
44.2
5
14.7
22,347
11,750
52.6
—
—
—
—
—
88,813
2,612
48,175
1,417
54.2
25
118,400
75.1
17
6.2
78,500
61,100
77.5
13
4.7
75,500
61,300
81.2
701,250
2,532
530,0801
1,914
75.6
26
1,344,473
72.1
383 14.81,777,8431,320,000
74.3
2831! 11.01,626,7581,243,150
| 76.41)8,219,517
3,185 6,028,494
) 2,336 73.3
27
198
BEVILJADE LAN.
Tab. 11 (forts.). De bel
Hushåll ningssiillska
a 2) Bebyggda
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000 kronor
3,001—4,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
kronor
°/o af värdet
1
kronor
SO
i-t»
g*
O
ert-
1
Stockholms
läns
9
9
—
_
_
• _
_
_
_
_
9
22.2
7,600
2
Uppsala
11
23
23
1
4.4
2,000
1,500
75.0
8
34. s
20,550
15,700
76.4
5
21.7
18,300
3
Södermanlands
11
21
21
1
4.s
1,500
700
46.7
5
23.8
12,750
9,100
71.4
4
19.0
14,900
4
Östergötlands
it
43
43
7
16.3
13,400
8,800
65.7
11
25.0
29,400
20,400
69.4
9
20.9
31,550
5
Jönköpings
tt
17
17
2
11.8
3,300
2,200
66.7
7
41.3
18,230
12,000
65. s
3
17.6
11,250
6
Kronobergs
It
52
52
19
36.5
84,550
26,600
77.o
16
30.8
38,955
28,540
73.3
6
11.5
21,604
7
Kalmar läns norra
15
15
2
13.3
2,900
2,200
75.9
2
13.3
4,800
2,500
52.1
7
46.7
24,360
8
Kalmar läns södra
11
11
1
9.1
2,000
1,000
50. o
1
9.1
3,000
1,500
50. o
4
36.4
16,000
9
Gottlands
läns
24
24
8
33.3
14,025
9,900
70.6
8
33.3
21,100
16,000
75. b
1
4.2
3,850
10
Blekinge
f t
40
40
4
lO.o
7,700
4,950
64.3
14
35.0
34,600
23,350
67.5
9
22.5
32,100j
11
Kristianstads
ti
121
121
8
6.6
15,010
11,400
75.9
19
15.7
52,583
41,150
78.3
25
20.7
90,090;
12
Malmöhus
,,
9
9
1
11.1
2,000
1,650
82.5
1
ll.i
2,800
2,300
82.1
3
33.3
10,150:
13
Hallands
it
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus
it
26
26
3
11.6
5,600
3,400
60.7
7
26.9
20,300
14,000
69.0
5
19.2
18,700
15
Alfsborgs läns norra
26
26
8
30.8
14,330
8,720
60.9
10
38.5
24,770
17,100
69.0
5
19.2
17,950
16
Alfsborgs läns södra
48
48
11
22.9
18,460
13,200
71.5
10
20.8
25,600
18,400
71.9
14
29.2
51,678
17
Skaraborgs
läns
57
57
12
21.0
17,925
12,250
68.3
10
17.5
25,155
19,000
75.5
14
24.6
51,412
18
Värmlands
it
52
52
17
32.7
27,500
18,900
68.7
16
30.s
42,400
29,050
68.5
16
30.8
55,800
19
Örebro
it
9
9
1
ll.i
1,700
1,400
82.4
1
ll.i
2,455
2,000
81.5
1
ll.i
3,900
20
Västmanlands
a
23
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8.7
6,700
21
Kopparbergs
it
1
1
—
22
Gufleborgs
ti
32
32
5
15.7
8,500
5,350
62.9
9
28.1
24,600
16,400
66.7
i
3.1
3,600
23
Västernorrlands
it
15
15
5
33.3
7,945
5,600
70.5
4
26.7
10,550
7,200
68.2
3
20. o
10,100
24
Jämtlands
ti
15
15
—
—
—
—
—
7
46.7
18,760
13,900
74.1
5
33.3
17,096
25
Västerbottens
it
12
12
8
66.7
9,525
5,900
61.9
9
16.7
4,940
. 2,700
54.7
i
8.3
3,500
26
Norrbottens
a
80
80
28
35.o
42,250
31,300
74.1
19
23.8
50,300
40,800
81.1
15
18.8
56,800
27
Samtliga
781
781
152
19.5
252,120
176,920
70.2I
187
23.9
488,598
353,090
72.3
160
20.5
578,990
«
BEVILJADE LÅN.
199
lägenheternas värde.
lånerörelse: 1$) år 1910.
brukslägenhefer.
ronor
|
4,001—5,000 kronor
5,001—6,000
kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
Antal
j °/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade |
lånebelopp
Antal
% af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
o"
P
<3
P*
o" 1
<*• 1
j kronor
©"
P
<1
1
CD
ce ]
1
kronor
°/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
5,600
73. t
I
3
33.3
15,000
10,600
70.7
4
44.5
23,200
15,500
66.8
45,800
5,089
31,700
3,522
69.2
1
14,600
79.8
4
17.4
19,400
14,800
76.3
5
21.7
29,500
23,000
78.0
89,750
3,902
69,600
3,026
77.5
2
11,500
77.2
3 ,
14.31
14,800
10,800
73.0
8
38.1
47,600
39,600
83.2
91,550
4,360
71,700
3,414
78.3
3
23,700
75.1
9
20.9
42,850
29,300
68.4
7
16.3
39,380
30,400
77.2
156,580
3,641
112,600
2,619
71.9
4
7,800
69.3
3
17.0
13,624
9,000
66.1
2
11.8
12,000
8,000
66.7
58,404
3,436
39,000
2,294
66.8
5
15,300
70.8
9
17.3
41,615
27,800
66. s
2
3.9
11,100
6,700
60.4
147,824
2,843
104,940
2,018
71.0
6
17,700
72.7
4
26.7
18,195
12,200
67.1
—
—
—
—
50,255
3,350
34,600
2,307
68.8
7
10,000
62.5
—
—
—
—
—
5
45.4
30,000
20,900
69.7
51,000
4,636
33,400
3,036
65.5
8
2,000
51.9
2
8.4
9,250
7,500
81.i
! ®
20.s
28,150
21,200
75.3
76,375
3,182
56,600
2,358
74.1
9
21,900
68.2
10
25.o
45,800
35,950
78.5
1 3
7.5
17,200
13,200
76.7
137,400
3,435
99,350
2,484
72.3
10
70,000
77.7
BO
24.8
141,935
108,650 76.5
39
32.2
226,364
178,650
78.9
525,982
4,347
409,850
3,387
77.3
11
7,500
73.9
■
ll.l
4,800
3,500 72.9
3
33.4
16,950
12,850
75.8
36,700
4,078
27,800
3,089
75.7
12
11,600
62.0
i U
42.3
53,500
42,000
78.5
1 _
_
—
—
-,
98,100
3,773
71,000
2,731
72.4
13
14
12,100
67.4
1
3.s
5,000
2,500
50. o
2
7.7
11,180
7,500
67.1
73,230
2,817
47,920
1,843
65.4
15
41,700
80.7
8
16.7
34,636
28,300] 81.7
5
10.4
28,960
23,300
80.5
159,334
1 3,319
124,900
2,602
78.4
16
38,800
75.5
12
21.1
54,850
41,500 75.7
9
15.8
52,215
40,800
78.1
1 201,557
3,536
152,350
2,673
75.6
17
38,500
69.0
2
3.8
9,500
6,000
1 63.2
1
1.9
5,300
3,800
71.7
140,500
2,702
96,250
1,851
68.5
18
500
12.3
2
22.2
8,925
6,000
67.2
4
44.5
21,325
16,100
75.5
38,305
4,256
26,000
2,889
67.9
19
5,400
80. fa
6
26.1
28,400
20,600
72.5
15
65.2
86,735
70,900
81."
! 121,835
5,297
96,900! 4,213
79.5
20
—
—
—
—
—
—
—
1 1
100. o
5,500
3,000
54.
5,50C
5,500
3,000^ 3,000
54.5
21
2,400
66.''
9
28.1
43,600
34,800
79.S
I 8
25.0
45,900
35,000
76.5
| 126,200
3,944
93,950! 2,936
74.4
22
6,500
|
2
13.3
9,000
6,90C
76."
1
6.7
6,000
5,000
83.1
43,595
2,906
31,200
2,080
71.6
23
12,000
1 70.:
1
6.7
4,15C
3,200
77.1
2
13.8
11,800
j
5,40(
45.1
51,806| 3,454
34,500
2,300
66.6
24
2,900
82.:
1
8.3
5,000
3,000
60.f
—
—
—
-
—
22,965
1,914
14,500''
1,208
63.1
25
44,300
1 78. (
1 11
13.7
50,801
36,900
72.
1 7
8.7
40,000
30,900
77.1
240,1501 3,002
184.200
2,303
76.7
26
424,300
j 73.3(1144
118.4-1 074,630 501,800 74.4| 138
| 17.r
796,359 611,700 76.812,790,697
3,573 2,067,810
2,648
i 74.1
27
200
BEVILJADE LÅN,
Tab. 11 (forts.). De bel
Hushållningssällskap»
a 2) Bebyggda jord
-
Hushållningssällskap
Hela antalet
JJäral finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000 kronor
3,001—4,000 kronor
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(.kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
kronor
p
pj
p-
C0
rf-
kronor
O
P
P-
co
kronor
P
<
P-
<t>
et-
1
Stockholms
läns
7
7
3
42.8
11,700
8,000
68.4
2
Uppsala
It
29
29
6
20.7
10,750
7,300
67.9
4
13.8
11,300
8,800
77.9
10
34.5
37,700
26,500
70.3
3
Södermanlands
it
11
11
—
-
—
-
—
1
9.1
2,700
2,250
83.3
1
9.1
3,450
2,850
82.6
4
Östergötlands
ti
51
51
11
21.o
19,085
13,700
71.s
15
29.4
38,310
26,000
67.9
16
31.4
55,050
41,400
75.2
5
Jönköpings
it
27
27
4
14.s
7,350
4,900
66.7
3
ll.l
8,400
5,600
66.7
6
22.3
21,750 14,500
66.7
6
Kronobergs
It
54
54
9
16.7
14,109
11,200
79.4
13
24.1
34,500
26,550
77.0
20
37.0
74,785
58,700
78.5
7
Kalmar läns norra
15
15
1
6.7
2,000
1,500
75.0
1
6.7
2,500
1,400
56.0
4
26.e
14,965
8,800
58. s
8
Kalmar läns södra
5
5
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
3
60.0
10,300
6,000
58.3
9
Gottian ds
läns
19
19
—
—
—
—
—
6
31.6
15,540
12,400
79.8
3
15.8
10,040
7,400
73.7
10
Blekinge
It
16
16
3
18.7
4,500
3,250
72.2
3
18.7
8,100
5,700
70.4
3
18.7
10,400
8,400
80.8
11
Kristianstads
it
72
72
5
6.9
8,150
5,400
66.3
11
15.3
29,273
23,225
79.3
15
20. s
52,100
40,700
78.1
12
Malmöhus
ti
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
25.0
3,300
1,800
54.5
13
Hallands
V
10
10
-
—
—
—
—
5
50.0
12,725
8,600
67.6
3
30.0
10,050
8,000
79.6
14
Göteborgs och Bohus „
31
31
15
48.3
24,700
17,900
72.5
6
19.4
16,200
11,700
72.2
4
12.9
14,300
9,000
62.9
15
Alfsborgs läns norra ...
23
23
7
30.4
11,415
7,900
69.2
7
30.4
17,710
13,800
77.9
4
17.4
13,345
10,700
80.2
16
Alfsborgs läns södra ...
50
50
8
16.0
12,880
8,850
68.7
21
42.0
54,173
38,500
71.i
17
34.0
58,415
41,300
70.7
17
Skaraborgs
it
50
49
10
20.4
16,025
11,495
71.7
12
24.5
31,750j
23,500
74.o
13
26.5
45,970
30,000
65.3
18
Värmlands
it
50
50
20
40. o
30,780
21,300
69.2
10
20.0
25,257 j
18,200
72.1
9;
I8.0
31,050
22,700
73.1
19
Örebro
it
6
6
1
16.7
2,000
l,500l
75.0
2
33.3
4,700!
3,100
66.0
_
_
20
Västmanlands
it
26
26
—
-
—
-
—
1
3.9
2,400!
2,000
83.3
J
7
26.9
25,800
19,300
74.8
21
Kopparbergs
it
6
6
—
—
—
_
—
—
—
-
—
3!
50.0
11,500
7,500
65.2
22
Gäfleborgs
it
23
23
3
13.1
5,400
3,800
70.4
5i
21.7
15,000(
11,400
76.0
5
21.7
18,000
13,900
77.2
23
V ästernorrlands
ti
53
53
15
28.3
21,675
14,900
68.7
7
13.2
19,000
13,500
71.1
14
26.4
49,444
32,600
65.9
24
Jämtlands
it
15
15
2
13.3
3,625
2,200
60.7
3
20.0
7,540
4,400:
58.4
3
20.0
11,415
8,100
71.0
25
Västerbottens
16
16
7
43.7 j
10,302
6,700!
65.0
5
31.3
12,607
8,800! 69.8
2
12.5
8,000
5,200
65.0
26
Norrbottens
ti
27
271
10
37.0 j
14,700
ll,70oi 79.611
10
37.0
26,50o|
21,000!
79.2
7,
26.o
25,000
17,800
71.2
27
Samtliga
S96
696||l37
19.7| 219,446 155,495
70.9(l51 i 21.7| 396,185i 290,425! 78.3|jl7«j 25.3( 627,829! 451,150
71.9
BEVILJADE LÅN.
201
lägenheternas värde,
lånerörelse: C) år 1911.
bruksläg enheter.
4,001—-5,000 kronor
5,001—6,000 kronor
6,001—7,000 kronor
Samtliga lägenheter
Antal
°/o af antalet
Värde & de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
.O
o"
p
p
p
O
et-
Värde å de belå-
! nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
O
o
p
P
p
£
Värde
nade 1
I
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
O
o"
p
►-t»
p:
n
P-
c
et-
kronor
P
<4
P-
CD
et-
s å de belå-
iägenlieterna
''kronor)
kronor
”/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
2
28.6
9,500
7,600
80. o
9
28.6
12,000
10,000
83.3
_
33,200
4,743
25,600
3,657
77.1
1
3
10.3
14,050
11,000
78.3
5
17.2
28,800
22,900
79.5
1
8.5
6,500
4,500
69.2
109,100
3,762
81,000
2,793
74.2
2
3
27.3
14,000
11,650
83.2
6
54.o
35,300
27,500
77.9
—
—
—
—
—
55,450
5,041
44,250
4,023
79.S
3
4
7.8
18,700
14,000
74.3
2
3.9
10,500
8,500
81.0
3
5.9
20,500
13,300
64.9
162,145
3,179
117,900
2,312
72.7
4
5
18.5
22,960
15,300
66.6
4
14.8
23,100
15,400
66.7
5
18.5
33,450
22,300
66.7
117,010
4,334
78,000
2 889
66.7
5
5
9.3
22,900
16,475
71.9
6
11.1
34,700
23,700
68.3
i
1.8
6,800
5,000
73.5
187,794
3,478
141,625
2,623
75.4
6
4
26.0
18,480
11,100
60.1
5
33.4
29,600
23,100
78.0
—
—
—
—
-
67,545
4,503
45,900
3,060
68.0
7
2
40. o
10,000
5,000
50. o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20,300
4,060
11,000
2,200
54.2
8
3
15.8
13,403
9,900
73.9
5
26.3
28,647
22,400
-1
po
2
10.5
12,630
10,000
79.2
80,260
4,224
62.100
3,268
77.4
9
6
37.6
29,100
23,000
79.0
i
6.3
5,500
4,500
81.8
—
—
—
—
-
57,600
3,600
44,850
2,803
77.9
10
19
26.4
90,685
66,850
73.7
19
26.4
107,825
83,300
77.3
3
4.2
20,400
15,000
73.5
308,433
4,284
234,475
3,257
76.0
11
1
25.0
4,700
3,900
83.0
—
—
—
—
—
2
50. o
12,200
10,000
82. c
20,200
5,050
15,700
3,925
77.7
12
1
10. o
4,600
3,800
82.e
—
—
—
—
—
i
10. o
6,050
5,000
82.6
33,425
3,343
25,400
2,540
76.0
13
6
19.4
28,000
21,100
75.4
83,200
2,684
59,700
1,926
71.8
14
3
13.0
13,545
8,500
62.8
1
4.4
5,520
3,100
56.2
i
4.4
7,000
5,000
71.4
68,535
2,980
49,000
2,130
71.5
15
3
6.0
13,468
10,200
75.7
1
2.0
5,750
4,600
80. o
—
—
—
—
—
144,686
2,894
103,450
2,069
71.5
16
8
16.3
36,950
28,850
78.1
5
10.2
29,300
24,300
82.9
i
2.1
6,300
5,000
79.4
166,295
3,394
123,145
2,513
74.1
17
10
20. o
44,750
32,200
72.0
i
2.0
6,000
4,500
75.0
—
—
—
—
—
137,837
2,757
98,900
1,978
71.8
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
50. o
19,900
14,500
72.9
26,600
4,433
19,100
3,183
71.8
19
4
15.3
18,000
14,500
80.6
14
53.9
83,000
68,200
82.2
—
—
—
—
—
129,200
4,969
104,000
4,000
80.5
20
2
33.3
9,000
5,500
61.1
—
—
—
—
—
1
16.7
7,000
4,000
57.1
27,500
4,583
17,000
2,833
61.s
21
3
13.1
14,200
9,500
66.9
7
30.4
41,400
28,000
67.0
—
—
—
—
—
94,000
4,087
66,600
2,896
70.9
22
7
13.2
30,306
19,900
65.7
8
15.1
46,213
27,850
60.3
2
3.S
13,040
8,000
61.3
179,678
3,390
116,750
2,203
65.o
23
3
20. o
13,368
9,400
70.3
3
20. o
16,346
12,300
75.2
1
6.7
6,410
4,000
62.4
58,704
3,914
40,400
2,693
68.8
24
2
12.5
9,300
6,000
64.5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40,209
2,513
26,700
1,669
66.4
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
66,200
2,452
50,500
1,870
76.3
26
109jl5 7 503,965 365,2251 72.5 j»o| 13.7[549.601 416,150 75.6|| 271 3.9il78,180l 125,600 70.r,|[2 475,106: 3,561 jl,803,045j 2,594 72.8 27
26
202
BEVILJADE LÅN,
Tab. 11 (forts.). De be
Hushållningssällskapens Inne
bl) Obebyggda bostads
-
■
|
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
kronor
°/o af värdet
j 1
Stockholms
läns
30
30
9
30. o
15,500
9,950
64.2
9
30.0
24,800
2
Uppsala
„
21
21
3
14.3
5,300
3,600
67.9
6
28.6
17,100
3
Södermanlands
„
170
168
—
—
—
—
-
87
51.8
254,680
j 4
Östergötlands
„
67
67
3
4.5
4,400
2,200
50.0
8
11.9
22,700
1 5
Jönköpings
„
91
I 91
5
5.5
10,000
5,000
50.n
35
38.5
101,620
! 6
Kronobergs
„
48
48
2
4.2
2,375
1,300
54.7
19
39.6
51,409
7
Kalmar läns norra ......
12
12
2
16.6
3,450
2,400
69.6
5
41.7
14,480
8
Kalmar läns södra ......
89
89
18
20.2
33,100
22,400
67.7
15
16.9
38,760
j 9
Gottlands
läns
14
14
7
50. o
11,050
7,625
69.0
7
50. o
19,050
1 10
Blekinge
„
19
19
7
36.9
11,110
7,753
69. s
10
52.6
25,701
1 U
Kristianstads
„
76
76
14
18.1
23,510
15,550
66.1
37
48.7
96,935
1 12
Malmöhus
„
31
31
1
3.2
1,850
1,200
64.9
8
25.8
22,850
13
Hallands
„
14
14
1
7.1
2,000
1,500
75.o
9
64.3
25,995
14
Göteborgs och Bohus „
140
140
12
8.6
21,509
13,150
61.1
100
71.4
267,748
15
Alfsborgs läns norra......
7
7
1«
14.1
1,700
1,100
64.7
4
57.0
10,700
16
Älfsborgs läns södra......
46
46
2
4.1
2,450
1,500
61.2
11
23.9
28,212
17
Skaraborgs
läns
20
16
3
18.s
4,600
2,600
56.5
8
50. o
20,095
18
Värmlands
„
36
36
15
41.7
26,800
17,600
65.7
14
38.9
37,400
19
Örebro
„
30
30
8
26.7
13,260
7,450
56.2
18
60. o
46,398
20
Västmanlands
,,
8
8
1
12.3
1,700
800
47.1
6
75.0
15,100
21
Kopparbergs
„
69
69
12
17.1
19,300
10,000
51.8
29
42.0
79,877
22
Gäfleborgs
„
74
74
17
23.0
28,600
17,550
61.1
19
25.7
53,260
23
Västemorrlands
„
18
17
7
41.2
11,447
5,900
51.5
3
17.6
8,500
24
Jämtlands
„
32
32
9
28.1
14,700
9,800
66.7
10
31.3
27,400
25
V Österbottens
„
11
10
2
20.0
3,112
1,300
41.s
4
40. o
9,974
26
Norrbottens
„
27
27
9
33.3
15,000
9,800
65.3
15
55.6
40,400
27
Samtliga
1,200 !
1,192 |
170
14.3
287,823
179,028
62.2 !
496
41.6
1,361144
BEVILJADE LÅN.
203
Lägenheternas värde.
rörelse: A) åren 1905—1909.
lägenheter.
kronor
3,001—4,000
kronor
Samtliga lägenheter
1
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
i s
§
►i
o
o
SB
<L
CD
et-
kronor
°/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
17,350
70.o
12
40.0
40,900
30,050
73.5
81,200
2,707
57,350
1,912
70. t
1
11,500
67.3
12
57.1
44,270
29,350
66.3
66,670
3,175
44,450
2,117
66.7
2
185,300
72.8
81
48.2
307,876
228,360
74.2
562,556
3,349
413,660
2,462
73.5
3
14,700
64.8
56
83.9
214,880
154,600
71.9
241,980
3,612
171,500
2,560
70. o
4
50,760
50. o
51
56.0
202,100
101,050
50. o
313,720
3,447
156,810
1,723
50. o
5
32,065
62.4
27
56.2
99,821
65,900
66.0
153,605
3,200
99,265
2,068
64. c.
6
8,000
55.2
5
41.7
20,000
14,800
74.o
37,930
3,161
25,200
2,100
66. i
7
26,100
67.3
56
62.9
210,333
144,975
68.9
282,193
3,171
193,475
2,174
68.r,
8
13,425
70.5
—
—
—
—
—
30,100
2,150
21,050
1,504
69.9
9
18,862
73.4
2
10.5
7,100
5,000
70.4
43,911
2,311
31,615
1,664
72.0
10
69,550
71.4
25
32.9
91,095
61,800
67.9
211,540
2,783
146,900
1,933
69.1
11
15,050
65.9
22
71.0
85,900
60,700
70.7
110,600
3,568
76,950
2,482
69.8
12
17,800
68.4
4
28.6
15,100
9,200
60.9
43,095
3,078
28,500
2,036
66.1
13
166,950
62.4
28
20. o
98,478
59,950
60.9
387,735
2,770
240,050
1,715
61.9
14
7,700
72.0
2
28.6
7,250
4,700
64.8
19,650
2,807
13,500
1,929
68.7
15
19,750
70.o
33
71.7
120,250
87,910
73.1
150,912
3,281
109,160
2,373
72.3
16
13,550
67.4
5
31.2
16,688
10,700
64.1
41,383
2,586
26,850
1,678
64.9
17
24,600
65.8
1 ?
19.4
26,700
16,600
62.2
90,900
2,525
58,800
1,633
64.7
18
31,050
66.9
4
13.3
14,075
9,000
63.9
73,733
2,458
47,500
1,583
64.1
19
9,500
62.9
1
12.5
4,000
3,000
75.0
20,800
2,600
13,300
1,663
63.9
20
44,200
55.3
28
40.6
108,300
56,900
52.5
207,477
3,007
111,100
1,610
53.5
21
35,100
65.9
38,
51.3
147,125
107,000
72.3
228,985
3,094
159,650
2,157
69.7
22
5,450
64.1
7
41.2
25,615
16,500
64.4
45,562
2,680
27,850
1,638
61.1
23
18,550
67.7
13
40.9
48,950
35,400
72.3
91,050
2,845
63,750
1,992
70.o
24
6,200
62.2
4
40. o
14,292
9,200
64.4
27,378
2,738
16,700
1,670
61.0
25
26,900
66.6
3
ll.l
12,500
9,000
72.0
67,900
2,515
45,700
1,693
67.3
26
889,962
65.4
526
44.1
1,983,598
1,331,645
67.1
3,632,565
8,047
2,400,635
2,014
66.1
27
204
BEVILJADE LÅN.
Tab. ll (forte.). De belånade
Hushållningssällskapens
bl) Obebyggda
Hushållningssällskap
*
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000
kronor och därunder
2,001—3,000
Antal
°/0 af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
% af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
kronor
o
p
>-s
SR
CD
rt-
'' 1
Stockholms
läns
6
6
2
33.3
5,500
2
Uppsala
ff
3
3
1
33.8
• 2,000
1,000
50. o
o
66.7
5,400
3
Södermanlands
»>
4
4
1
25.0
1,800
1,300
72.2
—
—
—
4
Östergötlands
ff
9
9
—
—
—
—
—
i
ll.i
2,600
I 5
Jönköpings
ff
15
14
1
7.2
2,000
2,000
lOO.o
3
21.4
9,000
6
Kronobergs
ff
2
2
1
50. o
2,000
1,000
50.o
1
50.o
3,000
! 7
Kalmar läns norra
10
10
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Kalmar läns södra
26
26
8
30. s
13,600
7,400
54.t
10
38.4
27,200
9
Gottlands
1f
3
3
1
33.3
1,600
1,200
75.0
2
66.7
5,100
10
Blekinge
ff
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1 11
Kristianstads
ff
32
32
1
3.1
1,632
1,200
73.5
12
37.5
32,335
I 12
Malmöhus
ff
9
9
—
—
—
- %
_ i
3
33.8
8,350
13
Hallands
ff
12
12
—
—
—
—
5
41.7
12,900
14
Göteborgs och Bohus
ff
31
31
—
—
—
—
—
14
45.2
38,200
15
Alfsborgs läns norra
1
1
-
—
—
—
—-
1
lOO.o
3,000
16
Alfsborgs läns södra
11
11
1
9.1
1,944
1,500
77.2
3
27.3
7,300
17
Skaraborgs
läns
5
5
—
—
—
—
—
2
40. o
5,655
18
Värmlands
ff
24
24
7
29.2
10,200
6,300
61.s
6
25.0
16,300
19
Örebro
ft
8
8
—
—
—
—
—
3
37.5
7,765
20
Västmanlands
ff
1
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
2,800
21
Kopparbergs
ff
31
31
3
9.7
4,900
2,600
53.1
13
41.9
37,200
22
Gäfleborgs
ff
8
8
4
50. o
7,000
4,550
65.0
2
25.0
5,200
23
Västernorrlands
ff
16
16
5
31.2
8,443
5,100
60.4
3
18.S
8,012
24
Jämtlands
ff
6
6
2
33.8
3,650
2,000
54.8
2
33.3
4,600
25
Västerbottens
ff
7
7
1
14.3
1,960
600
30.6
2
28.6
4,885
26
Norrbottens
ff
6
6
4
66.7
5,700
4.000
70.2
—
—
—
27
Samtliga
287 1
286
41
14.3
68429
41,750
61.0
93
32.5
252,302
BEVILJADE LÅN
205
lägenheternas värde.
lånerörelse: 11) år 1910.
bostadslägenheter.
kronor
3,001 - 4,000 kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/„ af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
.©
o''
P
>-*»
a»
►i
fa-
rt»
kronor
;
°/o af värdet
i
i
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
3
o"
P
**
p:
CD
3,750
68.2
4
66.7
13,850
8,750
63.2
19,350
3,225
12,500
2,083
64.0
1
2,700
50. o
_
—
—
—
7,400
2,466
3,700
1,233
50. o
2
_
_
3
75.0
10,400
7,800
75.0
12,200
3,050
9,100
2,275
74.0
3
1,800
69.2
8
88.9
30,525
22,900
75.0
33,125
3,680
24,700
2,744
74.6
4
4,500
50. o
10
71.4
39,600
19,800
50.0
50,600
3,614
26,300
1,879
52.0
5
1,500
50. o
—
—
—
5,000
2,500
2,500
1,250
50.0
6
_
_
10
100.0
39,800
29,100
73.1
39,800
3,980
29,100
2,910
73.1
7
14,800
54.1
8
30.8
28,600
20,300
71.0
69,400
2,669
42,500
1,635
61.3
8
3,800
74.5
—
—
—
—
—
6,700
2,233
5,000
1,667
74.6
9
_
_
1
lOO.o
3,200
2,400
75.0
3,200
3,200
2,400
2,400
75.0
10
21,850
67.6
19
59.1
69,407
49,800
71.8
103,374
3,230
72,850
2,277
70.5
11
5,750
68.9
6
66.7
23,750
16,600
69.9
32,100
3,567
22,350
2,483
69.6
12
8,900
69.0
7
58.3
26,827
16,700
62.3
39,727
3,311
25,600
2,133
64.-1
13
24,400
63.9
17
54.3
61,100
37,800
61.9
99,300
3,203
62,200
2,006
62.6
14
1,500
50.o
—
—
—
—
—
3,000
3,000
1,500
1,500
50.0
15
5,300
72.6
7
63.6
27,050
20,000
73.9
36,294
3,299
26,800
2,436
73.S
16
4,000
70.7
3
60. o
10,630
7,000
65.9
16,285
3,257
11,000
2,200
67.5
17
10,700
65.c
11
45.8
39,200
25,000
63.8
65,700
2,738
42,000
1,750
63.9
18
3,000
38.6
5
62.5
17,951
5,700
31.s
25,716
3,215
8,700
1,088
33.S
19
1,800
64.3
—
—
—
—
—
2,800
2,800
1,800
1,800
64.3
20
20,700
55.6
15
48.4
56,400
30,600
54.3
98,500
3,177
53,900
1,739
54.7
21
3,200
61.5
2
25.0
7,300
5,450
74.7
19,500
2,438
13,200
1,650
67.7
22
5,100
63.7
8
50. o
29,075
18,300
62.9
45,530
2,846
28,500
1,781
62.c
23
3,100
67.4
2
33.4
8,000
6,000
75.0
16,250
2,708
11,100
1,850
68.3
24
2,600
53.2
4
57.1
14,692
6,800
46.3
21,537
3,077
10,000
1,429
46.t
25
_
_
2
33.8
8,000
4,500
56.3
13,700
2,283
8,500
1,417
62.0
26
154,750
61.3
152
|
53.2
|
565,357
|
361,300
63.9
| 886,088
3,098
557,800
1,950
63.0
27
206
BEVILJADE LÅN.
Tab. il (forts.). De belånade
Hushållningssällskapens låne
-
b 1) Obebyggda
Hushållningssällskap
1
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000
Antal
°,''o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
o~
1 § <
B. S
* O.
kronor
°/o af värdet
af antalet
e å de belå-  lägenhetema
(kronor)
1
Stockholms
läns
3
3
1
33.3
1,600
800
50.0
2
66.7
6,000
2
Uppsala
11
2
2
1
50. o
2,000
1,000
50. o
i
50. o
3,000
3
Södermanlands
11
4
4
—
—
—
_
2
50.0
5.070
4
Östergötlands
11
14
14
—
—
—
—
—
—
—
_
5
Jönköpings
11
15
15
3
20.0
5,000
2,500
50.o
i
6.7
3,000
6
Kronobergs
11
i
i
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Kalmar läns norra
9
9
1
ll.l
2,000
1,400
70.o
2
22.2
5,200
8
Kalmar läns södra
15
15
2
13.3
3,800
1,900
50. o
7
46.7
20,800
9
Gottlands
läns
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
10
Blekinge
11
4
4
—
—
—
—
—
1
25.0
2,800
11
Kristianstads
11
21
21
1
4.8
1,632
1,200
73.5
8
38.1
21,460
12
Malmöhus
11
10
10
—
—
—
—
—
1
10.0
3,000
! 13
Hallands
It
3
3
1
33.3
1,462
1,000
68.4
1
33.3
2,850 I
14
Göteborgs och Bohus „
36
36
7
19.4
13,300
8,300
62.4
18
50.o
48,200
; is
Älfsborgs läns norra
2
2 i
1
50. o
2,000
1,400
70.0
—
—
_ |
16
Alfsborgs läns södra
12
12
1
8.3
1,740
1,200
69.0
4
33.4
10,100
! 17
Skaraborgs
läns
5
5
1
20. o
2,000
1,500
75.0
—
_
_
18
Värmlands
11
8
8
1
12.5
1,800
1,200
66.7
6
75.0
16,200
19
Örebro
11
7
7
1
14.3
1,200
900
75.0
1
14.3
2,000
20
Västmanlands
11
10
i° 1
2
20.0
3,500
2,000
57.1
4
40. o
9,300
21
Kopparbergs
11
24
24 |
3
12.5
4,800
2,450
51.0
6
25.0
15,250
22
Gäfleborgs
11
11
u !
2
18.2
4,000
2,200
55.0
5
45.4
13,600
23
V ästern orrlands
11
14
14 j
2
14.3
3,462
2,100
80.7
i
7.1
2,825
24 !
Jämtlands
11
9
9
i
11.1
1,600
1,000
62.5
6
66.7
15,410
25
Västerbottens
11
10
10
4
40. o
6,445
3,400
52.8
—
—
_
26
Norrbottens
11
3
3 1
2
66.7
3,800
2,600
68.4
1
33.3
3,000
27 |
Samtliga
•252 |
252 |
38
15.1 |
67,141
40,050
59.7
78
30.9
209,965 1
BEVILJADE LÅN.
207
lägenheternas värde.
rörelse: C) år 1911.
bostadslån enheter.
kronor
3,001—4,000 kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
°/o af värdet
kronor
°/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
o
o
p
P:
P-
CD
rt-
4,200
70.0
_
7,600
2,533
5,000
1,667
65.8
1
1,500
50.0
—
—
_
—
—
5,000
2,500
2,500
1,250
50. o
2
3,800
75.0
2
50.0
7,450
5,550
74.5
12,520
3,130
9,350
2,338
74.7
3
—
—
14
lOO.o
53,325
39,000
73. f-
53,325
3,809
39,000
2,786
73.1
4
1,500
50. o
11
73.3
42,000
21,000
50. o
50,000
3,833
25,000
1,667
50. o
5
—
—
1
lOO.o
4,000
2,000
50. o
4,000
4,000
2,000
2,000
50. o
6
3,000
69.2
6
66.7
22,200
16,600
74.8
29,400
3,267
21,600
2,400
73.5
7
14,050
|
67.5
6
40. o
21,900
14,800
67.0
46,500
3,100
30,750
2,050
66.1
8
9
2,000
71.4
3
75.0
10,800
7,200
66.7
13,600
3,400
9,200
2,300
67.s
10
15,150
70.6
12
57.1
45,627
33,600
73.6
68,719
3,272
49,950
2,379
72.7
11
1,500
50.0
9
90. o
33,950
23,400
68.9
36,950
3,695
24,900
2,490
67.4
12
2,100
73.7
1
33.4
3,700
2,600
70.3
8,012
2,671
5,700
1,900
71.1
13
30,000
63.5
11
30. ö
37,700
24,000
63.7
99,200
2,756
62,900
1,747
63.1
14
—
1
i
- 1
50. o
4,000
3,000
75.0
6,000
Cv
O
.:
O
4,400
2,200
73.3
15
6,000
63.5
7
58.3
26,600
19,200
70.2
38,740
3,228
27,000
2,250
69.7
16
-
—
4
80. o
15,250
10,500
68.0
17,250
3,450
12,000
2,400
69. c
17
10,680
65.9
1
12.5
3,800
2,000
52.6
21,800
2,725
13,880
1,735
63.7
18
1,950
75.0
5
71.4
18,326
12,000
65.5
22,126
3,161
14,850
2,121
67.1
19
6,600
71.0
4
40. o
16,000
11,000
68.S
28,800
2,880
19,600
1,960
68.1
20
8,650
56.7
15
62.5
58,500
32,000
54.7
78,550
3,273
43,100
1,796
54.9
21
9,700
71.3
4
36.4
16,000
11,500
71.9
33,600
3,055
23,400
2,127
69. (i
22
1,500
53.x
11
78.0
41,258
25,400
61.6
47,545
3,396
29,000
2,071
61.0
23
9,500
61.6
2
22.2
7,550
4,800
63.c
24,560
2,729
15,300
1,700
62.3
24
—
—
6
60. o
21,547
12,500
58.0
27,982
2,799
15,900
1,590
56.8
25
2.000
66.7
-
—
-
—
—
6,800
2,267
4,600
1,533
67.6
26
137.180
65.3 |
136
54.0
511,483
333,650
65.2
788,589
3,129
510,880
2,027
04.8
27
208
BEVILJADE LÅN.
Tab. 11 (forts.). De be
Hushållningssällskapens låne
b 2) Bebyggda
Hushållningssällskap
Hela antalet
Häraf finnas uppgifter
angående
2,000
kronor och
därunder
2,001—3,000
Antal
"jo af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
fr
et-
sa
o
c~
§ <i
.8*1
kronor
o
o''
p
et»
*
p-
et-
P
*-*»
P
P
£
et-
5 å de belå-  lägenheterna
kronor)
1
Stockholms
läns
11
11
3
27.3
4,700
3,000
63.8
3
27.3
7,600
2
Uppsala
11
33
33
19
57.r,
28,400
17,300
60.9
11
33.3
28,025
3
Södermanlands
11
11
11
4
36.i
6,700
5,000
74.6
6
54.5
16,800
4
Östergötlands
11
30
30
14
/ 46.7
19,950
12,800
64.3
12
40. o
31,130
; 5
Jönköpings
11
1
1
1
100. o
800
400
50. o
—
—
—
6
Kronobergs
11
18
18
8
44.5
13,055
8,275
63.4
6
33.3
15,275
7
Kalmar läns norra
17
17
3
17.8
4,900
3,500
71.4
5
29.5
12,330
8
Kalmar läns södra
10
10
5
50. o
6,800
4,450
65.4
—
—
—
9
Gottlands
läns
14
14
10
71.1
11,141
7,650
68.7
3
21.4
7,470
10
Blekinge
11
19
19
8
42.1
12,175
8,575
70.4
9
47.4
21,750
'' 11
Kristianstads
»»
13
13
6
46.3
7,725
5,250
68.0
2
15.3
4,585
12
Malmöhus
11
3
3
—
—
—
—
—
3
100. o
8,600
13
Hallands
11
9
9
—
—
—
—
—
6
66.7
17,863
14
Göteborgs och Bohus „
7
7
2
28.fi
2,850
1,600
56.1
4
57.1
10,488
15
Älfsborgs läns norra
8
8
3
37.5
4,700
3,000
63. s
4
50. o
10,550
16
Alfsborgs läns södra
22
22
1
4.6
1,800
1,000
55.6
14
63.6
37,101
17
Skaraborgs
läns
7
6
4
66.6
5,800
4,100
70.7
2
33.4
4,800
18
Värmlands
11
22
22
13
59.1
19,300
11,200
58.1
7
31.8
18,300
19
Örebro
11
14
14
7
50. o
11,500
7,300
63.5
5
35.7
13,685
I 20
Västmanlands
11
4
4
3
75.0
4,625
3,200
69.2
1
25.0
2,950
21
Kopparbergs
11
8
8
1
12.5
1,400
700
50. o
4
50. o
11,300
22
Gäfleborgs
11
6
6 ‘
4
66.3
4,100
2,750
67.1
1
16.7
3,000
23
V ästernorrlands
>*
12
12
3
25.0
3,965
2,850
71.9
6
50.0
14,950
24
Jämtlands
11
8
8
3
37.5
4,700
2,850
60.6
4
50. o
11,247
25
Västerbottens
11
3
3
1
33.3
2,000
1,200
60. o
—
—
—
26
Norrbottens
11
108
107
76
71.o
115,750
79,600
68.8
26
24.3
68,300
27
Samtliga
41S
416
202
48.6
298,836
197,550
66.1
144
34.6
378,099
BEVILJADE LAN.
209
lägenheternas värde.
rörelse: A) åren 11H)5—1901).
bostadslägenheter.
kronor
3,001—4,000
cremor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde & de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
% af värdet
kronor
°/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
B,500
72.4
5
45.1
18,400
13,000
70.7
30,700
2,791
21,500
1,955
70.0
1
18,700
66.7
3
9.1
11,350
7,500
66.1
67,775
2,054
43,500
1,318
64.2
2
11,800
70.2
1
9.1
3,500
2,500
71.4
27,000
2,455
19,300
1,755
71.5
3
22,000
70.7
4
13.3
14,300
8,500
59.4
65,380
2,179
43,300
1,443
66.2
4
—
—
—
—
—
—
—
800
800
400
400
50. o
5
10,200
66.8
4
22.2
14,100
8,750
62.1
42,430
2,357
27,225
1,513
64.2
6
7,100
57.6
9
52.9
33,700
23,600
70. o
50,930
2,996
34,200
2,012
67.2
7
—
—
5
50. o
18,085
11,100
61.4
24,885
2,489
15,550
1,555
62.5
8
5,300
71.0
1
7.2
3,400
2,500
73.5
22,011
1,572
15,450
1,104
70.2
9
14,787
68.0
2
10.5
8,000
4,500
56.3
41,925
2,207
27,862
1,466
66.5
10
2,200
48.0
5
38.5
17,300
11,900
68.8
29,610
2,278
19,350
1,488
65.3
11
5,400
62.8
—
—
—
—
—
8,600
2,867
5,400
1,800
62. s
12
12,100
67.7
3
33.3
10,362
7,600
73.3
28,225
3,136
19,700
2,189
69.8
13
6,400
61.0
1
14.3
3,800
2,500
65.8
17,138
2,448
10,500
1,500
61.3
14
7,100
67.3
1
12.5
4,000
3,000
75.0
19,250
2,406
13,100
1,638
68.1
15
24,875
67.0
7
31.8
26,262
18,200
69.3
65,163
2,962
44,075
2,003
67.fi
16
3,000
62.5
—
—
—
—
—
10,600
1,767
7,100
1,183
67.0
17
11,800
64.5
2
9.1
6,800
3,200
47.1
44,400
2,018
26,200
1,191
59.0
18
8,625
63.0
2
14.3
6,700
3,700
55.2
31,885
2,278
19,625
1,402
61.5
19
1,800
61.0
—
—
—
—
—
7,575
1,894
5,000
1,250
66.0
20
6,000
53.1
3
37.5
11,200
6,200
55.4
23,900
2,988
12,900
1,613 .
54.0
21
1,500
50.0
1
16.7
4,000
3,000
75.0
11,100
1,850
7,250
1,208
65.3
22
9,050
60.5
3
25.0
11,600
7,900
68.1
30,515
2,543
19,800
1,650
64.9
23
7,000
62.2
1
12.5
3,750
2,800
74.7
19,697
2,482
12,650
1,581
64.2
24
—
—
2
66.7
7,237
4,000
55.3
9,237
3,079
5,200
1,733
56.3
25
44,800
65.6
5
4.7
18,200
12,200
67.0
202,250
1,890
136,600
1,277
67.5
26
247,037
65.3
70
16.8
256,046
168,150
65.7
932,981
2,243
|
612,737
1,473
65.7
1 27
27
210
BEVILJADE LAN.
Tab. 11 (forts.). De be
H
b 2) Be
Hushållningssällskap
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000
kronor och
därunder
2,001—3,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
kronor
°/o af värdet
1
Stockholms
läns
2
2
1
50. o
3,000
2
Uppsala
11
6
6
4
66.7
6,000
3,500
58.3
2
33.3
5,500
3
Södermanlands
11
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
4
Östergötlands
11
1
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
2,745
5
Jönköpings
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
11
1
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
2,800
7
Kalmar läns norra
7
7
—
—
—
—
—
1
14.3
2,400
8
Kalmar läns södra
2
2
1
50. o
2,000
1,000
50. o
1
50.0
3,000
9
Gottlands
läns
7
7
5
71.4
8,050
6,000
74.5
1
14.3
2,300
10
Blekinge
6
4
4
2
50. o
3,400
2,500
73.5
—
—
—
11
Kristianstads
11
4
4
2
50.0
1,850
1,100
59.5
1
25.o
2,250
12
Malmöhus
*y
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Hallands
ii
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus „
5
5
3
60. o
4,800
2,800
58.3
—
—
15
Älfsborgs läns norra
i
1
—
—
-
—
—
—
—
—
16
Älfsborgs läns södra
i
1
1
100. o
1,450
1,100
75.9
—
—
—
17
Skaraborgs
läns
i
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
2,057
18
Värmlands
It
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
Örebro
11
i
1
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Västmanlands
11
2
2
—
—
—
—
—
2
lOO.o
4,800
21
Kopparbergs
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Gäfleborgs
11
1
i
—
—
—
—
—
i
lOO.o
2,500
23
Västernorrlands
11
4
4
—
—
—
—
—
i
25.0
3,000
24
Jämtlands
11
2
2
—
—
—
—
—
i
50. o
2,480
25
Västerbottens
11
i
1
1
lOO.o
950
650
68.4
—
—
—
26
Norrbottens
11
6
6
3
50. o
3,700
2,700
73.0
—
—
—
27
Samtliga
59
59
22
37.3
32 200
21,350
66.3
15
26.4
38,832
BEVILJADE LÅN.
211
lägenheternas värde.
lånerörelse: B) år 1910.
bostadslägenheter.
kronor
3,001—4,000
kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde & de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
» Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade l&nebelopp
(kronor)
kronor
o
o*
P
>-*»
<
SM
H
o.
CD
ct-
kronor
o
o
p
>-b
<
IS
p-
(0
et-
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
_©
o~
P
M*
ten
h
P-
ct>
rf-
2,000
66.7
1
50. o
4,000
3,000
75.o
7,000
3,500
5,000
2,500
71.4
1
2,800
50.9
—
—
—
—
—
11,500
1,917
6,300
1,050
54.8
2
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,600
58.3
—
—
—
—
—
2,745
2,745
1,600
1,600
58.3
4
5
1,400
50. o
_
_
_
_
—
2,800
2,800
1,400
1,400
50. o
6
1,500
62.5
6
85.7
22,800
16,200
71.1
25,200
3,600
17,700
2,528
70.2
7
1,500
50. o
—
—
—
—
—
5,000
2,500
2,500
1,250
50. o
8
1,700
73.9
1
14.3
4,000
3,000
75.o
14,350
2,050
10,700
1,529
74.6
9
_
—
2
50. o
6,800
5,000
73.5
10,200
2,550
7,500
1,875
73.5
10
1,600
71.1
1
25.0
3,750
2,700
72.0
7,850
1,963
5,400
1,350
68.8
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
_
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
13
_
—
2
40. o
7,500
5,000
66.7
12,300
2,460
7,800
1,560
63.4
14
_
—
1
lOO.o
3,600
2,500
69.4
3,600
3,600
2,500
2,500
69.4
15
_
_
—
—
—
—
—
1,450
1,450
1,100
1,100
75.9
16
1,200
58.3
—
—
—
—
—
2,057
2,057
1,200
1,200
58.3
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
_
—
1
lOO.o
3,200
1,300
40.6
3,200
3,200
1,300
1,300
40.6
19
3,000
62.5
—
—
—
—
—
4,800
2,400
3,000
1,500
62.6
20
21
1,800
72.0
_
_
_
_
—
2,500
2,500
1,800
1,800
72.0
22
1,500
50. o
3
75.0
10,750
6,600
61.4
13,750
3,438
8,100
2,025
58.9
23
1,800
72.6
1
50. o
3,090
2,000
64.7
5,570
2,785
3,800
1,900
68.2
24
—
—
—
—
—
—
—
950
950
650
650
68.4
25
—
—
3
50. o
11,500
8,600
74.8
15.200
2,533
11,300
1,883
74.3
26
23,400
60.3
22
37.3
80,990
55,900
69.0
152,022
2 577
100,650
1,706
66.2
27
212
BEVILJADE LAN.
Tab. 11 (forts.). De be
Hushållningssällskapens
b 2) Beby
ö
2,000 kronor och därunder
2,001—3,
Hushållningssällskap
Hela antalet
f finnas uppgifter
angående
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
O
o''
K
p
°
p
&
g
s
CD
c+-
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
1
Stockholms
läns
3
3
1
33.3
1,400
1,000
71.4
1
33.3
2,500
2
Uppsala
it
6
6
3
50.o
4,800
3,000
62.5
3
50. o
7,700
3
Södermanlands
tt
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Östergötlands
it
4
4
3
75.0
5,600
2,900
51.8
—
—
—
5
Jönköpings
tt
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
ti
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Kalmar läns norra
4
4
—
—
—
—
—
4
lOO.o
10,700
8
Kalmar läns södra
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Gottlands
läns
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
fi
3
3
—
—
—
—
—
3
lOO.o
7,700
11
Kristianstads
it
2
2
2
lOO.o
1,850
1,100
59.5
—
—
—
12
Malmöhus
it
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Hallands
tf
4
4
—
—
—
—
—
2
50.o
4,900
14
Göteborgs och Bohus „
5
5
3
60.o
4,300
3,100
72.1
1
20. o
2,300
15
Älfsborgs läns norra
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
16
Alfsborgs läns södra
2
2
1
50. o
1,700
1,000
58.8
1
50. o
3,000
17
Skaraborgs
läns
3
3
2
66.7
3,200
1,900
59.4
1
33.3
2,960
18
Värmlands
ti
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
Örebro
it
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Västmanlands
It
6
6
4
66.6
6,400
4,000
62.5
1
16.7
2,200
21
Kopparbergs
it
4
4
1
25.o
2,000
1,200
60. o
—
—
—
22
Gäfleborgs
it
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Västernorrlands
it
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Jämtlands
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
Västerbottens
tt
3
3
1
33.3
1,300
900
69.2
1
33.4
2,400
26
Norrbottens
it
4
4
2
50. o
3,000
2,200
73.3
1
25.0
2,500
27
Samtliga
55 |
55
23
41.8
35,550
22,300
62.7 ||
19
34.6
48,860
BEVILJADE LÅN.
213
lägenheternas värde.
rörelse: C) år 1911.
bostadslägenheter.
Kronor
3,001-4,000
kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
O
o
g <1
Cn g
® P.
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
°/o af värdet
Antal
p
•-*>
p
p
rf
P
©
ef
3 å de belå-
lägenheterna
kronor)
kronor
O/o af vård et
å samtliga
belånade
lägenheter
lägenhet
i medeltal
för hvarje
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
___ o
P
>-**
<
R*
&.
©
rf
1,800
72.0
1
33.4
3,400
2,500
73.5
7,300
2,433
5,300
1,767
72.6
1
4,500
58.4
—
—
—
—
—
12,500
2,083
7,500
1,250
60. o
2
—
—
1
25.0
4,000
3,000
75.0
9,600
2,400
5,900
1,475
61.5
4
5
6,900
64.5
—
—
—
—
—
10,700
2,675
6,900
1,725
64.5
6
7
8
5,020
65.2
—
—
—
—
—
7,700
2,567
5,020
1,673
65.2
9
10
—
—
—
—
—
—
—
1,850
925
1,100
550
59.5
11
12
13
3,800
77.6
2
50. o
7,500
5,800
77.3
12,400
3,100
9,600
2,400
77.4
1,500
65.2
i
20. o
4,000
2,500
62.5
10,600
2,120
7,100
1,420
67.0
14
15
16
1,500
50. o
_
—
_
—
—
4,700
2,350
2,500
1,250
53.2
2,200
74.3
—
—
—
—
—
6,160
2,053
4,100
1,367
66.6
17
18
1,500
68.2
i
16.7
3,810
1,500
39.4
12,410
2,068
7,000
1,167
56.4
19
20
—
—
3
75.0
11,500
5,750
50.0
13,500
3,375
6,950
1,738
51.5
21
22
23
24
25
—
—
2
lOO.o
8,000
5,500
68. s
8,000
4,000
5,500
2,750
68.8
1,200
50. o
1
33.3
3,900
1,200
30.8
• 7,600
2,533
3,300
1,100
43.4
1,500
60. o
1
25.0
4,000
3,000
75.o
9,500
2,375
6,700
1,675
70.5
26
31,420
64.3
13
23.6
50,110
30,750
61.4
134,520
2,446
84,470
1,536
62.8
27
214
BEVILJADE LÅN.
Tab. 11 (forts.). De bel''
Bolags och före
a) J
u
P:
H
p
2,000 kronor och
därunder
2,001—3,000 kronor
3,001—4,000 kronor
4,001
; w
1 SL
p"
P C
p 2
er* g
o
g <1
§-|
P-
Beviljade
lånebelopp
__o
Värde ä de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
__o
o
P <4
O- g:
® EL
Beviljade
lånebelopp
©
Låneförmedlare
P
1 £
i ctT
i ct-
«t»
B
K
et-
<t>
Antal
\
p
t—H
P
P
£
®
et-
3 å de belå-
lägenlieterna
kronor)
kronor
°/o af värdet
Antal
|
p
p
p
£
O*
et-
kronor
o~
p
l-H
<
3:
p-
CD
et-
Antal
j
p
l-H
P
P
P
CD
et-
3 & de belå-  lägenheterna
kronor)
kronor
__©
O
P
l-H
<i
p:
P-
O
Antal
!
p
l-H
P
P
et-
P
©
ct-
1) Obebyggda
Aktiebolaget Hem på landet
48
48
1
2.1
4,000
3,000
75.0
8
16.7
Egnahems låneförmedlings-
förening .......................
94
94
—
—
—
—
—
5
5.3
13,100
9,450
72.1
11
11.7
42,500
32,400
76.2
12
12.8
Gottlands läns egnahems-
förening ........................
12
12
—
—
—
—
—
3
25.0
8,386
5,000
59.6
2
16.7
7,114
5,000
70.3
4
33.3
Malmöhus läns egnahems-
förening ........................
63
63
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
7.9
Yulcans egnahemsförening...
2
2
1
50.0
Aktiebolaget Bankesta små-
bruk..............................
9
9
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
1
ll.i
Samtliga
228
228
—
—
-
— |
8
3.5
21,486j 14,450 67.3
14
6.1
53,614| 40,400
75.4
3113.6
2) Bebyggda
Huskvarna egnahemsförening
9
2
-
Aktiebolaget Hem på landet
13
13
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
1
7.7
4,000
3,000
75.o
1
7.7
Föreningen Hem och Jord...
1
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
3,879
3,000
77.s
—
—
—
—
—
—
—
Egnahems låneförmedlings-
förening ........................
52
52
10
19.2
16,400
11,600
70.7
8
15.4
19,900
15,400
77.4
7
13.5
25,650
19,600
76.4
12
23.1
Gottlands läns egnahems-
förening ........................
17
17
—
—
—
—
—
4
23.5
9,240
6,950
75.2
5
29.4
18,873
13,600
72.1
1
5.9
Malmöhus läns egnahems-
förening ........................
8
8
1
12.5
1,800
1,300
72.2
—
—
—
—
—
1
12.5
3,600
3,000
83.3
2
25.0
Aktiebolaget Bankesta små-
bruk ...........................
7
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
28.6
8 000
4.000
50.0
—
—
Samtliga
100
loollll 11.0 18,200 12,900
70.9II13
13,o| 33,019j 25,350 76.elll616.o| 60,123 43,200 71.9
1616.0
BEVILJADE LÅN,
215
lägenheternas värde.
lånerörelse, åren 1905 1911.
lägenheter.
—5,000 kronor
5,001—6,000 kronor
6,001
—7,000 kronor
Samtliga lägenheter
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
>
P
rt
P
°/0 af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
>
p
O
©~
P
M»
P
P
rt-
P
CD
ct-
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
►i
O
P
O
o
P
25:
t-J
Cl.
c
K
h
O
P
0
t-i
__0
©~
P
p:
rt
CL. !
CD
rt-
Ef
O
p
0
rt
o~
p
P:
►1
Cu
CD
rt- 1
å samtliga
belånade
lägenheter
1
i medeltal
för hvarje
lägenhet
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
o~
p
**
•P:
>-l
Cu
CD
er*-
lägenheter.
37,001
29,000
78.4
31
64.5
185,006
149,479
80.8
8
16.7
53,354
39,000
73.1
279,361
5,820
220,479
4,593
78.9
55,100
44,100
80. o
65
69.1
383,180
313,600
81.8
1
1.1
7,000
5,000
71.4
500,880
5,329
404,550
4,303
80.8
17,800
13,700
77.0
3
25.0
17,166
12,800
74.6
—
—
—
—
—
50,466
4,206
36,500
3,042
72.3
22,570
18,700
82.9
52
82.6
306,337
255,100
83.3
6
9.5
41,965
30,000
71.5
370,872
5,887
303,800
4,822
81.9
5,000
4,000
80.o
1
50.0
6,000
5,000
83.3
—
—
—
—
—
11,000
5,500
9,000
4,500
81.8
5,000
3,000
60. o
1
11.1
5,600
4,000
71.4
7
77.8
49,000
35,000
71.4
59,600! 6,622
42,000
4,667
70.5 1
142,471 112,500
79.0
153
67.1
903,289
739,979 81.9|| 22
9.7
151,319 109,000
72.0
il,272,179
5,580 jl,016,329
4,458
79.9 |
lägenheter.
_
—
—
2
lOO.o
12,000
9,000
75.0
—
—
—
—
—
12,000
6,000
9,000
4,500
75.0
4,600
3,000
65.2
6
46.1
35,750
25,500
71.3
5
38.5
33,087
25,000
75.6
77,437
5,957
56,500
4,346
73.0
3,879
3,879
3,000
3,000
77.3
56,600
43,850
77.5
14
26.9
81,350
66,300
81.5
1
1.9
6,800
3,500
51.5
206,700
3,975
160,250
3,082
77.5
4,639
3,500
75.4
7
41.2
40,700
31,500
77.4
—
—
—
—
—
73,452
4,321
55,550
3,268
75.6
9,000
7,500
83.3
4
50.0
23,220
19,350
83.3
—
—
-
—
—
37,620
4,703
31,150
3,894
82.8
2
28.6
12,000
10,000
83.3
3
42.8
21,000
14,000
66.-
41,000
5,857
28,000
4,000
68.3
74,839
57,850
77.311 35
35.0
205,020
161,650
78.8
9
9.0
60,887 42,500 69>
452,088
I 4,521
343,450 : 3,435
76.0
216
BEVILJADE LAN.
Tab. 11 (forts.). De
Bolags och föreningars låne
b
1) Obebyggda
1
Låneförmedlare
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och
därunder
2,001—3,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
m
°/o af antalet
Värde å do belå-  nade lägenheterna
(kronor)
kronor
o"
SO
>-*
<
SO!
►i
O-
O
et-
1
Huskvarna egnahemsförening.........
95
95
_
18
18.9
51,900
2
Föreningen Egna hem Hagaby ......
87
87
—
—
—
—
—
—
—
3
Aktiebolaget Rickomberga egna hem
14
14
—
—
—
—
—
13
92.9
37,832
4
Aktiebolaget Hem på landet .........
4
4
—
—
—
—
—
1
25.0
3,000
5
Aktiebolaget Egnahemslån ...........
''38
38
—
—
—
—
—
—
—
_
6
Föreningen Hem och Jord ............
81
81
—
—
—
—
—
9
ll.l
23,815
7
Egnahems låneförmedlingsförening .
95
95
—
—
—
—
—
15
15.8
40,650
8
Gottlands läns egnahemsförening ...
25
25
—
_
—
1
4.0
2,704
9
Bergslagets bostadsaktiebolag.........
231
231
2
0.9
4,000
2,500
62.5
21
9.1
59,700
10
Källtorps egnahemsförening............
18
18
3
16.7
4,900
2,800
57.1
—
—
_
11
Kungsörs egnahemsförening............
13
13
—
—
—
—
—
3
23.1
9,000
12
Malmöhus läns egnahemsförening .
48
48
—
—
—
_
—
1
2.1
2,800
13
Annebergs egnahemsförening........
16
16
—
—
_
_
—
4
25.0
11,400
14
Kristianstads egnahemsförening .....
50
50
—
—
—
_
—
_
_
_
15
Hedentorps egnahemsförening.......
25
25
—
—
—
__
—
—
—
—
16
Vulcans egnahemsförening ............
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Tidaholms egnahemsförening .........
16
16
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Boxholms egnahemsförening .........
35
35
—
—
—
—
—
3
8.6
8,570
19
Sandvikens egnahemsaktiebolag.....
31
31
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Skara egnahemsförening ..............
7
7
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Aktiebolaget Månsbo egna hem.....
3
3
1
33.4
1,800
1,000
55.6
1
33.3
2,800
22
Föreningen Hem och Härd............
3
3
—
—
_
_
_
_
_
_
23
Färlöfs egnahemsförening...............
8
8
—
—
—
—
—
1
12.5
2,950
24
Linköpings egnahemsförening........
4
4
—
—
—
—
—
—
_
25
Tollarpsortens egnahemsförening ...
1
1
—
—
—
—
—
—
—
- 1
26
Samtliga
952
952
6
0.6
10,700
6,300
58.9
91
9.6
257,121 i
BEVILJADE LÅN.
217
lägenheternas värde.
rörelse, åren 1905—1911.
bostadslägenheter.
II
Itronor
3,001—4,000 kronor
Samtliga lägenheter
Beviljade
lånebelopp
1
Antal
-c?
p
p
p
CD*
et-
Värdet å de belå-
| nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
.©
o
P
<
p:
d.
CD
et-
kronor
°/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
o
P
4*
p:
bi
&
CD
rf-
37,000
71.3
77
81.1
308,000
229,500
74.5
359,900
3,788
266,500
2,805
74.0
1
—
—
87
100. o
348,000
261,000
75.0
348,000
4,000
261,000 1
3,000
75.0
2
23,300
66.9
1
7.1
4,000
3,000
75.0
41,832
2,988
28,300
2,021
67.7
3
1,700
56.7
3
75.0
12,000
9,000
75.0
15,000
3,750
10,700
2,675
71.3
4
—
—
38
lOO.o
149,881
110,600
73.8
149,881
3,944
110,600
2,911
73.8
5
16,800
70.5
72
88.9
281,299
202,100
71.8
305,114
3,767
218,900
2,702
71.7
6
28,500
70.1
80
84.2
309,000
230,100
74.5
349,650
3,681
258,600
2 722
74.0
7
2,000
74.0
24
96.0
93,037
69,290
74.5
95,741
3,830
71,290
2,852
74.5
8
35,800
60. o
208
90. o
797,860
567,800
71.2
861,560
3,730
606,100
2,624
70.3
9
—
—
15
83.3
59,200
39,900
67.4
64,100
3,561
42,700
2,372
66.6
10
5,200
57.8
10
76.9
41,500
28,200
68.0
50,500
3,885
33,400
2,569
66.1
11
2,100
75.0
47
97.9
186,400
139,800
75.o
189,200
3,942
141,900
2,956
75.0
12
8,400
73.7
12
75.0
43,241
31,510
72.9
54,641
3,415
39,910
2,494
73.0
13
—
—
50
lOO.o
200,000
146,500
73.3
200,000
4,000
146,500
2,930
73.3
14
—
—
25
lOO.o
99,750
74,250
74.4
99,750
3,990
74,250
2,970
74.4
15
—
—
4
lOO.o
16,000
12,000
75.0
16,000
4,000
12,000
3,000
75.0
16
—
—
16
lOO.o
58,425
43,500
74.5
58,425
3,652
43,500
2,719
74.5
17
6,275
73.2
32
91.1
124,068
88,850
71.6
132,638
3,790
95,125
2,718
71.7
18
—
—
31
lOO.o
124,000
93,000
75.0
124,000
4,000
93,000
3,000
75.0
19
—
—
7
lOO.o
27,500
20,000
72.7
27,500
3,929
20,000
2,857
72.7
20
2,000
71.4
1
33.3
4,000
2,000
50. o
8,600
2,867
5,000
1,667
58.1
21
—
—
3
lOO.o
11,925
8,900
74.c
11,925
3,975
8,900
2,967
74.6
22
2,200
74. c
7
87.5
25,115
17,800
70.9
28,065
3,508
20,000
2,500
71.3
23
—
—
4
lOO.o
16,000
12,000
75.0
16,000
4,000
12,000
3,000
75.0
24
—
—
1
lOO.o
4.000
3,000
75.0
4,000
4,000
3,000
3,000
75.o
25
173,275
67.4
855
89.8
3,344,201
| 2,443,600
73.1
j 3,612 022
3,794
| 2,623,176
2,755
| 72.6
26
28
218
BEVILJADE LÅN.
Tab. ll (forts.). De belän
Bolags och föreningars
b 2) Beby
Låneförmedlare
Hela antalet
Däraf finnas uppgifter
angående
2,000 kronor och
därunder
2,001—3,000
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
1
kronor
°/o af värdet
1
Aktiebolaget Egnahemslån ............
9
9
2
Egnahems låneförmedlingsförening .
20
20
5
25.0
7,450
4,410
59.2
4
20. o
10,800
3
Gottlands läns egnahemsförening ...
19
19
2
10.5
2,945
1,875
63.7
1
5.3
2,667
4
Källtorps egnahemsförening ...........
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Kungsörs egnahemsförening............
1
1
1
100. o
2,000
900
45.0
—
—
—
6
Malmöhus läns egnahemsförening...
1
1
—
—
—
—
—
1
100.0
2,850
7
Vulcans egnahemsförening ............
7
7
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Tidaholms egnahemsförening ........
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Föreningen Hem och Härd...........
1
1
—
—
—
—
—
1
lOO.o
2,500
10
Samtliga
60
60
8
13.3
12,395
7,185
58.0
7
11.7
18.817
BEVILJADE LÅN.
219
lägenheternas värde.
rörelse, åren 1905—1911.
bostadslägenheter.
kronor
—
3,001—4,000 kronor
Samtliga lägenheter
1
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
o
o
P
<J
SK
■1
P-
o
ct-
kronor
o/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
°/o af värdet
9
100.0
36,000
27,000
75.0
36,000
4,000
27,000
3,000
75.0
1
7,090
65.6
11
55.0
41,400
30,600
73.9
59,650
2,983
42,100
2,105
70.6
2
2,000
75.0
16
84.2
54,675
41,050
75.1
60,287
3,173
44,925
2,364
74.5
3
_
_
1
lOO.o
4,000
3,000
75.0
4,000
4,000
3,000
3,000
75.0
4
_
_
—
2,000
2,000
900
900
45.0
5
2,100
73.7
_
_
_
—
—
2,850
2,850
2,100
2,100
73.7
6
_
_
7
lOO.o
28,000
20,000
71.4
28,000
4,000
20,000
2,857
71.4
7
_
1
100.0
3,750
2,800
74.7
3,750
3,750
2,800
2,800
74.7
8
1,800
72.0
_
_
—
—
—
2,500
2,500
1,800
1,800
72.0
9
12,990
69.0
45
75.0
167,825
124,450
74.2
199,037
3,317
144,625
2,410
72.7
10
220
BEVILJADE LÅN,
Tab. ll (forts.). De belånade
Sammandrag för hela
a) Jordbruks
-
År
Hela antalet
] Däraf finnas uppgifter
angående
2,000
kronor och därunder
2,001—3,000
kronor
3,001—4,000 kronor
—
4,001
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
P
■“+»
P
P
II
CD
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-  nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
kronor
,©
o"
p
<
p:
Pa
CH
kronor
°/o af värdet
1
kronor
°/o eif värdet
Hushållningssällskapens
1) Obebyggda
1905
122
12]
15 12.4
24,185
17,600
72.8
22
18.2
57,150
43,050175.3
29
24.0
106,788
78,700
73.7
55
45.4
1906
115
115
17 14. s
27,742
18,550
66.9
12
10.4
31,550
21,25067.4
24
20. s
87,063
60,000
68.9
52
45.2
1907
199
199
35jl7.6
57,114
39,450
69.1
34
17.1
88,074
67,600 76.8
34
17.1
121,495
88,600
72.9
40
20.1
1908
255
253
24
9.5
42,965
29,00067.5
29
11.5
77,166
56,400
73.1
46
18.2
163,562
120,200
73.5
51
20.1
1909
320
320
24
7.5
41,632
26,300
63.2
50
15.6
133,901
93,200
69.6
63
19.7
227,305
165,950
73.0
72122.5
1910
455
455
38
8.4
61,815
39,300
63.6
64
14.c
169,380
117,800
69.5
71
15.6
254,520
187,950173.8
104 22.9
1911
340
340
15
4.4
24,379
16,500
67.7
3941.5
102,973
72,450
70.4
48
14.1
176,016
126,050|71.6
72:21.2
Samtliga
1,806;! 1,803108
9.3
279,832
186,70066.7
25013.9
660,194
471,75071.5
31517.5
1,136,749
827,450
72.8
446 24.7
2) Bebyggda
1905
542!
523
198
37.9
314,935
223,790j71.i
145|27.7
377,580
O
•■H
00
ce
CM
71.1
93
17.8
334,025
240,230
71.91
87
16.6
1906
326
301
94
31.2
147,893
105,195
71.1
94
31.2
242,1S5
175,775
72.6
52
17.3
187,397
137,075
73.1
56118.6
1907
446
445
113
25.4
186,772
132,916
71.2
128
28.7
335,275
248,525
74.1
92
20.7
333,085
244,988
73.6j
48
10.8
1908
645|
645
149
23.1
239,033
170,825
71.5
161
24.9
419,910
306,080
72.9
141
21.9
512,363
370,480
72.sj
96
14.9
1909
667
667
144
21.6
239,459
168,455
70.3
173
25.9
448,653
320,300
71.4
138
20.7
496,351
351,700
70.9
96
14.4
1910
(X)
t>
781
152
19.5
252,120
176,920
70.2
187
23.9
488,598
353,090
72.3
160
20.5
578,990
424,300
73.8
144
18.4
1911
696|
695
137
19.7
219,446!
155,495
70.9
151
21.7
396,185
290,425173.3
176 25.8
627,829
451,150
71.9
109115.7
Samtliga
4,10^
4,057 987 24.3 1,598,658jl,133,596 70.9! 1,039 25.6
2,708,3861,962,605
72.5
852 21.0 3,070,040 2,219,923 72.3|^3615.7
BEVILJADE LÅN.
221
lägenheternas värde.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
—5,000 kronor
1
5,001—6,000 kronor
6,001—7,000 kronor
Samtliga lägenheter
j Värde å de belå-
: nåda lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
«/o af antalet
1
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
^©
©"
P
<
H1
P-
CD
et-
kronor
°/o af värdet
kronor
o/o af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
°/o af värdet
i medeltal
för hvaije
lägenhet
lårerörelse:
lägenheter.
256,244
195,500
76.8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
444,367
3,672
334,850
2,767
75.4
246,601
196,094
79.5
10
8.7
58,083
39,400
67.8
-
—
—
—
—
451,039
3,922
335,294
2,916
74.8
1S5,134
141,276
76.3
56
28.1
320,305
250,350
78.2
—
—
—
—
—
772,122
3,880
587,276
2,951
76.1
238,778
180,400
75.6
103
40.7
601,206
478,150
79.5
—
—
—
—
—
1,123,677
4,461
861,150
3,416
76.9
333,587
247,350
74.1
in
34.7
647,023
506,850
78.3
—
—
—
—
—
1,383,448
4,323
1,039,650
3,249
75.1
477,730
343,850
72.0
178
39.1
1,021,769
795,350
77.8
—
—
—
—
—
1,985,214
4,363
1,484,250
3,262
74.8
334,539
249,050
74.4
119
35.0
675,699
525,900
77.s
47
13.8
309,094
226,800
73.4
1,622,700
4.773
1,216,750
3,579
75.0
2,072,613
1,553,520 75.0
577 32.0 3,324,085
2,596,000 78.1
47
2.6
309,094
226,800
73.4
7,782,567
4,316
5,862,220
3,251
75.3
lägenheter.
411,360
308,600
75.0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,437,900
2,749
1,041,030
1,990
72.4
264,453
200,400
75.8
5
1.7
28,800
22,400 77.8
—
—
—
—
870,728
2,893
640,845
2,129
73.6
229,754
168,000
73.1
64
14.4
369,516
289,700 78.4
—
—
—
—
1,454,402
3,268
1,084,129
2,436
74.5
436,480
325,600
74.6
98
15.2
563,972
430,800
76.4
—
—
—
—
—
2,171,758
3,367
1,603,785
2,486
73.8
435,796
318,000
73.0
116
17.4
664,470
500,250j 75.3
—
—
—
—
—
2,284,729
3,425
1,658,705
2,487
72.6
674,630
501,800
74.4
138
17.7
796,359
611,700
76.8
—
—
—
—
—
2,790,697
3,573
2,067,810
2,648
74.1
503,965
365,225
72.5
95
13.7
549,501
415,150
75.6
27
3.9
178,180
125,600
70.5
2,475,106
3,561
1,803,045
2,594
72.8
2,950,438 2,187,625
74.o||516 12.7''2,972,618
2,270,000 76.4l|27
0.7
178,180
125,600 70.öj 13,485,320
3,324
9,899,349
2,440
73.4
222
BEVILJADE LAN,
Tab. ll (forts.). De belån
Sammandrag för hela
a) Jordbruks
-
2,000 kronor och därunder
2,001—3,000
kronor
3,001—4,000
kronor
4,001
O*
So
P- g*
® g.
Beviljade
lånebelopp
©
©
P ^
P
P- PS
CD E
_
P*
Beviljade
lånebelopp
O
o''''
g O
eu P=
® g.
Beviljade
lånebelopp
O
©~
Antal
B.
§
et-
P
©
ct-
G" JS» ®
o°S
g ö p.
Äg*0
St C
cd rr,
H
P DS»
jo »
kronor
°/o af värdet
Antal
P
M»
P
rt-
P^
CD
ct-
3 å de belå-
lägenhetema
kronor)
kronor
°/o af värdet
Antal
af antalet
3 å de belå-  lägenheterna
[kronor)
kronor
°/o af värdet
Antal
P
p
p
ct-
£-
CD
ct-
År
p p*
crq 5
P- jo
CD cn
P
£l< p
CD >73
<0.
CD
Bolags och föreningars
1) Obebyggda
1908
42
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
9.5
15,300
11,800
77.1
5
11.9
1909
95
95
—
—
—
—
—
6
6.3
16,016
10,950
68.4
4
4*2
15,200
11,200
73.7
12
12.6
1910
53
53
—
—
—
—
—
2
3.8
5,470
3,500
64.0
4
7.5
15,114
11,200
74.1
9
17.0
1911
38
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
5.3
8,000
6,200
77.5
5
13.1
Samtliga
228
228
—
-
-
—
8
3.5
21,486
14,450
67.3
14
6.1
53,614
40,400
75.4
31
13.6
2)
Bebyggda
1908
14
14
—
—
—
—
—
3
21.4
7,640
6,350
83.1
1
7.2
4,000
3,000
75.0
—
—
1909
41
411
7
17.0
11,700
8,400
71.8
8
19.5
21,179
15,800
74.6
10
24.4
36,773
27,200
74.0
5
12.2
1910
23
23
3
13.0
5,500
3.700
67.s
2
8.7
4,200
3,200
76.2
2
8.7
7,600
6,000
78.0
8
34.8
1911
22
221
1
4.5
1,000
800
80. o
—
—
—
—
—
3
13.6
11,750
7,000
59.6
3
13.6
Samtliga
100
100
11
11.0
18,200
12,900
70.9
13
13.0
33,019
25,350
76.8
16
16.0
60,123
43,200
71.9
16
16.0
BEVILJADE LAN.
223
lägenheternas värde.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
—5,000 kronor
5,001—6,000 kronor
6,001—7,000 kronor
Samtliga lägenheter
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Antal
°/o af antalet
Värde å de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade
lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
°/o af värdet
kronor
°/o af värdet |
kronor
_C>
©~
P
<
P-
<t>
et-
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
O
O
p
M»
<
ft
P*
CD
et-
lånerörelse:
lägenheter.
22,980
18,900
82.2
33
78.6
193,940
156,579
80.7
—
—
—
—
_ 1
232,220
5,529
187,279
4,459
80.6
63,770
42,600
79.2
73
76.9
429,797
354,800
82.6
—
—
—
—
—
514,783
5,418
419,550
4,416
81.5
42,100
33,700
80. o
38
71.7
227,266
187,300
82.4
—
—
—
—
—
289,950
5,471
235,700
4,447
81.3
23,621
17,300
73.2
9
23.7
52,286
41,300
79.0
22
57.9
151,319
109,000
72.0
235,226
6,190
173,800
4,574
73.9
142,471
112,500
79.0
153 67.1
903,289
739,979 181.9
22
9.7
151,319
109,000 72.0
1,272,179
5,580
1,016,329
4,458
79.9
lägenheter.
—
—
—
10
71.4
59,300
41,800
70.5
—
—
-
—
—
70,940
5,067
51,150
3,654
72.1
23,400
18,750
80.1
11
26.8
64,800
53,000
81.8
—
—
—
—
—
157,852
3,850
123,150
3,004
78.0
37,339
28,600
76.6
8
34.8
46,820
38,950
83.2
—
—
—
—
—
101,459
4,411
80,450
3,498
79.s
14,100
10.500
74.5
6
27.2
34,100
27,900
81.S
9
40.9
60.887
42,500
69.8
121,837
5,538
88,700
4,032
72.8
74,839
57,850
|77.3
35 35.0
| 205,020
161,650 [78.8
19
9.0
60,887
42,500 69.8
! 452,088
4,521
343,450
3,435
76.0
224
BEVILJADE LÅN.
Tab. ll (forts.). De belånade
Sammandrag för hela
b) Bostads
-
2,000 kronor och därunder
Beviljade
lånebelopp
Beviljade
lånebelopp
Hushållningssällskapens
1) Obebyggda
1905
160
156
29
18.6
46,105
28,168
61.1
123
78.8
345,211
225,012
65.2
1906
149
146
27
18.5
44,549
28,250
63.4
98
67.1
272,260
186,665
68.6
1907
288
288
32
11.1
55,380
33,860
61.1
99
34.1
267,390
170,225
63.7
1908
341
340
47
13.8
82,372
55,250
67.1
84
24.7
226,725
145,510
64.2
1909
262
262
35
13.1
59,417
33,500
56.1
92
35.1
249,558
162,550
65.1
1910
287
286
41
14.3
68,429
41,750
61.0
93
32.5
252,302
154,750
61.3
1911
252
252
38
15.1
67,141
40,050
59.7
78
30.9
209,965
137,180
65.3
Samtliga
1,739
1,730
249
14.4
423,393
260,828
61.6
667
38.6
1,823,411
1,181,892
64.8
2) Bebyggda
1905
85
84
58
69.0
86,900
57,350
66.0
26
31.0
68,895
43,950
63.8
1906
47
46
23
50. o
35,915
22,125
61.6
19
41.3
49,823
33,112
66.5
1907
78
78
36
46.2
55,300
36,075
65.2
31
39.7
80,613
53,475
66.3
1908
105
105
47
44.8
70,255
48,700
69.3
37
35.2
99,776
64,300
64.1
1909
103
103
38
36.9
50,466
33,300
66.0
31
30.1
78,992
52,200
66.1
1910
59
59
22
37.3
32,200
21,350
66.3
15
25.4
38,832
23,400
60.3
1911
55
55
23
41.8
35,550
22,300
62.7
19
34.6
48,860
31,420
64.3
Samtliga
532
530
247
46.6
366,586
241,200
65.8
178
33.6
465,791
301,857
64.8
lägenheternas värde,
rike!, åren 1905—1911.
lägenheter.
BEVILJADE LAN.
225
3,001—4,000 kronor
Samtliga lägenheter
Antal
°/o af antalet
Värde & de belå-
nade lägenheterna
(kronor)
Beviljade låne-  belopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
kronor
% af värdet
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
Vo af värdet
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
lånerörelse:
lägenheter.
4
2.6
13,075
O
O
58.0
404,391
2,592
260,880
1,672
64.5
21
14.1
72,484
49,950
68.0
3S9,293
2,666
264,865
1,814
68.0
157
54.5
586,752
415,785
70.9
909,522
3,158
619,870
2,152
68.2
209
61.5
796,782
524,160
65.8
1,105,879
3,253
724,920
2,132
65.6
135
51.5
514,505
334,050
64.9
823,480
3,143
530,100
2,023
64.4
152
53.2
565,357
361,300
63.9
886,088
3,098
557,800
1,950
63.0
136
54.0
511,483
333,650
65.2
788,589
3,129
510,880
2,027
64.8
814
47.0
3,060,438
2,026,595
66.2
| 5,307,242
3,068
3,469,315
2,005
65.4
lägenheter.
—
—
—
—
—
155,795
1,855
101,300
1,206
65.0
4
8.7
15,100
10,000
66.2
100,838
2,192
65,237
1,418
64.7
11
14.1
39,762
26,800
67.1
175,675
2,252
116,350
1,492
66.2
21
20. o
74,812
49,350
66.0
244,843
2,332
162,350
1,546
66.3
34
33.0
126,372
82,000
64.9
255,830
2,484
167,500
1,626
65.5
22
37.8
80,990
55,900
69.0
152,022
2,577
100,650
1,708
66.2
13
23.6
50,110
30,750
61.4
134,520
2,446
84,470
1,536
62.8
105
19.8
387,146
254,800
65.8
1219,523
2,301
797,857
1,505
65.4
29
226
BEVILJADE LAN,
Tab. ll (forts.). De belånade
Sammandrag för hela
b) Bostads
-
År
w
cd
p*
p
P
P
B B
p
po p
CD CD
5 gs
CD »d
<Ö.
2,000 kronor och därunder
P
P ^
P <3
Pj p:
Beviljade
lånebelopp
p:
er? p»
CD
P Pj
f?- CD
- CD
ST er*
H £,
p p>
2,001— 3,000 kronor
fe
-
g <i
g-S?
CD o.
2
CD
3
a &
2
^ CD _i
et- C»
CD CD^
5 P®
Beviljade
lånebelopp
t*r
hi
O
O
p
a.
Bolags och föreningars
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
48
13
52
237
302
180
120
48
13
52
237
302
180
120
1
1
3
1
0.4
O.s
1.7
0.9
2,000
1,700
5,400
1,600
1,200
1,200
3,100
800
60. o
70’ö
57.4
50. o
17
13
1
15
23
12
10
35''4
lOO.o
1.9
6.3
7.0
6.7
8.8
49,700
37,832
2,200
41,396
64,314
33,925
27,754
1) Obe
35,500
25,300
1,500
27,650
41,125
23.100
19.100
byggda
71.4
66.9
68.2
66.8
63.9
68.1
68.8
Samtliga
952
952
6
0.6
10,700
6,300
58.9
91
9.6
257,121
173,275 | 67.4
2) Bebyggda
1905
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1906
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1907
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1908
13
13
1
7.7
1,000
750
75.0
1
7.7
2,667
2,000
75.0
1909
12
12
O
25.0
5,200
2,910
56.0
2
16.7
5,800
3,440
59.3
1910
15
15
o
O
20.0
4,250
2,400
56.5
4
26.7
10,350
7,550
72.9
1911
20
20
1
5.0
1,945
1,125
57.8
—
—
—
-
Samtliga
60
60
8
13.3
12395
7,185
58.0
7
11.7
18,817
12,990
69.0
BEVILJADE LÅN.
227
lägenheternas värde.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
3,001—4,000 kronor
Samtliga lägenheter
o''''
P
Pj t»
CD %
_ P*
Beviljade lånebelopp
Värde
(kronor)
Beviljade lånebelopp
(kronor)
Antal
af antalet
e å de belå-
lägenheterna
kronor)
kronor
o
o''''
P
<J
p:
P-
CD
rf-
å samtliga
belånade
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
för
samtliga
lägenheter
i medeltal
för hvarje
lägenhet
<5
©~
P
HK
<1
sy
a.
CD
lånerörelse:
lägenheter.
31
64.6
124,000
93,000
75.0
173,700
3,619
128,500
2,677
74.0
—
—
—
37,832
2,910
25,300
1,946
66.9
51
98.1
204,000
151,500
74.3
206,200
3,965
153,000
2,942
74.2
221
93. s
868,988
631,700
72.7
912,384
3,850
660,550
2,787
72.4
278
92.1
1,077,038
782,140
72.6
1,143,052
3,785
824,465
2,730
72.1
165
91.7
650,857
479,210
73.6
690,182
3,834
505,410
2,808
73.2
109
90.8
419,318
306,050
73.0
448,672
3,739
325,950
2,716
72.6
855
89.8
3,344,201
2,443,600
73.1 ||
3,612,022
3,794
2,623,175
2,755
72.6
lägenhe
ter.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
11
84.6
41,000
30,600
74.6
44,667
3,436
33,350
2,565
74.7
7
58.3
27,000
20,000
74.1
38,000
3,167
26,350
2,196
69.3
8
53.3
31,100
21,650
69.6
45,700
3,060
31,600
2,107
68.8
19
95.0
68,725
52,200
76.0
70,670
3,534
53,325
2,666
75.5
45
75.0
167,825
124,450
74.2
199,037
3,317
144,625
2,410
72.7
228
BEVILJADE LAN.
Tab. 12. Värdet å byggnaderna i för
Hushållningssällskapens
låne
a
1) Obebyggda jordbrukslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
25 °/o eller
därunder
25—50 °/°
50—
75 7°
mer än 75 7°
antal
*/•
antal
7»
antal
7»
antal
7i)
Stockholms
läns
18
16
6
87.5
8
50. o
2
12.5
Uppsala
13
13
—
—
5
38.5
5
38.5
3
23.0
Södermanlands
»
46
Östergötlands
>>
30
16
i
6.3
4
25.0
7
43.7
4
25.0
Jönköpings
It
19
15
—
—
3
20. o
9
60. o
3
20. o
Kronobergs
»»
31
29
3
10.4
7
24.1
17
58.6
2
6.9
Kalmar läns norra
2
2
—
-
2
100.0
—
—
—
—
Kalmar läns södra
14
*
Gottlands
läns
59
54
2
3.7
14
25.9
34
63.0
4
7.4
Blekinge
?»
69
69
17
24.6
44
68.8
8
11.6
—
—
Kristianstads
»»
195
193
30
15.5
123
63.7
37
19.2
3
1.6
Malmöhus
»»
88
88
5
5.7
53
60.2
29
33.0
1
i.i
Hallands
»
10
10
—
—
5
50. o
4
40. o
1
10.o
j Göteborgs och Bohus „
26
26
—
—
14
53.s
12
46.2
—
—
1 Älfsborgs läns norra
5
5
—
—
—
—
4
80. o
1
20.0
Älfsborgs läns södra
32
32
i
3.1
12
37.5
16
50.0
3
9.4
Skaraborgs
läns
13
•
Värmlands
„
31
31
—
—
7
22.6
21
67.7
3
9.7
Örebro
»>
49
49
—
—
19
co
po
CO
24
49.o
6
12.2
Västmanlands
n
24
22
—
—
15
68.2
7
31.8
—
—
Kopparbergs
j»
26
15
—
—
2
13.3
5
33.4
8
53.3
Gäfleborgs
47
47
i
2.1
9
19.2
26
55.3
11
23.4
Västernorrlands
27
15
2
13.8
2
13.3
11
73.4
—
—
Jämtlands
68
67
3
4.5
31
46.3
26
38.8
7
10.4
Västerbotfens
it
20
18
—
—
1
5.6
10
55.5
7
38.9
Norrbottens
5)
49
45
2
4.4
6
13.4
14
31.1
23
51.1
Samtliga
1,011
877
67
7.6
384
43.8
334
38.1
92
10.5
BEVILJADE LÅN,
229
hållande till lägenheternas hela värde.
rörelse: A) åren 1905—1909.
a 2) Bebyggda jordbrukslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Där af
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
25 °/o eller
därunder
25-50 °/o
50—75 °/o
mer än 75 °/°
antal
7°
antal
°/0
antal
7°
antal
7*
Stockholms
läns
35
32
_
22
68.8
9
28.1
1
3.1
Uppsala
,,
70
70
6
8.6
31
44.8
31
44.3
2
2.8
Södermanlands
„
118
115
—
—
32
27.8
40
34.8
43
37.4
Östergötlands
„
206
137
8
5.8
60
43.8
50
36.5
19
13.9
Jönköpings
„
80
Kronobergs
„
167
140
24
17.2
90
’
64.3
23
16.4
3
2.1
Kalmar läns norra ......
65
65
1
1.5
49
75.4
15
23.1
—
—
Kalmar läns södra ......
26
26
7
26.9
15
57.7
3
11.5
i
3.9
Gottlands
läns
72
68
9
13.2
33
48.5
24
35.3
o
3.0
Blekinge
„
41
41
10
24.4
26
63.4
5
12.2
—
—
Kristianstads
„
286
277
53
19.1
167
60.3
46
16.s
n
4.0
Malmöhus
„
59
59
5
8.5
48
81.4
6
10.1
—
—
Hallands
„
12
12
i
8.3
6
50. o
3
25.o
2
16.7
1 Göteborgs och Bohus „
57
57
2
3.5
40
70.2
13
22.8
2
3.5
Älfsborgs läns norra......
83
82
2
2.1
33
40.2
32
39.0
15
18.4
Älfsborgs läns södra......
164
163
9
5.5
54
33.1
86
52.8
14
8.6
Skaraborgs
läns
172
Värmlands
„
143
143
10
7.0
84
58.7
45
31.5
4
2.8
Örebro
58
57
—
—
12
21.1
39
68.4
6
10.5
Västmanlands
„
113
no
18
16.4
75
68.2
13
11.8
4
3.6
Kopparbergs
„
11
6
—
—
i
16.7
3
50.o
2
33.3
Gäfleborgs
74
73
1
1.4
17
23.3
38
52.o
17
23.3
Västernorrlands
„
70
31
1
3.2
17
54.9
12
38.7
1
3.2
Jämtlands
„
131
128
15
11.7
82
64.1
29
22.7
2
1.8
[ Västerbottens
„
35
| Norrbottens
„
278
257
i
0.4
30
11.7
64
24.9
162
63.0
Samtliga
2,626
2,149
183
8.5
1,024
47.6
629
29.3
| 313
14.6
230
BEVILJADE LÅN.
Tab. 12 (forts.). Värdet ä byggnaderna i för
-
HusMllningssällskapens låne
a
1) Obebyggda jordbrukslägenheter.
Hushållningssällskap
‘Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
25 o/o eller
därunder
25—50 °/o
lO
1
O
to
mer än 75 °/o
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7°
Stockholms
läns
14
11
10
90.9
1
9.1
Uppsala
„
6
6
—
—
5
83.3
1
16.7
—
—
Södermanlands
„
7
Östergötlands
„
14
13
—
i
7.7
7
53.8
5
38.5
Jönköpings
„
12
•
Kronobergs
„
\2
12
—
—
5
41.7
6
50. o
1
8.3
Kalmar läns norra ......
1
1
—
—
1
lOO.o
—
—
—
—
Kalmar läns södra ......
13
Gottlands
läns
31
31
2
6.5
10
32.2
17
54.8
2
6.5
Blekinge
„
24
24
3
12.5
17
70.9
2
8.3
2
8.3
Kristianstads
„
218
218
8
3.7
150
68.8
58
26.6
2
0.9
Malmöhus
„
92
92
5
5.4
60
65.2
27
29.4
—
—
Hallands
„
28
28
—
—
15
53.6
11
39.3
2
7.1
Göteborgs och Bohus „
21
21
—
—
8
38.1
11
52.4
2
9.5
Alfsborgs läns norra ...
7
7
—
—
—
—
5
71.4
2
28.6
Älfsborgs läns södra ...
36
34
—
—
8
23.5
21
61.8
5
14.7
Skaraborgs
läns
6
Värmlands
„
33
33
1
3.0
9
27.3
17
51.5
6
18.2
Örebro
„
8
8
—
—
1
12.5
5
62.5
2
25.0
Västmanlands
„
19
19
—
—
8
42.1
10
52.6
i
5.3
Kopparbergs
„
17
13
—
—
2
15.4
7
53.8
4
30. s
Gäfleborgs
„
30
30
—
—
5
16.7
20
66.6
5
16.7
Västernorrlands
„
20
•
Jämtlands
„
76
76
3
4.0
41
54.o
30
39.4
2
2.6
Västerbottens
„
28
27
2
7.4
11
40.7
11
40.7
3
11.2
Norrbottens
„
22
Samtliga
795
704
24
3.4
357
50.7
276
39.2
47
6.7
BEVILJADE LÅN.
231
hållande till lägenheternas hela värde.
rörelse: B) åren 11)10 och 1911.
a 2) Bebyggda jordbruksläyenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde
lägenheternas hela värde utgjort
af
25 °/o eller
därunder
25—50 7o
50—7
5 °/o
mer än 75 °/*
antal j
7»
antal j
7°
antal
7®
antal |
7»
| Stockholms
läns
16
15
_
_
9
60.o
5
33.3
i
6.7
j Uppsala
„
52
52
4
7.7
28
53.8
16
30.8
4
7.7
Södermanlands
„
32
19
—
—
5
26.3
6
31.6
8
42.1
j Östergötlands
„
94
77
9
11.6)
30
39.0
30
39.0
S
10.4
1 Jönköpings
„
44
j Kronobergs
„
106
72
14
19.5
39
54.1
16
22.2
3
4.2
| Kalmar läns norra ......
SO
30
2
6. 7
21
70.0
7
23.3
—
—
1 Kalmar läns södra ......
16
11
—
—
6
54.5
5
45.5
—
—
Gottlands
läns
43
41
6
14.6
21
51.2
13
31.7
1
2.5
1 Blekinge
„
56
56
5
8.9
37
66.1
11
19.6
3
5.4
| Kristianstads
„
193
193
32
16.6
138
71.5
22
11.4
1
0.5
1 Malmöhus
„
13
13
1
7.7
11
84.6
1
7.7
—
—
Hallands
„
10
10
1
10.o
7
70.o
2
20.0
—
—
Göteborgs och Bohus „
57
57
1
1.8
35
61.4
21
36.8
—
—
Älfsborgs läns norra ..
49
49
—
—
15
30.6
30
61.2
4
8.2
Älfsborgs läns södra ...
98
98
2
2.0
29
29.6
65
66.4
2
2.0
Skaraborgs
läns
107
Värmlands
„
102
102
4
3.9
50
49.0
40
39.2
8
7.9
Örebro
„
15
15
—
—
7
46.7
7
46.7
1
6.6
j Västmanlands
„
49
49
—
—
33
67.3
15
30.6
1
2.1
1 Kopparbergs
„
7
•
Gäfleborgs
„
55
55
—
—
14
25.5
34
61.3
7
12.7
Västernorrlands
,,
68
35
3
8.6
17
48.6
13
37.1
2
5.7
Jämtlands
„
30
30
—
—
23
76.7
6
20. o
1
3.3
Västerbottens
„
28
16
—
—
6
37.5
6
37.5
4
25.0
Norrbottens
„
107
■
Samtliga
1.477
1,095
84
7.7
; 581
53.0
371
33.9
59
5.4
232
BEVILJADE LÅN.
Tab. 12 (forts.). Värdet å byggnaderna
Hushållningssällskapens låne
b
1) Obebyggda bostadslägenheter.
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
Hela
Däraf
lägenheternas hela värde utgjort
Hushållningssällskap
finnas
uppgifter
angående
antalet
25 °/o eller
därunder
25-
50 °/o
50—
75 °/o
mer än 75 °/o
antal
%
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
Stockholms
läns
11
10
2
20. o
8
80. o
Uppsala
33
33
-
—
—
—
6
18.2
27
81.8
Södermanlands
„
11
11
—
—
—
—
—
—
11
100. o
Östergötlands
,,
30
23
3
13.0
6
20.1
4
17.1
10
43.5
Jönköpings
„
1
Kronobergs
„
18
18
—
—
—
—
0
33.3
12
66.7
Kalmar läns norra ......
17
17
—
—
—
—
3
17.6
14
82.4
Kalmar läns södra ......
10
7
—
—
—
—
3
42.9
4
57.1
Gottlands
läns
14
9
—
—
2
22.2
2
22.2
5
55.6
Blekinge
„
19
19
—
—
1
5.3
7
36.8
11
57.9
Kristianstads
„
13
13
-
—
2
15.1
4
30.8
7
53.8
Malmöhus
„
3
3
—
—
—
—
2
66.7
1
33.3
Hallands
„
9
9
—
—
—
—
1
ll.l
8
88.9
Göteborgs och Bohus „
7
7
—
—
—
—
2
28.6
5
71.4
Ålfsborgs läns norra......
8
8
—
—
—
—
2
25.0
6
75.0
Älfsborgs läns södra......
22
22
—
—
—
—
2
9.1
20
90.9
Skaraborgs
läns
7
Värmlands
„
22
22
-
—
1
4.5
5
22.7
16
72.8
Örebi o
„
14
14
—
—
—
—
5
35.7
9
64.3
Västmanlands
„
4
4
—
—
1
25.0
2
50. o
1
25.0
Kopparbergs
„
8
B
—
—
—
—
—
—
5
100. o
Gäfleborgs
„
6
6
—
—
—
—
1
16.7
5
83.3
Västernorrlands
„
12
Jämtlands
„
8
8
—
—
1
12.5
4
50. o
3
37.5
Västerbottens
„
3
3
—
—
—
_
_
__
3
100. o
Norrbottens
„
108
83
—
—
1
1.2
5
6.0
77
92.8
Samtliga
418
354
3
0.9
15
4.2
68
19.2
268
75.7
BEVILJADE LÅN.
233
i förhållande till lägenheternas hela värde.
rörelse: A) åren 1905—1909.
b 2) Bebyggda bostadslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående I
Antal lägenheter där byggnadernas värde af lägen-  heternas hela värde utgjort
25 °/o eller
därunder
25—50 °/o
50-75 7»
mer än
75 7»
antal 1
7»
antal
o/o
antal
7»
antal
7»
Stockholms
läns
30
28
_
_
_
2
7.1
26
92.9
Uppsala
„
21
21
-
-
-
-
3
14.3
18
85.7
Södermanlands
„
170
Östergötlands
„
67
46
-
-
-
-
13
28.3
33
73.7
Jönköpings
„
91
91
-
-
—
—
6
6.0
85
93.4
Kronobergs
„
48
46
-
-
—
—
2
4.3
44
95.7
Kalmar läns norra ......
12
12
-
-
-
—
2
16.7
10
83.3
Kalmar läns södra ......
89
83
-
-
i
1.2
8
9.6
74
89.2
Gottlands
läns
14
13
-
-
-
-
4
30. s
9
69.2
Blekinge
19
19
-
-
i
5.8
6
31.6
12
63.1
Kristianstads
„
76
71
-
-
—
—
27
38.0
44
62.0
Malmöhus
„
31
31
—
-
-
-
2
6.5
29
93.5
Hallands
„
14
14
-
-
-
-
3
21.4
11
78.6
Göteborgs och Bohus „
140
140
—
-
2
1.4
6
4.3
132
94,3
Älfsborgs läns norra......
7
7
-
-
-
-
-
-
7
100.0
Älfsborgs läns södra......
46
46
-
-
—
-
7
15.2
39
84.8
Skaraborgs
läns
20
Värmlands
„
36
36
-
-
-
-
10
27.8
26
72.2
Örebro
„
30
30
—
-
-
-
3
lO.o
27
90. o
Västmanlands
„
8
8
-
-
2
25.0
-
-
6
75.0
Kopparbergs
„
69
B9
-
-
-
-
5
8.5
54
91.5
Gäfleborgs
„
74
73
-
-
—
—
1
1.4
72
98.6
Västernorrlands
„
18
9
-
-
—
2
22.2
7
77.8
Jämtlands
„
32
32
-
-
1
3.1
14
43.8
17
53.1
Västerbottens
„
11
10
-
-
-
-
1
lO.o
9
90. o
Norrbottens
„
27
19
—
—
-
-
3
15.8
16
1
84.2
Samtliga
1,200
944
| -
1 -
1 7
0.7
1.30
13.8
| 807
86.5
30
234
BEVILJADE LÅN.
Tab. 12 (forts.). Yärdet å byggnaderna i för
-
Hushållningssällskapens låne
b
1) Obebyggda bostadslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal läj
lag
25 °/o eller
därunder
^enheter där
enheternas k
25-50 °o
byggnaderna
ela värde utj?
1
50-75 °/o
3 värde af
a ort
mer än 75 °/o
antal
7»
antal
0/0
antal
°/o
antal
l °/
1 7°
Stockholms
läns
9
6
1
16.7
5
83.0
Uppsala
tf
5
5
—
—
—
—
—
—
5
100. o
Södermanlands
It
8
4
—
—
—
—
2
50. o
2
50. o
Östergötlands
tf
23
17
—
—
—
—
3
17.6
14
82.1
Jönköpings
ti
SO
20
—
—
—
—
1
5.0
19
95.0
Kronobergs
It
3
3
—
—
—
—
—
—
O
O
100. o
Kalmar läns norra
19
19
—
—
—
—
1
5.3
18
94.7
Kalmar läns södra
41
Gottlands
läns
3
Blekinge
It
5
5
—
—
—
—
_
_
5
100.o
Kristianstads
It
53
53
—
—
1
1.9
12
22.6
40
75.5
Malmöhus
It
19
19
—
—
—
—
2
10.5
17
89.5
Hallands
It
15
15
—
—
—
—
1
6.7
14
93. s
Göteborgs och Bohus
It
67
67
—
—
1
1.5
5
7.5
61
91.0
Älfsborgs läns norra ...
3
3
—
—
—
—
i
33.s
2
66.7
Älfsborgs läns södra
23
23
—
—
—
—
2
8.7
21
91.3
Skaraborgs
läns
10
Värmlands
tf
32
32
—
—
—
—
6
18.s
26
81.3
Örebro
tt
15
15
—
—-
1
6.7
6
40. o
8
53.3
Västmanlands
tf
11
ii
—
—
1
9.1
3
27.0
7
63. c
Kopparbergs
tt
55
48
—
—
—
2
4.2
46
95.8
Gäfleborgs
It
19
19
—
—
- |
—
—
—
19
lOO.o
Västernorrlands
It
30
19
—
—
—
—
1
5.3
18
94.7
Jämtlands
tf
15
15
—
—
1
6.7
4
66.7
10
26.0
Västerbottens
t)
1
17
17
—
—
- i
—
2
11.8
15
88.2
Norrbottens
tf
9
•
Samtligaf
539 |
435 |
1
—
5
1.2
55
12.6 |
375
86.2
BEVILJADE LAN.
235
hållande till lägenheternas hela värde.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
b 2) Bebyggda bostadslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde
lägenheternas hela värde utgjort
af
25 °/“ eller
därunder
25—50 °/o
50—75 °/o
mer än 75 °/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7°
Stockholms
läns
5
5
_i
_
_
_
1
20. o
4
80.0
Uppsala
„
12
12
—
—
—
2
16.7
10
83.3
| Södermanlands
„
—
—
1 Östergötlands
„
B
5
1
20.0
1
20. o
i
20. o
2
40. o
Jönköpings
„
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
Kronobergs
„
1
i
—
—
—
i
lOO.o
—
—
Kalmar läns norra ......
11
ii
—
—
—
—
3
27.3
8
72.7
Kalmar läns södra ......
2
2
—
—
—
—
—
2
lOO.o
Gottlands
läns
7
7
—
—
—
—
3
42.9
4
57.1
Blekinge
„
7
7
—
—
—
—
—
—
7
lOO.o
Kristianstads
„
6
6
—
—
2
33.3
3
50. o
i
16.7
Malmöhus
„
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Hallands
„
4
4
lOO.o
Göteborgs och Bohus „
10
9
—
—
2
22.2
2
22.2
5
55.6
Älfsborgs läns norra ...
1
1
—
—
—
—
—
—
1
lOO.o
Älfsborgs läns södra ...
3
3
—
—
—
—
1
33.3
2
66."
| Skaraborgs
läns
4
•
*
•
Värmlands
„
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Örebro
„
1
1
—
—
—
—
1
lOO.o
—
Västmanlands
„
8
8
—
—
—
—
2
25.o
6
75.0
Kopparbergs
,,
4
•
■
Gäfleborgs
„
1
1
—
—
—
—
—
—
1
lOO.o
Västernorrlands
„
6
•
•
*
Jämtlands
„
2
Västerbottens
„
4
4
—
—
—
—
2
50. o
2
50. o
Norrbottens
„
10
•
Samtliga
114
87
II 1
1.2
5
5.7
22
25.3
59
| 67.8
236
BEVILJADE LÅN.
Tab. 12 (forte.). Värdet å byggnaderna i för
-
Bolags och föreningars låne
a) Jordbruks
-
Hela
antalet
Där af
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
Låneförmedlare
finnas
uppgifter
angående
25 »/o eller
därunder
25—50 °/o
50—75 °/o
mer än 75 °/o
antal
7»
antal
%
antal
7»
antal
7®
1) Obebyggda lägenheter.
Aktiebolaget Hem på landet ......
48
48
24
50. o
20
41.7
4
8.3
Egnahems låneförmedlingsförening
94
88
1
l.i
17
19.3
54
61.4
16
18.2
Gottlands läns egnahemsförening
12
12
—
—
3
25.o
6
50.0
3
25.0
Malmöhus läns egnahemsförening
63
62
1
1.6
23
37.1
38
61.3
_
_
Vulcans egnahemsförening .........
2
2
—
—
1
50. o
1
50.o
_
_
Aktiebolaget Bankesta småbruk ...
9
9
1
11.1
8
88.9
—
—
—
_
Samtliga
228
221
8
1.4
76
34.4
119
53.8
23
10.4
BEVILJADE LÅN.
237
hållande till lägenheternas hela värde.
rörelse, åren 1905—1911.
lägenheter.
■
Där af
Antal lägenheter där byggnadernas värde
lägenheternas hela värde utgjort
af
Låneförmedlare
Hela
antalet
finnas
uppgifter
angående
25 °/o eller
därunder
25—
50 °/o
50—
75 °/o
mer än 75 °/o
•
antal
%
antal
>
antal
%
antal
%
2) Bebyggda lägenheter.
Huskvarna egnahemsförening ......
2
2
i
50.0
i
50.0
_
_
Aktiebolaget Hem på landet ......
13
13
2
15.4
6
46.1
5
38.5
—
Föreningen Hem och Jord .........
1
5
15.1
Egnahems låneförmedlingsförening
52
33
2
6.1
10
30.3
16
48.5
Gottlands läns egnahemsförening
17
17
—
—
12
7U.6
5
29.4
Malmöhus läns egnahemsförening
8
8
1
12.5
5
62.5
2
25.0
—
Aktiebolaget Bankesta småbruk...
Samtliga
7
7
—
—
4
57.1
2
28.6
i
14.3
100
80
5
6.3
38
47.5
31
38.7
6
7.5
238
BEVILJADE LÅN.
\
Tab. 12 (forts.). Värdet å byggnaderna i
Bolags och föreningars låne
b
1) Obebyggda bostadslägenheter.
Låneförmedlare
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde
lägenheternas hela värde utgjort
af
25 »/o eller
därunder
25—
50 °/o
50—
75 °/„
mer än 75 °/o
antal
7»
antal
o/o
antal
°/o
! antal
1 7»
Huskvarna egnahemsförening
95
95
1
8
8.4
«
91.6
Föreningen Egna hem Hagaby ...
87
87
I -
—
—
—
—
—
87
lOO.o
AktiebolagetRickomberga egna hem
14
14
—
—
—
—
1
7.1
13
92.9
Aktiebolaget Hem på landet ......
4
4
—
—
—
—
4
lOO.o
_
Aktiebolaget Egnahemslån ...... ..
38
25
—
—
—
—
22
88.0
3
12.0
! Föreningen Hem och Jord .........
81
81
—
—
18
22.2
59
72.9
4
4.9
Egnahems låneförmedlingsförening
95
89
—
—
—
—
16
18.0
73
82.0
Gottlands läns egnahemsförening
25
25
—
—
—
—
2
8.0
23
92.0
Bergslagets bostadsaktiebolag......
231
182
—
—
—
—
9
4.9
173
95.1
Källtorps egnahemsförening.........
18
*
*
.
.
Kungsörs egnahemsförening.........
13
Malmöhus läns egnahemsförening
48
48
—
—
—
—
5
10.4
43
89.6
Annebergs egnahemsförening ......
16
16
—
—
—
—
—
—
16
lOO.o
Kristianstads egnahemsförening ...
50
38
—
—
_
—
29
76.3
9
23.7
Hedentorps egnahemsförening......
25
25
—
—
1
4.0
11
44.0
13
52.0
Vulcans egnahemsförening .........
4
4
—
—
—
—
—
4
lOO.o
Tidaholms egnahemsförening ......
16
16
—
—
—
—
9
56.3
7
43.7
Boxholms egnahemsförening ......
35
33
—
—
—
—
—
—
33
lOO.o
Sandvikens egnahemsaktiebolag ...
31
31
—
—
—
—
—
—
31
lOO.o
Skara egnahemsförening ............
7
7
—
—
—
—
—
7
lOO.o
Föreningen Hem och Härd .........
3
3
—
—
—
—
—
3
lOO.o
Aktiebolaget Månsbo egna hem ...
3
3
—
—
—
—
—
—
3
lOO.o
Färlöfs egnahemsförening............
8
.
.
.
Linköpings egnahemsförening......
4
Tollarpsortens egnahemsförening...
1
*
Samtliga
952 |
826 |
—
19
2.3
175
21.2
632
76.5
BEVILJADE LÅN.
239
förhållande till lägenheternas hela värde.
rörelse, åren 1905 — 1911.
b 2) Bebyggda bostadslägenheter.
Hela
antalet
Däraf
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
Låneförmedlare
finnas
uppgifter]
angåendej
25 °/o eller
därunder
25—50 °/o
50 —75 °/o
mer än 75 °/o
antal
7 o
antal
7»
antal
7»
antal
%>
Aktiebolaget Egnahemslån .........
9
Egnahems låneförmedlingsförening
20
12
—
—
1
8.3
5
41.7
6
50.0
Gottlands läns egnahemsförening
19
19
—
—
—
—
i
5.3
18
94.7
Källtorps egnahemsförening.........
1
Kungsörs egnahemsförening..... ...
1
Malmöhus läns egnahemsförening
1
1
—
—
—
—
—
—
1
lOO.o
Vulcans egnahemsförening .........
7
Tidaholms egnahemsförening ......
1
1
—
—
—
—
—
—
1
lOO.o
Föreningen Hem och Härd.........
1
1
—
—
—
—
—
—
1
lOO.o
Samtliga
60
31
—
—
1
2.9
6
17.7
27
79.4
240
BEVILJADE LÅN,
Tab. 12 (forts.). Yärdet å byggnaderna i för
-
Sammandrag för hela
Hushållningssällskapens lånerörelse:
a) Jordbruks
-
Å r
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där Byggnadernas värde af lägen-  heternas hela värde utgjort
25 °/o eller
därunder
25-50 %
50-75 %
mer än 75 °/0
antal
0/
. 0
antal
0/
/o
antal
Öl
0
antal
0/
10
1) Obebyggda lägenheter.
1905 .......................
1 122
108
13
12.0
46
42.6
38
35.2
11
10.3
1906 ........................
115
95
11
11.6
44
46.3
34
35.8
6
6.3
1907 ........................
199
172
16
9.3
68
39.5
63
36.6
25
14.6
1908 .......................
255
201
14
7.0
108
53.7
67
33.3
12
6.0
1909 ........................
320
301
13
4.3
118
39.2
132
43.9
38
12.6
1910 ........................
455
392
16
4.1
188
48.0
157
40. o
31
7.9
1911 .......................
3-10
312
8
2.6
169
54.2
119
38.1
16
5.1
Samtliga
1,806
1,581
91
5.7
741
46.9
610
38.6
139
8.8
2) Bebyggda lägenheter.
1905 ........................
512
435
30
6.9
161
37.0
147
33.8
97
22.3
1906 ........................
326
258
20
7.8
117
45.3
78
30.2
43
16.7
1907 ........................
446
377
41
10.9
190
50.4
85
22.5
61
16.2
1908 ........................
645
536
54
10.1
278
51.s
143
26.7
61
11.4
1909 ........................
667
543
38
7.0
278
51.2
176
32.4
51
9.4
1910 ........................
781
582
38
6.5
323
55.6
188
32.3
33
5.6
1911 ........................
696
513
46
9.0
258
50.3
183
35.7
26
5.o
Samtliga
4,103
3,244
267
8.2
1,605
49.5
1,000
30.8
372
11.5
BEVILJADE LAN.
241
hållande till lägenheternas hela värde.
riket, åren 1905-1911.
Bolags och föreningars lånerörelse:
lägenheter.
Hela
antalet
Däraf
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
År
finnas
uppgifter
angående
I
25 °/o eller
därunder
25—50 %
50-75 »/„
mer än 75 °/o
antal
0/
/o
antal
%
antal
0/
/o
antal
0/
lo
1905 ......................
i) <
Obebyggda läge
nheter.
1906 .......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1907 ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1908 .......................
42
41
—
—
11
26.8
22
53.7
8
19.5
1909 ........................
95
93
i
1.1
18
19.3
62
66.7
12
12.9
1910 ........................
53
49
i
2.o
26
53.1
20
40.8
2
4.1
1911 .......................
38
38
i
2.6
21
55.3
15
39.5
i
2.6
Samtliga
228
221
3
1.4
76
34.4
119
53.8
23
10.4
1905 ........................
2) J
Sehyggo
la lägel
iheter.
_
1906 ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1907 ........................
—
-
—
—
—
—
—
—
—
1908 ........................
14
14
—
—
9
64.3
4
28.6
1
7.1
1909 ........................
41
32
2
6.9
14
43.7
13
40.6
3
9.4
1910 ........................
23
16
2
12.5
7
43.8
7
43.7
—
—
1911 ........................
22
18
i
5.6
8
44.4
7
38.9
2
ll.i
Samtliga
100
80 |
5
6.3
38
47.5
31
38.7
6
7.5
31
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
242
BEVILJADE LAN,
Tab. 12 (forts.). Värdet å byggnaderna i för
-
Sammandrag för hela
Hushållningssällskapens lånerörelse:
b) Bostads
-
Å r
Hela
antalet
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
25 % eller
därunder
25-50 %
50-75 %
mer än 75 °/0
antal
°/
/O
antal
0/
lo
antal
0/
lo
antal
0/
lo
1) Obebyggda lägenheter.
160
in
—
—
—
—
19
17.x
92
82.9
149
102
—
-
1
1.0
12
11.8
89
87.2
288
205
—
—
2
1.0
20
9.7
183
89.3
341
293
—
—
i
0.3
52
17.8
240
81.9
262
233
—
—
3
1.3
27
11.6
203
87.1
287
218
—
—
3
1.4
20
9.2
195
89.4
252
217
—
—
2
0.9
35
16.1
180
83.0
Samtliga
1,739
1,379
—
—
12
0.9
185
13.4
1,182
85.7
2) Bebyggda lägenheter.
85
76
—
—
3
4.0
16
21.0
57
75.0
47
41
-
—
—
—
8
19.5
33
80.5
78
69
—
—
1
1.5
13
18.8
55
79.7
105
90
3
3.3
5
5.6
16
17.S
66
73.3
103
78
—
—
6
7.7
15
19.2
57
73.1
59
46
1
2.2
1
2.2
13
28.2
31
67.4
55
41
—
—
4
9.s
9
21.9
28
68.3
Samtliga
532
441
4
0.9
20
4.6
90
20.4
327
74.1
BEVILJADE LAN,
243
hållande till lägenheternas hela värde.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
Bolags och föreningars lånerörelse:
Däraf
Antal lägenheter där byggnadernas värde af
lägenheternas hela värde utgjort
År
Hela
antalet
finnas
uppgifter
angående
25 °/0 eller
därunder
25—50 °/0
50—75 %
mer än 75 °/0
antal
0/
/o
antal
%
antal
°/o
antal
0/
/o
1905 ........................
48
1) i
48
f 1
SO
rv
_
da lägenheter.
2
4.2
46
95. s
1906 ........................
13
13
—
—
—
—
—
—
13
lOO.o
1907 ........................
52
52
—
—
—
—
i
1.9
51
98.1
1908 ........................
237
214
—
—
2
0.9
78
36.5
134
62.6
1909 ........................
302
297
—
—
16
5.4
55
18.5
226
76.1
1910 ........................
181
149
—
—
1
0.7
27
18.1
121
81.2
1911 ........................
119
53
—
—
—
—
12
22.g
41
77 A
Samtliga
952
826
—
—
19
2.3
175
21.2
632
76.5
1905 ........................
2)
Sebyggda lägel
iheter.
1906 ........................
—
—
—
-
—
—
—
—
1907 ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1908 ........................
13
9
—
—
—
—
—
—
9
lOO.o
1909 ........................
12
6
—
—
—
—
2
33.3
4
66.7
1910 ........................
14
8
—
—
1
12.5
3
37.5
4
50.o
1911 .......................
21
11
—
—
—
—
1
9.1
10
90.9
Samtliga
60
34
—
—
1
2.9
6
17.7
27
79.4
244
BEVILJADE LAN.
\
Tab. 13. Uppgifter angående mins
Hushållningssällskapens
a) J
Min
s k n i
n g
Hela
På
grund af att det begärda låne-
På grund af att sökanden ej ansetts
beloppet varit för högt i
förhållande
behöfva
hela det begärda
Hushållningssällskap
till lägenhetens värde
beloppet
lån
°/o af
Begärdt
Beviljadt
°/o af
Begärdt
Beviljadt
hela
lånebelopp
lånebelopp
lån
hela
lånebelopp
lånebelopp
antalet
(kronor)
(kronor)
antalet
(kronor)
(kronor)
1
Stockholms
läns
53
4
7.5
15,500
12,200
2
Uppsala
„
83
10
12.0
37,900
29,200
7
8.4
17,850
16,000
3
Södermanlands
„
164
10
6.1
33,370
29,500
i
0.6
5,000
4,500
4
Östergötlands
„
236
10
4.2
30,380
27,500
i
0.4
2,000
1,800
5
Jönköpings
„
99
—
—
—
—
—
-
—
—
6
Kronobergs
„
198
—
—
—
—
2
1.0
3,000
2,300
7
Kalmar läns norra ......
67
8
11.9
25,450
21,700
2
3.0
7,000
6,400
8
Kalmar läns södra ......
40
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Gottlands
läns
131
41
31.3
127,580
102,695
—
—
—
—
10
Blekinge
,,
no
34
30.9
142,242
119,819
3
2.7
10,370
9,700
11
Kristianstads
„
481
118
24.5
441,260
376,400
2
0.4
4,500
4,000
12
Malmöhus
„
147
59
40.1
262,120
226,875
2
1.4
9,000
6,000
13
Hallands
„
22
i
4.5
3,000
2,500
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus „
83
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Alfsborgs läns norra......
88
n
12.5
32,800
27,200
—
—
—
—
16
Älfsborgs läns södra......
196
44
22.4
124,500
96,875
1
0.3
1,250
1,200
17
Skaraborgs
läns
185
12
6.5
29,900
22,650
9
4.o
31,650
27,200
18
Värmlands
„
174
85
48.9
242,900
193,150
—
—
—
19
Örebro
„
107
11
10.3
52,300
40,150
—
—
—
20
Västmanlands
„
137
37
27.0
159,765
131,100
4
3.0
15,915
15,700
21
Kopparbergs
„
37
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Gäfleborgs
„
121
38
31.4
122,100
99,150
—
—
—
—
23
Västemorrlands
„
97
24
24.7
70,217
51,600
—
—
—
—
24
Jämtlands
,,
199
16
8.0
47,650
36,925
15
7.5
49,600
42,400
25
Västerbottens
„
55
9
16.4
11,800
9,900
—
—
—
—
26
Norrbottens
„
327
107
32.7
265,875
212,080
7
2.1
10,100
8,800
27
Samtliga
3,637
689
18.9
2,278.609
1,869,169
56
1.5
167,235
146.000
BEVILJADE LÅN.
245
eller höjning af det sökta lånebeloppet.
rörelse: A) åren 1005—1901).
lägenheter.
H ö j
n i n g
På grund af andra samt e,j
uppgifna orsaker
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
1
—
—
—
—
3
3.6
2,600
3,150
—
—
—
—
2
3
1.8
10,140
8,350
1
0.6
1,600
2,000
1
0.6
3,750
4,050
3
2
0.8
4,040
3,950
36
15.3
74,150
89,800
4
1.7
10,450
10,800
4
26
26.3
76,375
62,800
—
—
—
—
—
—
—
—
5
18
9.1
46,900
40,040
—
—
—
—
—
—
—
—
6
8
11.9
32,550
29,900
—
—
—
—
—
—
—
—
7
15
37.6
46,300
39,300
—
—
—
—
—
—
—
—
8
2
1.5
3,300
2,950
—
—
—
—
—
—
—
—
9
i
0.9
3,500
3,000
—
—
—
—
—
—
—
—
10
32
6.7
118,449
108,550
—
—
—
—
2
0.4
5,800
6,650
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
4
18.2
15,200
11,000
—
—
—
—
—
—
—
—
13
38
45.8
106,000
83,700
—
—
—
—
—
—
—
—
14
4
4.5
8,616
7,000
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
15
8.1
39,752
34,800
—
—
—
—
1
0.5
1,300
3,000
17
10
5.7
21,400
18,700
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
— i
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
|
4
3.0
11,083
14,800
9
6.6
23,466
28,700
20
22
59.5
77,825
54,300 !
—
—
—
—
1
2.7
1,000
1,100
21
8
6.6
18,950
16,800 |
—
—
—
—
—
—
—
—
22
15
15.5
41,375
33,100
—
—
—
—
—
....
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
5
9.1
7,150
6,000
—
—
—
—
—
—
—
—
25
8
2.4
17,000
14,900
—
—
—
—
2
0.6
3,900
6,000
26
236
6.5
694,822
579,140
44
1.2
89,433
109,750
20
0.5
49 666
60,300
27
246
BEVILJADE LAN.
Tab. 13 (forts.). Uppgifter angående mins
Hushållningssällskapens
a) J
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lån
På grund af att det begärda låne-  beloppet varit för högt i förhållande
till lägenhetens värde
Minskning
På grund af att sökanden ej ansetts
behöfva hela det begärda beloppet
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
1
Stockholms
läns
30
4
13.3
17,280
14,700
2
Uppsala
it
58
18
31.0
68,900
50,900
13
22.4
49,750
43,100
3
Södermanlands
ii
39
3
7.7
13,000
11,650
—
—
—
—
4
Östergötlands
H
108
1
0.9
3,000
2,600
3
2.8
11,000
8,800
5
Jönköpings
ii
56
6
10.7
18,400
16,700
—
—
—
—
6
Kronobergs
ii
118
5
4.2
16,500
15,100
—
—
—
—
7
Kalmar läns norra
31
6
19.4
17,400
14,100
3
9.7
9,400
9,000
8
Kalmar „ södra
29
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Gottlands
läns
74
29
39.2
128,600
98,800
—
—
—
—
10
Blekinge
it
80
15
18.s
60,600
54,600
—
—
—
—
11
Kristianstads
411
102
24. s
413,835
360,050
4
1.0
15,200
13,500
12
Malmöhus
ii
105
21
20. o
96,800
89,550
1
1.0
5,000
4,500
13
Hallands
ii
38
7
18.4
32,000
27,500
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus
ii
78
—
—
—
—
-
—
—
—
15
Alfsborgs läns norra
56
5
8.9
13,950
12,400
1
1.8
1,500
1,000
16
Älfsborgs „ södra
134
21
15.7
71,100
59,550
1
0.7
3,500
3,000
17
Skaraborgs
läns
113
1
0.9
2,500
2,000
4
3.3
11,400
9,500
18
Värmlands
ii
135
91
67.4
268,250
210,100
—
—
—
-
19
Örebro
ii
23
1
4.3
4,500
4,200
—
—
—
—
20
Västmanlands
♦ »
68
19
27.9
92,000
80,500
—
—
—
—
21
Kopparbergs
it
24 •
1
4.2
6,800
4,000
—
—
—
—
22
Gäfleborgs
it
85
18
21.2
77,780
65,500
—
—
—
—
23
V ästernorrlands
it
88
34
38.0
98,900
72,600
—
—
—
—
24
Jämtlands
ii
106
16
15.1
60,040
46,500
8
7.5
30,900
26,000
25
Västerbottens
ii
56
11
19.6
21,300
15,500
—
—
—
—
26
Norrbottens
it
129
40
31.0
124,925
101,000
1
0.8
2,500
2,400
27
Samtliga
2,272
475
20.9
1.728.360
1,430.100
39
1.7
140,150
120,800
BEVILJADE LÅN.
247
eller höjning af det sökta lånebeloppet.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
H ö j n i n
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
7» af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
7» af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor) i
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
2
6.7
6,200
4,500
i
3.3
3,500
3,600
1
2
3.4
7,700
7,000
1
1.7
1,300
1,400
—
—
—
—
2
1
2.0
3,000
2,850
—
—
—
—
—
—
—
3
2
1.9
7,000
6,900
21
19.4
50,950
60,100
i
0.9
1,250
1,300
4
B
5.4
13,000
12,400
—
—
-
—
—
—
—
5
13
11.0
39,633
34,900
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
7
4
13.s
19,400
15,500
—
—
—
—
—
—
—
—
8
3
4.1
10,500
8,200
—
—
—
—
—
—
—
—
9
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
10
30
7.3
131,775
123,300
—
—
—
—
i
0.2
2,500
3,500
11
1
1.0
4,700
4,500
—
—
—
—
—
—
—
—
12
4
10.5
17,000
14,000
—
—
—
—
—
—
—
—
13
49
62. s
172,747
137,600
—
—
—
—
—
—
—
—
14
3
5.4
6,900
4,700
—
—
—
i
1.8
800
920
15
3
2.2
12,600
10,000
5
3.7
7,550
9,350
—
—
—
—
16
11
9.7
27,983
24,300
—
—
—
—
-
—
—
—
17
8
5.9
23,400
17,800
—
—
—
—
—
—
—
18
1
4.3
4,500
3,900
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
5
7.4
13,000
15,500
i
1.5
1,600
2,000
20
13
54.2
42,900
33,600
—
-
—
—
—
—
—
—
21
4
4.7
9,300
8,000
—
—
—
—
—
—
—
—
22
7
8.0
25,625
18,150
—
—-
—
—
—
—
—
—
23
1
0.9
3,500
600
—
—
—
—
i
0.9
1,200
1,500
24
16
28.«
38,800
28,650
—
—
—
—
—
—
—
—
25
5
3.9
8,300
7,400
—
—
—
—
i
0.8
1,000
1,800
26
186
8.2
636,463
528,750
32
1.4
72,800
86,350
7
0.3
11,850
14,620
! 27
248
BEVILJADE LAN.
Tab. 13 (forts.). Uppgifter angående mins
Hushållningssällskapens låne
-
b) Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lån
Min
s k n i
n g
På grund af att det begärda låne-  beloppet varit för högt i förhållande
till lägenhetens värde
På grund af att sökanden ej ansetts
behöfva hela det begärda
beloppet
Antal
lån
7» af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
| Beviljad t
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
1
Stockholms
läns
41
15
36. c
44,050
30,500
2
Uppsala
it
54
5
9.3
10,400
7,000
i
1.9
725
700
3
Södermanlands
»»
181
13
7.2
33,500
30,390
—
—
—
_
4
Östergötlands
It
97
10
10.3
26,400
24,000
2
2.1
6,000
5,600
5
Jönköpings
J>
92
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
It
66
2
3.0
8,330
4,400
—
—
—
—
7
Kalmar läns norra
29
i
3.4
1,200
1,000
—
_
—
—
8
Kalmar läns södra
99
—
—
—
—
—
_
—
_
9
Gottlands
läns
28
13
46.4
25,535
20,550
—
—
—
—
10
Blekinge
It
38
13
34.2
28,792
21,834
1
2.6
1,680
1,500
11
Kristianstads
it
89
39
43.S
93,993
75,300
1
l.l
2,500
2,000
12
Malmöhus
it
34
6
17.6
15,500
13,700
—
—
—
—
13
Hallands
it
23
7
30.4
19,000
16,100
—
—
—
_
14
Göteborgs och Bohus
„
147
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Alfsborgs läns norra
15
1
6.7
1,500
1,100
—
—
—
—
16
Alfsborgs läns södra
68
28
41.2
85,725
66,485
—
—
—
—
17
Skaraborgs
läns
27
1
3.7
3,000
2,000
1
3.7
2,000
1,600
18
Värmlands
it
58
23
39.7
47,300
37,900
—
—
—
_
19
Örebro
it
44
—
—
—
—
—
_
—
_
20
Västmanlands
it
12
2
16.7
5,500
4,100
—
_
—
_
21
Kopparbergs
it
77
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Gäfleborgs
it
80
17
21.3
42,960
32,400
—
—
—
—
23
Västernorrlands
it
30
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Jämtlands
it
40
4
10. o
12,000
9,900
3
7.5
6,000
5,000
25
V ästerbottens
it
14
2
14.3
3,800
2,600
—
—
—
—
26
Norrbottens
it
135
50
37.0
85,500
66,900
4
3.0
5,100
4,200
27
Samtliga
1,618
252
15.6
593,985
468,159 |
13
2.2
24,005
20,600
BEVILJADE LÅN.
249
eller höjning af det sökta lånebeloppet.
rörelse: A) åren 1905—1909.
lägenheter.
H ö j n
i n
g
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
Antal
lån
°/o af
kela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/« af j
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
—
—
—
i
1.9
2,000
2,500
—
—
—
1
2
1
0.6
2,500
2,400
—
—
—
4
2.2
9,000
10,200
3
2
2.1
5,075
5,000
12
12.4
15,100
19,200
2
2.1
3,600
3,700
4
2
2.2
4,000
2,360
—
—
—
—
—
—
—
5
12
18.2
26,200
19,675
—
—
—
—
—
—
6
1
3.4
3,300
3,000
—
—
—
—
—
—
—
—
7
46
48.4
126,400
110,225
-
—
—
—
i
l.l
2,000
2,200
8
1
8.6
2,055
2,000
—
—
—
-
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
1
1.1
1,125
1,100
—
—
—
—
—
—
_
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
6
26.0
15,250
11,700
—
—
—
—
—
—
—
— .
13
61
41.5
137,612
110,100
—
—
—
—
—
—
—
—
14
1
6.7
2,000
1,800
—
—
—
—
—
—
—
—
15
1
1.5
1,500
1,250
—
—
—
—
—
—
—
—
16
2
7.4
2,100
1,800
—
—
—
—
—
—
—
17
3
5.2
6,800
5,700
—
—
—
—
—
—
—
—
18
1
2.3
2,400
1,100
—
—
—
—
—
—
—
—
19
1
8.3
1,500
1,400
1
8.3
1,600
1,800
—
—
—
—
20
43
55.8
104,920
74,900
—
—
—
—
—
—
—
—
21
2
2.5
2,700
2,400
—
—
—
—
—
—
—
22
2
6.7
6,000
4,500
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
24
i
7.1
1,500
1,200
—
—
—
—
—
-
—
—
25
2
1.5
3,000
2,900
—
— .
—
—
—
—
—
—
26
192
32.1
457,937
366,510
1 14
2.3
18,700
23,500
7
1.2
14.600
16,100
27
250
BEVILJADE LAN.
Tab. 13 (forts.). Uppgifter angående mins
Hushållningssällskapens
b) Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lån
Min
s k n i
n g
På grund af att det begärda låne-  beloppet varit för högt i förhållande
till lägenhetens värde
På grund af att sökanden ej ansetts
behöfva hela det begärda beloppet
Antal
lån
«/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
1
Stockholms
läns
14
3
21.4
7,940
6,250
2
Uppsala
H
17
5
29.4
8,650
6,100
2
11.8
2.500
2,100
3
Södermanlands
ii
8
1
12.5
2,800
2,400
—
—
—
—
4
Östergötlands
ii
28
2
7.1
5,500
4,800
—
—
—
—
5
Jönköpings
ii
30
4
13.3
9,000
7,300
—
—
—
—
6
Kronobergs
tf
4
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Kalmar läns norra
30
7
23.3
16,750
14,300
4
13.3
8,250
7,600
8
Kalmar läns södra
43
—
—
—
-
—
—
—
—
9
Gottlands
läns
10
5
50. o
8,600
7,000
—
—
—
—
10
Blekinge
il
12
6
50.0
12,250
11,320
—
—
—
—
11
Kristianstads
ii
59
20
33.9
57,773
48,700
—
—
—
—
12
Malmöhus
ii
19
4
21.1
11,104
9,850
1
5.3
3,000
2,600
13
Hallands
ii
19
9
47.4
22,000
18,400
1
5.3
2,800
2,400
14
Göteborgs och Bohus
ii
77
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Alfsborgs läns norra
4
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Alfsborgs läns södra
26
4
15.4
10,500
7,000
—
—
—
—
17
Skaraborgs
läns
14
1
7.1
4,000
3,000
3
21.4
9,992
6,700
18
Värmlands
ii
32
17
53.1
41,406
33,700
—
—
—
—
19
Örebro
a
16
1
6.3
2,400
1,300
—
—
—
—
20
Västmanlands
a
19
2
10.5
3,500
3,000
—
—
—
—
21
Kopparbergs
ii
59
—
—
—
—
—
—
—
22
Gäfleborgs
a
20
7
35.0
15,100
12,700
—
—
—
—
23
V ästernorrlands
a
36
12
33.3
35,770
27,700
—
—
—
—
24
Jämtlands
a
17
3
17.6
7,000
6,100
1
5.9
1,500
1,000
25
Västerbottens
a
21
1
4.8
2,500
1,500
—
—
—
26
Norrbottens
a
19
4
21.1
6,000
5,100
—
—
—
—
27
Samtliga
653
118
18.1
290,543
237.520
12
1.8
28,042
22,400
BEVILJADE LAN.
251
eller höjning af det sökta lånebeloppet.
rörelse: B) åren 11)10 och 1911.
lägenheter.
H ö j n
i n
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
i
Antal
°/o af !
hela
Begärdt
lånebelopp ■
Beviljadt
lånebelopp
Antal
lån
°/o af
hela
Begärdt
lånebelopp
Beviljadt
lånebelopp
Antal ■
lån ■
°/« af
hela
Begärdt i
lånebelopp!
Beviljadt
lånebelopp
lån
antalet
(kronor) i
(kronor)
antalet
(kronor)
(kronor)
antalet
(kronor) |
(kronor)
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
I
1 |
2 |
3 i
_
_
_
—
—
—
—
—
1
3.6
2,125
2,200
4 j
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
B
10.0
9,000
8,600
—
—
—
—
—
—
'' I
17
39.5
50,500
38,650
—
—
—
—
—
B 1
9
__
—
—
—
10
2
3.4
4,455
4,300
_
N—
—
—
—
—
—
—
11
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
12
6
31.6
16,500
13,300
—
—
—
—
—
—
—
—
13
60
77.9
145,250
109,500
—
—
—
—
—
—
—
—
14
_
_
_
—
—
—
—
—
15
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
16
2
14.3
6,000
5,000
—
—
—
—
—
—
—
—
17
7
21.9
15,500
11,900
—
—
—
—
—
—
—
—
18
8
50. o
19,350
9,850
—
—
—
—
—
—
—
—
19
_
_
_
—
2
10.5
2,400
2,800
—
—
—
—
20
41
69.5
98,600
70,950
—
-
4
6.s
4,000
5,000
21
22
8
22.2
19,927
14,800
_
_
_
—
—
—
—
—
23
_
_
_
_
—
| -
—
—
—
—
—
—
24
10
47.6
21,250
15,000
—
—
—
—
—
—
~
25
1 1
5.3
1,500
1,100
—
—
—
—
—
—
—
—
26
i 165
25.3
407,832
302,950
i 2
|
0.3
2,400
2,800
5
0.8
6.125
|
7.200
I 27
252
BEVILJADE LÅN.
Tab. 13 (forts ). Uppgifter angående minskni
Bolags och föreningars låne''
Låneförmedlare
Hela
antalet
lån
Minskning
På grund af att det begärda låne-  beloppet varit för högt i förhållande
till lägenhetens värde
På grund af att sökanden ej ansetts
behöfva hela det begärda beloppet
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt ! Beviljadt
lånebelopp ; lånebelopp
(kronor)
(kronor)
Antal °/o af Begärdt
lån '' hela lånebelopp
! antalet (kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
j Aktiebolaget Hem på landet
I Föreningen Hem och Jord...
| Egnahems låneförmedlings-
j förening ........................
! Gottlands läns egnahemsför-
ening ...........................
Öfriga bolag och föreningar
61
1
146
29
93
3
1
1
4.9
100.0
0.7
_
14,500
3,500
4,400
I
13,000
3,000
4,200
4
2.7
a)
15,100
Jordbruks-
13,500
Samtliga
Aktiebolaget Rickomberga
330
I
1 9
1.5
22,400
20,200
1 4
1.2
15,100
13,500
b) Bostads-
egna hem .....................
14
—
—
—
—
—
—
—
_
Föreningen Hem och Jord..,
Egnahems låneförmedlings-
81
—
—
—
—
—
—
—
—
förening ........................
Gottlands läns egnahemsför-
115
6
5.2
14,625
12,000
1
0.9
2,200
1,940
ening ...........................
44
10
22.7
26,925
20,950
—
—
—
_
Bergslagets bostadsaktiebolag
231
19
8.3
68,700
57,000
12
5.2
33,700
30,300
Källtorps egnahemsförening
Kristianstads egnahemsför-
19
—
—
—
—
—
—
—
-
ening ...........................
50
—
—
—
—
5
10.0
15,000
12,500
Föreningen Hem och Härd
Aktiebolaget Månsbo egna
4
—
—
—
-
—
—
—
hem ..............................
3
—
—
—
_
_
_
Vulcans egnahemsförening...
11
—
—
—
—
—
_
_
___
Öfriga bolag och föreningar
440
—
—
—
—
—
_
—
—
Samtliga
1,012
35 |
3.5 |
110,250
89,950 |
18
1.8 |
50,900
44,740
BEVILJADE LÅN.
253
eller höjning åt* det sökta lånebeloppet.
rörelse, åren 1905—1911.
På grund af andra samt ej
uppgifna, orsaker
H ö j n i n
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
Antal 1
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt !
lånebelopp i
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal !
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt |
lånebelopp j]
(kronor) |
Antal
lån
°/o af 1
hela
antalet
Begärdt 1
lånebelopp 1
(kronor)
Beviljadt 1
lånebelopp
(kronor) j
lägenhe
3
ter.
4.9
14,500
9,179
_
13
8.9
57,300
51,000
—
—
—
—
1
0.7
4,200
5,000
6
20.7
24,600
21,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
22
6.7
96,400
81,179
—
—
_
- 1
1
0.3
4,200
5,000
lågenheter.
6
42.9
12,780
11,900
1
1.2
3,000
2,500
—
—
—
—
—
—
—
21
18.8
*
53,225
46,560
—
—
—
—
—
—
—
7
15.9
20,500
19,070
—
—
—
—
—
—
—
—
5
26.3
15,000
7,500
—
—
—
-
—
—
—
—
2
4.0
7,400
6,000
—
—
—
—
—
—
—
2
50. o
6,000
5,800
—
—
—
—
—
—
—
i
33.3
3,000
2,000
—
—
—
—
—
—
—
—
i
9.1
3,000
2,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 -
46
4.5
123,905
103,330
—
—
—
—
—
—
.
254
BEVILJADE LAN.
Tab. 13 (forts.). Uppgifter angående min
Sammandrag för hela
a) Jordbruks
-
År
i
i
Hela
antalet
lån
Minskning
På grund af att det begärda låne-  beloppet vant för högt i förhållande
till lägenhetens värde
På grund af att sökanden ej ansetts
behöfva hela det begärda
beloppet
A x 1
%
Antal ■! ,
1&
hela
n ; antalet
Begärdt | Beviljadt
lånebelopp lånebelopp
(kronor)
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Hushållningssällskapens
i 1905 ..............................
1906
..............................
1907
..............................
1908
..............................
1909
..............................
1910
..............................
1911
..............................
664
441
645
900
987
1,236
1,036
135
77
109
190
178
271
204
20.3
17.5
16.9
21.1
18.0
21.9
19.7
383,129
271,730
354,960
647,515
621,275
995,815
732,545
301,580
227,799
297,400
535,340
507,050
829,600
600,500
16
2
3
10
25
19
20
2.4
0.5
0.5
1.1
2.5
1.5
1.9
40,665
4,500
9,600
31,620
80,850
69,800
70,350
37,700
4,200
8,100
28,000
68,000
59,200
61,600
Samtliga
5,909
1,164
19.7
•
4,006,969
3,299,269
95
1.6
307,385
Bolags ocl
266,800
föreningars
1905 ..............................
- 1
—
—
—
—
—
—
—
—
1906 ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1907 ..............................
-
—
—
—
—
—
—
-
—
1908 ..............................
56
—
—
—
—
1
l.s
4,500
4,300
1909 ..............................
137
1
0.7
3,500
3,000
2
1.5
5,600
4,700
1910 ..............................
77
1
1.3
5,000
4,500
i
1.3
5,000
4,500
1911 ..............................
60 |
3
5.o
13,900
12,700
—
—
—
—
Samtliga
330 |
5
1.5
22,400
20,200
4
1.2
15,100
13,500
BEVILJADE LAN.
255
eller höjning af det sökta lånebeloppet.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
H ö j
ain
g
På grund af andra samt ej
uppgift!a orsaker
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt j
lånebelopp j
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
lån
°/o af
hela
antalet
Begärdt
lånebelopp
(kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
lånerörelse t
36
5.4
95,156
80,900
10
1.5
17,433
21,800
5
O.s
11,166
13,300
43
9.8
110,027
94,040
8
1.8
18,500
22,400
3
0.7
6,750
7,750
38
5.9
107,860
88,700
7
1.1
12,450
15,700
6
0.9
16,350
20,750
47
5.2
163,409
140,800
6
0.7
12,900
15,600
4
0.4
9,650
12,300
72
7.3
218,370
174,700
13
1.3
28,150
34,250
2
0.2
5,750
6,200
106
8.6
381,073
319,250
19
1.5
45,750
54,600
5
0.4
9,400
11,820
80
7.7
255,390
209,500
13
1.3
27,050
31,750
2
0.2
2,450
2,800
422
7.1
1,331,285
1,107,890
76
1.3
162,233
196,100
27
0.5
61,516
74920
låneröi
•else:
4
7.1
18,800
13,379
—
—
—
—
1
l.s
4,200;
5,000
11
8.0
44,300
33,900
—
—
—
—
—
—
—
—
4
5.2
19,300
17,100
-
—
—
—
—
—
—
—
3
5.o
14,000
11,800
—
—
—
—
-
—
—
22
6.7
96,400
81,179
—
—
i -
—
1
0.3
4,200
5,000
256
BEVILJADE LAN.
Tab. 13 (forts.). Uppgifter angående mins
Sammandrag för h
b) Bostads
-
År
Hela
antalet
lån
Minskning
På grund af att det begärda låne-  beloppet varit för högt i förhållande
till lägenhetens värde
På grund af att sökanden ej ansetts
behöfva hela det begärda beloppet
Antal
lån
°/,| af
Begärdt
hela lånebelopp
antalet (kronor)
Beviljadt
lånebelopp
(kronor)
Antal
0/» af
Begärdt
Beviljadt
hela
lånebelopp
!
lånebelopp
antalet
(kronor)
(kronor)
Hushållningssällskapens
1905 ..............................
245
34
13.9
63,200
49,787
2
O.s
2,300
1,800
1906 ..............................
196
21
10.7
54,000
40,087
—
—
—
1907 ..............................
366
61
16.7
149,312
119,595
4
l.i
7,300
6,000
1908 ..............................
446
85
19.1
208,453
161,940
2
0.4
2,405
2,200
1909 ..............................
365
51
14.0
119,020
96,750
5
1.4
12,000
10,600
1910 ..............................
346
62
17.9
146,937
120,200
6
1.7
11,500
9,900
1911 ..............................
307
56
18.2
143,606
117,320
6
2.0
16,542
12,500
Samtliga
2,271
370
10.3
884,528
705.079
25
1.1
52,047
43,000
Bolags och föreningars
1905 ..............................
48
—
—
—
—
_
_
_
_
1906 ..............................
13
—
—
—
—
—
—
_
1907 ..............................
52
—
—
—
—
—
—
_
1908 ..............................
250
11
4.4
34,100
30,800
—
—
—
1909 ..............................
314
11
8.5
41,400
33,000
5
1.6
14,200
11,940
1910 .............................
195
3
1.5
10,500
7,850
4
2.1
11,000
9,000
1911 ..............................
140
10
7.1
24,250
18,300
9
6.4
25.700
''
23,800
Samtliga
1,012
35
3.5
110,250
89,950
18
1.8
50,900
44,740
BEVILJADE LÅN.
257
eller höjning af det sökta lånebeloppet,
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
H ö j n i n
g
På grund af andra samt ej
uppgifna orsalcer
På grund af att låneförmedlaren
ansett det sökta lånebeloppet
otillräckligt
På grund af andra samt ej
uppgifna orsaker
°''o af
Begärdt
Beviljadt
°/o af
Begärdt
Beviljadt
°/o af
Begärdt
Beviljadt
Antal
hela
lånebelopp
lånebelopp
hela
lånebelopp j lånebelopp
hela
lånebelopp ‘
lånebelopp j
lån
antalet
(kronor)
(kronor)
antalet
(kronor)
(kronor)
antalet
(kronor)
(kronor)
lånerörelse:
17
6.9
36,700
29,300
1
0.4
600
700
-
—
■ —
—
2S
14.3
58,632
45,425
2
1.0
2,400
3,000
5
2.6
11,250
12,500
36
9.3
88,750
69,275
4
l.i
4,400
5,300
—
48
10.8
123,350
103,910
6
1.3
10,300
12,500
_
—
63
17.3
150,505
118,600
1
0.3
1,000
2,000
2
0.5
3,350
3,600
89
25.7
229,732
172,100
1
0.3
1,600
1,800
—
—
~
—
76
24.8
178,100
130,850
1
0.8
800
1,000
5
1.6
6,125
7,200
357
15.7
865,769
669,460
16
0.7
21,100
26 300
! 12
0.5
20,725
23,300
lånerörelse:
6
46.2
12,780
11,900
-
—
—
—
—
_
—
6
2.4
16,100
13,150
—
—
—
—
—
—
.....
15
4.8
41,250
34,750
-
—
—
—
—
—
1
15
7.7
42,775
35,330
—
—
—
—
—
—
—
—
4
2.9
11,000
8,200
—
—
—
'' —
—
—
—
46
4.5
123,905
103,330
-
—
—
i -
-
—
—
33
258
BEVILJADE LÅN,
Tab. 14. Diverse uppgifter angående
Hushållningssällskapens
a) Jordbruks
-
\
Hushållningssällskap
Hela
antalet
beviljade
lån
Antal låntagare,
hvilka beviljats
uppskof med
inbetalning af
annuitet
Antal låntagare,
hvilka icke i
rätt tid inbetalt
annuitet
Antal fall, i
hvilka låntagaren
råkat i konkurs
eller exekutiv
försäljning före-  kommit
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
7» af
hela
antalet
1
Stockholms
läns ..............
83
_
_
_
2
Uppsala
H
...............
141
—
—
—
—
1
0.7
3
Södermanlands
ty
...............
203
—
—
—
—
1
0.5
4
Östergötlands
ty
..............
344
1
0.3
—
—
2
0.6
5
Jönköpings
it
..............
155
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
tt
...............
316
—
—
4
1.3
1
0.3
7
Kalmar läns norra ...
98
—
—
—
—
1
1.0
8
Kalmar läns södra ...
69
—
—
—
—
2
2.8
9
Gottlands
läns ...............
205
—
—
2
1.0
8
1.5
10
Blekinge
»t
...............
190
-
—
—
~
i
0.5
11
Kristianstads
tf
...............
892
49
5.5
20
2.2
17
1.9
12
Malmöhus
It
...............
252
6
2.4
—
2
0.8
13
Hallands
,, ...............
60
—
—
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus
tf
...............
161
—
—
—
—
—
—
15
Alfsborgs läns norra
144
—
—
—
—
1
0.7
16
Älfsborgs läns södra
330
—
—
5
1.5
—
—
17
Skaraborgs
läns ...............
298
—
—
—
—
—
—
18
Värmlands
„ ...............
309
—
—
—
—
3
1.0
19
Örebro
t)
...............
130
—
—
—
—
—
—-
20
Västmanlands
yy
...............
205
—
_
—
—
—
—
21
Kopparbergs
yt
...............
61
—
—
—
1
1.6
22
Gäfleborgs
t*
...............
206
—
—
—
—
3
1.5
1 23
Västernorrlands
185
—
—
7
3.s
—
—
24
Jämtlands
ty
...............
305
—
—
—
—
3
1.0
25
Västerbottens
tf
...............
in
—
—
—
—
—
26
Norrbottens
tf
...............
456
6
1.3
68
14.9
7
1.5
27
Samtliga
5,909
62
1.0
106
1.8
49
0.8
BEVILJADE LAN.
259
egnahemslånerörelsen.
lånerörelse: åren 1905—1911.
lägenheter.
Antal låntagare,
hvilka åsamkat
låneförmedlaren
förlust
Antal inom
lagstadgad tid
icke till fullo
uttagna lån
Antal lån, som
blifvit full-  ständigt inbe-  talda utan att
lägenheten
försålts
Antal lån,
å hvilka af-  betalning gjorts
utöfver lag-  stadgad
amortering
Antal lån,
som blifvit full-  ständigt in-  betalda för er-  hållande af
nytt större lån
Antal fall,
i hvilka lånet
förverkats
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
_
i
1.2
1
1.2
_
1
1.2
1
—
—
12
8.5
—
—
—
—
—
—
4
2.8
2
—
_
7
3.1
5
2.5
—
—
—
—
1
0.5
3
—
4
1.2
1
0.3
4
1.2
2
O.o
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
1
0.3
5
1.0
—
—
1
0.3
—
—
1
0.3
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
3
1.5
—
—
1
0.5
—
—
—
—
9
4
2.1
9
4.7
—
—
11
5.8
—
—
—
—
10
5
O.o
27
3.0
2
0.2
4
0.1
—
—
4
0.1
11
—
—
3
1.2
1
0.1
—
—
4
1.0
—
—
12
—
—
1
1.7
—
—
—
—
1
1.7
—
—
13
—
—
1
O.o
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
6
4.2
—
—
—
—
—
—
—
—
15
i
0.3
20
6.1
—
—
—
—
—
—
2
O.o
16
—
—
1
0.3
—
—
—
—
—
—
i
0.3
17
—
—
3
1.0
3
1.0
—
—
1
0.3
i
0.3
18
—
—
13
lO.o
—
—
—
—
—
2
1.5
19
—
—
—
—
3
1.0
—
—
—
—
2
1.0
20
—
—
6
9.8
1
1.0
—
—
—
—
—
—
21
i
0.3
1
0.5
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
4
2.2
—
—
—
—
1
0.5
i
0.5
23
—
—
22
7.2
—
—
—
—
—
—
—
—
24
_
—
—
—
1
0.9
—
—
—
—
—
—
25
—
—
14
3.1
4
0.9
2
0.4
—
—
13
2.8
26
12
0.2
1(53
2.8
22
0.4
23
0.4
9
0.2
|
33
0.6
27
260
BEVILJADE LÅN.
Tab. 14 (forts.). Diverse uppgifter
Hushållningssällskapens låne
b)
Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
beviljade
lån
Antal låntagare,
hvilka beviljats
uppskof med
inbetalning af
annuitet
Antal låntagare,
hvilka icke i
rätt tid inbetalt
annuitet
Antal fall, i
hvilka låntagaren
råkat i konkurs
eller exekutiv
försäljning före-  kommit
antal
o/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
1
Stockholms
läns ...............
55
Q
3.8
2
Uppsala
„
.............
71
—
_
_
_
4
5.0
3
Södermanlands
„
..............
189
—
—
—
_
4
2.i
;
4
Östergötlands
.,
..........
125
—
_
_
_
5
Jönköpings
„
......
122
_
—
1
O.s
1
O.s
6
Kronobergs
„
70
_
_
1
1.4
7
Kalmar läns norra ....................
59
—
—
—
_
2
3.4
8
Kalmar läns södra ...........................
142
_
—
_
4
2.s
9
Gottlands
läns ...............
38
_
_
_
10
Blekinge
„
.....
50
—
—
—
1
2.0
11
Kristianstads
„
...............
148
8
5.4
2
1.4
1
0.7
12
Malmöhus
53
_
_
__
13
Hallands
„
...............
42
—
—
—
_
1
2.4
14
Göteborgs och Bohus „
.............
224
—
—
—
_
1
0.5
15
Alfsborgs läns norra ........................
19
__
_
_
16
Alfsborgs läns södra ........................
94
_
i
1.1
17
Skaraborgs
läns ............
41
_
....
_
.
18
Värmlands
„
.............
90
_
19
Örebro
„
...............
60
—
_
—
_
2
3.8
20
Västmanlands
„
31
—
_
—
__
21
Kopparbergs
„
...............
136
—
_
i
0.7
22
Gäfleborgs
100
—
_
_
o
2.0
23
Västernorrlands
„
..............
66
_
_
i
1.5
24
Jämtlands
„
.........
57
_
_
_
2
3.5
25
Västerbottens
„
..........
35
_
26
Norrbottens
„
..............
154
3
1.9
18
11.7
3
1.9
27
Samtliga
2,271
11
0.5
25
1.1
30
CO
r-i
BEVILJADE LÅN.
261
angående egnahemslånerörelsen.
rörelse: åren 1905—1911.
lägenheter.
Antal låntagare,
hvilka åsamkat
låneförmedlaren
förlust
Antal inom
lagstadgad tid
icke till fullo
uttagna lån
Antal lån, som
blifvit full-  ständigt inbe-  talda utan att
lägenheten
försålts
Antal lån,
å hvilka af be-  tal ning gjorts
utöfver lag-  stadgad
amortering
Antal lån,
som blifvit full-  ständigt in-  betalda för er.
hållande af
nytt större lån
Antal fall,
i hvilka lånet
förverkats
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
o/o af
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antalet
_
2
3.6
2
3.6
1
—
—
4
5.6
—
—
i
1.4
—
—
3
4.2
2
—
—
2
1.0
n
O.o
—
—
—
—
—
—
3
■ —
—
i
0.8
i
O.s
—
—
—
—
—
—
4
-
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
5
—
—
i
1.4
—
-
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
1
0.7
i
0.7
5
3.5
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
6
12.0
2
4.0
i
2.0
—
—
—
—
10
—
—
4
2.7
2
1.4
—
—
-
—
—
—
11
—
1
1.9
—
—
-
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
1
0.5
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
5.3
15
1
1.1
2
2.1
i
1.1
2
2.1
—
—
1
1.1
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— ''
—
—
17
—
—
i
l.l
i
1.1
—
—
—
—
4
4.4
18
1
1.7
10
16.7
—
—
—
—
—
—
1
1.7
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
8
5.9
i
0.7
—
—
—
—
2
1.5
21
2
2.0
1
1.0
2
2.0
—
—
—
—
—
-
22
—
—
1
1.5
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
3
5.3
—
—
1
1.8
—
—
-
—
24 |
—
—
1
2.9
_
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
4
2.6
5
3.2
—
—
2
1.3
3
1.9
26
5
0.2
54
2.4
33
1.5
5
0.2
2
0.1
15
0.7
27
262
BEVILJADE LÅN.
Tab. 14 (forts.). Diverse uppgifter
Bolags och föreningars låne
-
Låneförmedlare
Hela
antalet
beviljade
lån
Antal låntagare,
hvilka beviljats
uppskof med
inbetalning af
annuitet
Antal låntagare,
hvilka icke i
rätt tid inbetalt
annuitet
Antal fall, i
hvilka låntagaren
råkat i konkurs
eller exekutiv
försäljning före-  kommit
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af |
hela |
antalet j
a) Jordbruks-
1
Aktiebolaget Hem på landet ............
61
13
21.3
8
13.1
1
1.6
2
Egnahems låneförmedlingsförening......
146
—
—
7
4.8
—
—
3
Malmöhus läns egnahemsförening ......
71
—
—
—
—
—
—
4
Öfriga bolag och föreningar...............
50
—
—
—
—
—
—
5
Samtliga
328
13
4.0
15
4.6
1
0.3
b)
Bostads-
6
Aktiebolaget Rickomberga egna hem...
14
—
—
1
7.1
1
7.1
7
Aktiebolaget Egnahemslån ...............
47
—
—
—
—
2
4.3
8
Föreningen Hem och jord..................
81
—
—
—
—
6
7.1
9
Egnahems låneförmedlingsförening......
115
—
—
—
—
1
0.9
10
Bergslagets bostadsaktiebolag ............
231
—
—
—
—
2
0.9
11
Malmöhus läns egnahemsförening ......
49
—
—
—
—
—
—
12
Hedentorps egnahemsförening ............
25
1
4.0
—
—
—
—
13
Tidaholms egnahemsförening ............
17
—
—
—
—
—
—
14
Öfriga bolag och föreningar...............
433
—
—
—
—
—
—
15
Samtliga
1,012
1
0.1
1
0.1
12
1.2
BEVILJADE LAN.
263
angående egnahemslånerörelsen.
rörelse: åren 1905—1911.
1
Antal låntagare,
hvilka åsamkat
låneförmedlaren i
förlust
Antal inom
lagstadgad tid
icke till fullo
uttagna lån
Antal lån, som
blifvit full-  ständigt inbe-  talda utan att
lägenheten
försålts
Antal lån,
å hvilka afbe-  talning gjorts
utöfver lag-  stadgad
amortering
Antal lån,
som blifvit full-;
ständigt in-  betalda för er- 1
hållande af 1
nytt större lån
Antal fall,
i hvilka lånet
förverkats
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
% ^ !
°/o af
hela j
antal
hela
antal
hela
antal
af hela
antal
hela
antal
hela
i
antalet
antalet
antalet
antalet
antalet |
antalet
lägenheter.
3
4.9 II
—
_
—
i
i.6 II - |
—
1
1.6
1
_
_
15
10.3
—
i
0.7
—
1
0.7
2
—
—
-
—
1
1.4
—
—
1
-
1.4
2
2.8
3
4
3
0.9
15
4.6
1
0.3
2
0.6
1
0.3
4
1.2
5
lägenheter.
_
_
_
_
—
—
—
—
1 -
—
2
14.3
6
_
—
—
—
—
—
—
—
i _
—
—
7
l
1.2
4
4.0
—
—
—
—
—
—
—
—
8
_
—
3
2.6
1
0.9
1
0.9
—
—
—
—
9
_
_
—
—
2
0.9
10
4.3
—
—
—
—
10
_
—
—
—
1
2.0
—
—
—
—
—
—
11
_
3
12.0
—
—
—
—
—
—
—
—
12
1
5.9
_
—
—
—
—
—
—
—
13
_
—
—
—
—
—
—
—
14
1
0.1
11
1.1
4
0.4
| 11
1.1
—
—
2
0.2
15
264
BEVILJADE LAN
Tab. 14 (forts.). Diverse uppgifter
Sammandrag för hela
a) Jordbruks
-
Hela
antalet
beviljade
lån
Antal låntagare,
hvilka beviljats
uppskof med
inbetalning af
annuitet
Antal låntagare,
hvilka icke i
rätt tid inbetalt
annuitet
Antal fall, i
hvilka låntagaren
råkat i konkurs
eller exekutiv
försäljning före-  kommit
% af
antal 1
hela
antalet i
1
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
Hushållningssällskapens
I 1905 ..............................
664
21
3.2
32
4.8
12
l.s
'' 1906 ..............................
441
8
1.8
6
1.1
7
1.6
! 1907 ..............................
645
11
1.7
24
3.7
5
0.8
! 1908 ..............................
900
11
1.2
20
2.2
6
0.7
1 1909 ..............................
987
9
0.9
17
1.7
14
1.4
1910 ..............................
1,236
2
0.2
7
0.6
5
0.4
1911 .............................
1,036
—
—
—
—
—
Samtliga
5,909
62
1.0
106
1.8
49
0.8
1905
...............
1906
...............
1907
...............
1908
...............
1909
...............
1910
...............
1911
...............
Bolags och föreningars
—
—
—
—
—
—
—
_
:
-
_
—
—
—
56
i
1.8
4
7.1
1
1.8
136
—
—
8
5.9
—
—
76
9
11.8
3
3.9
—
—
60
3
5.o
—
—
—
- i
32S I
13
4.0
15
4.6
1
0.3
Samtliga
BEVILJADE LÅN.
265
angående egnahemslån erörelsen.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
Antal lån, som
Antal lån,
å hvilka afbe-
Antal lån,
Antal låntagare,
Antal
inom
blifvit full-
som blifvit full-
Antal fall,
i hvilka lånet
förverkats
hvilka åsamkat
lagstad,
''ad tid
ständig
t inbe-
talning gjorts
ständigt in-
låneförmedlaren
icke till fullo
tal da utan att
utöfver lag-
betalda för er-
förlust
uttagna lån
lägenheten
stadgad
hållande af
försålts
amortering
nytt större lån
°/o af
°/o af
°/o af
°/o af
»/o af
o/o af
antal
hela
antal
hela
antal
hela
antal
hela
antal
hela
antal
hela
antalet
antalet
antalet
antalet
antalet
antalet
lånerörelse:
3
0.5
44
6.6
9
1.4
5
O.s
—
—
15
2.3
2
0.5
41
9.3
6
1.4
10
2.3
3
0.7
2
0.5
3
0.5
57
8.8
3
0.5
2
0.3
1
0.2
9
1-4
2
0.2
19
2.1
2
0.2
3
0.3
2
0.2
4
0.4 I
i
0.1
2
0.2
2
0.2
2
0.2
—
—
3
0.3
|
i
0.1
—
—
—
—
i
0.1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
0.3
—
12
0.2
163
2.8
22
0.4
23
0.4
9
0.2
33
0.6
låneröre]
se:
3
5.4
—
—
—
—
2
3.6
—
—
1
1.8 1
—
—
7
5.1
i
0.8
—
—
1
0.8
3
2.2
8
10.5
—
—
—
—
—
—
3
0.9
15
4.6
i
0.3
2
0.6
1
0.3
4
1.2
34
266
BEVII.JADE LÅN.
Tab. 14 (forts.). Diverse uppgifter
Sammandrag för hela
b) Bostads
-
År
Hela
antalet
beviljade
lån
Antal låntagare,
hvilka beviljats
uppskof med
inbetalning af
annuitet
Antal låntagare,
hvilka icke i
rätt tid inbetalt
annuitet
Antal fall, i
hvilka låntagaren
råkat i konkurs
eller exekutiv
försäljning före-  kommit
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
Hushållningssällskapens
1905 ..............................
245
3
1.2
1 6
2.1
5
2.0
1906 ..............................
196
—
—
5
2.6
7
3.6
1907 ..............................
366
3
0.8
6
1.6
6
1.6
1908 ..............................
446
5
i.i
7
1.6
8
1.8
1909 ..............................
365
! _
—
1
0.3
3
0.8
1910 ..............................
346
—
—
—
1
0.3
1911 ..............................
307
—
—
1
—
Samtliga
2,271
11
0.5
25
i.i
30
1.3
Bolags och föreningars
1905 ..............................
48
—
—
_
_
_
_
1906 ..............................
13
—
—
1
7.7
1
7.7
1907 ..............................
52
—
—
—
—
—
—
1908 ..............................
250
—
—
—
—
7
2.8
1909 ..............................
314
1
0.3
—
—
4
1.3
1910 ..............................
195
—
—
—
—
—
1911 .............................
140
—
—
—
—
—
Samtliga
1,012 |
1
0.1
1
0.1
12
1.2
BEVILJADE LÅN,
267
angående egnahemslånerörelsen.
riket, åren 1905—1911.
lägenheter.
Antal låntagare,
hvilka åsamkat
låneförmedlaren
förlust
Antal inom
lagstadgad tid
icke till fullo
uttagna lån
Antal lån, som
blifvit full-  ständigt inbe-  talda utan att
lägenheten
försålts
Antal lån,
å hvilka afbe-  talning gjorts
utöfver lag-  stadgad
amortering
Antal lån,
som blifvit full-  ständigt in-  betalda för er-  hållande af
nytt större lån
Antal fall,
i hvilka lånet
förverkats
antal
°/o af
hela
antalet
°/o af
antal
hela
1 antalet
antal
°/o af
hela
antalet
°/o af
antal
hela
1 antalet
antal
°/o af
hela
antalet
°/o af
antal j hela
j antalet
lånerörelse:
1
0.4
20
8.2
8
3.3
1
0.4
1
1
0.4
3
1.2
—
—
6
3.1
6
3.1
1
0.5
1
0.5
3
1.5
1
0.3
18
4.9
8
2.2
2
0.5
—
—
2
0.5
2
0.4
10
2.2
7
1.6
—
- 1
—
—
6
1.3
1
0.3
—
—
4
1.1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
0.3
—
—
1
0.3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
5
0.2
54
2.4
33
1.5
5
0.2 1
2
0.1
15
0.7
lånerörelse:
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
1
7.7
—
—
—
—
'' —
—
—
—
2
15.4
_
_
3
1.2
1
0.4
6
2.4
—
—
—
—
| -
—
—
—
2
0.6
5
1.6
—
—
—
—
| -
—
5
2.6
1
0.5
—
—
—
—
—
—
] _
—
3
2.1
—
—
—
—
—
—
—
—
1 1
0.1
11
1.1
4
0.4
11
1.1
1 -
—
2
0.2
268
BEVILJADE LÅN.
Tab. 15. Uppgifter angående lägenHushållningssällskapens
låne
a)
Jordbrukslägenheter.
Hushållningssällskap
Hela
j antalet
■ belånade
| lägen-  | heter
Antal lägen-  heter, Indika
ombytt
ägare
Försålda lägenheter
Antal lägen-  heter, som
blifvit öfver-  tagna af lån-  tagarens stärb-  husdelägare
Antal lån, som
blifvit transpor-  terade på ny
ägare
Antal lån, som
fullständigt in-  betalts vid lä-  genhetens för-  säljning
antal
% af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
1 °/o af
] hela
| antalet
antal
% af
hela J
antalet
Stockholms
läns...........
83
1
1.2
j
i
1.2
Uppsala
„ ...........
141
17
12.1
11
7.8
5
3.5
1
0.7 !
Södermanlands
............
203
14
6.9
14
6.0
_
_
- 1
Östergötlands
,, ............
344
12
3.5
5
1.5
7
2.0
_''
_ j
Jönköpings
„ ............
155
3
1.9
2
1.3
i
0.6
_
_ 1
Kronobergs
„
316
O
O
0.9
3
0.9
_
_
i
Kalmar läns norra.....................
98
6
6.1
5-
5.1
i
1.0
_
Kalmar läns södra.....................
69
2
2.9
2
2.9
J Gottlands
läns............
205
5
2.4
5
2.4
Blekinge
„ .........
190
12
6.8
12
6.3
_
_
Kristianstads
„ ............
892
72
8.1
66
7.4
5
0.6
1
0.1
Malmöhus
252
26
10.3
26
10.3
_
_ ''
Hallands
„........
60
7
1.2
5
0.3
2
0.3
-
Göteborgs och Bohus ,, ............
161
1
0.6
1
0.6
_
_
_ 1
i Alfsborgs läns norra..................
144
5
3.5
2
1.4
2
1.4
1
0.7
Älfsborgs läns södra..................
330
2
0.6
2
0.6
_
Skaraborgs
läns..........
298
2
0.7
2
0.7
_
Värmlands
,, ..........
309
12
3.9
8
2.6
4
1.3
Örebro
„ .
130
4
3.1
2
1.5
2
1.5
Västmanlands
.......
205
15
7.3
13
6.3
2
1.0
Kopparbergs
„ .......
61
—
—
_
_
_
Gäfleborgs
,, .....
206
3
1.5
2
1.0
i
0.5
Västernorrlands
„ ........
185
—
_
_
Jämtlands
„ ......
305
5
1.6
5 i
1.6
Västerbottens
„
..........
111
2
1.8
2 1
1.8
Norrbottens
........
456
15
3.3
14 |
3.1
—
_
1
0.2 ;
Samtliga
5,909 |
246 !
4.2 1
209
3.5
33
0.6 |
4
0.1
BEVILJADE LÅN.
269
heter, som öfvermått till ny ägare.
rörelse, åren 1905—1911.
b) Bostadslägenheter.
Hushållningssällskap
Stockholms
läns............
Uppsala
j, ............
Södermanlands
„ ............
Östergötlands
„ ............
Jönköpings
„ ............
Kronobergs
„ ...........
Kalmar läns norra.....................
Kalmar läns södra.....................
Gottlands
läns............
Blekinge
„ ............
Kristianstads
„ ............
Malmöhus
„ ............
Hallands
„
............
Göteborgs och Bohus „ ............
Älfsborgs läns norra..................
Alfsborgs läns södra.................
Skaraborgs
läns............
Värmlands
„ ............
Örebro
„ .._..........
Västmanlands
„ ............
Kopparbergs
„ ............
Gäfleborgs
„ ............
Västernorrlands
„ ............
Jämtlands
„ ............
Västerbottens
„ ............
Norrbottens
„ ...........
Samtliga
i
Försålda lägenheter
Antal
lagen-
Hela
antalet
belånade
lägen-
heter
Antal lägen-  heter, hvilka !
ombytt
ägare
Antal lån, som
blindt transpor-  terade på ny
ägare
Antal lån, som
fullständigt in-  betalts vid lä-  genhetens för-  säljning
heter, som
blifvit öfver-  tagna af lån-  tagarens stärb-  husdel ägare
|
% af
1
°/o af i
°/o af
°/o af
antal
hela
antalet
antal
hela I
antalet
antal
hela
antalet
antal
hela
antaleti
i
55
1
1.8
1
1.8
_|
_
_
71
7 i
9.9
4
5.6
i:
1.4
2
2.3
189
18
9.5
16
8.5
2
1.1
—
—
125
6
4.8
1
O.s
3
2.4
2
1.6
122
12
9.S
9
7.4
3
2.4
—
—
70
4
5.7
2
2.9
2
2.9
—
—
59
1
1.7
i
1.7
—
—
—
142
11
7.7
7
4.9
4
2.s
—
— 1
38
5.3
2
5.3
—
—
—
—
50
1
2.0
i
2.0
—
—
—
—
148
11
7.4
10
6.8
1
0.7
—
— ;
53
4
7.5
3
5.6
—
—
i
1.9
42
1
2.4
1
2.4
—
—
—
_ |
924
—
—
—
—
—
—
19
2
10.5
1
5.3
1
5.3
—
-
94
2
2.1
2
2.1
—
—
—
41
—
—
—
—
—
—
—
90
5
5.6
—
—
5
5.6
—
—
60
3
5.o
3
5.0
—
—
—
—
31
1
3.2
—
—
i
3.2
—
—
136
1
0.7
—
—
i
0.7
—
—
100
7
7.0
6
6.0
i
1.0
—
—
66
i
1.5
1
1.5
—
—
—
1 - !
57
—
—
—
—
—
—
—
35
i
2.9
1
2.9
—
—
—
154
7
4.0
7
4.5
—
—
—
| _
2,271
1
109
4.8
79
3.5
25
1.1
1 5
| 0.2
270
BEVILJADE LÅN.
Tab. 15 (forts.). Uppgifter angående
Bolags och föreningars låne
-
a) Jordbrukslägenheter.
II
Antal lägen-  heter, hvilka
ombytt
ägare
Försålda lägenheter
Antal lägen-  heter, som
blifvit öfver,
tagna af lån-  tagarens stärb-  husdelägare
Låneförmedlare
|
Hela
antalet
belånade
lägen.
heter
Antal lån, som
blifvit transpor-  terade på ny
ägare
Antal lån, som
fullständigt
inbetalts vid
lägenhetens
försäljning
antal
“/o af
hela
antalet
antal
o/o af
hela
antalet
antal
°/0 af
hela
antalet
antal
»/o af
hela
antalet
Aktiebolaget Hem på landet ......
61
12
19.7
10
16.4
2
3.3
Egnahems låneftirmedlingsförening
146
2
1.4
2
1.4
_
Gottlands läns egnahemsförening
29
2
6.9
2
6.9
_
_
Malmöhus läns egnahemsförening
71
8
11.8
4
.5.6
4
5.6
Ofriga bolag och föreningar ......
21
—
-
—
—
_
—
_
_
Samtlig;!
328
24
7.3 ;
18
5.5
6
1.8
—
1
BEVILJADE LÅN.
271
lägenheter, som öfvergått till ny ägare.
rörelse, åren 1905—1911.
b) Bostadslägenheter.
\
L å n e f ö r in e d 1 ar e
Hela
antalet
belånade
lägen-
heter
Antal lägen-  heter, hvilka
ombytt
ägare
Försålda lägenheter
Antal lägen-  heter, som
blifvit öfver-  tagna af lån-  tagarens stärb-  husdelfigare
Antal lån, som
blifvit transpor-  terade på ny
ägare
Antal lån, som
fullständigt
inbetalts vid
lägenhetens
försäljning
antal
%> af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
% af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
j Huskvarna egnahemsförening ......
95
7
7.4
5
5.3
1
l.l
1
1.1
[Föreningen Egna hem Hagaby ...
87
21
24.1
20
23.0
1
1.1
—
—
! Aktiebolaget Rickomberga egna hem
14
3
21.4
2
14.3
1
7.1
—
—
,,
Egnahemslån .........
47
8
17.0
8
17.0
—
—
—
—
Föreningen Hem och Jord .........
81
5
6.2
5
6.2
—
■ —
—
—
1 Egnahems låneförmedlingsförening
115
i
8.7
i
8. T
—
—
—
—
| Bergslagets bostadsaktiebolag......
231
8
3.5
5
2.2
3
1.3
—
—
1 Källtorps egnahemsförening ......
19
1
5.3
i
5.3
—
—
—
—
j Malmöhus läns egnahemsförening
49
2
4.0
i
2.0
1
2.0
—
—
1 Kristianstads egnahemsförening ...
50
1
2.0
i
2.0
—
—
—
—
Hedentorps egnahemsförening.....
25
1
4.0
i
4.0
—
—
—
—
Tidaholms egnahemsförening .....
17
1
5.9
i
5.9
—
—
—
—
Aktiebolaget Månsbo egna hem...
3
1
33.3
i
33.3
—
—
—
—
Öfriga bolag och föreningar ......
179
—
—
—
—
—
—
—
—
Samtliga
1,012
60
5.9
52
5.1
7
0.7
il 1
0.1
272
BEVILJADE LAN.
Tab. 15 (forts.). Uppgifter angående
Sammandrag för hela
a) Jordbrukslägenheter.
År
Hela
antalet
belånade
lägen-
heter
Antal lägen-  heter, Indika
ombytt
ägare
Försålda lägenheter
Antal lägen-  heter, som
blifvit öfver-  tagna af lån-  tagarens stärb-  husdelägare
Antal lån, som
blifvit transpor-  terade på ny
ägare
Antal lån, som
fullständigt
inbetalts vid
lägenhetens
försäljning
antal
j % af
| hela
antalet
antal
% af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
Hushållningssällskapens lånerörelses
1905
664
68
10.2
55
8.3
12
l.S
1
0.2
1906
441
38
8.6
33
7.5
4
0.9
1
0.2
1907
645
39
6.0
30
4.7
8
1.2
1
0.2
1908
900
48
5.3
42
4.7
6
0.7
_
_
1909
987
37
3.7
35
3.5
1
0.1
1
0.1
1910
1,236
13
1.1
11
0.9
o
0.2
1911
1,036
3
0.3
3
0.3
—
—
—
_
Samtliga
5,909
246
4.2
209
3.5
33
0.6
4
0.1
Bolags och föreningars lånerörelse:
1905
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1906
—
—
—
_
—
—
—
—
1907
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1908
56
8
14.3
6
10.7
2
3.6
—
—
1909
136
16
11.8
12
8.8
4
3.0
—
—
1910
76
—
—
—
1
—
—
—
1911
60
-
—
—
_
—
—
—
Samtliga
328
24
7.3
18
5.5 j
6
1.8 |
BEVILJADE LAN.
273
lägenheter, som öfvergått till ny ägare.
riket, åren 1905—1911.
b) Bostadslägenheter.
År
Hela
antalet
belånade
lägen-
heter
| Antal lägen-  i heter, hvilka
ombytt
ägare
Försålda lägenheter
Antal lägen-  heter, som
blifvit öfver-  tagna af lån-  tagarens stärb-  husdelägare
! Antal lån, som
| blifvit transpor-  terade på ny
ägare
Antal lån, som
fullständigt
inbetalts vid
lägenhetens
försäljning
antal
°/o af
hela
antalet
| anta
°/o af
hela
antalet
antal
»/» af
hela
antalet
antal
°/o af
hela
antalet
Hushållningssällskapens lånerörelse:
1905
245
25
10.2
21
8.6
2
0.8
2
0.8
1906
196
13
6.6
10
5.1
3
] .0
—
—
1907
366
27
7.4
21
5.7
6
1.6
—
—
1908
446
30
6.7
15
3.4
13
2.9
2
0.4
1809
365
9
2.5
8
2.2
1
0.3
—
—
1910
346
3
0.9
2
0.6
—
—
i
0.3
1911
307 |
2
0.7
2
0.7
—
—
—
—
Samtliga
2,271 |
109
4.8
79
3.5
25
1.1
5
0.2
Bolags och föreningars lånerörelse:
1905
48
13
27.1
13
27.1
—
—
—
—
1906
13
3
23.1
2
15.4
1
7.7
—
—
1907
52
3
5.8
i
1.9
1
1.9
1
1.9
1908
250
14
5.6
14
5.6
—
—
—
—
1909
314
21
6.7
17
5.4
4
1.3
—
—
1910
195
6
3.1
5
2.6
1
0.5
—
—
1911
140
—
—
—
—
—
—
—
—
Samtliga
1,012 1
60
5.9 1
52
0.1
7
0.7
1
0.1
35
274
AFSLAGNA LÅN.
Tab. 16. De låne
Hushållningssällskapens
låne
-
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lånesökande
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarbetare
i allmänhet
antal
°/o |! antal
%> ii antal
°/o
antal
%
1
Stockholms
läns
.
2
Uppsala
it
23
23
2
8.7
2
8.7
3
13.0
5
21.7
3
Södermanlands
„
68
68
11
16.2
i
1.5
5
7.4
13
19.1
4
Östergötlands
it
104
104
4
3.8
13
12.5
12
11.5
23
22.1
5
Jönköpings
)»
32
32
—
—
—
—
—
—
9
28.2
6
Kronobergs
tf
51
49
1
2.0
—
—
2
4.1
20
40.8
7
Kalmar läns norra
5
5
1
20.0
—
—
—
—
—
-
8
Kalmar läns södra
9
Gottlands
läns
19
19
1
5.3
2
10.5
—
—
10
52.6
10
Blekinge
it
51
51
—
—
2
3.9
2
3.9
31
60.8
11
Kristianstads
5»
140
140
44
31.4
2
1.4
6
4.3
33
23.6
12
Malmöhus
it
8
13
Hallands
it
13
13
5
38.4
—
—
1
7.7
4
30.s
14
Göteborgs och Bohus
it
15
Alfsborgs läns norra
37
16
Älfsborgs läns södra
71
69
16
23.2
4
5.8
9
13.1
2
2.9
17
Skaraborgs
läns
69
66
9
13.6
3
4.6
—
—
28
42.5
18
Värmlands
80
so
20
25.0
1
1.3
6
7.5
2
2.5
19
Örebro
89
89
6
6.8
-
—
6
6.8
25
28.1
20
Västmanlands
5*
41
41
9
22.0
—
—
l
2.4
10
39.0
21
Kopparbergs
it
44
42
3
7.1
1
2.4
—
—
10
23.8
22
Gäfleborgs
it
88
88
9
10.3
—
—
—
—
31
35.2
23
Västern orrlands
it
58
52
4
7.7
—
—
8
15.4
30
57.7
24
Jämtlands
it
138
138
31
22.5
—
—
31
22.5
49
35.5
25
Västerbottens
11
26
Norrbottens
„
122
122
25
20.5
2
1.6
—
—
19
15.6
27
Samtliga
1,351
1,291
201
15.61! 33
2.6
92
7.1
360
27.9
AFSLAGNA LÅN.
275
sökandes yrke.
rörelse: A) åren 1905—1909.
lägenheter.
Andra jord-  bruksarbetare
med speciell
sysselsättning
Soldater
och
båtsmän
i Gruf- och
fabriks-  arbetare
Handt-  j verkaro
j
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse ''
personer
Kvinnor
antal
7»
antal
°/o
antal
°/o
antal
7»
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
4
17.5
3
13.0
3
13-o
1
4.4
1
2
3
4.4
6
8.8
8
11.7
7
10.8
4
5.9
1
1.5
8
11.7
1
1.5
3
i
1.0
14
13.5
5
4.8
21
20.2
1
1.0
1
1.0
3
2.9
6
5.7
4
—
—
9
28.2
i
3.1
5
15.6
2
6.2
5
15.6
—
—
1
3.1
5
2
4.1
12
24.5
2
4.1
4
8.2
3
6.2
1
2.0
1
2.0
1
2.0
6
1
20. o
1
20.o
—
—
—
—
—
—
—
—
2
40. o
—
—
7
1
5.3
1
5.8
—
_
2
10.5
2
10.5
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
3
5.9
3
5.9
7
13.7
—
—
—
—
3
5.9
10
1
0.7
3
2.1
14
10.o
18
12.9
7
5.o
2
1.4
4
2.9
6
4.3
11
«
•
12
—
—
—
—
—
1
7.7
2
15.4
—
—
—
-
—
—■
13
.
•
14
.
•
•
15
—
—
6
8.7
11
15.9
12
17.4
3
4.4
i
1.4
4
5.S
1
1.4
16
_
—
12
18.2
2
3.0
8
12.1
2
3.0
—
—
—
—
2
3.0
17
—
—
5
6.1
6
7.5
17
21.2
19
23.8
3
3.8
—
—
1
1.3
18
5
5.6
2
2.2
13
14.6
19
21.4
9
10.1
1
1.1
2
2.2
1
1.1
19
—
—
3
7.4
1
2.4
6
14.6
—
—
—
—
2
4.9
3
7.3
20
—
—
1
2.4
3
7.1
3
7.1
17
40.6
4
9.5
—
—
—
—
21
_
—
1
1.1
10
11.4
6
6.8
22
25.0
1
1.1
7
8.0
1
1.1
22
i
1.9
—
—
—
—
6
11.6
i
1.9
1
1.9
1
1.9
—
—
23
—
—
4
2.9
—
—
14
10.1
2
1.5
2
1.4
1
0.7
4
2.9
24
•
25
—
—
—
—
9
7.4
10
8.2
50
41.0
2
1.6
4
3.3
1
0.8
26
19
1.4 II SO
6.2
91
7.0 II 165
12.8 i 153
11.9 II 26
2.0 II 39
3.0 II 32
2.5
27
276
AFSLAGNA LAN,
Tab. 16 (forts.). De låne
Hushållningssällskapens
låne
-
a) Jordbruks
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lånesökande
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarbetare !
i allmänhet
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
1
Stockholms
läns
18
18
_
_
_
i
5.6
7
38.9
2
Uppsala
„
26
26
5
19.2
—
—
—
—
10
38.5
3
Södermanlands
„
6
6
2
33.3
—
—
i
16.7
—
—
4
Östergötlands
.,
36
36
i
2.8
4
ll.i
2
5.6
9
24.9
5
Jönköpings
„
8
8
—
—
2
25.0
—
—
3
37.5
6
Kronobergs
„
26
26
2
7.7
—
—
1
3.s
12
46.2
7
Kalmar läns norra ......
7
7
i
14.3
—
—
1
14.3
2
28.5
8
Kalmar läns södra ......
9
Gottlands
läns
10
9
3
33.2
i
11.2
—
-
3
33.2
10
Blekinge
„
46
45
—
—
i
2.2
6
13.4
23
51.1
11
Kristianstads
„
67
67
10
14.9
3
4.4
5
7.5
25
37.3
12
Malmöhus
„
12
13
Hallands
„
17
17
2
11.8
—
—
—
—
4
23.5
14
Göteborgs och Bohus „
•
15
Alfsborgs läns norra......
19
16
Älfsborgs läns södra......
23
23
7
30.3
—
—
1
4.4
3
13.0
17
Skaraborgs
„
35
35
17
48.6
4
11.4
2
5.7
2
5.7
00
r-H
Värmlands
„
37
37
10
27.1
—
—
6
16.2
1
2.7
19
Örebro
„
16
16
2
12.5
—
—
1
6.2
6
37.6
20
Västmanlands
„
13
13
i
7.7
1
7.7
2
15.4
4
30.7
21
Kopparbergs
„
7
7
i
14.3
—
—
—
—
1
14.3
22
Gäfleborgs
„
45
45
2
4.4
—
—
2
4.4
17
37.8
23
Västernorrlands
„
25
24
1
4.2
—
—
2
8.3
9
37.5
24
Jämtlands
„
126
126
23
18.2
2
1.6
22
17.5
40
31.7
25
Västerbottens
„
12
12
3
24.9
—
—
—
—
5
41.6
26
Norrbottens
„
42
42
4
9.5
—
—
—
—
8
19.o
27
Samtliga
679
645
97
15.0
18
2.81
55
8.5
194
30.1
AFSLAGNA LÅN,
277
»ökändes yrke.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
Andra jord-  bruksarbetare
med speciell
sysselsättning
Soldater
och
båtsmän
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal ! °/o
antal
7»
antal
7»
antal
7»
antal
7»
_
i
5.5
_
2
ll.i
7
38.9
1
1
3.9
—
—
—
—
5
19.2
3
11.5
—
—
2
7.7
—
—
2
—
—
—
—
i
16.7
—
—
2
33.3
—
—
—
—
—
—
3
—
—
2
5.6
2
5.6
3
8.8
9
24.9
1
2.8
2
5.6
1
2.8
4
1
12.5
i
12.5
—
—
1
12.5
—
—
—
—
—
—
—
—
5
1
3.8
2
7.7
2
7.7
3
11.6
—
—
—
—
2
7.7
i
3.8
6
-
—
—
-
1
14.8
2
28. c
7
8
—
—
—
1
11.2
—
—
1
11.2
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
5
ll.i
10
22.2
—
—
—
—
—
—
10
—
—
i
1.5
5
7.5
5
7.5
6
9.0
1
1.5
2
3.0
4
5.9
11
•
•
12
3
17.c
i
5.9
—
—
6
35.s
—
—
—
—
1
5.9
—
—
13
•
.
14
•
•
15
—
—
i
4.4
3
13.0
4
17.8
1
4.4
1
4.4
1
4.4
1
4.4
16
—
—
—
—
2
5.7
2
5.7
6
17.2
—
—
—
—
—
—
17
1
2.7
—
—
6
16.2
4
10.8
6
16.2
—
—
2
5.4
1
2.7
18
—
—
—
—
2
12.5
3
18.8
1
6.2
—
—
i
6.2
—
—
19
—
—
—
—
—
—
2
15.4
—
—
1
7.7
i
7.7
1
7.7
20
—
—
—
—
1
14.8
—
—
3
42.8
—
—
i
14.3
—
—
21
1
2.2
i
2.2
4
8.9
2
4.4
7
15.0
—
—
3
6.7
6
13.4
22
—
—
—
—
7
29.2
—
—
—
—
2
8.3
1
4.2
2
8.3
23
—
—
2
1.6
5
4.0
11
8.7
11
8.7
1
0.8
3
2.4
6
4.8
24
—
—
1
8.4
—
—
—
—
1
8.4
1
8.4
—
—
1
8.4
25
—
—
1
2.4
13
31.o
4
9.5
9
21.4
1
2.4
2
4.8
—
—
26
8
1.3
13
2.0
66
8.7
62
9.6
78
12.1
16
2.5
24
3.7
24
3.7
27
278
AFSLAGNA LÅN.
Tab. 16 (forts.). De låne
Hushållningssällskapens
låne
-
b) Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lånesökande
Där af
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare j
Andra jord-  bruksarbetare
i allmänhet
antal |
7» 1
antal
O/o !
antal |
7»
antal
°/o
1
Stockholms
läns
2
Uppsala
11
17
17
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Södermanlands
11
82
82
—
—
—
—
—
—
i
1.2
4
Östergötlands
11
70
70
—
—
3
4.3
—
—
2
2.9
5
Jönköpings
11
20
20
6
Kronobergs
11
37
36
—
—
—
—
—
—
2
5.6
7
Kalmar läns norra
2
2
8
Kalmar läns södra
9
Gottlands
läns
3
3
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
11
12
12
1
8.3
—
—
—
—
2
16.7
11
Kristianstads
11
32
32
—
—
—
-
—
—
4
12.4
12
Malmöhus
11
9
13
Hallands
11
12
12
1
8.3
—
—
—
—
1
8.3
14
Göteborgs och Bohus
11
15
Älfsborgs läns norra
9
•
16
Älfsborgs läns södra
20
20
—
—
2
lO.o
—
—
1
5.o
17
Skaraborgs
läns
3
3
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Värmlands
11
21
21
—
—
—
—
1
4.8
—
—
19
Örebro
11
57
57
—
—
i
1.8
4
7.0
8
13.8
20
V ästmanlands
11
15
15
—
—
—
—
—
—
2
13.3
21
Kopparbergs
11
54
54
—
—
—
—
—
—
1
1.9
22
Gäfleborgs
11
94
94
—
—
i
1.1
—
—
6
6.4
23
V ästernorrlands
11
1
1
—
—
—
—
—
—
1
100.0
24
Jämtlands
11
26
26
1
3.8
—
—
1
3.8
7
27.0
25
Västerbottens
11
•
26
Norrbottens
11
26
26
1
3.8
—
—
—
—
1
3.8
27
Samtliga
622
603
4
0.7
7
1.2
! e
1.0
30
6.5
AFSLAGNA LÅN.
279
sökandes yrke.
rörelse: A) åren 1905—190!).
lägenheter.
Andra jord-  bruksarbetare
med speciell
sysselsättning
Soldater
och
båtsmän
Graf- och j
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof- j
arbetare
Lägre |
tjänstemän i
1
Diverse
personer
Kvinnor
antal
7"
antal
o/o
antal
°/o 1
antal
o/o 1
antal
°/o
antal
°''o 1
antal
»/o
antal
7°
i
5.9
3
17.6
9
53.0
3
17.6
1
5.9
1
2
i -
—
—
—
47
57.3
15
18.3
11
13.4
3
3.7
3
3.7
2
2.4
3
2
2.9
3
4.3
21
30. o
23
32. s
6
8.5
-
—
7
lO.o
3
4.3
4
—
—
1
5.0
2
lO.o
11
55.0
4
20. o
1
5.0
1
5.0
—
—
5
—
—
2
5.6
6
16.0
11
30.5
9
25.o
2
5.6
3
8.3
1
2.8
6
i
50. o
—
—
1
50. o
7
8
—
—
—
—
1
33.3
1
33.3
—
—
1
33.4
—
—
—
—
9
i
8.3
—
—
3
25.0
1
8.3
4
33.4
—
-
—
—
—
—
10
—
—
—
—
10
31.3
7
21.9
5
15.6
1
3.1
2
6.3
3
9.4
11
.
•
12
—
—
—
—
1
8.3
4
33.4
3
25.0
2
16.7
—
—
—
—
13
14
15
—
■ —
—
—
5
25.0
3
15.0
2
10.o
2
lO.o
i
5.0
4
20.0
16
—
—
—
—
—
—
2
66.7
—
—
—
—
i
33.3
—
—
17
i
4.s
—
—
6
28.3
8
38.1
3
14.3
—
—
—
—
2
9.5
18
i
1.8
i
1.8
23
40.4
11
19.3
3
5.3
3
5.3
2
3.5
—
—
19
i
6.7
—
—
2
13.3
7
46.0
1
6.7
—
—
i
6.7
1
6.7
20
i
1.9
—
—
22
40.7
16
29.6
10
18.5
2
3.7
i
1.9
1
1.9
21
i
1.1
—
—
27
28.7
14
14.9
31
33.0
5
5.3
7
7.4
2
2.1
22
23
—
—
—
—
—
—
7
27.o
3
11.5
2
7.7
2
7.7
3
11.5
24
.
•
•
25
—
—
—
—
6
23.1
3
11.6
10
38.5
1
3.8
3
11.6
1
3.8
26
9
1.5
8
1.3
186
30.8
! 153
25.4
t 108
17.9 II 25
1 4-1
1 34
5.6
1 24
4.0
27
280
AFSLAGNA LAN.
Tab. 16 (forts.). De låne
Hushållningssällskapens
låne
b)
Bostads
-
Hushållningssällskap
Hela
antalet
lånesökande
Där af
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torpare
Andra jord-  bruksarbetare
i allmänhet
antal
7-
antal
°/o
antal
°/o
antal
°/o
1
Stockholms
läns
5
5
2
Uppsala
11
15
15
—
—
—
—
—
—
1
6.7
3
Södermanlands
11
2
2
4
Östergötlands
11
34
34
—
—
—
—
—
—
3
8.8
5
Jönköpings
11
2
2
6
Kronobergs
11
10
10
7
Kalmar läns norra
3
3
—
—
—
—
—
_
1
33.4
8
Kalmar läns södra
9
Gottlands
läns
—
—
—
—
—
—
—
_
_
10
Blekinge
11
11
11
11
Kristianstads
11
30
30
—
—
—
—
—
—
3
10. o
12
Malmöhus
11
3
13
Hallands
11
7
7
—
—
—
_
_
—
_
_
14
Göteborgs och Bohus „
.
15
Älfsborgs läns norra......
3
.
16
Älfsborgs läns södra......
19
19
—
—
—
—
—
—
_
_
17
Skaraborgs
läns
5
5
18
Värmlands
11
46
46
—
—
1
2.2
2
4.3
1
2.2
19
Örebro
11
13
13
—
—
—
—
—
—
1
7.7
20
Västmanlands
11
7
7
21
Kopparbergs
11
9
9
—
—
—
—
—
—
2
22.3
22
Gäfleborgs
11
26
26
—
—
—
—
—
—
3
11.5
23
V ästernorrlands
11
9
9
1
li.i
—
—
—
—
8
88.9
24
Jämtlands
11
39
39
—
—
—
—
—
—
14
35.9
25
Västerbottens
11
3
3
—
—
• -
—
—
—
1
33.3
26
Norrbottens
11
4
4
27
Samtliga
305
29»
1
0.3
1
0.3
2
0.7
38
12.7
AFSLAGNA LÅN,
281
sökandes yrke.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
Andra jord-  bruksarbetare
med speciell
sysselsättning
Soldater
och.
båtsman
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän
Diverse
personer
Kvinnor
1
:
antal
%
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
o/o
antal
7»
antal
7»
antal
7*
3
60. o
_
i
20. o
i
20. o
i
—
—
—
—
4
26.7
7
46.6
1
6.7
—
—
2
13.3
—
—
2
—
—
—
—
—
—
1
50. o
—
—
—
—
1
50. o
—
—
3
—
—
2
5.9
7
20.6
16
47.1
4
11.8
1
2.9
1
2.9
—
—
4
—
—
—
—
—
—
1
50. o
1
50. o
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
5
50. o
2
20. o
2
20.0
--
—
1
lO.o
—
—
6
—
—
—
—
—
—
1
33.3
1
33.3
—
—
—
—
—
--
7
8
9!
2
18.2
—
—
i
9.1
2
18.2
4
36.3
1
9.1
1
9.1
—
—
101
—
—
—
—
i
3.3
14
46.6
4
13.4
3
10.o
1
3.3
4
13.4
11
.
•
12
—
—
—
—
i
14.3
1
14.3
3
42.8
—
—
—
—
2
28.6
13
•
14
15
—
—
—
—
ii
57.9
3
15.8
—
—
—
—
4
21.0
1
5.3
16
—
—
—
—
i
20. o
4
80. o
17
1
2.2
—
—
18
39.1
14
30.4
5
10.9
1
2.2
2
4.3
1
2.2
18
—
—
—
—
5
38.4
1
7.7
2
15.4
2
15.4
1
7.7
1
7.7
19
—
—
—
—
2
28.0
4
57.1
—
—
1
14.3
—
—
—
—
20
—
—
—
—
1
ll.l
—
—
3
33.3
—
—
3
33.3
—
-
21
—
—
—
7
26.9
5
19.2
4
15.4
5
19.2
1
3.9
1
3.9
22
_
_
_
_
1
2.6
14
35.9
3
7.7
—
—
1
2.6
6
15.3
24
—
—
—
—
—
—
1
33.3
1
33.4
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
2
50. o
—
—
—
—
1
25.0
—
-
1
25.0
26
8
1.0
2
0.7
| 67
22.4
| 94
31.5
38
12.7
15
5.0
20
6.7
18
6.0
27
36
282
AFSLAGNA LÅN.
Tab. 16 (forte.). De lålie
-
Bolags och föreningars låne
-
Låneförmedlare
Hela
antalet 1
låne-  sökande
Däraf
finnas
uppgifter
angående
Hemmans-  ägare m. fl.
Statare
Torp
are
Andra jord-  bruksarbetare
i allmänhet
antal
7»
antal
°/o
antal
0/0
antal
7*
a) Jordbruks-
Aktiebolaget Hem på landet .........
6
6
-
-
-
—
1
16-3
1
16-7
Egnahems låneförmedlingsförening .
34
34
2
5-9
—
—
—
—
21
61-7
Samtliga
40
40
2
5-0
-
1
2-5
22
55-0
b) Bostads-
Föreningen Hem och Jord ............
1
1
-
-
-
—
—
-
-
Egnahems låneförmedlingsförening .
43
43
-
-
-
-
-
3
ro
Kristianstads egnahemsförening......
3
3
Aktiebolaget Månsbo egna hem.....
8
8
Bergslagets bostadsaktiebolag ......
10
10
—
—
—
—
_
—
—
—
Samtliga
05
65
—
—
—
—
—
3
4-6
AFSLAGNA LÅN.
283
sökandes yrke.
rörelse, åren 1905—1911.
Andra jord-  bruksarbetare ;
med speciell
sysselsättning
Soldater
och
båtsmän
Graf- och
fabriks-  arbetare
Handt-
verkare
Grof-
arbetare
Lägre
tjänstemän i
Diverse
personer !
Kvinnor
antal
7» S
antal
7»
antal 1
% 1
antal
°/o
1
antal |
o/o i
antal
o/o
antal
o/o 1
antal
o/o
lägenheter.
—
—
—
—
-
-
1
16-7
2
33-s
-
-
1
16-7
-
-
l
2-o
_
_
4
11-8
2
5-9
2
5-9
_
—
-
-
2
5-9
1 1
2-5
-
4
io-o
3
7-5
4
10-0 1
-
-
1
2-5
2
50
lägenheter.
—
—
—
—
—
-
-
-
1
100-o
-
-
—
-
-
-
—
—
2
4-6
15
34-»
8
18-6
6
14-o
5
11*6
3
7-o
1
2-3
—
—
—
—
—
—
-
1
33-3
-
-
2
66-7
-
-
—
—
—
3
37-5
-
-
3
37*5
-
-
2
25-o
-
-
_
_
_
6
60-o
1
lOo
1
10-o
—
-
2
20-o
-
-
_
—
2
3-1
24
369
9
138
12
18-5
5
7-7
9
13-8
1 1
1-6
284
AFSLAGNA LÅN.
Tab. 17. S
Hushållningssällskapens
a) Jor
W
it k
P p
«S. ®
Sökanden
CD i-t»
Personliga
Sökanden
Sökanden
för
gammal
Svag
är i för
goda
Sökanden
äger redan
Hushållningssällskap
0 P
ce Ct-  CS so
Ef ®
P Cf
0 P
g a
tg. §
P d
£■>5
skaper
för
ung
ekonomi
ekonomiska
omständig-
heter
förut
lägenheten
er? t*»
p
® >3
antal
i 7
antal
1 7
antal
1 7„
antal
0/
10
antal
°
antal
7
1
Stockholms
län
•
*
2
Uppsala
It
23
23
1
4.3
—
—
1
4.3
i
4.3
3
13.0
-
3
Södermanlands
11
68
68
3
4.4
1
1.5
2
2.9
i
1.5
4
5.9
12
17.6
4
Östergötlands
it
103
103
10
9.7
—
—
4
3.9
41
39.8
1
1.0
—
—
5
Jönköpings
32
32
1
3.1
—
—
1
3.1
—
—
1
3.1
20
62.5
6
Kronobergs
it
51
51
3
5.9
2
3.9
3
5.9
—
—
1
1.9
15
29.4
7
Kalmar läns norra
5
5
—
—
—
_
—
—
—
—
1
20. o
—
8
Kalmar läns södra
*
.
9
Gottlands
1
19
19
2
10.5
—
—
2
10.5
1
5.2
2
10.5
3
15.8
10
Blekinge
Jl
51
51
—
—
1
2.0
—
-
19
37.2
—
—
1
2.0
11
Kristianstads
It
140
140
6
4.3
—
—
9
6.4
—
—
5
3.6
32
22.9
12
Malmöhus
tf
8
8
—
—
—
—
1
12.5
1
12.5
—
—
—
—
13
Hallands
tf
13
13
—
1
7.7
14
Göteborgs och Bohus
tf
.
15
Alfsborgs läns norra
37
37
1
2.7
—
—
1
2.7
9
24.4
4
10.S
7
18.9
16
Alfsborgs läns södra
71
71
3
4.2
—
_
4
5.6
—
—
2
2.8
7
9.9
17
Skaraborgs
69
69
6
8.7
1
1.5
2
2.9
5
7.2
9
13.0
20
29.0
18
Värmlands
it
80
80
1
1.3
—
—
13
16.2
i
1.3
—
—
50
62.5
19
Örebro
89
89
2
2.3
1
1.1
3
3.4
2
2.3
23
25.8
22
24.7
20
Västmanlands
it
41
41
1
2.4
1
2.4
5
12.2
—
—
2
4.9
23
56.1
21
Kopparbergs
it
44
44
1
2.3
—
—
—
—
—
—
—
—
11
25.0
22
Gäfleborgs
ii
88
88
2
2.3
3
3.4
1
1.1
2
2.3
—
—
13
14.8
23
V ästernorrlands
11
58
58
—
—
—
_
2
3.5
—
—
1
1.7
—
—
24
Jämtlands
it
138
136
3
2.2
6
4.4
6
4.4
17
12.5
6
4.4
19
14.0
25
Västerbottens
it
.
26
Norrbottens
It
122
122
3
2.5
—
—
2
1.6
4
3.3
8
6.6
6
4.9
27
Samtlig
1,350
1,348
49
3.6
16
1.2
62
4.6
104
7.7
73
5.4
262
19.4
AFSLAGNA LÅN.
285
för afslag.
rörelse: A) åren liK)5—1901).
lägenheter.
Lägenheten
utgöres af
äldre sjelf-  ständig
fastighet,
som redan
är eget hem
Lägenheten
är redan
förut fullt
bebyggd
För högt
värde å
lägenheten
För högt
pris å
lägenheten
Lägenheten
belägen
å stads om-  råde
Lägenheten
belägen i
eller invid
tätare
bebyggdt
samhälle
Lägenheten
olämplig
till eget
hem
Otillräck-  liga låne-  medel
Andra
orsaker
antal
0/
/o
antal
7»
antal
%
antal
0/
/ n
antal
0/
/O
antal
0/
lo
antal
°/
/O
antal 1
0/
lo
antal
%
3
13.0
8
34.9
.
6
26.2
1
2
15
22.1
—
—
11
16.2
13
19.1
i
1.5
—
—
2
2.9
—
—
3
4.4
3
33
32.0
—
—
5
4.8
1
1.0
—
—
—
—
3
2.9
—
—
5
4.9
4
1
3.1
—
—
7
21.9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3.2
5
13
25.5
—
—
1
2.0
1
2.0
—
—
—
—
9
17.6
—
—
3
5.9
6
—
—
—
—
2
40. o
2
40. o
7
—
_
_
1
5.3
_
_
i
5.3
_
_
1
5.3
—
—
6
31.6
9
5
9.8
—
-
—
—
6
11.8
—
—
—
—
2
3.9
—
—
17
33.3
10
29
20.7
—
—
9
6.4
28
20. o
—
—
1
0.7
ii
7.9
—
—
10
7.1
11
—
—
1
12.5
5
62.5
-
12
—
—
5
38.4
1
7.7
—
—
i
7.7
—
—
—
—
—
—
5
38.5
13
.
•
•
14
—
—
—
—
2
5.4
8
21.6
—
—
—
—
i
2.7
—
—
4
10.8
15
29
40.9
—
_
1
1.4
3
4.2
—
—
—
—
2
2.8
—
—
20
28.2
16
15
21.7
—
—
3
4.4
—
—
—
—
1
1.5
—
—
—
—
7
10.1
17
—
—
—
1
1.8
—
—
—
—
—
—
3
3.7
—
—
11
13.7
18
—
—
—
—
—
4
4.5
—
—
10
11.2
4
4.5
—
—
18
20.2
19
3
7.4
—
1
2.4
1
2.4
—
—
—
—
3
7.4
—
—
1
2.4
20
—
—
21
47.7
4
9.2
—
—
—
—
—
—
2
4.5
—
—
5
11.3
21
3
3.4
37
42.0
7
8.0
2
2.3
2
2.3
—
-
5
5.6
—
—
n
12.5
22
17
29.3
—
—
4
6.9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
58.6
23
41
30.2
1
0.7
5
3.7
12
8.8
—
—
—
—
3
2.2
—
•—
17
12.5
24
•
25
46
37.7
—
—
1
0.8
15
12.3
—
—
—
—
21
17.2
—
—
16
13.1
26
250
1S.6
65
4.8
74
5.5
102
7.6
5
0.4
12
0.9
72
5.3
—
202
15.0
27
286
AFSLAGNA LÅN.
Tab. 17 (forts.). Sk
Hushållningssällskapens låneröre
a) J
Hushållningssällskap
Hela antalet a
slagna ansöknin
Däraf finnas up
gifter angåend
Personliga
egen-
skaper
Sökanden
för ung
Sökanden
för gammal
Svag
ekonomi
Sökanden
är i för
goda
ekonomiska
omständig-
heter
Sökanden
äger redan
förut
lägenheten
crq t»
antal
°/o
antal
1
°/o
antal
0 0
antal
o/o
antal
°/o
antal
1 °0
1
Stockholms
läns
18
18
-
2
Uppsala
ii
26
26
i
3.9
—
—
2
7.7
2
7.7
i
3.9
—
—
3
Södermanlands
ii
6
6
—
—
—
—
—
—
i
16.7
—
—
—
—
4
Östergötlands
it
36
36
—
—
—
—
2
5.6
7
19.4
i
2.s
—
—
5
Jönköpings
ti
8
7
—
—
—
—
i
14.3
—
—
—
—
3
42. s
6
Kronobergs
n
26
26
—
—
1
3.9
—
—
— ■
—
i
3.9
3
11.5
7
Kalmar läns norra
7
7
—
—
—
3
42. s
2
28.0
-
—
—
—
8
Kalmar läns södra
9
Gottlands
läns
10
10
—
—
—
—
1
lO.o
3
30. o
—
—
—
—
10
Blekinge
ii
46
46
—
-
1
2.2
3
6.5
25
54.4
3
6.3
—
—
11
Kristianstads
ii
67
67
—
—
—
—
4
6.0
4-
6.0
2
3.0
9
13.4
12
Malmöhus
ii
12
12
—
—
—
_
—
—
7
58.4
i
8.3
—
—
13
Hallands
ti
16
16
—
—
—
—
—
—
—
—
i
6.3
1
6.3
14
Göteborgs och Bohus „
15
Alfsborgs läns norra ...
19
19
—
—
—
—
—
—
13
68.4
—
—
2
10.5
16
Alfsborgs läns södra ...
23
23
4
17.4
1
4.3
—
—
1
4.3
—
-
-
—
17
Skaraborgs
läns
35
35
—
—
—
—
1
2.9
9
5.7
4
11.4
6
17.1
18
Värmlands
ti
37
37
—
—
—
—
6
16.2
—
—
—
—
17
46.o
19
Örebro
„
16
16
1
6.3
—
—
—
—
2
12.5
5
31.2
—
—
20
V ästmanlands
ii
13
13
—
—
—
—
1
7.7
1
7.7
—
—
30.7
21
Kopparbergs
7
7
1
14.3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Gäfleborgs
ti
45
45
—
—
—
—
—
—
7
15.6
—
—
2
4.4
23
V ästernorrlands
n
22
22
1
4.6
—
—
1
4.6
—
—
i
4.6
—
—
24
Jämtlands
n
126
126
4
3.2
1
O.s
1
O.s
n
8.7
6
4-.s
10
7.9
25
Västerbottens
ii
12
12
2
16.7
1
8.3
26
Norrbottens
n
42
42
i
2.4
—
—
2
4.8
7
16.7
3
7.1
--
—
27
Samtliga
675
674
15
2.2
4
0.6
28
4.2
95
14.1
29
4.3
58
8.6
AFSLAGNA LÅN.
287
för utslag.
B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
Lägenheten
utgöres af
äldre sj an-  ständig
fastighet,
som redan
är eget hem
Lägenheten
är redan
förut fullt
bebyggd
För högt
värde å
lägenheten
För högt
pris It
lägenheten
Lägenheten
belägen
å stads om-  råde
Lägenheten
belägen i
eller invid
tätare
bebyggdt
samhälle
Lägenheten
olämplig
till eget
hem
Otillräck-  liga låne-  medel
Andra
orsaker
antal
°/o
antal
7°
antal
"/''■>
antal
°/0
antal
»/»
antal
7»
antal
0/0
antal
7»
antal
»''0
i
5.6
16
S8.s
i
5.6
1
—
—
—
—
—
—
4
15.3
—
—
—
-
5
19.2
—
—
ii
42.3
2
2
33.3
—
—
—
—
3
50. o
—
—
—
—
—
—
—
~
—
3
17
47.2
—
—
3
8.3
5
13.9
—
—
—
—
i
2.8
—
—
—
—
4
2
28.0
i
14.3
5
12
46.1
—
—
—
—
1
3.9
—
—
—
—
6
23.0
—
—
2
7.7
6
—
—
—
—
—
—
1
14.3
—
—
—
—
—
—
—
—
i
14.3
7
8
__
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
lO.o
—
—
5
50. o
9
—
—
—
—
1
2.2
7
15.2
—
—
—
—
3
6.5
—
—
3
6.5
10
4
6.0
—
—
2
3.0
24
35.8
—
—
—
—
12
17.9
—
—
6
8.9
11
—
—
3
25.0
—
—
—
—
—
—
1
8.3
—
—
—
-
—
—
12
1
6.3
7
43.7
2
12.3
—
—
—
—
—
1
6.2
—
—
3
18.7
13
.
•
•
14
4
21.1
15
8
34.S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
13.1
—
—
6
26.1
16
12
34.3
—
—
1
2.9
—
—
2
5.7
—
—
—
—
—
—
7
20. o
17
—
—
—
—
2
5.4
—
—
—
—
—
—
—
—
3
8.1
9
24.3
18
1
6.3
—
—
—
—
2
12.5
—
_
—
—
2
12.5
—
—
3
18.7
19
3
23.1
—
—
—
—
3
23.1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
7.7
20
—
—
3
42.8
—
—
—
—
—
—
—
—
i
14.3
—
—
2
28.6
21
24
53.4
1
2.2
2
4.4
2
4.4
—
—
—
3
6.7
—
—
4
8.0
22
1
4.g
—
—
2
9.0
—
—
—
—
—
1
4.5
1
4.5
14
63.6
23
57
45.2
2
1.6
4
3.2
14
11.1
—
—
—
—
3
2.4
—
—
13
10.3
24
1
8.3
—
—
—
—
6
50.1
—
—
1
8.3
—■
—
—
—
1
8.3
25
1
2.4
—
—
3
7.1
14
33.s
—
-
—
—
4
9.5
—
—
7
16.7
26
146
21.6
16
2.4
22
3.31
87
12.9
2
0.3
2
0.3
46
6.81| 20
3.0
104
15.4
27
288
AFSLAGNA LAN.
Tab. 17 (forts.).
Hushållningssällskapens låneröre
b)
Hushållningssällskap
Hela antalet af-
slagna ansökningar
Däraf finnes upp-
gifter angående
Personliga
egen-
skaper
Sökanden
för ung
Sökanden
för
gammal
Svag
ekonomi
Sökanden
är i för
goda
ekonomiska
omständig-
heter
Sökanden
äger redan
förut
lägenheten
antal
°/«
antal
%>
antal
7°
antal
7°
antal
°/o
antal
°/o
1
Stockholms
läns
1
2
Uppsala
it
17
17
—
—
—
—
1
5.9
—
—
2
11.8
—
—
3
Södermanlands
5)
82
82
2
2.4
1
1.3
3
3.7
i
1.2
2
2.4
3
3.7
4
Östergötlands
it
70
70
3
4.3
—
—
3
4.3
29
41.4
3
4.3
—
—
5
Jönköpings
it
20
20
—
—
1
5.o
—
—
—
—
2
lO.o
4
20. o
6
Kronobergs
it
37
37
—
—
—
—
—
--
—
i
2.7
6
16.2
7
Kalmar läns norra
2
2
8
Kalmar läns södra
9
Gottlands
läns
3
3
—
—
—
—
1
33.8
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
it
12
12
—
—
—
—
—
4
33.0
3
25.0
1
8.3
11
Kristianstads
•J
32
32
—
—
—
—
3
9.4
2
6.3
5
15.0
—
—
12
Malmöhus
it
9
9
—
—
—
—
—
—
2
22.2
—
—
1
11.1
13
Hallands
tf
12
12
14
Göteborgs och Bohus „
15
Älfsborgs läns norra
9
9
—
—
—
—
—
—•
1
11.1
—
—
—
—
16
Älfsborgs läns södra
20
20
1
5.o
—
—
3
15.0
—
—
i
5.0
1
5.o
17
Skaraborgs
läns
3
3
—
—
—
—
—
—
1
33.4
-
—
—
—
18
Värmlands
it
21
21
—
—
—
—
2
9.5
—
—
—
—
6
28.0
19
Örebro
tf
57
57
2
3.5
—
—
2
3.5
1
1.7
6
10.5
14
24.6
20
Västmanlands
it
15
15
—
—■
—
—
i
6.7
—
—
—
—
—
—
21
Kopparbergs
it
54
54
—
—
—
—
i
1.9
—
—
2
3.7
3
5.5
22
Gäfleborgs
It
93
93
2
2.1
2
2.1
i
1.1
4
4.3
—
—
4
4.8
23
V ästern orrlands
It
1
1
24
Jämtlands
it
26
23
1
4.3
—
—
2
8.7
4
17.4
—
—
1
4.3
25
Västerbottens
ti
26
Norrbottens
It
26
25
3
12.0
—
—
i
4.0
3
12.0
3
12.0
—
—
27
Samtliga
621 1
617 1
14
2.3 1
4
0.6
24
3.9
52
8.4
30
4.91
44
7.1
för utslag.
A) åren 1905-1909,
lägenheter.
AFSLAGNA LÅN.
289
Lägenheten
utgöres af
äldre sjelf-  ständig
fastighet,
som redan
är eget hem
Lägenheten
är redan
förut fullt
bebyggd
För högt
värde &
lägenheten
För högt
pris å
lägenheten
Lägenheten
belägen
å stads om-  råde
Lägenheten
belägen i
eller invid
tätare
bebyggdt
samhälle
Lägenheten
olämplig
till eget
hem
Otillräck-  liga låne-  medel
Andra
orsaker
antal
7°
antal
Vo
antal
°/0
antal
7°
antal
7»
antal
7»
antal
7°
antal
7»
antal
7»
•
•
■
3
17.6
1
5.9
2
11.8
8
47.0
1
2
5
6.1
—
—
6
7.3
1
1.2
45
54.9
—
—
4
4.9
7
8.6
2
2.4
3
8
11.4
—
—
7
10. o
—
—
—
—
7
lO.o
1
1.4
—
—
9
12.9
4
—
—
3
15.0
7
35.0
3
15.0
5
1
2.7
—
—
6
16.2
1
2.7
1
2.7
—
—
—
—
—
—
21
56,s
6
—
—
—
—
—
—
—
—
1
50. o
—
—
1
50. o
—
—
—
—
7
8
9 1
2
66.7
_
_
—
_
_
_
2
16.7
—
—
—
2
16.7
10 i
—
—
1
3.1
5
15.6
3
9.4
—
—
10
31.2
—
—
—
—
3
9.4
11
2
22.2
1
ll.l
—
—
—
—
3
33.4
12
—
—
2
16.7
4
33.3
—
—
1
8.4
1
8.3
—
—
—
—
4
33.3
13
•
•
14
—
8
88.9
15
1
5.o
—
—
4
20. o
—
—
—
—
—
3
15.0
—
—
6
30.0
16
—
—
—
—
1
33.3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
33.3
17
—
—
—
—
2
9.5
—
—
—
—
6
28.6
1
4.8
—
—
4
19.0
18
—
—
—
—
—
—
7
12.3
—
—
19
33.3
3
5.3
—
—
3
5.3
19
—
—
—
—
1
6.7
—
—
—
—
8
53.3
2
13.3
—
—
3
20.0
20
—
—
13
24.1
9
16.o
—
—
—
—
—
—
1
1.9
—
—
25
46.3
21
19
20.4
17
18.3
5
5.4
3
3.2
—
—
24
25.8
—
—
6
6.5
6
6.5
22
—
—
—
—
1
lOO.o
23
5
21.7
—
—
—
—
7
30.4
—
■-
1
4.4
1
4.4
—
—
1
4.4
24
•
•
•
•
25
7
28.0
—
—
2
8.0
—
—
—
—
—
—
4
16.0
—
—
2
8.0
26
46
7.51
36
6.81
63
10.21
23
3.71
30
8.11
83
13.511
21
3.4!
13
2.1 1
114
18.5
27
37
290
AFSLAGNA LAN.
Tab. 17 (forts.). S
Hushållningssällskapens
b)
Hushållningssällskap
03
fg
P P"
§ B
S £
5f ®
E5 <rt-
Däraf finnas i
gifter angåer
Personliga
egen-
skaper
Sökanden
för ung
Sökanden
för
gammal
Svag
ekonomi
3 P .
P-§
1
® -ö
antal
%
antal
0 0
antal
7»
antal
%
1
Stockholms
län
5
5
2
Uppsala
„
15
15
i
6.7
—
—
—
—
—
—
3
Södermanlands
55
O
2
—
—
—
—
—
—
1
50.0
4
Östergötlands
55
34
34
i
2.9
—
—
—
—
13
38.3
5
Jönköpings
>5
o
2
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
55
10
10
—
—
—
—
1
10.o
1
lO.o
7
Kalmar läns norra
3
3
2
66.7
—
—
1
33.8
—
—
8
Kalmar läns södra
•
9
Gottlands
län
—
10
Blekinge
,,
11
11
—
—
—
—
—
—
8
72.7
11
Kristianstads
30
30
12
Malmöhus
55
3
3
—
—
—
—
—
■-
1
33.4
13
Hallands
55
7
7
i
14.3
—
14
Göteborgs och Bohus
55
15
Alfsborgs läns norra
3
3
—
—
—
—
—
—
1
33.4
16
Alfsborgs läns södra
18
18
—
—
—
—
—
—
1
5.g
17
Skaraborgs
1
5
5
i
20. o
—
—
—
—
1
20.0
18
Värmlands
55
46
46
—
—
—
_
1
2.2
_
_
19
Örebro
,,
13
13
—
—
—
—
—
—
1
7.7
20
Västmanlands
55
7
7
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Kopparbergs
55
9
9
—
—
—
—
1
11.1
—
—
22
Gäfleborgs
•t
26
26
—
—
—
-
A
15.4
5
19.2
23
Västernorrlands
5*
9
9
—
—
—
'' -
l
11.1
—
—
24
Jämtlands
55
39
39
—
—
—
—
l
2.c
3
7.7
25
Västerbottens
55
3
3
—
—
—
—
—
—
1
33.3
26
Norrbottens
55
4
4
—
—
—
—
—
-
1
25.0
27
Samtliga
304
304
6
2.0
—
—
10
3.3^
38
12.5
Sökanden
är i för
goda
ekonomiska
omständig
heter
-
Sökanden
äger redan
förut
lägenheten
antal | % antal °/«
4
26.6
—
2.9
—
■—
1
50.0
9.1
—
6.7
1
20. o
15.4
11.1
23.1
2
5.1
—
1 ! 25.0
—
21
6.9;|
11
3.6
3.8
10.6
23.1
14.3
AFSLAGNA LÅN.
291
för utslag.
rörelse: B) åren 1910 och 1911.
lägenheter.
Lägenheten
utgöres af
äldre sj an-  ständig
fastighet
som redan
är eget hem
Lägenheten
är redan
förut fullt
bebyggd
För högt
värde å
lägenheten
För högt
pris å
lägenheten
Lägenheten
belägen
å stads om-  råde
Lägenheten
belägen i
eller invid
tätare
bebyggdt
samhälle
Lägenheten
olämplig
till eget
hem
Otillräck-  liga låne-  medel
Andra
orsaker
antal
°/0
antal
%
antal
7»
antal
7»
antal
7®
antal
°/o
antal
7»
antal
7»
antal
7®
2
40.0
1
20.0
2
40.0
1
—
—
—
—
—
—
1
6.7
—
—
1
6.7
2
13.3
5
33.3
1
6.7
2
3
5
14.7
_
_
4
11.8
—
—
1
2.9
2
5.9
4
11.8
—
—
3
8.8
4
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
50.0
8
80.0
5
6
7
1
9.1
1
9.1
8
9
10
—
—
—
—
—
—
2
6.7
—
—
—
—
—
—
25
83.3
—
—
11
1
33.3
—
—
—
—
1
33.3
12
i
14.3
—
—
1
14.3
—
—
2
28.5
—
—
1
14.3
—
—
1
14.3
13
•
•
•
14
—
—
—
—
1
33.3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
33.3
15
i
5.6
—
—
5
27.7
i
5.6
—
—
1
5.6
2
11.1
—
—
7
38.8
16
i
20. o
1
20.0
17
—
—
—
—
i
2.2
—
—
—
—
—
-
—
—
39
84. s
—
—
18
—
—
—
—
—
—
5
38.4
—
—
—
—
—
—
—
—
2
15.4
19
—
—
—
—
i
14.3
—
—
1
14.3
3
42.8
—
—
—
—
1
14.3
20
—
—
2
22.2
2
22.2
—
—
—
—
—
—
1
11.2
—
—
2
22.2
21
—
—
—
—
3
11.6
1
3.8
—
—
2
7.7
—
—
4
15.4
1
3.8
22
—
—
—
—
7
77.8
1
11.1
23
n
28.2
2
5.1
4
10.3
4
10.3''
—
—
—
—
12
30.7
—
—
-
—
24
O*
2
50.0
26
21
6.9
4
1.3
30
9.9
15
4.9
4
1.3
12
4.0
22
7.2
75
24.7
35
11.5
27
292
AFSLAGNA LÅN.
Tab. 17 (forts.).
CD
u
p- te
''g 1
P p
c? P
<t> •-*»
Personliga
Sökanden
L&neförmedlare
p p
p p
M*
1 s
egen-
för ung
C« P^
<t>
er? g
P° CD
CD
skaper
P
S P
V
antal j °/o
antal j °/o
Bolags
och föreningars
Sökanden
för
gammal
Svag
ekonomi
Sökanden
är i för
goda
ekonomiska
omständig-
heter
Sökanden
äger redan
förut
lägenheten
antal | °/o
antal i °/o
antal 0 o
antal | 0
a) Jordbruks
-
Egnahems
förening
t Hem på landet
låneförmedlings-
6
34 1
6
34
-
2
5*9
~ 1 "
1
2
5-o
3
8-s
Samtliga
40 1
40 !
-
—
_ 1
2
5-0 11
2 | 5-0
3
7-5
—
—
b) Bostads
-
Föreningen Hem och Jord...
1
1
-
-
-
-
-
-
1
100-o
-
-
-
-
Egnahems låneförmedlings-
förening ........................
43
43
-
-
-
-
4
9-3
2
4-6
1
2-s
—
-
Kristianstads
egnahemsför-
ening..............................
3
3
-
-
-
-
-
-
-
-
2
66-7
-
-
Aktiebolaget Månsbo egna
t
hem ............................
8
8
Bergslagets bostadsaktiebolag
10
10
—
-
—
—
1
10-o
—
—
1
10-o
-
-
Samtliga
65
65
—
_ 1
—
—
5
7-7
3
4-6
4
6-21
-
AFSLAGNA LÅN.
293
för a Mag.
rörelse, åren 1905—1911.
j Lägenheten
j utgöres af
1 äldre själf-  ständig
fastighet,
som redan
är eget hem
Lägenheten
är redan
förut fullt
bebyggd
För högt
värde å
lägenheten
För högt
pris å
lägenheten
Lägenheten
belägen
å stads om-  råde
Lägenheten
belägen i
eller invid
tätare
bebvggdt
samhälle
Lägenheten
olämplig
till eget
hem
Otillräck-  liga låne-  medel
Andra
orsaker
antal
%
antal
O/o
antal
"/»
antal
°/o
antal
o/o
antal
o/o
antal
7»
antal
O/o
antal
o/o
lägenheter.
-
-
-
-
-
-
-
-
6
100-c
~
-
_
_
_
i
2-9
_
_
_
_
_
-
1
2-9
25
73-e
_
-i
-
-
i
2-5
-
-
-
-
-
-
-
:
17-5
25
62.5
lägenhe
I
__
ter.
''
__
-
-
-
4
9-3
-
-
-
-
-
-
-
-
22''
51-2
10
23-3
-
-
-
-
1
33-3
_
__
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
8
100-o
_
_
—
—
1
10''0
1
10-o
6
60-o
—
—
1
1-5
6
9-2
—
-
-
-
-
-
SO
462
16
24-6
*
BILAGOR.
DE FÖR UPPGIFTERNAS INSAMLANDE TILL LÅNEFÖRMEDLARNE
UTSÄNDA FRÅGEFORMULÄREN.
296
FRÅGEFORMULÄR,
KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
STOCKHOLM
FÖR UTREDNING I EGNAHEMSFRAGAN
Jordbruk
År
och
låne-
num-
mer
Lånesökandens
namn
Lånesökandens
ålder
Hemmavarande
familjemedlemmar
Lånesökandens
yrke vid tiden
för ansökans
inlämnande
Värdet af låne-  sökandens till-  gångar
Lägen-
hetens
natur
Lägenhetens
areal i har
Närmast be-  lägna stad,
köping, muni-  cipalsamhälle
eller industri-  ort
Lägen-  hetens
afstånd
där-  ifrån
i km.
Lägenhetens be-  räknade, af låne-  förmedlaren god-  kända värde
Samt-
liga
till-
Däraf inven-  tarier
Total-
areal
Däraf
åker
och
träd-
gård
Total-
värde
Däraf
värde å
ar
Yttre
Inre
Jord
Hus
1
2
3
4
1
5 *
6
7 *
8 *
9 *
10
11
12
13
14
15
16 *
_
—
1
Vid ifyllandet af denna kol. torde särskild P. M. observeras.
Idb. I B, för Bebyggda jordbrukslägenheter, med samma uppställning.
Bostads
-
lån ii i.
Obe
-
i
År
och
låne-
num-
mer
Lånesökandens
namn
Lånesökandens
ålder
Hemmavarande
familjemedlemmar
Lånesökandens
yrke vid tiden
för ansökans
inlämnande
Värdet af låne-  sökandens till-  gångar
Lägen-
hetens
natur
Lägenhetens
areal i har
Närmast be-  lägna stad,
köping, muni-  cipalsamliälle
eller industri-  ort
Lägen-  hetens
afstånd
där-  ifrån
i km.
Lägenhetens be-  räknade, af låne-  förmedlaren god-  kända värde
Samt-
liga
till-
gång-
ar
Däraf lösöre
Total-
areal
Däraf
åker
och
träd-
gård
Total-
värde
Däraf
värde å
Jord | Hus
1
2
3
4
5 *
6
7—8 *
9 *
10
11
1 2
13
14
15 | 16 *
* Vid ifyllandet af denna kol. torde särskild P. M. observeras.
Tab. II B för Bebyggda bostadslägenheter, med samma uppställning.
FRÅGEFORMULÄR.
297
lån
lägenheter.
Beviljade Iåneansökningar.
Ilåne-
an-
sökan
be-
gärdt
låne-
be-
lopp
Bevil-
jadt
låne-
be-
lopp
Skäl för minsk-  ning eller
höjning
Har
uppskof
med in-  betal-  ning af
an-  nuitet
be-  viljats?
Har
låne-  tagaren
utan be-  viljadt
uppskof
för-  summat
inbetal-  ning af
an-  nuitet?
Har
låne-  tagaren
åsamkat
lånoför-  med-  laren
förlust
och i så
fall hur
stor?
Har
lånet
inom
lag-
stadgad
tid till
fullo ut-  tagits ?
Har å
lånet
afbetal-  ning
gjorts
utöfver
stadgad
arnor-  tering.
och i så
fall hur
stor?
Har lånet
till fullo in-  betalts och
i så fall af
hvilken an-  ledning:
Har lånet
transpor-  terats på
stärbhus-  delägare
eller annan
ny ägare?
Har lånet
förverkats
och i så
fall af
hvilken
anledning?
Har låne-  tagaren
råkat i kon-  kurs eller
exekutiv
försäljning
förekommit?
Anmärkningar »
!
17
18
19 *
|
20
21 *
22
23 *
1
24
29 *
|
26*
1
27
28 *
2 9
i
i
lägenheter.
Beviljade Iåneansökningar.
I låne-
an-
sökan
be-
gärdt
låne-
be-
lopp
Bevil-
jadt
låne-
be-
lopp
Skäl för minsk-  ning eller
höjning
Har
uppskof
med in-  betal-  ning af
an-  nuitet
be-  viljats?
Har
låne-  tagaren
utan be-  viljadt
uppskof
för-  summat
inbetal-  ning af
an-  nuitet?
Har
låne-  tagaren
åsamkat
låneför-  med-  laren
förlust
och i så
fall hur
stor?
Har
lånet
inom
lag-
stadgad
tid till
fullo ut-  tagi ts ?
Har å
lånet
afbetal-  ning
gjorts
utöfver
stadgad
amor-  tering
och i så
fall hur
stor?
Har lånet
till fullo in-  betalts och
i så fall af
hvilken an-  ledning?
Har lånet
transpor-  terats på
stärbhus-  delägare
eller annan
ny ägare?
Har lånet
förverkats
och i så
fall af
hvilken
anledning?
Har låne-  tagaren
råkat i kon-  kurs eller
exekutiv
försäljning
förekommit?
Anmärkningar
17
18
19 *
20 | 21*| 22
28* |
24
25 *
26 *
27
|
28*
29
38
298
FRÅGEFORMULÄR,
Jordbr u kslä genheter.
Tab. III A.
Obebyggda.
Afslagna låneansökningar.
År
och
F
So*
P
CD
B.®
h-Cs
P*
la
CD
Sjj
3 B
2 2
Lånesökandens
yrke vid tiden för
Värdet af låne-  sökandens tillgångar
Lägenhetens areal
i har
(om denna kan angifvas)
Begärdt
Skäl för afslag
Anmärkningar
num-
mer
2 9
* ö
Cb
CD
P
CD
t—> to
CD g
3 g4
p CD
ansökans in-  lämnande
Samt-
liga
till-
gång-
ar
Däraf inven-  tarier
Total-
areal
Däraf
åker och
belopp
Yttre | Inre
trädgård
1
3
4
«*
«
7*|
8 *
10
11
17
19 *
29
* Vid ifyllandet af denna kol. torde särskild P. M. observeras.
Tab. III B, för Bebyggda jordbrukslägenheter, med samma uppställning.
Bostadslägenheter.
Tab. IV A.
Obebyggda.
Afslagna låneansökningar.
År
och
num-
mer
Lånesökandens
ålder
Hemmavarande
familjemedlemmar
Lånesökandens
yrke vid tiden för
ansökans in-  lämnande
Värdet af låne-  sökandens tillgångar
Lägenhetens areal
i har
(om denna kan angifvas)
Begärdt
låne-
belopp
Skäl för afslag
Anmärkningar
Samt-
liga
till-
gång-
ar
Däraf lösöre
Total-
areal
Däraf
åker och
trädgård
1
3
4
|
5 *
|
6
7 — 8 *
10
11
17
19 *
29
* Vid ifyllandet af denna kol. torde särskild P. M. observeras.
Taft. IV B, för Bebyggda bostadslägenheter, med samma uppställning.
FRÅGEFORMULÄR.
299
KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
STOCKHOLM
FÖR UTREDNING I EGNAIIEMSFRAGAN
P. M.
vid ifyllande af frågeblanketter angående egnahemslånerörelsen.
Bland beviljade lån införas äfven sådana, som ännu icke kunnat
utlämnas af brist på medel. Anteckning härom göres för hvarje sådant
lån i kol. 29.
Hvilande och återtagna låneansökningar införas icke å blanketterna.
Kol. 5. Här angifves med ledning af uppgifterna i lånehandlingama så
exakt som möjligt lånesökandens yrke. Så bör ifråga om jordbruksarbetare
uppgift lämnas, om lånesökanden är hemmansägare, hemmason,
arrendator, lagstadd ogift dräng, torpare, statkarl, daglönare, trädgårdsmästare
eller dylikt. I fråga om handtverkare uppgifves, om lånesökanden
är snickare, skräddare eller dylikt. Bland grofarbetare särskiljas stenarbetare,
cementarbetare, taktäckare, m. fl. På liknande sätt förfares
ifråga om industri-, graf- och fabriksarbetare, hvarjämte för dessa äfvensom
för handtverkare och grofarbetare särskildt uppgifves, om lånesökanden
arbetat i stad eller på landet.
Som torpare räknas brukare af torp eller mindre lägenhet, såväl
den, som utgjort dagsverken, som ock den, som erlagt kontant arrende.
Lånesökanden anses hafva utöfvat det yrke, som gifvit honom
största delen af hans inkomst. Dock bör, därest den lånesökande varit
soldat, båtsman e. d., detta i hvarje fall särskildt angifvas.
Kol. 7—8. Här upptagas icke inventarier, hvilka enligt tillgängliga uppgifter
äro afsedda att försäljas för åstadkommande af det egna hemmet.
Kol. 9. Här angifves, i den mån sådant kan ske, A) huruvida lägenheten
förut varit särskildt lagfaren (1) eller icke (il), B) huruvida lägenheten
uppstått genom jordafsöndring (afs), eller på annat sätt (as), C) huruvida
lägenheten är enstaka belägen (ens) eller ligger i koloni (kol).
300
FRÅGEFORMULÄR.
I fråga om bebyggda lägenheter uppgifves dessutom A) huruvida
lägenheten förut varit hemmansdel (h), jordtorp (jt), soldat- eller båtsmanstorp
(st) eller utgöres af annan friköpt lägenhet (fr) samt B) huruvida
lånesökanden förut ägt byggnaderna å lägenheten (b) eller icke (ib).
Kol. 16. I de fall, där vid bebyggda lägenheter jord och hus icke värderats
hvar för sig, upptages här husens brandförsäkringsvärde utan att i kol.
15 jord värdet angifves.
Kol. 19. I fråga om beviljade låneansökningar angifves vid minskning, om
sådan skett t. ex. på grund af att det sökta lånet skulle hafva öfverstigit
fl/B af det lägenheten åsätta värdet, på grund af att sökanden ej
behöft hela det begärda lånebeloppet eller på grund af andra skäl.
I fråga om afslagna låneansökningar angifves så ingående som
möjligt om afslag skett på grund af sökandens personliga egenskaper,
på grund af hans ekonomi, på grund af att lägenheten förut vant
särskildt lagfaren, på grund af att den ansetts olämplig till eget hem,
på grund af att inköpspriset för lägenheten varit för högt eller dylikt.
Kol. 21. Här bör ej såsom försummelse räknas kortare dröjsmål med annuitetens
erläggande.
Kol. 23.
Här bör angifvas det belopp, som i förekommande fall ej uttagits.
Kol. 25.
Sådana orsaker kunna vara: att lån inbetalats för erhållande af nytt
större lån (här bör i så fall hänvisning lämnas till det nya lånets n:r),
att lägenheten öfvertagits af till egnahemslån icke berättigad person, att
lägenheten blifvit lagd under annan fastighet o. s. v.
Kol. 26. Här uppgifves i hvarje förekommande fall, om den nye ägaren är
stärbhusdelägare.
Kol. 28. Här bör så vidt möjligt angifvas orsaken till låntagarens obestånd.
FRÅGEFORMULÄR.
301
KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
STOCKHOLM
FÖR UTREDNING I EGNAHEMSFRAGAN
Fråge cirkulär
till ................................................................................................läns hushållningssällskap.
1) Har i sällskapets lånerörelse uppdrag^ någon bestämd gräns mellan jordbruks-
och bostadslägenheter och i så fall hvilken?........................................................
2) Har beslut fattats om starkare begränsning af lånemaximum än hvad i mom.
2 af kungl. kungörelsen den 13 juni 1908 finnes stadgadt eller tillämpas i regel
någon sådan ytterligare begränsning, och i så fall hvilken?.......................................
3) Hafva lån utlämnats enligt kungl. kungörelsen den 25 juni 1909?
4) Hvilka åtgärder vidtagas af hushållningssällskapet för utrönande af den
lånesökandes ekonomiska ställning?...................................................................................
5) I hvilken form och efter hvilka grunder sker besiktning af de lägenheter,
för hvilka lån begärts? ........................................................................................................
6)
Anses verkliga kostnader för byggnaders uppförande å obebyggda lägenheter
i allmänhet öfverskrida den beräknade? ............................................................................
7)
Huru ofta sammanträda vederbörande för granskning af inkomna lånean
sökningar?.
...............................................................................................................................
302
FRÅGEFORMULÄR.
8) Huru många låneansökningar och till hvilket sammanlagdt lånebelopp voro
af brist på medel hyllande vid 1910 års utgång? Hafva låneansökningar förklarats
hvilande på den grund att lånesökanden icke kunnat erhålla lagfart förr än efter
s. k. fem-årsproklama? ........................................................................................................
9) Huru och vid hvilken tid upptagas rånte- och amorteringslikvider ? ............
10)
På hvilket sätt är hushållningssällskapets egnahemslånerörelse organiserad?
11)
Hvilka tjänstemän eller biträden anlitas för ändamålet, och med huru stort
belopp utgår ersättningen för detta arbete till enhvar af dem?....................................
12) Sammanlagda kostnaden för lånerörelsen under hvart och ett af åren 1905
— 1910?....................................................................................
13) I hvilken utsträckning hafva dessa kostnader blifvit bestridda med a) förvaltningsbidrag,
b) räntevinst, c) hushållningssällskapets egna medel? ........................
14) Har någon del af förvaltningsbidraget eller räntevinsten blifvit fonderad
och i så fall huru stor?.......................................................................................
15) Huru stort sammanlagdt belopp af beviljade men icke utbetalade lånemedel
var innestående vid 1910 års utgång?...............................................................................
16)
Mottager och expedierar domhafvande ansökningsärenden äfven per post?
17)
Debiterar domhafvande stämpel å inteckningsprotokoll och gravationsbevis,
då expedition begäres af hushållningssällskapet? ............................................................
18) Förefinnas särskilda önskemål betäffande egnahemslånerörelsen, jordförmedlingen
och öfriga frågor, som stå i samband med egnahemsrörelsen? ........................
den
1911
Namnunderskrift
FRÅGEFORMULÄR.
303
KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
STOCKHOLM
FÖR UTREDNING I EGNAHEMSFRAGAN
Frågecirkulär
till
1) Har Kungl. Maj:ts befallningshafvande utsett ombud i föreningen eller bolaget
och i så fall hvem? ............................................................................................................
2) Har i föreningens eller bolagets lånerörelse uppdragits någon bestämd gräns
mellan jordbruks- och bostadslägenheter och i så fall hvilken?....................................
3) Har beslut fattats om starkare begränsning af lånemaximum än hvad i mom.
2 af kungl. kungörelsen den 13 juni 1908 finnes stadgadt, eller tillämpas i regel
någon sådan ytterligare begränsning, och i så fall hvilken? ........................................
4) Hafva lån utlämnats enligt kungl. kungörelsen den 25 juni 1909?
5) Hvilka åtgärder vidtagas för utrönande af den lånesökandes ekonomiska
ställning? ..............................................................................................................................
6) Anses verkliga kostnaden för byggnaders uppförande å obebyggda lägenheter
i allmänhet öfverskrida den beräknade? ...........................................................................
7) Huru ofta sammanträda vederbörande för granskning af inkomna låneansökningar
?............................................................................................................................
304
FRÅGEFORMULÄR.
8) Huru många låneansökningar och till hvilket sammanlagdt lånebelopp voro
af brist på medel hyllande vid 1910 års utgång? Hafva låneansökningar förklarats
hyllande på den grund att lånesökanden icke kunnat erhålla lagfart förr än efter
s. k. fem-årsproklama? ......................................................................................................
9) Huru och vid hvilken tid upptagas räntor och amorteringslikvider ?
10) På hvilket sätt är föreningens eller bolagets egnahemslånerörelse organiserad?
11) Anlitas särskild tjänsteman eller särskild! biträde för lånerörelsen, och med
huru stort belopp utgår i så fall ersättningen?...............................................................
12) Har särskild förvaltningskostnad beräknats för lånerörelsen, och till hvilket
belopp har i så fall denna uppgått under hvart och ett af de förflutna åren? ........
13) I hvilken utsträckning hafva dessa kostnader blifvit bestridda med a) förva
Itningsbidrag b) räntevinst på egnahemslånemedel c) föreningens eller bolagets
egna medel?............................................................................................................................
14) Har någon del af förvaltningsbidraget eller räntevinsten blifvit fonderad och
i så fall huru stor?................................................................................................................
15) Huru stort sammanlagdt belopp af beviljade men icke utbetalade lånemedel
var innestående vid 1910 års utgång?................................................................................
16) När och hvar har något styckningsföretag verkställts?
17) Förefinnas särskilda önskemål beträffande egnahemslånerörelsen, jordförmedlingen
och öfriga frågor som stå i samband med egnahemsrörelsen? ........................
den ...
1911.
Namnunderskrift
DE NORDSVENSKA TRÄVARUBOLAGENS
TILLGÅNG PÅ JORDBRUKSLÄGENHETER
39
\
tf
307
De stora nordsvenska trävarubolagen hafva, som allmänt kändt är,
för att åt sig trygga tillgången till den för deras rörelse nödvändiga
råvaran inköpt en mycket stor del af de förut i bondeklassens ägo befintliga
skogrika jordbruksfastigheterna i de nordliga delarna af landet. Därvid hafva
de fått i sin ägo icke enbart skogsmarken, hvilkens förvärfvande varit
syftet med dessa köp, utan äfven inägojorden, som visserligen icke varit
för dem behöflig, men som icke kunnat frånskiljas utan måst medfölja
vid köpen. Den inägojord, som de på detta sätt förvärfvat, uppgår i
synnerhet för de större bolagen till mycket betydande områden, och bolagens
jordbruk, som dock ligger vid sidan af deras egentliga verksamhet, har
härigenom nått en stor omfattning. Jordbruksfastigheterna hafva antingen
utarrenderats eller ock förvaltats af bolagens egna tjänstemän. Det torde
med säkerhet kunna antagas, att denna jordbruksrörelse aldrig varit
synnerligen gifvande, utan snarare på grund af dryga förvaltningskostnader
och andra stora utgifter för byggnaders underhåll och dylikt förorsakat
bolagen mera besvär och kostnader än som motsvarats af afkastningens
storlek.
De speciella s. k. norrlandslagarna och bland dem särskildt lagen om
arrende af viss jord å landet i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909
samt lagen af samma dag angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland
och Dalarne hafva ytterligare försämrat bolagens ställning såsom ägare
af jordbruksfastigheter genom de förpliktelser, som dessa lagar pålagt
bolagen i afseende på själfva jordbrukets häfd och byggnadernas underhåll
samt arrendatorernas ställning. Detta har haft till följd, att numera
bland trävarubolagen den meningen börjat göra sig alltmera gällande,
308
Utredningens
‘planläggning.
att det i många fall skulle vara förmånligare för dem att under betryggande
villkor frånsälja sin inägojord för att inskränka omfattningen af
sitt jordbruk.
De köpare, som kunna komma ifråga till dessa fastigheter, torde
i allmänhet vara de arrendator!-, till hvilka de förut varit utarrenderade.
Dessa arrendatorer förfoga dock i regel öfver så små egna tillgångar,
att de, utan möjlighet till en långt gående belåning af fastigheterna,
icke kunna uppträda som köpare.
Under sådana förhållanden och då en försäljning i större omfattning
af dylika jordbruksfastigheter måste blifva af stor allmän betydelse, har
det ifrågasatts, huruvida icke staten borde träda emellan och genom
beredande af billiga lån eller annorledes underlätta frånsäljningen af dessa
fastigheter.
Då det därvid måste ligga nära till hands att ifrågasätta, huruvida
icke det lämpligaste vore, att egnahemslånefondens tillgångar toges i
anspråk för kreditförhållandenas ordnande, på samma gång som den statsunderstödda
egnahemslånerörelsen äfven på annat sätt synes kunna understödja
äfven denna speciella gren af egnahemsbildande, hafva de sakkunnige
ansett sig böra upptaga föreliggande fråga till närmare
undersökning.
För att erhålla kännedom om tillgången på dylika jordbruksfastigheter,
som kunna ifrågakomma att försäljas, och därigenom bilda sig en
föreställning om omfattningen af de kraf, som kunna komma att ställas
på statens bistånd, hafva de sakkunnige till de nordsvenska sågverksbolagen
och andra större skogsägare utsändt frågeformulär med begäran om vissa
uppgifter angående de i deras ägo befintliga jordbruksfastigheternas
antal och beskaffenhet. 1 För att kunna nå alla jordägare, från hvilka
uppgifter i ifrågavarande afseende kunde vara af intresse, införskaffades
från häradsskrifvarna i de sex nordligaste länen uppgift på alla de jordägare,
som falla under lagen den 25 juni 1909 angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne, och alla dessa hafva därefter erhållit
ifrågavarande frågeformulär till besvarande.
Hvad som de sakkunnige i främsta rummet sökt vinna kännedom
om, har varit antalet af och beskaffenheten hos de lägenheter, som under
den närmaste framtiden kunna ifrågakomma att försäljas. Närmast komma
därvid ifråga sådana lägenheter, som ägaren redan låtit genom särskild
1 Beträffande frågeformulärets närmare innehåll hänvisas till sid. 342, där detsamma återfinnes
i aftryck.
309
landtmäteriförrättning utbryta i afsikt att försälja, när tillfälle yppade sig,
men därjämte äfven sådana lägenheter, beträffande livilka förberedande
åtgärder i dylikt syfte vidtagits eller äro afsedda att under den närmaste
tiden vidtagas. Beträffande båda dessa kategorier af lägenheter hafva
så fullständiga uppgifter som möjligt begärts ifråga om deras försäljningspris
eller saluvärde; om arealen och dess fördelning på odlad jord,
äng och skog; huruvida lägenheterna vore bebyggda eller obebyggda samt
för de bebyggda om byggnadernas brandförsäkringsvärde; huruvida lägenheterna
vore utarrenderade eller ej; och slutligen huruvida särskilda förmåner
beträffande slåtter, bete, skogsfångst eller dylikt vore afsedda att
tillförsäkras lägenheten genom inteckning i stamfastigheten.
Till följd af utredningens syfte har densamma begränsats till att
omfatta endast jordbruksfastigheterna. De rena bostadslägenheterna hafva
helt och hållet lämnats ur räkningen, och då uppgifter i några fall insändts
angående sådana, hafva de vid bearbetningen uteslutits.
De sakkunniges på detta sätt utsända frågeformulär hafva besvarats
af 103 bolag men endast 16 enskilda personer. De sistnämndas svar
hafva med ett enda undantag befunnits utan annat värde för utredningen,
än att de flesta lämnat den upplysningen, att de icke ägde eller icke
önskade afhända sig några lägenheter. Utredningens material utgöres
sålunda af de uppgifter, som inkommit från ofvannämnda 103 bolag,
af hvilka alla utom ett voro aktiebolag, samt från en enskild person, som i
egenskap af disponent för ett stort trävarubolag låtit på sig öfverflytta
en del af bolagets förut innehafda jordbruksfastigheter.
Det är ju genom föregående utredningar till fullo påvisadt, att det
öfvervägande flertalet jordägare af här ifrågavarande slag utgöras af aktiebolag,
som drifva trävarurörelse och annan i samband därmed stående
verksamhet. En sammanställning af omfattningen af alla dessa, aktiebolags
jordinnehaf och deras, som till utredningen lämnat användbara
uppgifter, skulle därför gifva en god föreställning om fullständigheten
hos det insamlade materialet, hvilket är nödvändigt för att kunna
bedöma värdet af de genom utredningen vunna resultaten och tillförlitligheten
hos de slutsatser, som därpå kunna byggas.
Efterföljande sammanställning af taxeringsvärdet för de aktiebolagen
tillhöriga jordbruksfastigheterna i Norrland och Dalarne är afsedd
att tjäna detta syftemål. Siffrorna i densamma äro hämtade från en
inom statistiska centralbyrån under utarbetning varande statistik öfver i
aktiebolagens ägo befintliga fastigheter, hvars material benäget ställts till
de sakkunniges förfogande. Då denna statistik ännu icke är afslutad,
Materialets
fullständighet.
310
Tab. A. Taxeringsvärde i kronor år 1910 å jordbruksfastigheter, tillhöriga
aktiebolag i Norrland och Dalarne.
[Koppar- Gäfle-  bergs länjborgs län
Väster-
norrlands
län
Jämt-  lands län
Väster-
bottens
län
Norrbot-  tens län
1
Summa
a) Samtliga aktiebolag ...............
52,579,300
46,792,700
50,894,300
27,992,800
23,285,500
11,446,800
212,991,400 i
b) Alla a.-b. som svarat.............
45,800,500
39,255,900
45,026,900
24,696,100
22,238,700
9,006,700
186,024,800
c) A.-b. som uppgifvit sig önska
sälja lägenheter ...................
35,455,600
30,270,300
33,691,200
17,275,300
20,636,300
8,837,900
146,166,600 i
d) Däraf a.-b. som lämnat uppgift
å antalet lägenheter, som de
önska sälja ...........................
33,854,800
24,795,400
28,183,000
15,553,500
20,282,000
8,837,900
131,506,600
e) A.-b., som uppgifvit sig icke
hafva lägenheter att afyttra......
4,625,800
8,661,300
5,056,900
4,656,200
1,494,000
14,800
24,509,000
f) A -b. som lämnat otydliga svar
5,729,100
324,300
6,278,700
2,764,600
108,400
154,000
15,359,100
g) A.-b. från hvilka alla uppg. saknas
6,778,800
7,536,800
5,867,400
3,296,700
1,046,800
2,440,100
26,966,600
%
%
%
%
%
%
%
b) i procent af a)
87.1
83.9
88.5
88.2
95.5
78.7
87.3
c) »
»
» a)
67.4
64.7
66.2
61.7
88.6
77.2
68.6 j
c) •
»
> b)
77.4
77.1
74.8
70.0
92.8
98.1
78.»
d) »
»
»a)
64.4
53.0
55.4
55.6
87.1
77.2
61.7
d) »
»
»b)
73.8
63.2
62.6
63.0
91.2
98.1
70.7
e) »
»
»a)
8.8
18.5
9.9
16.8
6.4
0.1
11.5
e) »
»
> b)
10.1
22.1
11.2
18.9
6.7
0.2
13.2
f) »
>
» a)
11.9
0.7
12.3
9.9
0.5
1.3
7.2
j
f) »
»
»b)
12.5
0.8
13.9
11.2
0.5
1.7
8.3
j
g) *
»
» a)
12.9
16.1
11.5
11.8
4.5
21.3
12.7
j
äro siffrorna att betrakta som preliminära, men de torde med säkerhet
endast föga komma att afvika från de definitiva.
De uppgifter i bifogade tabell, som i detta sammanhang äro af
det största intresset, äro icke de absoluta talen, som angifva taxeringsvärdet
å de aktiebolagen tillhöriga jordbruksfastigheterna, utan snarare
de relativa tal, som uttrycka förhållandet mellan detta taxeringsvärde för
å ena sidan alla aktiebolag och å andra sidan dem, som mer eller mindre
fullständigt besvarat de till dem utsända frågeformulären. Såsom af
tabellen närmare framgår, omfatta de aktiebolag, som på något sätt svarat,
i alla sex länen tillsammans 87.3 proc. af taxeringsvärdet för alla aktiebolag;
inom de särskilda länen växlar samma procenttal mellan 78.7 proc. i Norrbottens
och 95.5 proc. i Västerbottens län.
311
Af de bolag, som svarat, finnas emellertid åtskilliga, hvilkas uppgifter
varit ofullständiga eller otydliga, och som därför icke kunnat användas.
Dessa bolag jämte dem, från hvilka alla uppgifter saknas, representera
tillsammans 19.9 proc. af taxeringsvärdet för alla bolag inom do
sex länen tillsammantagna, däribland inom Kopparbergs län 24.8 proc., inom
Gäfleborgs län 16.8 proc., inom Västernorrlands län 23.8 proc., inom Jämtlands
län 21.7 proc., inom Västerbottens län 5.0 proc. och inom Norrbottens
län 22.6 proc. Nu anförda relativa tal, som torde vara ett ganska godt
mått på materialets fullständighet, visa, att denna är mycket växlande
inom de olika länen; mest fullständiga äro uppgifterna för Västerbottens
län, hvaremot det från Kopparbergs och Västernorrlands län erhållna materialet
företer de största luckorna.
En fullständig och fullt exakt beräkning af tillgången på sådana i
trävarubolagens ägo befintliga jordbrukslägenh eter, som äro afsedda att under
de närmaste åren frånsäljas, kan tyvärr af flera skäl icke utföras. Det
ligger i sakens natur, att det för bolagen i många fall måste vara svårt
för att icke säga omöjligt att med säkerhet uppgifva, hvilka fastigheter
de kunna komma att försälja, då detta måste vara beroende af flera faktorer,
hvilka på förhand icke kunna beräknas. Åtskilliga bolag hafva
också ställt sig tveksamma och visserligen lämnat uppgift på sina jordbruksfastigheter,
men icke angifvit, hvilka af dessa, som kunde ifrågakomma
att försäljas. Härtill kommer, såsom redan nämnts, att från en
del såväl bolag som andra skogsägare uppgifter angående deras jordinnehaf
helt och hållet saknas.
För aktiebolagen, i hvilkas ägo befinner sig det alldeles öfvervägande
flertalet lägenheter af här ifrågavarande slag, ådagalägger tab. A å sid. 310,
i hvilken utsträckning de lämnat uppgifter å antalet dylika lägenheter.
Enligt de i sagda tabell anförda relativa talen representerar taxeringsvärdet
å jordbruksfastigheter tillhöriga de bolag, som lämnat fullständiga
uppgifter å antalet lägenheter, som de önska sälja, 61.7 proc. af taxeringsvärdet
å alla aktiebolag tillhöriga jordbruksfastigheter. Inom de olika länen
växla motsvarande relativa tal mellan 87.1 proc. för Västerbottens län och
53.0 för Gäfleborgs län. Vid sidan af dessa bolag står ett icke obetydligt
antal andra aktiebolag, som meddelat, att de icke hafva några lägenheter
att afyttra. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet tillhörig dessa
bolag uppgår till 11.5 proc. af motsvarande värde för samtliga aktiebolag.
De aktiebolag, för hvilkas vidkommande man känner tillgången på lägenheter
af här ifrågavarande slag, omfatta således 73.2 proc. af taxeringsvärdet
för alla aktiebolag.
Tillgången på
lägenheter, afsedda
att för
säljas.
312
Under antagande, att tillgången på lägenheter, lämpliga till försäljning,
för öfriga bolag är ungefär densamma som för dessa, borde
således de i det följande meddelade uppgifterna å antalet dylika lägenheter
höjas med omkring en tredjedel för att rätt motsvara hela antalet
af de i aktiebolagens ägo befintliga jordbrukslägenheter i Norrland och
Dalarne, som under de närmaste åren torde ifrågakomma att försäljas.
Det finnes emellertid en annan faktor, som härvid verkar i rakt
motsatt riktning, nämligen den redan nu i ganska stor utsträckning pågående
frånsäljningen af lägenheter. De uppgifter, som af bolagen
meddelats, afse i de flesta fall ställningen under sommaren eller hösten
1912, och åtskilliga af de lägenheter, som bolagen då redovisade såsom
lämpliga att säljas, kunna under den tidrymd af något öfver ett år,
som sedan gått, redan hafva blifvit försålda. I hvilken omfattning detta
har inträffat, har det emellertid varit omöjligt att konstatera, ehuru det
dock knappast är sannolikt, att de försålda lägenheterna varit så många,
att de fullt uppväga den förut påpekade ofullständigheten i materialet.
De meddelade uppgifterna å lägenheternas antal torde därför alltjämt få
anses för låga.
Efter denna diskussion af materialets fullständighet må anföras de
erhållna uppgifterna om tillgången på lägenheter, afsedda att försäljas.
Såsom redan nämnts kunna dessa lägenheter lämpligen fördelas på två
grupper, nämligen dels sådana, som redan blifvit genom landtmäteriförrättning
utbrutna, dels sådana, som äro afsedda att utbrytas. Denna uppdelning
är i det följande genomförd, hvarvid det förra slaget af lägenheter
hänförts till grupp 1 och det senare till grupp 2.
Tab. 1 innehåller uppgifter för samtliga socknar i Norrland och Dalarne,
i livilka för försäljning afsedda jordbrukslägenheter uppgifvits
förekomma, å antalet dylika lägenheter inom hvar och en af dessa båda
grupper. För den med de lokala förhållandena på hvarje ort bekante bör
denna tabell erbjuda godt material för bedömande af uppgifternas fullständighet.
Här skall endast meddelas en sammanfattning länsvis af
tabellens siffror. Antalet lägenheter inom hvarje särskildt län var
följande:
Tab. B. För försäljning afsedda jordbrukslägenheter i Norrland och Dalarne,
tillhöriga aktiebolag m. fl.
I"
Genom landtmäteriförrättning
utbrutna, för försäljning afsedda
jordbrukslägenheter (grupp 1)
Jordbrukslägenheter, för h vilkas
utbrytning åtgärder vidtagits eller
äro afsedda att under den när-  maste tiden vidtagas (grupp 2)
Kopparbergs
län
Gäfleborgs
,
Yästernorrlands
„
Jämtlands
„
Västerbottens
„
Norrbottens
,
Samma
Bebyggda
Obebyggda
Summa
Bebyggda
Obebyggda
Summa
118
46
367
89
373
236
46
37
40
22
106
153
84
83
407
in
479
389
10
1
182
204
115
40
10
_
29
2
31
4
20 j
1
211 !
206
146
1
44 j
1,149
404
1,553
552
J6
628
Såsom af ofvanstående siffror framgår utgör enligt de inkomna
uppgifterna antalet lägenheter afsedda att frånsäljas, inalles 2,181, däraf
1,553 redan utbrutna lägenheter och 628 lägenheter, som äro afsedda
att utbrytas. Det största antalet lägenheter anträffas inom Västerbottens
och Västernorr lands län med resp. 625 och 618. Det ringa antalet
lägenheter inom Gäfleborgs län torde delvis hafva sin orsak däri, att
uppgifterna från detta län äro betydligt ofullständiga ehuru dock äfven
en annan omständighet bestyrker den uppfattningen, att tillgången på
dylika lägenheter där är ganska ringa. Såsom'' tab. A. å sid. 310
utvisar, hafva nämligen aktiebolag, som tillsammans representera 18.5
proc. af taxeringsvärdet å aktiebolagens hela jordinnehaf inom länet,
uppgifvit att de icke hade några lägenheter att afyttra. Äfven i Kopparbergs
län är antalet lågt, men det bör rätteligen höjas med icke mindre
än omkring 600. Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag har nämligen,
ehuru det icke ansett sig kunna lämna de begärda detaljerade uppgifterna
angående hvarje lägenhet, likväl uppgifvit, att bolaget inom
nämnda län ägde omkring 600 lägenheter, som möjligen kunde ifrågakomma
att försäljas.
Det kan ju förefalla, som om antalet lägenheter, som bolagen
enligt förestående uppgifter önskade frånsälja, icke vore synnerligen
stort, då det icke uppgår till mer än mellan 2 och 3,000. Om man
betänker, att genom deras friköpning ett lika stort antal nya själfständiga
egnahem skulle bildas, måste man dock medgifva, att redan
40
314
Tidpunkten
för lägenheternas
utbrytning.
detta antal i och för sig är ganska betydande. Till jämförelse kan
nämnas, att hela antalet inom de sex nordligaste länen från statens
egnahemslånefond under de sju åren 1905—1911 beviljade lån för jordbruksändamål
icke uppgick till mer än 1,324. Härtill kommer emellertid,
att förstnämnda antal säkerligen är betydligt för lågt, och antalet
dylika lägenheter, som under de närmaste åren kunna ifrågakomma att
försäljas, som följd häraf åtskilligt större, än hvad som framgår af ofvanstående
uppgifter.
Såsom redan nämnts hafva såväl för de redan utbrutna som för
de till utbrytning afsedda lägenheterna begärts så fullständiga uppgifter
som möjligt om storlek, värde m. m. För de ännu icke utbrutna lägenheterna
hafva dock de flesta bolag icke kunnat lämna några detaljerade
uppgifter. Någon redogörelse för dessa lägenheters beskaffenhet har
det därför icke varit möjligt att utarbeta, utan har den följande framställningen
måst begränsas uteslutande till de lägenheter, som redan
blifvit genom särskild landtmäteriförrättning utbrutna, hvilka i det föregående
sammanfattats till grupp 1.
För bedömande af värdet af och beskaffenheten hos de lägenheter,
hvilka i föreliggande utredning äro föremål för undersökning, är det af
stor vikt att känna tidpunkten för deras utbrytning. Som bekant har
nämligen i de norrländska länen i samband med den öfriga norrlandslagstiftningen
stadgats strängare villkor för utbrytande af lägenheter
från stamfastigheten, i syfte att åt dessa nya brukningsdelar trygga
erforderlig tillgång till nödig husbehofsskog.
De författningar, som i dessa län reglerat ägostyckningsförfarandet
äro den provisoriska lagen den 16 juni 1905 om inskränkning i rätten
att erhålla ägostyckning som trädde i kraft omedelbart och gällde intill
utgången af år 1909, och den definitiva lagen i samma ämne den 25
juni 1909, som gäller från och med den 1 januari 1910. I den förstnämnda
lagen stadgades, att i Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län ägostyckning ej finge äga rum eller
förordnande för landtmätare att verkställa ägostyckning meddelas, utan
att Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvit tillstånd till densamma.
Dylikt tillstånd finge ej lämnas, med mindre hvarje lott, som skulle
erhålla inägor, skulle med hänsyn till såväl dessa ägors omfattning som
ock till den myckenhet husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark, som
blefve lotten tilldelad, blifva tjänlig för jordbruk. Dessa bestämmelser
skulle dock icke gälla för ägostyckning, som erfordrades för bildande
315
af egnahemssamhälle eller för industriell anläggning eller annat dylikt
ändamål. Med några modifikationer, som i detta sammanhang äro af mindre
betydelse, infördes samma bestämmelser i den definitiva lagen af år 1909.
Som komplement till ofvannämnda lagar äro att betrakta de genom
lag den 31 augusti 1907 vidtagna ändringarna i 20 och 22 §§ af lagen
om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896,
hvarigenom numera inom Kopparbergs län och de norrländska länen,
med samma undantag som vid ägostyckningen, vid jordafsöndring ej får
medtagas inägojord till den omfattning, att stamhemmanets jordbruk
därigenom märkligen försvagas.
Numera finnes sålunda vid jordstyckning i Norrland den garantien
mot bildandet af mindre bärkraftiga brukningsdelar, att hvarje dylik
förrättning är i detta afseende underkastad kontroll af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, under det att före dessa lagars ikraftträdande trävarubolagen
efter behag kunde frånskilja sin inägojord, oafsedt om de
sålunda bildade lägenheterna voro tillräckliga för ett själfständigt jordbruk
eller icke.
På grund af bolagens helt naturliga obenägenhet att vid frånskiljande
af inägoj orden låta för husbehofvet erforderlig skogsmark medfölja
ligger det nära till hands att antaga, att de lägenheter, som utbrutits
enligt den oförändrade lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och
jordafsöndring den 27 juni 1896, äro mindre lämpade till själfständiga
jordbruk än de lägenheter, vid hvilkas utbrytning tillämpats bestämmelserna
i de här ofvan omnämnda nya lagarna. Med anledning häraf
har i den följande framställningen genomförts en systematisk uppdelning
af lägenheterna på två grupper, allteftersom de utbrutits enligt de gamla
eller de nya bestämmelserna.
Fördelas lägenheterna efter denna synpunkt, utgör deras antal
inom de olika kategorierna följande:
Antal lägenheter utbrutna enligt
de gamla
de nya
bestämmelserna bestämmelserna
Kopparbergs
län ........
79
5
Gäfleborgs
» ........
56
22
Vfisternorrlands
* ........
303
87
Jämtlands
» ........
38
72
Västerbottens
» ........
407
61
Norrbottens
» ........
260
125
372
Summa
84
78
390
no
468
385
1,515
Antal lägenheter
utan uppgift om
tiden för utbrytningen
-
5
17
1
11
_4
38
Samma 1,143
316
Det visar sig sålunda, att vid utbrytningen af det stora flertalet
lägenheter, eller närmare angifvet 75 proc. af samtliga, tillämpats de äldre
bestämmelserna. Inom de olika länen äro förhållandena emellertid ganska
olika. Inom Jämtlands län äro sålunda de tidigare utbrutna lägenheterna
endast hälften så många som de enligt de nya bestämmelserna
utbrutna, men inom alla andra län äro de förra betydligt flera till antalet
än de senare, ehuru med växlande Övervikt. En särställning intager
Kopparbergs län, där för ägostyckningar alltjämt gäller 1896 års lag
oförändrad, och därför de nya bestämmelserna kunna ifrågakomma att
tillämpas endast vid afsöndringar.
Det störa antalet lägenheter, som tillkommit enligt de gamla
bestämmelserna, har sin förklaring däri, att trävarubolagen, för att undslippa
de strängare villkoren i de nya jordstyckningslagarna, under tiden
närmast före dessa lagars ikraftträdande i stor utsträckning läto utföra
de för lägenheternas utbrytande erforderliga landtmäteriförrättningarna.
Att så faktiskt skett framgår af efterföljande två tabeller C och D,
hämtade från den al landshöfding Widén verkställda utredningen angående
den norrländska förbudslagstiftningen och dess verkningar.1)
Tab. C, som anger antalet af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
inom resp. län medgifna ägostyckningar å bolag och föreningar tillhöriga
hemman, visar det stora antalet dylika styckningar, som medgifvits
såväl åren 1904 och 1905, strax före 1905 års provisoriska lag
trädde i kraft, som åren 1908 och 1909, innan den definitiva lagen den
1 januari 1910 trädde i kraft.
Det är redan framhållet, att de restriktiva bestämmelserna angående
jordafsöndring infördes först från och med år 1908, eller 2 Va år senare
än motsvarande bestämmelser angående ägostyckning. Såsom närmare
utvecklas i den ofvan citerade utredningen, och som äfven framgår af
tab. D,. använde sig trävarubolagen häraf, i det att de under dessa år
i betydligt större utsträckning tillämpade afsöndringsinstitutet med dess
för dem gynnsammare bestämmelser.
Omedelbart efter de nya lagarnas ikraftträdande var i synnerhet
antalet ägostyckningar ganska ringa, och det lider intet tvifvel, att dessa
lagar i ganska hög grad verkat hämmande på bolagens sträfvan att frånskilja
sin öfverflödiga inägojord till själfständiga jordbrukslägenheter.
Det synes dock, som om bolagen numera börjat foga sig efter den nya
situationen och fortsatt på den förut iuslagna vägen. Det jämförelsevis
9 »Den norrländska förbudslagstiftningen och dess verkningar, undersökning verkställd
på uppdrag åt chefen för Kungl. justitiedepartementet», Stockholm 1913.
317
Tab. C. Antal ägostyckningar it bolag och föreningar tillhöriga hemman,
beträffande livilka förordnande för landtmätare utfärdats
under åren 1897—1912.
År
Gäfleborgs
län
Väster-
norrland»
län
1
Jämtlands i
län
Väster-  bottens län
Norr-  bottens län
]
Summa
a) Styckningar
enligt 1896 års lag.
1897
14
11
23
22
5
75 |
1898
11
35
28
76
1
151 j
1899
59
48
48
72
8
235 |
1900
47
46
37
154
27
311
1
1901
15
170
94
121
44
444
1902
125
228
86
76
19
534
1903
204
133
76
91
43
547
1904
158
127
138
196
223
842
1905
326
170
311
52
51
910
Samma
959
968
841
860
421
4,049
b) Styckningar enligt lagarna den 16 jun
i 1905 och den 25 juni 1909.
1905
—
6
11
—
1
18
1906
38
25
40
6
1
no
1907
46
12
4
11
1
74
1908
76
44
97
45
___
262
1909
38
269
106
no
11
534
1910
29
6
42
15
3
95
1911
20
17
45
28
7
117
*/i—"/• 1912
20
18
31
35
11
115 |
Samma
267
397
376
250
35
1,325 i
betydliga antal lägenheter, som bolagen uppgifvit sig ämna inom den
närmaste framtiden utbryta (se tab. B å sid. 313), bestyrker äfven denna
uppfattning. Det förtjänar dock nämnas, att några af de större trävarubolagen
i sina uppgifter till de sakkunnige meddelat, att de på
grund af nu gällande lagar icke ansågo sig kunna frånskilja någon del
af sin inägojord och därför icke heller hade några lägenheter att sälja.
Lägenheternas
areal.
318
Tab. D. Antalet under åren 1897—1912 fastställda afsöndringar
från bolagshemman.
År
Koppar-  bergs län
Gäfleborgs
län
Väster-
norrlands
län
Jämtlands
län
Väster-  bottens län
Norr-  bottens län
Summa
%
1897
1
3
2
1
2
2
11
1898
1
10
10
1
2
3
27
1899
3
23
21
8
6
2
63
1900
2
22
25
11
15
4
79
1901
4
39
38
3
8
2
94
1902
2
52
21
15
15
5
no
1903
2
76
30
5
13
—
126
1904
2
46
23
9
18
2
100
1905
9
57
29
13
36
2
146
1906
11
95
68
29
94
39
336
1907
33
197
100
36
102
271
739
1908
13
82
42
14
58
2
211
1909
257
154
69
77
36
4
597
1910
68
78
84
14
26
4
274
1911
48
61
102
19
17
14
261
Vi—80/9 1912
108
64
78
12
16
28
306
För att erhålla kännedom om lägenheternas storlek begärdes i
de utsända frågeformulären uppgift dels å totalarealen, dels å arealen
odlad jord, äng och skogsmark. De erhållna uppgifterna hafva sammanförts
i tab. 2, hvarvid arealen odlad jord och äng måst sammanslås, då
detta i stor utsträckning skett i uppgifterna. Trots denna sammanslagning
hafva lägenheterna genomgående måst uppdelas på två grupper,
den ena omfattande lägenheter med uppgift om arealens fördelning på
odlad jord och äng samt skogsmark, och den andra de lägenheter, för
hvilka endast totalarealen angifvits, hvarjämte 16 lägenheter sakna uppgift
äfven om totalarealen och därför måst helt och hållet uteslutas i
detta sammanhang.
Såsom af tab. 2 framgår omfatta de där redovisade lägenheterna tillsammans
en totalareal af i rundt tal 39,200 hektar. Däraf belöper sig ungefär en
tredjedel på hvart och ett af de båda nordligaste länen, nämligen 12,600
hektar på Västerbottens och 13,475 hektar på Norrbottens län. Äfven inom
Västernorrlands län är den sammanlagda arealen ganska betydande, eller
319
Tab. E. Lägenheternas medelareal, i hektar.
Län
Lägenheter utbrutna
enligt de gamla
bestämmelserna
Lägenheter utbrutna
enligt de nya
bestämmelserna
Lägenheter utan upp-  gift om tidpunkten
för utbrytningen
Samtliga utbrutna
lägenheter
! odlad jord
och äng
i skogsmark
o
£
p-
»
p
; odlad jord
| och äng
! skogsmark
totalareal
odlad jord
och äng
Cfi
K
0
1
B
£
p-
N
®
EL
odlad jord
och äng
skogsmark
| totalareal
fu......
3.6
1.8
5.4
6.8
7.4
13.4
_
_
a.
a.
5.9
Kopparbergs län '' b......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
la + b
—
—
5.4
—
13.4
—
—
—
—
5.9
fa......
6.4
7.5
13.9
7.6
12.4
20. o
4.2
3.7
7.9
6.7
8.7
15.4
Gäfleborgs
» ''b......
—
—
21.3
—
—
—
—
—
—
—
—
21.8
la + b
—
—
14.3
—
—
20. o
—
—
7.9
—
—
15.6
|a......
8.0
7.9
15.9
13.2
21.1
34.8
—
—
—
9.9
12.6
22.5
Västernorrlands > '' b .....
—
—
16.5
—
—
17.7
—
—
10.1
—
—
16.1
la + b
—
—
16.2
—
—
32.3
—
—
10.1
—
—
19.5
[a......
10.3
15.5
25.8
11.2
25.5
36.7
—
. —
—
11.1
24.0
35.1
Jämtlands
> ''b.....
—
—
18.7
—
—
—
—
—
—
—
—
18.7
U+b
—
—
20.9
—
—
36.7
—
—
—
—
31.3
fa......
5.8
21.8
27.0
8.6
17.7
26.3
4.7
30.6
35.8
6.4
21.0
27.4
Västerbottens » ’ b.....
—
—
26.7
—
—
9.0
—
—
9.6
—
—
26.3
la + b
—
—
27.2
—
—
25.9
—
—
16.9
—
26.9
j a......
16.0
7.4
23.4
21.4
30.9
52.8
71.0
44.1
115.1
18.5
15.8
34.3
Norrbottens
» ’ b......
—
39.5
—
—
42.5
—
—
—
—
40.2
P
_J_
Ö-
—
—
25.0
—
—
51.5
—
—
115.1
—
—
34.9
(a......
9.4
11.0
20.4
14.3
24.0
38.3
34.0
27.7
61.7
11.2
15.4
26.6
Samtliga län J b......
—
—
23.4
—
—
29.1
—
—
10.0
—
23.1
la + b
—
21.5
—
—
37.8
1 —
25.0
—
25.5
Anm: a) = lägenheter med uppgift om arealens fördelning på odlad jord och äng samt
skogsmark; b) = lägenheter med uppgift endast på totalarealen.
7,925 hektar, men inom öfriga tre län däremot ganska liten, nämligen
3,440 hektar inom Jämtlands, 1,265 hektar inom Gäfleborgs samt endast
500 hektar inom Kopparbergs län. Till dessa siffror bör kanske fogas
den anmärkningen, att de helt visst icke angifva hela tillgången på den
320
inägojord med tillhörande skogsmark, som bolagen utbrutit för att försälja,
då såsom redan förut framhållits uppgifterna lida af en viss ofullständighet,
hvars omfattning närmare framgår af tab. A å sid. 310 och
den därtill fogade textframställningen.
På grundval af de i tab. 2 meddelade arealuppgifterna har i tab.
E uträknats lägenheternas medelareal. Här möter för första gången
eu tydlig olikhet mellan å ena sidan de lägenheter, som utbrutits enligt
de gamla bestämmelserna, d. v. s. 1896 års lag oförändrad, och å andra
sidan dem, vid hvilkas utbrytning tillämpats de nya bestämmelserna,
som innefattas i 1905 och 1909 års ägostyckningslagar och 1907 års
lag om jordafsöndring. För det förra slaget af lägenheter utgör totalarealen
i genomsnitt för hvarje lägenhet 21.5 hektar, medan däremot
samma medelareal för lägenheter af det senare slaget når upp till 37.8
hektar. Denna öfverlägsenhet för de senare utbrutna lägenheterna kan
iakttagas inom alla län med undantag af Västerbottens, där medelarealen
i båda fallen är ungefär densamma. Inom Kopparbergs, Västernorrlands,
Jämtlands och Norrbottens län är medelarealen för de tidigare utbrutna
lägenheterna endast ungefär hälften så stor som för de senare utbrutna.
Den inverkan, som lagstiftningen sålunda i detta fall utöfvat på
lägenheternas storlek, framträder ännu tydligare vid en uppdelning af
arealen på olika ägoslag. Som bekant har ju hufvudsyftet med de nya
lagbestämmelserna varit att skapa garantier för, att hvarje inägolott
skulle erhålla erforderlig stödskog. Vid en jämförelse mellan lägenheter,
som utbrutits enligt de gamla och nya bestämmelserna, framgår också
af tab. E, att största delen af ökningen i lägenheternas areal faller på
skogsmarken. Medan sålunda medelarealen odlad jord och äng i genomsnitt
för alla län vuxit endast från 9.4 till 14.3 hektar, har däremot
skogsmarken ökats från 11. o till icke mindre än 24.0 hektar eller mer
än fördubblats. Samma förhållande kan iakttagas inom alla län utom
Västerbottens. Störst synas den nya lagstiftningens verkningar hafva
varit i Norrbottens län. Där utgjorde för de tidigare utbrutna lägenheterna
medelarealen af odlad jord och äng 16.0 hektar och af skogsmark
7.4 hektar, medan de senare utbrutna lägenheterna omfattade i
genomsnitt 21.4 hektar odlad jord och 30.9 hektar skogsmark; alltså
en mindre stegring i de båda förstnämnda ägoslagen men en fyrdubbling
af skogsarealen. Som redan nämnts intager i detta afseende Västerbottens
län en undantagsställning. Där har skogsarealen i stället något
minskats, från 21.8 till 17.7 hektar. Den förstnämnda siffran för de
tidigare utbrutna lägenheterna är, såsom framgår af en jämförelse med
öfriga län, ovanligt hög, hvilket beror därpå, att ett trävarubolag, som
innan de nya lagarna trädde i kraft låtit frånstycka ett stort antal
inägolotter, till dessa lågt en osedvanligt stor skogsareal. Uppgiften för
de senare utbrutna lägenheterna å skogsmarkens areal synes däremot
ovanligt låg i jämförelse med de närgränsande länen.
För att visa, hvilket värde de anförda arealuppgifterna kunna
hafva, samt i hvilken mån de kunna anses representativa för bolagens
lägenheter i allmänhet, meddelas i efterföljande tablå eu sammanställning
för de norrländska länen af utredningens arealuppgifter och några från
den förut citerade norrlandsutredningen hämtade uppgifter, i båda fallen
afseende sådana lägenheter, som utbrutits efter de restriktiva bestämmelsernas
genom förande.1)
Gäfleborgs
län
Västernorrlands
»
.
Jämtlands
»
.
Västerbottens ».
Norrbottens
»
.
Lägenheternas medelareal (hektar)
enligt föreliggande utredning
enligt norrlandsutredningen
odlad jord
och äng
skogsmark
summa
inrösnings-
jord
afrösnings-
jord
summa
7.6
12.4
20.0
9.S
16.6
26.4
13.2
21.1
34.3
11.6
19.6
312
11.2
25.5
36.7
7.9
33.6
41.5
8.6
17.7
26.3
18''0
33.8
51.3
21.4
30.9
52.3
26.3
41.8
68.1
Samtliga län 14.3
24.0
38.3
12.3
27.3
39.6
Med undantag för Västerbottens län visa de båda sifferserierna en
jämförelsevis god öfverensstämmelse. Totalarealen är i allmänhet något
större enligt norrlandsutredningen, men detta kan åtminstone till en del
förklaras däraf, att i dess arealuppgifter äfven ingår impediment. Härtill
kommer, att norrlandsutredningen endast omfattar ägostyckningar,
medan däremot i föreliggande utredning ingå äfven afsöndringar, hvilkas
areal oftast torde vara mindre. I fråga om Västerbottens län har redan
förut anmärkts, att de erhållna arealuppgifterna torde vara för låga.
Det kan i detta sammanhang äfven vara af intresse att jämföra
de från bolagen erhållna arealuppgifterna med arealen å de lägenheter,
för hvilka lån utlämnats ur statens egnahemslånefond. Fn dylik jämförelse
i fråga om totalarealen utfaller på följande sätt:
1) Norrlandsutredningens här anförda arealuppgifter äro särskild! införskaffade från landtmäterikontoren
och afse samtliga de enligt 1905 och 1909 års författningar verkställda ägostyckningar,
hvilka berört jord tillhörig bolag eller förening. Arealen har där fördelats på inrösningsoch
afrösningsjord, men dessa båda ägoslag torde i de flesta fall motsvara den i föreliggande utredning
tillämpade uppdelningen på odlad jord och äng samt skogsmark. En svaghet vid jämförelsen
är däremot, att norrlandsutredningens areal uppgifter äfven omfatta impediment, hvarigenom
afrösningsjordens areal åtminstone i de tre nordligaste länen torde vara för hög.
41
322
Lägenheternas
försäljningspris.
Medel
areal (har) å
bolagens
egnahems-
lägenheter
lägenheter
Kopparbergs län ..............
.......... 5.»
11.5
Gafleborgs
..............
.......... 15.6
9.5
Västernorrlands „ ..............
......... 19.5
11.7
Jämtlands
,, ..............
.......... 31.8
20.6
Västerbottens
„ ..............
.......... 26.9
17.0
Norrbottens
„ ..............
.......... 34.9
35.1
Såsom dessa siffror visa, är egnahemslägenheternas areal i Kopparbergs
län betydligt större än bolagslägenheternas, men de senares antal
är där så ringa, att den medelareal, som erhållits för dem, icke kan
anses som representativ. För Norrbottens län är medelarealen för de
båda slagen af lägenheter i det närmaste densamma, men inom öfriga
län är egnahemslägenheternas areal betydligt mindre än bolagslägenheternas.
Man måste emellertid härvid komma ihåg, att de förra lägenheterna
säkerligen till öfvervägande del äro koncentrerade till länens
mera tätt bebyggda jordbruksbygder, under det att de senare helt
naturligt hufvudsakligen tillhöra skogsbygden.
Till belysning af frågan om de utbrutna lägenheternas värde begärdes
i de utsända frågeformulären uppgift å deras försäljningspris
eller saluvärde eller, där någon af dessa uppgifter icke kunde meddelas,
å taxeringsvärdet. Det har emellertid för en del bolag mött svårigheter
att meddela de sålunda begärda uppgifterna. Något försäljningspris är
i många fall icke på förhand åsatt lägenheterna, utan detta bestämmes
först, då frågan om deras försäljning blir aktuell och dess storlek torde
då i många fall blifva beroende på köparens person och hans ställning
till bolaget-säljaren. Flera bolag uppgifva sålunda, att vid försäljning
af en fastighet till dess arrendator priset sättes betydligt under det pris,
fastigheten skulle betinga i öppna marknaden. Till följd häraf förklarade
sig flera bolag förhindrade att meddela exakta uppgifter å lägenheternas
försäljningspris.
För att i någon mån utfylla denna ofullständighet i materialet,
begärdes från de bolag, som icke meddelat några uppgifter om lägenheternas
värde, upplysning huruvida försäljningspriset å de bebyggda lägenheterna
kunde beräknas öfver- eller understiga 7,000 kr., d. v. s. det värde,
:323
Rom enligt gällande författning är det högsta tillåtna för dylika lägenheter,
för att köpare skall kunna erhålla lån ur statens egnahemslånefond.
För de obebyggda lägenheterna ausågos några liknande uppgifter icke
kunna infordras, då det för dessa fastställda maximivärdet för erhållande
af lån ur egnahemslånefonden, nämligen 8,000 kronor, innefattar värdet
icke blott å jorden utan äfven å de hus, som skola uppföras, men de
sistnämndas värde i här ifrågavarande fall knappast kunde på förhand
beräknas.
Med anledning af nu påpekade omständighet äro i tab. 3, där
uppgifterna om lägenheternas försäljningspris sammanförts, de bebyggda
lägenheterna fördelade på två grupper, af hvilka den ena omfattar lägenheterna
med fullständiga prisuppgifter och den andra de lägenheter, för
hvilka uppgifter endast föreligga, om priset öfver- eller understiger
7,000 kronor. Båda dessa grupper tillsammans omfatta inalles 1,030 lägenheter.
Då hela antalet redan utbrutna, bebyggda lägenheter utgör 1,149,
finnas sålunda mer eller mindre fullständiga uppgifter om det öfvervägande
flertalet dylika lägenheter. Beträffande de obebyggda lägenheterna
äro däremot de erhållna prisuppgifterna betydligt ofullständigare. Någon
komplettering af dessa uppgifter har, såsom redan nämnts, icke kunnat
ske ifråga om dessa, och antalet dylika lägenheter, för hvilka fullständiga
uppgifter om pris erhållits, utgör endast 218, eller föga mer
än hälften af hela antalet, som uppgår till 404. Olägenheterna häraf
torde dock icke vara så stora, då uppgifterna om de obebyggda lägenheternas
pris endast kunna vara af mindre intresse och betydelse.
Ifråga om lägenheterna med fullständiga uppgifter om försäljningspris
hafva dessa i tab. 3 fördelats på ett antal grupper efter försäljningsprisets
storlek. För öfverskådlighetens skull meddelas därjämte
i tablån å följande sida en öfversikt för samtliga län i relativa tal öfver
de bebyggda lägenheternas fördelning efter försäljningsprisets storlek.
Betraktas här först samtliga dessa lägenheter, med bortseende från
tidpunkten, då de blifvit utbrutna, visa sagda siffror, att flertalet
lägenheter hafva ett jämförelsevis lågt pris. Till de tre lägsta grupperna,
innefattande lägenheterna med ett försäljningspris af högst 3,000 kronor,
hör något mer än hälften af samtliga. Sättes gränsen för de stora
lägenheterna vid 7,000 kronor, som utgör värdemaximum för bebyggda
jordbrukslägenheter vid lån ur egnahemslånefonden, öfverstiger priset
för 16.4 proc. af alla lägenheter denna gräns. Af dessa hafva drygt
hälften eller i absolut tal 51 lägenheter ett försäljningspris, som öfverstiger
10,000 kronor. För öfrigt visa de stora växlingarna i priset, att
324
Försäljningspris
a>)
b‘)
c1)
Samtliga
kr.
%
/O
%
O/
/O
t. o. m. 1,000 ...
............ 11.0
4.4
14.3
8.6
1,001-
- 2,000 ...
............ 28.5
19.5
14.3
25.i
2,001-
— 3,000 ..
........... 20.2
11.9
14.3
17.1
3,001
- 4,000 ...
............ 10.5
13.7
28.6
11.9
4,001-
- 5,000 ...
............ 8.6
14.6
—
10.7
5,001
- 6,000 ...
............ 4.4
6.2
—
5.0
6,001
- 7,000 ...
............ 4.2
6.2
28.5
5.2
7,001-
- 8,000 ...
............ 2.6
5.8
—
3.7
8,001
- 9,OCK) ...
............ 0.8
2.2
—
1.0
9,(»I-
-10,000 ...
............ O.s
8.0
—
3.4
öfver
10,000 ...
............. 8.9
7.5
—
8.3
Summa 100.0 %
100.0 %
100.0%
100.0 %
bland de af bolagen redovisade lägenheterna finnas sådana af mycket
olika storlek och värde.
Beträffande de bebyggda lägenheternas fördelning efter försäljningsprisets
storlek inom hvarje särskildt län hänvisas till de detaljerade
uppgifterna i tab. 3 a. Från Kopparbergs län saknas tyvärr helt och
hållet uppgifter i detta afseende. Af öfriga fem län skiljer sig Jämtlands
från de andra genom det anmärkningsvärdt höga prisläget å
lägenheterna. Det bör dock härtill anmärkas, att antalet dylika lägenheter
med uppgifvet försäljningspris inom nämnda län endast är 80,
hvarför icke alltför stor vikt bör fästas vid denna omständighet.
I det föregående är påvisadt, att de lägenheter, som utbrutits
enligt de nya restriktiva jordstyckningslagarna, i genomsnitt hafva en
betydligt större areal än de tidigare utbrutna. En följd häraf har också
blifvit, att priset i regel är afsevärdt högre å det förra slaget af lägenheter.
Detta framträder tydligt vid en jämförelse mellan de relativa
talen för de båda grupperna a och b i närmast föregående tablå, af
hvilka grupper den förstnämnda omfattar de enligt de gamla bestämmelserna
utbrutna lägenheterna och den sistnämnda de senare utbrutna. Af
de förra hafva icke mindre än 59.7 proc. ett försäljningspris om högst
3,000 kronor men af de senare endast 35.8 proc., och öfver värdegränsen
vid 7,000 kronor nå endast 12.6 proc. af de förra men däremot
23.5 proc. af de senare lägenheterna.
a) = lägenheter, som utbrutits enligt de gamla bestämmelserna; b) = lägenheter, som
utbrutits enligt de nya bestämmelserna; c) = lägenheter utan uppgift om tiden för utbrytningen.
Som ett mått på de bebyggda lågenheternas pris inom olika lön
och olika grupper af lägenheter meddelas här nedan äfven uppgift å
försäljningsprisets storlek i medeltal för hvarje lägenhet.
I*1)
c1)
Samtliga
kr.
kr.
kr.
kr.
Gäfleborgs
län
2,936
6,663
2,875
3,657
Västernorrlands » .........
5,111
5,169
2,000
5,115
Jämtlands
» .........
4,561
7,918
6,053
Västerbottens » .........
3,455
2,583
6,700
3,322
Norrbottens
» .........
3,194
3,524
6,520
3,367
Samtliga fem län
3,937 kr.
5,110 kr.
3,817 kr.
4,367 1
För samtliga bebyggda lägenheter med uppgifvet försäljningspris
utgör medelpriset för alla län tillsammantagna 4,367 kronor och växlar
inom de särskilda länen mellan 3,322 kronor i Västerbottens och 6,953
kronor i Jämtlands län. Fördelas lägenheterna efter tidpunkten för
deras utbrytande, utgör medelpriset för de enligt de gamla bestämmelserna
utbrutna (grupp a) 3,937 kronor och för de enligt de nya bestämmelserna
utbrutna (grupp b) 5,110 kronor, alltså samma olikhet mellan
de båda grupperna, som redan flera gånger förut påvisats. Västerbottens län
intager emellertid äfven bär på samma sätt som ifråga om lägenheternas
areal en undantagsställning, i det att de tidigare utbrutna lägenheterna
hafva ett betydligt högre medelpris än de senare utbrutna, eller 3,455
kronor för de förra mot endast 2,583 kronor för de senare. Inom öfriga
län är förhållandet det omvända, men skillnaden mellan de båda grupperna
af lägenheter är ganska olika. Störst är densamma inom Gäfleborgs
län, hvarest medelpriset för de tidigare utbrutna lägenheterna utgör
endast 2,936 kronor mot 6,663 kronor för de senare utbrutna, och minst
inom Västernorrlands län med de båda medelprisen uppgående till resp.
5,111 och 5,169 kronor.
För de bebyggda lägenheter, för hvilka uppgifter från början icke
erhållits angående försäljningspris, har såsom redan nämnts till komplettering
upplysning begärts, huruvida detta pris öfversteg 7,000 kronor
eller ej. De med anledning häraf erhållna uppgifterna återfinnas äfven
i tab. 3 a. Af 415 hithörande lägenheter hafva 405 eller 97.6 proc.
ett försäljningspris af högst 7,000 kronor och endast 10 eller 2.4 proc.
ett försäljningspris, som öfverstiger denna summa. Sammanräknas dessa
0 Jfr anm. å föreg. sida.
326
med de förut behandlade lägenheterna, erhålles ett antal af 919 lägenheter,
hvilkas försäljningspris ligger inom det för erhållande af lån ur
egnahemslånefonden medgifna maximivärdet af 7,000 kronor, och 111
lägenheter, hvilkas försäljningspris öfverstiger sagda värde. I procent
af hela antalet lägenheter utgöra de förra 89.2 och de senare 11.8 proc.
I fråga om försäljningspriset å de obebyggda lägenheterna, hvarom
uppgifter meddelas i tab. 3 b, är det naturligt, att detsamma skall vara
betydligt lägre än för de bebyggda, då det endast omfattar värdet å
jorden. Icke mindre än 62.4 proc. af alla obebyggda lägenheter med
uppgifvet försäljningspris befinna sig inom den lägsta gruppen med
ett pris af högst 1,000 kronor, och för endast 24 lägenheter, eller
11.0 proc. af samtliga, uppgår detsamma till mer än 3,000 kronor.
Medelpriset utgör för samtliga lägenheter 1,295 kronor, däraf för de
tidigare utbrutna 1,086 kronor och för de senare utbrutna 1,673 kronor.
Äfven här är medelpriset högst inom Jämtlands län, med 2,335 kronor,
och lägst inom Norrbottens och Västerbottens län, med resp. 885 och
1,185 kronor.
Innan redogörelsen för lägenheternas försäljningspris afslutas, förtjäna
till jämförelse anföras några siffror rörande priset å de lägenheter,
till hvilka lån utlämnats ur statens egnahemslånefond. De siffror, som
därvid lämpligen kunna jämföras, äro å ena sidan de från föreliggande
utredning hämtade å medelvärdet för bolagens redan utbrutna, för försäljning
afsedda bebyggda lägenheter och å den andra motsvarande
genomsnittsvärde å de bebyggda lägenheter, till hvilka under åren
1905—1911 lån utlämnats från egnahemslånefonden. Inom hvart och
ett af de fem norrländska länen uppgingo dessa båda medelvärden till
följande belopp:
Bolagens Egnahemslägenheter
lägenheter
kr.
kr.
Gätleborgs
län........................ 3,657
3,450
Västernorrlands
s> ........................ 5,115
3,190
Jämtlands
»
6,953
3,090
Västerbottens
*• ........................ 3,322
2,450
Norrbottens
» ........................ 3,367
2,620
På samma sätt som medelarealen, såsom redan påvisats, var mindre
å egnahemslägenheterna än å bolagens lägenheter, är äfven medelvärdet
å de förra lägenheterna inom alla län lägre än å de senare. Närmast
hvarandra komma de båda värdena i Gäfleborgs län, där skillnaden upp
-
327
o-är till endast omkring 200 kronor. Inom Jämtlands län hafva däremot
bolagens lägenheter i genomsnitt mer än dubbelt så högt värde som
egnahemslägenlieterna, och äfven inom Västernorrlands län är skillnaden
dem emellan betydande.
De köpare, som närmast torde ifrågakomma vid försäljningen af utarrendera.
bolagens frånstyckade inägojord, äro gifvetvis de förutvarande arrenda- dt ^
torerna. Afsikten med förevarande utredning har också varit att införskaffa
material för bedömande af frågan, hvilka åtgärder eventuellt böra
vidtagas från statens sida för underlättande af friköpningen af dessa
bolagsarrendatorers hemman. Det måste därför vara af stort intresse att
se, i hvilken utsträckning de bolagen tillhöriga lågenheter, som kunna
förväntas blifva sålda, äro utarrenderade. Till belysning af denna fråga
meddelas i efterföljande tablå uppgifter rörande de redan utbrutna, för
försäljning afsedda lägenheterna, huruvida de äro utarrenderade eller
innehafvas af bolagen själfva.
Kopparbergs
län ......
Antal utarrende-  rade lägenheter
.................. 84
Antal lägenheter,
som innehafvas af
ägaren
Gäfleborgs
» ......
.................. 77
1
V flstemorrlands
» ......
.................. 389
18
Jämtlands
» ......
................... 100
6
Västerbottens
» ......
................... 433
40
Norrbottens
» ......
................... 278
9
Summa
1,361
74
Ofvanstående siffror bestyrka ett redan förut kändt faktum, att
bolagens inägojord i öfvervägande grad är utarrenderad. Mot 1,361
utarrenderade lägenheter stå endast 74, som innehafvas af bolagen själfva.
Största antalet icke utarrenderade lägenheter anträffas inom Västerbottens
län, där det dock ej uppgår till fullt 10 proc. af antalet utarrenderade
lägenheter.
Så länge inägojorden befinner sig i bolagens ägo, har arrenda- nätt un si&ttorn,
där densamma är utarrenderad, ett godt och synnerligen välbe- J*g’sfå„gsl
höfligt stöd för sitt jordbruk däri, att han på bolagets skog och myr- 0. dyi.
ängar o. dyl. i regel ’har tillgång till erforderlig husbehofsskog, slåtter
och bete för sina kreatur. I de fall, där inägojorden blifvit frånstyckad
och] försåld, bortfalla naturligtvis dessa förmåner, därest desamma
328
icke blifvit köparen uttryckligen förbehållna. Där dylikt förbehåll göres,
är den vanliga formen härför, att vid inägojordens afskiljande från
stamfastigheten ifrågavarande förmåner medgifvas som servitut, hvilket
till säkerhet intecknas i stamfastigheten, eller ock att sådan rätt tillförsäkras
köparen vid lägenhetens försäljning. För att erhålla kännedom
om, i hvilken utsträckning detta ägt rum i föreliggande fall, hafva
de sakkunnige i det till bolagen utsända frågeformuläret anhållit om
upplysning, huruvida några särskilda förmåner beträffande slåtter, bete,
skogsfångst eller dylikt tillförsäkrats lägenheterna genom inteckning
i stamfastigheten. Det är uppenbart, att dessa förmåner hafva sin största
betydelse ifråga om de lägenheter, som utbrutits enligt de gamla bestämmelserna,
då inägojord kunde frånskiljas, utan att erforderlig stödskog
o. dyl. behöfde medfölja. I de nya ägostyckningslagarna är däremot
stadgadt, att hvarje hemmanslott, som vid ägostyckningen erhåller
inägojord, skall med hänsyn såväl till denna jords omfattning som ock
till den myckenhet husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark, som tilldelas
lotten, varda tjänlig för jordbruk, hvarigenom i viss mån garantier
erhållits för, att de enligt dessa lagar utbrutna lägenheterna skola erbjuda
en blifvande ägare erforderliga möjligheter äfven i dessa afseenden.
På denna fråga har visserligen icke svar erhållits från alla uppgiftslämnare,
men man torde med ganska stor säkerhet kunna antaga, att af
de flesta, som lämnat frågan obesvarad, några åtgärder i dylik riktning
icke vidtagits. Därjämte hafva omkring 15 bolag, däribland många, som
redovisat ett stort antal utbrutna lägenheter, uttryckligen uppgifvit, att
några sådana förmåner icke medgifvits. Från 15 uppgiftslämnare, de
flesta med många redovisade lägenheter, hafva emellertid erhållits positiva
svar på den framställda frågan.
De förmåner, som af sistnämnda bolag tillförsäkrats lägenheterna,
växla naturligtvis efter de säljande bolagens beredvillighet liksom äfven
efter behofvet i hvarje föreliggande fall. De vanligast förekommande
hafva utgjorts af rätt till bete och slåtter samt till vedbrand och skogsfångst
till husbehof. Som exempel på eu mera detaljerad uppgift kan
anföras ett svar från ett åt de större bolagen, däri detsamma uppgifver,
att bolaget vid försäljning genom inteckning i stamfastigheten tillförsäkrar
köparen rätt till vedbrand, mulbete och fäbodar samt slåtter å
skogsmyrar och dessutom, då särskild skogsmark ej medföljer, rätt till
hässje- och stängselvirke samt i viss mån till husbehofsvirke af torrskog.
Redan det senast anförda svaret ger en antydan om en skillnad, som
i uppgifterna från en del andra bolag tydligt framträder mellan förmånerna
för de lägenheter, som utbrutits enligt de gamla bestämmelserna,
329
och för de senare utbrutna lägenheterna. Denna skillnad består däri,
att, af skid som redan framhållits, här nämnda förmåner och i synnerhet
rätt till vedbrand och husbehofsvirke förekomma i mycket mindre utsträckning
beträffande de senare utbrutna lägenheterna. Ett bolag, som
vid sina tidigare utbrutna lägenheter uppgifvit, att köparen erhåller rätt
till bete och vedbrand af löfskog och torr barrskog samt affall efter
skogsafverkningen, har däremot beträffande de senare utbrutna lägenheterna
meddelat, att några dylika förmåner icke medgifvas, enär vid deras frånskiljande
skog enligt lag skall tilldelas dem.
Stundom äro emellertid ofvan uppräknade förmåner begränsade
till tiden. Sålunda meddelar exempelvis ett bolag, att som servitut till
dess lägenheter följer rätten till slåtter i 20 år och till vedbrand i 40
år. Ett annat bolag uppöfver, att detsamma vid försäljning af en
lägenhet genom kontrakt brukar medgifva köparen rätt till mulbete på
20 år för kreatur, som vinterfödas vid gården, och likaledes på 20 år
rätt att efter utsyning taga nödig husbehofsved af skogsaffall och löfskog.1)
Ehuru några särskilda uppgifter därom af de sakkunnige icke begärts,
hafva ett antal bolag i sina svar äfven lämnat en del upplysningar
angående af dem under de senaste åren redan gjorda försäljningar af
inägojord. De från dessa bolag, hvilkas antal uppgår till 16, inkomna
’) Från sistnämnda bolag har insändts ett af bolaget användt formulär till nyttjanderättsaftal
i här föreliggande fall, som här meddelas i aftryck:
Till ägaren af (den försålda lägenhetens namn) upplåter N. N. aktiebolag för en tid af
tjugo (20) år från denna dag:
l:o) Rätt till mulbete för de kreatur, som vinterfödas vid gården, med den inskränkning
likväl, att getter, om bolaget så fordrar, ej få släppas på skogen och att det åligger gårdsägaren
att afhålla sina kreatur från platser där skogskultur företagits. Det vare därjämte förbjudet uppgöra
eld i skogen.
2:o) Rätt att efter utsyning taga nödig husbehofsved af skogsaffall och löfskog, och vare
gårdens ägare skyldig att vid vedtaget ställa sig till efterrättelse de föreskrifter med afseende på
skogens vård, som bolaget kan finna skäl att gifva, samt att vid uttagandet och hemforslandet al
veden med nödig varsamhet förfara så att skogen ej skadas.
Såsom årlig afgäld för förenämnda rättigheter, hvilka gälla en åbo, skall vid anfordran utgöras
Tre (3) mansdagsverken vid skogskultur arbeten inom socknen.
Om gårdsägaren öfverskrider sina rättigheter eller uppsåtligen bryter mot detta aftal, äger
bolaget rätt att uppsäga detsamma.
Till säkerhet för aftalets bestånd medgifves rätt till inteckning uti (namn å en bolaget
tillhörig fastighet).
Sålunda öfverenskommet och häraf tvenne exemplar upprättade och växlade, erkännes
.... den 13 sept. 1911.
Redan försålda
lägenheter.
N. N. Aktiebolag.
42
330
uppgifterna kunna på grund af sin ofullständighet och ofta mycket summariska
beskaffenhet icke läggas till grund för en uttömmande redogörelse för
omfattningen och arten af de nordsvenska bolagens jordförsäljningar under
senare år, men torde dock förtjäna att här i korthet anföras, då de i
sin mån äro ett bevis för, att bolagens af lagstiftningen framkallade
benägenhet att frånhända sig inägojorden tydligen redan medfört försäljning
i betydande utsträckning af denna inägojord.
Antalet försålda lägenheter utgör enligt de från bolagen inkomna
uppgifterna inalles 1,255. Huru lång tidrymd dessa uppgifter afse, har
endast i några få fall uppgifvits, men det torde väl med säkerhet kunna
antagas, att det stora flertalet försäljningar skett efter tillkomsten af den
speciella norrlandslagstiftningen eller åtminstone efter sedan dess genomförande
kunde med säkerhet förutses. Några bolag uppgifva emellertid
äfven, hvilken tid försäljningarna afse. Sålunda meddelar ett stort trävarubolag,
att dess försäljningar pågått under de senaste tio åren, och
att därunder försålts 165 lägenheter i Gäfleborgs och Jämtlands län.
Ett annat bolag uppgifver sig hafva under de tre sista åren försålt icke
mindre än 85 lägenheter.
Såsom redan nämnts, äro de 1,255 redan försålda lägenheterna
redovisade af endast 16 bolag. Hvilken omfattning de öfriga bolagens
försäljningar nått, är omöjligt att bedöma, men den har säkerligen i
flera fall varit ganska betydande. Ett bolag med verksamheten förlagd
till Kopparbergs och Gäfleborgs län uppgifver sig exempelvis under de
senaste 20 åren hafva afyttrat omkring 1,380 hektar odlad jord, 500
hektar äng och 10,500 hektar skog, det mesta till arrendatorer. Ett
annat af de större bolagen meddelar, att det nu håller på att afsöndra
och sälja sina talrika torp till ärren datorerna.
Af de 1,255 lägenheter, som uppgifvits vara försålda, saknas för
382 alla vidare upplysningar. De öfriga fördela sig på följande sätt
på respektive län:
Kopparbergs län............................... 10
Jämtlands län.................................... 54
Gäfleborgs
> .............................. 20
Västerbottens » .................................... 410
V ästernorrlands » ................................. 379 Norrbottens » ....................................
Summa $73
Det öfvervägande flertalet af dessa lägenheter, eller icke mindre
än 789 af 873 tillhöra såsom häraf framgår Västernorrlands och Västerbottens
län. Detta behöfver dock icke betyda, att försäljningarna inom
dessa län nått en proportionsvis större utveckling än inom öfriga län,
utan kan till en del bero på den omständigheten, att några af de största
331
bolagen, som lämnat uppgift om antalet försålda lägenheter, tillhöra
nämnda två län.
Rörande de försålda lägenheternas försäljningspris äro de erhållna
uppgifterna sammanförda i efterföljande tablå.
Antal
Försäljnings-
Pris per
lägenheter
pris •
lägenhet
Kopparbergs
län
....................... 10
45,725 kronor
4,573 kronor
Gäfleborgs
>
....................... 20
73,250
3,665
»
Västernorrlands
>
....................... 187
452,385
2,419
Jämtlands
>
....................... 33
51,100
»
1,548
Västerbottens
>
....................... 279
330,250
»
1,184
»
Norrbottens
*
....................... —
—
—
Samtliga län 529
952,710
»
1.801 »
Medelvärdet
å
de försålda lägenheterna uppgår,
i den mån
_ _
, f
samma Kan neraKnas meu ue ernanua uppguicjua, im
växlande mellan 4,573 kronor i Kopparbergs län och 1,184 kronor i
Västerbottens län. Till jämförelse härmed må anföras medelpriset å
bolagens utbrutna, men ännu icke försålda bebyggda lägenheter, hvilket
medelvärde enligt tab. 3 a) utgjorde i Gäfleborgs län 3,657 kronor, i
Västernorrlands län 5,115 kronor, i Jämtlands län 6,953 kronor och i
Västerbottens län 3,322 kronor. I Gäfleborgs län är sålunda det genomsnittliga
försäljningspriset nästan identiskt detsamma för de båda slagen
af lägenheter, men i öfriga län är priset å de redan försålda lägenheterna
genomgående betydligt lägre.
Uppgifter angående de försålda lägenheternas areal halva erhållits
endast från två bolag. Det ena af dessa, hvars jordbruksfastigheter
äro belägna inom Västernorrlands och Västerbottens län, uppgifver totalarealen
af sina försålda lägenheter till 2,482 hektar eller i medeltal 20.5
hektar per lägenhet, med ett pris af 72 kronor 26 öre per hektar. Det
andra bolaget, med verksamhetsområde inom samma län, uppgifver sig
hafva sålt 264 lägenheter med en sammanlagd totalareal af 4,564 hektar,
eller i medeltal 17.2 9 hektar per lägenhet. Priset, i hvilket med några
få undantag äfven ingick åbyggnader, motsvarade i detta fall 62 kronor
41 öre per hektar.
De nu meddelade uppgifterha visa trots sin ofullständighet, att försäljningen
af bolagens inägojord redan pågått flera år och nu nått en betydande
omfattning. Flera bolag uppgifva också i detta sammanhang, att de
nu försålt all den inägojord, som de kunna afvara, och att någon ytterligare
försäljning af lägenheter icke från deras sida kommer att äga rum.
332
Tab. 1.
Socken, tingslag och län
Kopparbergs län.
Norra tingslaget.
\ Svärdsjö ...................
'' Enviken ....................
Hedemora tingslag.
I Husby .......................
Rättviks tingslag.
, Rättvik.......................
Bodn.........................
. Ore ..........................
Mora tingslag.
Mora..........................
j Våmhus ....................
1 Sollerön ....................
j Orsa tingslag.
j Orsa ..........................
Älfäals tingslag
: Älfdalen ....................
Nås tingslag.
| Jama .......................
j Malungs tingslag.
i Malung........................
j Transtrand ..................
Summa för länet
(»äfleborgs län.
Gästriklands östra
tingslag.
i Hedesunda ..................
För försäljning afsedda jordbrukslägenlieter, tillhöriga aktiebolag
m. fl.j i Norrland och Dalarne, sockenvis.
Genom landtmäteri-  förrättning utbrutna
för försäljning af-  sedda jordbrukslä-  1 genlieter (grupp 1''
Jordbrukslägenhe-  ter för hvilkas ut-  brytande åtgärder
vidtagits eller äro
afsedda att under
den närmaste tiden
vidtagas (grupp 2)
Socken, tingslag och län
Genom landtmäteri-  |förrättning utbrutna
[ för försäljning af-  ; sedda jordbrukslä-  !genheter (grupp 1)
Jordbrukslägenhe-  ter för hvilkas ut-  brytande åtgärder
vidtagits eller äro
j afsedda att under
den närmaste tiden
vidtagas (grupp 2)
Be-
bygg-
da
j Obe-
i by??-
i da
Sum-
ma
Be-
bygg-
da
Obe-
bygg-
da
| Sum-  | ma
Be-
bygg-
da
Obe-
bygg-
da
Sum-
ma
Be-
bygg-
da
| Obe-  ! bygg-  da
Sum-
ma
f
:
i
1
Gästriklands västra
1
tingslag.
3
_
3
2
i
3
Ockelbo .....................
it
—
ii
i
—
i
4
2
6
i _
—
—
Ala tingslag.
Skog...........................
3
i
4
_
_
_
-
1
6
7
Söderala .....................
2
2
—
—
—
1
Delsbo tingslag.
1
1
9
2
Bjuråker .....................
10
9
25
—
—
—
• 1
i
2
—
—
—
Ljusdals tingslag.
.1
9
6
15 i
—
—
—
Ramsjö........................
6
_
0
_
_
_
Fänia ........................
2
2
4
—
—
—
J -
5
5
—
-
Summa för länet
4(1
37
83 !
1
—
i
2
1
2
Yästernorrlands län.
3
it
14,
—
—
—
Selångers tingslag.
Sättna ........................
4
—
4
—
_
|
14
14
28
—
—
Tima tingslag.
Tana......................
’ -
—
t
1
2
—
2
2 i
2
i
3
Attmar........................
—
—
_
t
1
:
j
Stöde ........................
6
2
8
3
—
3
o
3
5
i
2
3
Torps tingslag.
!
1 —
—
- 1
2
2
Tog>...........................
‘JO
—
20 |
2
—
2
38
4(1
84
10
10
•20
Borgsjö........................
12
2
14 |
—
—
—
Hafveri .....................
15
9
•
17
5
—
5
i
|
Indals tingslag.
!
II
Indal...........................
2\
_ 1
2 II
19
2
21
Indals-Liden ...............|
li
t ii
16
in
17
1 8;
23
31 I
— |
—
—
Holm...........................
H
— |
8 ij
6
6
Socken, tingslag och län
Genom landtmäteri-  förrättning utbrutna
för försäljning af-  sedda jordbrukslä-  genlieter (grupp 1)
.lordbrukalägcnhc-  ter för hvilkas ut-  brytande åtgärder
vidtagits eller äro
afsedda att under
den närmaste tiden
vidtagas (grupp 2)
Be-
bygg-
da
Obo-
bygg-
<la
Sum-
ma
Be-
bygg-
da
Obe-
bygg-
da
►Sum-
ma
Ljustorps tingslag.
Ljustorp .....................
9
1
10
Hässjö........................
—
—
—
—
—
—
Ångermanlands södra
d-gas tingslag.
Stigsjö........................
i
i
1
1
Högsjö........................
—
-
—
78
17
95
Boteå tingslag.
Dal ...........................
i
—
i
—
—
—
Öfverlännäs..................
—
—
1
—
1
Sollefteå tingslag.
Sollefteå .....................
i
—
i
—
—
—
Långsele .....................
—
—
—
1
-
1
Resele tingslag.
Resele ........................
6
2
8
_
_
—
Ådals-Liden.................
11
i
12
1
—
1
Jun sele........................
23
2
25
4
— ■
4
Ramsele tingslag.
Helgum........................
6
i
7
1
—
1
Ramsele .....................
27
i
28
—
—
—
Edsele ........................
5
—
5
4
—
4
Bodum.......................
6
—
6
7
—
7
Fjällsjö........................
12
—
12
7
—
7
Tåsjö ........................
24
i
25
12
1
13
Nätra tingslag.
Anundsjö.....................
96
10
106
2
—
2
Själevad och Arnäs
tingslag.
Själevad .....................
2
—
2
—
—
—
Mo.............................
1
—
1
—
—
—
Björna ........................
41
11
52
—
6
6
Arnäs .....................:..
1
_
1
i
—
1
Gideå ........................
20
3
23
—
—
—
Treliörningsjö..............
13
1
14
—
—
—
Grundsunda..................
2
1
3
—
—
—
Summa för länet
367
40
407
182
29
211
Jämtlands län.
Ragunda tingslag.
Ragunda .....................
3
—
3
12
—
12
Socken, tingslag ock län
Genom landtmäteriiförrättning
utbrutna
för försäljning af|
sedda jordbruksläjgenheter
(grupp 1)
Be- Obebygg-
byggda
I da
Sum
ma
-
Jordbrukslägenlicter
för hvilkas utbrytande
åtgärder
vidtagits eller äro
afsedda att under
den närmaste tiden
vidtagas (grupp 2)
Fors ...........................j
Hällesjö ....................|
17
Håsjö ........................ 1
Stugun........................ 3
Borgvattnet.................. 5
Refsuncls, Brunfto och
Näs tingslag
Refsund
..................... 3
Sundsjö ..................... 1
Rräcke....................... 1
Bodsjö ........................ 7
Nyhem.....................
Brunflo........................ 1
Lockne........................ 1
Lits tingslag.
Lit.............................
H äggenås....................
Föllinge ....................
Hotagen ....................
Hammerdals tingslag
Hammerdal.................
Gåxsjö .......................
Ström ........................|
Alanäs........................!
Frostviken ..................|
Rödöns tingslag.
Aspås ........................i
Ås..............................
Undersåkers tingslag- j
Undersåkers ...............
Offerdals
tingslag-
j
Offerdal .....................j
Svegs tingslag-
j
Sveg...........................j
9
Älfros ........................ 1
Lillhärdal..................... 2
Ytterhogdal.................. 1
Mede tingslag.
Storsjö.....................
Vemdalen..................... 4
Tännäs........................I
1
17
1
18
1
3
5
26
1
3
1
j Bc-  |bygg-  1 da
Obe- j
bygg-1
da
Sum-
ma
14
14
8
—
8
! 3
—
3
22
—
22
5
—
5
n
1
12
3
—
3
—
—
—
5
—
5
4
—
4
—
—
—
13
_
13
6
—
6
8
—
8
3
—
3
19
19
5
—
5
8
—
8
12
—
12
7
1
8
5
_
5
1
—
1
—
—
—
9
—
9
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
_
17
—
—
—
—
—
1 —
334
Socken, tingslag och län
Genom landtmäteri-  förrättning utbrutna
för försäljning af-  sedda jordbrukslä-  genheter (grupp 1)
Jordbrukslägenhe-  ter för hvilkas ut-  brytande åtgärder
vidtagits eller äro
afsedda att under
den närmaste tiden
vidtagas (grupp 2)
Be-
bygg-
da
Obe-
bygg-
da
Sum-
ma
Be-
bygg-
da
Obe-
bygg-
da
Sum-
ma
Bergs tingslag.
Kätan ........................
7
_
7
__
Klöfsjö........................
—
4
—
4
Summa för länet
Västerbottens län.
89
22
in
204
*
206
Nordmalings och Bjur-  holms tingslag.
JNordmaling..................
19
1
20
2
19
21
Bjurholm.....................
Umeå tingslag.
19
10
29
—
—
—
Umeå landskom..........
21
7
28
8
1
9
Vännäs........................
3
_
3
3
3
Säfvar ........................
Degerfors tingslag.
1
—
i;
5
1
6
Degerfors.....................
Lycksele l.-marks
1
2
3
27
3
30
tingslag.
Lycksele .....................
69
39
108
i
_
1
Örträsk........................
14
4
18
i
_
1
Stensele .....................
3
1
4
3
2
5
Sorsele........................
Åsele l.-marks tingslag.
12
2
14
5
—
5
Åsele.........................
41
41
Q
i
3
Fredrika ....................
14
_
14
_
Vilhelmina ..................
9
i
10
3
_
3
Dorotea .....................
18
2
20 |
9
—
9
Nysätra tingslag.
Bygdeå......................
14
—
14
7
_
7
Nysätra........................
1
1 ''
i
_
i
Löfånger ....................
—
i
l !
—
—
—
Burträsks tingslag.
Burträsk .....................
55
10
65 I
20
3
23
Skellefteå tingslag.
Skellefteå landskom. ...
—
3
3
1
_
1
Byske ........................
3
7
10
2
__
2
Jörn ...........................
Norsjö och Mala
tingslag.
10
9
19
5
5
Norsjö ........................
20
4
24
10
1
n
Mala.........................
26
3
29
—
—
—
Summa för länet |
373
106
479
115
31
146
Socken, tingslag och län
] Genom landtmäteri
förrättning utbrutna
för försäljning af|
sedda jordbruksläigenheter
(grupp 1)
| Be- Obej
bygg-j bygg!
da | da
Sum
ma
-
Jordbrukslägenheter
för hvilkas utbrytande
åtgärder
vidtagits eller äro
afsedda att under
den närmaste tiden
vidtagas (grupp 2)
Be
bygg
da
-
Obe
bygg
da
-
Sum
ma
-
Norrbottens län.
Piteå tingslag.
Piteå landskommun .....
Älfsby tingslag.
Älfsby .......................
Arvidsjaurs l.-marks
tingslag.
Arvidsjaur .................
Arjeplogs l.-marks
tingslag.
Arjeplog ....................
Öfverluleå tingslag.
Öfverluleå ................
Edefors......................
Jokkmokks l.-marks
tingslag.
Jokkmokk ..................
Råneå tingslag.
Råneå ........................
Nederkalix tingslag.
Nederkalix ................
Öfverkalix tingslag.
Öfverkalix ..................
Öfvertorneå tingslag.
Hietaniemi ..................
Korpilombolo tingslag.
Korpilombolo ...............
Tärendö .....................
Pajala tingslag.
Pajala ........................
Gällivare l.-marks
tingslag.
Gällivare.....................
Jukkasjärvi l.-marks
tingslag.
Jukkasjärvi..................
Summa för länet
6
36
96
16
3
21
1
13
o
22
236
Summa för alla 6 länen 1,149
1
22
13
6
41
8
17
15
2
14
1
27
10
19
42
137
24
20
36
3
27
2
153
404
389
1 553
15
13
— !
3
18
o
~w
552
1
13
1
—
!
3
|
—
I 1
4 I 44
76 628
Tab. 2. Arealen å genom landtmäteriförrättning utbrutna, för försäljning
afsedda lägenheter.
!
Lägenheter utbrutna enligt !
de (jamla bestämmelserna j
1
Lägenheter utbrutna enligt }
de nya bestämmelserna 1
Lägenheter utan upp-  gift om tidpunkten
för utbrytningen
Samtliga utbrutna
lägenheter
L ii n
Areal (h a r)
''
Areal < li a r)
Areal (bär)
I
År
e a 1 (lia
r)
P
skogs-
mark
odlad jord
och äng
total-  areal '')
■z
1 odlad jord
| och äng
skogs-
mark
total-  areal r)
S3
<r*-
P
odlad jord
och äng
skogs-
mark
total-  areal ‘)
p
odlad jord
och äng
ce
3 5"
p S.
-i cm
** T
total-  areal ’)
i
a
79
287.3! 143.0
430.0
5
31.7
35.7
67.4
_
84
319.0
179.3
498.3
Kopparbergs |
län
1
b
-
-I -!
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sta
79
\
430.9
5
—
—
67.4
—
—
—
—
84
—
—
498-3
a i
53
340. ol 395.5
735.5
22
168.1
272.0
441.0
3
12.5
11.2
23.7
78
52O.0
679.6
1,200.2
Gäfleborgs län
b
3
-1 -
63.8|
—
—
—
—
-
3
—
—
63.8
Sta
56
799.3} 22
_
_
441.0
3
23.7
81
1,264.0
a
138 1,107.21,095.0
2,202.2''
77
1,013.5
1,623.4
2,636.9 —
—
-
—
215
2,120.7
2,718.4
4,839.1
Västernorlands
b
165
_ _
2,738.5
10
_
—
177.*|l7
—
-
172.2
192
—
—
3,087.9
län
Sta
305
1 _
4,940.7
87
_
—
2,814.11:17
—
172.2
407
—
—
7,927.0
a
12
123.01 186.»
310.2
72
809.S
1,832.5
2,642.3
—
—
—
—
84
933.7
2,018.s
2,952.5
i Jämtlands län
b
261
485. c
_
—
—
—
—
—
—
26
—
485.6
Sta
38
-1 -
795.H
72
—
_
2,642.3
_
—
110
_
3,4381
a
19oj 1,106.7 4,148.1
5,254. t
j 54
465.1
953.1
1,418.2
2
9.4
61,2
70.6
246
1,581.2
5,162.4
6,743.fi
Västerbottens
län
b
217
1 -1 -
5,800.5
i
—
—
9.0
5
—
48.0
223
5,857.5
S:a
407
11,055.3
55
_
_
1,427.2
7
_
-
118.6
469
_
12,6011
i
( a
223)3,576.4!l,660.9
5,237.8
1152,457.4
3,552.8
6,010.2
4)283.8
176.5I460.3
342
| 6,317.c
5,390.2
11,707.8
Norrbottens
län
b
341
1,343.0
io! -
—
425.1
—
_
-
44
—
—
1,768.1
Sta
257
6,580.3
125;
—
6,435.3 4
1
_
460.3
386
—
—
13,475.9
a
695 6,5411x7,629 4 14,170.91345 4,945.6 8,270.4 13,216.01 9 305 7
248.9i554.6
1,049:11,792.8
16,148.7
27,941.5
1
! Samtliga län
1
b
445!
—1
10,431.4 } 21
_
611.322
-
220.2
488
|
11,262.9
Sta i,i *o
24,602.31366
1 _
13,827.3131
—
1 -
.774.8
1,537
1 -
| -
39,204 4
’) Impediment frånräknadt.
Alun. a) = lägenheter med uppgift om arealens fördelning på odlad jord och äng samt skogsmark; b) = lägenheter
med uppgift endast på totalarealen.
Tab. 3. Försäljningspris å genom landtmäteri
-
a) Bebyggda
Län
L
it S
e n
li e
t e
r
m e c
upp-
F
ö r
s ä
1 j n
i
ags-
t. o.m. 1,000
kronor
1,001—2,000 j 2,001—3,000
kronor 1 kronor
3,001—4,000
kronor
4,001—5,000
kronor
5,001—6,000
kronor
6,001—7,000;
kronor
an-
tal
% »1
samt-  lig»
an-
tal
% åt
samt-  liga
an-
tal
% af
samt-
liga
an-
tal
% af
samt-  liga
an-
tal
% åt
samt-  liga
an-
tal
% af
samt-  lig»
an-
tal
% af
samt-  liga
1
1 a
2
Kopparbergs i b
län
|c
—
—
—
4
|S:a
-
5
ja
t
3.4
i
3.4
3
10.4
8
27.0
4
13.8
3
10.4
4
13.8
6
Gäfleborgs Jb
—
—
_
—
—
4
50. o
—
2
25.o
7
län
jc
1
25.0
—
—
1
25.0
2
50. o
—
—
—
—
- i
8
lS:a
2
4.9
i
2.4
4
9.8
10
244
8
19.5
3
7.3
6
14.7
I 9
ja
21
17.9
26
22.3
10
8.5
10
8.5
12
10.3
7
6.0
7
6.0
10
Västernorr- Jb
5
7.5
11
16.4
7
10.4
7
10.4
13
19.4
6
9.0
4
6.0
I11
lands län lc
—
—
1
100. o
—
—
—
—
—
-
—
_j
|12
lS:a
26
141
38
20 5
17
9.2
17
9.2
25
135
13
7.0
11
6.0
13
ja
1
4.3
8
34.»
2
8.7
1
4.3
3
13.o
1
4.4
2_
8.7 |
14
Jämtlands jb
—
—
2
3.5
4
7.0
7
12.3
4
7.o
4
7.0
5
8.S :
15
län
jc
16
tS:a
1
1.2
10
12.5
6
7.5
8
10.0
7
8.7
5
6.2
7
8.7
17
(a
12
8.s
48
35.8
39
28.7
12
8.8
9
6.6
4
3.o
2
1.5
18
Väster- jb
1
3.5
13
44.8
7
24.x
7
24.1
—
—
—
_
19
bottens län lc
—
—
—
_
—
_
—
—
—
1
lOO.o 1
20
IS:a
13
7.8
Öl
368
46
27.7
19
11.5
9
5.4
4
2.4
3
1.8
21
|a
7
9.1
26
33.7
23
29.9
9
11.7
5
6.5
2
2.6
1
1.3 1
Norrbottens jb
4
6.2
18
27.7
SI
13. s
10
15.4
12
18.4
4
6.2
3
4.6
län
jc
-
—
1
lOO.o |
24
iS:a
11
7.7
44
307
32
22.4
19
133
17
119
6
4.2
5
35 !
25
(a
42
no
109
28.5
77
20.2
40
105
33
8.6
17
4.4
16
4.2
26
Samtliga j b
i?
4.4
44
19.5
27
11.9
31
137
33
14.6
14
6.2
14
6.2
27
län
jc
1
143
1
143
1
14.3
2
28.6
—
—
—
2
28.5
2S
IS:a
53
8.6
154
25.1
105
17.1
73
119
66
10.7
31 j
5.0 j
32
5.2 j
o Anm. a) = lägenher, som utbrutits enligt de gamla bestämmelserna i 1896 års oförändrade lag;
1907 års lag om jordafsöndring; c) = lägenheter utan uppgift om tiden för utbrytningen.
förrättning utbrutna, för försäljning afse tida lägenheter.
lägenheter.
Ml
g i
f v e
t
f ö
r s
ä 1 j
n
n g
s p
ris
Andra lä
genbeter
P r
i s
Samtlig
a lägenheter
Försälj-  ningspris
i medel-  tal per
lägenhet
kronor
pris
af
5°
i
1
2
3
7,001—8,000.8,001—9,000
kronor
kronor
9,001—10,000
kronor
öfver 10,000
kronor
Antal
Samman-  lagd t för-  säljnings-  pris
kronor
högst 7,000
kronor
öfver 7,000
kronor
an- |
tal
% åt
samt-  liga
an-
tal
% af
samt-
liga
an-
tal
% åt
samt-  liga
an-
tal
% af
samt-
liga
antal
%
antal
%
! -
—
E
—
-
—
—
I
—
30
1
-
85.7
100. o
5
14.3
--
| —
—
—
—
—
-
-
—
31
86.1
5
13.9
4
i
3.1
t
i
3.5
2
6.9
29
85.150
2,936
_
_
5
_
_
_
_
2
25.o
8
53,300
6,663
—
—
5
lOO.o
6
4
11,500
2,875
—
—
—
—
7
i
2.4
i
2.4
i
2.4
4
9.8
41
149,950
3,657
—
—
5
100.0
8
| 3
2.6
_
21
17.9
117
598.000
5,111
146
100. o
_
_
0
4
(5.0
i
1.5
6
8.9
3
4.5
67
346,300
5,169
8
100.0
—
—
10
1
2,000
2,000
13
lOO.o
_
—
11
1 7
3.8
i
0.5
6
3.2
24
13.0
| 185
946,300
5,115
167
100.0
12
Q
8.7
2
8.7
1
4.4
23
104,900
4,561
_
lo
7
12.3
3
5.3
ii
19.3
10
17.5
57
451.300
7,918
—
_
11
! —
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
—
15
9
1
11.3
3
3.8
13
163
11
13.8
80
556,200
6,953
—
—
—
—
16
3
2.3
_
7
5.1
136
469,5)00
3,455
175
lOO.o
_
17
_
_
1
3.5
_
_
29
74.5X10
2,583
24
lOO.o
—
18
I -
-
—
—
—
—
—
I i
6,700
6,700
8
lOO.o
—
_
IP
3
1.8
—
1
0.6
7
4.2
166
551,500
3,322
207
100.0
—
—
20
1
1.8
O
3.9
77
245,963
3,194
_
_
_•
_
21
Q
3.1
1
1.8
_
—
2
3.i
65
229,033
3,524
—
—
—
—
2 2
| —
-
-
—
—
—
-
i
6,520
6,520
—
—
—
—
23
3
2.1
1
0.7
—
5
3.5
143
481,516
3,367
—
—
—
—
2 4
10
2.6
1
0.3
3
0.8
34
8.9
3S2
1.503.918
3,937
351
98.6
5
1.4
25
13
5.S
5
9 9
IS
8.0
17
7.5
226
1154,833
5,110
33
86.8
5
13.2
26
7
26,720
3,817
21
1000
—
—
2 7
| 23
3.7
0
1.0
21
3.4
51
8.3
615
2,685,466
4,367
405
97.6
10
2.4
28
b) = lägenheter, som utbrutits enligt de nya bestämmelserna i 1905 och 1909 års ägostyckningslagar eller
43
338
Tab. 3 (forts.). Försäljningspris å genom landtmäteri
b) Obebyggda
L
ä g e
n h
e t
e r
m e
d
upp-
F ö
r s
ä 1 j-
Län
t. o. m. 1,000
1,001
-2,000
2,001-
-3,000
3,001
-4,000
4,001
-5,000
5,001
-6,000
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
% af
% af
% af
% af
% af
% af
antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
liga
liga
liga
liga
liga
liga
1
2
3
fa
Kopparbergs | b
län
|c
1 1 1
1 1 1
-
1 i 1
1 1 1
1 1 1
—
1 1 1
1 1 I
1 1 1
I 1 1
I 1 1
4
5
IS:a
(a
7
26.9
ii
42.3
6
23.0
1
3.9
1
3.9
“
6
7
Gäfleborgs I b
län
Y
_
Z
4
50. o
2
25.0
2
25.0
_
—
—
—
8
|S:a
7
20.6
15
44.1
8
235
3
8.8
1
3.0
—
—
9
[a
3
50. o
3
50.o
_
10
Västernorr- Jb
1
14.3
1
14.3
2
28.6
2
28.5
1
14.3
—
—
TU
lands län jc
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
iS:a
4
30.8
4
30.8
2
15.4
2
15.4
1
7.6
—
—
13
•
ja
8
57.1
4
28.5
1
7.2
i
7.2
14
15
Jämtlands jb
län
)c
_
—
3
42.8
1
14.3
—
—
1
14.3
-
2
28.6
16
(S:a
8
36.4
7
31.8
2
9.1
i
4.5
1
4.5
2
9.1
17
fn
30
73.2
5
12.3
3
7.8
_
_
1
2.4
i
2.4
IS
Väster- jb
1
lOO.o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
bottens län |c
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
t S:a
31
73.8
5
11.9
3
7.1
—
—
1
2.4
1
2.4
21
I3,
52
80. o
8
12.3
1
1.5
i
1.5
2
3.1
_
22
Norrbottens |b
33
82.5
2
5.0
—
—
3
7.5
1
2.5
i
2.5
23
län
c
1
50. o
i
50. o
—
—
—
—
—
—
—
—
24
(S:a
86
80.4
ii
10.3
1
0.9
4
3.8
3
2.8
i
0.9
25
(a
100
65.8
31
204
11
7.2
3
1.9
4
2.6
i
0.7
26
27
Samtliga j b
län
jc
35
1
55.5
333
10
1
15.9
33.3
5
7.9
7
11.1
3
4.8
3
4.8
28
(S:a
136
624
42
19.3
16
7.3
10
4.6
7
32
4
1.8
Anm. a) = lägenheter, som utbrutits enligt de gamla bestämmelserna i 1896 års oförändrade lag;
1907 års lag om jordafsöndring; c) = lägenheter utan uppgift om tiden för utbrytningen.
339
förrättning utbrutna, för försäljning afsedda lägenheter.
lägenheter.
S i f
v e
t
f
ö r
säl
j n
i n g s p
r i
s
n i n g s
P r
i s
Samtlig
a lägenheter
Försälj-
i 6,001—7,000
i
kronor
7,001—8,000
kronor
8,001—9,000
kronor
9,001-10,000
kronor
öfver 10,000
kronor
Antal
Samman-  lagdt för-
ningspris
i medel-  tal per
% af
% af
% af
% af
% af
säljnings-
j antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
antal
samt-
pris
liga
liga
liga
liga
liga
kronor
kronor
1 1 1
—
—
—
—
—
-
-
—
—
—
—
—
1
2
3
|
:
~
26
41,945
_
1,613
4
5
| _
—
—
—
_
_
_
—
—
_
8
16,566
2,071
6
7
—
—
—
—
—
—
_
—
34
58,511
1,721
8
6
6,400
1,067
9
_
_
—
—
—
_
—
—
—
7
21,500
3,071
10
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
27,900
2,146
12
_
14
17,965
1,283
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
23,700
3,386
14
—
—
—
—
—
—
i
lOO.o
—
—
1
9,700
9,700
15
—
—
—
—
—
i
4.6
—
—
22
51,365
2,335
16
-
1
2.5
_
_
41
49370
1,204
17
—
_
—
_
—
—
_
—
—
1
400
400
18
19
—
—
—
—
1
2.4
—
—
—
—
42
49,770
1,185
20
_
i
1.6
65
49,363
759
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
43,260
1,082
22
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
2
2,101
1,051
23
i
0.9
—
—
—
—
—
—
107
94,724
885
24
i
0.7
1
0.7
_
152
165,043
1,086
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:—
63
105,426
1,673
26
—
—
—
—
—
i
33.4
—
—
3
11,SOI
3,934
27
—
—
i
0.4
1
0.5
i
05
—
-
218
282,270
1,295
28
b) = lägenheter, som utbrutits enligt de nya bestämmelserna i 1905 och 1909 års ägostyckningslagar eller
*
341
BILAGA.
Det för uppgifternas insamlande till aktiebolag och andra större skogsägare
utsända frågeformuläret.
342
FRÅGEFORMULÄR,
KONG!.. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
STOCKHOLM
.................................... län.
UPPGIFTER rörande jordbruksfastigheter,
tillhöriga..........................................................................
Grupp 1.
Grupp 2.
Grupp 3.
Genom landtmäteriförrättning utbruten, för försäljning afsedd jordbrukslägenhet.
Jordbrukslägenhet, för hvilkens utbrytande åtgärder vidtagits eller äro afsedda
att under den närmaste tiden vidtagas.
Ofriga jordbruksfastigheter.
-
ära
cd ro
sos ro
CD <<
CD CD
£3 O p
• M ri ro
FRÅGKFORMUI.Äl''
343
P. M.
till ledning vid besvarandet af bifogade frågeformulär.
Egnahemskommitterade hafva ansett det lämpligt att fördela jordbruksfastigheterna
på tre grupper, den första omfattande genom särskild landtmäteriförrättning
afskild inägojord, afsedd att med eller utan stödskog eller annan
afrösningsmark frånsäljas såsom själfständig jordbrukslägenliet, den andra omfattande
de fastigheter, beträffande hvilka förberedande åtgärder i dylikt syfte vidtagits
och den tredje omfattande alla öfriga jordbruksfastigheter. I kol. 1 å frågeformuläret
bör uppgift meddelas, till hvilken af ofvannämnda grupper hvarje särskild
jordbruksfastighet hör.
Beträffande de till grupp 3 hänförliga fastigheterna behöfva uppgifter meddelas
endast angående namn, socken i hvilken fastigheten är belägen, areal af
odlad jord och af äng, om fastigheten är bebyggd eller obebyggd, och i förra fallet
byggnadernas brandförsäkringsvärde, samt huruvida fastigheten är utarrenderad
eller ej.
Beträffande de till grupperna 1 och 2 hänförliga fastigheterna böra däremot
så fullständiga uppgifter som möjligt meddelas. Taxeringsvärde behöfver dock ej
uppgifvas annat än för de till grupp 1 hörande fastigheter, för hvilka intet försäljningspris
eller saluvärde kan meddelas, och i kol. 12 lämnas uppgifter endast
för fastigheter tillhörande grupp 1.
/
UTREDNING
RÖRANDE
SPARBANKERNAS BELÅNING
AF MINDRE JORDBRUKSFASTIGHETER
KURT BERGSTRÖM
FIL. LIC.; E. O. AMANUENS
347
Af de i landet år 1912 befintliga 438 sparbankerna hafva 408
hörsammat dem lämnad anmaning af den 8 okt. 1912 att inkomma med
uppgifter om den kredit, som beviljats mot säkerhet af inteckning i
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde. De insända
uppgifterna beröra 45,584 lån, och hafva, förutom uppgift om lånets
storlek, äfven meddelats låneform, den belånade fastighetens taxeringsvärde,
lånets läge på inteckningsskalan samt ränta. Samtliga uppgifter
afse den 30 sept. 1912.
30 sparbanker hafva vägrat eller förklarat sig
af olika anledningar icke kunna lämna de begärda uppgifterna. Dessa
sparbanker hafva enligt 1911 års sparbanksstatistik1) mot säkerhet af
inteckning eller mot inteckning, förstärkt med borgen, utlånat ett belopp
på 13,141,350 kronor, hvaraf enligt gjorda analogiberäkningar ungefär
21/* null. kronor skulle vara utlånade mot säkerhet i här ifrågavarande
jordbruksfastigheter. Då uppgifter lämnats om ett sammanlagdt belopp
af 71,770,676 kronor, kan det felande materialet följaktligen uppskattas
till endast cirka 3.15 proc. af det inkomna. Bristerna fördela sig ungefär
jämnt på de olika länen, och, då de äro att anse för relativt obetydliga,
måste man betrakta de inkomna uppgifterna såsom lämnande en i det
>) Här liksom i det följande äro sådana uppgifter, hvilka icke äro hämtade från det inkomna
materialet, tagna ur Allm. Sparbanksstatistik för år 1911, alltså från uppgifter, hvilka äro 9 månader
äldre än de förra. Detta är en följd däraf, att under arbetets gång inga senare uppgifter varit
tillgängliga, och skulle ett inväntande af 1912 års motsvarande publikation väsentligt fördröjt
utredningen. Dock låter detta sig äfven från andra synpunkter försvara, i det ej heller uppgifter
för 1912 års sparbanksstatistik i tiden sammanfalla med till ifrågavarande utredning insända, utan
äro de 3 månader yngre. Då det här är fråga om en relativt långsamt fungerande utlåning, torde
den snarare böra jämföras med den något äldre inlåningen än med uppgifterna från inlåningen 3
månader senare. Den år 1912 nystartade Fardhems sockens sparbank har följaktligen ej kunnat
beaktas och har ej heller inkommit med några uppgifter.
348
Brister
beträffande
inkomna primär
uppgifter.
Tillförlitligheten
af
primäruppgifterna.
närmaste fullständig bild af den kredit, sparbankerna utlämnat till småbruken
mot säkerhet af inteckning.
Inkomna primäruppgifter kunna i stort sedt anses såväl fullständiga
som tillförlitliga, och ha beliöfliga kompletteringar, där så kunnat ske,
på framställd begäran i allmänhet med välvillighet utförts. Brister
förekomma dock. I första hand hafva taxeringsvärdena ej exakt kunnat
uppges i en del fall, då sparbanken saknat gravationsbevis, hvilket
enligt uppgift vanligen berott därpå, att lånen utlämnats mot inteckning,
som förstärkts med borgen, hvarvid sparbanken mer fäst afseende vid
borgesmännens personliga soliditet än vid inteckningens reella värde.
För sammanlagdt 1,178,480 kronor saknas exakt uppgift om de belånade
fastigheternas taxeringsvärde. På grund af liknande anledning hafva
sparbanker i en del fall varit ur stånd att lämna uppgifter om lånens
läge på inteckningsskalan. För lån å sammanlagdt 1,705,348 kronor har
inteckningens läge ej kunnat angifvas. I öfriga hänseenden hafva de
sparbankerna tillställda frågeformulären fullständigt ifyllts.
Sedan förfrågningar och kompletteringar verkställts, kunna primäruppgifterna
betraktas som i stort sedt tillförlitliga, och de misstag, som
begåtts vid frågeformulärens ifyllande, ha vanligen varit af den art, att
rättelse kunnat begäras och vinnas. De omständigheter i primäruppgifterna,
hvilkas tillförlitlighet och konsekvens i vissa fall kunna sättas
i tvifvelsmål, röra själfva definitionen på jordbruksfastigheter, låneformen
och lånets läge på inteckningsskalan. I någon män ehuru i vtterst
obetydlig utsträckning gäller detta äfven ränteuppgifterna. Rörande det
förstnämnda har jordbruksfastighet enligt anvisning å frågeformulären
betecknats som sådan, där innehafvaren »hämtar ett mera väsentligt
bidrag till sin utkomst af sitt jordbruk eller sin husdjursskötsel».
Otvifvelaktigt måste denna norm lämna rum för någon godtycklighet,
och kan, särskildt då handtverkare och daglönare besitta egna lägenheter
med åtföljande mindre jordlotter, en fix gräns vara omöjlig att draga
mellan jordbruksfastighet och enbart bostadsfastighet. Tvifvelsmål
härutinnan har dock icke försports från sparbankernas sida, och kan
man utgå ifrån, att uppgiftslämnarna i de flesta fäll ägt goda förutsättningar
att uppdraga sagda gräns efter åsyftad norm. *
I fråga om låneformen förefinnas vissa svårigheter att bedöma,
när ett lån är att anse som »lån på viss tid», uppsägningslån
eller amorteringslån, särskildt som uppsägningsrätt från sparbankens
349
sida förbehållits alltid vid amorteringslån men ofta äfven vid lån på
viss tid. Vidare är gränsen för amorteringslån, livilka i anvisningarna ä
primäruppgifterna definierats som sådana, livilka »amorteras efter eu på
förhand fastställd amorteringsplan», något sväfvande. Frågan kommer
att i samband med redogörelsen för innehållet i hithörande tabeller
närmare behandlas.
Slutligen bör nämnas, att uppgifterna om lånets läge på inteckningsskalan
ej alltid kunnat erhållas fullt exakt, i synnerhet rörande
den lägre gränsen. Dels har nämligen ofta s. k. öfverhypotek uppstått
därigenom, att lånen amorteras, men den ursprungliga panten förblifvit
oförändrad, hvarvid ej kan afgöras, om bättre belägen inteckning finnes
före den i sparbanken belånade, eller om endast öfverhypotek af
ifrågavarande slag förekommer, dels har inteckningens högre gräns
i en del fall endast angifvits med en viss del af taxeringsvärdet, och
uppstår följaktligen samma svårighet som ofvan i de fall, där denna
del är större än lånet. Om exempelvis uppgifvits, att ett lån på 7,000
kronor ligger inom 2/3 (d. v. s. inom 8,000 kr.) af taxeringsvärdet å en
fastighet, värd 12,000 kronor, kan ej med visshet afgöras, om den
belånade inteckningen är l:sta inteckning, eller om lista inteckning å
kronor 1,000 är annorstädes belånad. Samma sak inträder, mutatis
mutandis, om lånet är amorteringslån och angifvits ligga inom 8,000
kronor af taxeringsvärdet, hvarvid 1,000 taronors amortering kan misstänkas
blifvit gjord. Emellertid hafva de olika sparbankerna härvidlag
förfarit relativt konsekvent vid de olika lånen, så att felen, som vid
en del lån varit påtagliga, ofta kunnat inom en och samma sparbanks
uppgifter alltigenom af hjälpas.
Vid en del uppgifter hafva olika räntesatser gällt olika delar af lånet,
och har, då kompletterande uppgifter begärts om dessa delars inbördes storlek,
svar ofta lämnats i allmänna ordalag, exempelvis så, att den del, som
ligger inom halfva taxeringsvärdet, löper med den lägre, den återstående
delen med den högre räntan. Det har då visat sig, att tvenne räntesatser
kunnat gälla äfven för lån, som helt och hållet ligga öfver den
nyssnämnda gränsen på inteckningsskalan, hvaraf alltså framgått, att
svaret varit oriktigt eller icke fullt uttömmande.
Som allmänt omdöme om prim är uppgifternas tillförlitlighet kan
sägas, att dessa måste anses i stort sedt troget återge sakförhållandena,
och har med ledning af den erfarenhet om sparbankernas allmänna tillvägagångssätt,
som vid bearbetandet af det omfattande materialet vunnits,
en mångfald smärre brister med en till visshet gränsande sannolikhet
350
Lånens
grupperingar
efter olika
indelningsgrunder.
Inteckningens
läge.
kunnat korrekt afhjälpas. De eventuella misstag, som härvidlag kunnat
begås, liksom oek de ofullständigheter, hvilka icke kunnat aflägsnas,
kunna emellertid icke vara eller äro icke af den art och det omfång,
att de ens i minsta mån förmå att förrycka de slutsatser, som äro att draga
af de utarbetade tabellerna.
Primäruppgifterna1) äro af den beskaffenhet, att de redan i sitt
ursprungliga skick tillåta statistiska grupperingar med de olika bestämningarna
för lånen som indelningsgrund. Ett undantag utgör emellertid
uppgiften om lånets läge på inteckningsskalan. Detta förhållande har
med få ofvan angifna undantag utmärkts med absoluta tal, i det exempelvis
ett lån på 2,500 kronor i eu fastighet, taxerad till 6,000 kronor,
förklarats »ligga inom 4,500 kronor», d. v. s. fastigheten är, så vidt
ifrågavarande lån däraf beröres, intecknad med en lista inteckning å
kronor 2,000, hvarefter sagda fordran å 2,500 kronor intecknats. Huruvida
fastigheten sedan ytterligare graveras af intecknade skuldförbindelser,
lämnas åsido. För att närmare belysa denna fastighetskreditens kardinalfråga
måste lånets läge ställas i direkt relation till fastighetens taxeringsvärde,
hvilket är det enda värde, hvarom uppgift begärts och lämnats.
Gränserna, som uppdraga, äro Va, 2/s, Y*, 7o, 9ho och »öfver 9/io» af värdet.
De tre första gränserna äro de, hvilka i allmänhet vid utlåning pläga
få betydelse för lånets beviljande; Va är den för statens egnahemslånefond
för jordbrukslägenheter i de allra flesta fall fastställda högsta lånegränsen;
9/io är den högsta lånegräns, som vid ordinär utlåning och
med frånseende af tillstötande andra omständigheter såsom borgensförbindelser
eller genom kändt saluvärde tydliggjord undertaxering kan
tänkas ifrågakomma, för att den belånade inteckningen skall kunna
anses verkligen utgöra realsäkerhet. Inteckningar, som öfverskjuta
denna gräns, ha ej vidare uppdelats vare sig de ligga inom eller öfverstiga
fulla taxeringsvärdet, emedan, som ofvan antydts, förklaringen till
att lånet beviljats trots inteckningssäkerhetens formella svaghet måste
sökas utanför det värde, som inteckningen innebär enligt det matematiska
förhållandet.
Därest s. k. öfverhypotek skulle förekomma, hvarigenom den belånade
inteckningen skulle kunna erhålla ett formellt högre läge än den
del af inteckningen, som faktiskt utgör säkerhet för lånet, har detsamma på
'') För att åstadkomma en snabb och säker bearbetning af materialet har s. k. kortsystem
begagnats.
351
uttrycklig begäran icke å primäruppgifterna medräknats. Där sådant trots
denna anmaning likväl medtagits, särskildt i ofvan omtalade förhållande
vid amorteringslån, har det så vidt möjligt aflägsnats. Huruvida den
eller de eventuellt förekommande inteckningar, som äga prioritetsrätt
framför den i sparbank belånade, varit annorstädes eller tidigare i samma
sparbank belånade, eller icke, har ansetts vara af oväsentlig betydelse
och ej införts inom ramen af undersökningen. Det naturliga och såsom
regel antagliga är nämligen, att de bäst belägna inteckningarna först
belånas och därtill till sitt fulla formella belopp, hvartill kommer, att de
utarbetade tabellerna gifva vid handen, att amortering af dessa lista
klassens inteckningslån ej i nämnvärd utsträckning förekommer, hvarigenom
nästföljande formellt högt belägna inteckning i sak skulle hafva
sjunkit på inteckningsskalan.
Emellertid är det otillräckligt att endast angifva inteckningens
högre gräns. Ett lån, som med hela sin massa intager ett mindre godt
läge på skalan, måste anses vida sämre säkerställdt än ett annat, som
visserligen når upp till samma gräns, men där en väsentlig anpart motsvaras
af välbeläget hypotek. Tages, som i regel är fallet, omsorgsfull
hänsyn till det lämnade hypotekets reella värde och enahanda bestämmelser
utfästas för lånet i dess helhet, så drabba de för låntagaren
mindre gynnsamma krafven på högre ränta, amortering och förstärkande
borgen långt förr
lånet i
det förra
exemplet
än i det senare, och
skulle, om endast den högre gränsen angåfves, förklaringen härtill undanskymmas.
Vidare
skulle
utlåningen
på olika
håll kunna te sig i
högre eller lägre grad säkerställd, beroende på om en lånemassa rent
slumpvis vid vissa
gränser
uppdelats i
flera lån eller icke. Om exempelvis
66,000 kronor
utlånats
mot säkerhet af lista
inteckningar, samtliga
belägna inom "U af taxeringsvärdet, och på annat håll 50,000 kronor
utlånats mot lista inteckning inom halfva och 16,000 kronor inom %
af taxeringsvärdet, så skulle den förstnämnda utlåningen, ehuru i sak
likställd med den senare, från säkerhetssynpunkt te sig formellt vida
ogynnsammare än den senare, därest icke resp. lånemassors nedre gräns
på inteckningsskalan särskildt angåfves. Här skulle nämligen eljest kronor
0 som bättre resp. kronor 66,000 som sämre lån jämföras med
kronor 50,000 som bättre och kronor 16,000 som sämre lån, utan att
någon annan skillnad förelåge än den rent formella, att den lånemassa,
som i förra fallet är samlad på en enda lånegrupp, i senare fallet uppdelats
på tvenne. Bedömandet af lånemassans vngdpunkt på inteckningsskalan
skulle härigenom påverkas af oberäkneliga faktorer eller
352
helt omöjliggöras. Hvarje lån har därför bestämts äfven med afseende
å den lägre gränsen för inteckningen. Dessa gränser hafva fastställts, förutom
l:sta inteckning, där lägre gränsen angifvits som noll, med samma
kvottal af taxeringsvärdet som den högre, d. v. s. 7„ Va, 7„ 5/e, 7io
och »öfver 9/io» af taxeringsvärdet. Här liksom vid högre gränsen angifves
måttet af vissa intervall mellan gränser. Beträffande den högre
af dessa har ett fixeradt språkbruk vunnit häfd, så att, om en inteckning
sträcker sig upp till 59 proc. af taxeringsvärdet, detta förhållande uttryckes
med termen »lånet ligger inom 2/3 af taxeringsvärdet», hvarmed
då åsyftas, att gränsen är bestämd till intervallet V,. — 2/s af taxeringsvärdet.
Beträffande lägre gränsen finnes ingen dylik term att tillgå,
om man undantager termen »l:sta int.» eller »botteninteckning» utan
måste här intervallet angifvas. Om följaktligen en fastighet, som förut
är intecknad till 30 proc. af taxeringsvärdet, ytterligare intecknas upp
till 64 proc. af samma värde, faller denna intecknings nedre gräns inom
intervallet 0 — Va af taxeringsvärdet och den högre gränsen »ligger
inom s/3 af taxeringsvärdet». Naturligen kan en intecknings både högre
och nedre gräns falla inom ett och samma intervall, t. ex. det mellan
Va och %.
På detta sätt vinnes den fördelen, att lån, som sträcka sig upp
till exempelvis B/fi af taxeringsvärdet, kunna med den lägre gränsen som
indelningsgrund ytterligare uppdelas i grupper, allt efter som inteckningarna
sträcka sig nedifrån noll eller från intervallen 0 — Va, Vs —
*/a, 2/s — 8A, 3/t — 7g- Om ofvan anförda markerade exempel på tvenne
lånemassor om 66,000 kronor, enligt denna metod skulle till sitt läge
bestämmas, skulle i ena fallet 66,000 kronor falla inom läget 0 — ~/3
och i andra fallet 50,000 kronor falla inom läget 0 — 1/3 och 16,000
kronor mellan intervallen Vä — */s och 7* — 2/.> Den ofvan uppvisade
reella likheten mellan de båda fallen undanskymmes här icke, utan
belyses klart trots den formella olikheten.
353
Förhållandet framgår enklast, om lånemassorna uppritas som ytor
på en grafiskt framställd inteckningsskala.
1 öfver */io
. 8/io
•V«
ö
«
• 7*
eg
03
ce
&D
fl
fl
M
O
©
-4J
ö
• */«
• V»
I.
66,000 kronor
II.
16,000 kronor
60,000 kronor
Af ofvanstående grafiska framställning framgår med tydlighet, att
de totala lånemassorna beträffande sin storlek och sitt läge på inteckningsskalan
äro lika i fallet I och fallet II. Angifvas nu såväl högre
som lägre lånegränsen i båda fallen, får schemat utseendet: I) 66,000
kronor inom läget 0 — V3, 11) 50,000 inom läget 0—Vs + 16,000 kronor
inom läget (Va—2U) —2/s genom hvilket uttryckssätt denna mot sakförhållandet
svarande likhet på vederbörligt sätt framhäfves. Visserligen
låter sig icke läget exakt bestämma, utan lämnar metoden rum för ganska
betydande variationer, i det exempelvis ett lån, som, exakt uttryckt,
ligger mellan gränserna 15—53 proc. af inteckningsskalan lika fullt
45
354
måste betecknas med läget (0—Va) —1Va som ett annat lån, hvilket intager
det ganska betydligt försämrade läget 47—66 proc., men sammanhänga
dylika variationer direkt med metodens approximativa karaktär,
hvilken dock är nödvändig för vinnande af öfverskådliga, statistiskt
användbara grupper. Variationernas storlek är proportionell med de
uppsatta intervallernas, och har det icke visat sig vara hvarken behöfligt
eller lämpligt att göra dessa mindre, än hvad som skett.
Fastigheter-
De belånade fastigheterna hafva med taxeringsvärdet som indelnings
n7sZdkksnff
g''rand uPPdelats i storleksgrupper om högst 4, 8 och 12 tusen kronors
grupper, värde. Dessa gränser äro i viss mån godtyckligt dragna utom den
mellersta, som i vissa fall är höjdgränsen för värdet å jordbruksfastigheter,
hvilka kunna belånas ur statens egnahemslånefond. Emellertid
finnas inom fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, som
ansetts böra sättas som gräns för »mindre jordbruksfastigheter», så pass
betydande variationer, från de obetydligaste småbruk ända upp till relativt
stora gårdar, att man måste förutsätta, att sparbankerna icke
tillämpat en enhetlig utlåningspolitik mot alla, hvarför uppdelning
öfverhufvud ansetts nödvändig. Därvid har dock ofvan sagda tredelnino*
antagits som tillräcklig.
I samband härmed måste emellertid påpekas de stora brister, som
erkändt vidlåda vårt nuvarande taxeringssystem, och torde här kanske
den viktigaste orsaken vara att söka till vissa af tabellerna framgående
belåningsfenomen, hvilka näppeligen låta förklara sig på annat sätt, än
att gårdarnas taxeringsvärde ofta understiger saluvärdet. Som bevis på
att sparbankerna i många fall vid fastställandet af gränsen för belåningen
gått ifrån taxeringsvärdet som hufvudnorm kan nämnas, att
understundom särskild förfrågan från sparbankernas sida gjorts, om
taxeringsvärdet borde å primäruppgifterna angifvas, enär detta på grund
af dess otillförlitlighet ej af sparbankerna själfva beaktats och följaktligen
måste blifva vilseledande.
Jämförelse
För att åtminstone i någon mån kunna bedöma förhållandet
m™g''sväTdT rnellan fastigheternas taxeringsvärde och deras verkliga värde har genom
och verkligt ®n särskild undersökning en jämförelse gjorts mellan dessa båda värden
värde. beträffande de lägenheter, som erhållit lån ur statens egnahemslånefond.
Af vissa lämplighetsskäl har för undersökningen valts de jordbrukslägenheter,
till hvilka egnahemslån förmedlats af Östergötlands läns
hushållningssällskap.
De båda jämförelselederna hafva vid denna undersökning utgjort å
355
ena sidan det värde, hvartill lägenheterna af hushållningssällskapet uppskattats
vid egnahemslånens beviljande, och å andra sidan det vid 1913
års taxering åsätta värdet. Lägenheternas lånevärde torde i de allra
flesta fall mycket nära öfverensstämma med deras verkliga värde, då
hushållningssällskapet före lånens beviljande låter verkställa en noggrann
värdering af lägenheterna. Det därvid åsätta värdet afser lägenheterna
i fullt färdigt skick, sedan alla byggnader uppförts. Vid taxeringsförrättningen
torde däremot fastigheterna uppskattas efter det värde,
hvari de vid samma tidpunkt befinna sig. Det kan därför inträffa, att
de båda värdena icke fullt motsvara hvarandra, nämligen där en från
början obebyggd lägenhet vid tiden för taxeringen ännu icke blifvit fullt
bebyggd, och det åsätta taxeringsvärdet därför blifvit för lågt i förhållande
till lånevärdet. Ett dylikt förhållande kan dock hafva uppstått
endast i undantagsfall, hvarför denna omständighet icke torde nämnvärdt
hafva inverkat på det i de följande anförda relativa talen.
En sammanfattning af de vid undersökningen vunna resultaten
lämnas i efterföljande tablå, som angifver dels i absoluta tal de belånade
lägenheternas af hushållningssällskapet uppskattade värde samt deras
taxeringsvärde och dels i relativa tal förhållandet mellan dessa båda
värden. Lägenheterna hafva indelats i fyra grupper efter taxeringsvärdets
storlek.
Lägenheter med taxeringsvärde
af
t. o. m. 2,000
kronor
2.001— 4,000
„
4.001— 6,000
„
6.001— 8,000
„
Lägenheternas
uppskattade värde. taxeringsvärde.
Kr.
Kr.
483,381
468,740
218,655
31,500
Samtliga lägenheter 1,202,276
275,300
364,500
199,900
36,700
876,400
Det senare i
% af det förra
57.0
77.8
91.4
_116.5
72.9
Ofvan anförda siffror bestyrka det redan förut påpekade förhållandet,
att för jordbruksfastigheter, åtminstone af den storlek, som här
ifrågakommer, en ganska betydlig undertaxering ägt rum. För samtliga
undersökta lägenheter utgör taxeringsvärdet endast 72.9 proc. af
det af hushållningssällskapet uppskattade lånevärdet. Motsvarande procenttal
växlar dock betydligt inom de olika värdegrupperna. Allra lägst
är taxeringsvärdet i förhållande till det uppskattade värdet i fråga om
de minsta lägenheterna. Ju större lägenheterna äro, desto större synes
öfverensstämmelsen vara mellan de båda värdena. Inom den högsta
värdegruppen, innefattande lägenheter med ett taxeringsvärde om 6,001
356
Sparbankernas
uppdelning
i storleksgrupper.
—8,000 kronor kan det anmärkningsvärda förhållandet iakttagas, att
taxeringsvärdet öfverstiger det uppskattade värdet. Som af de absoluta
talen framgår, är dock antalet lägenheter inom denna värdegrupp så
ringa, att detta mycket väl kan bero på tillfälliga omständigheter, hvarför
några slutsatser häraf icke torde kunna dragas.
Den verkställda undersökningen kan sålunda sägas hafva gifvit till
resultat, att för de lägenheter, som varit föremål för densamma, en betydande
undertaxering konstaterats, och att deras taxeringsvärde i genomsnitt
bör höjas med 30 å 40 proc. för att rätt motsvara deras verkliga
värde.
Den här utförda undersökningen belyser naturligtvis närmast förhållandena
endast inom Östergötlands län, och huruvida de därvid förebrå
gta siffrorna äro karakteristiska äfven för öfriga delar af landet, är
omöjligt att afgöra. Man torde dock kunna våga det antagandet, att
den tydliga tendens, som påvisats, till en afsevärd undertaxering i synnerhet
af de minsta jordbruksfastigheterna, gör sig gällande öfver hela
landet, ehuru naturligtvis med olika styrka.
Då man måste anse ett af hufvudsyftena med ifrågavarande utredning
vara att klargöra, i hvilken utsträckning sparbankernas intresse
omfattar och förmår fylla småbrukens kreditbehof, måste man beakta,
att sparbankerna, ju större de äro, finna det fördelaktigt att erhålla allt
större belåningsobjekt, hvarigenom framför allt förvaltningskostnaderna
af insättarmedlen kunna nedbringas. Här berörda jordbruksfastigheter
sätta en relativt låg gräns för de utlånade beloppens storlek, och i den
mån insättarbehållningen är större, är det för sparbanken fördelaktigt
att utlåna medel i enhetliga lån, som öfverskjuta denna gräns. För att
belysa detta hafva sparbankerna indelats i Henne grupper, allt efter som
insättarbehållningen öfverstiger 5 millioner kronor, 1 million men icke 5
millioner kronor, samt understiger 1 million kronor. Något stöd för uppdragandet
af dessa gränser finnes lika litet i resp. sparbankers reglementen
som i gällande lag, men äga de likväl praktiskt fog för sig. För
det första ernås en indelning af rikets sparbanksbehållning i Henne om
ock långt ifrån lika stora så dock fullt jämförbara belopp. Den förstnämnda
gränsen har så till vida en viss häfd för sig, som den är använd i
Allm. Sparbanksstatistik, och de (enligt 1911 års upplaga af sagda publikation)
till antalet 38 uppgående sparbankerna af denna storlek där särskild!
behandlas. Man kan hos dessa sparbanker förutsätta eu af tillfälliga
in- och uttagningar relativt oberoende utlåning af stora belopp.
Vidare fördela sig dessa sparbanker på ett ganska enhetligt och lätt
357
förklarligt sätt på rikets olika delar, i det alla städer, som genom sin
storlek utgöra ett ekonomiskt centrum för ett större område, i de flesta
fall äro de enda platser, som varit mäktiga dylika sparbanksbildningar.
Ett undantag utgör visserligen Malmöhus län, som rymmer icke mindre
än 16 af sagda 38 sparbanker, och äro flera af dessa belägna i mindre
städer och fyra, de enda i riket, på landsbygden, men intager detta län
genom sina efter våra förhållanden oerhörda sparbankstillgångar, betydligt
öfver Vi af hela rikets, en särställning.
Gruppen sparbanker med 1—5 millioner kronor i insättarbehållning
kan visserligen anses ha till sitt förfogande afsevärda insättartillgångar,
som icke beröras af dagens fluktuationer i fråga om in- och uttagningar,
men bjuder här försiktigheten och fördelen att vända intresset till mindre
lån och följaktligen ofta mindre låneobjekt. Dessa slags sparbanker äro
förnämligast belägna i mindre städer eller i landsbygdens centrala samhällen,
och måste deras uppmärksamhet i långt större utsträckning än
den förra gruppens riktas mot belåning af jordbruksfastigheter, och
därtill äfven dylika af mindre omfång.
Tredje gruppen sparbanker omfattar dem, hvilkas insättarbehållning
ej uppgår till 1 million kronor. Här skulle visserligen kunna ifrågasättas,
om icke denna grupp bort tudelas med exempelvis 200,000 kronors
behållning som delningsgräns för att därmed kunna särskildt behandla
dessa minsta sparbanker, hvilka ej omfatta en större grupp
insättare och låntagare, än att en rent personlig kontakt mellan medlemmarna
i sparbankens styrelse och dessa kan antagas existera. Att
dessa rent lokala småsparbanker härigenom kunna och äfven böra följa
andra utlåningsprinciper än de större är naturligt. Men gränsen 1
million kronor är icke högre, än att samma sak måste, ehuru modifieradt,
gälla om hela gruppen, sådan den nu antagits, hvarför denna
tudelning med därtill hörande svårigheter ansetts öfverflödig. Hufvudmassan
af dessa sparbanker är belägen på landsbygden.
Huru utlåningen i kvantitativt hänseende, jämförd med respektive
sparbanksgruppers tillgångar, gestaltar sig belyses genom tab. 1. Den
anmärkningen måste förutskickas, att till sparbankens tillgångar under
rubriken »summa förvaltade medel år 1911» (kol. 14) hänförts såväl
insättarbehållning som samlade fonder, hvilka senare torde göras räntebärande
efter i hufvudsak samma principer som insättarnas tillgodohafvanden.
Af sparbankernas — endast de medräknade, hvilka till utredningen
inkommit med begärda uppgifter — till 904,831,428 kronor uppgående
Lånen» fördelning
på
de olika, efter
sin storlek
grupperade
sparbankerna.
Tab. 1.
358
medel förvaltas öfver hälften, eller cirka 54 proc., utaf de stora sparbankerna,
cirka 34 proc. af de medelstora och cirka 12 proc. af de
mindre. Af kol. 12 och 13 framgår, att respektive sparbanksgrupper
ägnat sitt intresse åt fastighetskredit öfverhufvud taget i olika grad på
så sätt, att de största sparbankerna utlånat det absolut och relativt taget
största beloppet, 293,295,711 kronor, eller öfver 59 proc. af samtliga
sina förvaltade medel mot säkerhet af inteckning, under det att de
minsta sparbankerna utlånat det på motsvarande sätt minsta beloppet,
51,006,602 kronor eller något öfver 49 proc. Siffrorna visa således det
sakförhållandet, som redan i 1911 års Allm. Sparbanksstatistik framhäfves,
att ju större sparbankerna äro, desto mer visa de en påtaglig
tendens att öfvergå framför allt från lån mot namnsäkerhet till lån mot
realsäkerhet. Detta bekräftas än mer af det här icke belysta förhållandet,
att annan realsäkerhet än fastighetsinteckning såsom aktier och obligationer
är mera företrädd hos de större än hos de mindre sparbankerna.
Ser man däremot på de lånebelopp, som respektive sparbanksgrupper
utlämnat mot inteckning (där ej annorlunda angifves afser termen »lån
mot int.» såväl lån mot endast inteckning, som inteckning, förstärkt
med borgen)* 1) i mindre jordbruksfastigheter (kol. 9), så finner man det
minsta lånebeloppet på de största sparbankerna. Jämföras gruppernas
småbrukarlån med inteckningslån öfverhufvud (kol. 10) så framgår en
tydlig tendens, att ju mindre sparbankerna äro, desto mer ägna de sig
åt belåning af småbruk i stället för andra fastigheter. Under det att
de största endast hafva 5.16 proc. af samtliga sina inteckningslån placerade
i små jordbruksfastigheter, hafva de medelstora sparbankerna 21.7 8 proc.
och de minsta ända upp till 39.2 9 proc. Trots den omständigheten, att
procenten inteckningslån visar tydlig tendens att falla med insättarbehållningens
storlek, visa icke för ty, om man jämför inteckningslån
i småbruksfastigheter med summan förvaltade öiedel (kol. 11), dessa lån
tendens att tilltaga med en aftagande insättarbehållning. Under det att
de stora sparbankerna placerat endast 3.0 8 proc. af sina medel mot dylik
säkerhet, hafva de minsta sparbankerna gjort 19.3 7 proc. eller nära V5 af
sina medel räntebärande genom sådan placering. Samma tendenser, som
här uppvisats, framträda än skarpare om motsvarande jämförelser göras
*) Beträffande terminologien i det följande må anmärkas, att en del termer, som genom
den pågående egnahemsrörelsen fått en törhända något specificerad betydelse, användts utan hänsyn
till denna specificerade betydelse. Så afse i det följande exempelvis termerna »småbruk» och
»småbrukarlån» endast jordbruk om högst 12,000 kronors taxeringsvärde resp. lån mot inteckning
i dylika fastigheter, framför allt sparbankernas. Betydelsen torde för öfrigt med tydlighet framgå
af sammanhanget och ej behöfva vålla misstag.
359
för den del af ofvanstående lån, som beviljats i fastigheter, taxerade
endast t. o. m. 8,000 kronor (kol. 4, 5 och 6). Inom de storleksgrupper
af fastigheter, som upptagits, är gruppen med 4,000 kronors taxeringsvärde
absolute och relative sedt minst belånad af de största och åtminstone
relative mest af de minsta sparbankerna.
Resultatet kan sammanfattas sålunda: Ju större sparbankerna äro,
desto mer ägna de sig visserligen åt inteckningslån öfverhufvud taget
men desto mindre åt inteckningslån i små jordbruk, och tyngdpunkten
af dessa småbrukarlån flyttas ju mindre sparbankerna äro alltmera till
den minsta fastighetskategorien.
Samma jämförelser, som här behandlats, göras å tabellens senare Lånens fördel
med den skillnaden, att indelningsgrunden för sparbankernas gruppering
f^er
ej är deras storlek utan deras läge i stad, köping, municipal- och stations- hufvudkonsamhälle
samt i landskommun.1)
grupperade
Af kol. 14 belyses, huru sparbankerna efter sitt läge äga förmåga sparbankerna.
att draga insättarna till sig. Nära s/i af sparbankernas förvaltade medel
eller 660,674,554 kronor förvaltas af ensamt stadssparbanker, och böra
hit närmast också räknas de 34 millioner, som förvaltas af köpingarnas
sparbanker. Mellan de tre återstående grupperna inbördes äro gränserna
vaga och af ringa betydelse, då det är tydligt, att sparbanker, äfven
om de hafva hela sin insättarkrets å landsbygden, dock förlägga sina
kontor till traktens centrum, vare sig denna utgör ett municipal- eller
stationssamhälle, en kyrkoby eller annan tätare befolkad plats. Att äfven
sparbanker i städer, särskildt de mindre, och i köpingar, absorbera en
betydande del af den kringliggande landsbygdens besparingar, är otvifvelaktigt,
men kunna dock dessa orter anses utgöra så att säga själfständiga
sparbanksdistrikt, hvilket icke kan anses vara fallet med stations- och
andra samhällen. Man kan dock redan af siffran för stadssparbankernas
medel, c:a 73 proc. af hela rikets sparbanksbehållning, draga den slutsatsen,
att en betydande del häraf måste härstamma från den talrikare
landsbefölkningen. Af intresse är då att se, i hvilken utsträckning dessa
insatta medel komma dessa kategorier af insättare till godo i form af
lånemöjligheter. Man kan tydligt märka, att slutsatserna här nära
ansluta sig till dem, som ofvan gjorts, hvilket förklaras däraf, att
de olika indelningarna i stort sedt äro identiska på så sätt, att bestämningarna
stora sparbanker — stadssparbanker, medelstora sparbanker —
1) Begreppet landskommun har utan hänsyn till landets kommunala indelning genomgående,
något oegentlig!, användts som sammanfattande beteckning af alla orter, som icke äro stad. köping,
municipal- eller stationssamhälle,
360
sparbanker i andra samhällen, små sparbanker — sparbanker å landsbygden
i betydande delar sammanfalla. Procentsiffran (kol. 13), som
ängifver förhållandet mellan de förvaltade medlens storlek och inteckningslån
öfverhufvud taget, visar samma tendens att sjunka — från 59.7 9
proc. i stadssparbanker till endast 46.16 proc. för landssparbanker —
som den visade beträffande öfvergången från stora till små sparbanker.
Ån kraftigare framträder tendensen, att sparbankerna i städerna
mindre gärna belåna småbruk än de i mindre samhällen belägna
och framför allt landsortssparbankerna, om man jämför inteckningslån
i småbruk med inteckningslån öfverhufvud (kol. 10). Under
det att endast 7.8 9 proc. af stadssparbankernas inteckningslån gravera
småbruk, ha landsortssparbankerna 49 proc. af sina inteckningslån
i dylika fastigheter. Sparbankerna i köpingar, municipal- och stationssamhällen
uppvisa mellanliggande procentsiffror. Vidare uppvisa
sparbankerna, i ju intimare kontakt de genom sitt läge stå till
landsbygden, tendens att belåna allt mindre fastighetskategorier. Absolute
sedt ha dock småbruken sitt förnämsta kreditstöd i städernas och
stationssamhällenas sparbanker, i det deras småbrukslån uppgå till
47,786,489 kronor af sammanlagda 71,770,676 kronor, men representera
dessa sparbanker närmare 84 proc. af de sammanlagda förvaltade
medlen.
Förklaringen till stadssparbankernas ringa intresse för det mindre
jordbruket måste sökas i tvenne faktorer, dels deras storlek, hvilken,
som ofvan påpekats, ofta kräfver större belåningsobjekt än högst 12,000
kronors fastigheter, dels och framför allt läget, som måste-ha till följd,
att uppmärksamheten riktas till den närmare till hands liggande belåningen
af bostadshus. Af de inemot 364 millioner kronor inteckningslån,
som stadssparbankerna beviljat utöfver de 31 millioner kronor, som gravera
småbruk, är hufvudmassan att söka bland bostadslånen. Samma
sak, ehuru i mindre grad, gäller för sparbanker i andra samhällen än
städer. Påpekas bör därvid, att köpingarnas sparbanker, mot förmodan,
utlånat proportionsvis större del af sina inteckningslån i jordbruk
än municipalsamhällenas sparbanker. Detta låter sig emellertid
väl förklara på enahanda sätt, i det municipalsamhällena vanligen äro
mycket snabbt uppvuxna samhällen, och ha där sparbankernas medel
kraftigare anlitats för bostadslån än i de vanligen äldre köpingarna,
hvilka dessutom oftare ha tillgång till andra bankers kredit.
Sammanfattningen af tabellen kan göras sålunda: I ju större samhällen
sparbanker äro belägna, desto mer dragas deras intressesfär från
jordbruket (till bostadshus) och inom jordbruken från de mindre till
361
större, och är förklaringen härtill behof åt dels allt större, dels nära
till hands liggande och lätt kontrollerbara belåningsobjekt.
Tab. 2 afser att jämföra, huru högt de olika sparbanksgrupperna
i
— indelade efter insättarbehållningens storlek — inbördes belånat små till fastigjordbruksfastigheter,
och huru högt de belånat de olika storlekskategori- heternas
erna af ifrågavarande fastigheter. För att klargöra detta har i procent
2
uträknats, huru stor del åt hvarje kategoris lånemassa, som faller på
resp. höj dlägen på inteckningsskalan. 1 otala beloppet inom hvarje
kategori har följaktligen betecknats med 100 proc. För att emellertid
ej lämna jämförelsen af de absoluta beloppen alldeles ur sikte halva
sagda totalbelopp äfven angifvits i kronor.
Sådan undersökningen nu är lagd, finnes, då man undersöker hypotekets
formella värde, alltid en faktor förutom läget på inteckningsskalan
att taga hänsyn till, nämligen förstärkande borgen. Då sparbankerna
ju i icke obetydlig utsträckning bevilja rena borgenslån, måste man afsevärdt
reducera inteckningens formella betydelse, så snart den förstärkts
med borgen. I huru stor utsträckning sparbankerna lagt hufvudvikten
på borgesmännens personliga soliditet eller på inteckningens reella värde,
är oåtkomligt för undersökningen, men kan alltid förstärkande borgen
stå som förklarande faktor, hvarför åtminstone formellt sedt fullkomligt
värdelösa inteckningar kunnat belånas. Emellertid kan med stöd af inkomna
skriftliga meddelanden, särskildt från mindre sparbanker, sägas,
att vid dylika lån en icke obetydlig vikt fästs vid borgenssäkerheten,
och har inteckningen ofta bifogats mera som ett, om ock svagt skydd
för borgesmännen sj kifva, därest deras förbindelse till sparbanken af
dem måste infrias. Skulle nämligen låntagaren brista i sina skyldigheter,
kräfva icke sparbankerna »på inteckningen» utan frånvända^ sig till
borgesmännen, hvilka äga att mot utfående af inteckningen lösa lånet för
att sedan med dess tillhjälp göra sin fordran mot den ursprunglige låntagaren
gällande. Som ytterligare bevis på, i huru hög grad sparbankerna
fästa vikt vid borgen, kan nämnas, att i uppgifter, som lämnats
för Allm. Sparbanksstatistik, lån mot inteckning plus borgen
ofta hänförts till rena borgenslån, i det den för de förstnämnda lånen
afsedda kolumnen lämnats tom, trots att uppenbarligen, på grund af
till denna undersökning inkomna uppgifter, dylika lån förekommit. De
uppgifter rörande lån mot inteckning plus borgen, som hämtats ur sagda
publikation, äro sålunda något missvisande.
Dock torde förstärkande borgen ha en vidsträcktare användning
46
362
än att direkt utgöra supplement till säkerheten för själfva lånebeloppet,
en fråga, som närmare behandlas nedan.
Det bör påpekas, att med inteckning plus borgen genomgående
menats alla de fall, då inteckning förstärkts, vare sig denna säkerhet
varit personlig borgen eller värdepapper såsom aktier och obligationer.
Emellertid förekommer förstärkande realsäkerhet af senast nämnda slag
i knappt ett tiotal fall, hvarför någon uppdelning mellan förstärkande
real- och namnsäkerhet synts öfverflödig.
För att vinna större öfverskådlighet hafva inteckningslägena med
bortseende från den nedre gränsen på inteckningsskalan sammanförts
i fyra klasser, nämligen inteckningar inom V,, 2/3, 9/10 och »öfver 710»
af taxeringsvärdet. Som det emellertid skulle kunna tänkas, att en
dylik summarisk behandling kunde kräfva korrigering af de mer detaljerad^
bestämda uppgifterna om läget, ha sådana uppförts å tabellen.
Emellertid lämna redan de summariska uppgifterna så stora utslag, att
smärre detalj korrigeringar ej kunna ändra de slutsatser, som oförtydbart
äro att draga ur de förra.
_ Jämföras att börja med inbördes de tre sparbanksgruppernas totala
utlåning till småbruk (kol. 7, 13 och 19), finner man, att utlåningen
konsekvent blir afsevärdt högre på inteckningsskalan, ju mindre sparbankerna
äro. Om man går från de större sparbankerna till de mindre,
finner man på det bästa läget starkt fallande procentsiffror, nämligen
64.io, 50.8 5 och 42.2 8 proc., på det medelgoda läget, % af taxeringsvärdet,
ungefärligen jämna siffror, och sedan alltmera stigande
procentsiffror ju sämre läget är. Under det att endast 4.2 3 proc. af
de största sparbankernas lån falla öfver 9/jo af taxeringsvärdet, hafva de
minsta sparbankerna mot säkerhet af motsvarande inteckningar placerat
icke mindre än 17.70 proc. af sina småbrukarlån. Tyngdpunkten af
lånemassan faller sålunda allt högre på inteckningsskalan, ju mindre
sparbankerna äro. feom är att vänta, hafva också de mindre sparbankerna
mer anlitat förstärkande borgen, än de större gjort (kol. 8, 14 och 20),
i det procentsiffran, som anger huru stor del af inteckningslånen, som
förstärkts. med borgen, är större, ju högre tyngdpunkten af lånemassan
faller på inteckningsskalan. Under det att de stora sparbankerna endast
kräft dylik extra säkerhet på 7.14 proc. af sina inteckningslån — angifvet
i summaraden nederst å tabellen — hafva de minsta sparbankerna
anlitat sådan på 20.3 0 proc. af motsvarande lån. Emellertid vore det
förhastad t att påstå, att detta endast hängde tillsammans med och berodde
pa inteckningssäkerhetens formella värde d. v. s. läget. Om man ser
på de särskilda lägena, finner man på de bästa och medelgoda lägena
363
allt högre procentsiffror för borgenslån, ju mindre sparbankerna äro,
men på de sämre lägena allt lägre siffror. Jämföras fyra ytterlighetsfall,
hafva de största sparbankerna endast förstärkt 0.6 3 procent af sina
lån inom Va taxeringsvärdet med borgen, där de minsta sparbankerna
hafva att uppvisa en mer än 7-dubbelt högre siffra eller 4.6 5 procent,
under det att på det sämsta läget, öfver 9/io af taxeringsvärdet, de största
sparbankerna fordrat borgen på 83.2 4 och de minsta på endast 52.0 5 procent
af lånen. De mellan ytterlighetsfallen liggande siffrorna visa med stor
konsekvens enahanda tendens, hvilken kan sammanfattas sålunda:
Ju
mindre sparbankerna äro, desto mer proportionsvis till de större kräfva
de borgen på de formellt bättre och desto mindre på de formellt sämre
inteckningarna. Därmed är naturligtvis ej utsagdt, att icke äfven de
minsta sparbankerna kräfva borgen i allt större utsträckning, ju sämre
inteckningarna äro belägna, utan endast det förhållandet, att denna stegring
är svagare än hos de större sparbankerna. Procentsiffran 4.6 5
borgenslån på läget Va taxeringsvärdet stiger endast till 52.0 5 procent
på läget »öfver 9/10» i den minsta gruppen sparbanker, under det att
motsvarande stegring i den största gruppen går ända ned från 0.6 3
procent ända upp till 83.24 procent.
Jämställas de vunna resultaten, finner man, att det påståendet, att
de mindre sparbankerna skulle bedrifva en mindre betryggande utlåningspolitik
än de större, i hög grad jäfvas af sist uppvisade, fakta.
Att de mindre sparbankerna kräfva borgen på formellt förstklassiga inteckningar
oftare än de stora sparbankerna, kan ingalunda tolkas som
mindre betryggande utlåningspolitik. Ej heller gifver tillgänglig statistik
stöd för påståendet, att deras förlustkonto skulle vara proportionsvis
större än de stora sparbankernas trots den högre belåningen
af fastigheter.
Några detaljerade uppgifter för sparbankernas förlustkonto finnas
icke i tillgänglig statistik. Däremot finnas uppgifter om de fordringar
inom resp. sparbanker, hvilka äro beroende på lagsökning eller konkursutredning.
Tydligt är, att likaväl som en sparbank kan göra en definitiv
förlust utan att lagliga åtgärder vidtagits, likaväl behöfva icke fordringar,
som genom laga åtgärder äro att indrifva, särskildt de, som äro beroende
på lagsökning, nödvändigt innebära en säker förlust. Emellertid kunna
uppgifterna om dylika fordringar i viss mån vara vägledande vid bedömandet
af sparbankernas förlustkonto. Frågan belyses genom nedanstående
öfversikt, där i procent angifves resp. fordringars förhållande till summa
förvaltade medel.
364
Några detaljerade
uppgifter
o. s. v.
Sparbanker med en in-  sättarbehållning af:
Fordringar
lagsökning.
beroende på:
konkursutredning. 1
Summa
osäkra fordringar.
Kronor
I förhållande
till summa
förvaltade
medel, %
Kronor
I förhållande
till summa
förvaltade 1
medel, %
Kronor
I förhållande
till summa
förvaltade
medel, %
|
öfver 5 null. kronor . . .
131,551
O.0268
161,070
0.03 28
292,621
''
0.0596
1—5 mill. kronor.....
116,019
0.03 54
411,592
0.1254
527,611
0.1608
intill 1 mill. kronor . . .
35,999
0.03 23
90,068
0.0 80 7
|
126,067
0.1180
De största sparbankerna kafva visserligen den minsta procentsiffran
för osäkra fordringar, men uppvisa de minsta sparbankerna, bvilka i
första hand kunde förmodas drifva en mindre betryggande utlåningspolitik,
det absolut minsta beloppet och ingalunda den högsta procentsiffran
för osäkra fordringar. Att för öfrigt af sparbankernas till öfver
900 millioner kronor uppgående medel icke en hel million är att hänföra
till osäkra fordringar torde få anses som tecken på en i stort sedt mycket
betryggande förvaltning.
Skillnaden i utlåningspolitik kan därför angifvas så, att de mindre
sparbankerna mera än de stora vid utlåning taga hänsyn till andra
faktorer än de rent formella. Uppenbarligen kan en person, som visserligen
har att lägga första klassens inteckningar som säkerhet för ett lån,
vålla en sparbank mångfaldiga svårigheter genom bristande punktlighet
vid fullgörandet af sina skyldigheter, och är det då af stort värde för
långifvaren att kunna hänvända sig till vederhäftiga borgesmän, hvarigenom
svårigheterna med räntors och eventuellt amorteringars indrifvande
öfverflyttas från sparbanken till dessa personer. Å andra sidan kan det
ofta förekomma, att som säkerhet för ett lån kunna godtagas högt belägna
inteckningar, såsom där gården redan är undertaxerad, och lånesökaren
dessutom är en kändt duglig man, som genom sin driftighet ytterligare
kan öka den skuldsatta gårdens värde, kanske direkt förmedelst det sökta
lånet. Åger sparbanken förmåga att skaffa sig kännedom om och bedöma
dylika faktorer, kan fastigheten gifvetvis belånas till en afsevärd
höjd, utan att insättarnas intressen utsättas för fara.
Tabellerna, som här närmast behandlats, synas också gifva vid
handen, att de mindre sparbankerna verkligen äro öfverlägsna de större i
förmåga och vilja att vid belåning af fastigheter taga hänsyn till dylika indi
-
365
viduella förhållanden, som ha inflytande pa säkerställandet af lan, men
som ej direkt framgå af inteckningens formella värde.
Jämför man åter huru högt de olika sparbanksgrupperna belåna
de olika kategorierna af jordbruksfastigheter, finner man, att samtliga
tre sparbanksgrupper belåna fastigheterna högre, ju mindre dessa äro. Den
påfallande konsekvensen härutinnan talar för, att här vissa faktorer
regelbundet samverka till undertaxering af små jordbruk.1. Man kan
nämligen icke påstå, att risken enbart på grund af låneobjektets och
följaktligen lånets litenhet i och för sig skulle bli mindre, i det ju
minskningen af riskmariginalens absoluta belopp snarare skulle motivera
en motsatt lånepolitik. Belånas tvenne fastigheter om resp. 4 och 12
tusen kronors taxeringsvärde till 8U af detta värde., får det förra lånet
med endast 1,000 kronors riskmariginal i och för sig anses sämre säkerställdt
än det senare med motsvarande 3,000 kronors mariginal. Man
har då att söka förklaringen till detta fenomen i undertaxering. En
viktig roll spela här de väl vid försäljning men ej vid taxeringen beräknade
åbyggnaderna, hvilkas verkliga värde alltid måste anses i proportion
till åkerarealen större, ju mindre fastigheten är. Åbyggnaderna till
en fastighet om 10 tunnland jord måste vara värda öfver Vs af de åbyggnader,
hvilka behöfvas för en gård om 50 tunnland åker, men taxeras under
i öfrigt analoga förhållanden den förra fastigheten icke förty till endast
v5 af den senare. Vidare synas utmarker såsom ängar, mossar, ryar
och framför allt skog upptaxeras endast i den mån afkastningen kan
låta sig beräkna i form af kontant inkomst, men är det tydligt, att en
sådan beräkning blir svårare, ju mindre afkastningen är. En skog som
endast fyller husbehofvet upptaxeras i många fall följaktligen icke alls,
under det att en sådan, som tillåter årlig afverkning till försäljning, upptaxeras
efter dessa försäljningsmöjligheter. Om man förutsätter, att skogsbeståndet
är någorlunda proportionellt med gårdarnas åkerareal, är det tydligt,
att skogen närmar sig husbehofsgränsen, ju mindre gården är, och
följaktligen i upptaxeras äfven proportionsvis lägre än de större gårdarnas.
Med tabellerna 3 a, b och c belyses, huru hög ränta de olika sparbanksgrupperna
kräfva för sina lån. Då härvid en del faktorer spela
in såsom lånets läge, förstärkande borgen o. s. v., hvilkas inverkan på
räntan icke låter sig exakt mätas, är det icke lämpligt att taga
medeltalet af resp. sparbanksgruppers medelräntor och ensamt däraf
sluta, hvilka sparbanker, som kräfva den högsta och hvilka som kräfva den
lägsta räntan, utan är det lämpligare att taga hänsyn till representativa
Medelräntan
för lån å de
olika fastigketsgrupperna
inom de olika
sparbankskategorierna.
Tab. 3.
1 Jfr sid. 354-356.
366
och analoga siffror inom hvarje grupp och jämföra dessa inbördes. Räntorna
för lån mot lista inteckning inom halfva taxeringsvärdet erbjuda flera fördelar
vid en jämförelse. Dels äro räntesatserna de lägsta, som ordinärt förekomma,
dels äro lånebeloppen här så stora, att särskildt höga eller låga
räntesatser vid enstaka lån ej utöfva något nämnvärdt inflytande på
medelräntan. Anmärkas bör här, att medelräntan icke angifvér medeltalet
af antalet förekommande räntesatser utan verklig medelränta d. v. s.
summan af produkterna af lånebeloppen och resp. räntesatser, dividerad
med summan lånebelopp. Förutom medelränta ha högsta och lägsta
förekommande ränta angifvits.
Jämföras först de tre sparbanksgrupperna inbördes, så finner man,
att medelräntan stiger, ju mindre sparbankerna äro.
Under det att de största sparbankerna mot lista inteckning inom
halfva taxeringsvärdet lämnat lån mot en medelränta af 4.8 8, 4.9 0, 4.8 9
proc. i fastigheter om resp. högst 4, 8 och 12 tusen kronors taxeringsvärde,
äro i de medelstora sparbankernas motsvarande räntesatser 5.11,
5.05 och 4.99 proc. och i de minsta sparbankernas 5.25, 5.13 och 5.12
proc. Medelräntan är alltså konsekvent högre, ju mindre sparbankerna
äro, och inom en och samma sparbanksgrupp likaledes i regel högre,
ju mindre de belånade fastigheterna äro. Lägsta och högsta ordinärt
förekommande ränta kan sägas vara 47s resp. 6 proc. för alla tre
sparbanksgrupperna. Dock förekomma bland de medelstora sparbankerna
för lån på de minsta fastigheterna räntesatser upp till 672 proc., och
några enstaka exempel på 4 proc. äro äfven att finna. I den minsta
sparbanksgruppen förekommer 6 72 proc. ränta något oftare.
Samma stegringar af medelräntan för lån mot inteckning, som
framgått af jämförelse mellan räntesatserna för lån inom halfva taxeringsvärdet,
förefinnas mellan medelräntorna för summa lån mot endast inteckning.
Då emellertid räntan i ordinära fall stiger, ju lägre inteckningen
ligger på inteckningsskalan, blifva räntesatserna här naturligen
högre än de ofvan angifna. Medelräntorna blifva i resp. storleksgrupper
af fastigheter för stora sparbanker 4.9 6, 4.9 6 och 4.9 3 proc., för medelstora
sparbanker 5.19, 5.13 och 5.07 proc. samt för små sparbanker
5.3 2, 5.2 3 och 5.19 proc.
Af båda jämförelserna framgår, att de stora sparbankerna belåna
alla tre fastighetsgrupperna mot ungefär samma räntevillkor. De båda
andra sparbanksgrupperna åter kräfva alltid något högre ränta, ju mindre
fastigheten är, och är skillnaden i medelränta för lån i de största och
minsta här förekommande fastigheterna cirka 7s proc.
Medelräntan för lån mot såväl inteckning som inteckning, förstärkt
367
med borgen, inom samtliga tre fastigketskategorierna är för de största
sparbankerna 4.98 proc., för de medelstora 5.21 proc. ock för de minsta
5.31 proc.
Här uppvisade med stor konsekvens förekommande stegring af
medelräntan kan sammanfattas i en otvifvelaktigt för all kreditrörelse
generell regel, att räntan blir högre, i den mån dels låneobjektet, dels
kreditgifvarens styrka blir mindre. Det torde nämligen knappast kunna
betviflas, att exempelvis lägsta inom affärsvärlden förekommande diskonto
aldrig tillämpas af de minsta bankerna ock för de små växlarna, utan
endast af de kapitalstarka bankerna och beträffande växlar på mera
betydande belopp. Detta förhållande hänger gifvetvis tillsammans med
icke riskprocentens ökning eller minskning utan med dels förvaltnings-,
dels med inlåningskostnaderna. Uppenbarligen blifver det dyrbarare att
förvalta ett lånebelopp på 100,000 kronor, som fördelats i lån på 100
händer, än om det samlas på en hand, hvarför räntan i förra fallet
måste sättas något högre. Vidare kräfves för en mindre bänk, där inlåningen
ännu icke nått en nämnvärd omfattning, alltid en högre räntegodtgörelse
för att locka insättare, än som kräfves för ett penninginstitut
med en häfdvunnen insättar krets. Dessa förhållanden torde kunna anses
till fullo förklara här uppvisade rånte variationer. Att räntan äfven påtagligt
stiger, ju mindre den belånade fastigheten är, åtminstone i de
minsta och medelstora sparbankerna, sammanhänger otvifvelaktigt med
lånens relativa litenhet på dessa storleksgrupper. Så stiger i de minsta
sparbankerna medelräntan för lån mot lista inteckning inom halfva
taxeringsvärdet från 5.12 proc. på 12,000 kronors-gruppen till 5.2 5 på
4,000 kronors-gruppen, och i de medelstora sparbankerna är motsvarande
stegring från 4.9 9 till 5.11 proc. d. v. s. i båda fallen en stegring på
tämligen exakt V8 proc.
I de stora sparbankerna är ingen sådan stegring markeradt framträdande,
utan synas förekommande smärre fluktuationer i medelräntan
för lån på de olika fastighetsgrupperna såväl för lån mot lista inteckning
inom halfva taxeringsvärdet som för summa lån mot inteckning
bero endast på tillfälliga omständigheter. Medelräntorna äro genomgående
relativt låga. Detta torde förklaras däraf, att dessa sparbanker
bedrifva en in- och utlåningsrörelse i stor skala, och kan räntemariginalen
dem emellan följaktligen göras något mindre än i de medelstora
och små sparbankerna. Som utlåningens tyngdpunkt faller på stora
kreditobjekt, kan medelräntan för utlåningen sättas lågt och dessutom
genomföras konsekvent för all utlåning. Att emellertid icke de stora
sparbankerna betrakta denna del af sin utlåningsrörelse som fördelaktig,
368
framgår af deras ofvan uppvisade påtagligt ringa intresse därför, och.
torde förklaringen till att denna gren af utlåningsrörelsen öfverhufvud taget
förekommer vara att söka i andra intressen än rent ekonomiska, närmast
sådana med en viss ideell anstrykning. Att locka den landtbrukande
befolkningen till insättning, genom att ej helt utestänga den från
lånemöjligheter, kan också väl tänkas spela in som orsak. Det gagn,
som landtbrukarne kafva af den låga räntan hos dessa sparbanker, kan
därför anses uppvägas af de i förhållande till dessa sparbankers medel
ytterst ringa utsikterna att öfverhufvud taget erhålla lån.
Att jämföra medelräntan för lån mot endast inteckning med den,
som gäller för lån mot inteckning, förstärkt med borgen, möter en hel
del svårigheter på grund af omöjligheten att erhålla analoga jämförelseled.
Läget 0—V, på inteckningsskalan är ej lämpligt på grund af de
obetydliga och följaktligen icke representativa belopp, som utlånats mot
borgensförstärkt inteckning med detta läge.
Om man vidare jämför medelräntorna för inteckningslån med dem,
som gälla för lån mot inteckning jämte borgen, å respektive lägen,
finner man en mängd fluktuationer i skillnaderna, som näppeligen
tillåta uppvisandet af en fast och påtaglig tendens. Å ena sidan stiger
nämligen räntan för rena inteckningslån någorlunda konsekvent, ju
sämre inteckningens läge är, på sätt, som nedan skall behandlas, hvaremot
räntan för lån mot inteckning jämte borgen ej kan uppvisa motsvarande
kurvor utan endast oberäkneliga variationer. Det är därför lämpligt
att, med bortseende af inteckningens formella värde, undersöka skillnaden
mellan räntesatserna för summa lån mot endast inteckning och de. för
summa lån mot förstärkt inteckning i respektive sparbanksgrupper på
sätt, som framgår af nedanstående tabell, för att med jämförelse af
andra allmänna förhållanden söka förklara de tendenser, som framgå af
denna öfversikt.
Medelräntans höjning för lån mot inteckning jämte borgen utöfver räntan
för lån mot endast inteckning i fastigheter, taxerade till:
Sparbanker med en in-  sättarbehållning af:
högst
4,000 kronor
4,001—
8,000 kronor
8,001—
12,000 kronor
med ej an-  gifvet värde
%
°/
/o
°/
7o
°/
/o
öfver 5 mill. kronor......
0.33
0.53
0.60
0.4 2
1—5 mill. kronor.........
0.41
0.41
0.50
0.10
intill 1 mill. kronor......
0.26
0.3 7
0.3 6
0.40
369
Otvetydigt framgår, att skillnaden mellan räntan för lån mot inteckning
och inteckning, förstärkt med borgen, en skillnad som håller
sig inom gränserna af 0.2c och 0.6o proc., är mindre, ju mindre sparbankerna
äro, och inom samma sparbanksgrupp likaledes mindre, i den
mån den belånade fastigheten är mindre. Detta sammanhänger uppenbarligen
med den ställning borgenssäkerheten i allmänhet i de olika
fallen intager vid utlåningsrörelsen, hvilken ställning äfven behandlades
i samband med tabell 2. Det visades då, att borgen anlitas mer af de
mindre sparbankerna än af de större. Hänsyn tages till flera och mindre
formellt exakta kvalifikationer hos säkerheten, och utplånas därigenom
den skarpa gränsen mellan real- och namnsäkerhet. Den naturliga följden
är, att räntan för lån mot inteckning + borgen icke blir så afsevärdt
mycket större än den, som kräfves för rena inteckningslån. I de stora
sparbankerna åter kvarstår i utlåningspolitiken skillnaden i arten och
graden af säkerhet klarare, och betalas följaktligen för lån, som stödjas
af den i allmänhet gent emot realsäkerhet mindre värdefulla namnsäkerheten,
en proportionsvis betydligt högre ränta. Inom alla tre sparbanksgrupperna
är meromnämnda ränteskillnad mindre, ju mindre den belånade
fastigheten är. Alla tre sparbanksgrupperna hafva emellertid anlitat förstärkande
borgen mer, ju mindre fastigheterna äro, hvilket belyses af
nedanstående tabell.
Förhållandet mellan lån mot inteckning och mot inteckning + borgen,
i procent uttryckt, i fastigheter, taxerade till:
Sparbanker med eu in-  sättarbehållning af:
högst
4,000 kronor
4,001—
8,000 kronor
8,001—
12,000 kronor
med ej an-  gifvet värde
o/
O/
/O
%
%
1 öfver 5 null. kronor......
9.S1
6.6 7
3.12
154.29
j 1—5 mill. kronor.........
26.69
1H.03
13.98
156.16
| intill 1 mill. kronor......
31.43
23.90
16.71
123.91
Uppenbarligen spelar borgenssäkerheten en olika roll vid utlåning
till de olika fastighetskategorierna. Man kan nämligen af tab. 2 draga
den slutsatsen, att alla sparbanksgrupperna äfven mot endast inteckning
belåna fastigheterna högre, ju mindre de äro, hvarför inteckning i
47
370
Räntans höjd
för lån på de
olika lägena
af inteckning sskalan.
mindre jordbruksfastighet på skäl, som ofvan anförts, måste anses utgöra
snarare mera än mindre betryggande säkerhet för lån än inteckning i
större jordbruksfastigheter. Däremot framgår, att användningen af förstärkande
borgen börjar lägre på inteckningsskalan och kräfves i större
utsträckning, ju mindre fastigheterna äro. Borgen torde här icke spela
den rollen, att vid eventuell exekutiv auktion säkerställa långifvaren för
lånebeloppet, utan den att förebygga kostnader och besvär vid indrifvandet
af förfallna räntor och amorteringar. Tydligtvis rör sig ägaren till
en gård, som är taxerad till högst 4,000 kronor, med så pass små kontanta
medel, att ett punktligt utbetalande äfven af kostnaderna för de
relativt obetydliga lån, som kunna gravera hans fastighet, kan dragas
i tvifvelsmål. För att framtvinga punktlighet kräfva sparbankerna då
borgen. Men då sjkifva lånet, i nödfall på exekutiv väg, anses kunna
indrifvas, finnes ingen anledning att fordra nämnvärdt högre ränta för
dessa lån än för rena inteckningslån. Man får i allmänhet betrakta den
gällande högre räntan för lån mot inteckning + borgen som ett slags riskpremie,
men tala här berörda tvenne tendenser för att det i stor utsträckning
icke rör sig om större risk, utan om tillgodoseende af krafvet på
bekvämlighet och punktlighet i de fall, där borgen fordrats.
Att märka är, att förhållandena skulle te sig annorlunda, om man
beträffande inteckning + borgen jämförde de absoluta räntesatserna, som
gälla inom de olika sparbanksgrupperna respektive för lan på de olika
fästighetsgrupperna, men man finge därmed ej svar på den fråga, som
här åsyftas, nämligen, huru stor ökning af räntan, som kräfves i de
olika fallen, då den lämnade realsäkerheten ej utan borgen ansetts utgöra
tillfyllestgörande pant. Skulle nämligen eu sådan jämförelse göras, förbisåge
man, att redan räntan för rena inteckningslån stiger, ju mindre
dels låneobjektet, dels kreditgifvarens resurser äro. Medelräntan för lån
mot inteckning + borgen, som lämnats af de minsta sparbankerna till
de minsta jordägarne, är visserligen bland de högsta förekommande,
men ökningen utöfver räntan på rena inteckning3lån är den minsta, som
förekommer i de jämförda fallen.
Jämföras beträffande lån mot inteckning räntesatserna för lån på
de olika lägena på inteckningsskalan, finner man, att alla tre sparbanksgrupperaa
för samtliga fastighetskategorierna uppvisa de lägsta medelräntorna
för lån inom 7* taxeringsvärdet. För lån inom 2/s af värdet
uppvisar räntan konsekvent en höjning, uppgående till omkring V10 proc.
Räntorna för lån inom närmast högre läge, d. v. s. inom s/4 af taxeringsvärdet
visa fortfarande benägenhet att konsekvent stiga, och varierar höj
-
371
ningen, om man undantager eu minskning i ett fall, mellan O.o 3 och 0.19 proc.
Medelräntorna för lån upp till % visa ingen fast tendens till ytterligare
stegring, utan hålla sig på ungefär samma höjd som de, hvilka gällde
lån upp till äU; de minsta sparbankerna visa snarare en svag tendens
att sänka räntan. Skillnaden mellan räntorna för lån öfver a/s men inom
*Vö af taxeringsvärdet å den ena sidan och lån inom Va taxeringsvärdet
å den andra belyses genom nedanstående öfversikt, hvarvid är att märka,
att af medelräntorna för lån inom 3U och 6/6 af taxeringsvärdet den
högsta tagits, hvilken då vanligen varit den, som gällt lån inom 5U af
taxeringsvärdet.
Höjningen af medelräntorna för lån, som med sin högre gräns falla
mellan ~/3 och ®/8 af taxeringsvärdet, utöfver dem, som gälla
lån inom ''/3 taxeringsvärdet, i fastigheter, taxerade till:
Sparbanker med en
insättarbeh&llning af:
högst
4,000 kronor
4,001—
8,000 kronor
8,001—
12,000 kronor
O/
/O
%
%
öfver 5 mili. kronor ...
0.25
0.31
0.15
1—5 dill. kronor.........
0.2 9
0.32
0.3 6
intill 1 null. kronor ...
0.1 ti
0.17
0.2 2
Om man bortser från höjningen för de lån, som de största sparbankerna
beviljat mot inteckning i gruppen 8,001—12,000 kronors
fastigheter, emedan dessa lån ej äro af sådan storlek, att de kunna anses
representativa, så växlar höjningen mellan 0.16 och 0.3 6 proc., alltså i
medeltal ungefär 1U proc. Samma tendens visar sig här, som ofvan
påpekades beträffande höjningen af medelräntan för lån mot inteckning
+ borgen utöfver den för rena inteckningslån, nämligen den, att höjningen
inom de olika sparbanksgrupperna är minst bland de minsta
sparbankerna, och vid jämförelse mellan de olika fastighetskategorierna
likaledes minst för de minsta fastigheterna. Största höjningen utvisa de
medelstora sparbankerna.
Lägsta och högsta förekommande räntesatser inom här behandlade
lägen äro 43/i och 6 proc., sällsynta undantag dock på 4V2. Den
relativt låga räntan af 43/4 proc. förekommer visserligen icke så sällan, sär
-
372
skildt bland de större sparbankerna, men kan som regel anses, att 5 och
6 proc. utgöra ytterlighetsgränserna för de ordinära räntorna.
Vid här gjorda beräkningar af medelräntan för lån på olika lägen
af inteekningsskalan har emellertid en viktig faktor lämnats ur räkningen,
nämligen resp. lånegruppers nedre gräns på inteekningsskalan.
Som redan i inledningen vidrördes, har man att vänta, att lån, som
lämnats mot botteninteckning, skola erhålla gynnsammare lånevillkor än
lån mot inteckning, som visserligen når upp till samma högre gräns på
inteekningsskalan, men som ligga i rang efter andra inteckningar. Riktigheten
af detta antagande bekräftas också af här närmast behandlade
tabeller, i det medelräntan inom hvarje efter inteckningens högre gräns
indelad lånegrupp i regel är högre, ju högre inteckningens nedre gräns
ligger på inteekningsskalan. Ett typiskt exempel erbjuder nedanstående
utdrag ur tab. 3 b för lån mot endast inteckning i fastigheter med 4,001—
8,000 kronors taxeringsvärde.
Inteckningens läge.
Lån mot int. i fastigheter, taxerade
till 4,001—8,000 kronor.
Nedre
gränsen
Högre
gränsen
Högsta och.
lägsta ränta
Medel-
ränta
Lånebelopp
kronor
°
— 7»
O/
/o
5—6
O/
5-27
1
177,300
o-1/.
— 7»
474-6
5.42
118,500
V*-’/*
— 7*
5-6
5.51
82,350
73-7*
— 7»
5—6
5.58
9,960
74-76
-7*
57»—6
5.6 2
1,715
Under det att lån mot botteninteckning här lämnats mot en medelränta
af 5.2 7 proc., är medelräntan för lån, som med sin nedre gräns
faller mellan 3/4 och 5/s, 5.6 2 proc., d. v. s. 0.3 5 proc. högre än
den förra. Medelräntan för lån på mellanliggande inteckningslägen är
successivt högre, ju högre inteckningens nedre gräns är belägen. Det
erbjuder vissa svårigheter att uppvisa, att detta sakförhållande konsekvent
föreligger inom alla lägesgrupper, enär ej alltid tillräckligt stora och
följaktligen representativa lånebelopp förefinnas på samtliga lägen inom
hvarje till lånets höjdläge begränsad grupp. Så är dock förhållandet
inom lägena V2 och 2/s af taxeringsvärdet, där med oförtydbar konsekvens
framgår, att medelräntan är högre, ju högre inteckningens nedre
373
gräns ligger på inteckningsskalan. Redan för inteckningar inom 7®
taxeringsvärdet är medelräntan nästan undantagslöst något högre, då
fastigheten förut är graverad af lån, än för lån mot botteninteckning,
trots att säkerheten i båda fallen måste anses fullgod. Förhållandet belyses
af nedanstående öfversikt af medelräntan för lån å olika lägen i
de skilda sparbanksgrupperna på de tre storleksklasserna af fastigheter.
Medelränta.
—
—-
—
---
Sparbanker
med en i n s ä 11 a r b e k å 11 n i n g af
Int:s
läge.
öfver 5 null.
kr.
1-
—5 mill. kr.
intill 1 mill.
kr.
T a x e r
i n g s
värd
a
Nedre
grän-
sen
Högre
grän-
sen
högst
4,000
kr.
4,001—
8,000
kr.
8,001—
12,000
kr.
högst
4,000
kr.
4,001—
8,000
kr.
8,001—
12,000
kr.
högst
4,000
kr.
4,001—
8,000
kr.
8,001 —
12,000
kr.
%
o/
/O
%
0/
/o
0/
/o
O/
/O
%
%
%
0
-''A
4.ss
4.90
4.89
5.ii
5.05
4.9 9
5.25
5.13
5.12
o—V*
—V*
4.96
4.93
4.91
5.U
5.io
5.04
5.3 2
5.2S
5.16
0
—7»
5.11
5.oi
4.9 2
5.21
5.12
5.09
5.32
5.2 8
5.20
o—1/»
-7»
5.11
5.12
5.0 7
5.33
5.21.
5.19
5.3 4
5.33
5.2 7
.
V»-2/»
—7*
5.36
5.30
5.24
5.39
0.3 G
5.20
6.40
5.3 8
5.30
|
Lånebeloppen, för hvilka ofvanstående medelräntor gälla, äro samtliga
så pass betydande, endast i ett fall så lågt som 16,885 kronor och
alltså minst ett 10-tal lån, att det här ej kan vara tal om tillfälligheter
vid enstaka lån, utan om en påtaglig princip hos sparbankerna att värdesätta
en inteckning ej blott efter den högre, utan äfven efter den lägre
gränsen på inteckningsskalan. Medelräntans höjd för lån på de olika
lägena af inteckningsskalan kunde illustreras af vågformigt stigande
kurvor, där hvarje våg betecknade medelräntorna för lån inom resp.
höjdgränser på inteckningsskalan, och där lägsta punkten för hvarje våg
betecknade medelräntan för lån mot lista inteckning.
Ett undantag från denna regel äro emellertid medelräntorna för
lån mot inteckningar, som ligga öfver 9/io af taxeringsvärdet. De äro
visserligen de i medeltal högsta förekommande, men kan man icke iakttaga
fullt lika stor konsekvens i räntestegringen i meromnämnda riktning,
utan kunna lägre medelräntor understundom gälla för lån, som i
fråga om inteckningens läge äro ogynnsammare belägna än för de bättre
belägna, trots det, att lånebeloppen äro tillräckligt stora för att kunna
374
anses vara representativa. Uppenbarligen beror detta på, att inteckningar,
som ligga öfver 9/10 af taxeringsvärdet, alltid, formellt sedt, måste
anses utgöra mindre god eller ingen säkerhet, hvarför andra förhållanden,
framför allt känd undertaxering, måst spela in vid bestämmandet af
lånevillkoren. Lånets läge kan då ej anses utgöra den afgörande faktorn
för bedömandet af säkerhetens värde, hvilket också afspeglar sig i de
inkonsekvenser, som räntesatsernas fluktuationer förete å de olika lägena.
Som framgått af ofvanstående öfversikter, kan för olika lån inom
en och samma höjdgräns gälla ganska afsevärda skillnader i medelräntan
för lån mot botteninteckning och för lån, hvars tyngdpunkt är
högre belägen. Vid ofvan gjorda jämförelser mellan medelräntorna för
lån å samtliga de olika lägena togs ingen hänsyn härtill, hvarför jämförelsen
på grund af denna bristande exakthet i någon mån blir vilseledande.
Om i två fall medelräntorna för lån mot inteckning inom 9/''10 af
taxeringsvärdet skola jämföras, kunde tänkas, att hufvudmassau i ena
fallet säkerställdes genom lista inteckning, i andra fallet med inteckning,
som läge helt och hållet öfver exempelvis gränsen 3/4, och skulle man alltså
endast på denna grund enligt ofvan påvisade förhållande med fog vänta
en lägre ränta för det förra lånet än för det senare. Emellertid har denna
felkälla icke aflägsnats dels på grund af lätt insedda svårigheter, som
vore förenade med en alltför stark splittring af lånen i små belopp, dels
synas inom hvarje lägesgrupp lånebeloppen minskas ungefär proportionerligt
ju högre den nedre inteckningsgränsen ligger. Redan ett ytligt
betraktande af tabellerna gifver också vid handen, att felen, som här med
en omständligare metod törhända begränsats, likväl ej i sak kunna anses
göra den ofvan gjorda jämförelsen väsentligt oriktig.
Beträffande lån mot inteckning + borgen sjmes icke inteckningens
läge spelat någon roll vid fastställandet af räntan.
För hela riket ställer sig med hänsyn till lånebeloppens storlek
och medelräntan den kredit, som af landets sparbanker mot inteckning
i jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde beviljats,
på följande sätt:
Säkerhet.
Lånebelopp, kr.
Medelränta, %
Lån mot endast inteckning............
60,506,729
5.123 9
Lån mot inteckning + borgen ......
11,263,947
5.5642
Summa
71,770,676
0.1922
375
Slutligen kun anmärkas, att förskottsränta praktiskt taget icke
förekommer.
Beträffande låneformen ha vissa redan förut anmärkta svårigheter
att erhålla distinkta definitioner gjort sig gällande. Det har emellertid
visat sig lämpligt att efter låneformen uppdela lånen i tre hufvudgrupper,
nämligen stående lån, amorteringslån och lån på viss tid. Den viktigaste
motsättningen är gifvetvis den mellan stående lån och amorteringslån.
Det är här icke egentligen fråga om från hvarandra strikt juridiskt
skilda låneformer utan om låneformer, som genom sparbankspraxis afgränsats
från hvarandra, och som i utlåningspolitiken ha stor reell betydelse.
Att här liksom alltid, då det gäller att ådagalägga vissa reellt
betydelsefulla men formellt mindre distinkta skillnader, de uppdragna
gränserna många gånger måste bli något sväfvande, kan icke förnekas,
men torde lånens indelning efter här uppdragna gränser vara mest
ägnad att bidraga till kännedomen om sparbankernas utlåningspolitik i
berörda hänseende.
Af fullkomligt oväsentlig betydelse måste anses vara, huru lång
uppsägningstid som förbehållits vid de olika lånen, i det hvarje sparbank
härvidlag förfarit efter en bestämd schablon för samtliga sina lån
utan hänsyn till deras särförhållanden. Om en sparbank uppställt 3
månaders uppsägning som regel för sin utlåningsrörelse, så gäller denna
samtliga lån, vare sig de äro mot formellt fullgod säkerhet eller icke.
Hufvudvikten vid uppsägningslånen, som icke amorteras, måste läggas
på den omständigheten, att de för en icke fixerad tidsperiod gravera en
fastighet och endast i undantagsfall uppsägas till betalning, hvarigenom
räntan för lånet i sak mera blir att likställa med en regelbundet återkommande
afgäld till sparbanken, än som en räntegodtgörelse för en
fordran, som kanske är en mansålder gammal.
Att sparbankerna i stor utsträckning betrakta uppsägningslånen
såsom stadigvarande, framgår bl. a. af skälfva det gängse namnet »stående
lån», hvilket namn vanligen varit det af sparbankerna brukade vid
ifyllandet af frågeformulären, och som här upptagits.
Rörande amorteringslån har angifvits, att såsom sådana endast
skulle betecknas de lån, som amorteras efter en på förhand fastställd
amorteringsplan. Vid dessa lån har i regel oberoende af amorteringsplanen
samma uppsägningsrätt från sparbankens sida förbehållits som
vid de stående lånen. Gränsen kan vara vag mellan denna låneform
och de stående lånen, i det en årlig afbetalningskvot äfven vid de senare
lånen kan ha förbehållits men så liten, exempelvis 1 eller Va proc. af
Låneform.
(Tab. 4.)
Allmän
öfversikt.
376
ursprungliga lånebeloppet, att man icke kan antaga, att lånet skall efter
en sådan plan slutamorteras. Beträffande amorteringssättet är att anmärka,
att amorteringen endast i några få sparbanker sker efter annuitetsberäkning,
hvarvid amorteringstiden ej kan angifvas, då nämligen å ena
sidan annuiteten är fixerad, vanligen till 8 proc. men den del däraf, som
utgör ränta, växlar. I allmänhet är det årliga amorteringsbeloppet bestämdt
som en viss kvot af det ursprungliga lånebeloppet, och utgör
denna kvot i de flesta fall V6 eller Vio af lånet.
Vid tabellernas upprättande har icke hänsyn tagits till amorteringstiden,
i det att hufvudvikten här torde höra fästas vid lånets egenskap
af för en fixerad tid afsedd penningförsträckning, hvarigenom lånets mera
tillfälliga karaktär framhäfves. En ytterligare orsak, hvarför amorteringstiden
ej behandlats, är, att den afgjordt största delen af dessa lån amorteras
under 10 års tid.
Vidare bör anmärkas, att ofta en del af lånet amorteras, och att,
när så skett, återstående delen får kvarstå i sparbanken som stående
lån. Härvid har lånets läge på inteckningsskalan varit bestämmande,
i det en del af lånet, som skjutit öfver en viss gräns på inteckningsskalan,
oftast V2 taxeringsvärdet, måst afbetalas med exempelvis Vio årligen.
Vid tabellernas upprättande har vid dylika fall förfarits så, att
lånet betraktats som tvenne lån, d. v. s. ett stående och ett amorteringslån,
detta så mycket hellre, som äfven i andra afseenden olika bestämmelser,
särskildt beträffande förstärkande borgen och ränta, gällt lånets
olika delar. Ett och samma lån på exempelvis 7,500 kronor har därför
uppdelats i tvenne lån enligt nedanstående typiska schema:
j Lånebelopp.
Lånets läge.
Säkerhet.
Ränta.
Årl. amort. ;
5,000 kronor
V» tax. värdet
Inteckning
5 %
2,500 kronor
3/i tax. värdet
Inteckn. + borgen
5 V» %
250 kronor
Vid de på grundval af lånens antal gjorda beräkningarna hafva
på detta sätt delade lån likväl betraktats som ett lån.
Lån på viss tid ha upptagits för sig. De lån, som hänförts under
denna rubrik torde af ofvan berörda tvenne låneformer stå amorteringslånen
närmast, i det de sparbanker, som begagnat sig af denna låneform,
på verkställd förfrågan svarat, att dylika lån vanligen vid regleringen
af räntan äfven måste något afbetalas. Äfven vid dessa lån har ofta
377
rätt till uppsägning oberoende af den fastställda tiden förbehållits från
sparbankernas sida, så att ett lån, som regelrätt skall förfalla till betalning
G månader efter belåningsdagen, dessförinnan af sparbanken kan
uppsägas till betalning efter exempelvis 3 månader. Vidare förekommer
äfven, att en viss betalningsdag å lånereversen utsatts, hvilken dag
fixerats såsom liggande en viss tidrymd efter belåningsdagen, men har
denna tidsperiod bestämts till längre tid än ett år. Vid dessa lån har
uppsägningsrätt alltid förbehållits. Ordalydelsen på reverser för dylika
lån börja med exempelvis följande ingress: »Nio år från nedanskrifna
dag eller dessförinnan 3 månader efter förut skedd uppsägning betalar
undertecknad till N. N. sparbank» o. s. v. Uppenbarligen har den på
detta sätt fixerade förfallodagen endast formell betydelse, närmast med
hänsyn till preskriptionstiden, och ha dylika lån ansetts böra rätteligen
hänföras till de stående lånen, så snart tidsrymden varit större än ett år.
Huru lånebeloppen fördela sig på de olika låneformerna, belyses
af nedanstående öfversikt, vid hvilken äfven sparbankernas uppdelning i
storleksgrupper bibehålies.
Sparbanker med en
insättarbehållning af:
Lån på viss tid.
Stående lån.
Amorter.
lån.
Summa.
Kronor
°°
Kronor
%
Kronor
%
Kronor \
%
j öfver 5 milt. kronor ......
781,255
5.16
13,179,884 87.06
1,177,611
7.78
15,138,750 100. oö
1—5 null. kronor .........
1,309,353
3.58
31,455,728 1 85.96
3,826,638
10.46
36,591,719 | lOO.oo
intill 1 null. kronor ......
889,727
4.4 4
16,687,452 | 83.27
2,463,028
12.29
20,040,207 | lOO.oo
''
Summa
2,980,335
4.15
61,323,064; 85.45
7,467,277
10.40
71,770,676 lOO.oo
Af öfversikten framgår med all önskvärd tydlighet, hvilken domi- stående lån.
nerande ställning de stående lånen intaga i sparbankernas utlåningsrörelse
af här ifrågavarande slag till mindre jordbrukare, i det ej mindre
än 85.4 5 proc. af hela lånemassan faller på denna lånegrupp. Visserligen
ha samtliga lån, som ej äro på viss tid, kortare än 1 år, eller
amorteras efter fast amorteringsplan, hänförts till denna kategori, men
om också en del af dessa lån årligen afbetalas med växlande belopp,
och sålunda ej rätteligen borde gå under benämningen stående lån i
egentlig mening, men ej heller äro att anse som amorteringslån, så utgöra
dock dessa afbetalningslån endast en oväsentlig del af här som
stående betecknade lån. Att tyngdpunkten af lånemassan faller på
denna låneform, är också helt naturligt, om man ser saken från den
48
378
synpunkten, att kreditgifvarna äro sparbanker. Då deras hufvuduppgift
är att på ett betryggande sätt förvalta och göra insättarnas besparade
medel räntebärande, och sålunda är en helt annan än exempelvis den
gren af affärsbankernas rörelse, som har till uppgift att med checkräkning
o. d. absorbera tillfälligt löst kapital, bör under ekonomiskt
normala år insättningarna ständigt öfverskjuta uttagningarna, hvilket
också med undantag endast af ett par år under senaste halfseklet visar
sig hafva varit fallet. Då genom de ständigt förnyade insättningarna, hvartill
komma betydande icke lyftade räntegodtgörelser, de medel, hvaröfver
sparbankerna vid sin utlåningsrörelse förfoga, stadigt tillväxa, under
senaste åren med cirka 50 millioner kronor årligen i hela riket, är det
naturligt, att sparbankerna hafva intresse af att icke för mycket behöfva
omplacera en gång på ett betryggande sätt utlånade medel med därtill
hörande arbete att bedöma erbjudna panters reella värde, ränteförluster
under mellantiden, då ett lån inbetalats, tills det ånyo utlånats, o. s. v.
Då det emellertid här likväl icke rör sig om samlade fonder utan om
af allmänheten insatta medel, som, åtminstone formellt sedt, böra kunna
indrifvas inom kort tid för att återbördas insättarna, blir den juridiska
formen för dessa stående lån uppsägningsformen.
Sparbankernas intresse vid utlåning är närmast analogt med försäkringsbolagens,
och visa dessa genom under arbete varande utredningar
samma benägenhet som sparbankerna att så vidt möjligt är utlåna
sina medel för långa tidsperioder, ehuru det här rör sig om samlade
fonder, som på ett olikartadt sätt skola hållas tillgängliga vid eventuellt
behof, hvarför de stående lånen, äfven formellt sedt, i stor utsträckning
äro bundna för långa tidsperioder.
Tydligt är därför, att sparbankerna vid utlåning, så snart panten
kan anses utgöra ett stadigvarande värde, i eget intresse äro mest
benägna för att utlämna stående lån. Det är således naturligt, att dessa
lån icke annat än undantagsvis böra stödjas af namnsäkerhet eller ligga
högre på inteckningsskalan, än att den minskning af värdet, som till
äfventyrs den intecknade fastigheten med tiden kan undergå, dock skall
lämna rum för en tillräcklig riskmariginal för lånet. Beträffande det
förstnämnda är att märka, att endast 4,915,921 kronor eller 8.02 proc.
af samtliga stående lån utlämnats mot inteckning, som kraft förstärkning
af borgen. Huru de olika sparbanksgrupperna förfarit härutinnan,
belyses af nedanstående öfversikt.
370
j.
t å o n d (
1 A n
Sparbanker med eu
insättarbehållning af:
mot inteckn.
mot inteckn. 4-  borgen
Summa
Kronor
O/
/o
Kronor
o/
/O
Kronor
o/
/O
öfver 5 mill. kronor ...
13,036,652
98.91
143,232
1.09
13,179,884
lOO.oo
1—5 mill. kronor ......
28,769,796
91.4,0
2,685,932
8.5 i
31,455,728
lOO.oo
intill 1 mill. kronor ...
14,600,695
87.50
2,086,757
12.50
16,687,452
lOO.oo
Summa
56,407,143
91.98
4.915,921
8.02
61,323,064
lOO.oo
Häraf framgår, att de största sparbankerna så godt som uteslutande
endast mot inteckning lämnat stående lån, under det att de medelstora
sparbankerna lämnat 8.5 4 proc. af sina stående lån mot inteckning, som
kräft borgensförstärkning, och hafva de minsta utlämnat ej mindre än V8
af sina stående lån mot dylik förstärkt inteckning. Att sparbankerna,
ju mindre de äro, i allt större utsträckning lämna stående lån mot
inteckning, som förstärkts med borgen, torde förklaras analogt med
förhållanden, som i sammanhang med höj dbelåningen påpekades, nämligen
att borgensförstärkningen här icke kräfts i afsikt att säkerställa
lånet utan för att ernå punktlighet vid inbetalning af räntor, och äga
de mindre sparbankerna på grund af sin intimare kontakt med låntagarna
större kännedom om, från Indika låntagare bristande punktlighet
är att befara.
Den andra frågan, som bör äga speciellt stor betydelse vid beviljandet
af stående lån, är inteckningens läge, hvilket förhållande illustreras
af nedanstående öfversikt.
Inteckningarna ha äfven här (se sid. 362) uppdelats i fyra klasser
allt efter sitt läge inom V2, 2/s, 8/io och öfver 9/io af taxeringsvärdet.
Af dessa äro inteckningarna i de båda första klasserna att anse som
goda, de öfriga som mindre goda. Att genom denna summariska behandling
af läget vissa gradationer af inteckningarnas formella värde
undanskymmas, är naturligt, men rubbas ej de allmänna slutsatser, som
äro att draga, af den omständigheten, att ej ett mera precist angifvande
af inteckningens läge kommit till användning.
Af öfversikten framgår, att af stående lånen 78.65 proc. utlånats
mot afgjordt välbelägna inteckningar d. v. s. samtliga belägna inom 2/s
af taxeringsvärdet och 8.5 7 proc. mot formellt mindervärdiga eller värdelösa
inteckningar, d. v. s. sådana, som äro belägna öfver 9/io af taxerings
-
380
1
Inteckningens
läge.
s t
å e n
de lån.
Sparbanker med
öfver 5 null. kr. i
insättarbehållning.
Sparbanker med
1—5 mill. kr. i
insätt arbehållniug.
Sparbanker med
intill 1 mill. kr. i
insättarbehållning.
Summa
•
Kronor
o/
/O
Kronor
*
Kronor
%
Kronor
I
o/
/0 |
lista klass.........
9,103,761
69.0 7
17,259,625
54.8 7
7,575,351
45.40
33,93S,737
55.34
2:dra klass.........
3,316,768
25.17
7,509,862
23.S7
3,469.469
20.7 9
14,296,099
23.31
3:dje klass ........
594,745
4.51
3,770,255
11.09
2,782,873
16.68
7,147,873
11.66
4:de klass ........
88,590
0.G7
2,596,004
8.25
2570,333
15.40
5,254,927
8.51
ej ang. läge ......
76.020
O.ös
319,982
1.02
289,426
1.7»
685,428
1.12
Summa
13,179,884
lOO.oo
31,455,728
1OO.00
16,687,452
lOO.oo
61,323,064
lOO.oo
värdet. Gifvetvis måste denna senare siffra synas öfverraskande hög,
men kan den dock fullt naturligt förklaras i enlighet med flera gånger
påvisade fakta. Jämföras nämligen de olika sparbanksgruppernas utlåning
på dessa sämsta lägen, finner man, att de stora sparbankerna
placerat endast 0.6 7 proc. af sina stående lån mot sådan inteckning,
de medelstora sparbankerna 8.25 proc. och de små sparbankerna 15.40
proc. Största delen eller 5,166,337 kronor af de 5,254,927 kronor, som
utlånats mot dylika, åtminstone formellt nästan värdelösa inteckningar,
hafva utlånats af de medelstora och små sparbankerna, hvilka kunnat skaffa
sig mera ingående kännedom om fastigheternas reella värde än de stora
sparbankerna. I jämförelse med amorteringslånen äro dock de stående
lånen säkerställda med välbeläget hypotek, hvilket framgår af nedanstående
öfversikt.
Inteckningens läge.
Amorteringslån.
Stående lån.
lista klass ...............
27.36 %
55.34 %
2idra klass ...............
15.66 %
23.31 %
3idje klass ...............
16.08 %
11.66 %
4:de klass ...............
28.43 %
8.5 7 %
ej angifvet läge.........
12.4 7 %
1.12 %
Summa
1OO.00 %
lOO.oo %
Under det att af stående lån dock 78.65 proc. utlämnats mot goda
inteckningar, hafva endast 43.0 2 proc. af amorteringslånen säkerställts af
381
så välbeläget hypotek, men ligga å andra sidan 28.4 3 proc. af amorteringslånen
öfver 9/10 af taxeringsvärdet mot 8.5 7 proc. af de stående lånen på
samma läge. Ån ytterligare bestyrkes denna afgjordt högre belåning, då
det gäller amorteringslån, af det förhållandet, att för 12.4 7 proc. af dessa
lån läget ej angifvits — mot 1.12 proc. för stående lån — i det sparbankernas
bristande kännedom om inteckningens läge i de allra flesta
fäll kan tolkas så, att inteckningen är mindre väl belägen. Lånen ha
nämligen trots formell svaghet beviljats på grund af borgen eller andra
dylika omständigheter, och har för sparbanken då ej förefunnits direkt
anledning att fordra gravationsbevis för att göra sig underkunnig om
inteckningens exakta läge. — Denna förklaring har ganska enstämmigt
lämnats från sparbankerna, då kompletterande uppgifter begärts om inteckningens
läge.
Slutligen kan beträffande de stående lånen anmärkas, att alla de
tre efter insättarbehållningens storlek indelade sparbanksgrupperna utlämnat
öfver 80 proc. af sina småbrukarlån som stående lån. Högsta
procentsiffran härvidlag eller närmare bestämdt 87.06 proc. uppvisa de
största sparbankerna, under det att för de medelstora och små sparbankerna
motsvarande förhållanden angifvas med 85.9 6 resp. 83.2 7 proc.
Den stora användningen af formen stående lån är gifvetvis synnerligen
anmärkningsvärd. Huruvida den däremot får anses som önskvärd
eller icke, är en fråga af omfattande och svårbesvarad art, då påtagligen
talande skäl förefinnas både för och emot ett jakande.
Det torde få anses som ett erkändt i landet rådande missförhållande
beträffande fastighetskredit af olika slag, att s. k. korta papper
intaga en alltför framskjuten plats i denna kredit. Tre- och sexmånaderslån
ligga växelkrediten närmast och höra liksom denna hemma
i en affärsverksamhet, med hvilken fastighetsbelåning ej alltför intimt
bör sammanblandas. Dylik kort kredit måste, för att anses sund, korrespondera
med löpande affärer, så att, då lån eller växel formellt förfalla
till betalning, regleringen ej sker med endast papperstransaktioner utan
med reella valutor. Att lagstiftningen, som afsett att så vidt möjligt
utestänga affärsbankerna från fastighetskredit, snarare framkallat än
aflägsnat dylika missförhållanden är påtagligt, enär de penninginstitut,
som äro afsedda att fylla behofvet af fastighetskredit, ej förmått utveckla
sig i takt med det stigande behofvet, hvarför affärsbankerna genom omständigheternas
makt tvungits att öppna sin utlåningsrörelse för fastighetskrediten
och då under den form som stått dem till buds, korta lån
på tre eller högst sex månader
382
Att de låneformer, hvilka för fastighetskrediten i allmänhet äro de
sunda och gagnelig, äro de stående lånen och de långa, efter annuitet
beräknade amorteringslånen, är otvifvelaktigt, och fylla de båda specifika
uppgifter. De stående lånen fylla den uppgiften att göra fastigheten
till en lätt säljbar »vara», under det att amorteringslånen äro betydelsefulla
i den mån de indirekt framkalla kapitalbildning. Gfifvetvis måste
en fastighet, som är intecknad för stående lån, vara lättare att försälja
än en, för hvilken hela köpeskillingen måste erläggas kontant. Det
måste alltså anses underlätta förvärf af jord, att stående lån i så stor
utsträckning förekomma, och det kan betraktas som ett kändt faktum,
att, då en gård utbjudes till salu, det anföres som en speciell »merit»,
om den graveras åt stående lån i sparbank. En person, som äger
5.000
kronor, kan t. ex. för 3,000 kronor kontant köpa en gård, värd
6.000
kronor, om denna är intecknad för stående lån till halfva värdet,
och begagna återstående 2,000 kronor till inköp af kreatur, inventarier
o. d. Då det måste anses som önskvärd!, att förvärf af jord
underlättas, måste från denna synpunkt sedt äfven förekomsten af stående
lån betraktas som önskvärd.
Vidare torde det få anses som en nationalekonomisk regel, att en
naturlig kredit, som ej uppammats af filantropiska eller andra för själfva
ekonomien främmande intressen, är sund och för landet gagnelig, så
snart den fyller såväl långifvarens som låntagarens kraf på god kredit.
I så måtto förefaller äfven formen stående lån vara önskvärd, i det den
tyckes vara den för både långifvare och låntagare bästa formen. Att
sparbankerna synas i sina speciella intressen vara bäst betjänade af att
utlåna sina medel som stående lån, har nämligen förut uppvisats, och
att en låntagare i valet mellan stående lån och andra låneformer under
i öfrigt likartade förhållanden väljer det stående lånet kan knappast
betviflas. Emellertid kan det ifrågasättas, om icke fördelarna å ömse
håll kunna anses något skenbara.
Om man först ser saken från sparbankernas sida, kan det ifrågasättas,
om icke det som stående lån utlämnade kapitalet med tidernas
lopp blir allt mera fiktivt. En låntagare, som öfvertagit en skuld, som
under kanske tre eller fyra föregående ägare till den fastighet, han köpt,
graverat denna, förlorar lätt både känslan för sin skyldighet och förmågan
att betala denna skuld, som så småningom fått en fullständigt
opersonlig karaktär. Visserligen är det sant, att ett allmänt indrifvande
åt utlämnad fastighetskredit ej någonsin kan tänkas möjlig, utan att
detta skulle framkalla allvarliga ekonomiska kriser och åsamka kreditgifvarna
stora förluster, men en annan vida farligare sak vore det,
383
om det förhållandet skulle blifva det allmänt förekommande, att de enskilda
lånen hvart för sig icke utan förlust skulle kunna indrifvas. Otvifvelaktigt
utgör denna brist på cirkulation i sparbankernas utlåning en
fara för att sparbankernas tillgångar kunna öfvergå till dylika fiktiva
fordringar, hvilkas enda reella värde består i de inflytande räntorna.
Man får emellertid fasthålla vid att sparbankernas hufvuduppgift
är att förvalta och göra insättarnas medel räntabla. Först om insättarnas
intressen äro tillgodosedda, kan man undersöka, i hvad män insättarmedlen
kunna blifva till allmänt gagn. Det måste alltså finnas talande
skäl för att de stående lånen ej från sparbankernas egen d. v. s. insättarnas
synpunkt äro de fördelaktigaste, innan bruket af denna låneform
öfvergifves, och någon hänsyn bör därvid icke tagas till, om detta för
låntagarna är fördelaktigt eller icke.
Man kan emellertid äfven direkt från låntagarens synpunkt ifrågasätta,
om formen stående lån är önskvärd, närmast på grund af psykologiska
skäl. Denna låneform torde nämligen vara den, som speciellt är ägnad
att locka till onödig skuldsättning, och kan man befara, att den själfägande
bondeklassen skulle kunna öfvergå till att i sak bli ett slags
sparbankernas arrendatorer, som blott äga att årligen erlägga sin arrendeafgift
i form af ränta för stående lån. Af de relativt höga siffrorna för
de högt belägna lånen kan man draga den slutsatsen, att så redan kan
anses vara förhållandet i en del enskilda fall. Emellertid torde farhågor
för att detta redan skulle vara ett allmänt rådande missförhållande vara
ogrundade. Redan det till småbruken utlånade beloppets storlek, något
öfver 71 millioner kronor, gifver vid handen, att detta belopp väsentligt måste
understiga det sammanlagda taxeringsvärdet å de i riket förekommande
jordbruksfastigheterna om högst 12,000 kronors taxeringsvärde. Emellertid
har det synts vara af intresse att öka kännedomen om, i hvilken
utsträckning det sammanlagda värdet af dessa fastigheter är pantförskrifvet
för lån i sparbanker, hvarför ur taxeringslängderna (för år 1912) utdrag
af sammanlagda värdet å dessa gjorts inom trenne som exempel valda
län, nämligen Blekinge, Skaraborgs och Gäfleborgs län, hvarefter förhållandet
mellan summa taxeringsvärden och summa lån angifvits i
proc. Fastigheternas indelning i storleksgrupper har därvid bibehållits.
Resultatet framgår af nedanstående öfversikt.
384
Summa taxeringsvärden af jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors
taxeringsvärde och summa af sparbankerna mot säkerhet af inteckning
i dessa fastighetskategorier utlämnade lån:
Absoluta tal.
1
Län.
Fastigheter, taxerade till
Summa
taxerings-
värden''.
Kr.
j
Summa j
lån2.
Kr.
j
högst 4,000
kronor.
4,001—8,000
kronor.
8,001—12,000
kronor.
Summa
taxerings-
värde.
Kr.
Summa
lån.
.
Kr.
Summa
taxerings-
värde.
-
Summa
lån.
Kr.
Summa
taxerings-
värde.
Kr.
Summa
lån.
Kr.
Blekinge län......
Skaraborgs län ...
Gäfleborgs län ...
Summa
8,266,200
22,529,520
13,698
|
1,073,788 ! 8,907,800
1,094,878! 32,106,140
745,347 |l7,341,470
853,641
1,252,636
635,969
7,278,200
22,525,300
15,337,200
672,006
931,070
339.959
24,463,300
77,566,510
46,390,100
2,653,399
3,279,584
1,773,065;
30,809,418:2,914,013 58,355,410
2,742,246;
45,140,700
1,943,03^148,419,910
7,706,048
1
Diverse utmarker medräknade.
2
Lån å fastigheter, hvilkas taxeringsvärde ej uppgifvits, medräknade.
Relativa tal.
Förhållandet mellan summa tax.-värden och summa lån
i proc.
Län.
Fastigheter, taxerade
till
Summa.
högst 4,000
kronor
4,001-8,000 8,001-12,000
kronor | kronor
%
1
%
%
%
Blekinge län............
12.99
9.53
|
I
9.23
10.85
Skaraborgs län ......
4.86
3.90
!
4.13
4.23
Gäfleborgs län.........
5.4-4
3.6 7
1
1
2.2 2
3.82
Summa
9.46
4.70
1
4.30
5.19
385
Som synes, växlar belåningsprocenten ganska betydligt inom de
olika länen. I Blekinge län äro ej mindre än 10.8 5 proc. af de mindre
jordbruksfastigheternas sammanlagda taxeringsvärde pantförskrifna för
lån i sparbank, under det att Gätleborgs län ej har högre motsvarande
procentsiffra än 3.8 2. Af de olika storleksgrupperna af fastigheter synas
i allmänhet de minsta fastigheterna vara relativt mest belånade. Men
om procentsiffran för förhållandet mellan summa taxeringsvärde och
summa sparbankslån i motsvarande fastighetskategori, hvilken för dessa
län uppgår till 5.19 proc., kan anses i någon mån representativ och
vägledande vid bedömandet af detta förhållande i hela riket, synes det
icke vara berättigadt att tala om en osundt hög skuldsättning af det
mindre jordbruket på grund af den kredit, som sparbankerna lämnat.
Vidare är att märka, att sparbankskrediten har en »automatiskt))
verkande regulator, i det dess omfattning alltid i viss mån är proportionell
till landets välstånd.
Om man sålunda kan anse, att en osundt hög skuldsättning visserligen
förekommer i en del enskilda fall, men ej är allmän för det mindre
jordbruket i dess helhet, så kunna törhända de stående lånen ej, åtminstone
för närvarande, träffas af den anmärkningen att ha bidragit till,
att det mindre jordbruket genom dem skulle råkat i händerna på sparbankerna.
Följaktligen kunde de försvaras såsom lämpliga från den
synpunkten, att de äro de af låntagarna mest begärliga.
Emellertid tillkommer ännu ,en fråga, nämligen hvad man bör
afse, då man talar om »låntagare» i detta sammanhang. Det är sant,
att de, som erhålla lån, kunna ha anledning att vara nöjda, om deras
lån få bli stående, men man måste se deras intressen i samband med
hela den kreditbehöfvande småbrukarbefolkningens. Genom bristande
cirkulation i utlåningen minskas ju alltid utsikterna att erhålla lån, då
de belopp som finnas tillgängliga härför, äro så att säga upptagna för
en oöfverskådlig framtid. Endast i den mån insättarnas tillgodohafvanden
i sparbankerna växa, tillkomma nya lånemöjligheter. Skulle däremot
de stående lånen ombildas till amorteringslån, skulle amorteringsbeloppen
kunna utsläppas som nya lån till de småbönder, som äro i behof
af kredit, men som ej kunnat erhålla lån på grund af att sparbankerna
saknat medel till sådana. Det kunde vara af intresse att se, huru det
skulle ställa sig, dels för dem som redan erhållit lån, dels för dem som
äro i behof däraf, om dessa lån ombildades till amorteringslån.
De stående lånen uppgå till 61,323,064 kronor och medelräntan
för lån mot inteckning är 5.1239 proc. Då de flesta stående lån äro
mot inteckning, kan denna ränta antagas som medelräntan för alla
49
386
stående lån. Om dessa amorterades efter så låg annuitet som 6 proc.,
skulle redan första årets afbetalning uppgå till 537,251 kronor. Då
hvarje lån i medeltal uppgår till 1,574 kronor skulle ökningen i den
årliga omkostnaden stiga med i medeltal 13.7 9 kronor pr lån. Under
oförändrad ränta skulle hela lånebeloppet vara inbetaldt på 3872 år. Om
de afbetalade beloppen utsläpptes som nya lån af denna medelstorlek,
skulle första året kunna utsläppas 341.3 nya lån, hvilket antal årligen
successivt skulle stiga till 2,223.6 lån för sista fulla afbetalningsåret.
Härvid har dock icke förutsatts, att de nyutsläppta lånen i sin tur
också kunde amorteras, hvilket ytterligare skulle öka det årliga antalet
nya lån.
Det kan förefalla, som om den anförda annuiteten skulle hålla sig
inom det rimligas gränser, och skulle en dylik ämorteringsplan innebära
en indirekt kapitalökning af öfver 61 millioner kronor på 387a år. Fördelarna
från nationalekonomisk synpunkt kunna knappast undgå uppmärksamheten.
Frågan är emellertid om landtbruket, som gifvetvis ännu
genomlöper en långvarig kristid, hvars orsaker bl. a. torde få sökas i
den ännu pågående öfvergången från »natural- till penninghushållning»
och i industrialismens uppsving med ty åtföljande minskad tillgång på
behöflig arbetskraft för landtbruket, verkligen är mäktig en dylik kapitalbildning.
Om smålandtbruket endast med svårighet kan förränta de
stående lånen, skulle en dylik amortering framkalla ytterligare svårigheter,
som måste anses lända landtbruket till skada. Skulle amorteringsbeloppen
anskaffas exempelvis genom upptagande af nya lån och ej
genom landtbrukets produktion, vore ingen fördel vunnen med en på
denna väg ernådd penningcirkulation utan snarare tvärtom.
Ingen hänsyn har härvidlag tagits till de kolossala olikheter i fråga
om landtbrukets bärighet, som äro att finna i olika landsändar, utan har
allt skurits öfver en kam. Men är att observera, att heller icke vid de
gjorda beräkningarna olikheterna beträffande de i rikets olika län förekommande
medeiräntorna beaktats. (Ang. medelräntan i de olika länen
se nedan!) Om landtbruket i Malmöhus län knappast i fråga om bärighet
är jämförbart med det i Norrbottens län, så skulle också den förslagsvis
uppställda annuiteten innebära en betydligt mycket snabbare amortering
i det förra länet än i det senare på grund af den betydligt lägre räntan
i det sydligare af de båda jämförda länen.
Om amorteringslån skulle visa sig vara från landtbrukets synpunkt
önskvärd — tyska auktoriteter på området äro allmänt eniga om, att så
är fallet, låt vara dock, att landtbruk i Tyskland icke är landtbruk i
Sverige — och vidare man ville förmå sparbankerna äfven i eget intresse
387
att i större utsträckning använda denna låneform, skulle man kunna
vara förvissad om att icke förty möta ett starkt motstånd på grund af
svårigheterna att beräkna annuiteter vid växlande ränta. Annuitetslån,
som stödja sig på upptagna obligationslån med en gång för alla fixerad
ränta, äro i detta fall afsevärdt mycket enklare att beräkna. Sparbankerna
åter ha att taga hänsyn till kanske flera räntefluktuationer under ett och
samma år. Vidare förutsätta beräkningar af annuiteter en viss matematisk
insikt, som åtminstone de mindre sparbankernas oftast bland landtbefolkningen
utsedda ledare i regel torde sakna. Emellertid kunde lätt öfverskådliga
och särskildt med hänsyn till sparbankernas speciella låneförhållanden
utarbetade annuitetstabeller i väsentlig grad undanrödja detta hinder.
Af öfversikten sid. 377 framgår, att sparbankerna af den fastighets- Amortermgskredit,
som de lämnat till småbönder, utlämnat 7,467,277 kronor eller 1&n10.
4 0 proc. såsom amorteringslån, hvilka, som ofvan angifvits, i regel
återbetalas med årligen Vio af ursprungliga lånebeloppet. Afbetalningarna
ske i regel halfårsvis.
Af ofvan förda resonemang synes den slutsatsen vara att draga,
att sparbankerna kräfva amortering hufvudsakligen i de fall, där panten
ej kan anses representera ett stadigvarande värde, således förnämligast
i de fall, där inteckningen måst förstärkas med borgen, hvilket äfven
bekräftas. Under det att endast 8.0 2 proc. af de stående lånen säkerställts
genom inteckning + borgen, äro ej mindre än 62.4 5 proc. af
amorteringslånen utlämnade mot sådan säkerhet.
Huru de olika sparbanksgrupperna härutinnan förfarit visar nedanstående
öfversikt.
Sparbanker med en insättar-  bebållning af:
A m o r t e r i
n g s 1
å n
mot inteckning.
mot inteckna borgen.
Summa.
Kronor
X
Kronor
%
Kronor
%
öfver 5 millioner kronor ......
854,391
72.55
323,220
27.45
1,177,611
100.#»
1—5 millioner kronor............
1,163,392
30.43
2,663,246
69.5 7
3,826,638
lOO.oo
intill 1 million kronor .........
785,489
31.89
1,677,539
68.il
2,463,028
lOO.oo
Summa
2,803,272
37.55
4,664,005
62.45
7,467,277
lOO.oo
Tydligen hafva de största sparbankerna relativt minst kräft borgensförstärkning
å dessa lån, men kan detta ingalunda tolkas som större
eftergifvenhet i fråga om säkerheten utan tvärtom dels som strängare
388
villkor äfven för rena inteckningslån och dels som en viss motvilja mot
namnsäkerhet i allmänhet. Endast 7.7 8 proc. af dessa sparbankers lån
äro amorteringslån, under det att de medelstora och små sparbankerna
uppvisa procentsiffrorna 10.4 6 respektive 12.2 9 proc. för detta förhållande.
De båda sistnämnda sparbanksgrnpperna hafva bägge kräft förstärkande
borgen på omkring 2/s af sina amorteringslån.
Beträffande höj dbelåningen bär redan i samband med de stående
lånen en summarisk öfversikt lämnats af läget för dessa lån. Det kan
emellertid vara af intresse att jämföra äfven de tre sparbanksgruppernas
principer härutinnan, hvarför nedanstående öfversikt lämnas.
A m o
r t e r
i n g s 1 å n.
Inteckningens
läge.
Sparbanker med
Sparbanker
med
Sparbanker med
öfver 5 null. kr. i
insättarbebållning.
.1—5 null. kr. i
insättarbebållning.
intill 1 mill. kr. i
insättarbebållning.
Summa.
Kronor
%
Kronor
X
Kronor
X
Kronor
X
lista klass ......
496,292
42.14
975,491
25.4 8
571,415
23.20
2,043,198
27.36
2:dra klass ......
371,542
31.55
406,681
10.6 2
391,335
15.89
1,169,558
15.66
3:dje klass ......
85,219
7.24
684,640
17.90
430,742
17.49
1,200 601
16 08
4:de klass.........
131,458
11.16
1,247,058
32.61
743,424
30.18
2,121,940
28.43
ei angifvet läge
93,100
7.91
512,768
13.39
326,112
13.24
931,980
1247
Summa
1,177.611
100.00
3,826,638
100. oo
2,463,028
100.00
7,467,277
100. oo
Äfven vid amorteringslånen äro de största sparbankerna strängare
än de medelstora och små i krafvet på välbelägna inteckningar. De
förstnämnda sparbankerna hafva nämligen utlämnat 73.69 proc. af sina
amorteringslån mot välbelägna, d. v. s. lista och 2:dra klassens inteckningar,
men hafva de medelstora och små sparbankerna för samma förhållande
procentsiffrorna 36.10 resp. 39.0 9 proc. Återstående delar af
sina amorteringslån hafva sparbankerna utlämnat mot mindre väl beläget
eller mot till sitt läge ej angifvet hypotek, och kan, som förut påpekats,
på goda grunder antagas, att de inteckningar, hvilkas läge sparbankerna
ej kunnat angifva, i regel äro att hänföra till de mindre väl belägna.
Till ytterligare belysning af sakförhållandet, att de små sparbankerna
belåna högre belägna inteckningar än de stora sparbankerna, kan påpekas,
hurusom de stora sparbankernas amorteringslån ligga lägre på inteckningsskalan
än de små sparbankernas stående lån, om man uppdelar inteckningarna
på här angifvet sätt i goda och mindre goda.
389
Lån på viss tid slutligen uppgå till ett belopp af 2,980,335 kronor Lån
eller 4.15 proc. af sparbankernas totala utlåning af här behandladt slag,
och intaga dessa lån sålunda genom sin ringa omfattning närmast en
undantagsställning i sparbankernas kreditrörelse. Endast ett mindre
antal sparbanker hafva användt sig af denna låneform. De lån, som formellt
sedt äro på viss tid, längre än ett år, hafva, som förut angifvits, hänförts
till de stående lånen. De flesta af här som lån på viss tid behandlade
lån, äro ställda på 3 månader. I sak torde de fungera ungefär som
amorteringslån, i det att de i regel å förfallodagen omsättas med ett
belopp, som styrelsen i sparbanken finner skäligt, och fastställes detta
afbetalning sbelopp oftast som en fix kvot af ursprungliga lånet. 43.4 6
proc. af dessa lån hafva utlämnats mot endast inteckning och 50.5 4 proc.
mot inteckning + borgen och likna dessa lån sålunda i afseende på sin
fördelning å dessa säkerhetskategorier mest amorteringslånen. Utan att
något sammandrag exakt behöfver belysa det, framgår af hufvudtabellerna,
att de äfven i fråga om läget på inteckningsskalan stå amorteringslånen
nära. Beträffande dessa låns förhållande till de tre sparbanksgruppernas
totala utlåning till små jordbrukare kan nämnas, att de utgöra 5.16
proc. af denna de stora sparbankernas, 3.5 8 proc. af de medelstora och
4.4 4 proc. af de små sparbankernas utlåning. De stora sparbankerna,
som proportionsvis minst användt amorteringslåneformen, hafva sålunda
relativt mest användt sig af denna låneform. Denna låneform är just den
i affärsbankerna vanliga formen för fastighetskredit, och utgör deras
relativt betydande användning i de stora sparbankerna en af likheterna
mellan dessa och affärsbankerna.
Till sist kan det vara af intresse att se, i hvilken utsträckning de
tre låneformerna äro använda för lån å de olika fastighetsgrupperna,
hvilket framgår af nedanstående öfversikt.
Den belånade
fastighetens
taxeringsvärde
Lån på viss tid.
Stående lån.
Amorteringslån.
Summa.
Kronor
X
Kronor
'' X
Kronor
X
Kronor
X
högst 4,000 kr. .
1,194,578
4.82
20,340,182
82.oo
3,270,989
13.18
24 805,749
lOO.oo
4,001—8,000 kr..
1,162,152
4.3 5
23,178,798
86.91
2,333,454
8.74
26,674404
lOO.oo
8,001—12,000 kr.
555,415
2.90
17,223,247
90.12
1,333,381
6.98
19,112,043
lOO.oo
ej angifvet ......
68,190
5.79
580,837
49.29
529,453
44.9 2
1,178.480
lOO.oo
Summa
2,980,335
4.15
61,323,064
85.45
7,467,277
10.40
71,770,676
lOOoo
pS vise
tid.
390
På alla tre fastighetskategorierna faller tyngdpunkten på de stående
lånen. Dock är den minsta procentsiffran 82.0 0 proc. att finna på de
minsta fastigheterna och den högsta 90.12 proc. på de största fastigheterna.
Både beträffande amorteringslån och lån på viss tid är förhållandet
omvändt, i det att de högsta procentsiffrorna äro att söka på
de minsta fastigheterna, och de minsta procentsiffrorna på de största
fastigheterna. Ju mindre fastigheterna äro, i desto större utsträckning
kräfves amortering af de lån, som gravera dem. De yttre orsakerna härtill
ligga i öppen dag som följd af hvad ofvan sagts.
Som sammanfattning af de resultat, som ernåtts af ofvan anförda
tabeller, kunna följande allmänna omdömen fällas om utlåningen till de
olika fastighetskategorierna ur de tre sparbanksgrupperna. De medelstora
fastigheterna och de medelstora sparbankerna intaga i alla afseenden,
som här beröras, en mellanställning och behandlas därför icke.
Beträffande belåningen af mindre jordbruksfastigheter utmärka sig
de större sparbankerna för lägre belåningsgräns på inteckningsskalan,
mindre användning af förstärkande borgenssäkerhet, lägre ränta samt
större bruk af låneformen stående lån och mindre bruk af låneformen
amorteringslån än de mindre sparbankerna. Samma saker, som känneteckna
skillnaden mellan do större och de mindre sparbankernas utlåning
till mindre jordbruksfastigheter, kunna äfven iakttagas i fråga om belåningen
af de större småbruken i förhållande till belåningen af de mindre.
Gårdar om exempelvis 12,000 kronors taxeringsvärde belånas följaktligen
lägre, mindre ofta mot borgensförstärkt inteckning, mot lägre ränta
o. s. v. än gårdar om exempelvis 4,000 kronors taxeringsvärde.
Lånens antal
och medelstorlek.
Beträffande lånens antal och medelstorlek fördela de sig på de
olika sparbanksgrupperna respektive storleksgrupperna af fastigheter på
följande sätt:
Sparbanksgrupper
Fastigheter med
högst 4,000 kr. 4,001—8,000 kr.
Antal Medeltal Antal Medeltal
taxeringsvärde af
8,001-12,000 kr. e>
Antal Medeltal Antal Medeltal
lån
kr.
lån
kr.
lån
kr.
lån
kr.
Sparbanker m. öfver 5 mill. kr.
4,251
941
2,684
2,113
1,612
3,278
92
2,000
»
» 1—5
»
»
13,780
960
6,612
2,080
2,948
3,088
296
1,720
»
» intill 1
»
»
7,889
961
3,629
1,998
1,600
2,952
191
2,541
Summa
25,920
957
12,925
2,064
6,160
3,102
579
2,035
Medelstorleken för lån å 4,000 kronors-fastigheter är sålunda 957
kronor, å 8,000 kronors-fastigheter 2,064 kronor och å 12,000 kronorsfastigheter
3,102 kronor. Om’ man antager, att taxeringsvärdet å fastig
-
391
heterna inom den minata gruppen ungefär jämnt fördelar sig mellan
1 och 4 tusen kronor och på de bägge andra grupperna mellan 4 och
8 resp. 8 och 12 tusen kronor, så skulle medelvärdet på fastigheterna
inom resp. grupper kunna sättas till 2,500, 6,000 och 10,000 kronor.
De lån, som beviljats till de olika fastighetsgrupperna, utgöra sålunda
i medeltal 38.3, 34.4 resp. 31.0 procent af fastigheternas taxeringsvärde.
Härvidlag har ingen hänsyn tagits till de lån, som dessa fastigheter kunnat
erhålla utom sparbanker, och ej heller till de fall, då liera af lånen
gravera en och samma fastighet. Emellertid torde lån från andra kreditgifvare
än sparbanker ej hafva så omfattande betydelse, att icke dessa
medelbelåningssiffror kunna få anses något vägledande vid bedömandet
af huru mycket de små landtbruken’ äro belånade. Häraf framgår att
lånen på de mindre fastigheterna i förhållande till taxeringsvärdet äro
större än lån å de stora fastigheterna. Af öfversikten framgår äfven,
att de små sparbankerna lämna de proportionsvis största lånen på de
mindre fastigheterna, och att de stora sparbankerna lämna de proportionsvis
största lånen på de största fastigheterna, förhållanden, som redan
kunna dragas som slutsats af, hvad förut sagts om höjdbelåningen.
Uppgifter hafva sammanlagdt lämnats om 45,584 lån å i medeltal
1,574 kronor.
Det måste äga stort intresse att se, huru sparbankernas fastighetslån
till de mindre jordbrukarne fördela sig på rikets olika län, och huru
variationerna i lånevillkoren te sig från denna synpunkt sedt. Hvad som
därvid måste anses äga största intresset utöfver lånemassans rent kvantitativa
fördelning, är räntan och höjdbelåningen samt i samband med
det senare, lånens fördelning på säkerhetskategorierna »inteckning)) och
»inteckning + borgen». Den anmärkningen måste förutskickas, att
uppgift icke begärts om den belånade fastighetens läge, detta på de
grunder, dels att sparbankerna ansetts böra i minsta möjliga mån besväras
med besvarandet af frågeformulären, dels att det gjorda antagandet
otvifvelaktigt i stort sedt är riktigt, att sparbankerna hufvudsakligen
endast belåna fastigheter, som äro belägna inom samma län som deras
eget hufvudkontor. Vid uppdelandet af lånemassan på de olika länen
har läget på sparbankens hufvudkontor härutinnan varit afgörande.
Låneförhållandena inom länen belysas genom tabellerna 5, 6 och 7, hvilka
uppställts i likhet med tabellerna 1, 2 resp. 3, med den skillnaden, att
indelningsgrunderna, sparbankernas storlek och de belånade fastigheternas
storlek, utbytts mot länet som indelningsgrund. Stockholms stad och
län ha af lätt insedda skäl sammanslagits till en enhet.
Lånens fördelning
på
rikets län.
392
Lånens
kvantitativa
fördelning
på rikets
olika län.
Beträffande lånens fördelning på rikets olika län är i första hand
af vikt att jämföra de absoluta lånebeloppen inom hvarje län. Men
vidare skulle det gifvetvis vara af betydelse att med ledning af dessa
belopp öka kännedomen om, dels i hvilken utsträckning sparbankerna
förmå fylla det rådande kreditbehofvet inom hvarje län, dels i hvilken
utsträckning de olika lånen i sparbankernas intresse omfatta det mindre
jordbruket. Besvarandet af den första af dessa sistnämnda båda frågor
är otvifvelaktigt en vansklig uppgift, som kräfver hänsynstagande till
en mängd vidt skilda faktorer, bland annat ingående kännedom om af
andra kreditgifvare än sparbankerna, särskildt af Allmänna hypoteksbanken,
lämnad kredit. Vägledande för frågans besvarande skulle emellertid
vara att jämföra sparbankernas lånebelopp med summan taxeringsvärden
för fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde
på sätt, som gjorts beträffande Blekinge, Skaraborgs och Gäfleborgs
län, hvilket ofvan i annat sammanhang berörts. Emellertid kunde kännedom
om sammanlagda taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter af här
behandlad storlek vinnas endast genom utdrag ur uppgjorda taxeringslängder,
hvilket utdrag på grund af dessa längders uppställning ej alltid
kunde blifva fullt tillfredsställande och under alla omständigheter skulle
vara ett arbete af så omfattande art, att det ansetts böra falla utom
ramen af denna undersökning.
Enklare är däremot besvarandet af frågan, i hvilken utsträckning
sparbankernas intresse omfattar det mindre jordbruket, hvilket kan ske
genom ett angifvande af förhållandet mellan summan af sparbankerna
förvaltade medel och till jordbruket utlämnad kredit af här behandladt
slag. Denna fråga jämte den ofvan nämnda angående de absoluta lånebeloppens
fördelning å de olika länen belyses af nedanstående öfversikt.
Anmärkas bör dock, att till de sparbanker, hvilka ej lämnat begärda
kredituppgifter, hänsyn icke tagits vare sig beträffande summa förvaltade
medel eller summa lån.
Fördelningen på rikets olika län af sparbankernas förvaltade
medel och af den af dessa utlämnade krediten mot
säkerhet af inteckning i jordbruksfastigheter med
högst 12,000 kronors taxeringsvärde.
Län
Summa
förvaltade
medel.
Däraf utlåna (It som lån
mot inteckning och
inteckning + borgen i
jordbruksfastigheter
med högst 12,000
kronors taxeringsvärde.
Kronor.
Kronor.
%
Stockholms stad och län ...
78,704,147
1,778,017
2.26
Uppsala län.....................
20,162,999
1,120,355
5.56
Södermanlands län............
24,799,531
3,518,878
14.19
Östergötlands län ............
41,751,596
1,780,307
4.26
Jönköpings län..................
25,614,432
3,009,306
11.75
Kronobergs län ...............
21,374,190
2,647,957
12.39
Kalmar län .....................
18,463,680
2,559,808
13.86
Gottlands län ..................
6,740,054
1,111,85 7
16.50
Blekinge län.....................
21,502,480
2,653,399
12.34
Kristianstads län...............
85,208,051
13,730,178
16.11
Malmöhus län ..................
256,996,155
10,979,608
4.2 7
Hallands län.....................
18,332,360
2,062,976
11.25
Göteborgs och Bohus län...
67,054,929
929,018
1.3 9
Älfsborgs län ..................
29,254,708
3,169,160
10.83
Skaraborgs län..................
25,002,657
3,279,584
13.12
Värmlands län..................
23,176,503
2,325,759
10.03
Örebro län .....................
37,078,764
3,156,091
8.51
Västmanlands län ............
22,410,402
3,283,607
14.65
Kopparbergs län...............
18,751,137
1,101,675
5.88
Gäfleborgs län..................
28,453,993
1,773,065
6.23
Västernorrlands län .........
14,148,664
481,355
3.40
Jämtlands län ..................
6,659,502
1,723,317
25.88
Västerbottens län ............
6,318,477
1,364,144
21.59
Norrbottens län ...............
6,872,017
2,231,255
32.4 7
Summa
904,881,428
71,770,676
7.93
394
Beträffande de absoluta lånebeloppen framstår först som anmärkningsvärdt
dessas relativt betydande storlek inom de båda Skånelänen,
13,730,178 kronor i Kristianstads och 10,979,608 kronor i Malmöhus
län. De minsta lånebeloppen åter uppvisa Göteborgs och Bohus län
och Västernorrlands län, i båda fallen mindre än 1 million kronor. I
öfriga län äro lånebeloppen relativt jämnt fördelade, i samtliga fall öfver
1 men under 4 millioner kronor. Lånebeloppen i Skånelänen kunna dock
ej anses öfverraskande stora. Man får nämligen anse det som ett kändt
faktum, att jordvärdet i dessa län är högt uppdrifvet och väl kan, särskildt
i Malmöhus län, tillåta en stark skuldsättning, liksom ock länens
stora sparbankstillgångar ej lägga något hinder i vägen för en omfattande
kredit. I förhållande till jordbrukets omfattning och bärighet
torde däremot våra nordligaste län, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, få anses relativt mycket belånade, under det att Östergötlands
län enligt samma jämförelsegrund bör anses påfallande dåligt
försedt med sparbankskredit. Under det att i Östergötlands län jordbrukskrediten
uppgår till 1,780,307 kronor, är motsvarande belopp för
Norrbottens län 2,231,255 kronor eller närmare Vs million kronor högre,
trots det kända förhållandet, att Östgötabygden anses som en af landets
rikaste och Norrbottens län som en af landets fattigaste trakter.
Jämföras till belysande af frågan, i hvilken utsträckning sparbankernas
intresse omfattar jordbrukskrediten, de procentsiffror, hvilka
ange förhållandet mellan denna kredit och summan förvaltade sparbanksmedel,
finner man påfallande låga procentsiffror i Stockholms, Göteborgs
och Bohus, Malmöhus, Östergötlands och Västernorrlands län, i samtliga
fem länen mindre än 5 proc., och är att märka att i samtliga
öfriga län procentsiffran för sagda förhållande öfverskjuter talet 5.
Osökt föres man att beträffande de fyra förstnämnda af dessa län kombinera
detta med det sakförhållandet, att man i dem har att finna våra
största städer, och otvifvelaktigt föreligger här ett orsakssammanhang.
Det har nämligen förut uppvisats, att städernas sparbanker i allmänhet
mera söka sina kreditobjekt inom städerna, i bostadshusen, än i jordbruksfastigheter,
framför allt de mindre. Det kan anses uppenbart, att detta
skall gälla i högre grad ju större städerna äro. I påfallande grad
torde Stockholm och Göteborg spela in beträffande sparbankernas småbrukskredit
inom sina resp. län, dels på grund af dessa städers
stora folkmängd, dels på grund däraf, att de förmått bilda de största
och i resp. län mest dominerande sparbankerna. Procentsiffrorna, som
ange förhållandet mellan sparbankernas förvaltade medel och lån till
småbruk, äro också lägst i dessa båda län, 2.2 6 proc. för Stock
-
395
holma och 1.3 9 proc. för Göteborgs och Bohus län. Någon dylik
dominerande ställning intager ingalunda Malmö inom sitt län, där
äfven de mindre städerna och landsbygden varit i stånd till betydande
sparbanksbildningar. Den låga procentsillran för här behandlade
förhållande torde därför kräfva ytterligare förklaring. Dels är
en sådan att finna i de stora sparbankernas omfattning, 16 af landets
38 sparbanker med öfver 5 millioner kronors insättarbehållning ligga (år
1911) i detta län, och gäller, enligt hvad förut visats, samma sak om
stora sparbanker i förhållande till små, som stadssparbanker i förhållande
till landssparbanker, dels måste kreditbehotvet anses fylldt med en mindre
kvot af detta läns till cirka V* miljard uppgående insättarbehållning, än
den kvot af exempelvis Gottlands cirka 7 millioner kronor, som på motsvarande
sätt förmår fylla detta läns kreditbehof, dels torde genom
jordens höga värde och goda upp taxering en relativt hög procent af
»små jordbruk» öfverskjutit taxeringsgränsen 12,000 kronor, dels slutligen
torde i detta län en ganska betydande del af de mindre jordbrukarnas
kredit säkerställas ej med inteckning utan med endast borgen.
Höga procentsiffror visa Gottlands och Kristianstads län, båda
öfver 16 proc., samt framför allt de tre nordligaste länen, alla tre öfver
20 proc., Norrbottens län ända upp till 32.4 7 proc. Kristianstads län
är härutinnan anmärkningsvärdt så till vida, att insättarbehällningen i
detta län är den näst största i riket, hvarför det kreditstöd, småbruket
har i sparbankerna inom detta län, blir så betydande. Att. våra nordliga
läns sparbanker i så hög grad, som de gjort, vid utlåningen vändt
sitt intresse till småbruket, torde bero på, att andra kreditobjekt ej stå
till buds i samma utsträckning som i de sydligare länen. Vidare spela
gifvetvis skogarna sin roll härvidlag, hvilka erbjuda lätt realiserbara
valutor och sålunda med framgång kunna belånas, hvilket ju emellertid
endast med svårighet och i obetydlig utsträckning kan ske i Allmänna
hypoteksbanken. De mindre jord- (skogs-)ägarna söka då vid kreditbehof
sitt stöd i sparbankerna, hvilka relativt lätt kunna öfvervaka, att
icke den skog, som utgör den egentliga säkerheten för lånen, afverkas,
eller om så sker, kunna uppsäga lånen till betalning, medan reella
valutor ännu finnas att tillgå.
Den fråga, som närmast är af intresse efter frågan om den all- Medelränta
männa kredittillgången inom de olika länen, är priset för den kredit
som utlämnats, det vill säga medelräntan. För att belysa denna järn- mot inteckföras
dels medelräntorna för lån mot botteninteckning inom halfva taxeringsvärdet,
dels medelräntorna för summa inteckningslån och för summa rikets olika
396
Öfversikt af medelräntan i rikets olika län för den kredit, sparbankerna beviljat
i jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde.
Medelränta för län mot endast
inteckning.
•
Medelränta för summa
lån mot inteckning
4- borgen
Län
Lån mot
Summa lån mot endast
inteckning
lista int.
inom l/»
taxerings-  värdet
%
absolut böjd
i X
högre än
för lån mot
lista int.
inom 4/j taxe-  ringsvärdet
%
absolut
böjd i %
högre än
för summa
lån mot
endast in-  teckning
%
Stockholms stad och
län ...
5.0 7
5.09
+ 0.0 2
5.83
4- 0.24
Uppsala
n
•••
5.0 2
5.06
+ 0.04
5.92
4- 0.86
Södermanlands
n
•••
4.98
5.05
+ 0.0 7
5.62
4- 0.5 7
Östergötlands
„
5.0 7
5.16
-f- 0.09
5.51
0.3 5
Jönköpings
9.
5.20
5.3 7
+ 0.17
5.6 7
4- 0.3 o
Kronobergs
9
5.11
5.15
+ 0.04
5.54
4- 0.3 9
Kalmar
9
5.35
5.46
+ 0.11
5.91
4- 0.4 5
Gottlands
9
5.03
5.11
+ 0.08
5.06
— 0.05
Blekinge
5.12
5.2 4
+ 0.12
5.83
4- 0.59
Kristianstads
„
4.94
5.09
4- 0.15
5.46
4- 0.3 7
Malmöhus
„
4.76
4.89
+ 0.13
5.3 5
-}- 0.46
Hallands
w
...
5.04
5.3 2
+ 0.28
5.6 2
4- 0.3 o
Göteborgs och Bohus
w
.
4.92
5.io
+ 0.18
5.3 0
4- 0.2o
Alfsborgs
9
5.09
5.16
+ 0.0 7
5.42
4- 0.26
Skaraborgs
5.0 2
5.io
+ O.os
5.65
4- 0.5 5
Värmlands
5.13
5.13
± 0
5.75
4- 0.62
Örebro
y>
4.95
5.02
+ 0.0 7
5.28
4- 0.26
Västmanlands
9
5.oi
5.03
+ 0.02
5.7 2
4- 0.69
Kopparbergs
9
...
5.33
5.3 0
— 0.03
5.60
4- 0.3 o
Gäfleborgs
5.3 3
5.46
+ 0.13
5.64
4- 0.18
V ästern orrlands
5.26
5.3 7
+ 0.11
5.54
4- 0.17
Jämtlands
5.07
5.04
— 0.03
5.66
4- 0.6 2
Västerbottens
9
5.31
5.35
+ 0.04
5.85
4- 0.50
Norrbottens
9
5.64
5.58
— 0.06
5.8 2
4- 0.24
Hela riket ..............
5.04
5.12
4- 0.08
5.56
4- 0.44
397
lån mot inteckning, förstärkt med borgen. Dessa medelräntor hafva sammanförts
i vidstående öfversikt.
Hvad beträffar medelräntan för lån mot botteninteckning inom Vs
taxeringsvärdet är först anmärkningsvärdt den relativt låga ränta, som
förekommer i Mälardalen, Skåne och sydvästra Sveriges län samt Gottlands
län. Afgjordt billigast är medelräntan för dessa lån i Malmöhus
län, endast 4.7 6 proc., d. v. s. nära Vs proc. billigare än i något annat
län, men har detta läns särställning i landet i fråga om dess sparbanksrörelse
förut påpekats. Bland mellersta Sveriges län uppvisa Örebro och
Södermanlands län anmärkningsvärdt låga räntor. Särskildt höga medelräntor
äro att finna i Kalmar län, Kopparbergs län och i hela Norrland,
Jämtlands län dock på ett i ögonen fallande sätt undantaget.
Högsta medelräntan för ifrågavarande lån uppvisar Norrbottens län, nära
en hel procent högre än Malmöhus län. På det mest tydliga sätt visar
sig dyrheten för lånen sammanhänga med sparbankstillgångarnas storlek,
i det''räntan sjunker ju större denna är. Sparbankstillgångarnas relativa
storlek åter synes framför allt bero på jordbrukets ståndpunkt. Om man
undantager städerna Stockholm och Göteborg, hvilka båda städer genom
sin folkrikhet intaga en med andra orter icke egentligen jämförbar ställning,
så är sparbankstillgångarnas storlek på ett ögonskenligt sätt beroende
af jordbrukets nivå.
Lägsta och högsta förekommande räntor för lån mot lista inteckning
inom V, taxeringsvärdet utgöra i de flesta länen 5 resp. 6 proc.
Inom Kalmar och Ålfsborgs län förekomma dock räntor upp till 6 V2
proc., och inom Örebro och Västmanlands län är 5 Va proc. högsta förekommande
ränta. Såsom lägsta ränta förekommer 4 V* proc. inom
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gottlands, Kristianstads, Hallands,
Göteborgs och Bohus samt Örebro län. I Malmöhus län förekommer
4 proc. ränta. Att märka är, att i intet af våra sex nordligaste
län lägre ränta än 5 proc. är att finna.
Medelräntorna för summa lån mot inteckning böra här ses i samband
med höj dbelåningen på sätt, som i samband med motsvarande
räntor för de olika sparbanksgrupperna uppvisades. Denna höjdbelåning
belyses genom nedanstående öfversikt, som omfattar endast rena inteckningslån.
Samtliga inteckningslån hafva här, oberoende af inteckningens
nedre gräns, uppdelats i tvenne klasser, »lån mot goda inteckningar»
och »lån mot mindre goda inteckningar», allt efter som inteckningens
högre gräns ligger inom, resp. öfver 2A af taxeringsvärdet. Inteckningar
med ej angifvet läge hafva hänförts till den senare klassen på grunder,
hvilkas berättigande förut påpekats.
398
Höj dläget för lån mot endast inteckning i rikets olika län.
(»Göda inteckningar» beteckna alla under 2/s af taxeringsvärdet belägna
och »mindre goda inteckningar» samtliga öfriga.)
Län
Lån mot goda
inteckningar
Lån mot mindre
goda inteckningar
Summa
kronor
kronor
X
kronor
%
J Stockholms stad och län ............
1,730,667
98.«o
35,300
2.oo
1,765,967
lOO.oo
Uppsala
„
............
1,018,819
96.56
36,350
3.44
1,055,169
100. oo
1 Södermanlands
„ ............
3,048,974
94.36
182,200
5.64
3,231,174
lOO.oo
j Östergötlands
„
............
1,187,893
85.6 2
199,554
14.38
1,387,447
lOO.oo
1 Jönköpings
„ ............
2,002,626
78.3 7
552,874
21.63
2,555,500
lOO.oo
Kronobergs
„
... .......
1,819,791
95.23
91,080
4.77
1,910,871
lOO.oo
Kalmar
„
............
1,927,554
88.60
247,975
11.40
2,175,529
lOO.oo
Gottlands
„
............
770,439
75.26
253,311
24.74
1,023,750
lOO.oo
Blekinge
„
............
1,990,719
86.84
301,738
13.16
2,292,457
lOO.oo
Kristianstads
„ ............
7,046,109
65.19
3,763,176
34.81
10,809,285
lOO.oo
Malmöhus
„
............
9,721,294
94.ll
608,138
5.89
10,329,432
lOO.oo
Hallands
„
............
910,530
51.43
859,821
48.57
1,770,351
lOO.oo
Göteborgs och Bohus „
............
541,909
78.14
151,645
21.86
693,554
100, oo
Alfsborgs
„
............
2,038,006
82.23
440,550
17.77
2,478,556
lOO.oo
Skaraborgs
„
............
2,804,790
93.28
202,056
6.72
3,006,846
lOO.oo
Värmlands
„
............
2,099,104
97.51
53,550
2.49
2,152,654
lOO.oo
Örebro
„
............
2,471,375
84.0 2
470,050
15.98
2,941,425
lOO.oo
Västmanlands
..............
2,590,436
94.72
144,326
5.28
2,734,762
lOO.oo
Kopparbergs
„
............
919,763
92.99
69,320
7.oi
989,083
lOO.oo
Gäfleborgs
„
............
759,941
72.5 2
287,865
27.48
1,047,806
lOO.oo
Västernorrlands
„
............
224,355
94.21
13,800
5.79
238,155
lOO.oo
Jämtlands
„
............
674,639
65.0 7
362,105
34.93
1,036,744
lOO.oo
Västerbottens
„
............
911,232
76.39
281,591
23.61
1,192,823
lOO.oo
Norrbottens
„
............
1,369,366
81.15
318,025
18.85
1,687,391
lOO.oo
Summa
50,580,329
83.59
9,926,400
16.41
60,506,729
lOO.oo
Att anteckna är först, att medelräntan för summa rena inteckningslån
i regel och helt naturligt ställer sig något högre än medelräntan
för endast den del af dessa lån, som säkerställts med l:sta inteckning
399
inom halfva taxeringsvärdet. I trenne län, nämligen Kopparbergs, Jämtlands
och Norrbottens län, är förhållandet dock omvändt. Denna egendomlighet
torde förklaras så, att inteckningens formella läge på inteckningsskalan
ej i de enskilda fallen varit det afgörande vid fastställandet
af säkerhetens reella värde. Detta åter torde bero på att sparbankerna
inom dessa län äga kännedom om, att saluvärdet å fastigheterna vanligen
i dessa län är högre än taxeringsvärdet, säkert beroende på bristfällig
upptaxering af skogsmark. Samtliga tre länen höra till de mer
skogbärande i riket. Belåningen är nämligen åtminstone i Jämtlands
och Norrbottens län snarare hög än låg. Samma förhållande, som gälla
dessa tre län, torde äfven gälla Värmlands län, där medelräntan för
summa inteckningslån har samma höjd som den, hvilken gäller de bästa
inteckningslånen af förut angifvet läge. Frågan om undertaxering behandlas
vidare nedan.
Beträffande öfriga län är att märka, att i de län, där medelräntan för
summa inteckningslån endast är obetydligt högre (0.0 5 proc. och därunder)
än medelräntan för lån mot inteckning med bästa läget, är också belåningen
i de flesta fall låg. Så är förhållandet i Stockholms, Uppsala, Kronobergs
och Västmanlands län. I Malmöhus län är skillnaden mellan här
behandlade båda medelräntor visserligen så hög som 0.13 proc., trots
att belåningen i detta län är relativt låg, men bör dock observeras, att
medelräntan för summa inteckningslån 4.8 9 proc. icke förty är den
lägsta, som mot denna säkerhet förekommer i riket.
För lån mot inteckning + borgen betalas — om man undantager
Gottlands län, där för dessa lån en märkligt låg medelränta, 5.0 6 proc.
förekommer — alltid högre medelränta än för lån mot endast inteckning.
Höjningen varierar inom de olika länen mellan cirka 1/i och % proc.
Högsta medelräntan, 5.9 2 proc., är att finna i Uppsala län, och gäller
den ett belopp å 65,186 kronor eller för 5.8 2 proc. af sparbankernas
småbrukarlån inom länet.
I hvilken utsträckning, absolute och relative i förhållande till summa Användning
småbrukarlån inom länet, borgen användts till att förstärka intecknings- förstarlån
belyses af tab. 6, hvarur nedanstående sammandrag lämnas.
å intedcn^l
Det
absolute största beloppet mot inteckning + borgen är sålunda lön inom olika
att finna i Kristianstads län, där närmare 3 millioner kronor utlånats
mot dylik blandad säkerhet. Relative sedt förete Östergötlands, Kristianstads,
Göteborgs och Bohus och Ålfsborgs län samt alla de norrländska
länen — Västerbottens län dock undantaget — anmärkningsvärd! höga
procentsiffror för detta förhållande. Att Kristianstads läns samt syd
-
400
Lån mot inteckning, förstärkt med borgen, och deras
förhållande i procent till summa lån mot såväl inteckning
som inteckning + borgen inom rikets olika län.
Län
Lån mot
inteckning
+ borgen
Kr.
I förhållande
till summa
lån mot in-  teckning och
inteckning
borgen
%
Stockholms stad och län ........................
12,050
0.68
Uppsala
„
........................
65,186
5.82
Södermanlands
„
........................
287,704
8.18
Östergötlands
„
........................
392,860
22.07
Jönköpings
„
........................
453,806
15.08
Kronobergs
„
........................
737,086*)
27.04
Kalmar
„
........................
384,279
15.01
88,107
7.9 2
Blekinge
„
........................
360,944
13.60
Kristianstads
„
........................
2,920,893
21.27
Malmöhus
„
........................
650,176
5.92
Hallands
„
........................
292,625
14.18
Göteborgs och Bohus „
........................
235,464
25.35
Älfsborgs
..........................
690,604
21.79
Skaraborgs
.
........................
272,738
8.3 2
V ärmlands
„ ........................
173,105
7.44
Örebro
„
........................
214,666
6.80
Västmanlands
„
........................
548,845
16.71
Kopparbergs
„
........................
112,592
10.22
Gäfleborgs
„
........................
725,259
40.90
Västernorrlands
243,200
50.52
Jämtlands
„
........................
686,573
39.84
Västerbottens
„
........................
171,321
12.56
Norrbottens
„
........................
543,864
24.36
Summa
11,263,947
15.69
’) Rörande detta belopp förefinnas vissa anledningar att förmoda, att primäruppgifterna ej
varit fullt korrekta, på grund hvaraf det angifna beloppet torde vara större än det verkliga.
401
västra och norra Sveriges sparbanker i en så i ögonen fallande stor
utsträckning användt sig af denna blandade säkerhet, hänger ganska
säkert tillsammans med taxeringens bristfällighet i dessa trakter, i det
sparbankerna här, då de på grund af denna omständighet ej anse sig
kunna bedöma en intecknings reella värde genom dess förhållande till
taxeringsvärdet, så att säga inhämta sakkunnigt utlåtande om fastighetens
verkliga värde genom att låta personer, som kunna anses äga
god kännedom om detta, med sin borgen garantera pantens tillräckliga
värde.
Det torde för att rätt kunna bedöma de olikheter i sparbankskrediten,
som landets olika län på flera sätt uppvisat, vara skäl att i
ett sammanhang söka uppvisa de viktigaste orsakerna till dessa olikheter.
Härvid måste en sak, som i det föregående på ett par ställen vidrörts,
taxeringens tillförlitlighet, med några ord behandlas. De olikheter,
som i detta sammanhang främst böra upptagas till diskussion, äro de, som
förefinnas beträffande höjdbelåningen och användandet af förstärkande
borgen å inteckningarna. Olikheterna i fråga om räntan i de olika länen
kunde visserligen här äfven behandlas, emedan denna fråga i många fall
kunde belysas analogt med frågan om höjdbelåningen och borgenssäkerheten.
Emellertid regleras räntan i speciellt hög grad af en faktor, som
här bör lämnas ur räkningen, nämligen af den allmänna penningtillgången
å orten, hvarför denna fråga här förbigås.
Beträffande höjdbelåningen och användandet af borgen har utredningen
gifvit vid handen, att sparbankernas storlek spelar en stor
roll. Ju mindre sparbankerna äro, desto högre belåna de, och desto
mer anlita de förstärkande borgen. Vidare torde det på mycket goda
grunder kunna antagas, utan att detta af särskildt utförda tabeller kan
bekräftas, att samma sak gäller landsortens sparbanker i förhållande till
städernas. A tabell 8 har därför angifvits, huru i respektive län summan
förvaltade medel i de sparbanker, som lämnat uppgift om sin kredit till
småbrukare, fördelar sig på stora, medelstora och små sparbanker samt
å stads- och landssparbanker. Om i ett län sålunda tyngdpunkten af
sparbanksbelåningen faller på de minsta sparbankerna och på landsbygdens
sparbanker, är man berättigad att häri se åtminstone en förklaring
till i länet eventuellt förekommande hög belåning och vidsträckt
användning af borgen.
Nästa förklaringsgrund till hög belåning och stor användning af
borgen är de belånade fastigheternas storlek. Att borgen anlitas allt
mera ju mindre fastigheterna äro, har förut berörts. Likaså har i sam
51
-
Olikheterna i
utlåningen i
rikets olika
län oeh deras
orsaker, särskildt
med
hänsyn till
tillförlitligheten
af taxeringsvärdet
såsom angifvande
fastighetens
reella värde.
402
band med de olika sparbanksgruppernas höjdbelåning uppvisats, att
fastigheterna belånas högre ju mindre de äro, livilket uppvisades bero på
en konstant förekommande undertaxering. Om sålunda exempelvis i ett
län en mycket hög procent af lånen faller på gruppen fastigheter med
högst 4,000 kronors taxeringsvärde, synes man häraf kunna sluta till
relativt hög belåning och vidsträckt användning af förstärkande borgen
inom länet.
Å vidstående öfversikt har därför i procent angifvits, huru lånen inom
respektive län fördela sig på de olika storleksgrupperna af fastigheter.
När dessa tre faktorer icke lämna någon eller en icke tillräcklig
förklaring till egendomligheter i fråga om höj dbelåningen och
användningen af borgensförstärkning, måste taxeringsvärdets allmänna
tillförlitlighet inom länet tillgripas som förklaringsgrund. De resultat,
hvartill de för utredande af denna fråga särskildt tillkallade sakkunnige
redan kommit, ha välvilligt ställts till denna utrednings förfogande och
varit vägledande och bekräftande. På hvad sätt taxeringen spelar
roll vid krafvet på borgen, har förut i samband med denna fråga berörts.
Att åter ett intimt samband råder mellan taxeringsvärdet och höjdbelåningen
torde knappt behöfva uppvisas. Om nämligen ett lån å
4,000 kronor lämnas mot inteckning i en fastighet, taxerad till 4,000
kronor, synes belåningen ju vara synnerligen hög. År emellertid fastigheten
notoriskt värd 6,000 kronor, faller lånet inom endast s/s af det
värde, som för kreditgifvaren har den egentliga betydelsen. Beträffande
bristfälligt förfarande vid fastställandet af taxeringsvärdet, bör den anmärkningen
förutskickas, att den nästan undantagslöst torde resultera
i undertaxering, hvadan mindre god taxering och undertaxering kunna
likställas. Det ligger i sakens natur, att de olika här uppvisade faktorernas
inbördes förhållande ej låter sig exakt mäta, utan får man
nöja sig med att allmänt uppvisa, att den eller de faktorerna spela sin
roll, när det gäller att förklara företeelser i sparbankernas utlåningspolitik
i de olika länen.
Tydligt är, att faktorerna kunna i ett och samma län peka åt
samma håll eller också motverka hvarandra. Exempelvis kan såsom i
Stockholms län alla faktorerna samverka till låg belåning och ringa
användning af förstärkande borgen. I detta län falla 90.0 7 proc. af
sparbankernas medel på gruppen sparbanker med 5 millioner kronor i
insättarbehållning; samtliga äro belägna i stad; öfver 50 proc. af lånen
falla på gruppen fastigheter om 8,001—12,000 kronors taxeringsvärde
och endast 11.86 proc. på minsta gruppen fastigheter, och är slutligen
taxeringen i detta län relativt sedt mycket tillfredsställande. Som en
403
Inom rikets olika län utlämnade län, procentuellt fördelade pa
fastigheter med taxeringsvärde af:
L ä n
högst
4 000 kr.
4 001—
8 000 kr.
8 001—
12 000 kr.
ej angifven
storlek
Tillhopa ''
%
%
O/
/o
°/o
%
Stockholms stad och län.....................
ll.so
36.2 9
50.95
0.90
lOO.oo
Uppsala
„ .....................
U.76
38.il
46.7 2
0.41
lOO.oo
Södermanlands
„ .....................
16.01
43.6 9
39.53
0.17
lOO.oo
Östergötlands
„ .....................
22.65
41.72
35.2 7
0.3 6
lOO.oo
i
Jönköpings
,, .....................
36.5 0
41.86
20.2 2
1.33
lOO.oo
Kronobergs
.......................
43.SS
36.46
16.89
2.7 7
100.00 ;
Kalmar
,, .....................
24.6 3
49.14
25.65
0.36
lOO.oo
Gottlands
„ .....................
45.2 2
31.85
22.34
0.59
lOO.oo
Blekinge
„ .....................
40.4 7
32.17
25.33
2.03
lOO.oo |
Kristianstads
.....................
36.97
35.20
24. os
3.75
lOO.oo
Malmöhus
„ .....................
30.98
34.79
33.06
1.17
lOO.oo
Hallands
„ .....................
34.40
36.30
24.0 7
5.23
lOO.oo 1
i
Göteborgs o. Bohus „ .....................
43.60
30.06
26.0 5
0.29
lOO.oo
Alfsborgs
„ .....................
44.38
35.80
17.69
2.13
lOO.oo
Skaraborgs
„ .....................
33.3 8
38.20
28.3 9
0.03
lOO.oo
Värmlands
„ .....................
41.50
39.4 6
18.90
0.08
lOO.oo
Örebro
„ .....................
35.54
39.83
24.50
0.13
lOO.oo
Västmanlands
„ .....................
18.93
42.16
38.49
0.42
lOO.oo
Kopparbergs
„ .....................
36.6S
38.9 7
22.49
1.86
lOO.oo
Gäfleborgs
„ .....................
42.04
35‘8 7
19.17
2.92
lOO.oo
Västernorrlands
,, .....................
26.41
39.79
32.7 2
1.08
lOO.oo
Jämtlands
„ .....................
46.36
35.54
15.94
2.16
lOO.oo
Västerbottens
„ .....................
60.83
30.14
9.03
—
lOO.oo
j Norrbottens
,, .....................
56.3 s
32.4 5
10.92
0.25
lOO.oo
; Hela riket .......................................
34.58
37.17
26.63
1.64
lOO.oo
följd af dessa faktorer kan därför med fog anses vara, att belåningen
i detta län är den lägsta i riket, och att förstärkande borgen anlitats
mindre än i något annat län.
404
Höj dläget och användningen af förstärkande borgen å sparbankernas småbrukslån
inom rikets olika län jämte några därmed sammanhängande företeelser.
B
e r o e n d
e bl. a.
p å
Län
Belåningen
relativt
Procent
förstärkande
borgen
procent
stads-  sparbanker
i förhållande
till lands-  sparbanker
procent
större
sparbanker
i förhållande
till små
procent
stora
fastigheter
i förhållande
till små
taxeringens
allmänna
tillförlitlighet,
relativt
Stockholms
län
Mycket låg
Mycket låg
Mycket hög
Mycket hög
Hög
Mycket god
Uppsala
„
Mycket låg
Låg
Mycket hög
Mycket hög
Hög
Mycket god
Södermanlands
„
Låg
Låg
Hög
Ordinär
Hög
God
Östergötlands
„
Ordinär
Hög
Hög
Ordinär
Hög
Medelmåttig
Jönköpings
„
Hög
Ordinär
Låg
Ordinär
Låg
Medelmåttig
Kronobergs
„
Ordinär
Hög
Hög
Ordinär
Låg
Ordinär
Kalmar
„
Ordinär
Ordinär
Låg
Låg
Ordinär
Ordinär
Gottlands
„
Ordinär
Låg
Ordinär
Låg
Låg
God
Blekinge
„
Ordinär
Ordinär
Ordinär
Ordinär
Låg
Ordinär
Kristianstads
„
Mycket hög
Hög
Låg
Låg
Låg
Medelmåttig
Malmöhus
„
Låg
Låg
Hög
Hög
Ordinär
God
Hallands
„
Synnerligen hög
Ordinär
Hög
Ordinär
Låg
Mindre god
Göteborgs o. Bohus
Hög
Hög
Hög
Hög
Låg
Mindre god
Älfsborgs
„
Hög
Hög
Hög
Ordinär
Låg
Mindre god
Skaraborgs
„
Lag
Låg
Hög
Ordinär
Ordinär
Ordinär
Värmlands
Mycket låg
Lag
Hög
Ordinär
Låg
Medelmåttig'')
Örebro
„
Låg
Lag
Hög
Hög
Ordinär
Ordinär
Västmanlands
„
Låg
Ordinär
Mycket hög
Ordinär
Hög
Ordinär
Kopparbergs
„
Låg
Ordinär
Hög
Ordinär
Ordinär
Medelmåttig
Gäfleborgs
„
Mycket hög
Mycket hög
Hög
Hög
Låg
Mindre god
Västernorrlands
„
Mycket hög
Synnerligen hög
Hög
Hög
Hög
Mindre god
Jämtlands
„
Synnerligen hög
Mycket hög
Hög
Ordinär
Låg
Dålig
Västerbottens
„
Ordinär
Ordinär
Hög
Ordinär
Mycket låg
Ordinär
Norrbottens
„
Hög
Hög
Ordinär
Ordinär
Myckel låg
Mindre god
’) 1913 års taxering inom detta län torde vara afsevärdt förbättrad.
I exempelvis Ålfsborgs län åter peka de två förstnämnda af
faktorerna mot låg belåning, men motverkas dessa dels af den höga
procenten lån på medelstora och små fastigheter, dels af den i länet
405
notoriskt mindre goda taxeringen, så att i detta län belåningen är relativt
mycket hög, och borgonsförstärkning i relativt mycket stor utsträckning
förekommer. Resultaten af tabellerna, som beröra här behandlade
frågor om belåningen i länen, kunna sammanfattas i vidstående allmänna
öfversikt. Vanskligheterna att på dylikt schematiskt sätt behandla
frågor af så komplicerad natur som dessa ligga i öppen dag, och vidare
måste alltid, då det gäller att så att säga öfversätta exakta siffror till
allmänna omdömen, sådana som »hög belåning» eller »ordinär belåning»,
gränserna mellan dessa bestämningar förlora sin precision och i många
fall flyta i hvarandra, men torde trots dessa påtagliga brister öfversikten
dock kunna anses i någon mån vägledande vid förklaringen af de olika
utlåningsprinciperna i de olika länen.
Anmärkningsvärd är den påtagliga skillnaden mellan de båda
Skånelänen. I Kristianstads län äro små landssparbanker förhärskande,
användningen af borgen stor, procenten belånade små fastigheter hög,
taxeringen medelmåttigt god och belåningen hög. I det angränsande
Malmöhus län äro förhållandena till alla delar omvända. Om »fördelen»
af undertaxering liksom nyttan af stor användning af borgensförstärkning
kunna dragas i tvifvelsmål, kan dock icke förnekas, att Kristianstads
län på här behandlade liksom på flera andra områden af mindre
jordbruket utgör ett efterföljansvärdt exempel för rikets öfriga län.
Att ett samband råder mellan den icke fullt tillfredsställande
taxeringen och den höga belåningen i sydvästra och norra Sverige, kan
knappast betviflas, hvarför det vore oriktigt att endast på grundval af
den där förekommande höga belåningen påstå, att sparbankerna i dessa
landsändar bedrefve en för insättarna mindre betryggande utlåning än
sparbanker i andra delar af landet.
Förutom här ofvan behandlade från landets sparbanker inkomna
uppgifter begärdes i ofvan nämnd skrifvelse till sparbankerna af den 8
oktober 1912 upplysning, »huruvida och hvilka åtgärder vidtagits att
rikta sparbankers verksamhet på att understödja egnahemsbildningen»,
hvarjämte meddelande om härför eventuellt gällande bestämmelser i
reglementen och dylikt begärdes.
Vidare anbragtes å de sparbankerna tillställda frågeformulären en
särskild anmärkningskolumn, och anhölls, att däri anteckning skulle
göras, om den belånade fastigheten vore intecknad för lån ur statens
egnahemslånefond, om lånet vore användt för bildande af ny själfständig
jordbrukslägenhet och så vidare.
Svaren å dessa frågor hafva hufvudsakligen varit af negativ karaktär.
Specialfrågor.
406
Lån för bildande
af vy
själf ständig
jordbrukslägenhet.
Så godt som alla sparbanker hafva svarat nekande på den första frågan.
En sparbank har förklarat, att den visserligen en tid ekonomiskt understödt
egnahemsbildningen, men hade detta af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
senare förbjudits. En sparbank, Kronobergs läns sparbank,
har under år 1913 insändt förslag till nytt reglemente, enligt hvilket
särskilda medel, tills vidare ett belopp på 100,000 kronor, skulle anslås
till detta ändamål.
Af stort intresse är gifvetvis frågan, i hvilken utsträckning sparbankerna
genom beviljandet af lån bidragit till bildandet af nya själfständiga
jordbruksfastigheter. Det sammanlagda lånebeloppet till dylika
fastigheter uppgår till 219,267 kronor, af hvilka de största sparbankerna
utlämnat 1,275 kronor, de medelstora sparbankerna 74,625 kronor och
de minsta sparbankerna 143,367 kronor. Beträffande storleken af de
belånade fastigheterna må nämnas, att 132,962 kronor lämnats mot inteckning
i fastigheter om högst 4,000 kronors taxeringsvärde, 45,000
kronor i fastigheter om högst 8,000 och 4,500 i fastigheter om högst
12,000 kronors taxeringsvärde. Af det utlämnade lånebeloppet hafva
36,805 kronor lämnats mot inteckning i fastigheter, hvilkas taxeringsvärde
ej kunnat exakt uppgifvas. 187,880 kronor hafva utlämnats som
stående lån, 26,112 som amorteringslån och 5,275 som lån på viss tid.
Beträffande lånens läge på inteckningsskalan fördela de sig så, att
50,430 kronor äro utlånade mot lista klass inteckning, 45,150 kronor
mot 2:dra klass inteckning, 41,100 kronor mot 3:dje klass inteckning och
45,782 kronor mot 4:de klass inteckning. (Angående de fyra inteckningsklasserna
se ofvan.) För 36,805 kronor har inteckningens läge ej kunnat
angifvas. Angående lånebeloppens fördelning på rikets olika lön är
anmärkningsvärdt, att 82,477 kronor eller öfver 1/3 af hela beloppet är
utlånadt i Kristianstads län. För öfrigt äro belopp af någon betydenhet
att finna i Södermanlands län (15,200 kronor), Jönköpings län (24,300
kronor), Blekinge län (13,650 kronor), Malmöhus län (29,595 kronor)
och Gäfleborgs län (19,000 kronor).
Dessutom har beträffande lån om sammanlagdt 12,269 kronor
syftet med lånen uppgifvits vara odlingsföretag eller inköp af jord.
Beträffande sju lån om sammanlagdt 9,825 kronor har uppgifvits,
att de intecknade fastigheterna utgjort afsöndringar, som tillika graveras
af lån till stamhemmanet.
Endast beträffande tio lån om sammanlagdt kronor 6,480 har uppgift
lämnats, att den belånade fastigheten förut är intecknad för lån ur
statens egnahemslånefond. Af beloppet falla 2,000 kronor på Blekinge
407
län, 950 kronor på Malmöhus län och 3,530 kronor på Kristianstads
län. Kronor 1,250 äro utlånade mot endast inteckning och 5,230 mot
inteckning jämte borgen. Af hela lånebeloppet har ungefäi hälften
eller 3,130'' kronor uppgifvits ligga högre än taxeringsvärdet. Räntan
växlar mellan 5 och G proc., och medelräntan är 5.5 4 proc.
408
Tab. 1. Omfattningen af sparbankernas belåning af mindre jordbruksfastigderas
totala fastighetsbelåning och summa förvaltade medel, efter spar
-
1
2
3
*
Af sparbanker utlämnad kredit mot
braksfas
1
tigbeter med
Sparbankernas storlek resp. läge.
t. o. in.
4,001—
4,000 kr.
8,000 kr.
Summa
Kr.
Kr.
Kr.
A. Sparbanker med en insöttarbehållning (1911) af:
Öfver 5 mitt. kr..........................................................
3,998,861
5,670,957
9,669,818
1 procent
26.41
37.46
63.87
j 1—5 mitt. kr.............................................................
13,225,794
13,752,399
26,978,193
I procent
36.15
37.58
73.73
Mindre än 1 null. kr.................................................
7,581,094
7,251,048
14,832,142
I procent
37.83
36.18
74.01
Summa
24,805,749
26,674.404
51,480,153
1
I procent
34.56
37.17
71.73
B. Sparbanker belligna i:
i Stad.........................................................
9,608,877
11 858 265
2/
142.
I procent
30.83
38.04
68.37
Köping ....................................................................
1,728,173
2,026,469
3,754,642
I procent
34.14
40.04
74.18
Municipalsamhulle......................................................
3,380,715
3,457,502
6,838.217
I procent
35.98
36.80
72.78
Stationssamhälle.........................................................
6,215,985
5,950,939
12,166,924
I procent
37.40
35.80
73.20
Landskommun..................................................
3,871,999
3,383,229
7,255,228
I procent
40.6 4
35.51
76.i b
Summa
24,805,749
26,674,404
51,480,153
I procent
34,56
37.17
71.73
|
Anm. Postsparbanken icke medräknad. Å denna liksom å följande tabeller har äfven det
hvarför “Summa förvaltade medel" m. fl. belopp flerstädes äro mindre än motsvarande totalsiffror
ifrågavarande beskaffenhet icke af dem utlämnats, hafva däremot medräknats.
409
heter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, absolut och jämförd med
bankernas storlek resp. läge i stöder, öfriga samhällen eller landsbygd.
5
6
7 "
3
9
10
11 1
12
16
14
endast inteckning ocli mot borgensförstärkt inteckning
taxeringsvärde
jord-
Summa
fordringar | För-  år 1911 mot j hål.
säkerhet af | iandet
endast in- Imellan
teckning och ]j0i 12
af inteckning! 0 [4
med borgen 1 j 0/
Kr.
|
Summa
förvaltade
medel år
1911
Kr.
För- [ För-  hållan-i hållan-  det | det
mellan! mellan
kol. 4 1 kol. 4
o. 12
o..14
i % | i %
8,001—
12,000 kr.
Kr.
ej angifvet
Kr.
Summa
summarum
Kr.
För-
hållan-
det
mellan
kol. 9
o. 12
i
1 /o
För-
hållan-
det
mellan
kol. 9
o. 14
i °/
1 /o
3.30
1.97
5,284,912
184,020
15,138,750
5.16
3.08
293,295,711
59.63
491,899,017
—
—
34.91
1.22
100.00
—
—
—
—
-
16.06
8.72
9,104,425
509,101
36,591,719
21.78
11.83
168,031,721
54.30
309,450,647
—
—
24.88
1.39
100.U0
—
—
—
—
-
29.08
14.3 3
4,722,706
485,359
20,040,207
39.29
19.3 7
51,006,602
49.2 9
103,481,764
—
—
23.5 7
9.42
100.00
—
—
—
—
—
10.05
6.69
19,112,043
1,178,480
71,770,676
14.01
7.93
512,334,034
56.62
904,831,428
—
26.63
1.64
100.00
—
—
—
—
—
5.43
3.2 5
9,340,181
360,747
31,166,070
7.89
4.6 5
395,038,793
59.7 9
660,674,554
—
—
29.9 7
1.16
100.00
—
—
—
—
—
21.22
11.01
1,251,460
55,560
5,061,662
28.60
14.84
17,695,365
51.89
34,102,527
—
—
24.7 2
1.10
100.00
—
—
—
—
—
20.06
9.6 7
2,426,499
130,142
9,394,858
27.56
13.29
34,084,200
48.22
70,685,306
—
—
25.83
1.39
100.00
—
—
—
—
—
26.41
12.51
4,189,738
263,757
16,620,419
36.08
17.09
46,071,763
47.3 7
97,250,447
—
—
25.21
1.59
100.00
—
—
—
—
—
37.31
17.22
1,904,165
368,274
9,527,667
49.00
22.6 2
19,443,913
46.16
42,118,594
—
—
19.99
3.86
100.00
—
—
—
—
—
10.05
5.69
19,112,043
1,178,480
71,770,676
14.01
7.93
512,334,034
56.62
904,831,428
—
—
26.63
1.64
100.00
—
—
—
—
—
fåtal sparbanker, som underlåtit att lämna begärda primäruppgifter, helt lämnats ur räkningen,
i Allm. sparbanksstatistik år 1911. Sparbanker, Indika lämnat svar men med innehåll, att lån af
52
410
Tab. 2. Af sparbanker till mindre jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors
lånebelopp, procentuellt fördelade efter lånens läge
1
2
3
*
•
6
7
8 1
8
10
11 i
Af sparbanker
med en
ö/uer 5 miM. kr.
1-5
Lånets läge i
utlämnad
kredit
i jordbruks-
t. o. m.
4,001—
8,001—
ej
samtliga t. o. m.
t. o. m.
4,001—
8,0001 —
4,000 kr.
8,000 kr.
12,000 kr.l angifvet
12,000 kr.
4,000 kr.
8,000 kr.
12,000 kr.
Taxeringsvärde^.
mot in-
däraf en-
mot inteckning och inteckning
+ borgen
teckning
och int. +
däst mot
int. +
mot inteckning och inteckning
borgen
borgen
Lägre
gränsen.
Högre
gränsen.
%
%
%
%
%
o/
7o
%
0/
/O
*
0
v»
59.73
57.8 7
56.68
0.54 |
57.sb
0.54
41.38
45.35
46.99 j
o—v»
V2
3.oo
6.97
9.36
— ;
6.SB
1.3 2
4.51
7.93
10.2 4
S:a l:sta klass int.
63.42
64.84
66.04
0.54
64.io
0.63
45.89
53.28
57.23
0
73
15.87
13.85
12.90
—
13.93
2.56
15.01
13.48
11.05
o—v*
73
6.24
9.89
11.42
—
9-34
3.58
5.41
9.15
10.27
V»-’/»
7*
1.01
1.69
2.15
—
1.6B
2.97
0.30
0.76
1.63
S:a 2:dra klass int.
23.12
25.43
26.56
—
24.91
2.9 7
20.7 2
23.39
22.9 5
0
7‘
1.75
1.10
0.3 9
—
1.01
16.46
3.56
2.37
1.7 5
0—Va
7*
1.28
1.48
2.19
—
1.6B
19.53
1.91
2.51
2.3 7
V»—V3
7*
0.21
0.58
0.43
—
0.49
30.03
0.50
0.8 4
1.15
7*—V«
7*
—
O.oi
0.0 2
—
O.oi
18.03
O.oi
0.01
0.03
0
7»
0.72
0.47
0.0 7
—
0.39
41.71
2.93
1.91
1.30
O—1/3
V3
0.5 7
1.08
0.4 8
—
0. 72
19.61
1.3 5
1.53
1.45
7a—V3
76
0.0 9
0.3 9
0.3 2
—
0.28
55.10
0.51
1.04
1.87
7e
0.0 2
0.0 7
0.03
—
0.04
83.0 5
0.0 5
0.15
0.12
*/i—6/o
76
—
—
0.01
—
O.oi
lOO.oo
—
0.0 2
0.02
0
8/l0
0.33
0.0 7
0.15
—
0.17
61.38
1.58
0.71
0.3 0
0—''/a
7i»
0.4 4
0.24
0.59
—
0.41
53.0 9
0.6 G
0.93
0.68
Va—?/3
7.0
0.31
0.2 7
0.54
—
0.37
71.73
0.44
0.70
1.11
*/>—7*
7i0
0.01
0.0 2
0.0 7
—
0.04
77.49
0.06
0.19
0.25
S/4-V3
7io
0.02
O.oi
O.oi
—
O.oi
72.67
0.01
0.0 4
0.07
6/.—9/l0
o/io
—
—
—
—
—
—
0.01
0.01
O.oi
S:a 3:dje klass int.
5.7 5
5.7 9
5.30
_
5. B 3
31.47
13.58
12.96
11.98
0
öfver 9/io
2.57
0.63
0.19
—
0.98
90.16
9.06
3.17
1.14 !
o-''/3
1.23
0.69
0.63
—
0.81
81.21
3.20
2.41
1.97
V»—3/3
»
1.36
0.95
0.58
—
0.92
72.85
1.00
2.1 6
2.03
Va-8/*
»
0.4 2
0.2»
0.13
—
0.2 7
88.9 5
0.61
0.6 9
0.81
3A—
»
0.28
0.69
0.27
—
0.42
91.43
0.65
0.61
0.65
6/o — 9/10
0.21
0.24
O.io
—
0.18
77.68
0.43
0.2 5
0.25 i
9/io och
däröfver
»
1.56
0.45
0.20
—
Öb b
83.83
1.59
0.93
0.67
S:a 4:de
klass int.
7.6 3
3.94
2.10
4.23
83.24
17.44
10.2 2
7.52
Ej angifvet läge
0.08
—
-
99.46
1.23
''
60.14
2.3 7
0.15
0.8 2
Summa
| i kronor 3,998,861
5,670,957
5,284,912
184,020
15,138,750
1,081,322 ;13,225,794|13,752,399
9,104,425
[ i procent
100. oo
100. oo
100. oo
100. oo
lOO.oo
7.14
lOO.oo
lOO.oo
lOO.oo
411
taxeringsvärde mot inteckning och mot borgensförstärkt inteckning utlämnade
i förhållande till fastighetens taxeringsvärde.
13
1
13
|
14
|
15
|
16 |
i? 1
i» 1;
i* 1
20 |
21 |
2 2
insättarbehållning af
Af samtliga spar-  banker utlämnad j
kredit i jordbruks-  fastigheter med taxe-l
ringsvärde t. o. m. j
12,000 kr.
mitt. kr.
1
mindre än
1 mitt. kr.
1'' a s t i g li
eter med tax
eringsvärde
ej
angifvet
samtliga t. o. m.
12,000 kr.
t. o. m.
4,000 kr.
4,001—
8,000 kr.
8,001— 1
12,000 kr.
ej
angifvet
samtliga t. o. in.
12,000 kr.
+ borgen
mot in-  teckning
och int. +
borgen
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
mot inteckning och inteckning
+ borgen
mot in-  teckning
och int. -f-  borgen
diiraf en-  dast mot
_int. +
borgen
mot in-  teckning
och int. -f-  b orgel!
däraf en
dast mot-!
int. +
borgen
O/
/O
%
%
%
o,
/0
o
/a
o
/0
O/
/o
o/
%
43.oo
1.83
30.7 9
37.15
35.8 6
6.64
33.70
4.15
43.7 6
1.98
-
7.u:
3.5 2
5.77
10.20
11.51
—
8.58
6.60
7.49
4.08
—
50.8 B
2.0 7
36.56
47.3 6
47.3 7
6.64 1
42.38
4.65
61-35
2.28
13.04,
6.20
13.00
9.29
8.80
-
10.36
11.03
12.58
6.49 |
_
7. ÖB
8.71
6.56
10.3 9
11.79
-
9.03
13.3 7
8-54
8.90
—
0.80
18.37
0.28
0.9 3
1.35
0.7 6
14.4 1
0.9 7
11,96
—
21.09
7.59
19.84
20.61
21.94
—
20.14
12.20
22.09
7.66
_
2-s i
19.12
4.3 7
3.oi
1.16
—
3.03
18.51
2.39
18.67
_
2-00
22.26
2.2 2
2.7 2
3.3 6
—
2.03
16.68
2.31
19.99
_
0.78
38.8 2
0.78
1.20
2.oo
—
1.30
27.70
0-83
33.10
—
0.O1
90.ll
0.01
0.02
0.03
—
0.03
18.18
O.oi
51.50 !
_
2.io
31.28
3.6 8
2.08
O.so
—
2-33
31.60
1.81
31.85 j
_
1.42
37.24
1.88
2.66
3.41
—
2.48
33.41
1.57
33.84 j
_
0.9å
49.4 3
0.56
1.81
1.78
—
1.38
35.76
0-88
44.28
_
0.11
61.44
0.0 9
0.17
0.3 2
—
0.17
34.7 8
0.11
51.52
—
O.oi
37.2 5
0.01
O.oi
0.01
—
0.01
63.12
O.oi
47.6 4 j
0.91
50.56
1.6 7
1.18
0.86
—
1.30
29.88
0-80
42.47
_
0.7 6
33.24
0.98
1.05
1.78
—
1.17
40.04
0.85
38.17
_
0.7O
57.23
0.51
1.00
0.98
—
0.79
40.24
0.65
53.24
_
0.16
53.23
0.06
0.33
0.43
—
0.3 5
48.6 6
Oie
52.48
1 _
0.U4
66.84
O.oi
0.06
O.os
—
O.Oo
42.04
0-04
58.28
—
O.ot
91.61
O.oi
0.01
—
—
O.oi
50. oo
Om
76.68
—
12.70
33.24
16.84
17.31
17.00
—
16-061
45.9 7
12-33
31.24
_
4.7 B
65.19
, 12.6 7
2.78
2.03
—
6.37
50.0 7
4.38
60.3 3
_
2.55
58.4 6
4.80
3.64
3.25
—
3.90
45.33
2.56
54.38
_
2.oo
67.90
3.6 9
3.54
4.16
—
3.06
46.51
2.34
58.56
_
0-68
77.00
1.30
1.3 4
1.33
—
1.29
57.49
0.76
68.71
_
0-63
64.il
0.79
0.92
0.80
0.19
0.83
53.76
0.64
64.81
—
0.31
78.35
0.43
0.45
0.25
—
0-38
71.76
0-30
75.94
—
1.09
81.96
1.77
1.1»
1.19
—
1.38
83.12
1.08
82.6 2
-
12.oi
66.69
25.45
13.86
13.01
0.19
17.70
52.0 5
11.96
61.87
100. oo
2.39
72.53
1.31
0.87
0.68
93.17
3.33
60.05
2.38
66.45
509,10136,591,719
6,114,451
7,581,094
7,251,048
4,722,706
485,359
20,040,207
4,068.174
71,770,676
11,263,947
100. oo
lOO.oo
16.71
lOO.oo
lOO.oo
lOO.oo
lOO.oo
lOO.oo
20.3 0
lOO.oo
15.69
412
Tab. 3. Räntetabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af mindre jordbruksskalan,
de belånade fastigheternas taxeringsvärde och säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller
a: Sparbanker med öfver 5 mitt.
1 '' 1
1
3 "
3
1 ~
1 5
1 6
1 ^
1 •
1 »
10
11
1 12
13
14 ,
.
Af sparbanker med öfver
5 mil), kronor
1
insättar-
Lånets läge i
j förhållande till
t. 0. m.
4,000 kr.
4,001—8,000 kr.
i taxeringsvärdet.
mot endast inteckning
mot inteckning
-f- borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
1
högsta
högsta
högsta
högsta
Lägre
Högre
och
medel-
och
medel-
och
medel-
och
medel-
lägsta
ränta
kronor
lägsta
ränta
kronor
lägsta
ränta
kronor
lägsta
ränta
kronor
gränsen.
gränsen.
ränta
ränta
ränta
ränta
.%
%
%
%
%
7/
%
°/
/O
0
v*
41/*—6
4.ss
2,365,457
474—572
5.2 5
22,946
47»—6
4.90
3,260,371
5-6
5.46
21,150
o—Vs
V*
472—6
4.96
143,288
5—572
5.17
4,245
(47*—''6
4.93
385,683
5—6
5.77
9,400
S:a lista klass int.
4V>—6
4.88
2,508,745
47.-572
5.24
27,191
47»—6
4.90
3,646,054
5—6
5.56
30,550
0
7»
472—6
5.11
620,481
5—572
5.H
14,091
472—6
5.oi
771,613
5—57»
5.23
14,000
O—1/»
7»
4X/2 — 6
5.11
237,018
5—6
5.38
12,552
472—6
5.12
543,205
5—6
5.56
17,830
V»—7»
7»
17*—6
5.3 6
38,742
5—572
5.3 0
1,630
474—6
5.3 0
92,277
572—6
5.43
3,780
S:a 2:dra klass int.
472—6
5.12
896,241
5—6
5.24
28,273
472—6
5.07
1,407,095
5—6
5.4 2
35,610
0
■7*
47i—6
5.08
60,696
5—572
5.12
9,100
43/*—574
4.96
46,300
5—5
5.00
16,000
0—v«
7*
47*—6
5.io
47,650
5—5
5.00
3,495
47*—6
5.io
60,997
5—6
5.3 7
22,890
V»—2/3
7*
47i—6
5.31
6,353
5—6
5.40
2,187
474—6
5.36
25,830
57» — 6
5.7 2
6,900
7»-7*
V*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5—5
5.00
220
0
V»
47i—6
5.is
19,266
5-6
5.04
9,635
5—6
5.71
11,300
5—B
5.26
15,100
0—Vs
Vs
5—5
5.oo
13,975
5 — 6
5.3 4
8,875
474—6
5.04
51,700
5—6
5.40
9,550
V»-7»
6/o
5—6
5.66
1,365
5—572
5.24
2,280
474—6
5.48
13,371
5—6
5.60
8,960
2/3—3A
7* ö/e
0
V«
Vs
s/10
—
—
—
5—6
5.20
600
5—5
5.oo
1,000
572—6
5.72
2,900
471—5
4.86
5,766
4.86-572
5.23
7,520
5—5
5.oo
4,000
0—v»
7.»
5—5
5.00
13,040
5—6
5.54
4,580
5—5
5.oo
7,854
57»—6
5.69
5,600
V*—V*
7*0
5—6
5.3 2
6,100
5—6
5.25
6,300
48/*—5
4.80
7,500
5—6
5.6 7
7,850
Vs—3/*
Vid
—
—
6—6
6.00
575
5—5
5.oo
1.300
—
—
—
7*- Vs
7>o
—
—
5—6
5.71
945
—
—
—
ö—0
5.00
650
Vs—7*o
7*°
-
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
S:a 3:dje
klass int.
471—6
5.10
174,211
4.86—6
5.2 3
56,092
474—6
5.12
231,152
5—6
5.39
96,610
0
öfver Vio
5—5
5.00
4,650
4.86—6
5.15
98,210
—
—
—
5—5
5.00
36,000
O—1/»
»
5—6
5.ii
5,450
5—6
5.2 7
43,826
4 V*—5
4.91
11.500
4.88—6
5.41
27,850
V*-1/*
»
4“/*—0V2
5.03
20,680
5—6
5.50
33,590
5—6
5.lo
17,100
5—6
5.si
36,965
*/«-*/«
»
5—5
5.00
4,480
5—6
5.7 2
12,365
—
—
—
5—6
5.53
16,600
s/*-v«
»
5—6
5.33
4,515
5—6
5.17
6,500
5—5
5.oo
1,000
5—6
5.77
37,971
Vs—7*0
V10 och
»
5—6
5.18
3,770
5—6
5.40
4,650
0—5
5.oo
2,250
5—6
5.5 7
11,100
däröfver
5—6
5.0 4
15,900
5—6
5.44
46,372
—
—
—
5—6
5.76
25,550
S:a 4:de klass int.
47i—6
5.07
59,445
4.86—6
5.31
245,513
47*—6
5.05
31,850
4.88—6
5.55
192,036
Ej angifvet läge
5—5
5.00
2,850
574—57*
5.25
300
—
—
—
—
_
—
Summa
å1/*—6
4.96 | 3,641,492 ||*»/i—6
5.29
357,369147,-6
4.96
5,316,15114.88 6
5.49
354,806
*) I denna summa ingå äfven lån om sammanlagdt 1,000 kr. i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde. !) I denna
lån om sammanlagdt 111,655 kr. i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde.
413
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter lånens läge pa intecknings
int.
+ borgen) jämte för de olika beloppen gällande högsta och lägsta ränta samt medelränta.
kronor i insätt ar behållning.
1 15
1 16
17
18
19
2 0
j
21
3;:
1 -*
2 5
26
behållning utlämnad kredit i jordbruksfastigheter
med taxeringsvärde
8,001-12,000 kr.
samtliga fastigheter
mot endast inteckning
mot inteckning + borgen
mot endast inteckning
mot inteckning + borgen
högsta
och
lägsta
ränta
O/
/O
medel-
ränta
z''6
kronor
högsta
och
lägsta
| ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
0
/o
medel-
ränta
0/
''O
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
O/
/a
medel-
ränta
%
kronor
i
41/»—6
4.89
2,992,471
6-6
6.00
3,000
472—6
4.89
78,619,299
474—6
5.39
47,096
41/» - 6
4.91
494,802
1 -
—
—
! 472—6
4.9 2
1,023,773
5—6
5.58
13,645
4*/a—6
4.8 9
3,487,273
6—6
6.00
3,000
472—6
4.89
9,643,072
474—6
5.44
60,741
4*/a—6
4.92
660,720
4.81—6
5.44
25,900
47.-6
5.oi
2,052,814
4.81—6
5.30
53,991
41/2—6
5.0 7
583,162
i
5—572
5.3 0
20,243
47.-6
5.10
1,363,385
5—6
5.41
50,625
41/»—6
5.24
111,801
| 51/.—6
5.52
2,035
47.-6
5.2 8
242,820
5—6
5.43
7,445
4*/2—6
5.01
1,355,683
4.81—6
.5.3 3
48,178
47.-6
5.06
3,659,019
4.81—6
5.86
112,061
4.82—5
4.93
20,400
—
—
—
47.-6
5.01
127,396
5—572
5.04
25,100
41/»—51/»
5.0 5
92,764
4.88—6
5.2 9
22,500
47.-6
5.08
201,411
4.88—6
5.31
48.885
5—572
5.11
12,450
572—51/2
5.50
10,070
47.-6
5.28
44,633
5—6
5.37
19,157
5—0
5.oo
1,000
1
—
—
5—5
0.00
1,000
5—5
5.oo
220
47.-472
4.3 0
4,000
—
—
—
4x/2—6
5.2 7
34,566
5—6
5.17
24,735
5—57i
5.0 3
22,150
) 57»—57.
5.5 0
3,000
474—6
5.03
87,825
5—6
5.3 9
21,425
51/*—572
5.3 2
4,600
! 57.—6
5.58
12,500
474-6
0.45
19,336
5—6
5.5 5
23,730
—
—
—
! 6—6
6.00
1,400
0—0
5.oo
1,000
5—6
5.7 4
4,900
—
_
0—O
5.00
500
—
—
—
5—5
5.00
500
—
—
—
6—6
6.00
8,000
474—5
4.93
9,766
4.86—6
5.63
15,520
5—5
5.00
8,200
5—6
5.40
22,750
5—5
.5.00
29,094
5—6
5.4 7
32,930
0—5
5.oo
2,300
5—6
5.56
26,200
474—6
5.03
15.900
5—6
5.53
40,350
—
—
—
5—6
5.59
3,900
5—5
5.00
1,300
5—6
5.0 4
4,475
5—5
5.oo
600
—
—
—
5—5
5.oo
600
5—6
,5.4 2
1,595
47,-57.
5.03
168,464
4.8S—6
5.30
110,820
472—6
5.09
573,827
4.86—6
5.40
263,522
.5—5
5.oo
10,000
—
—
5—5
5.oo
14,650
4.86—6
5.41
134,210
5—5
5.oo
6,000
5—6
5.40
27,500
474—6
4.9S
22,950
4.88—6
5.35
99,176 1
—
—
—
5—6
5.71
30,830
474—6
5.08
37,780
5—6
5.68
101,385
—
—
—
5—6
5.73
7,100
5—5
5.oo
4,480
5—6
5.63
36.065
—
—
—
57*-6
5.92
14,340
5—6
5.27
5,515
5-6
5.74
58,811
—
—
—
5—6
5.71
5,200
5—6
5.11
6,020
5—6
5.57
20,950
—
—
—
5—51/.
5.46
10,524
5—6
5.0 4
15.900
5—6
5.54
82,446
5—5
.0.00
16,000
5—6
5.63
95,494
474—6
5.03 I
107,295
4.86—6 I
5.5 7
533,043
—
—
—
—
—
—
474—57.
5.03
|
774,215
5—6 1
5.54
7111,955
47.-6
4.93
5,027,420
4.81—6
5.53
257,492 |
47.-6
4.95 i
14,057,428)
474-6
|
5.43
1,081,322 |
summa ingå äfven lån om sammanlagdt 71,365 kr. i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde. 3) I denna summa ingå äfven
414
Tab. 3 (forts.). Räntetabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af mindre jord
skalan,
de belånade fastigheternas taxeringsvärde och säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller
b: Sparbanker med 1—5 mitt.
1
!
8
Ä 1
6
«
9
10
12
lo
14
Af sparbanker med 1—
-5 null. kronor
insättar-
förhållande till
t. 0. m. 4,000 kr.
4,001—8,000 kr.
taxeringsvärdet, j
mot endast inteckning
piot inteckning -f- borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
högsta
högsta
högsta
högsta
TT
och
medel-
och
medel-
och
medel-
och
medel-
Lägre
Högre
lägsta
ränta
kronor
lägsta
ränta
kronor
lägsta
ränta
kronor
lägsta
ränta
kronor 1
gränsen.
gränsen.
ränta
ränta
ränta
ränta
!
%
O/
/O
%
%''
%
?!
%
0/
/O
0
Va |
4Va—61/»
5.11
5,325,784
474-6
5.39
146,960
4-6
5.0 5
6,148,729
5—6
5.43
87,870:
0 — */2
Va I
4x/2—61/»
5.ii
565,723
474—6
5.51
30,677
472—6
5.io
1,049,6841
5—6
5.4 6
40,195]
S:a lista klass int.
41/2—6Va
5.11
5,891,507
474—6
5.41
177,637i
4—6
5.06
7,198,413
5—6
5.44
128,065
0
7»
1
474—6
5.21
1,840,863
474—6
5.65
144,125
47*—6
5.12
1,735,874
5—6
5.51
118,295''
o—7=
7»
!
4V2—6V2
5.23
650,609
5—6
5.56
64,252
47*—6
5.21
1,153,772
5—6
5.63
104,090i
V»—:7»
73
5—6
5.3 9
33,485
5—6
5.6 2
6,451
474—6
5.36
86,261
5-6
5.74
18,634]
S:a Skära klass int.
4Va-7V»
5.2 2
2,524,957
474—6
5.63
214,828
474-6
5.16
2,975,907
5—6
5.58
241,019
0
7 *
4s/4—6
5.3 6
358,460
5—6
5.51
112,088
5—6
5.29
268,643
5—6
5.41
56,610
O—1/»
7*
43/4—6
5.3 7
191,410
5—6
5.60
61,409
474—6
5.37
261,000
5—6
5.56
83,500
V*—2/3
74
5—6>/2
5.50
42,352
5—6
5.54
24,037
5—6
5.51
73,350
5—6
5.6 5
41,679
7«—7.
7*
5x/2—572
5.50
200
572—57»
5.50
335
6-6
6.00
280
5—6
5.6 2
920
0
7«
43/4-6
5.4 4
269,500
5—6
5.59
117,951
5—6
5.27
177,300
5—6
5.3 7
85,815
o—V»
Ve
474 -6
5.33
119,009
5—6
.5.6 1
59,577
474—6
5.42
118,500
5—6
5.52
91,715
7*—’/»
5/e
5—6
5.3 7
32,359
0—6
5.65
35,450
5—6
5.51
82,350
474—6
5.6 7
60,619
7«—7*
6/e
5—6
5.45
2,650
5—6
5.6 7
4,555
5—6
5.58
9,960
5—6
5.59
11,030
■/*-■/•
Ve
—
—
—
—
—
—
57a—6
5.62
1,715
57»—57»
5.50
1,200
0
Vid
5—6
5.44
110,856
5—6
5.61
98,545
5—6
5.38
44,950
5—6
5.38
52,475
o—7»
7i«
5—6
5.4 2
57,550
5—6
5.5 7
29,891
5—6
5.31
90,250
572-6
5.61
37,475
Va—7»
9/io
5—6
5.57
34,695
5—6
5.66
22,967
474—6
5.16
45,515
5—6
5.65
51,245
*/»—*/*
e/10
5—572
5.43
2,233
5 — 6
5.54
5,995
5—6
5.51
14,200
57a—6
5.63
12,725
8A-V«
9/i0
6—6
6.00
500
57.-6
5.6 2
1,065
572—572
5.50
2,800
57»—6
5.6 2
3,460
Ve-8/''»
7io
57a—51/a
5.50
60
—
—
—
—
—
—
6—6
6.00
140
Sia 3idje klass int.
43/4—67,
5.40
1,221,834
5—6
5.59
573,865
474—6
5.35
1,190,813
474—6
5.53
590,608
0
öfver 9/io
474—6
5.44
397,418
474—6
5.63
800,715
5—6
5.36
155,200
5—6
5.47
280,550
0—72
»
47i-6
5.45
177,726
5—6
5.66
246,153
5-6
5.40
158,000
5—6
5.63
173,413
72-2/a
»
474-6
5.31
93,759
5—6
5.63
158,106
5-6
5.33
102,900
5—6
5.53
193,669
7«—7*
5—6
5.3 7
23,930
5—6
5.54
56,886
5—57 2
5.26
11,700
5—6
5.57
83,980
3/<—c/e
»
474—6
5.3 0
29,614
5—6
5.53
56,325
5—6
5.44
30,716
5—6
5.61
53,850
V*-9/*»
5—6
5.60
13,725
5—6
5.59
42,753
5—6
5.61
5,100
5—6
5.51
29,812
°/io och
däröfver
>
5—6
5.44
43,680
5—6
5.64
166,825
5—6
5.71
22,733|| 0—ö
5.60
104,533
Sia 4:de klass int.
l4s/4—6
5.4 2
779,852
474—6
5.63
1,527,763
5—6
5.3 9
486,349
5—6
5.55
919,807
Ej angifvet läge
1 5—6
5.35
21,096
57a—6
5.60
7 292,455
1
—
-
572—6
5.6 7
21,418
Summa!1/!—67»
| 5.19 10,439,240474 6
| 5.60 j2,786,54Si4''/2-6
5.13
11,851,482
474—6
5.54
1,900,917
7 Däraf 252,415 kr. utan angifven ränta. *) I denna summa ingå äfven lån om sammanlagdt 198,743 kr. i fastigangifvet
taxeringsvärde.
415
bruksfastigheter med högst 12,000 krouors taxeringsvärde, fördelad efter lånens läge på inteckningsint.
+ borgen) jämte för de olika beloppen gällande högsta och lägsta ränta samt medelränta.
kronor i insdUarbehullning.
i lb
i«
17
is
19
-’0
! 21
22
23
24
2 5
26
behållning
utlämnad kredit i jordbruksfastigheter med taxeringsvärde
8,001—12,000 kr.
samtliga fastigheter
mot endast inteckning
mot inteckning -f borgen
mot endast inteckning
mot inteckning borgen
högsta
och
lägsta
ränta
%
medel-
ränta
0/
/o
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
0/
/o
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
%
medel-
ränta
/o
kronor
47a—6
4.0 9
4,219,384
43/!—6
5.34
58,460
4—67 a
5.05
15,693,897
4SA—6
5.39
293,290
1 41/*—6
5.04
910,395
57i—6
5.7 5
21,390
47a—67a
5.08
2,525,802
43/t—6
5.04
92 262
i 4*/a—6
5.oo
5,129,779
474—6
5.45
79,850
4—67»
5.06
18,219,699
43/.—6
5.43
385,552
47»—6
5.0 9
965,320
5—6
5.59
41,100
47a—6
5.15
4,542.057
43/i—6
5.59
303,520
43A-0
5.1 9
850,036
5—6
5.63
84,855
47a—77a
5.21
2,654,417
5—6
5.61
253,197
48/«—6
5.20
119,390
5—6
5.68
28,736
43A—6
5.28
239,136
5—6
5.69
53,821
4*/«—6
5.14
1,934,746
5—6
5.63
154,691
47a—77a
5.18
7,435,610
48/i—6
5.61
610538
5—6
5.17
145,750
6—6
6.00
14,000
43/4—6
5.30
772,853
5—6
5.5 2
182,698
5—6
5.43
179,875
5—6
5.7 6
36,150
43/4—6
5,3 9
632,285
5—6
5.61
181,059
5—6
5.41
60,900
5—6
5.6 9
44,017
5—B1/2
5.4 7
176,602
5—6
5.64
109,733
—
—
—
5—57a
5.3 7
3,120
57»—6
5.7 9
480
5—6
5.43
4,375
43/i—5 7*
5.15
82,200
5.0S—57a
5.31
36,500
43/4—6
5.34
529,000
5—6
5.47
240,266
5—6
5.4 9
89,450
57a—6
5.6 3
42,730
474—6
5.4 1
326,959
5—6
5.5 7
194,022
5—6
5.46
54,783
5—6
5.53
69,619
5-6
5.4 7
169,492
43/*—6
5.61
165,688
5—5 Va
5.29
2,351
5—6
5.6 7
8,250
5 — 6
5.51
14.961
5—6
5.63
23,835
57»—51/a
5.50
1,275
6—6
6.00
575
57a—6
5.5 7
2,990
57a—6
5.66
1,775
5—5
5.oo
9,500
574—57a
5.39
18,000
5—6
5.40
165,306
5—6
5.5 2
169,020
5—5''/a
5.16
36,900
5—572
5.41
24,600
5—6
5.31
184,700
5—6
5.54
91,966
5—6
5.5 7
29,150
5—6
5.60
72,115
48/4—6
5.40
109.360
5—6
5.63
146,327
5—6
5.53
10,750
5—6
5.58
12,220
5—6
5.51
27,183
5—6
5.59
30,940
6—6
6.00
1,500
5—6
5.58
5,150
57a—6
5.71
4,800
5—6
5.60
9,675
—
—
—
57a—57a
5.50
515
57a—57a
5.50
60 57a—6
5.61
655
474-6
5.3 4
704,384
5—6
5.58
387,561
474—67a
5.3 7
3,117,031
43/4—6
5.57
1,552,034
5—6
5.48
52,094
57.-57»
5.3 6
51,400
474—6
5.42
604,712
43/.—6
5.5S
1,132,665
5—6
5.30
52,600
5—6
5.59
126,875
474—6
5.41
388,326
5—6
5.63
546,441
5—6
5.3 2
38,803
5—6
5.66
146,240
43/4—6
5.3 2
235,462
5—6
5.60
498,015
5—6
5.43
21,900
5—6
5.56
51,757
5—6
5.3 7
57,530
5—6
5.56
192,623
! 5—6
5.56
22,175
5—6
5.60
37,230
43/4- 6
5.42
82.505
5-6
5.58
147,405
1
5—6
5.53
5,836
5—6
5.58
16,685
5—6
5.59
24,661
5—6
5.56
89,250
CD
1
»O
5.64
5,500
5—6
5.50
55,439
5—6
5.54
71,913
5—6
5.60
326,797
5—6
5.41
198,908
5—6
5.57
485,626
43/4—6
5.41
1,465,109 i 43/.—6
5.59
2,933,196
474—6
5.27
19,980
57a—57»
5.50
8,900
43A-6
5.50
7 239.819
5—6
5.62
s) 633,131
4l/2—6
5.07
7,987,797
474-6
o.5 i
1,116,628
47a—77»
5.14
30,477,2681| 43/*—6
5.58
6,114,451
heter utan angifvet taxeringsvärde. 8) I denna summa ingå äfven lån om sammanlagdt 310,358 kr. i fastigheter utan
416
Tab. 3 (forts.). Räntetabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af mindre jord
skalan,
de belånade fastigheternas taxeringsvärde och säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller
c: Sparbanker med mindre än 1 mitt.
1
2
3
4
5
1
B
7
»
10
t
12
13
14
|
Af sparbanker med mindre än 1 null.
kronor insättar-
lianers läge i
1
•
förhållande till
t. o. in. 4,000 kr.
4.001—8,000 kr.
1
taxeringsvärdet.
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
mot endast inteckning
mot inteckning 4- borgen
högsta
högsta
högsta
högsta
Lägre
gränsen.
Högre
gränsen.
och
medel-
och
medel-
och
medel-
och
medel-
lägsta
ränta
ränta
kronor
lägsta
ränta
ränta
kronor
lägsta
ränta
ränta
kronor
lägsta
ränta
ränta
kronor
o/''
/O
O-''''
/O
V
%
%
%''
%
%■
o
3)
s)
0
V»
41/2—61/?
5.25
2,217,957
414,755
43/*—6
5.31
116,312
4‘/s—6
5.13
2,572,402
5—67s
5.7 2
121,220
o—1/8
v.
41/»—6Va
5.32
5—B
5.5 2
22,501
4V2—6Vs
5.28
678,697
5—67»
5.77
60,812
S:a lista klass int.
47*—61/»
5.2 6
2,632,712
43/*—6
5.51
138,813
47,-67-.
5.16
3,251,099
5—67*
5.74
182,032
0
a/o
4V3—6 V2
5.3 2
7 865,293
5—6
5.6 0
120,625
I43/*—6
5.38
607,861
57*—6
5.65
65,870
0—Va
a/3
4Vs—6 Vs
5.34
421,230
5—6x/s
5.6 2
4) 76,239
43/*—6
5.33
649,467
5—6
5.61
103,823
V*-*/»
a/3
43/*—6
5.40
16,885
5—6
5.6 8
4,156
5—6
5.3 8
60,829)1 5—6
5.62
6,520
S:a 2:dra klass int.
H/s-OVs
5.3 3
1,303,408
5—6l/s
5.61
201,020
43/*—6
5.3 1
1,318,157
5-6
5.63
176,213
0
3/*
5—6
5.40
262,888
5—61/*
5.57
6) 68,342
43/*—6
5.3 0
181,866
57*—6
5.5 4
36,500
0—Va
7*
43/*—6
.5.4 2
145.220
51/*—6Vs
5.7 8
22,876
43/*—6
5.44
158,673
5—6
5.61
38,492
i ‘/a—V»
7*
5—6
5.55
37,217
5—6
5.60
22,077
5—B
5.52
62,040
5—B
5.61
24,990
Va-3/*
7*
5Vs—6
5.64
700
5''/s—57s
5.50
450
5—57s
5.3 3
1,500
51/s—54/s
5.50
350
1 o
7«
43/*—6
5.3 0
206,282
5—6
5.50
o) 72,401
47*—6
5.28
91,855
138,749
5—6
5.53
59,200
o—v*
7e
5—6
5.34
100,577
5—6Vs
.5.5 5
42,092
5—B
5.3 3
5—6
5.63
54,430
V*—V3
Vo
5—6
5.50
23,474
5—6
5.55
18,622
5—6
5.to
88,830
5—6
5.54
42,664
Va-V*
*/«
5-6
5.36
4,925
5—57s
5.3 7
1,750
5—5*/s
5.26
9,000
573—6
5.6 4
3,450
I a/,,—«/6
7«
1 6—6
6.oo
75
6—6
6.00
80
5 Va—51/a
5.50
480
57s—6
5.7 2
570
0
Vio
5—6V''s
5.29
83,350
5—6Vs
5.5 8
43,519
47*—57s
5.0 7
61,200
5''/s—6
5.73
24,000
O—1/»
9/l0
j 5—6
5.44
44,758
5—6
5.6 3
29,333
5—573
5.28
40,850
5—6
5.76
35,581
V»-7e
V10
43/‘—6
5—5Vs
5.5 2
23,215
5—6
5.63
15,780
5—B
5.40
38,600
57*—6
5.69
34,120
‘/a-*/*
Vio
5.22
2,400
5—5*/*
5.52
2,550
5—B
5.4 2
11,535
5—6
5.13
12,090
*/*-*/»
»/to
5—51/2
5.21
850
—
—
57s—5!/s
5.50
500
57s—57s
5.50
3,525
6/e—9/io
9/io
|5Vs—5Vs
5.50
2oq
—
—
i —
—
—
5‘/s—51/*
5.50
200
S:a 3:dje
klass int.
43/*—6Vs
5.3 8
936,131
5—6Vs
5.0 0
339,872
43/*—6
5.34
885,678
5—6
5.61
370,162
0
öfver 9/10
43/*—6l/s
5.26
438,130
43/*—6l/s
5.5 7
7522,284
5—57s
47s—6
43/*—6
5.19
106,100
5-6
5.56
95,264
o—1/»
»
5—61/2
5.3 6
171,884
5—6 Vs
5.64
192,327
5.15
152,920
57*.....6
5.7 4
111,370
1 V2 3/3
>
43/*—61/2
6.19
144,919
5—6‘/s
5.58
134,956
5.23
111,680
5—B
5.54
145,312
; a/s—*/*
»
47*—6
5.31
41,578
5-6
5.56
56,759
5—B
5.4 3
42,729
5—6
5.55
54,272
1 7*-6/«
4V.-6
5.3 6
27,710
5—6
5.5 2
32,272
41/»—6
5.21
29,325
5-6
5.3 7
37,035
1 6/s—9/io
9/io och
»
43/*—6
5.3 3
9,700
5—6
5.58
23,256
5 — 6
5.4 6
7,800
5—6
5.53
24,615
däröfver
»
5- 6
5.51
30,267
5 -6‘/s
5.55
104,002
43/*—6
5.2 5
7,105
1 5—6
5.4 2
79,425
S:a 4:de klass int.
4‘/s—6l/s
5.45
864,188
43/*—6*/s
5.58
1,065,856
4Vs—6
5.22
457,654
5—6
5.56
547,293
Ej angifvet läge
5—5l/s
5.36
31,515
5—5Vs
5.45
67,579|
43/*-57s
5.13
28,330
51/s—51/s
5.50
34,430
Summa
4L/2-6l/2
5.32
5,767,954,
47*-6l/s
5.58
1,813,140
4rl/« —
5.23
5,940,918
5—67*
5.60
1,310,130
7 Däraf 1,150 kr. räntefria i 10 år och 1,200 ler. utan ang. ränta. 2) Däraf 300 kr. utan ang. ränta. 3) Däraf 1,000
7) Däraf 300 kr. räntefria i 10 år. 8) Däraf 1,500 kr. utan ang. ränta. 9) Däraf 4,000 kr. utan ang. ränta. 10) I denna summa
om sammanlagdt kr. 900 i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde. ls) I denna summa ingå äfven lån om sammanlagdt
97,888 kr. utan angifven ränta, i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde.
417
bruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter lånens läge på intecknings''
int. + borgen) jämte för de olika beloppen gällande högsta och lägsta ränta samt medelränta.
kronor i insättarbchållning.
15
i"
1 ls
19
20
21
2*2
2 3
]
'' 31
*»
2 6
^hållning
utlämnad kredit i jordbruksfastigheter
med taxeringsvärde
8,001 — 12,000 kr.
samtliga fastigheter
mot ondast inteckning
mot inteckning + borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -)- borgen
högsta
och
lägsta
ränta
o
/o
medel-
ränta
O/
/o
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
0/
/ o
medel-
ränta
,''0
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
O/
/O
medel-
ränta
0/
kronor
högsta
och
lägsta
ränta
%
medel-
ränta
°/
,0
kronor
47»-67»
47»—6
5.12
5.16
1,651,123
513,293
5—6
5—6
5.4 6
5.61
42,550
30,304
47»—67,
47,-67»
5.14
5.25
.0)
6,473,732
1,606,740
43/i — 6
5—6 V»
5.59
5.68
280,082
113,617
41/*—6''/a
5.13
2,164,416
5-6
5.3 2
72,854
41/*—6l/a
5.i«
8,080,477
43/i—61/»
5.6 2
393,699
47.-6
5.20
373,250
51/*—6
5.6 2
42,300
472-67»
5.28
1,846,404
5—6
5.6 2
228,795
43/.—6
5.2 7
495,097
5—67,
5.6 r,
61,520
472-672
5.81
1,565,794
5—67»
5.63
241,582
47*—6
5.30
52,540
5—6
5.6 2
11,250
43/*—6
5.8 5
130,254
5—6
5.63
21,926
47.-6
5.24
920,887
5—67 »
5.68
115,070
47,-672
5.30
3,542,452
5—67»
5.63
492,303
5-5 V,
5.os
47,650
57,—57»
5.50
7,000
43/*—6
5.8 8
492,404
5—67»
5.5 6
111,842
43/*—6
5.3 9
132,625
51/*—6
5.6 2
26,038
47*—6
5.12
436.518
5—67»
5.66
87,406
5—6
5.46
74,870
5 — 6
5.6 0
19,635
5—6
5.50
174,127
5—6
5.6 0
66,702
5—6
5.3 6
1,400
—
—
—
5—6
5.10
3,600
57»—57»
5.50
800
5—5
5.0 o
21,500
57,-6
5.7 8
16,100
43/i—6
5.2 7
319,637
5—6
5.60
147,701
43/i—6
5.41
91,650
5—6
5.65
69,531
471—6
5.3 6
330,976
5—67»
5.6 2
166,053
5-6
5.3 9
153,097
5—6
5.6 6
30,790
5—6
5.12
165,401
5—6
5.58
92.076
5-6
5.36
8,300
5—6
5. ÖS
6,650
5—6
5.3 2
22,225
5—6
5.5 7
11,850
—
—
—
5—5
5.oo
300
572—6
5.5 7
000
5—6
5.51
950
5—51/»
5.0 6
32,700
51/*—51/*
5.50
8,000
47*—67»
5.17
177,250
5—67»
5.02
75,519
5—6
5.22
55,000
5—57»
5.31
29,000
5—6
5.31
140,608
5—6
5.58
93.914
5—6
5.53
32,710
5—57*
5.43
13,750
4s/i—6
5.4 7
94.525
5—6
5.62
63,650
5—6
5.5 4
11,300
57,-6
5.5 7
9,280
5-6
5.2 5
25,235
5—6
5.49
23,920
5—57»
5.2 6
4,200
57*—571
5.25
500
5—572
5.2 7
5,550
57*—57»
5.47
4,025
—
—
—
—
—
—
57»—57»
5.50
200
573-57»
5.50
200
43/i—6
5.3 4
567,002
5—6
5.5S
236,574
47*-67»
5.3 5
2,388,811
5-67»
5.eo
946,608
5- 5
5.oo
83,650
57,-572
5.50
12,000
474—67»
5.21
627,880
43A—6
5.5 7
629,548
5—57»
5.16
102,646
57-2—6
5.6 5
50,665
47»—67»
5.24
427,450
5—6 Va
5.6 7
354,362
43/i—6
5.18
9) 135,595
5 — 6
5.4 7
60,750
43/*—67»
5.5 7
392,194
5-67»
5.54
341,018
5—6
5.3 0
25,400
5—6
5.5 2
37,330
474—6
5.3 5
109,707
5—6
5.55
148,361
5—6
5.2 7
19,400
5—6
5.4 4
18,650
41/?—6
5.2 8
76,435
5-6
5.44
“) 88,857
5—51/*
5.40
4,250
5—6
5.3 2
7,400
471—6
5.10
21,750
5—6
5.52
55271
5—51/,
5.16
9,345
5—6
5.41
46,657
471-6
5.40
46,712
5—67»
5.4 8
230,084
43/*—6
5.15
380,286
5-6
5.50
233,452
41/»—61/?
5.3 2
1,702,128
43/4—67,
5.56
1,847,501
5—57»
5.14
13,800
57,-57»
5.50
18.365
4»/4—6
5.17
») 258,165
5—6
5.52
1S) 388,063
47»-67»
5.19
4,046,391
|
5-67»
5.55
676,315
47,-67,
5.24
15,972,033
43/*—67»
5.58
4,068,174
kr. räntefria i 10 år. 4) Däraf 200 kr. räntefria i 10 år. ä) Däraf 300 kr. räntefria i 10 år. 6) Däraf 400 kr. räntefria i 10 år.
ingå äfven lån om sammanlagdt kr. 32,250 i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde. u) I denna summa ingå äfven lån
kr. 184,520 i fastigheter utan angifvet taxeringsvärde. 13) I denna summa ingå äfven lån om sammanlagdt kr. 267,689, hvaraf
53
418
Tab. 4. Låneformstabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af
låneform, lånens läge på inteckningsskalan, de belånade fastigheternas taxe
-
a: Sparbanker med öfver 5 mitt.
1
2
3
1 4
5
I «
‘
«
9"
! 10
12
13 1
Af sparbanker med öfver 5 null. kr. i
insättarbehållning
utlämnad kredit
lianers läge i
förhållande till
t. 0. in. 4,000 kr.
4,001—8,000 kr.
taxeringsvärdet.
Lån på
viss tid,
Stående lån,
Amort.-lån,
Lån på vass tid,
Stående lån,
Amort.-lån,
kr.,
mot
kr., mot
kr..
mot
kr.,
mot
kr., mot
kr.,
mot
Lägre
Högre
.
int.
int, -f
int.
int, +
int.
int. +
int.
int. -f-
int.
int. -f-
int. + !
gränsen.
gränsen.
borgen
borgen
borgen
borgen
borgen
borgen
0
7»
46,145
7,450
2,171,858
6,900
147,454
8,596
1,855
22,900
3,500
3,122,686
12,500
114,785
5,150
0-1/»
72
4,400
1,390
120,167
1,000
18,721
2,275
9,000
330,100
—
53,308
400
S:a l:sta
klass int.
50,545
8,840
2,292,025
7,900
166,175
10,451
25,175
12,500
3,452,786
12,500
1168,093
5,550
0
7o
18,000
8,000
582,486
2,550
19,995
3,541
6,500
3,500
749,551
10,500
15,562
—
0—72
7o
6,000
9,300
207,570
3,252
23,448
—
4,110
3,675
437,466
4,700
101,629
19,455
1
73
300
—
29,226
—
9,216
1,630
—
1,300
61,960
—
30,317
2,480
S:a 2:dra
klass int.
24,300
17,300
819,282
5,802
52,659
5,171
10,610
8,475
1,248,977
15,200
147,508
11,935
0
3/4
1,400
7,000
59,296
—
—
2,100
—
46,300
16,000
—
—
0-72
74
8,550
1,500
37,750
—
1,350
1,995
4,500
10,900
56,497
8,600
—
3,390
72-72
74
1,025
—
3,755
1,000
1,573
1,187
—
4,850
23,750
—
2,080
2,050
73-*/*
7*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— ■
—
220
0
7«
5,000
8,235
14,266
—
—
1,400
—
4,500
11,300
10,600
—
—
0—72
7«
1,000
5,875
12,975
—
—
3,000
—
7,350
51,700
2,200
—
—
i 72—73
7«
—
—
1,365
—
—
2,280
—
4,000
9,250
1,000
4,121
3,950
j 7»-7*
7,-70
0
7«
7«
7*o
—
—
—
—
—
600
—
1,400
1,000
—
—
1,500
3,200
4,266
4,320
1,500
_
_
_
4,000
_
_
0—72
9''10
—
1,600
13,040
1,200
—
1,780
—
—
5,000
—
2,854
5,600
72-73
710
2.150
1,800
3,950
1,600
—
2,900
—
3,850
7,500
—
—
4,000
73-74
°/.o
—
575
—
—
—
—
—
—
1,300
—
—
—
74-7o
7«—7i«
9/lO
7.0
—
525
_
420
—
—
—
650
—
—
S:a 3:dje
klass int.
19,125
30,310
150,663
8,540
4,423
17,242
4,500
37,500
217,597
38,400
9,055
20,710
0
öfver °/io
3,650
79,920
1.000
1,000
17,290
—
28,800
—
—
—
7,200
O-72
»
2,750
34,925
2,100
2,170
600
6,731
2,000
18,450
9,500
—
—
9,400
72—73
»
1,950
22,565
18,250
—
480
11,025
—
35,300
17,100
—
—
1,665
73-7*
>
1,230
6,625
3,250
2,000
—
3,740
—
13,000
—
—
—
3,600
74-7o
>
—
3,900
2,600
—
1,915
2,600
1,000
26,600
—
3,250
—
8,121
7e—7»o
»
—
3,900
3,770
—
750
—
10,100
2,250
—
—
1,0001
710 och
däröfver
>
5,850
28,275
9,350
—
700
18,097
—
15,700
—
—
—
9,850
S:a 4:de klass int.
15,430
180,110
40,320
5,170
3,695
60,233
3,000
147,950
28,850
3,250
—
40,836
Ej angifvet läge
—
—
2,850
—
—
300
—
—
—
—
— 1
1
i kronor 100.400
236,560
3,305,140
27,412
226.952
93,397
43,285 :
206.425
!
4,848.210 I
1
69,360 II 324.666
79,031
Summa;
!
i procent!
0.7 2
1
1-M I
21.83
|
0.18
1.51
Q. c 2
0.29 ;
1.3C i
32.cn
O.tc
2.15 j
0.5 2 ‘
419
mindre jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter
ringsvärde samt säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller int. + borgen).
kronor i insåttarbéhullning.
14
15
1 1#
17
1
19
30
21
22
23
24
1
mot säkerhet, af inteckning i jordbruksfastigheter
med taxeringsvärde
8,001—12,000 kr.
ej angifvet
Summa
kr.
| Lån på
kr.,
viss tid,
mot
Stående lån,
kr., mot
Amort.-lån,
kr., mot
Lån på viss tid,
kr., mot
Stående lån,
kr., mot
Amort.-lån,
kr., mot
int.
int. +
borgen
int.
int. -f-  borgen
int.
int. -f
borgen
int.
int. -f-  borgen
int.
int. -f
borgen
int.
int. +
borgen
3,000
2,950,617
41,854
1,000
8,666,395
3,700
386,933
104,169
—
—
—
—
—
1,037,418
3,700
3,000
3,337,550
—
146,023
—
—
—
1,000
—
—
_
9,703,813
_
10,000
642,770
15,900
17,950
_
—
—
—
—
—
—
2,106,805
—
10,900
485,491
_
97,671
9,343
—
—
—
—
—
—
1,414,010
—
1,185
83,346
28,455
850
—
—
—
—
—
—
250.265
—
22,085
1,211,607
15,900
144,076
10,193
—
—
—
—
—
—
3,771,080
_
_
20,400
_
_
_
_
_
_
—
—
—
152 496
—
2,700
85,325
12,600
7,439
7,200
—
—
—
—
—
—
250,296
_
9,350
11,250
720
1,200
—
—
—
—
—
—
—
63.7!»
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,220
_
_
4,000
_
_
_
_
_
_
—
—
—
59,301
_
3,000
22,150
—
—
—
—
—
—
—
—
—
109,250
—
8,900
4,600
2,000
—
1,600
—
—
—
—
—
—
43,066
_
1,400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,900
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
500
_
8,000
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
25,286
14,500
8,200
—
—
8,250
—
—
—
—
—
—
62,024
_
15,800
2,300
5,000
—
5,400
—
—
—
. -
—
—
56.250
_
2,300
—
—
—
1,600
—
—
—
—
—
—
5,775
—
—
—
—
600
_
—
—
_
—
—
—
2,195
—
65,950
159,225
20,320
9,239
24,550
—
—
—
—
—
—
837,349
10,000
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
148,860
—
22,500
6,000
5,000
—
—
—
—
—
—
—
—
122,126
_
23,950
—
—
_
6,880
—
—
—
—
—
—
139,165
—
3,000
—
—
—
4,100
—
—
—
—
—
—
40.545
_
9,750
—
—
—
4,590
—
—
—
—
—
—
64,326
—
3,700
—
—
—
1,500
—
—
—
—
—
—
26,970
—
900
—
—
—
9,624
—
—
—
—
—
98,346
10,000
63,800
6,000
5,000
—
26,694
—
—
—
—
—
—
640,338
—
—
—
—
—
—
17,050
67,920
5,250
3,445
89,355
186,170
13,700
154,835
4,714,382
41 220
29!),338
61,437
—
17,050i
68,920
5,250
3,445
89,355
15,138,750
0.09
1.02
31.14
0.2 7
1.97
0.41
—
0.11
0.46
0.03
0.0 2
0.59
lOO.oo
420
Tab. 4 (forts.). Låneformstabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af
låneform, lånens läge på inteckningsskalan, de belånade fastigheternas taxe
b:
Sparbanker med 1—5 mitt.
_1|a ;
3
|[
4|3
||
6 J_7 j
|
9
|[
10
|
11
||
12 j 13
|
Af sparbanker med 1—5 null. kr. i insättarbehållning utlämnad kredit
Lånets läge i
förhållande till
t. o. in.
4,000 kr.
4,001—8,000 kr.
taxeringsvärdet.
Lån på
kr.,
viss tid,
mot
Stående lån,
kr., mot
Amort.-lån,
j
kr., mot
Lån på
kr.,
viss tid,
mot
Stående lån,
kr., mot
Amort.-lån,
kr., mot
Lägre
Högre
int.
int. 4-
int.
int, +
int.
int. +
int.
int. +
int.
int. -j-
int.
int. +
gränsen.
gränsen.
borgen
borgen
borgen
borgen
borgen
borgen
0
7»
69,640
10,750
4,877,210
76,110
378,934
60,100
125,780
8,500
5,820,924
46,240
202,025
33,130
0—Va
V*
5,520
500
489,125
9,408
71,078
20,769
44,420
2,000
938,522
13,140
65,742
26,055
S:a lista klass int.
75,160
11,250
5,366,335
85,518
450,012
80,869
170,200
10,500
6,759,446
59,380
267,767
59,185
o
V»
6,650
14,450
1,793,372
82,935
40,841
46,740
10,000
15,790
1,709,650
59,100
16,224
43,405
O—1/»
*/3
6,555
4,950
621,728
23,750
22,326
35,552
23,150
4,300
8,100
1,086,633
54,075
43,989
41,915
*/•—’A
’/a
1,860
850
26,451
1,356
5,174
4,245
2,000
74,931
6,375
7,030
10,259
S:a 2:dra klass int.
15,065
20,250
2,441,551
108,041
68,341
86,537
37,450
25,890
2,871,214
119,550
67,243
95,579
0
7*
5,000
13,650
349,170
68,703
4,290
29,735
5,000
4,200
259,643
30,960
4,000
21,450
O—1/»
7*
3,100
5,850
181,114
28,775
7,196
26,784
7,500
5,450
250,900
55,025
2,600
23,025
V»—*/;>
5 *
1,250
—
36,452
5,650
4,650
18,387
2,700
6,300
69,050
15,300
1,600
20,079
7—7*
7*
—
—
150
—
50
335
—
—
—
540
280
380
0
•/•
12,500
15,650
254,500
57,307
2,500
44,994
4,000
7,900|
166,800
56,600
6,500
21,315
o—1/.
6/a
1,000
5,950
113,275
25,172
4,734
28,455
2,350
13,000
114,150
43,575
2,000
35,140
V»-2/»
6/6
—
3,170
29,725
10,520
2,634
21,760
—
9,600
81,350
21,080
1,000
29,939
7—7*
7«
—
—
1,300
400
1,350
4,155
—
950
8,100
2,950
1,860
7,130
7—7*
7«
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
715
1,200
0
V*»
4,000
10,725
106,406
50,025
450
37,795
—
12,000
40,750
30,475
4,200
10,000
0—Va
7*»
1,000
—
56,550
11,600
_
18,291
2,000
2,000
88,250
12,775
—
22,700
7—73
9/*o
2,000
3,900
30,115
6,030
2,580
13,037
—
3,500
43,625
21.000
1,890
26,745
2A-7*
7.»
- .
—
2,233
2,425
_
3,570
—
1,000
14,200
5,500
—
6,225
7—7*
9 to
—
—
500
—
—
1,065
—
800
2,800
1,000
—
1,660
Ve—17*o
7*o
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
—
140
S:a 3:dje
klass int.
29,850
58,895
1,161,490
266,607
30,494
248,363
23,550
66,700
1,140,618
296,780
26,645
227,128
0
öfver 9/io
19,680
141,183
362,613
446,149
15,125
213,383
11,500
76,300
143,700
128,950
—
75,300
O—1/»
>
3,000
32,245
166,966
89,595
7,760
124,313
11,000
26,200
147,000
87,480
—
59,733
73-7*
_
10,990
81,239
54,630
12,520
92,486
2,500
38,100
94,900
69,825
5,500
85,744
73-7*
_
6,100
21,430
8,600
2,500
42,186
11,865
11,700
35,810
—
36,305
7—6«
»
—
6,150
25,419
11,645
4,195
38,530
3,450
19,465
22,766
13,200
4,500
21,185
Va—7>o
7i0 och
»
1,000
7,500
12,450
15,300
275
19,953
3,100
1,000
2,000
6,500
—
22,312
däröfver
»
6,600
26,415
33,085
40,755||
3,995
99,655
3,300
13,200
8,500
25,780
10,933
65,553
S:a 4:de klass int.
30,280 230,583
703,202
666,674
46,370
630,506
34,850
186,130j
430,566
367,545
20,933
366,132
Ej angifvet läge
—
5,850
18,396
18,260
2,700
268,345
—
1,700;
_
12,075
—
7,643
Summa j
i kronor
150,355
326,82^
9,690,9741,145,100 597,9174,314,620
266,050
290,92011,201,844
855,330 382,588
755,667
i procent
0.41
0.8 9 1
26.4 9
3.13
1,!3
3.5 9
0.73
O.so |
30. t; t
2.34
1.05
2.0 7 i
421
mindre jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter
ringsvärde samt säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller int. + borgen).
kronor i insättarbehållning.
!
It
it.
17 T
18
1"
20
21 |
22
23 |
24
»
2 6
mot säkerhet af inteckning i
jordbruksfastigheter, med taxeringsvärde
8,001—12,000 kr.
ej angifvet.
Summa
kr.
Lån på
kr.,
viss tid, |
mot
Stående lån,
kr., mot
i
Amort.-lån,
kr., mot
Lån på
kr.,
viss tid,
mot
|
Stående lån,
kr., mot
Amort.-lån,
kr., mot
1 .
j int.
int. 4-  borgen
int.
int. -f-  borgen j
int.
int. -f
borgen
int.
int. +
borgen
int.
int. +
borgen
int.
int. +
borgen
67,775
3,000
4,076,809
38,000
74,800
17,460
15,987,187
21,150
11,100
866,497
7,640
22,748
2,650
—
—
—
—
—
2,618,064
88,925
14,100
4,943,306
45,640
97,548
20,110
—
—
-
—
-
—
18,605,251
5,000
_
955,820
36,500
4,500
4,600
—
—
—
—
—
—
4,845,577
13,350
6,000
810,556
50,095
26,130
28,760
—
—
—
—
—
—
2,907.614
—
6,600l
107,235
9,300
12,155
12,836
—
—
—
—
_
—
292,957
18,350
12,600
1,873,611
95,895
42,785
46,196
—
_
—
—
—
8,046,148
_
_
145,750
14,000
—
—
—
—
—
—
—
—
955,551
2,500
3,825,
170,975
26,700|
6,400
5,625
—
—
—
—
—
—
813,344
—
1,900
57,750
16,822
3,150
25,295
—
—
—
—
—
—
286,335
—
—
—
800
—
2,320
—
—
—
—
—
— ''
4,855
_
_
82,200
29,000
_
7,500
—
—
—
—
—
—
769,266
—
—
89,450
36,880
—
5,850
—
—
—
—
—
—
520,981
—
11,650
47,633
27,500
7,150
30,469
—
—
—
—
—
—
335.180
_
_
1,000
4,600
1,351
3,650
—
'' -
—
—
—
—
38,796
—
—
900
—
375
575
—
—
—
—
—
—
4,765
_
_
9,500
8,000
—
10,000
—
—
—
—
—
—
334,326
_
4,400
36,900
20,200
—
—
—
—
—
—
—
—
276,666
1,900
9,000
27,250
30,300
—
32,815
—
—
—
—
— ■
—
256,687
_
_
10,750
7,000
—
5,220
—
—
—
—
—
—
58,123
__
_
1,500
1,400
—
3,750
—
—
—
—
—
—
14,475
—
—
—
—
—
515
—
—
—
—
—
—
715
4,400
30,775
681,558
223,202
18,426
133,584
—
—
—
—
—
4,669,065
_
10,900
52,094
40,500
—
—
—
—
—
—
1,737 377
_
7,000
52,600
65,425
—
54,450
—
—
—
—
—
—
934.767
—
17,800
34,203
83,760
4,600
44,680
—
—
—
—
—
—
733,477
21,900
29,600
—
22,157
—
—
—
—
—
—
250,153
7,000
4,000
14,050
10,000
1,125
23,230
—
—
—
—
—
—
229,910
—
—
4,585
7,800
1,251
8,885
—
—
—
—
—
—
113,911
—
26,700
5,000
6,500
500
22,239
—
—
—
—
—
—
398,710
7,000
66,400
184,432
243,585
7,476
175,641
—
—
—
-
—
—
4,398 305
—
—
19,880
7,000
100
1,900
8,000
24,650
174,191
70,180
16,552
215,528
872,950
118,675
123,875
7,702,787
615,322
| 166,335
377,431
8,000
24,650
174,191
70,180
16,552
215,528
36,591,719
0.3 2
0.3 4
21.05
1.68
0.45
1.03
0.02
0.0 7
0.48
0.19
0.0 4
0.59
lOO.oo
422
Tab. 4 (forts.). Låneformstabell (efter sparbankernas storlek). Sparbankernas belåning af
låneform, lånens läge på inteckningsskalan, de belånade fastigheternas taxe
-
c: Sparbanker med mindre än 1 mill.
1
2
3
*
1
tf
‘
9
10
1 1 |
12
1» i
Af sparbanker med mindre
ån 1 mill. kr. i
insättarbehållning
utlämnad kredit
förhållande till
t. o. m. 4,000 kr.
4,001—8,000 kr.
i
taxeringsvärdet.
Lån på
viss tid,
Stående lån,
Amort.-lån,
Lån på vass tid,
Stående lån,
Amort.-lån,
kr.,
mot
kr., mot
kr., mot
kr.
mot
kr., mot
kr.,
mot
Lägre
Högre
int. -f-
int. +
int. -f-
int. +
int. +
mt. -f-
gränsen.
gränsen.
borgen
borgen
borgen
borgen
liil.
borgen
int.
borgen
0
V»
85,450
5,000
1,966,480
63,110
166,027
48,202
115,180 12,500
2,369,712
79,440
87,510
29,280
0—Vs
Vs
13,395
—
360,214
6,547
41,146
15,954
23,875
6,830
603,383
26,285
51,439
27,697
S:a lista klass int.
98,845
5,000
1 2,326,694
69,657
207,173
64,156
139,055
19,330
2,973,095
105,725
138,949
56,977
0
5V
33,675
7,600
800,422
83,635
31,196
29,390
40,966
5,000
544,815
38,330
22,080
22,540
o—x/s
9/3
17,175
2,000
374,170
32,467
29,885
41,772
21,425
7,850
591,320
2S,800j
36,722
67,173
V2 5/»
V»
460
—
14,155
890
2,270
3,266
2,000
1,900
54,648
2,300
4,181
2,320
S:a 2:dra klass int.
51,310
9,600
1,188,747
116,992
63,351
74,428
64,391
14,750
1,190,783
69,430
62,983
92,033
0
3/4
8,750
5,350
247,288
49,245
6,850
13,747
3,000
4,000
178,866
27,000
_
5,500
o—V2
V 4
3,000
2,100
138,640
13,340
3,580
7,436
8,000
1,500
141,793
16,627
8,880
20,365
v»—*/*
“A
2,800
—
31,961
8,300
2,456
13,777
1,950
700
55,800
13,450
4,290
10,840
V*-3/-
v*
—
—
200
—
500
450
—
—
1,000
—
500
350
0
Ve
4,200
7,450
200,332
46,143
1,750
18,808
—
—
81,100
54,200
10,755
5,000
o—Vs
Va
4,110
548
89,965
24,699
6,502
16,845
10,996
4,800
122,150
25,200
5,603
24,430
l/s-’/»
V»
250
—
20,984
6,750
2,240
11,872
2,000
—
79,355
26,909
7,475
15,755
! 5/»-8A
V»
200
—
3,450
200
1,275
1,550
—
—
9,000
3,000
—
450
1 */*-*/•
Va
—
—
—
—
75
80
—
—
300
—
180
570
0
9/io
3,500
7,500
78,150
22,643
1,700
13,376
—
—
61,200
18,000
_
6,000
0—Vs
9/io
—
—
36,858
15.061
7,900
14,272
2,000
—
38,850
14,201
—
21,380
Vs-5/»
9/io
1,750
2,000
18,185
10,850
3,280
2,930
4,000
3,500
34,600
18,000
—
12,620
Vs-S/4
9/l0
—
500
2,400
400
—
1,650
2,000
1,000
7,585
3,215
1,950
7,875
8/4-6/6
9/.o
—
—
500
—
350
—
—
—
500
700
—
2,825
Ve—9/, o
Vin
—
—
—
-
200
—
—
—
—
—
—
200
S:a 3:dje
klass int.
28,560
25,448
868,913
197,631
38,658
116,793
33,946
15,500
812,099
220,502
39,633
134,160
0
öfver 9/io
15,000
67,700
421,030
326,173
2,100
128.411
—
—
106,100
71,864
_
23,400
O—1/»
10,237
12,400
149,188
104,294
12,459
75,633
8,500
16,700
136,640
72,560
7,780
22,110
! V»-5/»
>
2,800
8,750
133,485
67,499
8,634
58,707
13,500
13,800
93,480
68,450
4,700
63,062
5/»
V*
4,225
2,800
35,028
25,680
2,325
28,279
—
2,000
38,429
32,847
4,300
19,425
V*-6/»
V
500
3,500
24,810
11,025
2,400
17,747
2,500
24,050
13,100
2,775
23,935
Ve—9/io
»
—
6,450
9,280
9,100
420
7,706
1,000
8,500
6,800
7,860
_
8,755
9/io och
däröfver
280
8,330
24,750
46,450
5,237
49,222
—
2,000
7,100
29,000
—
48,425
S:a 4:de klass int.
33,042
109,930
797,571
590,22l|
33,575
365,705
25,500
43,000
412,599
295,18l!
19,555
209,112
Ej angifvet läge
9,700
—
9,230
5,90o|
12,585
61,679
—
—
24,650
_ 1
3,680
34,430
i kronor
221,457 j
149,978
5,191.155 (980,401
355,342
682,761
262,892
92,580
5,413,226
690,8381
264,800
526,712
i procent
l.ii
0.7 5
25.90
1
4.39
1.77
3.41
1.81
0.4 6
27.01
3.15
1.32
2.63
423
mindre jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, fördelad efter
ringsvärde samt säkerhetens beskaffenhet (inteckning eller int. + borgen).
kronor i insättarbehållning.
| 20
23
mot säkerhet af inteckning i jordbruksfastigheter med taxeringsvärde
8,001—12,000 kr.
ej angifvet.
Lån på
kr.,
viss tid, 1
mot
Stående lån,
kr., mot
Amort.-l&n,
kr., mot
Lån på
kr.
viss tid,
mot
Stående lån,
kr., mot
Amort.-lån,
kr., mot
int.
int. -f-  borgen
int.
int. +
borgen
int.
int. +
borgen
int. j
int. -f-  borgen
int.
int. +
borgen
int.
int. +
borgen
56,100
3,500
1,541,436
33,700
53,587
5,350
_
_
32,250
—
—
—
2,250
3,330
479,885
12,909
31,158
14,065
—
1
—
—
—
58,350 S
6,830
2,021,321
46,609
84,745
19,415
—
—
32,250
—
.
—
11,700 ,
5,000
356,550
14,000
5,000
23,300
—
—
—
—
—
—
12,200
5,000
458,037
24,920
24,860
31,600
—
—
—
—
—
—
_
—
48,010
2,000
4,530
9,250
—
—
—
—
—
—
23,900
10.000
862,597
40,920
34,390
64,150
—
—
—
—
—
—
__
_
47,650
7,000
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
127,750
17,083
4,875
8,955
—
—
—
—
—
4,750
1,000
69,120
12,200
1,000
6,435
—
—
--
—
—
—
—
1,200
—
200
—
—
—
—
—
—
_
_
|
21,500
7,000
—
9,100
—
—
—
—
—
—
_
3,000
87,400
37,965
4,250
28,566
—
—
—
—
—
—
_
_
48,460
20,840
4,637
9,950
—
—
—
—
—
—
_
_
7,650
3.000
650
3,650
—
—
—
—
—
—
—
—
—
300
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
32,700
8,000
—
—
—
—
—
—
—
—
5,000
—
50,000
20,800
—
8,200
—
—
—
—
—
—
l
_
3,000
32,710
5,500
—
5,250
—
—
—
—
—
—
1,600
_
8,500
6,000
1,200
3,280
—
—
—
—
—
—
-
—
3,400
—
800
500
z
—
—
—
—
—
11,350
7,000
538,040
145,688
17,612
83,886
-
—
—
—
—
—
_
83,650
12,000
—
—
—
—
—
—
—
—
_
94,646
27,000
8,000
23,665
—
—
—
—
—
2,000
5,000
130,595
37,700
3,000
18,050
—
—
—
—
—
_
6,000
21,000
16,500
4,400
14,830
—
—
—
—
—
—
_
3,000
19,400
6,500
—
9,150
—
—
—
—
—
900
1,400
1,000
2,000
2,500
850
3,900
—
—
—
~
_
6,000
7,800
13,470
1,545
27,187
—
—
—
—
—
—
3,400
21,000
359,091
115,670
17,795
96,782
—
—
—
—
—
900
_
2,500
13,800
5,800
—
10,065
4,500
13,990
169,215
60,831
10,805
192,868
97,000
47,330
3,794,849
354,687
154,542
274,298
4,500
13,990
201,465
60,831
10,805
193,768
0.48
0.24
18.04
1.77
0.77
1.37
0.03
0.0 7
1.01
0.3 0
0.0 5
0.97
Summa
kr.
6.753.814
1,720,362
8,474,176
2,075,199
1,807,376
152,180
4,034,755 j
604 246
523,924 i
240,829 1
4,400 |
467,338 i
497,029
257,477 !
34,075 [
1,505 ;
252,769
234,522
158,175
49,155
9,575
400
3,335,419
1,257,428
781,812
733212
258,068
165,292
77,021
276,796
3,649,629
646,228
20,040,207
lOO.oo
424
»
Tab. 5. Omfattningen af sparbankernas belåning af mindre jordbruks*
förd med deras totala fastighetsbelåning och
1
~
3
1
1 *
« !
L ä
n
Af sparbanker utlämnad kredit mot endast inteckning
beter med
t. o. m.
4,000 kr.
Kr.
4,001—
8,000 kr.
Kr.
Summa
Kr.
Förhål-  landet
mellan
kol. 4 o.
12 i %
Förhål- j
landet
mellan
kol. 4 o.
14 i
j Stockholms stad och
län..................
210,910
645,140
856,050
1.84
1.09
Uppsala
» ..................
165,359
426,935
592,294
5.78
2.94
Södermanlands
» ..................
584,483
1,537,320
2,121,803
11.11
8.56
Östergötlands
» ..................
403,308
742,738
1,146,046
4.73
2.74
Jönköpings
» ..................
1,101,005
1,259,646
2,360,651
17.65
9.2 2
Kronobergs
» ..................
1,161,845
965,394
2,127,239
28.4 2
9.95
Kalmar
» ..................
636,205
1,257,784
1,893,989
21.72
10.26
j Gottlands
» ..................
502,826
354,108
856,934
23.8 6
12.71
Blekinge
» ..................
1,073,788
853,641
1,927,429
15.84
8.97
Kristianstads
» ..................
5,075,477
4,833,141
9,908,618
21.88
11.63
Malmöhus
» ..................
3,401,502
3,819,788
7,221,290
5.19
2.81
Hallands
» ..................
709,744
748,746
1,458,490
12.4 4
7.96
Göteborgs o. Bohus
» ..................
405,096
279,247
684,343
1.32
1.02
Alfsborgs
» ..................
1,406,594
1,134,516
2,541,110
14.64
8.69
Skaraborgs
» ..................
1,094,878
1,252,636
2,347,514
16.38
9.3 9
Värmlands
» ..................
966,459
917,730
1,884,189
15.31
8.13
Örebro
» .................
1,121,559
1,257,111
2,378,670
10.3 2
6.41
Västmanlands
» ..................
621,522
1,384,263
2,005,785
12.84
8.9 5
Kopparbergs
» ..................
404,130
429,277
833,407
14.8 7
4.44
Gäfleborgs
» ..................
745,347
635,969
1,381,316
10.48
4.8 5
V ästernorrlands
» ..................
127,135
191,540
318,675
4.75
2.25
Jämtlands
» ..................
798,940
612,533
1,411,473
46.5 0
21.19
Västerbottens
» ..................
829,741
411,177
1,240,918
38.96
19.64
Norrbottens
» ..................
1,257,896
724,024
1,981,920
48.91
28.84
Sömma 1
24,805,749 |
26 674,404 |
51,480,153
10.05
5.69
Anm. Jfr tab. 1, anm.
425
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, absolut och jämmed
summa förvaltade medel, inom rikets olika län.
7
8
9
11
12
13
14
och mot borgensförstärkt inteckning i jordbruksfastig-  taxeringsvärde
S:a fordringar
år 1911 mot
säkerhet af
endast inteck-  ning och af
inteckning
med borgen
Kr.
För-
hållan-
det
mellan
kol. 12
och 14
i %
S:a förvaltade
medel år 1911
Kr.
8,001—
12,000 kr.
Kr.
ej angifvet
Kr.
Summa
summarum
Kr.
Förhål-  landet
mellan
kol. 9 o.
12 i %
Förhål-  landet
mellan
kol. 9 o.
14 i %
i
905,967
16,000
1,778,017
3.82
2.26
46,587,533
59.19
78,704,147
523,499
4,562
1,120,355
10.88
5.55
10,340,866
51.29
20,162,999
1,390,950
6,125
3,518,878
18.42
14.19
19,105,046
77.04
24,799,531
627,909
6,352
1,780,307
7.35
4.26
24,226,581
58.02
41,751,596
608,650
40,005
3 009 306
22.00
11.75
13,376,291
52.22
25,614,432
447,291
73,427
2,647,957
35.3 7
12.39
7,486,244
35.02
21,374,190
656,679
9,140
2,559 808
29.35
13.86
8,721,598
47.24
18,463,680
248,423
6,500
1,111,857
30.31
16.50
3,668,465
54.43
6,740,054
672,006
53,964
2,653,399
21.80
12.34
12,170,809
56.60
21,502,480
3,306,910
514,650
13,730,178
30.3 2
16.12
45,284,480
53.15
85,208,051
3,629,909
128,409
10,979,608
7.88
4.2 7
139,247,960
54.18
256,996,155
496,575
107,911
2,062,976
17.60
11.26
11,723,204
63.95
18,332,360
242,000
2,675
929,018
1.79
1.39
51,960,081
77.49
67,054,929
560,580
67,470
3,169,160
18.26
10.84
17,360,127
59.34
29,254,708
931,070
1,000
3,279,584
22.88
13.11
14,332,253
57.3 2
25,002,657
!
439,670
1,900
2,325,759
18.90
10.03
12,304,453
53.09
23,176,503
773,221
4,200
3,156,091
13.69
8.51
23,047,510
62.16
37,078,764
1,263,972
13,850
3,283,607
21.01
14.6 5
15,625,136
69.7 2
22,410,402
247,773
20,495
1,101,675
19.66
5.88
5,603,982
29.89
18,751,137
339,959
51,790
1,773,065
13.45
6.23
13,178,993
46.3 2
28,453,993
157,480
5,200
481,356
7.17
3.40
6,709,226
47.42
14,148,664
274,689
37,155
1,723,317
56.7 7
25.88
3,035,684
45.58
6,659,502
123,226
—
1,364,144
42. s 3
21.59
3,185,214
50.41
6,318,477
243,635
5,700
2,231,255
55.06
32.4 7
4,052,298
58.9 7
6,872,017
19,112,043
1,178,480
71,770,676
14.01
7.93
512,334,034
56.62
904,831,428
54
426
Tab. 6. Af sparbanker utlämnade lånebelopp, procentuellt fördelade efter lånets läge, i
1
2
3
1
5
6
7
8
9
10
11
12
13
|
Lånets läge i
förhållande till
taxeringsvärdet.
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands
län
Östergötlands
län
Jönköpings län.
Krono-
Lägre
gränsen.
Högre
gränsen.
mot in- jdäraf en-  teckning däst mot
och int. | int. -)-  +borgen| borgen
''V''
1
o/
/o
J
/o
mot in- jdäraf en-  teckning däst mot
och int. int. -f-  -fborgen borgen
% | %
mot in- idäraf en-  teckningjdast mot
och int. j int. -f-  -f-horgen borgen
% | %
mot in-  teckning
och int.
-f borgen
%
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
O/
/O
mot in- däraf en-  teckning däst mot
och int. ! int. +
-(-borgen borgen
O/
|
o/
/O
;
/O
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
o/
/O
0
V>
82.68
0.0 9
61.34
0.48
42.48
0.58
38.14
2.76
38.80
1.01
49.55
o—Vs
Va
2.3 7
—
8.11
3.3 0
5.44
1.40
9.49
2.46
4.65
|
1.79
11.35 .
S:a l:a klass int.
85.05
0.08
69.45
0.81
47.9 2
0.6 7
47.63
2.70
43.4 5
1.09
60.90
0
Va
11.99
1.88
17.95
2.60
24.4 9
4.40
11.17
10.0 7
16.52
5.3 6
4.25
O—1/*
Va
0.59
—
4.43
7.30
15.90
4.48
12.25
21.83
8.03
6.45
8.0 9
Vs-V»
Va
—
—
0.53
13.91
0.59
29.21
1.01
22.0 7
0.46
7.89
0.23
S:a 2:dra klass int.
12.58
1.79
22.91
3.7 7
40.98
4.71
24.43
16.48
25.oi
5.7 3
12.57
0
7*
0.72
6.25
0.6 5
17.81
2.62
19.52
1.76
16.23
6.5 5
4.74
0.1 o
0—Vs
V*
0.14
—
0.7 5
59.52
1.71
33.83
3.1 6
34.81
5.4 2
6.8 0
1.50
V»—Vs
V*
—
—
0.09
—
0.70
71.29
1.20
27.45
1.99
21.91
0.6 2 j
V«-7*
8A
—
—
—
—
O.oi
lOO.oo
0.04
69.23
0.0 2
—
0.01
0
Va
0.56
25.oo
0.21
lOO.oo
0.99
50.20
1.59
81.42
1.96
28.8 7
0.24 !
0—Vs
Va
—
—
1.18
24.04
0.72
45.2 2
3.80
58.89
1.90
48.28
1.68 1
V»—’/•
Va
0.05
—
0.27
lOO.oo
0.56
87.4 2
1.91
49.05
0.91
21.95
0.8 7 :
V*-8/*
Va
—
—
0.13
66.6 7
0.03
lOO.oo
0.22
32.49
0.08
30.9 7
0.0 7
7*-7e
Va
—
—
—
O.oi
lOO.oo
0.01
—
0.01
—
—
0
7»
—
—
—
—
0.05
lOO.oo
0.64
73.68
1.50
76.83
0.20
o—Vs
7»
—
—
0.8 0
33.33
0.56
64.72
1.04
63.7 0
0.55
93.6 7
0.31
Vs—*/s
9/io
—
—
0.32
55.56
0.3 5
lOO.oo
0.89
56.01
0.78
60.55
0.2S
Va-8/*
9/io
—
—
—
—
—
0.55
69.39
0.05
37.50
0.19
8/i -Va
7i»
—
—
—
—
—
0.14
40. oo
—
—
0.06
®/e—8/io
Vio
—
—
—
—
—
—
—
—
O.oi
lOO.oo
— [
S:a 3:dje
klass int.
1.47
10.7 3
4.40
42.15
8.31
44.70
16.95
49.24
21.73
22.89
6.13
0
öfver s/i°
—
—
0.38
lOO.oo
0.47
74.10
2.25
92.52
2.91
94.28
1.33
0—Va
»
—
—
1.45
83.98
0.78
85.48
2.8 6
76.25
2.53
81.48
1.40
V»—Va
>
—
—
0.6 7
lOO.oo
0.79
78.50
2.45
65.90
1.52
81.30
1.81
s/s-a/.
>
—
—
0.18
lOO.oo
0.19
85.29
1.18
86.26
0.6 2
83.9 G
0.68
8/‘-Va
>
—
—
—
—
0.24
lOO.oo
0.69
60.98
0.3 2
58.4 6
0.58 .
•/•-•/>•
—
—
0.09
—
0.05
lOO.oo
0.3 5
97.59
0.14
93.5 7
0.12
a/io och
däröfver
>
—
—
0.06
lOO.oo
0.0 9
92.31
0.8 5
79.28
0.43
22.31
1.85
S:a 4:de klass int.
—
—
2.83
88.66
2.61
83.16
10.63
78.3 7
8.47
82.3 2
7.7 7 !
Ej an
gifvet läge
0.90
33.38
0.41
6.84
0.18
18.37
0.36
18.14
1.34
90.96
12.63
[ i kronorl,778,017
12,050
1,120,355
65,186
3,518,878
287,704
1,780,307
392,860
3,009,306
453,806
2,647,957
l i procent
lOO.oo
0.68
lOO.oo
5.82
lOO.oo
8.is
lOO.oo
22.0 7
lOO.oo
15.08
lOO.oo !
427
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde inom rikets olika län.
1
14
15
16
18
I 19
Blelcin
9 0 |
2 1
22 |
2 3 ''
1
24
|
25
|
26
bergs län
Kalmar län.
Gottlands län
ge län j
Kristianstads län
1
Malmöhus län
Hallands län.
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
O.''
/O
mot in- däraf an-  teckning däst mot
och int.'' int. +
+borgen borgen
O-
1
o/
/o
!
/o
mot in- däraf an-  teckning däst mot
och int. int. -f-  -{-borgen i borgen
% %
mot in- däraf an-  teckning dast mot
och int. | int. +
-f-borgen borgen
% i %
mot in-  teckning
och int.
-b borgen
O •''
/O
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
C-
,-o
mot in-  teckning
och int.
-f- borgen
%
däraf en-  dast mot
int.
1
borgen
/o
mot in- däraf en-  teckning däst mot
och int.! int. -f-  -j-borgen! borgen
o/
o/
/o
|
/o
2.16
44.89
3.29
36.7 6
1.76
49.28
2.65
33.6 4
4.H
45.5 5
0.56
24.01
2.06
5.48
14.96
5.76
11.26
2.09
10.6 9
6.20
3.60
8.17
6.20
1.45
2.9 2
5.72
2.78
59.85
3.91
48.0 2
1.84
59.9 7
3.2 8
37.24
4.50
51.75
0.6 7
26.93
2.46
22.6 5
7.16
4.6 9
11.04
2.3 4
5.6 7
9.17
10.63
8.95
21.97
1.56
12.17
5.06
24.8 2
10.88
10.3 4
10.94
6.82
11.78
7.39
6.2 0
11.91
12.99
1.65
6.06
5.75
50.91
1.70
25.89
1.27
7.08
1.45
32.2 7
0.7 0
12.79
2.79
1.99
0.61
—
24.2 4
19.69
9.63
23.25
4.7 1
18.90
9.8 4
17.53
10.15
37.7 5
1.62
18.84
5.12 !
_
1.36
24.41
4.n
7.98
1.40
12.10
3.17
15.4 1
1.81
11.27
2.94
8.24 |
45.27
2.78
19.74
3.52
5.30
3.0 7
12.86
2.4 7
17.84
1.32
14.85
3.38
78.29
1.48
22.40
1.42
—
2.0 9
38.11
0.9 7
33.01
0.45
19.91
1.4 2
8.54 j
52.88
0.0 2
lOO.oo
—
—
0.03
47.3 7
0.0 2
12.90
0.0 2
65.35
—
—
17.14
0.9 9
55.51
1.97
13.24
0.78
30.23
3.0 7
21.36
0.39
49.6 5
4.03
9.34 j
35.62
2.21
45.86
[3.5 5
18.62
1.52
43.95
2.23
33.45
0.40
7.23
2.08
8.14 |
97.83
1.21
70.8 7
1.50
23.0 2
1.27
55.20
1.59
35.89
0.29
35.90
2.19
13.94 1
100. oo
0.2 6
57.25
0.23
—
0.40
48.84
0.19
48.73
0.05
70.76
0.06
—
—
0.01
—
0.03
lOO.oo
0.04
53.49
0.01
40. oo
O.oi
lOO.oo
—
—
lOO.oo
0.2 2
lOO.oo
1.17
_
0.18
82.4 7
1.99
27.56
0.20
60.45
2.02
6.8 8
83.83
0.69
55.71
1.09
59.26
0.82
31.18
1.45
22.96
0.21
49.40
2.43
7.99 1
91.84
1.01
58.76
0.3 7
36.5 9
0.56
73.55
1.12
40.78
0.35
52.25
1.43
26.15
lOO.oo
0.09
lOO.oo
0.5 7
23.81
0.44
63.25
0.27
32.94
0.05
lOO.oo
0.3 7
52.63
lOO.oo
0.09
34.78
—
—
0.10
41.18
0.06
55.54
0.03
lOO.oo
—
—
—
—
—
—
—
—
—
O.oi
84.oo
O.oi
lOO.oo
—
—
61.2 7
12.4 2
41.24
19.53
13.96
12.65
34.15
18.62
25.69
5.59
24.42
23.25
9.46
94.91
1.72
54.46
1.88
36.17
1.52
69.95
7.89
38.54
0.46
86.22
10.06
17.0 7
93.7 9
2.04
81.38
2.29
44.0 4
1.27
50.39
4.44
37.08
0.75
46.34
4.83
27.83
72.15
1.73
78.82
2.33
25.69
2.04
66.13
4.56
47.2 7
1.06
66.21
4.17
22.68
93.90
0.72
69.7 9
1.10
43.64
0.6 0
81.50
1.45
62.43
0.2 9
87.33
1.66
60.64
91.39
0.65
69.82
0.22
18.22
0.04
33.33
1.17
56.24
0.8 4
86.0 9
1.33
51.54
71.65
0.3 0
87.06
0.20
—
0.2 7
84.72
0.48
84.4 7
0.0 7
77.27
0.84
38.61
90.94
0.3 2
80.6 2
0.22
18.37
| 0.68
85.81
1.64
87.25
0.6 7
89.8 7
2.3 8
62.23
87.75
7.4 8
72.68
8.24
34.53
6.4 2
68.03
21.63
46.68
3.64
72.74
25.2 7
29.70
90.48
0.56
39.0 6
0.96
39.20
2.06
52.56
4.98
58.17
1.27
74.88
5.71
49.94
737,086
2,559,808
384,279
1,111,857
88,107
2,653,399
360,944
13,730,178 2,920,893
10,979,608
650,176
2,062,976
292,625
1
27.84
lOO.oo
15.01
lOO.oo
7.92
lOO.oo
13.60
| lOO.oo
21.27
lOO.oo
5.92
lOO.oo
14.18
428
Tab. 6 (forts.). Af sparbanker utlämnade lånebelopp, procentuellt fördelade efter lånets läge, i
1
2
3
1 4
5
1 B
l 7
1 *
9
10 "
1 H
12
1
13
!
Lånets läge i
förhållande till
taxeringsvärdet.
Göteborgs och
Bohus län
Alfsborgs län
Skaraborgs län
Värmlands län
Örebro län
Västmän-
Lägre
gränsen.
Högre
gränsen.
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
0/
7o
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
%
däraf en-  dast mot
int. -f-  borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
1 *
j däraf en-  däst mot
int. -f
borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
%
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
©/
7o
däraf en-  dast mot
int. -f-  borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
%
0
7»
37.6 2
1.31
38.62
1.34
61.48
0.92
77.69
1.41
47.89
0.69
53.48
1
O
V»
3.42
1.89
14.58
1.75
1
9.56
0.38
6.18
4.55
8.58
4.02
10.18
S:a l:sta klass int.
41.04
1.36
53.20
1.45
|
71.04
0.85
83.8 2
1.64
55.9 7
1.20
63.6 6
0
73
14.4 7
12.42
5.61
20.75
8.21
1.91
6.76
11.80
13.19
1.56
6.23
0—v»
7»
4.92
15.14
7.47
8.06
|
6.58
8.31
1.93
4.45
10.15
7.31
10.60
V*—*/s
73
1.00
—
0.66
12.67
I
1.15
13.42
0.05
82.6 4
0.72
13.73
0.3 2
S:a 2:dra klass int.
20.3 9
12.4 7
13.74
13.46
15.94
5.38
8.74
10.60
24.06
4.3 5
17.15
0
7*
1.57
56.89
1.17
30.89
0.97
17.28
0.7 7
10.7 9
3.19
19.16
0.18
O-1/.
7*
3.54
41.50
2.92
12.87
1.70
12.89
0.34
37.11
3.04
13.56
1.88
Vi—*/»
3/4
1.91
40.7 9
0.62
25.6 2
0.70
21.58
0.23
IOO.00
0.97
11.66
0.95
73-7*
7*
0.12
100.00
0.01
100.00
O.oi
—
—
—
O.oi
50.00
—
0
7»
3.74
60.05
1.64
35.88
0.08
IOO.00
0.45
72.56
1.27
13.61
0.36
o-1/*
7e
2.94
51.99
2.41
31.83
1.16
51.91
0.4 0
50.00
1.34
8.77
1.28
V*—7*
Ve
2.78
40.8 5
0.44
29.82
0.87
28.83
0.28
89.3 9
0.56
36.09
0.7 4
7s—V*
Ve
0.21
47.64
0.08
42.20
O.io
72.73
0.01
IOO.00
0.0 7
57.98
0.12
V*—''s/«
V«
0.05
—
—
—
O.oi
—
—
—
O.oi
—
—
0
7*»
0.7 7
53.7 2
0.55
36.09
0.17
80.98
0.25
72.29
0.66
28.57
0.3 7
0—7»
9/io
0.86
27.6 7
0.59
39.9 7
0.46
79.88
0.18
—
1.03
17.47|
0.90
/*—7»
9 10
2.0 2
7.98
0.48
35.6 2
0.59
91.82
0.08
—
0.51
47.6 8
1.19
73-7*
3/10
0.22
—
0.04
—
0.17
46.43
—
—
0.16
49.2 2
0.12
V*—V«
e/10
0.11
—
0.03
IOO.00
0.03
—
—
—
0.0 2
_
0.06
7e-7l0
e/10
—
—
—
—
0.01
—
—
—
O.oi
IOO.00
—
S:a 3:dje klass int.
20.84
43.59
10.98
27.88
7.03
37.9 7
2.94
47.92
12.85
18.48
8.15
0
öfver 9/10
7.21
80.41
8.8 2
80.41
0.66
73.15
3.07
89.84
2.64
60.13
1.52
0—7»
»
3.77
55.31
3.70
77.81
1.84
67.69
0.19
52.18
2.61
15.65
1.51 !
7i-7«
»
2.6 2
93.2 2
1.92
56.2 7
1.01
71.70
0.3 4
89.24
1.11
24.7 2
3.66
73-74
»
1.50
92.8 4
1.11
91.63
0.64
80.84
0.0 2
—
0.21
81.56
0.61
7«-7e
»
0.54
IOO.00
1.12
45.99
0.6 7
64.20
0.45
64.2 5
0.14
41.05
1.14
6/e—°/io
7« och
»
0.60
69.6 4
0.65
62.2 7
0.30
78.4 7
0.04
—
0.11
70.5 9
0.52
dftröfver
»
0.75
7.19
2.46
77.61
0.84
62.09
0.14
95.45
0.14
70.20
0.96
S:a 4:de klass int.
16.99
74.93
19.78
75.3 2
5.96
69.7 5
4.25
84.3 8 I
6.96
38.46
9.92 ]
Ej an
gifvet läge
0.74
58.18
2.30
52.41
0.03
100.00
0.25
58.26 1
0.16
19.23
1.12 1
Summa
i kronor
929,018
236,464
8,169,160
690,604
3,279,584
272,738
2,325,759
173,1051»},166,091
214,666
3,283,607
i procent
IOO.00
25.3 5
100.00
21.79
IOO.00
8.32
100.00
7.44 |
IOO.00
6.80
100.00
429
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde inom rikets olika län.
14
15
16 1
'' 17
1
18 |
19 |
20 |
21
|
2 2
28
24 |
25
26
[ands län
Kopparbergs län
Gäfleborgs län
I
V ästernorrlands
län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
O/
/o
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
o/
/O
mot in- däraf en-  teckning! dast mot
och int. | int.
-fborgen borgen
0/
0/
/0
|
/o
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
%
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
0/
7o
mot in-  teckning
och int.
4- borgen
%
däraf en-  dast mot
int. -+-  borgen
O/
/O
mot in-  teckning
och int.
+ borgen
%
däraf en-  dast mot
int. -(-  borgen
%
mot in-  teckning
och int.
-(-borgen
O/
/o
däraf en-  dast mot
int. +
borgen
%
j
0.54
42.56
2.36
29.90
10.10
37.39
13.22
19.36
2.24
41.49
4.78
39.8 2
3.70
2.23
20.80
0.6 5
5.13
21.26
14.il
4.34
1.55
13.83
9.17
9.83
14.38
6.65
O.^l
63.36
1.80
35.03
11.74
51.50
10.79
20.91
3.10
50.66
5.69
54.20
4.48
6.22
15.42
12.04
11.63
25.8 2
2.23
92.09
18 09
3.91
12.02
7.01
6.3 8
40.15
8.88
7.72
0.88
5.99
45.80
2.57
83.81
1.86
19.50
8.2 2
6.63
7.35
22.40
23.81
0.12
53.86
0.17
59.7 2
0.44
83.33
—
—
0.45
63.0 4
0.20
58.14
8.19
23.26
8.55
17.79
32.88
5.24
87.30
19.95
5.36
20.69
8.09
13.93
31.04
44.26
2.89
40.84
4.06
50.13
4.13
lOO.oo
7.24
16.so
4.62
27.ll
1.65
41.44
35.19
0.25
72.73
1.73
64.81
0.93
lOO.oo
1.78
47.99
2.6 4
IO.01
2.70
32.38
0.17
0.06
_
1.41
lOO.oo
0.10
39.3 9
0.18
56.oo
0.2 2
62.63
—
—
—
—
0.01
lOO.oo
—
—
0.01
lOO.oo
58.16
1.82
50. oo
5.93
50.40
4.76
lOO.oo
7.79
18.63
3.58
6.14
1.76
66.7 2
35.36
0.90
56.18
1.25
lOO.oo
0.78
7.41
2.59
7.08
3.49
26.74
''
85.23
0.17
0.23
85.19
1.06
lOO.oo
0.6 7
30.06
0.15
24.6 3
0.43
73.3 2
73 68
0.03
_
_
—
—
—
0.02
lOO.oo
0.05
45.45
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
O.01
lOO.oo
87.50
0.93
87.38
2.79
62.18
1.03
34.9 4
1.68
65.54
1.07
20.6 2
0.4 7
94.3 2
48.9 4
0.12
1.63
94.80
—
—
0.2 7
56.99
0.58
—
1.22
42.85
91.21
0.06
lOO.oo
0.14
60.00
0.6 2
—
0.69
67.36
—
—
0.59
76.44
lOO.oo
0.09
lOO.oo
0.10
—
0.46
lOO.oo
0.09
lOO.oo
—
—*
O.o 7
20.9 7
lOO.oo
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
59.18
7.oo
49.73
17 60
58.00
15.6 5
91.71
21.10
26.7 2
15.43
14.89
12.6 7
44.15
lOO.oo
1.61
66.48
19.54
66.95
14.82
lOO.oo
20.49
83.05
6.26
50.55
2.98
90.73 i
86.68
1.14
lOO.oo
3.09
85.94
3.70
66.29
4.16
87.78
4.08
34.80
7.42
61.14
87.93
O.is
60. oo
1.85
92.52
4.71
94.48
3.34
87.9 2
0.8 7
13.03
3.26
46.5 6 j
88.68
_
0.81
87.41
1.77
lOO.oo
0.73
84.13
0.33
—
1.47
52.72 i
98.40
0.30
_
0.30
lOO.oo
0.06
—
0.76
88.46
0.52
34.9 7
1.12
42.61 |
86.30
0.0 7
35.48
0.17
lOO.oo
—
1.00
91.33
0.3 0
87.80
0.46
53.52
1
93.68
0.61
96.6 5
0.84
70.7 5
1.47
lOO.oo
4.2 8
96.8 s
0.86
65.28
2.23
74.27
91.31
3.91
75.00
26. co
72.26
26.53
94.09
34.75
86.16
13.22
43.13
18.94
62.93
!
81.31
2.47
27.39
2.98
50.84
1.08
lOO.oo
3.29
77.42
—
0.36
42.ll
: 548.845
1101,675
112,592
1,773,065
725,259
481,356
243,200
1,723,317
686,573
1,364,144
171,321
2231,255
543,864
16.71
:oo.c5
10.2 2
lOO.oo
40.90
| lOO.oo
50.5 2
lOO.oo
39.8 4
lOO.oo
12.56
lOO.oo
24.36
430
Tab. 7. Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruksfastigheter
lämnad kredit, fördelad efter lånens läge på inteckningsskalan och
de olika beloppen gällande högsta
1
3
4
5
6
7
8
i 9
i»
Lån, utlämnade mot säkerhet af inteckning och af borgensförstärkt
ijänets läge i
förhållande till
S t 0 c k h 0
1 m s län
mot endast inteckning
mot inteckning -j- borgen
mot endast in-
Lägre
gränsen.
Högre
gränsen.
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
!
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-  ränta ]
%
%.
%
%
%
% j
0
7 a
5—6
5,0 7
1,468,847
5—5
5.oo
1,250
5—6
, I
5.02
O—1/»
7»
5—6
5.2 7
42,150
—
—
—
5—6
5.09 |
S:a l:sta klass int.
5—6
5.08
1,510,997
5—5
5.oo
1,250
5—6
5.03
0
7«
5—6
5.ii
209,170
5—5
5.00
4,000
5—6
5.04
0—Va
73
5—5
5.00
10,500
—
—
—
5—6
5.30
V»—a/3
a/3
—
—
—
—
—
—
5—61/2
5.84
S:a 2:dra klass int.
5—6
5.10
219,670
5—5
5.oo
4,000
5—67 a
5.10 j
0
3/4
5—5
5.00
12,000
5—5
5.oo
800
5—5
5.oo
O—1/»
7*
5—5
5.oo
2,500
—
-—
—
6—6
6.00
Vi—’/»
»/4
—
—
—
—
—
572—572
5.50
2/3—*/*
7*
—
—
—
—
—
—
—
0
7«
6—6
6.00
8,000
5—5
5.00
2,000
—
—
O—72
7»
—
—
—
—
—
—
6—6
6.00
V—7a
7e
573—57»
5.50
800
—
—
—
—
—
*/•—*/«
7«
—
—
—
—
—
—
572—57»
5.50
*/«—7«
*/•
—
—
—
—
—
—
—
0
O—1/*
7«
7.0
I
_
z
z
z
5—5
5.00
*/»-*/•
9/io
—
—
—
—
—
—
6—6
6.00
73-74
®/l0
—
—
—
—
—
_
—
_ i
*/«—*/«
3/10
—
—
—
_
_
_
_
j 5/6-9/10
7i»
—
—
—
—
—
—
—
— 1
S:a 3:dj
e klass int.
5—6
5.36
23,300
5—5
5.oo
2,800
5—6
5.55
0
öfver 3/to
—
—
—
—
—
_
_
—
O-V*
»
—
—
—
—
—
—
51/»—572
5.50
7«—7a
»
_
—
—
_
_
_
_
_
i */»-■/«
_
_
_
_
_
_
_
_
*/«—*/8
»
_
—
—
_
_
_
_
_
5/«—8/i°
9/io och
>
—
—
—
—
~
—
57a—57»
5.50
däröfver
»
—
—
—
—
—
—
—
—
S:a 4:de klass int.
_ I
—
—
—
—
572—572
5.60
Ej angifvet läge
57»—6
5.58
12,000
6-6
6.00
4,000
5—6
5.18
Summa
5-6
5.09
1,765,967
5-6
5.33
12,050
5—672
5.06
431
med högst 12,(XX) kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika län, ut
säkerhetens
beskaffenhet (inteckning och int. + borgen) jämte för
och lägsta ränta samt medelränta.
11
|
12
|
18
|
14
15 i 16 j 17
|
18
|
1 !>
|
20
inteckning i jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
Uppsala län
*S tf d e r m a n
lands
län
teckning
mot inteckning -f borgen
mot endast inteckning
mot inteckning borgen
högsta
högsta
högsta
kronor
och lägsta
ränta
ränta
kronor
och lägsta
ränta
ränta
kronor
och lägsta
ränta
ränta
kronor
%
0/
''0
%
%
%
%
683,976
572—6
5.7 0
3,300
47»—6
4.98
1,486,259
5-57 »
5.20
8,620
87,875
572-57«
5.50
3,000
47»—6
4.98
188,805
57»—6
5.68
2,675
771,851
57-2—6
5.60
6,300
47»—6
4 98
1,675,064
5—6
5.31
11,295
195,862
57»-6
5.59
5,230
3,625
47»—6
5.10
823,985
535,373
5—6
5.3 7
37,880
46,031
6—6
6.00
5-57»
5.15
5—6
5.64
23,965
5,075
6—6
6.00
820
5—6
5.56
14,552
57»—6
5.78
6,005
246,968
57»—6
5.7 8
9,675
47»—57»
5.12
1,373,910
5—6
5.50
67,850
6,000
57»—57»
5.50
1,300
5-6
5.17
74,200
5—57»
5.42
18,000
3,400
6—6
6.00
5,000
5—6
5.18
39,700
57»—6
5.72
20,300
, 1,000
—
—
—
5—6
5.29
7,100
5—6
5.92
17,629
—
—
—
—
—
—
6—tf
6.00
280
! _
6—6
6.00
2,300
5-57»
5.3 4
17,350
5—6
5.09
17,490
10,000
6—6
6.00
3,165
5—572
5.0 7
13,800
57,-6
5.8 4
11,390
—
6—6
6.00
3,000
5-57»
5.40
2,500
57»—6
5.82
17,375
500
6—tf
6.00
1,000
—
—
—
57»—6
5.9 2
960
—
—
—
—
—
—
—
6-6
6.00
250
_
_
_
_
_
—
—
6—6
6.00
1,800
6,000
6-6
6.00
3,000
5—5
5.00
7,000
5—6
5.42
12,840
1,600
6-6
-
6.00
2,000
—
—
—
5—6
5.55
12,350
28,500
51/»—6
5.97
20,765
5—6
5.18
161,650
5—6
5.61
130,664
_
6—6
6.00
4.300
5—5
5.oo
4,300
57»—6
5.93
12,300
2,600
6—6
6.00
13,634
5—5
5.00
4,000
5—6
5.64
23,550
—
6—6
6.00
7,500
5—5
5.00
6,000
57»—6
5.93
21,910
—
tf —tf
6.00
2,000
5-5
5.00
1,000
6—6
6.00
5,800
_
_
_
_
—
—
—
57»—6
5.95
8,410
1,000
—
—
—
-
—
—
5—5
5.00
1,800
—
6—6
6.00
700
5—5
0.00
250
57»—57»
5.50
3,000
3,600
6-6
6.00
28,134
5—5
5.oo
15,550
5—6
5.81
76,770
4,250
6—6
6.00
312
5—5
5.00
5,000
5—5
5.oo
1,125
1,055.169 | 57.-6
5.92
65,186!
472-6
5.05
3,231174
5-6
5.62
287,704
432
Tab. 7 (forts.). Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
jämte
för de olika beloppen gällande
1
2
3
*
5
6
7
*
! 8
10
Lånets läge i
förhållande till
taxeringsvärdet.
Lån, utlämnade mot säkerhet af inteckning och af borgensförstärkt
Öste.r göt''
ands 1
ä n
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
mot endast in-
Lägre
! gränsen.
Högre
gränsen.
högsta
och lägsta
ränta
o/
/O
medel-
ränta
0/
To
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och lägsta
ränta
0/
/O
medel- i
ränta j
% !
0
7»
41/*—6
5.07
660,318
5—6
0.4 7
18,733
5—6
5.20 i
0—v»
7»
47.-57*
5.06
164,799
5—6
5.42
4,150
5—6
5.27 j
S:a l:sta klass int.
47.-6
5.07
825,117
5—6
5.46
22,883
5—6
5.21
0
7.
5—6
5.21
178,258
5—57»
5.4 9
19,970
5—6
5.41
1 o—''/«
7.
5—6
5.31
170,446
5-6
5.49
47,610
5—6
5.53
7—V»
7.
5—6
5.3 7
14,072
51/*—6
5.63
3,986
5—6
5.59
S:a 2:dra klass int.
5—6
5.28
362,776
5—6
5.50
71,566
5—6
5.45
0
7*
5—57»
5.36
26,325
57.-57,
5.50
5,100
5—6
5.65
0—V a
7*
5—6
5.3 2
36,701
57.—57.
5.50
19,600
5—6
5.73
] v.-*/*
7*
5—6
5.51
15,540
57.-57,
5.50
5,879
5—6
5.77
’/»—7*
7*
5—5
5.00
200
57,-57,
5.50
450
57,-6
5.88
o
7.
57.-57.
5.50
5,250
572—572
5.50
23,000
5—6
5.54
o—1/,
7.
5—57.
5.3 2
27,850
5—6
5.4 9
39,900
57,-6
5.8 5
; 7«-v»
7«
57.-6
5.53
17,337
57.-6
5.61
16,690
5—6
5.73
73—7*
7.
5—57.
5.16
2,701
57.-6
5.6 2
1,300
5—6
5.6 9
7*—7e
7«
57.-57.
5.50
300
—
—
—
6—6
6.00
o
7.0
57.-57,
5.50
3,000
57,-57.
5.50
8,400
57»—56/k>
5.52
0-7*
7»
57,-57,
5.50
6,725
57.—57.
5.50
11,800
57.-57,
5.50
! V«—7»
9/l0
51/2—6
5.6 2
6,950
57,-57»
5.5 0
8,850
57,—57»
5.50
7a-7*
7.0
5—57.
5.33
3,000
57,-6
5.65
6,800
6—6
6.00
: 7*—7«
7k>
5—51/.
5.17
1,500
57,—57.
5.50
1,000
—
—
j 76 710
7i»
—
—
—
—
—
—
—
— 1
S:a 3:dje klass int.
5—6
5.40
153,879
5-6
5.52
148,769
5—6
5.6 7
0
öfver 9/io
57,—57.
5.50
3,000
57,—57,
5.50
37,125
5—57.
5.4 1 ,
; o—v*
*
47.—57,
4.9 2
12,100
57.-57,
5.50
38,784
57»—6
5.66 I
7*—7»
>
57,-6
5.65
14,875
57.-6
5.53
28.750
57.-6
5.6 6 !
! 7«-7*
57.—57,
5.50
2,900
57.-57,
5.50
18,200
57.—57,
5.50
! 7* 7e
»
47,-6
5.04
4,800
57.-6
5.7 0
7,500
57,—6
5.59
“/«—710
»
5—5
5.00
150
57,-6
5.60
6,076
6—6
6.00
8/io och
däröfver
»
5—57.
5.16
3,150
57,—6
5.53
12,055
5—6
5.4 2
S:a 4:de klass int.
47,-6
5.30
40,975
57,—6
5.52
148,490
5—6
5.56
Ej angifvet läge
51/2—51/*
5.50
7 5,200
57,—57,
5.50
1,152
5—6
5.79
Summa!
47,-6
5.16
1,387,447
5—6
5.51
392,860
5-6
5.37 j
1) Däraf 1,500 utan angifven ränta. 2) Af detta belopp torde en del rätteligen vara att hänföra
433
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. 4- borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
11
12
11
||
15
16
11
18
19
20 |
inteckning
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
J ö n k ö p
in g s län
K
ronobergs lä
n
teckning
mot inteckning 4- borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
högsta
högsta
högsta
i kronor
och lägsta
ränta
ränta
kronor
och lägsta
ränta
ränta
kronor
och lägsta
ränta
ränta
kronor |
1
%
O/
/O
0/
/O
%■
%
1,155,861
5—6
5.48
11,800
5—6
5.11
1,283,615
5-6
5.44
28,348
137,288
5—5 V»
5.46
2,500 j
5-6
5.23
283,993
5—57»
5.42
16,450 j
1,293,149
5—6
5.18
14,300
5—6
5.13
1,567,608
5—6
5.43
44,798
470,484
5—6
5.82
26,600
5—6
5.05
87,103
51/»—6
5.61
25,500 S
226,160
51/*—6
5.8 7
15,600
5—57»
5.26
162,120
5—6
5.48
52,105
12,833
57»—57»
5.50
1,100
5—6
5.7 0
2,960
5—6
5.43
3,070!
1
709,477
57»—6
5.83
43,300
5—6
5.19
252,183
5—6
5.52
80,675
|
187,775
51/»—6
5.73
9,335
—
—
—
5—51/»
5.17
2,650
152,024
5-6
5.82
11,100
5-57»
5.26
21,820
5—6
5.43
18,050
f 46,775
5i/!—6
5.82
13,120
5—51/*
5.14
3,550
57»—6
5.57
12,800
630
—
—
—
573—57»
5.50
200
5—5
5.oo
220
41,890
57»—6
5.66
17,000
5—51/2
5.14
1,400
57»—57»
5.50
4,890
29,534
57.-6
5.74
27,570
5,990
5—57»
5.26
28,650
57»-6
5.53
15,850
21,300
5—6
5.66
571—57»
5.50
500
57*—6
5.58
22,509
1,560
400
67.—57.
5.50
700
—
—
—
51/»—6
5.61
1,800
!
10,926
51/»—6
5.57
34,278
_
57.-57.
5.50
5,400
|
1,048
57.—57.
5.50
15,510
5—57»
5.19
1,350
5—51/»
5.14
7,000
9,300
57.-6
5.70
14,275
57»—57»
5.50
600
51/»—6
5.73
6,755
1,000
57.—57.
5.50
600
—
—
—
57»—51/»
5.50
5,020
—
—
—
—
—
—
57»—57»
5.50
1,500
6—6
6.00
140
—
—
—
—
—
j 504,162
5—6
5.67
149,618
5—57*
5.23
58,070
5-6
5.50
104,444
5,000
51/.—6
5.62
82,413
62,100
5—5
5.00
1,800
57»—6
5.54
33,574
14,113
5—6
5.59
572—57»
5.50
2,300
51/»—6
5.61
34,738
8,524
5—6
5.80
37,070
5—57»
5.41
13,350
5—6
5.64
34,588 j
3,000
57.-6
57,-6
5.59
15,700
57»—57,
5.50
1,100
51/»—6
5.56
16,940
4,050
5.80
5,700
5-57»
5.34
1,315
57»—6
5.59
13,950
275
57.-6
5.75
4,000
5-5
5.oo
900
57»-57»
5.50
2,275
10,100
51/.—6
5.76
2,900
5—57»
5.21
4,440
57.-6
5.52
44,549
45,062
5—6
5.6 5
209,883
5—51/»
5.3 4
25,205
5-6
5.5 5
180,614
3,650
51/,—6
5.66
36,705
5—6
5.61
7,805
57.-6
5.61
326,555j
2,555,500
*5-6
5.67
453,806
5-6
6.15
1,910,871
5-6
6.54
») 737,086
till kol. “Mot endast inteckning, kr.“ Det sannolika felet å primäruppgiftema har ej kunnat aflägsnas.
55
434
Tab. 7 (forts.). Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
j
äril te för de olika beloppen gällande
1 1
2
i|
8
5
6
■
8
2
10 !
Lånets läge i
|
förhållande till
taxeringsvärdet.
Lån, utlämnade mot
säkerhet af inteckning och
af borgensförstärkt
Kalmar län
I
j
1
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
mot endast in-
i Lägre
j gränsen.
Högre
gränsen.
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
■
%
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%''
kronor
; högsta
och lägsta
ränta
0/
/O
medel-  ränta |
O/
/O
1
0
V»
4’/»—6Va
5.3 5
1,111,382
5—6l/>
6.04
37,790
47a—6
5.0 3
0—Vs
V»
4»/a_6V*
5.40
360,752
5l/a—6l/a
5.90
22,060
47s—6
4.98
S:a lista klass int.
4''/a—61/»
5.36
1,472,134
5—61/*
5.99
59,850
41/*—6
5.02
0
2/»
5—6
5.69
174,593
5—6
5.60
8,600
5—6
5.31 1
o-1/»
Va
4''/a—6
5.59
248,512
51/*—61/*
6.02
28,665
5—6
5.20
V»-2/.
Va
5—6
5.73
32,315
6—6
6.00
11,290
5—51/»
5.18
S:a 2:dra klass int.
4Va—6
5.64
455,420
5-6 Va
5.94
48,555
5-6
5.26 1
[ 0
V*
5l/a—6
5.78
26,325
5>/a— 6>/a
6.03
8,500
5—57a
5.27 j
O-1/»
V 4
5—6
5.71
57,200
6—6Va
6.04
14.065
5—6
5.12 |
V»—2/s
V*
5-6
5.73
29,450
5 Va—6
5.96
8,500
5—57»
5.18
t */.-•/*
3/‘
—
—
—
51/»—51/»
5.50
500
—
— i
0
Va
5''/»-6
5.68
11,300
6—6Va
6.02
14,100
5—51/2
5.20
H
1
o
Va
51/»—61/»
5.ss
30,615
5 Va —6
5.82
25,935
5—6
5.17
v»-2/»
Va
5l/a—6
5.60
9,000
5—6
5.8 2
21,899
5—57»
5.22
Va-2/*
Va
5—5*/a
5.23
2,800
5‘/a—6
5.83
3,750
5—5
5.oo
*/4-V«
Va
5 l/a—6
5.65
255
—
—
—
—
—
0
Vid
—
—
—
51/»—61/»
6.13
5,725
5—5 l/a
5.19
o—1/»
Va»
51/»—6
5.82
7,800
51/»—6
5.84
9,812
5—51/2
5.18
V»—Va
2/io
51/»—6
5.95
10,670
5 Va—6
5.90
15,200
5—5
5.oo
Va-3/*
Vid
—
—
—
51/»—51/»
5.50
2,400
5—51/»
5.31
8/4-Ve
Vid
5—5
5.oo
1,500
6-6
6.00
800
—
—
6/e—9/io
»/ro
—
—
—
—
—
—
i S:a 3:dj
e klass int.
5—61/»
5.75
186,915
5-6V»
5.91
131,186
5—6
5.19 |
0
öfver 2/ao
5—6
5.41
20,000
5A/2-6V2
5.74
23,920
5—5''/»
5.14
0-1/»
»
5—6
5.76
9,740
5Va—67»
5.99
42,556
5—51/»
5.08
V»-2/»
»
5-6
5.54
9,350
5—6l/a
5.77
34,790
5—6
5.0 3
. 2/s—V»
6—6
6.oo
5,590
51/»—6
5.91
12,915
5—51/.
5.15
j s/4-Ve
>
5Va—6
5.95
5,000
5l/a—6
5.87
11,565
5—57»
5.25
: Va—2/10
*
51/s—51/2
5.50
1,000
51/»—6
5.90
6,730
5—S1/»
5.07
! °/io och
j däröfver
»
6-6
6.oo
1,580
51/»—6Va
5.S6
6,572
51/»—0V2
5.50
[S:a 4:de klass int.
! 5~6
5.63
52,260
5—61/»
5.87
139,048
5—6
5.io
Ej angifvet läge
1 5—6
5.4 4
8.800
5i/a—61/»
5.7 7
5,640
5—5
~ 1
;).0 0
S a ni m a || 4‘/a — 6l/a
5.46
2,175,52!)
5—61/»
5.91
384,279
472—6
5.11 l
435
fastigheter med högst 12,000 kronors taxcringsYärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. + borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
; 11
12
ta
14
1 ^
1U
17
18
19
20
inteckning
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
(xottlands län
B 1 e k i n
ge län
teckning
mot inteckning + borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
''
kronor
%''
©/
/O
%
%
%
O/
/O
401,537
5—5
5.oo
7,200
5-6
5.12
1,272.837
5—6
5.72
34.690
122,5321
5—6
5.51
2,612
5—6
5.20
266,019
5''/2-6
5.86
17,570
524,069
5—6
5.14
9,812
5—6
5.18
1,538,856
5-6
5.77
52,260
!
119,922
5—5
5.oo
2,875
5—6
5.go
136,660
57s—6
5.70
13,800
113,327
o—o
5.00
8,292
5-6
5.34
289,120
5—6
5.90
23,070
12,426
13,121
572—572
5.30
1,000
5—6
5.66
26,081
57»—6
5.si
1
246,370
5—5‘/a
• 5.04
12,167
5—6
5.44
451,861
5—6
5.82
49,296
j
42,010
5—57»
5.21
3,645
51/»—6
5.67
32,700
57»—6
5.83
4,500
i
37,072
15,736
5—5
5.oo
2,073
5—6
5.39
70,990
5l/2—6
5.88
10,475
—
—
—
5—6
5.75
34,366
57»—6
5.89
21,162
—
—
—
—
6—6
6.oo
500
572—572
5.50
450
19,000
5—51/»
5.41
2,900
5—6
5.70
13,616
6—6
6.00
5,900
''
32,115
5—5
5.oo
7,350
5—6
5.2S
22,650
572—6
5.96
17,760
12,869
5—5
5.oo
3,849
5—6
5.72
15,100
5,500
572—6
5.96
18,605
2,600
—
—
—
5—6
5.59
6—6
6.00
5,250
—
5—5
5.oo
300
57*—57»
5.50
500
6—6
6.00
575
13,099
—
—
—
6—6
6.oo
850
6—6
6.00
4,000
4,950
5—5
5.oo
7,200
5—6
5.28
14,900
5—6
5.63
6,750
'' 2,600
5—5
5.oo
1,500
1,500
5—6
5.49
3,938
572—6
5.91
10,950
4,800
o—o
5.oo
5-6
5.73
4,300
1,500
572—6
5.90
7,400
-
=
—
6—6
6.oo
6—6
6.00
1,050
186,851
5-51/»
5.06
30,317
5—6
5.53
221,410
5-6
5.91
114,827
13,324
5—5l/ä
5.13
7,550
5—6
5.50
12,100
57»—6
5.83
28,165
14,218
5—51/»
5.0 2
11,191
5—6
5.42
16,675
6—6
6.00
16,940
35,850
19,235
5—5
5.oo
6,650
5—6
5.36
18,360
572—6
5.84
6,883
5—5
5.oo
5,330
450
5Vs-6
5.75
2,950
6-6
6.00
13,000
2,020
. 5-5
5.oo
6—6
6.oo
700
6—6
6.00
350
2,280
—
—
6—6
6.oo
1,100
5—6
5.84
6,100
2,000
5—5
5.oo
450
5—51/»
5.44
2,560
5—6
5.66
15,475
59,960
5—51/*
5.04
31,621
5—6
5.46
54,445
5—6
5.86
115,880
6,500
5-5
5.oo
4,190
5—51/2
5.41
25,883
57a—6
5.53
28,681
1,028,750
5—0
5.06
88,107
5—6
5.24
2,292,455
5—6
5.83
360,944 j
436
Tab. 7 (forts.). Räntetabell (länsgrupperiHg). Af sparbankerna i jordbrnks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
,
jämte för de olika beloppen gällande
1
2
3
4
5
6
7
*
2
10
Lån, utlämnade mot säkerhet af inteckning och
af borgensförstärkt
Lånets läge i
förhållande till
taxeringsvärdet.
Kr
s t i a n s
t a d s lä
n
mot endast inteckning
mot inteckning + borgen
mot endast in-
Lägre
Högre
högsta
och lägsta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
medel-
ränta
gränsen.
gränsen.
ränta
ränta
ränta
%
%■
%
%
O/
/O
%
0
7»
47a—6
4.94 74,430,528
47*—6
5.33
2) 188,653
4—6
4.76
O—1/»
7»
47a—6
5.02
453,741
5-6
5.44
40,394
47»—6
4.80
S:a lista klass int.
47a—6
4.9 T
4,884,269 47*—6
5.35
229,047
4—6
4.78
0
7»
47—6
5.14
3) 1,328,591
5—6
5.43
130,645
47»—57»
5.00
O—1/»
7»
47a—6
5.18
749,314
5—6
5.37
*) 101,322
47»—6
5.0 7 j
V»-3/»
7»
47*—6
5.11
83,935
5—57*
5.32
12,305
47»—6
5.18 !
S:a 2:dra klass int.
47a—6
5.15
2,161,840
5—6
5.40
244,272
47»— 6
5.04
0
7*
47*—57a
5.24
368,554
5—6
5.42
6) 67,122
42/*—57»
5.oo
o—1/»
7*
47*—6
5.25
278,536
5—6
5.43
60,463
47*—57»
5.08
7*-7»
7*
5—6
5.31
88,917
5—6
5.46
43,805
47*—57»
5.13
73-7*
7*
5—57»
5.24
2,700
57»—57.
5.50
400
5—5
5.oo
0
7»
47*—57»
5.23
331,333
5—6
5.84
e)89,983
47*—57»
5.05
o—V»
7«
4»/*—6
5.26
203,758
5—6
5.50
102,403
471—57»
4.97
7»—7»
76
5—6
5.31
139,865
5—6
5.48
78,287
47*—57»
5.11
7»-7 *
7»
5—57»
5.33
13,225
5—57»
5.31
12,570
5—5
5.00:
7*—7«
7»
57a—57»
5.50
900
51/2—51/»
5.50
600
—
—
0
7io
47—57»
5.13
197,566
5—6
5.39
75,151
47*—57*
5.00 !
0—7»
7»o
5—6
5.24
153,575
5—57*
5.43
45,780,
5-5
5.00
7—7»
7*o
47*—6
5.32
90,765
25,093
5—6
5.50
62,507
47*—57»
5.00
7—7*
7*o
5—6
5.3 9
5-57*
0.35
12,325
—
—
7*—7«
7»o
57»—57»
5.50
3,750[ 57»—57»
60; 57»—57»
5.50
4,685
—
—
ö/e—9/io
7»
57»—57»
5.50
5.50
315
—
Sia 3:dj
e klass int.
47*—6
5.25
1,898,597
5—6
5.50
656,396
47i—57»
5.04 !
0
öfver 7i»
47*—6
5.20
659,753
47*—6
5.43
!)423,346
47*—5
4.96 :
0—7»
47*—6
5.21
384,298
5—6
5.53
226,017
47—57»
5.02
7—7»
»
47*—6
5.25
329,980
5—6
5.47
295,819
47*—57»
4.S2
7»—7*
5—6
5.3 7
94,974
5—6
5.43
104,698
47—5
4.96 i
7*—7»
5—57»
5.21
70,241
10,285
57*—6
5.46
90,262
47—57*
4.8 5
7»—71®
7io och
»
5—57»
5.28
5—6
5.41
55,945
42/* —572
5.28
däröfver
»
5—6
5.41
28,797
5—6
5.49
196,987
47*—5
4.96
Sia 4:de klass int.
47*—6
5.23
1,578,328
47*—6
5.46
1,393,074
47*—57»
4.93
Ej angifvet läge
47*—6
5.17
8) 286,251
5—6
5.50
9) 398,104
47*—57=
5.09 !
Summa
47»—6
6.09
10,809,285| 47—6
6.46
2,920,89»
4-6
4.89 .
J) Däraf 36,100 kr. utan angifven ränta. 2) Däraf 1,000 kr. räntefria i 10 år. 3) Däraf 3,000
400 kr. räntefria i 10 år. ’) Däraf 300 kr. räntefria i 10 år. 8) Däraf 200 kr. utan angifven ränta,
utan angifven ränta. 12) Däraf 1,000 kr. utan angifven ränta.
437
fastigheter med högst 12,00() kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. + borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
11
1 2
13
14
j ro
16
1 17
f " 18
10
2o
inteckning
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
M a 1 m ö h
us län
Hallan
ds län
teckning
mot inteckning + borgen
mot endast inteckning
mot inteckning + borgen
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%''
medel-
ränta
%''
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
0/
/O
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
4,973,198
4s/i—51/»
5.44
28,240
47»—6
5.04
485,125
5-57»
5.29
10,200
670,832
43/i—572
5.33
9,842|j 472—6
5.05
56,700
5—6
5.4 2
3,440
5,644,030
43/4—57s
5.41
38,082
47.-6
5.04
541,825
5—6
5.3 2
13,640
2,374,541
47*—5 Va
5.18
37,600
47.-6
0.2 9
238,289
572—6
5.69
12,700
1,402,231
5—57a
5.45
23,578!!
5-6
5.63
117,850
5—6
5.97
7,190
300,492
5—57.
5.48
6,noll 5—6
5.74
12,566
—
4,077,264
474—57»
5.30
67,288
47»—6
5.41
368,705
5—6
5.79
19,890
176,291
5—5 7»
5.37
22,400
5—6
5.24
55,700
572—57»
5.50
5,000
123,600
49/io—51/*
5.31
21,556
47.-6
5.73
69,666
—
_
_
;
40,003
5—57»
5.3 7
9,947
5—6
5.76
26,770
5—6
5.G0
2,500
700
57»—57»
5.50
1,320
—
—
—
—
—
—
21,800
5—51/3
5.12
21,500
5—6
5.33
92,229
51/!—6
5.82
9.500
i
41,066
5—57»
5.16
3,200
5—6
5.63
39,500
5l/s—57»
5.50
3,500
20,583
474—57»
.5.33
11,530
5—6
5.67
38,900
6—6
6.00
6,300
1,500
5—57^
5.43
3,630
572—6
5.92
1,200
—
—
_
—
5—572
5.3 2
1,420
—
—
—
_
—
—
8,885
47a>—57»
5.31
13,580
5—6
5.48
38,900
6—6
6.00
2,875
11,750
5—572
5.20
11,470
5—6
5.53
46,033
57»-57»
5.50
4,000
18,120
5—57»
5.34
19,830
5—6
5.59
21,750
51/»—6
5.76
7,700
—
5—57»
5.35
5,255
5‘/»—6
5.64
3,600
57»—57»
5.50
4,000
-
5-57»
5.40
3,215
—
—
—
_
_
_
572—572
5.50
200,
—
—
—
—
—
464,298
474-57»
5.30
150,053
47»—6
5.52
434,248
5—6
5.7 2
45,375
7,000
474-57»
5.23
43,810
5—6
5.27
172,166
5—6
5.54
35,450
j
44,180
47i»—57»
5.32
38,150
5—6
5.42
71,975
572—6
5.54
27,760
10) 39,280
5—51/»
5.39
76,951
5-6
5.29
66,480
572—6
5.69
19,500
3,975
5—572
5.33
27,388j
5-6
.5.46
13,500
572—6
5.61
20,800
5,220
5—5x/2
5.3 7
32,301
5-6
5.59
13,350
57»—6
5.58
14,200
1,700
57»—578
5.50
5,780
5—6
5.56
10,651
57»—6
5.57
6,700
7,420
5—572
5.43
65,834
0—6
5.58
18,526
5—57»
5.47
30,524
108,775
474—572
5.36
290,214.
5—6
5.35
366,648
5—6
5.56
154,934
35,065
5—572
5.4 2
u) 104,539]
5—6
5.70
“) 58,925
5—6
5.71
58,786
10,329.432
474-57.
5.35
650,176j 472—6
5.32
1,770,351
5-6
5.62
292,626
kr. utan angifven ränta. 4) 200 kr. räntefria i 10 år. 6) Däraf 300 la-, räntefria i 10 år. 6) Häraf
®) Däraf 96,828 kr. utan angifven ränta. 10) Häraf 4,000 kr. utan angifven ränta. u) Däraf 560 kr.
438
Tab. 7 (forts.). Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
jämte
för de olika beloppen gällande
1
3
» ■
* 1
» 1
10
j
Lånets
förhålla
taxering
1
Lån, utlämnade mot säkerhet af inteckning och af borgensförstärkt
läge i
nde till
''svärdet.
Göteborgs oc
h Bohus län
__1
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen j
mot endast ''in-
Lägre
gränsen.
i
1
Högre
gränsen.
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
Högsta
och lägsta
ränta
O/
/O
medel-
ränta
0/
/o
1
kronor ,
högsta ;
och lägsta;
ränta
O/
SO
1
medel-  ränta i
O
O
0
7»
47»—6
4.92
1
344,874 1
5—6
5.10
4,580
I
5—61/» |
5.09 ;
O-1/»
7»
47»—6
5.08
31,200 1
6—5
5.oo
600 1
5—67» 1
5.03 !
S:a l:sta klass int.
47»—6
4.93
376,074
5—6
5.09
5,180
5—61/*
5.0 7 1
0
V»
47.-6
5. or,
117,725
5—6
5.50
16,700
5—67»
5.29 ;
0—7»
7»
5—6
i).3 3
38,810
5—6
5.3 2
6,925
5—67»
5.11
1 7»-*/*
7»
5—6
5.20
9,300
—
—
—
5—6
5.83 |
S:a 2:dra klass int.
47»—6
5.13
165,835
5—6
5.45
23,625
5—67»
5.31 ;
0
7*
5—6
5.70
6,300
5-57.
5.45
8,315
5—6
5.19 |
o—7»
7*
5—6
5.16
19,250
5—57»
5.00
13,654
5—6
5.19
7»~7»
7*
5—6
5.24
10,525
5—57»
5.18
7,250
5—67»
»5.7 8
7*
—
—
—
5—5
5.oo
1,100
—
—
0
7«
47»-6
0.53
13,865
5—6
5.3 7
20,845
5—6
5.52
t o-1/»
7»
5—6
5.39
13,115
5—5 7»
5.14
14,200
»5—6
5.26
I V»-7»
7«
5—6
5.8 7
15,290
0—5
5.00
10,560
5—6
5.97 ;
'' */•-*/*
7.
57.-57»
5.50
1,000
6—6
6.00
910
6—6
6.00 j
j ’/*—''/«
7»
57.—57»
5.50
500
—
—
—
—
— ■
0
7>o
57»-6
5.ss
3,300
57»—6
5.S7
3,830
57»—67»
5.67 1
i O-1/,
7to
5—6
5.65
5,750
5—D
5.oo
2,200
5—6
5.11 ;
V»-2/»
7>o
.5—6
5.6 2
17,300
57»—5 7»
5.50
1,500
5—6
5.64
! */»-•/*
7»»
6—6
6.00
2,000
—
—
5-5
5.00 !
| »/»—7*
7i»
57»—57»
5.30
1,000
-
—
—
—
— I
i 7«—9/io
7io
—
—
—
—
—
—
— |
S:a 3:dj
e klass int.
47»—6
5.19
109,195
5—6
5.25
84,364
5—67»
5.38
0
öfver 7>®
5—6
5.63
13,125
5—6
5.3 4
53,865
5-67»
5.60
O-1/»
»
5—6
5.7 2
15,650
5—6
5.46
19,370
5—67»
5.65
! V«—7»
»
5—6
5.3 9
1,650
5—6
5.2 7
22,700
5—6 7*
5.28
7«—7*
>
5—5
5.oo
1,000
5—57»
5.2 2
12,960
5—57»
5.12
! 7«—7«
—
—
—
5—5
5.00
5,000
5—6
5.68
7«—7io
>
6—6
6.00
1,700
5—5
5.00
3,900
5—6
5.49
7i0 och
däröfver
»
5—5*/»
5.13
6,450
6—6
6.00
500
5—6
5.50
S:a 4:de klass int.
5—6
0.57
39,575
5—6
O.Sl
118,295
5-67»
5.51
Ej angifvet läge
.5—5
5.00
2,875
57»—6
5.7 5
4,000
5—6
5.15
Summa
! 47»—6
|
5.10
| 693,554
j
5—6
j 5.30
! 235,464
5—61/*
5.16
439
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. + borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
• 1 1
12
in
u " II
15
1» [
17
;
18 |
19
|
20 !
inteckning i
jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
Alfs borgs liin
II
Skaraborgs län
teckning
mot inteckning -f- borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -
- borgen
i kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och lägsta
ränta
O/
1
''O
medel- j
ränta
%
kronor j
högsta |
och lägstal
ränta !
O/
■''O
medel-.
ränta ;
O/
/O
kronor
1 1,207,424
5—6
5.27 |
16,350
5—6
i
5.0 2
1,997,658
5—6 |
5.5 3
i
18,600 I
1
453,977
5—6
5.46 I
8,090
5—6
|
5.01 i
312,389
572—6 |
5.81 j
1,200 |
! 1,681,401
5—6
5.33 1
24,440
5—6
5.0 2 |
2,310,047
5—6
|
5.5 5 j
19,800 j
j 140,900
5-6 .
5.53 1
36,900
5—6 j
5.22
264,277 1
57 2—6
1
5. T 5 j
5,150
i 217,505
5—61/. i
5.6 7
19,055
5-6
5.3 7
197,834 |
5-6
5.74
17,925
18,200
57»—6
5.93
2,640
5-6
5.52 j
32,632 j
572—6
1
5.31
5,060
376,605
5—67»
5.5 7
58,595 |
5—6
5.30
494,743
5—6
5.7 0
28,135
25,500
5—6
5.25
11,400
5—6
5.6 2
26,330
572-6
5.8 2
5,500
80,600
5—6
5.56
11,905 !
5—6
5.4 6
48,650
572-572
5.50
7,200
14,720
57''a—6
5.70
5,070
5—6
5.6 5
18,080
51/*—6
5.61
4,975
—
51/»—5 V»
5.60
135
51/2—51/,
5.50
50
—
—
—
!
33,300
5—6
5.33
• 18,635
_
—
—
572—6
5.60
2,500
52,125
5—6 V»
5.55
24,340
5—6
5.4 9
18,300
5>/2—6
5.60
19,750
9,725
51/»—6
5.61
4,132
5-6
5.59
20,275
57.-6
5.66
8,213
1,500
51/i—6
5.91
1,095
5—51/»
5.22
900
572—6
5.71
2,400 j
—
—
—
571—57»
5.50
375
—
—
—
11,200
5—57/»
5.2 5
6,325
5—5
5.oo
1,066
6—6
6.00
4,540
11,265
5—6
5.56
7,500
572—57»
5.50
3,050
572-6
5.65
12,106
9,850
5—6
5.49
5,450
572—572
5.50
1,580
5l/t—6
5.7 3
17,730
1,300
—
—
_
! 57»—57»
5.50
3,000
51/* — 6
5.71
2,600
_
5—6
5.3 9
1,070
j 572-6
5.73
1,100
—
—
—
_
1572—57»
5.50
200
—
251,085
5—61/*
5.46
97,057
5—6
5.53
142,956
57»— 6
5.67
87,514
54,730
5—61/»
5.31
224,679
5—57»
5.28
5,800
57»—6
5.68
15,800
26,050
5—6
5.13
91,320
5—57»
5.34
19,470
572—6
5.61
40,798
26,590
5—6
5.3 8
34,215
5—6
5.2 8
9,400
5—6
5.58
23,820
2,955
5—6
5.6 4
32,340
51/2—51/ 2
5.50
4,000
572-6
5.75
16,872
19,195
5—6
5.6 0
16,345
5—57»
5.30
i
7,825
57»— 6
5.62
14,035
7,770
5—6
I 5.40
12,825
5—57»
5.40
2,150
57»—6
5.56
7,837
17,475
5-6
5.50
60,568
5—6
5.23
10,455
572—6
5.6 7
|
17,127
154,765
5—61/»
5.3 9
472,292
5—6
5.31
I 59,100
5—6
5.61
136,289 |
34,700
5—6
5.59
38,220
—
—
1 —
i 572—57.
5.50
1,000
1 2,478,556 |
5-67»
5.42
| 690,604
| 6—6
j 5.10
j 9,006,846
1 5-6
6.65
272,738
440
Tab. 7. (forts.). Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
•
jämte för de olika beloppen gällande
1
2
3
4
5
6
3
9
10
Lån, utlämnade mot säkerhet af
inteckning och
af borgensförstärkt
uanets läge i
förhållande till
Värmlands län
taxeringsvärdet.
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
mot endast in-
Lägre
gränsen.
Högre
gränsen.
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
%
%
O/
/o
o/
/o
%
o/
o
i
0
V»
5—6
5.18
1,781,287
5—6
O.G7
25,512
41/» — 54/s
4.95
o—1/»
Vs
5—6
5.ii
135,975
5—6
5.27
6,485
41/''.—-5''/s
4.91
S:a i:stn klass int.
5—6
5.13
1,917,262
5—6
5.59
31,997
4Vs-5V»
4.94
0
»/t
5—6
5.12
138,720
51/»—6
5.83
18,550
41/s—51/*
5.07
O—1/*
V»
5—6
5.15
42,912
5Vs—6
5.75
2,000
44/s—54/s
5—5‘/s
5.0 7
V»—V»
V»
5—5
5.oo
210
6—6
6.oo
1,000
5.13
S:a 2:dra klass int
5—6
5.13
181,842
5 Vs—6
5.83
21,550
44/s—51/»
5.0 7
0
3A
5—6
5.03
16,040
6—6
6.oo
1,940
5—5‘/s
5.00
o—7*
3A
5—6
5.60
5,000
5 Vs—6
5.84
2,950
5—5Vs
5.21
Vt—*/»
8A
—
—
—
5l/s—6
5.53
5,350
5—5x/2
5—5
5.io
’/3-3/*
®A
—
—
—
—
—
5.oo
0
5A
5—6
5.14
2,900
5—6
5.84
7,667
5—5''/s
5.33
0—Vs
5/c
6—ö
5.oo
4,600
5*/s—6
5.6 2
4,600
5—5Vs
5—54/s
5.3 5
1/s—2/a
5/«
5—5
5.oo
700
5—6
5.51
5,900
5.25
*/»—3/«
ö/6
—
—
—
6—6
6.oo
300
5—5
5.oo
*/»—‘A
6A
—
—
—
—
—
—
5Vs—5Vs
5.50
0
s/io
5—6
5.44
1,600
6-6
6.oo
4,175
5—51/*
5.2 8
0—Vs
”A»
5—51/s
5.33
3,000
—
5—5Vs
5.2 2
Vs-3/.
9/l0
5Vs—5Vs
5.50
1,890
—
—
—
5—51/s
5.41
3A-SA
9/l0
—
—
_
—
—
5—5Vs
5.19
3/‘-3/e
°/io
—
—
—
_
_
5—5
5.5 0
Ve-9/*»
‘ho
—
—
—
—
—
—
- j
S:a 3:dj
klass int-
5—6
5.18
35,730
5—6
5.73
32,882
5—5Vs
5.2 0
0
öfver 9/io
5—6
5.43
7,250
öl/i—6
5.85
64,130
5—5’/s
5.3 6
0—Vs
>
5—6
5.G7
2,150
5l/s—6
5.91
2,346
5—5‘A
0.3 S
V*—V»
»
5—5
5.oo
850
5 Vs—6
5.6 8
7,050
1 6-6»/»
5.3 4
3/3-3A
»
Ö—D
5.oo
500
—
—
—
5—5Vs
5.io
*/*-*/•
>
o—6
5.oo
3,700
51/»—51/*
5.50
6,650
54/s—54/s
5.50
‘/e—8/io
s/io och
>
5—5
5.oo
820
—
—
—
5Vs—5l/s
5.5 0
döröfver
>
6—6
6.oo
150
5Vs—6
5.6 G
3,150
"5—5l/s
5.30
S:a 4:de klass int.
5-6
5.31
15,420
51/»—6
5.80
83,326
5—51/*
5.37
Ej angifvet läge
5—51/*
5.19
2,400
51/*—6
5.7 8
3,350
5—5
5.oo
Summa
5-6
5.13
2,152,654
5-6
5.75
173,105
4l/s—5‘/s
5.02
441
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. + borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
11 1
12
13
11
|
15
16
17
18
19
20
I
inteckning i
jordbruksfastigh eter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
Örebro län
Västmanlands län
teckning
mot inteckning + borgen
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och lägsta
ränta
0/
• /o
medel-
ränta
%''
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
%''
kronor
1,485,248
5—57a
5.20
10,277
5—57»
5.01
1,746,512
51/*—6
5.66
9,550
|
259,952
5—5^2
5.31
10,875
5—572
5.oi
326,711
572—6
5.9 7
7,450
| 1,745,200
5—57a
5.2 7
21,152
5—572
5.01
2,073,223
572-6
5.80
17,000
409,808
572—5''/2
5.50
6,500
5—572
.5.09
191,995
57*—6
5.70
12,725
296,791
5—6
5.14
23,413
5—6
5.05
317,268
5—6
5.56
30,915
19,576
5—572
5.43
3,116
5—6
5.33
7,950
572—6
5.60
2,485
j 726,175
5—fj
5.4 5
33,029
5—6
5.0 7
517,213
5—6
5.60
46,125
81,360
5—572
5.0 7
19,280
5—572
5.23
3,275
51/»—51/»
5.50
2,600
82,850
5—5l/''i
5.05
12,995
5—572
5.12
40,061
572—6
5.60
21,750
26,930
5—51/*
5.3 5
3,555
5—57»
5.3 2
9,050
572—6
5.61
22,100
100
572—572
5.50
100
—
—
—
- ''
-
—
34,650
5—6
5.57
5,458
572—572
5.50
5,000
572—6
5.63
6,950
38,670
572—572
5.50
3,716
5—572
5.03
27,150
57s—6
5.63
14,850
11,235
5—51/*
5.4 2
6,345
5—572
5.2S
3,586
57«—6
5.71
20,700
1,000
572—572
5.50
1,380
o—5
5.oo
1,000
572—6
5.75
2,800
315
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,000
5—572
5.3 7
6,000
5—5
5.00
1,500
572—6
5.88
10,500
26,800
5—572
5.02
5,675
5—5
5.oo
15,104
572—6
5.8 2
14,475
8,450
5—6
5.13
7,700
5—5
5.3 2
3,400
57»—6
5.69
35,650
2,600
572—572
5.50
2,520
—
—
—
572—6
5.S7
3,875
600
—
—
—
—
—
—
5—6
5.61
1,975
—
572—572
5.50
200
—
—
—
—
—
—
330,560
5—6
5.22
74,924
5—6
5.13
109,126
5—6
5.6 9
158,225
33,200
5—6
5.26
50,065
—
—
—
572—6
5.53
50,000
69,540
5—572
5.3 4
12,906
6—ö
5.oo
6,600
572—6
.5. so
42,960
26,300
5—6
5.33
8,635
0—0
5.00
14,500
57a—6
5.7 7
105,650
1,250
5—572
5.16
5,530
0—0
5.oo
2,250
572—6
5.86
17,625
2,650
5—6
5.64
1,845
5—6
5.oo
600
572—6
5.91
36,800
1,000
0—5
5.00
2,400
0—0
5.oo
2,350
57a—6
5.84
14,800
1,350
5—57*
5.23
3,180
5—5
5.oo
2.000
5—6
5.93
29,635
135,290
5—6
5.27
84,561
5—5
I 5.00
28,300
5—6
j 5.78
297,470
4,200
5—5
5.oo
1,000
5—57 2
1 5.11
6,900
57 2—6
5.55
30,025
| 2,041,425
5-6
|
5.28
| 214,666
5-6
5.03
| 2,784,762
5-6
5.72
548,845
56
442
Tab. 7 (forts.). Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
jämte
för de olika beloppen gällande
1
2 |
»
5
" «
1
8
9
10
j
Lån, utlämnade mot säkerhet af inteckning och af borgensförstärkt
Lånets läge i
förhållande till
K
opparbergs län
taxeringsvärdet.
mot endast inteckning
mot inteckning -f- borgen j
mot endast in-
Lägre
Högre
högsta
och lägsta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta.
medel-
ränta
gränsen.
gränsen.
ränta
ränta
ränta
%
°/
SO
O/
/O
%
o/
/o
% j
0
Va
5—6
5.33
457,826
5—6
5.86
11,046
5-6
.5.33 i
O—1/*
Va
5—6
5.33
227,650
5-5
,5.00
1,500
5—6
5.28 |
S:a lista klass int.
5—6
5.33
685,476
5—6
5.76
12,546
5—6
5.3 2
0
Va
5—6
5.13
149,377
5—6
5.88
20,441
5—6
5.3 6
O-1/»
2/a
5—6
5.38
84,310
6—6
6.oo
750
5-6
5.5 2
Va
5—5
5.oo
600
51/*—51/a
5.50
700
5*A—6
5.40 |
S:a 2:dra klass int.
.5—6
5 2 2
234,287
5—6
5.8 7
21,891
5—6
5.40
0
V*
5—6
5.21
18,800
5—6
5.45
12,980
5V«—6
5.63
O-1/»
8 A
5 Va—51/*
5.50
750
6—6
6.oo
2,000
5Va—6
5.71 |
V»—*/*
’/3-S/‘
0
SA
V*
V«
5—5
5.oo
1,900
—
—
_
5‘/a—5>/a
5.J0 i
5—6
.5.10
10,000
5—6
5.40
10,000
51/*—6
5.6 4 •
O-1/»
•/.
j 5x/a—5Va
5.50
2,850
5—5
5.oo
2,700
5Vt—6
5.86 j
V»—''V*
V«
j 5—5
5.oo
1,900
—
—
—
5Va—5''/a
5.50 t
Va-3/*
''/«-*/•
0
Va
Va
—
_
—
—
—
5Va-5Va
5.50 !
_
*/>»
j
5—5
5.oo
1,300
5—6
5.56
9,000
5Va—6
5.98 i
0—Va
9/i»
i 5Va—5Va
5.50
1,300
—
—
—
5Va—5>/a
5.30 1
Va—’/»
v.»
—
—
6—6
6.oo
700
5Va—5*/a
5.50 |
*/»—•''/*
»/«—*/•
*/«—®/xo
°/to
Va»
°/io
—
—
—
6—6
6.oo
1,000
51/»—6
5.78 1
—
—
—
—
—
—
—
S:a 3:dje klass int.
5—6
5.19
38,800
5—6
5.48
38,380
51/*—6
5.70
0
öfver 9/ao
5—5
5.oo
5,950
5—6
5.48
11,800
51/»—6
5.92
0—Va
»
—
—
—
5—6
5.61
12,550
51/*—6
5.74 |
V»-2/»
»
6—6
6.oo
800
6—6
6.oo
1,200
5>/a—6
5.7 0
2/»-3/‘
»
—
—
—
—
—
—
5Va—5Va
5.50
*/*—Va
5—5
5.oo
3,300
—
—
—
—
Va—Vio
»/io och
>
6—6
6.oo
500
5*/a—5>/a
5.50
275
—
däröfver
»
| 6—6
6.oo
225
5 Va—51/»
5.50
6,500
5l/a—6
5.98
S:a 4:de klass int.
5-6
5.14
10,775
5—6
5.55
32,325
151/*—6
5.90 j
Ej angifvet läge
5—6
5.48
19,745
5—5l/a
5.28
7,450
5—6
5.21 1
Summa
5-6
5.30
989,083
5—6
5.60
112,592
r?-6
5.46 ]
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. + borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
Ti j" 7* f i3
|
i4~ "il “ tö | ni 1 “lT i« _J_ i» [so___i
inteckning i jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
Oafleliorgs län
va
sternorrlan ds 1 ä n
teckning
mot inteckning + borgen j
mot endast inteckning j
mot inteckning 4- borgen
1
J kronor
1
högsta
och lägstai
ränta ]
% !
medel-
ränta
O/
''O
kronor j
!
högsta |
och lägsta}
ränta
%
medel- |
ränta j
%
kronor !
h0gsta 1 medel-i
och lägsta "
ranta
O/
1
O/
/O
|
/O
kronor i
!
476,584
51/i—6
.5.62 i
53,554 |
5—6
5.26 j
156,180
5—6
5.30
23,790
|
71,605
574-6
1
5.88
19,334 |
5—6
5.73
64,975 |
57*—6 i
5.7 9
2,945
548,189
57*—6
5.6 9
72,888
5—6 I
5.40
221,155
5—6
5.35
26,735
152,915
574—6
5.58
53,230
5—5
5.oo
850
5 7*—6
5.65
9,900
57,589
574—6
5.80
48,662
5—5
5.oo
2,000
57»—57»
5.50
10,350
1,248
6-6
6.00
1,850
57*—5l/a
5.50
350
572—572
5.50
1,750
1
211,752
574—6
5.69
103,742
5-57»
5.05
3,200
57*—6
5.5 7
22,000
35,900
51/*—6
5.37
36,090
_
—
—
57*—57*
5.50
19,900
10,800
574—6
5.76
19,890
—
5l/a—5j/2
5.50
4,500
1,000
—
—
—
—
_
—
5—57 *
5.3 8
6,800
i
i
52,150
574—6
5.44
53,000
_
_
_
572—6
5.54
i
22,900 |
7,000
574—6
5.64
8,974
—
572—57»
5.50
6,000
600
572—57»
5.50
3,450
—
57*—57»
5.50
5,100
600
—
—
—
—
1
—
-
—
—
—
—
,
18,740
574—6
5.43
30,810
5—5
5.oo
3,250
57*—57»
5.50
1,700
1,500
574—6
5.8 9
27,337
—
—
—
—
—
—
1,000
57*—6
5.8 7
1,500
5—5
5.oo
3,000
—
—
—
1,800
—
—
—
—
—
5‘,''2—6
5.66
2,215 |
— i
|
131,090
574-6
5.54
181,051
| 5—5
5.00
6,250
5—6
5.51
69,115
!
114,525
574—6
5.58
231,995
i
—
—
—
5—6
5.59
71,325
7,700
57*—6
5.94
47,049
5—5
o.oo
6,000
57*—572
5.50
11,800 !
2,450
574—6
5.60
30,289
5—6
5.oo
1,250
572—572
6.50
21,400 |
1,800
574—6
5.8 2
12,500
—
—
—
572—6
5.81
8,525 I
—
57*—0
5.72
5,285
5—5
5.oo
300
—
—
- 1
—
51/*—57»
5.41
3,100
—
—
—
—
—
I
4,350
574—6
5.50
10,520
—
—
—
572—6
0.7 5
7,100
130,825
574—6
5.64
340,738
5—5
5.00
7,550
5—6
5.59
120,150 S
25,950
5—6
5.91
26,840
—
—
—
51/*—57*
5.50
5,200
1,047,806
| 5-6
5.64
725,25»
5-6
i 5.37
| 238,155
5-6
5.54
[ 243,200
444
Tab. 7 (forts.). Räntetabell (länsgruppering). Af sparbankerna i jordbruks
län,
utlämnad kredit, fördelad efter lånens läge på intecknings
jämte
för de olika beloppen gällande
1
! *
3
4
5
«
7
s
1 »
1 i»
Lån, utlämnade mot
säkerhet af inteckning och af borgensförstärkt
manets läge i
förhållande till
Jämtlands län
taxerineevärdet.
mot endast inteckning
mot inteckning borgen
mot endast in-
Lägre
gränsen.
[
Högre
gränsen.
högsta
och lägsta
ränta
: medel-  ränta
kronor
\ högsta
i och lägsta
ränta
medel-  { ränta
, kronor
högsta
och lägsta
ränta
medel-
ränta
%
%
%
°/
/O
O/
/o
%
0
V>
5—6
0.0 7
326,182
5x/2—51/»
5.50
7,475
5—6
5.31 i
o—1/*
V»
5—6
5.26
23,060
5l/a—5l/s
5.5 0
3,700
5—6
5.20 j
S:a l:sta klass int.
5—6
5.os
349,242
5 V»—5 V»
5.50
11,175
5-6
-T— 1
0.29 1
0
Va
5—6
5.oi
299,597
5 l/s—6
5.58
12,195
5''/a—6
5.51
O-1/»
”/a
5—6
5.02
25,800
5—6
5.45
6,250
5-6
5.20
■A-2/»
Va
—
—
—
-
—
5 */*—57*
5.5(1
S:a 2:dra klass int.
5—6
5.oi
325,397
5—6
5.54
18,445
5-6
5.38
0
y*
5—5
5.oo
103,818
5—51/»
5.4 0
20,960
5—51/2
5.46
O—1/!
v*
5—6
5.14
15,929
5 l/i—6
5.93
14,700
I 5—6
5.30
1 V*—V8
y*
6—ö
5.oo
1,000
51/*—5 Va
5.50
650
5—51/2
5.3 2 !
V*—”/*
3/‘
—
—
—
51/»—b1 i 2
5.50
200
- 1
0
Va
5—6
5.oo
109,265
Sa/a-6
5.5 2
25,010
5l/2—51/»
„
i
O.50 !
i
o—v»
Va
5—5
5.oo
12,500
51/?—0X/2
5.50
1,000
5—5 */•
5.43 j
j Vs—s/s
Va
ö—0
5.oo
8,050
5l/a—5Va
5.50
3,460
5 l/a—5 Va
5.50
1 s/s—s/i
Va
—
—
—
_
_
_
i ®/‘—6/6
Va
—
—
—
—
—
—
—
—
0
7io
5—5
5.oo
9,990
5—6
5.59
19,000
51/a - 6
5.61 !
O—1/»
8/io
ö—5
5.oo
2,000
5Va—5Vs
5.50
2,650 j
5—5‘/a
5.34
Vs—Va
”/■O
5—6
5.26
3,900
5l/a—5Vs
5.50
8,050 !
—
_
Va—7*
9/w
—
—
—
5—5 Va
5.33
1,500 >
_
_
'' ”/‘-Va
7»»
—
—
—
—
_
_ I
Va—9/i°
9/io
—
—
—
—
—
—
-
— i
S:a 3:dj
e klass int.
5—6
5.oi
266,452
5—6
5.56
97,180
5—6
5.44 1
0
öfver 9/10
5—6
5.0 2
59,850
5—6
5.6 9
293,158
51/2—5Va
5.50 i
O—1/»
5—B
5.09
8,750
5—6
5.56
62,840
5—6
5.63
Vs—V»
>
5—6
5.55
6,953
5Va—6
5.8 5
50,625
5—572
5.2.'')
V«-Va
ö—o
5.oo
2,000
5Va —5‘/a
5.50
10,600
5—5
5.oo
”/‘-Va
>
6—ö
5.oo
1,500
51/2—6
5.6 7
11,500
5—51/a
5.441
Va—V10
9/io och
>
5—6
5.6 7
1,500
5 Va—6
5.66
15,800
5Vt—51/»
5.50 1
1
däröfver
»
5—6
5.48
2,300
5Vs—6
5.64
71,375
5—57a |
5.32 j
S:a 4:de klass int.
5—6
5.lo
82,853
5—6
5-68
515,898
5—6
5.46 1
Ej angifvet läge
5—6
5.16
12,800
51/2—6
5.7 6 1
43,875
—
_
Summa
5—6
5.04
1,036,744
5—6
5.66
686,573
5—6
5.35 1
445
fastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom rikets olika
skalan och säkerhetens beskaffenhet (inteckning och int. + borgen)
högsta och lägsta ränta samt medelränta.
|
11 j 12
|
13
|
14
||
15
|
16
|
17
|
18
|
19
|
20 I
inteckning i jordbruksfastigheter med högst 12,000 kronors taxeringsvärde, belägna inom
YÖsterbottens län
i
Norrbottens län
teckning
mot inteckning -f- borgen
mot endast inteckning
mot inteckning + borgen
j
| kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
kronor
högsta
och lägsta
ränta
0/
/O
medel-
ränta
%
kronor
högsta
och lägsta
ränta
%
medel-
ränta
.%■
kronor
538,992
5—6
5.28
27,030
5—6
5.04
855,678
5—6
5.85
32,880
112,797
5 ‘/s—6
5.94
12,297
5—6
5.45
299,543
5—6
5.67
21,355
651,789
5—6
5.49
39,327
5—6
5.59
1,155,221
5—6
5.78
54,235
152,520
6—6
6.oo
11,500
57a—6
5.70
85,133
51/a—6
5.89
57,115
104,631
6—6
6.oo
7,430
5—6
5.44
127,162
57a—6
5.83
36,707
2,292
5—6
5.16
3,909
57a—57a
5.50
1,850
57a—6
5.8S
2,570
259,443
5—6
5.86
22,839
5—6
5.54
214,145
57a—6
5.87
96,392
45,900
6—6
6.oo
17,073
5x/a—6
5.59
21,550
57a—6
5.95
15,250
32,350
6—6
6.oo
3.600
5—6
5.3 2
40,765
5x/a—6
5.81
19,524
1,100
6-6
6.oo
1,400
5—6
5.05
1,850
57-''—6
5.87
3,100
—
—
—
—
—
—
—
6—6
6.00
240
45,850
6—6
6.oo
2,997
5l/a—6
5.91
13,055
5—6
5.S9
26,177
32,788
6-6
6.oo
2,497
5—6
5.51
57,124
57a—6
5.75
20,850
1,530
6—6
6.oo
500
51/»—6
5.73
2,584
57a—6
5.80
7,100
—
6—6
6.oo
240
51/»—51/»
5.50
600
6—6
6.00
500
—
—
—
—
—
—
—
6—6
6.00
80
11,550
6—6
6.oo
3,000
57a—51/»
5.50
600
6—6
6.00
9,970
7,892
—
—
—
5—6
0.5 2
15,610
57.-6
5.90
11,705
—
—
—
—
57a—6
5.80
3,122
57a—6
5.90
10,130
_
_
—
—
6—6
6.oo
1,225
6—6
6.00
325 ;
178,960
6—6
6.oo
31,307
5—6
5.51
158,085
5—6
5.87
124,951
42,244
51/®—6
5.98
43,178
57a—6
5.80
6,175
57a—6
5.98
60,425
36,257
6—6
6.oo
19,350
5—6
5.51
64,360
5—6
5.76
101,270
10,350
5x/a—6
5.61
1,550
5—6
5.71
38,909
57a—6
5.77
33,906
4,550
—
—
—
5—6
5.6 7
15,540
5—6
5.73
17,326
4,650
6-6
6.oo
2,500
5—6
5.59
14,039
57«—6
5.71
10,425
500
6—6
6.oo
3,600
5—6
5.68
4,800
57a—6
5.86
5,528
4,080
6—6
6.oo
7,670
5—6
5.58
12,817
57a—6
5.66
37,006
102,631
5‘/>—6
5.98
77,848
5—6
5.61
156,640
5—6
5.80
265,886
—
—
—
—
57a—6
5.92
3,300
6—6
6.00
2,400 |
1,192,823
5-6
5.85
171,321
6-6
5.58
1,687,391
5-6
5.82
543,864 (■
446
Tab. 8. Fördelningen af landets sparbanker på rikets olika län efter
dels till deras antal, dels till
1
»
i
1 5
•
7
I *
n
10
i _
Sparbankerna indelade efter
insättarbehållningens storlek resp.
efter läge i stad eller
Stockholms stad
och län
Uppsala län
Södermanlands län
å landsbygd
1
A: Sparbanker med en insättar-  behållning af
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spår-
Summa förvaltade
medel
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
2
70,887,990
7,816,157
90.0 7
1
15,142,796
4,276,033
744,170
75.10
1
5,716,802
16,659,279
2,423,450
3
9.93
1
21.21
6
Mindre än 1 million kronor ............
2
3.69
6
9.7 7
Summa
5
78,704,147
100.00
4
20,162,999
lOO.oo
13
24,799,531
lOO.oo
78,704,147
lOO.oo
9
19,418,829
96.31
9
19,514,938
78.69
på landsbygd l)
_
_
2
744,170
3.09
4
5,284,593
21.31 •
''
i
Sparbankerna indelade efter
i
insättarbehållningens storlek resp.
efter läge i stad eller
Grottlands län
Blekinge län
|
Kristianstads län
å landsbygd
A: Sparbanker med en insättar-  behållning af
Antal
spår
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade j
medel
banker
i kronor
> %
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i % |
•
1
10,699,427
48,030,279
12.56 i
1—5 millioner kronor.....................
1
3,910,796
58.02
6
16,137,116
75.05
20
56.3 7 |
Mindre än 1 million kronor ............
20
2,829,258
41.9S
9
5,365.364
24.9 5
53
26,478,345
31.0 7 |
Summa
21
6,740,054
100.00
15
21,502,480
100.00
74
85 208 051
100.00 |
B: Sparbanker belägna: i stad.........
1
3,910,796
58.0 2
4
13,288,964
61.so
5
22,006,731
25.83
på landsbygd*)
20
2,829,258
41.98
11
8,213,516
38.20
69
63,201,320
74.17 |
l) Samtliga icke i stad belägna; således äfven de i köpingar, municipal- och stationssamhällen liggande spar
-
insättarbeMllningens storlek resp. liiget i stad eller å landsbygd med hänsyn
deras förvaltade medel.
447
1 11
13 ‘
1.....>"*
18
i«~
17
lb
’13
20
21
.
Östergötlands län
Jönköpings län
...
Kronobergs lita
Kalmar län
Antal
| spar-  banker
Summa förvaltade
medel
Antal
spår-
Summa förvaltade
medel
Antal
spår-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade ''
medel
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
| i %
hanker
i kronor
i''
2
17,157,256
41.09
1
6,958,206
27.17
1
7,830,460
36.64
__ j
6
15,155,393
36.30
7
12,586,130
49.13
4
6,092,867
28.50
5
8,755,946
47.4 2 i
31
9,438,947
22.01
16
6,070,096
23.70
14
7,450,863
34.86
24
9,707,734
52.5S |
39
41,751,596
100.00
24
25,614,432
100.00
19
21,374,190
100.00
29
18,463,680
100.00
8
30,281,326
72.53
2
7,509,420
29.3 2
5
13,923,327
65.14
4
4,644,734
25.16 {
|
31
1
|
11,470,270
27.4 7
22
18,105,012
70.6 8
14
7,450,863
34. s 6
25
13,818,946
74.84 I
i
t
Malmöhus län
Hallands län
Göteborgs och Bohus
län
i
i
Alfsborgs län
j
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spår-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
1 °/
1 /O
hanker
i kronor
1 o/
1 /o
banker
i kronor
i 0/
1 /O
16
203,730,894
79.38
1
7,398,237
\
40.36
2
54,387,050
81.ll
2
12,999,145
44.43
15
40,332,213
15.69
2
7,118,459
38.83
6
11,715,993
17.47
6
15,039,722
51.41 ''
23
12,933,048
5.08
.9
3,815,664
20.81
2
951,886
1.42
4
1,215,841
4.16 1
54
256,996,155
100.00
12
18,332,360
100.00 II 10
1
67,054,929
100.00
12
29,254,708
100.00
16
191,658,153
74.58
4
15,382,561
83.91
6
63,250,843
94.33
6
24,478,313
83.6 7 i
38
65,338,002
25.4 2
8
2,949,799
16.0 9 !
4
3,804,086
5.67
6
4,776,395
16.33
banker, allt räknadt efter hufvudkontorets läge.
448
Tab. 8 (forts.). Fördelningen af landets sparbanker på rikets olika län efter
dels till deras antal dels till
1
2
a
5
6
7
8
10
Sparbankerna indelade efter
insättarbehållningens storlek resp.
efter läge i stad eller
å landsbygd
Skaraborgs län
Värmlands län
Örebro län
A. Sparbanker med en insättar-  behållning af
Antal
spar-
banker
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
banker
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
banker
Summa förvaltade J
medel
i kronor
i %
i kronor
i %
i kronor
i %
Öfver 5 millioner kronor ...............
1
6,373,968
25.49
i
9,226,710
39.81
1
19,833,786
53.49
1—5 millioner kronor.....................
5
15,848,980
63.3 9
4
12,201,580
52.65
•
12,567,521
33.90 j
Mindre än 1 million kronor............
3
2,779,709
11.12
5
1,748,213
7.54
9
4,677,457
12.61 j
Summa
9
25,002,657
100.00
10
23,176,503
100.00
16
37,078,764
100.00!
B: Sparbanker belägna: i stad.........
7
22,668,747
90.67
| 4
19,542,760
84.32
4
26,901,271
72.55 i
på landsbygd ‘)
2
2,333,910
9.33
! 6
3,633,743
15.68
12
10,177,493
27.45 ^
i
Sparbankerna indelade efter
1
i
insättarbehållningens storlek resp.
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
efter läge i stad eller
å landsbygd
1
Summa. förvaltade
Summa förvaltade
Summa förvaltade !
A. Sparbanker med en insättar-
Antal
medel
A 4,
Antal
medel
Antal
medel
behållning af
spår-
spår-
spar-
1
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
1 °/
1 /O
banker
i kronor
1 % j
1 ..
i Öfver 5 millioner kronor ...............
'' 1—5 millioner kronor.....................
2
6,659,502
lOO.oo
2
6,318,477
lOO.oo
3
5,248,769
76.38
1 Mindre än 1 million kronor............
—
—
—
—
—
. —
8
1,623,248
23.62
Summa
2
6,659,502
100.00
2
6,318,477
100.00
11
6,872,017
100.00
B: Sparbanker belägna: i stad.........
i
5,026,282
75.48
•
2
6,318,477
lOO.oo
2
3,762,560
54.75 j
på landsbygd *)
i
1,633,220
24.52
—
—
—
9
3,109,457
45.25 j
*) Samtliga icke i stad belägna; således äfven de i köpingar, municipal- och stationssamhällen liggande sparJfr
anm. tab. 1.
i nsättarhehåll ningens storlek resp. läget i stad eller å landsbygd med hänsyn
deras förvaltade medel.
449
H 1
1
1* 1
15
16
17
|
18
10
2 0
21
22
Västmanlands län
Kopparbergs län
Gäfleborgs län
Västernorrlands län
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
1
8,827,165
39.3 9
1
8,672,616
46.2 5
2
18,412,680
64.71
1
7,643,829
54.03
4
13,583,237
60.6 1
4
8,405,791
44.88
4
9,385,842
32.99
2
5,604,565
39.61
—
—
—
4
1,672,730
8.9 2
2
655,471
2.80
2
900,270
6.3 6
5
22,410,402
100.00
9
18,751,137
ioo.oo
8
28,463,993
100.00
5
14,148,664
100.00
B
22,410,402
lOO.oo
4
14,447,911
77.05
4
24,467,535
85.99
3
13,248,394
93.64
“
"
''
5
4,303,226
22.95
4
3,986,458
14.01
2
900,270
6.36
För
1
e 1 a
rik
e t
Sparbanker, belägna i stad
Sparbanker, belägna
å landsbygd
Summa
Antal
spår-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
Antal
spar-
Summa förvaltade
medel
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
banker
i kronor
i %
34
465,510,386
69.82
4
26,379,631
i
1 11.08
38
491,899,017
54.3 0
65
193,091,942
28.96
59
116,358,705'' 48.88
124
309,450,647
34.20
14
8,156,093
1.22
232
95,325,671'' 40.04
246
103,481,764
11.4 4
113
666,767,421
100.00
295
238,064,007
; 100.00
408
904,831,428
100.00
113
666,767,421
73.6 9
295
238,064.007
26.31
banker, allt räknadt efter hufvudkontorets läge.
57
*
''i
4 Öl
BILAGA.
Det för uppgifternas insamlande till sparbankerna utsända frågeformuläret.
FRÅGEFORMULÄR.
4511
Frågeformulär
rörande
belåning af mindre jordbruksfastigheter
fined högst 12,000 kr. taxeringsvärde).
Allmänna anmärkningar till frågeformuläret.
Frågeformuläret afser endast belåning af j ordb ruksfas tigheter med högst 12,000 kr.
taxeringsvärde.
Med jordbruksfastighet förstås härvid sådan fastighet, där innehafvaren hämtar ett mera
väsentligt bidrag till sin utkomst af sitt jordbruk eller sin husdjursskötsel.
I tabellen införas uppgifter rörande hvarje lån (på viss tid, uppsägnings-, amorterings-),
som lämnats mot säkerhet af inteckning, eventuellt förstärkt med annan säkerhet, i dylik fastighet.
Särskilda anmärkningar till frågeformuläret.
Kol. 2. Vid lån på viss tid angifves den tid, på hvilken lånet löper, vid uppsägningslån den
gällande uppsägningstiden och vid amorteringslån den ursprungliga bestämda amorteringstiden.
Förkortningar användas enligt följande exempel:
för lån på 6 mån..................-0 män.
för lån på 3 mån. uppsägning...........3 man. upps.
för amorteringslån på 10 år............10 år amorf.
Kol. 3. Säkerheten specificeras med användande af förkortningar enligt följande exempel:
för
inteckning.....................fwf.
för inteckning jämte borgen af ensk. 1
&
eMsfc. (för,t högstift.)
person (förening, bolag, stiftelse) 1
a
för
aktier.......................aM
för
obligationer....................°W
Kol.
7. Afser endast sådana lån, för livilka viss amorteringsplan gäller, och sålunda icke lån, som
vid omsättning amorteras med efter omständigheterna växlande belopp.
454
FRÅGEFORMULÄR.
KfiNAHEMS-KOMMITTÉN.
FRÅGEFORMULÄR rörande belåning
(med högst 12,000
1
2
8
|
4
5
Lånets belopp den
30 september 1912.
Låneform
(lån på viss tid,
uppsägningslån,
amorteringslån).
Säkerhet
(inteckning, in-  teckning jämte
annan säkerhet).
Inteckningen ligger
inom kr.
Den belånade
fastighetens taxe-  ringsvärde.
....................
.......................... 1
i
............................
j
i
..........................|
|
i
............................
............ i
..............i
F RÅG E FORMULÄR.
455
De lämnade uppgifterna äro tillförsäkrade
skydd enligt 2 § 4:o
tryckfrihetsförordningen.
af mindre jordbruksfastigheter
kr. taxeringsvärde).
6
I
7
8
Räntefot för lånet
den 30 september
19f 2 (i %).
Årligt amor-  terings belopp
(eventuellt årlig
annuitet i procent).
Anmärkningar
(fastigheten intecknad för lån ur statens egna.hemslåne- j
fond, lånet användt för bildande af ny själfständig
,
jordbrukslägenhet o. s. v.).
BETÄNKANDE
I
EONAHEMSFRÅGAN
AFGIFVET DEN 14 OKTOBER 1914
UTAF DE AF CHEFEN FÖR KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGE
III
REDOGÖRELSE FÖR DEN STATSUNDERSTÖDDA
EGNAHEMSLÅNERÖRELSEN I UTLANDET
STOCKHOLM 1914
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
REDOGÖRELSE
FÖR DEN STATSUNDERSTÖDDA
EGNAHEMSLÅNERÖRELSEN
NORGE, DANMARK, FINLAND, PREUSSEN
OCH ENGLAND
DEN STATSUNDERSTÖDDA
EGNAHEMSRÖRELSEN
I
NORGE
AF
ERNST HÖIJER
FÖRSTE AKTUARIE
STOCKHOLM 1914
I3AAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
f
t
%
3
I. Den tidigare statsunderstödda egnahemsrörelsen.
De första åtgärderna från den norska statens sida till understöd
åt egnahemsbildningen datera sig från år 1894, då genom ett stortingets
beslut inrättades dels en T>jordinkj0psfoncb> på 200,000 kronor och dels
en »huslaanefoncb» på 800,000 kronor.
Afsikten med den förra fonden var, att dess medel skulle ställas
till kommunernas disposition till bildande af kommunala lånefonder för
inköp af jord, afsedd att mot inköpspris öfverlämnas till obemedlade, i
småbruk om högst 5 hektar. Redan följande år utsträcktes användningen
af fonden, så att kommunerna äfven fingo utlämna lån till obemedlade
personer för förvärfvande af små jordbruk på likaledes högst 5 hektar.
De till kommunerna utlämnade lånen, som för hvarje särskild kommun
icke fingo öfverstiga 25,000 kronor, skulle af dem förräntas efter 33/* procent.
Kommunerna å sin sida voro berättigade att å sin utlåningsrörelse
beräkna en ränta af 4 proc. Lånen fingo icke uppgå till högre belopp
än 1,000 kronor för hvarje småbruk, hvilket belopp dock kunde höjas
med ytterligare 1,000 kronor, om egendomen var bebyggd eller var
afsedd att bebyggas. Lånen skulle afbetalas på högst 25 år och de
genom amorteringarna inflytande medlen ingå i fonden för att på nytt
utlånas.
Den andra af de år 1894 upprättade fonderna, »liuslaanefondenD, var
likaledes afsedd att mot 3’A proc. ränta ställas till kommunernas förfogande
till bildande af lånekassor, hvar och en på högst 50,000 kronor,
från hvilka obemedlade personer skulle kunna erhålla lån till att uppföra
eller förvärfva bostäder. Äfven i detta fall skulle de enskilda låntagarne
erlägga en ränta af 4 proc., och hvar och en kunde i lån erhålla högst
1,500 kronor. För att lån skulle få utlämnas, fick icke värdet af bostaden,
tomten inberäknad, öfverstiga 3,000 kroDor. Lånen skulle äfven
i detta fall återbetalas på högst 25 år och de inflytande amorteringarna
användas till förnyad utlåning.
Till de från början till dessa båda fonder beviljade medlen lades
4
under de följande åren flera nya bevillningar, så att år 1902 till jordinköpsfonden
inalles anslagits 750,000 kronor och till huslånefonden
3,250,000 kronor. Som af sistnämnda summa framgår, rönte huslånefondens
medel ganska stark efterfrågan. Detta var däremot långt ifrån
fallet med jordinköpsfonden, som aldrig kom till någon större användning.
De lån, som erhållits ur sistnämnda fond, hafva i de allra flesta kommuner
gått till enskilda personer. Endast undantagsvis hafva kommunerna
själfva inköpt egendomar till styckning. Orsaken till den ringa användningen
af jordinköpsfonden torde hafva varit, att lånevillkoren icke voro
särskildt gynnsamma. Också framställdes upprepade gånger i stortinget
förslag till förändringar, gående ut på nedsättning af utlåningsräntan,
förlängning af amorteringstiden, höjning såväl af lånemaximum till Vin
af värdet som af lånens högsta tillåtna belopp samt slutligen hela lånerörelsens
bankmässiga organisation. Genom beslut den 26 maj 1898
öfverlämnade stortinget saken till regeringen, som med anledning häraf
den 20 juni 1899 tillsatte en kommitté på tre personer under ordförandeskap
af sedermera statsrådet J. Castberg med uppdrag att utreda, hvilka
förändringar som borde vidtagas i de gällande bestämmelserna för de
båda fonderna.
II. Egnahemsrörelsens nuvarande organisation.
Kommitténs allmänna motivering.
I sitt utlåtande, som afgafs den 24 september 1900, betonade
kommittén starkt nödvändigheten af, att åtgärder vidtoges till förbättrande
af de norska landtarbetarnas ställning, såväl för deras egen skull
som för att hämma den starka inflyttningen till städerna, genom hvilken
tillgången på arbetskraft på landsbygden blef allt mindre, till stort
men särskildt för det större jordbruket. Kommittén påvisade, att den jord -  bruksidkande befolkningen och i synnerhet »husmännens» klass under
den senare hälften af 1800-talet gått starkt tillbaka, och att samtidigt
med att de flesta öfriga näringsgrenar visat en rask utveckling, jordbrukets
produktion stått stilla och delvis till och med aftagit. Förhållandena
kräfde därför enligt kommitténs uppfattning, att staten kraftigt
ingrep till stöd åt jordbruket och den jordbruksidkande befolkningen.
Hvad som därvid i främsta rummet erfordrades, vore ett målmedvetet
arbete för att ordna arbetsförhållandena på landsbygden genom skapande
af en talrik klass af bofasta, väl situerade jordbruksarbetare med jord,
5
som icke när som helst kunde beröfvas dem eller deras barn, och som
de hade en ägares hela intresse af att sköta och förbättra. Det hänvisades
äfven till de stora områden ouppodlad mark, hvilkens odling det
borde ligga i statens intresse att uppmuntra.
Då emellertid hufvudmassan af landtarbetarne vore obemedlade,
måste likväl staten för att nå detta syfte försträcka de erforderliga medlen
på för låntagarne så gynnsamma villkor som möjligt, enär det eljest
kunde befaras, att de nyskapade småbruken gåfve upphof till ett landtarbetareproletariat,
hvaraf hvarken samhället i sin helhet, jordbruksnäringen
eller arbetarne själfva vore betjänta. Kommittén ansåg därför,
att den förutvarande lånerörelsen borde utvidgas och omorganiseras, samt
de för densamma gällande villkoren göras väsentligt gynnsammare för
låntagarne. På grundval af denna uppfattning framlade kommittén ett
»förslag om lån till upprättande af småbruk för landtarbetare och till
uppförande af bostäder för andra obemedlade)).
Den centrala ledningen af egnahemsrörelsen.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af kommittén framlagda
förslaget afläts en kungl. proposition i ärendet till stortinget, som i maj
1903 efter långvariga debatter i det väsentliga biföll densamma. Den
9 juni samma år utfärdades till följd häraf en lov om arbeiderbruk- og
boliglcian, hvilken ännu med en del mindre väsentliga förändringar
består såsom normerande för den norska statsunderstödda egnahemsrörelsen.
Genom den härmed antagna lagen skapades en helt ny organisation
för ifrågavarande rörelse. Det utmärkande draget för den centrala
organisationen är dess bankmässiga karaktär. Låneverksamheten drifves
nämligen icke genom något statens förvaltningsorgan utan genom
en för ändamålet upprättad bank.
Syftet med denna nya form för låneverksamheten var, såsom redan
af förutnämnda kommitté och i den kungliga propositionen framhålles,
dels att på grundval af de medel staten redan beviljat till jordinköpsoch
huslånefonderna kunna ställa ett mångdubbelt större belopp till förfogande,
dels ock att skänka lånerörelsen en större drift och smidighet,
än som genom ett direkt förvaltnings organ kunde uppnås.
Så snart den år 1894 påbegynta låneverksamheten nått en mera
betydande omfattning, hade behofvet gjort sig gällande af en mera
ändamålsenlig organisation af rörelsen, och flera förslag framlades om
dess öfverförande till en bank, närmast till den norska hypoteksbanken.
6
Emot denna banks öfvertagande af låneverksamheten restes likväl från
flera håll betänkligheter, då man ansåg, att hela grundvalen för hypoteksbankens
verksamhet därigenom skulle förändras, och dess nya verksamhetsområde,
särskilt hvad bostadslånen anginge, till en del föll utanför
en dylik banks uppgift. Man fruktade äfven, att en dylik sammanblandning
af olika uppgifter skulle förvirra uppfattningen på penningmarknaden
och inverka ogynnsamt på hypoteksbankens kredit.
För att undgå nu nämnda olägenheter föreslog egnahemskommittén
upprättandet af en själfständig bank, den norske arbeiderbruk- og boligbank,
som skulle öfvertaga egnabemslåneverksamketen, ett förslag, som
äfven blef af stortinget antaget.
En statsinstitution i egentlig mening är denna bank icke, men
icke heller ett fullt själfständigt, på egen risk arbetande företag. Den
intager närmast en mellanställning mellan dessa båda former. För att
göra förvaltningskostnaderna billigare under den första tiden, då bankens
verksamhet ännu hade mindre omfattning, ställdes den tills vidare under
samma ledning som Norges hypoteksbank. Denna anordning var från
början afsedd att vara endast provisorisk, men har nu ägt bestånd i
tio år och gäller alltjämt.
Bankens grundfond bildas af statsmedel till det belopp, som af
stortinget bestämmes, och storleken af det belopp banken får utlämna
i lån står i ett bestämdt förhållande till grundfondens storlek, enär lånemedlen
icke få öfverstiga det sexdubbla af grundfondens belopp. Vid
bankens startande bestämdes grundfonden till 3 milj. kronor, hvilka
medel erhöllos på så sätt, att kommunernas skuldförbindelser för af dem
erhållna lån ur jordinköps- och huslånefonderna öfvertogos af banken.
De båda fonderna uppgingo tillsammans till 4 milj. kronor, af hvilka
således 3 milj. åtgingo för grundfondens bildande, under det att återstoden
fick af banken användas direkt till utlåning, i den mån medlen
genom amoidering af de gamla lånen inflöto till banken. Då lånerörelsen
ganska snart nådde den utveckling, att banken icke kunde tillgodose
de växande lånekrafven, höjdes grundfonden år 1909 till 5 milj.
kronor och år 1912 till 10 milj. kronor, hvarigenom banken nu är berättigad
att utsläppa lån till ett belopp af intill 60 milj. kronor.
Räntorna å grundfonden skola årligen inbetalas till statskassan efter
afdrag af bankens administrationskostnader och uppkomna ränteförluster.
De af banken för verksamhetens bedrifvande upptagna lånen
garanteras af staten. Finansdepartementet utöfvar å statens vägnar
kontroll öfver bankens skötsel samt verkställer revision af dess räkenskaper,
och konungen utfärdar de närmare reglementariska föreskrifterna
7
för dess verksamhet. Det nu gällande reglementet stadfästes af regeringen
den 3 augusti 1905.
Å andra sidan är banken säkerställd för all risk i sin utlåningsrörelse.
För erhållande af lån fordras nämligen i de flesta fall garantiförbindelse
af vederbörande kommun, på hvilken alltså ansvaret för
lånet hvilar. I sista hand ansvarar därjämte staten för alla förluster,
banken kan komma att åsamkas från låntagarnes eller garantikommunernas
sida.
Såsom redan nämnts är bankens utlåning begränsad till högst det
sexdubbla af grundfondens belopp. En ytterligare begränsning vidtogs
genast vid lånerörelsens början af stortinget genom införandet af den
bestämmelsen, att lån icke finge utlämnas till större belopp än 2 milj.
kronor för hvarje år, däraf hälften jordbruks- och hälften bostadslån.
Efterfrågan på lån blef emellertid genast stor, och det klagades snart
öfver, att många lånesökande i förlitande på erhållen lånegaranti af
kommunen iklädt sig förpliktelser, som de sedan icke kunnat på bestämd
tid fullgöra, emedan de på grund af den nämnda begränsningen af låneverksamheten
icke förrän efter långt dröjsmål kunnat erhålla lån. På
grund häraf har stortinget upprepade gånger medgifvit en extraordinär
utlåning, år 1904 således 1 milj. kronor, år 1906 ytterligare 1 milj. och år
1909 2 milj. utöfver det fastställda årliga maximibeloppet. Genom beslut
af stortinget år 1910 upphäfdes slutligen utlåningsgränsen helt och hållet.
Den lokala organisationen.
Vid sidan af banken såsom lånerörelsens centralorgan stå kommunerna
såsom lånerörelsens lokala organ. Med få undantag kunna inga
lån utlämnas, med mindre vederbörande kommun åtager sig garanti för
dem gent emot banken. Det är då naturligt, att den närmaste granskningen
af de lånesökandes lämplighet och öfvervakandet af bestämmelsernas
efterlefnad i öfrigt blifvit anförtrodd åt dem. Som deras verkställande
organ fungera därvid för ändamålet särskild! tillsatta arbetskommittéer.
Lagen stadgar, att för ombesörjande af lånerörelsen för jordbruksändamål
i hvarje landskommun (herred) skall finnas en arbeidskomité
bestående af en ordförande och 2—6 medlemmar, som af herredsstyret
(det kommunala förtroenderådet) skola utses för en tid af tre år bland
kommunens röstberättigade medlemmar. I kommittén böra sitta såväl
arbetare som gårdsbrukare, och minst en af dess medlemmar bör vara
byggnadskunnig. Ordföranden åligger att lämna de lånesökande nödiga
8
upplysningar och erforderlig hjälp för lånens ordnande äfvensom att
»bistaa ubemidlede med åt fremkalde rimelige tilbud af jord, som er skikket
til arbeiderbruk^ og om hvis sälg der kan blive sporgsmaah. Önskar någon
obemedlad köpa dylik jord, som befinner sig i det allmännas ägo, bör
ordföranden likaledes genom sitt bistånd underlätta en uppgörelse.
Arbetskommittéerna i sin helhet hafva den mycket viktiga uppgiften
att verkställa den första granskningen af låneansökningarna. Dessa
ansökningar, som skola ställas till arbetskommitténs ordförande, skola
vara åtföljda af en detaljerad beskrifning af lägenheten och dess byggnader
eller, om nya byggnader skola uppföras, af plan och kostnadsförslag
för byggnadsarbetet. Därest arbetskommittén finner, att den
sökande är personligen berättigad att erhålla lån, skola kommitténs ordförande
och två andra ledamöter förrätta afsyning och värdering af
lägenheten, hvarvid värdesättningen skall ske efter hvad den kan antagas
vara värd i handel och vandel. Synemännen skola därjämte afgifva
förklaring om lägenhetens lämplighet till arbeiderbruk. Ansökningshandlingarna
samt arbetskommitténs utlåtande gå därefter till herredsstyret,
i hvars hand åtgörande! ligger, huruvida kommunen skall ikläda
sig garanti gentemot banken för det begärda lånet, antingen i dess
helhet eller för en del däraf. Har herredsstyret beslutat denna garanti,
öfversändas alla handlingarna i ärendet till banken, som i sista hand
afgör, om lånet skall beviljas eller ej, hvarefter utbetalning i mån af
disponibla medel omedelbart sker. Har någon del af lånet beviljats till
byggnadsarbeten, utbetalas denna dock först allt efter som arbetet
skrider framåt, under kontroll af arbetskommitténs ordförande och efter
hans anvisning. Så länge skulden till banken icke är i sin helhet infriad,
är låntagaren pliktig att sköta och vidmakthålla sin lägenhet på
försvarligt sätt, hvarjämte han icke utan samtycke af herredsstyret och
banken får utarrendera någon del af densamma. Kontrollen öfver att
dessa bestämmelser efterlefvas åligger arbetskommitténs ordförande, som
med anledning häraf är skyldig att minst en gång om året besiktiga
alla arbeiderbruk.
Som organ för lånerörelsen för bostadsändamål skall i hvarje
kommun, både på landet och i städerna, tillsättas en liknande arbeidskomité,
hvilken i landskommunerna kan vara densamma som den, hvilken
behandlar ansökningarna om jordbrukslån. Kommitténs uppgift är i
detta fall densamma, som redan beskrifvits i fråga om jordbrukslånen.
Den åligger att mottaga och granska låneansökningarna samt att utföra
lokalbesiktningar, pröfva byggnadsplaner in. m. Äfven i detta fall
beslutar kommunalstyrelsen, huruvida och till hvilket belopp kommunen
9
skall ikläda sig garanti för lånet, hvarefter banken afgör, om lånet skall
beviljas eller ej. Arbetskommitténs ordförande skall tillse, att, så länge
lånet till banken icke är inbetalt, husen hållas brandförsäkrade till fulla
värdet, samt att fastigheterna ägnas nödig vård och underhåll.
De uppgifter, som i det föregående angifvits såsom tillkommande
kommunerna och de kommunala arbetskommittéerna, äro ju i hufvudsak
desamma, som i Sverige fyllas af hushållningssällskapen i egenskap af
låneförmedlare, ehuru de norska kommunerna icke i egentlig mening äro
förmedlare af lånen, då banken själf utlämnar hvarje enskildt lån. För
de norska lokala organen för låneverksamheten tillkomma emellertid
äfven en del andra uppgifter, som göra dem till mera än endast låneförmedlare
genom den möjlighet, som därigenom beredes dem, att mera
aktivt ingripa i lånerörelsen. Landskommunerna själfva kunna vid behof
för egen räkning inköpa egendomar till styckning i arbeiderbruk, och på
liknande sätt äro alla kommuner berättigade att själfva uppföra byggnader
för att skaffa obemedlade egna bostäder.
Har en landskommun beslutat inköpa en jordegendom för att
stycka densamma, skall arbetskommittén afsyna den,''-upprätta plan för
dess delning i arbeiderbruk samt utföra öfriga erforderliga förberedande
arbeten. På grundval af kommitténs undersökning fattar därefter lierredsstyret
beslut, om egendomen skall inköpas eller ej. Har kommunen erhållit
lån från arbeiderbruk- og boligbanken till inköp af egendomen, kan
den därefter, sedan densamma styckats i småbruk, antingen själf bebygga
dessa, innan de afyttras, eller också sälja dem obebyggda. I båda fallen
är arbetskommittén det verkställande organet, som å kommunens vägnar skall
ombestyra det hela. Samma uppgift har arbetskommittén äfven i de fall,
då en kommun uppför bostäder för att uthyras eller försäljas åt obemedlade.
För de syneförrättningar, som skola verkställas å de lägenheter,
för hvilka lån begärts, utgår ersättning till synemännen med högst nio
kronor för hvarje förrättning. Ersättningen betalas af den lånesökande.
Dessutom är arbetskommitténs ordförande berättigad att erhålla godtgörelse
för det arbete, som enligt lagen åligger honom. Denna ersättning fastställes
af vederbörande kommunalstyrelse och utgår af kommunens medel.
Beträffande ersättningens storlek finnas inga fullständiga uppgifter tillgängliga,
men den synes i allmänhet, åtminstone i kommuner, där rörelsen
nått någon större omfattning, växla mellan 150 och 300 kronor. Då
en kommun inköper en hel egendom för att stycka densamma till arbeiderbruk,
är den berättigad att af köparna uttaga ersättning för omkostnaderna
vid styckningsförfarandet. För öfriga utgifter för lånerörelsen få däremot
hvarken banken eller kommunerna uttaga ersättning af de lånesökande.
2
10
Gällande bestämmelser för erhållande af lån m. m.
De genom banken utlämnade lånen äro af två slag, arbeiderbrukoch
boliglaan. Jordbrukslånen löpa med en ränta af 3 V2 proc. och bostadslånen
med 4 proc. ränta. Den förut omnämnda kommittén både i sitt
betänkande föreslagit en ränta för jordbrukslånen af endast 3 proc.
Som motivering för denna låga ränta anförde kommittén, att jordbruket
lämnade långsammare och mindre utbyte af därå nedlagdt kapital och
arbetskraft än de flesta andra näringar, hvarför det för rörelsens sunda
och lifskraftiga utveckling vore en nödvändighet, att lånevillkoren ställdes
så gynnsamma som möjligt. I den kungl. propositionen höjdes dock
räntefoten till den nyss nämnda för att för statsverket minska den uppkomna
ränteförlusten. Vid frågans behandling i stortinget voro flera
förslag uppe om räntans storlek. Det föreslogs dels antingen 3, 3 Va
eller 4 proc., och dels att ingen bestämd räntesats skulle fastslås,
utan att dess storlek skulle anpassas efter räntan på det af banken upplånade
kapitalet. Slutligen antogs dock regeringens förslag om en
räntefot å jordbrukslånen af 3 Va proc. Jordbrukslånen äro fria från
amortering de första fem åren och bostadslånen de första två åren.
Amorteringstiden är därefter för de förra 42 år och för de senare 28
år. Dock står det låntagaren fritt att göra större afbetalning eller att
på en gång inbetala hela lånet. Annuiteterna skola inbetalas halfårsvis,
och amorteringens storlek beräknas så, att annuitetsbeloppet vid hvarje
betalningstermin är lika stort.
Enligt lagens första paragraf kunna jordbrukslån utlämnas dels till
enskilda til erhvervelse av arbeiderbruk och dels till landskommuner (herredskommuner)
til indkjop og bebyggelse av landeiendommer, som agtes utstycket
i arbeiderbruk. I likhet härmed kunna bostadslån utgå såväl till enskilda
til opforelse, fuldforelse eller erhvervelse av egne boliger som till landsoch
stadskommuner (herreds- och bykommuner) samt byggnadssällskap
til istandbringelse av boliger för ubemidlede.1)
För att enskilda personer skola kunna erhålla lån, måste de vara
l) Dessa bestämmelser synas åtminstone under lånerörelsens första tid hafva missuppfattats.
I sin första årsberättelse framhåller banken, att de lånesökande i stor utsträckning haft den oriktiga
uppfattningen, att lån kunde erhållas på redan för länge sedan inköpta lägenheter och till konvertering
af gamla lån. En dylik tolkning af bestämmelserna kunde banken icke gilla, men den
ansåg sig dock oförhindrad att medgifva lån för sådana lägenheter, som inköpts i förlitande pä
att erhålla lån af banken, äfven om köpet kommit till stånd, innan lagen trädde i kraft.
11
obemedlade. Som sådan anses enligt lagen deri, som är i behof af
ett väsentligt bidrag för att kunna förvärfva ett sådant småbruk eller
en sådan bostad, som i lagen afses, och som icke äger en förmögenhet
af mer än 1,500 kronor, eller, då det gäller bostadslån i städer och
andra tätt bebyggda ställen, af öfver 2,000 kronor. Låntagare får icke
heller förut äga så mycket jord, att den tillsammans med den lägenhet,
hvarå lån sökes, öfverskrider den för ett arbeiderbruk stadgade maximigränsen
för areal och värde.
Lån kunna utlämnas både till män och kvinnor. Kommittén hade
som villkor för erhållande af jordbrukslån jämväl upptagit fordran på,
att låntagare skulle vara landtarbetare, hvarmed den förstod tjänare,
»husmän», daglönare och dylika, hvilka hufvudsakligen försörjde sig
genom jordbruksarbete hos andra. Detta villkor uteslöts åt stortinget,
men i stället intogs den bestämmelsen, att låntagaren skulle vara lämplig
att äga och drifva ett mindre jordbruk. Rörande låntagares personliga
kvalifikationer i öfrigt finnas i lagen inga särskilda bestämmelser
intagna, icke ens någon bestämd åldersgräns. Detta beror dock icke
alls därpå, att man icke insåg den stora vikten af, att de personer, som
erhöllo statens understöd för grundande af ett eget hem, ägde förutsättningar
för att tillgodogöra sig denna hjälp. Tvärtom framhölls starkt
betydelsen häraf, men man ansåg, att en låntagares personliga egenskaper
och lämplighet i öfrigt icke väsentligen berodde på sådana rent
yttre kännetecken, som kunde fixeras i en lagparagraf. I stället fäste
man stor vikt vid, att de personliga kvalifikationerna blefve noggrant
pröfvade i hvarje särskildt fall. Därvid skulle förfaras så, att en med
hänsyn till personkännedom och samvetsgrannhet betryggande sammansatt
lokal myndighet, de förut omnämnda arbetskommittéerna, skulle
yttra sig härom till vägledning för de låneförmedlande myndigheterna.
De arbeiderbruk, till hvilka jordbrukslån kunna utlämnas, skola
hafva en areal af minst V2 hektar uppodlad eller odlingsbar jord samt
af högst två hektar odlad jord. Detta är ju i jämförelse med motsvarande
jordbrukslägenheter i Sverige en ganska liten areal, en olikhet
som är betingad däraf, att man i Norge icke såsom i Sverige sträfvar
efter att få fullt besutna småbruk, som i det väsentliga kunna bereda
sina innehafvare full bärgning. I Norge har man i stället, såsom redan
namnet arbeiderbruk antyder, i främsta rummet åsyftat att skaffa landtr
arbetarne små jordbruk, eller med andra ord, att skapa en jordbesittande,
socialt välstånd landtarbetareklass, för att på detta sätt bidraga till
lösande af jordbrukets arbetarefråga i sin helhet. I denna omständighet
12
ligger en väsentlig olikhet mellan lånerörelsen för jordbruksändamål i
Norge och i vårt eget land, som gifvit verksamheten en helt olika
karaktär i de båda länderna.
I öfverensstämmelse med den snäfva begränsningen af jordbrukslägenheternas
storlek har för den norska lånerörelsen äfven stadgats ett
efter våra egna förhållanden anmärkningsvärdt lågt värdemaximum för
dessa lägenheter. Värdet å hela lägenheten får nämligen icke öfverstiga
3,000 kronor, och värdet å jorden enbart icke 2,000 kronor. I lägenhetens
värde får ingå äfven värdet af de för jordbruket nödvändiga
byggnaderna, men däremot icke kreatursbesättning och inventarier.
Maximigränsen för jordbrukslånens storlek är däremot i Norge
högre än i Sverige, eller 9/i0 af lägenhetens värde. Kommittén hade
här föreslagit, att hvarje lån alltid skulle utgöra 9/io af värdet, så snart
det var begärdt så stort belopp. Detta ändrades dock därhän, att lån
kunde beviljas intill 9/i0 af värdet, då det ansågs lämpligare att låta
lånets storlek rätta sig efter risken i hvarje särskildt fall, än att fastslå
något bestämdt förhållande mellan lånets storlek och lägenhetens värde.
För att lånerörelsen i så stor utsträckning som möjligt skall befordra
upptagandet af förut icke odlad jord är stadgadt, att lån på jord,
som är odlingsbar men till öfvervägande del icke odlad, bör hafva företräde
framför lån på redan odlad jord.
Som villkor för utlämnande af bostadslån till enskilda är stadgadt,
att lån få utgå endast för byggnader, som äro beräknade för högst
två familjer, att tomtens areal icke öfverstiger V* hektar, och att värdet
i städer och andra tätt bebyggda samhällen icke öfverstiger 5,000 kronor
och på landsbygden i öfrigt 3,000 kronor. Själfva tomten får icke
vara värd mer än i förra fallet 1,500 och i senare fallet 1,000 kronor.
Det är icke nödvändigt, att låntagaren med full äganderätt innehar
den mark, hvarå bostaden är belägen. Lån kunna äfven utlämnas
för uppförande af bostäder på ofri grund, men likväl endast på det
villkor, att icke den stipulerade arrendetiden utlöper, förrän lånet till
fullo inbetalts, eller 30 år efter lånets beviljande.
Äfven för bostadslånen är lånemaximum som regel satt vid 9A0 af
lägenhetens värde, däri inbegripet såväl tomt som själfva byggnaden samt
ifråga om arrenderade tomter arrendeafgiftens kapitaliserade belopp.
Lån utan kommunens garanti (se nedan) får dock icke uppgå till mer
än halfva värdet. Lånens absoluta belopp äro i städer och tätt bebyggda
samhällen begränsade till 2,500 kronor och på rena landsbygden
till 2,000 kronor.
13
Med ett senare infördt undantag få inga hvarken jordbruks- eller
bostadslån utlämnas till enskilda personer, med mindre de som säkerhet
äro försedda med garantiförbindelse af vederbörande kommun. Förutom
den säkerhet, som ligger i kommunens garanti, skall därjämte
som ytterligare säkerhet lämnas inteckning i den belånade lägenheten.
Enda undantaget från fordran på kommunal garanti utgör den genom
lag den 8 augusti 1908 antagna bestämmelsen, att enskilda inom stadskommun
kunna erhålla bostadslån äfven utan kommunal garanti.
För jordbrukslånen hade kommittén ansett, att det icke borde
kräfvas kommunal garanti, utan att inteckning i lägenheten vore tillräcklig
säkerhet. Kommittén ansåg nämligen, att kommunernas fruktan
för den ekonomiska risken skulle verka hämmande på hela jordbrukslånerörelsens
utveckling, och då därjämte denna gren af lånerörelsen
vore icke så mycket ett lokalt intresse utan snarare ett statsintresse,
vore det riktigare, att risken bars af staten och icke af kommunerna.
I den kungl. propositionen framhölls häremot, att man knappast behöfde
befara, att fordran på kommunal garanti äfveji vid jordbrukslånen i
någon större utsträckning skulle hindra rörelsens utveckling, då äfven
kommunerna som sådana genom befolkningens ökade skatteförmåga och
minskade fattigvård stunga hade fördel af, att den ouppodlade jorden i största
möjliga utsträckning blefve odlad, och att inom kommunen uppstod en
bofast och jämförelsevis välsituerad landtarbetarestam. Det skulle därjämte
för kontrollens skull ligga en stor trygghet i, att kommunerna
till följd af sina garantiförbindelser blefve intresserade af att vaka öfver,
att de belånade lägenheterna icke vansköttes utan höllos uppe i värde,
livilket de kommunala myndigheterna tack vare sin personal- och lokalkännedom
kunde göra mycket mera effektivt än banken. Man borde
därför bestämdt vidhålla fordran på kommunerna som ekonomiskt ansvariga
mellanhänder mellan banken som långifvare och låntagarna.
Denna uppfattning biträddes äfven af stortinget.
För att förhindra, att en kommun blefve allt för djupt engagerad
genom att garantisumman drefs upp till högre belopp, än som vore förenligt
med dess ekonomiska bärkraft, är emellertid i lagen stadgadt, att
ingen landskommun får öfvertaga ansvar för lån till större belopp än
150,000 kronor och ingen stadskommun till högre belopp än 100,000
kronor. Redan i den ursprungliga 1903 års lag var det dock för större
städer medgifvet att efter konungens samtycke öfvertaga ansvar för större
belopp, och år 1907 inrymdes åt större landskommuner liknande rättighet
att efter särskildt tillstånd af konungen utsträcka sin lånegaranti öfver
150,000 kronor.
14
Förutom till enskilda kunna såsom redan nämnts jordbrukslån
utlämnas äfven till landskommuner till inköp af jordegendomar, afsedda
till styckning, liksom äfven byggnadslån kunna erhållas af lands- och
stadskommuner samt af byggnadssällskap till uppförande af bostäder åt
obemedlade.
Såsom kommittén framhåller, kan det ofta ställa sig fördelaktigast
att för åstadkommande af småbruk inköpa en hel egendom i och för
styckning. Jorden kunde, enligt kommitténs uppfattning, på detta sätt
ofta erhållas till billigare pris, och dessutom vore det på många ställen
omöjligt att för rimligt pris få köpa enstaka småbruk. Då det i regel
torde vara mycket svårt för ett antal enskilda landtarbetare att gemensamt
inköpa en egendom för att sedan stycka densamma, borde därför
kommunerna sjkifva kunna erhålla lån för att vid behof inköpa jordegendomar
för styckning. Meningen härmed var dock icke, att kommunerna
genom inköp af alltför stora egendomar skulle bidraga till upprättande
af något betydande antal småbruk på samma ort, då dessa så
vidt möjligt borde vara jämnt fördelade på hela landsbygden, för att
dess behof af arbetskraft bäst skulle kunna tillgodoses.
De till kommuner beviljade lånen för inköp af jordegendomar få
uppgå till högst 9/io af egendomarnas värde, inklusive kostnader för de
byggnader, som behöfva uppföras. Egendomarna skola styckas i arbeiderbrug
och öfverlåtas på obemedlade personer mot den köpeskilling, som
vid fördelning af det belopp, kommunen erlagt för egendomen, jämte
eventuella byggnadskostnader kommer på hvarje småbruk. För gäldande
af köpeskillingen kan köparen få lån af kommunen, som till säkerhet
härför erhåller inteckning i lägenheten. Denna inteckning kan kommunen
transportera på arbeiderbruk- och boligbanken, som därvid öfvertager
lånet med kommunens garanti under samma villkor, som gälla för till
enskilda direkt utlämnade lån.
Har en kommun erhållit ett lån för inköp af en jordegendom,
måste medlen hafva tagits i användning för sitt ändamål inom två år.
I annat fall skall lånet återbetalas till banken. Om kommunen efter lika
lång tidsfrist icke lyckats afyttra alla småbruk, i hvilka egendomen
styckats, måste den likaledes återbetala så stor del af lånet, som belöper
på de osålda småbruken, såvida icke banken i särskilda fall medgifver
längre frist.
För att afhjälpa bostadsnöden särskildt i de större städerna kunna
äfven kommuner och byggnadssällskap med allmännyttigt ändamål erhålla
lån till uppförande af arbetarebostäder. Dessa bostäder, rörande hvilkas
storlek och värde gälla samma bestämmelser som i fråga om de direkt
15
till enskilda personer utlämnade bostadslånen, kunna sedan antingen
uthyras eller försäljas till obemedlade. För att ett byggnadssällskap
skall kunna erhålla lån för ifrågavarande ändamål, måste dess statuter
vara godkända af konungen, hvarjämte de liksom äfven de kommuner,
som erhållit dylika lån, äro underkastade kontroll i afseende på medlens
användning. Lånen till byggnadssällskap måste därjämte vara försedda
med garanti af vederbörande kommun.
Så länge bankens fordran i ett arbeiderbruk icke är tillfullo gulden, är
dettas ägare förpliktigad att hålla jordbruket i godt stånd, underhålla byggnaderna
samt att hafva dessa brandförsäkrade i af banken godkänd
försäkringsanstalt. Han får därjämte icke utarrendera någon del af
lägenheten eller å densamma uppföra något hus till uthyrning. Likaså
är den, som erhållit lån för bostadsändamål, skyldig att, så länge lånet
icke är fullständigt återbetaldt, hålla byggnaderna i godt stånd samt
hafva dem brandförsäkrade. Brister låntagare i någon af dessa skyldigheter,
skall arbetskommitténs ordförande, hvilken såsom redan förut är
nämndt är skyldig att öfvervaka dessa bestämmelsers efterlefnad, anmäla
förhållandet såväl för banken som för kommunalstyrelsen. Om den senare
fordrar det, eller banken eljest anser det nödvändigt, kan denna uppsäga
lånet till inbetalning efter viss kortare frist.
Eu låntagare får icke heller utan tillstånd från banken och kommunalstyrelsen
öfverlåta sin lägenhet på annan person. Har detta skett,
kan lånet uppsägas af banken, såvida icke den nya ägaren af arbetskommittén
förklaras lämplig att drifva ett mindre jordbruk samt fyller
de personliga kvalifikationer, som i lagen ställas på en låntagare, eller
också är den föregående ägarens barn eller barnbarn. Säljes lägenheten
på exekutiv auktion, kan lånet, under förutsättning af kommunalstyrelsens
samtycke, transporteras på köparen, äfven om denne icke har de för
en låntagare föreskrifna egenskaper. Ett arbeiderbruk, till hvilket lån
en gång utlämnats, kan icke ånyo belånas. Om vid en ägares död
lägenheten öfvertages af en arfvinge, kan denne dock erhålla tilläggslån
för att inlösa lägenheten. Dylikt tilläggslån kan äfven lämnas för
den värdeökning, som kommit en lägenhet till godo genom nyodling,
där denna ej skett med bidrag af allmänna medel.
16
III. Redogörelse för lånerörelsens utveckling
åren 1903-1912.
Arbeiderbruk- og boligbanken började sin lån overksamhet den 1
oktober 1903. Genast från början nådde lånerörelsen en oväntadt stor
omfattning. Ansökningar om lån strömmade in i stort antal, och bankens
första bekymmer blef att skaffa pengar för att möta de låneanspråk,
som ställdes på densamma. För att få erforderligt rörelsekapital försökte
den, redan innan den egentliga verksamheten börjat, att upptaga
ett större obligationslån, men lyckades icke erhålla något på antagliga
villkor. I stället försträckte staten nödigt kapital dels af sina egna tillgängliga
medel och dels af de till de gamla huslåne- och jordinköpsfonderna
inflytande rånte- och kapitalafbetalningarna. I juli 1904 lyckades
emellertid banken upptaga ett utländskt serieobligationslån å 15 milj.
kronor med en ränta af 3 V2 proc. och till en kurs af 95.7 0 proc.,
hvilket motsvarar en effektiv ränta af omkring 3.7 3 proc.
Lånerörelsen växte äfven i fortsättningen allt mera i omfattning,
och stortinget fann sig, såsom redan nämndt, upprepade gånger föranlåtet
att utöfver det stadgade årliga lånemaximum på 2 milj. kronor
medgiva en extra ordinär utlåning till betydande belopp. På grund af
de stora belopp, som årligen utlämnades i lån, blef snart bankens hela
rörelsekapital taget i anspråk, och redan år 1909 sökte banken upptaga
ett nytt obligationslån, utan att dock genast lyckas. I midten af år
1910 “ måste banken af brist på rörelsekapital, trots betydande förskott
från statskassan, för en tid upphöra att bevilja några lån, ehuru låneansökningar
till belopp af öfver 1 V, milj. kronor lågo inne, och dagligen
nya ansökningar strömmade in. I december samma år hade låneansökningarna
vuxit till inemot 3 milj. kronor, och det klagades allmänt
öfver, att inga lån kunde beviljas, då de lånesökande ofta köpt jord
eller hus i förhoppning att erhålla lån. Slutligen erhöll banken i december
1910 ett antagligt anbud på ett 4 proc. lån å 14,400,000 kronor
till en kurs af 95 proc., motsvarande en effektiv ränta af omkring 4 V*
proc. Därefter kunde banken åter fortsätta sin låneverksamhet i ökad
omfattning, så mycket mera som genom stortingsbeslut år 1909 grundfonden
höjts till 5 milj. kronor, och bankens utlåningsrätt därigenom
utsträckts till 30 milj. kronor.
17
Den kapitalförstärkning, banken vunnit genom det nya lånet, af
hvilket för öfrigt en ganska stor del genast åtgick för att återbetala
förskotten från statskassan, kunde emellertid endast för en kortare tid
förslå gent emot de ständigt växande lånekrafven. Redan år 1911 erhöll
banken ett nytt lån från statskassan på omkring 1 milj. kronor. Sedan
detta belopp disponerats, var den medgivna maximigränsen för utlåningen
nådd. Frågan om en ny förhöjning af grundfonden blef därför
aktuell, och af 1912 års storting höjdes denna i ett slag med 5 milj.
kronor, hvarigenom banken blef berättigad att utsträcka sin utlåning
till icke mindre än 60 milj. kronor. Regeringen hade i en proposition
föreslagit en höjning af endast 3 milj. kronor, medan åter flera medlemmar
af stortinget påyrkade en höjning på 10 milj. kronor på en
gång. Mot en så stark höjning, som skulle berättiga banken att utlämna
lån till ett sammanlagdt belopp af 90 milj. kronor, restes dock inom
stortinget starka betänkligheter, bl. a. därför att man fruktade, att
genom en forcerad utlåning efterfrågan på lån skulle blifva så stor, att
jorden skulle komma att stiga alltför mycket i pris. Man gick därför
en medelväg och beslöt den nyssnämnda förhöjningen af grundfonden
från 5 till 10 milj. kronor. Det mötte emellertid stora svårigheter för
banken att skaffa medel, hvarmed den kunde bestrida den ökade utlåningen.
I sin årsredogörelse för räkenskapsåret 1911 —12 framhåller
bankens styrelse starkt behofvet af ökadt rörelsekapital och de stora
olägenheter, som den rådande bristen på dylikt kapital medförde såväl
för banken själf som i synnerhet för de lånesökande. För att möta
behofvet under den närmaste tiden, innan något nytt obligationslån hann
upptagas, erhöll banken under år 1912 tillfälliga lån från statskassan på
icke mindre än omkring 4 milj. kronor.
Såsom redan förut nämnts är i lagen stadgadt, att räntan å de
utlämnade jordbrukslånen skall utgöra 3 Va proc. och å bostadslånen 4
proc. Banken själf får på sitt första obligationslån betala 3 V2 proc.
och på det andra 4 proc. i ränta, och på de under de senare åren
erhållna lånen ur statskassan har den måst erlägga en ränta på 4 V» proc.,
hvartill komma statens årliga afbetalningar å den rabatt, som måste
medgifvas å de båda obligationslånen. För banken har härigenom uppstått
en ränteförlust, hvars storlek, under tiden Vio 1903 till 3% 1913
framgår af efterföljande tablå:
3
18
År
1903-05 (1V» år).
1905- 06.............
1906- 07.............
1907- 08.............
1908- 09 (1 V“
1909- 10.............
1910- 11.............
1911- 12.............
1912- 13.............
Ränteförlust
Er.
..........
11,903
..........
17,936
..........
+167
..........
3,283
..........
7,366
..........
14,870
..........
21,463
..........
48,002
..........
53,552
Summa 178,208
Afskrifning å rabatten
för obligationslånen
Kr.
11,000
13,750
75,000
98,664
131,000
131,000
460,414
Rabatten å 1904 års obligationslån utgjorde ursprungligen 664,990
kronor och å 1910 års lån 560,453 kronor. Härå har, såsom tablån
utvisar, intill den s% 1913 afskrifvits ett belopp af 460,414 kronor,
efter en årlig afbetalning under de sista åren af 75,000 kronor å det
första och 56,000 kronor å det senare lånet, hvarigenom afskrifningarna
komma att vara fullbordade efter tio år.
Det är redan förut framhållet, att arbeiderbruk- og boligbanken står
under samma ledning som den norska hypoteksbanken, som sköter lånerörelsen
genom sina kontor i Kristiania, Bergen, Trondhjem och Tromsö.
Administrationskostnaderna vid dessa kontor för lånev erksamheten har
från dess början uppgått till:
År
Kr.
1903-05 (l1/. år)................................. 16,235
1905- 06............................................. 16,939
1906- 07............................................. 21,176
1907- 08 ............................................. 21,976
1908- 09 (l1/* år)................................. 33,332
1909- 10 ............................................. 27,624
1910- 11............................................. 31,423
1911- 12 ............................................. 36,994
1912- 13............................................. 41,478
Summa 247,177
I dessa utgifter, som hufvudsakligen utgöras af löner till hos
banken anställd personal, ingå icke kommunernas omkostnader för låneförmedlingen.
Angående dessas storlek föreligga inga uppgifter.
19
Såsom mått på omfattningen af arbeiderbr-uk- och boligbankens lånerörelse
meddelas i efterföljande tabell (sid. 20) uppgifter för hvarje
sårskildt år å de till banken inkomna låneansökningarnas antal och
belopp samt antalet och storleken af de beviljade och utbetalda lånen.
Det stora antalet inkomna låneansökningar under det första halfåret
(Vid 1903—37s 1904) visar, att lånerörelsen genast från början omfattades
med stort intresse, och under bankens andra verksamhetsår
1904—05 var låneansökningarna flera till antalet än under något af de
följande åren. Inalles har under de närmare 9 år af bankens verksamhet,
som förflutit till den °% 1912 inkommit ansökningar om 14,360
jordbrukslån och 10,283 bostadslån eller sammanlagdt 24,643 låneansökningar,
motsvarande i medeltal närmare 3,000 ansökningar om året.
Innan låneansökningarna ingifvas till banken, skola de enligt lagen
underkastas en noggrann pröfning af arbetskommittén i vederbörande
kommun i afseende på såväl den lånesökandes som lägenhetens lämplighet.
Alla de ansökningar, som kommunen icke vill ikläda sig garanti
för, blifva därför utgallrade, innan de nå fram till banken. Som följd
häraf är antalet af banken själf afslagna låneansökningar helt ringa.
Tabellen visar, att mot de 24,643 inkomna låneansökningarna svarar ett
antal af 23,696 af banken beviljade lån, och af de återstående kvarstodo
vid periodens slut 510 såsom oafgjorda. Om sålunda antalet beviljade
lån och inkomna låneansökningar för perioden i sin helhet är i det
närmaste lika stort, är detta däremot icke förhållandet under hvarje särskild!
år. Den brist på rörelsekapital, hvarunder banken vissa år lidit,
har tvungit densamma att under dessa år uppskjuta behandlingen af
de inkomna låneansökningarna. Af denna anledning balanserade banken
vid utgången af redogörelseåret 1904—05 med en rest af icke
mindre än 1,560 oafgjorda låneansökningar, och år 1909—10 var denna
rest nästan lika stor. Under år af bättre penningtillgång har å andra
sidan lån beviljats till betydligt större antal, än de under samma år
inkomna ansökningarna. Ett exempel härpå erbjuder året 1910—11, då
banken beviljade 4,435 lån, under det att under året inkommit endast
3,087 låneansökningar.
Af de under hela perioden beviljade lånen voro 13,874 för jordbrukslägenheter
och 9,822 för bostäder. I allmänhet synes man så vidt
möjligt fördelat tillgängliga medel likformigt på lånerörelsens båda
grenar, dock med en viss tendens att något mera gynna den förstnämnda
grenen. Direktiv i denna riktning har även gifvits af stortinget.
Det ursprungligen stadgade lånemaximum per år af 2 milj. kronor skulle
visserligen fördelas lika på jordbruks- och bostadslånen, men redan år
20
Inkomna låneansökningar samt beviljade och utbetalda lån 1903—1912.
Från föregående
U n d e
r året
Till nästa år
Räkenskapsår
år kvarstående
oafgjorda låne-  ansökningar
inkomna låne-  ansökningar
beviljade lån
utbetalda lån
kvarstående
oafgjorda låne-  ansökningar
Antal
Belopp,
kr.
Antal
Belopp,
kr.
Antal
Belopp,
kr.
Antal
Belopp,
kr.
Antal
Belopp,
kr.
Jordbrukslån.
‘/to 1903—!”/« 1904
717
954,409
263
335,950
69
94,700
454
618,459
‘/i 1904—31/3 1905
454
618,459
2,106
2,611,600
1,628
2,054,100
1,005
1,337,050
917
1,136,508
‘/t 1905—s,/3 1908
917
1,136,508
1,403
1,765,938
1,766
2,182,120
2,234,200
1,526
1,900,250
1,835,480
532
660,512
‘/t 1906—91/3 1907
532
660,512
1,305
1,742,775
1,729
1,419
73
103,110
‘/i 1907—3‘/3 1908
73
103,110
1,544
2,171,473
1,414
1,949,700
1,359
1,849,500
173
256,310
V* 1908—s<>/o 1909
173
256,310
1,926
2,723,375
1,730
2,472,400
1,469
2,079,100
1,906,050
343
438,610
‘/t 1909—180/6 1910
343
438,610
1,845
2,614,681
1,291
1,663,400
1,345
862
1,336,690
‘/t 1910—3% 1911
862
1,336,690
1,694
2,465,781
2,470
3,611,950
1,701
2,482,550
51
70,265
’/7 1911—37o 1912
47
61,965
1,820
2,965,736
1,583
2,483,500
1,686
2,613,750
247
428,834
Summa
—
—
14,360
20,015,768
13,874
18,987,320
11,579
16,098,430
—
—
Bostadslån.
‘/to 1903—s‘/3 1904
718
881,089
243
277,150
68
81,750
475
603,939
‘/i 1904—"‘/a 1905
475
603,939
1,443
1,718,672
1,270
1,563,900
970
1,252,100
643
740,105
‘/* 1905—3‘/a 1906
643
740,105
828
961,385
1,155
1,334,940
953
1,146,250
297
345,840
63,100
V* 1908—31 s 1907
297
345,840
752
985,020
965
1,247,150
786
996,620
59
‘/t 1907—131/» 1908
59
63,100
955
1,254,467
796
1,032,800
786
1,021,187
189
251,490
‘/i 1908—376 1909
189
251,490
1,463
2,080,576
1,368
1,901,850
985
1,365,000
270
393,800
‘/t 1909—37e 1910
270
393,800
1,158
1,637,922
747
1,030,400
961
1,363,600
656
963,820
‘/t 1910—1»Va 1911
656
963,820
1,393
2,090,235
1,965
2,911,100
1,266
1,899,800
51
78,900
‘/t 1911—s7e 1912
50
78,200
1,573
2,410,838
1,313
1,958,700
1,367
2,034,750
263
430,848
Summa
—
—
10,283
14,020,204
9,822
13,267,990
8,142
11,161,067
—
—
Samtliga lån.
‘/to 1903—s‘/3 1904
1,435
1,835,498
506
613,100
137
176,450
929
1,222,398
‘/t 1904—al/s 1905
929
1,222,398
3,549
4,330,272
2,898
3,618,000
1,975
2,589,150
1,560
1,876,613
‘/i 1905—s‘/3 1906
1,560
1,876,613
2,231
2,727,323
2,921
3,517,060
2,479
2,205
3,046,500
829
1,006,352
7* 1906—1“/a 1907
829
1,006,352
2,057
2,727,795
2,694
3,481,350
2,982,500
2,832,100
132
166,210
V* 1907—s‘/3 1908
132
166,210
2,499
3,425,940
2,210
2,145
2,454
2,870,687
362
507,800
832,410
7* 1908—»76 1909
362
507,800
3,389
4,803,951
3,098
4,374,250
3,444,100
3,269,650
613
‘/t 1909—''''“/o 1910
613
832,410
3,003
4,252,603
2,038
2,693,800
6,523,050
2,306
1,518
2,300,510
149,165
‘/t 1910—87o 1911
1,518
2,300,510
3,087
4,556,016
4,435
2,967
4,382,350
102
‘/t 1911—“/s 1912
97
140,165
3,393
5,376,574
2,896
4,442,200
3,053
4,648,500
510
859,682
Summa
—
—
24,643
34,035,972
23,696
32,245,310
19,721
27,259,487
—
—
21
1904, då stortinget första gången medgaf en extraordinär utlåning på
1 milj. kronor, bestämdes, att af denna summa 800,000 kronor skulle
disponeras till jordbrukslån och endast 200,000 kronor till bostadslån.
De lån, som af banken beviljats, hafva emellertid icke alltid kunnat
utbetalas omedelbart till låntagaren. Före år 1910 var ett visst årligt
lånemaximum stadgadt, utöfver hvilket årets lånerörelse icke fick utsträckas
utan särskilt tillstånd från stortingets sida. Af detta skäl kunde
under vissa af lånerörelsens första år eu betydlig del af de beviljade
lånen icke utbetalas under samma år, som de beviljats. Sedan 191Ö års
storting helt och hållet borttagit ifrågavarande inskränkning i långi fningsrätten,
har dock detta hinder bortfallit. Detta oaktadt innestodo i banken
vid periodens slut den 3% 1912 af de beviljade lånen 844 jordbrukslån
och 545 bostadslån såsom oafhämtade, sannolikt i de flesta fall
beroende därpå, att låntagaren ännu icke hunnit fullgöra en del formaliteter,
som erfordras, innan lånen få utbetalas. Därjämte hafva åtskilliga
lån aldrig blifvit utbetalade, utan indragits till banken. Under hela
perioden 1903—1912 har banken emellex-tid utlämnat icke mindre än
19,721 lån till ett belopp af sammanlagdt 27,259,487 kronor, däraf
11,579 jordbrukslån å 16,098,430 kronor och 8,142 bostadslån å 11,161,057
kronor. De utlämnade lånen visa en jämn och nästan oafbruten stegring
från år till år och nådde såväl i fråga om antal som belopp sitt
maximum under det sista redogörelseåret, då banken utbetalade sammanlagdt
3,053 lån å 4,648,500 kronor.
Af det under årens lopp utlämnade lånebeloppet hade vid periodens
utgång återbetalts 446,820 kronor af jordbrukslånen och 945,538
kronor af bostadslånen, hvadan bankens hela utlåning vid samma tidpunkt
belöpte sig till 25,867,129 kronor, däraf jordbrukslån 15,651,610
kronor och bostadslån 10,215,519 kronor.
Såsom i det föregående vid redogörelsen för de särskilda lagbestämmelserna
omnämnts, kunna lån beviljas dels direkt till enskilda personer
och dels till kommuner för inköp af jordegendomar, afsedda till
styckning, samt till kommuner och byggnadssällskap till uppförande af
bostäder för obemedlade. Bestämmelserna om lån till kommuner och
byggnadssällskap hafva dock endast blifvit en död bokstaf i lagen.
Endast i ett enda fall har en kommun under året 1911—12 erhållit ett
lån å 2,500 kronor. Af hela det under perioden beviljade lånebeloppet
är denna summa det enda, som icke gått direkt till enskilda personer.
Det är dock faktiskt många kommuner, som inköpt jordegendomar i och
för styckning, men i stället för att belåna dessa i arbeiderbruk- og boligbanken
hafva de skaffat pengar på annat håll för att vara mindre
22
bundna vid egendomarnas styckning. Köparna af de därvid erhållna småbruken
hafva sedan i stället direkt erhållit lån från banken.
Som regel få lån till enskilda utlämnas endast mot garanti från
vederbörande kommun. Härifrån gäller dock sedan år 1908 det undantag,
att personer i en stad, som önska lån till förvärfvande af bostäder i en
landskommun kunna erhålla sådana utan djdik garanti. Antalet och
beloppet af de bostadslån, som i enlighet härmed utlämnats utan kommunal
garanti har varit följande:
Antal
Belopp kr.
1908 -09 ......................................................... 12
18,400
1909— 10 ......................................................... 48
97,350
1910— 11 ......................................................... 71
148,400
1911— 12 ..............................................  80_155,000
Samma 211
419,150
Till betsning af lånerörelsens utbredning inom olika delar af landet
meddelas i efterföljande tabell uppgifter för hvarje särskildt amf
A m t
Av kommunerna garanterade
lånebelopp, kronor
Jordbruks-
lån
Bostadslån
Summa
Smålenenes ...............................................................
526,988. s 9
1,167,089.13
1,694,078.0 2
Akershus ..................................................................
1,192,098.19
1,169,466.12
2,361,564.31
Hedemarkens ...........................................................
2,887,103.19
584,597.7 5
3,471,700.9 4
Kristians ..................................................................
2,740,363.70
623,800.57
3,364,164.2 7
Buskeruds..............................................................
921,054.6 7
1,026,683.94
1,947,738.61
Jarlsbergs och Larviks ...............................................
373,689.9 7
1,039,948.8 7
1,413,638.84
Bratsberg.................................................................
981,290.84
848,900.17
1,830,191.01
Nedenes.....................................................................
491,692.60
309,115.20
800,807.80
Lister och Mandals ..................................................
439,445.79
344,519.18
783,964.9 7
Stavanger.................................................................
649,114.13
962,446.58
1,611,560.71
Söndre Bergenhus ....................................................
346,936.59
378,205.2 3
725,141.82
Nordre Bergenhus .....................................................
108,794.06
32.684.97
141,479.03
Romsdals .................................................................
221,958.44
166,756.83
388,715.27
Söndre Trondhjems ...................................................
700,452.7 2
248,990.43
949,443.15
Nordre Trondhjems ............................................ .....
1,239,278.4 9
200,526.6 9
1,439,805.18
Nordlands..................................................................
912,957.80
318,227.04
1,231,184.S4
Tromsö ....................................................................
862,233.34
197,870.06
1,060,103.40
Finnmarkens...............................................................
53,656.7 7
203,008.64
256,665.41
Samma
15,649110.18
9,822,837.40
25,471,947.58
23
om storleken af de af kommunerna garanterade ]ånen hos arbeiderbruk
og boligbanken den a% 1912. De största beloppen nåddes inom Hedemarkens
och Kristians amt med i båda fallen öfver 3 milj. kronor, och
de minsta inom Nordre Bergenhus och Finnmarkens amt med endast
resp. 141,479 och 256,665 kronor. Beträffande särskildt jordbrukslånen
synas dessa hafva nått så godt som ingen spridning i kusttrakterna,
hvaremot rörelsen vunnit den största anslutningen i de stora dalgångarna
i det östanfjällska Norge, omkring Trondhjemsfjorden och vid
Lofoten.
Af de särskilda kommunerna, livilka hvar och en icke utan särskildt
tillstånd af konungen få ikläda sig ett garantiansvar på mer än
150,000 kronor, förtjäna följande nämnas, för livilka alla det garanterade
lånebeloppet den 3% 1912 öfversteg 200,000 kronor.
Jordbrukslån, kr.
Bostadslån, kr.
Summa, kr.
Stavangers stad ........................
—
466,352
466,352
Stange (Hedemarkens amt)...........
....
245,577
49,045
294,622
Bärum (Akershus amt) ..............
97,193
195,120
292,313
Brandbu (Kristians amt)..............
....
192,967
72,801
265,798
Elverum (Hedemarkens amt)........
..... 206,600
47,082
253,682
Romedal
»
..........
..... 226,384
17,852
244,236
Trysil
»
..........
..... 221,584
20,048
241,632
Söndre Land (Kristians amt)........
..... 191,658
46,437
238,095
Östre Toten
»
........
.....
175,037
57’897
232,934
Ringebu
»
........
.... 200,870
26,167
227,037
Modum (Buskeruds amt)..............
.... 104,312
121,724
226,036
Söndre Odalen (Hedemarkens amt)...
155,331
45,241
200,572
Utom dessa hafva ytterligare 19 kommuner att uppvisa ett garantibelopp
på mer än 150,000 kronor. A andra sidan hafva 4 städer och
53 landskommuner, de flesta belägna i de nordliga delarna af landet,
icke iklädt sig någon garanti.
Orsakerna till den mycket olika omfattning, lånerörelsen för jordbruksändamål
nått i olika delar af landet, kunna naturligtvis vara flera.
Ofta torde de stå i samband med kommunernas större eller mindre
villighet att ikläda sig lånegaranti men framför allt äro de gifvetvis att
finna i de ytterst växlande förutsättningarna för rörelsens utveckling
inom olika delar af landet.
Ifråga om de lånesökandes yrken finnas fullständiga uppgifter
endast från bankens hufvudkontor i Kristiania och det ena afdelnings
-
24
kontoret i Bergen samt för enstaka år från kontoret i Trondhjem, och
äfven från dessa äro uppgifterna om jordbruks- och bostadslånen sammanförda.
Efterföljande sammanställning angifver yrkesfördelningen
bland de lånesökande vid de nämnda kontoren under åren 1905—1912.
Arbeidere (dagarbeidere, landarbeidere og fabrikarbeidere) ........... 6,850
Bestillingsmsend eg off. tjenestemsend .......................................... 364
Haandverkere .......................................................................... 2,400
Husmsend............................................................................... 212
Enker, tjenestepiker og syersker................................................... 83
Fiskare og sjomsend.................................................................. 444
Laerere og lsererinder.................................................................. 40
Handelsmcend, agenter og handelsbetjenter.................................... 80
Vognmrend ............................................................................. 39
Mekanikere, elektrikere og fyrbolere............................................. 229
Gaardbrukere.......................................................................... 139
Diverse yrken............................................................  204
Summa 11,084
Det alldeles öfvervägande flertalet af de lånesökande voro, såsom
ofvanstående siffror visa, arbetare eller handtverkare. Tillsammans omfattade
dessa båda yrken 9,250 af de redovisade 11,084 lånesökande.
Lånens genomsnittliga storlek framgår af efterföljande siffror, som
angifva de beviljade lånebeloppen i medeltal per lägenhet.
År
Jordbrukslån
Bostadslån
1903/04 ........................ 1,277
1,141
1904/05 ........................ 1,262
1,231
1905/06 ........................ 1,236
1,156
1906/07 ........................ 1,292
1,292
1907/08 ........................ 1,379
1,297
1908/09 ........................ 1,429
1,390
1909/10 ........................ 1,288
1,379
1910/11 ........................ 1,462
1,481
1911/12 .........  1,569_ 1,492
Samtliga
1,369
1,350
De båda slagen af lån voro såsom häraf framgår i genomsnitt i
det närmaste lika stora, för jordbrukslånen uppgick medeltalet för hela
perioden till 1,369 kronor och för bostadslånen till 1,350 kronoi. Saväl
de förra som de senare visa under årens lopp en ungefär lika stark
stegring, jordbrukslånen från 1,277 kronor år 1903 till 1,549 kronor år
1912 och bostadslånen från 1,141 till 1,492 kronor. Trots denna stegring
äro alltjämt lånen efter svenska förhållanden anmärkningsvärdt låga,
i synnerhet ''jordbrukslånen, som i medeltal uppgå till icke ens hälften
af de svenska egnahemslånen tör jordbruksändamål.
Till ytterligare belysning af'' de norska jordbrukslånens storlek är
i efterföljande tabell de utbetalda jordbrukslånen fördelade på vissa
storleksgrupper.
De utbetalda jordbrukslånen, fördelade efter storlek.
År
100—
200—
600—
1,000—
1,400—
1,800—
2,400—
Summa
200 kr.
600 kr.
1,000 kr.
1,400 kr.
1,800 kr.
2,400 kr.
2,700 kr.
1903/05 ....................
8
107
273
238
231
175
42
1,074
1905/06.....................
8
229
427
323
291
186
62
1,526
1906/07.....................
8
154
405
292
287
200
73
1,419
1907/08...................
10
115
336
289
293
217
99
1,359
1908/09.....................
6
123
316
339
305
236
144
1,469
1909/10.....................
7
115
296
292
285
221
129
1,345
1910/11.....................
9
147
352
347
348
319
179
1,701
1911/12.....................
9
132
292
310
350
352
241
1,686
Summa
65
1,122
2,697
2,430
2,390
1,906
969
11,579
I % af hela antalet...
0.6
9.7
23.3
21.0
20.6
16.4
8.4
100. o
Det mycket stora antalet små lån är synnerligen karakteristiskt för
den norska lånerörelsen och det mål, som allt från dess början varit
åsyftadt, nämligen att till lösande af jordbrukets och skogsbrukets
arbetarefråga skapa en jordbesittande arbetareklass. Anmärkningsvärdt
är äfven, att ehuru lånemaximum för jordbrukslån är satt så lågt som
vid 2,700 kronor, likväl så få lån nå upp mot denna gräns.
Liksom lånen i allmänhet äro mycket små, hafva äfven de belånade
lägenheterna i regel ett ganska lågt värde, hvilket tydligt framgår af
de i tablån öfverst å nästföljande sida meddelade siffrorna, som angifva
det genomsnittliga värdet å de lägenheter, för hvilka lån begärts.
Här möter det anmärkningsvärda förhållandet, att bostadslägenheterna
genomgående hafva ett högre värde än jordbrukslägenheterna.
I genomsnitt för hela perioden utgör nämligen medelvärdet för de förra
4
26
2,221 kronor men för de senare endast 1,991 kronor. Båda slagen af
lägenheter visa någon stegring från periodens början till dess slut,
hvilken stegring dock för jordbrukslägenheterna är ganska obetydlig.
Medelvärde, kr., å
jordbrukslägenhet bostadslägenhet
1903/04 ........................ 1,953
2,035
1904/05 ........................ 1,882
1,982
1905/06 ........................ 1,849
1,906
1906/07 ........................ 1,910
2,094
1907/08 ........................ 1,986
2,160
1908/09 ........................ 2,011
2,262
1909/10 ........................ 2,002
2,360
1910/11 ........................ 2,093
2,359
1911/12 ........  2,174_2,523
Samtliga
1,991
2,221
I lagen är föreskrifvet, att lån kunna utlämnas upp till 90 proc.
af lägenheternas uppskattade värde. Tillämpningen af denna bestämmelse
är icke så mycket beroende på banken som mera på kommunerna
och på, till huru stor del af lägenheternas värde dessa vilja ikläda
sig garanti gent emot banken. Det har äfven visat sig, att kommunerna
i allmänhet icke lämna garanti ända till 90 proc. af lägenheternas
värde, utan i hvarje fall bestämma lånets storlek efter den säkerhet
lägenheten anses kunna gifva samt efter sin uppfattning af låntagarens
ekonomiska ställning och personliga egenskaper. Att härigenom lånen
i genomsnitt kommit att betydligt understiga det högsta tillåtna lånebeloppet
visa efterföljande relativa tal, som uttrycka det af kommunerna
garanterade lånebeloppet i proc. af lägenheternas värde.
.
Jordbrukslån
Bostadslån
7»
7»
1903/04.............................. 68.2
60.3
1904/05.............................. 65.9
60.1
1905/06.............................. 68.1
60.9
1906/07.............................. 69.9
62.6
1907/08.............................. 70.8
60.8
1908/09.............................. 70.3
62.9
1909/10 ............................. 70.8
59.8
1910/11.............................. 69.5
59.4
1911/12.............................. 75.0
55.0
70.0
59.8
Samtliga
27
I genomsnitt voro jordbrukslägenlieterna belånade till 70.0 proc.
af värdet och bostadslägenheterna till 59.8 proc., hvilket i synnerhet
beträffande de senare betydligt understiger det relativa lånemaximum,
90 proc. Någon tydlig tendens till förändring härutinnan kan knappast
spåras. Periodens sista år afviker dock från de andra och utmärker sig
i fråga om jordbrukslånen för ett ovanligt högt men i fråga om bostadslånen
för ett ganska lågt procenttal.
De förut anförda siffrorna angående lånens storlek och lägenheternas
värde visa tydligt, att de belånade jordbrukslägenlieterna genomgående
varit mycket små. Detta bestyrkes äfven af de visserligen ganska
ofullständiga uppgifter, som finnas tillgängliga angående dessa lägenheters
areal. För de under tiden 1 april 1905—31 mars 1908 belånade
jordbrukslägenlieterna utgjorde sålunda arealen i genomsnitt per lägenhet
endast 0.95 hektar odlad jord och 2.52 hektar ouppodlad jord. Inom
de särskilda amten växlade medelarealen odlad jord under samma tid
mellan 0.4 3 hektar i Söndre Bergenhus amt och 1.3 5 hektar i Nordre
Trondhjems amt. Enligt lagen skola jordbrukslägenlieterna hafva en
areal odlad jord af minst V® och högst 2 hektar.
Det skulle gifvetvis vara af stort intresse att veta, i hvilken utsträckning
jordbrukslånen användts till inköp af redan bestående småbruk
eller till upprättande af nya. För de två första redogörelseåren finnas
inga upplysningar härom, men för de följande åren har antalet till
banken inkomna låneansökningar för nyupprättade småbruk bland samtliga
inkomna ansökningar varit följande.
.
Hela antalet
Häraf till
låneansökningar nybildade småbruk
1905/06 ........................ 1,403
512
1906/07 ........................ 1,305
402
1907/08 ........................ 1,544
590
1908/09 ........................ 1,926
1,024
1909/10 ........................ 1,845
1,362
1910/11 ........................ 1,694
1,155
1911/12 ........  1,820__1,463
Summa
11,537
6,508
Något öfver hälften af alla under åren 1905—1912 inkomna ansökningar
om jordbrukslån hafva varit afsedda att användas till inköp af
nybildade jordbruk, men denna proportion är väsentligt olika under de
första och sista åren. I början utgjorde antalet nybildade jordbruk föga
28
mer än en tredjedel af samtliga, men det sista året uppgick deras antal
ända till fem sjättedelar. Det förefaller, som om detta berodde på en
medveten sträfvan från bankens och kommunernas sida att i så stor
utsträckning som möjligt använda lånemedlen till upprättande al nya
jordbruk.
IV. Reformförslag.
Den föregående statistiska redogörelsen har visat, att den statsunderstödda
egnahemslånerörelsen i Norge under de år, den varit i verksamhet,
redan nått en mycket betydande omfattning. Af allt att döma
synes den ock hafva utvecklats i sund riktning, och såväl i stortinget
som eljest har allmänt framhållits, att rörelsen i stort sedt varit till
mycket gagn. Detta hindrar likväl icke, att under verksamhetens fortgång
vissa önskemål framträdt om förändring af en del, som erfarenheten
visat mindre lämpliga bestämmelser i 1903 års lag om arbeiderbruk-
og boliglaan i syfte att göra hela låneapparaten enklare och mera
effektiv. Det framträdde också snart en allmän klagan öfver svårigheten
a,tt få köpa jord till rimligt pris. Dessa frågor voro äfven föremål för behandling
i stortinget, och redan år 1906 beslöt detta att hos regeringen begära
en utredning angående revision af 1903 års lag och om åtgärders vidtagande
för att för obemedlade underlätta tillgången till jord. Med anledning
häraf tillsatte regeringen den 25 maj 1907 en kommitté, vanligen kallad
den departemental jordkomité, med uppdrag att verkställa den af stortinget
begärda utredningen. Nämnda kommitté framlade sitt hufvudbetänkande den
25 november 1908, i hvilket framställdes flera såväl praktiskt som principiellt
viktiga förslag angående egnahemslånerörelsens bedrifvande och
statens jordpolitik i allmänhet. På grund af sitt uppdrag har kommittén
dock behandlat endast den ena grenen af låneverksamheten, nämligen
den för jordbruksändamål, hvaremot bostadslånerörelsen icke alls varit
föremål för dess behandling.
Som bakgrund till sina förslag skildrar kommittén den svaga folkökningen
på landsbygden i allmänhet och folkminskningen i de flesta
jordbruksbygder. Härigenom hade uppstått en svår brist på arbetskraft,
hvarunder jordbruket led svårt afbräck. Behofvet af ökad arbetskraft på
landsbygden vore därför trängande, så mycket mera som i de flesta
delar af riket funnos mycket stora områden oodlad jord, som med fördel
skulle kunna uppodlas och styckas i småbruk. Arealen af dylik odlings
-
29
bar mark beräknade kommittén till icke mindre än 450,000 hektar, genom
hvars odlande landets hela uppodlade jordareal skulle ökas med
en tredjedel.
Trots den rika tillgången på odlingsbar jord hade kommittén
funnit, att det största hindret för statens låneverksamhet vore svårigheten
att till rimliga priser erhålla lämplig jord till småbruk.
Kommittén utgår i sitt förslag från, att arbeiderbruk- og boligbanken
skall fortsätta sin verksamhet, men anser, att denna bör betydligt utvidgas,
och föreslår i detta syfte en helt ny lag om smaabruk- og boliglaan
m. v., enligt hvilken det skulle kunna utlämnas lån icke endast som
dittills till arbeiderbruk, d. v. s. så små jordbruk, att de endast kunna
lämna ägaren en biförtjänst vid sidan af hans arbete hos andra och
med ett värde af högst 3,000 kronor, utan äfven till förvärfvande af
själfständiga småbruk. Dessa skulle vara af den storleken, att ägaren
och hans familj kunde i hufvudsak försörja sig därpå, men å andra sidan
kunna skötas utan anlitande af lejd arbetskraft. Dessa själfständiga
småbruk skulle få hafva ett värde af högst 5,000 kronor, eller, där jordpriserna
vore särskild! höga, 6,000 kronor. Utlåningsräntan föreslogs höjd
från 37a till 4 proc., men amorteringstiden i stället utsträckt till 60 år.
För att främja uppodling af ny mark föreslogs, att odlingslån
skulle kunna utlämnas till uppodling af småbrukens ouppodlade jord.
Å dessa lån skulle räntan vara endast 3 proc.
Kommunerna skulle som dittills garantera småbrukarnas lån i banken
samt, om det visade sig erforderligt, sjkifva inköpa jord till bildande
af småbruk. För att underlätta dylika inköp borde kommunerna kunna
få förskottslån i banken för att likvidera köpet och icke behöfva bestämma
det definitiva lånets storlek samt egendomens styckning förrän
senast inom fem år.
Om en kommun icke var villig att företaga några dylika åtgärder,
skulle enligt kommitténs förslag Vi af kommunalstyrelsen eller 50 af
kommunens röstberättigade medlemmar kunna anföra klagomål inför
jordutvalget, en för hvarje amt upprättad institution, bestående af amtmannen
och tre af amtstinget valda medlemmar. Finner jordutvalget
klagan berättigad, kan det ålägga kommunen att inköpa jord för att
bilda småbruk. Ett dylikt åläggande måste dock för att blifva bindande
stadsfastas af konungen.
För att hjälpa fullständigt obemedlade personer att komma i besittning
af småbruk borde kommunerna äfven kunna arrendera ut sådana
på lifstidsarrende, som från kommunens sida icke skulle kunna uppsägas,
samt med företrädesrätt för arrendatorns släkt att få arrendet förnyadt.
30
Det kanske märkligaste af kommitténs förslag går ut på, att i
vissa fall en kommunalstyrelse borde vara berättigad att expropriera jord
till upprättande af småbruk, när detta anbefalles af jordutvalget, och jord
icke kan erhållas på rimliga villkor genom frivillig öfverenskommelse.
Föremål för expropriation skulle dock kunna blifva endast sådan jord,
som tillhörde aktiebolag eller personer, som bodde utom kommunen,
men däremot icke jord tillhörig staten eller enskilda personer, bosatta
inom samma kommun. För att skydda mot missbruk föreslås en del
garantier, däribland att beslutet om expropriation måste stadfästas af
konungen.
Slutligen föreslog kommittén, att de penningmedel, som erfordrades
för uppehållande af arbeiderbruk- og boligbankens utvidgade verksamhet,
icke som förut borde anskaffas genom lån i utlandet utan på så sätt,
att de för en eventuell folkförsäkring fonderade medlen ställdes till
bankens disposition.
Jordkommitténs betänkande har varit föremål för en omfattande
granskning från myndigheternas och kommunernas sida och i februari
år 1914 framlades inför stortinget en kungl. proposition om utfärdande
af en ny lag om småbruks- och bostadslån, i hufvudsak byggd på jordkommitténs
förslag.
I proposition föreslogs en högst afsevärd utvidgning af statens
lånerörelse i syfte dels att vidga dess omfattning, så att allt flera personer
kunde få nytta däraf, dels att göra kommunerna ytterligare intresserade
i och sätta dem bättre i stånd att arbeta för det med lånerörelsen afsedda
ändamålet. De viktigaste förändringarna i förut gällande bestämmelser
i fråga om lån för jordbruksändamål äro följande.
Lån till enskilda skulle enligt förslaget utgå icke endast för upprättande,
förvärfvande eller bebyggande af små jordbruk, i propositionen
kallade småbruk, utan äfven till betalning af skuld å sådana småbruk.
Landskommuner skulle som förut erhålla lån för att förvärfva och bebygga
landtegendom^, afsedda att styckas till småbruk. De kommuner,
som önskade dylikt lån, skulle kunna erhålla förskottslån, på sätt som
jordkommitten föreslagit. De småbruk, som bildats, skulle kommunen
därefter kunna antingen sälja eller bortarrendera.
I öfverensstämmelse med jordkommitténs framställning föreslogs
äfven höjning af maximivärdet å de småbruk, till hvilka lån finge utlämnas,
från 3,000 till 6,000 kronor, däraf högst 4,000 kronor för jorden.
Detta innebär en utsträckning af lånerörelsen utöfver de små arbetarebruken
till fullt själfständiga jordbruk. Då lån alltjämt skulle få utlämnas
intill s/i0 af lägenheternas värde, skulle enligt förslaget det högsta
31
lånebeloppet komma att utgöra 5,400 kronor. I samband härmed skulle
maximivärdet å de tillgångar, en person finge äga för att kunna få lån,
höjas från 1,500 till 3,000 kronor. Till förhindrande af att lånen skulle
bidraga till att oskäligt höja jordpriserna, måste inköpspriset vara
rimligt med hänsyn till på orten rådande pris och stå i rimligt förhållande
till lägenheternas afkastningsvärde.
Räntan å lån för upprättande af småbruk skulle som förut utgöra
3 y proc. Å de lån, som utlämnades för betalning af skuld å småbruk,
skulle erläggas effektiv ränta, dock högst 4 proc. Amorteringstiden
för det förra slaget af lån skulle som förut utgöra 47 år med de
5 första åren amorteringsfria; å lån af det senare slaget skulle amorteringstiden
utgöra 42 år utan någon amorteringsfrihet.
I fråga om kommunernas ställning skulle de som förut lämna
garanti för till enskilda utlämnade jordbrukslån. Det största lånebelopp,
för hvilket hvarje särskild kommun finge ikläda sig garanti, föreslogs
höj dt från 150,000 kronor för landskommun och 100,000 kronor för
stad till 200,000 kronor för alla kommuner, konungen dock medgifvet
att som förut på grund af kommunens storlek eller andra omständigheter
höja beloppet till högst 500,000 kronor. Namnet å de kommunala
arbetskommittéerna skulle ändras till smaabruksncevnd.
För att göra det lättare för kommunerna att verksamt ingripa
för främjande af småbruksbildningen föreslås i propositionen, att kommunerna
skola erhålla förköpsrätt till vissa egendomar. Denna förköpsrätt
skulle inträda, då en fastighet, som ägnade sig att stycka i småbruk
och hvars försäljningspris utgjorde minst 10,000 kronor, skulle försäljas
till främmande undersåtar, aktiebolag och andra föreningar med begränsad
ansvarighet eller till utom kommunen boende enskilda personer.
Innan en dylik fastighet finge säljas, skulle säljaren vara skyldig att
hembjuda den åt kommunen för det pris, han varit erbjuden. Om
säljaren underlät att göra sådant hembud, skulle, därest uppgörelse i
godo ej kunde träffas, fastigheten tvångsförsäljas på auktion, hvarvid
kommunen, om den så önskade, skulle vara berättigad att inträda som
köpare för det slutligen antagna budet.
Det af jordkommittén föreslagna expropriationsförfarandet till upprättande
af småbruk upptogs däremot icke i propositionen, hufvudsakligen
af det skälet att expropriationen i allmänhet bidroge att drifva upp
priserna på jorden, och tillgripandet af denna utväg därför knappast
skulle blifva till verklig nytta för småbruksrörelsen.
Som organ för statens låneverksamhet skulle enligt förslaget inrättas
en ny bank, den norske stats smaabruk- och boligbank, som skulle
32
träda i stället för den gamla arbeiderbruk- og boligbanken. Förhållandet
mellan bankens grundfond och utlåning skulle ändras från 1: 6 till 1: 10,
och bankens grundfond skulle få utlämnas som lån på samma sätt som
bankens öfriga medel.
Då detta skrifves (sommaren 1914) har ofvan refererade förslag
ännu icke varit föremål för slutlig behandling i stortinget.
Litteratur.
Indstilling fra den til revision af jordinkjobsfondets og huslaanefondets regler og til
behandling af sporsmaalet om dyrkningsprsemier m. v. nedsatte departemental
komité:
II. Förslag om laan til oprettelse af arbeiderbrug for
landarbeidere og til opferelse m. v. af boliger for andre ubemidlede. Kristiania
1900.
Ot. prp. nr. 24 (1901—1902). Angaaende udfcerdigelse af en Lov om arbeiderbrugog
boliglaan.
Förhandlingarna i stortinget vid behandlingen af ofvannämnda proposition.
Indstilling III (Hovedinstilling) fra den departementale jordkomité om för fejning er
til åt lette ubemidlede adgangen til erhvervelse av jord m. v. Kristiania 1908.
Ot. prp. nr 10 (1914) Om utfcerdigelse av Lov om smaabruk- og boliglaan m. v.
Arbeiderbruk- och boligbankens årsberättelser för räkenskapsåren 1903 04 —1911/12.
Karl Åmark. Den norske arbeiderbrug- og boligbank, uppsats i tidskriften Hem i
Sverige, årg. 4, 1911.
ÅSTADKOMMANDET
AF EGNA HEM
TILL
LANDTARBETARE I DANMARK
AF
Cand. Polit. JOHS. DALHOFF
ASSISTENT I STATENS STATISTISKA BYRÅ
ÖFVERSÄTTNING FRÅN DANSKAN
STOCKHOLM 1914
ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
.
.
INNEHÅLL.
81D.
Inledning och historik.................................................................................................... 37
Lag om upprättande af »Husmandsbrug» af den 30 april 1909........................... 40
Iakttagelser rörande lagen af år 1909. Jämförelse med lagarna af åren 1899
och 1904 .............................................................................................................. 45
Statistiska upplysningar om de
med
statsmedel upprättade egnahemmen............
48
Kritik öfver »Statshusmands»lagstiftningen................................................................ 56
Jordstyckningsföreningar................................................................................................ 59
37
Inledning och historik.
Åtgärder från det offentligas sida för att skaffa egnahem till landtarbetare
eller för bildande af små jordbruk blefvo här i Danmark redan
föreslagna och bragta till utförande i »de store Landboreformers Periode»
i slutet af 1700-talet och början af 1800-talet. Ett godt tillfälle att
åstadkomma något för att icke de jämförelsevis talrika småbrukarna utan
jord, daglönarna och torparna skulle blifva sämre situerade än före reformerna
och för att hindra uppkomsten af ett större obesutet proletariat
på landet, erbjöds genom skifte af den hittills i regel gemensamt odlade
jorden. Dels kunde därigenom lätt afskiljas mindre lotter till bostadshus,
dels kunde vid utflyttning af gårdarna tillfälle beredas att inrätta
ett eget hem på den forna gårdsplanen med dess trädgård, hvarigenom
oftast ett mycket godt småbruk uppstod.
Tidens uppfattning af detta spörsmål blef emellertid snart en annan.
Redan år 1815 syntes regeringen hafva kommit till insikt om, att man
gått för långt i upprättandet af nya egnahem. I en lag af år 1851 om
jordegendomarnas styckning och sammanslagning har man helt och
hållet uppgifvit att främja upprättandet af egnahem, och den åsikt, som
låg till grund härför, nämligen att förhållandena bäst ordnade sig själfva,
och att det i många trakter fanns ett tillräckligt antal egnahem, växte
sig allt starkare och starkare. När regeringen afstod ifrån att fortsätta
på den väg, som den beträdt under »de store Landboreformers Periode»,
att skaffa egnahem på landet med lämplig jordareal, var den säkert
också i samförstånd med den uppfattning i småbrukarefrågan, som då
var allmänt rådande, och om hvilken det först på 1880-talet började
göra sig en motsatt mening gällande.
Den af regeringen år 1875 tillsatta »Arbejderkommission» upptog
alls icke frågan. Den behandlade visserligen landtarbetarefrågan, men
förordade ej förbättring i landtarbetarnas villkor genom att gifva dem
lätt tillgång till jord; däremot ville den förhjälpa de jordägande små
-
38
brukarna till större sjelfständighet och rationellare skötsel af jorden
genom att gifva dem tillfälle till billiga lån, bättre utbildning o. s. v.
hvarigenom de egentliga landtarbetarna icke skulle ådragas så stor konkurrens
som förut utan deras villkor förbättras som en indirekt följd af
de vidtagna åtgärderna. Dessa förslag förde bland annat till upprättandet
af de två kreditföreningarna för mindre egendomar på landet, på
öarna och på Jutland, hvilka genom lagen af den 28 maj 1880 fingo
statens garanti för sina obligationer och understöddes på annat sätt,
och hvilkas verksamhet under årens lopp nått ett betydligt omfång (år
1911 cirka 150 milj. kr. i utestående lån). Dessutom bör tilläggas,
att staten under loppet af de sista årtiondena på många andra sätt
skänkt befintliga »Husmandsbrug» *) sitt stöd, bland annat vid premiering
för särskildt välskött jordbruk, hjälp till resor för småbrukare,
småbrukareskolor o. s. v.
De moment i den allmänna sociala och ekonomiska utvecklingen,
som starkast hafva bidragit till en förändrad syn på statens intressen
och förpliktelser med hänsyn till upprättandet af små själfständiga jordbruk,
äro icke särdeles karakteristiska för Danmark, och skola därför
här blott nämnas, men behöfva förmodligen icke blifva föremål för någon
närmare utredning.
Det är för det första en känd sak, att det lilla jordbruket under
de sista årtiondena fått ett afgjordt försprång framför det stora. Den
intensiva skötsel, som måste vara en lösen för landtbrukets produktion
här i Danmark, genomföres bäst vid småbruket, hvilket till och med
genom den utbredning, som andelsverksamheten vunnit, har lätt att tillägna
sig de flesta af den stora driftens fördelar. Det finnes således i
detta fall ingen som helst betänklighet mot att främja upprättandet af
små jordbruk. Men härtill kommer önskan från landtbrukets arbetsgivare
att fasta jordbruksarbetarna starkare vid landet, hämma flyttningarna
till städerna eller utlandet och trygga det stora landtbruket
mot den brist af tillräcklig och pålitlig arbetskraft, som ofta gör sig
gällande vissa tider af året. Från denna sida förefanns alltså en önskan
att skapa så små bruk, att innehafvarna blefvo tvingade att arbeta hos
andra för sin utkomst. Från den motsatta sidan — från arbetarnas
egen, och i det hela från deras, som insågo det önskvärda i att statep
genom en särskild social lagstiftning gaf sitt direkta stöd till de sämst
1) EU landtbruk räknas då först för en »gård», när den är taxerad till minst 1 tunna
hartkorn (vanligtvis motsvarande en areal af minst 3* 1/» har). Landtbruk med mindre jord räknas
i allmänhet till »Husmandsbrug».
;s9
ställda samhällsklasserna, till hvilka i synnerhet landtarbetarna måste
räknas — ville man naturligtvis icke, att staten skulle påtaga sig offer
för att skaffa arbetskraft till de stora jordägarna, men väl att den skulle
bidraga till att skaffa jordbruksarbetarna bättre villkor, därigenom att
det lämnades dem lättare tillfälle att genom flit och sparsamhet komma
i besittning af egen jord till så stor areal, att de kunde hafva sin utkomst
däraf. Man kan äfven säga, att från olika politiska läger uppstod en
gemensam benägenhet, om än af olika motiv, att staten direkt skulle
medverka till upprättandet af jordbruk för landtarbetare, och denna
benägenhet utmynnade så småningom efter många svårigheter i en kompromiss,
som förde till positiva resultat.
Under de första åren af nittiotalet framlades saken för riksdagen
genom åtskilliga enskilda motioner. Sålunda framlades den Bojsen’ska
motionen om trädgårdslotter, enligt hvilken kommunerna skulle åläggas
skyldighet att åstadkomma smålotter (på cirka Vio har) till hvar och eu
inom kommunen bosatt arbetare utan jord, som anhöll att få bruka en
sådan lott. Enligt ett annat förslag skulle enhvar, som hade bott inom
samma kommun i 2 år och hade valrätt till folketinget samt ägde medel
till inköp af eu ko, ett får, eu gris, redskap och inre lösöre, hafva rättighet
fordra, att kommunen skulle förhjälpa honom till eu lägenhet på
1—2 har, när någon sådan fanns till salu inom kommunen. Staten
skulle bära de kostnader, som förslaget skulle medföra, i det räntan
bestämdes till 3 proc., under det att kommunen öfvertog garantien för att
småbrukaren uppfyllde sina förpliktelser. Ett tredje förslag gick ut på
att skaffa staten jord genom inköp, expropriation af jord från de stora
herrgårdarna och prästgårdsjordarnas indragning; jorden åter skulle
bortarrenderas i småbruk utan rätt att sälja eller pantsätta densamma,
och staten skulle skaffa kapital till byggnader mot 5 proc. ränta och
amortering.
Med anledning af dessa olika förslag, som icke genomfördes, men
vittnade om det uppvaknande intresset för saken, och som hvart och
ett var karakteristiskt för de olika synpunkter, på hvilka de skulle lösas,
tillsatte regeringen år 1894 en »Landbokommission», som dels skulle
förbereda en revision af lagen om jordegendomars styckning och sammanslagning,
dels uppgöra en plan, efter hvilken man på fördelaktiga
villkor kunde åvägabringa egnahem åt landtarbetare. Med afseende på
den första punkten förde kommissionens arbete till lagen af den 11 maj
1897 (hvilken dock sedan, isynnerhet år 1906, undergick en del ändringar),
som i det hela gaf friare händer för styckning. Om den andra
delen af sin uppgift afgaf kommissionen år 1896 ett rätt omfattande
40
betänkande, hvari bland annat redogjordes för svaren på en mängd
spörsmål till kommunerna och »Landboforeningerne» om det svåra i att
skaffa jord till småbruk och om behofvet af förökad arbetskraft, särskildt
för de stora jordbrukarna. Minoriteten af kommissionen var bestämdt
emot, att det af statskassan utbetalades någon direkt gåfva till landtarbetaren
i form af lägre ränta eller dylikt, men majoriteten var på det
klara med, att när man på fördelaktiga villkor skulle skaffa jord till
landtarbetare, kunde det blott ske genom offer från statens sida och
framlade ett förslag i öfverensstämmelse härmed. Regeringen afgaf
därefter till Riksdagen en proposition, hvilken dock i rätt viktiga punkter
afvek från majoritetens förslag, som den i öfrigt följde i principen.
Det vill säga, alla ändringar bestodo i medgifvanden och lättnader för
landtarbetarna, bland annat nedsattes räntan från 3Y2 proc. till 3 proc.
Regeringens förslag ledde, ehuru efter många svårigheter, till lagen af
den 24 mars 1899, hvilken gällde i 5 år. Den har därefter blifvit förnyad
åren 1904 och 1909, utan att principerna blifvit ändrade. Dock har
lagen ständigt kommit längre bort från ändamålet: arbetskraft till landtbruket,
och närmare till: upprättandet af själfständiga småbruk. Angående
lagens nuvarande innehåll och de ändringar, som den undergått
vid revisionerna, hänvisas till det följande. Här må blott tilläggas, att
när dessa lagar förekommit till behandling i riksdagen, hafva de varit
föremål för ett alldeles särskildt intresse. Detta beroende icke blott
på själfva saken utan ock på den ökade politiska hänsyn, som nu till
dags af olika partier visas småbrukareklassen.
De jordbruksministrar, som hafva genomfört småbrukarelagarna,
hafva varit: år 1899 godsägaren Alfred Hage, år 1904 hemmansägaren
Ole Hansen och år 1909 husmannen Anders Nielsen.
Lag om upprättande af “Husmandsbrug“ af den 30 april 1909.
Med utlämnande af åtskilliga mindre viktiga enskildheter har den
nu gällande lagen följande innehåll:
Statens ombud vid lånerörelsen.
För hvart och ett af landets 20 amtx) tillsättes en kommitté med
uppgift att hafva tillsyn öfver och medverka vid åstadkommandet af de
i lagen omförmälda egnahemmen. Kommittén består af 3 medlemmar,
Närmast motsvarande våra län.
41
af hvilka en, som fungerar som ordförande, utnämnes af jordbruksministern.
Valet af de två andra medlemmarna och deras suppleanter
tillgår så, att hvart »Sogneraad» i am tet utväljer två elektorer, hvilka
därefter samlas och företaga de slutliga valen af medlemmar och suppleanter.
Dessa val gälla för 6 år, men återval kunna äga rum. Såväl
valen till elektorer som till medlemmar och suppleanter ske efter den
proportionella valmetoden.
Kommittémedlemmarna åtnjuta icke lön men erhålla reseersättning
och dagtraktamente för förrättnings- och resedagar, ordföranden får
dessutom ett mindre belopp till expeditionskostnader; ifrågavarande
utgifter bekostas af statskassan.
Rätt att erhålla lån.
Berättigad att komma i åtanke enligt denna lag är på här nedan
närmare angifna villkor en hvar man eller ogift kvinna, hvilken som
tjänare eller daglönare lifnär sig af jordbruksarbete, som är eller har
varit småbrukare, eller slutligen den, som delvis lifnärt sig af jordbruksarbete
och är ekonomiskt likställd med jordbruksarbetare, handtverkare
på landet, fiskare m. fl. Villkoren äro i öfrigt, att vederbörande har
medborgarrätt, är mellan 25—50 år, icke varit straffad eller åtnjuter
fattigunderstöd, under 4 år efter sitt 18:de haft sitt uppehälle af jordbruksarbete,
kan förete intyg från »två trovärdiga personer, som noga känna
hans förhållanden, att han är flitig, nykter och sparsam och kan anses
lämplig att öfvertaga ett dylikt småbruk», och endast har det enligt
lagen nödvändiga beloppet Vio af lägenhetens värde men icke tillräckliga
medel för att själf komma i besittning af ett eget hem. De sökande,
som af sin lön hopsparat de behöfliga medlen, skola företrädesvis komma
i åtanke. Ansökningarna skola insändas till amtskommittén genom
»Kommunalraadet» x), där vederbörande bor, och detta skall intyga, att
den sökande är lämplig att öfvertaga ett eget hem.
De småbruk, till hvilka staten lämnar egnahemslån, må i regel
icke understiga 1 har. I det officiella jordregistret antecknas, att ett
dylikt eget hem är underkastadt de särskilda villkor, som stadgas i
denna lag.
Lånets upptagande.
Den som önskar erhålla ett statens egnahem, kan antingen själf
hafva utsett en jordlott åt sig eller ock hänvända sig till »Kommunal
-
6
J) Närmast motsvarande kommunalfullmäktige.
42
raadet», som då söker att på antagliga villkor få ett anbud på jord
från enskildt håll, eller som, ifall det inom kommunen finnes lämplig
jord i allmän ägo, inleder underhandlingar med vederbörande myndighet
om att afstå densamma. »Kommunalraadet» gifver den sökande underrättelse
om, hur underhandlingarna utfallit, hvarefter han själf, ifall det
finnes jord tillgänglig, ombesörjer de nödiga formaliteterna, nämligen
insändandet genom »Kommunalraadet» af en ansökan till amtskommittén.
Ansökningen skall innehålla bevis för, att den sökande uppfyller lagens
fordringar för att kunna komma i åtanke, och uppgift på det önskade
egnahemmets storlek, läge och pris, ritningar till byggnader, eller om
den sökande redan har byggnad (hus utan jord) i så fall beskrifning
på detta samt beräkning öfver kostnaderna för anskaffande af kreatursbesättning
och inventarier. Det totalpris, som gården kommer att stå
vederbörande i, (dess lånevärde gent emot statskassan) må endast där,
hvarest traktens jordpris äro särskilt höga, öfverstiga 6,500 kr. och
i intet fall 8,000 kr.
Kommittén granskar de inkomna ansökningarna och förrättar syn
på de olika egnahemmen, undersöker bland annat vägförhållandena, och
om det finnes laglig rättighet till vattenhämtning, ifall brunn saknas,
samt pröfvar om priset på lägenheten är skäligt. Får den sökande
härefter afslag på sin anhållan, kan han i vissa fall öfverklaga beslutet
hos jordbruksministern men icke vid domstol. Får den sökande däremot
underrättelse om, att han anses kvalificerad att få statsunderstöd till
förvärfvande af jord, får han öfvertaga egendomen, uppföra byggnader,
köpa kreatursbesättning o. s. v. När därefter jordbruksministern, genom
utlåtande från amtskommittén, fått bevis för att byggnaderna på egendomen
äro väl uppförda, och att den är försedd med tillräcklig kreatursbesättning
och inventarier, kan den lånesökande fordra att få utbetaldt
till sig ett kontant statslån, motsvarande 9/i0 af egendomens lånevärde,
alltså i allmänhet 5,850 kr. som maximum, under särskilda förhållanden
7,200 kr. Statslånet må dock icke öfverstiga den summa, som inköpet
af jorden och byggnaderna betingat. Häftar egendomen för grundskatt
till enskilda, fråndrages dess kapitaliseringsvärde statslånet.
Statslånet, för hvilket aflämnas en inteckning i lägenheten, förräntas
med 3 proc. och är fritt från amortering de första 5 åren. Efter denna
tid anses 2/s af lånet som en andra inteckning, som förräntas och amorteras
med 4 proc., under det att de 3/ä fortfarande förräntas med 3 proc.,
och när den förstnämnda delen af skulden är slutbetalad, förräntas och
amorteras återstoden med 4 proc. En snabbare återbetalning af lånet
är dock tillåten.
43
För att de småbrukare, som fått statslån i kraft af lagarna af 1899
och 1904, måtte med hänsyn till lägenheternas storlek kunna blifva
likställda med låntagarna efter lagen af 1909, innehåller denna bestämmelser
om rättighet för dem att få tilläggslån. Ett sådant lån kan
erhållas för att bestrida utgifterna vid förvärfvande af jord till utvidgande
af det egnahemmet och till de i anledning häraf nödvändiga nybyggnaderna.
Tilläggslånet beräknas till 9/10 af det belopp, hvarmed egnahemmets
värde ökats, dock är summan sålunda begränsad, att det ursprungliga
lånet jämte tilläggslånet icke fullt kan uppgå till den i lagen af år 1909
fastställda maximigränsen. I trakter med särskildt höga jordpris kunna
dock båda lånen tillsammans nå upp till 7,200 kr.
Ifall egendomen icke kan utvidgas, står det ägaren fritt att sälja
densamma till någon annan, som uppfyller villkoren för en statens
egnahemslånetagare och därefter erhålla statslån i en ny lägenhet. I annat
fall kan man icke, när man säljer en lägenhet, få nytt statslån, liksom
man också endast kan erhålla lån i en lägenhet.
Tilläggslån kunna beviljas de egnahem, som äro upprättade såväl
efter den nya som ock efter de äldre lagarna, ifall ägaren, sedan den
ursprungliga värderingen hållits, har odlat obruten mark eller har företagit
sådana genomgripande förbättringar (exempelvis dränering), att
egendomens värde påtagligen ökats. Tilläggslånet och det ursprungliga
lånet må dock tillsammans icke öfverstiga 9/io af 6,500 kr., den nu
gällande allmänna maximigränsen.
Tillvägagångssättet vid ansökan om tilläggslån, dessas utbetalning,
amortering etc. är väsentligen detsamma som vid hufvudlånet.
Tilläggslån kan erhållas blott en gång.
Lagen af 1909 har fastslagit det belopp, som årligen kan utlånas
af statskassan till lån eller tilläggslån i egnahem, till 4 milj. kr. De
fördelas hvart finansår mellan landets amtsrådskretsar, hufvudsakligen i
förhållande till de inkomna låneansökningarna. Ifall något år hela
summan ej skulle behöfva användas, kvarstår återstoden till disposition
till ett följande år. Ett mindre belopp, som år 1910 återstod af de 15
milj. som voro beviljade för 5 år från den 1 april 1905 till den 31
mars 1910, öfverfördes till de följande åren. Skulle låneansökningarna
öfverstiga den summa, som finnes till disposition för utlåning, må amtskommittén
utvälja de sökande, som det året få lån; de förbigångna
lånesökandena tillförsäkras emellertid i lagen rätt att under samma
villkor företrädesvis komma i åtanke till följande år.
Sammanlagda beloppet af tilläggslånen må icke öfverstiga V* af
hela utlåningssumman. Förutom 4 milj. kr. ställer lagen ytterligare
44
årligen en summa af V4 milj. kr. till disposition, på det att förhyrda
byggnader med jord skola kunna förvärfvas medelst egnahemslån, när
innehafvaren uppfyller de bestämmelser, som lagen stadgar. I en särskild
lag af den 18 april 1910 bestämdes, att det under året 1910—1911
kunde utlånas ytterligare 1 milj. kr. öfver de 4 milj., men under de
följande 4 åren skulle denna miljon minskas med 25 proc. hvart finansår.
Hvad statskassan angår, är denna stora lånerörelse nu ordnad så,
att den del af lånen, som förut benämndes andra inteckningen (de 2/s)
jämte tilläggslånen, utlämnas af den så kallade statslånefonden, som
upprättades år 1904, och hvars kapital hållits åtskildt från den öfriga
statskassan.
Angående den andra delen af lånesumman stadgas, att den för
tillfället anskaffas af statskassan, men att det är finansministern förbehållet
att transportera de härför utställda första inteckningarna på
konungariket Danmarks hypoteksbank till den kurs, som finansministern
träffar öfverenskommelse med banken om. Denna transport blir dock
utan betydelse för låntagarna.
Låntagarnas rättigheter och skyldigheter.
Statens lån äro ouppsägbara, så länge lägenheten underhålles som
föreskrifvits, och låntagaren utöfvar en ägares fulla dispositionsrätt
öfver sin gård men dock med vissa i lagen stadgade inskränkningar
eller särskilda rättigheter. Ägaren må framför allt icke flytta från sin
gård, utarrendera eller uthyra någon del däraf, ty då är genast hela
skulden förfallen till betalning. På egendomen skall idkas vanligt jordbruk
och ständigt finnas den erforderliga uppsättningen af djur och
inventarier, de nödvändiga byggnaderna skola dessutom hållas i godt
stånd. För att förvissa sig om, att dessa bestämmelser efterlefvas, skall
amtskommittén minst hvart tredje år hålla syn på egendomen. Härvid
skall äfven kommittén tillse, att ägaren håller byggnader och lösöre
brandförsäkrade till sitt fulla värde.
Ett med statsmedel belånadt eget hem må i regel hvarken styckas,
läggas samman med annan jord eller skiftas. Dock kan sådant under
vissa förhållanden medgifvas, när framställningen därom tillstyrkes af
»Kommunalraadet». Villkoren för ordnandet af skulden till staten fastställas
då af jordbruksdepartementet på förslag af amtskommittén.
Vill en statens egnahemslånetagare under det han lefver öfverlåta
sin egendom på en annan, måste köparen, äfven han, uppfylla bestäm
-
45
melserna, för att. erhålla ett statens egnahemslån. Dock kunna åtskilliga
medgifvanden. göras, bland annat med hänsyn till ålder, sysselsättning
vid jordbruksarbete in. in., därest köparen är innehafvarens son, svärson
eller barn till någon af dessa. Eljest måste vid öfverlåtelsen skulden
till staten infrias, men egendomen skall dock ständigt vidmakthållas
som småbruk. Skulle ägaren do, kan änkan inträda i den aflidnes
förbindelse till statskassan. Skulle änkan gifta om sig, eller skulle eu
annan kvinna, som innehar ett eget hem, gifta sig, får statslånet endast
då behållas, ifall mannen icke varit straffad eller icke har fattigunderstöd
och kan skaffa intyg om, att han är flitig, nykter och sparsam.
Det kan slutligen inträffa, att två ägare af olika egnahemslägenheter
gifta sig med hvarandra, i så fall skall statslånet i den ena lägenheten
snarast möjligt infrias.
Ägare af jordegendom på landet hafva sedan äldre tider (förordn.
1769) förbehållits det privilegium att fritt få bestämma, hvilken af barnen
eller andra bröstarfvingar, som efter deras död skall öfvertaga gården,
likaledes till hvilket pris den får öfvertagas samt hur mycket som skall
utbetalas till de andra arfvingarna, och denna bestämmanderätt har äfven
med vissa inskränkningar öfverförts på statens egnahemslånetagare.
Särskildt får den summa, som skall utbetalas till medarfvingarna, icke
öfverstiga hvad som är amorteradt på statslånet. Beloppet kan få
innestå i egendomen som en inteckning efter statens fordran. I det
fall, att staten skulle nödgas göra utmätning i en egendom eller sälja
densamma, kunna de inskränkningar i dispositionsrätten, som hafva
vidlådit den i egenskap af ett med statsmedel belånadt eget hem, bortfalla,
men finansministern äger då bestämma, ifall statslånet får blifva
innestående i lägenheten.
Lagen af år 1909 är liksom lagarna af åren 1899 och 1904 gifven
för en tidrymd af 5 år.
Iakttagelser rörande lagen af år 1909. Jämförelse med lagarna af åren
1899 och 1904.
Till den i föregående afdelning gifna upplysningen om den nu
gällande lagens innehåll skola här nedan bifogas åtskilliga närmare
iakttagelser och en erinran om de hufvudpunkter, hvari lagen af år
1909 skiljer sig från sina föregångare.
Att dagtraktamenten och arfvoden till amtskommitténs medlemmar
ökats är af underordnad betydelse, i det alla kunna vara öfverens om,
46
att för förtjänstens skull hafva dessa uppdrag ej varit att eftertrakta.
Viktigare är den förändringen, att efter lagen af år 1899 och lagen af
år 1904 var det amtsrådet, som valde de två medlemmarne, efter lagen
af år 1909 är det representanter för »Sogneraadene». Härigenom hafva
kommittéerna i sin sammansättning, särskildt sedan en ny lag af år
1908 gifvit en rätt bred grundval för den kommunala valrätten, säkert
kommit att stå närmare än förr den klass människor, som lagen vill
träffa. I samma riktning har tillsättandet af en mängd nya ordförandeplatser
verkat. De flesta kommittéordförande äro nu själfva husmän.
Den kategori, som kunde komma i besittning af statslån, ökades
både år 1904 och år 1909. Ursprungligen gällde lagen blott landtarbetare,
hvarmed förstods hvarje man, som hufvudsakligen hade sitt uppehälle
af att utföra vanligt jordbruksarbete hos andra mot betalning, antingen
som fast afiönad tjänare eller ock som daglönare. Genom lagen 1904
tillkomma trädgårdsarbetare, arrendatorer af småbruk samt handtverkare
på landet m. fl., som delvis få sitt uppehälle af jordbruksarbete, och
Jagen 1909 inbegriper ogifta kvinnor och fiskare, som delvis sysselsätta
sig med jordbruk. Hvad beträffa de öfriga personliga villkoren för att
kunna komma i åtanke, har ingen väsentlig förändring skett.
Småbrukets storlek var ursprungligen begränsad till minst l.i har,
högst 4.4 har. Medeltalet skulle vara c:a 2Va har medelgod jord eller
motsvarande. Efter lagen af 1904 kunde man i trakter med dålig jordmån
nå upp till 6.6 har, och efter lagen af 1909 bortföll maximigränsen,
i det att lägenheterna blott skulle vara öfver 1 har. Dess
storlek begränsas ju i alla händelser af lånesumman. Denna fick enligt
den första lagen endast undantagsvis, där jordprisen voro mycket höga,
öfverstiga 4,000 kr. Lagen af 1904 ändrar denna summa till 5,000 kr.,
och lagen af 1909 går ända upp till 6,500 kr. och till 8,000 kr. som
absolut maximum.
Det är anmärkningsvärdt, att det icke i den ursprungliga lagen
men väl i lagarna af 1904 och 1909 uttryckligen är bestämdt, att amtskommittén
skall besiktiga den ifrågasatta jorden, innan en ansökan
beviljas. Ty just med hänsyn till kommittéernas utförande af sitt uppdrag
framkom i riksdagen åtskillig kritik, isynnerhet första gången
lagen skulle förnyas.
Bestämmelsen om att statens lån icke må öfverstiga 9/io af lägenhetens
värde, inklusive kreatur och yttre inventarier, har ständigt vidmakthållits,
men i lagarna af 1904 och 1909 tillädes, att lånet icke fick
öfverstiga sammanlagda värdet af jorden och byggnaderna.
Den summa, som låntagaren själf måste äga för att kunna få lån,
47
bär stigit från 400 kr. under de första åren till c:a 650 å 800 kr.
efter lagen af 1909. Låntagaren skall egentligen äga dessa medel
kontant, men i praktiken har t. ex. inre lösöre tagits med i beräkningen.
Räntan på lånen har ständigt varit 3 proc., men i lagen af
1899 bestämdes, att hälften af lånet fick stå utan amortering, tills den
andra hälften, som förräntades och amorterades med 4 proc., var inbetalad,
hvarefter den återstående skulden skulle förräntas mot 3 proc. och
amorteras med V2 proc. År 1904 infördes de bestämmelser om lånens
förräntande och amortering, som nu äro gällande (jfr föreg.). Det bör
tillaggas, att enligt den första lagen kunde förskott af statskassan beviljas
till anskaffande af kreatursbesättning och yttre inventarier, men
denna bestämmelse visade sig vara utan betydelse och upphäfdes. Husmannen
måste i alla fall hjälpa sig fram med tillfälliga lån till byggnaders
uppförande o. s. v. till dess statslånet utbetalas.
Det belopp, som af statskassan har kunnat ställas till förfogande,
var efter lagen af 1899 intill 2 milj. kr. hvart finansår; till täckande
af lånet bemyndigades finansministern att sälja statsobligationer. Genom
lagen af 1904 höjdes beloppet till 3 milj. kr. på grund af, dels att
lånesumman pr lägenhet ökades med 25 proc., dels att prisen på jord,
byggnadsmaterial och arbete voro i stigande och dels slutligen för att
kunna gifva lagen en vidare omfattning. Denna lag förutsätter detsamma,
som »Landbokommissionen» på sin tid gjorde, nämligen att
landets två »Husmandskreditforeninger» skulle lämna ®/5 af lånen mot att få
ränteförlusterna ersatta, men så har aldrig blifvit förhållandet. År 1909
når man, som allaredan omnämnts, upp till 4V2 milj. kr. årligen, ja,
för finansåret 1910—1911 ställdes till och med genom en särskild lag
5V4 milj. kr. årligen till disposition. Då hade nämligen inkommit låneansökningar
till ett sammanlagdt belopp af öfver 8 milj. kr. Som ett
tillmötesgående blef lånesumman därför höjd för endast detta år, och
bland annat på grund af de uttalanden, som fälldes vid öfverläggningarna
härom, tillsattes efter någon tid en kommitté för att taga i närmare
öfvervägande åtskilliga frågor angående jordbrukslagstiftningen,
däribland lagen om upprättande af egnahem. Denna kommitté har ännu
icke afgifvit sitt betänkande.
Om man i lagen af 1909 bortser från bestämmelserna om tilläggslån,
som icke funnos i lagen af 1904 och naturligtvis icke heller i
den första, öfverensstämma de tre lagarna i öfrig! i hufvudsak med
hvarandra, undantagandes i de punkter, för hvilka här ofvan redogjorts.
48
Statistiska upplysningar om de med statsmedel upprättade egnahemmen.
Af statens statistiska byrå hafva 2 gånger, åren 1905 och 1911,
insamlats upplysningar om de med statslån upprättade egnahemmen
och deras innehafvare. På grund af ett cirkulär från jordbruksdepartementet
utskickades vid båda tillfällena genom ordförandena i amtskommittéerna
frågeformulär till vederbörande egnahemslånetagare. Det sålunda
hopsamlade materialet blef därefter bearbetadt af statistiska byrån, som
i 2 häften statistiska meddelanden om »Statshusmandsbrug» redogjorde
för resultatet af undersökningarna. Då det sist utkomna häftet omtattar
alla de upprättade lägenheterna, finnes ingen orsak att gå tillbaka till
den första undersökningen.
Hela antalet af de under åren 1 april 1900—31 mars 1911
med statsunderstöd upprättade egnahemmen utgjorde 5,777. Så många
funnos emellertid icke sistnämnda datum, i det att 166 egnahem väl
haft statslån, men dessa voro numera inbetalade. Dessa egnahem räknas
därför icke med i undersökningen, och för 170 fattas närmare upplysningar.
Återstoden utgör sålunda 5,441.
Det kan för det första påpekas, att dessa egnahem äro spridda
öfver hela landet. I 3A af landets landskommuner (885 af 1,147)_ hafva
lagarna kommit till användning vid enstaka eller flera tillfällen; i öfver
150 kommuner hafva upprättats 10 eller ännu flera egnahem. Dock
har lagarnas användning icke på långt när varit jämnt fördelad öfver
hela landet. Af följande tabell framgår, hur många med statsmedel
understödda egnahem, som sammanlagdt upprättats i de olika amten,
amtens areal och hela antalet egnahem i hvart amt år 1909, då sista
räkningen af jordegendomarna ägde rum.
Amtsrådskrets.
Egnahem, belånade
med statsmedel
kvkm.
Summa små-  bruk 1909.
Köpenhamns ...............
............ 24
486
493
Roskilde ....................
............ 183
687
1,613
Fredriksborg ...............
............ 202
1,359
3,293
Holbmk........................
............. 507
1,722
5,907
Sorö ...........................
............ 263
1,480
4,180
Praestö ..........-............
............ 318
1,693
5,062
Bornholm.....................
............ 92
588
1,893
Maribo ........................
............ 128
1,791
4,141
Svendborg ..................
............ 169
1,665
6,219
49
,
.
, . ,
,
Egnahem, belinade
Amtsrådskrets.
hmed st^smedei
Odense .................................... 150
kvkm.
1,143
Summa sm&-  bruk 1909.
3,774
2,124
6,279
Vejle ................
....................... 121
2,350
Skanderborg —
........................ 216
1,707
4,582
Aarhus.............
....................... 339
803
2,251
Randers ..........
....................... 1,034
2,460
5,338
Aalborg.............
....................... 351
2,932
7,133
Hårring ..........
....................... 152
2,852
8,891
Thisted.............
....................... 232
1,778
5,453
Viborg .............
....................... 534
3,057
8,203
........................ 570
4,616
3,059
9,317
Ribe ................
....................... 147
6,747
Hela landet 5,777
88,969
102,893
Mycket säkert kan icke någon norm fastslås för behofvet af statsunderstödda
småbruk i olika delar af landet eller för den omfattning, i
hvilken detta behof tillgodosetts. Att kufvudstadens närmaste omgifning"
(Köpenhamns amtsrådskrets) intager en särställning med mycket få
egnahem är en naturlig följd af högre jordpris och andra liknande förhållanden.
Det största intresset har saken mött i Randers amt i Jutland
samt i ett par andra amt i mellersta Jutland, Viborgs och Ringköbings,
samt i södra och västra Själland (Pra;stö och Holbaeks amt).
Tillfälliga orsaker synas eljest hafva gjort sig gällande, och säkerligen
har det t. ex. ej varit utan betydelse, om kommittéerna och isynnerhet
deras ordförande visat större eller mindre energi och intresse för
saken. Detta visar sig tydligt i Randers amt, där kommittén under en
följd af år som ordförande haft folketingsmannen Pedersen-Nyskov,
hvilkens namn är nära knutet till denna sak för den duglighet och
ifver, hvarmed han bidragit till dess lyckliga lösning både i riksdagen
och i det praktiska lifvet.
Rörande statens egnahemslånetagares personliga förhållanden inhämtas
följande upplysningar genom statistiska byråns sista undersökning.
De hade i genomsnitt ett hushåll på 4.9 personer, och de med
statsmedel belånade lägenheterna hafva således utgjort bostad för emellan
25—30,000 människor. Innehafvarnas ålder vid egnahemmens öfvertagande
var för 29 proc. 25—30 år, för 43 proc. 30—40, för 23 proc.
40—50 och för 5 proc. öfver 50 år. Lagens åldersgräns nedåt har
strängt iakttagits, men den öfre »i regel icke öfver 50 år» har varit
mer elastisk, och lagen har i sin helhet kommit ett par hundra per7
-
50
söner på öfver 50 år till godo. I nära förbindelse med åldern står civilståndet.
Det har visat sig, att 83 proc. voro gifta före öfvertagandet
af det egnahemmet, 11 proc. blefvo gifta samma år och blott 6 proc.
voro ogifta.
Med afseende på innehafvarnas yrke vid tiden för lägenheternas
öfvertagande hafva förhållandena ändrat sig, allt eftersom kretsen af
dem, som kunde komma i åtanke, utvidgades genom lagarnas revision.
Af 5,441 innehafvare år 1911 hade 3,958 varit daglönare, 527 tjänare,
405 handtverkare, under det att 551 hörde till andra icke angifna yrken.
Öfver 4/s (82 proc.) af de personer, som lagen kommit till godo, hafva
varit daglönare eller tjänare, 15 V2 proc. handtverkare eller af annat
yrke. Häribland finnas t. ex. 76 tegelbruksarbetare, 49 träskomakare,
49 halmtakstäckare, 46 skogsarbetare, 29 fiskare, 27 lägre postbetjänte
och 25 vägarbetare. Sju kvinnor hafva begagnat sig af det tillfälle,
lagen af 1909 gaf dem, att blifva statens egnahemslånetagare.
År 1906, då tillträdet till lån var mer begränsadt, visade det sig,
att 94 proc. af innehafvarna hade varit jordbruksarbetare eller tjänare.
Ett spörsmål, som man vid båda undersökningarna lagt särskild
vikt vid att få utredt är: i hur stor utsträckning arbetar egnahemslånetagaren
hos andra, hur många arbeta hos andra och hur många dagar
arbeta de hos andra? Antalet arbetsdagar har beräknats på så vis, att
vid alla tillfällen, där en bråkdel af dagar uppgifvits, hafva dessa räknats
ihop till hela arbetsdagar; så är t. ex. körning af mjölk till mejeriet om
förmiddagen räknadt som en half arbetsdag o. s. v.
Slutsumman är, att något öfver 70 proc. af egnahemslånetagarna
arbeta hos andra, och att de använda härtill i genomsnitt 120 arbetsdagar.
Det kan vidare påvisas, att ju större lägenheten är, desto mera
sällan arbetar innehafvaren hos andra; procenten varierar från cirka
83 för de minsta till 58 för de största. Och för så vidt det arbetas
hos andra, aftager medeltalet årliga arbetsdagar i hög grad med lägenhetens
ökade storlek. För de minsta lägenheterna är antalet cirka 150
i medeltal, för de största går det ned till omkring 100, väl till märkandes
för så vidt ägaren öfver hufvud taget arbetar hos andra.
Då det, som allaredan omnämnts, varit tendens hos lagstiftningen
att göra lägenheterna större, skulle detta åstadkomma, att de, som fått
sina egnahem under de första åren (efter lagen af 1899) i allmänhet
skulle hafva mer arbete hos andra än de, som under de senaste åren
erhållit egnahem. Men så är dock icke förhållandet, i det att en motsatt
verkan gör sig gällande, därigenom att egnahemslånetagaren under
51
de första åren, som han innehar sin egendom, får ligga hårdast i selen
och måste arbeta mer utomhus, än han behöfver längre fram. Dessa
förhållanden framgå af följande siffror:
Af egnahemslåne- | 1900/01—1904/05 arbetade år 1911 72 proc. hos andra under 127 dagar,
tagare som erhållit / 1904/05—1908/09
»
»
»
73
»
»
»
>
128
»
sin lägenhet:
>
1909/10
»
»»74»
»
»
»126»
Dessa siffror visa, att förhållandena genomgående äro ganska lika
för de äldre och yngre lägenheterna, oaktadt de i genomsnitt blifvit
större, nämligen respektive 3.16, 3.6 6 och 4.2 2 har.
Men för de under den första femårsperioden upprättade egnahemmen
var antalet arbetsdagar år 1906: 155 och år 1911: 133. I denna jämförelse
äro de egnahem, som fått tilläggslån, icke medräknade, men om
lägenheterna i öfrigt undergått förändring t. ex. genom tillköpt jord
lämnas ingen upplysning. Minskningen i antalet arbetsdagar visar sig
både vid större och mindre egnahem.
För de sist bildade egnahemmen kan man vänta en liknande
minskning, och dessas ägare skola således under årens lopp visa sig
vara lyckligare lottade än de äldre lägenheternas, hvilket ju äfven varit
lagstiftarens mening, då gränsen för lånesumman utvidgades.
Statistiska byrån sammanfattar erfarenheterna om innehafvarnas
personliga lefnadsomständigheter i följande uttalande: »Det är isynnerhet
den något äldre gifta jordbruksarbetaren, som företrädesvis sökt förvärfva
sig jord på grund af lagarna af 1899, 1904 och 1909, mera
sällan yngre ogifta personer, anställda som lagstadda tjänare eller handtverkare
på landet. Liksom det långt öfvervägande antalet innehafvare
utgått från landtarbetareklassen i trängre mening, hafva de äfven efter
förvärfvandet af sina lägenheter i det stora hela bibehållit sin karaktär
af landtarbetare, dock så att denna synes mindre framträdande hos innehafvare
af större jordlotter än hos dem, som hafva mindre, och ej fullt
så mycket hos innehafvare af äldre lägenheter i jämförelse med dem,
som hafva nybildade. Slutligen tyckes det, som om innehafvarna af
de egnahem, som upprättats under de första 5 åren, nu arbetade något
mindre utom hemmet än förr.»
Efter dessa upplysningar om egnabemslånetagarens mera personliga
förhållanden skall här nedan redogöras för lägenheternas beskaffenhet
och skötsel.
Lägenheternas areal är i genomsnitt något öfver 3.5 har; i
landets magrare trakter större, i de bördigare mindre, ju dyrare jorden
är desto mindre kan erhållas, i det statslånet icke får öfverskrida lagens
52
gränsbestämmelse. Som allaredan nämnts hafva lägenheterna efterhand
blifvit större, hvilket framgår af följande tabell:
Egnahem, upprättade
1900/01-1904/05
1905/06-1909/10
1910/11
under 2.21 har.............................
....... 20 °/o
6 °/o
2 ».o
2.21—4.41
» ...........................
68 »
64 »
öfver 4.41
» .................... .........
26 »
34 »
Icke blott hafva lägenheterna blifvit större, utan den förvärfvade
jordens kvalitet synes äfven blifvit bättre. Den måttstock, som man går
efter, nämligen lägenheternas hartkorn1) i förhållande till deras areal är
dock rätt osäker. På egnahemmen från de första 5 åren gingo emellertid
10 har för hvar tunna hartkorn, men på dem från de sista 5 åren
8 7* har.
Det värde, som egendomen kommit att stå sina ägare i, visar sig
i alla trakter af landet och under hela perioden i genomsnitt ligga alldeles
intill eller strax ofvanför den i lagarna föreskrifna normala maximigränsen.
I lagen af 1899 var den
normala
gränsen
4,000
kr.
egend. genomsnittsvärde 4,021
kr.
»
»
»
1904
»
»
>
»
5,000
»
» > 5,317
»
>
»
»
1909
»
»
»
»
6,500
»
> > 6,672
»
Statslånet har som regel utgjort 9/i0 af värderingssumman eller så
mycket, som lagen tillåter.
Jordprisen pr har hafva stigit betydligt. Priset var första 5-årsperioden
659 kr., under den andra 783 kr. och åren 1910—1911 820 kr.
Härtill finnes en dubbel orsak, nämligen att jordens beskaffenhet blifvit
bättre och att jordprisen i allmänhet varit i stigande. Det sista momentet
har säkerligen varit det, som mest inverkat. För mindre jordegendomar
i allmänhet kan det påvisas, att priset stigit med omkring 20
proc. från 1900 till 1910. Det är något märkligt i, att de med statsmedel
belånade egnahemmen blifvit både större och bättre och dock
under de stigande konjunkturerna kunnat hållas inom gränserna för det
fastställda värdet. Förklaringen härtill är antagligen den, att de först
upprättade småbruken köptes för dyrt, under det de senare åren såväl
köparen som ock amtskommittén bättre tillsett, att den jord, som köptes,
motsvarade sitt pris.
9 Hartkorn är en gammal beskattningsgrund; en tunna hartkorn var ursprungligen bestämd
att vara normgifvande för jordens godhet, men förhållandena hafva förändrat detta.
53
i
När nämligen en lägenhet pa 4.22 har år 1910 kunde förvärfvas
för 6,700 kr., (1,588 kr. pr har) och priset stigit från 1900 till 1910
med 20 proc., skulle en liknande lägenhet på 3.16 har år 1900 hafva
kostat cirka 4,100 kr. Då betalades 4,020 kr., men enär det var lägenheter
af sämre beskaffenhet, är denna skillnad så liten, att den tyder
på, att det vid det första tillfället betalades för mycket.
Om andra förhållanden rörande lägenheterna föreligga följande
upplysningar: i icke så fall hafva de lånesökande begagnat sig af den
tillåtelse, som lagarna gifva att erhålla statslån för inköp af jord till
lägenhet, hvars åbyggnad de förut ägt; detta gäller nämligen för omkring
1/i af de upprättade småbruken. I regel har den förvärfvade
jorden varit i privat ägo; i 4—500 fäll har dock jorden varit i allmän
ägo t. ex. skolhusjord. Hvad beträffar det rätt viktiga spörsmålet, om
jorden är såld ifrån s. k. »Indmarksjord» eller »Udmarksjord», hade vid
sista undersökningen 55 proc. frånsålts »Indmarksjord»; för lägenheter,
upprättade under de första 5 åren, var det 46 proc. Dessa siffror tyda
äfven på, att jorden efterhand blifvit af bättre kvalitet och för de nj^are
lägenheterna bättre belägen än för de äldre. Slutligen bör bemärkas,
att blott ett par hundra lägenheter lågo skilda från dem tillhörande
jord. På några ställen inom landet, där en gård är styckad till egnahem,
ligga dessa samlade i grupper, men det vanliga är, att de ligga
spridda i socknarna. På ett ställe i Jutland träffar man dock på en hel
by på några och tjugu lägenheter, uteslutande bestående af med statsmedel
belånade egnahem. Både när man tar i betraktande statskassans
risk som fordringsägare och hela institutionens sociala karaktär, har det
sitt stora intresse att, för så vidt det låter sig göra, jämföra driften
hos de med statsmedel belånade egnahemmen och andra småbruk.
De med statsmedel belånade egnahemmens kreatursbesättning år
1911 framgår af följande tabell:
De med statsmedel
Samtliga småbruk
belånade egnahemmen
1/t—5 hax
pr 100 har
pr 100 har
Hästar ........................................................ 26
23
Nötkreatur...................................................... 110
117
Svin............................................................... 116
104
Får............................................................... 6
22
Höns ............................................................ 770
1,430
Af dessa siffror framgår, att det som hufvudsakligen tyckes karakterisera
kreatursbesättningarna vid de med statsmedel belånade egnahemmen
är det relativt stora antalet svin och fåtalet höns.
54
Om man jämför siffrorna för samtliga egnahem år 1911 med de
motsvarande från 1906 års statistik för de under de första 5 åren bildade,
visar det sig mycket tydligt, att såväl hästbesättningen som ock nötkreaturens
och svinens antal pr småbruk nu är betydligt större än förr.
Att de nyare egnahemmen äro större och bättre än de äldre är naturligtvis
en bidragande orsak härtill, men dessutom är det ju antagligt,
att egnahemslånetagarna den första tiden efter tillträdet ofta icke hafva
full uppsättning af djur, och detta förhållande har äfven påverkat siffrorna
starkare 1906 än 1911.
I följande tabell äro siffrorna sammanförda:
Medeltal pr småbruk:
Hästar
Nötkreatur
Svin
Får
Höns
.. 0.4
3.1
3.5
0.5
25
4.1
6.3
0.2
29
Det råder knappast tvifvel om, att egnahemslånetagarna ofta börja
med för små kreatursbesättningar, men af det insamlade materialet framgår
å andra sidan, att de ifrigt bemöda sig om att under loppet af
några år afhjälpa bristerna. Detta gäller i första rummet dragkraften; af
de under den första femårsperioden bildade egnahemmen hade från
början endast hvart fjärde en häst, år 1911 hade desamma i medeltal
I1/* häst. De under den följande femårsperioden bildade egnahemmen
började med en häst till hvarannan lägenhet men hade likaledes vid
periodens slut nått fram till 17* häst pr lägenhet. Tre fjärdedelar af
antalet småbrukare hade 1911 egen häst som dragkraft till lägenhetens
skötsel. Det är isynnerhet isländska och andra främmande små hästar,
som användas.
På samma sätt, fast icke i så hög grad, har nötkreatursstammen
ökats; från 272 vid tillträdet når man under loppet af några år upp
till 4 stycken. Det, som man först söker få normalt, är kostammen,
hästen kan bättre helt och hållet undvaras under de första åren, därför
är ökningen af koantalet relativt minst. Äfven svinstammen ökas, för
hvart 100:de svin, som funnits vid egnahemmens bildande, funnos cirka
250 år 1911.
Jordens användning å de med statsmedel belånade egnahemmen
såväl som ifråga om hela landets odlade areal framgår af följande tabell:
55
Med statsmedel
belånade egnahem
Hela landet
1911
1907
Höstsäd ............
................. 11.9
0/
10 ................
............. 10.9
0/
10
Vårsäd...............
................. 34.—
» ................
............. 28.6
»
Rotfrukter .........
................. 19.6
* ................
............. 10.7
»
Träda ...............
................. 5.3
> ................
............. 8.—
»
Trädgård............
................. 3.7
» ................
............. 1.3
»
Annat ..............
................. 25.6
* ................
............. 40.—
»
100.—
0/
lo
100.—
0/
lo
Till någon jämförelse med andra småbruk har man ej något material;
i förhållande till dem skulle måhända olikheterna ej visa sig så
stora som ofvan angifna siffror tyda på. Det utmärkande vid egnahemmens
användning af jorden är den stora arealen till rotfrukter och
den obetydliga till träda eller »annat», under sistnämnda rubrik synnerligast
bete.
Slutligen har man, som naturligt är här i Danmark, infordrat svar
rörande statens egnahemslånetagares deltagande i andelsverksamheten
och fått uppgift om, att öfver 90 proc. voro medlemmar af andelsmejeri,
56 proc. voro medlemmar af andelssvinslakteri och omkring 20 proc.
voro medlemmar af äggförening (andelssällskap för export af ägg).
Slutligen voro 94 proc. i kontrollförening, hvarigenom de få sakkunnig
hjälp vid beräkningen af mjölkutbytet och vägledning vid kreatursskötseln.
Jämföras de här anförda procenten med dem, som man i
allmänhet finner vid landtbruk af liknande storlek, äro de förra öfverallt
högre. Isynnerhet är 56 proc. för deltagande i andelsslakteri en
hög siffra; år 1906 var siffran blott 33 proc. och för samtliga husmansbruk
ligger siffran i närheten häraf. Men svinstammen vid de med
statsmedel belånade egnahemmen har ju äfven blifvit synnerligen stor
under de senare åren.
Allt som allt gifva dessa olika upplysningar om statens egnahemslånetagares
skötsel af jorden intryck af, att det danska landtbruket och
landets ekonomi i sin helhet kunna vara tillfreds härmed. I de punkter,
där siffrorna kunna gifva anledning till kritik, visa de samtidigt, att
förhållandena äro stadda i förbättring, men hur många af de särskilda
bruken, som den duglige och sakkunnige jordbrukaren kan hafva något
att anmärka på, därom tala naturligtvis ej siffrorna.
56
Det har redan omnämnts, att från finansåret 1900/1901 till 1910/
1911 bildats sammanlagdt 5,777 med statsmedel belånade egnahem.
651 af dem hafva bytt ägare, en del till och med flera gånger, 166
lägenheter äro ej längre intecknade för statsskuld, antingen nu vederbörande
innehafvare afbetalat lånet eller det måst återbetalas vid ombyte
af ägare. I 16 fall har exekutiv försäljning ägt rum under dessa år.
Statskassan gjorde vid dessa lägenheter en kapitalförlust af 9,120 kr.
och en ränteförlust af 1,876 kr.
Här nedan lämnas en tablå öfver bildandet af egnahem under
hvart finansår och statslånens
1900— 1901
1901— 1902
1902— 1903
1903— 1904
1904— 1905
1905— 1906
1906— 1907
1907— 1908
1908— 1909
1909— 1910
1910— 1911
storlek:
Nybildade
egnahem
.... 209 ....
..... 247 ....
..... 367 ....
.... 551 ....
.... 485 ....
.... 669 ....
... 647 ....
.... 645 ....
..... 662 ....
.... 610 ....
.... 685 ....
Lån häri
kr.
713,770
860,504
1,278,629
1,945,126
1,732,204
2,861,262
2,856,379
2,924,760
3,133,834
3,042,221
4,061,459
Kritik öfver “Statshusmands“lagstiftningen.
Lagen af 1899 om jord till landtarbetare vann under de första
åren mindre tillslutning, än man väntat. Af de 2 milj. kr., som ställts
till disposition hvarje finansår, användes tillsammans under de tre första
åren blott inemot 3 milj. kr. eller knappt hälften. Orsaken härtill får
man söka i en allmän tröghet hos befolkningen, blandad med brist på
tillräcklig kännedom om lagen, och med misstro till en lag, om
hvilken stått så mycken strid i riksdagen, och som under förhandlingarna
så skarpt kritiserats af den socialdemokratiska pressen; senare har dock
från detta håll ej gjorts något försök att afhålla landtarbetarna från
att draga nytta af lagen.
Men lagens användning har dock, som ofvan angifna tablå visar,
stigit från år till år. De efterhand bildade egnahemmen blefvo en
rekommendation för lagen och en sporre att spara ihop den summa,
57
som var nödvändig för att komma i åtanke. Under de senare åren
har förhållandet biff vit omvändt, i det att det beviljade beloppet långt
ifrån varit tillräckligt i proportion till de inkomna ansökningarna. Härtill
bär äfven bidragit, att åren omkring 1900 voro blomstringsår för
städerna, som därför drogo landtarbetarna till sig, men redan 1901 eller
1902 blef det ett stillastående i städerna, hvarvid goda tider randades
för landtbruket. Inflyttningen till städerna aftog i hög grad, och uppmärksamheten
riktades helt naturligt starkare än förr på det tillfälle,
som gafs landtarbetarna att få bruka egen jord 1).
Den täflan, som nu pågår om att erhålla med statsmedel belånade
egnahem, visar säkert, att dessa förskaffa sina innehafvare bättre lefnadsvillkor,
än hvad de förmodligen eljest haft, och i så fall uppfylla de det
sociala syfte, som från demokratiskt håll ansågs så viktigt. Å andra
sidan äro de icke i stånd att skaffa innehafvarna tillräcklig utkomst,
ty i så fall skulle dessa icke arbeta så mycket hos andra, som de nu
göra. Om det större jordbrukets brist på arbetskraft därför blifvit afhjälpt
är ovisst; klagomålen hafva i alla händelser ej blifvit mindre högljudda,
och den stigande användningen af utländska arbetare (polacker)
tyder icke heller därpå. Men det är intet tvifvel om, att den jord, som
blifvit utlagd till egnahemsbruk, skötes bättre och gifver ett rikligare
utbyte nu, än när den var en ofta olämpligt belägen och dåligt skött
del af ett större landtbruk, och därigenom har således en vinst uppkommit
för nationalekonomien i sin helhet.
Det har efterhand blifvit ett betydligt belopp, som staten har
innestående i dessa småbruk (nu c:a 25 milj. kr.) och då den själf måste
låna till 3 V» proc. de pengar, som den utlånar till 3 proc. och dessutom
betalar amtskommittéernas utgifter och afstår från stämpelskatt och
andra afgifter, som den eljest uppbär vid egendomsköp, har statskassans
årliga utgift direkt eller indirekt nått upp till omkring 200,000 kronor.
Däremot har staten, som allaredan nämnts, lidit blott mycket få förluster,
ehuru dess intecknade fordran uppgår till 9/i0 af egendomens
värde. Man måste dock härvid taga i betraktande, att lagen ännu blott
verkat under en för landtbruket mycket gynnsam period, då egendomsprisen
i det hela taget ständigt varit i stigande. Att den garanti, som
staten söker förskaffa sig med hänsyn till lägenheternas beskaffenhet
och innehafvarnas personliga kvalifikationer, skulle vara ett tillräckligt
skydd mot förluster under fallande konjunkturer, törs man knappast
M Landsbygdens befolkning tilltog 1890—1901 årligen med 5.500 invånare, 1901—1906 med
15,000 och 1906—1911 med 16,000. Städernas med respektive 20,000, 13,000 och 17,000 invånare.
8
58
gorå sig någon förhoppning om, synnerligast i betraktande af att det
danska landtbrukets och särskildt småbrukets motståndskraft gent emot
en ändring i de yttre förhållandena försvagas genom den ensidighet i
produktionen, som det är baseradt på. Det kan således blifva tal om,
att statskassan kan komma att lida förluster i ett helt annat omfång
än hittills.
Kritiken mot den lagstiftning, som här är tal om, har för öfrigt
hufvudsakligen varit riktad mot följande punkter. För det första att
landtarbetaren själf måste skaffa jorden; han får den i regel genom
att köpa en parcell af en större egendomsägare, och då dennes driftskostnader
ofta icke blifva mindre genom att han frånsäljer parcellen,
vill han hafva den väl betalad, hvilket han så mycket lättare får, ju
större efterfrågan är på små jordlotter. Men själf va egnahemslånelagen
har just framkållat en ökad efterfrågan, och hvad mer är, den låga
räntefot, som staten erbjuder, har helt säkert, isynnerhet under de första
åren, förledt köparna att betala ett högre pris, än de eljest skulle hafva
gjort. Därvid har det delvis blifvit säljaren och icke köparen, som fått
fördel af den låga räntan, hvilket ju icke var lagens mening. Landtarbetarna
hafva helt visst ofta måst köpa jorden för dyrt för att icke
tala om de tillfällen, då de blifvit rof för spekulanter och egendomsagenter.
Förhållandena hafva dock nu blifvit bättre, bland annat genom
bildandet af jordstyckningsföreningar (härom i det följande), genom att
husmansföreningar på flere håll trädt hjälpande emellan och genom att
amtskommittéerna och »Kommunalraaden» nu genomgående äro bättre
medvetna om sin uppgift och sina förpliktelser.
Vidare klagas öfver att maximigränsen för lånen alltjämt är för
låg, lägenheterna äro alltför sällan så stora, att innehafvarna få sin
fulla bärgning af dem. Men med hänsyn till denna principfråga måste
man medgifva, att lagstiftningen ständigt blifvit mer tillmötesgående,
således att gränsen höjts, men lagen bär helt säkert ännu kompromissens
prägel.
Slutligen finnes ännu en principfråga, som oupphörligt allt starkare
dragits fram i diskussionen, nämligen om icke hellre staten eller
kommunerna själfva borde äga jorden och upplåta den på arrende utan
rätt för innehafvaren att sälja eller pantsätta densamma. Detta förslag
har dock väckt ett så starkt motstånd, att man ännu icke kunnat göra
något försök i den riktningen, men det är isynnerhet denna sida af
saken, som är föremål för den tillsatta »Landbokommissionens» öfverläggningar,
och blott det visar, att saken är på väg att komma in i
ett helt nytt spår.
59
Att 3-procentslånen skola indragas, när lagen åter skall revideras
år 1914, är nästan säkert. De skola alltid hafva karaktären åt en gåfva
till den enskilde landtarbetaren, som erhåller lån, och äro så mycket
olämpligare, som det icke ens är säkert, att de komma vederbörande
till godo. Nu då staten själf har måst öfvergå till 4 proc. lan, har
en höjning af räntefoten blifvit så mycket mer nödvändig.
Jordstyckningsfö reningar.
De förut omnämnda jordstyckningsföreningarna äro bildade i syfte
att uppköpa hela egendomar till styckning för att därigenom skaffa
billigare jord till småbruk, än hvad som kan erhållas, uär parcellerna
skola köpas hvar för sig, alltså råda bot på de olägenheter, hvilka, som
förut, nämnts, lätt uppstå, då den enskilda landtarbetaren står som köpare
gent emot den större egendomsägaren. Dessa sammanslutningar bestå
dock icke uteslutande af personer ur småbrukareklassen, utan det är
äfven de socialt sedt högre ställda samhällsklasserna på landet, som tagit
sig an saken, utfört det arbete och gifvit det kapital, som behöfts.
Genom att en sådan förening låter bygga flera hus på en gång och på
samma ort, erhållas därjämte billigare bvggnadskostnader och åstadkommas
åtskilliga kooperativa företag som t. ex. gemensam dragkraft,
maskiner, vattenverk m. m. Förutsättningen är ju emellertid, att efterfrågan
på småbruk är tillräckligt stor på den ifrågavarande platsen.
Genom lagen af den 6 april 1906 har staten sökt lämna rörelsen
sitt stöd och sin uppmuntran. Lagen afser att lämna lån ur statslånefonden
till föreningar, bildade uteslutande i syfte att inköpa större jordegendomar
och lönejordar, som lämpa sig till styckning, och som kunna
förvärfvas till billigt pris, för att sedan stycka och sälja dem, hufvudsakligast
till bildandet af små jordbruk. Härför ställdes 200,000 kr.
årligen till disposition under 5 år. Enligt lagen af 1906 utlånades
penningarna amorteringsfritt under 5 år mot 3 proc. ränta, därefter med
1 proc. årlig amortering. För hvar parcell, som försäljes, skall en motsvarande
del af lånet återbetalas, men ett statslån af Vs af lägenhetens
värderingssumma kan dock få kvarstå i parcellerna. Detta gäller naturligtvis
icke, ifall det är med statsmedel belånade egnahem, som upprättas.
Af öfriga villkor, som föreningarna måste underkasta sig, må
nämnas, att föreningen bevisligen skall disponera öfver minst 35,000 kr.,
att den själf kontant vid egendomsköpet tillskjuter en summa af samma
storlek som statslånet, att hvarken dess styrelse eller andra medlemmar
60
få någon ersättning för sitt arbete, att den årligen insänder redogörelse
till finansministeriet m. m. Staten lämnar bland annat stämpelfrihet
och får som säkerhet i den köpta egendomen en andra inteckning.
Styckningslagen ställer icke något bestämdt kraf på parcellernas
storlek och fordrar icke att köparna till desamma skola vara obemedlade,
men vilja dessa erhålla statslån enligt lagen för upprättande af småbruk,
måste de naturligtvis uppfylla de härför stadgade villkoren. Jordstyckningsföreningarna
kunna alltid medverka till bildande både af med statsmedel
belånade egnahem och andra mindre jordbruk.
Lagen af 1906 förnyades genom lagen af den 13 maj 1911. Häri
bestämdes en maximigräns af 50,000 kr. för lån till en förening, och
låneräntan höjdes till 4 proc.; efter 5 års förlopp amorteras lånen med
7* proc. årligen. I fordran på ett kapital af 35,000 kr. hafva åtskilliga
eftergifter gjorts. Öfriga ändringar äro mindre viktiga.
Det har säkerligen upprättats åtskilliga jordstyckningsföreningar
rundt om i landet, ofta omfattande ett amt, men lagen af 1906 kom
dock icke till stor användning, beroende på att många föreningar arbeta
med ett mindre kapital än de begärda 35,000 kronorna. Till i mars
1911 hade blott 5 föreningar erhållit lån till ett sammanlagdt belopp af
158,000 kr., hvaraf 118,000 kr. voro återbetalade. Som lån i styckade
parceller innestodo 176,500 kr. Ehuru jordstyckningsverksamheten är
i ständigt stigande, är det dock tvifvelaktigt, till följd af den höjda
räntan, om lagen af 1911 kommer till större användning än lagen af 1906.
STATSVERKETS
INRE KOLONISATIONSARBETE
I
FINLAND
AF
ÖSTEN ELFVING
FIL. magister; kolonisationsinspektör
STOCKHOLM 1914
isaac marcus’ boktryckeri-aktiebolag
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SID.
Inledning ........................................................................................................................ 65
Agrarstatistiska data .................................................................................................... 66
Kolonisationen i kronoskogarna ................................................................................ 70
Den egentliga inre kolonisationen
och olika former af densamma........................ 70
Riktlinjer vid kolonisationen .................................................................................... 72
Organisation och förvaltning .................................................................................... 75
A. Statens egen kolonisationsapparat .................................................................... 75
Senatens Ekonomiedepartement.
Senatens Kammarexpedition.
Kolonisationsinspektören.
Finlands Statskontor.
Guvernörerna.
Delningskommissionerna.
Godsförvaltningen.
B. Kolonisationen utförd af förmedlare med lån ur Den obesuttna befolk
-
ningens lånefond ............................................................................................ 77
1.
Lånekassorna för den obesuttna befolkningen .................................... 77
2.
Landskommunernas egna jordköp ........................................................ 82
3.
Jordköpsandelslagen ................................................................................ 83
C.
Kolonisationen utan förmedlare med medel ur Allmänna Statsfonden och
Den obesuttna befolkningens lånefond ....................................................... 85
D.
Samfällda skogar .................................................................................................... 90
Inspektionsarbetet ....................................................................................................... 92
Åtgärder för småbrukarnes yrkesutbildning ............................................................ 94
Kolonisationsarbetets omfång och vunna resultat.................................................... 96
65
Den störa omgestaltning af det ekonomiska lifvet, som kan konstateras
i Finland under senare hälften af 19:de århundradet, har haft
till följd, att många sådana sociala och särskildt socialekonomiska spörsmål
bragts på dagordningen, hvilka tidigare varit så godt som okända
i landet, eller hvilka man tidigare icke ägnat någon större uppmärksamhet.
Hufvudorsaken till de förändrade förhållandena måste hvad
landthushållningen beträffar tillskrifvas värdestegringen af skogsprodukterna
och en härmed sammanhörande uppblomstring af trävaruindustrien
och tillika, dels såsom eu följd af denna, dels också af andra
orsaker, eu stegring af jordvärdena. En stor del af befolkningen, som
tidigare varit hänvisad till en torftig utkomst vid jordbruksarbete, fraktkörslor,
jakt och fiske, erhöll nu sysselsättning vid skogsarbeten, flottningar
och industriella anläggningar, under det att jordägarne funno
sina kapital vara i ständig tillväxt.
Det ligger nära till hands att antaga, att dessa gynnsamma förhållanden
skulle bringa landet endast välgång, men så har dess värre
icke varit fallet. Den snabba värdestegringen af skogsprodukterna och
jordfastigheterna hade till följd en liflig spekulation, till en början i
växande skog och senare i jord, hvilken sistnämnda i stor utsträckning
öfvergick i sågverksbolags och spekulanters händer. Arbetslönerna
stego. Bonden, som tidigare knappast handskats med pengar, lockades
till hufvudlös försäljning af skogen och att öfverge det tidigare, trägna
arbetet vid jorden och hemmet och ofta äfven till att sälja sitt hemman
och öfvergå till skogsarbetet. Det tidigare så penningefattiga landet
öfversvämmades af pengar, hvilka likväl icke af landtbefolkningen handhades
med önskvärd försiktighet.
Visserligen hafva regering och landtdag sökt lösa de många sociala
och ekonomiska problem, som denna hastiga utveckling medfört, men
lagstiftningen har ej kunnat hålla jämna steg med det snabba, ekonomiska
uppsvinget, hvarigenom en hel del missförhållanden uppkommit,
hvilka. allt fortfarande vänta på att blifva af hjälpta.
9
66
Agrarstatistiska data.
Bland dessa bär åsyftade missförhållanden är den obesuttna landtbefolkningens
i landet ställning en af de mest framträdande. Till belysande
af denna fråga må här nedan anföras några agrarstatistiska
data, hämtade ur en år 1901 på initiativ af Finlands landtdag af »Den
obesuttna befolkningens subkommitté» utförd undersökning i landskommunerna.
Kommittén har vid sin undersökning utgått från begreppet hushåll
såsom statistisk enhet och från hvarje landskommun infordrat uppgifter
om hushållen, oberoende af huruvida till dessa hört en eller flera
personer. Man har i främsta rummet tagit reda på hufvudmannens i
hushållet yrke, antalet medlemmar i hushållet, huruvida detta bebor egen
eller hyrd bostad eller om detsamma är att hänföras till begreppet inhysingsfamilj,
huru många rum det bebor, om det äger jord eller har
arrenderat sådan eller törhända är helt och hållet i afsaknad af jord,
huru stor del af denna jord utgöres af åker, naturlig äng, skogsmark
och impedimenter, äfvensom huru stor kreatursbesättning hör till hushållet.
Undersökningen ger vid handen, att den sammanlagda jordarealen
i landskommunerna uppgår till 33,230,643 har, och att folkmängden,
fördelad öfver hela landet, utgör 7.2 personer per km2. Härvid är dock
att observera, att stora sträckor af landet i norr äro så godt som obebodda,
medan folktätheten i sydligare trakter och i landskommuner,
belägna nära städer och fabrikscentra, stiger ända till 158 personer
per km3.
Fördelad efter hufvudmännens i hushållen yrke, var befolkningen
i landskommunerna sysselsatt med:
Landtbruk eller någon af dess bi
-
näringar........................
...................... 1,546,778
personer
eller
71.2
proc,
Jakt, fiske, renskötsel...
...................... 19,333
»
0.9
Industri..............................
...................... 240,291
ll.i
»
Samfärdsel.......................
..................... 34,331
»
1.6
Handel ..............................
.................... 25,385
1.2
Transport
88,888
personer
eller
86.0
proc,
67
Transport
88,888
personer
eller
86.0
proc.
Offentlig tjänst eller fritt yrke ......
34,448
»
»
1.6
Und ant ags för m åner
eller kapital ...
43,913
»
2.0
))
Annat yrke .............
2,432
»
0.1
T)
Obekant yrke ..........
223,611
»
10.3
»
Summa 2,170,522 personer eller 100.o proc.
De anförda talen äro exakta endast såtillvida, att de angifva
den näring, hvaraf hufvudmännen i hushållet hade sin hufvudsakliga
utkomst.
Som häraf synes, har den ojämförligt största delen af befolkningen
i landskommunerna sin utkomst af landthushållningen och dess
binäringar. Till denna kategori äro medräknade icke endast de egentliga
landtbrukarne och dessas tjänare, utan också hela denna mångtaliga
befolkning, som får sin hufvudsakliga utkomst vid skogshandteringen,
d. v. s. skogshyggen, skogskörslor och timmerflottningar.
Klassificeras den till 1,546,778 personer uppgående jordbrukande
befolkningen åter enligt antal hushåll i a) jordbrukare och b) jordbruksarbetare
med eget hushåll, erhålles följande öfversikt:
a) jordbrukare:
1.
Jordägare ................................
94,484 hushåll med
691,533
personer
2.
Innehafvare af kronoboställen
8,715
»
60,162
3.
Arrendatorer på kronojord ...
3,088
»
»
21,477
»
4.
»
på enskild jord
45,855
»
»
269,981
y>
Summa 152,142 hushåll med 1,043,152 personer
b) jordbruksarbetare med eget hushåll:
1.
Arbetare i årstjänst................. 17,313 hushåll med 72,105 personer
2.
Andra arbetare med egen bruk
ningsdel.
..................................... 57,634
»
»
250,415
»
3.
Andra arbetare utan egen bruk
ningsdel.
.................................. 63,910
»
»
181,105
»
Summa 138,857 hushåll med 503,625 personer
Till kategorien a) hafva räknats alla sådana jordbruk ande hushåll,
hvilka bruka minst 3 har odlad jord, åker och äng tillsammantagna.
68
Det vid dessa tal särskildt anmärkningsvärda är, att antalet »jordbruksarbetare
med eget hushåll» uppgår till nära nog samma tal som
antalet »jordbrukare». Till den obesuttna landtbefolkningen äro att hänföra
icke endast alla dessa 503,625 »jordbruksarbetare med eget hushåll»,
utan äfven större delen af »ar rendatorer na på enskild jord», hvilka
i sina led räkna landets talrika torpareklass, och dessutom alla hos
»jordbrukarne» anställda tjänare. Man kan anslå hela denna obesuttna
landtbefolkning till cirka 43 proc. af hela landtbefolkningen.
Landtbefolkningens bostadsförhållanden visade vid den 1901 verkställda
undersökningen följande anmärkningsvärda tal:
hushåll,
hvilka
ägde egen bostad på egen jord
109,933
eller 23.0
proc,
»
»
»
»
»
» arrend. »
134,550
»
28.1
»
»
»
bebodde hyrd bostad .................
147,467
»
30.9
»
»
»
saknade eget hem, inhysingar...
86,192
»
18.0
»
Bostadsrummens antal framgår af följande tablå, som angifver
antal hushåll med resp. 1, 2, 3 o. s. v. boningsrum:
bostäder
med
1
boningsrum
innehades
af 159,845
eller 40.8
proc,
»
»
2
»
»
»
118,311
»
30.3
»
»
»
3
»
»
»
50,923
»
13.0
»
»
»
4—5
»
»
»
41,767
»
10.6
»
»
»
6—9
»
»
»
16,959
»
4.3
»
»
» 1C
1—19
»
»
»
3,778
»
0.9
»
»
»
20
eller flera boningsrum
367
»
0.1
»
Riktar man uppmärksamheten på den odlade jordens fördelning
mellan de särskilda hushållen, framgår af sammanställningen, att
antalet hushåll
med egen jord var........... 110,629
eller
23
proc.
»
»
på arrenderad jord var
...
160,525
»
34
»
»
»
utan brukningsdel var...... 206,988
»
43
»
Till den odlade jorden äro här räknade trädgård, åker och naturlig
äng. Den obesuttna landtbefolkningens exceptionella lefnadsförhållanden
framträda ännu tydligare vid en blick på den odlade jordens
fördelning mellan brukningsdelar af olika storlek.
69
Grupperna
Brukningsdelar
Sammanlagd areal
antal
procent
hektar
procent
Under 3 hektar .....................
106,462
39.2 7
95,734
3.8 5
3—10
»
....................
78,778
29.05
450,015
15.82
10—25
»
.....................
56,790
20.04
876,003
34.7 9
25 100
»
.....................
27,269
10.06
1,107,379
38.91
i 100 hektar och därutöfver ......
1,855
0.68
316,060
11.18
Summa
271,154
100. oo
2,845,191
lOO.oo
Man lägger härvid märke till att den ojämförligt största arealen
odlad jord faller på de medelstora och stora egendomarna, och att följaktligen
de egentliga småbrukarne eller de, som i regeln bruka sin jord
utan tjänare, kategorien 3—10 har, bruka en jämförelsevis liten del af
landets odlade jord.
Dessa här anförda tal ur 1901 års undersökning gifva oförtydbart
vid handen:
l:o) att antalet jordarrendatorer i landet är oproportionerligt stort, och
2:6) att alltför många till landtbefolkningen hörande personer sakna
icke endast jord, utan eget hus och hem och äro tvungna att inkvartera
sig såsom inhysingar hos dem, som äro mera lyckligt lottade.
Det är emellertid en känd sak, att de bostäder, i hvilka plats
upplåtes för inhysingar, äro de torftigaste och tillhöra den fattigaste
befolkningen. Härigenom förvärras yttermera bostadsförhållandena i
dessa medellösa hem, hvilka särskilt i vissa trakter af landet hvad
renlighet och ordning beträffar lämna mycket öfrigt att önska.
En följd af dessa förhållanden är ett hos den talrika obesuttna
landtbefolkningen framträdande starkt missnöje med den bestående samhällsordningen.
Socialdemokratiens läror hafva i följd häraf i dessa folklager
funnit en tacksam jordmån. Också befinner sig Finland för närvarande
i det sällsporda läge, att socialdemokratiska partiet är landets
största parti och i folkrepresentationen besätter 84 platser af 200.
70
Kolonisationen i kronoskogarna.
Sedan århundraden har i Finland kronan tillhörande marker upplåtits
för nybyggare, hvilka därstädes fått slå sig ned på af dem själfva
valda platser. Under det senaste århundradet har likväl en mera målmedveten
bosättning å kronojorden vunnit insteg. Denna kolonisation
har dock under de senaste decennierna, sedan skogsprodukterna stigit i
värde, motarbetats särskildt i forstkretsar. Visserligen pågår kolonisation
allt fortfarande i kronoskogarna, men denna är för närvarande af underordnad
betydelse och riktar sig mer på en arbetarekolonisation med
syfte att förse statens skogshandtering med nödig arbetskraft. Vi förbigå
af denna anledning i detta sammanhang denna art af den inre kolonisationen,
och detta med så mycket större skäl, som ledningen af kolonisationen
i kronoskogarna omhänderhafves af forststyrelsen, och något samarbete
mellan detta arbete och den egentliga, inre kolonisationen icke
existerar.
Den egentliga inre kolonisationen och olika former
af densamma.
Det egentliga kolonisationsarbetet väcktes till lif först år 1898
genom upprättandet af en särskild fond för ändamålet i fråga, kallad
Den obesuttna befolkningens lånefond, till hvilken fond sedermera ur
statsmedel tidigare beviljade lån åt den obesuttna befolkningen blifvit
öfverförda. Sagda år hade stadgar antagits för den blifvande lånefonden.
Då dessa stadgar emellertid inom kort visade sig vara bristfälliga, erhöll
ofvan redan omnämnda kommitté, Den obesuttna befolkningens subkommitté,
i uppdrag att utarbeta kompletterande stadgar för fondens
förvaltning, hvilka stadgar äfven år 1902 offentliggjordes i författningssamlingen.
Det är enligt dessa stadgar, som Den obesuttna befolkningens
lånefond förvaltats nu i 10 år, utan att stadgarna undergått
några förändringar af principiell betydelse.
Ur Den obesuttna befolkningens lånefond hafva, såsom senare
närmare påvisas, lån beviljats åt landskommuner hufvudsakligen till af
dessa förvaltade, under statens kontroll arbetande små lånekassor och
i mindre grad äfven för inköp af större egendomar i kolonisationssyfte.
Därjämte hafva äfven jordköpsandelslag, hvilka underkastat sig af stats
-
71
verket godkända stadgar och dettas kontroll, erhållit lån ur fonden.
Däremot hafva lån icke beviljats direkt till enskilda personer, om man
undantar några smärre experiment, som i denna riktning blifvit gjorda.
Stadgarna för fonden i fråga medgifva beviljandet af lån ur densamma
äfven till landtbrukssällskap och »behörigen legaliserade, i det
med fondens bildande afsedda syfte verkande föreningar», men hafva
låneansökningar från sådana sammanslutningar icke till senaten inlupit.
Orsaken till detta förhållande torde främst ligga däri, att landtbrukssällskapen
i Finland icke i regeln äga något kapital och förty icke
heller kunna prestera tillräcklig garanti för större lånerörelse. För befrämjande
af småbrukarbosättningen finnes i landet tills vidare endast
ett företag af privat natur, Aktiebolaget Svenska småbruk och egna
hem, hvilket dock icke opererar med statsunderstöd.
Förutom de utgifna lånen ur Den obesuttna befolkningens lånefond
hafva medel ur Allmänna statsfonden i rätt stor skala tagits i
anspråk för den inre kolonisationen. Med dessa medel och jämväi med
medel ur Den obesuttna befolkningens lånefond har statsverket utan förmedlare
på egen risk och för egen räkning inköpt lämpliga egendomar
och äfven själf omhänderhaft kolonisationens genomförande å desamma.
De vid det inre kolonisationsarbetet i Finland framträdande olika
formerna kunna lämpligen sammanfattas på följande sätt:
Kolonisationsarbetet utfördt af förmedlare med lån ur Den obesuttna
befolkningens lånefond.
A.
Landskommunerna.
1.
Lånekassorna för den obesuttna befolkningen.
2.
Landskommunernas egna jordköp.
B.
Jordköpsandelslagen.
Kolonisationsarbetet utfördt utan förmedlare.
Statens egna jordköp med medel ur Allmänna statsfonden och Den
obesuttna befolkningens lånefond.
1.
Äganderättssystemet.
2.
Arrendesystemet.
72
Riktlinjer vid kolonisationen.
Statsverkets i Finland kolonisationsarbete karakteriseras af en sträfvan
att skapa nya brukningsdelar af sådan storlek, att familjer ur
den obesuttna landtbefolkningen på de nybildade små hemmanen kunna
vinna sin kufvudsakliga utkomst af jordbruksarbete på egen torfva utan
tillhjälp af främmande arbetskraft. Då nu de landtbruksekonomiska förhållandena
i olika trakter af landet variera i högsta grad, har man ej
velat fastställa en viss jordareal såsom norm för de nya småbruken,
utan lämnat denna sak till landskommunernas och andelslagens eget
afgörande. De enda begränsningar, som införts i detta afseende, gälla
lånekassorna för den obesuttna befolkningen, för hvilka finnes stipuleradt,
att inköpspriset för det nybildade småbruket icke må öfverstiga 6,000
mark, äfvensom att lånets storlek icke må öfverskrida 3,000 mark, i inre
och norra delarna af landet 2,000 mark. Härmed är icke sagdt, att
icke jämväl mindre jordparceller, s. k. bostadslägenheter, kunna med
ifrågavarande statsmedel bildas, men böra dessa komma i andra rummet
och upprättas hufvudsakligen i sådana trakter, där odlingslägenheter till
rimliga priser icke kunna bildas. Landskommunernas lånekassor hafva
dessutom rätt att i särskilda fall bevilja högst 1,000 mark stora byggnads-
och högst 600 mark stora odlingslån, dessa senare till arrendatorer,
som bruka kronan eller kommunen tillhörande jord, men är det för
dessa ändamål beviljade beloppet i själfva verket i jämförelse med de
till jordköp utgifna lånen alldeles obetydligt. Ett annat spörsmål, hänförande
sig till här omnämnda kolonisationsformer, är frågan om hvilka
personer som kunna räknas tillhöra den obesuttna landtbefolkningen.
Enligt förordningen af 1902 »afses med den obesuttna befolkning, som
kan erhålla lån ur Den obesuttna befolkningens lånefond, endast sådana
i landskommunerna bosatta arbetsföra, välkända och driftiga personer,
hvilka icke med tillhjälp af egna medel äro i stånd att åt sig anskaffa
mindre jordbrukslägenhet eller eget hem, och hvilka höra till någon af
följande grupper bland befolkningen, nämligen:
a)
sådana mindre jordbrukare, hvilka, själfva kroppsarbetare, bruka
annan jord (t. ex. torpare, backstugusittare och dylika) eller egen, alldeles
obetydlig parcell;
b)
jordbruksarbetare;
c)
handtverkare; eller
73
d) den öfriga lösa arbetsbefolkningen, som lifnär sig med tillfälligt
arbete.»
Härvid är att märka, att arbetaren på industriens område, så länge
han får sin hufvudsakliga utkomst vid nämnda arbete, icke kan erhålla
lån ur statens bosättningsfonder. Detsamma är fallet med arbetare i
stad, så länge han har sin utkomst därstädes. Öfverger industriarbetaren
sitt yrke och flyttar stadsarbetaren ut till landskommun, äro de för
sitt jordförvärf lika berättigade sökande af statens eller kommunens
kredit som öfriga obesuttna på landet.
Ett för den finska kolonisationen utmärkande drag är att åt
statens småbrukare, såsom man ofta kallar alla dessa personer, hvilka
i en eller annan form åtnjuta kredit af staten för jordförvärf, i regeln
icke beviljas kredit för uppförande af byggnader, för nyodlingar eller
för anskaffande af inventarier, såsom mångenstädes i utlandet är fallet.
Kolonisterna äro därför vid iståndsättandet af sina gårdar hänvisade
till egna besparingar och egna krafter eller att i värsta fall söka lån
af sparbanker eller enskilda personer. På många orter ansluta sig
kolonisterna också till andelskassor, hvilka finnas spridda öfver hela
landet.
Man vore hågad antaga, att minimigränsen af den förmögenhet,
som familjen bör äga för att erhålla kredit af staten eller kommunen,
under här anförda förhållanden borde ställas högt. Emellertid finna vi
ingenstädes i statuterna bestämningar i sådant afseende. Säkerheten
för lånet och möjligheterna för lånesökanden att slå sig igenom med
sin ekonomi böra pröfvas i hvarje särskilt fall af de organ, som hafva
att taga befattning med kolonisationsarbetet. Det är klart, att felgrepp
inträffa, men falla förlusterna härvid icke på långifvaren, utan på låntagaren.
Den förra kan nämligen skydda sig genom en kontroll af
jordvärdet och vid behof genom att af låntagaren fordra fyllnadsborgen.
Låntagaren däremot ser sig tvungen att i värsta fall afstå från sitt
förehafvande och öfverlåta nybygget till annan person. Ju mera kännedomen
om de vid kolonisationen uppnådda resultaten vinner utbredning
bland den obesuttna befolkningen, desto försiktigare blir också denna
vid startandet af nybyggena och dess försiktigare äfven de organ, som
omhänderhafva arbetet.
Erfarenheten från det finska kolonisationsarbetet utvisar tydligt,
att en minimigräns för låntagarnes förmögenhet borde stipuleras, men
att denna gräns likväl i särskilda undantagsfall bör kunna öfverskridas.
Det gifves nämligen otaliga exempel på att en medellös familj, hvilken
räknar flere vuxna, arbetsföra personer, kan slå sig väl igenom med
10
74
sitt nybygge, till och med bättre än en familj, som vid starten äger
kapital, hvilket den icke med nödig urskiljning kan använda. I själfva
verket tillgår det vid den första bosättningen i det stora flertalet fall
sålunda, att familjens hufvudman och de vuxna sönerna tidtals och
isynnerhet under vintern söka sig arbetsförtjänst utanför hemmet, under
hvilken tid besparingar göras för familjens uppehälle. Den nyanlagda
gården medför i början endast utgifter, utan att lämna motsvarande
inkomst, och beror framgången i hvarje fall mera på den flit och den
omtanke, som af kolonisten ådagalägges, än af tidigare liopspardt kapital.
Finnas i familjen arbetsföra, dugliga söner, hvilka hjälpa till med hemmets
iståndsättande och äfven från arbetsplatser utanför detsamma medföra
besparingar, är framgången betryggad. Det är också främst djdika
familjer, som utgöra det bästa elementet för kolonisationen, oberoende
af huruvida de äga kapital eller ej. Afsaknaden af kapital verkar
endast, att bosättningen bör ske långsammare, än där kapital finnes
för handen.
En kolonisation af någon särskild begränsad trakt af landet, hvarigenom
en utflyttning i stort ägt rum, liknande den, som kolonisationen
af Posen och Västpreussen fört med sig, förekommer ej i Finland.
Hufvudorsaken härtill står att söka i den obesuttna befolkningens talrikhet
och jämna fördelning öfver hela landet och på samma gång i
den omständigheten, att tjänlig jord för bosättning tillsvidare för rimligt
pris erhållits snart sagdt i alla delar af landet. Man kan visserligen
iakttaga en rätt anmärkningsvärd utflyttning af tavaster från
hjärtat af landet, Tavastland, dels till Karelen och dels till de Österbottniska
älfdalarna, men står denna utflyttning icke i samband med
statens kolonisationsåtgärder, utan har sin rot i den tavastländska torparbefolkningens
frihetslängtan, en längtan efter egen jord och eget hem,
för hvars tillfredsställande denna befolkning är färdig att söka sig nytt
hemvist där, hvarest jorden är billig och landtbrukarens yrke lönande.
A andra sidan uppstå vid kolonisationsarbetet ofta svårigheter
därigenom, att obesuttnå familjer, som vant sig att bo i folkrikare
trakter, ej gärna flytta ut till skogsbygden och ensamheten, utan föredraga
att stanna kvar i byn och nöja sig i brist på bättre med inköp
af en liten tomtplats därstädes. Där större gruppkolonier i skogsbygden
kunna fås till stånd, kan en utflyttning frän de tätt befolkade byarna
lättare åstadkommas. Härigenom underlättas bosättningen genom samarbetet
kolonisterna emellan, hvartill så rikligt tillfälle gifves i småbrukarens
lif. Han kan med sina grannar dela kostnaderna för väganläggningar,
kanaliserings- m. fl. arbeten och inbespara möda och
kostnader genom att ansluta sig till andelslag af olika slag.
75
Organisation ocli förvaltning.
A. Statens egen kolonisationsapparat.
Sedan Hans Kejserliga Majestät förordnat, att Den obesuttna befolkningens
lånefond skall förvaltas »i enlighet med en plan uppgjord
af senaten i samråd med generalguvernören och enligt senatens närmare
bestämmande i hvarje särskildt fall», hafva alla lånefonder rörande
förvaltningsangelägenheter äfvensom låneansökningarna handlagts vid
plenum i senatens ekonomidepartement efter föredragning af senatens
kammarexpedition.
Det tyngsta arbetet vid upprätthållandet af kolonisationsapparaten
har sålunda legat på nämnda expedition, hvilken äfven är att betrakta
såsom öfverstyrelse för kolonisationsärendena, motsvarande närmast
Ansiedelungskommissionen för Västpreussen och Posen eller generalkommissionerna
i öfriga tyska provinser.
I kammarexpeditionen handläggas kolonisationsärendena af juridiskt
bildade personer, och föredragas dessa ärenden vid senatens plenum af
första referendariesekreteraren i expeditionen.
Samtliga låntagare, kommuner och andelslag äga till kammarexpeditionen
insända stadgar till stadfästelse, innan lånet uppbäres. Vid
expeditionen uppgöras på order af senaten köpebrefven vid egendomsköpen,
granskas de parcelleringsförslag, som genom de af senaten,
kommunerna och andelslagen tillsatta kommissionerna blifvit uppgjorda,
upprättas förslag till lånens beviljande, utarbetas på förslag af kolonisationsinspektören
budget för dennes kansli, granskas och godkännes till
föredragning i senatens ekonomidepartement öfriga, tillfälliga anslag
o. s. v.
Under kammarexpeditionen subordinera!- kolonisationsinspektören,
om hvars funktion närmare redogörelse lämnas här nedan (se sid. 32).
Fondens penningemedel förvaltas af Finlands statskontor, hvilket
på order af senaten utfärdar skuldsedlar, granskar den säkerhet, som
senaten föreskrifvit i hvarje särskildt fall, och utanordnar lånen. Penningarna
inflyta förutom vid direkt inbetalning till statskontoret i regeln
genom assurerade postförsändelser, men äfven genom länsränterierna
och bankerna.
Såsom verkställande organ i kolonisationsarbetet fungera guvernörerna
och de dem underlydande landskontoren. Enligt närmare före
-
76
skrift af kammarexpeditionen utfärda guvernörerna köpe- eller arrendebref
till de personer, som erhållit jord vid statens direkta förmedling,
och bevaka kronans intressen vid förekommande oregelbundenheter i
afseende å lånevillkorens fullgörande, vid transport af skuldsedel eller
arrendebref, vid försäljning eller öfverlåtelse af fastigheter o. s. v.
Därtill äger guvernören öfvervaka, att landskommunernas lånerörelse
icke missbrukas eller dess vederhäftighet äfventyras. Af denna anledning
äger landskommun, som vill upptaga lån, därtill utverka guvernörens
bifall.
Slutligen hafva vi att observera de af senatens kammarexpedition
tillsatta delning skommissionerna för de af statsverket inköpta egendomarna.
Till sådana kommissioner väljas 3 personer, 1 landtmätare och tvenne
jordbrukare, hvilka enligt närmare instruktion af kammarexpeditionen
uppgöra förslag till delning af den uppköpta jordarealen och äfven
föreslå lämpliga personer till småbrukare på de nybildade hemmanen
och parcellerna. I delningskommissionernas arbeten deltager i regeln
kolonisationsinspektören eller någon af hans biträden antingen såsom
ordinarie medlem eller som expert.
Dessa delningskommissioner hafva ingenting att göra med den
interimistiska förvaltningen af det af statsverket inköpta godset, hvilken
förvaltning anordnas under den tid, som åtgår från och med emottagandet
af godset, till dess att öfverlåtelsen åt obesuttna af de nybildade småbruken
kan ske. Den interimistiska förvaltningen organiseras på olika
sätt beroende af omständigheterna, vanligen dock sålunda, att aftal uppgöres
med säljaren om öfvertagande af godset på arrende. Där detta
ej låter sig göra, anställes af statsverket på egendomen en förvaltare,
hvilken det åligger öfvervaka, att ingen åverkan sker i skogen, att torpare
fullgöra sina arrenden, att utskylder af alla slag betalas, och att
byggnaderna icke förfaras. Så länge dylik förvaltning af godset pågår,
få torparne icke uttaga virke ur skogen till annat än bränsle och oundgängliga
byggnadsbehof och icke heller utvidga sina odlingar. Godsets
i eget bruk varande åkrar och ängar utarrenderas i mindre lotter på 1
å 2 har vid allmänna auktionstillfällen till den mest bjudande. Man
stipulerar härvid, att inga gräsmarker få upplöjas, och att på plöjda
fält få odlas endast grönfoder, ärter och hafre till höskörd. Arrendator
af sådan plöjd mark åligger att verkställa höstplöjning på fältet. Betesmarkerna
upplåtas till bete mot föreskrifven ersättning per djur.
Detta förfaringssätt har i regeln gifvit statsverket fullgod ränta
på i godset nedlagdt kapital, utan att likväl någon nämnvärd utsugning
af åkrarna ägt rum, och utan att statsverket behöft uppställa på godset
77
en komplicerad förvaltningsapparat med inventarier. Inom 2 å 3 år
har delningskommissionen i regeln fullgjort sitt värf, och kan godset
sedermera, sedan delningsförslaget vunnit laga kraft, öfverlåtas till de
antagna nybyggare.
B. Kolonisationen utförd af förmedlare med lån ur Den obesuttna
befolkningens lånefond.
Såsom tidigare påpekats, hafva lån ur Den obesuttna befolkningens
lånefond utgifvits endast till landskommuner och jordköpsandelslag.
1. Lånekassorna för den obesuttna befolkningen.
Såsom redan blifvit omnämndt, kan landskommun i den ordning
och på de villkor, som förordningen angående kommunalförvaltningen
på landet närmare föreskrifter, från Den obesuttna befolkningens lånefond
erhålla lån i och för bildande af en i kommunen opererande lånkassa,
kallad »Den obesuttna befolkningens lånekassa».
Vid lyftandet af lånet på statskontoret bör den af kommunen
befullmäktigade eller hans ombud förete:
l:o. Till riktigheten styrkt utdrag ur vederbörande stämmoprotokoll,
utvisande hvem kommunen utsett att å dess vägnar underteckna
skuldsedeln samt lyfta och kvittera lånemedlen;
2:o. Vederbörlig utredning om att kommunens beslut att upptaga
lånet vunnit laga kraft, samt att guvernören i länet fastställt sagda beslut;
3:o. Af kammarexpeditionen i kejserliga senaten fastställdt reglemente
för lånekassan.
Förvaltningen af lånekassorna handhafves under lagstadgad ansvarsskyldighet
af förvaltningsnämnden, bestående af minst sex ledamöter utsedda
af kommunalstämma för en tid af tre år, och af hvilka ledamöter
åtminstone Vs bör utgöras af sådana till den obesuttna befolkningen
hörande, i kommunen bosatta personer, hvilka författningsenligt kunna
erhålla lån från kassan.
Af ledamöterna afgå årligen V3, de två första åren efter lottning
och därefter i tur.
Förvaltningsnämnden väljer inom sig ordförande och vice ordförande
för året samt antager kassör och sekreterare.
På kallelse af ordföranden eller vid förfall för denne af vice ordföranden
sammanträder förvaltningsnämnden, så ofta ärendena sådant
78
fordra. Nämnden är beslutför, då minst tre ledamöter förutom ordföranden
eller vice ordföranden äro tillstädes.
Enligt en sammanställning ur lånekassornas till statsverket år 1910 inlämnade
årsredogörelser var antalet medlemmar i förvaltningsnämnderna i medeltal 6,7
i hvarje af de 238 i detta afseende undersökta kassorna. Medlemmames yrke var:
Jordbrukare.................................................................... 53.2
proc.
Handtverkare ..........................................................  7.9
»
Arbetare ........................................................................ 5.8
»
Tjänstemän ................................................................... 4.3
»
Handlande .................................................................... 1.9
»
Andra, obestämda ........................................................ 26.9
»
Huruvida en kassa arbetar med framgång eller icke, beror naturligen i högsta
grad på huru intresserade och kunniga de ledande personerna i förvaltningsnämnderna
äro. Då det kan vara af intresse att erfara huru kvalificerade dessa personer i
allmänhet äro, har följande sammanställning af 1910 års redogörelser blifvit uppgjord:
De ledande personer-  nas i förvaltnings-  nämnderna yrke
Ordförandena
Kassörerna
Protokollistema
antal
antal
enligt
grupper
°/o af
hela
antalet
antal
antal
enligt
grupper
°/o af
kela
antalet
antal
antal
enligt
grupper
»/o af
kela
antalet
Landtbrukare:
Godsägare ............
6
3
2
''
Hemmansägare......
72
—
—
90
—
—
69
—
—
Arrendatorer ........
—
—
—
4
—
—
1
—
—
Torpare ...............
7
—
—
3
—
—
5
—
—
»Landtbrukare», icke
närmare specificerade
30
115
59.3
31
131
67.5
22
99
51.0
Handtverkare............
—
23
11.8
—
4
2.0
_
12
6.2
Arbetare ...............
—
2
1.0
—
—
—
—
4
2.0
Tjänstemän:
Präster ...............
4
1
3
Folkskollärare ......
9
—
—
7
—
—
16
—
—
Klockare..............
3
—
—
2
—
—
4
—
—
Kommunal-skrifvare
1
17
8.s
4
14
7.3
8
31
I6.0
Handlande...............
—
6
3.1
—
12
6.2
—
11
5.7
Andra (icke bestämda)
—
31
I6.0
—
33
17.o
—
37
19.1
194
100
—
194
100
-
194
100
Rätt ofta äro de olika befattningarna förenade och handhafvas af en och
samma person.
79
Kassornas tillgångar få användas:
1)
till inköp af liemmanslägenheter eller delar af sådana för att
genom kommunens försorg parcelleras och därefter utan vinst föryttras
åt obesuttna med full äganderätt;
2)
till inköp af hemmanslägenlieter eller delar af sådana för att af
kommunen disponeras till förmån för dess mindre bemedlade obesuttna
befolkning genom att från de inköpta lägenheterna på billiga villkor åt
sagda befolkning upplåta arrendeområden äfvensom rättighet till bete
och bränsle; eller
3)
till utgifvande af direkta lån i mindre poster för följande ändamål:
a)
inköp af mark till tomtplatser (med full äganderätt) och uppförande
af egna bostäder på egen grund (som innehafves med full
äganderätt);
b)
inköp af smärre jordbrukslägenheter (med full äganderätt); samt
c)
rödjning och uppodling af kärr, mossar eller annan sådan
kronan eller kommunen tillhörig mark, hvartill odlaren förvärfvat sig
nyttjanderätt för längre tid, minst 25 år.
\ id inköp af fastighet för kommunens räkning skall förslag härom
och om dispositionen af denna fastighet af förvaltningsnämnden underställas
kommunalstämma i afseende på pröfning och fastställelse. Sådana
köp kunna tillsvidare betraktas som undantag i lånekassornas
operationer. De ojämförligt största beloppen hafva af kassorna utgifvits
direkt till obesuttna personer såsom lån för köp af större eller
mindre jordstycken.
Enligt stadgarna må lån icke utgifvas, om det jordstycke, till
hvars inlösen lån begäres, inköpts tidigare än under senast förflutna
året. För öfrigt gälla vid lånens utgifvande följande bestämmelser:
Från lånekassan må lån icke utgifvas:
för inköp af jord till mindre än 200 mark och utöfver 3,000
mark; *)
för uppförande af byggnader till lägre belopp än 200 mark och
utöfver 1,000 mark;
för odlingsändamål till mindre belopp än 200 mark och utöfver
600 mark.
Lån för inköp af jordområde må ej beviljas, i händelse områdets
inköpspris öfverstiger 6,000 mark.
Ifall åt samma person beviljas lån för olika ändamål, exempelvis
'') I de inre och norra delarna af landet är lånesummans maximigräns 2,000 mark.
80
för inköp af jord och för odlingsföretag, bör särskild skuldsedel utfärdas
för hvartdera lånet.
Förrän låntagare får lyfta honom för inköp af jord beviljadt lån,
bör han till kassans förvaltningsnämnd inlämna till riktigheten bestyrkt
afskrift af köpebrefvet och tillika uppvisa det originala brefvet samt
senast inom förloppet af tre år för förvaltningsnämnden förete fastebref
å det inköpta området.
Innan lån för byggnads- eller odlingsändamål beviljas, bör
sökanden till förvaltningsnämnden inlämna, i det förra fallet grundritning
till den eller de byggnader, för hvilkas uppförande lånet begäres,
samt i det senare fallet förslag till dikningsplan för det ifrågavarande
området samt utredning därom, att sökanden disponerar öfver detsamma.
Såsom säkerhet för lånen erfordras a) fullgod inteckning, hvarvid
fyllnadsborgen bör presteras, tills inteckning erhållits, eller b) borgen
af två eller flere vederhäftiga och af förvaltningsnämnden godkända
personer, hvilka förbinda sig att en för alla och alla för en ansvara
för återbetalningen af lånet jämte utfäst ränta såsom för egen skuld.
Skuldsedelformulär utfärdas af statsverket, likaså bestämmelser
om huru räkenskaperna böra uppgöras.
Kommunen betalar till Den obesuttna befolkningens lånefond i ränta
3 3/\ proc. och i amortering s/-i proc. eller i årsannuitet 4 Va proc.
Å lån ur kassan likasom ock å utestående köpeskilling för område,
som till obesutten person försålts från med kassans medel inköpt
lägenhet, får ej tagas högre ränta än 4 Va proc. om året.
Lån, som icke öfverstiga 1,000 mark, amorteras af småbrukarne
på 10—15 år och sådana, som öfverstiga detta belopp, på 20—25 år
allt efter förvaltningsnämndens närmare pröfning. Den vid denna
lånerörelse uppkomna ränteskillnaden 3U proc. användes till bestridande
af förvaltningskostnaderna. Skulle dessa öfverstiga sagda differens, bör
den uti förvaltningskostnaderna resterande summan erläggas med kommunens
egna medel.
Då för utlåning disponibla medel finnas i kassan, åligger det förvaltningsnämnden
att härom genom kungörelse i kyrka eller på annat
lämpligt sätt underrätta kommunens obesuttna medlemmar och jämväl
tillkännagifva, för hvilket ändamål lånen utgifvas. Lånen ansökas i
regeln skriftligen hos nämnden eller någon dess medlem. Den lånesökande
bör uppge förutom lånebeloppet den säkerhet, som erbjudes,
och det ändamål, hvartill lånet är afsedt att användas. Innan lånet beviljas,
bör någon af förvaltningsnämndens medlemmar på ort och ställe
81
hafva öfvertygat sig om att det till inlösen föreslagna jordområdet motsvarar
det därmed afsedda ändamålet, och om att priset ej är för högt.
För att förekomma missbruk af lånen finnas i skuldsedeln följande
bestämmelser intagna:
»Därest låntagare icke inom förloppet af ett år, räknadt från det
lånet lyftats, skridit till detsammas användande för afsedt ändamål, eller
om han under amorteringstiden utan förvaltningsnämndens, borgesmännens
och vederbörande guvernörs tillstånd säljer bostad eller mark, för
hvars iippförande eller inköp lånet beviljats, eller område, som genom
kassans förmedling till honom försålts, eller ifall låntagare ej på därom
af förvaltningsnämnden erhållen tillsägelse för lånet inom därför utsatt
tid ställer af nämnden nödig ansedd ny eller förstärkt borgen eller
annan säkerhet, som af nämnden kan godkännas, eller ifall kapitalafbetalning
och ränta ej på förfallodagen eller senast inom en månad
därefter erlägges, eller ifall påbjuden brandförsäkringsskyldighet af låntagare
åsidosättes, anses lånet utan vidare uppsägning förfallet till återbetalning
jämte ränta, beräknad från förfallodagen efter sex proc. årligen,
och bör ofördröjligen indrifvas.»
År låntagare af någon särskild anledning och i all synnerhet utan
eget förvållande tillfälligtvis urståndsatt att inom stadgad tid inbetala
förfallen ränta eller amorteringssumma, ankommer å förvaltningsnämnden
att pröfva, huruvida förlängd betalningstid må honom beviljas.
Förvaltningsnämnden åligger jämväl att årligen vid bar mark
verkställa syn å de jordområden, lägenheter och byggnader, för hvilkas
anskaffande lån från kassan utgifvits. I regeln delas kommunen i mindre
distrikt, i hvilka olika medlemmar af förvaltningsnämnden utföra de
föreskrifna inspektionerna. Då det visat sig, att flera kommuner vårdslösa
dessa inspektioner, och äfven för att åvägabringa likformighet vid
arbetet och därigenom möjliggöra ett säkrare bedömande af uppnådda
resultat, utöfvas, såsom nedan skall påvisas, en rätt vidtgående ledning
och kontroll i detta afseende från statsverkets sida.
För den händelse lånekassan inom två år, efter det lånet lyftats, helt
och hållet eller delvis underlåtit att placera detsamma i enlighet med
kassans stadgar, d. v. s. att utlåna kapitalet till obesuttna, bör det
odisponerade beloppet till statskontoret återlevereras.
Slutligen åligger det kommunen att årligen till statsverket insända
en redogörelse öfver lånekassans förvaltning. Dessa redogörelser
granskas af kolonisationsinspektören, på hvilken det ankommer att på
ort och ställe utföra revision af samtliga kassan tillhörande räkenskaper
11
82
och jämväl att, där sådant är af nöden, med anlitande af guvernörens
maktbefogenhet ställa tredskande kommun till laga ansvar för begångna
förseelser.
2. Landskommunernas egna jordköp.
Till kommunernas lånekassor har regeringen beviljat endast
mindre lån på i regeln 10,000—30,000 mark, hvarför med dessa
medel icke större jordområden kunnat inköpas. Dock hafva några
kommuner anhållit om större lån i sådant syfte. Då dylika företag
likväl särskildt vid det tekniska utförandet hos kommunerna förutsätta
dugande krafter och eu hel del åtgärder, hvilka äro främmande för
lånekassornas förvaltningsnämnder, hafva några större lån beviljats
kommunerna endast försöksvis och på andra villkor än lånen till lånekassorna.
Initiativet till dessa jordköp har i regeln utgått från torpare,
backstugusittare, tjänare och andra arbetare på egendomen ifråga, hvilka
hos kommunalstämman anhållit, att denna ville besluta om åtgärder för
inlösen af godset. Denna anhållan har sedermera föranledt kommunen
att hos statsverket söka lån för planens realiserande. Äfven finnas
fall, där dessa obesuttna personer i enahanda syfte vändt sig direkt
till statsverket, hvilket i sin tur förfrågat sig hos kommunen, huruvida
denna icke vore intresserad af företaget, under förutsättning att statslån
för ändamålet blefve beviljadt.
Innan lånet definitivt beviljas, infordrar kammarexpeditionen
kolonisationsinspektörens utlåtande öfver företagets räntabilitet och ändamålsenlighet.
De villkor, som åtfölja det af staten gifna lånet äro: första inteckning
i egendomen och därtill kommunens egen garanti, 4 proc. i årlig
ränta och 2 proc. i amortering på kapitalet eller in summa 6 proc. i
årsannuitet på det ursprungliga lånebeloppet, skyldighet för kommunen
att till kammarexpeditionen insända delningsförslaget i och för godkännande
och för öfrigt att i afseende å redovisningar och förvaltning
af lånet ställa sig senatens närmare föreskrifter till efterrättelse.
Uppgörandet af delningsförslaget anförtros af kommunen åt en
delningskommission, i hvilken förrättningslandtmätaren fungerar som
ordförande och de öfriga ledamöterna, vanligen 2, men ofta äfven flere,
utses af kommunalstämman bland personer, som anses för ändamålet
lämpliga. Där kompetenta personer i egen kommun saknats, hafva
83
kommunerna inkallat sådana från andra kommuner. Dessutom liar
kolonisationsinspektören på kallelse såsom expert deltagit vid handläggandet
af frågor af principiell natur, såsom vid afgörandet af småbrukens
medelstorlek och de samfällda markernas utsträckning m. in.
De nybildade småbruken hafva af kommunen sedermera med äganderätt
eller arrenderätt öfverlåtits främst till på godset vid tiden för köpet
vistande obesuttna och i andra rummet till andra i kommunen bosatta
personer. Sedan kolonisationen slutförts, har redovisnings- och förvaltningsskyldigheten
öfverförts till förvaltningsnämnden för lånekassan för
den obesuttna befolkningen. Det hela står liksom denna kassa under
kontroll af kolonisationsinspektören.
Förfarandet vid kolonisationen af dessa af landskommunerna inköpta
gods närmar sig i allt väsentligt det, som iakttages vid statens
egna jordköp, hvarom i det följande.
3. Jordköpsandelslagen.
Af den lifliga anslutning, som andelsverksamheten i Finland i
ständigt stegrad grad tillvunnit sig under de senaste 15 åren, härleder
sig äfven försöket att genom bildande af s. k. jordköpsandelslag skaffa
egna hem åt en jordhungrande befolkning.
De finska jordköpsandelslagen bygga på den grundval, som eu
obegränsad tillskottsbetalningsskyldighet till andelslaget gifver, hvilken
betalningsskyldighet jämte första inteckning i den gemensamma fastigheten
är afsedd att vara tillräcklig garanti för det lån, hvarmed jorden
är inköpt. Jordköpsandelslagen i Finland bildas mellan sådana till den
obesuttna befolkningen hörande personer, hvilka författningsenligt äro
berättigade att af staten erhålla lån för jordköp. Det är att observera,
att dessa finska andelslag sålunda skarpt skilja sig från de tyska »Siedelungsgenossenschaften»
hvilka bildas bland arbetsgifvarne i afsikt
att förse det stora jordbruket och industrien med stabil arbetskraft.
Tillvägagångssättet vid startandet af jordköpsandelslagen i Finland
är i korthet följande:
Några obesuttna familjer förena sig om inköp
- af ett hemman eller jordområde, hvilket de anse vara lämpligt för delning
i mindre lotter. Man införskaffar formulär till stadgar, hvilka
tillhandahållas allmänheten af Föreningen för befrämjande af andelsverksamhet
i Finland, Pellervo, och får såväl från denna förening som
af kolonisationsinspektören vägledning vid det förestående företaget.
Sedan man enats om pris och betalningsvillkor för fastigheten, insändes
84
en låneansökan till senaten, åtföljd af beskrifning öfver det till inköp
påtänkta hemmanet äfvensom uppgifter om köpevillkoren. Senaten infordrar
af kolonisationsinspektören värderingsinstrument samt utlåtande
om företagets ändamålsenlighet och om medlemmarnes förmögenhetsförhållanden.
Innan lånet står att lyfta på statskontoret, bör andelslaget
förete af kammarexpeditionen godkända stadgar.
Andelslagets medlemmar, Indika till antalet böra vara minst 10,
uppgöra sedermera i samråd med förrättningslandtmätaren förslag till
hemmanets delning, hvilket förslag, innan detsamma vinner laga kraft,
bör af kammarexpeditionen granskas och godkännas. Vid delningen
förfares i regeln sålunda, att hvarje medlem i andelslaget får förutom
tillräcklig odlad och odlingsbar jord äfven ett skogsskifte, hvilket han
liäfdar som sitt eget. All sådan skogsmark, som eventuellt återstår,
förblir oskiftad och förvaltas som skifteslagets samfällda skog.
En grundväsende olikhet mellan den kolonisation, som omhänderhafves
af kommunerna och statsverket och den, som utföres af andelslagen,
ligger däri, att valet af låntagare i förra fallet sker så att säga
af kreditgifvaren själf, d. v. s. genom af kommunen eller statsverket
valda ombud, då åter valet af medlemmar i andelslagen är öfverlämnat
till de obesuttna personer, hvilka startat andelslaget. Erfarenheten i
Finland ådalägger, att valet af medlemmar i andelslagen öfverhufvud
skett med försiktighet, och att således härvidlag ingen fara för andelslagen
föreligger. Det bör blott efterses, att det bland medlemmarne i
andelslaget linnes två eller flere, som äga något kapital. Dessa utöfva
i sin tur tillräcklig kritik vid val af öfriga medlemmar.
Enligt stadgarna för jordköpsandelslagen bör Vio af egendomens
inköpspris vara af medlemmarne i andelslaget inbetaldt såsom andelsafgift,
innan lånet från staten får lyltas. 1 praktiken har lånets belopp
beräknats något olika i olika fall, beroende på egendomens pris och på
medlemmarnas ekonomiska förhållanden och kvalifikationer i öfrigt. Eu
del andelslag hafva erhållit lån af staten till endast Vs af egendomens
inköpspris, under det att ett andelslag t. o. m. beviljats kredit till egendomens
fulla pris.
Så länge lånet från staten graverar egendomen, äges denna af
andelslaget. Hvarje medlem åtnjuter endast nyttjanderätt till sin del af
jorden och är icke utan andelslagets medgifvande berättigad att försälja
skog från sitt jordområde eller åt annan öfverlåta någon del däraf.
Medlemmarnes i jordköpsandelslaget ställning närmar sig mycket vanliga
arrendatorers, likväl med den skillnad, att de förra med sina röster
deltaga i alla beslut, som gälla förvaltningen af den gemensamma fastig
-
85
heten, och, såsom redan är påpekadt, med hela sin lösegendom äro ansvariga
för utvecklingen af affären i dess helhet.
Man vore frestad antaga, att dessa stora förpliktelser gent emot
andelslaget skulle i längden verka tryckande och blifva upphofvet till
slitningar medlemmarne emellan. Nekas kan ju icke, att sådant förekommit,
men härleda sig slitningarna vanligen af begångna felgrepp
redan vid startandet af andelslagen och vid skiftandet af ägorna. Sedan
sådana slitningar bilagts, har lugn och arbetsro åter i andelslaget vunnit
insteg, och man har icke haft orsak till missnöje.
Vill medlem i andelslaget afgå, eller om vid familjefaderns död
änka eller barn icke önska kvarstå i andelslaget, äger medlem återfå
hela andelsafgiften, hälften af det till amortering af lånet inbetalda
kapitalet äfvensom hälften af den summa, hvarmed hans hemman genom
arbetet på detsamma stigit i värde. Sker frånträdet till följd af brott
mot andelslagets stadgar eller till följd af en för andelslaget skadlig
verksamhet, föreskrifva stadgarna, att medlem kan återfå endast den
inbetalda andelsafgiften och detta på villkor, som i lagen om andelsverksamhet
närmare angifvas.
Det är onekligt, att jordköpsandelslagen erbjuda större garanti för
statslånen än de kolonier, som bildas genom statens direkta förmedling,
i hvarje fall lika stor säkerhet som kommunernas jordförmedling. Detta
belyses af följande tal: De 13 jordköpsandelslag, som f. n. åtnjuta lån
från Den obesuttna befolkningens lånefond hafva tillsammantagna i
köpeskilling för de 13 hemmanen betalt 797,000 mark. Mot första
inteckning i dessa egendomar hafva andelslagen erhållit såsom lån af
staten 686,000 mark. Enligt verkställda undersökningar af ekonomin
hos 155 familjer, tillhörande 10 här åsyftade andelslag, utgjorde nettoförmögenheten
per familj i medeltal 1,863 mark och på grund häraf
den till skottsgaranti, som förutom första inteckningen lämnas, för samtliga
267 familjer i de 13 andelslagen en summa af 497,421 mark.
C. Kolonisation utan förmedlare med medel ur Allmänna statsfonden och
Den obesuttna befolkningens lånefond.
Statens direkta kolonisationsföretag, vid hvilka något förmedlande
organ icke anlitats, inskränka sig till inköp af lämpliga, mer eller mindre
odlade jordområden, hvilka uppdelas i mindre lägenheter och öfverlåtas
till obesuttna. Ifrågavarande jordområden hafva omfattat såväl stora
gods som hemman af olika storlek, men äfven delar af sådana, allt efter
86
omständigheterna och tillfället att öfverkomma jord till skäligt pris.
Flertalet af de inköpta markerna äro belägna i sedan gammalt bebodda
trakter af landet och vid kommunikationsleder, men äfven i skogsbygderna
äro många lägenheter inköpta, miltal från järnvägslinjer och ångbåtsfarleder.
Egendomarna i fråga erbjuda kolonisterna i högsta grad från
hvarandra afvikande landtbruksekonomiska förhållanden. Bland dessa
egendomar finnas gamla, välhäfdade herresäten och sådana, som vid
köpet legat i fullkomlig vanhäfd, sådana med en tidigare talrik torparbosättning
och sådana utan annan nämnvärd bosättning än lägenhetens
hufvudgärd, hemman med värdefulla skogar och sådana, där skogarna
sköflats, egendomar med relativt stora odlade fält och sådana med små
odlade arealer, men med tillfälle till vidsträckta nyodlingar, lägenheter
med god jordmån, lera eller lermylla, och sådana med stenbunden,
kuperad terräng eller med öfvervägande kärr- och mossmarker, egendomar
med god och andra med ofördelaktig konfiguration o. s. v.
Initiativet till statens jordköp har i regeln utgått från den obesuttna
befolkningen i den trakt, där egendomen är belägen. Vanligen
är det egendomens torpare, som fått företaget i gång. På utlysta möten
debattera dessa personer frågan, till en början i trängre kretsar, senare
vid allmänna sammankomster, dit ortens obesuttna befolkning har tillträde.
Man väljer ledare och direktion och dessa underhandla med
jordägaren om priset. Sedan man enats om detta, uppgöres ett interimistiskt,
skriftligt köpeaftal, gällande för en så lång tid framåt, som
anses åtgå, tills utslag i saken af statsverket erhålles. Ansökan om att
statsverket i kolonisationsändamål ville inlösa godset, ställes till Hans Kejserliga
Majestät och undertecknas af samtliga de personer, hvilka önska
få jord från det ifrågavarande jordområdet. Till ansökningshandlingarna
bifogas, förutom det interimistiska, skriftliga köpeaftalet, en beskrifning
öfver egendomens läge, kommunikationer, arealer, bosättningsförhållanden,
byggnader, skogar, betesmarker, fiskevatten, vattenkraft m. m.
Äfven hafva köp kommit till stånd sålunda, att jordägare utbjudit
sina lägenheter till inköp för kolonisationsändamål.
Sedan ansökan föredragits vid plenum af senatens ekonomidepartement,
förordnar detta om värdering och syn på platsen, hvilken i
regeln utföres af kolonisationsinspektören. Vid särskildt stora och mycken
tid kräfvande värderingar hafva likväl speciella värderingskommissioner
blifvit tillsatta. Sedan värderingsinstrumentet till senaten inkommit,
föredrages frågan ånyo vid ekonomidepartementets plenum, som eventuellt
fattar beslut om en hemställan till högsta ort angående köpets
87
afsilande. Möter frågan i högsta instans intet hinder, erhåller kammarexpeditionen
i uppdrag att vidtaga alla de åtgärder, som för köpets
definitiva afslutande och kolonisationens snabba genomförande äro af
nöden.
De första åtgärderna, som i denna riktning vidtagas, äro att af
samtliga på egendomen bosatta arrendatorer, af hvad slag de än äro,
fordras skriftlig förbindelse att afstå från samtliga, dem tillkommande
arrenderättigheter och förmåner. För detta ändamål utlyses på order
af kammarexpeditionen af kolonisationsinspektören ett möte, hvarvid förfarandet
vid kolonisationen klargöres, och de villkor omtalas, under
hvilka staten är villig att öfverlåta de nybildade, små gårdarna. Åt
hvarje tidigare å godset bosatt arrendator, torpare och backstugusittare
utlofvas rättighet, om han själf så önskar, att, såvida delningsplanen
härigenom icke i afsevärd grad rubbas, få ett jordstycke utbrutet kring
den tidigare innehafda bostaden; storleken bestämmer delningskommissionen
efter närmare rådgörande med den respektive åbon. Aflöpa dessa
underhandlingar lyckligt, och åtager sig jordägaren att utlösa vid egendomen
eventuellt häftande sytning, förefinnes intet hinder för köpebrefvets
slutliga uppgörande.
Det följande steget är tillsättandet af delningskommissionen. Härtill
utses af kammarexpeditionen eller på order af denna af guvernör 3
medlemmar, af hvilka en förrättningslandtmätare och två landtbrukare.
I regeln fungerar landtmätaren såsom ordförande i kommissionen. Där
sådant är af nöden, deltager kolonisationsinspektören eller den för de
samfällda skogarnas öfvervakande anställda kolonisationsforstmästaren
antingen som ordinarie medlem eller som expert i kommissionens arbete.
Det uppgjorda kolonisationsförslaget jämte förteckning öfver de
personer, som föreslagits till åbor på de nybildade hemmanen, öfversändes
i sinom tid till kammarexpeditionen, af hvilken detsamma föredrages till
godkännande vid ekonomidepartementets plenum. Sedermera genomgås
och granskas det tekniska utförandet i likhet med andra landtmäteriförrättningar
af länelandtmäterikontoret, hvarefter skiftet stadfästes af
guvernören och införes i jordregistret. Guvernören utfärdar slutligen,
såsom i det föregående framhållits, köpebrefven eller arrendebrefven,
allt efter närmare instruktioner af kammarexpeditionen, till de såsom
statens småbrukare godkända personerna, och stadfäster på förslag af
kolonisationsforstmästaren stadgar för den samfällda skogen och för
möjligen förefintliga andra samfälligheter i skifteslaget. Skogvakt för
den samfällda skogen utses på förslag af kolonisationsforstmästaren af
guvernören.
88
De nybildade, små lägenheterna vid statens egna kolonisationsföretag
försåldes tidigare till obesuttna personer med full äganderätt.
Då emellertid denna obegränsade äganderätt inom kort å de obesuttnas
sida förde till en lättsinnig spekulation och försäljning af statens små- ''
gårdar, har statsverket sedan år 1908 öfverlåtit småbruken på 38 års
arrende, med rättighet för arrendatorn att vid legotidens utgång, såvida
alla i arrendebrefvet föreskrifna villkor klanderfritt blifvit uppfyllda, få
»tryggad och ärftlig besittningsrätt till gården». Huru förenämnda uttryck
bör tolkas, tinnes icke närmare angifvet, men har regeringen
genom denna bestämmelse velat undvika ett definitivt afgörande af
frågan huruvida och i hvilken grad begränsningar i äganderätten på
dessa med statsmedel bildade små gårdar borde införas, sedan arrendetiden
är ute.
Såväl vid äganderätt- som arrendesystemet är första inteckning i
hemmanen för statsverket enda säkerheten. Någon kapitalafbetalning
vid uppgörandet af köpe- eller arrendebref fordras ej af kredittagaren,
utan får han hela det af staten å lägenheten åsätta värdet såsom lån. Det
är onekligt, att denna form af den åt småbrukarne beviljade jordkrediten
är för statsverket den farligaste, och beror framgången nära nog helt
och hållet på det pris, som staten vid inköpet betalt för jorden. Af
denna orsak hafva inköpen i själfva verket skett med största försiktighet.
Det må likväl framhållas, att statsverket i sådana fall, där egendomarna
inköpts på exceptionellt fördelaktiga villkor, vid öfverlåtandet
af småbruken till obesuttna höjt försäljningspriset i den mån, att en
rätt betydande reservfond kunnat bildas.
Vid äganderättssystemet uppbäres i årlig ränta 4 proc. och i
kapitalafbetalning 2 proc. på det ursprungliga lånebeloppet. Försäljer
låntagaren utan tillstånd af kammarexpeditionen sitt hemman till andra
än släktingar i rätt nedstigande led, är hela lånet omedelbart förfallet
till återbetalning.
Vid arrendesystemet tillämpas sådant förfarande, att den årliga
arrendesumman de 10 första åren beräknas enligt 4 proc. och sedermera
efter 6 proc. på lägenhetens pris. Amorteringen af lånet vidtager
först med inbetalning af 6 proc., således efter 10 år, hvarvid 2 proc.
godtgöres arrendatorn såsom kapitalafbetalning på det ursprungliga lånet
och 4 proc. uppbäres såsom ränta.
Under arrendetiden kan ny inteckning i lägenheten icke tagas,
hvaraf följer, att gården vid arrendetidens utgång, som inträffar efter
38 år, tillfaller arrendatorn ograverad.
89
För öfrigt innehåller arrendebrefvet följande bestämmelser:
l:o arrendatorn bär att svara för alla från lägenheten under arrendetiden
utgående skatter, allmänna utskylder och andra onera af
hvad slag de vara må, samt äger under de första 10 åren med
Vio årligen ersätta gårdens andel uti samtliga kostnader för
delningen af lägenheten, utgifterna för ofvannämnda delningskommission
häri inberäknade;
2:o arrendatorn må ej utan kammarexpeditionens medgifvande
öfverlåta sin arrenderätt åt andra än bröstarfvingar, börande
dylik öfverlåtelse, för att vinna gällande kraft, stadfästas af
länets guvernör;
3:o dör arrendatorn innan arrendetiden är ute, må hans änka och
bröstarfvingar öfvertaga hans rätt till gården, men lägenheten
får ej delas utan kammarexpeditionens medgifvande;
4:o den samfälda skogen bör ständigt uppprätthållas såsom sådan
och skogsvården handhafvas i enlighet med en genom statens
försorg utarbetad och vederbörligen stadfästad hushållningsplan,
och må afverkning af skog för annat ändamål än till husbehof
hvarken i den samfälda skogen eller å gårdens enskilda skog
ske utan tillstånd af länets guvernör;
5:o arrendatorn må ej utan tillstånd af länets guvernör försälja
eller från gården bortföra byggnader, kreatursfoder eller gödsel,
icke genom svedning röja nya odlingsmarker och ej heller lämna
gården eller del däraf att af annan brukas;
6:o lämnar arrendatorn lägenheten eller bortflyttar till annan ort
eller underlåter att erlägga den fastställda arrendeafgiften eller
att i öfrigt fullgöra kontraktets bestämmelser, förlorar han sin
arrenderätt till gården och är i ty fall förpliktad att nästa fardag
afträda lägenheten; likaså går han sin arrenderätt förlustig
om han, en gång åtalad och straffad för brott mot någon af
arrendekontraktets bestämmelser, ånyo bryter mot någon af
dessa stadganden;
7:o har arrendatorn af en eller annan orsak förlorat sin arrenderätt,
är han berättigad ej mindre att af staten återfå det
belopp, han af gårdens pris och delningskostnaderna erlagt, än
ock enligt guvernörens i länet beslut undfå ersättning för
sådan väsentlig ökning af lägenhetens värde, som vid den afoch
tillträdessyn, hvilken kolonisationsinspektören bör, sedan
arrendetagaren förverkat sin arrenderätt, hålla i närvaro af
tvenne ojäfviga häradsnämndemän, befinnes utom kontraktet
12
90
hafva af den afgående arrendatorn under den tilländalupna
arrendetiden åstadkommits genom uppförande af förgårdens skötsel
behöfliga nybyggnader, upptagande af nyodlingar samt utförande
af andra förbättringar å lägenhetens byggnader och ägor;
8:o kolonisationsinspektören äger öfvervaka ifrågavarande småbrukarlägenheters
skötsel och arrendevillkorens fullgörande samt
tillse att den skogvakt, som för ifrågavarande småbrukargårdars
räkning bör anställas, uppfyller sina skyldigheter; samt
9:o skogvakten, som af guvernören antages till och skiljes från
tjänsten, bör åtnjuta aflöning, som af guvernören efter inhämtande
af arrendatorernas mening fastställes och som af arrendatorerna
erlägges i enlighet med gårdarnas mantal.
D. Samfälda skogar.
För att åstadkomma en ordnad skogsvård å de ofta vidsträckta
skogsmarker, hvilka åtföljt egendomsköpen och äfven för att förhindra
skogssköfling å småbrukarnes sida, har staten vid delningen af större
jordområden, där sådant låtit sig göra, bildat samfälda skogar. Man har
vid delningen af ägorna förfarit sålunda, att hvarje mantal åsatt, ny
lägenhet erhållit antingen omedelbart i samma block med öfriga ägor eller
såsom särskild! ägoskifte en mindre skogsmark till husbehofsskog, medan
öfrig skogsmark afskilts till samfäld skog. Den enskilda skogslottens
storlek har fått bero af skogsmarkens och den växtliga skogens beskaffenhet,
varierande från 2—20 hektar.
Den samfälda skogen består i gynnsammaste fall af ett enda block,
i regeln dock af flere. Då denna skog användes äfven såsom betesmark
för intressenternas kor, planläggas vägar och den samfälda skogens
konfiguration med betraktande af att tillträdet till skogen blir möjligast
bekvämt för alla. Dock inträffar icke sällan, att där aflägsna, från
öfriga ägor isolerade skogsskiften eller holmar ingå i jordköpen, just
dessa lämnas till samfäld skog, och hemskogsskiftena utbrytas ur skogsmarkerna
i gårdarnas omedelbara närhet. Någon norm kan sålunda
härvid ej uppställas, då förhållandena i så hög grad variera.
Äganderätten till den samfälda skogen åtföljer ägande- resp. arrenderätten
till sådana mantal åsätta hemman, som tillhöra skifteslaget, och
beräknas andelen efter mantalets för hvarje hemman storlek. Parceller
erhålla icke andel i den samfälda skogen.
Den samfälda skogen förvaltas enligt af länets guvernör fastställda
stadgar och hushållningsplan, hvilka uppgjorts af statens koloni
-
91
sationsforstmästare eller under lians öfverinseende af annan förstinna.
Vid allmänt möte välja delägarne i den samfälda skogen en förvaltningsnämnd,
som närmast åligger öfvervakandet af att fastställda föreskrifter
efterlefvas, och att eventuellt förekommande oregelbundenheter beifras.
Äfven omhänderhar nämnden alla den samfälda skogen rörande penningeangelägenheter,
verkställer enligt vederbörligt medgifvande skogsförsäljning,
indrifver af medlemmarne och andra personer fordringar för
uttaget virke, öfvervakar skogvaktens arbeten m. m.
På årsmötet fastställes priset för särskilda skogsprodukter, enligt
hvilket medlemmarne under det följande året böra debiteras för uttaget
virke.
Likviden sker i pengar på utsatt dag till den gemensamma kassan,
från hvilken sedermera en utdelning sker till sådana medlemmar, hvilka
alls icke eller i mindre mån begagnat sig af sin rätt att köpa virke
från den gemensamma skogen. Inkomsterna för sådant virke, som
säljes till utomstående, fördelas mellan samtliga delägare enligt hemmanens
mantal.
Skogsarbetena öfvervakas i detalj af skogvakten, och må delägare
i skogen icke fälla ostämpladt träd. Vid de af kolonisationsforstmästaren
årligen företagna inspektionerna genomses hyggesplatserna
och rådgörös om skogsvården i allmänhet.
En synnerligen stor svårighet vid förvaltningen af de samfälda
skogarna har uppstått i sådana fall, där en del hemman lämnats utan
hemskogsskifte och andra i samma skifteslag placerats på ställen, där riklig
tillgång på skogbevuxen odlingsbar jord och annan skogsmark finnes.
Vid fixerandet af priset för skogsprodukterna från den samfälda skogen
kollidera nämligen de skogrika hemmanens intressen med de skoglösas,
och detta förorsakar svårigheter och missnöje. Af denna orsak tilldelas
numera de nya, små hemmanen egna skogsskiften äfven i sådana
fall, där man är tvungen att på längre afstånd utbita särskild ägofigur
för skogsmarken i fråga.
De samfälda skogarna användas till gemensamt bete, såvida icke
föryngringen af skogen häraf tar skada. Hvarje delägare har rätt att
på gemensamt bete utsläppa ett på förhand per mantal fixeradt antal
djur, kor och kvigor, hvarefter en utjämning på hösten sker enligt
samma grunder som skogslikviden.
92
lnspektionsarbetet.
De vid kolonisationsarbetet utgifna lånen och dessas användning
öfvervakas, såsom ofvan framhållits, af kolonisationsinspektören, hvilken
jämväl åligger särskilda andra uppdrag vid ledningen och kontrollen af
arbetet i fråga. Samtliga dessa åligganden kunna i korthet sammanfattas
på följande sätt:
Utarbeten och resor.
1.
Vägledning af lånekassornas för den obesuttna befolkningen
förvaltningsnämnder;
2.
Revision af kolonisationsförmedlarnes räkenskaper;
3.
Kontroll öfver förvaltningsnämndernas i lånekassorna verksamhet
i olika riktningar;
4.
Kontroll hos låntagarna af lånens användning;
5.
Syner på arrendegårdarna;
6.
Egendomsvärderingar;
7.
Deltagande i delningskommissionernas arbete;
8.
Ledning af och kontroll öfver förvaltningen af de samfälda
skogarna;
9.
Möten med obesuttna på de till inköp föreslagna egendomarna;
10. Särskilda åtgärder vid stomlägenheternas förvaltning och
försäljning.
Kansliarbeten.
1.
Granskning af de från förmedlarne af kolonisationsarbetet
inlupna årsredogörelserna och räkenskaperna.
2.
Afgifvande af utlåtanden öfver från senaten, styrelser och
ämbetsverk inlupna handlingar och remisser.
3.
Korrespondens med förmedlarne af kolonisationsarbetet äfvensom
med statens småbrukare, privata personer m. m.
4.
Sammanställande af årssammandrag ur förmedlarnes räkenskaper
och årsberättelser.
5.
Utarbetandet af erforderliga räkenskaps-, syne- m. fl. formulär.
6.
Statistiska undersökningar.
7.
Utarbetande af plan för biträdenas arbeten, granskning af
dessas reseräkningar och afgifvande af redovisning till statsverket öfver
till kansliet utanordnade medel.
93
För utförandet af dessa arbeten iinnas följande arbetskrafter att
tillgå:
1.
Kolonisationsinspektören, anställd för hela året.
2.
Två biträdande inspektörer, båda anställda 0 månader under
sommarhalfåret.
3.
Åtta distriktsmän, enhvar med skyldighet att under sommarhalfåret
resa 100 dagar.
4.
Kolonisationsforstmästaren, anställd för hela året.
5.
Nödigt antal kontorsbiträden.
Arbetsfördelningen är i hufvudsak följande:
I såväl utarbeten som arbete på kansliet deltaga endast kolonisationsinspektören
och forstmästaren. Biträdande inspektörerna, hvilka
äro bosatta i landsorten, hafva i uppdrag att anställa revision af räkenskaper
hos förmedlarne och utföra syner, (af- och tillträdes- samt årssyner)
på arrendegårdarna. Dessa inspektörer äga dessutom vid iakttagna
missförhållanden omedelbart härom till kansliet anmäla och vid
behof afgifva skriftliga utlåtanden till kolonisationsinspektören.
De 8 distriktsmännen äro till sitt yrke landtbrukare, d. v. s. äga
och odla själfva sina små gårdar, hafva tidigare genomgått lantbruksskolor
och praktiserat på egendomar i olika trakter af landet, flertalet
äfven på egendomar i Danmark. Sina tjänsteåligganden kunna de utföra
på för dem själfva lämplig tid under sommarhalfåret. Distriktsmän har
i uppdrag att i landskommun, innan lånen beviljas ur lånekassan, sammankalla
förvaltningsnämnden och med denna genomgå och förklara
stadgarnas innebörd och äfven till diskussion upptaga principiella, kassans
ändamål, val af låntagare m. in. rörande spörsmål. Öfver sammanträdet
och de därvid fattade besluten föres protokoll, som insändes till kansliet.
Därjämte åligger det distriktsmän att hvart tredje år besöka hvarje
i hans distrikt arbetande lånekassa och i sällskap med en af förvaltningsnämnden
utsedd person som ombud för kommunen besöka samtliga låntagare
och hos dem göra sig underkunnig om huruvida lånen blifvit
använda till afsedt ändamål, och om låntagarens ekonomiska eller andra
förhållanden eventuellt påkalla åtgärder från kassans eller kolonisationsinspektörens
sida. Vid dessa inspektioner medför distriktsmän tryckta
frågeformulär, hvilka ifyllas och undertecknas af honom själf jämte
kommunens ombud och insändas jämte särskildt utlåtande för hvarje
särskild kassa till kansliet.
Sedan statens eget, direkta kolonisationsarbete i afsevärd grad
utvidgats de senaste åren, hafva distriktsmännen äfven haft i uppdrag
att i särskilda gruppkolonier verkställa s. k. årssyner.
94
Kolonisationsforstmästaren omhänderhar ledningen och kontrollen
af de samfälda skogarna. Hans funktion vidtager i alla samfälda skogar
så snart jorddelningen är i senaten godkänd. Med delägarne i den samfälda
skogen hållas möten och en interimistisk förvaltning af skogen
etableras. Denna omhänderhafves af en på allmänt möte vald nämnd.
Härefter skrider forstmästaren till utarbetandet af fullständiga stadgar
och hushållningsplan för skogen, hvilka, efter granskning af forststyrelsen,
stadfästas af guvernören. På förslag af kolonisationsforstmästaren
utser guvernören sedermera skogvakt, som i allt sitt görande och låtande
bör rätta sig efter forstmästarens anvisningar. För större samfälda
skogar aflönas af delägarne skolade skogvakter; i de mindre utses
i regeln någon af delägarne till sådan syssla.
Kolonisationsinspektören deltager i utarbetena så mycket hans tid
det medger. Härvid komma främst egendomsvärderingarna, mötena med
de obesuttna och med jorddelningskommissionerna i betraktande. Därnäst
utföras af honom revisioner af låntagarnes räkenskaper, syner på arrendegårdarna
och inspektionsresor i de skilda distrikten för att leda och
kontrollera biträdenas arbeten.
Årligen sammankallas samtliga funktionärer till gemensamma öfverläggningar,
vid hvilka förefallande frågor dryftas och man enas om likartadt
förfarande.
Åtgärder för statssmåbrukarnes yrkesutbildning.
Ehuru omsorgen om landtbrukets förkofran och förty också åtgärderna
för höjandet af småbrukarnes i landet yrkesskicklighet åligga
landtbruksstyrelsen och denna underlydande organ äfvensom landtbrukssällskapen,
hafva likväl under de senaste åren räntemedel ur Den obesuttna
befolkningens lånefond i mindre grad beviljats för att genom
åtgöranden af kolonisationsinspektören användas till att bland statens
småbrukare befrämja intresset för och större färdighet vid utöfvandet af
yrket. De för ändamålet anslagna medlen hafva utdelats i mindre stipendier
till ifrågavarande småbrukare för att bereda dem tillfälle att deltaga
i för dem anordnade landtmannaexkursioner och möten. De hittills
utdelade reseunderstöden hafva nästan uteslutande gifvits åt personer
95
från grupp kolonierna, d. v. s. de genom inköp af större egendomar bildade
småbrukaresamhällena.
År 1909 utdelades 45 stipendier af i medeltal 50 mark.
»
1910
»
120
»
»
»
y>
»
»
1911
»
180
»
»
»
»
»
Med dessa stipendier afses att väcka intresse för yrket främst i
småbrukarbyarna, där lämpligt tillfälle för andelsverksamhet erhjudes,
och där kännedomen om de resultat, som företagsamhet och omtanke vid
ekonomien medföra, lättare vinner spridning. Till studieresorna hafva
därför ur samma by medtagits på en gång flera personer, och ett följande
år återigen flera, hvarigenom fördom och misstro mot införandet
af rationella metoder kännbart minskats.
Småbrukarne hafva af distriktsmännen och under dessas ledning
samlats i 8 grupper, hvilka först på egen hand rört sig 4 å 5 dagar i
för dem särskildt lämpliga trakter af landet, och sedermera alla sammanträffat
i någon större koloni, som kunnat tjäna till föredöme vid
åskådningsundervisning. Exkurrenterna hafva icke besökt större egendomar,
utan små och medelstora och framför allt sådana, om hvilka man
vet, att ägaren med små tillgångar slagit sig igenom med sin ekonomi.
Emottagandet i den till åskådningsundei''visning utvalda byn har
från där bosatta småbrukares sida varit det hjärtligaste, så att samvaron
med dessa och de från alla delar af landet tillströmmande gästerna artat
sig till festligheter, hvilka deltagarna sent torde glömma. I mindre
flockar och enligt noggrant utarbetade marschrutor hafva exkurrenterna
ströfvat genom byn och på aftnarna samlats till åhörande af föredrag,
för att åse demonstrationer af olika slag och till angenäma samkväm, i
hvilka ortens befolkning med lif och intresse deltagit. — Nämnas må,
att något anslag år 1912 icke beviljats för dylika exkursioner.
Förutom detta väckande arbete hafva distriktsmännen vid sina
inspektioner hos småbrukarne gifvit råd i byggnaders placering, dessas
uppförande och inredning och äfven, där tiden sådant medgifvit, samtalat
med låntagarna om deras ekonomi och dennas utveckling.
Också hafva landtbrukssällskapen hos kolonierna väckt nytt lif och
intresse genom enkom för kolonisterna lämpade kurser, genom den ledning
och det understöd de gifvit vid startandet af tjurföreningar och
andelslag af olika slag, genom småbrukarepremieringar m. m.
96
Kolonisationsarbetets omfång och vunna resultat.
Statsverkets i Finland kolonisationsarbete omfattade den 1 januari
1912:
270 lånekassor för den obesuttna befolkningen;
6 af landskommunerna inköpta egendomar;
13 jordköpsandelslag;
13 af staten inköpta egendomar, hvilka till obesuttna försålts med
äganderätt;
19 af staten inköpta egendomar, hvilka till obesuttna öfverlåtits
med arrenderätt.
Statsvferkets utestående fordran hos särskilda låntagare var den 1
januari 1912:
hos landskommunerna i lånekassorna ........................... 6,845,000:
—
»
))
d egendomsköp ........................... 486,000:
—
» jordköpsandelslagen ................................................... 686,000:
—
» småbrukarne å af statsverket inköpta egendomar
c:a ...............................,............................................................ 5,600,000: —
Fmk. 13,617,000: —.
Dessutom hade vid nämnda tidpunkt lån, hvilka ännu ej lyftats å
statskontoret, bevilj ats:
till kommunerna för grundande af 33 nya och som
tillskottslån till gamla lånekassor ............................................ 1,200,000:
—
till kommunerna för inköp af egendomar ................. 600,000:
—
Fmk. 1,800,000: —
Lånekassornas af staten upplånade medel utgjorde i medeltal per
kassa 25,382 mark, varierande från 5,000 till 60,000 mark. Vid utgången
af 1910 hade lånekassorna följande antal utestående lån:
97
•
1
februari
19 11
Ändamålen, hvartill lånen beviljats
Antal
lån
Lånens ursprung-,
liga belopp
Lånens
ursprung-
liga
medel-
storlek
st.
Pink.
P-
Fmk.
1. Inköp af mantal åsatt jordbrukslägenhet (med full ägande-  rätt) ................................................................
3,327
3,772,659
1,135
2. Inköp af parcell eller tomt med därå befintliga åbygg-  nader eller utan åbyggnader...............................
2,139
1,707,451
_
793
]
3. Uppförande af egen bostad:
a) på egen grund..................................................
552
238,162
—
431
b) på kronan eller kommun tillhörig jord..................
125
43,450
—
347
c) på privat person tillhörig jord, hvartill låntagaren
förvärfvat sig arrenderätt ................................
493
146,063
_
296
4. Rödjning och uppodling af mark:
a) på egen grund...................................................
66
19,150
—
290 i
b) på kronan eller kommun tillhörig jord..................
267
87,454
—
327 }
c) på privat person tillhörig jord, hvartill låntagaren
förvärfvat sig arrenderätt ...............................
418
103,560
_
247
j 5. Uppförande af uthusbyggnader, ladugård, stall, ria in. m.:
a) på egen grund...................................................
2
700
—
350 ''
b) på kronan eller kommun tillhörig jord.................
i
400
400
c) på privat person tillhörig jord, hvartill låntagaren
förvärfvat sig arrenderätt .................................
—
—
6. Andra ändamål:
a) Inlösen af arrenderätt till torp ...........................
24
9,084
—
378
b) Inköp af vedskog ..........................................
—
—
-•
__
c) Upphjälpande af affär .......................................
4
1,200
—
300
Summa
7,418
6,135,333
-
827
Den af lånekassorna inköpta jordarealen kan anslås till i medeltal
cirka 18.5 hektar per gård eller således den totala arealen till 5,466 x
18.5 = 101,121 hektar. Inköpspriset är 98 mark per hektar, i hvilket
pris ingår värdet på all den fastighet, som medföljde köpet, således
jorden, skogen, byggnaderna, fiskevatten, vattenfall, stenbrott och rättigheter
af olika slag.
13
98
Den af kommunerna i egendomar inköpta jordarealen är 5,497 hektar
och inköpspriset för densamma 582,000 mark eller således 96
mark per hektar. De ofvan anförda 6 egendomarna äro styckade i
158 hemman och 19 parceller och medelstorleken på smågårdarna således
32 hektar.
Jordköpsandelslagen äga sammanlagdt en areal af 6,100 hektar,
hvilken i inköpspris kostat 797,250 mark eller 130 mark per hektar.
Det ursprungliga lånebeloppet till andelslagen är 699,000 mark eller 87
proc. af inköpspriset. Antalet smågårdar är i andelslagen 267 och deras
medelstorlek således 23 hektar.
Vid statens egna jordköp skiljas från hvarandra de egendomar,
hvilka till obesuttna försålts med
a)
äganderätt. Dessas antal är 13 och den sammanlagda jordarealen
26,498 hektar. I inköpspris har betalats 2,256,911 mark eller per
hektar 85 mark. De nybildade hemmanens och parcellernas antal är
740 och dessas medelstorlek således 36 hektar.
b)
arrenderätt. Dessa egendomar omfatta en areal af 34,419 hektar,
hvilken i inköpspris kostat statsverket 3,467,000 mark eller i
medeltal per hektar 101 mark. Antalet nybildade arrendegårdar är
1,042 och dessas medelstorlek 33 hektar.
Det är att observera att i medeltalen för smågårdarna ingå äfven
stomlägenheternas och de samfälda skogarnas arealer. Då emellertid
stomlägenheternas antal är jämförelsevis litet, inverkar dessas arealer
icke i högre grad på de anförda medeltalen.
Sammanfattas dessa här ofvan anförda tal, erhålles följande öfversikt
af kolonisationsarbetets omfång i januari 1912:
Kolonisationsform
Den in-  köpta
Antalet
nybil-
dade
småbruk
Små-
bru-
Inköpspriset,
mark
Lån af
staten 1
Antalet
jord-
arealen,
hektar
kens
medel-
storlek
totalpris
pris per
hektar
januari
1912,
mark
bygg-
nads-
lån
od-
lings-
lån
Lånekassorna ..................
101,121
5,466
18.5
9,909,000
98
6,845,000
1,170
751
Kommunernas egendomsköp
5,497
177
32
582,000
96
486,000
—
_
Jordköpsandelslagen ........
Statens jordköp, med ägande-
6,100
267
23
797,000
130
686,000
—
rätt..............................j
Statens jordköp, med arren-j
26,498
740
'' 36
2,256,900
85
5,600,000
•
—
|
derätt...........................j
34,419
1,042
33
3,467,000
101
-
_ j
Summa j
173,635
7,692
22.6
17,011,900
98
13,617,000
1,170
751 |
99
Förutom här anförda belopp hafva kommunerna under år 1912
utlånat hos dem innestående cirka 700,000 mark. Tagas dessutom
i betraktande de här ofvan ur Den obesuttna befolkningens lånefond
beviljade ännu icke lyftade medlen 1,800,000 mark och jämväl en för inköp
af en egendom under år 1912 af staten utbetald summa på något öfver
100,000 mark eller in summa 2,600,000 mark, erhålles en ungefärlig
bild af kolonisationsarbetets omfång i slutet af år 1912.
De nybildade brukningsdelarnas och följaktligen också hushållens
antal är, såsom ofvan framhållits, 7,692. Familjerna i dessa hushåll
räkna i medeltal 5.3 personer, hvaraf framgår, att antalet obesuttna personer,
som genom statsverkets åtgöranden erhållit jord uppgår till 42,000
personer.
Hufvudmännen i förenämnda 7,692 hushåll hade tidigare varit:
Inhysingar och
andra
bostadsarrendatorer.................. 46.0
proc.
torpare och andra
jordarrendatorer .............................. 37.6
»
f. d. jordägare.................................................................... 4.2
»
tjänare ................................................................................ 4-3
»
icke angifna......................................................................... 10-9
*
Sin hufvudsakliga utkomst fingo låntagarna år 1910:
af landtbruk .....>................................................ 62.2 proc.
» tillfälliga, främst skogsarbeten................. 20.6
»
» handtverk..................................................... 9.3
»
såsom tjänare................................................. 0.9
j>
genom andra arbeten ....................................... 7.1
d
Den 1 januari 1911 voro de färdigbildade samfälda skogarnas
antal och arealer:
I
Form för kolonisationen
Antalet koloni-  sationsområden
(inköpta egen-  domar)
Antalet
Areal,
samfälda ''sjöar obe-  skogar i kolo- räknade, i
nisationsom-1 de sam-  rådena (å defälda sko-  inköpta egen-j gama,
domarna)
hektar
Samfälda
skogar i pro-  cent af de in-  köpta egen-  domarnas to-  talareal
Antalet del-!
ägare i de i
samfälda
skogarna
.
I med sam-  lnsum-j fgidasko-
ma i gar
Kommunernas egendomsköp. ■
6
1
1
j
400
29
72
Jordköpsandelslagen ............
13
10
10 j 1,261
27
176
Statens egendomsköp...........
32 1
21
43
1
15,264
33
1,100
Summa
61
32
54
|
16,925
32
1,348
100
Delägarne i 32 sådana samfälda skogar på af staten inköpta egendomar,
för hvilka fullständiga kushållningsplaner utarbetats, hafva i
medeltal 16,162 hektar skogsmark å sina enskilda ägolotter och 14,581
hektar samfälld skogsmark eller inalles 30,743 hektar skog. Antager
man att drygt en tredjedel af den enskilda skogsmarken är odlingsbar
och med tiden kommer att upptagas till åker och äng, skulle delägarna
komma att hafva i medeltal cirka 10 hektar skog å sina enskilda ägolotter.
Enligt hvad man kunnat iakttaga, borde detta, under förutsättning
att skogarna äro i någorlunda nonnalt skick, vara fullt tillräckligt
för att fylla husbehof vet af bränsle och, sedan nödiga ny byggnadsarbeten
en gång utförts, äfven af byggnadsvirke.
Erfarenheten ådagalägger emellertid, att i de fall, där småbrukarena
äro oberoende af virkesuttagning från den samfälda skogen, en
del virke af mindre värde såsom kvistar, skadade trän och annat gallringsvirke
från densamma icke kan afsättas, utan får förfara. Af denna
orsak borde till hemskog afskiljas endast ett så stort område, att småbrukaren
ur detta kan erhålla det väsentligaste virkesbehofvet, men likväl
är tvungen att i någon mån uttaga sådant virke ur den samfälda
skogen, som ej med fördel finner afsättning.
I samband med inspektionsarbetet hafva anteckningar blifvit förda
öfver särskilda ekonomiska förhållanden hos låntagarne, såsom t. ex.
om familjens och kreatursstockens storlek, jordmånens beskaffenhet, tillgången
på skog, skuldsättning m. m. Detta insamlade statistiska material
ligger ännu till stor del obearbetadt, men har redan att uppvisa en
del siffror öfver låntagarnes ekonomiska förhållanden, hvilka siffror hafva
sitt aktuella intresse i detta sammanhang.
Småbrukarnes förmögenhetsförhållanden enligt undersökningar,
verkställda åren 1909—1911.
101
Kolonis a tionsform
Låne-  kassorna
för den
obesuttna
befolk-  ningen
Kommu-
nernas
jordköp
Jordköps-
andels-
lagen
Statens jordköp, j
smågårdnr
öfverlåtna
med i
.
ägande- !
^ ,
rätt
Antal undersökta småbrukargårdar
......
2,999
103
155
583
302
Tillgångar:
Fmk.
Fmk.
Fmk.
Fmk.
Fmk.
Fastighetens inköpspris jämte nybyggnuders
värde ...............................................
2,433
3,736
3,932
3,913
3,692
Andra fastigheter....................................
77
514
427
84
40
Lösöre.................................................
818
1,111
959
1,555
918 ;
Kontant ................................................
72
98
170
230
204
Summa
3,400
5,459
5,488
5,782
4,854
Skulder:
Till staten .............................................
975
3,301
3,011
2,923
3,231
Andra intecknade skulder.......................
97
3
24
10
—
Andra skulder ......................................
753
542
590
495
215
Tillgångarna större än skulderna ............
1,575
1,613
1,863
2,354
1,408
Summa i 3,400
5,459
5,488
5,782
4,854
Uppskattningen af småbrukarnes tillgångar, hvilka värdesatts af
statens och lånekassornas representanter gemensamt, har skett med allra
största försiktighet. Sålunda har såsom nybyggnadernas värde upptagits
endast byggnadsmaterialets värde och meliorationer, sådana som nyodlingar,
uttorkning af kärr m. m., hafva alls icke tagits i betraktande.
Likaså hafva förefintliga förråder och brukarens enskilda ägodelar, såsom
möbler och kläder äfvensom jordens oförtjänta värdestegring icke heller
medräknats.
Under den 10-årsperiod, som nu förgått, sedan stadgarna för Den
obesuttna befolkningens lånefond stadfästs, har statsverket icke vid kolonisationsarbetet
åsamkats några förluster. Icke heller förekomma anmärkningsvärda
fall, där förmedlarna af kolonisationen skulle lidit skada.
I ett enda fall har kommun, som icke i allo följt stadgarna vid utlåningen,
ådömts att till statsverket återleverera en oriktigt använd summa,
9,000 mark. En annan kommun har varit tvungen att ur egna medel
täcka en summa stor 900 mark, hvilken genom förvaltningsnämndens
102
i lånekassan oskickliga förfarande gått förlorad. Någon klagan öfver
att borgesmännen ofta nödgats träda emellan och stå för lånens inbetalning,
har icke heller försports. Visserligen hafva sådana fall förekommit,
men torde borgesmännen merendels hafva återfått sina pengar
vid realisationen af låntagarnes egendom.
Det inre kolonisationsarbetet i Finland kan sägas under det gångna
decenniet hafva varit i många afseenden ett experiment, men ett sådant
framvuxet af de i landet rådande, säregna agrikulturella och ekonomiska
förhållandena. Detta experiment har likväl varit ägnadt att stärka tron
på möjligheterna af ett vidt gående reformarbete den obesuttna landtbefolkningen
till fromma och äfven öfvertygelsen om att den inslagna
riktningen, så bristfällig den än kan te sig i sina enskildheter, likväl i
sina hufvuddrag är den rätta.
103
Använd litteratur.
Officiella källor.
Tilattoman väestön alakomitea, mietintö n:o 1 ja 2. (Subkommittén för den obesuttna
befolkningen, betänkande n:o 1 och 2.) Helsingfors, 1902 och 1904.
Agraarikomitean mietintö (Agrarkommitténs betänkande). Helsingfors, 1908.
Kammarexpeditionens meddelanden:
N:o 1, 2, 5, 8, 10, 12, 14 (Serie I n:o 1—7). De ur statsmedel utgifha lånen
för den obesuttna befolkningen; årsredogörelser för åren 1905—1911.
N:o 3, 6, 9, 11, 13, 15 (Serie H n:o 1—6). Meddelanden om det inre kolonisationsarbetet
i Finland. Årsberättelser för åren 1907—1912.
N:o 7 (Serie III n:o 1). Resultaten af statens åtgärder för anskaffande af
jord åt den obesuttna befolkningen. 1909.
Samtliga ofvanstående meddelanden från Kammarexpeditionen af Östen Elfving.
I n:o 9, 11, 13, 15 ingå redogörelser om De samfällda skogarna å statens
kolonisationsområden åren 1909—1912, af Johannes Wallén.
Subkomitén för den obesuttna befolkningen. Statistisk undersökning af socialekonomiska
förhållanden i Finlands landskommuner år 1901.
N:o I. Jordbruksbefolkningen, dess förhållanden till andra yrkesgrupper och
dess sociala sammansättning. Helsingfors, 1913.
N:o II. Bostadsförhållandena. Helsingfors, 1910.
N:o IH. Den odlade jordarealen och dess fördelning. Helsingfors, 1908.
Samtliga bd I, H, HI, af Hannes Gebhard.
Finlands officiella statistik XVH.
Forstväsendet. Forststyrelsens årsberättelser för 1909—1911.
Särskilda publikationer.
Elfving, Ö.: Maanhankinnasta tilattomalle väestölle. (Om anskaffandet af jord åt den
obesuttna befolkningen). Uppsats i samlingsverket »Maahenki». Helsingfors,
1910.
Elfving, Ö.: Kenen käsiin kuntien tilattoman väestön lainakassojen hoito on uskottu.
(I hurudana händer är vården af lånekassoma för den obesuttna befolkningen
anförtrodd.) En statistisk utredning, uppsats i tidskriften Maatalous,
sid. 11, årg. 1911.
104
Elfving, Ö.: Luoton käyttäminen maataloudessa. (Kreditens användning i landtbruk^!)
Uppsats i Pienviljelijän käsikirja (Handbok för småbrukaren).
Borgå, 1912.
Elfving, Ö.: Hvad kunna sparbankerna tillgöra i syfte att underlätta den obesuttna
befolkningens jordförvärf. Helsingfors, 1912.
Gebhard, II.: Socialstatistisk Atlas öfver Finlands landskommuner år 1901. Jämte en
kartbok: Atlas de statistique sociale sur les communes rurales deFinlande.
Helsingfors, 1908.
Gebhard, H.: Asutuskysymyksemme (Vår inre kolonisationsfråga). Uppsats i samlingsverket
»Orna Maa», Bd Yl. Borgå, 191!
Gebhard, H.: Maanosto — osuuskunta. Ohjeita sen perustamisessa. (Jordköpsandelslaget.
Råd vid dess grundande.) Helsingfors, 1905.
Gebhard, H.: Agrarstatistik. Uppsats i Atlas öfver Finland. Helsingfors, 1910.
Johnsson, Y.: Tilattoman väestön lainarahasto ja sen käytäntö. (Den obesuttna
befolkningens lånefond och dess användning.) Helsingfors, 1905.
Jahnsson, Y.: Tilattoman väestön lainarahasto ja sen periaatteet. (Den obesuttna
befolkningens lånefond och de för denna gällande principerna.) Helsingfors,
1907.
Kairamo, A. O.: Maanhankinta tilattomalle väestölle. (Anskaffandet af jord åt den
obesuttna befolkningen.) Uppsats i samlingsverket »Orna Maa» Bd VI.
Borgå, 191!
Die innere Kolonisation in Finnland. Uppsats i Internationale Agrarökonomische
Rundschau. — Bd XXVI, IV Jahrgang — Hett 2, Rom 1913, (af E. F.
Wrede).
DEN PREUSSISKA
RÄNTEGÅRD SKOLONISATION EN
1886-1911
AF
PAUL BERGHOLM
FÖRSÄKRINGSDIREKTÖR
14
STOCKHOLM 1914
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
\
107
INNEHÅLL.
SID.
Inledning ........................................................................................................................ Hl
I. Den statliga kolonisationen i provinserna Västpreussen och
Posen 1886-1911.
1.
Grundval och organisation.................................................................................... 115
2.
Penninganslag och lagstiftningsåtgärder
119
3.
Jordförvärf ........................................................................................................... 120
4.
Mellantidsförvaltning ............................................................................................ 122
5.
Parcelleringsverksamhet........................................................................................ 125
A.
Koloniform ............................................................................................ 126
B.
Jordfördelning ........................................................................................ 127
6.
Kolonistanskaffning och förmögenhetskraf.............................  129
7.
Kolonisationsvillkor................................................................................................ 131
A.
Räntegårdsförvärf.................................................................................  131
B.
Arrendegårdar ....................................................................................... 132
8.
Kolonisationsresultat ............................................................................................ 132
9.
Byggnadsverksamhet ........................................................................................... 134
10.
Kolonisationskommissionen och de färdigbildade kolonierna ........................ 136
11.
Kolonisternas finansiella läge ............................................................................ 138
12.
Förvaltningskostnader och räntabilitet
............................................................ 139
13.
Den polska kolonisationsrörelsen........................................................................ 142
II. Den privata räntegårdskolonisationen i Preussen 1892—1911.
1.
Den privata räntegårdskolonisationens
genom lagstiftningen gifna grund
gestaltning.
.........................
146
2.
Mellankreditslagen af år 1900 ............................................................................ 151
3.
Räntegården ställd i arbetarekolonisationens tjänst........................................ 153
108
81D.
4.
Generalkommissionemas
kolonisationsförfarande
............................................ 155
5.
Räntegårdskolonisationens utveckling ................................................................ 157
6.
Aktiebolaget Landtbanken i Berlin.................................................................... 160
7.
Kolonisationsbolag af allmännyttig natur ....................................................... 167
8.
Smärre lokala egnahemsföreningar .................................................................... 177
9.
Allmän öfversikt af de under generalkommissionemas förmedling grundade
räntegårdama ........................................................................................... 185
A.
Räntegårdamas
storleksförhållanden.................................................... 186
B.
Räntegårdamas
taxeringsförhållanden och
köpepris ........................ 188
C.
Den privata räntegårdsrörelsens
provinsiella utveckling ................ 188
10.
Ifrågasatt reorganisation af det privata kolonisationsväsendet i Preussen 192
11.
Preussiska regeringens
ställning till den inre
kolonisationens fortsatta
bedrifvande ................................................................................................ 193
Litteratur ....................................................................................................................... 195
109
FÖRORD.
Föreliggande redogörelse för den preussiska räntegårdskolonisationen
utgör till någon del en sammanfattning af den tämligen utförliga framställning
rörande “den inre kolonisationen i Preussen 1886—1906“, som förf. för några
år tillbaka utarbetade, och som blifvit publicerad i Fmigrationsutredningens
bilaga XIV (“ Småbruksrörelsen i främmande länder"), Stockholm, 1909. 1
Detta gäller särskildt skildringen i denna redogörelses första del öfver “den
statliga kolonisationen i provinserna Västpreussen och Posen", hvilken verksamhet
fortsatt att utvecklas i samma riktning och under väsentligen samma
former, som under den tidigare skildrade verksamhetsperiodens senare år.
Helt annorlunda ställer sig förhållandet ifråga om den privata räntegårdskolonisationen
i Preussen. Inom detta betydelsefulla område har nämligen
under de allra senaste åren utvecklingen gått framåt med kraft och fart och
bjudit på en mångfald af nya, fruktbärande initiativ och uppslag.
Ehuru det icke varit möjligt att inom det begränsade utrymme, som tillmätts
för denna redogörelse, till behandling upptaga allt det intressanta och
lärorika, som den preussiska räntegårdskolonisationen har att bjuda på, vågar
förf. likväl hoppas, att föreliggande skildring däröfver skall gifva en någorlunda
öfverskådlig och fattbar bild af denna kolonisationsverksamliets förutsättningar
och mål, vägar och medel samt de resultat, som af verksamheten vunnits.
Förf.
1 I det efterföljande vid hänvisningar betecknadt med Bergholm.
in
Inledning.
Den moderna inre-kolonisatoriska verksamheten i Preussen kan
sägas sträcka sig ett fjärdedels sekel tillbaka i tiden. Den inleddes
genom en lag af år 1886 »angående befordrandet af tysk kolonisation
i provinserna Västpreussen och Posen» och har sedan, framburen och
reglerad af en hel rad kolonisationslagar, och delvis understödd genom
kolossala :— till öfver en half milliard mark uppgående — statsanslag,
utvecklats till en utomordentligt omfattande och särskildt under de
senaste åren kraftigt resultatgifvande verksamhet.
Anledningen till detta ingripande från de preussiska statsmakternas
sida på ett fält, som förut under ett helt sekel eller allt sedan Fredrik
den stores tid (1740—1786) legat fullkomligt i träde, var iakttagelsen
af den massutvandring af landsbygdens befolkning, som under 1860-,
70- och 80-talen ägde rum i de preussiska östprovinserna. Den förnämsta
anledningen till denna oroväckande folkutflyttning stod i sin
ordning att finna i den ytterst ojämna och ogynnsamma jordbesittningsfördelningen
i dessa provinser.
Medan i hela tyska riket storbesittningen — hvarmed menas jordegendomar
af öfver 100 hektars storlek — enligt en år 1882 upprättad
egendomsstatistik upptog i genomsnitt 24.4 proc. af jordbruksarealen,
uppgick den samtidigt i de sex östra preussiska provinserna till 42 proc.
i genomsnitt och i vissa af dem ända till 57 proc. Storbesittningen
antager dessutom här mångenstädes latifundiekaraktär; jordbesittningar
från 10,000 hektar och ända upp till 70,000 hektar påträffas sålunda.
112
Före den stora s. k. bondefrigörelsens genomförande under 1800-  talets två första decennier hade det dock i detta afseende sett åtskilligt
annorlunda ut i de preussiska östprovinserna. I och med upphäfvandet
af den ekonomiska och rättsliga ofrihet, eller med andra ord, det underdånighetsförhållande
gentemot de stora godsherrarna, hvari det preussiska
bondeståndet tillförne under århundraden befunnit sig, inbröt nämligen
en tid af stark tillbakagång för den preussiska bondejorden. Enligt
den framstående tyske kolonisationskännaren professor Serings beräkning
förlorades sålunda under tiden 1816—1860 i de preussiska östprovinserna
dels i öppen handel och dels genom lagpåbjudna jordafträdelser inemot
600,000 hektar bondejord till storbesittningen. Härtill kom ytterligare
att de bönder, för hvilka genom 1811 års edikt laglig egendomsförläning
ställts i utsikt, efter det stora kriget beröfvades denna utlofvade rätt —
genom 1816 års deklaration — hvarigenom i rundt tal 100,000 bondgårdar
med en till 400,000 hektar taxerad areal upphörde att existera.
Allt som allt betyder detta en areal af omkring en miljon hektar förlorad
bondejord.
Med denna oerhörda förlust af bondejord följde icke blott för
bönderna utan äfven för den stora massan af landtarbetare en högst
betydelsefull förändring i deras sociala ställning och framtidsutsikter.
Under det de förut befunnit sig å en med bönderna i viss mån likställd
nivå gentemot den gemensamma godsherren, blefvo de nu alltmera
skilda från samhörigheten med den jord, på hvilken de lefde och arbetade;
deras utsikter att någonsin själfva nå en oberoende jordbrukares ställning
blefvo allt mindre, jämsides med det stora jordbrukets antagande af eu
alltmera kapitalistisk karaktär. Då så den uppvaknande storindustrien
öppnade tillfälle till riklig arbetsförtjänst i städerna, där förströelse och
frihet dessutom lockade de af landtlifvets enformighet uttråkade, så var
marken tydligen väl beredd för den massutvandring af landtarbetare till
städerna och industridistrikten, som i det föregående berörts.
I mån som erfarenheten sålunda gaf vid handen, att den genom
agrarreformen införda friheten inom jordbesittningens område medförde
en betydande fara för den jordbrukande medelklassens bestånd, började
rop höjas efter statens reglerande ingripande, efter återupptagandet al
den statliga kolonisationen.
Det gällde då i första hand att finna rättsformer, som å ena sidan
skulle underlätta jordförvärfvet för mindre bemedlade kolonister, och å
andra sidan säkerställa de nya besittningsenheterna för uppsugning,
sönderstyckning och öfverskuldsättning.
Förutom det ärftliga arrendet, som tidigare varit en flitigt nyttjad
113
rättsform ända tills den genom en lag al’ år 1850 förklarats för otillåten,
hade man i nyaste tider från mosskolonisationen i Hannover exempel på
en annan därmed närbesläktad rättsform: räntegården. Denna rättsform,
som innebär köp af egendom mot betalandet af en fäst, årlig penningränta,
har det företrädet framför det ärftliga arrendet, att den medgifver
icke blott nyttjanderätt utan jämväl full äganderätt. Ränteskulden
häftar som en reallast vid gården och förpliktar — liksom det ärftliga
arrendet — endast till den öfverenskomna räntebetalningen, men icke
enligt hypoteksskuldens natur till betalande af ett kapital. En rättsform
af denna art måste vara af så mycket större betydelse för en inrekolonisatorisk
verksamhet, som Preussen vid denna tid alldeles saknade
kreditinrättningar för det mindre jordbrukets behof. Räntegårdsformen
vann därför snart betydande förespråkare, bland hvilka särskildt må
nämnas den Preussiska Centralmosskommissionen, som år 1885 enstämmigt
förordade utfärdandet af en för hela monarkien bestämd lag angående
räntegårdars upprättande. Därmed var frågan angående rättsform
i realiteten afgjord.
1886 års lag angående befordrandet af tysk kolonisation i provinserna
Västpreussen och Posen — den första i ordningen af de stora
preussiska kolonisationslagarna — innehöll lagligt erkännande af räntegårdsinstitutionen.
Genom denna lag förklarades räntegårdsformen
tillåten vid den i egen hand koloniserande statens mellanhafvande med
privata.
Det tillfredsställande sätt, hvarpå räntegårdsinstitutionen fungerade
vid denna statliga kolonisation, föranledde utfärdandet af de båda räntegårdslagarna
af åren 1890 och 1891, hvilka förklarade räntegårdsformen
tillåten äfven privata personer emellan, samt ställde såväl statskredit
som skiftesmyndigheter (de s. k. generalkommissionerna) till den härmed
möjliggjorda privata räntegårdskolonisationens tjänst1).
Den särskilda eggelse, som behöfdes för att framkalla denna lagstiftning
och därigenom bringa till verkställighet det länge omdiskuterade,
erlcändt nödvändiga ingripandet från statsmakternas sida gentemot
affolkningen i de preussiska östprovinserna, var en fråga af allvarlig
nationalpolitisk innebörd, nämligen iakttagandet af det polska folkelementets
och inflytandets allt kraftigare framträngande på tyskdömets
bekostnad i den preussiska monarkiens gränsprovinser i öster, framför
allt de gammalpolska provinserna Västpreussen och Posen.
Samtliga dessa kolonisationslagar finnas i öfversättning återgifna i förfis arbete »Den
inre kolonisationen i Preussen 1886—1906», sid. 157—169.
15
114
Den för tysk politik viktiga uppgiften att befästa och stärka det
tyska befolkningselementet och det tyska inflytandet i dessa båda provinser
fick nu sitt första uttryck i ofvannämnda 1886 års lag angående befordrandet
af tysk kolonisation i provinserna Yästpreussen och Posen,
hvilken lag sålunda är utgångspunkten för hela den inrekolonisatoriska
verksamhet, som i det följande kommer att skildras.
Den första delen af denna redogörelse kommer nu att ägnas åt den
rent statliga kolonisationen i provinserna Västpreussen och Posen, hvilken
grundar sig på meromnämnda 1886 års lag, och den senare delen åt
den hufvudsakligen på grundvalen af 1890 och 1891 års räntegårdslagar
bedrifna privata räntegårdskolonisationen i Preussen.
115
Första delen.
Den statliga kolonisationen i provinserna Västpreussen och
Posen 1886—1911.
1. Grundval och organisation.
Lagen af den 26 april 1886 angående befordrandet af tysk kolonisation
i provinserna Västpreussen och Posen, bildar, såsom redan nämnts,
grundvalen för den rent statliga kolonisation, hvarom här är fråga.
Lagens hufvudinnehåll återfinnes i dess två första paragrafer, som
lyda sålunda:
Till regeringens förfogande ställes en fond af 100 miljoner mark med ändamål
att genom kolonisation af tyska bönder och arbetare stärka den tyska nationaliteten
i provinserna Västpreussen och Posen gentemot de polska sträfvandena:
de anslagna medlen skulle användas till att
1.
inköpa fastigheter;
2.
i mån af behof bestrida de kostnader, som på grund af
a)
det första upprättandet,
b)
det första reglerandet af kommunala, kyrkliga och skolförhållanden
uppstå vid skapandet af nya lägenheter af medelstorlek eller mindre
omfång eller hela landskommuner, vare sig de upprättas på särskildt
därför inköpt (nr 1) eller staten eljest tillhörig jordegendom.
Förvärf af jordegendom genom köp får icke företagas i större omfattning,
än att tillräckliga penningmedel återstå för bestridande af de kostnader, som kunna
finnas erforderliga för de under nr 2 afsedda ändamål.
116
§ 2.
Vid de särskilda lägenheternas öfverlåtande (§ 1) skall staten hållas skadeslös
genom skälig godtgörelse.
Öfverlåtelse kan ske under äganderätt mot kapital eller ränta eller ock
genom arrende.
Räntegårdsinstitutionen, som härmed införes i den preussiska lagstiftningen,
blir i lagens fortsättning uppmärksammad framför de öfriga
afyttringsformerna köp mot kapital samt arrende endast såtillvida, att
några följande lagparagrafer innehålla vissa bestämmelser angående
räntas aflösning och därmed sammanhängande förhållanden.
Stadgandena om statsobligationers utfärdande i och för uppbringande
af de för lagens ändamål enligt § 1 erforderliga medel, om
stämpel- och afgiftsfrihet för alla af denna lag föranledda ansöknings-,
lagfarts- och skiftesärenden, vidare om årlig redogörelse för lagens utförande
inför landtdagen samt slutligen om tillsättandet af en särskild
kommission för verkställandet af denna lag, utgöra resten af dennas
innehåll.
Den i enlighet härmed för lagens utförande tillsatta »kolonisationskommissionen
för Västpreussen och Posens, hvars sammansättning,
säte, verksamhetsområde och befogenheter fastställdes genom eu kungl.
förordning af den 21 juni 1886, består af en styrelse, som har att träffa
afgörande i alla viktigare frågor, samt underlydande förvaltningsorganisation,
som ombesörjer det praktiska utförandet af kolonisationen.
Styrelsen bestod till och med år 1908 af 15 ledamöter, hvaribland
de båda öfverpresidenterna för provinserna Västpreussen och Posen
samt fem statskommissarier, representerade ministerpresidenten samt hvar
och en af jordbruks-, inrikes-, finans- och ecklesiastikministrarne. Kommissionens
öfriga ledamöter, inklusive president, utses af regeringen fölen
tid af tre år.
I denna styrelsens sammansättning har genom en förordning af den 29
september 1908 den förändringen inträda att de fem ofvannämnda ministrarna icke
längre äro direkt representerade i styrelsen. Denna förändring har vidtagits för
att gifva styrelsen och särskildt dess ordförande, kolonisationskommissionspresidenten,
ökad rörelsefrihet och maktbefogenhet. På grund af de många rubbningar i jordbesittnings-
och andra hänseenden, som kolonisationskommissionens verksamhet
måste föra med sig, och den mängd af instanser, som därvid måste medverka, var
det eljest tvifvelsutan en klok anordning att, såsom förut skett, låta hvarje intresserad
ministerialinstans genom en kommissarie vara företrädd i kolonisationskom
-
117
missionens styrelse. Betydelsen häraf liar dock gifvetvis minskats, i den mån flertalet
förekommande frågor hunnit prejudiceras — hvilket man väl får antaga hafva
skett, sedan verksamheten bedrifvits i öfver 20 år.
Enligt för kommissionen giillande instruktion äro följande ärenden
underställda styrelsens pröfning och beslutfattning:
1.
det geografiska bestämmandet och begränsandet af de områden, där inköp
för kolonisationsändamål kunna ställas i utsikt och förberedelser för
jordförvärf och kolonisation sålunda böra vidtagas;
2.
beslut angående inköp af jordegendomar och fastställande af de pris
gränser,
inom hvilka köpaftal kunna afslutas;
3.
bifall till uppförande af byggnader, till meliorationer och industriella
anläggningar;
4.
fastställande af de utarbetade kolonisationsplanema;
5.
fastställande af statskassans godtgörelse jämlikt § 2 i lagen af den 26
april 1886;
6.
fastställande af normativbestämmelser att läggas till grund för kolonist
kontrakt;
7.
uppställande af kolonisationskommissionens budget för hvarje räkenskapsår;
denna budget skall af statsministeriet godkännas och får utan denna
myndighets medgifvande icke öfverskridas;
8.
fastställande af årsredogörelsen till kungl. statsministeriet;
9.
förordnande af underkommissioner eller särskilda kommissarier vid erfor
derliga
fall.
Då styrelsen icke är samlad, äger presidenten i särskildt brådskande
fall själfständigt afgöra och besluta. Om hvarje sådant beslut skall
meddelande göras vid styrelsens närmast följande sammanträde.
Antalet sessioner har hittills varit i genomsnitt 3 per år (högst
5, lägst 1) med i medeltal 5 sessionsdagar och nära 200 behandlade
ärenden per år.
Icke utan skäl har fåtaligheten och det därmed i samband stående
långa tidsintervallet. mellan dessa styrelsesammankomster gjorts till
föremål för skarpa anmärkningar. *)
Särskildt under kolonisationskommissionens tidigare verksamhetsår,
då styrelsens handläggning och pröfning af alla viktigare ärenden gifvetvis
var mera obetingadt erforderlig än längre fram i tiden, fördröjdes
därigenom många viktiga och ofta brådskande frågors behandling längre
än klokt och nyttigt var. Denna olägenhet torde dock numera göra
sig föga kännbar.
0 Se Bergholm, sid. 82.
118
Den under styrelsen lydande förvaltningsorganisationen, som lämpligen
torde kunna benämnas kolonisationsämbetsverket, utgör den centrala
delen af den statliga kolonisationsapparaten. Detta väldiga ämbetsverk,
som sedan år 1909 för sina öfver 600 tjänstemän af olika grad disponerar
eget ämbetspalats i staden Posen, omhänderhar nu hela kolonisationsverksamhetens
praktiska utförande med den mängd af olika skeden
och detaljarbeten som därtill höra, alltifrån jordförvärfvets förberedande
och ända till öfvervakandet af de nyinflyttade kolonisternas första själfständiga
jordbruksverksamhet samt reglerandet af deras kyrko-, skoloch
kommunförhållanden m. m. (se härom Bergholm, sid. 13, 14).
Det är nu gilvetvis af allra största betydelse, att ledningen af
hela detta arbete ligger i de mest kompetenta händer, och att sålunda
cheferna för de med afseende på geografiskt verksamhetsdistrikt sidställda
förvaltningsdivisioner, i hvilka kolonisationsämbetsverket är organiseradt,
fullkomligt behärska sitt omfattande verksamhetsfält och förstå
att själfständigt disponera det hela.
I detta afseende har emellertid svåra fel begåtts. Som divisionschefer
fungera nämligen i regel unga statsämbetsmän (regeringsassessorer),
hvilka vid förordnandet oftast äro fullkomligt främmande för allt hvad
till landtbruk och kolonisation hörer, och som dessutom efter ett par,
tre års tjänst vanligen söka sig bort till annan syssla. Som befattningarna
i fråga anses vara mycket meriterande, finns det emellertid alltid
ett stort antal aspiranter, hvarför ett urval bland de sökande kan ske,
och kolonisationsverksamheten därigenom riktas med ofta verkligt
dugande krafter.
Som kolonisationskommissionens i egentlig mening verkställande
organ kan slutligen godsförvaltaren, äfven kallad kolonisationsförmedlaren,
betecknas.
Äfven om godsförvaltaren väsentligen endast har att utföra kolonisationskommissionens
anvisningar och förordningar, så beror likväl kolonisationens
framgång i allra högsta grad på hans duglighet och intresse
för företagets lyckliga genomförande. Han måste icke blott vara en
utmärkt jordbrukare och sakkunnig rådgifvare i alla förekommande
kolonisationsangelägenheter utan därjämte, om han är af rätta sorten,
vara som en verklig fader för sin koloni, fl *)
*) Rörande godsförvaltarens ställning och förmåner, se Bergholm, sid. 15.
119
2. Penninganslag och lagstiftningsåtgärder.
Genom 1886 års lag med dess anvisande af en kolonisationsfond
af 100 miljoner mark var den statliga kolonisationens rättsliga och
ekonomiska grundval gifven. Kolonisationskommissionen grep sig det stora
verket an med all kraft och utvecklade särskilt en liflig inköpsverksamhet,
till en början förnämligast af polsk jordegendom. Detta hade
till naturlig följd, att hundramiljonsfonden raskt smälte samman och
mot slutet af 1890-talet var så godt som uttömd. Då emellertid det
påbörjade koloniseringsverket äfven måste genomföras, höjdes kolonisationsfonden
genom en lag af år 1898 till 200 miljoner mark, hvarjämte
kolonisationskommissionen samtidigt bereddes dittills felande möjlighet
att äfven grunda större s. k. restgods. Genom en lag af år 1902 företogs
en ytterligare höjning af fonden med 150 miljoner mark, så att
den därefter alltså uppgick till 350 miljoner mark. Samtidigt bildades
en andra fond på 100 miljoner mark för att möjliggöra förvärf af såväl
större jordegendomar, lämpliga för användning till domäner, som af
skogar.
Då äfven dessa medel började lida mot sitt slut, anslogs genom
lagen den 20 mars 1908 nya 200 miljoner mark till kolonisationsfonden,
som alltså numera uppgår till sammanlagdt 550 miljoner mark,
hvarjämte den ofvannämnda domäninköpsfonden höjdes från 100 till 125
miljoner mark. Samtidigt bestämdes att af kolonisationsfondens nya
200 miljoner mark 75 miljoner skulle användas dels för omordnandet
af förutbestående bondgårdar till kolonisationsräntegårdar och dels för
befordrandet af arbetarekolonisation på landsbygden.
Ändamålet med den förstnämnda föreskriften var att genom »reglerandet»
af sådana bondehemman, som genom trassliga hypoteksförhållanden
voro hotade till sin existens, rädda dessa från undergång, hvarvid
staten som ersättning härför erhöll garanti mot de sålunda reglerade
tyska bondgårdarnas öfvergång till polsk ägo. Genom den senare föreskriften
åter utvidgades kolonisationskommissionens uppgift till att
genom utdelandet af statspremier befordra kolonisation af själfständiga
tyska arbetare inom de nationellt hotade gränsprovinserna i öster, b
Den viktigaste nyheten i 1908 års lag var emellertid införandet
af expropriationsrätt, hvarom lagens § 13 stadgar följande:
'') Jfr sid. 73.
120
»Staten förlänas rätt att i de land sd i strikt, där det hotade tyskdömets
uppehållande synes vara möjligt endast genom stärkandet och
afrundandet af de tyska kolonibildningarna därstädes, i händelse af behof
genom expropriation förvärfva härför erforderlig jordegendom intill en
totalareal af högst 70,000 hektar.»
Denna lagstiftningsåtgärd, som först efter brännande debatter i preussiska
landtdagen genom kompromissbeslut kom till stånd, hade ansetts nödvändig, emedan
det till en början mycket lifliga utbudet af polsk jordbesittning så småningom aftagit.
Den polsknationella rörelsen hade nämligen organiserat det kraftigaste motstånd mot
försäljning af polsk jordegendom till kolonisationskommissionen och genom utvecklandet
af en inköpsverksamhet för egen räkning gifvit de polska jordägarna möjlighet
att likväl afyttra sin egendom till höga priser. Ju vidsträcktare kolonisationskommissionen
utbredde sin inköpsverksamhet, desto lättare blef det att räkna ut, hvilka
egendomar som voro af betydelse för dess fortsatta verksamhet, och dessa jordegendomar
blefvo då föremål för en oblyg spekulation, som dref upp priserna till
en stundom vansinnig höjd. Som följd häraf blef det så godt som omöjligt för kolonisationskommissionen
att förvärfva en hel del jordegendomar, som den för genomförandet
af sin plan ovillkorligen behöfde, och därför måste ett motmedel skaffas.
Detta motmedel var det nu expropriationsrättens uppgift att blifva.
Af betydelse för kolonisationskommissionens verksamhet är slutligen
äfven lagen den 8 juni 1896 angående privilegierad arfsrätt (Anerbenrecht)
vid rånte- och kolonisationsgårdar, enligt hvilken samtliga på grundvalen
af 1886 års lag upprättade kolonistlägenheter blifva s. k. arfsgårdar
(Anerbengut), eller med andra ord garanterade till sin själfständighet
och helhet äfven vid arfskifte efter afliden ägare. En närmare redogörelse
för denna viktiga lag kommer i det följande att gifvas i samband
med den privata preussiska räntegårdskolonisationens beskrifvande
(se sid. 47).
3. Jordförvärv
Utvecklingen och omfattningen af kolonisationskommissionens jordförvärf
framgår af vidstående tabell. Fluktuationerna i inköpsverksamhetens
årsomfattning stå, såsom lätt inses, i nära sammanhang med
kommissionens penningtillgång; de betydliga stegringarna i jordförvärfvet
åren 1898, 1902/03 och 1908/09 äro uppenbarligen direkt framkallade
af de redan omnämnda, ungefär samtidigt utgående statsanslagen.
Inalles har kommissionen vid 1911 års slut inköpt c:a 1,250 jordegendomar
omfattande en areal af 395,000 hektar och betingande ett
inköpspris af öfver 379 miljoner mark.
Inköpspriset per hektar räknadt har, såsom af tabellen framgår,
särskildt under verksamhetens senare skede undergått en oerhördt stark
121
Kolonisaiionskommissionens jordförvärf.
1
2
3
4
5
6
Inköpt jord
j
Inköpskostnad
År
Antal
egen-
domar
Areal,
hektar
Däraf
bondejord
%
Summa
mark
Per
hektar
1886
19
11,861
0.9
6,762,995
570
1887
40
15,401
3.7
9,071,731
589
1888
29
10,126
5.9
6,049,705
597
1889
12
4,839
0.8
3,293,310
681
1890
14
7,775
0.1
5,104,620
656
1891
19
8,527
—
5,789,617
679
1892
9
8,422
—
4,622,253
649
1893
14
8,425
0.2
5,271,365
626
1894
8
6,264
—
3,590,850
573
1895
12
7,566
0.6
4,320,140
571
1896
7
3,519
—
2,282,610
648
1897
19
4,839
2.2
3,803,930
786
1898
33
14,829
2.3
11,478,100
774
1899
35
18,508
2.0
15,259,200
824
1900
39
16,575
2.6
13,486,432
814
1901
35
17,019
1.0
13,728,127
807
1902
80
22,007
13.3
19,094,530
868
1903
113
42,052
6.8
42,344,113
1,007
1904
109
33,109
7.8
33,943,458
1,025
1905
158
34,661
12.1
41,030,423
1,184
1906
169
29,670
15.2
42,214,151
1,423
1907
50
9,930
9.0
14,160,774
1,508
1908
50
14,093
11.4
16,644,475
1,181
1909
79
21,085
13.1
26,827,616
1,272
1910
51
14,898
11.7
16,595,669
1,114
Summa
1,203
386,000
7.0
366,770,194
950
D&raf
bondejord
521
27,005
37,026,741
1,371
gods
682
358,995
329,743,453
919
J) År 1911 inköptes 8,938 hektar jord för en total inköpskostnad af 12,472,567 mark eller
i genomsnitt 1,395 mark per hektar.
16
122
uppskafning. Det i motiveringen till 1886 års lag beräknade medelinköpspriset,
560 mark per hektar, öfverskreds redan första året, ehuruväl
man dock under de 10 första åren på grund af den inskränkta inköpsverksamheten
tämligen konstant lyckades hålla prisnivån ganska nära det
sålunda förutberäknade genomsnittspriset. Orsakerna till den därefter
inträdande hej dlösa prisstegringen ha i det föregående redan blifvit
berörda. Det faller i ögonen, att åren 1908—1910 uppvisa en rätt
afsevärd prisreducering i jämförelse med närmast föregående år, hvartill
den kolonisationskommissionen genom 1908 års lag medgifna, för de
polsknationella sträfvandena beklämmande och hotande expropriationsrätten
nog i främsta rummet bidragit. År 1911 uppvisar emellertid åter en
märkbar stegring i inköpsprisen, möjligen beroende på att ännu vid 1911
års slut kommissionen icke i något fall utöfvat sin nya maktbefogenhet.J)
Utmärkande för kolonisationskommissionens inköpsverksamhet från
och med år 1902 är den relativt starka tribut, som bondejorden lämnat
till kommissionens jordförvärv och som äfven i någon män bidragit till
inköpsprisets höjd under dessa år. Medelinköpspriset för kommissionens
totala förvärf af bondejord uppgår sålunda till 1,371 mark per hektar,
medan r/odsförvärfvet i genomsnitt betingat endast 919 mark per hektar.
Den aftagande tillgången på prisrimlig och lämpligt belägen storbesittning
har i främsta rummet förorsakat denna ur befolkningspolitisk
sy npunkt mindre lyckliga inköpstaktik, liksom det öfverhufvud måste
sägas — och för öfrigt är rätt naturligt — att det nationalpolitiska
syftet med kolonisationskommissionens verksamhet i hög grad försvårat
och ofta omöjliggjort en ur ekonomisk och kolonisationsteknisk synpunkt
rationell utöfning af kommissionens inköpsverksamhet.
4. Mellantidsförvaltning.
En hufvudregel för all kolonisationsverksamhet är att i möjligaste
mån söka inskränka den tidrymd, som ligger mellan jordförvärfvet och
afyttringen af de afsöndrade kolonistlägenheterna. Kolonisationskommissionen
hade äfven ursprungligen tänkt sig, att dess mellantidsförvaltning
i hvarje särskildt fall skulle blifva tämligen kortvarig, men åtskilliga
samverkande omständigheter föranledde en betydande ändring i denna plan.
På grund af de båda första verksamhetsårens betjMande jordför
9
År 1912 i oktober utöfvade kommissionen för forsta gången sin expropriationsrätt vid
förvärf af 4 polska jordegendomar omf. inalles 1,656 hekter. Samtliga 4 egendomar hade så godt
som omedelbart före expropriationen undergått försäljning, och tre af dem hade tidigare befunnit
sig i tysk ägo. (Archiv f. i K. Nov. 1912.)
123
värf måste nämligen redan från början en del jordegendomar läggas i en
ganska långvarig jordbruksdrift, innan kommissionen hann taga itu med
deras planmässiga styckning och kolonisering. På grund åt det otillfredsställande
kulturtillstånd, hvari åtskilliga af dessa egendomar vid inköpet
befunno sig, erfordrades det nu ett betydande arbete och stora
kostnader för att sätta jorden i ett produktivt skick. Inträffade sa därtill
under år 1888 ett ovanligt högt grundvattenstånd, som för rotfruktodlingen
i kolonisationsprovinserna medförde i det närmaste uteblifven
skörd, och hvarigenom kolonisationskommissionens ögon ytterligare
öppnades för vikten af ett omsorgsfullt jordförbättringsarbete. Kommissionen
beslöt därför att icke blott genom en rationell storbruksdrift utan
jämväl genom omfattande dräneringsåtgärder sörja för den förvärfvade
jordens höjande till en verkligt tillfredsställande produktionsnivå.
De härunder fallande åtgärderna från kommissionens sida äro i
hufvudsak följande:
1.
systematisk dränering af all vattensjuk jord;
2.
grundlig rensning och iståndsättning af de i regeln alldeles förfallna vår
llödesdikena
samt bättre underhåll af de offentliga vägarna;
3.
förstärkning af egendomarnas dragkraft för presterande af mera körslor;
4.
förstärkt gödselproduktion genom ökad kreatursbesättning;
5.
utbredd lupin- och seradellaodling i och för jordens gödning;
6.
stegrad afkastning af jorden genom användning af artificiella gödnings
ämnen.
Gifvet är, att en mellantidsförvaltning af detta slag, som uteslutande
arbetar på att skapa en bärkraftig grund för de blifvande
kolonisternas bärgning, skall draga stora kostnader och äfven taga en
afsevärd tid i anspråk.
Omfattningen af kolonisationskommissionens mellantidsförvaltning
och de årliga penningtillskotten för densamma framgå af nedanstående
tabell, som äfven angifver kommissionens förhandenvarande förråd vid
hvarje års slut af oskiftad, ännu under storbruksdrift liggande jord. Som
af tabellens sista kolumn framgår, är det just denna fortsatta storbruksdrift
med därunder fallande omfattande jordförbättringsåtgärder, som
kräft de betydande penningtillskotten, sammanlagdt uppgående till öfver
12 miljoner mark. Mellantidsförvaltningens senare skede däremot har i
verkligheten lämnat ett högst afsevärdt öfverskott, som emellertid tagits
i anspråk för kolonisationskommissionens kontraktsenliga prestationer
af till kolonisterna levererade sädesförråd och körslor, representerande
ett sammanlagdt värde af icke mindre än 34,376,000 mark.
124
Kolonisationskommissionens mellantids för vältning
Omfång och kostnad.
År
Samtliga under förvaltning
varande jordegendomar
Häraf ännu i storbruksdrift
liggande jord
Antal
Areal
har
Tillskott
mark
Antal
egen-
domar
Areal
har
Tillskott
mark
1886/88
43
31,398
220,887
38
29,213
208,289
1889
53
38,581
242,206
33
26,033
175,635
1890
55
39,108
484,153
27
21,588
325,646
1891
63
45,961
453,006
36
28,882
374,538
1892
74
54,916
1,042,615
37
27,966
818,538
1893
85
64,998
623,518
31
30,380
485,804
1894
91
71,739
662,996
36
31,134
498,666
1895
90
75,531
494,211
40
35,802
432,025
1896
94
80,942
409,846
38
32,242
235,262
1897
104
83,959
254,795
33
27,313
245,937
1898
109
84,876
408,749.’
38
28,862
426,225
1899
125
92,663
251,409
55
38,340
540,135
1900
151
109,529
518,910
53
34,568
714,335
1901
162
116,432
2,326,807
62
39,792
1,673,100
1902
181
126,814
2,499,071
68
44,833
1,685,032
1903
228
149,408
719,553
91
50,447
1,047,001
1904
296
185,435
634,867
120
62,071
825,073
1905
347
211,022
208,211
91
39,546
183,983
1906
438
243,198
224,940
124
51,874
764,300
1907
473
250,971
959,167
88
30,789
812,104
1908
469
248,621
— 551,133
63
24,148
— 83,492
1909
432 1
234,630
— 239,503
44
19,052
14,023
1886/1909
Summa tillskott
12,849,281
_ :
- |
12,402,159
De särskilda förvaltningsårens tillskottssiffror förete, som synes,
rätt betydliga afvikelser med kulmination åren 1892 och 1901/02. Det
förhållandet att nämnda år voro exceptionellt ogynnsamma skördeår,
gifver den naturliga förklaringsgrunden härtill.
125
De båda senaste å tabellen upptagna verksamhetsåren uppvisa
negativa tillskott eller med andra ord vinst å jordbruksförvaltningen.
Detta synnerligen gynnsamma resultat står i nära samband med det påskyndande
af hela kolonisationslorfarandet, som under verksamhetens
senare år ägt rum, och som icke minst tagit sig uttryck i en afsevärd
tidsinskränkning af stordriftsförvaltningen. Som exempel härpå må
nämnas, att medan de under åren 1898 och 1899 färdigkoloniserade
godsen, 26 till antalet, tagit i anspråk eu genomsnittlig kolonisationstid
af 6.2 år, hvaraf 3 år för stordriftsförvaltning och 3.2 år för egentlig
kolonisation, utgjorde motsvarande siffror för de 37 under år 1909
färdigkoloniserade godsen endast 3.7 års totaltid, hvaraf för stordriften
2 år och för den egentliga kolonisationen 1.7 år.
Gentemot de skarpa anmärkningar, som kritiken tidigare riktat
mot kommissionens tidsödande och penningslukande mellantidsförvältning,
finns det sålunda möjlighet att hänvisa på en högst afsevärd förändring
till det bättre länder senare tid.
5. Parcelleringsverksamhet.
Om det någonsin ligger vikt uppå att med sakkunskap, skicklighet
och lefvande intresse lägga grunden till och utstaka riktlinjerna för ett
företag af framtidsnatur, så må det sägas vara vid grundandet af ett
större eller mindre antal nya jordbrukslägenheter på en viss för ändamålet
förvärfvad jordareal. Sedan väl denna jord genom lämplig behandling
— såsom vid förutbeskrifna mellantidsförvaltning — försatts
i tillfredsställande produktionsnivå och till sina olika delar och jordslag
noga undersökts och värderats, återstår att med hänsyn såväl till sålunda
utforskade jordförhållanden som till kommunikations- och vattenförhållanden,
eventuellt befintliga byggnader m. m., fastställa de nya lägenheternas
antal, belägenhet och storlek, vidare att bestämma de jordområden,
som böra reserveras dels för framtida utvidgning af mindre
jordbrukslägenheter, dels för den blifvande koloniens kommunala
behof, i samband hvarmed öfriga för reglerandet af den nya koloniens
kyrko-, skol- och kommunala förhållanden erforderliga åtgärder böra
tagas i öfvervägande och till sina kostnader beräknas. Slutligen gäller
det att åsätta de nya lägenheterna sådana salupris, hvarmed såväl säljare
som köpare kunna gå i land och de senare i längden blifva tillfredsställda.
126
Kolonisationsplanen, hvars hufvudsakliga innehåll härmed angifvits,
intager alltså en central plats i hvarje enskildt kolonisationsföretag och
är för dess lyckliga genomförande af dominerande betydelse.
Vid 1909 års utgång hade kolonisationskommissionen för Västpreussen
och Posen uppgjort inalles 715 kolonisations- eller skiftesplaner,
omfattande en sammanlagd areal af 314,033 hektar.
På grund af denna framställnings sammanträngda form kan det
här icke blifva tal om att i detalj redogöra för den lika väldiga som
komplicerade verksamhet, som döljer sig bakom nämnda sifferuppgifter,
och ej heller att följa dess intressanta utveckling från kolonisationskommissionens
första trefvande steg på obanad främmande mark och
till dess nuvarande, på en enastående rik erfarenhet stödda, snabbt,
säkert och resultatrikt fungerande kolonisationsteknik. I fråga om
hufvudprinciperna för kommissionens parcelleringsverksamhet, afseende
alltså dels kolonistlägenheternas gruppering, eller med andra ord koloniformen,
dels deras storleksförhållanden, d. v. s. jordfördelningen, torde
emellertid eu orienterande redogörelse vara af nöden.
A. Koloniform.
»Angående det system, enligt hvilket vid planläggningen gårdarne
skola grupperas och de enskilda parcellernas storlek skall bestämmas,
gifves det», säger kommissionen i sin redogörelse för 1887 års verksamhet,
»ingen allmängiltig norm. I allmänhet torde det vara riktigt —
heter det i fortsättningen — att med hänsyn till det kommunala lifvets
utveckling och de af sammanboendet beroende närings- och bildningselementens
understödjande söka ernå det möjligast slutna byläget samt
att så ordna de enskilda parcellernas storleksförhållanden, att, med eller
utan tillvaratagande af på orten sig erbjudande biförvärf, de därpå
bosatta familjernas ekonomiska existens är fullkomligt betryggad.» Med
detta uttalande var alltså i grofva drag riktlinjen för kommissionens
nystartade parcelleringsverksamhet gifven.
Hvad först frågan om koloniform beträffar, stod kommissionen
vid det praktiska utförandet till en början vacklande mellan dess båda
grundformer: det slutna by systemet och gårdssystemet med sina spridda
men jordbrukskoncentrerade gårdar. Rena jordbruksskäl talade kraftigt
nog till förmån för detta senare system, som kommissionen äfven att
börja med tillämpade, men för hvilket såväl nationalpolitiska skäl —
det slutna byläget ansågs nämligen erbjuda det importerade tyskdömet
127
ett starkare värn än gårdssystemets spridda gårdar — som rent ekonomiska
hänsyn till bestående väg-, vatten- och godsbyggnadsförhållanden
snart reste hinder i vägen. Kommissionen lät nu i stället en annan
koloniform, en mellanform mellan gårds- och bysystemet, komma till
allt vidsträcktare användning. Denna koloniform, den s. k. linjebyn
(Reihendorf) med en bykärna, har visat sig synnerligen användbar och
framgångsrik vid den omfattande kolonisationsverksamhet, hvarom här
är fråga1).
B. Jordfördelning.
Enligt kolonisationslagen af år 1886 var målet för kolonisationskommissionens
verksamhet »skapandet af nya lägenheter af medelstorlek
eller mindre omfång, eller hela landskommuner». Huru kommissionen
fattat och löst denna sin uppgift, framgår i någon mån af nedanstående
sammanställning rörande
Samtliga afyttrade lägenheters procentiska fördelning på olika
storleksklasser vid olika tidpunkter.
År
0—5
har
5—10
har
10—15
har
15—20
har
20—25
har
25—50
har
öfver 60
har
Medel-
storlek,
hektar
1888 ........................
8.6
26.5
22.3
13.7
11.8
14.3
3.3
19.2
1892 ........................
12.6
22.5
22.5
16.6
10.6
12.4
2.8
17.6
1897 ........................
13.5
20.7
21.0
17.3
10.9
12.9
3.7
17.5
1902 ........................
13.0
17.6
23.4
21.7
11.5
10.6
2.2
16.5 1
1906 ........................
12.2
18.1
28.1
23.6
9.4
7.4
1.2
15.0
1910 ........................
14.6
14.3
30.4
25.2
8.4
6.0
1.1
14.6
1911 ’) .....................
31.0
3.s
31.2
23.9
6.4
3.4
0.3
12.5
Som af sammanställningen framgår, har kommissionen under verksamhetens
förlopp alltmera koncentrerat sig på grundandet af 10—20
hektarslägenheter, medan däremot den i verkligheten mest efterfrågade
arealen, 5—10 har, hållits tillbaka, ökningen af 10—20 hektarsgruppers
procentuella omfattning har, som af sammanställningen äfven framgår,
0 Rörande dess bildning, se Bergholm, sid. 29.
!) Talen å denna rad afse de ensamt under år 1911 afyttrade lägenheterna.
128
väsentligen skett på de högre storleksklassernas bekostnad. Som en
följd häraf har också genomsnittsstorleken af de afyttrade lägenheterna
. undergått en icke obetydlig sänkning, nämligen från 19.2 har år 1888
till 14.6 bär år 1910.
I sin 20-års statistik (»Zwanzig Jahre Deutscher Ivulturarbeit, 1886—
1906») redogör kolonisationskommissionen för sin erfarenhet rörande de
olika storleksklassernas lämplighet för kolonisationsändamål.
Alla lägenheter mellan 20—120 hektar sammanföras härvid till
en gemensam första storleksgrupp, benämnd »grossbäuerliche Stellen»,
hvilken kommissionen anser vara nödvändig för åstadkommandet af en
sund blandning af olika besittningsstorlekar inom kolonierna. Dess
förnämsta värde för kolonisationen ligger enligt kommissionens mening
i storböndernas starkare utpräglade själfmedvetande och i deras sunda
landtmannabildning. Att kommissionen under verksamhetens lopp inskränkte
denna grupps omfattning, berodde uteslutande på nationalpolitiska
skäl.
Hvad storleksgruppen 10—20 hektar eller de s. k. »Vollbauernstellen»
beträffar, så framgår tydligt nog af gruppens omfattning, att
kommissionen funnit densamma s}mnerligen tjänlig för kolonisationsändamål.
Dess öfverlägsenhet öfver öfriga grupper ligger förnämligast
däri, att den är lagom stor för att gifva ägaren och hans familj full
sysselsättning» och uppehälle samt för att utnyttja dragkraften af ett par
hästar eller oxar (spannfähig), hvaraf som resultatet följer å ena sidan
relativt oberoende af konjukturerna på arbetsmarknaden, och å andra
sidan möjlighet för ägaren att införa och i fortsättningen bedrifva en
verkligt intensiv jordbruksdrift på sin gård.
Som småbruk komma förnämligast de s. k. »Halbbauernstellen»
(5—10 har) i betraktande. Denna storleksgrupp anses emellertid för
tyskarna i östprovinserna i allmänhet hafva visat sig föga gynnsam.
Som kolonistlägenhet bär den ett visst ekonomiskt berättigande endast i
närheten af större städer, där grönsaker och liandelsväxter kunna afsättas
med god förtjänst. Ute på rama landet äro dessa lägenheter beklagliga
företeelser, som hvarken kunna bereda sin ägare tillräckligt lifsuppehälle
eller utrymme för familjens arbetskraft. Gårdsbyggnaderna ställa sig
därjämte relativt dyra å dessa lägenheter. I egenskap af öfvergångsbesittning
för den uppåtsträfvande kolonisten med ringa förmögenhet
kunna de emellertid icke gärna undvaras, och i måttligt antal insprängda
mellan de s. k. »Vollbauernstellen» kunna de äfven hafva sitt existensberättigande.
Som sjelfständig lägenhetsform däremot hafva de, som
sagdt, visat sig föga tjänliga.
129
Af handtverkare- och arbetarelägenheter funnos inom kolonierna vid
1911 års slut inalles 3,096, hvaraf inemot 40 proc. handtverkarelägeuheter.
De egentliga arbetarelägenheterna vid samma tidpunkt uppgingo
till ett antal af 1,996.
6. Kolonistanskaffning och förmögenhetskraf.
Liksom vid jordförvärfvet var kolonisationskommissionen äfven vid
kolonistanskaffningen i viss grad bunden af kolonisationslagens antipolska
syfte. Sålunda följde kommissionen den principen, att ingen jordegendomsinnehafvare
i kolonisationsprovinserna eller öfver hufvud taget
någon, som icke begagnade tyska språket som hus-, umgänges- och
kyrkospråk, kunde antagas som kolonist. Eljest stod kolonisationen
öppen för hvarje välfrejdad tysk man af jordbrukareklass, som bevisligen''
ägde så stor kontant förmögenhet, att han därmed kunde bekosta kolonistlägenhetens
utrustande med behöriga byggnader och inventarier. Från
hvilken landsända af Tyska riket han härstammade, gjorde till en början
detsamma. Kommissionen mottog lika gärna kolonister från närliggande
som från vidt aflägsna trakter, blott de höllo det nämnda lämplighetsmåttet.
Att märka är, att kolonisationskommissionen under de 10 första
åren af sin verksamhet icke gjorde någon som helst reklam för sin
kolonisation eller eljest sökte att sprida kännedom därom utöfver landet
och dymedels draga till sig kolonister. »Icke kolonisationskommissionens
prospekt och annonser, utan meddelanden från kolonister, som trifvas och
reda sig godt, gorå den bästa reklam för kolonisationen», är grundtanken
i kommissionens kolonisationspolitik under denna tid.
Från och med 1897 vidtager emellertid en systematisk värfningsverksamhet,
dels genom anställandet af förtroendemän i de olika preussiska
provinserna och dels genom anlitande af den tyska pressen för kolonisationskännedomens
spridande, och från och med följande år 1898 erhåller
kommissionen därjämte ett eget organ för sina tillkännagifvanden, nämligen
i>Neues Bauernland», som utgör en månadsbilaga till veckotidskriften
»Deutsche Dorfzeitung».
Först härefter kunde kolonisationen nå en större anslutning från
provinsfrämmande, särskildt den utmärkta västtyska jordbruksbefolkningen
och under de senare åren äfven från utlandet återinflyttade kolonistelement.
Af samtliga kolonister vid 1909 års slut härstammade:
17
130
från kolonisationsprovinserna.............................. 4,084
»
öfriga Tyskland ................................................ 8,368
»
utlandet ............................................................... 4,077
Summa 16,529
Kolonisationskommissionen inleder gifvetvis icke aftälsunderhandlingar
med någon kolonistaspirant utan att först hafva inhämtat noggrann
kännedom om hans person. I och för detta ändamål utsänder kommissionen
som närmaste svar på ingångna förfrågningar eller ansökningar
— förutom en allmän promemoria öfver kolonisationsvillkoren och
en inbjudan till kolonistaspiranten att bese det ifrågavarande kolonisationsgodset,
öfver hvars jordlotter karta samt prisuppgift m. m. samtidigt
öfvereändes — ett utförligt frågeformulär, som sökanden har att samvetsgrant
ifylla.
Bland annat skall han där uppgifva, huru länge han varit sysselsatt
inom jordbruket och i hvilken ställning, vidare sin förmögenhet och
huru mycket däraf han enligt bestyrkt intyg vid förvärfvet kan fritt
disponera öfver samt slutligen, om han själf vill uppföra nödiga byggnader
eller i motsatt fall erhålla nybyggda eller eventuellt förhandenvarande
äldre bonings- och uthus.
Kommissionens förmögenhetskraf kunna betecknas som mycket dryga.
För förvärf af räntegård har sålunda genomsnittligt fordrats omkring
40 proc. af räntegårdens jordvärde eller årsräntans 14:de mångfald,
hvilket uttryckt i mark för olika storleksklasser får följande utseende
(enligt Belgard):
Areal
Erforderlig förmögenhet
0-
-2.5
hektar...................
.......................... 1,130
mark
2.5-
- 5
» ...................
.......................... 1,470
5-
-10
» ...................
.......................... 3,470
10-
-15
D
...................
.......................... 4,760
»
15-
-20
)) ...................
.......................... 6,280
»
20-
-25
» ...................
.......................... 7,070
25-
-50
» ...................
.......................... 7,370
»
I genomsnitt har under tiden 1886—1906 hvarje räntegårdskolonist
medfört en förmögenhet af 5,350 mark och hvarje arrendekolonist 1,785
mark. Att dessa höga förmögenhetskraf i afsevärd mån hämmat kolonistanslutningen,
ligger i öppen dag. I senare tid har dock en lindring i
dessa kraf kunnat förmärkas.
131
7. Kolonisal ionsvillkor.
Kommissionen öfverlåter sina lägenheter till kolonisterna antingen
såsom räntegårdar eller arrendegårdar.
A. Räiitegårdsförvärf. Räntegården blir genom förvärfvet kolonistens
egendom. Kolonisten åtager sig kontraktsenligt en årlig räntebetalningsskyldighet;
kontant inbetalning vid köpet äger rum endast i den händelse
befintliga byggnader eller andra värdeobjekt genom köpet öfvertagas.
Räntan fastställes till en viss procentsats af de fiskaliska själfkostnaderna
för gården — numera alltid 3 proc. — och införes på räntegårdens
jordeboksblad såsom första rättighet. Den har sålunda karaktären
af en 3-procentig förräntning af den oguldna köpeskillingen. Ränta
erlägges halfårsvis i efterskott.
Räntan är så tillrida varaktigt förblifvande, som en tiondel af densamma
icke kan aflösas utan statens medgifvande. De återstående nio
tiondelarna af räntan kan kolonisten när som helst aflösa — med sex
månaders uppsägningsfrist, — genom inbetalning af deras kapitalbelopp.
Räntans kapitalbelopp är lika med det fiskaliska själfkostnadsbeloppet,
d. v. s. det till grund för räntan liggande jordandelsvärdet, och utgör
alltså vid 3-procentig ränta den 33.3-faldiga och vid 2-procentig ränta
den 50-faldiga årsräntan.
Efter 10 års besittning är räntegårdsägaren berättigad till en så småningom
skeende amortering af räntekapitalet genom erläggandet af en
högre årsränta.
Från statens sida kan räntans aflösning öfverhufvud icke fordras
under de första 50 åren efter köpeaftalets afslutande och därefter blott
till räntans 25-faldiga belopp, hvilket vid 3 proc. ränta betyder efterskänkandet
af V* af räntekapitalet.
En stor fördel för räntegårdskolonisten är medgifvandet af friår
utan förhöjning af räntekapitalet. Detta medgifvande betyder befrielse
från räntebetalningsskyldigheten under viss tidrymd,x) men icke från
kronoskatt och andra offentliga utskylder.
Förutom allt detta beredes kolonisten slutligen förmånen af på
statens bekostnad ordnade kyrko-, skol- och kommunala förhållanden,
och är genom kommissionens förläning af betydande kommunbesittningar
sörjdt för, att hans framtida utgifter för dessa ändamål icke skola blifva
för betungande.
Å andra sidan stadgar gifvetvis räntegårdskontraktet vissa för
*)
Se Bergholra, sid. 37.
132
pliktelser för kolonisten gentemot staten, hvarigenom denna tillförsäkras
tillbörlig garanti för räntegårdens varaktigt uppehållna sjelfständighet
och befintlighet i tysk ägo. Se härom Bergholm, sid. 38 och 42.
B. Arrendegårdar. Genom arrendeaftalet öfverlåtes på kolonistenarrendatorn
nyttj anderätten under viss tid — enligt nuvarande bestämmelser
12 år — till den ifrågavarande jordbrukslägenheten.
Arrendeafgiften, som erlägges kvartalsvis i efterskott, utgår med
3 proc. af j’ordvärdet + 3 proc. af byggnadernas värde (under de 6
första åren endast 2 proc.). Från utgörandet af dessa afgifter åtnjuter
arrendatorn emellertid befrielse under första arrendeåret.
Rörande öfriga förmåner såväl som förpliktelser, som i arrendeaftalet
stadgas för arrendatorns vidkommande, så ock i fråga om de
synnerligen gynnsamma bestämmelser, som normera öfvergång från
arrende- till räntegårdsform, hänvisas till Bergholm, sid. 39 och 43.
8. Kolonisationsresultat.
Kolonisation sresultatet framgår af nedanstående tabell, som för de
olika verksamhetsåren angifver dels antalet kolonistansökningar, dels
antalet däraf föranledda slutgiltiga kolonistaftal, samt arrendeaftalens
däri ingående procentiska antal.
År
Antal
kolonist-
ansökningar
Antal
stadfästade
kolonist-
aftal
Däraf
axrende-
aftal
0/0
År
Antal
kolonist-
ansökningar
Antal
stadfästade
kolonist-
aftal
Däraf
arrende-
aftal
7»
1886/87
2,827
142
16
1899
3,346
669
1.8
1888
952
166
28
1900
3,423
661
3.2
1889
?
191
16
1901
3,120
418
5.2
1890
9
173
17
1902
5,496
1,211
25
1891
969
193
12
1903
6,474
1,476
29
1892
1,236
270
8
1904
6,210
1,480
35
1893
1,291
241
9
1905
6,429
1,527
22
1894
9
222
10
1906
6,786
1,568
26
1895
888
186
7
1907
6,161
1,660
19
1896
?
191
3.6
1908
7,015
1,526
20
1897
1,180
367
5.2
1909
7,365
1,386
12
1898
3,191
605
3.3
1910'')
?
1,598
14
1886/1910
—
18,127
18.8
9 1911 års resultat == 1,443 stadfästade kolonistaftal, hvaraf 12 °/o arrendeaftal.
133
Som af denna siffersammanställning framgår, kan man i kolonisationskommissionens
verksamhet urskilja tre olika skeden med gradvis
stegrad intensitet och framgång. Åren 1898 och 1902, som markera
de två senare periodernas inbrott, hafva tidigare omnämnts i sammanhang
med de då skeende nybevillningarna till kolonisationskommissionens
fond, hvilka alltså haft ett påtagligt omedelbart inflytande på verksamhetsresultatet.
De störa penninganslagen hade dock gifvetvis icke kunnat åstadkomma
så kraftig verkan, om icke kommissionens kolonisationsteknik
samtidigt undergått en genomgripande utvecklings- och förbättringsprocedur;
särskildt år 1897, hvarunder såväl kolonisationsämbetsverket
undergick en genomgripande reorganisation1) som ock en systematisk
värfningsverksamhet första gången organiserades, betecknar i detta
afseende ett märkesår och utgör i sj kifva verket utgångspunkten för den
följande gynnsamma utvecklingen af kolonisationskommissionens verksamhet.
Af kolonisationskommissionens 19,570 färdigbildade kolonistlägenheter
vid 1911 års slut voro mer än 4/5 räntegårdar och resten arrendegårdar.
I fråga om användningen af dessa båda rättsformer har, såsom,
af sista kolumnen i förestående tabell framgår, under verksamhetens
förlopp en skiftande politik följts från kolonisationskommissionens sida.
Under sina tidigaste verksamhetsår, 1886—91, lät kommissionen
arrendeformen komma till rätt utsträckt användning; den omfattade då
i genomsnitt 18 proc. af samtliga afyttringsaftal. Kommissionen fann
sig emellertid snart mindre belåten med denna afyttringsform,2) hvarför
kommissionen i afsevärd grad inskränkte antalet af de utlagda arrendegårdarna.
Särskildt utmärker sig perioden 1896—1901 för en sparsam
förekomst af arrendeaftal; under denna tid uppgingo de nämligen i
procent af samtliga slutgiltiga aftal till högst 5.2 och lägst 1.8 proc.
eller i genomsnitt 3.7 proc.
För en i betydligare grad utsträckt användning af arrendeformen
beslöt sig kommissionen först då den år 1902 ställdes inför uppgiften
att bedrifva kolonisationen i ett raskare tempo och i öfrigt på hvarje
sätt söka gifva den en betydligt ökad omfattning. Då steg arrendeformens
omfattning i ett slag till 25 proc. af samtliga under året
afslutade afyttringsaftal och höll sig sedan under de närmast följande
åren uppe på denna höjd. De tre senaste verksamhetsåren 1909 t. o. m.
’) Se Bergholm, sid. 13.
2) Se Bergholm, sid. 44.
134
1911 uppvisa emellertid en betydligt lägre procentsiffra, resp. 12, 14 och
12 proc.; medelprocentsatsen vid 1911 års slut utgör 18.3 proc.
På grund af dels den ganska afsevärda skillnad i förmögenhetskraf,
som kolonisationskommissionen uppställer för ränte- och arrendegårdsförvärf,
1) och dels de nämnda liberala öfvergångsvillkoren från
arrende- till räntegårdsform, borde kolonisationskommissionens arrendegårdar
tydligen hafva stor utsikt att framdeles göra sig mera gällande,
än hvad hittills varit fallet, försåvidt nämligen icke kommissionen finner
lämpligt att hålla denna rättsform tillbaka. Att nedgången i arrendeformens
.procentiska tillslutning under de senaste verksamhetsåren i denna
sistnämnda orsak främst finner sin förklaring, torde i hvarje fall stå
utom allt tvifvel.2)
9. Byggnadsverksamhet.
Under det kommissionen, såsom tidigare påpekats, helt och hållet
drager försorg om och bekostar arrendegårdsbyggnadernas uppförande,
måste räntegårdskolonisten själf bära sina byggnadskostnader. Han vill
då helt naturligt gärna bygga sin gård efter egen smak och föredrager
därvid i regeln den byggnadsstil, som är mest bruklig i hans hemtrakt.
När han så själf bygger sitt hus, känner han sig som den egentlige
skaparen af sitt nya hem; han har därmed eröfrat landet åt sig och
redan blifvit fästad vid den nya egna torfvan. Genom att själf deltaga
i arbetet vid bygget, som han i regeln uppdrager åt någon byggnadsentreprenör,
kan han dessutom ötvervaka, att den största sparsamhet
och ordentlighet iakttages. Han lyckas därför ofta bygga särdeles
billigt, relativt till rådande material- och arbetskostnader.
Af största vikt är det emellertid, att kolonistens byggnadsföretag
på allt sätt underlättas och öfvervakas, samt att han skyddas
för utplundring från ohederliga entreprenörers och handtverkares sida.
Detta sker äfven såväl genom kraftigt understöd i råd och dåd
från kolonisationskommissionens godsförvaltare och byggnadstekniker
som genom många andra gynnsamma åtgärder, hvaribland särskild!
må nämnas tillhandahållandet af omsorgsfullt utarbetade, detaljerade
normalbyggnadsplaner, åtföljda af ungefärligt kostnadsförslag såväl för
olika lägenhetsstorlekar som för de olika bondgårdstyper, som förekomma
i kolonisternas hemtrakter. Kolonisationskommissionen fast
*)
Se Bergholm, sid. 46.
2) Under år 1911 öfvergingo icke mindre än 348 arrendegårdar, motsv. 12.5 proc. af de vid
årets början befintliga arrendegårdarna, till räntegårdar.
135
ställer i hvarje fall byggnadsplats och förbehåller sig dessutom rätt att
granska kolonistens byggnadsplan och kostnadsförslag — till fromma
såväl för kolonistens ekonomi som för de enskilda gårdsbyggnadernas
utseende och totalverkan i byn.
Hvad byggnadsmaterielen beträffar, anskaffar och tillhandahåller
godsförvaltningen största delen däraf. Före kolonistens inflyttning på
våren transporteras sålunda erforderliga förråd af sten, sand och lera
m. m. till den blifvande byggnadsplatsen, och detta utan kostnad för
kolonisten. Från kommissionens egna tegelbruk levereras sedan tegel,
cement o. d. till själfkostnadspris med fri transport till byggnadsplatsen.
Endast ifråga om trävirkesanskaffning har kommissionen sörjt
mindre väl; där icke träförsäljning från närliggande domänskogar äger
rum, måste kolonisterna själfva gå i författning om detta viktiga
byggnadsmaterials anskaffande.
Karakteristiskt för flertalet ifrågakommande kolonist byggnadstyper
är, att boningshus och stall vanligen äro förenade under samma tak,
under det fristående byggnader för såväl boningshus som stall och lada
mindre ofta förekomma.
Beträffande byggnadskostnaderna meddelas i kolonisationskommissionens
år 1907 utgifna 20-årsstatistik bland annat följande: »Byggnadskostnaderna
äro helt naturligt mycket olika allt efter lägenheternas storlek,
jordvärde, de lokala förhållandena och kolonisternas anspråk. Enligt anställda
undersökningar kan man under normala förhållanden anslå dem
vid lägenheter på 5—10 hektar till 700—500 mark per hektar eller
55 proc. af jordvärdet
»
»
»
10—20
»
»
500—400 mark
per hektar eller
40 proc. af jordvärdet
»
»
»
20—50
»
»
400—250 mark
per hektar eller
30 proc. af jordvärdet.»
Kommissionens egen byggnadsverksamhet såväl för offentliga som
privata ändamål är synnerligen omfattande. Under år 1909 — för att
endast anföra ett exempel — verkställde kommissionen sålunda följande
byggen:
I. För privata ändamål:
7 värdshusbyggnader,
226 bondgårdar,
26 handtverkarelägenheter,
283 arbetarebostadshus med 326 hyreslägenheter,
136
6 enskilda boningshus,
117 särskilda stall och lador,
95 kompletteringsbyggnader,
eller inalles 1,201 byggnader, betingande i rundt tal 4,300,000 mark
i uppförandekostnad.
II. För offentliga ändamål:
1 kyrka,
1 bönehus,
6 prästgårdsbyggen,
34 skolbyggen,
61 byggnader ^ör kommunala ändamål,
eller inalles 134 byggnader med en byggnadskostnad af 1,031,000
mark.
Kommissionens materialanskaffning uppgick samma år till
23,396,000 st. tegelstenar
121,000 » takstenar,
allt tillverkadt vid kommissionens egna tegelbruk, 35 till antalet. Från
främmande tegelbruk anskaffades därjämte samtidigt 53 miljoner st.
tegelstenar, 4.7 miljoner st. takstenar och 2 miljoner st. dräneringsrör
för en inköpskostnad af sammanlagdt 2 miljoner mark.
10. Kolonisationskommissionen och de färdiga kolonierna.
Vid sidan af den i det närmast föregående skildrade byggnadsverksamheten
utvecklar kommissionen inom en mångfald andra områden
ett betydelsefullt arbete för de nygrundade koloniernas framåtskridande
till allt större välstånd.
För boskapsskötselns höjande har kommissionen sålunda nedlagt
ett högst intresseradt och fruktbringande arbete. Fn jämförelse mellan
kreatursbeståndet vid 1906 års slut i de då färdigkoloniserade 269
kolonistbyarne och det bestånd, som förefanns å kolonisationsgodsen
vid kommissionens förvärf af desamma, gifver vid handen, att hästbeståndet
i det närmaste fördubblats, nötkreatursbeståndet nära tredubblats
och svinbeståndet mer än tiodubblats, under det fårskötseln
däremot så godt som upphört att existera.
Äfven fjäderfäskötseln och fruktträdsodlingen har genom kommissionens
försorg gått en rask utveckling till mötes inom kolonierna.
137
öfver 400,000 förstklassiga fruktträd hafva sålunda genom kommissionens
förmedling, delvis på statens bekostnad, levererats till kolonisterna under
åren 1888—1909.
För att höja kolonisternas jordbruksteknik liksom deras bildning
öfverhufvud har kommissionen upprättat landtbruksskolor i förbindelse
med mönsterträdgård, fruktträdsskola och anstalt för fjäderfäafvel in. in.
För kolonistdöttrarnas utbildning till dugliga bondhustrur hafva hushållsskolor
upprättats o. s. v.
Det måhända viktigaste arbetet af här ifrågavarande art har kolonisationskommissionen
nedlagt inom det kooperativa förening sväsendets område.
Att uppnå sammanslutning för organiserad samverkan bland en
från alla möjliga håll härstammande kolonistbefolkning var ingalunda
en lätt sak. I mån som förhållandena utvecklade sig, blef emellertid
jordmånen allt mera mottaglig för kooperationens idé, och genom en
klok ledning af det hela från kommissionens sida kommo kolonisterna
snart nog att uppfatta de kooperativa föreningarna såsom sina egna
lokala angelägenheter, vid hvilka det förnämligast kom an på deras
eget initiativ och deras egen medverkan.
De första kolonistsammanslutningar, som bildades, voro tyska sparoch
lånekassor (RaifFeisens system). Förbättrade kreditförhållanden var
nog också det önskemål, som bland kolonisterna gjorde sig starkast
och allmännast förnimbart. Att en stor del af de grundade kassorna
icke allenast fungerade som kreditgifvare utan voro verkliga sparkassor,
förtjänar att framhållas.
Därnäst i ordningen följde bildandet af landtbruksföreningar, som
tidigt vunno stor anslutning, samt produktionsföreningar. Betydelsen af
dessa senare låg i så öppen dag, att kolonisterna ofta på eget initiativ
bildade dylika föreningar. Som mjölk, potatis och säd voro de produkter,
som kolonisterna i främsta rummet sökte förvandla till penningar, så
uppstodo nu så småningom ett icke ringa antal andelsmejerier och
andelshrännerier.
Dräneringssällskap för öfvertagande och underhållande af de dräneringar,
som kommissionen utfört, bildades äfven jämförelsevis tidigt.
Föreningar för andra ändamål följde snart i spåren: för inköp af jordbruksmaskiner,
för boskaps- och biskötselns höjande, för försäljning af
ägg och mjöl m. fl. ändamål.
Vid i.909 års slut funnos och verkade i kolonisationskommissionens
kolonier öfver 450 dylika kolonistsammanslutningar, nämligen
18
138
c:a
190
spår- och lånekassor,
»
130
produktionsföreningar
och
-bolag,
»
60
landtbruksföreningar,
»
55
dräneringsbolag och
))
30
sammanslutningar för
andra
ändamål.
_ Det är alltså en verksamhet af imponerande omfattning, som här
föreligger, och dess betydelse både som ekonomisk och ideell faktor är
själffallet utomordentligt stor.
11. Kolonisternas finansiella läge.
Kolonisternas ekonomiska utveckling kan betecknas såsom synnerligen
gynnsam: »Kolonisternas ekonomiska välstånd fortskrider», säger
kommissionen i sina årsberättelser. Med de förmögenhetskraf, som kommissionen
ställer på sina kolonister, å ena sidan, och den frikostighet,
hvarmed kommissionen understöder och befrämjar deras bosättning
m. m. samt ordnar deras skol-, kyrko- och kommunala angelägenheter,
å andra sidan, måste detta i och för sig ju alltid glädjande resultat
betraktas som en tämligen naturlig och själffallen sak.
Kolonisternas betalningsförpliktelser till kommissionen fullgöras
oklanderligt. Ytterst sällan inträffar, att en kolonist råkar på obestånd
och måste lämna sin gård. Ännu vid 1909 års slut vore endast 44
dylika fall att notera.
Däremot hafva egendomsöfverlåtelser i rätt stor utsträckning ägt
rum; vid 1909 års slut uppgick antalet dylika fall till inemot 2,500.
Rörande de under år 1909 inträffade egendomsöfverlåtelserna meddelar
kommissionen i sin berättelse för sagda år följande, som ger en rätt
god bild af kolonisternas hithörande förhållanden:
»Under år 1909 hafva 494 kolonistlägenheter växlat ägare, nämligen
370 rån tegårdar och 124 arrendegårdar, hvaribland 9 värdshuslägenheter.
I 128 fall ägde besittningsväxlingen rum mellan anhöriga genom
arfskifte eller öfverlåtelse. I 139 andra fall voro ägarne på grund af
personliga eller familjeförhållanden (ålder, sjukdom, hustruns eller mannens
död o. d.) nödsakade till försäljning eller arrendeafträdelse. 97 fall hade
sin orsak i kolonisternas otillräckliga förmögenhet eller underhaltiga
jordbruksdrift. I 9 fall ledde öfverskuldsättning till tvångsförsäljning.
I samtliga öfriga fall berodde försäljningen på ägarens önskan att genom
köp af en större bondgård höja sig i ekonomiskt hänseende.
139
I många fall kunde påvisas, att afsevärd vinst ernåtts vid försäljningen.
Vid 9 arrendegårdar ledde besittningsväxlingen till deras öfvergång
till räntegårdar. Af försäljarne halva 52 under året förvärfvat
sig ny kolonistlägenliet. Återköpsrätten bär i två fall utöfvats.»
12. Förvaltningskostnader och räntabilitet.
Kolonisationskommissionens förvaltningskostnader uppgingo vid
1908 års slut till sammanlagdt 17,411,000 mark. Per år räknadt bar
förvaltningskostnaden stigit tämligen kontinuerligt från 53,000 mark
under första verksamhetsåret till 2,320,000 mark år 1908. Per nygrundad
kolonistlägenliet uppgick förvaltningskostnaden vid 1908 års slut till i
genomsnitt 1,150 mark.
På visst sätt besläktad med nämnda förvaltningskostnad kan en
annan art af kommissionens omkostnadsposter sägas vara, nämligen de
redan i kolonisationslagen förutsedda kostnaderna för de nya kolonistlägenheternas
första upprättande samt reglerandet af de nya koloniernas
kommunala, kyrkliga och skolförhållanden. Utgifterna härför, som vid
1908 års slut uppgingo till sammanlagdt 14.8 miljoner mark, bekostas
nämligen helt och hållet af staten, och någon återbetalning eller räntegodtgörelse
härför kommer alltså icke ifråga.
Enligt lagen af den 26 april 1886 skulle kolonisationskommissionen
tillse, att statskassan erhöll skälig godtgörelse för sina utgifter. Redan
från början beslöt kommissionen nu att i intet fall fordra mer än 3 proc.
af jordlotternas själfkostn ad spris i räntegodtgörelse. Ansågos särskilt
ogynnsamma jordförhållanden föreligga, sänktes dessutom räntan i motsvarande
grad: för en del kolonier fastställdes den sålunda till 21<s, 2
och i ett enstaka fall till 1SU proc.
I de vid 1905 års början uppgjorda kolonisationsplanerna har
statens godtgörelseränta sålunda blifvit fastställd till
3 proc. vid 239 kolonisationsgårdar om 132,677 har = 69.9 7 proc. af totalytan
23/*
»
»
20
>
» 10,662
» -
5.6 2
» » *
2''/.
>
»
57
>
.
29,996
s = 15.80
» » »
21/*
»
>
8
»
»
4,247
» =
2.25
» » »
2
*
»
21
»
11,376
» =z 6.00
» » *
tv*
»
>
1
»
690
» =
0.36
> » *
Från
och
med
år 1905
fastställes
räntan för
samtliga
lagenneier im o pruu. ai utnäs genuin stuoium juiutaAcimg
— alltså utan hänsyn till själfkostnaderna — uppskattade jordandels
-
140
värde. Härvid blifva vid flertalet kolonisationsgods statens själfkostnader
icke fullt betäckta; den sålunda uppkommande bristen afskrifves
då i skiftesplanen.
Enligt de i kommissionens årsrapporter meddelade redovisningarna
öfver de fullständigt genomförda godskoloniseringarna förräntades det
af staten för deras räkning, inklusive för kommun-, kyrko- och skolförhållandenas
reglerande, använda kapitalet under åren 1893—1906
med högst 23/* proc. och lägst 21U proc. eller genomsnittligt med cirka
2.5 proc. För verksamhetsåren 1907, 1908 och 1909 uppgår motsvarande
räntesats till resp. 2.5 6, 2.8 7 och 2.3 5 proc.
Denna räntegodtgörelse kan förefalla ganska tillfredsställande i
betraktande af det frikostiga sätt, hvarpå staten befordrat denna kolonisation.
Tages emellertid vid ränteberäkningen behörig hänsyn dels
till de ofvan berörda förvaltningskostnaderna och dels till de betydliga
ränteförluster, som kommissionens verksamhetssätt för med sig, reduceras
de ofvan angifna förräntningssatserna rätt afsevärdt, och som slutresultat
framgår en effektiv räntegodtgörelse för staten af endast obetydligt öfver
2 proc.
Denna låga förräntning af anläggningskapitalet är otvifvelaktigt
en af de svagaste punkterna i hela den nu afhandlade kolonisationsverksamheten,
och den har äfven föranledt skarpa kritiska angrepp mot
kolonisationskommissionens verksamhet. I författarens tidigare arbete
»Den inre kolonisationen i Preussen 1886—1906» meddelas bl. a. ett
kortfattadt referat af den ingående kritik, som den kände tyske författaren
på hithörande område d:r E. Stump fe riktat mot densamma i
sitt år 1902 utgifna arbete »Polenfrage und Ansiedelungskommissionj)
(Polackfrågan och kolonisationskommissionen), och i hvilken icke minst
räntabilitetsfrågan gjorts till föremål för skarpa uttalanden.
Sedan den tiden har ju kolonisationskommissionens verksamhet i
mångt och mycket undergått en märkbar förändring i gynnsam riktning,
hvilket icke ens verksamhetens hätskaste motståndare kunnat undgå att
lägga märke till och skänka sitt erkännande. Såsom på en gång
belysande för det omslag, som i detta hänseende ägt rum, och behandlande
kolonisationskommissionens räntabilitetsfråga ur nationalekonomisk synpunkt,
meddelas här nedan ett citat ur ett af ofvannämnde d:r Stumpfe
år 1910 publiceradt arbete rörande »den inre kolonisationen i östra
Tyskland».
Efter att hafva omnämnt, att de koloniserade återinvandrarne från
Ryssland fört med sig ett sammanlagdt kapital af 13 miljoner mark i kontanter,
öfvergår d:r Stumpfe till räntabilitetsfrågan, om hvilken han yttrar
141
som följer: »Tager man i betraktande den kontanta förräntningen på det
statliga anläggningskapitalet i kolonierna, så måste man anse den otillräcklig;
den uppgår till ungefär 27a proc., och om man tar hänsyn till
kostnaderna för kyrkor och skolor m. m., återstår föga mer än 2 proc.
Det gjorda afdraget för kyrkor och skolor är emellertid delvis oberättigadt,
ty hvad statskassan här bekostar, skulle den eljest fått vidkännas
ur andra statsfonder. Men äfven om kolonisationskommissionen blott
uppnår en förräntning af 27a proc., kommer det dock till en del andra
moment, som låta verksamheten synas räntabel, då ju staten står och
måste stå på en annan ståndpunkt än privatmannen, nämligen på Fredrik
den stores ståndpunkt. Ehuru denne, som bekant, kalk}derade mycket
strängt, fordrade han dock icke full förräntning på kolonisationskostnaden
utan förklarade sig tillfredsställd, om han vid kolonisationen blott
indirekt erhöll profit. Det göra vi äfven.
En profit är exempelvis de 13 miljonerna, som återinvandrarna från
Ryssland fört med sig. För vår tyska folkhushållning är detta en kontant
vinst, vare sig staten direkt eller indirekt inkasserar densamma. Dessutom
utgör folkets arbetskraft i och för sig ett kapitalvärde, som särskild! här, där
det gäller dugligt kolonistmaterial, i genomsnitt kan värderas till mer än
1,000 mark per hufvud. 15,000 personer hafva kommit in i landet,
innebärande alltså ytterligare 15 å 20 miljoner mark i arbetskraftsvärde,
som genom kolonisationen tillflutit staten, hvarmed alltså följer utjämning
af en stor del af den förlust, staten lider genom ofullständig förräntning.
Af de 100,000 människor, som nu redan äro koloniserade, voro säkerligen
en afsevärd del betänkta på att emigrera, särskild! till Förenta
Staterna. Man torde utan vidare kunna säga att 1I3 af dem gått förlorade
för tyskdömet, om icke kolonisationskommissionen gjort dem bofasta.
Det betyder ytterligare ett stort antal miljoner — väl 50 å 60
— som därigenom i kontant kapital och arbetskraftsvärde bevarats åt
staten, och som staten alltså utan vidare kan tillgodoräkna sig som
faktisk vinst. Men staten har, ur skattesynpunkt sedt, äfven en direkt
vinst af kolonisationen. På kolonisationsgodsen uppbäres nu ofta dubbelt
så stora skatter som förut. Den bristande förräntningen inflyter delvis
redan på så sätt. Vidare förränta sig statsbanorna i kolonisationsdistrikten
mycket bättre än förut på ifrågavarande sträckor. I de nya kolonierna
är vidare produktionen af landtbruksförnödenheter större än på de gamla
storgodsen, hvilket betyder en afsevärd vinst för vår till införsel af dylika
produkter hänvisade folkhushållning. Och slutligen finnes ännu en faktor
att taga hänsyn till i den ökade inkomst af indirekta skatter, som
genom här åstadkomna befolkningsvinst uppstår för staten.
142
Om därför staten på sina kolonianläggningar endast skulle erhålla
2 proc. ränta, så gör den dock faktiskt ingen förlust; den måste
och kan äfven härvid räkna på annat sätt än en privatman. Det politiska
syftet med sin kolonisationsverksamhet, stärkandet och uppehållandet
af tyskdömet i de båda utomordentligt viktiga provinserna Posen och
Yästpreussen, har staten ändock uppnått så att säga på köpet.
Jag var, som bekant, tidigare en skarp kritiker af kolonisationskommissionen,
så länge den ännu icke ens förmådde draga 100 familjer
om året till kolonisationsprovinserna. Men nu, då den ditflyttar 1,400
å 1,500 familjer om året, är dess verkan en helt annan, så att man kan
öfverse med såväl tekniska brister som den ur privatekonomisk synpunkt
sedt icke fullt nöjaktiga förräntningen.»
13. Den polska kolonisationsrörelsen.
För att i någon mån förstå den energiska, inga uppoffringar
skyende, antipolska kamppolitik, som den i det föregående skildrade
tysknationella kolonisationsverksamheten främst är ett uttryck för, torde
erfordras någon kännedom icke endast om flydda tiders utan äfven och
framförallt om innevarande tids polsknationella folkrörelse inom de
gammalpolska öst-preussiska provinserna.
Vid folkräkningen år 1890 utgjorde polackarna 59.5 proc. af befolkningen
i provinsen Posen och 36 proc. af befolkningen i Västpreussen.
Under årtiondet 1890—1900 uppgick sedan den polska befolkningens
tillväxt inom de nämnda provinserna till cirka 10 proc.,
medan den tyska befolkningens samtidiga tillväxt icke ens uppnådde
halfva denna siffra. Först under den därefter följande folkräkningsperioden,
som omfattade åren 1900—1905, lyckades tyskdömet uppnå
en snabbare tillväxt än det polska befolkningselementet, siffrorna voro
nämligen då resp. 6 och 5 proc.
Bakom dessa befolkningssiffror döljer sig nu framför allt en kamp
om jordbesittningen och därmed äfven om det faktiska herraväldet öfver
de båda kolonisationsprovinserna jämte närgränsande preussiska landområden.
I denna oblodiga, men därför icke mindre bittra strid mellan
den mäktiga preussiska staten och en fattig och underkufvad men af
nationalkänsla genomsyrad nation, har först under senaste åren segern
börjat luta öfver på maktens sida, fastän dock starkare maktmedel än
de hittills tillgripna torde få tagas till hjälp, om den polsknationella
rörelsen skall kunna tillfogas ett allvarligare nederlag.
143
Den preussiska kolonisations verksamhetens upptagande år 188 G
besvarades redan året därpå af polackarna genom grundandet af en
Landtbank (Bank Ziemski) i Posen, med uppgift att medverka vid köp,
försäljning och parzellering af jordegendomar — allt för att rädda den
polska jorden från öfvergång i tysk hand. Detta företag blef sedan
utgångs- och stödjepunkten för ett vidtutgrenadt nät af smärre lokala
parcelleringsbolag och jordinköpsföreningar, hvilka, burna af den polska
befolkningens förtroende och intresse, arbetade med den glänsande framgång,
som ofvannämnda siffror rörande befolkningstillväxten under årtiondet
1890—1900 utgöra ett talande vittnesbörd om.
Då beslöt den preussiska statsmakten att genom lagbud helt stänga
vägen för den polska kolonisationsrörelsen. Så tillkom lagen af den
10 augusti 1904 angående förbud att utan tillstånd af vederbörande
myndighet uppföra bostadshus eller inreda eldstäder i förhandenvarande
byggnader, belägna utom området för fastställda ortsbyggnadsplaner.
Sådant tillstånd fick icke meddelas, där på grund af föreliggande omständigheter
fanns anledning misstänka, att kolonisationslagens af år
1886 syfte därigenom kunde motverkas. Hvilket med andra ord innebar,
att polackar eller polsksinnade innebyggare öfver hufvud icke vidare
kunde räkna på dylikt byggnadstillstånds erhållande inom de preussiska
provinserna.
Den polska kolonisationsrörelsen försvårades visserligen härigenom,
men utfann snart nya vägar för rörelsens fortsatta bedrifvande. Det
förefanns nämligen inom de ifrågavarande östpreussiska provinserna ett
betydande antal små osjälfständiga polska jordbrukslägenheter, och genom
s. k. adjacent- eller tilläggs försäljningar till dylika polska lägenhetsinnehafvare,
jämte utnyttjande af hvarje om än så torftigt bostadshus
såsom mangårdsbyggnad för en nyutlagd lägenhet, hafva de polska
kolonisationsföretagen i fortsättningen lyckats uppnå rent af förvånansvärda
resultat.
Så köpte t. ex. en polsk kolonisationsbank år 1907 ett tyskt gods för 1,200,000
mark, delade upp det i 115 smålotter och 3 större gårdar, hvarförutom afyttrades
cirka 250 hektar till närboende storbönder — och inhöstade en vinst af inemot
100,000 mark på företaget. Detta trots att banken själf endast förfogade öfver
ett inbetaldt förlagskapital af 17,500 mark jämte 62,500 mark i ansvarsförbindelser
och en reservfond af 12,500 mark.
Skiftandet af bondgårdar såväl som större jordegendomar sker
emellertid härvid med uppnåendet af största möjliga förtjänst som
närmaste ögonsikte, utan hänsyn alltså till ekonomiska eller jordkulturella
synpunkter. Först tillfredsställer man härvid närboende jordägares efter
-
144
frågan på vissa jordlotter i och för afrundande! eller förstorandet af
deras resp. jordbruk — härpå förtjänas mest —, och återstoden uppdelas
allt efter antalet befintliga bostadshus i lika många nya jordbrukslägenheter.
Köparne få själfva ombestyra nödiga uthusbyggnaders uppförande,
liksom de i öfrigt lämnas att sköta sig själfva. Banken frågar
endast efter sina fordringars punktliga likviderande; brister det härvidlag,
lämnas ingen pardon.
Vid sidan af denna parcelleringsverksamhet ägna sig de polska
kolonisationsinstituten i allt större omfattning åt köp och försäljning
af hela jordegendomar, dels för egen räkning, dels i kommission. Till
följd af en rad af gynnsamma jordbruksår i förening med de ständigt
växande besparingarna från de polska s. k. vandringsarbetarnas säsongarbeten
inom jordbruk och industri har hos den sparsamma polska
landtbefolkningen hopsamlats betydliga kapital, som genom deras sparkasseföreningar
göras fruktbärande inom den polsknationella rörelsens
olika verksamhetsområden. Härigenom göres det möjligt för talrika
polackar att själfva förvärfva ett fullt själfständigt jordbruk, och härigenom
få äfven de polska bankinstituten rörelsemedel för såväl ofvan
omnämnda slag af verksamhet som ock för en omfattande utlåningsrörelse
mot säkerhet af inteckningar företrädesvis i tyska jordbruksfastigheter.
Af dylika polska bankinstitut verkade under år 1910 inalles 29, hvaraf
i provinsen Posen.................................... 20
»
»
Västpreussen........................ 7
»
»
Schlesien ............................ 1
»
»
Brandenburg........................ 1
Tillsammans räkna dessa 29 bank- och koloniseringsinstitut 4,122 delägare
med ett inbetaldt aktiekapital af 5,832,000 mark och en ansvarighetssumma af
5.429.000
mark. Sammanlagda årsvinsten uppgick år 1910 till 607,500 mark, motsvarande
alltså något öfver 10 proc. af det inbetalda aktiekapitalet. De samlade
reserverna uppgingo samtidigt till 2,885,555 mark och mottagna depositioner till
16.637.000
mark.
Bakom dessa bank- och kolonisationsinstitut står nu, såsom redan
antydts, hela den polsknationella befolkningen, härvid särskild! företrädd
af sin vidtomfattande organisation af kooperativa föreningar. Vid en
kongress, som i september månad år 1910 afhölls af »De polska förvärfs-
och ekonomiföreningarnas förbund», fattades bl. a. en sympatiresolution
för den polsknationella kolonisationsrörelsen af följande lydelse:
»Kongressen betonar åter igen, att den anser landtbankernas bestånd
för obetingadt nödvändigt. Dessa behöfvas främst för att leda
jordegendomshandeln på rätt sätt och vidare för att skydda köpare och
145
säljare för utplundring, ärligt förmedla köp och försäljningar samt reglera
de mindre jordägarnas hypoteksförhållanden. Hela befolkningen måsto
därför bemöda sig om att inom hvarje krets en landtbank må grundas
för att inom sitt distrikt arbeta enligt dessa grundsatser.»
I anslutning härtill sammanträdde i oktober 1910 representanter
för de olika parcelleringsbankerna för att utbyta erfarenheter och öfverenskomma
om samarbete i vissa afseenden. Bl. a. beslöts vid detta
möte att undvika all publicering rörande förvärfvade, sålda och parcellerade
jordegendomar för att icke i onödan lämna stoff till nya antipolska
lagstiftningsåtgärder.
Som ledare af denna polsknationella folkrörelse fungera mångenstädes
prästerna, hvilka här så godt som uteslutande tillhöra den katolska
kyrkan. Som en intressant illustration härtill kan omnämnas ett påflig!
dekret af 24 februari 1911, hvarigenom för vissa områden inom provinsen
Posen ett par års dispens medgifvits de katolska andlige därinom från
efterkommandet af ett tidigare dekret med förbud för katolska andlige
att vara ledare af förvärfsbolag. Skulle denna dispens därefter
icke förnyas, spelar detta gifvetvis ingen som helst roll: det aktiva intresse,
som det polsksinnade prästerskapet hittills lagt i dagen, borgar för att
ingen liten etikettsfråga kommer att hindra dem från att i fortsättningen
verka som en ledande och pådrifvande kraft i en strid, som de anse
hög och helig.
19
146
Andra delen.
Den privata räntegårdskolonisatioiien i Preussen 1892—1911.
1. Den privata räntegårdskolonisationens genom lagstiftningen gifna
grundgestaltning.
Medan den i det föregående skildrade statliga kolonisationen,
såsom upprepade gånger framhållits, är af öfvervägande nationalpolitisk
innebörd och i denna sin egenskap är lokalt begränsad till de båda
gammalpolska provinserna Vastpreussen och Posen, så är den på grundvalen
af 1890 och 1891 års räntegårdslagar hvilande privata rcintegårdskolonisationen
i Preussen af uteslutande nationalekonomisk karaktär och
som sådan lagligt tillåten och fri inom hela den preussiska monarkien.
Redan häraf kan man sluta sig till, att väsentliga olikheter måste förefinnas
mellan denna senare privata och den tidigare behandlade statliga
kolonisationen, och detta såväl i fråga om ledning och organisation som
i finansieringshänseende.
För att kunna åskådliggöra de väsentliga dragen i denna skillnad
mellan tvenne stora och betydelsefulla kolonisationsverk är det emellertid
nödvändigt att först taga någon kännedom om den genom lagstiftningen
gifna grund, hvarpå den privata räntegårdskolonisationen i
Preussen hvilar.
Den formella grundvalen härför skapades genom räntegårdslagen
af den 27 juni 1890, som förklarade den genom 1886 års lag införda
räntegårdsformen såsom tillåten äfven privata personer emellan (se
Bergholm sid. 159/60).
147
Mod utfärdandet af denna 1890 års lag påbörjades försöket att
icke blott skapa bofasta landtarbetare utan äfven föröka det medelstora
och mindre bondeståndet och därmed skapa det oumbärliga mellanstadiet
mellan storbesittningen och de egendomslösa landtarbetarnes
klass. Genom blotta införandet af den 113m rättsformen ränt, eg är den
var emellertid denna uppgift ingalunda löst; fastmer måste statens hjälp
tillkomma för att underlätta eller möjliggöra för privata personer upprättandet
af räntegårdar.
Denna väg beträddes nu med lagen af den 7 juli 1891 angående
befordrandet af räntegårdars upprättande, hvilken lag dels öppnade statskrediten
för räntegårdskolonisationen och dels ställde de gamla preussiska
skiftesmyndigheterna, de s. k. generalkommissionerna, till dess tjänst.
Härom stadgar denna lag i sin första paragraf följande: »De på
räntegårdar af medelstorlek eller mindre omfång hvilande räntorna
kunna på ansökan af vederbörande intressenter genom räntebankens
förmedling aflösas, för så vidt deras aflöslighet icke är beroende af båda
parternas samtycke.» Räntetagaren erhåller härvid i godtgörelse antingen
27 gånger räntans belopp i 3.5 proc. obligationer eller 23 2/s gånger
räntans belopp i 4 proc. obligationer efter deras nominella värde, eller,
försåvidt likvid icke kan ske i obligationer, i kontanter. Från räntegårdsägarens
sida förräntas och amorteras det från räntebankens sida
ouppsägbara räntebankslånet genom en annuitet af 4, resp. 4.5 proc.,
hvarvid lånet blir slutbetaldt efter 60.5 resp. 56.5 år.
Staten försträcker sålunda köpeskillingen för de nygrundade räntegårdarna
i statsobligationer, som genast kunna omsättas i penningar, och
blir å sin sida fordringsägare hos kolonisten. Räntebankerna äro nämligen
statsinstitutioner, upprättade genom en lag af år 1853 för att
genom penning- eller räntegodtgörelser ersätta den dittills genom jordafträdelser
verkställda aflösningen af bondebesittningens ännu oreglerade
förpliktelser till storgodsägarne. Denna deras ursprungliga verksamhetsuppgift
var vid 1890-talets början väsentligen fullföljd, hvarför räntebankerna
då voro oförhindrade att ställas helt till räntegårdskolonisationen
s tjänst.
Räntebankernas uppgift var nu icke endast att förmedla köpeskillingslån
utan äfven att bevilja kolonisterna lån i och för det första
upprättandet af deras gårdar. I § 2 af här ifrågavarande 1891 års lag
stadgas härom:
»För uppförande af nödiga boningshus och ekonomibyggnader
vid första inrättandet af en räntegård af i § 1 omförmälda beskaffenhet
kan räntebanken bevilja räntegårdsägaren lån i 3 V* proc. eller 4 proc.
148
obligationer efter deras nominella värde eller, om detta icke kan ske, i
kontanter.
Lånen förräntas och amox-teras genom betalandet af en räntebankränta
på samma sätt som ofvan i § 1 beskrifvits.
Lånen äro från räntebankens sida ouppsägbara. Räntebanken är
dock berättigad att genast återfordra lånet eller hvad däraf återstår
oguldet, om låntagaren icke efterkommer sin skyldighet att hålla byggnaderna
i ordentligt skick samt försäkra dem mot eldfara, eller om han
råkar i konkurs eller genom utmätning måste tvingas att betala resterande
räntebankräntor.»
Den af staten till räntegårdskolonisationens förfogande ställda
krediten är till sitt totalbelopp obegränsad. I det enskilda fallet afpassas
krediten med hänsyn till den nödvändiga säkerheten för ränteskyldighetens
fullgörande, hvarom i § 7 närmare stadgas följande:
»Säkerheten kan anses vara för handen, då räntebankräntans 25-  faldiga belopp kommer att ligga inom den vid senaste grundskatteuppskattning
taxerade nettoafkastningens 30-faldiga belopp, ökadt med
byggnadernas halfva brandförsäkringsvärde, fastställdt enligt räntebanklagen
den 2 mars 1850 § 19, eller inom de första tre fjärdedelarna af
lägenhetens vid allmän eller särskild taxering uppskattade värde.»
Af icke mindre betydelse än dessa statskreditsbestämmelser är
lagens medgifvande, att »uppletande af räntegård kan på ansökan af
part ske genom generalkommissionens förmedling''». Där så sker, leder
denna myndighet samtliga förhandlingar ända till räntegårdsföretagets
fullständiga genomförande.
Dessa generalkommissioner upprättades genom en lag af år 1811
för genomförande af samma års edikt om reglering af förhållandet
mellan godsägare och deras underlydande bönder, och erhöll hvarje
provins för sin räkning en dylik kommission. Då nämnda regleringsverksamhet
så småningom var genomförd, blef skiftesverksamheten
hufvudföremålet för generalkommissionernas arbete, tills förmedlingen af
räntegårdars grundande och räntebankslåns beviljande, eller med andra
ord hela den nya räntegårdskolonisationen, anförtroddes åt dem.
Inalles existera 9 dylika generalkommissioner, af hvilka de förnämsta äro:
generalkommissionen i Frankfurt a. O. för prov. Brandenburg och Pommern,
»
i Bromberg för prov. Västpreussen och Posen,
»
i Königsberg för prov. Ostpreussen.
De öfriga sex generalkommissionerna äro förlagda till Breslau, Merseburg,
Hannovei-, MUnster, Kasse! och Dusseldorf.
149
Medan för den statliga kolonisationens räkning skapats ett helt
nytt ämbetsverk, kolonisationskornmissionen, som för fullgörandet af sin
nationalpolitiska uppgift utrustats med utomordentliga penningresurser
och vidtgående maktbefogenhet, så har den privata räntegårdskolonisationens
förmedling alltså anförtrotts åt en förutbestående myndighet,
karakteriserad i främsta rummet genom sin decentralisation och vidare
genom fullständig brist på finansiella resurser.
Medan kolonisationskornmissionen, såsom i det föregående skildrats,
själf uppköper erforderlig kolonisations]ord och själf genomför koloniseringen
af sin sålunda förvärfvade jord, så kunna generalkommissionerna
alltså, på grund af sin ställning såsom blott förmedlande myndighet
och sin brist på penningmedel därjämte, hvarken uppträda såsom köpare
på jordegendomsmarknaden eller själfva verkställa koloniseringen af de
för privat räntegårdsbildning upplåtna jordegendomarna. Kolonisatorns
roll innehafves här i stället af säljaren eller jordupplåtaren, som har att
ombestyra såväl parcelleringen af den för kolonisation upplåtna arealen
som den därefter följande afyttringen af de nybildade kolonistlägenheterna.
För säljaren är ju i regeln en skyndsam kontant betalning
synnerligen önskvärd och behöflig — och detta presteras af kolonisationskommissionen
— men vid den privata räntegårdskolonisationen är
saken icke fullt så bekvämt och enkelt ordnad. Här erhåller nämligen
säljaren sin betalning, förutom genom köparnes mestadels obetydliga
kontantinbetalningar, i 3 Vs proc. statsobligationer — hvilka dock sedan
lång tid tillbaka befinna sig i lågt kursvärde — samt för öfrigt i så
kallade restprivaträntor, som antingen äro helt och hållet eller ock på
längre tid ouppsägbara. Genomförandet af hela koloniseringen sker,
med ett ord sagdt, på säljarens egen kostnad och risk, och först vid
förfarandets slut kan han i regeln beräkna, huruvida han skördat vinst
eller förlust på företaget.
Äfven köparne, eller med andra ord kolonisterna, beredas af
kolonisationskornmissionen afsevärda fördelar, som hos generalkommissionerna
icke kunna stå dem till buds. Sålunda kan nämnas:
1)
Friår, hvaraf kolonisationskornmissionen beviljar sina provinsfrämmande
kolonister icke mindre än tre — vid öfvertagande af redan
färdiga byggnader dock högst två —, medan hos generalkommissionerna
räntebefrielse kan erhållas endast för första året, hvarvid denna årsränta
dock tillägges den ursprungliga ränteskulden och alltså egentligen är
blott uppskjuten men icke efterskänkt.
2)
Kostnaderna för reglerandet af kyrko-, kommun- och skol förhållanden,
gemensamma anläggningar o. s. v. bekostas hos kelonisationskommis
-
150
sionen af staten; i de genom generalkommissionernas förmedling grundade
kolonierna måste kolonisterna sjkifva bära dessa kostnader, hvilka därvid
uppbringas genom s. k. kolonisationstillägg.
3) Bäntan belöper sig hos kolonisationskoinmissionen till 3 proc.
och är icke förbunden med någon amorteringskvot, medan den hos
generalkommissionerna uppgår till 3.5 proc. + V2 proc. årlig amortering,
så att räntebankslånet är slutbetaldt efter 6OV2 år.
I förra fallet är det alltså ett rent räntegårdssystem med förblifvande
fast räntebetalning, medan man i senare fallet gått öfver till
ett amorteringslånesystem med synnerligen utsträckt amorteringstid.
Men räntegårdslagarnas och det genom dem framförda räntegårdsinstitutets
ändamål var icke endast att i möjligaste grad underlätta jordförvärfvet
för mindre bemedlade kolonister, utan äfven att ur såväl
statsintressets som det allmänna ekonomiska intressets synpunkt skapa
en garanti för de nya räntegårdslägenheternas varaktigt uppehållna ekonomiska
själfständighet. Det för denna rättsform karakteristiska ligger
öfver hufvud däri, förutom naturligtvis att den möjliggör köp af egendom
mot åtagandet af en fast årlig räntebetalningsskyldighet, att den
tillåter de intresserade parterna att genom fri öfverenskommelse i köpekontraktet
pålägga räntegårdsförvärfvaren vissa för fog anderättsinskränkningar,
såsom att egendomens styckning eller afsöndrande af vissa delar
af densamma göres beroende af räntetagarens tillstånd och att räntans
aflöslighet göres beroende af båda parternas samtycke.
I fråga om räntans aflöslighet gäller nu vid den statliga kolonisationen,
att en tiondedel af räntan kontraktsenligt är för all framtid
ouppsägbar eller i hvarje fall för sin aflösning beroende af kolonisationskommissionens
särskilda medgifvande, medan generalkommissionernas
kolonister äro berättigade att efter tio års förlopp aflösa hela räntebankräntan.
Dessförinnan kan dylik aflösning ske endast med vederbörande
generalkommissions tillstånd, hvarförutom enligt § 4 af 1891
års lag gäller, att, så länge en räntebankränta ännu hvilar på räntegården,
generalkommissionens samtycke erfordras för upphäfvandet af
räntegårdens ekonomiska själfständighet, styckning af räntegården och
afsöndring från densamma.
Några garantier för räntegårdens bestånd, sedan den eventuellt
blifvit i laga ordning slutbetald, innehållas däremot icke i de ofvannämnda
räntegårdslagarna af åren 1890 och 1891. Denna synnerligen
betydelsefulla garanti skapades emellertid genom närmast följande koloni
-
sationslag: 1896 års lag om privilegierad arfsrätt vid rånte- och kolonisationsgårdar'').
Enligt denna lag ställdes alla räntegårdar under en särskild s. k.
privilegierad arfsrätt (Anerbenrecht), innebärande, att räntegård — här
benämnd arfsgård — vid årsskifte icke får delas mellan flera arfvingar,
utan i odeladt skick skall öfvertagas af en arfvinge, den s. k. hufvudarfvingen
(Anerbe), d. v. s. den arfvinge, som arflåtaren därtill utvalt,
eller i annat fall den enligt gällande lag närmast arfsberättigade. Men
denna lag tager icke endast i sikte den fara, som genom arfskifte kan
hota räntegårdens existens, utan inbegriper äfven hvarje akt al afyttring
genom rättshandling i lefvande lifvet. dÄgaren till en arfsgård kan
utan generalkommissionens tillstånd hvarken genom rättshandling i lefvande
lifvet eller för dödsfalls skull stycka arfsgården eller från densamma
något afsöndra», heter det härom i denna lags § 3, som i sin fortsättning
innehåller följande äfvenledes viktiga bestämmelse: »Orre ägaren
genom rättshandling i lefvande lifvet afyttrar gården i dess helhet till
annan person än afkomling, syskon, syskons afkomling eller hustru, erfordras
härtill generalkommissionens medgifvande. Detta medgifvande
förvägras endast, så framt föreliggande fakta gifva stöd för det antagandet,
att arf''sgårdens ekonomiska själfständighet kommer att upphäfvas
genom sammanslagning med en större egendom.^
2. Mellankreditslagen af år 1900.
Trots de lättnader, som 1891 års lag om åtgärder för att befordra
räntegårdars upprättande, enligt hvad i det föregående visats, innebar,
var grundandet af räntegårdar icke desto mindre förenadt med vissa
finansiella svårigheter. Förutom för erforderliga nya gårdsbyggnaders
uppförande erfordrades nämligen såväl för själfva jordförvärfvet som
för aflösandet af det inköpta kolonisationsgodsets intecknade skulder
och onera betydliga penningmedel, hvilka emellertid i regeln icke voro
disponibla vid den tidpunkt, då de bäst behöfdes. De af staten genom
räntebanken försträckta obligationerna, med hvilka dessa utgifter egentligen
skulle bestridas, kunde nämligen först senare ställas till förfogande.
Dessa svårigheter föranledde utfärdandet af mellankreditslagen af den
12 juli 1900, hvilken i sin § 1 stadgade följande: *)
*) Se Bergholm, sid. 165—169.
152
»Försåvidt generalkommission ens förmedling för upprättandet af
räntegårdar inträder, kan för aflösning af de skulder och onera, som
häfta vid den för skiftning eller afsöndring afsedda fastigheten, och för
räntegårdarnas första utrustning med nödiga bonings- och ekonomihus,
erforderlig kredit (mellankredit) beviljas ur räntebankernas förhandenvarande
reservfond.
För detta ändamål må ett belopp af intill 10 miljoner mark lånas
ur denna fond.»
I fråga om denna kredit, som förmedlas af preussiska statsbanken
(die Seehandlung), märkes särskildt, att den icke får tagas i anspråk,
förrän skiftningen och parcellafyttringen framskridit så långt, att det
med säkerhet kan antagas, att hela egendomen kommer att skiftas.
Det tillåtna lånemaximum beror af de värdeobjekt, som lämnas såsom
borgen. Dessa kunna utgöras af de som godtgörelse för köperäntorna
eller som byggnadslån af generalkommissionen i utsikt ställda obligationerna,
af den till bankens förfogande säkerställda delen af räntegårdsförvärfvarnes
kontanta inbetalningar eller andra dylika säkerheter.
Obligationerna få icke belånas utöfver 90 proc. af deras kursvärde.
Lånen löpa med 3V2 proc. ränta. Så snart obligationerna af räntebanken
utlämnats, har die Seehandlung rätt att återfordra motsvarande lån.
För sitt ofvan angifna ändamål, nämligen aflösning af kolonisationsgodsens
skulder och onera, har denna lag kommit till synnerligen
flitig användning, så att den för ändamålet anvisade kreditsumman af
10 miljoner mark visat sig i längden otillräcklig. Genom en lag af
den 20 juli 1910 ökades därför mellankreditsfonden till 15 miljoner
mark.
Genom 1900 års lag hade emellertid mellankrediten fått ett alltför
snäft tillmätt användningsområde för att kunna blifva af den betydelse
för räntegårdskolonisationen, som man önskat och hoppats, och som
varit af behofvet påkalladt. För jord förvärf sändamål kunde den nämligen
icke alls få komma ifråga, och det var dock här, som den bäst beliöfts
och kunnat göra den verksammaste insatsen.
Då därför fr. o. m. år 1905 den preussiska statsbudgeten upptog
ett årligt anslag af två miljoner mark »för befordrande af den inre
kolonisationen i provinserna Ostpreussen och Pommern», blef en afsevärd
del af denna »öfverkredit» utnyttjad som mellankredit för inköpsändamål,
i hvilken form den hufvudsakligen togs i anspråk af de inom de ifrågavarande
provinserna verksamma allmännyttiga kolonisationsbolagen.
Behofvet af en på dylikt sätt kompletterad mellankredit förefanns
emellertid icke endast inom provinserna Ostpreussen och Pommern utan
153
äfven inom de öfriga kolonisationsprovinserna i Preussen. Samtidigt
som frågan om mellankreditfondens ökning blef aktuell, upptog och
framförde man därför med styrka krafvet på en utvidgning af dess användning,
så att den äfven skulle kunna tagas i anspråk för jordförvärfsändamål.
Man lyckades också vinna statsmakternas bifall härtill,
och den nyssnämnda ändringslagen af den 20 juli 1910 erhöll därför
följande förenklade affattning:
»Försåvidt generalkommissionens förmedling inträder i och för
upprättandet af räntegårdar, kan erforderlig mellankredit beviljas ur
räntebankernas förhandenvarande reservfond.
För detta ändamål må ett belopp af intill 15 miljoner mark
lånas ur denna fond.»
3. Räntegården ställd i arbetarekolonisationens tjänst.
R än tegård slagarna af åren 1890 och 1891 afsågo båda att befordra
skapandet af medelstora eller mindre jordbrukslägenheter eller med
andra ord att framföra en bondekolonisation. I januari 1907 utgick
emellertid från preussiska jordbruksministern en förordning, som i afsikt
att befordra egnahemsrörelsen särskildt bland industriarbetare, förklarade
det med 1891 års lag förenligt att stadfästa, »att tills vidare
räntegårdar få bildas intill en minimistorlek af 12.50 or».
Bland de grundsatser eller villkor, som härvid uppställdes till
efterföljd, må särskildt nämnas:
1)
befintligheten på platsen af tillräckliga och varaktiga arbetstillfällen
helst inom flera industrigrenar;
2)
såväl räntegårdsutgifvare som förvärfvare böra vara intresserade
i arbetareräntegården, den förre genom ett på minst 10 år bundet resthypotek
i räntegården och den senare genom en till åtminstone Vio af
köpepriset uppgående kontantinbetalning vid räntegårdsförvärfvet;
3)
räntegårdsutgifvaren skall vara ett kommunalförbund x), ett bolag,
en allmännyttig förening eller undantagsvis en arbetsgifvare;
4)
återköpsrätt förbehålles räntegårdsutgifvaren för utöfvande i
händelse af brott från räntegårdsägarens sida mot honom åliggande *)
*) I Preussen ingå primärkommunerna uti en högre kommunal enhet, den s. k. kretsen
(Kreis), som till karaktären väl närmast motsvarar vårt svenska härad. För vissa gemensamma
ändamål sammansluta sig nu inom hvarje krets de olika kommunernas myndigheter till s. k.
kretskommunalförbund (Kreiskommunalverbund).
20
154
skyldigheter. Återköpspriset får i intet fall uppgå till mer än 90 proc.
af räntegårdens dåvarande saluvärde.
För ytterligare befordrande särskildt af landtarbetarekolonisering
förmedelst räntegårdsbildning uppställde jordbruksministern i augusti
1909 vissa »Grundsatser för beviljande af statsbidrag vid räntegårdskolonisering
af landtarbetare».
I mom. 8 af dessa grundsatser stadgas, att för hvarje i behörig
ordning utförd kolonisering af en landtarbetare erhåller vederbörande
krets eller kretsbolag ett bidrag, som utgår af statsmedel. Detta statsbidrag
uppgår till 800 mark för hvarje lägenhet jämte 10 mark för
hvarje påbörjad hektar kolonisationsareal.
Med »behörig ordning» menas här bland annat:
att endast kretskommunalförbund eller för landtarbetai-ekolonisation
grundade allmännyttiga bolag härvid godkännas som kolonisatorer eller
innehafvare af resthypotek i arbetarelägenheter,
att arbetarelägenhets storlek icke öfverstiger 1.5 hektar,
att kolonisteDS belastning på grund af lägenlietsförvärfvet — amortering
dock frånräknad — icke får vara större, än att den täckes genom
lägenhetens jordbruksafkastning + enligt ortsförhåll anden beräknade
årliga byresvärde,
att finansiella vinstafsikter vid arbetarekoloniseringen absolut icke
förefinnas, och
att arbetarelägenheterna graveras af en ständigt vidhäftande återköpsrätt,
hvaraf kretsen eller staten äger att begagna sig, då lägenhetens
ekonomiska fortbestånd eller fortsatta befintlighet i tysk ägo hotas.
Statsbidragen tillflyta en inom hvarje krets (kretsbolag) bildad utjämningsfond,
som endast får tagas i anspråk för landtarbetarekolonisationens
räkning, särskildt för täckandet af kostnaderna för skol-, kyrkooch
kommunförhållandenas reglering. För täckandet af kolonisternas
inbetalningar får fonden däremot icke användas. Räntorna på fonden
kunna användas till de koloniernas ekonomiska förkofran.
Dessa grundsatser gälla inom provinserna Ostpreussen, Pommern,
Brandenburg, Hannover och Schleswig-Holstein; för de båda sistnämnda
provinserna dock med den inskränkning, att statsbidraget utgår
med allenast 500 mark per lägenhet jämte 10 mark per kolonisationshektar.
I sina kommentarier till dessa grundsatser säger jordbruksministern
bland annat:
»På grund af för höga omkostnader lönar det sig icke för de
155
stora provinsiella kolonisationsbolagen att kolonisera arbetare annat än
i sammanhang med bondekolonisation, hvarvid s. k. blandad kolonisation
uppstår. För det uteslutande skapandet af arbetai''elägenheter lämpa sig
däremot i hög grad kretskommunalförbunden, som genom sin noggranna
kännedom om land och folk stå de lokala förhållandena synnerligen
nära. Där af någon orsak kretsarna icke själfva kunna befatta
sig med arbetarekolonisering, bör bildandet af allmännyttiga lokala
kolonisationsbolag, hvilka öfvertaga denna kretsens uppgift, eftersträfvas.
»
Beträffande det praktiska utförandet af denna sålunda statsunderstödda
landtarbetarekolonisering och det resultat, som intill 1910 års
slut hunnit åstadkommas, hänvisas till den följande skildringen dels
öfver »Ostpreussiska landbolagety> (sid. 173) och dels öfver''»smärre lokala
egnahems/öreningar» (sid. 177).
4. Generalkommissionernas kolonisationsförfarande.
Den preussiska räntegårdskolonisationens positiva mål kan sägas
bestå i skapandet af lifskraftiga landskommuner med besittningsenheter
af blandad storlek.
Prestationsdugliga kommuner kunna endast uppnås, försåvidt:
1)
de enskilda kolonisterna icke köpa för dyrt och i öfrigt bosättas
under sådana förutsättningar, att de kunna nå en god bärgning;
2)
de offentligt-rättsliga förhållandena (kommun-, kyrko- och skolförhållanden)
blifva fullständigt ordnade;
3)
de allmäntekonomiska förhållandena och jordkulturens kraf
blifva vederbörligen tillgodosedda;
4)
en tillräcklig kommunförmögenhet i jord och, om möjligt, äfven
i penningar anskaffas.
För grundandet af dylika kommuner erfordras emellertid ansenliga
penningmedel: den förestående redogörelsen för den statliga kolonisationen
i Preussen torde, om icke annat, hafva lämnat otvetydiga bevis
just härför. Men under det kolonisationskommissionen för fyllandet af
denna sin uppgift utrustats med rikliga penningresurser, så hänvisa
räntegårdslagarna i fråga om grundandet af kolonier till en lag af den
25 augusti 1876, hvilken helt enkelt ålägger koloniens grundare att
reglera dess skol-, kyrko- och kommunförhållanden m. m. Det var nu
alltså nödvändigt att finna ett sådant förfarande, som satte generalkommissionerna
i stånd att grunda prestationsdugliga kolonier och att
156
förskaffa sig de för detta ändamål erforderliga, icke obetydliga medlen
ur det enskilda företaget själft.
Vid ett första påseende kan detta synas nära no g omöjligt. En
mångårig praktisk verksamhet har emellertid ådagalagt, att planen är
utförbar, utan att köparne därvid belastas för hårdt. »Medlen erhålla
vi», säger sålunda generalkommissionen i Frankfurt på tal härom,
»därigenom att vi taga den vinst, som i regeln uppstår vid hvarje större
godsparcellering, i anspråk för samtliga kolonisternas räkning och använda
den till deras gagn.»
Gifvet är, att de olika generalkommissionerna till en början praktiserade
skilda metoder och förfaringssätt vid sin räntegårdsförmedling.
En af dessa, nämligen den ofvan citerade generalkommissionen i Frankfurt
a. O., intog emellertid så småningom en i viss mån ledande ställning
härutinnan, i det att den bragte räntegårdskolonisationen inom sitt
verksamhetsområde till en icke blott i yttre mening utan äfven och icke
minst ifråga om grundlighet och plaumässighet förebildlig utvecklingsståndpunkt.
Ett berättigadt erkännande för sin sålunda ådagalagda
skicklighet erhöll denna generalkommission i tillämpningsinstruktionen
till 1900 års lag angående beviljande af mellankredit, där nämligen
användandet af generalkommissionens i Frankfurt förfaringssätt vid
grundandet af räntegårdskolonier uppställdes såsom ett grundvillkor för
beviljande af mellankredit. Nämnda förfaringssätt, som härmed alltså
erhållit karaktär af officiellt kolonisationsförfar ande vid den privata
räntegårdskolonisationen i Preussen*), innebär i allra största korthet
följande:
Den till räntegårdskolonisation utbjudna eller upplåtna jordegendomen
göres först till föremål för en ytterst noggrann s. k. preliminär
taxering, hvarigenom erhålles en i möjligaste grad tillförlitlig bild af
egendomens allmänna saluvärde vid ifrågavarande tidpunkt. På grundvalen
såväl häraf som af andra på ort och ställe inhämtade upplysningar
i skilda hänseenden skrider kommissionen sedan till kolonisationsvillkorens
fastställande. Dessa villkor skola innefatta allt, som kan erfordras
för grundandet af en prestationsduglig koloni. De skola sålunda
1) fastställa egendomens i fråga kolonisationsvärde, hvarmed förstås det
totalbelopp, som genom försäljningen af de enskilda parcellerna ovillkorligen
måste uppkomma, samt bestämma huru mycket däraf som skall
a)
tillfalla säljaren-räntegårdsutgifvaren såsom totalgodtgörelse, och
b)
användas för allmänna ändamål (= kolonisationstillskott).
*) En detaljerad redogörelse härför lämnas hos Bergholm, sid. 108—113.
157
Vidare skola kolonisationsvillkoren innehålla eu allmän skiftesplan,
som särskild!. angifVer de blifvande räntegårdamas antal och genomsnittsstorlek
samt för offentliga ändamål afskeda jordområden.
För säljaren innebär detta förfarande den fördelen, att han på
förhand vet, hvad han kan få för egendomen, och vidare att den risk
eller fara för förluster, som han enligt räntegårdslagstiftningen måste
bära, reduceras i möjligaste grad. Köparen å sin sida behöfver icke
betala mera än den på honom fallande andelen af egendomens totalvärde.
De i köpepriset ingående kolonisationstillskotten höja visserligen
detta pris med måhända 10 å 20 proc., men största delen af denna
merkostnad återbäres sedermera i form af kommunförmögenhetens afkastning
samt fördelarna af fullständigt ordnade kyrko-, skol- och
kommunförhållanden in. m.
Ifrågavarande kolonisationstillskott torde för öfrigt icke öfverstiga
den vinst, som en privat företagare i regeln betingar sig vid en godsparcellering.
Denna frigjorda företagarevinst användes här i stället
till kolonisternas fromma.
5. Räntegårdskolonisationens utveckling.
Den privata räntegårdskolonisationens utveckling hittilldags framgår
af nedanstående tablå öfver antalet genom generalkommissionernas
förmedling grundade räntegårdar under tiden 1891—1910.
År
Antal
grundade
räntegårdar
År
Antal
grundade
räntegårdar
1891—92
392
1902
311
1893
1,490
1903
393
1894
1,902
1904
376
1895
1,237
1905
664
1896
1,167
1906
618
1897
915
1907
915
1898
720
1908
1,223
1899
651
1909
1,554
1900
322
1910
1,587
1901
422
Summa 1891—1910
16,859
158
Såsom synes, sköt räntegårdskolonisationen vid sin begynnelse
en utomordentligt kraftig och löftesrik fart och nådde redan är 1894
ett årsresultat af 1,902 grundade räntegårdar. Därefter började emellertid
räntegårdsbildningen att starkt och oafbrutet aftaga, så att den år
1902 med 311 grundade räntegårdar icke ens uppnådde sjättedelen af
det nyssnämnda maximiresultatet år 1894. Efter en ansats till ökning
åren 1903—05 vidtager emellertid från år 1906 en ny blomstring stid för
räntegårdskolonisationen, hvilken af allt att döma skall blifva af varaktig
och framtidsbärande natur.
Hvad var då orsaken till den efter år 1894 så plötsligt inträdande
och ihållande tillbakagången i räntegårdskolonisationens omfattning?
Redan den omständigheten, att denna tillbakagång sträckte sig
öfver hela linjen af räntegårdskoloniserande provinser i Preussen, gifver
vid handen, att orsaken härtill icke kan vara att söka i ett eventuellt
olämpligt förfaringssätt från en eller annan generalkommissions sida
— ehuruväl bristande insikt och utbildning gifvetvis vållade åtskilliga
missgrepp från detta håll under den första tiden —, utan att något
fundamentalt fel måste föreligga, som gjorde kolonisationsapparaten
ofullkomlig och ineffektiv.
På grund af det betryckta läge, hvari särskild! det stora jordbruket
inom de östpreussiska provinserna vid denna tid befann sig, och hvartill
kommunikationsmedlens och industrialismens storartade utveckling
under närmast föregående decennier i främsta rummet bar skulden,
ställde storbesittningen i de preussiska östprovinserna stora förväntningar
på räntegårdskolonisationen1). Ingenting var då naturligare, än att de
stora godsägarne sökte främja denna kolonisationsrörelse genom att i
stor omfattning erbjuda generalkommissionerna delar af sina besittningar
till räntegårdskolonisation, och häraf berodde nu räntegårdsrörelsens
oerhördt kraftiga uppsving under verksamhetens tre första år.
Den förbättring i sitt läge, på hvilken storbruket hade hoppats,
uppnåddes emellertid icke på denna väg. De uppgifter, inför hvilka
storgodsägaren-säljaren i sin egenskap af räntegårdskolonisator ställdes,
öfverstego i regeln hans krafter; utan stora förluster aflöpte det sällan,
och det hände, att enstaka kolonisationsföretag i förtid måste afbrytas,
emedan ägarens pekuniära ställning blef ohållbar. Men då storgårdsägarne
sålunda sågo sina förhoppningar gäckade och sina ansträngningar
utan gagn för dem sj kifva, upphörde de att vidare intressera sig för
räntegårdskolonisationen, hvarmed då också följde, att brist på för
9 Se Bergholm, sid. 116/119.
159
kolonisation lämpliga jordområden snart började inträda. För ändamålet
disponibelt kapital, som kunde hålla stagnationen och nedgången tillbaka,
forefanns icke heller, utan det var endast att resignera tills vidare.
Hvad som saknades var en egentlig kolonisator. Då storgodsägarne
dokumenterat sin oförmåga att fylla denna viktiga funktion, försökte
man på sina håll att för kolonisationens tekniska genomförande anlita
erfarna privata förmedlare, af hvilka några skapat sig berömda namn
inom »godsslakteriets» område. Erkännas måste äfven, att genom deras
förmedling icke enbart dåliga utan äfven en hel del brukbara kolonier
uppstodo. Dessa förmedlares hufvudstyrka låg emellertid helt naturligt
inom den egentliga försälj ni ngsförmedlingens område, medan omsorgen
om kolonisternas gynnsamma fortkomst ofta lämnade mycket öfrigt
att önska.
Då sålunda icke heller dessa förmedlare visat sig vara ägnade att
nöjaktigt fullgöra en kolonisators funktioner, sågo sig generalkommissionerna
så småningom nödsakade att så godt som alldeles utestänga
dem från räntegårdskolonisationen, hvarigenom dennas tillbakagång
ytterligare påskyndades. Den förhandenvarande bristen i kolonisationsförfarandet,
nämligen frånvaron af tekniska kolonisationsinstanser, blef
härigenom allt mera kännbar och förde slutligen nära nog med naturnödvändighet,
kan man säga, till grundandet af kolonisationsbolag af
mer eller mindre allmännyttig karaktär.
Tanken att genom grundandet af ett kapitalstarkt kolonisationsföretag
på en gång fylla ett förhandenvarande ekonomiskt behof och
bereda sina intressenter ett godt finansiellt utbyte upptogs och förverkligades
först af det på rent kapitalistisk grund år 1895 bildade aktiebolaget
Landtbanken i Berlin.
Andra kolonisationsföretag följde snart i spåren; gemensamt för
dessa senare är det kapitalistiska intressets tillbakaträdande och företagets
baserande på öfvervägande allmännyttig grund. Som i det följande
skall visas, har såväl Landtbanken som framförallt dessa allmännyttiga
kolonisationsbolag inom särskildt bondekolonisationens eller den s. k.
blandade kolonisationens område utöfvat en i hög grad gagnelig och
resultatrik verksamhet.
Hvad den rena arbetarekolonisationen beträffar, så har i senare
tid för dess räkning bildats en hel rad af smärre, lokala egnahemsföreningar,
hvilkas betydelsefulla insats i det stora preussiska kolonisationsverket
äfvenledes kommer att i den följande framställningen göras
till föremål för behandling.
160
6. Aktiebolaget Landtbanken i Berlin.
Aktiebolaget Landtbanken i Berlin grundades år 1895 med ändamål,
enligt stadgarna:
a)
att för egen och andras räkning förvärfva och afyttra fastigheter
inom tyska riket;
b)
att på de förvärfvade jordegendomarna idka jordbruksdrift samt
grunda och drifva företag af olika slag eller ock bortarrendera desamma;
c)
att på egen eller främmande besittning grunda räntegårdar;
d)
att genom annan affärsverksamhet befordra jordbrukets intressen.
Landtbankens aktiekapital utgjorde ursprungligen 5,000,000 mark,
men uppgår nu efter företagna höjningar åren 1897, 1905 och 1911 —
hvarje gång med 5 miljoner mark — till 20 miljoner mark. Bolaget
har dessutom utgifvit obligationer till ett belopp af 20 miljoner mark,
så att det nu alltså arbetar med ett sammanlagdt rörelsekapital af 40
miljoner mark.
Grundad vid en tidpunkt, då — såsom i det föregående skildrats
— behofvet af en kapitalstark kolonisator inom den privata räntegårdsrörelsen
började göra sig allmänt förnimbart, samt därtill utrustad med
betydande penningmedel och en klokt beräknande affärsledning, hade
Landtbanken vid sitt uppträdande på jordegendomsmarknaden de största
förutsättningar för en framgångsrik och inbringande verksamhet. Det
må genast konstateras, att dessa förutsättningar skickligt utnyttjats, och
att Landtbankens hittillsvarande verksamhet kännetecknats af en enastående
framgång såväl i yttre som inre hänseende. En god exponent
för styrkan i denna affärsutveckling lämnar Landtbankens vinstutdelning
till aktieågarne, som under 10 af de 11 första verksamhetsåren uppgick
till 7 proc. och under öfriga år uppgått till 6 proc., undantagandes
endast år 1910, då aktieägarne erhöllo en utdelning af 6.5 proc.
Landtbankens kolonisationsprinciper kunna i allra största korthet
sägas vara: prisbilliga jordförvärf, kort men energisk mellantidsförvaltning,
snabb afyttring af de nygrundade kolonistlägenheterna, bibehållandet
af större restgods i och för befintliga godsbyggnaders och inventariers
utnyttjande, i flertalet fall kolonistlägenheternas fullständiga utbyggande
genom bolaget samt fordran på 1U resp. Vs af försäljningspriset
i kontant inbetalning vid lägenheternas försäljande med resp. utan
byggnader.
161
Landtbankens jordförvärf uppgår vid 1910 års slut till sammanlagdt
234,630 hektar, hvaraf faller på
provinsen
Ostpreussen.............................. 25,923
Västpreussen........................... 37,272
Pommern................................ 42,993
Posen ....................................... 35,772
Brandenburg.......................... 28,153
Schlesien ................................. 33,277
Schleswig-Holstein.............. 10,370
Sachsen .................................. 2,989
Öfriga provinser i Preussen 10,799
utom Preussen...................... 7,082
hektar
»
»
»
»
))
»
»
» (motsv. 3 proc.)
Summa 234,630 hektar
Endast 3 proc. af Landthankens jordförvärf faller alltså utom
Preussen, hvars 6 östprovinser och egentliga kolonisationsprovinser
utgjort hufvudskådeplatsen för bolagets verksamhet.
Af det nämnda jordförvärfvet — jämte i kommission öfvertagna
17,395 hektar — har Landtbanken intill 1910 års slut afyttrat inalles
225,001 hektar till summa 5,810 köpare. Rörande karaktären och utvecklingen
af denna afyttringsverksamhet lämnar följande sammanställning
öfver resultatet af Landtbankens parcelleringsverksamhet en öfverskådlig
bild (se siffersammanställningen å nästföljande sida).
Under de fyra första åren af sin verksamhet använde Landtbanken
ungefär Vs af sin jordbesittning för grundandet af nya själfständiga
jordbrukslägenheter, hvaraf under denna tid grundades inalles 709
stycken.
Under åren 1900 t. o. m. 1902 sjönk emellertid antalet nygrundade
jordbrukslägenheter till summa 220 och den inre kolonisationens andel
i Landtbankens hela jordomsättning till ungefär V14. Orsaken härtill var
icke, såsom på sina håll påståtts, att Landtbanken tröttnat på kolonisationsverksamheten
såsom i och för sig icke tillräckligt vinstgifvande, utan
tillbakaträdandet ifråga berodde väsentligen på vederbörande kolonisationsmyndigheters
mindre kloka och tillmötesgående behandlingssätt
gent emot Landtbanken.
Sålunda förekom det under denna tid, att af 263 nygrundade kolonistlägenheter,
som Landtbanken genom generalkommissionens förmedling ville få öfverlåtna
på räntebanken, endast något öfver hälften godkändes härtill. De öfriga förklarades
på grund af för höga försäljningspris för icke lifskraftiga och följaktligen oberättigade
21
162
År
Själfstän-  diga nya
jordbruks-  lägenheter
Förstorings-
köp
Själf stän-  diga utgår-  dar och
restgods
Summa
1896 ..................
193
39
8
240
1897 ..................
257
42
27
326
1898 ..................
147
126
23
296
1899 ..................
112
129
22
263
1900 ..................
66
34
26
126
1901 ..................
68
114
35
217
1902 ..................
86
424
35
545
1903 ..................
203
37
41
281
1904 ..................
265
143
49
457
1905 ..................
402
180
45
627
1906 ..................
214
165
36
415
1907 ..................
267
221
42
530
1908 ..................
281
97
27
405
1909 ..................
243
255
37
535
1910 .................
250
253
44
547
Summa
3,054
2,259
497
5,810
Upptagande
41,757 bar
10,040 bar
173,204 har
—
Medelstorlek
13.7 bär
4.4 har
349 bar
—
till den fördel, som låg i räntebankens öfvertagande af desamma. Äfven i fråga
om reglerandet af koloniernas offentligt-rättsliga förhållanden ställdes på Landtbanken
större fordringar, än den i längden ansåg sig kunna gå i land med.
På grund häraf såg sig Landtbanken alltså föranlåten att för en
tid inskränka sin verksamhet inom den inre kolonisationens område, och
den torde helt och hållet hafva nedlagt denna del af sin verksamhet,
om icke under loppet af år 1902 möjlighet till uppnående af samförstånd
med kolonisationsmyndigheterna hade yppat sig. Denna möjlighet
inträdde i och med det allmännare framträdandet och tillämpandet af det
af generalkommissionen i Frankfurt a. d. O. utbildade räntegårdsförfarandet,
som ju innebar ett klart och tydligt fastslående redan vid
hvarje kolonisationsföretags början af de kraf, som därvid ställdes på
kolonisatorn, och de möjligheter, denne hade att tillgodose såväl dessa
kolonisternas och det allmännas kraf som sina egna rättmätiga intressen.
Landtbanken försummade icke att på grundvalen häraf söka uppnå
fullt samförstånd och träda i förnyadt samarbete med vederbörande
163
kolonisationsmyndigheter. Resultatet af detta samarbete framgår af
följande skildring rörande Landtbankens räntegårdskolonisation.
I en helt nyligen (april 1912) publicerad redogörelse rörande
Landtbankens räntegårdskolonisation under årtiondet 1902—1911 lämnas
härom bland annat följande uppgifter.
Landtbankens ofvannämnda inträde såsom räntegårdskolonisator
på grundvalen af Frankfurter-förfarandet beledsagades af två viktiga
åtgöranden, nämligen dels upprättande af afdelningskontor i Pommern,
Ostpreussen, Schlesien, Västpreussen, Brandenburg och Posen, hvilkas
uppgift inom de olika provinserna främst gällde Landtbankens deltagande
i den inre kolonisationen, dels godkännande af den principen, att vid
Landtbankens kolonisationsverksamhet icke längre hela försäljningsvinsten
skulle tillfalla Landtbanken, utan att banken som godtgörelse skulle
erhålla en viss maximisumma, hvars höjd på förhand bestämdes vid
hvarje särskild! företag i samråd med generalkommissionen.
Landtbankens inköpspris jämte öfriga i samband med jordförvärfvet
stående kostnader framgår af följande tablå, som endast omfattar i och
för rån tegårdsbildning förvärfvade jordegendomar.
Provins
Inköpt
jordegen-  dom, hektar
I n k
ö p s k o s
t n a d, m
ark
Köpepris
Kostnader
för aflösning
m. m.
Total
kostnad
Kostnad
per
hektar
Pommern.............................
20,705
14,979,246
720,236
15,699,482
711
Oslpreussen..........................
6,321
4,383,620
16,247
4,399,867
693
Posen ...............................
1,230
1,213,706
30,570
1,244,276
1,000
Västpreussen .......................
219
400,000
7,625
407,625
1,800
Schlesien..............................
1,808
2,003,500
68,722
2,072,222
1,090
Brandenburg ........................
1,008
950,000
18,803
968,803
954
Summa
31,291
23,930,072
862,203
24,792,275
760
Som häraf framgår, har den hufvudsakligaste — och för öfrigt
äfven resultatrikaste — delen af Landtbankens rån tegårdsbildning varit
förlagd till Pommern. Största antalet inköp ägde rum under åren 1903—
1905; fonder de följande åren höllo sig inköpen på en lägre men eljest
tämligen jämn nivå.
164
På ofvannämnda jordförvärf har Landtbanken nu under tiden
1902—1911 grundat följande antal räntegårdar:
47 restgods upptagande en totalareal af ............................. 6,137 hektar
161 räntegårdar af öfver 20 hektars storlek........................ 5,206
»
163
»
» 15—20
»
»
2,748
»
483
»
» 10—15
»
»
5,860
»
273
»
under 10
»
»
1,906
»
376 handtverkare- och arbetarelägenheter.............................. 609
»
Summa 1,503 nygrundade lägenheter upptagande en areal åt'' 22,466 hektar,
af hvilka dock endast summa 1,400 grundats som räntegårdar i egentlig
mening.
Af intresse är nu att se, huru de på grund af generalkommissionernas
taxeringar fastställda prisen gestalta sig vid dessa räntegårdar:
Räntegårdarnas
Af priset kommer, i mark, på
Provins
antal
totala
storlek,
bar
pris,
jord
byggnader
inven-
mark
inalles
per
hektar
tarier
Pommern ..................
875
15,606
20,932,260
14,475,612
928
6,361,074
95,574
Ostpreussen ...............
202
3,260
2,721,519
2,460,817
755
217,455
43,247
Posen.......................
215
636
2,054,814
1,133,241
1,750
921,573
—
Västpreussen..............
7
204
387,433
352,433
1,730
35,000
—
Schlesien ...............
86
1,505
2,222,895
1,897,951
1,261
311,944
13,000
Brandenburg..............
15
213
306,355
223,484
1,050
82,871
—
Summa
1,400
21,424
28,625,276
20,543,538
959
7,929,917
151,821
Såsom af sista kolumnen i ofvanstående siffersammanställning
framgår, medköpas vid räntegårdsförvärfvet endast sällan och i obetydlig
omfattning inventarier. Äfven vid köpeprisen för byggnader är att märka,
att de angifna beloppen ingalunda inrymma hvarje räntegårds hela
byggnadsbehof. I många fall, särskildt i Ostpreussen, bygga kolonisterna
själfva utan hjälp eller förskott från räntegårdsutgifvaren. Ofvertagandet
för billigt pris af befintliga godsbyggnader, som, där så ske kan, äger
rum, utöfvar äfven ett visst inflytande på ifrågavarande kostnadsuppgifter.
Särskildt tillförlit liga i fråga om byggnads kostnader^ äro
emellertid uppgifterna för provinsen Pommern, emedan själfbygge från
165
kolonisternas sida här mycket sällan förekommer och räntegårdsutgifvarens
kostnader för de för köparens räkning uppförda nya byggnaderna
därför öfverallt ingår i köpepriset. Den genomsnittliga byggnadskostnaden
uppgår här till 408 mark per hektar.
I fråga om jordpriset må särskildt läggas märke till de karakteristiskt
höga priserna i de statliga kolonisationsprovinserna Vastpreussen
och Posen.
Angående det sätt, hvarpå vid de af Landtbanken grundade räntegårdarnas
afyttring den öfverenskomna köpeskillingen gäldats, lämnar
nedanstående sammanställning en öfverskådlig bild.
Provins
Rånte -  gårdamas
totalpris
mark
Dtiraf kontant in-  betaldt
Genom räntebanken
utgått i obligationer
I restriinte- (resp.
hypotek-) kapital
inalles mark
i»/o
inalles mark
i °/o
inalles mark
i >
Pommern...............
20,932,260
3,633,284
17.3
16,541,323
79.0
757,653
3.7
Ostpreussen .........
2,721,519
375,329
14.0
1,789,911
66.0
556,279
20. o
Posen ..................
2,054,814
357,103
17.3
1,469,356
71.5
228,355
11.2
Västpreussen.........
387,433
77,800
20.o
228,077
59.0
81,556
21.0
Schlesien...............
2,222,895
467,467
21.0
1,505,464
68.0
249,964
11.0
Brandenburg.........
306,355
75,110
25.0
227,570
74.0
3,675
1.0
Summa
28,625,276
4,986,093
17.0
21,761,701
76.0
1,877,482
7.0
Som häraf framgår, uppvisa de i enlighet med Frankfurterförfarandet
från början till slut genomförda räntegårdsbildningarna i provinserna
Pommern och Brandenburg — hvilka provinser'' som bekant sortera
under generalkommissionen i Frankfurt a. d. O. — de gynnsammaste
belåningsförhållandena, hvilket väl må sägas innebära såväl ett ampelt
vitsord åt detta systems företräden som ett bevis på det förtroende,
hvarmed råntegårdarnas prestationsduglighet liar omfattas.
I fråga om kolonisternas rånteförpliktelser meddelas i den här
refererade tioårsstatistiken, att dessa fullgöras i mönstergill ordning.
För de offentligt-rättsliga förhållandenas reglerande vid dessa räntegårdsbildningar
hafva följande dispositioner vidtagits:
för landdonationer till kommun, kyrka och skola samt för vägar
och diken har anvisats en areal af 1,325 hektar, motsvarande ett värde af
1,053,229 mark. De kontanta utläggen för förstnämnda ändamål uppgå
samtidigt till 596,508 mark. Härtill komma ytterliga kontanta utlägg
166
för
nybyggnader och brunnar ..................... 6,292,971
mark
»
väg- och dikesanläggningar.................. 336,893
»
»
ängs- och åkermeliorationer.................. 450,283
»
»
landtmäterikostnader .............................. 132,600
»
»
förfarande och öfriga kostnader ......... 180,333
»
»
mellantidsförvaltning, räntor,
skatter... 2,065,534
»
»
välfärdsåtgärder ....................................... 329,104
»
Som synes är det högst betydliga kostnadsutlägg, som härvid
komma ifråga, och som det gäller att vid kolonisationsplanens uppgörande
noga förutberäkna, då de nämligen vid den följande räntegårdsafyttringen
gifvetvis måste vara inberäknade i de af generalkommissionen
sanktionerade försäljningsprisen.
I nära samband härmed stå kursförlusterna vid statsobligationernas
realiserande, hvilka icke utan skäl hafva betecknats som »en lidandeshistoria»
inom räntegårdsförfarandet.x)
Under de första åren af Landtbankens räntegårdsbildning höll sig
obligationskursen någorlunda uppe, hvilket gjorde, att man vid inledandet
af de många räntegårdsföretagen under åren 1903—1905 endast räknade
med en obetydlig kursförlust. Helt oförmodadt inträffade emellertid
fällande kurs på ifrågavarande statsobligationer, hvilket föranledde afsevärda
förluster för Landtbanken vid de ofvannämnda företagens finansiella
genomförande. Af vid Landtbankens räntegårdsbildningar uppkomna
obligationer uppgående till ett nominellt totalvärde af 18,000,000 mark
har vid deras kontanta försäljning uppstått en förlust af 1,244,000 mark
eller i det närmaste 7 proc. af nominella värdet. Häraf Tiar 353,000
mark eller mer än fjärdedelen måst bäras af Landtbanken såsom räntegårdsutgifvare,
enär endast 891,000 marks förlust blifvit förutberäknad
och följaktligen kunnat bestridas ur den s. k. räntegårdsmassans medel.
Genom dylika missöden har det understundom inträffat, att Landtbanken
icke blott gått miste om sitt af generalkommissionen förutberäknade
kolonisationsarfvode utan äfven gjort ren förlust på affären.
Vid de 32 räntegårdsbildningar, som Landtbanken hittills genomfört i
Pommern, skulle sålunda i rundt tal 874,000 mark hafva uppkommit
9 Under de senaste 20 åren har kursen på 3.5 proc. obligationerna i Preussen gått ned från
102 proc. till lägst 89.75 proc. Det beroendeförhållande, hvari räntegårdskolonisationen härigenom
kommit till fondmarknaden, är af synnerligen beklaglig och för verksamheten hämmande natur.
Frågan rörande undanrödjandet af denna olägenhet är emellertid för närvarande föremål för en
liflig diskussion inom sakkunniga kretsar, och det är därför att hoppas, att den preussiska
regeringen snart skall sörja för införandet af en bättre ordning härutinnan.
167
i kolonisationsarfvode, medan i verkligheten endast 570,600 mark ingingo.
Åt’ dessa 570,000 mark afgå emellertid dels 131,000 mark i kommissionskostnader
och dels förlust till följd af förlorade förskott in. m. 223,800
mark, hvarefter återstår ett nettoarfvode af i rundt tal 222,000 mark
såsom vinstresultat af ett tioårigt arbete för 32 olika pommerska räntegårdsföretag.
Vid den första början af sin räntegårdsverksamhet gjorde Landtbanken
på tio räntegårdsbildningar en förlust af icke mindre än 537,000
mark. Vid den öfriga stora massan, nämligen 40 räntegårdsföretag,
uppnåddes i det stora hela en tillfredsställande vinst, efter afdrag af en
del smärre förluster inalles uppgående till 755,000 mark.
Den nämnda stora förlusten berodde väsentligen på, att Landtbanken
här så godt som uteslutande arbetade för nationalpolitiska ändamål,
d. v. s. för tyskdömets uppehållande och stärkande. Landtbanken
hämtade häraf den lärdomen, som den sedan med bästa resultat tillämpat,
att trots alla allmännyttiga ändamål endast affärsmässiga hänsyn och synpunkter
höra gorå sig gödande vid inledandet och genomförandet af räntegårdshildningar,
enär eljest hela genomförandet af den inre kolonisationens
uppgift råltar i fara.
7. Kolonisationsbolag af allmännyttig karaktär.
Det första försöket att på allmännyttig grund under generalkommissionernas
medverkan befordra den inre kolonisationen i Preussen
företogs af det år 1898 grundade Tyska kolonisationsbolaget i Berlin.
Utrustadt med allt för obetydligt förlagskapital, blott 20,000 mark,
kunde bolaget emellertid trots skicklig ledning icke nå den verksamhetsomfattning,
som ämnadt varit, och måste redan efter ett par års förlopp
nedlägga sin verksamhet.
De koloniseringar bolaget under tiden hunnit genomföra, utmärka
sig för ett för dåvarande räntegårdsbildningsförhållanden ovanligt raskt,
på samma gång som omsorgsfullt och vällyckadt utförande. Stor möda
nedlades på anskaffande af dugliga kolonister, och genom rikliga anslag
af såväl jord som penningar sörjdes för ordnandet af koloniernas skol-,
kyrko- och kommunala förhållanden in. m. på så grundligt sätt, att
dessa kolonier med sina 213 nygrundade kolonistlägenheter hittills icke
behöft vidkännas några skatteuttaxeringar för tillfredsställandet af sina
kommunala och öfriga allmänna behof.
168
Pommerska kolonisationsbolaget i Stettin, som grundades i början af
år 1903, kan i viss män betraktas som en efterföljare till det upplösta
Tyska kolonisationsbolaget, hvars kolonisationsförfarande och grundsatser
det i hufvudsak upptagit och ytterligare utvecklat. Men hvad föregångaren
saknade, nämligen förtroendefull anslutning och stöd hos storbesittarne,
det var från början Pommerska kolonisationsbolagets styrka,
i det dess delägare till största delen äro pommerska storgodsägare.
Af icke mindre betydelse för bolagets gynnsamma utveckling var,
att preussiska staten efter den (i det föregående å sid. 152 omnämnda)
s. k. tvåmiljonersfondens beviljande år 1905 dels ingick som delägare
i bolaget med efter hand 165,000 mark, och dels för bolagets räntegårdsrörelse
beviljade afsevärdt gynnsammare mellankreditsvillkor än
enligt 1900 års lag eljest var medgifvet '')■
Såsom af vidstående tablå öfver Pommerska kolonisationsbolagets
räntegårdsbildning framgår, har bolaget under åren 1903—1910 koloniserat
inalles 69 egendomar af 465 hektars medelstorlek, hvaraf i 16 fall
koloniseringen utförts på uppdrag af kolonisationsgodsets ägare. Om
någon inköpsverksamhet af betydenhet kan man endast tala under åren
1905 t. o. m. 1907, då tack vare statens nyssnämnda mellankomst
bolaget arbetade under särskildt gynnsamma finansiella förhållanden.
Den därefter följande tillbakagången i inköpsverksamheten, hvilken
under år 1910 t. o. in. var helt och hållet inställd, står i samband med
dels bolagets svagare köpstyrka under åren 1908 och 1909, dels och
förnämligast med bolagets redan hösten 1908 under diskussion ställda
och mot slutet af år 1910 slutligt genomförda omgestaltning i såväl
finansiellt som formellt hänseende.
De af generalkommissionen vid bolagets samtliga 69 parcelleringsföretag
fastställda s. k. kolonisationstillskotten hafva i genomsnitt uppgått
till 25.3 proc. af inköpspriset på kolonisationsgodsen och uppvisa
följande inre sammansättning:
reglerings- och landtmäterikostnader ............ 2.02 proc. af inköpspriset
ordnandet af kyrko-, skol- och kommunförh. 4.6 9
»
»
»
den s. k. välfärdsfonden ................................... l.li
»
»
»
till täckande af kursförluster .......................... 3.9 1
»
»
»
meliorationer, mellantidsförvaltning och följd
inrättningar
...................................................... 9.2 8
»
»
)>
Pommerska kolonisationsbolagets
arfvode......
4.2 3
»
»
»
Summa 25.2 4 proc. af inköpspriset.
J) Se Bergholm, sid. 144.
Pommerska kolonisationsbolagets rånteg år dsbildning 1903—1910.
to
to
Antal för
kolonisering
i
Af general-  kommissionen
Till
räntc-
gärds-
bildning
använd
areal
hektar
Antal n
ygrundade räntegårdar
Ränte-
År.
öfvertagna
egendomar
Samman-
lagd
areal
Pris vid
öfver-  tagandet
förut beräknade
kolonisationstillägg
inom storleksklassen
gårdarnas
medel- i
storlek
1
genom''
köp
i
kom-
mission
hektar
mark
mark
i »/„ af
pris
(kol. 5)
0—2.5
har
2.5—5
har
5—10
har
10—25
har
öfver
25 har
Summa
hektar
i.
2.
3.
4.
5.
6. i
7.
8.
9.
10.
ii.
12.
13.
14.
15.
1903
2
7
3,818
2,992,404
682,200
92.ä
2,410
34
6
38
92
13
183
13.2
1904
5
2
2,530
1,825,792
410,244
22.5
1,601
7
1
15
57
11
91
17.6
!
1903
10
2
5,490
3,672,472
837,100
22.8
4,546
25
11
29
154
27
246
18.5
1900
12
—
4,683
3,326,999
911,565
27.4
4,174
15
7
26
120
44
212
19.7
1907
15
i
6,099
5,261,068
1,410,466
26.8
5,006
35
21
68
149
32
305
16.4 j
1908
5
2
5,475
4,440,720
1,005,002
22.6
2,297
10
2
32
69
11
124
18.5
1909
4
2
3,993
4,102,211
1,220,145
29.7
2,079
16
9
29
53
10
117
17.8
1910
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1903-1910
53
16
32,088
25,621,666
6,476,722
25.3
22,113
142
57
237
694
148
1,278
1
17.3
169
170
Dessa kolonisationstillägg kunna synas dryga för kolonisterna att
bära, men med hänsyn till den omsorg och frikostighet, hvarmed Pommerska
kolonisationsbolaget utrustar sina kolonier och sörjer för deras
framtida gynnsamma utveckling, äro de tvifvelsutan väi motiverade
och väl använda.
Det åstadkomna kolonisationsresultatet uppgår, såsom af ofvanstående
tabell framgår, till sammanlagdt 1,278 nygrundade räntegårdar
af 17.3 hektars medelstorlek. Nära 90 proc. af kolonisterna härstamma
från kolonisationsprovinsen Pommern och de öfriga hufvudsakligen från
angränsande östprovinser. Ungefär 3U af kolonisterna hade tidigare
varit sysselsatta inom jordbruket; de återstående rekryterades till */s af
landthandtverkare och Va af stadsbor.
Förutom räntegårdsbildning hade Pommerska kolonisationsbolaget
på sitt program äfven uppförandet af goda arbetarebostäder på jordområden,
tillhöriga bolagets delägare. För detta senare ändamål hade
bolaget träffat aftal med provinsen Pommerns landsförsäkringsanstalt
om förmedling af den förmånliga kredit*), som sagda anstalt ägde
att bevilja för uppbyggande af landtarbetarebostäder. Vid utgången af
år 1910 uppgick den af bolaget i enlighet härmed förmedlade krediten
till öfver 1,500,000 mark, fördelad på 147 nyuppförda bostadshus rymmande
482 lan dtarbetare familj er.
Inom båda sina verksamhetsgrenar har Pommerska kolonisationsbolaget
obestridligen nedlagt ett synnerligen godt arbete och till belöning
rönt framgång i såväl yttre som inre mening.
Bolagets finansiella utveckling måste nämligen betecknas som
mycket god. Jämte en förräntning med 5 proc. af förlagskapitalet —
den högsta enligt stadgarna tillåtna — har bolaget åstadkommit rätt
afsevärda reservafsättningar, vid 1910 års slut sammanlagdt uppgående
till öfver 500,000 mark. Förlagskapitalet hade vid samma tidpunkt
uppnått ett belopp af 725,000 mark.
För framtiden torde ofvannämnda låneförmedlingsverksamhet blifva
det ursprungliga Pommerska kolonisationsbolagets hufvudsakliga verksamhetsfält.
Från och med 1911 års början tiar nämligen bolagets egentliga
kolonisationsverksamhet öfverlåtits på det nybildade Pommerska landbolaget,
i hvilket, förutom preussiska staten, provinsen Pommern, flertalet
pommerska landskretsar (Landkreise) samt die Pommersche Landes
-
'') Räntan uppgick före år 1910 till endast 3 proc., därefter 3lp proc. Härtill kom
för jordägaren-låntagaren en amorteringskvot af 1 å 2 proc. jämte V< proc. i förmedlingsarfvode
till Pommerska kolonisationsbolaget.
171
genossenschaftskasse, äfven Pommerska kolonisationsbolaget ingått som
delägare.
Det nya bolagets rörelsekapital uppgår från 1911 års slut till 6 miljoner
mark, sålunda uppbringadt:
Kapitalets förräntning begränsas till 5 proc., hvilket man ock på grundvalen
af Pommerska kolonisationsbolagets erfarenhet med säkerhet hoppas kunna uppnå.
(Under år 1911 inköpte Pommerska landbolaget 11 jordegendomar om inalles
5,474 hektar. Kolonisationsresultat under året = 134 räntegårdar. Dividend: 4 proc.).
Ostpreussiska landbolaget i König sberg} på regeringens initiativ
grundadt år 1905 med preussiska staten, Landtbanken i Berlin och den
Ostpreussiska Centralsparkassan som stiftande delägare, blef det nästa
i ordningen af de på allmännyttig grund bildade preussiska kolonisationsbolagen.
Grundadt med ett rätt betydligt rörelsekapital — 1,800,000 mark
— och med såväl bepröfvad afifärsskickligket som officiell och provinsiell
pondus företrädd inom sin ledning, var detta bolag af allt att döma
synnerligen väl rustadt för sin betydelsefulla verksamhet, som omfattade
dels rånteg årdskolonisation och dels uppehållandet af provinsens tyska
bondebefolkning förmedelst reglering af dess ofta olidligt tryckande
jordkreditförhållanden.
Den aflarsskicklighet, som i främsta rummet delägaren Landtbanken
företrädde inom bolaget, var emellertid åtföljd af rätt komplicerade
villkor för samverkan mellan de båda kolonisationsinstituten*),
hvartill kom, att inom vida kretsar af kolonisationsprovinsens befolkning
röster började höjas emot den rent kapitalistiskt grundade Landtbankens
delägareskap i ett företag af Ostpreussiska landbolagets karaktär. De
underhandlingar, som på grund häraf öppnades, resulterade i
1)
att Landtbanken år 1909 mot en fixerad godtgörelsesumma
utlöstes ur bolaget, och
2)
att bolaget genom eu hel rad nya delägares tillträde och statens
kraftiga ekonomiska medverkan tillfördes den ansenliga kapitalökningen
Provinzialverband Pommern ........
Pommerska kolonisationsbolaget....
Pommersche Landesgenossenschaft
23 pommerska landskretsar ........
Preussiska staten ............................
2.000. 000 mark
250.000
»
302.000
»
448.000
>
3.000. 000
»
Summa 6,000,000 mark.
J) Se Bergholm, sid. 149.
172
af 5,351,000 mark eller från förutvarande 1,800,000 mark till 7,151,000
mark. Häri var staten representerad med icke mindre än 3,500,000 mark.
Samtidigt med denna finansiella omreglering erhöll Ostpreussiska
landbolaget ny bolagsordning, hvari förutom redan omnämnda hufvuduppgifter
uppdrogs åt bolaget att vara högsta ledare af den rena landtarbetarekolonisationen
inom provinsen samt äfven förmedla utanordnandet
af de statsbidrag, som genom den i det föregående (å sid. 154) refererade
förordningen af augusti månad år 1909 blifvit fastställda för befordrandet
af räntegårdskolonisering af landtarbetare.
Omfattningen och resultatet af Ostpreussiska landbolagets kolonisationsverksamhet
under åren 1905—1910J) framgår af nedanstående tabell.
i År
Inköpta jord-  egendomar
Antal därpå nygrundade
själfständiga räntegårdar
Ränte-
gårdamas
medel-
storlek
hektar
Inom
storleksklassen
Summa
Antal
'' Areal
hektar
0—2.5
har
2.5—5
har
5—10
har
10—25
har
öfver 25
har
1905
1
224
1
1
2
6
1
11
19.4
1906
9
4,176
41
19
40
80
22
202
16.9
1907
6
2,971
47
10
28
62
15
162
15.0
1908
7
2,764
38
18
28
58
13
155
13.S
1909
8
3,333
33
16
28
60
15
152
13.5
1910
10
3,260
9
4
5
2
2
22
7.9
1905-1910
41
16,728
169
68
131
268
68
704
14.S
Som häraf framgår, har Ostpreussiska landbolaget vid 1910 års
slut grundat inalles 704 kolonistlägenheter af räntegårdsnatur, hvilka
på olika lägenhetskategorier fördelas sålunda:
arbetare- och handtverkarelägenheter............ 169 st. omf.
mindre och medelstora jordbrukslägenheter 467 »
»
större bondgårdar..................................  49
»
j>
restgods................................................................. 19
»
y>
Summa 704 st. omf.
230.95 har
5,183.7 7
»
2,222.86 »
2,797.35
))
10,434.9 3 har
'') År 1911 köpte bolaget It jordegendomar omfattande inalles 2,867 hektar för ett genomsnittspris
af 1,173 mark per hektar. Under året grundades 225 nya själfständiga räntegårdar af
13.5 hektars medelstorlek (Archiv f. i K., August 1912).
173
Förutom dessa räntegårdslägenheter har bolaget genom kontant försäljning
afhändt sig 81 parceller omfattande 1,314 hektar, till närliggande granngårdar
på räntegårdsvillkor afyttrat 44 parceller om 198 hektar samt utarrenderat 13 smålägenheter
med 52 hektars totalareal. Till vägar, allmänna anläggningar och kommundonationer
har samtidigt åtgått omkring 650 hektar, hvarefter vid 1910 års slut
återstår en disponibel kolonisationsareal af omkring 4,100 hektar.
Tillvaron af denna disponibla areal, som upptager så godt som hela 1910
års jordförvärf jämte någon del af nästföregående års, förklarar, hvarför ofvanstående
tabell uppvisar så låg resultatsiffra för år 1910. I själfva verket grundade Ostpreussiska
landbolaget under sistnämnda år 198 kolonistlägenheter, hvaraf dock
endast 22 på de under samma år inköpta jordegendomarna.
Af de 704 kolonisterna härstamma
från Ostpreussen .......................................................... 348
» Tyskland i öfrigt............................................... 282
» Ryssland (tyska återinvandrare)........................ 74
Summa 704
Tillsammans hafva dessa familjer 2,012 barn, af Indika vid 1910
urs sint 232 voro öfver 16 år gamla och med sin fulla arbetskraft biträdde
föräldrarna vid jordbrukets skötsel, under det 1,690 ännu icke uppnått
16 års ålder, men likväl till någon del hjälpte till i arbetet.
Rörande det ekonomiska resultatet af kolonisationsverksamlieten
uttalar bolaget i sina senaste årsredogörelser sin fulla belåtenhet, hvilken
äfven förefaller att vara väl grundad. I 1910 års berättelse yttras
härom bland annat följande:
»Trots att prisstegringen på egendomsmarknaden fortfarit, har det
genom synnerligen försiktiga inköp lyckats oss att under verksamhetsåret
förvärfva lämpliga kolonisationsobjekt i god kultur och till ekonomiskt
väl motiverade pris.
Efterfrågan å jordbrukslägenheter har liksom förut varit mycket
liflig; ansökningar om arbetarelägenheter, som tidigare inkommit ganska
sparsamt, hafva under verksamhetsåret ingått i betydligt ökad skala.
Räntebetalningarna hafva på få undantag när punktligt fullgjorts.
Af afgörande betydelse för våra kolonisters framgång är deras
ekonomiska skolning och sammanslutning till kooperativa kredit- och jordbruks,
företiingar. Mot slutet af år 1910 har i samförstånd med provinsens
landtbrukskammare på prof anställts en tekniskt skolad och lämplig kraft,
som uteslutande skall ägna sig åt organisationen och ledningen häraf.»
Ostpreussiska landbolagets landtarbetarekolonisation. I Landbolagets
verksamhetsberättelse för år 1909 angifvas bland annat de grundlinjer,
bolaget utstakat för denna betydelsefulla verksamhet. Efter att hafva
174
påvisat lämpligheten af att — såsom skett — de kommunala myndigheterna
utsetts att blifva arbetarekolonisationens företagare och ledande
organ och vidare meddelat en del praktiska föreskrifter, afseende åtgärder
för arbetarekolonisters värfvande, angifver bolaget själfva planen för
denna arbetarekoloniserings utförande sålunda:
»Kretsen (= den kommunala hufvudenheten) förvärfvar en till såväl
läge som j ©^beskaffenhet lämplig areal af en jordägare. Såsom kretsens
företagare utför jordägaren erforderliga gårdsbyggen enligt af kretsutskottet
pröfvad byggnadsplan och anslagen kostnadssumma. De
erforderliga byggnadskörslorna äro icke inberäknade i anslagssumman
utan måste kostnadsfritt presteras. Efter byggnadernas uppförande försöker
man gemensamt att sälja lägenheterna. För finansieringen häraf
står kredit till buds lios landsförsäkring sanstalten, som på erkännansvärdt
sätt förklarat sig villig att till kretsar mot skuldförbindelse och till försäkrade
kolonister mot borgen af kretskommunalförbundet bevilja lån
intill 90 proc. af det genom vederbörande kretsbyggmästare och enligt
en offentlig brandförsäkringsanstalts police fastställda jord- och byggnadsvärdet
mot 3 proc. ränta och 1 proc. amortering. Om kolonisten presterar
en kontant inbetalning af 10 proc. — denna procentsats har i
regel ansetts som nödvändig och äfven tillräcklig —, så är landsförsäkringsanstaltens
lån tillräckligt för att utan svårighet genomföra finansieringen.
Ett resthypotek i andra hand kommer då icke att förefinnas.»
Rörande det praktiska resultatet häraf meddelas i Landbolagets
verksamhetsberättelse för år 1910, »att arbetarekoloniseringen genom kretskommunalförbunden
visar en glädjande framgång. Af provinsens 25 landskretsar
hafva redan 11 kretsar gripit sig saken an, och de öfriga torde
äfven snart uppgifva sin afvaktande hållning. Åtskilliga koloniseringar
äro fullständigt afslutade, så att statsbidrag redan kunnat utdelas. Landsförsäkringsanstaltens
kredit kommer att i fortsättningen alltjämt användas,
ehuru beklagligt nog dess räntesats på grund af riksförsäkringsämbetets
påbud måst höjas från 3 till 3 1/2 proc. I alla fall blir denna kredit
dock så billig, att någon skadlig inverkan på kolonisationsverksamhetens
utveckling genom den nämnda ränteförhöjningen icke torde vara att befara.
Under tiden har äfven domänförvaltningen på tvenne olika domäner
ställt lämpliga jordområden till vederbörande kretskommunalförbunds
förfogande i och för grundande af arbetareräntegårdar, och är det
meningen att nu närmast taga itu med 10 dylika lägenheters upprättande.
»
9 Från och med år 1910 är denna landsförsäkringsanstalternas utlåningsränta höjd till
3 ’/2 proc.
175
Bet finansiella resultatet af Landbolagets verksamhet har gestaltat
sig alltigenom tillfredsställande. Förutom 5 precis vinstutdelning till
aktieägarne har bolaget åstadkommit rätt afsevärda reservafsättuingar,
uppgående vid 1910 års bokslut till i rundt tal 680,000 mark.
I fråga om förräntningen af det af staten i bolaget insatta kapitalet
är att märka, att statskassan till förmån för vissa bestämda kolonisationsändamål
helt afstår från denna aktieförräntning.
Rörande fördelningen af 1909 års dividend till staten bestämdes sålunda,
att af densamma medel skulle ställas till förfogande för följande ändamål:
1)
för att täcka resthypoteken vid kolonisering med hjälp af spar- och lånekasseföreningar;
2)
för arbetarekolonisationens befrämjande (propaganda, inspektionsresor, provision
för kolonistvärfning till »föreningen för tyska återinvandrares omvårdnad»);
3)
för anställande af en jordbrukslärare;
4)
för grundande af spar- och lånekasseföreningar, afvelsföreningar och folkbibliotek
;
5)
till premier åt spar- och lånekasseföreningar, som utmärka sig vid grundandet
af landtarbetarelägenheter och vid bondebesittningens ekonomiska befästande;
6)
till andra välfärdsåtgärder inom Landbolagets kolonier.
Hannoverska allmännyttiga kolonisationsbolaget grundades i november
månad år 1907 för att till ett gemensamt målmedvetet uppträdande
samla och ena alla inom provinsen förhandenvarande, för den inre
kolonisationen intresserade krafter. Att sådana funnos framgick tydligt
af den lifliga tillslutning, som bolaget fick. Redan inom ett år ägde
det sålunda 380 delägare med 1,365 aflarsandelar å 100 mark.
Bland dessa delägare märkas särskild! provinsialförvaltningen, hufvudstaden
Hannover, landsförsäkringsanstalten, landtbrukskammaren, vidare ett större antal
städer och nästan samtliga landkretsar inom provinsen med 10 å 50 andelar samt
slutligen ett afsevärdt antal kooperativa jordbruks- och kreditföreningar m. fl.
Äfven från statens sida rönte bolaget understöd i sin verksamhet
bland annat genom årliga kolonisationsbidrag ur den s. k. västprovinsfonden.
Till följd af detta från så många håll visade intresse har bolagets
verksamhet tagit en synnerligen god utveckling och vackra resultat
redan uppnåtts. Under det räntegårdsbildningen inom provinsen Hannover
före bolagets tillkomst var helt obetydlig, uppvisa de följande åren följande
resultatsiffror:
År 1907 grundades.............. 23 räntegårdar,
»
1908
»
113
»
»
1909
»
130
»
»
1910
»
193
»
176
Schleswig-Holsteinska allmännyttiga kolonisationsbolaget grundades
i Kiel den 28 maj 1909 på liknande grunder som Hannoverska bolaget,
och rönte liksom detta vid starten liflig tillslutning från såväl
offentligt som privat håll. Däremot hade det under sina första verksamhetsår
en del motgångar att kämpa med, hvarför resultatet hittills
icke varit så storartadt. För sin mosskolonisation har bolaget i rätt stor
utsträckning anlitat straffångar, som under år 1911 presterade inemot
10,000 dagsverken i bolagets tjänst.
Landbolaget »Eigene Scholle» i Brandenburg. Den 28 juni 1910
grundades i Frankfurt a. d. O. Landbolaget »Eigene Scholle» (Egen
torfva) på väsentligen samma grunder och med samma verksamhetsmål
som Ostpreussiska landbolaget. Förlagskapitalet uppgår till 3,594,000
mark, hvaraf staten tecknat en miljon mark samt brandenburgska landskretsar
och städer jämte representanter för jordbruk och industri återstoden.
Bet är här första gången, som privat kapital i så stor utsträckning
deltagit i ett åt den inre kolonisationens befordrande ägnadt företag,
och man torde däri få se ett bevis för att förståelsen för den inre kolonisationen
befinner sig i ett glädjande tilltagande.
För provinsen Brandenburg, som hittills saknat en systematisk
kolonisationsverksamhet, kommer detta nya kolonisationsbolag säkerligen
att blifva af stor betydelse.
Under sitt första verksamhetsår har bolaget inköpt 15 jordegendomar
(hvaraf 8 bondgårdar) med en totalareal af 3,344 hektar. *)
Härpå äro redan grundade eller planerade 162 jordbrukslägenheter
hvaraf 66 arbetareräntegårdar under . 1 Va hektars areal. Såväl
denna »blandade» kolonisation som bolagets rena arbetarekolonisation,
hvilken redan resulterat i ett 30-tal planerade arbetarelägenheter, har
rönt en liflig anslutning, och visar i sitt utförande alla tecken på en
klok och energisk verksamhet från bolagets sida.
J) Under sitt andra verksamhetsår (30 juni 1911—30 juni 1912) inköpte bolaget 14 jordegendomar
med en areal af 5,613 hektar. Det totala kolonisationsresultatet per 30 juni 1912
utgjordes af 258 nygrundade kolonistlägenheter,
hvaraf 98 inom storleksklassen 10—20 hektar,
29
»
»
8—10
»
18
*
>
V»-5
113 arbetarelägenheter (l/s—1.5
»
).
(Archiv f. i K., August 1912).
177
8. Smärre lokala egnaheinsföreningar.
Ett gemensamt drag för de i det föregående skildrade kolonisationsbolagen
har varit deras öfver en hel provins eller ännu större landområden
utsträckta verksamhet. Vid skildringen af särskilt det Ostpreussiska
landbolaget framgick emellertid, hurusom den inre kolonisationen
särskilt i och för arbetarekolonisering energiskt sökte anknytning
och stöd hos de lokala myndigheterna. Men härifrån är steget icke
långt till bildandet af smärre lokala egnahems föreningar af kooperativ
natur, och det är denna för den inre kolonisationen i Preussen på en
gång så nödvändiga och framtidslofvande organisationsutveckling, som
i det närmast följande skall blifva föremål för en kortfattad skildring.
Det är förnämligast i de båda statliga kolonisationsprovinserna
Västpreussen och Posen, där på en gång bristen på inhemska landtarbetare
och de framgångsrika polsknationella kolonisationssträfvandena
väckt hos den tyska befolkningen en stark känsla till lifs för vikten af
en energisk egnahemsverksamhet på tysknationell grund. Af särskild
betydelse för denna rörelses utveckling blef den kungl. förordningen
af den 8 januari 1907 om grundandet af arbetareräntegårdar af
intill 12.5 ars minimistorlek. Under generalkommissionens i Bromberg
medverkan har egnahemsverksamheten i de nämnda provinserna därefter
skjutit en rask och kraftig fart och äfven uppnått aktningsvärda resultat,
såsom framgår af nedanstående sifferuppgifter öfver totalresultatet vid
1910 års slut.
Af 26 olika kolonisationsföretagare — hvaraf 20 små föreningar
af kooperativ natur — hade sålunda intill 1910 års slut grundats
866 arbetarelägenheter, upptagande en totalareal af 756 hektar och
betingande ett genomsnittligt köpepris af 6,830 mark.
Från och med år 1911 har denna egnahemsrörelse inom de båda
kolonisationsprovinserna genom statens mellankomst försatts i en betydligt
gynnsammare ställning. Genom en förordning af den 10 september
1910 uppdrogs nämligen åt kolonisationskommissionen att i och för
befordrandet af koloniseringen af tyska arbetare inom provinserna Västpreussen
och Posen förmedla utdelandet af en statspremie af 1,000 mark
för hvarje nygrundad arbetare- eller handtverkarelägenhet, *) hvarförutom
förlättrade kreditförhållanden bereddes de ifrågavarande egnahemsför
*)
Under åren 1910 och 1911 utbetaltes i dylika premier inalles 186,000 mark, hvaraf 16
olika egnahemsföreningar fingo del.
(Archiv f. i K. Juli 1912).
23
178
eningarna. Enligt § 11 i den nämnda förordningen kan nämligen
aflösning af lägenhetskostnaderna intill 75 proc. af deras uppskattade
värde förmedlas af ett af staten upprättadt bankinstitut (die deutsche
Mittelstandskasse i Posen) emot 3 1f, proc. ränta och % proc. amortering.
Förutsättning härför är dock, att föreningen ikläder sig borgen för
denna ränteskyldighets fullgörande och äfven åtager sig räntornas
indrifvande. Inom den angifna gränsen kan nämnda kredit äfven tagas
i anspråk för aflösning af privaträntor. En betydande fördel med denna
kredit, jämförd med den vanliga räntebankskrediten, är att den utbetalas
kontant och alltså utan kursförlust.
Vid uppförandet af arbetareräntegårdar, för hvilka ofvannämnda kredit skall
tagas i anspråk, skola följande bestämmelser i fråga om förfarandet tillämpas.
Innan ett egnahemsföretag påbörjas, skola de för erhållande af statspremier
erforderliga handlingarna (byggnads- och finansplan jämte intyg om erforderliga
medel) inlämnas till kolonisationskommissionen. Så snart kolonisationskommissionen
godkänt dessa handlingar och utlofvat statsbidrag, skola vederbörliga landtmäteriarbeten
företagas. Det rättsligt styrkta köpekontraktet skall sedan jämte föreningens
borgensförbindelse insändas till die Mittelstandskasse, som ombesörjer lägenhetens
taxering, räntekapitalets fastställande och utbetalande samt grundbokens beriktigande.
Härför beräknar die Mittelstandskasse 1 proc. af det statliga räntekapitalet i arfvode.
För så vidt kolonisationskommissionen utlofvat lägenheternas premiering, sker räntegårdsbildningen
genom die Mittelstandskasse utan vidare. I öfriga fall måste kolonisationskommissionens
tillstånd dessförinnan inhämtas.
Die Mittelstandskasse har förklarat sig villig att därjämte bevilja
mellankredit mot tillsvidare 5 proc. ränta. De af kolonisationskommissionen
beviljade statspremierna af 1,000 mark per lägenhet skola
utbetalas på anhållan af die Mittelstandskassa. Där premierna icke
utnyttjas för o fen ilig t-r ätts l ig a eller allmänt ekonomiska ändamål, förblifva
de under kolonisationskommissionens förvaltning, medan föreningen endast
får njuta ränteafkastningen. Vid afslutandet af köpekontrakten bör
bestämmelse träffas om amortering äfven af resthypoteken. Som statsbidrag
för följ dinrättningar för framtiden icke äro att vänta, böra kostnaderna
härför uttagas genom en skälig belastning af köpeprisen.
Utanför de båda nämnda kolonisatiosprovinsernas gränser har
denna här skildrade småbruks- och egnahemsrörelse ännu gjort sig föga
förnimbar i Preussen. Man kan inom det öfriga Preussen vid 1910
års slut icke räkna med mer än tre verksamma föreningar af här ifrågavarande
slag, nämligen
1) ''»die Landgenossenschaft Ost-Sternberg», som, grundad år 190S,
vid 1910 års slut ägde 29 medlemmar med 145 affärsandelar och en
179
ansvarssumma af 43,500 mark, men hittills bedrifvit en tämligen
blygsam verksamhet;
2)
)>die Kleinsiedlungsgenossenschaft in Hadersleben», som upptog
sin verksamhet den 1 juli 1910 och vid årets slut räknade 170 medlemmar
med 227 affärsandelar å 100 mark jämte 300 marks ansvarighet
per affärsandel. Denna förening beräknade under år 1911 kunna upprätta
15 å 20 arbetareräntegårdar.
Om för hvar och en af dessa det genom ministerialförordningen
af den 10 augusti 1909 i utsikt ställda statsbidraget af 500 mark per
lägenhet jämte 10 mark för hvarje påbörjad hektars kolonisationsareal
beräknas komma att utgå, torde den af denna förening igångsatta
småbruksrörelsen komma att finansiellt bära sig och blifva af bestående
natur.
3)
»Die gemeinniitzige Ansiedlungsgesellschaft fiir den Krets Burgdorf»,
som hittills grundat 13 arbetareräntegårdar af 1/s—2.5 hektars storlek.
På grund af den betydelse, som dessa småbruks- och egnahemsföreningar
på sina håll redan fått och hädanefter i allt större omfattning
säkerligen komma att få såsom den preussiske arbetareräntegårdskolonisationens
hufvudsakliga bärare, torde en kortare redogörelse för
dessa föreningars inre organisation, ledning och finansiering här lämpligen
böra gifvas.
Såsom en god illustration till en dylik förenings organisation
återgifvas här närmast den nyssnämnda Eg naliemsföreningen x>OstSternbergsD
stadgar, hvilka äro af följande lydelse:
§ 1.
Undertecknade bilda under namn
“Egnahemsföreningen Ost-Sternbcrg“
inregistrerad förening med begränsad ansvarighet,
en förening med begränsad ansvarighet i enlighet med rikslagen af den 1 maj 1889.
Föreningen har sitt säte i Zielenstig.
§ 2.
Föreningens ändamål är:
1)
förvärf af lägenheter och upprättande af bostäder för återförsäljning eller
utarrendering resp. uthyrning,
2)
reglering af medlemmars skuldförhållanden,
3)
öfrig affärsverksamhet för befordrandet af medlemmarnas jordbruksförhållanden.
180
§ 3.
Föreningen är af oinskränkt varaktighet.
§ 4.
Hvarje medlems ansvarighet uppgår till 300 mark för hvarje affärsandel.
§ 5.
Hvarje medlems affärsandel utgör 100 mark. Häraf skall vid inträdet i föreningen
betalas minst 50 mark och återstoden under nästföljande verksamhetsår i
två halfårsinbetalningar af 25 mark per gång. Dock kan lägre in- och afbetalningar
på afifärsandelar medgifvas för medlemmar, med hvilka föreningen trädt i affärsförbindelse
i och för uppnående af sitt verksamhetsmål.
Medlem må äga flera afifärsandelar, dock i intet fall mer än 1,000.
§ 6.
Upptagande till medlem sker genom styrelsen. Vägras medlemskap åt person,
som därom hos styrelsen gjort anhållan, skall klagomål däröfver ingifvas till generalförsamlingen
inom fyra veckor efter sedan styrelsens beslut delgifvits. Generalförsamlingen
afgör frågan slutgiltigt vid sitt närmast följande ordinarie eller extraordinarie
sammanträde.
§ 7.
Medlemskap upphör a) genom uppsägning, b) genom konkurs, c) genom uteslutning,
d) genom dödsfall.
§ 8.
Uppsägningsfristen är tvåårig.
§ 9.
Om en medlem inställer sina betalningar eller blir oförmögen till själfständig
förmögenhetsförvaltning, kan hans medlemskap genom styrelsens beslut upphäfvas.
I detta fall upphör hans medlemskap med utgången af det verksamhetsår, under
hvilket beslutet fattats.
§ io.
Om en medlem motarbetar föreningens ändamål eller genom sitt medvetna
förhållande i afsevärd grad är hindrande för densamma, kan han genom styrelsens
beslut uteslutas. Hans medlemskap upphör vid den tidpunkt, som i detta beslut
fastställes.
Vid medlems död fortlöper medlemskapet till verksamhetsårets slut genom
stärbhuset.
181
§ 12.
Mot de i §§ 9 och 10 berörda besluten kan intet Överklagande hos generalförsamlingen
äga rum.
§ 13.
Verksamhetsåret sammanfaller med kalenderåret.
§ 14.
Böckernas förande och balansräkningens uppställande sker enligt handelslagens
bestämmelser. Revision skall årligen företagas.
§ 15.
Föreningens offentliggöranden skola ske i kretsen Ost-Sternbergs kretstidning
under föreningens firma.
§ 16.
Af den vid slutet af hvarje år ernådda nettobehållningen skall hälften afsättas
såsom reservfond. Af den återstående behållningen kan till medlemmarna
utbetalas en dividend af intill 4 proc. af deras affärstillgodohafvande.
Återstår härefter fortfarande ett öfverskott af nettobehållningen, så skall
hälften däraf gå till en extra-reservfond, afsedd hufvudsakligen för täckandet af
eventuellt uppkommande förluster på rörelsen.
Denna reservfond skall bringas upp till minst en fjärdedel af det sammanlagda
andelskapitalet och hållas uppe i detta läge.
Af den andra hälften kan dividenden ökas till 5 proc., medan det återstående
tillfaller den nyssnämnda extra-reservfonden.
§ 17.
Föreningens angelägenheter handhafvas af styrelsen i enlighet med bestämmelserna
i dessa stadgar. Styrelsen består af ordförande jämte ställföreträdare
samt ytterligare tre ledamöter, som hvar och en väljas för en tid af fem år.
För tecknandet af rättsgiltiga förbindelser för föreningen erfordras underskrift
af styrelsens ordförande eller hans ställföreträdare samt en ytterligare styrelsemedlem,
som äfven kan vara ställföreträdaren.
Styrelsen kan anställa en eller flera aflönade affärsledare.
Endast medlemmar kunna vara styrelseledamöter.
Styrelsens sammankallande är icke bundet vid någon särskild form. För
beslutmässighet erfordras minst tre närvarande styrelseledamöter. Vid lika röstetal
har ordföranden utslagsröst.
182
§ 18.
Styrelsen åtnjuter intet arfvode, dock kunna kontanta reseutlägg genom styrelsens
beslut ersättas.
§ 19.
Ofverstyrelsen (Aufsichtsrat) består , af fyra medlemmar, som af generalförsamlingen
väljas för en tid af fem år. Ofverstyrelsen utser inom sig ordförande,
vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare. Ofverstyrelsen är beslutmässig
då minst tre ledamöter äro närvarande, och med lika röstetal har ordföranden
utslagsröst. Ofverstyrelsens sammankallande är icke bundet vid någon särskild form.
§ 20.
Ofverstyrelsen åligger:
a)
att öfvervaka styrelsens alFårsledning,
b)
att minst en gång om året utan föregående underrättelse revidera föreningens
kassa och räkenskaper,
c)
att pröfva balansräkning och förslag till fördelning af vinst och förlust och
däröfver afgifva berättelse till generalförsamlingen före balansräkningens godkännande.
§ 21.
Generalförsamlingen åligger:
a)
att hafva uppsikt öfver föreningens hela affärsverksamhet och tillgripa de
åtgärder, som den ur föreningens intresse finner nödvändiga,
b)
att utse medlemmar i styrelse och öfverstyrelse,
c)
att meddela styrelsen ansvarsfrihet,
d)
att fastställa den vinst, som skall utdelas, jämte afsättningar till fonder
(enligt § 16),
e)
att besluta om ändring af stadgarna eller om föreningens upplösning.
§ 22.
Generalförsamling skall afhållas minst en gång om året under juni eller juli
månader. Kallelse sker skriftligen och skall äfven ske, då minst 1/3 af medlemmarna
framställt kraf därpå.
Styrelsens ordförande eller vice ordförande leder förhandlingame samt utser
sekreterare, hvilken har att i protokollsboken införa de fattade besluten. Protokollsboken
skall innehålla föredragningslista och verksamhetsberättelse samt vara undertecknad
af sekreteraren jämte minst tre af vid generalförsamlingen närvarande ledamöter.
Votering sker öppet.
För föreningens upplösning fordras b/n af de närvarandes och i/b af samtliga
medlemmars röster. Kallelse till generalförsamling, som skall besluta angående
föreningens upplösning, måste ske genom rekommenderadt bref.
Zielenstig den 7 juli 1908.
183
Ben första uppgiften för en nygrundad småbrukareförening är att
viirfva ett så stort antal medlemmar som möjligt för att därigenom
kunna förfoga öfver ett nöjaktigt rörelsekapital. Då medlemmarna
merendels i stor utsträckning göra bruk af sin stadgeenliga rättighet
att inbetala sina affärsandelar i flera omgångar, måste föreningen dessutom
söka utnyttja de tecknade ansvarighetsförbindelserna för nödigt
rörelsekapitals erhållande.
Som dessa förbindelser icke gälla som bankmässig säkerhet, och
det dessutom torde vara både svårt och omständligt att pröfva värdet
af en förenings ansvarighetsfond, skulle föreningarna därför hafva svårt
att skaffa sig erforderlig kredit, om icke andra utvägar stode till deras
förfogande. År 1895 grundades emellertid på initiativ af den dåvarande
framsynte finansministern v. Miquel ett kreditinstitut »Preussische CentralGenosssenschaftskasse»
— vanligen benämndt »Preussenkasse» — för
att med hjälp af statsmedel skaffa föreningarna kredit i nöjaktig utsträckning
på grundvalen af deras ansvarighetssummor. Detta sker emellertid
icke direkt till den enskilda föreningen utan endast till sammanslutningar
af dylika föreningar (Verbandskassen, Zentral-Hauptgenossenschaften),
hvarigenom större säkerhet för det utlånade kapitalet erhålles.
Belåningsgränsen är härvid i regeln fastställd till 2/3 af ansvarighetssummornas
nominella värde.
Då förmedlingskassan icke har sitt såte i föreningens omedelbara
närhet, anlitar föreningen i regeln den lokala sparkassan för sin löpande
penningomsättning.
För så vidt det är fråga om räntegårdskoloniseringar, kan föreningen
dessutom i.vanlig ordning komma i åtnjutande af den statliga
mellankrediten, hvarvid som kreditunderlag räknas dels det blifvande
räntebankslånets obligationer till 90 proc. af deras kursvärde och dels
60 proc. af fastighetens taxerade tomtvärde.
Äfven med utnyttjande till det yttersta af dessa kreditresurser
blir det i alla fall ett tämligen blygsamt rörelsekapital, som föreningen
kan förfoga öfver. Några större jordförvärf kan föreningen därför
gifvetvis icke inlåta sig på, och den måste vid sin småbrukskolonisering
åtminstone till att börja med nöja sig med grundandet af endast ett
par lägenheter i taget. Härvid rekommenderas föreningen att inköpa
prisbilliga jordbruk af 25 å 50 hektars areal, som sedan återförsäljas
med undantag för en mindre jordlott om cirka 5 hektar, afsedd för
uppdelning i småbrukslägenheter. Vid skicklig affärsledning kan det
på så sätt lyckas föreningen att komma öfver hela sin koloniseringsareal
som förtjänst på den nyssnämnda fastighetsaffären, och föreningen
184
har då genast lagt en god grund för det ifrågavarande koloniseringsföretaget.
Föreningen måste på dylikt sätt sträfva efter att uppnå
största möjliga vinst på sin rörelse, så att den kan bilda en reservfond
och får medel att röra sig med.
De öfverskott, som sålunda kunna uppstå, löpa nu faran att fastna
i de oundvikliga resthypoteken, som uppstå vid de flesta lägenhetsförsäljningarna,
och som i regeln ligga så högt, att det är ytterst svårt att
göra de i desamma placerade penningmedlen likvida.
För så vidt föreningen vill tänka på framgång i sin verksamhet,
måste emellertid dess finansställning alltid vara så pass gynnsam, att
föreningen icke af brist på rörelsekapital nödgas inskränka eller afbryta
sitt arbete. Följaktligen måste föreningen skaffa sig möjlighet att
afyttra sina resthypotek eller i hvarje fäll att belåna dem. Denna
sistnämnda utväg har dock vissa nackdelar med sig, nämligen dels
faran af förluster i den händelse penningmarknaden stelnar till, så att
räntemarginalen passerar noll och blir negativ, dels olägenheten för
föreningen af att själf i längden vara fordringsägare till lägenhetsinnehafvarne,
hvilka då anse sig kunna uppträda långt mera pockande och
försumligt, än de våga göra mot sina öfriga fordringsägare.
Säkraste skyddsmedlet mot dessa svårigheter är att af alla krafter
arbeta på hypotekens afyttring. Härvid kunna bland annat följande
utvägar föreslås: Vid afslutandet af jordförvärfsaftalet bör man låta
säljaren öfvertaga en del af efterhypoteken i afräkning på köpeskillingen.
Vidare bör man kunna träffa öfverenskommelse med den byggnadsentreprenör,
som får ombesörja de erforderliga byggena vid föreningens
småbrukslägenheter, att denne skall erhålla en del af honom tillkommande
arbetslön i form af resthypotek.
Ytterligare må i detta sammanhang fästas uppmärksamheten på
ett helt nyligen offentliggjordt uppslag till den föreliggande frågans
lösning, hvilket synes hafva vissa förutsättningar för att mogna ut till
en gångbar och betydelsefull väg. Detta uppslag heter: försäkring af
hypotek mot förlust, och förarbeten för en dylik försäkringsbranschs upptagande
påbörjades för omkring ett år tillbaka af ett nygrundadt bolag
Aktiebolaget Deutscher Kreditversicherungsverband i Stuttgart. Författaren
har emellertid icke lyckats erhålla några närmare upplysningar
rörande grunderna och premiesatserna in. m. för denna planerade
försäkringsverksamhet, men gifvet är, att en af en solid försäkringsgifvare
meddelad och på lämpligt sätt ordnad hypoteksförsäkring
på flera år skulle kunna göra de ifrågavarande resthypoteken fullt
dugliga som kreditunderlag för likvida medels anskaffande.
185
Under det bondekolonisationen kan sägas ske mera schematiskt,
måste småbruksrörelsen mera räkna med individuella förhållanden och
framför allt hafva till sitt förfogande en grundsäker kännedom rörande
alla de lokala''förhållanden, som härvid spela in. Häri ligger just ofvan
beskrifna lokala egnahemsföreningars styrka. De bilda härigenom eu
ytterst viktig och lycklig komplettering till såväl statens som de stora
kolonisationsbolagens inre-kolonisatoriska verksamhet.
Grundandet och uppträdandet af dessa föreningar betecknar i själfva
verket inbrottet af ett nytt utvecklingsskede i den preussiska räntegårdskolonisationen,
som först härigenom kan erhålla den breda folkliga grundval,
hvarförutan dess höga uppgift endast ofullständigt och styckevis kan
uppfyllas.
9. Allmän öfversikt af de under generalkommissionernas förmedling
grundade räntegårdarna.
Vid 1910 års slut hade under generalkommissionernas förmedling
grundats inalles 16,859 räntegårdar upptagande en sammanlagd areal af
i rundt tal 193,390 hektar. Häraf utgjorde:
gårdsplan och trädgård ............................................ 2,472
har
åker................................................................................ 138,252
»
ängs- och betesmarker................................................ 33,303
»
skog ............................................................................ 12,448
»
vägar, vatten och moras............................................ 6,911
»
Summa 193,386 har
Af de 16,859 räntegårdarna äro 13,452 nyupprättade lägenheter,
medan återstoden eller cirka 20 proc. utgöres af genom tilläggsköp
på räntegårdsvillkor själfständiggjorda mindre jordbrukslägenheter. Länge
ansåg man i Preussen sistnämnda slag af kolonisatorisk verksamhet af
mindre värde än bildandet af nya lägenheter. Där tillfällen därtill erbjudas,
bör man dock icke försumma att utnyttja dem. Ty uppehållandet, förstorandet
och stärkandet af icke fullt själfständiga lägenheter är i landsdelar,
som lida brist på själfständiga småbruk, lika viktigt som grundandet
af nya besittningsenheter är i andra trakter. Och genom att nära anknyta
sig till förut bestående förhållanden har ju detta slag af inre
kolonisation i viss mån ett värdefullt företräde.
24
186
A. Bäntegårdarnas storleksförhållanden.
Ordnade efter storlek fördelas de ofvannämnda 16,859 räntegårdarna
i följande fem klasser:
under 2.5
hektar.................. 3,334
2.5— 5
»
2,439
5—10
»
4,232
10—25
»
5,361
öfver 25
»
1,493
Summa 16,859
Den första klassen torde hufvudsakligen bestå af landtarbetarelågenheter.
Frågan huru stora dylika lägenheter i allmänhet böra grundas,
förtjänar i detta sammanhang att något vidröras på grundvalen af de
vid den preussiska kolonisationsverksamheten vunna erfarenheterna.
Då vid slutet af 90-talet nödvändigheten att skapa så många
landtarbetarelägenheter som möjligt blef alltmera kännbar, gjorde
sig därvid den åsikten gällande, att man, för att fasthålla de
minsta lägenheternas ägare på landet, måste tilldela lägenheterna så
mycket åker och ängsmark, att kolonisten kunde hålla en ko därpå.
Möjligheten att hålla en ko gjordes alltså till bestämmande faktor i fråga
om smålägenheternas tomtareal. Ju sämre jord, desto större måste gifvetvis
arealen vara; att gå utöfver 2.5 hektar ansågs dock olämpligt,
emedan ägarne eljest lätt frestades att ur sitt obetydliga jordbruk
söka hämta sitt hufvudsakliga lifsuppehälle, hvarvid det af dem väntade
arbetet vid de angränsande jordegendomarna alltså finge sitta
emellan.
Lägenheter af denna storlek betraktades nu såsom »mindre lägenhet»
enligt räntegårdslagarna och beviljades följaktligen räntebankskredit.
För ännu mindre lägenheter var denna kredit däremot, som bekant,
stängd. Som den offentliga meningen emellertid allt kraftigare yrkade
på räntebankskreditens medgifvande för lägenheter ända ned till 12 Va ar,
utfärdades slutligen i januari 1907 en ministeriel! förordning innehållande
medgifvande härtill (se sid. 153).
Det uppsving i ZawJ^arbetarnas kolonisering, som man bl. a. väntade
sig som resultat häraf, uteblef emellertid så godt som fullständigt, och
man återvände därför snart till den ofvan uttalade grundsatsen om ko
-
187
hållningen såsom afgörande i fråga om laudtarbetarelägenhetens storlek.
Ministerialförordningen af den 10 augusti 1909, som väsentligen reglerade
landtarbetarekolonisationen, kunde emellertid icke fullt frigöra sig
från fruktan för att lägenheterna kunde blifva för stora och bestämde
därför, att endast lägenheter af intill 1.5 hektars storlek i regel kunde
få räknas som landtarbetarelägenhet. Man torde få antaga, att äfven
denna försiktigt formulerade begränsning snart skall bortfalla, hvarefter
ofvan framhållna rationella storleksprincip kommer att blifva allenarådande.
Som en god illustration härtill kunna anföras följande siffror: Af 1,538 räntegårdar
af intill 1 hektars storlek, som grundades under åren 1908—1910, voro
endast omkring !/.i landtarbetarelägenheter, under det af de 508 samtidigt grundade
räntegårdarna af 1 — 2.5 hektars storlek öfver 90 proc. voro besatta af landtarbetare.
Försåvidt öfverhufvud någon slutsats kan dragas af ett så litet tids- och siffermaterial,
synes redan häraf framgå, att det icke är tillrådligt att grunda för små
landtarbetarelägenheter.
Nästföljande storleksklass, 2Vs—5 hektar, uppvisar 2,439 lägenheter.
Dit höra, förutom ett fåtal landtarbetarelägenheter, särskildt
sådana lägenheter, hvilka inom de nya kolonierna hafva upplåtits åt
jordbrukshandtverkare, såsom smeder och vagnmakare, men äfven åt
skräddare, skomakare m. fl., och hvilka som sådana äro alltigenom på
sin plats. Rena jordbrukslägenheter förekomma däremot icke i nämnvärdt
antal inom denna storleksklass, åtminstone icke inom Preussens
östprovinser, där så små lägenheter icke kunna afkasta tillräckligt för
en familj att lefva af.
Inom därefter följande klass, 5—10 hektar, hafva 4,232 lägenheter
grundats. Dessa äro i regeln föremål för en liflig efterfrågan,
och inom gruppen —10 hektar kunna de äfven på få undantag
när anses lämna en familj både full sysselsättning och försvarlig
bärgning.
Mest lämpad att bära fram en bondekolonisation torde emellertid
stort eksklassen 10—15 hektar få anses vara. Härinom har äfven den
största efterfrågan förekommit, och det vitsordas för öfrigt genom de vunna
gynnsamma erfarenheterna, att man härvid träffat ett godt val. Af de
inom den ofvan som fjärde klass anförda storleksgruppen 10—25 hektar
grundade 5,361 lägenheterna tillhör tvifvelsutan största delen just denna
10—15 hektars-grupp. Med arealen 20 hektar och däröfver inträder
de medelstora och större bondgårdarnas jordbrukstyp, hvarefter slutligen
vidtaga de s. k. restgodsen, som merendels äro af storbruksnatur.
188
B. Bäntegårdarnas taxeringsvärden och, köpepris.
Taxeringsvärdet af samtliga 16,859 räntegårdar med den sammanlagda
arealen af 193,386 hektar nppgår till i rundt tal 194,500,000
mark, eller i genomsnitt 1,006 mark per hektar. Sammanlagda köpepriset
uppgår till 5,889,471 mark i ränta, som, kapitaliseradt efter 4 proc., gör
147,236,775 mark jämte i kapital 40,527,245 mark, hvilket tillsammans
gör 187,764,000 mark, motsvarande ett genomsnittligt köpepris af 971
mark per hektar. Taxeringsvärdet har sålunda i regeln ställt sig något
högre än köpepriset.
Af köpeskillingen har i genomsnitt kontant inbetalts 16.4 proc.
eller 150 mark per hektar, medan nära 3U af densamma likviderats i
obligationer. I fullt likvida valutor erhåller säljaren på så sätt icke
mindre än 88 proc. af köpeskillingen, hvarvid dock ingen hänsyn
tagits till de rätt afsevärda kursförluster, som vid obligationernas realiserande
uppstå. Den återstående delen af köpeskillingen fördelas ungefär
lika på dels rånte- och dels kapitalskuldförbindelser, båda behörigen
intecknade i resp. räntegårdsfastigheter.
Räntegårdskolonisternas belastning består i främsta rummet af
räntebanksräntan, som för samtliga räntegårdar, då räntebanksbyggnadslånet
medräknats, uppgår till 5,770,000 mark eller i genomsnitt per
hektar 29.8 3 mark. Betänker man, att i denna räntebelastning ingår
dels någon förhöjning på grund af kolonisternas åtnjutande af ett friår,
dels en amorteringskvot af 1/t proc., hvarigenom hela skulden slutbetalas
på ungefär 60 år, så kan man icke finna denna årliga räntebelastning
annat än synnerligen moderat tilltagen. Härtill kommer
sedan ränta å privathypotek samt restprivatränta med tillsammans 4.2 5
mark per hektar, så att räntegårdskolonistens totala räntebelastning alltså
uppgår till i genomsnitt 34.0 8 mark per hektar.
C. Den privata räntegårdsrörelsens provinsiella utveckling
framgår af vidstående siffersammanställning:
Genom generalkommissionernas förmedling grundade räntegårdar inom hvarje provins i Preussen.
1
Provins
1891
-92
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902
1903 1904
1
1905
1906
1907
1908
1909
1910
Summa
Ostpreussen............
44
261
345
80
155
141
115
29
78
43
117
123
49
64
106
204
217
273
379
2,823
Västpreussen .........
89
472
635
435
397
296
254
369
93
80
24
13
1
11
53
3
23
1
i
3,250
Posen....................
79
326
439
224
170
139
31
5
—
45
1
—
—
3
14
166
209
191
251
2,293
1 Pommern ...............
88
99
182
138
185
131
103
134
no
98
39
138
161
433
320
269
266
428
326
3,648
Brandenburg ........
56
27
44
56
32
45
31
2
—
44
'' —
14
61
21
10
3
37
23
51
557
1 Schlesien ..............
20
185
148
234
153
116
98
90
6
51
27
11
28
21
1
99
77
79
33
1,4771
Ostprovinserna
376
1,370
1,793
1,167
1,092
868
632
629
287
361
208
299
300
553
504
744
829
995
1,041
14,048
Sachsen..................
—
_
_
1
5
1
10
_
_
__
_
_
6
*
12
65
26
126
| Scbleswig-Holstein ...
3
8
8
28
17
9
10
3
6
3
26
20
21
18
30
83
130
157
212
792^
Hannover..............
|
2
7
8
2
8
3
3
-
5
10
18
16
11
5
16
23
113
130
193
573
Hessen-Nassau........
-
89
10
2
4
no
Westpbalen ............
11
16
83
37
41
34
65
14
24
48
59
58
44
88
68
59
136
198
112
1,195
Rhenlandet ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
9
3
15
Samtliga provinser
392
1,490
1,902
1,237
1,167
915
720
651
322
422
311
393
376
664
618
915
1,223
1,554
1,587
16,859
00
190
Som synes härrör inemot 7/8 af det totala räntegårdsresultatet
från de sex östprovinserna, medan den återstående åttondedelen hufvudsakligen
åstadkommits inom provinserna Västfalen, Schleswig-Holstein
och Hannover.
Rörande gestaltningen i öfrigt af det inom hvarje provins upp
-
Statistiskt sammandrag öfver den privata räntegårds
-
Provins
Antal till
räntegårds-  bildning
helt eller
delvis
använda
jord-  egendomar
Ytinnehåll
Antal grundade räntegårdar
a
b
a
b
C
d
e !
f
af hela
egen-  domarna
af de
parcelle-  rade jord-  områdena
under
2 */> bär
mellan
2 V»—5
har
mellan
5—10
har
mellan
10—25
har
öfver
25
har
inalles
åt. o.m.e
i hektar
i
2
3
4
Ostpreussen....................
275
55,396
35,111
383
396
935
867
242
2,823
Västpreussen ..................
275
72,132
38,970
129
531
1,168
1,132
290
3,250
Posen ........................
338
38,184
17,871
835
269
519
518
152
2,293
Pommern.......................
256
103,596
66,008
229
205
660
2,080
474
3,648
Brandenburg ..................
97
16,337
5,189
101
95
146
180
35
557
Schlesien......................
153
30,386
9,752
344
499
413
165
56
1,477
Sachsen .......................
177
810
453
61
17
38
10
—
126
Schleswig-Holstein .........
712
29,452
12,596
196
58
108
229
201
792
Hannover ......................
556
6,603
3,168
284
60
109
106
14
573
Hessen-Nassau ...............
7
1,362
390
77
13
4
11
5
110
Västfalen .......................
1,299
14,807
3,874
680
296
132
63
24
1,195
Rhenlandet.................
8
9
4
15
—
—
—
—
15
Samtliga provinser
4,153
369,074
193,386
3,334
2,439
4,232
5,361
1,493
16,859
191
nådda räntegårdsresultatet hänvisas till nedanstående »statistiska sammandrag
öfver den privata räntegårdsbildningens totalresultat vid 1910 års
slut», som tillsammans med ofvannämnda utvecklagstablå lämnar en
sammanträngd men exakt bild af hela den privata kolonisationsverksamhet,
som i föreliggande redogörelses senare del blifvit skildrad.
bildningens totalresultat vid 1910 års slut.
Räntegårdamas
Genom försäljningen hafva uppkommit
Belopp af
beviljade
Total
räntebank-
köpepris i
a
b
C
d
taxerings-
Inbetal-
ningar
Obliga-
tioner
Privat-
räntor
byggnads-
ränta för
värden
ränta
kapital
Hypotek
obligationer
nerna under
7 b och 8
mark
mark
mark
mark
mark
mark
mark
mark
mark
5
6
7
8
9
! 26,134,130
836,763
6,958,016
3,851,261
18,716,965
83,299
3,003,437
3,784,005
906,822
25,056,290
855,810
5,460,275
3,714,008
17,392,860
64,275
1,828,602
1,838,932
774,183
18,056,186
551,540
4,695,206
2,560,668
12,780,230
33,564
2,343,228
655,406
541,407
''
71,953,773
2,108,646
10,998,381
10,997,381
48,725,184
196,161
261,401
942,340
1,989,076
i 6,696,666
191,426
1,303,795
1,248,336
4,260,487
24,849
2,401
232,362
180,054
12,162,734
310,764
2,965,709
2,162,015
8,330,791
1,050
777,440
460,132
352,824
1,336,316
33,903
145,669
143,119
800,766
320
125,763
100,213
41,420
17,750,157
426,369
3,881,861
1,997,244
11,341,878
2,501
887,633
1,943,746
546,260
5,049,110
91,556
593,840
362,426
2,179,539
10,438
204,077
1,565,998
153,381
612,042
23,770
2,608
3,353
363,674
10,612
—
11,000
14,987
9,554,847
455,575
3,495,502
2,120,512
5,670,594
3,959
271,739
990,469
267,029
100,802
3,349
26,383
11,958
75,598
405
3,425
—
3,024
194,463,053
5,889,471
40,527,245
29,172,281
130,638,566
431,433
9,709,146
12,524,603
5,770,467
192
10. Ifrågasatt reorganisation af det privata kolonisationsväsendet
i Preussen.
Frågan om en reorganisation af det preussiska kolonisationsväsendet
bär under de senare åren rätt flitigt diskuterats inom intresserade
fackkretsar i Preussen. I egentlig mening aktuell blef den först
genom det Ostpreussiska landbolagets omorganisation under år 1909
och detta bolags därefter följande kraftiga uppträdande inom räntegårdsbildningens
område, hvilket medförde en afsevärd ändring i bolagets
förhållande gentemot kolonisationsmyndigheten generalkommissionen.
Denna ändring bestod i en inskränkning i generalkommissionens maktbefogenhet
i förhållande till Landbolaget vid räntegårdars upprättande.
Fullt ut togs det sålunda påbörjade steget först mot slutet af år
1911, då enligt ministeriel! förordning en särskild officiell landtmäteribyrå
upprättades för Landbolagets räkning, hvilket möjliggjorde för
Landbolaget att hädanefter utan generalkommissionens medverkan grunda
nya räntegårdar. Endast i och för räntebanks- och mellankreditens
utbekommande behöfver generalkommissionens förmedling här hädanefter
anlitas.
Inom provinserna Västpreussen och Posen har därvarande generalkommission
genom den tidigare omnämnda förordningen af den 10 september
1910 praktiskt taget försatts ur spelet såsom räntegårdsmyndighet
och kolonisationskommissionen insatts som sådan i dess ställe.
Endast vid af privatpersoner igångsatta räntegårdsföretag har generalkommissionen
därstädes att i fortsättningen uppträda såsom förmedlande
myndighet. Äfven i Pommern har generalkommissionens verksamhetsområde
såsom medverkande kolonisationsmyndighet nyligen inskränkts,
och i Hannover tages dess tjänster icke öfverallt i anspråk.
Slutligen har genom den i det föregående refererade ministerialförordningen
af den 10 augusti 1909 genomförandet af den så utomordentligt
viktiga landtarbetarekoloniseringen väsentligen uppdragits åt de
kommunala myndigheterna eller krets förvaltning ärna och generalkommissionernas
medverkan härvid inskränkts till endast »det strängt nödvändiga».
Långsamt men säkert håller generalkommissionen alltså på att
skiljas bort såsom kolonisationsmyndighet. Huruvida den inre kolonisationen
i Preussen är att lyckönska härtill eller icke, är en mycket omtvistad
fråga, som det torde vara svårt att redan nu uppnå full klarhet
193
uti. Ty äfven om åtskilliga brister och försummelser vidlåda generalkommissionernas
förmedlingsarbete, kan det dock aldrig förnekas eller
bortses från, att generalkommissionerna, särskildt den i Frankfurt an der
Oder, nedlagt ett synnerligen förtjänstfullt och framgångsrikt arbete
inom räntegårdsbildningens område.
Af allt att döma kan emellertid en omfattande reorganisation af det
preussiska kolonisationsförfar andet icke vara långt aflägsen. Den framstående
kolonisationskännaren, f. d. generalkommissionspresidenten i
Frankfurt an der Oder dr Metz, har i en nyligen publicerad uppsats
gjort ett mycket belysande uttalande härom, som det icke torde vara
ur vägen att i detta sammanhang återgifva. Dr Metz skrifver:
»Anser man sig kunna undvara provinsiella myndigheter, måste
man dock, i öfverensstämmelse med gifna talrika anvisningar från intresserade
kretsar, skapa en centralmyndighet, hvilken skall vaka öfver
och leda hela landets kolonisationsväsende. Denna skall gifvetvis i förvaltningsärenden
erhålla allmänna tjänsteanvisningar från statsministeriet
eller från de tre särskildt intresserade ministrarne för jordbruks-, inrikesoch
finansdepartementen, men måste i öfrigt utrustas med eu vidtgående
själfständighet. Den bör sammansättas af ämbetsmän, meliorationstekniker,
landtbrukare och mossodlingsfackmän, Indika alla äga erfarenhet
rörande inre-kolonisatorisk verksamhet. En sådan centralmyndighet
kan bl. a. afgöra, huruvida redan stadfästade kolonisationsinstitut inom
en viss provins kunna få utsträcka sin verksamhet till andra trakter.
Till dess skyldigheter hör att i rätt tid inskrida och förebygga, att
exempelvis kolonisationsbolag utan nöjaktig finansiell styrka grundas,
vidare att afgöra i tvister mellan intresserade kolonisationsparter, att
tillse att nygrundade kolonier utrustas med tillräcklig förmögenhet i
jord, att föranstalta om mossmarkernas kultivering och kolonisering m. m.
Vårt land behöfver med ett ord ett enhetligt kolonisationsämbetsverk
för den inre kolonisationens planmässiga ledning under behörig hänsyn
till landtarbetarefrågan.»
11. Preussiska regeringens ställning till den inre kolonisationens
fortsatta bedrifvande.
I trontalet till den i början af år 1911 sammanträdande preussiska
landtdagen berördes frågan om den inre kolonisationen med följande ord:
■»Den ur ekonomiska och sociala behof uppvuxna inre kolonisationen
går alltjämt framåt. Genom anvisning af afsevärda statsmedel hafva
25
194
nyligen inom provinserna Brandenburg och Pommern skapats allmännyttiga
organisationer med uppgift att verka för bondebesittningens förökande och
landtarbetarnes koloniserande. Utredning pågår för närvarande rörande
frågan, huruvida denna kolonisationsverksamhet kan befordras genom särskilda
lagstiftningsåtgärder.»
Och. vid landtdagens öppnande den 15 januari 1912 yttrade
ministerpresidenten:
»Uppehållandet och stärkandet af tyskdömet inom landsdelar med
i språkligt hänseende blandad befolkning är fortfarande föremål för särskild
uppmärksamhet och omsorg. I ett nytt lagförslag komma att af
Eder äskas penningmedel för utsträckandet till andra landsdelar af det
i provinserna Yästpreussen och Posen pågående befästandet och hypoteksreglerandet
af den tyska jordegendomsbesittningen. Andra åtgärder,
som förnämligast afse att i än högre grad befordra den inre kolonisationen,
befinna sig under förberedning.»
195
Litteratur.
Ansiedelungskommission, Denkschrifte 1887—1909.
Belgare/, Martin, Dr., Parzellierung und innere Kolonisation in den 6 östlichen
Provinzen Preussens 1875—1906, Leipzig 1907.
Bergholm, Paul, Den inre kolonisationen i Preussen 1886—1906, publicerad i Emigrationsutredningens
bil. XIV, Stockholm 1909.
Gerlach, Otto, Dr. Prof., Ansiedelungen von Landarbeitem in Norddeutschland,
Berlin 1909.
Metz, H., Dr., Innere Kolonisation in den Provinzen Brandenburg und Pommern
1891 bis 1901. Berlin 1902.
Sohnreg, H., Dr. Prof., Archiv fur innere Kolonisation Band I—IV, Berlin 1908—1912.
Stumpfe, E., Dr., Innere Kolonisation insbesondere im Osten Deutschlands, Berlin 1910.
Die Verhandlungen der Konferenz zur Beratung iiber die Organisation der inneren
Kolonisation, Berlin 1909.
Jahresnachweisungen der Königlichen Generalkommissionen 1892—1910. Berlin 1903
—1911.
Die Pommersche Ansiedelungs-Gesellschaft, Jahresberichte. Stettin 1909—1911.
Die Ostpreussische Landgesellschaft, Berichte 1906—1910, Königsberg 1908—1911.
Landbank in Berlin, Geschäftsberichte 1907—1910, Berlin 1908—1911.
Preussische Gesetzsammlung, div. lagar och förordningar.
Denkschrifte (iber die Verwendung des Fonds »zur Förder ung der inneren Kolonisation
in den Provinzen Ostpreussen und Pommern», 1907—1909.
ÖFVERSIKT
ÖFVER
JORDLAGSTIFTNINGEN I STORBRITANNIEN
OCH IRLAND
MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL SMÅBRUKSOCH
EGNA-HEMS-STRÄFVANDENA
Professor GUSTAF F. STEFFEN
STOCKHOLM 1914
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
''
FÖRORD.
Denna öfversikt öfver den särskildt småbruks- och egnahemssträfvandena
berörande jordlagstiftningen i Storbritannien och Irland är dels ett sammandrag
af vissa väsentliga delar af min i Emigrationsutredningens skriftserie
(Bilaga XIV) utgifna redogörelse för ifrågavarande lagstiftning samt är
dessutom en tämligen utförlig skildring af lagstiftningens verkningar i England
och Wales under de fyra år den ägt bestånd och för hvilka officiella meddelanden
föreligga, d. v. s. hufvudsakligen under tiden efter affattandet af
mitt ofvannämnda bidrag till Emigrationsutredningens undersökningar.
Göteborg i okt. 1912.
G. F. Steffen.
INNEHA LLSÖFVERSIK T.
SID.
I.
Den nyare jordlagstiftningen i England och Wales.
1.
Före tillkomsten af 1907 års lag ........................................................... 203
2.
1907 års lag (småbrukslagen).................................................................... 210
3.
Verkningarna af 1907 års lag fram till slutet af 1911
(a)
Administrationen................................................................................ 220
(b)
Antalet upprättade småbruk i England
och Wales 1908—1911 221
(c)
Småbrukame och deras verksamhet............................................... 223
(d)
Expropriationsbestämmelsemas tillämpning.................................... 225
(e)
Lån och statsbidrag ....................................................................... 226
(f)
Kooperation bland småbrukare ........................................................ 227
(g)
Slutsatser beträffande småbruksrörelsen
........................................ 228
(h)
Verkningarna af lagstiftningen om jordlotter................................ 228
II.
Jordlagstiftningen i Skottland ............................................................................ 229
III. Jordlagstiftningen i Irland .............................................................................. 232
26
203
I. Den nyare jordlagstiftningen i England och Wales.
1. Före tillkomsten af 1907 års lag.
Redan 1832 stadfästes i England en allotment-lag, enligt hvilken
den för fattigvårdens ändamål reserverade allmänningsjorden
inom socknarne skulle utarrenderas mot normalt arrende åt kroppsarbetare
tillhörande socknen, dock icke mer än en acre (0''40 5 hektar)
åt hvarje särskild person. Denna lag, som fick föga praktisk betydelse,
följdes ’ först 1882 af en Allotments Extension Ad, hvilken i hufvudsak
var af enahanda innehåll, utom såtillvida att det nu var fråga om att
i smålotter arrendera ut all den jord, som inom en socken på ett eller
annat sätt bestämts att genom sin afkastning i pengar eller in natura
tjäna fattigvårdens ändamål. De förvaltande myndigheterna skulle
hvarje år reservera en del af jorden för detta ändamål och annonsera,
att den var att arrendera, ända tills all jorden var utarrenderad i smålotter
eller inga fler ansökningar om arrenden hördes af. Äfven denna
lag blef dock icke af större betydelse, bland annat därför att den, ehuru
oafsiktligt, gaf motsträfviga sockenmyndigheter möjligheter att oskäligt
stegra de tillämnade arrendatorernas ekonomiska börda och risk.
Lagens upphofsman, Jesse Collings, bildade en Allotments and
Small Holdings Association, som arbetade på att utsträcka utarrenderandet
af jordlotter äfven till de socknar, där ingen »fattigvårdsjord» fanns
att tillgå. Det steg, soin nu skulle tagas, bestod således däri, att lokala
myndigheter fingo rätt och plikt att anskaffa jord för att utarrendera
den i smålotter.
Detta blef hufvuddraget i den nästa jordlottlagen (Allotments Ad
1887), enligt hvilken hälsovårdsmyndigheterna i såväl städerna som på
landsbygden under vissa förhållanden gjordes pliktiga att köpa eller
204
arrendera jord för att arrendera ut den (icke sälja) åt kroppsarbetare
inom hälsovårdsdistriktet. Det största stycke, som fick öfverlåtas
åt hvarje särskild arrendator, var fortfarande en acre. Inga bostäder,
icke ens större uthus, fingo uppföras af arrendatorn. De lagar, som
reglerade hälsovårdsmyndigheternas jordförvärf (särskildt the Lands
dansös Consolidation Ad 1845 och följande), voro olämpliga för de
smärre köp, som här ifrågakommo. Dessutom visade det sig, att de
jordägare och större arrendatorer, som talrikt voro representerade inom
hälsovårdsmyndigheterna på landet, ofta voro mycket ovilliga att för
jordbruksarbetarne bana väg till en mera själfständig ekonomisk ställning,
samt att det därför blott sällan hände att lagen blef tillämpad.
Lagens tysta antagande, att hälsovårdsmyndigheterna voro tillräckligt
villiga att befordra jordlotters utarrendering åt jordbruksarbetare, visade
sig vara felaktigt, och lagstiftaren måste därför ställa en annan utförande
myndighet i reserv, för att lagen ej skulle bli en död bokstaf.
o Detta skedde genom Allotments Ad 1890, som bestämde, att plikten
att åt arbetarebefolkningen tillhandahålla ett tillräckligt antal lämpliga
jordlotter för arrendering, icke köp, skulle öfvergå på grefskapsrådet,
då hälsovårdsmyndigheterna underläto att handla. Dock förde icke heller
denna åtgärd till målet, ty grefskapsråden visade sig lika ovilliga som
hälsovårdsmyndigheterna; och landtarbetarbefolkningen hade lika litet
makt och mod att öfva tillräcklig påtryckning på de ena som på de
andra. Den ökning i antalet jordlotter, arrenderade af kroppsarbetare,
som kan tillskrifvas jordlottlagstiftningen, var icke ansenlig, förrän den
stora kommunalstyrelsereformen af 1894 (Local Government Ad 1894)
väsentligt demokratiserade de lokala förvaltningsmyndigheterna, särskildt
på landsbygden.
Det har hittills varit fråga endast om jordlotter (allotments), d. v. s.
smärre jordstycken, som utarrenderas i främsta rummet åt jordbrukets
eller industriens lönarbetare för att gifva åt arrendatorn tillfälle att
komplettera sina inkomster eller sin bärgning genom jordbruksarbete
vid sidan af det egentliga förvärfsarbetet. Genom Small Holdings
Ad 1892 kom ett nytt begrepp in i lagstiftningen — nämligen smärre
jordbrukslägenheter (small agricultural Holdings), som säljas eller
utarrenderas i främsta rummet åt personer, hvilka såsom sitt enda
eller viktigaste förvärfsarbete bedrifva själfständig jordbrukareverksamhet.
Någon skarp gräns mellan de två slagen af
jordbesittningar låter icke draga sig, och det måste städse finnas en
205
massa jordlägenheter, som med ungefär lika god rätt låter räkna sig
till båda slagen. Grundtanken, att eu »jordlott» skall vara ett mindre
jordstycke än eu »liten jordbrukslägenhet» och att på den förra icke
kan men på den senare kan ställas krafvet, att den skall lämpa sig för
en jordbrukarefamiljs själfständiga bärgning utan lönarbete i främmande
tjänst, (denna princip) är dock från början tydlig. Hvad storleksförhållandena
för allotments och small holdings beträffar, blefvo de klart
fastställda först genom Small Holdings and Allotments Act 1907) till
hvilken vi i det följande återkomma.
Enligt lagen af 1907 skilja sig dessutom jordlotter och småbrukslägenheter
därigenom från hvarandra, att de förra icke
kunna säljas utan blott utarrenderas, under det att de senare kunna
såväl säljas som utarrenderas till sina brukare. Ett viktigt och för
den ännu gällande lagstiftningen betydelsefullt drag i lagen af 1892
var, att den berättigade grefskapsråden att utlåna penningar åt
smärre arrendator er för att sätta dem i stånd att köpa sina jordbrukslägenheter.
Detta gäller äfven de smärre arrendatorer, som arrenderat
sin jord utan att på något sätt ha berörts af småbrukslagstiftningen.
Af en viss betydelse för lagen af 1892 var Agricultural Holdings
(England) Act 1883, hvilken i flera viktiga afseenden gaf åt den engelske
arrendatorn en fördelaktigare legal ställning till jordägaren, än häri
förut hade haft. Det gällde särskildt uppsägningstidens förlängning från
ett hälft till ett helt år samt arrendatorns rätt att, då han lämnade ett
arrende, erhålla ersättning för vissa slag af förbättringar och hans rätt
att borttaga vissa af honom upprättade fasta anläggningar (såsom stängsel,
maskiner, byggnader o. s. v.). För öfrigt utgjorde lagen af 1892 ett
nytt steg utöfver det af aZ?o£mercf-lagstiftningen betäckta området —
ett steg, som var särskildt märkligt, emedan det togs efter en särskild
utredning af en år 1890 tillsatt kommitté af underhuset samt utarbetades
på regeringens eget initiativ, i det att dåvarande chefen för jordbruksdepartementet,
Chaplin^ framlade och genomdref lagförslaget Något
annat godt än att de var ett första försök till lagstiftning i en ny, af
behofvet utpekad riktning låter emellertid icke säga sig om denna lag,
ty den var så försiktig i sina bestämmelser, att den blef nästan alldeles
utan praktisk betydelse.
Då det i följd häraf blef nödvändigt att skrida till omarbetning
af 1892 års lag, tillsattes en ny undersökningskommitté (en af
jordbruksdepartementet utsedd departmental committee), hvilken utförde
sina »vittnesförhör» från maj 1905 till juni 1906 och afgaf sin »rapport»
206
i december 1906. I denna rapport heter det: »Man kan icke säga, att
verkningarna af 1892 års lag stått i något rimligt förhållande till förväntningarna
hos dem, som skrefvo och antogo lagen». Under de tio första
åren af lagens verksamhet, d. v. s. 1893 till 1902 inklusive, hade icke
mer än 652 acres (264 hektar) blifvit sålda eller utarrenderade enligt
lagens föreskrifter i England, Wales och Skottland. Under åren 1903—
1906 ökades summan med knappt 150 acres (61 hektar). Rapporten
kommer till den slutsatsen, att antingen föreligger intet nämnvärdt behof
af det slag, som lagen vill tillfredsställa, eller ock är lagen ej affattad på
ett sätt, som gör den användbar för att tillfredsställa behofvet. Senare
erfarenheter ha visat, att det förra antagandet varit alldeles felaktigt,
och att det stora fiaskot med 1892 års småbrukslag helt och hållet
måste tillskrifvas lagens egna olämpliga bestämmelser. Hvad som kan
läras af denna lag, torde således i hufvudsak vara, hvilka positiva eller
negativa drag en sådan lag icke får uppvisa, om den skall* bli effektiv
— naturligtvis under de i England rådande ekonomiska och sociala
förhållandena.
Genom småbrukslagen af 1892 bemyndigades grefskapsråden, om
de ansågo, att det funnes en icke på vanligt sätt tillfredsställd efterfrågan
efter små jordbrukslägenheter, att »förvärfva jord, som passade
att användas till småbrukslägenheter för personer, hvilka önskade att
köpa och själfva bruka jorden ifråga». Ordet »förvärfva» (acquire) har
här såväl betydelsen »arrendera» som betydelsen »köpa». Men ordet
innesluter icke tvångsförvärf af något slag, utan hänsyftar blott på
arrende eller köp genom fullt frivillig öfverenskommelse med jordägaren.
Det är denna frånvaro af tvångsmakt för de lagen tillämpande
myndigheterna, som numera anses vara en af hufvudgrunderna till
resultatlösheten. En annan grund härtill torde vara den, att hela förfarandet
ställde sig allt för dyrt för de tillämnade småbrukarne. Den
18:de sektionen i lagen föreskrifver nämligen, »att grefskapsrådet icke
skall förvärfva jord annat än till sådant pris, att, enligt rådets uppfattning,
alla hithörande utgifter blifva betäckta genom de inkomster,
som rådet erhåller genom att sälja eller utarrendera jorden, och skall
rådet bestämma försäljningspriset eller utarrenderingssumman till ett
sådant belopp, att rådet kan anse sig vara skyddadt mot förlust». Till
»hithörande» utgifter räknades i själfva verket samtliga administrationskostnaderna,
och skulle grefskapsrådets aflönade ämbetsmän hafva rätt till
särskild betalning för arbete i sammanhang med upprättandet af småbruken.
Dessa kommo sålunda att ställa sig relativt dyra, i många
fäll orimligt dyra, för dem som skulle övertaga dem.
207
Vidare är att framhålla såsom en af orsakerna till 1892 års lags
gagnlöshet, att den i främsta rummet afsåg, att grefskapsråden skulle
sälja den till småbruk bestämda jorden, och att lagstiftaren sålunda
utgick från den, som det sedan visade sig, oriktiga förutsättningen, att
efterfrågan på småbrukslägenheter i allmänhet innebar ett kraf på
äganderätt till jorden.
Då en småbrukslägenhet såldes af grefskapsrådet, skulle eu femtedel
af köpesumman erläggas kontant af köparen, och en fjärdedel kunde,
om rådet så fann för godt, förvandlas till en ständig ränta; återstoden
skulle betalas halfårsvis under loppet af femtio år. Ett egendomligt
drag finna vi i sektion 17, enligt hvilken grefskapsrådet kunde
låna högst fyra femtedelar af köpesumman åt en arrendator, som
öfverenskommit med jordägaren om att köpa sin jord fri.
Icke långt efter den förfelade småbrukslagen af 1892 kommer den
mycket viktiga Local Government Ad 1894, hvars stora betydelse för
jordlottlagstiftningen i det föregående redan framhållits. I själfva verket
torde det vara nödvändigt för en rätt uppfattning af jordlott- och
småbrukssträfvandenas utveckling i England att ägna någon uppmärksamhet
åt den demokratisering af den lokala själfstyrelsen, särskilt
på landsbygden, som inleddes genom Local Government Ad
1888 och bragtes ett betydelsefullt stycke längre genom lagen af 1894.
Erfarenheterna i England synas nämligen bevisa, att det för småbrukaresträfvandenas
framgång fordras, att lokalstyrelsen är byggd på demokratisk
grund, samt att den lokala demokratismen besitter ett kraftigt
stöd uti en centralstyrelse, som i sista hand kan och vill genomdrifva
de ekonomiskt och socialt svagare samhällsmedlemmarnas lagliga kraf,
när det trots all kommunal demokratism visar sig, att dessa kraf (t. ex.
då de gälla ökningen af jordlotter och smärre jordbrukslägenheter)
icke finna gehör hos de mäktiga och ledande personerna inom lokalstyrelserna.
Genom Local Government Act af 1894 uppdelas hvart »grefskapsråd»
(the administrative county) uti flera slag af mindre administrativa
distrikt, hvart slag med full själfstyrelse och med en särskild grupp
af uppgifter. Dessa distrikt äro: socknen, fattigvårdssamhället, hälsovårdsdistriktet,
väg- och vattenbyggnadsdistriktet samt tvenne slag af
distrikt för juridiska angelägenheter och slutligen det genom en särskild,
något äldre lagstiftning skapade folkskoledistriktet.
208
För att sköta de från kyrkostämman (the vestry) och dess själfskrifna
ordförande, pastorn, tagna världsliga angelägenheterna inom
hvarje socken samt för att utöfva en del alldeles nya befogenheter,
ger lagen af 1894 upphof till tvenne nya institutioner: sockenstämman
(the parisk meeting) och sockenrådet (the parisk council). Omkring
13,000 sockenstämmor och omkring 8,000 sockenråd hafva på detta
sätt med ett slag kommit till stånd —. en ansenlig förstärkning af
organisationen för lokal själfstyrelse på den engelska landsbygden.
Reformen innebär emellertid icke blott en ökning af kommunalstyrelsens
organer utan också en väsentlig ändring af dessas sammansättning.
Rätt att afgifva en röst på de gamla, hälft kyrkliga, hälft världsliga
kyrkostämmorna ägde alla församlingsbor, som skattade för mindre
än 50 pund sterling (900 kronor); men för hvarje ytterligare 25 pund
sterling taxeringsvärde ökades individens röstvärde med en röst ända
upp till sex. De stora jordägarne besutto dessutom extra röstprivilegier,
så att en godsägare ofta röstade med ej mindre än tolf röster
på kyrkostämman. På de nya sockenstämmorna ha alla män och kvinnor
rösträtt, som besitta rösträtt till parlamentet och grefskapsrådet,
d. v. s. alla män af myndig ålder, hvilka äga jord med 5 punds
arrendevärde eller arrendera jord till 10 pund om året eller hyra
bostad (hus eller rum), som omöblerad betingar 10 pund i årlig hyra,
samt dessutom alla män och kvinnor, som hyra eller äga och bo i ett
hus, för hvilket erlägges fattigskatt. Denna senare måste vara betalad,
och personen i fråga får ej själf inom tolf månader före röstlängdens
uppgörande hafva mottagit fattigunderstöd.
Viktigast bland de nya, af engelska kommunalmyndigheter aldrig
tillförene utöfvade befogenheterna är sockenrådets rätt att på den fria
öfverenskommelsens eller det laga tvångets väg af socknens jordägare
arrendera eller köpa jord. Denna kan antingen behållas i gemensam
användning, t. ex. för en gemensam betesmark, en offentlig lekplats
eller park eller för uppförandet af kommunala byggnader, eller ock kan
den, som vi sett, i form af lotter utarrenderas åt socknens invånare
(t. ex. åt dess jordbruks-, fabriks- och grufarbetare samt handtverkare).
För att gifva kroppsarbetaren möjlighet att arrendera ett jordstycke
förordnar den nya kommunallagen om den i det föregående
beskrifna formen af tvångsköp och tvångsarrendering af jord för
jordlotter. Om jordägaren är villig att på rimliga villkor åt kommunen
utarrendera ett lämpligt jordstycke för jordlotter eller annat
ändamål, kan sockenrådet på egen hand uppgöra arrendekontraktet för
hvilket antal acres som helst, och det kan i sin tur arrendera ut åt
209
sockeuborna hur stora eller små jordlotter det behagar. Arrendet
för dessa senare måste dock i detta och alla följande fall vara stort
nog att täcka alla de utgifter, som sockenrådet ådrar sig i samband
med transaktionen. Vägrar jordägaren att utarrendera det äskade
jordstycket, kan tvångsförfarandet genom grefskapsrådet inledas. Anser
grefskapsrådet, att dess ingripande ej är af behofvet påkalladt, kan det
vägra att anställa den ofv^nnämnda undersökningen, och i sådant fall
har sockenrådet ingen vidare rätt att besvära sig. Då jord arrenderas
tvångsvis, får arrendet icke uppgöras för mindre än fjorton eller för
mer än trettiofem år. önskar sockenråd köpa jord genom frivillig
öfverenskommelse, måste det vända sig till hälsovårdsnämnden (the district
council) i socknens hälsovårdsdistrikt för att få transaktionen utförd.
Om hälsovårdsnämnden vägrar att ingripa, kan sockenrådet vädja till
grefskapsrådet. Alla de hithörande ansökningarna hos distriktsrådet
(hälsovårdsnämnden) eller grefskapsrådet kunna göras af sex enskilda
medlemmar af sockenstämman, ifall sockenrådet skulle vägra handla.
Af den öfriga, för jordlott- och småbrukssträfvandena betydelsefulla
lagstiftningen mellan 1892 och 1907 förtjäna särskildt framhållas
Agricultural Holdings Acts 1900 och 1906, hvarigenom arrendator^
trygghet och frihet uti ett rationellt tillgodogörande af jorden vidare
ökades, d. v. s. jordägarens rätt till godtyckliga och arrendatorn
ekonomiskt skadande eller för en tidsenlig utveckling af jordbruket hinderliga
arrendeaftals bestämmelser genom lag inskränktes. Jordägaren
förbjudes i lagen af 1906 uttryckligen att genom hänvisning
till sedvänjan binda arrendatorn vid ett brukningssätt, som denne
icke finner tidsenligt eller fördelaktigt. En annan märklig princip,
som uttalas i denna lag, är, att en uppsagd arrendator vid afflyttningen
har rätt till full ersättning för den förlust han lider genom flyttningen,
om jordägaren uppsäger honom utan goda och tillräckliga
grunder och af skäl, som icke äro''förenliga med jordegendomens
goda vård och skötsel, eller om arrendatorn, genom förbättringar
utförda på hans egen bekostnad, stegrat jordbrukslägenhetens värde.
Ersättningsrätten gäller, äfven om det i arrendeaftalet finnes
en öfverenskommelse af motsatt art.
27
210
2. 1907 års lag (“småbrukslagen"). s)
Före Small Holdings and Allotments Ad 1907 fanns det sålunda
ingen möjlighet att tvångsvis köpa eller arrendera jord för att använda
den till smärre jordbru kslägenheter; och lagen om tvångsköp
eller tvångsarrendering afjord för ''jordlotter fordrade ett allt
för långsamt, inveckladt och dyrbart tillvägagångssätt, för att den
skulle kunna få någon afsevärd praktisk betydelse. Härutinnan har
lagen af 1907 åstadkommit betydelsefulla förändringar.
En jordlott (allotment eller field garden) definieras nu som eu
jordlägenhet af ett omfång, som ej öfverstiger 5 acres (2.02 hektar).
Jordlotter utarrenderas, men säljas icke. Myndigheternas förpliktelse
att skaffa jord för jordlotter föreligger dock endast hvad beträffar jordlotter,
som icke öfverstiga 1 acre (0.405 hektar) i omfång. Då jord
en gång är anskaffad för att användas till jordlotter, kunna, i undantagsfall,
äfven jordstycken öfver 5 acres behandlas som »jordlotter» i
lagens mening.
Eu småbrukslägenhet (small holding) definieras såsom en jordbrukslägenhet
af mer än 1 acre och icke mer än 50 acres (20.25
hektar) omfång, eller, om den öfverstiger 50 acres i omfång, en jordbrukslägenhet,
som enligt lagen om inkomstbeskattning icke upptaxeras
till mer än £ 50 (900 kronor). En småbrukslägenhet kan såväl säljas
som utarrenderas till sin brukare.
Häraf framgår, att lagen lämnat öppet åt de verkställande
myndigheterna att, inom vissa gränser (hufvudsakligen mellan 1 och 5
acres), behandla ett mindre jordstycke antingen som en jordlott (eller
liten jordlägenhet) eller såsom en småbrukslägenhet (eller mindre
j ord brukslägenhet).
Till att inlämna ansökan om jordlotter äro endast sådana
personer (kvinnor såväl som män) berättigade, hvilka tillhöra den i
distriktet eller socknen bosatta arbetarebefolkningen. Däremot
synes hvem som helst, vare sig han (eller hon) bor i eller utanför
grefskapet, vara berättigad att ansöka om en småbrukslägenhet.
Den enda begränsande bestämmelsen är, att småbrukslägenheter
få anskaffas endast åt personer, som utfästa sig attsjälfva, med
eget intelligens- och kroppsarbete, bruka dem. *)
*) Efter kodifieringeit kallad Small Holdings and Allotment Ad 1908.
211
Äfven jord för smärre jordbrukslägenheter kan nu anskaffas
genom tvångsköp ocli tvångsarrendering af jord från jordägaren.
Förfarandet, vid denna expropriation har förenklats och blifvit
mindre kostsamt.
Det har uttryckligen bestämts, att jordens pris vid expropriation
skall vara lika med jordens försäljningspris vid frivillig försäljning —
således ingen stegring af priset, därför att expropriationsförfaraudet
användes, vare sig det gäller jord för småbruk eller jord för jordlotter.
Då ett grefskapsråd är i stånd att på frivillighetens väg köpa
jord, kan det sälja densamma till småbrukare. Om grefskapsrådet däremot
har måst skrida till expropriation vid inköp afjord för småbruk,
kan grefskapsrådet aldrig afhända sig äganderätten till jorden.
Småbruken kunna sålunda i detta fall upprättas endast på grundval af
arrendeaftal.
I stället för distriktsråden på landsbygden hafva sockenråden fått
förvärfvandet af jord för jordlotter om hand och hafva till den ändan
blifvit utrustade med utvidgad expropriationsrätt. Skillnaden mellan
förfarandet vid anskaffandet af jordlotter å ena sidan och småbruk å
den andra är ej alldeles utplånad, men är mindre än förut.
För båda ändamålen äro grefskapsråden och, i sista instans, jordbruksdepartementet
de afgörande myndigheterna. Dessutom har nu inom
jordbruksdepartementet upprättats en särskild afdelning, the Small Holdings
C ommissioners, som har till uppgift att hålla sig noga underrättad
om behofvet af jordlotter och småbrukslägeuheter . samt att so till, att
allt, som lagen tillstädjer, verkligen åtgöres för att fylla behofvet.
Det ingår i lagens syfte att uppmuntra och understödja alla slags
frivilliga organisationer, särskildt kooperativföreningar bland smärre
jordbrukare (inköpsföreningar, mejeriföreningar, slakteriföreningar, försäljningsföreningar
o. s. v.), som kunna visa sig behöfliga för de smärre
jordbruksföretagens bestånd och framgång.
Ansenliga statsmedel — ej mindre än 7,200,000 kronor anslogos
af parlamentet för det första året af den nya lagens verksamhet — stå
till förfogande, på det att de lokala myndigheterna icke af alltför stor
hänsyn till de kommunala skattedragarne må afhållas från att arbeta på
lagens kraftiga tillämpning, särskildt där det bäst behöfs, d. v. s. i
relativt fattiga trakter af landet.
212
Plikten att förse de ansökande med jordlotter hvilar i främsta
rummet på stadsdistriktsrådet (the urban district council) i ett stadsdistrikt
och på sockenrådet (the parisk council) i ett landtdistrikt. Om
en landtkommun saknar sockenråd, intages dettas plats af sockenstämman,
som uppgör aftal o. s. v. genom sin ordförande eller annan
ordinarie förtroendeman. Grefskapsrådet åligger att tillse, att stadsdistriktsråden
och sockenråden göra sin skyldighet hvad anskaffandet af
jordlotter beträffar. Befinnes detta icke vara fallet, kan grefskapsrådet
själft vidtaga de nödiga åtgärderna. Under vissa förhållanden äro the
county boroughs (köpingarna) och borough councils verkställande myndigheter.
Skyldigheten att förse de ansökande med småbrukslägenheter
faller i främsta rummet direkt på gr ef sk ap sråden eller, i vissa fall, på
the county boroughs. Grefskapsrådet kan emellertid använda distriktsråden
och borough-råden såsom ombud för upprättandet af småbruk
inom ett distrikt eller en borough, och dessa senare kunna åtaga sig
vissa ekonomiska förbindelser (förlustrisker) i sammanhang härmed.
Hvarje grefskapsråd är skyldigt att tillsätta en »småbruks- och jordlottkommitté»,
och alla frågor om upprättandet af småbruk och anskaffandet
af jordlotter (utom frågan om penninganskaffniug) måste handläggas
af kommittén, innan grefskapsrådet skrider till handling.
Som öfvervakande myndighet verka the Small Holdings Commissioners
(för närvarande tvenne ämbetsmän) inom jordbruksdepartementet.
Deras skyldighet är att af eget initiativ föranstalta undersökningar öfver
hela landet om behofvet af små jordbrukslägenheter och om möjligheterna
för dessas ekonomiska bestånd samt att afgifva berättelse härom
till jordbruksdepartementet.
På tillstyrkan af dessa småbruks-co»m*ssio»ers kan jordbruksdepartementet
beordra ett grefskapsråd eller, om nödigt, småbrukskommissarierna
själfva att utarbeta en plan (scheme) för upprättandet af
småbrukslägenheter inom ett gifvet område af landet. Vare sig planen
tillkommit på detta sätt eller genom ett grefskapsråds eget initiativ,
skall den stadfästas af jordbruksdepartementet, sedan detta noga pröfvat
densamma. Då en småbruksplan sålunda är stadfästad, är det grefskapsrådets
plikt att genomföra densamma. Underlåter det detta, skall
jordbruksdepartementet gifva småbrukskommissarierna befallning att
genomföra planen, och handla då dessa kommissarier med samma myndighet
som ett grefskapsråd. Kostnaderna för de sålunda upprättade
småbrukslägenheterna bestridas med grefskapsskatterna.
Om en småbruksplan förorsakar förluster eller måste betraktas
213
som eu sannolik källa till förluster, kan jordbruksdepartementet, med
samtycke af skattkammardepartementet. (the Treasury, icke att förväxla
med the Exchequer, finansdepartementet i inskränkt mening), bestrida
förlusten ur de medel, som parlamentet ställ t till förfogande såsom särskild
småbruksfond (Small Holdings Account) i Engelska banken.
Jordbruksdepartementet har dessutom rättighet att själft utöfva
grefskapsrådens befogenheter under lagen af 1906, »för att bevisa möjligheten
af att inom en viss landsända upprätta småbruk». Kostnaden för
dylika experiment betalas ur the Smäll Holdings Account.
Småbrukskommissarierna kunna också anskaffa jordlotter, om
jordbruksdepartementet funnit, att ett grefskapsråd härutinnan icke
åtgjort allt, som kunnat göras. Äfven i detta fall funktionera kommissarierna
med ett grefskapsråds befogenheter.
Då ett sockenråd önskar köpa eller arrendera jord tvångsvis
för att använda den till jordlotter eller småbruk, måste det vända sig
till grefskapsrådet med begäran, att detta sätter expropriationsförfarandet
i gång. Skulle grefskapsrådet vägra, äger sockenrådet att petitionera
jordbruksdepartementet om att ingripa, och kan då detta genomföra
expropriationen. Eljest måste, hvad småbrukslägenheter angår, förfärandet
alltid inledas af ett grefskapsråd. Då det gäller jordlotter
däremot, är det såväl stadsdistriktsrådens och borough-rådens som grefskapsrådens
sak att inleda expropriationsförfarandet.
Expropriationen utföres genom en »order», som hvad den ifrågavarande
jorden beträffar, ger tillämpning åt de sektioner i Lands Clauses
Acts, hvilka ha afseende på köp och arrendering af jord »annorledes än
genom frivillig öfverenskommelse». Denna order måste stadfästas af
jordbruksdepartementet, innan den har laga kraft. Då detta ägt rum,
har ordern samma kraft och verkan som en parlamentsakt, och det är
icke längre möjligt att få den upphäfd eller ändrad på lagtekniska
grunder.
Grefskapsrådets första åtgärd är att affatta sin order och att offentliggöra
den på föreskrifvet sätt samt att underrätta jordägaren och
eventuella arrendatorer af den ifrågavarande jorden om saken. Om
dessa ingen invändning göra inom viss tid, äger jordbruksdepartementet
att stadfästa ordern utan vidare undersökning. Hafva invändningar
gjorts, måste en offentlig undersökning hållas, vid hvilken såväl
grefskapsrådet som alla personer, hvilka ha ett ekonomiskt intresse i
214
jorden i fråga, äro berättigade att yttra sig. Efter denna undersökning
afgör jordbruksdepartementet, huruvida det skall ge sin stadsfästelse
eller ej åt ordern sådan den föreligger, eller huruvida ändringar skola
företagas i densamma.
Hela spörsmålet om arrendeafgift och köpeskilling samt skadestånd
skall, om ej öfverenskommelse på frivillig väg kan uppnås, afgöras af
en kunnig och opartisk skiljoman och utan inblandning af juridiska
biträden eller fackmän. Den tio procents förhöjning af priset i den
öppna marknaden, som eljest är laglig vid expropriation, är, liksom
hvarje förhöjning af det vanliga priset, uttryckligen förbjuden, då det
gäller jordlotter och småbruk.
Då jord arrenderas tvångsvis, får aftalet icke gälla mindre än
fjorton och icke mer än trettiofem år; dock kan jordägaren städse, efter
tolf månaders uppsägning, åter få sin jord, om han öfvertygar jordbruksdepartementet
om, att han behöfver jorden för byggnadsändamål, för
grufdrift eller industriella ändamål eller för härmed sammanhängande
väganläggningar.
Följande slag af jordegendom kunna icke genom expropriation
öfverföras till användning för jordlotter eller småbruk:
1)
Jord, som utgör en del af en park eller trädgård eller tillhör
jordbruket omedelbart omkring en herrgårdsbyggnad eller bidrar att
öka trefnaden omkring ett boningshus;
2)
Skogsmark, som icke gränsar intill jord, hvilken redan användes
för jordlotter eller småbruk;
3)
Jord, som tillhör någon kommun eller lokal myndighet eller
blifvit förvärf vad för att användas till järnvägs-, kanal-, vatten verksanläggning
eller annat offentligt ändamål;
4)
Jord, på hvilken historiska eller arkeologiska minnesmärken
finnas;
5)
Jord, som utgör del af en jordbrukslägenhet, hvilken icke öfverskrider
50 acres (20.2 5 hektar).
Då jordbruksdepartementet skall afgöra, huruvida ett gifvet förslag
till expropriation bör stadfästas, måste det taga hänsyn till omfånget
och arten af ifrågavarande jordägares eller arrendatorers besittning samt
tillse, att icke otillbörligt mycket jord tages från en gifven jordägare
eller arrendator, eller att de bli alltför kännbart lidande i sina ekonomiska
intressen genom splittring af jorden. Äfven skall såvidt möjligt
undvikas, att något större antal jordbruksarbetare eller andra landtarbetare
blifva förflyttade genom expropriationen.
Hvad denna sista egendomligt sväfvande bestämmelse är menad att
215
innebära, synes icke kunna utletas ur själfva lagtexten. Om meningen
är, att myndigheterna skola taga särskild hänsyn till jordägarnes och
arrendatorernas önskan att hafva ett möjligast stort tillbud på jordlösa
och beroende jordbruksarbetare i sin omedelbara närhet, så synes här
föreligga fröet till en konflikt med lagens egentliga mening, som just
är att gifva jord och ett visst ekonomiskt oberoende eller en starkare
ekonomisk ställning åt de nu jordlösa arbetarne.
Enligt de fortfarande gällande bestämmelserna i lagen af 1892 är
ett grefskapsråd berättigadt att, med tillstånd af departementet för lokalstyrelsen,
upptaga lån för att upprätta småbrukslägenheter. Sådant lån
behöfver icke vara fullt återbetaldt förrän efter 80 år, då ändamålet är
att köpa jord; och icke förrän efter 50 år, då ändamålet är att arrendera
jord. Den långa återbetalningstiden för lån, som af ett grefskapsråd
användts till att köpa jord för småbrukslägenheter, anses komma
att i hög grad underlätta det för hela reformen så viktiga utköpandet
af enskilda jordägare.
Lån medgifvas för dessa ändamål af the Public Works Loan Commissioners,
hvilka måste taga minst 3.125 °/0 i ränta och högst den
ränta, som skattkammardepartementet bestämmer för tillfället. Räntan
får icke stegras, då lånet gäller längre tid. The Public Works Loan
Comntissioners äro en statlig penningutlåningsinstitution, som upprättades
genom The Public Works Loan Ad 1875 för att genom lån underlätta
utförandet af »allmännyttiga offentliga företag af varaktig art».
Lånen måste hvarje år erhålla parlamentets stadfästelse. Penningarna
komma ur en särskild Local Loans Fund, som administreras i sammanhang
med statsskulden. Alla hithörande lån äro afbetalningslån,
och första afbetalningen måste äga ram fem år efter lånets utbetalande.
Ett annat statligt ekonomiskt stöd har småbruksrörelsen uti den
förut nämnda Small Holdings Account, som parlamentet upprättat i
Engelska banken, och till hvilken parlamentet tid efter annan voterar
pengar. Ett grefskapsråd kan ur denna fond få tillbaka alla sina utgifter
för småbruks upprättande utom själfva köpe- och arrendesummorna
och skadeståndspengarna. Af en del auktoriteter (t. ex. parlamentsledamoten
Corrie Grant) anses denna bestämmelse vara en af de
praktiskt viktigaste i den nya lagen, alldenstund det mycket ofta är
just dessa extra utgifter för småbrukslägenheternas iordningsställande,
utgifter vid sidan af jordens pris eller arrende samt eventuellt skade
-
216
stånd, som afhålla de lokala myndigheterna från att tillämpa småbrukslagstiftningen.
Då det dessutom är stadgadt, att grefskapsråden måste sätta försäljningspriset
eller arrendet på arrendelägenheterna så högt, att skattedragarne
bli skyddade mot förluster, synas de ekonomiska hindren för
lagens tillämpning, såtillvida som dessa hinder kunde vara att finna på
skattedragarnas och de administrativa myndigheternas sida, vara tämligen
sorgfälligt undanröjda.
Sockenråden ha på vissa villkor rätt att upptaga lån för att
anskaffa jordlotter. Äfven dessa lån kunna erhållas af the Public
Works Loan Commissioners.
Genom Small Dwellings Acquisition Ad 1899 kunna grefskapsråden
och andra lokalmyndigheter genom lån förhjälpa arbetare och med dem
jämställda att blifva ägare af boningshus (enfamiljshus), som i saluvärde
icke öfverstiger 7,200 kronor. Lån får ej öfverstiga fyra femtedelar
af husets saluvärde eller, absolut, i regel ej öfverstiga omkring 4,320
kronor. Återbetalningen sker i afbetalningar med ränta hvarje vecka
eller i andra perioder, som icke få vara längre än sex månader. Hela
afbetalningstiden får ej öfverstiga 30 år.
Grefskapsrådet är berättigadt, men icke förpliktadt, att företaga
en del arbete på den för småbruksändamål förvärfvade jorden för att
därigenom underlätta dess användning för småbruk — t. ex. att stycka
och ingärda den, att anlägga vägar, att dika och dränera, att nedlägga
vattenledningsrör eller gräfva brunnar samt att uppföra boningshus eller
att omändra redan befintliga byggnader. Den ledande synpunkten
skall härvid enligt lagen vara dels hänsynen till, att dessa förbättringar
bli bättre och billigare, då de utföras på en gång på ett större jordområde,
än då de utföras bitvis af de enskilda småbrukarna, dels hänsynen
till de blifvande småbrukarnes svårigheter eller oförmåga att
uppbringa de nödiga penningmedlen för dylika varaktiga förbättringar
af jordlägenheterna.
Då ett grefskapsråd säljer eu mindre jordbriikslägenhet, gälla
bland annat följande bestämmelser:
1)
Jordlägenheten får icke delas eller utarrenderas utan grefskapsrådets
medgifvande;
2)
Lägenheten skall odlas af ägaren själf och skall icke användas
för annat ändamål än jordbruk;
217
3)
Blott ett boningshus får uppföras på jordlägenheten; dock
kunna i vissa fall de till flera skilda jordlägenheter hörande boningshusen
få uppföras, t. ex. i en sammanbyggd rad, på en af lägenheterna;
4)
Alla boningshus skola vara af sådan beskaffenhet, att de
motsvara grefskapsrådets fordringar;
5)
Ingen byggnad får användas för försäljning af rusdrycker;
6)
Grefskapsrådet har städse att förbjuda uppförandet af boningshus.
Småbrukarne kunna i vissa fall appellera till jordbruksdepartementet,
om de tro sig hafva grund till klagomål öfver grefskapsrådens
sätt att behandla dem som arrendatorer. Småbrukarna åtnjuta öfver
hufvud allt det skydd i sina rättigheter som arrendatorer, som den
nyare, mycket detaljerade arrendelagstiftningen medger.
o
Grefskapsrådet har rättighet att för småbruksändamål utarrendera
eller sälja jord åt en kooperativ förening (inköps-, försäljnings- eller
produktionsförening), hvars organisation blifvit af grefskapsrådet gillad.
Dessutom kan grefskapsrådet öfverlämna utarrenderandet (men icke försäljningen)
af småbrukslägenheter åt en kooperativ förening eller annan
association, som bildats icke för att själf bedrifva småbruk utan för att
befordra småbrukens spridning.
Med departementets för lokalstyrelsen bifall kan ett grefskapsråd
medgifva penninglån åt eller garantera lån för dessa kooperativa
föreningar för deras småbruksverksamhet. Äfven departementet för
lokalstyrelsen kan direkt träda i förbindelse med ifrågavarande kooperativa
föreningar, kan (med skattkammardepartementets samtycke) direkt
gifva dem penningunderstöd eller lån och kan använda dem som mellanhänder
vid befordrandet af småbrukens spridning och organisering.
Genom dessa bestämmelser ger lagen tillfälle åt den frivilliga
föreningsverksamheten att på ett synnerligen värdefullt sätt samverka
‘med och komplettera de lokala och centrala myndigheternas samt de
jordbehöfvande arbetarnes sträfvanden på småbruksrörelsens område.
Många fackmän inom jordbruket äro i England öfvertygade om, att
framtiden tillhör just dylika under grefskapsråden arrenderande småbrukare,
som genom kooperation tillförsäkra sig möjligheten att i
tekniskt afseende och hvad affärsledningen beträffar sköta sina
småbruk lika tidsenligt, som de stora jordägarna och kapitalstarka stora
arrendatorerna sina i stor skala tilltagna jordbruksföretag.
28
218
Ett sockenråd, som anordnat jordlotter, har rätt att utarrendera
dessa till en kooperativ förening, som ämnar bruka dem kooperativt
eller befordrar jordlottsystemet.
Jordbruksdepartementet bar utfärdat särskilda föreskrifter om innehållet
i arrendeaftalen med dem, som öfvertaga jordlotter och småbrukslägenheter.
För jordlotter gälla följande allmänna bestämmelser:
Arrendatorn skall 1) hålla jordlotten fri från ogräs, skall gödsla
den väl och öfver hufvud hålla den i godt skick från jordbrukssynpunkt;
2) han får icke förorsaka obehag eller olägenheter för andra
jordlottinnehafvare; 3) han får icke utarrendera eller afyttra jordlotten
eller någon del af den; 4) han får ej utan grefskapsrådets skriftliga
tillstånd hugga timmer eller taga eller sälja mineralier, grus, sand eller
lera från jordlotten.
Dessutom kan grefskapsrådet efter tillkännagifvande tillämpa följande
särskilda bestämmelser för jordlotter:
Arrendatorn skall 1)
hålla häckar, gärdesgårdar och diken i godt stånd; 2) han får ej utan
grefskapsrådets skriftliga tillstånd på jordlotten uppföra andra byggnader,
än som särskilt angifvas; 3) han får ej utan skriftligt tillstånd
plantera fruktträd, bärbuskar eller trädgårdsväxter af varaktigt
(mer än tvåårigt) slag; 4) han får ej utan skriftligt tillstånd bryta upp
gräsvallar; 5) han får ej använda taggtrådsstängsel utåt vägar eller
stigar; 6) han måste iakttaga allt, som är innefattadt i det kontrakt,
genom hvilket grefskapsrådet arrenderat jorden i fråga; 7) han är skyldig
att underkasta sig alla ytterligare bestämmelser, som grefskapsrådet
kan anse af nöden för att skydda jordlotten mot vanskötsel och försämring.
Hvad småbrukslägenheterna beträffar föreskrifver jordbruksdepartementet,
att följande bestämmelser skola ingå i arrendeaftalet med
småbrukaren: 1) han skall hålla lägenheten i godt stånd från jordbrukssynpunkt;
2) han skall själf odla lägenheten och ej använda den till andra
än jordbruksändamål; 3) han skall hålla häckar, gärdesgårdar och diken
i godt stånd; 4) han får ej utan skrifvet tillstånd utarrendera eller skiljas
vid lägenheten eller någon del af den; 5) han får ej utan tillstånd tillägna
sig timmer eller mineralier o. s. v. från lägenheten; 6) han får
ej utan tillstånd uppföra mer än ett boningshus på jordlägenheten och
måste ställa sig grefskapsrådets föreskrifter -om byggnadens beskaffen
-
219
het till efterrättelse (det kan dock ifrågakomma, att uppförandet af
boningshus är förbjudet); 7) lian får e j använda eller låta använda
något boningshus till försäljning af rusdrycker; 8) han får ej utan tillstånd
bryta upp gräsvallar eller betesmarker; 9) han är förpliktad att
iakttaga alla bestämmelser, som ingå i det kontrakt, under hvilket grefskapsrådet
arrenderar jorden i fråga.
Den engelska småbruks- och jordlottlagstiftningen har tillkommit,
emedan erfarenheten visat, att den enskilda företagsamheten icke under
närvarande jordegendoms- och samhällsförhållanden är ett tillräckligt
medel mot landsbygdens affolkning och jordbruksarbetets öfvergifvande.
Detta innebär likväl icke, att det saknas frivilliga sträfvanden att skydda
de förhandenvarande småbrukarna och att öka deras antal. Vårt intryck
af den engelska lagstiftningens framtidsutsikter skulle uppenbarligen bli
ofullständigt eller skeft, om vi med tystnad förbiginge de hithörande
företeelserna.
Den bästa tillgängliga kunskapen om desamma erbjuder ett större
arbete, The Smäll Holdings of England, a Survey of various existing
Systems af miss L. Jebb (London, John Murray, 1907). Boken redogör för
en öfver hela England under åren 1904—1907 utförd undersökning, som
föranstaltades af the Cooperative Small Holdings Association i London —
en förening, hvars ändamål är att pådrifva lagstiftningen och lagtilllämpningen
på småbruksfrågans område.
Resultatet af miss Jebbs undersökning är i hufvudsak följande.
Som en undersökning af småbruksförhållandena i England hittills saknats,
har man ofta förbisett, att en mängd småbrukare redan existera och
gifva tillfälle till iakttagelser öfver orsakerna till småbruksföretags framgång
eller misslyckande. Framgången beror på ett af följande fem
villkor eller flera af dem samtidigt, nämligen god jordmån, gynnsamma
klimatförhållanden, andel i rätten att nyttja allmänningar, goda afsättningsförhållanden,
möjligheter till extrainkomst genom lönarbete. Dessutom
fordras för framgång, att småbrukaren icke från början genom uppfostran,
yrkesträning eller begåfning står alltför främmande för jordbrukslifvet.
Yrkesarbetet inom industrin och i städerna har ofta, ehuru
ingalunda alltid, ett ogynnsamt inflytande på förmågan och lusten för
jordbruksarbete. I hvarje fall är det nödvändigt, att åt småbrukareklassen
bereda möjligheter för ett relativt intensivt socialt lif — såväl i
form af ekonomisk kooperation som i form af föreningslif och samlif
220
öfverhufvud. Så länge jordbrukslifvet isolerar den enskilde i så hög
grad, att han blir främmande för tidens stora sociala, politiska och
kulturella intressen och rörelser, måste industri- och stadslifvet med
rätt behålla en öfvermäktig dragningskraft.
Bland de privata sträfvandena att befordra småbruk hafva de
filantropiska och de rent förvärfsmässiga i regel uppvisat de minsta
framgångarna — de förra, emedan de för litet räknat med de ekonomiska
och tekniska realiteterna, och de senare, emedan de skrufvat upp
jordpriser och arrendevillkor alltför högt. Enskilda jordägare, som vilja
främja småbruksrörelsen, hafva den stora fördelen att känna de lokala
förhållandena och att kunna, utan risk eller stort omak, trefva sig fram
steg för steg. Under alla förhållanden är deras goda vilja af stort värde
för hela rörelsens framgång.
Miss Jebb framhåller slutligen med eftertryck, att de privata försöken
att etablera småbrukarne som jordägare lika allmänt misslyckats,
som sträfvandena att göra dem till arrendatorer med trygga
arrendevillkor lyckats. Just den klass, som har de största förutsättningarna
att lyckas såsom småbrukare, synes allmänt föredraga en
tryggad besittningsrätt och att nedlägga sitt kapital på att ordna eu
rationell jordbruksdrift, framför att binda det i jorden genom att förvärfva
denna med äganderätt.
3. Verkningarna af 1907 års lag fram till slutet af 1911.
Administrationen. Den centralmyndighet, som har högsta uppsikten
öfver den engelska småbruks- och jordlottlagstiftningens tillämpning,
blef under 1911 omorganiserad. Inom jordbruksdepartementet (Board of
Agriculture) har nu upprättats en särskild byrå för jordfrågorna (ihe
Land Division). I stället för att blott tvenne ämbetsmän (ihe Smäll
Holdings C ommissioners) förr skötte hela den centrala delen af administrationen,
har nu inrättats en stab på nio sådana Commissioners. Af
dessa äro åtta bosatta uti de åtta distrikter, i hvilka hela England
(med Wales men icke inklusive Skottland och Irland, som ha särskild
lagstiftning för småbruksfrågor) blifvit indeladt för att underlätta tillsynen
öfver småbrukslagstiftningens tillämpning. Dessa statens ute i landet
boende »småbrukskommissarier» hafva dessutom i uppdrag att på allt
sätt bistå grefskapsråden (de lokala administrativa myndigheterna) i
deras af lagen påbjudna arbete för anskaffande af jord åt småbrukare
och arbetare. Den nionde småbrukskommissarien är chef för småbruks
-
221
byrån inom jordbruksdepartementet och leder det hela från ämbetsverket
i London. Till hans skyldigheter hör att årligen afgifva utförliga
statistiska redogörelser för det enligt lagens bestämmelser utförda arbetet
på upprättandet af småbruk och jordlotter. Man har sålunda i England
på detta område funnit, att det var omöjligt att upprätthålla eu tillräckligt
intim beröring mellan de centrala och lokala myndigheterna,
så längre de förra skötte sitt arbete uteslutande för ämbetsverket i
hufvudstaden och saknade den för hithörande angelägenheter oumbärliga
kännedomen om de lokala förhållandena.
Antalet upprättade småbruk i England och Wales 1908—1911.
Från 1 januari 1908 till 31 december 1911 hade grefskapsråden i
England och Wales förvärfvat 124,502 acres (omkring 49,800 hektar) för
småbruksändamål. Häraf hade 78,871 acres (omkring 31,500 hektar)
inköpts för £ 2,493,121 (omkring 44,800,000 kronor), och 45,631 acres
(omkring 18,200 hektar) hade arrenderats för £ 55,637 (omkring 1,000,000
kronor) om året. Genomsnittspriset på den köpta jorden var £ 31 7
s. per acre (omkring 1,422 kronor per hektar); och det af grefskapsråden
betalade genomsnittliga arrendet var £ 1 4 s. 4 d. per acre
(omkring 55 kronor per hektar).
Af den sålunda af grefskapsråden för småbruk för värf vad e jorden
hade under de fyra åren 1908—1911 94,154 acres (omkring 37,700 hektar)
utarrenderats till 6,916 småbrukare, och 186 acres (omkring 75 hektar)
hade sålts till 13 småbrukare. Dessutom hade 4,597 acres utarrenderats
till 39 »kooperativa småbruksföreningar», som i sin ordning hade utarrenderat
jorden till 732 af sina medlemmar. Dessutom hade 2,644 aspiranter
på småbrukslägenheter erhållit sådana, tillsammans å 32,000 acres
(omkring 12,800 hektar), direkt från jordägarna under förmedling af
grefskapsråden. Den jord, som i slutet af 1911 hade af grefskapsråden
förvärfvats för småbruk men ännu icke disponerats, ansågs vara tillräcklig
för ytterligare ungefär 2,000 sökande. Slutligen hade köpingarnas
myndigheter (the Gouncils of County Boroughs) förvärfvat 1,303 acres
(omkring 520 hektar), som utarrenderats åt 161 enskilda småbrukare
samt åt 63 medlemmar af kooperativa småbrukarföreningar.
Det framgår sålunda, att 10,529J) sökande erhållit småbrukslägenheter
i England och Wales å tillsammans 130,937 acres (omkring
52,375 hektar) under de fyra åren 1908—1911. Härmed bör jämföras
uppgiften, att under samma tidrymd 35,187 enskilda personer samt 6 1
småbrukarföreningar inlämnat ansökningar om tillsammans 584,802
Vid slutet af 1911 hade dock endast något öfver 7,000 af de småbrukare, som fått jord
af grefskapsråden, hunnit att taga sina småbrukslägenheter fullständigt i besittning.
222
acres (omkring 233,900 hektar). Det synes sålunda vara sannolikt, att
knappt en tredjedel af de sökande blifvit tillfredsställda. Mindre
än en fjärdedel af den efterfrågade jordarealen har blifvit förvandlad
till småbruk. Vid bedömandet af detta resultat måste likväl tagas i
öfvervägande, att en del sökande ansetts vara olämpliga såsom småbrukare,
samt att andra ansökt om mer jord än deras kapital räckt
till för att sköta, under det att åter andra sökande varit oförmögna
eller ovilliga att betala ett så högt arrende, som åsatts den åt dem
erbjudna jorden. Härvid beror naturligtvis mycket på, hur myndigheterna
uppställa sina standards för den »personliga lämpligheten» och
kapitalbehofvet samt hur höga arrenden de fordra för jorden. Det synes
framgå, att i allmänhet föga mer än halfva antalet sökande förklaras
vara »personligen lämpliga» för småbrukarrörelse samt besitta de härför
nödiga kapitaltillgångarne. Dessutom klagas ofta från småbrukarhåll
öfver de allt för höga arrendena, som af grefskapsråden åsättas den
jord de ställa till småbrukares förfogande.
Synnerligen iögonfallande är det mycket ringa antal småbruksaspiranter,
som önskar köpa jorden i stället för att nöja sig med att
blott arrendera den. Under åren 1908—1909 utgjorde köpeansökarne
2.3 procent af samtliga sökande. Under 1910 voro de 1.8 procent och
under 1911 2.12 procent af samtliga småbruksaspiranter. De köplystna
ha sålunda hittills med en förvånande konstans utgjort blott omkring
eu femtiondedel af de arrendesökande. Någon strömning i riktning af
upprättandet af en själfägande småbrukareklass kan det sålunda icke
vara tal om i England. Man synes inom engelska småbrukarkretsar
vara fullt tillfreds med den relativt trygga besittningsrätt, som det
var ett af hufvudsyftena med 1907 års lag att skapa.
Den genomsnittliga storleken af eu småbrukslägenhet i England
och Wales har hittills varit något öfver 4 hektar. I rapporten för 1911
uppgifves 13 å 14 acres, hvilket torde gälla detta år ensamt; och skulle
i sådant fall en ökning af lägenheternas genomsnittliga storlek upp till
5 å 5.5 hektar vara att konstatera. Denna iakttagelse bestyrkes genom
jämförelser med föregående års (1908, 1909 och 1910 års) rapporter.
De jordbrukslägenheter, som enligt lagens mening äro att beteckna
såsom småbrukslägenheter, d. v. s. jordbruk på mer än 1 men ej öfver
50 acres (0.405—20.25 hektar), utgjorde 1895 i England (utan Wales)
67.7 7 procent af alla jordbruksföretag, men hade 1906 sjunkit till 66.49
procent. Denna tillbakagång fortsatte till 1908. Mellan juni 1890
och juni 1908 hade småbrukens antal minskats med ej mindre än
22,000. År 1908 ägde emellertid ett omslag rum. Mellan juni 1908
223
och juni 1910 ökades småbrukens antal i England och Wales med 1,626.
Denna ökning- har icke blott hållit i sig utan stegrats fram till slutet
af 1911. Ökningen af småbruk under åren 1909, 1910 och 1911 uppgifves
i rapporten för 1911 ha uppgått till sammanlagdt 5,312 eller nära
2 procent af samtliga existerande småbruksföretag.
Vid bedömandet af detta framsteg måste uppmärksamhet ägnas
särskildt åt tvenne för England karakteristiska företeelser. Den ena är
den alltjämt fortskridande minskningen af åkerbruksarealen. Denna
utgjorde för hela Storbritannien (således Irland icke medräknadt) i årligt
genomsnitt 1891—1893 16,321,069 acres men 1908—1910 blott 14,731,692
ucres. Således en minskning under 18 år å ej mindre än 1,589,377
acres ''eller 9.7 4 procent. Ensamt spannmålsarealen hade under denna
tid minskats med 10.2 8 procent. Samtidigt hade de permanenta gräsmarkerna
ökats med 6.21 procent. Det är sålunda tydligt, att ett ansenligt
antal åkerbrukslägenheter försvinner hvarje år i England och
därmed också ett antal småbrukslägenheter. Dessa senare reduceras
dessutom årligen genom städernas tillväxt, ty det är just i närheten
af de starkt växande städerna, som man finner de flesta småbruken.
Den absoluta ökning af småbrukens antal efter 1908, som otvifvelaktigt
är helt och hållet att tillskrifva småbrukslagstiftningen, få vi sålunda
betrakta som en nettovinst, hvilken uppstått under förhållanden, hvilka
eljes skulle uppvisat en absolut förlust af småbrukslägenheter.
Härtill kommer den omständigheten, att en icke ringa mängd af
den jord, som genom den nya lagstiftningen blifvit ägnad åt småbruksföretag,
öfvertagits af personer, som redan förut varit småbrukare och
nu endast utvidgat sina gårdar. Härigenom ökas den totala småbruksarealen
men icke antalet småbruk.
Småbrukarne och deras verksamhet. En fullständig statistik öfver
småbruksaspiranternas yrkesställning synes icke vara förhanden. Icke
ens beträffande de faktiskt etablerade nya småbrukarne meddelas hithörande
upplysningar, som dock skulle kunna vara till god ledning för
politikern och nationalekonomen. Blott i rapporten för 1911 meddelas som
en sannolikhetsberäkning, att af 6,486 småbrukare, som erhållit jord enligt
lagen af 1907 (respektive 1908), 2,250 eller nära 35 procent voro jordbruksarbetare,
då de inlämnade sina ansökningar om jord.
Det stora flertalet småbruksaspiranter har varit personer, som haft
sina bostäder i byarna och önskat jord endast såsom medel för
extra arbete och förvärf vid sidan af deras dittillsvarande yrkesverksamhet.
Det förekommer därför icke. synnerligen ofta, att gref
-
224
skapsråden behöfva använda sin befogenhet att uppföra boningshus
på de nyinrättade småbrukslägenheterna. Under 1910 uppförde de 440
och under 1911 501 boningshus på småbruksjord.
Den otillfredsställda efterfrågan på småbrukslägenheter är för
närvarande mycket stor och synbarligen i tillväxt i England.
Grefskapsråden hade i slutet af 1910 8,168 individuella aspiranter och
7 småbrukarföreningar uppskrida som godkända, men icke tillfredsställda
efterfrågare på tillsammans 127,256 acres (omkring 51,000 hektar).
I slutet af 1911 voro motsvarande siffror 8,548 individer och 8 föreningar,
efterfrågande tillsammans 134,602 acres (omkring 54,000 hektar).
Den hufvudsakliga orsaken till detta missförhållande synes ligga däruti,
att de flesta af dessa otillfredsställda aspiranter af ekonomiska skäl icke
kunna afflytta från sina närvarande boningsorter och därför skulle kunna
tillfredsställas endast med jord uti dessa orters omedelbara närhet.
Sådan jord synes ofta icke vara att tillgå till rimligt pris, och således
saknas ej sällan möjlighet under de gifna förhållandena att öfverhufvud
tillfredsställa denna ansenliga klass af efterfrågare.
Snarlikt är förhållandet med de redan etablerade småbrukare, som
bedrifva sin näring med framgång och önska utvidga sina lägenheter.
Den lokala bristen på jord i lämpligt prisläge blir ett hinder äfven för
dem. »Däremot», säger rapporten för 1911, »är det lättare att tillfredsställa
dem, som önska nya fullständigt utrustade småbruk och ämna
ägna all sin tid åt dessa. Sådana aspiranter kunna antagas vara villiga
att flytta till ett distrikt, där jord står att få på lämpliga villkor».
Här framlyser tydligt det redan förut påpekade sakförhållandet,
att det bland de engelska småbrukaraspiranterna finnes relativt få, som
äro sinnade eller i stånd att bygga sin ekonomiska existens uteslutande
eller i hufvudsak på brukaudet af den egna arrendegården. Emellertid
framgår af en särskild undersökning, som företagits af de centrala myndigheterna,
att belåtenheten med de af grefskapsråden erbjudna arrendeförhållandena
är allmän, så snart icke själfva arrendebeloppet ställer sig
allt för högt, samt att den fullt allvarliga efterfrågan på nya småbrukslägenheter
eller utvidgning af gamla växer år efter år med större hastighet
än de lokala myndigheterna varit i stånd att möta. »Många grefskap
sråd finna det omöjligt att hålla jämna steg med efterfrågan, och
man kan med fog säga, att efterfrågan växer i proportion till den energi,
hvarmed den nya lagstiftningen blifvit administrerad».
Å andra sidan hafva centralmyndigheternas undersökningar visat,
att äfven grefskapsråden i allmänhet hafva anledning till belåtenhet
med småbrukslagstiftningen. I de flesta grefskap inspekteras små
-
22r>
bruken minst en gång om året af lokalmyndigheternas ombud, och »det
är mycket sällsynt, att det inkommer ogynnsamma rapporter om jordbrukets
skötsel; i flertalet fall framgår, att jorden förbättrats sedan den
blifvit använd för småbruk». Under 1911 både blott 99 arrendatorer i
England och Wales frivilligt uppsagt sina småbrukslägenheter, och endast
20 hade af grefskapsråden blifvit uppsagda till afflyttning, hvilket »visar,
att de otillfredsställande arrendatorerna utgöra mindre än en half procent
af hela antalet». Arrendena betalas i regel punktligt, och de sammanlagda
summorna af obetalade arrenden för 1911 voro så små för hela
landet, trots den alltför starka torkan under sommaren, att de knappast
ägde någon afsevärd betydelse. I några grefskap, där arrendesumman
uppgick tillsammans till öfver 500,000 kronor, resterade vid 1912 års
ingång blott 2,000 kronor, och »äfven dessa torde till största delen ha
influtit» under första kvartalet af 1912. »Detta är ett rekord, som knappt
något enskildt storgods i landet kan uppvisa motstycke till.»
Hvad arrendenas storlek beträffar, anmärka centralmyndigheterna,
att grefskapsråden stundom, då de enligt lagens föreskrifter inrätta jordområdena
till fullt utrustade småbruk, göra byggnaderna och stängslen
dyrbarare än som är absolut nödvändigt och därigenom ofta belasta
arrendatorn med allt för tunga utgifter för arrendet. Lånen för träbyggnader
och stängsel måste i regel amorteras på högst 20 år, ofta
blott 15 år. I allmänhet synas dock arrendena ingalunda vara för höga
för bärkraften af rationellt bedrifna småbruk, hvilka böra kunna afkasta
450 till 650 kronor per hektar om året på många af de skördar, som
vanligen odlas — enligt en uppfattning, som framställes i rapporten för
1911. Det framgår af t. ex. eu detaljerad redogörelse för ett antal
småbrukslägenheter å nära 50 acres hvardera i grefskapet Berkshire, att
dessa, sedan de fullständigt utrustats med byggnader o. s. v. af grefskapsrådet,
betalade i arrende i genomsnitt ungefär £ 85 för det hela,
d. v. s. 75 kronor per hektar. De flesta af dessa småbruk ägnades
åt gräsodling och mjölkproduktion för London — sannolikt icke det
rentablast möjliga brukningssättet, men kräfvande relativt ringa jordbrukarskicklighet.
Expropriationsbestämmelsernas tillämpning. Sedan småbrukslagen af
1907 trädde i kraft (1 januari 1908—31 december 1911) hafva myndigheterna
i 351 fall tillämpat bestämmelsen om, att jord för småbruk skall
förvärfvas genom expropriation, då den icke kan erhållas genom fritt
aftal med ägaren. Tillsammans hafva 24,773 acres (omkring 9,100
29
226
hektar) förvärfvats på detta sätt, hvaraf 14,273 acres tvångsköpts och
10,494 acres tvångsarrenderats.
Såväl vid tvångsarrendering som tvångsköp skall, såsom redan
nämnts, en opartisk värderingsman afgöra arrendet eller köpesumman.
Detta belopp fixeras i regel någonstädes emellan det af jordägaren
fordrade priset och det af grefskapsrådet erbjudna.
Det är icke öfverraskande att finna, att expropriationspriset i flertalet
fall ligger närmare grefskapsrådets anbud än jordägarens fordran,
samt att expropriationspriset i åtskilliga fall ansenligt understiger det
af jordägarna begärda. Så t. ex. begärde en jordägare i Huntingdonshire
£ 13,000 i försäljningspris för 148 acres, men erhöll blott £ 9,437;
och en annan jordägare i Wiltshire begärde £ 2,950 för 15 acres, men
fick sig tillerkända £ 1,537. I förra fallet hade grefskapsrådet erbjudit
£ 8,856, och i senare fallet afstod grefskapsrådet slutligen helt och hållet
från affären. Vid tvångsarrendering kan man göra liknande iakttagelser.
För 41 acres i Bedfordshire begärde jordägaren £ 70 8 s. 5 d. i årligt
arrende, under det att grefskapsrådet erbjöd £ 50 5 s. 8 d. Det tvångsvis
fastställda arrendet blef £ 55 10 s. I Worcestershire hade en jordägare
begärt £ 887 i arrende för 298 acres, men fick vid expropriationen
nöja sig med ungefär hälften, nämligen £ 444 14 s. I Carmarthen i
Wales hade en jordägare begärt £ 60 i arrende för 54 acres samt dessutom
£294 i »kompensation»; grefskapsrådet erbjöd £38, men värderingsmannen
tillerkände jordägaren blott £ 36 10 s. i arrende samt £ 15 i
»kompensation». Det är sålunda intet tvifvel underkastadt, att expropriationsparagraferna
i 1907 års lag spelat en mycket betydelsefull praktisk
roll — naturligtvis en ännu mycket större roll i verkligheten än
som framgår af expropriationsstatistiken, ty blotta faktum att expropriation
kan tillgripas torde i de flesta fall på ett afgörande sätt påverka
jordägarens hållning gentemot krafvet att afstå jord för småbruksändamål.
Lån och statsbidrag. Under de fyra åren 1908 till 1911 har
ministeriet för lokalförvaltningen bemyndigat grefskapsråden att upptaga
lån för småbruksändamål å tillsammans £2,534,730 (omkring 45,600,000
kronor). Under 1911 bemyndigades grefskapsråden att låna £670,765
(omkring 11,500,000 kronor) för inköp af jord för småbruk samt £ 133,899
(omkring 2,400,000 kronor) för småbrukslägenheternas upprättande och
utrustning. Samma år hade köpingarnas myndigheter (Councils of County
Boroughs) bemyndigats att låna £24,710 (omkring 445,000 kronor) för
jordköp och £ 11,410 (omkring 205,000 kronor) för småbrukens upp
-
227
rättande och utrustning. Hela lönesumman var under år 1911 £840,784
(omkring 15,137,000 kronor) mot £ 790,454 (omkring 14,320,000 kronor)
under år 1910.
Mellan 1 januari 1908 och 31 december 1911 har jordbruksdepartementet
(Board of Agriculture) ur den fond (Small Holdings Account),
som af parlamentet ställts till departementets förfogande för småbruksändamål,
utbetalat till grefskapsråden och köpingarnas myndigheter
sammanlagdt £ 64,206 (omkring 1,155,000 kronor), utgörande de utgifter,
som dessa haft för sina juridiska och andra åtgärder i sammanhang med
sin verksamhet för tillfredsställandet af efterfrågan på småbrukslägenheter.
Häraf hade £ 19,925 (omkring 360,000 kronor) åtgått för tjänstemannalöner
och byråutgifter. Expropriationsförfarandets användande
hade kostat £ 2,646 extra (omkring 47,600 kronor).
Kooperation bland småbrukare. Den engelska småbrukslagen bemyndigar
grefskapsråden att arrendera ut jord till kooperativa föreningar.
Så har under åren 1908—1911 skett med 4,597 acres (omkring
1,840 hektar), som af grefskapsråden utarrenderats till 39 kooperativa
föreningar, hvilka i sin ordning utarrenderat jorden till 732 af sina
medlemmar. Emellertid klagas öfver, att »kooperationen)) i allmänhet
upphört mellan dessa småbrukare, så snart de kommit i besittning af sin
jord. Särskildt har det visat sig vara af behofvet påkalladt att genom
en för småbrukarne organiserad undervisning skaffa dem kunskaper om
just de odlingsmetoder och öfriga åtgärder, som kunna vara särskildt
ägnade att göra småbruken inbringande. Initiativ i denna riktning
har nu tagits af jordbruksdepartementet, som för ändamålet vändt sig
till the Development Commissioners — en centralmyndighet med särskild
uppgift att verka för det engelska jordbrukets höjande och för ett
intensivare ekonomiskt tillgodogörande af den engelska jorden öfver
hufvud. Departementet har här anhållit om ett årligt anslag å
360,000 kronor för att organisera kooperation bland småbrukare. Samtidigt
har en enskild förening för jordbrukets höjande (Agricultural
Organisation Society) hos samma myndighet hemställt om 270,000 kronor
om året för liknande ändamål. Något definitivt resultat af dessa uppslag
var ännu icke uppnådt, då 1911 års rapport affattades.
Såsom en synnerligt viktig form af kooperation betrakta myndigheterna
»kooperativa kreditföreningar» med syfte att på billiga villkor,
hvad räntor och amortering beträffar, gifva småbrukare de kapitallån,
som de behöfva för att kunna bedrifva sitt jordbruk på ett tidsenligt
sätt. Jordbruksdepartementet och Agricultural Organisation Society be
-
228
drifva propaganda för upprättandet af dylika kreditföreningar och söka
förmå en del stora affärsbanker att låta sina filialdirektörer bistå småbrukarne
i deras sträfvanden att bilda kreditföreningar. Hittills har
dock resultatet varit ytterst obetydligt.
Kooperativa boskapsförsäkringsföreningar existera här och där i
England och Wales, men synbarligen ännu i rätt ringa omfattning.
En tillräckligt manstark småbrukarförening anses under vanliga förhållanden
kunna försäkra sina medlemmar mot förlust af kor för en
årlig afgift af blott omkring 4 kronor 50 öre per ko.
Slutsatser beträffande sm åbruksrörelsen. Vid genomläsningen af
jordbruksdepartementets rapporter öfver småbruksrörelsens utveckling
under 1908—1911 får man det intrycket, att framstegets hastighet ökats
år efter år, och särskildt under året 1911, sedan jordbruksdepartementet
posterat ut öfver hela landet sina »småbrukskommissarier» med uppgift
att på närmaste håll öfvervaka och pådrifva grefskapsrådens af
lagen påbjudna verksamhet för tillfredsställandet af efterfrågan på småbrukslägenheter.
Samtidigt ökas dock svårigheterna, särskildt därför
att den raskt växande efterfrågan framträder starkast, där den är svårast
att på ort och ställe tillfredsställa, d. v. s. i orter, där småbruksrörelsen
redan vunnit en viss utbredning och där jorden, i följd af
grannskapet till en hastigt växande stad, mer och mer t ages i anspråk
för byggnadsändamål. Det synes icke vara sällsynt, att stora landtegendomar
utbjudas till salu, och grefskapsråden lyckas vanligen utan svårighet
finna lämpliga småbrukare för de parcellerade ägorna, men dessa
småbrukare äro ofta icke samma personer, som ursprungligen anmält
sig som efterfrågan. Dessa senare förbli i talrika fall otillfredsställda,
därför att de icke kunna eller vilja bryta upp från sina närvarande boningsorter.
Grefskapsråden lofordas i allmänhet för sin goda vilja. Men deras
tillgång på lämpliga tjänstemän för den vidlyftiga och kräfvande småbruksadministrationen
synes ofta vara otillräcklig. Utrustningen af
småbruksjorden med åbyggnader o. s. v. har ofta varit för dyrbar och
oändamålsenlig samt stundom onödigt otillfredsställande ur estetiska och
trefnadssynpunkter.
»Hvad småbrukarne beträffar är det undervisning och kooperation,
som mest af allt göres dem behof.»
Verkningarna af lagstiftningen om jordlotter. Hvad slutligen angår
den minsta kategorien af jordlägenheter (»jordlotter» eller allot
-
229
menta), som visserligen kunna omfatta ända till 2 hektar, men som
myndigheterna icke är o skyldiga att tillhandahålla i större omfång
än 0.4 hektar per styck, synes efterfrågan på dem icke vara synnerligen
stor. Den 13 december 1911 hade de lokala myndigheterna i
England och Wales icke utarrenderat mer än sammanlagdt 29,604 acres
(11,842 hektar) jordlotter till 109,191 enskilda arrendatorer och 22 föreningar.
Under 1911 ingingo nya ansökningar om jordlotter från
14,958 enskilda personer och 9 föreningar, omfattande tillsammans
3,975 acres (1,590 hektar). Myndigheterna anskaffade under 1911
jordlotter åt 4,284 enskilda och 3 föreningar samt försedde dessutom
»ett stort antal» ansökande med jordlotter på redan för 1911 anskaffad
jord. Vid utgången af 1911 hade 11,521 ansökande enskilda och 10
föreningar ännu ej fått sina önskningar tillfredsställda. De begärde
tillsammans 4,047 acres (1,619 hektar).
Städernas myndigheter ha i genomsnitt fått betala 1,800 kronor
per acre i köpeskilling och 68 kronor per acre i årligt arrende för sådan
jord. För landsbygdens myndigheter har priset ställt sig omkring
900 kronor och 35 kronor respektive. Tvångsköp har förekommit i
fyra fall och tvångsarrendering af jord för jordlotter i 41 fall under
åren 1908—1911; men i det stora flertalet fall af svårigheter med jordägarna
ha redan de förberedande åtgärderna för expropriationsförfarandets
användning visat sig vara tillfyllest för uppnåendet af åsyftadt
resultat.
II. Jordlagstiftningen i Skottland.
Frågan om de smärre jordbrukslägenheternas ökning, reglering
och skyddande genom lagstiftningen uppvisar i Skottland delvis andra
drag än i England. Uti Skottlands jordfråga intar den s. k. crofterfrågan
främsta rummet. Det är därför nödvändigt att först antyda,
hvad ordet crofter innebär.
Enligt den viktigaste skotska jordreformlagen — Crofters Holdings
(Scotland) Ad 1886 — menas med en skotsk crofter en arrendator med
årskontrakt, hvilken bor på arrendegården och ej betalar i arrende mer
än 30 pund sterling (540 kronor) om året samt har sin arrendegård
inom en cro/fsocken, (crojting parisk). Begreppet crofter innesluter en
230
sådan arrendator arfvingar. Nyckeln till begreppet crofter ligger
sålunda i begreppet er of t socken, hvilket i den anförda lagtexten definieras
sålunda: »Med en cro/isocken menas en socken, i hvilken det finnes,
då denna lag träder i verksamhet, eller har funnits inom åttio år därförut,
jordbrukslägenheter, som bestå af åkerjord, med hvilken följer
rätten till utnyttjandet af betesmark gemensamt med andra»,
förutsatt att sådan åkerjord arrenderas från år till år af på densamma
boende odlare, som ej betala mer än 30 pund sterling i arrende.
En crofter är sålunda en småbonde i ett byalag, inom hvilket den
urgamla rätten till användning af byallmänningen ännu följer med besittningsrätten
(i detta fall arrenderätt) av åkertegar. Här föreligger en
kvarlefva af gammal agrarrätt, som genom lagen af 1886 blef indragen
uti en socialpolitisk jordlagstiftning. Denna åsyftade att gifva småbrukaren-arrendatorn
en starkare rättslig ställning gentemot jordägaren,
än det förutvarande rättstillståndet inneburit. Orsakerna till, att detta
senare var otillfredsställande, äro att söka i den privata jordegendomens
och särskildt i storgodsens utvecklingshistoria i Skottland, hvilken trots
vissa iögonfallande egendomligheter, uppvisar många för storgodsbildningen
öfver hufvud karakteristiska drag.
Den viktigaste skotska lagstiftningen om småbrukslägenheter är
the Crofters Holdings (Scotland) Act, 1886 samt the Congested Districts
(Scotland) Act, 1897 och sektionen 26 af the Local Government (Scotland)
Act, 1894.
Den sistnämnda lagen bemyndigar de skotska grefskapsråden att,
på framställning af sockenråden, tvångsvis arrendera jord för att
använda den till jordlotter. Att döma af de till underhuset 1901—06
inlämnade redogörelserna för de skotska sockenrådens och grefskapsrådens
verksamhet under denna lag har densamma hittills haft mycket ringa
praktisk betydelse.
Större, ehuru långt ifrån tillräcklig, verkan har 1886 års crofterl&g
haft. Dess svaghet ligger dåra ti, att den har tillämpning blott på
de förhandenvarande småbrukarae i cro/Yersocknar — d. v. s. småbrukare,
som enligt gammal klanrätt voro berättigade att nyttja sockenallmänningen
såväl som att mot skälig afgäld tryggt besitta gård och
åker. Däremot gör lagen af 1886 ingenting för de familjer, som genom
de adliga jordägarnes vidtomfattande »vräknings»åtgärder blifvit helt
och hållet beröfvade sin jordbesittning, och som därför blifvit mest
231
lidande och äro i största behofvet af lagens bistånd. Inga nya småbrnkslägenheter
kunna upprättas under crofterlagen.
Iiufvuddragen i Crofters Holdings (Scotland) Ad 1886 äro följande.
Den gäller, hvad småbruksfrågan angår, blott cro/Yerhemman och blott
sådana, som vid lagens ikraftträdande ej betalade mer än 540 kronor i
årligt arrende. Dessa crofters hafva genom lagen erhållit tryggad
besittningsrätt, i det att de icke kunna af jordägaren uppsägas, så
länge de betala arrendet punktligt och uppfylla vissa i lagen fastställda
villkor (sekt. 1). Arrendet skall, om arrendatorn begär det, bestämmas
af the Crofters Commission, en myndighet, som består af tre kommissarier,
hvilka utnämnas af Konungen och hafva vidsträckt befogenhet att öfvervaka
och genomdrifva lagens efterlefnad. Vid bestämmandet af arrendets
storlek skola kommissarierna iakttaga, att arrendet icke stegras
med värcfet af förbättringar, som arrendatorn eller hans förfäder
utfört och bekostat på lägenheten (sekt. 6). Om en crofter lämnar sin
arrendegård, skall han af jordägaren hafva ersättning för de varaktiga
förbättringar, som han eller hans förfäder utfört på lägenheten (sekt. 8).
Fem eller flera crofters hafva rättighet att, då jordägaren vägrar
att utvidga deras jordlägenheter, begära crofterkommissariernas ingripande.
Dessa kunna då tvinga jordägaren att arrendera ut mera jord mot skäligt
arrende (fair rent). Detta får dock ej öfverstiga 270 kronor för hvarje
crofter. Den sålunda arrenderade jorden behandlas allt framgent såsom
crofter-jord (sekt. 11—15). Arrendatorn har testamentsrätt i sin gård
och jord. Hans arfvingar kunna sålunda lika litet uppsägas eller underkastas
godtycklig arrendestegring som han själf. Besittningsrätten är
tryggad åt familjen och dess arftagare i hufvudsak enligt den gällande
testat- och intestaträtten för jordegendom (sekt. 16).
I the Gong ested Districts (Scotland) Ad 1897 menas med ett cong ested
district ett landtdistrikt, i hvilket det råder nöd inom befolkningen i följd
af otillräcklig utveckling af jordbruket och andra näringskällor, eller i
följd af att befolkningen är för talrik relativt till distriktets ekonomiska
utvecklingsmöjligheter. Lagen upprättar en permanent kommitté af
höga regeringsfunktionärer (Cong ested Districts (Scotland) C ommissioners)
med uppgift att använda en särskild fond, som för några år sedan gaf
630,000 kronor om året, till att ekonomiskt höja congested districts i
Skottlands högländer. Kommitténs verksamhet skall bestå uti att befordra
intensivare jordbruk, anskaffa godt utsäde af potatis och hafre
samt att anskaffa mejeriutrustningar; att skaffa jord för de mindre småbrukens
förstorande, att hjälpa småbrukare och jordbruksarbetare att
flytta till andra trakter ai'' landet; att upphjälpa fisket; att förbättra
232
vägförhållandena o. s. v.; att befordra hemindustrier. Kommittén har
ingen rätt att tvångsvis arrendera eller köpa jord, men kan eljes tilllämpa
Lands Clauses Acts.
År 1907 antogs af underhuset men afslogs i väsentliga punkter
af öfverhuset och förföll därför ett lagförslag, som i viktiga afseenden
utsträckte 1886 års crofterl&g till alla arrendatorer i Skottland med
mindre än 900 kronors arrende eller mindre än 50 acres jord samt
dessutom möjliggjorde expropriation af jord för småbruks upprättande.
Lagförslaget öfverlämnade administrationen åt en starkt organiserad
centralmyndighet vid sidan af lokalmyndigheterna samt inrättade ett
särskildt jordbruksdepartement för Skottland.
Hvad de praktiska resultaten beträffar, har lagen af 1886 otvifvelaktigt
i hög grad gagnat den trängre krets af småbönder, som den
särskildt tar under sitt beskydd. De ha fått sina arrenden nedsatta i
många fall och hafva blifvit befriade från en del af de skulder, som
bestodo i obetalade, oskäligt uppskrufvade arrenden, samt åtnjuta nu
för all framtid goda arrendevillkor och trygg besittningsrätt, under det
de förut voro helt och hållet utlämnade åt jordägarens godtycke. Jordägarnes
motstånd mot 1907 års lagförslag har hindrat den skotska
småbrukslagstiftningens vidare utveckling efter engelskt mönster.
III. Jordlagstiftningen i Irland.
År 1870 beräknades, att det bland 682,237 irländska arrendegårdar
fanns 526,628, som innehades på sex månaders uppsägning och ettårskontrakt,
samt 135,392, som arrenderades för ett visst kontraktsenligt
fastställdt antal år, och slutligen 20,217 gårdar, som innehades af arrendatorerna
i ärftlig besittningsrätt. Till dessa två sista kategorier
hörde 82,145 gårdar på 1 —15 acres samt 63,154 på 15—30 acres.
Häraf framgår, att mer än tre fjärdedelar af arrendegårdarna innehades
med ettåriga aftal, samt att det ingalunda var enbart smärre jordlägenheter,
utan äfven en mycket ansenlig mängd större dylika, som innehades
med de för arrendatorerna i så hög grad otrygga och ekonomiskt
ofördelaktiga ettårskontrakten.
Dessa senare visade sig under senare hälften af det 19:de århundradet
vara en i socialpolitiskt afseende ohållbar institution, i det de
233
gåfvo jordägarne tillfälle att missbruka sin egendomsmakt till att beröfva
arrendatorerna frukterna af deras arbete.
De irläudska storgodsägarne både allt från eröfringens dagar underlåtit
att sörja för nödig kapitaltillförsel till jordbruket; och arrendatorerna
hade fått efter förmåga anskaffa eller genom sitt arbete producera
det nödiga fasta och rörliga kapitalet. Då arrendatorn efter sex
månaders uppsägning måste lämna sin gård, måste han utan ersättning
öfverlämna åt jordägaren de byggnader, gärdesgårdar och varaktiga
terräng- och jordförbättringar, som han utfört med sina egna händer
och hvarigenom han stegrat gårdens värde. Arrendekontraktens uppsägning
blef ett bekvämt sätt för jordägarne att konfiskera en väsentlig
del af ar rendatorernas egendom. Vägrade eller dröjde arrendatorn att
afflytta, blef han »vräkt» (evicted) med polisens och militärens tillhjälp.
Den irländska landtbefolkningen grep till motvärn — i form af mordbrand,
misshandling af jordägarnes boskap samt agrarmord och politiska
sammansvärjningar.
Agrarkrisen 1845—48, med sin hungersnöd för de irländska arrendatorerna
och inkomstminskning för de irländska jordägarne, inledde
det agrarkrig, som fortgått ända fram till våra dagar. Mellan 1849 och
1880 blefvo 90,107 arrendatorsfamiljer hotade med »vräkning», och
68,967 blefvo verkligen »vräkta». Enbart under de åtta åren 1849—56
blefvo mer än 50,000 bondfamiljer vräkta. Närmare undersökningar
hafva visat, att dessa tidigare vräkningar hufvudsakligen framkallades
af jordägarnes önskan att slå ihop de smärre gårdarne till större sådana,
under det att senare tiders vräkningar ofta därjämte hade sin grund i
uteblifna arrendebetalningar samt ej sällan i rent godtycke å jordägarnes
sida.
Jordägarne underläto emellertid icke att tillämpa ännu en annan
metod att rikta sig på arrendatorernas bekostnad och att göra det så
litet lockande som möjligt för dessa att genom arbete och kapitalinvestering
stegra jordens produktivitet. Arrendena stegrades till det yttersta,
som jordbrukarna kunde uthärda, icke blott med anledning af de stigande
priserna på agrarprodukter mellan 1850 och 1870, utan ofta
också med särskild hänsyn till de enskilda arrendatorernas »bärförmåga».
Att detta kunde lyckas i stor skala berodde därpå, att konkurrensen
om småbrukslägenheter fortfor att vara synnerligt skarp äfven efter
1850, sedan jordägarne börjat slå ihop de smärre gårdarna till större
dylika. Befolkningen minskades visserligen hastigt genom emigration
och nöd, men utbudet af småbrukslägenheter minskades lika starkt.
Det fanns inga industristäder eller öfver hufvud någon lönande indu30
-
234
striell verksamhet för det irländska landtproletariatet att taga sin tillflykt
till. Den irländske bonden hängde segt fast vid sitt jordbrukarelif,
äfven då det innebar nästan outhärdliga ekonomiska och sociala
missförhållanden.
I några trakter af landet, särskildt i den delvis af en anglosaxiskprotestantisk
befolkning bebodda provinsen Ulster, hade arrendatorerna
dock varit i stånd att gestalta sitt rättsförhållande till jordägarne på
ett sundare sätt. Då i dessa trakter arrendatorerna släppte till det fasta
kapitalet för jordbruket, uppstod en »delad egendomsrätt» till arrendegårdarne,
som först utvecklade sig till sedvane-rätt och slutligen blef
lag. Denna arrenderätt kallades för the Ulster Tenant Bight och innebar
i hufvudsak följande: 1) Så länge arrendatorn betalade sitt arrende
punktligt, kunde han ej uppsägas; 2) Arrendet ändrades tid efter annan
enligt marknadsläget, men stegrades aldrig till det yttersta, som arrendatorn
kunde bära, innan han föredrog att lämna gården ifrån sig; en
rack rent fick således ej ifrågakomma; 3) Arrendatorn hade rätt att
sälja den andel i arrendegårdens värde, som han själf gifvit upphof till
genom kapitalinvestering och arbete samt genom anknytning af fasta
affärsförbindelser; 4) Jordägarens vetorätt mot försäljning och rätt till
förköp voro ordnade på ett för båda parterna tryggande sätt. Härigenom
blef det möjligt för arrendatorn att utan förbehåll eller risk arbeta
på förbättring af sitt jordbruk; och det är intet tvifvel underkastadt,
att denna arrendatorsrätt varit en af orsakerna till jordbrukets
relativt höga ståndpunkt i Ulster.
De liberal-demokratiska förändringarna i Englands politiska lif
hade nu hunnit så långt, att en del ledande engelska statsmän började
tänka på att behandla det irländska agrareländet med reformmedel i
stället för med undertryckningsåtgärder och förstärkt militärbevakning.
Den första irländska arrendelagen kom till stånd 1870. Den legaliserade
the Ulster Tenant Bight hvad provinsen Ulster beträffade samt
reglerade dessutom hufvudsakligen de arrenden, som ej afsågo kortare
tid än ett år, då dessa belöpte sig till mindre än £ 100 (1,800 kronor),
i det att eu godtyckligt »vräkt» arrendator fick rätt till ersättning
för den ekonomiska förlust han led. »Vräkningar» skulle sålunda göras
möjligast dyrbara för jordägarne. På gods, hvilkas ägare gjort bankrutt,
bereddes åt arrendatorerna möjligheten att göra sig till själfägande
bönder — the Bright Clauses, som dessa bestämmelser kallades efter sin
upphofsman, John Bright.
Detta lagstiftningsförsök var alldeles misslyckadt; framför allt därför
att blott få ersättningsanspråk af vräkta arrendatorer godkändes, vidare
235
därför att de betalade ersättningarna voro mycket små samt slutligen
därför att lagen öfver hufvud skyddade arrendatorn blott så länge lian
kunde punktligt betala arrendet. Som priserna på agrarprodukter stego
till 1878 samt dåliga skördar och den transoceaniska konkurrensen ej började
utöfva sin verkan förrän 1879, var det först från och med detta
år, som behofvet af annan lagstiftning blef kännbart. Vräkningarna
ökades från 980 1878 till 1,278 1879 och 2,110 år 1880, och agrarbrottens
antal steg från 301 1878 till 863 1879 och 2,585 1880 samt
4,439 1881.
Samtidigt blef Irlands politiska frihetsrörelse sammanorganiserad
med den agrariska reformrörelsen.
Under tiden anställdes en officiell undersökning, och regeringen
kom till den öfvertygelsen, att de nu hastigt sjunkande priserna på agrarprodukter
omöjliggjorde betalandet af de under 1870-talet uppskrufvade
arrendena, samt att vräkningar i följd af oförmåga att betala sådana
arrenden måste hindras. Resultatet blef Gladstones arrendelag af 1881.
Denna lag gjorde the Ulster Tenant Right gällande öfver hela
Irland, ej blott i provinsen Ulster, och gaf därmed åt den irländske
arrendatorn hans »tre F»:
Fair rent, Fixity of tenure och Free sate
(rätt till ett icke obilligt uppdrifvet arrende, tryggad besittningsrätt och
rätt att fritt sälja sin andel i arrendegårdens värde). Arrendet bestämdes
af eller inför en domstol, hvars utslag var giltigt under femton år.
Lagen innehöll dessutom bestämmelser för underlättandet af arrendatorsrättigheternas
öfverförande uti egendomsrättigheter. Härtill kommer, att
en särskild lag om obetalade arrenden tillät, att hithörande skulder
utplånades, därigenom att arrendatorn betalade skulden för ett år och
staten betalade skulden för ytterligare ett år samt jordägaren förpliktades
att efterskänka resten. Omkring 130,000 arrendatorer fingo fördel
af denna bestämmelse. Staten uppoffrade öfver £ 800,000 (14,400,000
kronor) för ändamålet.
Det märkligaste och för framtiden betydelsefullaste draget i denna
Land Law (Feland) Ad 1881 var, att jordarrendena kunde bestämmas
genom domstolsutslag, då jordägaren och arrendatorn ej
kommo till frivillig uppgörelse, samt att det af domstolen fastställda
arrendet ej fick vara det högsta konkurrenspriset, utan skulle vara »skäligt»
eller »billigt». Grefskapsdomstolarna skulle vara första instans.
Från dem kunde vädjas till en ny, särskild! för ändamålet upprättad
domstol, tlie Irish Land Gommission, hvilken allt sedan 1881 haft
administration af den irländska arrendelagstiftningen och senare äfven
af jordköpslagstiftningen i sin hand. Enligt 41:sta sektionen af 1881
236
års jordlag skall the Land Commission utgöra en särskild domstol och
bestå af tre personer, af hvilka en, the judicial commissioner, måste
vara en irländsk yrkesjurist af högt anseende. Som ordförande i the
Land Commission blir han äfven medlem af Irlands högsta domstol
med alla en sådans privilegier och befogenheter. Han utnämnes på
lifstid och aflönas med 90,000 kronor om året och hans båda bisittare,
som utnämnas på sju år, med 54,000 kronor hvardera. Denna domstol
har en stab af sekreterare och andra tjänstemän till sitt förfogande.
Domstolens utslag beträffande arrendesummornas storlek och dylikt äro
fullt definitiva, i det att vädjan till Irlands appellationsdomstol uttryckligen
(sekt. 48) är förbjuden i detta fall.
Dessutom har domstolen vidsträcktaste befogenhet att tvinga vittnen
att inställa sig och att tvinga parterna att framlägga alla erforderliga
dokumenter samt att bringa sina egna utslag i verkställighet och
att bestraffa brott mot dem.
Prisfallet för jordbruksprodukter fortfor och gjorde sig särskildt
kännbart 1885. Potatisskörden slog fel 1886. Följaktligen voro i midten
af 1880-talet de omedelbart efter reformlagen af 1881 för 15 år rättsligt
fastställda arrendena redan högre än massan af arrendatorer kunde
betala. Då regeringen — nu konservativ efter Gladstones fall på
home-rule-frågan — vägrade göra ändringar i de fastställda arrendena,
började agrarkriget på nytt. Metoden hette nu Plan of Campaign och
innebar, att arrendatorerna erbjödo jordägarna hvad de ansågo skäligt
arrende, och då jordägarna vägrade att låta sig nöja, blefvo penningarna
öfverlämnade till agitationskassan.
Fn ny officiell undersökning anställdes, och regeringen bragte å
bane arrendelagen af 1887, som tillstadde ändring i öfverensstämmelse
med prisfallet under de närmaste tre åren af de redan rättsligt fastställda
arrendena. Dessutom blefvo nu äfven de arrendatorer, som hade
fleråriga arrendeaftal, d. v. s. ytterligare ett antal af omkring 150,000
arrendatorer, indragna under lagen. Genom ytterligare en arrendelag,
af 1891, fingo slutligen äfven arrendatorerna med ärftlig besittningsrätt
rättighet att erhålla sina arrenden fastställda på rättslig väg, om
jordägare vägrade att genom frivillig öfverenskommelse ändra arrendena
enligt det nya prisläget.
Då den första femtonårsperioden af 1881 års lags verksamhet kom
till slut, var det nödvändigt att komplettera i detalj och förbättra hela
arrendelagstiftningen. Detta skedde genom 1896 års arrendelag, som
dock lämnade den tidigare lagstiftningens grundprinciper oförändrade.
De närvarande rättsliga förhållandena mellan jordägare och arrendatorer
237
i Irland äro sålunda reglerade genom lagarne af 1881, 1887, 1891 och
1896, hvarigenom flertalet af landets arrendator^- kunna få sina arrenden
reglerade enligt billighetens kraf af en rättslig myndighet, the Land
Commission, hvilkens afgöranden gälla för perioder å femton år, hvarförutom
arrendatorerna hafva rättighet att sälja de genom deras arbete
och kapital åstadkomna förbättringarna eller värdeökningarna i arrendegårdarna.
Det finnes dock ännu en mängd jordbrukare i Irland, som intet
gagn haft af denna lagstiftning. Dessa äro arrendatorerna på den jord,
som skötes såsom del af en herrgård, samt arrendatorer af betesmarker
på mer än 1,800 kronors årligt arrende och arrendatorer inom
stadsdistriktenas gränser. Vidare höra hit de arrendatorer, som blifvit
»vräkta» i ordets legala mening, d. v. s. upphört att vara »arrendatorer»
men fått stanna kvar på sina gårdar såsom »vårdare» eller »väktare» (caretakers)
utan lagligt anspråk på skydd afo arrendelagstiftningen. Dessa
oskyddade arrendatorer äro ej fåtaliga. År 1888 blefvo 12,387 arrendatorer
lagligt »vräkta», men endast 1,199 verkligen tvingade att lämna
sina gårdar. År 1896 voro motsvarande siffror 4,806 och 665. Jordbruksarbetarne
ha haft gagn af arrendelagstiftningen, blott då de aflönas
med en koja och ett stycke jord såväl som med pengar och varor.
Det finns emellertid en hel klass af arrendatorer i formell och verklig
mening, som ej ha någon fördel af arrendelagstiftningen, nämligen
arrendatorer med blott elfva månaders aftal, som arrendera betesmarker.
Dessa arrendatorer synas dock till stor del vara kapitalstarka
boskapsspekulanter eller stadsbor, hvilka bedrifva boskapsspekulation
som binäring.
Vi ha hittills tagit i betraktande de s. k. Fair Rent Acts, som
hafva den arrenderande irländska landtbefolkningen till föremål och
afse att göra arrende villkoren ekonomiskt rättvisa och betryggande
för arrendatorerna, så att dessa kunna hafva lika starka motiv som
de små jordägarne att rikligt nedlägga arbete och kapital i jordbruket.
Vid sidan af denna sedan 1870 fortlöpande arrendelagstiftning
finnes i Irland en mellan 1869 och 1896 uppbyggd jordköpslagstiftning,
the Land Purchase Acts, hvars ändamål är att förvandla arrendatorer till
själfägande jordbrukare.
Som i det föregående blifvit antydt, var den bekante liberale statsmannen
John Bright upphofsmannen till denna småbondelagstiftning.
238
Han utverkade 1869, att arrendatorerna på den afskaffade statskyrkans
jord fingo statslån (tre fjärdedelar af köpesumman) för att köpa sina
gårdar. På detta sätt köpte 6,057 arrendatorer jordegendom till öfver
30.000. 000 kronors värde. I den följande jordköpslagstiftningen af 1870
ock 1881 bestämdes, att två tredjedelar till tre fjärdedelar af köpesumman
kunde af staten lånas till de jordköpande arrendatorerna, samt att
nu äfven de privata godsägarnas jord kunde förvärfvas på detta sätt.
Det var dock blott 1,608 arrendatorer, som använde dessa tvenne lagar.
Arrendatorerna kunde sällan anskaffa den nödiga tredjedelen eller fjärdedelen
af köpesumman, och de juridiska formaliteterna vid jordköp i
Irland voro ännu i hög grad besvärliga och kostsamma.
Nu framställdes af öfverhuset ett förslag, att staten skulle försträcka
hela köpesumman såsom lån åt den blifvande hemmansägaren.
Den offentliga meningen i England var i själfva verket länge tveksam
beträffande önskvärdheten af att skapa en själfägande småbondeklass i
Irland. I detta land däremot hade nationalistpartiet nu tagit upp småbondefrågan
på sitt program, sedan Michael Davitt misslyckats att vinna
gehör för tanken att jordens nationalisering vore den framtidsgiltiga
lösningen af jordegendomsproblemet. De engelska statsmännen uppgåfvo
emellertid snart nog sina betänkligheter mot att låna Irland pengar och
öfverlämnade åt framtiden att visa, huruvida en irländsk småbondeklass
skulle kunna hålla sig fri från proletarisering genom skuldsättning och
hemmansklyfning. Genom jordköpslagen af 1885 (Ash bourne Ad)
ställdes 90,000,000 kronor och efter lagen af 1887 ytterligare ett lika
stort belopp till förfogande som lånefond för irländska arrendatorer.
Denna nja lagstiftning bestämde, att jordägare och arrendator skulle
först komma till frivillig uppgörelse, hvarefter denna pröfvades af the
Land Commission (domstolen för fastställandet af arrendena). Arrendatorn
fick af staten låna hela köpesumman mot 3 procents ränta och
1 procent amortering, men jordägaren fick vid köpet blott fyra femtedelar
af köpesumman och måste låta resten innestå, tills transaktionen
visat sig vara tryggad för långifvaren — staten. Arrendatorn — låntagaren
kom först efter 49 år i åtnjutande af full äganderätt till gården.
Då denna lagstiftning visade sig öfver förväntan effektiv, gick
parlamentet 1891 ett steg längre (Half our Ad). Parlamentet ställde
594.000. 000 kronor till förfogande såsom lånefond vid jordköp i Irland.
Jordägarna betalades dock icke kontant, utan erhöllo af staten utfärdade
värdepapper, s. k. land stock, som jämställdes med de äldre statsobligationerna
(consols). Arrendatorn skulle betala minst 80 procent af sitt
dittillsvarande arrende såsom annuitet. Denna skulle under 49 år uppgå
239
till 4 procent, hvaraf 2 3/4 procent skulle betraktas som ränta och 1 i/4
procent som amortering. Denna lag var synnerligt invecklad och visade
sig föga effektiv. Den förbättrades genom en ny lag af 1896, enligt
hvilken amorteringssystemet förändrades, särskild! genom införandet af
sjunkande annuiteter och en till 70 år utsträckt total amorteringstid.
Den irländska arrende- och jordköpslagstiftningen hade sålunda
vid det 20:de århundradets ingång skapat en synnerligen märkvärdig
situation. De bönder, som ville eller måste förblifva arrendatorer,
betalade i allmänhet högre årliga afgifter för detta privilegium än de
bönder, som lagat att de voro på väg att med statshjälp blifva själfägare.
Den irländske bonden hade kommit under eu lagstiftning, som
å ena sidan kraftigt skyddade hans intressen som arrendator och å andra
sidan kraftigt »mutade» honom med omedelbara pekuniära fördelar
att blifva själfägare. Under sådana förhållanden kunde det naturligtvis
omöjligt träda i dagen, huruvida den irländska arrendatorn verkligen
hade något starkt begär att blifva jordägare. Begäret att minska de
årliga kontanta utbetalningarna med 20 eller 25 procent är förklaring
nog, då vi finna att han söker draga fördel af jordköpslagstiftningen.
För jordägarna var denna senare däremot i grunden föga fördelaktig
— utom de år då värdepapperen, som de erhöllo i betalning, stodo
5, 10 och 15 procent i kurs öfver sitt nominella pris. Eftersom dessa
statsobligationer, land stock liksom consols, snart kommo att stå synnerligt
lågt i kurs, blef efter några år de irländska godsägarnes benägenhet
att sälja sin jord åter ganska ringa.
Så väl arrendelagstiftningen som jordköpslagstiftningen hade varit
framgångsrik till en viss grad eller, rättare, under en viss tid, men de
visade sig vid det 20:de århundradets ingång föga ägnade att föra den
irländska agrarreformen fram till målet: den irländska jordbruksbefolkningens
höjande till social själfständighet och ekonomiskt välstånd.
Hvad först beträffar arrendelagstiftningen, bestämde den ju, att
jordarrendena skulle fastställas af en domstol, enligt dennas uppfattning
om hvad som på hvarje särskild plats och vid hvarje särskildt
tillfälle utgjorde ett »skäligt» eller »rättvist» arrende (a fair rent).
Hvad skulle nu förstås med »skäligt» arrende? 1 sista hand är det
priserna på jordbruksprodukterna, som bestämma det »skäliga» arrendets
höjd, och dessa priser äro allt utom konstanta. Dessutom äro de
lokala afvikelserna i jordbruksprodukter samt i pris- och afsättnings
-
240
förhållanden och i konkurrensen om arrendegårdar synnerligt talrika
och invecklade. Då jordbrukslägenheterna äro för små att gifva
odlaren hans fulla uppehälle, och denne följaktligen måste bedrifva en
binäring, är det icke jordbruket ensamt utan detta tillsammans med
binäringen, som sätter arrendatorn i stånd att öfver hufvud betala
ett arrende. Konkurrensen om sådana småbruks!ägenheter påverkas af
pris- och förvärfsförhållandena inom dessa binäringar, lika väl som
af pris- och förvärfsförhållandena inom jordbruket. Här kan i praktiken
ingen gränslinje dragas, och det uppstår fara för att det af
domstolen fastställda »skäliga» arrendet, då det är stark konkurrens
bland arrendatorerna, blir en subvention åt jordägaren ur arrendator^
binäring, hvilken kanske består i intet annat än jordbruksarbete för lön
hos jordägaren själf eller hans grannar.
Administrationen af arrendelagstiftningen lyckades stäfja de värsta
missförhållandena så pass, att vräkningarna minskades från 3,869 1887
till 695 1896 samt agrarbrotten sjönko från 883 1887 till 251 1896,
men det kan gälla som bevisadt, att fastställandet af arrendenas »skäliga»
storlek förblef ett alltför ofullständigt löst problem, för att någon varaktig
pacilicering af Irland skulle kunnat byggas därpå. Härtill
kommer, som vi sett, att jordköpslagstiftningen var så inrättad, att den
arrenderande bonden fick betala mer till jordägaren än den bonde, som
höll på att friköpa sin jord. Som det helt och hållet berodde på jordägarens
fria vilja att sälja eller utarrendera sin jord, hade arrendatorerna
själfva nästan ingen makt att bestämma hvilketdera systemet,
som skulle komma i tillämpning. Då efter några år de flesta jordägare,
som genom sina ekonomiska förhållanden voro böjda för försäljning,
hade sålt sin jord eller tillräckligt af densamma, och då de
ekonomiska konjunkturerna gjorde jordförsäljningarna mindre lockande
för jordägarna, hotade denna del af jordlagstiftningen att blifva föga
effektiv för framtiden. Det var de mest skuldsatta och några af de
allra rikaste jordägarnas arrendatorer samt företrädesvis arrendatorer i
provinsen Ulster, som fått tillfälle att börja sin jords friköpning, då
vidare utveckling hotade att afstanna.
Det enda medlet att komma ut ur denna återvändsgränd var enligt
de irländska böndernas och deras ledares mening att genom lag upphäfva
jordägarnas rätt att hindra jordförsäljningens fortgång, d. v. s.
att i jordköpslagen införa en expropriationsparagraf, motsvarande
det drag i arrendelagstiftningen, som gjorde att jordägarna icke kunde
undandraga sig ett rättsligt fastställande af »skäliga» arrenden.
Expropriationsförfarandet måste, ansåg man, träffa också de stora kapi
-
241
talistiska betesmarksarr endatorer, som för sina spekulationer i boskapsuppfödning
höllo undan stora sträckor af god åkerjord från småböndernas
användning.
Dessa nya, mera vidtgaende kraf träffade icke döfva öron inom
de engelska regeringskretsarna, om man också icke var villig att tillgripa
just de metoder, som irländarna själfva föreslogo. Det konservativa
partiet i England, som satt vid styret från den 25 juni 1895 till den
4 december 1905, hade kommit till öfvertygelsen, att det bästa sättet
att omintetgöra /mme-rM/e-sträfvandena vore att möjligast grundligt tillgodose
lidande inre reformkraf.
o
Ett i hög grad betydelsefullt steg i den angifna riktningen togs
genom införandet 1898 af en demokratisk form af lokal själfstyrelse
i Irland genom the Local Government Ad, Ireland, 1898. Före
1898 hade det irländska folket, till skillnad från de irländska godsägare,
saknat allt verkligt inflytande öfver lokalstyrelsen, som utöfvades
^ Grand Juries, hvilka utsågos af the Sheriffs, som i sin ordning utnämndes
af vice-konungen, det engelska herraväldets representant i
Dublin. En stor del af den kommunala administrationen sköttes af
fattigvårdsmyndigheterna, som dels bestodo af fredsdomarne och dels
valdes på grund af en genom hög valcensus och rösträtt enligt förmögenhet
kringskuren valrätt. Den nya aktiva och passiva kommunala
valrätten är ungefär lika demokratisk som den engelska: allmän valrätt,
inga privilegier för de rika, ingen inskränkning af medborgerliga rättigheter
för de fattiga. De administrativa myndigheterna äro nu grefBkapsråden
och distriktsråden i städerna och på landet.
Dessa senare hafva, bland annat, att administrera den viktiga
arbetarbostadslagstiftningen, Labourers (Ireland) Acts 1883—1906,
som möjliggör expropriation samt lån ur statsmedel för att tillgodose
jordbruksarbetarnes behof af goda höstäder och af jordlotter.
Jordlagen af 1881 innehöll några bestämmelser om jordbruksarbetares
bostäder och jordlotter, och en Labourers Cottages and Allotments
(Ii eland) Act, 1882, bemyndigade the Land Gommission att tvinga
de arrendatorer, hvilka fått sina arrenden fastställda af domstolen, att
förbättra sina arbetares bostäder och förse dem med jordlotter å högst
en half acre (0.2 hektar). Domstolen kunde också fastställa de villkor,
enligt hvilka arbetarne skulle inneha sina bostäder och jordlotter. Därefter
gaf Labourers (Ireland) Act, 1883, åt lokalmyndigheterna på lands
-
242
bygden befogenhet att i stor skala systematiskt förbättra jordbruksarbetarnes
bostadsförhållanden. Arbetarnes hyror och arrenden kunna sättas
så lågt, att kostnaderna icke därmed kunna till fullo betalas. Bristen
skall då betalas ur kommunalskatterna. De af lokalmyndigbeterna uppgjorda
planerna för nya arbetarebostäder och jordlotter, improvement
schemes, underställas departementet för lokalstyrelsen och måste slutligen
stadfästas af parlamentet. Särskildt är parlamentets bifall af nöden, för
att lokalmyndigheterna skola kunna köpa jord tvångsvis. Kostnaderna
skola täckas genom kommunala lån, som förräntas och amorteras ur
kommunalskatterna, samt genom lån medgifna åt centralmyndigheterna
ur deras kassor.
Labourers (Ireland) Ad, 1885, amplifierar bestämmelserna i föregående
lag och tillägger, att jordägare med enligt lag begränsad egendomsrätt
bemyndigas att utarrendera jord, på högst 99 år, för att användas
enligt lagen af 1883. Den därpå följande Labourers (Ireland) Ad, 1886,
utvidgar begreppet »jordbruksarbetare», så att det nu betecknar »hvarje
man eller kvinna, som under någon del af året mot lön utför jordbruksarbete
på en annan persons jord, samt inbegriper handväfvare och
fiskare, som utföra jordbruksarbete för lön, och innefattar äfven herdar».
Expropriationsrätten utvidgas genom denna lag. Hvad beträffar lagen
af 1892 innehåller den intet annat än bestämmelsen, att jordlotternas
storlek får vara högst eu acre (0.4 hektar) i stället för högst en half
acre, som förut varit fallet.
Lagen af 1896 innehöll blott smärre ändringar.
Däremot är Labourers (Ireland) Ad, 1906, synnerligt omfattande
och betydelsefull. Den möjliggör, att redan förefintliga arbetarbostäder
Och jordlotter blifva utvidgade och ökade utan större omständigheter.
Expropriationsförfarandet förenklas, särskildt därigenom att parlamentets
bifall ej längre erfordras vid hvarje särskild expropriation. Grefskapsråden
måste bistå kommunerna med lån. Dessutom bemyndigas the
Land Commission att ur den irländska jordköpsfonden utlåna 4,250,000
pund sterling (76,500,000 krouor) att användas för jordbruksarbetares
bostäder och jordlotter. Ränta och amortering bli lika med hvad som
gäller för de öfriga lånen ur jordköpfonden — d. v. s. 3 74 procent
annuitet och 68V2 års återbetalningstid. Distrilctsråden förpliktas att
hvarje år till departementet för lokalstyrelsen inlämna utförlig statistik
och redogörelse för sin verksamhet under arbetarbostadslagstiftningen.
Enligt de uppgifter, som omfatta verksamheten till midsommar 1905,
hade 19,000 nya landtarbetarbostäder uppförts till en genomsnittlig kostnad
af 150 pund (2,700 kronor).
243
Don nästa irländska uppgift, som (lön konservativa engelska regeringen
tog om hand, var jordfrågans delinitiva lösning, som man nu ansåg
sig böra söka i främjandet af uppkomsten af själfägande bönder.
Denna sträfvan understöddes genom den af Plunkett 1889 startade
organisationsrörelsen bland Irlands jordbrukare, hvarigenom dessa medels
förbättrad teknik och kooperation börjat att böja sin yrkesduglighet och
det irländska jordbrukets produktivitet. Då irländarno själfva visade sig
inse, att jordbrukets böjande som produktionsart vore en nödvändighet
lika väl som förbättringen af jordegendoms- och arrendeförhållandena,
ökades engelsmännens villighet att fullfölja jordlagstiftningen med en
ny kraftåtgärd. Villigheten i denna riktning stegrades ytterligare, då
i januari 1903 en konferens af irländska jordägare och arrendatorer
uttalade sig för eu fortsättning af jord köp slagstift ning en såsom
enda möjliga sättet att bringa den irländska jordfrågan vidare fram mot
sin slutgiltiga lösning. Med detta uttalande följde ett detaljerad! lagförslag,
som i hufvudsak blef inkorporeradt uti det af Wyndham 1903
för parlamentet framlagda förslaget till en ny Irish Land Act. Detta
blef lag i augusti 1903.
The Irish Land Act, 1903, åsyftar att åt de irländska jordägarne
gifva starka motiver att sälja sin jord och att väcka eller stegra de
irländska arrendatorernas begär att köpa jord, så att efter hand hufvudmassan
af Irlands jord genom frivilliga aftal skall bli Överflyttad
från stora godsägares till småbönders ägo.
För detta ändamål är skattkammarministeriet i London bemyndigadt
att försträcka ända till 100,000,000 pund sterling (1,800 miljoner kronor)
med säkerhet, för räntor och amortering, uti de fonder, som af parlamentet
voteras för den irländska lokalförvaltningens olika ändamål. Det
beräknas, att dessa fonder räcka till att garantera ett statsförskott å ända
till 152,000,000 pund sterling. Skattkammarministeriet anskaffar de
nödiga penningarna genom att upptaga län till 2 SL procent ränta
— dock, under de första åren åtminstone, icke till högre belopp än
fem miljoner pund om året. Måste detta lån emitteras under pari, förfogar
ministeriet öfver en särskild fond för att täcka den brist, som då
uppstår i följd af att de slutliga låntagare, de irländska arrendatorerna,
under inga förhållanden betala mer än 2aU procent ränta (plus Va procent
amortering). Ehuru de ifrågavarande statsobligationerna garanteras på
samma sätt som Consols, ha de måst emitteras mer än 12 procent
under pari.
Lånet utbetalas kontant åt arrendatorerna af the Estates Commissioners,
en myndighet på tre personer, som bildats inom the Land Cotn
-
244
mission. Mer än 5,000, i vissa fall 7,000 pund sterling (enligt lagen
af 1888 var maximum 3,000 pund), få icke utlånas åt hvarje särskild
arrendator-köpare. Annuiteten är, som vi sett, 3 V4 procent, och hela
återbetalningstiden är 68 Va år. The Estates Commissioners kunna icke
vägra jordköpslån åt arrendatorer, då dessas härigenom ådragna årliga
utbetalningar blifva från 10 till 40 procent mindre än deras genom
domstol fastställda arrenden. Då arrendet fastställts för en första period
af 15 år, måste fördelen af jordköp för arrendatorn uppgå till minst
20 och högst 40 procent af arrendet. År arrendet fastställdt för en
andra period af 15 år, måste fördelen af jordköpet uppgå till minst 10
och högst 30 procent af arrendet. De arrendatorer, som ännu icke ha
lagligt fastställda arrenden, måste begära arrendelagarnes tillämpning
genom the Land Commission, innan de kunna fordra att 1903 års jordköpslag
skall tillämpas på dem.
Detta är den lockelse, som nu skall förmå den irländske arrendatorn
att bli jordägare. Han har icke stort annat att göra, än att besluta
sig för att (med sina arfvingar) under 68 V2 år betala 10—40
procent mindre (som annuitet) än förut (som arrende) — ett beslut,
som icke torde förefalla allt för smärtsamt ens för en man med ett så
paradoxalt lynne som den irländske bonden.
Det fordras dock att jordägaren frivilligt är med på affären. Det
gäller således att se till, hvilka lockelser till jordförsäljning, som den
nya lagen erbjuder honom. Då han har sin jord utarrenderad med lagligt
fastställdt arrende för en första period af 15 år, kan han vid jordförsäljning
icke erhålla mindre pris än 18.5 och icke mer än 24.5 ggr
den årliga arrendesumman. År jorden utarrenderad för en andra period
af lagligt fastställdt arrende, blir jordpriset icke mindre än 21.5 och icke
mer än. 27.7 ggr den årliga arrendesumman. Försäljningssumman blir
emellertid icke hans personliga egendom, utan blir, liksom den jord han
sålde, familjeegendom, och han erhåller själf blott 31/* procent årlig
ränta på . försäljningspriset. Detta är i regel ansenligt mindre än han
har som jordägare, och det synes därför vara klent beställdt med hans
privatekonomiska motiv att sälja sin jord. Staten kommer honom emellertid
till hjälp med en gratifikation på 12 procent å försäljningspriset,
och denna gratifikation blir försäljarens personliga egendom, icke familjeegendom.
Parlamentet har ställt 12,000,000 pund sterling till förfogande
för sådant ändamål. I trots häraf skall jordägaren likväl förlora inkomst
genom att sälja sin jord — utom då denna är starkt skuldbelastad
och då jordägaren tillgriper den af lagen tillåtna metoden att
direkt till the Land Commission sälja herrgården och den till denna
245
hörande delen af jorden — och sedan köpa den tillhaka med af
the Land Commission försträckta penningar, enligt alldeles samma
metod, som skulle tillämpats, om han varit arrendator på sin egendom.
Han kan visserligen aldrig på detta sätt få låna mer än en tredjedel af
egendomens hela värde; men det kan ofta vara fallet, att en dylik operation
ger till resultat en något högre inkomst än jordägaren förut haft
som arrendeemottagare.
Godsägarens fördel af att sälja är således ingalunda lika enkel och
klar som arrendatorns fördel af att köpa; men godsägaren åtnjuter
genom försäljningen af sin jord en mängd smärre ekonomiska och sociala
fördelar, som visserligen till stor del icke bestå i annat än bortfallandet
af den särskilda ekonomiska risk och sociala olägenhet,
som vidlåder godsägarens ställning i det moderna Irland, men
icke därför faller mindre tungt i vågskålen.
Jordköpen måste gälla hela gods på en gång, och måste
därför arrendatorerna komma öfverens om samtidig och enig aktion.
Dock kan the Land Commission under vissa omständigheter behandla
en del af ett gods såsom »ett gods» enligt lagens mening, och har dessutom
rätt att inköpa ett gods, om två tredjedelar af arrendatorerna
kommit öfverens med jordägaren om ett köp, som öfverensstämmer med
lagens fordringar. The Land Commission får dock aldrig ha på hand
för mer än 90 miljoner kronor osåld jord. Alla jordköp af the Land
Commission måste genomföras utan förlust — utom hvad beträffar Congested
estates, d. v. s. gods med ett stort antal småbrukslägenheter, hvilkas
innehafvare äro oförmögna att vinna en tillräcklig bärgning genom jordbruket
och samtidigt sakna möjligheter för tillräckliga biförtjänster.
Sådana gods få inköpas och säljas med förlust för staten, på det att
denna deficithushållning inom småbruket må kunna utrotas. Samhället
köper sig fritt från ett socialt ondt.
I detta sammanhang må framhållas, att lagen af 1903 inför ett
par nya drag i den irländska jordlagstiftningen genom att gifva »vräkta»
arrendatorer rätt till hjälp för jordköp, genom att göra äfven icke
utarrenderade delar af godsen till föremål för köp och genom att
särskildt sörja för utvidgningen af alltför små jordbrukslägenheter.
Före 1903 hade denna senare verksamhet legat i händerna på
the Congested Districts Board och varit begränsad till vissa delar af
landet, kallade Congested Districts. Numera har the Land Commission
att med lån och eventuellt med penningeuppoffringar kraftigt understödja
detta arbete samt är icke begränsad till Congested districts utan
kan utföra reformen hvar helst den är af behofvet påkallad, i det att
246
hvarje gods, där detta är fallet, förklaras vara a congested Estate.
Definitionen på ett sådant är: ett gods, som minst till hälften är uppdeladt
i jordbrukslägenheter, hvilka ej äro upptaxerade till mer än 90
kronors årlig afkastning, eller ett gods, som till hälften består af mossar
och berg eller till en fjärdedel af oskiftad jord. Förlusten för tlie Land
Commission vid köp, melioration och försäljning af dylika gods får icke
något år öfverstiga 10 procent af den under året uppnådda totala försälj
ningssumm an.
