# ID: svediakorp-gov112260
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1917
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 85,992
# sentences: 3,058
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE
MED FÖRSLAG ANGÅENDE
STATSUNDERSTÖD ÅT SYNNERLIGT
SKATTETYNGDA LANDSKOMMUNER
UTARBETAT AV
SÄRSKILT TILLKALLADE SAKKUNNIGA.
STOCKHOLM 1917
KCNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
163407
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.
Enligt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har Herr Statsrådet
samma dag uppdragit åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga efter
samråd med kommunalskattekommitterade utreda, huruvida, i avbidan på
definitiva anordningar för åstadkommande av större likformighet i det
kommunala skattetrycket, provisoriska åtgärder kunde vidtagas för åväga
-
IV
bringande av skattelindring i kommuner med oskäligt hög utdebitering
för kommunala ändamål, samt utarbeta det förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning.
De sakkunniga, vilka sammanträdde första gången’den 31 augusti
1916 och under sitt arbete samrått med kommunalskattekommitterade,
hava numera fullgjort berörda uppdrag och få härmed vördsamt överlämna
förslag till kungörelse angående statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda
landskommuner jämte formulär och tillhörande motivering.
På sätt framgår av motiveringen beräknas för förslagets genomförande
ett belopp av 600,000 kronor erfordras för år 1918.
Stockholm den 3 februari 1917.
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Raoul Hamilton.
Erik Palmstierna.
E. O. Magnusson.
Erik Lilienberg.
/
/ Sune Norrman.
Författningsförslag
jämte
formulär med tillhörande anvisningar.
X
- '' : .
3
Förslag
till
Ku ngörelse
angående statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner.
1
§•
Landskommun, som är av skatt synnerligt betungad, må kunna
under de villkor och enligt de grunder, som angivas i denna kungörelse,
efter ansökning tilldelas statsunderstöd för lättande av skattetrycket inom
kommunen.
2
§.
För att landskommun skall anses vara av skatt synnerligt betungad
fordras:
att den kommunalskatt, den landstingsskatt och den vägskatt, som
kommunen samt vederbörande landsting och väghållningsdistrikt under det
löpande året beslutat till uttaxering, tillhopa föranlett så högt skattetryck,
att detta, beräknat enligt de i 4 § angivna grunder, överstiger tio
kronor för etthundra kronor inkomst;
att det skattetryck, som, på enahanda sätt beräknat, föranletts av
det löpande och de två nästföregående årens uttaxeringar, i medeltal för
dessa tre år likaledes överstiger tio kronor för etthundra kronor inkomst;
samt att de utgifter för kommunens folkskole- och fattigvårdsväsen, för
vilkas bestridande uttaxering beslutats under det löpande året, befinnas
motsvara ett belopp av mer än fyra kronor 50 öre för etthundra kronor
inkomst.
4
3
§•
I denna kungörelse avses med
kommunalskatt: utskylder till kommunen, vare sig de beslutats å
kommunalstämma eller å kyrkostämma;
etthundra kronor inkomst: såväl etthundra kronor beräknad inkomst
av fast egendom som ock etthundra kronor beskattningsbar inkomst av
kapital och arbete; samt
utgifter för kommunens folkskole- och fattigvårdsväsen: de utgifter
för nämnda ändamål, som kvarstå efter avdrag för sådana statsbidrag och
andra kommunens inkomster, vilka omedelbart hänföra sig till dylika
ändamål.
4
§•
Vid beräkning av det i 2 § angivna skattetryck skall iakttagas
följande:
a)
Kommunalskatten med de jämkningar, som kunna föranledas av
föreskrifterna under b) och c), ävensom landstingsskatten skola upptagas
till det belopp för etthundra kronor inkomst, varmed de uttaxerats å inkomst
av kapital och arbete. Yägskatten skall beräknas till det belopp
för etthundra kronor inkomst, som det uttaxerade beloppet per vägfyrk
utav inkomst av kapital och arbete motsvarar för etthundra kronor sådan
inkomst.
b)
Har kommunen icke eller endast delvis begagnat sig av den i 3 §
i lagen om skogsaccis m. in. den 11 oktober 1912 medgivna rätt att såsom
tillskott till täckande av utgifter använda skogsaccismedel, eller har
kommunen för sådant ändamål icke använt därför eljest tillgängliga medel,
skall beräknas den uttaxering, som skulle erfordrats, därest nämnda tillgångar
kommit till dylik användning.
c)
Ingår bland kommunens utgifter annuitet (ränta och amortering)
å lån för annat ändamål än kyrko-, folkskole-, fattigvårds- eller sundhetsväsen,
skall beräknas allenast den uttaxering, som skulle erfordrats,
därest dylik annuitet icke medräknats vid uttaxeringens bestämmande.
5
§•
Såsom villkor för erhållande av statsunderstöd skall vidare gälla, att
i laga ordning beslutats, att uppbörd av minst hälften utav den under det
löpande året beslutade kommunalskatt skall verkställas tidigast efter utgången
av juni månad påföljande år.
Verkstlllles kommunalskattens uppbörd av skilda uppbördsmyndigheter
för kommunalstämma och för kyrkostämma, skall det i första stycket
stadgade villkor tillämpas å vardera uppbörden.
b §•
Statsunderstöd må icke utgå, därest det höga_ skattetrycket kan
anses hava väsentligen förorsakats därav,
att jordbruksfastigheterna inom kommunen taxerats lägre än vad
inom länet i allmänhet i sådant hänseende gäller;
eller att kommunen under det löpande året eller något av de två
nästföregående åren vidtagit med avsevärda utgifter förenade anstalter, vilka
icke varit av trängande behov påkallade, eller beslutat kommunalskatt för
täckande av utgifter, vilka enligt normal hushållning i stället bort bestridas
med lånemedel.
7 §•
Statsunderstöd utgår med det belopp, som erfordras för att det av
det löpande årets uttaxeringar föranledda skattetryck för etthundra kronor
inkomst, beräknat på sätt i 4 § sägs, må kunna, till den del det föranletts
av de under samma år beslutade utgifter för kommunens folkskoleoch
fattigvårdsväsen, nedbringas till det i 2 § angivna belopp av fyra kronor
50 öre; dock att understödet icke må utgå med högre belopp ån
som erfordras, för att skattetrycket må kunna lättas med högst
40 procent, i
den
mån
det överstiger 10
men
icke
11
kronor,
50
»
»
»
»
»
»
11
»
»
12
i>
60
»
»
»
»
»
»
12
»
»
1 f»
och
75
t>
»
»
»
»
»
16
kronor,
allt för etthundra kronor inkomst.
8 §•
Ansökan om statsunderstöd skall, ställd till Kungl. Maj:t, ingivas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet senast den 1 december det.
löpande året.
Vid ansökningen skola fogas, förutom å kommunalstämma och kyrkostämma
under det löpande året fastställda utgifts- och inkomst stater, uppgifter
i de hänseenden, som innehållas i härvid fogat formulär.
2—163407.
(i
9
§•
Kungl. Maj:ts befallningshavande åligger att, efter inhämtande av de
upplysningar, som ytterligare må erfordras, före den 1 påföljande februari
med eget utlåtande insända de inkomna ansökningshandlingarna till Kungl.
Maj:t. 1 utlåtandet skall särskilt angivas, huruvida på grund av föreskrift
i 6 § hinder för beviljande av statsunderstöd må anses föreligga eller icke.
Går utlåtandet kommunen emot, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
genast därom underrätta kommunen.
10
§.
Beviljat statsunderstöd må icke, utöver vad i 11 § tredje stycket
sägs, användas för bestridande av kommunens utgifter; skolande detsamma
vid uppbörd, varom i 5 § förmäles, genom avkortning å därvid förfallande
skattebelopp tillgodokomma de skattskyldiga efter storleken av deras kommunalskatt.
11
§•
Kommunen, vilken bör före den 15 juni genom Kungl. Maj:ts befallningshavande
underrättas om Kungl. Maj:ts beslut, skall för det i 10 §
angivna ändamål låta upprätta avkortningslängd, upptagande för envar
skattskyldig det belopp, som tillgodokommer honom. Verkställes i 5 §
omförmäld uppbörd av skilda uppbördsmyndigheter för kommunalstämma
och för kyrkostämma, skall särskild avkortningslängd upprättas till vardera
uppbörden.
Avkortningslängd skall under minst åtta dagar hållas tillgänglig för
de skattskyldiga ä samma ställe som vederbörande uppbörds- och debiteringslängd,
varefter den skall justeras å kommunalstämma. Särskild avkortningslängd
för uppbörd av utskylder, som beslutats å kyrkostämma,
skall där justeras.
överstiger avkortningsbelopp vad den skattskyldige vid ovannämnda
uppbörd har att erlägga, tillfaller det överskjutande beloppet kommunen
såsom dess inkomst. På enahanda sätt förfares med understöd, som icke
överstiger tjugufem öre för etthundra kronor inkomst.
Formulär.
(
Uppgifter av kommunalstämman (kommunalfullmäktige) i ............................................ kommun i ............................................ härad (tingslag) av
........................................län, att vidfogas ansökan om bidrag från det av riksdagen till understöd åt synnerligt skattetyngda
landskommuner anvisade anslag.
A. Uppgifter angående folkskolan.
k r
i
2
3
Utgifter att bestridas
genom uttaxering å
beräknad, (beskatt-  ningsbar) inkomst
Bland in-  komsterna
ingå av-  kastning
av fonder
(atom
skogsaccis-  fonden)
samt gåvor
i allt
per 100 kr.
inkomst
Kr.
Kr.
Kr.
19
...
19
...
19.........
...............
B. Uppgifter angående fattigvården.
Å r
4
5
1
6
|
7
Utgifter att bestridas
genom uttaxering å
beräknad (beskatt-  ningsbar) inkomst
Bland inkomsterna \
ingå
avkastning
av fonder
(utom
skogsaccis-  fonden)
samt gåvor
in. m.
inkomst av
försålda
produkter
samt annan
inkomst av
understöds-  tagares
arbete
i allt
per 100 kr.
inkomst
Kr
Kr.
Kr.
Kr.
19......
19
...
19..... . . .
C. Uppgifter angående skogsaccis.
8
9
10
Å r
Skogsaccis-  fond vid
årets slut
Debiterad
skogsaccis
Dispone-  rade skogs-  accismedel
Kr.
Kr.
Kr.
19...... . . .
D. Uppgifter angående fonder (utom skogsaccisfonden),
vilkas avkastning helt eller
delvis står till disposition för kommunala
ändamål.
1
11 | 12
13
14
Å
Antal
fonder
Fondernas
samman-
lagda
belopp vid
årets slut
Disponibel
avkastning
Disponerad
avkastning
Kr.
Kr.
Kr.
19.........
...............
...............
...............
19........
19.........
E. Uppgifter angående lån, upptagna för kommunala ändamål.
F. Uppgifter angående skattskyldigheten.
Å r
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Å r
27
28
29
30
Öl
Lån för folkskolan
Lån för fattigvården
Lån för kyrkliga
ändamål och för
sundhetsväsen
Järnvägslån
Övriga lån
Summa
Beräknad
(beskatt-
ningsbar)
inkomst
Kommunalskatt, enligt kommunalstämmans j
och kyrkostämmans beslut, per 100 kr.
inkomst av kapital och arbete
Låneskuld
vid årets
slut
Annuitet
Låneskuld
vid årets
slut
Annuitet
Låneskuld
vid årets
slut
Annuitet
Låneskuld
vid årets
slut
Annuitet
Låneskuld
vid årets
slut
Annuitet
Låneskuld
vid årets
slut
Annuitet
Till den
borgerliga
kommunen
Till
kyrkan
Till
folkskolan
I allt
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
19
. .
*
19........
19.........
19........
F. Uppgifter angående skattskyldigheten. (Forts.)
* Under nästföregående år (19______) debiterades ------------------ kr. per
100 kr. inkomst av kapital och arbete.
Å r
32
|
33
34
35
|
36
37
38
Personliga av-  gifter till
folkskolan av
Landstings-  skatt, be-  slutad, per
100 kr. in-  komst av
kapital och
arbete
Yägskatt, beslutad,
Sammanlagd
kommunal-  skatt, lands-  tingsskatt
och vägskatt
per 100 kr.
inkomst av
kapital och
arbete
Kommunal-  skatt, för-  anledd av
utgifter för
folkskola och
fattigvård,
per 100 kr.
inkomst av
kapital och
arbete
män
kvin-
nor
per vägfyrk,
påförd
inkomst av
kapital och
arbete
beräknad
per 100 kr.
inkomst av
kapital och
arbete
Öre
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
19
19
j.*/------ .
.
.
19.........
G. Uppgifter angående upphörd av År 19______ beslutad kommunalskatt.
(det löpande året)
1.
Uppbörd av minst hälften av kommunalskatten skall äga rum den ______________________________ år 19-------
(dag och månad)
2.
Uppbörd av minst hälften av den utav kommunalstämman beslutade kommunalskatten skall äga ruin
den ______________________________ år 19_______ Uppbörd av minst hälften av den utav kyrkostämman beslutade kom
(dag och månad)
munalskatten skall äga rum den ______________________________ är 19______.
(dag och månad)
Anmärkningar.
den
19......
Ordförande i kommunalstämman (kommunalfullmäktige).
3—163407
Postadress:
9
Anvisningar.
Allmänna anvisningar.
Uppgifterna skola avse det löpande året och de två senast förflutna åren
samt meddelas i ordningsföljd så, att uppgifterna för det löpande året skrivas
å nedersta raden i varje kolumn.
Uppgifter angående inkomster och utgifter samt debitering under ett visst
år skola överensstämma med de uppgifter, som innehållas i eller ligga till grund
för de utgifts- och inkomststater, som fastställts å kommunalstämman och kyrkostämman
i oktober månad samma år. I fråga om t. ex. disponerade medel böra
uppgift01,11 a således avse medel, som skola användas för täckande av utgifter
under nästföljande år.
Uppgifterna skola avse kommunen i dess helhet, med de undantag, som
angivas i nedanstående anvisningar beträffande kol. 2, 5, 28—31 och 34—36.
Anvisningar beträffande vissa kolumner.
Kol. 1. Här upptagas jämväl räntor och kapitalavbetalningar å lån för
folkskoleändamål.
Kol. 2. Utgå utgifterna, per 100 kr. inkomst räknat, med olika belopp
inom olika skolrotar, upptages här det högsta beloppet. I anmärkningarna redogöres
för kommunens indelning i skolrotar, varvid för varje skolrote angivas utgifterna,
per 100 kr. inkomst räknat, samt den beräknade (beskattningsbara) inkomsten.
Kol. 3. Med avkastning av en fond förstås här såväl de räntemedel som
den del av kapitalet, om vars disponerande fattats beslut.
Utgår avkastningen av någon fond helt eller delvis in natura, beräknas
avkastningens värde. i penningar efter för länet gällande markegång eller, där
så ej kan ske, efter i orten gängse pris.
Kol. d. Här upptagas jämväl räntor och kapitalavbetalningar å lån för
fattigvårdsändamål.
Kol, 5. Utgå utgifterna, per 100 kr. inkomst räknat, med olika belopp
inom olika fattigvardsdistrikt, upptages här det högsta beloppet. I anmärkningarna
redogöres för kommunens indelning i fattig vårdsdistrikt, varvid för varje distrikt
angivas utgifterna, per 100 kr. inkomst räknat, samt den beräknade (beskattningsbara)
inkomsten.
Kol. 6. Här upptagas jämväl understödstagares egendom, som enligt § 36
i kungl. förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871 tillfallit kommunen,
samt bötesmedel. (Se i övrigt anvisningarna beträffande kol. 3).
Kol. 8. Här upptagas alla skogsaccismedel utom de i kol. 9 avsedda.
4—163407.
10
Kol. 10. Här avses sådana i kol. 8 och 9 upptagna skogsaccismedel, om
vilkas disponerande fattats beslut.
Kol. 12. Här redovisas jämväl kapitalvärdet av penningbelopp eller naturapersedlar,
som på grund av donationer årligen tillfalla kommunen, varvid värdet
av naturaförmåner beräknas på sätt i anvisningarna beträffande kol. 3 är angivet.
Kapitalvärdet upptages till tjugo gånger värdet av årligen utgående förmåner.
Kol. 15—24. Har för olika kommunala ändamål upptagits gemensamt lån,
fördelas låneskuld och annuitet efter i rubriken angivna ändamål.
Kol. 16, 18, 20, 22 och 24. Med annuitet för visst år förstås såväl de
kapitalavbetalningar som de räntor å oguldna belopp, vilka enligt de under året
fastställda utgifts- och inkomststaterna förfalla till betalning nästföljande år.
Kol. 25. Talen i denna kolumn skola överensstämma med summan av
motsvarande tal i kol. 15, 17, 19, 21 och 23.
Kol. 26. D:o med summan av motsvarande tal i kol. 16, 18, 20, 22 och 24.
Kol. 28—31. Utgår kommunalskatten med olika belopp, per 100 kr. inkomst
räknat, inom olika delar av kommunen, upptages den högsta debiteringen.
I anmärkningarna redogöres för samtliga inom kommunen förekommande debiteringar,
det område, varje debitering omfattar, samt den beräknade (beskattningsbara)
inkomsten inom varje sådant område.
Talen i kol. 30 skola överensstämma med motsvarande tal i kol. 2.
Kol. 34—36. Utgår landstingsskatten eller vägskatten med olika belopp
inom olika delar av kommunen, meddelas uppgifter i överensstämmelse med vaa
i anvisningarna beträffande kol. 28—31 är angivet.
Kol. 36. Talen i denna kolumn skola överensstämma med det tal, som erhålles
genom att multiplicera motsvarande tal i kol. 35 med tre och en tredjedel.
Kol. 37. Talen i denna kolumn skola överensstämma med summan av motsvarande
tal i kol. 31, 34 och 36.
Kol. 38. D:o med summan av motsvarande tal i kol. 2 och 5.
Övriga anvisningar.
Under G ifylles endast endera av avdelningarna 1 och. 2.
I anmärkningarna meddelas de upplysningar, som till förklaring eller
komplettering av uppgifterna i kol. 1—38 må anses erforderliga, särskilt beträffande
skattskyldigheten inom olika delar av kommunen (se ovan under anvisningarna
beträffande kol. 2, 5, 28—31 och 34—36).
Motivering.
♦
Cl
13
Enligt de sakkunniga tillhandakommet utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 8 juli 1916 anförde vid underdånig hemställan
om anordnande av den åt de sakkunniga sedermera uppdragna utredningen
statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet till berörda protokoll
följande:
Den alltför dryga beskattningen för kommunala ändamål hade på många
håll varit en väsentlig orsak till att kommuner råkat i verkligt nödställd belägenhet.
Det vore också en av kommunalskattereformens angelägnaste uppgifter
att åvägabringa en reglering av den kommunala skattebördan, så att
lindring kunde åstadkommas för de mest skattetyngda kommunerna. Definitiva
åtgärder för utjämning och reglering av det kommunala skattetrycket
torde icke med fördel kunna genomföras, förrän den kommunala
beskattningen blivit så ordnad, att man fatt skattebördan rationellt fördelad
inom kommunen och vunnit en säkrare mätare på skattetrycket. Emellertid
hade med hänsyn till å ena sidan det omfattande och mycket
tidskrävande arbete, som erfordrades för kommunalskattereformens fullständiga
genomförande, samt å andra sidan det trängande behovet att
bispringa de genom högt skattetryck svarast nödställda kommunerna från
Kungl. °Maj:ts sida år 1912 framlagts förslag till provisoriska åtgärder för
lindring av skattebördan. Detta förslag vann dock icke riksdagens godkännande.
En omständighet, som därvid bidrog till riksdagens avvisande
hållning, var utan tvivel förhoppningen, att kommunalskattefrågan skulle
vara inom få år löst i sin helhet. Denna förhoppning hade ännu icke
uppfyllts, och det skulle med all säkerhet dröja ytterligare en avsevärd tid,
innan kommunalskattereformen hunnit så långt, att en interkommunal
skattereglering kunde vidtagas. Visserligen torde vara att inom kort förvänta
förslag från kommunalskattekommitterade till en lag, som avsåge
att åstadkomma skatteutjämning inom kommunerna, men med hänsyn till
frågans vidlyftighet vore det knappast att förutse, att förslag i ämnet
kunde föreläggas nästkommande riksdag. Under sådana förhållanden och
då jämväl utarbetande och genomförande av definitiva förslag till åtgärder
för åstadkommande av en interkommunal skatteutjämning sannolikt komme
att taga mycken tid, syntes det departementschefen vara oundgängligt att
De sakkunnigas
uppdrag.
14
Historik.
1904 års
riksdag.
ånyo upptaga tanken på provisoriska åtgärder för nedbringande av skattetrycket
i sådana kommuner, som mera oförskyllt drabbats av alltför tyngande
kommunal beskattning. Departementschefen vore ingalunda blind för
de mycket betydande svårigheter, som mötte att vidtaga mera tillfälliga
åtgärder, vilka utan att föregripa det slutliga förslaget endast bragte
hjälp i sådana fall, där understöd vore av verkligt behov påkallat. lian
vågade icke ens med säkerhet påstå, att en någorlunda tillfredsställande
provisorisk lösning av frågan vore över huvud taget möjlig att vinna.
Men i betraktande av de enligt hans mening mycket välgrundade krav på
en snar hjälp till i beskattningsavseende verkligt nödställda kommuner,
som allt starkare gjorde sig gällande, ansåge han det oundgängligt att
låta ånyo undersöka, huruvida provisoriska åtgärder av antytt slag skulle
kunna utfinnas.
Här nedan lämnas eu kortfattad redogörelse för de förslag till lösningav
frågan om lindring i kommunernas ekonomiska bördor för allmänna ändamål,
som under de senare åren behandlats inom riksdagen.
Vid 1904 års riksdag väcktes av enskilda motionärer i eu inom andra
kammaren framlagd motion (nr 74) förslag, att riksdagen måtte besluta
ingå till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning, huru utgifterna till
allmänna fattigvården i riket lämpligen skulle kunna utjämnas mellan
kommunerna, och om framläggande för riksdagen av det förslag, som
kunde föranledas av sådan utredning.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 4 tillstyrkte i avgivet utlåtande
— efter att hava visat, att skattebördan under de senaste femton
åren i såväl stads- som landskommunerna varit i ständig stegring — skrivelse
till Kungl. Maj:t, däri borde uttalas den uppfattningen, att den önskade
utjämningen möjligen kunde ske därigenom, att staten övertoge
alla i kommunernas fattigvårdskostnader ingående utgifter för sinnessjuka,
sinnesslöa eller på annat sätt abnorma fattiga, eller därigenom, att staten
trädde hjälpande emellan i de fall, där den kommunala utdebiteringen
vore särdeles hög, exempelvis över 50 öre per fyrk eller 5 kronor per
bevillningskrona, och där i den höga utdebiteringen inginge fattigvårdskostnader
till avsevärt belopp, t. ex. 10 öre per fyrk eller 1 krona per
bevillningskrona. I den kostnad för fattigvård, som överstege detta belopp,
borde enligt utskottets mening staten deltaga med viss kvotdel.
Andra kammaren antog utskottets förslag.
Första kammarens tillfälliga utskott nr 1, som därefter hade mo
-
15
tioneu till behandling, ansåg sig ej kunna biträda tanken, att staten
skulle övertaga de i kommunernas fattigvårdskostnader ingående utgifter
för sinnessjuka, sinnesslöa eller på annat sätt abnorma fattiga, enär detta
mången gång ej skulle lända till utjämning. Ej heller ansåg utskottet sig
kunna biträda uppslaget, att staten skulle med viss kvotdel träda hjälpande
emellan i de fall, där den kommunala utdebiteringen vore särdeles hög
och i densamma inginge fattigvårdskostnad till avsevärt belopp. Men i
anslutning till den
uttalade
tanken om utjämning medelst bidrag
ifrågasatte
utskottet, att
åt den
eller de kommuner, som under ett år
varit i
jämförelse med övriga kommuner inom landstingsområdet synnerligt hårt
betungade av fattigvård, skulle beredas tillfälle att göra ansökan om bidrag
av landstingsmedel; och i enlighet härmed tillstyrkte utskottet eu
skrivelse till Kungl. Maj:t i ärendet.
Detta förslag
avslogs
av första kammaren. Under debatten
framhölls
olämpligheten
av att
riksdagen beslöte skrivelse till Kungl.
Maj:t,
utan att kamrarna enats om dess motivering.
Vid 1905 års riksdag förnyade motionärerna (motion II: 88) sin föregående
år gjorda hemställan.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 4 avstyrkte motionen på den
grund, att samma års riksdag fattat beslut dels om ändrad fördelning av
brännvinsförsäljningsmedlen, av vilka flertalet kommuner skulle komma att
erhålla större andel än förut, dels om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning, huruledes erforderliga förbättringar skulle kunna
åstadkommas i den enskilda och kommunala sinnessjukvården, och dels
om ytterligare eu skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om omarbetning
i vissa delar av fattigvårdsförordningen, särskilt i syfte dels att § 31
andra stycket måtte ändras därhän, att fattigvårdssamhälle obetingat skulle
kunna påräkna ersättning av statsmedel för fattigvårdskostnad, som samhället
måst vidkännas för personer, vilka varit borta från samhället viss
tid, dels ock att fattigvårdssamhälle skulle berättigas till gottgörelse av
staten för kostnader i anledning av fattigvård åt sinnesslöa och fallandesjuka
samt därmed jämförliga personer.
Motionen avslogs av andra kammaren, vadan frågan förföll.
Vid 1907 års riksdag väcktes flera motioner i föreliggande ämne.
I eu av motionerna (I: 46) föreslogs, att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära utredning, om vilka åtgärder skulle kunna vidtagas för
åstadkommande av rättelse i fråga om kommunalskatternas ojämna fördelning
mellan kommuner och olika beskattningsföremål. I eu annan (IT: 182)
1905 års
riksdag.
1907 års
riksdag.
16
hemställdes, att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
angående det sätt, varpå staten borde, utöver vad redan då ägde rum, bidraga
till jämnare fördelning av kommunernas skattebördor.
Första kammarens tillfälliga utskott nr 1, till vars behandling förstnämnda
motion överlämnades, hemställde, att motionen icke måtte till
någon kammarens åtgärd föranleda. Till stöd för sin hemställan anförde
utskottet i huvudsak följande:
Ehuru vad motionären anfört angående den ojämna fördelningen av kommunalskatterna,
avgifterna till prästerskapet och vägskatten syntes värt beaktande,
kunde dock utskottet icke biträda hans framställning om eu skrivelse till
Kungl. Maj:t i det i motionen angivna syfte. Den omständigheten att statistiken
utvisade, att ett större eller mindre antal kommuner tyngdes av höga kommunalskatter,
borde icke tillmätas avgörande betydelse vid bedömandet av de
missförhållanden, motionären velat påvisa. Det vore icke ovanligt, att anstalter
för fattigvård, skolväsen och andra ändamål alltför länge uppskötes och, då de
äntligen måste utföras, för ett eller flera år uppdreve uttaxeringarna till nära
nog oskäliga belopp. Därjämte förefunnes säkerligen stora ojämnheter i taxeringen.
Beträffande statens bidrag till kommunernas skolväsen hade år 1906 antagits nya
grunder; och med anledning av särskilda skrivelser, som 1905 års riksdag avlåtit
till Kungl. Maj:t med anhållan om förslag till ändrade bestämmelser i åtskilliga
hänseenden beträffande fattigvården, torde i sinom tid vara att förvänta förslag,
som avsåge att bereda någon lindring i kommunernas fattigvårdstunga.
Vidkommande avlöningen till prästerskapet vore denna beroende på mellan
församlingarna och prästerskapet för femtio år avslutade konventioner. Val vore
det sant, att härutinnan stor ojämnhet förekomme såsom följd av de olika grunder,
efter vilka prästerskapets avlöning utginge, men ändring däri torde svårligen
kunna åstadkommas, då någon rubbning i konventionerna icke syntes kunna
ifrågasättas.
År 1905. antogos förändrade bestämmelser angående väghållningsbesvärets
utgörande, ^ varigenom nya skatteobjekt tillkommo och statens bidrag väsentligen
höjdes. Då verkningarna av denna lagstiftning ännu icke kunde bedömas och då
riksdagen ställt till Kungl. Majrts förfogande anslag, varifrån understöd kunde
tilldelas synnerligt betungade väghållningsdistrikt, hölle utskottet före, att framställning
om annan fördelning av de med väghållningen förenade kostnader för
det dåvarande icke borde göras.
Utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen, varmed frågan
förföll.
Beträffande den andra motionen hemställde andra kammarens
tillfälliga utskott nr 1, som fått motionen till behandling, i avgivet
utlåtande (nr 27), att kammaren måtte besluta att hos Kungl. Maj:t
anhålla om en såvitt möjligt fullständig, jämförande utredning angående ''de
olika kommunala skattebördorna jämte därpå inverkande förhållanden till
ledning för eventuella vidare åtgärder i motionens allmänna svfte.
17
Denna utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen.
Sedan beslut härom delgivits första kammaren, överlämnades ärendet
till denna kammares tillfälliga utskott nr 1, som därefter i utlåtande
(nr 17), med förmälan att utskottet i huvudsak gillade de av andra kammarens
utskott anförda skäl till stöd för den ifrågasatta utredningen, hemställde,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.
Berörda hemställan avslogs av första kammaren efter debatt, varunder
framhölls, att en stor del av den föreslagna, synnerligen omfattande
utredningen icke vore erforderlig för den därmed åsyftade frågans lösning
samt att kungl. statistiska centralbyråns arbetskrafter redan då vore fullt
upptagna av andra statistiska utredningar. Därmed hade jämväl denna
fråga förfallit.
I en tredje motion vid 1907 års riksdag (I: 4) föreslogs, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, efter vilka beräkningsgrunder
och i vilken omfattning direkta statsbidrag till folkskoleundervisningen
kunde, utöver de då utgående, lämnas till kommuner, vilka vore av kostnaderna
för denna undervisning särskilt betungade, samt framläggande för
riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I motionen
framhölls såsom ändamålsenligast, att viss maximisiffra fastställdes, ungefärligen
motsvarande den för rikets landsbygd gemensamma medel utdebiteringen,
samt att statsbidrag med hälften av det denna siffra överskjutande
belopp utginge till de kommuner, som därtill kunde komma i fråga.
I anledning av sistberörda motion hemställde statsutskottet i utlåtande
(nr 167), att motionen icke måtte till någon riksdagens vidare
åtgärd föranleda, vilken hemställan ock blev av riksdagen bifallen.
Frågan om statsbidrag till kommuner, som vore synnerligt betungade
av skatter för skolväsendet, återupptogs vid 1908 års riksdag i ett flertal
motioner.
I en inom första kammaren väckt motion (I: 5) hemställdes sålunda
om anhållan från riksdagen hos Kungl. Maj:t om utredning i fråga om
det sätt, varpå folkskoleväsendet i de olika kommunerna vore tillgodosett,
och huruvida de utgifter, för vilkas bestridande kommunernas skatteinkomster
i övrigt vore avsedda, kunde anses vara för kommunerna nödvändiga
och stå i rimligt förhållande till deras ekonomiska bärkraft. Därjämte
upprepades i motionen det förslag, som framställts i ovan omförmälda
motion I: 4 vid 1907 års riksdag.
Nämnda motion jämte fem i andra kammaren vid 1908 års riksdag
väckta motioner i samma ämne (II: 11, 35, 71, 103 och 113), behandlades
av sammansatta stats- och lagutskottet i gemensamt utlåtande (nr
5—163407.
1908 års
riksdag.
18
5). I enlighet med utskottets hemställan blevo samtliga motionerna
av riksdagen avslagna, vartill torde bidragit den vid samma riksdag väckta,
här nedan omnämnda motion (II: 229) om skrivelse till Kungi. Maj:t
med begäran om utredning angående kommunernas bärkraft i förhållande
till dem påvilande skattebördor.
I sist omförmälda motion (II: 229) återupptogs den kommunala skatteutjämningsfrågan
i hela dess vidd. I motionen hemställdes, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t begära, att allsidig utredning så snart som möjligt
anställdes rörande vilka kommuner, som ägde alltför ringa ekonomisk
bärkraft i förhållande till sina skattebördor, samt att det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning, måtte framläggas för riksdagen.
I motionens motivering yttrades bl. a. följande:
»Kommunerna hava hos oss två särskilda uppgifter. Dels bär staten åt
dem överlåtit omsorgen om vissa statsändamål, synnerligen folkundervisning, fattigvård
och prästerskapets avlönande. Dels äga kommunerna vid sidan härav eu
befogenhet, som i praxis fattats mycket vidsträckt, att sköta sina egna angelägenheter—
därunder inräknade jämväl sådana intressen som deltagande i anläggningen
av stora järnvägsföretag m. m.
Då det nu gäller att åstadkomma ett rättvist upphjälpande av vissa kommuners
betryckta ställning, är det givet, att man måste taga hänsyn till beskaffenheten
av de orsaker, som bragt de särskilda kommunerna i en sådan ställning.
Utgångspunkten synes nämligen böra vara den, att det är de kommuner, vilka i
anseende till sin folkfattigdom och den ringa ekonomiska styrkan hos sina medlemmar
äga för liten bärkraft för de ändamål, vilkas tillgodoseende ålegat dem,
som härvid böra erhålla hjälp. Givet är nämligen, att då kostnaden för statsändamål,
som ju principiellt borde drabba invånarna över hela riket med jämnhet,
pålades kommunerna, det också borde hava tillsetts, att kommunerna bleve
sådana, att eu naturlig utjämning av sig själv komme att äga rum. De borde
med andra ord hava erhållit ungefär liknande bärkraft i förhållande till de bördor,
som de förpliktades åtaga sig. Då så ej skett, föreligger i själva verket en
fullt lika stor orättvisa, som om staten pålade en direkt skatt på sina medborgare
med fullkomligt godtycke i fråga om de normer, efter vilka medborgarna i
olika landsdelar hade att utgöra skatten.
Å andra sidan får man naturligtvis ej av det blotta faktum, att en kommun,
som befinner sig i svårigheter, är folkfattig och icke har stora ekonomiska
förutsättningar, draga den ovillkorliga slutsatsen, att en sådan kommun hör till
dem, vilka här avses. Ty det kan ju hända, att den ägt normal förmåga att
fylla de uppgifter, som ålegat densamma, ehuru den genom vanvård åsamkat sig
en mindre god ställning.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5, som behandlade denna
motion, tillstyrkte densamma under framhållande såsom synnerligen önskvärt,
att rättelse i här berörda missförhållanden snarast möjligt kunde ernås.
19
Andra kammaren biföll utskottets hemställan och första kammarens
tillfälliga utskott nr 2, till vilket ärendet remitterades, tillstyrkte ävenledes
bifall till motionen.
Under frågans behandling i första kammaren betonades särskilt,
att de kommunala skattebördor, varom bär vore fråga, väsentligen vore
av två olika slag: dels sådana, som utginge för ändamål, vilka vore
att betrakta såsom statsändamål, och dels sådana, som skulle fylla rent
lokala behov och sålunda tillkommit för ändamål, vilka läge speciell!
i vederbörande kommuns enskilda intresse. Utredningen borde, framhölls
det vidare, inrikta sig endast på undersökning av förstnämnda slag
av kommunala skattebördor. Kammaren biföll ett under överläggningen
framställt yrkande, att riksdagens beslut mätte formuleras till att
avse utredning i antydd riktning. Detta kammarens beslut biträddes sedermera
av andra kammaren.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1908 (nr 2*26) yttrade riksdagen
bl. a. följande:
»Riksdagen anser en utjämning i viss mån av de kommunala skatterna, då
dessa trycka alltför ojämnt, vara önskvärd. De nu tillgängliga statistiska uppgifterna
lära dock icke vara tillräckliga för att av desamma erhålla en för denna
frågas bedömande tillförlitlig utredning, vilken dock enligt riksdagens mening bör
begränsas till en undersökning rörande vilka kommuner, som äga alltför ringa
ekonomisk bärkraft i förhållande till sådana skyldigheter, vilka staten genom sin
lagstiftning ålägger dem och således icke äro av uteslutande kommunal natur,
utan tillika äro av beskaffenhet att tjäna statsändamål.
Riksdagen får alltså anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t så snart som
möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande vilka kommuner, som äga alltför
ringa ekonomisk bärkraft i förhållande till dem ålagda skyldigheter för ändamål,
de där tillika kunna anses vara statsändamål, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen giver anledning.»
Med anledning av denna skrivelse uppdrogs genom Kungl. Maj:ts
beslut den 5 mars 1909 åt förste aktuarien Edv. Söderberg att verkställa
en förberedande statistisk utredning uti ifrågavarande ämne. På grund
av Kungl. Maj:ts bemyndigande!! den 14 oktober och den 18 november 1910
tillkallade dåvarande chefen för kungl. finansdepartementet, vilken fattade
riksdagens skrivelse såsom syftande till fullständig revision av den kommunala
beskattningen, dels professorn vid Stockholms högskola Gustav
Cassel att utarbeta en översikt över kommunalbeskattningens utveckling
och gestaltning inom vissa främmande länder, dels ock sakkunniga personer
att inom finansdepartementet biträda med utförandet av de arbeten,
tyll års
riksdag.
2U
vilka kunde anses erforderliga för lösningen av kommunalskattefrågan, (de
s. k. koloniunalskattekommitterade).
De båda förstnämnda utredningarna äro avslutade. Förste aktuarien
Söderberg fullbordade och utgav från trycket den 6 november 1911 en
förberedande statistisk undersökning rörande landskommunernas och köpingarnas
ekonomiska bärkraft, och professor Cassel överlämnade den 15 april
1912 till chefen för kungl. finansdepartementet en »översikt över kommunalbeskattningens
utveckling och nuvarande gestaltning inom vissa främmande
länder», vilken likaledes utgivits från trycket.
Kommunalskattekommitterade hava däremot icke avslutat sitt arbete.
Emellertid hade vid 1911 års riksdag väckts motion (11:85), vari
hemställdes, att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta
verkställa utredning, ej mindre i vilken utsträckning staten borde bidraga
till bestridande av kommunernas utgifter för fattigvården, än även huruvida
staten kunde i väsentligt högre grad än för det dåvarande vore fallet
bidraga till kostnaderna för folkundervisningen, ävensom rörande möjligheten
att medelst höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten anskaffa
medel till ifrågavarande utgifters bestridande, samt därefter till riksdagen
inkomma med de förslag, vartill berörda utredningar gåve anledning.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 hemställde, att motionen
icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda. Utskottet yttrade därvid
bl. a. följande:
»Utskottet anser sig höra erinra om, att andra kammaren för sin del vid
innevarande riksdag fattat beslut i överensstämmelse med en i motionen nr 84
gjord hemställan, att staten måtte bidraga till avlöning åt lärare vid folkskolor
och småskolor med nittio procent i stället för nu sextiosex och två tredjedels
procent av fastställda minimilöner samt bestrida utgifterna för ålderstillägg.
Beträffande åter fattigvården tillåter sig utskottet i likhet med motionären uttala
såsom sin fasta övertygelse, att ålderdomspensioneringen, en gång genomförd,
skall visa sig vara det kraftigaste medlet att åstadkomma den länge åtrådda
skatteutjämningen på detta område. Man är dock icke berättigad att tro, att
nämnda pensionering skall göra alla utgifter för fattigvården överflödiga. Emellertid
torde utjämningsspörsmålets invecklade beskaffenhet göra det hart när
omöjligt att för närvarande med bestämdhet säga, vilken av de anvisade vägarna
som säkrast leder till målet eller om tilläventyrs någon ny väg bör beträdas.
Ett klart bedömande av den högst viktiga skatteutjämningsfiågan i hela dess
omfång kan tydligen ej ske, förrän de nu pågående allsidiga utredningarna inom
samtliga de områden, som av frågan beröras, blivit slutförda. Huru sedan de
ökade utgifter för statsverket, som möjligen bliva en följd av kommunalskatternas
utjämning, skola uppbringas, är tydligtvis en angelägenhet, som står i samband
med utjämningsspörsmålets lösning. Att redan nu vilja angiva sättet därför
skulle enligt utskottets åsikt vara förhastat.»
1 enlighet med denna utskottets hemställan blev motionen av andra
kammaren avslagen, varmed frågan förföll.
I 1912 års statsverksproposition under sjunde huvudtiteln föreslog
Kung]. Magt, att riksdagen skulle på extra stat för år 191M bevilja ett
anslag av 600,000 kronor att utdelas till de landskommuner och köpingar,
där ett mera stadigvarande, synnerligt betungande skattetryck vore rådande.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t yttrade vederbörande
departementschef bl. a. följande:
»Bland alla de olikartade uppgifter, som kräva sin lösning vid utarbetandet
av förslag till en kommunal skattereform, intager frågan om utjämning av de
stora olikheterna i den kommunala beskattningen och om nedbringande av det
mångenstädes abnormt höga skattetrycket eu synnerligen viktig plats och är
dessutom kanske en av de mest svårlösta.
Frågan har under utredningsarbetet upprepade gånger tidvis varit under
behandling, men dels har den för kommunalskattefrågans beredande särskilt utarbetade
och för utjämningsfrågan erforderliga statistiken med därtill hörande
kommentarer först under allra senaste tiden förelegat i fullständigt skick, och
dels har det alltmera framstått såsom lämpligt att undanskjuta denna fråga till
att bliva ett slutled i reformarbetet, vadan linjer för utjämningsfrågan icke ännu
kunnat uppdragas och framläggas. Frågan sammanhänger nämligen i väsentlig
grad mecl det slutresultat, vartill det åt särskilda kommitterade uppdragna reformarbetet
i fråga om fattigvårdsväsendet kan komma, likasom den ock beröres
av folkundervisningskommitténs och ålderdomsförsäkringskommitténs arbeten.
Dessutom och icke minst blir skatteutjämningsfrågan beroende av sättet, på vilket
det kommunala skatteväsendet kommer att omläggas, ävensom i vad mån
nya skatteobjekt vinnas eller skattebördan eljest kan komma att mera eller
mindre olika emot nu fördelas å förut befintliga beskattningsföremål.
En omständighet, bland andra, som för närvarande försvårar skatteutjämningsproblemet
är ock den allmänt överklagade olikformigheten i taxeringen,
framför allt jordbruksfastighetstaxeringen, ävensom de olika grunder, sona för
närvarande tillämpas vid uppdelning mellan kommunerna av skattepliktig inkomst
av rörelse, som bedrives inom två eller flera kommuner. Framför allt
skulle en tidigare genomförd jordbruksfastighetstaxering efter rättvisare och enhetligare
grunder lämna ett värdefullt stöd vid skatteutjämningsfrågans slutliga
bedömande.
Då på grund av dessa förhållanden det måste antagas komma att kräva
rätt lång tid, innan en högst välbehövlig lindring kan i sammanhang med den
slutliga kommunalskattereformen beredas de av oskäligt höga skatter mest betungade
landskommunerna, har jag funnit det angeläget att tillse, om ej genom
provisoriska åtgärder kunde åstadkommas lättnader i dessa kommuners skattetryck.
I detta syfte har jag överlagt med kommunalskattekommitterade; och har
ur dessa överläggningar framgått det resultat, för vilket jag nu anhåller att få
närmare redogöra.
Huru det kommunala skatteväsendet än slutligen kommer att omläggas
och även om, genom rättvisare taxering av beskattningsföremål en såväl som för
-
1912 (in''
riksdag.
22
delning av skattebördan samt kanske även genom framdragande av nya skatteobjekt,
det kommunala skattetrycket i stort sett kan tänkas komma att avsevärt
minskas, lärer under alla förhållanden kvarstå en betydande olikhet kommunerna
emellan i fråga om tillgången på. beskattangsföremål och därav härflytande förmåga
att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. Om kommunerna allt fortfarande
såsom hittills skola vara ålagda förpliktelser av icke uteslutande lokal
utan även av mera allmän natur, måste detta alltså med nödvändighet medföra,
att de mindre skattekraftiga kommunerna bliva oskäligt betungade, såvida icke
åtgärder vidtagas för att bereda dessa kommuner lindring i bördan.
Åtgärder, som i berörda avseende med all sannolikhet komma att påkallas,
äro väl sådana, som gå ut på ett mera eller mindre fullständigt avlyftande från
kommunerna av vissa bördor av allmän natur samt överflyttande av dessa antingen
på riket i dess helhet, det vill säga på statsverket, eller på större kommuner,
omfattande länen eller landstingsområdena. I vad mån ett sådant överflyttande
av kommunernas nuvarande ekonomiska förpliktelser kan befinnas
lämpligt, beror tydligtvis icke blott av utgifternas beskaffenhet utan även av,
bland annat, den större möjlighet, som kan beredas statsverket eller den större
kommunen att öva inflytande och kontroll i fråga om användningen av de för
utgifternas bestridande utgående medlen. 1 varje fall synes emellertid, såvitt
nu kan bedömas, ett avlyftande av primärkommunernas bördor svårligen kunna
genomföras i sådan omfattning, att icke bidrag från statens sida till dessa kommuner
under alla förhållanden bliva nödiga, kanske i högre grad än hittills,
vilka bidrag torde böra mera än de nuvarande avvägas i skatteutjämningssyfte.
Under sådana förhållanden synes något principiellt hinder ej möta mot
att redan nu medelst statsunderstöd åt de mest betungade kommunerna åstadkomma
en provisorisk lindring. Denna utväg att genom statsunderstöd bereda
lindring torde för övrigt vara den enda nu tänkbara, då det näppeligen kan ifrågasättas
att för berörda ändamål föreslå ett överflyttande på staten eller på högre
kommuner av förpliktelser, som nu åligga primärkommunerna. Emellertid måste
bestämt utsägas, att en dylik lindring icke får från att vara av provisorisk beskaffenhet
utan vidare och i oförändrad form övergå till att bliva ett statsunderstöd
av permanent karaktär. Något sådant lärer ej heller vara att befara,
om statsunderstödet hålles inom måttliga gränser och endast lämnas till synnerligen
skattetyngda kommuner, ty under alla förhållanden lärer väl få förutsättas,
att den kommunala skattereformen kommer att lösas i sådan riktning, att anledningarna
till ett sådant stadigvarande högt skattetryck som det, vilket skulle
berättiga till understöd av här ifrågasatt slag, bliva för framtiden undanröjda och
sålunda grunden för ifrågavarande understöd bortryckt.»
Fn hjälp från statens sida för att lätta kommunernas ekonomi ansågs
i propositionen böra i möjligaste mån begränsas till sådana kommunala
skyldigheter, som kunde anses tillika avse statsändamål. Såsom
kommunala förpliktelser av dylik beskaffenhet ansågos, såvitt kunde slutas
av redan utgående eller beslutade statsbidrag, ostridigt vara erkända väghållningsbesväret,
prästerskapets och folkskollärares avlöning ävensom till
vissa delar fattigvården och sundhetsvården.
Frågan om provisorisk lindring av väghållningsbördan ansågs falla utan
-
2ö
för ramen för ifrågavarande framställning. Denna fråga upptogs vid samma
riksdag av chefen för kungl. jordbruksdepartementet till särskild behandling.
1 Likaledes tillerkändes utgifterna för prästerskapets avlöning icke någon
inverkan vid bestämmandet av de kommuner, som enligt förslaget skulle
komma i åtnjutande av provisorisk lindring i skattebördan. Denna utgiftspost
ansågs äga eu förhållandevis mindre betydelse, enär genom lagarna den
9 december 1910 om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets
tionde samt om ersättning därför, om reglering av prästerskapets
avlöning samt om kyrkofond in. in. kommunernas utgifter för prästerskapets
avlöning dåmera ordnats på ett i skatteutjämningsavsecnde synnerligen
tillfredsställande sätt. Den omständigheten, att skattejämkningen
först i en mera eller mindre avlägsen framtid — beroende på när inom
varje pastorat den gamla löneregleringen för prästerskapet upphörde att
gälla — bleve genomförd, skulle ju, framhöll departementschefen, visserligen
kunna motivera en provisorisk hjälp åt de av denna och andra utgifter
hårdast betungade kommunerna, men en provisorisk statshjälp åt
kommunerna, beräknad efter utgifterna för prästerskapets avlöning, syntes
desto mindre kunna komma i fråga, som dessa utgifter i allmänhet utginge
efter helt andra grunder, bestämda i gällande lönekonventioner, än
övriga kommunala utgifter och därför icke kom me att nedbringa skattetrycket
inom kommunen i dess helhet. Icke heller utgifter för kyrkobyggnader,
reparationer och övriga kyrkliga ändamål an sågos i allmänhet
hava någon större betydelse för den kommunala utgiftsbudgeten, och då
de för övrigt icke syntes lämpa sig såsom grund för beräkning av provisoriskt
statsunderstöd, togos ej heller dessa utgifter med i beräkningen
vid understödets bestämmande enligt förslaget.
De kommunala utgifterna för folkskoleväsendet och fattigvården,
vilka vore de mest betungande, tillädes däremot i förslaget en avgörande
betydelse, då det gällde att bestämma, om eu kommun skulle få understöd
eller icke.
Utgifterna för sundhetsvården ansågos icke vara av någon större
betydelse, och i sådana kommuner, där de under visst år varit särskilt
betungande, förmenades detta hava varit allenast eu tillfällig företeelse.
Enligt förslaget skulle statsunderstöd åt de av skatter mest betungade
kommunerna förbindas med sådana villkor, att det utginge allenast
till de kommuner, som vore särskilt hårt tryckta just av sådana utgifter,
vilka tillika kunde anses tjäna statsändamål, vadan statsunderstöd
icke syntes böra i allmänhet tillgodokomma kommuner, vilka oaktat god
1 Se nedan sid. 31.
‘24
tillgång på beskattningsföremål blivit skattetyngda på grund av utgifter
av mera lokal natur eller på grund av mera storartade anläggningar
än som varit av nöden. Med en sådan utgångspunkt ansågos
utgifterna för skolväsendet och för fattigvården lämpa sig synnerligen
väl att tjäna såsom underlag, för berättigandet till statsunderstöd
på sådant sätt, att understödet i regel utginge allenast till de kommuner,
som drabbades just av dessa utgifter till högre mått än det i allmänhet
vanliga och som jämväl i övrigt vore att hänföra till de mest
skattetyngda kommunerna. Men det ansågs icke tillräckligt att härvid
utgå från ettdera av dessa två utgiftsslag, utan måste bägge tillhopa tagas
i beräkning, ty det uppgavs icke sällan förekomma, att det allenast vore
ettdera av dessa utgiftsslag, som orsakat det höga skattetrycket.
För bekommande av statsunderstöd skulle emellertid enligt förslaget
ytterligare krävas, att skattetrycket i det hela inom kommunen vore ovanligt
högt samt att det höga skattetrycket vore utav mera stadigvarande
art. Sålunda fordrades, att det kommunala skattetrycket i medeltal under
de tre senaste åren före det, varunder ansökan gjordes, skulle hava utgjort
mera än 80 öre per fyrk och att kommunen dessutom under ansökningsåret
vore betungad av eu debitering, som överstigit 80 öre. Därjämte
föreslogs viss begränsning av understödsbeloppet, på sätt framgår av nedan
intagna sammanfattning av de grunder, efter vilka understöd skulle utgå.
De kommuner, vilka ville komma i åtnjutande av statsunderstöd,
skulle därom göra ansökan. Ansökningarna skulle prövas av lvungl. Maj:t,
som ägde att besluta om statsunderstöds utdelande.
Departementschefen sammanfattade de huvudsakliga grunder, efter
vilka statsunderstöd borde lämnas, på följande sätt:
»Till kommun, som under de senaste tre åren före det, varunder ansökan
om statsunderstöd göres, varit för kommunens utgifter betungad med ett skattetryck
av i medeltal mera än 8 kronor bevillningskronan (= 80 öre per gammal
kommunalfyrk),
samt vars utgifter för folkskoleväsendet och fattigvården under det år, då
ansökan om understöd göres, efter avdrag av sådana statsbidrag och andra kommunens
inkomster, som omedelbart hänföra sig till skolväsendet eller till fattigvården,
överstigit det medelbelopp per bevillningskrona, varmed dessa utgifter
med nyssnämnda avdrag euligt den officiella statistiken under de tre senaste år,
för vilka den i tryck föreligger, drabbat rikets landskommuner,
må extra statsunderstöd kunna lämnas till högst det belopp, som erfordras
för berörda utgifters nedbringande till nyss anmärkta medelbelopp per bevillningskrona,
med den ytterligare begränsning likväl, att det extra statsunderstödet icke
heller må uppgå till högre belopp, än att understödsbeloppet kunnat nedbringa
25
det kommunala skattetrycket för året med högst 25 procent, i den mån det legat
över 8 till oeli med 9 kronor bevillningskronan, högst 50 procent, i den mån det
legat över 9 till och med 10 kronor bevillningskronan samt högst 75 procent, i
den man det legat över 10 kronor bevillningskronan.
Såsom villkor för statsunderstöds erhållande bör vidare gälla, att kommunen
i laga ordning beslutat, att stämma för uppbörd av den del av kommunalskatten,
som motsvarar en debitering, överstigande 8 kronor bevillningskronan,
icke kommer att hållas tidigare än i juni månad det år, då skatten skall erläggas.»
Departementschefen yttrade vidare:
»Det bör i detta sammanhang framhållas, att beviljat extra statsunderstöd
icke bör tagas i beräkning vid prövning av kommuns befogenhet till statsunderstöd
under följande _år, utan bör vid denna prövning allenast tagas i beräkning
debiteringssiffrorna sådana de voro före avkortningen. Det inses nämligen lätt,
att statsunderstöd med erforderligt belopp åt skattebetungade kommuner eljest
skulle kunna komma att utgå allenast ryckvis med ett eller ett par års mellanrum.
Ehuru visserligen nu angivna grunder böra bliva huvudsakligen bestämmande
vid prövningen av ansökningar om understöd och ehuru vid uträkningen
av anslagsbehovet för ändamålet dessa grunder visat sig medföra tillfredsställande
resultat, lärer dock åt Kungl. Makt böra förbehållas en friare prövningsrätt, enär
fall torde kunna inträffa, då en kommun kan vara i synnerligt behov av understöd
och jämväl förtjänt därav, oaktat dess utgifter för fattigvård och skolväsen
kanske icke i och för sig varit så särskilt betungande. För Kungl. Maj:t bör
möjlighet då stå öppen att i dylika undantagsfall bereda någon hjälp.»
Statsutskottet avgav utlåtande (n:r 69) över Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, därvid utskottet hemställde, att densamma icke måtte
av riksdagen bifallas. Utskottet yttrade följande:
»Emot de principer, enligt vilka Kungl. Maj:t ansett denna fråga böra
vinna en provisorisk lösning, har utskottet för sin del icke funnit något att i
huvudsak erinra.
Frågan om vilka kommuner, som äro i verkligt behov av det ifrågasatta
statsunderstödet, synes utskottet däremot oklar. Av deu utredning, som härför
i ärendet åberopats, lärer nämligen, enligt utskottets förmenande, icke kunna
vinnas någon tillförlitlig grund för bedömande härav. Snarare synes utredningen
giva vid handen, att en sådan icke kan för närvarande erhållas. Anledning härtill
torde vara att söka dels i den förefintliga olikformigheten i taxeringen, framför
allt jordbruksfastighetstaxeringen, ävensom i de olika grunder, som för närvarande
tillämpas vid uppdelning mellan kommunerna av skattepliktig inkomst
av rörelse, som bedrives inom två eller flera kommuner, dels ock den olikhet med
avseende å räkenskapsföringen, som är rådande de skilda kommunerna emellan.
Allenast pa detta sätt synes man kunna förklara, att enligt utredningen exempelvis
i Älvsborgs län antalet landskommuner, där under ett eller flera av åren
1907—1909 kommunalskatten utgick med minst 100 öre per kommunalfyrk, utgjorde
119, medan motsvarande siffra för t. ex. Norrbottens och Västerbottens län
allenast uppgick till respektive 10 och 12.
6—183407
26
Frågan om åstadkommande av likformighet i taxeringen är emellertid, enligt
vad departementschefen meddelat, för närvarande föremål för ett ingående
utredningsarbete i sammanhang med den igångsatta revisionen av den kommunala
beskattningen och torde väl inom en ej allt för avlägsen framtid vinna sin lösning
i samband med en omläggning av denna beskattning. Därmed skulle man
alltså jämte den utjämning av de stora olikheterna i den kommunala beskattningen
och det nedbringande av det mångenstädes abnormt höga skattetrycket, vartill
den förenämnda revisionen syftar och som väl bleve en följd därav, erhålla en
säkrare grund för bedömande av det verkliga behovet av statsunderstöd i nu
ifrågavarande avseende, därest sådant då skulle anses vara av omständigheterna
påkallat.»
Då utskottet fann det synnerligen anmärkningsvärt, huru det ifrågavarande
understödsbeloppet skulle komma att fördelas de olika länen
emellan, ansåg sig utskottet böra lämna redogörelse härför genom en i
utlåtandet intagen tabell. Denna är av följande innehåll:
Län.
Antal
kom-
muner.
Uträknat under-  stödsbelopp enligt
de grunder, som i
statsverksprop.
VII nr 56 angivits,
med avdrag av den
för skattetryckets
nedbringande till-  gängliga delen av
kommunernas in-  komster av skogs-  accis för år 1911:
kronor.
''
L ä n.
Antal
kom-
muner.
Uträknat under-  stödsbelopp enligt
de grunder, som i
statsverksprop.
VII nr 56angivits,
med avdrag av den
för skattetryckets
nedbringande till-  gängliga delen av
kommunernas in-  komster av skogs-  accis för år 1911:
kronor.
Stockholms ....
Ils.
5,328
Örebro......''
6 s.
4,841
Uppsala......
7 »
6,620
Västmanlands . . .
16 »
17,175
Södermanlands . .
10 »
5,618
Kopparbergs . . .
4 »
4,738
Östergötlands . . .
6 »
2,717
Gävleborgs ....
5 »
4,609
Jönköpings ....
25 »
9,898
Västernorrlands . .
14 »
14,592
Kronobergs ....
19 »
16,822
Jämtlands ....
21 »
31,759
Kalmar......
32 >
35,135
Västerbottens . . ,
9 »
8,111
Gottlands.....
30 »
8,744
Norrbottens . . .
10 »
29819
Blekinge.....
22 »
31,322
571,222
Kristianstads . . .
17 »
12,132
Malmöhus.....
3 »
1,717
Norrland o. Dalarna
63 s.
93,628
j Hallands.....
34 »
33,950
Svealand utom Da-
Göteborgs o. Bohus
54 »
133,491
lama......
78 »
77,419
Älvsborgs .....
116 »
94,554
Götaland.....
406 »
400,175
Skaraborgs ....
48 »
19,633
Värmlands ....
28 »
37,807
Summa
571,222
27
»Av tabellen framgår», yttrade utskottet vidare, »att understödsbeloppet
skulle komma att till allra största delen tillfalla länen inom Göta land, vilket
näppeligen överensstämmer med den allmänna uppfattningen, som råder beträffande
den olika ekonomiska ställningen inom ovannämnda särskilda delar av landet. Vid
sådant förhållande och då dylikt statsunderstöd sä mycket mindre synes vara sä
oundgängligen nödvändigt, att därmed icke kan anstå, till dess man erhållit fullt
tillförlitliga grunder för dess utdelande, som det av Kungl. Maj:t i sådant avseende
äskade beloppet utgör en obetydlighet i förhållande till de kommunernas
utgifter, vilkas nedbringande därmed avses, finner utskottet, i anledning härav och
då i allt fall en stor del av de ifrågavarande kommunerna frän och med år 1911
kommit i åtnjutande av skogsaccis till ganska avsevärda belopp, icke anledning
att tillstyrka bifall till Kung!. Maj:ts nu förevarande förslag.»
Nio reservanter inom utskottet ansågo dock, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag av
500,000 kronor att utgå för ifrågavarande ändamål. Till motivering av
reservationen anfördes följande:
Av utredningen i ärendet framginge, att det rådde en betydande olikhet
mellan kommunerna icke blott beträffande skatternas storlek utan jämväl i fråga
om tillgången på beskattningsföremål. Visserligen vore en revision av den kommunala
beskattningen igångsatt, men då, -på sätt departementschefen meddelat,
därmed vore förbundna dera frågor, som i och för sig vore svårlösta och krävde
långvariga utredningar, torde det med visshet kunna antagas, att avsevärd tid
komme att förbyta, innan den kommunala skattereformen kunde bliva genomförd.
Det vore därför synnerligen önskvärt, att åtgärder till eu provisorisk lindring i
.
de hårdast betungade kommunernas skattetryck bleve vidtagna. Till bestyrkande
av angelägenheten av ett dylikt provisoriskt ordnande av denna fråga hade inom
utskottet verkställts undersökning rörande folkmängdsförhållandena för åren 1905_
1910 uti de kommuner, där under något av åren 1907—1909 kommunalskatten
utgått med mera än 100 öre samt tillika under ettvart av dessa år utgjort minst
80 öre per kommunalfyrk.1
Av denna undersökning, som vad året 1910 anginge, grundade sig på
preliminära men dock i allt väsentligt riktiga siffror, syntes- framgå, att en
tydlig tendens till avfolkning gjorde sig gällande inom de särskilt skattetyngda
kommunerna. Anledningarna härtill kunde ju vara derahanda, men uteslutet vore
icke, att det hårda skattetrycket bidragit till denna avfolkning, och i varje fall
torde med säkerhet kunna antagas, att de höga skatterna avskräckte från iindyttning
och såmedelst försvårade en ändring till det bättre.
Emot förslaget att, på sätt i propositionen föresloges, lämna statsunderstöd
åt synnerligen skattetyngda kommuner torde möjligen kunna invändas, att på
grund av den nu föredntliga olikformigheten i taxeringen, framför allt jordbruksfastighetstaxeringen,
en eller annan kommun, som i verkligheten icke vore i trängande
behov av dylikt understöd, skulle kunna därav erhålla del. För att utröna,
huruvida en sådan invändning ägde någon större allmängiltighet, hade utskottet
latit verkställa en undersökning angående i vad mån de vid 1908 års
1 Det siffermässiga resultatet av undersökningen är infört i utskottsutlåtandet.
28
fastighetstaxering fastställda taxeringsvärdena å under femårsperioden 1903—
1908 försålda fastigheter inom Älvsborgs län, eller det län, som omfattade de flesta
enligt förslaget understödsberättigade kommunerna, samt Örebro län, där allenast
ett fatal dylika kommuner förekomme, understege senaste köpeskillingarna för
samma fastigheter. Därvid hade framgått, att sammanlagda taxeringsvärdet för
de försålda fastigheterna i båda fallen uppgått till 87.4 procent av sammanlagda
köpeskillingarna för fastigheterna i såväl Älvsborgs som Örebro län. Utan att
vilja låta denna samstämmighet framstå såsom ett avgörande bevis för likformigheten
i taxeringsförhållandena i stort sett inom hela landet, kunde utskottet dock
icke undgå att finna, att detta resultat dock måste minska betänkligheterna
mot ett bifall till propositionen i nu berörda avseende.
Emot de av departementschefen uppställda grunder, _ efter vilka statsunderstöd
torde böra utgå, hade reservanterna i likhet med majoriteten icke funnit
något att i huvudsak erinra.
Dock syntes det reservanterna, som om, utöver de av departementschefen
angivna, ytterligare några begränsningar borde vidtagas i rätten att erhålla statsunderstöd.
Sålunda borde för undvikande därav, att staten komme att lämna
kommun understöd för utgifter av uteslutande lokal natur, vilket ju icke kunde
vara lämpligt, kommun icke vara berättigad att vid ansökan om statsunderstöd
räkna sig till godo i vederbörande utdebiteringar möjligen ingående utgifter för
annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-,
fattigvårds- och sundhetsväsen. Vid beräknande av kommuns inkomster borde
vidare upptagas det skogsaccisbelopp, som enligt 3 § i lagen om skogsaccis finge
högst användas för nedbringande av kommunens utdebiteringar.
De grunder, efter vilka statsunderstöd syntes böra lämnas, kunde, med
användande av kommunallagarnas beteckning för den på de^ olika beskattningsföremålen
belöpande skattskyldigheten, alltså sammanfattas sålunda:
Till kommun, som under de tre senaste åren före det, varunder ansökan
om statsunderstöd gjordes, varit för kommunens utgifter betungad med ett så
högt skattetryck, att detsamma, med frånräknande av de uti ifrågavarande års utdebiteringar
möjligen ingående utgifter för annuiteter (räntor och amorteringar) a
lån för andra ändamål än kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsväsen, i allt
fall skulle i medeltal uppgått till mera än 8 kronor för 100 kronor skattepliktig
inkomst, beräknad på sätt närmare angåves i § 58 av kungl. förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum lydde i lagen
den 26 maj 1909,
.
samt vars utgifter för folkskoleväsendet och fattigvården under det ar, da
ansökan om understöd gjordes, efter avdrag av sadana statsbidrag och andra
kommunens inkomster, som omedelbart hänförde sig till skolväsendet och fattigvården,
överstigit det medelbelopp i jämnat tiotal ören för 100 kronor skattepliktig
inkomst, varmed dessa utgifter med avdrag av statsbidragen enligt den officiella
statistiken under de tre senaste år, för vilka den i tryck förelåge, drabbat
rikets landskommuner,
finge extra statsunderstöd lämnas till högst det belopp, som erfordrades
för berörda utgifters nedbringande till nyss anmärkta medelbelopp för 100 kronor
skattepliktig inkomst,
_
med den ytterligare begränsning likväl, att det extra statsunderstödet icke
heller finge uppgå till högre belopp, än att understödsbeloppet kunde nedbringa
29
det kommunala skattetrycket — sådant detta skulle under det år, för vilket
understödet lämnades, varit efter frånräknande av de i årets utdebitering möjligen
ingående utgifter för annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål
än kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsväsen — med högst 25 procent, i
den mån det skulle legat över 8 till och med 9 kronor, högst 50 procent, i den
mån det skulle legat över 9 till och med 10 kronor, samt högst 75 procent, i den
man det skulle legat över 10 kronor, allt för 100 kronor skattepliktig inkomst,
beräknad enligt bestämmelserna i ovan åberopade lagrum;
och skulle härvid i varje fall läggas till grund det skattetryck, som skolat
förefinnas, därest kommunen till fullo begagnat sig av den uti 3 § i lagen om skogsaccis
den 18 september 1909 medgivna rättigheten att med skogsaccismedlen nedbringa
skattetrycket.
Såsom villkor för statsunderstöds erhållande borde vidare, på sätt Kungl.
Maj:t föreslagit, gälla, att kommunen i laga ordning beslutat, att stämma för
uppbörd av den del av kommunalskatten, som motsvarade en debitering, överstigande
8 kronor för 100 kronor skattepliktig inkomst, icke komme att hållas
tidigare än i juni månad det år, då skatten skulle erläggas.
De sålunda förordade grunderna borde i varje särskilt fall lända till efterrättelse,
och någon friare prövningsrätt till förmån för sådana kommuner, som
enligt dessa grunder icke borde komma i åtnjutande av statsunderstöd, syntes
icke böra åt Kungl. Maj:t inrymmas.
Med anmärkande att det för det dåvarande syntes råda en viss olikformighet
med avseende å kommunernas räkenskapsföring, förutsatte reservanterna, det Kungl.
Maj:t icke skulle underlåta att tillse, det större likformighet härutinnan infördes,
så att ur denna synpunkt prövningen av statsunderstöd bleve så enhetlig som
möjligt.
Vid frågans behandling i kamrarna anfördes, utöver de av utskottsmajoriteten
framhållna synpunkter, ytterligare följande skäl för avslag å
den kungl. propositionen:
a) Det kungl. förslaget, enligt vilket skattebördor skulle överflyttas
från kommunerna till staten, innebure en skattepolitisk orättvisa. En dylik
överflyttning betydde nämligen i stort sett, att på de indirekta skatterna
lades vad som i kommunerna utginge såsom direkt skatt, och då de indirekta
skatterna, vilka spelade den mest betydande rollen bland statens
inkomster, till övervägande del utginge från städerna och industrisamhällena,
komme alltså att å dem överflyttas en del av den skattebörda, som enligt
kommunalförfattningarna eljest skulle påvila landsbygdens skattskyldiga
befolkning. Såsom skäl till överflyttningen hade anförts, att befolkningen å
landsbygden vore så skattetyngd, men den skattepolitiska rättvisan finge
icke avgöras endast efter skattetungan; bostads- och livsmedelsförhållandena
förtjänade lika stort avseende, och de ställde sig säkerligen ogynnsammare
i städerna, där man levde i penninghushållningens tecken, än på landsbygden,
där naturahushållningen ännu vore den förhärskande. För övrigt
vore här fråga om en helt ny princip. Medan förut vissa ändamål under
-
30
stöddes av staten, föresloges här att understödja kommuner i deras samlade
verksamhet.
b)
Det vore antagligt, att utjämning av kommunala utgifter av mer
eller mindre statlig natur komme att ske kommunerna emellan genom
vissa dylika utgifters överflyttning till landstingen. Bidrag från statens
sida komme således icke, såsom det uppgåves i förslaget, att under alla förhållanden
bliva nödvändiga. Ett »starkt principiellt hinder» för förslaget
läge just i den omständigheten, att icke någon sådan utjämning ännu försiggått
i de olika länen, och det vore först sedan en sådan ägt rum, som
man kunde tala om utjämning med stöd av statsbidrag, vilket då, såsom
nämnts, skulle lämnas till landstingen. Men om man under alla förhållanden
redan nu ansåge sig böra göra något i frågan, medgåves, att det
icke kunde ske på annat sätt än som innehölles i förslaget, eller genom
att gi''ipa in direkt på primärkommunernas område och giva dem bidrag,
vilket emellertid måste ske efter fullt rättvisa och riktiga grunder.
c)
Det kungl. förslaget kunde åstadkomma eu viss spekulation i
understöd på så sätt, att man under de kommande åren utdebiterade
större belopp än annars skulle ifrågakommit. Under sådana omständigheter
kunde förslaget medföra en preiniering av mindre väl skötta kommuner.
d)
Det vore ej säkert, att genom det kungl. förslaget bereddes lindring
åt verkligt behövande kommuner. Det kunde nämligen hända, att i
kommuner, som kunde komma att beröras av det kungl. förslaget, invånarna
trots den höga skatten ägde den ekonomiska bärkraft, som behövdes,
för att de skulle utan kännbar olägenhet kunna fullgöra sin skattskyldighet,
medan det å andra sidan kunde inträffa, att i kommuner, som
ej uppnått den skattesiffra, som erfordrades för erhållande av statshjälp,
invånarna hade mindre ekonomisk bärkraft än den, som funnes i en
kommun, som uppnått sådan skattesiffra.
e)
Det kungl. förslaget lede av den väsentliga bristen, att skogsaccismedlen
icke alls tagits med i beräkningen. Vidare hade municipalsamhällenas
särskilt betryckta ställning i skatteavseende lämnats obeaktad.
Dessa samhällen deltoge såsom tillhörande landskommunerna i dessas skatter
och därjämte hade de sina egna pålagor. I synnerhet deras dubbla
vägskatt vore betänklig.
f)
Den utredning om befolkningsförhållandena i skattetyngda kommuner,
vars resultat influtit i utskottets utlåtande och åberopats av reservanterna,
vore nog såtillvida riktig, att tendens till avfolkning förefnnnes
i- dylika kommuner, men huvudsakligast berodde denna tendens icke av
det hårda skattetrycket, utan av andra omständigheter, nämligen den brist
31
på arbetstillfällen och de dåliga kommunikationer, som så ofta vore för
handen i kommuner av ifrågavarande slag.
g)
Då det gällde en utjämning över hela landet, vore det begärda
beloppet 600,000 kronor eu alltför obetydlig summa. Det bleve ju endast
1,000 kronor per hjälpbehövande kommun.
h)
I 1908 års riksdagsskrivelse hade icke begärts framläggande av
förslag om allenast provisoriska åtgärder, men väl fullständig utredning
i ämnet och därpå grundat definitivt förslag. Nu föresloges emellertid
endast ett provisorium, som därtill vore byggt på ofullständig utredning.
i)
Antoges det kung], förslaget, kunde det hava till följd, att arbetet
med den definitiva kommunalskattereformen icke bedreves med önskvärd
raskhet.
•
I första kammaren bifölls utskottets utlåtande med 65 röster mot
49, varemot i andra kammaren reservationen bifölls med 98 röster mot
82. Vid gemensam omröstning, som företogs i anledning av kamrarnas
skiljaktiga beslut, avslogs Kung!. Maj:ts framställning med 195 röster mot
165, vilka avgåvos för bifall till reservationen.
Under nionde huvudtiteln i 1912 års statsverksproposition föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att till understöd åt synnerligt betungade väghållning
sd istrikt på extra stat för år 1913 anvisa 400,000 kronor (i stället för
under år 1912 utgående 150,000 kronor). Uti en i andra kammaren
väckt motion (II: 119) hemställdes om anslagets förhöjning till 800,000
kronor.
Jordbruksutskottet, som avgav utlåtande i ämnet (nr 1, punkt 83),
tillstyrkte bifall till Kungl. Maj:ts framställning under betonande, att åtgärden
i fråga borde betraktas såsom endast provisorisk. Reservationsvis
hemställdes bl. a. om anslagets bibehållande vid det förutvarande beloppet,
varvid huvudsakligen följande synpunkter framhöllos: Den avsedda lättnaden
syftade visserligen allenast till ett provisorium, men det torde dock
icke kunna förnekas, att ett anslag, som utginge efter icke rationella och
ej odelat rättvisa grunder, efter en avsevärd höjning måste komma att
ännu mer verka i ensidig riktning och realiter än mera orättvist. Ifrågavarande
provisoriska åtgärd kunde vidare icke rimligtvis anses stå i verklig
samklang med frågan om de kommunala bördornas på landsbygden
utjämning och lättnad över huvud. Dessa bördor vore av flera olika
slag, och då man på ena stället trycktes hårdast av en pålaga, så hade
man på det andra stället svårighet med en annan och tvärtom. Först
med den pågående utredningen för den kommunala skattereformen kunde
man få ett fastare grepp på hithörande spörsmål och ernå möjlighet
32
1914 års
B riksdag.
att i ett sammanhang överblicka det lagstiftningsområde, som syftade till
statens ingripande för en rättvis fördelning och lättnad av folkets bördor.
Utskottets hemställan avslogs av första kammaren, men bifölls av
andra kammaren. I gemensam votering segrade första kammarens mening
med 183 röster mot 179.
Vid 1914 års senare riksdag väcktes inom andra kammaren två motioner,
berörande frågan om olikformigheten i det kommunala skattetrycket.
I den ena (II: 155) föreslogs, att riksdagen skulle anhålla, att
Kung]. Maj:t måtte taga i övervägande vad från statens sida kunde göras
för förbättring av folkskoleväsendet på landsbygden.
Andra kammarens tillfälliga, utskott nr 1, till vilket motionen överlämnades,
yttrade i avgivet utlåtande (nr 2) bl. a. följande:
»Här kunna olika utvägar väljas. Den enklaste lösningen vore tydligen,
att staten övertoge hela folkskolebudgeten. Frånsett att riksdagen för närvarande
svårligen torde biträda ett sådant förslag, kan det anmärkas, att åtgärden synes
betinga en väsentlig inskränkning i den kommunala självstyrelsen i vad beträffar
folkskoleväsendet. I motion till denna riksdag har av herr Hamilton framställts
ett annat förslag till frågans lösning, nämligen att staten lämnar ett bidrag av
10 kronor för varje undervisat barn. Härom har dock utskottet icke ansett sig
hava anledning att vid detta tillfälle göra något uttalande, då nämnda motion hänvisats
till behandling av annat utskott. Mest tilltalande synes utskottet motionärens
förslag, att staten lämnar extra anslag till kommuner, som för nödvändiga
skolutgifter betala ett visst minimibelopp per bevillningshundra. Men utskottet
anser sig icke böra göra något bestämt uttalande till förmån för detsamiha, då
den föreliggande frågans besvarande kräver en långt mera ingående undersökning
än vad utskottet kan åstadkomma. Även andra förslag ha framkommit, såsom
att staten skulle övertaga vissa av kommunernas utgifter för skolbyggnader och
skolmaterial.
Utskottet anser, att riksdagen icke bör binda sig vid ett uttalande till
förmån för något visst av dessa eller andra förslag till lösande av föreliggande
betydelsefulla fråga. Huvudsaken är, att kraftiga åtgärder vidtagas till avhjälpande
av ovannämnda stora missförhållanden och att vad i detta hänseende kan
göras göres snart.»
Utskottets hemställan gick ut på att andra kammaren för sin del
måtte besluta i enlighet med motionärens förslag.
Denna hemställan blev av andra kammaren bifallen, varefter ärendet
överlämnades till första kammaren, som remitterade det till sitt tillfälliga
utskott nr 1.
Detta utskott yttrade i avgivet utlåtande (nr 4) bl. a. följande:
»Frågan står tydligen i intimt samband med de uppgifter, som för närvarande
äro förelagda den s. k. kommunalskattekommittén. Det synes utskottet,
som borde resultatet av dennas arbete avvaktas, innan mera ingripande åtgärder,
på sätt motionären och andra kammarens utskott åsyfta, vidtagas. Att tillsätta
en ny kommitté för ändamålet torde vara mindre välbetänkt redan därför, att
de förutsättningar, som böra förefinnas hos dem, som skola utföra ett sådant arbete,
i rikt mått torde vara till finnandes hos folkskolöverstyrelsen, som ju dessutom,
om övriga ärendens vikt och mängd skulle kräva dess särskilda uppmärksamhet,
torde kunna begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla och med
sig adjungera sakkunniga för frågans behandling. Men därjämte skulle helt naturligt
mycket dubbelarbete bliva följden, om en ny kommitté sattes att utreda,
vad som delvis faller under kommunalskattekommitténs verksamhet.
Utskottet har emellertid intet att erinra mot att rent provisoriska anordningar
bliva vidtagna i syfte att bereda fattiga, skattetyngda kommuner ekonomiskt
understöd. Tvärtom skulle utskottet vilja anbefalla en sådan åtgärd såsom
synnerligen välbetänkt. Därigenom skulle icke blott åtskilligt inom den närmaste
framtiden kunna göras till förverkligande av den tanke, för vilken motionen är ett
uttryck, utan ock en för ett kommande reformarbete värdefull erfarenhet vinnas.»
Utskottet hemställde alltså, att första kammaren måtte på det sätt
biträda andra kammarens beslut, att kammaren för sin del beslutade att
hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t toge i övervägande vad från
statens sida kunde göras för förbättring av folkskoleväsendet på landsbygden
genom beredande av ekonomiskt understöd åt fattiga, skattetyngda
kommuner och om möjligt redan till nästkommande riksdag framlade de
förslag, vartill en blivande utredning kunde giva anledning.
Denna hemställan blev av första kammaren avslagen, och den i
motionen berörda frågan förföll alltså. Under debatten erinrades bl. a.,
att riksdagen så nyligen som 1912 avslagit framställning i liknande syfte
och att för övrigt den ifrågasatta utredningen, vilken borde anförtros åt
kommunalskattekommitterade, komme att fördröja fullbordandet av deras
egentliga uppdrag.
I den andra av ovan berörda två motioner (II: 128) hemställdes,
att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,
på vilket sätt ökade statsbidrag till kommunernas folkskoleutgifter
lämpligast borde utgå för att skattebördorna skulle minskas och samtidigt
de bättre skolformerna vinna ökad utbredning, samt att Kungl. Maj:t ville,
om möjligt till nästkommande riksdag, framlägga de förslag, till vilka utredningen
kunde föranleda. Såsom tänkbara sätt att lösa den i motionen
berörda frågan angav motionären, att visst belopp, t. ex. 10 kronor per
barn, av staten utbetaltes för varje i folkskolorna undervisat barn eller
att statsbidrag lämnades till kommunernas samtliga folkskoleutgifter i viss
proportion till dessa samt med högre belopp i samma mån som åtgärder
till bättre ordnande av folkskoleförhållandena vidtoges.
7—163407
34
Statsutskottet hänvisade till den behandling inom riksdagen, ovan
berörda motion II: 155 erhållit, samt hemställde om avslag å motionen,
vilket ock blev riksdagens beslut.
O
1915 års
riksdag,
Frågan om provisorisk lindring av kommunernas ekonomiska bördor
upptogs på nytt vid 1915 års riksdag av enskilda motionärer, vilka i en
inom andra kammaren väckt motion (II: 64) hemställde, att riksdagen
måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta verkställa utredning,
på vad sätt en provisorisk lindring av kommunernas ekonomiska bördor
måtte ’ kunna ske, samt om möjligt till nästkommande riksdag framlägga
de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.
Ärendet remitterades till andra kammarens tillfälliga utskott nr 4,
som i avgivet utlåtande (nr 11) hemställde om bifall till motionen.
I utlåtandet framhölls huvudsakligen följande:
Det vore utrett, att den kommunala utdebiteringen inom ett flertal landskommuner
stigit till sådan böjd och år efter år bibehållit sig så hög, att fullständigt
olidliga förhållanden iöom dessa kommuner vore rådande; skyndsam hjälp vore
alltså av nöden. Utredningen visade jämväl, att de höga skatterna icke vore
åsamkade på grund av stora utgifter för lokala ändamål, men att de berodde på
utgifter för ändamål, som tillika kunde anses såsom statsändamål. Det hade invänts,
att skattetrycket på landet visserligen vore nominellt högt, men att det
verkliga trycket ej vore så svårt, emedan taxeringarna, i all synnerhet fastighetstaxeringarna,
vore alldeles för låga. Härtill ville utskottet genmäla, att det nog
torde hända, att taxeringarna ännu på sina ställen vore oskäligt låga, men att
detta icke torde kunna sägas vara regel, samt att stadig förbättring ständigt
gjorde sig gällande. För övrigt kunde riktigare taxeringsvärden åstadkommas
först så småningom och i den mån den allmänna uppmärksamheten inriktades på
dessa förhållanden. I stort sett hade utskottet den uppfattningen, att missförhållandena
i fråga om taxeringen ingalunda vore så stora och så vanliga, att de
borde förhindra ett ingripande mot det svåraste skattetrycket.
Om det vidare invändes, att åtgärder de senaste åren vidtagits eller snart
skulle vidtagas, vilka komme att utjämna skattetrycket — man nämnde därvid
särskilt den nyligen införda skogsaccisen samt fattigvårdslagstiftningskommitténs
väntade förslag, i vad det avsåge ett lättande av kommunernas ekonomiska bördor
för fattigvården — så ville utskottet anmärka, att vad skogsaccisen anginge
densamma visserligen kunde sägas minska en del kommuners utdebitering, men
att den däremot knappast kunde medföra någon nämnvärd utjämning av skattetrycket,
då man ju icke kunde förvänta, att det just bleve de mest skattetyngda
kommunerna, som erhölle skogsaccismedel. Tvärtom syntes det antagligt, att de
skogrikare kommunerna redan förut v.ore jämförelsevis lyckligt lottade i ekonomiskt
avseende, medan däremot de hårt skattetyngda kommunerna, särskilt i
södra Sverige, icke torde erhålla nämnvärd lindring genom skogsaccisen. Yad fattigvårdslagstiftningskommitténs
väntade förslag anginge, kände man ännu ej dess
huvudgrunder, men man torde hava rätt att antaga, att detsamma på det ekonomiska
området ej bleve så genomgripande, att dess genomförande, vilket för övrigt
kunde komina att låta vänta på sig ännu under flera ar, skulle onödiggöra en
provisorisk skattelindring för landskommunerna. Icke heller torde den omständigheten,
att staten numera bidroge med 710 av folkskollärarnas grundlöner, kunna
betecknas såsom någon nämnvärd utjämning av det kommunala skattetrycket, då
samtidigt kommunernas andelar i brännvinsmedlen in dragits till statskassan.
En ytterligare invändning mot motionärernas förslag vore, att detsamma
skulle premiera de kommuner, som vårdslösade sin ekonomi, och möjliggöra anhopning
av kommunala utgifter på nagla fa år för att kommunerna därigenom
skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd. Härpå kunde enligt utskottets mening
svaras, att den utredning, som begärdes, skulle till huvuduppgift erhålla
att undersöka, att endast det verkliga, fullt konstaterade behovet av statshjälp
bleve tillgodosett, en uppgift, som icke syntes omöjlig att utföra, om också betydande
svårigheter sannolikt därvid komme att möta.
Beträffande de medel, genom vilka en provisorisk utjämning av landsbygdens
skattetryck skulle kunna ernås, ville utskottet icke före den begärda utredningen
göra något bestämt uttalande. Utskottet kunde dock icke underlåta att
framhålla, det även andra vägar än de av Kungl. Maj:t år 1912 föreslagna torde
stå till buds. Att lämna penningbidrag, som utginge efter vissa grunder till
kommuner med utdebitering av en viss höjd, vore visserligen den närmast till
hands liggande utvägen, mot vilken dock allvarliga invändningar kunde göras,
framför allt den, att man på så sätt toge hela problemet för formellt. Andra
vägar vore dock tänkbara — i motion nr 128 i andra kammaren vid 1914 års
senare riksdag hade en sådan angivits — och den utredning, utskottet ville tillstyrka,
borde såsom sitt främsta direktiv erhålla att undersöka, på vilka olika
sätt den provisoriska lindringen kunde tänkas ske. Vid behandlingen av 1912
års kungl. proposition i ämnet syntes icke heller från något håll principiella betänkligheter
mot densamma hava framförts. Man ville ej godkänna det fört slagna
sättet, eller man förmodade, att frågan i sin helhet snart skulle bliva löst. Då
man nu begärde en utredning rörande sättet och man med ledning av erhållna
upplysningar från kommunalskattekommitterade kunde konstatera, att den slutgiltiga
lösningen ännu länge kunde låta vänta på sig, syntes de år 1912 framförda
skälen ej kunna riktas emot utskottets förevarande förslag.
I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hemställdes, att motionen
icke måtte föranleda till någon andra kammarens åtgärd. Reservationen
motiverades sålunda:
»I föreliggande motion påvisas de höga kommunalskatter, som trycka ett
stort antal landskommuner. För att åstadkomma lindring i dessa uttalas önskemål,
att de utgifter, ’som rätteligen borde höra staten till’, utgifterna för ''kyrka
och folkskola, fattigvård och sundhetsvård’, och vilka enligt 1911 års officiella
statistik uppgå till 89,i procent av landskommunernas samtliga utgifter, borde
på ett eller annat sätt lättas.
Dessa önskemål äro beaktansvärda. Vissa av dem äro emellertid redan
tillgodosedda och de övriga äro föremål för utredning.
Beträffande kyrkliga utgifter kommer sålunda en utjämning att ske genom
den beslutade prästlöneregleringen, som började tillämpas den 1 maj 1914 och
successivt genomföres under de närmaste 10 åren. Likaså hava utgifterna för folk
-
36
skoleväsendet i högre grad än förut blivit lagda på staten, då numera 9/io av
skollärarlönerna utgå av statsmedel i stället för förutvarande 2/3.
Vad utgifterna för fattig- och sundhetsvård vidkommer, föreligger nu förslag
från fattigvårdslagstiftningskommittén, att kommunernas utgifter för vård av
sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka, liksom för iuberkulösa eller vanföra,
vilka vårdas å statens eller landstingens vårdanstalter eller sådana, som åtnjuta
statsbidrag eller äro av Konungen godkända, skola gottgöras av landstingen.
Vinner detta förslag godkännande, kommer härigenom eu betydande utjämning
att ske. Utgifter av detta slag äro ju för många små kommuner i mycket hög
grad tryckande.
Genom den nu genomförda ålderdoms- och invaliditetspensioneringen beräknas
också, att kommunernas utgifter för fattigvården så småningom skola
minskas. Vid årets riksdag föreslås därjämte i kungl. propositionen nr 139 en
ytterligare utvidgning av rätten till pension.
Enligt utskottsutlåtandet bifogat meddelande från kommunalskattekommittén
beräknas vissa delar av dess arbete föreligga färdiga innevarande år. Dessa
gälla själva grunderna för den kommunala beskattningen. Då dessa erkännas vara
bristfälliga och ojämnheter i taxeringen på många håll torde orsaka ett mera
skenbart än verkligt högt skattetryck, torde skäl föreligga att avvakta dessa snart
färdiga förslag till fullkomligare och jämnare grunder för den kommunala beskattningen.
Sedan detta arbete slutförts, ämna kommunalskattekommitterade bereda
''frågan om lindring av kommunernas absoluta skattetyngd och de spörsmål av
mera budgetteknisk art, som med detta ämne sammanhöra’.
Då utskottet framhåller den föreliggande frågan såsom ''oerhört omfattande
och svårlöst’, vari vi instämma, tro vi det icke vara Kungl. Maj:t möjligt åstadkomma
ett acceptabelt förslag till provisorisk lindring redan till nästa riksdag.
En grundlig utredning skulle taga vida längre tid, vadan därigenom näppeligen
mycket skulle vinnas. Uppdrages en sådan åt kommunalskattekommitterade, befara
dessa en avsevärd försening i sitt arbete, vilket väl ej torde vara önskligt.
En mera hastigt hopkommen utredning och ett därpå grundat provisorium torde
ej heller tillfredsställa berättigat krav på rättvisa.
Reservanterna uttala som önskemål, att kommunalskattekommitterade i
görligaste mån påskynda sitt arbete, och kunna därför ej vara med om att framställa
nya utredningskrav av natur att försena detta arbete.»
Vid ärendets handläggning inom andra kammaren framställdes yrkanden
dels om bifall till utskottets hemställan, dels om avslag därå och bifall
till reservationen, dels ock om bifall till ett under överläggningen framställt
yrkande, att kammaren ville för sin del besluta, att riksdagen måtte
anhålla, att Kungl. Ma>:t ville skyndsamt låta verkställa utredning angående
på vad sätt genom statens försorg särskilt nödställda kommuner måtte
i avvaktan på kommunalskattereformen erhålla lindring av sina ekonomiska
bördor samt om möjligt till nästkommande riksdag framlägga de förslag,
till vilka utredningen kunde föranleda.
Till motivering av sistberörda yrkande anförde dess framställare i
huvudsak följande: En hemställan från riksdagens sida om allmän proviso
-
37
risk utjämning vore olämplig, enär eu sådan, företagen innan den stora
kommunalskatteutredningen vore färdig, kunde rent av skapa stora ojämnheter
och även premiera kommuner, som sköttes slarvigt med avseende
å uttaxeringar och annat. En annan sak vore, att där man efter undersökning
såväl av det sätt, varpå kommunen förvaltades, som ock av befolkningens
läge, dess möjligheter att livnära sig, skattebördan in. in. funne,
att hela kommunen och dess befolkning finge sin tillvaro försvårad, därest
icke staten bisprunge densamma, där borde staten efter ansökning inskrida
hjälpande. Genom en sådan lösning av frågan koinme därjämte att vinnas,
att arbetet på den definitiva kommunalskattereformen icke förrycktes.
Andra kammaren biföll sistnämnda yrkande, varefter ärendet överlämnades
till första kammaren, vars andra tillfälliga utskott hemställde,
att första kammaren icke måtte biträda andra kammarens beslut.
Utskottets yttrande är av följande lydelse:
»Motiveringen till andra kammarens beslut torde vara att söka i förslagsställarens
yttrande i frågan, vilket sålunda i stället för utskottets förkasiade
betänkande skulle angiva direktiven för utredningen. I denna motivering framhålles,
att icke endast hög utdebitering till kommunala ändamål, vilken kan vara
missvisande, utan ock dyra levnadsförhållanden m. m. skulle bliva bestämmande
i fråga om vilka kommuner kunna anses befinna sig i ekonomiskt trångmål och
därför behöva understöd i någon form från statens sida. Denna synpunkt har
utan tvivel sitt berättigande och framhölls även vid 1912 års riksdag under
diskussionen rörande detta ärende i första kammaren. Men detta nya uppslag komplicerar
och försvårar i hög grad utredningsspörsmålet.
En tillfredsställande utredning av det verkliga behovet av ekonomisk hjälp
åt mer eller mindre skattetyngda kommuner, för vilket behov det'' nominella
skattetrycket icke ensamt kan betraktas såsom tillförlitlig mätare, anser utskottet
icke kunna åstadkommas utan en mycket ingående undersökning, vilken måste
taga lång tid. Frågan om en utjämning av skattetungan i en del landskommuner
kan enligt utskottets förmenande icke på rättvisa grunder lösas utan genom och
i samband med en omläggning av hela vårt kommunala skattesystem.
Enligt ett i andra kammarens utskottsbetänkande intaget meddelande från
kommunalskattekommitterade beräknas dessas förslag till lagstiftning om kommunal
skattskyldighet och taxering m. m. föreligga utarbetat innevarande år, och
därpå upptages till behandling bl. a. frågan om lindring av kommunernas absoluta
skattetyngd. Utredningen för en slutgiltig lösning kommer således att under den
allra närmaste tiden påbörjas, och önskligt vore, att detta utredningsarbete i
möjligaste mån påskyndas.
Det synes därför utskottet icke skäligt att för en eventuell och oviss provisorisk
skattelindring åt mera skattetyngda kommuner anordna en särskild utredning,
som även den måste taga sin dryga tid, och vilken svårligen kan utföras
av andra än nämnda sakkunniga. Enligt dessas yttrande komme ett sådant dem
lämnat nytt utredningsuppdrag att avsevärt försena arbetet på kommunalskattefrågans
lösning och därmed ock fördröja en rationell utjämning av den kommu
-
38
nala skattebördan. Den genom andra kammarens beslut helt allmänt och svävande
angivna utredningen skulle sålunda i själva verket komma att betänkligt motverka
sitt eget ändamål.»
Vid utskottets betänkande var fogad eu reservation av följande lydelse:
»Den föreliggande frågan är otvivelaktigt av den allra största betydelse för
vår landsbygd och därigenom för hela vårt land. Det är ingen överdrift att säga,
att åtskilliga av våra kommuner lida under så tryckande ekonomiska bördor, att
ett verkligt nödläge är för handen. Detta visar sig ej minst derutinnan, att dessa
kommuner ej äga tillräcklig ekonomisk styrka för att tillfredsställande ordna
folkskoleundervisning och fattigvård, varför i dessa avseenden mångenstädes råda
svåra missförhållanden. De tryckande skatterna vålla dessutom, att den enskilda
företagsamheten lamslås, varigenom samhällets utveckling hämmas. Det är därför
ej att undra på, att de kraftigare folkelementen uppsöka mera fruktbara verksamhetsfält,
i främsta rummet städerna samt Amerika. En alltjämt pågående avfolkning
och en allmän tillbakagång i avseende å jordbruket äro de sorgliga följderna
av dessa förhållanden.
Det torde vara utan vidare tydligt, att en verksam hjälp till dessa kommuner
endast kan lämnas av staten. Att bär föreligger ett verkligt statsintresse
kan ej heller bestridas. Svårigheten är blott att finna den lämpligaste formen för
ett statsingripande. De åtgärder, som från statens sida redan beslutats eller varom
förslag föreligga och vilka syfta åt en utjämning av de ekonomiska bördorna,
visa sig vid en närmare granskning antingen ganska ineffektiva eller äro av beskaffenhet
att först långt fram i tiden utöva sin verkan. Så är fallet med prästlöneregleringen,
pensionsförsäkringen och det nyligen framlagda förslaget till ny fattigvårdslagstiftning.
Man torde kunna utgå ifrån, att om de nu rådande missförhållandena
skola med den nödiga skyndsamheten kunna avlägsnas, staten måste på ett
annat och mera omedelbart effektivt sätt lämna de nödställda kommunerna hjälp.
Att nu söka genomföra eu definitiv lösning, utan att först ordna själva
grunderna för den kommunala beskattningen, kan av helt naturliga skäl ej ifrågakomma.
Återstår då att söka åstadkomma en provisorisk lindring av de särskilt
nödställda kommunernas ekonomiska bördor. För en sådan åtgärd tala vägande
skäl och ej minst den omständigheten, att det kan befaras, att den pågående utredningen
av kommunalskattefrågan skall taga en lång tid och därför ej kan avvaktas,
förrän några lindrande åtgärder vidtagas från statens sida. Det är ock
rörande sådana provisoriska åtgärder, som andra kammaren för sin del beslutat eu
skrivelse; och därför förordas, att första kammaren biträder medkammarens beslut.
Härvid är att märka, att en sådan provisorisk åtgärd, som här åsyftas, i
väsentliga avseenden skiljer sig från förut i denna fråga framlagda förslag. Det
är nämligen ej ifrågasatt att åstadkomma en schablonmässig lindring av samtliga
kommuners ekonomiska bördor, grundad uteslutande på den kommunala utdebiteringen.
Vad som nu ifrågasättes är, att staten skall lämna provisorisk lindring
åt de kommuner, som, bedömda från olika synpunkter, befinna.sig i ett synnerligensvårt
nödläge. På vad sätt denna hjälp bör lämnas och vilka garantier måste
uppställas gentemot befarade missbruk måste givetvis bliva föremål för en noggrann
utredning. Även om en sådan utredning ej kan tänkas verkställd inom så kort
tid som i andra-kammar-beslutet ifrågasättes, finnes ingen anledning att tro, att
densamma skall möta oövervinneliga svårigheter. Det betydande material, som
av kommunalskattekommitterade är samlat rörande kommunernas förhållanden,
kommer givetvis till användning, vare sig nämnda kommitterade, förstärkta med
ytterligare krafter, anförtros utredningen, eller om det skulle visa sig lämpligare
att länsvis, genom Konungens befailningshavande, företaga undersökningen om
kommunernas ekonomiska sållning. Den befarade olägenheten, att den ifrågavarande
utredningen skulle avsevärt fördröja nämnda kommitterades arbete i dess
helhet, torde, med klok beräkning av arbetets planläggning och om extra arbetskrafter
för ändamålet användas, ej behöva ifrågakomma.»
Efter överläggning, därunder bl. a. erinrades, att den av reservanterna
föreslagna utredningen vore av helt annan art än den, söm kommunalskattekommitterade
fått till sig hänskjuten, biföll första kammaren utskottets
hemställan; och både frågan sålunda förfallit.
Den officiella statistiken rörande kommunernas finanser utvisar, att inledning,
storleken av den kommunala utdebiteringen städse växlat högst betydligt Kommunallandskommunerna
emellan. Likaså giver nämnda statistik vid handen, att SstorM.
antalet landskommuner med stigande kommunalutskylder varit sedan långtid
tillbaka i stort sett statt i oavbruten tillväxt ända till 1911, men att
från och med nämnda år den kommunala utdebiteringen visat sjunkande
tendens. Berörda förhållanden belysas av följande tabell, som upprättats
med ledning av den officiella statistiken för så många år framåt som den
är i tryck tillgänglig.
Utdebitering för
100 kr. inkomst
kronor.
L
i n
d
S
k o ni ni
u
n
e
r. 1
1895
1896 1897
1898
1899
1900 1901 1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908j 1909
1910
1911
1912
0.00.....
0.2
0.1
0.1
0.0
0.0
0.0
0.1
0.1
0.1
0.0
0.1
0.1
0.0
0.0
0.0
0.2
0.1
0.2-
0.01— 1.00 . .
0.1
0.4
0.2
0.1
0.1
0.1
0.2
—
0.1
0.1
0.1
_
0.1
—
0.0
0.2
0.2
O.oj
1.01— 2.50 . .
6.5
7.0
6.2
5.6
4.4
3.0
2.7
2.6
2.2
1.9
2.1
2.0
1.3
1.1
0.9
0.7
1.1
11
2.51— 5.00 . .
43.6
42.2
41.1
40.2
37.3
33.3
30.6
29.5
30.6
29.8
25.3
22.3
19.9
19.8
20.4
18.1
22.8
23.5!
5.01— 7.50 . .
33.6
33.4
34.0
33.4
35.7
37.7
39.4
39.6
40.7
39.7
39.6
37.7
38.6
39.9
40.6
40.3
41.1
41.3
7.51—10.00 . .
12.1
12.8
13.5
15.3
15.2
17.4
18.7
19.2
18.1
19.0
21.6
24.8
24.3
24.8
24.5
25.1
23.0
22.6
Över 10.00 . .
3.9
4.1
4.9
5.4
7.3
8.5
8.3
9.0
8.2
9.5
11.2
13.1
15.8
14.4
13.6
15.4
11.7
11.3
Summa
100.0
100.0
100.0
#
lOO.o
100.0100.0
100.o;100.0!100.0
100.0
IOO.oIOO.O
lOO.o
100.0
lOO.o
lOO.o
100.0
lOO.oj
1 Här avses egentliga landskommuner, vilka år 1912 voro 2,377. Köpingar med
egen kommunalförvaltning voro nämnda år 32.
40
Då i denna tabell och annorstädes i betänkandet talas om utdebitering
visst år, åsyftas den under året beslutade utdebiteringen.
Denna redovisas i den officiella statistiken för det nästföljande året. Sålunda
åsyftar nämnda statistik för t. ex. 1913 de skatter, som utdebiterats
1912 och uppburits 1913. Med uttrycket »100 kronor inkomst» — liksom
även med uttrycket »skattepliktig inkomst» — avses i betänkandet såväl
100 kronor beräknad inkomst av fast egendom som 100 kronor beskattningsbar
inkomst av kapital och arbete.
En grafisk framställning av de i tabellen angivna förhållanden finnes
såsom bil. 8 (sid. 201) fogad vid betänkandet.
Såväl tabellen som den grafiska framställningen röra sig uteslutande
med en utdebitering för 100 kronor inkomst, oaktat utdebiteringen
före år 1910 beräknades per fyrk. Denna evalvering har gjorts i syfte att
underlätta jämförelse mellan förhållandena i längre tillbaka liggande tid
och under senare år. Det bör emellertid uppmärksammas, att motsvarande
siffror, som, vad beträffar åren 1895—1909, återfinnas i den officiella statistiken
för åren 1896—1910, där hänföra sig till följande grupper av utdebitering
per fyrk: 0, 1—10, 11—25, 26—50, 51—75, 76—100 och över
100 öre. Vid evalveriugen från fyrk till 100 kronor inkomst har t. ex.
11 öre per fyrk evalverats till l.oi krona i stället för, såsom rätteligen
bort ske, till l.io krona för 100 kronor inkomst. Någon större betydelse
i sak torde denna oegentlighet dock icke hava.
I fråga om utdebiteringarna efter 1912 framgår av verkställda överslagsberäkningar,
att antalet landskommuner med en utdebitering av mera
än .10 kronor för 100 kronor inkomst utgjorde 203 år 1913 och 217
år 1914. Motsvarande siffra för år 1912 utgjorde 269. Härigenom bekräftas
ytterligare, att antalet av de hårdast skattetyngda landskommu-,
nerna rätt väsentligt nedgått under de senaste åren.
Den förbättrade ekonomiska ställning, som sålunda tydligen inträtt
för en del förut hårt skattetyngda kommuner, är givetvis i någon mån
att tillskriva skogsaccisen. Redan en flyktig blick på förhållandena visar
emellertid, att någon synnerligen stor betydelse för det stora flertalet
kommuners ekonomi kan denna inkomstkälla näppeligen hava. Det sammanlagda
beloppet skogsaccis, som inflöt till landskommunerna, utgjorde
år 1911, då skogsaccis första gången tillföll kommunerna, 1,165,299, år
1912 1,808,973 och år 1913 1,848,380 kronor. Om den under 1913
influtna skogsaccisen fördelas på antalet kommuner, för vilka skogsaccis
redovisats, kommer på varje kommun över huvud eu inkomst av 1,113
kronor. En närmare granskning visar ock, att denna ''medelsiffra överträffades
allenast av medeltalet för kommunerna i de norrländska länen
41
samt i Kopparbergs, Värmlands, Örebro ocli Kalmar län, av vilka
de i Västerbottens län utvisade det högsta medelbeloppet 5,528 kronor,
varemot å andra sidan för kommunerna å Gottland medelinkomsten
av influtna skogsaccismedel stannade vid det obetydliga beloppet av 80
kronor. 1 de norrländska länen hade emedlertid under sistnämnda år
19 kommuner mer än 10,000 kronor i inkomst av skogsaccis. Det till
landskommunerna influtna, på den skattepliktiga inkomsten utdebiterade
beloppet utgjorde år 1911 30,683,542 kronor, år 1912 32,273,838 kronor
och år 1913 32,694,979 kronor, och även i jämförelse med dessa siffror
framstår skogsaceisen såsom varande av ganska begränsad betydelse för
den kommunala ekonomien i gemen.1 Varest för övrigt orsakerna till
det förbättrade läget äro att finna, lärer icke i detta sammanhang behöva
undersökas.
1 rots den tydliga nedgången av antalet hårdast skattetyngda landskommuner
finnes emellertid, såsom ovan är visat, fortfarande ett ej ringa
antal sådana kommuner, och ojämnheten i det kommunala skattetrycket
är alltjämt betydande. Utdebiteringen år 1914 för 100 kronor inkomst
växlar sålunda mellan ingen och 28 kronor 30 öre, vilket belopp beslutats i
Loj sta kommun å Gottland.
Förestående översikt rörande kommunalskattens storlek har endast
berört landskommunerna; det är nämligen i dem, som missförhållandena
i förevarande avseende skarpast framträda. Vad städerna angår kan
icke sägas, att något särskilt högt skattetryck råder i någon av dem, och
icke heller äro där växlingarna i kommunalskattens storlek jämförliga med
4e skiljaktigheter, som förefinnas mellan skatterna i olika landskommuner.
År 1912 förekom icke i någon av städerna utdebitering till högre belopp
än 7 kronor 80 öre för 100 kronor inkomst. Den lägsta utdebiteringen
var 2 kronor 30 öre för 100 kronor inkomst. Ej heller under åren
1913 och 1914 utdebiterades i någon stad över 8 kronor för 100 kronor
inkomst.
•
Då det gäller att bedöma en kommuns ekonomiska läge, ligger nära Skattetill
hands att rätta sig efter det större eller mindre belopp, varmed kom- lom^mätai-e
munalskatten utgår. Dock får ej förbises, att skattetryckets tillförlitlighet
härutinnan med allt fog kan sägas i mycket bero på om den taxering
enligt bevillningsförordningen, som ligger till grund för kommunalskat- m** a age''
tens påförande, är i erforderlig grad riktig och i förhållande till taxeringen
i andra kommuner jämlik.
1 A sid. 66 redogöres särskilt för skogsaccisens förekomst inom synnerligt skattetyngda
landskommuner.
8—163407.
42
Fastighetstaxeringen inom landet är ännu alltjämt behäftad med
brister i vad jordbruksfastighet angår. Denna synpunkt gjordes i ett särskilt
hänseende gällande vid tiden för tillkomsten av skogssaccislagstiftningen. I
det anförande till statsrådsprotokollet, som finnes bilagt Kungl. Maj:ts proposition
till 1909 års riksdag med förslag till lag om skogsaccis, framhöll nämligen
dåvarande chefen för kungl. finansdepartementet bl. a. följande: Under
gällande taxeringssystem hade avkastningen av skogsbruk i icke ringa mån
undgått beskattning. Härigenom hade i de kommuner, som hade skog i
mera avsevärd omfattning, åstadkommits eu förryckning av de kommunala
skattebördorna, varför behovet av en ändring på det kommunala beskattningsområdet
i syfte att tillföra dylika kommuner ökade skattebidrag
av skogsavkastningen måste anses vara av trängande art. Visserligen
hade taxeringsmyndigheterna under senare tider lagt i dagen ett
tydligt strävande att vid fastighetstaxeringen mera än förut beakta den
växande skogens värde och taxeringsvärdena hade också därför så småningom
stigit. Men därvid vore att ihågkomma, att ökningen till
stor del berott även av den allmänna värdestegring, som den fasta
egendomen i övrigt undergått. Sålunda skedde vid den allmänna fastighetstaxeringen
år 1903 å många orter ganska betydande förhöjningar i
taxeringsvärdena och denna stegring hade fortgått även vid den allmänna
fastighetstaxering, som verkställts år 1908. Oavsett den höjning av taxeringsvärdena,
som berott på den allmänna värdestegringen av fast egendom,
funne man, att särskilt i de norrländska länen skett en ökning av värdena,
vilken visserligen måste i sin mån hänföras till att skogstillgången blivit
mera än förut beaktad vid taxeringen. På grund av vunna upplysningar
och med kännedom om den missproportion, som förut i allmänhet rått
mellan taxeringsvärdet och det verkliga värdet å skogsfastigheter, vore
man emellertid berättigad till den slutsatsen, att taxeringen fortfarande
väsentligen understege det verkliga värdet och att det således funnes en
bred marginal för en tilläggsbeskattning.1
Frågan om taxeringsvärdenas överensstämmelse med det verkliga
värdet har upptagits till behandling även i en av numera byråchefen I.
Flodström verkställd, den 30 december 1912 till chefen för kungl.
finansdepartementet överlämnad utredning om Sveriges nationalförmögenhet
omkring år 1908. Däri åberopas, i fråga om taxeringsvärdena
å jordbruksfastigheter, en av 1907 års skogsbeskattningskommitté verkställd,
på uppgifter från år 1907 stödd utredning, av vilken framginge,
1 I här berörda förhållande har man också att söka den väsentligaste orsaken
till att en särskild kommunal beskattning under sko^saccisens form genomfördes. Beträffande
verkningarna av densamma hänvisas till ovan (sid. 40 och 41) anförda siffror.
43
att skogsmark med växande skog endast mera undantagsvis vore taxerad
till hela sitt salu- eller avkastningsvärde. Byråchefen Flodström ansåg dock
skäl finnas för det antagandet, att på de senare åren, särskilt i de norrländska
länen, allt större hänsyn vid taxeringen tagits till skogens värde,
och i sina beräkningar kom han till ett sammanlagt saluvärde å jordbruksfastigheter
vid 1908 års taxering av 3 836 000 000 kronor. Det sammanlagda,
jordbruksfastighet år 1908 åsätta taxeringsvärdet utgjorde
endast 3 022 079 900 kronor. Den bristande överensstämmelsen mellan
dessa siffror ansåg han bero därpå, att taxeringarna varit för låga. Det
sammanlagda verkliga värdet å bevillningsskyldig annan fastighet efter
1908 års taxeringar anslogs till ungefär 4 021 202 000 kronor, under det
att motsvarande taxeringsvärde utgjorde 3 843 490 100 kronor.
Huru taxeringsvärdena under senare år, särskilt vid 1913 års allmänna
fastighetstaxering stigit, belyses genom nedanstående tablå:
Taxeringsvärde, kr., å be-  villningsskyldig fastighet.
Taxeringsvärde, kr., å bevillnings-  fri fastighet.
År
Jordbruks-
Annan
fastighet.
Tillhörig staten.
Tillhörig
kommuner,
menigheter
m. fl.
fastighet.
Jordbruks-
fastighet.
Annan
fastighet.
1902 ...........
2,357,638,800
2,340,548,100
140,415,400
120,682,500
295,726,251
1903
2,597,860,500
2,708,157,950
164,471,600
135,186,400
337,880,559
1907 ...........
2,606,593,650
3,325,906,250
169,647,100
155,026,600
398,411,250
1908 ...........
3,022,079,900
3,843,490,100
207,684,454
210,313,440
515,693,130
1912...........
3,025,172,150
4,401,089,868
212,319,300
252,509,900
594,489,1U
1913...........
3,480,293,135
4,785,673,805
260,591,400
304,880,366
746,178,915
1914...........
3,478,863,030
4,953,870,910
262,762,575
313,131,900
754,212,510
1915...........
3,479,245,750
5,108,275,760
264,390,500
331,179,000
781,781,310
Den höjning i taxeringsvärdena, som sålunda inträtt, torde, åtminstone
vad de två senaste allmänna fastighetstaxeringarna beträffar, icke
kunna förklaras endast med en hänvisning till den allmänna värdestegringen
å fast egendom och det sjunkande penningvärdet. Tvivelsutan
hava under senare år taxeringsmyndigheterna allt mera strävat efter att
nå fram till det verkliga värdet vid fastställandet av taxeringsvärdet.
Det torde också kunna antagas, att ojämnheten i taxeringsvärdena inom
landets olika delar numera är icke oväsentligt mindre än för endast några
år sedan, liksom att 1918 förestående allmänna fastighetstaxering skall verka
44
i ytterligare värdehöjande och utjämnande riktning. Där alltför låga taxeringsvärden
förekomma, synas de emellertid allt fortfarande synnerligen
ofta bero på undervärdering av skogen. Detta förhållande bestyrkes av
kommunalskattekommitterade från ordförandena i 1913 års taxeringsnämnder
tillhandakomna yttranden i fråga om grunderna för uppskattning
av skog, vilka yttranden varit för de sakkunniga tillgängliga. Med hänsyn
till berörda förhållande må erinras därom, att just i de skogrika kommunerna
skattetrycket lindras genom skogsaccisen. Man torde dock å andra
sidan måhända icke kunna göra gällande, att ens i dessa kommuner
skogsaccisen allmänt medför samma lättnad i skattetrycket, som skulle
vunnits, om taxeringsvärdena bragts till närmare överensstämmelse med
de verkliga värdena.
De sakkunniga hava låtit utarbeta en jämförelse mellan köpeskillingar
åren 1908—1912 samt taxeringsvärden åren 1912 och 1913 för
jordbruksfastigheter i vissa av de mest skattetyngda kommunerna i Alvsborgs
och Norrbottens län. Det har därvid visat sig, att i 15 av 70
undersökta kommuner inom Älvsborgs län sammanlagda taxeringsvärdet
år 1913 å inalles 256 försålda fastigheter utgjorde mera än 100 procent
av köpeskillingarna för samma fastigheter. Ä andra sidan motsvarade
sammanlagda taxeringsvärdet å 19 försålda fastigheter endast 60 procent
av köpeskillingarna för desamma i en av de återstående socknarna.
Sammanlagda taxeringsvärdet å 309 försålda fastigheter inom Nordals,
Sundals och Valbo härad (11 undersökta kommuner) utgjorde lO0''5
procent av köpeskillingarna för samma fastigheter, under det att summan
av taxeringsvärdena å 787 försålda fastigheter inom övriga undersökta, inom
andra härad belägna kommuner motsvarade endast 84''6 procent av köpeskillingarna
för samma fastigheter. Denna rätt väsentliga olikhet synes tyda
på särskilda förhållanden vid försäljning av fastigheter inom nämnda härad,
möjligen av enahanda eller liknande natur som de här nedan beträffande
Överkalix och Pajala kommuner i Norrbottens län anförda.
Beträffande sistnämnda kommuner utvisade undersökningen det överraskande
resultatet, att sammanlagda taxeringsvärdet å 136 i överkalix
kommun försålda fastigheter utgjorde 196''3 procent av köpeskillingarna
för desamma och att sammanlagda taxeringsvärdet å 110 i Pajala kommun
försålda fastigheter utgjorde ända till 230''3 procent av köpeskillingarna.
Rörande de omständigheter, som föranlett sistberörda förhållande,
har på förfrågan av de sakkunniga Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län — efter att hava i ärendet hört taxeringsnämndernas
ordförande i angivna kommuner, tillika länsmän i respektive distrikt —
meddelat följande: Anledningen till de i förhållande till köpeskillingarna
45
till synes så höga taxeringsvärdena torde huvudsakligep vara den,
att åtminstone de flesta försäljningar av jordbruksfastigheter under tidsperioden
1908—1912 skett mellan föräldrar och barn eller andra närskylda,
vartill kom me, att säljaren i de flesta fall betingat sig och sin hustru
födoråd av köparen att utgå under deras livstid. I intet fall där försäljning
skett frivilligt mellan oskylda torde köpeskillingen hava understigit
gällande taxeringsvärde. Kungl. Maj:ts befallningshavande hade sig.
icke bekant, vilka andra kommuner inom länet utredningen omfattat, men
föreställde sig, att om förhållandena i nu angivna hänseende därstädes
gestaltat sig på annat sätt än inom Pajala och överkalix kommuner, detta
berott därpå, att förstnämnda kommuner hade en mera rörlig befolkning
och att försäljningar av fastigheter där oftare skedde till nyinflyttade
personer, till arbetare vid därstädes belägna industriella verk eller dylikt,
medan däremot befolkningen i de mera avlägset belägna Pajala och Överkalix
kommuner vore mera stabil och hemmanen där i regel ginge i köp
mellan far och son.
Förutom ovanberörda omständigheter — vilka för övrigt lära äga
motsvarighet även i andra län — torde ytterligare åtskilliga omständigheter
föranleda, att köpeskillingen ofta icke är ett tillförlitligt uttryck för
en fastighets verkliga värde. Sålunda händer ibland, att köpeskillingen
avser även annan egendom (inventarier el. d.) än själva fastigheten.
Vidare kan avverkningsrätt till fastigheten tillhörande skog genom särskild
avhandling hava upplåtits till köparen eller annan person. Efter försäljningen
men före taxeringen kan fastigheten hava undergått betydande
värdeförändring genom frånsäljning av lägenheter, skogsavverkning, nybyggnader
m. fl. åtgöranden.
Den sålunda förebragta utredningen torde giva vid handen, att
bristande överensstämmelse mellan köpeskilling och taxeringsvärde icke
utan vidare får anses innefatta bevis för otillfredsställande taxering.
För att få inblick i de ekonomiska förhållandena inom de mest Statistisk
skattetyngda kommunerna och för att fullständiga det material, som i av- redo9°relseseende
därå finnes tillgängligt i den officiella statistiken, hava de sakkunniga
låtit utsända frågeformulär till ordförandena i kommunalnämnden och kyrkostämman
uti alla de kommuner, som under något av åren 1912, 1913 eller
1914 beslutat högre kommunalskatt än 8 kronor för 100 kronor inkomst.
Så gott som fullständiga uppgifter hava av vederbörande lämnats vid ifyllande
av formulären, vilkas innehåll framgår av de vid betänkandet fogade
bilagorna 1 och 2 (sid. 85—88). Uppgifterna hava bearbetats inom kungl.
statistiska centralbyrån, som av Kungl. Maj:t erhållit i uppdrag att verkställa
för de sakkunnigas arbete erforderliga statistiska utredningar. Bear
-
46
betningen har emellertid omfattat allenast de kommuner, som — under
antagande, att* det varit trycket av år 1914 beslutad skatt, som skolat lättas —
skulle uppfyllt de i författningsförslaget stadgade huvudvillkoren för erhållande
av statsunderstöd. Det bearbetade materialet, vilket omfattar 424 kommuner,
har jämte åtskilliga kompletterande uppgifter, hämtade ur den officiella
statistiken, sammanförts i tabellbilagorna 1—4 (sid. 89—200) vid betänkandet.
Vidare må nämnas, att på begäran av de sakkunniga har från kungl.
statistiska centralbyrån till dem överlämnats nedanstående tablå, innefattande
jämförelse i vissa avseenden mellan de mest skattetyngda kommunerna, å ena,
och övriga kommuner, å andra sidan. I tablån hava till »mest skattetyngda
kommuner» hänförts alla de till ett antal av 403 uppgående kommuner,
som under ett eller flera av åren 1912, 1913 och 1914 beslutat
utdebitera 10 kronor eller mera för 100 kronor inkomst.1
De mest
skatte-  tyngda
kommu-
Övriga
lands-
kommu-
ner.
Rikets
lands-
bygd.
Städerna.
Hela
riket.
nerna.
Folkmängd per kommun den 1 jan. 1916
. .
Folkökning ( + ) eller -minskning (—) 1906—
1,255
1,805
1,713
15,702
2,276
1915 i % av folkmängden 1905 ......
Årligt överskott av inflyttning (+) eller utflvtt-
— 3.5
2 + 5.6
2 + 4.4
3 + 18.6
+ 7.9
ning (—) 1913—1915 i % av medelfolkmäng-  den ...................
-0.9
— 0.5
— 0.5
+ 0.6
— 0.2
Folkmängdens procentiska fördelning efter ålder
1910:
0—15 år................
31.7
33.3
33.1
27.5
31.7
15—60 >................
53.0
54.3
54.1
63.0
56.3
Över 60 år...............
15.3
12.4
12.8
9.5
12 0
22—27 år................
6.8
7.4
7.3
10.2
8.0
Folkskolebarn 1914 i % av folkmängden . . .
15.4
15.5
15.5
11.2
14.3
Skattepliktig inkomst 1915 per kommun kr.
100,567
355,900
313,400
10,550,000
721 400
>
»
*
»
invånare
>
>
>
1914
>
folkskola-
80
196
182
688
319
barn . . kr.
498
1,194
1,110
5,860
2,110
Den skattepliktiga inkomstens procentiska för-
delning efter beskattningsföremål 1914:
Jordbruksfastighet............
59.9
27.9
29.7
0.4
12.5
Annan fastighet.............
5.4
9.6
9.3
16.7
13.7
Inkomst av kapital och arbete......
Årlig kostnad för folkskoleväsendet 1913—1915
34.7
62.5
61.0
82.9
73.8
per skolbarn (efter avdrag för statsbidraget) kr.
Kostnad för skolväsendet (efter avdrag för stats-
22
c:a 30
c:a SO
c:a 70
c:a 40
bidraget) och fattigvården 1915 per 100 kr.
inkomst...............kr.
9.03
c:a 4.40
c:a 4.60
c:a 2.50
c:a B.40
1
Nämnda begäran framställdes i början av de sakkunnigas arbete, då detta skattetryck
antogs såsom utgångspunkt för några av de sakkunnigas förberedande undersökningar.
2
Avser de områden, som år 1915 tillhörde landsbygden.
3
»
»
>;
»
»
»
;>
städerna.
47
Vid närmare studium av de vid betänkandet fogade statistiska tabellbilagorna
och ovan intagna tablå — vilka, såsom framgår av den i slutet
r">
O
7
O
av tabellbilagan 1 (sid. 138 och 139) gjorda sammanfattningen, uti de i tablån
angivna avseenden visa i stort sett samma resultat — finner man, att i landskommuner,
som tryckas av hög skattebörda, råda i flera avseenden likartade
förhållanden, framkallade av det betryckta ekonomiska läget och
ägnade att ytterligare försvåra detsamma.
Ett utmärkande drag hos ifrågavarande kommuner är, att de i
övervägande grad äro jordbrukskotnmuner. Vidare är den skattepliktiga
inkomsten därstädes i genomsnitt väsentligt mindre än såväl medelbeloppet
av skattepliktig inkomst inom rikets samtliga kommuner, landsoch
stadskommuner, som motsvarande medeltal för rikets landskommuner.
Sätter man den skattepliktiga inkomsten i relation till antalet invånare,
visar det sig, att även i detta hänseende ifrågavarande kommuner
intaga en synnerligen ofördelaktig ställning i jämförelse med såväl riket i
dess helhet som rikets landskommuner i övrigt, liksom ock i avseende å
den dryga utgiftspost i den kommunala budgeten, vilken föranledes av
skolväsendet, är att märka, huru jämförelsevis litet inkomstbelopp här
svarar mot varje folkskolebarn.
Ojämnheten på landsbygden kommunerna emellan i avseende å den
skattepliktiga inkomstens storlek är för övrigt betydande. Enligt den
officiella statistiken för år 1913 hade sålunda 94 landskommuner var för
sig en skattepliktig inkomst, överstigande 1 miljon kronor. A andra
sidan uppgåvos 5 kommuner, därav 3 ensamt i Alvsborgs län, vara i
den ställningen, att den skattepliktiga inkomsten ej ens uppginge till
10,000 kronor. Den lägsta skattepliktiga inkomsten, 8,092 kronor, förekom
i Hulareds kommun i nämnda län, närmast följd av Norra Sätns och Södra
Vänga kommuner i samma län med respektive 8,478 och 8,650 kronor.
Än vidare kan konstateras, att utgifterna för skolväsendet per
skolbarn, efter avdrag för statsbidraget, äro oproportionerligt små i de mest
skattetyngda kommunerna — något, som giver en föreställning om huru
otillfredsställande skolväsendet där torde vara ordnat — under det att den
sammanlagda kostnaden för skolväsendet och fattigvården i förhållande till
den skattepliktiga inkomsten är betydligt högre i nämnda kommuner än i
övriga kommuner, i all synnerhet städerna.
Även befolkningsförhållandena äro av en för de mest skattetyngda
kommunerna egenartad karaktär. Folkmängden utvisar i medeltal för dessa
kommuner en betydligt lägre siffra än medeltalet för icke blott alla rikets
kommuner utan även landskommunerna enbart; under åren 1906—1915 har
den nedgått med tillhopa 3.5 procent av folkmängden år 1905. Medan, i fråga
48
Orsaker
till vissa
kommuners
ekonomiska
nödläge.
om inflyttnings- och utflyttningsförhållandena i rikets kommuner åren
1913—1915, städerna utvisa ett inflyttningsöverskott av 0.6 procent av
medelfolkmängden, företer rikets landsbygd ett utflyttningsöverskott av 0.5
procent av medelfolkmängden, vilken siffra för de mest skattetyngda kommunerna
stiger till 0.9 procent av medelfolkmängden.
Ser man till folkmängdens procentiska fördelning efter ålder, visar
även denna (år 1910) mindre fördelaktiga siffror, vad de mest skattetyngda
kommunerna angår. Det visar sig här tydligt, att de »tärande årsklasserna»
äro alltför starkt representerade i förhållande till »de närande.» Särskilt är
procenttalet åldringar högt i de skattetyngda kommunerna i jämförelse
med övriga kommuner.
Någon djupgående undersökning rörande orsakerna till det otillfredsställande
läge i olika hänseenden, vari vissa kommuner på landsbygden
beflnna sig, kan av naturliga skäl icke förekomma inom ramen av föreliggande
betänkande. Dock må här i korthet antydas några omständigheter,
som stå i orsakssammanhang med ifrågavarande faktum eller äro
ägnade att ytterligare åskådliggöra detta.
Det är bekant, att befolkningsrörelsen i stort sett ledes av förvärvslivets
möjligheter, och vad här berörda kommuner angår bekräftas även
detta förhållande. Man finner, att landsbefolkningen, sedan den i hemorten
åtnjutit uppfostran och erhållit sin utbildning, i stor utsträckning
dragés till städer och industricentra med deras ofta gynsammare utkomstmöjligheter.
varigenom landsbygden, särskilt de rena jordbrukskommunerna,
går miste om de mest produktiv^ krafterna och samtidigt förlorar värdefulla
beskattningsföremål. När landsbefolkningen i städerna förnött sin bästa
arbetskraft, återvänder den ofta till hembygden, som därigenom ej sällan
får sina kostnader för fattigvården ökade. Industrien söker sig företrädesvis
till städerna eller deras närmaste grannskap. Bristen på goda kommunikationer,
vad såväl järnvägar som landsvägar angår, är en vanlig anledning
till att en kommun i ekonomiskt avseende står lågt. Jorden har i en sådan
kommun lägre värde än annorstädes; industrien uppsöker icke en sådan
plats och människorna söka sig gärna till orter, som erbjuda bättre
utkomstmöjligheter. Följden blir lätteligen sjunkande skattepliktig inkomst
samtidigt med att kommunens utgifter stiga. A många ställen torde en
bidragande orsak till svårigheterna vara att söka däri, att de kommunala
enheterna äro för små. Sammanslagna till en kommun, skulle sådana mindre
kommuner säkerligen mången gång betydligt lättare vara i stånd att bära
dem ålagda bördor än vad de kunna göra var för sig.
4!)
I de utsända frågeformulären förekomma bland andra följande frågor:
»Aro de höga skatterna till den borgerliga och kyrkliga kommunen
i mera avsevärd oråd att tillskriva någon eller några av nedanstående
o
O
O
omständigheter, och vilka särskilda förhållanden hava föranlett detta?
a)
höga fattigvårdskostnader?
b)
höga kostnader för folkskoleväsendet?
c)
höga ränte- eller amorteringskostnader?
d)
industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten?
e)
förfarande vid taxeringar (t. ex. för låg taxering av fastigheter
e. d.)?»
Därjämte hava vederbörande anmodats uppgiva: »Övriga omständigheter,
som kunna anses hava förorsakat de höga skatterna».
Då de svar, som lämnats å dessa frågor, ytterligare belysa nu särskilt
föreliggande spörsmål, har det ansetts lämpligt att här redogöra för
nämnda svar i vad de avse de å sid. 46 omförmälda 424 kommunerna.
Vad först beträffar kostnaderna för fattigvård och folkskola, uppgivas
i en mångfald av svaren höga dylika kostnader, tillsammans eller var
för sig, hava förorsakat dryga skatter. Anledningen till de höga fattigvårdskostnaderna
tillskrives ofta den omständigheten, att kommunen drabbats
av betungande utgifter för sinnessjuka. Förbättrad fattigvård angives
även såsom anledning till kostnadsökningen, liksom även byggnadskostnader
för fattigvårdsändamål, för folkskoleväsendet eller för kyrkan.
Beträffande förekomsten av höga ränte- eller amorteringskostnader
hänvisas till tabellbilagan 3 (sid. 181—199) i den vid betänkandet fogade
statistiken. Bland uppgivna orsaker till dylika kostnader märkas särskilt
lån för nyss omförmälda byggnadsändamål och för tecknande av aktier i
privata järnvägsanläggningar inom orten.
Industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten angives
endast undantagsvis såsom orsak till de höga skatterna. Från ett flertal
kommuner inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län klagas emellertid
över, att den där eljest livaktiga stenindustrien på grund av krigsförhållandena
tvingats till inskränkningar eller fullkomlig arbetsnedläggelse.
övrigt uppgives ifrågavarande anledning till höga skatter hava förelegat
endast inom 11 kommuner, därav en inom vartdera av Östergötlands, Kalmar,
Gottlands, Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands
län samt 2 inom ettvart av Skaraborgs och Norrbottens län. Däremot
framhålles ej sällan frånvaro av industri såsom anledning till det dåliga
ekonomiska läget inom kommunen.
Med avseende å frågan om förfarandet vid taxeringarna hava de inkomna
svaren särskilt inriktat sig på spörsmålet om taxeringsvärdenas
9—183*07.
50
riktighet. Från icke mindre än 160 kommuner av ifrågavarande 424,
d. v. s. nära 40 procent av hela antalet, uppgives — naturligtvis med
växlande styrka — att taxeringsvärdena äro för låga, varförutom ett mindre
antal av svaren innehåller mer eller mindre svaga förmodanden av samma
innebörd. Understundom innefatta svaren på denna punkt en förklaring,
att taxeringsvärdena inom kommunen måste anses överensstämma med vad
som gäller i övriga delar av länet.
Från en kommun anmärkes, att kapitalinkomst ofta undgår beskattning,
och från ett annat håll, en kommun i Blekinge län, göres gällande,
att fiskarenas inkomster upptaxeras för lågt.
Bland övriga omständigheter, som uppgifvits hava förorsakat högt
skattetryck, torde slutligen följande böra antecknas:
låg skattepliktig inkomst;
befolkningens utvandring till städerna och utlandet;
kommunens litenhet i administrativt hänseende;
underlåtenhet att betala påförda utskylder och bristfällig indrivning
av desamma;
höga avgifter för pensionsförsäkringen; samt
förlust genom teckning av aktier i järnvägsföretag, som sedermera
försatts i konkurs.
De sakkun-
Genom ovan lämnade framställning torde hava ådagalagts, att skatte
nigas
förslag. trycket inom landskommunerna är högst väsentligt olika och att det mångenstädes
måste anses olidligt tryckande. Att från statens sida något
måste göras för att söka avhjälpa nämnda missförhållanden, lärer vara så
mycket angelägnare, som kommunerna fullgöra skyldigheter för ändamål,
vilka tillika äro statsändamål, och har för övrigt redan tagit sig uttryck i
det uppdrag, som lämnats åt kommunalskattekommitterade, liksom däri,
att staten bispringer kommunerna vid deras fullgörande av vissa åligganden
av mera allmän natur. Främst är här att märka statsbidraget till
folkskolan, vilket efter indragningen till statsverket av de s. k. kommunandelarna
av brännvinsförsäljningsmedlen från och med år 1915 utgår med
ökat belopp, eller nio tiondelar av lärarnas minimibegynnelselöner, varjämte
ålderstil laggen helt ersättas av staten. Ordinarie förslagsanslaget,
varifrån detta statsbidrag utgår, är för innevarande år bestämt till 17,030,000
kronor. Vidare erhålla kommunerna jämlikt kungl. förordningen angående
fattigvården den 9 juni 1871 gottgörelse av staten för vissa fattigvårdskostnader.
Att denna ersättningsskyldighet emellertid i ekonomiskt av
-
Öl
seende icke spelar någon större roll framgår redan därav, att det för berörda
och vissa andra ändamål under nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslag
för »fattigvården i allmänhet» för innevarande år bestämts till endast
350,000 kronor.
Till vägunderhåll utgå bidrag för innevarande år från åtskilliga anslag,
av vilka må nämnas följande:
a)
ett ordinarie förslagsanslag å 1,350,000 kronor: »bidrag till vägunderhållet
på landet», samt
b)
ett extra anslag å 150,000 kronor: »till understöd åt synnerligt
betungade väghållningsdistrikt».
Vidare hava skogskommunerna genom skogsaccislagstiftningen tillförts
ökade inkomster, och slutligen må nämnas, att den år 1913 genomförda
och 1915 utvidgade allmänna pensionsförsäkringen lärer få antagas
så småningom medföra en icke oväsentlig nedgång i kommunernas utgifter
för fattigvården. Under de närmaste åren torde emellertid pensionsförsäkringen
snarast medföra utgiftsökning för kommunerna.
Då med ovan antydda statsåtgärder icke vunnits — och för övrigt
ej heller åsyftats — någon allmän skatteutjämning, utan allenast en till
ett eller annat kommunalt verksamhetsområde begränsad lättnad, kvarstår
naturligtvis det interkommunala skatteutjämningsproblemet alltjämt olöst.
Kommunalskattekommitterade hava angående sitt arbete meddelat
följande:
De hade avslutat, men ännu icke avlämnat förslag till omläggning
av själva beskattningsgrunderna, eller s. k. skattereglering. Väl
kunde genom denna åstadkommas en här och var ganska avsevärd ökning
av beskattningsföremål med bidragsskyldighet till kommunen och därigenom
vinnas motsvarande minskning av skattetrycket, men ojämnheten
i tillgången på beskattningsföremål och därav föranlett alltför hårt skattetryck
inom vissa kommuner i jämförelse med andra koinme säkerligen
att i allt fall till icke ringa del kvarstå. Då alltså utöver skatteregleringen
ytterligare borde vidtagas åtgärder med skatteutjämning till syftemål,
torde ett kommande led i kommitterades arbete omfatta uppgörande
av förslag till sådana åtgärder.
Då härav framgår, att kommunalskattekommitterade ännu icke ens
påbörjat arbetet med den egentliga skatteutjämningsfrågan, och det med
visshet kan antagas, att nämnda, synnerligen svårlösta frågas behandling
kommer att kräva ansenlig tid, torde det få anses påkallat, att staten, i
avbidan på definitiva anordningar i skatteutjämningsavseende, vidtager
provisoriska åtgärder för undanröjande eller åtminstone mildrande av det
nödläge i finansiellt avseende, vari så många kommuner råkat.
52
Provisorisk
statshjälp
genom
understöd.
Vid undersökning av olika sätt, varpå sådana åtgärder skulle kunna
genomföras, har det synts de sakkunniga, att åtgärdernas egenskap av
provisoriska föranleder, att nuvarande kommunala anordningar böra lämnas
i huvudsak orubbade. I överensstämmelse härmed torde det få anses
uteslutet att i förevarande syfte taga sin tillflykt till sådana åtgärder som
utvidgning av kommunernas områden genom sammanslagning av kommuner,
överflyttning av primärkommunala bestyr på landstingen eller på särskilt
för ändamålet inrättade organisationer, begränsning av kommunernas rätt
att utdebitera kommunalutskylder och upptaga lån o. s. v. Ej heller hava
de sakkunniga funnit anledning att närmare granska hittills tillämpade
grunder för beviljandet av statsbidrag till kommunerna för vården av
sådana kommunala angelägenheter, som tillika fylla statsändamål, eller frågan
om statens övertagande helt och hållet av någon dylik angelägenhet.
För de sakkunniga har det framstått såsom ganska påtagligt, att
den enda väg till ett provisoriskt inskridande från statens sida, som
med utsikt till framgång nu skulle kunna förordas, vore att lämna
direkt statsunderstöd till särskilt skattetyngda primärkommuner, utan
att några ändringar av gällande kommunalförfattningar eller grunder för
nu utgående understöd till kommunerna för särskilda ändamål skedde.
De sakkunniga hava vid utarbetandet av sitt förslag även sökt beakta de
inom riksdagen särskilt år 1912 framställda synpunkterna, varför nu föreliggande
förslag i åtskilliga avseenden skiljer sig från den nämnda år framlagda
propositionen.
Emellertid må framhållas, att då här endast avses en provisorisk anordning,
torde framställd erinran att en skattepolitisk orättvisa komme att
begås, huru än grunderna för understödets beviljande uppgjordes, kunna
lämnas åsido, alldeles oavsett, om principiellt berättigande må tillerkännas
denna erinran eller icke. Understödets relativa obetydlighet medför även,
att dess beviljande icke kan spela någon nämnvärd roll i statsfinansiellt hänseende.
Större vikt lärer däremot böra fästas vid erinringen, att det ifrågasatta
understödet i viss mån kunde innebära frestelse till kommunalt
slöseri och till viss spekulation i erhållande av understöd. Det kan ju
tilläventyrs tänkas, att en kommun, som en gång börjat räkna med
statsunderstöd, för framtiden komme att mer eller mindre medvetet rätta
sin hushållning därefter eller att en kommun endast för att erhålla
understöd i sin hushållning vidtoge åtgärder, som eljest icke skulle ifrågakomma.
I det av de sakkunniga upprättade författningsförslaget har därför
intagits en bestämmelse (se 6 §), att statsunderstöd icke må utgå,
därest det höga skattetrycket kan anses hava väsentligen förorsakats därav,
att kommunen under det löpande eller något av de två nästföre
-
gående åren vidtagit med avsevärda utgifter förenade anstalter, vilka icke
varit av trängande behov påkallade, eller beslutat kommunalskatt för
täckande av utgifter, vilka enligt normal hushållning i stället bort bestridas
med lånemedel. Med dylik bestämmelse om kontroll å kommunens
hushållning lärer väl den angivna eventualiteten kunna anses förebyggd.
I detta sammanhang framställer sig till beaktande även möjligheten
därav, att eu kommun icke vidtager erforderliga åtgärder för restantiers
indrivande. Under vanliga förhållandena lärer man emellertid knappast
behöva räkna med denna möjlighet såsom eu följd av medgivande för
kommunen att provisoriskt komma i åtnjutande av statsunderstöd på grund
av högt skattetryck. Den omständigheten att under nu rådande dyrtid
restantierna i en eller annan kommun kunna uppgå till avsevärda belopp
synes icke heller i och för sig vara ägnad att rubba denna uppfattning.
Då det härefter gäller att bestämma, vilka omständigheter skola Skattetrycanses
avgörande för frågan om behovet av understöd, synes skattetrycket ke,t exP°fent
inom kommunen — i främsta rummet trycket av kommunalskatten— kunna stödsbehovet.
betraktas såsom utslagsgivande. Vid frågans behandling i riksdagen framställdes,
såsom förut nämnts, åtskilliga erinringar, gående ut på, att, skattetrycket
såsom exponent för understödsbehovet ofta nog vore missvisande,
dels i och för sig till följd av otillförlitligheten i fastigheternas, särskilt
jordbruksfastigheternas, taxering, dels ock såtillvida, att skatten icke ensam
vore avgörande för frågan om behov av understöd förelåge; särskilt bostadsoch
livsmedelsförhållandena inom kommunen förmenades därvidlag icke
sakna betydelse.
Vad först angår frågan om fastighetstaxeringens tillförlitlighet torde
det visserligen vara obestridligt, att taxeringen av fast egendom och
särskilt av jordbruksfastighet mångenstädes är behäftad med så betydande
brister, att taxeringsvärdena icke kunna anses jämlika i olika
taxeringsdistrikt och att följaktligen höga kommunalutskylder inom en
kommun icke undantagslöst utmärka ett motsvarande tryckt ekonomiskt
läge för kommunen. Men å andra sidan lärer det dock icke kunna förnekas,
att trots mer eller mindre otillfredsställande taxering det kommunala
skattetrycket är den enda någorlunda tillförlitliga mätare av kommunens
ekonomiska läge, som under förhandenvarande omständigheter står till buds.
Möjligheten av för låg fastighetstaxering har dock i de sakkunnigas förslag
beaktats och till en början föranlett en reducering av de understödsberättigade
kommunernas antal genom fordran på ett högre skattetryck såsom
villkor för understöds erhållande än det, vartill anledning kunde förefinnas
54
med hänsyn tagen till medeltalet för kommunalskatten i rikets samtliga
landskommuner, vilket medeltal enligt hos kungl. statistiska centralbyrån
verkställd överslagsberäkning torde kunna anslås till 6 kronor för 100
kronor inkomst. I den siffra, vartill enligt förslagets 2 § understödsberättigad
kommuns skattetryck skulle lägst uppgå, kan nämligen kommunalskatten
anses ingå med vid pass 8 kronor. Här finnes sålunda en
marginal på ungefär 2 kronor, inom vilken bristfällig fastighetstaxering
kan förekomma utan att ändock föranleda understöd åt kommun, vars
kommunalskatt icke ligger över nyssberörda allmänna medeltal. Hur
marginalen kommer att gestalta sig under närmaste framtiden är ej
lätt att säoga, då åtskilliga nytillkomna omständigheter verka i skilda riktningar.
A ena sidan torde det sjunkande penningvärdet och kommunernas
utgifter för pensionsförsäkringen medföra höjning av skattemedeltalet. I
samma riktning kommer även den omständighet att verka, att allt eftersom
1910 års lönereglering för prästerskapet genomföres, församlingsavgifter
till dess avlöning uttagas såsom annan kommunalskatt. Å andra sidan
märkes, att då ovan angivna medeltal beräknats efter den kommunalskatt,
som påförts under åren 1904—1913, har säkerligen till medeltalets sänkning
verkat den allmänna fastighetstaxeringen år 1913 med dess höjning
av taxeringsvärdena. Ännu mera torde så bliva förhållandet med 1918 års
taxering.
Emellertid torde det finnas enstaka kommuner, där fastighetstaxeringen
är bristfällig i sådan grad, att än verksammare garantier erfordras
mot missbruk av understödsrätten. För sådana kommuners vidkommande
har i författningsförslaget (se 6 §) intagits eu bestämmelse, att understöd
icke må utgå, därest det höga skattetrycket kan anses hava väsentligen
orsakats därav, att jordbruksfastigheterna inom kommunen taxerats lägre
än vad inom länet i allmänhet i sådant avseende gäller. Att härvid icke
kan bliva tal om någon strängt genomförd matematisk beräkning torde vara
uppenbart; allenast ett generellt omdöme har ansetts kunna ifrågakomma.
Bestämmelsens tillämpning i praktiken kommer att beröras här nedan.
Vad härefter beträffar synpunkten, att förutom skattetrycket även
bostads- och livsmedelsförhållandena vore av vikt vid avgörande av frågan
huruvida en kommun borde tilldelas understöd, har nämnda synpunkt framkommit
bl. a. i sammanhang med följande erinran: Statsunderstöd till
skattetyngda landskommuner innebure i själva verket ett partiellt överflyttande
av skattebördan från kommunen på staten, d. v. s. från dem,
som vore skattskyldiga till kommunen, på dem, som vore skattskyldiga
till staten. Då statens inkomster till väsentlig del utgjordes av de
55
indirekta skatterna, skulle en dylik överflyttning av skattebördan närmast
medföra en ökning av dessa skatter och en ökad börda för dem,
som hade att betala desamma. De indirekta skatterna utginge emellertid
till övervägande del från städerna och industrisamhällena, och borde
vid sådant förhållande denna överflyttning icke komma i fråga annat
än under förutsättning bl. a., att bostads- och livsmedelsförhållandena vore
likartade för dem, som erhölle lättnad i skattebördan, och för dem, å vilka
den väsentligaste delen av denna skattebörda överflyttades.
Aven om ovan angivna synpunkt tillädes ett visst berättigande och
även om man skulle utgå från att bostads- och livsmedelskostnaderna i
regel ställa sig lägre på landsbygden än i städer och industrisamhällen
och att det störa flertalet av landsbygdens invånare åtnjuter förmåner,
som följa med naturahushållningen, bör emellertid härvid ihågkommas,
att mot nämnda förmåner stå motsvarande lägre priser, som erhållas
för därstädes alstrade produkter. För övrigt är det ej heller sagt, att
ifrågavarande synpunkt, i den man den kan anses hava berättigande,
kan komma till uttryck, då det gäller att bestämma villkoren för understödets
beviljande. Det lärer nämligen icke kunna förutsättas, att
Kungl. Maj:ts befallningshavande, på vars utlåtande Kungl. Maj:ts beslut
i ärendet kan antagas i regel komma att grundas, skulle vara i
tillfälle att förebringa erforderlig utredning i detta ämne. Dess riktiga
bedömande torde för övrigt vara så mycket vanskligare, som bostads-
och livsmedelskostnaderna inom skattetyngda kommuner icke torde
mera allmänt avvika från vad i detta hänseende förekommer i andra
kommuner. För att få någon inblick i hur härmed förhåller sig hava de
sakkunniga vänt sig till kungl. socialstyrelsen med begäran om undersökning
rörande levnadskostnaderna i sådana landskommuner, som under
något av åren 1912, 1913 och 1914 beslutat kommunalskatt å 10 kronor
eller därutöver för 100 kronor inkomst.1 Socialstyrelsen har i anledning
härav, med förmälan att inom styrelsen för närvarande påginge undersökning
av kostnaderna för livsmedel, bostad och skatter inom riket i dess helhet men
att nämnda riksundersökning ännu icke slutförts, till de sakkunniga avlämnat
redogörelse för undersökningens resultat beträffande, bland annat,
ovan avsedda landskommuner, upptagna till ett antal av 405 stycken.
Denna partiella undersökning, vilken liksom riksundersökningen i dess
helhet i första hand avsett att beräkna det utgiftsbelopp, som ett
normalhushåll — man, hustru och två barn — med årlig inkomst av
1 Jämför not. l.sid. 46.
56
cirka 2,000 kronor har att vidkännas för ovannämnda levnadskostnader
under ett år, innehåller dessutom gruppering av landskommunerna
i förhållande till ett approximativt beräknat riksmedeltal för samma
kostnader. Detta riksmedeltal, som emellertid omfattar både städer
och landsbygd, beräknas utgöra för livsmedel och bostad 1,084 kronor
samt för livsmedel, bostad och skatter 1,286 kronor. Grupperingen utvisar,
bland annat, att om hänsyn toges endast till livsmedel och bostad,
läge 391 kommuner, eller 97 procent av ifrågavarande antal, under riksmedeltalet
(72 med 15—10 procent, 223 med 10—5 procent och 96 med
5 procent eller mindre) samt 14 kommuner, eller 3 procent av antalet,
över riksmedeltalet (11 med 5 procent eller mindre och 3 med 5—10
procent). Det resultat, vartill undersökningen sålunda lett, lärer bekräfta
vad ovan antagits, eller att skattetyngda kommuner i allmänhet icke
erbjuda något särskilt i ögonen fallande med avseende å levnadskostnadernas
höj dläge. Ej heller kunna nämnda kostnader därstädes anses vara
anmärkningsvärt låga i jämförelse med förhållandet inom mindre skattetyngda
kommuner. Med avseende härå och i betraktande av den omständighet,
att levnadskostnadsstatistiken ännu saknar erforderlig fullständighet,
hava de sakkunniga vid förslagets utarbetande måst lämna nu omhandlade
synpunkt åsido. I
I sammanhang med frågan om skattetryckets tillförlitlighet såsom
exponent för en kommuns understödsbehov torde vidare böra erinras om,
vad även tidigare berörts, att en viss olikformighet kan konstateras i avseende
å kommunernas bokföring och att detta förhållande i någon mån
försvårar en enhetlig prövning av behovets förhandenvaro och storlek i
olika kommuner. Riksdagen har emellertid i skrivelse till Kungl. Magt
den 17 maj 1913 anhållit om utredning, huruvida och i vilken utsträckning
normerande bestämmelser från statens sida borde utfärdas till ledning
för bokföringen av kommunernas räkenskaper, varjämte hemställts,
att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Det torde väl förty kunna förutsättas, att den
svårighet, som berörda förhållande skulle i ett eller annat fall kunna medföra
vid bedömandet av en kommuns finansiella läge, snart nog skall undanröjas.
Emellertid har förhållandet föranlett de sakkunniga att söka
förskaffa myndigheterna tillfälle till erforderlig kontroll å kommunernas
räkenskapsföring i sammanhang med den granskning av den kommunala
hushållningen, som skall äga rum vid handläggningen av understödsansökning.
Härvid syftas på en i författningsförslaget intagen bestämmelse
57
(sc 8 §), att vid ansökan om understöd skola fogas, förutom å kommunalstämma
och kyrkostämma under det löpande året fastställda utgiftsoch
inkomststater, uppgifter i de hänseenden, som innehållas i det vid författningsförslaget
fogade formuläret. Detta är avsett att inrymma alla
uppgifter ur kommunens räkenskaper m. in., som kunna behövas för ansökningens
riktiga bedömande.
Slutligen må i avseende å betänkligheter, som kunna resas mot förslaget,
framhållas, att då inom de kommuner, som kunna ifrågasättas till
delaktighet i understödet, industrien i allmänhet är föga representerad, den
omständigheten icke torde behöva tillmätas större avseende, att på vissa
håll olika taxeringsgrunder kunna hava tillämpats vid uppdelning vederbörande
kommuner emellan av beskattningsbar inkomst av rörelse, som drives
inom två eller flera kommuner.
Nästa fråga är, till vilka skatter hänsyn bör tagas vid bedömandet, Skatter, som
om en kommun skall anses vara av skatt synnerligt betungad och på grund skattltZcdärav
i behov av understöd. I första hand ifrågakommer naturligtvis kom- M.
munalskatten, d. v. s. kommunens egna utskylder, vare sig de beslutats å
kommunalstämma eller å kyrkostämma.1 Även andra utskylder gives det
emellertid, som kunna olika hårt tynga den ena kommunen i förhållande till
den andra. Hit höra till en början landstingsskatten och vägskatten; och ytterligare
tillkomma avgifter till prästerskapets avlöning ävensom bidrar till
byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse samt till skiutsentreprenad.
J
Vad angar avgifterna till prästerskapets avlöning må erinras,- att i
de pastorat, som ännu ej reglerats enligt 1910 års lönebestämmelser, beslutas
dylika avgifter ej å kyrkostämma, utan utgå enligt särskilda av Kung!
Maj:t för varje pastorat utfärdade resolutioner. Avgifternas medeltal torde
motsvara omkring en femtedel av medeltalet för kommunalskatten. Att
märka är emellertid, att dessa avgifter i oreglerade pastorat utgå efter helt
andra grunder än kommunalskatten. Enligt prästlöneregleringskommitténs
den 19 juni 1903 avgivna betänkande utgick ej mindre än 74,6 procent
av de under ecklesiastikåret 1896—97 å landsbygden debiterade avgifterna
ur jordbruksfastigheter, medan resten uttogs dels såsom personliga avgifter
...
1 ®en utan åtskillnad till orten drabbande statsbeskattningen kommer givetvis här
ej i beaktande.
10—163407.
58
och dels ur annan fastighet och inkomst. Uppbörden av avgifterna i oreglerade
pastorat sker icke i samband med kommunalskatten utan genom
en eller flera av församlingen särskilt för ändamålet utsedda uppbördsman.
— i reglerade pastorat däremot utgå avgifterna efter samma grunder
som kommunalskatten samt uppföras å kommunens debetsedel såsom kommunalskatt;
har högre belopp än 60 öre för 100 kronor inkomst utdebiterats,
undfår pastoratet ersättning ur kyrkofondens medel. De tidigare
erlagda avgifterna, vilka indragits till statsverket, avskrivas successivt under
°20 år. Reglerandet av pastoraten enligt 1910 års bestämmelser sker
efter hand. Av 2,379 kommuner voro 238 reglerade intill år 1917. Den
stora mängden kommuner, eller 2,026 stycken, regleras under loppet av
åren 1917—1923, resten därefter.
Vid så olikartade förhållanden, vad angår kommunmedlemmarnas
betungande av ifrågavarande avgifter, är det icke gärna möjligt att taga
hänsyn till dessa avgifter vid genomförande av en sådan provisorisk anordning,
som nu ifrågasättes till lättnad för de mest skattetyngda kommunerna.
Utan allt för stor olägenhet lärer ock kunna bortses från dem,
i synnerhet som prästlöneregleringarna komma att i stor utsträckning
genomföras under den närmaste framtiden och avgifterna därmed komma
att ingå i kommunalskatten.
Bidragen till byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse
samt till skjutsentreprenad, torde även, såsom i regel rörande sig om relativt
obetydliga belopp, kunna utan vidare lämnas åsido. Annorlunda är
enligt, de sakkunnigas mening förhållandet med landstingsskatten och vägskatten.
I
I fråga om landstingsskatten hänvisas till motstående tablå, vars
uppgifter i kolumnerna för 1914 och 1915 tillhandahållits de sakkunniga
från° kungl. statistiska centralbyrån, varemot uppgifterna i kolumnen för
1916 tillkommit efter meddelanden från Kungl. Maj:ts befallningsha
vande.
Tablån utvisar, att landstingsskatten drabbar inom olika län mycket
ojämnt och att densamma särskilt år 1916 på många håll högst avsevärt
höjts. Denna höjning, vars orsaker framför allt lära vara att söka i landstingens
ökade utgifter för sjukvårdsväsendet och i deras andel i kostnaden
för° pensionsförsäkringens genomförande, torde säkerligen för framtiden,
om ej rent av ytterligare skärpas, så åtminstone bestå.
59
Landstingsskatt per 100 kronor inkomst inom lnndskommiinerna enligt beslut av 1914,
1915 ocii 1910 års landsting. 1
Område.
1914
1915.
1916.
Stockholms län..............
kr.
0''fio
0-60
0-60
Uppsala
>........
0-785
0-78
1*07
Södermanlands >........
»
1''33
1-52
1-67—3‘372
Östergötlands >..........
>
1-05
1*15
1-35
Jönköpings
»..........
■>
0-60
0-85
1*20
Kronobergs
j..............
0-70
1-20
1''50
Kalmar läns norra landstingsområde:
Rumskulla skate.........
>
0-74
098
1-44
I övrigt...........
>
0-90
1*14
1''58
|
! Kalmar läns södra landstingsområde .
l-oo
1''00
100
Gottlands län: jordbruksfastighet.....
»
118
1-58
1-68 i
i övrigt.........
>
1*05
1''45
1-55
Blekinge län................
>
1-05
1-32
1-32
Kristianstads län.......
l-oo
l-oo
ris
Malmöhus
»
.....
0-95
1 05
111
Hallands
>
......
l-oo
l-oo
170
Göteborgs och Bohns län ....
>
0’80
115
1-25
Alvsborgs
län ......
>
1*15
136
150
Skaraborgs
>.....
>
0-60
090
Värmlands
».........
»
0-77
0-85
1-30
Örebro
>.......
>
085
0-70
0-70
Västmanlands >........
>
093
1-18
1*16
Kopparbergs ».........
>
0-80
1-30
Gävleborgs1
> : Gästrikland ....
>
113
1 00
083
Södra Hälsingland........
1-25
1-20
1-53
Norra
>
. .
i
1-40
1-82
1-74
Västernorrlands > : jordbruksfastighet........
J
1-05
1-16
1-34
i övrigt.......
>
l-oo
1-13
>
Jämtlands2
> : jordbruksfastighet.........
. . . högst
>
110
1-4.3
1-75
lägst
>
0-60
0-93
1-25
annan fastighet..........
. . . högst
}
1-60
1-93
2-25
inkomst av kapital och arbete . . .
lägst
>
060
093
1-25
. . . högst
>
0-70
1-03
1-35
Västerbottens2 »..................
lägst
5>
0-60
0-93
1-25
. . . högst
>
1-415
2055
2-38
Norrbottens
> : jordbruksfastighet2........
lägst
1-25
1.85
2-20
. . . högst
1-08
1-267
1-22
i övrigt2.............
lägst
»
094
111
114
. . . högst
>
0-87
1-046
1-12 |
lägst
>
0-78
0-93
1-07
1 Växlingarna bero på uttaxeringar för lasarettsväsendet.
>
»
>
>
> järnvägsändamål.
60
Beträffande vägskatt år 1914 åberopas följande tablå:
1
2
1
2
Uttaxeringen
per inkomst-  vägfyrk, eval-  verad till
U ttaxeringen
per inkomst-  vägfyrk, eval-  verad till
Län.
uttaxering
per 100 kr.
inkomst
Öre.
Län.
uttaxering
per 100 kr.
inkomst
Öre.
Stockholms............
34-90
Älvsborgs ............
62-87
Uppsala.............
57-87
Skaraborgs...........
72-40
Södermanlands..........
44-47
Värmlands...........
69-90
Östergötlands...........
61-13
Örebro.............
36-47
Jönköpings ............
68-97
Västmanlands..........
56-13
Kronobergs............
65-73
Kopparbergs...........
60-17
Kalmar...............
53-20
Gävleborgs............
42-67
Gottlands............
95-47
Västernorrlands.........
83-63
Blekinge.............
66-67
Jämtlands............
114-23
Kristianstads...........
80-30
Västerbottens..........
131-20
82-60
Norrbottens...........
114-40
Hallands.............
Göteborgs o. Bohus........
74-67
77-30
I medeltal per vägfyrk.....
67-77
Vägskatten utgår av jordbruksfastighet med 5 gånger — varav större delen in natura — och ur
annan fastighet med 3 gånger så stort belopp som av inkomst.
Av denna tablå framgår vägbördans tyngd och ojämnhet inom de olika
länen under 1914, och för tablån grundläggande siffror utvisa, att jämväl
mellan väghållningsdistrikten inom ett och samma län vägbördan under
nämnda år var mycket ojämnt fördelad.1 Särskilt inom de fyra nordligaste
länen och å Gottland utdebiterades dryg vägskatt. Såsom exempel må nämnas,
att i tre väghållningsdistrikt i Norrbottens län utgjorde vägskatten per inkomstvägfyrk
respektive 90, 90,6 och 93 öre, d. v. s. respektive 3 kronor, 3 kronor
1 Härvid må erinras, att såväl det ordinarie statsbidraget enligt 60 § väglagen som
ock bekommen andel i det extra statsanslaget till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
förut avdragits från underhållskostnaden, varefter återstoden utdebiteras
såsom vägskatt.
61
2 öre och 3 kronor 10 öre för 100 kronor inkomst. Vidare utdebiterades
i Västerbottens län inom två väghallningsdistrikt SO öre per inkomstvägfyrk,
eller 1 krona 66 öre för 100 kronor inkomst i Jämtlands län inom fyra,
distrikt samma belopp eller därutöver och i Västernorrlands län inom två
distrikt respektive 56 och 57 öre per inkomstvägfyrk, eller respektive 1
krona 87 öre och 1 krona 90 öre för 100 kronor inkomst. Inom Gottlands
två väghållningsdistrikt utdebiterades respektive 28,i och 29 öre, motsvarande
93 och 97 öre för enahanda inkomst. Enligt vad de sakkunniga
inhämtat avvika ovan intagna tablås siffror icke i avsevärd mån frän
motsvarande siffror för de fem närmast föregående åren, och ej heller
föreligger någon anledning till antagande, att statistiken för tiden efter
1914 kommer att visa nämnvärt avvikande resultat. Visserligen innehåller
den s. k. vägkommissionens den 15 december 1916 dagtecknade
betänkande med, bland annat, förslag till lag om allmänna vägar på landet
åtskilliga uppslag för åvägabringande av jämnare fördelning av
väghållningsbesväret. Men å andra sidan har kommissionen ännu icke
hunnit upprätta ett i betänkandet bebådat förslag angående ändrade grunder
för vägskattens utgörande inom kommunerna och den kommunala
organisationen därför. Redan härav torde vara tydligt, att de skattetyngda
kommuner, som besväras av bl. a. dryg vägskatt, icke hava att under den
närmaste framtiden motse lättnad däri såsom en följd av ändrad lagstiftning
i detta ämne.
Av vad ovan anförts lärer ock framgå^ att det tryck, som härrör från
landstingsskatt och vägfekatt tillhopa, drabbar de skattskyldiga ojämnt och
mångenstädes ganska kännbart. Vid sådant förhållande synes all anledning
vara för handen, att vid bedömandet, om en kommun skall anses vara av
skatt synnerligt betungad, taga hänsyn till storleken ej blott av kommunalskatten
utan jämväl av den landstingsskatt och den vägskatt, som uttages
inom kommunen, och att alltså ett av nämnda tre skatter tillhopa härrörande
tryck av viss storlek uppställes såsom villkor för erhållande av
understöd. Understödets utdelande på grundval av kommunalskatten såsom
allena avgörande faktor skulle nämligen tvivelsutan kunna leda till
oegentligheter. Antages t. ex., att såsom villkor för erhållande av understöd
stadgats, att kommunen skulle beslutat kommunalskatt å mer än 8
kronor för 100 kronor inkomst, skulle en kommun, som hade 8 kronor i
kommunalskatt och tillhopa 3 kronor i landstingsskatt och vägskatt, eller
alltså ett sammanlagt skattetryck av 11 kronor, för 100 kronor inkomst
räknat, icke vara berättigad till understöd, villket däremot komme att
bliva fallet med en kommun, som hade 8 kronor 50 öre i kommunal
-
62
Skatte
tryckets
mått.
skatt och 2 kronor i landstingsskatt och vägskatt, eller alltså ett sammanlagt
skattetryck av allenast 10 kronor 50 öre, för enahanda inkomst
räknat. Ur synpunkten av skattetryckets kännbarhet inom dessa två kommuner
skulle nog detta icke framstå såsom med billighet förenligt. Ett
bättre resultat vinnes däremot utan all fråga, om man utgar från ett kombinerat
tryck av kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt såsom första
villkor för erhållande av understöd. Vad särskilt angår kombinationen av
kommunalskatt och vägskatt må erinras, hurusom dylik kombination ej
lärer kunna sägas vara alldeles främmande för de förut omförmälda kungl.
förslagen till 1912 års riksdag; sedda i ett sammanhang, avsågo ju dessa
samtidig lindring av kommunernas skattebörda och av väghållningsbördan.
En annan sak är, att själva det tekniska genomförandet av lindringen i
förslagen lades på annat sätt än här föreslås.
Vid övervägande av frågan, vilket mått av skattetryck bör föreligga,
för att en kommun må anses vara av skatt synnerligt betungad,
hava de sakkunniga stannat vid att föreslå, att trycket av ovannämnda
tre skatter — kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt — beräknat
enligt grunder, som här nedan närmare utvecklas, skall överstiga 10 kronor
för 100 kronor inkomst. Häri beräknas, såsom förut är nämnt, kommunalskatten
ingå med 8 kronor; resten fylles av landstingsskatten och
vägskatten, vilkas sammanlagda medeltal enligt en i kungl. statistiska centralbyrån
på grundval av senast tillgängliga siffror verkställd överslagsberäkning
kan anses utgöra omkring 2 kronor för 100 kronor inkomst.
Enligt förslaget skall nu angivna skattetryck hänföra sig till de
beslut om uttaxering, som fattats under det löpande året, d. v. s. det år,
varunder ansökning om understöd skall göras. Emellertid är att märka,
att växlingar år från år särskilt i fråga om kommunalskattens storlek talrikt
förekomma; och att dessa växlingar kunna vara ganska betydande
framgår av följande stickprov ur den kommunala uttaxeringen:
Kommun
Län
Kommunalskatt för 100 kr. inkomst,
beslutad
1912
Kr.
1913
Kr.
1914
Kr.
Årdala
Södermanlands
5-49
8-70
10-60
Ormesberga
Kronobergs
8-20
4''58
10-30
Våthult
Jönköpings
4-50
10''10
7-oo
Jällby
Älvsborgs
3''50
12-10
5-80
03
Under antagande, att 1914 är det löpande året, lårer t. ex. Ardala
kommun, därför att den måhända rent tillfälligtvis under nämnda år behövt
besluta kommunalskatt till belopp av 10 kronor 60 öre, medan den under
de närmast föregående åren haft väsentligt lägre uttaxering, icke kunna
anses vara av skatt synnerligt betungad. För att dylikt omdöme med fog
skall kunna fällas om en kommun, torde böra fordras, att skattetrycket
skall vara av mera stadigvarande art. Bestämmelse i dylik riktning har ock
införts i författningsförslaget, i vars 2 § stadgas, att det tryck av ovan
angivna tre skatteslag, som föranletts av det löpande och de två nästföregående
årens uttaxeringar, i medeltal för dessa tre år skall överstiga 10
kronor för 100 kronor inkomst.
Om det sålunda ansetts vara befogat att uppställa vissa fordringar å
skattetrycket med avseende på tiden närmast före det löpande året, har
det å andra sidan synts vara likgiltigt, huru skattetrycket kan antagas
komma att därefter gestalta sig. Det är ju det löpande årets skattskyldiga,
som skola bliva delaktiga i understödet. Aven om såsom visst skulle
kunna antagas, att en kommun på grund av nytillkomna omständigheter, t. ex.
ett låns slutamortering eller inflyttning av industri, komme att under året
näst efter det löpande kunna sänka skatten så mycket, att ovan angivna
skattegräns av 10 kronor för 100 kronor inkomst icke komme att
överskridas, bör det alltså icke få inverka på kommunens rätt till lindring
i det löpande årets skattetryck. En annan sak är naturligtvis, att till
följd av dylik skattesänkning möjligheten till understöds erhållande under
därpå följande år kan bortfalla.
Beräknandet av skattetrycket inom en kommun är förenat med vissa
svårigheter till följd därav, att vägskatten alltid samt kommunalskatten
och landstingsskatten understundom tynga olika på olika beskattningsföremål,
varjämte vägskatten utgår efter andra grunder än de andra två
skatterna.
Vad först beträffar kommunalskatten utgår denna i de allra flesta
kommuner med lika belopp för 100 kronor inkomst av de tre särskilda
beskattningsföremålen: jordbruksfastighet, annan fastighet samt kapital och
arbete. I de fall, då utskyldsbeloppen äro olika för skilda slag av inkomst,
har detta, såsom av den officiella statistiken framgår, sin grund i
säregna förhållanden, såsom exempelvis att avlöning åt veterinär utdebiterats
endast å jordbruksfastighet eller att ägarna av i mantal satt jord haft
att förfoga över räntor å magasinsfonder, vilka räntor kommunerna fått
disponera mot vederlag av motsvarande lindring i hemmansägarnas kommunalskatt.
Skattetryckets
beräknande.
64
Landstingsskatten, som i likhet med kommunalskatten bestämmes till
visst belopp för 100 kronor utav den i enlighet med taxeringen fastställda
inkomsten av ovan angivna beskattningsföreinål, utgår i allmänhet lika för
jordbruksfastighet och övriga beskattningsföreinål inom samma lnndstingsområde.
Ovan intagna tablå angående landstingsskattens storlek utvisar
emellertid, hurusom inom Norrbottens, Jämtlands, Västernorrlands och
Gottlands län utdebiteringarna under de med tablån avsedda år voro olika
för olika beskattningsföreinål.
Beträdande vägskatten må erinras, att de beskattningsföreinål,
på vilka vägbördan vilar, äro desamma som de ovan angivna, eller jordbruksfastighet,
annan fastighet och inkomst (av kapital och arbete).
Den av särskilda nämnden uppskattade kostnad för underhåll av indelad
väg inom distriktet skall, efter avdrag för erhållet bidrag av statsmedel,
fördelas på de till vägunderhåll in natura förpliktade vägfyrkar,
varefter det belopp, som enligt denna fördelning på värjo sådan fyrk belöper,
såsom vägskatt påföres varje annan vägfyrk. Vad därutöver erfordras
för bestridande av vägkassans utgifter påföres samtliga vägfyrkar
till lika andel för envar av dem. Härav framgår, att medan jordbruksfastighet
fullgör sin skyldighet i fråga om vägskatt till ojämförligt största
delen in natura och allenast resten, i den mån sådan erfordras, kontant,
utgöra annan fastighet och inkomst vägskatten i dess helhet i penningar.
Av väglagens bestämmelser om påförandet av vägfyrkar å de
olika beskattningsföremålen följer vidare, att från jordbruksfastighet —
med visst undantag, för vilket särskilda bestämmelser gälla — utgår
vägskatt, in natura och merendels även kontant, med fem gånger så stort
belopp som från inkomst samt att den från annan fastighet utgående
vägskatten är tre gånger större än den från inkomst utgående. Slutligen
må framhållas, att om man vill beräkna vägskatt efter samma grunder som
kommunalskatten, d. v. s. efter 100 kronor inkomst, sker sådan beräkning
enklast genom att multiplicera vägskattebeloppet per vägfyrk med 162/3,
om vägfyrken påförts jordbruksfastighet (med antytt undantag), med'' 10,
om den påförts annan fastighet, och med 3V3, om den påförts inkomst.
Givet är, att vid skattetryckets beräknande måste byggas å enhetlig
grund. Härutinnan föreslås (se 4 §), att kommunalskatten och landstingsskatten
skola upptagas till det belopp för 100 kronor inkomst, varmed de
uttaxerats å inkomst av kapital och arbete, samt att vägskatten skall beräknas
till det belopp för 100 kronor inkomst, som det uttaxerade beloppet
per vägfyrk utav inkomst av kapital och arbete motsvarar för 100
kronor sådan inkomst. Om t. ex. inom en kommun kommunalskatten utgår
för 100 kronor inkomst med 10 kronor 27 öre av jordbruksfastighet
och'' 10 kronor 44 öre av andra beskattningsföremål, landstingsskatten, för
enahanda inkomst räknat, med respektive 1 krona 8 öre och 87 öre samt
vägskatten med 21 öre per vägfyrk utav inkomst av kupital och arbete,
skall sålunda det tryck, som nämnda tre skatter tillhopa utöva å kommunen,
beräknas till 12 kronor 1 öre för 100 kronor inkomst. Man rör sig
alltså här med ett fingerat skattetryck, såtillvida att värjo 100-tal kronor
inkomst inom kommunen antages'', oavsett beskattningsföremålet, varifrån
inkomsten härflyter, vara lika belastat av alla tre skatterna. Vad kommunalskatten
och landstingsskatten angår synes dylikt antagande icke innebära
något större avsteg från vad i verkligheten äger ruin. De utgå
ju — såsom ovan framhållits —- i regel med samma belopp, för 100
kronor inkomst räknat, ur olika beskattningsföremål, och i de fall, där så
ej sker, äro växlingarna icke av mera avsevärd betydelse. Däremot utgår
vägskatten med väsentligt olika belopp för olika beskattningsföremål, och
särskilt kunna jordbruksfastigheterna — vilka äro de förhärskande beskattningsföremålen
i de kommuner, som nu äro i fråga — synas oproportionerligt
tyngda -av densamma. Emellertid fullgöras, såsom ovan nämnts,
berörda fastigheters väsentliga åligganden i fråga om vägskatt in natura,
och den uppskattning därav, som särskilda nämnden verkställer, lärer icke
kunna anses förete den jämlikhet inom olika distrikt, att det är möjligt
att härutinnan räkna med någon enhetlighet i bördan, sådan den framgår
ur för handen varande siffror. Också skulle enligt gjord överslagsberäkning
minst halva antalet landskommuner i riket komma att bliva understödsberättigade,
därest vägbördans siffermässiga tryck å jordbruksfastighet
skulle vara avgörande, något som icke skulle komma i god överensstämmelse
med utgångspunkten för förslaget, enligt vilket endast kommuner
med abnormt högt skattetryck böra bispringas.
Här återstår vid närmare granskning svårligen annan utväg än att
räkna efter belastningen å inkomst av kapital och arbete. En oegentlighet
vid den föreslagna anordningen är visserligen, att av kapital och arbete härrörande
inkomst, som bevillningstaxerats till lägre belopp än 1 000 kronor
och på den grund enligt lag är fri från vägskatt, ändock antages vara
tyngd av dylik skatt, och detsamma gäller i fråga om »annan» fastighet,
som bevillningstaxerats till lägre belopp än 800 kronor. Då emellertid
oegentligheterna icke komma att hava annan påföljd, än att ägare av
nämnda beskattningsföremål, d. v. s. kommunens minsta skattebetalare,
få något högre andel i understödet än som strängt taget borde tillkomma
dem, hava de sakkunniga ansett sig kunna lämna berörda oegentligheter,
som förvisso icke komma att röra sig om annat än obetydliga belopp, utan
vidare avseende. En annan påtaglig oegentlighet är den, att vägskattepliktig
11—163407
6G
»annan» fastighet, som ju betalar tre gånger större vägskatt än inkomst,
måste antagas hava tre gånger mindre vägskatt än den i verkligheten har
och att dess ägare sålunda får minskad andel i understödet. Men då dylika
fastigheter torde förekomma tämligen sparsamt i de med förslaget avsedda
kommuner och minskningen i allt fall icke kan antagas hava nämnvärd
betydelse, har ej heller denna oegentlighet synts böra hindra antagandet
av en enhetlig grund för skattetryckets beräknande.
.
Undantagsvis kan skattetrycket vara olika inom olika delar av en
kommun av den anledning, att ovan avsedda skatter utgå med olika belopp
inom de olika kommundelarna. Sålunda kan kommunen vara uppdelad i
skolrotar med olika skolkostnader och därav följande olika hög kommunalskatt,
och liknande uppdelning kan förekomma på fattigvårdens område:
fattigrotar med olika fattigvårdskostnader. Om vidare en kommun omfattar
två församlingar med olika uttaxeringar för kyrkliga ändamål, blir
naturligtvis kommunalskatten i den kommundel, som omfattar den ena församlingen,
en annan än i den andra kommundelen, och slutligen — fast
såsom rena undantagsfall — händer det, att landstingsskatten utgår med olika
• belopp i olika kommundelar samt att en kommun är uppdelad på olika
väghållningsdistrikt med olika vägskatt.
I sådana fall som de nu angivna får särskild beräkning av skattetrycket
göras för varje sådan kommundel, inom vilken ifrågavarande skatter
tillhopa utgå med annat belopp än i övriga delar av kommunen.
Kontroll-
Här ovan har närmare utvecklats, huru skattetrycket inom en kom
föreskriftermun
mä kunna på grundval av beslutade uttaxeringar beräknas. Det har
taxeringen, emellertid ansetts nödigt att meddela vissa särskilda föreskrifter till vinnande
av kontroll över att den kommunala uttaxeringen verkställts först
sedan alla disponibla tillgångar använts för bestridande av kommunens utgifter.
Bland de tillgångar, som härvid komma i fråga, äro främst att nämna
1) skogsaccismedlen. Den vid betänkandet fogade tabellbilagan 4 (sid.
200) utvisar, att av de i tabellbilagorna 1—3 (sid. 04—199) behandlade 424
kommunerna förfogade enligt inkomna uppgifter 84 stycken vid 1915 års slut
över skogsaccisfonder till sammanlagt belopp av 144,872 kronor. I tabellen
angives även skogsaccisfondens förhållande till den beskattningsbara inkomsten
enligt 1914 års taxering, och härigenom kan åtminstone ungefärligen
bedömas, huru mycket kommunalskatten kunnat minskas, om fonden
tagits i anspråk för 1916 års budget.1
1 Egentligen skulle skogsaccisfonden satts i relation till den beskattningsbara inkomsten
enligt 1915 års taxering, men härför erforderligt statistiskt material är ännu ej tillgängligt.
G7
Härvid bör dock följande ihågkomma!*. För det första kunna skogsaccislagens
bestämmelser lägga hinder i vägen för disponerande av hela
fonden. Då vidare är regel — för samtliga kommuner i riket år 1913 i
ungefär 3 fall av 4 — att uppbörden av skogsaccis äger rum samma år
som virkestaxeringen, har detta givetvis till följd, att ett års uppbörd kvarligger
i fonden vid årets slut och disponeras först för följande års budget.
Någon fondering i egentlig mening innebär detta naturligtvis icke. Slutligen
framgår av svaren på de utsända frågeformulären, att skogsaccismedlen
stundom kunna hava anslagits till visst ändamål, såsom skogsodling,
orgelbyggnad, fattiggård, sjukstuga eller dylikt.
Med erinran härom hänvisas till följande överslagsberäkning, som
utvisar, huru kommunerna fördela sig efter disponibla skogsaccismedels
procentiska förhållande till den beskattningsbara inkomsten:
Högst 0''50 %
0- 51—1 00 »
1- 01—2-00 »
2- 01—3-00 »
3- 01—400 »
4- 01—5-00 »
5- 01—6-00 >
6- 01—7-00 >
20 01—21-00 >
... 26 kommuner.
... 21
. ... 18
. . . . 8
...
5
. ... 2
>
. ... 2
... 1
. . . . 1
>
Summa 84 kommuner.
Främst kommer Klövsjö kommun i Jämtlands län med procenttalet
20''o5, därnäst Sorsele kommun i Västerbottens län med 6''77 o. s. v.
Vidare må nämnas
2) andra fonder, huvudsakligen donationsfonder. Uppgifter härom
föreligga från 397 av de 424 kommunerna. 211 kommuner sakna fonder,
varemot återstående 186 hava redovisat fonder till sammanlagt belopp vid
1915 års slut av 1,087,183 kronor. Den disponibla avkastningen år 1915
är uppgiven till 62,353 kronor, varav för kommunala ändamål disponerats
49,581 kronor. I 60 fall har det disponerade beloppet uppgivits lägre än
der disponibla, vilket emellertid i många fall torde bero på ofullständighet
i uppgifterna, i andra åter på missuppfattning av frågeformuläret, jämställt
med donationsbestämmelserna (t. ex. att viss del av avkastningen
skall läggas till kapitalet). I alla händelser lärer skillnaden — 12,772
kronor — ej kunna anses vara av den storlek, att den har nämnvärd betydelse
för föreliggande fråga.
68
Slutligen några ord om
3) den personliga avgiften till folkskolan. Dylik avgift må upptagas
från envar, som erlågger mantalspenningar, och skall utgöras av kvinna med
hälften av det belopp, som erlägges av man. Avgiften må icke sättas
högre än till 50 öre för varje skattskyldig av mankön. Finge det förutsättas,
att alla de kommuner, som kunde antagas komma att beröras av förslaget,
år 1915 upptagit sådan avgift till dess högsta belopp — vilket även i regel
varit fallet — samt att de alla skulle företaga sig att framdeles ersätta
avgiften med ökad utdebitering efter inkomsten för att på så sätt komma
i åtnjutande av statsunderstöd eller vinna förhöjning däri, skulle sådan
åtgärd kunna beräknas medföra ökad utgift för statsverket om cirka
65,000 kronor.
Den åsyftade föreskriften om kontroll å uttaxeringen har inrymts i förslagets
4 § under b), där det föreskrives, att om en kommun icke eller
endast delvis begagnat sig av sin rätt att såsom förskott till täckande av
utgifter använda skogsaccismedel eller för sådant ändamål icke använt därför
eljest tillgängliga medel, skall beräknas den uttaxering, som skulle
erfordrats, därest nämnda tillgångar kommit till dylik användning.
Ännu en kontrollföreskrift med avseende å uttaxeringen har intagits
i 4 § under c), som innehåller stadgande, att om bland kommunens utgifter
ingår annuitet (ränta och amortering) å lån för annat ändamål än kyrko-,
folkskole-, fattigvårds- eller sundhetsväsen, skall beräknas allenast den
uttaxering, som skulle erfordrats, därest dylik annuitet icke medräknats
vid uttaxeringens bestämmande. Med detta stadgande, som upptagits från
den av reservanterna i 1912 års statsutskott gjorda hemställan beträffande
det ovan omförmälda kungl. förslaget i föreliggande fråga, har åsyftats att
förhindra kommun från att erhålla understöd för utgifter, som vore av
uteslutande lokal natur. Härvid har närmast tänkts på annuiteter å lån för
teckning av aktier i järnväg, vilka lån enligt den vid betänkandet fogade
tabellbilagan 3 (sid. 199) i de 424 kommunerna vid 1915 års slut utgjorde ej
mindre än 28,2 procent av kommunernas sammanlagda låneskuld. Visserligen
anmärktes under debatten i 1912 års riksdag, att om gemensamt lån upptagits
för skilda ändamål av lokal och allmän natur, det icke bleve möjligt att reda
ut, hur lånet skulle uppdelas på de olika ändamålen. Frånsett emellertid
den omständigheten, att lån av dylikt slag mera sällan torde upptagits av
sådana kommuner som de nu ifrågavarande, får det väl antagas, att erforderlig
utredning skall kunna, under ärendets handläggning av Kungl.
Maj:ts befallningshavande, förebringas genom skriftväxling med kommunen.
(39
Senast omhandlade stadgande anknyter till tanken, att statsunder- Kostnad för
stödet bör avse att bringa lättnad allenast i utgifter, vilka drabba korn- o^fattiqmunerna
för fullgörande av sådana skyldigheter, som tillika kunna anses vård. ''
avse statsändamål, samt att en kommun för att få understöd skall hava
under det löpande året beslutat utgifter för dylika skyldigheter utöver visst
minimibelopp. Ett strängt särskiljande av berörda skyldigheter från andra
kommunala åligganden är i fråga om landskommunerna vanskligt nog. J
1912 års förslag antogos utgifterna för folkskola och fattigvård såsom
underlag för berättigandet till understöd. Då dessa utgifter äro ostridigt
erkända såsom fyllande statsändamål och då de tillhopa städse utgjort och
även framdeles torde komma att utgöra den ojämförligt största delen av
landskommunernas utgifter, lärer anledning icke Unnas att i detta avseende
frångå nämnda förslag, mot vilket härutinnan för övrigt ej framställdes
någon erinran inom riksdagen. Till ådagaläggande av nämnda utgifters
storlek dels i och för sig och dels jämställda med landskommunernas samtliga
utgifter under åren 1905—1914 hänvisas till följande, med ledning av
den officiella statistiken uppgjorda tabell:
Kostnad för skolväsendet (efter avdrag1 för statsbidraget) och fattigvården inom de egentliga
landskommunerna åren 1905—1914.
Å r
Skolkostnad
Er.
Fattigvårds-
kostnad
Kr.
Summa
kostnad
Kr.
Kom-  munernas
samtliga
utgifter1
Kr.
Skol- och
fattigvårds-  kostnader i
procent till
vidstående
utgifter
Kr.
1905 .....
12,207,000
11,302,000
23,509,000
33,476,000
70.2
1906
.....
12,433,000
11,490,000
23,923,000
33,784,(»0
70.8
1907 .....
14,274,000
12,029,000
26,303,000
36,968,000
71.2
1908 .....
16,059,000
13,446,000
29,505,000
41,127,000
71.7
1909 .....
17,264,000
13,470,000
30,734,000
42,753,000
71.9
1910.....
16,819,000
14,002,000
30,821,000
42,972,000
71.7
1911.....
17,478,000
14,348,000
31,826,000
45,691,000
69.6
1912.....
18,014,000
15,695,000
33,709,000
47,014,00)
71.7
1913.....
19,320,000
16,020,000
35,340,000
48,774,000
72.5
1911.....
20,969,000
16,152,000
37,121,000
52,487,000
70.7
Medeltal för alla 10 åren 70.8
>
> åren 1912—1914 71.6
1 Efter avdrag för statsbidraget till folkskolan och avgifter för prästerskapets avlöning. Att
märka är, att i kolumnens belopp även ingå kostnader, som bestritts med lånemedel, men däremot ej
amorteringskostnader.
70
Belysande härutinnan är även nyssnämnda tabellbilagan 3 (sid. 199),
enligt vilken de 424 kommunernas låneskulder för folkskole- och fattio--  vårdsändamål vid 1915 års slut utgjorde ej mindre än 53.i procent av
kommunernas sammanlagda låneskuld.
Då utgifterna för folkskola och fattigvård antagas såsom underlag
för berättigande till understöd, ligger naturligtvis däri icke, att ej därutöver
kunna finnas andra kommunala utgifter, som tjäna statsändamål.
Såsom sådana lära exempelvis få räknas även utgifter för prästerskapets
avlöning och andra kyrkliga ändamål, särskilt byggande och reparation• av
kyrka, ävensom utgifter för sundhetsvården. En annan sak är, att det icke
ansetts lämpligt att medtaga dem, då det gällt vilka utgifter, som borde
lättas medelst statsunderstödet. Vad utgifterna för prästerskapets avlöning
angår, torde nämligen de skäl, som i första hand varit bestämmande
för att icke taga dem med i räkningen vid uppställandet av
regler för bedömandet av skattetrycket, även gälla här; och utgifterna för
övriga kyrkliga ändamål och för sundhetsvården utgöra ju allenast en ringa
del av landskommunernas samtliga utgiftsbelopp, i regel omkring respektive
9 och 3 procent. I fråga särskilt om utgifter för byggande och reparation
av kyrka må det visserligen vara sant, att de inom åtskilliga kommuner,
dock ej många, äro betungande nog. Då emellertid den medeltalssiffra,
vartill enligt förslaget utgifterna för statsändamål genom understödet
skulle nedbringas, komme att höjas, därest utgifterna för byggande och
reparation av kyrka medräknades, och det kan antagas, att kommuner,
som icke hade dylika utgifter, härigenom bleve utestängda från måhända
eljest förefintlig möjlighet att erhålla understöd, har det ansetts lämpligast
att bortse även från sistberörda utgifter.
I fråga om det minimibelopp, som utgifterna för folkskola och fattigvård
skola överstiga, för att understöd må beviljas, torde böra erinras,
hurusom 1912 års förslag härutinnan innehöll den bestämmelse, att nämnda
utgifter per bevillningskrona skulle under det år, då ansökan om understöd
gjordes, överstiga det medelbelopp per bevillningskrona, varmed dessa utgifter
enligt den officiella statistiken under de tre senaste år, för vilka den
i tryck förelåge, drabbat rikets landskommuner. Det har emellertid synts
de sakkunniga lämpligare att i författningsförslaget fixera medelsiffran. Härigenom
vinnas åtskilliga fördelar. Sålunda kan en kommun med ledning
av dylik siffra utan vidare avgöra, om ifrågavarande villkor för erhållande
av understöd föreligger och på så sätt kunna onödiga ansökningar undvikas.
Vidare slipper man olägenheten att under handläggning av ett
understödsärende två medeltalssiffror föreligga, vilket enligt 1912 års för
-
71
slag icke lärer kunnat undvikas, enär ny årgång av den officiella statistiken
rörande kommunernas finanser plägar utkomma under den tid, som skulle
komma att falla mellan avgivandet av Kungl. Maj:ts befallningshavandes
yttrande och Kungl. Maj:ts beslut i ärendet.
Här må anmärkas, att med utgifter för folkskola och fattigvård avses
de utgifter för nämnda ändamål, som kvarstå efter avdrag för sådana statsbidrag
och andra kommunens inkomster, vilka omedelbart hänföra sig till
dylika ändamål. Denna definition förekommer i förslagets 3 §. Dessutom
framgår av stadgandet i 2 § sista stycket, att av nu avsedda utgifter
allenast sådana må komma i fråga, för vilkas bestridande uttaxering beslutats,
vilket stadgande innebär, att utgifter, som bestritts med lånemedel,
icke skola medräknas, men väl räntor och amorteringar.
Verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att om nyss
angivna begränsningar i begreppet »utgifter för folkskola och fattigvård»
iakttagas, kan förenämnda medelsiffra för åren 1912—1914 beräknas till
omkring 5 kronor för 100 kronor inkomst. Från och med 1915 utgår
emellertid statsbidraget till folkskolan med. väsentligt ökat belopp, och den
sänkning i utgifterna, som förorsakas härav, torde kunna uppskattas till
omkring 10 procent. Medelsiffran har därför ansetts kunna sättas till 4
kronor 50 öre för nyssnämnda inkomst räknat.
I fråga om de riktlinjer, efter vilka understödet bör begränsas, torde
delade meningar knappast behöva förutsättas. I sådant hänseende synes
i första hand böra beaktas nyss angivna medeltal för folkskole- och fattigvårdsutgifter.
Någon anledning att lätta den kommunala skattebördan på
denna punkt utöver vad landskommunerna i allmänhet få vidkännas torde
nämligen icke förefinnas. Vidare synes understödet böra utgå enligt en i
förhållande till skattetrycket stigande skala.
Efter överläggning om olika sådana skalor hava de sakkunniga enats
o
o
om en sådan av följande utseende:
Skala I.
lO.oi—11: 40 %
n.oi—12: 50 *
12.01—16: 60 %
Över 16: 75 %
Till jämförelse härmed meddelas den i 1912 års förslag tillämpade
skalan:
8.01—
9: 25 %
9.01— 10: 50 /
Över 10: 75 /
Understödsbeloppets
bestämmande.
72
Processuella
bestämmel
ser.
Härvid bör emellertid erinras, att sistnämnda skala byggts allenast
på kommunalskatten och icke, såsom förevarande förslag, jämväl på landstingsskatten
och vägskatten. Om trycket av sistnämnda två skatter beräknas
till 2 kronor för 100 kronor inkomst, torde sistnämnda skala, omsatt
till att motsvara den nu föreslagna, fått följande utseende:
Skala II.
lO.oi—11: 25 /
ll.oi—12: 50 %
över 12: 75 %
Såsom skäl för valet av den föreslagna skalan må framhållas bl. a., dels
att stegringen av understödets storlek enligt densamma fortlöper jämnare
än enligt andra skalor, dels ock att den i skalan II förekommande stegringen
från 50 direkt till 75 procent ansetts kunna innebära frestelse för
en kommun att för statsunderstöds erhållande på konstlad väg uppdriva
debiteringssiffran, låt vara att denna frestelse till icke ringa grad komme
att motvägas av det förhållande, att kommunen alltid, vilken skala än väljes,
själv får vidkännas en kännbar anpart av sina stora utgifter.
Den procentiska inverkan av skalorna I och II på den kommunala
uttaxeringen framgår närmare av den vid betänkandet såsom bilaga 9
(sid. 202) fogade grafiska framställning. Till ytterligare förklaring rörande
innebörden av skalan I hänvisas till följande tabell:
Skattesats
Kr.
Understöd
Kr.
Understödet
i % av skatte-  satsen
Skattesats
Kr.
Understöd
Er.
Understödet
i % av skatte-  satsen
för 100 kr. inkomst
för 100 kr. inkomst
11
0.40
3.64
21
7.05
33.57
12
0.90
7.50
22
7.80
35.45
13
1.50
11.54
23
8.55
37.17
14
2.10
15.00
24
9.30
38.75
15
2.70
18.oo
25
10.05
40.20
16
3.30
20.62
26
10.80
41.54
17
4.05
23.82
27
11.55
42.78
18
4.80
26.67
28
12.30
43.93
19
5.55
29.21
29
13.05
45.00
20
6.30
31.50
30
13.80
46.00
Redan förut har antytts, att kommun, som önskar komma i åtnjutande
av statsunderstöd, skall därom göra ansökan. Då såsom grundlag
-
gande villkor för erhållande av understöd föreslagits, att konnnunen skall
på grund av beslut under det löpande året hava visst högt skattetryck,
ligger dåri, att det år trycket av just de under detta år beslutade skatter,
som genom understödet skall låttas. Ansökning om statsunderstöd kan
följaktligen icke göras förrän efter den kommunalstämma och den kyrkostämma,
som beslutat uttaxeringarna av det löpande årets kommunalskatt,
d. v. s. oktoberstämmorna. Beträffande ansökningens ingivande föreslås
(so 8 §), .att ansökningen, i vilken bör styrkas, att kommunen uppfyller
för erhållande av understöd stadgade villkor, skall, ställd till Kung!. Maj:t,
senast den 1 december det löpande året ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som har att avgiva utlåtande i ärendet. Här må nämnas,
att under de sakkunnigas överläggning diskuterats lämpligheten att lämna
den första granskningen av ansökningen åt någon särskild för ändamålet
utsedd förtroendenämnd, bestående av personer från skilda delar av länet.
Dylik nämnd skulle förvisso icke sakna särskilda betingelser för en verksam
granskning av inkomna ansökningar, ej minst i betraktande därav, att i
granskningen även skulle ingå att kontrollera den kommunala hushållningen
och bedöma den ungefärliga riktigheten utav taxeringen av jordbruksfastigheterna
inom kommunen. Då emellertid en dylik nämnd, försåvitt
den skulle representera erforderlig ortskännedoin, bleve en alltför vidlyftig
apparat, hava de sakkunniga ansett sig icke böra föreslå er. sådan anordning,
Genom Kungl. Maj:ts befallningshavande bör också fullt tillfredsställande
granskning kunna åstadkommas, särskilt om, såsom de sakkunniga
förutsätta kommer att ske, ansökningen remitteras till vederbörande kronobetjäning,
vilken kan antagas äga god kännedom om de kommunala förhållandena
och fastighetstaxeringens större eller mindre riktighet inom
distriktet.
Till ledning vid granskningen böra, såsom redan förut omnämnts,
vid ansökningen fogas å kommunalstämma och kyrkostämma under det
löpande året fastställda utgifts- och inkomststater ävensom för ansökningens
prövning erforderliga uppgifter enligt fastställt formulär. Granskningen
skall utmynna i utlåtande över ansökningen. I detta lärer, därest
icke hinder anses föreligga för ansökningens beviljande, det belopp komma
att föreslås, varmed understödet skall utgå. Vad särskilt angår de i 6 §
upptagna hinder för erhållande av understöd, har, då Kungl. Maj:ts uppfattning
därutinnan väsentligen torde få grundas på Kungl. Maj:ts befallningshavandes
utredning, det ansetts vara av vikt, att i utlåtandet direkt
utsäges, huruvida dylikt hinder må anses föreligga eller icke. Skulle
skattetrycket allenast i viss del av kommunen överstiga det stadgade
minimibeloppet, lärer Kungl. Maj:ts befallningshavandes utlåtande utmynna
i förslag, att endast för nämnda del av kommunen understöd må utgå.
12—183407
74
För uträknande av dess belopp erfordras naturligtvis uppgift å den skattepliktiga
inkomsten inom den till erhållande av understöd föreslagna kommundelen.
Kungl. Maj:ts befallningshavandes utlåtande torde, för att handläggningen
sedermera må medhinnas, höra avgivas före den 1 februari
året efter det löpande året (se 9 §). Är utlåtandet helt eller delvis avstyrkande,
torde kommunen böra underrättas därom, på det att den må
komma i tillfälle att avgiva påminnelser, en rätt, som det icke ansetts
nödigt att uttryckligen framhålla i förslaget.
I fråga om det sätt, på vilket understödet skulle komma kommunerna
till godo, hänvisas till 5, 10 och 11 §§, som härutinnan innehålla
följande: För att kommun må erhålla understöd skall i laga ordning hava
beslutats, att uppbörd av minst hälften utav den under det löpande året
beslutade kommunalskatt skall verkställas tidigast efter utgången av juni
månad påföljande år. Verkställes kommunalskattens uppbörd av skilda
uppbördsmyndigheter för kommunalstämma och för kyrkostämma, skall
nämnda villkor för erhållande av understöd tillämpas å vardera uppbörden.
Beviljat understöd må icke — utom i nedan angivna fall — användas för
bestridande av kommunens utgifter, utan skall vid ovannämnda uppbörd
genom avkortning å därvid förfallande skattebelopp tillgodokomma de
skattskyldiga efter storleken av deras kommunalskatt. För sådant ändamål
skall kommunen låta upprätta avkortningslängd, upptagande för envar
skattskyldig det belopp, som tillgodokommer honom. Verkställes uppbörden
av skilda uppbördsmyndigheter för kommunalstämma och för kyrkostämma,
skall särskild avkortningslängd upprättas till vardera uppbörden,
överstiger understödet icke 25 öre för 100 kronor inkomst, tillfaller det
kommunen såsom dess inkomst och avkortningslängd behöver sålunda då
icke upprättas.
Härvid har icke förbisetts, att en viss tyngande omgång — företrädesvis
avkortningslängdens upprättande — är förenad med det föreslagna
förfaringssättet, och att denna kunnat undvikas, därest understödet
fått utan vidare överlämnas till kommunen och ingå i dess budget lör att
såmedelst nedbringa den uttaxering, som kunde komma att vid den näst
därefter följande budgetbehandlingen beslutas.
Oavsett det förhållande, att icke någon anmärkning framställdes vare
sig inom vederbörande utskott eller eljest inom riksdagen mot 1912 års förslag
i nu ifrågavarande hänseende, torde emellertid rent principiella skäl
tala till förmån för det föreslagna förfaringssättet. Det måste ihågkommas,
att ett bispringande av skattetyngd kommun i realiteten intet annat innebär
än ett lindrande av skattebördan, som vilar tyngande på kommunmedlem
-
75
marna. Det itr ju i själva verket kommunens medlemmar, som äro skattetyngda,
och det är deras skattebörda, man vill lätta genom understödet.
Indirekt skulle ju visserligen detta ske även genom att låta understödet
utan vidare ingå i den kommunala budgeten, eftersom detta skulle kunna
antagas nedbringa uttaxeringen. Full säkerhet härför har man dock icke,
ty den möjligheten är icke alldeles utesluten, att kommunen skulle kunna
med avseende å den erhållna budgetsförstärkningen besluta nya utgifter,
som eljest kunnat undvikas eller åtminstone uppskjutas. Det torde för
övrigt utan vidare vara klart, att understöd kännes såsom lättnad allenast
om det tillgodonjutes, då den höga skatten skall erläggas. Härtill kommer
ytterligare, att om understödet inginge i den kommunala budgeten,
skulle det icke alltid tillgodokoinma just de skattdragare, vilkas beräknade
skattebörda legat till grund för avvägningen av understödets storlek. Om
exempelvis, såsom nu ifrågasattes, understödet första gången beräknades
efter skattetrycket på grund av år 1917 verkställd uttaxering, skulle
det sålunda avvägda understödsbeloppet ingå i 1918 års budget och eventuellt
lindra skattebördan för ett senare års skattdragare, iiven om det
skulle kunna sägas, att skattdragarna individuellt icke så starkt växla,
kan dock deras skattepliktiga inkomst i större inån växla från år till annat.
Enligt förslaget är uppenbart, att beviljat statsunderstöd — i den
mån det ej tillfaller kommunen såsom dess inkomst — icke bör tagas
i beräkning vid prövning av kommunens befogenhet att under följande
år erhålla statsunderstöd; vid den prövningen böra debiteringssiffrorna
beräknas sådana de voro före avkortningen, eljest komme statsunderstöd
att utgå allenast ryckvis med ett eller ett par års mellanrum.
Av stadgandet i andra stycket av 11 §, att avkortningslängd skall justeras
å kommunal- respektive kyrkostämma, framgår, att för anförande av
klagomål angående innehållet i avkortningslängd äro de allmänna reglerna
i § 75 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 41 i
kungl. förordningen om kyrkostämma m. m. avsedda att gälla.
Stadgandet i första punkten av tredje stycket i 11 § lärer icke hava
någon större praktisk betydelse, enär vad skattskyldig vid den senare uppbörden
har att erlägga i regel torde uppgå till större belopp än vad som
avkortningsvis skall tillgodokoinma honom. Endast mera sällan — såsom
då kommunalskatten är osedvanligt hög — lärer motsatt förhållande kunna
antagas äga rum.
Med den skattegräns, som antagits i förslaget, är det naturligt, att
stadskommunerna därur uteslutits. Oavsett berörda anledning lärer med
Stadskommuner
och municipalsamrtällen.
hänsyn till grunderna för understöds beviljande detta icke kunna anses
opåkallat. I städernas budgeter intaga nämligen utgifterna för rent lokala
ändamål vida större rum i förhållande till utgifterna av mera allmän natur
än vad fallet är med motsvarande utgifter i landskommunernas stater.
Förslaget inrymmer alltså allenast landskommuner. Att två eller
flera socknar, som förenats under gemensam kommunalförvaltning, äro att
anse såsom en landskommun, lärer vara självklart. Vad köpingar beträffar,
stadgas i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, § 79, att
köping må kunna utgöra en kommun för sig eller ock gemensamt med
den socken, inom vars område köpingen är belägen; och skall i vartdera
fallet nämnda förordning tjäna till efterrättelse. Med hänsyn till detta
stadgande lärer köping, som utgör en kommun för sig, uppenbarligen vara
att anse såsom landskommun, och vid sådant förhållande har det icke ansetts
nödigt att i författningsförslaget särskilt omnämna dylik köping.
De sakkunniga hava haft under överläggning, huruvida även skattetvngda
municipalsamhällen borde tillerkännas understöd. Dylika samhällen
hava förutom kommunalskatt till den kommun, inom vilken de äro belägna,
samt landstingsskatt jämväl sin ofta dryga municipalskatt. Vad vidare
allmänna väghållningsbesväret angår äro de därutinnan att räkna till landsbygden.
Sådana municipalsamhällen eller delar därav, för vilka stadsplanelagen
äger tillämpning, äro med avseende å gatuhållningen likställda
med städerna och tyngas sålunda av dubbel vägbörda. Municipalskatten
torde i medeltal för alla municipalsamhällen i riket kunna anses utgöra
omkring 1 krona för 100 kronor inkomst. Därest municipalsamhällen
skulle kunna tilldelas understöd, torde alltså skattegränsen för deras vidkommande
böra sättas till 11 kronor för alla fyra skatterna sammanlagt.
Under sådant antagande skulle, med utgångspunkt från utdebiteringsbeslut
under 1914, antalet understödsberättigade municipalsamhällen uppgått till
16, av vilka 14 legat inom sådana kommuner, som enligt förslaget varit
berättigade till understöd, och återstående 2 inom därtill icke berättigade
kommuner.1
Då de skattskyldiga i sådant municipalsamhälle, som ligger inom
understödsberättigad kommun, komma såsom medlemmar av kommunen i
åtnjutande av understöd, som lämnats densamma, samt, vad andra municipalsamhällen
angår, dessa under alla omständigheter torde komma att vara
så få till antalet, att särskilda bestämmelser för dem knappast lära vara
motiverade, har icke föreslagits, att municipalsamhällen såsom sådana skulle
kunna tilldelas understöd.
1 Av de 14 lågo 11 i Göteborgs och Bohus län, 1 i Västmanlands län och 2 i Norrbottens
län. De 2 voro båda belägna i förstnämnda län.
Under antagande, att det varit trycket av år 1914 beslutade skatter, Understödssom
skolat lättas, torde enligt författningsförslaget utdelade understöd hava vseyrfningnr.
tillwodokoramit kommuner inom de olika länen i huvudsaklig överensstämmelse
med följande tabell:
1.
2.
3.
4-
1.
2.
3.
4.
L ä n.
Antal
lands-
kom-
muner.
Antal
under-
stödda
lands-
kom-
muner.
Kol. 3
i % av
kol. 2.
L ä n.
Antal
lands-
kom-
muner.
Antal
under-
stödda
lands-
kom-
muner.
Kol. 3
i % av
kol. 2.
Norrbottens ......
22
17
77-3
Skaraborgs .......
262
32
12-2
Blekinge........
35
17
48-6
Jönköpings.......
129
14
10-8
Göteborgs och Bohus . .
87
42
48-3
Uppsala........
85
4
4-7 !
Alvsborgs .......
221
87
39-4
Stockholms.......
113
5
4-4 j
Jämtlands.......
59
20
33-9
Kristianstads......
144
6
4-2 !
Kalmar ........
105
32
30-5
Östergötlands......
149
5
3-4
Hallands ........
86
26
302
Örebro.........
60
1
1-7
Gottlands.......
92
27
29-3
Malmöhus .......
239
2
08
Västerbottens......
26
7
26-9
Kopparbergs......
50
—
o-o
Gävleborgs.......
49
11
22-4
Summa
2 40!)
424
17-6 J
Västmanlands .....
69
14
20-3
:
Värmlands ''.......
88
17
19-3
Därav:
.
Västemorrländs . . . . .
64
12
18-8
i Norrland och Dalarna .
270
67
24-8
Kronobergs.......
85
15
17-6
i Götaland.......
1634
305
18-7
Södermanlands.....
90
11
12-2
i Svealand.......
505
52
10-3
78
Till jämförelse meddelas härmed en annan, på enahanda sätt uppställd
tabell, utvisande, huru det med 1912 års förslag avsedda understödsbeloppet
skulle hava fördelats de olika länen emellan:
1. | 2.
3.
4.
1.
2.
3.
4.
Antal
Antal
Antal
under-
Kol. 3
Antal
under-
Kol. 3
lands-
stödda
lands-
stödda
L ä n.
kom-
lands-
i % av
kol. 2.
Län.
kom-
lands-
i % av
kol. 2.
maner.
kom-
maner.
kom-
maner.
maner.
Blekinge........
35
22
62-9
Kristianstads......
145
17
11-7
Göteborgs och Bohus . .
87
54
621
Södermanlands ......
90
10
111
Älvsborgs .......
221
116
52-5
Gävleborgs.......
48
5
10-4
Norrbottens......
21
10
47-6
Örebro.........
60
6
10o
Hallands........
86
34
39 5
Stockholms.......
115
11
9-6
Västerbottens......
24
9
37-5
Uppsala........
85
7
8-2
Jämtlands.......
59
21
35*6
Kopparbergs......
49
4
8-2
Gottlands.......
92
30
32-6
Östergötlands......
148
6
4-1
Värmlands.......
88
28
31-8
Malmöhus.......
240
3
1-3
Kalmar........
105
32
305
Summa
2 40»
547
22-7
Västmanlands.....
69
16
23-2
Kronobergs.......
86
19
221
Därav:
Västernorrlands.....
64
14
21-9
i Götaland.......
1637
406
24-8
Jönköpings.......
129
25
194
i Norrland och Dalarna .
265
63
238
Skaraborgs.......
263
48
18-3
i Svealand.......
507
'' 78
15-4
Efterföljande sammanställningar utvisa de verkningar, som understöd
skulle medföra i avseende å de kommuner, som upptagits i den å sid. 77
förekommande tabellen.
a) Mod avseende A kommunalskatten.
1.
2-
8.
•
Antal kommuner
Kommunalskatt för 100 kr. inkomst av
kapital och arbete, kr.
före skatte-
efter skatte-
.
utjämningen.
utjämningen.
6-oi 7-oo.................
1
1
1
7-01— 8-00.................
10
20
8-oi 9-oo.................
86
127
9oi 10-oo.................
116
176
10-oi ll-oo.................
70
67
11-01 1200 .................
54
20
12oi i3-oo.................
30
7
13-01
14-00.................
18
3
14-01
15-00.................
11
2
15-01
16-00.............•. . . .
6
—
16-01 17.00.................
8
—
17-01
18-00.................
4
—
18-01
19-00.................
4
—
1901 20-00 .................
2
— 1
20-oi 25oo.................
2
1
över 25-00 ..................
2
— !
Samma
424
424
b) Med avseende å alla tre skatterna.
1.
2-
3.
Sammanlagd kommunal-, landstings- och
Antal kommuner
vägskatt för 100 kr. inkomst av kapital och
arbete, kr.
före skatte-
efter skatte-
utjämningen.
utjämningen.
10-01 1100.................
101
190
1101—12-00.................
116
138
12-01 13-00.................
76
55
13-01 14-00.................
46
21
14-01 1500 .................
29
14
15-01 16-00.................
16
3
16-01 17-00.................
10
2
17-01 18-00.................
8
—
1801—19-00 .................
7
—
19-01—20-00 .................
4
—
20-01 25-00 .................
8
—
över 25-00 ..................
3
1
Summa
424
424
80
Kostnads
beräklling.
Av ifrågavarande 424 kommuner skulle 33 stycken bekommit ett
understödsbelopp, som icke uppgått till 100 kronor, och 55 stycken erhållit
ett belopp, som icke uppgått till 150 kronor. Understödsbeloppets
ringa storlek sammanhänger i regel därmed, att den sammanlagda utdebiteringen
för kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt år 1914 endast
obetydligt överstigit 10 kronor för 100 kronor inkomst av kapital och
arbete. I ett fåtal fall har det sin grund däri, att kommunens utgifter
för skola och fattigvård högst oväsentligt överstigit 4 kronor 50 öre för
enahanda inkomstbelopp.
Man får emellertid icke av den omständigheten, att en kommun erhåller
endast relativt litet understödsbelopp, draga den slutsatsen, att ett
sådant belopp saknar betydelse såsom skattelindring. Detta kan påvisas
med exempel. Sålunda skulle Kvinnerstads kommun i Älvsborgs län,
vilken enligt de verkställda beräkningarna skulle erhållit i statsunderstöd
ett relativt så pass obetydligt belopp som 599 kronor, därmed vunnit skattelindring
från 18 kronor 42 öre till 13 kronor 30 öre för 100 kronor inkomst.
Även ett i och för sig obetydligt understödsbelopp skulle understundom
varit tillfyllest för att åvägabringa ingalunda betydelselös skattelindring.
Såsom exempel härpå kan nämnas Hulareds kommun i nyssnämnda
län, vilken med ett understöd å allenast 57 kronor skulle ernått
lättnad från 11 kronor 15 öre till 10 kronor 67 öre för 100 kronor inkomst.
Det har slutligen gällt att beräkna de kostnader för statsverket, som
skulle föranledas av ett antagande av föreliggande förslag.
De beräkningar, som härutinnan verkställts, grunda sig på samma
antagande som uppgifterna i den å sid. 77 intagna tabellen och omfatta
sålunda samma kommuner som don vid betänkandet fogade statistiken.
Beräkningarna hava givit såsom slutresultat ett belopp av 520,437 kronor.1
1 Skalan II å sid. 72 hade krävt ett belopp av omkring 490,000 kronor.
81
Huru detta belopp skulle länsvis fördelats framgår av följande tabell
1.
1 '' 2-
8.
L ä n.
Statsui
kr.
iderstöd.
i % av to-  tala stats-  understödet.
Göteborgs och Bohus.............
92 203
17-7
Älvsborgs . ..........., . .
|
78 217
15-0
Norrbottens...............
62 667
12-0
Kalmar...............
35 158
6-8
Jämtlands............
30 386
5-8
Blekinge .............
28 971
5-6
Gävleborgs..............
27 909
5''4
Hallands.............
25 085
4-8
Västmanlands............
,20773
4-0
Kronobergs........
19 819
3-8
Värmlands.........,.
17 520
3-4
Västernorrlands..........
14 751
2-8
Gottlands.........
13 902
2-7
Skaraborgs.................
12 440
2-4
Västerbottens..........
12 422
2-4
Jönköpings ...........
i7 638
1-4
Kristianstads.............
5811
11
Södermanlands...............
4 969
10
Stockholms.................
4 002
0-8
Östergötlands...............
2 329
0-4
Uppsala...................
2 131
0-4
Örebro...................
. 822
0-2
Malmöhus........\''......., .
: 0-1
Kopparbergs.................
. -• ;•
Summa
520437
100-o
Därav:
Götaland..................
322 085
61-89
Norrland och Dalarna............
148135
28-46
Svealand..................|
50217
9-65
13—163407.
82
Det beräknade beloppet kan naturligtvis icke utan vidare anses
motsvara framdeles erforderligt belopp. Vad först beträffar med förslaget
avsedda skatter, torde, såsom förut framhållits, flera omständigheter
verka höjande på kommunalskatten och därmed även på understödsbeloppen.
Sådana omständigheter äro framför allt det sjunkande penningvärdet,
kommunernas utgifter för pensionsförsäkringens genomförande och
avgifter till prästerskapets avlöning i reglerade pastorat. Visserligen kunna
häremot med största fog sättas de motsedda verkningarna av en mera tillfredsställande
fastighetstaxering, men detta oaktat torde skäligen kunna
ifrågasättas, huruvida icke ändock kommunalskatten kommer att under de
följande åren stiga. En påtaglig tendens till ökning kan ock skönjas hos
landstingsskatten, som ju särskilt under 1916 mångenstädes högst avsevärt
höjts. Vidare är att märka, att antalet understödsberättigade kommuner
torde komma att i någon mån ökas jämväl av den grund, att — såsom
även förut anmärkts — det beräkningssätt, som i förslaget tillämpats i
fråga om kommunernas utgifter för folkskola och fattigvård, är ett annat
än det, som tillämpas i den officiella statistiken och jämväl legat till grund
för uttagandet av de ovan omhandlade 424 kommunerna. Nämnda statistik
inberäkna!- nämligen i berörda utgifter icke amorteringskostnader, men väl
kostnader, som bestritts med lånemedel, medan i författningsförslaget motsatsen
äger rum.
Med hänsyn till ovannämnda omständigheter torde ett godkännande
i huvudsak av de sakkunnigas förslag till frågans lösning kunna anses
betinga uppförande för ifrågavarande ändamål i 1918 års riksstat av ett
förslagsanslag å 600,000 kronor. I förhållande till de bördor, som förslaget
avser att lätta, torde detta anslagsbelopp kunna anses ringa. Den
lättnad, som därmed skulle kunna beredas särskilt skattetyngda kommuner,
bleve emellertid av väsentlig betydelse. För de sakkunniga har ock framstått
såsom huvudsaklig synpunkt vid frågans behandling, icke huruvida
större eller mindre anslagsbelopp skulle kunna för ändamålet avses, utan
varest och i vad mån särskilt trängande omständigheter kunde påkalla, att
staten i avbidan på åtgärder för nöjaktig interkommunal skatteutjämning
provisoriskt ingrepe med en nödfallsåtgärd.
BILAGOR.
- f i;
: ■ i
Bil. I.
85
Till Kommunalnämndens ordförande i
(
.......................... .......... län).
Enligt den 8 juli 11)16 lämnat nådigt bemyndigande har chefen för Kungl.
finansdepartementet tillkallat sakkunniga personer för utarbetande av förslag till
provisoriska åtgärder för åvägabringande av skattelindring i kommuner med oskäligt
hög utdebitering för kommunala ändamål. De sakkunniga hava funnit, att
vissa uppgifter, som icke kunna hämtas ur den officiella statistiken eller eljest
äro för de sakkunniga omedelbart tillgängliga, erfordras för vinnande av en såvitt
möjligt fullständig utredning av föreliggande ämne. Med hänsyn till dettas
stora betydelse för de skattetyngda kommunernas ekonomi hava de sakkunniga
emellertid ansett sig kunna räkna på ett verksamt biträde från kommunernas
sida i nyss berörda avseende.
På grund härav anhålla de sakkunniga, att Ni benäget ville meddela de
upplysningar, som här nedan begäras, samt därefter snarast möjligt och senast
inom 14 dagar återställa det exemplar av cirkuläret, varå upplysningarna meddelats,
till SkatteutjäniningsTcommittén under adress: Kungl. Finansdepartementet,
Stockholm.
Stockholm den 8 september 1916.
För de sakkunniga;
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Sune Norrman.
1. Enligt beslut å oktoberstämman 1914 utgick under år 1915 kommunalskatten
med följande belopp per 100 kr. beräknad inkomst:
1 1 :
Till den borgerliga kommunen.......
> kyrkan ...............
Utskyldcr per 100 kronor beräknad inkomst av
i mantal satt
jord
jordbruks-  fastighet utan
mantal
''annan
fastighet
kapital och
arbete
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
> skolan................
Summa
Anm. Uppgifter om utskylderna till kyrkan och skolan behöva meddelas endast i det fall, att
debiteringen och uppbörden skett genom kommunalnämnden, ^
...
2. Om uttaxeringen varit olika för olika beskattningsföremål eller för olika delar av
kommunen, vad är orsaken därtill?______________ ________________________________
Vänd!
86
3. Därest utöver de under punkten 1 upptagna utskylder särskild skatt under år
1915 utgått inom olika rotar, huru stort var det belopp, som sammanlagt utdebiterats inom:
a)
fattigrotar? __________________ kr.
b)
skolrotar? ......-........... kr.
4.
Hava taxeringar till skogsaccis hittills förekommit inom kommunen?
5.
Om så är fallet, i vad mån hava skogsaccismedel fouderats? --------
6.
Om skogsaccisfond finnes, huru stor var fonden vid 1915 årsslut-----
kr.
7.
Därest andra fonder finnas, vilkas avkastning helt eller delvis får för den borgerliga
kommunens ändamål disponeras:
a)
huru stort var fondernas sammanlagda belopp vid 1915 års slut? ------------kr.
b)
huru stort var den under år 1915 disponibla avkastningens belopp? ------------kr.
c)
huru stor del av sistnämnda belopp har för ovan berörda ändamål disponerats?
.................. kr.
8.
Huru stor var kommunens låneskuld vid 1915 års slut? ------------------ kr.
9.
Huru stor del av denna skuld belöper sig på lån; upptagna för:
a)
fattigvårdsändamål? __________________ kr.
b)
aktieteckning i järnväg? __________________ kr.
cj andra ändamål, nämligen:
10. Äro de höga skatterna till den borgerliga och kyrkliga kommunen i mera avsevärd
grad att. tillskriva någon eller några av nedanstående omständigheter, och vilka särskilda
förhållanden hava föranlett detta?
a) höga fattigvårdskostnader? _______________________________________________________________
b) höga kostnader för folkskoleväsendet?_______
c) höga ränte- eller amorteringskostnader?
d) industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten?
e) förfarande vid taxeringar (t. ex. för låg taxering av fastigheter e. d,)?.
11. Övriga omständigheter, som kunna anses hava förorsakat de höga skatterna:
Förestående upplysningar äro meddelade av:
________________________ _______ den ___________________________ 1916.
Kommunalnämndens ordförande.
87
Bil. 2.
''till Kyrkostämmans ordförande..................................................................
(..........................................län).
Enligt den 8 juli 1916 lämnat nådigt bemyndigande bar chefen för Kung],
finansdepartementet tillkallat sakkunniga personer för utarbetande av förslag till
provisoriska åtgärder för åvägabringande av skattelindring i kommuner med oskäligt
hög utdebitering för kommunala ändamål. De sakkunniga hava funnit, att
vissa uppgifter, som icke kunna hämtas ur den officiella statistiken eller eljest
äro för de sakkunniga omedelbart tillgängliga, erfordras för vinnande av en såvitt
möjligt fullständig utredning av föreliggande ämne. Med hänsyn till dettas
stora betydelse för de skattetyngda kommunernas ekonomi hava de sakkunniga
emellertid ansett sig kunna räkna på ett verksamt biträde från kommunernas
sida i nyss berörda avseende.
På grund härav anhålla de sakkunniga, att Ni benäget ville meddela de
upplysningar, som här nedan begäras, samt därefter snarast möjligt och senast
inom 14 dagar återställa det exemplar av cirkuläret, varå upplysningarna meddelats,
till Skatteutjämning skommittén under adress: Kungl. Finansdepartementet,
Stockholm.
Stockholm den 8 september 1916.
För de sakkunniga:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Sune Norrman. 1
1. Enligt beslut å oktoberstämman 1914 utgick under år 1915 kommunalskatten till
församlingen med följande belopp per 100 kr. beräknad inkomst:
Utskyldcr per 100 kr. beräknad inkomst av
jordbruksfastighet
utan
mantal
i mantal
satt jord
kapital och
arbete
annan
fastighet
Till kyrkan . .
Summa
Anm. Dessa uppgifter ävensom de under punkten 2 begärda upplysningarna behöva icke meddelas
i det fall, att debiteringen och uppbörden skett genom kommunalnämnden.
2. Om uttaxeringen varit olika för olika beskattningsföremål eller för olika delar avförsamlingen,
vad är orsaken därtill? .....................................................................
Vänd!
88
3.
Därest utöver de under punkten 1 upptagna utskylder särskild skatt under år 1915
utgått inom skolrotar, huru stort var det belopp, som inom dessa rotar sammanlagt utdebiterats?
_______________kr.
4.
Därest fonder finnas, vilkas avkastning helt eller delvis får för församlingens ändamål
disponeras:
a)
huru stort var fondernas sammanlagda belopp vid 1915 års slut?.......... kr.
b)
huru stort var den under år 1916 disponibla avkastningens belopp? -----kr.
c)
huru stor del av sistnämnda belopp har för ovan berörda ändamål disponerats?
_______________kr.
5.
Huru stor var församlingens låneskuld vid 1915 års slut?--------------- kr.
6.
Huru stor del av denna skuld belöper sig på lån, upptagna för:
a)
kyrkobyggnad? ...---------------------kr.
b)
prästgårdsbyggnad? __________________ kr.
c)
folkskolebyggnad?_______________...... kr.
d) andra ändamål, nämligen:
7. Äro de höga skatterna till den kyrkliga och borgerliga kommunen i mera avsevärd
grad att tillskriva någon eller några av nedanstående omständigheter, och vilka särskilda förhållanden
hava föranlett detta?
:
’
a) höga fattig vårdskostnader ?  ............................................—,... - T A.
b) höga kostnader för folkskoleväsendet?
c) höga ränte- eller amorteringskostnader?
d) industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten?
e) förfarande vid taxeringar (t. cx. för låg taxering av fastigheter e. d.)?...............
8. Övriga omständigheter, som kunna anses hava förorsakat de höga skatterna?
Förestående upplysningar äro meddelade av:
j
den........................ 1916,
Kyrkostämmans ordförande.
Register
*9
Bil. 3.
över de i efterföljande tab. I—3 upptagna kommuner, ordnade efter storleken av
sammanlagda skatten år 1915 till kommun, väghållningsdistrikt och landsting.
Kommun.
(Län.)
N:r
i
tab.
1-3.
Skatt per 100 kr. inkomst
av kapital och arbete.
''
Kommun.
(Län.)
N:r
i
tab.
1-3.
Skatt per 100 kr. inkomst j
av kapital och arbete. i
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum- i
ma. i
Kr.
Lojsta (Gottl.) ....
in
28-30
0''95
1-05
30-30
Råggärd (Älvsb.) . . .
286
1400
0-93
1 16
16-08
Redslared (Älvsb.). . .
267
27-00
1-00
115
29-15
Trökörna (Skarab.) . .
315
14-60
0-80
0-60
16-00
Om angå (Älvsb.) . . .
227
24-65
0-97
1-15
26-77
Dannike (Älvsb.) . . .
271
13-76
1-00
1-15
15-91
Karl Gustav (Älvsb.) .
246
21-50
0-70
1-15
23-35
Krokstad (Göt. o. Boh.)
193
14-20
0-73
0-80
15-73
Öxabäck (Älvsb.) . . .
242
19-60
0-70
115
21-35
Marby (Jämtl.) ....
392
13-60
l-io
069
15-39
Linde (Gottl.) ....
no
19-30
0-95
1-05
2130
Ala (Gottl.).....
96
13-40
090
1*05
1535
Lerdal (Älvsb.) ....
287
19-00
0-93
116
21-08
Humla (Älvsb.) ....
260
13-25
093
115
15-33 j
Gunnars jo (Älvsb.) . .
244
19-00
0-70
115
20-85
S. Ving (Älvsb.) . . .
233
12-95
1-20
115
15-30 j
Lane-Ryr (Göt. o. Bob.)
183
19-00
l-oo
0''80
20-80
överkalix (Norrb.) . .
415
12-40
2-04
0-85
15-29 j
Rolfstorp (Hall.) . . .
150
18-25
0-94
l-oo
20-19
Gullabo (Kalmar) . . .
58
1360
0''63
1-00
15-23 j
Tärendö (Norrb.) . . .
421
16-30
3-00
0-82
20-12
Naverstad (Göt. o. Boll.)
205
1310
1-33
0-80
15-28
Skepphult (Älvsb.) . .
240
18-00
0*70
115
19-85
Äspered (Älvsb.) . . .
231
12-85
1-20
1-15
15-20 |
Fröjel (Gottl.) ....
103
17-79
0-95
1-05
19-79
Pajala (Norrb.) ....
422
11-34
3-01
0-83
15-18
Gällared (Hall.) ....
143
17-75
0-73
l-oo
19-48
Nösslinge (Hall.) . . .
154
13-20
0-94
loo
15-14
Horla (Älvsb.) ....
215
17-26
0-63
1*15
19-04
Sanne (Göt. o. Boll.) .
194
13-50
0-73
0-80
15-03
Guldrupe (Gottl.) . . .
95
16-94
0-90-
1-05
18-89
Storsjö (Jämtl.) ....
397
1266
1-77
0-60
1503
Ljur (Älvsb.) ....
226
16-75
0-97
1.16
18-87
Kalvsvik (Kronob.) . .
45
13-62
0-70
0-70
15-02
Karlslunda (Kalmar) .
62
16-90
0-63
1-00
18-53
Torp (Älvsb.).....
283
12-90
0-93
1-15
14-98
Bärfendal (Göt. o. Bob.)
197
17-00
0-70
0-80
18-50
Tärna (Västerb.) . . .
405
12-32
1-40
1-25
14-97
Tönnersjö (Hall.) . . .
140
15-90
1-57’
100
18-47
Nora (Västmaul.) . . .
355
12-80
1-28
0-93
14-96
Kvinnestad (Älvsb.) . .
228
16-30
0-97
1*15
18-42
Högby (Kalmar) . . .
68
13*55
0*40
100
14-95
Lnr (Göt. o. Bob.) . .
204
16-00
1-40
0-80
18-20
Vrå (Kronob.).....
54
13-50
073
0-70
14-93
Flakeberg (Skarab.) . .
318
16*45
0-80
0-60
17-85
Sunne (Jämtl.) ....
388
12-90
1-83
0-70
1493
Jnnosuando (Norrb.) . .
423
1373
301
0-83
17-57
Spekeröd (Göt. o. Boh.)
170
13-00
1-10
0-80
14-90;
Torestorp (Alvsb.) . . .
241
15-70
0-70
1-15
17''55
Bergbem (Älvsb.) . . .
251
1305
0*70
115
14-90
Källa (Kalmar) ....
69
16-01
(140
l-oo
17-41
Mästerbv (Gottl.) . . .
99
12-85
0-95
1-05
14-85
Häggdånger (V.-norrl.).
373
15-00
1-37
l-oo
17.37
Korpilombolo (Norr!).) .
420
10-95
3-00
083
14-78:
Tostared (Alvsb.) . . .
255
15-50
0-70
1-16
17-35
Vänga (Älvsb.) ....
258
12-80
077
1-15
14-72
Hajom (Älvsb.) ....
252
15-31
0-70
1-15
1710
Hall (Gottl.).....
91
12-70
0-90
1-05
1465
Roasjö (Älvsb.) ....
269
1500
l-oo
1-15
17-15
Ödsmål (Göt. o. Boh.) .
172
12-70
no
0-80
14-60
Nårunga (Älvsb.) . . .
225
14-75
097
1-15
16-87
Gnarp (Gävleb.) ....
363
12-00
1*10
1-48
14-58 !
Istorp (Älvsb.) ....
247
15-00
0-70
1-15
16*85
Hyssna (Älvsb.)....
250
12-72
0-70
115
14-57 ;
Vemdalen (Jämtl.) . . .
398
14-48
1-77
0-60
16-85
Hnlterstad (Kalmar) . .
81
13-35
0-20
1-00
14-55
Asklanda (Älvsb.) . . .
229
14-70
0-97
115
16-82
Skogsbygden (Älvsb.) .
216
12-75
0''63
1-15
14-58 !
Varnum (Älvsb.) . . .
232
14-30
.1-20
1*15
16*65
Frändefors (Alvsb.) . .
279
12-50
0-87
1-15
14-52 !
Hinneryd (Kronob.) . .
53
15-20
0-73
0-70
16-63
Rone (Gottl.).....
107
12-50
0-95
1-05
14-50
Torp (Göt. o. Boh.) . .
177
14-20
1-33
0-80
16-33
Grimmared (Älvsb.) . .
245
12-50
0-70
1-15
14-35
Näs (Jämtl.).....
382
13-83
1-77
0-69
16-29
Söderby-Karl (Stocka.)
5
12-65
1-07
0-60
14-32
Härlunda (Kronob.) . .
48
15-oo
0-57
0-70
16-27
S:t Sigfrid (Kalmar)
66
12-65
0-63
1''00
14-28
14—16.140 7
90
Kommun.
(Län.)
N:r
Skatt
av
per 100 kr. inkomst
capital och arbete.
Kommun.
(lian.)
N:r
i
talj.
1-3.
Skatt
av
per 100 kr. inkomst
kapital och arbete.
tall.
1-3.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Tviug (Blekinge) . . .
123
12''70
0-53
105
14 28
Öljehult (Blek.) . . .
126
11-50
050
1-05
13-05
Nittorp (Alvsi).) . . .
275
12-10
1-00
115
14-25
Ås (Hall.)......
160
10-83
1-70
1-00
13-03-
Uråsa (Kronob.) ....
42
1303
0-50
0-70
14-23
Gemm (Gottl.) ....
112
11-00
0-95
1-05
13-00
Hasslö-Aspö (Blekinge)
121
12-60
0-53
TOä
14-18
Svartrå (Hall.) ....
149
11-27
0-73
100
13-on
S. Solberga (Jönköp.) .
32
1320
0-37
0-60
14-17
Bro (Göt. o. Boh.) . . .
190
1100
1-20
0-80
13-00
Tjärnö (Göt. o. Boh.) .
198
12-25
107
080
14-12
Vistorp (Skarab.) . . .
303
11-22
117
0-60
12-99
Gryteryd (Jönköp.) . .
38
12-30
113
0.60
14-03
Strängsered (Älvsb.) . .
261
10-90
0-93
1-15
12-98
Sävar (Västerb.) . . .
401
11-27
1-40
1-31
13-98
Töllsjö (Älvsb.) ....
256
11-25
0-57
1-15
12-97
Vamlingbo (Gottl.) . .
105
11-95
0-95
105
13''95
Ullånger (Västernorrl.) .
378
11-10
0-87
1-00
12-97
Rölanda (Älvsb.) . . .
289
12-22
053
1''15
13-90
Eringsboda (Blek.) . .
124
11-37
0-53
1*05
12-95
Enånger (Gävlcb.) . . .
361
11-60
0-80
1-48
1388
Stugun (Jämtl.) ....
381
11-29
0-97
068
12-94
Älekulla (Älvsb.) . . .
243
12-00
0-70
115
13-85
Näsum (Krist.) ....
134
1100
0-93
l-oo
12-93 |
Tösse (Älvsb.) ....
293
11-27
1-37
115
13-79
Trävattna (Skarab.) . .
310
1100
1-30
0-60
12-90
Buttle (Gottl.) ....
94
11-83
0-90
1-05
13-78
Korsberga (Jönköp.) . .
31
11-41
0-87
0*60
12-88
Tännäs (Jämtl.) . . .
399
11-40
1-77
0-60
1377
Mjöbäck (Älvsb.) . . .
264
10-70
l-oo
1-15
1285
Väne-Åsaka (Älvsb.) . .
208
12-00
0-60
115
13‘75
Högsäter (Älvsb.) . . .
284
10-75
0-93
1-15
12-83
Rångedala (Älvsb.) . .
230
11-40
1-20
115
13''7 5
Hal (Västernorrl.) . . .
375
ll-oo
0-83
l-oo
12-83
Kärråkra (Älvsb.) . . .
238
1110
1-20
115
13-75
Hangvar (Gottl.) . . .
90
10-87
0-90
105
12-82
Söderåkra (Salm.) . .
59
12''10
0-63
1-00
13-73
Bäve (Göt. o. Bob.) . .
184
11-00
l-oo
0-80
12-80
Solberga (Göt. o. Boh.) .
168
11-80
110
080
13-70
Ölmevalla (Hall.) . . .
162
10-87
0-90
l-oo
12-77
Herrestad (Göt. o. Boll.)
186
11-90
100
0-80
13-70
N. Björke (Älvsb.) . .
207
11-00
0-60
1*15
12-75
Tengene (Skara!).) . . .
314
1230
0-80
060
1370
Grovare (Älvsb.) . . .
236
10-40
1''20
115
12''75 j
Hålanda (Älvsb.) . . .
212
11-90
0''60
115
1365
Härnevi (Västmanl.) . .
347
1100
0-80
0-93
12-73 !
Värmskog (Värml.) . .
330
11-94
0''93
0-77
13-64
Skredsvik (Göt. o. Boh.)
185
10-90
l-oo
0-80
12-70 !
Ganthem (Gottl.) . . .
92
1168
0-90
1-05
1363
Högås (Göt. o. Bob.) . .
187
10-90
l-oo
0-80
12-70 ^
Hamra (Gottl.) ....
104
11-68
0''95
105
13-63
Simtuna (Västmanl.)
351
10-89
0-87
0-93
12-69 ,
Sundals-Ryr (Älvsb.) .
280
11-50
0-87
115
13''52
Kall (Jämtl.).....
393
lO-oo
2-00
0-69
12-69 |
Sproge (Gottl.) ....
109
11-50
0-95
1-05
13-50
Torskinge (Jönköp.) . .
39
10-95
1-13
0-60
12-68 !
Björkö (Jönköp.) . . .
30
12-00
0-87
0-60
13-47
Frösthult (Västmanl.) .
353
10-88
0-87
0-93
12-68
N. Härene (Skara!).) . .
321
1200
0-87
0-60
13-47
Lau (Gottl.).....
113
10-67
0-95
1-05
12-67
Lysvik (Värml.) . . .
342
12-00
0-67
0-77
1344
Hallarvd (Kronob.) . .
52
11.20
0-73
070
12-63 !
Tångeråsa (Örebro) . .
343
12-10
047
0-85
13-42
Stengårdshult (Jönk.) .
27
10-70
1-30
0-60
12-60 !
Kalv (Älvsb.).....
262
11*26
l-oo
1-15
13-41
Hultsjö (Jönk.) ....
33
11-62
0-37
0-60
12-59
Älmeboda (Kronob.) . .
40
12-20
0-50
0-70
13-40
Gesäter (Älvsb.) . . .
290
10-91
0-53
1-15
12-59
Mangskog (Värml.) . .
338
11-60
0-99
0-77
13-36
Nedertorneå (Norrb.) . .
416
923
2-50
0-86
12-59
Oviken (Jämtl.) ....
390
11-50
117
0''(>9
13-36
Långared (Älvsb.) . . .
219
10''80
0-63
1*15
12-58
Ullared (Hall.) ....
148
11-62
0-73
l-oo
13-35
Halna (Skarab.) . . .
296
1108
0-87
0-60
1255
Röra (Göt. o. Boh.) . .
180
11-20
1-33
0''80
13-38
Mularp (Skarab.) . . .
298
11-15
080
0(10
12-55
Alboga (Älvsb.) ....
223
11-20
0-97
115
13-32
Hede (Göt. o. Boh.) . .
195
11-00
073
0-80
12-53
Eridlevstad (Blek.) . .
119
11-70
0-53
1-06
1328
Kville (Göt. o. Boh.) . .
200
10-50
1-23
0-80
12-53
Övertorneå (Norrb.) . .
418
9-32
3io
0-86
13-28
Torsåker (Västernorrl.)
374
10-70
0-83
1-00
12-63
Skälunge (Hall.) . . .
153
11-30
0''94
l-oo
13-24
Gestad (Älvsb.) ....
278
10-50
0-87
115
12-5-2
Tannm (Göt. o. Boll.) .
203
1100
1-40
0-80
1320
Mo (Älvsb.).....
292
lO-oo
1-37
115
12-52 ;
Kyrkås (Skarab.) . . .
319
11-98
0-60
0*60
13-18
Gärdslösa (Kalmar) . .
73
11-00
0''50
1''00
12-50
Tnve (Göt. o. Bob.) . .
167
1110
1-27
0-80
1317
Ottravad (Skarab.) . .
300
1110
0-80
060
12-50
Svarteborg (Göt. o. Boh.)
189
11-70
0-67
0-80
1317
Persnäs (Kalmar) . . .
70
11-05
0-40
l-oo
12-45
Stamnared (Hall.) . . .
152
11-21
0-94
l-oo
13-15
Stenhumla (Gottl.) . .
97
10-45
0-95
1-05
12-45
Västergarn (Gottl.) . .
100
11-10
0-95
1-05
13-10
Bottna (Göt. o. Boll.)
202
1040
1-23
0-80
12-43
Klövsjö (Jämtl.) . . .
400
11-08
1-40
0-67
1310
Mo (Göt. o. Boh.) . . .
206
10-30
1-33
0-80
12-43
Ödenäs (Älvsb.)....
220
11-30
0-63
Ilo
13-08
Vederslöv (Kronob.) . .
43
11-00
0-70
0-70
12-40
Rännelanda (Älvsb.) . .
285
11-00
0-93
1-15
13-08
As (Kalmar).....
84
11-20
0-20
l-oo
12-40
in
Skatt jior 100 kr. inkomst
N:r j av kapital och arbete.
Kommun.
i
i Län.)
tab.
1-B.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Torhamn (lilek.) . . .
115
10-50
0-80
1/05
12-35
Sätila (Älvsb.) ....
‘149
10-50
0-70
115
12-35
Stenkyrka (Löt. o. Boll.)
182
10-25
1-27
0-80
112-32
N. Möckleby (Kalmar) .
79
1110
0-2O
loo
12-30
Valstad (Skarab.) . . .
BO t
10-50
1-17
0-60
12-27
Fänneslunda (Älvsb.)
235
9-so
1-20
1 • 15
12-25
Sorsele (Västerb.) . . .
400
9-30
1-67
1/265
12-235
Svennebv (fiol. o. Boll.)
201
1020
1-23
0-8O
12-23
Väckelsång (Krono!).)
41
1100
0''5O
0*70
12--20
Jät (K ro no b.).....
46
10-80
0-7O
0''70
12-2(1
Noram (blöt. o. Boll.)
173
10-30
1-10
080
12-20
Dal liv (Uppsala) . . .
9
10-60
0-79
0*785
12-175
Rörum (Krist.) ....
136
10-34
0-83
l-oo
12-17
Källunge (Gottl.) . . .
88
1021
0-9O
1-05
12-10
Revesjö (Älvsb.) . . .
266
1000
1-00
Ilo
12-15
Sexdrega (Älvsb.) . . .
268
10-oo
l-oo
1-15
12-15
Månstad (Älvsb.) . . .
272
10-00
l-oo
1-15
12-15
Lerbo (Södermani.) . .
17
10-30
0.49
1-33
12-12
Källuuga (Älvsb.) . .
222
10-oo
097
115
12-12
Molla (Älvsb.) ....
224
10-00
0-97
115
12-12
Grinstad (Älvsb.) . . .
277
10-10
0-87
1-15
12-12
Ucklum (Göt. o. Boll.) .
171
10-20
1-10
0-80
12-10
Tarsled ( Ivsb.) . . .
213
10-30
0-63
115
12-08
Vibvggerå (V.-norrl.)
379
10-2O
0-87
l-oo
12-07
Hagby (Kalmar) . . .
63
10-43
0-63
l-oo
12-06
Frostviken (Jämtl.) . .
387
1010
1-33
0-63
12-06
Bjälbo (Östergötl.) . .
25
1030
0-70
1-05
12-05
Remmene (Älvsb.) . . .
214
1020
0-63
115
11-98
Svensköp (Malmöhus) .
137
10-00
1-00
0*95
11-95
Rumskulla (Kalmar) . .
55
10»0
0-53
0*90
11-93
Långelanda (Göt. o. Bob.)
178
9-80
1-33
08O
11-93
Träkumla (Gottl.) . . .
98
9-92
0-95
105
1192
Sundre (Gottl.) ....
106
9-91
0-95
105
11-91
Segerstad (Kalmar) . .
82
10-70
0-20
1-00
11-90
Förlanda (Hall.) ....
164
lOoo
0''90
l-oo
11-90
Jörlanda (Göt. o. Boll.) .
169
10-oo
1-10
0-80
11-90
Backaryd (Blekinge) . .
125
10-30
0-53
1''05
11-88
Färila (Gävle b.)
. . .
368
9-70
0-70
1-48
11-88
Kråksmåla (Kalmar) . .
56
10-30
0-67
1-00
11-87
Karl Gustav (Norr!).) .
417
8.50
2-50
0-87
11-87
Vårfrukyrka (Uppsala) .
7
10-35
0-73
0*785
11-865
Ekeby (Gottl.) ....
87
9-91
0-9o
1-05
11-86
Kristianopel (Blekinge)
114
lO-oo
0*80
105
11-85
Ramdala (Blekinge) . .
116
lO-oo
0-80
1-05
11-85
Järnjö (Blekinge) . . .
117
lO-oo
0''80
1-05
i 1/85
Oskar (Kalmar) ....
65
10-21)
0-63
l-oo
11-83
Björlanda (Göt. o. Boll.)
166
9-60
1-43
0-80
11-83
Grinneröd (Göt. o. Boh.)
175
1000
1-03
0-80
11-83
Häggum (Skarab.) . . .
312
1036
0-87
0-60
11-83
Hunnestad (Hall.) . . .
157
9-88
0-94
l-oo
11-82
Linsäll (Jämtl.) ....
395
10-42
0-8O
0-6(1
11-82
Skatt
per 100 kr. in
ko in st
Kommun.
N-.r
av 1
capital
och arbete.
i
(Bän.)
tab.
1-3.
Kom-
munal-
Väg-
Lands-
tings-
Sum- ''
•ma.
skatt.
skatt.
Kr.
Altuna (Västmän!.) . .
352
lOoo
087
0*93
11 So
Lena (Älvsb.).....
217
10''00
0-63
1 15
11-78
Fullestad (Älvsb.) . . .
218
10-00
063
115
11-78
Låstad (Skarab.) . . .
291
10-30
(187
0*60
11-77
KöJa (Vanill.) ....
335
10-oo
0-99
0-77
11-76
Gunuarskog (Värml.) .
337
10-oo
0-99
0-77
11-76
Muruni (Älvsb.) ....
237
9-40
1-20
115
11-75
Surtebv (Älvsb.) . . .
253
9-90
0-70
1-15
11-75
Rengsjö (Gävleb.) . . .
Torsåker (Södermani.) .
359
10-00
0-50
1-26
11-75
11
9-70
0*70
1*38
11-73
Vinberg (Hall.) ....
145
1000
0-73
1-00
11-73
Ovanåker (Gävleb.) . .
358
10-00
0-47
1-26
11-72 !
Ilsbo (Gävleb.) ....
367
9-21
1-03
1-48
11-72
Arvidsjaur (Norrb.) . .
109
9-70
1-20
0-82
11-72
Gräsgård (Kalmar) . .
83
10-50
0-20
l-oo
11-70
Visseltofta (Kristianst.)
132
10-00
0-70
l-oo
11-70 ■
Älvsbacka (Värml.) . .
326
9-70
1-28
0*77
11-70
Elleliolm (Blekinge) . .
128
9-32
1-30
105
11-67
Näsinge (Göt. o. Boh.) .
199
9-80
1-07
0-80
11-67
Brastad (Göt. o. Boh.) .
191
9-60
1-20
0-8(1
11-60
Sillhövda (Blekinge). .
120
lO-oo
053
1-06
11-58
Karleby (Skarab.) . . .
305
9-88
1-10
0-60
Ilo»
Kyrkhult (Blekinge). .
129
9-70
0-80
1-06
11''55 :
Stenkyrka (Gottl.) . . .
89
9-59
0-90
1-05
11-54
Slätthög (Kronob.) . .
49
10-25
0-57
0-7O
11-52
Kastlösa (Kalmar) . .
86
10-32
0”20
100
11-52
Abild (Hall.).....
141
995
0-57
l-oo
11-52
Ventlinge (Kalmar) . .
85
10-30
0-20
l-oo
11-50 i
Bokenäs (Göt. o. Bob.) .
188
9-70
l-oo
0-80
11-60
Åskum (Göt o. Boh.) . .
196
1000
0-70
0-80
11-50
Älvshy (Norrb.) ....
408
8-70
1-97
0-82
11-49
Järn (Älvsb.).....
282
9*45
0-87
115
11-47
Hovbv (Skarab.) . . .
322
10-00
0-87
060
11-47
Hasslösa (Skarab.) . .
323
10-00
0-87
0"60
11-47
Svanshals (Östergötl.) .
23
9-78
0-63
1-05
11-46
Arby (Kalmar) ....
61
9-83
0-63
100
11-46
Morlanda (Göt. o. Boh.)
181
9-32
1-88
0-80
11-45
Grönahög (Älvsb.) . . .
273
9-30
l-oo
115
11-46
Ö. Emtervik (Värml.) .
340
lOoo
0-67
0-77
11-44
V. Emtervik (Värml.) .
341
10-00
0-67
0-77
11-44
Gunnarp (Kall.) ....
144
9-69
0-73
l-oo
11-42
Rogsta (Gävleb.) . . .
366
8-90
108
1-48
11-41
Hejde (Gottl.).....
101
9-40
0-95
105
11-40
Längnum (Skarab.) . .
316
10-oo
0-80
0-60
11-40
Främmestad (Skarab.) .
317
10-00
0-80
0-60
11-40
Tvååker (Hall.) ....
155
9-45
0-94
100
11-39
Häggenås (Jämtl.) . . .
383
8-80
1-90
0-69
11-39
Mjällby (Blekinge) . .
130
8-92
1-40
105
11-37
Rya (Kristianst.) . . .
131
9*50
0-87
l-oo
11-87
Ölme (Värml.) ....
327
9-90
070
0-77
11-87
Stigsjö (Västernorrl.) .
372
9-oo
1-37
l-oo
11-37
92
Kommun.
(Län.)
N:r
i
tab.
1-3.
Skatt per 100 kr. inkomst
av kapital och arbete.
Kommun.
(Län.)
1
N:r i
i !
tab.
1-3.
Skatt per 100 kr. inkomst
av kapital och arbete.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Öxnevalla (Älvsb.) . .
248
9''50
070
1-15
11-85
Kila (Värml.).....
332
9-ön
070
0''77
10-97
Fogdö (Södermani.) . .
19
9-50
0*50
1-33
11-33
Nederluleå (Norrb.) . .
410
8-54
1-60
0-83
10-9?
itortorp (Kalmar) . . .
64
9''70
0-63
1-00
11-88
Rödeby (Blekinge) . .
118
9-11
0-80
1*05
10-96
Hishult (Hall.) ....
139
10-00
0-33
l-oo-
11-33
Trönö (Gävleb.) ....
360
9-20
0-50
1-25
10-95
Hallen (Jämtl.) ....
391
9-52
ilo
0-70
11-32
Valinge (Hall.) ....
151
9-oo
0-94
1-00
10-94
Skända (Stockh.) . . .
2
10-10
0''60
0-G0
11-30
Vansö (Söderman!.) . .
18
9- i u
0-50
1-33
10*93
Borstig (Skarab.) . . .
306
9-GO
110
Ogo
11-30
Sandhult (Älvsb.) . . .
259
9-00
0-77
115
10-92
Norrby (Västmanl. ) . .
350
9-50
087
0-93
11-30
Viklau (Gottl.) ....
93
8-90
0-90
1*05
10-90
Bäckebo (Kalmar) . . .
57
9-89
0-40
1-00
11-29
Skepperstad (Jönk.) . .
34
9-91
0-37
0''60
1088
Virestad (Kronob.) . .
47
1000
0-57
0-70
11-27
Bergsjö (Gävleb.) . . .
364
8-30
1*10
1-48
10-88
Trässberg (Skarab.) . .
307
10-00
007
0-60
11-27
Allhelgona (Östergötl.).
24.
9-12
0-70
1-05
10-87
Vilhelmina (Västerb.) .
407
8-35
1-05
1*265
11-265
Edsvära (Skarab.) . . .
308 1
9-60
0-67
0-60
10-87
Råneå (Norrb.) ....
413
902
1-40
0-84
11-26
Källsjö (Hall.) ....
147
9-10
0*73
l-oo
1083
Låugtora (Uppsala) . .
8
9-70
070
0785
11-245
Kröson (Jämtl.) ....
389
8-80
1-33
0-70
10*83
Häri linda (Skarab.) . .
309
0''95
0-67
0-60
11-22
Alsea (Jämtl.) ....
394
8*50
1-68
070
10-83
Gärdhem (Älvsb.) . . .
209
9-40
0-60
1*15
11-21
Hede (Jämtl.).....
396
8-46
1-77
0-60
10-83
Ekby (Kalmar) ....
72
9-10
1-10
l-oo
11-20
Kälvene (Skarab.) . . .
304
9-05
1-17
0-60
10-82
Bredsätra (Kalmar) . .
74
9-10
1-10
l-oo
11-20
Vada (Stockh.) ....
3 i
9-40
0-80
0-60
10-80
Sandbv (Kalmar) . . .
80
10-00
0-20
l-oo
11-20
Föra (Kalmar) ....
71
9-40
0''40
l-oo
10-80
.Tala (Skarab.) ....
311
9-30
1-30
0-60
11-20
Seglora (Älvsb.) ....
239
8-95
0-70
1-15
10-80
Västerlövsta (Västm.) .
348
9-10
0-87
0-93
11-20
Mellb37 (Skarab.) . . .
325
9-80
0''40
0-60
10*80
Ligterbv (Blekinge) . .
122
9-60
0-53
105
11-18
Alva (Gottl.).....
108
8-75
0-95
105
10-76
Veddige (Hall.) ....
159
8-48
1-70
1-00
11-18
Långlöt (Kalmar) . . .
75
923
0''50
l-oo
10-73
Harbo (Västmanl.) . .
356
9-00
1-23
0-93
11-16
Länghem (Älvsb.) . . .
270
858
1-00
1-16
10-73
Hällarvd (Blekinge) . .
127
9-60
0-50
1-05
11-15
Ilaraker (Västmanl.) . .
345
9-33
0-47
0-93
10-73
Holsljunga (Älvsb.) . .
265
9-00
1-00
1-15
11-15
Åsbräcka (Älvsb.) . . .
211
9-00
0*57
115
10-72
Hnlared (Älvsb.) . . .
274
900
1-00
115
11-15
Hassela (Gävleb.) . . .
365
8-14
1-10
1-48
10-72
Spelvik (Södermani.)
10
9-io
0-70
1-88
1113
Laxsjö (Jämtl.) ....
8-14
1-90
0-68
10-72
Ståla (Göt. o. Boll.) . .
179
9oo
1-33
"0-80
11-18
Tveta (Värml.) ....
333
•9-24
0-7O
0-77
10-71
Köping (Kalmar) . . .
77
9oo
1-10
1-00
11-10
Väte (Gottl.).....
102
8*70
0-95
1-05
10-70
Jokkmokk (.Norrb.) . .
412
8-2 B
2-03
0-81
1109
Hietaniemi (Norrb.) . .
419
6-72
3*lo
0-86
10*68
Jättendal (Gävleb.) . .
362
8-60
1-10
1*48
11-08
Hycklinge (Östergötl.)
21
9-00
0-6O
1-05
10*65
Sånga (Västernorrl.) . .
377
9-25
0*83
l-oo
11-08
Berga (Kronob.) ....
50
9-22
0-73
0-70
10-65
Grundsunda (V.-norrl.) .
380
8-20
1-87
l-oo
1107
Trosa lk. (Södermani.) .
15
8*60
0-70
1-33
10-68
Karesuando (Norrb.) . .
424
7-90
2-33
0-78
11-07
Edskult (Jönköp.) . . .
28;
9-20
0-83
0-60
10-63
Hörna (Älvsb.) ....
234
8-70
1-20
1-15
11-05
Våxtorp (Kalmar) . . .
60
9-00
0-63
1-00
10-68
Mårdaklev (Älvsb.) . .
263
8-90
1-00
llö
11-05
Stöde (Västernorrl.) . .
370
8-50
1-13
l-oo
10-63
Edefors (Norrb.) . . .
411
8-60
1-63
0-81
11-04
Tåby (Östergötl.) . . .
22
8-70
0-87
1.06
10-62
Västerljung (Söderm.) .
14
9-00
0-70
1-88
11-03
Norsjö (Västerb.) . . .
104
7*55
1-67
1-40
10-62
Forshälla (Göt. o. Boll.)
174
9-20
1-03
0-80
11-03
Svärta (Södermani.) . .
12:
8*57
0.70
1-33
10-60
Bolstad (Älvsb.) . . .
276
9-00
087
1-15
1102
Alböke (Kalmar) . . .
76
8-50
110
l-oo
10-60
Adelsö (Stockh.) . . .
1
lO-oo
0-40
0-GO
11-00
Fotskäl (Älvsb.) . . .
254
8-75
0-70
1-16
10-60
Räpplinge (Kalmar) . .
78
9.50
0-50
l-oo
11-00
Järbo (Älvsb.) ....
2881
8''50
0-93
1-16
10-58
| Farstorp (Kristianst.) .
133
9-30
070
1-00
1100
Julita . (Södermani.)
16 i
8-75
0-49
1.33
10-57
| Säve (Göt. o. Boh.) . .
165
8-77
1-43
0-80
1100
Hnddunge (Västmanl.) .
357 :
8-40
1-23
0-93
10-56
Örslösa (Skarab.) . . .
324
lO-oo
0-‘40
0-6(1
11-00
Frillesås (Hall.)....
163
8*65
0-90
l-oo
10*55
Ås (Jämtl.)......
385
9-00
1-30
0-70
11-00
Hånger (Jönköp.) . . .
36
9-14
0-80
0-60
10-54
Stockaryd (Jönk.) . . .
35
10-00
0-37
0-60
10-97
Burträsk (Västerb.) . .
402
8-00
117
1-37
10-54
Böja (Skarab.) ....
295
9-60
0-87
0-60
10-97
Stafsinge (Hall.) . . .
146
8-80
0-73
l-oo
10*63
In. Fågelås (Skarab.) . .
297
9-00
1-37
0-60
10-97
Jörn (Västerb.) ....
403
8-00
1-17
1-34
10-51
! Snntak (Skarab.) . . .
302
9-20
117
0*60
1097
Tynderö (Västernorrl.).
371 |
7-62
1-87
l-oo
10-49
9;
Kommun.
(Län.)
N:r
i
tall.
1-3.
av kapital
och arbete.
Kommun.
(Län.)
N:r
i
tab.
1-3.
av kapital
och arbete.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Kom-
munal-
skatt.
Väg-
skatt.
Lands-
tings-
skatt.
Sum-
ma.
Kr.
Torstuna (Västmanl.) .
346
8-76
0-8O
0-98
10-48
Högerud (Värml.) . . .
329
8-60
0-93
077
10.30
''före förs. (Norr!).)
. .
414
8-04
1-57
0*85
10''46
Enåker (Västmanl.) . .
349
8-50
0-87
0-93
10-30
Väne-Ryr (Älvsb.). . .
210
8-70
0-iSO
1-15
10-45
Angerdshcstra (Jönköp.)
26
8-37
1-30
0-60
10*27
Alster (Värml.) ....
328
9*00
0-07
0-77
10*44
Älgå Värml.) ....
336
8-60
099
0-77
10-26
Eksjö lk. (Jönköp.) . .
29
9oo
0-83
0-60
10-43
Attmar (Västernorrl.) .
369
8-10
113
1-00
10-23
Trollc-Ljungby (Krist.)
135
8-ö0
0-93
100
10-43
Åker (Jönköp.) ....
37
8-80
0-80
060
10-20
Hällestad (Älvsb.) . . .
221
8-30
097
115
10-42
Namn (Skarab.) ....
320
9-00
0-60
0-60
10-20
liöda (Kalmar) ....
67
900
0-40
l-oo
10-40
Svanskog (Värml.) . .
331
8-50
0-93
0-77
10-20
Lyse (Göt. o. Boll.) . .
192
8-40
1-20
080
1040
Pjätteryd (Kronob.) . .
51
8-75
0''73
0-70
10-18
Hölö (Södermani.) . . .
13
8-34
070
1-33
10-37
Dalskog (Älvsb.) . . .
281
8-15
0-87
115
10-17
Lindberg (Hall.) . . .
158
8-43
0-94
100
10-37
Elo (Skarab.).....
313
8-80
0''77
0-60
1017
Tämta (Älvsb.) ....
257
8-45
0-77
Ilo
1037
Sillerud (Värml.) . . .
334
9-oo
040
0-77
10*17
Tillinge (Uppsala). . .
6
8-85
0-73
0-785
10-365
Krogsered (Hall.) .
142
8''5 5
0-57
1-00
10-12
Gräsö (Stockh.) ....
4
903
0‘78
0*60
10-36
St. Herrestad (Malm.) .
138
7*75
1-40
0''95
10*10
Mycklebv (Göt. o. Boll.)
176
8-20
1-33
0-80
10-33
Kungsåra (Västmanl.)
44
8-00
117
0-93
1010
Sala lk. (Västmanl.). .
354
8-10
1-30
0-93
10''33
Sällstorp (Hall.) . . .
161
7-37
1-70
1-00
10-07
Aspö (Södermanl.) . . .
20
8-66
0-33
1-33
10-32
Spannarp (Hall.) . . .
156
8-io
0-94
l-oo
1004
Boda (Värml.) ....
339
8''55
099
0-77
10-31
Boteå (Västernorrl.) . .
376
8-20
0-83
l-oo
10*03
Tävelsås (Kronob.) . .
44
8''90
0*70
0*70
10-30
Edsleskog (Älvsb.) . .
291
7-50
1-37
115
1002
Tiarp (Skarab.) ....
299
8-90
0-80
0-60
10-30
Gåxsjö (Jämtl.) ....
386
8-oo
1-33
0-68
10-01
inkomst
Anm. I de fall, då skatten varit olika inom olika delar av en kommun, avse uppgifterna.den högsta skatt,
som förekommit.
Tall. 1. Befolknings-, inkomst- och skatteförhållamlena
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Kommun.
Folk-  mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913-  1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för
delning efter
ålder 1910.
Beskatt ningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
1
Stockholms liin.
Färentuna hd.
Adelsö......
. 711
6-0
— 1''9
34-5
51''fi
13-9
111 820
148
1 102
51-0
11-2
37-8
2
Seminghundra h:d.
Skända......
558
— 15-3
— 2-1
33-8
50-1
161
76110
135
621
69-2
3(»
27-2
3
Vallentuna h:d.
Vada.......
980
— 8-8
— 1-7
38-2
48-5
133
32 016
no
490
70-3
2-7
27''0
4
Frösåkers h:d.
Gräsö.......
-
1 191
— 7-3
— 0-(l
341
51-4
14 5
79 501
66
372
54f.
3-0
42-5
B
Lyhundra hd.
Söderby-Karl . . .
1 759
— 2-6
-0-2
32-0
52-7
15-3
127 623
73
532
70-4
4-4
25-2
6
Uppsala län.
Åsunda h:d.
Tilliuge......
1368
— 1-9
— 1-8
29-8
56-3
13-9
155 779
114
811
66’ B
3-8
29-7
7
Vårfrukyrka ....
1212
- 4-9
— DS
29-9
56-1
140
129736
104
772
65-8
2-8
31-4
8
Lagunda hd.
Långtora.....
607
5-9
0-2
29-3
57-1
13*6
65 282
100
824
72*5
2''7
24-8
9
Hagunda hd.
Dalby.......
513
2-2
0*5
30-0
57-7
12-3
46 339
97
729
82-o
4-7
13-3
10
Södermanlands
län.
Jiönö h:d.
Spelvik......
262
— 4-0
— 0-8
27-6
54-1
183
29 290
in
713
•78-3
0"2
21*5
n
Torsåker.....
406
— 65
— 1''4
38-7
49-6
11-7
34 261
87
536
74-2
30
22-8
12
Svärta......
1432
6-9
0‘5
32-0
54-5
13f»
148 989
102
600
63-2
5-5
31-3
l) För i mantal satt jord 2-6f§&
95
in. in. inom ilo mest skutt,etyngda kommlinorna.
14 |
15
16 !
17 !
18 |
19 ||
20 |
21 |
22 |
23 ||
24
||
25
26 |
27 |
28 ||
29
Årlig ;
kostnad
för
Kost-  nad för
skol-  väsen-
Kommunalskatt 1915 i
per 100 kr. beskattnings-1
bar inkomst av kapital
Vägskatt 1915 per 100 1
kr. beskattningsbar ||
Lands-1
tings- i
skatt j:
916 per|;
Utskylder till präster- j
skåpet 1896/97 per 1
100 kr. beskattnings-
Nya
präst-|
löne- j
skol-
väsen-
det och
fattig-
och arbete.
*
1 II KOIIlft L liv .
i: 100 Kr. ||
jbeskatt-  r nings-
Summa
av kol.
bär inkomst
av:
lagen j
träder
det
1913—
1915per
1916 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
Till den
borger-  liga
Till
kyr-  kan. ■
Till
sko-''
lan.
Sum-:
Jordbruks-  fastighet. j
An- I
nan |
fas- i
Kapi-  tal j
och
bar in-  komst
av ka-  pital
19, 23
och 24.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fas- ''
tighet.|
Kapi-  :al och
arbete.
(har
trätt)
i kraft;
skol-
barn.
kom-
munen.
ma.
[nna-i
tura.
Kon-  tant. |
tig- |
het. i
ar- ii
bete. i|
och
arbete.
år |
19 ...
Kr.
Kr.
Kr. |
Kr.
Kr. |
Kr. 1
Kr.
Kr.
Kr. !
Kr. ||
Kr.
Kr
Kr.
Kr. |
Kr. |
44
5-80
4-20
1-60
:
4-2o;
10-00
2*oo;
‘ 1
1-20
II
1
||
0''40 0-60
11-00
3-61
3*18 j
0-50
20
1
1
24
652
370
2-40
4-00
10-10
2-83
0-17
1-80
0*60 j
0*60
11-30
2-65
_
15
-J
20
5-21
3-70
1-40
4-30
9-40
2*88
1*17
2-40
080
0*60
10-80
3*41
—
1-06
20
3
19
4''86
4-18
4-
35
903
2-83
0-83
2-20
0*73
0-60
10-36
5-20
—
l-oo
1 20
''
4
49
22-92
6-35
0-30
6-00
12-65
4-00
1-33
3-20
107
0*60
14-32
3*86
365
1-00
i
! 20
I
5
34
7-17
'') 2-83
2-49
3*58
8-85
| 3-33
0-33
2*20
0*785
110*365
399
0-21
i
18
6
29
9-34
7-13
3-22
10-35
111-865
4-09
0-21
18
»
32
9-31
4-64
1-29
3-83
9-76
3-oo
0*50
2-10
0-70
0*785
i
11-245
4*13
0-09
0-11
19
8
21
12-44
5-87
396
0-77
10-60
2-28
1*67
1
2-37
0-785
j 12-175
4-34
1 o-ll
0-26
i
19
9
27
5-55
5-30
ITC
2-70
910
1
[1113
3-50
0-08
1*20
j 20
10
30
9-60
4-50
0-70
4-50
1 9-70
j-3-00
0*50
| 2-lu
0-70
| 133
11-73
4-06
0-06
0-20
21
11
23
6-84
5-00
057
3-00
! 8-57
1
|
110*60
3-20
1 1-98
0-84
I 17
12
96
Tal. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
5 !
6
1 7
8
, 9
10
! H
12
1 13
K o m m u n.
Folk-  '' mängc
'' den
31 dec
1915.''
! Folk-  ; ökning
! eller
-minsk-  ning (-)
j 1906—
jl915 i %
jäv folk-  mäng-  den
1905.
j Årligt
överskott
Jäv inflytt-  j ning eller
[ ntflytt-  ning (—)
: 1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
; Folkmängdens
1 procenti ska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
1 Beskattningsbara
1 inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15 i „b0
år. år''
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
; skol-  barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Hölebo h:d.
13
Hölö.......
1671
7-0
— 0-1
31-2 53-2
15-0
221100
133
811
51-4
4''3
44-3
Västerljung ....
1283
1''9
— 0-9
34-sl ol*6
13-6
121 534
93
620
54-7
31
42-2
15
Trosa landskommun
874
l-o
— 2-4
32-5 54-0
13-5
105 660
114
595
50*6
6-3
43-1
Oppunda li:d.
j 16
Junta.......
2 914
— ti‘8
— 1*5
31-0 54-3
14-7
342 642
116
809
48-8
3-1
48-1
17
Lcrlto.......
1258
— 0-7
— 1-7
33 l 51-8
15-1
130 091
103
548
67-2
2-1
30-7
Åkers h:d.
18
Vansö.......
701
OM!
— 0-9
30-0| 56-3
13-7
73137
103
1002
731
5*7
21-2
19
Fogdö .......
1 187
— ’4-3
— 0-8
31-1 52-4
16-5
122 950
106
737
63''0
3*8
33-7
Selebo h:d.
| 20
Åspö.......
684
4-7
• 13
35''11 51-8
13-6
62 026
89
535
63-4
2-4
34-2
Östergötlands län.
!
Kinda h:d.
21
Hvcklinge.....
1551
— 2-8
— 0''8
28''6| 52-8
18-6
128 040
84
590
70-4
5-3
24-3
Björkekinds hal.
22
Tåbv.......
679
— 15-3
— 4-3
34-si 52-1
13-1
113 150
151
957
55''o
4-4
40-6
Lysings h:d.
- 23
Svanhals.....ä
1097
— 2-2
— 10
35-8 50-2
14-0
136 980
124
717
68-0
2-7
29-3
Göstrings hal.
24
Allhelgona . . . .
888
— 0-7
— 0-9
35-4: 51-4
13-2
97 993
no
816
86-0
0-4
13-0
25
Bjälbo ......
781
5*3 |
0''6
35-sj 54-2
10-0
98 704
129
710
68-2
1-3
30-5
Jönköpings län.
Mo h:d.
20
Angcrilshestra . . .
509
— 4-0
0-5
27-8 53 o]
19-2
34 648j
68 !
429j
82-1
1-8
161
27
Stengårdshult . . . j
572!
— 0-3
0-1
31-8| 49-5!
18- 71
36 556!
65 |
525;
69-1
3-8
27-1
förhållandena in. in. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
16
16
17
nunals
kr. b
komet
och ai
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913-  1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Konn
per 1U0
bar in
katt 1915
eskattnings-  av kapital
bete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(bär
trätt)
i kraft
år
19....
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
" I
Sum-
ma.
Kr. j
Jordbruks-
fastighet.
In na-J Kon-  tura. ; tant.
Kr. | Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
liet.
Kr.
Annan
fastig-  . het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
27
6-30
4-61
3
73
8-34
1
| 1037
2-95
0-80
0-32
20
L3
20
6-92
5-40
Ilo
2-50
9-oo
2-67
0-83
2-lo
0-7O
1-33
11-03
2-80
0-31
0-31
20
14
19
550
4-10
1-30
3-20
8-60
1
\ 10-63
3-07
014
018
17
15
30
7-60
3*75
loo
4-oo
8''75
1
j 10-57
2-24
0"07
0-24
17
16
24
9-90
4-80
1-40
4-10
1030
>1-94
0*50
1-46
049
1-33
\ 1212
3-49
0-19
0*30
14
17
20
5-21
5*50
3-60
9-10
1
1 10-93
3''75
0-09
0-09
17
18
18
7-01
O''40
4-10
1
9-50
>1-83
0-67
1’50
0-50
1-33
\ 11-33
3-13
0-io
0-22
17
19
20
623
3-49
1
5-17
8-06
1-50
0-17
loo
0-33
1*88
•
10-32
3-39
0-16
0-45
16
20
18
7*63
5-oo
4-00
9oo
2-17
0-83
1*80
0''60
105
10*65
1-93
1-20
0*57
20
21
18
9-01
6-00
l-oo
1-70
8-70;
383
1''00
2-60
0-87
1-05
1062
2-69
—
0-38
17
22
13
4''83
7''50
2
28
9-78
2-33
0-83
1-90
0-63
106
11-46
3*14
—
0-61
17
23
21
1056
535
1*55
2-22
9-12
1 ,
J 1087
3-46
7-80
2*26
21
24
14
7*65
7-70
1-30
1-30
10-30
/3*50
2-10
0-70
1-05
1 1205
3-31
13-23
0*54
21
25
44
623
250
073
514
8-37
1 „
J 10-27
2*16
100
0-40
18
26
19
5-73
4-00
4-20
2''50
1070
M5*50
—
3-90
1-30
0-60
\ 12-60
377
l-oo
• 0-39
18
27
15—163407
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
i
2
3
4
5
fi
7
8
9
10 ! 11
12
13
Kommun.
Folk-  mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbara
Beskattningsbar
inkomstens proeen-
inkomst
1 tlska fördelning
j efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
U 1 ; Jord-
sko1'' bruks-  barn !ru,KS
1914 fastig-  het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
28
Södra Vedbo hal.
Edshult......
636
— 11-7
— 1-7
26-0
56T
17-9
56 297
90
i
887 75-0
1,
230
29
Eksjö landskommun
1255
— 9-2
— 1-8
30-3
56''5
13-2
140 364
no
834 71-5
1-9
26-6
30
Östra hal.
Björkö ......
1 389
4-5
0-4
30-2
52-9
16-9
119 801
88
563j 75 9
2-9
21-2
31
Korsberga.....
1473
— 0''8
0-2
28-0
54*0
17l
134 322
93
597 72-fi
6-2
21-2
: 32
Västra h:d.
Södra So] berga. . .
623
— 12-0
— 1-2
30T
51-3
18-B
30 330
49
378| 89-7
0’5
9-8
33
Hultsjö......
1484
—10-0
— 1*5
32-9
52.0
15*1
80 683
54
329j 88-1
1-8
10-6
j 34
Skepperstad ....
698
— 160
-2-1
29-8
52-8
17-4
35 769
51
4561 88-8
1-6
9-ti
35
Stockaryd .....
1061
5-7
0''9
35-9
49-4
14-7
97 813
96
613 i 47 l
5*7
47-2
|
i 36
Östbo hal.
Hånger......
674
— 5-2
— 0-9
28-4
55-4
16-2
49 439
73
764 68-5
2-8
28-7
37
Åker.......
1606
— 7-3
— 1-2.
28-9
54-9
16-2
113136
70
532j 54-2
6-8
39-0
j 38
Västbo hal.
Hrytervd.....
421
— 9-3
— 1''6
29-2
55T
15*7
22 700
53
475 75-8
3-3
21-4
: 39
Torskinge.....
655
— 5-9
— IT
34-2
519
13-9
35 469
54
389 64-2
1-7
34T
40
Kronobergs liin.
Kong a hal.
Almeboda.....
2 757
- 7-7
— IT
310
52-6
16-4
184 937
68
506; 63*6
49
31-5
41
Väckelsång ....
2 368
— 2-9
— 1-2
33-5
52-3
14-2
192 740
81
530 58-9
4-1
37-0
! 42
Fräsa.......
703
- 1-8
— 1-3
37«
51''5
10-9
52 724
74
439 65-4
4-6
300
1 43
Kinnevalds hal.
Vederslöv.....
1066
— Ilo
— 2-5
30-0
52-2
17-8
57 500
53
3931 74*7
0-9
24-4
j 44
Tävelsås.....
1014
—• 121
— 0-8
29-2
55-9
14-9
80 772
80
564 68-5
2-7
28-8
} 46
Kalvsvik.....
1140
— 7-9
— 0-4
256
55-4
19-0
68 725
61
432 73-8
48
2T9
• 46
Jät.........
8031 — 10-3
— 1''8
33-8
52-5
13-7
74 170
92
478; 78-6
IT
20-3
förhållandena in. in. inom de mest skattetynyda kommunerna.
14
16 1
16
17
18
19 |
20 1
21 |
22 |
23 |
24
25
26 !
27 |
28 |
29
Årlig
kostnad
Kost-  nad för
skol-
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings- J
Vägskatt 1915 por
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-
tings-
skatt
Utskyl der till präster-  skapet 1896/97 per
Nya
präst-
för
skol-
väsen-
väsen-  det och
fattig-  vården
bar inkomst av kapital
och arbete.
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-
Summa
av kol.
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
löne-
lagen
träder
det
ma-  lt)] 5 per
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-
Till den
borger-  liga
Till
kyr-
Till
sko-
So in-
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
Kapi-
tal
och
bar in-  komst
av ka-  pital
19, 23
och 24.
Jord-
bruks-
Annan
fasti g-
Kapi-  tal och
(har
trätt)
i kraft
skol-
korn-
ma.
I n na-
Kon-
tig-
ar-
och
fastig-,
år
barn.
komst.
munen.
kan.
lan.
tura.
tant.
hot.
bete.
arbete.
bet.
het.
arbete.
19....
|
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
SB
7-16
fy 4:5
0-75
200
9" 20
(4-17
0-60
1 10 63
2-78
1-65
1-20
16
28
54
7''til
5''40
1-30
2-30
9-00
2-50
0-83
| 1043
1-94
0-50
0-60
16
29 |
17
5''77
8-50
3-50
12-oo
1
2-60
0-87
1 13-47
1-81
0-96
0-82
18
30
14
6-24
8-80
0-66
1-95
1141
1
4-33
-
j 0-60
\ 12-88
2-55
2*47
0-38
19
31
13
14-50
9-45
3-75
13-20
1
| 1417
2''58
19
32 |
11
9-02
7-62
070
3-80
11-62
0-60
) 12-59
2-40
0-66
0-59
16
33
16
12-00
6-71
l-oo
2-20
9-91
ll-83
—
1-10
0-37
| 1088
2-48
2-07
1-36
1 16
34 !
20
6-12
3-00
7-oo
i
10-oo
1
1 10-97
206
1-34
0-24
| 19
35 |
20
522
6’15
i
2-99
914
1
2-40
0-60
1 10-54
3-23
0-88
0-44
18
1
i>6
37
7''55
4-20
0-60
400
8-80
74-00
0-80
\ 10-20
299
113
0-57
17
37
26
1202
7-70
1-10
3*50
12-30
1
3-40
1-13
0-60
j 14-03
4-85
8-16
0-35
19
38
18
7-26
5-90
0-55
4o0
10-95
15 67
\ 12-68
4-14
0-97
0-40
18
39
18
11-67
9-20
0-50
2-50
12-20
1
113-40
2-78
0-64
0-89
i 20
40
35
7-48
5-30
2-00
370
ll-oo
1-67
0-83
1-50
0''50
0*70
] 12-20
2-77
1-94
0-36
1 21
41
10
7-80
933
3-
70
1303
f
( 14-23
2-67
2.70
4-40
21
42
16
1048
6-30
2-oo
2-70
11-00
1
f 12-40
3-79
0-51
16
43
20
7-68
4-00
2-io
2-80
8-90
) 10-30
2-80
1-33
0*06
! 21
44
15
9-48
7-50
2-36
3-76
13-62
>3 17
0-33
210
0-70
0-70
\ 15-02
303
1-54
0-88
21
45
12
4-52
6-20
2-60
2-00
10-80
1
1 12-20
2-73
2-58
0-85
! 21
46
100
Tal). 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
•>
~
3
4
5
6
7
8
10
11
12
13
Korn in u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
_
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
brnks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
47
Allbo h:d.
Virestad ......
3 583
— 10-4
— 11
32-8
48-7
19-0
262 112
72
418
75-3
2*5
22-2
48
Härlunda.....
1410
- 9-3
— 2-5
32-0
51-3
16-7
54 557
38
267
72-8
1-3
25-9
49
Slätthög .....
1837
— 6-8
— 1-8
31-8
52''0
16''i
101198
54
394
80-0
1-8
18 I
50
Sunnerbo h:d.
Berga.......
2 803
— 2*9
— 0-4
31-7
50-6
17-7
229 086
■
81
542
65-7
6*0
28*3
51
Pjättervd.....
1732
— 9-4
— 1-7
31*5
50'' 6
17-9
127 541
72
574
596
4-9
35-5
52
Hallaryd.....
1572
— 6-7
— 11
27-7
53-5
18-8
76 455
48
333
71-2
4-8
24-0
53
Hinneryd.....
2152
— 3<J
— 1-8
29-8
54-2
16-0
110 526
Öl
360
71-4
2-3
26-3
54
Vrå........
1047
— 8-7
— 2-0
32-3
556
121
37 615
36
236
55-3
1-5
43-2
55
Kalmar län.
Sevede li:d.
Rumsknlla ....
1487
— 6-3
— 1-5
27-5
54-4
18-1
142 200
97
690
70-4
1-9
27-7
56
Handbörds h:d.
Kråksmåla ....
1914
— 4''3
— 0-6
30-7
53*5
15-8
212 493
in
731
59o
4*0
37o
57
Norra Möre h:d.
Bäckeho .....
1954
— 13-9
— 2-2
320
51-7
16-3
138 835
69
440
73-8
4-2
22-o
58
Södra Möre li:d.
Gullabo......
2 210
— 12-3
— 2*1
31-8
48-0
20-2
82 313
36
214
80-5
4-4
15-1
59
Söderåkra......
4 330
— 2-4
— 1-4
31-3
52-6
161
487 768
no
903
32-7
7-3
60-0
60
Våxtorp......
598
— 9-9
— 0-2
24-2
54-6
21-2
60182
98
975
60-3
11-8
27’9
61
Arby......•
1347
- 7-2
— 0-8
26*5
54-3
19-2
103 699
76
688
68-6
0.-6
25-9
62
Karlslumla . .
1472
— 8-0
—1*5
29-5
51-9
18-6
85 542
59
497
65-6
8-5
25''9
63
Hagby......
944
— 2-1
-0-6
27-1
550
17-9
100 770
106
741
57-6
5*5
36-9
64
Mortorp......
1547
— 8-2
— 1-9
31-6
52''0
16-5
110 524
71
487
71-8
4-2
24-0
65
Oskär.......
1247
— 10-2
— 19
32-9
46-9
20-2
52 586
42
267
74-8
3-8
21-4
66
S:t Sigfrid ....
623
— 18-3
— 40
25-8
560
18-2
46 666
74
455
75-7
2-8
21-5
*) Inom en del av kommunen 0''74. — 2) För i mantal satt jord 6''51.
101
förhållandeva tv. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
15
10
17
18
19
20
21
22
23
24
26
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
ocli
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr
(Jtskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
ID!...
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
In na-  tura.
Kr.
Kon-
tant.
Kr.
11
8-33
7-00
0-60
2-40
lOoo
f 11-27
3-26
0*86
0-24
21
47 ,
10
10-71
10-60
1-90
2-50
15-oo
J.2-G7
0-17
1-70
(J''57
0-70
16-27
2-95
1-71
0-51
22
48
17
7-28
4-80
0-95
4-50
10-25
111-52
2-71
0*66
0-44
21
49
25
8-70
525
0*57
3-40
9-22
10-65
3-38
3-04
0*81
19
50
18
8''05
5-oo
0-75
3-00
8-75
10-18
3-64
1-90
0 21
20
51
24
9''87
550
2''70
3-00
11-20
13-67
—
2-20
0''73
0-70
12-63
4-70
1-76
0-61
19
52
13
34-77
9-oo
620
15-20
1 16-63
4-99
1-34
0-61
21
53
14
9-30
5-20
2-80
5*50
13-50
( 14-93
7-58
1-84
116
22
54
18
7*85
6-00
l-oo
3*50
10*50
2*67
—
1-60
0’58
*) 0-90
11-93
2*68
1*01
1-01
19
55
11
4-93
8-00
2-
JO
10-30
2-83
—
1-70
0-57
l-oo
11-87
211
1-50
1-50
16
56
12
6-29.
7-25
0-83
1-81
0-89
2-00
—
1-20
0-40
l-oo
11-29
2-47
3-33
0-48
19
57
15
11-39
7-61
5-
19
13-60
15-23
266
2-65
2-88
21
58
73
26-12
5-38
0-52
6-20
12-10
13 73
3-03
2-40
0-65
18
59
22
5-88
6-00
l-oo
2-00
9-00
10 G8
3*25
0-88
0-60
20
60
15
12-29
2)6-6i
3-22
9-83
11-46
292
1-76
0-78
19
61
4(3
12-39
13-00
0-90
300
16-90
13-17
—
1-90
0-63
l-oo
18*58
4-09
1-05
0-58
19
62
11
7-23
9-oo
0-89
0-54
10-43
12-06
3-49
1-60
0-37
19
68 i
13
8-44
7-50
0''90
1-30
9-70
11-33
2-94
l-oo
l-oo
16
64
10
9-62
6-20
4-bo
10-20
11-83
3-13
1-50
1-50
16
65
15
13-55
8-86
3-
79
12-65
14-28
3-52
103
0-60
19
66 |
102
Talj. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3.
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Kommun.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Ärligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
6°
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
bet.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
67
Åkerbo h:d.
Böda.......
1552
— 5*6
— 0-2
27-6
52''4
20-0
90 064
58
476
49-2
2-6
48-2
68
Högbv......
1908
- 10-5
— 1-5
333
47-7
190
99 391
52
351
74-3
1-9
23-8
69
Källa.......
713
- 17
— 2-5
31-3
52-8
159
31037
44
291
89-fi
1-2
9-2
70
Persnäs......
1410
— 15-6
— 2-6
33-4
511
15-5
71 745
50
265
62-9
2-3
34-8
71
Föra.......
913
— 10-3
— 1-8
27-6
554
17-0
48 156
52
398
77''2
0*5
22-3
72
Runstens hal.
Ekby.......
244
— 1-2
0-7
255
51''9
22-6
16 378
67
539
89-7
O-o
9-7
78
Gärdslösa.....
1214
— 2-3
0''3
28-1
52-2
19-7
104 364
87
530
82-0
2-5
15-5
74
Bredsätra.....
578
— 13-6
-0-7
29-8
49-6
20-6
41934
72
420
82-0
0-6
17-4
76
Långlöt......
450
- 7-8
— 0-6
240
558
20-2
41130
90
667
79-fi
1-2
19-2
7«
Slättbo h:d.
Alböke ......
563
— 5*7
— 0''3
315
48-8
19-7
36 502
65
379
89-8
07
9-5
77
Köping......
1511
136
1''3
33-4
49-6
17-0
127 360
85
533
60-3
6‘5
33-2
78
Räpplinge.....
830
— 1-3
—1-7
31-9
50-1
18-0
90 589
105
669
536
Ilo
35*5
79
Möckleby hal.
Norra Möckleby . .
710
— 91
— 0-3
26-8
51-8
21-4
49140
68
511
83-9
11
15*0
80
Sandby ......
399
— 16-2
— 1-6
26-5
50-6
229
32 300
80
556
82-7
1-7
15-6
81
Hnlterstad.....
761
— 8-2
— 1-3
310
51-7
17-3
55 563
74
420
821
4-3
13-6
82
Gräsgårds h:d.
Segerstad.....
352
— o-6
0''6
22-0
57-6
19-8
37141
102
1170
629
4-3
32-8
83
Gräsgård .....
651
— 0''3
0''4
26-8
55-4
17-8
62 370
97
797
68-0
4-7
27-3
84
ÅS........
433
— 2-3
— 2-2
32-8
491
181
65 747
146
880
67-1
3-4
29-5
85
Ventlinge.....
443
— 8-5
— 15
26-9
541
190
40 981
91
772
61-9
6-3
318
86
Kastlösa.....
938
3-2
Öl
31-3
54-4
14-3
117 695
126
716
65''9
3-6
30-5
103
förhållandena in. in. inom de mest skattetyugdu kommunerna.
14
lf,
1 16
! 17
! 18
1 1»
j 20
! 91
| 22
| 28
!| 24
25
26
| 27
| 28
|| 23
i
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915per
skol-
barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1915 pei
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
1 Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
jbeskatt-  nings-  bar in-  komst
! av ka-  | pital
1 och
j arbete.
1 Kr.
|
!
Stimma
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
ötskyldertill präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  | lagen
träder
i (bär
l trätt)
ji kraft
1 är
J 19....
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
i Kr.
I Till
sko-  lan.
Kr.
| Sum-  ; ma.
1 Kr.
| Jordbruks-  j fastighet.
In na-l Kon-  J tura. I tant.
! Kr. ! Kr.
j An-  nan
fas-
tig-
het.
Kr.
IKapi-  | tal
! och
! ar_
j bete.
| Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
1
Annan
fastig-
het.
| Kr.
Kapi-  tal och
arbete
! Kr.
13
1
5*87
5*00
170
2-24
9-00
!
[ 10-40
6-52
1*07
1-25
!
i 18
13
10-60
1016
1-32
207
13-55
1
14-9»
6-69
0-75
0-74
17
68 !
30
12-69
10-00
1-96
4-05
16-01
1-67
0-33
1-20
0-40
l-oo
17-41
6*45
115
0-73
17
69 |
11
1005
6-07
1-20
3-78
1105
12-45
7-94
0-73
0-65
17
70
20
8-82
520
1-80
2-40
9-40
( 10-80
6-16
0-43
1-32
17
71 1
24
8-61
5io
4-
10
9-10
4-60
l-oo
3-80
1-10
l-oo
11-20
9*35
1-30
1-82
18
72
12
7-83
7-69
1-65
1‘66
11-00
1-67
0-83
1-50
0-50
l-oo
12-50
7-53
3-71
1-80
19
7 3
14
7-97
4-20
1-50
3-40
9-10
4-50
l-oo
3-30
1-10
l-oo
11-20
7-43
3-55
0-81
19
74 ;
22
7-13
6-32
1-31
1-60
9-23;
1-67
0-83
1-60
0-50
l-oo I
10-73
6-70
3''34
1-15
17
75 ''
13
6-81
4''50
4-00
8-50
1,
J 10-60
7-89
0*60
0-67
18
16
12-85
6-00
0-50
2-50
9-oo
^ 4-50
l-oo
3-30
Ilo
l-oo
\ ll-io
6-61
323
0-64
18
77 i
16
8-85
5-50
4-
9-50
1-67
0-88
1-50
0-60
l-oo !
11-00
4-72
1-66
006
18
78 |
16
7-69
7-50
080
2-80
11-10
I
j 12-30
6-81
10-32
''
0-98
17
79 ''
11
6-28
7-00
2-15
0-85
10-oo
VO''83
017
0-60
0-20
l-oo
11 20
1056
0-81
0-74
17
80 1
15
8-30
1055
0-60
2-20
1385
i
I
( 14-55
8-06
8-40
o-i9!
18
81
28
6-17
7-20
1-30
2-20
10-70
| 11-90
6-68
2-68
1-82 i
16
82
18
4-84
8-00
0-70
1-80
10-60
11-70
6-82
0-53
4-07
16
83 |
17
7-17
9-50
0-50
1-20
11-20
0-83
017
0*60
0-20 j
1-00
12-40
3-28
l-oo
l-oo
17
84 j
34
12-92
4-50
1-30
4-50
10-30
11-50
5-97
l-oo
l-oo
17
85 !
10
5-48
9-00 j
1-
2
10-32!
11-62
3-81
0-33
0-33 -|
17
86
104
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
t
5
6
7
8
9
10 I
11 1
12 |
13
K o m m u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906-  1915 i *
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
brnks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
, 87
Gottlimds län.
Gottlands norra
h:d.
Ekeby......
342
6*5
— 1-3
27*7
58*1
14*2
35 680
103
890
67*4
7*1
25*5
j 88
Källnnge .....
328
30-2
0-8
26*2
59*0
14*8
40 017
125
899
78*3
4*8
16*9
! 89
Stenkyrka.....
398
— 102
— 0-4
25*8
53*6
20*6
50 508
72
477
72*8
5*1
22*1
90
Haugvar.....
863
— 5l
— 1-4
33*o
51*3
15*7
66 033
75
397
45*5
11*0
43*5
91
Hall.......
245
— 7-9
2-0
29*5
48*5
22*0
14 226
59
366
70*4
6*3
23*3
92
(ianthem.....
285
—
0-3
23*6
59*2
17*2
24190
82
885
86*3
2*8
10*9
93
Viklau ......
186
2-8
1-3
23*0
62*8
14*2
23 218
137
1329
80*7
2*6
16*7
94
Buttle......
319
— 14-2
— 3''6
31*4
49*4
19*2
22 251
67
485
64*3
6*9
28*8
ÖB
Gruldrupe.....
256
3-2
1*6
27*3
53'' 3
19*4
11146
45
338
94*0
6*0
_
96
Ala........
301
— 0-3
— 2*4
32*2
50*0
17*8
14 220
48
277
67*0
5*0
28*0
j 97
Gottlands södra
h:d.
Stenhumla ....
454
7-6
— 1*4
29*0
54*3
16*7
31 640
68
350
83*0
1 5
15*5
98
Träkumla.....
258
— 1''5
— 2*2
34*8
50*6
14*6
17 300
73
349
76*8
3*6
19*6
99
Mästerby......
456
22-9
1*1
29*3
57*4
13*3
38860
85
546
73*7
4*2
22*1
100
Västergarn ....
265
— 2-6
— 2*7
26*8
52*5
20*7
22 030
78
356
67*9
6*6
25*5
101
Hej de.......
579
5-5
— 0*2
26*9
51*2
21*9
34 886
60
454
77*3
3*1
19*6
102
Väte.......
601
5-0
0*2
26*4
56*6
17*0
35102
58
494
85*9
2*3
11*8
103
Fröjel.......
524
— 3-1
0*2
20*4
59*7
19*9
28 645
55
613
90*8
6*4
2*8
104
Hamra......
310
1-0
0*4
24*2
55*1
20*7
17 649
57
422
74*5
5*7
19*8
105
Vamlingbo ....
645! — 6-1
— 1*2
22*9
56*9
20*2
48 605
75
751
67*0
7*2
25*8
; 106
Sundre......
183;
1-1
— 1*5
27*6
51*3
21*1
13 526
68
619
61*2
4*8
34*0
107
Rone.......
1009|— 1-7
0*2
28*4
54*9
16*7
106 379
102
716
47*4
7*6
45*0
4 08
Alva.......
489
45
— O-o
25*7
56*9
17*4
45 607
93
819
75*9
7*4
16*7
: 109
Sproge......
2981— 4-5
0*4
26*0
53*9
20*1
17 877
60
413
83*4
3*8
12*8
i 110
Linde .......
413
16''0
— 1*5
34*0
53*3
12*7
25 854
61
341
81*9
6*3
11*8
Hl
Loj sta......
307
4-1
1*3
29*4
50*8
19*8
17 929
58
557
74*8
3*3
21*9
112
Gerum......
178
6-0
— 1*1
25*0
58*1
16*9
11729
68
853
59*7
5*4
34*9
113
Lan.......
476 — 1-0
0*2
22*8
55*2
22*0
26 622
56
501
82*9
5*3
11*8
förhållandena m. m. Inom de mest skattctyngda kommunerna.
14
15
10
17
18
19
20
21
22
23
: 2i i
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915per
skol-
barn.
Kr.
Kost-  nad fbr
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1916 pei
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-!
tings-  skatt i
1915 per1
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  lönc-  lagen
träder
(bar
trätt)
i kraft
är
19....
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
In ua-j Kon-  tura. j tant.
Kr. | Kr.
An-
nan
faa-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bote.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
hct.
Kr.
A nuan
fastig-  het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
23
4-98
3*50
1 1
6-41
9-91
1
11-86
1-72
0-24
20
87
15
529
8-50
0-80
0-91
1021
12-16
2-14
—
—
18
88
16
o"55
3-97
2-28
3-34
9-59
11-54
2-68
—
0-20
20
89
18
6-68
7-30
1-14
2-48
1087
12-82
2-27
—
0-25
20
90
22
8-51
6-20
1-90
4-oo
12-70
1
14-65
3-01
0-25
20
91
68
4-go
l-oo
2-69
7-99
11-68
3"83
0-67
2-70
0-90
1-05
13-63
2-41
_
0*56
20
92
54
4-6H
3*45
100
4*50
8-95
10-90
2-31
—
0-25
20
96
35
10-18
3*05
8-
78
11-88
''
1378
2-86
—
0-27
20
94
79
24-78
5-40
1-24
10-30
16-94
18 89
2-45
_
0-25
20
95
51
7-44
0*05
1-35
11-10
1310
15"35
2-93
—
20
96
19
8-49
4-32
6-
13
10-45
12-45
2-39
0-25
20
97
25 ''
7-29
509
1-37
3-46
9-92
•
11-92
2-42
—
0-25
20
98
24
7-87
7-00
2-68
3"22
12-85
14-85
2-37
_
0-70
19
99
19
7-83
4-90
2-30
3-90
ll-io
18-io
3-18
025
19
100
23
908
4-00
TöO
3-30
9-40
11-40
402
—
0-24
20
101
27
12-25
2-60
6-10
8-70
1070
3-47
_
0-26
20
102
107
16-31
9-20
2-24
6''35
17-79
19-79
3-44
—
0-26
20
103
26
614
5-56
2-42
3*05
11-63
13-63
6-42
—
0-25
20
104
22
5-68
7''50
2-45
2-00
11-95
>367
1-08
2-85
0-95
1-05
18-95
3*76
0-25
20
105
34
5-58
3-28
3-43
3-25
9-91
11-91
3-06
—
0-25
20
106
32
704
7-00
2-10
3-40
12-50
14-50
3-42
—
0-25
19
107
29
4-80
2-65
2-20
3-90
8*75
1075
2-79
—
109
19
108
27
9-40
5oo
1*50
5-oo
11-50
13-50
3-22
—
0-25
20
109
71
8-82
4-50
5-30
9 50
19-30
21-30
2-87
—
0-25 :
20
no
69
8-68
7-50
5-30
15-50
28-30
30-30
2-95
_
20
in
40
5-71
2-83
3-93
4-24
11-00
13-00
3-57
—
20
112
26
7-40
4-50
3-60
2-57
10-67
.
12-67
4-15
—
0-26 i
20
113
16—163407
106
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och sJeatte
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
il
12
13
K 0 m m u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i tf
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning'' (—)
1913-  1915 i tf
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
brnks-
fastig-
liet.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
m
Blekinge län.
Östra h:d.
Kristianopel ....
.
2 773
— 0-4
— 1-0
305
51-3
18-2
164 747
59
365
62-1
13-2
24-7
Ilo
Torbamn.....
2 968
-12-0
— 21
29-9
52-3
17-8
139 222
46
275
58''3
11-7
30-0
116
Ramdala.....
2 801
- 3-1
— 1-9
35-2
52-0
12-8
220 504
78
431
68-1
5-8
26-1
117
Jämjö.......
2 495
— 34
— 10
33-1
52-5
14-4
174 844
70
405
67-7
71
25-2
118
Ilödeby......
— 11
— 1-4
37-6
49-2
13-2
241 188
«
282
56''9
10-4
32-7
119
Medelstads h:d.
Fridlevstad ....
2 891
- 3-0
— 0-8
34-7
50-1
15''2
189 771
65
349
66*5
4-9
28-6
120
Sillhövda.....
2 376
— 10-7
— 1-7
33*5
51-6
14-9
160106
66
439
48-8
7*4
43-8
121
Hasslö o. Aspö . .
2 302
8''9
— 1-4
411
49-7
9-2
111 013
49
252
23-0
6-8
70-2
122
Listerby.....
2 486
— 3*0
-1-4
38-5
501
114
162 041
65
327
50-5
7-3
42-2
123
Tving.......
3 240
— 12-4
— 1-8
34-0
51-5
14-5
208 634
64
352
57-2
7-5
35-3
124
Eringsboda ....
2 378
- 6''S
— 2-6
36’4
50-6
13-0
120 467
50
272
621
4-7
33-2
125
Backarvd.....
2 518
— 11-3
— 3.2
.33-3
53-0
13-7
156 773
61
316
49«
5o
45-4
126
Bräkne h:d.
Öljehult......
1621
— 15-3
— 4-8
30-4
55-7
13-9
67 613
41
248
72-9
4-4
22-7
127
Hällarvd.....
3162
— 3-2
— 2-0
35-9
52-2
11-9
235 235
73
341
47-8
7*7
44-5
j 128
Listers h:d.
Elleholin.....
451
6-9
— 0-2
43-6
48-1
8*3
43161
96
427
47-0
6-1
46-9
[129
Kyrkhnlt.....
4 875
— 4-3
—1-5
361
49-7
14-2
353 840
72
366
44-4
25-6
3Ö0
;130
Mjällby......
5 428
— 4-4
— 11
32-3
52-1
15-fi
427 490
79
476
51-2
13-3
35*5
131
Kristianstads län.
Norra Åsbo hd.
Bya.......
1217
16-3
— 0-4
33-7
51-8
14 a
94 337
77
480
61-7
8-9
29-4
132
Västra Oöinge li:d.
Visseltofta .....
1018
— 9-7
-11
23-5
57-0
195
65 331
66
528
53*4
5-3
41-3
138
Farstorp.....
1490
— 4-7
— 1-4
330
48-7
18-3
98 478
64
405
67''7
4-4
27-9
'') Avser Hasslö fors.; i Aspö förs. resp. 250 och 8''00. — 2) Avser Hasslö fors.; i Aspö förs. resp. 1’3G
107
förhållandena m. m. inom de mest shattetyngda kommunerna.
14
15
16
1 17
1 1«
1 19
20
1 21
| 22
| 28
24
25
26
1 27
j 28
29
!
Årlig
kostnac
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
191ö pei
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19. .
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
i Till
j sko-  I lan.
Kr.
Sum-
ma.
1 Kr.
Jordbruks-
fastighet.
An-  nan
fas-  tig-  het,
j Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
Bet.
Kr.
Kapi-  tal och
|arbete
i Kr.
{In na
tura.
{ Kr.
j Kon-  tant.
Kr.
31
8-42
5‘00
0*60
4-40
lO-oo
’
1
i
i
1185
1*57
0*19
]
119
;
21
114
8
12-46
9-00
0''50
l-oo
10-50
12’35
1-88
240
0-94
23
115
13
7-41
6''50
0*50
3-oo
10-00
4-oo
—
2-40
0*80
1*05
11’85
1-22
_
0-30
21
116
19
26-95
650
0*75
2-75
10-oo
11*85
1*05
_
0-42
21
117
9
773
6-07
0-87
2-17
9-n
1
!
10-96
0-81
—
050
19
118
18
12-60
/*3 3
0''9ö
3-42
11-70
13-28
0-78
0-60
19
I
119
20
9-42
ö''45
065
4-00
lO-oo
11-58
0*90
_
0-44
19
120
11
7-60
6-00
‘)2-80
>)3-80
12-60
14-18
2) 1*27
—
*) 0-42
20
121
12
7-54
5-00
4-60
9-60
2-50
0-17
1-60
0-53
1-05
11-18
1-62
—
0*50
23
122
15
1378
9-00
1-20
2-50
12-70
14-28
1-46
—
0-44
20
123
9
7-34
8-50
0-67
2-20
11-37
12*95
1-68
0-65
20
124
12
6''79
6-oo
4-
10
10-30
■
11-88
0*80
—
0-56
22
125
13
9-27
6-50
100
400
11-50
1 > -
j 13-05
0-65
0-45
25
126
12
7-14
5-00
1-60
3-oo
9-60
p50
-
1"50
0*50:
105 !
|
| 11-16
0-83
—
0-85
15
127
20
6''73
4-82
1-25
325
9-32
4-83
1-67
3-90
1-30 i
1-05
11-67
1-49
102
19
128
12
650
6-60
0-40
2-70
9-70
400
2-40
0*80
1*05
11*55
0-67
_
0-44
20
129
18
7-32
4-70
072
3-50
8-92
7-oo
-
4-20
1-40
:
105
.
11-37
2-13
0-57
0-24
16
130
34
7-67
3-50
fri
>0
9 50
4-33
—
2-60
0-87
l-oo
11.37
2-16
1-44
0*65
24
131
21
9-27
7-oo
I
3-00
10-ooj
lo
11-70
6-07
1''59
0-93
19
132
41
25-68
5-30
O30i
3-70
9-301
>3-50
—
2-10
0*70
1-00
ll-oo
3-95
1-28
0-17
21
133
och 054.
108
Tai. 1 (forts.). Befolkningsinkomst- och skatte
-
1 1
2
8
4
5 1
6 1
7
8
9
10
H |
12 !
13
!
K o m m u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk- j
ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906-  1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Ärligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per 1
skol-  barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
134
Villande h:d.
Näsum......
2 283
— 8-3
]
— 11
31-4 i
52''3
16-3
|
238 260
:
108
609
59-6
13-7
26-7
135
Trolle-Lj ungby . .
1568
— 1-4
— 1-5
32-4 [
54’5
13-1
229 464
145
839
56-6
4*5 1
38-9
136
Albo h:d.
Rörom......
794
0-3
0-2
27-7
54-5
17-8
50110
62
364
73-6
5*1
21-3
1
''137
Malmöhus lHn.
Frosta h:d.
Svensköp .....
753
— 6''4
— l-o
27-0
56-3
16-7
49 892
66
520
85''2
3*8
11*5
138
Herrestads h:d.
Stora Herrestad . .
1083
— 1-1
38*1
53-3
8-6
174 182
159
885
641
1-2
347
i 1-39
Hallands Un.
Höks h:d.
Hishult1).....
2 050
6*4
— 0-1
30-4
5o’4
16-2
86 908
•
49
314
72-7
3''9
23*4
140
Tönnersjö h:d.
Tönnersjö.....
1
872
— 0''9
— 2-9
35-8
510
13*2
68 491
78
435
78-4
2-3
19-3
141
Årstads h:d.
Abild.......
578
1
| —13-3
-1-9
32-5
52-2
15-8
77 305
i 136
984
75-5
2-1
22-4
1142
Krogsered.....
646
1-4
— 2*1
33-5
48-8
17-7
36853
55
: 314
75*9
| '' 4-3
19-8
i 143
Faurås h:d.
Gällared......
874
!
3-6
0-3
35’2
49-0
15-8
42 094
48
i 350
74-6
1-4
; 24-o
144
Gunnarp.....
1342
7-1
— 1-5
39-7
48-4
11-9
135 228
102
! 476
391
100
| 50''9
1145
Vinberg......
1667
— 0-8
— 0-9
30-7
55''3
140
195 265
117
| 805
71-2
3-8
25-0
146
Stafsinge.....
2 75C
7-4
— 11
35-8
51''8
12-4
255 800
1
94
508
70-2
39
25-9
147
Källsjö......
382
— 45
— 2-2
34-8
49-5
15-7
16 831
43
231
75-3
26
22-1
1148
Ullared......
685
51
— 0-7
300
55''1
14-9
59 680!
90
451
530
7-8
39-2
1148
Svartrå......
41S
— 12-6
-2-0
28-0
53-4
18-6
41152!
96
1 679
74-7
20
23-3
*) Inom den del av kommunen, som tillhör Norra Åsbo härad av Kristianstads län, utgjorde vägskatten
109
förhållandena m. m. inom de mest skattetyugda kommunerna.
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 |
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1
Kommunalskatt 1915
por 100 kr. beskattnings-!
bär inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Samma
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  lBne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19....
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jord!
fasti
In na-  tura.
Kr.
ruks-
ghet.
Kon-
tant.
Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
46
13''72
5-50
0*40
510
11*00
1 ,
1 12-93
2*38
0-24
0-24
20
134
68
11-56
4-80
3-
ro
8‘50
/ 4 00
0-07
2-80
0-93
l-oo
\ 10-43
4-31
0-13
0-13
20
135
18
7-02
3-87
2-13
4-34
1034
4-17
—
2-50
0-83
l-oo
12-17
4-28
8-83
0-52
22
136
30
677
4-50
1-86
3-64
lO-oo
5-00
—
3-00
l-oo
0-95
11-95
3-48
0*87
0-20
19
137
34
11-30
4-50
3-
Jo
775
7-00
4-20
1-40
0-95
10-10
2-57
1-35
037
22
138
22
6-99
4-00*
2-00
4-00
1O-00
1)1*67
—
‘)l-00
*) 0"33
l-oo
11-83
3-06
0-33
0-15
24
139
23
9-73
9''50
2-40
4-00
15-90
7-83
—
4-70
1-57
l-oo
18-47
4-60
0-76
0-14
22
140
26
544
3-59
4-10
2-26
995
1
l-oo
i 11-62
4-08
1 15
141
10
6"50
5-10
O,
45
8-55
>2-00
0-83
1-70
0-57
\ 1012
600
0-44
0-42
22
142
20
8-93
11-00
1-78
497
17-75
19-48
5-71
0-78
0-81
19
143
19
6-47
6-40
1-29
2-oo
9-69
■
11-42
527
0-80
0-30
19
144
29
8-36
4-60
2-10
3-30
10-oo
11-73
415
0-83
—
21
145
15
6-02
4-63
1-38
2-79
8-80
>2-83
0-83
2-201
0-73
1-00
10-58
2-72
1-60
—
21
146
11
5-12
3-50
1-20
4-40
9-10
10-88
7-70
—
21
147
16
5-57
7-62
1-40
2-60
11-62
18-35
6*74
-
21
148
30
5-78
4-86
1-69
4-72
11-27
13-00
5-66
21
149
resp. 4''33, och 0-87 kr.
no
Tab. 1 (forts.). Befolkningsinkomst- och skutte
-
•
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
n
12
13
;
K o in in u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906-  1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
150
Himle h:d.
Kolfstorp.....
1093
— 10o
— 1*5
32 l
50-G
17-3
85195
79
484
81-o
4''8
14*2
151
Valinge.......
793
— 9-0
— 1-6
28-7
540
17''3
77 010
96
685
S2''5
0''G
16-9
152
Stamnared.....
366
— 6-2
— 0-4
30-o
531
16-9
22 530
62
334
86’ 5
2''1
11''4
153
Skälunge.....
753
— 4l
— 0-9
27-7
540
18-3
56 074
75
421
71-4
65
221
154
Nösslinge.....
319
— 16 7
-2-8
29-5
50-3
202
13 411
42
321
88-3
1''8
9-4
155
Tvåäker......
2 787
43
-0-6
32''l
53-3
14-6
352 447
128
752
623
7-1
30''G
156
Spanuarp .....
822
7-6
— 1-2
31''5
54-5
14-0
88 718
106
684
707
4-1
25''2
157
Hunnestad ....
637
— 60
— 0-6
33-9
48-6
17-ä
72 008
no
705
76 1
2''8
211
158
Lindberg .....
1674
— 6-4
— 0-7
31-7
52-6
157
208 674
127
817
60'' 5
5''4
341
159
Vi ske h:d.
Veddige......
1667
— 7-0
— 0-7
29-7
52-8
175
186 496
in
829
621
4-0
33''9
160
Ås........
1216
2''6
— 0-5
33-7
49-3
17-0
127 045
106
559
68-4
4*1
27-5
161
Såll storp.....
390
-10-3
— 0-8
28-2
50-5
21-3
34 177
87
659
87''G
09
11-6
162
Fjäre h:d.
Ölmevalla.....
1109
— 8-9
— 1-8
341
50-G
15-3
88 390
79
467
62-3
31
34 g
163
Frillesås.....
1028
— 5-3
— 1-7
34-9
49-3
15-8
65 608
63
391
77-0
31
19-9
164
Förlauda .....
835
— 6-6
— 0-6
31-8
49-6
19-1
32 066
38
231
85-4
10
13-6
165
Göte!», o. Boll. lön.
Västra Hisings h:d.
Säve.......
1661
— 2*1
05
25-7
58-9
15-4
237 381
147
1310
76*8
2*5
20''7
166
Björlanda.....
949
— 7*5
-0-5
24-1
61-7
14-2
135 546
142
1565
89-3
3-5
7-2
167
Östra Hisings h:d.
Tuve.......
700
8-2
— 1-8
33-9
55''1
ilo
88 786
131
775
74-8
3-2
22o
168
Inlands Nordre h:d.
Solberga .....
2 013
- 9-7
— 0-5
31-7
54-2
141
139188
69
414
71''0
5-4
23-6
169
Jörlanda.....
1539
— Öl
— 1-9
31-3
52-2
16-5
121 932
78
494
590
5*4
35-G
170
Spekeröd .....
1178
— 9-3
— 1-7
34-3
49-3
16-4
72 448
60
371
67-8
5-4
26-8
171
Ucklum......
1284
— 3*5
— 1 1
30-9
50-9
18-2
87 657
68
441
60-3
3-4
36-3
172
Ödsmål......
1555
— 7-5
— 1-7
31-8
52-9
15-3
106 877
68
377
62-7
ry. —
i t
29 g
173
Norum......
1477
6-6
— 00
30-5
52-5
170
201 614
135
857
308
19-2
50-0
'') Inom en del av kommunen 1-90.
in
förhållandena in. in. inom de mest skattetynyda kommunerna,
14
15 |
16 j
17
18 |
19
20 |
21 |
22 1
23 |,
24
||
25
26 :
27 |
28 ||
29
Ärlig
kostnad
för
Kost-  nad för
skol-  väsen-
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beska nings-  bar inkomst av kapital
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
Lands- |
tings-  skatt
1915 per
!
(Jtskylder till präster-}
skåpet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-
Nya
präst-
löne-
skol-
väsen''
det och
fattig-
och arbete.
•
lDKomsi av:
100 kr.
beskatt-  nings-
Summa
av kol.
bar inkomst
av: i
lagen
träder
det
1915 per
Till den
An-
Kapi-!
bar in-
19, 23
Jord-
bruks-
fastig-
het.
''
(har
1913—
1915per
100 kr.
beskatt-
borger-
liga
Till
kyr-
kan.
Till
sko-
lan.
Smil-
jordbruks-
fastighet.
lian
fas-
tal |
och
kemist
av ka-  pital
och 24.
Annan
fastig-
het.
Kapi-j
tal och]
arbete.
trätt)
i kraft
skol-
barn.
bar in-  komst.
kom-
munen.
ma.
In na-  tura.
Kon-
tant.
tig-
het.
ar-
bete.
och
arbete.
år
19....
’
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
15
13-96
13’50
2-50
2*25
18-25:
20-19
4’45
0-66
0-20
18
150
12
6*58
6-00
3-00
9-00
10-94
3-28
056
0-34 i
19
151
18
8-10
3-83
2-02
5-36
11-21
13-15
2-61
0-15
0-34
19
152
28
5-63
5''50
1-60
4-20
11-30
1324
392
0-20
0T9
19
153
17
6-79
5’00
3-70
4-50
13-20
>3-03
1-67
2-82
0-94
1-00
1514
521
017
0‘76
19
154
25
10-49
4-80
4-
65
9’45
11-39
3-08
3''68
Ö-30
22
156
25
7-50
4-25
3-85
8-io
1004
2-81
2-89
0-46
22
156
36
5-93
5-08
0-76
4-04
9-88
11-82
3-40
—
—
20
157
22
8-98
5-44
1-51
1-48
8-43
10-37
292
—
0-77
25
158
17
8-07
530
0-60
2-58
8"48 |
11118
3-28
1-60
0-25
22
159
21
7-96
6-00
T13
3-20
10-33
817
0-33
5-10
1-70
l-oo
13-03
3*55
—
0-25
22
160
28
6*17
2-u
—
5-26
7-37
1
| 1007
3-29
—
0*24
22
161
31
9''6ö
5-oo
202
3-85
1087
1
f 12 77
328
014
014
21
162
14
6-92
5-16
1-51
1-98
8-65
U-50
—
2-70
0*90
1-00
] 10-55
419
T09
—
21
163
11
610
5-00
100
4-00
10-oo
(
1 11-90
4-87
059
0-35
23
164
45
8-17
4-70
0-67
3-40
8-77
J-7 17
4-30
1-43
! 0*80
1 1100
1''75
0‘31
0-31
19
165
48
5*77
3-00
2-601)4-00
9-60
\ 11-83
1-70
0-29
0-46
19
166
16
10-77
8*50
1-00
1-60
11-10
6-33
—
3-80
1-27
0-80
1317
1-20
1-30
0-27
I 23
167
18
9-92
8-70
0-70
2-40
11-80
|
13-70
228
112
0-61
26
168
20
717
6-00
0-86
3-14
lO-oo
11-90
2-46
1-16
0-60
26
169
14
1107
8-00
200
3oo
13-00
017
3-30
1-10
0-80
14-90
2-39
0''61
0-69
19
170
14
628
5''70
2-60
2-oo
10-20
/5"33
12-10
214
061
102
19
171
10
9-09
7-20
5-50
12-70
14-60
1-95
309
0-45
19
172
34
15-64
4-00
2-80
3-50
10-30
12-20
1-98
0-91
0''58
19
173
112
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
1 2
I »
1 4
1 6
! 6
I 7
1 K
9
i 10
11
! 12
i 18
Kommun.
Folk-
ökning
eller
Folk- j -minsk-  mängdning (-)
den 1906—
31 dec.jl915 i
Vå\b. |av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflyt-  ning (—)
1913-  1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procenti ska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
•
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
174
Inlands Fräkne li:d.
Förställa.....
22181 —11-9
—1''8
28-8
53-9
j 17-3
208 420
95
468
74’0
4*4
''21-0
1 75
Grinneröd.....
692
— 140
— 4-7
32-2
53-8
>140
64 962
93
542
38-n
8-5
52-6
! 176
Orust s östra h:d.
Mvcklebv.....
1 995
— 7-8
— 1-4
30-9
52-6
16‘5
152 920
75
427
60-4
4-1
35‘5
177
Torp.......
1683
— 12-3
— 1''9
29-2
561
14-7
73 464
43
304
49-2
4-7
461
178
Långelanda ....
1407
— 15-7
— 1-6
31-8
52-8
159
132 966
92
526
46T,
6-4
470
179
Ståla .......
1 382
— 11 2
— 1*5
27-9
530
19 1
96 470
68
512
561
2*3
41-6
180
Orusts västra h:d.
Röra.......
1671
- 2-4
-0-3
31-8
53-6
14-6
110165
65
391
61-9
7*4
30-7
181
Morlanda'')....
3 691
3-7
— 0-«
30-9
55-4
13-7
328 625
89
578
30-7
9-8
59-5
il 82
Tjärns h:d.
Stenkvrka.....
5 542
- 17
— 1-2
32-7
55-6
11-8
423 651
76
495
39-8
9-o
51-2
188
hane h:d.
Lane-Rvr.....
1446
— 9-2
-0-3
29-fi
51-8
18-6
73 021
51
266
90‘2
61
3-7
184
Bäve.......
1423
11
— 0-7
32-8
52-3
14-9
163 625
112
625
46-8
6*7
47-0
185
Skredsvik.....
1628
- 8-4
— 0-9
27-7
551
17-2
116 167
72
453
78-8
1-8
20-4
|186
Herrestad.....
1 548
— 118
-2-0
31-6
53-5
14-9
119 765
77
411
74-2
1-9
23-9
,187
Högås.......
467
- 8-4
— 0-7
280
55’4
160
35 391
75
490
70-6
2-9
26-5
! 188
Bokenäs......
1 251
— 11 2
— IG
31 7
54-2
14 l
% 105
76
430
52-2
9-8
38-0
189
Tunge h:d.
Svarteborg.....
2 403
— 4-8
— 1*3
34-2
49-6
16-2
177 730
73
371
70.i
20
27-5
190
Stångenas h:d.
Bro........
2834
2-3
— 1-4
351
53-8
111
232 331
80
394
46-1
5-8
48-1
191
Brastad......
3 354
273
— it
39-8
520
8-2
388318
114
514
30-5
9-7
59-8
192
Lyse.......
4 644
12-2
— 1-2
40"0
51-8
8-2
541 460
116
512
17-3
12-9
69-8
198
Sörbygdens h:d.
Krokstad.....
1996
--121
— 2-5
30-9
53-6
15-6
105 907
53
330
73-1
4-1
22-8
194
Sanne.......
746
— 17-7
— 1-3
33-8
511
151
33 922
44
241
81-3
2-7
160
195
Hede.......
1124
- 0-4
— 0-6
36-8
48-7
145
61909
56
256
78-0
1-6
20-4
*) En mindre del av Morlanda bildar eget väghållningsdistrikt, Flat!) distrikt, inom vilket vägskatten
förhållandena in. in. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
15
1 1C
17
18
19
i 20
21
22
23
i 24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
Kost-  nad för
skol-  vHsen-  det och
fattig-  vården
Kommunalskatt, 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-
Summa
av kol.
Utskyldcr till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  liar inkomst av:
Nya
präst-
lönc-
iagen
träder
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-
Till den
borger-  liga
Till
kyr-
Till
sko-
8um-
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
Kapi-
tal
och
bar in-  komst
av ka-
19, 23
och 24.
Jord-
bruks-
Annan
fastig-
Kapi-  tal och
(har
tratt)
i kraft
skol-
bar in-
kom-
ma.
tig-
ar-
och
fastig-
barn.
komst.
munen.
kan.
lan.
tura.
tant.
het.
bete.
arbete.
het.
hot.
arbete.
19 .
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
12
525
6-40
2*80
9-20
|l-oo
3-10
103
1 11-03
1-90
0*55
055
24
174
13
7''64
5-oo
3-00
2-00
lO-oo
4-17
0-80
| 11-83
1-96
0-43
0-48
24
175
10
5-89
5oo
3-20
8-20
| 10-33
2-04
0''65
0-65
23
176
14
12-31
7-20
2-50
4*50
14-20
j
7 3-83
4-00
) 16-3.3
1-89
0-65
0-68
23
177
17
816
5-80
100
3-00
9-80
3-33
1-83
0-80
11-93
2-11
065
0-66
23
178
13
9-88
6-40
1*60
1-00
9oo
1
11113
1-99
0-48
049
22
179
11
8-03
8-00
3-20
11-20
t
■
l)3''33
4''rtO
0-80
1 18-33
202
0-48
1 47
22
180
13
8-08
6-50
0-82
2-00
9-32
>'')3-38
>)l-33
\ 11 45
T80
0-27
1-47
34
181;
13
7-09
650
2)0-76
*)3-00
10-25
2l>7
3*67
3*80
1-27
080
12-32
1-95
0*80
0-34
20
!
182
20
1315
10-90
6-70
1-40
19-00
20-80
215
3*87
0-80
22
188
17
7-93
7-20
—
3-80
ll-oo
12-80
1-80
1''05
0-80
22
184-
18
8-52
5-50
1-40
4-00
1090
3-00
0*80
12-70
2-07
0-88
0-88
25
185:
15
7-37
6-50
5-
40
11-90
3''50
1*50
l-oo
18-70
2-52
087
088
25
186
17
7-48
6-25
4-65
10-90
12-70
2-61
0-88
0-88
25
187 i
14
6-73
5-00
310
1-60
9-70
11-50
2-00
0-08
0i0
18
188
28
7-G8
570
6*
DO
11-70
3-33
—
2-00
0-67
0-80
1317
1*78
1''52
0-22
21
|
189''
10
7-90
7-00
100
300
ll-oo
I
j 13-00
1-52
0-30
0*30
18
19(1
12
4-84
6-10
3*50
9-60
}6oo
—
3-60
T20
0-80
{ 11-60
1-54
030
0-30
18
191;
19
8-45
3-00
2-20
3-20
8-40
1
, i
| 10 40
1-71
.0*30
0-30
18
192;
13
14-52
10-00
1-70
2-50
14-20
1
[15-78
300
7-89
070
17
193,
14
1109
6-00
2-50
5-00
18-50
V2-07
l-oo
2-20
0-73
0-80
{ 15-03
3-39
3oi
070
17
194:
8
8-80
6-oo
2-50
2-50
ll-oo
1
| 12-53
3-17
7-13
070
17
195;
utgjorde resp. 1-50, 1M7, l-60 och 0''53 kr. — -) Avsor Rönnängs kapellera.; eljest resp. 0''60 och Ilo.
17—163407
114
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och. skatte
-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10
11
12
13
Kom in u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906-  1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913-  1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Ber
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
brnks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
196
Sotenäs h:d.
Askum......
2 990
— 24*9
— 0-7
38''7
51-2
10-1
334 134
in
506
26-8
7-6
656
197
Bärfendal.....
542
— 23
04
24-2
57 l
18-7
30 600
58
426
72-7
31
23-9
198
Vette h:d.
Tjärn!)......
2 256
— 3''5
—1*5
334
547
11-9
152 332
68
327
37-1
6’6
56-3
199
Näsinge......
1433
16-5
— 1-6
40-9
499
9-2
156 486
107
471
38-8
4-2
57-0
200
Kville h:d.
Kville......
5 361
— 7-2
— 0-9
32-2
52-6
15''2
470 836
86
437
47''6
8-1
44-3
201
Svennebv.....
1470
— 1-9
03
338
546
11-6
134 284
90
397
381
6-9
550
202
Bottna......
643
8-1
— 1-6
33-7
52-7
136
47 360
74
425
60-3
2-8
36-9
!20S
Tanunis h:d.
Tanum......
6 719
— 4-5
— 0-7
32-4
532
14-4
671108
99
642
320
11-2
56-8
''204
Lur........
2 012
- o-l
— 11
36-6
50-5
12-9
104 741
52
275
60’ 5
6-8
32-7
205
Bullar ens h:d.
Naverstad.....
2 634
— 10-0
— 1-4
31-2
51-3
17-5
192 635
73
425
649
1-9
33-2
206
Mo........
882
— 7-5
o-o
31-2
50-7
18 1
48 440
55
273
80-5
2-7
16-8
1
207
Älvsborgs län.
Vane h:d.
Norra Björke . . .
743
— 11-8
03
23-8
56-5
19-7
42065
57
412
76-9
19
21 2
208
Väne-Asaka ....
1875
— 5*4
Öl
301
548
15 1
129 220
68
485
70-8
30
26-2
209
Gärdhem.....
3 579
41-2
0-0
36-3
54-4
9-3
542 600
156
950
23-8
4-0
72-2
210
Väne-Rvr.....
595
- 6-4
— 2-0
30-2
50-9
18-9
58 777
95
570
59-2
3-2
37-fi
211
Flundre h:d.
Asbräcka.....
258
— 19-9
— Öl
26-2
61-9
11-9
24:104
93
864
83-1
3-9
130
) I Gräbbestad 3''30.
förhållandena in. ni. inom de med skattetynyda kommunerna.
14
15
1(5
17
18
19 |
20
21
22
23 j
24
25
2(5
27
28
29
Årlig
kostnad
Kost-  nad för
»kol-
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-
tings-
skatt
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
Nya
präst-
för
skol-
väsen-
viisen -  det och
fattig-  vården
bar inkomst av kapital
och arbete.
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-
Summa
av kol.
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av.
löne-
lagen
träder
det
1913-  1915 per
1916 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-
Till den
borger-  liga
Till
kyr-
Till
sko-
Sum-
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
Kapi-
tal
och
bär in-  komst
av ka-  pital
och
19, 23
och 24.
Jord-
bruks-
Annan
fastig-
Kapi-  tal och
(har
trätt)
i kraft
skol-
korn-
iua.
In na-
Kon-
tig-
ar-
fastig-
är
barn.
komst.
munen.
kan.
lan.
tura.
tant.
het.
bete.
arbete.
het.
bet.
arbete.
19 ...
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
23
19
6'' 17
12*63
5-(jo
12-oo
1-00
1-50
1
4-oo 10uo
3-501 17-00
K50
—
210
0-70
0*80
1 11-50
1 18-50
2*26
2*69
0-63
2-95
0-40
0-40
17
17
196
197
14
12
1117
9-41
8-50
6-80
1-25
1 ‘05
2-50 12-25 1
1-951 o-sor0''
1-157
3-20
1*07
0-80
| 14-12
| 11-67
1-32
1-41
0-47
0-34
0-29
017
22-
19
198
199
17
7-50
4*75
2''53
3-22
1050
.
I 12-53
235
0-38
038
21
200
11
4-96
5-60
4-60
10-20
>5oo
117
3*70
1-23
0-80
] 1223
2-37
2-88
0-38
21
201
13
6-84
6-98
1-7(5
1-6(5
1040
[ 12-43
2-56
3-20
0-38
21
202,
20
7-16
4-45
2-25
^4-SO
ll-oo
083
4-20
1*40
1 13-20
2-36
0-38
0-26
34
203
25
10-8(5
9-00
3-oo
4-oo
1000
b7
0-80
| 18-20
2-40
0-38
0-27
34
204
16
11-97
9-30
l-oo
2-80
1:4-10
1
4-00
1*33
J 15-23
1-79
2-88
0-20
19
205
12
8*38
5-70
4-
30
10-30
poo
1-07
0-8(1
1 1243
2-02
3-20
''0*20
19
200
10
6-86
7-oo
3oo
l-oo
ll-oo
I
( 12-76
1-40
436
18
207
16
7-08
9-30
0-90
1-80
12-00
poo
1-80
0-60
1-15
| 13-75
1-81
6-45
—
18
208
25
4-72
5-50
396
9-46
11-21
1-65
2-11
—
18
209
14
4-56
4-50
210
2-io
8-70
1
•
1 10-45
2-78
2-72
0-95
19
210
28
6-88
4’50
l
4-50
9-oo
2-17
0-67
1-70
0*57
1-15
10-72
2-52
014
017
18
211
116
Tält. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
8
4
5
C
7
8
9
10
11
12
13
r
Kommun.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906-  1915 i
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning'')—)
1913—
1915 i %
av medel -  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
Ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
212
Alu h:d.
H blanda.....
1077
- 3-9
— lo
32-5
49-7
17-8
54 906
''
50
265
85-0
2-2
11-9
213
Kullings h:d.
Tarsled......
465
04
— 0-2
29-2
560
14-8
32 475
70
425
57-0
1-6
41-4
214
Remmene.....
355
- 0''8
— 10
28-4
560
15-6
21216
61
379
70-9
31
260
215
Horla.......
384
- 9-4
— 1-7
27-3
54-6
181
16 071
42
382
70-7
6-6
22-7
216
Skogsbygden ....
474
1-8
— 0-6
29-6
51-4
190
14 519
30
246
97-9
0-3
1-8
217
Lena.......
958
— 2-3
04
300
53-1
16-9
57 796
61
472
75-5
2-6
2P9
218
Fullestad.....
394
23-5
1-7
44-3
44-3
11 4
49 800
128
553
50-6
7-4
420
219
L&ngared.....
1749
— 7-5
— 0-7
290
55-2
15-8
83 864
47
351
68-4
4-3
27-3
220
Ödenäs......
561
— 11-4
— 1-6
31-9
50-6
17-5
20 793
37
220
&3-6
3-9
12-5
221
Qäsene h:d.
Hällestad.....
331
— 16-8
— 2-0
27-3
532
19-6
21 441
67
437
73-9
0-9
252
222
Källunga.....
378
1''9
-10
25''2
58-4
16-4
25 252
67
587
65-2
40
30-8
223
Alboga ......
396
— 4''1
— 2-9
27-4
54-7
17-9
17 910
44
401
85-0
2-2
12-8
224
Molla.......
575
— 3-7
—
24-5
54-2
21-3
29 599
,52
450
69-0
2-2
28-8
225
N årnnga.....
566
— 6-6
0''4
28-4
52-6
19-0
17 828
32
260
69-4
0-8
29-8
226
Ljnr . ......
437
— 9-9
— 0-2
24-4
56-9
18-7
17 897
41
310
77-5
3’5
19-0
227
Ornunga.....
491
— 6-3
— 0-9
23-7
57-9
18-4
16 278
33
370
95-4
0-9
3-7
228
Kvinnestad ....
336
— 14-7
— 1-8
21-8
57-8
20-4
11696
34
400
94-5
—
5-5
229
Asklanda.....
216
— 11-5
— 1*2
24-0
590
17-0
16 721
77
702
62-3
5*0
32-7
230
Åt h:d.
llåugedala.....
883
— 8''1
— 0-2
24-2
56-4
19-4
52 478
59
562
55-3
3-2
41-5
231
Äspered......
624
— 11-7
— 1-6
27-7
52-2
20-1
31907
49
291
65-8
3-6
30-6
232
Varnnm......
354
— 7-1
0-9
26-9
500
23-1
24 207
70
543
65-1
8-3
26-6
233
Södra Ying ....
1245
— 10-5
— 1-6
301
51-4
18-5
80 985
64
429
76-5
1-7
21-8
234
Hörna......
393
-15-3
— 11
27-6
54-4
18-0
23 847
62
390
88-1
06
11-8
235
Fänneslnnda ....
328
— 6-6
— 0-5
310
51-5
17-5
20 800
66
430
60-1
5-4
34-5
236
G rövare......
229
— 13-9
— 4-2
31-7
51-0
17-3
15 455
63
414
74-3
2-3
23-4
237
Mnrnm......
458
— 10-9
— 1-1
32-8
50-5
16-7
24101
53
280
78-2
2-1
19-7
238
Kärråkra.....
265
— 11-7
— 2-0
21-8
60-7
17-5
15 718
58
721
91 5
0-7
7-8
117
förhållandena in. in. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 |
16 |
16 1
17 I
18 |
19 ||
20 1
21 |
22 |
28 II
24
||
25 |
26 |
27 |
28 |
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913-  1915per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
15)15 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital i1
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar |
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1016 per
100 kr.
beskatt-  nings
bar in-  komst
av ka-  pi till
och |
arbete, j
Kr. i
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Otskyldcr till präater-  skapot 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  lOne-  lagen
träder
(har
tratt)
i kraft
är
19 ...
Till dom
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko- |
lan. :
Kr. |
Sum-1
ma. |:
Kr. |i
jordbruks- j
fastighet. j
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-  tal
och
ar-  bete.
Kr. i
Jord-
brnks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
In na-|
tura.
Kr. i
Kon-|
tant. 1
Kr. |
10
8-51
7-00
1-20
3-70
11-901
■
1-83
1-17
Iso
O-oo
115 S
13*65
4*65
3-29
|
:
1-10
18
212
27
7''43
450
0-30
5''50
10-30
12-08
379
0-29
!
0*29
19
213
12
7’58
5-80
1-50
2-90
10-20
11-98
3-93
032
0-32
19
214
15
12-03
12-00
316
2-10
17-20
1904
3-68
3-81
019
19
215
13
8-49
4-00
5-75
3-00
1276
14-58
5-18
3-34
—
18
216,
14
8-42
5-50
1-20
3-30
10-oo
2-67
0-50
1-90
0-63
1-15 |
11-78
2-75
5-24
0-97
16
217''
17
687
4-00
2-00
4-oo
lO-oo
1178
2-70
314
072
16
218;
11
19-18
8-50
090
1-40
10-80
12-58
402
3-58
2-91
16
219
45
■
11-58
2-00
9-30
1
11-30
13-08
2-40
0-32
0-30
18
220;
20
8-63
1-50
1-50
5-30
8-30
10 42
3-80
227
17
221
23
662
3-oo
1-80
5-20
10-oo
12-12
3-77
3-31
—
15
22‘2
14
6-99
6-00
3-20
2-00
11-20
13-32
3*72
13-60
0-60
18
223
13
1107
7-60
T15
1-35
10-oo
12-12
403
965
0-56
18
224
14
11-29
6-00
575
3-oo
1475
''4-17
0*07
2-9o
0-97
I 1-15
16-87
4-13
18-57
—
18
225
17
9-81
8-oo
5*75
3-00
16 75
18-87
4-47
10-44
—
18
226
38
18-88
10-50
875
540
24-65
26-77
4-23
—
—
18
227
40
16-30
6-00
490
5-40
16-30
18-42
4''39
—
—
18
228
79
13-52
550
380
5*40
14-70
1682
406
3-29
—
18
229
17
6-49
800
200
1-40
11-40
1375
8*74
1-39
0-37
16
230
17
1105
6-30
6-
55
12-85
15-20
2-96
2-80
090
16
231
15
7-01
11-40
1-60
1-30
14-30
16-66
3-27
3-32
0-60
16
232
20
9-48
8-20
—
4-75
12-96
15-so
2-72
| 9-16
0-23
16
233
19
7-28
4-20
1-20
3-30
8-70
>4-00
2-00
3-60
1-20
j 1-15
11-06
2-44
0-74
: 0-20
16
234
14
9-20
7-50
070
1-70
0*90
|
12-25
2-71
1-67
t 0-25
16
236
14
8-22
8-00
0''70
i 1-70
10-40
''
12-75
3-09
3-13
1 0-26
16
236
11
8-03
5-00
440
9-40
1175
324
0-30
0-30
17
237
36
6-76
2-00
5-60
3-80
11-40
18-75
3-87
2-04
21
238
Talj. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
| 5
: G
I 7
8
9
! i»
n
: 12
13
i
Kommun.
|
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  | ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906-  1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
i inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
1
i
Un-
der
15
år.
|15—
60
år.
i
lÖver
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
| Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
[Annan
|fastig-  j hot.
! In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
i
■239
|
Marks li:d.
Seglora......
2166
— 5’2
— 0-5
307
54‘5
148
316 638
147
962
19-5
11 1
69-4
240
Skepphult.....
569
— 19-5
— 2-2
31 1
50-9
18-0
24198
42
240
85-9
2-3
11 8
241
Torestorp.....
1203
— 10-5
— 0-8
26-2
52-4
21-4
34 480
28
223
72-6
3-2
24-2
242
Öxabäck .....
1386
— 11 2
— 1-4
320
51-6
16-4
30019
21
172
80-8
3-9
15-8
243
Älekulla......
653
6*5
— 1-7
331
50''6
16-3
16 650
25
168
74-4
1-2
24-4
244
Gunnarsjö.....
608
— 7*7
— 0-8
31-0
52-9
16 l
13133
21
107
80-4
2-3
17-3
246
Grimmarod ....
483
— 1-2
04
331
48-3
18-6
19 255
40
239
92-6
1-6
5-8
246
Karl Gustav ....
901
— 1-4
— 0-4
31-5
47-8
20-7
19 250
21
126
83-9
4*4
11-7
247
Istorp .......
1316
— 11-6
— 1-2
29-6
52-9
17-5
70 028
52
383
78-7
3-5
17-8
248
Öxnevalla.....
937
— 130
— 1-8
32-6
485
18''9
47 420
50
295
83-3
1-2
15-5
|249
Sätila.......
2 701
— 5*5
— l-o
295
531
17-4
152 968
56
357
68-2
4-3
27-5
250
Hyssna......
1738
— 6-8
— 0''9
29-9
53-5
16f>
100112
58
376
50''9
3-7
45''4
251
Berghem.....
1131
— 0-8
— 0-2
29-8
50-8
19-4
109 816
96
517
54-6
10-8
34-«
252
Haj om......
1014
— 4-9
— 1-3
28-6
51-9
19-5
44 364
43
325
74-2
4-9
20-9
263
Surteby......
791
— 12-0
— 1-4
29-8
51-7
185
79834
100
705
454
3-4
51-2
254
Fotskäl......
966
— 14-2
— 2-3
29-1
53-3
17-6
60583
62
569
73-6
4-5
21-9
255
Tostared ......
388
— 9-8
— 0-6
25-2
51-1
23-7
20861
54
436
66-6
2-3
311
256
Bollebygds h:d.
Töllsjö......
1370
— 1-4
-0-3
30-1
54-6
153
48 536
35
175
77-4
2-0
20-«
267
Vedens h:d.
Tämta......
400
— fri
— 11
23-9
57-4
18''7
20 730
52
426
82-4
0-6
17-1
258
Vänga......
477
— 04
— l-o
26-3
58-0
15-7
19 158
40
247
76-9
3*5
19-6
259
Sandhult.....
2 246
2-1
— 0-8
341
54-3
11''6
107 542
48
301
46-7
4-2
49 1
260
Bedvägs h:d.
Humla......
2931
— 4-9
— 0-7
30*9
52-3
168
13 499
47
335 ;
94-0
3*2
2-8
261
Strängsercd ....
4571
— 13''8
— 0-3
27-o
55-5
17-5
30 711
66
593 1
63-9
4-8
31-3
*) Inom eu del av kommunen 1-10.
förhållandena in. m. inom de mest skatte! y ny da kommunerna.
14
15
16
17
18
19
20
21
22
28
! 24
25
26
27
28
20
Årlig
Kost-
Kommunalskatt 1915
Lands*
tings-  skutt
1915 per
100 kr.
Utskvlder till
präster-
Nya
kostnad
för
skol-
skol-  viisen-  det och
fattig-
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
vagsaau ui;i por
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Summa
skåpet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
präst-
löne-
lagen
väsen-
nings-
av kol.
träder
det
1913—
1915 per
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Till den
borger-  liga
Till
kyr-
kan.
Till
sko-
lan.
Sum-
Jordbruks-
fastighet.
An-
uan
fas-
Kapi-
tal
och
bär in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
19, 23
och 24.
Jord-
bruks-
Annan
fastig-
het.
Kapi-  tal och
arbete.
(har
trätt)
i kraft
skol-
barn.
kom-
munen.
ma.
In na-  tura.
Kon-
tant.
tig-
het.
ar-
bete.
lustig-
het.
år
19. .
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
25
5-84
425
1*70
300
8-95
10-80
4-69
1-21
Ilo
19
239
10
996
900
2-00
7-00
18-oo
19-85
4-33
16-54
1-20
19
240
14
14-46
9-00
6-70
15-70
17-55
816
7-80
2-36
21
241
9
22-29
14-00
3-oo
2-50
19-50
21-35
8-70
8-16
2-90
21
242
16
4''57
5-20
3*50
3-30
12-oo
13‘85
8-21
11-44
2-73
21
243
11
20-68
10-oo
4-oo
5-oo
19-00
20-85
6-87
2-76
1-57
20
244
17
8-96
500
7*50
12-50
14-35
5-38
1-38
1-39
20
245
16
20-45
10-00
11-60
21-50
i
23-35
6-29
313
1-35
20 .
246
’ 22
44-61
10-00
3-00
2-oo
15-oo
>2-00
1-50
2-10
0-70
1-15
16-85
2-87
1 13
020
20
247
16
11-25
6-00
3-50
9-50
11-85
3''22
1-61
0-21
20
248
16
1112
5-00
3oo
2-50
10-50
12-35
3-44
2-29
0-51
20
249
14
11-60
6''87
3-16
2-69
1272
14o7
3-33
5-43
0-32
20
250
37
6-65
6-00
2-50
4-55
13-05
14-90
4-59
2-25
1-25
24
251
12
11-80
9-50
2-00
3-81
15-31
I
1716
5-14
8-33
1-42
24
252
15
7''45
700
1''50
1-40
9-90
11-75
3-04
0-59
0-41
20
253
27
7-33
3-00
325
2-50
8-75
10-60
3-95
1*63
0-65
20
254
19
?36
10-oo
300
2-50
15-50
117 35
311
1-27
0-29
20
255
9
11-92
7-00
225
2-00
11-25
1
2*88
_
1-70
0*57
i
1*15
12-97
5-21
8-59
072
21
250
20
7-60
425
4-20
8-45
|
| 10-37
4-40
0l8
16
267
14
10-92
3oo
530
4-50
12-80
Ul7
0-67
2-30
077
115
14-72
4-40
8-78
011
16
258
11
5-12
‘)4-00
2-oo
3-00
9-oo
r
1 10-92
428
7-71
0*40
16
259
9
8-51
7-20
205
4-00
13-25
J.3-67
2-80
0-98
1-15
1 15 33
438
9-68
0l5
16
260,
108
lO-oi
5-20
0-90
4-80
10-90!
l-oo
\ 12<>8
3-07
1-80
0-39
17
261
120
Talj. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Kommun.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i S
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
proccntiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
i
Jord- | .
,
,
; Annan
braks- « ..
I ''
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
262
Kinds h:d.
Kalv.......
1042
— 8 T
— 0-6
33*8
474
18-8
55128
53
320
75*9
0-6
235
263
Mårdaklev.....
712
— 5''9
— 05
28-0
51-8
202
61797
86
532
47-8
1-4
50-8
264
Mjöbäck ......
844
9-3
0-2
36-2
49-9
13-9
52 776
64
287
565
42
393
265
Holsljunga ....
889
— 4-9
— 1-4
34-2
487
17 1
55 419
63
399
Öb'' 4
4''3
40-3
266
Revesjö......
428
2-6
— 2-3
290
52-4
18-6
44 670
100
789
48-8
10
50-2
267
Redslared.....
457
— 13-6
— 0-7
24-8
520
23-2
13 068
28
215
81-6
1-3
171
268
Sexdrega.....
1155
— 11 6
— 0-4
257
541
20-2
75 633
65
461
55-3
4i
40-6
269
Roasjö......
411
—13-7
— 0*ft
Bil
48-0
20-9
14 018
33
196
77-9
3-2
18-9
270
Länghem .....
1233
2-4
— 0*5
320
52-2
15-8
■85 620
68
479
62-5
1-8
35*7
271
Dannike......
668
— 6-2
— 0-2
34-7
52''5
12-8
21230
32
187
67-9
6''2
25-9''
;272
Månstad......
632
2''6
— 0-3
30*8
54-5
14-7
41920
67
375
68-7
4-1
27-2
;273
Grönabög .....
559
— 11-8
— 1-5
27-3
50-9
21-8
21351
38
405
83-9
3.3
12-8
271
Hulared......
222
0-9
-2''5
81 1
55" l
138
11860
52
376
83-3
11
15’ 6
275
Nittorp......
709
_
— 0-6
28-7
520
19-3
42 180
59
430
78-5
1-9
19 g
276
Sundals hal.
Bolstad......
1421
— 7*2
0-6
26-9
54''3
18-8
138 315
99
835
71-9
4* i
24o
;277
Grinstad.....
1404
— 3''8
— 0-5
250
52-3
22-7
92 531
65
472
82-7
2-3
150
|278
Gestad......
1445
— 11-8
— 0''9
27-0
53-9
191
83 820
57
489
901
0*5
9-4
279
Frändefors ....
3 915
- 9-1
— 0-9
28-5
520
195
258960
65
431
69-4
30
27-6
280
Sundals-Ryr ....
1351
— 11-5
— 1-9
27-6
530
19-4
102 041
74
502
83-3
0-9
15-8
! 281
Nordals h:d.
Dalskog......
1187
— 14-3
— Öl
24-3
567
190
94 770
79
605
66-5
2-2
31-8
282
i
Järn.......
571
— 7-8
— 1-7
28-8
511
20T
46 944
81
712
790
0-9
201
i
j283
Valbo h:d.
Torp .......
881
— 200
— 1-7
34-9
49i
16-0
69889
78
397
67-1
22
30-7
■284
Högsäter.....
2146
— 8‘5
— 0-9
30-3
53-9
15-8
151649
• 70
437
60-8
3-4
35-8
|285
Rännelanda ....
883
-13-4
— 26
32-6
540
13-4
55 968
63
394
74-5
1-8
24-2
■286
R&ggärd......
762
— 19-9
— 0-5
30-4
50-2
19-4
34 290
45
311
87-8
0-6
11-6
287
Lerdal......
856
—-11-9
— 2-1
31''2
52-3
16-5
35 884
42
320
88-0
0-4
ilo
288
Järbo .......
1047
— 9-8
— 0-3
29-2
52-1
18-7
55 160
52
455
83-3
1-5
15-2
121
förhållandena m. m. inom de mest shattetyngda kommunerna.
14
16
lö
I 17
1 I»
1 1»
20
1 21
| 22
| 23
24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
futtig-  yftrden
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vftgskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19...
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
tig1
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
In na-  tura.
Kr.
Kon-
tant.
Kr.
15
6-99
5-00
fr
26
11-26
13-41
5.09
4-71
0-84
19
262
15
7-53
5-06
TG5
2-20
8-90
11-05
5’75
2-30
0-65
19
263
18
12-40
6-40
1-70
2-60
10-70
12-85
8-64
3-45
1-75
20
264
14
7-47
5-39
1-70
2-oo
9-oo
11-15
7-42
1546
0-95
20
265
53
16-08
4-60
2-50
3-oo
10-oo
12-15
3-33
035
0-35
21
266
21
26-11
17-00
5-oo
5-oo
27-oo
29-15
4-07
1-38
0-39
21
267
14
9-66
7-00
l-oo
2-oo
10-oo
1-00.
12-15
5-34
3-33
0-79
18
268
13
17-31
8''50
2-50
4-oo
15-00
5-oo
—
3-oo
1-15
17-15
516
503
102
18
269
12
6-08
5-84
1-02
1-72
8-58
10-73
3-39
0-51
012
20
270
33
16-74
300
1-89
8-87
13-76
15-91
4-19
3-23
0-15
20
271
19
7-96
500
1-50
3-50
10-oo
12-15
4-29
3-78
1-06
20
272
16
14-93
4-80
1-50
3-oo
9-30
11-45
426
4-82
1-70
21
273
13
650
5-oo
l-oo
3oo
9-00
11-15
4-80
1-50
1-49
21
274
28
6-86
6-00
l-io
5-00
12-io
14-25
5-63
2-92
.1-05
21
275
37
9-57
6oo
1-50
1-50
9-oo
(1102
2-47
1*25
16
276
12
7-63
4-60
3-oo
2-60
10-10
1212
2-72
1-14
—
16
277
27
8-37
7-50
3-oo
10-50
3-33
l-oo
2-60
0-87
1*15
12-52
2-55
—
—
16
278
42
3170
7 60
0-80
4-20
12-50
14-52
3-33
1-61
0-37
21
279
11
6-81
6-50
3-00
2-oo
11-50
13-52
570
2-43
0-37
21
280
30
8-44
3*75
060
3-80
815
1 .
0-87
1017
2-88
1-64
Oto
27
281
19
5-84
4-90
4-
35
9-45
14-33
2-60
1-15
| 11-47
3-oo
Oio
0-10
27
282
19
15''57
8-90
l-oo
3-00
12-90
114-98
2-41
1-68
0''40
17
283
13
9-82
6-00
4-
''5
10-75
12-83
3-69
3-24
0-58
17
284
56
10-70
4''50
Töo
5-00
11-00
0-93
13-08
4-26
3-37
0-60
17
285
9
10-10
1100
—
3-00
14-oo
3-33
1-33
2-80
1-15
IG''08
4-38
5-60
0-62
17
286
38
11-18
350
9oo
6''50
19-oo
21-08
4-65
4-81
0*70
17
287
15
8-40
3-00
5-50
8''50]
1058
4-78
5-45
0-68
17
288
18—163407
122
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
. 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Kommun.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15''
år.
,5-
60
år.
Över
60
år.
1915.
Er.
Per
invå-
nare
1915.
Er.
Per
skol-
barn
1914.
Er.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
289
Vedbo h:d.
Rölanda......
1376
— 9-9
— 0-3
28-9
522
18''9
74 553
54
356
79''0
0''5
20''5
290
Gesäter......
473
— 4-6
— 1-6
29-2
510
19''8
26 009
52
378
89''4
0''3
10''3
291
Tössbo h:d.
Edsleskog.....
745
— 191
— IT
25''7
50-4
23''9
64 283
87
615
83''5
0''4
16-1
292
Ilo........
742
— 13-5
— 0-3
27T
51''5
21''4
77 788
103
766
82''9
1''7
15''4
293
Tösse.......
1047
— 13-9
311
52-8
16T
107 606
97
715
53t
50
41''9
294
Skaraborgs län.
Vadsbo h:d.
Låstad......
368
— 6-1
— 1-4
23''7
64-3
120
33 768
91
674
88-6
0''9
10''5
205
Böja.......
383
— 11-3
0''3
21-2
60''3
18''5
23 380
61
940
72-4
1''0
26''6
29G
Halna.......
664
— 14-9
— 1-7
23-6
54-8
21-6
42 717
63
571
67''5
1''4
31T
297
Kåkinds h:d.
Norra Fågelås . . .
''
1251
— 4-4
— 1-7
32-2
530
14-8
158 787
122
881
59-8
IT
39i
298
Vartofta h:d.
Mularp ''......
192
— 5-9
— 1-2
28-8
52''5
18''7
17 976
92
624
89-0
0''5
10-5
1299
Tiarp .......
256
- 8-9
— T8
27-7
56-7
15''6
24 990
100
614
95''5
1''6
2''9
1300
Ottravad.....
232
-22-4
— l-o
24-6
531
22-3
17 438
73
415
89-4
IT
9''5
301
Yalstad......
512
— 11-3
— 1-2
29-7
55''8
14''5
51 574
100
844
66-1
2''0
31-9
302
Suntak......
324
—
— 2''2
29-6
55-9
14 5
43 859
128
878
39-7
3''3
570
303
Yistorp......
333
— 21
— 10
33''4
51''4
15''2
21132
63
386
855
1''6
12''9
304
Kälvene......
210
l-o
— 0-5
25-2
55''2
19-6
20 255
92
660
78-4
2''2
19-4
305
Earleby......
919
13-2
— l-o
37''6
52''5
9''9
126 917
139
870
43-7
2''9
53-4
! 306
Frökinds h:d.
Borstig......
726
— 7-3
— 12
30-9
55'' 5
13''6
43 870
60
495
74-0
1''6
24-4
307
Skånings h:d.
Trässberg.....
666
— 8-8
— 0-6
27-9
55''2
16''9
48 369
73
429
90''9
2''9
6''2
! 308
Edsvära......
982
— 9-7
— 1-8
30-8
54-3
14''9
82 370
83
466
78''3
6''3
15''4
|309
Härlnnda.....
659
— 8-1
— 1*5
34-8
47-9
17''3
42 225
64
346
69-3
3*5
272
förhållandena m. m. inom de, mest skattetyngda kommunerna.
14
16
IG
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1H1Ä per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt
nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Otskyldertill präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19....
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jord!
fasti
In na-  tura.
Kr.
ruks-
ghet.
Kon-
tant.
Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-  bruk s-  fastig-  het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
15
10-07
8-70
0-52
3-00
12-22
jl-83
0-83
1-60
0-53
115
(13-90
5-56
13-78
0*70
17
289
17
7-34
3-66
3-62
3-73
10-91
\ 12*59
5-45
17-09
0-61
17
290
27
1001
3-80
l-oo
2-70
7-50
I
t 1002
3-32
462
044
17
291
34
7-90
7-30
2-
70
10oo
600
0-83
4-10
1-37
1-15
i 12-52
3-47
306
058
17
292
32
7-93
6-50
2-27
2-50
IT 2 7
1
( 13-79
2-45
2-35
012
18
293
25
683
5-50
0-20
460
10-30
|
f 11-77
2-58
3-20
19
294
30
505
5-10
2-80
1-60
9-50
3-67
0-67
2-60
0-87
0-60
■J 10-97
3-08
—
—
15
295
22
10-99
7-oo
1-30
2-78
11-08
1
( 12-55
T62
22-03
0-42
19
296
17
6-26
4-50
3-oo
1-50
9oo
6-33
0-50
4-10
1-37
0;60
10-97
2-51
2-92
101
19
297
21
10-09
7oo
1-85
230
11-15
|
[ 12-55
2-88
19
298
21
4-71
—
6-60
2-30
8-90
3-50
0-50
2-40
0-80
0*60
10-30
330
—
_
19
299
10
6-96
6-80
2-95
1-35
11-10
1
112-50
2-81
—
0-37
17
300
20
8-37
8-00
l-oo
1-50
10-50
j
( 12-27
2-98
—
043
17
301
15
4-68
5-00
3-20
T00
9-20
0-60
| 10-97
2-32
0-50
17
302
18
1116
5-83
2-58
2-81
11-22
/4-17
1-67
3-50
1-17
1299
2-51
_
V29
20
303
20
6-42
4-50
2-40
2-16
9-05
1
1 10-82
3-31
—
V02
18
304
80
6-07
4-88
2-00
300
9-88
550
—
3-30
1-10
0-60
11-58
3-21
—
0-88
19
305
27
709
3-80
2-50
3-30
9-60
5-50
—
3-30
l-io
•
0-60
11-30
3-53
—
0-69
21
306
27
15-56
3-50
3-00
3-50
lO-oo
1
f 11-27
2''44
2-43
17
307
16
8-33
6-00
0-60
300
9-60
13-00
033
2-00
067
0-60
] 10-87
2-24
403
0-42
21
308
20
13-78
4-80
0-85
4-30
9-95
1
| 11-22
2-01
3-08
056
18
309
124
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
U
12
13
K o m in u n.
•
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delJing efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
310
Vilske h:d.
Trävattna.....
443
— 11-4
— 0''2
25''3
61''0
13-7
29 956
69
600
62-5
Sfi
33-9
311
Jäla.......
545
— 1-1
— 0-5
301
53-5
16''4
32 590
61
362
80-0
2-0
18-0
312
Valle h:d.
Häegum.....
448
— 9l
—o-i
27-6
54-6
17-8
32 077
75
499
79-7
ro
19-3
313
Åse h:d.
Flo.........
1227
— 12-3
— l-o
29-8
554
14-8
119 044
95
733
77-8
0-4
21-8
314
Viste h:d.
Tengene......
771
— 15''2
— 0-8
290
552
15-8
61 757
78
569
72-2
53
22-5
315
Trökörna.....
923
— 2-5
— 1-6
311
52-8
16 l
52 698
57
406
83-7
1-6
14-7
316
Längnnm.....
265
—11-7
— 2-0
31-3
54-3
14-4
18 234
70
512
83-3
1-9
14-8
317
Främmestad ....
1297
— 45
— 0-2
300
53-6
16-4
88 650
69
533
73-9
3-3
22-8
318
Flakeberg .....
662
— 4-3
-0-9
31-2
51-8
17-0
36 948
54
374
91-2
ro
7-8
319
Barm h:d.
Kyrkås......
188
— 10-5
0''2
32-6
531
14-3
11240
59
294
767
09
22-4
320
Namn ......
978
— 3-6
— 0-4
28-3
58-4
13-3
65 581
67
533
84-9
0-8
14-3
321
Kinnefjärdings h:d.
Norra Härene . . .
983
— 5-8
— 0-3
24-6
60-7
14-7
102 637
106
1010
75-7
6-4
17-9
322
Hovby ......
527
— 13
— 0-6
29-2
57-0
13-8
50 284
92
647
82-8
—
17-2
323
Hasslösa.....
679
— 0-4
— 0-5
22-9
572
19-9
44 617
66
544
84-6
0''3
15 1
324
Kållands h:d.
Örslösa......
770
3-6
— 0-4
27-8
55-2
17-0
65 435
84
648
71-5
1-8
26-7
325
Mellby......
659
— 7-1
— 2''9
29-3
540
16-7
49 690
73
549
86-5
ro
12-5
326
Värmlands län.
Nyeds h:d.
Älvsbacka.....
832
04
— o-l
29-0
54-2
16-8
91 435
in
697
67-0
2-7
29-7
327
Ölme h:d.
Ölme.......
2 455
— 3-7
— 0-7
29-9
54-1
160
245 123
100
660
72-7
3-3
24-0
'') Inom en del av kommnnen 5 00.
125
förhållandena m. m. inom de mest slcattetyngda kommunerna.
14
16
16
17
18
19
20
21
22
23
24 |
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
15)15 per
100 kr.
beskatt
nings-  bar i i-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
är
19....
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
hct.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
In na-  tura.
Kr.
Kon-
tant.
Kr.
32
8''12
450
1''00
5-60
11-00
1 „
0-60
112-90
3-61
8 36
17
310
24
9''99
1-10
2-30
5-90
9-30
> 650
3-90
1-80
\ 11-20
4-47
7-68
—
22
311
23
7-57
3io
1-34
5''92
10-36
4-00
0-33
2-60
0-87
0*60
11-83
3-29
18-27
—
22
312
22
8-07
4-50
1-80
2-50
8-80
3-50
033
2-30
0-77
0*60
10 17
2-63
—
175
18
313
31
1006
3-80
2-50
6-oo
12-30
13-70
2-44
203
0-66
21
314
12
6''99
11-00
2-00
1-60
i4-6o;
16-00
2-53
—
0-86
21
315
11
8-43
7-00
1-10
1-90
10-00
4-00
—
2-40
080
0-60
11-40
304
—
1-91
21
316
10
595
7-60
1-50
l-oo
10oo
1140
2-04
4''66
041
21
317
95
51-42
6*60
335
6-60
16-45
17-85
3-53
—
053
21
318
19
6-24
3-30
4-49
4-19
11-98
1
0-60
0-60
) 13-18
2-35
1-07
22
319
9
6-30
5-26
2D5
1-70
9-oo
>3oo
1-80
\ 10-20
2-41
—
—
17
320
48
509
*)7’50
2-00
2-50
12oo
1
| 13 47
2*77
6-56
112
17
321
93
949
3*70
6-
30
10oo
U-83
0-50
2-60
087
0*60
\ 11 47
2*09
—
1-44
17
322
20
5-22
4-30
2-70
3-00
1000
i
( 11-47
214
—
21
323
16
626
7-oo
2-00
l-oo
10-00
1
0-40
0-60
| ll-oo
307
0-47
23
324
18
9-83
3*50
6-
10
9-80
> 167
0-33
1-20
i 10-80
2-93
20
325
23
6''92
5-70
1-30
2-70
9-70
6 17
—
3-70
1-28
0-77
11-70
2-89
3-36
0-94
24
326
16
15-24
7*55
0-87
1-48
9-90
233
117
2-io
0-70
077
11-37
2-48
1-66
0-98
1 21
327
126
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1 1
2
3
4
5
1 6
! ^
8
1 9
1 io
1 It
1 12
1 13
Kommun.
1
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Vase h:d.
328
1
Alster.......
1520
— 1-2.
00
31-2
54-5
14-3
200 267
130
955
60-9
40
351
Gillbergs h:d.
329
Högerud.....
670
— 11-6
— 11
24-8
51-4
23-8
58 434
87
816
76-6
2-9
20-5
330
Värmskog.....
1256
- 8-7
0-7
26-2
52-6
21-2
96 762
76
465
73-9
0''8
25-3
331
Svanskog .....
1531
- 50
— 0-3
28-4
50-9
20-7
126 030
81
533
76-1
83
15''6
Näs h:d.
332
Kila.......
1750
-13-7
— 1-4
260
542
19-8
139 310
79
654
78-5
0''5
210
333
Tveta.......
1100
—111
— 1-2
29-8
54-6
15-6
80 493
73
506
75-4
0''2
24-4
Nordmarks h:d.
334
Sillerud......
3 023
— 14-6
— 0-9
28-6
54-5
16-9
326 175
107
763
80-1
1-6
18-3
Jösse h:d
335
Kola.......
2 526
— 50
— 00
25-8
554
18-8
262 548
105
845
65-6
4-6
29-8
336
Älgå.......
1556
— 2-4
0''2
29-3
531
17-6
213191
138
957
70-1
0-9
29-0
337
Gunnarskog ....
4 320
— 13-9
— 0-8
29-0
52-2
18-8
363 517
83
587
68-5
1-6
29-9
338
Hangskog.....
1306
— 16-2
— 1-6
26-8
48-7
24-5
79 257
60
397
78-3
30
18''7
339
Boda.......
1463
— 13-5
Öl
25-9
53-3
20-8
131 304
90
707
67-7
2-6
29-7
Fryksdals hd.
340
Östra Emtervik . .
2 086
— 11-2
— l-o
26-9
55-7
17-4
186 220
88
619
57-7
30
39-3
341
Västra Emtervik . .
1892
— 3-5
— 05
271
55-2
17-7
149 945
79
509
7P7
41
24-2
,342
Lysvik......
3 300
— 8-4
— 0-8
32-2
50-9
16-9
189 759
57
302
70-8
3-7
25-5
Örebro län.
Edsbergs hd.
343
Tångeråsa.....
543
— 3-4
-3-6
35''3
47-7
lf-o
46 947
85 J
553
88’4
Öl
116
127
förhållandena in. m. inom de mest slcattetyngda kommunerna.
14
15
16 |
17 1
18 |
19 ||
20 |
21 |
22 |
23 |
24
25
26 |
27 |
28 |
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
akol-  vosen-  det och
fattig-  vården
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
por 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt
nings-  bat in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
[Jtskylder till präster-  sknpet 1893/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-
löne-
lagen
tjäder
(har
trätt)
kraft
år
19....
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-  ma. I
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
En na-  tura.
Kr.
Kon-
tant.
Kr.
23
6-20
6-40 !
1-10
1-50
900
2-17
1-17
2-00
067
0-77
10 44
2-08
327
101
21
328!
30
639
3-10 i
1-70
3-80
8-60
I
f 10-30
1-68
1-00
l-oo
18
329
15
9-21
9-70
0''70
1-54
11-94
13-83
0-83
2-80
0-93
077
| 1364
1-70
070
1-07
18
330
20
8-02
5-oo
0-50
3-00
8-50
1
| 10 20
2-89
2-67
0-96
18
331
17
5''50
0''70
330
950
L
| 1097
3-49
9-82
0-98
18
332
17
6-53
4-75
0-99
3-60
9-24
j-2-83
067
2-10
0''70
077
) 1071
2-18
l-oo
18
333
37
10-51
.
5-oo
0-60
3''40
900
1-67
033
1-20
040
0-77
1017
1-64
2-29
1-51
18
334!
117
1344
5-00
0''57
4-43
lO-oo
1
11-76
T52
563
0-98
24
335
22
7-33
4''00
T00
350
8-50
1026
203
2-69
l-oo
20
336
23
8-75
5-50
4 50
10-00
443
0-50
2-96
0-99
0-77
11-76
2-57
—
l-oo
20
337
29
11-34
5-20
l-oo
4-80
11-60
I 13-36
2-58
263
064
17
338
20
i 9-52
4-55
069
3-31
8-55
(10-31
2-33
1-86
0''93
17
339
39
j 9‘39
5-60
1-60
i
2-80
lO-oo
1
jr 11-44
2-57
372
1-10
27
340
52
8-91
6-oo
4-00
10-00
M.-83
1-50
2-oo
0-67
0-77
1 11-44
2-79
T80
l-oo
27
341
14
i 9-7 6
7-00
2-30
2-70
12-00
J
;
( 1344
1-92
l-oo
l-oo
28
342
11
; 7-46
8-oo
2-50
1-60
12-10
T50
| 0-83
1-40
! 0-47
0-85
1342
1-43
_
20
|343
128
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och slcatte
-
1
1 2
3
4
1 5
1 6
i 7
8
1 9
1 10
11
1 12
1 13
K o m in n n.
1
j Folk-  mängi
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av in flytt
ning eller
utflytt-  ning (—)
1913-  1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning *
efter beskattnings-  föremål 1914.
31 dec
1915.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Er.
Per
invå-
nare
1915.
Er.
Per
skol-
barn
1914.
Er.
Jord-
bruks-
fastig-
ket.
Annan
fastig
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
344
Västmanlands län.
Siende h:d.
Eungsåra.....
421
— 14-3
0-3
35*4
51-5
13l
61820
145
861
64-9
1-4
: 33-7
345
Norrbo h:d.
Haraker.....
1298
— 6-8
— 2-6
331
51-9
150
197 423
146
943
45''4
5''2
49-4
346
Tor stund h:d.
Torstuna.....
1283
— 3-1
— 1-7
27-3
54-9
17''8
122 777
94
983
75-0
2-8
22-2
347
Härnevi......
390
2-6
-30
28-8
54-7
16-5
36 430
90
552
59-9
14-1
26-0
348
Simtuna h:d.
Västerlövsta ....
3 679
- 0-3
— 2-2
32-6
550
12-4
702 645
185
1340
26-9
9-9
349
Enåker......
1210
16-6
— 00
34-3
53-5
12-2
144 037
121
929
46-8
5-4
47-8
350
Norrby......
1543
— 35
— 1-6
26-6
58-1
15-3
171 935
109
1030
64*(>
3-0
32-4
351
Simtuna.....
2143
1-2
— Öl
31-6
54-3
14-1
235 148
no
778
60-3
5-8
33-9
352
Altuna......
984
4-7
— 2-9
35l
50-6
14-3
103102
103
825
47-7
2-5
49-8
353
Frösthult ....
590
109
— 0-7
31-3
52-9
15-8
70338
121
911
50-9
3-8
45''3
354
Overtjurbo h:d.
Sala landskommun .
1201
31
— 21
29 1
56-4
14-5
151 542
125
937
54-8 ;
5-6
39-6
355
Våla h:d.
Nora.......j
3 431
4-6
— 0-7
30-2
57-0
12-8
336 302
99
814
56''8
6''5
36-7
356
Harbo ......
1419
8-4
— 3-3
37-7
48-7
13-6
110 959
78
550
68-7 |
4-4
26-9
357
Huddunge.....
1302
— 8-0
—1-6
30-2
52-7
17 1
115 023
90
580
63-9
5-7
304
358
Gävleborgs län.
Bollnäs t:g.
Ovanåker.....
4 948
15-0
0-5
36-3
53-9
9-8
763 321
158
850
39-2
4-6
56-2
'') Inom Öjungs kapellan resp. 0''60 och P00.
129
förhållandena rn. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
16
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915per
skol-
barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fatt i g-  vårdeu
1916 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19...
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
Inna-| Kon-  tura. tant.
Kr. | Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
31
5-71
2-10
2-80
3-10
8oo
5-83
3-50
117
0-93
-
1010
5-09
0-28
18
344
26
7-94
4''70
1-02
3-65
9-33
2-33
1-40
0-47
0-93
10-73
3-45
—
109
21
345
26
7-U9
4-10
2-20
2-45
8-75
1
0-80
0-93
1 10-48
4-62
1"55
21
346
25
773
5-78
0-41
4-81
ll-oo
j-1-50
2*50
2-40
\ 12-73
4-61
2-20
0-67
22
347
35
5-(i0
5-20
4-
20
''9-40
11-20
3-24
1-02
20
348
82
6-02
4-20
0-80
3-50
8-50
10-30
353
—
0-73
20
349
77
6''57
4-60
4-
90
950
2-60
0-87
0-93
11-30
2-68
_
0-97
21
350
21
7-34
7-37
117
2-35
10-89
3-00
1-33
12-69
2-85
—
0-34
19
351
23
7-40
6’50
1-20
2-30
lO-oo
11-80
3''46
—
059
19
352
15
618
8-60
1-07
1-21
10-88
12 68
4-60
2oo
082
22
353
26
4-76
3-40
4-
(0
8-10
350
300
3-90
1-30
093
10-33
2-67
—
0-66
21
354
93
17''04
8-50
0-90
3-40
12-80
I
I 14-96
3-68
1-01
24
355
38
17-31
4-00
1-40
3-60
9-00
517
l-oo
370
1-23
0-93
] 1116
339
3-84
1-15
21
356
22
7-38
4-47
1-49
2-44
8-40
1
| 10-5G
4-17
2-46
025
21
357
29
5-64
5-47
'') 0*73
‘)3-80
10-oo
2-17
017
1-40
0-47
1.25
11 72
3-69
5-oo
0-28
15
358
19—163407.
130
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10
u
12
13
Kommun.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Ärligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15-
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
bet.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
359
Ala t:g.
Rengsjö......
■
1828
61
-0-8
32-4
533
14-3
104 837
57
405
601
3''4
36''5
360
TrönB.......
1719
— 2-7
— 16
33-7
54-3
120
128 160
73
450
57-6
38
38-6
361
Enångers t:g.
Enånger......
2 806
— 3-4
— 0-8
32-2
53-3
14-5
261 004
94
620
571
71
35''8
362
Bergsjö o. Forsa t:g.
Jättendal.....
1350
3-4
— Öl
27-3
56-2
165
127 070
96
576
59-2
8''0
32-8
363
Gnarp......
3 639
— 12-6
— 1-4
320
551
12-9
221 916
60
390
62-3
65
31''2
364
Bergsjö......
4 309
8-2
— 0-5
34-5
53-2
12-3
523 510
124
841
37-7
8-0
54-3
365
Hassela......
2 233
1-5
— 0-4
34-6
53-6
11-8
226 580
102
729
56''9
1''7
41-4
366
Rogsta......
2186
2-7
— 1-4
32-4
540
13-6
219 253
100
625
50-2
5-1
44-7
367
Ilsbo.......
568
90
02
32-2
53-4
14-4
38 756
69
445
70-9
2-7
26-4
368
Ljusdals t:g.
Färila.......
5 470
8-4
— 0-o
34-3
551
106
641 379
118
777
62-8
4-0
33-2
369
Västernorrlaiuls
lön.
Medelpads västra
domsagas t:g.
Attmar......
3 296
40
— 0-1
34-2
530
12-8
369 646
115
887
55-2
3''7
411
370
Stöde .......
5 493
7-4
— 12
36-2
53-6
102
832 031
151
970
30-4
8''6
610
371
Ljustorps t:g.
Tynderö.....
1354
— 6-7
-1-7
31*4
56-4
12-2
135 680
97
634
47-5
1-7
50-8
372
Ångermanlands
södra domsagas t:g.
Stigsjö......
2116
1-8
- 07
36-3
511
12-6
142 523
67
343
69-2
1''7
29''1
373
Häggdånger ....
1 101
2-9
— 2-4
36-6
52-3
111
78 530
71
369
651
4''2
30-7
'') Inom Kårböle kapell sannolikt något mindre.
131
förhållandena m. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
15
16
17
18
19
| 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913-
191f)per
skol-
barn.
Kr.
Kost-
Il Hd för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1916 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19...,
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordl
fasti
in na-  tura.
Kr.
ruks-
ghet.
.Kon-
tant.
Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
29
1618
5-60
4-
jO
10-00
J-l-83
067
0-50
1-26
| 11-76
6-63
047
17
359
31
7-29
3 60
5-
60
9-20
1-50
\ 10*95
4-79
017
0*20
16
360
28
8-34
6-40
2-30
2-90
11-60
3-00
l-oo
2-40
0*80
1-48
13*88
3-23
2-25
—
15
361
11
6-02
5-50
100
2-00
8-50
I
11108
3*97
0-25
16
362
16
8''05
8-00
1-50
2-50
12-oo
0-67
J 14-58
4-70
0-59
0-44
16
363
26
5‘42
5-00
3-
30
8-30
. 4-83
3-30
1-10
1*48
10-88
3-43
2-43
0-25
15
364
30
6-77
490
0-76
2-48
8-14
)
1 10 72
3-87
—
0*29
42
365
29
8-io
3-70
0-90
4-30
8-90
\ ^
103
(11-41
5-71
072
1-28
17
366
49
23-14
339
1-64
4-18
9-21
12-50
2-67
310
1-48
\ 11-72
4-47
232
0*72
17
367
37
7-89
1)6''25
0-80
2-65
970
1-83
T67
2-10
0*70
1-48
11-88
2-88
2"20
030
18
368
35
9‘53
3-80
0-30
4-00
8-io
1-13
( 10-23
227
7*58
075
•
21
369
31
6-50
4-80
0-60
3-10
8-50
| 2 33
3-33
3-40
l-oo
\ 10-63
276
4-75
027
21
370
24
737
3io
4-
52
7-62
933
—
560
1-87
100
1049
1''54
—
0-84
20
371
15
8-67
4-oo
1-00
4-00
9-oo
i „
1-37
I 11-37
2-88
5-48
108
19
372
14
9-61
7-oo
3-00
5-oo
15-oo
[3-67
3-17
4-10
l-oo
1 17-37
2-95
7-96
0-93
20
373
132
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och slcatte
-
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
n
12
13
Kom in u n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Ber
invå-
nare.
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
374
Boteå t:g.
Torsåker.....
1361
6-4
— 10
323
560
11-7
130 034
95
776
47*1
2*4
50*6
|375
Dal........
1231
101
— 1"2
34-4
54-6
ilo
114 073
92
465
57*3
2*7
40*0
i 3 76
Boteå.......
1812
— 11
— 2-2
365
53-5
10-0
195 910
106
659
34*1
6*1
59*8
377
Sånga .......
675
— 40
— 0-3
351
52-3
12-6
63121
96
591
54*1
0*9
45*0
378
Nordingrå t:g.
Ullånger.....
1867
— 0-2
— 10
32-7
54-5
12-8
171 899
92
625
47*1
6*0
46*9
379
Vibyggerå.....
■2 080
— 21
-0-4
300
55-4
14-6
120 990
58
485
62*1
2*2
35*7
380
Själevads och Ar-  näs t:g.
Grundsunda ....
3 324
— 19''5
— 1-8
33-5
54''9
11*6
252 063
*
75
514
44*7
5*2
50*1
381
Jämtlands län.
Ragunda t:g.
Stugun ......
2 510
— 3-7
— 0-8
34<J
551
10*0
255 614
103
643
53*4
1*1
45*5
382
Revsunds, Br\mflo
och Näs t:g.
Näs........
1 107
— 7-8
— 0-6
30-3
55-5
14 2
89 817
82
507
64*9
1*5
33*6
383
Lits och Rödöns t:g.
Häggenås.....
2 439
22-3
0''3
33''6
53-5
12*9
197 949
82
493
65''5
1*2
33*3
384
Laxsjö......
1120
10-2
— 0-7
340
541
11 9
67 963
62
475
54*9
1*6
43*5
285
As........
1515
13-8
— 0-2
32-3
563
11*4
160 984
no
730
47*3
3*8
48*9
386
Hammerdals t:g.
Gåxsjö......
906
160
03
31-9
55''2
12*9
68161
75
446
72*8
0*5
26*7
387
Frostviken ....
2 315
12-4
Öl
37-7
52-5
9*8
207 490
91
461
58*1
0*5
41*4
388
Sunne t:g.
Sunne ......
1467
9-5
0-2
33-4
53-4
13*2
95 041
66
445
72*4
1*7
25*9
389
Frösön......
3072
190
2-9
34-2
53-9
11*9
366 602
126
755
28* B
8*7
62*8
'') För i mantal satt jord 3*76.
133
förhållandena m. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
16
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
191fl per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tiugs-  skatt
1916 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Otskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
är
19...
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jord b
fasti
In na-  tura.
Kr.
ruks-
gliet.
Kon-
tant.
Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
27
6-45
6-58
1-92
2-20
10-70
\
(12-53
3-32
0''63
19
374
19
15
5-51
5-oo
2-00
4-00
11-00
0-83
) 12-83
3-07
2-89
060
19
375
5-75
4-00
I-50
2-70
8-20
417
-
2-60
l-oo
j 1003
3*53
7-85
0*60
19
376
25
6-12
2-10
7-
15
9-25
i
[ 11-08
3-90
61-10
0-51
19
377
25
8''36
6-eo
4-
>0
11-10
11-83
0-87
1 12-97
4-44
4-04
0-87
16
378
16
9-09
6-20
4-
00
10-20
2-50
2-60
l-oo
\ 1207
3-92
2-55
0-94
16
379
17
7-09
4-54
0-88
2-78
8-20
5-17
4-17
5-60
1’87
1’00
11-07
4-oi
0-99
0-35
21
380
27
8-60
492
6-
17
11-29
2-67
2-17
2-90
0-97
0-68
12-94
3-01
—
1-01
23
381
23
8-60
8-00
1-75
4-08
13-83
8-83
■ —
5-30
1-77
0-69
16-29
433
—
0-74
21
382
21
8-88
2-96
0-99
4-85
8-80
1..
''3-17
1''90
) 0-69
11-39
4-27
0-98
22
383
12
5-12
2-22
3-83
2-09
8 14
>6-33
5-70
1 0-68
10 72
7-87
—
050
23
384
50
13’50
4-05
4-
95
9oo
6-50
—
3-90
1-30
0-70
ll-oo
3-82
—
0-99
23
385
28
10-94
2-11
3-89
2-oo
8-00
1 „
1-33
1 0-68
10-01
3-61
8oo
2-32
22
386
22
7-69
l)3"60
6-
>0
10 io
> 2-83
3-83
4-00
| 0-63
12-06
4*71
—
1-49
23
387
20
9 45
5-84
7-
06
12-90
1
0-70
1 14-93
3-99
1-18
23
388
30
7-40
4-40
029
4ll
8-80
1 5-83
0-83
4-00
1-33
\ 1083
3-76
—
0-35
23
389
\u
Tdb. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
6
6
7
1 8
9
10
it
12
13
Folk-  mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
nt flytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
390
Ovikens t:g.
Oviken......
2 206
2-1
— 0-5
292
54-7
161
170 415
78
556
731
1-9
25-0
391
Hallens t:g.
Hallen......
1359
— 0-7
32-8
53-0
14-2
114 767
84
574
60-3
2-3
37-4
392
Marby......
562
100
— 1-5
358
50-6
13-6
36 988
67
400
68-8
2-3
28-9
393
Undersåkers t:g.
Kall.......
1696
— 16-6
— 2-2
30-9
54-7
14-4
116 513
68
444
59-4
05
40-1
394
Offerdals t:g.
Alsen.......
2 454
0-1
— Öl
30-5
54-9
14-6
242159
101
646
43-7
6-6
49-7
395
Svegs t:g.
Linsäll......
1127
5-7
— 1-7
35-2
54-4
104
116 803
103
602
597
09
39-4
396
Hede t:g.
Hede.......
1482
4-7
— 0-7
34-7
50-2
151
155 263
106
626
56-7
1-6
41-8
397
Storsjö......
582
8-4
— 0-8
311
53-9
150
41685
73
548
79-8
9-2
ll-o
398
Yemdalen.....
1193
14-2
1-2
340
52-6
13-4
87 848
78
496
78-7
1-3
20''0
399
Tännäs ......
1821
5-2
l*o
34-7
54-7
10-6
89 249
49
327
58-4
2o
39-6
400
Bergs t:g.
Klövsjö......
1066
40
Öl
32-2
54-4
13-4
63 491
61
345
601
0-7
39-2
401
Västerbottens län.
Umeå t:g.
Sävar (utom Holmö
kapellförs.) . . .
3 420
5-8
— 0-9
36-7
53 1
10-2
193 364
57
338
72-6
41
23-3
402
Burträsks t:g.
Burträsk.....
9 311
7-9
-0-6
36-4
52-8
10-8
645 709
70
393
57-0
3-7
39-3
’) Inom Ljusnedals bruksförsamling 5''60.
135
förhållandena in. m. inom, de mest skaltetyngda kommunerna.
14
15
16
17
18
1?
20
21
22
23
24
26
26
27
28
29
|
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
Utskylder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
år
19....
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jord b
fasti
In na-  tura.
Kr.
rnks-
ghet.
Kon-
tant.
Kr.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
88
13-68
6-oo
5*
>0
11-50
4-17
1-67
3*50
1-17
0-69
13-36
4-49
—
0*86
21
390
47
8-36
5-oo
4-
>2
9-52
1 „
j 0-70
11-32
4-73
0-61
22
391
20
8-35
8-14
2-10
3-36
13-60
>2-83
2-67
3-30
1-10
\ 0-69
15-39
456
—
1-29
22
392
21
952
6-44
3-
56
lOoo
.6-33
3-67
6-oo
2-00
0-69
12-69
4 37
—
1-18
21
393
25
5-73
4-50
100
3-oo
8-50
8-oo
0-17
4-90
1-63
0-70
10-83
4-36
1-51
l-oo
20
394
36
13-21
6-80
052
3-10
10-42
1-33
2-67
2-40
0-80
0-60
1182
3-19
—
0-98
21
395
19
619
4-98
076
2-72
8-46
(10-83
3-14
0-44
21
396
42
15''56
6-oo
6’
66
12-66
115-03
3-12
_
l-oo
21
397
32
12-00
5-81
8-
67
14-48
J 7 33
1-50
5-30
1-77
0-60
1 16 85
2-90
—
0-25
21
398
21
10-89
4-90
*) 6-
50
11-40
( 13-77
3-16
—
057
21
399
26
10-70
5-14
1-34
4''55
1103
4-67
2-33
4-20
1-40
0*67
1310
4-14
—
—
20
400
18
7-84
5-62
0-85
4-80
1127
1-67
5-33
4-20
1-40
1-31
13*98
374
2-58
0-43
18
401
14
5*53
3-90
0-80
330
8-00
_
5-83
3-50
1-17
1-37
10-54
4-03
0-89
016
19
402;
136
Idb. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Kommu n.
Folk-
mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i %
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15—
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-  bro ks-  fastig-  het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
403
Skellefteå t:g.
Jörn.......
4 740
13-5
—1-9
39-5
54-3
6-2
410 903
88
458
31-5
4-8
63-7
404
Norsjö o. Mala t:g.
Norsjö......
6 084
16-3
— ro
39-7
53-0
7-3
490 761
81
477
47-0
5-5
47-5
405
Lycksele lappmarks
t:g.
Tärna.......
1596
19-0
— 0-8
39-7
511
9-2
43 913
28
176
46-4
0-8
52-8
406
Sorsele......
3 750
17-6
— 0-6
38-3
51-8
9-9
174 449
47
331
54-8
1-7
43-5
407
Åsele lappmarks t:g.
Vilhelmina ....
8172
16-3
0-2
38-9
52-3
8-8
466 672
58
339
64-2
21
38''7
408
Norrbottens län.
Alvsby t:g.
Älvsby ......
6 376
19-5
— 0-3
42-6
51-6
5-8
561 615
90
487
30-7
50
64-3
409
Arvidsjaurs lapp-  marks t:g.
Arvidsjaur ....
6 708
13-6
— 0-6
40-6
52-7
6-7
502 128
75
410
45-8
3-7
50-5
410
Nederluleå t:g.
Nederluleå ....
12 321
-30
— 0-5
38-2
52-0
9-8
1 533 405
126
631
32-9
7-9
59-2
411
Overluleå t:g.
Edefors......
2 852
13-2
0-4
39-3
53-2
7-5
404 324
146
665
40-8
2-9
56-3
412
Jokkmokks lapp-  marks t:g.
Jokkmokk.....
6 565
25-8
0-3
39-9
51-9
8-2
1 722 957
264
1171
34-0
2-0
64-0
413
Råneå t:g.
Råneå......
8 392
6-4
— 0-5
40-4
49-5
10-1
622 833
75
384
45-8
3-6
50-7
J) Naturaunderhåll »efter en sämjodelning».
förhållandena m. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14
15
16
17
1*
19 |
20
21
22
23 j
24 j
25
26
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  väsen-  det och
fattig-  vården
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst.
Kr.
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-  bar in-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
Kr.
Summa
av kol.
19, 23
och 24.
Kr.
U tsky lder till präster-  skapet 1896/97 per
100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-  löne-  lagen
träder
(har
trätt)
i kraft
är
19. .
Till den
borger-  liga
kom-  munen.
Kr.
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
ma.
Kr.
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
tig-
het.
Kr.
Kapi-
tal
och
ar-
bete.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
In na-  tura.
Kr.
Kon-
tant.
Kr.
15
515
4-00
l-oo
300
8-oo
5-83
3-50
1-17
1*34
10 51
5*01
112
0*36
21
403
12
6''40
4-26
1-79
1*50
7 *55
8-33
—
5-00
1-67
1-40
10-62
3-96
7-65
0-61
21
404
10
9-39
4-38
2-95
4-99
12-32
'')-
7-oo
4-20
1-40
1-25
14-97
6-93
0*37
22
405
12
563
4-00
3-15
2-15
9-30
8-33
—
5-00
1-67
1-265
12*235
625
—
0-30
23
406
16
1415
4-25
1-06
304
835
4*90
333
4-94
1*65
1*265
11-265
3-45
—
043
23
407
13
667
5-30
0-80
2-60
8-70
—
9-83
5-90
1*97
0-82
11-49
1-65
019
019
20
408
22
10-91
370
0-97
5-03
9-70
_
6-00
3-60
1-20
0-82
11 72
T01
—
0-43
23
409
29
6-89
4-74
0-40
3-40
8-54
8-00
—
4-80
1-60
0-83
10-97
2-49
7-00
0-32
18
410
33
4-55
4-30
0-80
3*50
8-60
6-67
1-50
4-90
1-63
0-81
11*04
4-98
20*00
0-21
19
411
43
6-20
500
0-32
2-93
8-25
i 10-17
—
6-10
2-03
0-81
.
11-09
0-77
_
0-26
23
412
17
7-42
4-05
4-
17
9-02
4-17
2-83
4-20
1-40
0-84
11-26
3-76
—
016
i 20
4 13
20- 163407
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte
-
i
2
3
4
5
I 6
1 7
8
i 9
1 10
11
1 12
1 13
Kommun.
Folk-  mängd
den
31 dec.
1915.
Folk-  ökning
eller
-minsk-  ning (-)
1906—
1915 i
av folk-  mäng-  den
1905.
Årligt
överskott
av inflytt-  ning eller
utflytt-  ning (—)
1913—
1915 i %
av medel-  folk-  mängden.
Folkmängdens
procentiska för-  delning efter
ålder 1910.
Beskattningsbar
inkomst.
Beskattningsbara
inkomstens procen-  tiska fördelning
efter beskattnings-  föremål 1914.
Un-
der
15
år.
15-
60
år.
Över
60
år.
1915.
Kr.
Per
invå-
nare
1915.
Kr.
Per
skol-
barn
1914.
Kr.
Jord-
bruks-
fastig-
het.
Annan
fastig-
het.
In-  komst
av ka-  pital
och
arbete.
414
Nederkalix t:g.
Töre förs......
4 312
— 1-2
419
516
6-6
414 212
97
500
28-9
5-8
65-3
415
Överkalix t:g.
Överkalix.....
6 208
5-7
— 0-6
38-4
53-4
8-2
273 813
45
240
51-8
2-6
45-6
416
Nedertorneå t:g.
Nedertorneå ....
4 436
24-4
0''5
39-7
53-2
71
525 906
121
564
19-6
7-4
73-0
417
Karl Gustav....
2 996
25-7
— 1-7
382
52-4
9-4
280 442
94
564
26-4
1-6
72-0
1
418
Overtorneå t:g.
Övertorneå ....
3 891
9-2
— 10
39-8
51-5
8-7
261 509
68
363
38-8
2-6
58-6
419
Hietaniemi ....
2 323
9-6
— 0-7
40-6
49-6
9-8
158 503
70
365
42-7
2-2
551
420
Korpilombolo t:g.
Korpilombolo . . .
2 058
2-4
— 0-6
40-4
520
7-6
77 056
38
177
64-6
Öl
35-3
421
Tärendö......
1561
7-9
— 1-6
42-9
49-9
7-2
63 067
40
228
74-4
Öl
25-5
422
1423
Pajala t:g.
Pajala......
Junosuando ....
4 015
1104
|
7-9
f —0-5
l -0-9
Uo-3
521
7-6
1 256 115
\ 62 514
64
58
389
322
491
732
1-4
a 6
49-5
26-2
424
Karesuando lapp-  marks t:g.
Karesuando ....
1183
-3-3
— 0-7
28-0
58-8
13-2
26 078
22
326
25-8
1-7
72-5
Medeltal per kom-  mun.
Ovanstående kommuner
1501
— 1-5
— 0-9
32-9
52-9
14-2
127 500
85
522
55-2
5-0
39-8
Övriga landskommuner
1758
s) 5-4
-0-4
331
54-4
12-5
353 500
200
1218
27-6
9-7
62-7
Samtliga
»
1 713
3)4-4
— 0-5
33i
541
12-8
313 400
182
1110
29-7
9-3
61-0
Städerna .......|
15 702
s) 18-6
0''6
27-5
63 0
9-5
10 SO 000
688
5 860
0-4
16-7
82-9
Samtliga kommuner . . |
2 276
7-9
— 0-2 |
31''7
56-3
12-0
721400
319
2110
12-6
13-7
73-8
'') För jordbruksfastighet 4''44. -
- 2) Avser
sannolikt 1916.
— s) Inom deras område vid
1915 års slut.
förhållandena m. in. inom de mest slcattetyngda kommunerna.
14
15
16
17
18
ro |
20
21
22
23
24
25
26 ''
27
28
29
Årlig
kostnad
för
skol-
väsen-
det
1913—
1915 per
skol-  barn.
Kr.
Kost-  nad för
skol-  vilsen-  det och
fattig-  vården
Kommunalskatt 1915
per 100 kr. beskattnings-  bar inkomst av kapital
och arbete.
Vägskatt 1915 per
100 kr. beskattningsbar
inkomst av:
Lands-  tings-  skatt
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-
Summa
av kol.
Utskylder till präster
skåpet 1896/97 per-  100 kr. beskattnings-  bar inkomst av:
Nya
präst-
löne-
lagen
träder
1915 per
100 kr.
beskatt-  nings-
Till den
borger-  liga
Till
kyr-
kan.
Kr.
Till
sko-
lan.
Kr.
Sum-
Jordbruks-
fastighet.
An-
nan
fas-
Kapi-
tal
och
bar in-  komst
av ka-  pital
19, 23
och 24.
Jord-
bruks-
Annan
fastig-
het.
Kr.
Kapi-  tal och
arbete.
Kr.
(har
trätt)
i kraft
bär in-  komst.
Kr.
kom-
munen.
Kr.
ma.
Kr.
In na-  tura.
Kr.
Kon-
tant.
Kr.
tig-
het.
Kr.
ar-
bete.
Kr.
och
arbete.
Kr.
Kr.
fastig-
het.
Kr.
år
19....
20
5-20
>) 4-16
3-
48
8-04
5-83
2-00
4-70
1*57
0-86
10-46
4-48
—
0-44
22
414
IG
13-86
7-00
l-oo
4-40
12-40
8-38
1-83
613
2-04
0*85
15-29
6-68
2-41
0-46
18
415
22 ''
13
5-68
5-83
5-oo
3-70
0''47
4-
3-76
30
9-23
8-50
}l2-50
—
7-50
2-50
i 0-86
\ 0-87
12-59
11-87
5-72
. 7-38
11-90
0-87
0-33
0-41
23
J8
416
417
15
10
7-70
7-45
4-50
410
1-12
1-04
3-70
1-58
9-32
6-72
|l2-17
3-33
9-30
3-io
0-86
| 13-28
{ 10-68
5-61
4-50
1-89
6-08
0-36
0-49
20
20
•
418
419
6
26
8-93
17-01
2) 6-00
4-00
2)070
l-oo
2)4-25
11-30
10-95
16-30
1-15-00
—
9-00
3-oo
f 0-83
\ 0 82
1478
20-12
9-06
315
0-12
0-34
20
16
420
421
f 8-79
\ 7*62
6- 53
7- 22
4-
6-
81
51
11-34
13-73
9-92
515
9-04
3-oi
0-83
j 15-18)
| 17-57 (
359
22-12
0-66
16 {
422
423
17
13-93
5-90
0-76
1-30
7-96
11-67
7-00
2-33
! 0-78
11-07
12-49
—
054
19
424
22
c:a 30
c:a 30
c:a 70
c:a 40
8''76
c:a4''30
c:a4''60
c:a2*50
c:a3''40
Allmänna anmärkningar.
Antalet skolbarn, vartill talen i kol. 10 och 14 hänföra sig, avser det till folkskole-  statistiken uppgivna hela antalet i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor under år 1914
undervisade barn både inom och utom den egentliga skolåldern: en del dubbelräkningar torde
där förekomma. — Uppgifterna om vägskatten (kol. 20—23) grunda sig på primäruppgifterna
till statistiken över allmänna väghållningsbesväret på landet. De torde stundom avse den utdebi-  tering, som belöts år 1914, stundom åter den, som beslöts år 1915, och äro även i övrigt delvis
osäkra. Trycket av naturaunderhållet (kol. 20) är här beräknat såsom motsvarande skillnaden
mellan utdebiteringen per vägfyrk för i naturaunderhåll ej deltagande beskattningsföremål
och den kontanta utdebiteringen per vägfyrk för jordbruksfastighet med vägunderhåll in natura.
— Landstingsskatten (kol. 24) avser den utdebitering, som beslöts år 1914. — Angående
den beskattningsbara inkomsten, slcol- och fattigvårdskostnaderna samt kommunalskatten
se allmänna anmärkningarna till tall. 2 (sid. 180).
140
Bil. 5.
Tab. 2. Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, kostnad för skolväsendet och
fattigvården samt influten skogsaccis inom de mest skattetyngda kommunerna
åren 1913—1915.
1
2
3
4
5
G
7
K o in m u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Stockholms liiu.
Färentuna hal.
1
Adelsö............
1913
88 580
14-00
3 587
1554
406
1914
109 065
6-00
6 216
1932
66
1915
111820
lOoo
3 398
2 532
383
Seminghundra h:d.
2
Skända............
1913
78 338
7-80
3 007
1821
14
1914
73 255
8-60
3 080
1556
228
1915
76 110
10-10
2 467
2 493
216
Vallentuna h:d.
3
Vada.............
1913
30114
9-00
1538
887
6
1914
32 846
11-60
1399
812
—
1915
32 016
9-40
1169
499
25
Frösåkers hal.
4
Gräsö.............
1913
70 444
8-54
3 533
1001
280
1914
71769
10-15
4 494
1529
280
1915
79 501
903
2 932
933
280
Lyhundra hal.
5
Söderbv-Karl.........
1913
116 678
8-90
6 201
8127
1916
1914
128 830
8-40
7 302
6 716
477
1915
127 623
12-65
21 998
7 252
328
Uppfila län.
Åsunda h:d.
6
Tillinge............
1913
147 881
>) 10-44
6 361
7 453
126
1914
148 379
l) 10-90
6 941
7 343
190
1915
155 779
*) 8-85
5 489
5 687
77
7
Vårfrukyrka..........
1913
118145
8-26
5143
7 761
116
1914
138136
9-07
5 854
8128
101
1915
129 736
10-35
4 711
7 404
105
Lagunda hal.
8
Lån g fora...........
1913
59 180
9-08
2 590
2 290
14
1914
61811
9-33
2 472
2 414
—
1915
65 282
9-76
2134
3 944
• —
’) För i mantal satt jord resp. 1027, 10-74 och 8’69.
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattig vårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
ä
«
7
K o in in u n.
•
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  värden.
Kr.
Iniiutcn
skogs-
accis.
Kr.
Hagunda h:d.
9
Dalbv.............
1913
43 941
11-69
915
2 907
—
1914
43 722
11-10
1 124
2 522
—
1915
46 339
10 60
1754
4 010
—
Södermanlands län.
Rond h:d.
10
Spelvik............
1913
25 410
900
1040
1941
8 i
1914
27110
8-to
1134
3 501
—
1915
29 290
9-10
890
736
80 1
11
Torsäker...........
1913
29 976
8-80
1904
1308
- |
1914
33 201
9-20
1948
1882
—
1915
34 261
9-70
1690
1598
—
12
Svärta .............
1913
137 856
9-24
7 645
6 083
73
1914
139 274
9''75
5 632
7 077
301
•
1915
148 989
8-57
2 609
7 582
249
Hölebo h:d.
13
Hölö.............
1913
190 730
8-30
8 469
8 556
200
1914
216 460
8-00
7 649
7 588
9
1915
221100
8-34
5 614
8 326
134
14
Västerljung..........
1913
105 548
8-40
3 939
4 470
222
1914
122 205
8-00
4 523
4 392
236
1915
121534
9-00
3 399
5 016
225
15
Tros?, landskommun......
1913
100 550
8-oo
3 376
2 201
75
1914
104 050
8-00
3 766
2 368
21
1915
105 660
8-60
2 673
3143
54
Oppunda h:d.
16
Julita.............
1913
368 318
7-40
13 882
11090
1261
1914
364 902
8-70
13 476
13 751
888
1915
342 642
8-75
13 334
12 690
1826
17
Lerbo.............
1913
112 409
975
5 727
5 983
245
1914
117 375
1071
5 868
7 246
287
1915
130 091
1030
4 002
8 879
164
Åkers h:d.
►
18
Vansö.............
1913
66 287
8-90
1603
2 686
—
1914
71129
8-60
1443
4 360
—
1915
73137
910
1241
2 566
—
142
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. in. 1912—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
1
Influten
skogs-
accis.
Kr.
19
Fogdi).............
1913
116 232
7"50
3125
4 901
50
1914
122 365
8''67
3147
5 488
128
1915
122 950
9-50
2 694
5 927
175 j
Selebo h:d.
20
Aspö............
1913
61349
8''71
2 465
2 078
1109 i
1914
64 743
9''09
2 726
1964
392
1915
62 026
8-66
2 032
1835
143 |
Östergötlands län.
Kinda h:d.
21
Hycklinge...........
1913
95177
8-70
3 647
4 950
759
1914
119 225
9''00
4 332
5 328
874
1915
128 040
9''00
3 054
6 712
941
Björkekinds h:d.
i 22
Tåby.............
1913
111080
8-50
2169
5 286
_
1914
111 950
763
2 217
5 873
25
1915
113 150
8-70
1868
8 325-
Lysings h:d.
23
Svanhals...........
1913
132 503
8-70
3 044
9 746
_
1914
142 605
9-88
2 949
4 298
1915
136 980
9-78
2 045
4 568
63
Göstrings h:d.
; 24
Allhelgona..........
1913
86 061
10-15
2 310
4 763
536
1914
93 873
9-15
2 591
4 701
199
1915 .
97993
9-12
2 271
8 075
305
25
Bjälbo............
1913
90 893
8-10
1878
6 205
1914
96 499
8-45
1789
5 304
_
1915
98 704
10-30
1906
5 645
—
Jönköpings län.
Mo hd.
26
Angerdsbestra.........
1913
31786
9-18
6 850
1119
786
1914
34 289
9-40
2 317
1290
642
1915
34 648
8-37
1314
843
414
27
Stengårdshult.........
1913
32 500
7-90
1416
988
559
1914
36 765
7-00
1434
1149
508
1915
36 556
10-70
1159
937
359
Södra Vedbo hd. *
28
Edshult............
1913
49 997
9-50
2197
2112
184 i
1914
57 649
8-85
1547 !
2 445
250
1915
56 297
9-20
1337 |
2 687
285
143
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
8
4
6 1
6
7I
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
1
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
st ats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
29
Eksjö landskommun......
1913
123 700
9''70
18 708
6 361
591
1914
136 773
9-25
4 816
7 001
733
1915
140 364
9-00
3 229
7 446
952
Östra h:d.
30
Biörkö ............
1913
102 020
12-oo
3 852
3 689
570
1914
118 730
13-00
4165
3 298
358
1915
119 801
12-00
2 645
4 269
293
31
Korsberga...........
1913
102 920
19-47
3 412
6104
842
1914
125 900
14-02
3 337
5143
1207
1915
134 322
11-41
2178
6 2u7
1084 |
Västra hal.
32
Södra Solberga........
1913
26 060
12-65
983
2134
81 1
1914
29 100
12-83
1027
2 394
193
1915
30 330
1320
1096
3 301
277
33
Hultsjö...........* .
1913
68161
11-40
3139
5 865
333
1914
77 261
12-00
2 924
5 812
692
1915
80 683
11-62
1788
5489
566
i 34
Skcpperstad..........
1913
31220
12-20
1545
3106
247
1914
36 456
13-08
1405
2 939
255
1915
35 769
9-91
963
3 331
184
33
Stockaryd ...........
1913
84 754
9-00
4 021
3 378
—
1914
93 796
9-50
2 536
3 576
178
1915
97 813
lO-oo
2 427
3 562
7
Östbo h:d.
| 36
Håoger............
1913
46 984
10-37
1722
1473
...
144
1914
51 209
8-97
1449
1478
257
1915
49 439
9-14
922
1658
255
37
Åker.............
1913
98846
lO-oo
12143
4 726
1087
1914
112 742
8-75
8 201
5 017
921
1915
113 136
8-80
3 442
5 097
1639
Västbo h:d.
38
Gryteryd...........
1913
18 203
12-00
1397
1 556
325
1914
19 930
11-90
1174
2 262
440
1915
22 700
12-30
726
2 003
253
! 39
Torskinge...........
1913
32 623
10-io
1927
1198
50
1914
37 325
9-65
1948
1338
79
|
1915
35469
|
10-95
1189
1386
73
144
Tab. 2 (forts.).
Beskattningsbar inkomst,
der in. in.
kommunalskatt, skol- och fattig v år dsko stna1913—1915.
1
2
3
4
6
! «
7
Korn u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
1
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
|
Kronobergs lnn.
Ko ng a h:d.
| 40 Älmeboda...........
1913
174 919
9-65
5 575
7180
1438
1914
188 879
9-50
3 507
7 835
1085
1915
184 937
12-20
10883
10 704
1365
41 Väckelsång..........
1913
193 830
7-90
8003
8 017
753
1914
195 090
9-16
23 908
8 235
690
1915
192 740
11-00
7 070
7 241
644
J 42 1 Uråsa.............
1913
58 628
9-07
1389
2 579
123
-
1914
52 216
11-50
1392
2 509
144
1915
52 724
1303
797
3 317
114
Kinnevalcls li:d.
43 Vederslöv...........
1913
56 800
8-80
2 268
3 558
_
1914
58100
10-60
2 075
3 666
191
1915
57 500
ll-oo
1783
4 243
142
i 44 | Tävelsås...........
1913
72 780
9''65
3 740
2 793
104
1914
81185
8-55
2 865
3 288
86
1915
80 772
8-90
2102
4 060
81
i 45 | Kalvsvik...........
1913
58 948
12-90
2 071
4 286
253
1
1914
63 875
12-61
2 388
4 040
369
1915
68 725
13-62
2136
4 377
160
46 Jät ..............
1913
60190
14-15
1758
2016
185
1914
64 940
13-20
1926
1882
209
1915
74170
10-80
1407
1945
417
Allbo h:d.
j 47 | Virestad...........
1913
216 661
10oo
7 032
16 372
857
1914
249 806
lO-oo
6 766
15 739
1 114
1915
262 112
lO-oo
5 960
15 870
1106
48 i Härlunda...........
1913
40 672
20-00
2 048
3 905
348
1914
55 727
1200
2 205
3 676
1915
54 557
15oo
1744
4 098
340
49 j Slätthög ...........
1913
95 741
8-59
;
5 266
3 540
667
1914
102 719
9-40
4 572
3 901 i
1174
1915
101 198
10-25
3 575
3 790 |
766
Talj. 2 (forte.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
6
6
7
K o m m u u.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  värden.
Kr.
luiluten
skogs-
accis.
Kr.
Sunnerbo hal.
50
Berga.............
1913
197 562
9-25
16 516
74 378
771
1914
225 093
8-30
7 234
12137
784
1915
229 086
9-22
7 204
12 729
547
51
Piätteryd...........
1913
111 743
8‘50
4 387
5 270
1096
1914
126 830
8-50
4 519
8 998
1095
1915
127 541
8-75
2 865
. 7 405
1246
52
Hallaryd...........
1913
60 280
1290
10 966
5 778
554
1914
70 532
11-40
2 499
7141
355
1915
76 455
11-20
1745
5 804
349
53
Hinneryd...........
1913
105138
9''50
4 615
12 069
918
1914
111232
U-oo
3 643
6 563
187
1915
110 526
15-20
3 570
34 859
584
54
Vrå .............
1913
30 540
14-66
3 075
1918
330
1914
38 540
11-59
2171
2 072
283
1915
37 615
13-50
1644
1856
283
Kalmar län.
Sevede h:d.
55
RumskuUa..........
1913
125 780
7''45
3 840
16 948
2123
1914
141471
9-70
3 907
9 360
2 729
1915
142 200
10-50
3 421
7 742
2 661
Handbörds hal.
56
Kråksmåla..........
1913
155 500
10-oo
4 050
6 345
2 394
1914
189 331
9-70
2 627
6 781
1040
1915
212 493
10-30
1997
8 469
1539
Norra Möre hal.
57
Bäckebo............
1913
125 181
8-84
5 738
6143
1855
1914
141 975
7-87
3 094
33 002
1590
1915
138 835
9-89
2 426
6 307
1953
Södra Möre h:d.
58
Gullabo............
1913
75 459
9-20
4 784
3 725
210
1914
80182
1000
6 386
3 921
120
1915
82 313
13-60
5-531
3 841
175
59
Söderåk ra...........
1913
431128
7''55
17 414
19 572
29
1914
574 007
7-49
16 345
18150
14
1915
487 768
12-10
105 054
22 343
112
21—163407
146
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accls.
Kr.
60
Våxtorp............
1913
54 922
9-50
1626
3 391
1914
61445
9-00
1842
2 995
- !
1915
60182
9-00
783
2 753
61
Arbv.............
1913
87 058
>) 9-12
2 568
10 856
271
1914
106 587
^7-äo
2 579
10 884
71
*
1915
103 699
*) 9-83
2 035
10 714
16
62
Karlslund a..........
1913
80 436
15-00
8 651
3 741
745
1914
88027
12-50
9 014
5 561
512
1915
85 542
1690
3 778
6 824
695
63
Hagbv............
1913
87 088
9-17
1808
6 274
_
1914
108135
6-85
1549
6 070
_
1915
100 770
10-43
1380
5 910
146
64
Mortorp............
1913
88 931
12-16
3 345
6 978
452
1914
107 591
11-17
3 060
8 294
742
1915
110 524
9-70
2149
7179
588
65
Oskar .............
1913
44 037
11.95
2 233
2 967
''
479
1914
5t> 6U0
9-37
2 899
2 697
124
1915
52 586
10-20
1433
3 627
321
66
S:t Sigfrid..........
1913
42 252
18-40
1363
5 494
180
1914
44 582
14-53
1278
5109
163
1915
46 666
12-65
1716
4 605
99
Åkerbo h:d.
67
Böda.............
1913
75 765
11-34
2 708
3 632
1570
1914
84 814
9-00
2 508
3 862
1475
1915
90064
9-oo
1818
3 472
1708
68
Högby............
1913
90 852
11-70
3 611
7 250
1914
98246
11-95
4 272
7 955
_
1915
99 391
13''55
2 872
7 668
—
69
Källa.............
1913
30 307
17-79
5 783
1848
_
1914
30 549
16-18
1797
1805
_
1915
31037
16-01
1716
2 223
—
70
Persnäs............
1913
58 418
12-40
3 213
3 798
_
1914
73 454
10-40
3 463
3 721
_
1915
71 745
11-05
2 570
4 641
—
‘) För i mantal satt jord resp. 9-02, 7-80 och 9''73.
147
Tub. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattig vårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
6
«
7
K o m in u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
•
Kostnad
för fattig-  vilrden.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
71
Fora.............
1913
41 768
12-24
2174
1849
1914
47 388
8-50
2 937
2153
—
1915
48156
9-40
2101
2144
—
Runstens h:d.
72
Ekby.............
1913
15 906
9-40
649
775
—
1914
16174
8-80
667
632
—
1915
16 378
9-10
815
595
—
73
Clärdslösa...........
1913
88 065
12-50
2 558
5 997
_
1914
100 252
10-10
2 933
6 720
1915
104364
11-00
1555
6 619
74
Bredsätra...........
1913
34 474
11-90
1293
1 869
_
1914
42 003
10-30
1375
1677
—
1915
41934
9-10
1614
1727
—
75
Långlöt............
1913
33 342
13-60
1265
968
_
1914
41 996
8-77
1276
1163
—
1915
41130
9-23
1 555
1379
—
Slättbo h:d.
76
Alböke ............
1913
32 051
8-52
1127
1275
—
1914
34 898
8-10
1410
1271
—
1915
36 502
8-50
1004
1482
—
77
Köping............
1913
112 732
9-30
2 865
9 835
—
1914
120 931
6-10
3 528
9 094
231
1915
127 360
9-00
4 595
11767
33
78
Räpplinge...........
1913
78 081
9-50
2 090
5122
_
1914
91 013
8-70
2 804
5 593
—
1915
90 589
9-50
1704
6 313
—
Möckleby hal.
79
Norra Möckleby........
1913
49 520
10-00
1384
1648
—
1914
49 520
8-90
2 031
1938
—
1915
49140
11-10
1287
2 490
—
80
Sandby . ...........
1913
33 000
8-54
731
751
_
1914
35 000
9-72
904
898
—
1915
32 300
10-oo
499
1531
—
81
Hnlterstad..........
1913
74 418
10-26
1393
2 029
_
1914
52 920
9-89
1 655
2 837
—
1915
55 563
13-35
2 497
2115
—
148
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, s&oi- och fattigvurdskostna
dcr
m. in. 1913-1915.
1
2
3
4
5
6
7
%
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
K,
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården .
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Gräsgårds h:d.
82
Segerstad...........
1913
30 806
11-80
788
1576
—
1914
37 425
12-30
884 ■
1381
—
1915
37141
10-70
1002
1291
—
83
Gräsgård ...........
1913
57 464
11-90
1 355
1730
_
1914
63 760
8-80
1401
1472
—
1915
62 370
10"50
1479
1541
—
84
ÅS..............
1913
50 848
12-90
1164
2 444
_
1914
58 963
11-30
1054
3 360
—
1915
65 747
11-20
1183
3 528
—
83
Ventil ngc...........
1913
40 231
970
1254
1884
_
1914
44 016
8-00
1 324
1 642
—
1915
40 981
10-30
3185
2111
—
86
Kastlösa...........
1913
100980
8-82
1349
2 620
_
1914
110 905
7-81
1434
12 037
—
1915
117 695
1032
2 029
4 425
—
Gottlauds län.
Gottlands norra h:d.
1 87
Ekbv.............
1913
42 750
7-10
1147
846
106
1914
40030
810
1259
782
102
1915
35680
9-91
695
1081
no
88
Källunge...........
1913
35 281
10-13
631
1257
18
1914
36 842
12-18
696
1414
122
1915
40 017
10-21
483
1632
209
89
Stenkyrka...........
1913
48 307
10"50
1658
1629
87
1914
48 214
10-42
1894
1637
97
1915
50 508
959
1277
1527
312
90
Hangvar ...........
1913
61055
9-86
2 496
2 805
44
1914
59 934
965
3 244
2 483
164
1915
66 033
10-87
2 355
2 059
85
i 91
Hall.............
1913
14 500
10-öG
930
389
_
1914
14 646
10''50
1077
546
44
1915
14 226
12-70
669
541
—
Tall. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, Kommunalskatt, skot- och fattig vår dskostna
der
m. m. 1912—1915.
1 .
2
3
4
B
G
7
Kom in u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  värden.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
K,
.
92
Ganthem...........
1913
19 340
7-29
1102
156
55 1
1914
23 000
9-53
3 318
20
1915
24 190
11-68
871
241
9
93
Viklau............
1913
20 783
9''50
777
216
50
1914
23 922
9-00
1 282
311
292
1915
23 218
8-95
843
239
105 |
94
Buttle............
1913
19 422
15-75
2 067
1242
45
1914
21807
15-17
1330
923
32
1915
22 251
11-83
1 317
948
—
95
Guldrupe ...........
1913
10 868
14oo
785
475
12
1914
11 158
17-80
4 712
467
60
1915
11146
16-94
2 307
455
14
96
Ala..............
1913
14 187
12-39
848
90
141
1914
15 208
15-96
6 472
—
82
1915
14 220
1340
1058
35
Gottlands södra Jod.
97
Stenkumla..........
1913
30420
1396
1932
1976
_
1914
32164
18-90
2 317
1592
_
1915
31640
1045
1124
1563
— |
98
Träkumla...........
1913
15 599
1465
1431
477
1914
15 702
1211
1259
591
_
1915
17 300
9-92
711
550
17
99
Hästerby...........
1913
35 890
10-25
1624
900
135
1914
41 510
9-81
2 554
1063
_
1915
38860
12-85
1267
1792
135
100
Västergarn..........
1913
24 340
10-50
1194
809
1914
21000
11-83
1316
885
_
1915
22 030
11-10
787
937
—
101
Hejde.............
1913
38176
12-50
1968
3 416
231
1914
34 527
10-oo
1 922
1214
3
1915
34 886
9-40
1257
1912
112
102
Väte.............
1913
33 754
13-85
1686
1155
191
1914
35 049
13-90
1381
1847
247
1915
35 102
8-70
2 748
1551
14 1
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvård skostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
''
Kommunal-
Kostnad
skatt per
för skol-
100 kr. be-
väsendet
Kostnad
Influten
Kommun.
År.
ningsbar
inkomst.
skattnings-  bar inkomst
av kapital
(efter av-  drag av
stats-
för fattig-  vården.
skogs-
accis.
och arbete.
bidraget).
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
i 103
Fröjel.............
1913
26 804
13-87
10 539
1235
12
1914
28 204
16-51
2 332
1255
21
1915
28 645
17-79
1857
2 814
313
‘ 104
Hamra............
1913
16 538
13-91
1068
231
—
1914
17 722
13-04
1442
219
—
1915
17 649
1163
824
260
—
105
Vamlingbo..........
1913
45 070
1236
1496
1520
—
1914
47 314
13 35
1447
1683
—
1915
48 605
11-95
1126
1636
—
106
Sundre............
1913
12 424
14-43
769
281
_
1914
13 008
12-15
765
153
—
1915
13 526
9-91
598
157
—
107
Rone.............
1913
94 185
12-30
4 970
2 211
80
1914
102 355
10-70
3 859
2 430
—
1915
106 379
12-50
5 024
2 468
—
108
Alva.............
1913
42 833
8-20
1636
1083
_
1914
44 227
8-80
1636
1422
—
1915
45 607
8-75
1485
702
—
109
Sproge ............
1913
15 641
12-00
1 194
836
48
1914
16 945
11-50
1153
712
330
1915
17 877
11-50
915
765
57
no
Linde.............
1913
27 772
14-20
1949
395
66
1914
25 210
2225
12 291
527
—
1915
25 854
19-30
1444
837
Öl
111
Loj sta ............
1913
16 755
16-20
4 346
790
29
1914
18 396
25-25
1471
678
69
1915
17 929
28-30
976
580
29
112
Gemm............
1913
10079
7-90
667
120
_
1914
17 068
7-50
1160
120
46
1915
11729
11-00
562
108
32
113
Lau.............
1913
24 831
9-67
1477
741
_
1914
26 589
9-41
1605
1 252
—
1915
26 622
10-67
1017
968
—
Tält. H (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skal- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
i
2
8
4
6
«
7
Kommu n.
År.
1 Beskatt-  | ningsbar
j inkomst.
Kr.
(Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomsl
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
i
Kr.
|
Influten
skogs-
äng.
Kr.
lilek i inre län.
Östra h:d.
114
Kristianopel . . . *.......
1913
141 863
10''64
7 021
6 091
143 I
1914
160 465
9-72
27 734
7 051
94
1915
164 747
10-oo
6 692
7172
183
115
Torhamn...........
1913
118 673
13-60
3 334
9 854
1914
195 461
12 50
4 990
9 739
_
1915
139 222
10-50
2 832
14 510
—
116
Ramdala . . . ’........
1913
195 222
10-oo
8 732
10 323
195
1914
215 296
10-oo
6 535
10 215
102
1915
220 504
10-oo
4 728
11612
92
117
Jämjö.............
1913
173 690
10-oo
7 252
6 917
408
1914
157 712
10 00
7 505
7 379
167
1915
174 844
10-oo
6 940
40187
45 1
118
Rödeby............
1913
204 012
11-78
8 409
12 435
246
1914
223 286
9-55
5 756
10 008
296
1915
241188
911
6 279
12 356
208
Medelstads h:d.
119
Fridlevstad..........
1913
173 712
9-10
9 792
8 280
572 |
1914
187 519
8-26
6 893
8 523
649
1915
189 771
11-70
12 881
11023
245
120
Sillhövda...........
1913
153 560
8-90
9 681
7 331
142
1914
151 852
9-90
7 079
9 048.
no
1915
160106
1000
4 690
10 393
496
121
Hasslö och Aspö........
1913
91 451
>) 11-18
4 650
4184
_
1914
103 745
‘) 10-17
5 096
4 465
_
1915
111 013
>) 12-60
3 490
4 942
—
122
Listerbv...........
1913
143 289
9-00
5 302
7500 |
8
1914
151160 -
9-oo
8 085
8 272 1
314
1915
162 041
9-60
3 499
8 725
—
123
Tving ............
1913
180 435
1000
6 204
26 623
247
1914
195 745
ll-oo
5 859
32 978
742
1915
|
208 634
12-70
13 096
15 656
659
'') Avser Hasslö fors.; i Aspö förs. resp. 1012, 9 93 och 11*50.
152
Tah. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. in. 1913—1915.
1
2
|
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  värden.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
124
Eringsboda..........
1913
111 825
11-30
4 728
8883
345
1914
121 495
12-70
4807
8 379
1 350
1915
120 467
11-37
2 814
6 032
723
125
1913
122 351
9-70
6134*
6 268
401
1914
139 327
8-30
5 491
7 269
145
1915
156 773
10-30
3 985
6 656
173 ]
Bräkne h:d.
; 126
Öljehult...........
1913
58 490
12-00
3 941
3 081
164 j
1914
63 093
ll-oo
3 729
3 518
39 !
1915
67 613
11-50
2 431
3 837
52 ;
1 127
Hällarvd...........
1913
193 505
10-oo
7 450
‘
8545
161
1914
207 761
9-oo
8 304
8 041
136
1915
235 235
9-60
6 808
9 997
140
Listers h:d.
128
Elleholm...........
1913
37 949
11-87
2 033
1325
6
1914
41373
10-70
2110
1 256
—
1915
43 161
9-32
1680
1225
— !
129
Kvrkhult...........
1913
295 460
900
11200
13 755
329 1
1914
307 490
9-00
11077
13 721
437 :
1915
353 840
9-70
8 328
14 664
919
130
Mjällby............
1913
401160
9-oo
16 007
13111
29 1
1914
417 870
9-50
16 735
14 240
35
1915
427 490
8-92
15 968
15 311
16 |
Kristianstads län.
Norra Åsbo h:d.
j 131
Rya ..............
• 1913
81898
8-50
7 588
3 091
83
1914
85 947
lO-oo
6 098
1830
12
1915
94 337
9-50
4 800
2 438
41
Västra Gröinge h:d.
132
Yisseltofta...........
1913
59 110
1000
3 030
3 251
602
1914
68 642
9-50
3142
3 640
616
1915
65 331
10-oo
2 037
4 019
680
133
Parstorp...........
1913
73 521
10-50
4 528
4 782
204
1914
100 011
7-90
4958
4 337
625
1915
98 478
9-30
21096
4198
355
Tub. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvärdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommu n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Er.
Kommunal-  skatt por
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
I
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Villands Ir.d.
134
Näsum............
1913
211 745
9-40
11504
6 473
161
1914
216 961
9''35
12 162
6 804
204
1915
238 260
11-00
25 215
7 465
259
135
Trolle-Ljungby........
1913
194 716
940
7121
14 024
38
1914
217 282
7-70
36 854
21964
120
1915
229 464
8-50
8 507
18 028
78
Albo h:d.
130
Korum............
1913
48 265
8-82
2 681
661
—
1914
47 621
9-78
2 568
961
_ j
1915
50110
10-34
1773
1743
— |
Malmöhus län.
Frosta h:d.
137
Svensköp...........
1913
44 037
11-15
3 420
1398
—
1914
48 634
12-40
2 875
1231
—
1915
49 892
10-00
1974
1405
_
Herrestads h:d.
138
Stora Herrestad........
1913
164 281
9-00
6 493
14 511
- ''
1914
168 187
8-65
6 735
13 652
—
1915
174 182
7-75
6 067
13 620
—
Hallands län.
Höks h:d.
139
Hishult ’)...........
1913
70170
9-50
11022
2 850
183
1914
85 809
6-50
3 945
2 860
221
1915
86 908
1000
3 304
2 775
218
Förmer sjö h:d.
140
Tönnersjö...........
1913
65 226
9-50
3135
3 547
62
1914
66 972
12-20
4 578
3 429
63
1915
68 491
15-90
3 091
3 573
309
Årstads h:d.
141
Abild.............
1913
66 033
824
2 276
1788
468
1914
79 731
8-00
2 332
1812
386
*
1915
77 305
9-95
1662
2 543
201
142
Krogsered...........
1913
26134
9-61
1313
2048
167
1914
39 521
832
1622
2 010
94
1915
36 853
8-55
1017
1379
533
*) En mindre del av kommunen tillhör Norra Åsbo härad av Kristianstads län.
32—163407
15 4
''Idb. 2 (forts.).
Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostnader
m. m. 1913—1915.
1
2
»
!
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomsi
av kapital
och arbete
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Famös h:d.
143
Gällared...........
1913
31 673
J) 20-92
2 926
1582
133
1914
45 125
17-55
2 654
1550
212
1915
42 094
17-75
2 346
1412
214
144
Gunnarp...........
1913
98 767
11''65
4 911
3 915
607
1914
124 697
8-80
6117
3 983
573
1915
135 228
969
4 004
4 742
349
145
Vinberg ............
1913
165 602
7-50
6 976
9 815
_
1914
197 290
lO-oo
6121
8 841
_
1915
195 265
1000
8 035
8 280
—
146
Stafsinge...........
1913
207 200
7-90
7 064
7 610
_
1914
244 40»
8-60
9 003
8 646
—
1915
255 800
8-80
5 925
9 470
—
147
Källsjö............
1913
13 615
14-60
866
636
10
1914
16 384
11-00
1 103
813
—
1915
16 831
910
455
407
7
1,48
Ullared............
1913
48 346
15-48
1891
1238
79
1914
54 083
14-30
2137
1386
498
1915
59 680
11-62
1704
1618
128
149
Svarträ............
1913
28317
14-06
1893
900
1914
38 706
8-48
1834
940
—
1915
41152
11-27
1409
968
_
Himle li:d.
160
Rolfstorp...........
1913
74 065
22-40
2 665
8 343
--
1914
85 609
21-40
2 600
8 360
— L
1915
85 195
18-25
2 625
9 270
199
151
Valinge............
1913
64 515
9-96
1388
4 240
_
1914
78 109
8-92
1761
4 321
'' -
1915
77 i 10
9-00
880
4190
--
152
Stamnared..........
1913
17 973
15-75
1193
965
_
1914
21 367
11-02
1293
741
1915
22 530
11-21
888
936
-t-
153
Skälunge...........
1913
46 437
10-81
3 301
1866
L :
1914
55 547
9-79
6 216
1879
__
1915
56 074
11-30
1469
1688
—
*) För jordbruksfastighet 21/06.
Tub, 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. Våld—11)15.
i
2
8
4
5
tf
7
Kommu n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
InHuten
skogs-
accis.
Kr.
154
Nösslinge...........
1913
9 481
17-50
596
795
106
1914
13 795
13-20
1 191
497
85
1915
13 411
13-20
366
544
401
155
Tvååker............
1913
319 092
9-80
12 034
22 197
_
1914
355 021
9-60
12 012
22 437
—
1915
352 447
9*45
11256
25 733
—
156
Spannarp ...........
1913
75 649
9-30
3 592
7 939
—
1914
87 523
9-05
2 865
5 314
—
1915
83 718
8-10
3 000
3 651
—
157
Hunnestad..........
1913
65 986
7-93
6 572
1468
__
1914
74 689
8-12
2 535
1773
—
1915
72 U08
9-88
2 399
1869
—
158
Lindberg ...........
1913
166 999
11-35
5 919
13 277
_
1914
201 699
8-93
6 096
12 862
—
1915
208 674
8-43
4 098
14 634
—
Viske h:cl.
159
Veddige............
1913
168 171
10-90
4 653
8 865
61
1914
194 754
8-19
3 636
10139
218
1915
186 496
8-48
3 777
11276
122
160
Ås..............
1913
99 379
11-94
6 490
8 865
1914
125.238
9-53
4 022
6 091
—
1915
127 045
1033
3 724
6 387
—
161
Sällstorp...........
1913
27 453
9-20
1402
561
_
1914
33 610
8-oo
1309
690
—
1915
34 177
737
1532
576
—
Fjärd lull
162
Ölmevalla...........
1913
86 214
9-00
5 785
4 019
—
1914
92 972
6''70
7 988
3 551
—
1915
88 390
10-87
4 491
4 037
—
163
Frillesås...........
1913
59 030
12-66
2 774
3 233
_
1914
63 309
12-22
2 493
2 692
—
1915
65 608
8-65
1629
2 911
—
164
Förlanda...........
1913
19 603
‘) 12-00
1678
856
_
1914
31187
'') lO-oo
1904
978
—
1915
32 066
10-oc
lön
946
—
*) För i mantal satt jord resp. 14-05 och 11''43.
156
Talj. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
<)
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
IÖ0 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Göteborgs och Bohus län.
Västra Hisings h:d.
165
Säve.............
1913
213 278
9-20
7 700
9 859
1914
227 858
9-20
7 959
10 630
_
1915
237 381
8-77
7 809
11587
166
Björlanda...........
1913
131 576
'') 9-20
4190
3 593
1914
134 624
x) 8-60
4 651
3193
_
1915
135 546
*) 9-60
3 606
4 216
Ostra Hisings hal.
! 167
Tuve.............
1913
103 280
9-76
1869
7 255
_
1914
88 390
1076
2 073
7132
_
Inlands Nordre h:d.
1915
88 786
11-10
1401
8157
—
1 163
Solberga...........
1913
127 345
11-00
7 277
8 689
35
1914
135 712
9-70
6190
7 353
36
1915
139 188
11-80
4 349
9 458
53
169
Jörlanda...........
1913
101109
8-25
5 848
6127
22
1914
118 665
8-14
4 972
5 328
27
1915
121932
lo-oo
3 819
4 920
18
! 170
Spekeröd...........
1913
69 478
13-50
2 908
4 671
1914
72 775
13-oo
2 711
15 512
13
1915
72 448
13-00
2 588
5 433
27
171
Ucklnni............
1913
62819
1220
2 628
4 064
190
1914
76 766
12-00
3 448
3 454
200
1915
87 657
10-20
1472
4 034
237
172
Ödsmål............
1913
77 171
1515
3141
6 324
56
1914
99 931
12-70
2 549
6 694
149
1915
106 877
12-70
2145
7 565
209
173
Korum............
1913
167 200
9-60
5 875
5 500
1914
197 066
10-00
10 941
5 279
_
Inlands Fräkne h:d.
1915
201 614
1030
6 448
25 091
—
174
Forshälla...........
1913
176894
2) 8*31
5 713
11 294
237
. 1914
193 457
8-00
5 055
7195
617
1915
208 420
9-20
3868
7 070
533
'') Inom en del av kommunen resp. 7''30, 6''60 och 7’50. — 2) För i mantal satt jord 8*11.
157
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvdrdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
8
4
6
6
7
K o m in u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
175
(Jrinneröd...........
1913
73 060
10-10
1785
2 982
262
1914
79 590
10-00
1908
2 571
258
1915
64 962
10-00
1729
3 235
300
Orusts östra h:d.
176
Myckleby...........
1913
131 400
8-50
3 493
6 063
93
1914
146 010
8-20
3 832
6 403
89
1915
152 920
8-20
2 931
6 072
59
177
Torp.............
1913
80 511
14-20
4 030
6 098
1914
79 282
14-20
3 884
6 221
50
1915
73 464
14-20
3 345
5 700
21
178
Långelanda..........
1913
119 810
ll-oo
4 777
7 089
42
•
1914
127 767
lOoo
4 216
6 389
15
1
1915
132 966
9-80
3116
7 735
9
1 179
Ståla.............
1913
111502
11-04
2 857
6156
1914
111 507
11-21
2 849
6 871
_
1915
96 470
9-oo
2 560
6 974
. . _
Orusts västra h:d.
180
Röra.............
1913
82170
11-79
3 550
5 804
_
1914
101 943
10-19
2 861
6 709
_
1915
110165
11-20
2100
6 744
—
181
Morlanda...........
1913
295 178
8-96
7 262
15 575
1914
320 066
9-75
6 912
18 445
_
1915
328 625
9-32
6 830
19 709
24
Tjärns h:d.
182
Stenkyrka...........
1913
368 593
'') 10-40
11 552
21804
_
1914
416 382
*) 9-io
12 993
22 918
_
1915
423 651
‘) 10-25 •
8 819
21197
Lånt h:d.
183
Lane-Ryr...........
1913
64 000
14-70
6 327
6 837
_
«
1914
65 400
16-70
4 831
7 079
288
1915
73 021
19-00
3 396
6 205
206
184
Bäve.............
1913
133 106
10-oo
4 956
8 709
1914
156 175
9-oo
4 518
9 592
_
1915
163 625
11-00
3 279
9 690
—
185
Skredsvik...........
1913
82 294
12-15
4 806
4 915
164
1914
114 545
10-30
4 652
5 216
150
1915
116 167
10-90
4109
5 793
281
'') Avser Rönnängs kapellera., inom vilken dessutom skatten å i mantal satt jord år 1913 utgjorde
10''30 kr. och å jordbruksfastighet år 1914 8''90 kr. Inom återstående delen av kommunen utgjorde skatten
år 1913: å i mantal satt jord 7''70 kr., eljest 7''80; år 1914: å jordbruksfastighet 7''40 kr., eljest 7''60; år
1915: 8‘50 kr.
158
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
.
der m. m. 1913—1915.
1
2
3
i
5
6
7
1
K o in in u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
186
Herrestad...........
1913
107 620
10-io
4 614
4 478
22
1914
115 020
9-60
4 210
4 782
—
1915
119 765
11-90
3 614
5 214
66
187
Högås...........
1913
30 308
10-oo
1379
1669
27
1914
36 278
9-70
1421
1899
137
1915
35391
10*90
872
1775
82
188
Bokenäs...........
1913
78 007
11-40
3 633
3 669
379
''1914
95 475
9-20
3 425
3 331
207
1915
96 105
9-70
2 475
3 992
140
Tunge h:d.
189
Svarteborg..........
1913
169 340
9-00
8 349
7 307
44
1914
173 830
9-50
23 686
7 229
74
1915
177 730
11-70
6 647
7 007
124
Stång enäs h:d.
■ i
190
Bro..............
1913
190 811
11-50
6 202
11555
40
1914
218 188
9-75
5 687
10 952
77
“
1915
232 331
11-00
4 592
13 758
40
191
Brastad............
1913
275 876
7-50
7 166
9 486
28
1914
309 642
7-50
8 342
10 499
53
1915
388 318
9-60
6 430
12 347
90
192
Lyse.............
1913
367 700
14-80
9 577
18 202
_
1914
451 660
10-80
18 948
20 201
.-
1915
541 460
8-40
22 691
23 057
—
Sörby g dens h:d.
193
Krokstad...........
1913
87 863
15-00
4 431
11892
74
1914
103 614
16-50
5 256
11453
64
''
1915
105 907
14-20
2 828
12 550
13
194
Sanne .............
1913
28 074
19-00
2 243
3120
44
1914
34 259
14-50
2 207
2 294
16
1915
33 922
13-50
1633
2130
—
195
Hede.............
1913
48 920
11-20
2125
3 609
152
1914
57 621
11-60
1950
3 243
304
1915
61909
ll-oo
1223
4 227
121
Sotenäs h:d.
196
Askum............
1913
209 806
12-50
12 454
13 341
''-
1914
271398
11-00
16 057
11146
:—
1915
334 134
10-00
7 933
12 673
—
159
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
6
(i
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Iniiuten
skogs-
accis.
Kr.
197
Bärfendal...........
1913
31113
16-50
1826
2 722
54
1914
30 680
17-50
1558
2 987
147
1915
30 600
17-00
800
3 066
82
Vette h:d.
198
Tjärnö ............
1913
108 735
13-50
5 754
9 558
44
1914
132 918
11-50
5 551
10 505
162
1915
152 332
12-25
5 279
11730
146
199
Näsinge............
1913
104 633
14-10
3 331
6 820
68
1914
142 563
10-50
3 047
6 604
17
1915
156 486
9-80
4 366
10 365
288
Kville h:d.
200
Kville............
1913
383 812
12-90
16 179
18 265
360
1914
418 247
10-75
16 162
16 848
848
1915
470 836
10-50
17 384
17 932
77
201
Svennebv...........
1913
99 272
9-22
4 027
5 021
_
1914
108 410
10-80
2 704
4 876
—
1915
134 284
10-20
1948
4 708
—
202
Bottna............
1913
37 740
1200
1761
1633
_
1914
48 400
9-00
1724
2 038
--1
1915
47 360
1040
1113
2126
— 1
Tanums h:d.
*
203
Tannm............
1913
612 129
>) 9 10
22 639
83 888
48
1914
676 019
*) 10-00
22 893
29 387
27
1915
671108
*) 1100
25 335
22 698
128
204
Lur.............
1913
90 072
13-20
18 393
7185
_
1914
99 410
13-50
5 088
7 405
180
1915
104 741
16-00
3 761
7 618
109
Bullarens h:d.
205
Naverstad...........
1913
141171
1455
7 411
14 776
296
1914
191 844
11-10
8 028
16 873
311
1915
192 635
13-10
6 682
16 383
325
206
Mo.........
1913
41150
11-50
2116
2120
195
1914
45 920
8-60
1948
1708
154
1915
48 440
10-30
1792
2 245
98
'') I Gräbbestad resp. 8'' 10, 8''00 och 10''00.
160
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Alvsborgs län.
Vane h:d.
j
! 207
Norra Björk»''.........
1913
37520
12-54
1192
3 226
_
1914
41165
13''93
1333
3 290
—
1915
42 065
11-00
597
2 289
—
208
Väne-Åsaka..........
1913
106 080
12-90
3 760
7 060
16
1914
124080
12-07
5 747
7 533
20
1915
129 220
12-00
2 422
6 723
20
209
Gärdhem...........
1913
417 000
9-32
14 712
11042
321
1914
513 980
8-40
14 807
13 057
87
1915
542 600
9-46
11200
14 413
246
210
Väne-Ryr...........
1913
47 567
9oo
1652
2 816
55
1914
55837
9-30
1545
2 221
190
1915
58 777
8-70
866
1814
46
Flundre h:d.
211
Asbräcka...........
1913
22 070
8-80
722
1111
63
1914
23 324
12-10
796
1066
54
1915
24 304
9-oo
782
890
173
A le h:d.
212
Hålanda...........
1913
46 923
9"20
2 320
3 079
232
1914
52 750
9-30
2121
3114
375
•
1915
54 906
11-90
1413
3 261
313
Kullings h:d.
213
Tarsled............
1913
27 138
9-30
2 494
911
—
1914
30 589
1062
2 049
1021
_
1915
32 475
10-30
1372
1040
—
214
Remmene...........
1913
21205
10-80
758
1260
_
1914
21206
10-82
706
1377
—
1915
21216
10-20
538
1071
_
215
Horla.............
1913
13 377
1564
722
925
50
1914
15671
11-88
622
928
58
1915
16 071
17-26
530
1404
no
216
Skogsbygden.........
1913
14 364
7-85
731
_
71
1914
15 016
13-31
1194
524
175
1915
14 519
1275
544
688
175 |
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
6
<)
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
217
Lena.............
1913
53 534
ll-oo
1781
3 860
83
1914
57 080
9-00
1778
2 987
80
1915
57 796
io-oo
1 534
3 333
77
218
Fullestad...........
1913
38 169
9 30
1279
1660
1914
44 230
10-50
1387
1597
_
1915
49 800
lO-oo
1332
2 091
—
219
I.ångared...........
1913
74 410
11-00
3 082
5 021
575
1914
87 401
10-00
2 852
7193
558
1915
83864
10-80
2 539
13 543
499
220
Odenäs........
1913
18 283
12-00
8 410
847
123
1914
19 585
1350
1873
859
130
1915
20 793
11-30
1805
602
179
Gäsenc h:d.
221
Hällestad...........
1913
18 820
11-80
983
1275
19
1914
23 615
9-oo
1218
1188
19
1915
21 441
8-30
1036
814
11
222
Källunga...........
1913
20 472
13-00
1046
1043
39
1914
24 072
11-05
982
1096
83
1915
25 252
10-oo
760
911
42
223
Alboga ...........
1913
16 100
12-20
728
1149
29
1914
18 830
11-90
762
649
_
1915
17 910
11-20
431
821
31
224
Molla..........
1913
26 437
14-20
1046
1937
215
1914
30 591
9-10
882
1992
157
1915
29 599
lO-oo
670
2 607
244
225
Nårunga...........
1913
16 538
17-85
839
1564
102
1914
18452
16-31
1465
1415
31
1915
17 828
14-75
666
1346
86
226
Ljnr.............
1913
15 962
1285
820
1191
_
1914
17 025
16-81
1363
1273
—
1915
17 897
16-75
678
1078
14
227
Om unga...........
1913
14 204
27-61
2 238
1341
_
1914
15 542
24-74
922
1481
_
1915
16 278
24-65
1604
1470
49
23—163407
162
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
dcr
m. m. 1913—1915.
i
2
3
4
5
6
7 1
Korn m u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
kommunal-  skatt per
00 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
icb arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
-
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten j
skogs-  accis.
Kr.
1 228
Kvinnestad..........
1913 i
10 270
12-56
1624
278
_
1914
11600
14-81
694
531
121
1915
11696
16-30
1157 !
749
47 I
| 229
Asklanda ...........
1913
13 344
16-76
2 086
704
28
1914
13 345
17''03
777
589
9
1915
16 721
14-70
1631
630
15
As h:(l.
:
230
Rån gödsla ..........
1913
52103
8-15
2 340
2 342
92
1914
52 798
7-25
1416
2 592
28
1915
52 478
11-40
963
2 442
28 i
1 231
Äspered............
1913
27 169
13-52
2 014
1517
274
1914
31467
11-85
1840
1703
129
1915
31907
12-85
1656
1869
200
! 232
Varnum............
1913
24 384
7-60
725
1364
153
1
1914
24 427
7-95
794
1409
108
1915
24 207
14-30
472
1226
133 |
233
Södra Vin g..........
1913
73065
7-70
3 386
3 489
118
1914
82 305
7-30
4 396
3 308
125
%
1915
80 985
1295
3 876
3 798
371
234
Härna............
1913
21009
7-15
822
584
14
1914
21827
7-70
1232
583
48
1915
23 847
8-70
1131
606
23 !
235
Fänneslunda..........
1913
18 072
12-10
729
1458
63
1914
21070
9-83
?64
1557
73
1915
20800
990
618
1296
106 ,
236
Grovare............
1913
14 026
1250
564
880
1914
15 715
1233
568
1319
177
1915
15 455
10-40
460
811
43
237
Murum............
1913
20 900
8-30
994
745
19
1914
23 561
8-40
946
1268
1915
24101
9-40
737
1198
32
1 238
Kärråkra...........
1913
14 240
10''00
851
353
•_ I
1914
15 858
11-50
829
400
182 ;
1915
15 718
11-40
663
400
124
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvår dskostna
(ler
m. m. 1913—1915.
1
2
i
3
4
6 1
6
K o m m u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
i
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Marks h:d.
239
Seglora............
1913
230 849
8-8(1
8 390
10 347
1286
1914
324 241
8-18
8 678
11 220
943
1915
316 638
8-95
7 864
10 634
896
240
Skepphult...........
1913
18 588
21-70
1055
2 244
261
1914
25 486
16-25
1338
2 539
801
1915
24198
18-00
853
1558
649
241
Torcstorp...........
1913
24 112
17-80
2 313
1238
—
1914
30 820
1300
2 026
19 865
631
1915
34 480
15-70
1369
3 617
225
'' 242
Öxabäck...........
1913
20 244
23-46
1963
3 650
274
-
1914
30 500
14-00
1729
5 040
210
j
1915
30019
19-50
1124
5 566
615
243
Älekulla...........
1913
10 976
13-30
1408
922
16
1914
16 003
12-50
2 090
1285
365
1915
16 650
12-00
941
986
.
557
244
Gunnarsjö...........
1913
10 509
22-35
1422
1260
163
1914
12 678
18-60
1371
1232
139
1915
13133
19oo
1028
1688
46
24 5
Grimmared..........
1913
17 434
11-90
1434
545
—
1914
19115
10-40
1586
423
.-
1915
19 255
12-50
986
739
—
! 246
Karl Gustav..........
1913
17 023
25*50
2 403
2 023
594
1914
18 450
25-60
2 892
2129
210
1915
19 250
21-50
1649
2 287
224
i 247
Istorp ............
1913
65 559
16-50
5 657
5 764
83
1914
73 573
15-oo
3 494
6 733
23
1915
70028
15-oo
3 250
27 986
—
248
Öxnevalla...........
1913
41 510
ll-oo
2 835 -
2 796
95
1914
46 870
ll-oo
2 837
2 833
520
1915
47 420
9-50
1771
3 562
282
249
Sätila.............
1913
114 780
13-00
5 758
13 288
756
1914
132 378
10-90
5 942
9 573
871
1915
152 968
10-50
5 853
It 162
667
Tub. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
250
Hyssna............
1913
87 955
10-oo
4 040
7 796
t
513
1914
97 062
1110
4 223
9 483
954
1915
100 112
12-72
2 607
9 001
826
251
Berghem...........
1913
68 642
12-11
3 239
4 002
130
1914
79 593
10-36
10 787
3 543
20
1915
109 816
13-05
2 898
4 408
460
252
Haj om............
1913
38 772
19-47
1561
5 780
26
1914
44 488
16-50
1893
4 622
9
1915
44 364
15-31
1593
3 642
133 |
253
Surteby............
1913
72 425
11-00
1888
4 209
_
1914
78 234
9-50
1097
4 333
. -
1915
79 834
9-90
1886
4 065
—
254
Fotskäl............
1913
48 602
12-50
2107
5 212
_
1914
61 433
10-20
4 582
2 289
—
1915
60 583
8-75
1941
2 501
-
255
Tostared...........
1913
17 716
14-57
907
1404
24
1914
20511
16-05
1310
917
18
1915
20861
15"50
495
1040
24
Bollebygds hd.
25G
Töllsjö............
1913
38192
ll-oo
2 322
3 076
772
1914
42 096
10-16
2 494
3 250
1665
1915
48 536
11-25
1693
4 092
1571
Vedens hd.
257
Tämta............
1913
15 906
9-35
1144
678
241
1914
20 436
8-60
1026
783
287
1915
20 730
8-45-
700
876
459
258
Vänga............
1913
17 906
14-60
1275
701
187 i
1914
19 798
13-60
1432
789
444
1915
19158
12-80
755
1337
474
259
Sandhult..........-
1913
77 260
‘) 10-70
4 408
2 256
571
1914
106 843
*) 10-30
3 876
2 426
555
1915
107 542
») 9-00
3 000
2 503
794
Redvägs h:d.
260
Humla............
1913
11494
1010
487
771
246
1914
13 721
14-25
460
1048
737
1915
13 499
13-25
150
999
149 1
'') Inom en del av kommunen resp. 9''20, 7''90 och 6''10.
165
''Xab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårds kostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
8
4
6
«
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomsl
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
i (efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
261
Strängeered..........
1913
29 492
8-90
12 880
1690
1914
30 834
950
2 522
1450
130
1915
30 711
10-90
1469
1606
215
Kinds h:d.
262
Kalv.............
1913
44 067
15-77
2 830
2120
694
1914
55 318
11-52
2 746
2 006
514
1915
55128
11-26
1964
1888
566
263
Mårdaklev ..........
1913
46 081
11-59
2 098
2 571
1267
1914
61655
6-70
1845
3 080
532
1915
61797
8-90
1410
3 243
1285
264
Mjöbäck ...........
1913
39 412
15-80
2 853
3128
712
1914
49 294
11-30
3 934
3 3ö0
331
1915
52 776
10-70
2 582
3 961
638
265
Holsljnnga..........
1913
44 210
14-90
2185
3 052
640
1914
56 204
10-50
2 093
3134
1010
1915
55 419
9-oo
1695
2 445
379
266
Revesjö............
1913
51300
lO-oo
1363
3 479
967
1914
44 195
9-50
1917
1510
473
1915
44 670
10-00
5 682
1502
18
267
Redslared...........
1913
11472
21-00
1417
1659
183
1914
13 987
21-00
1583
2 228
292
1915
13 068
27-00
1189
2 223
309
268
Sexdrega...........
1913
58 444
10-83
2 089
4 499
708
1914
71843
7-08
1767
4 293
2 026
1915
75 633
10-00
2 520
4 776
1779
269
Roasjö........
1913
12 456
15-00
896
1926
164
1914
13 700
18-oo
951
1496
161
1915
14 018
15-00
819
1608
112
270
Länghem ...........
1913
74 230
9-55
2 368
11496
1440
1914
86 740
8-47
2 604
3 561
916
1915
85 620
858
1481
3 726
888
271
Dannike ...........
1913
15 329
11-93
2 097
1643
1814
1914
20 547
9-70
7165
1691
1141
1915
21230
13-76
1521
2 033
829
166
Tab. 2 (forts.)- Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5 1
6
7 1
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
kommunal-  skatt per
LOO kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr. -
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten j''
skogs-  accis.
Kr.
272
1913
29 530
13-00
2 260
1346
644
1914
36 000
11-00
1827
1724
385
1915
41 920
lO-oo
1526
1812
385
273
1913
18 707
9-10
930
1272
302
1914
21 887
8-40
912
1302
251
1915
21351
9-30
799
2 388
273
274
1913
8 092
ll-oo
529
454
141
1914
12 033
14''50
425
558
202
1915
11860
9-00
290
481
166
i 275
Nittorp............
1913
33 030
lO-oo
5 013
2 401
971
1914
40 400
6-50
2 024
1965
1236 !
1915
42180
12-10
815
2 079
1072
Sundals h:d.
276
1913
116 830
8-00
8 420
6 099
309 ;
1914
139 521
7-40
3 876
6 265
— 1
1915
138 315
9-00
6195
7 042
342 i
i 277
1913
79 611
10-00
3 099
3 677
21
1914
90141
10-20
2 347
4 047
8
1915
92 531
1010
1572
5 489
11
*278
1913
73 840
9-30
2 804
4 555
263
■
1914
85 050
11-00
9 292
4 806
o3i> i
1915
83 820
10-50
1774
5 241
221
279
1913
208 795
10-60
7 218
26 503
278
1914
254 994
10-oo
14 822
28 595
187
1915
258 960
12-50
53 314
28 788
234 ;
280
Sundals-Ryr..........
1913
80 734
9-50
2 646
6 210
15 |
1914
96 939
11-50
2 415
5 272
405
1915
102 041
11-50
1448
5 504
67 |
Nordals li:d.
281
1913
76115
1037
5 815
3 458
343 |
1914
90 820
8-06
3 433
3 464
223 i
1915
94 770
8-16
4 028
3 966
658
282
1913
38107
9''67
1 566
3012
199
1914
49 834
8-55
1 565
1601
85
1915
|
46 944
9''45
938
1805
146
167
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och futtigvårdskostna
der
in. in. 1913—1915.
1
2
8
4
6
6
7
Korn" m u n.
I
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomsl
av kapital
och arbete
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Valbo h:d.
288
Torp
............
1913
63 765
12-79
3 493
7 372
186
1914
69 904
1080
4 090
8 057
340
1915
69 889
12-90
2 623
8 259
142
284
Högsäter.......... .
1913
141 366
12-50
4 835
6 293
1914
152 490
11-50
4 476
8 852
95 i
1915
151 649
10-75
3 912
10 985
444
285
Rännelan da..........
1913
46 925
9-50
9 678
2 010
236
1914
53 518
9-00
9 851
1939
218
1915
55968
ll-oo
3 455
2 532
58 j
286
Råggärd ............
1913
30 192
10''50
1 125
2 483
92
1914
33 910
10-50
1241
2 703
103 1
1915
34 290
14''00
J503
2 961
116 ;
287
Lerdal..........
1913
33 082
12-65
4 007
1962
97
1914
35 785
16-77
6 468
1705
55
1915
35 884
19-oo
2 359
1652
79
288
Järbo............
1913
41780
10-50
2 593
3 048
216
1914
55 570
8-50
1801
3 289
310
1915
55160
8-50
1232
3 432
485
Vedbo h:d.
289
Rölanda............
1913
57 934
15-46
3 309
4 782
_
•
1914
73 301
8-41
3 504
3 312
176
1915
74 553
12-22
2 345
5167
178
290
Geaäter...........
1913
24 708
9-38
909
975
1914
23 783
8-08
1401
807
_
1915
26 009
10-91
878
1031
Tössbo h:d.
291
Edsleskog...........
1913
40 383
12-00
1800
3 767
679
1914
63 335
7-50
4 256
3 774
866
1915
64 283
7-50
2 380
4 056
1435
292
Mo..........
1913
52 119
12-00
1629
5 621
543
1914
77 327
9-20
7 577
5 289
428
1915
77 788
10oo
1226
4 919
511
293
Tösse............
1913
83 660
7-90
9 052
6176
736 j
1914
114 446
8-20
3 677
5 602
786
1915
, 107 606
11-27
2 753
5 781
1020
168
Tal. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Skaraborgs län.
Vadsbo h:d.
294
Låstad............
1913
33 692
8-40
1374
1206
—
1914
33 692
11-70
1282
1280
—
1915
33 768
10-30
1062
1246
—
| 295
Böja............
1913
22 781
7-05
914
520
16
|
1914
24 431
9-50
965
632
21
1
1915
23 380
9-50
497
683
25
296
Halna ............
1913
39 994
14-63
2 099
3126
59
1914
45 143
10-89
2 034
3 013
28
1915
42 717
11-08
1093
3 603
69
Kåkinds h:d.
297
Norra Fågelås.........
1913
134 618
10-oo
2 741
9 242
255
1914
156 024
lO-oo
3 081
9153
238
1915
158 787
9-oo
2 355
7 584
376
Vartofta h:d.
298
Mularp............
1913
18 598
10-49
556
1144
—
1914
18 104
9-35
626
1185
—
1915
17 976
11-15
617
1197
—
299
Tiarp .............
1913
21458
15-03
640
221
—
1914
22 716
9-90
782
245
—
1915
24990
8-90
855
321
—
300
Ottrayad...........
1913
14 792
11-10
375
865
—
1914
16 193
8-20
375
854
—
1915
17 438
1110
376
838
—
301
Yalatad............
1913
48 935
10-50
1354
3142
22
1914
53 187
12-00
1283
3166
—
1915
51574
10-50
1196
3123
—
302
Snntak............
1913
34164
7-90
793
1 175
—
1914
37 754
10-45
629
1433
11
1915
43 859
9-20
502
1506
88
303
Vistorp............
1913
18 283
12-77
915
912
19
1914
20 845
11-39
920
946
49
1915
21132
11-22
1115
1242
327
169
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
8
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Er.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
äng.
Kr.
804
Kälvene............
1913
16 830
7-56
644
803
1914
20 470
8-79
696
634
1915
20 255
905
495
806
—
305
Karlcby............
1913
112 981
8-11
22 551
2 816
1914
119 237
9-60
5 367
2 643
_
1915
126 917
9-88
4 923
2 779
Frökinds h:d.
306
BBrstig............
1913
38 977
8''60
3 431
1397
65
1914
43 089
7''46
1711
2 060
256
1915
43 870
9-60
1833
1277
Skånings h:d.
307
Trässberg ...........
1913
42 819
8-70
1634
1041
1914
45 937
9-30
1260
1330
__
1915
48 369
10-oo
5 883
1644
—
308
Edsvära............
1913
64 854
9-50
2 434
3 593
1914
76 880
10-52
3185
5 625
1915
82 370
9-60
2 366
4 492
153
309
Härlnnda...........
1913
45 367
10-oo
2 963
73
1914
44 317
9-75
2 413
3155
77
1915
42 225
9-95
2 251
3 567
131
Vilske h:d.
310
Trävattna...........
1913
31389
8-48
1598
1721
121
1914
32 976
8-65
2 209
1778
34
*
1915
29 956
1100
1429
1003
31
311
Jäla.............
1913
25120
10-60
1960
778
1914
30 400
8-80
1938
603
_
1915
32 590
9-30
2 069
1187
Valle h:d.
•
312
Häggum...........
1913
30 839
9-18
1563
953
__ i
1914
31447
7-73
1816
1158
_
1915
32 077
1036
1004
1424
ii
Åse h:d.
313
Flo..............
1913
101825
10-40
3820
4 855
173
1914
119 458
9-10
4 002
5 505
152
1915
119 044
8-80
2 852
6 757
156
Viste h:d.
314
Tengene ...........
1913
54 060
10-90
2 082
2 752
1914
59 792
900
3 720
1885
1915
61757
1230
3 851
2 362
_
24—163407
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna,-
der m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
315
Trökörna...........
1913
42 314
9-oo
1793
2 046
17
1914
52 003
15''75
1645
2 525
57
1915
52 698
14-60
1062
2 622
34
316
Längnnm...........
1913
17 360
9-95
431
1263
_
1914
18 933
10-50
413
1094
_
1915
18 234
10-oo
338-
1200
—
317
Främmestad..........
1913
88 340
8-30
1721
3 380
167
1914
89 040
7-50
1908
3 925
178
1915
88 650
10-oo
1423
3 852
316
318
Flakeberg ...........
1913
33 337
11-00
1052
1751
_
1914
37 052
13-32
10791
1987
—
1915
36 948
16-45
16 520
2 478
-
Barne hal.
319
Kyrkås............
1913
9 799
8-90
757
—
—
1914
11750
8-78
844
60
—
1915
11240
11-98
641
60
—
320
Namn.............
1913
50 459
lO-oo
1321
3 256
1914
63 451
8-50
1186
3 265
10
1915
65 581
9-00
833
3 299
46
Kinnefjärdings h:d.
321
Norra Härene.........
1913
87 358
») 9-10
6 392
3 582
_
1914
101 962
'') 9-10
6 387
3 065
_
1915
102 637
*) 12-00
1896
3 328 -
322
Hovby............
1913
42 170
11-40
15449
1730
_
1914
49 134
11-20
3 322
2 215
_
1915
50 284
10-oo
2 489
2 285
—
323
HasslBsa...........
1913
40 419
10oo
1913
1460
40
1914
45 669
8-90
1930
1346
44
1915
44 617
10-oo
1250
1078
—
Kållands h:d.
324
Örslösa............
1913
59 984
10-82
1342
2 870
—
1914
67 374
8-80
2 633
2 772
—
1915
65 435
10-oo
892
3 201
17
325
Mellby............
1913
45 488
11-00
1239
1911
55
1914
49 955
8-80
1463
2157
43
1915
49 690
9-80
2 205
2 678
54 1
l) Inom en del av kommunen resp. 8''00, 8 00 och 9''50
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvdrdskostna
der
in. m. 1913—1915.
1
2
»
4
5
6
7
K o in m u n.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
'' |
Kr.
Värmlands län.
!
Nyeds h:d.
•
326
Älvsbacka ...........
1913
80 012
11-68
2 902
6 480
642
1914
85 060
9-80
3 649
4 949
839
1915
91435
9-70
1882
4 448
614
Ölme h:d.
827
Ölme.............
1913
208 542
9-50
5 733
23 625
494
1914
239 068
8-00
6149
24 043
726
1915
245123
990
5 943
31407
471
Vase li:d.
328
Alster............
1913
193 040
10-00
6 034
10 636
540
1914
193000
9-50
4 548
10 219
647
1915
200 267
9-00
3 337
9 080
1105
Gillbergs h:d.
329
Högerud...........
1913
58229
8-50
2 036
2 202
561
1914
59 537
9-00
2106
1553
735
1915
58 434
8-60
2 504
1230
543
330
Värmskog...........
1913
83 223
12-55
3 559
6169
506
1914
95 829
10-66
3 622
6 949
1094
1915
96 762
11-94
2 269
6 638
698
831
Svanskog ...........
1913
90190
1100
5103
6 654
810
1914
121 610
lO-oo
5195
6 844
1113
1915
126 030
8-50
3 692
6 420
1015
Näs h:d.
332
Kila.............
1913
106 320
11-60
4 703
8 575
1282
1914
137 270
lO-oo
3 706
6 849
575
1915
139 310
9-50
2 414
7163
946
333
Tveta.............
1913
75 742
7-93
2 830
3 320
561
1914
80 940
9-62
3125
3154
507
1915
80 493
9-24
2 414
2 840
922
Nordmarks h:d.
334
Sillerud............
1913
284 470
11-38
20 532
18 331
4 033
1914
328 133
9-50
13 293
17 673
5 656
1915
326 175
900
14 335
19 957
6 030 t
Jösse h:d.
335
Kola.............
1913
200 094
10-62
21 759
14 558
3806 j
1914
233 152
10-70
56 583
16 671
3 924 1
1915
262 548
10-oo
18 635
16 654
2 835
172
Tab. 2 (forts.)- Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun,
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
•
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efier av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr. ''
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
336
1913
124 324
9-74
3090
10 593
709
1914
203 917
6 95
6 332
10 342
1560
1915
213191
8-50
4 947
10 682
3 500
337
Gnnn arskog.....• ....
1913
299 000
7-00
14 844
15882
2 942
1914
354 046
9-10
12 432
15 790
3 374
1915
363 517
10''00
14 056
17 742
3 364
338
Mangskog..........
1913
61 148
15-60
3 632
6 479
598
1914
72 590
12-60
7 764
6 712
7’67
1915
79 257
11-60
4 530
4 458
606
339
1913
107 330
10-53
4 451
44 461
1007
1914
126 614
835
2 560
8 970
1030
1915
131304
8''55
3 959
8 541
802
Fryksdals h:d.
340
Östra Emtervik........
1913
167 203
9-50
6 222
23 103
1059
1914
194887
7-20
23 787
11589
830
1915
186 220
10-oo
7106
10 389
777
341
Västra Emtervik.......
1913
116 475
11-00
4 070
6 434
104
1914
142 550
9-00
34 033
4 907
1077
1915
149 945
10-00
5 714
7 639
1290
342
Lysvik ............
1913
134 799
16-10
8371
13 205
549
1914
179 465
14-90
10 411
12 915
1587
1915
189 759
12-00
6121
12 395
1149
Örebro län.
Edsbergs h:d.
343
Tångeråsa...........
1913
51187
9-10
1202
2 411
338
1914
49 254
9-80
975
2 557
186
1915
46 947
12-10
753
2 751
154
Västmanlands län.
Siende h:d.
344
Kungsåra...........
1913
56 250
10-24
2 069
1942
132
1914
58 530
7-76
2168
1802
418
1915
61820
8-00
1996
1535
100
173
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
«
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
Norrbo h:d.
345
Haraker............
1913
189 920
8-80
5 927
9 799
179
1914
205 568
8''43
5 944
9 067
122
1915
197 423
9-33
5 055
10 614
277
Torstuna h:cl.
346
Torstuna...........
1913
87 550
12''03
1549
2 366
35
1914
125 805
10''25
5 022
4 838
26
1915
122 777
8''75
3 497
5 206
77
347
Härnevi...........
1913
35 315
12-50
2 025
1977
_
1914
35 866
1300
1 649
1864
—
1915
36 430
1100
1246
1569
—
Simtuna kal.
348
Västerlövsta..........
1913
653 215
8-40
18 027
15 069
2182
1914
683 493
9-30
16 321
20 653
1442
1915
702 645
9-40
18531
20 807
2 399
349
Enåker............
1913
114 439
8-40
16 417
3 982
1214
1914
157 910
8-00
20 577
4 034
1355
1915
144 037
8-50
4 744
3 927
1247
350
Norrby............
1913
155 209
1035
23 921
6 034
368
1914
179 285
10-70
9 769
10 236
260
1915
171 935
9''50
6 444
4 848
260
351
Simtnna...........
1913
213 832
10-31
6 516
9 889
426
1914
227 274
11-62
6 358
10 259
71
1915
235 148
10-89
5 419
11831
360
352
Altuna............
1913
96 832
11-00
4 364
3 854
310
1914
127 812
10-00
3 895
4179
420
1915
103 102
lO-oo
2 332
5 298
264
353
Frösthult...........
1913
61498
9-59
1 255
2 441
91
1914
74 706
9-22
1581
3 571
—
1915
70 338
10-88
962
3 387
—
Övertjurbo h:d.
354
Sala landskommun.......
1913
142 350
9-50
5165
7 677
470
1914
145 311
7-60
4 597
4 828
399
1915
151 542
8-10
2 420
4 793
161
Våla hal.
355
Nora.............
1913
270 864
12-75
8 630
12 792
3 395
1914
314 111
10-50
55 578
39 035
4 264
1915
336 302
12-80
43 851
13 468
5085
174
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913 — 1915.
1
2
3
4
5
6
7
.
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
356
Harbo.............
1913
101 514
9-50
4 279
4 934
475
1914
112 849
9-50
4a59
4 238
900
1915
no 959
9-00
14 866
4 342
816
357
Huddunge...........
1913
104 490
815
5176
3 661
1726
1914
106 705
8-15
3190
4 026
745
1915
115 023
8-40
3 598
4 893
-
1068
Gävleborgs län.
Bollnäs t:g.
358
Ovanåker...........
1913
665 190
M7-90
19 331
18 519
6 408
1914
708 998
>)9-oo
29 408
16 659
7722
1915
763 321
>) 10-00
24 292
18 784
9 389
Ala t:g.
359
Rengsjö............
1913
93 436
12-40
4 559
4 441
1059
1914
104 413
9-50
6 426
4 747
859
1915
104 837
lo-oo
11815
5149
622
360
Trönö............
1913
98 875
11-00
15 983
6 010
2 210
1914
125 060
10-09
5 835
4 368
—
1915
128160
9-20
4 070
5 267
2 500
Enånqers t:q.
361
Enånger ...........
1913
213 069
11-40
14 498
11075
1777
1914
242 579
10-40
11370
10 871
2187
1915
261 004
11-60
6 452
15 306
4174
Bergsjö o. Forsa t:g.
362
Jättendal...........
1913
110 230
9-10
2 530
4 061
756
1914
118100
7-80
2 463
4 683
470
1915
127 070
8-50
1817
5 828
1279
363
Gnarp...........
1913
212 081
11-00
9 678
12 761
1543
1914
220 174
12-00
10452
10111
1006
1915
221 916
12-oo
7112
10 750
1018
364
Bergsjö............
1913
450 792
7-50
16 737
12 941
5027
1914
496 464
7-00
15 274
14 417
4 161
1915
523 510
8-30
13 346
15 036
4 416
365
Hassela............
1913
205 958
8-80
13 795
7 839
5 967
1914
215 858
8-65
6 966
8385
7 480
1915
226 580
8-14
5 948
9 383
3 044
*) Inom Öjunga kapellag rcap. 5 92, 6’46 och 7’07.
175
Tub 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 1
2 1
3
4
& 1
6
7"
K o m m u n.
1
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
kommunal-  skatt per
00 kr. be-  skattnings-  år inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
366
Högsta............
1918
206 153
8-80
9 337
6 983
389 !
1914
220 739
9-60
10 680
6 402
935 1
1915
219 253
8-90
10 283
7 478
534 i
367
1913
35 042
1026
864
1399
1914
36 041
10-91
3145
1 420
135
1915
38 756
9-21
7 797
1172
425
368
Ljusdals t:g.
Färihi............
1913
503 146
») 12-58
42 916
28 302
13 276 |
1914
617 676
>) 10-89
26 030
27 843
8951
1915
641379
>) 9-70
20 443
30183
10 969 1
i
Västernorrland» län.
Medelpads västra domsagas t:g.
369
Attmar ............
1913
296 817
9-32
11695
10451
5 291
1914
365 405
8-45
8 661
10304
5 277
1915
369 646
8-10
23 444
11787
6045
376
1913
857 718
8-60
36 535
25 763
8 667
1914
892 638
7-50
21 444
27 229
6 758
1915
832 031
8-50
26 596
27 507
10 842
371
Ljustorps t:g.
Tynderö............
!
1913
114 440
8-80
4192
2 950
858
1914
133 090
7-35
4 876
3162
856
Ångermanlands södra
1915
135 680
7-62
5 773
4 225
517
372
domsägas t:g.
Stigsjö............
1913
115 345
10-00
6119
5 452
1084 1
l!''14
134 262
10-30
6155
5912
664
!
1915
142 523
9-00
5 307
7 051
2 565
373
Häggdånger..........
1913
76 660
15-00
3 431
3871
750
1914
82 200
15-00
3 512
3 754
538 !
1915
78 530
1500
2 669
4 880
387
Boteå t:g.
374
Torsåker...........
1913
119115
10-00
4 235
4 973
715
1914
124 934
10-60
5 810
4 599
291
1915
130 034
10-70
3 213
5180
560
375
Dal..............
1913
79 490
13-00
4 933
3 545
3 875
1914
100 460
1100
4106
3 437
3 314
|
1915
114073
| ll-oo
3 068
3 215
2 455
*) Inom Kårböle kapell sannolikt något mindre.
176
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattiqvårdskostna
der
m. m. 1213—1915.
1
2
3
4
5
1 «
1
7
Kommun.
i År''
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal
skatt per
100 kr. be
skattnings
bar inkoms
av kapital
och arbete
Kr.
- Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  ; drag av
st its-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
37(
Boteå.......
1913
162 160
9-70
5 057
6 963
1012
1914
l!i6 910
7-70
4 081
7 364
1401
1915
195 910
8-20
3 958
7 309
1587
377
Sånga ......
1913
49 518
10-76
2 320
1495
1461
1914
57 291
8-26
2 732
1659
1051
Nordingrå t:g.
1915
63121
9-25
2144
1722
1234
378
Ullånger......
1913
158 034
*) 11-64
6 887
6 602
1582
1914
158 748
*) 9-70
6 513
13 843
1528
1915
171 899
11-10
5283
9 065
1470
379
Vibyggerå........
1913
113 720
12.05
3 841
7 716
907
1914
114470
10-86
4 097
7 032
1486
Själevads och Arnäs t:g.
1915
120 990
1020
3158
7 834
1804
380
Grundsunda . . .
1913
232 191
7-08
9173
10 269
1130
1914
244 653
7-00
8196
9 750
1422
1915
252 063
8-20
7109
10 751
648
Jämtlands län.
1
Ragunda t:g.
381
Stugun ...... .
1913
224 194
11-86
13180
19823
9 782
1914
253 938
14-50
10 676
27 770
9 056
Revsunds, Brunflo o. Näs t:g.
1915
255 614
11-29
8 299
13 677
9440
382
Näs.......
1913
78 647
12-87
4 039
2873
538
1914
83 093
14-38
4 495
2 807
248
Lits och Rödöns t:g.
1915
89 817
13-83
2896
4 829
119
383
Häggenås.........
1913
176 307
9-59
8 924
6 439
5262
1914
193 575
9-60
7 978
7 209
3623
1915
197 949
8-80
8163
9 406
7 874
384
Laxsjö......
1913
52 013
10-91
1571
2177
2215
1914
67 963
8-03
1
1845
1929
2 404
1915
67 963
8-14
1660
1823
2 365
385
Ås.......
1913
152 446
9*50
6 369
2 442
1547
1914
150 358
9-oo
7 367
3223
1170
1915
160 984
9-00
16 871 1
4 867
1319
'') För jordbruksfastighet resp. 11-80 och 9-85.
177
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, s/coZ- och fattig vår dslcostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
«
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomsl
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-  accis. i
Kr.
Hammerdals t:g.
386
Gåxsjö............
1913
60 322
900
2 448
1 421
2 350
1914
59 751
9-00
2 674
1047
2 937
1915
68161
8''00
6 201
1.253
3 167
387
Frostviken..........
1913
140 400
>) 12-50
7174
6 985
4 300
1914
177 730
>) 11-50
9 963
7 206
5387
1915
207 490
!) 10-10
8 688
7 275
6 227
Sunne t:g.
j
;
388
Sunnc .............
1913
90 273
11-80
4 041
5160
238
1914
95 646
12-80
5 284
5 757
457
1915
95 041
12-90
3 384
5 595
259 j
389
Frösön............
1913
309 649
8-27
14 158
11 637 ''
457 1
1914
342 619
7-67
13 424
13 747
6.1
1915
366 602
8-80
12 625
14 502
450 1
Ovikens t:g.
390
Oviken............
1913
150 248
12-60
14 940
13 347
2 864
1914
171 120
13-50
11765
11994
1392
I
1915
170 415
11*50
8 845
14 472
3136 j
Hallens t:g.
1 391
Hallen............
1913
98171
9oo
19 371
4 821
1342
1
1914
114 779
6-40
4 878
5 455
1028
1915
114 767
9-52
3 990
5 608
2 356 |
392
Marby
.........
1913
29 510
10-70
1786
1033
854
1914
34 018
12-20
1659
1387
298 I
1915
36 988
13-60
1543
1546
29 1
Undersåkers t:q.
393
Kall.............
1913
108 633
10-40
5 383
12 919
1527
1914
113 783
10-50
5 830
6 492
—
1915
116 513
1000
4 888
6199
3 697 !
Offerdals t:g.
394
Alsen.............
1913
232 770
9-oo
14 541
7 994
43
1914
256 293
8-00
8107
8199
3 837
1915
242 159
8-50
6 834
7 041
1600 !
Svegs t:g.
395
Linsäll............
1913
103 642
1110
3 999
5 973
1943
1914
107 071
10-03
4 834
4 978
3 029
1915
116 803
10-42
10179
5 249
4 499
Mede t:g.
396
Hede.............
1913
135 450
10-05
4 232
6 670
1672
1914
152 844
8-59
4 722
5 784
2 447
1915
155 263
8-46
;
4 8o0
4 724
2430
’) För i mantal satt jord resp. 13 20, 12 60 och 10 26.
25—183407
178
T eib. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
1
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
accis.
Kr.
397
Storsjö............
1913
24 854
20-47
3 420
1824
1914
42 200
13-66
3 563
2 261
816
1915
41685
12-66
2 804
3 681
578
398
Vemdalen...........
1913
76 819
11-78
4178
3116
302
1914
85 391
14-01
8160
3 854
830
1
1915
87 848
14-48
4 331
6 212
5 729
399
Tännäs............
1913
84 221
'') 14-00
5 794
3182
409
1914
89 219
>) 11-90
5 625
2 464
509
•
1915
89 219
*) 11-40
5 397
4 319
378
Bergs t:g.
400
Klövsjö............
1913
38 735
8-18
4 236
2 400
3 558
1914
53 753
6-62
4 690
2 817
7 231
1915
63 491
11-03
3149
3 643
8 015
Västerbottens län.
Umeå t:g.
j 401
Sävar (utom Holmö kapellförs.) .
1913
179 167
10-09
14 766
6 527
2)1 500
1914
191 303
10-11
9 263
6 240
2)1 500
1
1915
193 364
11-27
7 377
7 776
2)2 499
Burträsks t:g.
! 402
Burträsk...........
1913
547 900
9-oo
25 363
13 042
.5 269
1914
622 494
8-00
26 513
16 261
5 910
1915
645 709
8-00
16 798
18 893
8 422
Skellefteå t:g.
i 403
Jörn.............
1913
39c 092
8-50
13 538
9177
4160
1914
390 092
8-50
12 859
9 490
4092
1915
410 903
8-00
10 690
10 491
5 239
Norsjö och Mala t:g.
• 404
Norsjö............
1913
414 700
8-30
10 235
18 169
7 052
1914
498 080
7-00
15 895
19 431
8 599
1
1915
490 761
7-55
11 053
20 337
11099
Lycksele lappmarks t:g.
1 405
Tärna.............
1913
42 630
5-15
2 404
1741
—
1914
45 027
9-11
3 416
1818
—
1915
43 913
12-32
1860
2 264
—
| 406
Sorsele............
1913
111 949
10-00
5 674
7 050
3 258
1
1914
163023
8-oo
5 885
7100
4092
,
1915
174 449
9-30
5 603
4 225
4 277
*) Inom Ljnsnedals bruksförsamling resp. 8''70, 1040 och 10 50. — 2) Avser hela kommunen.
179
Till. % (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
in. m. 1913—1915.
1
9
8
4
5
6
7 . 1
K o in m u n.
•
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Er.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs- |
accis.
Kr.
Åsele lappmarks t:g.
407
Vilhelmina..........
1913
350041
8-90
13 988
20 344
6 678
1914
466 564
8-35
14 614
21347
8 008
1915
466 672
8-35
37 646
28 366
8 000
Norrbottens län.
Älvsby t:y.
408
Älvsby ............
1913
440 067
8.50
12 930
16 427
4 907
1914
533 603
8-00
14 733
16166
4 612
1915
561 615
8-70
15845
21 631
7 537
Arvidsjaurs lappmarks t:g.
409
Arvidsjaur..........
1913
441509
8-40
19 709
21761
13 946
1914
481 562
8-40
31183
25 001
11141
1915
502 128
970
24 985
29 815
22 305
Nederluleå t:g.
410
Nederluleå...........
1913
1434 913
8-72
65 225
38 765
128
1914
1436 481
8''80
74 765
42 522
545
1915
1 533 405
8''54
59 479
46 143
1 171
Överluleå t:g.
411
Edefors............
1913
285 035
8-10
24 715
8 421
152
1914
317 417
8-00
13 888
8 148
1887
1915
404 324
8-60
9 146
9 238
2 997
Jokkmokks lappmarks t:y.
412
Jokkmokk...........
1913
1 140 436
M8-40
38 357
46 759
9 990
1914
139.. 576
*)7-40
56 457
43 800
14 813
1915
1722 957
8''25
58 322
48502
10 795
Råneå t:g.
413
Rånen ............
1913
553 341
7-85
25 147
20 278
1349
1914
608 M5
8-04
31 048
21 171
1350
1915
622 833
902
22 379
23 822
3 499
Nederkalix t:g.
414
Töre förs............
1913
362 686
*)9''36
18 459
8 600
1914
410 980
2)9''05
17 444
10 010
1915
414 212
s)8''04
14 625
6 932
Överkalix t:g.
415
Överkalix...........
1913
284 128
10-65
19 085
19 354
3 578
1914
285 426
12-20
19 997
16 390
5 927
1915
273 813
12-40
16 192
21757
6 651
Nedertorneå t:g.
416
Nedertorneå..........
1913
456 816
8-06
8 788
11439
295
1914
435 990
6-53
25 620
9 688
—
1915
525 906
9-23
16 480
13 399
134
*) För jordbruksfastighet resp. 9''70 och 8''70. — 2) D:o resp. 9-66, 9-85 och 8 32.
180
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattig vårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1
2
3
4
5
6
7
Kommun.
År.
Beskatt-
ningsbar
inkomst.
Kr.
Kommunal-  skatt per
100 kr. be-  skattnings-  bar inkomst
av kapital
och arbete.
Kr.
Kostnad
för skol-  väsendet
(efter av-  drag av
stats-  bidraget).
Kr.
Kostnad
för fattig-  vården.
Kr.
Influten
skogs-
äple.
•
Kr.
417
Karl Gustav..........
1913
216 985
9-50
7 927
6 076
3
1914
285 275
7''50
4 910
7137
—
1915
280 442
8''o0
7 556
8 792
814
Övertorneå t:g.
418
Övertorneå . .........
1913
204 481
7''85
12 228
8 998
549
1914
240 935
7''92
9 496
8 270
474
1915
261509
9-32
8 735
11414
584
419
Hietaniemi..........
1913
123 674
9-11
4 474
5 228
150
1914
152 135
8-70
3 610
5161
300
1915
158 503
672
4 909
6 900
543
Korpilombolo t:g.
420
Korpilomboio.........
1913
63 376
9-60
2 842
3000
1372
1914
71180
9-00
2 773
3 601
782
1915
77 056
4) 10-95
2100
4 724
776
421
Tärendö............
1913
59 013
10-oo
6 803
1964
1736
1914
61 705
1500
7 096
2 927
450
1915
63 067
16-30
7083
ö 643
450
!
Pajala t:g.
422
Pajala............
1913
2) 294 615
2) 12-48
2) 17 490
2) 16 566
2) 1 520
1914
239 903
12-36
11063
12 665
1 531
1915
2.j6 115
11-34
10 029
12479
2 310
423
Jnnosuando ..........
1913
s)
4) 12-48
3)
3)
8)
1914
56 279
21-38
4 428
3 049
315
1915
62 514
13-73
1425
3 339
520
Karesuando lappmarks t:g.
424
Karesuando..........
1913
26 108
7-83
1331
3197
—
1914
23 818
1001
1576
3 361
—
1915
26 078
7-96
786
2 847
—
*) Avser sannolikt 1916. — 2) Avser även nuvarande Jnnosuando kommun. — 3) Ingår i uppgiften
för Pajala. — 4 Avser dåvarande Pajala.
Allmänna anmärkningar.
Uppgifterna lör år 1915 (och delvis även för år J914) äro preliminära. — Med beskattningsbar
inkomst för ett visst år avses här den inkomst, varpå den under året förfallande kommunalskatten debiterats;
den grundar sig därför på taxeringarna under näst föregående år. — Kommunalskatten är upptagen på det
år, varunder den skolat erläggas; utdebiteringen beslöts således under näst föregående år. — Kostnaderna
för skolräsendet och fattigvården, vilka även innefatta räntor å lån och sådana engångskostnader, som
bestritts av lånemedel, men däremot icke amorteringskostnader, äro angivna brutto, dock med avdrag av
statsbidraget till folkskolan. I de fall då en kommun haft med annan kommun ge ensamma folkskole- eller
fattigvårdsräkenskaper, hava nämnda kostnader utproportionerats efter den beskattningsbara inkomsten. För
några kommuner äro en del utgifter inom fattigrotar icke inräknade i de här upptagna fattigvårdskostnaderna.
181
Bil. 6.
Till). 3. De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut,
fördelad efter lånens ändamål.
1
2
3
4
5
8
7
8
K ömma n.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
1
Stockholms lön.
Färentuna h:d.
Adelsö............
24 267
24 267
2
Seminghundra h:d.
Skånela............
—
—
18 501
—
—
—
18 501
S
Vallentuna h:d.
Vada.............
—
—
7 444
—
—
—
7 444
4
Frösåkers h:d.
Gräsö.............
_
_
17 820
_
_
_
17 820
5
Lyhundra h:d.
Söderbv-Karl.........
—
—
19 200
—
—
—
19 200
6
Uppsala lön.
Asunda h:d.
Tillinge ...........
33 221
35 731
14 500
>)1000
84452
7
Vårfrukyrka.........
—
—
10 647.
22 683
—
—
33 330
8
Lagunda h:d.
Långtora...........
—
—
20 502
—
—
—
20 502
9
Hagunda h:d.
Dalby............
10 725
—
—
1661
*) 906
13 292
10
Södermanlands län.
Rond h:d.
Spelvik............
5)
11
Torsåker...........
59
—
7 222
—
—
—
7 281
12
Svärta.............
—
—
14 395
12 458
—
—
26 853
13
Hölebo h:d.
Hölö .............
10000
4107
29179
•
43 286
14
Västerljnng..........
—
11892
14 215
—
—
—
26107
15
Trosa landskommun......
2 025
—
2 475
—
—
—
4 500
'') För kyrkstall. — 2) För diverse kyrko- och skoländamål. — *) Andel i pastoratets lån.
182
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
H
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Er.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Er.
För
folk-  sko le-  ändamål.
Er.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Er.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Er.
För
andra
ändamål.
Er.
Summa.
Er.
16
Oppunda h:cl.
Jnlita.............
26 563
6 000
22 385
2 539
>) 2 400
59 887
17
Lerbo.............
24 099
2 407
21 640
40 255
—
—
88 401
18
Åkers h:d.
Yansö............
4 715
a) 20 059
19
Fogdö............
—
729
500
—
7 924
—
9153
20
Selebo h:d.
Aspö.............
•
3) 9 146
21
Östergötlands lön.
Kinda h:d.
Hycklinge...........
_
257
9 000
‘) 26 700
35 957
22
Björkelcinds h:d.
Tåbv.............
1365
—
2 447
4 450
—
—
8 262
23
Lysings h:d.
Svansbals...........
_
_
7 055
3 000
66 055
—
76 110
24
Oöstrings h:d.
Allhelgona.........
25
Bjälbo...........1
—
—
—
4 020
24 071
6) 800
28 891
26
Jönköpings län.
Mo hal.
Angersdshestra........
3000
3 000
27
Stengårdshalt.........
6)3 000
—
—
—
—
—
3000
28
Södra Vedbo h:d.
Edshult............
3 000
3000
29
Eksjö landskommun......
10 000
—
11000
7 000
15 000
—
43000
30
Ostra h:d.
Björkö ............
96 727
96 727
31
Korsberga...........
—
—
6 471
1 200
150000
—
157 671
1 32
Västrå li:d.
Södra Solberga........
2 381
2 381
| 33
Hultsjö............
—
1000
—
—
—
1000
l) För torgplats, stallar m. m. — s) Därav 15 344 kr. för kyrkostämman. — s) D:o 3114 kr. d:o.
— 4) För inköp av jordbruksfastighet. — 5) För kyrkstallsbyggnad. — 6) För orgelbyggnad.
183
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1315 års slut
1
2
8
4
5
<>
7
* !
För
kyrko-
byggnad.
För
För
För
För
För
andra
ändamål.
K o m m u n.
präst-
gårds-
byggnad.
folk-
skole-
ändamål.
fattig-
vårds-
ändamål.
järn-
vägö-
ändamål.
Summa, j
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
34
Skepperstad..........
_
3 450
_
3 450
35
Stockaryd...........
16 529
—
4 805
2 671
—
—
24 005
Östbo h:d.
36
Hånger............
—
—
450
—
10 000
■) 7 300
17 750
37
Åker.............
—
—
12 449
—
—
—
12 449
Va st bo h:tl.
38
Gryteryd...........
—
—
—
—
—
—
—
39
Torskinge...........
—
—
3 255
—
—
—
3 255
Kronobergs län.
Konga h:d.
i
i
40
Älmeboda ...........
—
490
11100
11270
75000
—
97 860
41
Väekelsång..........
2 225
6 000
30800
12 730
40 981
53
92 789
42
Uråsa.............
—
—
—
—
14 098
-
14 098
Kinnevalds h:d.
43
Vederslöv...........
493
—
4 800
—
—
—
5 293
44
Tävelsås...........
—
344
5 238
'' -
—
a) 2 000
7 582
45
Kalvsvik...........
10 776
—
20 000
—
—
—
30 776
46
Jät..............
30174
—
9 600
—
18 667
—
58441
Allbo h:d.
47
Virestad ...........
—
—
—
18 000
—
*) 5 000
23 000
48
Härlunda...........
—
—
9 498
—
—
-
9 498
49
Slätthög...........
—
—
18874
—
—
—
18 874
Sunnerbo h:d.
50
Berga.............
—
—
—
•
3) 78 752
51
Pjätteryd...........
—
—
9 230
5 800
—
—
15 030
52
Hallaryd...........
—
2 344
7 491
4)9 500
—
—
19 335
53
Hinneryd...........
ä) 32 029
64
Vrå.............
—
—
10 768
—
—
—
10768
Kallnar lön.
Sevede list.
55
Rumskulla..........
—
—
13 944
34 614
—
—
48558
Handbörds h:d.
56
Kråksmåla..........
—
—
—
62 629
6) 1 000
63 629
1) För väganlägguing. — 2) För inköp av råg. — 8) För kommunalstämman. — 4) För ålderdomshem
och sockenstuga. — 6) Därav 3 671 kr. för kyrkostämman. — 6) För läkarbostad.
184
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-  bj ggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fa''tig-  vård s-  ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål
Kr.
Summa.
Kr.
57
Norra Möre h:d.
Bäckebo...........
''
_
2 900
25000
33 000
—
60 900
58
Södra Möre h:d.
Gullabo............
1000
1000
59
Söderåkra...........
12 450
1600
161515
37 577
70 000
—
283142
60
Våxtorp ...........
400
—
—
—
2117
>) 750
3 267
61
Arby.............
—
—
6 276
40 649
11441
—
58 366
62
Karlslnnda..........
—
—
15 071
1350
84 591
—
101012
63
Hagby............
—
—
—
800
10 613
—
11413
64
Hortorp............
—
—
2 245
—
31 799
—
34 044
65
Oskar.............
—
—
3 400
—
—
—
3 400
66
S:t Sigfrid..........
—
—
—
31000
1000
—
32 000
67
Åkerbo h:d.
Böda.............
4 200
1551
7 960
13 711
68
Högbv............
583
—
3 441
12 £82
13 053
—
29 459
69
Källa.............
1897
—
10 000
—
4 008
—
15905
70
Persnäs............
—
—
—
—
—
!)2 000
2000
71
Föra............*•
—
—
4 000
—
—
—
4 000
72
Runstens h:d.
Ekby.............
160
_
160
73
Gärdslösa...........
—
—
—
20 093
61148
—
81 241
74
Bredsätra...........
—
—
2 852
—
—
1900
4 752
75
Långlöt............
—
—
—
23 024
—
23024
76
Slättbo h:d.
Alböke............
1800
1800
77
Köping.............
425
—
6 672
37 305
—
—
44 402
78
Räpplinge...........
260
—
1900
20 185
—
—
22 345
79
Möckleby h:d.
Norra Möckleby........
500
23 024
23 524
80
Sandby ............
—
—
—
—
13 814
—
13 814
81
Hulterstad..........
—
—
—
—
18 420
—
18 420
82
Gräsgårds h:d.
Segerstad...........
500
200
22 919
_
23 619
83
Gräsgård ...........
—
—
—
—
40 950
800
41750
84
Ås..............
—
—
—
—
36 839
—
36 839
l) För barnmorskebostad m. m. — s) För hamnanläggning.
185
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1913 års slut.
1
2
8
4
5
G
7
8
För
kyrko-
byggnad.
För
För
För
För
För
andra
ändamål.
Kommun.
präst-
gårds-
byggnad.
folk-
skole-
ändamål.
fattig-
vårds-
ändamål.
järn-
vägs-
ändamål.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
85
Ventlinge............
_
_
13 500
_
_
‘) 2 000
15 500
86
Kastlösa...........
—
—
—
—
65 000
—
65 000
Gottlands län.
Gottlands norra h:d.
87
Ekeby............
—
1682
500
—
—
—
2182
88
Källunge...........
—
—
—
—
24174
—
24 174
89
Stenkyrka..........
—
—
2 000
—
—
—
2 000
90
Hangvar...........
—
—
2 000
500
—
—
2 500
91
Hall.............
650
—
—
—
—
—
650
92
Gantliem...........
450
—
600
_
_
_
1050
93
Yiklau ............
—
—
—
_
_
_
_
94
Bnttle............
—
—
4 768
_
—
_
4 768
95
Guldrupe...........
—
—
2 500
_
—
—
2 500
96
Ala..............
—
—
3 600
—
—
—
3 600
Gottlands södra h:d.
97
Stenkumla..........
—
—
—
_
_
200
200
| 98
Träknmla...........
.
_
_
_
1 000
! 99
Mästerby...........
—
—
—
2) 7 363
100
Västergarn..........
—
—
150
_
—
_
150
101
Hej de.............
—
150
—
—
—
—
150
102
Väte.............
650
150
1860
—
—
—
2 660
103
Fröjel . . ».........
—
—
13 300
_
—
—
13 300
104
Hamra............
31
—
—
—
9132
_
9163
105
Vamlingbo..........
—
—
—
—
22 832
_
22 832
106
Sundre............
—
—
—
—
2 739
—
2 739
107
Bene.............
—
—
20 000
—
50 000
5 000
75 000
108
Alva.............
3) 967
—
4 632
_
_
_
5 599
109
Sproge............
—
—
—
_
_
_
_
no
Linde .............
408
—
8 861
400
_
_
9 669
in
Lojsta............
1000
—
1125
__
_
_
2125
112
Gerum............
_
_
_
_
113
Lau.............
—
—
—
—
—
—
—
Blekinge län.
Ostra h:d.
114
Kristianopel..........
—
—
38 306
_
25 000
4) 3000
66 306
115
Torhamn...........
—
—
—
41 710
—
41710
1) För reparation av hamn. — 2) För kommunalstämman. —s) För kyrkorgel. — *) För sockenstuga.
26—163407
186
Tab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Er.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Er.
För
folk-  skole-  än lamål.
Er.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Er.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Er.
För
andra
ändamål.
Er.
Summa.
Er.
116
Ramdala...........
4 000
_
9125
_
18 399
_
31524
117
Jämjö ............
—
—
23 980
31000
18 240
—
73 220
118
Rödeby............
Medelstads h:d.
“
"
33180
27 332
60 512
119
Fridlevstad..........
—
—
16 300
19 000
—
—
35 300
120
Sillhövda...........
—
—
30 000
5000
—
—
35 000
121
Hasslö och Aspö.......
9 500
—
—
3 000
—
—
12 500
122
Listerby...........
—
7 801
3 607
27 930
—
‘) 4 250
43 588
123
Tving.............
1550
7 074
12 831
40891
12 693
—
75 039
124
Eringsboda..........
—
—
7 600
—
16 000
—
23 600
125
Backaryd...........
Brälcne h:d.
1141
10 261
20 226
31 628
126
Öljehult...........
—
—
5 583
1000
8 069
—
14 652
127
Hällaryd...........
Listers h:d.
"
11979
24 289
12 215
48 483
128
Elleholm...........
—
1200
10 066
—
1130
—
12 396
129
Eyrkhult...........
—
—
25 890
c:a40000
• —
16 862
'' 82 752
130
Mjällby............
Kristianstads län.
Norra Åsbo h:d.
31385
21900
60 000
113 285
131
Rya.............
Västra Göinge h:d.
1800
“
15 500
10 000
9
27 300
132
Visseltofta..........
—
—
—
—
—
—
—
183
Farstorp...........
Villands h:d.
“
22 800
22 800
134
Näsum............
4 000
—
35207
—
63 681
—
102 888
135
Trolle-Ljnngby........
Albo h:d.
—
31408
12 576
~
~
43 984
136
Rörom............
Malmöhus län.
Frosta h:d.
3 641
6 372
10013
137
Svensköp...........
Herrestads hd.
500
600
1100
138
Stora Herrestad........
—
—
15 623
17 355
—
—
32 978
l) För inköp av brödsäd.
187
Tab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
8
4
6
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
139
Hallands län.
Hölcs h:d.
Hishult8)...........
4 694
8 500
1500
14 694
140
Tönnersjö h:d.
Tönnersjö...........
—
>)1000
1401
_
_
a) 2100
4 501
141
Årstads h:d.
Abild.............
4 892
1904
2 320
9116
142
Krogserod...........
—
—
—
—
—
—
__
143
Faurås h:d.
Gällared...........
5 551
36 912
42 463
144
Gunnarp.....
—
—
15408
—
33 071
*) 14 926
63 405
145
Vinberg...........
19 558
5 222
13 033
50 380
7 992
_
96 185
146
Stafsinge.........
9 825
9 784
39 298
28 386
6 429
_
93 722
147
Källsjö...........
—
1426
—
—
—
1426
148
Ullared..........
—
—
4120
97
21 343
*) 26 521
52 081
149
Svartrå..........
—
—
12 440
—
13 904
—
26 344
150
Himle h:d.
Rolfstorp.........
500
69 912
70910
141322
151
Valinge.........
4 791
—
—
—
_
_
4 791
152
Stamnared........
—
—
3 253
—
_
_
3 253
153
Skälunge........
5 994
—
8 935
—
3 734
_
18 663
154
Nösslinge.......
—
—
_
_
_
_
__
155
Tvååker.........
6) 124463
156
Spannarp .........
«) 22 043
157
Hunnestad.......
—
—
7 251
—
25 000
—
32 251
158
Lindberg........
10 383
—
17 313
79 739
5 000
—
112 435
159
Viske hd.
Veddige ............
16 454
8 000
12 634
31732
68 820
160
Ås..............
1252
4 000
17 000
37 489
—
_
59 741
161
Sällstorp...........
—
—
2 700
—
—
—
2 700
162
Fjäre hd.
Olmevalla...........
2 000
8 713
>
10 713
163
Frillesås...........
12 900
—
—
438
—
—
13 338
164
Förlanda...........
—
—
1260
—
—
’) 3 205
4 465
*) Aven för klockargård. — a) För vägan läggning. — *) För kommunalhus. — 4) För bostäder åt
läkare, veterinär och barnmorska. — b) Därav 66 077 kr. för kommunalstämman. — 6) D:o 10 000 kr. d:o.
— 7) För väganläggning. — 8) En mindre del av kommnnen tillhör Norra Åsbo härad av Kristianstads län.
188
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2 1
3
4
5
6
7 1
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Er.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Er.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Er.
För
andra
ändamål.
Er.
Summa.
Er.
! 165
Göteborgs och Bolins lön.
Västra Hisings h:d.
Säve.............
25 863
34 600
60 463
166
Björlanda...........
2 856
—
10 137
1800
—
—
14 793
167
Östra Hisings h:d.
Tuve.............
400
—
—
20 384
—
—
20 784
168
Inlands Nordre h:d.
Solberga...........
8 640
*) 47 120
169
Jörlanda ...........
—
—
12 800
1680
—
s) 1 066
15 546
170
Spekeröd...........
—
—
—
8 775
—
—
8 775
171
Ucklum............
3000
—
—
c:a 7 000
—
—
c:a 10 000
172
Ödsmål............
1000
1828
1700
2 665
—
—
7193
173
Korum............
—
3 243
22 704
16 594
—
—
42 541
174
Inlands Fräkne h:d.
Forshälla...........
16 717
s) 19 317
175
1
Grinneröd...........
—
—
3 210
—
—
—
3 210
176
Orusts östra h:d.
Myckleby...........
3 257
_
3 257
177
Torp.............
—
—
11900
—
—
—
11900
178
Långelanda..........
2 000
—
7 500
—
—
—
9 500
179
Ståla .............
3 000
—*
—
—
—
—
3 000
180
Orusts västra h:d.
Röra.............
2000
» _
2 000
181
Morlanda...........
3 000
—
3 600
—
—
—
6 600
182
Tjärns h:d.
Stenkyrka...........
575
—
14 030
14 000
—
4)5 000
33 605
183
Inne h:d.
Lane-Ryr...........
24 431
24 431
184
Bäve,.............
—
—
1600
4 000
—
—
5 600
185
Skredsvik...........
—
—
5 600
—
—
—
5 600
186
Herrestad...........
! 1800
—
10119
—
—
—
11919
187
Högås.............
-
—
2 500
—
—
—
2 500
188
Bokenäs.......■.....
1 16176
—
14 422
—
—
—
30 598
*) Därav 38480 kr. för kommunalstämman. — s) För kyrkliga ändamål ock till skolhusreparation.
— 3) Därav 2 600 kr. för kyrkostämman. — 4) Därav 4 000 kr. för kommunalhus och 1 000 kr. för
ångbåtsbrygga.
Tub. 3 (forts.). De mest slcuttetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
8
4
5
«
7
8
K o in ni u n.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-  skole-  än damål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamåi.
Kr.
För
järu-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
189
Tunge h:d.
Svarteborg..........
9 000
_
13 694
_
_
_
22 694
190
Stångenäs h:d.
Bro..............
15 509
18 100
27 000
60 609
191
Brastad............
3 545
—
34 195
—
27 000
—
64 740
192
Lyse.............
81 052
—
40 004
—
27 000
>) 4 244
152 300
! 198
Sörbygdens h:d.
Krokstad...........
1700
690
2 008
24 967
29 365
194
Sanne.............
250
210
1228
—
—
—
1688
195
Hede.............
648
300
—
620
—
—
1568
196
Sotenäs hd.
Askum............
38 957
6 479
45 436
197
Bärfendal...........
1950
—
1600
—
—
—
3 550
198
Vette hd.
Tjärnö ............
1830
2 000
14 500
34 616
52 946
199
Näsinge............
'' —
—
8 745
13179
—
2) 10 000
31 924
1
i 200
Kville hd.
Kville............
26 772
68117
49 633
144 522
201
Svenneby ...........
96 700
—
—
—
—
—
96 700
202
Bottna............
—
—
—
—
—
—
—
203
Tanums hd.
Tanum............
45 363
12 092
71476
73 000
201 931
204
Lnr..............
9 995
—
12 619
—
—
—
22 614
205
Bullarens hd.
Naverstad...........
16 000
57 921
73 921
206
Ko..............
—
—
—
—
—
—
—
207
Älvsborgs län.
Vane hd.
Norra Björke.........
6 083
9 838
15 921
208
Väne-Asaka..........
7 220
—
1378
19137
28 000
—
55 735
209
Gärdhem...........
40 821
—
34 437
—
—
2 704
77 962
210
Yäne-Ryr...........
6 047
—
—
—
—
—
6 047
*) För kyrkogård. — 2) Därav 5000 kr. för inköp av brödsäd.
190
Tab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut
-
1
2
3
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
För
präst-
gårds-
byggnad.
För
folk-
skole-
ändamål.
För
fattig-  vårds-  än dumål.
För
järn-
vägs-
ändamål.
För
andra
ändamål.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Flun dre h:d.
211
Asbräcka...........
3000
—
—
—
—
'') 600
3600
Ale h:d.
212
Hålanda...........
—
—
4 766
—
—
—
4 766
Kullings h:d.
213
Tarsled............
—
—
11493
300
—
—
11793
214
Remmene . . ..........
—
—
1891
—
—
—
1891
215
Horla.............
—
2)
—
—
—
—
—
216
Skogsbygden ..........
—
—
—
—
—
—
—
217
Lena.............
2)
—
3 600
—
—
—
3 600
218
Fullestad...........
2)
—
4 404
—
—
—
4 404
219
Långared...........
—
—
—
8 000
2 000
—
10 000
220
Odenäs............
—
—
c:a 9 000
—
—
—
9 000
Gäsene h:d.
221
Hällestad...........
4 000
—
—
—
—
—
4 000
222
Källunga...........
* -
—
8 000
—
—
—
8000
223
Alboga ............
404
—
—
—
—
—
404
224
Molla.............
—
—
—
—
—
—
—
225
Nårunga...........
—
—
—
—
—
—
—
226
Ljnr.............
—
—
—
—
—
—
—
227
Ornnnga ...........
4 809
—
|
228
Kvinnestad..........
—
—
} 4 431
—
—
—
9 240
229
Asklanda...........
—
—
\
As h:d.
230
Rångedala...........
—
—
—
—
30 000
—
30000
231
Äspered............
1000
—
13 486
—
6 000
—
20486
232
Varna m............
—
—
—
—
20 000
—
20 000
233
Södra Ving ..........
—
i
r
718
—
50 000
3) 1500
|
234
235
Härna............
Fänneslunda..........
—
[ 1000
866
1
1 —
15 000
5 000
—
174 287
236
Grovare............
—
I 1
203
i -
_
J
237
Murum............
—
—
—
—
—
_
238
Kärråkra...........
9 419
—
—
—
—
—
9 419
Marks h:d.
239
Seglora ............
49131
—
24 367
25 000
—
—
98 498
240
Skepphult...........
—
—
—
—
—
—
—
*) För kyrkogård. — 2) Andel i pastoratets lån. — s) För bammorskebostad m. m.
191
Talj. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1 1
2
3
4
6
6
7
8
K o in m u n.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
241
Torestorp...........
_
_
_
20 000
—
—
20 000 ;
242
Öxabäck...........
1 450
—
—
6 743
—
—
8193
243
Äleknlla...........
—
—
—
—
—
—
—
244
Gunnarsjö...........
—
—
—
—
—
—
—
245
Grimmarcd..........
—
—
—
—
—
—
- 1
246
Karl Gustav..........
—
—
1000
—
—
‘) 300
1300
247
Istorp .............
—
—
—
—
—
—
—
248
Öxnevalla...........
—
—
2 233
—
—
—
2 233
1249
Sätila.............
23 400
—
15 400
8 200
—
2)8 000
55 000
250
Hyssna............
18 247
—
6 255
22 038
—
—
46 540
251
Berghem...........
9 280
246
9 200
400
—
—
19126
252
Haj om............
—
123
450
8 855
—
—
9 428
253
Surteby............
1054
—
—
489
—
—
1543
254
Fotskäl . . . . -........
6 248
—
2 382
4 237
—
2) 1 500
14 367
255
Tostared...........
Bollebygds h:d.
2 500
2 500
256
|
Töllsjö............
Vedens h:d.
1300
1 300 |
257
Tämta............
—
3)
—
—
—
—
—
258
Vänga ............
—
s)
—
—
—
—
—
259
Sandbnlt...........
Redvägs h:d.
500
3)
12 284
12 784
260
Humla............
—
—
2 200
—
—
—
2 200
261
Strängsered..........
Kinds h:d.
12 564
• ~
12 564
262
Kalv.............
3 757
—
376
—
—
—
4133
263
Mårdaklev...........
547
—
—
—
—
—
547
264
Mjöbäck ............
4 475
—
4 870
3 600
7 480
—
20 425
265
Holsljunga...........
—
—
4 378
—
15 000
—
19 378
266
Revesjö............
5 903
900
3 600
1223
6 488
—
18114
267
Redslared...........
—
—
1150
3 270
—
—
4 420
268
Sexdrega ...........
—
—
—
—
2 841
—
2 841
269
Roasjö............
—
—
—
—
—
—
—''
270
Länghem...........
3 000
—
4 706
1889
7 644
—
17 239
271
Dannike............
1500
—
6 300
—
—
—
7 800
272
Månstad............
—
—
2 058
—
4 000
—
6 058
'') För kyrkogård. — 2) För aktieteckning i ångbåtsbolag. — s) Andel i pastoratets lån.
192
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
1 *
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
För
präst-
gårds-
byggnad.
För
folk-
skole-
ändamål.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
För
järn-
vägs-
ändamål.
För
andra
ändamål.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
273
Grönahög ...........
_
_
900
900
274
Hulared............
—
—
—
—
552
—
552
275
Nittorp............
—
—
1300
—
2 500
—
3 800
Sundals h:d.
276
Bolstad............
■) 630
—
16 395
—
—
_
17 025
277
Grinstad . . . . ,......
454
—
—
—
—
_
454
278
Gestad............
701
—
5 400
500
—
_
6 601
279
Frändefors..........
—
—
50 000
—
—
—
50 000
280
Sundals-Ryr..........
27125
—
—
—
27125
Nordals h:d.
281
Dalskog............
—
—
10 961
—
—
—
10 961
282
Järn.............
1950
—
*) 6 250
Valbo h:d.
283
Torp.............
—
—
11158
46 081
10 700
—
67 939
284
Högsäter..........
49 450
—
—
31047
4 988
—
85 485
285
Rännelanda..........
—
—
14 362
—
—
—
14 362
286
Råggärd...........
—
—
—
—
—
—
—
287
Lerdal............
—
—
6 222
—
—
—
6 222
288
Järbo .............
—
—
7 1S8
») 9 089
Vedbo h:d.
289
Rotända............
—
—
—
—
_
_
_
290
Gesäter............
—
—
—
—
—
—
-
Tössbo Ji:d.
291
Edsleskog...........
—
—
4 600
—
—
—
4 600
292
Mo..............
—
—
5 400
3000
—
—
8 400
293
Tösse.............
—
—
4)
—
1406
—
1406
Skaraborgs län.
Vadsbo h:d.
294
Låstad............
—
430
11100
—
21000
—
32 530
295
Böja.............
—
—
—
—
3 000
—
3000
296
Hal na.............
—
—
4 222
—
—
—
4 222
Kåkinds h:d.
297
Norra Fågelås.........
—
—
—
—
—
—
—
J) För orgelbyggnad. — 2) Därav 4 300 kr. för kyrkostämman. — 8) Därav 1901 kr. för kommunalstämman.
— 4) Andel i pastoratets lån.
Tub. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut
1
2
8
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
äudamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr. |
298
Vartofta h:d.
Mularp............
'')
300
300
299
Tiarp .............
11523
'')
—
—
—
—
11 523
300
Ottravad...........
16 738
—
—
—
—
—
16 738
301
Valstad............
—
—
—
—
13 277
—
13 277
302
Suntak............
4 600
—
—
*) 8 675
303
Vistorp............
—
—
—
—
—
—
—
304
Kälvene............
—
—
—
—
1 100
—
1100
305
Karleby............
6 500
—
21196
—
—
—
27 696
306
Frökinds h:d.
Borstig............
—
—
5123
—
—
—
5123
307
Skånings h:d.
Trässberg...........
4 988
1019
6007!
308
Edsvära ...........
1090
—
8000
4 425
11654
—
25 169
309
Härlnnda...........
—
—
18 977
—
—
—
18 977
310
Vilslce h:d.
Trävattna...........
8 000
500
8 500
311
Jäla.............
—
4 023
1601
—
—
—
5 624!
312
Valle h:d.
Häggum............
100
_
8148
—
_
—
8 248
313
Åse h:d.
Flo..............
1107
2 500
11450
—
—
601
15 658
314
. Viste h:d.
Tengcne ............
s) 64 101
\
3)64 101
315
Trökörna...........
—
—
—
—
24 000
—
24 000
316
Län gnom...........
—
—
—
1034
—
—
1034
317
Främmestad..........
3 594
—
—
—
16 830
—
20 424
318
Flakeberg ...........
8195
—
26 020
—
—
—
34 215
319
Barne h:d.
Kyrkås............
*)
_
_
221
221
320
Namn.............
3 936
—
—
—
—
—
3 936
321
Kinnefjärdings h:d.
Norra Härene.........
1400
13 648
—
15 048
322
Hovby............
—
—
12 411
—
—
—
12 411
323
Hasslösa...........
4 500
10 800
3 667
—
—
—
18 967
*) Andel i pastoratets lån. — 2) Därav 4 075 kr. för kommunalstämman. — 8) Gemensamt med
Grästorps köping.
21—163407
194
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.-
Summa.
Kr.
324
Kållands h:d.
Örslösa............
5 455
23 390
28 845
325
Mellby............
3 796
—
2 850
—
—
—
6 646
326
Värmlands län.
Nyeds h:d.
Älvsbacka ...........
1200
11383
12 583
327
Ölme h:d.
Ölme.............
Öl 170
_
1830
63 354
•66 354
328
Vase h:d.
Alster............
10000
_
4 900
61110
_
a) 18 000
94010
329
Gillbergs h:d.
Högerud ...........
330
Värmskog...........
—
—
—
—
—
, _
_
331
Svanskog ...........
—
—
6171
2 500
65 000
—
73 671
332
Näs h:d.
Kila.............
807
•
807
333
Tveta.............
—
—
4 670
—
—
—
4 670
334
Nordmarks h:d.
Sillerud............
_
_
7 385
44169
_
51554
335
Jösse h:d.
Kola.............
62 218
20 000
82 218
336
Älgå.............
—
—
—
33 834
10 260
—
44 094
337
Gunnarskog..........
—
—
10 000
74 596
—
—
84 596
338
Slangskog...........
3892
—
6 891
—
—
_
10 783
339
Boda.............
—
—
—
19 618
—
—
19 618
340
Fryksdals h:d.
Östra Emtervik........
48 535
45 267
93 802
341
Västra Emtervik........
—
1452
30 000
18 639
57 235
1960
109 286
342
Lysvik............
6 000
—
—
16 705
33 580
—
56 285
343
Örebro län.
Edsbergs h:d.
Tångeråsa...........
350
45
395
*) För orgelbyggnad. — 2) För inköp av skogsegendom.
195
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
8
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändawål.
Kr.
För
järn-  vägs-  än damål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
344
Västmanlands län.
Siendc h:cl.
Kungsåra...........
12 694
12 694
345
Norrbo h:d.
Haraker............
—
—
10 200
4 450
—
—
14 650
346
Torstuna h:d.
Torstuna...........
*) 34 447
347
Härnevi............
—
—
3126
1500
—
—
4 626
348
Simtuna h:d.
Yästerlövsta..........
53 300
53300
349
Enåker............
—
—
24 196
—
22 245
—
46 441
350
Norrby............
—
—
38 645
—
—
—
38 645
351
Simtnna ...........
—
—
3 000
13 940
86 562
2) 8 000
111502
352
Altana............
—
—
16 312
—
51938
—
68250
353
Frösthult...........
—
—
—
5 853
25 969
—
31822
354
Övertjurbo h:d.
Sala landskommun.......
.
.
5) 14 527
355
Våla h:d.
Nora.............
18 000
82 000
109 696
209 696
356
Harbo.............
—
—
19 765
—
—
—
19 765
357
Hnddnnge...........
—
—
—
4)26 673
358
Gävleborgs län.
Bollnäs t:g.
Ovanåker...........
546
55 610
5 615
269 610
5) 89 841
421 222
359
Ala t:g.
Rengsjö............
1650
88
8 650
10 388
360
Trönö .............
19 000
—
—
—
—
19 000
361
Enångers t:g.
Enånger............
—
932
21434
23 362
75 000
1000
121 728
*) Därav 11 883 kr. för kommunalstämman. — 8) För veterinärbostad. — s) Därav 3 262 kr. för
kommunalstämman. — *) För kyrkostämman. — 6) För borgensutbetalning för järnväg m. m.
196
Tal. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
362
Bergsjö och Forsa t:g.
Jättendal...........
728
27 003
*)1 840
29 571
363
Gnarp.............
—
—
2 020
27 959
94 294
—
124 273
364
Bergsjö............
—
76 972
s) 3150
3) 97 007
365
Hassela............
—
—
—
—
7 056
—
7 056
366
Rogsta............
—
—
—
25 922
9 750
—
35 672
367
Ilsbo.............
—
—
7 500
—
-
—
7 500
368
Ljusdals t:g.
Färila.............
—
—
48 200
4) 50 000
—
—
98 200
369
Yästernorrlands län.
Medelpads västra domsagas t:g.
Attmar............
20 000
3) 890
20 890
370
Stöde.............
—
—
34 212
6 316
—
—
40 528
371
Ljustorps t:g.
Tynderö............
—
_
19 334
_
—
6)6 788
26 122
372
Ångermanlands södra dom-  sagas t:g.
Stigsjö............
400
''
8 820
7 869
17 089
373
Häggdånger..........
2 500
—
17 460
3000
6 665
—
29 625
374
Boteå t:g.
Torsåker...........
4 094
16 378
20 472
375
Dal..............
2 803
—
4 205
3 500
—
7)1133
11641
376
Boteå.............
—
—
4 800
—
—
—
4 800
377
Sånga .............
—
—
2 952
—
—
—
2 952
378
Nordingrå t:g.
Ullånger...........
1000
1000
379
Yibyggerå...........
3 450
—
4 050
—
—
—
7 500
380
Själevads och Arnäs t:g.
Grundsunda ..........
—
—
—
—
—
9 000
9 000
381
Jämtlands län.
Bagunda t:g.
Stugun ............
27 623
4 500
3)50240
*) För sjukstuga. — 2) För vägbyggnad. — 3) Därav 16 885 kr. för kyrkostämman. — *) Även
för inköp av livsförnödenheter samt till läkarbostad. — 6) För tingshus. — 6) Därav för kyrkogård 5 660
kr., för Tynderösundets kanaler 407 kr. samt för skärgårdsfiskets ordnande 721 kr. — 7) För begravningsplats.
— 8) Därav 18 117 kr. för kommunalstämman.
197
''iab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
‘■i
8
4
5
ö
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
382
Ite vsunds, Brunflo och Näs t:g.
Näs..............
_
_
1000
—
—
—
1000
383
Lits och Rödöns t:g.
Häggenås...........
33 678
33 678
384
Laxsjö............
11500
200
—
—
11700
385
Ås..............
l) 1 000
—
23 756
—
—
3 278
28 034
386
Hammerdals t:g.
Gåxsjö............
21 312
1103
2)5 083
27 498
387
Frostviken..........
—
—
24 865
—
—
3 743
28 608
388
Sunne t:g.
Snnne ............
14 975
10 237
3) 3 124
28 336
389
Frösön .... ........
_
7816
47 054
22 632
—
—
77 502
1
390
0 vikens t:g.
Oviken............
—
—
25 730
36 397
—
—
62 127
391
Hallens t:g.
Hallen............
17 000
17 000
392
Harbv............
—
—
—
—
—
—
—
393
Undersåkers t:g.
Kall ........’.....
—
—
—
-
-
*) 8 580
394
Offer dals t:g.
Alsen .............
—
—
3 539
12 691
—
—
16 230
395
Rvegs t:g.
Linsäll............
—
—
15 850
—
20 578
6)3 808
40 236
396
Hede t:g.
Hede..............
10 855
3 965
14 820
397
Storsjö............
—
—
11819
—
—
—
11819
398
Yemdalen...........
—
—
10 728
—
659
—
11387
399
Tännäs............
—
—
14 925
—
—
—
14 925
400
Bergs t:g.''
Klövsjö...........
2197
1498
_
3 695
11 För orgelbyggnad. — 2) För sockenstuga. — 3) För inköp av korn. — *) För kommnalstämman.
— 6) För barnmorskebostad och kommunalhus.
198
Tal. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
3
4
5
6
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
401
Västerbottens län.
Umeå t:g.
Sävar (utom Holmö kapellera.) .
6 717
6 717
402
Burträsks t:g.
Burträsk...........
800
1123
6 400
2 000
_
’) 2100
12 423
403
Skellefteå t:g.
Jörn.............
—
—
14 006
_
_
_
14 006
404
Norsjö och Malå t:g.
Norsjö............
32 968
—
—
_
_
_
32 968
405
Lycksele lappmarks t:g.
Tärna.............
4 588
1 445
6 033
406
Sorsele............
—
—
4 676
—
—
1395
6 071
407
Åsele lappmarks t:g.
Vilhelmina..........
—
—
—
._
_
_
i
408
Norrbottens län.
Älvshy t:g.
Älvsby ............
6 000
6 042
8500
s) 35 418
55 960
409
Arvidsjaurs lappmarks t:g.
Arvidsjaur..........
62 500
—
1500
_
_
_
64 000
410
Nederluleå t:g.
Nederluleå...........
_
_
146128
44 912
_
28 576
219 616
411
Överluleå t:g.
Edefors............
2 667
_
49 549
_
8) 24 604
76 820
412
Jokkmokks lappmarks t:g.
Jokkmokk...........
1667
34 000
194 225
_
_
4) 193 628
423520
413
Iiåneå t:g.
Råneå .............
_
_
17 650
_
_
_
17 650
414
Nederkalix t:g.
Töre förs............
6)
*1 För sjukstuga. — s) Därav för inköp av brödsäd 18 928 kr. och för grnndfondsteckning i sparbank
4 138 kr. — 3) Därav 20 893 kr. för inköp av mjöl. — 4) För gästgivaregård, apotek, läkarbostad,
tingshus, häradshäkte m. m. — 6) Andel i Nederkalix kommuns skulder.
19!)
Tab. 3 (forts.)- De mest slcattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1
2
8
4
5
(i
7
8
Kommun.
För
kyrko-
byggnad.
Kr.
För
präst-
gårds-
byggnad.
Kr.
För
folk-
skole-
ändamål.
Kr.
För
fattig-
vårds-
ändamål.
Kr.
För
järn-
vägs-
ändamål.
Kr.
För
andra
ändamål.
Kr.
Summa.
Kr.
415
Överkalix t:g.
Övcrkalix...........
_
54 248
54 248
416
Nedertorneå t:g.
Nedertorneå..........
12 000
15 489
9 289
36 778
417
Karl Gustav..........
2500
—
—
—
—
—
2 500
418
Övertorneå t:g.
Overtorneå..........
22 975
36 403
■) 74 000
133378
419
flietaniemi..........
—
—
—
—
—
—
—
420
Korpilombolo t:g. ■
Korpilombolo.........
2 765
2 765
421
Tärendö............
—
—
—
—
—
—
—
422
Pajala t:g.
Paj ala............
s) 39 287
423
Junosuando ..........
8) 9 346
424
Karesuando lappmarks t:g.
Karesuando..........
l) Till vägbyggnader. — s) Därav 28 040 kr. för kommunalstämman. — 3) D:o 5 910 kr. d:o.
Sammanfattning.
De i kol. 8 upptagna låneskulderna uppgå inalles till 12 325110 kr. Fördelningen efter ändamål
är känd för 11816 752 kr., och ställer sig denna sålunda:
Kronor.
För kyrkobyggnad................. 1 334 620
» prästgårdsbyggnad............... 185 939
» folkskoleändamål ............... 3 837 579
> fattigvårdsändamål............... 2 440 768
» järn vägsändamål................ 3 331 078
» andra ändamål................ 686 768
I %.
11-8
1-6
32-5
20-6
28-2
5-8
1000
Summa 11 816 752
200
Bil. 7.
Tab. 4. Skogsaccisfonder inom de mest skattetyngda kommunerna år 1915.
Skogsaecisfond
Kommun.
Skogsaecisfond
vid 1915 års slut.
vid 1915 års slut.
L ä n.
N:r
I % av
beskatt-
Län.
N:r
1 % av
beskatt-
Namn.
Krouor.
nings-
Namn.
Kronor.
nings-
1-3.
bara in-  komsten.
1-3.
bara in-  komsten.
Stockholms.
1
Adelsö ....
1000
0-89
Älvsb. (forts.).
257
Tämta ....
205
0 99
5
Söderby-Karl .
2 207
1 73
258
Vänga ....
542
2-83
Södermanlands.
15
16
Trosa ländsk. .
Julita ....
171
1776
016
052
260
262
265
Humla ....
Kalv.....
Holsljunga . .
359
1045
539
2''66
1-90
0''97
Jönköpings.
29
Eksjö ländsk. .
898
0-64
267
Redslared . . .
511
391
30
Björkö ....
1266
1-06
268
Sexdrega . . .
2 702
357
35
Stockaryd . . .
343
035
270
Länghem . . .
1447
1-69
37
Åker.....
493
044
271
Dannike....
647
3-05
39
Torskinge . . .
250
0''70
290
Gesäter ....
61
0-23
Kronobergs.
42
"Dråsa.....
511
0-97
Skaraborgs.
297
Norra Fågelås .
969
061
48
Härlunda . . .
2) 1371
2-51
52
Hallaryd . . .
50
007
Värmlands.
340
Östra Emtervik
217
012
Kalmar.
58
Gnllabo ....
1136
1-38
Västmanlands.
345
Haraker ....
590
0''30
Gottian ds.
89
93
109
Stenkyrka . . .
Viklau ....
Sproge ....
321
104
356
0''64
0- 45
1- 99
348
351
356
Västerlövsta . .
Simtuna....
Harbo ....
9 260
609
1650
1-32
026
1-49
Blekinge.
116
Ramdala . . .
455
021
Gävleborgs.
360
Trönö .....
1833
1-43
118
122
Ködeby ....
Listerby . . .
») 536
413
0-22
025
364
365
Bergsjö ....
Hassela ....
5 241
984
l-oo
043
126
ÖJjehult . . .
494
0-73
Västernorrlands.
370
Stöde .....
7 514
090
Kristianstads.
131
Rva.....
5) 75
008
371
Tvnderö ....
709
0-52
132
Yisseltofta . .
403
062
372
Stigsjo ....
8) 4 156
2''92
375
Dal......
3 757
3''29
Hallands.
143
Gällared . . .
826
1-96
377
Sånga ....
1 923
3''05
159
Yeddige ....
953
0-51
379
Vibyggerå . . .
1397
1-1B
Göteb. o. Bohus.
169
Jörlanda . . .
33
003
Jämtlands.
382
Näs.....
1142
1-27
171
Ucklum ....
192
0''22
383
Häggenås . . .
2 460
1-24
172
Ödsmål ....
668
0''63
384
Laxsjö ....
3 600
5''30
174
Forsbälla . . .
2 074
100
386
Gåxsjö ....
3 658
537
176
Myckleby . . .
526
0-34
387
Frostviken . .
170
0-08
183
Lane-Ryr . . .
660
0-90
394
Alsen.....
7197
2-97
185
Skredsvik . . .
1180
1-02
396
Hede.....
7 300
4''70
187
Högås ....
302
0''85
399
Tännäs ....
796
0-89
200
Kvilie
. . .
189
0''04
400
Klövsjö ....
12 729
20-05
206
ilo......
368
0''76
Älvsborgs.
208
0
20
Västerbottens.
402
Burträsk . . .
1999
0''31
Väne-Asaka . .
0-02
403
Jörn.....
8 272
2-01
220
Odenäs ....
568
2-73
404
Norsjö ....
4) 2 000
041
233
Södra Ving . .
453
056
406
Sorsele ....
5) 11818
6-77
240
Skepphult . . .
1171
4’8i
244
Gunnarsjö . . .
364
2-77
Norrbottens.
410
Nederluleå. . .
3 216
0-21
251
Berghem . . .
205
019
411
Edefors ....
583
0-14
252
Hajom ....
224
0*50
415
Överkalix . . .
2 908
1-06
256
Töllsjö ....
500
1-03
417
Karl Gustav. .
52
002
'') För 35 av de i tab. 1—3 upptagna 423 kommuner (frånsett Töre förs.) bar uppgift om skogsaecisfond
ej erhållits. Av återstående 388 kommuner saknade 304 dylik fond, varemot de i denna tabell redovisade 84
kommunerna förfogade över skogsaccisfonder till ett sammanlagt belopp av 144 872 kr., vilket motsvarar 102 %
av den beskattningsbara inkomsten år 1915 inom dessa kommuner. — 2) Avsatt till orgelbyggnad. — 3) För
skogsodling. — 4) Till fattiggård. — 6) För sjukstugas inredning.
201
nu. s.
Översikt för åren 1895-1912 av antalet, landskommuner inom vissa an
-
■ jivna debiterings grupper i procent av hela. antalet landskommuner.
■Antalet kommuner med en utdebitering av 0,oo kr. för 100 ku inkomst av kapital och. aibete.
•
!i
„
»
„
„
„
(loi-toO „
„
„
„
„
„
„
„
„
“
i»
»
i>
’i
v
m
toi-2,50,,
„
„
„
„
,,
n
„
„
~
»
»
..
«
V
„
2,51-5,00,,
-
„
-
"*
n
*»
ii
ii
ii
ii
^ X®® »»**«**
n
ii
n
m
n
*
»
.in
r
„ 7,5HO,00„ „
„
*
„
„
„ w
**
”
”
»• ti
it
p överlftoo„ „ it « n
„ n ti
28—16;t40
1912
2 02
Bil. 9.
Procentuell nedsättning av visst skattetryck
per 100 kronor inkomst vid tillämpning sv
täljande skalor:
Skala I:
Skala II:
10:oi-ll =40 %
---10:01-11=25 *
11:01-12 = 60 & 11:01 -12 = 60 %
12:01 -16 = 60
över 12 = 75 %
Kronor per 100 kr inkomst
