# ID: svediakorp-gov112295
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1918
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 222,946
# sentences: 5,973
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


<
FÖRSLAG
KOMMUNAL RÖSTRÄTTSREFORM
AVGIVET DEN 10 APRIL 1918
AV
•
TILLKALLADE SAKKUNNIGA
J. huvudbetänkande
»
*■
STOCKHOLM 1918
K0NGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
180469
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet .
A. Allmän motivering........................
Inledning; de sakkunnigas uppdrag................
I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga
Historik s. 12.
1913 års kungl. proposition s. 12. Konstitutions
utskottet
vid 1914 års senare riksdag s. 14. Motioner vid 1916 års
riksdag s. 15. Främmande lagstiftning s. 16. Statistiska
utredningar s. 17.
1913 års utredning s. 17. Aktiebolagens
kommunala rösträtt i Norrland s. 20. De sakkunnigas utredning s. 23.
De sakkunniga s. 27.
H. Begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till den
kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.....
Historik s. 33. Motioner vid 1911 års riksdag s. 33. 1913 års kungl.
proposition 8. 34. Motioner vid 1914 års senare riksdag s. 34.
Motioner vid 1916 års riksdag s. 34. Statistiska utredningar
s. 35.
1913 års utredning s. 35. De sakkunnigas utredning s. 37.
De sakkunniga s. 39.
III.
Lika kommunal rösträtt....................
Historik s. 41. Herrar Kvamzelius’ och Edéns motioner s. 41. Kommunala
rösträttsprinciper i vissa främmande länder s. 45.
Statistiska utredningar s. 52. Litteratur s. 52. Fördelning pa
röstgrupper s. 55. Medelröstetal s. 56. Partiställning s. 56. Den
lika rösträttens inverkan på partiställningen s. 58. Jordbruksvalkretsar
och industrivalkretsar s. 60. Rösträtten inom olika sociala
grupper s. 61. Omröstning å kommunalstämma s. 65. De sakkunniga
s. 66.
IV.
Det kommunala skattestreckets begränsning..........
Frågans behandling i riksdagen s. 72. Kungl. Maj:ts befallningshavandes
utlåtanden s. 74. Av de sakkunniga företagen enquéte s. 77.
De sakkunniga s. 79.
II
Sid.
V. Garantier i samband med den kommunala rösträttsreformen ...
87
Nuvarande garantier...................... 87
Kommunal representation s. 87. Beredande kommunala myndigheter s. 92.
*
Den proportionella valmetoden s. 93. Kvalificerad majoritet s. 93.
Besluts fastställelse av Kungl. Maj:t s. 94. Besluts godkännande
av Konungens befallningshavande s. 94. Besvär s. 95.
Rösträttsreform och garantier.................. 95
t
Herrar Kvarnzelius och Edéns motioner s. 96. Konstitutionsutskottet
s. 98.
De sakkunnigas behandling av
garantifrågan........... 98
Intet försvagande av den kommunala självstyrelsen s. 100.
Kontroll genom de högre kommunala enheterna s. 101.
Kommunalfullmäktige s. 102. Representation för kyrkooch
skolkommunen s. 107. Historik s. 108. De sakkunniga
8. 113. Kommunalnämnden såsom beredande myndighet
s. 115. Riksdagsskrivelse år 1917 s. 115. K. Maj:ts befallningshavandes
utlåtanden över riksdagsskrivelsen s. 118. De sakkunniga
s. 125. Proportionella val till delegationer och nämnder
s. 127. Proposition och motioner vid 1913 års riksdag s. 127.
Motion vid 1915 års riksdag s. 129. Motion vid 1916 års riksdag
s. 134. Motion vid 1918 års riksdag s. 136. De sakkunniga s.
136. Fråga om ett ytterligare utvidgande av kommunalnämndens
befogenhet s. 140. Särskilda bestämmelser om
2/3 majoritet med gradation efter det kommunala skattetrycket
s. 141. Ärendes uppskjutande s. 153. Stämmas
kungörande s. 155. Sluten omröstning 155. Fråga om
bostadsstreck s. 156.
B. Lagförslag...............................
Förordningen om kommunalstyrelse på landet..............159
Förordningen om
kommunalstyrelse i
stad...............188
Förordningen om
kommunalstyrelse i
Stockholm.............204
Förordningen om
kyrkostämma samt
kyrkoråd
och
skolråd........215
Förordningen om
kyrkostämma samt
kyrkoråd
och
skolråd i Stockholm . . 226
Förordningen om landsting......................236
Stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
...................
C. Specialmotivering........................245
Förordningen om
kommunalstyrelse
på landet..............247
Förordningen om
kommunalstyrelse
i
stad...............268
Förordningen om
kommunalstyrelse
i
Stockholm.............258
nr
Sid.
Förordningen om
kyrkostämma samt kyrko- och skolråd.........258
Förordningen om kyrkostllmmn samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm . . .
259
t
Förordningen om
landsting......................259
Stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
...........................259
D. Särskilda yttranden.......................261
Av
herr
Holmquist.........................299
Av
herr
Hellberg..........................2®®
Av
herr
Bengtsson.........................269
Av
herr
NUs Andersson.......................2”71
v
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet.
Jämlikt bemyndigande den 13 november 1917 uppdrog statsrådet
och chefen för kungl. civildepartementet åt undertecknade Holmquist,
Hellberg, Bengtsson, Hallén och Källman samt ledamoten av riksdagens
första kammare borgmästaren m. m. K. E. von Gei jer, Trälleborg och
ledamoten av riksdagens andra kammare hemmansägaren E. O. Magnusson
i Tumhult att i egenskap av sakkunniga inom departementet biträda
vid utarbetande av förslag om avskaffande av den kommunala rösträtten
för bolag och omyndiga, begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval
till den kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven,
samt den nuvarande kommunala rösträttsskalans avskaffande och ersättande
med bestämmelser, enligt vilka var och en, som fullgjort sin skattskyldighet
till kommunen skall äga en röst, ävensom de ändringar i kom
-
raunalförfattningarna, som i samband därmed kunde anses erforderliga.
Åt. undertecknad Holmquist uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.
Sedan borgmästaren von (ferier och hemmansägaren Magnusson
avsagt sig det dem lämnade uppdraget, uppdrog chefen för civildepartementet
den 4 december 1917 åt undertecknad Nils Andersson att jämte
de förut tillkallade sakkunniga i egenskap av sakkunnig inom departementet
biträda vid utarbetande av ifrågavarande förslag. Samma dag
uppdrog chefen för civildepartementet åt förste aktuarien i statistiska
centralbyrån S. A. Oden att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga.
De sakkunniga hava sammanträtt in pleno under år 1917 den 22
november—17 december och under år 1918 den 8 januari—10 april.
Till de sakkunniga hava överlämnats följande handlingar:
1)
riksdagens skrivelse den 7 mars 1917 angående införande av
bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att ärenden,
som skola företagas till avgörande å kommunalstämma, böra förut beredas
av kommunalnämnden eller annan nämnd eller särskilt därtill utsedda
personer jämte Kungl. Maj:ts befallningshavandes över denna skrivelse
avgivna utlåtanden;
2)
riksdagens skrivelse den 27 april 1917 angående sådana ändringar
i gällande kommunalförfattningar, att den tid, under vilken obetalda
kommunalutskylder medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas
enligt i huvudsak samma grunder, som äro bestämda i fråga om den
politiska rösträtten, jämte Kungl. Maj:ts befallningshavandes över denna
skrivelse avgivna utlåtanden;
3)
en i enlighet med av dåvarande chefen för civildepartementet
i augusti 1917 meddelat uppdrag av fil. doktor Yngve Larsson författad
avhandling om »Kommunalförvaltningens organisation samt statsuppsikten
över kommunerna i England, Danmark och Norge;
3
4) en i enlighet med av dåvarande chefen för civildepartementet i
augusti 1917 meddelat uppdrag av förste aktuarien fil. doktor Otto Grönlund
sammanställd »Statistisk undersökning angående den kommunala
rösträtten i Sverige under åren 1910—1916».
Av sistnämnda avhandlingar och undersökningar torde den förstnämnda
såsom särskild publikation i dagarna utkomma av trycket; den
sistnämnda är intagen i bilaga 1 till föreliggande betänkande.
Till kompletterande av förefintliga statistiska data angående den
kommunala rösträtten i Sverige och dess utövande hava de sakkunniga
företagit en statistisk utredning på grundval av vissa kommunala röstlängder
samt uppbörds- och debiteringslängder, som kommit till användvändning
vid 1916 och, i några fall, 1914 års landstingsmannaval, ävensom
en undersökning angående omröstningar å kommunalstämmorna i
vissa landskommuner. Resultaten av dessa utredningar jämte en del
siffersammanställningar angående rösträttsförhållandena i jordbruksvalkretsar,
»blandade» valkretsar och industrivalkretsar äro publicerade i bilaga
2 till detta betänkande.
Dessutom hava de sakkunniga låtit utarbeta en redogörelse för
»Den kommunala rösträtten i vissa främmande länder», vilken ingår i
bilaga 3 till föreliggande betänkande.
De förslag till ändrad lydelse av vissa delar utav kommunalförfattningarna,
vilka förslag härmed överlämnas avse:
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;
förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21
mars 1862;
förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863;
förordningen om landsting den 21 mars 1862; samt
4
stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och
stadsfullmäktige den 13 juni 1913.
Dessa lagförslag föregås av en allmän motivering och efterföljas
av en specialmotivering till de olika paragraferna.
Undertecknade Holmquist, Hellberg, Bengtsson och Andersson
åberopa de av oss avgivna särskilda yttrandena, varjämte undertecknade
Hallén och Källman hänvisa till vårt i inledningskapitlet gjorda uttalande.
De till de sakkunniga remitterade handlingarna, som här ovan upptagits
under n:ris 1 och 2, återställas härmed.
Stockholm den 10 april 1918.
F. HOLMQUIST.
MAURITZ HELLBERG.
HARALD HALLÉN. ''
SVEN BENGTSSON.
*
G. W. KÄLLMAN.
NILS ANDERSSON.
Sven Odén.
f
A. ALLMÄN MOTIVERING
''» -" f y s
7
Inledning; de sakkunnigas uppdrag.
Innan de sakkunniga ga att framlägga motiven för de föreslagna
lagändringarna torde det vara av behovet påkallat att redogöra för de
riktlinjer, som av Kungl. Maj:t uppdragits för de sakkunnigas arbete,
samt huru de sakkunniga i enlighet härmed fattat sitt uppdrag.
Sagda riktlinjer äro framlagda i h. exc. statsministerns yttrande
till statsrådsprotokollet den 13 november 1917, som i de delar, som angå
de sakkunniga, är av följande lydelse:
»När statsrådets nuvarande ledamöter tillträdde sina ämbeten, angav jag
såsom en bland våra huvudsakliga uppgifter att upptaga arbetet på åtskilliga
författningsreformer, främst den kommunala rösträttens omläggning enligt principen
om lika rösträtt för alla, som betala skatt till kommunen.
Vid övervägande av lämpliga åtgärder för att på bästa sätt skyndsamt
bereda dessa viktiga ärenden bar det. — — — — — — —
befunnits önskvärt att för de spörsmål, som angå den kommunala rösträttens omläsning
— - — — — — — — — — — — — — avägabringa
vissa utredningar, för vilka lämpligen torde höra anlitas särskilt tillkallade personer
med politisk och kommunal insikt och erfarenhet. .
,
Vad den kommunala rösträttsfrågan angår, hava vissa delar därav redan
varit föremål för utredning och förslag i en kunglig proposition till It)ld äre
riksdag, nämligen de som röra upphävande av den kommunala rostratten för bolag
och omyndiga samt begränsning av rätten att deltaga i landstingsval till den kornmun
i vilken röstägande är mantalsskriven. I dessa delar torde knappast ifrågakomma
någon annan förnyad utredning än möjligen en komplettering av de
faktiska uppgifter av bland annat statistisk natur, som i nämnda tidigare proposition
meddelades, efter numera tillgängligt material. Undersökningarna hora
väsentligen ägnas åt de spörsmål, som föranledas genom ett avskaffande av den
nu gällande röstskalan och dess ersättande med lika rösträtt. 1 detta avseende
torde till en början uppmärksammas de gällande kommunala rösträttsbestämmelBer
i andra länder, vilka kunna vara ägnade att belysa Sveriges kommunala rost
-
8
rätWoblem. I vad man det må anses erforderligt att göra statistiska sammanställningar
om olika samhällsgruppers och inkomsttagares ställning enligt nuvarande
röstskala under jämförelse med de förhållanden, som kunna beräknas inträda
med genomförandet av lika rösträtt, torde överlämnas åt de tillkallade
utredningsmannen att själva avgöra; av intresse synes i detta hänseende kunna
bliva en belysning av de olikheter i löstskalans verkningar inom städerna och på
landsbygden, som förän edas av nu gällande bestämmelser, samt av dessa bestämmelsers
ogynnsamma följder för den jordbrukande befolkningen, särskilt de mindre
jordbrukarnas kommunala röstetal i förhållande till andra samhällsklasser
1 omedeibart sammanhang med rösträttsfrågan står den skrivelse, som av„in‘lLaV
,}'' !/ ars riksdag, om sadana ändringar i gällande korna,unalförfättmngar,
att den tid, under vilken obetalda kommunala utskylder medföra förlust
av kommunal rösträtt, begränsas enligt i huvudsak samma grunder, som äro bestämda
tor den politiska rösträtten, och detta spörsmål bör uppenbarligen sammanföras
med förslaget om nya rösträttsbestämmelser. Vad angår de yrkanden
pa s. k. »garantier» i samband med röstskalans avskaffande, som framkommit i
den politiska^ diskussionen, hava dessa hitintills icke blivit närmare preciserademen
i den man sa sker, böra de givetvis bliva föremål för saklig prövning. Jao-’
^ ^ j den mot?n 1 ämnet- 8om antogs av andra kammaren vid
l.llb och 1917 ars riksdagar, särskilt framhölls, att den lika rösträtten icke synes
behova föranleda någon begränsning i den inom vårt land hävdvunna kommunala
självstyreisens princip. 1 överensstämmelse härmed bör vid utredningen fasthåilas
att ifrågavarande princip icke onödigtvis kringskäres. Inom denna ram torde
det famnas fritt att vid utredningen överväga och föreslå de åtgärder, som
kunna anses erforderliga för en sund kommunal utveckling på den reformerade
rosträttens grund. I anslutning till vad i nyssnämnda motion antyddes bör därvid
uppmärksamhet ägnas dels åt möjligheten av en varsam revision av nuvarande
bestämmelser om kvalificerad majoritet för vissa kommunala beslut, vilken
revision torde taga sikte mindre på undandragande av vissa slag av ärenden
tran de vanliga omröstningsreglerna än på möjligheten att kräva mer än enkel
majoritet för^ sadana beslut, som skulle avsevärt öka skattetungan i kommuner
dar denna natt en särskild höjd, dels åt befordrande av kommunalfullmäkti<>emstitutionens
användning i kommuner med större utsträckning och en sådan fördelning
av befolkningen, som försvårar ett allmänt deltagande i kommunalstämmorna,
dels slut Igen åt särskilda anstalter för att i de kommuner, vilkas ano-eI
agen heter behandlas omedelbart på kommunalstämmorna, förekomma omogna elTer
förhastade beslut i ärenden av särskild vikt, såsom stora anslagsfrågor och väsentligt
höjd uttaxering.
Vid 1917 års riksdag beslöt andra kammaren med anledning av väckt
motion pa konstitutionsutskottets hemställan för sin del eu skrivelse till Kun^l.
Maj:t angående utredning och förslag om fullmaktsröstningens största möjli°-a oegränsning
vid landstings- samt stads- och kommunalfullmäktigeval. I visst°samband
med denna fråga kan ställas den skrivelse, som 1908 ars riksdag avlåtit om
undantag från regeln om personlig inställelse vid val till andra kammaren för
STn11’ ^orsjohskare, järnvägstjänstemän och andra, som kunna uppvisa verkligt
torfaU. Det kan ifrågasättas, om icke dessa spörsmål böra behandlas så, att vid
den kommunala fullmaktsröstningens begränsning hänsyn tages till eventuella
nya bestämmelser om den politiska rösträttens utövning utan personlig inställelse.
9
Huruvida förstnämnda spörsmål om fullmaktsröstningen vid kommunala val under
sådana förhållanden hör ingå i den nu avsedda utredningen, torde få bero på
vederbörande departementschefs prövning.
Under utredning i civildepartementet ligga tvenne andra frågor, som beröra
de kommunala valen, nämligen dels angående införande av suppleanter för
stadsfullmäktige (med anledning av riksdagens skrivelse är 1913), dels om sammanförande
av val till landstingsmän och stadsfullmäktige samt eventuellt även
andra kommunala val i högre grad, än nu är fallet, till en och samma tidpunkt
(riksdagsskrivelse år 1917). Andra kammaren har därjämte för sin del vid flera
riksdagar uttalat sig för en utjämning av städernas och landsbygdens representation
i landstingen, och för denna utjämning synas avgörande skäl vara anförda.
Emellertid torde det även om dessa spörsmål vara lämpligt få ankomma på vederbörande
departementschef att avgöra, huruvida de skida förknippas med utredningen
om den kommunala rösträttsreformen eller upptagas såsom fristående
frågor. — —
— — — — — — — — — — — — — — — —
Utredningarna torde lämpligen anordnas så, att särskilda sakkunniga till
-
för att inom civildepartementet biträda vid utarbetande av förslag om avskaffande
av den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga, begränsning av rätten
att deltaga i landstingsmannaval till den kommun, inom vilken röstägande är
mantalsskriven, samt den nuvarande kommunala rösträttsskalans avskaffande och
ersättande med bestämmelser, enligt vilka var och en, som fullgjort sin skattskyldighet
till kommunen, skall äga en röst, ävensom de ändringar i koinmunalförfattningarna,
sota i samband därmed kunna anses erforderliga.»
Av detta statsministerns uttalande till statsrådsprotokollet, som föranledde
de sakkunnigas tillkallande, framgår tydligt, att spörsmålet om
det samband, som kan anses förefinnas mellan den kommunala rösträttsreformen
och »förstakammar-frågan», ej faller inom ramen för de sakkunnigas
uppdrag.
Likaså framgår, att de sakkunniga vid sitt förslags uppgörande
varit bundna av instruktionen, att detsamma skulle bygga på den lika
men icke den allmänna rösträttens grund. Tvenne av de sakkunniga,
nämligen herrar Hallén och Källman, hava i denna punkt anfört
följande:
»Den omständigheten, att vi mottagit uppdraget att medverka till
framläggande av förslag j till lika kommunal rösträtt innebär i intet avseende,
att vi frångått vår principiella uppfattning, att den lika rösträtten
även måste göras allmän. Flertalet kvinnor samt alla de övriga
grupper medborgare, som ej erlagt eller hava att erlägga kommunalut
2—18048»
-
10
skylder, bliva alltjämt utestängda från den kommunala rösträtten. Vi
hava dock ansett, att den graderade röstskalans avskaffande samt upphävande
av bolagens rösträtt är det främst väsentliga i den kommunala
rösträttsreform, som demokratien nu måste fordra. Vårt parti förbehåller
sig emellertid rätten att, så fort det befinnes lämpligt, åter framföra
sitt krav på fullt genomförd demokratisering av vårt kommunala liv.»
Frågorna angående fullmaktsröstningens största möjliga begränsning
vid landstings- samt stads- och kommunalfullmäktigeval, angående införande
av suppleanter för stadsfullmäktige, angående sammanförande av
val till landstingsmän och stadsfullmäktige samt eventuellt även andra
kommunala val, ävensom angående utjämning av städernas och landsbygdens
representation i landstingen, beträffande vilka frågor enligt statsministerns
yttrande till statsrådsprotokollet det ankommit på vederbörande
departementschef att avgöra, huruvida de skulle förknippas med utredningen
om den kommunala rösträttsreformen eller upptagas såsom fristående
frågor, hava icke hänskjuta till de sakkunniga. Ej heller frågan
om kvinnas valbarhet till landsting har remitterats till de sakkunniga;
sagda valbarhet torde hava ansetts allenast såsom en enkel konsekvensåtgärd
av kvinnas valbarhet till stadsfullmäktige och, enligt vid innevarande
riksdag framlagd kungl. proposition, jämväl till riksdagens andra
kammare och följaktligen icke tarva någon särskild utredning.
Däremot har genom att till de sakkunniga remitterats riksdagens
skrivelse den 27 april 1917 angående sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar,
att den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder
medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas enligt i huvudsak samma
grunder, som äro bestämda i fråga om den politiska rösträtten,
frågan om det kommunala skattestreckets begränsning inbegripits i de
sakkunnigas utredning och förslag.
I enlighet med vad ovan framhållits har sålunda de sakkunnigas
uppdrag bestått i utredande och avgivande av förslag angående
I) upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och
omyndiga;
11
II) begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till deri
kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven;
III)
lika kommunal rösträtt;
IV)
det kommunala skattestreckets begränsning; samt
V) garantier i samband med den kommunala rösträttsreformen.
I efterföljande allmänna motivering hava var och en av dessa
frågor behandlats i särskilt kapitel.
Enär senast konstitutionsutskottet vid 1916 års riksdag, då samtliga
ovanstående rösträttsfrågor voro föremål för riksdagsbehandling, i en
särskild bilaga till sitt utlåtande nr 19 framlagt en tillräckligt utförlig
historik över den tidigare riksdagsbehandlingen, så hava de sakkunniga
i allmänhet allenast beträffande frågor, som icke ingå i sagda historik,
samt beträffande den kommunala rösträttens behandling vid 1913 och
1916 års riksdagar, meddelat en särskild historik samt i övrigt nöjt sig
med några korta antydningar under hänvisning till sagda utskottsutlåtande.
12
Historik.
1913 års
Kungl. proposition.
L Upphävande av den kommunala rösträtten tor bolag och
omyndiga.
De rösträttsbestämmelser, som nu gällande kommunalförfattningar
ursprungligen innehöllo, inneburo en i det närmaste fullständigt genomförd
tillämpning av principen, att skattskyldigheten i en kommun utgjorde
måttstock för det inflytande, som tillkom kommunmedlemmarna.
I enlighet härmed tillädes även bolag och andra juridiska personer samt
omyndiga rösträtt till kommunen i proportion till deras taxerade
inkomst.
Den gent emot ovannämnda princip redan tidigt framträdande
uppfattningen, att personligheten, icke förmögenheten eller skatteprestanda,
borde vara grundläggande för rösträtten i kommunala angelägenheter,
framkallade, naturligt nog, i första hand strävanden att avskaffa bolagsoch
annan opersonlig rösträtt. Förslag i sådan riktning framkommo
vid riksdagarna år 1867, 1868, 1884, 1893, 1899, 1907, 1908, 1911,
1912 och 1913, vid 1914 års senare riksdag samt vid 1916 och 1917
års riksdagar.
År 1913 framlades eu kungl. px-oposition i ämnet, vari föreslogs
upphävande av rösträtt för bolag och omyndiga utom i avseende å ärenden,
som rörde i mantal satt jord. I departementschefens uttalande framhålles,
bland annat, att personligheten måste anses vara grundläggande för den
kommunala rösträtten. Bakom varje röst borde stå en person, som läte
sin röstgivning bestämmas av sin efter moget övervägande bildade personliga
uppfattning i de kommunala angelägenheterna. Skattskyldigheten
kunde endast betraktas såsom ett rösträttsstreck, icke såsom grund för
krav på rösträtt och därför måste — vilken uppfattning man än kunde
hysa rörande behovet och lämpligheten av nämnda rösträttsstreck — den
13
rösträtt, som enligt gällande bestämmelser tillkomme bolag och andra
opersonliga sammanslutningar, betraktas såsom eu anomali och borde följaktligen
avskaffas. Genom den kommunala rösträttsreformen av år 1909
hade vidare med de större möjligheter till inflytande, som densamma
medfört för de smärre skattebetalarna, intresset för och deltagandet i
det kommunala livet väsentligt ökats. Kravet på ställningstagande även
till de kommunala frågorna hade blivit allmännare, och härmed hade
oegentligheten av den rösträtt, som tillkomme bolag och andra juridiska
personer, kommit att framstå allt klarare. Särskilt i fråga om sådana
kommunala val, där de politiska synpunkterna trädde i förgrunden, såsom
stadsfullmäktigeval och landstingsmannaval, måste det inflytande,
som kunde utövas genom dispositionen över opersonliga röster, betecknas
såsom i hög grad stötande. Emot ett avskaffande av bolags rösträtt
hade invänts, att deras intressen i de särskilda kommunerna därefter
icke skulle kunna tillbörligen bevakas. Under frågans tidigare skede
framställdes därför förslag om en fördelning av bolagens rösträtt å delägarna.
Såsom emellertid redan då framhölls, mötte mot eu fördelning
av bolagens röster å delägarna stora praktiska svårigheter, och att tillerkänna
envar delägare i ett bolag rösträtt i den kommun, där bolaget
dreve sin rörelse, för den andel av bolagets inkomst, som belöpte på honom,
skulle medföra en ökning av bolagets inflytande i det kommunala
livet och kunde sålunda ej ifrågasättas. Ovan anförda farhåga torde ej
heller böra tillmätas större vikt, då ju i regel inom kommunerna funnes
personer, som på grund av delägarskap eller annat förhållande till de
olika bolagen torde finna med sitt intresse överensstämmande att med
sin personliga rösträtt bevaka dessas bästa. Departementschefen tvekade
därför icke att hemställa, att den kommunala rösträtt, som för närvarande
tillkomme bolag och andra juridiska personer, måtte avskaffas. —
Delvis enahanda synpunkter som de nu framhållna gällde även om den
rösträtt, som förmyndare ägde utöva för omyndig. Den omyndige ägde
ej de personliga förutsättningar, som måste krävas, av den, som tillerkändes
medbestämmanderätt i de kommunala angelägenheterna, och hans
skattskyldighet borde ej i och för sig medföra, att rösträtt finge utövas
för honom, eller rättare hans förmögenhet. Även förmyndares rösträtt
14
Konstitutionsutskottet
vid
tT1914 års
senare riksdaj.
för omyndig borde därför upphöra. — Det skulle kunna ifrågasättas, att
såsom följd av personlighetsprincipen avskaffa jämväl den rösträtt, som
tillkomme stärbhus. Genom en sådan åtgärd skulle emellertid ett icke
ringa antal medborgare, som eljest innehade för rösträtt erforderliga
kvalifikationer, berövas sin rösträtt. På grund av den äktenskapliga
förmögenhetsgemenskapen inginge ej sällan all en röstägande kommunalmedlems
egendom i ett stärbhus och, så länge stärbhuset vore oskiftat,
skulle nämnda röstägande vara i avsaknad av kommunal rösträtt. Detta
skulle i synnerhet vara betänkligt, därest förhållandena i boet vore sådana
— vilket ofta torde inträffa särskilt å landsbygden —, att det vore
önskvärt, att stärbhusdelägarna någon tid levde i oskiftat bo. Emellertid
gällde dessa skäl naturligtvis endast för myndiga delägare i boet.
Att låta förmyndare utöva rösträtt för omyndig, som vore delägare i
oskiftat bo, under det förmyndares rösträtt för omyndig i övrigt borttoges,
måste vara mindre lämpligt. Rösträtt borde sålunda få utövas
allenast för sådant dödsbo, däri myndig delägare funnes; där de myndiga
delägarna voro flera, finge rösträtten såsom för närvarande utövas
genom ombud. Den eller de sålunda röstberättigade dödsbodelägarna
skulle rösta för hela boet. Detta innebure visserligen så till vida en
inkonsekvens, som därigenom omyndigs inkomst kunde inverka på röstvärdet,
men den inkonsekvensen syntes ofrånkomlig, så länge en röstskala,
graderad efter inkomsten, bibehölles, då man naturligen ej kunde
fingera ett arvskifte för bestämmande av särskilda röstetal för de olika
delägarna.
Den kungliga propositionen blev i berörda delar tillstyrkt av konstitutionsutskottet.
Andra kammaren biföll utskottets hemställan, men
första kammaren avslog densamma.
Även vid 1914 års senare riksdag var frågan om upphävande av
den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga föremål för riksdagens
prövning.
I sitt utlåtande över de i ämnet väckta motionerna anförde konstitutionsutskottet,
hurusom motionärernas argumentering, då de till stöd
för den ifrågasatta förändringen framhölle personlighetsprincipens avgörandebetydelse
vid kommunala liksom vid andra ärendens behandling, syn
-
tes bygga på en oriktig uppfattning av de grunder, på vilka våra kommunalförfattningar
vilade och enligt utskottets mening även borde vila. 1
riktig känsla av att rättigheter och skyldigheter måste stå i ett visst
förhållande till varandra, hade på det kommunala området det ansetts
tillbörligt, att för eu var medlem av kommunen, som vore till densamma
skattskyldig, skattskyldigheten skulle i viss mån vara normerande för
hans rösträtt. Denna princip hade ingalunda, på sätt motionärerna
tycktes vilja göra gällande, blivit bruten genom de tid efter annan genomförda
begränsningarna med avseende å den kommunala röstskalan,
om även av särskilda skäl dessa begränsningar fått modifiera principens
verkningar. Med utgångspunkt från den grund, på vilken våra kommunalförfattningar
sålunda vilade, vore det uppenbarligen både orättvist
och godtyckligt att beröva vissa skattepliktiga kommunalmedlemmar, härnärmast
juridiska personer och omyndiga, deras rösträtt och därmed
möjlighet för dem att vid de kommunala avgörandena bevaka de berättigade
intressen, som de i likhet med andra skattskyldiga ägde. Utskottet
kunde fördenskull icke tillstyrka motionerna i förevarande del.
Utskottets hemställan bifölls av första kammaren, varemot andra
kammaren i huvudsak biföll en vid utskottets utlåtande fogad reservation,
avseende upphävande av rösträtt för bolag och omyndiga.
Vid 1916 års riksdag gjordes i denna fråga dels i herr Halléns
in. flis motion i andra kammaren, dels i herrar Kvarnzelius’ och Edens
motioner enahanda yrkanden som vid 1913 och 1914 års riksdagar.
I motiveringen till herrar Kvarnzelius’ och Edéns motioner framhölls
bl. a., under hänvisning till 1913 års kungl. proposition samt
konstitutionsutskottets däröver avgivna yttrande, att där anförda skäl
för upphävande av den opersonliga kommunala rösträtten icke kunde
jävas, utan tvärtom gjorde sig gällande med alltjämt växande styrka.
Kravet på ett personligt ställningstagande även till de kommunala frågorna
hade allt starkare genomträngt det allmänna medvetandet, och
den inre orimligheten av den rösträtt, som tillkomme bolag och andra
juridiska personer framstode mer och mer bjärt, ju mera dessa opersonliga
röster systematiskt utnyttjades. Särskilt i fråga om sådana kommunala
val, där de skiljaktiga politiska åskådningarna numera trädde i
Motioner
vid 1916 års
riksdag.
16
Främmande
lagstiftning.
förgrunden, såsom stadsfullmäktigeval och landstingsmannaval, tedde sig
det inflytande, som kunde utövas genom dispositionen över opersonliga
röster, såsom en uppenbar och stötande orättvisa. Jämväl mot omyndigas
rösträtt riktades samma anmärkningar som mot den opersonliga
rösträtten i övrigt: den omyndige ägde ej de personliga förutsättningar,
som måste krävas, av den, vilken skulle utöva medbestämmanderätt i de
kommunala angelägenheterna. Endast för oskiftat bo, i vilket funnes
myndig delägare, syntes en icke personlig rösträtt kunna bibehållas, av
skäl som anförts i 1913 års kungl. proposition.
Med godtagande av den motivering, som framförts i 1913 års
kungl. proposition och av motionärerna samt av konstitutionsutskottet
vid 1913 års riksdag, hemställde konstitutionsutskottet om bifall till
motionerna i förevarande del. — Andra kammaren beslöt i enlighet med
utskottets hemställan, men frågan föll i första kammaren. Motionerna
återupprepades vid 1917 års riksdag med enahanda utgång.
Av de redogörelser för kommunala rösträttsförhållanden i utlandet,
som äro inryckta i 1913 års kungl. proposition samt i konstitutionsutskottets
utlåtande nr 19 till 1916 års riksdag ävensom i särskild till
föreliggande betänkande fogad bilaga framgår, att i alla de länder, där
personlighetsprincipen i fråga om den kommunala rösträtten kommit till
sin rätt, juridiska personer och omyndiga sakna talan i kommunala frågor.
I alla länder med lika (eller allmän rösträtt), d. v. s. i Norge, Danmark.
Finland, Frankrike, Schweiz, Elsass-Lothringen, England och Nederländerna
har sålunda rösträtt tillerkänts allenast myndiga fysiska personer.
Även i Belgien, där dock den kommunala rösträtten är förbunden med
flerröstsystem, sakna juridiska personer rösträtt. Ej heller i Rhenprovinsen,
Wurtemberg eller Sachsen äga juridiska personer kommunal rösträtt.
I de sju östliga preussiska provinserna samt i Schleswig-Holstein.
Hessen-Nassau och de Hohenzollernska arvländerna, i vilka provinser
rösträtten ursprungligen var bunden vid jordbesittning, äga än så länge
juridiska personer, som innehava fast egendom av viss omfattning, rösträtt,
likaså förmyndare för omyndiga, som innehava sådan egendom, och
i stadskommunerna äro juridiska personer röstberättigade, därest de erlägga
högre direkta stats- eller kommunskatter än en av de tre högst
17
beskattade invånarna i kommunen. T Westfalen äga juridiska personer
rösträtt i såväl lands- som stadskommuner under sistnämnda villkor. I
Österrike äga i allmänhet juridiska personer rösträtt inom kommun, där
de erlägga direkt skatt.
Det förtjänar även omnämnas, att i de rösträttsförslag, som under
trycket av krigsförhållandena framlagts i Preussen, och enligt vilka det
nuvarande plutokratiska rösträttssystemet skulle utbytas mot mera demokratiska
rösträttsbestämmelser, kommunal rösträtt helt och hållet frånkännes
juridiska personer och omyndiga ävensom å annan ort mantalsskrivna.
För att vinna såvitt möjligt tillförlitlig kännedom om bland annat,
i vilken omfattning kommunal rösträtt tillkom bolag och andra samfälligheter,
omyndiga och oskiftade dödsbon, anbefallde Kungl. Maj:t i samband
med framläggandet av 1913 års proposition Statistiska centralbyrån att
verkställa en utredning av hithörande förhållande. Resultaten av denna
utredning publicerades i en till sagda proposition fogad bilaga.
Utredningen bygger på de kommunala röstlängderna för år 1910
och i fråga om ett mindre antal kommuner år 1911. De avsedda klasserna
röstberättigade fördelades därvid på följande grupper: grupp 1,
statliga myndigheter och inrättningar; grupp 2, kommunala myndigheter
och inrättningar; grupp 3, aktiebolag och solidariska bankbolag; grupp 4,
sparbanker, försäkringsinrättningar och dylikt; grupp 5, föreningar för
ekonomisk verksamhet; grupp 6, andra föreningar och stiftelser; grupp 7,
stärbhus; grupp 8, omyndiga; (grupp 9, på annan ort mantalsskrivna);
samt grupp 10, enkla bolag. Till grupp 10 hänfördes alla handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej voro aktiebolag, vilka
samfälligheter i strid mot bestämmelserna i gällande bevillningsförordning
ofta uppförts i röstlängden såsom röstberättigade.
Yissa av de vid denna utredning erhållna huvudresultaten hava
sammanförts i omstående tabell över i röstlängden upptagna personer
inom var och en av de ovan angivna grupperna.
Hela antalet i röstlängden upptagna bolag och andra samfälligheter,
stärbhus, omyndiga och på annan ort mantalsskrivna utgjorde,
såsom nedanstående siffror utvisa, på landsbygden 62 958 och i städerna
3—180469.
Statistiska
utredningar.
1913 års
utredning
18
Bolags och arman opersonlig rösträtt vid landstingsmannavalen år 1910.
Röst ägare
Antal röst-  poster
Sammanlagt
röstetal
Medel-
röste-
1
Lb = landsbygd
St = städer
Absoluta
tal
I % av
samt!.
Absoluta
tal
I H av
sarntl.
tal
Grupp 1.
Staten ...................
/Lb
\st
53''
24
0*1
O-o
6 706
404
0*2
0*o
126
16-8
>
2.
Kommuner.................
ILh
\st
2 815
193
0-3
Öl
13 461
3 575
0-4
Öl
4-8
18-5
>
3.
Aktiebolag och solidariska bankbolag.....
fLb
\2>t
3894
3 691
O*?
ro
ioz 726
105 977
2*7
2-7
17-4
28-7
>
4.
Sparbanker, försäkringsinrättningar o. dyl. . .
ILh
\st
136
149
0*0
o-o
1 297
4 544
0*o
0-1
&
»
5.
Ekonomiska föreningar...........
fLb
\Sc
1 341
534
0-2
Öl
7879
10 600
0*2
0-3
l<i-9
t
6.
Andra föreningar och stiftelser........
/Lb
\st
901
605
O-I
0-2
3 789
8 935
0*1
0*3
4''2
14-8
Summa för gr. 1—6
fLb
\st
11 618
5 196
I''4
1-4
135858
134 03.)
3''6
3-5
ÅJ 7
2o''8
.
7.
Stärbhus ..................
fLb
ist
23 527
4 831
z''9
1-2
84 784
Öl 560
2*2
1*3
3-6
10-7
>
8.
Omyndiga.................
/Lb
\st
1 678
5387
O2
1-4
5 580
24 698
0*1
0*6
3‘3
4 6
Summa för gr. 1—8
/Lb
\st
36 823
15 414
45
4-0
226 222
210293
5''9
5-4
61
13-6
>
9.
På annan ort mantalsskrivna........
/Lb
\st
17633
5 209
2*i
1-3
63 581
67 531
1*7
. 1*7
3''6
130
>
10.
Enkla bolag................
/Lb
\st
8 502
1462
ro
0*4
39 562
18 090
ro
Of>
4''7
12-4
Summa för gr. 1—10
/Lb
\st
6295S
22 085
76
5;
329365
295914
8-6
7-6
5’2
13 4
Övriga i
röstlängden upptagna.............
/Lb
\st
766703
363 169
Q2''4
94-3
3 481 862
3 604 319
91- 4
92- 4
4‘S
9-9
Summa i röstlängden upptagna
/Lb
\st
829661
385 254
100 0
löO-o
3811 227
3900233
ICOo
100-u
46
10 1
22 085 med ett sammanlagt röstetal på landsbygden av 329 365 och i
städerna 295 914. Bortser man från de enkla bolagen och på annan
ort mantalsskrivna, erhållas för de övriga grupperna 1—8 ett antal röstägande
av 36 823 på landsbygden och 15 414 i städerna samt ett sam
-
19
in anlagt röstetal av respektive 226 222 och 210 293. Sättas sistnämnda
summor i relation till motsvarande antal och röstetal för samtliga i röstlängd
upptagna, omfattade de röstägande inom grupperna 1—8 på landsbygden
4*5 % av antalet och 5*9 % av röstetalet för alla i röstlängd upptagna
samt i städerna respektive 4*o och 5*4 % av samtliga i röstlängd
upptagnas antal och röstetal.
I ovan anförda summor ingå emellertid röstägarklasser av väsentligt
olika karaktär. Stärbhus och omyndiga (samt på annan ort mantalsskrivna
och enkla bolag) utgöra sålunda var för sig fristående grupper,
under det att de övriga, grupperna 1—6 lämpligen kunna sammanföras
till eu gemensam grupp. Denna, som sålunda omfattar alla juridiska
personer med undantag av stärbhus (och enkla bolag) utgjorde i
förhållande till i röstlängd upptagna på landsbygden 1*4 % i fråga om
antalet och 3*6 •/• i fråga om röstetalet samt i städerna respektive 1*4 och
3*5 %. Stärbhusen (grupp 7) omfattade på landsbygden 2*9 •/• av antalet
och 2*2 "/. av röstetalet för alla i röstlängden upptagna och i städerna
1*2 % av antalet och 1*3 % av röstetalet. För de omyndiga (grupp 8)
uppgingo motsvarande tal på landsbygden till respektive 0*2 och 0*i %
och i städerna till respektive 1*4 och 0*6 %.
Medelröstetalet för samtliga 10 grupper utgjorde 5*2 på landsbygden
och 13*4 i städerna mot respektive 4*6 och 10*i för samtliga i
röstlängd upptagna. Av de olika grupperna visade på landsbygden den
tredje, innefattande aktiebolag och solidariska bankbolag, det högsta medelröstetalet,
under det att i städerna de till grupp 4 hörande sparbanker,
försäkringsinrättningar o. dyl. hade ett något högre medelröstetal än aktiebolagen.
De lägsta genomsnittliga röstetalen åter företedde både på landsbygd
och i städerna de omyndiga. Jämföras medelröstetalen för de olika
grupperna med motsvarande medeltal för alla i röstlängd upptagna, visa
på landsbygden grupperna 1—5 ett högre medeltal men däremot de följande
grupperna 6—9 ett lägre medelröstetal än alla i röstlängden upptagna.
I städerna hade alla grupper, med undantag endast av de omyndiga,
ett högre medelröstetal än samtliga röstägande. Aktiebolagen hade
på landsbygden ej långt ifrån 4 och i städerna ej långt ifrån 3 gånger
så högt medelröstetal som samtliga röstägande.
Aktiebolagens
kommunala
rösträtt i
Norrland.
t()
Emellertid erbjuder, såsom Statistiska centralbyrån själv framhållit,
ifrågavarande utredning intet uttömmande material för bedömande av
bolags och annan opersonlig rösträtt. På grund av de undersökta röstlängdernas
beskaffenhet var det tyvärr nödvändigt att begränsa utredningen
till att omfatta allenast antalet i röstlängden upptagna och röstetalet
för de röstägargrupper, vilkas rösträttsförhållanden skulle belysas,
varemot det icke var möjligt att vinna kännedom om antalet effektivt
röstberättigade lika litet som därom, i vilken utsträckning dessa utövat
sin rösträtt. Framhållas bör vidare, att i sagda utredning de siffror,
som angiva antalet i de kommunala röstlängderna upptagna personerna
även de lida av en viss ofullkomlighet. Dessa siffror äro visserligen för
varje särskild kommun fullt korrekta, men siffrorna för ett län, eller
ännu mer, för riket i dess helhet, som erhållits genom en enkel addition
av kommunsiffroma, bliva givetvis för höga, i det att ingen reduktion
kunnat göras för de personer, som varit upptagna i röstlängderna i två
eller flera kommuner. Uppgifterna om antalet röstägande angiva sålunda,
såsom även framhalles i den a sid. 18 meddelade tabellen, i själva verket
antalet röstposter, som finnas upptagna i längderna, och icke det
faktiska antalet personer, som innehava dessa röstposter. En följd härav
blir givetvis, att de siffror, som angiva medelröstetalen för de olika
gi upperna, exempelvis för aktiebolagen, ingalunda utgör medelröstetalet
för aktiebolagen överhuvud utan medeltal för det röstetal, aktiebolagen
innehava inom en och samma kommun. Intet bolag kan inom samma
kommun äga mer än 40 röster, men, då man redan a priori vet, att många
bolag äga fastigheter eller driva rörelse i flera kommuner och sålunda
där äga rösträtt, kan givetvis ett och samma bolag förfoga över flera
kanske mångdubbelt flera röster än 40. En utredning av denna fråga
är givetvis av stort intresse, ej minst för att kunna se, huru stort inflytande
varje särskilt bolag eller annan dylik samfällighet kan utöva vid
landstingsmannavalen och därmed vid valen till första kammaren.
I avsikt att söka belysa fragan, i vilken utsträckning det förekommer,
att de särskilda bolagen äga röster i flera kommuner samtidigt,
och huru många röster, som inalles tillkomma varje sådant bolag,
21
har en av Statistiska centralbyråns tjänstemän1 pa eget initiativ underkastat
ovannämnda inom ämbetsverket använda statistiska material en förnyad
bearbetning. Densamma inskränktes för att ej bliva alltför tidsödande
till landsbygden inom de fem norrländska länen. Ur resultaten av denna
utredning, som finnas publicerade i Statistisk tidskrift, häfte 3 för år
1913, må göras följande utdrag till komplettering av vad ovan framhållits
om bolagens rösträtt.
Antalet röstposter innehavda av aktiebolag utgjorde ä norrlandslänens
landsbygd 1613, men antalet bolag som innehade dessa röstposter
utgjorde allenast 576. Deras sammanlagda röstetal utgjorde 27 890. I
medeltal förfogade sålunda ett bolag över 17*3 röster inom en och samma
kommun men medelröstetalet per bolag utgjorde ej mindre än 48‘s.
I omstående tabell hava bolagen fördelats i grupper, alltefter
som de varit upptagna i 1, 2, 3 eller flera kommuners röstlängder eller
med andra ord efter antalet av dem innehavda röstposter.
De rent lokala bolagen, de som förekomma i röstlängden för endast
en kommun, utgjorde, som synes, det övervägande flertalet, eller 399 av
576. Det högsta antalet röstposter, som något bolag innehade, var 37;
4 dylika bolag funnos, nämligen Skönviks, Sunds, Yivstavarvs och Tunadals
aktiebolag. Av dessa innehade Skönviks aktiebolag ej mindre än
878 röster, vilket ju är avsevärt mera än hela röstetalet i mången mindre
kommun. Sunds aktiebolag förfogade över 677 röster, Yivstavarvs över
653 och Tunadals över 572. Även åtskilliga andra bolag, som förekomma
i något mindre antal kommuner nådde upp till höga röstetal,
därav ett bolag till över 500 och åtta bolag till mellan 400 och 500 röster.
Skulle undersökningen hava utsträckts till ett större område, eller om
allenast även norrlandsstäderna och huvudstaden medtagits, skulle de
höga röstetalen givetvis hava tett sig ännu högre.
De fyra bolag, som vardera ägde 37 röstposter, tillhörde så gott
som helt och hållet Västernorrlands och Jämtlands län. Deras sammanlagda
röstetal uppgick till 2 780, och därav kommo 1 254 röster på Västernorrlands
län och 1 509 på Jämtlands län. Även inom övriga grupper
med många röstposter voro de två nämnda länen starkast företrädda.
1 Förste aktuarie!! Ernst Höijer.
22
Aktiebolagens kommunala rösträtt i Norrland år 1910.
Bolag, som förekomma
i röstlängden för
Antal
bolag
Deras
Röstetalets
fördelning på län
Medel-  röstetal
för varje
bolag
lagda
röstetal
Gävle-
borgs
län
Väster-
norrlands
län
Jämt-
lands
län
Väster-
bottens
län
Norr-
bottens
län
1
kommun........
399
5 694
2 005
1889
648
551
601
14-2
2 kommuner........
59
1614
613
472
213
173
143
27-3
3
> ........
25
1249
529
120
119
42
439
50-0
4
» ........
19
1323
771
122
.204
123
103
69-6
5
> ........
6
683
101
66
69
144
303
113-8
6
» ........
9
829
220
198
39
191
181
92-1
7
> ........
8
1002
253
488
261
—
—
125-2
8
* ........
6
1051
233
71
40
338
369
175-2
9
» ........
3
455
—
248
18
189
—
151-7
10
> ........
4
1026
472
79
—
438
37
256-5
11
> ........
5
880
5
436
87
210
142
176-0
12
» ........
4
1240
55
493
211
387
94
3100
13
S
........
2
329
118
135
63
13
—
164-5
14
» ........
4
1245
400
641
107
97
—
311-2
15
» ........
5
1280
—
834
363
83
—
2560
16
* ........
1
336
—
266
20
50
—
3360
17
> ........
3
1078
381
410
205
82
—
359-3
19
* ........
2
818
337
329
98
54
—
409-0
20
> ........
4
1386
254
844
247
41
—
346-5
21
> ........
1
516
—
174
—
342
—
516-0
22
» ........
2
773
450
86
237
_
—
386-5
29
» ......
1
* 303
—
164
80
—
59
303-0
37
>
....
4
2 780
17 I
1254
1509
—
—
695-0
Summa i
576 |
27 890 |
7 214
9S19
4838 |
3 548
2 471
48-5
bammanfattas alla de bolag, som hade minst 15 röstposter, disponerade
de i Västernorrlands län över sammanlagt 4 361 röster och de i Jämtlands
län över 2 7o9 röster. Hade städerna medtagits, skulle givetvis
dessa länssiffror hava blivit högre. Även sådana de nu äro, giva de ett
talande bevis för det inflytande som några få större bolag, sammanförda
av gemensamma intressen, förmå utöva vid ett landstingsmannaval.
23
För att komplettera hittills tillgängliga statistiska data angående D^sakku^
den kommunala rösträtten och dess utövande, hava såsom framhållits i 9 ning
de sakkunnigas skrivelse till statsrådet och chefen för civildepartementet
__jfr sid. 3 —, de sakkunniga företagit eu statistisk bearbetning av
1916 och i några fall 1914 års kommunala röstlängder för 107 landskommuner
och 17 städer. Resultaten av denna representativa undersökning
meddelas i en särskild till detta betänkande fogad bilaga (2), till vilken härmed
hänvisas. 1 densamma förekomma sockenvis bl. a. uppgifter om
antalet effektivt röstberättigade bolag och andra samfälligheter samt omyndiga
och på annan ort mantalsskrivna, ävensom i vilken omfattning dessa
röstgrupper utövat sin rösträtt, d. v. s. för de rösträttsförhållanden, vilka,
som nämnts, hittills icke varit föremål för undersökning. Vissa av huvudresultaten
i dessa avseenden äro sammanställda i omstående procenttabell
med användande av den gruppering, som tillämpats i ovan relaterade av
Statistiska centralbyrån verkställda utredning.
Enligt denna tabell utgjorde i röstlängden upptagna bolag och samfälligheter
(enkla bolag ej medräknade) samt omyndiga å landsbygden
4''6 % och i städerna 6''3 % av samtliga i röstlängden upptagna, medan det
sammanlagda röstetalet steg till respektive 60 och 6''5
. Siffrorna for
landsbygden överensstämma väl med motsvarande från Statistiska central
byråns utredning avseende år 1910. Den ökning av 0 2 som de sakkunnigas
siffror utvisa, har säkerligen sin motsvarighet i verkligheten.
För städerna äro de sakkunnigas siffror mellan 1 och 2 procentenheter
högre än centralbyråns, men, åtminstone till en del, torde denna skillnad
bero på att föreliggande utredning i denna del ej torde kunna anses fullt
representativ.
För var och en av de i tabellen upptagna grupperna med undantag
för enkla bolag, omyndiga (och å annan ort mantalsskrivna) äro de
icke röstberättigade, relativt taget, avsevärt mindre talrika än för Övriga
i röstlängden upptagna, röstägare, vadan de tal, som angiva de effektivt
röstberättigade och deras röstetal i procent av samtliga röstberättigade
och deras röstetal äro avsevärt högre än de ovan anförda, eller beträffande
antalet 4*9 ’/• å landsbygden och 7"o •/• i städerna samt beträffande röstetalet
respektive 6‘? »/i och 7''i %. Medräknas jämväl på annan ort mantalsskrivna
24
Rösträttsförhållanden för bolag m. fl. inom vissa kommuner vid landstin°-s
mannavalen
år 1916 (1914).
Olika grupper av röstande
R = röstande
Rb = röstberättigade icke röstande
I = icke röstberättigade
R1 = i röstlängd upptagna
Landsbygd
Grupp 1 o. 2. Staten o. kommuner
bankbolag, sparbanker
dyl..........
5 o. 6.
8. Omyndiga
9. På annan ort mantalsskrivna
10. Enkla bolag
Summa för gr. 1—10 Ij
Städer
Röst-
poster
%
Samman
Iligt
röstetal
%
Medel-
röstetal
Röst-
poster
%
Samman
lågt
röstetal
%
Medel-
röstetal
|R
Oo
Öl
15-9
Om
00
27-0
• IP
0-7
1-4
80
03
0-8
19-3
0’2
Öl
40
Om
Om
113
(.Rl
0-3
0-4
7-9
Öl
0-2
194
»1*
l-o
3-8
26-1
3*5
3-5
32''3
|Rb
lo
3-7
13-3
1-2
3-6
19''8
• i
0-3
0-7
8-3
Öl
0''2
11-3
|R1
0-9
3-3
194
11
i 31
27-4
0-1
02
10-7
03
j 0-4
219
jRb
0''7
09
5-3
0-7
1-1
11''2
I
0-2
0-2
3-9
o-l
0-1
9*8
(Rl
0’3
0''4
6 2
04
I 0-5
14 a
11
0-5
07
8-7
0-5
0’8
23-5
iRb
3*7
3''5
3-6
3-3
4-9
10-0
I
1-5
10
2-7
It
1-6
8 2
(Rl
1-8
14
40
1-6
1-8
11 7
|R
0''4
0''2
3-5
0-6
0-3
70
IRb
2-4
14
2-2
7-0
2*6
2''5
1
1-2
0''8
2-7
2-7
1-3
2*9
|ri
1-3
0-6
2-5
3-1
0''9
2-a
20
5-0
165
2-9
50
24-9
Rb
8-5
10-9
4-9
12-5
ISO
70
3-4
2-8
3-3
40
3l
4-8
|ri
4-6
6-1
6-9
6-3
6-5
105
2-9
2-4
5-8
1''9
1''8
13''7
J Rb
9l
6*5
2 7
55
38
4-7
‘
6-9
4-9
2-8 1
2-7
1-9
4*1
|ri
5*9
3-8
3-4 1
3-3
2-3
6-9
| R
04
0-4
8-2
0-3
0-4
18-6
J Rb
1-7
1-5
3-4
0-9
1-3
9*7
]l
0''8
0''S
30
Öl
0-1
5-3
Iri
09
07
4-2
0''4
0-6
12 l
|R
5-3
7-8
102
5-1
7-2
20-4 1
Rb
19-3
189
3-7
18-9
18-1
6*5 !
(T
111
8-3
30
6-8
5-1
4''5 !
(Rl
114
10-6
4-9
10-0
9-4
9-4 !
|R
94-7
92-2
6-8
94-9
92-8
141 j
IRb
80-7
81-1
3-8
81-1
81-9
6-s 1
1
88-9
91-7
4-1
93-2
949
6 2 |
Iri
88-6
89-4
5-2
90-0
90-6
102
100
100
7-0
100
100
14-5
1 Rb
100
101)
3-8
100
100
6-7
I
100
100
3-9
100
100
60
Iri
100
100
5-2
100 I
100
101
samt enkla bolag, stiga sistnämnda procenttal till 11 i och 10''o. Dessa
tal angiva tydligen det inflytande sagda grupper verkligen kunna utöva
vid landstingsmannavalen.
Ser man allenast till grupperna 3 och 4, aktiebolag, solidariska
bankbolag, sparbanker och försäkringsinrättningar, så utgjorde de i röstlängden
upptagna å landsbygden 0''9 / och i städerna l‘i % av samtliga
i röstlängden upptagna, medan röstetalen utgjorde respektive 3‘n och
3‘i %. De effektivt röstberättigade bolagen utgjorde å landsbygden Do %
och i städerna 1''4 % av samtliga röstberättigade, deras röstetal utgjorde
ej mindre än 3’s % å landsbygden och 3''5 % i städerna av samtliga röstberättigades
röstetal.
Emellertid begagnade samtliga här avsedda röstgrupper sin rösträtt
i mindre utsträckning än de röstberättigade över huvud taget, vadan det
inflytande, desamma i själva verket utövat vid valen, varit mindre, än
vad de anförda procenttalen beträffande röstberättigade giva vid handen
och t. o. m. något mindre än vad procenttalen för de i röstlängden upptagna
angiva. För grupperna 1—8 tillsammantagna utgjorde sålunda de
röstande i procent av samtliga röstande 2''o å landsbygden och 2''a i
städerna, och de röstandes röstetal 5 / såväl å landsbygden som i städerna.
Särskilt ringa valdeltagande är att anteckna för statliga och kommunala
myndigheter.
För aktiebolagen däremot (grupperna 3 och 4) var valdeltagandet
avsevärt livligare än bland övriga i tabellen upptagna grupper, och aktiebolagens
inflytande vid valen var i själva verket större än vad som angives
av de vid föreliggande och vid Statistiska centralbyråns utredning
framkomna procenttalen för de i röstlängden upptagna. Av de i föreliggande
utredning redovisade avgivna röster kommo sålunda å landsbygden
ej mindre än 3‘s och i städerna ej mindre än 3''s % på aktiebolag
och banker.
Av i det föregående anförda siffror torde man kunna sluta sig till
att den allmänna regeln om de större röstägarnas livligare deltagande i
valen gäller i högre grad bland juridiska personer än bland röstägande
i allmänhet. Detta förhållande tager sig ett pregnant uttryck däri, att,
medan medelröstetalet för i röstlängden upptagna inom grupperna 1—8
4—180469.
26
utgjorde å landsbygden 6‘9 mot 5*2 för samtliga i röstlängden upptagna
och i städerna 10''5 mot 10''i, så utgjorde medelröstetalet för de röstande
inom sagda grupper å landsbygden 16''5 mot 7''o för samtliga röstande
och i städerna 24''9 mot 14*5. För bolagen och bankerna utgjorde de i
röstlängden upptagnas medelröstetal å landsbygden 19''4 och i städerna
27*4, medan de röstandes medelröstetal belöpte sig till ej mindre än 26''i
och 32*3 respektive.
En jämförelse mellan medelröstetalen för juridiska personer och
omyndiga och dem för olika yrkesgrupper eller sociala klasser av fysiska
personer giver vid handen, att förstnämnda medelröstetal, åtminstone
då fråga är om de röstande, är högre än för någon annan grupp med
undantag för godsägare m. fl. å landsbygden — jfr tabellen å sid. 62.
Tages bland juridiska personer hänsyn till allenast aktiebolag och banker,
så ter sig medelröstetalet för de röstande å landsbygden mer än
56 / och i städerna inemot 40 % högre än röstetalet för den socialgrupp
bland fysiska personer, som har det högsta medelröstetalet.
För kännedom om det inflytande, juridiska personer och omyndiga
utöva eller kunna utöva inom olika landskommuner och städer, hänvisas
till den till föreliggande betänkande fogade bilagan nr 2. Här må endast anföras,
att bland de 107 landskommuner, som varit föremål för undersökning,
funnos ej mindre än 22, där de av bolag och andra samfälligheter
samt omyndiga innehavda rösterna utgjorde över 10 /. Namnen å dessa
kommuner jämte de procentandelar, som juridiska personers och omyndigas
röstetal där utgjorde av i respektive längder upptagna samt av
de röstande angivas i nedanstående tablå.
I röstlängden
Röstande
Kommun
upptagna
%
%
Tensta, TJppsala län ...............
........ 11-2
11-3
Dannemora, >
»
...............
........ 13-2
14-6
Öja, Södermanlands län..............
........ 12-6
11-4
Svanhals, Östergötlands län............
........ 12-5
11''8
Visingsö, Jönköpings län.............
........ 14-3
7-s
Fryclc,
»
>
.............
........ 15-5
7-1
Gullholmen, Göteborgs och Bohus län........
........ 111
1-4
Blomskog, Värmlands län.............
........ 19-8
7»
27
röstlängdon
Röstande
Kom m u n
upptagna
%
%
Mangskog, Värmlands län............
....... 10-9
90
Viker, Örebro län ................
........ 12-6
11 4
Bjurtjärn, »
>
................
....
11 t
12-4
Kolbäck, Västmanlands län............
10-3
6-3
Malingsbo, Kopparbergs län...........
...... 14''6
(1-3
Alfta, Gävleborgs län..............
......... 10-6
7-6
Ramsjö,
>
...............
....... 12-4
158
Färila,
>
...............
....... 18-6
12-0
Sånga, Västernorrlands län...........
. . 11-1
13-2
Tåsjö,
»-
»
...........
........ 10-3
16-8
Ramsele,
>
>
...........
....... 13-6
15-8
Stugan, Jämtlands län.............
. . ■
15*6
131
Näs,
>
»
.............
......... 186
15-5
Åsele, Västerbottens län.............
........ 11-9
12-8
Som synes, är det alls icke ovanligt, att i dessa kommuner, där
bolag och andra samfälligheter äga ett betydande inflytande, detta vid
valen utövas i stor omfattning.
Bland de 17 ''städer, som ingå i undersökningen, funnos 3, nämligen
Oskarshamn, Ronneby och Sundsvall, där de av bolag och andra samfälligheter
samt omyndiga innehavda rösterna utgjorde mellan 10 och 11 ''/•■
Röstetalet för de röstande inom gruppen ifråga i procent av samtliga
röstandes röstetal utgjorde i dessa städer respektive 8''s>, Ti och 8''s.
Då det ofta nog inträffar, att just i kommuner, där bolag och
andra samfälligheter ingå med många röster, även utom kommunen mantalsskrivna
fysiska personer förfoga över ett högt röstetal, kan följden
understundom bliva, att dessa båda grupper tillsammans förfoga över
ända till 39‘s % av kommunens hela röstetal — jfr sid. 38
.
De sakkunniga instämma till fullo i de uttalanden om bolags och
annan opersonlig rösträtt, som framkommit i den kungl. propositionen
av år 1913 samt i herrar Kvarnzelius’ och Edens motioner åren 1916—17,
ävensom i konstitutionsutskottets utlåtande över sagda proposition och
motioner. Våra dagars stegrade kommunala liv måste enligt de sakkunnigas
mening bygga på personligheten, på personlighetens arbete och
De sakkunniga.
28
åskådning beträffande kommunernas intressen och behov, och att bibehålla
en röstning av opersonliga bolag och andra samfälligheter samt
omyndiga är därmed oförenligt.
I utlandet gällande rösträttsbestämmelser eller framlagda rösträttsförslag
mana till att även i Sverige avskaffa den anomali, som juridiska
personers och omyndigas rösträtt givetvis innebär.
De av de sakkunniga anförda statistiska data giva vid handen
att dessa opersonliga röstägare till antal, men framför allt till röstetal,
utgöra en icke så obetydlig andel av samtliga röstägare. Deras medelröstetal
är, särskilt beträffande aktiebolag och banker vida högre än
för någon social grupp av fysiska personer. Det kommunala röstetalet
per bolag överstiger, åtminstone för norrlandsbolagen, avsevärt t. o. m
i genomsnitt den maximigräns av 40 röster, som stipulerats, beroende på
att i östrätt iunehaves inom flera kommuner, understundom ända inemot
40. Att ett enda bolag, såsom nu faktiskt är fallet, innehar inemot 900
röster och vid valet till ett och samma landsting förfogar över 400 å
500 röster, måste anses såsom ett direkt hån mot t. o. m. den 40-gradiga
skalan. Ihågkommas bör även, att bolagen genom ring- och kartellbildningar
allt mera förenas till väldiga maktgrupper, söm genom sina sammanlagda
röster kunna kommendera kommunalstämmorna och utöva ett
betydande inflytande även vid landstingsmannavalen, samt att, även där
ringar eller karteller icke förekomma, de gemensamma intressena driva
bolagen samman till gemensam kommunalpolitik, som ej alltid är förenlig
med de övriga kommunmedlemmarnas sanna nytta. Att de opersonliga
röstägarna inom eu socken kunna förfoga över ända upp till 20 % av
hela röstetalet eller, om jämväl de a annan ort mantalsskrivna inräknas
bland de opersonliga röstägarna, ända upp till 40 %, måste sägas innebära
ett verkligt hot mot de personliga röstinnehavarna, helst som bolagens
röstvälde ökas av dem, som genom tjänsteförhållande eller av
andra orsaker hava med bolagen gemensamma intressen. Det kan ej
heller anses vara förenligt ens med den 40-gradiga skalans principer, att
t. ex. en bolagsdisponent skall kunna förfoga över''icke blott sina egna
utan även över sitt eller sina bolags röster och härigenom samt genom
29
fullmaktsröstniug ensam göra sitt kommunala inflytande gällande med
långt över 100 röster.
Av de sakkunnigas utredning har även framgått, att de opersonliga
röstägarna på grund av det ringa antalet icke röstberättigade bland dem
kunna utöva ett avsevärt större inflytande, än vad 1913 års utredning
giver vid handen. Även om på grund av ett ringare valdeltagande än
genomsnittet dessa opersonliga röstägare såsom helhet faktiskt än så
länge icke göra sitt kommunala inflytande gällande i den utsträckning,
som deras i röstlängden upptagna röstetal berättigar, så torde härutinnan
med partimotsatsernas skärpning en ändring snart nog kunna inträffa.
Den mest betydande gruppen bland de opersonliga röstägarna,
nämligen aktiebolagen och bankerna, utöva redan vid valen ett större
inflytande, än vad deras procentandel av de i röstlängden upptagnas
sammanlagda röstetal giver vid handen, och således även större, än vad
man kunnat antaga på grund av 1913 års utredning.
De sakkunniga vilja slutligen framhålla, att man år 1862, då våra
kommunallagar antogos, ingalunda kunde överskåda blivande konsekvenser
av bolagens kommunala rösträtt.
Genom verkställda utredningar och beräkningar har man beträffande
aktiebolagens antal och aktiekapital vid slutet av åren 1860, 1881,
1906—1908 och 1917 kommit till följande resultat.
Vill slutet
av år
Antal
Kapital
kr.
18601 ............
, . .
154*
52,291,346»
1881 ...........
. . . 1.264
455,401,045
1906
...........
. . . 4,086
1.523,692,277
1907
...........
. . . 4,523
1,664,004,756
1908
...........
. . . 4,919
2.( 34,228,587
1917
...........
. . . 8,700
4,325,000,000
Ökning under åren 1861—1917 . .
. . . 8,546
4,272,708,654
1 Enligt uppgift i »Underdånigt betänkande angående Sveriges ekonomiska och finansiella
utveckling under åren 1834— 1860», avgivet 9 febr. 1863. Siffrorna torde vara
för höga, enär före år 1860 stadfästade aktiebolag enligt Kungl. Maj:ts befallniDgshavandes
femårsberättelser utgjorde 84 med en teckningssumma av 63,576,250 kr. — 2 Häri ingå ej
uppgifter för Stockholms stad. — 3 Häri ingå uppgifter för Stockholms stad.
30
Det finnes sålunda vid nuvarande tidpunkt närmare 60 gånger så
många aktiebolag som vid tiden för kommunallagarnas tillkomst, och
aktiekapitalet har mer än 80-faldigats. Samtidigt ha visserligen även
inkomsten av kapital och arbete samt, ehuru i mindre grad, fastighetsvärdet
stegrats högst väsentligt: det uppskattade värdet å bevillningsskyldig
fastighet från 2,247,074,177 kr. år 1862 till 8,887,345,000 kr. år
1917 och den beskattningsbara inkomsten av kapital och arbete från
122,744,344 kr. år 1862 till 2,699,110,509 kr. år 1917. Men dessa stegringar,
som i fråga om inkomsten innebära ej fullt ett 22-faldigande och
i fråga om fastigheten ej ens ett 4-faldigande, hava ingalunda hållit
jämna steg med bolagsutvecklingen.
De anförda siffrorna mana kraftigt till att utan dröjsmål vidtaga
nödiga reformer, varigenom dessa bolag berövas sitt direkta inflytande
på kommunalpolitiken och landstingsmannavalen.
Vad ovan anförts speciellt beträffande aktiebolagens rösträtt, gäller
även, ehuru i mindre grad, andra sammanslutningars. Den kommunala
rösträtt, som tillkommer statliga och kommunala institutioner, innebär en
anomali och torde i betraktande av den ringa utsträckning, vari vederbörande
utnyttja sin rösträtt, icke fylla något verkligt behov. Omyndigas
rösträtt strider även den mot personlighetsprincipen och likaså mot den
40-gradiga skalans grunder, enär ju förmyndaren genom sin förfoganderätt
över myndlingens röster faktiskt kan rösta med flera än 40 röster.
Även beträffande stärbhus’ rösträtt hava de sakkunniga anslutit sig till
de uttalanden, som gjorts i kungl. propositionen av år 1913. Ett bibehållande
av rösträtten för stärbhus, däri myndig delägare finnes, innebär
visserligen ett avsteg från personlighetsprincipen, men detta avsteg torde
vara berättigat, enär härigenom oförvitliga myndiga medborgare bibehållas
vid sin nuvarande rätt att utöva inflytande i det kommunala
livet. Ihågkommas bör, att i fråga om medelröstetal stärbhus (och
omyndiga) till skillnad från övriga opersonliga röstägare snarare underän
överträffa de fysiska personerna.
I överensstämmelse med ovan uttalade meningar hava de sakkunniga
föreslagit sådan ändring av kommunallagarna, att kommunal rösträtt
för bolag och andra samfällighet^'' ävensom för omyndiga och oskiftat
31
1)0, i vilket ingen myndig delägare finnes, uppliäves utom i avseende å
ärenden, som röra i mantal satt jord.
Genom avskaffande av omyndigs rösträtt skulle ju införas ett
äldersstreck (myndighetsåldern). Att fordra samma minimiålder för utövande
av kommunal rösträtt som för politisk hava de sakkunniga icke
ansett nödigt eller billigt redan av den orsaken, att förmåga att bedöma
frågor och angelägenheter av kommunal natur knappast förutsätter samma
fond av erfarenhet som för bedömande av statliga angelägenheter. Skatteeller
inkomststrecket för kommunal rösträtt verkar även som ett slags
mogenhetsstreck och kompenserar det lägre åldersstrecket för kommunal
rösträtt. I utlandet har också åldersgränsen för kommunal rösträtt vanligen
satts lägre än för politisk. Invändningen, att på så sätt i vårt land för
urväljarna till första kammaren skulle fordras en lägre minimiålder än
för väljarna till andra kammaren, förlorar sin udd därigenom, att valen
till första kammaren i motsats till dem till andra kammaren äro medelbara.
För landstingsmännen (och stadsfullmäktige i vissa större städer),
som hava att direkt utse ledamöter till första kammaren, är ju minimiåldern
25 år. För övrigt torde uppmärksamheten böra fästas därpå,
att, enär landstingsmannavalen inom samma valkrets företagas endast
vart fjärde år, ett höjande av åldersgränsen för kommunal rösträtt till
exempelvis 24—25 år skulle medföra, att vissa personer finge rösta vid
dessa val först vid en ålder av mer än 28—29 år.
En annan, ehuru mindre viktig, fråga är, huruvida åldersgränsen
för kommunal rösträtt bör bestämmas så, att densamma skall inträda
året närmast efter det, vederbörande fyllt 21 år, eller om dylik rösträtt
skall inträda i och med det att 21-årsåldern uppnås. För det förra
alternativet talar dels analogien med de för valen till andra kammaren
förefintliga bestämmelserna, dels den större lättheten att med dylika bestämmelser
upprätta röstlängderna. Vid röstlängds upprättande bör tydligen
förutom taxeringslängd även mantalslängd komma till användning.
Ur den senare skulle nödiga åldersuppgifter erhållas, d. v. s. uppgifter
om födelseår — uppgifter om födelsedag förekomma ej i mantalslängden
—, och såsom yngsta årsklass skulle i röstlängden införas de som
under året fyllt eller komma att fylla 21 år. Justeringen av denna
32
röstlängd skulle å landsbygden liksom nu företagas å decemberstämman,
men längden skulle på landet som i stad träda i tillämpning först från
och med ingången av kalenderåret näst efter det, under vilket den upprättats,
och icke, såsom nu merendels praktiseras i landskommunerna,
tillämpas redan under decemberstämman under det år, den upprättats.
Genom denna nya bestämmelse, som de sakkunniga ansett böra införas
i kommunallagarna, vunnes tydligen att kommunal rösträtt kunde utövas
först året efter det, då vederbörande fyllt 21 år.
Då landstingsmannavalen såsom nu företagas den 25 mars för en
tid av 4 år, skulle genomsnittsåldern för dem, som första gången deltaga
i sådant val, utgöra 23 V* år.
33
IT. Begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till
den kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.
I enlighet med kommunallagarnas bestämmelser om att även en
person, som är mantalsskriven å annan ort, är medlem av kommunen, Historik.
om han därstädes brukar fast egendom eller är för inkomst av kapital
eller arbete uppförd till allmän bevillning, kan en och samma
person utöva kommunal rösträtt inom flera kommuner. Förhållandet i
fråga får sin egentliga betydelse för landstingsmannavalen och medför
tydligen, att bestämmelsen om ett visst röstmaximum per person — 40
röster — icke gäller vid dessa val. De strävanden, som framkommit för
att härutinnan åstadkomma en ändring, hava gått ut på antingen att
medlemskap i kommun och därmed kommunal rösträtt skulle tillkomma
allenast den, som vore mantalsskriven i kommunen, eller att rösträtts utövande
vid landstingsmannaval skulle begränsas till mantalsskrivningskommunen.
De motioner med krav på allmän och lika kommunal rösträtt, som
vid 1907, 1908, 1911, 1912, 1916 och 1917 års riksdagar framburits hava
sålunda innehållit förslag även därom, att endast den, som vore mantalsskriven
inom en kommun, skulle vara medlem av och äga rösträtt i
densamma. Dessa motioner hava likväl icke föranlett någon Riksdagens
åtgärd.
I särskilda vid 1911 års riksdag inom båda kamrarna väckta mo- Motioner
tioner angående vissa ändringar i förordningen om landsting hemställ-V1 riksdag!
des bland annat, att Riksdagen måtte för sin del besluta sådana tillägg i
nämnda förordning, att vid val av landstingsmän såväl i stad som på
landet medlem av kommun kunde utöva rösträtt endast inom den kommun,
där han vore mantalsskriven. Konstitutionsutskottet avstyrkte mo
5—180469.
34
tionärernas yrkande, och utskottets hemställan bifölls i första kammaren,
varemot andra kammaren biföll en vid utskottets utlåtande fogad reservation,
avseende skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens syfte.
I den kungl. propositionen vid 1913 års riksdag upptogs förevakungl
årSo ran<^e fråga i samband med övriga, kommunalförfattningar berörande ämposition.
nen. Kungl. Maj:t föreslog därvid, att rätten att deltaga i landstingsmannaval
måtte tillkomma röstberättigad allenast inom den kommun, där
ban är mantalsskriven. I motiveringen härför framhöll departementschefen
den starkt politiska karaktär, som landstingsmannavalen numera
ovedersägligen ägde, och påvisade bl. a., att utövning av rösträtt inom
flera kommuner vid nämnda val kunde innebära ett överskridande av
det stadgade röstmaximum av fyrtio röster, något som måste anses i hög
grad strida mot grunderna för den år 1909! genomförda begränsningen av
den kommunala rösträtten.
Konstitutionsutskottet, som delade uppfattningen om det berättigade
i dessa synpunkter, tillstyrkte bifall till propositionen i denna del. Utskottets
hemställan bifölls i andra kammaren men avslogs i den första.
Vid 1914 års senare riksdag drogs förevarande spörsmål ånyo inMotioner
för Riksdagens prövning genom i båda kamrarna väckta motioner. Konslnare
riks- stitutionsutskottet avstyrkte denna gång de väckta förslagen under framdag-
hållande, att det vore en kommunalförfattningarna genomlöpande princip,
att envar, som hade ekonomiska intressen att bevaka inom kommunen
av den betydelse, att han vore till kommunen skattskyldig, ock skulle
äga att inom densamma utöva rösträtt, vare sig han vore därinom bosatt
eller ej. Utskottets hemställan bifölls av första kammaren, varemot andra
kammaren biföll en vid utskottets utlåtande fogad reservation, vari
yrkades bifall till de i ämnet väckta motionerna.
Vid 1916 års riksdag kom frågan upp i herrar Kvarnzelius’. och
Motioner vid Edéns motioner. Under hänvisning till 1913 års kungl. proposition samt
1916 åvs
riksdag, konstitutionsutskottets däröver avgivna yttrande gjorde motionärerna
samma yrkande, som innehölls i sagda proposition. »När vi nu», framhålla
motionärerna, »på nytt väcka även detta förslag, behöva vi endast
i korthet erinra, huru den politiska karaktären av landstingsmannavalen
gör det alldeles särskilt stötande, att samma personer kunna deltaga i
85
sagda val på flera ställen, och huru det är uppenbart stridande mot hela
grundtanken i den år 1909 genomförda reduktionen av den kommunala
röstskalan, att, såsom nu ofta är fallet, eu person, som är röstberättigad
inom flera kommuner, kan rösta vid landstings mannaval med ett sammanlagt
röstetal, som överskrider, emellanåt mångdubbelt, det fastställda
röstmaximum av 40 röster.»
Konstitutionsutskottet fann de anförda argumenten för ifrågavarande
begränsning av rösträtten vid landstingsniannaval alltjämt övertygande
och förordade fördenskull motionärernas yrkande i denna riktning. Andra
kammaren beslöt i enlighet med utskottets utlåtande, men första kammaren
avslog motionen. Motionerna väcktes pa nytt vid 1917 ars riksdag
med enahanda utgång.
För utredande av förevarande fråga anbefalldes Statistiska central- Statistiska
byrån, såsom ovan nämnts — jfr sid. 17 —, att i samband med under- ^ifärUZtsökningen
av den juridiska personer och omyndiga tillkommande kom- redning.
munala rösträtten, jämväl undersöka, i vilken utsträckning rösträtt inom
kommunerna tillkomme inom främmande kommuner bosatta personer.
Under hänvisning till den å sid. 18 i föreliggande betänkande meddelade
tabellen må ur denna utredning anföras följande:
Å landsbygden voro i röstlängden såsom kommunalt röstberättigade
upptagna 17,633 på annan ort mantalsskrivna, motsvarande 2 i av alla
i röstlängd upptagna, med ett sammanlagt röstetal av 63,581, motsvarande
r7 % av summan i röstlängd upptagna röstetal. I städerna voro i längderna
upptagna 5,209 på annan ort mantalsskrivna, motsvarande 1''3 ^
av alla i röstlängd upptagna, med ett sammanlagt röstetal av 67,531,
motsvarande 1''7 % av summan i röstlängd upptagna röstetal. Sammanlagda
röstvärdet var, som synes, ungefär lika för städerna som för landsbygden,
medan däremot antalet pa annan ort mantalsskrivna var mer än
3 gånger så stort för landsbygden som för städerna. Medelröstetalet för
på annan ort mantalsskrivna fysiska personer var på landsbygden lägre
än medelröstetalet för samtliga röstgrupper, eller 3‘6 mot 4''6, men var i
städerna rätt avsevärt högre, eller 13''o mot 10”i.
Lika litet som beträffande aktiebolagen och andra juridiska personer
kan man beträffande de å annan ort mantalsskrivna ur Statistiska
36
centralbyråns utredning erhålla någon kunskap om i vilken omfattning
de till ifrågavarande kategori hörande personer, upptagna i röstlängden,
voro effektivt röstberättigade, och ej heller, i vilken omfattning de använt
sin rösträtt. Men de sakkunnigas i det föregående omnämnda utredning
angående landstingsmannavalen inom vissa kommuner år 1916
(1914) erbjuder även härutinnan ett komplement.
Enligt denna utredning utgjorde de å annan ort mantalsskrivna
å landsbygden 5''9 % och i städerna 3''3 % av samtliga i röstlängden upptagna,
och deras röstetal respektive 3''8 och 2''3 % av det sammanlagda
röstetalet. Siffrorna äro, som synes, rätt avsevärt högre än motsvarande
enligt centralbyråns utredning. Detta torde, åtminstone vad landsbygden
angår, för vilken utredningen av allt att döma fyller kraven på representativitet,
bero på dels att en ökning verkligen skett beträffande ifrågavarande
kategori av i röstlängden upptagna, dels, och framför allt, att
de röstlängder, som av de sakkunniga gjorts till föremål för bearbetning,
innehållit ordentliga bostadsuppgifter eller med hjälp av debiterings- och
uppbördslängderna kunnat kompletteras med dylika uppgifter, varemot
Statistiska centralbyråns utredning, såsom omfattande samtliga röstlängder,
måst operera med ett i sagda avseende ofta bristfälligt material.
De icke röstberättigade voro, relativt taget, ungefär lika talrika
bland de å annan ort mantalsskrivna som bland de i röstlängden upptagna
i allmänhet, vadan talen för effektivt röstberättigade mantalsskrivna
å annan ort i procent av samtliga effektivt röstberättigade voro ungefär
desamma som ovan anförda beträffande i röstlängden upptagna. Av de
effektivt röstberättigade utgjorde sålunda de å annan ort mantalsskrivna
på landsbygden 5''6 % och i städerna 3''4 % och motsvarande procenttal
för röstetalen utgjorde respektive 3‘6 och 2''3.
Att valdeltagandet bland de å annan ort mantalsskrivna skall vara
relativt ringa, ligger i sakens natur. I själva verket utgjorde sålunda
de i valet deltagande å annan ort mantalsskrivna å landsbygden 2''» %
och i städerna allenast 1''9 % av samtliga väljande. Motsvarande siffror
med avseende på röstetalet utgjorde å landsbygden 2''4 % och i städerna
1 *8 %. Dessa procenttal visa emellertid, att de å annan ort mantalsskrivnas
faktiska inflytande vid landstingsmannavalen är större, än vad de
37
genom centralbyråns utredning framkomna procenttalen beträffande i röstlängden
upptagna giva vid handen. I synnerhet gäller detta för landsbygden.
Medelröstetalet för de å annan ort mantalsskrivna är lägre än genomsnittet,
vare sig man tager hänsyn till de i röstlängden upptagna,
till de röstberättigade eller till de röstande. Minst blir emellertid skillnaden
i fråga om de röstande. Medelröstetalet för de röstande, mantalsskrivna
på annan ort, utgjorde sålunda å landsbygden 5''s mot 7''o för
samtliga röstande, och i städerna 13‘7 mot 14''s för samtliga röstande
Liksom i fråga om de juridiska personerna var skillnaden mellan medelröstetalet
för de röstande och för de i röstlängden upptagna större beträffande
de å annan ort mantalsskrivna än eljest är vanligt.
För kännedom om det inflytande, som de å annan ort mantalsskrivna
utöva eller kunna utöva inom olika landskommuner och städer hänvisas till
den vid föreliggande betänkande fogade bilagan n:r 2. Här må endast anföras,
att bland de 107 landskommuner, som varit föremål för undersökning,
funnos ej mindre än 21, där de av å annan ort mantalsskrivna innehavda
rösterna utgjorde över 7 %. Namnen å dessa kommuner jämte de procentandelar,
som å annan ort mantalsskrivnas röstetal utgjorde av i respektive
längder upptagnas samt av de röstandes angivas i nedanståen
-
de tablå.
Kommun
Österåker, Stockholms
län
Gustavsberg, j
>
Gryt,
Södermanlands
>
Flöda,
>
»
Torshälla ländsk.,
>
>
Jäder,
>
>
Bankekind, Östergötlands
j
Fryele, Jönköpings
>
Uråsa, Kronobergs
»
Häri anda, >
>
Lojsta, Gottlands
>
Väsby, Malmöhus
>
Ullarcd, Hallands
*
Släp, >
»
Fässberg, Göteborgs och Bobus *
Romelanda,
»
»
Hålanda, Älvsborgs
>
Grcvbäck, Skaraborgs
>
Kolbäck, Västmanlands
>
Tåsjö, Västernorrlands
>
Näs, Jämtlands
>
I röstlängden
upptagna
Röstande
%
%
...........290
26-7
...........11-1
87
...........13-6
9-9
........... 7-0
8-0
........... 8-2
4-6
........... 99
7-7
...........10-1
9-6
........... 7-3
8-2
........... 8''6
7-7
........... 7-8
5-3
...........13-3
8''6
...........11''2
69
........... 9-2
9.0
...........32-5
19-7
........... 7-2
4-3
........... 7-2
6-2
........... 7-8
70
........... 8-2
Ilo
........... 8-5
7-5
........... 7-2
2-2
........... 8-8
6-3
De. sakkunnigas
utredning.
38
Endast i en av de undersökta städerna, nämligen Vaxholm, översteg
röstetalet för de i röstlängden upptagna å annan ort mantalsskrivna
7 %. Det utgjorde där 10‘3 /, men motsvarande siffra för de röstande
av sagda kategori utgjorde allenast 4''s.
Fyra av de i ovanstående tablå upptagna landskommunerna, nämligen
Fryele, Tåsjö, Kolbäck och Näs, återfinnas jämväl i den å sid. 26
anförda tablån över kommuner, där bölagens och andra samfälligheters
röstetal var ovanligt högt, och även i övrigt förekomma mycket ofta
höga röstetal på en gång för båda dessa varandra närstående röstgrupper,
såsom nogsamt framgår av nedanstående tablå över ej mindre än 18
kommuner, där det sammanlagda röstetalet för grupperna i fråga utgjorde
mer än 17 % av kommunens röstetal, och vilka sålunda återfinnas i
endera eller båda av nyssnämnda tablåer:
Kommun
I röstlängden
upptagna
%
Röstande
%
Österåker, Stockholms
län ....
......35-6
31-4
Gustavsberg, >
> . . . .
......19-4
Ilo
Visingsö, Jönköpings
......17-6
9-4
Fryele,
>
> . . . .
...... 22-8
15-3
Loj sta, Gottlands
» '' . . . .
......18-7
8-5
Väsby, Malmöhus
» . . . .
......18-0
14-2
Ullared, Hallands
> . . . .
......18-2
13-6
Släp,
»
> . . . .
......39-8
23-9
Gullholmen, Göteborgs och Bohus
y ... .
...... 180
5-2
Blomskog, Värmlands
y ... .
......258
9-3
Mangskog,
»
y ... .
......17-6
12-9
Kolbäok, Västmanlands
y ... .
......18-8
13-8
Färila, Gävleborgs
y ... .
......21-7
14-1
Tåsjö, Västernorrlands
y ... .
.....• . 17-5
19o
Ramsele,
»
y ... .
......17-8
19-7
Stugun, Jämtlands
y ... .
......19-3
15-8
Näs,
>
y ... .
......27-4
21-8
Asele, Västerbottens
» ... .
......17-8
17-8
Juridiska personer och å annan ort mantalsskrivna tillsammantagna
innehava sålunda understundom närmare 40 % av en kommuns hela röste
-
39
tal och avgiva vid ett landstingsmannaval mer än 31 % av samtliga inom
kommunen avgivna röster.
Att liksom för bolagen åstadkomma en utredning beträffande det
antal röstposter och det sammanlagda röstetal, som en och samma fysiska
person kan innehava till följd av rätten att rösta även utom mantalsskrivningskommunen,
har icke varit möjligt.
De sakkunnigas uppfattning qm å annan ort mantalsskrivnas rösträtt
vid landstingsmannaval sammanfaller i det stora hela med den uppfattning,
som kommit till synes i 1913 års kungl. proposition och i
herrar Kvarnzelius’ och Edéns motioner vid 1916 och 1917 års riksdagar
ävensom i konstitutionsutskottets utlåtanden över sagda proposition
och motioner.
Det måste anses stridande t. o. m. mot de nu gällande grunderna
för den kommunala rösträtten, att en och samma person genom att äga
rösträtt inom flera kommuner vid landstingsmannavalen med deras politiska
innebörd kan förfoga över ett antal röster, som överstiger, kanske
mångdubbelt, det stadgade maximum av 40 röster. Ovan relaterade statistiska
data visa, att de å annan ort mantalsskrivna utgöra en ej obetydlig
andel av de i röstlängden upptagna; den makt, de kunna utöva
vid sagda val och, ehuru i mindre grad, den makt, de faktiskt utöva, är
större, än vad 1913 års utredning angående i röstlängd upptagna giver
vid handen. Det faktum, att inom enstaka kommuner de å annan ort
mantalsskrivna förfoga över ända till en tredjedel av hela röstetalet och
samman med de juridiska personerna över nära 40 % av röstetalet, giver
även ett kraftigt stöd för de sakkunnigas uppfattning.
De svårigheter och det besvär, som för de a annan ort mantalsskrivna
äro förenade med rösträttens bevakande och utövande, medföra,
enligt den av de sakkunniga föranstaltade utredningen, att det i än högre
grad än beträffande röstägare i allmänhet är de stora inkomsttagarna, de
med många röster, som utnyttja sin rösträtt, medan de mindre inkomsttagarna
till stor del på grund av sagda svårigheter och besvär gå miste
om rösträtten eller förhindras att utöva densamma. Även detta förhålllande
talar ur rättvisans synpunkt för ett avskaffande av sagda rösträtt
för de utom kommunen mantalsskrivna.
De
sakkunniga.
40
Ifrågasättas kunde ju, huruvida icke i samband med personlighetsprincipens
genomförande beträffande den kommunala rösträtten helt och
hållet, ej blott vid landstingsmannaval, begränsa rösträttens utövning till
mantalsskrivningskommunen. Men, enär denna fråga ligger utom ramen
för de sakkunnigas uppdrag, hava de sakkunniga begränsat sig till att i
landstingsförordningen föreslå sådana bestämmelser, att rätten att deltaga
i val av landstingsmän må tillkomma kommunalt röstberättigad allenast
inom kommun, där han är mantalsskriven.
41
III. Lika kommunal rösträtt.
Strävandet att låta personligheten, icke förmögenheten bliva bestäm- Historik.
mande i fråga om den kommunala rösträtten har alltsedan kommunallagarnas
tillkomst tagit sig uttryck i riksdagsmotioner med yrkanden ej
blott på begränsning av röstmaximum utan ock på lika rösträtt antingen
i alla kommunala angelägenheter eller åtminstone vid val inom kommunerna.
För kännedom om de motioner, som härutinnan väckts vid så
gott som samtliga riksdagar under åren 1867—1916, samt om de viktigare
av dessa motioners utskottsbehandling hänvisas till konstitutionsutskottets
vid 1916 års riksdag utlåtande nr 19 jämte bilaga.
Vid 1916 års riksdag kom frågan upp dels i herrar Kvarnzelius’ och
Edens motioner, dels i herr Halléns m. flas motion i andra kammaren.
De förstnämnda motionärerna yrkade på införande av lika kommunal rösträtt,
med bibehållande av skatte- och utskyldsstreck, de sistnämnda däremot
på lika och allmän rösträtt, sålunda med avskaffande av förefintliga
streck.
Motiveringen till herrar Kvarnzelius’ och Edéns motioner i de Hrr Kvarn
zelius
och
stycken, som direkt angå den 40-gradiga skalans avskaffande, var av Edéns motioföljande
lydelse:
ne,‘
»Emellertid kunna nu berörda förslag till ändringar i den gällande kommunala
röstskalan1 icke anses tillfyllest för att på detta område vinna en rättvis
och beståndande anordning. Det har alltifrån den 40-gradiga skalans tillkomst
varit uppenbart, att hela denna skala är godtycklig och icke äger något som
helst inre skal för sig. Allt eftersom erfarenhet vunnits om dess verkningar, hava
också framträtt en rad missförhållanden, som göra skalan fullkomligt
ohållbar.
En sammanställning i tabellform av den gradering i rösträtten, som föranledes
av nu gällande bestämmelser om förhållandet mellan inkomst, egendom
och röstetal, ger följande resultat:
* D. v. s. borttagande av bolags rösträtt samt begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval
till den kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.
6—180469.
*
42
Siffersammanställning av den 40-gradiga skalan.
Lägsta beskattade inkomst
Lägsta taxeringsvärde av
Lägsta taxeringsvärde av
Antal
av kapital eller arbete, kr.
jordbruksfastighet, kronor
annan fastighet,
kronor
rester.
I lands-
I stads-
I lands-
I stads-
I lands-
I stads-
kommun.
kommun.
kommun.
kommnn.
kommun.
kommun
40
15,501
11,501
258,400
191,700
310,100
230,100
39
15,001
11,001
250,100
183,400
300,100
220,100
38
14,501
10,501
241,700
175,100
290,100
210,100
37
14,001
10,001
233,400
166,700
280,100
200,100
36
13,501
9,501
225,100
158,400
270,100
190,100
35
13,001
9,001
216,700
150,100
260,100
180,100
34
12,501
8,501
208,400
141,700
250,100
170,100
33
12,001
8,001
200,100
133,400
240,100
160,100
32
11,501
7,501
191,700
125,100
230,100
150,100
31
11,001
7,001
183,400
116,700
220,100
140,100
30
10,501
6,501
175,100
108,400
210,100
130,100
29
10,001
6,001
166,700
100,100
200,100
120,100
28
9,501
5,501
158,400
91,700
190,100
110,100
27
9,001
5,001
150,100
83,400
180,100
100,100
26
8,501
4,501
141,700
75,100
170,100
90,100
25
8,001
4,001
133,400
66,700
160,100
80,100
24
7,501
3,501
125,100
58,400
150,100
70.100
23
7,001
3,001
116,700
50,100
140,100
60,100
22
6,501
2,501
108,400
41,700
130,100
50,100
21
6,001
2,001
100,100
33,400
120,100
40,100
20
5,501
1,901
91,700
31,700
110,100
38,100
19
5,001
1,801
83,400
30,100
100,100
36,100
18
4.501
1,800 (1,701)
75,100
28,400
90,100
34,100
17
4.001
(1,601)
66,700
26,700
80,100
32.100
16
3,501
(1,501)
58,400
25,100
70,100
30,100
15
3,001
1,401
50,100
23,400
60,100
28,100
14
2,501
1,301
41,700
21,700
50,100
26,100
13
2,001
1,201
33,400
20,100
40,100
24,100
12
1,800 (1,501)
1,101
25,100
18,400
30,100
22,100
11
1,001
1,001
16,700
16,700
20,100
20.100
10
901
15,100
18,100
900 (801)
701
601
501
401
301
201
101
50 (10)
13,400
11,700
10,100
8.400
6.700
5,100
3.400
1.700
100
16,100
14.100
12.100
10,100
8,100
6,100
4.100
2.100
500 (100)
♦
Vid en blick pa denna sammanställning faller det genast L ögonen, att den
40-gradiga röstskalan ställt innehavaren av. jordbruksfastighet synnerligen ogynnsamt
i förhållande till dem, som hava sin inkomst av kapital eller arbete. Så t.
ex. har en lönearbetare med en beskattad inkomst av 901 kronor dubbelt så många
röster som ägaren av en jordbruksfastighet, taxerad till 6,700 kronor. För att
vinna samma röstetal som denne lönearbetare med 901 kronors beskattad inkomst
behöver jordbrukaren innehava eu jordegendom av 15,100 kronors taxeringsvärde.
1 själva verket har det ställt sig sä, att över allt i landskommuner med en mera
blandad befolkning av jordbrukare och lönearbetare de senare var för sig i regel
hava högre röstetal än flertalet av de förra. Medan väldiga grupper av jordbrukare
stanna vid 3 ä 4 röster (för jordbruksfastighet från 3,400 upp till 6,699
kronors taxeringsvärde), nå på platser med en någorlunda utvecklad industri lönearbetarna
i regel betydligt över detta röstetal och kunna ej sällan komma upp
till det dubbla eller mera (för 201 kronors beskattad inkomst 3 röster, för 301
kronor 4 röster, för 401 kronor 5 röster, för 501 kronor (i röster, för 601 kronor
7 och för 701 kronor 8 röster o. s. v.).
Redan dessa förhållanden kräva ovillkorligen en ändring, och tydligen en
genomgripande ändring, i nu gällande kommunala rösträttsbestämmelser. En ordning,
som ställer massan av landets jordbrukare i ohjälplig underlägsenhet gentemot
lönearbetare och andra inkomsttagare i fråga om vars och ens röstetal, är i
sin grund orimlig. Och det är att märka, att detta missförhållande kan förväntas
bliva icke utjämnat utan tvärtom skärpt genom den fortgående ekonomiska utvecklingen,
då dels med industriens växande utbredning på landsbygden en blandad
jordbrukare- och industriarbetarebefolkning uppstår i allt flera kommuner,
dels med fallande penningevärde de kontanta arbetslönerna tendera att stiga hastigare
än taxeringsvärdet på den odlade jorden.
Men även i andra avseenden har 1909 års kommunala röstskala befunnits
alldeles icke hålla måttet. Det framstår såsom en oförklarad godtycklighet, att
densamma blivit anordnad på olika sätt för städer och landskommuner, s^, att
röstmaximum i städerna uppnås avsevärt tidigare än på landsbygden. Anordningen
att gradera röstetalet i de lägre inkomstklasserna efter varje hundratal
av beskattad inkomst, men i de högre efter femhundratal, är likaså fullkomligt
godtycklig.
Över huvud taget har med det så starkt ökade deltagandet i allmänna angelägenheter
uppstått en opinion, som med växande styrka vänder sig mot hela
det system, vilket fått ett uttryck i denna skala. Personlighetsprincipen, som
redan omedelbart efter våra kommunalförfattningars tillkomst bröt sig mot den i
dessa författningar tillämpade grundsatsen om rösträttens utskiftande efter inkomsten,
tränger fram på nytt och nu med den ökade kraft, som följer av hela
samhällets fortgående ombildning och demokratisering. Det ligger numera i öppen
dag, att kunskaper, erfarenhet och förmåga att verka i kommunens angelägenheter
eller deltaga i de kommunala avgörandena alldeles icke äro beroende av
eller stå i motsvarighet till förmögenhet och inkomst, och rösträttens gradering
efter inkomsten ter sig under sådana förhållanden såsom en obillighet och
en orättfärdighet.
.
Alldeles särskilt framträder denna obillighet och orättfärdighet vid de val
i kommunerna, som äro av direkt politisk betydelse, nämligen de som gälla lands
-
44
tingen och stadsfullmäktige i större städer. Att rösterna till andra kammaren
våga lika, medan rösterna till de korporationer, som utse forsta kammaren graderas
efter 40-gradig skala, innebär en skiljaktighet i grunderna för representationens
båda^ hälfter, vilken kommer i strid med sund medborgerlig rättsuppfattning.
Den åtskillnad, som må anses böra upprätthållas i fråga om sammansättningen
av vår folkrepresentations båda kamrar, kan komma till uttryck utan
denna graderade skala vid bildandet av första kammarens elektorsförsamlingar
Den kommunala rösträttens beroende av skattskyldighet till kommunen, de olika
valbarhetskvalifikationerna, de medelbara valen till första kammaren’ och den
längre mandattiden äro härvidlag viktiga faktorer, och det är för övrigt känt.
att det var med dessa faktorer som den stora representationsreformens egna uppi
hovsmän på sin tid egentligen räknade. Det proportionella valsättets införande
bär ytterligare skärpt känslan av den 40-gradiga skalans otidsenlighet, såsom för
övrigt förutsades redan vid debatterna om denna valmetod; att med proportionalismen
förena en skiljaktighet i röstvärde från 1 till 40 måste framstå såsom föga
överensstämmande med hela valsättets princip. Men även vid andra val i kommunerna
än de som indirekt bestämma första kammarens sammansättning gorå
sig samma synpunkter gällande. Vid valen kännes alldeles direkt kravet att personligheten
och ej inkomsten bör hava inflytande; det är det personliga omdömet,
den personliga uppfattningen söm därvid skola komma till tals. Såsom förut anmärkts,
var det^ också först och främst valen inom kommunerna som avsågos med
de yi kanden pa lika rösträtt, vilka framställdes under tiden efter kommunalförfattningarnas
tillkomst, och att sådan lika rösträtt sedermera blivit införd för
vissa särskilda fall — prästval och val av pensionsnämnd — har icke kunnat
undgå att ytterligare stärka kravet på tillämpning av samma princip också i
övriga val.
Emellertid är det uppenbart, så snart man går det kommunala rosträttsproblemet
inpå livet, att den 40-gradiga skalans olämplighet och oduglighet för
vår tids svenska samhälle icke inskränker sig till dess tillämpning vid valen. I
och för sig låter sig tydligen ingen skillnad göra3 mellan val och andra kommunala
avgöranden. Om skalan är obillig i det ena fallet, så är detta också fallet
i det andra. Den ogynnsamma och ohållbara ställning, vari de smärre jordbrukarna,
såsom ovan påvisats, blivit försatta genom denna skalas jämförelse med
lönearbetarne, gör sig i samma grad gällande vid kommunalstämmornas beslut i
på dessa förevarande ärenden som vid valen exempelvis landstingen. I mindre
kommuner kan det för övrigt alltjämt inträffa, att röstskalan lägger makten i
några få stora röstägares händer. En reform av den kommunala rösträtten måste
likformigt gälla alla tillämpningar av densamma.
Frågar man sig då, huru eu sådan reform bör ske. så måste svaret enligt
vår mening bli: det finnes ingen annan tillfredsställande lösning av frågan än
fullständigt avskaffande av hela röstskalan, så att var och en, som är skattskyldig
till kommun och icke häftar för oguldna kommnnalutskylder, får lika rösträtt.
Skälen för denna vår ståndpunkt äro i korthet följande.
Har en gång i det allmänna medvetandet uppstått det kravet, att personligheten^
och ej inkomsten skall komma till sin rätt vid röstning inom kommunerna
såväl som vid valen till andra kammaren, så kan detta krav icke uppfyllas,
med mindre varje röst gäller lika. Den medborgerliga känslan för rätt
-
45
visa och jämlikhet tillfredsställes icke, om den ene röstberättigade har större röstetal
än den andre, och vilken förändrad skala man än skulle söka konstruera tram,
skulle densamma utan tvivel leda till orättvisor och obilligheter likaväl som den
nuvarande. I de flesta främmande länder har man redan kommit till denna slutsats
och infört lika kommunal ej mindre än politisk rösträtt, mångenstädes sedan
lång tid tillbaka. Det visar sig för övrigt, om man försöker tänka sig in i jämkningar
eller omläggningar av den 40-gradiga skalan, att sådana bliva antingen
lika otympliga som denna eller till sin effekt av den art, att de skulle te sig
tämligen meningslösa. Vi hänvisa i detta avseende till de utredningar som gjorts
av generalkonsul David Bergström i hans skrift »Den kommunala rösträtten».
Av denna utredning framgår därjämte, att ett slopande av den kommunala
röstskalan ingalunda skulle verka så revolutionerande, som mången förut tänkt.
Utredningen om verkningarna av en dylik reform hänför sig visserligen allenast
till landstingsmannavrtlen åren 1912—1914. Men dess resultat har utan tvivel
sin motsvarighet även för stadsfullmäktigvalen i städerna och för ärendenas behandling
på landsbygdens kommunalstämmor. Och detta resultat är, att förskjutningen
mellan olika åsiktsgrupper i jämförelse med nuvarande förhållanden
blir mycket måttlig. Även om det låter sig sägas, att med röstskalans slopande
sådana röstägande med låga röstetal, som nu i följd av sin vanmakt i stort antal
utebliva från valurnorna i synnerhet i städerna, skola talrikt infinna sig vid val
och avgöranden med lika rösträtt, kan dock nämnda möjlighet icke åstadkomma
någon större förskjutning i resultatet, enär enligt beräkningarna i den nämnda
skriften deltagandet i sagda års landstingsmannaval var mycket stort (c:a 68 å
G4 %) och således ej mycket lägre än vid de andrakammarval, där deltagandet
hittills varit livligast (våren 1914 68m % [landsbygden] och 76''7 % [städerna]).
Uppenbart är också, att de röstberättigade, som skulle träda i aktivitet efter nu
antydd reform, icke komma att gå åt ett enda håll, utan fördela sig på olika
åskådningar och partier såväl vid val som i andra kommunala avgöranden.
I sitt utlåtande över sagda motioner förklarade konstitutionsutskottet
med godtagande av de av motionärerna framlagda synpunkterna och
motiven, att det för sin del ansåge riktigt, att, när nu orättvisor och
den inre orimligheten i den gällande röstskalan allt starkare framträdde,
man på en gång toge steget ut till lika rösträtt. Det behövde näppeligen
befaras, att en valrättsordning, som i så många andra länder befunnits
tillfredsställande och naturlig, skulle visa sig olämplig eller skadlig
i vårt land. — Andra kammaren beslöt i enlighet med utskottets hemställan,
men frågan föll i första kammaren. Motionerna väcktes på nytt
vid 1917 års riksdag med enahanda utgång.
Utvecklingen av den kommunala självstyrelsen sker vanligen i rss^åttsprintvå
riktningar: dels mot ökad decentralisation i förvaltningen, dels mot oiper; Wssa
°
.
.
främmande
demokratisering av de kommunala organ, vilka de ökade befogenheterna länder.
skola tillfalla. Man finner sålunda här en parallell till den politiska själv
-
46
styrelsens utveckling, som ju innefattar dels en förstärkning av folkrepresentationens
maktställning gentemot kungamakten och byråkratien, dels
en demokratisering av den politiska rösträtten. I åtskilliga länder ha
stärkandet av kommunernas självständighet gentemot staten och dess
myndighet varit dét första ledet i utvecklingen, och uttrvcket »kommunal
självstyrelse» är ursprungligen präglat just med hänsyn till denna
sida av självstyrelsen. Demokratiseringen av den kommunala rösträtten
har mer eller mindre långsamt följt efter, om den över huvud ägt rum. *
Så är fallet med t. ex. England — den kommunala självstyrelsens klassiska
land, ifall »självstyrelse» tages i nyss antydd, inskränktare bemärkelse
, varest rösträtten först på 1880-talet blev vidsträckt, med Nederländerna,
Belgien, Danmark, Norge m. fl. I andra länder har den kommunala
rösträtten tidigt utsträckts till vida kretsar av medborgare, medan kommunernas
befogenheter länge förblivit eller alltjämt äro betydligt kringskurna.
Så är förhållandet t. ex. med Frankrike.
Den kommunala rösträttens demokratisering har ofta skett i visst
sammanhang med den politiska rösträttens utsträckning. Sålunda är
året 1848 ett märkesår även i kommunalrösträttens eller åtminstone i
den kommunala självstyrelsens utveckling. Över huvud ha de kommunala
författningsproblemen ofta trängts i förgrunden omedelbart efter det
ett steg tagits mot demokratisering av den politiska författningen.
En översikt över den kommunala rösträttens nuvarande gestaltning
i olika europeiska stater giver vid handen, att systemen äro synnerligen
skiftande. Dock påträffar man icke några väsentligen annorlunda utformade
principer än sådana som även prövats för den politiska rösträttens
ordnande. Den kommunala rösträtten är stundom allmän och
lika, stundom lika men censusbestämd, i andra fall åter olika. Där den
är olika, kunna vissa väljare gynnas med flera röster än andra (»pluralrösträtt»,
graderad skala) vare sig på grund av sin ekonomiska ställning,
resp. såsom symtom därav, sina skattepreslanda, eller på grund av »bildning»
(»kapacitetsrösträtt»); en annan metod är, att valen ske klassvis,
d. v. s. väljarna delas i klasser efter en eller annan grund (t. ex. skatteprestationer,
inkomster, jordbesittning, »kapacitet»), varefter vissa klasser
gynnas i förhållande till andra, exempelvis därigenom, att en numerärt
47
mindre klass får välja lika många fullmäktige som en större. Vissa spär
av intr esser c,presentation finnas oek. Vidare förekommer, att vissa personer
inträda såsom självskrivna ledamöter (»virilister») i de kommunala
representationerna.
Det ligger i sakens natur, att valen till primärkommunerna genomgående
ske direkt. Däremot sammansättas stundom de högre kommunala
samfundens representationer genom indirekta val. För övrigt finner man
exempel på såväl hemliga som öppna val, såväl majoritetsval som proportionella
val.
I åtskilliga länder förekomma ännu kommuner, i vilka det representativa
systemet ej införts, utan kommunens röstberättigade medlemmar
samlas till allmän kommunalstämma. På sina håll har det representativa
systemet kompletterats genom referendum.
Mest demokratisk är den kommunala rösträtten uppenbarligen i de
länder, där den är på en gång allmän och lika. Beteckningen allmän
innebär enligt den vanligaste terminologien frånvaron av varje »penningstreck»,
alltså en censusfri rösträtt, medan däremot andra »streck» ej tagas
i betraktande. Ett penningstreck kan vara så angivet, att för rösträtt
kräves viss inkomst eller förmögenhet. Ofta har det i stället den formen,
att endast de ha rösträtt, som taxerats till viss direkt skatt till stat eller
kommun (eller till bådadera), eller som över huvud äro skattskyldiga.
Eftersom skattelagstiftningen i allmänhet förutsätter en viss skattekraft
för skattskyldighet och sålunda därifrån befriar de minsta inkomsttagarna,
innebär hänvisningen till skattskyldigheten (»skattestrecket») endast en
annan formulering av ett census-villkor. Stundom kunna emellertid
skattebestämmelserna vara sådana, att skattskyldighet såsom förutsättning
för rösträtt i själva verket icke innebär en egentlig census-bestämmelse,
liksom det även kan inträffa, att det penningstreck, som genom
skattskyldigheten uppställes är så obetydligt, att endast ett ringa fåtal
därigenom uteslutes från rösträtt. Därför kan rösträtten stundom med
visst fog kallas allmän, trots ett skattestreck. Att rösträtten är lika, innebär
närmast att »röstkraften» är densamma för varje väljare. Olika kan rösträtten,
såsom nyss antytts, vara på det sätt, att en graderad röstskala
uppställts, eller att klassvalsystem tillämpas. Mindre betydande,
48
men ofta dock alldeles ej oväsentliga olikheter kunna finnas därigenom,
att personer tillåtas rösta i flera kommuner (»flerfaldig rösträtt»), sålunda
i olika valhandlingar, eller vid en och samma valakt deltaga i olika väljarklasser
eller utöva rösträtt för även andra personer än sig själva (t.ex.
för hustru). Beträffande val till högre kommunala samfund kan ock en olikhet
grundas därigenom, att valkretsarna äro olika stora, varigenom vissa
distrikt (t. ex. lantdistrikten) gynnas på andra distrikts (t. ex. städernas)
bekostnad. Såsom ett specialfall av olika rösträtt kan ock betecknas
bolagsrösträtten, i det att bolagets delägare förfoga över såväl sina egna
som bolagets röster.
Bland stater med allmän och lika rösträtt må först nämnas Norge
även av det skäl att dess kommunalförvaltning rätt mycket överensstämmer
med vår egen, särskilt i avseende å kommunernas uppgifter och befogenheter.
I Norge har den kommunala rösträtten alltifrån de gällande
kommunallagarnas tillkomst (år 1837) varit lika. Men ursprungligen stadgades
en rätt betydlig census, varigenom andra än fastighetsägare nästan
helt utestängdes. Genom en reform av år 1884 utsträcktes rösträtten till dem,
som hade 500 kr. inkomst i stad eller 800 kr. inkomst på landet och
icke såsom tjänare tillhörde annans hushåll. Nästa steg i riktning mot
rösträttens utsträckning togs 1896, då alla som betalade direkt skatt till
stat eller kommun, fingo rösträtt, alltjämt givetvis lika rösträtt. På grund
av skattelagstiftningen kunde nu census variera i olika kommuner. Dock
gällde den grundsats, att en inkomst av 400 kr. i stad eller 300 kr. på
landet ovillkorligen skulle berättiga till rösträtt och fördenskull taxeras
av skattemyndigheterna. Samtidigt skärptes bostadsstrecket, i det att för
rösträtt numera krävdes 2 års vistelse i kommunen, mot 1 år förut, varjämte
fattigunderstöd under sista året förklarades diskvalificerande. Proportionell
valmetod infördes ock, ehuru såsom fakultativ form, i det att dess
tillämpande förutsatte därom framställd begäran av visst antal röstberättigade.
År 1901 togs slutligen steget ut till allmän rösträtt för män,
alltså oberoende av skattskyldighet, varjämte kvinnor tillerkändes rösträtt
i begränsad mån (viss census). En reform av år 1911 genomförde allmän
rösträtt även för kvinnor.
Allmän och lika rösträtt har ock införts i det lagförslag, som finska
49
lantdagen redan år 1908 antagit, men vilket på grund av vägrad kejserlig sanktion
först i år trätt i kraft. I Finland rådde förut, liksom i Sverige, ett
system med census och graderad skala. Rösträtt tillkom endast de medlemmar
av kommunen, som voro skattskyldiga, och röstskalan var graderad
efter skattören, likväl med den begränsning, att högsta röstetalet
på landet var Vis av de å kommunalstämma i omröstningen deltagandes
sammanlagda röstetal, medan högsta röstetal i stad var 25 röster. Därjämte
användes i landskommunerna i frågor rörande i mantal satt jord en
på man talsstorleken grundad röstskala. Genom de nya kommunallagarna
gjordes rösträtten alltså lika och oberoende av skattskyldighet. Dock
förutsättes, att i beslut om vissa, särskilt ekonomiska spörsmål skola
jämte de fullmäktige, som valts genom allmän rösträtt, inträda ett lika
antal »extra fullmäktige» utsedda av endast de väljare, som äro skattskyldiga
till kommunen. För övrigt borttagas genom de nya lagarna även
andra olikheter i rösträtten (holagsrösträtt, rätten att rösta i flera kommuner),
varjämte kvinnor göras röstberättigade på samma villkor som
männen.
I Schweiz är hela kommunalförvaltningen synnerligen demokratiskt
ordnad. Dels är rösträtten alltid lika och i regel allmän, dels tillämpas
även i kommunala angelägenheter referendum i stor utsträckning. Undantagsvis
är kommunal rösträtt betingad av skattskyldighet (Bern).
I Frankrike äro kommunernas uppgifter och befogenheter väsentligt
mindre än i förut nämnda länder. Lokalförvaltningens decentralisation
var visserligen eu programpunkt under den stora franska revolutionen,
och genomfördes även till en tid, men utvecklingen tog en ny
vändning under trycket av krigen för att under Napoleon ända i en
strängt genomförd centralisation. Under senare tid ha förmärkts vissa
tendenser till ökad kommunal självstyrelse i förhållande till staten och
dess myndigheter. Vad den kommunala rösträtten beträffar, har den allt
sedan år 1848 varit icke blott lika utan även allmän. Numera gälla alldeles
samma bestämmelser för den kommunala som för den politiska
rösträtten, och detta ifråga om alla kommunala val.
I detta sammanhang kan även nämnas Elsass-Lothringen, den enda
tyska stat, som har allmän och lika kommunal rösträtt (sedan år 1895).
7—180469.
50
Dess kommunalförvaltning är organiserad i nära överensstämmelse med
det franska systemet, och kommunernas befogenheter sålunda ej vidsträckta.
Dessutom neutraliseras den allmänna rösträtten till primärkommunerna
väsentligt genom bestämmelsen, att vid avgörande av vissa
ekonomiska spörsmål ett lika antal extra fullmäktige skola inträda vid
de ordinaries sida, bestående av de högst beskattade i kommunen.
Den i England rådande kommunalrösträtten är formellt sett icke
allmän, enär dels skattskyldighet förutsättes som villkor, dels ock rösträtten
grundas på åtminstone besittning av bostad under viss tid. Dessa
bägge betingelser kunna dock sägas väsentligen sammanfalla, enär den
skatt, som skall ha debiterats, fattigskatten, påvilar fastigheterna och
skall betalas för varje särskild lägenhet av vederbörande hyresgäst.
Kvinnor äro röstberättigade och valbara. '' Olikheter i rösträtten finnas
endast så till vida, att en person kunnat utöva rösträtt i flera kommuner.
Under år 1917 antog parlamentet en av regeringen framlagd rösträttsreform,
som även berör de kommunala rösträttsvillkoren. Genom
den nya lagen mildras bostadsstrecket (till 6 månaders vistelse i kommunen)
och gifta kvinnors rösträtts- och valbarhetsmöjligheter utvidgas.
I Danmark är den kommunala självstyrelsen jämförlig med den i
Sverige rådande. Där demokratiserades den kommunala rösträtten till
primärkommunerna år 1908. Dessförinnan var ett ganska högt censusvillkor
stadgat för Köpenhamn (1,000 kr. inkomst), medan i övriga kommuner
fordrades skattskyldighet; vidare tillämpades en form av klassval,
i det att halva antalet representanter i kommunalrepresentationerna skulle
utses av den högst beskattade femtedelen bland de röstberättigade. Genom
1908 års reform gjordes rösträtten lika för alla primärkommuner,
varjämte klassvalen avskaffades. Tillika utvidgades rösträtten till kvinnor.
För närvarande fordras skattskyldighet till kommunen såsom enda
census-villkor. Vid valen till amtstingen — motsvarande våra svenska
landsting, ehuru utan deras politiska uppgifter såsom valkorporationer
till första kammaren — kvarstå de gamla rösträttsbestämmelserna. Halva
antalet representanter utses av elektorer, valda av primärkommunernas
51
kommunalstyrelser, andra hälften av de högst beskattade jordägarna direkt,
till antalet lika många som nyssnämnda elektorer.
I Nederländerna, som likaledes har utpräglad kommunal självstyrelse
torde 1917 års reform av den politiska rösträtten även sträcka sig till
den kommunala. Eu närmare redogörelse för den nya lagstiftningen har
emellertid icke, då detta skrives, hunnit införskaffas. Hittills har emellertid
kommunal och politisk rösträtt vilat å i huvudsak samma grund,
dock att rösträtten till primärkommunernas representationer varit censnshestämd
även såvitt rörer de kategorier av politiskt röstberättigade som
ej varit »skatteväljare». Medan rösträtt vid valen till de högre kommunala
samfunden tillkommit dels personer, som varit direkt skattskyldiga
till staten, dels även vissa andra kategorier (»bostadsväljare» innehavande
bostad till visst minimivärde, »löntagare» med viss inkomst, innehavare
av viss summa i sparbank, personer som avlagt vissa examina) utan
hänsyn till skattskyldighet, krävdes sålunda för rösträtt inom primärkommunerna
alltid skattskyldighet. Rösträtten har emellertid varit lika.
Belgien har liksom England, Nederländerna och de skandinaviska länderna
en utvecklad kommunal självstyrelse. Den kommunala rösträtten har,
såsom fallet är i Nederländerna, i stort sett sammanfallit med den politiska,
ehuru något mer begränsad. I sammanhang med en reform av den
politiska rösträtten, borttogs census även för kommunal rösträtt genom lagar
av år 1894, 1895 och 1898. I Belgien kan rösträtten sålunda sägas vara
allmän. Den är däremot icke lika, utan grundar sig å en graderad skala.
Graderingen grundar sig ej enbart på ekonomiska förhållanden, i det att
hänsyn tagits dels till ålder och civilstånd i förening med inkomst, dels
till bildning, utvisad genom viss skolunderbyggnad, innehavande av vissa
tjänster etc. Den graderade skalan är särskild ägnad att gynna de små
jordägarna (som oftast tillhöra det klerikalt-konservativa partiet). Högsta
röstetalet i primärkommunerna (4 röster) vinnes sålunda av t. ex. en
gift jordägare, som har en egendom till 6 000 francs värde. Under senare
år ha hårda parlamentariska strider ägt rum om den kommunala
rösträtten (liksom även om den politiska). Den liberala vänstern önskar
avskaffa flerröst-systemet, åtminstone såtillvida, att graderingen icke grundas
på ekonomisk ställning (varemot man synes ha gått med på en till
-
52
Statistiska
utredningar.
Litteratur.
läggsröst åt familjefäder, som fyllt 35 år), samt mildra bostadsstrecket,
vilket för närvarande är ytterst strängt, och åldersstrecket. Det socialdemokratiska
partiet kräver fullständigt lika rösträtt samt ytterligare
mildring av de bägge nyssnämnda strecken. År 1913 tillsattes av regeringen
en kommitté, med uppgift att utreda den kommunala rösträttsfrågan.
Vad beträffar de tyska staterna, så är rösträtten oftast censusbestämd
och olika. I många landsdelar tillämpas ett plutokratiskt klassvalsystem,
efter samma eller ungefär samma principer som gälla för de
politiska valen i Preussen, varvid alltså ett fåtal högst beskattade välja
lika många representanter till fullmäktige som ett stort antal små inkomsttagare.
På landsbygden har ofta åt de större jordägarna beretts
ett dominerande inflytande, stundom så att de inträda såsom självskrivna
ledamöter i representationerna. Allmänt förutsättes skattskyldighet för
rösträtt över huvud. Den kommunala rösträttsfrågan är som bekant i
dessa dagar aktuell i Preussen. Även om det av regeringen framlagda
förslaget till lika rösträtt ej nu genomföres, så är dock tydligt, att även i
Preussen det plutokratiska rösträttssystemet snart nog utbytes mot mera
demokratiska rösträttsbestämmelser.
I Österrike hade redan i 1849 års riksförfattning proklamerats, att
»en fri kommun är grundvalen för en fri stat», och den därefter utfärdade
kommunallagen införde en representativ kommunalförfattning med
rösträtt på grundval av en relativt låg census samt klassval. Efter eu
tids reaktion återupprättades i viss grad den kommunala självstyrelsen
genom 1862 års kommunallagar. Sedermera har åt de särskilda kronländerna
överlämnats att bestämma kommunernas organisation, om än
inom riksförfattningens ram. Rösträtten är vanligen censusbestämd, i det
att skattskyldighet förutsättes, och olika, enligt klassvalsystements principer.
Dock finnas på sina håll väljare-kategorier, för vilka ingen census
gäller (»kapaeitärer» och »bostadsväljare»).
För närmare kännedom om den utländska kommunallagstiftningen
hänvisas till den i bilaga 3 till föreliggande betänkande intagna redogörelsen.
För bedömande av den graderade röstskalans verkningar föreligger
ett rätt fylligt statistiskt material, åstadkommet genom Statistiska
centralbyrån och publicerat dels i riksdagshandlingar, dels i serien Bidrag
till Sveriges officiella statistik och dess fortsättning Sveriges officiella
statistik och dels i Statistisk tidskrift, varjämte i ett par partibroschyrer
sammanställningar gjorts på basis av de officiella siffrorna, för
huvudstadens vidkommande har dess statistiska kontor företagit och publicerat
i vissa avseenden mera ingående utredningar, än som förefinnas
för riket i övrigt.
Eu sammanfattning av de viktigare data för landstingsmannaval
och för stadsfullmäktigeval i vissa städer alltsedan rösträttsreformen 1907
—-1909 återfinnes under titeln »Statistisk undersökning angående den
kommunala rösträtten i Sverige under åren 1910—1916» i den till föreliggande
betänkande fogade bilaga 1. I bilaga 2 äro under titeln »Statistisk
utredning angående kommunala rösträttsförhållanden i vissa landsoch
stadskommuner vid landstingsmannavalen år 1916 (1914)» publicerade
resultaten av en av de sakkunniga föranstaltad statistisk utredning,
byggande på röstlängder samt uppbörds- och debiteringslängdei
från 107 landskommuner och 17 städer. Här få de särskilda kommunernas
rösträttsförhållanden vid 1916 och i några fall 1914 års landstingsmannaval
sin belysning. Förutom juridiska personers och omyndigas
samt utom kommunen mantalsskrivnas rösträtt och dess utövning behandlas
i denna utredning för första gången om man undantager vissa
förefintliga uppgifter för Stockholm och Uppsala de kommunala rösträttsförhållandena
inom olika yrken eller sociala grupper med fördelning
efter mankön och kvinnkön. I denna redogörelse återfinnas också en del
siffror avsedda att belysa rösträttsförhållandena i olika grupper av valkretsar
å landsbygden vid 1914 och 1916 års landstingsmannaval, nämligen
i jordbruks valkrets ar »blandade valkretsar» och industrivalkretsar,
ävensom särskilt infordrade uppgifter angående de omröstningar med användning
av röstlängd, som under åren 1912—1916 förekommit å kommunalstämmorna
i 195 landskommuner.
Under hänvisning till sagda i bilagor publicerade utredningar samt
till här nedan å sid. 54, 57 och 62 meddelade tabeller må anföras följande
observanda, huvudsakligen från 1916 års landstingsmannaval.
54
Röstgriippsfördelning'' rid 1916 års landstingsmannaval.
.
Röstetal
I röstlängd upptagna
Röstberättigade
Godkända valsedlar
Antal
röstposter
Röstetal
Antal
röstposter
Röstetal
Antal
röstposter
Röstetal
Absoluta tal:
Landsbygd
2..........
3—5............
6-10............
11.......
12—14........
15— 19........
20—39 .......
40..........
Smalna
Städer
1..............
2..........
3—5........
6—10.........
11— 15..........
16- 22..........
23—27 .........
28—39 .......
40..............
Summa
Procenttal:
Landsbygd
2 \ \
3—5......
6—10.......
11.......
12— 14.......
15—19........
20—39 ......
40..............
140 717
‘86 980
134 027
80 031
33 037
21875
8 285
4 403
1 325
140 717
173 960
509 944
601 949
363 407
279 468
136 291
112 196
53 000
104 765
67
440
109 970
68
011
28 914
20 021
7 871
4 278
1307
104 765
134 880
419 267
511 689
318 054
256 018
129 539
109 082
52 280
32 952
31 131
64 485
48 514
22 601
15 900
6 510
3 582
1121
32 952
62 262
249 558
367 584
248 611
203 448
107 U2
91 349
44 840
510680
13 078
13 565
32 761
26 623
16143
15 025
7 642
4 545
2 2''4
2 370 932
13 078
27 130
128394
207 384
2(10 712
307 614
187 683
144 634
88 160
412 577
9157
9 045
21638
20 094
13 588
13 702
7 328
4 490
2194
2 035574
9157
18 090
85 327
157 420
169 622
280 772
180027
142 906
87 76o
226 796
1265
2
156
8
894
12 456
9
885
10 878
6169
3
997
1920
1407 716
1265
4 312
36195
99 292
123 692
223 569
151 706
127 469
76 800
131 5S6
27-5
17-0
26-2
15-7
6''5
43
1-6
0''9
0-3
1304 789
5-9
7-4
21-5
25''4
15-3
11-8
5-8
4-7
2-2
101236
25- 4
16-3
26- 7
16-5
70
4-9
1-9
10
03
1131081
Öl
6''6
20-6
25-1
15-6
12-6
6''4
5''4
2-6
57 620
14-5
13-7
28-4
21-4
10o
7-0
2-9
1''6
0''5
844 300
2''3
4''4
17-7 :
261
17-7
14-5
7''6
6-5
3''2
Samma
Städer
1.......
2.........
3-5......
6—10.........
11—15.......
16—22.......
23—27 .........
28—39 .......
40........... .;
Summa
100-0
9-9
10- 3
24-9
20-2
12-3
11- 4
5-8
3-5
1-7
100-0
l-o
21
9-8
15-9
15-4
23-6
14-4
11-1
6-7
100''0
9-1
8-9
21-4
19''9
13-4
13''5
7''2
4''4
2-2
100-0
0-8
1''6
7-6
13-9
150
24-8
15''9
12-6
7-8
100-o
2''2
3''7
15-5
21-6
17-2
18 9
10''7
6-9
3-3
100-0
Öl
0''5
4-3
11-8 1
14- 6
26-6 {
18''0 j
15- 1 !
9''1 j
1000
100-0
100-o
lOOo
100-0 1
100-0 1
55
Av de vid 191 (i års landstingsmannaval i röstlängden upptagna Fördelning
kommo på enröstgruppen å landsbygden 27*5 / och i städerna 9 » grupper.
Dessa procenttal skulle tydligen vid enröstsystem beteckna gruppens verkliga
styrka. Men i fråga om röstetal nådde gruppen i fråga å landsbygden
allenast 5*9 och i städerna allenast 1 o f, vilka procenttal sålunda
uttrycka gruppens styrka under nuvarande röstsystem. Fyrtioröstgruppen
omfattade a landsbygden 2 2 % och i städerna 67/ av
röstetalet men skulle vid enröstsystem ha ägt allenast 0''3 och Vi % därav.
Emellertid äro bland de i röstlängden upptagna de, som, huvudsakligen
på grund av obetalda kommunalutskylder, förlorat sin rösträtt,
år 1916 utgörande å landsbygden 19*2 och i städerna 23* 1 % av de i
röstlängd upptagna, betydligt talrikare för de lägre än för de högre in
komsttagarna, och likaså, och i än högre grad, är bland de effektivt röstberättigade
valdeltagandet, utgörande å landsbygden 55*8 och i städerna
57*i %, betydligt mindre livligt för de förra än för de senare. Bristande
betalning av kommunalutskylder och på grund därav mistad rösträtt är
ju en företeelse, som sammanhänger med fattigdomen, oförvållad eller
icke, eller med bristande ordentlighet och pliktkänsla; den är sålunda i
det störa hela oberoende av den graderade skalan. Omöjligt är emellertid
icke, att vid lika rösträtt medvetandet om att gäldade utskylder
skulle sätta vederbörande i stånd att, oberoende av inkomstens storlek,
gorå sitt inflytande gällande vid valen och vid andra kommunala ärenden,
kunde bland de lägre inkomsttagarna öka de ordentliga skattebetalarnas
antal, och i så fall kunde den graderade skalan sägas, åtminstone
i någon mån, vara skuld till det störa antalet icke röstberättigade
bland mindre inkomsttagare. Vad som däremot är alldeles visst och av
ingen förnekas är, att denna skala är en av orsakerna, och en mycket
viktig sådan, till att bland de effektivt röstberättigade de mindre inkomsttagarna
i så stor utsträckning försumma att vid valen eller det kommunala
livet i allmänhet gorå sin rösträtt gällande. Det tjänar så litet till,
resonerar man, att infinna sig till stämmorna och valen, då man där
endast kan utöva en bråkdel av en högre inkomsttagares inflytande.
Följden av det stora antalet icke röstberättigade och det ringa valdeltagandet
bland den lägsta röstgruppen blir emellertid, att densammas
56
Medelröste
tal.
Partiställ
ning.
faktiska inflytande vid landstingsmannavalen ingalunda motsvarade ovan
anförda siffror angående röstetalet för i röstlängden upptagna, 5*9 och
l’° utan deöna röstgrupp innehade allenast 2*3 och 0''i % av de röstandes
sammanlagda röstetal, medan motsvarande procenttal för 40-röstgruppen
utgjorde ej mindre än 3*2 och 9*i.
140 717 personer, tillhörande
enröstgruppen å landsbygden, utövade föga mer än av det inflytande,
som tillkom 1 325 personer, tillhörande 40-röstgruppen, och 13 078 personer,
tillhörande enröstgruppen i städerna, hade endast Ve o av den makt,
som tillkom 2 204 personer av 40-röstgruppen, eller enklare uttryckt, en
person av 40-röstgruppen betydde vid valet å landsbygden lika mycket
som 145 personer och i städerna lika mycket som 360 personer av enröstgruppen.
Andra, ehuru mindre drastiska exempel, kunna lätteligen
framdragas ur de i tabellen å sid. 54 meddelade sifferuppgifterna.
En visserligen ofullständig men koncentrerad bild av den i denna
tabell åskådliggjorda skillnaden beträffande antalen i röstlängden upptagna,
effektivt röstberättigade och i valet deltagande inom olika röstgrupper
erbjuda medelröstetalen för dessa tre kategorier. Medelröstetalet
utgjorde sålunda för samtliga i röstlängd upptagna å landsbygden 4‘6
och i städerna 9’«, för de effektivt röstberättigade respektive 4*9 och IVi
och for de röstande 6*2 och 14*7. Skillnaden mellan städernas och landsbygdens
medelröstetal beror icke blott på de relativt högre inkomsterna
i städerna utan förklaras till en del av skillnaderna beträffande i städerna
och på landsbygden tillämpade röstskalor.
Av de godkända valsedlarna avgåvos å landsbygden 38‘7 % av de
moderata, 30 2 % av de liberala och 30''s % av socialdemokraterna samt i
städerna 45''4 % av de moderata, 25''? % av de liberala och 28*9 % av socialdemokraterna.
Av röstetalet däremot kommo å landsbygden på de
moderata 48’9 •/., på de liberala 25*o och på socialdemokraterna 25''e *
samt i städerna respektive 58*7, 23’4 och 17*9 X. Medelröstetalet utgjorde
å landsbygden för de moderata 7*s för de liberala 5*i och för socialdemokraterna
5*2 samt i städerna respektive 18-9, 13*4 och 9''i.
57
Avgivna godkända valsedlar samt röstetal vid 15)16 års landstingsmnunavnl med fördelning
efter partier.
Landsbygd
Städer
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
Avgivna godkända val-  sedlar ........
87 840
68 447
69 264
1245
226 796
26 158
14 791
16 660
ii
57 620
i %
.
38-7
30 2
30-5
• 0-6
100-0
45-4
257
28 9
0-0
100 0.
'' Valsedlar med nedanstå-  i ende röstetal 1 (lb-, st.)
9 222
11952
11610
168
32 952
451
312
502
—
12651
2 (lb., st.) .....
9 078
11 346
10 574
133
31 131
666
526
961
9
O
2 156
3—5 (lb., st.) ....
23 233
21 216
19 658
378
64 485
2 621
2 459
- 3 813
1
8 894 i
6—10 (lb., st.) . . .
18 667
12 847
16 648
352
48 514
o 593
3 195
5 665
3
12 456
11 (lb.), 11—15 (st.) .
8 516
5 755
8 229
101
22 601
3199
2 907
3 779
—
9 885
12—14 (lb.), 16—22 (st.l
9 549
3 970
2 300
81
15 900
5 776
3 467
1634
1
10 878
15—19 (lb.),23—27 (st.)
5 259
1031
193
27
6 510
4 681
1256
231
1
6169
20—39 (lb.), 28—39 (st.)
3 243
291
44
4
3 582
3 424
510
62
1
3 997
40 (lb., st.).....
1073
39
8
1
1121
1747
159
13
1
1920
Sammanlagt röstetal . .
688 388
351 271
360 763
7 294
1407 716
495436
197 854
150 855
155
844 300
-i % ...
48-9
25-0
256
0-5
100 0
58-7
23-4
17-9
00
lOO-o
) Medelröstetal.....
7-8
5-1
5-2
5-9
6-2
18-9
13-4
9-1
141
14 7
[ Valda landstingsman . .
251
115
103
■)2
471
98
39
20
—
157
i % av samtliga . . .
53-3
24-4
21-9
0-4
100 o
62-4
24-9
12-7
—
lOOO
J) Hava i landstinget närmast anslntit sig till det liberala partiet.
Av dessa siffror för de olika partierna far man emellertid ingalunda
draga den slutsatsen, att partilinjer och inkomstlinjer, sådana de
te sig enligt den 40-gradiga skalan, skulle sammanfalla eller gå parallella,
så att de moderata skulle företrädesvis rekryteras bland de större
inkomsttagarna, socialdemokraterna bland de mindre och de liberala bland
de mindre inkomsttagarna å landsbygden och bland de medelstora i städerna.
Så förhåller det sig ingalunda. Utan även bland de moderata
väljarna tillhörde å landsbygden stora flertalet, eller ej mindre än 78 2 %,
de 11 lägsta röstgrupperna och, såsom närmare framgår av tabellen
här ovan, inom var och en av dessa grupper, även den lägsta, voro de
tre partierna bra nog jämnstarkt representerade. I städerna kommo 40''3
% av de moderata väljarna på de 15 lägsta grupperna, och ej heller här
8—180469.
58
Den lika
rösträtfens
inverkan
på partiställningen.
förekom inom var och en av dessa lägsta grupper någon vittgående skillnad
beträffande de tre partiernas styrkeförhållanden.
Det är först inom de högre grupperna, som något samband mellan
inkomst och partiställning kan konstateras. Bland väljarna inom grupperna
12
40 röster å landsbygden kommo ej mindre än 70*5 % på det
moderata partiet och inom grupperna 16—40 röster i städerna ej mindre
än 68 l % på sagda parti, och bland väljarna inom 40-röstgruppen stego
motsvarande procenttal till respektive 957 och 9Do. Det är denna övervikt
inom de höga röstgrupperna, som utgör förklaringen till de moderatas
höga medelröstetal och till detta partis stora andel i de avgivna
rösterna.
Av de år 1916 valda landstingsmännen voro å landsbygden 53*3 %
valda av de moderata, 247 % av de liberala och 217 % av socialdemokraterna.
Motsvarande procenttal för de i städerna valda landstingsmännen
utgjorde respektive 627, 247 och 127. En jämförelse mellan dessa procenttal
och de för de avgivna rösternas partifördelning ådagalägger en
nog så kraftig överrepresentering för det röststarkaste partiet.
Frågan, huru den 40-gradiga skalans avskaffande skulle inverka
på de olika partiernas styrka vid val till landsting och stadsfullmäktige
och därmed på partiställningen inom sagda representationer och inom
första kammaren, har naturligt nog varit föremål för ett ivrigt dryftande
såväl inom som utom Riksdagen. Frågans lösning kunde ju anses
enkel nog; i stället för att partiställningen såsom nu bestämmes av de
andelar, de olika partierna innehava av det totala röstetalet, så skulle
vid lika rösträtt partiställningen avläsas i de procentandelar, som de
olika partierna förfogade över med avseende på antalet avgivna valsedlar.
Partiställningen vid 1916 års landstingsmannaval vid lika rösträtt under
jämförelse med den faktiska vid 40-gradig skala skulle sålunda åskådliggöras
av nedanstående tablå:
Landsbygd
Städer
Vid 40-gradig Vid lika Vid 40-gradig Vid lika
skala
rösträtt
skala
rösträtt
% % % %
Moderata............48''9
3H-7
58''7
45-4
Liberala............25''0
30''2
23''4
25''7
Socialdemokrater........25''6
30''5
17-9
28''9
Övriga........  Q''5_0''6
0''0
0
0
Samma 100''0
100-0
100-0
100-0
59
Enligt donna tablå skulle tydligen den lika rösträtten i första hand
medföra ett makttillskott för dot socialdemokratiska partiet på det moderatas
bekostnad. Särskilt betydande skulle detta tillskott vara i städerna.
Även det liberala partiet skulle stärka sin ställning å landsbygden på
det moderatas bekostnad men däremot i städerna i det stora hela förbliva
vid sin nuvarande styrka.
Genom att valkrets för valkrets sätta röstetalen för de olika partierna
lika med antalen av desamma avgivna valsedlar skulle man utan
större arbete kunna göra beräkningar, huru partiställningen vid en viss
tidpunkt skulle tett sig inom de särskilda landstingen under förutsättning
av lika rösträtt och sålunda även kunna göra uppskattningar, huru
en första kammare skulle hava varit sammansatt, om lika kommunal
rösträtt varit gällande. I de av doktor O. Grönlund gjorda sammanställningarna
förekomma för 1916 års landstingsmannaval inom en del
valkretsar beräkningar av detta slag — jfr bilaga 1 —.
Mot på dylikt sätt utförda beräkningar av den lika rösträttens inverkan
på partiställningen hava emellertid och med visst fog riktats den
anmärkningen, att de vore otillförlitliga, enär vid desamma ingen hänsyn
toges till att valdeltagandet, som med nu gällande röstskala i allmänhet
är lägre inom de lägre röstgrupperna än inom de högre, vid tillämpning
av lika rösträtt skulle komma att rätt väsentligt utjämnas inom de olika
röstgrupperna. En höjning av valdeltagandet skulle säkerligen ske inom
de lägre röstgrupperna och måhända även någon sänkning inom de högre.
Denna utjämning skulle emellertid säkerligen ej sträcka sig ända därhän,
att valdeltagandet bleve lika inom samtliga röstgrupper. Häremot
talar erfarenheten från de politiska valen, där valdeltagandet, trots den
lika rösträtten i allmänhet är lägre inom sådana grupper av medborgare,
som kunna förutsättas vara i ekonomiskt avseende mindre välsituerade,
än inom övriga grupper.
I vilken mån sagda förhållanden förrycka de ovan antydda beräkningarna
över förändringarna i partiställning genom den lika rösträttens
införande, är ej lätt att avgöra. Troligt är, att de, vad landsbygden
angår, icke hava alltför stor betydelse, enär här, som ovan framhållits,
bland de röstande inom var och en av de fem lägsta röstgrupperna de
60
Jordbruksvalkretsar
och industri
valkretsar.
tre partierna äro i det närmaste jämnstarka. För städernas vidkommande
skulle däremot omnämnda förhållanden kunna tänkas innebära
en större felkälla, ägnad att ej tillräckligt låta den socialdemokratiska
vinsten på de moderatas bekostnad komma till synes. Men, då ej heller
i städerna skillnaden mellan de olika partiernas inbördes styrka bland
de väljande inom de lägsta grupperna är alltför betydande, torde
påståenden, att det socialdemokratiska partiets vinster och det moderatas
förluster genom den lika rösträttens införande skulle bliva avsevärt större,
än vad beräkningarna, utförda på ovan angivet sätt, giva vid handen,
knappast hava fog för sig — jfr bilaga 1 —. Sant är emellertid, att
varje beräkning av den lika rösträttens inverkan på partiställningen
måste bliva i hög grad osäker på grund av rent psykologiska faktorer
och ändrade tidsförhållanden, som i ej ringa mån inverka på partiernas
inbördes styrka, och som helt och hållet undandraga sig eu siffermässig
värdering.
Ur de av de sakkunniga föranstaltade siffersammanställningarna
■ angående kommunal rösträtt och dess utövande inom jordbruksvalkretsar,
»blandade valkretsar» och industrivalkretsar å landsbygden framgår bl. a.,
att de lägsta röstgrupperna, relativt taget, voro avsevärt talrikare i jordbruksvalkretsar
än i industrivalkretsar. I jordbruksvalkretsar kommo sålunda
ej mindre än 31''9 % av de därstädes i röstlängd upptagna på enröstgruppen,
i »blandade valkretsar» 30’o % men i industrivalkretsar allenast
20‘3 f. Ån större blir skillnaden, om hänsyn tages till de effektivt röstberättigade,
och allra störst, om hänsyn tages till allenast de röstande.
De huvudsakligen på grund av oguldna kommunalutskylder —
icke röstberättigade voro, relativt taget, talrikast i industrivalkretsar,
där de utgjorde ''24''9 % av de i röstlängden upptagna, därnäst i »blandade
valkretsar» med 17''s % och fåtaligast i jordbruksvalkretsar med
16''o i. Medelröstetalet för såväl i röstlängden upptagna som för effektivt
röstberättigade och röstande var högst i industrivalkretsarna, eller
för de röstande <"3, därnäst i »blandade valkretsar», 5*7, och lägst i jordbruksvalkretsar
o*6. Beträffande partiställningen hade naturligt nog
socialdemokraterna sin starkaste ställning inom industrivalkretsarna, medan
däremot såväl de moderata som liberalerna voro starkast i jord
-
(>1
bruksyal kretsarna, såsom
närmare framgår av nedanstående
tablå över
val sedl arn as procentiska
fördelning inom
de olika
slagen av
valkretsar:
Moderata
Liberala
Social-
demokrater
Övriga
%
%
%
%
Jord bruk sval k rötsår........
......44-1
38-0
17 5
0-4
Blandade valkretsar........
......40 G
33-1
25-9
04
Industrivalkretsar........
309
25-8
43-2
Öl
Samtliga 3i)''0
32-8
27-9
0-3
Redan av de ovan anförda procenttalen för den lägsta röstgruppen Rösträtten
samt medelröstetalen inom de olika slagen av valkretsar torde man kunna „ociaia
sluta sig till att å landsbygden den jordbruksidkande befolkningen i första grupper.
hand blir lidande av den 40-gradiga skalan. Men klart och tydligt framgår
detta först genom den av de sakkunniga gjorda utredningen angående
rösträttsförhållandena inom olika yrkesgrupper eller sociala grupper
— jfr täln å sid. 62. —
Vad till en början angår de i röstlängden upptagnas fördelning
på de olika yrkesgrupperna, voro med avseende på antalet röstposter på
landsbygden jordbrukargrupperna, tagna tillsammans, talrikast representerade,
med 36''2 ‘/i av samtliga, och i städerna arbetarna med 42''e %.
Tages * däremot hänsyn till röstetalet, så ingingo å landsbygden jordbrukargrupperna
med allenast 25*7 % och överflyglades av »arbetare utom
jordbruk» med 34‘s %; i städerna voro även beträffande röstetalet arbetarna
de starkaste, men deras procentandel sjönk ända ned till 29''7,
och en nära nog lika stor andel innehades av »handlande^, handelsbiträ
den och kontorspersonal in. fl.» med 29''?, %. Högre procenttal med avseende
på röstetal än med avseende på antalet röstposter innehade å landsbygden
i första hand »godsägare m. fl.», inklusive grosshandlande, fabrikörer
och disponenter men även »handlande, liandelsbiträden, kontorspersonal
m. fl.», »arbetare utom jordbruk» och »övriga av arbetarklass»
utom jordbruk samt i städerna i första hand »fabrikörer, grosshandlande och
husägare m. fl.» men även »handlande, handelsbiträden, kontorspersonal .
m, fl.» samt »folkskollärare och tjänstemän av lägre grad». Alla dessa *
yrkesgrupper eller sociala grupper ägde sålunda på grund av den 40-
62
Bostrattsförhållanden inom vissa kommuner vid landstingsmannavalen
år 1910 (1914).
Röstande
Icke röstande
röstberättigade
Icke röstberättiga
de uppt. i röst-  längden
Summa i röst-  längden upptagna
Grupper av röstägare
Röst
Sam
Sam
«
Sam
man
Me-
Röst
man
Me-
Röst
man
Me-
Röst
Me-
pos-
lågt
del-
pos-
lågt
del-
pos-
lågt
del-
pos-
lågt
ter
röste
röste
ter
röste
röste-
ter
röste
röste-
ter
%
tal
tal
%
tal
tal
%
tal
tal
%
tal
tal
%
%
%
*
Landsbygd.
Inom kommunen mantalsskr.
fysiska personer . . .
94-7
92-2
6-8
80-7
81-1
3-8
88-9
91-7
4l
88-6
89-4
5-2
Därav: Godsägare m. fl. .
Handlande, handelsbitr.,
33
7''9
i6*7
<''3
3''2
97
ro
2-6
9''6
2*i
5-8
''4''S
kontorspers. m. fl. .
Hemmansägare o. ar-
•4''S
18-7
9-0
IO*o
''4''S
S’5
9o
I2''8
ir7
167
7''4
.rendatorer ....
Övriga inom jordbruk
Arbetare utom jordbruk
Övriga av arbetarklass
260
•3''4
3'':°
6 5
21-4
5-8
°7
5-7
3-o
T1
20''1
l8‘8
23-6
6''9
19-2
95
27''7
7''o
3''6
>9
4''5
3-9
§''4
46-9
0*1
R
3''
2-0
4''S
4-2
20-3
1 S''9
32-,
6 5
i8-5
7''2
V,
4-8
2*3
5''6
S''4
Utom kommunen mantalsskr.
fysiska personer . .
2-9
2-4
5-8
9-1
65
2-7
6-9
4-9
2-8
5-9
3-8
3-4
Jur. personer o. omyndiga
2-4
5-4
15-2
10-2
12-4
4-6
4*2
3-4
3-3
5-5
6-8
(1-6
Summa
lOOo
100 0
7-0
lOOo
lOO-o
3-8
lOOo
lOOo
3-9
lOOo
lOOo
5-2
Städer.
Inom kommunen mantalsskr.
fysiska personer ....
Därav: Fabrikörer,grosshandl.,
94-9
92 b
14-1
81-1
81-9
6-8
93-2
94-9
6-2
90-o
90-6
10-2
husägare m. fl. . .
Handlande, handelsbitr.,
''47
23-5
23-1
6-o
Ilo
I2‘4
2''9
6*2
129
9''3
.8-s
20*1
kontorspers. m. fl. .
Folkskollärare o. tjän-
289
31-8
160
21 ''6
249
77
18-9
z4''3
7-8
24-3
293
12-2
»tern. av lägre grad .
Hemmansägare o. ar-
"•4
I0‘8
•37
6-,
7-8
8-6
4''S
7-o
9''4
8-,
9-6
11 9
rendatorer.....
Arbetare......
Övriga av arbetarklass
1*0
35''2
3''7
0''8
23-7
2-2
”•7
V,
o-9
39''
7‘4
ro
•32-6
4-6
7-2
5''6
4''2
A°''3
63-2
3''4
0-3
547
2-4
5''9
5''2
4''2
0''8
426
4''9
0-8
29-7
2*7
9''5
ro
57
Utom kommunen mantalsskr.
fysiska personer . . .
1-9
1-8
13-7
55
3-8
4-7
2-7
1-9
41
3 3
2-3
6-9
Jur. personer o. omyndiga . .
3-2
5-4
24-3
13-4
14-3
7-2
4*1
3-2
4-8
ti’7
7-1
10-6
Summa
100-oj 100 oj
ll-öj
100-oj 100-oj
6"71
100-oj 100-oj
Go
100-oj 100-oj
10-1
grad i ga skalan ett större inflytande, än de skulle ägt vid lika rösträtt. Däremot
fingo å landsbygden i första hand »övriga inom jordbruk», d. v. s. lägenhetsägare,
torpare, statare och jordbruksarbetare, men även hemmansägarna
samt i städerna arbetare och »övriga av arbetarklass» på grund av den 40-  gradiga skalan vidkännas en reducering av sitt inflytande. Starkast var
denna reducering för lägenhetsägare, torpare, statare och jordbruksarbetare,
vilkas procentandel för röstetalet ej utgjorde ens hälften av det för
antalet röstposter. »Godsägare m. fl.» å landsbygden samt »fabrikörer,
grosshandlande och husägare, in. fl.» i städerna hade däremot att uppvisa
ett nära nog tre gånger eller ett dubbelt så högt procenttal för röstetal
som för röstposter.
Omnämnda förhållanden inom de olika yrkesgrupperna taga sig uttryck
i deras medelröstetal. De högsta medelröstetalen hade på landsbygden
godsägarna med 14''5 och därnäst handlande, handelsbiträden och
kontorspersonal med 7‘4, medan lägenhetsägare, torpare och statare hade
det lägsta medelröstetalet med 2’3 och därnäst hemmansägare med 4’s.
I städerna hade »fabrikörer, grosshandlande och husägare m. fl.» ett medelröstetal
om ej mindre än 20‘i och »handlande, handelsbiträden och kontorspersonal
m. fl.» ett om 12‘2, medan arbetarnas medelröstetal nådde
7''o och övriga av arbetarklass allenast 5''7. För samtliga inom kommunen
mantalsskrivna personer var enligt föreliggande utredning medelröstetalet
å landsbygden 5‘2 och i städerna 10''2.
Antalet icke röstberättigade i procent av de i röstlängden upptagna
ställde sig för de olika grupperna sålunda:
Landsbygd
%
Godsägare m. fl...............11‘8
Handlande, handelsbitr., kontorspers.
m.
fl.
. 17’4
Hemmansägare och arrendatorer
...... 10*4
Övriga inom jordbruk...........23 4
Arbetare utom jordbruk..........33 0
Övriga av arbetarklass...........20''9
Samtliga inom korum, mantalsskr. fys. pers. 22''6
Städer
%
Fabrikörer, grosshandl., husägare m. fl. . • . 6''8
Handlande, handelsbitr., kontorspers.
m.
fl.
.
16’9
Folkskollärare o. tjänstemän av lägre grad
. .
.119
Hemmansägare och arrendatorer......7‘9
Arbetare.................32 2
Övriga av arbetarklass...........15‘S
Samtliga inom komm. mantalsskr. fys. pers. 22:5
Såsom en allmän regel beträffande förekomsten av icke röstberättigade
gäller ju, att desamma äro talrikare bland personer med få röster
än bland dem med flera, vadan sålunda procenttalen för de icke röstberättigade
inom de olika sociala grupperna skulle förväntas stå i proportion
till gruppernas medelröstetal. Sa förhaller det sig också i viss mån men
med de pregnanta undantagen, att å landsbygden hemmansägarna, ehuru
de hava det näst lägsta medelröstetalet, likväl uppvisa ett lägre procentttil
för icke löstbeiättigade än någon annan grupp, samt att »övriga inom
jordbruk», som hava ett så avsevärt lägre medelröstetal än »arbetare utom
jordbruk», dock beträffande de icke röstberättigade stå betydligt efter
dessa arbetare. I städerna uppvisa »handlande, handelsbiträden och kontorspersonal
m. fl.» ett i förhållande till sitt medelröstetal synnerligen
högt procenttal för icke röstberättigade. Bland i röstlängd upptagna arbetare
utom jordbruk voro såväl å landsbygden som i städerna ej långt
ifrån eu tredjedel utan rösträtt — huvudsakligen på grund av oguldna
kommunalutskylder —.
Valdeltagandet inom de olika grupperna åskådliggöres av nedanstående
tablå angående i valet deltagande i procent av de effektivt röstberättigade:
-
Landsbygd
%
Godsägare in. fl...............77-1
Handlande, kandelsbitr.,
kontorspers. m. fl. . 64''9
Hemmansägare och arrendatorer......62''3
Övriga inom jordbruk...........47-7
Arbetare utom jordbruk..........62''7
Övriga av arbetarklass...........54-6
Samtliga inom komm. mantalsskr. fys. pers. 600
Städer
%
Fabrikörer, grossbandl., husägare m. fl. ... 77-1
Handlande, kandelsbitr., kontorspers. m. fl. . 64’8
Folkskollärare 0. tjänstemän av lägre grad . . 72''0
Hemmansägare och arrendatorer . ......59-2
Arbetare.................55-4
Övriga av arbetarklass...........40-7
Samtliga inom komm. mantalsskr. fys. pers. 617
Att valdeltagandet i viss mån beror på det antal röster, som vederbörande
är i besittning av, torde med tydlighet framgå av denna
tablå. Det livligaste deltagandet förekommer inom grupperna »godsägare
m. fl.» å landsbygden samt »fabrikörer, grosshandlande och husägare m.
fl.» 1 städerna. »Övriga inom jordbruk» å landsbygden samt arbetare i
städerna ha att uppvisa de lägsta procenttalen för valdeltagande.
Den verkan, som den olika förekomsten av icke röstberättigade
samt det olika valdeltagandet hava på yrkesgruppernas inbördes betydelse
vid valen, åskådliggöres i tabellen å sid. 62.
65
Vid en statistisk utredning angående den kommunala rösträtten
och dess verkningar är det av vikt att icke blott grupper av kommuner,
med skillnad mellan landsbygd och städer, eller de olika valkretsarna vid
landstingsmannaval göras till föremål för undersökning utan att förhållandena
inom den enskilda kommunen med dess olika typer vederbörligen
belysas. Så har även skett i den av de sakkunniga föranstaltade
statistiska utredningen, och hänvisas för hithörande frågor till sagda utrednings
i bilaga 2 framlagda resultat. Här må endast anföras, att bland
de 107 undersökta landskommunerna hemmansägarna hade det högsta
röstetalet inom 61 kommuner, »arbetare utom jordbruk» i 33, »handlande,
handelsbiträden och kontorspersonal m. fl.» i 8, »övriga inom jordbruk» i
2 (skogskommuner), »övriga av arbetarklass» i 1 och »utom kommunen
mantalsskrivna» i 2. Absolut majoritet hade hemmansägarna i 26 kommuner
och arbetarna i 17. I de städer, som varit föremål för undersökning,
innehade »handlande, handelsbiträden och kontorspersonal m. fl.»
det högsta röstetalet i 11, arbetarna i 4 samt »fabrikörer, grosshandlande
och husägare in. fl.» i 2. I en stad, Huskvarna, sutto arbetarna inne
med absolut röstmajoritet.
Beträffande de resultat, som framkommit vid undersökningen om
omröstningar å kommunalstämma med användande av röstlängd — val
till fullmäktige eller landsting ej inräknade —, må anföras, att inom de
195 kommuner, från vilka uppgifter härom inkommit, hava under de
fem åren 1912—1916 567 dylika omröstningar förekommit, d. v. s. i
genomsnitt per kommun knappast mer än en omröstning vart annat år.
Förhållandena voro emellertid mycket olika i olika kommuner, såsom
närmare framgår av nedanstående tablå:
Antal kommuner med
0
omröstning...............49
1
»
...............37
2
omröstningar..............31
3
»
16
4
»
16
5
»
13
6
» ..............10
Antal kommuner med
7
omröstningar.............. 8
8
»
4
9
»
2
10
» .............. 1
11—15 »
6
16-18 > .............. 2
Summa 195
Omröstningar
å
kommunal
stämma.
9—180469.
66
Uppgifter om antal röstande och deras röstetal för och emot stämmans
beslut föreligga för 274 omröstningar. Av dessa skulle 47 eller
17''2 / fått en annan utgång, om lika rösträtt tillämpats.
De sakkun-
De fakta, som framkommit genom dels redogörelsen för de kom
n''9a•
munala rösträttsförhållandena i utlandet, dels ovan relaterade statistiska
undersökningar och utredningar, hava i hög grad stärkt de sakkunniga i
deras uppfattning om rättvisan och nödvändigheten av den 40-gradiga
skalans avskaffande.
Det måste i sanning väcka undran, att vi i Sverige fortfarande
förblivit vid ett rösträttssystem, enligt vilket kommunen jämnställes med
ett bolag, där delägarna utöva inflytande i förhållande till insatsernas
storlek, medan så gott som överallt i utlandet individens rätt i kommunala
angelägenheter är oberoende av hans förmögenhets eller skatteprestandas
storlek. Förhållandet blir så mycket mer anmärkningsvärt, om
man besinnar, hurusom den kommunala självstyrelsen i Sverige har äldre
anor än i något annat land, med undantag möjligen för England. Medan
kommunerna t. ex. i våra grannländer Danmark och Norge ännu så gott
som helt och hållet berodde av fogdar och andra kungliga ämbetsmän,
hade det svenska folket under sekler på sina sockenstämmor eller andra
kommunala församlingar själv handhaft sina kommunala angelägenheter.
Att under sådana förhållanden förmoda, att en på personligheten byggd
rösträtt skulle missbrukas, innebär en orättvis misstanke mot Sveriges
folk eller mot den stora massan av detsamma, som är i saknad av större
förmögenhet eller större inkomst. Den urgamla självstyrelsen i vårt land
torde ensamt den utgöra en tillräckligt kraftig borgen för denna självstyrelses
kloka och besinningsfulla utnyttjande på den lika rösträttens
grund.
Den invändning, som understundom framförts mot införande av
lika kommunal rösträtt i Sverige, nämligen att kommunernas oberoende
gent emot statsmakterna, deras befogenhet, vore större hos oss än i utlandet,
kunna de sakkunniga ej tillerkänna någon betydelse. De svenska
kommunernas självständighet gent emot centralmakten är resultat av en
historisk utveckling, och även hos oss är den kommunala befogenheten
reglerad av lagar. Hittills har den kommunala friheten i vårt land varit
(i7
till gagn, och någon ändring härutinnan torde icke behöva befaras vid
lika rösträtt. För övrigt förekomma, såsom närmare framgår av bilaga 3
till detta betänkande, länder med lika rösträtt, där den kommunala befogenheten
icke är mindre än i Sverige, utan att några vådliga följder
härav kunnat påvisas.
De statistiska data ställa den 40-gradiga skalans orättvisor i eu
bjärt dager. De sakkunniga vilja till eu början framhålla den likgiltighet
i fråga om valen och det kommunala livet i allmänhet, som den 40-  gradiga skalan naturligt nog vållar bland de mindre inkomsttagarna, och
som ytterligare ökar skalans orättvisor och står i strid med självstyrelsens
princip.
Härtill kommer den ogynnsamma ställning, vari hemmansägarna
försättas genom denna skala. Hemmansägarna hava ju av gammalt och
med rätta ansetts såsom folkets kärna, och hemmansägarna äro de, som,
på grund av sina egendomsförhållanden och sin bofasthet, i det kommunala
livet hava större och mera vittgående ekonomiska intressen att bevaka
än andra samhällsklasser. Hemmansägarna äro också de, som med
den största samvetsgrannhet och ordentlighet uppfylla sina plikter mot
stat och kommun. De på grund av oguldna kommunalutskylder icke
röstberättigade äro bland dem fåtaligare än bland någon annan samhällsklass.
Och dock har genom den av de sakkunniga föranstaltade statistiska
utredningen klart och tydligt ådagalagts, att dessa hemmansägare
icke inom kommunerna kunna utöva ett inflytande svarande mot deras
antal. Deras medelröstetal är, med undantag för gruppen »övriga personer
inom jordbruk» lägre än för någon annan samhällsklass och avsevärt
lägre än medelröstetalet för industriarbetarna å landsbygden.
Detta gäller icke blott för ägarna av mindre jordbruk utan för hemmansägarklassen
såsom helhet. Inför dylika siffror måste man kraftigt instämma
med motionärerna vid 1916 och 1917 års riksdagar, att förhållandena
kräva en ovillkorlig ändring i nu gällande kommunala rösträttsbestämmelser.
Och denna förändring måste ske snart eller omedelbart, ty för
vart år blir på grund av de hastigt stegrade arbetsprisen inom industrien,
som ingalunda motsvaras av den stegring, som samtidigt sker beträffande
fiS
fastighetsvärdena, jordbrukarnas underlägsenhet i röstetal gent emot arbetare
och andra inkomsttagare allt större.
Att vidare lägenhetsinnehavare på landet, torpare, statare och jordbruksarbetare,
av vilkas arbete statshushallet och kommunhushållet, synnerligast
i vara dagar, i sa hög grad äro beroende, icke kunna utöva ens
hälften av det kommunala inflytande, som deras antal berättigar, stärker
ytterligare kravet på den 40-gradiga skalans avskaffande.
I städerna är det de talrika industriarbetarna samt övriga av arbetarklass,
som bliva lidande av den 40-gradiga skalan. Varje påstående
att dessa arbetare, som inom sitt föreningsväsen på den lika rösträttens
grund vetat att driva en besinningsfull och klok finanspolitik, och som
just genom sitt föreningsväsen, sin fackorganisation, erhållit en omfattande
kommunal och politisk träning, icke skulle vara lika väl skickade
som flertalet av de större inkomsttagarna att göra ett klokt och besinningsfullt
gagn av den lika kommunala rösträtten, vilja de sakkunniga
för sin del kraftigt tillbakavisa.
Varje tal om att den lika rösträtten skulle äventyra de kommunala
finanserna saknar för övrigt enligt de sakkunnigas mening fog. I förhållande
till skatteförmågan belastas de smärre inkomsttagarna betydligt
hårdare. av kommunalskatterna än de större inkomsttagarna, varför obenägenhet
för en slösaktig finanspolitik och höga skatter torde vara större
bland de mindre inkomsttagarna än bland övriga skattedragare — jfr sid.
98 och 99 —. Om våra svenska bönders sparsamhet i det kommunala
och politiska livet torde väl endast en mening råda; ingen torde
vilja förmena, att ett ökande av hemmansägarnas kommunala inflytande
skulle innebära en ekonomisk risk för kommunen eller en fara för ökade
skatter. Men lika litet torde under nuvarande skatteförhållande en sådan
risk förefinnas beträffande övriga smärre inkomsttagare. De av de sakkunniga
gjorda statistiska sammanställningarna giva intet som helst stöd
för att finanserna skulle skötas sämre eller skatterna vara högre i de
kommuner, där, trots den 40-gradiga skalan, de mindre inkomsttagarna
sitta inne med röstmajoritet.
De sakkunniga instämma vidare till alla delar i de uttalanden, som
i herrar Kvarnzelius och Edéns motioner göras beträffande skalans obil
-
lighet och orättfärdighet i fråga om valen, framförallt de av direkt politisk
betydelse, nämligen landstings- och stadsfullmäktigeval i större städer,
men även i fråga om övriga kommunala val. »Vid valen kännes
alldeles direkt kravet att personligheten och ej inkomsten bör hava inflytande;
det är det personliga omdömet, den personliga uppfattningen
som därvid skola komma till tals». Att vid vissa val — framför allt
dem till andra kammaren, men även prästval, val till pensionsnämnd
samt, enligt den i år framlagda propositionen angående fattigvården,
jämväl val till fattigvårdsstyrelse — den lika rösträtten skall tillämpas
men vid andra icke, måste te sig som en inkonsekvens. Den invändningen,
att vid lika rösträtt till landsting och stadsfullmäktige åtskillnaden
i fråga om sammansättningen av vår folkrepresentations båda
hälfter skulle försvinna, kunna ej heller de sakkunniga tillerkänna någon
egentlig betydelse. Landstingsmän och stadsfullmäktige äro i första hand
kommunala representanter, valda med hänsyn till detta sitt uppdrag, och
vid deras väljande bör personligheten få komma till sin fulla rätt och
icke vägas på penningvåg. Att landsting och stadsfullmäktige i vissa
städer tillika utgöra elektorsförsamlingar till första kammaren, innebär
ett sekundärt uppdrag, som icke hör få ensamt inverka på valen. Sagda
motionärer framhålla för sin del, att den kommunala rösträttens* beroende
av skattskyldighet till kommunen, de olika valbarhetskvalifikationerna, de
medelbara valen och den längre mandatstiden för första kammaren äro .
tillräckligt vägande faktorer för upprätthållande av den åtskillnad, som
må anse böra upprätthållas i fråga om sammansättningen av vår folkrepresentations
båda kamrar. Behandlingen av dessa spörsmål ligger
emellertid utom ramen för de sakkunnigas uppdrag.
Vad vidare angår den verkan, som den 40-gradiga skalans avskaffande
kan förväntas medföra beträffande partiställningen inom landsting
och stadsfullmäktige och därmed även inom första kammaren, så vilja
de sakkunniga för sin del framhålla, att detta spörsmål i själva verket
icke kan eller bör vara avgörande för eller mot den lika kommunala
rösträtten. Har man kommit till den uppfattningen, att den 40-gradiga
skalan strider mot personlighetens krav och mot rättvisans, så bör den
avskaffas oberoende av om det ena eller det andra politiska partiet här
-
70
igenom känner sig hotat i sin nuvarande ställning. Men då, såsom naturligt
är, de olika partiernas ståndpunkt till den lika rösträtten i hög
grad torde influeras av den verkan, densamma förmenas utöva på sagda
partiställning, har spörsmålet upptagits till statistisk behandling. Då
emellertid vissa rent psykologiska faktorer, framför allt den lika rösträttens
inverkan på det nuvarande valdeltagandet, undandraga sig varje
siffermässig bestämning, måste uttalanden i denna fråga bliva tämligen
osäkra. Så mycket är emellertid visst, att den lika rösträtten icke torde
komma att verka sä revolutionerande pa partiställningen, som man a priori
toide vara böjd för att antaga. Den omständigheten, att, såsom de sakkunniga
på flera ställen i sin kommentar till de statistiska data framhållit,
partilinjer och inkomstlinjer ingalunda sammanfalla eller gå paiallella,
utan att bland de mindre och medelstora inkomsttagarna de tre
partierna äro representerade sida vid sida och ungefär jämnstarka, torde,
åtminstone vad landsbygden angår, vara ägnad att i hög grad neutralisera
en iösträttsreforms inverkan pa partiställningen. Ett, synnerligast i
städerna, avsevärt makttillskott för det socialdemokratiska partiet på det
moderatas bekostnad torde emellertid bliva en given följd av den lika
i östrättens införande; troligt är också, att det liberala partiet å landsbygden
på grund av den vinst, de mindre hemmansägarna säkerligen
tillskyndas av en rösträttsreform, skulle få ökad betydelse vid lika röst«
rätt. Men eu utveckling i antydd riktning, åtminstone vad angår maktförflyttningen
från de moderata till socialdemokraterna, torde säkerligen
komma att försiggå även med bibehållande av den 40-gradiga skalan.
Penningvärdets fall, som just i våra dagar skett hastigare än någonsin,
och den därmed följande stegringen i inkomst och röstetal för arbetare
och löntagare i allmänhet skulle även med nuvarande rösträttsbestämmelser
inom en ej alltför avlägsen framtid medföra en dylik maktförflyttning.
Socialdemokraternas vid så gott som varje val stegrade röstetal och medelröstetal
peka tydligt hän mot eu utveckling i denna riktning. Vad
som icke gives i dag, tages i morgon eller om ett fåtal år.
De sakkunniga vilja till sist såsom ett ytterligare motiv för den
lika kommunala rösträttens omedelbara införande peka på de nu rådande
tidsförhållandena, som pa individen, oberoende av hans inkomst eller
71
rättare i samma män som hans inkomst är liten, ställa stora krav. Dessa
krav och de uppoffringar och försakelser, som framför allt de smärre inkomsttagarna
i dessa dagar måste underkasta sig, hava av de maktägande
i ett flertal europeiska länder, såsom Preussen, Österrike, England, Nederländerna
och Danmark, ansetts kräva kompensation i form av mera demokratiska
rösträttsbestämmelser. Kraven och uppoffringarna hava knappast
varit mindre i vårt land än i vissa av dessa länder; ett införande
av lika rösträtt bör utgöra eu naturlig konsekvens härav.
Frågan, huruvida icke i samband med den 40-gradiga röstskalans
avskaffande även Övriga'' kommunala röststreck höra avlägsnas och sålunda
i enlighet med den socialdemokratiska motionen vid 1916 och 1917 års riksdagar
icke blott lika utan lika och allmän rösträtt införas, ligger utom ramen
för de sakkunnigas uppdrag. De sakkunniga hava sålunda; begränsat sig
till att i kommunallagarna och landstingsförordningen föreslå införandet
av sådana bestämmelser, att varje kommunmedlem, som uppfyller de
för kommunal rösträtt föreskrivna villkoren, skall i kommunala angelägen
heter och sålunda även vid landstingsmannaval äga en röst.
/
72
IV. Det kommunala skattestreckets begränsning.
För valrätt till riksdagens andra kammare fordras bland annat att
hava erlagt de utskylder till stat och kommun, vilka förfallit till betalning
under de tre närmaste kalenderåren före det år, då val ägt rum.
Kommunalförordningarna åter uppställa som villkor för rösträtts utövning,
att vederbörande över huvud taget icke häftar för oguldna kommunalutskylder.
Någon tidsbegränsning för utebliven skattebetalnings
verkan att utestänga från rösträtt finnes sålunda ej beträffande den kommunala
rösträtten, utan anses den vanliga preskriptionstiden av tio år gälla.
behandlin
Frågan om att begränsa tiden för oguldna utskylders diskvalifiee
i
riksdagen. rande inverkan pa den kommunala rösträtten i enlighet med vad som
gäller beträffande den politiska har genom i båda kamrarna väckta motioner
framfört^ vid 1913 års riksdag, vid 1914 års senare riksdag samt
vid 1916 och 1917 års riksdagar, och motionerna i fråga hava samtliga
vunnit anslutning av riksdagens konstitutionsutskott, i det att riksdagsskrivelse
i ämnet förordats. Fragan föll emellertid vid de tre förstnämnda
riksdagarna på grund av motstånd från första kammaren.
I motionen vid 1917 års riksdag framhölls bland annat, att det i
eu del kommuner vore ganska vanligt, att avkortning eller avskrivning
av utskylder ägde rum, fastän preskriptionstiden av tio år icke tilländalupit.
I andra kommuner åter hölle man på denna preskriptionstid. Därigenom
uppkomna olikheter rörande tiden för obetalda kommunalutskylders
verkan såsom diskvalifikation för den kommunala rösträtten vore
uppenbart oegentliga och olämpliga, och nämnda olikhet krävde därför i
och för sig en reglering. Genom en sådan reglering skulle vinnas även
en välbehövlig lättnad i fråga om kontrollen över att den fordrade skatt
-
73
skyldigheten fullgjorts. Därtill komme såsom en huvudsynpunkt, att det
måste anses riktigt, att diskvalifikationen i följd av bristande utskyldsbetalning
icke vore olika för de omedelbara politiska valen, valen till
andra kammaren, och för de medelbara, på den kommunala rösträtten
grundade valen till första kammaren. Utskyldsstrecket verkade i och
för sig så ojämnt, att de lindringar, som däri kunde ske, också borde
vidtagas.
Konstitutionsutskottet vid 1913 års riksdag yttrade, att, vad i den
då föreliggande motionen förordats, syntes utskottet från praktisk synpunkt
innebära en given fördel, då därigenom en välbehövlig lättnad
skulle vinnas i fråga om kontrollen över att den fordrade skattskyldigheten
fullgjorts. För närvarande torde nämligen på många håll, där
obetalda utskylder kvarstode såsom diskvalificerande för rösträtt ända till
tio år, mycket stora svårigheter möta vid röstlängdens uppgörande. Den
olika praxis, som kommunerna följde i fråga om »efterskänkande» av obetalda
utskylder — varmed diskvalifikationen upphörde — eller avkortning
av desamma — varigenom de avfördes ur kommunens räkenskaper
men fortforo att diskvalificera för rösträtten — borde också enligt utskottets
mening påkalla reglering. Utskottet funne ej heller, att några
principiella betänkligheter behövde hysas mot införande på det kommunala
området av bestämmelser i berörda ämne, motsvarande dem, som
redan gällde beträffande den politiska rösträtten. I vad 1913 års konstitutionsutskott
sålunda anfört instämde även konstitutionsutskotten vid
1914 års senare riksdag, vid 1916 års riksdag ävensom vid 1917 års
riksdag.
I enlighet med utskottets utlåtande och med åberopande av i motioner
och utskott framförd motivering hemställde så 1917 års riksdag i
underdånig skrivelse (nr 107), att Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd
utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan
ändring i gällande kommunalförfattningar, att den tid, under vilken obetalda
kommunalutskylder medförde förlust av kommunal rösträtt, begränsades
enligt i huvudsak samma grunder, som vore bestämda i fråga om
den politiska rösträtten.
10—180469.
74
Kungl.
Maj:ts befallning
sha
vandes
utlåtanden.
Genom cirkulärskrivelse av den 19 maj 1917 anbefalldes samtliga
Kungl. Maj:ts befallningshavande att över sagda riksdagsskrivelse avgiva
underdånigt utlåtande, och dessa utlåtanden tillika med en del genom
länsstyrelserna infordrade yttranden från de kommunala institutionerna
hava sedermera överlämnats till de sakkunniga. Ur Kungl. befallningshavandes
utlåtande meddelas följande sammanfattning.
Överståthållarämbetet: 1 Stockholm hade alltsedan år 1889 stadsfullmäktige
vid slutet av varje år efterskänkt stadens rätt till resterande koramunalutskylder
för året närmast före de då sistförflutna fyra åren. Ämbetet hade sålunda intet
att erinra mot det framlagda förslaget. Ifrågasättas kunde, om icke likheten beträffande
villkoren för kommunal och politisk rösträtt borde sträcka sig därtill,
att hänsyn ej måtte tagas till sådana utskylder, som förföllo under det år, då rösträtten
utövades. Vad stadsfullmäktigevalen i Stockholm anginge, torde detta
vara nödvändigt, då valen till tiden ungefärligen sammanföllo med årets första
kommunaluppbördsstämma under förra delen av mars månad. Den kyrkostämma,
vid vilken röstlängden justerades, hölles däremot icke förrän i maj månad, medan
uppbörden av utskylder till församlingen skedde vid uppbördsstämman i mars.
Hinder mötte sålunda icke att, såsom för närvarande, låta rösträtten bero av inbetalningen
av då förfallna utskylder, och tillräcklig anledning att häri vidtaga
ändring syntes ej förefinnas.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län: Då det här icke vore
fråga om att kommunala utskylder skulle efterskänkas efter en viss tid, skulle
den situationen inträffa, att en person, som häftade i skuld till kommunen, skulle
få deltaga i omröstningar om kommunens ekonomiska och andra allmänna angelägenheter.
Detta vore så stridande mot andan i gällande kommunallagar, att
den likformighet och den reda vid röstlängdens uppgörande, som stode att vinna
genom bifall till förslaget, icke syntes böra föranleda eu fristående ändring i
författningarna. Skulle däremot de avsedda fördelarna anses vara av övervägande
betydelse, torde lämpligast vara, att i kommunalförfattningarna den tid, under
vilken obetalda kom munal utskylder medförde förlust av kommunal rösträtt, bestämdes
på det sätt, att rösträtt icke finge utövas av den, som icke erlagt de
honom påförda kommunalutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförfiutna
kalenderåren.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län har ingenting annat att
erinra beträffande förslaget, än att åt de nya bestämmelserna torde böra givas
den innebörd, att obetalda kommunalutskylder icke medförde förlust av kommunal
rösträtt, när de förfallit till betalning tidigare än under tredje kalenderåret
närmast före det löpande året.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län förklarar sig icke
hava något att erinra mot att en grundlig utredning beträffande verkan av föreslagna
ändringar verkställdes, men finner tiden för en dylik utredning icke lämplig
på grund av de kommunala myndigheternas betungande kristidsarbete.
Kungl. Haj:ts befallningshavande i Östergötlands län ansluter sig till ett
bilagt uttalande från magistraten i Norrköping, i vilket de föreslagna ändringarna
7f>
tillstyrkas på grund av den större reda och likformighet på ifrågavarande lagstiftningsområde,
desamma skulle medföra.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings län har starka betänkligheter
mot att staten skulle ålägga kommunen att i visst fall tillämpa en kortare
preskriptionstid än den allmänna. Säkerligen komme även kommunalutskylderna
att härigenom betalas mindre ordentligt än förut, och kommunerna skulle nog
komma att tillämpa den föreslagna ändringen så, att över tre år gamla oguldna
kommunalutskylder komme att avkortas. Antagligt vore ock, att försök mycket
snart komme att göras att ytterligare nedsätta ifrågavarande tidsgräns. Medgivas
måste dock å andra sidan, att det framlagda förslaget skulle medföra fördelar
därutinnan, att det bleve lättare att kontrollera för rösträtt fullgjord skattskyldighet,
varjämte förslaget skulle bidraga till utjämnande av den olika praxis,
som kommunerna nu tillämpade i fråga om »efterskänkande» eller »afkortning» av
obetalda utskylder. I varje fall borde de föreslagna ändringarna modifieras därhän,
att underlåtenhet att erlägga under det löpande året förfallna kommunalutskylder
fortfarande skulle utgöra hinder för utövande av kommunal rösträtt.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kronobergs län tillstyrker förslaget på
i riksdagsskrivelsen angivna grunder.
Kungl. Maj-.ts befallningshavande i Kalmar län förordar bifall och instämmer
med riksdagen i önskemålet, att uttryckliga föreskrifter mätte meddelas i
syfte att erhålla lättnad i fråga om kontrollen över att den fordrade skattskyldigheten
fullgjorts.
„
Kungl. Maj:t befallningshavande i Gottlands län anser de ifrågavarande
ändringarna medföra en värdefull och behövlig lättnad i fråga om kontrollen över
att den fordrade skattskyldigheten fullgjorts. Visserligen skulle härigenom en
person, som de tre nästförfiutna kalenderåren erlagt sina kommunalutskylder,
vara röstberättigad, även om han häftade för under det löpande aret lörfallna
kommunalutskylder. Men detta förhållande, ehuru givetvis mindre tilltalande,
torde dock ej få den betydelse, att det bör stå hindrande i vägen, utan förordar
Kungl. Maj:ts befallningshavande den ifrågavarande ändringen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län finner förutsättningarna
för valrätt till andra kammaren och för kommunal rösträtt så väsentligt olika,
att nämnvärd likformighet i fråga om diskvalifikation sgrunderna icke uppnåddes
genom ifrågasatta reform. Emellertid talade praktiska skäl för reformen i fråga.
Men denna borde begränsas därhän, att oguldna kommunalutskylder under det
löpande året skulle diskvalificera för kommunal rösträtt. Tiden borde sålunda
räKnas från början av det tredje kalenderåret före den tidpunkt, da rösträtt skall
utövas, intill denna tidpunkt.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads län har intet att erinra
mot förslaget.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län håller före, att av rent
praktiska skäl en viss likställighet på ifrågavarande område borde äga rum emellan
deu politiska och den kommunala rösträtten, men anser dock oguldna kommunalutskylder
böra diskvalificera icke endast med avseende på skatter, som förfallit
under de tre näst föregående kalenderåren, utan jämväl med avseende på
dem, som förfallit under det år, rösträtten skall utövas. Kommunalskatten uppbäres
nämligen i allmänhet under första delen av året, och det syntes mindre
76
skäligt, att den person tillerkändes rösträtt, vilken häftade för utskylder som
kort förut bort gäldas.
J ''
befallningshavande i Hallands län: Det syntes med skäl
kunna ifrågasättas att beträffande den kommunala rösträtten utsträcka kravet på
erlagda, utskylder att gälla jämväl för de utskylder, som förfallit till betalning
under det löpande året, men torde häremot kunna erinras, att dels denna fordran
otta skulle medföra tvister, huruvida dessa utskylder blivit vederbörligen erlagda.
dels att det syntes vara lämpligt, att samma bestämmelser uti förevarande avseende
gällde för såväl den kommunala som den politiska rösträtten. Skäl torde
visserligen finnas för att uppställa fordran på fullgjord betalningsskyldighet för
de nämnda tre åren till såväl kommun som stat, mén även om man icke aDsåge
sig böra vidhålla denna fordran i fråga om skatteplikten till staten, så torde
man däremot böra fasthålla vid densamma beträffande kommunalskatten, vare sig
den skulle erlagts till den kommun, i vilken rösträtten skall utövas eller i eu
annan.
Kungl. Maj:ta befallningshavande i Göteborgs och Bohus län tillstyrker, att
proposition om ifrågavarande jämkningar i gällande kommunalförfattningar förelägges
riksdagen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Älvsborgs län tillstyrker den av riksdagen
begärda lagändringen.
o j
befallningshavande i Skaraborgs län tillstyrker ändringen
pa de i riksdagsskrivelsen anförda skäl.
„ . Kungl. Maj.ts befallningshavande i Värmlands län tillstyrker ändringen
pa de i riksdagsskrivelsen anförda skäl.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Örebro län D:o D:o.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län: Den omständighet.
?0IVa§,e grund för den treåriga preskriptionstiden för oguldna utskylder beträffande
den politiska rösträtten, nämligen valperiodens treårighet, förefunnes
visserligen icke beträffande den kommunala rösträtten, men då för utövande av
kommunal rösträtt ej borde gälla strängare bestämmelser än för utövande av politisk
rösträtt, och dä den ifrågasatta reformen innebure praktiska fördelar, tillstyrktes
densamma.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län tillstyrker.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs län har ingenting att erinra
mot den föreslagna reformen, enär de för densamma anförda skälen syntes i allo
beaktansvärda.
Kungl. Maj.ts befallningshavande i Västernorrlands län förordar den ifrågasatta
ändringen av praktiska skål, men finner det med hänsyn till kommunernas
självbeskattningsrätt icke tillrådligt att för kommunal rösträtt uppgiva kravet
pa fullgjord betalning av skatt, som förfallit under löpande år.
Kung]. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands län tillkännagiver, att av i ärendet
tran 10 kommuner i länet inkomna yttranden, två gånge ut på avstyrkan, de
Övriga på tillstyrkan, samt att Kungl. Maj:ts befallningshavande för egen del
intet både att erinra mot riksdagens hemställan.
Kungl Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län delar i allo riksdagens
mening beträffande reformen i fråga och föreslår följande ändrade lydelse av
S första stycket, i förordningen om kommunalstyrelse på landet: »en var väl
-
77
frejdad svensk undersåte, soin är medlem av en kommun samt enligt § 57 förbunden
att till kommunen erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskylder,
vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten^ kalenderåren,
skall med iakttagande av de närmare bestämmelser, som § 9 innehåller, vara berättigad
att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut.» Motsvarande
ändringar borde självfallet också vidtagas i förordningen om kommunalstyrelse
i stad och i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län antör, att yttrande i
ärendet inkommit från stadsfullmäktige i länets städer och från vederbörande
kommunalstämmor, samt att samtliga ifrågavarande kommunala myndigheter med
undantag av en enda-tillstyrkt eller ingenting käft att invända mot det ifrågasatta
förslaget. För egen del hade länsstyrelsen intet att invända mot att det
kommunala utskyldsstrecket begränsades på sätt, som i riksdagens skrivelse ifrågaställdes.
De yttranden från kommunala myndigheter, som till ett antal av
34 åtföljde utlåtandena från Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kronobergs,
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Värmlands län, gå i allmänhet ut
på ett tillstyrkande av den ifrågasatta ändringen och innehålla inga synpunkter
utöver dem, som befallningshavande själva framhållit.
För att utröna, i vilken utsträckning oguldna kommunalutskylder
pläga efterskänkas före den vanliga preskriptionstidens utgång, och i vad
mån sådan efterskänkning sker på grund av särskilda kommunala beslut,
framställde de sakkunniga i sin i december 1917 till vissa kommuner utfärdade
cirkulärskrivelse bland annat följande fråga eller frågor att av
de kommunala myndigheterna besvaras: »Huru är den tid begränsad,
under vilken obetalda kommunalutskylder medföra förlust av kommunal
rösträtt? Plägar genom kommunalstämmas — stadsfullmäktiges — beslut
obetalda kommunalutskylder efterskänkas, innan den vanliga preskriptionstiden
av 10 år förflutit?»
De å dessa frågor inkomna svaren giva till en början tydligt vid
banden, att man inom kommunerna ofta nog icke varit på det klara beträffande
skillnaden mellan avskrivning av. oguldna kommunalutskylder,
som i själva verket allenast utgör en bokföringsåtgärd, utan inverkan på
den kommunala rösträtten, och efterskänkande av oguldna utskylder, vilket
innebär, att vederbörande återfår sin rösträtt. En hel del oklarhet har
härigenom uppstått icke blott beträffande de inkomna svarens innebörd
utan ock beträffande vilka personer inom kommunen verkligen äga att
Av de sakkunniga
företagen
enquSte.
78
utöva rösträtt, något som även visat sig vid den av de sakkunniga föranstaltade
bearbetningen av de kommunala röstlängderna. De å anförda
frågor inkomna svaren ådagalägga också, att den praxis, som tillämpas
beträffande tiden för oguldna kommunalutskylders inverkan på rösträtten,
är synnerligen växlande. Detta framgår tydligt av nedanstående tablå
angående den tillämpade preskriptionstiden, sådan den uppgives i de inkomna
svaren:
Den tillämpade
A n
lands-
tal
stads-
preskriptionstidens längd.
kommuner.
kommuner.
kommuner.
1 år..........
.... 26
1
27
2 » ..........
. . . . 2
—
2
3 »
..........
....
23
4
27
4—9 år.........
1
2
10 år..........
11
• 91
framgår ej av svaret . . .
. . . . 61
4
65
Summa 193
21
214
Enligt denna tablå skulle sålunda den vanliga preskriptionstiden
av 10 år tillämpas inom 91 kommuner av 214, d. v. s. inom 42‘5 %. I
själva verket torde emellertid den 10-åriga preskriptionstiden vara något
vanligare, än vad detta procenttal utvisar, i det att inom de 65 kommuner,
som lämnat frågan obesvarad eller givit ett otydligt svar å densamma,
åtminstone understundom den vanliga preskriptionstiden tillämpats.
Emellertid förtjänar framhallas, att i de till de sakkunniga inkomna
kommunala röstlängder, där i anmärkningskolumnen finnas antecknade
de år, för vilka kommunalutskylder äro obetalda, dylik anteckning
så gott som aldrig avser flera år än de fem senast förflutna; vanligen
uppgivas allenast de tre senaste, ofta allenast det sista.
En kortare preskriptionstid än tio år tillämpas enligt tablån inom
58 kommuner av 214, d. v. s. inom 27‘i %. Preskriptionstider om ett
och om tre år äro enligt sagda tablå sins emellan lika vanliga.
Svaren å frågan, huruvida genom kommunalstämmas beslut kommunalutskylder
pläga efterskänkas och därmed rösträtt återställas hava
utfallit sålunda:
79
Efterskänkuiug förekommer......
>
i vissa ömmande fall . ■
>
förekommer ej.....
Obetalda utskylder förekomma ej ... .
Eftcrskäuknings förekomst framgår ej av
A n
t a 1
landa-
städs-
Summa
kommuner.
kommuner.
kommuner.
.....37
5
42
.....48
3
51
.....64
11
75
..... 8
—
8
ivaret . .
36
2
38
Summa 103
21
214
Av vad ovan nämnts, torde framgå, att det måhända understundom
icke är efterskänkning utan helt enkelt avskrivning, som avsetts i
dessa svar.
Såväl ovannämnda av de sakkunniga föranstaltade enquéte som de
från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna utlåtandena tala tydligt
för lämpligheten av den i riksdagsskrivelsen ifrågasatta begränsningen av
det kommunala utskyldsstrecket. Ett skäl för en dylik begränsning utgör
redan den olika praxis, som kommunerna följa beträffande den tid, under
vilken obetalda utskylder medföra förlust av kommunal rösträtt, och beträffande
efterskänkande eller »avkortande» av obetalda utskylder. Genom
den ifrågasatta reformen skulle även vinnas en välbehövlig lättnad i fråga
om kontrollen över att den fordrade skattskyldigheten fullgjorts. Prin
eipiella skäl tala även för att diskvalifikationen i fråga om bristande utskyldsbetalning
blir i möjligaste mån densamma för den kommunala rösträtten
som för den politiska.
Förutom dessa i riksdagsskrivelsen och i utlåtandena redan framhållna
skäl vilja de sakkunniga för sin del framlägga ytterligare ett, som
rätt kraftigt talar för reformen i fråga. Den här ovan anförda tablån
giver vid handen, att särskilda kommunala beslut om utskylders efterskänkande
och därmed rösträtts återställande i vissa »ömmande fall»
för närvarande äro rätt vanliga, och häremot kan ingen som helst invändning
göras, så länge den obilligt stränga bestämmelsen förefinnes, att
rösträtts utövande icke får ske med mindre den skattskyldige betalt samtliga
under de senaste tio åren förfallna utskylder till kommunen. Men
från visst håll har den uppfattningen gjort sig gällande, att möjligheten
att genom beslut med enkel majoritet efterskänka resterande kommunal
-
De sakkunniga
-
80
utskylder innebär en fara och eu orättvisa, så till vida nämligen, att
härigenom i kommuner, där de smärre inkomsttagarn a, exempelvis arbetarna,
vore i majoritet, dessa genom efterskänkande i stor skala kunde
ytterligare öka sitt inflytande framför allt vid de kommunala valen och
samtidigt framkalla en ökad försumlighet beträffande kommunalskattens
inbetalning till men för de ordentliga skattebetalarna. Faran för dylik
massefterskänkning av resterande kommunalutskylder skulle, menar man
vidare, i väsentlig grad ökas genom införande av lika kommunal rösträtt.
De sakkunniga anse för sin del, att dylika farhågor knappast hava
fog för sig; veterligen har hittills massefterskänkning av kommunalutskylder
icke förekommit i någon kommun, och förmodandet, att dylik efterskänkning
skulle få nämnvärt större omfattning genom den lika rösträtten
bottnar i en obefogad misstro till de små röstägarna. Men å andra sidan
utgör efterskänkning av kommunalutskylderna en fråga av så genomgående
ekonomisk betydelse, att kravet på garanti gent emot förhastade
eller okloka beslut härutinnan kan anses lika befogat som beträffande
vissa andra ekonomiska frågor, för vilkas avgörande redan nu fordras
kvalificerad majoritet. Att med bibehållande av den nuvarande bestämmelsen,
att ett års oguldna kommunalutskylder under tio års tid skola
diskvalificera till rösträtt, införa bestämmelsen om kvalificerad majoritet
för beslut om utskylders efterskänkning och därmed försvåra denna preskiiptionstids
förkortning i allmänhet eller oguldna kommunalutskylders
efterskänkning i »ömmande fall» skulle tydligen innebära en obillighet
eller en orättvisa. Men, om den tid, under vilken obetalda utskylder
medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas enligt i huvudsak samma
grunder, som äro bestämda i fråga om den politiska rösträtten, så torde
intet vara att invända mot att för beslut om utskylders efterskänkande
fordras två tredjedels majoritet. Bestämmelse i detta syfte har av de sakkunniga
föreslagits. För att förhindra massefterskänkning av oguldna
kommunalutskylder hava de sakkunniga vidare föreslagit att efterskänkning
må ske allenast efter prövning av varje särskilt fall, och därvid verkligt
ömmande omständigheter befunnits föreligga.
Beslut om utskylders avskrivning före utgången av den tioåriga
preskriptionstiden skulle däremot allt fortfarande kunne avgöras genom
81
enkel majoritet. Just denna skillnad beträffande fordringarna för beslut
om efterskänkande och för beslut om avskrivning, torde verka därhän,
att skillnaden mellan begreppens innebörd bör bliva tydlig för en var.
Ifrågasättas kunde ju, huruvida det icke vore lämpligt att, om bestämmelser
utfärdas för att på ifrågavarande område i möjligaste mån
bringa villkoren för kommunal rösträtt till överensstämmelse med dem,
som gälla för politisk, taga ytterligare ett steg och låta sagda överensstämmelse
sträcka sig därhän, att för kommunal rösträtts utövande de
under de senaste tre åren till betalning förfallna kommunalutskylderna
ovillkorligen skola hava guldits, det vill med andra ord säga, att helt
och hållet beröva kommunerna deras nuvarande rätt att genom utskylders
efterskänkning återställa rösträtt.
Emellertid är just på denna punkt en revision av det politiska
rösträttsstrecket ifrågasatt. Andra kammaren vid 1917 års riksdag har
uttalat sig för en omläggning av utskyldsstrecket för politisk rösträtt, och
särskilda inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga hava för närvarande
denna fråga under utredning. Kommunalrösträttssakkunniga
dela fullständigt den av andra kammaren vid sagda riksdag samt av h.
exc. statsministerns i hans yttrande till statsrådsprotokollet uttalade mening,
att politisk rösträtt icke bör förloras på grund av utebliven skattebetalning
i sådana fall, då uteblivandet berott på den skattskyldiges
sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller andra liknande av honom själv
icke vållade förhållanden. Om, såsom billigheten kräver, bestämmelser i
enlighet med detta direktiv en gång utfärdas beträffande den politiska
rösträtten, så böra enligt de sakkunnigas mening dessa även tillämpas
på den kommunala. Till dess torde i denna punkt de nuvarande bestämmelserna
böra gälla med det av sakkunniga ur garantisynpunkt föreslagna
tillägget, att beslut om oguldna kommunalutskylders efterskänkning
och därmed återgivande av rösträtt får ske allenast efter prövning
av varje särskilt fall och genom beslut med tva tredjedels majoritet av
de avgivna rösterna.
11—1S0469.
82
Då de sakkunniga sålunda äro fullt ense med riksdagen och stora
flertalet av Kungl. Maj:ts befallningshavande om önskvärdheten av att
införa en sådan ändring i gällande kommunalförfattningar, att den tid,
under vilken obetalda korumunalutskylder medföra förlust av kommunal
rösträtt, begränsas enligt i huvudsak samma grunder, som äro bestämda
i fråga om den politiska rösträtten, så återstår emellertid att närmare
fixera, huru långt denna överensstämmelse i grunderna för politisk och
kommunal rösträtt lämpligen bör sträcka sig.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Hallands län, som för sin del
förordar den föreslagna reformen, ifrågasätter, huruvida man icke såsom
villkor för kommunal rösträtt bör fordra fullgjord utskyldsbetalning för
de tre nästförflutna kalenderåren icke blott till kommunen men jämväl
till staten. »Men», heter det vidare i utlåtandet från detta län, »även
om man icke anser sig böra vidhålla denna fordran i fråga om skatteplikten
till staten, så torde man däremot böra fasthålla vid densamma
beträffande kommunalskatten, vare sig den skulle erlagts till den kommun,
i vilken rösträtten skall utövas, eller i en annan. Det synes nämligen
icke riktigt, att en person, som varit bosatt i en kommun en längre
tid, blir berövad sin rösträtt, därför att han icke erlagt sin skatt för
något av de tre sista åren, under det att en annan, som senare inflyttat
i kommunen, får utöva rösträtten, oaktat han för något av samma år
underlåtit att fullgöra sin skattskyldighet till en annan kommun.»
Länsstyrelsen i Hallands län står visserligen ensam om denna sin
mening, att oguldna kommunalutskylder i en kommun böra diskvalificera
till rösträtt i en annan; varken inom riksdagen eller från de övriga länsstyrelserna
har något liknande yrkande framförts. Spörsmålet förtjänar
icke dess mindre att dryftas, och detta framför allt av den anledningen, att
det någon gång framkastats förmodan, att det varit lagstiftarnas mening,
att fordran på betalda utskylder till kommunen såsom villkor för kommunal
rösträtt avsåge kommunalutskylder i allmänhet, sålunda icke blott
utskylder till den kommun, i vilken rösträtt skall utövas, utan till samtliga
kommuner, till vilka vederbörande varit skattskyldig under de senaste
tio åren. Att sedermera kravet i praktiken inskränkts till den
kommun, där rösträtten skall utövas, berodde allenast på svårigheten
83
eller omöjligheten att effektivt kontrollera, det den fordrade skattskyldigheten
fullgjorts jämväl i annan kommun.
En jämförelse mellan hithörande bestämmelser i de olika kommunalförordningarna
ådagalägger emellertid tydligt och klart, att omförmälda
uppfattning är felaktig. Enligt § 8 av förordningen om kommunalstyrelse
på
landet
tillerkännes
rösträtt åt »eu var välfrejdad svensk
undersåte, som
är medlem
av eu
kommun samt enligt § 57 förbunden
att till kommunen erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskylder''.
Uttrycket »oguldna kommunalutskylder» kan ju tolkas såsom
avseende kommunalutskylder i allmänhet och icke blott utskylder till
kommun, där rösträtt för tillfället skulle utövas. Men i motsvarande
paragrafer i förordningen om kommunalstyrelse i stad och i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm talas om »oguldna stadsutskylder», och
i § 4 av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm föreskrives
såsom
villkor
för deltagande i kyrkostämmas överläggningar
och
beslut
bland
annat,
att vederbörande icke häftar »för ut
skylder
till församlingen». Dessa formuleringar, som datera sig från
tiden för förordningens utfärdande åren 1862 och 1863, lämna tydligen
icke rum för annan tolkning, än att villkoret beträffande fullgjorda utskylder
avser allenast den kommun, där rösträtten skall utövas; och att
så varit lagstiftarnas mening synes framgå även av »Kommunallagskommitténs»
år 1859 avgivna betänkande. — Den enskilda kommunen fordrar
för rösträtts utövande, att vederbörande skall, hava fullgjort sin skattskyldighet
till densamma men frågar icke efter fullgjord skattskyldighet
vare sig till andra kommuner eller till staten.
Att, sedan samhället under det halvsekel, som förflutit efter
kommunallagarnas antagande varit underkastat en fortgående demokratisering,
föreslå en skärpning av de gamla villkoren för rösträtt
måste anses obilligt. Obilligt torde det även vara att ålägga kommunen
en betungande granskningsplikt beträffande betalning av utskylder till
främmande kommuner, utskylder av vilka kommunen icke har något
som helst ekonomiskt intresse. En effektiv kontroll i detta hänseende
låter sig för övrigt icke genomföras. Såväl Riksdagen som stora flertalet
länsstyrelser hava förordat införandet av treårig preskriptionstid
84
beträffande de kommunala utskylderna ej minst på grund av den välbehövliga
lättnad, som härav skulle följa beträffande kontrollen över att
den fordrade skattskyldigheten fullgjorts. Yarje försök att samtidigt införa
andra bestämmelser, varigenom denna kontroll skulle bliva långt
svarare än förr, ja outförbar, måste tillbakavisas såsom innebärande
en inkonsekvens och stående i strid med Riksdagens tydligt uttalade
mening.
De sakkunniga vilja för sin del ingalunda förneka riktigheten av
det från länsstyrelsen i Hallands län gjorda uttalandet, att det, principiellt
sett, innebär en orättvisa, att eu person, som varit bosatt i eu
kommun en längre tid, blir berövad sin rösträtt, därför att han icke erlagt
sin skatt för något av de tre sista aren, medan en annan, som senare
inflyttat i kommunen, får utöva rösträtten, oaktat han för något av samma
år underlåtit, att fullgöra sin skatteplikt till annan kommun. Men för
orättvisor av detta slag lämna de av riksdagen ifrågasatta rösträttsbestämmelserna
om treårig preskriptionstid betydligt mindre rum än de nuvarande,
och, från kommunens sida sett, innebär det ingen orättvisa att
tillerkänna rösträtt åt eu person, som fullgjort sin skattskyldighet till
kommunen, oavsett om han försummat att betala skatt till annan kommun,
men förvägra rösträtt för en annan person, som ej fullgjort sin
förpliktelse gent emot kommunen själv. Skulle i enlighet med sagda
länsstyrelses yrkande även i förra fallet rösträtt förvägras, så ligger även
nära till hands att antaga, att härigenom utsikterna till skattepliktens
fullgörande från de nyinflyttade skulle bliva mindre än nu. Möjligheten
för vederbörande att oberoende av försummad skatteplikt till sin förra
hemkommun få utöva rösträtt i den nya, blott han mot denna fullgör
sin utskyldsplikt, torde innebära en nog så kraftig sporre för ordentlig
skattebetalning till den nya kommunen. Orsakerna till att skattebetalningen
försummats i den förra hemkommunen kunna hava varit där rådande
oskäligt höga kommunalskatter eller andra ogynnsamma förhållanden,
och det vore då orätt, att den nya hemkommunen skulle få umgälla
detta i form av förminskad utsikt till skattens gäldande från de nyinflyttade.
På grund av vad ovan anförts hava de sakkunniga ansett, att röst
-
85
rätten hädanefter som hittills skall vara beroende av fullgjord skatteplikt
allenast inom den kommun, där rösträtt skall utövas.
Ett annat spörsmål, som förekommit till behandling i länsstyrelsernas
utlåtanden med anledning av förevarande riksdagsskrivelse, är,
huruvida förfallna kommunalutskylder icke blott för de två eller tre senaste
kalenderåren utan även för det löpande året böra diskvalificera till
kommunal rösträtt. För bestämmelser i detta syfte uttala sig överståthållarämbetet
och 5 länsstyrelser, medan 18 länsstyrelser utan förbehåll
uttala sig för den uppfattningen, alt den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder
medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas enligt
samma grunder, som äro bestämda i fråga om den politiska rösträtten,
d. v. s. till de tre senast förflutna kalenderåren utan hänsyn till det
löpande.
Såsom skäl för den förstnämnda ståndpunkten framhålles, att det
syntes mindre tilltalande, att den person tillerkändes rösträtt, vilken häftade
för utskylder, som kort förut bort gäldas. Att härutinnan åstadkomma
ändring är emellertid, såsom även från ett flertal länsstyrelser
framhållits, omöjligt utan att samtidigt företaga vittgående förändringar
i kommunernas uppbördsväsen och utan att i hög grad försvåra kontrollen
över att den fordrade skattskyldigheten fullgjorts. Stämma för
uppbörd av debiterade kommunalutskylder skall visserligen enligt § 67 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet förrättas före februari månads
utgång, men enligt samma § äger kommunalstämma att, om den
finner lämpligt, om tiden eller sättet för uppbörden annorlunda förordna;
och i § 69 av förordningen om kommunalstyrelse i stad tillerkännes staden
rätt att själv bestämma om tiden och sättet för uppbördens verkställande.
I enlighet härmed har man i samtliga städer och i ett flertal
landskommuner till lättnad för skattebetalarna fördelat uppbörden på
flera terminer. Vanligen plägar då en försummad inbetalning vid första
eller andra uppbördsstämma!! medföra, att hela kommunalskatten anses
förfallen till betalning. Inom en del landskommuner tillämpas emellertid
den praxisen, att uppbörden anses ske vid en under längre tid av året
fortgående stämma, varigenom endast en restlängd behöver upprättas,
nämligen efter uppbördsstämmans slut. Sin rösträtt förlorar vederbö
-
86
rande praktiskt taget först i och med att han införts i restlängden och
anteckning härom gjorts i röstlängden, vilket skall hava skett senast två
månader efter uppbördsstämmans slut. I större kommuner innebär denna
procedur med uppbörd, införing i restlängd och denna införings antecknande
i röstlängd ett synnerligen tidsödande arbete. Även i de fall, där
endast en uppbördsstämma förekommer kan därför ifrågavarande arbete
sällan avslutas, förrän under sommaren eller hösten.
På grund av dessa omständigheter hava de sakkunniga i likhet med
flertalet av Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett, att den tid, under
vilken obetalda kommunalutskylder medföra förlust av kommunal rösträtt
bör begränsas enligt samma grunder, som äro bestämda i fråga om den
politiska rösträtten, d. v. s. till de tre senast förflutna kalenderåren, utan
hänsyn till under det löpande året förfallna utskylder.
87
V. Garantier i samband med den kommunala röstriittsrcformen.
I vårt land liksom i andra länder med kommunal självstyrelse har NuvaranÄc
man ansett nödvändigt att uppställa vissa garantier mot densammas
missbrukande, garantier mot majoritetsförtryck, mot eu äventyrlig finans
politik eller eljest okloka eller förhastade beslut av de kommunala priraärförsamlingarna
och representationerna.
Då ju kommunallagarna i sin helhet avse att reglera den kommu
nala självstyrelsen, att befrämja ett klokt utnyttjande av densamma och
att förhindra dess missbrukande, kunna tydligen flertalet av kommunallagarnas
bestämmelser sägas innebära garantier. I främsta rummet böra
såsom dylika garantier i vidsträckt bemärkelse anses bestämmelser, som
reglera kommunernas befogenhet, verksamhetsområde och beskattnings
rätt; i länder, där rösträtten icke är allmän, hava de kommunala röststrecken
och hos oss i Sverige även den graderade röstskalan ansetts
innebära viktiga garantier.
Bland viktiga garantier böra även räknas bestämmelser om kommunal
representation. Representationssystemet innebär, att den kommu- tation
nala beslutanderätten anförtros till dem, som besitta kommunmedlemmarnas
förtroende. Det torde kunna förutsättas, att dessa kommunala
representanter besluta och handla i kommunala frågor under särskilt ansvar
i vida högre grad än de enskilda deltagarna i en stämma. Överraskningar
och överrumplingar måste bliva långt mera sällsynta inom en till
sin sammansättning bestämd representation än inom en primärstämma,
där, allt efter omständigheternas och tillfälligheternas makt, än det ena
än det andra elementet är starkast representerat.
Beträffande våra svenska städer är en beslutande representation
obligatorisk med undantag för de minsta. Enligt förordningen om kom
-
88
Översikt över de senaste kommunalfullmäktigevalen.
Kommun och län
Folk-
mängd
den
1 jan.
1917
a) Röst-  berätti-  gade vid
senaste
lands-  tiugs-  manua-  val
b) Senaste fullmäktigeval åren 1916
och 1917
Dag
och år
för full-  mäktige-  valet
Antal
för 4 år
valda
full-  mäktige
Antal röstande
Röstetal
Abso-
luta
tal
I X
av a)
Egentliga landskommuner (15 st.).
Spånga, Stockh. 1...........
8,640
1,530
“/n
1917
15
713
46-6
Ösmo,
»
2,339
429
®/l2
»
13
15
35
Nacka,
>
. .
6,870
1,718
Vt»
t
15
858
49-9
Skyllinge, Söderm. 1..........
3,153
682
8/i»
>
13
324
47-5
2,675
Atvid, Österg. 1.......
5,189
1,238
“/u
13
524
423
Gråmanstorp, Krist. 1.....
3,695
840
*''/.*
1916
12
387
461
3,894
Svedala. Malm. 1.......
4,640
1,155
l6/l»
1917
13
303
26-2
Örgryte Göt. o. B. 1......
21,441
3,508
•/it
>
16
1,084
30-9
därav: Gärda och Lundens valdistr. .
>
>
8
588
Krokslätts m:e samt Örgryte
valdistr........
>
>
8
496
Yttcrby, Göt. o. B. 1. ...
1,271
238
‘•/n
»
10
26
10-9
Ludvika, Kopparb. 1........
6,214
1,487
''/u
>
13
538
36-2
6,785
Bollnäs, Gävleb. 1...........
13,294
3,025
•/i.
>
19
212
7-0
■ • 1
därav: l:a valdistr......
>
»
10
100
,
'' i
2:a
>
.....
>
>
9
112
1
Sollefteå landskommun, V.-norrl. 1. . .
2,777
432
•A.
>
12
371
85-9
3,109
Ragunda, Jämtl. 1..........
4,868
1,033
9/l2
>
12
278
26-9
Skellefteå, V.-bott. 1.........
19 098
3,622
«/i»
»
20
1,617
44-6
därav: Norra
valdistr......
>
3
5
483
Södra
»
.....
•
»
5
513
Kågedalens »
.....
>
1
» 1
5
335
Ursvikens
>
.....
»
» 1
5
286
Byske, V.-bott. 1..........
10,172
1,914
,5/n
. 1
20
1,087
56-8
därav: Byske
valdistr......
>
>
5
354
Fäll fors
>
.....
>
>
5
200
.
Aby
>
.....
>
>
5
207
Drängsmarks >
.....
''
c
t
5
326
Summa
113,(561 |
22,851 |
1
216 |
8,337
86-5 |
8!)
Översikt över de senaste kommunalfullmäktigevalen (forts.).
Folk-
a) Röst-  berätti-  gade vid
senaste
lands-  tings-  manna-  val
b) Senaste fullmäktigeval åren
och 1917
1916
Kommun och län
mängd
den
1 jan.
1917
Dag
och år
Antal
för 4 år
Antal röstando
för full-  mäktige-  valet
valda
full-
mäktige
Abso-
luta
tal
I %
av a)
Röstetal
Köpingar (18 st.).
Stocksund, Stockh. 1.........
1,435
352
''Va
1917
10
77
21-9
Lidingö,
>
........
7,573
1,349
25/i i
>
15
863
64-0
därav: l:a valdistr.........
»
»
1 ,5!
278
2:a
»
........
1
585
Nynäshamn, Stockh. 1.........
3,158
392
Va
>
13
503
Saltsjöbaden,
»
........
2,692
784
26/n
>
13
350
44-6
Malmköping, Söderm. 1........
795
263
24/u
>
10
141
53-6
1,525 j
Valdemarsvik, Östcrg. 1........
1,665
333
10/..
»
10
286
85-9
2,797 |
Vetlanda, Jönk. 1...........
2,785
624
,5/19
»
12
485
77-7
•
Älmhult, Krono!). 1..........
1,235
291
Va
>
10
36
12-4
408 1
1
Nybro, Kalm. 1...........
2,322
498
26/ll
>
12
201
40-4
2,236
Mörbylånga, >
..........
452
109
25/n
»
10
49
450
622
Åhus, Krist. 1. *)...........
1,291
477
,s/i«
>
10
189
39-6
1,914
Hörby, Malm. 1............
1,489
350
Va
>
10
155
44-3
Töreboda, Skarab. 1..........
782
• 226
Va
>
10
147
65o
Säffle, Vännl. 1............
2,682
389
29/u
1916
11
340
S7-4
3,802
Hallsberg, Örebro 1..........
1,646
449
*/l8
1917
10
285
63-5
Kopparberg,
>
.........
1,609
449
26/n
>
10
318
70''8
Kungsör, Västm. 1..........
1,707
427
Va
>
10
274
64-2
2,588
Ljusdal, Gävleb. 1...........
1,761
397
2s/n
»
10
301
75-8
Summa
37,079
8,159
196
5,000
57-9
Municipnlsamliällen a) (23 st.)
Tnmba, Stockh. 1...........
1,069
*/ia
1917
10
104
Vingåker, Söderm. 1..........
899
‘0/11
>
10
53
618
Flen,
>
.........
1,978
Va
>
10
126
1,324
Mjölby, Österg. 1...........
3,452
*/ ia
>
13
503
|
*) Åhus köping utgör del av Ahus municipalsamhälle.
*) Inklusive Ljungby köping, som icke bildar egen kommun.
12—180469.
90
översikt över de senaste kommunalfullmäktigevalen (forts.).
Kommun och län
Folk-
mängd
den
1 i an.
1917
a) Röst-  berätti-  gade vid
senaste
lands-  tings-  manna-  val
b) Senaste fullmäktigeval åren
och 1917
1916
Dag
och är
för full-  mäktige-  valet
Antal
för 4 år
valda
full-  mäktige
Antal
Abso-
luta
tal
östande
I * *
av a)
Röstetal
Åt ridaberg, Österg. 1.........
3,089
"/it
1917
13
423
Borgs villastad >
........
l,OG0
u/n
1916
10
94
Sävsjö, Jönk. 1............
1,498
»/t.
»
10
297
-
Vaggeryd, »
...........
1,066
u/u 1917
10
199
Alvesta. Kronob. I..........
1,237
l0/l»
>
10
233
2,335
Ljungby,
>
'').........
1,356
568
s%»
>
10
167
29-4
1,985
Torsås, Kalmar 1...........
672
e/ia
1916
10
24
293
Klippan, Krist. 1...........
2,369
15
1917
12
279
3,112
Åhus,
»
a).........
1,793
M/u
»
10
199
2,800
Kivik,
>
.........
661
29/lä
>
10
24
308
Svedala, Malm. 1...........
1,574
v«»
*
10
131
Kävlinge, »
..........
2,010
*/■»
a
13
251
Höör,
>
..........
1,194
“/it
>
10
245
Krokslätt, Göt. o. B. 1.........
5,675
16/l!
>
15
129
Lnnden,
>
........
5,931
8/t»
a
13
156
Kumla, Örebro 1...........
1,348
8/u
»
10
87
Karlskoga, >
..........
2,402
"/it
a
12
56
Bräcke, Jämtl. 1...........
1,233
*/u
»
10
118
Boden, Norrb. 1............
5,9<''8
»/..
»
15
606
Summa
49,477
256
4,504
•
*) Ljungby köping, som icke bildar eyen kommun.
*) Ahus municipalsamhälla omfattar Åhus köping och Åhus landskommun.
munalstyrelse i stad skall nämligen i stad med över 3,000 invånare den
staden i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätten uppdragas
åt fullmäktige. I stad med 3,000 invånare eller därunder må det
ankomma på de vid allmän rådstuga röstberättigade, huruvida de vilja
åt stadsfullmäktige överlåta sin beslutanderätt; för sådant beslut erfordras
91
två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.
Vid ingången av år 1917 funnos 29 städer med 3,000 invånare och därunder,
och av dessa hade allenast 1, nämligen Skanör med Falsterbo (1,246
inv.), underlåtit att införa fullmäktigesystem.
I de svenska landskommunerna innehava stämmorna själva beslutanderätten
i kommunala frågor, såvida icke densamma genom stämmobeslut
med 2/a majoritet överlåtits på särskilt valda fullmäktige. Till
skillnad från småstäderna hava emellertid landskommunerna endast
undantagsfall infört fullmäktigesystem, som närmare framgår av vissa
genom de sakkunniga från Kungl. Maj:ts befallningshavande införskaffade
uppgifter om fullmäktigeinstitutionens föx-ekomst i landskommunerna. Hithörande
uppgifter tillika med andra närstående data äro sammanställda
i en å sid. 88—90 meddelad tabell. Enligt denna funnos vid slutet av år
1917 allenast 33 landskommuner med fullmäktige. Av dessa kommuner
voro 15 egentliga landskommuner och 18 köpingar; fullmäktige förekommo
dessutom i 23 municipalsamhällen. Detta innebär, att av de vid 1917
års slut förefintliga 2,409 landskommuner allenast 1*37 % infört fullmäktige.
Motsvarande procenttal för de egentliga landskommunerna med
bortseende från köpingarna utgjorde 0''63 %, för köpingarna 54''53 % och
för municipalsamhällena 12''92 %.
Landskommunerna med fullmäktige äro till stor del stadsliknande
samhällen, liggande i grannskapet till större städer eller rymmande inom
sig industricentra eller järn vägssamhällen. Härtill komma några av våra
större norrlandskommuner. Folkmängden i fullmäktigekommunerna vid
början av år 1917 växlade för de egentliga landskommunerna mellan 1,271
— i Ytterby, Göteborgs och Bohus län — och 21,441 — i Örgryte, Göteborgs
och Bohus län —, för köpingarna mellan 452 — i Mörbylånga,
Kalmar län — och 7,573 — i Lidingön, Stockholms län — och för municipalsamhällena
mellan 664 —- i Kivik, Kristianstads län — och 5,931 — i
Lunden, Göteborgs och Bohus län —. I enlighet med bestämmelserna i §§
28 och 29 av förordningen om kommunalstyrelse på landet växlade antalet
av de år 1917 för fyra år valda fullmäktige mellan 10 och 20, det vill
med andra ord säga, att hela antalet fullmäktige utgjorde 20 till 40. Indelade
i valdistrikt för fullmäktigeval voro allenast fem kommuner,
92
Beredande
kommunala
myndig
heter.
nämligen Lidingö köping, Örgryte och Bollnäs, vardera i två distrikt,
samt Skellefteå och Byske, vardera i fyra distrikt. Antalet i fullmäktigevalet
deltagande växlade mellan 15 — i Ösmo — och 1,617 — i Skellefteå
—. Sätter man antalet i valen deltagande i relation till antalet röstberättigade
vid senaste landstingsmannaval, erhåller man såsom genomsnittsvärde
för valdeltagandet 36''ö % i de egentliga landskommunerna och
57’9 % i köpingarna. Vad de egentliga landskommunerna angår, var valdeltagandet
störst i Sollefteå med 85''9 % och minst i Ösmo med 3‘5 %,
samt vad köpingarna angår, störst i Säffle med 87‘4 % och lägst i Älmhult
med 12''4 %. Uppgifter om sammanlagda röstetalet för de i valet
deltagande föreligga, som synes, endast för ett tjugotal samhällen. Medelröstetalet
i dessa samhällen utgjorde för de verkliga landskommunerna
10, för köpingarna likaledes 10 och för municipalsamhällena 12. Till
jämförelse må anföras, att medelröstetalet vid stadsfullmäktigevalen år
1916 utgjorde 16 och vid landstingsmannavalen samma år 6 å landsbygden
och 15 i städerna.
I sin kommunalnämnd samt i kyrko- och skolråd jämte för speciella
syften tillsatta nämnder äga emellertid även landskommunerna om
icke representativa och beslutande så dock förvaltande och verkställande
organ, vilka i enlighet med gällande bestämmelser eller på grund av
gängse praxis äga ett betydande inflytande på de kommunala ärendenas
behandling och därmed även på besluten. Detta inflytande gör sig gällande
ej minst därigenom, att de verkställande organen pläga eller äro
förpliktigade att bereda kommunala ärenden före behandlingen å stämma
eller hos fullmäktige. En dylik beredning genom kommunens förtroendemän
utgör tydligen eu garanti mot okloka och förhastade beslut, behövlig
synnerligast i kommuner, där beslutanderätten innehaves direkt av
stämmorna. I kungl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd, § 13, förefinnes föreskrift om beredning av på kyrkostämma
förekommande ärenden genom kyrko- och skolråd, styrelse för församlingsbibliotek
eller särskild barnavårdsnämnd eller, om så av stämman
anses lämpligt, av särskilt därtill utsedda personer. Likartade bestämmelser
finnas i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad §§16
och 36 beträffande ärenden, som på allmän rådstuga eller hos stads
-
93
fullmäktige skola företagas till avgörande. Med avseende å kommunalstämma
föreskriva däremot kommunallagarna ingen beredning i annan
mån, än att det åligger kommunalnämnden att uppgöra det förslag till
inkomst- och utgiftsstat, över vilket kommunalstämman i oktober varje
år har att fatta beslut, varjämte det enligt § 38 av förordningen om
kommunalstyrelse på landet åligger nämnden »att avgiva infordrade betänkanden
uti kommunens angelägenheter» — jfr sid. 115—127.
Även i den metod, som numera tillämpas vid de kommunala full- Den ^''°Pormäktigevalen,
föreligger en garanti. Genom den proportionella valmetoden ^metodcT
tillförsäkras nämligen de olika fraktionerna inflytande i förhållande till
sin numerär, majoritetsförtryck försvåras, och den duglige kommunalmannen
kan, oberoende av om han tillhör majoritets- eller minoritetspartien,
insättas i kommunens representation och där föra sina meningsfränders
talan. Sedan år 1913 skola jämväl drätselkammare eller
av stadskommun tillsatt särskild beredning utses genom proportionellt val
— därest valet förrättas av stadsfullmäktige —, om sådant äskas av
minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.
Valen till kommunalnämndérna och de andra förvaltande organen i landskommunerna
ävensom å rådstuga förrättat val av drätselkammare eller
av särskild beredning äro däremot icke proportionella utan majoritetsval.
Utöver de ovan omnämnda garantierna finnas i våra kommunallagar
åtskilliga bestämmelser, som direkt åsyfta att förhindra okloka och
förhastade beslut i kommunala ärenden. Dessa bestämmelser kräva dels
kvalificerad majoritet för beslut i vissa fall, dels vissa besluts underställande
under Kungl. Maj:ts prövning, dels ock Konungens befallningshavandes
godkännande av beslut i vissa frågor. Härtill kommer möjligheten
för kommunmedlem att besvärsvägen få ett kommunalt beslut
upphävt.
Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagan- Kvalificerad
des röster efter röstvärdet, då beslutet avser
majoritet
1 :o) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp av sådan egendom, där ej inköpet avser genomförandet
av fastställd stadsplan eller tomtindelning;
94
2:o) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
3:o) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
4:o)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;
5:o) kommunalstämmas beslut att utse kommunalfullmäktige, och i
stad med 3,000 invånare eller därunder allmän rådstugas beslut att tillsätta
stadsfullmäktige. (F. K. L. § 21 mom. 2; F. K. S. § 18 inom. 2;
F. K. Sthlm § 23 mom. 2.)
ftäUeis{aav . Beslut skola underställas Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse,
Kungl. då besluten angå:
1:°) försäljning, pantförskrivning eller utbyte av någon sådan kommunen
tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta avseende
ändamål genom gåva eller testamente tillfallit kommunen, ävensom överenskommelse,
som medför förändring i de rättigheter, kommunen äger till
sådan fastighet;
2:o) upptagande äv lån; dock att underställning icke erfordras i
fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut samnjanlagda
beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan, a ena sidan, eu tiondel av den sammanlagda
inkomst, för vilken kornmunalutskylder skolat för sistförflutna året utgöras,
och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutats
* skola i kommunen anskaffas genom uttaxering — i sistnämnda summa
skola dock, vad beträffar stadskommun, icke inräknas de belopp, som
avse folkskoleväsendet och uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn;
3:o) förslag till nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen,
såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera. (F. K. L. § 73; F. K. S
§ 74.)
Enligt förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 30 skola
beslut i ytterligare ett par fall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
kännallrtv Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om
Kmunqrns förändring av kommunala områden å landet (§§ 2 och 3 i F. K. L.)
be{aviu"de.S'' samt för att giva gällande kraft åt:
l:o) beslut, som avse påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering
för längre tid än fem år;
2ro) beslut, som äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas,
till befrämjande av sedlighet, hälsovård samt ordning och säkerhet inom
kommunen, ävensom — i landskommun — vård om brandväsendet;
3:o) beslut om landskommuns indelning i valkretsar för val av
kommunalfullmäktige;
4:o) beslut rörande gottgörelse eller arvode åt kommunalnämnds
ordförande eller förhöjning därav;
5:o) av stad upprättade allmänna planer för hushållningen med
stadens donationsjord. (F. K. L. § 74 och F. K. S. § 75.)
Enligt förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm skola stadsfullmäktiges
beslut i regel stadfästas av överståthållarämbetet. Angående
de fall, då sådan stadfästelse ej fordras, se § 31 i sagda förordning.
De beslut, för vilka Konungens befallningshavandes eller överståthållarämbetets
godkännande erfordras, skola antingen oförändrat fastställas
eller ogillas. Vägras fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Klagan över vägrad fastställelse kan föras hos Kungl. Maj:t.
Medlem av kommunen äger rätt att överklaga beslut, som kränker
hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund eller icke i laga
ordning tillkommit eller står i strid med allmän lag eller författning eller
annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet fattat. (F. K. L.
§ 75; F. K. S. § 76. — Jämför förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm § 49.)
Fattar man garantibegreppet så vidsträckt, som de sakkunniga här
ovan gjort, så kunna, som antytts, under detsamma hänföras även en del
mindre väsentliga föreskrifter för kommunala primärförsamlingar, representationer
och myndigheter, såsom om stämmas eller fullmäktigesammanträdes
kungörande och hållande, tillvägagångssätt vid omröstning etc.
Då fråga är om demokratisering av den kommunala rösträtten,
genom att borttaga eller försvaga bestämmelser beträffande de s. k.
strecken, pläga ofta framföras krav på införande av andra garantier
till ersättning för de garantier, som sagda streck från vissa håll anses
innebära. Så har skett även i vårt land, och i allmänhet hava därvid
Besvär.
Kiisträttsreform
ocli
garantier.
96
Herrar
Kvarnzelius
och Kdéns
motioner.
kraven avsett införande av bestämmelser om kvalificerad majoritet för
beslut i vissa fall, såsom närmare angives i bilagan till konstitutionsutskottets
utlåtande nr 19 vid 1916 års riksdag. I samband med den
100-gradiga skalans ersättande med den 40-gradiga infördes bestämmelserna
om 2/3 majoritet för avhändande av fast egendom samt för beviljande
av anslag till nya ändamål eller behov.
Även de vid 1916 och 1917 års riksdagar framlagda motionerna om
lika rösträtt upptogo garantifrågan till behandling. Några formulerade förslag
förekommo emellertid icke utan motionärerna nöjde sig med att påyrka
utredning samt lämna vissa direktiv för eventuella garantibestämmelser.
Härom handlande delar av motionerna i fråga hava följande lydelse:
»Vid en övergång till ett en-röstsystein i kommunerna uppkomma emellertid
tvivelsutan en del spörsmål, som lämpligen böra beaktas i sammanhang härmed,
spörsmål, vilka nmr eller mindre höra samman med det krav på garantier,
som från vissa håll framförts, när fråga varit om röstskalans avskaffande eller
ändrande. Vid 1912 års riksdag formulerades denna synpunkt av en talare i
första kammaren i satsen: »ingen rubbning i den graderade skalan annat än i
sammanhang med ändringar i självstyrelsens ram». Den uppfattning, som ligger
bakom denna sats, kunna vi icke dela. 1 »et är icke ur den synpunkten, att ett
avskaffande av röstskalan skulle lägga makten i kommunerna i händerna på element,
vilka måste befaras komma att missbruka densamma och därför behöva instängas
inom en trängre befogenhet för den kommunala självstyielsen, som det
kan vara skäl att betrakta en kommunal rösträttsreform i samband med vissa
andra sidor av den kommunala organisationen. Man har enligt vår mening icke
anledning att hysa en sådan misstro till de nuvarande små röstägare, som genom
en dylik reform skulle få sitt inflytande mer eller mindre förstärkt. I >e mindre
röstägarna äro i regel sparsamma och försiktiga med kommunens medel och vilja
ingalunda onödigtvis belasta densamma med utgifter redan därför, alt varje höjning
av beskattningen, även om hänsyn tages till det skattefria avdraget, kännes
proportionsvis tyngre, ju mindre den skattdragande äger och ju svårare det för
honom är att få sin inkomst att räcka till ens för livets enklaste nödtorft. Någon
benägenhet till oförsiktig kommunal hushållning kan ingalunda påvisas i de kommuner,
där redan nu i följd av särskilda förhållanden de breda folklagren kunna
dominera i kommunens angelägenheter, och lika litet, såvitt vi känna, någon
särskild ensidighet med avseende på tillgodoseende av olika kommunala ändamål.
Med avseende på landsbygden bör särskilt ibågkommas, att ett avskaffande av
röstskalan, såsom o*an påvisats, i st"rt sett skulle komma de mindre jordbrukarna
till godo, och ingt-n samhällsklass torde mera än denna kännetecknas av
betänksamhet och obenägenhet för alla äventyrligheter i den kommunala hushållningen.
Vi måste därför vid övervägande av de med en rösträttsreform sammanhängande
spörsmålen utgå därifrån, att inga sådana åtgärder synas böra ifiågakomma,
som innebära begränsning av den hävdvunna kommunala självstyrelsens
97
princip. Denna princip är så fast rotad i svensk uppfattning och har i det störa
hela visat så göda frukter, att den icke bör onödigtvis kringskäras. I anslutning
till denna vår uppfattning .kunna vi för vår del icke finna anledning att slå in
på den väg, som understundom föreslagits, nämligen ökad underställning under
statsmyndighets prövning av kommunala beslut, så länge icke några särskilda
behov av komplettering i nuvarande bestämmelser härom framträtt. Yad fordran
på kvalificerad majoritet för vissa beslut beträffar, så utsträcktes denna fordran
i samband med 1909 års reform till nya kategorier av kommunala avgöranden,
men den meningen torde vara rätt allmän, att utsträckningen åtminstone ur vissa
synpunkter varit till tvivelaktig nytta. I alla händelser kan på intet sätt någon
ytterligare skärpning av den kvalificerade majoriteten (t. ex. från 2/3 till 3/i av
de avgivna rösterna) ifrågakomma, och om någon revision av de nuvarande bestämmelserna
rörande de fall, då sådan majoritet kräves, skulle prövas behövlig,
så måste en sådan ske med största varsamhet för att ej öka de svårigheter, som
redan nu understundom visat sig för åstadkommande av beslut, och taga sikte
mindre på undandragande av vissa slag av ärenden från de vanliga omröstningsreglerna
än på möjligheten att kräva mer än enkel majoritet för sådana beslut,
som skulle avsevärt öka skattetungan i kommunen, där denna redan nått en särskild
höjd.
I vissa trakter och i kommuner med en viss sammansättning borde den
bästa garantien mot mindre väl övervägda beslut vara införande av kommunalfullmäktige.
Att göra denna institution obligatorisk i alla landskommuner kunna
vi dock icke förorda. På många håll är man starkt fästad vid den hävdvunna
formen för den kommunala självstyrelsen, nämligen ärendenas behandling av de
röstberättigade själva direkt på kommunalstämman, och i små kommuner, varav
vårt land, som bekant har ett stort antal, är denna ordning iu särskilt helt naturlig.
Emellertid torde, i sammanhang med ett avskaffande av röstskalan böra
tagas i övervägande, huruvida icke en övergång till kommunalfullmäktigeinstitutionen
kunde underlättas, t. ex. genom att upphäva fordran på kvalificerad majoritet
för sådan övergång. I kommuner med större utsträckning och särskilda befolkningsförhållanden
— såsom exempelvis där genom någon större industri finnes
en stark kontingent av lönearbetare samlad på en plats, medan kommunens jordbrukare
bo spridda på långa avstånd sins emellan och från platsen för kommunalstämmorna
— tränger sig spörsmålet om en ökad användning av kommunalfullmäktige
för övrigt fram även under nuvarande rösträttsförhållanden.
Det kunde möjligen vidare öVervägas, huruvida några särskilda åtgärder
borde vidtagas för att i kommuner, som behandla sina angelägenheter omedelbart
på kommunalstämma, förekomma omogna eller överrumplande beslut, när det är
fråga om ärenden av särskild vikt, såsom stora anslagsfrågor och väsentligt höjd
uttaxering. I sådan riktning har framkastats möjligheten att kräva förlängning
av den tid, under vilken förslag av denna art skall hava varit framlagt, innan
det kan av stämman behandlas, eller fordra ett visst antal deltagare i stämman
(i procent av de röstberättigade), eller såsom villkor för ett besluts giltighet föreskriva
dess stadfästelse å en andra stämma. Även dessa frågor torde vara förtjänta
av närmare utredning.»
13 —180469.
98
Konstitu
tionsut
skottet.
De sakkunnigas
behandling
av garantifrågan.
Konstitutionsutskottet vid 1916 års riksdag angiver i utlåtandet nr
19 sin ställning till garantispörsmåiet sålunda:
»I nyssnämnda motioner ifrågasattes även i detta sammanhang, huruvida
några åtgärder borde vidtagas för att, särskilt i kommuner, som behandla sina
angelägenheter omedelbart på kommunalstämma, förekomma omogna eller överrumplande
beslut, när det är fråga om ärenden av synnerlig vikt, såsom stora
anslagsfrågor och väsentligt höjd uttaxering. Såsom exempel på möjliga åtgärder
av denna art nämnas bestämmelser om förlängning av den tid, under vilken dylika
förslag skola ha varit framlagda, innan de kunna av stämman behandlas, eller
om krav på visst antal deltagare i stämman (i procent av de röstberättigade), eller
om stadfästelse å en andra stämma såsom villkor för ett besluts giltighet. Någon
begränsning av den hävdvunna kommunala självst3''relsen anse motionärerna dock
ej böra ifrågakomma.
Till belysning av dessa spörsmål hänvisar utskottet till den inom dess
kansli verkställda utredningen rörande så väl omfattningen av de svenska kommunernas
självstyrelse som motsvarande förhållanden inom åtskilliga främmande
länder. Det torde av denna utredning framgå, att redan för närvarande kommunallagstiftningen
uppställer betydande garantier mot missbruk av den kommunala
självstyrelsen. De borgerliga primärkommunernas befogenheter äro i olika
riktningar begränsade. De ämnen, varom dessa kommuner kunna besluta, angivas
visserligen med det obestämda uttrycket »gemensamma ordnings- och hushåliningsangelägenheter»,
men i praxis har nämnda begrepp fixerats på ett sätt, som
måste anses innebära ganska betryggande säkerhet mot kommunala åtgärder eller
beslut i frågor, som ligga mera fjärran från kommunernas egentliga uppgifter.
Kommunernas beskattningsrätt är visserligen icke på det sättet begränsad, att
någon viss maximihöjd bestämts för de skatter, kommunen kan utdebitera — såsom
fallet är på sina håll i utlandet — men kommunen är hänvisad till en i lag
angiven skatteform, utan möjlighet alltså att ändra grunderna för beskattningen
eller att välja bland olika skattelormer. Enligt gällande skattelagstiftning drabba
ock kommunalutskylderna särskilt hårt de mindre inkomsttagarna. I beskattningshänseende
torde de svenska kommunerna ha mindre vidsträckta befogenheter
än kommunerna i vissa andra länder, där den kommunala självstyrelsen i andra
riktningar är mindre omfattande än i Sverige. Vidare kräves enligt den svenska
lagstiftningen kvalificerad majoritet för många kommunala beslut, varjämte en
de! beslut skola godkännas av Konungens-befallningshavande eller underställas
Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse.
Utskottet måste för sin del biträda den uppfattning, som i motionerna gjorts
gällande, att några inskränkningar i den kommunala självstyrelsens princip icke
böra ifrågasättas såsom en följd av den graderade röstskalans avskaffande.»
De sakkunniga hava i stort sett anslutit sig till sagda av motionärerna
och konstitutionsutskottet framhållna synpunkter och vilja för
sin del särskilt betona, hurusom den nuvarande grunden för den kommunala
beskattningen i Sverige, d. v. s. bevillningen, i och för sig utgör en
kraftigare garanti för en välsituerad minoritet mot för höga kommunal
-
utskylder, än vad som förefinnes i flertalet andra länder. Dä vidare
kommunala beslut av mera djupgående betydelse oftast äro förknippade med
anslag, och då dessa, åtminstone i landskommunerna, till större delen äro
beroende av skattemedel, och då, som ovan påvisats, kommunalutskylderna
för närvarande äro långt mera betungande för de smärre inkomsttagarna
än för de större, sä torde, i stort sett, risken för eu orättvis eller äventyrlig
kommunalpolitik knappast bliva större, om den graderade skalan
avskaffas, än vad den nu är.
Emellertid utgör utredning av frågan om eventuellt erforderliga
garantier i samband med röstskalans avskaffande en integrerande del av
de sakkunnigas uppdrag. H. exc. statsministern lämnar i sitt yttrande
till statsrådsprotokollet den 13 november 1917 vissa anvisningar på ändringar
i kommunallagarna, som därvid utan onödigt kringskärande av den
inom vårt land hävdvunna självstyrelsens princip kunna tänkas ifrågakomma
i samband med ett införande av den lika kommunala rösträtten.
Även de sakkunniga hysa för sin del den uppfattningen, att en sådan
reform kan göra vissa ytterligare garantier önskvärda eller erforderliga.
Den för vårt land till skillnad från andra europeiska länder utmärkande
frånvaron av representativa beslutande organ inom flertalet landskommuner
torde redan under nuvarande förhållanden i viss mån berättiga
kravet på en konsolidering av det kommunala livet, och måhända blir
en dylik konsolidering än mera behövlig vid lika rösträtt. Slutligen
må framhållas, att, även om den nuvarande grunden för kommunal beskattning
är tillräcklig garanti mot oklok eller äventyrlig kommunal skattepolitik
och mot faran för en orättvis beskattning av de mera välsituerade,
så torde införandet av eu i och för sig rättvisare och bättre avvägd
kommunal skatteform, varigenom skattetrycket till en viss grad överflyttas
från de svagare till de mera bärkraftiga, motivera särskilda garantier
mot ett oförsiktigt höjande av kommunalskatterna och mot majoritetsförtryck
i allmänhet på det kommunala området. Det torde under
sådana omständigheter vara klokt att redan nu söka få till stånd dylika
garantier, så att icke fruktan för konsekvenserna av en framtida skattereform
måtte lägga hinder i vägen för å ena sidan den nu föreslagna
lika kommunala rösträtten å andra sidan för skattereformens genomförande.
100
Dessa äro i korthet de allmänna motiven för den prövning de sakkunniga
här underkastat frågan om införande av ytterligare garantier för
en sund och rättvis kommunalpolitik på den lika rösträttens grund. Av
vad ovan nämnts, torde framgå, att, ehuru de av sakkunniga ifrågasatta
garantierna böra införas redan i samband med den lika rösträtten, torde
vissa av dem vara verkligt av behovet påkallade först sedan »bevillningen»
såsom grund för den kommunala beskattningen ersatts med ett mera
rättvist skattesystem.
intet försvå-
Enär ingen på allvar torde villa medverka till att nedbryta eller
gande av den
->
„
.
kommunala väsentligen försvaga den inom vårt land hävdvunna kommunala själv
sja
vstyrelsen. gtyrelgens princip, så bör man tydligen vid sökandet efter nya eller förstärkande
av redan förefintliga garantier utmönstra sådana, som äro
ägnade att verka i dylik riktning.
Redan på den grund torde man böra principiellt avstå från tanken
på att genom att utsträcka Kungl. Maj ds eller Konungens befallningshavandes
befogenhet beträffande kommunala beslut få till stånd ytterligare
garantier. Härtill kommer, att, enligt de sakkunnigas mening, garantier
i denna riktning knappast skulle bliva effektiva men däremot, till skada
för det kommunala maskineriet, i avsevärd mån fördröja verkställigheten
av kommunala beslut. Om man undantager beslut av den natur, att för
desamma redan nu Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse eller Konungens
befallningshavandes godkännande kräves, d. v. s. beslut rörande
försäljning av vissa kommunen tillhöriga fastigheter, upptagande av lån,
påläggande av nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen, valkretsindelning
för val av fullmäktige, antagande av vissa kommunalstadgar,
beslut om gottgörelse eller arvode åt kommunalnämndens ordförande,1
påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än 5 år,
torde man knappast vare sig hos Kungl. Maj:t eller hans befallningshavande
för de kommunala besluten kunna påräkna en verkligt ingående
och saklig prövning, vid vilka vederbörlig hänsyn tages till de speciella
ortsförbållandena. Erfarenheten från utlandet, särskilt från vårt grann
1
Enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, § 26, skall även beslut om arvode
åt ordförande i pensionsnämnd vara underkastad Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning.
101
land Norge, där antydda garantier äga eu mycket stor räckvidd, hava
tydligt ådagalagt, att Kungl. Maj:ts eller hans ämbetsmäns prövning av
kommunala beslut, i själva verket blir av endast formell natur. En sådan
prövning, efter norskt exempel utsträckt till ett större antal tall, skulle
dessutom i hög grad öka befallningshavandes och vederbörande departements
arbetsbörda, varigenom den prövning av viktiga kommunala ärendem,
som redan nu tillkommer dessa ämbetsmän och statsinstitutioner,
måhända skulle bliva mindre ingående, än vad nu är lallet.
Bibehållandet av den kommunala självstyrelsens princip och åstadkommandet
av en verkligt saklig prövning eller kontroll av kommunala
beslut kräva, att denna prövning förlägges hos de kommunala institutionerna
själva. Endast där kan man förvänta att finna de härför nödiga
villkoren, full förtrogenhet med det kommunala livet och med ortsförhållanden
i alla deras skiftningar.
Det kunde då synas ligga nära till hands, att slå in på den väg Kontroll geför
kommunal kontroll, som rätt allmänt beträtts i vissa främmande lan- kommunala
der, särskilt i våra grannland Norge och Danmark1 samt i Tyskland,
nämligen att åt den högre kommunala enhetens representation eller densamma
tillhörande organ anförtro kontrollen över primärkommunerna och
deras beslut. För vårt lands vidkommande skulle detta tydligen innebära, att
samtliga eller mera viktiga beslut, som fattas av kommunal- och kyrkostämmor
eller av fullmäktiga i landskommuner, mnnicipalsamhällen, köpingar
och städer — med undantag för dem, som ej deltaga i landsting
— skulle prövas av länets landsting eller dess organ. En dylik anordning
skulle knappast kunna sägas rubba den kommunala självstyrelsens
princip, helst som landstingsmännen tillsättas genom val å stämmorna.
Med den organisation, våra nuvarande landsting äga, med allenast en
ordinarie sammankomst om 3—6 dagar per år, är det emellertid omöjligt
att realisera tanken på en dylik kontroll eller prövning från landstingens
sida. Att förlägga prövningen av kommunernas beslut till de
jämväl mellan landstingssammanträdena fungerande förvaltningsutskotten
1 Det torde emellertid observeras, att amtråden i Norge och Danmark därigenom,
att amtmännen där fungera såsom ordförande, i viss man komma att motsvara vara länsstyrelser.
102
Kommunal
fullmäktige.
låter ej heller tänka sig utan en genomgående omorganisation av dessa
rena förvaltningsorgan och deras omskapande till verkliga landstingsdelegationer
med ett större antal ledamöter och tjänstemän. Men en
dylik i viss mån byråkratisk organiserad institution skulle knappast äga
större förutsättning för en verklig prövning av kommunala beslut, än vad
som redan nu kan förväntas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Då det icke kan anses tillrådligt att med kostnader införa en''nyhet
av tvivelaktigt värde, hava de sakkunniga avstått från tanken på att
genom en landstingens prövning av primärkommunernas beslut åstadkomma
ytterligare garantier.
I det föregående jfr sid. 87 har framhållits den garanti gentemot
okloka och förhastade beslut och mot en äventyrlig kommunalpolitik
i allmänhet, som de proportionellt valda kommunala representationerna
erbjuda, och hurusom man hos dessa representationer, sammansatta
av de bästa krafterna inom olika partier, i långt högre grad än
hos deltagarna i primärstämmorna kan förvänta ett handlande och beslutande
under verkligt ansvar. Från dem, som uttalat betänkligheter
gentemot införande av lika kommunal rösträtt, har ofta nog såsom argument
framhållits den lösliga form för beslutanderättens utövande, som
förekommer i våra landskommuner med deras direkt beslutande primärstämmor.
När förkämparna för den lika kommunala rösträtten bemött
motståndarnas påståenden beträffande dess förmenta faror med att hänvisa
till förhållandena i alla de länder, där sådan rösträtt sedan lång tid tillbaka
tillämpats med gott resultat, så hava anhängarna av den fyrtiogradiga
skalan med visst fog kunnat förringa värdet av detta argument
genom att framhålla olikheterna mellan dessa andra länder, där det kommunala
representationssystemet vore fullt genomfört, och vårt land, där
så gott som samtliga landskommuner vore i saknad av sådant system.
Och när man från visst håll betonat, att den fyrtiogradiga skalans avskaffande
med nödvändig konsekvens borde medföra en utsträckning av
Kungl. Maj:ts eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning av de
kommunala besluten, sa har man oftast i första hand eller uteslutande
åsyftat beslut, fattade av primärstämmorna på landsbygden.
Ju större kommunen är, desto tyngre arbetar dess stämmor, desto
större spelrum lämnas åt tillfälligheter och kupper vid avgörandet av
kommunala ärenden, och i samma män som stämmedeltagarnas antal
genom röstskalans avskaffande ökas, i samma mån bliva sagda olägenheter
större. Inom vidsträcktare kommuner innebär för övrigt systemet
med primärstämmor eu stor olägenhet för och eu orättvisa mot de medlemmar
av kommunen, som hava sitt hem i dess utkanter. Erfarenheten
har visat, att det i större kommuner endast är ett fåtal av
kommunens medlemmar, vanligen de, som hava sin bostad i själva »kyrkbyn»,
som bevista stämmorna och där utan något särskilt uppdrag besluta
å hela kommunens vägnar.
Av de sakkunniga införskaffade uppgifter angående omiöstnings
förekomst å kommunalstämma samt angående antalet vid dylika omröst
-
ningar avgivna röster, giva ett eklatant bevis för hur fataligt besökta
stämmorna i själva verket äro, och dock är att märka, att de genom
denna undersökning erhållna siffrorna äro avsevärt högre än antalet deltagare
i de vanliga stämmorna, enär de frågor, som ställas under omröstning,
kunna antagas vara sådana, som särskilt intressera sockenmedlemmarna,
och vid vilkas behandling å stämman de sålunda mera mangrant
än vanligt infinna sig. Emellertid belöpte sig antalet deltagare i dessa
omröstningar i genomsnitt till allenast 9''o % av de röstberättigade, medan
motsvarande siffra för deltagandet i landstingsmannavalen åren 1914 och
1916 i landskommunerna utgjorde ej mindre än 63‘9 resp. 55‘8 % jfr
för övrigt bilaga 2 —.
I enlighet med kommunallagarnas bestämmelser finnes visserligen
redan nu möjlighet för landskommunerna att genom beslut om införande
av kommunalfullmäktige råda bot mot stämmesystemets brister, men
kommunerna hava, såsom redan anförts, endast i rena undantagsfall
begagnat sig av denna möjlighet.
Att man i våra svenska landskommuner i så ringa omfattning
övergått till det representativa systemet, beror säkerligen till ej ringa
del därpå, att förordningen om kommunalstyrelse på landet för beslut
om en dylik övergång fordrar kvalificerad majoritet, vilken som bekant
är rätt svår att åstadkomma. På grund av sin uppfattning om representationssystemets
fördelar i allmänhet och dess betydelse såsom garanti
104
Landskommuner (inkl. köpingar) och deras folkmängd vid
K o
m m
n n
e r
m e
d
ett
Län
500 och där-  under
501
-1,000
1,001—1,500
1,501—2,000
2,001—2,500
2,501-3,000
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
tal
mängd
tal
mängd
tal
mängd
tal
mängd
tal
mängd
tal
mängd
Stockholms......
11
3,973
40
30,015
It
19,274
16
27,152
10
21,946
£
21,749
Uppsala........
23
8,168
28
19,342
17
19,636
6
10,026
3
6,672
''5
13,945
Södermanlands.....
13
5,317
20
14,824
28
34,055
11
18,691
8
18,375
3
8,568
Östergötlands.....
18
6,882
49
36,035
40
49,063
16
27,285
6
13,475
7
18,375
Jönköpings ......
12
4,314
45
32,964
36
45,952
13
22,060
11
24,033
6
16,036
Kronobergs......
9
3,499
19
14,968
19
23,437
8
13,544
8
18,437
10
26,607
Kalmar........
12
4,760
26
19,233
20
25,592
16
28,372
6
13,428
5
13,465
Gottlands......
55
18,421
32
21,451
5
5,827
—
_
_
_
_
Blekinge.......
1
425
3
2,381
3
3,353
2
3,414
10
23,640
5
13,944
Kristianstads.....
9
3,899
41
31,272
40
49,146
21
36,658
17
36,798
5
13,849
Malmöhus......
55
18,635
84
60,014
52
63,305
23
39,379
13
29,346
2
5,457
Hallands......
12
4,550
29
21,710
19
23,418
9
15,126
6
13,418
7
19,464
Göteborgs och Bohns . .
3
1,271
19
13,433
24
31,599
17
29,797
4
8,903
4
10,861
Älvsborg3 ......
61
21,692
73
53,750
41
49,892
14
24,117
15
32,895
6
16,949
Skaraborgs......
102
34,647
104
75,913
36
42,234
7
12,179
7
15,270
3
8,046
Värmlands.......
3
1,117
11
8,347
13
15,970
19
33,130
9
20,335
9
24,467
Örebro .......
3
1,166
7
4,988
7
8,919
17
29,981
4
8,976
6
16,868
Västmanlands.....
5
2,066
14
10,676
19
23,959
14
23,923
2
4,530
6
16,076
Kopparbergs......
—
—
2
1,589
3
3,781
9
15,966
7
16,047
5
13,908
j Gävleborgs......
1
333
2
1,273
6
7,695
6
10,650
6
13,846
1
2,918
Västernorrlands ....
1
486
2
1,628
9
11,141
6
10,582
8
17,278
9
24,973
Jämtlands.......
3
1,123
8
5,818
14
17,289
11
18,825
5
11,334
10
26,927
Västerbottens.....
—
—
—
—
1
1,136
2
3,109
_
_
_
_
Norrbottens......
—
—
—
—
2
2,287
1
1,593
2
4,399
1
2,973
Summa
412
146,744
658
481,624
470
577,960
264
455,559
167
873,381
123
336,425
Procentfördelning
17-10
3-56
27-32
11-66
19-51
14-00
1096
11-03
6 93|
904
5-11
8-15 |
105
början av år 1917 med fördelning efter invånarantal.
i n
v ä
n a
r n
n
a 1
0
m
Antal
Samtliga
invit-
3,001-4,000
4,001—5,000
5,001-7,500
7,501 —
10,000
10.001—
15,000
15,001 —
20,000
Över 20,000
kommuner
nare i
medel-  tal per
Ad-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
An-
Folk-
kom-
mun
tal
mängd
tai
mängd
tal
mängd
tal
mängd
till
mängd
tal
mängd
tal
mängd
tal
mängd
5
16,811
2
8,595
2
13,111
2
16,213
1
18,670
_
113
197,509
1,748
1
3,551
—
—
—
—
2
17,664
—
—
—
—
—
—
85
99,004
1,165
5
16,383
—
—
1
5,472
1
8,188
—
—
—
—
—
—
90
129,873
1,443
5
17.378
3
13,922
3
18,053
1
7,901
—
—
—
—
—
—
148
208,369
1,408
4
13,757
1
4,756
1
6,707
—
—
—
—
—
—
—
—
129
170,579
1,322
9
30,440
4
16,726
—
—
86
147,658
1,717
10
32,393
4
17,965
6
32,613
—
—
—
—
—
—
—
—
105
187,821
1,789
_
—
92
45,699
497
3
10,190
3
14,020
3
16,363
2
18,670
—
—
—
—
—
—
35
106,400
3,040
7
23,848
4
17,542
—
—
144
213,012
1,479
4
13,212
3
13,199
2
10,535
i
8,300
—
—
—
—
—
—
239
261,382
1,094
3
9,965
—
—
1
5,487
—
—
—
—
—
—
—
—
86
113,138
1,316
4
13,972
4
18,111
6
35,264
—
—
1
10,417
—
—
i
21,441
87
195,069
2,242
9
31,425
1
4,696
—
—
220
235,416
1,070
2
6,591
1
4,181
—
—
262
199,061
760
12
42,739
4
17,511
6
37,992
i
9,642
1
10,256
—
—
—
—
88
221,506
2,517
6
22,627
2
8,967
4
23,318
i
8,380
O
u
20,061
1
18,541
—
—
60
172,792
2,880
5
17,073
2
8,668
2
14,473
—
69
121,444
1,760
5
16,465
1
4,115
11
67,647
5
43,970
2
23,549
—
—
i
20,842
51
227,879
4,468
6
20,433
6
26,379
6
33,618
6
53,252
3
36,068
—
—
—
—
49
206,465
4,214
9
31,508
5
21,481
9
57,215
3
27,547
2
23,610
—
—
—
—
63
227,449
3,610
3
9,542
3
13,587
2
11,502
—
—
—
—
—
—
—
—
59
115,947
1,965
6
22,132
5
23,087
3
17,701
6
50,486
1
10,172
2
35,704
—
—
26
163,527
6,290
4
14,000
2
9,300
4
26,284
1
8,413
2
26,613
4
65,862
—
—
23
161,724
7,031
127
436,435
60
*266,808
72
433,355
32
278,626
14
160,746
8
138,777
2
42,283
2,409
4,128,723
1,714
5*27
10-57
2-49
6-46
2-99
10-50
1-33
6’75
0-58
3-89
0''33
336
0-08
103
100''00
100-oo
—
14—180469.
106
vid lika rösträtt, hava de sakkunniga ej kunnat underlåta att i sagda kommunalförordning
föreslå vissa ändringar, ägnade att underlätta fullmäktigeinstitutionens
införande i kommuner av den storlek, att ett allmännare deltagande
i stämmorna försvåras. Med bibehållande av bestämmelsen om
två tredjedels majoritet. för beslut om fullmäktiges införande i kommuner
med 1,000 invånare och därunder havå de sakkunniga sålunda föreslagit,
att för dylikt beslut inom kommuner med över 1,000 invånare enkel
majoritet skall vara tillräcklig. Vad dessa bestämmelser i praktiken
skulle innebära, åskådliggöres av omstående tabell med fördelning av
landskommunerna efter folkmängd den 1 januari 1917.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle sålunda, om man medräknar
även de kommuner, som redan nu hava fullmäktige, för beslut om kommunalfullmäktiges
införande fordras två tredjedels majoritet inom 1,070
landskommuner — inklusive köpingar som bilda egen kommun — med
en folkmängd om 628,368 personer, d. v. s. inom 44''42 / av samtliga
med en folkmängd om 15‘22 % av landskommunernas hela folkmängd,
men allenast enkel majoritet inom återstående 1,339 landskommuner, med
en folkmängd om 3,500,355 personer, d. v. s. i 55’ö8 % av samtliga med
eu folkmängd om 84’78 % av landskommunernas hela folkmängd. Bortser
man, såsom tillbörligt är, från de 33 kommuner, som redan nu hava
fullmäktige, erhåller man följande gruppering av stämmekommunerna
med avseende på de föreslagna villkoren för beslut angående övergång
till fullmäktigesystem:
Absoluta tal
%
2/s förenade om beslutet................ 1 067
44 91
Mer än 1/i förenade om beslutet............ 1 309
55’09
Summa kommuner 2 376
100-00
Då, som ovan framhållits, icke blott kommunens folkmängd utan
även dess areal eller rättare de olika gårdarnas och byarnas avstånd från
den plats inom socknen, där de kommunala sammankomsterna hållas, okär
eller minskar de olägenheter, som äro förenade med stämmeinstitutionen,
hava de sakkunniga haft under övervägande att låta övergång till fullmäktigesystem
bero förutom av socknens folkmängd även av dess areal
och bosättningsförhållanden, men på grund av svårigheten att härutinnan
107
åstadkomma allmängiltiga normer har man avstått från att föreslå några
bestämmelser i sådan riktning.
Med den uppfattning, de sakkunniga hysa beträffande fullmäktigesystemets
fördelar och dess betydelse såsom garanti i samband med den
lika rösträttens införande, har det naturligt nog legat nära till hands att
föreslå dels eu obligatorisk övergång till förutnämnda system, dels ett
avlägsnande av de bestämmelser, enligt vilka vissa frågor, företrädesvis
av ekonomisk natur, undantagits från kommunalfullmäktiges rätt att på
kommunens vägnar besluta. Att förslag i dessa riktningar uteblivit,
beror ej blott därpå, att enligt de sakkunnigas mening de med stännnesystemet
förenade riskerna och olägenheterna inom smärre kommuner
äro ytterligt reducerade eller i varje fall ej på långt när så betydande
som inom större kommuner, utan även och framför allt därpå, att de sakkunniga
med insikt om den svenska allmogens förkärlek för det gamla
hävdvunna stämmesystemet ej velat mot den allmänna meningen ute i
bygderna framtvinga eu reform mot fullmäktigesystem. De sakkunniga
vilja härvid åberopa det motiv, som av 1859 års kommunallagskommitté
framfördes för undantagandet av vissa ärenden från fullmäktiges avgörande.
I sagda kommittés betänkande yttras härom: »Att fullmäktige icke
sällan bättre, än den allmänna församlingen, skulle kunna i dessa så väl
som andra frågor besluta vad nyttigast vore, må medgivas; men det
goda som icke understödjes av det allmänna erkännandet, kan lätt verka
till motsatta följder.» För övrigt torde böra erinras därom, att beslut i
alla de ekonomiska frågor, som äro undantagna från fullmäktiges avgörande,
skola underställas Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes
prövning, varigenom redan en viss garanti förefinnes.
Vid behandling av frågan om fullmäktige har bland de sakkunniga
även diskuterats spörsmålet, huruvida icke i samband med den lika rösträttens
införande också den kyrkliga kommunen borde sättas i tillfälle att
överlåta stämmas beslutanderätt åt särskilda fullmäktige, eller om på
annat sätt framför allt skolärendena, som ju äro av synnerligen stor ekonomisk
innebörd, kunde, åtminstone i större kommuner, tillförsäkras en
mera betryggande handläggning än den, som kan komma dem till del på
kyrkostämman.
Representation
för kyrkooch
skolkommunen.
108
Historik.
Medan man vid ordnande av kommunernas förvaltning genom 1862
års kommunallagar ansåg nödvändigt att i städerna förlägga tyngdpunkten
för avgörande av den borgerliga kommunens frågor icke till allmänna
rådstugan, där beslutanderätten utövades av stadens samtliga röstberättigade
invånare utan till eu delegation, stadsfullmäktige, samt, vad landskommunerna
angår, åtminstone ville bereda dem möjlighet att överflytta
kommunalstämmans beslutanderätt till en fullmäktigerepresentation, så
fann man då icke anledning att, ens vad städerna angår, i frågor rörande
kyrka och skola fråntaga församlingens röstberättigade invånare
direkt beslutanderätt, utan denna skulle såväl i stad som på landet
handläggas å allmän kyrkostämma. Nämnda frågor ansågos tydligen
icke vara av den invecklade beskaffenhet, att de icke kunde av var
och en bedömas; de voro ock för den enskilda församlingsmedlemmen av
större personligt intresse, och deras ekonomiska sida var i regel av mindre
betydelse än de rent borgerliga angelägenheterna.
Särskilda bestämmelser rörande folkskoleväsendet funnos dock i
vissa städer redan vid tiden för kommunallagarnas tillkomst och infördes
i andra städer kort därefter. Så var i Göteborg folkskoleväsendet en
gemensam kommunal angelägenhet, oberoende av den kyrkliga församlingsindelningen.
Kostnaderna anvisades av stadsfullmäktige, och de
kyrkostämma och skolråd eljest tillkommande åligganden handhades av
eu allmän folkskolestyrelse, bestående av stadens kyrkoherdar samt minst
sju av stadsfullmäktige valda medlemmar. Även för Malmö, Norrköping,
Uppsala och Lund förefunnos vissa bestämmelser, ägnade att giva större
fasthet åt folkskoleorganisationen och åt de institutioner, som hade att besluta
i skolfrågor.
Under den starka utveckling, vari den svenska folkskolan alltjämt
varit stadd, blev det mer och mer tydligt, att kyrkostämman, särskilt i
de större städerna, var mindre lämplig att i första hand besluta i skolfrågor.
Till avhjälpandet av missförhållandet tillsattes år 1895 en kungl.
kommitté, och denna avgav samma år ett förslag till förordning angående
skolfullmäktige och skolstyrelse i vissa städer. Förslaget gick ut på inrättandet
av en ny myndighet, skolfullmäktige, vilken, liksom stadsfullmäktige
utövade allmänna rådstugans bestämmanderätt i rent borgerliga
109
ärenden, skulle i avseende på folkskolans angelägenheter i huvudsak
komma att utöva den beslutanderätt, som tillhörde kyrkostämman. Dess
befattning med hithörande ärenden skulle liksom allmänna rådstugans i
de städer, där stadsfullmäktige väljas, med visst angivet undantag inskränkas
till val av skolfullmäktige. Den närmaste förvaltningen av
skolväsendet skulle enligt kommitténs förslag utövas av eu skolstyrelse
med ungefär samma åligganden, som eljest tillkomme skotråd, samt med
rätt tillika att tillsätta ordinarie lärare. — Kommitténs förslag föranledde
emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Vid 1896 urs riksdag väcktes i förevarande ämne två motioner, den
ena av L. A. Eklund, åsyftande sådan ändring i kyrkostämmoförordningen,
att inom rikets större städer kyrkostämmans beslutanderätt i alla
ekonomiska ärenden, således icke endast folkskoleärenden, finge, om
kyrkostämman så beslutade, överlåtas å en särskild institution, benämnd
kyrkofullmäktige, och den andra, av E. Hammarlund, avseende
sådan ändring i gällande författningar, att inom rikets större städer
kyrkostämma finge,- om sadant av henne beslutades, a stadsfullmäktige
överlåta sin beslutanderätt i alla sådana ärenden, som rörde folkskolebudgeten.
Lagutskottet förordade eu förändring i den av motionärerna
angivna riktningen, men fann sig icke böra inga i närmare bedömande,
huruvida eller i vad omfång de till kyrkostämmans avgörande nu hörande
frågor borde överlämnas till kyrkofullmäktige eller om särskilt frågor
rörande folkskolan lämpligen kunde överlämnas till stadsfullmäktige eller
till särskilda skolfullmäktige, varför utskottet inskränkte sig till att föreslå,
att Riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville
underkasta frågan en allsidig utredning samt därefter för Riksdagen
framlägga det förslag, vartill denna utredning gåve anledning.
Riksdagens kamrar kunde emellertid icke ena sig om något uttalande
i frågan, vilken således förföll.
Stockholm fick sin skolfråga ordnad genom lag angående folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1903. Enligt denna lag med
vissa däri sedermera vidtagna ändringar utgör folkskoleväsendet i huvudstaden
med ett par mindre väsentliga undantag en för hela staden gemensam
angelägenhet, vilken staden såsom kommun har att varda, i
no
följd varav kostnaderna för skolväsendet beslutas och utgöras på sätt
om kommunalutskylder är stadgat.
Folkskoleväsendet handhaves av överstyrelsen för Stockholms städs
folkskolor jämte de territoriella församlingarnas skolråd.
Överstyrelsen, som utgöres av ledamöter, utsedda av skolråden,
Stockholms stads konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att varje
skolråd ävensom konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige
bland stadens vid fullmäktigeval röstberättigade inbyggare över tjugufem
år välja lika många ledamöter som hela antalet av de utav skolråden
valda, intager med avseende å folkskoleväsendet enahanda ställning,
som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse i Stockholm
omförmälda nämnder, var inom sitt område, finnes anvisad.
Sedan med föranledande av den sålunda för Stockholm tillkomna
lagstiftningen under åren 1906 och 1907 kyrkostämmorna i flera städer
var för sig inkommit med underdåniga ansökningar, avseende folkskoleväsendets
överflyttande från kyrkostämma till stadsfullmäktige, och behovet
av förändrade anordningar synts uppenbart, tillkallades år 1907
inom ecklesiastikdepartementet sakkunniga för att biträda vid utredningav
frågan om överflyttning på stadsfullmäktige av vården om folkskoleväsendet.
I huvudsaklig överensstämmelse med av sagda sakkunniga uppgjort
förslag framlade Kungl. Maj:t till 1908 års riksdag förslag till lag angående
folkskoleväsendet i vissa städer jämte av denna lag föranledda
ändringar i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
och i lagen om vanartade och i sedligt avseende försummade barn.
Enligt förstnämnda lagförslag skulle i stad, där stadsfullmäktige
finnas, och Konungen på framställning av stadsfullmäktige eller kyrkostämma
därom föi ordnat, folkskoleväsendet samt fragan om uppfostran
av vanartade och i sedligt avseende försummade barn utgöra en för hela
staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom kommun hade att
vårda, och vården om folkskolan närmast handhavas av en folkskolestyrelse,
bestående av kyrkoherden i församlingen eller, där i en stad flera
stadsförsamlingar med särskilda kyrkoherdar funnes, den bland dessa,
som domkapitlet utser, samt efter stadsfullmäktiges beprövande av ett
in
jämnt antal ledamöter, minst åtta och högst tjugu, utsedda till hälften
av stadsfullmäktige, till hälften av kyrkostämma.
Frågan vann emellertid icke sin lösning vid llJ08 ars riksdag.
Lagutskottet hemställde om avslag och första kammaren biföll utskottets
hemställan, medan andra kammaren biföll Kungl. Maj:ts förslag. Men
vid 1909 års riksdag framlades lagförslagen ånyo av Kungl. Maj:t och
vunno då Riksdagens godkännande. Vid slutet av år 1917 tillämpades
den sålunda antagna lagen av den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet
i vissa städer inom sammanlagt 63 städer, förutom Stockholm,
där, som av det föregående framgår, i enlighet med lagen av den 15 maj
1903 folkskoleväsendet är ordnat efter ungefär enahanda principer.
Såväl vid 1908 som vid 1909 års riksdag föranledde de kungl. förslagen
åtskilliga motioner. Så hemställde inom första kammaren herr
Classon m. fl. i avgiven motion, att Riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts proposition icke kunde av Riksdagen bifallas, måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
angående sådan ändring i kyrkostämmeförordningen av den 21 mars
1862, att kyrkostämmas beslutanderätt måtte, om sådant av henne beslutades,
kunna överlåtas åt skärskilda fullmäktige, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.
Inom andra kammaren väcktes motioner:
dels av herr Rydén i syfte att folkskolestyrelsen skulle bestå av
ett udda antal ledamöter, av vilka stadsfullmäktige skulle utse det antal,
som närmast överstege hälften, och återstoden väljas enligt de bestämmelser,
som gällde för val av stadsfullmäktige, dock så, att vid detta
val varje röstberättigad skulle äga endast eh röst;
dels ock av herr Byström m. fl. med förslag, att den i det kungl.
lagförslaget upptagna bestämmelsen om att i överläggning och beslut
inom folkskolestyrelse beträffande ärende som rörde kristendomsundervisningen
icke finge deltaga ledamot, som vore av främmande trosbekännelse
eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan, måtte utgå.
Även vid det år 1908 sammanträdande kyrkomötet kommo hithörande
frågor under behandling på grund av en utav biskop Tottie väckt,
av vederbörande utskott tillstyrkt motion, att kyrkomötet måtte i skri
-
112
velse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
angående sådan ändring i kungl. förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, att kyrkostämmas beslutanderätt
måtte, om sådant av henne beslutades, kunna överlåtas åt särskilda
fullmäktige, samt framlägga det förslag, vartill denna utredning
kunde föranleda.
Inom kyrkomötet framställdes vid överläggning om denna fråga av
biskop Billing det förslag, att Kyrkomötet måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och
i vad mån kyrkostämmas beslutanderätt kunde överlåtas åt eller fördelas
emellan särskilda av kyrkostämma valda fullmäktige och i vissa fall åt
stads- eller kommunalfullmäktige, samt framlägga det förslag, vartill
denna utredning kunde föranleda.
Vid omröstning erhöll biskop Billings förslag 29 röster och utskottets
förslag 27 röster; och avlät Kyrkomötet skrivelse i ämnet till Kungl.
Maj:t i enlighet med biskop Billings förslag.
Även 1910 års kyrkomöte gjorde framställning till Kungl. Maj:t
om utredning och förslag beträffande kyrkofullmäktiges införande.
Vid 1917 års riksdag hemställde herr K. J. Ekman i en inom första
kammaren väckt motion om utredning, huruvida icke kyrkofullmäktigeinstitution
måtte kunna införas i Stockholm.
I sitt utlåtande över denna motion framhöll konstitutionsutskottet
bl. a., att frågan om kyrkofullmäktige vore värd all uppmärksamhet.
Vissa skäl syntes nämligen tala för en sådan anordning, att åtminstone
åt större församlingar medgåves rätt att, på sätt, som i fråga om kommunalfullmäktige
vore stadgat, åt särskilt valda fullmäktige överlåta
kyrkostämmans beslutanderätt. Det vore sannolikt, att därigenom i många
fall ökade garantier skulle vinnas för kontinuitet och sakkunskap särskilt
vid de kyrkligt-ekonomiska ärendenas handläggning.
Utskottet hemställde emellertid om avslag å motionen, enär densamma
rörde allenast en detalj av frågan, och enär inga giltiga skäl
förebragts för dess upptagande i den begränsade form, vari den framlagts.
Det funnes enligt utskottets mening ingen anledning för statsmakterna
att — med avvikelser från gällande principer för den kyrkliga kommunala
113
självstyrelsen — på eget initiativ genomföra eu särskild ordning på detta
område, gällande blott för en enda stad. Med avseende på den väg för
frågans lösning, som motionären i främsta rummet anvisat, nämligen
gemensamma kyrkofullmäktige för hela staden, framhöll utskottet, att en
dylik ordning förutsatte, att till gemensam behandling skulle överflyttas
vissa ärenden, som nu vore församlingarnas enskilda angelägenheter. Ett
dylikt kringskärande av församlingarnas befogenhet borde enligt utskottets
uppfattning ej utan en från deras sida uttalad önskan komma i fråga.
Utskottets hemställan om avslag å motionen bifölls i båda kamrarna.
Av vad ovan anförts, torde framgå, hurusom frågan om kyrkostäinmeinstitutionens
inskränkande hänger intimt samman med hela folkskoleväsendet
och sättet för skolfrågans handläggning i kommunerna.
Det torde under sådana omständigheter vara tvivel underkastat, huruvida
de sakkunniga äga befogenhet att i hithörande frågor framlägga lagförslag.
I varje fall bör ett sådant lagförslag icke framkomma utan en
allsidig utredning, genom vilken vederbörande skolman och kommunala
myndigheter finge tillfälle att framlägga sina meningar, men en dylik
utredning har omöjligt kunnat medhinnas under den knappa tid, som
stått de sakkunniga till buds.
Om de sakkunniga varit övertygade om att de olägenheter, som
äro förenade med att folkskolans angelägenheter handläggas direkt å
kyrkostämma, lämpligen kunnat avhjälpas eller reduceras genom bestämmelser,
som framtvingade eller underlättade införandet av särskilda
kyrko- och skolfullmäktige, och som i så fall naturligt nog borde
bliva analoga med de bestämmelser, som av de sakkunniga föreslagits
beträffande överlåtande av kommunalstämmas befogenhet och beslutanderätt
på för ändamålet valda kommunalfullmäktige, så hade, principiellt sett,
lösningen tett sig enkel nog. Men mot en dylik lösning av frågan kunna
enligt den mening, som hyses av majoriteten bland de sakkunniga, starka
betänkligheter framföras, i det att på sådant sätt den genom 1862 års
kommunallagar tillskapade dualismen i det kommunala livet skulle ytterligare
befästas och skärpas. Systemet med tvenne beslutande kommunala
institutioner, en för rent borgerliga ärenden och en för ärenden rörande
kyrka och skola, vilket system med de nya kommunallagarna avlöste det
15—180469.
Dr sakkunniga.
114
förutvarande med en för samtliga kommunala ärenden gemensam sockenstämma,
liar icke varit ägnat att främja en klok och målmedveten kommunal
finanspolitik, utan den dubbla kommunala budgeten, beroende av
olika beslutande och administrativa organ, har utan gensägelse varit till
skada; de sakkunniga vilja för sin del i sagda dualism se en av orsakerna
till abnormt höga skatter i vissa kommuner. I stort sett hava
dock samma personer att besluta på kommunalstämma och på kyrkostämma,
och härigenom har en viss enhetlighet kunnat bibehållas inom
det kommunala livet trots de dubbla stämmorna och den dubbla budgeten.
Men, om den borgerliga kommunens ärenden skola handhavas av vissa
för ändamålet valda fullmäktige och den kyrkliga och skolkommunens
ärenden av andra fullmäktige utan någon beröring med varandra och
utan något gemensamt och verkställande organ, då ligger den fara nära
till hands, att sagda dualism skall medföra betydande skada. Faran
kunde ju undvikas genom att gemensamma fullmäktige valdes för kyrklig
och för borgerlig kommun eller genom att den kyrkliga kommunens
viktigare ärenden, d. v. s. skolärendena, lades under kommunalfullmäktige
i analogi med vad som nu flerstädes praktiseras i städerna, eller
kanske ännu bättre genom att de båda kommunerna, den kyrkliga och
den borgerliga, helt sammansloges och därmed även deras beslutande samt
beredande och verkställande organ. . Men, som sagt, de sakkunniga anse
sig icke utan särskilt bemyndigande och i varje fall icke utan föregående
utredning kunna härutinnan framlägga förslag.
Emellertid bör uttryckligen framhållas, att ur garantisynpunkt i
samband med införande av den lika rösträtten fullmäktigesystem för den
kyrkliga kommunen är mindre av behovet påkallat än för den borgerliga
kommunen. Bland de ärenden, som kyrkostämman har att behandla äro
ju, som nämnt, de rörande folkskolan utan jämförelse de viktigaste.
Bland de av kyrkostämman beslutade utgifterna komma sålunda i landskommunerna
ej mindre än 71''so % på skolväsendet. Men skolväsendet
är, till skillnad från flertalet övriga kommunala angelägenheter,
noga bestämt och reglerat genom av statsmakterna antagna lagar och
förordningar och övervakas genom en statlig inspektionsmyndighet. På
så sätt föreligger redan nu eu rätt kraftig garanti för en klok kom
-
115
munal skolpolitik, vadan sålunda enligt de sakkunnigas mening eu ytterligare
garanti i form av kyrko- och skolfullmäktige eller skolärendenas
överflyttning från kyrkostämma på annat sätt är mindre av behovet påkallad.
Även med ovan angivna underlättande bestämmelser för införande Kommunal-■
.
..... nämnden sa
liv
kommunalfullmäktige torde det emellertid knappast vara att förvänta, som beredanatt
flertalet landskommuner skulle övergå till systemet med fullmäktigede mynd''9 et
med undantag för mera industrialiserade bygder, där olägenheten av
primärförsamlingar givetvis är större än på andra håll, och där den lika
rösträtten torde komma att medföra eu strävan till representation. T de
verkliga jordbrukskommunerna och i »blandade» kommuner torde trots
allt, såvida icke bestämmelse om obligatoriskt fullmäktigesystem för samtliga
kommuner införes, den svenska allmogens förkärlek för det gamla
hävdvunna stämmesystemet ställa sig hindrande i vägen för eu mera
allmän övergång till representation.
De sakkunniga hava under sådana omständigheter ansett lämpligt Riksdag*
att genom ett utvecklande av det redan inom varje landskommun förefint- 1917.
liga delegationssystemet med kommunalnämnd samt kyrko- och skolråd
böra söka få till stånd vissa garantier gent emot förhastade eller okloka
beslut från de med lika rösträtt beslutande stämmorna. Vad som lett
de sakkunniga in på denna väg har varit en av enskild motion vid 1917
års riksdag framkallad riksdagsskrivelse nr 28 med anhållan, att Kungl. Maj:t
ville verkställa utredning, i vad mån det kunde anses behövligt och lämpligt
att i förordningen om komniunalstyrelse på landet införa bestämmelser
därom, att ärenden, som skola företagas till avgörande å kommunalstämma,
böra förut beredas av kommunalnämnden eller annan
nämnd eller särskilt därtill utsedda personer,• samt för Riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
I sagda motion och riksdagsskrivelse framhålles, hurusom bestämmelse
saknas om beredning av kommunala ärenden med undantag av
föreskrifterna om kommunalnämnds åliggande att uppgöra förslag till
inkomst- och utgiftsstat, medan däremot för den kyrkliga kommunen
samt den borgefliga kommunen i stad särskild beredning vore obligatorisk.
Orsaken härtill torde enligt riksdagsskrivelsen förmodligen vara att söka
116
däri, att vid kommunallagarnas tillkomst de ärenden, som förelågo till
kommunalstämmornas behandling, ej ansågos så invecklade, att icke
stämmedeltagarna även utan föregående utredning ägde tillräcklig sakkunskap
för handläggning. Sedan dess hade kommunalstämmornas arbetsuppgifter
varit av väsentligt mera komplicerad art, på samma gång som
mångenstädes kommunerna — i synnerhet de större — förlorat den homogenitet,
som väsentligen förenklade behandlingen av föreliggande frågor.
I följd härav torde det numera på många håll vara vanligt, att viktigare
ärenden icke företoges till avgörande å kommunalstämma utan att förut,
åtminstone i någon mån, hava förberetts av kommunalnämnden eller
annan myndighet inom kommunen. Då direkta bestämmelser härom
saknades, kunde emellertid den omständigheten, att ett visst ärende icke blivit
på förhand berett, icke anses innebära, att beslutet tillkommit på ogiltigt
sätt, vadan besvär över kommunalstämmas beslut, grundade därpå, att
den föregående beredningen varit bristfällig, av Kungl. Maj:t lämnats
utan avseende.
Av denna anledning och på de grunder, som motionären anfört,
ansåg Riksdagen en lagändring i den i motionen angivna riktningen borde
tagas under övervägande, låt vara att den i många fall närmast komine
att innebära lagfästande av en redan nu utvecklad praxis.
»Emellertid», heter det vidare i riksdagsskrivelsen, »torde det icke
vara lämpligt att utan vidare till förordningen om kommunalstyrelse på
landet överflytta de övriga kommunallagarnas princip, att varje ärende
skall före avgörandet vara på visst sätt berett av en kommunal nämnd eller
delegation. Om en dylik''föreskrift utan möjlighet till undantag skulle
införas för landskommunerna, synes det vara att befara, att den skulle
på många håll i kännbar mån verka tyngande på det kommunala arbetet.
I fråga om ärenden av enklare natur torde den sålunda icke alltid vara
behövlig. I vidsträckta kommuner kan det dessutom stundom vara förenat
med avsevärda svårigheter för de beredande korporationernas medlemmar
att vid den tidpunkt som erfordras sammanträffa. Särskild
uppmärksamhet kräver detta förhållande i fråga om sådana ärenden av
brådskande natur, som enligt Kungl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet, § 16 st. 2, kommunalstämman får avgöra utan att kallelse
117
till stämman kungjorts å eljest föreskriven tid. Under alla omständigheter
är det naturligtvis på landsbygden vida svårare än i städerna att
när som helst få en beredning till stånd. Men det råder i detta avseende
även en viss skillnad mellan den världsliga och den kyrkliga kommunen
på landet, nämligen så till vida, att i den sistnämnda samma
person i regel bekläder ordförandeskapet i den beredande och den beslutande
myndigheten, som uppenbart i någon mån underlättar och förkortar
beredningsproceduren.
Vid en blivande lagändring synes skälig hänsyn höra tagas till nu
antydda svårigheter. Åtskilliga spörsmål av mera speciell art framträda
därjämte: så t. ex. vilka korporationer eller personer, beredningsuppdraget
i olika fall skall tillkomma, vilket förfaringssätt, som skall tillämpas i
händelse av meningsskiljaktighet i frågan, huruvida ett ärende författningsenligt
måste beredas och i så fall av vilken myndighet o. s. v. I
likhet med motionären har Riksdagen därför ansett frågan vara av så
pass ingripande art, att den icke borde bliva föremål för beslut, förrän
den underkastats av Kungl. Maj:t föranstaltad utredning.
Motionären har begränsat sitt yrkande till »ärenden av ekonomisk
innebörd». Riksdagen är icke övertygad om att denna begränsning utan
vidare bör fastslås. Det synes visserligen troligt, att föreskriften om
beredning icke lämpligen kan, såsom i de övriga kommunallagarna, utsträckas
till alla ärenden utan undantag, och Riksdagen behjärtade, som
ovan. nämnts, till fullo de betänkligheter som mött mot beredningsföreskrifter
av den art, att de kunna verka alltför tyngande på det kommunala
arbetet. Men det torde dock finnas även andra ärenden än de
ekonomiska, som kunna tarva lika grundlig utredning, medan å andra
sidan vissa ekonomiska ärenden kunna tänkas vara av den relativt oväsentliga
art, att en föreskrift om beredning av dem skulle verka onödigt
hämmande på deras behandling. Det har av dessa skäl synts olämpligt
att binda den föreslagna utredningen vid ett redan på förhand gjort uttalande,
att den bör avse alla ärenden av ekonomisk natur, men också
blott dessa. Fastmera torde densamma böra gälla alla ärenden och därvid
beträffande olika slag av dessa undersökas i vad mån det kan anses
118
behövligt och lämpligt, att de före avgörandet å kommunalstämman bliva
underkastade beredning.»
bfhnfe^ut- Över denna RiksdaSeils skrivelse har Kungl. Maj:t anbefallt länslåtanden
styrelserna att avgiva utlåtande, och dessa utlåtanden hava sedermera
dagsskri- överlämnats till de sakkunniga. Av dessa yttranden må meddelas följande
velsen. sammanfattning:
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län finner det uppenbart,
att i många fall stort behov föreligger av bestämmelser rörande obligatorisk beredning
av viktigare kommunala ärenden, men, vad Stockholms län anginge, rådde
mellan de olika kommunerna så väsentliga olikheter, att det vore svårt att avgöra,
var den allmänna gränsen ginge för behovet av en obligatorisk beredning.
Behovet förelåge i stora kommuner men knappast i de mindre. Tiden vore därför
ännu icke inne för att meddela allmängiltiga bestämmelser beträffande en
dylik beredning. Däremot borde i kommunalförordningen stadgas berättigande för
kommunalstämma att med vissa mellanrum avgöra, vilka slag av ärenden skulle
under den kommande perioden obligatoriskt beredas före avgörandet, och till vilka
kommunala myndigheter skilda grupper av ärenden skulle remitteras, ifall icke i
enstaka rall remiss till särskild beredning beslötes. Kommunalstämman borde ock
kunna besluta, att under perioden remiss för beredning’ av alla eller vissa andra
ärenden icke skulle kunna förvägras, om viss del av de röstande fordrade remiss.
Det skulle vara till stor lättnad för kommunalstämma, om under förarbetena till
författningsförslaget ° upplysningsvis utarbetades förslag rörande ärenden, som
borde beredas, och å kommunala myndigheter, till vilka dessa ärenden borde re
mitteras.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län anser förhållandena i olika
kommuner alltför skiljaktiga för allmänna bestämmelser om kommunala ärendens
beredning. Lämpligare vore, att möjlighet gåves att beträffande beredning av
nya förslag, som väckts av enskild, giva föreskrifter i särskilt antagna kommunala
stadgar, vilka beträffande icke blott beslutets laglighet utan även dess lämplighet
underställdes Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län förmodar, att de
ifiågasatta bestämmelserna skulle komma att gälla även för ärenden hos rnunicipalstämma
samt hos kommunal- och municipalfullmäktige. Kör smärre socknar
syntes behovet av föregående beredning av kommunala ärenden förefinnas endast
i undantagsfall. I större socknar och i municipalsamhällen torde redan nu förderf
da!idei. utredning av viktigare ärenden förekomma, varför lagbestämmelser om
skyldighet härtill icke syntes erfordras. För övrigt skulle det möta stora svårigheter
att genom lagbestämmelser fastställa, vilka ärenden borde undergå sådan
beredning. Kungl. Maj:ts befallningshavande vore därför av den uppfattningen,
att Riksdagens framställning icke borde föranleda åtgärd.
Kungl- Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län finner tiden inne för
ifrågavarande reform och lämpligast, att alla ärenden, som skola avgöras å kommunaistämma,
bliva förut beredda. Då det likväl torde möta vissa svårigheter
att för denna beredning använda kommunalnämnden, vore det kanske mera°ända
-
målsenligt, att inom varje kommun tillsattes ett beredningsutskott av t. ex. tre
personer med lika antal suppleanter, i vilket ordförandena i stämma och nämnd
borde vara ledamöter.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings län anser i likhet med Riksdagen,
att viktigare ärenden av mera invecklad beskaffenhet lämpligen borde före
sitt avgörande underkastas utredning, samt att dylik utredning jämväl kunde
vara erforderlig med avseende å ärenden av icke ekonomisk innebörd. Det vore
emellertid icke lämpligt att för landskommunerna införa ovillkorlig föreskrift om
ärendenas beredning före deras avgörande ä stämma. _ En del fall framhålles, da
sådan beredning syntes lämplig, och det skulle därvid i allmänhet ankomma på
stämmans ordförande och i vissa fall på stämman själv att förordna om ärendenas
beredning.
_
.
Kungl. Maj:t befallningshavande i Kronobergs län anser en lagändring i
angiven riktning önskvärd. Men, som en allmängiltig gruppering av ärenden i
sådana, som ovillkorligen skola beredas, och sådana, som skola vara befriade från
beredning, skulle möta stora svårigheter, torde såsom princip böra fastslås, att alla
kommunalstämma förelagda ärenden höra, där så lämpligen kunnat ske, vara förut
beredda. Beredning borde bliva obligatorisk för ett ärende, då x/s av de röstande
begärde sådan. I annat fall skulle den omständigheten, att beredning ej föregått,
icke inverka på beslutets laglighet.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kalmar län anser särdeles önskvärt
och lämpligt, att för förekommande av förhastade beslut beredning lagstadgas.
Underkastade dylik beredning borde vara följande ärenden: frågor om beviljande
av anslag; andra frågor av ekonomisk innebörd; frågor om antagande av kommunala
stadgar till befrämjande av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet
samt ordning och säkerhet inom kommunen; ävensom frågor, som omförmälas i
27 §'' samt 74 § 1 mom. av förordningen om kommunalstyrelse på landet. Däremot
vore icke lämpligt att inom de särskilda grupperna skilja mellan frågor av
större eller mindre vikt.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gottlands län: Inom detta län torde
behovet av ifrågavarande föreskrifter icke föreligga i högre grad nu än vid kommunallagarnas
tillkomst. Annoidunda vore förhållandet i de stora fastlandskommunerna.
Beredning borde icke föreskrivas för alla ärenden men heller icke begränsas
till ärenden av ekonomisk natur. Det vore vanskligt att uppdraga
gränser för de ärenden, som ovillkorligen skulle beredas. Dock syntes ärenden,
som krävde kvalificerad majoritet böra i första hand ifrågakomma,
vidare ärenden, som avsåge utgifter av ej för ringa betydelse, varvid lämpligen
viss procentandel av kommunens hela bevillningssumma borde bliva bestämmande,
slutligen ärenden av större betydelse efter avgörande av stämmans ordförande
före ärendets behandling å stämman eller under behandlingen efter remiss, där
visst antal ledamöter av stämman därom framställde yrkande. Val till kommunala
funktioner borde dock vara uteslutna från beredning.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län finner tvivelaktigt, huruvida
något verkligt behov förelåge att i författning meddela uttryckligföreskrift
beträffande ärendens beredning i landskommun. Till förekommande av förhastade
beslut funnes redan i författningen tillräckligt effektiva bestämmelser. Det syntes
därför lämpligast, att kommunalnämnden bibehölles vid den befogenhet, den
nu hade att själv in casu avgöra, huruvida ett ärende borde undergå beredning.
120
Kung], Maj:ts befallningshavande i Kristianstads län finner föreskrifter i
avsedd riktning val behövliga, och borde de omfatta alla ärenden av större vikt.
Att bestämt angiva, vilka frågor, som skulle underkastas beredning, läte sig no°-  icke göra i vidare mån, än att föreskrift meddelades, att sådan beredning skulle
givas dels åt de frågor, för vilka vid besluts fattande erfordrades kvalificerad
majoritet, dels åt de frågor, där besluten skulle underkastas Kungl. Maj:ts eller
Konungens befallningshavandes prövning. I övrigt borde nämndens ordförande
eller stämman, genom återremiss, få avgöra, när särskild beredning erfordrades.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län anser lämpligt, att i faoföreskreves,
det ärenden av större betydelse förbereddes, särskilt de, för vilka vid
besluts fattande erfordrades kvalificerad majoritet, samt de ärenden, uti vilka besluten
skulle underställas Kungl. Maj:ts eller Konungens befallningshavandes
provning.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Hallands län känner sig icke övertygad,
att olikheten mellan stad och land beträffande kommunala ärendens beredning
medfört någon olägenhet för landet. Den praxis, som redan utbildat si oinom
landskommunerna att i händelse av behov överlämna ärende till beredning
borde få fortleva utan en lagfästning, som skulle hava till följd dröjsmål med
brådskande ärendens avgörande. Behovet av författningsändring uti ifrågavarande
avseende vore enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening icke ådagalagt,
^ men, därest en. dylik ändring ansåges böra komma till stånd, borde föreskriit
om beredning inskränkas att gälla allenast för sådana ärenden, som vore
omförmälda i §21 mom. 2 i kommunalförordningen för landet.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Kohus län: Ehuru saknaden
av föreskrift om beredning av å kommunalstämma förekommande ärenden
knappast torde hava. föranlett allvarliga olägenheter, skulle utan tvivel ett bestämt
lagstadgande i nu ifragasatt riktning innebära en i och för sig önsklig
garanti mot överilade eller mindre välgrundade beslut. Eu föreskrift om före0-  gående beredning av samtliga ärenden skulle måhända ur vissa synpunkter vara
att föredraga, men detta skulle medföra onödig omgång och på många håll verka
tyngande på det kommunala arbetet. Först och främst torde böra stadgas, att
de i § 21 mom. 2 samt i §§ 73. och 74 i förordningen om kommunalstyrelse nå
landet avsedda ärenden skulle ovillkorligen underkastas förberedande behandling.
Att i lagen särskilt angiva de .frågor i övrigt, som skulle före avgörandet vara
beredda, torde möta stora vanskligheter och knappast vara behövligt. Det syntes
vara tillräckligt, om föreskrift meddelades, att annat ärende, än förut nämnts,
vilket icke blivit särskilt berett, skulle underkastas sådan beredning, om yrkande
därom gjordes å stämman och detta vunne anslutning av visst antal, exempelvis
en fjärdedel, av de i omröstningen deltagandes röster.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Älvsborgs län: Lämpligast vore att alla
ärenden bereddes, enär det mötte stora svårigheter att generellt angiva, vilka
frågor vore sa beskaffade, att de ovillkorligen krävde beredning, och vilka icke.
Men av hänsyn till att en dylik bestämmelse skulle verka tyngande på det kommunala
livet, kunde man måhända inskränka sig till att stadga ovillkorlig beredning
endast för sådana ärenden, där för beslut fordrades kvalificerad majoritet,
och sådana, som skulle underställas Kungl. Maj:ts eller Kungl. befallningshavandes
prövning, samt sådana, som avsåge avgivande av yttranden, infordrade av
Kungl. Maj:t eller Kungl. befallningshavande. För beredande av skyndsam be
-
handling av hithörande ärenden torde kallelsetiden till stämma, där sådana ärenden
skulle behandlas, böra förkortas — jfr § 16 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet.
Kungl. Maj:ts befallningskavande i Skaraborgs län: De ärenden, som i allmänhet
tarvade beredning, torde företrädesvis vara frågor om plats för och uppförande
av kommunala byggnader och andra anläggningar, köp och försäljning
av fast egendom, antagande av ordningsstadgar och reglementen samt kommuns
indelning i fattigvårdsrotar. Ett allmänt stadgande torde böra införas, att ärende
å kommunalstämma borde vara berett antingen av nämnden eller särskild styrelse
eller av särskilt därtill utsedda personer, dock med undantag för (let fall, att
stämman enhälligt eller med viss större majoritet beslöte ärendets företagande
utan föregående beredning. För fortgångens skull kunde möjligen föreskrivas._ att
ärenden, som skulle behandlas å kommunalstämma, viss tid förut skulle ingivas
till ordföranden, vilken, därest han ej ansåge beredning uppenbarligen överflödig,
ägde remittera ärendet till kommunalnämnden eller annan för handläggning av
sådant ärende tillsatt styrelse.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Värmlands län finner saknaden av föreskrift
om beredning av ärenden till kommunalstämma icke hava medfört någon
större olägenhet och avstyrker en förändrad, lagstiftning i förevarande hänseende.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Örebro län: Oavsett att i gängse praxis
beredning förekomme vid viktigare kommunala frågor, så syntes dock kommunalförordningen
böra fullständigas med ett uttryckligt stadgande av den innebörd,
Riksdagen ifrågasatt. Det vore svårt att sätta gränsen mellan ärenden, vilka
borde och icke borde beredas, men detta måste ske. Särskilt ekonomiska frågor
borde vara underkastade obligatorisk beredning.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län tillstyrker, att i förordningen
om kommunalstyrelse på landet införas bestämmelser, analoga med
dem, som återfinnas i 13 § av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd, dock att undantag måtte göras för ärenden av brådskande art,o och om
vilka förmäles i § 16 mom. 2 av förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Kågon mera betydande försening av ärendenas avgörande behövde ej härav följa.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län hemställer om bifall
utan motivering.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs län finner att genom gällande
bestämmelse om att ny fråga ej kunde företagas till avgörande vid samma
stämma, där den blivit väckt, vore sörjt. för att erforderlig utredning vid ett
nytt förslags framkomst genast kunde igångsättas, och anser därför den ifrågasatta
ändringen ej vara av verkligt behov påkallad.
Kung!. Maj:ts befallningshavande i Västernorrlands län anser varken behövligt
eller lämpligt att göra den ifrågasatta beredningen obligatorisk för alla
ärenden, varigenom det kommunala arbetet på många håll skulle i kännbar mån
tyngas. Men det skulle obestridligen vara till fördel, att mera betydelsefulla
ärenden före deras behandling å kommunalstämma gjordes till föremål för grundlig
utredning. Särskild beredning borde sålunda föreskrivas för ärenden, där för
beslut erfordrades kvalificerad majoritet, eller där beslutet krävde Kungl. Maj:ts
prövning eller Kungl. befallningshavandes godkännande.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands län har intet att erinra mot
den ifrågasatta beredningen med av Riksdagen angivna modifikationer.
16—180489.
122
Kung! Haj:ts befallningshavande i Västerbottens län anser, att, ehuru
viktigare kommunala ärenden redan nu i allmänhet bereddes på något sätt, så
vore föreskrift om dylik beredning i vissa fall önskvärd. Sålunda borde »underställningsärenden»
icke få avgöras utan beredning. Enahanda beredning borde
också förebringas för andra ärenden, som ej fordrade omedelbart avgörande, därest
t. ex. .Vid av vid stämman närvarande personer efter huvudtal äskade sådan
beredning.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län anser den ifrågasatta
föreskriften nödvändig, dock endast i fråga om ärenden av ekonomisk eller organisatorisk
natur. Men även inom dessa grupper av ärenden torde förekomma
sådana av så enkel beskaffenhet, att föregående utredning kunde anses obehövlig.
Vore de därtill av brådskande natur, borde de kunna undantagas från beredning,
därest stämman förklarade sig beredd att upptaga ärendet till omedelbart avgörande.
Befallningshavandena i vissa län, nämligen Södermanlands, Kronobergs,
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands och Norrbottens,
hava förutom eget utlåtande överlämnat jämväl från kommunala
myndigheter i ämnet infordrade yttranden. Dessa innehålla sällan något
utöver vad som framkommit i Kungl. Maj:ts befallningshavandes utlåtanden.
Emellertid återgivas här nedan in extenso några, som kunna
anses såsom typiska, eller som angiva eu mera enastående ståndpunkt.
Kommunalstämmans ordförande i Västra Vingålcer (Södermanlands län):
Det i Riksdagens skrivelse påpekade förhållandet att ett dylikt förberedande icke
är i lag föreskrivet, har utan tvivel mången gång varit till skada för ärendenas
avgörande. Med den allt större omfattning, som under kommunalstämmorna
hörande ärenden under senare tider tagit och säkerligen ännu kommer att taga,
är stor fara för handen, att ärende ej tillräckligt förberedes, innan det förelägges
kommunalstämma till beslut. Och med de allt häftigare partistrider, som även
å kommunalstämmor förekomma, ligger nära till hand att frukta, det tillfälliga
majoriteter kunna komma att fatta beslut, som vid närmare undersökning visa sig
vara mindre välbetänkta, så framstår tydligt att en ändring i nuvarande bestämmelser
är önskvärd. En noggrann och allsidig prövning av dylika ärenden, är
därför önsklig men torde knappast alltid komma att äga rum, såvida icke ett stadgande
härom bliver i förordningen om kommunalstyrelse på landet intagen. Någon
fara för ett förhalande av ärendenas avgörande genom ett dylikt tillvägagående
torde icke behöva föreligga. Lämpligast synes mig sålunda vara, att alla ärenden,
som icke äro av löpande ärendes natur, innan de föi eläggas kommunalstämma
till avgörande, skola förberedas av kommunalnämnd eller annan för detta ändamål
utsedd nämnd.
Kommunalstämmans ordförande i Hyltinge (Södermanlands län): Angående
behovet och lämpligheten av sådana bestämmelser rörande beredning av å kommunalstämma
förekommande ärenden, som i riksdagens skrivelse av den 7 mars
1917 ifrågasättas, får jag härmed anföra nedanstående. I kommuner, där befolk
-
ningen utgöres av representanter för såväl jordbruk som industri och andra samhällsklasser
och där intresset för kommunala angelägenheter vanligen är livligt,
är det numera vanligt, att viktigare ärenden, innan de avgöras å kommunalstämma,
för utredning hänskjutas till kommunalnämnd eller särskilda sakkunniga,
i andra kommuner, innefattande nästan enbart eller huvudsakligen jordbrukare,
är intresset för kommunala ärenden vanligtvis helt ringa och besluten ä stämman
fattas ofta av några fä personer. En förberedande utredning av frågorna synes
mig där vara mer eller mindre ändamålslös, dels därför, att sakkunnighet i en
del ärenden svårligen finnes att tillgå och dels därför, att samma personer, som
utrett frågan, nog själva å stämma diktera besluten. — Eu utredning är ofta
önskvärd ej blott beträffande ekonomiska ärenden utan även andra för kommunen
viktiga frågor men är å andra sidan helt obehövlig för en stor del å stämma
förekommande mindre betydande ärenden, och synes mig gränsen mellan dessa
vara svår att rätt uppdraga Därjämte fordra en del ärenden behandling och
beslut så skyndsamt, att utredning härigenom omöjliggöres. Eu allmän bestämmelse,
att samtliga frågor skola undergå förberedande utredning, innan beslut å
stämma fattas, kommer enligt mitt förmenande därjämte att verka hämmande och
tyngande i det kommunala arbetet. På grund av ovan anförda skäl anser jag
d"et visserligen önskvärt, att viktigare såväl ekonomiska som andra ärenden må
erhålla eu utredning, innan beslut fattas å kommunalstämma, men en allmän bestämmelse
därom syne3 mig ej vara behövlig och ej heller lämplig.
Kommunalstämmans ordförande i Strängnäs (Södermanlands län):
Det är
en brist i den kommunala lagstiftningen att ärenden av ekonomisk art nu kunna
komma under avgörande å landskommunernas stämmor utan att de förut grundligt
granskats och beretts. Denna brist blir så mycket större om påtänkta ändringar
i rösträtten bliva verklighet. Ett beredningsutskott borde därför finnas
och bestå av 5 ledamöter: 2 valda å ordinarie kommunalstämma, 2 valda av
kommunalnämnden bland dess egna ledamöter. Den 5:e ledamoten skulle vara
kommunalstämmans ordförande, samtidigt beredningsutskottets självskrivne ordförande.
Stämman skulle dessutom välja 1 och kommunalnämnden 1 suppleant i
beredningsutskottet. Vid valen skulle hänsyn tagas till att minst 2 ledamöter i
utskottet tillhörde de högre skattdragande inom kommunen, vilka hava att bära
ansvaret för och bördan av de beslut som fattas, samt att tjänstemanna- och
arbetareklassen även bleve representerade inom utskottet. Till detta utskott
skulle det åligga komunalstämmans ordförande att hänskjuta alla frågor av ekonomisk
art för utskottets hörande samt för övrigt alla andra frågor, ordföranden
funne borde förberedas innan de förelädes stämman till avgörande.
Kommunalstämmans och municipalfullmäktiges ordförande i Flen (Södermanlands
län): Under de år jag haft äran vara ordförande såväl hos Flens municipalfullmäktige
som även hos kommunalstämmor, har just det förslag till ändring
i Kungl. förordning om kommunalstyrelse på landet, varom enskild motionär i
riksdagsskrivelsens syfte hemställt, utbildat sig till praxis inom dessa institutioner.
Det har ansetts att i och med den begränsade röstskalans införande och därav
följande möjligheten för mindre röstägare att göra sig hörda och gällande de
ärenden, som varit föremål för avgörande, vunnit på en allsidig utredning av
nämnder eller för ändamålet utsedda och detta ej endast med avseende å frågor
av ekonomisk art utan även andra frågor, där principer och partimotsättningar
kunnat spela in, hava i största utsträckning blivit till stämmor och sammanträden
124
förberedda. Partimotsättningarna i vår tid göra sig givetvis, gällande redan vid
besättande av platserna i respektive nämnder och redan där bryta sig partisynpunkterna
med varandra. Det slut, vartill man därvid vid behandling av “ett
ärende genom ömsesidigt tillmötesgående och med aktning för andras åsikt lyckas
komma, blir oftast en blivande stämmas beslut. Livaktigheten och det kommunala
intresset gör. att de olika partierna genom kontakt med sina representanter i
nämnderna ofta pa förhand hava sin ställning klar med avseende på en vid stämma
föreliggande fråga, intet kommer som överraskning eller överrumpling och en
lugnare och sakligare behandling av ifrågavarande ärende ernås. Svårigheten i
vissa kommuner att på grund av avstånden få nämnderna samlade varav vi i
mellersta och södra Sverige ej torde äga erfarenhet, men som kanske förekomma
i våra nordligaste landskap, där dock även telefonförbindelser i stor utsträckning
finnas, torde dock i rik mån uppvägas av den bättre behandling hos en stämma^
som ett väl förberett och allsidigt utrett ärende röner. Alla ärenden av ekonomisk
natur höra enligt mitt förmenande förberedas av kommunalnämnden, och det
synes mig, då så ske kan, lämpligt att där ej oöverkomliga hinder härför möta
på grund av ett^ ärendes brådskande natur, även andra ärenden bliva till stämmorna
beredda. . Kraven på rättvisa åt och hänsyn till alla bliva på så sätt bäst
tillgodosedda. Misstron mellan partierna minskas. En lag i motionärens syfte och
med den bestämmelsen att även viktigare frågor av icke ekonomisk natur skola
till stämmorna förberedas med undantag, såsom förut sagts, för mycket brådskande
ärenden, skulle genom att korten vore, så att säga, lagda på bordet, verka ytterst
utjämnande på partimotsättningarna och därav vid stämmorna uppstående tvistigheter
inom vårt kommunala liv i väsentlig mån förebyggas.
Kommunalstämmans ordförande i Mollösund (Göteborgs och Bohus län):
Det vore önskvärt att en del viktiga ärenden förarbetades av t. ex. kommunalnämnden,
man skulle härav i många fäll vinna mera välbetänkta beslut; mindre viktiga
ärenden borde emellertid undantagas sådan beredning. Att uppdraga gräns
för viktiga frågor som skulle undantagas sådan beredning är nog ej lätt. Emellertid
anser stämman att gränsen ej bör dragas för frågor av direkt ekonomisk art
utan på annat och lämpligare sätt.
Kommunalnämndens ordförande i Forshälla (Göteborgs och Bohus län) anser
det önskvärt att ärenden, som skola företagas till avgörande på kommunalstämma,
böra förut beredas av kommunalnämnden eller särskilt därtill utsedda personer.
Kommunalstämman i Essunga (Skaraborgs län) beslöt avgiva följande yttrande:
Att de flesta frågor som komma under kommunalstämmans behandling äro
av sådan beskaffenhet att de utan förberedande kunna av stämman avgöras. Men
att särskilda ärenden av såväl ekonomisk som annan art ofta äro så beskaffade
att de gärna borde förberedas. Kommunalstämman ansåg för sin del att en förberedande
behandling av sådana, frågor borde kunna verkställas på så sätt, att
kommunalstämmans ordförande tillsammans med kommunalnämnden i tid före
varje stämma förbereder dessa, och att vid dylika sammanträden kommunalstämmeordiöranden
fungerade som ordförande, samt att ärenden vilka av Konungens befällningshavande
avlämnas till kommunalstämman för yttrande och beslut Konungens
befällningshavande föreskriver kommunalstämmeordföranden när förberedande
skall äga rum, men att denna, i alla övriga frågor ägde rätt pröva och avgöra
vilka skola till beredning hänskjutas.
125
Kommunalstämmans i llaf/clbcrg (Skaraborgs län) uttagande och beslut blev:
att i små och glest bebyggda kommuner skulle denna ifrågasatta beredning bliva
alltför besvärlig och tidsödande att sammankalla nämndens ledamöter för detta
ändamål, utom, såsom nu är fallet, vid uppgörandet av utgifts- och inkomstförslagen,
eller annan viktig fråga.
Kommunalnämnden i Norra Båda (Värmlands län): Det i berörda skrivelse
avgivna förslaget synes i princip böra vinna beaktande. Man torde icke kunna
förneka att en del ärenden som gå direkt till kommunalstämman för behandling
och avgörande icke få den omsorgsfulla prövning, som ärendenas vikt i många
fäll kräva. Denna olägenhet komme givetvis att i stor utsträckning försvinna
om de kommunala nämnderna ålades att var och en på sitt område förberedande
behandla de ärenden, vars avgörande är beroende av kommunalstämmans beslut.
Att för denna förberedande granskning av ärendena tillsätta särskilda, personer
torde icke vara lämpligt, ty därigenom kommer givetvis — åtminstone i de flesta
fall — arbetsbördan för de personer, som nu inneha kommunala förtroendeuppdrag
att onödigtvis ökas. Skulle man däremot utse dessa personer bland sådana
som stå utanför de kommunala nämnderna, torde en dylik granskningsnämnd icke
få den betydelse för ärendenas förberedelse man här åsyftat. Emellertid torde de
ärenden, som skola avgöras å kommunalstämma, få den mest praktiska och omsorgsfulla
förberedande behandling om de hänskjutas till de kommunala nämnder,
som handhava kommunens allmänna angelägenheter och fattigvård På grund av
det anförda hemställes, att förslaget i berörda skrivelse på så sätt bifalles; att
ärenden, som röra kommunens allmänna angelägenheter m. m. hänskjutas till kommunalnämnden
och de, som röra fattigvården till fattigvårdsstyrelsen för att där
beredas.
Kommunalstämman i Älvsby (Norrbottens län): Ehuru kommunalstämman inser
de stora svårigheter, som onekligen förefinnas för att, om förslaget lagfästes,
det ej skall lägga betydande svårigheter i vägen för en del frågors snabba behandling
och onödigt betunga behandlingen av en del oviktigare sådana, kan dock
kommunalstämman ej annat än tillstyrka, att bestämmelser utfärdas därom, att
varje ärende bör före avgörandet vara på något sätt förberett. Stämman anser
sådant förberedningsarbete vara synnerligen viktigt särskilt med hänsyn till
önskvärdheten av kontinuitet i den kommunala politiken, och uttalar den förhoppningen,
att det skall lyckas vederbörande att utfinna sådana begränsningsbestämmelser
för detta utredningsarbete, att olägenheterna bliva så små som möjligt.
Ett förslag i sådan riktning synes stämman vara, att ärende skall vara förberett
av kommunalnämnd innan det till avgörande företages, vilket nog i regel
torde medhinnas, men att, därest tiden ej medger sådan förbehandling, det må
vara tillfyllest, att det förberedes av t. ex. ordförande i stämma och ordföranden
i kommunalnämnd jämte en eller två ledamöter i kommunalnämnden, och torde
detta kunna ske även i sådana brådskande fall, då stämma hålles samma dag den
utlyses, ehuru givetvis utredningen då ej kan bliva så grundlig som eljes.
Av de anförda sammanfattningarna och citaten framgår, att vederbörandes
uppfattningar beträffande den ifrågasatta reformen äro synnerligen
växlande. T det stora hela synes man emellertid vara enig där
-
De sakkunniga.
126
om, att obligatorisk beredning åtminstone för vissa kommuner och
för vissa frågor torde vara till gagn, samt att en dylik beredning faktiskt
redan nu förekommer i ett flertal kommuner. Svårigheten att fastställa,
vilka frågor ovillkorligen böra beredas, framhålles allmänt; och
likaså framhålles, att föreskrifter om alla kommunala ärendens beredning
skulle åstadkomma en betydande ökning i kommunalnämndens arbetsbörda
samt i vissa fall onödigt försinka ärendenas behandling.
De sakkunniga anse för sin del i likhet med motionären och Riksdagen,
att redan under nuvarande förhållanden en obligatorisk beredning
av vissa viktigare ärenden skulle vara till gagn, samt att, då en obligatorisk
beredning av alla å kyrkostämma förekommande ärenden utan
större svårigheter praktiserats under mer än ett halvt sekel, och då en
beredning av viktigare å kommunalstämma förekommande ärenden genom
kommunalnämnd eller särskilda kommittéer och nämnder redan nu faktiskt
tillämpas i stor utsträckning, så torde inga allvarligare hinder förefinnas
för att i lag föreskriva dylik beredning. Men med införandet av
den lika kommunala rösträtten, varigenom antalet deltagare i stämmorna
torde ytterligare tillväxa, blir en dylik lagstadgad beredning än mera av
behovet påkallad. Den garanti mot förhastade eller okloka kommunala
beslut, som en dylik beredning genom kommunalnämnden innebär, ligger
i öppen dag. Då det vidare, såsom i riksdagsskrivelsen och de inkomna
utlåtandena framhållits, och, såsom de sakkunniga vid ingående förhandlingar
konstaterat, är synnerligen svårt, ja omöjligt, att uppdraga allmängiltiga
gränser mellan viktigare och mindre viktiga ärenden, av vilka de
förra skulle vara underkastade beredning, de senare icke, hava de sakkunniga
för sin del föreslagit, att till förordningen om kommunalstyrelse på
landet sådant tillägg göres, att föregående beredning av samtliga till avgörande
å kommunalstämma (municipalstämma samt hos kommunal- och
munieipalfullmäktige) förekommande ärenden blir föreskriven. De enda
ärenden, som härvid torde böra undantagas från obligatorisk beredning
äro val samt de ärenden, som fordra skyndsam handläggning och icke
avse utgift eller avhändande av någon kommunens egendom eller efterskänkande
av någon kommunens rättighet. För övrigt torde böra beaktas,
att år från år återkommande ärenden böra anses beredda i och med att
127
nämndens förslag framlägges inför kommunalstämman, och att sålunda i
dessa fall ingen särskild utredning erfordras. Ärendenas beredning bör,
då så anses lämpligt, av stämman kunna anförtros åt andra än kommunalnämnden,
t. ex. åt annan permanent nämnd eller styrelse eller åt eu
särskild kommitté, men även sådana ärenden böra före framläggandet å
stämman passera nämnden, som, om den anser erforderligt, äger att över
det inkomna förslaget avgiva särskilt yttrande.
Men skall den befattning, kommunalnämnden sålunda har att taga Proportionella
med de kommunala ärendena fullt uppfylla kraven på en effektiv garanti gationer och
mot förhastade eller obilliga kommunala beslut, så torde de ovan före- namnderslagna
bestämmelserna böra utfyllas med föreskrifter om att nämnden
skall kunna väljas proportionellt.
Frågan om att vid tillsättande av nämnder, styrelser och utskott
å primärstämmorna använda den proportionella valmetoden ävensom att
utsträcka densammas tillämpning inom de kommunala representationerna
till att avse även val av icke beredande delegationer bär under de senaste
åren varit föremål för en rätt ingående riksdagsbehandling.
Sedan 1911 års riksdag i skrivelse till Kung!. Maj:t med anledning Proposition
•
•
©
.
_
Och VYlotlOYlCY
av åtskilliga vid nämnda riksdag väckta motioner anhallit, att Kungl’. v(,i 1913 (lrx
Maj:t måtte efter verkställd utredning framlägga förslag till införande av riksdag.
proportionellt valsätt vid val till sådana hos stadsfullmäktige och landsting
förekommande utskott och nämnder, vilkas egentliga uppgift vore
att förbereda de hos nämnda korporationer förekommande ärenden, intog
Kungl. Maj:t i sin till 1913 års riksdag avlåtna proposition angående
vissa betydande ändringar i kommunallagarna även bestämmelser i sagda
syfte. I enlighet med Riksdagens därom framställda önskan begränsades
i det kungliga förslaget det proportionella valsättet i huvudsak till sådana
utskott och nämnder, som helt eller väsentligen hade en förberedande
uppgift, d. v. s. till förberedande utskott oeh kommittéer samt drätselkammare.
I propositionen föreslogs, att val till sistnämnda institution
skulle förrättas efter proportionell metod, ej blott då valet förrättades
inom stadsfullmäktige, utan jämväl i de städer, där stadsfullmäktige ej
funnes och valen följaktligen ägde rum å allmän rådstuga. Drätselnämnden
i Stockholm skulle, enär dess uppgift till övervägande del vore verk
-
128
ställande, ej beröras av de nya bestämmelserna. Landstingens förvaltningsutskott
bildade i viss mån ett undantag från nämnda regel, i det att
sagda huvudsakligen verkställande institution enligt det kungl. förslaget
skulle väljas proportionellt. Det proportionella valsättets användning i
ovan omnämnda fall skulle ej göras obligatoriskt, utan borde efter enhällig
överenskommelse därom val kunna ske i annan ordning.
Emellertid föreslogs i tvenne med anledning av den kungl. propositionen
inom första kammaren väckta motioner, nämligen av herr Säfstrand
samt av herrar G. Magnusson och J. E. Berglund, att den proportionella
valmetoden måtte införas förutom vid val till förberedande
utskott och nämnder jämväl vid tillsättande av i övrigt inom städer och
landsting förekommande styrelser och delegationer, varvid enligt herr
Magnussons förslag metoden i sistnämnda fall dock skulle användas endast,
därest en fjärdedel av de väljande så äskade. I herr Magnussons
motion föreslogs införande av proportionella val jämväl till kommunalnämnd.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte i det stora hela bifall till det
kungl. förslaget i ovan berörda delar dock med yrkande om ändring i så
måtto, att tillsättande av drätselnämnd i städer med allmän rådstuga
fortfarande skulle ske genom majoritetsval, samt att vals förrättande
efter proportionell metod inom stadsfullmäktige och landsting skulle äga
rum endast, om så stort antal av de väljande det önskade som motsvarade
de tal, vilket erhölles om samtliga väljandes antal delades med det
antal personer valet avsåge, ökat med 1.
I motiveringen till förstnämnda ändringsförslag framhöll utskottet
bland annat, att de av Kungl. Maj:t föreslagna reglerna för val i föreliggande
fall icke kunde tillämpas vid val å allmän rådstuga, enär nämnda
regler vore avfattade för sådana val, vid vilka varje väljande ägde en
röst, medan å allmän rådstuga åter valen skedde efter graderad röstskala.
»Även i det avseendet,» heter det vidare i utskottets utlåtande,
»torde ifrågavarande regler vara mindre lämpade för val å allmän rådstuga,
att enligt desamma suppleanter skola tillsättas genom särskilt val,
vilket nödvändiggör tvenne valförrättningar och röstsammanräkningar.
Kan detta i fråga om val inom relativt begränsade valkorporationer såsom
129
stadsfullmäktige och landsting låta sig göra, torde det däremot beträffande
val ä allmän rådstuga visat sig förenat med praktiska svårigheter. Under
sådana förhållanden, och då en reform i angiven riktning skulle äga
endast ringa praktisk betydelse — de stadskommuner, i vilka stadsfullmäktigeinstitutionen
ej är inföi’d, äro endast tvenne, Östhammar samt
Skanör med Falsterbo, — tillstyrker utskottet, att bestämmelserna i Kungl.
Maj:ts förslag om proportionell metod vid val av drätselkammare å allmän
rådstuga måtte utgå.»
] fråga om den proportionella valmetodens användning jämväl vid
tillsättande av icke beredande styrelser och delegationer, varom förslag
framställts i ovan anförda motioner, framhöll utskottet, att gränserna
mellan förberedande delegationer och andra visserligen understundom
kunde bliva svåra att uppdraga, och att skäl kunde anföras för en vidsträcktare
användning av den proportionella valmetoden, men det oaktat
hade utskottet med hänvisning till Riksdagens ståndpunkt år 1911 stannat
vid att tillstyrka den proportionella metodens införande endast för de av
Kungl. Maj:t föreslagna fall. Vad angår den proportionella valmetodens
införande vid val av kommunalnämnd å kommunalstämma, framhöll
utskottet, att det här torde möta samma praktiska svårigheter att finna
lämpliga regler för metodens användning som beträffande sådana val å
allmän rådstuga. Härjämte kunde ifrågasättas lämpligheten utav att betunga
kommunalstämmans ordförande med de ofta tidsödande och i viss
mån invecklade röstsammanräkningar, varmed nämnda metod vore förenad.
Slutligen ville utskottet erinra därom, att Riksdagen i sin förutberörda
skrivelse år 1911 ej satte i fråga det proportionella valsättets införande
på nu berörda område. Utskottet funne sig på grund av vad
sålunda anförts ej kunna tillstyrka herr Magnussons motion i vad den
rörde nu föreliggande ämne.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan, och sålunda
fingo § 36 i förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§31 och 38 i landstingsförordningen
sin nuvarande lydelse.
Vid 1915 års riksdag hemställde herr Hallén i en inom andra
kammaren väckt motion, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
17—180469.
Motion rid
1915 års
riksdag.
130
begära framläggande av förslag till sådana ändringar i lagen om kyrkoråd
och skolråd, att val till skolråd samt gemensamt kyrko- och skolråd
måtte under vissa förutsättningar kunna förrättas enligt proportionell
valmetod. Motiveringen till denna motion var av följande lydelse:
»Då det proportionella valsättet infördes i vårt land, kunde detta
ske genom de ofrånkomliga rättskrav på en rättvis representation, som
de syntes kunna förverkliga. De år som gått sedan denna valreforms
införande ha icke heller jävat dessa förhoppningar, utan torde det med
fullt fog kunna sägas, att de proportionella valen i stort sett giva en
trogen återspegling av de olika meningsskiftningarna inom valmanskåren.
Emellertid har denna princip icke i nämnvärd grad vunnit tillämpning
inom det kommunala livet, men den ständigt stegrade livaktigheten och
intresset för de kommunala frågorna gör detta spörsmål alltmer aktuellt.
Sådana kommunala institutioner som kyrkoråd, skolråd och kommunalnämnder
äro ju ej blott förvaltande nämnder, utan äga också eu ansenlig
maktbefogenhet, som alltid kan hos eu viss grupp i valmanskåren verka
frestande till att vid valet tillämpa ensidiga maktsynpunkter." Särskilt
är skolrådens maktbefogenhet ganska vidsträckt, och under de senare
åren har stundom inträffat, att alltför ensidiga majoritetssynpunkter fått
göra sig gällande vid valen. För att trygga minoriteternas rätt torde
det vara önskligt, att rätten till proportionellt val av skolråd förefinnes.
Denna bör dock göras fakultativ, så att, där inga starkare motsättningar
hos valmanskåren förefinnas, densamma ej må i onödan betungas med
skyldigheten att tillämpa en proportionell valmetod.
De invändningar, som emellertid mot densammas valfria användning
skulle kunna resas, skulle vara dels, att den befrämjade ett onödigt
skapande av partimotsatser, och att partipolitiska synpunkter på ett dylikt
skolråds val skulle tränga sig fram på de sakliga .synpunkternas bekostnad,
dels ock, att eu invecklad valprocedur ej kunde nöjaktigt genomföras
i ett stort antal kommuner, där säkerligen kompetenta krafter härför
saknas. Vad den första invändningen beträffar, må det erinras, att
den proportionella valmetoden ej behöver tillgripas, där en kyrkostämma
själv låter olika sockendelar, skolrotar eller olika intressegrupper bli på
ett rättvist sätt representerade. Men då, såsom på en del håll inträffat.
en tillfällig majoritet på grund av partipolitiska eller sockenpolitiska skäl
''gjort rent hus’ vid ett skolrådsval, så skall en bestämmelse, som garanterar
eu viss minoritet, exempelvis eu tredjedel av ståmmedeltagarna,
rätt att begära proportionellt val, verka synnerligen prohibitiv! pii de
intressegrupper, som eventuellt önskat i otillbörlig grad se sig tillgodo
vid valet. I större samhällen äter, där den stegrade sociala utvecklingen
påskyndat skapandet av varandra motsatta intressegrupper, blir ett skolrådsval,
som förrättas proportionellt, eu garanti för att de olika kulturella
och sociala synpunkter, som det bör vara ett skolråd angeläget att inom
sig bereda utrymme för, också få komma till sin fulla rätt.
Om emellertid bestämmelser om rätt i vissa fall till proportionellt
val till skolråd närmast kommer att verka hämmande pa alla strävanden
till maktmissbruk, utan att därför valmetoden behöver i större omfattning
tillgripas, så förfaller samtidigt den andra invändning, som skulle kunna
tänkas resas mot densamma, nämligen svårigheten i många landskommuner
vid valmetodens tillämpning.
Denna skulle nämligen ej behöva tillämpas i någon större omfattning,
men i de fall, där så kommer att ske, ljunde valsedlar och valprotokoll
lämpligen insändas till Konungens befallningshavande i länet i
och för sammanräkning, för vilken denna ökning i arbetet ej skulle behöva
bli av nämnvärd betydelse, då ju dels skolrådsvalen gälla för en
tid av 4 år, och då dels, som förut sagts, proportionellt val skulle företagas
blott där förhållandena gjorde sådant av behovet påkallat.
Då ännu å flera håll skolråd och kyrkoråd fungera gemensamt,
torde rätten att under vissa förutsättningar få förrätta skolrådsval proportionellt
behöva utsträckas att jämväl även gälla de fall, då i församlingen
finnes gemensamt kyrko- och skolråd.»
Konstitutionsutskottet hemställde i sitt utlåtande nr 3, att ifrågavarande
motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Utskottet
framhöll bl. a., att det icke ville förneka, att åtskilliga av de skäl,
som föranlett det proportionella valsättets införande hos oss, kunde åberopas
till stöd för dess utsträckande jämväl till nya områden. I sådan
riktning pekade särskilt det obestridliga förhållandet, att berörda valmetod
medgåve en allsidigare och rättvisare representation av olika
132
meningsskiftningar än majoritetsvalen. Å andra sidan kunde det ej fördöljas,
att det proportionella valsättet vore behäftat med åtskilliga nackdelar,
av vilka här särskilt komme i betraktande de praktiska svårigheter,
den omgång och tidsutdräkt, varmed metodens tillämpning vore
förenad. Då följaktligen fördelar och olägenheter stode emot varandra,
hade det icke ansetts innebära någon orimlighet, att det proportionella
valsättet kommit till användning vid somliga val, där antingen valens
vikt ansetts påkalla systemets tillämpning i trots av de därmed förenade
nackdelarna eller ock dessa senare ansetts vara jämförelsevis mindre
framträdande, medan däremot i andra fall, då fördelarna icke funnits
uppväga olägenheterna, majoritetsvalen bibehållits. Också torde den
gränsreglering emellan de båda valsättens tillämplighetsområden, som för
närvarande vore gällande, ej bero på någon tillfällighet. Sålunda torde
å ena sidan det förhållandet, att proportionellt valsätt vore medgivet vid
vissa val inom landsting och stadsfullmäktige, under det att så ej vore
fallet i fråga om liknande val å allmän rådstuga, kommunalstämma och
kyrkostämma, till en del hava sin grund i den uppfattningen, att meningsmotsatserna
inom förstnämnda församlingar regelmässigt vore mer utpräglade
än inom andra kommunala korporationer, vadan en proportionell
representation där ansetts i högre grad än eljest påkallad. Men å
andra sidan torde berörda åtskillnad i ej mindre mån vara förorsakad
därav, att, medan det proportionella valsystemet utan avsevärdare olägenheter
kunde komma till utförande inom landsting och stadsfullmäktige,
tekniska svårigheter framträdde vid ett försök att bringa det till användning
vid val i allmänhet å allmän rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma.
Av 1913 års riksdag framhållna svårigheter vid tillämpande av
proportionellt valsätt vid val å allmän rådstuga gällde tydligen i lika
grad beträffande val å kyrkostämma. Detta innebure med andra ord att
de förenklade bestämmelser, som befunnits användbara vid val inom representativa
församlingar, där varje väljande hade en röst och över huvud
taget antalet röstande vore relativt begränsat, icke kunde brukas vid
ifrågavarande val, utan att det torde bliva nödvändigt att för desamma
återgå till regler liknande dem, som för närvarande gällde vid val till
stadsfullmäktige (resp. kommunalfullmäktige) eller till landsting. Vad
vidkomme valen å kyrkostämma, liksom för övrigt även valen å kommunalstämma,
tillkomma ytterligare en praktisk svårighet, nämligen den att
finna någon myndighet, åt vilken kunde överlämnas bestyret med valresultatens
uträknande. Att lägga detta i stämmans egen hand torde
nämligen så mycket mindre kunna ifrågakomma, som, enligt vad nyss
påvisats, röstsammanräkningarna måste försiggå under åtskilligt mer invecklade
former än de, om vars tillämpning vore fråga vid val inom landsting
och stadsfullmäktige. Motionären hade sökt lösa nämnda svårighet
genom att föreslå sammanräkningarnas uppdragande åt vederbörande
länsstyrelse. Mot denna utväg reste sig emellertid, enligt utskottets mening,
synnerligen starka betänkligheter, då därigenom länsstyrelsernas
redan nu dryga arbetsbörda skulle kunna komma att ökas i en grad,
varom man icke ens kunde i förväg bilda sig något tillförlitligt omdöme.
Ökningen bleve nämligen beroende på den omfattning, i vilken det proportionella
valsättet faktiskt komine till användning vid skolrådsvalen.
Om detta i större utsträckning bleve fallet, vilket åtminstone måste förutsättas
såsom möjligt, så skulle uppenbarligen Konungens befallningshavandes
tid bliva över hövan inkräktad genom dylika sammanräkningar.
Det kunde vidare näppeligen anföras något hållbart skäl, varför,
på sätt motionären föreslagit, proportionellt valsätt skulle införas å kyrkostämma
för val till skolråd, medan exempelvis å kommunalstämma val
av kommunalnämnd fortfarande skulle ske enligt majoritetsprincipen.
Ävenledes måste uppmärksammas, att ovanberörda svårighet att finna
sammanräkningsförrättare för ifrågavarande å stämma förrättade val stegrades
i samma mån, som antalet av de val ökades, vid vilka den proportionella
metoden kunde komma till användning. Utskottet funne ur
båda dessa synpunkter riktigast, att, om över huvud taget det proportionella
valsystemet skulle utsträckas till val av förevarande huvudgrupp,
utredningen av spörsmålet härom måtte verkställas i ett sammanhang.
Att, såsom ett bifall till motionen skulle innebära, bryta ut en del av
sagda spörsmål till behandling för sig kunde utskottet icke förorda.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
134
Motion vid
1916 års
riksdag.
Vid 1916 års riksdag inkom herr Hallén med motion av i viss mån
liknande innebörd med den vid 1915 års riksdag. Motionären gav denna
gång sitt yrkande en vidare avfattning än det föregående året, i det han
hemställde, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville begära utredning
om på vad sätt och under vilka förutsättningar val till utskott och
nämnder å allmän rådstuga, kyrko- och kommunalstämma måtte kunna
förrättas enligt proportionell valmetod.
Med relaterande av vissa punkter i konstitutionsutskottets utlåtande
vid närmast föregående års riksdag framhöll motionären, att sagda utskott
överdrivit de svårigheter, som vore förenade med proportionellt
valsätt inom kyrkostämma och kommunalstämma. »Utvägar torde ej
saknas», heter det, i motionen, »att inom varje kommun kunna skaffa för
detta arbete kvalificerade krafter. Vad ordförande å kyrkostämma angår,
skulle mycket väl de teologie kandidater, som före sin prästvigning
genomgå eu termins praktisk-teologisk kurs, vari ingår ett grundligt teoretiskt
och praktiskt studium av kyrkostämmoförordningen, kunna bibringas
färdighet i att proportionellt uträkna, t. ex. ett skolrådsval. För
kommunalstämmans vidkommande skulle denna fråga kunna ordnas så,
att t. ex. någon av församlingens folkskollärare kunde verkställa denna
sammanräkning. Man torde nämligen få förutsätta, att då enligt folkundervisningskommitténs
betänkande rörande fortsättningsskolorna undervisning
i kommunalkunskap kommer att på skolans högsta stadier meddelas,
detta kommer att förutsätta, att kunskap om de proportionella
valen skall bibringas seminarieeleverna.
Under det att kommunerna successivt finge tillgång på dylika krafter,
borde emellertid länsstyrelserna även kunna tagas i anspråk, utan
att deras arbetsbörda behövde bli alltför betungande. Om nämligen
vederbörande (rådstuga, kyrko- eller kommunalstämma) själv företoge
röstsammanräkningen och — eventuellt efter visst fastställt formulär —
insände valprotokoll till länsstyrelsen, borde näppeligen själva arbetet
med platsfördelningen vålla vederbörande länsstyrelse något tidsödande
arbete.
Då utskottet vidare påpekar lämpligheten av att en eventuell utredning
av denna fråga borde företagas i hela dess vidd, har jag här
-
med ändrat mitt yrkande till att omfatta val av utskott och nämnder ä
allmän rådstuga, kyrkostämma och kommunalstämma. Gentemot den invändning,
som dä kan tänkas framställas och som konstitutionsutskottet
också vidrört, nämligen att en stegrad ökning av de proportionella valen
också ökar svårigheterna för frågans tekniska lösning, vill jag med hänvisning
till motiveringen i 1915 års motion erinra om, att blotta fövefintligheten
av eu lag, som ger en viss minoritet (t. ex. eu tredjedel av
de röstande) rätt att genom fordran på proportionella val garantera behörig
plats åt sina synpunkter, skall gynnsamt inverka på de olika intressegruppernas
benägenhet att utan strid bereda proportionellt- rum för
olika meningar. En dylik Jags karaktär att verka humaniserande pa de
kommunala striderna måste därför erkännas.
Då vid innevarande riksdag kravet på utsträckt kommunal rösträtt
framförts med ökad styrka, framtvingar sig också kravet på en åtminstone
fakultativ rätt till begagnande av proportionell valmetod inom de
områden av det kommunala livet, där den ännu ej kommit till användning.
Då den sista stora politiska rösträttsreformen ansågs kräva som
konsekvens proportionalismens genomförande, bör i analogi härmed också
den ökade kommunala rösträtten förenas med ett konsekvent genomförande
av de proportionella valens idé om rättvisa åt alla och skydd mot
otillbörligt förtryck av minoriteterna.»
Konstitutionsutskottet yrkade även denna gång avslag å motionen
med återupprepande av sin motivering föregående år.
I en till utskottsutlåtandet fogad reservation hemställde herr Hallon
med instämmande från Henne andra utskottsledamöter om bifall till motionen.
Enligt reservantens uppfattning skulle en utredning av denna
fråga på sätt motionen angiver resultera i att de av utskottet påpekade
svårigheterna övervunnes. Emellertid krävde eu dylik utredning som
konsekvens, att också frågan om proportionellt skolstyrelseval i städerna
bleve samtidigt utredd, enär annars ett bifall till motionen skulle ha till
följd, att skolstyrelsernas ena hälft, som utsåges å kyrkostämma, bleve
vald proportionellt, medan den andra bleve av stadsfullmäktige utsedd
genom majoritetsval.
Utskottets hemställan bifölls av första kammaren, medan däremot
136
andra kammaren biföll reservationen. Frågan förföll således även denna
gång.
Mm8nårid
ÄV6n Vid innevarande riksdag har frågan om de proportionella
riksdag, valens utsträckande framförts genom i andra kammaren väckt motion.
Motionären, herr Leander, har sålunda hemställt, att Riksdagen ville hos
Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag i syfte, att i förordningarna
om kommunalstyrelse i stad, om landsting och om kommunalfullmäktige
bestämmelser infördes därom, att alla val, där två eller flera
personer skola utses, måtte ske proportionellt.
Dtniga.un''
1 övereasstämmelse med den mening, som kommit till uttryck såväl
i sagda motioner som i konstitutionsutskottets utlåtande över desamma,
hålla de sakkunniga före, att den proportionella valmetoden innebär en
garanti mot majoritetsförtryck ej blott, då det gäller utseende av de
kommunala representationerna utan även, då fråga är om att inom dessa
representationer eller å primärstämma utse vissa delegationer. De sakkunniga
anse vidare, att en dylik garanti mot majoritetsförtryck vid
delegationsval inom fullmäktige och a stämmorna torde bliva synnerligen
av behovet påkallad just i samband med den lika rösträttens införande,
varigenom, åtminstone på vissa håll, partiställningen inom de beslutande
kommunala organen kommer att undergå en ej obetydlig förändring. Det
ligger däi vid nära till hands, att utan en dylik säkerhetsventil en nybliven
majoritet söker hänsynslöst utnyttja sin ställning genom att i de
viktigare nämnderna, särskilt kommunalnämnd samt kyrko- och skolråd,
insätta uteslutande egna meningsfränder med undanträngande av prövade;
kommunala krafter från minoriteten, till skada för eu kontinuerlig och
klok kommunalpolitik.
Å andra sidan kan emellertid icke förnekas, att konstitutionsutskottet
vid 1913, 1915 och 1916 års riksdagar haft grundade skäl, då
det med anledning av de svårigheter och den tidsutdräkt, som vore förenade
med den proportionella valmetodens tillämpning, ej velat medverka
till densammas ytterligare utsträckning. I samband med den lika rösträttens
införande bortfaller visserligen den invändning, som gjorts från
sagda utskott, att de förenklade bestämmelser, som befunnits användbart
inom representativa församlingar, där varje väljande hade en röst, icke
137
kunde brukas vid val å primärstämmor efter gradei''ad skala, utan att
det vore nödvändigt, att för desamma tillämpa regler liknande dem, som
för närvarande gällde vid val till stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige
eller landsting. Vid lika rösträtt möter det intet hinder att för proportionellt
val av nämnder, styrelser och delegationer ä stämma eller rådstuga
tillämpa stadgan om proportionellt valsätt av den 13 juni 1913, och
röstsammanräkningarna komma givetvis att förorsaka mindre besvär och
svårigheter än vid röstning efter graderad skala. I varje fall kvarstår
dock, även vid lika rösträtt, det faktum, att proportionella val medföra
ökat arbete och svårigheter för de kommunala myndigheterna.
Redan denna omständighet talar för, att man i fråga om eu utsträckning
av den proportionella valmetoden bör gå till viiga med största
varsamhet; och det torde vara ej minst med hänsyn härtill, som man
enligt nuvarande bestämmelser i stad med stadsfullmäktige samt i landsting,
där dock på grund av deltagarnas begränsade antal och det mera
utbildade partiväsendet det proportionella valsättet lättare kan tillämpas
än å primärstämmorna, begränsat de proportionella valen till att avse
dels centralnämnderna, drätselkammare och förvaltningsutskott, dels för
särskild beredning tillsatta utskott. Att man stannat härvid och icke
utsträckt systemet till andra permanenta styrelser och nämnder, torde
väl också till någon del bero därpå, att man ansett den speciella sakkunskap,
som här kan krävas, icke med full säkerhet bliva tillgodosedd
vid proportionellt valsätt, där mer än vid majoritetsval partisynpunkterna
torde göra sig gällande.
Då det vidare icke direkt ingår i de sakkunnigas uppdrag att avgiva
förslag till en ökad användning av den proportionella valmetoden i
kommunerna, har det från de sakkunnigas sida icke kunnat bliva tal
om något förslag härutinnan i vidare utsträckning, än som kan anses
utgöra en rimlig konsekvens dels av den lika rösträtten, varigenom inom
primärstämmorna såsom för närvarande inom stadsfullmäktige och landsting
enröstsystem blir gällande, dels av den obligatoriska beredningen
inom den borgerliga kommunen. Dessa båda nyheter kunna följdriktigt
icke påkalla annan utsträckning av den proportionella valmetoden, än
att kommunalnämnd, kyrko- och skolråd, samt drätselkammare i stad,
18—180489.
138
där fullmäktige ej finnas, ävensom av primärstämmorna eller kommunalfullmäktige
för särskild beredning tillsatta utskott må kunna väljas proportionellt,
i analogi med vad för närvarande gäller beträffande val av
drätselkammare i stad med fullmäktige, förvaltningsutskott i landsting
samt av sagda representationer tillsatta beredningar.
Den omständigheten, att kommunalnämnd enligt de sakkunnigas
förslag, då visst ärendes beredning anförtrotts å annan delegation, dock
skall lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande, torde för övrigt utgöra
skäl, varför proportionalismen ur garantisynpunkt ej behöver utsträckas
till andra permanenta styrelser eller, nämnder inom kommunen.
I betraktande av de med den proportionella valmetoden förenade
svårigheterna och besväret hava de sakkunniga naturligt nog ej velat
utsträcka kravet på proportionella val längre än att, såsom för närvarande
gäller för stadsfullmäktige och landsting, proportionellt val skall
tillämpas allenast för den händelse, en minoritet så påyrkar. Redan
förefintligheten av en dylik bestämmelse torde i de flesta fall vara tillräckligt
för att minoriteten genom frivillig överenskommelse skall sättas
i tillfälle att i nämnder och delegationer bliva representerad i proportion
till sin talrikhet utan att proportionellt val behöver tillgripas. De svårigheter
och det besvär, som äro förknippade med dylikt val, torde säkerligen
i de Resta fall vara ägnade att åstadkomma eu överenskommelse
i godo.
De sakkunniga hava sålunda föreslagit sådana ändringar i kommunallagarna,
att kommunalnämnd, kyrkoråd och skolråd, gemensamt
kyrko- och skolråd ävensom av två eller flera å primärstämma för särskild
beredning utsedda personer skola tillsättas genom proportionellt
val, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Av vad ovan framhållits beträffande tillämpligheten av stadgan
om proportionellt valsätt av den 13 juni 1913, torde framgå, att de sakkunniga
ansett, att röstsammanräkningar vid nämnda proportionella val å
primärstämmorna icke skulle behöva anförtros åt Kungl. Maj:ts befallningshavande
utan kunna förrättas inom kommunen. Redan nu kunna åt
-
139
minstone flertalet präster och kommunalstämmeordförande anses vara
förtrogna med den proportionella valmetoden, och eu god hjälp, såväl
vid själva valet men framför allt vid sammanräkningen, torde folkskollärarna
kunna erbjuda. Skulle emellertid mot förmodan ingen person
inom socknen vara förtrogen med systemet, så höra genom rekvisition
från Kungl. Maj:ts befallningshavande för sammanräkningen lämpliga
krafter kunna ställas till förfogande.
Vid proportionellt val skulle enligt de sakkunnigas förslag stämman
hava att bland de närvarande röstberättigade utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Enär de proportionella valen, synnerligast i fråga om röstsammanräkning
och partigruppering, äro synnerligen besvärliga och tidsödande
och sålunda vid en stämma lätteligen kunna förhindra behandlingen av
övriga å föredragningslistan uppsatta ärenden samt därigenom även kunna
tänkas möjliggöra obstruktionspolitik, hava de sakkunniga vidare föreslagit
sådana tillägg i förordningen om kommunalstyrelse på landet och
i förordningen om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd, att ordföranden,
om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning
så finner nödigt, skall äga, att, sedan valsedlarna avlämnats, och
innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens
fortsättande och avslutande. Särskild kungörelse om dag för valförrättningens
fortsättande skulle ej erfordras.
Såsom en nödvändig konsekvens av den proportionella valmetodens
användning vid val av kommunalnämnd samt av kyrko- och skolråd hava
de sakkunniga till slut föreslagit, att suppleanterna i sagda nämnder skola
utses till samma antal och för samma tid som de ordinarie ledamöterna.
* #
*
Det kunde ju ligga rätt nära till hands att i samband med den
lika rösträttens införande och de kommunala valens därav följande förenkling
även låta val av stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige ske
efter de enklare bestämmelserna i ovan anförda stadga om proportionellt
valsätt. De sakkunniga hava emellertid icke velat föreslå en dylik
140
ändring i kommunallagarna. Den valhandling, varigenom kommunmedlemmarna
på representanter överflytta hela, eller så gott som hela, sin
beslutanderätt i kommunala ärenden, måste nämligen i jämförelse med
valen av verkställande eller förberedande nämnder anses vara av den
vikt och betydelse, att man för densamma utan att vara inkonsekvent
kan och bör bibehålla den utan gensägelse mera betryggande valproceduren
med av Kungl. Majrts befallningshavande eller magistraten förrättad
röstsammanräkning. Möjligt är, att, då genom å stämmorna
förrättade nämnde- och utskottsval vederbörande blivit fullt förtrogna
med den proportionella valmetoden, det ej längre blir nödvändigt att åt
länsstyrelserna anförtro röstsammanräkningen vid kommunalfullmäktigeval,
men att, innan erfarenhet vunnits, i vilken mån förstnämnda val
verkligen på ett fullt tillfredsställande sätt kunna förrättas utan hjälp
från Kungl. Majrts befallningshavande, föreslå en förändring i de nuvarande
föreskrifterna beträffande fullmäktigeval torde icke under några
ornständigheter vara tillrådligt.
Fråga om ett
Om alla den borgerliga landskommunen tillkommande ärenden ut
ytterligare
ut- ,
vidgande av de, som tarva skyndsam behandling eller avse val, ovillkorligen skola
\''nämndens beredas eller för utlåtande passera en kommunalnämnd, proportionellt
befogenhet, sammansatt av representanter för de olika fraktionerna å stämman, så
innebär detta tydligen ett avsevärt stärkande av det inflytande på stämmans
beslut, nämnden i realiteten redan nu utövar. Då ett enhälligt
eller med stark majoritet beslutat utlåtande av en dylik kommunalnämnd
föreligger inför stämman, så torde denna i vanliga fall icke vara böjd
att fatta beslut i annan riktning än nämnden förordat.
Inom de sakkunniga har majoriteten ansett, att redan genom föreskriften
om den obligatoriska beredningen och den proportionella sammansättningen
nämndens inflytande på de kommunala besluten faktiskt skulle
bliva så starkt, att några bestämmelser ej skulle erfordras om att nämndens
tillstyrkan skulle utgöra villkor för giltigheten av vissa viktigare
kommunala beslut. En bestämmelse i dylik riktning, skulle, menar man,
även om den kunde sägas utgöra en viss garanti mot förhastade eller
okloka kommunala beslut, förändra nämndens karaktär av förvaltande,
beredande och verkställande men däremot icke beslutande myndighet,
141
något eom skulle vara till skada för ärendenas rent sakliga behandling i
nämnden. Den eventualiteten, att eu viss stämma icke skulle utgöra uttryck
för kommunmedlemmarnas allmänna uppfattning, har man velat,
förhindra icke genom nämndens vetorätt utan genom ärendes uppskjutande
till annan stämma — jfr sid. 154 —.
En lämplig utväg för att inom ramen för kommunal självstyrelse Särskilda
...... ,
.
, o 7 i-r bestämmelser
tillskapa ytterligare garantier torde vara att utsträcka kravet pa livciLip," 0m a/3 majoriGerad
majoritet för vissa kommunala beslut, som nu endast fordra enkel•***„meedf?™dfet
Att utan vidare kräva kvalificerad majoritet för alla eller ett flertal
grupper av kommunala beslut skulle givetvis strida mot billighetens krav
och därtill medföra risk för att sätta hela det kommunala maskineriet ur
funktion eller i varje fäll göra det synnerligen tungt. Svårigheten att
åstadkomma exempelvis 2hå majoritet på våra kommunala stämmor eller
fullmäktigeförsamlingar torde tvärt om mana till att med stor försiktighet
beträda denna väg.
Bestämmelserna om kvalificerad majoritet — liksom även är fallet
med bestämmelserna om Kungl. Maj:ts eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes
underställelse och bekräftelse — avse så gott som uteslutande
ärenden av djupgående ekonomisk betydelse. Flertalet av dessa bestämmelser
utgör garantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik och
framför allt mot ett onödigt eller lättsinnigt höjande av kommunalskatten.
Emellertid låta vissa tillägg i bestämmelserna tänka sig för stärkande av
garantierna i samband med den lika rösträttens införande. För beviljande
av anslag till nya ändamål eller behov fordras visserligen kvalificerad
majoritet, men för höjande av redan utgående anslag, eller för
anslag till förutvarande ändamål och behov förefinnes ingen dylik föreskrift,
utan sådana beslut avgöras genom enkel majoritet, såvida de icke
samtidigt innebära att erforderliga medel skola åstadkommas genom
upplåning.
De sakkunniga vilja vidare fästa uppmärksamheten på det förhållandet,
att vi i Sverige i motsats till exempelvis våra grannländer Norge och
Danmark sakna bestämmelser om en högsta kommunal skattedebitering.
Enligt tillägg av år 1911 till de norska kommunallagarna skall den kommunala
inkomstskattesatsen hädanefter utgöra högst 10 procent. Dock må
142
alltid i form av inkomstskatt utdebiteras ett lika stort absolut belopp som
under närmast föregående år, även om skatteprocenten skulle ökas av dan
anledningen, att den beskattningsbara totalinkomsten minskats; maximum är
dock 12 skatteproeent. Vederbörande regeringsdepartement kan under vissa
förutsättningar medgiva en högre skattesats, än som enligt dessa regler
är tillåten, när kommunalstyrelsen med minst s/4 majoritet beslutar göra
framställning därom. Kommun, som tidigare haft en inkomstskattesats
överstigande 12 procent, är i allmänhet skyldig nedbringa den med minst
1 procent om året, intill dess skattesatsen blivit 12 procent. Då de
senaste årens erfarenhet lär ha visat, att den år 1911 bestämda maximiskatteprocenten
är för låg, torde man enligt uppgift i stortingskretsar
vara betänkt på att inom den närmaste framtiden höja densamma till
15 tf.
I Sverige finnes som bekant ett ej ringa antal kommuner med
högre skattesats. Enligt betänkande avgivet av sakkunniga för uppgörande
av förslag till statsunderstöd åt synnerligen skattetyngda landskommuner
uppgick år 1915 antalet landskommuner med en kommunalskatt
om 15 kronor och däröver per 100 kronors inkomst av kapital
och arbete till ej mindre än 32, och medräknas även vägskatt och landstingsskatt,
steg antalet till 56; 4 kommuner hade en kommunal utdebitering
om 20—30 tf, eller, om jämväl vägskatt och landstingsskatt medräknas,
11 kommuner. Även om ifrågavarande kommuner utan undantag
äro rena jordbrukskommuuer, där så gott som hela kommunalskatten
härrör från fastighet, som ej sällan torde vara för lågt taxerad, mana
dock de anförda siffrorna till eftertanke. Böra icke hos oss i samband
med införande av lika kommunal rösträtt ytterligare åtgärder vidtagas
för att förhindra den kommunala skattestegringen i kommuner, där skatten
redan är hög, och bör icke tilläventyrs ett maximum stadgas för den
kommunala skatteprocenten?
De sakkunniga, som haft hithörande spörsmål under noggrann prövning,
anse för sin del, att, så länge fastighetstaxeringarna äro så ojämna,
som de för närvarande äro, och så länge bevillningen utgör grund för
den kommunala beskattningen, någon ovillkorlig gräns uppåt för debiteringssatsen
knappast kan stadgas, utan att samtidigt systemet med stats
-
ua
understöd åt de skattetyngdu kommunerna tillgripes i stor omfattning.
Däremot höra redan nu vissa bestämmelser kunna träffas, ägnade att allt
efter det förefintliga skattetrycket, d. v. s. alltefter skatteproeentens
höjd, försvåra ytterligare skattestegring, och dessa bestämmelser torde
lämpligen böra sättas i samband med i det föregående ifrågasatta bestämmelser
om kvalificerad majoritet för beslut innebärande höjning
av förutvarande anslag.
Det skulle då ligga nära till hands att i skattetyngda kommuner för
beviljande av anslag som tidigare utgått, dock ej under det löpande året,
eller för höjning av under det löpande året utgående anslag föreskriva
kvalificerad majoritet, därest anslaget eller höjningen skulle medföra en
höjning av skatteprocenten eller, för enkelhets skull, av det utdebiterade
skattebeloppet under året. På sådant sätt skulle ju ytterligare skattestegring
betydligt försvåras, och man skulle vid statsförsla gets uppgörande
noga kunna väga mot varandra de olika kommunala kraven och genom
att minska eller utmönstra ett mindre behövligt anslag kunna bereda
möjlighet att med enkel majoritet besluta ett mera välbehövligt anslag
eller höja ett sådant, när så erfordras. Men en dylik lösning av frågan
är tyvärr icke möjlig. Eu mot förslaget rätt vägande anmärkning, nämligen
att detsamma förutsätter att beslut om anslag skall kunna fattas
allenast på en enda av de ordinarie stämmorna och icke som nu vid
vilken stämma eller vilket fullmäktigsammanträde som helst, kunde måhända
berövas något av sin udd genom att i den på oktoberstämman
framlagda utgifts- och inkomststaten infördes ett rundligt tilltaget förslagsbelopp
för oförutsedda behov. Men i ett budgetsförslag kan ju
stämman eller fullmäktigeförsamlingen göra betydande ändringar, den
kan höja och sänka där upptagna anslag och föreslå andra, som där ej
finnas upptagna o. s. v. Det blir då ofta nog omöjligt att avgöra, huiuvida
för den eller den anslagsbevillningen eller -höjningen skall fordras
kvalificerad majoritet eller ej. Med ifrågavarande bestämmelser möter
heller! intet hinder för en hänsynslös majoritet att sänka eller indraga
ordinarie anslag för att sedan med enkel majoritet kunna bevilja och
höja andra anslag, som eljest skulle kräft kvalificerad majoritet. Även
om ett sådant tillvägagångssätt knappast i verkligheten skulle komma att
144
praktiseras, så innebär dock blotta möjligheten ett vapen för en enkel
majoritet att driva sin vilja igenom även vid beslut om anslag, som skulle
kräva kvalificerad majoritet, och därmed vore ju de ifrågasatta bestämmelserna
helt illusoriska.
Bland de sakkunniga har då ifrågasatts att låta fordran på kvalificerad
majoritet vid viss anslagsbevillning eller anslagshöjning i stället
bero på storleken av det ifrågasatta anslaget eller anslagshöjningen i förhållande
till summan av utdebiterade eller influtna kommunalskatter, så
att kvalificerad majoritet skulle erfordras, först då anslaget eller höjningen
utgjorde en viss procent av skattesumman. Men tanken på bestämmelser
i denna riktning har måst övergivas, enär desamma icke skulle
utgöra något hinder för att med enkel majoritet besluta en mängd smärre
anslag eller anslagshöjningar, som tillsammantagna högst väsentligt kunde
öka skattetrycket, och enär, da fråga vore om större anslag eller anslagshöjningar,
för vilka kvalificerad majoritet skulle fordras, bestämmelserna
lätteligen kunde kringgås genom att det av majoriteten önskade anslaget
uppdelades i flera, som var för sig rörde sig om så obetydliga belopp, att
de kunde beslutas med enkel majoritet.
De sakkunniga hava för sin del ej funnit annan lösning av frågan
möjlig än att inom de skattetyngda kommunerna kräva kvalificerad majoritet
för varje beslut om beviljande av anslag, som med lika eller
annat -belopp utgått tidigare, dock ej under det löpande året, samt att för
höjning av anslag, som utgått under det löpande året, kräva samma majoritet,
då höjningen överstege en viss procent av det förutvarande anslagsbeloppet,
olika bestämd alltefter skattetrycket. Mot dylika bestämmelser
kunna ej göras de invändningar, som mot de i det föregående skisserade
örslagen. Men en svårighet att tillfredsställande realisera denna plan
liksom varje annan, gående ut på att hindra skattestegring i våra kommuner,
erbjuder den omständigheten, att kommunerna hava tvenne anslagsbeviljande
institutioner, nämligen kommunalstämma (kommunalfullmäktige,
allmän rådstuga, stadsfullmäktige) och kyrkostämma. Det hinder,
som denna dualism utgör för en enhetlig och planmässig kommunal
finanspolitik, vilket redan av de sakkunniga berörts i annat sammanhang,
framträder även här.
145
Landskommunernas fördelning efter storleken av utdebitering (per 101) kr.
inkomst av kapital och arbete) till dels den borgerliga, dels den kyrkliga
kommunen, År lott.
f
Kommuner mcc
en utdeb.
till i
eu borgerliga kommunen om
Kommuner mod
eu
Summa
utdebitering fi
r
0 o i-
1*01-
2oi-
3-01-
4-0 i-5-ol-
»o i-
7-ol-
8(11-
901-
10''01-
1101-
klint-
kyrka och skola
om
lön-
l-oO
2-Oip
3 oo
4 oo
5-0o
6-o0
7no
8 oo
9 00
10 00
11 00
16-uo
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
0 öre.....
3
3
0-01— 1-00 kr.
. .
2
—
3
5
i
1
i
—
—
—
—
—
—
13
1 Öl— 2 00
»
i
31
60
57
31
5
3
4
2
—
1
—
—
195
2-01— 3-0»
>
o
57
204
189
KO
60
23
8
2
—
2
—
—
659
3-01— 4-00
»
14
73
190
16”)
131
68
24
9
5
3
—
2
1
(185
4-01— 5o0
*
7
31
104
110
75
49
15
9
7
2
1
—
—
410
r>’0i— 6*oo >
7
23
48
62
36
31
8
7
1
1
1
—
1
226
601— 7-oo »
2
9
24
21
19
13
5
8
1
—
1
1
—
104
7-01— 8-00
»
3
6
12
11
6
6
3
2
—
1
2
—
—
52
8oi— 900 >
1
1
7
3
1
2
4
1
1
1
—
1
—
23
9-01—10-00
»
2
1
4
8
2
1
—
1
1
—
—
1
—
16
10-01—1100 •
—
—
1
—
2
2
1
—
—
—
—
—
—
6
11-01—12-00 >
—
—
2
i
—
—
—
1
—
-
1
—
—
5
o
o
cb
vH
_l
ep
1
—
2
i
—
2
—
—
—
-
—
—
—
6
i 14-01—16-00
>
—
—
1
2
—
—
—
—
-
—
1
—
—
4
j 17-01—21-00
»
—
1 -
—
1
—
1
—
1
—
1 -
-
—
—
3
|
Summa kommuner
48
| 232
(162
(131
413
241
87
Öl
20
8
10
5
2
2410
Naturligast synes under sådana omständigheter vara att låta ifrågasatta
bestämmelser om kvalificerad majoritet gälla den borgerliga och
den kyrkliga kommunen var för sig med hänsyn till skattetrycket inom
densamma, sålunda för kommunalstämma eller fullmäktigeförsamling, då
genom dess tidigare beslut förorsakat skattetryck för den borgerliga kommunens
utgifter överstiger en viss debiteringssats, och för kyrkostämma,
då genom dess tidigare beslut skattetrycket för den kyrkliga kommunens
utgifter stigit utöver ett visst fixerat maximum, i båda fallen med hänsyn
tagen till, huruvida skolärendena (i stad) lyda under fullmäktige
eller under kyrkostämma.
19—i8046D.
146
För att utröna, huru bestämmelser i denna riktning skulle te sig
i praktiken, till att börja med på landsbygden, hava de sakkunniga i
omstående tabell företagit en uppdelning av landskommunerna alltefter
den kommunala utdebiteringen under år 1914 till den borgerliga och till
den kyrkliga kommunen var för sig. Redan en hastig blick på denna
tabell säger emellertid, att det ifrågasatta systemet är olämpligt. Utdebiteringen
för kyrka och skola är i vissa kommuner ovanligt hög, medan
utdebiteringen för borgerliga ändamål är relativt låg eller normal, och i
andra kommuner äger det motsatta förhållandet rum. Skulle man t. ex.
stipulera, att vid en skatteprocent överstigande 6 kronor för den borgerliga
kommunen och 7 kronor för den kyrkliga kvalificerad majoritet skulle
erfordras för beslut i vissa anslagsfrågor, så skulle denna bestämmelse
träffa sammanlagt 211 kommuner, därav 96 beträffande beslut i borgerliga
ärenden och 115 beträffande beslut i kyrko- och skolärenden. Inom
16 kommuner skulle bestämmelserna avse samtliga ärenden, och häremot
torde intet vara att invända, då ju den totala kommunalskatten i dessa
kommuner utgör 13—26 kr. för 100 kronors inkomst. Men bland de kommuner,
som skulle drabbas av den ifrågasatta bestämmelsen beträffande
allenast beslut i borgerliga ärenden eller allenast beslut i kyrko- och
• skolärenden hava icke mindre än 181 en sammanlagd kommunalskatt överstigande
9 %, medan 221 kommuner med lika hög sammanlagd kommunalskatt
skulle gå fria från varje inskränkning. Systemet är sålunda olämpligt;
det är de kommunala skatterna tillsammantagna, som bestämma
skattetrycket; skola bestämmelser införas för att i möjligaste mån förhindra
ytterligare skattestegring, så bör man taga sikte på det totala skattetrycket
i kommunen utan hänsyn till om det är de å kommunalstämma
— respektive fullmäktige — eller de å kyrkostämma beslutade utgifterna,
som i första hand vållat det höga skattetrycket. Det måste också anses
olämpligt att, såsom måste ske vid det ovan ifrågasatta förslaget, en
gång för alla stipulera ett visst normalförhållande mellan den kyrkliga
och den borgerliga kommunen tillkommande skattemedel.
Det är efter att hava prövat ovan antydda ävensom andra utvägar,
som de sakkunniga framlagt sitt förslag om krav på två tredjedels majoritet
för beviljande av anslag, som med lika eller annat belopp uD
147
gatt tidigare dock icke under det löpande året i kommun, där den sammanlagda
kommunalskatten för 100 kronors inkomst överstiger 9 kronor,
samt att inom samma kommuner kräva två tredjedels majoritet även för
höjning av visst under det löpande året utgående anslag, såvitt denna
höjning överstiger en viss procent, olika bestämd allt efter det sammanlagda
kommunala skattetryckets storlek, nämligen över 25 % i kommun,
där sammanlagda kommunalskatten överstiger 9 kronor men icke 12 kronor
för 100 kronors inkomst; över 15 “/• i kommun, där sammanlagda
kommunalskatten överstiger 12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors
inkomst; samt över 10 ''/. i kommun, där sammanlagda kommunalskatten
överstiger 15 kronor för 100 kronors inkomst.
I detta förslag göres sålunda skillnad mellan beviljande av anslag,
som visserligen utgått förut men ej under det löpande året, och förnyande
av anslag, som utgått under det löpande året; i förra fallet skulle
alltid fordras två tredjedels majoritet, då kommunalskatten översteg 9
kronor för 100 kronors inkomst, i senare fallet skulle under enahanda
skattetryck sådan majoritet erfordras allenast då beslutet innebär en höjning
med viss procent av det förutvarande anslaget. I förra fallet är
det fråga om anslag av extra natur, och dylika anslag böra i skattetyngda
kommuner undvikas, såvida icke en betydande majoritet av
kommunens medlemmar besluta sig för desamma; i senare fallet avses
år från år återkommande anslag, d. v. s. anslag av ordinarie natur, och
beträffande sådana böra i skattetyngda kommuner eu större höjning undvikas,
såvida icke en betydande majoritet inom kommunen är ense om
höjningen. En höjning av dylikt anslag med allenast 10 °i- eller mindre
bör under alla omständigheter betraktas som en nödvändig marginal för
att möta prishöjningar och extra kostnader, varför en så obetydlig höjning
bör kunna beslutas med enkel majoritet.
Var gränsen nedåt bör sättas för skattetyngda kommuner kan ju
vara föremål för olika meningar. Att de sakkunniga valt en utdebitering
överstigande 9 kronor för 100 kronors inkomst, beror delvis på att
med en dylik gräns samtliga städer, så när som på en, för närvarande
— eller rättare år 1914 — skulle gå fria från de föreslagna inskränkningarna
i rätten att besluta med enkel majoritet. Dylika inskränknin
-
148
gar skulle nog i städerna med deras växlande och växande kommunala
verksamhet verka ej så litet hämmande, medan å andra sidan den garanti
mot en oklok eller förhastad kommunal finanspolitik, som dessa inskränkningar
äro ämnade att utgöra, är mindre av behovet påkallad i
städerna med deras fullmäktigesystem, som redan i sig innebär en väsentlig
garanti i denna riktning, än i landskommunerna, där beslut fattas
direkt å primärstämmor. Det kunde ju under sådana förhållanden måhända
anses lämpligt, att från de föreslagna bestämmelserna, åtminstone
vad den borgerliga kommunen angår, undantaga städer samt landskommuner
med fullmäktigesystem. Men de sakkunniga hava ej velat föreslå
ett dylikt undantag, då det, principiellt sett, innebär en orättvisa att, såsom
ofta skett, stipulera skilda bestämmelser för land och för stad, och
då även i städer och andra kommuner med fullmäktige, fullmäktigesystemet
till trots, behovet av en broms för skatteskruven understundom förefinnes.
För många av dem, som med misstro betrakta den lika rösträtten,
torde kravet på garantier ej inskränka sig till de å primärstämmorna
med lika rösträtt fattade besluten utan även avse de beslut, som fattas
av de med lika rösträtt tillsatta fullmäktigeförsamlingarna.
Även skatteförhållandena i landskommunerna tala i viss mån för
att sätta gränsen för de ifrågasatta bestämmelsernas tillämpning till kommuner
med ett skattetryck överstigande 9 kronor för 100 kronors inkomst,
såsom framgår av nedanstående tablå, där rikets samtliga landskommuner
fördelats efter det kommunala skattetrycket år 1914.
Skatteproccnt
0’oo kr.....
0''oi—
l''oo
kr.
.
1-ui—
2''no
»
.
2''oi—
3''oo
»
.
3''oi—
4''oo
»
.
4''oi—
5''oo
»
.
5''oi—
6''oo
»
.
6''oi—
7''oo
»
.
Antal
lands
kommuner
3
2
7
70
211
417
447
394
-
149
Antal
Skattcproccnt
lanils
koinniuner
7‘ox—
8‘oo
kr................ 316
8- oi— 9-oo
a............... 220
9''oi—10-oo
»............... 123
10‘oi—ll-oo
s............... 68
11 "oi—12’oo
s............... 41
12''oi—15’oo
64
15*oi—20''oo
*............... 20
20''oi—25"oo
»............... 5
25-qi—30-qo » . ............. .
2
0"oo—30"oo kr.
2,410
därav
0"oo— 9"oo
kr................2,087
9- oi—12-oo
»............... 232
12"oi—15"oo
»............... 64
lo"oi—30"oo
s............... 27
Enligt denna tablå kan en skatteproeent av 9 kronor sägas utgöra
ungefärliga gränsen mellan de normala fallen och undantagsfallen. En
utdebitering av 8"oi—9 kronor förekommer inom 220 landskommuner, medan
antalet kommuner med en utdebitering av 9"oi—10"oo kronor utgör allenast
123. De av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna avse att träffa icke
de normala fallen utan undantagsfallen, de fall, då en broms för skattestegringen
är verkligt av behovet påkallad. Att i kommuner med ett
något så när normalt skattetryck för hithörande beslut fordra kvalificerad
majoritet skulle verka förlamande på hela det kommunala livet
och hindra den kommunala utvecklingen.
Att med ett dylikt betraktelsesätt även den uppdelning av kommuner
med ett skattetryck överstigande 9 kronor för 100 kronors inkomst,
som de sakkunnigas förslag innebär, har ett visst fog för sig, torde framgå
av den anförda tablån.
I praktiken skulle, om man utgår från förhållandena under år
1914, d. v. s. det sista normala året, de av sakkunniga föreslagna be
-
150
stämmelserna innebära, att beviljande av anslag, som förut utgått, antingen
under det löpande året eller tidigare, skulle kunna ske på vanligt
sätt genom beslut med enkel majoritet inom 2,087 landskommuner (inklusive
köpingar som bilda egen kommun) av 2,410, d. v. s. inom 86''öo Z
av samtliga. Inom övriga kommuner, d. v. s. 323 st. eller 13‘4o Z av
samtliga landskommuner, skulle för beviljande av anslag, som med lika
eller annat belopp utgått tidigare dock ej under det löpande året fordras
2 3 av de i omröstningen deltagandes röster. Inom samma kommuner
skulle fordras likaledes 2/s majoritet för höjning av under det löpande
året utgående anslag, nämligen
i 232 kommuner, eller 9‘63 Z av samtliga, först om anslagshöjningen
överstege 25 Z;
i 64 kommuner, eller 2*65 % av samtliga, om anslagshöjningen överstege
15 Z; samt
i 27 kommuner, eller 1 *12 Z av samtliga, om anslagshöjningen överstege
10 Z.
Framhållas bör uttryckligen, att hela denna kommungruppering
med avseende på skattetrycket är gjord med hänsyn till de normala förhållanden,
som rådde år 1914. Penningvärdets fall och andra omständigheter
kunna naturligtvis framdeles nödvändiggöra förändringar i den
ovan föreslagna grupperingen — jfr förhållandena i Norge, sid. 142 i
föreliggande betänkande.
Det kan ju anmärkas mot de föreslagna bestämmelserna, att de
äro synnerligen rigorösa så till vida, att den där fordrade kvalificerade
majoriteten för beslut om viss anslagsbevillning eller anslagshöjning gäller
oberoende av om samtidigt andra under det löpande året utgående
anslag utgå eller sänkas. Men desto kraftigare torde bestämmelserna
i fråga verka såsom medel att hålla skattetrycket nere, och, såsom
framhållits, det är ju ett relativt ringa antal kommuner, som träffas
av sagda bestämmelser, kommuner, där skatterna nått en abnorm
höjd. Förutom den garanti, som det föreslagna systemet direkt innebär
mot en för kraftig stegring av anslagen för icke nya ändamål och behov
och därmed mot skattestegring, så torde givetvis de angivna bestämmelserna
verka därhän, att kommunerna för att icke bliva mer bundna
151
i sin bestämmanderätt över hithörande anslag eller för att återvinna förlorad
frihet i detta avseende på allt sätt bemöda sig om att hålla nere
eller nedbringa skatteprocenten.
Såsom i det föregående framhållits, böra de föreslagna bestämmelserna
om 2/3 majoritet gälla såväl för den kyrkliga som för den borgerliga
primärkommunen, såväl för landskommuner som för städer, limdast
tvenne undantag hava de sakkunniga härutinnan ansett böra förekomma,
nämligen för Stockholms stads kyrkoför samling av och för dess stadsfullmäktige.
Vad sagda kyrkoförsamlingar angår, så torde undantaget vara i
viss mån självfallet, eftersom förordningen om kyrkostämma samt kyrkooeh
skolråd i Stockholm hittills icke innehållit några som helst föreskrifter
om kvalificerad majoritet; beslut om avhändande av fast egendom
eller om anslag till nya ändamål eller behov hava fattats genom
enkel majoritet. Ett införande av bestämmelse om 2/3 majoritet för beviljande
av visst anslag, som med lika eller annat belopp utgått tidigare,
dock ej under det löpande året, eller för viss höjning av under det löpande
året utgående anslag skulle givetvis förutsätta, att åtminstone för
beslut om anslag till nya ändamål eller behov föreskrivas samma bestämmelser,
som gälla för övriga kyrkoförsamlingar i riket. Då emellertid
bestämmelser i denna riktning ej ansetts nödvändiga ens under den tid,
då skolärendena i huvudstaden lydde under kyrkliga myndigheter, så
torde nu, då hela skolbudgeten överflyttats på stadsfullmäktige, intet
skäl förefinnas att införa sådana bestämmelser för anslag av ren kyrklig
natur. — Den 40-gradiga skalans avskaffande torde icke i nämnvärd
mån komma att åstadkomma omflyttning av maktfördelningen å huvudstadens
kyrkostämmor.
Annorlunda ter sig frågan beträffande stadsfullmäktige i Stockholm.
För dessa förefinnas beträffande beslut med 2/3 majoritet samma bestämmelser
som för övriga kommunala fullmäktigeförsamlingar eller primärstämmor
i riket. Men kommunalskatten i Stockholm utgör även under nuvavarande
abnorma förhållanden icke mer än 6''37 kr. för 100 kronors inkomst
av kapital och arbete, vadan följaktligen de av de sakkunniga
föreslagna bestämmelserna om 2/3 majoritet för vissa beslut inom skatte
-
152
tyngda kommuner — med ett skattetryck om 9 •/. — icke skulle beröra
huvudstaden. Efter allt att döma torde icke, åtminstone icke under den
närmare framtiden, skatteprocenten i Stockholm komma att nå upp till 9.
Men, om mot förmodan så skulle ske, och om stadsfullmäktiges finanspolitik
över huvud skulle fa en oklok eller äventyrlig riktning, så torde
överståthållarämbetet, som ju äger att stadfästa flertalet av stadsfullmäktiges
beslut, icke försumma att sin plikt likmätigt vägra bekräftelse å beslut,
som strede mot billighet eller mot stadsborgarnas gemensamma bästa,
eller vidtaga andra åtgärder för att åstadkomma en ändring. Ett dylikt
»mjukare» garantisystem är givetvis för en skattetvngd huvudstad med
dess omfattande och skiftande kommunalförvaltning att föredraga framför
det, som av de sakkunniga föreslagits såsom lämpligt för rikets övriga
kommuner, men som för huvudstaden skulle vara liktydigt med ett
olidligt tvång.
Av ungefär samma skäl, som ovan anförts beträffande huvudstadens
stadsfullmäktige, hava de sakkunniga icke ansett lämpligt att beträffande
landstingen föreslå bestämmelser om kvalificerad majoritet för vissa beslut,
då skattetrycket nått en viss höjd.
Landstingsskatten växlade år 1918 mellan 80 öre — i Stockholms
län och 2 7+ kr. i Södermanlands län — för 100 kronors inkomst
av kapital och arbete. Då denna skatt i viss mån under senare tider
visat större tendens till stegring än t. o. m. den vanliga kommunalskatten,
så kunde ju måhända anses erforderligt att även för landstingen
stipulera vissa bestämmelser, ägnade att förhindra skattestegring utöver
ett visst maximum. Men ihågkommas bör, att landstingsskattens stegring
i första rummet berott dels på den enbart glädjande utvecklingen
av landstingens sjukvårdande verksamhet, dels på den utvidgning av
landstingens verksamhetsområde, som skett genom av statsmakterna stiftade
lagar och förordningar. Inom lagstiftningen har sålunda alltmera
den tendensen gjort sig gällande att från primärkommunerna på landstingen
överflytta vissa ärenden, och denna tendens torde med varje år
göra sig alltmera gällande. De sakkunniga vilja härvid endast erinra
om de senaste årens lagar eller lagförslag angående pensionsväsendet,
vägunderhållet, epidemisjukvården och fattigvården, varigenom nya, syn
-
153
nerligen omfattande och viktiga ärenden lagts eller äro ämnade att läggas
under landstingen. Genom en utveckling i denna riktning har man
velat åstadkomma, förutom eu större planmässighet och likformighet på
sagda områden, en utjämning av primärkommunernas skattebördor.
Landstingens betydelse såsom ett utjämnande led i den kommunala
självförvaltningen torde knappast kunna överskattas. Att förringa eller
omintetgöra denna betydelse genom att söka hålla landstingsskatten nere
under en viss nivå är under inga omständigheter välbetänkt.
En garanti mot ett oklokt eller orättvist höjande av landstingsskatten
torde man, ytterligare bestämmelser förutan, äga framför allt i
den klokhet och ansvarskänsla, som kan förväntas hos landstingsmännen,
men därjämte även i Kungl. Maj:ts befallningshavandes befogenhet beträffande
landstingsbeslut.
Såsom redan i det föregående framhållits — jfr. sid. 103 —, har
den av de sakkunniga företagna undersökningen angående omröstningar
å kommunalstämma givit vid handen, att antalet deltagare i dessa omröstningar
ofta varit synnerligen ringa. Flerfaldigt exempel föreligga
på att för kommunen synnerligen viktiga ärenden avgjorts genom beslut
av ett tiotal personer, utgörande ej ens en hundradel av kommunens
röstberättigade medlemmar. Den fara, som härigenom föreligger för att
stämmans beslut icke är ett uttryck för den allmänna meningen i kommunen
ligger i öppen dag. Med det även i genomsnitt ringa deltagandet
i våra primärstämmor föreligger möjlighet för eu viss fraktion inom
socknen att genom agitation bland meningsfränderna för ett mangrant
deltagande i en viss stämma där få majoritet och fatta beslut stridande
mot kommunens allmänna mening och mot dess allmänna bästa. Överraskningar
och kupper av detta slag låta tänka sig oberoende av om
graderad skala tillämpas eller rösträtten är lika; särskilt torde det i
förra fallet vara lätt för ett fåtal av de större röstägarna att på sådant
sätt tillvälla sig ett större inflytande på vissa beslut, än deras
röstetal berättigar.
På ovan angivet sätt tillkommet beslut kan ju visserligen, om detsamma
kränker enskild rätt eller eljest vilar på orättvis grund eller icke
i laga ordning tillkommit eller står i strid med allmän lag eller författ
20—180469.
År eudss
uppskjutands.
154
ning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet fattat,
genom besvär upphävas. Det möter ju heller intet hinder för stämmans
ordförande att på eget bevåg eller på anmodan från kommunalnämnd,
kyrko- eller skolråd eller från enskild kommunmedlem utlysa ny stämma
och där få ett genom överrumpling tillkommet beslut upphävt. Men
stämmans ordförande kan vägra att efterkomma kommunmedlems anhållan
om ny stämmas utlysande, och i vilket fall som helst kan ett
stämmobeslut vara av sådan natur, att en ändring av detsamma icke
kan åstadkommas eller är gagnlös efter så pass lång tid, som måste
förflyta, innan ny stämma kan sammankomma. Det måste även anses
föga lämpligt eller nyttigt för det kommunala livets stabilitet, att på en
stämma fattade beslut upphävas å en därpå följande stämma.
De sakkunniga hava ansett, att det lämpligaste medlet att förhindra
överrumplingar och kupper av antydd natur vara, att en minoritet
inom stämman beredes möjlighet att få behandlingen av eft å stämman
förekommande ärende uppskjutet till annan dag, som ordföranden
har att behörigen kungöra. De sakkunniga hava ansett att sådant uppskov
bör komma till stånd, därest minst eu tredjedel av de närvarande
så påyrkar. Sådant uppskov bör dock icke få ske i fråga om val och, för
att icke missbrukas för obstruktionspolitik, icke mer än en gång i något
ärende. — Jfr å sid. 139 föreslagna bestämmelser om uppskov i annan
ordning beträffande valförrättnings fortsättande och avslutande -—.
Genom ett dylikt uppskovsinstitut vinnes också i viss mån samma
syften, som i herrar Kvarnzelius och Edens motioner av år 1916 och 1917
avses, då där ur garantisynpunkt ifrågasättes att kräva förlängning av den
tid, under vilken viktigare förslag skall hava varit framlagt, innan det kan
av stämman behandlas, eller att fordra ett visst antal deltagare i stämman
(i procent av de röstberättigade) eller att såsom villkor för ett
besluts giltighet föreskriva dess stadfästelse å en andra stämma. De
sålunda ifrågasatta garantiformerna hava de sakkunniga icke ansett sig
böra förorda. — Att förlänga den tid, under vilken viktigare förslag skall
hava varit framlagt, innan det kan av stämman behandlas, torde knappast
bliva behövligt, om de sakkunnigas förslag om ärendenas obligatoriska
beredning antages, och skulle oaktat dylik beredning i något en
-
155
staka fall eu längre betänketid anses önskvärd, så kan ju genom ovan
föreslagna uppskovsinstitut även en minoritet utverka en sådan. — Skulle
för stämmas beslutmässighet fordras närvaro av eu viss procentandel av
de röstberättigade, så måste tydligen på grund av den ringa deltagarefrekvensen
i våra stämmor sagda procentandel sättas sa låg, att bestämmelsen
bleve illusorisk; kupper och överraskningar skulle även med en
sådan bestämmelse bliva möjliga. — Systemet med dubbla stämmor för
att åstadkomma giltigt beslut innebär oftast en onödig omgång; den obligatoriska
beredningen och uppskovsinstitutet tjäna det avsedda syftet på
ett enklare och smidigare sätt.
Vid behandlingen av garantifrågan har inom sakkunniga även
framhållits vikten av att kungörande av stämma eller motsvarande kommunalt
sammanträde blir fullt effektiv, så att om möjligt kommunens
alla medlemmar oberoende av om de bevista gudstjänst eller läsa tidningar
få kunskap om tid, ställe och överläggningsämne för blivande
sammanträde.
Sakkunniga hava ansett, att ett dylikt önskemål i möjligaste mån
skulle vinnas genom att i kommunallagarna bestämmelse införes, att
kommunala anslagstavlor ovillkorligen skola finnas till det antal och på
de platser, som av stämman eller fullmäktige bestämmes, och att å dessa
genom ordförandes försorg kungörelser om stämma eller sammanträde
skola meddelas, dock att, såsom hittills, uraktlåtenhet av dylik kungörelse
icke må utgöra hinder för stämmas hållande.
Vidare hava de sakkunniga ansett, att, då ärende, som av den beslutande
kommunala myndigheten handlägges, icke kan å den utsatta
dagen bringas till slut och fördenskull stämman eller fullmäktigesammanträdet
måste fortsättas å ny dag, så skall, om stämman eller fullmäktige
så beslutar, även det fortsatta sammanträdet vederbörligen
kungöras. — Jfr dock å sid. 139 föreslagna bestämmelser angående stämma
för valförrättnings fortsättande —.
I garantisyfte och närmast för att tillförsäkra stämmedeltagarna
möjlighet att, fria från partiförtryck eller annat tryck, avgiva sitt votum
i enlighet med sin övertygelse eller sin personliga uppfattning hava de
sakkunniga föreslagit, att å primärstämmorna, där så begäres, sluten
Stämmas
kungörande
Sluten omröstning.
156
Fråga om
bostadss
t räck.
omröstning skall ske icke blott i fråga om val utan även vid andra ärendens
avgörande. Beträffande fullmäktigeförsamlingarna däremot, där
ledamöterna hava att svara icke blott för sig själva utan för sina valmän,
har det icke ansetts lämpligt att föreslå motsvarande ändring eller tilllägg
i kommunalförfattningarna.
Vid sin behandling av garantifrågan i samband med den lika
rösträtten hava de sakkunniga även dryftat spörsmålet om skärpning av
■»bostadsstrecket». Någon direkt bestämmelse om att en person för kommunal
rösträtts utövande skall under en viss tid hava varit bosatt i
kommunen förefinnes icke i våra kommunallagar. Men, vad beträffar i
kommunen mantalsskrivna personer, verkar skattestrecket även såsom
bostadsstreck. Mantalsskrivningen förrättas under hösten, skattetaxeringen
under april och maj månader, och ej förrän vid deeemberstämrnan
justeras röstlängden. Först då kan den under föregående år inflyttade
utöva sin kommunala rösträtt. I allmänhet måste sålunda en
person för erhållande av kommunal rösträtt hava varit bosatt inom kommunen
vanligen l1/* år; stundom erfordras dock ända till l3/4 år. Endast
för den händelse den nyinflyttade förvärvat eller blivit innehavare av
fastighet i kommunen, blir han omedelbart röstberättigad i densamma,
nämligen genom företeende av äganderättsbevis eller andra vederbörliga
handlingar. Men fordran på viss tids bofasthet inom kommunen avser
ju i själva verket allenast att vara en garanti mot att en person, som
endast för en kortare tid är medlem av kommunen, medverkar till kommunala
beslut, från vilkas konsekvenser han undandrager sig, då han
snart därefter flyttar till annan ort, och en dylik garanti är tydligen ej
erforderlig gent emot fastighetsinnehavaren, för vilken, åtminstone i allmänhet,
just fastighetsinnehavet medför bestående delaktighet i kommunen
och intresse i dess beslut och angelägenheter. De sakkunniga hava
under sådana förhållanden ej ansett nödigt eller lämpligt att i samband
med den lika rösträttens införande föreslå införande av särskilda bestämmelser
om viss tids vistelse i eller skattskyldighet till kommunen såsom
villkor för rösträtt i densamma.
B. L A G F O R SLAG
159
A
Förslag
till ändrad lydelse av vissa delar utav
Förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 med
senare gjorda ändringar.
Nuvarande lydelse.
§ 8.
Envar välfrejdad svensk undersåte,
som är medlem av en kommun
samt enligt § 57 förbunden
att till kommunen erlägga skatt,
och icke häftar för oguldna kommunalutskylder,
skall, under iakttagande
av de närmare bestämmelser,
som § 9 innehåller, vara berättigad
att deltaga i kommunalstämmans
överläggningar och beslut.
Enahanda rättighet tillkommer
bolag.
Förändrad lydelse.
§ 8.
Envar myndig, välfrejdad svensk
undersåte —--erlägga skatt,
och icke häftar för oguldna kommunalutskylder,
vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren,
är, med den i § 9 stadgade
inskränkning berättigad — — —
överläggningar och beslut.
Enahanda rättighet tillkommer
oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
. KiO
Nuvarande lydelse.
§ 9.
För omyndig röstar förmyndaren
eller, där flere äro förmyndare,
den som desse bland sig utse.
För fastighet, som innehaves av
landbo eller arrendator, röstar innehavaren.
Ej må för samfälld egendom
mer än en person talan i kommunalstämma
föra. För bolag,må bolaget
eller dess styrelse och för
oskiftat bo delägame i boet ombud
utse.
För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för jordegendom,
om den ej av landbo eller
arrendator innehaves, må ej
röstas.
§ 10.
I överläggningar och beslut, som
angå ärenden, gemensamma för hela
kommunen, deltaga samtlige röstberättigade;
men i överläggningar
och beslut över ärenden, som angå
endast i mantal satt jord, må ej
andra taga del än de, som sådan
jord innehava.
Förändrad lydelse.
§ 9.
För fastighet, som innehaves av
landbo eller arrendator röstar innehavaren.
För oskiftad dödsbo, däri allenast
en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Äro i boet flera
myndiga delägare, må de utse ett ombud
att å kommunalstämma för boet
talan föra.
För näring---må ej rö
stas.
§ 10.
Mom. 1. I överläggningar och
beslut, som angå ärenden, gemensamma
för hela kommunen, deltaga
samtlige i kommunen röstberättigade.
Mom. 2. Angår ärende endast i
mantal satt jord, tillkommer talan och
rösträtt allenast dem, som sådan jord
innehava.
1 ärende, som nu sägs, tillkommer
talan och rösträtt jämväl omyn
-
161
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
dig, bolag och oskiftat dödsbo. För
omyndig röstar förmyndaren eller, där
flera äro förmyndare, den som dessa
bland sig utse; för samfälld egendom
må ej mer än en person talan fora;
för oskiftat bo delägarne i boet ombud
utse.
Mom. 1. Röstvärdet beräknas
§ 11.
§ 11-
Mom. 1. Varje röstberättigad äger
för en var röstägande i förhållande en röst.
till den sammanlagda inkomst, för
vilken han enligt § 58 är pliktig
erlägga kommunalutskylder, sålunda
att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med
ett tusen kronor en röst för varje
påbörjat belopp av ett hundra kronor;
för
inkomst, som är högre än
ett tusen kronor, elva röster samt
därutöver en röst för varje påbörjat
belopp av fem hundra kronor,
varmed inkomsten överstiger ett
tusen fem hundra kronor, så att
inkomst över ett tusen fem hundra
kronor, men ej över två tusen kronor,
medför tolv röster, och så vidare;
dock
må ej någon utöva rösträtt
för mer än fyratio röster eller
i något fall för större antal röster,
21—180469.
162
Nuvarande lydelse.
än som svarar emot en tiondedel
av kommunens hela rösttal efter
röstlängden.
Mom. 2. Där för deltagande i
sådana besvär, som åligga alla, vilka
inom kommunen erlägga kommunalutskylder,
annan grund än den för
utgörande av kommunalutskylder i
allmänhet gällande finnes särskilt
stadgad, skall röstvärdet vid beslut
över ärenden, som röra sådana besvär,
beräknas efter den särskilt
bestämda grunden.
§ 14.
Sedan taxeringslängd eu för allmänna
beviIlningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall kommunalnämnden
med ledning därav
och på grund av bestämmelserna
i §§ 11 och 58, enligt bifogade
formulär litt. A., upprätta en
längd över kommunens röstägande
medlemmar, jämte det på en var
av dem belöpande rösttal. Äro i
kommun flera valdistrikt för val av
kommunalfullmäktige eller landstingsmän,
skall längden uppläggas
i särskilda delar, en för varje valdistrikt,
och skall i sådant fall upprättas
sammandrag över de särskilda
delarnas slutsummor. Längden upp
-
Förändrad lydelse.
Mom. 2. Där för deltagande
— — — bestämda grunden.
§ 14.
Sedan taxeringslängden för allmänna
bevillningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall kommunalnämnden
med ledning därav
och enligt bifogade formulär litt. A.,
upprätta en längd, upptagande kommunens
samtliga röstägande medlemmar
och särskilt angivande, vilka som
icke äro i kommunen mantalsskrivna,
jämte summa för dels i kommunen
mantalsskrivna röstberättigade, dels övriga
röstberättigade. Äro i kommun
— — — hos kommunalnämnden
förvaras.
16;}
Nuvarande lydelse.
rättas i två exemplar, av vilka det
ena i sockenstugan anslås och det
andra hos kommunalnämnden förvaras.
Huru denna längd skall hållas
för granskning tillgänglig och å kommunalstämma
första gången till justering
företagas, därom stadgas i
§ 65. Å varje stämma, som efter
första justeringen hålles, skall ordföranden,
innan något ärende till
behandling företages, framställa förfrågan,
huruvida någon vill göra anmärkning
mot röstlängden. Stämman
meddelar över framställd anmärkning
genast sitt beslut och låter i
längden införa den rättelse, som
därav föranledes. Anmärkning, som
mot längden göres efter det ärendenas
behandling vidtagit, må ej
komma under prövning.
Missnöje med kommunalstämmans
beslut över anmärkning mot
röstlängden må anföras i den ordning
§ 75 stadgar. Ej må, till bestyrkande
av gjord anmärkning, hos
högre myndighet andra bevis gälla
än de, som varit i behörig ordning
vid kommunalstämman företedda.
Förändrad lydelse.
Huru denna längd — — —
komma under prövning.
Missnöje med kommunalstämmans
---vid kommunalstäm
man
företedda.
Röstlängden träder i tillämpning
från och med ingången av kalenderåret
näst efter det, under vilket
den upprättats.
1(54
Nuvarande lydelse.
§ 16.
Kungörelse om kommunalstämma
utfärdas av ordföranden eller, i
händelse av hans förhinder, av vice
ordföranden och skall innehålla bestämd
uppgift om tid, ställe och
överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst
fjorton dagar därförut i kyrkan. Hör
till kommun jämväl annex- eller
kapellförsamling och hålles i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid,
skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. Är kommunalstämma utsatt
till dag, då gudstjänst hålles,
skall kungörelsen den dagen ånyo
uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet,
må kommunalstämma kunna
hållas efter kortare kallelsetid och
även samma dag, då den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma
beslut ej fattas om utgift eller erläggande
av bidrag därtill.
Beslutar kommunalstämma, att
kungörelsen jämväl bör anslås å viss
plats inom kommunen, skall ordföranden,
där så ske kan, föranstalta
därom.
Förändrad lydelse.
§ 16.
Kungörelse om kommunalstämma
—--dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som — — — erläggande
av bidrag därtill.
Kungörelsen skall jämväl på ordförandens
föranstaltande anslås å
plats eller platser inom kommunen,
som kommunalstämman för ändamålet
bestämmer.
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
Tillkännagivande om tid och
ställe för kommunalstämma bör, där
kommunalstämman icke med minst
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet
annorlunda beslutar, införas i eu
eller flera tidningar inom orten, såvida
ej, beträffande stämma för
ärende, som fordrar skyndsam handläggning,
hinder däremot möter.
Kommunalstämma beslutar, i vilken
eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana
tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av
kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet
till de flestas kännedom.
Har vid fattandet av sistnämnda
beslut förslag om tillkännagivandets
införande i annan ortstidning
än de sålunda bestämda
varit under omröstning och därvid
erhållit minst en tredjedel av de i
omröstningen deltagandes röster efter
röstvärdet, skall tillkännagivandet
införas jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall, såvida
ej å kommunalstämma annorledes
beslutits,innehålla underrättelse allenast
om de viktigare ärenden, vilka
icke enligt lag skola å kommunalstämman
förekomma.
Tillkännagivande om tid —
— deltagandes röster annorlunda beslutar
— — —. Har vid fattande)
av---deltagandes röster, skall
tillkännagivandet införas jämväl i
denna tidning.
Tillkännagivandet skall---
ä kommunalstämman förekomma.
166
Nuvarande lydelse
På kommunalstämma ankommande
beslut, som här ovan omförmälas,
skola fattas å ordinarie
kommunalstämma i december och
avse nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall i god tid avsända
tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig
tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.
Den omständigheten, att kungörelse
om stämma ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej
blivit i tidning infört eller att kungörelse
om stämma, som blivit utsatt
till dag, då gudstjänst hålles
i annex- eller kapellförsamlings kyrka,
icke blivit berörda dag därstädes
uppläst, må icke utgöra hinder
för stämmans hållande.
§ 17.
Tre ordinarie kommunalstämmor
skola årligen hållas: en under senare
hälften av mars månad för
besluts fattande i anledning av berättelsen
om föregående årets räkenskaper
och förvaltning samt för val
av ledamöter i valnämnd, enligt vad
därom är särskilt stadgat; en i oktober
för bestämmande av kommunens
utgifts- och inkomststat enligt
Förändrad lydelse.
På kommunalstämma ——---
nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall---före
stämman.
Den omständigheten — — —
för stämmans hållande.
§ 17.
Mom. 1 — § 17 i dess nuvarande
lydelse.
L«7
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
§ 63; och eu i december månad för
granskning av såväl debiterings- och
uppbördslängden som röstlängden
samt för anställande av val till de
befattningar inom kommunen, vilka
vid årets slut bliva lediga, ävensom
av revisorer; dock att i kommun
inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län
de två först nämnda stämmorna,
därest skäl därtill föreligger, må
kunna hållas högst fjorton dagar
före eller högst fjorton dagar efter
den för dessa stämmor ovan stadgade
tid.
§ 18.
Kommunalstämma hålles även
när Konungens befallningshavande
eller kommunalnämnden det äskar,
eller då ordföranden sådant nödigt
finner. Enskild man, som till talan
i kommunalstämma berättigad är,
ävensom vederbörande kronobetjänt,
äger ock kommunalstämmas sammankallande
för uppgivet ärende
begära. Varder denna begäran av
ordföranden avslagen, meddelar han,
om så äskas, sitt beslut skriftligen,
med skälen därtill; och äger sökanden
att däröver klagan föra inom
den tid och på den ort, som för
besvärs anförande i § 75 stadgas.
Mom. 2. = § 18 i dess nuvarande
lydelse.
168
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
§ 18.
De ärenden, som å kommunalstämma
till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda av
kommunalnämnden, eller annan av
kommunen tillsatt nämnd eller styrelse,
dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt
för sådan beredning utsedda
personer.
Val må dock kunna av kommunalstämma
förrättas titan föregående beredning.
Lag samma vare, där ärende
kräver skyndsam handläggning och
icke avser utgift eller avhändande av
kommunen tillhörig egendom eller
efterskänkande av någon kommunens
rättighet.
Innan ärende, som beretts annorledes
än genom kommunalnämnd,
företages till avgörande å kommunalstämma,
skall kommunalnämnden lämnas
tillfälle att däröver avgiva yttrande.
Skola två eller flera personer utses
för särskild beredning, varom ovan
förmåles, sker valet proportionellt, pa
sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal
delas med det antal personer, valet
avser, ökat med 1, och har i sådant
1(59
Nuvarande lydelse.
§ 19.
Kan ärende, som av kommunalstämma
handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, bestämmer
ordföranden, innan sammankomsten
upplöses, ny dag för stämmans
fortsättande.
Särskild kungörelse härom erfordras
ej.
Förändrad lydelse.
fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade kommunmedlemmarna
utse erforderligt antal personer atl
vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 19.
Mom. 1. Kan ärende, som avkommunalstämma
handlägges, å den
utsatta dagen icke till slut bringas,
skall stämman fortsättas å annan
dag och, därest stämman så besluter,
kungörelse härom i vederbörlig ordning
utfärdas. Beslutes icke kungörelse,
har ordföranden att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma
och för de närvarande tillkännagiva
dagen för stämmans fortsättande.
Mom. 2. Då jätnlikt § 18 eller
§ 40 mom. 2 val sker proportionellt,
äger ordföranden om han med avseende
å befarad tidsutdräkt eller av
annan anledning så finner nödigt, att.
sedan valsedlarna avlämnats, och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan
dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. I sådant
fall skall valurnan, i vilken de avlämnade
valsedlarna förvaras, omsorgsfullt
förseglas under minst två
närvarandes sigill samt därefter sättas
i säkert förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsät
-
ta—iso48».
170
Nuvarande lydelse.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningen
förklarats slutad, framställer ordföranden
proposition, så avfattad,
att den må kunna med ja eller nej
besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Äskas omröstning,
verkställes den öppet och efter upprop.
Där ej, jämlikt mom. 2, annan
Förändrad lydelse.
tande borttages, ordföranden inför
öppna dörrar förvissa sig om att sigillen
åro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för
valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 3. Om vid ärendes behandling
å stämma begäres uppskov med
detsammas avgörande och minst en
tredjedel av de närvarande därom
förena sig, då skall ärendet uppskjutas
till annan dag, som ordföranden har
att med iakttagande av de i $ 13
givna föreskrifter kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om
val, ej heller mer ån en gång i något
ärende, såvida icke beslut härom fattas
i vanlig ordning.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningen
förklarats —--eller nej be
svaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Omröstning skall
verkställas efter upprop och, därest
icke sluten omröstning begäres, ske
171
Nuvarande lydelse.
röstövervikt erfordras, bestämmes
utgången genom enkel pluralitet av
de avgivna rösterna enligt den vid
omröstningen följda röstgrund. Falla
rösterna lika för olika meningar,
gäller den mening, vilken de flesta
röstande efter huvudtalet bifallit. Äro
även efter sådan beräkning rösterna
lika delade, varder den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet,
då beslutet avser:
a)
avhändande av fast egendom
eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp av sådan egendom, där ej
inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov:
Förändrad lydelse.
öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna enligt den vid omröstningen
följda röstgrund. Falla rösterna lika
för olika meningar, varder den mening
beslut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet
avser:
a)
avhändande av fast egendom
---stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
c)
beviljande i andra fall av anslag,
som med lika eller annat belopp utgått
tidigare, dock icke under det löpande
året, i kommun, där högsta kommunalskatten
för 100 kronors inkomst
av kapital och arbete överstiger
9 kronor;
d)
höjande av visst, under det löpande
året utgående anslag, då höjningen
skulle utgöra:
1:6) mer än 25% i kommun,
där högsta kommunalskatten
172
Nuvarande lydelse.
c)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande eller ingående
av borgen;
e)
frågor, varom i § 27 sägs.
Förändrad lydelse.
överstiger 9 kronor men icke
12 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och arbete,
2:6) mer än 15% i kommun,
där högsta kommunalskatten
överstiger 12 kronor men
icke 15 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och
arbete,
3:6) mer än 10% i kommun,
där högsta kommunalskatten,
överstiger 15 kronor för 100
kronors inkomst av kapital
och arbete;
e) beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande eller ingående
av borgen;
g)
efterskänkande av oguldna kommunalutskylder;
h)
överlåtande som i § 27 sägs
av kommuns beslutanderätt åt fullmäktige,
därest kommunens invånarantal
icke överstiger 1,000.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses
i mom. 2 c) och d) utskylder till
kommunen vare sig de beslutats å kommunalstämma
eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna
na
Nuvarande lydelse
Mom. 3. Beslut om beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 27.
Vill kommunen åt fullmäktige
överlåta att med kommunalstämmans
rätt handlägga och avgöra de
till stämmans behandling hörande
ärenden, då må, med de villkor och
undantag här nedan sägs, sådant
vara tillåtet.
Är sådant beslut fattat, må förslag
om dess upphävande icke väckas
förr än fem år därefter.
Om den röstövervikt, vilken till
beslut i omförmälda frågor erfordras,
stadgas i § 21 mom. 2; och skall
sådant beslut hos Konungens befallningshavande
ofördröjligen anmälas.
,
§ 29.
Mom. 1. För val----inom
valkrets.
Förändrad lydelse.
kotnmunalutskylder mä ske allenast,
där, efter prövning av varje särskilt
fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 27.
Vill kommunen åt fullmäktige
— — — vara tillåtet.
Sådant beslut skall hos Konungens
befallningshavande ofördröjligen anmälas.
Förslag om detsammas upphävande
må icke väckas förr än fem
år efter besluts fattande.
Om den röstövervikt, vilken erfordras
till beslut om införande av
fullmäktige i kommuner, vilkas invånarantal
icke överstiger 1,000, stadgas
i § 27 mom. 2 h).
§ 29.
Mom. 1. För val---inom
valkrets.
174
Nuvarande lydelse.
Mom. 2. Är kommun delad —-
—
— valdistrikt för kommunalfullmäktigval.
Mom. 3. Äro i kommun ---
—
kommunalnämnden bestämmer.
Mom. 4. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
n:r 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva
fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda hänseenden
ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där före
-
Förändrad lydelse.
Mom. 2. Är kommun delad —
valdistrikt för kommunalfullmäktigval.
Mom. 3. Äro i kommun — —
— kommunalnämnden bestämmer.
Mom. 4. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må —--själva
fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat ån vitt
papper;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vara
ändock giltig.
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
kommande namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Äro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige, valet
avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige
— — — å distriktsstämma.
I fråga om röstlängdens granskning
och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma,
förfaras på sätt för
kommunalstämma är stadgat och
skola de, som må utöva rösträtt å
stämman, äga framställa anmärkning
mot längden ävensom besluta
över sådan anmärkning. Om röstberäkning
galle vad för kommunalstämma
år stadgat.
b) Ej må vid valet tal hållas
eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två
av densamma utsedda personer,
skola kuvert av ogenomskinligt
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige
— — — å distriktsstämma.
I fråga om —--sådan an
märkning.
b) Ej må----inom stäm
inolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola
kuvert av ogenomskinligt papper,
L7ff
Nuvarande lydelse.
papper, lika till storlek och beskaffenhet
samt mitt på framsidan försedda
med en utskärning av ungefär
sex kvadratcentimeters storlek,
tillhandahållas valmännen för det
ändamål, varom här nedan förmäles.
Äro i kommun flera valdistrikt, skall,
innan valkuvert utlämnas, därå intryckas
en stämpel, utvisande det
valdistrikt, för vilket förrättningen
äger rum. Blanketter till valsedlar
skola jämväl å vallokalen tillhandahållas.
Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de
närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga---kunna
iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant
sätt, att valsedelns baksida
hell täcker utskärningen, varvid
iakttages, att, om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken valkuvert
avlämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad, och
att i de fall, då valmannen upp
-
Förändrad lydelse.
lika till storlek och beskaffenhet,
tillhandahållas valmännen---
valurnan är tom.
Valmännen äga---kunna
iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid
iakttages, att, om han---till
sett
att kuvertet är behörigen stämplat
men eljest på utsidan omärkt,
nedlägger ordföranden kuvertet i
valurnan — — — därtill utser.
177
Nuvarande lydelse.
giver sig vilja utöva rösträtt för
annan, han är därtill behörig, ävensom
tillsett, att kuvertet är behörigen
stämplat men eljest på utsidan
omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven
beskaffenhet, samt att valsedeln på
ovan angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å den
i utskärningen synliga baksidan av
valsedeln tydligt det röstvärde, som
tillkommer densamma, samt drager
ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade
röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats,
göres anteckning, att rösträtten begagnats.
Valman, som på grund
av kroppsligt fel är oförmögen att
i föreskriven ordning avgiva sin röst,
äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själv därtill utser.
Éj må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på ovan
angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.
23—18048».
Förändrad lydelse.
Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
178
Nuvarande lydelse.
Då uppehåll i — — — skall
försändelsen assureras.
c) Konungens befallningshavande
— — — valet gäller.
§ 30.
För rösternas sammanräknande
— — — avse själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel med hela det
röstvärde, som finnes å sedeln antecknat.
Det namn, som fått högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel med hela
sitt röstvärde, där icke något av de
namn å sedeln, vilka avse själva
fullmäktigvalet, erhållit rum i ordningen.
Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett
av dessa namn erhållit rum i ordningen;
med en tredjedel av röstvärdet,
där två av dessa namn uppförts
i ordningen; med en fjärdedel,
där tre av dessa namn uppförts i
ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer
det namn närmast i ordningen, som
erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
Förändrad lydelse.
Då uppehåll i — — — skall
försändelsen assureras.
c) Konungens befallningshavande
— — — valet gäller.
§ 30.
För rösternas sammanräknande
—
— — avse själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel såsom hel röst.
Det namn —
—
— första i
ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel såsom hel
röst, där icke —
—
— rum i
ordningen. Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av dessa
namn erhållit rum i ordningen; såsom
en tredjedels röst, där två av
dessa namn uppförts i ordningen;
såsom en fjärdedels röst, där tre av
dessa namn uppförts i ordningen
—
—
— högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
17!)
Nuvarande lydelse.
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas
sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande
valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma
första namn, bliver detta namn
det första i ordningen; upptaga
valsedlar, som hava samma första
namn och vilkas sammanlagda
röstvärde utgör mer än två
tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl
samma andra namn, bliver detta
namn det andra i ordningen; upptaga
valsedlar, som hava samma
första och samma andra namn och
vilkas sammanlagda röstvärde utgör
mer än tre fjärdedelar av gruppens
rösttal, jämväl samma tredje namn,
bliver detta namn det tredje i ordningen;
och så vidare efter samma
grunder.
2:o) I den mån ordningen inom
gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skall vad här ovan
är ifråga om den fria gruppen stadgat
äga motsvarande tillämpning.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.
Förändrad lydelse.
1 :o) Upptaga valsedlar till antal
av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens
rösttal), samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två
tredjedelar av gruppens rösttal — —
— samma första och samma andra
namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal — — —
efter samma grunder.
2:o) I den mån — — — motsvarande
tillämpning.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal —
--skiljas genom lottning.
180
Nuvarande lydelse.
Mom. 2. Hava vid valet ---
— de återstående platserna.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig
--— tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda,
vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit--— in
läggas
under försegling.
Mom. 4. Elnnes i fall — — —
blivit vald.
§ 36.
Mom. 1. Kungörelse om sammanträde
utfärdas av ordföranden
eller, i händelse av hans förhinder,
av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe
och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst
åtta dagar därförut i kyrkan. Hör
till kommun jämväl annex- eller
kapellförsamling och hålles i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid,
skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. Är sammanträde utsatt
till dag, då gudstjänst hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
Förändrad lydelse.
Mom. 2. Hava vid valet--
— de återstående platserna.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig
— — — tilldelats honom.
Vid den nya----själva
fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet
skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst
å sedeln.
Den, som erhållit — — — inläggas
under försegling.
Mom. 4. Finnes i fall---
blivit vald.
§ 36.
Mom. 1. Kungörelse om fullmäktiges
sammanträde första gången
efter fattande av beslut, varom i §
27 förmäles, skall utfärdas av stämmans
ordförande, därefter av fullmäktiges
ordförande eller, i händelse
av hans förhinder, av vice ordföranden.
Kungörelsen skall innehålla bestämd
uppgift om tid, ställe och överläggningsämne
för sammanträdet och
uppläsas minst åtta dagar —---
ånyo uppläsas.
181
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet,
må sammanträde kunna hållas
efter kortare kallelsetid och även
samma dag, då det pålyses;, dock
må vid sålunda utlyst sammanträde
beslut ej fattas om utgift eller erläggande
av bidrag därtill.
Besluta fullmäktige, att kungörelsen
jämväl bör anslås å viss plats
inom kommunen eller införas i en
eller flera tidningar i orten, skall
ordföranden, där så ske kan, föranstalta
därom.
Skriftlig kallelse till sammanträdet,
innehållande sådan uppgift,
som ovan sägs, bör ock, såvitt möjligt
är, genom ordförandens försorg
senast fyra dagar förut delgivas en
var fullmäktig eller med posten till
honom översändas.
Mom. 2. Kommunalfullmäktige
må ej ärende företaga eller däri besluta,
såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. Är till följd
av stadgandena i § 17 samt mom.
4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig
hindrad att deltaga i handläggning
av visst ärende, må den
omständighet, att antalet av de övriga
tillstädesvarande icke överstiger
hälften av fullmäktiges hela an
-
För ärende--- — bidrag där
till.
Besluta fullmäktige — — —
föranstalta därom.
Skriftlig kallelse —--ho
nom
översändas.
Mom. 2. Kommunalfullmäktige
må ej —--av dem äro till
städes.
Är till följd av stadgandena
i § 17 mom. 1 samt i mom. 4
här nedan tillstädesvarande fullmäktig
hindrad---för ärendets
företagande.
182
Nuvarande lydelse.
tal, ej utgöra hinder för ärendets
företagande.
Ordförande eller ledamot, som
utan anmält, av kommunalfullmäktige
godkänt förhinder från sammankomst
sig avhåller, skall höta
till kommunens kassa två riksdaler
riksmynt och dubbelt så mycket,
om sammanträdet måste, i anseende
till de närvarandes fåtalighet, inställas
eller upplösas.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges
sammanträden äga ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman
samt ordföranden
och vice ordföranden i kommunalnämnden,
ändock att de icke äro
kommunalfullmäktige, utt vara tillstädes
och i överläggningarna, men
ej i besluten, deltaga.
Mom. 4. Kommunalfullmäktiges
förhandlingar skola vara offentliga;
dock kunna fullmäktige för någon
särskild fråga besluta, att överläggningen
skall inom lyckta dörrar
hållas.
Vid omröstning äger varje kommunalfullmäktig
en röst. Omröstning
sker öppet.
Till beslut i sådana uti § 21
mom. 2 a), b), c) och d) angivna
frågor, som må av kommunalfullmäktige
upptagas, erfordras två
Förändrad lydelse.
Ordförande eller ledamot--
inställas eller upplösas.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges
--— i besluten, deltaga.
Mom. 4. Kommunalfullmäktiges
förhandlingar skola---hållas.
Vid omröstning — ---sker
öppet.
Till beslut i sådana uti § 21
mom. 2 a), b), c), d), e),.f) och g)
angivna frågor —--fullmäk
tiges
beslut.
183
Nuvarande lydelse.
tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster. I övriga frågor
bestämmes utgången genom enkel
röstpluralitet; falla därvid rösterna
lika för olika meningar, bliver den
mening, som ordföranden biträder,
fullmäktiges beslut.
I övrigt gäller, i avseende å kommunalfullmäktige
och deras beslut,
till efterrättelse vad för kommunalstämma
stadgat är.
§ 38.
Kommunalnämnden tillhör att:
ombesörja verkställigheten av
kommunalstämmans eller fullmäktiges
beslut i alla de fall, där ej sådan
verkställighet åt särskilt därtill
utsedda styrelser eller personer
blivit uppdragen;
hava överinseende över de för
särskilda verkställighetsbestyr utsedda
styrelsers eller personers förvaltning;
hava
tillsyn över vården och
förvaltningen av kommunens gemensamma
egendom, kassor och tillgångar
;
verkställa debitering och uppbörd
av de till fyllande av kommunens
gemensamma behov beslutade
utskylder, samt upptaga kommunens
övriga inkomster;
Förändrad lydelse.
1 övrigt gäller — — — stadgat
är.
§ 38.
Kommunalnämnden tillhör att:
ombesörja verkställigheten —
--kommunens övriga inkomster;
184
Nuvarande lydelse.
avgiva infordrade betänkanden
uti kommunens angelägenheter; samt
handhava och tillämpa de av
kommunen beslutade, vederbörligen
fastställda stadgar, rörande sedlighet,
sundhet, säkerhet och ordning
inom kommunen, ävensom allt vad
enligt allmänna författningar uti
dessa eller andra ämnen nu är till
socknenämnds handläggning överlämnat.
§ 40.
Kommunalstämman utser, med
hänsikt till kommunens vidd och
folkmängd, det antal ledamöter,
varav kommunalnämnden skall vara
sammansatt; dock må detta antal
icke vara under tre eller över elva.
Vid samma tillfälle utses jämväl
hälften så många suppleanter,
som de valda ledamöterne, eller, då
antalet av dessa icke är jämnt, det
antal som är närmast över hälften.
Förändrad lydelse.
verkställa beredning, varom i § 18
förmäles, av ärenden, som skola förekomma
till behandling å kommunalstämma;
avgiva
infordrade betänkanden
— — — socknenämnds handläggning
överlämnat.
§ 40.
Mom. 1. Kommunalstämman utser,
med hänsikt till kommunens
vidd och folkmängd, det antal ledamöter,
varav kommunalnämnden
skall vara sammansatt; dock må
detta antal icke vara under fem
eller över elva.
Vid samma tillfälle utses jämväl
ett lika antal suppleanter.
Mom. 2. Val av ledamöter och
suppleanter i kommunalnämnd sker
proportionellt på sätt därom är
särskilt stadgat, därest sådant äskas
185
Nuvarande lydelse.
§ 42.
I avseende på villkoren i övrigt
för valbarhet till ledamot eller suppleant
ävensom angående rättighet
att uppdraget sig avsäga, gäller vad
i § 13 om ordförande i kommunalstämma
stadgat är.
Beträffande de ordinarie ledamöternas
tjänstgöringstid och avgång,
gäller vad i § 28 mom. 2 är
stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.
Suppleanterna omväljas till hela
antalet vartannat år.
§ 48.
Kommunalnämnden må ärende
ej handlägga, där icke mer än hälften
av ledamöternas hela antal tillstädes
är; dock att, där ledamöterne
endast äro tre, hela antalet hör tillstädesvara.
Förändrad lydelse.
av minst så många väljande som
motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med
det antal ordinarie ledamöter valet
avser, ökat med 1, och hav i sådant
fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade kommunmedlemmarna
utse erforderligt antal personer att•
vid valförättningen biträda ordföranden.
§ 42.
I avseende —--stadgat är.
Beträffande såväl de ordinarie ledamöternas
som suppleanternas tjänstgöringstid
och avgång, gäller vad i
§28 mom. 2 är stadgat i avseende
å kommunalfullmäktige.
§ 48.
Kommunalnämnden må ärende
ej handlägga, där icke mer än
hälften av ledamöternas hela antal
tillstädes är.
24—180469.
Formulär litt. A.
Nuvarande uppställning.
Röstlängd för N. N. socken.
Nummer i
debiterings-  och
uppbörds-
längden.
Den röstberättigades
Beräknad
inkomst av
fastighet
samt av
kapital och
arbete.
Antal röster
Anmärkningar.
1
namn och yrke eller titel.
bostad.
på grund
av den
beräknade
inkomsten.
efter annan
grund (som
i anmärk-  nings-  kolumuen
angives).
Kr.
öre
1
Karlfelt, N., major.......
Glittringe
58 200
—
40
—
Röstar för 33 röster.j
2
Sven Persson, arrendator ....
Lugnås
960
—
10
—
Konkurs.
3
Anders Svensson, hemmansägare .
Berga
1380
—
11
—
4
Petter Krantz, skomakare . . .
Vantinge, under Berga
150
—
2
—
Oguldna kommu-
5
Berg, N., kronoarrendator ....
Mora kungsladugård
1800
—
12
—
nalutskylder.
6
Utby aktiebolag........
Utby
45 400
—
40
—
Röstar för 33 röster.
—
o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och upp-
—
—
—
“
bördslängden är följd.
—
—
—
—
Summa
—
—
330
—
''/''to = 33.
N. N. den..................19.......
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Justerad å kommunalstämma den ....... .....19.......
N. N.
Stämmans ordförande.
Ånyo justerad å kommunalstämma den..................19
Ordförande.
N. N.
Stämmans ordförande.
Förändrad uppställning.
Formulär litt. A.
Röstlängd för N. N. socken.
Nummer i
debiterings-  och
uppbörds-
längden.
Den röstberättigades
Mantalsskriven
Anmärkningar.
namn och yrke eller titel.
bostad.
inom
kommunen.
utom
kommunen.
1
Karlfel t, N., major.......
Glittringe
i
_
2
Sven Persson, arrendator ....
Lugnås
i
—
Konkurs.
3
Anders Svensson, hemmansägare .
Berga
i
—
4
Petter Krantz, skomakare ....
Österby, Holms kom.
—
1
Oguldna kommunalutskylder.
5
Berg, N., kronoarrendator.....
Mora kungsladugård
i
—
—
o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och upp-
—
bördslängden är följd.
• -
—
—
Summa
4
1
N. N. den..................19________
På kommunalnämndens vägnar:
Justerad å kommunalstämma den ..............19-------
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N.
Ordförande.
Ånyo justerad å kommunalstämma den..................19.......
N. N.
Stämmans ordförande.
188
Förslag
till ändrad lydelse av vissa delar utav
Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 med
senare gjorda ändringar.
Nuvarande lydelse.
§ 7.
Mom. 1. Uti stad med över
3,000 invånare skall den staden i
kommunala angelägenheter tillkommande
beslutanderätt uppdragas åt
stadsfullmäktige.
Mom. 2. I stad med 3,000 invånare
eller därunder må det på de
vid allmän rådstuga röstberättigade
ankomma, huruvida de vilja åt
stadsfullmäktige sin beslutanderätt
överlåta.
Är sådant beslut fattat, må förslag
om dess upphävande icke väckas
förrän fem år därefter.
Om den röstövervikt, som till
beslut i omförmälda frågor erfordras,
Förändrad lydelse.
§ 7.
Mom. 1. Uti stad — — — åt
stadsfullmäktige.
Mom. 2. I stad--— be
slutanderätt
överlåta.
Beslut som nu är sagt skall hos
Konungens befallning shav ande ofördröjligen
anmälas. Förslag om detsammas
upphävande må icke väckas
förrän fem år efter besluts fattande.
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
stadgas i § 18. Dylikt beslut skall
hos Kungl. Maj:ts befallningshavande
ofördröjligen anmälas.
§ 9.
Envar välfrejdad svensk undersåte,
som är medlem av en stadskommun
samt enligt § 57 förbunden
att erlägga skatt till kommunen och
icke häftar för oguldna stadsutskylder,
är, med iakttagande av de närmare
bestämmelser, som § 10 innehåller,
berättigad att vid allmän
rådstuga deltaga i överläggningar
och beslut i alla de staden rörande
angelägenheter, vilka icke enligt
rikets grundlagar eller särskilda författningar
äro vissa klasser av stadens
medlemmar förbehållna.
Enahanda rättighet tillkommer
bolag.
§ io.
För omyndig röstar vid allmän
rådstuga förmyndaren eller, där
flera äro förmyndare, den som dessa
bland sig utse.
Ej må för samfälld egendom
mer än en person talan vid allmän
§ 9.
Envar myndig, välfrejdad svensk
undersåte---till kommunen
och icke häftar för oguldna stadsutskylder,
vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren
är, med den i § 10 stadgade
inskränkning, berättigad att
stadens medlemmar förbehållna.
Enahanda rättighet tillkommer
oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
§ io.
För oskiftat dödsbo, däri allenast
en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Äro i boet flera
myndiga delägare, må de utse ett
ombud att vid allmän rådstuga för
boet talan fora.
190
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
rådstuga föra. För bolag må bo-  laget eller dess styrelse och för
oskiftat bo delägarna i boet ombud
utse.
För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast
egendom må ej röstas.
För näring — — — må ej
röstas.
§ 11.
§ 11.
Röstvärdet beräknas för envar
röstägande i förhållande till den
sammanlagda inkomst, för vilken
han enligt § 58 mom. 1 är pliktig
erlägga stadsutskylder, sålunda att
honom tillägges:
för dylik inkomst till och med
två tusen kronor en röst för varje
påbörjat belopp av ett hundra kro-  nor;
för inkomst, som är högre än
två tusen kronor, tjuguen röster
samt därutöver en röst för varje
påbörjat belopp av fem hundra kro-  nor, varmed inkomsten överstiger
två tusen fem hundra kronor, så
att inkomst över två tusen fem
hundra kronor, men ej över tre
tusen kronor, medför tjugutvå rö-  ster, och så vidare;
dock må ej någon utöva rösträtt
för mer än fyratio röster.
Varje röstberättigad äger en röst.
191
Nuvarande lydelse.
§ 13.
Sedan taxeringslängden för allmänna
bevillningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall magistraten
med ledning därav och på
grund av bestämmelserna i § 11 och
§ 57 mom. 1 upprätta eu längd över
stadens röstägande medlemmar jämte
det på envar av dem belöpande
rösttal. Förrän denna röstlängd
tillämpas, skall den för varje gång
vara minst åtta dagar å kungjort
ställe till granskning framlagd.
Innan något ärende till behandling
vid allmänna rådstugan företages,
skall ordföranden framställa
förfrågan, huruvida någon vill göra
anmärkning mot röstlängden. Magistraten
meddelar över framställd
anmärkning genast sitt beslut och
inför i längden den rättelse, som
därav föranledes. Anmärkning, som
mot längden göres efter det ärendenas
behandling vidtagit, må ej
komma under prövning.
Missnöje med magistratens beslut
över anmärkning mot röstlängden
må anföras i den ordning § 76
stadgar; dock utan återverkan på
vad redan beslutat blivit, såvida ej
fråga är om val. Ej må, till be
-
Förändrad lydelse.
§ 13.
Sedan taxeringslängden för allmänna
bevillningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall magistraten
med ledning därav upprätta
en längd, upptagande stadens
samtliga röstägande medlemmar och
särskilt angivande, vilka som icke
äro i staden mantalsskrivna, jämte
summa för dels i staden mantalsskrivna
röstberättigade, dels övriga
röstberättigade. Förrän denna röstlängd
— — — till granskning
framlagd.
Innan något ärende — — —
komma under prövning.
Missnöje med magistratens —
— — inför magistraten företedda.
192
Nuvarande lydelse.
styrkande av gjord anmärkning, hos
högre myndighet andra bevis gälla
än de, som varit i behörig ordning
inför magistraten företedda.
§ 16.
Ej må ärende å allmän rådstuga
till behandling företagas förr, än
det blivit av magistraten förberett.
§ 17.
Kan ärende, som vid allmän
rådstuga handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, bestäm
-
Förändrad lydelse.
Röstlängden träder i tillämpning
från och med ingången av kalenderåret
närmast efter det, under vilket
den upprättats.
§ 16.
Ej må ärende å allmän rådstuga
till behandling företagas förr, än
det blivit vederbörligen berett av magistraten
eller stadens drätselkammare
eller annan av allmän rådstuga tillsatt
styrelse, dit detsamma efter ärendets
beskaffenhet hör, eller av särskilt
för sådan beredning utsedda
personer.
Skola två eller flera personer utses
för beredning, varom ovan förmärs,
sker valet proportionellt, på
sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal
delas med det antal personer, valet
avser, ökat med 1.
■§ 17-
Mom. 1. Kan ärende, som vid
allmän rådstuga handlägges, å den
utsatta dagen icke till slut bringas,
193
Nuvarande lydelse.
mer magistraten, innan sammankomsten
upplöses, dag för rådstugans
fortsättning.
Särskild kungörelse härom erfordras
ej.
§ 18.
Mom. 1. För varje fråga, som
till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan överläggningen är
slutad, framställa proposition, så avfattad,
att den må kunna med ja
eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres, med
25—170469.
Förändrad lydelse.
skall rådstugan fortsättas å annan
dag och, därest rådstugan så besluter,
kungörelse härom i vederbörlig ordning
utfärdas. Beslutes icke kungörelse,
har magistraten att, innan sammankomsten
upplöses, bestämma och
för de närvarande tillkännagiva dagen
för rådstugans fortsättande.
Mom. 2. Om vid ärendes behandling
å rådstuga begäres uppskov med
detsammas avgörande och minst en
tredjedel av de närvarande förena sig
därom, då skall ärendet uppskjutas
till annan dag, som magistraten har
att med iakttagande av de i § 15
givna föreskrifter kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om
val, ej heller mer än en gång i något
ärende, såvida icke beslut härom fattas
i vanlig ordning.
§ 18.
Mom. 1. För varje fråga--
— eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
194
Nuvarande lydelse.
klubbslag. Äskas omröstning, verkställes
den öppet och efter upprop.
Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstövervikt
erfordras, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de
avgivna rösterna enligt den vid omröstningen
följda röstgrund. Falla
rösterna lika för olika meningar,
gäller den mening, vilken de flesta
röstande efter huvudtalet bifallit.
Finnas" även efter sådan beräkning
rösterna lika delade, är den mening
beslut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet,
då beslutet avser:
a)
avhändande av fast egendom
eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp av sådan egendom, där ej
inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
''Förändrad lydelse.
med klubbslag. Omröstning skall
verkställas efter upprop och, därest
icke sluten omröst/ning begåres, ske
öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för
olika meningar, är den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a)
avhändande av fast egendom
—--stadsplan eller tomtindel
ning;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
c)
beviljande i andra fall av anslag,
som med lika eller annat belopp utgått
tidigare, dock icke under det löpande
året, i stad, där högsta kommunalskatten
för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete överstiger 9 kronor;
d)
höjande av visst under det löpande
året utgående anslag, då höjningen
skulle utgöra:
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
c)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller
ingående av borgen;
e)
förändring, jämlikt § 7, i
sättet för utövande av den staden
i kommunala angelägenheter tillkommande
beslutanderätt.
1:6) mer än 25 % i stad,
där högsta kommunalskatten
överstiger 9 kronor men icke
12 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och arbete,
2:6) mer än 15 % i stad,
där högsta kommunalskatten
överstiger 12 kronor men
icke 15 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och
arbete,
3:o) mer än 10 % i stad,
där högsta kommunalskatten
överstiger 15 kronor för 100
kronors inkomst av kapital
och arbete;
e)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom'' upplåning;
f)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller
ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna
stadsutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses
i mom. 2 c) och d) utskylder
till staden vare sig de beslutats å all
-
196
Nuvarande lydelse.
Mom. 3. Beslut om beviljande
av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav
ske.
§ 24.
Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
n:r 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva
fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuverten;
Förändrad lydelse.
män rådstuga, av stadsfullmäktige
eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna
stadsutskylder må ske allenast, där,
efter prövning av varje särskilt fall,
verkligt ömmande omständigheter befunnits
föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande
av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav
ske.
§ 24.
Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken.
A valsedel må — — — själva
full mäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt
papper;
197
Nuvarande lydelse.
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseende ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom obefintligt.
Äro å valsedel upptagna flera namn
än ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige,
valet avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valet får ej---
inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt
på framsidan försedda med en utskärning
av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Därest
staden är indelad i valkretsar, skall.
Förändrad lydelse.
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vare
ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valet får ej —--
inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet tillhandahållas
valmännen---valurnan
är tom.
198
Nuvarande lydelse.
innan valkuvert utlämnas, därå intryckas
en stämpel, utvisbnde den
valkrets, för vilken förrättningen
äger rum. Blanketter till valsedlar
skola jämväl å vallokalen tillhandahållas.
Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa
de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga — — — kunna
iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på
sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages,
att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken
valkuvertet avlämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad,
och att i de fall, då valmannen
uppgiver sig vilja utöva rösträtt
för annan, han är därtill behörig,
ävensom tillsett, att kuvertet är behörigen
stämplat men eljest på utsidan
omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet
samt att valsedeln på
Förändrad lydelse.
Valmännen äga---kunna
iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid
iakttages, att,---att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest
på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan--
— därtill utser.
199
Nuvarande lydelse.
ovan angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å den
i utskärningen synliga baksidan av
valsedeln tydligt det röstvärde, som
tillkommer densamma, samt drager
ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade
röstsiffran. Härefter nedlägger ordförande
kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövas,
göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på
grund av kroppsligt fel är oförmögen
att i föreskriven ordning avgiva
sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själv
därtill utser.
Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej
mottaget.
Då uppehåll---röstnin
gen
avslutad.
Förändrad lydelse.
Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken varde ej mottaget.
Då uppehåll---röstnin
gen
avslutad.
200
Nuvarande lydelse.
§ 25.
§ 25. För rösternas sammanräknande
—--avse själva full
mäktigevalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln
antecknat. Det namn, som fått
högsta rösttalet, bliver det första i
ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel med
hela sitt röstvärde, där icke något
av de namn å sedeln, vilka avse
själva fullmäktigvalet, erhållit rum
i ordningen. Annan valsedel gäller
med hälften av sitt röstvärde, där
ett av dessa namn erhållit rum i
ordningen; med en tredjedel av
röstvärdet, där två av dessa namn
uppförts i ordningen; med en fjärdedel,
där tre av dessa namn uppförts
i ordningen; och så vidare efter
samma grund. För varje gång
kommer det namn närmast i ordningen,
som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas
sammanlagda röstvärde utgör mer
Förändrad lydelse.
§ 25.
För rösternas sammanräknande
— — — avse själva fullmäktigevalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel såsom hd
röst. Det namn — — — första i
ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel såsom hel
röst, där icke — — — rum i ordningen.
Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa
namn erhållit rum i ordningen; såsom
en tredjedels röst, där två av
dessa namn uppförts i ordningen;
såsom en fjärdedels röst, där tre av
dessa namn uppförts i ordningen
--— högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal
av mer än hälften av hela antalet
201
Nuvarande lydelse.
än hälften av alla till gruppen hörande
valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma
första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar,
som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde
utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma
andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar,
som hava samma första och
samma andra namn och vilkas sammanlagda
röstvärde utgör mer än
tre fjärdedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma tredje namn, bliver
detta namn det tredje i ordningen;
och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den män ordningen inom
gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen
stadgat, äga motsvarande tillämpning.
§ 28.
Mom. 1. Hava vid valet — —
—--de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig
---tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
2 6—180469
Förändrad lydelse.
valsedlar inom (gruppens rösttal),
samma första namn bliver detta
namn det första i ordningen; upptaga
valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två
tredjedelar av gruppens rösttal--
— samma första och samma andra
namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal---
efter samma grunder.
2:o) I den mån —--mot
svarande
tillämpning.
§ 28.
Mom. 1. Hava vid valet--
— de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig
---tilldelats honom.
Vid den nya —--själva
fullmäktigvalet. Varje valsedel gäl
-
202
Nuvarande lydelse.
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens
namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit —--in
läggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, som i
mom. 2 avses, å därom omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som
kan inträda såsom ledamot i den
avgångnes ställe, skall platsen stå
obesatt intill utgången av den tid,
för vilken den avgångne blivit vald.
§ 41.
För varje fråga, som till behandling
förekommit, skall ordföranden,
sedan överläggningen förklarats
slutad, framställa proposition,
så avfattad, att den må kunna
med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Äskas omröstning,
skall den verkställas öppet, utom
vid val, då den bör ske med slutna
sedlar. Rösterna avlämnas efter
upprop; och äger varje stadsfullmäktig
en röst.
Förändrad lydelse.
ler såsom hel röst, och röstvärdet
skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst
på sedeln.
Den, som erhållit — — — inläggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall---
blivit vald.
§ 41.
För varje fråga —--eller
nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver —
— — en röst.
208
Nuvarande lydelse.
Till beslut i de uti § 18 mom.
2 a), b), c) och d) angivna fall
erfordras två tredjedelar av de i
omröstningen deltagandes röster.
I övriga frågor bestämmes utgången
genom enkel röstplural itet.
Utfalla vid öppen omröstning rösterna
lika å bägge sidor, gäller den
mening, som ordföranden biträder.
Genom lottning bestämmes företrädet
emellan dem, som vid val erhålla
lika antal röster.
Vad i § 18 mom. 3 är för allmänna
rådstugan stadgat skall äga
motsvarande tillämpning i avseende
å stadsfullmäktige.
§ 56.
Ledamöterna i drätselkammaren
utses, ibland kommunens röstberättigade
medlemmar, av stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av
allmänna rådstugan.
Inom stadsfullmäktige skall sådant
val, där två eller flera personer
skola utses, ske proportionellt
på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så
många väljande, som motsvara det
tal, vilket erbålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Förändrad lydelse.
Till beslut i de uti § 18 mom.
2 a), b), c), d), é), f) och g) angivna
fall erfordras två tredjedelar av de
i omröstningen deltagandes röster.
I övriga frågor bestämmes, där
ej för särskilda fall annorlunda stadgas,
utgången genom enkel röstpluralitet.
—--lika antal röster.
Vad i §17 mom. 2 samt § 18
mom. 3, 4 och o är för allmänna rådstugan
stadgat — — — å stadsfullmäktige.
§ 56.
Ledamöterna i drätselkammaren
---av allmänna rådstugan.
Sådant val sker, där två eller
flera personer skola utses, proportionellt
på sätt — — — ökat
med 1.
204
Förslag
till ändrad lydelse av vissa delar utav
Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 med
senare gjorda ändringar.
Nuvarande lydelse.
§ 7.
Envar välfrejdad svensk undersåte,
som är medlem av kommunen
samt enligt § 40 förbunden att
till densamma erlägga skatt och icke
häftar för oguldna stadsutskylder,
är med iakttagande av de närmare
bestämmelser och inskränkningar,
som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad
att i val av stadsfullmäktige
deltaga.
Enahanda rättighet tillkommer
bolag.
§ 8.
Mom. 1. För omyndig röstar
förmyndaren eller, där flera äro
Förändrad lydelse.
§ 7.
Envar myndig, välfrejdad svensk
undersåte — — — erlägga skatt
och icke häftar för oguldna stadsutskylder,
vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren
är, med den i § 8 mom. 1 stadgade
inskränkning, berättigad att i
val av stadsfullmäktige deltaga.
Enahanda rättighet tillkommer
oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
§ 8.
Mom. 1. För oskiftat dödsbo,
däri allenast en myndig delägare fin
-
205
Nuvarande lydelse.
förmyndare, den, som dessa bland
sig utse. För jordbruksfastighet,
för vilken arrendator enligt § 40
är skattskyldig, röstar denne.
Ej må för samfälld egendom
mer än en person rösträtt vid valet
utöva. För bolag må bolaget
eller dess styrelse och för oskiftat
bo delägarne i detsamma ombud
utse.
För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast
egendom må ej röstas.
Mom. 2. Röstägande är berättigad
att sin rösträtt på annan röstägande
överlåta; dock må ingen på
grund av fullmakt denna rätt utöva
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen
skriven och underskriven av utställaren
samt med -dennes sigill försedd
eller ock av honom underskriven
och med två vittnens underskrift
bestyrkt.
§ 9.
Röstvärdet skall för envar till
deltagande i valet berättigad medlem
av kommunen beräknas i förhållande
till den sammanlagda in
-
Förändrad lydelse.
nes, utövas rösträtten av denne. År
i boet flera myndiga delägare, mä de
utse ett ombud att vid valet för boet
rösträtt utöva.
För näring eller---må ej
röstas.
Mom 2. Röstägande är berättigad
—---vittnens underskrift
bestyrkt.
§ 9.
Varje röstberättigad äger en röst.
206
Nuvarande lydelse.
komst, för vilken han enligt § 41
mom. 1 är pliktig erlägga stadsutskylder,
sålunda att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med
två tusen kronor en röst för varje
påbörjat belopp av ett hundra kronor;
för
inkomst, som är högre än
två tusen kronor, tjuguen röster
samt därutöver en röst för varje
påbörjat belopp av fem hundra kronor,
varmed inkomsten överstiger
två tusen fem hundra kronor, så
att inkomst över två tusen fem
hundra kronor, men ej över tre
tusen kronor, medför tjugutvå röster,
och så vidare;
dock må ej någon utöva rösträtt
för mer än fyratio röster.
§ 10.
Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
n:r 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva
fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaf
-
Förändrad lydelse.
§ 10.
Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva
fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat ån vitt
papper;
207
Nuvarande lydelse.
fenhet i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Äro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige valet
avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valförrättning får ej
--— inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt
Förändrad lydelse.
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vare
ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valförrättning får ej
— — — inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet tillhanda
-
208
Nuvarande lydelse.
på framsidan försedda med en utskärning
av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Innan valkuvert
utlämnas, skall därå intryckas
en stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämvälå
vallokalen tillhandahållas. Omedelbart
före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.
Valmännen äga---kunna
iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på
sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid
iakttages, att, om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild
valsedel och valkuvert användas för
denne. Sedan valkuvertet tillslutits,
överlämnar valmannen utan
dröjsmål personligen detsamma till
ordföranden. Efter det ordföranden
förvissat sig om, att den, för vilken
valkuvert avlämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad,
och att i de fall, då valmannen
uppgiver sig vilja utöva rösträtt för
annan, han är därtill behörig, även
-
Förändrad lydelse.
hållas valmännen ----valurnan
är tom.
Valmännen äga---kunna
iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid
iakttages, att, om han---till
sett,
att kuvertet är behörigen stämplat
men eljest på utsidan omärkt,
nedlägger ordföranden kuvertet i
valurnan---därtill utser.
209
Nuvarande lydelse.
som tillsett, att kuvertet är behörigen
stämplat men eljest på utsidan
omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas
kan, är av föreskriven beskaffenhet,
samt att valsedeln på ovan
angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å den å utskärningen
synliga baksidan av valsedeln
tydligt det röstvärde, som
tillkommer densamma, samt drager
ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade
röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats,
göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på
grund av kroppsligt fel är oförmögen
att i föreskriven ordning avgiva
sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själv
därtill utser.
Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken, enligt vad
iakttagas kan, icke är av föreskriven
beskaffenhet, eller däri valsedel ej är
på ovan angivet sätt inlagd, varde
ej mottaget.
27—180469
Förändrad lydelse.
Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
210
Nuvarande lydelse.
Då uppehåll — — — röstningen
avslutad.
§ 11.
För rösternas sammanräknande
— — — själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel med
hela det röstvärde, som finnes å sedeln
antecknat. Det namn, som fått
. högsta rösttalet, bliver det första
i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel med hela
sitt röstvärde, där icke något av de
namn å sedeln, vilka avse själva
fullmäktigvalet, erhållit rum i ordningen.
Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett av
dessa namn erhållit rum i ordningen;
med en tredjedel av röstvärdet, där
två av dessa namn uppförts i ordningen;
med en fjärdedel, där tre
av dessa namn uppförts i ordningen;
och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer
det namn närmast i ordningen, som
erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
-
Förändrad lydelse.
Då ''uppehåll---röstnin
gen avslutad.
§ 11.
För rösternas sammanräknande
— — — själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn--— första i
ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel såsom hel
röst, där icke---i ordningen.
Annan valsedel gäller såsom halv
röst, där ett av dessa namn erhållit
rum i ordningen; såsom en tredjedels
röst, där två av dessa namn
uppförts i ordningen; såsom en fjärdedels
röst, där tre av dessa namn
uppförts i ordningen — — —
högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
-
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas
sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande
valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma
första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar,
som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde
utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma
andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar,
som hava samma första och
samma andra namn och vilkas sammanlagda
röstvärde utgör mer än
tre fjärdedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma tredje namn, bliver
detta namn det tredje i ordningen;
och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom
gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna
grunder bestämmas, skall vad här
ovan är i fråga om den fria gruppen
stadgat äga motsvarande tillämpning.
§ 14.
Mom. 1. Hava vid valet — —
—
de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig
—
— — tilldelats honom.
l:o) Upptaga valsedlar till antal
av mer än hälften av hela antalet valsedlar
inom gruppen (gruppens rösttal),
samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra, mer än
två tredjedelar av gruppens rösttal
---samma första och samma
andra namn samt utgöra mer än tre
fjärdedelar av gruppens rösttal--
— efter samma grunder.
2:o) I den mån — — — motsvarande
tillämpning.
§ 14.
Mom. 1. Hava vid valet — —
— de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig
---tilldelats honom.
212
Nuvarande lydelse.
Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda,
vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit--— in
läggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall — —
— blivit vald.
§ 23.
Mom. 1. För varje fråga, som
till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan överläggningen
förklarats slutad, framställa proposition,
så avfattad, att den må kunna
med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Äskas omröstning,
verkställes densamma öppet, utom
vid val, då den bör ske med slutna
sedlar. Rösterna avlämnas efter
upprop, och äger varje stadsfullmäktig
en röst.
Där ej, jämlikt mom. 2, annan
röstövervikt erfordras, bestämmes
Förändrad lydelse.
Vid den nya---själva
fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet
skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst
å sedeln.
Den, som erhållit —--in
läggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall — —
—
blivit vald.
§ 23.
Mom. 1. För varje fråga--
—
eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
— — — stadsfullmäktig eu
röst.
Där ej — — — lika antal
röster.
213
Nuvarande lydelse.
utgången genom enkel röstpluralitet.
Utfalla vid öppen omröstning i
frågor, som genom enkel röstpluralitet
kunna avgöras, rösterna lika
å båda sidor, verkställes ny omröstning,
men med slutna sedlar,
varvid, före dessas öppnande, en
sedel avlägges, för att, där rösterna
även nu bliva lika, bestämma beslutet.
Vid val skiljer lotten mellan
dem, som erhålla lika antal röster.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a)
avhändande av fast egendom
eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp av sådan egendom, där ej
inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
c)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller
ingående av borgen.
Förändrad lydelse.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a)
avhändande av fast egendom
---stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
c)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller
ingående av borgen;
é) efterskänkande av oguldna
stadsutskylder.
Mom. 4. Efterskänkande av
oguldna stadsutskylder må ske allenast
där, efter prövning av varje särskilt
214
Nuvarande lydelse.
Mom. 3. Beslut om beviljande
av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt
belopp uttaxeras eller upplåning
därav ske.
Förändrad lydelse.
fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande
av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt
belopp uttaxeras eller upplåning
därav ske.
X
215
Förslag
till ändrad lydelse av vissa delar utav
Förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21
mars 1862 med senare gjorda ändringar.
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
§ 6.
Vid omröstning följes, på landet,
vad för kommunalstämma och, i stad,
vad för allmän rådstuga stadgat är
i avseende på röstberäkning, samt
rösträtts utövning och överlåtande
på annan person.
De för kommunerna gällande
röstlängder skola innehålla av kyrkoherden
verkställd anteckning om
dem, vilka, enligt § 4, rösträtt ej
tillkommer. På landet skall sådan
anteckning vara i röstlängden införd,
när längden hålles för granskning
tillgänglig på sätt i förordning
om kommunalstyrelse på landet
är stadgat. I stad skall längden,
försedd med nämnda anteck
-
§ 6.
Vid omröstning följes, på landet,
vad för kommunalstämmaoch, i stad,
vad för allmän rådstuga stadgat är
i avseende på rösträtt samt dess utövning
och överlåtande på annan
person.
De för kommunerna — — —
till granskning framlagd.
216
Nuvarande lydelse.
ningar, under minst en vecka före
varje kyrkostämma vara å kungjort
ställe till granskning framlagd.
Innan något ärende till behandling
å kyrkostämman företages, skall
ordföranden framställa förfrågan,
huruvida någon vill göra anmärkning
mot röstlängden. Stämman
meddelar över framställd anmärkning
genast sitt beslut och låter i
längden införa den rättelse, som
därav föranledes. Anmärkning, som
mot längden göres efter det ärendenas
behandling vidtagit, må ej
komma under prövning.
Missnöje med kyrkostämmans
beslut över anmärkning mot röstlängden
må anföras i den ordning
§ 41 stadgar. Ej må, till bestyrkande
av gjord anmärkning, hos
högre myndighet andra bevis gälla
än de, som varit i behörig ordning
vid kyrkostämman företedda.
§ 7.
Där stads- och landsförsamlingar
äro i kyrkligt avseende förenade,
äga de att på kyrkostämma samfällt
överlägga och besluta i gemensamma
angelägenheter; och skall därvid, då
omröstning i någon fråga erfordras,
för vardera församlingen följas dess
uti den föreliggande frågan eljest
Förändrad lydelse.
Innan något ärende — — —
komma under prövning.
Missnöje med kyrkostämmans —
—
- vid kyrkostämman företedda.
§ 7.
Där stads- och landsförsamlingar
— — — varefter de för varje mening
avgivna rösterna sammanräknas.
217
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
gällande röstlängd, pa sätt i § 6
sägs, varefter de för varje mening
avgivna rösterna på sådant sätt sammanräknas,
att stads för samling ens
medlemmar bibehållas vid sina rösttal
enligt den använda röstlängden _
och därtill läggas de från landsförsamlingen
avgivna röster, mångfaldigade
med det tal, som angiver
dessa rösters värde, då vardera församlingen
tillerkännes rösträtt, svarande
mot summan av de inom församlingen
senast beräknade inkomstbelopp,
efter vilka kommunalutskylder
skola utgöras (inkomstsumman).
Uträkningen av nämnda tal sker
enligt bifogade formel. Uppkommer
därvid del av hundradel, skall vad
som uppgår till eller överstiger halv
hundradel förhöjas till hel hundradel,
och vad som understiger halv hun-
''
dradel bortfalla.
Besluta förenade stads- och landsförsamlingar
annan röstgrund än nu
är sagt, skall detta beslut, där det
varder av Konungen stadfäst, lända
till efterrättelse.
Yad sålunda är stadgat--- Vad sålunda är stadgat---
med varandra förenade.
med varandra förenade.
Formel
för uträkningen av det tal, varmed
vid sammanräkning av avgivna rös
28—180469.
''
218
Nuvarande lydelse.
ter inom förenade stads- och landsförsamlingar
landsförsamlingens medlemmars
röster skola mångfaldigas:
A = inkomstsumman i landsförsamlingen;
B
= inkomstsumman i stadsförsamlingen;
a
= röstsumman enligt landsförsamlingens
röstlängd;
b = röstsumman enligt stadsförsamlingens
röstlängd;
x — det sökta talet,
AX b
X~ BX a
§ 12.
Kallelse till kyrkostämma--
— må sökas.
Har domkapitlet förordnat särskild
prästman till kyrkostämmas
hållande, då må han kallelsen utfärda.
Kungörelsen uppläses---
ånyo uppläsas.
För ärende---sådan stäm
ma
fattas.
Beslutar kyrkostämma, att kungörelse
om stämma jämväl bör anslås
å viss plats inom församlingen,
skall ordföranden, där så ske kan,
föranstalta därom.
Förändrad lydelse.
§ 12.
Kallelse till kyrkostämma---
— må sökas.
Har domkapitlet — — — kallelsen
utfärda.
Kungörelsen uppläses — — —
ånyo uppläsas.
För ärende---— sådan stäm
ma
fattas.
Kungörelsen skall jämväl på ordförandens
föranstaltande anslås å
plats eller platser inom församlingen
som kyrkostämman för ändamålet bestämmer.
219
Nuvarande lydelse.
Tillkännagivande om tid--
—
jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall---
å kyrkostämman förekomma.
På kyrkostämma ankommande
— --nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall---före
stämman.
Den omständigheten — — —
för stämmans hållande.
§ 13.
De ärenden, som skola å kyrkostämma
till avgörande företagas,
böra förut vara vederbörligen beredda
antingen av kyrko- eller skolrådet
eller av'' särskild styrelse för
församlingsbibliotek eller särskild
barnavårdsnämnd, där sådan styrelse
eller nämnd finnes, eller ock av särskilt
därtill utsedda personer, då kyrkostämman
, med avseende på ärendets
beskaffenhet eller andra förhållanden,
finner sådant lämpligt eller nödigt.
Förundrad lydelse.
Tillkännagivande om tid — —
—
jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall---
å kyrkostämman förekomma.
På kyrkostämma ankommande
—
— — nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall-----före
stämman.
Den omständigheten — — —
för stämmans hållande.
§ 13.
Mom. 1. De ärenden, som å
kyrkostämma till avgörande företagas,
skola förut vara vederbörligen
beredda — — — lämpligt eller
nödigt.
Val må dock kunna av kyrkostämma
förrättas utan föregående beredning.
Lag samma vare, där ärende
kräver skyndsam■ handläggning och
icke avser utgift eller avhändande av
församlingen tillhörig egendom eller
efterskänkande av någon församlingens
rättighet.
Skola två eller flera personer utses
för särskild beredning, varom ovan förmäles,
sker valet proportionellt, på sätt
därom är särskilt stadgat, därest sådant
äskas av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal
Förändrad lydelse.
delas med det antal personer, valet
avser, ökat med 1, och har i sådant
fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna
utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Mom. 2. Kan ärende, som av
kyrkostämma handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, skall
stämman fortsättas å annan dag och,
därest stämman så beslutar, kungörelse
härom i vederbörlig ordning utfärdas.
Beslutes icke kungörelse, har
ordföranden att, innan sammankomsten
upplöses, bestämma och för de
närvarande tillkännagiva. dagen för
stämmas fortsättande.
Mom. 3. Då jämlikt § 13 eller
§ 23 val sker proportionellt, äger
ordföranden, om han med avseende å
befarad tidsutdräkt eller av annan
anledning så finner nödigt, att, sedan
valsedlarna avlämnats, och innan sammankomsten
upplöses, utsätta annan
dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. I sådant fall skall
valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna
förvaras, omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande bort
-
221
Nuvarande lydelse.
§ 15.
Mom. 1. Sedan överläggningen
förklarats slutad, framställer ordföranden
proposition, så avfattad, att
den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Äskas omröstning,
verkställes den öppet och efter upprop.
Där ej, jämlikt mom. 2, annan
röstövervikt erfordras, bestämmes ut
-
Förändrad lydelse.
tagen, ordföranden inför öppna dörrar
förvissa sig om att sigillen åro
obrutna.
Särskild kungörelse om dag för
valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 4. Om vid ärendes behandling
å stämma begäres uppskov med
detsammas avgörande och minst en
tredjedel av de närvarande förena sig
därom, då skall ärendet uppskjutas
till annan dag, som ordföranden har
att med iakttagande av de i § 12
givna föreskrifter kungöra. Uppskov
som nu är sagt må ej ske i fråga om
val, ej heller mer än en gång i något
ärende, såvida icke beslut härom fattas
i vanlig ordning.
§ 15.
Mom. 1. Sedan överläggningen
förklarats — :--nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
huru enligt hans uppfattningbeslutet
utfallit, och befäster detsamma,
där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Omröstning skall
verkställas efter upprop och, därest
icke sluten omröstning begäres, ske
Öppet. Där ej för särskilda fall an
-
222
Nuvarande lydelse.
gången genom enkel pluralitet av
de avgivna rösterna enligt den vid
omröstningen följda röstgrund. Falla
rösterna lika för olika meningar, gäller
den mening, vilken de flesta röstande
efter huvudtalet bifallit. Äro
även efter sådan beräkning rösterna
lika delade, varder den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet,
då beslutet avser:
a)
avhändande av fast egendom
eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp av sådan egendom;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
Förändrad lydelse.
norlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, varder den mening
beslut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet
avser:
a)
avhändande av fast egendom
— — — av sådan egendom;
b)
beviljande av anslag till nya
ändamål eller behov;
c)
beviljande i andra fall av anslag,
som med lika eller annat belopp
utgått tidigare dock icke under det
löpande året, i församling, där högsta
kommunalskatten för 100 kronors inkomst
av kapital och arbete överstiger
9 kronor;
d)
höjande av visst under det löpande
året utgående anslag, där höjningen
skulle utgöra:
l:o) mer än 25 % i församling,
där högsta kommunalskatten
överstiger 9 kronor
men icke 12 kronor för
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
c)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller
ingående av borgen.
100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
2:o) mer än 15 % i församling,
där högsta kommunalskatten
överstiger 12 kronor
men icke 15 kronor för
100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
3:o) mer än 10 % i församling,
där högsta kommunalskatten
överstiger 15 kronor
för 100 kronors inkomst
av kapital och arbete, därest
höjningen komme att överstiga
10 %;
e)
beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande
av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller
ingående av borgen;
g)
efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses
i mom. 2 c) och d) utskylder till
kommunen, vare sig de beslutats å
kommunalstämma eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguld''na
kommunalutskylder må ske allenast,
där, efter prövning av varje
särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
224
Nuvarande lydelse.
Mom. 3. Beslut om beviljande
av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav
ske.
§ 23.
Kyrkoherden, eller den hans ämbete
förestår, eller ock annan prästman,
som han för något tillfälle kan
därtill förordna, är i kyrkorådet ordförande.
I skolrådet skall jämväl kyrkoherden,
eller den hans ämbete förestår,
vara ordförande.
I den — — — i stämman tillstädes.
Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens
kyrkovärdar samt så
många i kyrkostämma valde, för
gudsfruktan och nit kände män eller
kvinnor, som församlingen finner
lämpligt utse.
Till ledamöter---män
eller
kvinnor.
Yäljes kvinna — — — avsäga
sig uppdraget.
Skolrådet väljer---en
vice
ordförande.
I såväl kyrkorådet---icke
understiga fem.
Ledamöterna — — — den avgångne
återstått.
Förändrad lydelse.
Mom. 5. Beslut om beviljande
av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav
ske.
§ 23.
Kyrkoherden, eller den---
i kyrkorådet ordförande.
I skolrådet — — — vara ordförande.
I den — — — i stämman tillstädes.
Till ledamöter i kyrkorådet äger
församlingen att å kyrkostämma utse,
till det antal den finner lämpligt, för
gudsfruktan och nit kända män eller
kvinnor.
Till ledamöter---män eller
kvinnor.
Yäljes kvinna—--avsäga
sig uppdraget.
Skolrådet väljer---en vice
ordförande.
I såväl kyrkorådet---— icke
understiga fem.
Ledamöterna — — — den avgångne
återstått.
Nuvarande lydelse.
Kyrkovärdar vill jas för en tid av
fyra år.
Då val —--ledamöterna i
skolrådet.
§ 35.
De avgifter, om vilka kyrkostämma
beslutar, skola, utom i de fall,
för vilka annorlunda är i lag eller
författning stadgat, utgå efter den
för rösträtt å kyrkostämma bestämda
grund, med iakttagande därav
— — — av kyrkostämma beslutas. I
I fråga —--icke ändring.
Angående den lindring---
är särskilt stadgat.
Förändrad lydelse.
Kyrkovärdar väljas ä kyrkostämma
— — — fyra år.
Då val — — — ledamöterna i
skolrådet.
Val av ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd eller skolråd, skall ske
proportionellt på sätt som. därom är
särskilt stadgat, därest sådant äskas
av minst så många väljande som motsvara
det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med
det antal ordinarie ledamöter valet
avser ökat med 1, och har i sådant
fall stäminan att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna
utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 35.
De avgifter, om vilka kyrkostämma
beslutar, skola, utom i de fall,
för vilka annorlunda är i lag eller
författning föreskrivet, utgå på sätt
om bidrag till kommuns gemensamma
utgifter är stadgat i förordningarna
om kommunalstyrelse på landet och
i stad, med iakttagande därav —
— — av kyrkostämma beslutas.
1 fråga---icke ändring.
Angående den lindring---
är särskilt stadgat.
29—180460
226
Förslag
till ändrad lydelse av vissa delar utav
Förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1803 med
Nuvarande lydelse.
§ 4.
Rättighet att deltaga i kyrkostämmas
överläggningar och beslut
tillkommer varje medlem av svenska
kyrkan, som vid val av stadsfullmäktige
har rösträtt och inom församlingen
är mantalsskriven eller
ändock därstädes äger fast egendom
eller är för inkomst av arbete
eller kapital till allmän bevillning
uppförd, samt för oguldna utskylder
till församlingen icke häftar.
Den, som till utträde ur svenska
kyrkan sig anmält, är från rätt till
deltagande i kyrkostämma undantagen.
Den, som i och för själavården
och kyrkliga angelägenheter
är medlem av någon bland stadens
icke territoriella församlingar, må
ej i andra frågor än dem, som röra
senare gjorda ändringar.
Förändrad lydelse.
§ 4.
Rättighet att deltaga---
till allmän bevillning uppförd, samt
icke häftar för oguldna utskylder Ull
församlingen, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren.
Den, som — ---församlings
kyrkostämma.
227
Nuvarande lydelse.
honom och territorialförsamlings le-  damöter gemensamt, äga rösträtt i
kyrkostämma för sådan församling;
kommande i detta fall röstberätti-  gad, som bor å Skeppsholmen eller
å Kastellholmen, att utöva sin röst-  rätt i Jakobs och Johannes försam-  lings kyrkostämma.
Förändrad lydelse.
\ '' 1
§ 5.
Mom. 1. Rösträtten å kyrko-  stämma beräknas efter den bevill-  ning till staten, som enligt näst förut
upprättade, vederbörligen fastställda
bevillningstaxeringslängd skall er-  läggas för den röstberättigade till-  hörig fast egendom eller blivit ho-  nom påförd för inkomst av kapital
eller arbete. Beräkningen sker så-  lunda, att bevillningsbelopp, icke
överstigande åtta riksdaler riksmynt,
giver åt röstberättigad person en
röst; bevillning över åtta riksdaler
till och med sexton riksdaler två
röster, däröver till och med tjugu-  fyra riksdaler tre röster, däröver till
och med trettiotvå riksdaler fyra
röster, däröver till och med fyrtio
riksdaler fem röster och på lika sätt
vidare, så att vart nytt åttatal av
riksdaler i bevillning berättigar till
en röst, i följd varav den, som i
bevillning skattar över etthundra-
§ 5.
Mom. 1.
Varje röstberättigad
äger en röst.
s
228
Förändrad lydelse.
Nuvarande lydelse
femtiotvå riksdaler till och med etthundrasextio
riksdaler, äger tjugu
röster; dock vare detta det högsta
rösttal, som någon inom en församling
må tillkomma, huru mycket än
bevillningssumman överstiger sistnämnda
belopp.
Mom. 2. Det rösttal, som på
nämnda grund av bevillning tillkommer
var och en röstägande vid
kyrkostämma inom församlingen,
utföres i behörig röstlängd, som
överståthållareämbetet för varje år
från uppbörds verket infordrar och
låter tillställa församlingens kyrkoherde
senast inom den 15 april, för
att vid kyrkostämma före maj månads
utgång justeras. Röstlängden
skall upptaga alla dem, som i kyrkostämma
inom församlingen äga rösträtt.
De skola i röstlängden intagas
i den ordning, vars och ens
bostad eller, då röstberättigad icke
bor inom församlingen, läge av fastighet,
eller rörelse, .för vilken rösträtt
utövas, föranleder, med uppgift i
särskild kolumn, å det bevillningsbelopp,
som för sistförflutna året
skall erläggas för fastighet, tillhörig
röstberättigad, eller blivit honom
påfört för inkomst av kapital eller
arbete; och skall den röstägandes
hela rösttal inom församlingen vara
Mom. 2. De röstberättigade skola
införas i behörig röstlängd, som överståthållareämbetet
för varje år från
uppbördsverket infordrar och låter
tillställa församlingens kyrkoherde
senast inom den 15 april, för att
vid kyrkostämma före maj månads
utgång justeras. De röstberättigades
ordning i röstlängden bestämmes av
vars ock ens bostad eller, då röstberättigad
icke bor inom församlingen,
av läge å fastighet, eller rörelse, för
vilken rösträtt utövas. För anmärkningar
vare i längden nödigt rum
lämnat.
221)
Nuvarande lydelse.
ä ett ställe utfört. För anmärkningar
vare i längden nödigt ruin
lämnat.
Mom. 3. Röstlängd, som vid
kyrkostämma justerad är, gäller sedan
till dess ny längd uppgjord och
justerad blivit. Röstberättigad, som
ej är i röstlängden antecknad, vare
ej därför sin rösträtt förlustig, så
framt han vid den kyrkostämma,
då röstlängden justeras, med uppvisande
av nästföregående årets debetsedel
eller eljest sin behörighet
styrker. Yrkar någon att med ändrad
rösträtt i kyrkostämma deltaga,
då skall han sin rätt styrka. Godkännes
den av församlingen, skall
anteckning därom av kyrkostämmas
ordförande i röstlängden göras.
Förvärvar någon efter den tid,
då röstlängden justerades, rösträtt
inom församlingen, och styrker sådant
å kyrkostämma, varde även
han i röstlängden införd.
§ 11''.
De ärenden, som skola å kyrkostämma
till avgörande företagas,
höra förut vara vederbörligen beredda
antingen av kyrko- eller skolrådet
eller av särskild styrelse för
torsamlingsbibliotek eller särskild
Förändrad lydelse.
Mom. 3. Röstlängd, som vid
kyrkostämma---sin behörig
het
styrker.
Förvärvar någon---i röst
längden
införd.
§ 11.
De ärenden, som å kyrkostämma
till avgörande företagas, skola förut
vara vederbörligen beredda — —
— — lämpligt eller nödigt.
2,H0
Nuvarande lydelse.
barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse
eller nämnd finnes, eller oek
av särskilt därtill utsedda personer,
då kyrkostämman, med avseende på
ärendets beskaffenhet eller andra
förhållanden, finner sådant lämpligt
eller nödigt.
%
§ 13.
Mom. 1. Sedan överläggningen
förklarats slutad, framställer ord
-
Förändrad lydelse.
Val må dock kunna av kyrkostämma
förrättas utan föregående beredning.
Lag samma vare, där ärende kräver
skyndsam handläggning och icke
avser utgift eller avhändande av församlingen
tillhörig egendom eller efterskänkande
av någon församlingens
rättighet.
Skola två eller flera personer utses
för särskild beredning, varom ovan
förmäles, sker valet proportionellt, på
sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal
delas med det antal personer, valet
avser, ökat med 1, och har i sådant
fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna
utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 13.
Mom. 1. Sedan överläggningen
---med klubbslag.
n\
Nuvarande lydelse.
töranden proposition, så avfattad,
att den må kunna med ja eller nej
besvaras. Ordföranden tillkännagiver
därefter, huru, enligt hans
uppfattning, beslutet utfallit, och
befäster detsamma, där omröstning
ej begäres, med klubbslag.
Mom. 2. Äskas omröstning, verkställes
den öppet och efter upprop.
Mom. 3. Till beslut erfordras
blott enkel pluralitet av de avgivna
rösterna, enligt den vid omröstningen
följda röstgrund.
Mom. 4. Falla rösterna lika för
olika meningar, gäller den mening,
vilken de flesta rösterna efter huvudtalet
bifallit. Finnas även efter sådan
beräkning rösterna lika delade,
är den mening beslut, som ordföranden
biträder.
§ 16.
Kan ärende ej å en sammankomst
avslutas, sätte ordföranden
dag ut för stämmans fortsättning,
och juBtere ej den del av protokollet,
som om det ärendet handlar,
innan överläggning därom slutad är.
Förändrad lydelse.
Mom. 2. Omröstning skall verkställas
efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet.
Mom. 3. Till beslut erfordras,
blott enkel pluralitet av de avgivna
rösterna.
Mom. 4. Falla rösterna lika för
olika meningar, varder den mening
beslut, som ordföranden biträder.
§ 16.
Mom. 1. Kan ärende, som av
kyrkostämma handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, skall
stämman fortsättas å annan dag, och,
därest stämman så besluter, kungörelse
härom i vederbörlig ordning utfärdas.
Beslutes icke kungörelse, har
ordföranden att, innan sammankomsten
upplöses, bestämma och för de
närvarande tillkännagiva dagen för
232
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
stämmas fortsättande. Den del av
protokollet, som om sagda ärendehandlar,
skall icke justeras innan
överläggning därom slutad är.
Mom. 2. Då jämlikt § 11 eller
$ 25 val sker proportionellt, äger ordföranden,
om han med avseende å befarad
tidsutdräkt eller av annan anledning
så finner nödigt, att, sedan
valsedlarna avlämnats, och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan
dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. 1 sådant
fall skall valurnan, i vilken de avlämnade
valsedlarna förvaras, omsorgsfullt
förseglas under minst två
närvarandes sigill samt därefter sättas
i säkert förvar; och bör, innan
förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför
öppna dörrar förvissa sig om att
sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för
valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 3. Om vid ärendes behandling
å stämma begäres uppskov med
detsammas avgörande och minst en
tredjedel av de närvarande sig därom
förena, då skall ärendet uppskjutas
till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 10
givna föreskrifter kungöra.
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
§ 25.
Mom. 1. Kyrkoherden eller den,
som efter förordnande av konsistorium
eller för särskilt fall av kyrkoherden
hans ställe företräder, är i
så väl kyrkorådet som skolrådet
ordförande.
Mom. 2. Ledamöter i kyrkorådet
åro församlingens kyrkovärdar
samt så många å kyrkostämma
valda, för gudsfruktan och nit kända
män eller kvinnor, som församlingen
finner lämpligt utse.
Mom. 3. Till ledamöter i skolrådet
äger församlingen likaledes
att å kyrkostämma utse lämpligt
antal för nit om skolväsendet kända
män eller kvinnor.
Skolrådet väljer inom sig, för
varje år, en vice ordförande.
Mom. 4. Kvinna, som blivit vald
till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet,
äge när som helst avsäga sig
uppdraget.
Mom. 5. I så väl kyrkorådet
som skolrådet må ledamöternas antal,
ordföranden inberäknad, icke
understiga fem.
30—iso 4 ee
Uppskov md ej ske i fråga om
val, ej heller mer än en gäng i något
ärende, såvida icke beslut härom
fattas i vanlig ordning.
§ 25.
Mom. i. Kyrkoherden eller den
----som skolrådet ordförande.
Mom. 2. Till ledamöter i kyrkorådet
äger församlingen att å kyrkostämma
utse till det antal den finner
lämpligt för gudsfruktan och nit
kända män eller kvinnor.
Mom. 3. Till ledamöter — ---r
män eller kvinnor.
Skolrådet väljer — — — en
vice ordförande.
Mom. 4. Kvinna, som — ;--—
avsäga sig uppdraget.
Mom. 5. I så väl---— icke
understiga fem.
234
Nuvarande lydelse.
Mom. 6. Ledamöterna i kyrkooch
skolråden väljas för två års tid.
Efter lottning utträder dock halva
antalet vid slutet av första tjänstgöringsåret
ifrån det denna författning
vunnit tillämpning. De sålunda
utträdande kunna åter inväljas.
Avgår ledamot under den för honom
bestämda tjänstgöringstid och
utses annan i hans ställe, bliver
denne ledamot endast under den
tid, som för den avgångne återstått.
Kyrkovärdar väljas för en tid
av två år.
Mom. 7. Då val av ledamöter
i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen
så beslutar, jämväl utses
hälften så många suppleanter som
ledamöterna i kyrkorådet, eller, då
antalet av dessa icke är jämnt, det
antal, som är närmast över hälften.
I avseende å valbarhet gälle vad
om ledamot är stadgat. Tjänstgöringstid
för suppleant är två år.
Vad här ovan är stadgat om
suppleanter för kyrkorådets ledamöter
gälle ock angående suppleanter
för ledamöterna i skolrådet.
Förändrad lydelse.
Mom. 6. Ledamöterna i kyrkooch
skolråden — — — den avgångne
återstått.
Kyrkovärdar väljas å kyrkostämma
— —* — två år.
Mom. 7. Då val av ledamöter
i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen
så beslutar, jämväl utses
ett lika antal suppleanter. I avseende
å valbarhet gälle vad om ledamot
är stadgat. Tjänstgöringstid
för suppleant är två år.
Vad här ovan — — — ledamöterna
i skolrådet.
Val av ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd eller skolråd, sker proportionellt
på sätt som därom är
särskilt stadgat, därest sådant äskas
av minst så många väljande som mot
-
235
Nuvarande
svara det tal, vilket erhålles, om
.samtliga väljandes antal delas med
det antal ordinarie ledamöter valet
avser, ökat med 7, och har i sådant
fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna
utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda
ordföranden.
236
Förslag
till ändrad lydelse av vissa delar utav
Förordningen om landsting den 21 mars 1862 med senare gjorda
ändringar.
Nuvarande lydelse.
§ 4.
Valen av landstingsman och
suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.
Vid valen böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må —--för viss
menin gsriktning).
Namnen skola — — — valet
av landstingsmän.
Ogin är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna, att olikheten
kan iakttagas genom den utskärning,
som skall finnas i de, enligt
Förändrad lydelse.
Valen av landstingsmän---
med slutna sedlar.
Vid valen skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må--— för viss
meningsriktn ing).
Namnen skola — — — valet
av landstingsmän.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat ån vitt
papper;
237
Nuvarande lydelse.
vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;
vilkens
form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vare
ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 5.
1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval
tillkommer en var i kommunens
allmänna angelägenheter
röstberättigad.
2 a) Val av landstingsmän —
— — kommunalstyrelse på landet.
b)
Valet förrättas---röst
beräkningen
äga rum.
c)
Valet skall förrättas---
valet noggrant angivas.
d)
Ej må---inom stämmo
lokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola
Förändrad lydelse
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel — — — vare
ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 5.
1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval
tillkommer inom den kommun
där han är mantalsskriven, en
var i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.
2 a) Val av landstingsmän —
---kommunalstyrelse på landet.
b)
Valet förrättas---röst
beräkningen
äga rum.
c)
Valet skall förrättas---
valet noggrant angivas.
d)
Ej må---inom stämmo
lokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola
238
Nuvarande lydelse.
kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet
samt mitt på framsidan försedda med
en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Innan valkuvert
utlämnas, skall därå intryckas
en stämpel, utvisande det valdistrikt,
för vilket förrättningen äger
rum. Blanketter till valsedlar skola
jämväl å vallokalen tillhandahållas.
Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva--—
kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på
sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages,
att, om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denna.
Sedan valkuvertet tillslutits överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken
valkuvert avlämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad, och
att i de fall, då valmannen uppgiver
Förändrad lydelse.
kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet,
tillhandahållas valmännen -—--
valurnan är torn.
Valmännen äga avgiva — ---
kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid
iakttages, att,-------
att kuvertet är behörigen stämplat,
men eljest på utsidan omärkt, nedlägger
ordföranden — — — —
själv därtill utser.
Nuvarande lydelse.
Förändrad lydelse.
sig vilja utöva rösträtt för annan,
han är därtill behörig, ävensom
tillsett, att kuvertet är behörigen
stämplat, men eljest på utsidan
omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas
kan, är av föreskriven beskaffenhet,
samt att valsedeln på ovan angivet
sätt täcker utskärningen, antecknar
ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer
densamma, samt drager ett lätt synbart
streck ä valsedeln under hela
den sålunda antecknade röstsiffran.
Härefter nedlägger ordföranden —
—
— själv därtill utser.
må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
soin saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke år av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på ovan
angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.
Då uppehåll — — — sigillen
ära obrutna.
De valmän —--röstningen
avslutad.
Omedelbart därefter —--i
protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet upplästs —
—
— skall försändelsen assureras.
Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken varde ej mottaget.
Dä uppehåll — — — sigillen
äro obrutna.
De valmän---röstningen
avslutad.
Omedelbart därefter--— i
protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet upplästs —
— — skall försändelsen assureras.
.240
Nuvarande lydelse.
e) Domhavanden skall —---
från valens förrättande.
Vid förrättningen biträdes--
—
är valförrättningen avslutad.
3 a) I stad förrättas valet inför
magistraten.
Valet, som skall — — — noggrant
angivas.
Om kallelse — — — rådstuga
är stadgat.
I övrigt skall-----är före
skrivet.
b) I stad —--för samman
räkningen
tillkännagivas.
För annan stadsvalkrets---
skall försändelsen assureras.
Sammanräkningen av rösterna
---mest spridda ortstidningar.
Valets utgång kungöres ----
är valförrättningen avslutad.
4. Vid avfattande — — —
Kungl. Maj:t, fastställes.
§ 6.
För rösternas sammanräknande
— --en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp---avse
själva landstingsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel med hela det
Förändrad lydelse.
e) Domhavanden skall —--
från valens förrättande.
Vid förrättningen biträdes — —
—
är valförrättningen avslutad.
3 a) I stad förrättas valet inför
magistraten.
Valet, som skall — — — noggrant
angivas.
Om kallelse---rådstuga
är stadgat.
I övrigt skall--— är före
skrivet.
b) I stad —--- för samman
räkningen
tillkännagivas.
För annan stadsvalkrets---
skall försändelsen assureras.
Sammanräkningen av rösterna
---mest spridda ortstidningar.
Valets utgång kungöres---
är valförrättningen avslutad.
4. Vid avfattande — — —
Kungl. Maj:t fastställes.
§ 6.
För rösternas sammanräknande
—
— — en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp---avse
själva landstingsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den
fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel såsom hel röst.
241
Nuvarande lydelse.
röstvärde, som finnes å sedeln antecknat.
Det namn, som fått högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel med hela sitt
röstvärde, där icke något av de namn
å sedeln, vilka avse själva landstingsmannavalet,
erhållit rum i ordningen.
Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett av
dessa namn erhållit rum i ordningen;
med en tredjedel av röstvärdet,
där två av dessa namn uppförts
i ordningen; med en fjärdedel,
där tre av dessa namn uppförts i
ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer det
namn närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas
sammanlagda röstvärde utgör mer än
hälften av alla till gruppen hörande
valsedlars hela sammanlagda röstvärde
(gruppens rösttal), samma
första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar,
som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde
utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma
andra namn, bliver detta namn det
31—180469
Förändrad lydelse.
Det namn —--första i ord
ningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel såsom hel
röst, där icke — — — rum i ordningen.
Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av dessa
namn erhållit rum i ordningen;
såsom en tredjedels röst, där två av
dessa namn uppförts i ordningen;
såsom en fjärdedels röst, där tre av
dessa namn uppförts i ordningen
--— högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal
av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom (gruppens rosttal)
samma första namn bliver detta
namn det första i ordningen; upptaga
valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två
tredjedelar av gruppens rösttal--
— samma första, och samma andra
namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal —.--
efter samma grunder.
. ;
242
Nuvarande lydelse.
andra i ordningen; upptaga valsedlar,
som hava samma första och
samma andra namn och vilkas sammanlagda
röstvärde utgör mer än tre
fjärdedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma tredje namn, bliver
detta namn det tredje i ordningen;
och så vidare efter samma grunder.
2: o) I den mån ordningen inom
gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen
stadgat äga motsvarande tillämpning.
§ 8.
1.
Sedan valet---först
tilldelats honom.
Den nya sammanräkningen —
--landstingsmännen blivit valda.
Vid varje ny — — — Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall---vald
till suppleant.
2.
Vid valtillfället skall--
— blivit tidigare vald.
§ 10.
För att någon till landstingsman
må kunna väljas erfordras, att han
Förändrad lydelse.
2:o) I den mån---mot
svarande
tillämpning.
§ 8.
1.
Sedan valet —--först
tilldelats honom.
Den nya sammanräkningen —
--landstingsmännen blivit valda.
Vid varje ny — — — Varje
valsedel gäller såsom hel röst, och
röstvärdet skall — — — vald till
suppleant.
2.
Vid valtillfället skall — —
— blivit tidigare vald.
§ 10.
Valbar till landstingsman är envar
inom landstingsområdet röstbe
-
243
Nuvarande lydelse.
uppnått tjugufem års ålder; är inom
länet boende och äger utöva rösträtt
inom valkretsen.
Landstingsman kan ej vara:
a)
den som icke råder över sig
och sitt gods;
b)
den som är förlustig medborgerligt
förtroende eller genom
utslag, vilket ännu icke vunnit laga
kraft, är dömd till förlust av sådant
förtroende, eller den. som är ställd
under framtiden för brott, vilket
medför nämnda påföljd;
c)
den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
För valbarhet till suppleant erfordras
samma egenskaper som för
valbarhet till landstingsman.
Landstingsman eller suppleant
må ej kunna uppdraget sig avsäga,
såvida han ej fyra år tjänstgjort
såsom landstingsman eller uppnått
60 års ålder eller eljest uppgiver
hinder, som av landstinget godkännes.
Förundrad lydelse.
rättigad man, som uppnått tjugufem
års ålder.
Landstingsman kan ej vara:
a)
den som icke råder över sig
och sitt gods;
b)
den som är---nämnda
påföljd;
e) den som är — — — vidare
nyttjas.
För valbarhet — — — till
landstingsman.
■ '' >
> t •»•
Landstingsman eller suppleant
— — —“ av landstinget godkännes.
.
•; Förslag •
till ändrad lydelse av viss del utav
Stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting ocli stadsfullmäktige
den 13 juni 1913.
Nuvarande lydelse.
Överskrift:
Stadga om proportionellt valsätt
.vid vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige.
i .11 .•
ii- •
§ 1.
v;v
Då inom landsting eller stadsfullmäktige
val äro proportionella,
-skall vid valens förrättande1 iakttagas,
vad här nedan i §§ 2—7 är
föreskrivet.
Förändrad lydelse.
Överskrift:
Stadga om proportionellt valsätt
vid vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige m. m.
§ 1.
Då val av kommunalnämnd, drätselkammare,
kyrkoråd och skolråd, gemensamt
kyrko- och skolråd samt
ländstings förvaltningsutskott eller av
två eller flera personer för särskild
beredning av ärenden, som skola företagas
till avgörande å kommunalstämma
eller inom kommunalfullmäktige,
å allmän rådstuga eller inom
stadsfullmäktige samt å kyrkostämma
och landsting äro proportionella, skall
vid valens förrättande iakttagas, vad
här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.
C. SPECIALMOTIVERING
247
Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet
§§ 8, 9 och 10.
De ändringar, som i dessa paragrafer föreslås, äro föranledda av
de sakkunnigas förslag dels om upphävande av den kommunala rösträtten
för bolag och omyndiga, dock med det undantag, att i ärenden,
som angå endast i mantal satt jord, rösträtt skulle fortfarande få utövas
jämväl för juridiska personer och omyndiga, därest de äga sådan jord,
dels rörande begränsning av den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder
medföra förlust av kommunal rösträtt.
Sålunda har i första stycket av § 8, vilken i dess nuvarande lydelse
innehåller de allmänna betingelserna för utövande av kommunal
rösträtt, framför ordet »välfrejdad» satts ordet »myndig», varigenom således
omyndig principiellt uteslutits från kommunal rösträtt.
I samma stycke har efter uttrycket: »icke häftar för oguldna kommunalutskylder»
tillfogats bestämmelsen: »vilka förfallit till betalning under
de tre sistförfluten kalenderåren».
Härigenom skulle således själva tidsgränsen bliva densamma som
beträffande diskvalifikation för politisk rösträtt. I § 16 R. O. stadgas
nämligen, bl. a., att valrätt ej tillkommer »den, som icke erlagt de honom
påförda utskylder till stat och kommun, vilka förfallit till betalning under
de tre sistförfluten kalenderåren».
Olikheter mellan nyssanförda bestämmelse i R. O. och den nu
ifrågavarande, av sakkunniga föreslagna bestämmelsen i K. L. § 8 skulle
däremot kvarstå ej blott i fråga om beskaffenheten av de utskylder, till
248
vilka här tages hänsyn (i ena fallet utskylder till både stat och kommun,
i andra fallet endast kommunalutskylder), utan även därutinnan att ett
efterskänkande av oguldna utskylder, förfallna under de tre sistförfluten
kalenderåren, icke återställer den politiska rösträtten (eftersom utskylderna
fortfarande vore oguldna), medan däremot ett efterskänkande av
dylika utskylder till kommunen återställer den kommunala rösträtten
(eftersom den skattskyldige då ej längre häftar för dessa utskylder).
Ändringen av andra stycket i § 8 är föranledd av de sakkunnigas
förslag om upphävande principiellt av bolags rösträtt, men bibehållande
av rösträtt för dödsbo, däri myndig delägare finnes.
Bestämmelsen i första stycket av nuvarande § 9 bör, därest omyndigs
rösträtt principiellt upphäves, hava sin plats i det lagrum, som
upptager fall, då talan tillkommer jämväl omyndig. Av enahanda skäl
hava föreskrifterna i tredje stycket av nuvarande § 9, såvitt angår
samfälld egendom samt bolag och oskiftat bo, överflyttats till § 10, varjämte
det övriga innehållet i nämnda stycke omredigerats med föranledande
av de sakkunnigas förslag om bibehållande av kommunal rösträtt
för oskiftat dödsbo, däri myndig delägare finnes.
I fråga om innehållet i övrigt i §§ 8, 9 och 10 hänvisas till den
allmänna motiveringen.
§ 11.
Ändringen av mom. 1 är föranledd av de sakkunnigas förslag om
införande av lika rösträtt.
Ehuru det undantag beträffande röstgrunden, som stadgas i mom.
2, numera torde sakna praktisk betydelse, hava de sakkunniga dock
ansett detsamma böra kvarstå.
§ 14.
■
Ändringen av första stycket i denna paragraf innebär, att röstlängden
skulle i två hänseenden upprättas annorlunda än förut. Den
behöver nämligen, om lika rösträtt för kommunens röstägande medlemmar
240
införes, icke längre angiva »det på en var belöpande rösttal». Det tillägg
åter till nu gällande bestämmelser om röstlängd, som förslagets § 14
innehåller, nämligen att längden skall angiva, vilka som äro i kommunen
mantalsskrivna eller icke, är föranlett av de sakkunnigas förslag till
sådan ändring i landstingsförordningen (§ 5), att rätten till deltagande
i landstingsmannaval begränsas till den kommun, inom vilken röstägande
är mantalsskriven.
I sammanhang med de sålunda föreslagna ändringarna hava de
sakkunniga uppgjort ett nytt formulär litt. A för röstlängd.
Rörande ''sista stycket hänvisas till den allmänna motiveringen
(sid. 31 o. 32).
§ 16.
Tredje stycket av denna paragraf, vilket i dess nuvarande lydelse
föreskriver, att kommunala kungörelser böra, därest kommunalstämma
därom beslutar, om möjligt anslås å viss plats inom kommunen, skulle
enligt de sakkunnigas förslag erhålla eu något ändrad lydelse. Åt lagbudet
har sålunda givits en kategorisk form, och genom denna ändring
skulle önskemålet, att de kommunala kungörelserna städse varda vederbörligen
anslagna, bliva tillgodosett.
§§ 17 och 18.
Sammanslagningen av nuvarande §§ 17 och 18 till en paragraf
(förslagets § 17), vars två moment motsvara: mom. 1, § 17 och mom.
2, § 18, enligt dessa paragrafers nuvarande lydelse, har skett för att
utan ökning av antalet paragrafer i lagen och utan allt för stor rubbning
av paragrafindelningen bereda lämplig plats för vissa, av de sakkunniga
föreslagna nya bestämmelser, nämligen om ärendenas beredning
samt val av kommittéer för särskild beredning. Dessa bestämmelser inrymmas
i förslagets § 18. Utöver vad den allmänna motiveringen innehåller
rörande dessa bestämmelser, må här anmärkas följande. Avfattningen
av första stycket i § 18, om obligatorisk beredning, har skett i
32—180469
250
överensstämmelse med det motsvarande stadgandet i § 13 av kyrkostämmoförordningen.
Andra stycket inrymmer undantag från bestämmelsen
om obligatorisk beredning. Genom den begränsning, som givits
dessa undantag, hava de sakkunniga velat förebygga, att några ärenden av
vikt för kommunen bliva avgjorda utan föregående beredning. Sista styckets
förra del innehåller — i avfattning av enahanda lydelse som motsvarande
föreskrift i § 36 av förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 35 i
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och § 38 av landstingsförordningen
— ett stadgande, enligt vilket kommitterade, som särskilt
utses för ärendes beredning, skola under vissa förutsättningar väljas proportionellt.
Här må blott erinras, att i detta sammanhang gäller stadgandet
icke de permanenta nämnder, styrelser eller utskott, som kommunen
tillsätter. Men i likhet med vad som för närvarande gäller i fråga
om val av ledamöter och suppleanter i Stockholms stads beredningsutskott,
samt i drätselkammare för städer med stadsfullmäktige ävensom i
landstingens förvaltningsutskott, hava de sakkunniga å vederbörligt ställe,
nämligen under rubriken »IV Om kommunalnämnd», § 40, upptagit förslag
till enahanda bestämmelser rörande val av ledamöter och suppleanter
i kommunalnämnd. Styckets senare del innehåller i överensstämmelse
med stadgandet i § 2 av vallagen föreskrift, att, då beslut fattats,
att ett val skall ske proportionellt, har stämman att utse erforderligt
antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden. Motsvarande
bestämmelser äro föreslagna för kyrkostämmoförordningen (jämväl
i Stockholm).
§ 19.
Mom. 1 av förslagets § 19 behandlar det i nuvarande § 19 upptagna
fall, då ärende, som av kommunalstämma handlägges, icke kan å
den utsatta dagen till slut bringas. Förslaget i denna del innebär ändring
i så måtto, att ordföranden, innan han utsätter ny dag för stämmans
fortsättande, måste av stämman påkalla beslut, huruvida kungörelse
härom skall utfärdas eller icke, samt vidare, — därest kungörelse
icke beslutas — att ordföranden då skall för de närvarande tillkännagiva
251
(lagen för stämmans fortsättande. Dessa bestämmelser hava de sakkunniga
föreslagit för att betrygga möjligheten för kommunens medlemmar
att kunna sä mangrant som möjligt deltaga i ärendets fortsatta behandling.
Mom. 2 första punkten av § 19 i förslaget innehåller en bestämmelse,
till vilken någon motsvarighet icke finnes i nuvarande förordning
om kommunalstyrelse på landet, nämligen att ordföranden å stämma äger
vid proportionellt val uppskjuta sammanräkningen av valsedlarna och
avslutandet i övrigt av valförrättningen. Skälen till detta förslag äro
angivna i den allmänna motiveringen och torde för övrigt framgå redan
av själva lagförslaget. Den i mom. 2 andra punkten upptagna bestämmelsen,
nämligen om valsedlarnas förvaring m. in., är avfattad i överensstämmelse
med vad som är i § 29 mom. 5 b) sjätte stycket stadgat för
det fall, att uppehåll sker i förrättning, som gäller val av kommunalfullmäktige.
Mom. 3 av förslagets § 19 innehåller likaledes bestämmelser, till vilka
någon motsvarighet icke finnes i nuvarande förordning om kommunalstyrelse
på landet. Såsom i den allmänna motiveringen framhålles, hava
dessa bestämmelser till syfte att förebygga överrumplingar och kupper
vid besluts fattande. Eu minoritet å stämman skulle sålunda enligt detta
förslag beredas möjlighet att få behandlingen av ett å stämman förekommande
ärende uppskjutet till annan dag, och ny kungörelse om ärendets
fortsatta behandling skulle utfärdas i vederbörlig ordning. De sakkunniga
hava ansett lämpligt att i fråga om den tid, inom vilken ett
dylikt uppskovsvrkande må framställas, icke föreslå annan begränsning
än att det skall ske, medan ännu ärendet är föremål för behandling. Någon
grund för sådant yrkande behöver icke heller angivas. Det torde emellertid
ligga i sakens natur, att ett dylikt uppskovsinstitut företrädesvis
komme till användning, om stämman är fåtaligt besökt, eller om vid behandling
av ett ärende icke alla de olika fraktionerna i kommunen äro
förhållandevis lika talrikt representerade. Med avseende å val har emellertid
något dylikt stadgande ej ansetts erforderligt eller lämpligt. Valärenden
äro sålunda här undantagna. Och, vad angår övriga ärenden,
hava de sakkunniga ansett erforderligt att gentemot eventuella obstruktions
-
252
försök å en minoritets sida föreslå ett kompletterande stadgande av innehåll,
att uppskov icke får ske mer än en gång i något ärende, såvida
icke beslut härom fattas i vanlig ordning. Stämmas rätt att med vanlig
majoritet besluta uppskov beröres således icke genom de nu ifrågavarande
bestämmelserna.
§ 21.
Den föreslagna lydelsen av § 21 mom. 1 andra styckets andra
punkt innebär, att omröstning skall vara sluten, om så begäres, eljest
öppen, medan däremot enligt nu gällande bestämmelser omröstning alltid
sker öppet. Det i styckets tredje punkt efter dess nuvarande lydelse
förekommande uttrycket: »Där ej jämlikt mom. 2 annan röstövervikt
erfordras», har i de sakkunnigas förslag blivit ersatt med uttrycket: »Där
ej för särskilda fall annorlunda stadgas», för att kunna inbegripa jämväl
de fall, då en minoritets yrkande skall gälla som beslut, sålunda enligt
§ 16 fjärde stycket, om kallelses införande i jämväl annan tidning än
de ursprungligen bestämda, samt enligt § 19 mom. 3 (efter de sakkunnigas
förslag) i fråga om uppskov.
Ändringen av förevarande punkt i övrigt sammanhänger med de
sakkunnigas förslag om lika rösträtt (§11 mom. 1), i det att de sakkunniga
ansett, att stadgandet i § 11 mom. 2 om annan röstgrund än
den vanliga, numera saknar praktisk betydelse, i följd varav majoriteten
bland de sakkunniga funnit några särskilda bestämmelser för de i nämnda
lagrum avsedda fall icke eforderliga.
Mom. 2. Uttrycket i första stycket: »efter röstvärdet» bör utgå,
om lika rösträtt införes.
Mom. 2 c) och d). Enligt § 21 mom. b) erfordras kvalificerad
majoritet för beslut, som avse »nya ändamål eller behov». — I mom. 2 c)
och d) hava nu de sakkunniga upptagit förslag till bestämmelser, enligt
vilka även för beslut om anslag, som icke avse nya ändamål eller behov,
skulle under vissa förutsättningar krävas kvalificerad majoritet. En
allmän förutsättning härför är, att skattetrycket i vederbörande kommun
nått en viss gräns: Så länge nämligen kommunalskatten icke överstiger
253
9 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete, kan varken
inom. 2 c) eller mom. 2 d) komma i tillämpning. I fråga sedan om beskaffenheten
av de anslag, för vilkas beviljande skulle under angiven förutsättning
krävas kvalificerad majoritet, avser mom. 2 c) beviljande av
visst anslag, som med lika eller annat — högre eller lägre — belopp
utgått tidigare, dock ej anslag utgående så sent som under det löpande året.
Mom. 2 d) avser däremot beviljande av anslag, som utgår under det löpande
året, men detta moment är tillämpligt allenast under förutsättning, att beslutet
skulle medföra höjning av det belopp, med vilket anslaget utgår under
det löpande året. Avser åter beslutet ett beviljande av visst anslag med
lika eller lägre belopp, än som för anslaget i fråga utgått under löpande
året, är således icke mom. 2 d) tillämpligt — och ej heller mom. 2 c), eftersom
beslutet gäller förnyat beviljande av anslag, som utgår under det
.löpande året —.
Om således kommunen t. ex. vill bygga ett nytt fattighus i st. f.
ett äldre sådant, till vilket nybyggnadsanslag för flera år sedan beviljats,
så träder — oavsett det ifrågasatta nybyggnadsanslagets storlek i förhållande
till det äldre nybyggnadsanslaget — mom. 2 b) i tillämpning,
eftersom här bleve fråga om beviljande av anslag, som utgått förut, men
icke utgår så sent som under löpande året. Och om i samma kommuns
utgiftsstat för det löpande året finnes under rubriken »reparation och
underhåll av fattighus» upptaget anslag till visst belopp, samt kommunen
vill anslå enahanda eller lägre belopp till samma ändamål, är
varken mom. 2 b) eller mom. 2 c) tillämpligt, enär fråga endast är om
förnyat beviljande av anslag, som med lika eller högre belopp utgår
under det löpande året. Men, om kommunen vill höja reparationsanslaget,
blir mom. 2 d) tillämpligt, enär beslutet komme att gälla höjning
av visst, under löpande året utgående anslag.
Uttrycket »högsta» kommunalskatt i mom. 2 c) och 2 d) åsyftar
att inbegripa jämväl de fall, då till en och samma kommun hör mer än
en församling eller delar av olika församlingar, eller också tvärtom.
Under dylika förhållanden kan det nämligen tydligtvis inträffa, att i
olika delar av kommunen kommunalskatten — d. v. s. summan av
de å kommunalstämma och å kyrkostämma beslutade utskylder för varje
254
100 kronors inkomst av kapital och arbete — är olika stor i de olika delarna
av en och samma kommun. »Högsta kommunalskatten» innebär
sålunda i detta sammanhang, att, så snart kommunalskatten i någon del
av dylik kommun stigit till 9 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete, sa träder mom. 2 c) eller mom. 2 d) i tillämpning, om nämligen
övriga förutsättningar härför äro för handen.
Mom. 2 g) och mom. 4. Ovan under § 8 har framhållits, hurusom
ett efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, som förfallit till
betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, återställer kommunal
rösträtt, medan däremot den politiska rösträtten icke genom ett dylikt
efterskänkande återställes. De sakkunniga hava haft under omprövning
frågan, huruvida icke även i detta hänseende kommunallagarnas
föreskrifter angående skattestrecket borde bringas i fullkomlig överensstämmelse
med vad som härutinnan gäller för den politiska rösträtten,
och således uttrycket »icke häftar» ersättas med uttrycket »guldit». Men,
om jämväl sådan ändring införts, skulle, enligt de sakkunnigas mening,
revisionen av kommunallagarnas bestämmelser rörande skattestrecket kommit
att i stort sett te sig som en skärpning av de nu gällande, och detta
så mycket mera som ett nedbringande av tidsgränsen till tre år, generellt
taget, icke torde innebära någon mera genomgripande ändring i förhållande
till den praxis, som redan förut tillämpats härutinnan.
De sakkunniga hava således i § 8 bibehållit uttrycket »icke häftar».
Men å andra sidan hava de sakkunniga ansett, att ett avskaffande av
den graderade röstskalan och införande av lika rösträtt skulle kunna
innebära en fara för att kommunen i allt för stor utsträckning begagnade
sig av rätten att efterskänka oguldna kommunalutskylder, och detta utan
verkligt giltiga grunder, men måhända snarare i syfte att skaffa ökat
antal röster, som kunde påräknas i ett eller annat ärende stödja en viss
mening eller vid ett förestående val bilda en åstundad förstärkning. För
att hindra sådant kunde det ligga nära till hands att föreslå ett ovillkorligt
förbud mot efterskänkning av oguldna kommunalutskylder, som
förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren. Med hänsyn
till innebörden av och syftet med ett dylikt stadgande torde det
näppeligen kunnat sägas innebära någon kränkning av kommunens själv
-
255
bestämningsrätt. Men å andra sidan skulle ett sådant stadgande uppenbarligen
åstadkommit just den skärpning av föreskrifterna om det kommunala
utskyldsstrecket, som de sakkunniga funnit angeläget undvika,
genom bibehållandet av uttrycket »icke häftar». På grund härav och för
att å ena sidan förebygga ett massefterskänkande av oguldna kommunalutskylder
utan verkligt giltiga skäl och å andra sidan möjliggöra, att
utskyldsstrecket icke må utesluta rösträtt i de fall, där den skattskyldiges
uraktlåtenhet eller oförmåga att betala sina utskylder icke ställer
hans oförvitlighet som medborgare i något som helst tvivelsmål, utan
berott på förhållanden av ömmande natur, exempelvis sjukdom, vidsträckt
försörjningsplikt o. d., hava sakkunniga föreslagit, att efterskänkande må
ske allenast där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande
omständigheter befunnits föreligga (§ 21 mom. 4). Detta stadgande
åsyftar att förebygga ett allt för summariskt tillvägagångssätt vid dylika
ärendens behandling samt tillika att lämna ett visst allmänt direktiv
med hänsyn till desammas prövning. Och den ej minst viktiga garantien
torde ligga i föreskriften att vart särskilt fall skall prövas för sig.
Såsom ytterligare åtgärder i syfte att förebygga missbruk av rätten
att efterskänka oguldna kommunalutskylder hava de sakkunniga föreslagit,
att för beslut härom skulle erfordras två tredjedelar av de avgivna
rösterna (§21 mom. 2 g). Att dessutom ett dylikt ärende icke kan avgöras
utan föregående beredning framgår av förslagets § 18 andra
stycket.
Förslagets § 21 mom. 2 h) motsvarar, med ändrad lydelse, nuvarande
§ 21 mom. 2 e). Ändringen är föranledd av de sakkunnigas
förslag, att för beslut om införande av fullmäktige skulle krävas kvalificerad
majoritet allenast, därest kommunens invånarantal utgör 1,000
eller därunder.
Mom. 3. De sakkunnigas förslag i denna del åsyftar att förebygga
missuppfattning därutinnan, att de skattesatser, som i mom. 2 c) och d)
angivas, möjligen skulle här avse allenast utskylder på grund av den borgerliga
kommunens beslut. En motsvarande bestämmelse är av enahanda
skäl föreslagen i förordningen om kyrkostämma (§15 mom. 3).
256
§ 27.
Ändringen av nuvarande andra och tredje stycket i denna paragraf
är närmast föranledd av de sakkunnigas förslag (§ 21 mom. 2 h),
att kvalificerad majoritet för beslut om införande av fullmäktige skulle
krävas endast för så vitt kommunens invånarantal icke överstiger
1,000.
Dessutom hava de sakkunniga ansett lämpligt att till ett och
samma stycke — det andra — sammanföra bestämmelserna, att beslut om införande
av fullmäktige skall anmälas hos K. B., och att sådant beslut
skall vara gällande i minst fem år efter beslutets fattande.
§§ 29-32.
Förslaget till ändringar i dessa paragrafer sammanhänger med förslaget
till införande av lika rösträtt. Själva formuleringen har i stort
sett gjorts lika lydande med motsvarande bestämmelser i vallagen.
§ 36.
Mom. 1 första stycket.
Ändringen av detta lagrum har föreslagits, enär till de sakkunnigas
kännedom kommit, att tvekan lär råda om vem som äger kalla
fullmäktige till sammanträde första gången efter det att beslut fattats
om införande av fullmäktigeinstitutionen. Ett uttryckligt stadgande härom
har sålunda upptagits i förslaget. Och då till följd av de föreslagna
ändrade bestämmelserna angående den röstövervikt, som skulle erfordras
för dylikt beslut, övergång till systemet med fullmäktige, torde kunna
förväntas framdeles skola ske i betydligi större utsträckning än vad nu
är fallet, hava de sakkunniga ansett stadgandet i fråga vara så mycket
mera av behovet påkallat.
257
Mom. 2 och 4.
Ändringen i mom. 2 första stycket är föranledd av förslaget till
annan uppdelning av innehållet i nuvarande §§17 och 18; ändringen
av mom. 4 tredje stycket sammanhänger med de föreslagna ändringarna
av § 21 mom. 2.
§ 38.
Då kommunalnämnden, genom vad som föreslagits under § 18,
skulle bliva jämväl en beredande myndighet, hava de sakkunniga ansett
lämpligt, att härom upptages uttrycklig föreskrift även i det lagrum, där
kommunalnämndens uppgifter finnas uppräknade.
§ 40.
Mom. 1. Med hänsyn till den ökade betydelse, kommunalnämnden
skulle erhålla enligt de sakkunnigas förslag, och då för övrigt även
under nuvarande förhållanden, det minsta antal ledamöter som få väljas,
nämligen tre, torde anses för lågt, hava de sakkunniga föreslagit ökning
av detta minimiantal till fem.
Mom. 2 (av § 40) utgör ett tillägg till nuvarande § 40 och motsvarar
i dess förra del andra stycket i § 56 av förordningen om kommunalstyrelse
i stad, vilket innehåller föreskrift om sättet för val av
drätselkammare, då valet sker inom stadsfullmäktige. Rörande momentets
senare del hänvisas till vad som är anfört under §§17 och 18 härovan.
§ 48.
För att icke i onödan göra bestämmelserna angående beslutmässighet
hinderliga för nämndens arbeten, hava de sakkunniga ansett ett minimiantal
av tre kunna fortfarande vara tillfyllest för att göra nämnden
beslutmässig. I följd härav, och då det lägsta antal, som skulle väljas,
33—180469
258
utgör fem enligt de sakkunnigas förslag (§ 40 mom. 1), komme andra
punkten i nuvarande § 48 icke att innehålla annat än som redan framgår
av första punkten. Andra punkten bör således utgå.
Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad.
De ändringar, som här föreslås, hava samtliga sin motsvarighet i
ändringsförslag rörande förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Sålunda hänvisas i tillämpliga delar till vad ovan anförts vid de
särskilda paragraferna.
• Här må endast anmärkas dels, att ändringen av § 7 mom. 2 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad är föranledd av de sakkunnigas
förslag, att för överlåtande av stadens beslutanderätt i kommunala
angelägenheter åt stadsfullmäktige icke längre skulle erfordras röstövervikt
med två tredjedelar av de avgivna rösterna, utan skulle sådan fråga
avgöras med enkel pluralitet, dels att ändringen av § 56 andra stycket
innebär, att val av ledamöter och suppleanter i drätselkammare skall
under vissa förutsättningar ske proportionellt icke blott, såsom för närvarande,
då valet sker inom stadsfullmäktige, utan även då valet sker å
allmän rådstuga.
Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
Angående detta förslag hänvisas i tillämpliga delar till vad som
anförts här ovan beträffande ändringar i förordningen om kommunalstyrelse
på landet.
Förslaget till ändringar i förordningen om kyrkostämma samt kyrko
och
skolråd.
Ändringarna i §§ 6 och 7 äro föranledda av förslaget om införande
av lika rösträtt.
259
Ändringarna i §§ 12, 12 och 15 avsa att åvägabringa likformighet
med motsvarande bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse på
landet enligt de sakkunnigas förslag (§§ 15, 18, 19 och 21). Genom
den föreslagna ändringen av § 23 tredje stycket bleve kyrkovärdars självskrivenhet
att vara ledamöter i kyrkorådet upphävd, och tillägget till
samma paragraf — sista stycket — om val av kyrkoråd och skolråd —
utgör en motsvarighet till vad som föreslagits rörande sättet för val av
kommunalnämnd (jfr sid. 257 § 40 mom. 2).
Ändringen i § 35 sammanhänger med de sakkunnigas förslag om
upphävande av den graderade röstskalan.
Förslaget till ändringar i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm.
Angående detta förslag hänvisas i tillämpliga delar till vad som
anförts här ovan beträffande ändringar i förordningen om kyrkostämma
samt kyrko- och skolråd.
Förslaget till ändringar i förordningen om landsting.
Förslaget till sådan ändring i landstingsförordningen, att rösträtt vid
landstingsmannaval får utövas allenast inom den kommun, där vederbörande
röstägande är mantalsskriven, har införts i § 5 mom. 1.
Förslaget till ändringar i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting och stadsfullmäktige.
Med föranledande av de sakkunnigas förslag till utsträckt användning
av den proportionella valmetoden hava de sakkunniga slutligen
föreslagit ändrad lydelse av § 1 i Stadga om proportionellt valsätt, den 13
juni 1913. Genom den föreslagna formuleringen komme detta lagrum
därjämte att innehålla en översikt över samtliga de fall, då nämnda
stadga bleve tillämplig.
H
D. SÄRSKILDA YTTRANDEN
\
263
Av herr Holmquist.
Undertecknad har ansett, att för § 21 mom. 2 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet bort föreslås följande lydelse:
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a)
avhändande — — — eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c)
beviljande av anslag till icke nya ändamål eller behov i kommun,
där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete
överstiger 9 kronor, dock att den i detta moment stadgade röstövervikten
icke erfordrat vare sig för beslut, som endast avser förnyat beviljande till
samma eller nedsatt belopp av anslagspost utgående under det löpande året
eller för beslut, som innebär höjning av sådan anslagspost, därest höjningen
icke överstiger
l:o) 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger 9 kronor
men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,
2:o) 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger 12 kronor
men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,
3:o) 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger 15 kronor
för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
d)
beviljande---genom upplåning;
e)
upptagande — — — ingående av borgen;
f)
efterskänkande — — — kommunalutskylder;
g)
överlåtande---icke överstiger 1,000.
264
Enahanda eller motsvarande lydelse hade följaktligen, enligt min
mening, bort föreslås för § 18 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad samt § 15 mom. 2 i kyrkostämmoförordningen.
Stockholm den 9 april 1918.
F. Holmquist.
Av herr Hellberg.
Utan att på någon punkt vilja formligt reservera mig mot den
uppfattning de sakkunnigas flertal uttalat har jag i ett par avseenden
haft avvikande meningar som jag ansett mig böra framlägga.
I likhet med majoriteten har jag funnit det önskvärt, även oberoende
av den kommunala röstskalans utjämning, att något större stadga
kunde givas åt landskommunernas beslutanderätt än för närvarande, då
denna rätt i de flesta fall är utan alla förbehåll överlämnad åt primärstämmorna.
Dessa stämmor besökas nämligen i regel av en rätt obetydlig
minoritet, 5—10 % utav de röstberättigade; ofta är det nästan endast de
närmast boende som komma tillstädes, och för övrigt växlar stämmornas
sammansättning efter omständigheterna. En så lös form för den kommunala
självstyrelsen är enastående för vårt land. Inte ens hos våra
närmast befryndade grannfolk förekommer den. I Norge och Danmark
är det representativa system som hos oss är påbjudet för stadskommunerna
genomfört även för landsbygden.
I syfte att åstadkomma mer konsolidering inom det kommunalpolitiska
livet ha de sakkunniga därför i första rummet föreslagit sådan
örändring i bestämmelserna om övergång från primärstämmosystemet till
kommunalfullmäktige att denna övergång underlättas. Det har därvid
även framkommit yrkande att — utöver det föreslagna nya stadgandet
att för landskommuner med mer än 1 000 innevånare sådan övergång må
kunna beslutas med enkel majoritet — för kommuner med mer än 5 000
innevånare skulle påbjudas att fullmäktige skola införas,'' därest inte
34—18046a.
266
stämman genom beslut med 2/s majoritet sätter sig däremot.1) Dessutom
har starkt ifrågasatts att fullmäktige under samma villkor som för
den borgerliga kommunen borde kunna införas även för den kyrkliga,
enär de frågor som av denna handläggas, särskilt skolfrågorna, i ekonomiskt
och annat avseende vore lika viktiga som de av den borgerliga
kommunen behandlade. Denna uppfattning har jag också, principiellt,
givit min anslutning. Att jag inte ansett mig böra bestämt vidhålla
densamma beror dels därpå, att det icke kunnat ske utan att väcka upp den
omstridda frågan om skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen,
dels och i närvarande sammanhang förnämligast därpå, att fullmäktigesystemet,
även om övergången till detsamma göres lättare, över
huvud knappast under den närmaste tiden kommer att vinna tillämpning
i någon synnerligen stor utsträckning och sålunda, praktiskt taget, inte
heller från garantisynpunkt omedelbart få någon mera avgörande betydelse.
Det torde nämligen med rätt stor säkerhet kunna antagas att, folkvanan
vid primärstämmorna, som förbjudit sakkunnige att föreslå ett
stadgande om obligatorisk övergång till fullmäktigesystemet, också kommer
att ställa sig hindrande mot mera allmänna beslut om sådan övergång.
På de flesta håll torde ännu lång tid framåt primärstämmorna alltjämt
bli regel. Där uteblir således den önskade kommunala konsolideringen i
den formen.
Ett bidrag till större stadga i sådana fall skulle givas genom den
i huvudsaklig anslutning till en fjolårets riksdagsskrivelse av de sakkunniga
föreslagna bestämmelsen att alla ärenden som företagas till behandling
å kommunalstämma dessförinnan skola ha undergått beredning av kommunalnämnden.
Sådan beredning, vilken för kyrkostämmoärenden som
bekant är obligatoriskt ålagd kyrko- och skolråd, är beträffande en viss
grupp av ärenden, nämligen dem som ingå i budgetsförslaget, redan nu
lagstadgad för nämnden, och i praxis har den mångenstädes förekommit
också för andra viktigare ärenden. Den synes sålunda vara synnerligen
väl motiverad. För att ytterligare garantera en allsidig förprövning av
’) Jfr herr Bengtssons reservation.
267
ärendena ha de sakkunniga också hemställt att kommunalnämnden fakultativt,
på eu viss minoritets hemställan, skall utses genom proportionellt
val, vilket stadgande väl kan väntas medföra att minoriteterna bli, i de
flesta fall kanske efter frivillig överenskommelse, representerade i nämnden.
Denna komme då att i mycket bli en ersättning för fullmäktige i
kommuner som bibehållit primärstämmorna: den komme att utgöra den
fasta kärnan i den borgerliga kommunens verksamhet och inte minst
på grund av sin förtrogenhet med kommunens ekonomiska förhållanden
främja eu mera ansvarsmedveten behandling av uppkommande frågor
Men under sådana förhållanden har det synts mig att, med beslutanderätten
alltjämt förbehållen åt stämman, nämndens votum borde kunna
tillerkännas ett visst även genom lag fastställt inflytande på särskilt viktiga
ärendens avgörande. Det skulle då gälla sådana ärenden i vilka ett
beslut kräver kvalificerad majoritet. Yissa sådana ärenden finnais redan
nu och sakkunniga ha föreslagit att nya sådana skola tillkomma i kommuner
med högt skattetryck. Jag har tänkt mig, att för en samvetsgrann
och besinningsfull behandling av alla dessa ärenden det skulle
vara en fullgod garanti och en starkare än den nuvarande, om nämnden
med minst 2/:s majoritet givit sin tillstyrkan åt ett förslag, och att i så
fall förslaget därför inte borde erfordra mer än enkel majoritet vid stämman,
men att däremot, om nämnden endast tillstyrkt med enkel majoritet,
det skulle erfordras 73 majoritet vid stämman samt att i de fall, då
nämnden avstyrkt, för giltigt beslut skulle krävas antingen 3A majoritet
i stämman eller K. befhdes godkännande.
Dessa bestämmelser skulle, som redan är angivet, gälla endast i landskommuner
som behållit primärstämmorna, och motsvarande bestämmelser
skulle i fråga om behandlingen av kyrkliga ärenden och skolärenden införas
för kyrko- och skolråd.
Nu är det sakkunnige-majoritetens uppfattning att utan några sådana
stadganden i lag den proportionellt sammansatta kommunalnämnden
ändå som beredande myndighet genom sin auktoritet skulle komma
att öva ett mycket avgörande inflytande på stämmans beslut och att det
därför räcker om för vissa fall stadgas kvalificerad majoritet i denna.
Jag erkänner villigt att detta uppfattningssätt har skäl för sig, liksom att
268
den ordning majoriteten förordat erbjuder den större enkelhetens fördel.
Jag har därför inte heller velat avgiva någon formlig reservation däremot.
Men då jag i alla fall inte kan finna annat än att efter mitt
förslag skulle bättre garanteras en solid behandling av ärendena i kommuner,
som behålla primärstämmosystemet, har jag ansett mig böra
framlägga min avvikande mening i denna punkt.
Stockholm den 9 april 1918.
Mauritz Hellberg.
269
Av herr BcngtSSOIl.
Som bekant är det kommunala intresset olika starkt på olika orter.
Medan på vissa håll stämmorna besökas av allenast ett fatal, är det pa
andra håll ej ovanligt, att tillströmningen är så stor, att deltagarna ej
rymmas i stämmolokalen. Så väl det ena som. det andra av dylika ytterlighetsförhållanden
inverkar menligt på kommunalpolitiken.
Stämmosystemets olägenheter bliva större i samma mån som kommunen
är vidsträckt och har ett betydande invånarantal. I flera av
våra större kommuner hava de i utkanterna boende ända till 10 mils
väg till stämmolokalen. Då ju ingen skyldighet förefinnnes att besöka
stämmorna, blir följden i sådant fall, att i första hand de i kyrkbyn
boende, ofta utgörande allenast en bråkdel av socknens röstberättigade
invånare, avgöra de kommunala angelägenheterna, varigenom ofta å stämmorna
kyrkbyns lokalintressen komma att tillgodoses på de övriga byarnas
bekostnad. I folkrika kommuner infinna sig ofta, understundom på
grund av ivrig agitation från de olika meningsriktningama, kommunmedlemmarna
i sådant antal vid stämmorna, att förhandlingarna i hög
grad draga ut på tiden, ja hart när omöjliggöras. Halva, för att ej
säga hela, dygn krävas vid sådana tillfällen för att företaga begärda
voteringar. Exempel saknas ej på att härvid på rent okynne votering
begärts vid val av justeringsmän, varigenom stämman förlängts med
flera timmar. Trängseln vid stämmorna torde med införande av den
lika rösträtten bliva än vanligare och än större, än vad nu är fallet, då
många av de smärre inkomsttagarna, i medvetande om huru föga de
kunna gorå sig gällande gent emot dem med manga röster, avhalla sig
från att besöka stämmorna.
270
Ovan framhållna och andra av de sakkunniga anförda olägenheter,
som vidlåda det nuvarande stämmosystemet, särskilt i större kommuner,
ha förmått de sakkunniga att i förordningen om kommunalstyrelse på landet
föreslå viss ändring, ägnad att underlätta fullmäktigeinstitutionens införande
i kommuner av viss storlek. Med bibehållande av bestämmelsen om två
tredjedels majoiitet för beslut om fullmäktiges införande i kommuner
med 1,000 invånare och därunder har sålunda föreslagits, att för dylikt
beslut inom kommuner med över 1,000 invånare enkel majoritet skall
vara tillräcklig. Mot detta de sakkunnigas förslag har jag ingenting att
invända, men jag anser, att i betraktande därav, att stämmosystemets
olägenheter just i de största eller folkrikaste kommunerna äro rent av
outhärdliga, man bort gå längre. Enligt min mening borde, lika väl som
för stad med över 3,000 invånare, för landskommun med exempelvis över
8,000 invånare fullmäktigesystemet vara obligatoriskt. Stämmosystemets
risker och olägenheter torde givetvis vara större för en landskommun
med 8,000 invånare än för en stad med 3,000.
Av hänsyn till i vissa bygder förefintlig obenägenhet för fullmäktiges
införande och för att göra övergången mjukare har jag emellertid
nöjt mig med att till de sakkunnigas förslag beträffande införande av
fullmäktige föreslå det tillägget, att fullmäktigesystemet skulle vara obligatoriskt
i landskommun med över 5,000 invånare, såvida icke kommunalstämman
genom beslut med 2/3 majoritet motsatte sig införande av
kommunalfullmäktige.
Stockholm den 9 april 1918.
Sven Bengtsson.
27 i
Av herr Nils Andersson.
Undertecknad har ansett att — om § 11 inom. 2 bibehålies
§ 21 mom. 1, andra stycket enligt gällande förordning om kommunalstyrelse
på landet borde erhålla följande ändrade lydelse:
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma med klubbslag. Omröstning skall
verkställas efter upprop och, därest icke sluten omröstning begäres, ske
öppet. Där ej för särskildq fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna enligt den vid omröstningen
följda röstgrund.
Falla rösterna lika för olika meningar, och skall ej annan än den i
§ 11 mom. 1 stadgade röstgrund tillämpas, varder den mening beslut, som
ordföranden biträder.
Skall vid beslut över ärenden, varom i § 11 mom. 2 förmäles, annan
än den i § 11 mom. 1 stadgade röstgrund tillämpas och falla därvid rösterna
lika för olika meningar, gäller den mening, vilken de flesta röstande
efter huvudtalet bifallit. Är o även''efter sådan beräkning rösterna lika delade,
varder den mening beslut, som ordföranden biträder.
Vidare har jag ansett, att för § 21 mom. 2 c) i förordningen om
kommunalstyrelse på landet bort föreslås den lydelse som härefteråt
angives:
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a)
avhändande — — — eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c)
beviljande av anslag till sådant ändamål eller behov, vilket icke
är av beskaffenhet som i mom. b) avses, men vartill något anslag ej utgår
272
under det löpande året, i kommun där högsta kommunalskatten för 100
kronors ''inkomst av kapital och arbete överstiger 9 kronor.
Enahanda eller motsvarande lydelse hade, efter min mening, följaktligen
bort föreslås för § 18 mom. 2 c) i förordningen om kommunalstyrelse
i stad samt § 15 mom. 2 c) i kyrkostämmoförordningen.
Stockholm den 9 april 1918.
Nils Andersson.
»
F Ö E S L A G
TILL
KOMMUNAL RÖSTRÅTTSREFORM
AVGIVET DEN 10 APRIL 1918
TILLKALLADE SAKKUNNIGA
II. BILAGOR
STOCKHOLM 1918
KtJNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
180469
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Bilaga I. Statistisk undersökning angående den kommunala rösträtten
i Sverige under
åren
1910—1916................... i
Förord ............................... 3
Text
I. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper åren 1910—
1916.............................. 5
Maktferdelningen mellan olika grupper av inkomsttagare vid 40-gradig röstskala
och
under
förutsättning av enröstsystem........... 7
Landsbygden s. 7. Städerna s. 8.
Antalet röstberättigade inom olika inkomstgrupper och deras röstetal . .
10
Den kommunala rösträtten för juridiska personer in. 11. och deras styrka
inom
olika inkomstgrupper....................11
Landsbygden s. 19. Städerna s. 12.
Antalet män och kvinnor i de kommunala röstlängderna i förhållande till
hela antalet myndiga
män
och
kvinnor..............14
Uppgifter för särskilda
landskommuner
och städer ...........16
II. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
samt dessa gruppers inbördes styrka vid 1912—1916 års
landstingsmannaval.......................18
Landsbygden s. 19. Städerna s. 22.
III. Valresultatet med 40-gradig röstskala och under förutsättning av
lika rösträtt..........................2S
Tabeller.
Tab. 1 A. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper för varje
landstingsområde år 1910 samt i hela riket år 1912—1914. Landsbygden . 32
Tab. 1 B. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper för varje
landstingsområde och i de fem största städerna år 1910 samt i hela riket år
1912—1914. Städerna.......................40
Tab. 1 C. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper år 1910. Särskilda
landskommuner................ ^.......49
rv
Sid.
Tab. 1 D. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper år 1910. Särskilda
städer...........................62
Tab. 2. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper i de valkretsar,
som valde landstingsman år 1916 och i samma valkretsar år 1912
. . . .
69
Tab. 3. Den kommunala rösträtten, valdeltagandet och de röstandes partiställning
inom olika inkomstgrupper m. m. samt valresultatet vid stadsfullmäktigvalet
i Stockholm år 1912.....................71
Tab. 4. Den kommunala rösträtten och valdeltagandet inom olika inkomstgrupper
samt de röstandes partiställning och valresultatet vid statsfullmäktigvalet
i Stockholm år 1915........................73
Tab. 5 A. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
vid 1912/1914 års
landstingsmannaval.............74
Tab. 5 B. Valdeltagandet och de röstandes partiställning vid de kommunala
valen i hela riket år 1910 och år 1912/1914.............74
Tabell 6 A. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
vid 1916 års landstingsmannaval. Landsbygden.........76
Tab. 6 B. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
vid 1916 års landstingsmannaval.
Städerna...........90
Tab. 7 A. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
samt valresultatet vid 1916 års landstingsmannaval. Särskilda lands
bygdsvalkretsar.
.........................104
Tab. 7 B. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
samt valresultatet vid 1916 års landstingsmannaval. Särskilda stadsvalkretsar.
............................112
Bilaga 2. Statistisk utredning angående de kommunala rösträttsförhållandena
i vissa lands- och stadskommnner vid landstingsmannavalen
år 1916 (1911)............................121
Förord...............................123
Text.
A.
Rösträttsförhållandena i jordbruksvalkretsar, »blandade» valkretsar
och industrivalkretsar......................124
B.
De kommunala rösträttsförhållandena i vissa lands- och stadskom
muner
vid landstingsmannavalen år
1916 (1914)..........126
I. Undersökningens planläggning och
utförande...........126
Undersökningens representativitet s. ( 128. Olika typer av kommuner
s. 129.
n. Samtliga röstägandes rösträtt och
dess utövande.........132
I röstlängden upptagna s. 132. Röstberättigade och icke röstsberättigade
s. 133. Valdeltagandet s. 136.
III. Rösträtt och dess utövande inom vissa kategorier av röstägande . . . 137
Fysiska personers rösträtt s. 137. Inom och utom kommunen mantalsskrivna
s. 138. Män och kvinnor 139. Yrkes- och socialgrupper
s. 141- Juridiska personer och omyndiga s. 147,
V
Sid.
IV.
Vissa kommuners finanser år 1014 och röstrlitt vid lnndstingsmnnnn
valen
år 1010 (1014).....................148
V.
Omröstningar med användning av röstlängd vid kommunalstämma under
åren 1012—1016 inom vissa kommuner.............150
Tabeller.
Tab. 1. Landstingsmannavalen å landsbygden åren 1914 och 1916, med fördelning
efter jordbruksvalkretsar, blandade valkretsar och industrivalkretsar . 154
Tab. 2. Landstingsmannavalen å landsbygden åren 1914 och 1916 med fördelning
efter jordbruksvalkretsar, blandade valkretsar och industrivalkretsar
samt efter röstgrupper.......................164
Tab. 3. Rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen år 1916 (1914)
med fördelning efter röstgrupper och yrkesgrupper inom vissa kommuner . .
166
a.
Landskommuner.......................166
b.
Städer...........................220
Tab. 4. Rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen år 1916 (1914)
med fördelning efter enröstgrupper..................230
a.
Landskommuner...............~........230
b.
Städer...........................231
Tab. 5. Fysiska personers rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen
1916 (1914) med fördelning efter yrken och kön på enröstgrupper . .
232
a.
Landskommuner......................  232
b.
Städer...........................238
Tab. 6. Juridiska personers m. fl. rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen
1916 (1914)
med
fördelning på enröstgrupper........242
a.
Landskommuner....................  242
b.
Städer...........................242
Tab. 7. Vissa kommuners finanser år 1914 samt rösträtt vid landstingsmannavalen
år 1916 (1914)......................244
a.
Landskommuner.......................244
b.
Städer...........................254
Tab. 8. Omröstningar med användning av röstlängd vid kommunalstämma
under åren 1912—1916 inom vissa
kommuner............256
Bilaga
3. Den kommunala rösträtten
i vissa främmande länder .... 285
I.
Länder med allmän (och lika) kommunal rösträtt.........287
Jforge.........................•
■ . : 287
Högre kommunala enheter s. 287. Primärkommunerna s. 287.
Finland............................290
Högre kommunala enheter saknas s. 290. Primärkommunerna s. 292.
Frankrike.....-......................295
Högre kommunala enheter s. 295. Primärkommunerna s. 296.
Elsass-Lothringen........................296
Högre kommunala enheter s. 296. Primärkommunerna s. 297.
Schweiziska kantoner , ........ , , ......... , , 293
Yl
__
_
_
Sid.
II.
Länder med
eensusbestämd
(och
lika) kommunal rösträtt.....299
England............................299
Högre kommunala enheter s. 299. Primärkommunerna s. 302.
Danmark......................
Högre kommunala enheter s. 304. Primärkommunerna s. 304.
Nederländerna.................... g9Y
Högre kommunala enheter s. 307. Primärkommunerna s. 309.
III.
Länder med
olika
kommunal
rösträtt..............310
Belgien.............................310
Högre kommunala enheter s. 310. Primärkommunerna s. 312. Jämförelse
med svenska förhållanden s. 316.
Österrike......................... g^g
Högre kommunala enheter s. 318. Primärkommunema s. 319.
Tyska stater.............................
Högre kommunala enheter s. "324. Primärkommunerna s. 325.
Bil äfja 1.
STATISTISK UNDERSÖKNING ANGÅENDE
DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN I SVERIGE
UNDER ÅREN 1910—1910
Föreliggande statistiska redogörelse för de kommunala rösträttsförhållandena
under åren 1910—1916, som bygger på redan förefintligt, till
eu del dock icke förut publicerat material, är, i enlighet med av dåvarande
chefen för civildepartementet i augusti 1917 meddelat uppdrag,
sammanställd av förste aktuarien, fil. doktor Otto Grönlund, och har remitterats
till de sakkunniga.
Vissa partier av såväl text- som tabellavdelning, behandlande den
s. k. jämviktsgränsen, hava av de sakkunniga vid tryckningen uteslutits.
Med järn viktsgräns i föreliggande sammanhang plägar förstås det
bevillningsbelopp eller den röstgrupp, som är så belägen, att densamma
delar de röstägande i tvenne hälfter, vilka bägge förfoga över lika stort
sammanlagt röstetal; »vid denna gräns stå således», heter det i äldre statistisk
litteratur angående den kommunala rösträtten, »de mindre bemedlade
och de mera bemedlade i avseende å inbördes inflytande på de kommunala
angelägenheterna jämnstarka».
Före den kommunala rösträttsreformen 1907—1909 opererades rätt
mycket med denna jäinviktsgräns och dess förflyttning för att åskådliggöra
röstägarnas inkomstfördelning och den graderade skalans verkningar.
Men i de berättelser angående landstingsmannavalen och stadsfullmäktigvalen,
som alltsedan år 1910 utarbetats av statistiska centralbyrån, har
man övergivit alla beräkningar och kommenteringar av jämviktsgränsen.
Detta torde sammanhänga därmed, att genom nämnda valstatistik klart
och tydligt ådagalagts, att partilinjer och inkomstlinjer, i synnerhet sådana
dessa senare te sig enligt den graderade skalan, där dels det bevillningsfria
avdragets inverkan, dels fastighetsägarnas placering i skalan
verka förryckande, ingalunda sammanfalla eller gå parallella. Lands
-
4
tingsmannavalen hava tvärt om visat, att även inom det moderata partiet
stora flertalet väljare komma på de lägsta eller mellersta röstgrupgerna,
och att inom var och en av dessa grupper (1—11 å landsbygden
samt 1—15 i städerna) de tre partierna äro bra nog jämnstarka, synnerligast
på landsbygden.
Allt tal om en gräns, vid vilken de mindre bemedlade och de mera
bemedlade i avseende å inbördes inflytanden på de kommunala angelägenheterna
stå jämnstarka, innebär sålunda enbart en teoretisk spekulation
utan praktisk betydelse och en spekulation, som lätt giver anledning
till missförstånd av de faktiska förhållandena med avseende på partigrnppei
ingen. Av denna anledning hava de sakkunniga ur föreliggande
i edogörelse uteslutit de delar, som behandlat järn viktsgränsen.
I. I)en korn tull n a In rösträtten inom olika inkomstgrupper
åren 1910—191(>.
Vill man söka utröna verkningarna av 1907—1909 års kommunala
rösträttsreform och därvid göra vissa jämförelser med förut gällande
ordning för den kommunala rösträttens utövande, kan man lämpligen
börja studera rösträttsförhållandena redan år 1910 eller första året de
nya bestämmelserna ägde gällande kraft. Sagda år förrättades landstingsmannaval
i hela riket och stadsfullmäktigval i de fem största städerna,
som ej deltaga i landsting.
I tab. 1 (A och B) gives en översikt av den kommunala rösträtten
år 1910 inom varje''landstingsområde, särskilt för landsbygden och särskilt
för städerna, samt i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping
och Gävle, ävensom i hela rikets landsbygd och städer såväl år
1910 som åren 1912—14. De i röstlängd upptagna personerna inom de 40
olika röstklasserna hava därvid såväl på landsbygden som i städerna
sammanförts till fem större grupper, så att varje grupp omfattar personer
med lika stort belopp av beskattad inkomst. På landsbygden omfatta
sagda grupper inkomsttagare med beskattad inkomst av kapital eller
arbete eller innehavare av jordbruksfastighet med taxeringsvärde till
nedanstående belopp:
Jordvärde,
kr.
T. o. m. 16,600
16,700— 33,300
33,400— 50,000
50,100—100,000
Över 100,000
Röstgrupperna
1—10 .
11—12 .
13—14 .
15-20 .
21—40 .
Beskattad inkomst,
kr.
T. o. m. 1,000
1,001—2,000
2.001— 3,000
3.001— 6,000
Över 6,000
6
I städerna omfatta motsvarande grupper inkomsttagare med beskattad
inkomst av kapital eller arbete eller ägare av fastighet med
taxeringsvärde till nedanstående belopp:
Röstgrupperna
Beskattad inkomst,
kr.
Fastighetsvärde,
kr.
1—10 .
......... T. o. m 1,000
T. o. m. 20,000
11—20 .
......... 1,001—2,000
20,100— 40,000
21—22 .
......... 2,001—3,000
40,100- 60,000
23—28 .
......... 3,001—6,000
60,100—120,000
29-40 .
......... Över 6,000
Över 120,000
Till följd
av röstskalornas olikhet på landsbygden och i
städerna
kunna ej samma röstklasser utan vidare jämföras med varandra. Då
ovanstående större grupper av inkomsttagare direkt motsvara varandra
på landsbygden och i städerna, äro de däremot med varandra jämförbara.
Emellertid bör ihågkommas, att det är den beskattade inkomsten och ej
den faktiska, som legat till grund för gruppindelningen. Den faktiska
inkomst, som ligger bakom varje särskilt röstetal, låter sig icke beräknas,
dels därför att någon åtskillnad icke är gjord på fastighetsägare och dem
som äro upptagna i röstlängden på grund av inkomst av kapital eller
arbete, och dels på grund av den inverkan på röstetalens storlek, som
de i åtskilliga kommuner såväl på landsbygden som bland städerna höjda
bevillningsfria avdragen utöva. Dessa avdrag utgöra i regel 450 kr. för
inkomst understigande 1,200 kr. och 300 kr. för inkomst fr. o. in. 1,200
kr. intill 1,800 kr., varjämte inkomst under 500 kr. är fri från bevillning,
men i bevillningsförordningen är medgivet, att dessa avdrag på grund av
höga levnadskostnader må höjas med intill 200 kr. Många såväl städer
som landskommuner tillämpa i överensstämmelse härmed högre bevillningsfria
avdrag, vilket helt naturligt måste utöva en betydande inverkan
såväl på de i röstlängd upptagnas antal som på röstetalet för de mindre
inkomsttagarna. \id ett studium av tabell 1 bör även ihågkommas, att
det verkliga antalet av de personer eller samfälligheter, som inom hela
riket voro upptagna i de kommunala röstlängderna, var ej obetydligt
mindre än tabellens siffror giva vid handen, enär de personer, som ägt
rösträtt i mer än en kommun, även blivit räknade två eller flera gånger.
7
Antalet i röstlängd upptagna motsvarar sålunda egentligen det antal
röstposter, som där äro upptagna, ej antalet personer.
Maktfördelningen mellan olika grupper av inkomsttagare vid 40-gradig
röstskala och under förutsättning av enröstsystem.
I tabell 1 finnas uppgifter om varje särskild inkomstgrupps absoluta
och relativa styrka med hänsyn såväl till antalet i röstlängd upptagna
som till deras röstetal. Man kan sålunda exakt beräkna, vilket
inflytande varje inkomstgrupp ägde med gällande bestämmelser om den
40-gradiga röstskalan och vilket inflytande samma grupp skulle ha ägt,
därest enröstsystem i stället varit gällande.
I genomsnitt för hela rikets landsbygd (jfr tab. 1 A) förfogade år 1910 La*j*u*
den lägsta inkomstgruppen över 60.3 % av det sammanlagda röstetalet för
samtliga grupper, medan samma inkomstgrupp förfogade^ över ej mindre
än 86.8 % av hela antalet röstposter. Vid enröstsystem skulle sålunda sistnämnda
procenttal betecknat gruppens verkliga styrka. De övriga inkomstgrupperna
förfogade tillsammans över 39.7 % av röstetalet, men vid
enröstsystem skulle de endast ha ägt 13.2 % därav. Den högsta inkomstgruppen
omfattade 6.7 % av röstetalet, men skulle vid enröstsystem
ha ägt endast l.o % därav. Motsvarande procenttal för de olika inkomstgrupperna
inom de särskilda landstingsområdena framgå av tabellen.
I Stockholms län omfattade den lägsta inkomstgruppen endast 46.7 %
av röstetalet mot 78.2 % av antalet, i Västerbottens län däremot 73.9 >
av röstetalet mot 93.2 % av antalet.
Vill man erhålla en åtminstone ungefärlig föreställning om de förskjutningar,
som skett genom 1909 års rösträttsreform i de olika inkomstgruppernas
styrka, i jämförelse med förhallandena under föregående ai>
kan man jämföra 1910 års uppgifter med de uppgifter, som återfinnas i
en år 1907 verkställd statistisk utredning angående den då föreslagna
rösträttsbegränsningens verkningar med hänsyn till förhållandena år 1904-  Sagda utredning ingår som bilaga i Riksdagens särskilda utskotts (n:o 1)
utlåtande n:o 4 år 1907 (Bihang till Riksd. protokoll 1907, 8 saml. 1
avd.). Av densamma framgår, att den lägsta inkomstgruppen, enligt den
8
Städerna.
förut i denna framställning använda grupperingen (då motsvarande fyrktalsgrupperna
1—100) i genomsnitt för samtliga landskommuner år 1904
omfattade ej -mindre än 90.2 % av alla i röstlängd upptagna personer.
Dessa ägde enligt då gällande bestämmelser endast 42.3 % av hela röstetalet,
men beräknades, om det i den Kungl. propositionen till 1907 års
riksdag framlagda förslaget bleve genomfört, skola få 61.3* därav. Då
1910 års motsvarande procenttal jämföras med dessa tal, måste ihågkommas,
att enligt Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag eu röst skulle tillkomma
en var i röstlängd upptagen, intill 40 röster, för varje fullt 100-  tal (resp. 500-tal) av beskattad inkomst, medan det slutligen antagna
förslaget gav eu röst för varje påbörjat 100-tal (resp. 500-tal) av inkomsten.
Genom denna ändring förbättrades ställningen i någon mån för
de lägre beskattade, vilket bestyrkes av 1910 års procenttal, då den
lägsta inkomstgruppen, som nyss nämndes, ägde 60.3 * av röstetalet mot
beräknade 61.3 * år 1904 och sålunda endast nedgått med 1 * av hela
röstetalet, oaktat antalet inom samma grupp nedgått med 3.4 % av hela
antalet eller från 90.2 * år 1904 till 86.8 * år 1910.
Göres åter en jämförelse mellan de olika inkomstgruppernas relativa
styrka på hela rikets landsbygd år 1910 och deras betydelse vid
1912—14 års landstingsmannaval (jfr tab. 1 A), finner man, att den
lägsta inkomstgruppen under sistnämnda år förlorat något i betydelse
med hänsyn till såväl antal som röstetal, den högsta inkomstgruppen är
ungefär oförändrad, medan mellangrupperna i stället vunnit något med
hänsyn såväl till antal som röstetal. Samma iakttagelse kan göras beträffande
uppgifterna för de valkretsar, som valde landstingsmän år 1916
(ungefär halva rikets landsbygd), om desamma jämföras med motsvarande
uppgifter inom samma valkretsar vid 1912 års landstingsval (jfr tab. 2). I
I genomsnitt för samtliga städer i riket omfattade den lägsta inkomstgiuppen
ar 1910 endast 29.5 * av hela röstetalet, men däremot
66.2 * av hela antalet i röstlängd upptagna (se tab. 1 B). Vid enröstsystem
skulle sålunda sistnämnda tal beteckna inkomstgruppens relativa
betydelse och ej förstnämnda. En jämförelse med motsvarande procenttal
på landsbygden för samma år giver vid handen, att den lägsta in
-
9
komstgruppen hav betydligt mindre inflytande i städerna än på landet.
De två lägsta inkomstgrupperna tillsammans betyda i städerna ej ens så
mycket som den lägsta enbart betyder på landet, detta med hänsyn tagen
såväl till röstetalet som antalet. Liksom på landsbygden har i städerna
den lägsta inkomstgruppen ett betydligt mindre, men de övriga inkomstgrupperna
ett betydligt större inflytande, med nuvarande system, än som
betingas av deras antal. Tillsammans utgjorde år 1910 i städerna de
fyra högsta inkomstgrupperna 33.8 / av antalet, men de innehade 70.5 %
av hela röstetalet (motsvarande procenttal för landsbygden voro 13.2 och
39.7). Den högsta inkomstgruppen i städerna omfattade 0.2 / av antalet,
men ägde 18.5 % av röstetalet.
En jämförelse mellan de olika inkomstgruppernas relativa styrka
år 1910 och åren 1912—14 giver vid handen, att i genomsnitt för samtliga
städer, liksom på landsbygden, den lägsta inkomstgruppen minskats
med hänsyn till såväl antal som röstetal. Den hade åren 1912—14 nedgått
till 64.i % av antalet från 66.2 % år 1910 och till 28.3 % av röstetalet
från 29.5 % år 1910. De båda högsta röstgrupperna hade även
något minskats med hänsyn till röstetalet. Däremot hade de båda återstående
mellangrupperna ökats ej obetydligt ined hänsyn till såväl antal
som. röstetal. Tillsammans utgjorde de åren 1912—14 24.2 / av antalet
mot 22.i / år 1910 och 38,2 % av röstetalet mot 36.1 % år 1910. Detta
betyder eu ej obetydlig ökning i kommunalt inflytande för inkomsttagare
med 1,001—3,000 kr. beskattad inkomst i jämförelse med övriga grupper
av inkomsttagare. Ungefär samma förskjutningar i de olika inkomstgruppernas
relativa styrka kunna även konstateras, om man jämför rösträttsförhållandena
inom de stadsvalkretsar, som valde landstingsmän år
1916, med förhållandena inom samma valkretsar vid närmast föregående
landstingsmannaval, år 1912 (jfr tab. 2).
Beträffande städerna inom de särskilda landstingsområdena (de särskilda
städerna) framgå rösträttsförhållandenas olikhet inom de särskilda
inkomstgrupperna år 1910 av tabellen (1 B). I Kalmar läns norra landstingsområde
omfattade den lägsta inkomstgruppen ej mindre än 78.7 %
av i röstlängd upptagnas antal och 40.8 % av deras röstetal, men i Väster
-
2—180*69
10
bottens län omfattade den endast 54.5 % av antalet och 18.4 % av röstetalet.
I Stockholms stad ägde den lägsta inkomstgruppen, som utgjorde
60 % av antalet, 26.4 % av röstetalet. Jämföras härmed rösträttsförhållandena
i Stockholm år 1915 (jfr tab. 4), finner man, att ungefär samma
förskjutningar inträtt i de olika inkomstgruppernas inbördes maktförhållanden,
som ovan påvisats beträffande städerna i allmänhet. Den lägsta
inkomstgruppen hade år 1915 minskats till 55.9 % av antalet från 60 %
år 1910 och till 22.7 % av röstetalet från 26.4 % år 1910. Även den högsta
inkomstgruppen hade något minskats. Däremot hade de tre mellangrupperna
ej obetydligt ökats. De omfattade tillsammans år 1910 32.6 % av
antalet och 51.i ^ av röstetalet, men år 1915 hade dessa procenttal stigit
till resp. 36.8 och 55.8.
Antalet röstberättigade inom olika inkomstgrupper och deras röstetal.
I tab. 1 finnas även uppgifter, i absoluta och relativa tal, för år
1910 om antalet röstberättigade och deras röstetal inom varje särskild
inkomstgrupp, varjämte motsvarande uppgifter för hela rikets landsbygd
och städer åren 1912—1914 bifogats till jämförelse. Av uppgifterna framgår,
att relativa antalet röstberättigade är avgjort lägst inom den lägsta
inkomstgruppen, men att det därefter stiger med varje högre inkomstgrupp,
så att det är högst inom den högsta gruppen. Såväl inom samtliga
inkomstgrupper tillsammans som även inom den lägsta inkomstgruppen
hade de röstberättigade i förhållande till de i röstlängd upptagna en
relativt större betydelse med hänsyn till röstetalet än med hänsyn till
antalet, vilket visar, att medelröstetalet för de röstberättigade här är
högre än för samtliga de i röstlängd upptagna (och för de icke röstberättigade).
Så utgjorde t. ex. på landsbygden år 1910 (jfr tab. 1 A) de
röstberättigade inom samtliga inkomstgrupper tillsammans 78.2 % av hela
antalet i röstlängd upptagna, men dessa förfogade över 83.3 % av de i
röstlängd upptagnas sammanlagda röstetal. Inom den lägsta inkomstgruppen
voro de röstberättigade 76.6 % av hela antalet i röstlängd upp
-
.11
tagna, men förfogade över 79.2 % av deras röstetal. Inom denna grupp
var det sålunda i synnerhet personer med lägre röstetal, som icke voro
röstberättigade.
Beträffande övriga olikheter i fråga om de röstberättigade och icke
röstberättigade inom de särskilda röstklasserna, på landsbygden och i
städerna, hänvisas till den officiella statistiken. Tabell 1 torde emellertid
kunna ge en föreställning om de förskjutningar, som skulle komma
att inträda inom de olika inkomstgrupperna i förhållandet mellan röstberättigade
och alla i röstlängd upptagna, under förutsättning av enröstsystem
i jämförelse med nuvarande röstskala.
Uppgifter om relativa antalet röstberättigade inom de olika inkomstgrupperna
meddelas även beträffande de delar av riket, som valde
landstingsmän år 1916, vid landstingsmannavalen sagda år och år 1912
i tabell 2 och, beträffande Stockholm, vid stadsfullmäktigvalen åren 1912
och 1915 i resp. tab. 3 och 4.
Den kommunala rösträtten för juridiska personer m. fl. och deras styrka
inom olika inkomstgrupper. I
I tab. 1 finnas även uppgifter om antalet i röstlängd upptagna
juridiska personer m. fl. och deras röstetal, i absoluta och relativa tal
för varje inkomstgrupp, på landsbygden och i städerna. Uppgifterna
meddelas liksom övriga uppgifter i tabellen för varje landstingsområde
samt för de fem största städerna, som ej deltaga i landsting, och avse
år 1910. Uppgifter från andra år finnas icke utom för Stockholm. Uppgifterna
i tab. 1 hava erhållits genom en förnyad bearbetning av det
material, som använts vid en av Kung!. Statistiska centralbyrån verkställd
utredning rörande juridiska personers m. fl. kommunala rösträtt
år 1910 och ansluta sig därför till sagda utredning, som återfinnes som
bilaga 1 till Kung!. Maj:ts nådiga proposition n:o 185 vid 1913 års riksdag
(jfr Bihang till riksdagens protokoll år 1913: 1 saml. 7 bandet).
Utredningen behandlade den kommunala rösträtten för bolag och andra
samfällighet^-, för omyndiga och oskiftat bo samt för de personer, som
ägde rösträtt även i andra kommuner än den, där de voro mantalsskrivna,
12
Lands
bygden.
Städerna.
och äro samtliga i utredningen medtagna kategorier även inbegripna i
siffrorna i tab. 1 (dock ej enkla bolag).
Av tabellen framgår, att på hela rikets landsbygd voro år 1910 av
samtliga i röstlängd upptagna personer 6.6 % juridiska personer1 och förfogade
dessa över 7.6 % av alla i röstlängd upptagnas sammanlagda röstetal.
Medelröstetalet var sålunda något högre för de juridiska personerna
än för samtliga i röstlängd upptagna. Detta gäller även inom den högsta
inkomstgruppen, där de juridiska personerna omfattade 29.2 % av antalet,
men 32.7 % av röstetalet. Inom den lägsta inkomstgruppen, där motsvarande
procenttal voro 6.3 och 5.3, var däremot medelröstetalet lägre
för de juridiska personerna än för samtliga i röstlängd upptagna, medan
inom mellangrupperna medelröstetalet var ungefär detsamma för dem
båda. Relativa antalet juridiska personer var avgjort högst inom den
högsta inkomstgruppen och avtog därefter med varje lägre inkomstgrupp
utom beträffande den allra lägsta, där någon höjning kunde förmärkas i
jämförelse med närmast högre grupp.
>
I städerna voro förhållandena ungefär desamma, dock var antalet
juridiska personer och deras röstetal, relativt taget, något lägre än på
landsbygden, nämligen för samtliga inkomstgrupper tillsammans 5.4 % av
antalet mot 6.6 % på landsbygden och 7.i % av röstetalet mot 7.6 % på
landsbygden. Inom såväl samtliga grupper tillsammans som inom den
högsta var medelröstetalet något högre för de juridiska personerna än
för samtliga i röstlängd upptagna. Inom den lägsta inkomstgruppen var
däremot medelröstetalet något lägre för de förstnämnda än för de sistnämnda.
Inom mellangrupperna var medelröstetalet ungefär lika högt
för dem båda. Liksom på landsbygden var relativa antalet juridiska
personer högst inom den högsta inkomstgruppen för att därefter avtaga
med varje lägre grupp med undantag endast beträffande den lägsta.
Av den ovanberörda utredningen angående juridiska personers m. fl.
kommunala rösträtt framgår, att stärbhus, omyndiga och på annan ort
mantalsskrivna personer tillsammans utgöra det övervägande flertalet av 1
1 Med juridiska personer menas här och i det följande samtliga i tabellens siffror
inbegripna kategorier, sålunda även omyndiga och på annan ort mantalsskrivna, ehuru dessa
ej äro juridiska personer.
samtliga undersökta kategorier. Deras sammanlagda röstetal utgör dock
endast något mer än hälften av sistnämnda kategoriers sammanlagda
röstetal, såviil på landsbygden som i städerna, emedan deras medelröstetal
är lägre än övriga kategoriers medelröstetal. Det är därav tydligt,
att de kategorier, som förekomma i de lägre inkomstgrupperna i synnerhet
utgöras av stärbhus, omyndiga och på annan ort mantalsskrivna
personer. I den högsta inkomstgruppen däremot dominera aktiebolagen,
vilka ägde det högsta medelröstetalet på landsbygden och i städerna det
näst högsta (närmast efter sparbanker o. dyl.).
Av tah. 1 framgår dels det inflytande, som de juridiska personerna
med nu gällande röstskala äga inom de olika inkomstgrupperna, dels ock
huru många röstposter, nu tillhörande de juridiska personerna, skulle
komma att bortelimineras inom varje särskild inkomstgrupp, under förutsättning
av enröstsystem och rösträttens upphävande för nu ifrågavarande
kategorier. Det är tydligt, att då antalet juridiska personer, relativt
taget, är betydligt större i de högre inkomstgrupperna än i de lägre,
skulle ett dylikt borteliminerande i relativt högre grad drabba de högre
inkomstgrupperna än de lägre.
Beträffande de särskilda landstingsområdena och de fem städer,
som ej deltaga i landsting, gälla för flertalet av dem ungefär likartade
förhållanden, i fråga om de juridiska personernas kommunala rösträtt
inom de olika inkomstgrupperna, som inom hela rikets landsbygd och
städer i genomsnitt.
Vad särskilt Stockholms stad angår, visar tah. 1 B, att vid 1910
års stadsfullmäktigval voro av hela antalet i röstlängd upptagna inom
samtliga inkomstgrupper tillsammans 5.i % juridiska personer och förfogade
dessa över 6.8 % av de i röstlängd upptagnas sammanlagda röstetal.
Av tabellerna 3 och 4 framgår, att motsvarande procenttal vid 1912 och
1915 års stadsfullmäktigval i Stockholm voro resp. 3.6 och 4.5 förstnämnda
år och 3.9 och 5.o sistnämnda år. Emellertid bör här påpekas,
att uppgifterna från de båda åren 1912 och 1915 ej äro fullt jämförbara
med uppgifterna från år 1910, enär de sistnämnda jämväl avse å annan
ort mantalsskrivna personer, vilket ej är fallet med de förstnämnda.
14
Denna omständighet förklarar sänkningen i procenttalen år 1912 i jämförelse
med år 1910.
Det vore givetvis av intresse att äga kännedom om, i vilken utsträckning
de i röstlängd upptagna juridiska personerna även äro effektivt
röstberättigade eller i vilken utsträckning de förlorat sin rösträtt.
Alla uppgifter därom saknas emellertid utom i fråga om Stockholms stad.
Av tabellerna 3 och 4 framgår, att år 1912 voro i Stockholm av alla i
röstlängd upptagna juridiska personer ej mindre än 96.9 % röstberättigade
och förfogade desamma över 97.9 % av de juridiska personernas sammanlagda
röstetal, medan år 1915 motsvarande procenttal voro resp. 95.8
och 97.3. Så gott som alla juridiska personer voro sålunda berörda
tvenne år röstberättigade i Stockholm. Ihågkommas måste emellertid, såsom
nyss påpekades, att å annan ort mantalsskrivna personer ej här äro
medräknade.
I detta samband torde även böra beröras den frågan, i vilken utsträckning
de juridiska personerna pläga deltaga i de kommunala valen,
då man likaledes endast beträffande Stockholms stad äger uppgifter därom,
men ej beträffande rikets övriga delar. Av Stockholms stads statistik
framgår, att vid 1912 års stadsfullmäktigval deltogo endast 17.8 % av de
röstberättigade juridiska personerna i valet (av samtliga röstberättigade
deltogo 43.8 %), och förfogade desamma över 36.6 / av de röstberättigade
juridiska personernas sammanlagda röstetal. Vid 1915 år stadsfullmäktigval
voro motsvarande procenttal för de juridiska personerna 27.i och
49.9, sålunda någon höjning i valdeltagandet (av samtliga röstberättigade
deltogo 56.6 %). Valdeltagandet för de juridiska personerna synes därför
vara jämförelsevis ringa, åtminstone i Stockholm.
Antalet män och kvinnor i de kommunala röstlängderna i förhållande till
hela antalet myndiga män och kvinnor. I
I tab. 1 meddelas slutligen även uppgifter om antalet i de kommunala
röstlängderna upptagna män och kvinnor år 1910, i % av hela
antalet män och kvinnor över 21 år under samma år, för varje lands
-
15
1,ingaområde och för de fem största städerna, ävensom i hela riket, .särskilt
för landsbygden och särskilt för städerna.
I de kommunala röstlängderna skola upptagas alla myndiga män
och kvinnor ävensom bolag och andra samfälligheter in. fl., som äro
skattskyldiga till kommunen. Man känner emellertid i allmänhet ej, huru
många män särskilt och kvinnor särskilt äro där upptagna, då detta ej
gjorts till föremål för statistisk undersökning. Endast i Stockholms stads
statistik finnas uppgifter därom beträffande Stockholm. För rikets övriga
delar saknas alla uppgifter i berörda avseende.
Genom ovannämnda utredning angående juridiska personers in. fl.
kommunala rösträtt känner man de sistnämndas antal i röstlängderna år
1910. Frånräknas desamma från hela antalet i röstlängd upptagna samma
år, erhålles uppgift om hela antalet män och kvinnor tillsammans, som
äro upptagna i röstlängderna, varvid ingen dubbelräkning föreligger, då
å annan ort mantalsskrivna män och kvinnor jämväl borteliminerats.
Med stöd av uppgifterna från 1910 års folkräkning har därefter sammanlagda
antalet män och kvinnor över 21 år uträknats, varefter de i tab.
1 meddelade procenttalen beräknats.
Det hade givetvis varit av betydligt större intresse att erhålla motsvarande
procenttal, beräknade särskilt för män och särskilt för kvinnor,
men därtill har, såsom nyss påpekades, ej förelegat någon möjlighet.
Procenttalen äro nu något missvisande, men de ha dock meddelats, då
de giva en föreställning om huru många myndiga män och kvinnor sakna
kommunal rösträtt av den anledning, att de ej äro skattskyldiga till kommunen
och på grund härav ej upptagna i röstlängderna.
Av tabellen framgår, att på hela rikets landsbygd voro år 1910
endast Vs (33.4 f) av hela antalet män och kvinnor över 21 år upptagna
i de kommunala röstlängderna. I städerna gällde detsamma för ett relativt
något större antal, eller över 2/s (42.7 %). Huru förhållandena i detta
avseende gestaltade sig inom de särskilda landstingsområdena och de fem
största städerna, framgår av nedanstående tablå:
Antal män och kvinnor
Landsbygden Städerna
i röstlängderna i %
Antal områden Antal områden
20—30 ....................... 8
—
30—40 ....................... 13
8
40—50 ....................... 4
22
16
På landsbygden var procenttalet lägst i Kalmar läns båda landstingsområden,
eller endast 24.4 %, men högst i Gävleborgs län, eller 42.3 %.
I städerna var procenttalet lägst i Hallands och Västerbottens län, eller
36.4 % i båda, men högst i Kristianstads län, eller 50 i. I Stockholms
stad voro 44 f, i Göteborg 41.2 % och i Malmö 48.4 % av hela antalet män
och kvinnor över 21 år upptagna i de kommunala röstlängderna.
Att procenttalen äro så växlande inom olika områden, beror av
flera olika omständigheter. En ej oviktig omständighet, som kan ha påverkat
procenttalen, men varom man saknar kännedom, är i vilken utsträckning
de gifta kvinnorna uppförts i röstlängderna.
Vad särskilt landsbygden angår, kan i regel en tydlig skillnad iakttagas
mellan trakter med starkt utpräglad industri och en talrik arbetarebefolkning,
där procenttalet var jämförelsevis stort, och övervägande joi''dbruksidkande
trakter, med i allmänhet låg procent. Detta framgår tydligt
av de uppgifter, som i tab. 1 C meddelas angående den kommunala
rösträtten i särskilda landskommuner år 1910. De i den officiella statistiken
över landstingsmannavalen meddelade procenttalen, som utvisa förhållandet
mellan antalet i röstlängd upptagna personer och hela folkmängden,
visa även liknande växlingar.
Beträffande Stockholms stad finnes uppgift om huru många av de
i de kommunala röstlängderna upptagna fysiska personerna äro män och
huru många äro kvinnor. Nyss omnämnda procenttal ha därför i Stockholm
uträknats särskilt för män och särskilt för kvinnor med hänsyn till
förhållandena vid 1910 års stadsfullmäktigval. Vid sagda tillfälle voro
av hela antalet män över 21 år 82.5 / upptagna i röstlängderna, men av
hela antalet kvinnor över 21 år endast 16.2 f. De övriga voro ej skattskyldiga
till kommunen.
Uppgifter för särskilda landskommuner och städer.
I tab. 1 C och D meddelas uppgifter för särskilda landskommuner
och städer angående den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper
år 1910.
Vad landskommunerna angår, äro de så utvalda, att där äro före
-
17
trädda såväl övervägande jordbruks- som övervägande industrikommuner
samt såväl större som mindre kommuner. Den kommun, som står först
i ordningen för varje län (tab. 1 C) är i allmänhet en övervägande jordbruksidkande
kommun. För jordbrukskommunerna karakteristiskt är i
allmänhet, att ett relativt större antal av i röstlängd upptagna personer
tillhöra den lägsta inkomstgruppen än i övriga kommuner, samt att relativa
antalet röstberättigade är större än i de senare kommunerna. Undantag
härifrån finnas dock.
Yad städerna angår (tab. 1 D), äro de i allmänhet medelstora städer,
men även ett par mindre. För flera av dem, som utgöra egna landstingsvalkretsar
och valde landstingsmän år 1916, belysas förhållandena
vid sagda års landstingsmannaval i tab. 7 B.
3—lS0i69
18
II. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika
inkomstgrupper samt dessa gruppers inbördes styrka vid
1912—1916 års laiidstingsmannaval.
Efter varje landstingsmannaval skola de vid valet avgivna valsedlarna
insändas till K. Statistiska centralbyrån för att där bearbetas i
och för statistiken över valen. Genom att ytterligare i vissa avseenden
bearbeta det därvid sammanbragta materialet, som förvaras i sagda ämbetsverks
arkiv, ha uppgifterna i tab. 5 A och 6, A och B, erhållits.
I tab. 5 A meddelas uppgifter för hela landsbygden och städerna
om valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
samt om dessa gruppers inbördes styrka vid 1912/1914 års
landstingsmannaval. Till jämförelse härmed meddelas i tab. 5 B uppgifter
för samtliga inkomstgrupper tillsammans om valdeltagandet och
de röstandes partiställning vid de kommunala valen i hela riket såväl år
1910 som åren 1912/1914. I sistnämnda båda fall ingå i uppgifterna för
städerna även uppgifter från stadsfullmäktigvalen'' i de städer, som ej
deltaga i landsting.
Beträffande uppgifterna rörande stadsfullmäktigvalen kunna sådana
i allmänhet ej meddelas angående de röstande inom olika inkomstgrupper,
enär valsedlarna efter förrättade stadsfullmäktigval ej såsom
vid landstingsmannavalen äro tillgängliga för bearbetning, utan skola
förvaras under försegling till valperiodens utgång.1 På grund härav
1 Beträffande Stockholm föreligga dock (även för andra år än år 1912) uppgifter
om de röstandes fördelning på de olika röstgrupperna, vilka uppgifter hämtas ur röstlängderna.
Ang. de röstandes partiställning kunna emellertid inga upplysningar där erhållas.
19
omfatta uppgifterna för städerna i tal). 5 A (liksom i tab. G B) icke
uppgifter från stadsfullmäktigvalen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping
och Gävle,- utan endast uppgifter från landstingsmannavalen.
Emellertid hava i ett fall de vid ett stadsfullmäktigval avgivna valsedlarna
— efter valperiodens utgång — blivit bearbetade i nu berörda avseende.
Detta är fallet beträffande stadsfullmäktigvalet i Stockholm år
1912, där valsedlarna bearbetats av Stockholms stads statistiska kontor.
På grund härav meddelas beträffande detta val i tab. 3 jämväl fullständiga
uppgifter om valdeltagandet och de röstandes partiställning inom
olika inkomstgrupper m. m.
I tab. 6 (A. Landsbygden, B. Städerna) meddelas uppgifter angående
valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika inkomstgrupper
samt om dessa gruppers inbördes styrka, för varje landstingsområde
ävensom i hela riket,1 vid 1916 års landstingsmannaval. I
tabellen hava även till jämförelse bifogats motsvarande uppgifter för
hela riket1 från år 1912 inom samma valkretsar, som år 1916 förrättade
landstingsmannaval. Uppgifterna avse såväl de röstandes antal som
deras röstetal.
På hela landsbygden röstade år 1916 (jfr tab. 6 A) inom den lägsta
inkomstgruppen endast ungefär hälften eller 50.6 % av antalet röstberättigade,
vilka därvid förfogade över 60.9 % av de röstberättigades röstetal
inom samma inkomstgrupp. Medelröstetalet för de röstande var sålunda
inom denna grupp betydligt högre än för de röstberättigade, vilket
visar, att det varit de mindre inkomsttagarna inom gruppen, som framförallt
uteblivit från valet. Inom den näst lägsta inkomstgruppen var
valdeltagandet betydligt livligare (78.2 %) och steg därefter något med
varje högre inkomstgrupp, så att det var högst inom den högsta inkomstgruppen
(84.) %). Inom de fyra högsta inkomstgrupperna var medelröstetalet
ungefär detsamma för de röstande som för de röstberättigade,
vilket visar att de röstande voro tämligen jämnt fördelade bland
de olika inkomsttagarna inom resp. grupper. Inom samtliga grupper
tillsammans deltogo 55.o % av antalet röstberättigade i valet och för
-
Lands
bygden.
1 D. v. s. den hälft av riket, där landstingsmannaval samtidigt förrättas.
20
fogade därvid över 69.2 % av de röstberättigades sammanlagda röstetal.
Härav framgår, att medelröstetalet för samtliga röstande var betydligt
högre än för samtliga röstberättigade, liksom inom den lägsta inkomstgruppen
även var fallet. Under förutsättning av samma antal röstande
vid valet som förut och tillämpning av enröstsystem i stället för den
40-gradiga skalan skulle det faktiska deltagandet i valet inom olika inkomstgrupper,
vilket nu angives av de procenttal, som avse röstetalen,
förskjutas på sätt av tabellen angives, i det att procenttalen för antalet
då jämväl komme att avse röstetalen.
Av tabellen framgår jämväl den faktiska maktfördelningen mellan
de olika inkomstgrupperna vid valet med hänsyn såväl till hela antalet
röstande som till de röstande inom varje särskilt parti. Den lägsta inkomstgruppen
omfattade vid 1916 års val på hela landsbygden 78.i %
av hela antalet röstande (= antalet godkända valsedlar), men häremot
svarade endast 50.6 % av deras sammanlagda röstetal. Den näst lägsta
inkomstgruppen omfattade 12.9 % av antalet röstande, men ägde ett större
inflytande än som betingades av antalet, nämligen 23.3 ^ av röstetalet
o. s. v. Den högsta inkomstgruppen omfattade endast 1.8 % av antalet,
men ej mindre än 8.9 % av röstetalet.
Om den faktiska maktfördelningen mellan inkomstgrupperna vid
valet jämföres med den maktfördelning mellan dem, som kunde konstateras
med hänsyn till i röstlängd upptagna personer och deras röstetal
inom samma valkretsar vid samma tidpunkt (jfr tab. 2), finner man,
vilka förskjutningar inträtt inom de särskilda inkomstgrupperna av den
anledning, att vissa personer dels varit uteslutna från rösträtt, dels, om
så icke varit fallet, icke röstat. Den lägsta inkomstgruppen omfattade
på landsbygden år 1916 86.5 % av antalet i röstlängd upptagna och
60.2 % av deras röstetal, men vid valet hade gruppens relativa styrka
minskats till 78.i % av antalet röstande och 50.6 % av deras röstetal. De
övriga inkomstgrupperna hade däremot vid valet ökats i betydelse ifråga
om såväl antalet som röstetalet, om man gör en jämförelse med deras
relativa betydelse ifråga om i röstlängd upptagna. Sålunda hade den
högsta inkomstgruppen ökats från resp. l.o och 6.4 % av i röstlängd upptagna
till resp. 1.8 och 8.9 % av röstande.
21
Den faktiska maktfördelningen vid valet mellan de olika inkomstgrupperna
angives, som förut påpekats, av de relativa tal, som ha avseende
på röstetalens fördelning mellan de olika grupperna. Under förutsättning
av cnröstsystem och samma valdeltagande som förut skulle
den förskjutning ske i gruppernas inbördes styrka, som angives i tabell
6 A, i det att de procenttal, som ha avseende på antalet röstande, då
jämväl skulle komma att gälla deras röstetal. Den lägsta gruppen skulle
sålunda komma att avsevärt ökas i styrka, de övriga däremot att ej
obetydligt minskas. Detta gäller såväl om de röstande i allmänhet som
om de röstande inom varje särskilt parti.
I tabellen meddelas även uppgifter om de olika partiernas relativa
styrka inom varje särskild inkomstgrupp såväl med hänsyn till de godkända
valsedlarnas antal som till deras röstetal. Av tab. 6 A framgår,
att på landsbygden voro vid 1916 års landstingsmannaval av de röstande
inom den lägsta inkomstgruppen 34.o % moderata, 32.4 % liberala och
33.o ’/• socialdemokrater. Alla tre partierna voro sålunda ungefär lika
starka inom denna grupp ifråga om antalet. Deras faktiska inflytande
vid valet angives av de tre procenttal, som ha avseende på de röstandes
röstetal: för de moderata 36.4, för de liberala 29.9 och för socialdemokraterna
33.3. Inom den högsta inkomstgruppen voro av de röstande 92.5 %
moderata, 6.5 % liberala och l.o % socialdemokrater, och häremot svarade
följande procenttal med hänsyn till röstetalet för de tre partierna, nämligen
resp. 93.i, 6.o och 0.9. Inom samtliga grupper tillsammans voro
vid valet 38.7 % av de röstande moderata, 30.2 % liberala och 30.5 %
socialdemokrater och häremot svarade ett faktiskt inflytande vid valet,
som angives av de tre procenttalen 48.9, 25 och 25.6. Det moderata
partiet var starkare än de båda övriga, såväl ifråga om antalet som
framförallt ifråga om röstetalet. De liberala och socialdemokratiska partierna
voro ungefär jämnstarka. Medelröstetalet var högre för det moderata
partiet än för de båda övriga.
En jämförelse med motsvarande uppgifter från 1912 års landstingsmannaval
på landsbygden giver vid handen, att valdeltagandet år
1916 ökats ej obetydligt inom alla inkomstgrupper. Ökningen hade varit
22
Städerna.
något starkare inom de lägre inkomstgrupperna än inom de högre. Till
följd härav hade de båda lägsta grupperna ifråga om antalet och, vad
den näst lägsta angår, även ifråga om röstetalet ökats i relativ betydelse,
medan de tre högre grupperna i stället hade något minskats ifråga om
såväl antal som röstetal. Det moderata partiet hade i jämförelse med
övriga partier något minskats såväl inom samtliga inkomstgrupper tillsammans
som inom flertalet av de särskilda grupperna. Det liberala
partiet hade minskats inom samtliga inkomstgrupper, varemot det socialdemokratiska
i stället ökats.
Liksom på landsbygden var valdeltagandet i städerna år 1916 betydligt
lägre inom den lägsta inkomstgruppen än inom de högre för att
därefter stiga med varje högre grupp, så att det var högst inom den
högsta (jfr tab. G B). Skillnaden mellan deltagandet i den lägsta och
den högsta gruppen var emellertid ännu större än på landsbygden. Deltagandet
i den förstnämnda gruppen var nämligen betydligt lägre, men
i den sistnämnda något högre i städerna än på landsbygden. För samtliga
grupper tillsammans var deltagandet något livligare i städerna än
på landsbygden.
Vad maktfördelningen mellan de olika inkomstgrupperna angår,
omfattade den lägsta giuppen i städerna endast 43.o % av antalet (mot
78.i % på landsbygden) och 16.7 / av röstetalet (mot 50.6 % på landsbygden).
Den lägsta inkomstgruppen hade sålunda en relativt betydligt
mindre styrka i städerna än på landsbygden. De tre lägsta inkomstgrupperna
tillsammans omfattade i städerna 79.o % av antalet och 57.8%
av röstetalet, och voro sålunda endast något starkare än den lägsta inkomstgruppen.
enbart på landsbygden. I städerna omfattade den lägsta
inkomstgruppen 43.o % av antalet, vilka förfogade över 16.7 •/. av röstetalet,
den näst lägsta gruppen omfattade 23.5 % av antalet, vilka förfogade
över 22.8 % av röstetalet. Dessa båda grupper hade sålunda var
för sig ett mindre inflytande med hänsyn till röstetalet än som betingades
av deras antal. Särskilt gällde detta om den lägsta gruppen. De
tre högsta grupperna hade däremot ett större inflytande än som betingades
av deras antal. Den högsta gruppen omfattade 9.i / av antalet,
men förfogade över 21.9 % av röstetalet.
23
Göres ifråga om städerna liksom ifråga om landsbygden en jämförelse
mellan de olika inkomstgruppernas relativa styrka vid valet och
med hänsyn till i röstlängd upptagna personer, finner man, att även här
stora förskjutningar ägt rum i de olika gruppernas styrka av samma
anledning som på landsbygden.
Inom de städer, som år 1916 förrättade landstingsmannaval, omfattade
den lägsta inkomstgruppen 65.4 % av i röstlängd upptagna personer
och 28.8 % av deras röstetal, (jfr tab. 2), men vid valet hade
gruppens relativa styrka minskats till 43.o % av antalet röstande och
16.7 % av deras röstetal. De tre högsta inkomstgruppernas relativa
styrka hade däremot ej obetydligt ökats vid valet.
Beträffande partiernas relativa styrka inom de olika inkomstgrupperna
i städerna år 1916 hänvisas till tab. 6 B. Inom den lägsta inkomstgruppen
voro socialdemokraterna talrikast och starkast. Inom de
övriga grupperna voro de moderata talrikast och även starkast. Inom
samtliga grupper tillsammans omfattade .de moderata 45.4 % av antalet
och 58.7 f av röstetalet, de liberala 25.7 % av antalet och 23.4 % av
röstetalet och socialdemokraterna 28.9 % av antalet och 17.9 % av röstetalet.
De moderata voro sålunda talrikast och starkast. De liberala
voro relativt något mindre talrika än socialdemokraterna men starkare
än dessa. Medelröstetalet för de moderata var högre än för de liberala
och för de liberala högre än för socialdemokraterna.
Göres en jämförelse mellan uppgifterna för städerna år 1916 i
tab. 6 B och motsvarande uppgifter för samma städer vid 1912 års
landstingsmannaval, finner man, att den lägsta inkomstgruppen sedan
1912 fått ökad betydelse ifråga om såväl de röstandes antal som deras
röstetal. De båda närmast högre inkomstgrupperna ha även fått något
ökad betydelse, varemot de båda högsta inkomstgrupperna minskats.
Anledningen härtill torde dels vara, att valdeltagandet i jämförelse med
år 1912 ökats i högre grad inom de lägre inkomstgrupperna än inom
den högsta, men även att antalet röstberättigade undergått en liknande
ökning i städerna (jfr tab. 2).
Beträffande partiernas inbördes styrka, hade sedan år 1912 det
24
moderata och det liberala partiet minskats ifråga om såväl antal som
röstetal, medan det socialdemokratiska partiet i stället undergått en
motsvarande ökning. Förhållandenas förändring inom de olika inkomstgrupperna
framgår av tabellen.
Beträffande landsbygd och städer inom de särskilda landstingsområdena,
återfinnas uppgifterna om valdeltagandet och partiställningen
inom varje särskild inkomstgrupp samt om inkomstgruppernas inbördes
styrka vid 1916 års landstingsmannaval i tabell 6, A och B, och torde
för ett närmare studium därav få hänvisas till denna tabell.
25
111. Valresultatet med 40-gradig röstskala och under förutsättning
av lika rösträtt.
I tabellerna 3 och 4 meddelas uppgifter angående stadsfullmäktigvalen
i Stockholm år 1912 och år 1915. I båda lämnas uppgifter om
den kommunala rösträtten och valdeltagandet inom olika inkomstgruppei
vid resp. val samt om valresultatet. Beträffande 1912 års val lämnas
även uppgifter om de röstandes partiställning inom de olika inkomstgrupperna
samt om gruppernas inbördes styrka vid valet såväl med hänsyn
till alla röstande som till de röstande inom varje särskilt parti. Att
sistnämnda uppgifter, som meddelas såväl med hänsyn till de röstandes
antal som till deras röstetal, kunnat lämnas, beror på den förut omnämnda
särskilda bearbetningen, som ägt rum av de vid 1912 års stadsfullmäktigval
avgivna valsedlarna. Valresultatet med nu gällande 40-  gradiga röstskala meddelas i båda tabellerna, men har även beräknats
under förutsättning, att envar av de röstande ägt en röst och valdeltagandet
i övrigt varit oförändrat.
Vid 1912 års stadsfullmäktigval i Stockholm folio 52.3 % av de avgivna
godkända valsedlarnas röstetal på de moderata, 20.4 % på de liberala
och 27.3 % på socialdemokraterna och valdes 25 moderata stadsfullmäktige,
9 liberala och 16 socialdemokratiska, utgörande resp. 50.o %,
18.o % och 32.o % av hela antalet vid tillfället valda stadsfullmäktige.
Hade envar av de röstande ägt endast en röst och valdeltagandet i övrigt
varit oförändrat, skulle motsvarande siffror ha varit: för de moderata
36.8 %, för de liberala 20.4 % och för socialdemokraterna 42.8 % av hela
4—180469
26
röstetalet (samma procenttal gällde vid valet deras antal). Av de valda
skulle 18 ha varit moderata, 10 liberala och 22 socialdemokrater, vilket
utgjorde för de tre partierna resp. 36.o %, 20.o % och 44.o % av hela antalet
mandat. Förskjutningen i partiställningen och ifråga om valresultatet
skulle sålunda ha varit ganska betydande såväl för det moderata
som för det socialdemokratiska partiet, mindre däremot för det liberala
partiet. Det moderata partiets styrka skulle ha minskats från 52.3 % till
36.8 ^ av den sammanlagda röststyrkan och partiet sålunda upphört att
ha absolut majoritet bland de röstande, medan socialdemokraterna istället
i motsvarande grad skulle ha ökats i styrka, från 27.3 % till 42.8 %
därav. De liberalas styrka skulle ha blivit oförändrad, men antalet mandat
för dem ökats med ett.
Ungefär liknande förskjutningar med hänsyn till partiställningen
och valresultatet, som de nu beskrivna, kunna under enahanda förutsättningar
iakttagas beträffande 1915 års stadsfullmäktigval i Stockholm,
(jfr tab. 4).
I tabell 7 meddelas liknande uppgifter om valdeltagandet, de röstandes
partiställning och inkomstgruppernas inbördes styrka samt om
valresultatet vid 1916 års landstingsmannaval inom särskilda landsbygdsvalkretsar
(tab. 7 A) och särskilda stadsvalkretsar (tab. 7 B).-
De undersökta landsbygdsvalkretsarna äro 10 stycken och belägna
i olika län. I tre av dem ägde det moderata partiet vid valet absolut
majoritet, nämligen i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsagas valkrets,
Ingelstads och Järrestads domsagas första valkrets och Luggude
härads norra valkrets, i två av dem socialdemokraterna, nämligen i Nora
tingslags valkrets och i Gästriklands domsagas fjärde valkrets. Hade
enröstsystem tillämpats vid valet i stället för den 40-gradiga skalan,
skulle de moderata, om samma antal godkända valsedlar förelegat, ej
längre haft absolut majoritet i ovannämnda tre valkretsar (de skulle ha
föifogat över resj:). 43.8 %, 40.o % och 42.5 % av rösterna mot förut resp.
53.8 %, 54.3 % och 54.6 % i de tre valkretsarna). I de två valkretsar, där
socialdemokraterna förut haft absolut majoritet, skulle dessa ha fått sin ställning
ytterligare förstärkt (de skulle ha förfogat över resp. 62.2 % och 55.8 %
av rösterna mot förut resp. 50.4 % och 51.8 %). Men de skulle dessutom
27
ha tätt absolut majoritet i ytterligare två av de undersökta valkretsarna,
där de förut ej ägt dylik majoritet, nämligen i Sollentuna härad och
Snevringe härad. De liberala skulle varken med nu gällande röstskala
eller under förutsättning av lika rösträtt ha haft absolut majoritet i
någon av de undersökta valkretsarna. Överhuvudtaget skulle deras styrka
underkastas vida mindre rubbningar än de båda andra partiernas, undei
förutsättning av lika rösträtt. De moderata skulle i samtliga valkretsar
få sin ställning avsevärt försämrad, socialdemokraterna däremot sin avsevärt
förbättrad. De liberala skulle i tre valkretsar få sin ställning något
försämrad, i de övriga förbättrad.
Beträffande valresultatet i de undersökta landsbygdsvalkretsarna
hänvisas till tabellen (valutgången under förutsättning av lika rösträtt
har betecknats med mediseval stil). De moderata skulle i 5 valkretsar
förlora ett mandat (i en valkrets till de liberala och i de Övriga till socialdemokraterna),
i de återstående 5 valkretsarna skulle antalet mandat
för dem vara oförändrat. De liberala skulle i en valkrets vinna ett
mandat från de moderata, men i de övriga skulle deras ställning vara
oförändrad. Socialdemokraterna skulle i 4 valkretsar vinna ett mandat
från de moderata, i de övriga skulle deras ställning vara oförändrad.
I tall. 7 B lämnas uppgifter för 13 städer, som var för sig utgöra
egna landstingsvalkretsar. I alla av dessa utom två, Örebro och
Västerås, ägde de moderata absolut majoritet vid 1916 års landstingsmannaval.
Hade lika rösträtt tillämpats vid valet, skulle de behållit
dylik majoritet endast i 5 av dem, nämligen i Uppsala, Kristianstad,
Borås, Sundsvall och Skellefteå. De liberala och socialdemokraterna hade
var för sig vid valet ej absolut majoritet i någon av valkretsarna. Hade
lika rösträtt tillämpats, skulle de sistnämnda ha fått dylik majoritet i
eu valkrets, nämligen i Västerås, ehuru nätt och jämnt. Liksom i landsbygdsvalkretsarna
skulle i de undersökta stadsvalkretsarna en övergång
till lika rösträtt medföra en avsevärd minskning i det moderata partiets
styrka, men däremot en avsevärd förstärkning för socialdemokraterna.
De liberala skulle minst påverkas av en dylik förändring. De skulle i två
valkretsar göra en obetydlig förlust, men i de övriga vinna i betydelse.
Beträffande valresultatet skulle i de undersökta stadsvalkretsarna
28
de moderata förlora två mandat i var och en av tre valkretsar och ett
mandat i var och en av sju valkretsar, men i de återstående få behålla
antalet mandat oförändrat. De liberala skulle vinna ett mandat i vardera
av två valkretsar, men i övriga elva valkretsar ha sin ställning oförändrad.
Socialdemokraterna slutligen skulle i vardera av två valkretsar
vinna två mandat och i var och en av sju valkretsar ett mandat, medan
de i de återstående skulle ha sin ställning oförändrad.
Vid i det föregående verkställda jämförelser i olika fall mellan
valutgången med tillämpning av nu gällande röstskala och av lika rösträtt
har . den allmänna förutsättningen varit, att valdeltagandet i båda
fallen varit oförändrat inom samtliga röstgrupper. Nu är det emellertid
ganska troligt, att valdeltagandet, som med för närvarande gällande röstskala
i allmänhet är lägre inom de lägre röstgrupperna än inom de högre,
vid tillämpning av lika rösträtt skulle komma att högst väsentligt utjämnas
inom de olika röstgrupperna. Säkerligen skulle höjning av valdeltagandet
ske inom de lägre röstgrupperna och måhända även någon
sänkning inom de högre. Det är emellertid knappt troligt, att utjämningen
av valdeltagandet skulle sträcka sig ända därhän, att detsamma
bleve lika inom samtliga röstgrupper. Detta visar erfarenheten från de
politiska valen, där valdeltagandet, oaktat allmän och lika rösträtt tilllämpas,
dock i allmänhet är något lägre inom sådana grupper av medborgare,
som kunna förutsättas vara i ekonomiskt avseende mindre välsituerade,
än inom övriga grupper.
Då det är av ett visst intresse att söka få utrönt, vilka ytterligare
förändringar i partiställningen och valresultatet skulle kunna väntas
komma att inträda — utöver de i det föregående antydda — vid övergång
från nu gällande röstskala till lika rösträtt, har försök gjorts att
beräkna partiställningen och valresultatet under förutsättning, att valdeltagandet
varit lika inom alla inkomstgrupperna och enröstsystem tillämpats
vid valet. De förändringar, som under denna försättning skulle
ha inträtt, äro troligen större än de i verkligheten skulle ha blivit,
under i övrigt oförändrade förhållanden, liksom de i det föregåendé antydda
troligen äro minimiförändringar. Resultatet av dessa beräkningar
ha framlagts i tab. A., där uppgifter meddelas om partiställning och val
-
29
Tab. A. Partiställning och valresultat under olika förutsättningar vid några
kommunala val.
Röstetal efter partier
Valda stadafullmäktige eller
landtitingsmän
Val och valkretsar
*)
Anta
1
I % av hela
röstetalet
Antal
I % av hela
antalet
Mode-
Like-
Soc.-
Mo-
de-
rata
Like-
Soc.-
Mo-
de-
rata
Li-
be-
rala
Soc.-
Mo-
de-
rata
Like-
Soc.-
rata
Tala
dem.
rala
dem.
dom.
rata
dem.
I
I
348 712
135 688
181 903
52-3
20-4
27-3
<55
9
16
50-0
180
32-0
Stad#fullmäktiqval |
11
14 292
7 896
16 606
36-8
20-4
42-8
18
10
22
36*0
20-0
44 0
i Stockholm 1912 i
in
11 670
7 535
19 595
301
19 4
50-5
15
9
26
30-0
18-0
52-0
l
IV
9472
8811
16 105
27-5
25-6
46-8
—
—
—
—
—
—
| Landstingsmanna-
val 1916.
i
7 754
4 308
9 078
36-7
20-4
42-9
2
1
2
40-0
20-o
40-0
| Sollentuna härad . 1
n
in
498
410
374
349
1013
1096
26-4
23-4
19-9
18-5
53-7
58-1
1
1
1
1
3
3
20-0
20-0
20-0
20-0
600
60''0
l
IV
422
47»
1448
i8''o
20* 1
61-9
—
—
—
—
—
—
Ingelstads o.Järre-  stads domsagas <
l:a valkrets . . . j
i
7 873
3 954
2 669
54-3
273
18-4
2
1
1
50-0
25-0
25-0
n
971
751
707
40o
309
29 1
2
1
1
500
25-0
25-0
in
IV
905
718
766
1097
758
862
37-3
26-8
31-5
4°''9
31-2
32*
2
1
1
50-0
25-u
25-0
1
I
9 927
3894
7 341
46-9
18-4
34-7
3
1
2
50-0
16-7
333
Sävedals härad . . <
ii
870
390
1032
380
17-0
45-0
2
1
3
33-3
16-7
50-0
in
823
370
1099
35-9
16 1
48-0
2
1
3
33 3
16-7
50-0
i
IV
917
487
• 377
33-o
I7''5
49''5
—
—
—
—
—
—
[
i
5 072
5 468
3 800
35-4
38-1
26-5
1
2
1
25-0
50''0
25" 0
Revsunds, Brunflo ]
ii
628
1143
731
251
43-7
29-2
1
2
1
25-0
50-0
25-0
och Näs tingslag 1
in
602
1157
744
24-1
46-2
29-7
1
2
1
250
50-0
25 0
IV
487
• 335
1 150
16-4
44''9
387
—
—
—
—
—
—
1
i
38314
11732
9811
64-0
19-6
16-4
7
2
1
700
20-0
io-o
Uppsala stad . . - <
ii
1 846
784
1 016
50 6
21-5
27-9
5
2
3
50-o
20o
30-0
in
1617
798
1 231
44-3
21-9
338
4
2
4
4U''0
20-0
400
1
IV
1 497
794
1 3» 5
41-5
22-0
36-9
—
—
—
—
—
—
i
1
i
23 556
7 452
18 575
47-5
15-0
37-5
4
1
4
44-5
11-1
44-4
1
it
1145
500
1 696
34-3
14-9
50-8
3
1
5
33-3
111
556
Västerås stad . . . 1
in
922
437
1 932
27-6
146
57-8
2
1
6
22-2
111
66-7
1
IV
783
416
1 517
288
»53
55''9
—
—
--
—
—
1
i
13 499
7 548
5 016
51-8
29-0
19-2
3
1
1
60-0
20-0
200
Falu stad .... t
ii
623
534
517
37-2
31-9
30-9
2
2
1
400
40-0
20-0
in
559
542
573
33-4
32-4
34-2
2
1
2
400
20o
40-0
1
IV
491
376
478
36-5
28-0
355
—
—
—
—
—
*) I. Med 40-gradig röstskala.
II. Med enröstsystem och oförändrad valfrekvens.
III.
Med enröstsystem och utlämnad valfrekvens inom de olika inkomstgrupperna (samma valfrekvens
som för alla grupper i genomsnitt vid valet).
IV.
Avgivna godkända valsedlar vid riksdagsmannavalet beträffande Stockholm, år 1911 och
beträffande de övriga hösten 1914.
30
resultat under olika förutsättningar vid några kommunala val. Under
siffran III är för varje val i tabellen antecknade det antal röster, med
fördelning på partier, som kunde antagas ha vid valet avgivits under
nyssnämnda förutsättning ävensom valresultatet. Valdeltagandet har
inom varje särskild inkomstgrupp antagits vara detsamma, som för alla
grupper i genomsnitt (jfr tab. 3 och 6). Det antal röstande, man med
detta antagande erhållit inom varje inkomstgrupp, har därefter fördelats
på de tre partierna i samma proportion som de röstande inom samma
grupp vid valet. Då valdeltagandet på detta sätt i allmänhet ökats inom
de lägre inkomstgrupperna, har detta lett till en ökning av de röstande
inom de partier, som där i synnerhet äro företrädda, framförallt det
socialdemokratiska, medan minskningen i valdeltagandet i de högre grupperna
föranlett en liknande minskning framförallt av de röstande inom
det moderata partiet. Det beräknade röstetalet för varje särskilt parti
har därefter sammanräknats för samtliga inkomstgrupper, varvid summan
av de tre partiernas röstetal skulle överensstämma med antalet vid valet
avgivna godkända valsedlar för de tre partierna tillsammans. Därefter
har valresultatet med den förändrade partiställningen beräknats.
Såsom av tabell A. framgår, skulle under ovannämnda förutsättning
beträffande de i tabellen upptagna val en ej obetydlig ytterligare
minskning i det moderata partiets styrka ha inträtt och i stället en ej obetydlig
ytterligare förstärkning av det socialdemokratiska partiet. Det
liberala partiets styrka skulle däremot endast ha undergått obetydliga förändringar.
Beträffande valresultatet skulle under nämnda förutsättning
vid stadsfullmäktigvalet i Stockholm år 1912, i jämförelse med det under
siffran II i tabellen upptagna valresultatet, de moderata ha förlorat ytterligare
3 mandat och de liberala 1 mandat, vilka 4 mandat istället skulle
tillfallit socialdemokraterna. De sistnämnda skulle ha erhållit absolut
majoritet såväl med hänsyn till de avgivna valsedlarnas röstetal som
bland de valda stadsfullmäktige. Vid 1916 års landstingsmannaval i
Sollentuna härad, Ingelstads och Järrestads domsagas l:a valkrets, Sävedals
härad samt Revsunds, Brunflo och Näs tingslag skulle däremot under
enahanda förutsättningar ingen förändring ha inträtt i valresultatet. I
Uppsala stad skulle vid samma val de moderata ha ytterligare förlorat
31
ett mandat till socialdemokraterna, likaså i Västerås stad. I Falun skulle
de liberala ha förlorat ett mandat till socialdemokraterna.
I tabell A ha till jämförelse under siffran IV för varje i tabellen
upptaget val meddelats siffrorna angående partiställningen från närmast
föregående riksdagsmannaval. Ehuru dessa siffror ej äro fullt jämförbara
med de ovanför meddelade siffrorna från de kommunala valen, på grund
av de olikartade villkoren för rösträtt, visa de dock, att ytterligare förskjutningar
i partiställningen sannolikt skulle vara att förvänta till nackdel
för det moderata partiet, men till fördel för de båda andra partierna,
under förutsättning att rösträtten vid de kommunala valen vore icke
blott lika utan även allmän.
Från statistiken över stadsfullmäktigvalen samt beträffande de städer,
som utgöra egna landstingsvalkretsar, jämväl från statistiken över
landstingsinannavalen kunna uppgifter erhållas, vilka äro ägnade att belysa
den förmodade partiställningen vid de kommunala valen inom de
särskilda städerna, under förutsättning av tillämpning av den lika rösträtten
i stället för nu .gällande röstskala. Beträffande de särskilda landskommunerna
saknas däremot alla upplysningar till vägledning i nu berörda
avseende, enär uppgifterna till statistiken över landstingsmannavalen
utom beträffande själva rösträtten (i röstlängd upptagna, röstberättigade
och icke röstberättigade) ej avse varje kommun för sig utan
varje landstingsvalkrets.
*
*
Tal). 1 A. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper för varje landstingsområde
år 1910 samt i hela riket åren 1912, 1914.
Landsbygden.
04
to
1
*2
3
4
6
G
7
8
9
10
11
12
13
Landstingsområden och
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd npptagna juridiska
personer m. fl.
röstgrnpper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinner i % av samtliga
myndiga
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
1 % av
i röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I % av
i röstl.
nppt.
röste-  tal
Stockholms lön. (M. % 39 2)
1—10 röster........
38 370
78-2
139 265
467
24 382
635
90192
64-8
1933
5-0
6 631
4-8
11—12 » ........
5 501
11-2
62 056
20'' 8
4121
74-9
46 506
74-9
285
5''2
3 254
5-2
13—14
>
........
2 221
4''5
29 635
9-9
1742
78-4
23 280
78-G
101
4-5
1364
4-6
15—20
»
........
1658
3-4
27 912
9-4
1442
87-0
24 322
87-1
144
87
2 421
87
21—40
»
........
1325
27
39 549
13-2
1 235
93-2
37 046
937
242
18-3
7 959
201
Samtliga
49075
100-0
298417
ICOo
32 922
67-1
221346
74-2
2 705
55
21629
7-2
Uppsala län. (M. * 317)
1— 10 röster........
15 753
85''6
53 699
601
11923
757
42 045
78-3
893
57
2 414
4-5
11—12 » ........
1798
9-8
20113
225
1494
831
16 738
83-2
72
4-0
813
40
13—14
>
........
377
20
5 047
57
355
94-2
4 751
941
27
7-2
364
7-2
15—20
»
........
291
1''6
4 919
5-5
269
92-4
4 548
92-5
32
Ilo
546
111
21—40
«
........
191
10
5 526
6-2
184
96-3
5 333
96-5
51
267
1521
275
Samtliga
18410
100-0
89304
1000
14 225
77-3
73415
82-2
1075
5-8
5658
6-3
Södermanlands län.
(M. % 31-4)
1—10 röster........
20808
85-2
65 279
55-4
17 587
84-5
56 977
87-3
743
3-6
2 443
37
11-12 » ........
1961
8-1
22 052
187
1841
93-9
20 706
93-9
83
4-2
940
4-3
13—14
.
........
691
2-8
9 242
7-9
653
94-5
8738
94-5
61
8-8
820
8-9
15—20
>
........
586
2-4
9 848
8-4
566
96-G
9 509
96-6
53
90
887
9-o
21-40
»
........
374
1*5
11 317
9-6
367
98-1
11080
97-9
52
13-9
1709
15 l
Samtliga
24420
100-0
117 738
ICO''0
21014
861
107 010
99''9
992
4-1
6 799
5-8
180469
O''
Östergötlands lön.
(M. % 26-5)
1—10 rester........
11-12 » ........
13—14
>
........
15—20
>
........
21-40
>
........
28788
3 942
1207
912
500
81''4
11''2
3-4
2-6
1-4
101 353
44 421
16 140
15 221
14 189
530
23-2
8-4
8-0
7-4
22 288
3 524
1097
861
485
77-4
89- 4
90- 9.
94-4
97-0
81973
39 739
14 668
14 382
13 765
80-9
89- 5
90- 9
94-5
97-0
1732
177
86
92
109
6-0
4-5
7-1
10-1
21-8
5174
2
015
1 156
1567
3
472
51
4-5
7-2
103
24-5
Samtliga
35349
1000
191 324
1000
28 255
79 9
164 527
86-0
2196
6-2
13384
70
Jönköpings län. (M. % 30-2)
1—10 röster........
28 656
87-2
100 848
641
23 974
83-7
86 374
85-6
1702
5-9
5 204
5-2
11—12 » ........
2 636
8-0
29 560
18-8
2 360
89-5
26 477
89-6
135
5-1
1530
5-2
13—14
>
........
748
2-3
10 011
6-4
681
910
9118
91-1
49
6-6
663
6-6
15-20
>
........
561
1-7
9 369
5-9
525
93-6
8 763
93-5
72
12-8
1228
13-1
21—40
>
........
264
0''8
7 583
4-8
258
97-7
7 430
980
84
31-8
2 692
35-5
Samtliga
32 865
100 o
157 371
1000
27 798
84-6
138162
87-8
2012
6-8
11317
7-2
Kronobergs län. (M. % 29-2)
1—10 röster........
23 578
89-6
74 860
66-6
18 717
79-4
61092
81-6
1367
5-8
3 807
5*1
11-12 > .......
1643
6-2
18 433
16-4
1384
84-2
15 522
84-2
104
6-3
1186
6-4
13-14
»
........
487
1''9
6 526
5-8
433
88-9
5 801
88-9
50
10-3
676
104
15-20
>
........
393
1-6
6 586
5-9
353
89-8
5 918
89-9
50
12-7
861
13 l
21—40
»
........
199
0-8
6 004
5-3
186
93-5
5 597
93-2
64
32»
2102
350
Samtliga
26300
lOO-o
112409
109-0
21073
80-1
939:10
83-6
1635
6 2
8 632
7-7
Kalmar läns norra.1)
(M. % 24-4)
1—10 röster........
9 483
86-6
34 176
62-3
8 030
84-7
29 832
87-3
662
7-0
1872
5-5
11—12 > ........
817
7-5
9197
16-7
756
92-5
8 509
92-5
56
6-9
641
70
13—14
»
........
294
2-7
3 947
7-2
276
93-9
3 707
93-9
20
6-8
267
6-8
15-20
>
........
225
2-0
3 767
6-9
206
91-6
3 442
91-4
23
10-2
403
10-7
21-40
»
........
127
1-2
3 805
6-9
124
97-6
3 710
97-5
46
36-2
1490
39-2
Samtliga
10 946
100-o
54892
100 0
9 392
85-8
49 200
89-6
807
7-4
4 673
8-5
J) Procenttalet gäller för hela Kalmar län.
TAB. 1 A (forts,). LANDSBYGDEN.
1
2
8
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Landstingsområden och
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
röatgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I % av
i röstl.
uppi
antal
Röste-
tal
I % av
i röstl-  uppt.
röste-
tal
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I 56 av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
Kalmar lans södra.1
(M. % 24''4) .
1—10 röster........
16 205
892
49 756
64*8
12 420
76*6
40 671
81*7
1419
8*8
3 798
7*6
11—12 > ........
1180
6*5
13 237
17*3
1029
87*2
11547
87*2
92
7*3
1037
7*8
13—14
»
........
362
2-0
4 834
6*3
324
89*5
4 327
89*5
42
11*6
560
11*6
15—20
»
........
275
1-5
4 613
6*0
245
89*1
4116
89*2
26
9*5
451
9*8
21—40
>
........
148
0-8
4 330
5*6
139
93*9
4 085
94*8
42
28*4
1375
31:8
Samtliga
18170
lOOo
76 770
100*0
14157
77*9
64 746
84*3
1621
8*9
7 221
9*4
Gott land» län. (M. % 33''3)
1—10 röster........
10 240
92-8
26 627
71-3
8 834
86*3
23 684
88*9
1465
14*3
3 021
11-3
11—12 > ........
488
4-4
5 486
14-7
456
93*4
5125
93*4
53
10*9
595
10*8
13—14
>
........
144
1-8
1927
5*1
133
92*4
1781
92*4
22
15*8
293
15*2
15—20
>
.....• . .
131
1-2
2 239
6*0
122
93*1
2 090
93*3
15
11*6
265
11*8
21—40
>
........
38
03
1080
2*9
35
92*1
1000
92*6
5
13*2
160
14*8
Samtliga
11041
100-o
37 359
100* 0
9 580
86-8
33680
90*2
1560
14*1
4334
116
Blekinge län. (M. % 30*0)
1—10 röster........
16 532
910
44 485
67*3
11389
68*9
34134
76*7
660
4*0
1869
4*2 j
11—12 » ........
1045
5-8
11734
17*8
944
90*6
10 598
90*3
66
6*3
743
6*3 j
13-14
»
.......•
305
1*7
4 081
6*2
282
92*5
3 776
92*5
25
8*2
336
8*2 1
15—20
»
........
187
1*0
3 089
4*7
172
92*0
2 839
91*9
31
16*6
519
16*8 !
21—40
»
.......
89
0*5
2 680
4*0
86
96*6
2 580
96*3
30
33*7
939
35*0 |
Samtliga
18158
100-0
66069
100-C
12873
70*9
53 927
81*5
812
4*5
4 406
6 7
Kristianstads län.
(M. % 34-1)
t
1—10 röster........
39 545
87*8
119 457
61*7
31447
79*5
98 244
82*2
2 792
7*1
6 737
5*6 i
11-12 » ........
3 470
7*7
38 999
20*1
3159
91-0
: 35 512
91*1
183
5*3
2 082
5*3 ''
TAB. 1 A (forts.). LANDSBYGDEN.
13—14
» .... ...
962
2-1
12 858
66
895
930
11961
93-0
91
9-5
1219
9-5
15-20
» ........
727
1-6
12 134
6-3
695
95-6
11610
95-7
88
121
1517
12-5
21-40
* ........
344
0''8
10 206
5-3
330
95-9
9 760
95-6
78
22-7
2 563
251
Samtliga
45 048
1000
193654
100-0
146526
81-1
167 087
86-3
3 232
7-2
14118
7-3
Malmöhus län. (M. % 411)
1—10 röster.......
57 665
81-9
194 867
52-6
46 134
80-0
159 592
81-9
2 967
Öl
8 378
4-3
11—12
» ......
7 392
10-5
83170
22-4
6 692
90-5
75 347
90-6
336
4-5
3 822
46
13—14
> ........
2 494
3-6
33 358
90
2 342
93-9
31321
93-9
131
5-3
1758
5-3
15—20
i
........
1892
2-7
31639
8-5
1813
95-8
30 298
958
128
6-8
2166
6-8
21—40
» ........
935
1-8
27 608
7-5
896
95-8
26 503
96-0
204
21-8
6 869
24-9
Samtliga
70378
100-0
370642
100-0
57 877
82-2
323 061
87-2
3 766
54
22 993
6-2
Hallands län. (M. % 28 6)
1—10 röster........
17357
88-7
56108
65-4
13 272
76-5
44 845
79-9
959
5''5
3 062
5-5
11—12
> ........
1471
7-5
16 498
19-2
1290
87-7
14 473
87-7
80
5-4
909
5-5
13—14
» ........
355
1-8
4 739
5-5
.
307
86-5
4101
86-5
32
90
432
9l
15—20
> ........
250
1-3
4175
4-9
233
93-2
3 900
93-4
35
14-0
595
14-3
21—40
> ........
141
0-7
4 240
50
131
92-9
3 951
93-2
34
24-1
1113
26-3
Samtliga
19 574
1000
85 760
1000
15233
77-8
71270
83-1
1140
5-8
6111
7-1
Göteborgs och Bolnis län.
(M. v, 34-6)
1—10 röster........
35 768
90-5
106 068
67-0
26 015
72-7
83141
78-4
2 747
7''7
7 318
6-9
11—12
» ........
2 230
5-6
25007
15''8
1936
86-8
21 714
86-8
175
7-8
1982
7-9
13-14
> ........
673
1''7
9 019
5-7
604
89-7
8 093
89-7
67
10-0
898
10-0
15—2Q
» ........
546
1-4
9176
5-8
495
90-7
8 336
90-8
80
14-7
1 379
15-0
21—40
> ........
302
0-8
8 998
5-7
274
90-7
8 213
91-3
104
34-4
3 437
38-2
Samtliga
39519
1090
158 268
100-0
29324
74-2
129 497
81-8
3173
8-0
15 014
95
Älvsborgs län. (M. % 27 0)
1-10
röster ........
38 050
89-6
115 273
65-3
30 702
80-7
94 208
81-7
2 751
7-2
7 026
6i
11-12
» ........
2 663
6-3
29 794
16-9
2164
81-3
24 235
81-3
131
4-9
1 488
5-0
13-14
> ........
773
18
10 332
5''9
703
90-9
9 395
90-9 _
64
8-3
860
8-3
15—20
» ........
618
1-5
10 357
5-9
• 576
93-2
9 662
93-3
76
12-3
1280
12-4
21—40
y
........
355
0-8
10 694
6-0
349
98-3
10 516
98-3
in
31-3
3 734
34-9
Samtliga
42 459
100o
176450
100-0
34494
81-2
148016
83-9
3133
7-4
14 388
8-2
1 Procenttalet gäller för hela Kalmar län.
TAli. 1 A (forts.). LANDSBYGDEN.
1
2 1
3
4 1
6 1
6
7 1
8 1
9 1
10
il 1
12
13
Landstingsområden och
I röstlängd npptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
röstgrupper
M. % antal 1 röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I % av
i röst!
uppi
antal
Röste-
tal
I % av
i röstl.
nppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
Skaraborgs 18n. (M. % 25-9)
1—10 röster........
30 932
88-9
94 127
64-2
25 027
80''9
78 895
83-8
3 047
9-9
7 908
8-4
11—12 » ........
2 353
6-8
26 467
18-1
2 069
87-9
23 292
88-0
143
6-1
1615
6-1
13—14
»
........
724
2-1
9 674
6-6
650
89-8
8 700
99-9
58
8-0
781
8-1
15—20
>
........
489
1-4
8 224
5-6
445
910
7 490
91-1
56
11-5
963
11-7
21—40
.
........
274
0-8
8 002
5*6
263
96-0
7 708
96-3
68
24-8
2 213
27-7
Samtliga
34 772
1000
146494
1000
28 454
81-8
126085
86-1
3372
9-7
13480
9 2
Värmlands län. (M. % 31''2>
1—10 röster........
39 533
87-6
126 371
61-8
28 989
73-3
94 795
75-0
3 613
9-1
9 236
7-3
11-12 » ........
3 409
7-6
38 208
18-7
2 809
82-4
31506
82-5
211
6-2
2 388
6-3
13—14
»
........
993
2-2
13 244
6*5
898
90-4
11-972
90-4
64
6-4
865
6''5
15—20
»
........
748
1-6
12 571
61.
684
91-4
11-499
91-5
72
9-6
1218
9-7
21-40
»
........
462
l-o
14 020
6-9
427
92-4
13 000
92-7
157
34-0
5 412
38-6
Samtliga
45 145
100-o
204 414
100-0
33 807
74-9
162 772
79-6
4117
9-1
19119
94
Örebro län. (M. % 34-2)
1—10 röster........
29 916
86-1
106 062
61-4
23 337
78-0
85 421
80-5
1681
5-6
4 979
4-7
11—12 » ........
3141
9-0
35 144
20-3
2 780
88-5
31132
88-6
129
4l
1466
4-2
13—14
>
........
744
2-1
9 965
5-8
696
93-5
9 322
93-5
48
6*5
645
6''5
15—20
»
........
573
1-7
9 584
5-6
540
94-2
9 043
94-4
62
10-8
1066
11-1
21-40
»
........
384
1-1
11988
6-9
376
97-9
11760
98-1
124
32-3
4 286
35-8
Samtliga
34 758
100-o
172 743
1000
27 729
79-8
146 678
84-9
2 044
5-9
12442
7-2
Västmanlands län.
(M. % 34-2)
1—10 röster........
20 293
84-7
72 708
59-4
15 616
77-0
58 963
81-1
976
4-8
3074
4-2
11—12 . ........
2 429
10-1
27 145
22-2
2 211
910
24 752
91-2
92
3-8
1044
3-8
13-14
»
........
558
2-3
7 465
6-1
530
95o
7 091
95-0
39
7-0
527
, 7-1
05
C5
TAB. 1 A (forts.). LANDSBYGDEN.
15—20
»
........
417
1''8
6 974
5-7
396
95-0
6 622
95-0
62!
14-9
1058
15-2
21-40
»
........
270
11
8 090
6-6
261
96-7
7 811
96-6
98
36-3
3 354
41-5
Samtliga
23967
100-0
122382
lOO-o
19014
793
105 239
86-0
1 207
0''3
9057
7-4
Kopparberg:» län.
*
(M. % 40-9)
1—10 röster........i
47 395
87-9
154 738
63-7
37 263:
78''6
119 800
77-4
3 662
7-7
7 858
51
11—12 > ........
4 329
8-0
48 291
19-9
3 553
82-1
39 681
82-2
178
4-1
2 026
4-2
13-14
>
........
1019
1''9
13 589
5-6
935
91-8
12 468
91-8
75
7-4
1003
7-4
15—20
>
........
688
1-3
11577
4-8
641
932
10 801
93-3
98
14-2
1660
14-3
21—40
»
........
473
09
14 621
60
463
97-9
14 358
98-2
209
44-2
7 289
49-9
Samtliga
53904
100-0
242 810
100o
42 855
79-5
197108
81-2
4 222
7-8
19 830
8-2
Gävleborgs län. (M. % 42 3)
1—10 röster........
41957
86''2
134 818
60-6
30 674
73-1
101342
752
2 295
5-5
5 907
4-4
11—12 > ........
4 689
9''6
52 319
23-5
3 854
82-2
43 068
82-3
150
3-2
1693
3-2
13—14
>
........
1008
2-1
13 471
6''1
940
93-3
12 567
93-3
64
6-3
861
6-4
15—20
>
........
630
13
10 463
4-7
605
96-0
10 064
96-2
73
11-6
1 227
11-7
21—40
>
........
372
0''8
11387
5-1
364
97-8
11150
97-9
156
41-9
5 491
48-2
Samtliga
4865C
100-0
222 458
100-0
30 437
74-9
178191
80-1
2 73S
5-6
15179
6-8
Yästernorrlnnds län.
(M. % 40-1)
♦
1—10 röster........
43 969
90-1
127 455
65-2
31389
71-4
95 729
75-1
1751
4-0
4 332
3-4
11—12 . .....
2 903
5-9
32 534
16-G
2 513
86-6
28 163
86-6
176
6-1
1988
61
13-14
>
........
894
1-8
11958
6-1
805
90-0
10 774
901
69
7-7
928
7-8
15—20
>
........
632
1-3
10 609
5''4
592
93-7
9 934
93-6
105
16 e
1798
16-9
21-40
»
........
416
0-9
13 028
6-7
401
96-4
12 607
96-8
200
48-1
6 851
526
Samtliga
48 814
lÖO-o
I
195 584
1000
35 700
73 1
157 207
80-4
2301
4-7
15 897
8-1
Jämtlands län. (M. % 351)
1—10 röster........
: 20 749
j 90-0
54 705
632
15 604
75-2
44 086
80-6
1558
7-5
4161
7’6
11—12 » ........
1333
5-8
14 990
17-3
1154
86-6
12 991
86-7
14C
10-5
1595
10-6
13-14
.
........
|
449
1-9
6 027
|
7-0
408
90-g;
5 476
90-9
58
1
12 9
781
13-0
TAIi. 1 A (forts.). LANDSBYGDEN.
1
2
1 3
1 4
1 &
1 6
7
1 8
1 9
10
11
12
13
Landstingsområden och
röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
Antal
%
Röste-
tal
| X
Antal
I % av
i röstl.
uppi
antal
Röste-
tal
I £ av
i röstl
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i röstl.
1 UPPI-  j antal
Röste-
tal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
15—20 röster........
358
1-6
5 941
6*8
333
930
5534
931
75
20-9
1269
21-4
21—40
>
........
170
0-7
4 937
|
5-7
163
950
4 714
955
85
50-0
2 720
551
Samtliga
23059
100-0
86 600
100-0
17 662
76-6
72801
84-1
1916
8-3
10 528
12-2
Västerbottens län.
*
(M. % 34-3)
.
1—10 röster........
25 722
93-2
73 387
73-9
20 638
80-2
60 951
83-1
822
3-2
2 026
2-8
11-12 » ........
1084
39
12 157
12-2
969
89-4
10 861
89-3
49
4-5
553
4-5
13-14
.
........
382
1-4
5127
5-2
342
89-5
4 592
89-0
34
8-9
461
9-0
15—20
.
........
267
1''0
4 461
4-5
256
95-9
4 289
961
29
10-9
477
10''7
21—40
»
........
137
0-5
4179
4-2
135
98-5
4133
98-9
66
48-2
2 279
54-5
Samtliga
27 592
100-o
99311
100-0
22 340
81-0
84826
85-4
1600
3-6
5 796
5-8
Norrbottens län. (M. % 35 9)
1—10 röster........
22 656
83-0
72 455
54-9
16 082
71-0
54 453
75-2
1361
6-0
3 648
5-0
11-12 » ........
3155
11-6
35 471
26-9
2 713
86-0
30 512
86-0
95
30
'' 1069
3-0
13—14
»
........
865
3-2
11499
8-7
765
88-4
10 168
88-4
44
5-1
595
5-2
15—20
»
........
407
lö
6 844
5-2
356
87-5
6 009
87-8
34
8-4
571
8-3
21—40
»
........
199
0-7
5 729
4-3
183
920
5 271
92-0
56
28-1
1911
33-4
Samtliga
27 282
100-0
131998
100-0
20099
73 7
106413
80-6
1590
5-8
■ 7 794
5*9
Hela rikets landsbygd År
.
1910. (M. % 33-4)
1—10 röster........
719920
86-8
2 298 947
603
551 733
76-6
1 821439
79''2
45 558!
6-3
121883
5-3
11—12 > ........
67 062
8-1
752 483
19-7
57 775
86-2
648 706
86-2
3 391
5-1
38 474
51
13—14
,
........
19 729
2''4
263 715
6-9
17 796
90-2
237 948
90-2
1 4211
7-2 |
19113
7-2
TAB. 1 A (forts.). LANDSBYGDEN.
15—20
»
........
14 461
1-7
242 292
6:4
13 421
92''8
225 020
92-9
1611
11-1
27 392
11-3
21—40
»
........
8 489
ro
253 790
6''7
8115
95''6
243 081
95-8 ■
2 475
29-2
82 941
32-7
Samtliga
829661
100-0
3811227
100o
648 840
78-2
3176194
83-3
54456
6-6
289 S03
7-6
Hela rikets landsbygd åren
1912/14.1)
1—10 röster........
816 811
86-3
2 613 598
595
645 689
79-0
2 140 316
81-9
11—12 » ........
79 410
8-4
891351
20-3
70 204
88-4
788 395
88-4
13—14
»
........
23 736
2-5
316 881
7-2
21682
91-3
289 561
91-4
15—20
>
........
16 988
1-8
284 330
6’5
15980
94T
267 610
941
''
21 40
»
........
9 561
l-o
284 901
6*5
9199
96-2
274 657
96-4
■
• i
Samtliga
946 506
100o
4391061
lOOo
762 754
80-6
3 760 539
85 G
i) Tvenne valkretsar, som valde landstingsman jämväl år 1914, hava fråndragits för år 1912 för att ej bliva dubbelräknade
Anm. De olika röstgrapperna omfatta inkomsttagare med beskattad inkomst av kapital eller arbete
eller innehavare av jordbrnksfastighet med taxeringsvärde till nedanstående belopp:
Röstgrup-
Beskattad in-
Jordvärde,
perna
komst, kr.
kr.
1-10............T. o. m. 1 000
T. o. m. 16 600
11—12*............ 1001—2 000
16 700— 33 300
13—14 ............ 2 001—3 000
33 400— 50 000
15—20 ............ 3 001—6 000
50100-100
000
21—40 ............ Över 6 000
Över 100 000
i
TAB. 1 A (forte.). LANDSBYGDEN.
lab. 1 B. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper för varje landstingsområde ^
och i de fem största städerna år 1910 samt i hela riket åren 1912/1914.
°
Städerna.
1
1 2
1 3
1
4
5
1 6
1 7
1 8
1 9
1 to
1 it
1 12
1 ia
Landstingsområden, städer
I röstlängd npptagna
Därav röstberättigade
-i-!-----
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samt-  liga myndiga
Antal
%
Röstetal
%
Antal
I % av
i röstl
uppi
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
nppt.
röste-  tal
A ntal
I % av
i röstl
nppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
nppt.
röste-  tal
Stockholms stad. (M. % 4-i O.)
1—10 röster........
64 788
60-0
342 020
26-4
47 234
72-9
250 959
73-4
2 849
4-4
10 928
3-2
11—20 . .....
17 393
llvl
253 522
19-6
14 818
85-2
216 902
856
478
2-7
7 256
2-9
21—22 » .....
9 941
9-2
212 404
16-4
9 040
90-9
193 167
90-9
291
2-9
6 249
2-9
23-28
»
.......
7 857
7-3
195 734
15-1
7 387
94-0
184 149
941
474
60
11944
6l
29—40
>
.......
8 003
7-4
290 425
22-5
7 826
97-8
284 058
97-8
1376
17-2
52 208
180
Samtliga
107 982
100-0
1294 105
1000
80305
79-9
1 129 235
87-3
546S
5-1
88 585
6-8
Stockholms län. (M. % 46-8.)
1—10 röster.......
4 050
71-1
18 230
36-4
2 766
68-3
12 500
68-6
157
3-9
503
2-8
11—20 » .....
877
15-4
12 129
24-2
708
80-7
9 873
81-4
23
2-6
338
2-8
21—22 » ........
333
5-8
7112
14-2
296
88-9
6 322
88-9
20
6-0
429
60
23—28
»
......
279
4-9
6 955
13-9
261
93-5
6 509
93-6
11
3-9
274
3-9
29—40
>
.....
162
2-8
5 629
11-3
158
97-5
5 499
97-7
26
16-0
992
17-6
Samtliga
5 701
10O-O
50 055
100-o
4189
73-5
40 703
81-3
237
4 2
2 536
5-1
Uppsala län. (M. % 40-6.)
1—10 röster........
5 631
66-4
23 974
28-3
3 387
60-1
15 270
63-7
122
2-2
507
2-1
11—20 » .....
1178
13-9
16 659
19-6
960
81-5
13 760
82-6
59
5-0
874
52
21—22 » ......
611
7-2
13 072
15-4
551
90-2
11792
902
51
8-3
1088
8-3
23—28
»
.......
594
7-0
14 800
17-4
563
94-8
14 047
94-9
51
8-6
1261
8-5
29—40 t .......
468
5''6
16 330
19-3
461
98-5
16 092
98-6
82
17-5
2 968
18-2
Samtliga J
8 482
100- 0
84835
100-o
5 922
69 8
70961
83-6 |
365
4-3 1
6 698
7-9
18046»
Södermanlands län.
(M. % 44’3 )
1—10
röster ........
8 353
67-6
40 209
34-6
5 646
67 6
28 676
71-3
472
57
1513
3-8
11—20
» ........
2 278
18-4
31 507
27-1
1893
83-1
26 321
83-5
74
3-2
1028
3-3
21—22
> ........
768
6-2
16 410
14-1
711
92-6
15 197
92-6
37
4-8
792
48
23-28
» ........
553
4-5
13 751
11-9
524
94-8
13 044
94-9
39
7-1
977
7-1
29-40
* ........
407
3-3
14 282
12-3
398
97-8
13 994
98o
76
18-7
2 829
19-8
Samtliga
12 359
100-0
110 159
100-0
9172
74-2
97 232
83-7
098
5 6
7139
Öl
Östergötlands lön.
(M. % 36''9.)
1—10 röster........
4 500
66-2
17 438
26-5
2 879
64-0
11804
67-7
278
6-2
1047
60
11-20
> ........
988
14ö
14 166
21-5
818
82-8
11832
83-5
51
5-2
751
5-3
21—22
> ........
461
6-8
9 859
15-0
416
90 2
8 894
90-2
26
5-6
560
5-7
23-28
> ........
519
7-6
12 899
19-6
498
96-0
12 377
96-0
44
8''5
1111
S''6
29-40
» ........
331
4-9
11443
17-4
326
98-5
11 282
98-R
47
14-2
1727
15-1
Samtliga
6 79!»
lOll-o
05 805
100-0
4 937
72-6
50 ISO
S5''4
440
0-6
5190
7-9
Norrköpings stad.
(M. % 38’3.)
/
1—10 röster........
8 500
74-0
31174
31*5
4 938
581
20 316
65''2
255
30
935
30
11—20
> ........
968
8''4
14 300
14-5
841
86-9
12 431
86-9
51
5-3
808
5-7
21—22
> .....
748
6*5
15 991
16-2
664
88-8
14 198
88-8
28
3-7
598
3-7
23-28
. .......
749
6-5
18 646
18-8
692
92-4
17 250
92-5
52
6-9
1312
7-0
29-40
> ........
528
4-6
18 776
19-0
514
97-3
18 300
97-5
102
19-3
3 776
20-1
Samtliga
11493
100-0
98 887
100-0
7 049
(>(»''6
82 495
83-4
4SS
4-2
7 429
7-5
Jönköpings län.
(M. % 38-1.)
1—10 röster ........
5 286
66-6
22 168
29-3
3 313
62-7
14 816
66-8
234
4-4
941
4-2
11-20
» ........
1277
16-0
17 774
23-5
1071
83-9
14 961
84-2
55
4-3
813
4-6
21—22
> ........
520
6''6
11119
14-7
460
88-5
9 842
88-5
33
6-3
709
6-4
23-28
» ........
520
6c>
12 953
17-1
491
94-4
12 243
94-5
46
8-8
1158
8-9
29—40
> ........
335
4-2
11626
15-4
328
97-9
11 398
98-0
50
14-9
1816
15-6
Samtliga
7 938
lOOo
75040
1000
5 003
71-3
03 200
83-6
418
5-3
5 437
7-2
TAB. 1 B (forts.). STÄDERNA.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Landstingsområden, städer
och röstgrupper
M. % iintal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samt-  liga myndiga
I röstlängd upptaga
a
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
Antal
%
Röstetal
%
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
1 % av
i röstl.
uppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
Kronobergs län. (M. % 38 3.)
1—10 röster........
1299
63-1
5 300
24-4
794
61-1
3 508
662
67
5''2
360
6-8
11—20 » ........
297
14-4
4 280
19-7
249
83-8
3 586
83-8
. 17
5-7
260
6-1
21-22 » ......
158
7-6
3 380
15-6
134
84-8
2 865
84-8
17
10-8
363
10-7
23—28
»
........
187
9-1
4 634
21-3
170
90-9
4 204
90-7
15
8-0
366
7-9
29—10
>
........
119
5-8
4121
190
113
95-0
3 930
95-4
16
13-4
604
14-7
Samtliga
2 060
100o
21 715
1000
1460
70-9
18093
88-3
132
0 4
1953
9-0
Kalmar läns norra.
. (M. % 36-7.)''
1—10 röster........
2 519
78-7
9 264
40-8
2 007) 79-7
7 831
84-5
169
6-7
529
5-7
11—20 » ........
344
10-8
4 825
21-3
329
95-6
4 600
95-3
27
7-8
358
7-4
21—22 > ........
140
4-4
2 997
13-2
138
98''6
2 955
98-6
7
5-0
150
5-0
23—28
»
........
122
3-8
3 009
13-3
120
98-4
2 960
98-4
8
6-6
198
6-6
29—40
>
........
75
2-3
2 591
11-4
74
98-7
2 562
98-9
17
22-7
634
24-5
Samtliga
3 200
1000
22 686
100-0
2 668
88*4
20908
92-2
228
7l
1809
8-2
Kalmar läns södra.
(M. % 36-7.)1
1—10 röster.....
3 787
68-4
16 029
30-6
2 072
54-7
9 598
599
273
7-2
1001
6-2
11—20 » ......
784
14-2
11126
21-2
596
76-0
8 509
76-5
39
5o
574
5-2
21—22 » ........
345
6-2
7 378
141
282
81-7
6 033
81-8
18
5*2
382
5-2
23—28
»
........
379
6-9
9458
18-0
334
88-1
8 356
88-3
23
6-1
584
6-2
29—40
»
........
239
4-3
8 425
161
227
95-0
7 989
94-8
46
19-2
1726
20-5
Samtliga
5534
100''0
52416
100-0
3511
68-4
40 485
77-2
399
7-2
4 267
8-1
Gottlands län. (M. % 414.)
1—10 röster........
1979
70-9
7 836
31-6
1730
87-4
6 802
86-8
194
9-8
582
7-4
11—20 » ........
341
12-2
4 888
19-7
319
93-5
4 595
940
19
5-6
283
5-8
TAB. 1''b (forts.). STÄDERNA.
21 22 » ........
183
6-6
3906
15-7
178
97-3
3 800
97-3
7
3-8
151
3-9
23-28
»
........
189
6-7
4 713
19-0
183
96-8
4 561
96-8
14
7-4
346
7-3
29-40
»
........
100
3-6
3 475
14-0
99
99-0
3 435
98-8
16
16-0
602
17-3
Samtliga
2 792
1OO-0
24 818
100-o
2 509
89-9
23 193
93-5
250
90
1964
7-9
Blekinge län. (M. % 45 i.)
1—10 röster........
7 661
67-4
31863
29-9
4 063
530
18 679
58-6
197
2-6
815
2fi
11—20 » ........
1586
14-0
21 763
20-5
1224
77-2
17 068
78-4
54
3-4
784
3*6
21—22 > ........
1015
8-9
21648
20-3
809
79-7
17 279
79-8
21
2-1
448
2 1
23-28
>
........
702
6-2
17 467
16-4
629
89-6
15 678
89-8
29
4*1
725
4-2
29—40
>
........
394
3*6
13 756
12-9
378
95-9
13 229
96-2
58
14-7
2186
15-9
Samtliga
11358
1000
106 497
100-0
7103
62-5
81933
76-9
359
32
4 958
4''7
Kristianstads län.
(M. % 50''0.)
1—10 röster........
3 700
66-5
16 001
28-8
2141
57-9
10 005
62-5
126
3-4
429
2*7
11-20 • ........
818
14-7
11638
21-0
696
851
10 022
86-1
25
31
366
3 1
21—22 . ........
372
6-7
7 950
14-3
330
88-7
7 056
88-8
18
4-8
386
4-9
23-28
>
........
372
6-7
9 282
16-7
350
94-1
8 729
94-0
25
6-7
640
6-9
29—40
.
........
301
5-4
10 648
19-2
289
960
10 227
96-0
49
16-3
1793
16-8
Samtliga
5 563
1000
55 519
100-0
3 804»
68-4
46039
82-9
243
4-4
3614
65
Malmöhus län. (M. % 43''6.)
1—10 röster........
16 724
65-4
80 037
30-8
8 529
51-0
42 928
53-6
678
41
2455
3-1
11—20 » ........
4 258
16-7
59 023
22-8
3 287
77-2
46 083
78-1
139
3-3
2 094
3-5
21-22 » ........
1751
6-9
37 471
14-4
1541
88-0
32 973
88-0
83
4-7
1782
4 8
23-28
»
........
1622
6-3
40461
15-6
1504
92-7
37 543
92-8
112
G-9
2 844
7-0
29-40
.
........
1205
4-7
42 505
16-4
1 141
94-7
40 317
94-9
230
19 1
8 584
20-2
Samtliga
25 560
1000
259497
lOOo
16 002
62-6
199844
77-0
1242
4-9
17 759
6-8
Malmö stad. (M. % 48 4.)
1—10 röster........
17 877
69-8
83 241
33-8
9 772
54-7
45 683
54''9
1030
5*8
3 19G
3-8
11—20 > ........
3 490
13-6
49 264
20-0
2 651
76-0
37 816
76*8
106
30
1 637
3-3
1 Procenttalet gäller för hela Kalmar län.
TA B. 1 B (forts.). STÄD URNA.
1
2
1 3
4
1 5
1 6
! 7
1 8
1 9
10
1 it
12
13
Landstingsområden, städer
och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samt-  liga myndiga
I röstlängd npp(»giia
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
Antal
%
Röstetal
%
Antal
I % av
i röstl.
nppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl
uppi
röste-  tal
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
21—22 röster........
1593
6-2
3-1048
13-8
1349
84-7
28 835
84-7
56
3''5
1 203
3 5
23—28
>
.......
1453
5-7
36 054
14-7
1291
88-9
32 073
89-0
113
7-8
2 841
7-9
29-40
.
........
1215!
4-7
43 662
17-7
1 148
94-5
41304
94-6
214
17-6
8 016
18-4
Samtliga
25C28
100 o
246269
lOO-o
16 211
633
185 711
75-4
1519
•T 9
16 893
6-9
Hallands län. (M. % 36 4.)
)
1—10 röster........
5 002
67-7
21 686
30-2
3 058
61-1
13 555
62-5
262
52
1074
5-0
11-20 > ........
1065
14-4
15197
21-2
817
76-7
11700
77-0
56
5''3
812
5*3
21—22 » ........
476
6-4
10 207
14-2
380
79-8
8150
79-8
24
5 0
512
5-0
23—28
.
........
491
6-7
12 232
171
435
88-6
10 846
88-7
30
6-1
750
61
29—40
>
........
354
4-8
12 432
17-3
335
94-6
11755
94-6
55
15-5
2 098
16''9
Samtliga
7 388
100-0
71 754
100 0
5 025
6S-0
56 006
78-1
427
58
5 246
'' 7-3
Göteborgs o. Kohus län.
(M. % 43''6.)
1—10 röster.......
4 636
74-6
16 869
34-1
2 961
639
11571
68-6
297
6-4
1002
5-9
11-20 » .......
705
11-8
9 999
20-2
576
81-7
8155
81-6
30
4-3
440
,
4-4
21—22 » ........
364
5-9
7 783
157
330
90-7
7 058
90-7
16
4-4
340
4-4
23—28
»
........
308
5-0
7 676
155
291
94-5
7 256
94-5
19
6-2
483
6-3
29-40
»
........
202
3-2
7157
14''ö
195
96‘5
6 934
96-9
35
17-3
1337
18-7
Samtliga
6215
100-o
49484
100-0
4 353
70-0
40 974
82-8
397
64
3602
7-3
Göteborgs stad. (M. % 41-2.)
1—10 röster........
29 651
67-5
120 901
28-2
16 075
54-2
69 744
57-7
1119
3-8
3 588
3-0
11—20 » ........
5 949
136
84 227
19-7
4 891
82-2
69 953
83-1
221
3-7
3418
4-1
21-22 > ........
2 998
6-8
64 127
15-0
2 729
91-0
58 389
91-1
158
5-3
3 390
5-3
23—28
>
........
2 888
6-6
71 785
16-7
2 749
95-2
68 410
95-3
275
9-5
6 865
9-6
29—40
>
.......
2 425
5-5
87 348
20-4
2 366
97-6
85 346
97-7
467
19-3
17 531
20-1
Samtliga
43 911
100-0
428388
100-o
28810
65-6
351842
82-1
2 240
51
34 792
8-1
TAB. 1 B (forts.). STÄDERNA.
Älvsborgs län. (M. % 410.)
1—10 röster........
11 20 > ........;
21—22 » ........
23—28
»
........
29—40
» ........1
7 418
1355
578
561
353
72-3
13-2
5-6
5-5
3-4
29 458
18988
12
369
13
968
12 560
33-7
21-7
14-2
16-0
14-4
4 318
1135
507
522
345
58''2
83''8
87-7
93o
97-7
18 749
15938
10 856
13 005
12 272
63-6
83-9
87-8
931
97-7
316
58
30
33
74
4''3
4''3
5''2 !
5''9
21-0 !
1329 j
813
i
645
814
2 813
4-5
4-3
5''2 |
5''8 1
22''4
Samtliga
10 265
100 0
87 843
100-o
6 S27
G(>''5
70820
Sl-1
511
5-0
6414
7''3
Skaraborgs lätt.
(M. % 42-5.)
1—10 röster........
6 924
72-5
27 478
33''5
5 300
76-5
21806
79-4
369
5-3
1288
4-7
11 20 » ........
1149
12-0
16 240
19-8
1049
91-3
14 875
91-6
63
5-5
909
5''6
21-22 » ........
547
5-7
11703
14-3
528
96-5
11296
96-5
30
5*5
645
5-5
23—28
>
........
609
6-4
15 193
18-5
581
95-4
14 500
95-4
36
5*9
900
5''9
29—40
»
........
327
3-4
11416
13-9
324
99-1
11305
990
63
19''3
2 376
20''8 1
Samtliga
9 556
100-0
82 030
lOO-o
7 782
81-4
73 782
89-9
561
o-9
6118
7*5
Värmlands län. (M. % 42''4.)
1
10 röster ........
5 396
67-4
22 313
29-5
2 911
53-9
13 425
60-2
246
4''6
956
4-3
11—20 > ........
1250
15-6
17 510
23-2
979
78-3
13 802
78-8
44
3''5
627
3''6
21—22 » ........
486
61
10 387
13-7
415
85-4
8 873
85-4
22
4*5
470
4''5
23—28
>
........
527
6-6
13 223
17-5
484
91-8
12169
920
31
5’9
778
5''9 j
29 40
»
........
343
4''3
12178
161
324
94-5
11483
94-3
71
20''7
2 665
21-9
Samtliga
8002
100-0
75611
lfiO-0
5113
63-9
59 752
79-0
414
o-2
5 496
7-3
Örebro län. (M. % 48''3.)
•
1
10 röster ........
7 974
71-3
31169
32-2
4 055
50-9
17 693
56''8
303
38
1197
3-8
11—20 » ........
1526
13-7
21470
22-2
1207
791
17169
80-0
70
4-6
995
4*6 |
21-22 > ........
622
5-fi
13 299
13-7
528
84-9
11299
85-0
32
5''l
687
5-2
23—28
»
........
615
5''5
15 278
15-8
583
94-8
14 498
94-9
53
8''6
1313
8-6
29 40
>
........
442
3-9
15 628
16-1
426
96-4
15 059
96''4
82
18T6
• 3 077
19 7
Samtliga
11179
100-0
96 844
lOO-o
6 799
60-8
75 718
78-2
540
4-8
1
7 269
7‘5
Västmanlands län.
(M. % 44-2.)
1—10 röster.......•
7 299
70-2
32 217
35-2
5 092
69-8
23 170
71''9
502
6-9
1691
5’2
11-20 » ........
1744
16-8
23963
26-1
1 478
84-7
20 459
85''4
56
3''2
775
3-2
TAJ). 1 Ii (forts.). STÄDERNA.
1
2
1 3
1 4
1 &
1 6
1 7
1 *
1 9
I i»
I 11
1 12
1 13
Landstingsområden, städer
och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samt-  liga myndiga
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
Antal
%
Röstetal
%
Antal
I % av
i rösti
uppi
antal
Röstetal
I % av
i röstl
nppt.
röste-  tal
Antal
1 % av
i röstl
uppt.
antal-
1
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
21—22 röster........
524
5-o
11219
12-2
485
92-6
10 385
92-6
30
5-7
645
5-7
23—28
>
........
504
4-8
12 510
13-7
480
952
11908
95-2
34
6-7
852
6-8
29—40
»
........
335
3-2
11754
12-8
328
97-9
11523
98-0
65
19-4
2 449
20-8
Samtliga
10406
1000
91663
100-0
7 863
75-6
77 445
84-5
687
6-6
1
6 412
7-0
Kopparbergs län.
(M. % 43-8.)
1—10 röster........
2 868
66-2
13 370
31o
1654
57-7
7 581
56-7
215
7-5
752
5-6
11—20 > ........
710
16-4
9 850
22-8
548
77-2
7 764
78-8
38
5-4
584
5*9
21—22 » .......
273
6-3
5836
13-6
242
88-6
5176
88-7
11
4-0
237
4-1
23-28
»
.......
280
6-6
6 958
16-1
259
92-6
6 443
92-6
18
6-4
442
6‘4
29—40
>
........
201
4-6
7146
16-0
195
97-0
6 942
971
35
17-4
1285
I80
Samtliga
4332
100-0
43160
100-0
289S
66-9
33 906
78-6
317
7-3
3300
7-6
Gävleborgs lön. (M. % 45-8.)
1—10 röster........
4149
76-1
17 403
40''1
2 812
67-8
12 462
71-6
357
8-6
937
5-4
11—20 > ........
667
12-2
9 401
21-6
579
86-8
8194
87-2
25
3-7
373
4-0
21—22 > ........
235
43
5 027
11-6
221
94-0
4 730
94-1
20
8-5
427
8-5
23-28
»
........
240
4,4
5 940
13-7
232
96-7
5 745
96-7
15
6-3
370
6-2
29-40
»
........
160
30
5 642
130
158
98-7
5 576
98-8
39
24-4
1485
26-3
Samtliga
5 451
100o
43 413
lOO-o
4 002
73-4
36 707
8-4-6
456
8-4
3 592
8-3
Gävle stad. (M. % 46''7.)
1—10 röster........
7174
71-7
31959
35-9
4 348
60-6
19 860
621
554
7-7
1846
5*8
11—20 > .......
1383
13-8
19 425
21-8
1179
85-2
16 582
85-4
63
4-6
914
4.7
21—22 . ........
588
5*9
12 568
14-1
552
93-9
11803
93-9
28
4-8
598
4-8
23—28
*
........
522
5-2
12 978
14-6
504
96-6
12 540
96-6
39
7-5
967
7-6
29—40
»
........
340
3-4
12133
13-6
337
99 1
12 039
992
63
18-5 1
2353
19-4 !
Samtliga
10 0071
100-0
89063
100 o|
6920
692
72 82l|
81-8 |
747
7-5 1
6 678
7-6 1
rf**
Oi
TAB. 1 B (forts.). STÄDERNA.
f
Västernorrland» län.
(M. % 454.)
1—10 röster........
11—20 » ........
21—22 » ........
23-28
>
........
29—40
>
........
5 605
1092
624
582
417
67-4
131
7-5
70
5-0
21414
15 735
13
370
14
469
14 867
26-8
19-7
16-8
18-1
18-6
3 233
886
556
541
405
577
81-1
89-1
93-0
97-1
13 667
12
789
11922
13
434
14
432
63-8
81-3
89-2
92-8
97-1
205
59
34
36
84
3-7
5- 4
5''4
6- 2
20-1
906
.867
725
908
3117
4- 2
55
5- 4
6- 3
21-0
Samtliga
8320
100-0
79855
100-0
5621
67*6
66 244
83-0
418
5-0
6 523
8-2
Jämtlands län. (M. % 47’4.)
1—10 röster .......
1435
56-7
6 087
20-9
795
55-4
3 641
59-8
45
31
243
4-0
11—20 » ........
476
18-8
6 989
23-9
397
83-4
5 877
84-1
31
6''5
453
6-5
21-22 > ........
236
9-3
5 056
17-3
207
87-7
4 436
87-7
12
5-1
258
Öl
23-28
»
........
241
9-6
6 015
20-6
233
96-7
5 818
96-7
16
6-6
403
6''7
29—40
»
........
145
5-7
5058
173
140
96''6
4 885
96-6
23
15-9
853
16-9
Samtliga
2 533
100''o
29205
100-0
1772
700
24657
84-4
127
5''0
2 210
7-0
Västerbottens län.
(M. % 36 4.)
1—10 röster........
868
54-5
3 624
18-4
546
62-9
2 345
64-7
25
2-9
169
4-7
11—20 > ........
265
16-6
3884
19-8
227
85-7
3 316
85’4
12
4-5
173
4-5
21—22'' » ........
158
9-9
3391
17-2
134
84-8
2 877
84-8
7
4-4
150
4''4
23-28
»
........
180
11 3
4 523
230
175
972
4 404
97-4
8
4-4
201
4-4
29-40
»
........
122
7-7
4 256
21-6
120
98-4
4194
98-5
18
14-8
649
15''2
Samtliga
1593
100o
19678
100-0
1202
75-6
17 130
871
70
4-4
1342
6-8
Norrbottens län. (M. % 49-3.)
1—10 röster........
• 2186
59-9
9 280
24-5
1327
60-7
5825
62-8
142
6ö
531
5''7
11-20 > ........
750
20-6
10 482
27-7
540
72-0
7 535
71-9
24
3-2
378
3-6
21-22 > ........
295
8-1
6 322
16-7
222
75-3
4 759
75-3
14
4-7
299
4-7-
23-28
>
........
263
7-2
6 514
17-2
228
86-7
5 659
86-9
10
3-8
251
3-8
29-40
»
........
153
4-2
5 241
13 9
140
91-5
4 804
91-7
29
190
1074
20-5
Samtliga
3647
100o
37 839
1000
2 457
67-4
28 582
75-5
219
6-0
2533
6 7
Hela rikets städer år 1910.
(M. % 42-7.)
1—10 röster ........
255 239
66-2
1150 012
29-5
159 756
62 0
754 469
65-6
12058
4-7
43 250
3-8
11-20 » ........
56 963
14-8
810 224
20-8
46 948
82-4
672 467
83-0
2 067
3-6
30 755
3-8
''[''All. 1 I! (forts.). STÄDERNA.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
n
12
13
Landstingsområden, städer
och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samt-  liga myndiga
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna juridiska
personer m. fl.
Antal
%
Röstetal
%
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i röstl.
uppt.
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röste-  tal
21—22 röster........
27 943
7-3
597 409
15-3
24 935
89-2
533 217
89-3
1181
4‘2
25 318
4-2
23—28
>
........
24 908
6‘5
620 078
15-9
23 294
93-5
580 358
93-6
1 709
6-9
42 878
6-9
29—40
»
........
20 201
5-2
722 510
18-5
19 618
97-1
702 165
97-2
3 608
17-9
135 623
18-8
Samtliga
385254
100-0
3 900 233
100-o
274551
71-3
3242 676
83-1
20 623
5-4
277 824
7-1
Hela rikets städer åren
, 1912/14.
1—10 röster........
285 877
64-1
1 317 819
28-3
188 602
66-0
886 711
67-3
—
—
_
11—20 » ........
73203
16-4
1034 232
22-2
58 653
80-1
834 058
80-6
—
—
—
—
21-22 » ........
34 768
7-8
742 727
16-0
30 528
87-8
652 300
87-8
—
—
—
—
23-28
»
.......•
28 687
6-4
714 248
15-4
26 534
92-5
661104
92-6
—
—
—
—
29-40
»
........
23 528
5-3
843 673
18-1
22 782
96-8
817 609
96-9
—
—
—
—
Samtliga
446 063
100-0
4 652 699
100''0
327 099
73-3
3 851782
82''8
.
Anm.
De olika röstgruppema omfatta inkomsttagare med beskattad inkomst av kapital eller arbete eller ägare av fastighet med
taxeringsvärde till nedanstående belopp:
Röstgrupperna
'' Beskattad inkomst, kr.
Fastighetsvärde, kr.
1—10
11—20
21—22
23-28
29-40
T. o. m. 1000
1 001—2 000
2
001—3 000
3
001-6 000
Över 6 000
T. o. m. 20 000
20 100— 40 000
40100— 60000
60 100—120 000
Över 120 000
TAB. 1 B (forts.). STÄDERNA.
49
Tub. 1 C. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper år 1910.
Särskilda landskommuner.
1
2
3
*
6
6
7
8
9 1
10
il 1
12
13
14
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal 1 röstlängd npptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
mängd
den
31 doc.
1910
Antal
X
Röste-
tal
X
Antal
I X
av i
röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
I X
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Antal
I X
av i
röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
I X
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Stockholms län.
Edebo s:n. (M. X 27-8.)
1—10 röster.........
311
92-6
853
69-2
225
72-3
644
75''5
20
6-4
42
4-9
11-12 » .........
14
41
158
12''8
14
1000
158
1000
1
7-1
12
7-6
13-14
»
.........
3
0''9
39
3-2
2
66-7
26
66''7
—
—
—
—
15—20
»
.........
3
0-9
49
4-0
2
66-7
30
61''2
—
—
—
—
21—40
>
.........
5
1-5
134
10-8
4
80''0
102
761
—
—
—
—
Samtliga
2033
336
lOOo
1233
1000
247
735
960
77-9
21
6-3
54
4-4
Gustavsbergs s:n. (M. X 57-3.)
1—10 röster.........
660
76-1
2 966
52-5
609
92-3
2 804
94-5
78
11-8
416
14-0
* .........
160
18-4
1794
31''8
156
97-5
1749
97''ft
13
8-1
148
8-2
13-14
»
.........
21
2-4
281
5-0
21
100-0
281
lOOo
3
14-3
41
14-6
15—20
>
.........
13
1-5
213
3-8
12
92-3
196
92-0
1
7-7
17
8-0
21-40
>
.........
14
1-6
390
6-9
14
100-0
390
lOO-o
2
14-3
75
19-2
Samtliga
2 473
868
100-o
5 644
100''o
812
93-5
5 420
96o
97
11-2
697
123
Uppsala län.
Ekeby s:n. (M. X 27 9.)
1—10 röster.........
176
957
602
85-5
156
88''6
548
910
2
1-1
3
0-5
11—12 > .........
6
3-3
66
9''4
5
83-3
55
83-3
—
—
—
—
13—14
>
.........
1
0-5
14
2''0
1
lOO-o
14
lOOo
—
—
—
—
15-20
»
.........
21—40
»
.........
1
0-5
22
31
1
lOO-o
22
lOOo
1
1C0-0
22
lOO-o
Samtliga
1039
184
100-o
704
lOO-o
163
88-6
639
90-8
3
16
25
3-G
7—18049»
50
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
1
2
1 3
1 4
1 5
1 6
7
1 8
1 9
1 tf
It
1 ''2
1 13
1 14
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
Folk-  mängd
den
31 dec.
1910
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Antal
%
Röste-
tal
%
Anta]
I %
av i
röst!
uppi
antal
Röste-
tal
I %
av i
röst!
nppt
röste-  tal
Antal
I %
av i
röstl.
uppt
antal
Röste
tal
1 %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Films s:n. (M. % 36-8.)
1—10 röster.........
439
87-6
1569
613
418
952
1509
96-2
3
0-7
16
1-0
11—12 » ........
32
6-4
359
14o
30
93-8
336
93-6
2
6-3
22
6-1
13—14
.
.........
9
1-8
122
4''8
9
100-0
122
1000
—
—
—
—
15-20
>
.........
13
2-6
230
9-0
12
92-3
212
92-2
4
30-8
75
32-6
21-40
»
.........
8
1-6
279
10-9
8
1000
279
100-0
2
25-0
74
26-5
Samtliga
2 313
501
1000
2 559
lOOo
477
95-2
2 458
96-1
11
2-2
187
7-3
!
Södermanlands län.
Flöda s:n. (M. K 30''0.)
•
1—10 röster.........
623
92-2
1648
67-2
519
83-3
1454
88-2
17
2-7
61
3-7
11-12 . .........
32
4-7
361
14 7
29
90-6
328
90-9
2
6-3
22
6-1
13—14
,
.........
7
l-o
93
3-8
7
100-0
93
100-0
2
28-6
27
29-0
15-20
>
.........
9
1-3
154
6-5
8
88-9
136
88-3
4
44-4
63
40-3
21-40
.
.........
6
0-8
196
8-0
6
lOOo
196
100-0
1
16-7
26
13-3
Samtliga
3 702
677
100o
2 452
10(1 o
509
84-0
2 207
90-u
26
3-s
198
8-1
Flens s:n. (M. % 41-3.)
1—10 röster.........
539
77-0
2 243
491
370
68-fi
1600
713
17
3-2
47
21
11—12 . .........
84
12-0
942
20-6
72
85-7
807
85-7
1
1-2
11
1-2
13-14
.
.........
31
4-4
416
91
29
93-5
388
93 3
2
6-5
27
6''5
15—20
»
.........
28
40
471
103
27
96-4
453
96-2
1
3-6
17
3-6
21-40
>
.........
18
2-6
498
10-9
18
100-0
498
lOO-o
3
16-7
106
21-3
Samtliga
2 751
700
1000
4570
100o
516
73-7
3 746
82-u
24
84
208
4-6
Östergötlands län.
Bjälbo s:n. (M. % 15''8.)
1—10 röster........
52
73-3
164
37-3
50
96 2
152
92-7
5
9-6
11
6*7
111-12 > .........
12
16»
136
30-9
11
91-7
125
91-9
1
8-3
12
8-8
113—14
»
.........
3
4-2
39
8-9
3
lOO-o
39
lOOo
—
—
—
—
15—20
»
.........
1
1-4
19
4-3
1
lOO-o
19
lOOo
1
100-0
19
lOOo
21—40
»
.........
3
4-2
82
18-6
3
100-o
82
1000
—
—
—
—
Samtliga
749
71
1000
440
100 o|
68
95''8
417|
94«
7 j
9-9
42 |
9-5
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
51
1
o
8
4
5
6
7
8
»
10
n
12
13
14 [
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer in. m.
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
mängd
den
31 dec.
1910
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
.1 %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
1 %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Åtvid8 8:n. (M. % 44 6.)
1—10 röster.........
930
83-0
3 473
57-1
731
78-c
2 925
84-2
39
4''2
84
2-4
11—12 . .........
122
109
1368
22-5
in
91-0
1 243
90-9
2
1-6
23
1-7
13—14
>
.........
26
23
351
5''8
25
96-2
337
960
1
3-8
13
3-7
15-20
>
.........
27
2-4
455
7-5
27
100-0
455
lOO-o
5
18-5
82
180
21-40
»
.........
15
14
429
7-1
14
93-3
407
94-9
3
20-0
115
26-8
Samtliga
4383
1120
1000
6 076
100-0
908
811
5367
88-3
50
4-5
317
5-2
Jönköpings lön.
Mellby s:n. (M. % 25''8.)
1—10 röster.........
93
930
352
81-3
92
98-9
349
991
4
4*3
24
}
6-8
11—12 > .......
5
50
55
12-7
5
100-0
55
lOO-o
—
—
—
—
13—14
»
.........
2
2-0
26
6-0
2
100-0
26
lOO-o
—
—
—
—
15—20
>
........•
21-40
»
.........
Samtliga
661
100
1000
433
100-0
99
5190
430
99-3
4
4-o
24
5-5
Bankeryds s:n. (H. % 33-5.)
1—10 röster.........
167
80-7
706
55-7
120
71-9
512
72-5
7
4-2
39
5*5
11—12 . .........
21
10-2
239
18-8
17
81-0
■194
81-2
2
9-5
23
9-6
13-14
.
.........
10
4-8
133
105
7
70-0
93
69-9
—
—
—
—
15-20
»
.........
5
2-4
84
6-6
3
60-0
49
58-3
—
—
—
—
21-40
>
.........
4
1-9
106
8-4
4
100-0
106
lOO-o
—
—
—
—
Samtliga
1048
207
100 0
1268
100o
151
72-9
954
75-2
9
4-3
62
4-9
Kronobergs lön.
Blädinge s:n. (M. % 24-7.)
1—10 röster . . . ......
133
89-2
404
63-6
114
85-7
342
84-7
7
5-3
19
4-7
11—12 > .........
11
7-4
121
191
7
63-6
77
63-fi
—
—
—
—
13—14
>
.........
1
0-7
13
2''n
1
lOOo
13
100-0
—
—
—
—
15—20
>
. . . *......
1
0-7
16
2-5
1
100-0
16
100-0
—
—
—
—
21—40
>
.........
3
2-0
81
12-8
2
66-7
50
61-7
—
—
—
-
Samtliga
970
149
100- o
635
100-o
125
83-9
498
78-4
7
4-7
19
3o
52
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
t
2
1 3
1 4
6
1 6
7
1 8
9
1 i»
1 11
1 12
[ 13
1 14
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Län, socknar och röstgrupper
M. % Antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
mängd
den
31 dec.
1910
Antal
X
Röste-
tal
X
Antal
I *
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I X
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Antal
I X
av i
röstl.
nppt.
antal
Röste
tal
I X
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Aringsås s:n. (M. % 34 2.)
1—10 röster.........
362
69-2
1733
43-8
279
77-1
1396
80-6
18
50
63
3-6
11—12
> .........
101
19-3
1125
28-4
83
82-2
924
82-1
6
5-9
69
6-1
13—14
> .........
25
4-8
337
8-5
24
96-0
324
96-1
—
—
_
_1
15—20
» ....
23
4-4
388
9-8
20
87-0
338
87-1
2
8-7
34
8-8
21—40
t
.........
12
2-3
378
9-6
12
1000
378
100-0
2
16-7
71
18-8
Samtliga
2 505
523
100 o
3961
1000
418
79-9
3360
84-8
28
5*4
237
60
Kalmar län.
Tveta s:n. (M. % 21-9.)
1-10
röster .........
106
89-1
363
62-8
88
83-0
312
86-0
9
8-5
17
4-7
11—12
» ......
7
5-9
78
13-5
6
85-7
66
84-6
_
_
__
_
13—14
» ......
_
_
15—20
» ....
4
3-3
63
10-9
4
1000
63
100-0
—
—
—
—
21—40
» ...
2
1''7
74
12''8
2
lOO-o
74
100-0
1
500
35
47-3
Samtliga
930
119
1000
578
lOOo
100
84-o
515
89-1
10
8-4
52
9-0
Gladhammars s:n. (M. % 29-2.)
1—10 röster.........
321
85-4
1221
60-8
292
91-0
1133
92-8
20
6-2
62
51
11—12
> .......
24
6-4
272
13-5
24
1000
272
100-0
1
4-2
11
4-0
13-14
> .......
16
4-2
216
10-7
16
1000
216
100-0
1
6-3
14
6*5
15-20
» .........
10
2-7
168
8-4
10
100-0
168
10O-0
—
—
-_
_
21—40
» ........
5
1-8
133
6-6
5
100-0
133
100-0
2
40-0
61
45" 9
Samtliga
2132
376
100o
2010
100-o
347
92-3
1922
95-6
24
64
148
7-4
Gottlands län.
Fole 8:n. (M. % 26-1.)
1-10
röster .........
73
83-0
182
50-0
63
86-3
164
90-1
15
20-5
32
17-6
11—12
> ......
14
15''9
163
44-8
14
lOO-o
163
100-0
1
71
12
7-4
13—14
> .....
_
_
15-20
> .....
1
11
19
52
1
lOO-o
19
100-0
''_
_
_
_
21—40
» .....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Samtliga
440
88
1OO-0
364
100-0
78
88-6
346
95-1
16
18-2
44
121
TAB. 1 C (forts.)'' SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
53
1
2
8
4
6
7
8
9 1
10 |
11 1
~1F7
18 |
~ 14
B''olk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer in. m.
Län, Bocknar och rÖBtgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av Barnpiga myndiga
mängd
den
31 dcc.
1910
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I %
av i
röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
A åtal
I %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Klinte s:n. (M. * 39 6.)
1—10 röster.........
287
85-7
786
53-3
251
87-5
690
87-8
33
IDB
85
10-8
11—12 > .........
23
6-8
261
17-7
20
87''0
226
86-6
2
8-7
22
8-4
13—14
»
.........
10
30
133
90
9
900
120
90-2
1
10-0
13
9-8
15—20
>
.........
11
3-3
189
12-9
11
100-0
189
100-0
4
36-4
70
370
21-40
>
.........
4
1''2
105
7-1
4
1000
105
100-0
—
—
—
—
Samtliga
1198
335
lOOo
1474
100-0
295
88-1
1330
90-2
40
119
190
12 9
Blekinge län.
Ramdala s:n. (M. % 22-2.)
1—10 röster.........
306
86-9
818
56-5
257
84-0
740
90-B
13
4-2
45
ÖB
11—12 > .........
22
62
249
17-2
21
955
238
95-6
2
91
22
8-8
13—14
.
.........
16
4-6
217
150
16
100-0
217
1000
—
—
—
—
15—20
.........
5
1''4
80
55
5
100-0
80
100-0
—
—
—
—
21-40
.........
3
0-9
84
5-8
3
100-0
84
100-0
1
33-8
40
47-6
Samtliga
2 811
352
100-o
1448
100-o
302
85-8
1359
93 9
16
4*5
107
7-4
. Tjurkö a:n. (M. % 39 0.)
1—10 röster.........
200
971
391
830
58
290
136
34-8
10
5-0
14
3-6
11—12 » .........
3
1-4
36
7-7
2
66-7
24
66-7
—
—
—
—
13—14
.
.........
2
l-o
28
5-9
2
1000
28
lOOo
—
—
—
—
15-20
.........
1
05
16
3-4
—
—
—
—
1
lOOo
16
1000
21—40
»
..........
Samtliga
1046
206
100-0
471
1000
62
301
188
39-9
11
5-3
30
64
Kristianstads län.
Ö. Ingelstads s:n. (M. % 29-0.)
1—10 röster.........
104
95-4
322
74-5
100
96-2
312
96-9
11
10-6
19
5-9
11—12 » .........
3
2-8
33
7-7
3
100-0
33
100-0
—
—
—
—
13—14
»
.........
15-20
.
.........
21—40
>
.........
2
1''8
77
17-8
2
100-0
77
100-0
—
—
—
—
Samtliga
601
109
100-o
432
100-0
105
96-3
422
97-7
11
10 1
19
4-4
54
TAB. 1 C (forts.)- SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
• 1
2
II 3
1 4
t 5
1 6
1 7
8
9
10
il
12
13
14
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Län, socknar och röstgrupper
M. % nntal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
*
---
mängd
den
31 dec.
1910
(Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I *
av i
röst).
uppi
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppi
röste-  tal
Antal
I %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
J
j Knisslinge s:n. (M. % 33 9.)
| 1—10 röster........
224
82-0
726
50-4
183
81''7
638
87-9
17
76
64
8-8
11-12 > ........
1 28
103
315
21-8
27
96-4
303
96-2
—
—
—
—
13—14
»
.........
9
3-3
121
8-4
9
100-0
121
100-0
2
22-2
28
231
15—20
»
.........
7
2-6
122
So
6
85-7
106
86-9
—
—
—
—
21—40
»
........
5
1-8
157
10-9
5
100-0
157
100-n
2
40-0
65
41-4
Samtliga
1340
273
lOO-o
1441
100-o
230
84-2
1325
920
21
7-7
157
10 9
Malmöhus län.
.
Virke s:n. (M. % 340.)
1—10 röster.........
35
660
100
28''5
25
71-4
70
70-0
1
2-9
6
6o
11—12 » .........
7
13-2
79
225
7
100-0
79
100-0
1
14-3
11
13-9
13—14
>
.........
6
113
79
22''5
6
lOOo
79
100-0
—
—
—
—
15-20
>
.........
4
7-6
68
19-4
3
75-0
50
73-5
—
—
—
—
21—40
»
.........
1
19
25
71
1
100-0
25
100-0
—
—
—
—
Samtliga
242
53
lOOo
351
100-0
42
79 2
303
86-3
2
3-8
17
4-8
S. Vrams s:n. (M. # 50-3.)
1—10 röster.........
817
86-5
3 797
698
515
63-0
2 457
64-7
19
2-3
55
1-4
11—12 » .........
91
9-6
1007
18-5
76
83-5
840
83-4
1
11
11
11
13—14
»
.........
23
2-5
308
5-6
19
82-6
254
82-5
3
130
39
12-7
15-20
»
.........
7''
0-7
118
2''2
6
85-7
103
87-3
2
.28-6
36
305
21-40
>
.........
7
0-7
212
3-9
7
lOOo
212
lOOo
2
28-6
78
36-8
Samtliga
3 494
945
100-o
5442
lOO-o
623
65-9
3866
71 o
27
2-9
219
4-0,
Hallands län.
Ljungby s:n. (M. % 23-7.)
1—10 röster.........
208
85''6
864
66-6
152
73-1
664
76-9
29
13-9
88
102
11-12 » .........
24
9-9
268
20-6
19
79-2
212
79-1
4
16-7
44
16-4
13—14
»
.........
8
3''3
107
8''2
8
lOOo
107
100-0
—
—
—
—
15—20
»
.........
2
0-8
33
2-5
2
lOOo
33
lOOo
—
—
—
21-10 » .........
1
0''4
28
2''2
—
—
—
—
-
—
-
Samtliga
1613
243
1000
1300
lOOo
181
74-5
1016
78-2
33
13 6
132
10 2
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
55
1
* !
» 1
4 1
5 1
7
« I
» 1
10
n |
J1 1
18 |
14
:
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i ritetliingd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
i
mängd
den
31 dec.
1910
Antalj
%
|
Röste-;
tal
%
Antal
1
I %
av i
röst!
uppt.
antal
Röste-
tal
I #
av i
TÖstl.
uppt.
röste
tal
Antal
I %
av i
röst!
uppt.
antal
,
Röste-
tal
i %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Snöstorps s:n. (M. % 40''6.)
1—10 röster.........
908
856
3 393
63-8
441
48-6
1611
47-5
23
2-5
92
2-7
11—12 .........
in
105
1248
23-4
81
73-0
912
731
5
4-5
59
4-7
13—14
.........
22
2''1
292
5-5
13
591
174
59-6
2
9-1
27
9-2
15—20
..........
16
1-5
275
52
14
87-5
245
891
2
12-5
38
13''8
21—40
>
.........
4
0''3
114
21
3
75-0
79
69-3
2
50-0
60
52-6
Samtliga
4 879
1061
100-o
5 322
100-o
552
52-0
3021
56-8
34
3-2
276
5-2
Göteborgs o. Bohus läu.
Torps s:n. (M. % 18-8.)
1—10 röster.........
210
92-9
480
69-6
175
83-3
404
84-2
21
10-0
42
8-8
11—12 > .........
■
8
3-5
90
13 0
8
100-o
90
100-0
2
250
23
25-6
13—14
>
.........
4
1-8
54
7-8
4
100-o
54
100-0
~
* _
—
—
15—20
>
.........
4
1''8
66
9-6
4
100-0
66
100-0
—
—
—
21—40
>
.........
Samtliga
1828
226
100-0
690
10Ö-0
191
84-5
614
89o
23
10 2
65
9-4
Styrsö ,s:n. (M. % 56-3.)
1—10 röster.........
1 859
86-7
2 671
621
845
98-4
2 647
99-1
155
18-0
346
130
11 12 > .........
96
9-7
1067
24-8
96
100-0
1067
lOOo
3
31
34
3-2
13—14
>
.........
| 26
2-6
349
8-1
26
100; o
349
lOOo
—
—
—
—
15—20
.........
6
06
101
2-4
6
100-o
101
lOOo
—
—
—
—
21—40
>
.........
4
04
112
2-6
4
lOOo
112
100-0
2
50- 0
67
59-8
Samtliga
2 436
| 991
1000
4 300
100-o
977
98-6
4276
994
160
161
447
10-4
llvsborgs län.
| Bergums s:n. (M. % 31-6.)
1—10 röster.........
j 186
94-4
1 ''
511
79-2
186
1000
511
1000
5
2-7
1
5
l-o
11—12 » .........
I 8
4l
88
13-7
8
100-0
88
1000
1
12-5
ii
12-6
13—14
>
.........
1
05
13
2o
1
lOOo
13
lOOo
—
—
—
—
15-20
>
.........
i
2
■ 10
33
5-1
2
100-0
33
1000
—
—
—
21—40
>
.........
| -
Samtliga
1 1028
i 197
lOOo
645
lOOo
197
100 o
645
100-o
6
30
16
2-5
56
T Ali. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
1
2
II 3
1 4
1 5
1 6
! ^
1 8
1 9
1 10
1 n
1 m
1 13
1 14
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd tipp tagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
Folk-
I röstlängd npptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
mängd
den
31 dec.
1910
1
[Antal
X
Röste
tal
%
Antal
I %
av i
röstl
uppt
antal
Röste
tal
I *
av i
röstl
uppt.
röste-  tal
Äntå
I *
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste,
tal
Nödinge s:n. (M. % 43 6.)
1—10 röster.........
438
83-4
2 529
69-3
323
73-7
1890
74-7
35
8-0
109
4-3
11 12 . .........
65
12-4
720
19-7
56
86-2
621
86-3
—
_
_
__
13—14
»
........
-
12
2;3
159
4-4
12
1000
159
lOO-o
1
8-3
13
8-2
15—20
>
.....
6
11
100
2-7
6
100-0
100
lOO-o
1
16-7
19
19-0
21-40
.
........
4
0-8
143
3-9
•4
lOOo
143
100-0
3
750
103
72-0
Samtliga
2 209
525
100-o
3651
100o
401
764
2913
79-8
40
7-6
244
6*7
Skaraborgs län.
1
S. Lundby s:n. (M. % 24-7.)
1—10 röster.........
87
94-6
224
71-5
86
98*9
223
99-6
11
12-6
28
12-5
11—12 » .........
3
3-2
35
11-2
3
1000
35
lOO-o
—
—
_
_
13—14
»
......
1
11
14
4-5
1
lOOo
14
lOO-o
—
_
_
_
15-20
»
.........
21—40
»
......
1
11
40
12-8
1
1000
40
100-0
1
100-o
40
lOOo
Samtliga
573
92
lOO-o
313
lOOo
91
98-9
312
99-7
12
18-0
68
217
Falköpings v. ländsk. (M. % 44-1.)
1—10 röster.........
214
71-3
955
48-6
166
77-6
754
79-0
29
13-6
106
11-1
U-13 • .........
71
23*7
791
40-3
58
81-7
648
81-9
2
2-8
22
2-8
13—14
>
.........
9
30
121
6-2
8
88-9
108
89-3
—
—
—
_
15—20
»
.......
6
2-0
97
4-9
6
100-0
97
100-0
1
16-7
17
17 5
21—40
>
.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Samtliga
1083
300
100o
1964
lOOo
238
793
1607
81-8
32
10 7
145
7-4
Värmlands län.
;
Långseruds s:n. (M. % 24 3.)
1—10 röster.........
397
93-2
958
70-5
246
62-0
610
63-7
98
24-7
248
25-9
11—12 » .........
14
8''3
160
11-8
13
92-9
149
93-1
4
28-6
46
28-8
13—14
.
.........
9
2-1
118
8-7
9
1OO-0
118
lOO-o
1
11-1
13
Ilo
15—20
.
.........
3
0-7
50
3-7
. 3
100-0
50
100-0
1
33-3
17
340
21—40
>
.........
3
0-7
73
5-3
3
lOO-o
73
lOOo
1
33-3
28
38-4
Samtliga
2 0421
426
lOO-o
1359
1000
274
64-3
loooi
73-6
105
24-e|
352
25-9
TA1). 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
57
1
2
8
4
5
6
"
8 |
» 1
10
it 1
12 |
13 |
14
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd npptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga.
*
Folk-
mängd
den
31 dcc.
1910
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
afdiska personer in. m.
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
1 *
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I %
av i
röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Ran8äter8 s:n. (M. % 408.)
1—10 röster.........
933
84-2
4 172
64-8
565
606
2 584
61-9
31
3-3
78
1-9
11—12 » .........
126
11 4
1403
21-8
101
80-2
1128
80-4
—
—
—
—
13—14
>
.........
28
2-5
375
5-8
26
92-9
349
931
2
7-1
27
7-2
15—20
»
.........
11
10
183
2-9
10
909
167
91-3
1
9-1
19
104
21-40
»
.........
10
09
302
4-7
9
9O0
278
92-1
3
30 0
104
34-4
Samtliga
5107
1108
100- 0
(5 435
100-0
711
64-2
4 506
70 o
37
3-3
228
3-5
Örebro län.
Täby 8:n. (M. % 30''H.)
1—10 röster.........
131
87-9
386
64-8
122
931
360
93-3
9
6-9
25
G* 5
11—12 » .........
15
101
171
28-7
15
100-0
171
100-0
3
20''0
34
19-9
13—14
»
.........
3
2-0
39
6’5
• 1
33-3
13
33-3
—
—
—
—
15—20
»
.........
21—40
»
.........
Samtliga
668
149
100-0
596
100-0
138
92-6
544
91-3
12
8-1
59
9-9
Hjulsjö s:n. (M. % 38i.)
1—10 röster.........
549
91-8
2160
75-4
370
674
1485
68-8
25
4''6
66
31
11-12 » .........
33
55
367
12-8
29
87-9
323
88-0
3
9-1
33
90
13—14
>
.........
4
0-7
52
1’8
4
10O0
52
100-0
1
25-0
13
250
15—20
»
.......
5
0-8
88
3-1
5
100-0
88
100-0
—
—
—
—
21—40
»
.........
7
1-2
198
6-9
6
85-7
176
88-9
3
42-9
90
45-5
Samtliga
2 954
598
100o
2865
1000
414
69-2
2124
74-1
32
5-4
202
7-1
Västmanlands län.
:
Tärna s:n. (M. % 28’0.)
1—10 röster.........
143
85-1
446
594
119
83-2
399
89-5
5
3-5
23
5*2
11—12 » .........
19
11-3
216
28-8
19
100-0
216
100-0
2
10-5
23
106
13—14
»
.........
3
1-8
42
5-6
3
100-o
42
100-0
—
—
—
—
15—20
>
.........
3
1-8
47
6-2
3
lOOo
47
100-0
—
—
—
—
■ 21—40
>
.........
—
Samtliga
1032
168
100o
751
1000
144
85-7
704
93 7
7
4-2
46
6-1
8—18049»
58
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
1
2
1 3
1 4
6
1 6
7
1 8
! 9
1 10
11
1 12
1 13
1 14
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
mängd
den
31 dec.
1910
(Antal
; %
Röste-
tal
%
Antal
1 I %
av i
röstl.
uppi.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röst!
uppi
röste-  tal
Antal
I *
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Malma s:n. (M. % 46-5.)
1—10 röster.........
456
|
75*6
2122
54*5
335
73*5
1658
78*1
22
48
37
1*7
11—12 » .........
1 129
21-4
1424
36*6
114
88*4
1259
88*4
3
2*3
34
2*4
13-14
,
.........
I 6
10
80
2*1
6
100* 0
80
100*0
1
16*7
13
16*3
15—20
»
......
! 8
1-8
139
3*6
8
100*0
139
100*0
1
12*5
16
11*5
21—40
>
.........
4
0-7
125
3*2
4
100*0
125
100*0
3
75*0
101
80*8
Samtliga
2 311
I 003
100-o
385»! 100*0
407
77 4j 8201
83*8
30
5*0
201
5*2
Kopparbergs län.
Boda 8.n. (M. % 39-8.)
1—10 röster.........
524
97-4
1237
85*7
513
97*9
1 220
. 98*6
49
9*4
104
8*4
11—12 » .........
7
1-8
78
5*4
7
100* 0
78
100*0
—
—
—
_
13-14
»
.........
3
* 0-6
41
2*8
3
100*0
41
100*0
2
66*7
27
65*9
15—20
>
.....
3
0-6
47
3*3
3
100*0
47
100*0
1
33*3
17
36-21
21—40
»
........
1
0-1
40
2*8
1
100*0
40
100*0
1
100*0
40
ioo*o;
Samtliga
2168
538
100*0
1443
lOOo
527
98*0
1420
98*8
53
9*9
188
13-o!
Falu landskomm. (M. % 48-4.)
1—10 röster.........
1477
84-3
5 487
59*1
861
58*3
3 470
63*2
180
12*2
360
6*6!
11—12 > .........
185
106
2 054
22*1
142
76*8
1579
76*9
9
4*9
101
4*9i
13—14
»
.........
37
21
494
5*8
36
97*3
480
97*2
4
10*8
53
10*71
15-20
»
.........
31
1-8
532
5*7
29
93*5
500
94*0
6
19*4
99
18*6
21—40
»
......
22
1*2
725
7*8
22
100*0
725
100*0
6
27*3
240
33*1
Samtliga
6 037
1752
100* o
9 292 100 0
1090
62*2
6 754
72*7
205
117
853
9*2
Gävleborgs län.
Ramsjö s:n. (M. % 34-8.)
1—10 röster.........
283
80*6
911
46*0
204
72*1
687
75*4
''
12
4*2
40
4*4
11—12 . .........
1
26
7*4
291
14*7
25
96*2
279
95*9
3
11 5
34
11*7
13—14
»
.........
20
5*7j
268
13*6
20
100*0
268
100*0
1
5*0
14
5*2
15—20
»
.........
13
3*7
224
11*8
13
idb* o
224
100*0
1
7*7
18
8*0
21—40
»
.......
i
9
2*6
285
14*4
9
1000
285
100*0
1
11-1
25
8*8
Samtliga
1876|
351
100*ol 15)79
1000
271
77*2!
1743
88*1
18
5*1
131
Ce
TA15. 1 C (forts.)- SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
59
1
1
2 |
3 1
4 1
b t
6
7 1
» !
9 1
10
il 1
12 |
18 |
14
—
1
Vnlk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
uridiska personer in. m.
Län, socknar och röstgrupper mängd
! (lön
M. % antal i rostlängd upptagna män
,
och kvinnor i % av samtliga myndiga |
''
Antalj
1
k !
löste-;
tal
1
%
Antal!
i %
av i
röstl.
uppt.
antal
1
löste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
:
Antal
I i
av i
röst!,
uppt.
antal
löste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal I
Arbrn s:n.
1—10 röster . .
(M. % 50-2.)
1439
!
87''oj
1
4 286
59-7
935
G5o
2 664 j
622
77
5 4|
182
4*2j
11-12
>
143
8-6
1597
22-3
97
67-8
1087
68-1
n |
7-7
127
8-0-
13—14
*
35
2-1
470
6*5
31
88-6
417
88-7
2 |
5-7
27
5-7
15—20
»
24
i-si
387
5-4
24
1000
387
ioo-o
2
8-3
32
8-3
21-40
> .
14
o-a
440j
61
14
ioo-o
440
100-0
5
35-7
200
45''51
Samtliga
5710
1655
ioo-o!
7 ISO; 100 0
1101
66-5
4 995
69 6
97
5-9
568
7-9!
Västernorrlands län.
Bodums s:n.
1—10 röster .
(M. % 32-7.)
230
83-7
420
36-3
174
75-7
358
85-2
7
3-0
35
8-3
11-12
1
19
6-9
217
18-8
18
947
206
94-9
2
10-5
22
10-1
13-14
>
10
3-6
135
11-7
10
ioo-o
135
lOO-o
—
—
—
—
15—20
>
8
2-9
138
11-9
7
87-5
118
85-5
4
50-0
66
47-81
21—40
>
8
2-9
247
213
8
100-0
247
ioo-o
5
62-5
169
68-4|
Samtliga
1543
27öj 100-0
1157
100-0
217
78-9
1064
92-0
18
6-5
292
25''2''i
Timrå s:n.
1—10 röster .
(M. ¥ 47-1.)
.
1475
91-2
5 277
72-1
851
57-7
3 574
67-7
71
4-8
133
2-5
11—12
>
86
5-3
966
13-2
74
86-0
831
86-0
6
7-0
68
70:
13—14
>
27
1''6
359
4-9
24
88-9
319
88-9
—
—
—
15—20
>
14
09
239
3-3
14
100- 0
239
lOO-o
2
14-3
'' 30
12-6
21—40
i
>
16
l-o
482
6-5
16
lOO-o
482
100-0
7
43-8
238
49-4
Samtliga
6 338
1618
100 0
7 323
1OO0
979
60-5
5445
j 74-4
86
5-3
469
6-4
j
Jämtlands län.
1
| ■
Bodsjö s:n.
1—10 röster .
(M. % 20 0.)
I 203
89-4
568
1
64 C
178
87-7
528
93C
13
6-4
32
5-6
11—12
>
|
12
5-7
147
16-6
12
923
135
91-t
3
23-1
34
23-1
13-14
>
2
3-6
108
12-2
7
87-5
94
87-(
2
25-C
27
250
15-20
S
0-9
32
3é
2
1OO0
32
100-C
—
—
—
21—40
1
1
0-5
32
3-e
1
100-fl
32
100-C
1
100-c
32
100 0
i .
Samtliga
1173
227
1OO-0
883
100o| 20C
88-1
821
92<
19
8-4
125
14-1
60
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
1
2
II 3
1 4
1 5
1 6
1 7
1 »
1 9
1 io
1 n
1 12
1 13
1 14
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
----:-j
I röstlängd upptagna
juridiska personer ni. m.
mängd
den
31 dec
1910
Äntå
%
Röste
tal
*
Anta
I %
av i
rösti
nppt
anta.
Röste
tal
I *
av i
röstl
uppt
röste-  tal
Äntå
I %
av i
röstl
nppt
äntå
Röste
tal
1 %
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Bractie s:n. (M. % 45-6.)
1—10 röster.........
494
77-1
1948
49-6
387
''78-3
1560
80-1
19
3-8
64
3-3
11—12 » .......
8g
13-7
988
25-1
82
932
921
93-2
3
3-4
33
3-3
13—14
»
.....
25
3-9
337
8-6
24
96-0
324
961
1
4-0
14
4-2
15-20
»
......
25
3''9
412
10-5
25
lOOo
412
100-0
1
40
19
4-6
21—40
»
.......
9
1-4
245
6-2
9
lOOo
245
100-0
6
66-7
169
690
Samtliga
2 682
641
1000
3 930
1000
527
82-2
3462
881
30
4-7
299
7-6
Västerbottens län.
Sävars s:n. (It. % 35''7.)
1—10 röster.........
613
964
1530
82-9
514
83-8
1315
85-9
30
49
59
3-9
11-12 » .........
12
1-9
132
7-1
11
91-7
121
91-7
1
8-3
11
8-3
13—14 ’ »
.......
7
1-1
94
Öl
6
85-7
81
86-2
1
14-3
14
14-9
15—20
»
.......
3
0-5
50
2-7
3
lOO-o
50
100-0
—
—
—
_''
21—40
»
......
1
Öl
40
2-2
1
100-0
40
100-0
1
lOO-o
40
100-0
Samtliga
3 794
636
lOO-o
1846
lOOo
535
84i
1607
87-1
33
6-2
124
6-7
Vännäs s:n. (M. % 36-9.)
1—10 röstor ........
990
860
3 036
60‘5
782
790
2 509
82-0
42
4-2
90
3-0
11—12 » ....
108
9-4
1206
241
90
83-3
1003
83-2
2
1-9
22
1-8
13-14
,
......
32
2-8
430
8-6
29
90-6
389
90-5
1
31
13
3-0
15-20
»
......
19
1''6
298
5-9
18
94-7
283
950
—
—
_
_
21—40
»
......
2
0-2
44
0-9
2
100 0
44
100-0
1
50''0
30
68-2
Samtliga
59751
1151
100-o
5014
lOOo
921
SO-o
4 228j
84-3
46
4o
155
81
Norrbottens län.
Överkalix s:n. (St. % 24-2.)
1—10 röster.........
689
93-8
1758
74-9
466
:
67-6
1343
76-4
1
43
62
1
143
8-1
11—12 » .........
30
41
331
141
25
83-3
276
83-4
2
6-7
22
6-6
13-14
»
........
7
10
95
40
6
85-7
81
85-3
1
14-3
13
13 7
15-20
»
.........
7
1-0
124
5-3
5
71-4
89
71-8
1
14-3
17
13-7
21—40
.........
1
Öl
40
1-7
—
—
—
—
1
lOO-o
40
lOO-o
Samtliga
6 0131
734
100-fi
2348
100-o
•
502
68-4
1 789!
76-2
48
6-5
235
10-0
TAB. 1 C (forts.). SÄRSKILDA LANDSKOMMUNER.
61
1
2
»
4
6
7
8
o
10
n
12
13
14
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Län, socknar och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna män
och kvinnor i % av samtliga myndiga
mängd
den
31 dec.
1910
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I %
av i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
nppt.
röste-  tal
Älvsby 8:n. (M. % 39 7.)
1—10 röster.........
1024
93-9
2 462
73*4
528
51-6
1559
63-3
43
4-2
97
3-9
11-12 » .........
39
3-6
437
130
33
84-6
369
84-4
—
—
—
—
13-14
>
.........
12
1-1
160
4-8
12
100-0
160
100-0
1
8-3
13
8-1
15-20
>
.........
12
1-1
203
61
12
100-0
203
lOOo
1
8-3
17
8-4
21-40
.........
3
0-3
92
27
3
100-0
92
100-0
2
66-7
63
68-5
Samtliga
5 810
1090
100-0
3354
100 0
588
53-9
2383
71-0
47
4-3
190
5-7
Anm. De olika röstgrupperna omfatta inkomsttagare med beskattad inkomst av kapital eller arbete eller
innehavare av jordbruksfastighet med taxeringsvärde till nedanstående belopp:
Eöstgrnpperna
Beskattad inkomst, kr.
Jordvärde, kr.
1—10................T. o. m. 1 000
T. o. m. 16 600
11—12 ................ 1 001—2 000
16 700— 33 300
13—14 ................ 2 001—3 000
33 400— 50000
15—20 ..........-...... 3 001—6 000
50100—100000
21—40................ Över 6 000
Över 100 000
62
Tak 1 D. Den kommunala rösträtten inom olika inkomstgrupper år 1910.
Särskilda städer.
1
1 2
! 3
1 4
1 3
1 e
7
1 8
1 9
I 10
I il
1 12
1 13
1 14
Städer och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
1
Folk-
mängd
den
31 dec.
1910
1
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Antal
%
''
Röste-
tal
%
Antal
I % av
; i
röstl.
uppt.
anta]
Röste-
tal
I %
av i
röst!,
nppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röst],
nppt.
röste-  tal
Uppsala. (M. % 40 2.)
1—10 röster.......
4 605
65-1
19 827
27-1
2 624
57-0
12 181
61-4
72
1-6
359
1-8
11—20 > .......
974
13-8
13839
18-9
793
81-4
11420
82-5
52
5-3
764
5-5
21-22 » .......
534
7''5
11430
15-6
477
89-3
10 213
89-4
47
8-8
1003
8-8
23—28
>
.......
536
7''6
13 366
18-3
505
94-2
12 613
94-4
48
90
1186
8-9
29-40
»
. . ......
421
60
14 676
20-1
414
98-3
14 438
• 98-4
71
16-9
2 561
17-5
Samtliga
25960
7 070
1000
73138
100-0
4813
68-1
60865
83-2
290
4-1
5873
8-0
Eskilstuna. (M. % 453.)
1—10 röster.......
4 959
65-3
25688
34''8
3 056
61-6
17 339
67-5
316
6-4
979
3-8
11-20 » .......
1605
21''2
22 052
29-8
1321
82-3
18 226
82-7
30
1-9
430
1-9
21—22 > .......
495
6-5
10 567
14''3
457
92-3
9 760
92-4
17
3:4
366
3-5
23-28
»
.......
298
3-9
7 396
100
277
930
6 888
93-1
25
8-4
628
8-5
29—40
»
. ......
232
31
8 202
111
224
96-6
7 943
96-8
46
19-8
1706
20-8
Samtliga
28 364
7 589
100 0
73 905
100-0
5335
70-3
60156
81-4
434
57
4109
5-6
Linköping. (M. % 33l.)
1—10 röster.......
2 353
59-9
9 766
22-6
1358
57-7
6 034
61-8
57
2-4
- 269
2-8
11-20 > .......
678
17-3
9 861
228
556
82-0
8174
82-9
19
2-8
263
2-7
21—22 » .......
314
8-0
6 711
15-5
287
91-4
6131
91-4
13
4-1
280
4-2
23—28
»
.......
339
86
8 423
195
326
96-2
8100
96-2
25
7-4
625
7-4
29-40
>
.......
244
6-2
8 467
19-6
239
98-0
8 306
98-1
34
13-9
1249
14-8
Samtliga
22157
8 928
lOOo
43228
100 o| 2 766
70-4
36 745
85-0
148
3-8
26So|
62
TAB. 1 1) (forts.). SÄRSKILDA STÄDER.
«3
1
‘i 1
»
4
&
«
•
»
«
10.
‘i
12
13
14
Städer och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
mäugd
dcu
31 dec.
1910
Antal
■
%
Röste-
tal
%
Antal
I % av
i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
1 %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i
röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
i %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Jönköping''. (M. % 37 8.)
1—10 röster.......
4100
66*4
17 601
29-7
2 890
58*3
11113
63 1
90
2''2
431
2''4
11—20 » .......
1019
16-5
14 113
23''8
831
81-6
11560
81-9
34
3''3
512
3''6
21—22 . .......
388
6-3
8 301
14-0
337
86''9
7 215
86-9
22
5-7
474
5''7
23-28
.
.......
399
6*5
9 916
16''7
376
94-2
9 354
94''3
36
9-0
895
9-0
29—40
.......
266
43
9 319
15''8
259
97''4
9 091
97''fi
40
lön
1471
15-8
Samtliga
26 969
6172 100-0
59 250
100-0
4 193
67-9
48333
81-6
222
3-6
3 783
(>''4
1
Växjö. (M. % 38-2.)
1—10 röster.......
*
1299
630
5300
24-4
794
611
3 508
66-2
67
5*2
360
6''8
11—20 » ■.......
297
14-4
4 280
19 7
249
83-8
3 586
83''8
17
5-7
260
6-1
! 21-22 » .......
158
7''7
3380
15-6
134
84-8
2 865
84-8
17
10''8
363
10-7
23—28
»
.......
187
91
4 634
21-3
170
90-9
4 204
90-7
15
8''0
366
7-9
29—40
»
.......
119
5-8
4121
19-0
113
950
3 930
954
16
13-4
604
14-7
Samtliga
8311
2060
100o
21 715
100-0
1460
70-9
18093
83-3
132
64
1953
9o
Visby. (M. % 43 5.)
1—10 röster.......
1979
70-9
7 836
31-6
1730
87-4
6 802
86-8
194
9-8
582
7-4
11-20 » ......
341
12''2
4 888
19 7
319
93-5
4 595
94-0
19
5-6
283
5-8
21—22 » .......
183
6‘5
3 906
15-7
178
97-3
3 800
97-3
7
3-8
151
3-9
23—28
»
.......
189
6''8
4 713
19o
183
96-8
4 561
96-8
14
7-4
346
7-3
29—40
»
.......
100
3-6
3 475
140
99
99-0
3 435
98-8
16
16-0
602
17-3
Sanitliga
9 961
2 792
100''0
24818
1000
2 509
89-9
23193
935
250
90
1964
7*9
Karlskrona. (M. % 32 0.)
1—10 röster.......
5 276
68*4
21 369
30-4
2 267
430
10 439
•
48''9
62
1''2
273
1*3
11-20 . .......
989
12-8
13 407
19 o
686
69-4
9 444
70-4
20
2-0
300
2-2
21—22 »■.......
787
10''2
16 750
23-8
602
76-5
12 828
76-6
13
1''7
277
1-7
23-28
.
.......
429
5-5
10701
15''2
369
86-0
9 232
86-3
8
1''9
208
1''9
29—40
»
.......
236
31
8159
Ilo
225
95-3
7 803
95''ii
25
10-6
941
115
Samtliga
27 434
7 717
100o
70 »SO
1000
4119
53-8
49 746
70 7
128
17
1999
2-8
64
TAB. 1 D (forts.). SÄRSKILDA STÄDER.
1
1 2
II 3
1 4
1 3
1 6
7
1 8
1 9
1 in
11
1 12
1 13
1 H
Städer och röstgrnpper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Folk-  mängc
den
31 dec
1910
| I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
||Anta!
%
Röste-
tal
*
Anta
I % av
i
röstl
uppi
äntå
Röste-
tal
I %
av i
röst!
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i
röstl.
nppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Kristianstad. (M. % 48 5.)
1—10 röstor.......
2 317
65-4
10 132
27-6
1136
49-0
1 5520
54''5
28
1-2
137
1-4
11-20 » .......
505
14-3
7181
19-r
414
82-0
5 990
834
14
2''8
201
2-8
21—22 » .......
248
7-0
5 302
14-4
217
87-5
4 640
87-5
13
5-2
278
5''2
23—28
.
.......
256
72
6 393
17''4
238
930
5 942
92-9
21
8-2
539
8-4
29—40
>
.......
.217
6-1
7 716
21-0
206
94-9
7 335
95-1
34
15-7
1249
16-2
Samtliga
11 569
3 543
100-0
36 724
100o
2 211
62-4
29427
80'' l
no
31
2 404
6-5
Hälsingborg. (M. % 44''4.)
1—10 röster.......
5 867
63*6
28 665
290
2 523
430
13 694
47-8
50
09
224
0-8
11—20 » .......
1491
16-2
20903
21-2
1168
78-3
16 572
79-3
29
1-9
436
21
21—22 . .......
742
80
15886
16-1
661
89-1
14 153
891
15
2-0
321
2-0
23—28
»
.......
637
6-9
15903
16 1
596
93-6
14 872
93-5
37
5-8
940
59
29-40
»
.......
491
5-3
17 437
17-6
460
93-7
16 370
93-9
96
19-6
3 627
20-8
Samtliga
33 347
9 228
1000
98 794 100 o
5408
58-6
75 661
76-6
227
2-5
5 548
5-6
Halmstad. (M. t 32 2.)
1—10 röster.......
2 289
63-5
10 736
274
881
38-5
4 469
41-6
112
4-9
453
4-2
11—20 » .......
531
147
7 668
19-6
334
62-9
4 872
635
28
5-3
397
5-2
21—22 » .......
281
7-8
6 027
15-4
202
71-9
4 335
71-9
10
3-6
215
3-6
23—28
»
.......
295
8-2
7 342
18-7
243
82-4
6 053
82-4
13
4-4
315
4-3
29-40
»
.......
209
5-8
7 393
18-9
191
91-4
6 746
91-2
30
14-4
1137
15-4
Samtliga |
18 342
3605
100-0
39 166 100 0
1851
51-3
26 475
67-6
193
5-4
2 517
6-4
Yänersborg. (M. % 4)?6.) j
1—10 röster.......
1527
73-1
6 431
35-6
751
492
3 657
56-9
114
7-5
405
6-3
11—20 » .......
244
11-7
3 402
18-8
201
82-4
2 840
83-5
10
4-1
140
4-1
21—22 > ........
128
61
2 735
15-2
no
85-9
2 352
86-0
5
3-9
107
3-9
23—28
»
.......
118
5''7
2 944
16 3
103
87-3
2 578
87-6
" 6
51
148
50
29—40
>
.......
72
3''4
2 540
14-1
69
95-8
2 423
95-4
17
23-6
653
25-7
!
Samtliga j
7 648!
2 08ol 100-u
1S052| 100-0
1234
591
13 850
76-7
152
7-3
1453
8-0
TAB. 1 D (forts.)- SÄRSKILDA 8TÄDKR.
65
• 1
1
»
4
6
6
7
»
»
10
il
12
13
14
Städer och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Folk-
mängd
den
31 dec.
1910
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd npptagna
juridiska personer m. m.
Antal
*
Röste-
tal
%
Antal
I % av
i
röst!.
uppt
antal
Röste-
tal
I %
av i
röst!,
nppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i
rösti.
uppt.
antal
Röste-
tal
i %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Hora». (M. % 40''6.)
1—10
röster .......
3 773
72-8
14 214
32-9
2 025
53-7
8 362
58-8
115
3-0
549
3-9
11-20
» .......
678
13 l
9 539
221
551
81-3
7 751
81-3
29
4 3
403
4-2
21—22
k
.......
261
5o
5 587
12-9
224
85-8
4 798
85-9
12
4-fi
258
4-6
23-28
> .......
272
5-3
6 779
15-7
258
94-9
6 433
94 9
16
59
392
5’8
29—40
* .......
197
38
7 082
164
193
980
6 943
980
42
21-3
1588
22-4
Samtliga
21541
5181
1000
43 201
1000
3 251
62-7
34 287
79 4
214
4*1
3190
7-4
Lidköping. (M. % 44-8.)
1-10
röster .......
1552
77 3
5 696
37-2
945
60-9
3 790
66*5
114
7-3
358
6-3
11-20
> .......
191
9-5
2 702
17 6
159
83-2
2 259
83-6
14
7-3
202
7-5
21-22
> .......
95
4-7
2033
13-3
90
94-7
1924
94-6
4
4-2
86
4-2
23—28
> .......
103
51
2 540
16-6
95
92-2
2 345
92-3
10
9''7
245
9-6
29-40
> .......
67
3-4
2 336
153
64
95-ft
2 225
95-2
18
26-9
670
28-7
Samtliga
6 885
2008
1000
15307
1000
1353
G7''4
12 543
81-9
160
80
1561
102
Skövde. (M. % 39-2.)
1—10
röster .......
1075
63-4
4 681
260
1020
94-9
4 474
95-6
42
39
219
4-7
11-20
» .......
248
14-6
3 638
20-2
244
98-4
3 586
98-6
12
4-8
170
4-7
21—22
» .......
142
8-4
3 040
16-9
141
993
3 019
99-3
9
6-3
194
6-4
23—28
> ......
142
8-4
3 586
19 9
140
98 g
3 536
98-6
7
4-9
181
5-0
29-40
* .......
88
52
3 071
170
88
100 0
3 071
100-0
13
14-8
479
15-6
Samtliga
6 520
1695
1000
18016
lOO-o
1033
96-3
17 686
98 2
83
4-y
1243
6-9
Karlstad. (M. % 42-8.)
1—10
röster .......
2 893
660
11001
26-1
1187
41-0
5 281
48-0
74
2-6
305
2-8
11—20
> .......
681
15-5
9 588
22-7
491
72-1
6 973
72 7
17
2-5
245
26
21-22
> .......
280
6*4
5980
14-2
225
80-4
4 806
80-4
9
32
194
3-2
23-28
> .......
310
7-1
7 783
18-4
281
90-r,
7 066
90-8
19
6-1
475
6-1
29—40
» .......
221
50
7 862
18-fi
208
941
7 375
93-8
48
21-7
1794
22-8
Samtliga
17 192
438ö| 100-o| 42 214| 100-0
| 2392
54 ö| 3160l| 74-6
| 167
3-8
3013
7-1
9—180489
66
TAB. 1 D (forts.)- SÄKSKILDA STÄDER.
1
2
a
1 4
i &
I 6
7
1 «
1 9
1
11
1 12
1 13
1 14
Städer och röstgrupper
M. % antal i röstlängd npptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Folk-
mängd
den
3 dac.
1910
I röstlängd npptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I % av
i
röstl
uppi
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl
uppt.
röste-  tal
Örebro. (M. % 48-9.)
1—10 röster.......
6 483
70-9
25 546
31-9
2 870
44-3
13 072
51-2
189
2-9
834
3 a
11—20 . .......
1269
13-9
17 855
22-3
963
75-9
13 716
76-8
55
4-3
789
4-4
21—22 » .......
521
5-7
11142
13-9
437
83-9
9 354
84-0
30
5''8
644
5‘8
23—28
»
.......
501
55
12 430
15 B
470
93-8
11675
93-9
37
7-4
918
7-4
29—40
»
.......
367
4-0
13 028
16 3
353
96-2
12 539
96-2
66
180
2 476
190
Samtliga
30082
9141
100-0
80001
100-u
5 093
55 7
603,6
75 4
377
4*1
5 661
7-1
Västerås. (M. % 44-0.)
1—10 röster.......
3 393
64-8
16 398
32-3
2 046
60-3
10 579
64-5
182
5-4
687
4-2
| 11—20 » .......
1101
21-0
15 059
29-7
893
81-1
12 309
79-4
19
1-7
264
1-8
21-22 > .......
285
5-4
6111
12-1
255
89-5
5 469
89-5
9
32
192
31
23—28
»
.......
285
5 4
7110
14-0
266
93-3
6 638
93-4
15
5-3
382
5-4
29—40
»
.......
174
34
6 045
11-9
170
97-7
5 912
978
25
14-4
940
15-fi
Samtliga
j
19 145
5 238
100 0
50 723
1600
3630
09-3
40 907
80-6
250
4-8
2 465
4 9
Sula. (M. % 44 8.)
1—10 röster.......
1682
769
6 587
39''fi
1230
73 1
4 797
72-8
133
7-9
458
70
11—20 > .......
258
11-8
3 639
21-9
215
83-3
3 062
84-1
18
7-0
254
7-0
21—22 » .......
96
4-4
2 044
12-3
93
96-9
1981
96-9
11
11''5
236
11 5
23—28
»
.......
89
4*1
2192
13-2
87
97-8
2139
97-6
12
13-5
292
13-3
29—40
»
.......
62
2''8
2158
13-0
61
98-4
2129
98-7
16
25-8
571
26-ft
Samtliga
7 693
2 ls7
loo-o
10 020
100 0
1686
77-1
14108
84-9
190
8-7
1811
10-9
Falun. (M. % 42 5.)
1—10 röster.......
1956
62-3
9 769
29-0
981
50-2
4 913
50-3
162
8-3
552
5-7
11—20 » .......
587
18-7
8152
24-2
440
75-0
6 241
76-6
32
5-5
487
60
21—22 » .......
209
6-7
4 459
13-2
181
86-6
3 863
86-6
9
4 3
193
4''3
23-28
»
.......
226
7-2
5 636
16-7
207
91-6
5171
91-7
12
5-3
293
5-2
29-40
»
.......
159
Öl
5 678
16-9
154
96-9
5 514
97-1
26
16 4
948
167
Samtliga
11582
3137
100 0
3309l| 100 0
1963
62«
25 702
76-3
241
7-7
2 473|
7-3
TA B. 1 D (forts.). SÄRSKILDA STÄDER.
67
1
*
1 »
4
5
‘
«
9
10
1 1
12
13
14
Städer och röstgrupper
M. % antal i röstlängd upptagna
män och kvinnor > % av samtliga
myndiga
Folk-  mängd
den
31 dee.
1910
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
Antal
%
Röste-
tal
%
Antal
I % av
i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röst 1.
uppt.
röste-  tal
Antal
I % av
i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I it
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Söderhamn. (M. % 50 o.)
1—10 röster.......
2819
78-7
11889
44-1
1921
681
8 640
72-7
292
104
746
6-3
11—20 » .......
401
112
5 654
21-0
350
87-3
4 965
87-8
12
3-0
183
3-2
21-22 » .......
140
3-9
2 989
in
130
92-s
2 777
92 9
11
7-9
233
7-8
23-28
.
.......
136
3-8
3 368
12-5
131
96-3
3 245
96-3
10
7-4
245
7-3
29—40
»
.......
86
2-4
3 045
11-3
84
97-7
2 979
97-8
27
31-4
1013
33-3
Samtliga
11412
3582
100-o
20945
lOOo
2 010
73o
22003
83 9
352
9-8
2 420
90
Härnösand. (M. % 48 9.)
1—10 röster.......
*
1966
69-5
7 250
28-3
1114
56-7
4 502
62-1
53
2-7
277
3-8
11—20 . .......
345
12-2
4 964
19-3
265
76-8
3 829
77-1
27
7-8
410
8-3
21—22 . .......
201
7''1
4 297
16-7
177
88-1
3 787
88-1
12
6-0
255
59
23—28
»
.......
191
6-8
4 777
18 6
168
88-0
4188
87-7
14
7-3
353
7-4
29-40
.
.......
125
4-4
4 399
17 1
118
94-4
4152
94-4
29
232
1072
24-4
Samtliga
9 424
2828
1600
25 087
1OU-0
1842
(iöl
20 458
73-6
135
4-8
2 367
92
Sundsvall. (M. % 43''3.)
1—10 röster.......
3 060
66''8
11618
26-0
1736
56-7
7 293
62 8
135
4-4
555
4-8
11—20 » .......
603
13-2
8 704
19-ft
490
81-3
7 070
81-2
25
4-1
359
4*1
21—22 » .......
342
7-5
7 344
165
302
88-3
6 490
88-4
16
4-7
344
4-7
23—28
»
.......
325
7-1
8 058
18-1
307
94-5
7 612
94-5
19
5-8
481
6-0
29-40
»
.......
248
54
8 899
19-9
243
98-0
8 711
97-9
46
18-5
1719
19-3
Samtliga
16 854
4578
1OO-0
44023
1000
3 078
07-2
37170
83-3
241
o''3
3458
7-7
Östersund. (M.
50-1.)
1—10 röster.......
1435
56-7
6 087
20-9
795
55-4
3 641
59-8
45
3-1
243
4-0
11—20 «•.......
476
18-8
6 989
23-9
397
83-4
5877
841
31
6*5
453
6*5
21—22 » .......
236
9-3
5056
17-3
207
87-7
4 436
87-7
12
5-1
258
Öl
23—28
>
.......
241
9-5
6 015
20-6
233
96-7
5 818
96-7
16
6-fi
403
6-7
29-40
•
.......
145
57
5 058
17-3
140
96 R
4 885
96-fi
23
15-9
853
16-9
Samtliga
8 264
2 533
lOOo
29 205
1000
1772
70-u
24 057
84-4
127
5-0
2 210
7-«
68
TAB. 1 D (forts.). SÄRSKILDA STÄDER.
t
2
3
*
6
ti
1
«
10
11
12
13
14
Städer och röstgrupper
M. % antal 1 röstlängd upptagna
män och kvinnor i % av samtliga
myndiga
Folk-
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
I röstlängd upptagna
juridiska personer m. m.
mängd
den
31 dec.
1910
Antal
%
Röste-
tal
*
Antal
I % av
i
rösti.
uppt.
antal
Röste-
tal
I %
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Antal
Ijtav
i
röstl.
uppt.
antal
Röste-
tal
I *
av i
röstl.
uppt.
röste-  tal
Skellefteå. (M.% 44.0.)
1—10 röster.......
223
572
899
187
174
78-0
716
79-6
9
4-0
61
6-8
11—20 » .......
49
12 6
720
14-9
48
98-0
709
98''5
3
61
41
5-7
21—22 » .......
31
7-9
667
13-k
29
93-5
624
93 g
4
12-9
86
12-9
23 28
»
.......
52
13-3
1301
270
49
94-2
1229
94-5
2
3-8
48
3-7
29-40
»
.......
35
9-0
1234
25-6
34
97 l
1201
97-3
6
17-1
211
171
Samtliga
1442
8!»! 100-0
4821
100-0
334
85-6
4479
92-9
24
6-2
447
9-3
Anm. De olika röstgrupperna omfatta inkomsttagare med beskattad inkomst av kapital eller arbete eller ägare
av fastighet med taxeringsvärde till nedanstående belopp:
Röstgrupperna
Beskattad inkomst, kr. Fastighetsvärde, kr.
1_10......... T. o. m. 1 000
T. o. m. 20 000
11-20 ......... 1001—2 000
20100— 40 000
21—22........'' .
2 001—3 000
40 100— 60 000
23—28 ......... 3 001—6 000
60 100-120 000
29—40 ......... Över 6 000
Över 120000
(59
Tab. 2. Don kommunala rflstrfitten inom olika inkomstgrupper i de valkretsar,
som valde landstingsman år lt)l(» och i samma valkretsar år 1912.
1
2
8
4
6
«
7
«
y
År och röstgrapper
I röstlängd upptagna
Därav röstberättigade
Antal
%
Röstetal
%
Antal
I % av
i röstl.
uppi
antal
Röstetal
I % av
i röstl.
uppt.
röstetal
År 1916.
Landsbygden.
1—10 röster...........
441 755
866
1 426 570
602
350186
79-3
1 170 601
82-1
11-12 . ...........
42 385
8''3
475 5*3
201
37 342
88-1
419 190
88''1
13—14
»
...........
12 527
2''5
167 292
7-0
11593
92-B
154 882
92-6
15—20
»
...........
8 952
1-7
149 631
6-3
8509
95-1
142 299
95-1
21-40
»
...........
5 Ofil
lo
151 856
64
4 947
97-7
148 602
979
Samtliga
510680
1000
2370932
100-0
412 577
80-8
2 035574
85-9
Städerna.
1—10 röster ...........
86 027
65''4
375 986
28-8
59 934
69-7
269 994
71-8
11-20 » ...........
21561
16-4
302 967
23 2
18 418
85-4
260 723
86-1
21—22 » ...........
9 607
7-3
205 359
158
8 872
92-3
189 671
92-4
23-28
>
...........
8 451
6-4
210 335
16-1
8126
962
202 371
96-2
29-40
»
...........
5 940
4-5
210 142
16-1
5 886
99-1
208322
991
Samtliga
131586
100-0
1304 789
1000
101236
76-9
1181081
86-7
År 1912.1
Landsbygden.
1—10 röster...........
393 079
87-7
1 236 935
620
312 305
79-5
1019 590
82-4
11 12 » ...........
33 353
7-4
374 311
18-7
29 683
89o
333 225
89-0
13—14
»
...........
10 175
2-3
135 931
6-8
9 212
90-5
123 116
90-6
15-20
.
...........
7 410
1-7
124 145
6-2
6 955
93-9
116 610
93-9
21—40
»
...........
4183
0-9
125 141
6-3
4 031
96-4
120 806
96-5
Samtliga
448 200
100-o
1996463
100o
362186
80-8
1713 347
85-8
Städerna.
1—10 röster...........
74 328
66-8
325 086
23-9
47 217
63-6
216 955
66-7
11-20 > ...........
17 076
15-3
240 029
22 l
14 116
82-7
199 809
83-2
21—22 > ...........
7 661
6-9
163 940
15-1
6 836
89-2
146 347
89-3
23-28
»
...........
7 275
6-5
180 985
16-7
6 838
94-0
170 263
94-1
29—40
»
...........
4 969
4''5
175 509
16-2
4 842
97-4
171146
97-5
Samtliga
111309
100-0
1085 549
100o
79849
717
»04520
83-3
1 För en landsbygds- och en stad svalkrets år 1914.
3-tv*
»u ?
71
Tub. 3. Don kommunala rösträtten, valdeltagandet och de röstandes partiställning
inom olika inkomstgrupper in. in. samt valresultatet vid stadsfullmäktigvalet
i Stockholm år 1912.
1
*
3 1
4 1
6
« 1
7
1-10
11—20
21-22
23—28
29-40
8a nit-
röster
röster
röster
röster
röster
liga
t röstlängd upptagna personer .
(absoluta tal
64 811
18 945
10 807
8 304
8 211
in 07S
|procenttal
58-3
17-1
9-7
7-5
7-4
100 0
1 Deras röstetal.........
(absoluta tal
336 016
275 060
230 628
207 100
298 462
1 347 266
(procenttal
24-9
20-4
17-1
15-4
22-2
100 It
! Röstberättigade personer ....
47 343
15 956
9 643
7 729
7 998
88 669
\ procenttal
73o
84-2
89 2
931
97-4
79-8
Deras röstetal.........
(absoluta tal
\procenttal
246 696
734
232 459
84-5
205 817
89-2
192 821
93l
290 931
97-5
1 168 724
86-7
i Juridiska personer.......
1 absöl uta tal
2312
242
155
262
1022
3 993
(procenttal
3-6
1-3
1-4
3-2
12-4
3*6
| Deras röstetal.........
(absoluta tal
7 777
3 658
3 327
6 594
39 060
60 416
(procenttal
2-3
1-8
1-4
3-2
13-1
4-5
i Röstberättigade juridiska personer
(absoluta tal
\procenttal
2 221
96-1
231
95-5
148
95-5
257
98-1
1011
989
3868
96-9
| Deras röstetal.........
fabsolnta tal
7 352
3 517
3178
6 472
38 650
59 169
(procenttal
94 5
96-1
95-5
98-1
990
97-9
Röstande personer.......
1absoluta tal
\ procenttal
13 598
28-7
9122
57-2
5870
60-9
4 728
61-2
5523
691
38 841
43-8
Deras röstetal.........
Iabsoluta tal
88 419
133 752
125 260
118 269
201 560
667 260
(procenttal
35-8
57-5
60-9
61-3
69-3
57-1
Röstande juridiska personer . . .
72
46
59
461
690
(procenttal
3-2
22-5
31-1
230
45-6
17-8
Deras röstetal.........
(absoluta tal
361
834
988
1484
17 990
21 657
(procenttal
4''9
23-7
31-1
22-9
46"5
36-6
Antal godkända valsedlar:
moderata
2149
1745
2 268
3 301
4826
14 292
liberala
2 248
1985
1873
1 163
627
7 896
snc. dem.
9 216
5 372
1675
250
90
16 603
Övriga
2
—
3
1
3
9
samtliga
13 615
9102
5 819
4 718
5 546
38 800
Antal godkända valsedlar om varje
23-12
33-77
1000
parti sättes = 100:
moderata
15-03
12-21
15-87
liberala
28-47
25-14
23-72
14-73
7-94
100-0
soc. dem.
55-51
32-36
10-09
1-50
054
10O0
samtliga
3509
23-46
15-00
12-16
14-29
100-0
Antal godkända valsedlar om varje
87-04
36-34
röstgrupp sättes = 100:
moderata
15-79
19-17
38-99
7004
liberala
16-52
21-81
32-21
24-66
11-32
20-36
snc. dem.
67-69
5902
28-80
5-30
1-64
4280
samtliga
100-00
lOu-oo
100-00
lOO-oo
lOO-oo
100-00
72
1
-2
H
1
4
1
Ä
1 6
1 7
1-10
11—20
21—22
23-28
29-40
Samt-
röster
röster
röster
röster
röster
liga
De godkända valsedlarnas röstetal:
moderata
12 826
27 416
48 597
83 273
176 600
348 712
liberala
14 341
30111
39 996
28 709
22 531
135 688
soc. dem.
61341
75 879
35 517
6 013
3153
181903
Övriga
9
—
63
28
117
217
samtliga
88 517
133 406
124 173
118023
202 401
666 520
Deras röstetal om värjo partis
röstetal sättes = 100:
moderata
3-fis
7-86
13-94
23-88
50-64
100-0
liberala
10-67
22-19
29-48
21-16
16-60
1000
soc. dem.
33-72
41-71
19-53
3-31
1-73
loo-o
samtliga
13-2»
20-01
18-63
17-71
30-37
100-0
Deras röstetal om varje röstgrupps
röstetal sättes = 100:
moderata
14-49
20-66
3914
70-56
87-25
52-32
liberala
16-20
2257
32-21
24-32
1113
2036
soc. dem.
69-30
56-88
28-60
5-09
1-56
27-29
samtliga
1 —-Öl
—
—•05
_
—•06
—•03
\ lOO-oo
lOO-oo
lOO-oo
lOO-oo
lOO-oo
lOO-oo
Antal valda stadsfullmäktige:
moderata
1
‘25
\ ''18
liberala
i * 9
i
* 10
soc. dem.
•
f 1 16
\ *22
samtliga
•
/
*50
\
*50
Antal valda stadsfullmäktige om
1
150-0
\
»360
samtliga sättas = 100:
moderata
liberala
/ 1 18-0
*200
soc. dem.
O O
Tf*
CO-tf
samtliga
loo-o
\ lOOo
1 Vakta utgång med 40-gradig röstskala. — * Valets utgång, om var och en av de röstande
ägt en röst
7a
Tab. 4. Den kommunala rösträtten och valdeltagandet inom olika inkomstgrupper
samt de röstandes partiställning och valresultatet vid stadsfullmäktig
vulet
i Stockholm är lida.
1
2
H
4
f>
6
7
1—10
röster
11—20
röster
21—22
röster
23—28
röster
29—40
röster
Samt-
liga
I röstlängd upptagna personer . .
jabsolnta tal
71582
23 727
13 827
9 660
9 353
128 149
[procenttal
55''9
lb''6
10-8
7-5
7-3
1000
Deras röstetal.........
(absoluta tal
359 255
346 714
295 162
240 "24
340 100
1 581 555
procenttal
22-7
21-9
187
15-2
21-6
luO-0
Röstberättigade personer . . . .
[absoluta tal
49 867
18 372
11 502
8 670
8 969
97 380
procenttal
69-7
77-4
83-2
89-8
95-9
76-0
Deras röstetal.........
(absoluta tal
248 139
269 669
245 650
215 870
326 476
1305 804
procenttal
69-1
77-8
83-2
89-8
96-o
82-6
Juridiska personer.......
(absoluta tal
2 795
302
214
375
1321
5 007
procenttal
3-9
1-8
1-6
3-9
Hl
3-9
Deras röstetal........w. ■
absoluta tal
9 28(1
4 531
4 587
9413
50 531
78 348
procenttal
2''6
1-3
1-6
3-9
14-9
50
Röstberättigade juridiska personer
[absoluta tal
2 658
289
207
358
1285
4 797
procenttal
95 1
95-7
96-7
95-5
97-3
95-8
Deras röstetal.........
absoluta tal
8 701
4 351
4 437
8 991
49 188
75 668
procenttal
937
96 0
96-7
955
98-5
97-3
Röstande personer.......
(absoluta tal
19 448
12 892
8 650
6 724
7 396
55110
procenttal
39-0
70-2
75-2
77-6
82-5
56-6
Deras röstetal.........•
absoluta tal
118 183
190 484
184 709
167 612
269 502
930 490
procenttal
47-6
70-6
75-2
77-6
82-5
71-3
Röstande juridiska personer . .
[absoluta tal
213
90
66
143
786
1298
procenttal
8-0
31 l
31-9
39-9
61-2
271
Deras röstetal.........■
(absoluta tal
925
1392
1416
3 572
30 444
37 746
procenttal
10-6
32-0
31-8
397
61-9
499
Röstgrupper
Antal god-  kända val-  sedlar
Antal god-  kända valsed-  lar om samt-  liga sättas
= 100
De god-  kända val-  sedlarnas
röstetal
De godkända
valsedlarnas
röstetal om
deras samman-  lagda röstetal
sättes = 10O
Antal
valda
stadsfullm.
Antal valda
stadsfullmäk-  tige om samt-  liga sättas
= 100
Moderata........
24 938
45-4
552 823
59-6
/
131
\
2 23
1 620
2 46-0
Liberala ........
8 010
146
135 385
14-6
l ‘ 5
\ 2 7
110-0
2 140
Socialdemokrater ....
21967
400
239 051
25-8
/ 1 14
\ 2 20
1 280
2 40 0
Övriga.........
Samtliga........
12
54 927
100-0
173
927 432
100-0
1
150
\
2 50
1 100-0
2 100-0
1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — 2 Valets utgång, om var och en av de röstande
ägt en röst.
10—180469
74
Tält». 5 A. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom
1
2
3
4
b
«
7
8
9
in
a
é
Röstgrnpper
Antal
röst-
berätti-
Antal
röstan-
de1
De
senare
i % av
de
forra
Antal godkända valsedlar
partivis* *
Antal godkända val.edlar
procentuellt fördelade på
röstgrupper
gade
Moderata
fe
Liberala
Soc. dem.
I
allt
Mode-
rata
Libe-
ral»
Soc.
dera.
.
Landsbygden.
1—10 röster.......
645 689
327 454
50-7
118 090
128 763
80 280
t7''8
69-8
84-9
80-4
11—12 t
.......
70 204
55088
78''ö
22 632
15 515
16 843
13-1
13-4
10''2
16-9
13—14
>
.......
21 6*2
17 606
81-2
10 619
4 631
2 333
4-2
6-3
3-1
2-3
15—20
>
.......
15 980
13 236
82-3
10 665
2194
341
8-1
6-3
1-4
0-3
21—40
»
.......
9199
7 787
81-7
7146
570
54
1*8
4-2
0-4
0-1
Samtliga
762 754
421 171
55''2
169152
151 703
99851
100-0
lOO-ö
100-1)
10C-0
Städerna.
1—10 röster.......
100 295
43 074
42-9
12 653
12 932
17 481
46-3
30-6
49-8
68-1
11—20 > .......
28 705
21160
73-7
7 803
6 724
6 632
22-8
18-9
25-9
25-8
21—22 » .......
13 621
10 703
78-6
6152
3 380
1 170
11-6
14-9
ISO
4-6
23-28
>
.......
12 564
10 302
82-0
7 913
2 086
302
111
191
8-1
1-2
29—40
>
.......
8 991
7 740
86-1
6 834
838
68
8-3
16-5
3-2
0''3
Samtliga
164176
92 979
56-6
41355
25960
25653
lOO-o
lOOo
1000
lOOo
Tab.
5 B.
Valdeltagandet och
de röstandes partiställning
Landsbygden.......|
648 840
328 526
50-81
130396
145 71Bj
50 3161
År
Städerna.........
274 551
126 763
46-2
49 1Ö5
35 500
40080]
1
Landsbygden.......
762 754
423 724
5561
169130
151710
99 8661
År
1
Städerna.........
327 099
173 675
53-i|
73 423
41636
58 007|
• 1
1
1 Såsom röstande ha i tab. 5 A räknats endast de röstande, vilkas valsedlar godkänts, i tab. 5 B ha jäm
*
Uppgifterna om antalet godkända valsedlar överensstämma i tab. 5 A med det resultat, som erhållits
över röstsammanräkningarna.
8 För de städer, som ej deltaga i landsting, avse uppgifterna 1910 resp. 1914 års stadsfnllmäktigval (i
75
olika inkomstgrupper vid 1912/1914 ftrs landstingsmanniival.
12
13
14 |
lö
in |
17 1
IS
1
in
2(1
21 |
22 |
23
2. |
25 |
20
27
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt'' fördelade
på partier
De röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röstan-  des röste-  tal1
De
senare
i % av
de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis*
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
röstgrupper
De godkända val-  sedlarnas röstetal
procentuellt förde-  lade på partiel
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.
dem.
Moderata
Liberala
Soc. dem.
i
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.
dem.
Moie-
rata
Libe-
rala
Soc.
dom.
36-1
39-3
24-5
2 140 316
1 311 089
61-3
492 165
463 590
352 064
50-1
38-3
61-8
61-0
37-B
35-6
26-9
41-1
28-''
30-8
788 890-
618 602
78-5
255 754
174 484
187 6 0
23-6
19-9
23-2
32-6
41-4
28 2
30-3
60-3
26-3
13-3
289 561
235 141
81-2
142 342
61695
30 798
9-o
11-1
8-2
5-3
60-6
26-2
13-1
80-6
16-6
2''6
267 610
221 804
82-9
179 511
36 202
5 496
8-B
ilo
4-8
l-o
80-9
16 3
2-6
91-8
73
0-7
274 657
232 020
84-5
214 609
15 564
1416
8-x
lfi-7
2-o
0-2
92-fi
6-7
0-fi
402
86o
28-7
3 760 539
2 618 659
690
1284381
753 535
577 374
100-O
100-o
1000
lOOo
40 i
28-8
22-0
29-4
300
40ft
454 553
242 949
53-4
68 532
72 500
101871
18-7
9-1
22-6
451
28-2
29-9
41-9
86-9
31-8
31-8
405148
299 793
74-0
114 262
96 001
89 5i8
23o
15-1
29-9
39-7
381
32-0
29-9
57''B
31-6
10-9
291 292
228 901
78-B
131771
72 233
24 876
17-6
17-4
22-B
11-0
57-0
31-S
10-9
76-8
20-3
2-9
312 826
256 861
82-1
198 203
51 335
7 299
19-7
26-3
160
3-2
77-2
20-0
2-8
88-3
10-8
0-9
318 000
273 565
86-o
242 252
29 018
2 295
210
32-1
9-0
l-o
88-6
10-B
0-8
44 6
27-9
27-6
1781819
1802069
731
755 020
821087
225 859
100 0
100-0
100-0
100-u
58-0
24-7
17-3
rid de kommunala valen i
hela
riket ftr 1910 och ftren 1912/14.s
1910.
-
1 39-8
44-4
15-4
1*
1024 335
732 563
313737
49-2
35-2
15-1
| 38-8
28-0
31-6
1050 929
508171
386 909
531
25-7
19-B
1012/1914.
1 40-2
36-0
23-7
1 284 255
752 819
577 069
49-1
28-8
22-0
42-4
240
335
1 478 523
596 728
570 201
55-8
22-6
21-6
val räknats sådana röstande, vilkas valsedlar kasserats.
vid räkning av de till Statistiska centralbyrån insända valsedlarna, i täb. 5 B firo de hämtade från protokollen
Stockholm 1913 års vall, för återstoden av riket landstingsmannavalen.
76
Tab. 6 A. Yaldeltagandet och de röstandes partiställning
Lands
-
A
2
1 3
4
5
1 6
1 7
8
1 9
1 i»
1 it
1 12
1 l»
1 14
«
Landstingsområden och
röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
i Soc.-  | dem
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Stockholms län.
1—10 röster
13 462
5 303
39-5
1875
1249
2145
65-7
55-7
71-8
738
35-4
23-6
40-6
11—12
>
2 023
1410
69''7
576
267
550
17-5
17 1
15-3
18-9
40-9
18-9
390
13-14
*
790
621
78-6
307
135
173
7-7
91
7-8
6-0
49-4
21-7
27-9
15-20
i
603
463
76-8
349
75
35
5-7
10-4
4-3
1-2
75-4
16-2
7-6
21—40
»
331
278
84-o
260
14
4
3-4
7-7
0-8
O-i
93-5
5-0
1-5
Samtliga
17 209
8075
469
3 367
1740
2 907
100o
100o
1000
lOO-o
417
215
30*0
Uppsala
län.
1—10 röster
5 304
3 256
61''4
667
1552
1035
85-6
68-1
90-5
93-6
20-5
47-7
31-8
11—12
1
.....
404
341
84-4
142
129
70
8-9
14-5
7-5
6-3
41-7
37-8
20-5
13—14
>
95
87
91-7
56
29
1
2-3
5-7
1-8
Öl
64-4
33-3
11
15-20
»
83
72
86-7
68
3
—
1-9
6-9
o-l
—
94-4
4-2
_
21—40
55
49
89l
47
2
—
1-8
4-8
Öl
—
95-9
4l
—
Samtliga
5 941
8805
64-0
980
1715
1106
1000
1OO-0
100-0
100-0
25-8
451
291
Södermanlands län.
1—10 röster
13 682
7 751
56-8
1265
3 502
2 981
77-2
52-4
85-0
85-2
16-3
45-1
38-6
11—12
>
1574
1264
80-4
398
401
465
12-6
16*5
9-8
13-3
31-5
31-7
36-8
13—14
»
517
427
82-6
247
139
41
4-3
10-2
3-4
1-2
57-8
32-6
9-6
15—20
>
. . . . .
411
353
85-9
279
6G
8
3-5
11-5
1-6
0-2
790
18-7
2-3
21—40
>
2(i0
239
919
227
10
2
2-4
9-4
0-2
0-1
95-0
4-2
0-8
Samtliga
16 444 |
10034 | 610 |
2 416 |
4118
3497
1000
1OO-0
100-0
100 o)
24-1
41-01
34-9
1 Anmärkningar Be sid. 118 o. 119.
77
inom olika inkomstgrupper vid 1916 Ars landstingsmannaval.*
bygden.
15
16
17
18
19
|
20 |
21 !
22 |
23 |
24
25 |
26 |
27
De röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
pä röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade pä
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
1 allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
46 318
22 744
49-1
8 695
4 881
9 009
361
263
43''1
49-7
382
21-5
396
22 813
15 886
69-6
6 514
3 013
6165
252
19''8
266
34-0
410
190
38-8
10 559
8 289
78-5
4117
1801
2 291
132
12''5
15''9
12''7
497
21-7
27-6
10 015
7 726
76-9
5 855
1249
559
12-3
17-7
ll-o
3-1
75-8
16-2
7-2
9 624
8 299
86-2
7 821
390
88
13-2
23-7
3''4
0-5
91-2
4-7
11
99359
62 944
63-4
33002
11334
18112
100-0
100-0
1000
1000
524
ISO
28-8
18 092
12 943
71-5
3 280
5 466
4191
62-8
40-0
74-1
842
25-4
42-2
32-4
4 522
3 818
84-4
1604
1441
773
18-6
19-6
19-5
155
420
37-8
20-2
1264
1158
916
746
385
14
5-6
9-1
5-2
0-3
64''4
33-2
1-2
1398
1218
87-1
1 157
46
—
5''9
141
0-6
—
95-0
3-8
—
1619
1463
90-4
1418
45
—
7-1
17-2
0-6
—
96''9
31
—
20895
20000
70-6
8205
7 383
4 978
lOOo
100-0
1000
100o
39-8
35-8
24-2
44 756
29 355
65-6
5 743
12 189
11409
47-3
231
61-3
66-0
19-6
41-5
38-9
17 656
14 170
80-3
4 505
4 496
5169
22-8
181
22-6
29-9
31-8
317
36-5
6 898
5 693
82-5
3 299
1856
538
9-2
13-2
9''3
31
57-9
32-6
9-5
6 867
5 888
85-7
4 681
1081
126
9-5
18-8
5''4
0-7
79-5
18-4
2-1
7 572
6 972
92-1
6 671
252
49
11-2
26-8
1-4
0-3
95-7
3-6
0-7
83 749
62078
74-1
24889
19874
17 291
100-o
1000
100-0
1OO-0
|
40-1
320
27-9
78
TAB. 6 A (forts.).
1
1 *
1 »
4
1 ö
t «
1 7
1 «
i y
1 i»
1 11
i 1*4
1 I»
1 14
Landstingsområden och
röstgrnpper
Antal
röst-  berätt i
gade
Antal
röstan
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på. röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I aJl
Mode
rata
Lille
Tala
Soc.-
dem.
Mode
rata
Libe
rala
Soc.-
dem.
Östergötlands län.
|
1-10
röster .....
18 255
9135
50-0
3 691
1858
3586
73-2
63-4
76-9
84-6
40-4
20-3
39''3
11-12
2 458
1992
81-0
1019
380
593
16 0
17ö
15''7
140
51-2
19-1
29-7
13-14
»
789
655
83-1
492
115
48
5-3
8-s
4-8
1-1
75*1
17''6
7''3
15—20
> ....
511
453
88-1
402
43
8
3-6
6''9
1''8
0''2
88-7
9''5
1*8
21-40
■»
279
236
84-6
214
19
3
1''9
3-7
0-8
0-1
90*7
8*0
1*8
Samtliga
22 295
12 471
55-9
5818
2 415
4238
1000
lOo-o
100-0
1OO-0
40 7
19-3
34''0
Jönköpings län.
1
1-10
röster .....
12 703
6 260
49-4
3 237
1601
1421
80-2
77-G
79-9
87-4
51*7
25-6
22*7
11—12
»
1263
917
72-6
459
269
189
11-8
Ilo
13''4
11*6
50*1
29-3
20-6 |
13—14
>
392
274
69-9
180
84
10
Sb
4''3
4''2
0*6
65''7
307
3''6
15-20
» ....
327
235
71-9
189
42
4
30
4*5
21
0''3
80-4
17-9
1*7
21—40
> ...
175
118
67-4
108
9
1
1 *5
2''6
0-4
Öl
91*5
76
0''9
Samtliga
14 SCO
7 SO!
52-&
4173
2 005
1615
100-0
100-0
100''0
1090
53-5
25-7
20-8
Kronobergs län.
1-10
röster .....
13 009
6 768
52-0
4 064
1244
1460
830
82-ft
81''6
85-4
60''0
18*3
21''7
11-12
I
...
995
787
791
375
191
221
9-6
7fi
12''5
129
47-7
24-3
28''0
13-14
> .....
320
258
80-6
18.
55
23
3-1
3''7
3''6
1''3
69''8
21-3
8''9
15—20
>
283
241
85-2
203
32
6
30
4-1
2''t
0''4
84-2
13''3
2*5
21—40
1 .....
130
105
80-s
102
3
—
1-8
2-1
0''2
—
97*1
2-9
_
Samtliga
14 737
8159
55''4
4924
1525
1719
IUO''0
100-0
1OO-0
1000
00''4
18-6
21''0
Kalmar läns norra.
1—10
röster .....
7118
3 396
47''6
1 851
614
931
76''5
70-5
75-5
93''(i
54-5
18''1
27-4
11—12
» ...
749
541
72''6
344
134
65
12-2
13-1
16’5
6-5
63''3
24''8
11*9
13—14
», .....
270
207
76''7
105
38
4
4''7
6''3
4''7
0''4
79''7
18''4
1*9
15—20
» .....
228
194
85''1
171
22
1
4-4
6.i
2-7
Öl
88''1
11*4
0''5
21—40
It
.....
117
100
85''5
95
5
—
2-2
3-6
0''C
—1
95-0 |
5-0
—
Samtliga
8512
44411
52-2 |
2 626 j
813
1001
1000
lOOro
100-o
100 «
59*11
18-3 ;
22-6
LANDSBYGDEN
79
16
16
17
ib
19
20
•2 1
22
28
24
25
20
27
De röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röstandes
röstetal
Do
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
Do godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
på röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Snc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
(50 994
37 667
61-8
16 209
7 342
14116
454
34-4
51-2
654
430
19*5
37-5
27 662
22 421
81-1
11 563
4 2(53
6 595
27-0
24-G
29-7
30-5
51-6
19-0
29-4
10 540
8 752
83-0
6 583
1529
640
105
14-0
10-7
30
75-2
17-5
7-3
8 612
7 596
88-2
6 758
704
134
9-1
14 3
4-9
0-6
89-0
9-3
1-7
7 821
6 604
84-4
5 981
511
112
8-0
12-7
3-5
0-5
90-6
7*7
1-7
115 029
83040
71a
47 094
14349
21 597
1000
1(HN
1000
100-0
56 7
17 3
260
47 744
27 555
57-7
13 926
7 028
6 598
56-4
501
58-0
73-9
50-5
25-ä
24-0
14 145
10 265
72-6
5162
3002
2101
21-0
18-6
24-8
23-5
503
29-2
20-5
5 240
3666
70-0
2 409
1 124
133
7-5
8-7
9-3
la
65-7
30-7
3-6
5 441
3911
71-9
3130
713
68
8-0
112
5-9
0-8
80-1
18-2
1-7
5 0K9
3 452
67-8
3184
242
26
7-1
11 4
2-0
0-3
92-2
7-0
0-8
77 059
48 849
03-0
27 811
12109
8920
100-0
1030
lOO-o
100-0
56''9
24:8
18-3
43 950
27 334
62-2
16 011
4 683
6 640
58-3
54-8
57-2
70-o
58-6
,
17*2
24-2
11 162
8823.
790
4 228
2 146
2 449
18-8
14 5
26-2
25-8
47-9
24-3
27-8
4 291
3 464
80-7
2 423
733
308
7-4
8-3
?0
32
69-9
21-2
8-9
4 774
4 076
85-3
3 454
532
90
8-7
11-8
6*5
l-o
84-7
13-1
2-2
3 940
3182
80-a
3094
88
—
6-8
10-fi
i-i
—
97-2
2-8
—
ÖS 117
40 879
6S-8
29210
8182
9487
100 0
100-o
100o
lOO-o
623
17-5
20-2
25 538
14 973
58-6
8228
2 460
4 285
49-7
410
49-4
84-5
55-0
16-4
28''6
8 409
6110
72’7
3 881
1503
716
2o-3
19-3
301
141
63''5
24-7
11-8
3 616
2773
76-7
2211
508
54
9-2
Ilo
10-2
It
79-7
18-3
2-0
3818
3238
84-8
2 861
361
16
'' 10-7
14-3
7-2
0-3
88-4
11-1
0-5
3 547
3 045
K5-8
2 894
151
—
10-1
14-4
31
—
95-0
50
—
44928
30139
67-1
20075
4 982
5071
100 0
lOO-o
1000
1000
66-6
16*6
16-8
80
TAB. G A (forts.).
1
2
3
1 4
5
1 6
1 7
8
1 9
! i»
1 a
12
[ 18
! 14
Landstingsområden och
röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Son-
dera.
Knlinar läns
södra.
1—10 röster
5 316
2 722
51-2
1513
982
227
79-7
750
86-2
87-3
55-6
36-1
8-3
11—12
>
490
403
82-2
278
95
30
11-8
13-8
8-4
11-5
69-0
23-6
7-4
13-14
>
164
145
88-4
104
39
2
4-2
Öl
3-4
0-8
71-7
26-9
1-4
15-20
»
108
94
87-0
80
14
—
2''8
4-0
1-2
—
851
14-9
—
21-40
>
73
53
72-6
43
9
1
1-5
21
0-8
04
81-1
170
1-9
Samtliga
6151
3 417
55-6
2018
1139
260
100o
10O-0
100-0
100-0
591
33-3
7-6
Gottlands
län.
1—10 röster
7 389
1977
26-8
1272
705
—
81-1
77-5
88-4
—
64-3
35-7
—
11—12
>
463
284
61-8
209
75
—
11-6
12-7
9-4
—
73-6
26-4
_
13—14
>
134
81
60-5
70
11
—
3-3
4-3
1-4
—
86-4
13-6
—
15—20
>
102
70
68-6
67
3
—
2-9
4-1
0-4
—
95-7
4-3
—
21-40
>
39
27
69-2
24
3
—
1-1
14
04
—
88-9
11-1
—
Samtliga
8127
2 439
300
1642
797
—
100- 0
1000
100-0
—
67-3
327
—
Illekinge
län.
1—10 röster
8 079
4 203
520
2150
1143
909
83-3
77-7
87-4
93-8
51-2
27-2
21-6
11—12
>
576
471
81-s
305
113
53
9-3
Ilo
8-6
5-5
64-8
24-0
11-2
13-14
>
211
. 181
85-8
147
29
5
3-6
5''3
2-2
0-5
81-2
160
2-8
15-20
>
146
126
86-3
102
22
2
2-5
3-7
1-7
0-2
80-9
17-5
1-6
21—40
>
70
65
92-9
64
1
—
1-8
2-3
o-l
—
98-5
1-5
—
Samtliga
9082
5 046
55''6
2 768
1308
969
1000
100-o
10O-0
100-0
54-9
25-9
192
Kristianstads län.
1—10 röster
18 622
9 363
50-3
3118
4 001
2 243
79-7
67-4
85-6
91-4
33-3
42-7
240
11—12
>
1 651
1342
81-3
722
436
184
11-4
15-6
9-3
7-5
53-8
32-5
13-7
13-14
>
576
488
847
323
144
21
4-2
70
3-1
0-9
66-2
29-5
4-3
15-20
>
419
360
85-9
281
72
6
30
61
1-5
0-2
78-1
20-0
1-7
21-40
>
237
201
H4''8
179
21
1
17
3-9
0-s
—
89-1
10-4
0-5
Samtliga
21505
11754
54-7
4 623
4674
2455
100-o
100-0
100-o
lOOo
393
398
20-9
LANDSBYGDEN.
81
15
16
17
13
19
20
21
22
23
‘24
23
23
27
De röst-  berätti-  gade!!
rösietal
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkiinda valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
på röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Son-
dera.
17 224
10 804
62-7
6 505
3314
985
532
48-0
61-4
72-1
60-2
30-7
9-1
5 505
4 527
82-2
3134
1061
332
22-3
23-2
19-7
24-3
69-2
23-5
7''8
2 194
1941
88-5
1402
513
26
9''6
10-4
9''5
1-9
72-2
26-5
1''8
1811
1579
87-2
1345
234
—
7''8
9-9
4-3
—
85-2
14-8
—
2107
1 451
68-9
1 152
275
24
7-1
8''5
51
1-7
79-4
19-0
1''6
28841
20 302
704
13 538
5 397
1367
100-0
10O-0
1000
100-o
66-7
26-6
6-7
19 751
7 650
38-7
5 227
2 423
55-1
50-5
68-7
68-3
31-7
5 219
3 205
61-4
2 365
810
—
23l
22-8
23-8
—
73-8
26-2
—
1789
1079
603
934
145
—
7''8
9-0
4-1
—
86-6
13-4
—
1719
1189
69-2
1138
51
—
8-5
11-0
1-4
—
95-7
4-3
—
1085
766
70-6
697
69
—
5-5
6*7
2-0
—
910
90
—
29563
13 889
47-0
10361
3 528
—
10O-0
1000
100-0
—
74-6
25''4
—
23 634
14 888
63-0
8 530
3859
2 496
56-0
48-7
65-5
78-4
57-3
25-9
16-8
6 476
5 295
81-8
3435
1269
591
19-9
19-6
21-6
18-6
64-9
23-9
11''2
2 814
2 416
85''9
1965
385
66
9-1
11-2
6*5
2-0
81-3
15''9
2''8
j 2 421
2 084
86-1
1696
357
31
7-8
9-7
61
l-o
81-4
17-1
1''5
|
2 074
1919
92-6
1898
21
—
7-2
10-8
0-3
—
98-9
M
—
37 419
26602
71-1
17 524
5 891
8184
100-0
loo-o
100-0
1000
65''9
22-2
11-9
56 636
34 480
60-9
13145
13 592
7 734
50-7
36-8
61-4
75-8
38-1
39-4
22-5
18554
. 15 096
81-4
8154
4 894
2 048
22-2
22-8
22-1
20-1
540
32-4
13''6
7 708
6 529
84-7
4 329
1920
280
9-6
12-1
8-7
2-8
66-3
29-4
4-8
7 002
6 019
86-0
4 734
1169
100
8-8
13-3
5-3
10
78-7
19''5
1-8
6 985
5 933
84-9
5 341
556
36
8-7
15-0
2-5
0-3
900
9''4
0''B
96885
68057
70-2
35 703
22131
- 10198
100-o
100-0
1000
1000
52-0
32-5
15-0
11—18046»
82
TAB. 6 A (forts.).
1
2
8
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Landstingsområden och
röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Malmöhus län.
1—10 röster.....
27 790
11788
42-4
3160
2 326
6 297
66''5
45-2
72-8
83-5
26-8
19-7
53-5
11—12 » .....
4 399
3 268
74-3
1548
591
1127
18-4
22-1
18-5
14-9
47-4
18-1
345
13-14
»
.....
1520
1232
81-1
945
189
98
6-9
13-5
5-9
1-3
76-7
15-3
80
15-20
»
.....
1150
956
83-1
856
78
22
5-4
12-3
2-6
0-3
89-5
8-2
2-3
21-40
»
.....
570
492
86-3
480
10
2
2-8
6-9
0-3
—
97-6
2-0
0-4
Samtliga
35429
17 736
501
6989
3194
7546
100o
100 0
100-0
100-o
894
18-0
42-6
Hallands län.
1—10 röster.....
8156
4 824
59-1
3 276
785
763
82-9
82-2
85-2
83-5
67*9
16-8
15-8
11-12 > .....
811
669
82-5
439
98
132
11-5
Ilo
10-7
14-4
65-6
14-7
19-7
13-14
»
.....
203
154
75-9
112
25
17
2-7
2-8
2-7
1*9
72-7
16-8
11-0
15-20
»
.....
139
107
770
94
ii
2
1''8
2-4
1-2
0-2
87-9
10-2
1-9
21—40
.
.....
68
66
971
64
2
—
11
1-fi
0*2
—
970
30
—
Samtliga
9 377
5820
62-1
3 985
921
914
1000
1000
100-0
100-o
68-5
15-8
15-7
t
Göteborgs o.Bohus län.
1—10 röster.....
19 800
9 314
470
4 606
2 949
1759
75-6
74-3
78-2
75-0
49-5
31-6
18-9
11—12 > .....
2 360
1729
733
739
491
499
140
11-9
130
21-3
42*7
28-4
28-9
13—14
»
.....
791
581
73-6
308
194
79
4-7
5-0
5-2
3-3
530
33-4
13-6
15-20
»
.....
562
436
77-e
322
107
7
3-6
5-2
2-8
0-3
73*9
24-5
1-6
21—40
»
.....
329
257
78-1
223
32
2
2-1
30
0*8
Öl
86-8
12*5
0-7
Samtliga
23842
12317
517
6198
3 773
2346
100-0
1000
100-o
100-o
51-2
306
19-2
Xlvsborgs län.
1—10 röster.....
18 223
10 539
58-4
5 306
3 066
2117
84-3
81-9
85-9
88-6
50-3
29-1
20-1
11—12 » .....
1387
1075
77-5
487
327
244
8-6
7-5
9-2
10*2
45-3
30-4
22-7
13-14
»
.....
472
383
81-1
258
104
21
31
40
2-9
0-9
67-4
27-2
5*4
15—20
»
.....
377
302
80-1
242
54
6
2-4
3-7
1-5
0-3
80-1
17*9
2-0
21—40
>
.....
249
207
83-1
185
19
1
1*0
2-9
0-5
—
89-4
9-2
0-5
Samtliga
20 708
12 506
604
6 478
3 570
2 389
100 o
1000
100- 0
100* o
51-8
28-5
19 l
LANDSBYGDEN.
83
15
|
16 I
17
18
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24
25 |
26 |
27
De röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
på röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
M ode-  rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
98 661
52480
532
15 036
10134
27 282
385
20-4
48-6
65-7
28-7
19-3
520
49 505
36 813
74-4
17 603
6 658
12 528
270
23-8
31-9
302
47-8
181
341
30 336
16 493
81-1
12 683
2 516
1294
121
17-2
12-1
31
76-9
15’2
7-9
19 206
15 991
83-3
14 351
1283
.357
11-7
19-4
6i
0-9
89-7
8-0
2-3
16 819
14 558
86-6
14 216
268
74
10-7
19-2
1-3
Öl
97-7
1-8
0-5
204527
136335
66-7
73 8S9
20859
41535
1000
1OO-0
100 0
100-0
54 2
15-3
305
29 239
19 927
68-2
13 941
2 929
3 057
60o
58-6
63-4
63-9
70-0
14-7
15-3
9 080
7 495
82-5
4 927
1102
1466
225
20-7
23-9
30-7
65-7
14-7
19-6
2 718
2 063
759
1505
333
225
62
6-3
7-2
4-7
730
16-1
10-9
2 320
1785
76-9
1568
183
34
5-4
6-6
4-0
0-7
87-8
10-3
1-9
2 027
1959
96-6
1889
70
—
5-9
7-9
15
—
96-4
3-6
—
45 384
33229
78 2
23830
4617
4 782
100-0
100-0
100-0
lOOo
717
139
144
72 489
41251
56-9
20 234
11619
9 398
49-8
44-9
51-9
58-1
49-1
28-2
22-7
26 490
19 406
73-6
8317
* 5 514
5 575
23-2
18-4
246
34-5
42-9
28-4
28-7
10 570
7 754
73-4
4122
2 591
1041
9-3
9-1
11-6
6-4
53-2
33-4
13-4
9 469
7 323
77-3
5 431
1782
no
8-7
12 1
7-9
0-7
74-2
24-3
1-5
10 109
7 958
78-7
7 016
898
44
9-5
15-5
4-0
0-3
88-2
11-8
0-5
129127
83692
64-8
45120
22404
16168
100-0
lOOo
100-o
100-0
53-9
26-8
18-3
60 849
40 525
66-8
20 292
11210
8 760
58-7
521
63-5
73''7
501
27-7
21-6
15 553
12 051
77-5
5 493
3 662
2 705
17-5
141
20''7
22-9
45-fi
30-4
22-4
6 306
5114
81-1
3 451
1384
279
7''4
8-8
7-8
2-8
67-5
27-1
5-4
6 322
5 064
80-1
4 069
898
97
7-3
10-4
ftl
0-8
80-4
17-7
1-9
7 655
6 284
82-1
5 675
507
40
9-1
14-6
2*9
03
90-3
8-1
0-6
96(185
69038
71 4
| 38 980
17 661
11881
100-o
| 100-0
| lOO-o
1000
56-5
25-6
172
84
TAB. 6 A (forts.).
1
2
1 3
4
5
1 6
1 7
8
1 9
1 10
1 11
12
1 13
1 il
Landstingsområden och
röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
1 Soc.-  | dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Skaraborgs län.
1-10
röster .....
13 709
6 965
50-8
3 499
2 747
489
82-5
761
89-5
95-2
50-2
39-4
7-0
11—12
» .....
994
807
81-2
536
232
18
9-6
11-7
7-6
3-5
66*4
28-7
2-2
13—14
» ......
363
310
85-4
232
64
2
3-7
50
2l
0-4
74-8
20-6
0-6
15-20
» .....
246
209
85-0
188
16
1
2-5
41
0-5
0-2
90-0
7-7
0-5
21—40
» .....
173
151
87-3
142
9
—
1''7
31
0-3
—
94-0
6-0
—
Samtliga
15485
8442
54-6
4597
3 068
510
100-0
10Co
100-0
1UO-0
546
36-3
6-1
Värmlands län.
1-10
röster .....
19 902
10 842
54-8
2 213
4 930
3 699
80-4
656
86-0
84-4
20-4
45-5
34-1
11—12
> .....
1 951
1609
825
470
546
593
11-9
13-9
9-5
13-9
29-2
33-9
36*9
13—14
> .....
565
462
818
229
159
74
34
6-8
2-7
1-7
49-6
34-4
160
15—20
» .....
434
363
83-6
263
85
15
2-7
7-8
1-6
03
72-5
23-4
4-1
21—40
* .....
246
216
87-8
200
13
3
lr>
5-9
0-2
Öl
92-6
6-0
1-4
Samtliga
28098
13492
58-4
8375
5 733
4384
100-o
100-0
lOOo
lOOo
25-0
42-5
32-5
Örebro län.
1-10
röster .....
10 866
5 862
54-0
1246
2 002
2 613
76-8
6C-5
83-4
82-5
21-3
34-1
44-6
11-12
> .....
1371
1098
80-1
347
276
475
14''4''
16-8
11-5
15-0
31-6
25-1
43-3
13—14
> .....
371
294
79-2
145
81
68
3-9
7-0
3-4
2-2
49-3
27-6
23-1
15—20
> .....
280
230
82-1
184
36
10
30
90
1*5
0-3
80-0
157
4''3
21-40
» .....
181
144
79’6
138
6
—
1-9
6-7
0-2
O-o
95-8
4-2
—
Samtliga
13009
7 628
58-4
2 0GO
2401
3166
100-0
1000
1(500
100-0
27-0
31-6
41-5
Västmanlands län.
1—10
röster .....
11 246
5440
48-4
1114
1415
2 911
68-5
53-4
74-2
73-7
20-5
26-0
53’5
11—12
> .....
2 214
1721
77-7
404
363
953
21-7
19-4
19-0
24-1
23-5
21-1
65-4
13—14
> .....
456
360
78-9
192
89
79
4-5
9-2
4-7
2-0
53-3
24-7
22-0
15—20
» .....
296
243
82-1
201
35
7
3-0
9-6
1-8
0-2
82-7
14-4
29
21—40
» .....
217
183
84-3
175
6
2
2-3
8-4
0-3
0-0
95-6
3-3
Vi
Samtliga
14 429
7 947
551
2 086
1908
8952
100-0
lOOo
106-0
100-0
26-3
24-0
49-7
LANDSBYGDEN.
85
15
|
1()
17
18 |
19 |
20
*1 1
22 - |
28 1
24 1
25 |
26 |
27
De röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röst indes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
Do godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuollt fördelade
på röstgrnpper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc-
dem.
44 370
27 456
61-9
15 012
9 799
1583
56-5
47-G
71-3
86-8
54-7
35-7
5-8
11215
9 111
81-2
6 073
2 600
200
18-8
19-8
18-9
ILO
66-7
28-5
2-2
4 8G5
4150
853
3108
855
26
8-5
9-9
6''2
1-4
74-9
20-6
0-6
4 088
3 466
84-8
3131
257
15
7-1
9-9
1-9
0-8
90-3
7-4
0-4
5 099
4 436
87-0
4 197
239
—
9-1
13-8
1-7
—
94-6
5-4
—
(19 63!»
||
48619
69-8
31 521
13 750
1824
100- o
lOOo
100-0
100-0
64''8
28-3
3-8
64 915
42 163
65-0
9 927
17 388
14 848
53-8
34-8
G3*5
658
23-6
41-2
35 2
21885
18 049
82-5
5 304
6147
6 598
22-8
18-3
22-5
29-0
29-4
341
36-5
7 530
6150
81-7
3 064
2117
969
7-8
10-6
7-7
4-3
49-8
34-4
15-8
* 7 231
6 041
83-5
4 408
1382
251
7''6
15-2
50
1-1
73-0
22-9
41
7 632
6 692
87-7
6 267
336
89
8-5
216
1-3
0-3
93-6
5-0
1-4
109193
79095
72-4
28970
27 370
22 755
100-0
1CO-0
1000
1000
36-6
34-6
28-8
40 660
26 064
64-1
5982
7 775
12 303
51-6
311
61-0
66-0
230
29-8
47-2
15 363
12 299
80-1
3 913
3102
5 284
24-3
20-3
24-3
28-3
31-8
25-2
430
4 949
3927
79-3
1947
1 080
900
7-8
10-2
8''5
4-8
49-6
27-5
22-9
4 717
3876
82-4
3124
585
167
7-6
16 2
4-G
0-9
80-6
151
4-3
5 662
4 471
790
4 270
201
—
8-8
22-2
1-6
—
95-5
4-5
71851
50637
710
19 236
12 743
18654
100-0
lOOo
100-0
100-0
38-0
25-2
36-8
44 412
26 035
586
5386
6 212
14 437
43-5
25-3
50-9
550
20-7
23-9
55-4
24 767
19 256
77-7
4 568
4 074
10 603
32-2
21-4
33-3
40-4
23-7
21-2
551
6 072
4 791
78-9
2 573
1183
1035
8-0
120
9-7
3-9
537
24-7
21-6
4 955
4 075
82-2
3 393
571
in
6''8
15-9
4-7
0-4
83-3
140
2-7
6 706
5 703
85''n
5 445
178
80
9-5
25-4
1-4
0-3
95-5
3-1
1-4.
86912
59860
68-9
| 21365
12 218
26266
100o
| 100-o
| 10O-0
lOOo
35 7
20-4
43 9
86
TAB. 6 A (forts.).
1
2
3
4
5
1 6
1 7
! *
I 9
! 10
1 11
12
1 13
1 14
Landstingsområden och
röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Kopparbergs län.
1—10 röster.....
24 731
11514
46-6
1971
3 502
6 041
791
60-1
84-6
84-6
17-1
30-5
52-4
11-12 . .....
2 418
1964
81''6
557
424
983
13*5
170
10-2
13-8
28-4
21-6
50-0
13-14
.
.....
595
479
80-5
253
133
93
3-3
7-7
3-2
1-4
52-8
27-8
19-4
15—20
»
.....
405
341
84-2
262
60
18
2''3
8-0
1-4
0-2
76-9
17-7
5-4
21-40
.
.....
324
264
81-5
239
22
3
1-8
7-2
06
0-0
90-5
8-3
1-2
Samtliga
28473
14 562
511
3 282
4141
7138
100o
lOOo
100-o
100o
225
28-5
49-0
Gävleborgs län.
1—10 röster.....
19 212
9 884
51-4
1526
2 416
5 243
77-0
56-2
77-1
85-1
15-4
24-4
530
11—12 . .....
2 291
1833
80-o
511
448
792
14-3
18-8
14-3
12-9
27-9
24-4
43-2
13-14
»
.....
648
533
82-3
253
169
89
4-2
9-3
5-4
1-4
47-5
31-7
16-7
15—20
»
.....
439
362
82-5
241
78
26
2-8
8-9
2*5
0-4
66-6
21-5
.7-2
21—40
.
.....
269
222
82-5
184
24
12
1-7
6-8
0-7
0-2
82-9
10-8
5-4
Samtliga
22 859
12834
561
2 715
3135
6162
1000
1000
100-0
100 o
212
244
48-0
Västernorrlands län.
1—10 röster.....
20 313
11914
58-7
2 790
4 500
4 624
80-1
65-8
87-4
84-4
23-4
37-8
38-8
11—12 » .....
2 228
1877
84-2
608
486
783
12-6
14-3
9-4
14-3
32-4
25-9
41-7
13—14
»
.....
570
474
83-2
309
104
61
3-2
7-3
2-0
1-1
65-2
21-9
12-9
15—20
»
.....
404
364
901
305
50
9
2-5
7-2
1-0
0-2
83-8
13-7
2-5
21—40
»
.....
262
237
905
227
9
1
1-6
5-4
0-2
0-0
95-8
3-8
0-4
Samtliga
23 777
14 866
62‘5
4239
5149
5478
lOO-o
1000
1000
lOOo
28-5
34-6
36-9
Jämtlands län.
1—10 röster.....
9 883
5136
520
943
2 543
1646
81-2
59-3
86-9
90-9
18-4
49-5
32-1
11—12 » .....
855
635
74-3
266
243
126
10-o
16-7
8-3
7-0
41-9
38-3
19-8
13—14
»
.....
338
270
79-9
151
86
33
4-3
9-5
2-9
1-8
55-9
31-9
12-2
15—20
.
.....
231
195
84-4
148
43
4
31
9-3
1-5
0-2
75-9
221
2-0
21—40
»
.....
114
94
82-5
82
11
1
1''4
5-2
0-4
o-l
87-2
11-7
1-1
Samtliga
11421!
6 330
55’4
1590
2 926
1810
100o| 100 0!
1000
lOOo
25-l
46-2 |
28-7
LANDSBYUDI5N,
87
16
16
17
18
19
tio
21 |
22 |
23 j
24
26 |
26 |
27
De röst-  berätti-  gades
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstotal procentuellt fördelade
pä röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
röstetal
förra
Mode-
rata
Libe-
rala
Soe.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
83 309
48 893
58-7
9 381
13 517
25 995
53-6
30-3
62-4
67-5
19-2
276
53-2
27 072
21 989
81-2
6 297
4 767
10 925
24-1
20-4
22ö
28-4
28-G
21-7
49-7
7 935
6 390
80; 5
3 374
1775
1241
7''0
10''9
8-2
3-2
52-8
27-8
19 4
G 802
5 740
84-4
4 432
988
301
6-3
14-3
4-6
0-8
77-2
17-2
5-2
9 930
8149
82-1
7 459
626
64
9ö
24-1
2-8
Öl
91-5
7-7
0-8
135 049
91101
1>7*5
30943
21 073
38526
100 0
100 0
lOOö
lOOö
33-9
28-8
42-3
62 193
38 739
62-3
6 818
9 879
19 028
48-9
26-4
516
640
17-6
25-5
491
25 680
20 536
80-0
5 755
5 031
8 828
25-9
22-3
26-3
29-7
28-0
24-5
430
8 648
7108
82-2
3 384
2 257
1173
90
13''2
11-8
3''9
47-6
31-8
16-5
7 290
6 014
82-5
4 012
1294
417
7-6
15-5
6-8
1-4
66-7
215
6-9
8396
6 883
82-0
5 845
686
301
8-6
22-6
35
1-0
84-9
100
4-4
112 207
i
79 2SO
70-7
25814
19147
29 747
1000
lOOö
1000
100 0
32 6
24-2
875
64 539
43 936
68-1
11963
15 906
16 067
51-8
33-9
66-9
62-4
27-2
36-2
36-6
24 946
21011
84-6
6 873
5426
8 712
24-8
19-5
22-8
33-8
32-7
25-8
41-5
7 592
6 314
83-3
4132
1378
804
7''4
11-7
5-8
3-1
65-4
21-8
12-8
6 738
6 059
89-9
5 094
820
145
7-2
14''5
3-5
0-6
84-1
13-5
2-4
8133
7 470
91-8
7 205
242
23
8-8
20-4
l-o
0-1
96-5
3-2
0-3
j| 111948
84 790
75-7
35207
23 772
25 751
1000
1000
lOOö
1000
416
28ö
804
;
28 076
17 390
61-9
4186
8 204
4 990
50-7
29-3
62-7
72-0
24-1
47-2
28-7
ji 9 636
7158
74-3
3 017
2 729
1412
20-9
21-1
20-9
20''4
42-2
38-1
19-7
!!
4 532
3 617
79-8
2 028
1151
438
10-6
14-2
8-8
6-3
56-1
31-8
12-1
3 867
3 268
84-5
2 493
708
67
9-5
17''5
5''4
lö
76-3
21-7
2-0
3 454
2 872
83-1
2 560
289
23
8-3
17-9
2-2
0-3
89-1
10-1
0-8
49 565
34305
69-2
14 284
13081
6930
100-0
lOOö
1000
lOOö
416
88-2
202
88
TAB. 6 A (forts.).
1
1 *
3
1 4
5
1 «
1 ^
1 «
1 0
1 10
1 11
12
1 13
1 14
Landstingsområden och
röstgrnpper
!
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Son-
dera.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-j
dem.
Västerbottens län.
1—10
röster
11626
6 459
55-6
2 031
3 656
772
86-8
80-3
91-4
84-6
31-4
56-6
12-0!
11—12
»
729
587
80-5
222
245
120
7-9
8-8
6''1
13-2
37-8
41''7
20-5
13—14
>
209
167
79-9
87
62
18
2-2
34
1-5
2''0
52-1
37-1
io-8:
15—20
>
177
158
89-3
125
31
2
2-1
4-9
0-8
0-2
791
19-6
1-3
21—40
>
87
71
81-fi
64
7
—
l-o
2-6
0-2
—
90-1
9-9
—
Samtliga
12 828
7 442
58-o
2 529
4001
912
1O0-0
1000
100 o
100-o
34-0
53-8
12-2
Norrbottens län.
1—10
röster
11760
6 467
550
1816
2 073
2 578
87-1
76-9
91-0
92-4
28-1
32-1
39-8
11—12
>
688
558
81-1
230
142
186
7-5
9-7
6-2
6-7
41-2
25''4
33-4
13—14
*
234
193
82-5
129
46
18
2-6
5-5
2-0
0-6
66-8
23-9
9-3
15—20
*
145
128
88-3
no
13
5
1-7
4-7
0-6
0-2
85-9
102
3-9
21—40
>
92
83
90-2
77
4
2
11
3-2
0-2
Öl
92-8
4-8
2-4
Samtliga
12919
7 429
57''5
23(52
2 278
2 789
100-o
löO-O
100-0
100-0
318
30-7
87-5J
Landsbygden
år 1916.
1-10
röster
350186
177 082
50-6
60 200
57 361
58 490
78-1
68-5
83 8
84-4
340
32-4
330
11—12
»
37 342
29 185
78-2
12 191
7 402
9 451
12-9
13-9
10-8
13-6
41-8
25’4
32-4
13—14
»
11593
9 316
80-4
5 874
2 323
1078
4-1
6-7
3-4
16
63-1
24-9
11-6
15—20
>
8509
7 055
82-9
5 732
1091
204
31
6-5
1-6
0-3
81-2
155
2-9
21—40
»
4 947
4 158
84-1
3 843
270
41
1-8
4-4
0-4
o-l
92-5
6-5
10
Samtliga
412 577
22(> 79ö
5.V0
87 840
68 447
69264
100o
100-o
100-o
100-o
38-7
302
305
Landsbygden år 1912.1
1—10
röster
312 305
130 508
41-8
48 544
52 728
29 025
77-9
69-7
84-2
83-1
37-3
40-4
22-3 I
11—12
»
29 683
21232
71-6
9 252
6 729
5 220
12-7
13-4
10-7
14-9
43-7
31-7
24-6
13—14
*
9212
7 012
76-1
4 431
1998
572
42
6-4
3-2
1-6
63-3
28-5
8-2
15-20
>
6 955
5 441
78-2
4 412
922
91
3-2
6-3
1-5
0-3
81-3
170
1-7
21—40
I
4 031
3 253
80-7
2 982
241
22
2-0
4''2
0-4
Öl
91-8
7-4
0''8 |
Samtliga
362186
167 446j
46-2
69621
62 618
34 930
100-oj 1000
1000
100-0
41-6
37-4
21-0!
1 För en valkrets år 1914. Uppgifterna avse samma valkretsar, som valde landstingsman år 1916.
LANDSBYGDEN.
89
II 16
1(>
17
18
19
‘20
21
22
23 |
24
2» 1
2<> |
27 1
!! De röst-  berätti-  [ gadcs
|| röstetal
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt, fördelade
pl röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen- |
tuellt fördolade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
36 683
23 874
65''1
7 870
12 739
3 265
63’6
50-2
750
67-0
330
58''4
•
1
13-6 !
8158
6 570
80-5
2 503
2 732
1335
17-5
16-0
16 1
27-4
38-1
41-6
20-3
2 787
2 227
79-9
1 160
826
241
5-9
7-4
4-9
4-9
52-1
371
10-8
2 947
2 636
89-4
2110
494
32
7-0
13''5
2-9
0-7
80-0
18-8
1-2
2 G88
2 231
83-0
2 031
200
—
6-0
12-9
1-1
—
91-0
9-0
—
53263
1
37 53S
70-5
15 674
16 991
4873
1000
100 0
100-0
100-0
417
45-3
13 0
85 569
23 230
653
7 533
7 290
8 407
63-2
46-9
74-2
77-4
32-4
31-4
36''2
7 717
6 259
81-1
2 588
1598
2 073
17-0
16-1
16-3
19-1
41-4
25-5
33-1 j
3 129
2 582
82-5
1729
613
240
7-0
10-8
6-2
2-2
67-0
23-7
9-3 i
2 439
2150
88-2
1870
205
75
5-9
11-6
2-1
0-7
87-0
9-5
3''5
|
2 829
2 537
89-7
2 353
119
65
6-9
14-6
1-2
0-B
92-7
4-7
2-6
||
51683
36 758
7n
16 073
9825
10860
1000
1000
lOOo
lOOo
437
26 7
29-6
1 170 601
712 356
60-9
259 060
211 838
236883
50-6
37-6
60-3
65''7
36*4
29-9
33-3
419 190
327 619
78-2
137 776
83 069
105 183
23-3
20-0
23-7
29-2
42-1
25-4
32-1
154 882
124 440
80-3
78 678
30 958
14 256
8-8
11-4
8-8
3-9
63-2
24-9
11-5
142 299
118 012
82-9
96 295
17 947
3 303
8-4
14-0
Öl
0-9
81-6
15-2
2-8
148 602
125 289
84-3
116 579
7459
1138
8-9
17-0
21
0-3
93-1
6-0
0-9
2035 574
1407 716
692
6SS388
351 271
360 763
1000
100-0
1000
100-o
48-9
25-0
25-6 ;
1 019 590
538723
52-8
207 792
196 529
133 640
50-8
38-7
61-3
66-4
38-6
36-6
24-8
333 225
238384
71-6
104 552
75 475
58 010
22-5
19-5
23-5
28-8
43-9
31-7
24-4
123 116
93 732
76-1
59 404
26 605
7 576
8-9
111
8-3
3-8
63-4
28-4
8-2
116 610
91 434
78-4
74 378
15 319
1481
8-6
13''9
4-8
07
81-4
17-0
1-6
120 806
97 664
80-8
90 292
6611
563
9-2
16-8
21
0-3
92-5
6-9
0-6
1713347
1059 937
61-9
536418
320 539
201 270
1000
1000
100-0
100 0
50-7
30-3
190
12—180469
90
Tab. 6 B. Valdeltagandet och de röstandes partiställning
Stä
-
1
2
3
4
5
«
7
8
a
10
11
12
13
n
Län och röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade pä röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
pä partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dcm.
Stockholms lön.
1—10 röster.....
1479
538
364
259
169
no
45-9
40-2
44-5
74-8
48''1
31-4
20-fi
11—20 » .....
343
247
720
119
99
29
211
18-4
26-1
19-7
48-2
40-1
11-7
21—22 > .....
231
193
83-5
93
92
8
16''5
14-4
24-2
5-5
4S-2
47-7
4-1
23—28
......
135
122
90-1
104
18
—
10-4
16 1
4''7
—
85-2
14-8
—
29-40
>
.....
84
72
85''7
70
2
—
61
10-9
0-5
—
97-2
2-8
—
Samtliga
2272
1172
51-6
645
380
147
100-0
lOO-o
100-0
100-o
55-1
324
12 5
Uppsala län.
•
-
1—10 röster.....
4 379
1752
400
546
359
847
39-9
24-3
40-5
67-3
31-2
20-5
48-3
11—20 » .....
1355
961
70-9
423
244
294
21-9
18-9
27-5
23-4
44-0
25-4
30-6
21-22 - .....
721
567
78-6
344
128
95
12''9
15-3
14-4
7-5
60-6
22-6
16-8
23—28
»
.....
701
586
83-6
472
99
15
13-4
21-0
11-2
1-2
80-6
16-9
2-6
29—40
»
.....
589
524
89-0
459
57
8
11-9
20-5
6-4
0-6
87-6
10-9
1-5
Samtliga
7 745
4 390
56-7
2244
887
1259
100-o
100o
1OO-0
100-o
511
20-2
28-7
Södermanlands län.
1—10 röster.....
3 343
1672
500
433
305
934
51-9
32-1
53-7
71-5
25''9
18-2
55-9
11—20 > .....
940
724
77-0
272
144
308
22-5
20-2
25-3
23-5
37-6
19-9
42-5
21—23
>
.....
367
314
85-r>
208
60
46
9-7
15-4
10-6
3-5
66-2
19-1
14-7
23—28
»
.....
329
294
894
231
49
14
9-1
17-2
8-6
1-1
78-6
16-6
4-8
29—40
»
.....
245
218
89o
203
10
5
6-8
15-1
1-8
0-4
93-1
4-6
2-3
Samtliga
5224
3222
61-7
1347
568
1307
100-0
lOOo
100- o
lOOo
418
17-6
40-6
* Anmärkningar se sid. 118 o. 119.
91
inom olika inkomstgrupper vid IDIG års
dorn».
II 15
16
17
18 ''
19
2«
21
22
23
24
25
26 |
27
De rost-  ig berätti-  gades
jj röstetal
::
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
pä röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade pä
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
||
5 634
2 625
46-6
1324
809
492
16-5
13-1
17-1
47-0
50-4
30-8
18-8
4 871
3 541
72-7
1707
1451
383
22-3
16-9
30-7
365
48-2
41-0
108
4 932
4120
83''5
1993
1 954
173
25-9
19-7
41-3
16-5
48-4
47-4
42
3 380
3061
90-6
2 621
440
—
19''3
25''9
9-3
—
85-G
14-4
—
2 963
2 545
85-9
2 471
74
—
16-0
24-4
1''6
—
971
2-9
—
21780
15892
73-0
10116
4 728
1048
100-0
100-0
100-0
1000
63 7
29-7
6-6
20 413
10 366
50-8
3177
2 097
5 092
14''9
7-1
16-3
43-5
30-7
20-2
49-1
19 278
13 949
72-4
6 347
3 641
3 961
20-1
141
28-2
33-8
45-5
26''1
28-4
15 423
12 137
78-7
7 374
2 741
2 022
17''4
16-4
212
17-3
60-8
22-6
16-6
17 512
14 659
83-7
11829
2 466
364
21-1
26-3
19-1
3-1
80-7
16-8
2-5
20 711
18 446
89;l
16 216
1962
268
26-5
36-1
15-2
2-3
87-9
10-6
1-5
93337
69 557
74-5
44943
12 937
11 707
100-o
1000
100-0
100-0
64-6
18-6
168
15 574
9 322
59-9
2 456
1646
5 220
22-7
10-3
25-3
48-4
26-3
17-7
56-0
13138
10 144
77-2
4 050
2 017
4 077
24-6
17-0
311
37-8
39-9
19-9
40-2
7 856
6 723
85-6
4 462
1283
978
16-3
18-7
19-7
9-1
66-4
19''1
14-5
8 206
7 348
89-5
5 805
1205
338
17-9
24-3
18-5
31
79-0
16-4
4-G
8 561
7 616
89-0
7 803
353
180
185
29-7
5-4
1-6
930
4-6
2-4
53335
41153
77-2
23 856
6 504
10 793
100-0
100-0
1O0-0
1000
5S''0
158
26-2
92
TAB. 6 B (forts.)-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10
n
12
13
14 II
Län och röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade pä röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-i
tuellt fördelade i
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Socj!
dera. 1
Östergötlands län.
1—10 röster
1590
674
42-4
236
128
309
55-8
41-1
51-8
80-3
350
19-0
46-01
11—20
>
314
214
68-2
97
58
59
17''7
16-9
23-5
15-3
45-3
27-1
27-6
21—22
>
140
118
84-3
77
28
13
9-8
13-4
11-3
3-4
65-3
23-7
11-0
23-28
>
149
119
79-9
97
19
3
9-9
16-9
7-7
0-8
81-5
16-0
2-B
29—40
*
96
82
85-4
67
14
1
6-8
11-7
5-7
0-2
81-7
17-1
1-2
Samtliga
22S9
1207
52-7
574
247
385
100 o
100-0
100-0
lCOo
■17-6
20-5
319
Jönköpings län.
1—10 röster
4 085
1791
43-8
478
602
711
47-4
28-4
53-2
73-4
26-7
336
39-7
11—20
>
1137
836
73-5
331
299
206
22-1
19-7
26''5
21-3
39-6
35-8
24-6
21—22
*
539
433
80-3
242
148
43
11-4
14-4
13-1
4-4
55-9
34-2
0-9i
23-28
>
508
432
85-0
366
59
7
11-4
21-8
5-2
0-7
84-7
13-7
1-8
29—40
»
328
290
88-4
265
23
2
7-7
15-7
2-o
0-2
91-4
7-9
0-7
Samtliga
0 597
3 782
57-3
1682
1131
969
lOG-o
100-0 lOO o
100-0
44-5
29-9
25-6;
Kalmar
läns södra.
1—10 röster
3 213
1213
37-8
551
327
334
42-4
32-4
48-6
68-9
45-4
27-0
27-6
11—20
»
854
676
79-2
386
163
127
23-7
22-7
24-2
26-2
571
241
18-81
21—22
»
419
347
82-8
224
108
15
12-1
13-2
161
31
64-«
311
4-8
23—28
>
402
352
87-6
286
60
6
12-3
16-9
8-9
1-2
81-3
17-0
1-7
29-40
287
271
94-4
252
15
3
9-5
14-8
2-2
0-6
930
5-5
1-1
Samtliga
5175
2 859
55''2
1699
673
485
1000
100-0
100-0
100-0
59-5
23-5
17-0
lj
Blekinge län.
.
1—10 röster
2102
772
36*7
258
262
252
39-2
26-8
40-2
71-4
33-4
33-9
32-7;
11—20
T>
674
479
71-1
194
200
85
24-4
20-2
30-7
24-1
40-5
41-8
17-7
21—22
>
326
271
83-1
166
. 97
8
13-8
17-2
14-9
2-2
61-2
35 8
3o
23—28
>
309
265
85-8
195
64
6
13-5
20-3
9-8
1-7
73-6
241
2-3
29—40
t
199
180
90-5
149
29
2''
9-1
15-5
4-4
0-6
82-8
16-1
11
Samtliga
8 CIO
1967
54-5
962
652
353
100-0
lOOo
100-o
100-o
48-9
33-1
18-0
8TÄDEHNA.
93
15
i«
17
18
19
20
21
22
23
‘24
25
2 G
27
j De röst-  | berätti-  j gades
|j röstetal
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
pä röstgrnpper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på,
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dera.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
''
6 236
3 244
52-0
1 161
651
1430
22*2
13-0
21-3
55-5
35-8
20-1
44-1
1
4 416
3 004
68-0
1386
855
763
20-G
15-5
27-9
29-6
46-1
28-5
25-4
2 993
2 521
842
1646
595
280
17-8
18-4
19-4
109
65-3
23-G
in
3 738
2 980
79-7
2 440
466
74
20-4
273
15-2
2-9
81-9
15-6
2-5
3 372
2 838
84-2
2 312
496
30
19-6
25''8
16-2
11
81-5
17 5
1-0
20 755
14 5S7
70-3
8945
3003
2 577
lOOn
lOOö
100-0
1000
61 3
21-0
17-7
19 910
10 728
53-9
2 779
3 582
4 367
20-4
8-9
27-2
53-1
26-0
33-3
40-7
15969
11793
73-8
4 879
4 214
2 700
22-4
15-6
321
32-9
41-4
35-7
22-9
11516
9 260
80-4
5187
3158
915
17-6
16-G
240
11-1
56-0
341
9-9
12 687
10 792
85-1
9187
1437
168
20-5
29-3
10-9
2-0
85-1
13-3
1-6
11437
10 088
88-2
9 250
768
70
19-1
29 g
5-8
0-9
91-7
7-g
0-7
71519
52661
73-6
31282
13 159
8220
lOOö
1090
lOOo
100 0
594
25-0
15-6
''
13 754
6972
50-7
3 095
1953
1916
16-4
10-4
22-8
45-9
44-4
28-0
27-5
|
12153
9 652
79-4
5 627
2 321
1704
22-7
190
271
40-9
58-3
24-0
17-7
!
8953
7 412
82-8
4 791
2 303
318
17''4
16-2
26-8
7-6
64-6
311
4-3
10030
8825
88-0
7192
1491
142
21-0
24-3
17-4
3-4
81-5
16-9
1-6
1
10123
9 541
94-3
8 902
508
91
22-ft
301
5-9
2-2
93-3
53
1-0
''
55013
42402
77-1
29607
8576
4171
100-0
lOOö
lOO-o
lOO-o
698
20-2
9-8
9 842
4 503
45-8
1482
1463
1558
15-0
8-2
16-4
50-5
32-9
32-5
34-6
9 486
6 801
71-7
2858
2 800
1143
22-6
15-9
31-3
37-1
42-0
41-2
16-8
|
6968
5789
83-1
3 553
2 066
170
19-3
197
23-1
5-5
61-4
35-7
2-9
7 667
6 598
86-1
4 873
1 585
140
21-9
27-0
17-7
4-5
73-9.
24-0
21
7 043
6364
90-4
5 266
1023
75
21-2
29-2
11-5
2-4
82-7
16-2
1-1
i 41006
30055
733
18032
8937
3086
100-0
100 o
lOOö
lOOo
600
29-7
103
94
TAB. 6 B (forts.).
1
*
3
4
5
7
8
9 1
10
11
12
13
14
Län och röstgrnpper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade pä röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
pä partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-  dem. !
Kristianstads län.
1—10
röster
3 034
714
23-5
250
167
297
39-2
24-8
40-7
73-9
35-0
23-4
41-6
11-20
>
556
366
65-8
183
95
88
20-1
18-1
23-2
21-9
50-0
260
24-0
21—22
»
321
247
76-9
174
65
8
13-6
17-3
15-9
2-0
70-5
26-3
3-2
23-28
>
315
262
83-2
196
58
8
14-4
19-4
14-1
2-0
74-8
22-1
3-11
29-40
»
257
232
90-3
206
25
1
12-7
20-4
6-1
0-2
88-8
10-8
0-4
Samtliga
4483
1821
40-6
1009
410
402
100-0
lOO-o
lOO-o
lOOo
554
22-5
22-1
Malmöhus län.
1—10
röster
6 768
2 498
36-9
528
525
1445
37-2
19-2
35-3
58-1
21-1
21-0
57-9
11-20
>
2 623
1774
67-6
527
417
830
26-4
19-2
28-0
33-4
29-7
23-ft
46-8
21-22
>
1187
898
75-7
466
291
141
13-3
17-0
19-6
5-7
51-9
324
15-7
23-28
>
1079
832
77-1
601
171
59
12''4
21-9
11-5
2-4
72-3
20-6
7-1
29—40
»
829
717
86-5
624
83
10
10-7
22-7
5-6
0-4
87-0
11-6
1-4
Samtliga
12486
6 719
53-8
2 746
14S7
2485
100-o
lOO-o
lOO-o
1OO-0
409
22*1
37-0
Hallands län.
1-10
röster
2 315
1217
52-8
349
281
587
48-6
32-5
41-5
78-1
28-7
23-1
48-2
11-20
)
589
481
81-7
186
177
118
19-2
17-4
261
15-7
38-7
36-8
24-5
21-22
>
340
292
85-9
144
110
38
11-7
13-4
16-2
5-0
49-3
37-7
130
23—28
»
305
267
87-5
178
84
5
10-7
16-6
12-4
0-7
66-7
31-4
1-9
29—40
>
277
246
88-8
216
26
4
9-8
20-1
3-8
0-5
87-8
10-6
1-6
Samtliga
3826
2 503
65-4
1073
678
752
100-0
lOO-o
lOO-o
100-0
42-9
27-1
300
G öteborg-s o. It olius län.
1—10 röster
671
343
51-1
255
87
—
53-9
53-2
55-8
—
74-4
25-4
—
11—20
>
176
121
68-8
81
40
—
19-0
16-9
25-6
—
66-9
331
—
21—22
>
87
80
92-0
64
16
—
12-6
13-4
10-3
—
80-0
200
—
23—28
>
72
61
84-7
51
10
—
9-6
10-7
6-4
—
83-6
16-4
—
29-40
>
39
31
79-5
28
3
—
4-9
5-8
1-9
—
90-3
9-7
—
Samtliga
1045
| 636
| 609
479
156
—
100o
| 100-o| 100-0
—
75''3
24-5
-
STÄDERNA.
95
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
26
26
27
Do röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av do
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
på röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
10165
4 096
40-3
1294
990
1812
14-0
6-4
16*6
53-5
31-6
24-2
44''2
7911
5241
66-2
2 714
1 347
1180
17''8
13-G
22-6
34-8
51-8
25-7
22-5
6 864
5 281
76-9
3 735
1378
168
18-0
18-7
23-1
50
70-7
26-1
3-2
7 840
6 509
83-0
4 899
1418
192
22-2
245
23-8
57
75-3
21-8
2-9
9 100
8 225
90-4
7 357
833
35
28-0
36-8
13-9
10
89''5
10-1
0-4
41880
29 352
70 l
19999
5 966
3387
1CO-0
1000
100 0
100 0
68-2
20-3
11-5
32966
15 276
46-3
3109
3 208
8 959
14-4
5-3
14-2
36-0
204
21-0
58-6
36 772
25 056
68-1
7 921
6 004
11131
23-0
13-5
26-6
44-8
31''6
24-0
44-4
25388
19 209
75-7
9 984
6 217
3 008
18-1
17-0
27-6
12-1
52-0
32-4
15-6
26 765
20 662
77-2
15006
4 203
1427
19-5
25-6
18-6
5''7
72-6
20-4
7-0
29 889
25 937
86''S
22 644
2 936
357
24-4
38-6
130
1-4
87-3
11-3
1-4
151 780
106140
700
58 664
22 568
24882
100-0
100-0
100-0
100-0
55-3
212
23-5
10 605
6 630
62-5
1793
1693
3144
18''9
91
17-6
541
27''1
25-6
474
8 449
6 903
81-7
2 727
2 576
1600
19-6
13-9
26-9
27-5
39-5
37-3
23-2
7 263
6 235
85-8
3 088
2 342
805
17-8
15-7
24-4
13-8
49 b
37-6
12-9
7 560
6 621
87-6
4 444
2 059
118
18-9
22-6
21-5
20
671
31-1
1-8
9 784
8 695
88-9
7 625
919
151
24-8
38-7
9-6
2-6
87-7
10-6
1-7
43(561
35 084
80-4
19677
9589
5818
1000
lOOo
1CO-0
100-0
561
27-3
16-6
2 941
1805
61''4
1348
455
230
221
26-2
747
25-2
2 495
1740
69-7
1169
■ 571
—
22-2
19-2
32-9
—
672
32-8
—
1870
1718
91-9
1375
343
—
21-9
22-5
19-8
—
80-0
200
—
1773
1500
84-6
1246
254
—
19-1
20-4
14-7
—
831
16-9
—
1357
1078
79-4
967
in
—
13-8
15''8
6-4
—
89-7
10-3
—
10436
17 841
| 75-1
6105
1734
| -
1CO-0
i 100-0
| 100- 0
—
77-8
22-2
—
96
TAB. 6 B (forts.).
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Län och röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Älvsborgs läu.
1—10 röster.....
3 079
1490
48-4
557
316
616
51-0
36*8
52*1
76*9
37*4
21*2
41*4
11-20
t
.....
775
577
74-5
269
160
148
19-7
17*8
26*4
18*5
46*6
27*7
25*7
21—22
> .....
355
303
85*4
199
74
30
10-4
13*1
12*2
3*8
65*7
24*4
9*9
23—28
» .....
342
299
87-4
249
44
6
10-3
16*4
7*3
0*7
83*3
14*7
2*0
29—40
> .....
285
253
88-8
240
12
1
8*6
15*9
2*0
0*1
94*9
4*7
0*4
Samtliga
4836
2922
60-4
1514
606
SOI
100-0
100* 0
100* o
100* o
51*8
20*8
27*4
Skaraborgs län.
1—10 röster.....
5 253
2 034
38-7
677
565
789
48-6
34*0
48*3
77*7
33*3
27*9
38*8
11—20
> .....
1142
874
76-5
364
319
191
20-9
18*3
27*2
18*8
41*6
36*5
21*9
21—22
7*
.....
597
483
80-9
292
163
28
11*6
14*7
13*9
2*8
60*5
33*7
5*8
23-28
» .....
570
489
85-8
386
97
7
11*7
19*3
8*3
0*7
78*7
19*9
1*4
29—40
.....
326
301
92-3
273
27
—
7*2
13*7
2*3
—
90*7
9*0
—
Samtliga
7888
4181
53-0
1991
1171
1015
100* 0
100*0
100* 0
100*0
47*7
28*0
24*3
Yärmlamls län.
1—10 röster.....
3141
1696
54-0
356
534
806
51*3
32*0
51*6
69*4
21*0
31*5
47*5
11-20
» .....
981
795
81-0
227
290
278
24*0
20*4
28*0
23*9
28*5
36’5
35*0
21—22
> .....
353
298
81-4
131
116
50
9*0
11*8
11*2
4*3
44*1
390
16*9
23—28
» .....
360
322
89-4
238
68
16
9*7
21*4
6*6
1*4
73*9
21*1
5*0
29—40
> .....
226
199
88-1
160
27
12
6*0
14*4
2*6
1*0
80*4
13*6
6*0
Samtliga
5061
3310
65''4
1112
1035
1162
100-0
1CO-0
100* o
100* 0
33*6
313
85*1
Örebro län.
1—10 röster.....
4 858
2093
43-1
381
590
1122
42*8
22*5
42*0
62*7
18-2
28*2
53*6
11—20
> .....
1 598
1224
76-6
286
388
550
•25*0
16*9
27*7
30*7
23*4
31*7
44*9
21—22
> .....
701
557
79-6
269
206
82
11*4
15*9
14*7
4*6
48*3
37*0
14*7
23—28
> .....
693
559
80-7
386
142
31
11*5
22*7
10*1
1*7
69*1
25*4
5*5
29—40
> .....
512
456
89-1
374
77
5
9*3
22*0
5*5
0*3
82*0
16*9
1*1
Samtliga
8362
4889
58’5
1696
1403
1790
100* o
100*0
100*0
100* 0
34*7
28*7
36*6
STÄDERNA.
97
1 f»
16
17
18
i» |
‘20
21
22 |
23 |
24
2ft |
26 |
27
Do röst-  berätti-  gades
röstetal
De
röstandes
röstetal
Do
senare
i %
av de
terra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördcludo
på röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc -  dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Snc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
14 066
8 269
588
3 077
1730
3 460
20-9
11-7
24-3
553
372
20-9
41-9
|
10 977
8 246
75-1
3 953
2 308
1985
20-8
15-o
32-4
317
479
28 0
24-1
7 583
6 465
85-4
4 254
1579
632
16-3
162
22-2
101
658
244
9-8
8 533
7 469
87-5
6 248
1073
148
18-8
23-8
150
2-4
83-6
14-4
20
10 334
9 208
89-1
8 739
434
35
23-2
33-3
6l
0-6
94-9
4-7
0*4
Öl 493
39657
77-0
26 271
7124
6 260
100 0
100-0
1000
1000
66 2
180
15-8
i 20 595
10 784
52-4
3 660
2 943
4161
19 1
10-6
20-6
56-4
33-9
27-3
38-6
16 203
12 370
76-3
5 405
4 503
2 462
220
15-6
31-6
33-3
43-7
36-4
19-9
12 773
10 345
81-0
6 262
3 487
596
18-4
18-1
24-4
8-1
605
33-7
5-8
14 221
12 206
858
9 642
2 401
163
21-7
27-9
16-8
2-2
79-0
19-7
1-3
11453
10 565
92-2
9 589
942
—
18-8
27-8
6f.
—
9i t»
8-9
—
75245
56270
74-8
34 558
14276
7 382
100o
lCOo
100-0
1CO0
614
25-4
131
15 480
9 619
62-1
2 097
2 978
4 544
22-9
10''6
24-6
45-1
21-8
31-0
472
13 771
11109
80-7
3 284
4104
3 721
26-5
16-6
33-9
370
29-6
36-9
33-5
7 549
6 366
84-3
2803
2 481
1061
15 2
14 2
20-5
10-5
440
390
16-7
8912
7 978
89-5
5 923
1671
384
190
300
138
3-8
74-3
20-9
4 8
7 880
6 878
87-3
5 646
868
364
16-4
28-6
7-2
3-6
82-1
126
53
53 592
41950
78-3
JO 753
12102
10C74
100-0
100-o
1000
1000
47-1
£8-9
24-0
!
21384
115-0
54-1
2 096
3182
6 282
16-3
5''9
16-4
38-7
18-1
27-5
54-4
22 487
17 278
76-8
- 4 334
5 655
7 289
24-3
12-3
291
44-9
25-1
32-7
42-2
!
14 979
11 9"1
79-6
5 767
4 394
1740
16-8
16-3
2.-6
1(1-7
48 5
36 9
14-6
17 311
13 981
80-L
9 717
3 520
744
19-7
275
18-1
4-6
C9ö
25-2
5-3
18 264
16 981
89-1
13 422
2 689
170
22-9
380
13-8
1-1
82-5
16 5
l-o
94 425
71001
752
35336
19440
16225
100-o
1000
100-0
1000
49-8
274
22-8
13—isoiea
98
TAB. 6 B (forts.).
1
2
a
4
&
«
1
8
B
10
12
13
14
Län och röstgrapper
Antnl
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar pro< entuellt
fördelade pt röst-  grapper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Son-
dera.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Son-
dera.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Västmanlands lan.
1—10 röster
4 048
1258
31-1
230
172
856
37-7
20-1
34-4
50-5
18-3
13-7
68o
11-30
>
1592
1044
65-ii
209
157
678
31 2
18-2
31-4
40-o
20-0
15-0
650
21-23
>
582
457
78-5
225
93
139
13-7
19-7
18-6
8-2
49-2
20-4
30-4
23—28
»
404
337
83-4
263
56
18
10-1
23-0
11-2
l-o
78l
16-6
5''3
29-40
1
274
245
89-4
218
22
5
7-:t
19-o
4-4
0-3
890
9-o
20
Samtliga
6 900
3341
48-4
1145
500
1696
lOOu
100-o
100-0
lOOo
34-3
15-o
60-71
Kopparbergs län.
1—10 röster
1147
604
52-7
92
208
304
36-1
14-8
39-0
58-8
15-2
34-5
50-3
11-20
>
616
481
78-1
133
171
177
28-7
21-3
32-0
31-2
27-7
35''5
36-8
21—22
1
290
234
80 7
112
92
30
14-o
18-0
17-2
5-8
47-9
393
128
23—28
>
239
196
82-0
151
40
5
11-7
24 "2
7-5
l-o
77-0
20-4
2-6
29—40
>
190
159
83-7
135
23
1
9''5
21-7
4 3
0-2
84-9
14-5
0-6
Samtliga
2482
1674
67*4
623
534
517
lOOu
100-o
109-0
109 o
37*2
31 9
30-9
(lävleborgs län.
1—10 röster
1059
526
49-7
178
103
245
50-6
38-9
42-4
72-3
33-8
19-6
46-6
11-20
>
283
231
8l-«
83
69
79
22-''
18l
23-4
23-3
35-9
29-9
34-2
21-22
»
121
108
89-3
54
44
10
10 4
11-8
18-1
2-9
50-0
40-7
9*3
23—28
.>
116
107
92-2
83
19
5
103
18 l
7-8
1-5
77-6
17-7
4-7
29-40
>
73
68
93 2
60
8
—
tv 5
13-1
3-3
—
88-2
11-8
—
Samtliga
1652
1040
63 0
458
243
339
lOO-o
lOOo
100 o
lOOo
44-0
23-4
32-6
Yästernorrlands län.
1—10 röster
1579
554
35''1
257
170
127
30-4
23-n
347
60-2
46-4
30-7
22-9
11—20
>
545
407
74-7
215
132
60
22-4
19-2
''26-9
28-4
52-8
32-4
14-8
21-22
>
365
310
84-9
176
118
16
17-o
15-7
211
7-6
56-s
38-0
5-2
23-28
»
370
318
85-9
262
49
7
17-5
23-4
10-0
3-3
82-4
15*4
2-2
29—40
1
277
231
83-4
209
21
1
12-7
18-7
4-3
0*5
90-5
9-1
0-4
Samtliga
3 136 i
1820
58-o
1119
490
211
100- u
1O0-O 109 0
109-0
01-5
26-9
11-6
STÄDERNA.
99
! ,f>
i«
1''
18
in
20
21
22
23
21
26
2 Ii
27
t De röst-  berätti-  gades
| röstetal
Do
röstandes
röstetal
De
senare
i %
av de
De godkiiuda valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
pä röstgrupper
De godkända valsed-  larna» röstetal procen-  tuellt fördelad o pä
partier
förra
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
|i
I 20 258
8 097
40-0
1393
1 145
5 559
16-3
5*9
15-4
29-9
17-2
14 1
687
22 233
14 771
60‘1
3 114
2 186
9 471
29''8
13 3
293
51-0
21-1
14-8
64)
12 4D4
9 733
78-5
4 817
1981
2 935
19''6
20-4
26-6
15-8
49-5
20-3
30-2
10 024
8 385
83-G
6 589
1364
432
16-9
28-0
18-3
2-3
78-6
16-3
5-1
9 592
8 597
89-fi
7 643
776
178
17''4
324
10-4
l-o
88-9
90
2l
74 611
49 583
665
23556
7 452
81575
100-0
100 0
1000
lOO-o
47-5
150
37*5
5 960
3 621
608
531
1247
1843
13-9
3-9
16-5
36-7
14-7
34-4
50-9
8 787
6 877
78-3
1 9G0
2 536
2 381
26-4
14-5
33-6
47-5
28 5
36-9
34-6
6 216
5 011
80-6
2 411
1964
636
19-2
17-9
260
12-7
48-1
39-2
12-7
5 986
4 911
820
3 797
987
127
18-8
28-1
13 l
2-5
77-3
20-1
2-6
6 786
5 643
83-2
4 800
814
29
21-7
35-6
10-8
0-6
85-1
14 4
0-5
83 735
26 063
77-3
13499
7 548
5016
100-0
100-0
100o
10O0
518
29-0
19-2
4 576
2 794
61-1
930
570
1294
209
12-5
17-4
49-0
33-3
20-4
46-3
3 94*
3 222
81-6
1222
991
1006
24 2
16-5
30-4
38l
37-9
309
31-2
2 589
2 311
89-3
1 156
943
212
17-4
15-6
28-9
80
50-0
40-8
9 2
2 869
2 642
92-1
2 049
462
131
19-8
27-6
141
4-9
77-6
17-5
4-9
2 558
2 367
92-5
2 066
301
—
17-7
27-8
9-2
—
87 3
12-7
—•
16 540
13336
80-6
7 423
3 270
2643
1000
1000
100-0
1000
55-7
24-5
198
6 550
3 221
49-2
1540
991
690
101
6-8
13-5
344
47-8
30-8
21-4
7 886
5 920
751
3 243
1904
773
18-5
14-3
26-0
38-6
54-8
32-2
13o
7 803
6 630
850
3 763
2 528
339
207
16-fi
34-5
16-9
56-8
381
5-1
9 214
7 925
86-0
6 544
1209
172
24-7
28-8
16''5
8-6
82-fi
15-2
2-2
9 927
8 314
83 8
7 590
694
30
26o
33-5
9-5
1-5
91-3
8-3
0-4
41 3*0
32 010
774
22680
7 326
2 004
1CO-0
100-0
100-0
1000
709
22-9
6-2
100
TAB. 6 B (forts.).
1
2
6
4
5
7
»
10
11
12
13
14
LRn och röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grupper
Antal godk«ända
valsedlar procen-  tuellt fördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
iata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-  ra a
Soc.-
dem.
Jämtlands län.
1—10 röster.....
753
384
Öl fl
112
205
67
26-2
15-5
33-6
48-6
29-2
53-4
17-4
11-20
» .....
458
353
77 1
123
176
54
24-0
170
28-9
39-1
34-8
49-9
15-3
21—22
» .....
321
289
90o
144
132
13
19-6
19-9
21-7
9-4
49-8
45*7
4-5
23—28
* .....
292
257
88-n
192
62
3
17-5
26-6
10-2
2-2
74-7
24-1
1-2
29-40
» .....
198
187
94-4
152
34
1
12-7
21-0
5-6
0-7
81-3
18-2
0-5
Samtliga
2022
1470
?2t
723
609
138
lOO-o
lOO-o
100 0
lOO-o
49-2
414
94
Västerbottens län.
1—10 röster.....
1102
582
52-8
234
348
—
41-2
29-4
56’2
—
40-2
59-8
—
11—20
» .....
385
279
76-4
14U
139
—
19-7
17-6
22-5
—
50-2
49-8
—-
21-22
» .....
283
221
84-0
143
78
—
15-6
18-0
12-6
—
64-7
353
—
23—28
» .....
230
196
85-2
152
44
—
13-9
191
7-1
—
77-6
2->-4
—
29—40
» .....
155
136
87-7
126
10
—
9 6
15-9
1-6
—
92-6
74
—
Samtliga
2115
1414
Hö" 9
795
619
—
100 o
lUOu
1000
-
56-2
43- 8
—
Norrbottens län.
1—10 röster.....
936
366
391
114
69
183
28-6
21-8
22-1
40-9
31-1
189
500
11-20
> .....
502
383
76-3
82
103
198
29-9
15-7
330
443
214
26-9
51*7
21—22
> .....
246
216
87-8
98
75
43
16-9
18-8
24-1
9-6
45-4
34-7
19-9
23—28
* .....
206
184
89-3
120
45
19
14-3
23o
14-4
4-3
65-2
24 5
103
29-40
» .....
140
132
94-3
108
20
4
10-3
20-7
6-4
0-9
81-s
15-2
30
Samtliga
2030
1281
03*1
522
312
447
lto-o
100-u
lOOo
1000
40-7
24-4
34-9
Summa för städerna
år 191U.
1-10
röster .....
59 934
24 771
41-3
7 331
6 492
10 941
43(i
28-1
43-9
65-7
29-6
26-2
44-2
11—20
> .....
18 418
13 527
73-4
4 930
4 040
4 557
23-fi
18-8
27 3
27-4
36-4
29-9
33-7
21-22
> .....
8 872
7 236
81-fi
4 045
2 334
856
12 h
15-5
15-8
Öl
55-9
32-3
11-8
23-28
* .....
812;
6 856
84-4
5 258
1 357
240
11-9
201
9-2
1-4
76-7
19-s
3-5
29-40
> .....
58s6
5 23''1
88-3
4 r 94
568
61''
9-1
17 A
3-8
0-4
87-8
10-9
1-8
Samtliga |
101 230| 57 620
56-91
2615S| 14 79l| 16 660,10b o| 100 0 |
1000| 100-o
45 4
25-7
28-9
STÄDERNA
101
16
n;
17
IS
19
2e
•■ii
22
23
24
26
2G
27
De röst-  berätti-  gades
röstetal
De
rö -itändes
röstetal
De
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
på röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade på
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Son-
dera.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
3 783
2 307
61-0
666
1222
419
8G
4-2
13-0
26-7
28-9
530
18-1
6 795
5 269
77-5
1892
2 609
768
19-8
120
27 9
490
35-9
49-5
14-6
6 855
6178
90-1
3 081
2 820
277
23-2
19-G
30-1
17-7
49-9
45-6
4-5
7 280
6416
88 l
4 795
1519
72
241
30-5
16-6
4-6
74-7
24-2
1-1
6911
6 493
94''0
5 3"2
1160
31
24-3
33-7
12-4
2-0
81-6
17-9
0-5
81 621
26 663
84-3
15 736
9360
1567
100- 0
100-0
100-0
100 0
590
35-1
5-9
4 751
2 940
61-9
1125
1815
13-7
7-8
26-2
38-3
61-7
5374
4 132
70 9
2130
2 002
—
19-3
14-7
28-9
—
51-5
48-5
—
5 623
4 720
83-9
3 059
1661
—
22-1
21-1
24-0
—
64-8
35-2
—
5 757
4 909
85-3
3 809
1100
—
22-9
26 3
15-9
—
77-6
22-4
—
5 391
4 716
87-5
4 365
351
—
220
SO-1
5-0
—
92-G
7-4
—
26 896
21417
79 g
14 488
6 929
—
1000
160-0
lCO-0
—
67-6
324
—
4 551
2 285
50-2
739
409
1137
10-G
6-7
7-7
20-9
32-3
17-9
49-8
7 224
5 546
76-8
1252
1500
2 794
25-6
11-5
28-4
51-5
22-6
270
50-4
5 271
4 632
87-9
2105
1608
919
21-4
19-3
30-4
16-9
45-5
34-7
19-8
5106
4 565
89-4
3 019
1091
452
21-1
27-7
207
8-3
66-1
24-0
9-9
4 886
4 598
941
3 795
675
128
21-3
34 8
12-8
2-4
82-5
14-7
2-8
27 088
21626
800
10 910
5 286
5 430
1000
100-0
lOOo
lOOo
50-4
244
25-2
269 994
141 064
52-2
40 872
36 779
63 379
16-7
8-2
18-6
420
29-0
26-1
44-9
260 723
192 564
73-9
73 174
58108
61 282
22-8
14-8
29-4
40-6
38-0
30-2
31-8
189 671
154 697
81-6
86 666
49 826
18184
18-3
17-5
25-2
12-1
560
32-2
11-8
202 371
170 942
84-5
131 674
33 454
5 788
20-3
26-6
16-9
3-8
77-0
19-6
3-4
208 322
185 033
88-8
163 050
19 687
2 222
21-9
32-9
9-9
1-5
88-2
10-6
1-2
1131081
844300
74-6
495 436
197 854
150855
1000
100-0
lOOo
100 0
58-7
234
17-9
102
TAB. 6 B (forts.).
1
t'' *
3
4
Ö
ö
7
*
a
10
It
12
13
»
Län och röstgrupper
Antal
röst-
berätti-
gade
Antal
röstan-
de
De
sena-  re i
% av
de
förra
Antal godkända
valsedlar partivis
Antal godkända val-  sedlar procentuellt
fördelade på röst-  grnpper
Antal godkända
valsedlar procen-  tuellt lördelade
på partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Summa för städerna
år 1912.''
1—10
röster .....
47 217
16 254
34-4
4 827
5 301
6124
408
26-0
450
649
29-7
32-6
37-7
11-20
> .....
14 116
9 215
65-3
3 391
3 223
2 601
23-2
18-2
27-4
276
36-8
350
28-2
21-22
S>
.....
6 836
4 915
72-3
2 783
1656
506
12-4
150
140
5*4
563
33-5
102
23—28
> .....
6 838
5 303
77-6
4 015
1118
169
13-3
21-6
95
1-8
75-7
21-1
3’2
29—40
» .....
4 842
4 090
84-5
3 573
484
33
10-3
19-2
4-1
0*3
87-4
11-8
0-8
Samtliga
79849
39807
49-9 j 18 5S9
11782
9483
100U
100 0
1000
lOO-o
46-7
29«
23-7
1 För en valkrets år 1914. Uppgifterna avse samma valkretsar, som valde landstingsman år 1916.
8TÄDKKNA.
loa
16
it)
1?
1H
19
20
21
22
23
24
25
26
27
De röst-  berätti-  gades
röstetal
Do
röstandes
röstetal
Do
senare
i %
av de
förra
De godkända valsedlarnas
röstetal partivis
De godkända valsedlarnas
röstetal procentuellt fördelade
pä röstgrupper
De godkända valsed-  larnas röstetal procen-  tuellt fördelade pä
partier
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
I allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dcm.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc -  d> in.
j 216 955
95 2()0
43-9
27 449
30902
36 831
15-6
7-5
197
419
28-8
32-6
38-7
199 809
131147
65''6
49 879
46199
35 069
21-5
13-7
29-5
39-9
38-0
35''2
26-8
146 347
105897
72-4
59 666
35411
10 790
17-4
16-4
226
12''3
563
33''6
10-2
| 170 263
132 229
77-7
100 627
27 519
4 059
21-7
276
17''5
4''6
761
20-8
31
j 171 146
144 524
84-4
126 644
16 769
1 in
23-8
34-8
10 7
1-8
87-6
11-6
0-8
1 904520
008 997
67-3
364 265
156 830
87 860
100-0
1000
100 o
100-0
598
25 8
144
104
Tab. 7 A. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika
Särskilda lands
-
1
2
1 3
1 4
1 &
1 6
1 7
1 «
1 »
1 10
1 H
1 12
1 13
1 H
1 15
Antal
röst-
berät-
tigade
Deras
röste-
tal
A
v g i
vna godkänd
a v
als
e d 1
a r
Landsbygdsralkretsar och
röstgrupper
Anta
Kol.4
i % av
kol. 2
Mode
Libe-
Soc.-
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
rata
ruta
dem.
i
allt
Mode
rata
Libe-
rala
i Soc-,
1 dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dcm.
Stockholms liin.
Sollentuna h:d.
1—10 röster.......
1918
8 515
714
37-2
118
109
487
37-9
23-7
29-1
48-1
16-5
15-3
68-2
11—12 » .......
786
8 885
550
70-0
91
103
356
29-2
18''3
27-5
351
16-6
18-7
64-7
13-14
»
.......
378
5 016
306
81-0
73
96
137
16''2
14-6
25-7
13-5
23-8
31-4
44-8
15-20
»
.......
275
4 586
204
74-2
113
59
32
10-8
22-7
15-8
3-2
55-4
28-9
15-7
21-40
»
.......
135
3 961
in
82-2
103
7
1
5''9
20-7
1-9
Öl
92-8
6-3
0-9
Samtliga
3492
30993
1885
54-o
498
374
1013
100o
100-0
100o
100 o
264
19-9
53-7
Södermanlands län.
Villattinge h:d.
1 — 10 röster.......
2 337
8189
1450
62-0
260
523
664
76-0
52-4
79-6
88-2
18-o
361
45-9
11-12 » .......
274
3 070
220
80-3
61
77
82
11-5
12-3
11-7
10-9
27-7
35-0
37-3
13—14
»
.......
105
1408
88
83-8
50
33
5
4-6
10-i
50
0-7
56-9
37-5
5-6
15-20
>
.......
112
1884
94
83-9
73
20
1
4-9
14-7
3-1
0-1
77-7
21-3
ro
21-40
.
.......
61
1 7:.8
57
93-4
52
4
1
3-n
10-5
0-fi
0-1
91-2
7-0
1-8
Samtliga
2889
16309
1909
66-1
496
657
753
100-o
1000
100-0
10Öo
26o
34-5
39-5
Östergötlands län.
Åkerbo, Bankebnds och
i
i
Hanekinds doms.
1—10 röster.......
3 942
13 318
2 013
511
735
462
816
70-4
587
75-2
82-2
36-5
23o
405
11-12 > .......
615
6 926
515
83-7
253
99
163
18-o
20-2
161
16-4
49-1
19-2
31-7
13—14
»
.......
182
2 428
163
89-6
121
30
12
5-7
9-7
4-9
1-2
74-2
18-4
7-4
15—20
»
.......
118
1979
in
94-1
96
14
1
3-9
7-7
2-3
0-1
86-5
12-6
0-9
21—40
>
.......
66
1858
57
86-4
47
9
1
2-n
3-7
1''5
0-1
82-5
15-8
1-7
Samtliga
4923 |
*26 5091
2859|
58-11
1252
614 |
99d| 100o|
100-o| 100 o|
100''o
43-8 |
21 6 1
347
* Amärkningar se sid. 118 o. 119. — 1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — * Valets utgång, om enrar ar d»
105
inkomstgrupper samt valresultatet vid 1916 års landstingsmannaval.*
bygd3,valkretsar.
16
i''
i»
19
20
21
22
23
24
26
26
28
29
30
31
82
33
34
D
e r
a s
r
s
t e
t a
1
Valda landstingsman
Procentuel
fördelning
Procentuel 1 fördel-
I % av hela
Abso-
Kol.
16
Mode-
Lille-
Soc.-
på ro t grupper
ning på partier
.TTTTal
antalet
låta
i % av
rata
rula
dem.
r
Mode-
Libe-
Soc-,
Mode-
Libe-
Soc-
Mode-
Libe-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc.-
kol. 3
allt
rata
rata
dem.
rata
rata
dem.
rata
rala
dem.
rata
Tala
dem.
4 03S
47-4
660
654
2 724
191
8''5
15-2
30-0
16-3
16-2
67-5
6 213
69-9
1030
1176
4 007
29-4
13-3
27-3
-44-1
16-6
18-9
64-fl
1 2
1
2
40''0
20" 0
40-0
4 076
80-8
979
1284
1813
19-3
12-6
29-8
20-o
24-0
31-5
44-5
a i
3
5
20*o
20’0
6o-o
3 424
74-7
1926
987
511
16-2
24-8
22-9
5''6
56-3
28-8
14 9
3 389
85-6
3159
207
23
16-0
40-8
4 •«
0-3
93-2
6-1
0-7
#
21140
68-2
7 754
4308
9 078
1000
100-0
100-o
100 0
36-7
20-4
42-9
5 765
70-4
1154
2 050
2 547
45-7
22-1
53-9
71-0
20-0
35-6
44-2
2 466
80-3
692
864
910
19-fi
13-2
22-7
25-6
28-1
35-o
36-9
■ i
1
1
3
33-4
33-3
33-3
1179
83-7
673
440
66
9-4
12-9
11-6
1-8
57-1
37-3
5-0
2 I
I
1
3
33''4
33''3
33''3
1577
83-7
1227
335
15
12-5
23-4
8-8
04
77-8
21-3
0-9
1620
92-2
1485
113
22
12-8
28-4
3o
0-6
91-7
7-0
1-8
12607
77 3
5 231
3 802
3 560
1000
100-0
lOO-o
1000
415
30-2
28-3
8 391
630
3 243
1846
3 302
42-3
30-4
48-3
61-9
38-6
220
39-4
5 806
83-8
2 873
1118
1815
29-3
27-tf
29-2
34o
49-5
19-2
31-3
1 3
1
1
5
60-0
20''0
20-0
2177
89’7
1616
398
163
no
15-2
10-3
3-1
74-2
18-3
7-5
2 2
I
2
5
4a o
20''O
40 O
1 1861
940
1618
226
17
9-4
15-2
5''9
0*3
87-0
121
0-9
i 1584
85-3
1304
240
40
8-n
12-2
6-3
0''7
82-3
15-2
2-5
)
Il9 819
74-8
10 054| 3 828
5337
100 o
10O0
ioo-oj ioo-o
53-8
198
26-9
röstande ägt en röst.
14—180469
106
TAB. 7 A (fortS.). SÄRSKILDA
L
* 1 »
4
! 5
1 6
7
8
in
1''
12
13
14
15
Antal
röst-
berät-
tigade
A
v g i
v n a
g o
d k
n d
a y
als
c d 1
a r
Landsbygdsvalkretsar och
röstgrupper
Deras
röste-
tal
Antal
Kol. 4
i % av
kol. 2
Mode-
Libe-
8oc.-
Procentuell (Indelning
på röstgrupper
Pro: entuell fördel-  ning på partier
rata
rala
dem.
I
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Kristianstads län.
Ingelstads och Järrestads
doms. första.
1—10 röster.......
4143
12 339
1910
461
629
623
658
78-6
64-8
83-0
931
32-9
326
34-5
11—12 » .......
388
4 367
305
78-8
180
84
41
12-8
18-5
11-2
5-8
590
27-6
13-4
13—14
.
.......
117
1563
102
872
68
27
7
4-2
7-0
3 6
l-o
66-7
26-5
6-8
15—20
»
.......
78
1308
63
80-8
50
13
—
2-6
5''2
1-7
—
79-4
20-6
—
21—40
>
.......
56
1716
49
87-5
44
4
1
2-0
4-5
0-5
Öl
89-8
8-2
2-0
Samtliga
4 782
21293
2 425)
50-8
971
751
707
100-0
100-0
IOO-0
100o
40o
30-9
291
Malmöhus län.
Luggade härads norra.
1—10 röster.......
6 214
23 261
2190
35-2
658
398
1132
62-0
43-8
70-9
77-3
30-1
18-2
51-7
11—12 » .......
1139
12 802
797
70-o
367
124
306
22-5
24-4
22-1
20-8
46-0
15-6
38-4
13—14
»
.......
327
4 372
239
73-1
189
27
23
6-8
12''6
4-8
15
79-1
11-3
9-6
15-20
»
.......
270
4 541
203
75-2
186
11
6
5-8
12''4
2-0
0''4
91-6
5-4
3-0
21—40
»
.......
131
3 787
103
78-6
102
1
—
2-9
6''8
0-2
—
99-0
10
—
Samtliga
8 081
48 768
3 532
437
1502
561
1467
1000
100-o
1OO-0
10O-0
42ö
15’9
41-6
ttöteborgs o. Bohus län.
Sävedals h:d.
1—10 röster.......
3 666
16 095
1422
38-8
460
204
758
62-0
52-9
52-3
73-4
32-3
14-4
5 >3
11—12 . .......’
676
7 608
469
69-4
144
86
239
20-6
16-5
22-1
23-2
30-7
18-3
510
13-14
.
.......
235
3154
153
651
79
44
30
6''7
9-1
11-8
2-9
51-6
28-8
196
15—20
»
.......
180
3 057
131
72-8
87
41
3
57
10o
10-5
0-3
66-4
31-3
2-3
21—40
--
.......
151
4 832
117
77-5
100
15
2
5-1
11 -5
3-8
0-2
85-5
12-8
1-7
Samtliga
490S
34 746
2 292
46-7
870;
390
1032| 100 o| 1000
100 o! 10O-0
38-0
17-0
45-o
1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — * Valets utgång, om envar av de röstande ägt en röst.
LANDSBYODSVALKRIiTSAR.
107
16
17
18 ''
19
20
21
22
23
24
2>
26
27
‘28
“29
so
Hl
32
33
34
I)
e r
a b
r 5 a
t e
t a
1
Valda la
ndstingsmän
Abso-  lutn
|| tal
Kol.
16
i 9. av
kol. 3
Mode-
rata
Libe-
ral»
Roc.-
dem.
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning pi partier
Antal
I % av hela
antalet
I
allt
Mo le-  rata
Libe-
rala
Soc.-
dcm.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Sou -  dem.
S:a
Mode-
rata
Libe-
rala
80c.-
dcm.
! 7141
57''9
2 740
2 317
2 084
49-3
34-8
58-6
78-1
38-4
32-4
29-2
3 440
78-8
2 041
943
456
23-7
25-9
23-8
17l
59-3
27-4
13-3
1 2
i
1
4
50-0
25-0
25-0
1364
87-3
912
359
93
9-4
11-6
9-1
3-5
66-9
26-3
6-8
1069
81-7
849
220
—
7-4
10-8
50
—
79-4
20-6
—
2 2
i
I
4
50-0
25-0
2S''5
1482
86-4
1331
115
36
10-2
16-9
29
1-3
89-8
7-8
2-4
14496
68-1
7 873
3954
2669
100o
lOOo
1UO-0
100-o
54-3
27-3
18-4
10 786
46-4
3 238
1729
5 808
36-8
20-2
46-8
60-5
30-0
161
53-9
8 900
69-9
4162
1395
3 393
30-5
260
37-8
35-3
46-5
15-6
37-9
1 4
2
6
66-7
_
33-3
3 202
73-2
2 535
362
305
10-9
158
9-8
3-2
79-2
11-3
9o
3 412
75-1
3 135
182
95
11-6
19-6
4-9
lo
91-9
5-3
2-8
b
I
2
6
50''o
l6*7
33’3
2 978
78-6
2 951
27
—
102
18-4
0-7
—
991
0-9
—
i
29328
00 1
16021
3 695
9601
1000
lOOo
1000
lOOo
54-6
12-6
828
7 804
48-5
2 403
1215
4186
36-9
24-2
31-2
57-0
30-8
15-6
53-6
5 273
69-3
1628
975
2 670
24-9
16-4
250
36-4
30-9
18-5
50-6
1 3
i
2
6
500
16-7
33-3
2 052
651
1065
591
396
9-7
10-7
15-2
5-4
51-9
28-8
19-3
å218
72-6
1489
684
45
10-5
150
17-6
0-6
67-2
30-8
2-0
* 2
I
3
6
33''3
16-7
50-0
| 3815
79-0
3 341
429
44
18-0
33-7
11-n
0-6
87-6
11-2
1-2
21162
60-9
9927
3 894
7 341
100-0
lOOo
lOOo
100 0
469
18-4
347
108
TAB. 7 A (forts.). SÄRSKILDA
1
2
3
1 *
1 &
1 «
1 7
1 «
1 «
1 1»
1 n
1 ta
1 13
1 14
1 »b
Antal
röst-
berät-
tigade
A
v g i
v n a g o d k
and
a y
a 1 s
e d 1
a r
Landsbygdsvalkretsar och
röstgrupper
Deras
röste-
tal
Antal
Kol.4
Mode-
Libe-
Soc.-
Procentuell fördelning
på rö''tgruppcr
Procentuell fördel-  j ning på partier
kol. 2
rata
Tala
dem.
i
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Örebro län.
Nora t:g.
1—10 röster.......
3 500
13 712
1771
50-5
202
341
1 227
82-0
56-4
74-6
91-4
11-4
19-3
69-3
11—12 > .......
298
3 333
231
77-5
56
70
105
10-7
15-7
15''3
7-8
24-2
30-3
45-5
13—14
>
.......
86
1 147
65
75-6
29
28
8
30
8-1
6-1
0-G
44-6
43-1
12-3
15—20
»
.......
73
1237
52
71-2
37
13
2
2-4
10-3
2-8
0''2
71-2
25-0
3-8
21-40
»
.......
54
1 777
40
741
34
6
—
1-9
9-5
1*3
85-n
15-0
—
Samtliga
Västmanlands län.
Snevringe h:d.
4017
21206
2159
53-7
358
458
1342
100-0
100-0
100-0
100-0
163
212
622
1—10 röster.......
3 056
12 781
1688
55''2
229
403
1056
69-4
43-8
72-1
78-1
13-6
239
62-5
11—12 » .......
617
6 898
499
80-9
98
119
282
20-5
187
21-3
20-9
19-6
23-9
56-5
13—14
»
.......
124
1656
102
82''3
67
24
11
4-2
12-8
4-3
0-8
65-3
23-8
10-8
15—20
»
.......
99
1662
83
83-8
70
12
1
3-4
13-4
2-1
0-1
84-3
14-5
1-2
21-40
»
.......
71
2 179
61
85-9
59
1
1
2-5
11 3
0-2
Öl
96-8
16
1-6
Samtliga
Gävleborgs län.
3968
25176
2 433
613
523
559
1351
100 0
100-o
100-n
10O-0
21 5
230
55’5
Gästriklands doms. fjärde.
1—10 röster.......
3 457
14 405
1759
50-9
281
446
1032
64-1
48-7
70-1
67-3
16-0
25-3
58-7
11—12 » .......
884
9 884
716
81-0
14''
126
443
26 1
25-5
19-8
28-9
20-6
17-6
61-9
13-14
>
.......
183
2 432
149
81-4
57
44
48
5-4
9-9
6-9
31
38-3
29-5
32-2
15—20
»
.......
103
1699
80
77-7
55
18
7
2-9
96
2-9
0-5
68-8
22-6
87
21—40
.
.......
57
1 701
42
73-7
37
2
3
lo
6-4
0-3
0-2
8 -1
4-x
7-1
Samtliga
4684 |
30121
2 746|
58-6
577 |
636
1 533| 100 o
100-0
100 tt
100-o
21-0
23-2
55-8
1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — * Valets utgång, om envar av de röstande ägt en röst.
LANDSBYODSVALKRETSAU.
109
il l« 1
il 1
18 |
19 |
21) |
21 |
22 |
23 1
24 |
25 |
ro |
27 II
28 |
29 |
Bo |
Öl 1
32 |
33 |
34
I)
e r
a s
r ö
8 t
o t a
Vald
a landstings
män
1
Ij Aliso-  |l luta
l| tal
Kol.
16
% av
Kol. 3
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Procentuell fördelning
pH röstgrupper
Procentuell fördel-  ning pä partier
Antal
I % av hela
antalet
I
allt
Mode-  r .ta
Libe-
rala
Soc.-
dcm.
Mode-!
rata |
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
S:a
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
8 526
62-2
1010
1682
5 830
6C-4
26-8
51-8
81-7
11-9
19-7
68-4
j 2 577
71-3
628
784
1165
18''1
16-6
24 1
16-3
24-4
30-4
45-2
> i
1
2
4
250
250
50-0
866
755
388
370
108
6M
10''3
11-4
1*5
44-8
42-7
12-5
l
3
4
—
2q-o
75''°
886
71-6
639
213
34
6-2
16-9
6‘5
0-5
72-1
241
3''8
lan
73-8
1 no
201
—
9-2
29-4
6-2
—
84-7
15-3
—
14 1GG
66-8
3 775
3250
7 137
100 0
100-0
100o
100-o
26-7
2-2-9
50-4
1
8258
64-6
1148
1888
5 222
44-0
18-6
50 l
61-0
140
22-8
63-2
5 574
SO-8
1107
1333
3134
30-1
17-9
35-4
366
19-9
23-9
56*2
* i
1
2
4
25-0
250
50-0
1362
82-2
900
318
144
7-4
14-6
8-4
1-7
661
23-3
10-6
I
2
4
2S''°
25-0
50''0
1392
83-8
1177
197
18
7-5
19-1
5-2
02
84-6
141
13
1 915
87-9
1840
35
40
10-4
29-8
0-9
0''5
961
1-8
21
18 501
73-5
6172
3 771
8 558
100- 0
100-0
lOO-o
10O0
33-4
204
462
8 963
62-2
1415
2 16S
5 380
41-6
241
48-1
48-2
15-8
24-2
60-0
8 004
81-0
1650
1 417
4 937
37-2
28-2
3P3
44-3
20-6
17-7
6P7
> i
1
2
4
25 0
23 0
50-0
1975
81-2
757
586
632
9-2
12-9
13-o
5-7
32-3
29-7
320
* i
I
2
4
25*0
25-0
50-0
1316
77-5
905
297
114
6*1
15-4
6-«
l-(
68-8
22-6
8-6
1268
74-5
1 135
45
88
5-9
19-4
1-0
0-8
89-5
3-5
70
ii 21526
71-5
| 5 862
4 5.3
11151
| lOO u
100-o
1000,1000
27*2
| 21-0
51-8
i
no
TAB. 7 A (forts.). SÄRSKILDA
1
1 2
3
i 4
i 5
1 6
1 ‘
1 8
1 9
1 10
1 11
1 ''9
i 13
1 H
1 lö j
Deras
röste-
tal
A
v g i
v n a
g o
d k
and
a v
als
o d 1
a r
Landsbygdsvalkretsar och
röstgrupper
röst-
berät-
tigade
Antal
Kol.4
i * av
kol. 2
Mode-
Lille-
Soc.-
Procentuell fördelning
på, röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier J
rata
rala
dem.
i
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
.Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Jämtlands län.
Revsunds, Brunflo o. Näs
t:g.
1—10 röster.......
3 829
12 501
2 031
53-0
426
977
627
81-1
67''8
S5''5
85-8
21-0
48-1
30-9 1
11—12 » .....
378
4 255
262
69-3
92
91
79
10-5
14-7
8-0
10-8
35-1
34-7
30-21
13—14
»
.....
150
2 002
116
77-3
42
53
21
4*6
0’7
4-6
'' 2-9
36-2
45*7
18-1 j
15—20
»
......
78
1291
65
83-3
42
20
3
2-6
6-7
1-7
. 0-4
64-6
30-8
4-6
21—40
»
.......
40
1209
29
72-5
26
2
1
1-2
4-1
0-2
0-1
89-7
6-9
3-4 j
Samtliga
4 475
21258
2 503
55''i»
628
1143
731
100-o
100-u
100-u
100-0
25-1
4o*7
29-2 !
1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — a Valets utgång, om envar av de röstande ägt eu röst.
LANDSBYOESVALKUETSAIl.
in
1«
l«
in
20
21
22
23
21
25
2G
*7 1
28
29
SO
in
82
33
34
D
e r
a h
r Ii 8
i C
a
1
Vald
a landstings män
Abso-
luta
tal
Kol.
i % nv
kol. ii
Mode-
rata
Libe-
rala
Soe.-
dem.
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
Antal
I % av hela
antalet
I
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
deui.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
deni.
S:a
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
ilom.
7 8(13
62-9
1924
3 370
2 567
54-8
37-9
Gl-6
C >7*6
24-5
42-9
32-6
2 947
69-3
1012
1019
886
205
20-5
18-tf
23-3
35-3
34-0
30-1
1 1
2
1
4
25-o
50-0
25''0
1 545
77-2
561
708
276
10-8
ll-l
13-0
7-3
36-3
45-9
17-8
* I
2
I
4
25-0
50-0
25-0
107b
83-3
704
324
48
7-5
13-9
5-9
1-2
65-4
30-1
4-5
911
75-4
841
47
23
6’4
16; o
0-9
O-o
92-3
5-2
2-5
14 342
G7''5
5072
5 40.8
3 800
loiio
lOOo
100-o) lOO o
35-4
38-1
20-5
112
Tab. 7 B. Valdeltagandet och de röstandes partiställning inom olika
Särskilda stads
-
L
*2
3
4
5
6
T
8
9
10
12
,3
14
15
Antal
röst-
berät-
tigade
A
v g i
v n a
g o
d k ä
n d
a v
als
e d 1
a r
Stadsvalkretsar och röst-
grupper
Deras
röste-
tal
Antal
Kol 4
i % av
kol. 2
Mode-
Lille-
Soc.-
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
rata
rata
dem.
I
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soo.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
ral!!
Soc.-
dem.
Uppsala.
1—10 röster.......
3 448
16 393
1388
40-3
411
307
670
38-1
22-3
39-2
659
29-6
221
48-3
11—20 > .......
1 lott
15 881
777
70-3
333
208
236
21*3
18-0
26-5
23-2
42-8
26*8
30-4
21—22 * .......
626
13 387
484
77-3
276
119
89
13-3
14-9
15-2
8-8
57''0
24-6
18-4
23—28
»
.......
631
15 791
523
82-9
415
94
14
143
22-5
120
1-4
79-3
18-0
2-7
29—40
>
.......
535
18 801
474
886
411
56
7
13''0
22-3
7-1
0-7
86-7
11-8
1-5
Samtliga
6346
80 253
3616
575
1846
784
1016
100-u
100-o
1000
100-o
50-6
21 5
27-9
Jönköping.
1—10 röster.......
4 085
19 910
1791
43-8
478
602
711
475
28-4
53-2
73-4
26-7
33-6
39-7
11—20 > .......
1 137
15 969
836
735
331
299
206
22 1
19-7
26-5
21-2
39-fi
35-8
24-6
21—22 • .......
589
11516
433
80-3
242
148
43
114
14-4
13 1
4-5
559
34-2
9-9
23—28
»
.......
508
12 687
432
850
366
59
7
11-4
21-8
5-2
0-7
84-7
13-7
1-6
29-40
»
.......
328
11437
290
88-4
265
23
2
7-6
15-7
2-0
0-2
91-4
7-9
0*7
Samtliga
6 597
71519
3 782
573
1682
1131
969
lOOo
100-u
100o
lOO-o
44-5
299
25*6
Kristianstad.
1—10 röster.......
3 034
10165
714
23-5
250
167
397
39-2
24-8
40-7
73-9
350
23-4
41-6
11—20 » .......
556
7 911
366
65-8
183
95
88
20-1
18-1
23-2
21-9
50-0
26-0
24 0
21—22 > .......
321
6 864
247
76-9
174
6f>
8
13-6
17-3
15-9
2-0
70-5
26-3
3-2
23—28
»
.......
315
7 840
262
83-2
195
58
8
14 4
19-4
14 i
2-o
748
221
31
29—40
>
.......
257
9 100
232
90-3
206
25
1
12-7
20-4
6-1
0-2
88-s
10-8
0-4
Samtliga
44S3
41880
1821
40-6
1009
410
402| lOO-o
1CO-0
1OO-0
lOOo
55-4
22-5
22-1»
* Anmärkningar se sid. 118 o. 119. — 1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — * Valets utgång, om envar av
113
inkomstgrupper samt valresultatet vid 1916 års landstiugsmannaval.*
valkretsar.
16
17
18
19
20
21
22
23
24 |
25
2G
27 |
28 |
29 |
80 j
81
32 |
38 |
34
D
e r
a s
r ö s
. e
; a
Valda landstingsman
Procentuell fördelning
Procentuell fördel-
I av hela
Abso-
16
Mode-
Libc-
Soc.-
på röstgrupper
ning på partier
IVUtlU
antalet
låta
tal
i )K av
rata
rala
dem.
I
Mode-
Libc-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc-
Mode-
Libe-
Soc.-
KOI. i)
allt
rata
Tala
dem.
rata
rala
dem.
rata
rala
dem.
ö.a
rata
rala
dem.
8 288
50-6
2 374
1775
4139
13-8
61
15-1
42-2
28-7
21-4
49-9
11414
71-9
5067
3145
3 202
191
13-2
26-8
32-6
44-4
27-5
28-1
1 7
2
1
10
700
20-0
10-o
10 358
77-4
5 920
2 545
1893
17-3
15-4
21-6
19-3
57-2
24-5
18''3
* C
2
3
IO
50-0
20*0
30''o
13113
83-0
10 434
2 339
340
21-9
27-2
20-0
35
79-6
17-8
2-6
16 684
88-7
14 519
1928
237
27-9
381
16-5
2-4
87-0
11-6
1-4
59857
74-6
88 314
11 732
9811
100-0
10O-0
100o
lOO-o
64-0
19 6
16-4
10 728
53-9
2 779
3 582
4 367
20-5
8-8
27-2
53-1
25''9
33-4
40-7
11793
73-8
4 879
4 214
2 700
22-4
15-6
32-0
329
41-4
35-7
22-9
1 6
3
i
10
60-0
30o
10-0
9 260
80-4
5187
3158
915
17''5
16-6
24-0
11-1
56-0
341
9-9
2 5
3
2
IO
50-0
3o-o
20" O
10 792
85-1
9187
1437
168
20-5
29-4
10-9
2-0
85-1
13-3
1''6
10 088
88-2
9 250
768
70
19-1
29-G
5-9
0-9
91-7
7-6
07
52661
78-6
31282
13159
8220
100o
100-o
lOOo
1000
594
25-0
15''6
4 096
40-3
1294
990
1812
14-0
6-4
16-6
53-5
31-6
24-2
44-2
5 241
61-6
2 714
1347
1180
17-8
13-6
22-6
34-8
51-8
23-7
22-5
1 4
i
_
5
80''0
20-0
_
5 281
76-9
3 735
1378
168
18-0
18-7
23-1
5-0
70-3
26l
3-2
i 2 3
i
I
5
6o-o
20''o
20''o
6 509
83-0
4 899
1418
192
22-2
24-5
23-8
5-7
75-3
21-8
2-9
8 225
90-4
7 357
833
35
28-(i
36-8
13 9
1-0
89 5
10-1
0-4
)
29352
701
19999
5 9044
3387
100-o
100o
100-0
1000
681
20-3
116
de röstande ägt en röst.
15—180469
114
TAB. 7 B (forts.). SÄR
-
1
2
1 3
1 4
1 &
1 «
1 7
1 «
1 »
1 10
1 11
1 13
1 13
1 14
1 15
Stadsvalkretsar och röst-
grupper
Antal
röst-
berät-
tigade
Deras
röste-
tal
A
v g i
v n a
g o
d k ä n d
a y
a 1 s
e d 1
a r
Antal
Kol. 4
i % av
kol. 2
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
i
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Hälsingborg.
1—10
röster .......
4 581
22 696
1670
365
286
432
952
363
15-6
37-3
590
28-7
23-1
48-2
11-20
» .......
1781
25112
1165
65-4
340
317
508
253
18-6
27-4
31-5
29-2
27-2
43-6
21—22
» .......
879
18 802
656
74-6
318
235
103
14-2
17-4
20-3
64
48-5
35-8
15-7
23—28
» .......
794
19 675
583
73-4
416
123
44
12-7
22-8
10-6
2-7
71-4
21-1
7-6
29-40
> .......
614
22185
526
85-7
468
51
7
11-5
25-6
4-4
04
89-0
9-7
1-3
Samtliga
8G49
108470
4600
532
1828
1158
1614
100-0
100-0
1000
100-0
39 7
252
35 1
Halmstad.
1-10
röster .......
2315
10 605
1217
52-6
349
281
587
48-6
32-5
41-5
78-1
37-4
21-2
41-4
11-20
> .......
589
8 449
481
81-7
186
177
118
192
17-3
26-1
15-7
38-7
36-8
24-5
21—22
» .......
340
7 263
292
85-9
144
no
38
11-7
13 4
16-2
51
49-3
37-7
130
23-28
» .......
305
7 560
267
87-5
178
84
5
10-7
16-6
12-4
0-6
66-7
31-4
1-9
29-40
» .......
277
9 784
246
88-8
216
26
4
9''8
20-2
3-8
0-6
87-8
10-6
1-6
Samtliga
3826
43661
2 503
65-4
1073
678
752
100 0
1000
1000
100-0
42-9
27-0
301
Boräs.
1—10
röster .......
3 079
14 066
1490
48-4
557
316
616
510
36-8
521
76-9
37-4
21-2
41-4
11—20
> .......
775
10977
577
74-5
269
160
148
19-7
17-8
26-4
18-5
46-6
27-8
25-6
21—22
> .......
355
7 583
303
85-4
199
74
30
10-4
13-2
12-2
3-8
65-7
24-4
9-9
23—28
> .......
342
8 533
299
87-4
249
44
6
10''2
16-3
7-3
0-7
83-3
14-7
2-0
29—40
> .......
285
10 334
253
88-8
240
12
1
8-7
15-9
2-0
o-l
94-9
4-7
04
Samtliga
4 836
51493
2 922
604
1514
606
801
100-0
10O-0
100-0
100-0
518
20-8
27-4
Skövde.
1-10
röster .......
2 023
7 515
626
309
200
123
301
46-2
300
424
76-4
31-9
19-7
48-1
11—20
J
.......
383
5 571
286
74-7
125
84
77
211
18-7
290
19-6
43-7
29-4
26-9
21—22
> .......
223
4 759
169
75-8
102
55
12
12-5
15-2
19-0
30
60-4
32-5
7-1
23—28
> .......
190
4 749
160
84-2
135
21
4
11-8
20-2
7-2
l-o
84-4
131
2-5
29—40
> .......
118
4156
113
95-8
106
7
—
8-4
15-9
2-4
—
93-8
6-2
—
Samtliga
2 937
26 750
1354
46 1
668
290
394) 100 u
100-0
100-oj 100-0
49 3
214
291
1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — s Valets utgång, om envar av de röstande ägt en röst.
SKILDA STADSVALKRETSAR.
115
1«
17
18
19
20 |
21 |
22 j
28 )
24
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
ÖL |
82 |
33 |
34
D
e r
a 8
r 8
s t e t a
Vald
a landstingsman
Abso-
luta
tal
Kol.
16
i % av
kol. 3
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dom.
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
Antal
I % av hela
antalet
I
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dein.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-1
dem.
1
S:a
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
10 274
453
1665
2 646
5 963
13-8
41
15''6
36-5
16-2
25''8
580
i
''
16 508
65-7
5129
4 502
6 877
22-2
12-5
26-5
42-1
31''1
27-3
41''6
1
h7
2
3
12
58-3
16''7
250
14 038
74-7
6 824
5 017
2197
18-9
16-6
29-6
13-4
48-fi
35''7
15''7
14 465
73-5
10 409
2 999
1057
19-4
25-3
17''7
6-5
72''0
20-7
7''3
a 5
3
4
12
4r7
25''o
33''3
19 086
86-0
17 062
1775
249
25-7
41-5
10-fi
1-5
89-4
9''3
1''3
74 371
68-6
41089
16 939
16 343
100o
100-0
1CO-0
100o
552
22-8
22-0
6 630
62-5
1793
1693
3144
18-9
9-1
17-6
54-1
271
25-5
27-4
6 903
81-7
2 727
2 576
1600
19-7
13-9
26-9
27-5
39-5
37-3
23-2
*4
2
1
7
57-1
28-6
14''3
6 235
85-8
3 088
2 342
805
17-7
15-7
24-4
13-8
49''5
37-6
12''9
2 3
2
2
7
42-8
28''6
28-6
6 621
87-6
4 444
2 059
118
18-9
22-6
21-5
2-0
671
311
1''8
8 695
88-9
7 625
919
151
24-8
38-7
9-6
2''6
87''7
10-6
1''7
35081
80-4
19677
9 589
5 818
1000
100-0
100-0
100-0
561
27-3
16 6
8 269
58-8
3 077
1730
3 460
20-9
11-7
24-3
55-3
37-2
20-9
41-9
8 246
75-1
3 953
2 308
1985
20-8
150
32-4
31-7
48-0
28-0
24o
1 5
2
i
8
625
250
12''5
6 465
85-3
4 254
1579
632
16''3
16-2
22-2
10-1
65-8
24-4
9-8
8 4
2
2
8
So-o
250
250
7 469
87-5
6 248
1073
148
18-8
23-8
15-0
2-4
83-6
14''4
2''0
9 208
89l
8 739
434
35
23-2
333
61
0-5
94-9
4-7
0-4
39657
77-0
26271
7124
6260
100-0
1OO-0
100-0
100-o
66-2
18-0
15-8
3 452
45-9
1112
652
1671
18-0
9-0
17-0
55-5
32-2
18''9
48-4
4136
74-2
1916
1227
993
21''6
15-5
32-0
32-9
46''3
29-7
24-0
1 3
i
—
4
75-0
25''0
—
3 61C
75-9
2181
1174
255
18-8
17-7
30-7
8-5
60''4
32-5
7-1
2 2
I
I
4
50''o
25-0
250
4 010
84-4
3 383
533
94
20-9
27-5
13-9
31
84-4
13''3
2''S
3 975
95-6
3 729
246
—
20-7
30-3
6-4
—
93-8
6''2
—
19183
717
12 321
3 832
3013
100-0
100- 0
100-0
100-0
64 3
200
15-7
116
TAB. 7 B (forts.)- SÄR
-
1
2
1 8
1 4
1 &
1 6
1 7
1 3
1 9
1 10
1 il
1 13
1 13
1 14
1 16
Antal
röst-
berät-
tigade
A
v g i
v n a g o d k
and
a v
a 1 s
e d 1
a r
Stadsvalkretsar och röst-
grupper
Deras
röste-
tal
Anta
Kol.!
i % av
kol. 2
Mode
Libe-
Soc.-
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
rata
rata
dem.
I
allt
Mode
rata
Libe
Tala
Soc.-
dem.
Mode
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Örebro.
1—10 röster.......
4 858
21384
2 093
431
381
590
1122
42-8
22-5
42-C
62-7
18-2
28-2
53-6
11—20 > .......
1598
22 487
1224
76-6
286
388
550
25-0
16-8
27-7
30-7
23-4
31-7
44-9
21—22 » .......
701
14 979
557
79-6
269
206
82
11-4
15-9
14-7
4-6
48-3
37-0
14-7
23-28
>
.......
693
17 311
559
80-7
386
142
31
11-6
22-8
10-1
1-7
69-1
25-4
5-5
29—40
>
.......
512
18 264
456
89-1
374
77
5
9-3
22* C
5-5
0-3
82-0
16-9
1-1
Samtliga
8362
94 425
4889
58-5
1696
1403
1790
100-0
100-0
lOOo
100-o
34-7
28-7
36-6
Vfisterås.
1—10 röster.......
4 048
20 258
1258
311
230
172
856
37-7
201
34-4
50-5
18-3
13-7
68-0
11-20 > .......
1592
22 333
1044
65-6
209
157
678
31-2
18-2
31-4
40-o
20-0
15-0
65-0
21—22 » .......
582
12 404
457
78-5
225
93
139
137
19-7
18-6
8-2
49-2
20-4
30-4
23-28
»
.......
404
10024
337
83-4
263
56
18
10-1
23-0
11-2
l-o
78-1
16-6
5-3
29—40
»
.......
274
9 592
245
89-4
218
22
5
7-3
19-0
4*4
0-3
89-0
9-0
20
Samtliga
6900
74 611
3341
48-4
1145
500
1696
100-o
100-o
lOOo
lOOo
84 3
149
50-8
Falun.
1—10 röster.......
1147
5 960
604
52-7
92
208
304
361
14-8
39-0
58-8
15-2
34-4
50-4
11—20 » .......
616
(8 787
481
78-1
133
171
177
28-7
21-3
32-0
34-2
27-7
35-5
36-8
21—22 . .......
290
6 216
234
80-7
112
92
30
14-0
180
17-2
5-8
47-9
39-2
12-8
23—28
»
.......
239
5 986
196
82-0
151
40
5
11-7
24-2
7-5
l-o
770
20-4
2-6
29—40
»
.......
190
6 786
159
83-7
135
23
1
9-5
21-7
4-3
0-2
84-9
14-5
0-6
Samtliga
2482
33 735
1674
674
623
534
517 100-0
100-0
lOOo
lOO-o
37 2
319
30 9
Sundsvall.
1—10 röster.......
1
1579
6 550
554
351
257
170
127
30-4
230
34-7
60-2
46*4
30-7
22-9
11—20 > .......
545
7 886
407
74-7
215
132
60
22-4
19-2
26-9
28-5
52-8
32-4
14-8
21—22
»
.......i
365
7 803
310
84-9
176
118
16
170
15-7
24-1
7-6
56-8
381
51
23—28
»
.......j
370
9 214
318
85-9
262
49
7
17-5
23-4
10-0
3-3
82-4
15-4
2-2
29—40
.
.......
277
9 927
231
83-4
209
21
1
12-7
18-7
4-3
0-4
90-5
91
0-4
Samtliga
3136
413801
1820
58-0
1119
490
211
100-0
lOOo
lOOo
lOOo
615
26-9
Ilo
1 Yalets åtgång med 40-gradig röstskala. — 2 Valets utgång, om envar av de röstande ägt en röst.
SKILDA STADSV ALKRETSAR.
117
11)
1 17
1 i»
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
SO
31
32
38
84
V
e r
a a
r
8
; e
t a
1
Vald
a landstingsmän
Procentuell fördelning
Procentuell fördel-
I % av hela
Abao-
16
Mode-
Libe-
Soc.-
på röstgrupper
ning på partier
A.11 bill
antalet
1 tl til
tal
i % av
rata
rata
dem.
I
Mode-
Libe-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc.-
KOI. ö
allt
rata
Tala
dem.
rata
rala
dem.
rata
rala
dem.
o.ft
rata
rala
dem.
11560
bil
2 096
3182
6 282
16-3
5-9
16-4
38-7
181
27-5
54-4
17 278
76-8
4 334
5 655
7 289
24-3
12-4
29-1
44-9
25-1
32-7
42-2
1 6
3
3
12
50-0
250
25''0
11901
79-5
5 767
4 394
1740
16-8
16-3
22-6
10-7
48-5
36-9
14-6
13 981
80-8
9 717
3 520
744
19-7
27-5
181
4-0
69-6
25-2
5-8
* 4
3
5
12
333
25-0
4>''7
16 281
891
13 422
2 689
170
22-9
37-9
13-8
11
82-4
16-6
1-1
71001
75-2
35330
19440
16 225
1000
100o
100-0
lOO-o
498
27-4
22-8
8 097
40-0
1393
1145
5 559
16-3
5-9
15-4
29-9
17-3
14-1
68-6
14 771
661
3114
2186
9 471
29-8
13-2
29-3
51-0
211
14-8
64-1
1 4
1
4
9
44-5
11-1
44''4
9 733
78-5
4 817
1981
2 935
19-6
20-4
26-6
15-8
49-6
20-3
30-2
8 385
83-6
6 589
1364
432
16-9
28-0
18-3
23
78-6
16-3
5-1
s 3
I
5
9
333
III
SS-6
8 597
89-6
7 643
776
178
17-4
32-5
10-4
1-0
88-9
9-0
21
49583
66-5
23556
7 452
18575
100-0
100-0
1000
100 0
47-5
15-0
37-5
3 621
60-8
531
1247
1843
13-9
3-9
16-5
36-7
147
34-4
50-9
6 877
78-3
1960
2 536
2 381
26-4
14-5
33*6
47-5
28-5
36-9
34-6
Lo
1 3
1
1
5
60-0
20-0
20-0
5 011
80-6
2 411
1964
636
19-2
17-9
260
12-7
48-1
39-2
12-7
2 2
2
I
5
40-0
400
20’0
4 911
82-0
3 797
987
127
18-8
28-1
13-1
2-5
77-3
20-1
2-6
5 643
83-2
4 800
814
29
21-7
35-6
10-8
0-6
85-1
14-4
0-5
20 063
77-3
13499
7548
5016
100-0
1000
1000
lOOo
518
29-0
19 2
3 221
49-2
1540
991
690
10-0
6-8
13-5
34-6
47-8
30-8
21-4
5 920
75-1
3 243
1914
763
18-6
14-3
26-1
38-3
54-8
32-3
12-9
1 4
2
.—
6
66-7
330
—
6 630
850
3 763
2 528
339
20-7
16-6
34-5
17-0
56-8
38-1
5-1
s 4
2
—
6
66-7
33''°
—
7 925
86-0
6 544
1209
172
24-8
28-8
16-5
8-6
82-6
15-2
2-2
8 314
83-8
7 590
694
30
260
33-5
9-4
1-Ö
91-3
8-3
0-4
82 010
77-4
22 680
7 336
1994
1000
1000
lOOo
lOOo
70-9
22-9
6-2
118
TAB. 7 B (forts.). SÄR
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
il
12
13
14
15
A
v g i
y n a
g 0
d k ä n d
a y
a 1 s
e d 1
a r
Antal
röst-
Stadsvalkretsar och röst-
Deras
Kol. 4
i % av
kol. 2
Procentuell fördelning
Procentnell fördel-
grupper
berät-
tigade
tal
Antal
Mode-
Libe-
Soc.-
på röstgrupper
ning på partier
rata
ruta
dem.
I
Mode-
Libe-
Soc.-
Mode-
Libe-
Soc.-
allt
rata
rata
dem.
rata
rala
dem.
Östersund.
1—10
röster .......
753
3 783
384
51-0
112
205
67
26-1
.155
336
48-6
292
53-4
174
11—20
> .......
458
6 795
353
77-1
123
176
54
24-0
170
28-9
39-2
34-9
49-8
15-3
21—22
> .......
321
6 855
289
900
144
132
13
19-7
19-9
21-7
9-4
49-8
457
4-5
23—28
» .......
292
7 280
257
88-0
192
62
3
17-5
26-6
10-2
2-1
74-7
241
1-2
29—40
> .......
198
6 911
187
94-4
152
34
1
12-7
21-0
5-6
0-7
81-3
18-2
05
Samtliga
2022
31624
1470
72-7
723
609
138
100o
100-0
lOOo
100 0
49-2
414
9-4
Skellefteå.
*
1—10
röster .......
294
1298
168
571
78
90
—
44-9
35-0
59-7
—
46-4
53-6
—
11—20
» .......
82
1208
68
82-9
36
32
—
18-2
161
21-2
—
530
470
—
21—22
> .......
55
1182
49
891
34
15
—
13 1
15''3
9-9
—
69-4
306
—
23—28
> .......
54
1373
49
900
36
13
—
131
161
8-6
—
73-5
26-5
—
29—40
» .......
47
1661
40
85-1
39
1
—
10-7
17''5
06
*
975
2-5
—
Samtliga
532
6 722
374
70-3
223
151
—
100-0 100-0 1000
—
59-6
40-4
—
1 Valets utgång med 40-gradig röstskala. — 2 Valets utgång, om envar av de röstande ägt en röst.
j Anmärkningar
I dessa tabeller ingå i uppgifterna om antalet röstande (resp. deras röstetal) ej blott sådana röstande (och
vilkas valsedlar godkänts. Däremot äro ej de röstande medräknade, vilkas valsedlar kasserats. På grund härav äro
De olika röstgrupperna omfatta inkomsttagare med beskattad inkomst av kapital eller arbete eller å lands
-
Landsbygden.
Röstgruppema
Beskattad inkomst, kr.
Jordvärde, kr.
1—10...........T. o. m. 1 000
T. o. m. 16 600
11—12 ........... 1001-2
000
16 700- 33 300
13—14 ........... 2 001—3 000
33 400— 50000
15—20
.......... 3 001-6 000
50 100—100 000
21—40 ....... Över é000
Över 100 000
SKILDA 8TAD8VALKRETSAK.
119
18
17
18
19
20
21
22
28
24
25
20
27
28
29
so
81
82
88
84
D
e r
a 8
r ö b
i e
t a
1
Vald
a landstingsmän
Abso-
luta
tal
Kol.
16
i % av
kol. 3
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Procentuell fördelning
på röstgrupper
Procentuell fördel-  ning på partier
Antal
I % av hela
antalet
I
allt
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc-
dem.
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
S:a
Mode-
rata
Libe-
rala
Soc.-
dem.
2 307
610
666
1222
419
8-6
42
131
26-7
28-9
530
18-1
5 269
77-6
1892
2 609
768
19-8
12-0
27-9
49-0
35-9
495
14-6
1 2
• 2
_
4
50''0
50-0
—
6178
90-1
3 081
2 820
277
23-2
19-6
30-1
17-7
49-9
45-6
4-5
6 416
88-1
4 795
1519
72
24-1
30-6
16-5-
4''6
74-7
24-2
11
3 2
2
4
50''o
50-o
6 493
91-0
5 302
1 160
31
24''3
33-7
12-4
2-0
81-6
17-9
0-5
26663
84-3
15 736
9 360
1567
100o
100-0
100 0
100o
500
35*1
.
5-9
874
67-3
384
490
15-6
9-8
29-3
43-9
56*1
1012
83-3
523
489
_
18-1
13-3
29-3
_
51-7
48-3
_
> i
_
—
1
1000
—
—
1051
88-9
730
321
—
18-8
18-6
19-2
—
69-5
30 5
—
s i
___
I
IOOo
——
—
1253
91-3
919
334
—
22-4
23-5
20-0
—
73-3
26-7
—-
1401
84-3
1364
37
—
25-1
34-8
2-2
—
97-4
.• 2-6
—
5 591
83-2
3920
1671
—
100-0
100-0
100 0
—
701
29-9
—
till tab. 6 och 7.
deras röstetal), vilkas godkända valsedlar hänförts till något av de tre huvndpartiema, utan jämväl övriga röstande
procenttalen, som utvisa valdeltagandet, i vissa fall något för låga, dock i allmänhet obetydligt.
bygden innehavare av jordbruksfastighet, i städerna ägare av fastighet med taxeringsvärde till nedanstående belopp:
Städerna.
Röstgrupperna
Beskattad inkomst, kr. Fastighetsvärde, kr.
1—10...........T. o. m. 1000
T. o. m. 20 000
11—20
. . . •....... 1001—2
000
20 100— 40 000
21—22
........... 2 001—3 000
40 100— 60 000
23-28
........... 3 001—6 000
60 100—120 000
29—40 ........... Över 6 000
Över 120000
• *
''<•
r
-
■ffcr.
.*r
-it-'' • ■
i
3
Bilaga 2.
STATISTISK UTREDNING ANGÅENDE DE
KOMMUNALA RÖSTRÄTTS FÖRHÅLLANDE NA
I VISSA LANDS- OCH STADSKOMMUNER VID
LANDSTINGSMANNAVALEN ÅR 1916 (1914)
16—180469.
Föreliggande av de sakkunnniga föranstaltade statistiska utredning
angående de kommunala rösträttsförhållandena i vissa lands- och stadskommuner
har planlagts av de sakkunnigas sekreterare och närmast letts
av amanuensen fil. lic. Werner Göransson, som jämväl utarbetat efterföljande
text och tabeller. Textframställningens knapphändighet har betingats
av den korta tid, som kunnat användas för densamma. Ett
komplement erbjuda i viss mån de i huvudbetänkandet intagna sifferkommentarema.
I övrigt är tabellbilagan så utförlig, att den i de flesta
fall torde kunna läsas utan förklarande text.
124
A. Rösträttsförhållandena i jordbruks valkretsar, »blandade*
valkretsar och industri valkretsar.
Ur Statistiska centralbyråns berättelser angående landstingsmannavalen
åren 1914 och 1916 inhämtas bl. a., att antalet i röstlängd upptagna
vid dessa val utgjorde sammanlagt 1 244 362, därav 1 008 985 å
landsbygden1) samt 235 377 i städerna. Om därtill läggas antalet i
röstlängd upptagna vid stadsfullmäktigevalet i Stockholm år 1915 samt
för övriga'' städer, som ej deltaga i landsting, motsvarande tal från stadsfullmäktigevalen
år 1916, skulle sammanlagda antalet kommunalt röstägande,
bolag och andra samfälligheter inbegripna, omkring år 1915
utgöra vid pass 1 V2 million eller exakt uttryckt 1 496 039. Enär vissa
röstägande innehava rösträtt i flera kommuner är emellertid i verkligheten
antalet i röstlängd upptagna personer lägre, än vad detta och efterföljande
tal utvisa.
De i röstlängd upptagnas och deras röstetals fördelning på röstberättigade
och på grund av oguldna kommunalutskylder eller andra
orsaker icke röstberättigade framgår av nedanstående tablå:
Röstberättigade
Icke röstberättigade
Samtliga
Röstberät-  tigade i % av
Antal
Röstetal
Antal
Röstetal
Antal
Röstetal
samtliga
Landsbygden......813145
4 082 767
195 840
682 744
1 008 985
4 765 511
80-6
Städer som deltaga i landst. 185 648
2 003 093
49 729
189 740
235 377
2 192 833
78-9
Övriga städer...... 180 446
2 321 518
71231
563 792
251 677
2 885 310
71-7
Summa 1179 239
8 407 378
316890
1436 276
1496039
9843 654
78-8
*) Att samman för landsbygden ej överensstämmer med slutsiffrorna i den officiella statistiken,
beror därpä, att i sistnämnda statistik Arvidsjaurs valkrets på grund av ändring i valkretsindelningen
dubbelräknats.
Enligt dessa siffror utgjorde i hela riket de röstberättigade 78’s %
av alla i röstlängd upptagna. Särskilt för landsbygden uppgick motsvarande
procenttal till 80’e och särskilt för städerna till
vadan i
berörda avseende landsbygden vid nämnda tidpunkt alltfort intog eu icke
obetydligt gynnsammare ställning än städerna, ehuru de sistnämnda
under de senare åren undergått eu ganska avsevärd förbättring.
I förhållande till folkmängden utgjorde för hela riket de i röstlängd
upptagna 26''s %\ särskiljas landsbygd och städer, erhållas för den
förra eu procentsiffra av 24''4 och för de senare 31’s. De kommunalt
röstägande voro således något talrikare i städerna. Beträffande landsbygden
kan man härutinnan, såsom även framhålles i Statistiska centralbyråns
berättelser, i regel iakttaga en tydlig skillnad mellan trakter med
starkt utvecklad industri och en talrik arbetarbefolkning, där det relativa
antalet i röstlängd upptagna är jämförelsevis högt, och övervägande jordbrukstrakter,
med i allmänhet ett lägre procenttal.
För att erhålla en exakt kunskap härom samt även i övrigt, så
vitt möjligt, belysa de olikheter i rösträttsförhållanden, som förefinnas
mellan jordbruksbygder och industribygder, hava de sakkunniga underkastat
förefintligt statistiskt material rörande 1914 och 1916 års landstingsmannaval
å landsbygden eu förnyad bearbetning på så sätt,
att de olika valkretsarna inrangerats i grupperna jordbruksvalkretsar,
»blandade» valkretsar och industrivalkretsar.’ Såsom jordbruksvalkretsar
hava därvid räknats sådana valkretsar, där taxeringsvärdet å annan
fastighet utgjorde högst 20 % av all fastighet, såsom »blandade» valkretsar
de, där sagda procent utgjorde 20''i t. o. m. 30, och såsom industrivalkretsar
de, där sagda procenttal översteg 30 (jfr Emigrationsutredningen,
bil. 5). Ré sulfaten av dessa bearbetningar föreligga i tab. 1 och 2.
Av tab. 1 framgår bl. a., att antalet i röstlängd upptagna i procent
av folkmängden utgjorde i jordbruksvalkretsarna 22''6, i »blandade» valkretsar
24"4 samt i industrivalkretsar 26’9. Antalet röstberättigade voro
däremot relativt taget fåtaligast i industrivalkretsarna med 75''i % av de
i röstlängd upptagna, därnäst i blandade valkretsarna med 8 2 ’o % och
talrikast i jordbruksvalkretsarna med 84''i %.
Tab. 2 åskådliggör fördelningen å röstgrupper inom de tre slagen av
valkretsar. Någon kommentering av denna tabell är knappast behövlig.
126
Det torde vara tillräckligt att anföra, att av de röstberättigade inom
40-röstgruppen bortåt hälften kommer på industrivalkretsarna, medan i
enröstgruppen endast omkring en femtedel kommer på sistnämnda slag
av valkretsar (jfr huvudbetänkandet sid. 60 och 61).
B. De kommunala rösträttsförhållandena i vissa lands- och
stadskommuner vid landstingsmannavalen år 1916 (1914).
I. Undersökningens planläggning och utförande.
De uppgifter, som finnas att tillgå från landstingsmannavalen,
avse med vissa undantag icke de enskilda kommunerna utan valdistrikten
för landstingsmannaval. Då det gäller att utreda den kommunala rösträtten,
måste givetvis i första hand kommunen utgöra den enhet, som
siffermässigt skall belysas.
För att, så vitt möjligt, åstadkomma en dylik belysning samt erhålla
kunskap även om vissa andra förhållanden rörande rösträtt och
dess utövande i kommunerna hava de sakkunniga
dels på grundval av ett antal kommunala röstlängder samt uppbördsoeh
debiteringslängder, som kommit till användning vid 1916 eller i några
fall 1914 års landstingsmannaval, föranstaltat en statistisk utredning
rörande bl. a. juridiska personers och omyndigas samt utom kommunen
mantalsskrivnas rösträtt och dess utövning samt rörande de kommunala
rösträttsförhållandena inom olika yrken eller sociala grupper, vilken sistnämnda
sida av den kommunala rösträtten — om man undantager vissa
förefintliga data för Stockholm och Uppsala — hittills icke fått sin
statistiska belysning (tab. 3—6);
dels med några av de uppgifter, som vunnits genom ovan anförda
undersökning rörande den kommunala rösträtten, sammanställt en del
uPPgifter lir den officiella statistiken om kommunernas finanser år 1914
(tab. 7);
dels i samband med infordrandet av det för undersökningen erforderliga
primärmaterialet från kommunalstämmornas ordförande bl. a. infordrat
uppgifter angående de omröstningar med användning av röstlängd,
som under åren 1912—1916 förekommit å kommunalstämma (tab. 8).
127
Att låta undersökningen omfatta samtliga landskommuner och st lider
i riket skulle, utom att den knappa tiden ej tillåtit det, ej heller
låtit sig göra på grund av det sätt, varpå de kommunala röstlängderna
äro upprättade och förda, men redan en representativ undersökning torde
giva tillfredsställande resultat om kommunurvalet göres med omsikt.
De sakkunniga hava sålunda infordrat ovan anförda slag av längder
från cirka *200 kommuner, valda på sådant sätt, att olika typer bliva
representerade. Debiterings- och uppbördslängderna hava infordrats för
kontroll och komplettering av de i röstlängderna meddelade uppgifterna
och särskilt för att kunna fastslå de fysiska personernas mantalsskrivningsort
i de fall, då uppgifter härom saknades i röstlängden. Efter
verkställd granskning av de inkomna längderna kunde sammanlagt 124
kommuner medtagas i undersökningen, nämligen 107 landskommuner och
17 städer. Av dessa avsågo endast 9 landskommuner samt 3 stadssamhällen
1914 års landstingsmannaval.
För kontroll av röstlängdernas uppgifter om antalet av de vid valet
röstberättigade och icke röstberättigade hava dessa uppgifter jämförts med
de till Statistiska centralbyrån från varje kommun inkomna uppgifterna
angående den kommunala rösträtten, varvid dock i varje särskilt fall röstlängdens
uppgifter fått äga vitsord.. Överensstämmelsen mellan dessa
uppgifter har i allmänhet varit fullt tillfredsställande. I 18 röstlängder
understiga dock antalet icke röstberättigade centralbyråns uppgifter med
mer än 10 %, medan 5 röstlängder upptaga flera icke röstberättigade än
vad centralbyråns uppgifter giva vid handen. Den bristande överensstämmelsen
i dessa fall torde bero på efter landstingsmannavalen verkställda
ändringar i röstlängderna.
De sålunda utvalda längderna hava för de särskilda kommunerna
allsidigt bearbetats i tvenne arbetstabeller, den ena upptagande samtliga
i respektive röstlängder upptagna röstposter, nämligen dels för fysiska personer
med särskiljande av utom och inom kommunen mantalsskrivna män
och kvinnor, dels för olika grupper av juridiska personer samt omyndiga
och oskiftade bon, samtliga röstposter fördelade å röstande, röstberättigade
icke röstande samt icke röstberättigade, den andra arbetstabellen åter
upptagande de fysiska personerna efter yrken med bibehållande i övrigt
av samma uppdelning som den förra.
128
Un dersökningens
representativitet.
Undersökningens huvudresultat framgå av tabellerna, vilka, då den
knappa tiden ej tillåtit någon utförligare kommentar, i det stora hela få
tala för sig själva. Av de mångahanda spörsmål, vartill tabellerna inbjuda
till diskussion, komma sålunda här endast ett fåtal att i all korthet
beröras.
Beträffande frågan, huruvida det använda materialet kan anses
såsom representativt eller icke, torde nedanstående tablå, vilken sammanställts
av uppgifter ur den officiella statistiken över landstingsmannavalen
för åren 1914 och 1916 och uppgifter från de i undersökningen ingående
kommunerna, vara belysande.
I 1914 års landstings- I 1916 års landstings- T ,
.
mannaval ingående
mannaval ingående
. 1 undersökningen
valkretsar
valkretsar
ingående kommuner
Landsbygd
Städer
Landsbygd1)
Städer
Landskommuner
Städer
Antal röstande......
256 331
53 579
230 156
57 764
42 848
24 894
Antal icke röstande röst-  berättigade . . . .
145 081
30 833
182421
43 472
33 467
18 090
Summa röstberättigade
401 412
84 412
412 577
101 236
76 315
42 984
Deras röstetal
2 050 485
872 012
2 035 574
1131081
425 636
481 597
Medelröstetal
5-1
10-3
4-9
11-2
5''6
11-2
Antal icke röstberättigade .
98002
19 379
98103
30 350
22 237
11917
Deras röstetal
348 037
116 032
335 358
173708
87 413
71 999
Medelröstetal
3-6
60
3-4
5-7
3-9
60
Summa i röstlängden upp-  tagna .......
499 414
103 791
510 680
131 586
98552
54 901
Deras röstetal
2 398 522
988 044
2 370 932
1 304 789
513 049
553 596
Mcdelröstetal
4-8
9-5
4-6
9-9
5-2
10-1
Samtliga i röstlängden upp-  tagna i % av folk-  mängden ......
23-6
29-2
25-1
31-7
260
30-8
Röstberättigade i % av folk-  mängden ......
19-0
23-8
20-3
24-4
201
24-1
Röstberättigade i % av alla
i röstlängden upp-  tagna .......
804
81-3
80-8
76-9
77-4
78-2
Röstande i % av röstberät-  tigade .......
63-9
63-5
55-8
57-1
561
57-9
'') Se noten sid. 124.
129
Siffrorna från de i föreliggande undersökning medtagna kommunerna
höra närmast ställas i relation till 1916 års landstingsmannaval,
då det stora flertalet av de undersökta kommunerna hänföra sig till
nämnda val. Av tablån framgår med önskvärd tydlighet, att det använda
materialet i stort sett kan anses som representativt, åtminstone vad landskommunerna
angår. Bland dessa hava även köpingarna (Sundbyberg
och Ljusdal) inräknats, dä, som bekant, köpingarna tillämpa samma
röstskala som landsbygden. De avvikelser, som kunna konstateras, bero
delvis därpå, att, då man i undersökningen sökt få så många huvudtyper
som möjligt representerade, landskommuner och städer, stora kommuner
och små kommuner, jordbrukskommuner och industrikommuner
samt »blandade» kommuner, kommuner med höga kommunalskatter och
med låga o. s. v., och då dessa typer fördela sig mycket olika i olika
delar av landet, vissa lokala olikheter komma att spela in.
Angående de huvudtyper och det antal kommuner inom varje olika typer
grupp, som sålunda blivit representerade samt, i vissa fall, angående av
deras förhållande till motsvarande grupper för hela riket gives en överblick
i nedanstående sammanställningar:
1) folkmängd
Landskommuner (inkl. köpingar, som kilda egna kommuner).
Städer.
I nnders. med-
I nnders. med-
I hela
tagna
I hela riket
Medtagna
tagna
riket
Antal
(är 1910)
i % av samtliga
Antal
Antal
Under 500 inv. .
5
388
1-8
Under 5 000 inv. .
6
46
500- 999 »
9
673
ls
5 000— 9 999 »
.6
23*
1000—1 999 >
. 32
733
4-4
10000—19 999 >
. 2
16
2 000—2 999 »
. 13
313
4-2
20 000 inv. o. däröver 3
15
3 000—3 999 »
. 17
114
14-9
Samtliga 17
100
4000-4999 »
7
65
10-8
5 000 inv. o. däröver 24
123
19''B
Samtliga 107
2 409
4-5
17—180*69
i 30
2 a) landskommunernas areal
Ihelariket Medexkl.
ko- tågna
b) folk mängdstäthet
c) industrialisering
I nnders.
med
-
pingar i % av pr kur land
dera.
Med- Annan fastigh. ders.
cxkl. kd- tågna
pingar
med
tagna
-
i % av
i % av all
fastighet
med
tagna
-
Alntal
Antal
Antal
Antal
Antal
Under ''20 km2 land 6
464
1-3
Mindre än 10 inv.
19
218
8-7
Högst 10 %
43
20 - 49
>
> 20
755
2-6
10—14 inv. . . .
22
385
5''7
10-1—20
.
17
50— 99
•»
.
24
513
4-7
15—24 > . . .
26
798
3-3
201-30 >
8
100—199
,
»
25
360
6''9
25—49
. . .
24
704
3-4
301—40 >
3
200 -499
>
» 11
166
6-fi
50 inv. o. däröver
16
272
5''9
401—50 >
7
500 km2 lando. däröv. 21
119
17-6
Samtliga 107
2 377
4-5
50-1—75 j
. 20
Samtliga 107
2 377
4-5
över 75 >
9
Samtliga 107
o) kommunalskattens storlek
Landskommuner (inkl. köpingar, som bilda egna kommuner).
St&der.
I unders, med-
I hela riket
tagna
(är 1914)
i %
Antal
Anta!
Medtagna
av samtliga
1 unders, med-  tagna
Antal
I hela
riket
Antal
Högst 4 kr. .
. . .
17
293
5*8
1
8
4-(ll— 5 > .
...
24
417
6-0
2
10
5 Öl— 6 » .
. . . 11
447
•25
9
34
6''0l— 7 >
. . .
15
394
3-8
4
39
7"0l— 8 * .
. . . 12
316
3-8
V
1
9
8-.-1—10 » .
. . .
14
344
3-8
—
—
över 10 > .
. . .
14
199
70
—
—
Samtliga kommuner 107
2 410
4-4
17
100
4) finanserna år
1914.
a) inkomst pr 100 kr. beskattn. ink.
b) utgift pr 100 kr. beskattn. ink
c) utgift i % av inkomst
I
nndersökningen
medtagna
I undersökningen
medtagna
1 nndersökningen
medtagna
Lands-
kommuner
Städer
Lands-
kommuner
Städer
Lands-
kommuner
Städer
Högst 5 kr.
10
—
Högst 5 kr. 9
—
Högst 80 % 9
—
5-01—10 >
35
3
5"Öl—10 >
33
1
80-01— 90 » 27
4
10 (i 1—15 >
29
7
10 01—15 »
33
10
90 01—100 ''» 33
3
15 01—20 >
19
7
15-01- -20 •
17
3
100-01—125 > 26
6
20 01—25 >
9
—
20-01—25 .
8
3
125 01—150 > 6
3
över 25
»
5
—
över 25
>
7
—
150-01—200 > 4
i
Samtlie-a 107
17
Samtliga 107
17
över
200 >
2
—
Samtliga 107
17
131
d) skuld
pr 100 kr. beskatta.
ink.
e)
skuld i % av tillgång
1 undersökningen
medtagna
T undersökningen medtagna
Landskommuner
Städer
Landskommuner
Städer
H ögst
1
kr.
.... ii
✓
Högst 10 >
17
—
1-01-
- 5
*
....
17
—
•
10-01— 25 >
......
17
—
5*oi-
- 10
>
.... 22
2501— 50
..... 32
4
Kim-
- 15
»
.... 18
1
5001— 75
..... 21
9
15-01 -
- 25
....
19
2
75-01—100 »
..... 9
4
25-01-
- 50
.... 12
7
över 100
..... 11
—
över
50
*
.... 8
7
Samtliga 107
17
Samtliga 107
17
f) tillgångar per 100 kr. beskatta.
ink.
g) behållning
per 100 kr. beskattn.
ink.
I undersökningen medtagna
I undersökningen medtagna
Landskommuner
Städer
Landskommuner
Städer
Högst 10 kr..... 6
—
Kornm. stående på balans 11
_
10-01— 20 > .... 22
—
högst 10 kr.
.....23
2
20-01— 30 >
....
26
1
10-01— 20 >
.....28
6
30-01— 40 »
....
19
1
2001— 30
.....28
5
40-01— 50 i . . . .
18
2
3001— 40 »
..... 8
2
över
50
»
....
16
13
över 40 »
..... 9
2
Samtliga 107
17
Samtliga 107
17
Ovanstående huvudtyper av kommuner hava var för sig behandlats
ur olika synpunkter. På grund av materialets relativt ringa omfattning
få dock ur de sålunda erhållna talen icke dragas några alltför vittgående
slutsatser, utan torde de på grundval av dessa huvudtyper gjorda
sammanställningarna snarare få anses som experiment. De valda typerna
torde knappast tarva någon kommentar. Endast beträffande en av dem,
nämligen den, som avser att framställa graden av landskommunernas industrialisering,
skall sägas några ord för belysande av ifrågavarande typs
temporära variation er.
I samtliga i undersökningen medtagna landskommuner (utom
Gustavsberg, Sundbyberg och Ljusdal) utgjorde år 1906 annan fastighet
i procent av all fastighet 25''5. År 1916 utgjorde motsvarande procent
42*5, alltså en högst avsevärd stegring. Under nämnda 10-års period
132
hade för ifrågavarande kommuner värdet av annan fastighet ökats med
67''3 %. Motsvarande procenttal för hela rikets landsbygd (köpingar ej
inräknade) utgjorde 64''8.
II. Samtliga röstägandes rösträtt och dess utövande.
I rSstläng-
För samtliga i undersökningen medtagna 124 kommuner utgjorde hela
^tagna^'' antalet i röstlängd upptagna röstposter 153 453, därav 98 552 i de 107
landskommunerna och 54 901 i de 17 städerna. I förhållande till folkmängden
utgjorde hela antalet i röstlängd upptagna för landskommunerna
26‘o % och för städerna 30’8 %. Motsvarande procental för samtliga
valkretsar vid 1914 och 1916 års landstingsmannaval utgjorde för
landsbygden respektive 23''6 och 25‘i samt för städerna 29’2 och 31*7.
De anförda siffrorna bekräfta det redan ovan konstaterade förhållandet,
att de kommunalt röstägande äro något talrikare i städerna än
å landsbygden. Att den gjorda iakttagelsen om relationen mellan i röstlängd
upptagna och folkmängden i jordbruks- och industrivalkretsar även
håller streck i fråga om jordbruks- och industrikommuner framgår med
önskvärd tydlighet av nedanstående tablå, angående antalet i röstlängd
upptagna i procent av folkmängden inom de tre slagen av kommuner.1
Jordbruks
kommuner
-
antal
Högst 15 %............. 3
15-1—20 ..............14
20-1—25 ».............27
25-1—30 ..............12
30-1—35 .............. 4
över 35 ».............—
Summa 60
»Blandade»
kommuner
antal
Industri-
kommuner
antal
Summa
—
—
3
1
—
15
5
5
37
2
18
32
—
10
14
—
6
6
8
39
107
Röstetalet för de i röstlängd upptagna utgjorde för landskommunerna
sammanlagt 513 049 och för städerna 553 596, motsvarande ett medelröstetal
för varje röstpost av 5‘2 för landskommunerna och 10''i för
1 Jfr sid. 125.
133
städerna. Motsvarande medelröstetal för samtliga valkretsar vid 1914
och 1916 års landstingsmannaval utgjorde respektive 4''b och 4''6 för
landsbygden samt 9''s och 9''a för städerna.
Av de i röstlängderna upptagna voro inom de i undersökningen medtagna
kommunerna sammanlagt 119 299 röstberättigade, därav 76 315 i
landskommunerna och 42 984 i städerna. De röstberättigades relativa
antal i förhållande till hela folkmängden utgjorde 20‘i % i landskommunerna
och 24''i % i städerna, medan motsvarande procentsiffror vid 1914
och 1916 års landstingsmannaval utgjorde respektive 19''o och 20‘3 för
landsbygden samt 23''s och 24’4 för städerna. I förhållande till samtliga
i röstlängd upptagna utgjorde i de undersökta kommunerna de röstberättigade
77''4 % i landskommunerna och 78’2 % i städerna, medan samtliga
valkretsar vid 1914 och 1916 års landstingsmannaval uppvisade respektive
80''4 % och 80''8 % för landsbygden samt 81''3 % och 76‘9 % för
städerna.
Det välbekanta förhållandet, att de röstberättigades relativa antal
är avsevärt större inom de högre röstgrupperna än inom de lägre, framgår
med all tydlighet av nedanstående tablå angående antalet röstberättigade
inom olika röstgrupper i procent av samtliga i röstlängden upp
-
tågna
inom gruppen.
Landskommuner
Städer
1 röst
71-7 %
9
röster 81''1 %
i
röst
70''7 %
9
röster
79-1 %
2 röster
72-3 »
10
81-1 *
2 röster
66-1 .
10 >
801 »
3
.
76''6 »
11
85-2 >
3
»
65''9 >
11-15
»
85-3 »
4
»
74-1 »
12—14
>
89-1 >
4
68''3 >
16-22 »
90 7 •
5
»
75-7 »
15-19
»
93-9 >
5
>
71-6 »
23—27
>
95''6 >
6 >
79-3 »
20-39
»
95''3 >
6
5
74 7 »
28—39
»
98''5 >
7 >
82-2 »
40
98-g j
7
>
78-0 >
40
99-4 »
8 >
81-5 »
8
»
73-3 »
De röstberättigades
sammanlagda röstetal uppgick
i landskommu-
nerna
till 425 636
samt
i städerna till
481 597 eller respektive 83‘o %
och 8 7''o % av röstetalet för samtliga i röstlängden upptagna.
En omedelbar följd av att vederbörande i större utsträckning förlorat
sin rösträtt inom de lägre röstgrupperna än inom de högre är, att
Röstberättigade
och
icke röstberättigade.
134
medelröstetalet för de icke röstberättigade blir betydligt lägre än för
alla i röstlängd upptagna liksom för de röstberättigade, vilket även visar
sig av föreliggande undersökning. Den ger nämligen vid handen, att
medelröstetalet i landskommunerna för de icke röstberättigade uppgick
till endast 3 9,'' medan detsamma för alla i röstlängd upptagna uppvisade
5 2 och för de röstberättigade 5 e samt i städerna för de icke röstberättigade
6 0 men för alla i röstlängd upptagna och för de röstberättigade
respektive 10’i och 11*2.
Trots de lägsta röstgruppernas ogynnsamma ställning i förhållande
till de högre i ovan berörda avseende förfoga dock i 17 landskommuner
de fem lägsta röstgrupperna, vilka omfatta personer med eu beräknad
beskattningsbar inkomst av högst 500 kr., över mer än hälften av kommunernas
hela röstetal. Att dessa lägsta inkomsttagare likväl ingalunda
representera någon viss enhetlig grupp i fråga om partiställning, vilket
man vid dylika beräkningar ofta utgått ifrån, haj- av de sakkunnigas utredningar
till fullo ådagalagts (jfr huvudbetänkandet sid. 57). Partilinjerna
gå snarare efter sociala linjer än efter inkomstlinjer.
De fem lägsta röstgruppernas inflytande i de särskilda kommunerna
framgår närmare av nedanstående sammanställning, i vilken kommunerna
grupperats med hänsyn till de röstberättigades inom ifrågavarande röstgrupper
relativa styrka i förhållande till samtliga röstberättigades hela
röstetal.
Högst 10 *
101—20 %
201—30 %
301—40 %
40-1—50 % över 50 %
Landskommuner . 3
14
25
27
21
17
Städer.....8
9
_ _ _ _
Summa
107
17
I fyra landskommuner, nämligen Kulltorp, Gällared, Fryele och
Härlunda, sutto de röstberättigade inom de fem lägsta röstgrupperna inne
med röstmajoritet även beträffande frågor, som fordra kvalificerad majoritet.
I dessa kommuner, som utgöras av typiska jordbruksbygder, förfogade
de röstberättigade inom ifrågavarande röstgrupper över resp. 80''o %,
75‘6 %>, 68''5 % och 66‘9 % av de röstberättigades hela röstetal.
De röstberättigades antal i förhållande till samtliga i röstlängderna
upptagna ställer sig rätt så olika inom olika typer av kommuner. Detta
torde i varje fall framgå av nedanstående sammanställningar, även om
siffrorna i övrigt, såsom redan tramtiållits, med hänsyn till materialets
relativt ringa omfattning, må tagas med en viss reservation.
Röstberättigade
Röstberättigad!
Korniii uuer med eu
i % av saratl.
Kommuner med eu
i %
av samt!.
kommunalskatt av
i röstlängd
folkmängd
i röBtlångU
uppi.
uppi.
högst 4 kr. (17 st.).....
.... 83 »
under 500 iuv. ( 5 st.)......
. 84-8
4 01—5 » (24 » ).....
.... 77-0
500— 999
> ( 9 » )......
. 90-3
5-01-6
ill »).....
....
77‘H
1 000 1 999
* (32 » )......
. 86-6
6-01—7 >
(15 »).....
.... 71*4
2 000 2 999
113 > 1......
. 84-8
7-01—8 >
(12 > ).....
.... 76-2
3 000—3 999 > (17 » )......
. 82-7
801—10 » (14 »).....
.... 77-3
4 000-4 999 > ( 7 » )
......
. 79-2
över 10 >
(14 >) .....
. . . . 88-4
5
000 inv. o. däröv. (24 » )
......
. 72-U
med nedanst. % annan fastighet
med nedanst. antal inv.
av all fastighet
per km.
högst 10 % (43 st.).....
.... 81-4
mindre än 10 inv. (19 st.)......
. 73"ö
10-1—20 » (17 » ).....
.... 82-4
10—14 > (22 » )......
. 82-7
20-1 30
( 8 > ).....
.... 85''8
15 24
>
(26 > )......
. 78-9
30 1 40 » ( 3 > ).....
. . . . SI "7
25—49 s (24 » )......
. 80-1
40‘i—50 » ( 7 > ).....
.... 68-1
50 inv. o. däröv. (16 » )......
. 74-8
50-1 75 > (20 » ).....
över 75 » ( 9 » ) . . . . •
.... 72-6
För de särskilda kommunerna tedde sig de röstberättigades
antal
förhållande till samtliga
i röstlängden
upptagna sålunda:
Högst 50 %
501-
-60 %
60 1—70 %
70-1—80 %
80'' 1—90 % över 90 °i
Smil in
Landskommuner . 3
2 10
25
32
35
107
Städer......—
1
6
6
4
17
I fem landskommuner, nämligen Fryele, Kulltorp, Grevbäek, Kyrkas
och Stugun, voro samtliga i röstlängden uppförda^röstberättigade. Lägsta
procenttalen uppvisade Sundbyberg med 33'':;, Jokkmokk med 38''2 samt
Vilhelmina med 47''« % röstberättigade av de i resp. röstlängder uppförda.
Bland de i undersökningen medtagna städerna uppvisade Motala och Huskvarna
de högsta procenttalen i berörda avseende, vardera med något
över 93 %.
136
Valdel
tagandet.
Hela antalet röstande utgjorde i samtliga undersökta kommuner
67 742, därav i landskommunerna 42 848 och i städerna 24 894 eller i
procent av samtliga röstberättigade respektive 56-8, 56''i och 57''9. Motsvarande
procenttal för riket utgjorde vid 1914 och 1916 års landstingsmannaval
för landsbygden respektive 63’9 och 55*8 samt för städerna
respektive 63''s och 57''i.
Genom att jämföra antalet röstande inom varje röstgrupp med de
röstberättigade inom samma grupp, erhåller man en föreställning om
det olika intresset för valen inom olika inkomstgrupper av väljarkåren.
Resultatet av en dylik jämförelse framgår av nedanstående tablå angående
röstande i procent av röstberättigade inom särskilda röstgrupper.
Landskommuner v
Städer
1 röst
30'' 8 %
9
röster
72 -2
%
1
röst
15''4 *
9
röster
68-5 $
2 röster
44 l .
10
}
75-2
3
2
röster
23-9 >
10
>
71*5 y
3 y
53-7 »
11
>
78-3
3
3
>
31-6 »
11—15
>
74-2 *
4 y
57-5 >
12—14
»
79''7
>
4
>
38-4 »
16-22
80 3 »
f) »
62-8 »
15-19
3
821
>
5
>
47''G >
23—27
>
84-8 »
6 »
65'' 7 >
20—39
>
84-6
6
»
56 i >
28-39
y
88 4 >
t
y
70-9 »
40
3
84-2
>
7
»
61i »
40
y
87 -4 * •
8 »
68-8 .
8
>
60''4 >
Tablåns siffror bestyrka den gjorda iakttagelsen, att deltagandet
i valet är minst livligt i de lägre röstgrupperna.
De röstandes sammanlagda röstetal utgjorde 658 578, därav 298 535
i landskommunerna och 360 043 i städerna eller i procent av de röstberättigades
hela röstetal 70''i å landsbygden och 74''s i städerna.
Beträffande rösträtten och dess utövande inom de särskilda röstgrupperna
hänvisas i övrigt till tab. 4. Tabellen är rätt så belysande
lör den effektiva rösträttsutövningen med användning av den 40-gradiga
skalan. Medan till exempel i landskommunerna inom den högsta röstgruppen,
som bestod av 346 i röstlängd upptagna med sammanlagt
13 840 röster, 287 utövade sin rösträtt med sammanlagt 11 480 röster,
förfogade vid valet den lägsta röstgruppen, som bestod av ej mindre
än 23 469 i röstlängd upptagna med lika många röster, över allenast
5 152 röstande och röster.
Valdeltagandet inom olika typer av kommuner belyses i någon man
av nedanstående sammanställningar, varvid dock även här vissa reservationer
måste göras med anledning av materialets ringa omfattning.
Annan fastighet Röstande
Röstande
T
,
«
Röstande
i % av all
i % av
Folkmängd
i % av
nv''. *,r. m
i % av
fastighet
röstberättigade
röstberättigade
n
röstberättigade
Högst 10
%......52’8
Under 500
inv.
63''3
Hindra
än
10 iuv.
50 5
idol— 20 ^...... 01-8
500— 999 »
61-2
10—14
>
59-0
20-01—30
»...... 58 1
1000—1999
»
55-6
15—24
»
57 9
30-01—40
»...... 61-7
2 000-2 999 *
568
25—49
»
575
40 01—50
»......55''8
3 000—3 999
»
55''3
50 inv.
o,
däröver
57''G
50’01—75
»...... 55-8
4 000 —4 999
>
55''1
Över 75
»......55''2
5 000 inv. o.
däröver
56-4
Eu översikt av deltagandet i valen för varje kommun lämnar
efterföljande tablå, där kommunerna fördelats efter antalet röstande i procent
av röstberättigade.
Högst 30 % 30''1—40 % 40-l—50 % 50’1—60 % 60-1—70 % över 70 % Summa
Landskommuner .
.
3
7
22
24
35
16
107
Städer...... —
2
3
5
5
2
17
Högsta valfrekvensen uppvisade å landsbygden Spekeröd och Gällared
med resp. 84''6 % och 81 "o % röstande av samtliga röstberättigade; lägsta
procenttalen åter Kulltorp, Arjeplog och Tåsjö med endast resp. 17''o,
25‘6 och 29’o röstande av 100 röstberättigade. Det livligaste valdeltagandet,
vad städerna angår, uppvisade Arvika och Eskilstuna med vardera
närmare 78 % röstande av samtliga röstberättigade.
III. Rösträtt och dess utövande inom vissa kategorier av röstägande.
Bland de i röstlängd upptagna utgjordes det övervägande flertalet
av de fysiska (enskilda) personerna, för vilka närmare redogöres i tab. 5.
T densamma har för landskommuner och städer var för sig nämnda huvudgrupp
av röstägande efter yrken och kön fördelats på enröstgrupper
med åtskillnad mellan de inom och utom kommunen mantalsskrivna. Enligt
nämnda tabell utgjorde de fysiska personerna sammanlagt 144 350 eller
18—180489.
Fysiska
personers
rösträtt.
138
94''i % av samtliga i röstlängd upptagna, därav i landskommunerna 93 164
samt i städerna 51 186 personer eller i procent av samtliga i röstlängd
upptagna i landskommunerna 94''s och i städerna 93‘2.
Röstetalet för de i röstlängd upptagna fysiska personerna utgjorde
i landskommunerna sammanlagt 478 191 och i städerna 514 237, motsvarande
ett medelröstetal per person av 5''i i landskommunerna och 10''o
i städerna.
I vilken utsträckning de fysiska personerna voro effektivt röstberättigade,
och i vilken utsträckning de utövade denna sin kommunala rösträtt,
framgår av nedanstående tablå:
Röstande
*
Icke röstande
röstberättigade %
Icke röstberätti-  gade %
I röstlängd
upptagna %
Landskommuner . .
. . 44»
32-3
22-8
100 0
Städer......
. . 47 1
30-6
22-3
100-0
Inom och
Av vikt vid
denna
utredning har
vant att skilja
mellan inom
munen ^man-och utom kommunen mantalsskrivna fysiska personers rösträtt. I hithötnlsskrivna.
ran(je förhållanden lämna]'' nedanstående sammanställning en inblick:
Inom kommunen mantalsskrivna Utom kommunen mantals
-
fysiska
personer
skrivna fysiska personer
Landskommuner
Städer
Landskommuner
Städer
Antal röstande.........
40 556
23 617
1 238
468
Deras röstetal.........
275 264
333 982
7 213
6 429
Medelröstetal..........
6-8
14 l
5-8
13-7
Antal icke röstande röstberättigade
26 999
14 674
3 052
999
Deras röstetal .........
103034
99 505
8 281
4 651
Medelröstetal..........
3-8
6-8
27
4-7
Antal icke röstberättigade . . . .
19 774
11102
1545
326
Deras röstetal .........
80131
68 322
4 268
1348
Medelröstetal..........
41
6-2
2-8
4-1
Samtliga i röstlängden upptagna .
87 329
49 393
5 835
1793
Deras röstetal .........
458 429
501809
19 762
12 428
Medelröstetal..........
5-2
10''2
3-4
6-9
Röstande i % av röstberättigade .
60-0
61-7
28»
31-9
Röstandes röstetal i * av röstber.
72-8
77''0
46-6
580
13»
Man får på grund av ovanstående siffror ej underskatta betydelsen
av de utom kommunen mantalsskrivnas rösträtt, även om densamma för
kommunerna tillsammantagna icke spelar någon avsevärd roll. Ty, som
nedan skall visas, synnerligast i förening med andra närstående kategorier
av röstägande, kan ifrågavarande grupp inom vissa kommuner spela
en icke oväsentlig roll vid de kommunala angelägenheternas avgörande
och således i viss män även vid landstingsmannavalen.
Medelröstetalet för de å annan ort mantalsskrivna var, som synes,
genomgående lägre än för övriga fysiska personer, och valfrekvensen
endast ungefär hälften så stor som bland dessa. T förhållande till samtliga
röstande utgjorde i landskommunerna de utom kommunen mantalsskrivna
2''9 % och i städerna endast T9 %.
De å annan ort mantalsskrivnas inflytande inom de olika kommunerna
framgår av nedanstående tablå, där kommunerna fördelats med
hänsyn till röstetalet för de inom ifrågavarande kategori röstberättigade
i procent av sammanlagda röstetalet för samtliga i respektive kommuner
röstberättigade.
Högst 1 % t o 1-2 2 01-3 3 01-4 4 01-5 5’01-7 7*01—10 över 10 % Samma
Landskommuner
. 15
18
11
20
12
13
12
6
107
Städer...... 3
6
2
4
—
1
1
—
17
De 6 kommuner, där enligt denna tablå de utom kommunen mantalsskrivna
förfogade över mer än Vio av de röstberättigades sammanlagda
röstetal voro: Släp, Österåker, Sånga, Loj sta, Gryt och Väsby.
Högsta procenttalet bland städerna i berörda avseende uppvisade Vaxholm
med 9-4 %.
Sättes antalet inom kommunen mantalsskrivna upptagna i röstlängderna
i relation till folkmängden erhålles som resultat, att å landsbygden
23’o % samt i städerna 27‘7 % av folkmängden voro i nämnda längder
uppförda. En dylik siffra för antalet i röstlängd upptagna eller en siffra
för de effektivt röstberättigade fysiska personerna i procen av folk
-
Män och
kvinnor.
140
mängden eller i procent av myndiga personer äger emellertid ganska litet
värde utan en uppdelning av de röstägande på mankön och kvinnkön.
En dylik fördelning efter kön är konsekvent genomförd i föreliggande
undersökning, och resultaten därav äro, som redan framhållits,
sammanställda i tab. 5. Av nämnda tabell framgår, att hela antalet
kvinnor, som finnas uppförda i de bearbetade kommunala röstlängderna,
uppgår till sammanlagt 17 671, därav 8 330 i landskommunerna och
9 341 i städerna, representerande ett sammanlagt röstetal av 30 039 i
landskommunerna samt 61 038 i städerna. I förhållande till kommunernas
samtliga röstägande utgjorde kvinnornas andel i landskommunerna 8‘5 %
och i städerna 17''o %. Motsvarande procenttal med avseende på röstetalet
utgjorde respektive o''9 och 11‘o. Av samtliga kvinnor voro endast
1 065 i landskommunerna och 492 i städerna eller respektive 12‘s %
och 5‘3 % mantalsskrivna å annan ort. I vilken utsträckning kvinnorna
voro effektivt röstberättigade, och i vilken utsträckning de utövade sin
kommunala rösträtt, framgår av nedanstående sammanställning:
Röstande %
Icke röstande
Icke röstberät-
I röstlängd
röstberättigade *
tigade %
upptagna %
Landskommuner .
. . . 30-8
515
17-7
100-0
Städer .....
. 42 8
46-0
11-2
100-0
Kvinnornas medelröstetal uppgick i landskommunerna till 3‘e samt
i städerna till 6‘5 och var genomgående lägre än för männen.
Kvinnornas inflytande i kommunala värv, enkannerligen vid landstingsmannavalen,
inom de olika kommunerna belyses av nedanstående
tablå, där kommunerna fördelats efter de röstberättigade kvinnornas
procentuella andel av sammanlagda röstetalet för samtliga i resp. kommuner
röstberättigade.
Högst 3 % 3 01-5% 5 01-7%
7-01-10% 10’01-13% 13-01-17* 17-01-20% över 20 % Summa
Landskommuner
. 25
27
27
20
7
1
—
—
107
Städer ..—
1
1
1
9
4
1
—
17
141
Största inflytandet synes, vad landskommunerna angår, kvinnorna
hava varit i stånd att utöva i Flen, där de bland dem röstberättigade
förfogade över 13’3 % av kommunens effektiva röstetal, minsta däremot
i Dannemora, där deras andel uppgick till endast l o % av de röstberättigades
sammanlagda röstetal.
Av tablån framgår för övrigt, att kvinnornas röststyrka, relativt taget,
var vida större i städerna än i landskommunerna. Redan a priori torde
man även kunna förutsätta, att deras inflytande är större i industrialiserade
kommuner än i övriga, då, som bekant, särskild taxering av
hustrurna är vanligare i industrikommuner än i jordbrukskommuner. Av
föreliggande undersökning framgår också, att i 17 av de 39 industrikommunerna
de röstberättigade kvinnorna förfogade över mer än 5 % av
de röstberättigades hela röstetal.
Tab. 5 innehåller vidare de fysiska personernas fördelning på större
yrkesgrupper med särskiljande även här av de inom och utom kommunen
mantalsskrivna samt av mankön och kvinnkön. Tabellen lämnar i nämnda
avseende flera intressanta uppgifter. Dessa äro redan i viss mån kommenterade.
(Se huvudbetänkandet sid. 61 o. ff.) Här skall endast tilläggas
några upplysningar i och för ett rätt förstående av de i tabellen gjorda
vrkesgrupperingarna, varjämte nagra data skola lämnas för de enskilda i
undersökningen ingående kommunerna, ty — såsom redan framhållits
vid en statistisk utredning angående den kommunala rösträtten och dess
verkningar, är det av vikt, att icke blott grupper av kommuner med
skillnad mellan landsbygd och städer eller de olika valkretsarna vid
landstingsmannaval göras till föremål för undersökning, utan att förhållandena
inom den enskilda kommunen med dess olika typer vederbörligen
belysas.
De synpunkter, efter vilka yrkesfördelningen utförts, hava icke så
mycket varit tekniska och ekonomiska, utan huvudsakligen sociala, och
avsikten därmed har varit att söka belysa de nu gällande rösträttsbestämmelsernas
verkningar och rösträttens användande inom olika sociala
lager av befolkningen. Yrkesgrupperingen är i huvudsak densamma, som
inom Statistiska centralbyrån kommit till användning vid bearbetning av
Yrkes- och
socialgmppcr.
112
de vid riksdagsmannavalen nyttjade längderna, och liksom i centralbyråns
berättelser liava de olika yrkesgrupperna sammanförts till större grupper,
allteftersom de kunna anses tillhöra den högre ldassen, medelklassen eller
kroppsarbetarnas klass. Liksom yrkesuppgifterna i längderna angående
den politiska rösträtten hava även hithörande uppgifter i de här bearbetade
längderna angående den kommunala rösträtten lämnat åtskilligt
övrigt att önska, varför det understundom varit svårt att genomföra eu
konsekvent yrkesfördelning. Siffrorna härutinnan för de enstaka kommunerna
måste därför upptagas med eu viss försiktighet, men för kommunerna
tillsammantagna torde de erhållna resultaten vara tillräckligt
noggranna till belysning av rösträttsbestämmelsernas verkningar och
rösträttens användning inom olika lager av befolkningen.
Beträffande de särskilda gruppernas sammansättning torde följande
erinringar, som återfinnas i Statistiska centralbyråns senaste berättelse
över de politiska valen böra meddelas:
»Den grupp, som benämnes godsägare och dylikt, omfattar även
eu del »jordbrukare» och »lantbrukare» samt arrendatorer av större egendomar,
agronomer m. fl. Gruppen fabrikörer och dylikt är avsedd att
omfatta personer, som intaga en ställning såsom ledare för industriella
anläggningar och större affärsföretag, såsom bruksägare, disponenter,
direktörer för banker, försäkringsbolag m. in. och grosshandlare. Vid
dessa enskilda företag anställd förvaltningspersonal, som kan sägas intaga
eu mellanställning mellan ledaren och de rena kroppsarbetarna, har hänförts
till gruppen kontorspersonal, ingenjörer och verkmästare. Till tjänstemän
av högre eller lägre grad hava räknats de i såväl statens som
kommunens tjänst anställda, ävensom personalen vid de enskilda kommunikationsanstalterna.
Såsom högre tjänstemän hava därvid bland annat
räknats såväl civila som militära ämbetsmän och deras vederlikar, präster,
lärare (utom folkskollärare), domare, officerare in. fl.; såsom lägre
tjänstemän hava bland annat räknats underofficerare samt betjänte av
olika slag. Såsom utövare av fria yrken hava betraktats läkare och veterinärer,
tandläkare, apotekare, advokater, tidningsmän och litteratörer,
författare, konstnärer och artister, arkitekter m. fl., såvida de ej såsom
innehavare av allmän tjänst ansetts stå tjänstemännen närmare. Till
husägare hava förts hus- och gärdsägare i städer, köpingar och andra
stadsliknande samhällen, men däremot oj mindre husägare pa landet,
vilka såsom lägenhetsinnehavare förts till gruppen torpare in. fl.
Gruppen hemmansägare och dylika innefattar jämväl mindre »jordbrukare»
eller »lantbrukare» samt nämndemän, undantagsman och födorädstagare
in. fl. ävensom äbor och nybyggare ä kronohemman. Frän
arrendatorer och brukare hava undantagit» eu del arrendatorer av stom*
egendomar, som förts till gruppen godsägare. Gruppen hantverkare omfattar
jämväl kikare av sådan rörelse, som i näriugsfrihetsförordningen
benämnes »annan hantering», såsom bagare, bryggare, byggmästare och
murmästare. Vissa utövare av eljest till denna grupp hörande yrken
hava emellertid förts till gruppen fabrikörer och dylikt, varjämte de hos
hantverkarna anställda arbetarna, i den män det varit möjligt på grund
av röstlängdernas uppgifter, förts till gruppen arbetare (ej specificerade).
Till övriga näringsidkare hava förts sådana näringsidkare, som icke lämpligen
kunnat hänföras till någon annan grupp, såsom hotell- och kaféinneliavare,
källarmästare, gästgivare, åkare, biodlare in. fl.
Gruppen rättare m. fl. omfattar utom med rättare närmast likställda
såsom befallningsman och fördrängar, jämväl bl. a. trädgårdsmästare
i annans tjänst. Den grupp, som benämnts torpare in. fl., är avsedd
att innefatta jämväl lägenhetsinnehavare och backstugusittare samt
mindre husägare på landet. Såsom drängar (i jordbruk) hava även räknats
hemmavarande söner och magar till hemmansägare, arrendatorer
och torpare. Dit hör även den stora gruppen statdrängar; även så hava
stattorpare förts till denna grupp. Till gruppen arbetare höra dels alla
arbetare, som ej särskilt specificerats, dels ock övriga arbetare, soni ej
lämpligen kunnat hänföras till någon av de andra grupperna, framförallt
fabriksarbetare, arbetare hos hantverkare och transportarbetare (t. ex.
stadsbud) in. fl., ävensom alla tjänare, som ej användas i jordbruk (t.
ex. kuskar). Såsom arbetare inom denna grupp hava även räknats arbetsförmän.
Till »övriga» inom grupperna 1, IT och III hava dels förts sådana
personer som saknat yrkesbeteckning, dels ock vissa med yrke sbeteckning
försedda, som ej kunnat hänföras till någon av de andra grupperna.
144
Härvid har var och en förts till den av de tre grupperna, som han av
en eller annan anledning ansetts stå närmast; så t. ex. hava högskoleelever
förts till »övriga» i grupp I, medan flertalet fattighjon, för vilka
yrkesbeteckning ej varit utsatt, förts till »övriga» i grupp III. F. d. yrkesutövare
hava alltid förts till det yrke de förut tillhört, med undantag
endast för f. d. sjömän (inberäknat sjöbefälet) och f. d. fiskare, vilka i
stället räknats till »Övriga».»
Härtill må endast tilläggas, att i föreliggande utredning hustrurna
förts på sina mäns yrken, »fröknar», »fruar», »inneboende» och dylikt på
»övriga» respektive I, II eller IH allt efter deras förmodade sociala ställning,
därest bestämda uppgifter om deras verkliga yrken ej kunnat erhållas.
Beträffande personer utan uppgivet yrke har, särskilt vad landskommunerna
angår, ledning stundom* erhållits av debiterings- och uppbördslängderna.
Så t. ex. hava dylika personer i utpräglade jordbrukskommuner
utan vidare förts på hemmansägare, såvida det av längden
framgått, att vederbörande uteslutande eller huvudsakligen taxerats för
inkomst av jordbruksfastighet. Däremot har endast i undantagsfall en
persons inkomst fått bliva avgörande vid socialgruppsfördelningen.
I övrigt torde nedanstående tablå tillräckligt klart åskådliggöra den
använda yrkes- och socialgruppsfördelningen:
Landskommuner.
Grupp I.
Godsägare tu. fl.:
Godsägare, fabrikörer, tjänstemän av högre
grad, fria yrken, husägare och kapitalister
samt övriga i.
Städer.
Fabrikörer, grosshandlare, husägare m.fl.
Godsägare, fabrikörer, tjänstemän av högre
grad, fria yrken, hnsägaro och kapitalister
samt övriga i.
> II. Handlande, handelsbiträden, kontorspersonal
m. fl.:
(I tab. 3 o. 5 benämnd »övriga»)
Sjökaptener, skeppare och styrmän, kontorspersonal,
ingenjörer och verkmästare, hantverkare,
handlande, handelsbiträden, övriga
näringsidkare, folkskollärare samt övriga 2.
Handlande, handelsbiträden, kontorspersonal
m. fl.:
Sjökaptener, skeppare och styrmän, kontorspersonal,
ingenjörer och verkmästare, hantverkare,
handlande, handelsbiträden, övriga
näringsidkare samt övriga 2.
» III.
Hemmansägare m. fl.:
Hemmansägare och nybyggare, arrendatorer
och brukare.
» IV.
Övriga inom jordbruk:
Rättare, torpare, lägenhetsinnehavare och
backstngnsittare, drängar, statdrängar, stattorpare
och statare samt jordbruksarbetare.
Folkskollärare och tjänstemän av lägre
grad:
Folkskollärare, tjänstemän av lägre grad samt
betjänte av olika slag.
Hemmansägare och arrendatorer:
Hemmansägare och nybyggare, arrendatorer
och brukare.
Grupp V.
Arbetare utom jordbruk:
Arbetare ej specificerade.
> VI.
Övriga av arbetarklass:
Sjöfolk (utom förut nämnda), fiskare, tjänstemän
av lägre grad samt betjäntc, militärt
manskap och övriga 3.
Arbetare:
Industriarbetare, drängar, jordbruks- och
andra arbetare ej specificerade.
Övriga av arbetarklass:
Lägenlietsinnehavare, rättare, torpare och
backstugusittaro, sjöfolk (atom förut nämnda),
fiskare, militärt manskap och övriga 3.
Av ovanstående (större) yrkesgrupper representerar grupp I (i såväl
landskommuner som städer) den högre samhällsklassen; grupp IT och III
i landskommunerna samt grupp II—IV i städerna utgöra den egentliga
medelklassen och de återstående grupperna den kroppsarbetande klassen.
I de arbetstabeller, som uppgjorts, hava samtliga ovan anförda yrken
upptagits, men av hänsyn till utrymmet hava i tabellbilagan publicerats
siffror allenast för de G huvudgrupperna.
I vad mån de olika yrkes- och socialgrupperna sitta inne med bestämmanderätten
inom de enskilda kommunerna, torde framgå av nedanstående
tablå:
Antal kommuner, i vilka de i kommunen mantalsskrivna röstberättigade inom vissa
yrkes- och socialgrupper förfoga över nedanstående procent av kommunens hela röstetal:
Högst
10-01
2001
3001
4O01
—50
50-01
över
Sum-
Landsbygden:
10 %
—20
—30
—40
-60
60 %
ma
Godsägare m. fl......
90
15
2
—
—
—
~
Hemmansägare m. fl. ...
20
9
18
14
13
18
15
107
Handlande, handelsbiträden,
kontorspersonal m. fl. . .
26
61
13
7
—
—
—
107
Samtliga av medelklass . .
—
7
14
17
12
19
. 38
107
Arbetare.........
7
26
27
17
12
7
11
107
Städer:
Fabrikörer, grosshandlare,
husägare m. fl......
i
3
11
2
_
17
Handlande, handelsbiträden,
kontorspersonal in. fl. . .
—
2
4
8
3
—
—
17
Folkskollärare o. tjänstemän
av lägre grad .....
10
5
2
—
—
—
-?
17
Samtliga av medelklass . .
—
1
—
5
9
2
—
17
Arbetare....... . .
2
8
3
2
1
_
1
17
19—180469
146
Härtill skall endast fogas en förteckning å de kommuner, i vilka
de röstberättigade inom medelklassen och den kroppsarbetande klassen
sitta inne med röstmajoritet. Medelklassen har uppdelats på hemmansägare
och övriga till socialgruppen hörande.
Medelklass.
Kommuner
Hem-
mans-
ägare
Övriga
av
medel-
klass
Samt-
liga
Kommuner
Hem-
mans-
ägare
Övriga
av
medel-
klass
Samt-
liga
Härlunda ......
62-3 %
i7-o *
79 3 %
Bankekind.....
56''0 %
6''5 #
62''5 %
Skepplanda.....
69''6 >
9-3 »
78-9 »
Hova.......
51-7 »
10''6 .
62*3 »
Kyrkås.......
77-6 >
0''8 >
78-4 »
Berg........
47''1 »
151 >
62-2 »
Gällared.......
.
72-9 »
4-3 >
77-2 »
Mokeda......
36-2 .
25''2 =
61-4 :
Hålanda.......
69*9 »
6*4 »
76-3 >
Romclanda.....
51''3 »
10-2 >
61*5
Mangskog......
.
72-2 »
41 >
76-3 »
Bj urtjärn.....
49-8 .
11 5
61-8
Karlslunda......
.
57-8 »
18-1 >
75 9 »
Älvdalen......
47-8
130
60-8
Buttle........
.
65-2 »
10-7 >
75-9 »
Åryd .......
44-8 >
15-9
60-7 »
Lojsta........
.
61-9 »
13*6 »
75-5 »
Götlunda......
50*7 >
9''6
60-3
Korsberga......
71-6 >
3-8 >
75-4 >
Flöda.......
51l
7 0
58-1
Kila.........
.
66-7 »
8-4 >
75-1 >
Hjorted......
39-9 »
171
57''0
Spekcröd.......
65*0 >
91 »
74-1 »
Risebcrga .....
35''3
22-6
57''9
Frösthult......
. 61-6 >
12-2 >
73-8 >
Alfta.......
411
14-9 »
56*0 j
Kulltorp.......
68'' 1 >
2-8 j
70*4 »
Jokkmokk.....
.
30''2 »
25-9 >
56i
Fagerhult......
52''0 >
17''4 >
69-4 »
Årdala.......
48*4 »
8''2
56''6 >
Ekeby (Uppe. 1.) . . .
59 4 >
9-2 »
68*6 »
Rystad.......
46*9
7''2
541 .
Fryele........
66*2 »
2-3 >
68*5 >
Tensta.......
89*9
13''8
53''7 »
Virserum ......
.
33-1 »
35 0 »
68-1 >
Färila.......
.
40-6 .
12-9 >
53ö
Ramdala.......
57''2 >
11-4 >
68’6 >
Ramsele......
36*4 >
17''2
53-6 »
Uråsa........
56 g »
10-5 >
67 1 >
N äs........
.
43-9 >
9-9
53*8 >
Löderup.......
.
52-3 »
15-4 »
67-7 »
Aselc.......
.
40''9 »
12''4
53-3 >
Vilhelmina......
12-2 >
66-1 >
Öja........
41-3 »
11''5
52''8 .
Visingsö.......
53-8 »
11-3 >
65''1 •
Bankeryd.....
32*9 >
19-8 >
52-7
Jät.........
611 »
4-3 >
65-4 »
Väsby.......
. 20''0 >
321
52-1 >
Rödebv.........
.
53-7 .
121 »
65''8 >
Skellefteå ländsk. . .
37''2 »
141 >
51''S ■
Blomskog......
55-6 »
9-6 >
651 >
Osby.......
23-7
27-2 .
50''9 i
Hållnäs.......
.
51-1 »
12-8 »
63*9 »
Ullared.......
46''3 »
4''6 >
50-9
läder ........
54''4 >
9-2 »
63*6 »
Gryt........
.
29-3
21''3
50‘6 >
Arjeplog.......
53’6 >
9-7 »
63*3 »
Arbetare.
.
Sävsnäs .........
.......77-6 %
Ekeby (Östergötl. 1.) . . . .
......62''7 %
Hällefors........
.......76-9 »
Gustavsborg........
......61''8 *
Jnkkagjärvi.......
.......74-9 >
Fässberg.........
......58-7 »
Sura..........
.......71-9 »
Alnö...........
...... 58 6 »
Skäfthammar.......
.......711 .
" Åtvid...........
......58''4 *
Västanfors........
.......71-0 .
Norrbärkc.........
......57’3 »
Barnarp.........
.......G0''9 »
Harg...........
......57'' l >
Gudmundrä.......
....... 64-2 >
Valbo...........
...... 55-9 >
Ljusnarsbcrg .......
....... 63 3 »
Dannemora
......53-4 >
Beträffande de fysiska personernas fördelning på röstgrupper hänvisas
till tabellen.
Tab. 6 innehåller en del statistiska data rörande bolags och andra Juridiska
samfälligheters samt omyndigas rösträtt och dess utövande inom de il>omyndiga.
undersökningen ingående kommunerna. Som ifrågavarande kategoriers
rösträttsförhållanden utförligt behandlas i huvudbetänkandet, varvid även
ovannämnda tabell ägnats en rätt utförlig kommentar (se betänkandet
sid. 23 o. ff.), skall utöver de sålunda redan gjorda iakttagelserna endast
fogas en tablå för kännedom om det inflytande juridiska personer och
omyndiga — samt å annan ort mantalsskrivna — utöva eller kunna utöva
inom de särskilda kommunerna. I nedanstående tablå ställes röstetalet
för samtliga röstberättigade juridiska personer och omyndiga i
relation till sammanlagda röstetalet för samtliga i respektive kommuner
röstberättigade. Då, som ovan antytts, i kommuner, där den opersonliga
rösträtten spelar någon större roll, stundom de utom kommunen mantalsskrivnas
inflytande samtidigt gör sig starkt gällande, gives i denna tablå
uttryck även för nämnda kategoriers sammanlagda inflytande.
Antal kommuner, i vilka de röstberättigade inom vidstående kategorier röstägande förfoga
över nedanstående procent av de röstberättigades sammanlagda röstetal.
Landskommuner.
Högst
1
1-01
—5
501
-7
7-01
-10
1001
—13
1301
—17
17-01
—20
över
20
Sum-
ma
Juridiska personer och
omyndiga......
2
27
25
22
19
7
4
1
107
Juridiska personer och
omyndiga inkl. å annan
ort mantalsskrivna . .
8
14
21
22
23
12
7
107
148
Städer.
Högst
1
1-01
—5
5-oi
—7
7-01
—10
10-01
—13
1301
—17
17-01
—20
över
20
Sum-
ma
Juridiska personer och
omyndiga......
—
1
3
10
2
1
_
_
17
Juridiska personer och
omyndiga inkl. å annan
ort mantalsskrivna . .
1
1 *
3
8
3
1
17
Enligt ovanstående tablå förfogade sålunda i 7 landskommuner
röstberättigade juridiska personer, omyndiga och å annan ort mantalskrivna
fysiska personer tillsammans över mer än 20 procent av samtliga
röstberättigades röstetal. Dessa kommuner voro:
Juridiska Å annan ort
personers
mantal-
Samman
och
omyn-
skrivnas
lagt
digas röstetal röstetal
Släp................ 6-7 %
82''6 %
39-3 %
Österåker............. 6’7 »
32 4 »
39’1 >
Näs................ 21-2
>
8''1
»
29-3
>
Fryele............... 155
>
73
»
22''8
»
Blomskog............. 17-7
»
5''0
»
22-7
>
Färila............... 19l
>
2''9
>
220
»
Ramsele
. .•............ 17''2
»
4''5
»
21''7
»
IV. Vissa kommuners finanser år 1914 och rösträtt vid landstingsmanna
valen
år 1916 (1914).
Genom att sammanställa de ur de kommunala röstlängderna erhållna
uppgifterna med uppgifter ur den kommunala finansstatistiken
kan kunskap erhålles, om huruvida de kommuner, där någon viss socialgrupp
eller de små inkomsttagarna sitta inne med makten, hava sämre
skötta affärer eller högre kommunalskatter än andra kommuner. En
sådan sammanställning har här utförts beträffande 1914 års finanser
kombinerade med från föreliggande undersökning erhållna uppgifter
rörande rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen 1916 (1914).
Huvudresultaten härav föreligga i tab. 7. I denna tabell har för varje
kommun å ena sidan inkomster, utgifter, tillgångar, skulder o. s. v.
ställts i relation till den beräknade beskattningsbara inkomstens storlek,
140
samt å andra sidan de röstberättigades relativa styrka inom såväl de
fem lägsta röstgrupperna sammanslagna som för särskilda yrkesgrupper,
nämligen arbetare och hemmansägare i landskommunerna samt arbetarna
i städerna, i förhållande till de röstberättigades sammanlagda röstetal.
Av tabellen framgår bl. a., att samtliga av de 17 landskommuner, i
vilka de fem lägsta röstgrupperna sutto inne med röstmajoritet uppvisade
högre inkomst pr 100 kr. beräknad beskattningsbar inkomst än motsvarande
tal för samtliga i undersökningen ingående landskommuner sammantagna,
vilket enligt tabellen uppgick till 7''96. Av ifrågavarande kommuner
uppvisade Lojsta det högsta relationstalet eller 37‘03, därnäst Gällared med
26-95. Lägst kom Tåsjö med ll''9i kr. pr 100 kr. inkomst. Att inkomsten
i de flesta fall uppkommit genom utdebitering framgår av det faktum,
att ej mindre än 10 av ifrågavarande kommuner uppvisade en kommunalskatt
överstigande 8 kr. (7 st. t. o. in. över 10 kr.) pr 100 kr. beskattningsbar
inkomst. Ur berörda synpunkt vill det alltså synas, som om
dessa kommuner ej vore synnerligen väl ställda i finansiellt hänseende.
Men dessa, åtminstone till synes, ogynnsamma siffror hänga närmast
samman med ifrågavarande kommuners utpräglade jordbrukskaraktär. I
ej mindre än 14 av sagdal7 kommuner, i vilka de fem lägsta röstgrupperna
sutto inne med makten, utgjordes nämligen dessa små röstägande
av hemmansägare. Orsaken till de låga röstetalen hänger i sin tur, då ''
röstetalets storlek är beroende av inkomsttaxeringen, samman med det
sätt, varpå inkomst av fastighet beräknas i vårt land samt på hemmansägarnas
placering i den kommunala röstskalan. Undersöker man närmare
ifrågavarande kommuners finanser, skall man även finna, att dessa, från
andra synpunkter sett, icke te sig sämre, snarare tvärtom, än de flesta
andra kommuners. Så t. ex. uppvisar icke en enda av ifrågavarande kommuner
en behållning pr 100 kr. beräknad inkomst understigande relationstalet
för - samtliga undersökta landskommuner. I fråga om skuldernas
förhållande till tillgångarna uppvisa endast Gällared och Lojsta relationstal,
som överstiga motsvarande tal för landskommunerna tillsammantagna.
Beträffande finanserna i de till ett antal av 18 i undersökningen
medtagna kommuner, där arbetarna sutto inne med makten, kan konstateras,
att i 3 kommuner, nämligen Alnö, Sävsnäs och Hällefors, inkomsten
150
pr 100 kr. beräknad beskattningsbar inkomst, utgörande för dessa kommuner
resp. 11 ''02, 9*38 och 8''ss, översteg förenämnda relationstal för
samtliga landskommuner, samt att i endast en kommun, nämligen Alnö,
kommunalskatten översteg 6 kr. pr 100 kr. beskattningsbar inkomst.
Skulderna i procent av tillgångarna uppvisade i 5 av ifrågavarande kommuner,
nämligen Skäfthammar, Atvid, Fässberg, Hällefors och Sura, högre
tal än samtliga landskommuner tillsammantagna. Relationstalen i fråga
utgjorde nämligen i nämnda kommuner resp. 117''40, 77''i9, 76’so, 76‘23
och 67‘97 mot 51''4o för samtliga.
Vad slutligen angår de kommuner, i vilka hemmansägarna sitta
inne med röstmajoritet, har ifrågavarande spörsmål redan ovan något berörts.
Ingen torde för övrigt betvivla sundheten i hemmansägarnas kommunala
finanspolitik. Tabellen talar i övrigt för sig själv.
Även om ovanstående tal äro väl små för att man skall ur desamma
våga draga några säkra slutsatser, giva de i varje fall intet som helst
stöd för att finanserna skulle skötas sämre eller skatterna vara högre i
de kommuner, där, trots den 40-gradiga skalan de mindre inkomsttagarna
eller arbetarna sitta inne med röstmajoritet.
V. Omröstningar med användning av röstlängd vid kommunalstämma
under åren 1912—1916 inom vissa kommuner.
För att få utrönt i vilken omfattning de kommunala röstlängderna
å landsbygden verkligen komma till användning vid de vanliga kommunalstämmorna
hava, som nämnts, de sakkunniga i samband med infordrandet
av de kommunala längderna inhämtat vissa uppgifter angående omröstningar
med användning av röstlängd. De frågor, som i nämnda syfte,
tillställdes kommunalstämmornas ordförande voro av nedanstående lydelse:
»Huru många gånger har under värt och ett av åren 1912, 1913,
1914, 1915 och 1916 omröstning med användning av röstlängden förekommit
vid kommunalstämma? Vilka frågor hava dessa omröstningar
gällt? Huru hava desamma utfallit, huru många personer och huru stort
röstetal hava stått bakom de olika meningarna?»
151
De inkomna svaren på dessa frågor hava statistiskt behandlats.
Huvudresultaten härav föreligga i tab. 8.
Undersökningen omfattar 195 kommuner. Under de fem åren 1912
—1916 hava utom vid val av kommunalfullmäktige och landstingsman,
567 omröstningar med användande av röstlängd förekommit a kommunalstämmorna
därstädes.
Antalet omröstningar i de särskilda kommunerna framgår av nedanstående
tablå.
Antal kommuner med
Ingen omröstning..............49
1
>
37
2
omröstningar..............31
3—4
>
32
5—6
»
23
7-10
.
15
mer än 10 omröstningar.....  8
Samma 195
I 49 kommuner har sålunda under nämnda tidsperiod ingen omröstning
ägt* rum. Maximum uppvisar Torp (Västernorrlands län) med DS
omröstningar under ifrågavarande tidsperiod.
De meddelade uppgifterna angående dessa omröstningar äro dock
mer eller mindre ofullständiga. Sålunda saknas för en del omröstningar
uppgifter om de röstandes röstetal, eller, än vanligare, om de röstandes
antal. Uppgifter angående sistnämnda antal hava beträffande åtminstone
någon där förekommande omröstning av ifrågavarande slag inkommit från
!S9 kommuner samt angående röstetalet från 133.
Genom att sammanställa de inkomna uppgifterna angående omröstningarna
vid de vanliga stämmorna med uppgifter från landstingsmannavalen
rörande antalet röstberättigade och deras röstetal i de särskilda
kommunerna, kan man i någon mån bilda sig en uppfattning om det
allmänna intresset för de rent kommunala angelägenheterna i resp. kommuner.
En sådan sammanställning har här verkställts, och ger vid handen,
att i genomsnitt endast 9*5 % av samtliga kommunalt röstberättigade
deltagit i berörda omröstningar. Motsvarande procenttal med avseende
på de röstandes röstetal, i de kommuner från vilka uppgifter härom kun
-
nät erhållas, utgör 16*5. Intresset synes dock vara mycket olika i olika
kommuner, såsom närmare framgår av nedanstående tablå angående
röstande i procent av röstberättigade i de 89 kommuner, från vilka uppgifter
rörande de röstandes antal erhållits.
Högst 5 %
5-1—10 %
10 1—15 %
15-1—20 %
20-1—25
%
över 25 *
Summa
Landskommuner . .
19
27
18
*
11
5
9
89
Den procentuella fördelningen av de röstandes röstetal i de 133
kommuner, från vilka uppgifter angående röstetalens storlek inkommit,
framgår åter av nedanstående sammanställning.
Högst 5 %
5-1—10 %
10-1—15 %
151—20 %
201—25
%
över 25 %
Summa
Landskommuner . .
6
19
27
22
20
39
133
Beträffande de frågor, som varit föremål för omröstning med användande
av röstlängd, må slutligen nämnas, att av de 567 omröstningarna
156 voro hänförliga till frågor rörande anslag av kommunala medel
till olika ändamål, medan 203 omröstningar gällde val.
TABELLER
154
Tab. 1. Landstitfgsmannavalen å landsbygden åren 1914 och 1916, med fördel*
1
1
2
3
4
ö
6
7
8
S
Landstingsområden och olika
slag av valkretsar
P
E.
<
p
pr
•t
®
ce
8
*-»
CD O
d pr
•a. Eg-  gs
CJ<?
Taxeringsvärde å
annan fastighet
Antal i röst-  längden upp-  tagna
Röstetal för
p J- p,
1—l ■<
££
05
Tusen-
tal
kr.
I % av
tax v. å
all fas-  tighet
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
1
Stockholms lön.
Jordhruksvalkretsar......
7
13 710
2 622
19-65
2 903
565
11 291
1533
2
Blandade valkretsar .....
51
61188
17 586
25-00
12 561
2 945
57 316
8 056
3
Industrivalkretsar.......
55
115 833
213 089
72-53
25 642
13 428
|- 193 848
70 777
4
Summa
113
190 731
233 297
61-80
41106
16 938
262 455
80 366
b
Uppsala län.
Jordhruksvalkretsar......
63
45 598
8172
1329
7 942
1762
42 045
5 307
6
Blandade valkretsar......
16
25902
6 392
23-85
5 941
710
26 895
1709
7
Industrivalkretsar.......
6
26 541
13 754
48-94
4 400
2 434
26197
11041
8
Summa
85
98 041
28 318
24-33
18 283
4 906
95137
18 057
9
Södermanlands län.
Jordbruksvalkretsar......
40
42 294
7 947
15-88
8 374
1548
37 390
3 754
10
Blandade valkretsar.....
32
56 040
15363
23-80
12 039
2137
56 221
6107
11
Industrivalkretsar.......
18
36 618
19 412
43-70
8 278
1849
47 021
6 885
12
Summa
90
134 952
42 722
26-86
28 691
5 534
140 632
16 746
13
Östergötlands län.
Jordhruksvalkretsar......
80
101356
18 357
15-28
17 661
3878
87 007
9 877
11
Blandade valkretsar......
57
68 606
24 262
25-69
13 547
3 671
70810
10356
15
Industrivalkretsar.......
13
48 687
31577
53-52
8 891
2 696
55249
11 438!
16
Summa
150
218 649
74 196
27-05
40099
10 245
213 066
31671
17
Jönköpings lön.
Jordbruksvalkretsar......
42
58857
10 631
17-80
10 806
1324
52 711
4 705
18
Blandade valkretsar......
61
68 503
18 467
26-64
13 464
1598
64 440
5 489
19
Industrivalkretsar.......
26
43 075
16 320
34-60
8 068
1438
43 203
4 957
20
Smuma
129
170 435
45 418
25-77
32 338
4 36Ö
160 354
151511
*) Såsom jordbruksval kretsar hava räknats de valkretsar, där taxeringsvärdet å annan fastighet åtgjorde
såsom industrivalkretsar de, där sagda procenttal översteg 30.
lihitf efter jordbruksvalkretsar, blandade valkretsar och industrivalkretsar.*
10 1
it !
12 1
lä)
14 |
15
i« 1
17
!
i» 1
1»
20 j
21
22
23
‘-ni
1
A
v g i v n a g
o d k ä
n d a v a 1 s c
diar
Antal kasserade
valsedlar
Antal valda
landstingsman
A
n t a 1
Deras
röstetal
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
Moderata
Liberala
Socialdem.
Summa 1
596
278
475
1849
3 759
1238
1999
6996
3
2
i
3
1
3814
1529
1502
63
6 90S
25103
7 009
7 373
514
39999
208
10
3
i
14
2
5 396
3 057
5 257
1
13 711
71 423
25 419
37 218
15
134075
312
15
5
7
_27
3
9806
4 864
7 234
64
2196S
100285
''33 666
46 590
529
181070
523
27
8
9
44
4
3127
2049
623
1
5800
24 276
8 986
2999
4
36 265
22
7
o
0
_
10
5
. 980
1715
1106
4
3 805
8 204
7 540
4 811
34
20 589
14
2
3
1
6
6
699
1072
1466
—
3237
6 698
6 297
9 379
—
22374
8
2
2
2
6
7
4 806
4 836
3195
5
12 842
39178
22 823
17 189
38
79228
44
11
8
3
22
8
1919
'' 2 325
1309
1
5 554
15 770
8 805
4 427
5
29007
123
5
O
1
9
9
1641
3163
2 553
—
7 357
16 317
13 491
11861
—
41669
206
5
4
4
13
10
1263
1742
2163
3
5171
14 051
9 998
10 997
8
35 054
29
3
2
3
_8
11
4 823
7 230
6 025
4
18082
46 138
32 294
27 285
13
105 730
358
13
9
8
30
12
5 675
3 019
1794
2
10490
43 804
13 894
7 478
2
65178
34
17
3
3
23
13
3820
2 023
2 274
1
8118
32 271
10 303
10832
3
53409
239
10
2
3
15
14
1625
1052
2 917
—
5 594
16 662
7 661
18 023
—
42 346
37
5
2
5
12
15
11120
6 094
6 985
O
O
24202
92 737
31858
36 333
5
160 933
310
32
7
11
50
16
4 061
1213
931
1
6 206
24 413
6 902
5 233
4
36 552
105
9
3
1
13
H
4 446
2 310
1483
2
8241
25 023
11 516
8 413
8
44 960
107
9
4
2
15
18
: • 2737
1333
444
2
4 516
18143
8 689
2193
7
29032
190
6
3
—
9
19
1
11244
4 856
2 858
5
18 963
67 579
27 107
15839
19
110 544
402
24
10
3
37
20;
högst 20 % av all fastighet, såsom blandade valkretsar de, där sagda procenttal utgjorde 20 Öl t. o. m. 30, och
156
TAB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANNAVALEN 1 LANDSBYGDEN ArEN
1
2
1
3
I
4
1 6
6
1
7
1 8
1
9
Landstingsområden och olika
slag av valkretsar
>
0
P
i
<
SO
1
£
po
*1
00 o
i
^
1 J.£§:
g
i Taxeringsvärde å
annan fastighet
Antal i röst-  längden upp-  tagna
Röstetal för
i g
00
s
i-4 <
05
Tusen-
tal
kr.
J I % av
! taxv. å
| all fas-  | tighet
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
1
]
Kronobergs län.
Jordbrnksvalkretsar......
19
24 238
3 551
17-08
4 071
442
16 793
1383
2
Blandade valkretsar......
48
84 584
17 911
22-42
14 353
3 511
70 096
12 321:
3
Industrivalkretsar......
20
38 982
12 450
35-56
8 048
1113
34 617
3 358
4
Summa
87
147 804
33912
24-99
26 472
5 066
121 506
17 062
5
Kalmar läns norra.
Jordbrnksvalkretsar......
20
44 872
6 395
14-21
6 557
1073
32 494
3483
6
Blandade valkretsar......
16
33 283
7 445
21-67
5 529
1088
30 286
3 619
7
Indnstrivalkretsar......
—
—
—
—
—
—
—
_
8
Summa
36
78155
13 840
17-44
12 086
2161
62 780
7102
9
Kalmar läns södra.
Jordbrnksvalkretsar......
32
45 875
5 728
12-68
6 852
1719
30 718
3776
10
Blandade valkretsar......
29
44 019
12 347
25-73
6 570
2 249
34 748
6747
11
Industrivalkretsar......
8
20 552
4 889
31-43
3 262
899
15 121
2 760,
12
Summa
69
110 446
22 964
2113
16 684
4 867
80 587
13 283
13
Gottlands län.
Jordbrnksvalkretsar......
74
34 201
5885
1594
8 050
1141
29199
2 616
14
Blandade valkretsar......
18
11304
2 086
20-15
2 661
304
9 666
928
15
Industrivalkretsar ......
—
—
—
~~
—
—
—
—
16
Summa
92
45 505
7 971
16-86
10 711
1445
38 865
3544
17
Blekinge län.
Jordbrnksvalkretsar ......
6
15 567
2172
19-89
2194
776
8 799
1728
18
Blandade valkretsar......
14
49 028
11527
27-96
7 262
2 462
31371
5626
19
Industrivalkretsar ......
15
42 718
11851
34-16
5606
2 973
25 331
7860:
20
Summa
35
107 313
25 550
29-42
15 062
6 211
65 501
15 214:
21
Kristianstads län.
Jordbrnksvalkretsar......
40
45 093
7 885
13-57
11624
1916
49186
4 229
22
Blandade valkretsar .....
89
142 753
41452
24-85
30 501
6 685
142 068
19 106''
23
Industrivalkretsar.......
17
25149
11615
33-16
5 756
906j
28 591
2 667
24
Summa
146
212 995|
60 952
23-45
47 881:
9 507
219 84ö|
26 002
1914 OCH 1916 MED FÖRDELNING EFTER OLIKA SLAG AV VALKRETSAR.
IT) 7
10
n
12
13 1
14 |
15
|
1<)
17
18 |
19
1
20 |
21 |
22 | 28 | 24
1
A
v g i v n a g
o d k ii
ii (1 a v
a 1 s c
diar
>
ö
c+
Antal valda
A
n t a 1
Deras
röstotal
-1 &
89
in 77
CD M
d- in
landstingsman
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dcm.
Öv-
riga
Summa
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem..
Öv-
riga
Summa
83 03
»-S *1
83
p-
CD
O
o-
CD
P
P
£
er
CD
P
p"
in
c
2.
p
£
o
B
ce
P
B
B
83
i
1790
454
272
2 516
9 462
1915
936
12813
5
4
1
5
|
:
1
4 883
1 950
1821
2
8656
29 036
10 613
10 486
9
50 744
62
12
3
4
19
2
2111
1018
1162
_
4 291
11430
5 019
6 411
—
22 860
206
5
2
2
9
3
8784
3 422
3 255
2
15 463
50 528
17 547
17 883
9
85917
273
21
6
6
33
4
2 410
800
500
5
8 715
16 449
3 912
2 313
41
22 715
14
9
2
—
11
5
1 771
556
691
i
3 019
13 592
3 513
3 723
11
20 889
8
5
. 1
1
7
6
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—
—
—
—
—
7
Jk*
1-*
ce
1356
1191
6
6 734
30 041
7 425
6 036
52
43 554
22
14
3
1
18
8
1
3 219
1006
_
4225
19 579
4180
.-
23 759
130
9
1
—
10
9
3 314
871
344
2
4531
21864
4 500
1470
3
27 837
87
8
2
—
10
10
988
532
260
—
17SO
6155
2 857
1367
—
10 379
6
3
2
—
5
11
7 521
2 409
604
2
10 536
47 598
11537
2 837
3
61975
223
20
5
—
25
12
2109
892
2
3003
12 033
3 903
_
14
15950
106
12
3
15
13
ce
zo
•* 1
211
—
—
679
2 995
892
—
—
3887
28
4
1
O
14
15
2 577
1103
—
2
3 682
15028
4 795
14
19837
134
16
4
—
20
16
663
351
184
1
1199
4 052
1562
510
3
6127
152
3
1
—
4
IT
2 437
1221
937
—
4595
15 022
5 432
3 948
24402
19
7
3
1
11
18
1674
842
993
—
3 509
10 811
3 966j
4 377
—
19154
11
6
2
2
10
19
4 774
2 414
2114
1
9303
29 885
10 960
8 835
3
49683
182
16
6
3
''
25
20
2 409
2 945
I
1141
2
6497
18 370
13156
4 023
27
35576
120
6
4
1
11
21
7 722
6 962
4154
3
18 841
56 463
31 616
18 926
19
107 024
89
17
10
4
31
22
1127
1408
1407
—
3942
10 206
7 253
5 901
—
23 360
18
3
2
1
6
23
1
11258
11315
6 702
5
29280
85 039
52 025
28 850
46
165960
227
26
16
6
48
24
158
TAB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANNA VALEN Å LANDSBYGDEN ÅREN
1
1 2
3
4
1
ö
6
1
7
8
I 9
Landstingsområden och olika
slag av valkretsar
|
t>
2-
p
pa
00 o
^ t— p:
«£• 4^ a
Taxeringsvärde å
annan fastighet
Antal i röst-  längden upp-  tagna
Röstetal för
►i
a>
rt-
DO
P
►-1
ö rp-
S)
Tusen-
tal
kr.
I % av
j taxv. å
j all fas-  tighet
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
''
1
Malmöhus län.
Jordbruksvalkretsar......
159
149 182 i
43 536
1562
36 720
5 614
194 043
16154
1 2
Blandade valkretsar......
17
13 789
7 306
25-27
3 635
793
20 902
3 035
1 3
Industrivalkretsar ......
68
108 010
79 088
41-24
27 314
5 292
175 183
21599
4
Summa
244
270 981
129 930
2602
67 669
11699
390 128
40788
! 3
■
Hallands län.
Jordbruksvalkretsar......
70
80 262
14 054
14-28
14 529
2 228
69 991
6645
6
Blandade valkretsar .....
11
18 381
8 794
28-44
3 359
442
16 593
1033
! 7
Industrivalkretsar.......
7
14 226
5 414
34-56
2 645
856
12 823
3 354
! 8
Summa
88
112 869
28 262
19''49
20 533
3 526
99 407
11032;
9
Götehorgs o. Bohus län.
Jordbruksvalkretsar......
41
81 980
9 894
1597
13 976
4149
57 506
12 741!
10
Blandade valkretsar......
18
25 397
8 543
27-18
5291
849
27102
3889!
11
Industrivalkretsar.......
28
88 649
68 246
68-78
16 642
8 097
95 640
31750
12
Summa
87
196 026
86 682
45-01
35 909
13 095
180 248
48380
18
Älvsborgs län.
Jordbruksvalkretsar......
151
137 690
14 935
13-70
23 309
2 946
96148
9 707
14
Blandade valkretsar......
32
33 206
5 623
22-64
5 717
1218
23 284
3 247
15
Industrivalkretsar
.....
38
77 289
37 963
47-38
13 938
4 825
81175
22 644
16
Summa
221
248 185
58 521
27-35
42 964
8989
200 607
35 658''
17
Skaraborgs län.
Jordbruksvalkretsar......
258
187 818
20 281
10-78
31 749
5 232
146 942
15 348i
18
Blandade valkretsar .....
5
12 614
4 026
29-88
2 573
596
9 881
1552
19
Industrivalkretsar......
—
—
—
—
—
—
- j
20
Summa
263
200 432
24 307
1205
34 322
5 828
156 823
16900
21
Värmlnnds län.
Jordbruksvalkretsar......
54
140 247
19 746
11-23
25 753
5 212
115 241
16 754
22
Blandade valkretsar......
11
30156
9 065
25-53
5 992
1600
31310
6 549
28
Industrivalkretsar.......
24
51 764
30 589
43-64
9 880
2 750
55 615
10 652
24
Summa
89
222 167
59 400
21-10
41625
9 562
202 166
33 955!
1914 OCH 1916 MED FÖRDELNING EFTER OLIKA SLAG AV VALKRETSAR.
159
10
11 1
12
13
14
16
16
17
18
19
20
21 | 22
_2Bj
24 |
1
A
v g i v n a g
o d k ä
u d a \
a 1 s e
diar
>
P
« E
to
57
CD JO
G- co
Antal valda
landstingsmän
A
u t a 1
Deras röstetal
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dcm.
Öv-
riga
Summa
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
So CD
*-l •-*
P
Pa
CD
Moderata
Liberala
Socialdem.
Summa
8 520
6 811
5 869
10
21210j
82 127
36 380
23 658
69
142 284
146
20
9
5
34
1
794
225
687
—
1 70Gj
8 406
1477
3 798
—
13081
20
2
—
1
3
2
5 051
2190
7 615
7
14 86»
54 953
16 489
48860
62
120 304
75
12
1
10
23
3
14 365
9 226
14171
17
37 77!)
145 486
54 346
76 316
131
276 279
241
34
10
16
60
4
G 686
1969
847
9502
39 836
10191
3 873
_
53 900
34
17
1
1
19
5
1022
692
269
—
1983
6 642
3 829
1325
—
11796
8
3
1
—
4
6
770
298
781
—
1849
4 737
1400
4 093
—
10 230
5
1
—
2
8
7
8 478
2959
1897
13334
51 215
15 420
9 291
—
75926
47
21
2
3
26
8''
4462
2 862
934
2
8 2GO
23 709
12 989
4 449
34
41181
32
11
7
1
19
9 i
1932
1135
161
3228
11377
6 568
827
—
18 772
22
4
2
—
6
10
4 031
2 265
2 660
3
8959
31161
14 441
16 680
14
62 290
57
11
4
5
20
11
10 425
6 262
3 755
5
20447
66 247
33 998
21956
48
122249
in
26
13
6
45
12
8 691
5 005
1392
7
15 095
42 707
21520
7 280
45
71552
140
20
10
3
33
13
2 056
1451
185
1
3693
10 499
6145
704
4
17 352
11
5
3
—
8
14
3 594
2116
2 815
70
8 595
28 249
13 162
17 660
517
59 588
41
8
3
6
17
15
14 341
8 572
4 392
78
27 383
81 455
40 827
25 644
566
148492
192
33
16
. 9
58
18
9 879
8136
678
194
18 887
69 434
35 328
2 534
1050
108346
338
32
12
—
44
17
401
342
280
82
1105
3 051
1297
1146
524
6018
4
O
1
—
3
18
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
10 280
8 478
958
276
19992
72 485
36 625
3 680
1574
114 364
342
34
13
—
47
20
3928
6 887
3 691
_
14 506
33938
31700
15 897
—
81 535
35
13
16
4
33
21
785
1240
1983
4008
7 405
5 872
11771
—
25048
I
2
2
3
7
22
1411
2 500
2 234
1
6146
13 502
13 377
13 871
21
40 771
328
5
4
4
13
23
6124
10 627
7 908
1
24 660
54 845
50 949
41539
21
! 147 354| 364
20 22
1 11
53
24
160
TAB. 1 (forts.)- LANDSTINGSMANNAVALEN Å LANDSBYGDEN ÅBEN
i
2
3
4
5
6
7
1 »
1
9
1
Landstingsområden och olika
slag av valkretsar
Antal valkretsar
gCo
-t
S- »j
ce o
?r
^ ce S
<3- ^ B
&
CK?
Taxeringsvärde å
annan fastighet
Antal i röst-  längden upp-  tagna
Röstetal för
P r- Pa
t-i <
05
Tusen-
tal
kr.
I % av
taxv. å
all fas-  tighet
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
röstbe-
rätti-
gade
icke |
röstbe-  rätti-  gade |
1
Örebro lin.
1 Jordbruks valkretsar......
19
44 509
6 014
12*86
8 407
!
1341
38 447
i 3 860l
2
1 Blandade valkretsar......
31
75 884
23118
2514
16 659
3157
85 730
10 532:
3
Industrivalkretsar.......
10
49 472
29 905
46-35
10 237
3333
66 472
12 576
: 4
Summa
60
169 865
59 037
2905
35 303
7 831
190 649i 26 968:
: 5
Västmanlands lätt.
Jordbrnksvalkretsar......
41
57 636
10 073
15*19
11390
|-
2 560j''j
52 150
i 7 017;
6
Blandade valkretsar......
12
15 696
4 784
24-47
3 200
774
16 863
2179
7
Industrivalkretsar ......
17
47 841
32 354
51-82
10 410
31341
69 803
13 7611
8
Summa
70
121173
47 211
31-84
25 000
6 468|
138 816
22 957*
9
Kopparbergs län.
Jordbrnksvalkretsar......
15
60 004
9114
10''5 2
16 334
2155
67 137
6 318
ilo
Blandade valkretsar......
14
61175
17 475
25-71
15 775
1833
66 324
5984
[11
Industrivalkretsar.......
20
102 701
75583
55-73
22 094
6 532||
141 447
30071
12
Summa
49
223 880
102 172
35-20
54 203
10 520
274 908
42 373
13
Gävleborgs län.
Jordbrnksvalkretsar......
14
55 007
9 525
13-54
11 496
3 000
50814
7 764
14
Bl andade valkretsar.....
19
55 470
16 553
27-47
12 357
2 67$
51 921
8133
15
Industrivalkretsar.......
16
93 485
52 413
49-03
20169
5949
121 564
24 000
i16
Summa
49
203 962
78 491
3305
44 022
11 627j
224 299
39 897
17
Yästernorrlands län.
Jordbrnksvalkretsar......
23
78 242
6 889
8-33
15318
3 349
62145
7 407
18
Blandade valkretsar......
10
31608
7 594
25-20
6 539
2123
27 302
5 889
19
Industrivalkretsar.......
31
118 252
64 487
49-85
23 730
9 891
130 350
39 830
J
Summa
64
228102
78970
32-60
45587
15 363|
219 797
53126
21
Jämtlands län.
Jordbrnksvalkretsar......
45
87 627
7 062
8-74
17 541
4 682
74178
11677
22
Blandade valkretsar......
14
25 702
4 378
20-92
4 871
1650
18 439
4 353
23
Industrivalkretsar.......
—
—
—
—
—
—
— 1
1
24
Summa
59
113 329
11 440''
11-24
22 412
6 332
92 617
16 030
1914 OCH 1916 MED FÖRDELNING EFTER OLIKA 8LAO AV VALKRETSAR.
161
10 1
“ 1
12
13 1
14
||
16 |
16 |
17
1
is |
1» |
•20 |
21 | 22 |
•23 | *21 |
l
A
v g i v n a g
o d k ä
n d a v
a 1 s c
diar
>
D
Antal v
aids
A
utåt
Deras
röstetal
■< Q2
5L
landstingsman
Mode-
rata
Libe-
rala
Social- }
dom. |
Öv-
riga
Summa
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
£ “
-t
p
o-
CD
Moderata
Liberala
Socialdem.
Summa 1
1394
3331
1132
5 857
11914
14 018
5 218
31150
8
4
6
i
11
1
3408
3 9931
3125
—
10 526
28 798
19 283
17 647
—
65 728
19
7
5|
4
16
2
1223
1292
3 304
1
5 820;
13 432
10038
22 877
4
46351
14
8|
2
6
11
3
6 025
8 616
7 561
1
22203
54 144
43339
45 742
4
143229
41
14
13
11
38
4
2 256
2 339
1648
1
0 244
18 318
10 685
7 534
11
36548
23
7
5
2
14
5
564
594
614
—
1772
5350
3 480
2 921
—
11751
192
2
1
1
4
6
1239
1260
3 499
—
5998
15 031
9 084
24 807
—
48922
16
3
2
6
11
7
4 059
4193
5 761
1
14 014
38 699
23 249
35 262
11
97 221
231
12
8
9
29
8
1310
3 627
2112
108
7157
13 400
17 589
8 826
1117
40932
49
5
5
3
13
9
1806
2 355
3 876
—
8 037
14 352
11421
18 545
—
4431*
11
4
3
6
13
10
2 655
3160
7 928
—
13 743
29 528
20187
58 418
—
108133
18
6
3
14
23
11
5 771
9142
13 916
108
28987
57 280
49197
85 789
1117
193 383
78
15
11
23
4!)
12
1431
2 053
3 094
508
7 086
13 424
10 975
10 584
2 851
37S34
17
4
5
5
14
13
1191
2 016
3 059
317
6 583
9 777
10 750
12 676
1732
34935
40
4
4
5
13
14
2 504
2 818|
6 714
3
12 0=19
25052
19 920
46 514
20
91501!
72
5
5
9
19
15
5126
6 887
12 867
828
25 708
48 253
41 645
69 774
4 603
164 275
129
13
14
19
46
16
3 486
4 456
2 248
1
10191
24 953
17 076
6 980
1
49010
83
9
7
2
18
17
825
2 508
980
1
4314
6 896
10 188
4 297
1
21382
6
2
3
2
7
18
3 627
4 697
7182
3
15 509
35 522
26190
39 960
33
101 705
72
9
6
11
26
19
7 938
11661
10 410
5
=10014
67 371
53 454
51237
35
172 097
161
20
16
15
51
20
2 940
4 865
2 369
8
10 lss
24 249
19 676
9186
42
53153
469
10
8
2
26
121
641
1 95''
342
| _
2 937
4 655
7179
1366
—
13 191
147
2
i 4
1
22
28
3 581
6 819
|
2 711
8
13119
28 904
26 849
10 554
42
66 34!
>1 616
12
| 12
2
26
i 21
21—180469
162
T AB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANN AVALEN Å LANDSBYGDEN ÅREN
1
2
4
5
6
7
9
Landstingsområden och olika
slag av valkretsar
B
c*-
Si
<
P°
-i
5-g
00 O
—v PT
SSB
<2-
Taxeringsvärde å
annan fastighet
Antal i röst-  längden upp-  tagna
Röstetal för
o
c+
00
p
*■<
P J- Pa
3
Tusen-
tal
kr.
I % av
taxv. å
all fas-  tighet
röstbe-
rätti-
,gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
röstbe-
rätti-
gade
icke
röstbe-
rätti-
gade
1
Västerbottens län.
Jordbrnksvalkretsar......
17
84115
5898
859
14 095
2 258
53 573
5 500
2
Blandade valkretsar......
4
23 451
3 823
2456
3 793
1084
13 932
3 227
3
Industrivalkretsar......
5
50 276
17 578
39-36
10155
1481
41 382
5 072
4
Samma
26
157 842
27 299
2118
28 043
4 823
108 887
13 799
5
Norrbottens län.
Jordbrnksvalkretsar......
13
52 650
3 055
905
7 518
2 924
32 006
9 219
6
Blandade valkretsar......
3
32 790
6 303
25-25
7 073
611
25 734
1827
7
Industrivalkretsar.......
7
71 735
30 724
55-65
11549
5 402
84 917
25 637
8
•
Samma *)
23
157 175
•
40 082
3518
26 140
8 937
142 687
36 683
9
Rikets landsbygd.
Jordbrnksvalkretsar......
1343
1768 630
259 421
13-17
335169
63 794
1 507 954
178 562
10
Blandade valkretsar......
632
1100 529
302 222
25-13
221 262
46 768
1029 234
141 493
11
Indastrivalkretsar.......
449
1 271 855
859 301
5213
256 714
85 278
1545 579
362 689
12
Summa '')
2 424
4 141014
1420944
29-47
813145
195 840
4082 767
082 744
'') Jfr noten å sid. 124.
1914 OCH 191C MED FÖRDELNING EFTER OLIKA SLAG AV VALKRETSAR.
163
1 10
1 "
1 l*
1 1»
I 14
II if»
1 in
1 l<
1 18
1 i»
| 2(1
1 m
| 22 1 28 1 24
1
A
v B i v
na g o d k
i n d a
v a 1 s e
diar
Antal kasserade
valsedlar
Antal valda
landstingsmän
A
n t a 1
I
Doras röstetal
Mode-
rata
Libe-
rala
Social-
dem.
Öv-
riga
Summa
Mode-  I rata
1
Libe-
rala
Sooial-
dcm.
..
Öv-
riga
Samma
Moderata
Liberala
jSocialdem.
Summa
2 889
5 774
145
4
8912
19 106
21 847
556
37
41 540
105
8
10
18
l
1291
1116
220
1
2 02''
5 759
4 237
1 118
4
11118
4
3
2
_
5
2
''
2 052
3 289
767
—
0108
11066
13 868
4 314
—
29 248
93
4
6
i
n
3
6 332
10 179
1132
5
17 64S
35 931
39 952
5 988
41
81912
202
15
18
i
34
4
1016
1417
1138
1
3 572
7 796
7 305
4 330
c
19437
10
5
5
3
13
5
i 1360
1 355
1396
—
4111
7 777
5 467
5 432
18070
23
3
2
2
7
6
1247
1244
4 060
—
6551
13 172
9171
35 958
_
58 301
54
3
2
11
10
7
3 623
4 016
6 594
1
14 234
28 745
21 943
45 720
6
96414
93
11
9
16
36
8
86 966
74 864
34 526
859
197 215
616 878
335 732
140 823
5 363
1098 790
2 309
248
130
39
417
9
53 372
43 487
34 042
480
131381
377 234
203 612
165 418
2 866
749130
1575
134
69
45
248
10
47 024
39185
65 628
94
151 93!
440 984
244 486
429 878
70111116049
1 662
118
60
107
285
11
187 362
157 530
134196
1433
480 527
1435096
783 830
730119|8 930 2 303 975
5546
500
259
191950
12
164
Tab. 2. Landstingsmannavnlen å landsbygden åren 1914 och 1916 med fördelning
efter jordbruksvalkretsar, blandade valkretsar och industrivalkretsar
samt efter röstgrupper. ‘)
l
2
8
4
6
6
7
8
9
•
Röstetal och valkretsar
•
Röstbe-
rättigade
Icke
röstbe-
rättigade
Summa
i röstl.
uppt.
God-
kända
valsedlar
Röst-
berät-
tigade
Icke
röstbe-
rätti-
gade
Sta i
röstl.
upp-  tagna
God-
kända
val-
sedlar
A
b s o 1
u t a t
a 1
Procenttal
Jordbruksvalkretsar......
98 100
29 177
127 277
36 557
29-3
45-8
31-9
18-5
1 röst
Blandade valkretsar......
60480
20 024
80 504
22168
27''3
42-8
30-0
16-9
Industrivalkretsar.......
47 244
22 033
69 277
15038
18-4
25-8
203
9''9|
Samtliga valkretsar......
205 824
- 71234
277 058
73 763
25-3
364
27-5
15''3
[Jordbruksvalkretsar......
57 387
13 223
70 610
30116
171
20-7
17-7
15-3
2 röster
Blandade valkretsar......
37 299
9 221
46 520
19 606
16-9
19-7
17-4
14-9
Iudustrivalkretsar ......
36 292
16 253
52 545
16 394
141
19-1
15-4
10-8
Samtliga valkretsar......
130978
38697
169675
66116
161
198
16-8
138
[Jordbruksvalkretsar......
87 916
13 378
101 294
57 365
26-2
21-0
25-4
29-1
3—6 röster
Blandade valkretsar......
58378
10 444
68 822
37 945
26-4
22-3
25-7
28-9
Industrivalkretsar.......
66 023
23 987
90 010
38 346
25-7
28-1
26-3
25-2
Samtliga valkretsar......
212317
•
47 809
260 126
133656
26 l
24-4
25’8
27-8
Jordbruksvalkretsar......
49 008
5 307
54 315
37 480
14-6
8-3
13-6
19-0
6—10 röster
Blandade valkretsar......
35 442
4 792
40 234
27 058
16-0
103
150
20-6
Industrivalkretsar.......
50002
14 086
64 088
35955
19-5
16-5
18-7
23-fi
Samtliga valkretsar......
134 452
24185
158637
100493
16 5
12 3
15*7
20-9
Jordbruksvalkretsar......
18 224
1546
19 770
14 9001
5*4
2-4
4-4
7''6
11 röster
Blandade valkretsar......
13 930
1433
15363
11418
6-3
31
5-7
8-7
Industrivalkretsar.......
'' 27 841
5 696
33 537
22 337
10-9
6-7
9-8
14-7
Samtliga valkretsar......
59 995
8675
68 670
48 655
7-4
4-4
6-8
10-1
Jordbruksvalkretsar......
14 626
828
15 454
12196
4-4
1-3
3-9
6-2
Blandade valkretsar......
9 539
636
10 175
7 876
4-3
1-4
3-8
6-0
12—14 röster
Industrivalkretsar.......
17 764
2 456
20 220
14 224
6-9
2-9
5-9
9-4
Samtliga valkretsar......
41929
3 920
45 849
34296
5-2
2-0
4-5
7-1
*) Angående de olika slagen av valkretsar jfr not å sid. 154.
TAB. 2 (forts.). LA NDSTINQSM ANNA VALEN i LANDSBYGDEN AltEN 1914 OCH 1916.
165
1
2
3
4
&
«
8
9
Röstetal och valkretsar
Röstbe-
rättigade
Icke
röstbe-
rättigade
Summa
i röstl.
uppi.
God-
kända
valsedlar
Röst-
berät-
tigade
Icke
röstbe-
rätti-
gade
S:a i
röstl.
upp-  tagna
God-
kända
val-
sedlar
A
bsoluta tal
Procenttal
Jordbrnksvalkretsar......
5985
243
6 228
5175
1-8
0-4
1-6
2-6
15—19 röster
Blandade valkretsar......
3 724
153
3 877
319.s
1-7
0-8
1-5
2-4
Industrivalkretsar ......
6 432
533
6 965
5 276
2-5
0-6
2-0
3*5
Samtliga valkretsar......
16141
929
17 070
13649
2-o
0-6
1-7
2-9
Jordbrnksvalkretsar......
3121
76
3197
2 729
0-9
Öl
0-8
1-4
20—39 röster
Blandade valkretsar......
1926
56
1982
1658
0-9
Öl
0-7
1-8
Industrivalkretsar.......
3 899
215
4114
3 320
1-5
0-8
1-2
2-2
Samtliga valkretsar......
8946
347
9 293
7 707
11
0-2
0-9
1-6
Jordbruksvalkretsar......
802
16
818
687
08
0-0
02
0-3
40 röster . .
Blandade valkretsar......
544
9
553
461
0-2
Oo
0-2
0-3
Industrivalkretsar......
1217
19
1236
1038
0-5
O-o
04
0-7
Samtliga valkretsar......
2 563
44
2 607
2186
0-3
O-o
0-3
06
Jordbruksvalkretsar......
335169
63 794
398 963
197 205
100-0
100-0
ioo-o
100o
1—40 röster
Blandade valkretsar......
221 262
46 768
268 030
131388
100-o
100-0
100-0
100-o
Industrivalkretsar.......
256 714
85 278
341 992
151 928
100-0
100-0
100-o
100-0
Samtliga valkretsar1).....
813145
195840
1008985
480 521
10Ö-0
lOO-o
100o
lOOo
J) Jfr noten å sid. 124.
166
Tab. 3. Rösträtt och (less utövande vid landstingsmannavalen år 1916 (1914),
a. Landskom
-
1
1 2
3
i *
1 &
i 8
! 7
1 8
9
10
1 11
1 12
13
1 ''4
15 |
R
ö
S
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
Sam-
1
1
V
= valår
Röst-
man-
'' Medel-
fm. = folkmängd vid valårets slät
pos-
lågt
röste-
2
3
4
5
6
1 7
8
9
10
11
a % — annan fastighet i % av all fastighet
l»«tl
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
k
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
till
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
kr. inkomst av kapital och arbete.
•
Stockholms län.
Ilarg.
i
v. 1916; fm. 2 657; a 23''52; k. 4 80
1
Hostande.........
413
2 228
5-4
70
62
57
32
25
37
35
10
10
19
33
2
Icke röstande röstberättigade ....
166
462
2-8
66
33
25
15
9
4
4
1
5
1
2
3
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
73
301
4-1
20
13
9
5
4
9
3
1
1
3
3
4
Samma i röstlängden npptagna
(552
2991
4-6
156
10S
91
52
38
50
42
12
46
23
38
Sundbyberg.
.
v. 1916; fm. 6241; a % 98’54; k. 4 99
5
Röstande ..........
443
5 756
130
4
2
5
10
13
9
3
14
21
28
113
6
Icke röstande röstberättigade.....
305
2 506
8-2
48
24
20
16
16
16
7
11
11
22
40|
7
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
1499
10 429
7-0
136
153
101
199
112
68
15
112
80
91
223
8
Summa i röstlängden upptagna
2 247
18 691
8-3
188
179
126
225
141
93
25
137
112
141
3761
Österåker.
v. 1916; fm. 2 563; a % 59‘53; k. 6''30
9
Röstande.............
213
1788
8-4
16
24
9
10
15
18
9
13
11
5
36
10
Icke röstande röstberättigade.....
394
1639
4-2
89
79
54
39
34
29
8
15
6
9
13
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
327
1 125
3-4
99
98
36
17
19
14
14
5
2
2
10
12
Summa i röstlängden upptagna
934
4 552
4-9
204
201
99
66
68
61
31
33
19
16
59
Gustavsberg.
v. 1916; fm. 2 502; & % 81''39; k. 3''17
13
Röstande...........
401
3 714
9-3
4
17
26
22 i
42
SO
14
14
36
24
85
14
Icke röstande röstberättigade.....
535
2 297
4-3
106
101
85
53
50
38
6
17
16
16
30
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
ioi |
494
4-9
21
10
16
14
8
5
5
4
O
5
6
16
Summa i röstlängden upptagna
1037
6 505
6-3
131
128
127
89
lOOi 73
25
35
51
45
121
1 Omfattar företrädesvis kontorspersonal, hantverkare, handlande (mindre) samt övriga näringsidkare. Jfr sid. 144.
1G7
med fördelning efter röstgrupper och yrkesgrupper, inom vissa kommuner.
muner.
10
i''
18
19
20
21
22
23
2 4
25
2# 1
27
28
29 |
80
81 |
32 | 38
34 |
35 |
3(1 |
_37_
38
1
1»
e
r
F
y s
i
s k
a
per
8 0
n
e r
Juridiska
personer
och
omyndiga
12—14
röster
15—19
röster
20—39
röster
40
rös-
ter
I n o m
kommu
nen
in a
åtal
s s k r i v n a
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
Gods-  ägarem. fl.
Hemmans-  ägare m. fl.
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Övriga 1
Röst-
poster
3: U-  “ ®
CD O-  r-*- ®
^ V
t SO
S-
n <7^
•“1
O:
00 "Z~
<—- CD
o p-
E 7*
o
cn Ot
t-*- CC
CD c+-
Ot £
£« .
O O-  ct- O
SL r
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
13
130
5
16-2
2
25-o
3
6
141
54
305
102
274
162
911
25
148
50
344
6
34
8
71
1
1
13-0
—
—
—
—
i
13
33
148
30
70
51
125
5
8
12
34
15
32
19
32
2
—
—
2
16*5
—
—
i
18
6
25
5
12
36
154
6
25
10
53
6
0
3
5
3
14
130
7
16-3
2
25-0
3
8
172
93
478
137
356
249
1190
36
181
72
431
27
7c
30
108
4
:
1129
12-9
53
16*6
27
26-1
12
49
859
1
9
205 2168
33
341
132
1847
_
23
532
5
45
12-8
15
15-7
11
255
3
22
281
1
10
1
1
128
756
25
185
99
836
—
—
29
437
6
j 177
12-6
24
lfi-5
8
25(i
—
53
498
2
13
7
26
1020 6 723
117
720
271
2116
—
—
29
333
7
351
128
92
16-4
46
25-9
15
124
1638
3
23
9
36
135319647
175
1216
502
4 799
—
—
81
1302
8
j 19
12-6
21
16-0
6
24-2
i
17
222
40
467
34
87
8
61
15
107
38
283
56
477
5
84
9
13
12-5
5
16-4
i
23-0
_
12
98
41
258
97
185
16
61
39
121
33
140
131
632
25
144
10
8
12-fi
—
—
2
24-0
i
4
37
23
116
139
321
23
112
40
141
36
113
55
211
7
74
11
40
12-6
26
161
9
24o
2
33
357
104
841
270
593
47
234
94
369
107
53(1
242
1320
37
302
12
j 59
12-8
13
16-5
12
27-0
3
13
307
1
16
15
94
245
1952
5
46
73
888
37
322
12
89
13
14
12-4
2
15-5
1
27-0
—
4
11
6
30
30
105
330
1489
8
28
17
109
56
228
84
297
14
i O
< °
12-6
1
170
1
23-0
—
2
6
—
—
12
52
32
154
2
5
11
53
33
175
9
49
15
76
127
16
164
14
26 7
3
19
324
7
46
57
251
607
3 595
15
79
101
1050
120
725
105
435
16
168
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
''i
12
13
14
15
R
ö
8
t
g
r
u
P-
Aommaner m. m.
v = våtår
fm. = folkmängd vid valårets sint.
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete.
Röst-
pos-
ter
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
1
Nacka.
v. 1914; fm. 6 411; a% 90’74; k. 2''60
Röstande..............
1089
14 471
13.3
24
34
30
26
33
40
9
24
53
61
221
2
Icke röstande röstberättigade.....
636
4 206
6-6
90
80
49
66
42
34
13
44
31
22
76
3
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
337
2 434
7-2
44
42
33
25
23
12
2
23
24
19
31
4
Samma i röstlängden upptagna
2062
21111
10 2
158
156
112
117
98
86
24
91
108
102
328
5
Uppsala län.
Tensta.
v. 1916; fm. 1483; a % 10''20; k. 4''70
Röstando..............
169
1008
6-0
34
23
23
15
6
7
5
10
6
11
6
Icke röstande röstberättigade .....
85
243
2-9
42
15
ii
4
3
3
—
—
1
1
1
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
85
186
2-2
38
21
9
10
4
2
1
—
—
—
—
8
Summa i röstlängden upptagna
839
1437
4-2
114
59
43
29
13
12
6
10
7
1
12
9
Skäfthammar.
v. 1916; fm. 1387; a % 69-04; k. 165
Röstande..............
215
1727
8-0
7
4
11
18
25
22
40
12
7
28
26
10
Icke röstande röstberättigade.....
136
597
4-4
14
28
17
22
15
16
9
2
1
4
7
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
26
117
4 5
2
8
3
4
2
2
1
—
—
—
3
12
Summa i röstlängden upptagna
877
2441
0*5
23
40
31
44
42
40
50
14
8
32
36
13
Ekeby.
v. 1916; fm. 1029; a.% 4-93; k. 3''11
Röstande..............
156
798
5l
9
25
27
19
15
19
9
13
2
2
7
14
Icke röstande röstberättigade.....
79
247
3-1
33
13
9
5
5
5
3
—
1
—
4
15
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
5
10
2-0
2
2
—
1
16
Summa i röstlängden upptagna
240
1055
4-4
44
40
36
25
20
24
12
13
3
2
11
1 Se noten å sid. 166.
TING8MANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
169
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
so
81
82
33
84
85
86
37
88
1
P
e
r
F
y «
i
s k
a
per
8 0
n
e r
Juridiska
personer
och
omyndiga
12-14
röster
15—19
röster
20-39
röster
40
rös-
ter
I n o in
kommunen
mantalsskrivna
iga 1
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
Gods-  ägare m. fl.
Hemmans-  ägare m.fl.
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Övr
Röst-
poster
©: fa-  ce ^
o P-
»T V
T3 l_4
O #
ce C:
*-► Ce
ro c+-
-1 1
O: &
ce cd
p-
% n
p T
o W
ce ©s
Ef 00
£3 V
S: a
fs g-
gr
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
258
12-9
no
16.5
127
26*1
39
158
3 356
14
140
23
93
476
4 793
66
514
272
3 971
35
293
45
1311
1
66
12-7
13
16-2
6
240
4
30
451
15
108
49
122
290
1869
73
269
94
714
46
325
39
318
2
28
12-6
20
16''fi
10
25-0
1
18
329
—
—
12
31
200
1231
37
148
48
546
8
24
14
125
3
852
12-8
143
165
143
25*9
44
206
4136
29
248
84
246
966
7 893
176
931
414
5231
89
642
98
1784
4
21
12-8
4
16-2
3
20-6
1
7
85
63
441
43
95
10
21
12
91
22
129
5
32
7
114
5
3
12-3
—
—
1
22-0
—
2
12
19
58
38
65
5
10
1
1
8
44
5
7
7
46
6
1
3
8
20
41
95
12
30
3
5
5
16
14
16
1
1
7
24
12 7
4
16-2
4
21-0
1
10
100
90
519
122
255
27
61
16
97
35
189
24
55
15
161
8
6
13-0
5
21-4
4
3
67
12
81
22
126
141
1009
6
44
24
255
2
9
5
136
9
1
12-0
11
65
28
105
70
332
8
37
6
21
13
37
—
—
10
1
12-0
—
—
—
—
—
1
4
—
—
8
26
12
56
—
—
2
18
3
13
—
—
11
8
12-8
—
—
5
214
4
4
71
23
146
58
257
228
1397
14
81
82
294
18
59
5
136
12
9
12-3
.
1
14
81
503
29
81
13
55
2
14
22
87
3
23
5
21
13
1
120
20
118
32
55
7
19
2
2
4
9
5
10
9
34
14
—
2
4
1
4
—
—
1
1
—
—
1
1
15
10
12-3
—
-
—
—
—
1
14
101
621
63
140
21
78
4
16
27
97
8
33
15
56
16
22—180469.
170
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
f>
7
1 3
1 »
10
1 ll
lr
i 13
1 14
15
R
ö
S
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets sint
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
1
4
, rös-  j ter
1
5
i rös-  j ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
res-
ter
11
rös-
ter
Dannemora.
v. 1916; fm. 1192; & % 46''85; k. 2''30
1
Röstande..............
249
1723
6,
18
23
22
30
27
27
18
13
6
14
28
2
Icke röstande röstberättigade.....
131
509
3-9
44
23
14
14
7
4
7
1
—
3
9
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
15
23
1-5
10
3
1
1
-
4
Summa i röstlängden upptagna
395
2 255
57
72
49
37
45
34
31
25
14
6
17
37
Hållnäs.
v. 1916; fm. 2 866; a % 15’92; k. 3''80
5
Röstande............
256
876
3-4
81
57
29
21
18
19
9
5
4
—
5
6
Icke röstande röstberättigade.....
198
379
1-9
123
35
19
4
4
5
4
—
1
1
2
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
178
412
2-3
89
41
14
13
6
8
3
—
1
—
1
8
Summa i röstlängden upptagna
632
1667
2-G
298
133
62
38
28
32
16
5
6
1
8
Södermanlands liiu.
Gryt.
v. 1914; fm. 1638; a % 1585; k. 6''27
1
9
Röstande............
207
1211
5-9
46
46
22
11
15
7
5
5
5
2
11
10
Icke röstande röstberättigade.....
85
266
31
42
18
5
2
5
3
1
3
1
—
2
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
50
in
2-2
27
14
i
2
1
1
2
—
1
—
1
12
Summa i röstlängden upptagna
342
1588
4-6
115
78
28
15
21
11
8
8
7
2
14
Flöda.
v. 1916; fm. 3 537; a % 8''77; k. 7''10
13
Röstande..............
507
2109
4-2
175
94
56
27
35
19
14
10
10
8
24
14
Icke röstande röstberättigade.....
318
685
2-2
193
50
29
12
7
9
5
3
3
1
2
15 Icke röstberättigade uppi. i röstlängden
194
344
1-8
145
26
11
1
—
2
i
1
1
3
16
Summa i röstlängden upptagna
1019
3138
3-1
513
170
96
40
42 30
20
13j
14
10
29
1 Se noten å sid. 166.
TINOSMANNAVALEN ISIG (1014) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
171
10
18 !
1
20 j
21 |
22 |
23 |
24 |
26 |
2 G |
27 |
28 |
20 |
ao |
ai |
H2 1
aa |
åt |
H6 |
3(> |
37 |
as |
i
p
c
r
F
y s
i
k
a.
P 0
r
8 O
ner
Juridiska
personer
och
omyndiga
1
;
I
12—14
röster
! .
15-19
röster
20—39
röster
40
rös-
ter
Go
ägare
Inom
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
ds-  m. fl.
Hemmans-  ägare m. ti.
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Övriga1
|
i = »
t §•
eu
•-* ''
O: g
s.«
£ g-  £ T*
= £
in
c-t- A
CI> rf
•-<
O: Ss*
CX- “
c-»- eu
CD P-
«-*- eu
;» —
o »
f g
C: g
»
2- S*
v v
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
j 11
12-2
3
17T,
7
25*1
2
3
62
43
299
31
95
in
672
23
169
|
21
149
3
26
14
251
1
2
13-5
3
245
—
—
—
3
45
12
88
20
37
43
153
10
65
14
68
7
15
22
38
2j
—
1
3
—
—
2
2
4
8
—
—
—
—
1
1
7
9
3;
13
124
(i
17-0
7
25 1
2
7
no
55
3S7
53
134
158
833
33
234
85
217
“
■
42
43
298
4
4
12-8
4
15-3
-
_
4
46
115
460
74
146
3
9
25
63
30
134
1
3
4
15
5
_
_
_
_
—
—
1
11
66
181
76
103
2
3
10
11
12
26
11
13
20
31
6
2
12-0
38
133
83
133
4
7
20
48
16
63
8
14
9
14
7
1 «
12 5
4
15''3
_
5
57
219
774
233
382
9
19
55
122
58
228
20
30
33
60
8
1
20
12-6
2
18''0
9
28-7
i
4
74
40
391
74
148
19
52
14
in
42
289
13
120
1
1
26
1
9
1
12-0
1
19-0
1
29-0
—
1
5
9
41
33
52
7
18
6
18
6
26
17
79
6
27
10
30
47
3
G
5
29
2
12
10
17
—
11
21
12 5
3
18-3
10
28-7
i
5
79
49
432
137
247
29
76
25
158
50
327
40
216
7
53
12
j 21
12''6
9
16''3
3
25-7
2
7
100
j
210
1130
169
328
:
i 55
150
7
25
I 35
163
18
168
6
45
13
4
12-5
1 -
—
—
1
2
83
297
144
189
34
56
6
10
13
33
11
14
26
84
14
3
13-0
i -
21
8i
1 112
131
31
- 52
4
6
! 7
21
16
38
3
16
15
1-
1 28
12 g
9
16-3
8
25 7
2
8
102
314 1507
425
648
120
258
17
41
55
217
45
220
35
145
16
172
T.AB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
5
1 6
1 7
1 »
1 »
JO
1 i*
1 12
1 lö
1 14
1 15
Kommuner m. m.
•
R
ö
S
t
g
r
u
P-
Sam-
V
= valår
Röst-
man-
Medel-
fm. = folkmängd vid valårets slut
poster
lågt
röste-
tal
röste-
tal
1
röst
2
3
4
5
6
! 7
8
9
10
11
a tf = annan fastighet i tf av all fastighet
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
i rös-
rös-
"rös-
rös-
k
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
1
kr. inkomst av kapital och arbete
|
.
Årdala.
|
v. 1916; fm. 1043; a tf 6*76; k. 8''70
1
Röstande..............
127
621
4 9
13
38
19
17
8
4
4
2
2
2
i
5|
2
Icke röstande röstberättigade.....
81
209
2-6
23
37
5
6
4
2
—
—
1
2
_}
3
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
11
26
2-4
1
7
2
—
1
_
—
—
—
—;
4
Summa i röstlängden upptagna
219
856
3-9
37
82
26
23
13
6
4
2
3
4
5
Flen.
v. 1916; fm. 3 006; a tf 87''47; k. 4''30
5
Röstande..............
410
3 495
8-5
34
35
21
31
25
41
26
16
11
18
55
6
Icke röstande röstberättigade.....
224
1282
5-7
42
37
27
15
21
18
6
2
7
3
18
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
270
1470
5-4
38
43
22
28
22
25
25
8
9
8
26
8
Summa i röstlängden upptagna
904
6247
6-9
114
115
70
74
68
84
57
26
27
29
99
Torshälla landskommun.
v. 1916; fm. 2812; a tf 69''98; k. 5 35
9
Röstande..............
421
3 625
8-6
9
25
31
32
21
33
19
16
13
32
114
10
Icke röstande röstberättigade.....
252
1099
4-4
41
63
40
21
18
16
13
2
3
5
16
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
173
693
4-0
31
48
23
17
15
4
9
4
3
6
9
12
Summa i röstlängden upptagna
846
5417
64
81
136
94
70
54
53
41
22
19
43
139
Öja.
v. 1916; fm. 1464; a tf 9''15; k. 6''00
13
Röstande..............
278
1111
40
85
59
46
15
8
7
13
7
4
4
10
14
Icke röstande röstberättigade.....
99
197
20
58
20
10
4
2
1
1
—
1
1
1
15
Icke röstberättigade uppt i röstlängden
46
127
2-8
31
5
6
—
1
—
—
1
l!
16
Summa i röstlängden upptagna
423
1435
84
174
84
62
19
10
8
15
7
5
6
12
1 Se noten å sid. 166.
TINGSM ANNA VALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
173
IB |
W 1
18 |
in |
2(1 j
21 |
22 1
23 |
24 |
25 |
2(1 |
27 1
2 * !
2‘J |
80 |
81 |
82 1
83 |
åt j
35 |
31» |i
37 |
88
1
P
C
r
F
y h
i s
k
a
P c
r
S 0
n t
r
Juridiska
personer
och
omyndiga
■ 12-
-14
15—19 1
röster !
I
20—39
röster |
40
rös-
ter
Inom
korn
in u n e n
mantalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
■ röster
I
Gods-  ägare m. fl.
1
llemmans-j
ägare m. fl.!
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar- (
klass
Övriga1
Röst-
poster
Medcl-
! röstetal
Röst-
| poster
Medel-
röstetal
Röst-
poster
Medel-
röstetal
An-
tal
1
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An- i
tal
Rös-!
total i
An-
tal
i
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
8
12-9
2
17-0
3
■
230
2
33
55
353
39
96
13
37
5
22
8
44
3
10
2
26
i
1
120
—
_
—
—
—
1
10
10
49
55
103
5
9
2
10
4
24
4
4
—
—
2
-
1
3
7
16
2
5
—
1
2
-
—
—
—
3
9
128
t>
17-0
3
23o
—
3
43
00
405
101
215
20
51
7
32
13
70
7
14
2
26
4
|
! 46
13-0
29
16-1
20
24(5
2
54
767
23
162
68
220
70
419
58
487
114
1178
15
152
8
no
5
* 15
130
10
16-8
1
20-o
2
19
183
8
59
43
96
40
201
23
127
48
318
22
79
21
219
6
i 13
12(5
2
17-o
1
24-o
—
17
169
7
21
28
78
99
463
35
216
63
429
16
65
5
29
7
74
j
12-6
41
16''3
22
24-3
4
90
111!)
38
242
139
394
209
10S3
ilo
830
225
1925
53
296
34
358
8
1
!
i
i
i
! 57
12-8
15
16-8
3
23-7
1
4
55
115
1140
65
266
154
1 366
18
160
26
293
24
166
15
179
9
i 12
12-4
2
16-5
—
—
—
1
6
27
195
45
126
41
2(58
8
43
16
96
68
214
43
151
10
4
12-3
—
—
—
—
—
—
—
5
50
30
62
88
397
11
38
fe
36|
20
65
11
45
11
73
12 7
17
10 8
3
237
1
5
Öl
147
1385
140
454
280
2 031
37
241
50
425
112
445
09
375
12(
i
| 12
12-8
6
17<
2
! 20-0
3
40
77
462
124
220
19
62
12
47
26
144
1 2
9
15
127
13
:
21
78
34
56
b
11
2
2
4
6
3
4
29
40
14
I _
_
1 -
i 1
—
—
2
i 21
23
43
1 2
2
1
1
2
4
1 2
4v
14
14
15
j 12
12-8
6
170
o
jw-o
1
3
40
100
561
181
319
27
! 75
15
50
82
154
| 7
1 55
58
181
16
174
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID BANDS
-
1
2
1 *
4
1 &
1 «
1 7
1 »
1 »
t ib
1 11
12
1 I»
1 14
| 15 i
Kommuner m. m.
I
R
ö
s
t
g
r
u
P-
| Sam-
v
- valår
Röst-
man-
Medel-
fm. = folkmängd vid valårets slut
poster
| Jagt
röste-  tal
röste-
tal
1
röst
2
j 3
4
5
6
7
8
9
10
11
j a % = annan fastighet i % av all fastighet
'' r<''S-
j rös-
rös-
i rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
k
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
ter
'' ter
ter
1 ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
kr. inkomst av kapital och arbete
|
Jäder.
1
v. 1916; fm. 1375; a % 5''20; k. 7''70
.
1
Röstande..............
149
875
5''9
36
22
14
7
5
: io
6
rf
rf
4
4
11
2
Icke röstande röstberättigade.....
179
459
2-6
85
38
18
10
5
10
4
1
1
3
O
O
3
Icke röstberättigade upp t. i röstlängden
65
127
2-0
28
22 11
2
1 1
—
—
—
1
—
—
i 4
Summa i röstlängden upptagna
393
1 461
3 7
149
82
43
IS)
11
20
10
8
6
7
Ii
Östergötlands län.
Bystad.
*
1
v. 1916; fm. 1217; a % 431; k. 4 90
6
Röstande ..............
102
741
7-3
11
12
11
7
4
4
10
3
7
3
16i
6
Icke röstande röstberättigade.....
112
306
2-7
60
16
11
4
&
4
3
3
_
—
4
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
33
55
1-7
22
r
4
—
—
—
1
—
—
8
Summa i röstlängden upptagna
247
1102
4-5
93
31
26
11
9
8
13
6
8
3
20
.
BanJcekind.
v. 1916; fm. 1076; a % 7-16; k. 6 60
9
Röstande..............
118
684
5-8
33
12
12
10
3
5
2
6
—
2
11
10
Icke röstande röstberättigade.....
in
297
2-7
65
8
15
4
5
3
2
2
4
—
2
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
29
41
1-4
27
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
12
Summa i röstlängden upptagna
258
1022
4-o
125
20
*
14
8
8
4
8
4
2
14
Å tvid.
v. 1916; fm. 5189; a % 69’69; k. 5''70
i
13
Röstande..............
806
6 989
8-7
23
60
33
51
55
68
76
51
24
60
170
14
Icke röstande röstberättigade.....
427
1821
4-3
114
81
46
43
33
31
14
14
4
9
24
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
332
1 256
3-8
84
75
36
37
35
18
8
1
3
10
19
16
Summa i röstlängden upptagna
1565
10 066
6*4
221
216
115
131
123
117
98
66
31
79
213
1 Se noten å sid. 166.
TING8MANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
17,r)
it; |
ii I
i« |
1» 1
20 |
21 |
•221
23 1
24 |
25 |
20 |
27 |
|
2!) |
30 |
31 |
32 1
33 |
33 |
33 1
H6 |
37 |
»»
1
P
e
r
F
y a
i
k
a
P 0
r
8 0
11
r
12-
-14
15-
-19
20-
-39
I n
0 in
k o in in u u c n
m a
ntalssk
rivna
Utom
personel-
och
omyndiga
röster
röster
röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
A rbetare
Övriga av
arbetar-  klass
nen man-  talsskriv-  na
rös-
ägarem. fl.
ägare m.fl.
bruk
bruk
Röst
post<
C: £
A- w
©« ^
Röst
pöste
P £
ter
iS. re
re D.
A. 9
S- re"
A- re
1
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
A n- Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
A11-
Rös-
An-
Rös-
1
ä; 7-
- T
- v
tui
total
tal
total
tal
total
tal 1 total
1
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
1
tal
total
14
12-6
6
16-3
3
23-3
0
28
62
551
48
89
5
7
8
17
17
92
5
!
67
2
24
1
i
12-0
38
174
93
169
9
16
4
6
8
31
5
24
22
39
2
—
—
—
—
—
-
—
—
1
9
19
36
2
6
3
7
—
—
30
54
10
15
3
lo
12-6
G
16-3
3
23-3
2
28
101
734
1110
291
IG
29
15
30
25
123
40
145
34
78
4
7
12 a
3
17-3
4
24-n
10
141
42
395
27
75
5
47
10
53
.
6
23
■
2
7
5
1
12-o
1
15''0
—
—
1
3
12
96
68
124
7
9
6
20
7
22
7
14
4
18
6
1
9
11
19
3
3
3
4
2
3
8
11
5
6
7
S
12-8
4
16-8
4
24-0
_
n
144
55
500
''
100
218
10
12
14
71
19
78
21
48
n
31
8
17
12-1
4
16-8
1
25''0
3
42
48
437
36
55
4
5
5
26
9
53
13
66
9
—
—
—
—
1
24-0
—
—
20
112
57
90
7
7
0
11
6
11
12
31
. 4
35
10
—
—
—
_
—
—
1
11
—
—
23
23
1
1
—
—
.
" —
4
G
—
—
11
17
12-4
4
10-8
2
245
—
4
53
68
549
no
1G8
12
13
10
37
15
G4
29
103
4
35
12
79
12-fi
27
16-6
23
23-8
6
30
571
59
628
56
177
491
3 794
27
201
125
1415
4
24
14
179
13
9
12-7
1
18-0
36*0
2
4
39
24
176
in
222
153
695
15
58
36
242
2
5
82
389
14
4
13-n
2
15-5
—
—
—
7
51
—
46
107
187
795
7
27
32
165
18
29
35
82
15
92 12-7
39
10 5
25| 24-81
8
41
GGlj 83
804
213
516
831
5 284
49
281
193
1822
24
5s|| 131
650
16
176
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LAND8-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
lo
n
12
13
14
15 |
R
ö
s
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
1
Svanshah.
v. 1916; fm. 1096; a % 5''04; k. 9''88
Röstande..............
123
625
5-1
57
14
5
4
3
2
5
2
1
6
5
2
Icke röstande röstberättigade.....
79
156
2-0
61
7
2
3
1
2
—
_
—
—
1
S
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
16
16
l-o
16
1
Summa i röstlängden upptagna
218
797
3-7
184
21
7
7
4
4
5
2
1
6
6
5
Ekehy.
v. 1916; fm. 3 855; a % 55''31; k. 5''80
Röstande..............
494
4134
8-4
12
44
24
37
34
42
26
23
20
33
122
6
Icke röstande röstberättigade.....
223
979
4-4
44
46
30
30
17
17
6
4
5
2
11
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
163
584
3-6
31
59
14
18
9
12
4
2
—
8
7
8
Summa i röstlängden upptagna
8SO
5 697
6-5
87
149
68
85
60
71
36
29
25
38
140
9
Jönköpings län.
Bankeryd.
v. 1916; fm. 1102; a % 3197; k. 3''00
Röstande..............
144
1107
7-7
15
9
13
17
11
6
12
13
6
5
11
10
Icke röstande röstberättigade.....
103
464
4-5
30
16
11
8
7
7
6
4
—
2
5
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
43
130
3-0
17
7
6
3
3
3
1
1
—
1
1
12
Summa i röstlängden upptagna
290
1701
5*9
62
32
SO
28
21
16
19
18
6
8
17
18
Barnarp.
v. 1916; fm. 2 699; a % 45''47; k. 4‘ 15
Röstande..............
576
''
4 207
7-3
42
29
47
38
42
59
32
30
42
67
no
14
Icke röstande röstberättigade.....
128
702
5-5
32
19
18
11
10
5
6
—
3
3
4
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
89
323
3-6
26
13
13
13
9
6
2
4
—
—
1
ie
Summa i röstlängden upptagna
793
5232
6-6
100
61
78
62
61
70
40| »4
45
70
115
1 Se noten å sid. 166.
TINOSMANNAVALBN 1910 (1014) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
177
i1(5
17
18
19
..2(1 | 21
22
23
| 24
2Ö
211
27
28
29
30
31
82
33
34
3ft
30
! »i
88
1
i>
0
r
F
y 8
i
B k
a
por
8 O
n
e r
1
JunuisKa
12-
-14
15
-19
20-
-39
I ii o in
kommunen
in a
ntalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
personer
och
omyndiga
'' röster
röster
röster
40
Gods-
Hemmans
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
te #
C: g
T3
O:
« W
O: ^
rös-
ter
ägare m. fl.
ägare m.d.
uvriga *
!
''T''
a 8-
03 O:
c-*- O.
ro tr+
r+ ®
o_ Q-
g Öl
rf- Ö3
CD ert-
3- ®
» g"
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Ras-
* 1
.
•
gL V
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
14
12-9
3
15*7
2
5
74
29
1
280
54
102
6
16
10
16
ii
49
2
14
6
74
1
1
13-0
—
—
1
22-0
—
—
—
9
35
46
51
5
6
3
3
8
19
5
16
3
26
2
1 —
15
15
1
1
3
15
1
12-9
3
157
1
22-0
2
5
74
38
315
115
168
12
23
13
19
19
68
7
30
9
100
4
| 53
12-7
15
15-3
8
27-1
1
u
217
48
411
41
162
307
2 561
11
72
63
588
9
39
4
84
5
8 12-5
1
19-0
i
27-0
1
3
39
43
221
39
71
80
312
10
30
31
184
10
29
7
93
6
3
12-7
1
15-0
—
—
—
1
4
5
27
25
50
79
321
8
20
23
106
19
43
3
13
7
i 34
127
17
15-4
9
27-1
2
15
260
96
659
105
283
466
3194
29
122
117
878
38
in
14
190
8
1 11
12-8
10
161
4
30-3
i
7
125
52
451
14
41
23
70
13
85
22
217
4
49
9
69
1
9
4
13-5
2
17-0
1
23-0
—
5
Öl
10
66
19
37
19
57
15
65
19
93
11
62
5
33
10
1
1
—
—
18
47
14
37
2
9
4
12
2
8
2
16
11
15
ISO
12
KV 3
5
28-8
i
13
177
62
517
Öl
125
56
164
30
159
45
322
17
119
16
118
j
12
| 29
12-6
7
17-1
2
22-0
2
29
47
337
26
82
398
2 948
10
79
71
636
21
91
1
5
13
7
12-9
6
16-2
3
28-0
i
3
51
21
131
29
58
26
94
5
23
17
96
18
137
9
112
14
—
—
1
ISO
1
27-0
—
1
11
3
37
9
17
55
202
7
19
10
29
3
3
1
5
15
36
12-6
14| 16-6
6
25-8
i
C
91
71
505
64
157
479
3 244
22
121
98
761''
42
231
11
122
16
23—180469.
178
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
1
2
8
4
5
6
7
«
9
10
il
12
13
14
15 |
R
ö
S
t
g
r
n
P-
Kommuner m. m.
; y. = valår
fm. -= folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
1
Visingsö.
v. 1914; fm. 1260; a % 12''09; k. 4''31
Röstande..............
224
971
4-3
45
29
39
24
32
17
9
4
3
5
i
1
9
2
Icke röstande röstberättigade.....
121
316
2-6
66
22
10
8
4
1
1
3
—
1
4
i 3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
2
4
2-0
—
2
4
Summa i röstlängden upptagna
347
1291
3-7
in
53
49
32
36
18
10
7
3
6
13
5
Korsberga.
v. 1916; fm. 1424; a % 1126; k. 1402
Röstande..............
77
484
6-3
7
5
6
10
11
7
7
4
6
4
2
6
Icke röstande röstberättigade.....
175
676
3-9
43
33
21
21
17
13
4
8
2
2
7
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
16
67
4-2
6
4
1
—
2
—
—
—
—
i
8
Summa i röstlängden upptagna
268
1227
4''6
56
42
28
31
28
22
11
12
8
6
.0
9
Fryele.
v. 1916; fm. 1076; a % 4*21; k. 8''60
Röstande..............
72
340
4-7
6
10
16
14
8
4
4
3
2
1
1
10
Icke röstande röstberättigade .....
125
359
2-9
29
31
27
18
13
4
1
—
1
X
1
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
-
—t
12
Summa i röstlängden upptagna
197
699
35
35
41
43
32
21
8
r
O
- 3
3
o
i
13
Kulltorp.
v. 1914; fm. 1296; a JÉ 5''77; k. 6''90
Röstande ..............
47
185
3-9
5
9
13
8
■
6
1
1
1
i
14
Icke röstande röstberättigade.....
230
520
2-3
99
58
40
20
5
—
2
1
1
i
2
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
16
Summa i röstlängden upptagna
277
705
2-5
104
67
53
28
n
1 1
3
1
2
i
3
1 Se noten å sid 166.
T INö SM AN NAV ALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNEK.
17!)
1 16
17
16
19
20
21
22
28
24
25
20
27
28
2»
80
31
32
33
34 | 36
3 (i
37
88
1
P
0
r
F
y o
i
s k
a
I» 1
r
S 0
n
c r
In
jurmisKa
12-
-14
15-
-19
20-
-39
o m
kommunen
m a n t a 1 s s 1
r i v n a
Utom
kommu-
personer
och
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
..
nen
man-
omyndiga
■a W
C: S
O: g
•g Ed
O i
rös-
ter
ägare in. fl.
ägarem. fl.
Övriga 1
talsskriv-
na
“ s*
g T
“ a.
CD 5-  rf- CD ^
S-S:
CD <?-
CD P-
c+- O
cn O:
«-t- C/5
CD er»-
CD*
<rt- CD
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
'' ''
1
tal
tetal
tal jtetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
6
13-0
1
17-0
1
27-0
8
84
131
585
29
57
3
3
9
33
27
118
5
21
12
70
1
—
—
—
—
1
33-0
—
1
11
41
107
22
25
4
4
2
5
14
28
13
21
24
115
2
1
2
—
-
1
2
—
—
—
—
—
—
3
6
130
1
17-0
2
80-0
_
9
95
172
692
52
84
7
7
12
40
41
146
18
42
36
185
4
4
13-0
4
15-8
1
14
53
365
11
48
4
4
5
26
2
25
1
2
5
4
12-6
105
465
28
46
—
—
24
74
4
18
2
3
12
70
6
2
13-5
1
11
2
3
—
—
8
16
1
14
1
G
3
17
7
10
12-9
4
158
1
14
159
841
41
97
36
94
''
10
58
5
34
16
89
8
2
17-5
i
20-0
2
35
60
239
2
3
1
11
2
28
5
24
9
73
224
11
17
3
4
1
2
5
5
6
23
26
84
10
--
.
—-
11
"
“
2
17-5
i
20o
—
2
35
133
463
13
20
3
4
1
2
0
16
8
51
31
108
12
1
13-0
i
15-0
41
149
3
13
1
13
2
10
13
—
—
i
17-0
—
—
—
i
17
130
331
62
90
8
21
1
4
2
3
6
6
20
48
14
15
1
13o
2
16o
—
—
—
i
17
171
486
65
103
8
21
1
4
3
16
6
6
22
58
10
180
TAB. 3 A (forts.). BASTHATT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
t 2
3 ~
4
5
1 6
7
8
9
10
1 il
12
13
14
1 15
1
R
ö
S
t
g
r
tl
P-
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % — annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Mcdel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
Kronobergs län.
Växjö landskommun.
v. 1916; fm. 3139; a % 53''72; k. 4''35
1
Röstande..............
344
2 815
8-2
22
33
34
25
20
27
19
12
8
33
52
2
Icke röstande röstberättigade.....
408
1770
4-3
92
88
62
36
26
19
20
9
5
5
24
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
no
439
40
31
22
17
15
3
3
2
—
—
6
6
4
Summa i röstlängden upptagna
862
5 024
5-8
145
143
113
76
49
49
41
21
13
44
82
Uråsa.
v. 1916; fm. 676; a % 7’63: k. 1150
5
Röstande..............
86
338
3-9
16
22
18
3
6
7
6
2
—
1
6
Icke röstande röstberättigade.....
60
137
2-3
32
18
3
1
1
1
—
—
—
1
2
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
16
21
1-8
13
2
—
1
8
Summa i röstlängden upptagna
162
496
3i
61
42
21
5
7
8
(i
2
—
2
2
Jät.
v. 1916; fm. 803; a % 1''83; k. 13''20
9
Röstande..............
92
401
4-4
29
7
13
8
12
4
7
4
1
i
2
10
Icke röstande röstberättigade.....
25
46
1-8
16
5
—
1
2
1
—
—
—
—
—
It
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
15
34
2-3
10
1
3
1
12
Summa i röstlängden npptagna
132
481
3-6
55
13
16
9
14
5
7
4
1
i
3
Särlunda.
v. 1916; fm. 1382; a % 2 60; k. 12 00
13
Röstande..............
77
264
3-4
25
11
18
10
2
2
1
1
—
3
14
Icke röstande röstberättigade.....
99
219
2-2
52
20
15
5
3
—
—
—
—
3
15
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
52
96
1-8
35
6
6
2
—
1
1
—
—
i
—
16
. Summa i röstlängden upptagna
228
579
2-5
112
37
39
17
5
3
1
l|
1
i
6
1 Se noten å sid. 166.
TING,SMANNA VALAN 1910 (1014) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
181
! •«
1 1?
18
19
20 | 21
22
23
24
25
21!
27
28
29
so
31
32
33
31
35
33
H7
38
i
i>
e
r
F
y ö
i
s k
a
por
8 0
n
e r
!
1
juriaiwca
I
12
-14
15
-19
20
-39
I n
o m
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
personer
och
omyndiga
j röster
röster
röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
■g Sö
! C: ^
o to
Öl
■g Ed
-1 ..
®: £
rös-
ter
ägarem. fl.
ägare m. fl.
Övriga1
Ig
i||
£♦- Vi
r-r O
»
r+- O
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
1 V
— ^
p T
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
total
tal
tetal
! 26
13-0
21
17-1
9
26-9
3
33
511
46
384
36
132
43
208
100
774
71
751
14
51
i
4
1
I 12
12-6
7
17-1
3
28-7
13
105
38
200
80
227
78
293
52
216
65
379
56
130
26
220
2
2
13 5
2
16-0
1
21-0
—
4
62
2
7
11
18
51
148
17
56
12
73
9
38
4
37
3
40
12-9
30
17 1
13
2G-8
8
50
678
86
591
127
377
172
649
169
1046
148
1 203
79
219
31
261
4
4
13-3
1
19-0
2
20
56
217
14
21
2
8
9
46
3
26
5
| 1
130
—
—
—
—
—
3
23
26
52
13
15
1
5
1
1
3
4
8
11
5
26
6
| -
5
7
7
7
—
—
1
1
1
1
2
5
—
—
7
5
132
1
190
—
—
5
43
87
276
34
43
1
5
4
10
13
51
13
42
5
26
8
2
130
1
150
i
3
69
48
256
11
25
25
31
4
19
1
1
9
i -
7
17
1
2
2
2
11
19
—
—
1
1
3
5
10
1
-L
1
5
8
—
—
7
9
1
13
1
3
—
—
11
2
i
ISO
1
15-o
—
—
i
3
69
56
274
17
35
2
2
43
59
5
32
3
5
8
5
12
4
12-8
1
12
48
153
7
14
1
4
5
12
64
3
14
2
'' 2
13
i
14-0
64
148
16
19
—
—
—
—
7
18
5
6
7
28
14
30
50
9
9
—
—
1
1
1
2
6
25
5
9
15
o
18-0
—
—
—
—
—
1
12
142
351
32
42
—
—
5
6
20
84
14
45
14
Si)
It!
182
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
6
6
7
8
8
10
il
12
13
14
15 |
R
ö
s
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
Sam-
V.
= valår
Röst-
man-
Medel-
fm. = folkmängd vid valårets slut
poster
lågt
röste-
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
a
% = annan fastighet i % av all fastighet
l/UA
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
k.
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
till
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
kr. inkomst av kapital och arbete
Moheda.
v. 1916; fm. 2 354; a % 2607; k. 6’20
1
Röstande.........
245
1 425
5-8
23
31
33
28
20
27
18
7
13
8
20
2
Icke! röstande röstberättigade.....
189
731
3-9
70
32
22
11
18
5
6
1
1
1
11
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
68
272
40
20
10
8
4
8
5
3
1
2
3
3
4
Summa i röstlängden upptagna
502
2 428
4-8
113
73
63
43
46
37
27
9
16
12
34
Kalmar län.
■
Hjorted
v. 1916; fm. 3 316; a % 12''43; k. 8 00
5
Röstande..............
212
1473
69
26
20
22
19
28
12
17
12
2
9
14
6
Icke röstande röstberättigade.....
235
839
3-6
101
33
28
11
17
11
5
5
1
4
10
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
50
166
3-3
12
11
7
8
5
2
3
—
—
1
1
8
Summa i röstlängden upptagna
497
2 478
50
139
64
57
38
50
25
25
17
3
14
25
F irserum.
v. 1916; fm. 3 282; a % 28‘60; k. 5''40
9
Röstande..............
310
2 293
7-4
12
18
29
38
35
38
18
14
12
22
35
10
Icke röstande röstberättigade.....
388
1681
4-3
86
68
50
49
33
32
12
6
6
12
20
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
57
240
4-2
11
12
5
10
3
5
4
1
—
1
3
12
Summa i röstlängden upptagna
755
4214
5-6
109
98
84
97
71
75
34
21
18
35
5s!
Karlslnnda.
v. 1916; fm. 1456; a % 15''33; k. 12''50
13
Röstande..............
146
670
4''6
40
21
14
10
7
15
6
4
8
3
14
14
Icke. röstande röstberättigade.....
64
89
1-4
50
8
2
3
1
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
80
219
2-7
35
20
9
2
1
6
1
2
—
—
3
1R
Summa i röstlängden upptagna
290
978
34
125
49
25
15
9
21
7
6
8
3
17
1 Se noten å sid. 166.
T1NGSMANNAVALEN 1910 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
183
1 1« 1
i? 1
18 |
i» 1
20 |
21 |
22
23 |
24 |
25 |
20 | 27 |
28 |
20 |
80 |
31 |
32 | 88 |
34
35 |
nu |
87 |
38 |
1
I»
r
F
y s
i s
k
a
P c
r
O
n e
r
Juridiska
personer
och
omyndiga
!
12-14
röster |
15—19
röster
20-39
rÖBter
40
rös-
ter
I 11
Gods-  ägarem. fl.
0 m k 0 di
[lemmans
ägarem. fl.
m u n e n
Övriga
nom jord-  bruk
mantal
Arbetare
utom jord-i
bruk
s s k r i v
Ivriga av
arbetar-  klass
a
Övriga 1
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
Röst-
poster
Medel
röstetal
Röst-
i poster
Medel-
röstetal
Röst-
poster
Medel-
röstetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-1
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-1
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-|
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Éiös-
;etal
An-
tal
Rös-
tetal
10
i
13-2
4
17-3
3
22
ni
120
106’
556
I
''
1
14
48
24
129
24
152
57
374
:
7;
i
30
2
16
ij
6
12-3
4
15-8
_
—
1
2
43
65
225
25''
43
9
16
19
67
25
169
22
62
22
106
2
1
12-0
_
_
_
—
—
3
23
2
7
91
19
23
76
8
55
9
28
10
59
4
5
17
138
8
16-5
3!
22
1
ie|
186
173
7.88
48j
no
56
— 1
51
274
91
571
bo!
i
:
151
28
127
4
16
12''7
5
16-6
8
26-3
2
8
138
84
615
22
40
53
263
14
75
28
258
!
_
3
84
5
4
13-3
4
17-0
i
38-0
—
—
—
70
307
39
57
66
160
18
60
26
138
—
16
117
6
1
4
1
5
9
15
28
107
4
12
6
21
_!
—
1
2
71
20
128
9
16-8
9
27-6
2
9
142
155
927
70
112
147
530
36
147
60
417
"
20
203
8|
20
13-0
11
16-8
8
26-0
21
281
139
902
10
49
23
106
7
33
99
793
4
34
7
95
1
9
9
13-0
1
160
4
240
—
18
145
93
415
35
74
39
154
21
55
118
596
23
52
41
190
10
2
13-0
—
—
—
—
2
8
3
15
9
30
12
34
4
17
19
101
6
18
2
17
11
31
13 0
12
16-8
12
253
41
434
235
1332
54
153
74
294
32
103
236
1490
33
104
50
302
121
4
12-8
7
48
72
408
i
15
2E
6
13
5
1E
36
121
3
35
1
8
18
12
31
22
25
E
5
—
12
16
5
15
5
C
14
1
12 C
—
2
i
3.r
137
11
11
r
11
2
It
16
8
23
f
f
15
5
12-6
9
5;
126 576
48| 58
18
21
?
11
58
156
| 16
6''
8
1(
10
184
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
1 5
1 e
1 7
1 8
1 9
1 10
i a
1 12
1 13
1 it
1 16
•
Kommuner m. m.
= valår
n. = folkmängd vid valårets slut
% = annan fastighet i % av all fastighet
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
R
ö
s
t
g
r
u
P-
;
y
fi
a
k
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Hedel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
j
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-j
ter 1
i
dottlands län.
Björke.
v. 1916; fm. 356: a % 7339; k. 3 50
Röstande ....
59
571
9-7
4
:
6
4
2
|
2
2
5
3
*
1
3
1
|
8
2
Icke röstande röstberättigade ....
39
145
3-7
14
7
7
1
i
1
1
1
2
2!
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
6
16
2-7
1
1
3
1
4
Summa i röstlängden upptagna
104
732
70
19
14
14
4
3
3
6
4
1
0
10
5
Buttle.
v. 1916; fm. 331; a % 1217; k. 1517
Röstande.......
40
128
3-2
11
14
5
2
1
3
1
1!
6
Icke röstande röstberättigade . . .
21
59
2-8
11
3
2
_
2
_
1
1
_
11
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
28
69
2-5
14
4
4
3
1
—
—
1
_
1
8
Summa i röstlängden upptagna
89
256
2-9
36
21
11
5
4
3
1
3
—
1
2|
9
Lojsta.
v. 1916; fm. 303; a % 5 38; k. 25''25
Röstande.........
23
94
4-1
7
5
2
2
4
1
i
2
10
Icke röstande röstberättigade.....
27
61
2-3
11
8
3
2
2
__
1
_
It
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
23
48
2-1
13
7
1
—
1
—
—
—
_
_
_1
12
Summa i röstlängden upptagna
73
203
2-8
31
20
6
4
3
—
1
4
1
—
a|
13
Blekinge län.
Ramdala.
v. 1916; fm. 2 769; a % 10''69; k. 10 00
Röstande.........
257
1306
5-1
82
44
28
9
7
7
8
8
8
6
1
:
17
14
Icke röstande röstberättigade.....
76
102
1-3
61
11
1
1
_
2
_
___
_
_
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
162
347
2-1
99
27
12
4
4
6
4
1
2
1
2
16
Summa i röstlängden upptagna
495 |
1 755|
3-5
242
saj
41
i4j
11
151
12
o|
10
l\
19
1 Se noten å sid. 166.
TINU8MANNAVALEN 191G (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
185
1 lö
17
in
19
20
•21
22
23
•21
26 | 26
•27
28
2!» | 80
31
82
33
34
35
36
37
38
l
p
C
r
•
V
y s
i
s k
a
per
S 0
11
e r
.Turk
12-
-14
15-
-19
20-
-39
1 n
o m
kommunen
mantalsskrivna
Utom
personer
och
omyndiga
i röster
röster
röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare-  utoin jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
nen
man-
2 &
O: g
■g ta
Os
o W
i* lss
rös-
ter
ägarem. fl.
ägarem. ti.
uvriga *
laissKriv-
na
j S-§''
rf- CD
ce O:
e-t- 03
CD c-t-
CD D-  c-*- CD
cn O:
sfs
£ CD
CD O-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
i A ''
SL v
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
10
12-6
5
15*8
3
27-3
i
4
76
17
120
2
14
14
106
7
-
42
12
161
2
12
i
40
1
2
12-0
7
46
13
31
2
6
6
14
3
8
5
18
3
22
2
i —
1
1
1
3
4
12
—
—
—
—
—
3
! vt
125
5
15-8
3
27-3
i
4
70
24
100
10
40
17
115
17
08
15
109
7
30
4
02
4
1
2
12-0
25
86
1
1
3
4
3
14
.
5
19
3
4
5
10
36
2
3
1
1
1
1
1
1
3
3
3
14
C
9
23
1
1
4
8
3
12
3
6
4
8
4
11
7
2
12-0
44
145
4
5
8
13
7
27
9
26
10
15
7
25
8
18
72
_
4
14
1
8
9
1
7
24
—
—
—
—
_
3
7
5
14
7
9
10
i
130
11
33
4
4
—
—
—
2
4
4
5
2
2
11
i
13o
1
7
40
129
4
4
“
25
10
27
9
11
12
20
13o
10
15-3
2
22-5
i
3
49
in
791
77
130
30
59
5
13
23
153
4
38
4
73
13
—
—
7
14
42
47
14
20
2
3
4
8
4
6
3
4
14
52
150
65
87
9
11
7
7
11
40
8
9
10
43
15
20
13o
10
153
2
22-5
i
3
49
170
955
184
264
53
90
14
23
38
201
10
53
17
120
16
24—180469.
186
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
6
6
7
«
9
10
il
12 | 13
14
15 |
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
pos-
ter
Sam-
man-
lågt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
. 1
3
rös-
ter
t
4
rös-
ter
ö
5
rös-
ter
S
6
rös-
ter
t
7
rös-
ter
g
8
rös-
ter
r
9
rös-
ter
u
10
rös-
ter
P-
11
rös-
ter
Rödeby.
v. 1916; fm. 3 886; a % 20''09; k. 9''55
1
Röstande..............
230
1082
4-7
27
35
64
22
23
20
7
5
o
—
6
2
Icke röstande röstberättigade ....
251
658
2-6
96
73
35
10
18
6
1
2
i
2
2
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
240
586
2-4
109
62
21
17
11
7
2
2
i
2
6
*
Summa i röstlängden upptagna
721
2 320
3-2
232
170
120
49
52
33
10
9
4
4
14
Åryd.
\
v. 1916; fm. 2 625; a % 18 24; k. 7''00
''
5
Röstande..............
276
1262
4-6
78
47
37
24
14
8
9
6
12
3
14
6
Icke röstande röstberättigade.....
134
331
2-5
70
30
14
4
5
3
1
1
—
—
2
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
133
275
2-1
73
31
11
7
2
7
—
—
—
—
—
8
Summa i röstlängden upptagna
543
1868
34
221
108
62
35
21
18
10
7
12
3
10
Kristianstads län.
Riseberga.
v. 1916; fm. 4 025; a % 23 61; k. 7''00
.
1 9
Röstande..............
366
2 394
65
54
38
28
40
35
26
15
22
6
10
36
10
Icke röstande röstberättigade.....
570
1757
31
261
96
66
33
26
20
14
9
6
2
18
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
212
508
2-4
120
33
16
14
6
7
3
5
3
1
2
112
Summa i röstlängden upptagna
1148
4 659
4i
435
167
no
87
67
53
32
36
15
13
56
1
Fagerhult.
j
v. 1916; fm. 1 272; a % 26 91; k. 7''50
13
Röstande..............
128
623
4-9
24
20
24
8
10
10
3
3
4
—
13
14
Icke röstande röstberättigade.....
156
395
2-5
68
46
11
7
11
7
1
1
1
—
1
113
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
68
170
25
41
7
6
—
8
i
1
—
1
1
-
|l6
Summa i röstlängden upptagna
352
1188
8 4
133
73
41
15
29
18
5
4
6
1
14
1 Se noten å sid. 166.
TINOSM ANNAVALEN 191G (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
187
16 |
17 |
18 |
19 1
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
20 |
2 tf |
27 |
28 |
29 |
so j
31 |
32 |
33 |
34 |
35 |
3(i ||
87 1
J8_Li|
P
C
r
F
y «
i s
k
a
P c
r
O
n e
r
J
iska
ner
i
liga
1
19
14
15-19
röster j
20-
1
-39
40
rös-
ter
Go
ägare
Inom
kommunen
m a
ntalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
perso
00
omyn
röster
röster i
ls-  m. fl.
Hemmans-  ägare ra. 11.
Övriga
nom jord-  bruk
Arbetare
atom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Övriga1
|
! O
* o •*-
I *"* ''
OS \>
o
o g-
e-*- O
so, T
Röst-
poster
1 Medel-
röstetal
Röst-
poster
Medel-
röstetal
An-1
tal i
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-1
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-|
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
I
j 13
12-6
4
15-8
2
34-0
6
94
137
579
21
47
24
71
i
12
50
21
1601
5
27
4
54
l
lj
3
12-3
2
17-0
—
—
—
1
6
128
356
45
53
17
25
25
52
12
50
8
20
15
96
2
|
—
1
11
54
145
61
116
70
140
25
74
12
64
12
24
ö|
12
3
16
127
6
16 2
2
340
—
8
in
31910S0
•
127
216
in
236
62
176
45
274
25
71
24
162
4
1
! 15
.12-9
4
115-3
5
21 4
6
no
129
658
43
58
38
104
15
43
31
210
45
4
34
5
2
13-0
i
16-0
i
21-0
—
—
—
26
55
46
56
20
49
9
22
9
43
9
21
15
85
6
2
13-3
_
—
—
_
-
1
6
9
15
21
28
57
no
13
32
10
18
20
52
2
14
7
; i»
13 0
5
154
6
21-3
7
116
164
728
no
142
115
263
37
97
50
271
89
118
21
133
8
37
12-9
ii
16-4
7
22-7
1
14
205
119
816
63
208
18
65
32
268
99
678
14
76
7
78
9
12
12-8
5
16-6
2
22-5
8
53
151
650
176
251
31
75
51
164
88
261
46
135
19
168
10
2
130
_
—
—
—
4
16
10
27
72
106
28
97
16
39
43
108
35
108
1 4
7
11
51
12-9
10
164
9
22-7
1
26
274
i 280 1 493
*!
! 311
|
1 565
77
237
99
471
230
1047
95
319
| 30
253
12:
I
.
7
12 S
2
15-5
2
''
:
2g
76
351
!
20
!
46
2
3
4
13
18
138
2
1.
3
4
39
13
1
17-0
1
25’0
—
1
17
62
178
3S
66
2
6
1
1
13
39
25
31
13
54
14
2
12-5
—
—
4
33
13
21
18
26
. 6
1 14
3
É
9
29
12
21
1 s
12
15i
!
121
a
| l«-o|
1 25-0
—
5
1
78
151
558
Vi
138
10| 28
8
28
40| 2(K
31
5S|] 26
105
16!
188
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
1 2
3
1
4
5
I 6
1 7
1 »
1 9
1 10
1 ><
1 1»
1 18
1 14
1 15
Kommuner m. m.
.
= valår
m. = folkmängd vid valårets slut
% = annan fastighet i % av all fastighet
. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
R
ö
s
t
g
r
u
P-
V
f
a
k
| Röst-  j pos-  ter
Sam-
man-
lågt
röste-
tal
j Medel-  j röste-  tal
1
rösi
2
rös
ter
1 3
; rös-  ! ter
i
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
i 7
1 rös-  i ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
|
I11
i ros-  j ter
|
;
1
Osby.
v. 1916; fm. 4 538; a % 42''09; k. 5''00
Röstande......
''
588
3 376
5-7
101
92
i
90
; 50
33
36
! 21
15
17
1
10
47
2
Icke röstande röstberättigade . . .
388
1111
2-9
166
78
47
! 17
24
19
10
6
5
3
9
3
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
132
495
3-8
55
16
16
1 13
2
6
3
1
3
3
7
4
Summa i röstlängden upptagna
1108
4982
4-5
322
186
! 153
80
59
61
ai
22
25
16
63
; 5
Löderup.
v. 1916; fm. 2097; a % 944; k. 440
Röstande.....
299
1621
5*4
88
53
13
19
9
14
8
5
8
7
36
G
Icke röstande röstberättigade . . .
264
550
2-1
180
28
19
10
6
6
3
_
_
5
5
l ''
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
21
25
1-2
19
j 8
Summa i röstlängden upptagna
584
2196
3-8
287
82
32
30
15
20
11
5
8
12
41
i 9
Tryde.
v. 1916; fm. 3 331; a #8-19; k. 3 00
Röstande.......
586
4 612
7-9
73
51
41
50
42
43
38
26
14
24
71
i10
Icke röstande röstberättigade.....
400
1352
3-4
176
77
41
15
21
19
9
5
2
4
17
in
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
68
235
3-5
14
14
11
11
7|
4
4
1
—
1
1
12
Summa i röstlängden upptagna
1054
6199
5-9
263
142
93
76
70
66
51
32
16
29
89
j
13
Malmöhus län.
Västra Klagstorp.
v. 1914; fm. 1106; a % 65''25; k. 2 20
Röstande...........
180
1598
8-9
11
9
13
18
8
7
5
13
3
6
;
46
14
Icke röstande röstberättigade.....
131
709
54
30
12
17
9
12
7
8
6
2
4
9
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
82
412
5-0
18
9
6
11
8
5
6
2
—
3
12
16]
Summa i röstlängden upptagna
393
2 719 |
6 9 1
59
30
36
38
28
19
19
211
5
13
67
Se noten å sid. 166.
TINUSMANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNEK.
189
16 |
17
18 1
19 [
•20
211
•22 j
•23 |
24 |
25 |
20 |
•27 |
28 |
29 |
30 i
31 |
82
33 |
341
35 |
a« |
37 |
88 |
1 |
0
r
F
y »
i s k
a
P 1
r
s 0
ner
T 1 *
12-
-14
15-
-19
20-
-39
Inom
kommunen
mantalsskriv
11 a
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
personer
och
omyndiga
röster
röster
röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Röst
posts
3: K
■§ w
§ %
Sk
1§
" <£.
S k
rös-
ter
ägare m.fl.
ägare in. fl.
5$. b
® g-
® O
CD O-
“ ra
» p-
A11-
Rös-
Ad-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
•-* ''
s» 7-
*-» ''
P v
1
^ V
tal
tetal
tal
total
tal
total
tal
tetal
tal
total
tal
total
tal
total
tal
tetal
37
130
27
16-1
12
23*8
54
584
197
834
-
223
21
91
38
225
120
953
34
179
34
287
1
3
130
1
15-0
_
—
—
11
77
82
230
125
275
10
34
30
73
67
268
47
98
16
56
9
5
12-8
2
17''5
—
—
4
32
5
30
47
103
14
55
10
80
30
130
19
42
3
23
3
45113-0
30
16''1
12
23 8
—
69
693
284
1094
262
601
45
180
78
378
217
1351
100
319
53
366
4
i
i 33
12-9
4
16''5
2
28-0
7
97
123
936
52
85
36
93
23
87
44
248
1
2
13
73
6 i
1 2
12-5
52
200
92
96
33
51
23
53
24
86
23
34
17
30
6i
i
1
1
11
11
5
8
—
—
1
2
1
1
2
2
7
35
12-9
4
165
2
28-0
7
97
1761137
155
192
74
152
46
140
69
336
25
37
32
105
8
60
12-8
23
16-8
24
26-2
6
47
798
125
723
42
143
72
490
60
445
193
1510
31
187
16
316
9
4
12-3
5
15-0
3
22-7
2
7
89
104
315
38
58
40
103
18
72
112
432
36
69
45
214
10
2
9
1
1
10
24
17
69
8
31
24
82
5
14
1
5
11
i 64
i
12-8
28 16-5
2;
25-8
8
56
896
230
1039
oo
225
129
662
86
548
329
2 024
72
270
62
9
535
12
1 27
12-9
11
164
1
36-0
2
3
38
47
551
29
108
59
482
13
119
22
201
7
99
13
ii
12-8
4
160
—
—
2
26
20
118
25
77
41
225
14
71
17
103
3
41
9
48
14
2
12-0
29
89
38
252
7
33
6
33
1
1
1
4
15
40
128
15
16-3
1
36o
2
5
61
67
669
83
274
138
959
34
223
45
337
4
42
17
151
16
190
TAB. 3 A (fort8.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
t 5
#
7
»
9
10 | It
12
13
14 1 15
R
ö
S
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
v. = valår
! fm. = folkmängd vid valårets slut
j a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
pos-
ter
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
H
rös-j
ter
1
Väsby.
v. 1916; fm. 4 221; a.% 51''74; k. 4''20
Röstande . .............
544
4 698
8-6
40
OO
35
24
28
20
18
10
20
24
101
2
Icke röstande röstberättigade.....
964
4119
4-3
260
235
90
75
49
43
33
25
19
25
58
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
143
476
3-3
43
36
15
14
11
7
4
2
3
1
5
4
Summa i röstlängden upptagna
Idol
9 293
5-6
343
355
140
113
88
70
55
37
42
50
164
5
SHvarp.
v. 1916; fm. 2088; a* 47-92; k. 4''00
Röstande . .............
259
2 056
7-9
14
26
24
11
24
21
20
10
4
11
42
6
Icke röstande röstberättigade.....
261
737
2-8
126
43
32
16
12
12
3
—
3
2
7
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
35
84
2-4
17
5
6
3
2
1
—
—
—
—
1
8
Summa i röstlängden upptagna
555
2877
5’2
157
74
62
30
38
34
23
10
7
13
50
9
Hnllands län.
Gällared.
v. 1916; fm. 877; &% 2''56; k. 1755
Röstande..............
115
358
3l
20
28
32
20
5
5
1
1
1
1
10
Icke röstande röstberättigade......
27
81
30
10
4
8
2
1
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
6
15
2-5
1
1
4
12
Summa i röstlängden upptagna
148
454
31
31
33
44
22
6
5
1
1
1
—
1
13
Ullared.
v. 1916; fm. 685; a# 1684; k. 1430
Röstande..............
88
478
5-4
15
8
10
11
10
5
5
3
5
4
7
14
Icke röstande röstberättigade.....
49
136
2-8
22
12
5
4
—
1
—
—
—
2
3
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
7
29
4-1
—
2
1
2
1
—
—
—
1
—
—
16
Summa i röstlängden upptagna
144
643
4-5
37
22
16
17
11
6
5
3
6
6
10
1 Se noten å sid. 166.
TINQSMANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
191
Ili j
17
18 |
19
20 |
21
22 |
23 1
24 | 25
2 tf
27 j
28
29
30 | 31
32 j
38 |
34
35 !
86 |
37 |
38
11
''
e
r
F
y s
i s k
a
1» e
r
H O
n o r
Juridiska
personer
och
12-
-14
15-
-19
20
-39
Inom
k o in in u
nen
mantalsskrivna
Utom
kommu-
i
robter
roster
roster
4Ö
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Övriga 1
nen man-  talsskriv-  na
omyndiga
rös-
iigarem.il.
ägare m.fl.
Röst
poste
Öl
■g 70
ls:
O: )>
t w
i-
C: ■>
ter
f»
CD P-  CD
% O
ra P-
(rf- CD
CD P«
c-f- CD
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
* ■
-1 1
>-»
tal
total
tal
total
tal
total
tal
total
tal
total
tal
tetal
tal
total
tal
total
81
12-9
33
16-2
20
23-9
6
12
236
132
1383
27
87
56
319
‘ 67
584
126
1423
109
325
15
341
1
31
12-5
16
16-5
2
27-5
3
7
49
61
.382
52
123
163
599
173
650
188
1403
275
620
45
293
2
2
13-5
1
1
9
27
43
140
26
103
20
107
40
92
4
6
3
114
12-8
49 18-3
22
24-2
9
19
285
194
1766
88
237
262
1058
266
1337
334
2 933
424 1 031
64
640
4
33
12-8
13
15-8
5
26-2
1
9
119
22
274
97
601
25
194
29
204
70
592
4
12
3
60
5
3
12-3
—
—
2
25-5
—
3
37
13
72
105
267
3
6
55
112
40
149
31
50
n
44
6
15
25
2
15
—
—
12
31
4
11
2
2
7
BO
12-8
13
15''8
7
26-0
1
12
156
35
346
217
893
30
215
84
316
122
772
39
73
16
106
8
!
1
16-0
3
34
96
280
3
3
5
17
3
10
3
6
I
1 2
8
9
2
13;0
16
40
2
2
-
_
5
9
1
i
3
29
10
4
11
—
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
11
2
130
1
16-0
—
—
—
3
34
116
331
5
5
—
—
5
17
9
20
5
10
5
37
12
3
12-7
2
17-0
1
18
42
246
13
51
13
70
2
28
13
43
4
22
18
15
38
4
5
—
—
13
49
—
—
7
8
10
36
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
1
9
-
—
3
8
—
—
15
3
12 7
2
17-0
—
-
1
18
60
296
17
56| —
27
128
2
28
23
59
1
58
16
192
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
—
1
2
3
4
5
1 6
1 7
1 8
1 9
1 10 1 11
1 12 i 13
1 14 1 15
R
ö
S
t
g
r
u
P-
ivummunerm. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets sint
a t = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
pos-
ter
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
:
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
res-
ter
! ii
rös-  i ter
1
Släp.
v. 1916; fm. 1410; a % 66 32; k. 4 39
Röstande........
151
926
6-1
20
22
23
12
11
12
4
3
6
6
!
! 15
2
Icke röstande röstberättigade ....
340
1394
4-1
92
61
47
40
30
12
10
9
3
3
7
3
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
17
49
2-9
7
3
4
1
—
—
1
_
_
1
4
Summa i röstlängden upptagna
508
2369
4-7
119
86
74
52
42
24
14
13
9
9
i
1
23-
|
| 5
Göteborgs och Bohus län.
Fässberg.
v. 1916; fm. 10 417; a % 75’60; k. 4 88
Röstande.........
1319
11637
8-8
59
97
77
93
101
91
45
81
94
70
220
i 6
Icke röstande röstberättigade . .
1183
4 870
4-1
318
224
150
94
86
52
32
53
46
27
66
i t
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
508
2 083
4-1
in
85
81
60
43
39
13
25
13
8
16
8
Summa i röstlängden upptagna
3010
IS 590
6''2
488
406
308
247
230
182
90
159
153
105
302
; 9
Romelanda.
v. 1916; fm. 1974; a;; 973; k. 8''52
Röstande.......
170
1011
5-9
13
18
20
20
24
25
9
11
7
2
6
ilo
Icke röstande röstberättigade ....
179
571
3-2
70
27
26
13
9
11
12
2
1
i
2
ill
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
66
313
4-7
11
8
12
9
7
2
4
1
1
6
3
I1*
1
Summa i röstlängden upptagna
415
1895
4-6
94
53
58
42
40
38
25
14
9
9
11
i
13
Spekeröd.
v. 1916; fm. 1172; &% 9-77; k. 13''00
Röstande.........
159
632
4-0
44
21
11
24
26
6
6
6
5
1
2
6
14
Icke röstande röstberättigade ....
29
63
2-2
17
7
1
1
—
1
_
1
1
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
33
117
3-5
11
7
5
3
—
2
—
—
_
2
3
16
Summa i röstlängden upptagna
221
812
37
72
35
17)
28
26
9
6
7
oj
4
10
1 Se noten å sid. 166.
TINGSMANNAVALEN 191G (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNEK.
193
1 lö
‘7
18
li»
20
21
22
2.,
24
2ft
2 Ii
27
28
29
so
31
32
33
34
36
36 II 37
38
1
1*
C
r
F
y «
i s k
a
P c
r
H O
n
r
1
J uridiska
12-
-14
15-
-19
20-
-39
i n o in
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommu-
personer
oeh
röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
nen
nan-
omyndiga
t EO
Oi g
t W
"g w
Oi t>
rös-
ter
ägare m.fl.
ägare m. Ii.
Övriga 1
talrtsknv-
na
CD
CD P-  cf CD^
S- m
CD e+
£§■
§ o:
rV Ml
CD
g. &
An-
Uös-
An-
Ras-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
^ ''
*—• ''
tal
total
tal
total
tal
total
tal
total
tal
total
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
10
13-2
4
1G-8
3
29-3
5
108
63
277
9
48
4
9
16
8S
25
175
25
182
4
39
I
13
12-6
13
16-7
—
—
—
11
106
89
234
17
36
10
19
16
99
27
210
138
573
32
117
2
-
4
4
1
11
1
2
7
14
4
18
3
23
12-9
17
16 7
3
29-3
16
214
152
511
20
84
18
32
33
198
53
387
170
769
40
174
4
189
12-8
54
16-7
33
26-B
15
48
862
64
630
21
135
<50
CM
CO
6 229
62
471
192
1961
56
495
50
854
5
1 29
12-7
4
16-0
2
230
—
12
87
18
115
28
89
575
2 589
47
176
78
463
177
629j 248
722
6
9
12-8
3
15-7
2
22-0
—
3
14
1
15
6
25
363
1505
15
66
23
185
76
209!
21
64
7
227
12-8
Öl
16 7
37
261
15
63
903
S3
760
55
249
1764
10323
124
713
293
2609
309
1333
319
1040
8
.
8
13-0
4
16-3
2
21*5
1
2
38
102
558
•
u
28
21
112
8
36
11
85
6
1
1
63
9
91
9
5
13-0
72
253
18
31
21
61
ii
29
14
76
14
31
29
90
10
1
12-0
1
17-0
—
—
—
1
17
3
18
5
9
33
156
5
30
7
38
10
43
2
2
11
14
12-9
5
164
2
21-5
1
3
55
177
829
84
68
75
329
24
95
32
199
30
137
40
183
12
2
150
4
31
88
420
35
56
6
24
13
56
9
29
4
16
13
7
32
8
10
—
—
—
—
4
7
6
7
4
7
14
2
10
8
39
9
10
—
—
7
24
3
22
4
12
_
_
15
—
—
2
15''0
—
—
—
6
41
103
491
52
76
—
—
13
48
20
85
19
48
8
23
16
25—180409.
cö M
194
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
Kommuner m. ni.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
% = annan fastighet i % av all fastighet
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Gullholmen.
v. 1916; fm. 843: a % 90’39; k. 3''90
1
Röstande..............
2
Icke röstande röstberättigade.....
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
4
Summa i röstlängden upptagna
Älvsborgs län.
Skepplanda.
v. 1916: fm. 2 098; a% 6l7; k. 7''20
5
Röstande..............
6
Icke röstande röstberättigade.....
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
8
Samma i röstlängden upptagna
9
10
11
12
Hålanila.
v. 1916; fm. 1071; a. % 3''58; k. 9''30
Röstande..............
Icke röstande röstberättigade.....
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
Summa i röstlängden upptagna
Skaraborgs län.
Hova.
j v. 1916; fm. 3 255; a % 12''94; k. 6''80
13l Röstande..............
14 Icke röstande röstberättigade.....
15! Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
16|
Summa i röstlängden upptagna
1 *
8
4
5
8
8
10
>1
12
13
14
15 1
!
:
Röst-
pos-
ter
|
Sam-
man-
lågt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
R
Ö
S
t
g
r
U
P
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
ros-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
|
11
rös-
ter
137
498
3-6
52
32
18
9
3
i
i
2
4
4
135
381
2-8
78
22
ii
8
2
2
i
—
—
2
3
12
48
4-0
6
i
i
—
i
1
2
—
284
927
3-3
130
55
SO
17
5
2
o
o
3
8
1
209
1123
5-4
29
25
27
20
25
29
4
7
5
4
23
214
600
2-8
82
48
26
24
10
11
2
1
3
—
4
30
58
1’9*
14
9
4
2
—
1
—
—
—
—
—
453
1781
3-9
125
82
57
40
35
41
6
8
8
4
27
95
443
4-7
8
15
20
5
19
10
6
o
O
O
O
2
2
53
122
2-3
22
13
6
6
4
2
—
—
—
—
—
13
24
1-8
(i
4
2
1
—
-
Kil
''
589
87
3i»
32
£8
12
23
12
0
8
3
2
319
1649
5-2
75
42
38
38
17
15
18
13
7
9
15
283
830
2-9
140
43
18
33
11
9
. 3
10
4
1
5
227
575
2''ft
128
31
25
9
''
9
—
5
1
2
8
829
3054
3 7
343
116
SI
SO
35
33
21
28
12
12
28
1 Se noten å sid. 166.
T1N0SMANNAVALEN 1910 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
195
;
| 17_
1 18
1 IM
•It)
I 21
| it
23
| 24
| 25
| 2H
! «
| 38
| 29
| 80
P
1 :il
| 82
| 88
I Hl
| 85
I 86 II 87
1 88
1 1
p
\
e
r
F
y
i
s k
a
r
s 0
11
c r
Juridisk»
personer
och
omyndiga
!
12—14
röster
15—19
röster
20—39
! röster
40
i rös-  ter
I n 0 m
k 0 m in u n e 1
m
1111 a
1 s b k r i v 11 a
1
Utom
| kommu-  nen man-  j talsskriv-  11a
Gods-  ägare
! Hemman s-  i ägare m. fl
1 Övriga
i inom jord
bruk
! Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga a\
1 arbetar-  klass
! Övriga 1
Röst-
]>oster
l&K
i £ O
iz O-  <rt- CD
P 7-
Röst-
poster
Medel-
röstetal
Röst-
poster
Medel-
röstetal
1
An-
tal
j Rös-  teta
i An-  | tal
Rös-
tetal
An-
tal
! Rös-  j tota
j An- j Rös-  j tal jtotal
An-
tal
I Rös-  I total
1
1 Au- Rös- An-  I tal i total tal
1 1
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
5
12-6
6
16-2
4
1
26
1
2
!
1
1
69
210
42
j 234
I 18
19
3
7
li
2
14-0
3
15’7
1
37-o
—
2
25
—
—
—
1
1
60
134
18
94
22
32
32
95
2
1 —
1
2
1
9j 3
23
6
13
1
1
8
7
13-0
9
160
1
37-0
e
Öl
1
2
_
2
3
130
353
03
351
40
| •
i
64
30
103
4
6
13-0
4
15-3
1
23-0
1
23
149
850
32
71
1
n
4
24
16
115
5
24
1
5
5
3
13*0
107
349
66
109
3
4
4
21
13
46
10
22
11
49
6
O
8
20
32
_
—
2
8
4
7
1
3
—
_
7
; »
130
4
153
1
23-0
—
1
23
259
1207
118
212
4
15
10
53
33
168
10
49
12
54
8
1
12-0
1
23-0
1
11
72
313
8
40
_
_
7
31
3
31
4
17
9
30
82
9
9
—
—
1
1
3
5
6
15
4
10110
5
9
5
9
1
2
—
2
4
—
—
_
It
1
12-0
1
23-0
1
It
107
401
21
58
1
2
1
1
12
40
9
40
!
8
27i 12
23
12-8
5
160
. 3
28-0
1
12
172*
171
853
50
70
7
42
29
178
38
221
6
19
6
94 13
4
13-0
1
ISO
—
1
2
17
117
428
60
67
3
8
10
50
12
43
26
51
53
163
14
1
12-o
1
16-n
—
-
—
5
40
61''
211
68
90
13
32
16
68
16
55
30
h|
18
28
15
28
12-8
7
16-3
3
28-0
2
1»
229
319
1492
178
227
23
82
55
290
66
319
62
124
77
285
16
196
TAD. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
6
«
7
«
to
12
18
14
15 |
R
Ö
S
t
g
r
U
P-
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a fl = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
pos-
ter
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-  ter *
1
Grevbäck.
v. 1916; fm. 814; a# 114; k. 2''84
Röstande..............
60
383
6-4
12
12
9
2
5
3
1
2
2
1
i
2
Icke röstande röstberättigade.....
79
178
2-3
34
21
14
3
3
1
—
1
1
1
—
3
Icke- röstberättigade uppi i röstlängden
4
Summa i röstlängden npptagna
139
561
4-0
46
33
23
5
8
4
1
3
3
2
i
5
Kyrkas.
v. 1916; fm. 186; a % 1''44; k. 8‘78
Röstande..............
23
103
4-6
7
3
3
2
2
3
2
i|
6
Icke röstande röstberättigade.....
12
22
1-8
9
—
—
2
1
i
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
i
8
Snmma i röstlängden npptagna
33
125
3-6
16
—
8
5
3
2
3
2
—
ij
9
Värmlands län.
Färnebo.
v. 1916; fm. 4189; a# 17''28; k. 733
Röstande..............
580
3 727
6-4
•
59
59
.
69
77
47
39
14
13
29
!
54i
10
Icke röstande röstberättigade.....
223
778
3*5
82
49
28
13
10
10
4
5
4
5
4!
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
281
894
3-2
87
51
51
31
19
19
6
2
o
4
7j
12
Summa i röstlängden upptagna
1084
5 399
5-o
228
159
151
113
106
76
49
21
19
8S
G5i
J3
Blomskog.
v. 1916; fm. 1533; a % 2 95; k. 7’35
Röstande..............
266
878
3-3
88
57
34
25
23
8
5
5
4
4
1
t
14
Icke röstande röstberättigade.....
170
329
19
114
28
15
4
3
3
_
—
—
—
—
16
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
94
206
2-2
45
27
in
5
2
2
i
1
—
—
16
Summa i röstlängden upptagna
530
1413
2-7
247
112
59
34
28
13
5
c
5
4
7
1 Se noten å sid. 166.
TING8MANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA I/ANDSKOMMUNläR.
197
1 lö
>7
18
1»
EJ
0 !
74 !
22
23
24
26 | 26
27
28
29
30
31
32
33 | 84
36
36
37
38
1
p
e
r
F
y s
i
b k
a
per
8 O
n
e r
Juridiska
personer
och
omyndiga
12-14
j röster
15-19
röster
20—39
röster
40
rös-
ter
Inom
kominnnen
mantalsskrivna
Utom
komma-
nen man-  talsskriv-  na
Gods-  ägare m.fl.
Hemmans-  ägaro in. ii.
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Övriga1
Röst-
poster
O: £
v a
Medel-
röstetal
Röst-
poster
Medel-
1 röstetal
CD C-  r-t- CD
P 7-
CD <7-
**
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
4
12-8
2
15-5
3
28-3
1
4
99
21
101
9
24
2
5
5
10
10
87
4
42
5
15
1
1
—
—
24
71
7
11
2
5
39
76
3
9
2
4
2
2
2
3
4
128
2
15-5
8
28-3
1
4
99
45
172
16
35
4
t
10
44
86
13
96
6
46
7
17
4
1 -
i
9
17
89
3
3
1
1
1
1
6
1
-
—
—
2
8
4
4
1
5
—
—
—
—
4
4
1
1
6
7
! _
1
9
19
97
7
7
1
5
1
1
1
1
4
4
1
1
8
1
1
! 21
127
10
16-0
10
29-8
7
13
279
85
413
''
87
314
238
1239
40
349
75
677
27
107
15
349
9
7
13-0
—
—
1
230
1
2
13
52
197
30
45
53
150
6
33
17
123
28
55
35
162
10
2
13-0
—
—
—
—
—
1
14
21
49
35
64
147
456
17
119
17
95
36
85
7
12
11
30
12-8
10
160
11
29-2
8
16
300
158
659
152
423
438
1845
63
501
109
895
91
247
57
523
12
4
12-0
2
17-5
.
1
19
178
543
3
4
19
89
5
27
23
114
12
18
25
64
13
2
12-5
—
—
-
—
1
1
1
68
128
2
5
1
1
1
2
1
1
38
42
58
'' 149
14
—
—
1
18-0
—
—
—
1
9
40
69
2
9
1
4
—
—
8
30
10
18
32
67
16
G
12 2
3
17-7
—
—
1
3
29
2?;6
740
7
18
21
94
G
29
32
145
CO
78
115
280
16
198
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 |
R
ö
S
t
g
r
u
I>-
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
•
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
1
11 !
rös-''
ter |
1
Marig sko g.
v. 1916; fm. 1296; a % 4''38; k. 12''60
Röstande..............
179
557
31
74
32
30
13
7
2
4
3
3
2
6
2
Icke röstande röstberättigade.....
120
190
1-6
90
16
5
4
2
—
i
1
—
—
|
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
13
45
3-5
5
2
1
3
1
—
—
—
4
Summa i röstlängden upptagna
312
792
•
2-5
169
50
36
20
-
10
2
5
4
3
2
6
5
Örebro län.
Götlunda.
v. 1916; fm. 3075; a % 6‘02; k. 5‘70
Röstande..............
336
1746
5-2
43
55
61
35
36
28
10
11
10
9
11;
6
Icke röstande röstberättigade.....
240
633
2-6
112
59
21
10
10
11
2
5
1
4
2|
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
73
117
1-6
54
9
5
2
1
1
—
_
—
lj
8
Summa i röstlängden upptagna
649
2 496
3-8
209
123
87
47
47
40
12
16
11
13
14
9
Grave.
v. 1916; fm. 402; a # 0''30; k. 4''75
Röstande..............
64
346
5-4
13
12
10
6
2
4
3
3
.
4
10
Icke röstande röstberättigade.....
22
67
3o
11
5
1
1
—
—
_
1
1
—
2
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
2
2
l-o
2
-
12
Summa i röstlängden upptagna
88
415
4-7
26
IT
11
7
2
4
1
4
3
6;
13
Viker.
v. 1916; fm. 1 687; a % 1970; k. 5''00
Röstande..............
222
1367
6-2
17
25
29
21
36
15
26
10
9
8
7
14
Ickh röstande röstberättigade.....
184
615
3-3
64
39
29
14
9
4
4
6
2
o
O
4
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
39
156
4-0
10
6
6
4
6
1
2
—
1
-
1
16
Summa i röstlängden upptagna
445
2 las
4-8
91
70
64
39
51
20
32
16
12
11
12
1 Se noten å sid. 166.
TINUSMANNAVALKN 1910 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
199
j 11;
in
19
*20
*21
22
29 |
2-1
*2ö |
20 |
27 |
2H
29 1
ilo |
81 |
a *2
89 i
3-1 |
35
ilo |
37
88
1 |
1’
c
r
K
y s
i
k
il
p e r
S 0
n
e r
12—14
röster
15-19
röster
20—39
röster
40
Go
In
o in
k o in
in u n c n
in a
n t a 1
s s k r i v n a
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
personer
och
omyndiga
ds-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
Röst-
poster
Medel-
röstetal
1 g
A- cn
r-t
*1 ''
.Medel-
röstetal
Röst-
poster
Medel-
röstetal
rös-
ter
ägare m. 11.
ägare in. 11.
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
, 2
12-5
i
2
23
150
408
O
3
10
3
15
7
29
8
22
6
50
1
i
12''0
-
76
131
3
3
—
—
—
—
1
1
17
23
23
32
2
—
—
l
16-0
_
—
—
-
—
5
26
o
6
—
—
1
1
—
—
4
8
1
4
3
3
!
123
1
16o
i
2
23
231
565
8
19
4
16
8
30
29
53
30
86
4
12
12-6
10
16''5
4
26-8
i
8
170
174
918
76
205
13
32
7
42
39
208
12
63
7
■
108
5
2
13-0
—
—
1
330
—
1
11
75
288
115
196
10
13
6
C
10
21
15
23
8
75
6|
-
2
6
54
70
8
20
2
2
4
16
3
3
—
7
14
12-6
10
16 5
5
28-0
i
1)
181
251
1212
245
471
31
65
15
50
53
245
30
89
15
1S3
i
3
12-7
3
18-0
i
28-0
6
97
15
130
32
74
3
3
2
13
6
29
9
!
12
17
5
23
1
4
—
—
3
14
i
9
10
2
2
-
11
3
127
3
18-0
1
28-0
—
6
97
15
ISO
46
93
8
26
3
17
6
29
3
14
i
3
“
10
130
5
17-5
i
230
3
3
25
49
312
25
96
102
526
10
76
27
174
1
2
5
156
13
5
12-8
—
—
i
29-0
1
4
42
156
23
43
72
193
12
53
8
29
3
23
18
114
14
1
13-0
1
170
—
—
—
—
—
—
3
3
34
134
—
-
1
17
1
2
_
—
UV
10
129
C
17-2
2
26-0
3
4
29
91
468
51
142
208
853
22
129
30
220
10
27
23
270
16
200
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10
11
12
13
14
15 1
R
Ö
S
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
1 v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
res-
ter
11
rös-
ter
1
Hällefors.
v. 1916; fm. 4 474; a % 4198; k. 4''14
Röstande............
541
3 619
6-7
27
38
46
66
60
63
61
29
20
44
55
2
Icke röstande röstberättigade.....
383
1791
4-7
72
63
58
42
30
23
26
13
4
15
21
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
256
1150
4''5
36
32
48
37
29
24
13
6
3
9
ie|
4
Summa i röstlängden upptagna
1180
6560
5-6
135
133
152
145
119
no
100
48
27
68
92!
5
Bjurkärn.
v. 1914; fm. 1714; a % 5''79; k. 8''00
Röstande............
155
892
58
20
20
16
14
16
15
12
16
2
3
10
6
Icke röstande röstberättigade . . .
181
575
3-2
76
32
21
14
5
9
8
3
2
1
6
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
22
48
2-2
11
3
5
1
1
—
1
—
—
—
—
8
Summa i röstlängden upptagna
358
1515
4-2
107
55
42
29
22
24
21
19
4
4
16
9
Ljusnarsberg.
v. 1916; fin. 10049: a % 47''42; k. 4''75
Röstande..............
808
6 578
8-1
28
50
56
52
60
75
54
35
25
83
194
10
Icke röstande röstberättigade.....
1152
6 437
5-6
207
156
127, 105
80
100
78
26
25
52
127
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
910
3 495
3-8
248
180
103
99
62
60
41
16
11
30
48
112
Samma i röstlängden upptagna
2 870
16510
5*8
483
386
286
256
202
2351 173
!
77
61
165
369
i 13
Västmanlands län.
Kolbäck.
v. 1916; fin. 3121; a % 58''79; k. 4''40
Röstande..............
498
3 991
8-0
18
38
53
39
46
55
46
11
11
34
72
14
Icke röstande röstberättigade.....
251
1283
5-0
63
41
31
31
20
9
8
2
5
4
22
16
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
223
831
3-7
58
42
27
34
15
17
5
5
1
6
10
16
Summa i röstlängden upptagna
977
6105
6 2
139
121
111
104
SI
81
59
18
17
44
104
1 Se noten & sid. 166.
TINGSMANNAVALEN 191G (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
201
16 |
17 1
18 |
19 | 20 |
21 |
22
23 |
24 |
25 |
26
27 1
28 1
29
so
in
»2
»8
»4
Hå
Hd || 87
1)8
l
l*
0
r
i''
y s
i
k
a
p c
r
S 0
n e
r
Juridiska
personer
och
omyndiga
1
•
12—14
röster
15—19
röster
1
20—39
rester 1
|
40
rös-
ter
I n
o m
k o in m u n o n
mantalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
i
Gods- j
ägare m. fl.
iemmans-  ågare in. fl.
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare
atom jord-  bruk
ivriga av
arbetar-  klass
Övriga1
i
Röst-
poster
Medel-
röstetil
Röst-
poster
3.(2
* n
T
■Ö H-J
S-«|
£5 -  i
Medel-
röstetal
An- j Rös-  tal j tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-j
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-1
tal i
1
Rös-j
total
An-  tal 1
Rös-
tetal
An- |
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
; |
18
12-7
8
16-4
3
24-31
3
4i
105
i
25
116
39
1
191
401
2 488
26;
190
41
421
5
108
1
•
10
12-6
3
17-3
2
21-oj
1
lj
16
19
71
49
207
243
1033
12!
49
31
271
i
9
27
135
2
3
12-3
1
|
|
20
50
220
988
6|
45
9!
56
—
—
1
11
3
31
126
16-6
5
23-0
4
5
121
44
187
108
448
864j4 509
:
44
284
81
718
i
®
33
254
4
l
I
1 5
12-6
4
160
1
21-0
1
8!
100
76
456
18
38
22
60
9
16
19
in
10
in
5
2
12-5
2
190
—
—
—
i!
12
66
274
34
48
22
37
3
14
17
58
16
26
22
106
6
—
—
—
—
—
—
—
__i
3
13
8
16
5
8
—
—
2
7
3
3
1
1
7
7
12-5
0.
17-0
1
21-0
1
9
112
145
743
60
162
49
105
5
30
38
176
19
29
33
218
8
67
12*7
17
16-6
9
24-8
3
23
383
83
425
38
. 152
■
46913 687
56
457
124
1250
2
28
i 13
1
j
196 9
40
12-6
12
16-8
12
26-5
5
17
218
101
409
96
225
597j3 368
84
359
126
989
29
65
1 102
809 10
10
12-8
1
18-0
1
24-0
—
9
57
32
102
50
75
606|2 549
96
302
66
294
17
43
34
73ill
117
12.7
I
30
1
16-7
22
25-7
8
49
668
216
936
184
452
1672 9 599
| 236:1118
316
''
2 533
48
136
''
! 149
:
:
1078112
i
1
!
35
12-8
20
16-3
15 27*1
g
14
304
113
1054
; 71
261
150
;
1061
46
309
50
452
41
298
13
252
13
1C
12-5
3
17-3
6^ 25"2
1
6
38
51
262
24
74
46
230
25
90
23
136
37
15G
44
297
14
2
12''fi
1
16-0
-
3
20
26
98
1 40
88
73
301
10
35
27
142
19
68
! 25
7S
15
47
127
24116-4
211 26-5
c| 23
362
196
1414! 183
423
268
1592; 81
434
! ioo
1 781
1 97
522
! 82
628
10
26—48046»
202
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
1 3
1 4
5
i o
| 7
1 «
1 9
1 i»
1 ii
1 12
1 ''O
1 ''I
1 10
1
!
R
ö
S
t
g
r
u
P-
i v. = valår
; fm- = folkmängd vid valårets slut
'' a % = annan fastighet i % av all fastighet
| k- = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
I
| Medel-  | röste-  tal
1
röst
2
rös-
ter
O
rös-
ter
4
rös-
ter
1
5
rös-
tei
i 6
i rös-  ! ter
7
rös-
ter
?
< res-  ter
9
j rös-  ter
i
|
10
rös-
ter
11
res-  ter ;
•
| 1
Sura.
v. 1916; fm. 3340; a % 54''28; k. 2''78
Röstande.....
491
4 377
8-9
14
1
28
23
1 31
24
36
34
15
13
[
39
155j
2
Icke röstande röstberättigade
209
1119
5-4
32
26
31
32
14
13
8
8
i
9
24
|
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
192
980
Öl
25
25
22
27
20
16
11
9
4
14
18i
4
Samma i röstlängden upptagna
892
6 476
7-3
71
79
»
90
58
65
53
32
18
62
197
5
Västanfors.
v. 1916; fm. 7 496; a tf 83’52; k. 5''00
Röstande.....
741
7 580
10-2
8
22
16
28
22
.
38
46
25
26
47
284''
G
Icke röstande röstberättigade
793
4 865
6-1
105
93
82
67
59
49
54
28
22
57
124
7
Icke röstberättigade uppi. i röstlängden
469
2 443
5-2
66
66
51
70
36
38
39
12
14
16
43
8
Summa i röstläugden upptagna
2008
14 888
7-4
179
181
149
165
117
125
139
65
62
120
451
9
Fröshult.
v. 1916; fm. 604; a tf 105; k. 9-22
Röstande......
50
345
6-9
13
4
1
4
2
3
1
2
#
2
5
10
Icke röstande röstberättigade
60
155
2-6
36
6
4
4
2
1
2
4
i!
11
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
32
51
1*6
26
3
_
4
1
i
12
Summa i röstlängden upptagna
142
551
3-9
75
13
5
9
_
0
4
1
-
4
6
i
6
13
Kila.
v. 1916; fm. 1670; a tf 4''56; k. 6T3
Röstande......
244
1169
4-8
82
25
25
8
16
16
J
ij
1
11
11
5
23
14
Icke röstande röstberättigade.....
222
559
25
132
27
12
11
15
6
5|
3
2
1
5
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
87
167
1-9
66
8
5
21
—
—
1|
2 i
2
IG
Summa i röstlängden upptagna
553 i
1895''
3 4 1
280''
6o|
42
211
31
22
13!
16
13
6
301
1 Se noten å sid. 166.
poster
TINGSMANNAVALKN 1910 (1914) INOM VISSA IiAN DS KOMMUNER.
208
31 j 82 | 83 | 114
3 | 24 | 25 | 26 J_27
16 | 17 | (8 | li>J_ 20
per
Utom
kommunen
mantalsskriv
-
mantalsskrivna
Inom kommunen
15—19
röster
12—14
röster
Övriga i Arbetare Övriga av
inom jord- utom jord-'' arbetarbruk
i bruk I klass
Godsägare
in. fl.
Rös-! An- Rös- An-j Rös- An- t Rös- Antetalj
tal tetal tal tetal tal ] tetalij tal
tal total
299 2 902 lOj 65j 64[ 745,
78 5881 6 39! 161 81''
10 17ä! 73| 344 140 478! 485 4 133
23 10!
891 871
10
219! 33! 160 49414 9091 27 ! 227J 122
118 116] 335 39613 049i 311 158 73
57 Öl
2 17-5
71; 101,
132j 882
12
33!
62! 271
20111191 232! 285| 16!
50 21!
34
45| 168;
101
6 10 7
204
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
1
Kommuner in. m.
. = valår
m. = folkmängd vid valårets slut
% = annan fastighet i % av all fastighet
. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
1 *
1
1 6
1 4
1 5
1 6
1 ‘
1 »
R
1 «
Ö
1 io
S
1 11
t
1 m
g
1 13
r
1 H
u
1 16
P-
V
f
a
k
| Röst-  poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
rös-
ter
•
3
rös-  '' ter
4
rös-
ter
1
5
rös-  i ter
[
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11 i
rös-  ter |
!
|
Kopparbergs län.
Falu landskommun.
v. 1916; fm. 6 497; a % 66''97; k. 6 39
i Röstande . . .
815
6 833
8-4
42
65
56
54
61
52
55
25
25
62
:
197j
26
2
Icke röstande röstberättigade.....
484
2 008
4-1
145
102
52
40
22
24
20
7
9
8
3
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
704
3129
4-4
197
132
58
53
42
49
32
8
11
33
68^
4
Summa i röstlängden upptagna
2 003
11970
6-0
384
299
166
147
125
125
107
40
45
103
291
5
Älvdalen.
V. 1916; fin. 5 356; a % 4''94; k. 1’00
Röstande . . .
Icke röstande röstberättigade.....
680
4 617
6-8
24
72
102
91
69
50
45
28
14
19
66
; 6
798
2 886
36
162
187
148
112
63
47
15
17
10
3
15
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
186
549
30
44
47
36
32
12
7
2
1
2
1
1;
! 8
Summa i röstlängden upptagna
1664
8052
4-8
230
306
286
235
144
104
62
46
26
23
1
82|
1
j 9
Sävsnäs.
v. 1916; fm. 3 029; a % 33''40; k. 4''GO i
Röstande . . .
477
3 278
6-9
J
16j
23
57
62
63
54
54
i
24
14
34
45
ilo
Icke röstande röstberättigade . .
233
895
3-8
56
47
32
26
13
18
12
8
4
4
10
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden j
63
181
.2-9
21
14
7|
13i
2
—
2
2
1
1
12
!
Summa i röstlängden upptagna !
773
4 854{
5-6
93
84
sej
101
78
721
68
34
19
39
55
.
113
Norrbärke.
v. 1916; fm. 9 363; a % 58''94; k. 5''40 I
Röstande.......
1253
10 979
8-8
33
I
63
1
82 j
94
98
114
102
44
35
;
''
104
279
in
llö
Icke röstande röstberättigade.....|
813
3 900
4-8
151
143
87
92
87
69
51
18
14
18
42
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden j
416
2139
5l
27
69
521
61
49
46
32
18
13
14
26
16
Summa i röstlängden upptagna |
2 482
17 018
e-9
211
275
2211
247
234
229
185
80
62
136
347
1 Se noten å sid. 166.
TINGSMANNAVAL14N 191(5 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUN EU.
20Ö
l« 1 17 |
1H 1
19 1
20 |
21 |
22
23 |
24 |
25 |
2 ti |
27 |
23 |
29 |
30 |
31 |
32 |
HÖ |
31 |
35 |
BO |
37 |
3» |
1 1
I»
e
r
F
y s
i
k
a
1» «
r
s O
11
0 r
1
1
12—14
röster
15—19
röster
20—39
röster
40
rös-
ter
I n
Gods-  ägare in. fl.
om ko m
Hemmans-  ägare m.fl.
m u n 0 n
Övriga
inom jord-  bruk
mantal
Arbetare
utom jord-  bruk
s s k r i v
Övriga av
arbetar-  klass
1
a
Övriga 1
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
personer
och
omyndiga
o
o ^
Medel-
röstetal
Rest-
poster
Medel-
röstetal
^ *
ce O:
o" ”
Medel-
röstetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
77
12''7
19
16-7
17
26-5
8
51
871
74
360
83
402
348
2 779
50
425
169
1528
28
153
12
315
;
1
23
12''8
2
15-5
3
27-0
1
11
63
64
243
52
175
67
347
Öl
208
59
374
115
307
65
291
2
115
12-8
3
13-3
2
28-0
—
7
64
8
11
39
115
334
1682
41
193
102
676
116
231
57
157
8
llö
12-7
24
18-7
22
26 7
9
(59
993
146
614
174
692
749]4 SOS
142
826
330
2578
259
691
134
763
4:
| 65
12*7
21
16-1
11
24-5
3
25
357
359 2321
129
594
30
131
47
238
77
789
4
38
9
149
5
ii
12-8
3
16-3
3
21-7
2
1
6
3321 264
233
650
23
89
''49
151
34
189
57
90
66
447
6
i
12-0
—
—
—
—
—
—
—
42
144
50
149
22
83
26
77
5
20
29
41
12
35
| 77
12-9
24
18-2
14 23 9
''I
5
28
383
3
Cfc
8 ''
C''-
4121393
78
303
122
466
116
908
90
169
!87
631
8 j
i
14
12-7
4
15-8
9
25-1
■
4
5
132
4
15
Öl
270
334 2104
21
139
45
418
12
42
i
9
158
9
3
12''7
—
—
_
—
—
—
4
23
44
123
129
517
i-
82
26
115
11
18
3
17
10
j -
—
_
—
—
—
—
l| 8
1
7
37
103
3
6
6
22
15
35
—
—
n
17
12-7
4
15 8
1
9
25-1
4
5
132
9|
46
98
400
590
2 724
40
227
77
555
38
95
8
175
12
j 117
! 12-7
41
1
16-5
33
24-5
i 14
41
750
140
981
75
461
720 5 548
44
387
170
2 052
41
230
22
570
13
j 24
12-8
9
17-2
i 5
27''0
3
13
133
101
437
31
125
376
1858
42
140
71
511
134
320
45
376
14
5
12-4
3
17-3
1
28-0
1
9
5
29
17
81
320
1641
9
44
20
154
41
154
1 3
27
15
i 14(5
12 7
i 53] 1(5-7
| 39] 24-9
! i?
55
892
24(>]l 447
123
| 687 1416b 047
95 571
261
2 717
216
704
! 70
973
16
206
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
I_
1
I 2
3
! 4
1 5
1 «
1 7
1 «
1
1 io
1 11
1 12
1 13
1 14
1 I»
Kommuner m. m.
! v. = valår
! fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
| Röst-  poster
i Sam-  man-  lagt
i röste-  tal
i Medel-  J röste-  tal
1
röst
; 2
rös-  | ter
3
! rös-  ter
R
4
rös-
ter
ö
1
5
rös-
ter
S
6
rös-
ter
t
1
7
rös-
ter
O
O
T
i 8
| rös-  ! ter
r
9
rös-
ter
n
10
rös-
ter
P-
11 t
1''ÖS- j
ter
%
Malingsbo.
|
✓
|
j
▼. 1916; fm. 629; a % OöO; k. 990
1
j i
Röstande.........
34
142
4-2
9
6
6
5
1
i _
i
_
1
i
oj
! 2
Icke röstande röstberättigade ....
24
95
4-0
7
8
2
2
2
—
i
_
_
i
H
1
1
Ieke röstberättigade uppt. i röstlängden
17
Öl
30
4
5
1
3
3
—
i
—
—
! 4
Summa i röstlängden upptagna
75
288
3-8
20
19
9
10
6
3
—
1
1
3
Gävleborgs län.
;
Valbo.
y. 1914; fm. 11081; a% 51-18; k. 583
5
Röstande..........
1 418
11360
8-0
64
118
118
104
114
88
87
54
4oi 101
312
6
Icke röstande röstberättigade. . .
765
2 550
3-3
267
175
88
63
50
29
10
12
10
16
26
7
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
807
3 334
4-1
200
158
88
92
64
47
18
13
11
32
78
l‘
Summa i röstlängden upptagna
2990
17 244
58
581
451
294
259
22S
164
115
70
01
149
416
Alf ta.
v. 1916; fm. 6 435; a % 13''25 k. 7''30
Röstande..........
927
5107
5-5
223
141
no
67
69
43
22|
27
27
16
63
10
Icke röstande röstberättigade ....
649
1599
2-5
403
91
40
35 j
18
9
61
10
4
5
15
ni
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
29
64
2-2
14
5
5
2
2
—
1
—
—
_
—1
I12
Summa i röstlängden upptagna
1005
6 770
4-2
640
237
155
104j
89
52
20
37
31
21
--
78|
: !
Ljusdals köping.
!
.
!
v. 1916; fm. 1726; a % 93''37; k. 4’00
i
H
Röstande...........
292
2 981
10-2
5
19
16
16l
18
22
17
8
12
16
66;
14
Icke röstande röstberättigade.....
105 |
552
5-3
19
30
8
6
6
3
6
3
2
1
10i
t»
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
121 i
59l|
4-9
19|
36j
7
14
6
8
4!
3
2
4
7
i«i
Summa i röstlängden upptagna
51S |
4124
8-0
43
Sb\
31
3«|
30
83
271
14|
ig]
21
83!
1 Se noten å sid 166.
TINOSMANNAVALKN 191(5 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
207
18
17
IH
19
20
•21
“22
23 i
24
25
2(>
27 |
2 H
29 |
''■"80*1
»I
32
33
84
35
HÖ J
87
88
1
P
e
r
p
y k
i
k
21
P o
r
S 0
n
r
12-
-14
15-
-19
20-
-39
i a
o m
k o m in u
nen
m a n t a
esk
rivna
Utom
kommu- •
nen man-1
talsskriv- i
na
personer
röster
röstor
röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
Arbetarc-
Övriga av
arbetar-  klass
omyndiga
C:
S:
K-
3: g
rös-
ter
ägare m. fl.
ägare ni. 11.
bruk i bruk
! V; O:
''/ C:
in
«. g"
% O:
r-t- in
o g*
r-h O
An-
Rös-
A n-
llös-
An-
Rus-
An-
Rös-
A n-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-i
An-
►-1 1
» r
tal
total
tal
tetal
tni
total
tal
total
tai
total
tal
total
tal
total1
tai
total
1
130
1
17.0
_
2
18
4
13
2
3
15
37
6
43
4
19
—
i
9
1
_
—
1
30-0
—
_
—
5
15
2
7
6
u
—
—
8
29
—
3
33
2
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
i
i
15
45
—
—
1
5
-
—
—
—
3
1
13-o
1
170
1
30-o
9
18
9
28
5
11
/
3(>
93
6
43
13
53
4
42
4
166
12-6
28
16-8
12
25-2
12
22
426
188
1 306
97
400
725 5 804
54
427
244
2 113
43
345
45
539
5
8
12-3
8
161
o
O
21-3
—
8
64
72
294
86
186
268
852
35
no
98
335
109
295
89
424
6
! • 5
12-4
1
15-0
—
—
—
5
43
30
104
51
161
499 2 221
26
94
88
404
66
180
42
127
7
1 179 12-6
1 I
37
1(>G
15
244
12
35
533
290
1701
234
747 I492!S 8(57
115
(531
430 2 852
218
820
1761090
1
8
i 65
12-9
36
16-6
15
25-4
3
23
369
330
2 286
146
287
219
689
32
145
126
833
27
112
24
386
9
8
12-8
2
16-5
2
31-0
1
1
14
113
472
160
226
153
216
13
34
Öl
170
100
140
58
327
10
1
5
4
5
17
33
—
—
1
3
4
10
2
8
11
73
12-8
38
10 6
17
2Gl
4
24
383
444
2 7(53
310
518
389
938
45
179
178
100(5
131
2(52
84
721
12
i 37
130
21
16-0
12
27*5
7
26
409
<5
42
6
30
57
436
77
698
105
1112
1
3
14
12
210
13
6
ISO
4
17-3
1
260
_
10
113
2
1.0
1
2
8
33
29
139
39
200
2
3
14
52
14
8
12-5
2
15-5
1
27-0
4
67
1
1
5
13
39
124
35
226
29
127
2
4
6
29
15
51
12-9
27
1(5-2
14
27-4
7
40
589
1 8
| 53
! 12
1 45
1 104
| 593
1411063
1731489
7
21
| 32
321
10
208
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS''
1
1
1 2
! 3
i
Ö
1 6
7
9
10
n
U
13 1 14
15 1
1
Kommuner m. m.
R
ö
S
t
S
r
U
P-
i
Sam-
:
|
V.
= valår
Röst-
man-
Model-
fm. = folkmängd vid valårets slut
poster
lågt
röste-
tal
röste-
tal
1
röst
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
a
% = annan läslighet i % av all fastighet
rös-
rös-
ros-
rös-
rös-
rös-
k
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
kr. inkomst av kapital ock arbete
Ramsjö.
v. 1916; fm. 1899; a % 2''19; k. 5''00
1
Röstande..........
177
1289
7-3
21
45
8
15
7
12
8
5
5
4
12
2
Icke röstande röstberättigade.....
no
518
4-7
32
34
10
6
4
1
5
_
3
1
4
8
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
147
503
3-4
58
57
8
1
4
3
—
2
2
_
2
4
Summa i röstlängden upptagna
434
2310
o*3
in
136
26
22
15
16
13
7
10
5
18
Färila.
v. 1916; fm. 5 475; a % 7''30; k. 10''89
5
Röstande..............
603
2 791
4-6
259
65
42
35
24
12
22
16
17
13
33
6
Icke röstande röstberättigade.....
626
1680
2-7
379
91
37
26
17
14
11
6
5
5
16
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
123
271
2-2
93
7
5
4
1
1
2
2
1
1
3
8
Summa i röstlängden upptagna
1352
4 742
3’5
731
163
84
65
42
27
35
24
23
19
62
i
Arbrå.
v. 1916; fm. 6 049; a % 50''10; k. 5’35
9
Röstande............
662
4 483
6-8
76
113
65
48
47
31
27
24
21
18
83,
10
Icke röstande röstberättigade.....
491
1550
3-2
212
117
39
26
20
18
9
3
6
10
12
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
602
2 042
3''4
201
164
49
44
23
26
16
10
13
12
40
12
Summa i röstlängden upptagna
1 755
8 075
4-G
4S9
394
153
118
90
75
52
37
40
40
135
Yftsternorrlands län.
Torp.
v. 1916; fm. 9 621; a % 56 57; k. 9-23
13
Röstande..............
770
5 365
7-0
74
93
79
63
51
37
51
29
35
36
135
14
Icke röstande röstberättigade.....
1776
6 055
3-4
692
406
185
109
69
66
32
34
16
23
74
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
350
1053
3-0
136
96
30
26
11
8
6
1
7
6
.21
16
Summa i röstlängden upptagna
2896
12 473''
4-3
902
595
294
198
1311
in
89
64
58
65
230;
1 Se noten å sid. 166.
TINOSMANNAVAIiKN 1916 (1914) INOM VISSA LANDBKOMMUNKR.
209
16
17
18
19 |
20
21
22 j
28 |
24 | 25
2(1
27
28 j
29 I
80 )
81 |
32 |
38 |
84
SB
so
87
88
t
1»
e
r
¥
y s
i
k
ft
P c
r
H O
n
r
!
Juridiska
personer
och
omyndiga
12-
-14
15-
-19
20-
-39
Inom
k o in m u
nen
m a
utalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
röster
röster
röster
40
(lods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-
Arbetare
utom jord-  bruk
Övriga av
arbetar-  klass
rös-
ägare m.fl.
ägare di. fl.
!
° £
O: g
o W
O: £
1_H
o PÖ
3: g
ter
<® CT>
“ o
ce
o
e-*- Ul
Ss*
rf- CD
» g-
<rt- CD
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
-i 1
p v
p V
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
total
tal
total
tal
total
tal
total
1
14
13-3
12
163
5
26-P
4
10
140
18
279
75
232
5
27
42
229
17
167
2
18
8
197
\
3
130
3
16-0
2
27-5
2
—
—
10
138
54
133
3
6
14
74
14
77
4
5
11
85
2i
2
140
5
17-2
2
27-5
1
—
—
14
224
94
159
9
15
14
55
10
41
4
5
2
4
3
19
13 3
20
16 5
9
27-0
7
10
140
42
641
223
524
17
48
70
358
41
285
10
28
21
286
4''
38
12-9
21
15-8
3
240
3
10
in
191
1335
138
277
115
151
26
99
83
425
16
58
24
335
5
10
12-8
6
16''5
1
320
2
10
46
117
482
146
187
151
204
12
21
48
150
44
71
98
519
6
2
125
1
150
—
—
—
2
26
6
20
12
12
58
73
5
16
20
77
9
21
11
26
7
50
12-9
28
159
4
260
5
22
183
314
1837
296
476
324
428
43
136
151
652
69
150
133
880
8
73
12-7
22
16 6
10
26-2
4
23
357
157
1138
147
441
124
819
39
245
134
1 119
23
63
15
301
9
10
12-4
7
16-4
1
230
1
6
21
65
303
135
250
60
200
27
79
44
195
91
161
63
341
10
4
12-5
—
—
—
—
—
2
4
19
64
139
322
261
1149
29
75
60
247
72
124
20
57
11
87
12-6
29
16-5
11
25-9
5
81
382
241
1505
421
1013
445
2168
95
399
238ll 561
186
348
98
699
12
52
12-8
25
16-8
7
26-7
3
16
218
240
1597
131
416
222
1 595
36
306
93
855
7
43
25
335
13
40
13o
21
163
8
29-1
1
19
247
498
1802
311
626
463
1466
29
126
129
768
69
157
258
863
14
2
12o
11
25
no
286
194
638
4
13
16
56
4
5
11
30
15
94
12-9
46
16 5
15
28-0
4| 35
465
749
3 424
552|l 328
879
3699
69
445
238
1679
80
205
294
1228
16
21—180489
210
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
•1 1
2
! 6
1 4
5
! 6
i 7
1 8
1 9
1 10
1 n
1 12
1 13 | 14
! 15
Kommuner m. m.
I
R
ö
S
t
O
r
u
p-
i Sam-
1
|
I
1
i
Y
= valår
Röst-
man-
Medel-
!
j fm. = folkmängd vid valårets sint
poster
lågt
röste-
tal
röste-
tal
2
3
! 4
1 5
6
1 7
8
9
10
11 i
1 a % = annan fastighet i % av all fastighet
röst
rös-
rös-
rös-
I rös-
rös-
■ rös-
rös-
rös-
rös-
i k
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
ter
ter
ter
| ter
ter
j ter
ter
ter
ter
ter
kr. inkomst av kapital och arbete
:
A Inö.
1
v. 1914; fm. 6 797: a % 61''84; k. 8''00
.
1
Röstande.............
935
6 060
65
79
90
86
109
103
124
75
35
28
48
891
2
Icke röstande röstberättigade.....
326
1201
3-7
94
70
44
32
19
20
10
6
6
6
8
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
814
3 065
3-8
170
175
101
105
76
65
46
19
15
22
18;
4
Summa i röstlängden upptagna
2075
10 826
5*0
843
835
231
246
198
209
131
60
49
70
115;
■
Gudmundrå.
l
v. 1916; fm. 11606; a % 74’83; k. 500
5
Röstande............
1328
10 644
8-0
68
95
103
96
101
134
90
33
85
85
270
6
Icke röstande röstberättigade.....
845
3 859
4-6
213
130
98
77
69
64
33
7
26
30
58:
7
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
918
4 217
4''6
171
142
130
in
75
66
42
12
44
27
811
J 8
Summa i röstlängden upptagna
3 091
18 720
6l
452
307
881
284
245
264
105
52
155
142
409
1
Bjärtrå.
v. 1916; fm. 4 856: a % 5168; k. 6''72
9
Röstande..............
647
3 857
60
99
59
70
53
52
69
62
38
23
32
51 i
i10
Icke röstande röstberättigade.....
412
1376
3-3
152
77
41
35
24
29
19
10
4
5
10
11
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
308
1 455
4-7
64
39
34
34
27
29
20
10
8
13
18
r
Summa i röstlängden upptagna
1367
6 OSS
4-9
815
175
145
122
103
127
101
58
85
50
79
i
Sånga.
''
j
v. 1914; fm. 659; a % 2 12; k. 8''26
13
Röstande..............
in
423
3-8
46
19
12
4
4
6
1
1
1
4
9
I14
Icke röstande röstberättigade.....
31
58
1''9
21
6
1
1
—
—
—
1
_
1
_1
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
30
71
2-4
17
6
1
2
1
1
—
—
1
—
1
16
Summa i röstlängden upptagna
172
562
32
84
81
14
7
5
7
1
2
2
5
10!
1 Se noten å sid. 166.
TINGSMANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
211
16 |
17 |
18 1
19 |
20 |
21 |
22 1 23 |
24 |
26 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
84 |
35 !
Sfi 1
87 )
38 |
•i
P
C
r
F
y s
i s
k
a
P °
r
0
n e
a
r
in i
nu-  ll an-  riv-1
i
;
Juridiska 1
personer !
och
omyndiga
1
12-14
röster
15—19
röster
20—39
röster
40
rös-
ter
T n o m
k o m in u
u e n
mantalsskrivi
Uto
kom
nen
talssl
m
Gods-  ägare m.fl.
Hemmans-  ägare m.fl.
Övriga
inom jord-  bruk
Arbetare j
utom jord-  bruk
Ivriga av
arbetar-  klass
Övriga 1 j
Röst-
poster
o.
HH
2- K
o W
w O:
ra~ S-
►1 •
3= ö
“ «
% »
g. r
O ^
00
O:
ga.
1
i
s-a
S- »
S- *■"*
» <T>
An-
tal
Rös-
tetal
An-  tal i
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
A n- j
tal
Rös-
tetal
An-1
tal j
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-1
tetalj
An- j
tal
Rös-
tetal;
An-  tal j
Rös-
tetal
30
12-7
17
16-9
16
26-4
6
17
342
99
615
250
992
430
2 607
3
22
98
946
16
''
60
22
476
■
1]
6
13-3
2
16-5
3
27''7
—
6
77
18
60
70
162
116
458
3
17
25
133
35
93
53
201
2|
2
12-5
_
—
—
—
—
—
—
11
46
153
437
515
2 175
2
5
20
92
73
213
40
97
31
38
12-8
11)
16-8
19
26-6
6
23
419
128
721
478
1591
1061
5 240
8
44
148
1 171
124
366
115
774
■1
101
12-8
35
16-8
20
27-5
12
31
525
101
694
76
312
891
6 336
14
87
190
2125
25
565
5
32
12-8
2
17-5
5
27-8
i
6
32
58
297
97
231
505
2 259
23
83
103
. 699
1
2
52
256
6
17
124
_
_
_
—
—
5
18
5
16
67
154
728
3 478
22
95
70
405
6
9
15
42
7
160
12-8
37
16 9
25
27-5
13
42
575
164
1007
240
697
2124
12078
59
265
363
3229
7
11
92
868
8
21
12-7
7
16-3
6
22-8
5
7
71
166
995
115
353
216
1390
10
48
86
676
2
4
45
320
9i
2
12-0
2
15-5
2
24-5
—
2
22
78
284
94
203
106
447
7
34
34
123
9
11
82
252
io|
j
12
12-2
_
_
-_
—
—
2
19
32
91
36
71
211
1160
4
20
13
71
5
17
5
6
U!
35
12 5
9
16-1
8
23-3
5
11
112
276
1370
245
627
583
2997
21
102
133
870
16
32
132
578
12|
2
136
1
150
1
260
1
10
17
133
43
79
29
59
3
16
10
62
3
8
5
56
13
_
_
_
_
_
—
1
8
9
o
*1
8
12
1
1
3
16
8
9
i
3
14
5
21
10
18
12
28
1
1
1
1
i
2
15
2
13-bI
1
115-0
1
26-oj -
1 10
23
162
! 62
106
49
9!
4
IT
14|
79
12
18
| 7
61
16
212
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
1 2
! 3
4
5
1 6
1 7
! 8
1 9
( 10 | 11
1 12
1 13 l 14
1 15
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets sint
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 1'' 0
kr. inkomst av kapital och arbete
|
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
R
ö
s
t
g
r
U
P -
i
röst
2
rös-
ter
r
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
! 6
rös-  I ter
i -7
! ros-  ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
Tåsjö.
■
v. 1916: fm. 3 957: a % 2 07; k. 6 74
•
| 1
Röstande..............
230
927
4-0
70
76
16
12
7
10
- ^
4
—
1
10
2
Icke röstande röstberättigade.....
564
1354
2-4
290
150
39
26
9
12
5
5
4
1
!
7j
3
loke röstberättigade uppt. i röstlängden
165
381
2-3
72
60
13
4
2
4
2
2
1
—
2!
4
Summa i röstlängden upptagna
959
2662
2-8
432
286
68
42
18
26
14
11
5
2
19J
Ramsele.
v. 1916; fm. 4169; a % 2''33; k. 5''40
5
Röstande..............
534
2 964
5-6
136
118
43
28
35
14
25
15
10
6
33
6
Icke röstande röstberättigade.....
154
440
2-9
74
37
12
9
4
5
—
2
—
1
5
7
Ieko röstberättigade uppt. i röstlängden
475
1019
2-1
229
146
42
21
9
12
4
2
1
1
5
8
Summa i röstlängden upptagna
•
1163
4 423
3-8
439
301
97
5S
48
81
29
19
11
8
43
Själevad.
v. 1916; fm. 7 370; a % 2916; k. 4''80
1
e
Röstande..............
1162
6 913
5-9
*157
164
no
101
103
101
66
36
61
67
114
10
Icke röstande röstberättigade.....
398
1256
3-2
139
100
50
26
18
18
12
4
8
3
10
it
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
157
558
3-6
53
29
14
12
17
11
4
1
2
7
5i
12
Summa i röstlängden upptagna
1717
8 727
5-1
343
293
174
139
138
133
82
41
71
77
129
Grundsunda.
v. 1916; fm. 3 460; a % 1232; k. 7''00
13
Röstande..............
364
1397
3-8
79
88
58
39
26
30
5
4
3
6
14
14
Icke röstande röstberättigade.....
236
603
2-G
120
47
26
9
9
10
3
2
—
4
1
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
157
347
2-2
82
24
31
8
4
3
—
1
1
—
1
16
Snmma i röstlängden upptagna
757
2 347
3-t |
281
159
115
56
39
43
8
7
4
10
16
1 Se noten å sid. 166.
TING8MANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA 1/ANDSKOMMUN EU.
21b
80 | 81 | 32 | 38 | 84 j 36 | 3«
37 | 88
i s k
p o r s o
Juridiska
personer
och
omyndiga
mantalsskrivna
Utom
kommunen
mantalsskrivna
-
Inom kommunen
12—14
röster
15-19 | 20-39
röster ! röster
Övriga
inom jordbruk
-
Arbetare Övriga av
utom jord- arbetarbruk
! klass
Hemmansägare
m. fl.
Övriga
ägare m.fl.
214
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
1 2
3
I 4
1 6
1 6
I 7
1 B
1 9
! 10
1 ll
12 | 13
1 14
1 ''5
Kommuner in. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
1
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
1
| Medel-  j röste-  tal
R
ö
s
t
8
r
u
P-
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
|
! 4
I rös-  1 ter
5
rös-
ter
1
! 6
rös-  ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
Jämtlands län.
Stugun.
1
v 1916; fm. 2509; a ;i 2''48; k. 14-50
1
Höstande.........
277
1441
5-2
108
32
20
8
9
10
11
10
6
7
21
2
Icke röstande röstberättigade.....
308
701
2-3
212
38
13
7
5
7
1
6
1
3
7
3
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
1
1
4
Samma i röstlängden upptagna
585
2142
3-7
320
70
33
15
14
17
12
16
7
10
28
Näs.
v. 1916; fm. 1129; a % 2 73; k. 14 38
5
Röstande........
128
472
3-7
56
10
14
13
8
6
1
3
4
2
6
6
Icke röstande röstberättigade.....
108
290
2-7
54
21
9
7
4
3
2
1
1
1
2
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
92
162
1-8
63
12
7
5
1
2
1
—
—
1
—
8
Summa i röstlängden upptagna
328
924
2-8
173
43
30
25
13
11
4
4
5
4
8
Berg.
v. 1916; fm. 3162:. a % 3’65; k. 7''82
9
Röstande..........
336
1489
4-4
76:
67
56
31
33
19
5
5
4
1
15
10
Icke röstande röstberättigade.....
189
509
2-7
95!
38
18
9
10
4
2
4
—
4
_
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
95
236
2-5
5i!
18
11
4
3
—
1
1
2
1
12
Summa i röstlängden upptagna
620
2234
3-6
222
123
85
44
46
23
i
9
5
7
16
Västerbottens län.
1
Vännäs.
v. 1916; fm. 6 418; afl 28’98; k. 5’30 !
■
13
Röstande........
719 j
3 755
5-2
54
165
159
82
32!
31
21
13
9
18
70
14j Icke röstande röstberättigade.....I
459
1399
3ö
1541
133
78j
17
nj
u
U
4
4
4
23
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
142 |
671
4-7
31
21
14
12
12]
17
6
4
4
5
12
16
Summa i röstlängden upptagna
1320 |
5 825
4-4
23!)
319
251
in
55!
59!
3S|
21
17
27
105
1 Se noten å sid. 166.
TINdSMANNAVAl.KN 1910 (1914) INOM VISSA LAND8KOM MUN UK.
215
IB |
17 |
18 |
19 |
‘70 |
•71 1
•7‘7 |
•731
•74 |
•75 |
2H |
27 |
28 |
•79_L
80 I
SL |
82 |
33 |
84 |
86 1
a<> |
Hi |
8H 1
1 ;
It
€
r
F
y »
i b
k
H
1» c
r
s 0
n p
r
1
—
1
-39
korn
in u
1 c n
mantalsskrivna
Utom
personer i
12—14
röster
15-
rös
-10 1
20-
kommu-  nen man-
■or |
röster j
40
!
Övriga
Arbetare
Övriga av]
omyndiga i
Gods-
lemmans-
inom jord-  bruk
itom jord-  bruk
arbetar- I
Övriga 1
talsskriv-
C:
ca
£ g-
° s
Cfc Öl
c-*• cn
O: £
» g-
„ 1
ros-
ter
Ägare
m. n.
ifrare
1
klass
na
•8 fe
Cfc ©•
0 Js?i
Cfc 0.
^ 52.1
SIST:
cd a*
Rös-
Rös-
An-
Rös-
A11-
Rös-
An-
Rös-
A11-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
n c*-
-i
''
7-
CD
1 1
£ T"|
E V*:
tal
tetal
tal :
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
total
1
tal
tetal
20
12-9
•
10
1
16*1
41
25-3
1
I
19
I
''
302
51
327
in
190
9
20
21
|
1
108
45
266’
i
i
39
15
1
189
1
6
12-3
2
170
—
—
5
41
30
141
190
254
5
10
7
18
27
52
17
39
27
146
2
8
•26
12-8
12
163
4
25-3
1
24
343
81
468
301
444
14
30
28
126
72
318
23
78
42
335
4
i
3
13-0
2
17-0
_
1
11
54
238
5
10
32
44
3
15
15
51
9
30
9
73
Ö
3
12-7
_
_
_
_
_
1
14
35
96
7
11
25
26
—
—
8
24
14
31
18
88
6
_
_
_
_
—
1
7
21
53
3
3
39
56
—
—
8
12
16
20
4
11
7
6
128
2
17-0
—
—
—
3
32
no
.387
15
24
96
126
3
15
31
87
39
81
31
172
8
10
12-8
9
16-6
4
26-3
1
11
187
192
718
58
144
3
3
7
30
47
275
7
22
11
no
9
2
13-0
2
155
1
310
_
3
18
64
222| 53
70
4
7
5
21
21
26
19
45
20
100
10
i 3
12-7
_
_
_
—
1
13
23
69j 31
54
7
15
5
9
11
50
9
13
8
13
11
15
12-8
I 11
16-4
5
27-0
1
15
218
1 279
1009* 142
268
14
25
17
60
79
351
35
80
39
223
12
4C
12*9
22
15-8
3
! 24- 5
—
19
250
384
1 206
14
! 4C
69
48C
113
981
95
605
18
117
7
76
13
t
12T
1
15-0
—
1 _
3
17
211
456
19
47
21
146
65
324
48
186
46
in
46
| 104
141
13 c
1
15- C
—
I
1 -
15
36
8
26
37
221
34
225
19
91
20
45
9
| 28
15’
51
12f
24
15 8
3
24-5
| -
22
267
6101 098
41
115
127
847
212! 1 53C
162
881
84
271
i 62
| 208
16
216
TAB. 3 A (forts.). RÖSTRÄTT OOIt DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
1
4
!>
1 6
1 7
1 8
1 9
1 io
! ii
1 12
1 13
| 14 1 15
=
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
a % = annan fastighet i % av all fastighet
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
R
ö
S
t
g
r
n
P-
Röst-
poster
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
| Medel-  röste-  tal
1
1
röst
2
rös-
ter
1
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-  1 ter
7
rös-
ter
1
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
11
rös-
ter
1
i
1
Åsele.
v. 1916; fm. 5146; a£ 3''75; K. 420
1 1 Kostande........
j 2 Icke röstande röstberättigade.....
j 3 Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
533
443
214
3 789
1336
567
7-1
1
3-0
2-6
75
191
100
83
92
47
51
51
20
44
31
21
27
23
6
14
10
2
19
7
j
21
7
3
15
5
4
17
1
4
6b
It
3
I
| 4j
Summa i röstlängden upptagna
j 1190
5 692
4-8
366
222
122
96
56
26
26
31
24
22
81
Vilhelmina.
v. 1916; fm. 8429; a. •/> 4 68; k. 8''35
5
Röstande.............
6
Icke röstande röstberättigade.....
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
347
413
835
1819
1010
1648
5-2
2-5
2-0
63
216
490
76
89
197
50
39
46
38
19
49
15
13
15
9
11
9
13
5
6
12
2
2
3
7
5
6
2
2
29
1
6
8
- Summa i röstlängden upptagna
1 595
4 507
2-8
769
362
135
106
43
29
24
16
15
10
36
Skellefteå landskommun.
v. 1916; fm. 19 098; a % 34 7; k. 6 52
9 Röstande..............
10 Icke röstande röstberättigade.....
Ill Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
2 210
1422
923
9 502
3 701
2818
4-3
2-6
31
332
588
386
497
337
162
466
232
115
250
100
63
171
37
41
102
50
46
72
15
29
51
6
8
39
9
13
28
6
24
96
22
29
12
Summa i röstlängden upptagna
4 555
16 021
85
1306
996
813
413
249
198
116
65
61
58
147
Norrbottens läu.
Arjeplog.
v. 1916; fm. 3 085,; a. % 4''88; k. 8''40
113 Röstande..............
14
Icke röstande röstberättigade.....
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
153
444
42
918
1476
119
6-0
3-3
2-8
18
148
24
:
16
82
5
18
68
4
16
43
1
12
37
1
15
21
2
19
11
3
4
1
8
2
8
7
8:
12
4
16
Summa i röstlängden upptagna
639
2 513
3 9 1
190
103
90
6o[
50
38
30
»I
10
15
24
1 Se noten å sid. 166.
TINÖSMANNAVALEN 1916 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNEN,
217
\ 16
1 17
1 18
1 l»
| 20
1 21
| 22
23
| 25
| 25
| 26 | 27 | 28
| 29 [ 30
1 81
| 32
| 38
| 34
| 35
| 30
87
| 38
l>
1>
o
r
K
y s i
s k
a
1>
e r
S 0
n
e r
1
juriaisKa
12
— 14
15
-19
1 20
-39
Inom
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
personer
och
omyndiga
t röster
röster
! röster
40
Gods-
Hemmans-
Övriga
inom jord-  bruk
j Arbetare
utom jord-  bruk
lÖvriga av
1 arbetar-  | klass
••
o fö
Sfs
V, so
?r : &
o fö
gg
rös-
ter
ägare
ägare m.fl
& s:
CD e+
CD P-
g- 2-
ce C
rf ce
CD <-+-
rf- 2
CD P-  r+ CD
ce O
rf ce
CD r-h
cd" P-
rf CD
An-
Kös-
An-
; rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
; An-
Rös-
Au-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
r
r
tal
total
tal
total
tal
j tetal
tal
;tetal
| tal
total
| tal
total
tal
total
tal
tetal
52
''
12 7
1
32
16-4
10
26-3
5
16
255
225
1712
|
301
84
95
286
50
268
:
64
509
28
189
25
486
■
1
9
12-9
4
15-5
1
21-0
1
4
32
82
382
5oj 100
133
285
54
in
33
126
50
112
37
188
2
3
12-7
1
16''0
—
—
3
28
15
66
20
31
122
237
e
28
26
138
21
38
1
1
3
! 64
127
37
16 3
11
25-8
6
23
315
322
2160
ICO
215
35C
S08
no
407
123
773
99
339
63
675
4
17
12-8
10
17-4
4
27-3
2
11
98
235
992
16
29
5
40
28
71
33
290
11
in
8
188
5
3
130
3
15-3
3
30-7
■ —
4
67
217
548
47
61
4
4
84
130
20
59
7
i2.
30
159
6
! 6
12-5
1
17-0
1
200
—
.5
56
426
898
214
282
18
75
95
121
26
113
10
21
41
82
7
26
127
14
169
8
27-6
2
20
221
878
2438
277
372
27
119
207
322
79
462
28
144
79
429
8
63
12-9
25
16-3
15
.
24*9
3
46
655
968
3 807
;
534 1 284
244jl 084
174
1077
212
1364
16
45
16
186
9
15
12-7
2
15-0
21-0
2
11
42
396
1106
371
645
156
387
160
400
126
501
67
116
135
504
10
7
12-4
—
—
—
—
3
17
116
340
290
590
314|l 172
84
365
72
253
15
30
29
51
11
85
128
27
162
16
24-6
5
60
714
1480
5 253
1195 2 519
714|2 643
418
1842
410
2118
9S
191
180
741
12
4
13-0
4
16-3
4
215
11
144
83
464
12
27
13
37
14
77
18
1^6
2
23
13
7
12-9
1
18-0
—
—
i
6
30
212
819
69
99
42
79
36
139
23
85
24
581
32
167
14
-1
16
60
10
11
12
33
3
13
—
—
—
—
1
2
15
111
12-9
5
16-6
4
21-5
i
17
174
311
1343
9,
137
67
149
53
229
41
231
24
58
35
192
16
28—it0469
218
TAB. 3 A (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LAND?
1
2
3
4
6
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
R
ö
s
t
K
r
u
P-
1
Kommuner m. m.
Sam-
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
Röst-
poster
in an-  lagt
röste-  tal
Medel-
röste-
tal
1
röst
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
a
% = annan fastighet i % av all fastighet
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-
rös-:
k
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
ter
kr. inkomst av kapital och arbete
Jokkmokk.
v. 1916: fm. 6724; a % 6‘52: k. 7’40
1
Röstande..............
276
1904
6-9
23
38
38
19
19
10
12
6
15
1
38''
j 2
Icke röstande röstberättigade.....
120
521
4-3
28
29
12
11
9
3
5
5
3
3
4
3
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
642
2 829
4-4
130
189
74
39
26
29
15
11
16
21
42
4
Summa i röstlängden upptagna
1038
5 254
5i
181
250
124
69
54
42
"
22
34
31
84
1
Nederkalix.
v. 1916; fm. 16 091; a % 47 47; k. 6 88
5
Röstande..............
1249
6 887
5''5
160
199
211
153
124
96
43
21
20
29
67
6
Icke röstande röstberättigade.....
941
3 231
3-4
325
195
120
84
64
38
20
14
9
11
33!
7
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
2141
7 624
3-6
560
451
361
225
149
113
68
37
43
36
61
8
Samma i röstlängden upptagna
4331
17 742
4-1
1045
845
692
462
337
247
131
72
72
76
161
Jukkasjärvi.
j
v. 1914; fm. 14151; a *88''03; k. 2''37
9
Röstande..............
1348
15 033
11-2
27
30
32
21
39
21
16
31
65
105
340
10
Icke röstande röstberättigade.....
1095
8 342
7-6
135
in
82
65
49
23
30
56
72
76
na;
11
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
931
5 685
61
107
195
89
63
47
30
29
39
30
55
140;
12
Summa i röstlängden upptagna
3 374
29060
8-6
269
m
203
149
135
74
75
126
167
236
658
Samtliga kommuner (107 st.).
13
Röstande..............
42 848
288 585
7’o
5152
5040
4370
3 424
3128
2860
2169
1464
1808
1983
5 662
14
Icke röstande röstberättigade ....
83 467
127 101
3:8
11675
6885
3778
2 528
1 855
1491
892
663
537
638
1 566
lä
Icke röstberättigade uppi i röstlängd .
22 237
SJ 413
8-9
6642
4872
2482
2 077
1340
1133
663
482
450
600
1 252
10
Summa i röstlängd upptagna
38 552
513 049
5*2
23469
15707
10625
8 029
6323
5 484
3 724
2 609
2 885
8171
8 480
Se noten å sid. 166.
TINH8MANNAVALBN 11)10 (1914) INOM VISSA LANDSKOMMUNER.
219
16
17
18
19
20
21
22 |
23
24 | 25
26'' |
27 |
‘28 |
29 |
RO |
ri 1
32 |
83 |
34 |
85 |
36 |
87 |
38 | 1
P
e
r
F
y s
i
s k
a
P *-
r
s 0
ner
I
12-
-14
15-
-19
20-
-BO
I n
o m
kom in u
n c n
mantalsskrivna
1
Utom 1
personer
kommu- j
nen man-
och
omyndiga
roster
röster
röster
40
Övriga
Arbetare
Övriga av
;
onus-
nemmans-
inom
jorrt-
uk
utom jord-  bruk
arbetar-
klass
rös-
ägare ni. fl.
ägare in. fl.
br
na
o g
a S?
o g
7J O!
c+ eu
O:
ter
c*- »
CD P-
a «
Ig-
° s?
a |
® o
o ^
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
A n-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
•-« 1
» r
-4
1
P V
-t ''
p T
“
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
total
tal
total
tal
tetal
tal
tetal i tal
tetal
36
12 G
13
16-2
2
21-0
7
68
98
534
38
92
35
282
31
257
57
566
9
91
1
14
1
4
12-5
4
16-5
—
—
—
—
—
39
199
41
7.8
10
48
12
77
9
61
6
40
3
18
2
48
12-4
1
150
1
20-o
—
i
2
88
361
195
3871 269|1493
26
154
39
295
17
102
, v
35
3
88
126
18
162
3 20-7
—
8
70
•225
1 094
274
...
•>0(
814|l 823
1
69
488
105
922
32
233
11
07
4
77
13''0
20
16-9
20
257
9
42
773
416
1632
92
231
396
1722
80
568
161
1459
35
118
| 27
384
5
19
12-7
4
17-5
3
25-3
2
9
68
241
764
88
178
258
849
63
283
107
586
91
183
84
320
6
26
13-0
6
160
5
26-2
—
13
107
376
1199
176
431
1055
3 846
98
282
146
770
212
760
65
209
7
122
18-0
30
167
28
25-8
11
61
948
1033
3595
356
840
1709
6417
241
1133
414
2 815
388
1081
178
913
8
524
12-8
64
16-3
26
26-2
7
25
533
90
373
21
200
740|8 158
297
3 273
170
2 329
-
I 5
167
9
183
12-8
21
160
11
25''4
3
14
172
161
410
38
140
51214 139
171
1591
138
1465
17
77
44
348
10
99
12-4
6
16-2
2
250
—
6
79
101
315
31
90
593|3 848
70
525
90
688
4
6
36
134
it
806
12-8
91
16-2
39
25''9
10
45
784
852
1 09S
90
430
184516145
538
5389
398
4 482
21
83
85
049
12
3 855
12-6
1326
165
780
25*7
287
1414
23594
11144
63907
5747
1727118270
94551
2783
19947
6198
55994
1283
7213
1051
10068
13
»79
128
289
16-4
142
26 a
54
419
4085
6730
24432
6290
12011
7898
35107
2315
8918
3347
18426
3052
8281
8416
15786
14
590
126
194
16-4
45
24*8
5
234
2257
2084
6499
3673
745610420
47060
1851
5657
2012
11202
1M5
4268
918
3014
16
5 424
12-8
1 719
16-4
967
257
1
346
2 067
29936^9958
94888 1571ol 8G788 315S8
176778
6449
84517!ll557
35622
583s! 19762
5388
34858
16
220
Tab. 3. Rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen år 1910
b. Stil
-
1
2
3
4
5
6
7
9
10
il
12
13
14
15
16
R
Ö
s
t
g
• r
a
P-
Kommuner m. m.
= valår
a. = folkmängd vid valårets slut
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
!
. 11-15
röster
fn
k
poster
1
löst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
W
©:
oo
c+-
O
CD
O
>~t
Medelröstetal
i
1
Städer.
Vaxholm.
v. 1916; fm. 3 450; k. 4-50
Röstande..............
565
8 739
155
25
17
25
25
26
26
18
11
9
16
84
12-6
2
Icke röstande röstberättigade.....
1098
4 420
4-4
367
203
131
51
49
30
17
20
8
20
47
13o
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
495
1874
3-8
151
86
102
40
33
18
10
3
6
8
24
119
4
Summa i röstlängden upptagna
2068
15033
7-3
543
306
258
116
108
74
45
34
23
44
155
12-6
6
Nyköping.
v. 1916; fm. 11138; k. 6 00
Röstande..............
1796
to
tf*
O
13-4
39
69
83
92
95
138
104
60
62
128
347
12-4
6
Icke röstande röstberättigade ....
1225
7 779
6''4
162
157
155
151
88
106
83
33
41
40
119
12-3
7
Icke röstberättigade nppt. i röstlängden
370
2115
5’7
37
57
45
53
45
31
17
15
5
15
30
118
8
Summa i röstlängden upptagna
3 391
33 964
10 o
238
283
283
296
228
275
204
108
108
183
496
12 4
9
Eskilstuna.
v. 1914; fm. 29167; k. 595
Röstande..............
4 708
61956
13-2
85
129
213
184
268
303
154
92
328
346
1125
12-3
10
Icke röstande röstberättigade ....
1361
9 332
6-9
197
208
192
118
123
96
33
31
45
43
127
12-1
11
Icko röstberättigade uppt. i röstlängden
2 088
13 368
6-4
197
300
320
193
215
128
67
81
96
113
240
120
12
Summa i röstlängden upptagna
8157
84656
104
479
637
725
495
606
527
254
204
469
502
1492
12 2
221
(1914) med fördelning efter röstgrnpper inom vissa kommuner.
der.
17
18
19
20 | 21
CO
04
04
04
24
25
26
27
28
29
80
31
32
33
34
36
36
37
38
39
1
1>
C
r
F
y b
i
s k
a
P
r
S 0
n e
r
Juridiska
personer
och
omyndiga
16—22
röster
23-27
röster
28-39
röster
•
I
nom
kommunen
mantalsskrivna
—
Utom
kommu-
Fabrikö-  rer, gross-  handlare,
busägare
m. 11.
Handlande,
Folkskol-
Hemmans-
Röstposter
Medelröstetal
w
O:
CD
T3
o
CD
ef
8
Medelröstetal
Röstposter
Medelröstetal
40
rös-
ter
bitr., kon-  torsperso-  nal m. fl.
tjänstem.
av lägre
grad
ägare och
arrendato-  rcr
Arbetare
arbetar-
klass
talsskriv-
na
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
1 176
20-6
54
24-4
40
31-3
13
114
2 659
116
1594
144
2 594
8
99
46
364
74
638
43
417
20
374
1
| 46
20-9
12
24-8
5
310
2
31
592
97
494
37
443
4
5
116
464
115
708
295
821
313
893
2
: 12
18''9
1
23n
1
28-0
—
7
105
46
302
9
115
—
—
134
500
85
321
115
304
99
227
3
; 234
20-6
67
24-3
46
312
15
152
3356
259
2 390
190
3152
12
104
296
1328
274
1667
453
1542
432
1494
4
279
205
152
24-7
96
31-4
.
52
223
5 690
426
7 014
170
1947
11
167
819
6 868
50
468
13
233
84
1683
5
60
19-9
15
24-5
8
31*1
7
35
539
186
1575
83
714
10
94
659
3 319
39
151
17
149
196
1238
6
14
193
6
24-5
—
—
—
10
171
32
343
4
18
—
—
288
1443
8
44
7
22
21
74
7
353
20-3
173
24-6
104
313
59
268
6400
644
8932
257
2 679
21
261
1766
11630
97
663
37
•
404
301
2 995
8
937
20-4
293
24-4
154
31-9
97
368
8 503
973
16 058
436
5 687
61
562
2641
27 526
61
498
59
738
109
2 384
9
73
20-2
39
24-4
27
31-8
9
88
1192
235
1860
71
606
28
200
537
2 915
44
145
108
508
250
1906
10
108
19 3
18
24-3
9
32-2
3
68
938
261
2183
80
678
8
38
1408
8 316
31
118
61
227
171
870
11
1118
20-2
350
244
190
319
109
524
10633
1469
20101
587
6 971
97
800
4586
38 757
136
761
228! 1 473
530
5160
12
222
T A ii. 3 B (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
5
«
1 7
! 8
9
10
it
! 12
13
I H
1 15
16
R
Ö
S
t
g
r
u
P-
Kommuner in. m.
= valår
n. = folkmängd vid valårets slut
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
Sam-
man-
lågt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
11-15
röster
fn
b
poster
1
röst
2
rös-
ter
o
O
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
•
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
Röstposter
Sä
O
3a
SL
C:
SO
Z
e4-
1
Strängnäs.
v. 1916; fm. 3 687; k. 5''80
Röstande..............
''
648
9 068
14-0
25
36
48
24
41
38
34
16
14
26
86
12-7
2
Icke röstande röstberättigade ....
309
2 158
7-0
82
37
38
22
26
10
11
2
4
7
21
12-1
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
144
792
5-5
28
19
21
12
6
12
13
7
3
7
8
12-6
4
Summa i röstlängden upptagna
1101
12018
10-9
135
92
107
58
73
60
58
25
21
40
115
125
5
Motala.
v. 1916; fm. 5359; k. 550
Röstande..............
468
6 666
14-2
20
26
17
37
28
29
23
15
6
23
52
12-7
6
Icke röstande röstberättigade ....
512
3188
6-2
90
100
70
46
39
26
18
9
13
11
37
12-9
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
70
352
5-0
6
15
18
7
3
9
3
—
2
1
2
11 5
8
Summa i röstlängden upptagna
1050
10206
9-7
116
141
105
90
70
64
44
24
21
35
91
127
9
Huskvarna.
v. 1914; fm. 6 978; k. 6 00
Röstande..............
678
9717
14-3
2
12
3
15
18
.
25
28
4
23
47
248
12-4
10
Icke röstande röstberättigade ....
1191
12 209
10-3
45
66
91
71
107
85
t»
24
58
71
266
12-3
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
136
1085
8-0
11
3
21
10
14
11
10
—
15
8
18
12-6
12
Summa i röstlängden upptagna
2 005
23 011
Ilo
58
81
115
96
139
121
106
28
96
126
532
124
18
Oskarshamn.
v. 1916; fm. 8 292; k. 6 75
Röstande..............
924
13 348
14-4
12
32
34
61
48
45
48
33
26
54
188
12-3
14
Icke röstande röstberättigade ....
938
4 686
5-0
229
177
95
102
74
58
35
19
17
23
56
12-3
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
498
2 477
50
57
115
63
60
52
35
26
18
7
19
29
12-2
16
Summa i röstlängden upptagna
2360
20 511
* 8-7
298
324
192
228
174
188
109
70
50
96
273
12-3
Ti NIOMANNA VALEN 1916 (1914) INOM VISSA STÄDER.
-m
| 17
1 ''«
! i»
| 20
!
i 22
| 23
1 24
| 25
| 26 |
27
| 28
| 29
| 30 | 31
| 82 |
83
81
| 85 | 86
1 87
38
| 89
''
i»
e
r
F y s
i
s k
a
I>
r
s 0
n e
r
16
-22
23
-27
28
-39
j
1
nom kommunen
in a n t a
lsskrivna
Juridiska
,
personer
1
h abrikö-
Handlande,
handels-
holkskol-  lärare och
Hemmans-
kommu-
och
40
ägare och
arrendato-  rer
Uvriga av
nen
mau-
omvndiga
ro
O:
m
fri-
fD
O-
O
ro
O:
re
re
-1
ro
O!
in
re
Zu
rös-
ter
handlare,
^husägare
in. fl.
bitr., kon-  torsperso-  nal m. fl.
tjänsteni.
av lägre
grad
Arbetare
arbetar-
klass
talsskriv-
na
O-
05
O
re
“
re
re
03-
re
05
trh
re
An-
Itös-
A11-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
A11-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
"
95
P
tal
total
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
tal
tetal
115
203
79
24-5
58
32-0
8
205
4 046
158
2 437
59
665
27
270
122
624
25
170
18
211
34
645
1
30
19-8
7
23''9
10
314
2
26
407
85
664
27
243
19
86
74
237
11
51
23
66
44
404
2
8
21-0
—
—
_
—
13
182
32
171
18
91
—
—
58
214
1
11
13
67
9
56
3
153 20 s
SO
24 5
68 31-9
10
244
4 635
275
3 272
104
999
46
356
254
1075
37
232
54
344
87
1105
4
'' 86
20-4
56
24-6
35
32-1
15
106
2 332
197
2 529
46
495
4
26
64
464
8
82
27
345
16
393
5
30
19 (i
15
24-8
4
33-3
4
49
612
197
1162
16
151
6
35
108
380
34
152
66
249
36
447
6
o
21-8
—
—
1
29-0
—
5
69
24
128
—
—
—
—
34
129
2
4
4
12
1
10
7
119
20-2
71
24-7
40
82 1
19
160
3013
418
381»
62
646
10
61
206
973
44
238
97
606
53
850
8
''
226
20-4
17
24-2
7
33''4
3
11
302
71
.
1 169
7
119
1
5
577
8068
7
41
3
10
1
3
9
191
20-3
27
24-7
13
30''5
8
27
548
183
2157
54
533
7
93
820
8 003
38
197
29
266
33
412
10
12
20-8
3
23-7
—
—
1
23
42
345
4
52
—
—
74
585
7
47
4
2o|
4
13
11
429
20-4
47
245
20
316
11
39
873
296
3671
60
764
8
98
1471
16656
52
285
36
296
38
428
12
152
20*6
100
24-«
62
31-5
29
143
3 386
338
4 994
101
1 146
3
39
232
2 041
51
450
8
104
48
1 188
13
31
20-3
17 24-9
3
30-0
2
38
294
175
1238
32
170
8
40
283
1483
215
641
21
9a
166
728
14
12
19-8
5
24-4
—
_
—
8
106
78
620
13
85
1
11
322
1267
42
187
4
34|
30
167
15
195
20-5
122! 24 6
65 31 4
31
189
3 786
5S1
6852
146 1 401
12
90
837
4 791
308jl 278
33
230l
244
2083
16
224
TAB. 3 B (forts.)- RÖSTRÄTT och dess utövande vid lands
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 |
R
Ö
s
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
v. = våtår
fm. = folkmängd vid valårets slut
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
11—15
röster
poster
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
Röstposter
Medelröstetal
1
Ronneby.
v. 1916; fm. 3 509; k. 5-42
Röstande..............
608
7 890
13-0
13
27
23
35
44
42
45
23
10
40
119
12-6
2
Icke röstande röstberättigade ....
298
1619
5''4
44
66
36
38
20
21
10
5
10
7
24
12-7
8
Icke röstberättigade uppi i röstlängden
176
897
5-1
39
28
21
28
15
6
10
2
4
4
8
13-4
4
Summa i röstlängden upptagna
1082
10408
9-6
96
121
80
101
79
69
05
30
24
51
151
127
5
Karlshamn.
v. 1916; fm. 7 447; k. 530
Röstande..............
922
15 466
16-8
8
19
29
32
39
35
46
21
26
39
169
12-7
6
Icke röstande röstberättigade ....
812
5 999
7-4
61
118
97
102
86
71
42
17
17
26
77
125
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
280
1313
4-7
32
81
31
40
25
11
14
6
7
10
13
12-2
8
Summa i röstlängden upptagna
2014
22 778
11-8
101
218
157
174
150
117
102
44
50
75
259
12-6
9
Strömstad.
v. 1914; fm. 2 921; k. 6 00
Röstande..........-. . . .
488
5 778
11-8
24
38
28
30
32
33
36
15
12
25
73
12-5
10
Icke .röstande röstberättigade ....
239
1434
60
66
43
21
23
12
12
9
3
4
4
20
13 1
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
124
543
4-4
37
28
17
6
8
7
2
2
—
2
9
12-3
12
Summa i röstlängden upptagna
851
7 755
9-1
127
109
66
59
52
52
47
20
10
31
102
12-6
13
Sjo.
v. 1916; fm. 2 513; k. 4''50
Röstande..............
430
.
5018
11-7
28
33
33
35
29
30
18
14
11
10
59
12-4
14
Icke röstande röstberättigade ....
198
732
3-7
74
35
27
19
11
9
3
4
2
1
5
12-2
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
102
395
3-9
30
19
14
10
6
8
3
3
2
—
5
11-6
16
Summa i röstlängden upptagna
730
0145
8-4
132
87
74
04
40
47
24
21
15
11
09
124
TINGSM ANNA VALEN ÅR 191G (1914) INOM VISSA STÅDER.
225
I 17
IM
l»
20
2!
22 | 23
24
2»
2«
27
28
29
30
ai
82
83
31
85
Bil
37
3H
39
1 |
p
16-
e
r
F
y s
i
8 k
ft
por
S 0
n c
r
Juridiska
personer
och
omyndiga
-22
ter
23—27
röster
28—39
röster
I
nom
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommu-
röe
Fabrikö-  rer, gross-  handlare,
husägare
in. ti.
Handlande,
handels—
Folkskol-
Hemmans-
Röstposter
Medelröstetal
Röstposter
Medelröstetal
Röstposter
Medelröstetal
40
rös-
ter
bitr., kon-  torsperso-  nal ni. fl.
tjänsteni.
av lägre
grad
ägare och
arrendato-  rer
Arbetare
arbetar-
klass
talsskriv-
na
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
; 89
20-8
56
24-5
33
323
9
53
1290
170
2 773
86
1072
8
72
195
1469
56
455
17
178
23
581
1
! 12
20-6
4
23-8
—
—
1
6
59
48
334
19
109
3
12
113
421
33
no
22
139
54
435
2
7
19-6
3
25-0
1
34-0
-
4
46
24
228
11
86
1
3
114
418
7
44
11
47
4
25
3
108
20-7
(53
24-5
34
324
10
(53
1395
242
3335
no
1267
12
87
422
2 308
96
609
50
364
81
1041
4
| 212
20-5
134
24-7
77
31-7
36
185
4 581
339
6115
147
1913
8
137
166
1399
43
416
12
203
22
702
5
| 53
20-4
32
24-4
6
32-2
7
50
409
176
1609
93
804
10
40
216
1029
117
532
56
317
94
1259
6
9
20-3
1
25''0
—
—
—
6
92
31
229
6
43
—
—
211
875
20
63
6
11
—
-r-
7
274
20-5
1(57
247
83
817
.
43
241
5 082
540
7 953
246
2 760
18
177
593
3303
180
1011
74
531
116
1961
8
69
20-3
44
25-4
26
320
3
70
1463
242
2 842
44
589
4
20
65
318
39
208
11
99
13
239
9
9
20-9
7
24-4
3
30*7
3
16
305
80
476
4
16
1
3
32
101
36
92
15
26
55
415
10
5
21''2
1
26-0
—
—
—
3
35
56
341
3
16
2
8
31
85
22
45
1
1
6
12
11
83
217
52
25-3
29
319
(i
89
1803
378
3(559
51
621
7
31
128
504
97
345
27
126
74
666
12
67
20-2
33
24-8
21
31-1
9
89
1706
181
1981
23
282
5
50
55
322
41
159
24
158
12
360
13
5
19-4
1
230
2
300
—
8
71
62
278
3
25
4
36
27
64
37
98
33
61
24
99
14
1
25-0
1
25-0
—
—
—
4
21
37
155
5
51
—
—
30
99
16
35
5
14
5
20
15
73
20-2
35
24-8
23
310
9
101
1798
280
2414
31
358
9
86
112
485
94
292
62
233
41
479
16
29—180469
226
TAB. 3 B (forts.). RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
i 5
6
7
8
9
10 1 11
12
13
H
15
16
R
ö
S
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
v. = valår
fm. = folkmängd vid valårets slut
k. = kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
Medel-
röste-
tal
11—15
röster
poster
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
Röstposter
Medelröstetal
1
Arvika.
v. 1916; fm. 5 212; k. 5''50
Röstande..............
887
11833
13-3
39
.
36
43
50
51
59
31
19
43
47
156
12-4
2
Icke röstande röstberättigade ....
251
2 069
8''2
32
27
25
31
13
15
ii
10
16
16
14
128
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
470
2 927
6-2
62
50
58
48
41
35
16
19
38
30
48
11-8
4
Summa i röstlängden upptagna
1608
16 829
105
133
113
126
129
105
109
58
48
97
»3
218
123
5
Örebro.
v. 1916: fm. 34 453: k. 7 70
Röstande..............
4 913
71551
146
107
214
221
269
250
302
245
123
113
254
928
12-6
6
Icke röstande röstberättigade ....
3 448
22 779
6-6
575
593
428
408
216
200
128
64
61
90
297
12-7
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
3 354
20 703
6-2
219
597
378
520
277
315
188
84
82
139
352
12-3
8
Summa i röstlängden upptagna
11715
115033
9-8
901
1404
1027
1197
743
817
561
271
256
483|l577
125
1,
! ö
Nora.
v. 1916: fm. 2 308: k. 3''90
Röstande..............
404
5 600
13-9
7
18
.
17
21
29
34
26
13
7
18
63
12-4
10
Icke röstande röstberättigade ....
273
1937
7-1
42
46
29
28
27
18
11
6
6
3
23
13-2
n
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
53
161
3-0
11
18
6
6
7
3
—
—
1
1
—
—
12
Summa i röstlängden upptagna
730
7 698
105
60
82
52
55
63
55
37
19
14
22
86
12-6
13
Västerås.
v. 1916; fm. 25 408; k. 675
Röstande ..............
3 340
49 652
14-9
71
73
94
94
149
161
96
73
203
240
753
12-3
14
Icke röstande röstberättigade . . .v
3 962
26 393
6-7
598
490
487
405
344
221
126
98
228
174
424
122
15
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
667
4 609
6-9
63
75
93
65
69
39
16
33
37
38
85
12-0
16
Summa i röstlängden upptagna
7 96»
80654
101
732
638
674
564
562
421
238
204
468
452
1262
122
TINGSMANNAVALEN Alt 191G (1914) INOM VISSA STADER.
227
1 1"
1 ''«
1 i»
j 20
1 21
[ 22
t ‘23
‘21
| ‘25
| 26
! 27
28
29
80
81
82
88
84
88
38
87
88
8!)
1
p
0
r
F
y s
i
8 k
a
P
r
S 0
n e
r
Juridiska
personer
och
omyndiga
16—22
i röster
: 23—27
1 röster
1
28-39
röster
1
n o in
kommunen
in a n t a
1 s s k r i v n a
Utom
komma-
Fabrikö-
Handlande,
haudels-  bitr., kon-  torsperso-  nal m. fl.
Folkskol-  lärare och
tjänstem.
av lägre
grad
Hemmans-
Röstposter
Medelröstetal
Röstposter
Medelröstetal
Röstposter
Medelröstetal
40
rös-
ter
handlare,
husägare
m. il.
ägare och
arrendato-  rer
Arbetare
Övriga av
arbetar-  klass
nen man-  talsskriv-  na
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
An-
tal
Rös-
tetal
i 151
20-4
93
24-3
53
31-0
16
i
14913 144
361
5 011
921092
8
127
225
1734
28
160
24
565
1
: 27
20-2
6
24-2
3
327
36
345
76
673
11
80
Q
ö
8
65
296
18
98
—
—
42
569
2
| 22
19''9
3
24-7
—
—
29
221
132
983
21
168
1
9
261
1406
3
12
—
—
23
128
3
j 200
20-3
102 213
56
311
21
2143 710
|
56!)
6667
124
1340
12
144
551
3 436
49
270
—
89
1262
4
858
20-5
510
24-7
330
31-9
189
70317223
1494
23 679
607
8 252
63
907,1634
13 980
159
1187
120
2 386
133
3 937
5
217
20-5
no
24-5
46
31-7
15
167 2 483
920
7186
238
2174
31
337 1566
6 633
248
846
113
749
165
2 371
G
162
20-4
36
24-7
4
320
1
66
916
671
5130
92
885
14
115
2401
12 931
48
197
49
350
13
179
7
1237
20 5
656
24-6
380
319
205
93620622
3085
35995
937
11311
108jl 359
1
5601 83 544
455 2 230
282
3 485
311
6487
8
67
20-4
45
24-3
31
31-7
8
67
1428
130
2110
67
749
3
21
96
742
25
220
3
29
13
301
9
18
19-5
6
24-7
7
32-9
3
13
240
58
415
34
258
6
59
94
387
31
128
5
32
32
418
10
—
1
3
8
26
2
9
—
—
39
117
3
6
—
—
—
—
11
85
20-2
51
244
38
31-9
11
81
1671
196
2551
103 4 016
9
SO
229
1246
59
354
8
61
45
719
12
750
204
303
24o
195
31-7
85
644
13804
934
14 687
254
3 568
13
187
1314
14 167
59
677
26
487
96
2 075
18
269
20-1
69
24-4
19
30-5
10
333
3 279
856
6 544
166
1388
20
118
1917
11772
112
541
30
325
528
2 426
14
42
20-3
10
25''3
1
28-0
1
32
311
143
1301
21
164
1
11
420
2 611
22
93
2
2
26
116
16
1061
20-3
382
245
215
316
flöjt 009
17394
1933
22 532
441
5120
34
316 365128 550
193
1311
58
814
650
4617
16
228
TAB. 3 B (forts.)- RÖSTRÄTT OCH DESS UTÖVANDE VID LANDS
-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
R
ö
s
t
g
r
u
P-
Kommuner m. m.
= valår
q. = folkmängd vid valårets slut
= kommunalskatt år 1914 i kr. pr 100
kr. inkomst av kapital och arbete
Röst-
Sam-
man-
lagt
röste-
tal
.
Medel-
röste-
tal
11—15
röster
fn
k.
poster
1
röst
2
rös-
ter
3
rös-
ter
4
rös-
ter
5
rös-
ter
6
rös-
ter
7
rös-
ter
8
rös-
ter
9
rös-
ter
10
rös-
ter
Röstposter
Medelröstetal
i
Sundsvall.
v. 1916; fm. 16 651; k. 6''50
Röstande..............
1838
32158
17*5
31
38
70
78
77
53
25
40
73
78
285
124
2
Icke röstande röstberättigade ....
1317
9 396
71
295
201
167
106
91
63
22
30
30
22
94
12-4
3
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
2110
12 041
5-7
454
258
361
169
184
112
31
65
84
59
156
12-1
^ 4
Summa i röstlängden upptagna
5 265
53595
102
780
497
598
353
352
228
78
135
187
159
535
12-3
5
Luleå.
v. 1916; fm. 9 936; k. 6''40
Röstande..............
1277
21533
16-9
21
21
26
35
39
47
47
32
31
70
269
12-8
6
Icke röstande röstberättigade ....
748
5 424
7-3
102
98
95
70
64
53
24
21
14
25
93
125
7
Icke röstberättigade uppt. i röstlängden
780
6 347
81
64
49
83
85
54
65
47
26
25
55
133
12-2
!8
Summa i röstlängden upptagna
2805
33304
119
187
168
204
190
157
165
118
79
70
150
495
12-6
|
. 9
Samtliga städer (17 st.).
Röstande..............
24 m
360 043
145
557
838
1007
1117
1263
1400
1024
(KM
997
1461
5 (MM
12*4
10
Icke röstande röstberättigade
ISO!»
121554
6-7
3061
2665
2184
1791
1390
1094
651
396
574
583
1744
124
11
Icke röstberättigade uppt. i röstlängd .
11917
71999
6-o
1498
1798
1652
1352
1054
845
473
304
414
509
1160
122
12
Summa i röstlängd upptagna
54 901
553 590
10 i
5116
5301
4843
4260
3707
3339
•2148
1304
1985
2553
7908
12-4
TINGSMANNAVALEN ÅR 1910 (1914) INOM VISSA STÄDER.
229
17
18
19
20
21
22
23
24
25 | 26
27
28
29
80
81
82
38
84
35
86
37
88
89
1
1»
C
r
F
y s
i s k
a
P c
r
8 O
n e
r
10-
-22
23-
-27
28-
-39
Inom
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommu-  nen man-  talsskriv-  na
Juridiska
personer
och
j röster
röster
röster
Fabrikö-  rer, gross-  handlare,
husägare
m. H.
Handlande,
handels-  hus, kon-  torsperso-  nal m. fl.
Folkskol-  lärare och
tjänsteni.
av lägre
grad
Hemmans-
Övriga av
arbetar-  klass
g
09
K
CD
o<
CD
w
OS
OD
''ö''
CD
eu
CD
w
C:
Öb
"Ö
CD
eu
CD
•“I
40
rös-
ter
ägare och
arrendato-  rer
Arbetare
O
in
09
O
OD
<r*-
ce
c+-
O
Do
c+-
CD
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
An-
Rös-
>-»
c-t-
£9-
c+-
E
tal
tetal
tal
total
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
tal
total
tal
tetal
tal
tetal
441
20-7
286
24-6
160
31-9
103
298
7 344
699
13 292
267
4 001
11
143
266
2 418
109
1342
83
804
105
2 814
1
90
20-2
45
24-2
35
303
20
94
1205
329
2 418
104
722
8
55
222
823
123
723
166
851
271
2 599
2
145
20-3
26
24-4
6
30-0
-
68
883
456
3 462
128 1 263
2
7
1284
5 531
69
380
44
287
59
278
3
682
20-5
357
245
201
81-6
123
460
9432
1484
19172
490
5 986
21
205
1772
8 772
301
2445
293
1892
435
5691
4
326
20-7
164
24-5
in
31-9
38
227
5 516
357
6 381
286
4 558
16
143
252
2 752
82
768
1
27
56
1388
5
57
20-1
22
24-6
5
32-2
5
66
823
143
1114
113
1035
7
35
220
1301
85
337
—
—
114
779
6
76
20-4
16
24-1
2
29-5
—
20
343
178
1578
114
1291
7
16
417
2 825
26
140
—
—
18
154
7
459
20-6
202
245
118
318
43
313 6 682
678
9073
513
6 884
30
194
889
6878
193
1245
1
27
188
2321
8
5001
20-5
•2419
24*6
1489
31-8
713
3655
84417
7186
114 066
2836
38729
254
2975
8769
85256
917
7989
468
6429
809
19632
9
1224
20 2
434
24-5
196
312
103
loss
134051
3906
30197
1105
9471
175
1256
7069
39628
1336
5550
QQI1
4651
2417
17898
10
638
20’s
ISO
24*5
25
31o
5
345
4465
•2251
17 525
531
5915
37
218
7526
39.352
412
1747
326
1848
489
2329
11
6863
20-4
2983
24*6
1710
31 7
821
5083
108285
13343
UB38S, 4472
53215
466
4449^23364
164236
2665
15286
1793
12428
3715
39359
12
230
Tab. 4. Rösträtt och dess utövande vid land stingsnianna valen år 1916 (1914)
med fördelning efter enröstgrupper.
a. Landskommuner (107 st.).
1
2
3
4
5
6
7
1 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 .
Röst-
grupper
A b'' s o 1 n
t a
t a 1
P
o c e
n t t
a 1
1
Röstande
Icke röstande
röstberät-  tigade
Icke röst-  berättigade
Samtliga
Röstande
Icke röstande
röstberät-  tigade
Icke röst-  berättigade
Samtliga
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
i
5 152
5 152
11675
11675
6 612
6 642123 469
23 469
12-02
1-73
34-89
9-18
29''87
7-Goll 23-81
4 57
2
5 040
10 080
6 385
12 770
4 372
8 744115 797
31 594
11-76
3''37
19-08
10-04
19-66
10-00
16-03
6-10
3
4 370
13 110
3 773
11319
2 482
7 446 10 625
31 875
10-20
4-39
11-28
8-90
11-16
8-52
10-78
6-21
4
3 424
13 696
2 528
10112
2 077
8 308
8 029
32116
7-99
4-59
7-55
7-95
9-34
9-60
8-15
6-201
5
3128
15 640
1855
9 275
1 340
6 700
6 323
31 615
7''30
Ö''24
5''54
7-30
6-03
7-66
6-42
6-16
6
2 860
17 160
1 491
8 946
1 133
6 798
5 484
32 904
G''67
5''75
4-45
7-04
5''10
7-78
5*57
6-41
7
2 169
15 183
892
6 244
663
4 641
3 724
26 068
5-06
5-09
2-66
4-91
2-98
5-31
3-78
5*08
8
1464
11712
663
5 304
482
3 856
2 609
20 872
3-42
3-92
1''98
4-17
2-17
4-41
2-65
4-07
9
1398
12 582
537
4 833
450
4 050
2 385
21 465
3-26
4-22
1-60
3-80
2-03
4-63
2-4 2
4-18
10
1933
19 330
638
6 380
600
6 000
1 3 171
31710
4-51 i 6-48
1-91
5-02
2-70
6-86
3-22
6-18
11
5 662
62 282
1566
17 226
1252
13 772
8 480
93 280
13-21 i 20-86
4-68
13*55
5-63
15''7ö
8-60
18-18
12
1572
18 864
442
5 304
314
3 768
2 328
27 936
3*67
6-32
1-32
4-17
1-41
4*31
2-36
5''44
13
1530
19 890
363
4 719
204
2 652
| 2 097
27 261
3*57
6-66
1-08
3-71
0-92
3-03
2-13
5*31
14
753
10 542
174
2 436
72
1008
999
13 986
1-76
3''53
052
1-91
0-33
1-15
l-oi
2-73
15
453
6 795
no
1650
32
480
595
8 925
1-06; 2-28
0-33
1-30
0-15
0-55
060
1-74
16
289
4 624
00
880
27
432
371
5 936
0-67
1-55
0-17
0-69
012
0-50
1 0-38
1*16
17
239
4 063
57
969
23
391
319
5 423
0-56
1-36
0-17
0-76
0-10
0-45
i 0-32
1-06
18
218
3 924
46
828
14
252
278
5 004
0-51
1-32
0-14
065
0-06
0-29
0-28
0-98
19
127
2 413
21
399
8
152
156
2 964
0-30
0''81
0-06
0-31
0-04
0-17
0-16
0-58
20
121
2 420
20
400
13
260
154
3 080
0-28
0-81
006
0-31
0''06
0-30
0-16
0*60
21
71
1491
17
357
3
63
91
1911
0-17
0*50
0-05
0-28
0-01
0-07
0-09
0-37
22
74
1 628
16
352
3
66
93
2 046
0-17
0-55
0-05
0 27
0-01
0*08
0-10
0-40
23
75
1725
10
230
2
46|i
87
2 001
0-18
0-58
0*08
0-18
0-01
0-05
0-09
0-39
24
55
1320
9
216
6
144!
70
1680
0-13
0-44
003
0-17
0-03
0-17
0-07
0-33
25
63
1575
6
150
—
—
69
1725
0-15
0-53
0-02
012
_
_
0-07
0-34
26
58
1508
13
3:38
2
52
73
1898
0-14
0''51
0-04
0-26
0-01
0-06
0-07
0-37
27
36
972
4
108
3
81
43
1 161
0-08
0-33
0-01
0-08
0-01
0-09
0*04
0-23
28
33
924
5
140
4
112
42
1176
0-08
0-31
0-02
O-ll
0-02
0-13
0-04
0-23
29
32
928
8
232
2
58
42
1218
0-07
0-31
0-03
0"2G
0-01
0-07
0-04
0-24
30
22
660
4
120
1
30
27
810
0-05
0-22
o-oi
0*09
O-oo
0-04
0-03
0-16
31
17
527
4
124
1
31
22
682
0-04
0-18
0-oi
0-10
O-oo
0-04
0-02
0-13
32
23
733
4
128
—
—
27
864
0*05
0-25
0-01
0-10
_
_
0-03
0-17
33
15
495
4
132
—
—
19
627
0-04
0-17
0-oi
0-10
_
_
0-02
0-12
34
13
442
6
204
1
34
20
680
003
0-15
0-02
0-16
O-oo
0-O4
0-02
0-13
35
11
385
4
140
1
35
16
560
003
0-13
0-01
0-11
O-oo
0*04
0-02
0-11
36
19
G84
1
36
2
72
22
792
0-04
0-23
O-oo
0-03
0-01
0-08
0*02
0-15
37
14
518
2
74
1
37
17
629
0-03
0-18
0-01
0-06
O-oo
004
0''02
012
38
17
646
4
152
—
—
21
798
0-04
0-15
0-01
0-12
_
_
0-02
0-16
39
11
429
1
39
—
—
12
468
0-03
0-15
O-oo
003
_
_
O-Oi
0-09
40
287
11480
54
2160
5
200
346
13 840
0-67
3-85
0''16
1-70
0''02
0-23
035
2-70
1—40
42 848
298535
33 467
127101
22 237
87 413
98 552
513 049
10O-00
100-oo
10O-00
lOO-oo
lOOoo
lOOoo
lOOoo
lOOoo
231
Tal», i. (forts.). Rösträtt och dess utövande vid lundstingsmnnnavnleii är 1010 (1014)
med fördelning efter enröstgrupper.
b. Städer (17 st.).
1
*2
8
4
6
6
7
K
9
10
n
12
18
14
15
1«
17
Röst-
grupper
A b s
0 1 u
t a
t a 1
Samtliga
Röstande
P
o c e
n t t
a 1
Röstande
Icke röstande
röstberät-  tigade
Icke röst-  berättigade
Icke röstande
röstberät-  tigade
Icke röst-  berättigade
Samtliga !
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
Röst-
poster
Röste-
tal
1
557
557
3 061
3 061
1498
1498
5116
5116
2-24
0-16
16-92
2-52
•
12-57
2 081
9-32
0-92''
2
838
1676
2 665
5 330
1798
3 596
5 301
10 602
3''37
0-47
14-78
4-39
15-09
4-99
9-66
1-92
3
1007
3 021
2184
6 552
1652
4 956
4 843
14 529
4''04
0-84
12-07
5’89
13-86
6-88
8-82
2-62''
4
1117
4 468
1791
7164
1352
5 408
4 260
17 040
4-49
1-24
9-90
5-89
11-34
7-51
7''76
3-08''
5
1 2G3
6 315
1390
6 950
1054
5 270
3 707
18 535
5-07
1-76
7-08
5-72
8-84
7-32
6-75
3-351
G
1400
8 400
1094
6 564
845
5 070
3 339
20 034
5''62
2-33
6''05
5-40
7-10
7-04
6-08
3-02
7
1024
7168
651
4 557
473
3 311
2148
15 036
4-11
1-99
3-fiO
375
3’97
4-GO
3-91
2-72
8
604
4 832
396
3 168
364
2 912
1364
10 912
2''43
1-34
2-19
2-61
3-05
4-04
2-48
1-971
9
997
8 973
574
5166
414
3 726
1985
17 865
4''00
2-49
3-17
4-25
3-47
5-18
3-62
3-23;
10
1 461
14 610
583
5 830
509
5 090
2 553
25 530
5-87
4''0G
3-22
4-80
4-27
7-07
465
4-Gl!
11
1 495
16 445
546
6 006
438
4 818
2 479
27 269
6-01
4-57
3-02
4-94
3-68
6-69
4-52
4-93
12
1309
15 708
458
5 496
352
4 224
2119
25 428
5"26
4-30
253
452
2-95
5''87
3-86
4-591
13
1059
13 767
371
4 823
200
2 600
1630
21 190
4-25
3''82
2-05
3-97
1-68
3-61
2-97
3-83!
14
784
10 976
243
3 402
121
1694
1148
16 072
3''15
3-05
1-34
2-80
1-01
235
2-09
2-90
15
357
5 355
126
1890
49
735
532
7 980
1''43
1-49
0-70
1-56
0-41
1-02
0-97
1-44
IG
94
1504
42
672
12
192
148
2 368
0-38
0''42
0-23
0-55
0-10
0-27
027
0-43
17
114
1938
36
612
14
238
164
2 788
0-46
0-54
0-20
0-50
0-12
0-33
030
0-50
18
243
4 374
99
1692
49
882
386
6 948
098
1-22
0-52
1-39
0-41
1-22
0-70
1-26
19
696
13 224
192
3 648
106
2 014
994
18 886
2-80
3-67
1-06
300
089
2-80
1-81
3-41
20
659
13180
187
3 740
no
2 200
956
19 120
2-65
3-66
1-03
3-08
0-92
305
1-74
345
21
2 066
43 386
439
9 219
234
4 914
2 739
57 519
8-30
12''06
2-43
7-58
1-96
6-82
499
10-39
22
1129
24 838
234
5148
113
2 486
1476
32 472
4-54
6-90
1-29
4-24
0-95
3-49
2-G9
5-87
23
759
17 457
137
3151
39
897
935
21 505
3-05
4-85
0-76
2-59
0-33
1-24
1-70
3-88
24
539
12 936
106
2 544
35
840
680
16 320
2-16
3-59
0-59
2-09
0-29
1-17
1-24
2-95
25
425
10 625
94
2 350
25
625
544
13 600
1''71
2-95
052
1-93
0-21
0-87
0-99
2-46!
26
383
9 958
50
1300
13
338
446
11596
1-54
2-77
0-28
1-07
0-11
0-47
0-81
2-09|
!
27
313
8 451
47
1269
18
486
378
10 206
126
2-35
0-26
1-04
0-15
067
0-69
1-84!
i 28
268
7 504
37
1036
7
196
312
8 736
1-08
2-08
0-20
0-85
006
0-27
0-57
1-58!
29
199
5 771
36
1044
4
116
239
6 931
0''80
1-60
0-20
0-86
0-03
0-16
0-44
1-25|
|
30
191
5 730
33
990
2
6C
226
6 780
0-77
1-59
0-18
0-81
0-02
0-08
0''41
1*23
31
159
4 929
19
589
2
62
180
5 580
061
1-37
0-11
0-49
002
0-09
0-33
l-oi
32
121
3 872
16
512
2
64
139
4 448
0''49
1-08
0-09
0-42
0’02
0’09
0-25
0-80
33
96
3168
-10
330
2
66
108
3 564
0-39
0-88
Ooc
0-27
0-02
009
0*20
0-64
34
119
4 046
4
136
2
68
125
4 250
0-48
1-12
0-02
0-11
0-02
0-09
023
0-77
35
79
2 765
16
560
1
35
96
3360
0''32
0-77
0-09
0-46
0-oi
005
0-17
0-61
1 3G
74
2 664
8
288
1
36
83
2 988
0''30
0''74
0-05
0-24
0-oi
0-05
0-15
0-54
37
72
2 664
7
259
—
—
79
2 923
0-29
0-74
0''04
0''21
—
—
0-14
0-53
38
61
2 318
4
152
2
76
67
2 546
0-24
0-64
002
0-13
0-02
0-10
0-12
0-46
39
50
1950
6
234
—
—
56
2184
0''20
0*54
0''03
0-19
—
—
0-10
0-39
40
713
28 520
103
4120
5
200
821
32 840
2-86
7-92
057
339
0-04
0-28
1-50
5-93
1—40
24894
360 043
18 090
121554
11917
71999
54901
553596
lOO-oo
lOO-oo lOO-oo
100-oo
lOO-oo
lOO-oo
lOO-oo
lOO-oo
232
Tab. 5. Fysiska personers rösträtt och dess utövande vid landstings
-
a) Lands
-
1
1 2
1 3
1 4
1 6
1 6
1 7
1 8
1 9
1 i»
1 il
1 12
1 13
14
1 16
1 16
1 17
G
o d s
ä g
are
m.
f 1.
Hem-
Röstande
Icke röstande röst-  berättigade
Icke röstberättigade
Röstande
Röstetal
Inom
Utom
Inom
Utom
Inom
Utom
Inom
Utom
kommu-
kommu-
kommu-
kommu-
kommu-
kommu-
kommu-
kommu-
nen
nen
nen
nen
nen
nen
nen
nen
mantals-
mantals-
mantals-
mantals-
mantals-
mantals-
mantals-
mantals-
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
1.....
17
13
6
3
44
18
40
4
13
8
18
3
842
73
41
18
2.....
15
9
12
—
36
13
25
2
17
8
15
1
1552
51
37
5
3.....
8
18
9
2
16
10
33
5
10
2
13
1
1682
39
24
6
4.....
16
10
10
1
11
5
31
4
13
4
4
1
1160
31
22
11
5.....
24
10
15
2
10
6
25
2
9
3
3
_
1094
25
18
(;.....
21
7
18
—
14
2
18
—
9
1
8
1
891
27
8
2
7.....
19
7
11
1
10
—
9
2
5
_
2
_
559
6
12
8.....
13
4
11
2
4
2
12
1
4
_
3
_
512
18
10
1
9.....
14
6
7
1
2
3
7
—
4
1
3
_
416
12
8
10.....
26
7
6
2
4
2
3
—
11
2
3
_
252
13
6
_
11.....
122
26
38
—
33
17
12
3
26
_
4
_
888
29
19
1
12.....
58
15
21
2
15
2
4
1
13
_
4
1
301
9
8
13.....
96
14
7
1
21
2
2
1
20
_
1
_
243
6
4
__
14.....
83
5
7
1
25
1
3
1
10
_
2
_
122
3
15.....
75
5
3
1
17
1
3
2
4
_
1
_
93
3
4
1
16.....
59
2
2
—
7
1
—
—
4
_
—
_
42
1
4
17.....
55
2
4
—
10
3
1
1
3
_
3
_
41
1
1
18.....
72
5
2
—
4
1
2
—
5
_
_
_
25
1
2
19.....
34
2
1
—
4
—
1
—
6
_
_
_
19
2
2
20.....
45
1
3
—
4
—
—
—
6
_
_
_
13
21......
25
—
—
1
4
—
1
_
_
_
_
.
7
22.....
29
3
—
—
3
—
—
—
1
_
1
_
6
1
''
23.....
38
2
2
—
2
1
_!
_
_
_
_
_
4
1
24.....
28
—
1
—
5
—
l
_
2
_
_
_
3
25.....
28
2
—
—
1
1
_
_
_
_
_
_
3
26.....
20
1
1
—
4
—
2
_
2
_
_
_
5
1
27.....
16
—
—
—
2
—
—
—
2
_
_
_
5
_
1
_
28.....
15
—
—
—
1
_.
2
_
1
_
1
___
1
1
29.....
18
—
2
—
2
_
1
—
1
_
_
_
30.....
19
—
1
—
1
_
_
_
1
_
_
_
1
31.....
11
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32.....
11
—
—
—
1
—
—
—
_
_
_
_
.. .
33.....
8
—
—
—
_
_
_
_
__
_
_
34.....
5
1
—
1
1
__
_
_
_
__
_
_
35.....
5
—
—
—
1
_
_
___
_
_
_
1
36.....
13
—
—
_
1
_
_
_
1
_
__
_
2
37.....
7
38.....
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39.....
7
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
40.....
57
—
6
—
6
—
—
—
2
—-
—
1
8
—
—
—
1—40
1237
177
206
21 |
327 |
92 |
23S |
29 |
205 |
29
89 j
9
10 793
351
233
46
mannavulen 1910 (1914) med fördelning efter yrken och kön pft enröstgrupper.
kommuner (107 st.).
18 !
in
20
21 1
22 |
28 |
24 |
25 |
26 | 27
28
2!» |
80 j
81 |
32 |
33
34 |
35
86 | 37
l
in a n s ä g
a r
e in. ti.
Ö v
r » K
a i
nom j
o r
1 b r
u k
Röste- j
tal j
Icke röstande röst-  berättigade
Icke röstberättigade
Röstande
Icke röstande röst-  berättigade
Icke röstberättigade
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
1324
295
245
79
566
62
Ilo
13
1 969
74
57
9
3 308
295
361
89
1828
90
206
43
1
1379
141
115
27
486
29
49
9
1338
37
17
5
1380
59
85
14
929
17
39
3
2
1073
54
48
12
333
11
25
4
832
16
9
3
555
16
25
1
347
9
13
1
3
626
46
22
5
217
12
7
—
422
10
5
—
288
11
9
2
186
1
5
—
4 1
483
21
20
4
106
4
2
1
303
5
3
—
118
9
11
2
102
2
3
—
5
376
17
14
2
71
5
4
2
169
3
—
1
97
2
1
1
57
—
3
—
6
161
9
6
2
31
—
3
—
120
2
1
—
51
—
5
—
34
—
—
—
7
151
18
6
—
38
—
1
—
59
3
1
—
18
—
2
1
14
1
—
—
8
105
2
7
—
14
—
2
—
50
2
—
1
15
1
1
—
11
—
—
—
9
80
2
4
1
19
1
1
—
77
—
1
—
14
—
1
—
15
—
—
—
10
192
10
5
1
47
—
3
—
183
1
2
—
38
1
O
tJ
—
20
—
—
—
11
65
3
Q
O
_
7
—
1
—
23
1
3
—
7
1
—
—
6
_
—
—
12
37
—
3
—
7
—
1
—
20
1
1
—
4
—
—
—
1
—
—
—
13
21
_
2
_
3
—
1
—
7
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
15
1
_
3
—
—
—
7
1
—
—
2
—
—
—
—
1
—
—
15
6
—
—
—
4
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
_
v -
16
6
_
_
_#
2
—
—
—
2
1
—
17
3
18
3
19
1
20
1
21
22
1
23
24
25 i
26
27
28 |
29
30
31
32
33
34
1
35
36
37
38
39
1
| —
•
40
6111
619 501
133
| 1960
124
210 29
5 588
159 100 20| 5895
i 895
! 508
110 3 552
121
269
47
1-40
30—180469
234 TAB. 5 (forts.)- FYSISKA personers rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen
40 | 41 |
42
43 I 44
45 |
46
| 47
51 | 52 [ 53
A r b
t a r e
utom
jordbruk
Övrig
Icke röstande röstberättigade
-
Röstande
Icke röstberättigade
Röstande
Röstetal
Inom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Utom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Inom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Utom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Inom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Utom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Inom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
Utom
kommu
nen
mantals
skrivna
-
m. kv.
13 . .
19 . .
22 • .
25 . .
27 . .
31 . .
32 . .
38 . .
1—40 12986 281
522 79
314 I 45''
2 274 ! 509
1916 (1914) MED FÖRDELNING EFTER YRKEN OCH KÖN PÅ ENRÖSTGRUPPER. A) LANDSKOMMUNER. 235
64 |
56 |
58 | 67 |
68 |
69 !
80 |
ÖL |
ö*2 j
88 |
84 |
ö5
88
87 |
88 |
89 |
70 |
71 |
72 |
73 |
1
av a
r b
e t a
r k
lass
ö
V
i
K
a
Röste-
tal
1
1
Icke röstande röst-  berättigade
icke röstberättigade!
Röstande
Icke röstande röst-  berättigade
Icke röstberättigade
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
U tom
kommu-  nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Inom
kommu- \
nen
mantals- ''
skrivna j
Utom !
kommu- ''
nen
mantals-1
skrivna
Inom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
Utom
kommu-
nen
mantals-
skrivna
| m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
in.
kv.
1
m. 1
kv.
m.
kv. j
in.
kv.
m. |
kv.
m. j
kv.
421
435
140
128
210
217
03;
46
345
611
i
171
3
496
194
no
21
267
75
73
10
1
190
210
55
40
175
85
17 i
6
410
97
12
2
351
151
71
9
299
58
42
5
2
i 121
113
30
19
77
18
13
6
303!
in
13!
4
230
135
46
8
146
57
17
2
3
98
67
11
10
70
1(5
7
2
319
112
19;
2
172
105
42
7
186
20
12
2
4
i .
57
47
5
14
51
11
1
2
262
78
14
10
145
78
27
6
99
23
11
4
5 1
66
17
3
11
75
9
5
—
256
69
14
4
162
42
16
6
109
8
6
1
G
50
14
7
2
56
4
1
—
229
45
6
1
107
25
13
1
60
7
10
3
7
30
13
3
4
35
9
1
1
112
27
6
3
45
25
12
1
38
7
5
—
8
46
7
1
_
35
2
2
—
126
20
5
1
63
14
3
—
40
3
3
—
9
58
8
_
1
59
4
—
—
230
36
6
1
95
13
4
—
76
10
5
—
10
136
22
6
5
79
15
1
2
851
101
19
5
259
43
12
2
195
8
8
1
11 i
22
2
_
i
20
1
—
—
354
42
7
3
105
14
9
3
70
4
4
1
12
36
_
_
12
—
—
—
457
45
11
—
102
9
9
—
61
4
2
—
13
16
_
_
_
4
_
_
_
312
19
5
—
50
5
1
—
26
1
2
—
14
5
_
_
_
1
_
—
—
17G
8
4
—
30
4
1
—
15
—
—
—
15
6
137
3
2
—
15
—
—
—
16
—
—
—
16
_
_
_
_
_
—
—
90
3
1
—
19
1
1
—
9
—
—
—
17
|
82
2
1
1
17
—
—
—
6
—
—
—
18
_
_
_
•_
_
1
—
—
47
1
2
—
5
19
_
_
_
_
_
—
—
—
41
—
—
9
—
—
—
3
—
—
—
20
1
_
_
_
_
_
_
—
27
—
—
—
3
21
_
_
_
_
_
_
_
_
23
_
1
—
3
—
—
—
—
—
—
—
22
_
_
__
_
_
__
_
_
21
_
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
23
_
_
_
_
_
_
_
_
12
__
—
_
1
—
—
2
—
—
—
24
17
1
1
1
25
—
_
_
_
—
—
19
—
—
1
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
10
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
27
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
_
_
_
_
_
6
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
29
30
31
5
1
—
1
—
—
—
—
—
—
32
_
'' _
_
_
_
2
_
1
—
—
—
—
—
—
33
34
35
36
37
J
—
—
—
—
5
—
—
—
. -
—
38
_
_
_
4
—
—
—
—
—
39
40
1360; 95«
261
233
950
392
111
65
! 5316
882
! 169
4o! 2 489
858
377
64
1727
285
200
2!)
1—40 1
236 TAB 5 (forts.). FYSISKA personers rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen
1
74
f 76
76
| 77
| 78
| 79
80
! 81
[ 82
[ 83
i 84
| 86
| 86
| 87
| 88
s
a
m
t
1
i
f?
''
Röstande
Icke röstande röstberättigade
Ick
Röstetal
Inom
Utom
Inom
Utom
Inom
kommunen
kommnnen
kommunen
koromanen
kommunen
mantalsskrivna
mantalsskrivna
mantalsskrivna
mantalsskrivna
mantalsskrivna
m.
ky.
s:a
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
! i.....
4 397
400
4 797
210
57
267
7 255
1552
8 807
1136
360
1496
4 851
591
5 442
I 2.....
4 421
348
4 769
166
24
190
4 463
759
5 222
491
108
599
3 662
262
3 924
3.....
3 884
291
4175
89
27
116
2 737
428
3165
236
51
287
2119
130
2 249
4.....
3 028
242
3 270
75
24
99
1872
278
2150
143
31
174
1860
81
1941
I 5.....
2821
170
2 991
74
16
90
1378
190
1568
102
29
131
1183
66
1249
| 6.....
2 604
150
2 754
63
11
74
1189
95
1284
64
22
86
1020
33
1053
7.....
1986
95
2 081
42
6
48
710
57
767
50
13
63
602
14
616
8.....
1330
70
1400
32
7
39
474
64
538
38
11
49
419
22
441
1 9.....
1282
65
1347
24
3
27
442
29
471
20
2
22
409
8
417
i jo.....
1816
75
1891
24
4
28
546
29
575
16
2
18
553
19
572
! ll.....
5 283
206
5 489
86
10
96
1285
97
1382
50
11
61
1176
27
1203
12.....
1411
72
1483
41
5
46
329
24
353
19
5
24
289
5
294
13.....
1380
70
1450
30
3
33
294
12
306
14
1
15
182
4
186
14.....
682
29
711
13
1
14
132
8
140
6
1
7
61
1
62
15.....
402
22
424
12
2
14
75
6
81
4
2
6
26
1
27
16.....
255
10
265
8
1
9
40
1
41
_
_
_
26
_
26
17.....
203
10
213
5
1
6
35
5
40
2
1
3
16
_
16
18.....
186
9
195
6
1
7
25
1
26
3
—
3
11
_
11
19.....
102
6
108
5
—
5
12
—
12
1
_
1
7
1
8
20.....
103
2
105
4
—
4
14
'' -
14
—
—
_
11
11
21.....
61
--
61
—
1
1
9
—
9
1
_
1
3
_
3
22.....
60
3
63
2
1
3
6
_
6
_
_
_
2
2
23.....
64
2
66
3
_
3
4
1
5
__
_
_
1
1
24.....
46
—
46
1
—
1
6
_
6
1
_
1
4
4
25.....
50
4
54
1
_
1
2
1
3
_
_
26.....
46
1
47
2
—
2
5
—
5
2
—
2
2
_
2
27.....
31
—
31
2
—
2
2
--
2
_
_
3
_
3
28.....
26
1
27
—
—
—
1
—
1
2
—
2
1
_
1
29.....
24
—
24
3
—
3
2
_
2
1
_
1
1
1
30.....
21
—
21
1
—
1
1
_
1
_
_
1
1
31.....
13
—
13
—
_
—
1
1
2
_
_
_
32.....
16
1
17
1
—
1
2
2
_
_
_
_
33.....
10
—
10
1
—
1
_
34.....
5
1
6
—
1
1
1
—
1
_
_
1
_
1
35.....
8
--
8
—
—
—
2
_
2
_
_
_
1
_
1
36.....
15
—
15
—
—
—
1
—
1
—
_
_
2
_
2
37.....
9
—
9
—
—
—
_
_
_
_
_
_
1
_
1
38......
10
—
10
—
—
_
1
_
1
_
_
_
39.....
11
—
11
—
—
—
_
_
__
_
,
_
40.....
92
7
99
6
—
6
8
—
8
—
—
—
3
—
3
1—40
88194
2362
40556
1032
206
1238
23361
3638
26999 2 402
650 3 052
18 509
1265
19 774
Ut It; (1914) MED FÖRDELNING EFTER YRKEN OCH KÖN l’Å ENRÖSTGRUPPER. A) LANDSKOMMUNER. 237
80 |
90 ]
91 I
92 1
98 |
94
96
91!
|
97 |
98 |
99 |
100 1
101
1 j
y r
k
e
s
g
U
P
> 0
r
röstberättigade
Summa
i röstlängd upptagna fysiska personer
Röste-1
Utom
kommunen
mantalsskrivna
Inom
kommunen
mantalsskrivna
Utom
kommunen
mantalsskrivna
w
O:
CD
ef
P
P
CD
g pr
/£!* ct- >-1
9S eT o:
5? CD CD
•-»
£f- CD
r-t-
(W o:
SB oo
H
o
p
ce
P
5
tal 1
in.
kv.
s:a
m. j
kV.
s:a
m. 1
kv.
s:a
CD
D
'' Pi
CD
% C?
CD Jr
?
B
p
1
055
|
249
130
03
41
44
31
24
24
20
j 29
9
5
5
1
3
i
_
1
—
_
2
128
34
17
9
4
4
1
3
2
1
783
283
147
09
50
48
35
25
24
20
32
11
5
5
1
3
1
2
1
16 503
12 546
8 740
6
760
5 382
4 813
3 298
2 223
2133
2 915
7
744
2 029
1856
875
503
321
254
222
121
128
73
68
69
56
52
53
36
28
27
23
14
18
10
7
11
18
10
11
11
103
2 543
1309
849
601
426 i
278
166
156
102
123
330
101
86
38
29
11
15
10
7
2
3
3
5
1
1
1
1
1
7
19 040
13 915
9 589
7
301
5 808
5 091
3 464
2 379
2
235
3
038
8
074
2130
1942
913
532
332
269
232
128
130
73
71
72
56
57
54
36
29
27
23
il
‘2
11
18
10
11
11
no
2 001
900
455
281
217
171
123
94
68
60
165
09
49
24
17
8
10
9
6
4
1
3
3
2
i
4
1
1
1
6
545
166
95
61
54
37
23
19
5
6
24
12
4
2
4
1
2
1
1
1
1
1
2 546
1072
550
342
271
208
140
113
73
66
189
81
53
26
21
9
12
10
6
4
2
4
3
2
1
4
2
4
4
1
1
1
1
7
5064
4 959
4
291
3 369
3081
2 828
2129
1439
1374
1919
5
585
1529
1483
.725
438
274
219
202
113
109
62
66
69
47
55
49
33
27
27
22
13
18
11
7
8
15
9
10
11
105
|
10 303
5 821
3 452
2 324
1699
1370
830
587
493
593
1443
377
321
147
87
41
43
29
13
14
10
6
5
7
3
7
2
3
3
1
2
2
1
2
1
1
8
6 225
4 207
2 396
2 010
1299
1101
651
466
441
592
1235
305
191
67
28
26
19
11
8
H
3
3
1
J
2
3
3
1
1
1
1
2
1
4
21 592
14 987
10 139
7
703
6 079
5 299
3 610
2 492
2 308
3104
8
263
2 211
1995
939
553
341
281
242
134
134
75
75
75
58
58
58
38
33
31
24
15
20
11
9
11
18
10
11
11
117
1
2
i
3
!
4
5
6
i
7
8
i
9
10
:
11
12 1
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
1330
209
! 1545
i 80004
| 7265
87 329
| 4770
1065
5835
41 794
30 051
21319
93164
1—40
238
Tab. 5 (forts.). Fysiska personers rösträtt och dess utövande vid landstings
-
b) Städer
1
1 2
1 8
1 4
1 5
1 6
1 7
| 8 [ 9
1 io
in
1 12
1 13
1 I4
1 15
1 16 | 17
1 I»
1 19
1 20
1 21
1 22
1 23
1 24 1 25
Fabrikörer, grosshandlare, husägare
m. fl.
Handlande,
handelsbiträden, kontorspersonal
m.
fl.
ade
Röste-
tal
Röstande
[ Icke röstande
| röstberättigad
Icke
röstberättigade
Röstande
Icke röstande
röstberättigade
Icke
röstberättig
Inom
kom-
mnnen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
! Inom
j kom-  munen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
j kom-  munen
man-
tals-
skrivna
[ Utom
kom-  | mnnen
man-  tals-  skrivna
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-  m unen
man-
tals-
skrivna
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
m.
| kv
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv
m.
kv.
m.
kv.
m.
| kv.
m.
kv.
m.
1
| kv.
m.
kv
m.
kv
m.
jkv.
i. .
6
2C
41
2
i
28
80
4
4
16
9
2
34
105
2
1
1 154
404
17
25
121
66
9
7
2 . .
42
i ?,
—
3b
43
3
13
6
1
12-
97
i
4
1 208
282
34
19
186
55
22
8
3 . .
14
41
^ 5
29
47
3
3
26
3
1
—
147
78
4
2
I 262
182
43
11
259
29
13
4
4 . .
24
26
4
i
45
61
12
19
2
—
189
101
1
5
253
133
21
3
226
12
c
1
5 . .
18
32
5
26
30
5
3
11
7
—
187
104
3
(i
204
95
21
2
176
25
5
2
6 . .
39
33
8
2
26
30
7
2
15
—
—
—
213
85
1
3
178
74
11
2
143
14
i
i
7 . .
32
23
3
—
16
8
7
—
3
—
—
—
170
76
2
1
96
40
4
1
70
7
1
8 . .
23
23
4
1
10
19
5
—
7
7
1
—
109
40
3
2
59
24
9
2
85
6
1
1
0 • .
21
24
3
2
14
10
2
1
9
2
1
—
179
60
3
3
104
32
3
103
2
10 . .
42
33
i
1
24
15
1
—
8
2
1
—
208
75
4
2
89
30
5
1
78
3
l
11 .
40
24
5
3
25
12
5
—
15
1
1
—
278
55
4
2
90
21
3
2
82
\
3
12 . .
51
34
5
—
15
10
3
—
9
—
—
—
245
61
_
2
85
19
2
i
87
3
o
13 . .
36
25
i
—
20
9
3
1
4
1
—
—
227
48
2
4
75
11
1
44
1
14 . .
31
21
5
1
17
9
1
1
5
2
—
—
179
24
2
1
51
8
1
36
]
15 . .
28
14
—
3
13
3
—
—
3
—
—
—
103
13
5
23
2
4
9
1
16 . .
12
9
5
—
5
5
—
2
1
—
—
—
21
6
2
_
5
1
2
3
1
o
17
. .
18
. .
ii
22
13
14
5
1
2
1
5
7
2
2
—
2
4
1
1
—
27
92
3
18
2
2
3
2
30
3
8
1
—
4
27
i
i
—
19 . .
34
13
6
—
16
7
1
—
6
—
—
—
169
28
1
3
38
1
1
26
2
1
20
.
.
21
.
.
51
223
27
82
6
10
2
16
42
6
9
8
1
7
33
1
2
—
180
676
20
64
4
11
2
53
140
2
15
1
8
—
42
87
2
22 . .
222
42
10
6
48
8
4
1
30
1
—
i
457
40
6
1
76
13
1
1
57
]
23 . .
204
27
4
—
29
4
2
—
14
—
1
—
331
35
3
49
5
1
1
17
24 . .
152
31
1
i
1
2
1
1
27
1
1
1
8
1
1
—
245
21
1
_
35
5
1
2
12
1
25
. .
26
. .
27
. .
28
. .
29
. .
30
. .
140
128
138
122
98
89
13
21
8
8
7
4
1
6
7
1
3
2
26
11
14
9
12
10
4
2
2
1
1
MIMI
7
4
5
3
3
2
M 1 1 II
1
1
1
—
198
167
116
102
74
73
16
11
4
5
3
1
1
1
2
2
36
20
22
11
12
11
1
1
2
1
II II Mi
12
7
8
3
i
—
31
. .
32
. .
78
48
2
2
4
1
z
3
7
1
60
54
1
1
—
5
5
—
—
—
2
—
—
—
33
. .
34
. .
48
71
5
6
1
2
—
8
3
2
35
26
3
1
—
i
—
—
—
1
—
—
—
35
. .
36
. .
37
. .
38
. .
44
41
46
33
6
3
1
2
1
1
1
—
5
4
—
1
1
1
—
i
i
1111
MM
—
21
19
15
13
2
3
1
1
1
II II
i
i
3
1111
1
1111
MII
ii ii
II II
mm
39 . .
30
3
—
—
1
—
—
_
_
_
_
8
1
1
40 . .
339
21
H
Il
19
—
4
—
2
—1
—
—
104
5
l|
1
4
—
1
_
l
_
1—40
2 849
806
139
33:670
41S|
87 i
20
299
40 17
i
5 87ö| 1311
83]
51
2 492j 1414
198|
74
2015|23G|
64|
25
2:i9
inaniiiivaleu 191(5 (1914) med
(17 st.).
S efter yrken och kön på cnröstgrupper.
26 I 27 I 28 | 29 I 30 j 81 | 32 | 33 | 34 | 35 | 33 | 37
Folkskollärare och tjänstemän av lägre grad
38 | 39 | 40 | 41 | 42 | 48 | 44 | 45 | 46 [ 47 j 48 | 49
Hemmansägare och arrendatorer
Röstande
Icko röstande
röstberättigade
Icke
röstberättigade
Röstande
Icke röstande
röstberättigade
Inom
Utom
Inom
Utom
Inom
Utom
Inom
Utom
Inom
Utom
korn-
kom-
korn-
korn-
korn-
korn-
korn-
kom-
kom-
kom-
manen
munen
munen
munen
munen
munen
munen
munen
munen
munen
man-
man-
man-
man-
man-
man-
man-
man-
man-
man-
tåls-
tals-
tåls-
tåls-
tåls-
tåls-
tåls-
tåls-
tåls-
tåls-
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
skrivna
in.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
m.
kv.
14
23
i
1
39
54
2
7
22
7
i
1
ii
i
23
4
14
IG
it;
—
3
41
45
3
4
27
12
—
—
G
—
—
—
26
—
8
—
21
44
i
1
48
46
1
1
29
6
2
1
22
i
—
—
19
4
4
—
50
60
i
7
39
34
1
3
32
5
—
—
16
—
3
. —
14
1
2
—
66
61
—
3
68
50
2
1
37
10
1
—
17
2
2
—
13
1
3
—
94
47
—
1
53
36
1
—
24
7
—
—
13
3
2
—
6
2
2
—
76
32
—
—
34
21
1
—
27
3
—
—
18
—
—
—
9
—
—
—
39
7
—
—
29
2
—
—
10
1
—
—
11
1
1
—
3
—
1
—
92
27
i
2
32
10
—
—
29
1
—
1
6
—
1
—
6
—
1
—
158
5G
—
—
27
22
—
—
31
1
—
—
11
—
—
—
3
1
1
179
54
i
1
45
17
—
—
40
2
—
—
10
—
2
—
5
—
1
—
173
43
—
—
44
10
—
1
39
1
—
—
12
1
1
—
5
—
—
—
109
24
—
—
35
12
—
—
18
—
—
—
3
—
1
—
2
—
—
—
99
31
—
3
25
9
—
—
12
—
—
—
0
—
2
—
2
—
—
—
69
10
—
—
17
6
—
—
9
1
—
—
5
1
—
—
2
—
1
—
5
5
—
—
3
—
—
—
1
—
—
—
2
1
—
—
—
—
—
—
10
5
_
_
_
1
_
_
- 2
_
_
_
0
—
_
_
1
—
—
—
20
3
_
_
4
1
_
_
1
_
_
_
1
—
—
_
_
—
1
__
103
20
—
—
18
5
1
—
8
—
—
—
5
1
—
—
2
—
—
—
87
18
—
1
15
6
—
—
14
—
—
—
7
—
3
—
3
—
1
—
37G
28
—
—
46
7
—
—
43
—
—
—
17
—
1
—
5
—
—
—
170
10
—
—
21
2
—
—
7
—
—
—
9
—
1
—
3
—
2
—
83
36
23
1
3
1
i
—
14
1
—
—
3
—
—
—
6
5
2
—
1
—
4
—
—
—
l
3
2
z
_
_
z
_
_
12
_
_
_
i
—
_
—
_
—
—
—
4
—
1
—
1
—
—
—
10
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
6
_
_
—
1
—
—
_
5
—
—
4
4
1
1 1 1 1 1 1
1
1
1
1
i
1
1
1
2 206
630
7
23
708
397
12
17
474
57
4
3
243
11
24
—
162
13
42
—
Icke
Inom '' Utom
kom- j kommunen
j muuen
man- , mantals-
[ talsskrivna!
skrivna
m.
kv.l m. Ikv.
Röste
tal
-
1
2
3
4
5
0
7
8
9
10
11
12
33
14
15
10
17
18
19
20
21
22
23
24
25
2G
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
37 — 12 1 1-40
240 TAB. 5 (forts.)- FYSISKA personers rösträtt och dess utövande vid landstingsmannavalen
50
| 51 I 52 I 53 j 54 I 55 j 56 j 57 | 58 | 59 | 60 j 61 | 62 | 63 | 64 j 65 | 66 | 67 j 68 | 69 | 70 1 71 | 72 |
73
Arbetare
Röstande
Icke röstande
röstberättigade
Icke
röstberättigade
Röstetal
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
j kom-  i munen
man-  tals-
{ skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
1
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
kom-
mnnen
man-
tals-
skrivna
Utom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
Inom
kom-
munen
man-
tals-
skrivna
:
m.
j kv
m.
kv.
m.
kv.
m.
1 kv.
m.
| kv
m.
kv.
m.
kv.
m.
j kv.
m.
! kv.
m.
kv.
m.
kv.
1
136
92
4
1 G
564! 452
25
14
795
103
12
114
22
35
6
130
222
137
35
60
26
; 2
304
88
5
3
800| 260
18
13
1105
121
12
4
27
39
9
1
147
132
73
23
64
25
3
391
9b
2
5
753| 157
21
5
972
99
11
: e
41
52
8
2
77
102
63
15
64
10
4
450
57
6
2
752
87
7
4
874
50
7
1
41
49
3
1
07
80
7
16
41
11
ö
604
71
3
2
574|
47
5
3
68-1
20
5
—
15
43
2
3
41
Öl
0
8
17
7
: 6
711
49
1
1
472
31
3
2
577
29
i
—
! 34
42
_
3
28
25
3
3
6
7
7
48G
31
—
—
305
10
3
321
11
—
25
34
1
2
14
20
2
2
8
6
8
279
13
3
2
101
3
—
—
215
11
i
3
9
21
1
1
13
14
]
1
6
9
501
8
1
1
27b
8
—
—
243
0
i
1
13
28
_
3
8
15
5
7
1
| 10
783
21
2
—
278
9
4
—
359
7
i
—
17
33
1
21
10
1
1
4
4
i 11
(
7
1
280; —
—
—
200
2
1
22
23
_
_
12
4
1
10
3
12
623
5
—
1
210
2
1
—
198
1
—
_
20
26
_
_
11
4
1
4
6
1
13
534
2
—
—
163
1
2
—
121
1
—
—
14
15
_
1
8
2
9
9
14
342
4
—
—
92|
1
—
—
02
—
—
—
10
15
_
2
5
7
1
1 15
77
1
—
—
30
i
1
—
25
1
_
_
0
8
! io
12
1
1
—
2
—
—
—
3
_
_
1
7
1
1
! 17
10
—
—
—
4
__
—
—
2
_
_
_
6
_
1
i
47
1
—
20
—
—
—
12
_
_
2
5
1
2
1
2
19
285
3
—
83
—
—
—
54
—
—
—
10
7
3
1
1
3
i
20
224
1
—
—
Öl
—
1
—
41
—
_
__
4
13
_
_
3
5
1
9
21
474
3
2
_
91
1
1
—
59
—
—
—
15
28
_
3
12
6
1
1
1
'' 22
90
—
—
22
—
—
7
—
—
—
18
_
_
3
1
3
; 23
37
—
—
—
2
—
—
__
1
—
—
—
9
_
_
_
1
1
; 24
13
—
—
—
2
- -
—
—
2
—
—
—
5
_
__
2
_
! 25
11
—
—
—
2
; 20
5
27
2
—
—
—
—
—
—
_
1
_
_
_
1
1
'' 28
1
—
—
_
1
_
_
29
30
2
31
1
''
32
—
_
_
_:
33
1
■
34
35
1
30
37
38
—
_
_
_
_
39
40
1
—
—
—i
—
—
*
—
Övriga av arbetarklass
Röstande
Icke röstande
röstberättigade
Icke
Utom
kom
munen
man
tals
skrivna1
-
74 | 75 |
76
Rö
-
Inom kommunen
mantalsskrivna
m.
'' kv.
s:a
223
296
519
497
282
779
636
312
948
770
296
1066
907
312
1220
1104
259
1363
807
196
1003
470
105
575
812
147
959
1219
218
1 437
1301
163
1464
1 124
170
1294
923
114
1037
666
95
761
288
47
335
53
29
82
63
27
90
184
41
225
606
72
678
553
79
632
1781
205
1986
972
92
1064
j 670
63
733
456
55
511
376
30
406
t 317
33
350
273
13
286
235
13
248
174
7
181
171
5
176
141
2
143
103
3
106
84
5
89
97
9
106
65
8
73
60
6
66
61
1
62
47
3
50
39
3
42
446
26
472
19 774 8 843 23 617
1-40 8 215 554
311 20 5 9119
1070
92 j 41 0 998 528
53 30
i 531 33
2416111725 3011115 305
»5
107
102
191C (1914) MED FÖRDELNING EFTER YRKEN OCH KÖN PÅ ENRÖSTGRUPPKR. B) STÄDER.
241
77 | 78
79
80
81
82
88 | 84
86
8I> j
87
88 | 8!)
SO 1 91
92 |
93
94
95
9 ti
97 |
98
l
S a
in t
1
i g a
y
r k e s
g
r
U
I> P
o r
Röstetal
■itände
Icke röstande röstberättigade
Icke röstberättigade
om-
n
s-
a
Summa i röstlängd upptagna
fysiska personer
Utom kom-  munen
mantals-  skrivna
Inom kommunen
mantalsskrivna
Utom kom-  munen
mantals-  skrivna
Inom kommnnen
mantalsskrivna
Utom k
mune
manta
skrivr
Inom kommunen
mantalsskrivna
Utom kom-  munen man-  talsskrivna
Total-
sum-
ma
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
m. kv.
I
s:a
m.
kv.
s:a
m.
kv.
s:a
14
7
21
938
1216
2154
199
85
284
1 015 271
1286
56
27
83
2176
1783
3 959
269
119
388
4 347
1
18
11
29
1257
762
2 019
139
59
198
1407
219
1626
58
19
77
3161
1 263
4 424
215
89
3041
4 728
2
17
10
27
1 188
538
1 726
135
35170
1 357
147
1504
67
12
79
3 181
997
4178
219
57
276
4 454
3
18
16
34
1170
372
1542
50
26
76
1 196
86
1282
17
2
19
3136
754
3 890
85
44
129
4 019
4
15
14
29
■
926
284
1210
42
17
59
926
69
995
14
3
17
2 759
666
3 425
71
34
105
3 530
5
12
10
22
763
198
961
27
9
36
767
57
824
2
1
3
2 634
514
3148
41
20
61
3 209
6
e
3
9
474
99
573
17
3
20
433
27
460
2
—
2
1714
322
2 036
25
6
31
2 067
7
12
6
18
275
62
337
16
3
19
324
25
349
3
5
8
1069
192
1261
31
14
45
1306
8
9
11
20
440
75
515
11
4
15
392
12
404
3
2
5
1644
234
1878
23
17
40
1918
9
8
3
11
442
93
535
12
2
14
480
17
497
3
1
4
2141
328
2 469
23
6
29
2 498
10
13
6
19
457
54
511
9
3
12
409
12
421
4
1
5
2167
229
2 396
26
10
36
2 432
11
ö
3
9
370
45
415
7
6
13
340
6
346
2
—
2
1834
221
2 055
15
9
24
2 079
12
4
5
9
303
35
338
6
1
7
190
5
195
2
—
2
1416
154
1570
12
6
18
1588
13
9
7
16
192
34
226
2
1
3
116
3
119
2
—
2
974
132
1106
13
8
21
1127
14
5
3
8
85
15
100
6
—
6
46
2
48
1
—
1
419
64
483
12
3
15
498
15
8
_
8
15
7
22
3
2
5
8
1
9
2
—
2
76
37
113
13
2
15
128
16
7
2
9
12
4
16
2
—
2
11
—
11
1
—
1
86
31
117
10
2
12
129
17
4
6
10
62
13
75
2
—
2
44
3
47
1
—
1
290
57
347
7
6
13
360
18
7
3
10
164
16
180
3
1
4
95
5
100
1
—
1
865
93
958
11
4
15
973
19
13
3
16
151
19
170
3
1
4
106
—
106
—
—
—
810
98
908
16
4
20
928
20
24
5
29
336
38
374
17
2
19
224
4
228
2
—
2
2 341
247
2 588
43
7
50
2 638
21
17
7
24
173
24
197
7
2
9
105
1
106
1
1
2
1250
117
1367
25
10
35
1402
22
8
—
8
99
10
109
3
1
4
36
—
36
1
—
1
805
73
878
12
1
13
891
23
3
—
3
75
6
81
2
3
5
28
1
29
3
—
3
559
62
621
8
3
11
632
24
4
3
7
67
5
72
1
1
2
24
—
24
1
—
1
467
35
502
6
4
10
512
25
8
1
9
33
—
33
—
—
—
11
—
11
1
—
1
361
33
394
9
1
10
404
26
8
—
8
37
3
40
1
—
1
14
1
15
—
—
—
324
17
341
9
—
9
350
27
2
2
4
20
4
24
—
—
—
6
—
6
1
—
1
261
17
278
3
2
5
283
28
5
1
6
24
—
24
—
—
—
3
—
3
—
—
—
201
7
208
5
1
6
214
29
2
1
3
21
I
22
1
—
1
2
—
2
—
—
—
194
6
200
3
1
4
204
30
5
—
5
9
—
9! —
—
—
2
—
2
—
—
—
152
2
154
5
—
5
159
31
i
—
1
12
—
12i —
—
—
2
—
2
—
—
—
117
3
120
1
—
1
121
32
2
—
2
9
—
9
—
—
—
1
—
1
—
—
—
94
5
99
2
—
2
101
33
2
—
2
3
—
3
—
—
—
2
—
2
—
—
—
102
9
111
2
—
2
112
34
3
—
3
6
—
6
1
—
1
1
—
1
—
—
—
72
8
80
4
—
4
84
35
1
—
1
5
—
5
1
—
1
1
—
1
—
—
—
66
6
72
2
—
2
74
36
1
—
1
3
—
3
1
—
1
—
—
—
—
—
—
64
1
65
2
—
2
67
37
1
—
1
—
—
—
1
—
1
1
—
1
1
—
1
48
3
Öl
3
—
2
54
38
1
—
1
2
—
2
41
3
44
1
—
1
45
39
14
2
16
24
—
24
5
—
5
3
—
3
—
—
—
473
26
499
19
2
21
520
40
317
151
468
10 642
4 032 14 674 7321267
999
10128
974
11102
252
74326
40 544 8 849
49 393
1301
49211 793
51186
1-4C
31—180469
242
Tab. 6. Juridiska personers m. fl:s rösträtt och dess utövande vid
a) Lands
-
1
2
1 3
1 *
1 6
II 6
1 7
1 8
9
10 1 11
|w
13
14 1 15
| 16 |
17
18 | 19 | 20 |
21
Röstetal
Statliga myndigheter
och inrättningar
Kommunala myn-  digheter och inrätt-  ningar
Aktiebolag och
solidariska bank-  bolag
Sparbanker, för-  säkringsinrätt-  ningar o. dyl.
Ekonomiska för-  eningar
R.1
Rb.1
I.»
Samt-
liga
R.
Rb.
I.
Samt-
liga
R.
Rb
I.
Samt-
liga
R.
Rb
I.
Samt-
liga
R.
Rb
I.
Samt-
liga
1......
3
3
6
69
12
81
1
50
15
66
1
1
2
4
41
4
49
2.....
_
3
—
3
—
23
3
26
6
18
10
34
—
—
—
—
3
16
7
26
3.....
2
3
—
5
—
11
£
14
8
17
4
29
—
1
—
1
3
8
1
12
4.....
2
1
2
5
—
7
1
8
8
13
2
23
—
1
—
1
2
13
3
18
5.....
1
1
—
2
—
6
1
7
3
12
5
20
—
—
—
—
3
11
4
18
6.....
_
_
_
_
_
4
1
5
4
13
4
21
—
—
—
—
2
5
—
7
7.....
—
1
—
1
—
2
—
2
6
11
1
18
—
1
—
1
1
3
—
4
8.....
—
3
1
4
—
10
2
12
5
8
2
15
—
2
—
2
—
4
—
4
9.....
_
4
_
4
—
3
—
3
6
8
2
16
—
—
—
—
1
1
—
2
10.....
—
1
—
1
—
4
—
4
6
4
2
12
—
—
—
—
1
“4
—
5
11—15. . .
2
14
1
17
2
22
2
26
75
87
12
174
1
4
—
5
20
25
—
45
16—20 . . .
—
6
1
7
1
5
—
6
55
29
5
89
—
2
—
2
2
6
—
8
21-25 . . .
—
3
—
3
1
1
—
2
27
13
2
42
—
2
—
2
2
2
—
4
26—30 . . .
—
2
—
2
—
1
—
1
17
10
2
29
1
—
—
1
1
—
—
1
31—35 . . .
—
2
—
2
—
—
—
—
18
9
1
28
—
—
—
—
1
1
—
2
36—40 . . .
1
8
—
9
2
3
—
5
184
37
1
222
2
1
—
3
1
2
—
3
Summa 1-40
8
55
8
71
6
171
25
202
429
339
70
838
5
15
—
20
47
142
19
208
Medelröstetal
14-4
5-7
19-5
16-2
7-1
b) Stä-
1.....
_
_
_
_
_
2
_
2
1
21
3
25
—
11
1
12
—
1
—
1
2.....
—
—
—
—
—
3
—
3
—
10
2
12
1
4
—
5
—
4
—
4
3.....
_
1
_
1
—
—
—
—
—
7
1
8
—
—
—
—
—
4
—
4
4.....
_
_
_
_
_
_
—
—
2
6
—
8
—
—
—
—
—
5
—
5
5.....
—
—
—
—
—
3
1
4
1
6
2
9
—
—
—
—
2
5
—
7
6.....
_
_
_
_
_
1
_
1
1
5
—
6
—
—
—
—
—
1
1
2
7.....
_
_
1
1
—
1
—
1
3
6
—
9
—
—
—
—
1
1
—
2
8.....
_
1
—
1
—
1
—
1
3
5
—
8
—
—
—
—
—
1
—
1
9.....
_
_
_
—
—
2
—
2
2
4
1
7
—
1
—
1
—
—
—
—
10.....
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2
—
5
—
-
—
—
1
1
1
3
11—15 . . .
—
2
—
2
—
4
—
4
15
15
2
32
—
—
—
—
11
5
1
17
16—20 . . .
—
2
—
2
1
3
—
4
13
8
2
23
—
—
—
—
4
—
—
4
21—25. . .
—
1
—
1
1
6
1
8
51
21
—
72
1
—
—
1
13
8
—
21
26—30 . . .
—
''-
—
—
1
2
—
3
44
19
1
64
1
—
—
1
6
4
—
10
31-35 . . .
—
—
—
—
—
2
—
2
28
12
1
41
1
—
—
1
3
1
—
4
36—40 . . .
1
—
—
1 1
—
10
—
10
207
52
1
260
12
6
—
18
7
2
—
9
Summa 1-40
1
7
1
9
3
40
2
45
374
199
16
5S9
16
22
1
39
48
43
3
94
Medelröstetal
15-7
20-2
27-8
21-2
17''8
1 R = röstande, Rb = icke röstande röstberättigade samt I = icke röstberättigade upptagna i röstlä
landstingsmniuiavalen 11)1 <» (11)1-1) med fördelning pil ciuöstgmpper
kommuner (107 st.).
243
| 22
23
24
25
26
27
28
29
80
31
32
33
84
35 | 86
37
38
39
40
41
1
(Andra föreningar
och stiftelser
Stäf bilus
Omyndiga
Enkla bolag
Samtliga juridiska
personer inkl.
omyndiga
Rös-
tetal
1 R.
Rb.
I.
Samt-
liga
It.
Rb.
I.
Samt-
liga
R.
Rb.
X.
Samt-
liga
R.
Rb.
I.
Samt-
liga
R.
Rb.
1.
Samt-
liga
i
30
3
34
18
504
183
705
48
41G
102
506
15
258
95
368
88
1372
417
1877
1
i 2
14
4
20
21
221
54
296
33
178
63
274
IG
91
24
131
81
564
1G5
810
2
1
13
2
IG
22
135
24
181
28
85
31
144
15
48
21
84
79
321
86
48G
3
1
G
1
8
14
G9
14
97
15
61
37
113
13
33
7
53
55
204
67
326
4
2
3
—
5
18
G4
15
97
10
25
13
48
10
34
3
47
47
156
41
244
5
—
3
1
4
12
57
6
75
5
18
18
41
9
21
2
32
32
121
32
185
6
1
1
1
3
IG
26
4
46
8
11
6
25
8
6
—
14
40
62
12
114
7
—
2
1
3
10
27
7
44
—
5
1
6
10
15
2
27
25
76
IG
117
8
—
—
—
—
9
19
5
33
—
—
—
—
8
9
2
19
24
44
9
77
9
j -
1
—
1
3
22
2
27
1
1
1
3
3
8
3
14
14
45
8
67
10
G
7
3
16
Öl
77
16
144
11
6
3
20
42
38
11
91
210
280
48
538
11—15
1
—
—
1
10
9
2
21
2
1
—
. 3
6
1
2
9
77
59
10
146
16—20
—
—
—
—
6
3
—
9
—
—
—
—
3
3
1
7
39
27
3
69
21—25
—
—
—
—
3
2
—
5
—
2
—
2
1
1
—
2
23
18
2
43
26-30
—
—
—
—
3
3
—
6
22
15
1
38
31—35
| 1
—
—
1
4
1
—
5
—
—
—
—
3
—
—
3
198
52
1
251
36—40
1 16
80
16
112
220
1239
332
1791
161
S09
275
1245
162
566
173
901
1054
3416
918
5 388
1-40
4-6
4-0
2-5
4-2
6-6
der
(17 st.).
—
10
1
11
—
61
21
82
15
499
100
614
1
18
3
22
17
623
129
769
1
—
7
—
7
1
72
10
83
28
329
80
437
—
19
3
22
30
448
95
573
2
—
6
1
7
2
71
14
87
29
189
52
270
1
10
1
12
32
288
69
389
3
—
5
—
5
4
43
15
62
11
97
34
142
—
17
2
19
17
173
Öl
241
4
—
4
—
4
—
35
14
49
10
54
25
89
1
14
—
15
14
121
42
177
5
—
G
—
6
2
35
4
41
8
41
13
62
4
8
_
12
15
97
18
130
6
—
4
—
4
2
29
4
35
4
14
5
23
2
3
1
6
12
58
11
81
7
1
3
—
4
3
17
4
24
2
3
2
7
2
9
1
12
11
40
7
58
8
1
5
—
6
2
16
3
21
8
12
1
21
5
4
—
9
18
44
5
67
9
1
3
—
4
6
14
3
23
—
9
3
12
2
5
1
8
13
34
8
55
10
6
9
—
15
9
54
11
74
2
8
5
15
9
16
—
25
52
113
19
184
11—15
2
4
—
6
8
34
10
52
5
3
—
8
13
17
1
31
46
71
13
130
16-20
6
12
-
18
41
75
12
128
16
2
1
19
18
13
—
31
147
138
14
299
21—25
1
3
1
5
18
24
3
45
4
—
—
4
8
6
—
14
83
58
5
146
26—30
—
1
—
1
10
7
—
17
—
—
—
—
2
2
—
4
44
25
1
70
31—35
4
—
—
4
22
13
1
36
—
—
—
—
5
3
—
8
258
86
2
346
36-40
22
82
3
107
130
600
129
859
142
1260
321
1723
78
164
13
250
809
2417
489
3 715
1-40
12-2
11-7
2-9
120
106
244
Tab. 7. Yissa kommuners finanser år 1914 samt
a) Landskom
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9 II
•
Inkomster
Utgifter
Tillgångar
Kommuner
Beräknad
beskatt-
ningsbar
inkomst
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Utgif-  ter i %
av in-  komster
Absoluta
tal
kr.
pr 100:
kr. be-  skatta,
ink.
1
Stockholms län.
Harg.............
415 560
36 537
8-79
43 358
10-43
118-67
108 753
26-17
2
Sundbyberg..........
3 470 690
^03 887
8''76
291 951
8-41
96-07
1405 975
40-51
3
Österåker ...........
659 645
65700
9-96
58 208
8-82
88-60
183 511
27-82
4
G-ustafsberg..........
1 263 833
59 338
4-70
61526
4-87
103-69
54147
4-28
5
Nacka.............
5 664 531
211 240
373
196 921
3-48
93-22
537 251
9-48
6
Uppsala län.
Tensta.............
192 319
19 081
9’92
26 088
13-56
136-72
73 493
38-21
7
Skäfthammar..........
348 357
13772
395
11805
3-39
85-72
25 618
7-35
8
Ekeby.............
107 255
9 756
9-10
10 333
9-63
105-91
27 617
25-75
9
Dannemorn...........
310 154
13 839
4-46
12 418
4-00
89-73
42 876
13-82
10
Hållnäs............
139 510
21092
1512
22 467
1610
106-52
43 608
31-26
11
Södermanlands län.
Gryt..............
268 243
27 995
10’44
26 539
9-89
94-80
96 980
36-15
12
Flöda.............
371 450
53504
14-40
50 207
1352
93-84
272 654
73-40
13
Ardala.............
99 573
17 573
17-65
32 353
32-49
184-11
41833
42-01
14
Flen..............
943076
60 840
6-45
54 595
5-79
89-74
142 201
15-08
15
Torshälla landskommun.....
720 267
35850
4-98
36 599
5-08
102-09
120 617
16-75
16
Öja..............
163 999
20 194
12-31
19 474
11-87
9648
62 965
38-39
17
Jäder.............
171 295
25329
14-79
27 397
15-99
108-16
71301
41-62
18
Östergötlands län.
Rystad.............
148 414
13 470
9-08
16 104
10-85
119-55
44114
29-72
19
Bankekind...........
122 465
14 820
i2-io
14 374
11-74
96-99
38 802
31-68
*) Mantalsskrivna i kommunen.
24.r>
rösträtt vid laiidstingsinamiavnlrn år IDIG (15)14).
muner.
10
1 n
12
II 13
1 it
16
1 16
1 17
1 18
1 1»
20
1 21
| 22
I 23
24
11
Skulder
Skul-  der i %
av till-  gångar
Behållning
Röstberättigade personer
Deras röstetal
1
Absoluta
tal
kr.
pr 10C
kr. be-  skatta
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta
ink.
Samt-
liga
Därav nedanst. %
Samman-
lagt
Därav nedanst. %
1—5
röster
6—10
röster
Arbe-
tare1
| Hem-  mans-  ägare 1
1—5
röster
6—1C
röster
Arbe-
tare1
Hem-  mans-  ägare 1
1
39 416
9''48
''36-24
69 337
16-69
579
68-05
21-76
64-77
1503
2 690
34-57
3502
57-10
i 16-84
1
1 258 424
36-26
89-50
147 551
4-25
748
21-12
1898
52-64
0-13
8 262
5-18
14-62
41-88
0-12
2
103112
15-63
5619
80 399
12-19
607
60-79
20-26
34-43
13-34
3 427
27-46
26-79
18-15
21-16
3
8 201
0-65
15-15
45 946
3-63
936
5406
22-54
67-62
0-75
6 011
23-94
27-68
61-79
0-77
4
388 331
6-86
72-28
148 920
2-62
1725
27-48
19-19
56-64
1-68
18 677
7-08
14-61
4101
1-33
I
24 512
12-75
33-35
48 981
25-46
254
69-29
12-99
42-91
32-28
1251
29-98
19-82
22-62
39-89
6
30 075
8-63
. 117-40
- 4 457
- 1-28
351
45-87
40-17
78-35
655
2 324
22-76
46-26
71-13
628
7
37
0-03
0-13
27 580
25-72
235
68-08
22-98
36-17
42-98
1045
40-38
36-27
21-63
59-43
8
6 000
1-93
13-99
36 876
11-89
380
58-42
24-47
62-63
14-47
2 232
27-24
31-23
53-36
17-34
9
1106
0-79
2-54
42 502
30''47
454
86-12
10-57
41-85
39-87
1255
5912
26-29
26-69
51-08
10
61 671
22-99
63-59
35 309
13-16
292
72-60
1096
52-40
16-78
1477
30-40
16-25
•
27-01
29-25
11
176 814
47-60
64-85
95 840
25-80
825
82-18
9-94
50-30
35-51
2 794
45-70
21-90
27-13
5107
12
14 252
14-31
34-07
27 581
27-70
208
81-73
913
57-21
31-25
830
49-40
17-71
33-37
48-43
13
108 002
11-45
75-95
34199
3-63
634
45-42
23-34
47-63
4-89
4 777
16-29
22-90
32-45
4-63
14
81 993
11-38
67-98
38 624
5"37
673
44-72
22-58
49-63
21-10
4 724
17-91
24-89
47-18
28-26
15
14 980
9-13
23-79
47 985
29-26
377
81-43
10-34
52-25
25-99
1308
45-49
22-71
30-43
4128
16
13 067
7''63
18-33
58 234
33-99
328
73-17
15-24
50-91
30-49
1334
34-11
27-66
22-79
54-35
17
20 246
13-64
45-89
23 868
16-08
214
65''8 9
17-29
52-80
25-23
1047
26-93
26-74
26-27
46-90
18
6 356
5-19
16-38
32 446
26-49
229
72-93
11-35
49-78j
29-69
981
32-11
19-98
19-78
55-96
19
246
TAB. 7 A (forts.)- VISSA KOMMUNERS FINANSER ÅR 1914 SAMT
1
2
3
4
5
6
7 II
8
9
Kommuner
Inkomster
Utgifter
Tillgångar
Beräknad
beskatt-
ningsbar
inkomst
Absoluta
tal
kr.
Dr 100
it. be-  fatta,
ink.
Absoluta
£
ar 100
tr. be-  skatta,
ink.
Utgif-  ter i
av in- 1
kom ster
Absoluta
s
ar 100
it. be-  fatta,
ink.
1
Åtvid.............
1 399 360
111425
7-96
156 871
11-21
140-79
435 390
31-11
2
Svansbals...........
142 605
21749
15-25
18 797
13-18
86-43
43 318
30-38
3
Ekeby.............
807 611
41395
5-13
01059
7-56
147-50
209 561
25-95
Jönköpings lön.
! 4
Bankeryd ...........
246 755
16 411
6-65
14 562
5-90
88-73
41765
16-93
'' 5
Barnarp............
768 246
49 650
6''46
66 350
8-64
133-64
126 177
16-42
1 6
Visingsö............
139 669
17 623
12;62
16 930
12-12
96-07
94 366
67-56
7
Korsberga...........
125 923
25 974
20-63
21927
17-41
84-42
27903
22-16
1 8
Eryele.............
71425
11793
16-51
11755
16-45
99-68
22 452
31-43
9
Kulltorp............
63 629
11216
17-63
11109
17-46
99 05
27 938
43-91
Kronobergs län.
-
10
Växjö landskommun......
703173
46 503
6-61
41369
5-88
88-96
158 843
22-59
11
Uråsa.............
52 216
9 716
18-61
9 231
17-68
95-00
29 298
56-11
12
Jät..............
64 940
12 446
19-16
10 525
16-21
84-57
33 962
52-29,
13
Härlunda...........
55727
10 930
19-61
10 601
19-02
96-99
24 741
44-40;
14
Mobeda............
281165
30 343
10-79
58 613
20-85
193-17
65188
23-18
Kalmar län.
15
Hjorted . ...........
317 659
47 105
1483
44 877
14-13
95-27
169 073
53-22
16
Virserum............
454 114
47167
10-39
34 615
7-62
73-39
181903
4005
17
Karlslunda...........
88 027
17 854
20-28
25 49S
28-97
142-82
32 804
37-27
Gottlands län.
18
Björke .............
328 991
14 014
4-2f
1411c
4*22
100-71
53 411
16-23
19
Buttle.............
21807
5 684
26-OC
4 71"
21-62
82-91
10 795
49-49
21
Loj sta.............
18396
6 811
37 02
4 60"
25-04
67-64
8 881
48-30
Blekinge lön.
2
Ramdala............
215 296
33 536
15-52
29 64''
13-7
88-32
85 93l
) 39-92
25
Rödeby............
223 28(
38 601
17-2!
>
3471(
15-5
89-95
134 501
3 60-24
2:
Aryd.............
212 8L
25 18"
11-8''
25 73
D 12-0
102-It
53 63
) 25-20
1 Se noten å sid. 244.
RÖSTRÄTT VID LANDSTINGSMANNA VALEN ÅR 1910 (1914).
247
10 1
il 1
12
13
1
14
15 1
16 |
17 1
18 |
19 |
20
21 |
22 |
23 |
24 |
t
Skulder
Skul-  der i %
av till-  gångar
Behållning
Röstberättigade personer
Deras
röstetal
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Absoluta
tal
kr.
[>r 100
sr. be-  skatta,
ink.
Samt-
liga
Därav ncdanst
%
Samman-
lagt
Därav nedanst. %
1—5
röster
6—10
röster
Arbe-
tare1
Hem-  mans-  ägare 1
1—5
röster
6—10
röster
Arbe-
tare1
Hem-  mans-  ägare 1
336 094
24-02
77-19
99 296
7-09
1233
43-71
28-47
69-18
6-73
8 810
16-71
3049
58-37
9-13
1
77 957
54-07
179-96
- 34 639
-24-29
202
77-72
8-91
61-38
18''81
781
29-32
18-44
24-84
4033
2
97111
12-02
46-34
112 450
13-93
717
44-35
24-83
68-06
12-69
5113
18-01
26-77
62-74
12-36
3
18 802
7-62
45-02
22 963
9-31
247
55-46
24-70
41-70
25-10
1571
22-72
29-53
22-60
32-91
4
43174
5-62
34-22
83 003
10-80
704
40-91
35-08
70-17
966
4 909
16-72
40-64
66-90
953
5
24 270
17-38
25-72
70 096
50-18
345
80-87
12-75
20-00
49-85
1287
51-90
24-94
9-87
53-77
6
157 302
124-92
563-75
- 129 399
-102-76
252
6905
22-62
26-59
62-70
1160
40-60
36’6 4
14-83
71-55
7
2 712
3-80
12-08
19 740
27-63
197
87-31
10-66
8-63
67-51
699
68-53
22-03
3-72
66-24
8
—
-T”
—
27 938
43-91
277
94-95
2-89
26-71
61-73
705
80-00
8-94
18-16
68-09
9
110971
15-78
69-86
47 872
6-81
752
58-24
20-88
51-7.3
11-17
4 585
24-38
26-48
40-35
12-74
10
14 572
27-91
49-74
14 726
28-20
146
82-19
12-33
21-23
56-16
475
50-95
26-63
10-63
56-63
11
62 567
9634
184-23
- 28 605
-4405
117
79-49
15-38
42-74
47-01
447
47-87
29-08
17-67
61-07
12
10 256
18-40
41-45
14 485
26-00
176
91-48
2-27
15-34
63-64
483
66-87
6-00
7-66
62-32
13
38 254
13-61
58-68
26 934
9''57
434
66-36
20-05
26-50
39-40
2156
33-85
29-68
21-10
36-22
14
83 810
26-38
49-57
85 263
26-84
447
68-23
17-45
47-43
34-45
2 312
31-49
25-30
28-33
39-88
15
112 400
24-75
61-79
69 503
15-30
698
59-88
24-64
19-34
33-24
3 974
30-07
32-51
11-85
3314
16
101465
115-26
309-31
- 68 661
-77-99
210
74-29
17-14
25-24
43-33
759
37-94
3505
1054
57-84
17
15601
4-74
29-21
37 810
11-49
98
48-98
19-39
44-90
24-49
716
14-52
21-09
29-75
2318
18
5 209
23-89
48-27
5 583
25-60
61
83-60
9''84
18-03
57-38
187
53-48
21-92
12-83
65-24
19
4 638
25-21
52-19
4 248
2309
50
84-00
12-00
—
58-00
155
54-84
30-97
—
61-94
20
34 661
1610
40-33
51 278
23-82
333
73-27
11-71
51-05
35-44
1408
29-47
21-73
1932
57-17
21
59 635
26-71
44-34
74 873
33-53
481
83-78
9-56
29-94
5509
1740
55-69
1810
1713
53-74
22
21462
10-08
40-02
32 168
15-12
410
78-78
10-49
41-71
37-80
1593
41-56
20-72
20-84
44-76
23
248
TAB. 7 A (forts.). VISSA KOMMUNERS FINANSER ÅR 1914 SAMT
1
1
i
2
1
3
4
5
6
7
8
t 9
''
Inkomster
Utgifter
Tillgångar
Kommuner
Beräknad
beskatt-
ningsbar
inkomst
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Utgif-  ter i %
av in-  komster
Absoluta
tal
kr.
pr 100.
kr. be-  skatta.
ink.
1
Kristianstads län.
Riseberga ...........
546 442
68 290
12-.50
64 997
11-89
9518
198 872
36-39
2
Fagerhet...........
117 892
14 959
12-69
14 368
1219
96-05
37 254
3160
3
Osby.............
574 484
99 905
17-39
89 281
15-54
89-37
347 839
60-54
4
Löderup............
239 328
27 840
11-63
24111
10-07
86-61
193 369
80-80
6
Tryde.............
972 000
69 996
7-20
73 036
7-51
104-34
192 301
19-78
6
Malmöhus lön.
Västra Klagstorp........
709 385
21 955
3-09
22 285
3-14
101-50
70 298
9-91
7
Väsby..............
1 534 080
92 298
6-02
83 514
5-44
90-48
254 887
16-61
8
Skivarp ............
538 836
34 222
6-35
54 422
1010
159-03
117 270
2176
9
Hallands län.
Gällared............
45 125
12 163
26-95
11343
25-14
93-26
64 427
142-77
10
tillära!............
54 083
14 307
26-45
12 546
23-20
87-69
•
64146
118-61
11
Släp..............
276 178
20 847
7-55
20 381
7-38
97-76
55165
19-97
12
Göteborgs och Bolins län.
Fässberg............
3 577 392
224 038
6-26
462 010
12-91
206-22
1 012 033
28-29
13
Romelanda...........
205 312
29 063
14-16
24 255
11-81
83-46
84 638
41-22
14
Spekeröd............
72 775
15 278
20-99
24 318
33-41
159-17
30 024
41-25
15
Gullholmen...........
108 057
8 551
7-91
8 527
7-89
99-72
19 154
17-73
16
Älvsborgs län.
Skepplanda...........
175 318
27 712
15-81
39 419
22-48
142-25
81390
46-42
17
Hålanda............
52 750
10 569
20-04
10 344
19-61
97-87
16 273
30-85
18
Skaraborgs län.
Hova.............
343 603
46 079
13-41
45 482
13-24
98-70
252 293
73-42
19
Grevbäck............
87 603
8 257
9-43
9 481
10-82
114-82
50 046
57-13
20
Kyrkas............
11750
2 569
21-86
2 769
23-57
107-79
6108
51-98
1 Se noten å sid. 244.
RÖSTRÄTT VID LANDSTINGSMANNA VALEN ÅR 1916 (1914).
249
1 10 1
n
12 1!
18 |
14
16 |
•16 |
17 1
18 |
19 1
20
21 |
22 |
23 1
24 |
1
Skalder
Skal-  der i
av till-  gångar
Behållning
Röstberättigade personer
Deras
röstetal
1
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Därav nedan st. %
Därav nedanst. %
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
iiik.
Absoluta
tal
kr.
Samt-
liga
1—5
röster
6—10
röster |
Arbe-
tare1
Hem-
mans-
ägare1
Samman-
lagt
1—5
röster
6—10
röster
Arbc-I
tare1|
Hem-  mans-  ägare 1
105 978
19*39
53*29
92 894
17*00
936
72*32
13*89
39*63
28-841
I
4151
35*22
23*01
24*84
35*32
1
48 958
41*53
131*42
- 11 704
- 9*93
284
80*63
10*56
23*94
48*59
1018
48*53
20*33
13*46
51*96
2
70 471
12*27
20*26
277 368
48*27
976
71*51
14*55
32*17
28*58
4 487
35*01
23*24
20*53
23*71
3
13 877
5*80
7*18
179 492
75*00
563
75*48
9*95
46*00
31*08
2171
33*03
19*76
21*42
52*33
4
113 151
11*64
58*84
79 150
8*14
986
59*53
18*66
27*38
23*22
5 964
22*13
23*02
21-98
17*40
5
44 815
6*32
63*75
25 483
3*59
311
44*69
19*61
58*20
21*54
2 307
16*51
20*46
46*90
29*00
6
47 243
3*08
18*53
207 644
13*53
1508
61*00
15*72
35*68
12*80
8 817
23*75
21*05
26*79
20*02
7
79 878
14*82
68*11
37 392
6*94
520
63-07
16*54
60*38
6*73
2 793
26*28
22*63
49*55
12*39
8
44 342
98*26
68*83
20085
44*51
142
91*55
5*63
7*04
78*87
439
75*63
12*30
5*01
72-89
9
53 336
98*62
83*15
10 810
19*99
137
70*80
18*25
31*39
41*61
614
37*79
32*57
28*50
43*25
10
35 994
13*03
65*25
19 171
6*94
491
72*91
1385
14*66
30*96
2 320
38*84
21*94
12-89
22*03
11
774 237
21*64
76*50
237 796
6*65
2 502
51*92
23*62
62*31
3*28
16 507
20*49
28*47
58*70
4*51
121
34 363
16*74
40*60
50 275
24*48
349
68-77
23*21
25*79
49*86
1582
38*43
35*96
18*77
51*26
13
9 275
12*74
30*89
20 749
28*51
188
80*85
14*36
26*06
50*53
695
55-11
29*50
12*95
65*04
14
13 046
12*07
68*11
6108
5*66
272
86*40
4*78
47*79
L 0*37
879
47*55
12*74
39*25
0*23
16
75 993
43*35
93*37
5 397
3*07
423
I 74-70
15*60
26*00
60*52
1723
44*52
26*58
13*87
69*59
16;
4 997
9*47
30*71
11276
21*38
148
79*78
17*57
12*16
68*92
565
57*17
32*74
8*85
69*91
17
176 931
51*49
70*13
75 362
21*93
602
75*58
14*78
26-41
47-84
2 479
39*41
27*19
16*74
51*67
18
3097
3*54
6*19
46 949
53*59
139
82*73
9*35
46*05
32*38
561
42*96
18*18
23*35
30" 6 6
19
832
7*08
1
13*62
5 276
44*90
35
77*14
20*00
25*71
54*28
125
48*00
43*20
10*40
77*60
20
32—180469
250
TAB. 7 A (forts.). VISSA KOMMUNERS FINANSER ÅR 1914 SAMT
1
2
3
1 4
5
6
7
8
9
Inkomster
Utgifter
Tillgångar
Kommuner
Beräknad
beskatt-
ningsbar
inkomst
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Utgif-  ter i %
av in-  komster
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
1
Värmlands län.
Färnebo............
961 511
107 858
11-22
104 989
10-92
97-34
441 313
45-90
2
Blomskog...........
151 836
22 479
14-80
20094
13-23
89-39
77 614
51-12
3
Mangskog...........
72 590
17 903
24-66
21 672
29-86
121-05
32 529
44-81
4
Örebro län.
Götlunda............
314 868
36 652
11-64
36 961
11-74
100-84
150143
47-68
5
Grave.......... . . .
58148
5 347
9-20
6 377
10-97
119-26
13 700
23-56
6
Viker.............
556 239
46 642
8-29
39 488
7-10
85-58
107 326
19-29
7
Hällefors............
969 098
" 82 855
8-55
74 943
7-73
9045
142 022
14-65
8
Bjurtjärn ...........
179 007
30 646
1712
27 331
1527
89-18
83 218
46-49
9
Ljusnarsberg..........
3 052 193
204 535
670
194 930
6-39
95-30
672 572
22-04
10
Västmanlands län.
Kolbäck............
902 120
56 688
6-28
51165
567
90-26
125 477
13-91
11
Sura............
1 183 391
53 963
4-56
52 226
4-41
96-78
124 895
10-56
12
Västanfors...........
2 377 899
160 689
6*75
137 861
5-79
85-79
534 847
22-48
13
Fröstbult............
74 706
11 668
1562
11591
15-51
99-34
24 624
32-96
14
Kila..............
184 285
26 921
14-6.1
65 830
35-72
244-53
68 328
37-08
15
Kopparbergs län.
Falu landskommun.......
2 187 806
145 622
6-66
157 106
7-18
107-89
580 386
26-53!
16
Älvdalen............
1 146 053
298 492
26-04
242 710
21-18
81-31
762 720
66’55;
17
Sävsnäs ............
710 061
66 605
9-38
56 627
7-97
85-02
116 713
16-44
18
Norrbärke...........
2 244 557
172 443
7-68
165 029
7-35
95-70
483 445
21-54
19
Malingsbo...........
102 574
15 627
15-23
11616
11-32
74-33
16 948
16-52
20
Gävleborgs län.
Valbo..........
3 325 193
263 019
7-91
234 436
7-05
89-13
974 854
29-32
21
Alfta.........
940 537
122 203
12-99
102 921
10-94
84-22
613 916
65-27
22
Ljusdals köping.....
749 229
18 185
2-43
10009
1-34
55-04
56 100
7-49
1 Se noten å sid. 244.
RÖSTRÄTT VID LANDSTINÖSMANNAVALEN ÅR 191G (1914).
251
io
!
il
12 |
13
1
14
15 1
16 |
17 |
18 |
19 1
20
n |
22 |
28 1
24
1
Skulder
Behållning
Röstberättigade personer
Deras
röstetal
i Absoluta
tal B
i
kr.
;
i
r 100
r. be-  kattn.
ink.
Skul-  der i %
iv till-  gångar
Absoluta P
ta‘ *
kr.
r 100
r. be-  satt n.
ink.
Därav ncdanst.
%
Därav nedanst.
%
Samt-  liga :
i
1—5 6
öster
—10 l
öster
trbe-
;are‘
Hem- k
mans-  igare1
samman-
lagt
1—5 6
öster r
—10
öster
trös-  tare1
Hem-
mans-
Igare1
352 380
36-6 B
79-86
88 933
9-25
803
64-51
21-17
56-54
17-06
4 505
31-43
28-59
47-28
13-54 l
7 356
4''84
9-48
70 258
46-28
436
89-68
6-65
7-11
56-42
1207
63-38
17-98
10-60
55''59 9
6 515
8-98
20-03
26 014
35-83
299
91-31
5-35
301
75-59
747
63-99!
16*87
3*75
72-16 3
60 203!
19-12
40-10
89 940
28-56
576
76-74
15-80
39-41
43-23
2 379
43*671
28-37!
2077
50-69 4
540
093
3-94
13 160
22-63
86
70-93
13-95
63''9 5
17-45
413
31-23
23-731
32-93
31-48 5
17 093
3-07
15-93
90 233
16-22
406
69-71
21-43
60-10
22-41
1982
37-74
33-35
49-80
23-61 6
108 258
11-17
76-23
33 764
3-48
924
54-33
32-25
83-33
4-76
5410
27-63
41-90
76-86
3-46 7
29 003
16-20
34-85
54 215
3029
336
69-64
21-13
3006
42-26
1467
35-99
34-90
14-52
49-76 8
103 343
3-39
1537
569 229
18-65
1960
46-99
28-22
68-37
9-39
13 015
19-39
32-75
63-33
6*41 9;
1
55 797
6-18
44-17
69 680
7-73
754
50-40
24-54
48*01
21-75
5 274
20-88
26-36
38-40
24*95 10
84 885
7-17
67-97
40 010
338
700
36-43
25-14
71-00
9-72
5 496
13-79
25-07
71-87
5-80 11
272117
11-44
50-88
262 730
11-04
1534
32-72
25''55
71-51
3-00
12 445
11-43
25-05
71-02
2-71 12
33 893
4537
137-64
- 9 269
-12-41
no
69-09
13-64
43-64
34-55
500
27-20
23-40
12-40
61-60 13
38 769
21-04
56-74
29 559
1604
466
75-76
14-38
42-92
41-63
1728
38-19
29-22
16-38
66-72 14
481388
22-01
82-94
1
98 998
4-5.
1291
49-19
22-09
50-12
10-65
8 841
18-50
25-37
49-04
682 15
838 835
73-1
109-91
-76112
- 6-6
1478
69-09
16-79
34-79
46’7{
7 50?
39-00
23-96
24-70
47-78 16
2 50(
0-3
2-U
114 21?
160
7It
55-69
3189
83-8C
119
417?
29-02
40-5E
77-62
0-91 17
106701
4-7
5
22-0
376 73f
16-7
2 06(
45-0
27-5^
62-34
11-6
14 87‘
18-69
290''
57-26
9-53 18
4 52''
1
4-4
2
26-7
12 411
12-1
0
5!
5 82-7
6*9(
53-4.
15-5
23
7 46-84
13*95
42-65
11-81 19
267 43
9
8-0
4
27-4
3
707 41!
3
21-2
8 218
3 53-1
8 20-4
8 57-9
11-9
1
13 91
0 21-7
25-3
55-8
11-50 20
33114
5 35-2
1
53-9
i
282 77
300
6
157
6 75-9
5 10-7
2 45-8
8 28-1
l 6 70
5 35'' 5
19-2
3 23-8
41-13 21
_
5610
3
7-4
9
397] 36-0
2 22-6
7 44-8
4
2-0
2
3 53
3 11-3
19-6
7 37-8
1-47 22
252
TAB. 7 A (forts.). VISSA KOMMUNERS FINANSER ÅR 1914 SAMT
1
Kommuner
2
Beräknad
beskatt-
ningsbar
inkomst
1
3
[
4
Inkomster
5
|
6
Utgifter
1
7
II
8
T 9
Tillgångar
Absoluta
tal
kr.
pr 10
kr. be
skatta
ink.
3
Absoluta
tal
kr.
pr 10
kr. be
skatta
ink.
Utgif-  q ter i %
av in-  komster
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
I 1 Ramsjö.......
425 41f
40 87(
9-61
29 36.
i 6-9
71-84
115 74
: 27-21
! 2 Färila.......
617 67C
113 84C
18-41
90 651
14-6f
79-61
277 18.
44-87
j 3 Arbrå......
1 069 862
105 70C
9-8S
112 674
10-51
106 6C
351 98''
32-90
Västernorrlands län.
4 Torp.....
1 600 386
224 391
14-02
144 689
9-04
64-48
477 154
29-81
5 Alnö......
1320 705
145 506
1102
112 423
8-51
77-26
509 62€
38-59
1 6 Gudmundrå.....
3 820 305
251 286
6-58
243 688
6-38
96-98
741 452
19-41
7 Bjärtrå.....
1 082 798
105 879
9-78
107 285
9-91
101-33
266 230
24-59
8 Sånga .....
57 291
10 380
18-12
10 935
1909
105-35
13 256
23-14
9 Tåsjö ....
311 432
37 102
11-91
41 373
13-28
111-51
42 618
13-68
10 Ramsele ....
627 734
65 566
10-44
52 967
8-44
80-78
136 086
21-68
11 Själevad.....
1 258 898
96 970
7-70
106 271
8-44
109-59
177 784
14-12
112 Grundsunda . . .
‘ ’ *
244 653
33 630
13-75
35 002
14-31
104-08
76 748
‘31-37
Jämtlands län.
>13 Stugun ....
253 938
59 234
23-33
60 598
23-86
102-30
116110
45-72
14 Näs ....
83 093
18 826;
22-66
14 471
17-41
76-871
31 837
38-31
15 Berg......
252 042
39 3811
15-62
38 679
1535
98-22
122 985
48-79
Västerbottens län.
! 16 Vännäs.....
630 065
58 870!
9-34
57 389
9-11
97-48
111519
17-70
117 Åsele.....
862 559
95 531
11-07
79 303
9-19
83-01 j
168 202
19-50
18 Vilhelmina ....
466 564
81 9641
17-67
74 821
1604
81-36
100 612
21-56
19 Skellefteå landskommun
1909 200
274 541:
14-38
260 055
13-62
94-72 j
381 593
19-99
Norrbottens län.
20 Arjeplog ....
268 500
57 926:
21-57
55 771
20-77
96-28
57 695
21-49
21 Jokkmokk . .
1 395 576
182 972
13-121
188 589
13-52
103-07
387 792
27-80
22 Nederkalix ....
1 925102
217 819
11-31
210 815
10-95
96-79
445 913
23-16
23 Jukkasjärvi . .
17 253 572
531 47l|
3-08]
557 306
3-23
104-86
930 438
5-39
24 Samliga landskommuner (107 st.)
92807 122
7 3924551
7-96
7 34SS61
7-92
99-41
20 832 472
22-45
25 Hela rikets landsbygd inkl. köpin-
gar, som bilda egna kommuner 7
13 793 288
69 038 042
9-67
72464018j
1015
104 96 1
98 074941
27-75
1 Se noten å sid. 244.
RÖSTRÄTT VID LANDSTINGSM ANN AVALEN ÅR 1916 (1914).
2f>;5
1 10
1 1
12
13
14 |
15
16 |
17
18 |
19 1
20
21 |
22 1
23 1
24
i
Skulder
Skul-  der i %
av till-  gångar
Behållning
Röstberättigade
personer
Deras
röstetal
-
f Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skattn.
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skattn.
ink.
Samt-
liga
Därav nedanst. %
Samman-
lagt
Därav nedanst. %
1—5
röster
6—10
röster
Arbe-
tare1
Hem-  mans-  ägare 1
1—5 6—10
röster rösler
Arbe-  tare 1
Hem-  mans-  ägare 1
38 648
908
33 39
77 098
18-13
287
63*41
15-33
67*25
9-76
1807
22-36
18-32
38-79
23-08
1
20 612
3''34
7-44
256 571
41-53
1229
79-33
9-85
47-84
25-06
4 471
36-59
21-06
21-00
40-64
9
65 613
613
18-64
286 371
26-77
1153
63*57
14-48
46-14
19-25
6 033
28''03
21-30
33-71
23-89
3
113 245
7-08
23-73
363 909
22-73
2 546
71-92
14-10
46-82
28-99
11420
33-66
24-10
39-71
29-76
4
159 478
12-08
31-29
350 148
26"51
1261
57-57
28-39
62-01
9-28
7 261
28-33
36-26
58-64
9-30
5
74 797
1-96
10-09
666 655
17-45
2173
48-32
27-01
73-91
7-32
14 503
19-83
31-15
64-18
6-83
6
500
0-05
0-19
265 730
24-54
1 059
61-57
27-48
51-75
23-04
5 233
30-35
41-12
47-30
24-44
4
3 638
6-35
27-44
9 618
16 79
142
80-28
10-56
65-49
12-68
481
40-75
24-53
36-59
29-31
8
—
—
—
42 618
13-68
794
87-53
6-17
54-66
26-70
2 281
53-00
15-08
33-93
27-31
9
137
0-02
0-io
135 949
21-66
688
72-09
11-34
42-88
35-76
3 404
30-20
17-19
21-24
36-40
10
181 316
1440
101-99
- 3 532
- 0-28
1560
61-67
24-29
55-83
25-13
8169
29-51
35-73
47-64
30-29
11
10891
4-45
1419
65 857
26-92
600
83*50
11-17
57-00
*
27''50
2 000
54''40
23-65
38*95
35-15
12
50 714
19-97
43-68
65 396
25*75
585
73-83
10-60
58*62
13-85
2142
3217
22-27
28-01
21-85
13
2 218
2-67
6-97
29 619
35-64
236
83-05
10-17
30-51
37-71
762
50-oo
23-88
13-91
43-83
14
43 325
17-19
35-23
79 660
31-60
525
82-48
914
24-76
48-76
1998
48-95
17-27
13-76
47-05
15
i
48143
7-64
4317
63 376
10-06
1178
75-55
O
N
6
H
25-55
50-51
5154
41-25
18-41
39-15
32-25
16
10 172
1-18
605
158 030
18-32
976
68*44
11-89
42-21
31-45
5125
28-72
17-76
22-13
40-86
17
■Jf
—
100 612
21-56
760
81-32
9-21
24-21
59-47
2 859
43-51
18-47
11-72
53-86
18
37 903
1-99
9-93
343 690
18-oo
3 632
82-87
10-41
4513
37-56
13 203
53-94
20-82
36-94
37-21
19
59172
22-04
102-56
- 1477
- 0-55
597
76-72
16-42
31-16
49-41
2 394
45-99
30-16
19-13
53-59
20
444 100
31-83
114-52
- 56 308
- 4-03
396
57-07
17-42
42-17
34-60
2 425
24-54
22-56
34-39
30-23
21
180 736
939
40-53
265 177
13-77
2190
74-66
1374
44-61
3000
10118
41-06
21-61
37-86
23-68
22
419 906
2-43
45-13
510532
2-96
2 443
2419
20-26
72-82
10-27
23 375
6-72
18-50
74-87
3-35
23
10 710 546
11-70
51-40
10149 842
10-93
76 815
62-02
18-39
5019
23-42
425636
26-51
25-06
44 14
20-75
24
II
86 767 233
12-16
43-81
111307 708
15*59
813145
67-53
16-53
4082 767
31-30
24-83
25
254
Tal). 7. Yissa kommuners finanser år 1914 samt
b) S t ä -
l
2
1
3
1 4
5
1 6
7
8
1 9
Städer
Beräknad
beskatt-
ningsbar
inkomst
Inkomster
Utgifter
Ut-  gifter
i% av
inkom-  ster
Tillgångar
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
1
Vaxholm............
1 664 110
128 656
7-73
244 689
14-70
19019
438 535
26-35
2
Nyköping...........
5 397 060
963 621
17-85
1 153 378
21-39
119-69
4 041192
74-88
3
Eskilstuna.......... .
12 979 477
1803 405
13-89
1 917 619
14-77
106-33
9 371054
72-20
4
Strängnäs...........
1 709 248
234 097
13-70
191 361
11-20
81-74
820 525
4801
5
Motala.............
1 634 215
208 066
1273
176 526
10-80
84-84
1073 246
65-67
6
Huskvarna...........
3 271 250
291337
8-91
279 949
8-56
96-09
1042 904
3f-88
7
Oskarshamn..........
3 199 796
480 229
1501
453 235
14-16
94-38
4 071304
127-24
8
Ronneby ............
1703 522
324 153
19-03
376 974
2213
116-30
1 964 887
115-34
9
Karlshamn...........
3 909528
667 983
17-09
567 069
14''50
84-89
5 245 825
134-18
10
Strömstad...........
1 170411
146 785
12-54
151772
12-97
103-40
567 528
48-49
11
Hjo..............
883 667
89 203
1009
99 680
11-28
111-76
466 386
52-78
12
Arvika.............
2 596 041
251119
9-67
366 982
1414
146-14;
1440 410
55-48
13
Örebro.............
18 625 590
2 842 540
15-26
3 263 352
17-62
114-80
14 182 437
76-14
14
Nora..............
1161393
130 303
11-22
180 800
1557
138-75
774 546
66-69
15
Västerås............
10 919 720
1 761013
1614
2 469 482
22-61
14023
8 798 328
80-57
16
Sundsvall...........
10 579 579
1578 642
14-92
1495 709
14-14
94-75
8 852 092
83-67
17
Luleå.............
6 184 632
1 210 280
19-57
1 047 714
16-94
86-57
5 257 024
85-00
18
Samtliga städer (17 st.)
87 589 239
13111432
14-97
14436291
16-48
110-10
6S 408 223
78-10
19
Samtliga städer i riket
1002 556 682
149 343495
14-90
164 720 956
16-43
110-30
793843 653
79-18
1 Se noten å sid. 244.
255
rösträtt vid landstingsinannavalen är 1916 (1914).
der.
1! 10
1 11
1 12
13
| 14
15
16
17
1 18
1 18 1
20
21
22
1
Skulder
•
Skulder
i % av
till-  gångar
Behållning
Röstberättigade personer
Deras röstetal
! Absoluta
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Absoluta
tal
kr.
pr 100
kr. be-  skatta,
ink.
Samt-
liga
Därav nedanst. %
Sam-
man-
lagt
Därav nedanst. %
tal
|i kr''
1—5
röster
6-10
röster
Arbe-
tare1
1—5
röster
6-10
röster
Arbe-
tare1
||
217 708
13-08
49-64
220 827
13-27
1573
58-42
11-13
22-32
l3 159
15-04
10-16
16-52
1
1 3176 354
58-85
78-60
864 838
16-02
3 021
3611
26-32
51-87
31849
10-22
19-23
33-93
2
5 957 721
45-90
63-58
3 413 333
26-30
6 069
28-29
24-24
54-09
71288
7-48
16-74
43-60
3
416 598
24-37
50-77
403 927
23-63
954
39-73
16-98
24-32
11226
9-18
11-04
9-64
4
685 186
41-93
63-84
388 060
23-75
980
48-27
17-64
21-84
9 854
13-90
13-40
10-94
6
680 101
20-79
65-21
362 803
11-09
1869
23-01
23-17
77-16
21 926
6''63
15-62
74-39
6
2 336 835
73-03
57-40
1 734 469
54-21
1862
46-40
19-23
41-95
18 034
12-80
15-37
25-59
7
1 462 562
85-86
74-43
502 325
29-49
906
38-19
23-51
43-82
9 509
10-85
17-22
25-82
8
2 062 000
52-74
39-31
3 183 825
81-44
1734
34-08
19-61
31-26
21 465
8-77
12-08
15-78
9
402 018
34-35
70-84
165 510
14-14
727
43-60
21-05
23-66
7 212
11-52
16-13
9-97
10
334 846
37-89
71-79
131 540
14-89
628
51-27
16-24
25-48
5 750
14-40
13-08
11-18
11
707 379
27-25
49-11
733 031
28-24
1138
30-49
23-46
29-52
13 902
7-52
15-33
16-46
12
13 402 633
71-96
94-50
.779 804
4-19
8 361
39-24
18-90
43-14
94 330
9-84
12-85
24-01
13
338 389
29-14
43-69
436 157
37-55
677
39 00
20-97
36-33
7 537
10-49
13-93
19-60
14
7 935115
72-67
90-19
863 213
7-91
7 302
38-41
22-19
46-59
76 045
15-05
17-40
35-71
15
4 674 377
44-18
52-81
4 177 715
39-49
3155
36-58
13-82
22-82
41554
7-44
8-45
12-77
16
4 556 882
73-68
86-68
700142
11-32
2 025
28-20
17-98
31-56
26 957
6-15
10-67
1914
17
49346 704
56-34
72-14
19 061 519
21-76
42 984
36-93
20-44
42-11
481 597
9-36
14-38
28-73
18
578394358
57-69
72-86
215449295
21-49
366 094
37-59
19-48
4 324 611
''
13-31
19
256
Tall). 8. Omröstningar med användning av röstlängd vid kommunalstämma
under åren 1912—1916 inom vissa kommuner.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande’
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
I. Kommuner i vilka omröstning förekommit
(146 st.).
Stockholms län.
Sundbyjoerg (Rb. 748; Rt. 8 262).
Vattenavgift........................
81
1054
52
642
Inköp av en stenkross...................
30
411
17
249
Val av ledamot i köpingsnämnd...............
169
2 368
87
1462
Inrättande av kommunal vedgård...............
1048''
534
Utskänkning av brännvin..................
231
3132
141
2150
Återbetalande av inträdesavgifter till vattenledningsverk ....
208
2 926
107
1733
Försäljning av vin och Öl..................
132
1877
91
1073
Anställande av föreståndare för renhållningsverket.......
115
1959
73
1186
Väddö (Rb. 907; Rt. 3 023).
Efterskänkning av kommunalutskylder............
11
69
10
65 |
Val av ordförande i kommunalnämnd............
62
360
47
298 |
i Val av nämndemän.....................
3
32
2
31
j Val av ordförande i stämma.................
39
222
35
181
1 Förbud att köpa sprit för personer, som ej betalt pensions- och
kommunalutskylder....................
| Ersättning för utlägg för fattighjon.............
24
191
20
167
Iudrivning av fordran....................
29
192
15
134
j Val av kommunalnämnd...................
134
811
87
602
Häverö (Rb 812; Rt. 3 898).
| Väganläggning.......................
114
723
86
454
Val av ombud vid vägstämma................
819
573
Yttrande med anledning av besvär i fråga rörande väganläggning
1222
656
1 Val av nämndemän.....................
14
7
Yttrande över vägförslag..................
146
968
88
490
i Väganläggning.......................
170
1383
135
1182
TAI1. 8 (forts.). OMRÖSTNING AK MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
2 57
1
1 2
1 3
1 4
&
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = do röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Yttrande med anledning av besvär över föregående beslut . . .
1058
787
Inrättande av kommunalrum...............
359
340
Val av nämndemän...................
77
40
Rådmansö (Rb. 437; Rt. 1 541).
Val av taxeringsnämnd..............
Anslag till vägbvggnad...................
76
74
Stämmo-annonsering...............
142
97
Underhållskostnader för en tillämnad ångbåtsbrvgga......
52
333
41
249
Solna (Rb. 3 648; Rt. 27 590).
Yttrande med anledning av besvär över beslut om uppbördsstäm-  mas hållande.............
26
372
17
170
Val av kommunalnämnd..........
238
3 432
162
2 680
Kommunalnämndens förslag till utgifts- och inkomsstat ....
106
1302
74
735
Utskänkning av brännvin och andra spirituösa drycker ....
341
4 491
185
2 868
Kostnader för polisväsendet samt polismännens avlöningsförhål-  landen ..................
32
415
19
275
Ersättning åt tillsyningsman vid epidemisjukstugan......
32
439
19
316
Österåker (Rb. 607; Rt. 3 427).
Val av ordförande i kommunalstämma..........
36
451
20
294
Val av kommunalnämnd........
63
792
47
671
Uppsala län.
Tillinge (Rb. 224; Rt. 1162).
Val av ordförande i stämma och nämnd . .
32
375
20
220
Tensta (Rb. 254; Rt. 1 251).
Förslag att uppdela kommunalutskylderna på tvenne terminer .
358
203
Skäfthammar (Rb. 351; Rt. 2 324).
Val av fjärdingsman . ..........
18
283
9
212
Utskänkning av vin och Öl......
437
314
33 -180469
258
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
Personel
Röster
Personer
Röster
Ekeby (Rb. 235; Rt. 1045).
Avsägelse av ordförandeskap i nämnd och stämma.......
39
231
38
225
Val -av ombud vid länsstyrelsens sammanträde angående järn-  vägsbyggnad .......................
12
100
6
67
Dannemora (Rb. 380; Rt. 2 232).
Utskänkning av vin och maltdrycker.............
31
315
19
248
Förslag om kommunalstämmas hållande under sön- eller helgdag
18
200
10
124
Utskänkning av vin och maltdrycker.............
428
309
Södermanlands län.
Björkvik (Rb. 699; Rt. 2 290).
Teckning av aktier i kanalföretag..............
192
1197
170
823
Anslag till undersökning rörande järnvägsbyggnad.......
191
1007
166
718
Anslag till skolkök.....................
54
388
22
224
Stämmo-annonsering.....................
47
501
38
458
Ludgo (Rb. 225; Rt. 827).
Val av fjärdingsman....................
Österåker (Rb. 350; Rt. 1055).
Förslag om införande av tvenne uppbördsdagar (därav en på som-  maren) för kommunalutskylder...............
56
296
29
198
Hundskatten........................
Flöda (Rb. 825; Rt. 2 794).
Upplåtande av ålderdomshemmet, i händelse av krig, till kon-  valecentsj ukhus för sårade.................
270
238
Årdala (Rb. 208; Rt. 830).
Teckning av aktier i kanalföretag..............
25
280
16
191
Flen (Rb. 634; Rt. 4 777).
Val av kommunalnämnd...................
1502
1502
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA. 259
i
1 *
3
4
1 &
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
'' I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
i
Röster
Personer
Röster
Torshälla landskommun (Rb. 673; Rt. 4 724).
Anslag till eu nybildad föroläsningsförening.......
46
289
Q~
So
207
Anslag till förbättring eller anläggning av inre vattenvägar i
riket...............
22
181
15
132
Öltersett (Rb. 212; Rt. 966).
1
Val av taxeringsnämnd...................
•
Val av taxeringsnämnd............
j Val av taxeringsnämnd.............
[ Val av taxeringsnämnd................
''
[ Val av taxeringsnämnd.............
! Val av ledamöter i kommunalnämnd........
Ytterenhörna (Rb. 222; Rt. 948).
''
Inledning av telefon till fattiggården..........‘ .
264
173
Yttrande med anledning av besvär över föregående beslut . . .
324
182 1
Val av ordförande i kommunalstämma............
66
496
49
262
j Val av ordförande i kommunalnämnd.............
Östergötlands län.
44
296
34
221
Normlösa (Rb. 155; Rt. 748).
Utdebitering av hundskatt...............
290
146
Hundskattens storlek...............
308
176
Hundskattens användning..............
308
193
Utdebitering av hundskatt.............
211
140
Hundskattens användning..........
209
186
Ryst ad (Rb. 214; Rt. 1047).
Anslag till undersökning rörande järnvägsbyggnad.......
68
538
47
339
Bankekind (Rb. 229; Rt. 981).
‘Uppsägning av barnmorska.............
61
429
29
281
Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
260
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = do röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Ekeby (Rb. 717; Rt. 5113).
Val av ledamot i kommunalnämnd..............
1181
826
Motala landskommun (Rb. 2 501: Rt. 15 007).
Inlösen av ett uthus å kommunens jord...........
193
146
Utskänkning av vin och Öl.................
26
241
18
127
Anslag till Motala Barnskola.................
777
557
Val av ordförande i kommunalstämma............
385
3 434
292
2167
Tillsättande av en kommitté för planering av järnvägsföretag .
22
213
17
161
Kritberg (Rb. 277; Rt. 1 529).
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
1102
675
Jönköpings län.
Bankeryd (Rb. 247; Rt. 1571).
Anslag till dvrtidens lindrande................
107
54
Barnarf (Rb. 704; Rt. 4 909).
!
Anslag till föreläsningsförening................
1411
769
Val av ordförande i kommunalstämma............
2166
1106
Ersättning åt ledamot av pensionsnämnd...........
2 223
1338
Ersättning åt ledamot av pensionsnämnd...........
2 324
1415
Teckning av aktier i elektricitetsverk.............
1951
1612
Korsberga (Rb. 252; Rt. 1160).
Hundskatts införande....................
''
Långaryd (Rb. 726; Rt. 3198).
Mathållning å försörjningsinrättningen............
Ersättning till bästägare, vilkas hästar uttagits för krigsmakten
Val av ordförande i kommunalstämma............
Val av ordförande i kommunalnämnd.............
T AB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
21)1
L
1 2
1 a
4
--------- ...
1 6
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = do röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
1 omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
j Röster
Personer
Röster
Kulltorp (Rb. 277; Rt. 705).
1
Val av nämndemän.........
164
136
Val av 3 ledamöter i taxeringsnämnd.........
■
1158-101
Kronobergs liin.
Växjö landskommun (Rb. 752; Rt. 4 585).
i Kommunalskatts erläggande i tre terminer . . .
367
303
j Dtskänkningsrättigheter...........
1488
894
Utskänkningsrättigheter...........
1514
945
| Hundskatts höjning........
492
363
Realisering av inköpt brödsäd..........
612
361
Södra Sandsjö (Rb. 814; Rt. 1615).
! Uppskov rörande inköp av fattiggård........
374
239
Val av ledamöter i taxeringsnämnd.........
566
403
| Val av ledamöter i taxeringsnämnd.......
322
193
Val av ledamöter i taxeringsnämnd........
799
569
Algutsboda (Rb. 732; Rt. 3 270).
j Val av barnmorska............
Val av fjärdingsmän...........
390
274
Val av fjärdingsmän.............
494
286
Lön åt fjärdingsmän............
310
205
Val av taxeringsnämnd............
396
267
Val av nämndemän..........
108-
87
Utdebitering av hundskatt............
677
346
Bergunda (Rb. 111; Rt. 654).
Val av nämndemän.........
47
33
Listval; siffrorna angiva högsta och lägsta röstetalen för de valda.
262
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Moheda (Rb. 434; Rt. 2156).
Val av nämndemän.....................
140
109
Val av ordförande i kommunalstämma............
359
’
221
Markaryd (Rb. 1228; Rt. 5 294).
*Val av ordförande i kommunalnämnd............
225
1 650
100
828
Yttrande med anledning av besvär över val av ordförande i kom-
munalnämnd.......................
101
827
70
519
Kalmar län.
Virserum (Rb. 698: Rt. 3 974).
Tillsättande av polisman..................
25
188
25
183
Val av polis........................
35
229
32
220
*Val av ombud vid vägstämma...............
70
6102
30
3150
Hundskatts storlek.....................
37
335
21
220
Val av polisman......................
128
969
87
668
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
285
132
Fagerhult (Rb. 395; Rt. 1522).
Val av taxeringsnämnd...................
33
Val av taxeringsnämnd...................
21
Gullabo (Rb. 271; Rt. 824).
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
78
278
62
222
| Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
84
340
72
296
Hudskatts införande.....................
80
63
Karlslunda (Rb. 210; Rt. 759).
j Hundskatts införande....................
135
100
Val av ombud vid vägstämma................
3168
1744
Val av ombud vid bolagsstämma...............
54
54
Försäljning av kommunens aktier i järnvägsföretag......
430
290
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt
TAli. 8 (forte.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
263
1
2 1
3 j
4 1
6
Kommuner, och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid sennste landstingsmannaval
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
•
Personer
Röster
Personer
Röster
Södra Möckleby (Rb. 294; Rt. 2 038).
Hamntaxa.........................
66
272
40
160
Ilamntaxa.........................
63
258
43
166
Utskänkning av vin.....................
47
208
37
136 j
»Hemställan om att få låna ett parti rotsaker från kommunhem-  met...........................
18
114
8
ce
Annan kommuns framställning i fattigvårdshänseende.....
103
402
56
254 ,
Golf lands län.
Björke (Rb. 98; Rt. 716).
Val av ledamot i taxeringsnämnd..............
12
175
6
106
Lojsta (Rb. 50; Rt. 155).
Val av fjärdingsman....................
91
53
Val av ledamot i taxeringsnämnd..............
99
66
1
Blekinge län.
Ramdala (Rb. 333; Rt. 1408).
»Inköp av ålderdomshem..................
45
412
20
231
Öljelmlt (Rb. 224; Rt. 642).
Val av taxeringsnämnd...................
683
683
Hemställan från kyrkostämman om att få övertaga ett kommu-  nalstämmans överskott..................
80
42
Val av taxeringsnämnd...................
300
300
Val av fjärdingsman....................
58
40
Postsparbankens erbjudande om låns kvarstående.......
161
97
Anslag till möblering av ett elevrum i Folkhögskolan.....
138
78 1
Hemställan av en person om befrielse från balva kommunalskatten
146
80 j
Åryd (Rb. 410; Rt. 1593).
Val av ledamöter i valnämnd................
25
14 :
Val av livsmedelsnämnd...................
19
130
11
79
Val av ordförande i kommunalnämnd............
50
529
28
340
Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
264 TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
1 2
3
4
1
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
1
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personel
Röster
Personel
Röster
Jämshög (Rb. 878; Rt. 4 766).
Val av ledamot i pensionsnämnd.......
51
26
i Förflyttning av tingstad..............
27
337
20
212
Ersättning till ledamöter i taxerings- och pensionsnämnd . . .
522
381
! Ersättning till en person för utbetald vård till vanföreanstalt .
•
396
230
| Val av nämndeman............
•
20
12
Val av ordförande i kommunalstämma . .■.....
339
2 754
217
1732
| Val av ordförande i fattigvårdsstyrelse.........
■
410
25
217
Mjällhy (Rb. 634; Rt. 2 849).
Avkortning av kommunalutskylder...........
19
171
11
96
»Anställandet av sjuksköterska.............
11
106
5
64
Lön åt sjuksköterska...............
10
103
9
101
Särskild fattigvårdsstyrelse.............
63
662
35
528
: Val av taxeringsnämnd...........
56
567
47
505
i Införandet av två pensionsdistrikt..............
6
33
4
27 1
j Tid för stämmorna................
69
327
40
107
| Uppsägning av sjuksköterska................
10
no
6
74
»Val av taxeringsnämnd................
69
510
24
272
1 »Val av revisorer......................
19
196
9
113
Försäljning av tomt....................
96
568
47
344
j »Teckning av aktier i järnvägsföretag........... .
92
618
38
350
1 Val av taxeringskommitté..................
39
340
23
179
j »Tid för stämmor......................
38
240
18
195
) Val av livsmedelsnämnd...................
36
300
25
245
Val av taxeringsnämnd...................
85
663
50
514
Kristianstads län.
jRiseberga (Rb. 936; Rt. 4151).
j
Utskänkning av vin och Öl.................
192
1249
132
630
»Anläggning av torgplats..................
84
734
41
422
Utskänkning av vin ‘och Öl.................
59
554
50
500
Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TA Ii, 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
2<)5
1
2
a
4
Kommuner och under omröstning ställda frågor
It b. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = do röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Detaljhandel med brännvin.................
181
1 338
101
917 |
1 Utskänkning av vin och Öl.................
83
857
65
740
Kallna (Rb. 127; Rt. 623).
Dyrtidstillägg åt barnmorska................
71
37
Stenestad (Rb. 153; Rt. 485).
Val av ordförande i stämma.................
109
61
Osby (Rb. 976; Rt. 4 487).
Avsättning av polisman...................
80
760
65
569
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
1470
1068
Teckning av aktier.....................
1033
794
Val av taxeringsnämnd...................
■
* Ansökan om försäljning av explosiva varor.........
78
633
30
358
Skrivelse till Kungl. Maj:ts Befallningshavamle angående indrag-
ning av vinrättigheter...................
138
1107
102
796
Anslag till undersökning av ny väg.............
425
213
Inköp av kreatursråg....................
9
12 L
7 •
88
Utskänkning av vin och Öl.................
415
222
Val av ordförande i kommunalstämma............
607
438
Bostad åt läkaren......................
360
200
Rusdrycksförbud under kristiden...............
83
702
79
656
Anslag till barnmorska ... t...............
129
109
Anslag till realskola....................
59
741
42
605
Upplåtande av jordområde..................
197
153
Rinkaby (Rb. 246; Rt. 991).
Val av fjärdingsman....................
56
287
28
154
Val av ombud vid vägstämma................
24
136
12
76
Löderup (Rb. 563; Rt. 2180).
Uppförande av ålderdomshem................
26
348
20
282
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
34—180469
266 TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR med röstlängd vid kommunalstämma.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
feb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Tryde (Rb. 986; Rt. 5 964).
Utskänkning av vin och Öl...............
97
1036
55
530
Iskänkning av vin och Öl.................
1518
984
Anslag till kloakanläggning.................
*
203
135
Ansökan om köpingsrättigheter.................
477
4 080
315
3151
Malmöhus län.
Västra Klagstorp (Rb. 311; Rt. 2 307).
Anskaffning av värmeledning i epidemisjukhuset.......
917
468
Höganäs (Rb. 1205; Rt. 9 838).
Val av ledamot i spritbolag.................
416
318
Utskäukningstidens utsträckning...............
463
333
Utskänkningstidens utsträckning...............
457
298
1 Anslag till järnvägsdrift...................
1701
1156
Val av ledamot i spritbolag.................
389
296
Utskänkningstidens utsträckning..............
25
480
19
411
Väsby (Rb 1508; Rt. 8 817).
Utskänkning av vin och Öl.................
562
428
Räntegaranti för järnvägsbolag1................
1744
1094
Räntegaranti för järnvägsbolag................
1679
1150
Val av nämndeman.....................
36
24
Utskänkningsrättigheter...................
298
209
Brunnby (Rb. 1074; Rt. 6 083).
Uppförande av epidemisjukhus................
66
804
41
598
Yttrande i anledning av besvär över förut fattat beslut ....
52
605
36
322
Utskänkning av vin och Öl.................
152
1452
134
1240
Uppförande av epidemisjukhus................
36
473
19
322
Val av fjärdingsman....................
Val av tre ledamöter i taxeringsnämnd............
866
1458-345
1 listval; siffrorna angiva högsta och lägsta röstetalen för de valda.
TAB. 8 (forts.)'' OMRÖSTNING ÅR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA. 267
1 1
2 |
8 !l
4 1
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senasto landstingsmannaval
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
Pcrsonerj
Röster
1’ersonerj
Röster
Utskänkning av vin och Öl.................
176
1 602
80
825 ''
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
118
1 061
107 j
859
Nedsättning av taxeringsvärden...............
40
466
27 !
279 :
Tomt för uppförande av epidemisjukhus...........
53
576
46 I
460
i tiarantiteckning för järnvägsbolag..............
309
2 691
171
1751
1 (tarantiteckning för järnvägsbolag..............
373
3 363
299
2 819
Kungl. Maj:ts Befallningshavandes utslag över föreslagen munici-  palordning........................
41
461
27
269
Val av nämndeman.....................
29
•
*
| Utskänkning av vin och Öl.................
•
. 404
385
Vallkärra (Rb. 262; Rt. 1557).
j Anmälan av en Kungl. Majtts Befallningshavandes åtgärd för
Justitieombudsmannen...................
■
15
145
11
97
Lån för nybyggnad å fattiggården..............
287
170
Hundskatts införande....................
213
113
Fattiggårdens benämning..................
216
143
Val av taxeringsnämnd...................
237
•
123
Tidbestämning för stämmas hållande.............
189
118
Val av ledamot i kommunalnämnd..............
168
91
Gudmuntorp (Rb. 374; Rt. 1560).)
Val av ledamöter i kommunalnämnd.............
37
378
20
193
1 Val av fjärdingsman....................
11
109
8
93
Minnesgåva till avgående fjärdingsman............
9
94
5
70
Yttrande i anledning av besvär över ovanstående beslut ....
52
30
j Utskänkning av vin och maltdrycker.............
10
115
8
73
Skivarp (Rb. 520; Rt. 2 793).
Yrkande å ansvarsfrihet...................
1057
553
Stämmas kungörande....................
.
199
149
Utskänkning av vin och maltdrycker.............
993
851
Utskänkning av vin och maltdrycker.............
418
286
Val av skiftesgodeman...................
49
560
38
415
1 Val av ledamöter i kommunalnämnd.............
!
706
706 1
268
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTA [NO A lt MED RÖSTLÄNGD
VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
1 2
1 3
1
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
1
| 1 omröstningen
deltagande
i Därav
mans
för stäm-  beslut
Persone
Röster
j Persone
rj Röster
Västra Karleby (Rb. 336; Rt. 1612).
1
Val av ledamöter i taxeringsnämnd
179
i 128
Ändring av postlinje ....
218
126
Hollands län.
Hishult (Rb. 141; Rt. 443).
Val av ledamöter i taxeringsnämnd
153
81
Val av ledamöter i taxeringsnämnd . .
83
51
Uppförande av ålderdomshem ....
58
227
36
155
Försäljning av skog å kommunens hemman . .
13
67
8
47
Val av ledamöter i taxeringsnämnd . .
218
126
Slättåkra (Rb. 555; Rt. ‘ 2 736)''.
Val av ledamöter i kommunalnämnd.....
Utskänkning av vin och Öl . .
93
753
86
724
Gällared (Rb. 142; Rt. 439).
Hundskatts införande . .
■
74
Öl
Ullared (Rb. 137; Rt. 614).
Utskänkning av vin och Öl ... .
112
i
68
Kommunens förläggande under annat kontrollområde ......
165
•
127
Ölmevalla (Rb. 121; Rt. 588).
Val av ordförande i kommunalnämnd . .
1
• •
Släp (Rb. 491; Rt. 2 320).
Hundskatts införande ....
83
546
57
358
Garanti för viss förbrukning av elektrisk energi
61
607
37
420
““Tillsättande av polisman ....
21
215
9
118
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TA Ii. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
2G9
1
2 1
» 1
4
/)
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
■ Rt. = de röstberättigades samman!, röstetal vid nämnda val
Personerj
Röster
Personer
Röster
(x Oteborgs och Bohus län.
Fässberg (Rb. 2 502; Rt. 16 507).
Val av ledamot i kommunalnämnd..............
193
2 978
190
2 942
Val av ordförande i kommunalnämnd.............
262
3 333
145
2 361
Romelanda (Rb. 349; Rt. 1 582).
Kommunens fastighetstaxering................
* 628
404
Upphävande av beslut om hundskatt.............
259
203
Spckeröd (Rb. 188; Rt. 695).
i Hundskatts storlek.....................
281
156
Anslag till bibliotek....................
252
137
Torp (Rb. 247; Rt. 732).
Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
.
Gullholmen (Rb. 272; Rt. 879).
Val av ledamöter i taxeringsnämnd.............
409
228
Älvsborgs län.
Skepplanda. (Rb. 423; Rt. 1723).
Hundskatts användning...................
38
225
28
166
Utlåningsprocent å havre från sockenmagasinet........
30
153
22
91
Lån av havre från sockenmagasinet åt mindre bemedlade ....
48
352
36
211
Omringa (Rb. 99; Rt. 202).
Godkännande av räkenskaper.................
27
19
Val av fjärdingsman....................
80
44
Val av kommunalnämnd...................
51
42
Örby (Rb. 641; Rt. 3182).
Anslag till folkhögskolan..................
25
381
17
246
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
869
537
Avskedande av barnmorska.................
•
285
175
270
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
1 2
3
II 4
6
1
Kommuner och under omröstning ställda frågor
I omröstningen
Därav för stäm-
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
deltagande
mans
beslut
Personel
Röster
j Personel
Röster 1
Karl Gustav (Rb. 63; Rt. 179).
Val av ledamöter i taxeringsnämnd. . . .
Tiden för landstingsmannaval ....
Redslared (Rb. 60: Rt. 132).
Inköp av fastighet till fattiggården . . .
16
28
12
19
Frändefors (Rb. 714; Rt. 2 291).
i Yttrande med anledning av besvär över beviljat anslag till in-  förandet av telefon.....
496
268
! Hundskatts storlek . . .
431
233
Skaraborgs län.
Hova (Rb. 602; Rt. 2 479).
Revisorernas anmärkning mot pensionsnämndens ordförande . .
14
134
7
73
Anslag till föreläsningsförening . . .
10
84
5
47
Undenäs (Rb. 525; Rt. 2 738).
Förslag till ordningsstadga för vissa offentliga »tillställningar»
samt offentliga möten och föredrags hållande . .
98
679
87
505
♦Tiden för stämmas hållande . . .
61
498
25
276
Forshem (Rb. 324; Rt. 1658).
Spritutskänkningsområde . .
18
250
ii
135
Anslag till blåbandsförening . .
89
48
Värmlands län.
Färnebo (Rb. 803; Rt. 4 505).
♦Anslag till polis.........
58
686
18
439
♦Anslag till polis........
30
470
14
340
Nedre Ullerud (Rb. 730; Rt. 5 084).
Dagtraktamente till ledamöter i taxeringsnämnd ....
494
494
Bidrag till veterinär........
472
238
Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUN ALTSTÄMMA.
271
1
2
||
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm- 1
mans beslut
Personer
Rester
Personer
Röster |
Inköp av skördemaskin till fattiggården...........
244 |
■
157
Anslag för tillsyn av fattiggården..............
204
126
Yttrande i anledning av besvär rörande beslut om ersättning till
|
ledamöter i taxeringsnämnd................
1098
997
Anslag till elektrisk ledning till veterinär..........
401
310
Tillsättande av polis....................
1060
592 i
Arvode åt ordförande i kommunalnämnd...........
771
604 J
Val av fjärdingsmän....................
642
.
512
Löneförhöjning åt föreståndare vid fattiggård.........
•
612
397
Uppbördsstämmas antal...................
722
573
Torgdags hållande......................
627
356
Torgdags hållande......................
894
501
Avlöning åt polis......................
963
560
Ersättning till kommunalnämnds ordförande till skrivbiträde
m. m...........................
949
477
Västra Fågelvik (Rb. 224; Rt. 682).
Val av taxeringsnämnd......v.............
Yttrande i anledning av besvär över ovanstående val.....
56
252
40
208
Nytt val till taxeringsnämnd................
Blomskog (Rb. 436; Rt. 1207).
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
640
447
Yttrande i anledning av besvär över stämmas beslut......
243
780
154
542
Yttrande över hos Kungl. Maj:t fullföljda besvär över Kungl.
412
Maj:ts Befallningshavandes resolution i ovan berörda ärende .
187-
629
106
Mangskog (Rb. 299; Rt. 747).
Hundskatts höjande.....................
149
88
Val av taxeringsnämnd...................
78
78
Val av suppleant till taxeringsnämnd............
94
55
Hundskatts höjande.....................
82
46
Örebro liin.
Viker (Rb. 406; Rt. 1 982).
Lön åt sjuksköterska....................
•
275
212
272
TAB. 8 (forts.)- OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
1
3
4
6
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Karlskoga (Rb. 3 481; Rt. 26 687).
Inrättande av ett nytt fjärdingsmannadistrikt . . .
64
727
45
417 1
Kungl. Maj:ts befallningshavandes yttrande i anledning av ovan-  stående beslut......
258
3 726
141
2 562
Bjurtjärn (Rb. 336; Rt. 1467).
.
Ersättning för telefonabonnemang........
25
145
16
94
Hällefors (Rb. 924; Rt. 5 410).
| Anslag till enskild sjukkassa.....
*
1845
1183
Västmanlands län.
Västanfors (Rb. 1 534; Rt. 12 445).
Extra provinsialläkarstationens förläggning
126
1333
95
835
Anslag till telefon åt barnmorska ....
38
448
26
281
Val av ledamöter i kommunalnämnd . . .
19
238
10
152
Frösthult (Rb. 110; Rt. 500).
Val av ordförande i kommunalnämnd och -stämma
Val av ledamöter i fattigvårdsstyrelse . . .
Val av fjärdingsman......
165
•
165
Val av ordförande i kommunalstämma.....
166
166
Val av ledamöter i kommunalnämnd .
166
166
Val av kontrollant av dödade rovdjnr.....
170
170
Kila (Rb. 466; Rt. 1728).
Anslag till undersökning rörande järnvägsbyggnad .
411
•
214
Teckning av aktier i järnvägsföretag.....
771
CO
02
Kora (Rb. 577; Rt. 2 512).
Plats för ny fattiggård.........
26
232
19
155
Försörjningsinrättningens uppvärmning ....
42
319
33
232
*Val av taxeringsnämnd......
33
413
9
207
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TAM. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
«73
---- —
J
2 1
8 II
4 1
1
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm- |
mans beslut
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
Personer
Röster
Personer
Röster
Val av barnmorska.....................i
34
286
30
955
»Införande av elektriskt ljus i försörjningsinrättningen ....
26
178
12
92 |
Val av taxeringsnämnd...................
39
290
28
254
Kopparbergs lön.
Folkärna (Rb. 1 289; Rt. 8 781).
Val av tvä nämndemän...................
•
>101-73
Leksand (Rb. 3132; Rt. U 261).
Överklagande av Kungl. Maj:ts Befallningshavandes utslag i fräga
69
468
67
433
om anslag till brobyggnad.................
Uppdrag åt viss person att överklaga ovanstående Kungl. Maj:ts
71
489
69
463 j
Befallningshavandes beslut................
Val av ledamöter i pensionsstyrelse.............
25
25 1
Förvärvande av privat persons etnografiska museum......
104
881
88
790
Hundskatts användning...................
724
*
436
Boda (Rb. 515; Rt. 1424).
Val av ordförande i kommunalstämma............
■
98
75
»Yttrande i anledning av besvär i vägfråga..........
12
1012
5
680
Löneförhöjning åt barnmorska................
10
49
6
25
Mora (Rb. 2 861; Rt. 9121).
Val av nämndeman.....................
*
18
.
9
Va! av nämndeman.....................
•
7
*
5
Sårna (Rb. 680; Rt. 2 909).
Inköp av fastigheter....................
414
250
Anslag till vägbyggnad...................
Anslag till vägbyggnad...................
*
Val av ledamöter i allmänningsstyrelse............
Hundskattens storlek....................
402
217
Antal ledamöter i kommunalnämnd..............
286
192
1 listval; siffrorna angiva röstetalen för de valda.
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
35—180469
274
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
I omröstningen
Därav för stäm-
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
delta
ilande
mans
beslut
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
Personer
Röster
Personer
Röster
Sävsnäs (Rb. 710; Rt. 4 173).
Förslag om införandet av ett extra provinsialläkardistrikt . . .
.
Transtrand (Rb. 448; Rt. 1 941).
Skogvaktares antagande av en kommitté eller ordförande i kom-
muualnämnd.......................
Skatter å jorden......................
Ludvika (Rb. 1 487; Rt. 13 035).
“Anläggning av trottoarer..................
46
618
22
379
Gävleborgs län.
Högbo (Rb. 2194; Rt. 20 279).
Anslag till skyttegille....................
78
1271
57
1062
»Utskänkning av vin och Öl.................
291
3 778
126
2 020
Val av ledamöter i pensionsnämnd..............
341
270
Val av ledamöter i kommunalnämnd.............
1089
12 044
673
7 670.
“Utskänkning av vin och Öl.................
63
876
22
477
1 “Utskänkning av vin och Öl.................
148
2 003
58
1097
Alf ta (Rb. 1576; Rt. 6 706).
Val av extra polis.....................
51
467
40
285
Löneförhöjning åt barnmorska................
21
222
12
169
Val av ordförande i kommunalstämma............
16
413
12
383
Val av pensionsnämnd...................
261
261
182
182
Val av taxeringsnämnd...................
94
1356
54
921
Val av ledamöter i kommunalnämnd.............
136
1953
69
1331
Val av ledamöter i kommunalnämnd.............
103
1485
65
1097
Val av ombud i vägstämma.................
71
43
Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
175
2 234
121
1662
Teckning av aktier i järnvägsföretag.............
98
1716
64
1304
“Val av ledamöter i taxeringsnämnd.............
176
2 215
80
1361
Angiver att stämmans beslnt blivit ett annat vid lika rösträtt.
TAB. 8 (fort8.). OMRÖSTNING AB MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
275
1
2
8 j
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmaunaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
RöBtcr
Eniinger (Rb. 758; Rt. 2 242).
Val av bibliotcksstyrelse..................
271
178
Val av ordförande i kommunalnämnd.............
384
202
Val av ledamöter i kommunalnämnd.............
81
42
Plats för blivande järnvägsstation..............
350
1354
271
1044
Telefons bibehållande vid ångbåtsbrygga...........
158
83
Avlöning till vandringsrättare................
166
128
Avlöning till hästuttagningsnämnd..............
54
48
llsbo (Rb. 121; Rt. 350). #
Val av ordförande i fattigvårdsstyrelse............
25
73
18
58
Val av ledamot i taxeringsnämnd..............
30
88
21
70
Val av ledamot i taxeringsnämnd..............
20
72
12
46
Ljusdal (Rb. 397; Rt. 3 533).
Val av ledamot i köpingsnämnd...............
•
Ramsjö (Rb. 287; Rt. 1 807).
Hundskatts storlek.....................
31
251
22
182
Famla (Rb. 1229; Rt. 4 471).
Anställande av vandringsrättare...............
488
374
| Kostnadsförslag till läkarebostad m. m.............
90
853
64
553
Val av ordförande i kommunalstämma............
197
1 151
108
851
Val av två ledamöter i kommunalnämnd...........
1693
1149
Arbrå (Rb. 1153; Rt. 6 033).
Val av ledamot i taxeringsnämnd..............
72
718
54
510
Avlöning åt polis......................
101
1067
64
534
Avlöning åt polis......................
50
611
36
481
Antal ledamöter i taxeringsnämnd..............
46
506
25
254
Avlöning åt polismän....................
33
399
22
285
Val av kommunalnämnd...................
225
2 083
182
1484
Ansvarsfrihet för kommunalnämnd..............
98
982
74
616
Val av ledamöter i kommunalnämnd
............
127
1159
85
686
276 TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
3
4
t 5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
j
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
)
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personel
Röster
Västernorrland» län.
Torp (Rb. 2 546; Rt. 11420).
[.*?;• 1
Anslag till föreläsningsverksamhet.......
50
383
34
242
♦Anslag till föreläsningsverksamhet......
87
779
40
416
Entledigande av ordförande i fattigvårdsstyrelse . .
94
657
85
550
Ersättning till ledamöter i pensions nämnd . . .
135
1 157
72
711
Anslag till föreläsningsverksamhet ....
63
600
37
373
Uppförande av fattiggård........
204
1716
137
996
♦Ersättning till kassör i fattigvårdsstyrelse......
46
389
21
205
Inköp av hemman för uppförande av fattiggård . .
.
2 652
1528
Anslag till föreläsningsverksamhet.....
152
1238
87
709
Höjning av ersättning till ordförande i fattigvårdsstyrelse . . .
955
892
Anslag till länets folkhögskola.......
86
723
45
378
Anslag till föreläsningsverksamhet......
87
776
57
505
Val av ordförande i kommunalstämma ....
243
2178
152
1090
♦Yttrande i anledning av besvär över beslutad höjd ersättning
till ordförande i fattigvårdsstyrelse ....
201
1828
92
1003
Val av ordförande i kommnnalstämma......
776
5 360
618
3 778
Hundskatts höjande.............
62
368
32
197
♦Kommunens uppdelning i ytterligare ett distrikt ....
25
187
10
103
Uppförande av fattiggård..........
to
ce
1 998
167
1 528 !
Skön (Rb. 1543; Rt. 11241).
Sträckning av planerad spårvägslinje ....
48
449
28
262 1
Anslag till järnväg...........
258
2 687
220
1815 |
Val av ordförande i kommunalstämma ....
564
5 595
241
3034
♦Val av fjärdingsman..........
93
1 139
42
608
Alna (Rb. 1 261; Rt. 7 261).
I
Val av pensionsnäinnd........
20 j
91
11
68 !
♦Anläggning av centraluppvärmning i läkarbostad ....
84 1
559
38
313 1
Val av ordförande i kommunalnämnd.....
72 1
1285
43
665 1
Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
277
1
2 | 8 |
4
f)
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Oudmundrå (Rb. 2173; Rt. 14 503).
Försörjningsinrättningens uppvärmning............
817
•
574
Donations förvaltning....................
12
207
10
165
Utslag i tvist rörande testamente..............
31
650
28
619 j
Kommunens delning i två valdistrikt.............
1472
742 i
Bjärtrå (Rb. 1059; Rt. 5 233).
Val av två ledamöter i kommunalnämnd...........
105
1365
57
713
Dal (Rb. 241; Rt. 856).
1 Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
.
1 Anslag (ändamål ej ängi vet)............ . . !. . .
113
61
! Anslag (ändamål ej angivet).................
114
.,
r
63 j
Anslag (ändamål ej angivet) .................
14
105
8
75 !
| Val (ej närmare angivet)...................
38
240
26
165 |
Sånga (Rb. 142; Rt. 481).
1
i Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
293
160
Lång sele (Rb. 455; Rt. 2 985).
En persons intagande å ålderdomshem............
25
269
15
179 j
Val av taxeringsnämnd...................
61
662
36
445 |
! Val av taxeringsnämnd...................
101
1039
47
633 |
! Val av ordförande i kommunal- och fattigvårdsstyrelse.....
30
393
18
261 |
Tåsjö (Rb. 794; Rt. 2 281).
1 Inköp av fastighet till fattiggård..............
29
237
18
129
| Inköp av fastighet till fattiggård..............
57
402
45
233
i »Hundskatts införande...................
115
457
38
242
i Hundskatts storlek.....................
98
394
78
301
Arvode till ordförande i kommunalnämnd...........
46
248.
36
198
| Val av ombud i besvärsmål.................
48
352
25
224
Anläggande av telefonlinje .................
330
330-
* Angiver att stämmans ^beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
278 TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR med röstlängd vid kommunalstämma.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Eb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades samman! röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Ramsele (Rb. 688; Rt. 3 404).
Anställande av en andra barnmorska...........
682
540
Anslag till byväg...............
51
508
46
406
Dagtraktamente åt ledamöter i taxeringsnämnd.......
305
266
Val av ledamot i taxeringsnämnd............
417
296
Försäljning av gård till tingshus ........
483
310
Utskänkning av vin och Öl...........
284
214:
Anundsjö (Rb. 1664; Rt. 7 033).
•
Anslag till föreläsningsverksamhet...........
59
445
46
263
♦Val av ledamöter i kommunalnämnd.....
338
2 359
148
1321
Hundskatts införande..........
198
1369
101
901
Anslag till jordlösen för järnväg........
150
1323
133
1138
*Val av ledamöter i kommunalnämnd.....
312
2406
122
1362
Själevad (Rb. 1560; Rt. 8169).
Val av ledamot i kommunalnämnd.......
79
542
62
403
Val av ombud i vägstämma...............
Val av taxeringsnämnd-.............
2 781
1932
Löneförhöjning åt fjärdingsman.........
1928
966
Arrenderande av kyrkoherdeboställe till fattiggård.......
195
710
57
500
Val av ombud i extra vägstämma.............
Val av taxeringsnämnd............
1505
1012
Grundsunda (Rb. 600; Rt. 2 000).
Val av ordförande i kommunalstämma........
134
682
83
466
♦Anslag till nykterhetsverksamhet..............
25
109
11
56
Jämtlands län.
Stugun (Rb. 585; Rt. 2142).
Anslag till undersökning rörande järnvägsbvggnad......
109
75
Teckning av aktier i järnvägsföretag...........
592
463
Teckning av aktier i järnvägsföretag..........
625
500
Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNING All MED RÖ8TLÄNGD VII) KOMMUNALSTÄMMA. 279
1
2 1
3 II
4 1
6
Kommuner och under omröstning ställda fr&gor
Rb. = antal röstberättigado vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm- j
mans beslut |
Personer
Röster
Personer
Röster 1
Näs (Rb. 236; Rt. 762).
1
Tillsättande av kommitté (ej närmare angivet)........
100
53
Nedsättning av en skattskyldigs utskylder..........
102
72
Brännvinsmedels upptagande i staten.............
96
73
Hundskatts införande....................
•
114
62 ;
Val av barnmorska.....................
153
90
Inlösen av mark för järnvägsbyggnad............
203
132
Hundskatts upphörande...................i
168
98
i
Järnvägsstations namn....................
108
96
Anslag för eventuell arbetslöshet...............
177
90
Nedsättning av en skattskyldigs ntskvlder..........
47
30
Hotagen (Rb. 148; Rt. 380). ''
»Val av ombud i vägstämma............... • •
28
1936
8
1520
Undersåker (Rb. 439; Rt. 2 206).
»Utskänkning av vin och Öl.................
21
252
10
144
Uppskov med stämmas hållande...............
•
1114
638
Val av ordförande i kommunalnämnd.............
1359
924
Lillhärdal (Rb. 359; Rt. 1380).
93
Hundskatts storlek.....................
171
Hundskatts storlek.....................
164
120
Hundskatts storlek.....................
28
211
19
149
»Hundskatts storlek.....................
40
267
19
152
Vemdalen (Rb. 265; Rt. 775).
121
Val av ordförande i kommunalstämma............
182
Berg (Rb. 525; Rt. 1998).
230
Sättet för avlöning åt sjuksköterska.............
333
Undersökning av vissa förhållanden vid fattiggård.......
381
«
287
flats för ifrågasatt nybyggnad å fattiggård..........
54
303
33
214
•Bidrag till anläggningskostnad av järnvägsstation......
308
1319
149
1
726
Angiver att stämmans beslut blivit étt annat vid lika rösträtt.
280
TAB. 8 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
1 2
3
4
1 5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
I omröstningen
Därav för stäm-
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
deltagande
mans
beslut
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
Personel
Röster
Personel
Röster
Västerbottens län.
■
Nordmaling (Rb. 1830; Rt. 7 065).
Anslag till nvkterhetsverksamhet...............
613
475
Val av pensionsnämnd ..............
62
46
i Antal ledamöter i kommunalnämnd...........
1 480
1057
Val av fyra ledamöter i kommunalnämnd...........
1705
1146
Val av godeman för tillsyn av förmyndarskap.........
428
234
t Val av ordförande i kommunalstämma............
2 069
1214
j Val av ombud för icke närvarande väghållningsskyldige å väg-
stämma..................
17 018
14 785
Val ar ledamöter i kommunalnämnd.......
3 015
1588
Home fors.1
Hundskatts storlek..........
64
. -.v>
731
40
488
Val av ordförande i kommunalnämnd.........
148
1 437
96
905
Vännäs (Rb. 1178; Rt. 5154).
Anställande av barnmorska...........
146
899
115
738
Val av nämndeman............
127
74
Val av taxeringsnämnd..........
107
646
57
326
Val av ordförande i kommunalstämma.........
74
477
38
252
Val av taxeringsnämnd............
311
2130
176
1326
Skellefteå landskommun (Rb. 3 632; Rt. 13 203).
Val av ombud i vägstämma.............
Införande av två uppbördsterminer........
1701
909
Val av ombud i vägstämma............
Val av ombud i vägstämma.........
Inrättande av tvenne fjärdingsmansbefattningar . . .
192
no
Val a▼ ombud i vägstämma........
Val av ombud i vägstämma . . .
•Upplåtande av mark för väganläggning ....
22
267
10
219
Införande av kommunalfullmäktige.....
109
715 I
88
630
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt
1 Intet land8tingsmannaval.
1’AB. 8 (forts.). OMRÖSTNING ÅR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
281
1
2
3
*
b
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Rb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = do röstberättigades saminaal. röstetal vid nämnda va)
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster !
Mala (Rb. 307; Rt. 968).
1
Ersättning för eu & anstalt intagen flicka..........
97
54 i
Sorsele (Rb. 615; Rt. 1639).
Socknens indelning i tre valdistrikt.............
*
74
46
Yttrande i anledning av besvär rörande entreprenad......
40
290
22
167 |
Anslag till inredning av sjnkstnga..............
14
149
13
129 j
Val av ledamöter i taxeringsnämnd..............
20
120
18
*
Åsele (Rb. 976; Rt. 5125).
Förbud mot anordnande av dans i kommunalhuset.......
239
144 j
Förslag om anläggande av gångbana.............
163
i3i ;
Vilhelmina (Rb. 760; Rt. 2859).
SJ.
Flyttning av barnmorskestation...............
95
59 j
Anslag (ändamål ej angivet).................
188
133 |
Bestämmande av hyra för läkarbostad............
387
320
Införande av elektrisk belysning å kyrkplats.........
284
187 :
Reparation i kommunens apoteksbyggnad...........
13
98
10
59
Försäljning av explosiva varor................
125
87
Försäljning av explosiva varor................
109
62
Uppskov med frågas avgörande ...............
198
139
»Bildande av municipalsamhälle...............
70
547
33
302
Anslag till tclefonanläggning ................
260
227
Järnvägsstations förläggning.................
93
420
79
262
Rörelsekapital till livsmedelsnämnd.............
24
259
21
200 ;
i
Norrbottens län.
Arvidsjaur (Rb. 909; Rt. 3641).
»Val av ledamot i kommunalnämnd.............
293
1571
136
826
Val av suppleant i pensionsnämnd..............
79
44
»Val av ordförande i stämma................
162
1124
76
670
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
36 —18046»
282 TAB. 7 (forts.). OMRÖSTNINGAR MED RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
1
2
3
4
5
Kommuner och under omröstning ställda frågor
Kb. = antal röstberättigade vid senaste landstingsmannaval
Rt. = de röstberättigades sammanl. röstetal vid nämnda val
I omröstningen
deltagande
Därav för stäm-  mans beslut
Personer
Röster
Personer
Röster
Hundskatts införande....................
47
345
31
194
Socknens indelning i två fjärdingsmannadistrikt........
312
176
♦Val av revisorer......................
136
959
57
537
♦Val av ledamot i kommunalnämnd.............
217
1460
100
832
Arjeplog (Rb. 597; Rt. 2 394).
88
Ersättning av kommunen för byggnadsarbete . ........
17
126
9
Överkalix (Rb. 720; Rt. 2 369).
♦Val av fjärdingsman....................
88
387
33
201
Lön till dispensersköterska.................
208
*
124
Återbetalning av borgen.............. . -.....
217
162
Val av kommunalnämnd och ordförande i densamma......
577
577
Hyra för tingshusvinden...................
350
266
Val av byggnadsnämnd...................
39
214
20
109
♦Val av ordförande i kommunalnämnd............
43
272
20
140
Val av kommunalnämnd...................
758
758
Avskrivning av påförd skogsaccis..............
no
65
Inköp av brandspruta ....................
459
378
Landstingets andel i sjukstuga................
192
168
Hyra för läkarbostad....................
48
272
j
24
141
Val av kommunalnämnd...................
623
623
Pajala (Rb. 606; Rt. 2 058).
Hur medel skola åstadkommas till inköp av kronohäkte ....
54
336
35
237
♦Beslut om inköp av kronohäkte...............
57
417
27
270
Jukkasjärvi (Rb. 2 443; Rt. 23 375).
Anslag till telefonledning..................
49
696
26
367
Anslag till telefonledning..................
215
2 879
123
1652
Val av två ledamöter i kommunalnämnd...........
518
5 963
450
4 849
Val av tre ledamöter i kommunalnämnd...........
!
387
3791
* Angiver att stämmans beslut blivit ett annat vid lika rösträtt.
TAM. K (torts.). OMRÖSTNINGAR MliD RÖSTLÄNGD VID KOMMUNALSTÄMMA.
283
2. Kommuner, i vilka omröstning icke förekommit (49 st.).
Stockholms län: Harg, Forsmark, Gustavsberg, Sorunda, Turinge.
Uppsala län: Håtuna, Dalby, Älvkarleby, Hållnäs.
Södermanlands län: Öja, Jäder, Gryt, Risingo, Svunshals.
Jönköpings län: Fryele, Dannäs.
Kronobergs län: Dråsa, Jät, Härlundu.
Kalmar län: Källa.
Gottlnnds län: Buttle.
Malmöhus län: Mörarp.
Hallands län: Knäred, Nässling!''.
Älvsborgs län: Hålanda, Horla, Hajom, Lerdal.
Skaraborgs län: Amuehärad, Finnerödja, Grevbäck, Fio, Kyrkas.
Värmlands län: T veta, Lysvik.
Örebro län: Grave, Ljusnarsberg.
Västmanlands län: Kolbäck, Sura, Dingtuna, Ängsö, Himmeia, Sknltuna, Möklinta.
Kopparbergs län: Grangärde, Norrbärke. Malingsbo.
Gävleborgs län: Söderala, Gnarp.
il
;>
.»? ''t. •iy''1 •
* •. • i
k >t»
x,ii- •''''''
4
■
inlaga 3.
DEN KOMMUNALA KOST RÄTTE N
FRAM MANDE LÄNDER
I VISSA
v
• >5 -
■ .
V
-
\
v
h
-V
287
I. Länder med allmän (och lika) kommunal rösträtt.
Norge.
I Noree finnas, jämte primärkommunerna även kommunala sam- Högre horn
°
70
^
Till
munala eu
fund av högre ordning, amtskoinmuner, omfattande samtliga landskommu- heter.
ner inom amtet. Städerna äro däremot icke sammanförda i högre kommunala
samfund.
Amtskommunen har sitt representativa organ i amtstinget. Detta
består av samtliga ordförande i primärkommunernas fullmäktige jämte
am tets högre administrativa tjänstemän, nämligen amtmannen (landshövdingen)
och fogdarna. Amtmannen är självskriven ordförande, men bär
liksom fogdarna, endast rätt att deltaga i förhandlingarna, ej i besluten.
Beträffande amtstingets befogenheter skall här endast erinras om, att jämlikt
1911 års kommunalskattelagar behövliga penningmedel anskaffas genom beskattning,
varvid dels en fastighetsskatt skall påläggas fastigheterna inom
amtskommunen intill viss maximiprocent, dels återstoden efter vissa i lag
angivna grunder fördelas på primärkommunerna, att uppföras såsom utgifter
i deras budgeter och täckas på samma sätt som prim ärko mmun ernås
övriga utgifter.
De norska primärkommunerna ha vidsträckta befogenheter. Yad Primärkom
särskilt beskattningsmakten angår, är denna såtillvida väsentligt större
i Norge än i Sverige, som de norska kommunerna ha möjlighet att i
helt annan utsträckning än de svenska välja olika skattrefomer och
sålunda t. ex. belasta förmögenheten relativt mera än t. ex. inkomsten,
samt gestalta den kommunala inkomstskatten progressiv (genom anordnande
av betydande skattefria avdrag även relativt högt upp på inkomstskalan).
I ett avseende är beskattningsmakten mera begränsad än i
288
Sverige, i det att en maximigräns numera gäller för den kommunala inkomstskatten.
Denna begränsning i kommunernas befogenheter, som länge
diskuterats och åtskilliga gånger alltsedan 1880-talet bragts inför stortinget,
beslöts 1911, dock under motstånd från såväl dåvarande regeringens
sida som från socialdemokratiskt och radikalt håll i stortinget.
I de norska primärkommunema är det representativa systemet
överallt genomfört. Varje lands- eller stadskommun (»herred», resp. by)
har sina fullmäktige, »herredstyre», resp. »bystyre». Antalet fullmäktige varierar
efter folkmängden, på landet mellan 12 och 48, i städerna mellan
20 och 84. Såsom verkställande organ fungerar »formandskapet», bestående
av en fjärdedel av fullmäktiges hela antal, utsedda av och bland fullmäktige
för samma period, tre år, som fullmäktiges mandat räcker. Fullmäktige
välja ock ordförande med suppleant bland dem som inväljas i
formandskapet. Valen till kommunalfullmäktige äga rum i oktober, till
stadsfullmäktige i december. De gälla för tre år och representationen
förnyas i sin helhet vid denna periods utgång.
De nit gällande villkoren för rösträtt till kommunernas fullmäktige
äro följande. Rösträtt tillkommer — på landet från 1 oktober och i stad
från 1 december det år, då röstlängden uppgöres, — varje norsk medborgare,
man eller kvinna, som fyllt 25 år, varit bosatt i landet i fem år, varaktigt
vistats i kommunen under de senaste två åren samt icke är diskvalificerad
av särskild anledning. De nämnda perioderna räknas bakåt från
1 okt. på landet, 1 dec. i stad. Rösträtten förloras genom dom för
vissa brott, genom anställning i främmande makts tjänst utan regeringens
samtycke, genom förvärv av medborgarrätt i främmande stat, genom vissa
valförseelser (röstköp, röstning i flera valkretsar). Förutom dessa fall av
definitiv förlust av rösträtt, uppställas i lagen vissa fall, då rösträttens
utövande suspenderas. Rösträtten suspenderas sålunda genom åtal för
vissa straffbara handlingar, genom omyndighetsförklaring, genom öppnande
av konkurs, genom mottagande för egen del eller för make eller barn under
15 år av fattigunderstöd. Beträffande fattigunderstöd medför sådant rösträttens
förlust endast om det åtnjutits under det sista året före valet och
ej återbetalats före röstlängdens uppgörande; diskvalificerande är ej understöd
som mottagits i form av sjukhjälp, bidrag till abnorma barns under
-
28!)
visning, till undervisning eller undervisningsmedel för barn, ej heller, enligt
en lagändring från 1916, bidrag i form av understöd till uppehälle
under sjukdom eller arbetslöshet, understöd till invalider, vanföra eller
ålderdomssvaga.
För valbarhet gälla samma betingelser som för rösträtt. Uteslutna
från valbarhet äro dock amtmannen i sitt distrikt samt städernas magistratspersoner.
Valen ske efter majoritetsvalprincipen, såvida ej proportionell valmetod
begäres av visst antal väljare. På landet kräves begäran härom
från minst Vs av de i röstlängden upptagna röstberättigade, om dessas
antal är 5 000 eller därunder, eljest från minst 1 000 väljare. I städerna
skall begäran framställas av minst Vs av de röstberättigade, såframt deras
antal är 8 000 eller därunder, eljest av minst 1 600 väljare.
Röstning kan icke ske genom fullmakt, men i händelse av laga förfall
genom insändande av röstsedel i slutet kuvert, med en skrivelse till
valförrättaren med upplysning om förfallets art.
Hela antalet kommunalt röstberättigade personer (därunder inbegripna
de vilkas rösträtt var suspenderad) uppgick 1916 till 1 082 310,
varav 47 % män och 53 % kvinnor. I städerna var de röstberättigade
kvinnornas antal förhållandevis större än på landsbygden, i det att siffrorna
för städerna endast visa 43 män och 57 kvinnor av 100 röstberättigade
personer.
Suspension av rösträtten var i röstlängden för 1916 antecknad för
sammanlagt 7 271 män och 11 757 kvinnor. De flesta folio för fattigunderstödsstrecket,
nämligen 6 594 män och 11 290 kvinnor. Vid nästföregående
val, 1913, var antalet suspensionsfall mer än dubbelt så stort (nämligen
sammanlagt 41 851). Den nyss antydda lagändringen åt 1916, som
mildrade fattigstrecket därhän, att icke längre »understöd till uppehälle
under sjukdom eller arbetslöshet och understöd som lämnas invalider eller
vanföra eller gamla, ålderdomsvaga personer» skall medföra rösträttens
suspension, förklarar nedgången i suspensionsfallens antal 1916.
En jämförelse mellan antalet effektivt röstberättigade (sålunda de
i röstlängd upptagna personer, med fråndragande av de vilkas rösträtt
var suspenderad) och hela folkmängden visar följande siffor: Vid 1916
37—18048»
290
års val voro 42*3 % av befolkningen kommunalt röstberättigade (i städerna
42''2 % och i landskommunerna 42*4 %). Detta procenttal är det högsta
hittills i Norge uppnådda. Siffrorna från föregående val visa alltifrån
år 1901, då den allmänna rösträtten infördes för män eu oavbruten stegring,
såsom framgår av följande procenttal: år 1901: 28 % av befolkningen,
år 1907: 30 %, år 1910: 39''2 %, år 1913: 40''oi % effektivt röstberättigade.
Vid 1910 års val tillämpades för första gången de samma
år antagna bestämmelserna om allmän rösträtt för kvinnor, vilket förklarar
ökningen detta år, vid jämförelse med närmast föregående val. —
Beträffande valfrekvensen framgår av statistiken, att år 1916 i valen
deltogo 48‘s % av de effektivt röstberättigade. Frekvensen var större i
städerna (63‘s %) än på landsbygden (42-4 %) och större för män än för
kvinnor (på landsbygden röstade 54''3 •/. av de röstberättigade männen,
och endast 3,0''6 % av de röstberättigade kvinnorna; i städerna voro motsvarande
siffror 68 % och 60''s % och för hela riket 58’s %, resp. 40‘3 %).
Bland de valda fullmäktige i landskommunernas representationer
koinmo på 11 683 representanter endast 27 kvinnor, medan städernas
2 064 fullmäktige räknade inom sig 165 kvinnor (därav 12 i Kristiania
stadsfullmäktige).
Finland.
Det finska lagförslaget om allmän och lika rösträtt antogs av lantdagen
år 1908 men vägrades då sanktion av tsaren. Efter den ryska
revolutionens utbrott bragtes förslaget på nytt inför lantdagen och antogs
för andra gången av densamma. Det torde sålunda träda i kraft, så
snart ordnade förhållanden blivit återställda i landet.
Högre korn-
I Finland finnas inga kommunala samfund av högre ordning mot
heter
saknas, svarande t. ex. de svenska landstingen. Emellertid har inrättande av
»länsting» flera gånger varit ifrågasatt, och år 1907 uppdrogs åt Lagberedningen
att utreda ämnet samt inkomma med förslag. Lagberedningens
betänkande föreligger sedan 1912 i tryck och utmynnar i en rekommendation
för dylika länstings inrättande, med uppgifter ungefärligen motsvarande
våra landstings (dock naturligen utan dessas politiska funktion,
291
då ju i Finland enkammarsystem är rådande). Beträffande rösträtten
framhåller Lagberedningen, att 190(5 års lantdagsordning i ganska stor
omfattning infört moderna folkstyrelseprinciper genom den i densamma
upptagna allmänna och lika rösträtten, och att det förty syntes nödvändigt
att dessa principer, till den del sådant kunde ske, erhöll tillämpning
också i fråga om val till länstings representanter, även om det icke i
detta sammanhang kunde befinnas möjligt att göra lagstiftningen angående
kommunal rösträtt till föremål för eu genomgående ombildning.
Lagberedningen föreslog fördenskull att, jämte det rösträtten i huvudsak
bibehölles oförändrad för dem, som enligt gällande författningar vore röstberättigade,
ytterligare kommunal rösträtt skulle tilldelas alla dem, vilka
enligt lantdagsordningen hava rösträtt vid lantdagsval, sålunda att envar
av dessa skulle erhålla en röst. Härigenom skulle enligt Lagberedningens
mening de röstberättigades antal komma att avsevärt ökas samt även de
mindre bemedlade samhällsmedlemmarna erhålla möjlighet att inverka
på utgången av nu ifrågavarande val. Ett proportionellt valsätt ansågs
däremot ej böra ifrågakomma, såsom icke förenligt med de föreslagna
grunderna för representanternas utseende: varje kommun skulle nämligen
välja å kommunal- eller rådhusstämma ett ombud för varje 5,000-tal invånare,
varvid i de flesta fall endast ett ombud komme att tillfalla kommunen.
För övrigt ansågos proportionella val till länstingen skola föranleda
onödig omgång och kostnad.
Länstingen skulle enlig förslaget bestrida beslutade utgifter dels
genom en särskild länstingsskatt, ställd i relation till kommunalskatterna,
eller, om i en framtid en statlig inkomstskatt infördes, till denna, dels
ock genom anslag från statens sida, motsvarande åtminstone kostnaderna
för handhavande av de samhällsangelägenheter och uppgifter, vilka från
statens förvaltningsmyndigheter överflyttades till länstingen. Länstingens
beslut borde i vissa viktigare fall underställas regeringens (senatens) prövning
och fastställelse, exempelvis om de anginge försäljning av fast egendom,
uttaxering av avgifter för längre tid än 10 år, upptagande av lån
för längre tid. Vidare borde kvalificerad (2/3) majoritet stadgas i vissa
fall; såsom exempel anföras: beslut som påkallar utgifter under längre
292
Primärkom
munerna.
tid än tre år eller avser lån, ställt på längre återbetalningstid än tre år,
samt avhändande av fastighet.
Slutligen föreslogs, att länstinget skulle tillsätta ett ständigt länstingsutskott,
med uppgift såväl att förbereda ärenden, vilka skulle av länstinget
in pleno handläggas, som även att å länstingets vägnar handhava
vården om och förvaltningen av dess löpande angelägenheter samt verkställa
dess beslut. Utskottet skulle ock ha sjävständig beslutanderätt i
vissa fall.
Enligt hittills gällande förordningar angående kommunalförvaltningen
tillkommer rösträtt i primärkommunerna endast de medlemmar av
kommunen, vilka äro skyldiga att erlägga skatt till densamma. Därjämte
tillämpas en efter antalet skattören graderad skala, likväl med den begränsning,
att högsta röstetal på landet är Vis av de å kommunalstämma
i omröstningen deltagandes sammanlagda röstetal, medan högsta röstetal
i stad är 25 röster. Dessutom användes uti landskommunerna i frågor
rörande i mantal satt jord en på mantalsstorleken grundad röstskala. I
fråga om kvinnas rösträtt gäller sådan inskränkning, att gift kvinna, utom
i några undantagsfall, saknar rösträtt.
Den rösträttsreform, som år 1908 antogs av lantdagen, hade förberetts
av en kommitté och i vanlig ordning behandlats av lantdagens
kommunalutskott. Det framgår av betänkandet, att utskottets förslag i
vissa punkter godkändes av alla partiers ombud, i andra rönte motstånd
från en större eller mindre minoritet.
Beträffande röstskalan förklarade utskottet, att densamma icke stode
i överensstämmelse med den i folkets rättsmedvetande djupt rotade jämlikhetsprincipen.
— Om därjämte i betraktande toges, att alla medborgare
redan hava lika politisk rösträtt, vore det så mycket mindre skäl att i
kommunallagstiftningen bibehålla en sådan åtskillnad. På grund härav
hade utskottets flertal intagit samma ståndpunkt som motionärerna därutinnan,
att röstskalan helt och hållet borde avskaffas, och därjämte hade
utskottet enhälligt ansett sig böra rättvisligen föreslå, att, då kvinnan en
gång medgivits politisk rösträtt, hon även i avseende å den kommunala
rösträtten borde likställas med den manliga medborgaren.
293
I fråga om s. k. flerfaldig rösträtt, d. v. s. rätt att rösta i flera
kommuner, framhöll utskottet, att enligt hittills gällande lagstadganden
kommunmedlem, som erlade, inkomstskatt, hade rösträtt inom kommunen,
även om han hade sitt bo och hemvist annorstädes, till följd varav
samma person kunde åtnjuta rösträtt i flera skilda kommuner. Emedan
en dylik rättighet, enligt utskottets mening, ej vore överensstämmande
med principerna för den allmänna och lika rösträtten, hade utskottet utan
meningsolikhet intagit samma ståndpunkt som motionärerna därutinnan,
att rösträtt vid val av kommunalfullmäktige ej borde medgivas dem av
kommunens medlemmar, vilka icke hade sitt bo och hemvist inom kommunen.
Utskottets flertal ansåge det likväl vara rättvist, att jämväl sistnämnda
slag av skattskyldiga kommunmedlemmar beviljades rösträtt vid
val av förstärkta fullmäktige (se nedan). Vad åter vidkomme rösträtt
för bolag, ville utskottet enhälligt förorda, att denna rätt borde avskaffas,
enär de personer, vilka företräda bolagen, eljest komme att hava dubbel
rösträtt. Likaså tillstyrkte utskottet, att rösträtt borde utövas personligen
och icke genom ombud.
Utskottet föreslog i sammanhang med övergången till allmän och
lika rösträtt vissa garantier för sparsamhet i kommunala angelägenheter.
Dessa garantier skärptes i viss mån av lantdagen. De skulle, enligt
lantdagens beslut, vinnas därigenom, att avgörande talan i vissa viktigare
ärenden, särskilt sådana som anginge förvaltningen av kommunens
finanser, lämnades åt kommunens inkomstskatt betalande medlemmar, och
att i sådant avseende stadgades, att sagda ärenden icke finge avgöras
ensamt av kommunens ordinarie fullmäktige utan av dessa jämte ett
lika stort antal extra fullmäktige, utsedda av och bland kommunens skattskyldiga
medlemmar. Dessutom skulle för nämnda ärendens avgörande
i allmänhet erfordras att 2/sj i en del fall till och med 3A av de närvarande
förstärkta fullmäktige vore ense om beslutet. För övrigt skulle
enligt det antagna förslaget det representativa systemet allmänt införas
i de finska kommunerna.
Kommunalfullmäktiges kompetensområde framgår av 11 § i lagförslaget,
där det heter, att fullmäktige må till överläggning och avgörande
upptaga följande ärenden, nämligen: 1) om inrättande av folkskolor och
294
befordrande av folkbildning; 2) om befrämjande av näringar och höjande
av yrkesskicklighet; 3) angående åtgärder, som kunna anses nödiga till
befrämjande av sedlighet, allmän ordning och säkerhet; 4) om kommunal
hälso- och sjukvård; 5) om fattigvård; 6) angående kommunala hus och
inrättningar; 7) om inrättande och förvaltning av låne- och understödsmagasin
samt fonder för likartade ändamål; 8) om inrättande av allmänna
upplagsmagasin med rätt att utgiva warrants; 9) angående jakt
och djurfångst samt fiske ävensom åtgärder till skadedjurs utrotande;
10) om förekommande och hämmande av eldsvåda; 11) om anskaffande
av medel för kommunens gemensamma behov genom uttaxering och upptagande
av lån samt om förvaltning av kommunens fonder och övriga
samfällda tillhörigheter ävensom meddelande av ansvarsfrihet för förvaltningen;
12) val till åtskilliga förtroendeuppdrag.
Av nu nämnda ärenden skulle en del enligt 12 § handläggas av
förstärkta fullmäktige (ordinarie + extra fullmäktige), nämligen frågor
angående: 1) försäljning, pantförskrivning eller utbyte av sådan fastighet
eller rättighet, som genom gåva, testamente eller annat laga fång tillfallit
kommunen, samt överenskommelse eller förlikning, verkande till
ändring eller inskränkning uti den rätt kommun till sådan fastighet äger;
2) inköp av fast egendom; 3) utgifts- och inkomstförslagets fastställande
ävensom revisorernas berättelse över verkställd granskning av kommunens
räkenskaper och förvaltning; 4) företag eller utgift, vartill medel icke
blivit uti fastställt utgifts- och inkomstförslag anvisat, eller ärende, som
kan framdeles kännbart inverka på den kommunala beskattningen; 5) placering
och användning av till kommunens omvårdnad hörande lånemagasin
ävensom kassor och andra kapital, vilka äro avsedda att varda bestående;
6) upptagande av lån för kommunens räkning; 7) val av kommunalnämnd,
folkskoledirektion och finansutskott ävensom direktion för
kommunens lånemagasin; samt 8) vissa andra ärenden, omnämnda i andra
lagrum (införande av proportionella val i lappmarkerna; upplösning av
gemensamhet i lokalförvaltningen för flera kommuner m. m.).
295
Frankrike.
I Frankrike är den kommunala rösträtten synnerligen vidsträckt. likare kom
.
munala en
A
andra sidan är torvaltnmgen starkt centraliserad och den kommunala heter.
självstyrelsen ur denna synpunkt mindre utvecklad än i Sverige. Vad
beträffar den kommunala organiseringen, finnas jämte primärkommunerna
(municipalités, communes) kommunala samfund av högre ordning, nämligen
departementen, liksom primärkommunerna utrustade med representativa
organ (departementsråd, conseil general). Mellan departementen
och primärkommunerna står ett mellanled, arrondissementet, med sin särskilda
representation, som emellertid har ytterst begränsade uppgifter.
De egentliga organen för kommunal självstyrelse äro sålunda municipalråden,
motsvarande våra stads- och kommunalfullmäktige, samt departementsråden,
i viss mån motsvarande våra landsting''.
Departementen ha en folkmängd, växlande mellan omkring 100,000
och 1 million invånare; i ett par fall uppgår siffran till flera millioner.
Representationen, conseil général, utses genom allmänna, lika direkta och
hemliga val. Sedan år 1884 sammanfalla de politiska och kommunala rösträttsvillkoren,
såsom de även gjort under ett tidigare skede. Röstlängden
är sålunda gemensam för alla val. Beträffande i övrigt de nu gällande
betingelserna för rösträtt, se nedan om rösträtten till primärkommunernas
fullmäktige.
Valet sker för 6 år, och hälvten av representanterna avgår vart
tredje år. Valbara äro alla män, som fyllt 25 år, icke av särskild anledning
diskvalificerade samt antingen äro bosatta inom departementet
eller den 1 januari valåret uppförda till direkt skatt i departementet eller
vid samma tidpunkt inneha fastighet därstädes. Vissa ämbetsmän, prefekter,
domare och en del andra, vilkas verksamhet berör departementet
i fråga, kunna ej väljas. Av departementsrådets medlemmar skola minst
3/t vara bosatta inom departementet. Valen ske enligt majoritetsvalprincipen
och i enmanskretsar. För val fordras antingen absolut majoritet
bland avgivna röster eller ock ett röstetal, utgörande minst 1 4 av de
röstberättigade. Har ingen erhållit sådan röstövervikt, förrättas nytt val
följande söndag, varvid det är tillräckligt med relativ majoritet. Repre
-
296
sentanterna erhålla intet arvode. Den som försummat bevista en hel
session kan av generalrådet förklaras förlustig sitt mandat.
Under tiden mellan de båda ordinarie sessionerna företrädes generalrådet
av ett utskott (commission départementale), bestående av 4—7
inom detsamma valda medlemmar, vilka utses för ett år. Varje arrondissement
skall om möjligt vara representerat i utskottet.
Primär
kommu
nema.
Municipalråden (=stads- eller kommunalfullmäktige) bestå av 10—
36 medlemmar, valda med allmän lika rösträtt. Valen ske för eu period
av 4 år, och hela antalet fullmäktige förnyas då på en gång. Dock kan
val ifrågakomma även under perioden, vare sig till följd av upplösning
av municipalrådet genom presidenten eller på grund av de fullmäktiges
nedläggande av sina mandat.
Rösträtt tillkommer de män, som fyllt 21 år, ha fransk medborborgarrätt
samt antingen ha sin verkliga hemvist i kommunen eller uppehållit
sig där i minst sex månader eller bekläda ett offentligt ämbete
därstädes eller sedan fem år varit uppförda i skattelängden såsom skyldiga
att betala någon av de fem direkta skatterna och eventuellt avgivit
eu förklaring, att de önska utöva sin rösträtt i ifrågavarande kommun,
oaktat de ej äro där bosatta.
Uteslutna från rösträtt äro de som på grund av sinnessjukdom förklarats
omyndiga, konkursgäldenärer, de som dömts skyldiga till vissa
brott. Rösträtten suspenderas ock om vederbörande står i aktiv militär
tjänst. Beträffande valbarhet gälla motsvarande regler som vid valen
till departementsråden; sålunda kräves bl. a. minst 25 års ålder.
Elsass-Lothringen.
Högre ‘y: • Till] länder med'' allmän och lika kommunal rösträtt skulle kunna
k°enhcter!a hänföras även Elsass-Lothringen. Den franska kommunalförvaltningen
har där i huvudsak bibehållits. De forna departementen kallas »Bezirke»,
och arrondissementen »Kreise». Departementens »generalråd» är numera
»Bezirkstag», vars medlemmar väljas med allmän, lika och direkt rösträtt
297
Denna representations befogenheter äro emellertid i flera avseenden ganska
kringskurna, mera än motsvarande franska »generalråd», som undergått
reformering i riktning mot ökad självstyrelse efter den tyska annexionen
av Elsass-Lothringen.
Beträffande primärkommunerna har nyare lagstiftning kommit till Primärkom.
.
..
munema.
stånd år 1895. Även deras befogenheter äro ganska starkt begränsade och
självstyrelsen således relativt ringa, statsmyndigheternas inflytande på
den kommunala förvaltningen i motsvarande grad utsträckt. Rösträtt
till den kommunala representationen (»Gemeinderat») är numera censusfri
och tillkommer varje manlig invånare i kommunen, som fyllt 25 år och
antingen under 3 år varit bosatt i kommunen eller under ett år bott där
och tillika äger boningshus eller driver industriellt företag eller jordbruk
inom kommunen eller innehar ämbete av angivet slag. Uteslutna från
rösträtt äro militärer i aktiv tjänst. Diskvalrfikationsgrunder äro: omyndighet,
under sista året mottaget fattigunderstöd, oguldna utskylder, som
under de sista två åren förfallit till betalning, konkurs samt vissa brott.
Ingen röstberättigad kan utöva rösträtt i mer än en kommun. Valen
äro hemliga, medan i åtskilliga andra tyska stater öppna val föreskrivas.
För valbarhet kräves viss census, i det att skattskyldighet till staten
är uppställd som villkor. Däremot är bostadsstrecket något mildrat, nämligen
så, att även utom kommunen boende kunna väljas till fullmäktige,
om de äga fastighet i kommunen och äro röstberättigade i sin boningsort.
Valperioden är sex år.
Den allmänna rösträtten är emellertid såtillvida neutraliserad, som
vid vissa viktigare beslut rörande ekonomiska spörsmål skola såsom extra
fullmäktige inträda, till lika antal som de ordinarie, de högst beskattade
i kommunen. Så sker vid upptagande av lån, vid utdebitering av vissa
skatter (nämligen de, som utgå i form av tillägg till statsskatterna), vid
beslut om upprättande av nya befattningar inom kommunen samt om
avlöning åt borgmästare och »rådmän».
38—tso-ie9
298
Schweiziska kantoner.
Den kommunala rösträtten är i Schweiz föremål för de särskilda
kantonernas lagstiftning, om än förbundsförfattningen i någon mån begränsar
kantonernas bestämmanderätt. I regel överensstämmer den kommunala
rösträtten i allt väsentligt med den politiska och är sålunda allmän
och lika. De särskilda kantonerna tillämpa dock något varierande
bestämmelser. Bl. a. förekommer, att skattskyldighet är betingelse för kommunal
rösträtt. Ett genomgående drag i den schweiziska kommunalförfattningen
är användningen av allmän folkomröstning (referendum) även
i kommunala spörsmål i stor utsträckning. Tillika utses ofta en mängd
kommunala förtroendemän och tjänstemän genom direkta val av samtliga
röstberättigade.
I detta sammanhang, där fråga är om allmän och lika rösträtt
skall såsom exempel på schweizisk kommunalförfattning väljas staden
Zurich. I nästa avdelning behandlas kantonen Bern, som väl har lika
men ej allmän kommunal rösträtt.
Staden Zurich har liksom de flesta schweiziska kommuner en vidsträckt
autonomi, icke minst på beskattningens område. Någon begränsning
av skattebelopp eller skattesats är ej fastställd. Men allmän folkomröstning
skall äga rum, bl. a. om stadsfullmäktige fattat beslut, som
medföra nya, årligen återkommande utgifter å mer än 20 000 francs,
eller innebära övertagande eller inrättande av företag med sannolik årsbudget
på över 20 000 francs, eller avse enstaka utgift å mer än 200 000
francs eller deltagande i aktieföretag eller dylikt med mer än sistnämnda
belopp eller upprättande av fasta tjänster med mer än 5 000 francs i ’
lön. I andra fall kan referendum äga rum, om ett visst antal röstberättigade
så begära.
Kommunal rösträtt tillkommer varje schweizisk medborgare av
manligt kön, som fyllt 20 år och antingen såsom »borgare» har hemortsrätt
i kommunen och vid valet är där bosatt, eller har hemortsrätt i
annan schweizisk kommun, men varit bosatt under 3 månader i staden.
Uteslutna från rösträtt äro personer som dömts för vanärande brott, förklarats
omyndiga, vid valet åtnjuta fattigunderstöd, som ej är tillfälligt,
299
samt vissa konkursgäldenärer. Valperioden är 3 är, och alla mandat utlöpa
samtidigt. Valbara äro alla röstberättigade med undantag av vissa
tjänstemän.
II. Länder med ccnsiisbcstämd (och lika) kommunal rösträtt,
England.
Den engelska lokalförvaltningen har undergått genomgripande förändringar
under 1880- och 1890-talen i riktning mot ökad demokrati.
För närvarande gäller för städerna »The Municipal Corporations Act» av
1882, för grevskapen (»landstingen») »The Countv Electors Act» och »The
Local Government Act», båda från 1888, samt för primärkommunerna
The Local Government Act» från 1894. Smärre förändringar ha sedermera
vidtagits; särskilt märkas sådana från 1907 och 1914 rörande
kvinnors kommunala rösträtt och valbarhet. Genom en år 1917 av parlamentet
antagen lag har bostadsstrecket mildrats (till 6 månaders vistelse
i kommunen) och gifta kvinnors rösträtts- och valbarhetsmöjligheter
utvidgats. Rösträttsbestämmelserna i Skottland och Irland som i det
väsentliga sammanfalla med de engelska — skola här ej behandlas.
Genom 1888 års lagstiftning inrättades »grevskapsråden» (county Högre korn
councils), utgörande representationer för de högre kommunala samfunden. W!M”^ere
Dessa sammansättas av landskommunerna inom grevskapet samt de
mindre städerna (boroughs), vilka ej bilda egna grevskap (d. v. s. städer
med mindre än 50,000 invånare). De större städerna utgöra självständiga
grevskap. Grevskapsrådet är härden för den kommunala självstyrelsen
och har vidsträckta befogenheter. Deras ledamöter bestå av
två grupper, dels »councillors», valda av de röstberättigade urväljarna
för tre år, samt »aldermen», utsedda av den redan valda councillors för
6 år, och utgörande V3 av de senares antal. Dessa »aldermen» ha ingen
särställning inom representationen utan skola blott genom den längre
valperioden bidraga till att bevara kontinuiteten. De utses ofta bland
300
de övriga fullmäktige och lämna då sin plats bland dessa. Av åldermännen
avgår hälften vart tredje år, medan »the councillors» samtliga
avgå vart tredje år.
Rösträttsbestämmelserna vid val av grevskapsråd äro följande.
Formellt sett stadgas viss census. Det skiljes på två grupper av
väljare: de som ha rösträtt på grund av innehavd lägenhet (hushållsrösträtt,
»household franchise») och de som grunda sin rösträtt på innehavd
fastighet, givande minst 10 pund (180 kr.) i årlig avkastning (»ten
pounds occupation franchise»).
Beträffande »hushållsrösträtten''» förutsättes att ha under 12 månader,
räknade från den 15 juli det år röstlängden upprättas, innehaft i förening
med andra eller enskilt bostadslägenhet, magasin, kontorslokal,
butik eller annan dylik lägenhet, utan hänsyn till hyresvärde. Vidare
förutsättes att innehavaren eller ägaren skall ha taxerats till fattigskatt
för lägenheten i fråga, under sagda 12-månaders period, samt att fattigskatt
(eventuellt även annan kommunalskatt), som intill o januari samma
år förfallit till betalning, har senast den 20 juli guldits. Det är ej nödvändigt
att samma person innehaft samma lägenhet under hela perioden,
varförutom stadgats att den som under perioden förvärvat en lägenhet
genom arv, testamente, äktenskap eller tjänstebefordran, får räkna sig
till godo företrädarens besittningstid. — Att skattskyldighet kräves för
lägenheten ifråga innebär icke någon censusbestämmelse annat än vad
som kan anses ligga i och för sig i kravet på bostad. Att påförda
skatter skola ha erlagts innebär ju däremot ett utskyldsstreck. Emellertid
bör beaktas en egendomlighet i skattebestämmelserna, som i hög grad
mildrar detta utskyldsstreck, nämligen det s. k. compounding-systemet.
Det tillåtes ägare av fastighet att åtaga sig ansvar för den skatt, som
påförts hyresgästerna för deras resp. lägenheter, och sedermera gorå avdrag
för skatten å hyran. Vid sådant åtagande reduceras ock skattens
belopp, något som i sin mån bidragit till, att compounding-systemet
blivit allmän praxis i de engelska städerna, såvitt gäller smålägenheterna.
Det är för den skull endast ett fåtal personer, som utestängas från rösträtt
på grund av obetalda utskylder.
Såsom »10 pounds occupier» anses den, som under 12 månader
301
före 15 juli innehaft, under ägande- eller nyttjanderätt, jord eller annan
fastighet (ej hörande till förutnämnda grupp), med eu årlig avkastning
av minst 10 pund (180 kr.). För egendomen skall såväl fastighet som
även andra skatter ha erlagts.
Om båda grupperna väljare gäller, att de skola uppnått 21 års
ålder, ha bott inom grevskapet eller högst 7 engelska mil utanför, »hushållsväljarna»
under 12 månader, den andra kategorien under G månader.
Rösträtt tillkommer även (sedan 1907) ogifta kvinnor och änkor,
som uppfylla någon av de alternativa förutsättningarna här ovan. Uteslutna
äro de, som ej ha engelsk medborgarrätt, och de, som under sista
året mottagit fattigunderstöd samt personer, som begått vissa brott. Konkurs
är i regel ett hinder för rösträtt.
Oaktat rösträtten sålunda icke är allmän, så äro dock ej synnerligen
många uteslutna på grund av sin ekonomiska ställning. Rösträttslösa
bli framför allt tjänare, ungkarlar som bo hos sin familj och sålunda
ej hyra självständig lägenhet samt nyinflyttade personer. Å andra sidan
kan en person ha rösträtt i liera kommuner, sålunda en »flerfaldig rösträtt»,
vilken är av viss betydelse åtminstone med hänsyn till val av
stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige (jfr nedan).
Representanternas antal utgör 60—80, i proportion till folkmängden,
varvid dock varje i grevskapet ingående stad skall ha åtminstone en
representant. Valbara äro dels alla vid val till grevskapsrådet röstberättigade,
dels vissa kategorier politiskt röstberättigade (som grunda sin
rösträtt på »ownership», s. k. »owners»-väljare) samt pärer med egendom
inom grevskapet, dels ock personer som ej uppfylla kravet på hemvist
inom 7 mils omkrets men vilka bo inom 15 mils omkrets av grevskapet
samt dessutom äga fast eller lös egendom till ett värde, varierande
mellan 500—1000 pund, eller ock är taxerad till fattigskatt för en årlig
avkastning eller hyra av 15—30 pund. Sistnämnda valbarhetscensus
torde ha alldeles förlorat sin betydelse genom en lag 1914, som uppställde
såsom alternativt valbarhetsvillkor 12 månaders bosättning inom
grevskapet. Samtidigt förklarades även gifta kvinnor valbara. Diskvalificerade
äro åtskilliga tjänstemän samt personer som stå i affärsförbindelser
med grevskapsrådet enligt närmare angivna regler.
302
/
I Londons grevskap är rösträtten något mera utsträckt, i det att
ej blott ovannämnda grupper av »grevskapsväljare» (county-electors) utan
ock dessutom personer med. rösträtt i primärkommunerna på landet (»parochial
electors», se nedan) få deltaga i val till Londons County Council
(enligt lag från 1900). Därigenom bli även gifta kvinnor, samt personer
som ej disponera självständiga lägenheter (s. k. »lodgers» och sådana
som tillgodonjuta s. k. »service franchise», jfr nedan) röstberättigade.
Londons grevskapsråd består av 137 fullmäktige, därav 118 utsedda för
tre år, och 19 »åldermän» valda av de förra för sex år, av åldermännen
avgå hälften vart tredje år, medan av de öriga Va avgår varje år. Jämte
det centrala grevskapsrådet finns i London särskilda »borough councils»
för dess olika distrikt, vardera bestående av högst 60 fullmäktige.
Primärkom-
Rösträtten vid val av stadsfullmäktige i städer sammanfaller, så
mnnerna.
0 o
när som pa nagra oväsentliga detaljer, med den ovan beskrivna, för val
av County Councils gällande. Detsamma gäller om valbarhetsvillkoren.
Antalet fullmäktige varierar mellan 9 och 72 (undantagsvis än flera),
efter folkmängden, som är synnerligen växlande, jämte städer med ett
invånarantal som närmar sig millionen (Liverpool) finnas sådana med
något tusental invånare. Stadsfullmäktige väljas för tre år, och lk avgår
årligen. »Aldermännen», l;3 av antalet fullmäktige, väljas för sex år.
Ordföranden, the May or, väljes för ett år i sänder och behöver ej vara
ledamot av fullmäktige.
Vid valen av fullmäktige i primärkommunerna på landet (parisk
councillors) eller i de s. k. distriktsråden (district councils) är rösträtten
något mera utsträckt. Rösträtt tillkommer nämligen dels de ovannämnda
grupperna (som ha rösträtt vid val till stadsfullmäktige och grevskapsråd),
dels ock riksdagsval ärna inom valdistriktet. Röstlängden, som här användes
(register of parochial electors) sammansättes av röstlängden för
övriga kommunala val och av röstlängden för parlamentsväljare inom
kommunen. Härigenom tillkomma några grupper manliga väljare, av
vilka de viktigaste äro de som åtnjuta s. k. service franchise, d. v. s.
en del tjänstemän, affärsanställda och biträden av olika slag, tjänare
in. fl., som ej ha självständiga lägenheter (och sålunda ej rösträtt vid
val av stadsfullmäktige och grevskapsråd) utan bebo rum hos arbetsgivare
eller andra, samt s. k. lodgers, d. v. s. sådana som, utan att
hyra självständiga lägenheter, disponera egna rum i andras våningar,
varvid emellertid fordras att bostaden omöblerad betingar ett ärligt
hyresvärde av minst 10 pund (180 kr.). Ytterligare kunna även gifta
kvinnor ha rösträtt vid dessa val, under samma betingelser som ogifta,
varvid dock gäller den viktiga inskränkningen, att, om makarna sammanleva,
endast mannen bär rösträtt på grund av den gemensamma lägenhetens
besittning.
Även vid dessa val kan rösträtt utövas av samma person i flera
kommuner på grund av innehavd egendom. — Valbarhet till »parish
councils» förutsätter bostad inom 3 mils omkrets av kommunen samt i
övrigt valrättsbetingelsernas uppfyllande.
Icke alla. primärkommuner på landet ha valda fullmäktige. I kommuner
med mindre än 300 invånare sammanträda de röstberättigade till
allmän kommunalstämma. Dock kunna kommuner med mindre än 300
men mer än 100 invånare utse fullmäktige, om de så önska.
På landet finnes även ett mellanled mellan grevskapet och primärkommunen,
»lantdistriktet» (the Kural District) med sin särskilda representation,
the District Council, vars uppgifter huvudsakligen gälla hälsovårdsväsende
och vägar inom distriktet. En motsvarande kommunal
bildning i stadssamhällen är »the Urban Districts» med sina »Urban district
councils».
Någon statistik rörande den kommunala rösträtten i England torde
icke finnas, men några siffror från den politiska rösträttsstatistiken äi''o
ägnade att belysa även kommunalrösträtten.
Det framgår sålunda av uppgifter angående politiska väljare i
Storbritannien (således även Skottland och Irland) enligt 1914 års röstlängd,
att den ojämförligt största gruppen, »occupiers», omfattande såväl
»hushållsväljare» som 10-punds-»occupiers», utgjorde i runt tal 7 millioner
män, medan de s. k. »lodgers» utgjorde ungefär 400,000 män. Den
senare gruppen har, såsom ovan framhållits icke kommunal 1''östrätt vid
val av grevskapsråd och stadsfullmäktige (i andra städer än London),
men däremot rösträtt i landsbygdens primärkommuner samt i London
304
Högre
kommunala
enheter.
Primärkom
mumma.
vid stadsfullmäktigeval. Å andra sidan är förstnämnda grupp (»occupiers»)
vid kommunala val större än vid politiska, enär den vid de förra
omfattar även kvinnor. Beträffande några andra grupper politiskt röstberättigade
är det med tillgängliga uppgifter icke möjligt att bedöma, i
vad mån de även ha kommunal rösträtt.
Danmark.
Den kommunala självstyrelsen är i Danmark liksom i Norge vidsträckt.
Kommunalförfattningen överensstämmer i mycket med den norska.
De högre kommunala samfunden, amtskommunerna, omfatta endast
landskommuner. Deras uppgifter äro relativt begränsade (vägväsen,
hälsovård etc.) och de ha inga politiska funktioner, motsvarande de
svenska landstingens. Behövliga penningmedel anskaffas huvudsakligen
genom en fastighetsskatt, som beslutas av amtskommunens valda representation,
amtsrådet. Dock kan amtsrådet bestämma att en del (intill
Vs av .vad som utskrives å fastigheterna) skall fördelas på primärkommunerna
inom amtet och täckas på samma sätt som dessas övriga utgifter,
varigenom även den icke jordägande befolkningen kommer att
bidraga till amtets utgifter. För övrigt gäller den begränsning i beskattningsmakten,
att inrikesministerns samtycke kräves för beslut om
upptagande av skattemedel, som till sitt totala belopp med mer än Vs
överstiga genomsnittsbeloppet för de sista tre åren. För att skattebebeloppet
skall få överstiga maximibeloppet under skatteåren 1901—02
och 1903—04, kräves beslut av en majoritet av amtsrådets medlemmar
vid två på varandra följande sammanträden med minst 14 dagars
mellanrum.
Sedan rösträtten vid val till fullmäktige i primärkommunerna radikalt
omgestaltades 1908, företogos endast smärre förändringar i bestämmelserna
om amtsrådsval genom den nämnda år utfärdade »Lov om kommunale
Yalg». Amtsrådet består av amtmannen såsom ordförande jämte
8—14 valda ledamöter. Dessa utses genom delvis indirekta val, nämligen
305
av ett valkollegium bestående till 2/s av elektorer, valda av och bland
primärkommunernas fullmäktige (sogneraaden), till V3 av de högstbeskattade
(de som betala störst skatt till amtsrepartitionsfonden) i amtet,
som under 2 år varit bosatta inom amtet samt uppfylla betingelserna
för valbarhet till Folketinget. Varje primärkommuns representation sänder
2 elektorer och de högstbeskattade skola vara lika många som det
finns primärkommuner i amtet. Bland de högstbeskattade kunna även
vara kvinnor, dock att den skatt, som betalas för äkta makars samfällda
egendom, endast må åberopas av mannen. Valperioden är 6 år och
samtliga ledamöter avgå på en gång. Valbara äro alla, som bo inom
amtet och ha rösträtt vid val till kommunalfullmäktige (se nedan). Valen
av elektorer och amtsrådsledamöter ske proportionellt.
Beträffande de danska primärkommunernas befogenheter må här
endast anmärkas, att den nya lagen om kommunala val även innehåller
vissa regler om begränsning i beskattningsmakten (dock ej gällande för.
Köpenhamn, där numera särskilda föreskrifter från 1910 äro gällande).
Bestämmelserna gå ut på, att en nyvald representation ej får utskriva
större totalt skattebelopp, än som erfordrades enligt föregående kommunalfullmäktiges
.senaste budget, med tillägg av XA, utan inhämtande av
amtsrådets samtycke, såvitt gäller landskommuner, eller inrikesministerns,
såvitt gäller städer. Vägran av samtycke förmår dock endast att nytt
val till fullmäktige skall äga ruin, varefter den nyvalda representationen
fattar beslut i saken, vare sig bekräftande det förra beslutet, eller innebärande
utskrivning av ett mindre belopp. Den nya representationen
har rätt att under återstoden av sin funktionstid förhöja det första gång
beslutade skattebeloppet med viss procent. Förutom denna gräns för
det totala skattebelopp, som utskrives, har även stadgats en begränsning
i skatteprocenten för den personliga kommunalskatten. Denna sistnämnda
gräns får ej överskridas utan regeringens samtycke och en
vägran är i detta fall definitiv.
Rösträtt till stads- och kommunalfullmäktige — det representativa
systemet är överallt genomfört — tillkommer varje dansk medborgare,
man eller kvinna, som fyllt 25 år, är »uberygtet», vid tidpunkten för
valet har bostad i kommun och är skattskyldig till densamma och slut
39—180489
-
/
306
ligen under det skatteår, då valet försiggår, och under näst föregående
år såväl utan avbrott haft bostad i kommunen som även erlagt de
direkta kommunalskatter, som under nämnda period förfallit till betalning,
och må indrivas genom utmätning. Uteslutna från rösträtt äro de
som åtnjuta eller ha åtnjutit fattigunderstöd, vilket ej efterskänkts eller
återbetalats, och de som icke råda över sitt bo. Ingen kan rösta i mer
än en kommun; den som har bostad i flera kommuner, bestämmer själv
var han vill utöva sin rösträtt. När en make betalt kommunalskatt i
egenskap av familjens överhuvud för samfälld egendom eller hustruns
enskilda egendom, anses båda makarna ha uppfyllt skattekravet. Gift
kvinna blir ej heller utesluten från rösträtt av det skäl, att mannen
råder över det gemensamma boet. För valbarhet gälla samma betingelser
som för rösträtt. Valperioden är 4 år och samtliga fullmäktige avgå
samtidigt. Varje valbar person är skyldig mottaga val för två på varandra
följande perioder. Valen ske efter proportionell metod.
De senaste statistiska uppgifter, som föreligga, avse 1913 års val
till stads- och kommunalfullmäktige. Antalet kommunalt röstberättigade
i hela landet utgjorde då 953799, varav 482248 män och 471551
kvinnor. Männen utgjorde följaktligen 50''e % och kvinnorna 49''4 % av
samtliga röstberättigade. En jämförelse mellan antalet röstberättigade
och antalet invånare över 25 år (rösträttsåldern) ger vid handen, att
ungefär 3U eller 73’7 / av samtliga män över 25 år och ungefär 2/3 eller
64''2 % av samtliga kvinnor över denna ålder voro röstberättigade. De
kommunalt röstberättigade överhuvud utgjorde sålunda 68''6 % av befolkningen
över 25 år.
Beträffande valfrekvensen förtjänar nämnas, att i landsortsstäderna
78‘6 % av de röstberättigade deltaga i valet och i Köpenhamn 79''5 %,
medan motsvarande siffra för landsbygden var 59 %. Genomsnittssiffran
för hela landet var alltså 66''9 /.
I detta sammanhang må ock anföras några statistiska siffror över
de valda representanternas yrken. Bland stadsfullmäktige tillhörde 41*3
% kategorien »immateriella yi''ken», (präster, lärare, andra ämbetsmän,
läkare, advokater, journalister in. fl.), 36''7 °/ »näringsodlande borgare»,
14‘2 % arbetarklassen, 7''s % andra yrken. I landskommunernas repre
-
307
#
sentationer var siffran för »immateriella yrken» 5*5 %, till gruppen »industri,
hantverk, handel o. d.» hörde 14‘4 *, de större godsägarna utgjorde
3''7 “/., hemmansägare (»Gaardmaend») 47''o %, smärre jordbrukare,
torpare, statare m. fl. (»Boelsmamd», »Parvellister», »Husmsend») 23''s %,
»Arbejdsmsend» P2 /, andra yrken 4‘i */•. De egentliga jordbrukarna utgjorde
följaktligen tillsammans 74''s “/. av kommunernas fullmäktige.
Av de 10,038 stads- och kommunalfullmäktige voro 130 kvinnor,
därav 71 valda i städerna (i Köpenhamn 13) och 65 i landskommunerna.
Nederländerna.
Nedanstående redogörelse för den kommunala författningen i Nederländerna
avser förhållandena före den reform, som 1917 torde ha
genomförts (jfr inledningen).
I Nederländerna finnas högre kommunala samfund, kallade pro- Högre
kommunalt,
vinser, som motsvara de fordom självständiga delstater, varav den ne- enheter.
derländska förbundsstaten bestod. Provinserna ha representationer, »provinsialstaterna»,
(de provinciale staten) med utpräglad självstyrelse. Antalet
representanter varierar efter folkmängden, mellan 35 och 82.
Rösträtt vid valen till provinsialstaterna tillkommer alla politiskt
röstberättigade, som bott inom provinsen under minst 12 månader. Villkoren
för politisk rösträtt äro enligt grundlagen: manligt kön, nederländsk
medborgarrätt, bostad inom landet, 25 års ålder, varjämte kräves vissa
förutsättningar i avseende å välstånd eller kapacitet enligt vallagens närmare
föreskrifter. Uteslutna från rösträtt äro de, som genom dom förklarats
förlustiga densamma, de som ej råda över sitt gods samt de som
under senaste året mottagit fattigunderstöd. I den mån såsom förutsättning
kräves innefattar skattskyldighet (se nedan) äro ock de uteslutna,
som häfta för sista årets obetalda utskylder. Rösträtten är suspenderad
för personer, som äro häktade eller eljest berövade sin frihet samt för
lägre militärpersoner i aktiv tjänst.
Vallagens bestämmelser innebära vissa ytterligare förutsättningar
för rösträtten, varigenom densamma blir beroende av alternativt upp
-
308
%
ställda censusvillkor. I fråga om dessa skiljes mellan två huvudgrupper
av röstberättigade, nämligen skattebetalare och andra. De sistnämnda
åter grunda sin rösträtt på skilda omständigheter. Man får sålunda följande
fyra grupper av väljare.
1)
Skatte-välj are. Rösträtt tillkommer dem, som under sistförflutna
året taxerats till åtminstone en av de direkta statsskatterna (grund-,
inkomst-, förmögenhets- ell^r näringsskatt), varvid beloppet, i fråga om
grundskatten, skall vara åtminstone 1 gulden (1 kr. 50 öre).
2)
Bostads-väljare. Rösträtt medgives dem, som den 31 januari
bebo. och sedan 1 aug. föregående år bebott såsom hyresgäst ett bus
eller en lägenhet i eu och samma kommun, för vilken hyran, efter vecka
beräknad, uppgår till visst minimibelopp, varierande å olika orter (mellan
0''80 och 2"50 gulden). Med bostadsväljare likställas personer, som
under nyssnämnda period ägt, befraktat eller lejt ett fartyg om minst
24 kbm. rymd eller 24 000 kg. lastförmåga.
3)
Inkomst-väljare. Röstberättigade under denna kategori äro de,
som under 13 månader, räknade från den 1 februari, varit anställda i
annans näring bos en och samma eller hos högst två arbetsgivare efter
varandra, eller ock såsom hemmavarande som i faderns rörelse, och haft
en årlig lön av visst minimibelopp, varierande å olika orter (mellan 275
och 550 gulden, i svenskt mynt sålunda 412‘so—825 kr.). Fri kost och
bostad uppskattas i penningvärde. Till denna grupp räknas ock »pensionsväljare»,
som åtnjuta pension eller livränta till samma belopp. Sistnämnda
inkomst kan kumuleras med arbetslön.
4)
Innehavare sedan minst ett år tillbaka, räknat från 1 febr., av
statsobligation, å minst 100 gulden (150 kr.) eller av rikssparbanksbok å
minst 50 gulden (75 kr.).
5)
»Examensväljare», d. v. s. de som avlagt viss ämbetsexamen.
I röstlängden, gemensam för politiska och kommunala val, upptagas
»skatteväljare» utan särskild anmälan, medan övriga kategorier av väljare
måste första gången de kunna göra anspråk på rösträtt framställa
yrkande om att bli upptagna.
Valen till provinsialstaterna ske för sex år och halva antalet ledamöter
frånträda vart tredje år. Valförrättningen äger rum första tisda
-
309
gen i juni. För valbarhet kräves manligt kön, bostad i provinsen sedan
12 månader, rätt att råda över sig och sitt gods, 25 års ålder. Medlemmar
av första kammaren, ministrar och vissa andra ämbetsmän äro
icke valbara.
Såsom skälvskriven ordförande fungerar »landshövdingen» (»konungens
kommissarie»), som dock icke har rösträtt vid sammanträdena. Provinsialstaterna
utser ett permanent utskott, vars medlemmar väljas för sex år
(halva antalet avgår vart tredje år), och vari landshövdingen är ordförande,
med rösträtt.
Beträffande provinsrepresentationens i stort sett vidsträckta befogenheter
skall här endast anmärkas, att viss begränsning av dess beskattningsrätt
stadgats. Skatterna skola i regel utgå såsom tillägg till statsskatterna
och få utskrivas till högst en viss procent av de statliga grund-,
inkomst-, förmögenhets- och näringsskatterna. Eu viss ordning vid valet
av dessa olika skatteformer är ock föreskriven. Genom särskilt bemyndigande
kunna även andra skatteformer få anlitas. Budgeten skall, innan
den träder i kraft, föreläggas regeringen. — Provinsialstaterna ha
en viss uppsikt över primärkommunernas förvaltning och vissa av de
beslut, som fattats av primärkommunernas fullmäktige, skola underställas
provinsialstaterna — bl. a. i vissa beskattningsärenden, där provinsialstaterna
avgiva utlåtande och därefter sända ärendet till regeringen för
slutlig prövning.
Förutsättningar för rösträtt vid val till primärkommunernas full- Primärkommäktige
(gemeenteraad) äro desamma, som här ovan angivits, med några munernamodifikationer.
Det fordras bostad under 12 månader inom kommunen.
Vidare kräves, beträffande de väljare, som ej höra till »skatteväljarnas»
kategori, att de skola ha under sistförflutna året taxerats till kommunalskatt
till visst minimibelopp (varierande mellan 0''8o och 2‘so gulden)
samt betalt skatten senast den 1 mars. Antalet röstberättigade vid dessa
val blir av detta skäl liksom även på grund av bostadsstrecket mindre
än antalet röstberättigade vid politiska val och provinsial-val.
Valen ske för 6 år och halva antalet fullmäktige avgå vart tredje
år. Valförrättningen äger rum sista tisdagen i juni.
310
Högre kom
muna la
enheter.
Enligt statistiska uppgifter från 1916 funnos 1 050 746 röstberättigade
vid provinsvalen, medan motsvarande siffra för valen till stads- och
kommunalfullmäktige var 982 216. (De politiskt röstberättigades antal
var 1 054 620). I förhållande till antalet män över 25 år hade 70‘4i tf
rösträtt vid provinsvalen, 65''82 tf vid valen i primärkommunerna.
Beträffande fördelningen av de röstberättigade i ovan angivna grupper,
finnas siffror för de politiska valen, vilka här må anföras, eftersom
rösträttsvillkoren i allt väsentligt överensstämma.
Av hela antalet röstberättigade (såsom nyss nämndes 1 054 620
personer) tillhörde det alldeles övervägande antalet eller 956 777 »skatteväljarnas»
kategori. Observeras bör, att alla registreras såsom skatteväljare,
om de även uppfylla skattevillkoret. »Bostadsväljarna» uppgingo
endast till 26 148 personer, »inkomstväljarna» till 57 196 personer, innehavare
av sparkassebok etc. till 9 353 personer och »examensväljarna till
5 146 personer. I relativa tal utgöra skatteväljärna 90‘72 tf, bostadsväljarna
2‘48 tf, inkomstväljarna 5''42 tf, innehavarna av sparkassebok etc.
0*89 tf, examensväljarna 0‘49 tf. Samtliga dessa grupper, som ej voro
skatteväljare, räknade sålunda endast 9‘28 tf av valmanskåren.
På grund av oguldna utskylder förlorades rösträtten av 40 399
personer i hela riket, vilket utgör 2*71 tf av den manliga befolkningen
över 25 år.
III. Länder med olika kommunal rösträtt.
Belgien.
Den belgiska kommunalförvaltningen kännetecknas av utpräglad
självförvaltning. Icke minst gäller detta om de högsta kommunala samfunden,
provinserna, med deras representationer, provinsialråden (conseil
provincials). Provinsialrådet utses sedan 1898 genom allmänna och direkta
val. Rösträtt tillkommer alla dem, som ha rösträtt vid de direkta
senatsvalen: belgiska medborgare av manligt kön, som fyllt 30 år och’
varit bosatta i vederbörande kommun minst ett år. Rösträtten är emel
-
311
lertid ej lika, utan sker efter en graderad skala: 1) a) En tilläggsiöst
(alltså två röster tillhopa) tillkommer nämligen den som fyllt 35 år, och
är gift, eller om han är änkling, har legitim nykomling samt betalar
minst 5 francs i personell bostadsskatt (det sistnämnda villkoret förfaller
dock om han är befriad därifrån på grund av sitt yrke); b) vidare en
til läggsröst (alltså summa två röster) åt den som antingen äger fastighet,
taxerad till minst 2 000 fr. eller har däremot svarande inkomst av
fastighet eller sedan minst 2 år besitter statsobligation eller sparkassebok,
som ger minst 100 fr. i ränta. 2) Två tilläggsröster (alltså tie röster
sammanlagt) tillkomma dem som i sin person förena förutsättningarna
under 1 a) och b) här ovan: vidare även dem som uppfylla vissa kvalifikationer
i avseende å bildning, (»lrapacitärer»): inneha betyg från vissa
undervisningsanstalter (även liögre folkskolor) eller innehava, resp. innehaft
vissa ämbeten, tjänster, eller yrken som förutsätta en viss utbild
ning. Sistnämnda väljargrupp är icke synnerligen talrik, i de större
städerna ungefär 5 % av hela väljarkåren, i övrigt endast 2 å 3 /», de
flesta »kapacitärer» grunda sina tilläggsröster å innehaft yrke (ungefär Ii
av samtliga kapacitärer), endast ett fåtal å betyg. Någon kumulation
av tilläggsröster utöver vad ovan sagts är ej tillåten och ingen väljare
kan ha mer än 3 röster.
Valen ske för 8 år och halva antalet representanter avgår vart
fjärde år. Valbara äro belgiska medborgare, som fyllt 25 år och äro
bosatta inom provinsen. Uteslutna från valbarhet äro bl. a. medlemmai
av riksdagens bägge kamrar, landshövdingen, provinsens anställda ämbetsmän,
domare och åklagare.
Påfallande är, att rösträtten är knuten vid en högre ålder än valbarheten.
Den höga åldern för valrätt har stundom motiverats därmed,
att provinsialråden äro valkorporationer för senatsval, och att man i fråga
om de senatsval, som ske direkt, stannat vid 30 ar såsom betingelse.
I verkligheten är för övrigt åldersstrecket än mer ingripande än vad det
i och för sig synes vara, eftersom valen till provinsialråden ske endast
vart fjärde år. ''Vidare är antalet och proportionen av representanter
i provinsialråden fastställda i lag och följa ej folkmängdens växlingar,
varigenom landsbygden och det klerikala partiet gynnats på stä
-
312
Primärkom
munerna.
dernas och vänsterns bekostnad. Slutligen märkes, att dessa val ske enligt
majoritetsprincipen, under det att alla övriga val i Belgien — politiska
såväl som kommunala — ske proportionellt. Valplikt är stadgad
liksom för övriga val i Belgien.
Beträffande provinsialrådets befogenheter må här endast erinras
om att enligt lagen desamma icke äro på annat sätt begränsade, än att
de omfatta provinsen berörande angelägenheter. Provinsialråden äro
ock, som antytts, valkorporätioner för ett antal medlemmar i senaten
(första kammaren). Vissa beslut, bl. a. om skatter och lån, skola underställas
regeringens sanktion, och även beslut, som ej behöva underställas,
kunna av regeringen inom viss frist upphävas, om de strida mot allmänna
intressen eller överskrida lagarna. — Provinsialrådet företrädes
mellan sessionerna vilka i regel endast inträffa en gång om året —
av ett utskott, »den permanenta deputationen». Detta utskott, som har
betydande makt, består av 6 bland provinsialrådets medlemmar, valda
av rådet och avlönade. Såsom ordförande, med utslagsröst i vissa fall,
fungerar guvernören (landshövdingen). I utskottet skall varje arrondissement
vara representerat. Utskottet skall avgiva utlåtanden i alla ärenden,
som enligt lag eller regeringens beslut hänskjutas till detsamma,
sköta den löpande förvaltningen av provinsens angelägenheter, fatta
vissa avgöranden provisoriskt i provinsialrådets ställe samt fungera såsom
administrativ domstol i första instans i vissa fall, nämligen vid
tvister rörande kommunalskatter, kommunala val o. d. En betydelsefull
uppgift har permanenta utskottet dessutom såsom en kontrollmyndighet
över kommunalfullmäktige, i det att vissa kommunala beslut skola underställas
utskottet för godkännande eller förkastande. — Såsom sekreterare
i provinsialrådet och permanenta utskottet, tillika med en viss
kontrollerande uppgift, fungerar en ämbetsman, »greffier provincial», vilken
utses av konungen efter förslag av permanenta utskottet.
De belgiska primärkommunerna åtnjuta även de ett vidsträckt mått
av självstyrelse, om än kanhända i mindre grad än provinsialråden. Vad
särskilt skattebevillningen angår, ha kommunerna stor frihet i valet av
skatteformen. Betecknande är sålunda, att exempelvis somliga kommu
-
313
ner vid fastställande av skatt å byggnaders hyresvärde kunnat använda
progressiv skala eller förläna progressiv karaktär åt en allmän fastighetsskatt
o. s. v. Över huvud är det kommunerna tillåtet att försöka
skatteformer, som icke existera för statsskatter. Införandet av en kommunalskatt
kräver antingen godkännande av regeringen eller i övriga
fall av provinsialrådets permanenta utskott. Det sistnämnda är händelsen,
om det gäller en skatt, som skall utgå såsom tillägg till en direkt
statsskatt och icke utgör mer än 20 % av denna, ävensom vid beslut angående
vissa avgifter. I andra fall skall permanenta utskottet avgiva
utlåtande, men regeringen godkänna beslutet.
Kommunalfullmäktige (conseil communal) utses genom direkta val
av kommunernas medlemmar. I större kommuner (med över 20 000 invånare)
äro emellertid 4 till 8 fullmäktige utsedda av personer, vilka
ha rösträtt vid val till industri- och arbetsråden, halva antalet valda av
arbetsgivare, andra hälften av arbetare. Här föreligger alltså ett embryo
till en nntresserepresentation''».
Rösträttsbestämmelserna undergingo betydande förändringar, dock
på det hela taget knappast i demokratisk riktning, genom 1895 års kommunalförfattning,
kort efter reformeringen av den politiska valrätten. De
kommunala rösträttsreglerna sammanfalla i stort sett med de som Ovan
angivits för provinsialvalen. Sålunda gäller även här 30-års åldern lik.
som vid senats- och provinsialråden, medan för valrätt till deputerade
kammaren (andra kammaren) erfordras blott 25 års ålder. Vidare är
bostadsstrecket ytterligare skärpt. Det kräves 3 års vistelse inom kommunen
och i praktiken'' — med hänsyn till röstlängdens fastställelse och
valperioden — betyder bostadsstrecket en fordran på 4—6 års vistelse
inom kommunen.
Flerröstsystemet gäller också vid valen till kommunalfullmäktige,
men skalan är något annoxdunda bestämd än vid valen till provinsialråden
(och vid de politiska valen). Medan familjefäder vid sistnämnda val
få en tilläggsröst, om de betala 5 francs i personell bostadsskatt, gäller
vid nu ifrågavarande val en varierande gräns, från 5 till 20 francs, alltefter
befolkningens täthet. Följden härav blir, att- städernas väljare, särskilt
stoi’städernas, icke i samma utsträckning som landsbygdens få denna
40—180469
314
tilläggsröst. En annan olikhet i den kommunala röstskalans gestaltning
ligger däri, att det här tillkommer ytterligare en röstgrupp, i det nämligen
väljare med fyra röster finnas. Jordägare, vilkas fastighet avkastar
minst 150 francs i beskattningsbar inkomst, få- nämligen kumulera de två
tilläggsröster, som tillkomma dem enligt den vanliga röstskalan, med den
tilläggsröst, som tillkommer den 35-årige familjefader, vilken betalar en
obetydlig personell bostadsskatt. — Den kommunala rösträtten, som gäller
vid val till primärkommunernas representationer, avviker sålunda i fyra
avseenden från de rösträttsvillkor som gälla vid andrakammarvalen: höjd
ålder, skärpt bostadsstreck, varierande skattegräns för flerröstväljarna och
en extra röstgrupp. Kommunallagen har på grund av dessa avvikelser i
konservativ riktning från parlamentsvalrätten i den politiska agitationen
döpts till »la loi des quatre infamies» (»lagen med de fyra skändligheterna»).
— Valen ske proportionellt och valplikt är stadgad.
Från Belgien föreligga tämligen utförliga statistiska uppgifter, som
giva en god belysning av rösträtten, i synnerhet den graderade skalan
och dess verkningar. De följande siffrorna avse valen 1906—07, men
någon omgestaltning av rösträtten har ju sedan dess ej ägt rum.
Villkoren för politisk rösträtt (till deputerade kammaren) och för
kommunal sammanfalla, såsom ovan antytts, i det väsentliga. Dock medför
särskilt skärpningen av ålders- och bostadsstrecken, att de kommunala
väljarna äro till antalet färre än de politiska. Medan hela antalet
röstberättigade till deputerade kammaren utgjorde 1 603 268, voro (senatsoch)
provinsrådsväljarna 1 356 542 och de vid val av stads- och kommunalfullmäktige
röstberättigade 1 231 801.
Av samtliga män över 21 år hade 79''9 % politisk rösträtt (till deputerade
kammaren) 67‘6o / rösträtt vid val till (senaten och) provinsialråden
samt 61 ‘39 % rösträtt i primärkommunerna.
Med hänsyn till att rösträttsåldern vid kommunala val är 30 år,
förtjänar antecknas, att av samtliga män, som fyllt 30 år, 96''47 % hade
rösträtt vid provinsrådsvalen, och 87''6 % vid valen till stads- och kommunalfullmäktige.
I absoluta siffror räknat, utestängdes från provinsrådsvalen
49 718 belgiska män över 30 år och vid valen i primärkommunerna
174 459 män i rösträttsåldern. Det är, såsom förut antytts,
315
huvudsakligen bostadsstrecket, som åstadkommer minskningen vid valen
till primärkommunernas fullmäktige.
Vad röstskalan beträffar, är den, enligt vad nyss framhållits, vid
provinsrådsvalen — liksom vid politiska val — 3-gradig, men vid valen
till stads- och kommunalfullmäktige 4-gradig. Antalet enröstväljare är
i regel större än antalet flerröstväljare. Det har dock visat sig, att vid
val till fullmäktige i primärkommuner med mindre än 2 000 invånare
antalet enröstväljare enligt ifrågavarande års röstlängder utgjorde 168 456
medan icke mindre än 174 648 röstberättigade hade liera röster. Vid provinsrådsvalen
utgjorde enröstväljarna 54 % av samtliga röstberättigade
och disponerade över 33 % av den totala röstsumman. Sålunda tillhörde
Vs av röstsumman personer som hade tilläggsröster. Vid valen till fullmäktige
i primärkommunerna utgjorde enröstväljarna 57 f av väljarekåren
(enligt röstlängderna) och förfogade över 32 % av den totala röstsumman.
Antalet enröstväljare var för övrigt relativt större i stora
kommuner än i små.
Beträffande grunden för tilläggsrösterna, visar det sig, att vid provinsrådsvalen
nära hälften av dessa tilläggsröster vilade å bestämmelsen
om skattebetalande familjefaders extra röst. Vid valen till fullmäktige i
primärkommunerna var motsvarande siffra 35''67 °/, medan 56''&4 % tillkommo
innehavare av jordegendom med en beskattningsbar avkastning
av 150 francs. De å innehavd sparkassebok eller statsobligation grundade
tilläggsrösterna utgjorde en mycket obetydlig grupp. I hela landet
fanns det sammanlagt 1 398 provinsrådsväljare av denna kategori i röstlängderna,
medan det totala antalet hithörande väljare i primärkommunerna
utgjorde 1 493 personer — d. v. s. knappt 0''i % av samtliga röstberättigade.
Något större var gruppen »kapacitärer», d. v. s. flerröstväljare,
som hade sin utbildning eller sitt yrke att tacka för tilläggsrösterna.
Vid provinsrådsvalen utgjorde denna väljargrupp dock ej mer än 43 730
personer, vid valen till primärkommunernas fullmäktige 37 043 personer,
medan det totala antalet röstberättigade var vid förstnämnda val 1 356 542
och vid sistnämnda val 1 231 801. I förhållande till den totala röstsumman
utgjorde tilläggsrösterna på grund av »kapacitet» vid provinsrådsvalen
6''44 % och vid valen till stads- och kommunalfullmäktige 3''02 %.
316
Såsom tidigare påpekats, finnas vid valen i primärkommunerna väljare
med tre tilläggsröster, alltså sammanlagt 4 röster. Förmånen av en
fjärde röst han tillkomma dels jordägare, dels »kapacitärer». De flesta
hithörande väljare grunda sina tilläggsröster å rätten att kumulera den
tilläggsröst, som vissa skattebetalande familjefäder kunna göra anspråk
på, med de två tilläggsröster, som medgivits jordägare, vars fastighet
ger minst 150 francs i beskattningsbar avkastning. I större kommuner
utgjorde antalet röstberättigade med fyra röster ända till 13 %, medan
siffran för hela landet var 11 % av samtliga röstberättigade eller i absolut
tal 142 515 personer.
Beträffande väljarnas fördelning i de olika röstgrupperna föreligga
siffror från 1913—14 års röstlängder. Därav inhämtas följande.
Vid provinsrådsvalen hade
768 535 röstberättigade (= 51 %) 1 röst,
410 725
»
(=
27
%)
2
röster,
329 221
»
(=
22
»/.)
3
»
Totala antalet röstberättigade var alltså 1 508 481 personer och
den totala röstsumman 2 577 648 röster.
Vid valen till stads- och kommunalfullmäktige hade
730 913 röstberättigade (= 54 %) 1 röst,
295 626
»
,
(= 22 %) 2 röster,
164 791
»
(=
12
*)
3
»
166 105
»
(=
12
%)
4
»
Hela antalet röstberättigade var 1 357 435 och deras förenade röstsumma
2 480 958 röster.
Slutligen må beträffande valfrekvensen nämnas, att vid 1911 års
val i primärkommunerna 58 829 röstberättigade (trots röstplikten) underläto
att deltaga i valen, d. v. s. 5''37 % av samtliga röstberättigade.
Jämförelse
Av denna redogörelse för Belgiens kommunala rösträttsförhållanden
förhållan? framgår, att det tekniska gestaltandet av rösträtten överensstämmer med
(len.
317
det svenska systemet. Belgien har liksom Sverige en graderad röstskala,
medan övriga länder med olika rösträtt valt klassvalsystemet i olika
kombinationer. Den belgiska röstskalan avviker dock väsentligen från
den svenska. Frånsett att den svenska är 40-gradig, den belgiska antingen
4-gradig eller 3-gradig — en olikhet mellan de båda länderna,
som ej är i och för sig avgörande, eftersom allt hänger på skalans närmare
beskaffenhet — så är den belgiska skalan icke enbart grundad å
inkomst- eller skattebelopp eller över huvud å ekonomisk position utan
även på andra förhållanden: ålder och civilstånd i förening med ekonomisk
ställning, kapacitet ådagalagd genom betyg, examen, ämbete eller
yrke. Vidare är fördelningen i röstgrupper, även där den sker efter
ekonomiska mått, betydligt mindre plutokratiskt genomförd än i Sverige.
Medan sålunda en belgisk jordägare på landet med en fastighet av 6 000
francs värde, om han dessutom är gift, i de flesta fall kommer med i
högsta röstgruppen vid val i primärkommunerna (4 röster), kommer eu
svensk jordägare i motsvarande ekonomiskt läge långt ner på röstskalan
(med 3 röster i en 40-gradig skala). En jämförelse mellan de statistiska
uppgifterna beträffande fördelningen i röstgrupper i de båda länderna
skulle ytterligare framhäva olikheten. Det bör vidare märkas, att till
följd av den i Belgien stadgade plikten att deltaga i val, frekvensen är
betydligt större än i synnerhet inom de smärre röstgrupperna i Sverige.
Medan sålunda i Sverige valfrekvensen för samtliga röstgrupper i genomsnitt
vid landstingsvalen 1914 var ungefär 63 % och den lägsta röstgruppen
(enröstväljarnas) var endast omkring 40 °/°, visar valfrekvensen
i Belgien nära 95 % för samtliga röstgrupper. En ytterligare olikhet
ligger däri, att rösträtten i Belgien är allmän, medan den i Sverige är
censusbestämd, i det att endast de till kommunalutskylder debiterade åtnjuta
rösträtt. A andra sidan sakna i Belgien kvinnorna kommunal
rösträtt. Slutligen kan framhållas, att i Belgien icke finnes möjlighet
att utöva rösträtt i flera kommuner, samt att juridiska personer sakna
rösträtt. .
318
Österrike.
I Österrike äro de kommunala författningarna i de olika kronländerna
synnerligen skiftande. En rikskommunallag av 1862 uppställer
visserligen några allmänna grundsatser — t. ex. den att varje skattskyldig
skall ha kommunal rösträtt —, men i övrigt är det resp. kronländers
lantdagar, som besluta kommunalförordningar för kommunerna
inom kronlandet. Vidare finnas för vissa större städer särskilda statuter,
med bestämmelser om rösträtt o. d. avvikande från de eljest inom.
kronlandet gällande och fastställda i av lantdagen beslutade lagar.
Högre
Kronländemas representationer, lantdagarna, ha en viss beskatt
kommunala
.
.
.
°
enheter, nings- och lagstiftningsmakt och vidsträckta förvaltningsbefogenheter och
äro att betrakta såsom på en gång politiska parlament och lokala förvaltningsorgan.
Lantdagen sammansättes genom klassval och väljarklasserna
utgöras av de stora fastighetsägarna, av handels- och yrkeskamrar,
av städer och industriorter samt av landskommunerna. Härtill
komma några självskrivna medlemmar (virilister). Lantdagen tillsätter ett
verkställande utskott, Landesausschuss, som hl. a. har vissa kontrollerande
befogenheter gentemot lägre kommunala samfund.
I några kronländer finns ett mellanled mellan lantdagens och primärkommunernas
representationer, kallat distriktsrepresentation (Bezirksvertretung),
med uppgift att handlägga vissa spörsmål rörande jordbruksnäringens
främjande, sundhetsväsendet, vägbyggnad, fattigvård m. m.
Även distriktets fullmäktige kunna upptaga skatter (i form av visst tilllägg
till statsskatterna), varvid dock fordras godkännande av vederbörande
Landesausschuss — eventuellt av lantdagen och kejsaren, därest skatten
överskrider viss maximiprocent. Distriktsfullmäktige bestå av representanter
för de stora jordägarna och de högst beskattade, samt av representanter
för industri och handel, för städer och för lantkommuner.
Valen ske klassvis liksom lantdagsvalen, ehuru census för jordägarklassen
i allmänhet är lägre än vid lantdagsval. Ombuden för lantkommunerna
väljas indirekt, genom elektorer. Såsom sådana fungera kommunalord-
*
319
föranden i de olika kommunerna jämte elektorer utsedda av »kommunalnämnderna».
Distriktsfullmäktige tillsätta ett verkställande utskott, som bl. a. har
en viss uppsikt över primärkommunernas förvaltning, t. ex. rörande beslut
om upptagande av lån, om höjning av kommunalskatterna utöver
en viss gräns.
Primärkommunerna äro något olika organiserade, i det att, som ovan
i
nämnts, för större städer särskilda kommunalstatuter gälla, avvikande från
de allmänna kommunalförordningarna. I lantkommuner och mindre städer
finns eu representation (»Gemeindeausschuss»), med beslutande makt, och en
av dessa fullmäktige vald nämnd (»Gemeindevorstand») med verkställande
uppgift. Bland fullmäktige inträda i vissa kronländer såsom självskrivna
ledamöter de högstbeskattade, vilka vardera erlägga en viss kvotdel av
kommunens skatter (stundom Vio, eljest Vs eller 1/ö). — I de större städerna
finns i stället för »Gemeindevorstand» en magistrat (eller »Stadtrat»),
med borgmästare i spetsen, vars val måste godkännas av kejsaren.
En allmän förutsättning för rösträtt i primärkommunerna är
medlemskap i kommunen, ehuru sådant medlemskap ej är tillräcklig
kvalifikation. Bland kommunmedlemmar skiljer man enligt österrikisk
rätt på två grupper:
»Gemeindeangehörige» och »Gemeindegenossen».
De förra äro sådana som ha hemortsrätt i kommunen (genom födsel,
giftermål, särskild förläning, etc.), de senare sådana som, utan hemortsrätt
i kommunen därstädes, äga fastighet eller självständigt driva rörelse
och betala skatt härför. Till kommunmedlemmar av sistnämnda slag
kunna, enligt vissa kommunallagar även juridiska personer hänföras, om
de i övrigt uppfylla betingelserna. I städerna är att urskilja en särskild
grupp bland »Gemeindeangehörige», nämligen »borgarna» (»die Burgen).
Borgarrätt förvärvas genom förläning från kommunens sida och tilldelas
endast personer, som under en längre tid åtnjutit hemortsrätt och betalat
skatt samt inneha en säker ekonomisk position.
Medlemskap, och därmed rösträtt, i kommunen sakna sålunda dels
personer som endast mera tillfälligtvis vistas i kommunen och ej kunna
grunda medlemskap å innehavd fast egendom eller rörelse i densamma,
i,
dels ock i kommunen bofasta personer, som varken äro hemortsberät
-
Primär kommunerna.
320
tigade därstädes, ej heller skattskyldiga för fastighet, rörelse eller inkomst,
t. ex. ofta tjänstefolk, daglönare och stora grupper av kroppsarbetare
över huvud. Att de lägsta inkomsttagarna, även om de ha
hemortsrätt och sålunda medlemskap i kommunen, ändock ofta äro uteslutna
från rösträtt, framgår av det följande.
I övrigt äro betingelserna för rösträtt till kommunalfullmäktige
olika i olika delar av Österrike. I allmänhet har man två klasser av
röstberättigade: sådana, vilkas rösträtt vilar på skatteprestationer och
sådana som ha rösträtt på grund av »bildning». I Triest är »skatterösträtten»
okänd, medan å andra sidan i Wien och en del andra kommuner
finnes en tredje kategori röstberättigade, nämligen sådana som allenast
bott viss tid inom kommunen (»bostadsrösträtt»).
1.
Slcatterösträtten. I riksdagsstiftningen är fastslaget, att alla
medborgare, vilka bo i en kommun och därstädes betala skatt för fast
egendom, rörelse eller inkomst, skola ha valrätt till den representativa
församlingen. Men de olika lokala statuterna kunna inom denna ram
ordna rösträtten högst skiljaktigt. Än tages hänsyn endast till direkt
statsskatt, än medräknas även de kommunala skattetilläggen; än föreskrives.
ett visst skatteminimum, än icke; än kräves bevis för, att skatten
betalts under åtminstone ett år, än är intet sådant »utskyldsstreck» uppställt.
Vidare medgives enligt många författningar rösträtt endast åt de
skattebetalare, som bo inom kommunen (så t. ex. stadgas i Wiens kommunallag),
medan de flesta kommunalförordningar icke innehålla en sådan
begränsning.
Även bortsett från bestämmelser om själva skattevillkoret finnas
många skiljaktigheter. Enligt vissa kommunalförordningar äro sålunda
kvinnor och minderåriga uteslutna från valrätt trots erlagda skatter,
medan däremot flertalet förordningar tillerkänner dem rösträtt. Likaså
finnas olikheter i avseende på juridiska personers behandling. Än äro
de över huvud icke röstberättigade (Wien), än fullkomligt likställda med
fysiska personer.
2.
Bildning srösträtten. Enligt de flesta författningar tillerkännes
rösträtt åt den, som besitter en viss kvalificerad bildning eller bekläder
ett offentligt ämbete (»kapacitärer» eller »honoratiorer»), vare sig han bor
i kommunen eller icke, såvida han är hemortsbemttigad i densamma. T
andra kommuner (Wien) kräves ej hemortsrätt i kommunen, men »bildni
ngsrösträtt» medgives endast den som är i kommunen bosatt. För övrigt
variera reglerna om förutsättningarna i fråga om bildning. De som förvärvat
doktorsgrad vid inländska universitet, präster, lärare vid kommunens
folkskolor eller högre läroanstalter, stundom även åtskilliga andra
räknas till denna väljarklass. I somliga orter kunna även kvinnor ha
rösträtt inom denna grupp, i andra ej. Till kapacitärerna hänföras ock
borgare och hedersborgare. Eu viss ålder är i vissa länder, men ej i
andra, bunden vid bildningsrösträtten (myndighet eller högre ålder).
3. Bostadsrösträtten. Såsom ovan nämnts, medgives enligt vissa
kommunalförordningar (däribland Wiens) även en »bostadsrösträtt» åt
varje 25-årig (stundom 24-årig) man, som under minst tre år varit bosatt
i kommunen. Bostadsstrecket är sålunda skärpt för denna grupp.
Väljarna delas i klasser, vanligen tre till antalet. För klassernas
bildande användas två olika system.
A) Enligt det ena, som gäller för landsbygden och eu del städer,
uppföras i röstlängden samtliga valberättigade med vars och ens skattebelopp
utsatt, i den ordning att de på grund av sin »bildning» röstberättigade
placeras överst (med skattebeloppen utsatta även för dem), därefter
de som ha »skatterö,sträft" att åberopa, i tur efter skattebeloppens storlek.
Totalsumman av väljarnas skatter uträknas, och delas i tre lika delar,
varefter de som i röstlängden komma först och tillhopa betala V3 av
totala skattebeloppet bilda en första väljargrupp; de följande röstberättigade,
som tillsammans betala en andra tredjedel av skattesumman, utgöra
en andra väljargrupp och återstoden eu tredje. Vissa modifikationer
äro stadgade i huvudprincipen, olika i olika landsdelar, t. ex. den
att i första väljargruppen antalet på grund av bildning röstberättigade
ej får överstiga antalet på grund av skatter röstberättigade, och att, om
så skulle bli fallet vid huvudprincipens tillämpning, en del bildningsröstberättigade
överflyttas till andra röstklassen. Det förekommer också, att
t. ex. vissa ämbetsmän få rösta i första välj arklassen, andra däremot i
den andra, såvida de ej tillika på grund av skatterösträtt ha anspråk på
att komma i första klassen. I vissa landsdelar kan av statsmyndighet
41—180469
322
bestämmas, att endast två välj arklasser skola bildas, detta om olikheterna
i skattskyldighet äro små bland väljarna. I några länder kan det även
ifrågakomma, att endast en välj arklass bildas, t. ex. för det fall att vid
indelningen i två klasser det skulle visa sig, att andra klassens väljare
icke utgöra åtminstone dubbelt så många personer som antalet fullmäktige
och suppleanter, vilka skola väljas, eller också för det fall att andra
välj arklassen icke skulle bli dubbelt så stor som den första. — Vidare
förekommer, att fyra klasser bildas, exempelvis enligt följande system:
Indelningen i de tre första klasserna baseras på de under sista året debiterade
jord-, byggnads- och förvärvsskatterna och hithörande skattskyldiga
upptagas i röstlängden i ordning efter skattebelopp, sålunda de
högst beskattade överst. Antalet sålunda förtecknade röstberättigade delas
med 12. I första väljarklassen upptagas de första 3/12 jämte vissa röstberättigade
på grund av bildning samt manliga röstberättigade, som sedan
ett år bo i kommunen och under denna tid varit skyldiga att betala viss
ganska hög skatt (200 österr. kronor) av annan art än de förut nämnda.
I andra klassen komma de följande 4/12 av de i röstlängden föi’tecknade
personer som debiterats jord-, byggnads- och förvärvs skatter, jämte vissa
andra bildningsröstberättigade och andra skattskyldiga (de som bott 2 år
i kommunen och under minst ett år debiterats till annan direkt skatt,
minst 100 kr.). I tredje klassen komma de sista 5/12 av de till jord-,
byggnads- och förvärvsskatter upptagna skattskyldiga, en ny grupp av
de på grund av bildningsrösträtt berättigade samt ytterligare en grupp
skattskyldiga (de som bott 2 år i kommunen och sedan minst ett år debiterats
till annan direkt skatt än de nyssnämnda, utgörande åtminstone
20 kr.). I den fjärde klassen slutligen upptagas alla valberättigade män,
som bott 3 år i kommunen, utan hänsyn till om de äro skattskyldiga
eller till skattens belopp, och utan hänsyn till om de redan upptagits i
någon av de föregående klasserna.
B) För vissa städer (bl. a. Wien) är systemet något annorlunda.
Indelningen i välj arklasser sker nämligen så, att för varje klass en viss
skattecensus bestämmes. De på grund av bildning röstberättigade föras
vanligen till andra klassen, om de ej redan på grund av skatterösträtt
äro att räkna till första klassen. I allmänhet äro klassernas antal tre,
323
men i några städer (bl. a. Wien) fyra, varvid för fjärde klassen ingen
census stadgats. Till denna fjärde klass hänföras sålunda enligt Wiens
kommunalförfattning alla manliga österrikiska medborgare, som fyllt 24
år och oavbrutet i 3 år varit bosatta i Wien, utan avseende på om de
redan uppförts i någon av de tre första välj arklasserna (och sålunda få
en flerfaldig rösträtt). Census för första klassen är i Wien antingen —
i fråga om vissa bildningsröstberättigade — 6 400 österr. kr. i beskattningsbar
löneinkomst, eller 200 kr. grundskatt eller 400 kr. grund- och
byggnadsskatt eller 200 kr. inkomstskatt — i andra klassen välja övriga
bildningsröstberättigade utan hänsyn till skatt samt för övrigt de som
betala minst 40 kr. i skatt av angivet slag; i tredje klassen är census 8
kr. i grund-, byggnads- eller förvärvsskatt, resp.-20 kr. i inkomstskatt.
Vanligen bildas sålunda i de österrikiska kommunerna tre väljarkjasser
av mycket stor numerisk olikhet. Varje klass väljer i regel lika
många stads-, resp. kommunalfullmäktige. Det är uppenbart, med hänsyn
till klassernas sammansättning, att de större skattebetalarna ha fått
ett dominerande inflytande. Där ej »bostadsrätt» finnes, äro ofta stora
kretsar av kroppsarbetare alldeles i saknad av rösträtt, särskilt i de storm
städerna. Men härtill kommer, att i lantkommunerna och de smärre
städerna de högst beskattades intressen skyddas än mera. De röstberättigade
högstbeskattade kommunmedlemmar, som vardera erlägga
åtminstone 1/e (i vissa landsdelar Vs) av de i kommunen föreskrivna
direkta skatterna, ha rätt att inträda såsom extra fullmäktige (»virilister»),
stundom dock endast vid avgörande av vissa ekonomiska spörsmål. Denna
rätt kan till och med utövas genom ombud och tillkommer även kvinnliga
och minderåriga skattebetalare (vilka då måste använda ombud).
Valen ske i vissa landsdelar hemligt, men i andra öppet och muntligt.
Röstning med fullmakt är tillåten.
Rösträtten suspenderas i följd av omyndigförklaring, konkurs, vissa
straffdomar, aktiv militärtjänst, stundom på grund av fattigunderstöd
och oguldna utskylder etc. I vissa länder är tjänstefolk och daglönare
utestängda från rösträtt.
För valbarhet kräves rösträtt samt stundom 30 års ålder, eljest 24
år. Kvinnor kunna ej väljas, icke heller personer i kommunens tjänst.
324
Enligt somliga kommunalförordningar kunna ej daglönare och tjänare
väljas, även om de ha rösträtt, stundom äro vissa statsämbetsmän uteslutna.
Valperioden är vanligen 3 år, i Wien 6 år.
Tyska stater.
Högre kommunala
enheter.
I Tyskland tillkommer det varje särskild förbundsstat att bestämma
den lokala förvaltningens organisation, och principerna variera ock betydligt.
Kommunala samfund av högre ordning förekomma i de större
staterna, ej i de mindre, och ha sin representation i ett »landsting», kallat
med olika namn i olika stater, t. ex. »der Kreistag», »der Bezirkstag»,
»der Distriktsrat», »die Kreisversammlung», »der Aintsrat». I några stater
(Pieussen, Hessen) tillkomma ytterligare högre kommunala samfund av
•andra graden, provinserna, med sin representation i »provinslantdagen».
Staden Berlin är emellertid utbruten ur provinsen Brandenburg och sorterar
ej under något kommunalt samfund av högre ordning.
Den preussiska provinsens representation, provinslantdagen, består
av ombud utsedda dels av resp. kretsrepresentationer, dels av stadsfullmäktige
och magistrat gemensamt. Valperioden är 6 år. Valbara äro
tyska medborgare, som fyllt 30 år och sedan minst ett år tillhöra provinsen
såsom fastighetsägare eller såsom där bosatta. Provinslantdagen
sammankallas av konungen minst vartannat år. och väljer ett provinsutskott
för hela valperioden. Det bayerska »lantrådet» och det sachsiska
»kretsutskottet» äro sammansatta enligt ungefär samma regler, medan den
badiska »kretsdagen» sammansättes av, förutom ombud för resp. kommunalstyrelser
och magistrater, ytterligare några kategorier fullmäktige,
nämligen sådana utsedda av kretsens kommunalt röstberättigade invånare
genom indirekta och hemliga val (varvid dock de största jordägarna och
industriidkarna ha rösträtt saväl vid valen av elektorer som även, jämte
elektorerna, vid valen av representanter) och av de högst beskattade.
De högre kommunala samfunden av första grad — mellanleden i
kommunalförvaltningen — omfatta lantkommunerna och de smärre städerna,
medan en del större städer bilda egna »kretsar».
325
Den preussiska kretsdagen sammansättes vanligen (för Posen gälla
mer feodala grundsatser) av valda fullmäktige, utsedda genom klassval.
Mandattiden är sex år. Den första klassen utgöres av de högst beskattade
godsägarna och näringsidkarna (samtliga de, som erlägga minst
225 Mark i fastighetsskatt eller 300 Mark i näringsskatt), den andra av
städerna, och den tredje av de röstberättigade invånare i lantkommunerna,
som icke tillhöra första klassen. Antalet representanter, som skäll
väljas för varje väljarklass, bestämmes i lag, varvid särskilt märkes att
antalet stadsrepresentanter icke får överstiga ‘/a eller — om endast eu
stad finns inom kretsen — V3 av hela antalet fullmäktige.
Inom första väljarklassen tillkommer rösträtt även juridiska personer
och minderåriga, som uppfylla förutsättningarna för jordinnehav.
Inom andra väljarklassen är det städernas representationer eller styrelser,
som utöva valrätten. Valen inom tredje klassen ske delvis indirekt, i
det att elektorer skola utses av de kommunalt röstberättigade; jämte
elektorerna rösta dock de jordägare och näringsidkare som ej tillhöra
första klassen.
I Bayern består »distriktsrådet» av fullmäktige för städerna samt
för distriktets högst beskattade jordägare, vartill kommer eu representant
för kronans domäner. I Sachsen består »distriktsdagen» till a/3 av de
högst beskattade inom distriktet (minst 3 000 Mark i direkta skatter),
medan n/a utses av städernas representationer samt Vs av landskommunerna,
vilkas kommunala organ — stundom förstärkta av särskilt utsedda
elektorer — utöva valrätten.
Överallt utser ifrågavarande representation ett verkställande utskott,
i vilket en statsämbetsman (i Preussen »lantrådet») fungerar som
ordförande med vidsträckta befogenheter.
Vad primärkommunerna beträffar, uppvisa de tyska staterna en
synnerligen brokig karta av rösträttssystem. Regelmässigt finnas särskilda
kommunallagar för städerna och särskilda för landskommunerna
— om än stundom ej mycket avvikande inbördes. Stundom finnas inom
en och samma stat olika lagar för olika landsdelar, vartill kommer att
Primärkom
mimerna.
emellanåt ett visst utrymme lämnats åt kommunerna själva i fråga om
stadganden, berörande den kommunala rösträttens utsträckning.
Vid sidan av och utanför de egentliga primärkommunerna (»Ortsgemeinde»)
finnas, särskilt i Preussens östliga provinser en hel del s. k.
självständiga godsdistrikt (»selbständige Gutsbezirke»), en kvarleva från
feodala förhållanden, där godsherren ersätter den kommunala representationen.
Primärkommunernas medlemmar ha sedan gammalt delats i två
grupper, de som blott ha hemortsrätt (»Gemeindeangehörige», »Heimatsberechtigte»,
»Beisassen») i kommunen, och de som ha s. k. borgarrätt
(»Burger»). Borgarrätten innefattar stundom kommunal rösträtt och valbarhet
eller är i andra fall förutsättning därför. I vissa delar av Tyskland
råder ännu systemet med »slutna borgarkommuner», innebärande att
borgarrätt förvärvas endast genom särskild rättsakt — i det att vederbörande
formligen upptages bland borgarna genom beslut av behörig
kommunal myndighet enligt särskilda grundsatser, olika på olika håll,
ofta mot erläggande tillika av en »inträdesavgift» — eller genom härstamning
från eller äktenskap med borgare. Men på de flesta håll har
den slutna borgarkommunen fått vika för »invånarekommunen», i vilken
alla kommunens invånare utan vidare bli borgare, så framt de uppfylla
vissa förutsättningar, bland vilka vanligen stadgas: manligt kön, viss
ålder, självständigt hushåll, viss inkomst eller förmögenhet, fullgjord
skattskyldighet. Slutligen kan man såsom en särskild kategori beteckna
»jordägarekommunen», där medlemskap betingas av fastighetsbesittning,
ett system, som dock ej längre förekommer i sin renhet; jämte jordägarna
räknas även andra grupper på grund av erlagda skatter av visst
minimibelopp såsom borgare.
Bestämmelserna om valrätt till kommunernas fullmäktige äro, som
sagt, mycket växlande i olika rättsområden. Röstberättigade äro i regel
»borgarna», men förutsättningarna för borgarrättens förvärv äro, såsom
nyss antyddes, skiljaktiga. Enligt en del kommunalförordningar medgives
rösträtt även åt andra kommunens medlemmar än borgarna, och
flerstädes kunna ock andra än kommunmedlemmar ha rösträtt, nämligen
sådana som ej ha hemvist i kommunen samt juridiska personer. Vidare
är rösträtten på sina håll lika, så att alla röstberättigad os röster ha lika
värde, medan den dock i allmänhet är olika och detta vanligen enligt
det preussiska treklassystemet — för första gången förekommande i en
kommunalförordning för Rlienprovinsen 1845 — sa att väljarna delas i
klasser (i synnerhet i Preussen utom Hannover, Frankfurt a. M. och
Schleswigs-Holsteins städer; vidare i Baden och en del småstater), varvid
till grund för klassindelningen ligga skatteprestationerrm, i landskommunerna
stundom jordbesittningen. Även förekomma proportionella val
(Wurtemberg, eu del bayerska kommuner).
/
