# ID: svediakorp-gov112224
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1914
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 217,275
# sentences: 6,876
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


AF KUNGL. MAJ:T ANBEFALLD
NÄRINGS- OCH ARBETSSTATISTISK UTREDNING
ANGÅENDE
TILLVERKNINGEN AF
ALKOHOLHALTIGA DRYCKER
INOM RIKET OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR
PÅ UPPDRAG AF
KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM
VERKSTÄLLD AF
DR K. KEY-ÅBERQ
BYRÅCHEF I KOMMERSKOLLEGIUM
STOCKHOLM 1913
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
SID.
Inledning .................................................................................................. i
Sammanträngd framställning af de alkoholhaltiga dryckernas allmänna historia... 1
Några ord om den nutida tillverkningen i vårt land af maltdrycker och brännvin:
I.
Maltdrycker ................................................................................ 9
II.
Brännvin....................................................................................... 16
Hufvuddragen af den svenska lagstiftningen angående alkoholhaltiga drycker:
Historisk inledning................................................................................. 23
I.
Lagstiftningen rörande maltdrycker och
vin .......................................... 25
II.
Lagstiftningen rörande brännvin........................................................ 45
Några statistiska uppgifter angående tillverkningen, försäljningen, konsumtionen
och beskattningen af alkoholhaltiga drycker i Sverige:
I.
Maltdrycker ................................................................................. 94
II.
Brännvin: a) tillverkning och rening................................................... 105
b)
brännvinsförsäljning .................................................... 115
c)
punsch m. m.............................................................. 128
d)
den årliga konsumtionen af brännvin och sprit..................... 130
III.
Konsumtionen af alkoholhaltiga drycker
i
Sverige ................................. 134
IV.
Statsverkets inkomster af rusdrycksliandteringen .................................... 137
Resultaten af 1912 års speciella utredning angående tillverkningen af alkoholhaltiga
drycker inom riket och därmed sammanhängande frågor:
I. Tillverkning af råbrännvin: inledning................................................... 139
a)
pressjästfabriker ............................................................ 142
b)
sulfitbrännerier............................................................... 148
c)
öfriga brännerier............................................................ 151
II.
Rening af brännvin ........................................................................ 183
III.
Brännvinets försäljning: inledning ...................................................... 192
a)
brännvinsförsäljningsbolagen ............................................. 193
b)
vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet............ 238
IV.
Vinfabriker samt vinhandlare utan
rätt
till utminutering af brännvin ......... 263
V.
De skattepliktiga bryggerierna............................................................ 279
VI.
De skattefria bryggerierna................................................................ 355
VII.
Maltfabrikerna........................................................
379
Sammanställning af några viktiga ekonomiska data ur den föregående redogörelsen
för tillverkningen af och handeln med spirituösa, vin och maltdrycker ......... 396
SID.
Tabeller:
Tab. 1. Brännvinslörsäljningsbolagens varuomsättning år 1911 ........................ 398
Tab. 2. Brännvinslörsäljningsbolagens utgifter och inkomster år 1911 .............. 498
Tab. 3. Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags tillgångar och skulder åren 1907—1911 500
Tab. 4. Behållningens användning bos brännvinsförsäljningsbolagen åren 1907—1911 510
Tab. 5. Yin- och spirituosahandlarnes varuomsättning år 1911....................... 514
Tab. 6. Årliga förbrukningen i ett antal främmande länder af brännvin, Öl och vin
pr invånare åren 1906—1910 ................................................ 524
Bilagor:
Frågeformulären A, C och G med tillhörande bilagor .................................... 525
P. H. från Nykterhetskommittén angående utredningens omfattning................... 550
Inledning.
Verkställandet af den utredning, hvars resultat härmed offentliggöras,
äger sin närmaste anledning i en skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 15 januari 1912 från den i november 1911 tillsatta nylä erhetskommittén.
I nämnda skrifvelse framhölls af kommittén, att en allsidig
närings- och arbetsstatistisk utredning angående tillverkningen
af alkoholhaltiga drycker inom riket och i samband därmed stående
frågor vore af stor betydelse för utförandet af kommitténs uppdrag.
De uppgifter, som funnes publicerade rörande åsyftade industrigrenar
dels i kommerskollegii berättelser angående fabriker och handtverk,
dels i kontrollstyrelsens berättelser, kunde nämligen ej anses
tillräckliga för den mera allsidiga kunskap om samma industrigrenars
ekonomiska förhållanden, som kommittén funnit behöflig.
Ej heller hade de uppgifter, hvilka införskaffats på initiativ af den
kommitté, som den 20 augusti 1909 tillsattes för verkställande af
en allsidig utredning rörande statens, kommunernas m. fl. intressenters
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen, visat
sig vara tillräckligt omfattande och specificerade för kommitténs
ändamål.
Beträffande sättet för utredningens åstadkommande framhöll kommittén
såsom sin mening, att den lämpligast borde utföras af officiell
myndighet, samt föreslog, att det måtte uppdragas åt kommerskollegium
att i samråd med kommittén och närmast för dess räkning
verkställa densamma.
Kommittén omnämnde slutligen, att den ursprungligen ämnat låta
något anstå med sin hemställan för att mera detaljeradt kunna angifva
de särskilda frågor, som den önskade genom utredningen få
besvarade. Då det emellertid kommit till kommitténs kännedom,
att Svenska bryggareföreningen till Kungl. Maj:t ingått med under
-
II
dårlig hemställan om utförande af en ekonomisk-statistisk utredning
rörande den skattepliktiga bryggeriindustrien, hade kommittén funnit
sig böra framföra ärendet utan vidare tidsutdräkt, och detta så
mycket hellre som den ansåge, att en utredning på detta område
icke borde begränsas till hvad Svenska bryggareföreningen ifrågasatt
utan gifvas den större omfattning och fördjupning, som kräfdes för
kommitténs syften.
Den hemställan från Svenska bryggareföreningen, som åsyftas i nykterhetskommitténs
ofvan relaterade skrifvelse, afläts till Kungl. Maj:t
den 12 januari 1912. I densamma betonades, att en allsidig och
fullt opartisk utredning rörande den svenska skattepliktiga bryggeriindustriens
betydelse för och ställning inom svenskt näringslif skulle
äga synnerligen stort värde, då det gällde pröfningen xaf de olikartade
frågor och värdesättningen af de mångahanda faktorer, hvartill
klokhet och rättvisa fordrade att hänsyn måste tagas vid afgörandet
af de viktiga lagstiftningsfrågor, hvilkas lösning den
nykterhetspolitiska situationen i landet för närvarande kräfde. Föreningen
ansåg sig emellertid ej själf böra åvägabringa den ifrågasatta
undersökningen, alldenstund det kunde befaras, att densamma
då på vissa håll ej skulle tillerkännas den objektivitet, som den
måste äga för att tjäna sitt ändamål. — Under hänvisning härtill
samt till frågans nära samband med det allmännas intressen öfverlämnades
därför angelägenheten till Kungl. Maj:ts öfvervägande med
hemställan om föranstaltande af utredningen snarast möjligt.
De anförda framställningarna togos skyndsamt under ompröfning
af Kungl. Maj:t, och utlåtande infordrades från kommerskollegium
angående såväl den ifrågasatta utredningens omfattning som lämpligheten
af dess förläggande till ämbetsverket. I den 22 januari
1912 afgifvet yttrande tillstyrkte kollegiet utredningen i den omfattning
nykterhetskommittén föreslagit och förklarade sig äfven finna
lämpligt, att utredningen anförtroddes åt kollegiet.
På af ämbetsverket närmare angifna grunder föreslogs samtidigt,
att Kungl. Majrt täcktes förordna dåvarande förste aktuarien i järnvägsstyrelsen,
fil. d:r Karl Key-Aberg att i egenskap af adjungerad
ledamot i kollegiet efter samråd såväl med cheferna för kollegiets afdelningar
för närings- och arbetsstatistik som med representanter
för nykterhetskommittén och af kollegiet tillkallade sakkunnige representanter
för de berörda industrigrenarna från både arbetsgifvaroch
arbetarsidan utarbeta förberedande plan för utredningen. Sedan
nämnda plan af kollegiet blifvit fastställd, skulle Key-Aberg vara
närmaste ledare och verkställare af hela utredningsarbetet, för hvilket
detaljerad kostnadsberäkning skulle af kollegiet underställas Kungl.
III
Maj:t, innan den slutliga planen för arbetena blefve af kollegiet
fastställd.
Kommerskollegii hemställan blef jämlikt nådigt bref den 2 februari
1912 till alla delar af Kungl. Maj:t bifallen. Under förra hälften
af februari kunde de direkta förberedelserna för utredningen taga
sin början. De första veckorna användes af ledaren för studieresor,
konferenser med olika fackmän inom sprit- och maltdrycksindustrierna,
utarbetande af preliminära förslag till frågeformulär och
annat orienterande arbete. Vid frågeformulärens uppställande tjänade
särskildt en af nykterhetskommittén för ändamålet uppsatt och
till kommerskollegium öfverlämnad promemoria till ledning. Berörda
P. M. återfinnes bland härhos intagna bilagor.
I midten af mars månad hade förberedelserna framskridit så långt,
att den preliminära planen för utredningen förelåg i detalj utarbetad
med förslag till frågeformulär. Den 19 mars beslöt kollegiet, att i
öfverensstämmelse med de gifna direktiven för utredningens gång
för de preliminära frågeformulärens granskning tillkalla ett antal
sakkunnige representanter för sprit- och maltdrycksindustrierna från
både arbetsgifvar- och arbetarsidan.
Svenska bryggareföreningen, Bryggeriarbetareförbundet och Bränneriidkarnes
förening anmodades hvar för sig utse två sakkunnige
representanter, hvarjämte Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag,
Skånska spritförädlingsaktiebolaget, Göteborgssystemens leveransförening,
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm, Stockholms
vinhandlareförening, Sveriges allmänna vinhandlareförening, Liljeholmens
vinfabriksaktiebolag samt handelsfirmorna Lacave y C:a och
Ahlbom & C:o anmodades hvar för sig utse en representant. Dessutom
beslöts, att förtroendemannen i Svenska varuutkörare- och
handelsarbetareförbundet, J. A. Lundgren, Malmö, och sekreteraren i
Svenska fabriksarbetareförbundet, C. Michaelsson, Stockholm, skulle
för ändamålet direkt tillkallas.
o
Påföljande dag, den 20 mars, sammanträdde under d:r Key-Abergs
ordförandeskap dåvarande cheferna för kommerskollegii närings- och
arbetsstatistiska afdelningar, förste aktuarien d:r Hj. Gullberg och
byråchefen d:r H. Elmquist, samt i egenskap af delegerade från
nykterhetskommittén sagda kommittés ordförande förlikningsmannen
S. H. Kvarnzelius, professorn d:r T. L. Thunberg och sekreteraren
fil. kand. E. Thulin. Sedan utredningens ledare redogjort för hvad
dittills blifvit i utredningen åtgjordt, ventilerades de upprättade
förslagen till frågeformulär och undergingo härvid en del ändringar.
Vid sammanträdet diskuterades därjämte den blifvande undersökningens
allmänna karaktär och omfattning, och därvid gjordes å
IV
nykterhetskommitténs vägnar af dess ordförande till protokollet det
uttalandet, att utredningen icke borde omfatta hotell, restauranter,
kaféer och liknande försäljningsställen.
Med skrifvelse den 22 mars 1912 öfverlämnade kommerskollegium
härpå till Kungl. Maj:t detaljerad kostnadsberäkning för utredningen
och hemställde i samband därmed om bemyndigande att för utredningen
anställa en assistent och en amanuens samt skrif- och räknebiträden
i enligt kostnadsberäkningen erforderligt antal. Sedan
Kungl. Maj:t ställt de begärda medlen till kollegiets förfogande och
bemyndigat kollegiet att för utredningen anställa nödig arbetspersonal,
förordnades amanuensen hos kommerskollegium fil. d:r J. Glabrielsson
till assistent på fyra månader och e. o. amanuensen hos kollegiet
fil. lic. A. Lilienberg såsom amanuens på nio månader. Kvinnliga
biträden tillkallades under hand och i mån af behof.
Så snart de bolag, föreningar, handelsfirmor m. fl., som enligt
det föregående blifvit af kollegiet anmodade att för frågeformulärens
granskning utse sakkunnige representanter, insändt meddelande
om att dessa val verkställts, kallades de utsedda representanterna
till diskussionssammanträden i kollegiet. De första sammanträdena,
hvarunder brännvins- och spritindustriens förhållanden kommo
under öfverläggning, togo sin början den 18 april och fortgingo till
och med den 20:de i samma månad. Förhandlingarna, som åhördes
af H. K. H. Kronprinsen, leddes af generaldirektören Alfr.
Lagerheim. För öfrigt bevistades sammanträdena förutom af utredningens
närmaste ledare och de dåvarande cheferna för kollegiets
närings- och arbetsstatistiska afdelningar samt nyssnämnda delegerade
från nykterhetskommittén af chefen för kontrollstyrelsen K. M.
Lindeberg, som särskildt tillkallats, äfvensom af följande sakkunnige
representanter, nämligen landstingsmannen Nils Andersson i Slagtofta,
baron G. Cederström, Hedvigsdal, godsägaren Lars Ekberg,
Dagsnäs, ryttmästaren W. von Geijer, Yegeholm, patron R. Weibull,
Folkestorp, direktören för Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag
N. P. Mathiasson, Reymersholm, direktören för Skånska spritförädlingsaktiebolaget
S. Henriksson, Eslöf, bankdirektören Tor Bergqvist,
Skara, kamreraren vid Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm
Adolf Hultengren, ordföranden i Stockholms vinhandlareförening
grosshandlaren Wilh. Laurentz, ordföranden i Sveriges allmänna
vinhandlareförening grosshandlaren Otto Platin, Göteborg, vinhandlaren
A. D. Svensson, Eslöf, grosshandlaren W. Malmgren, Stockholm,
grosshandlaren Carl Setterborg, Göteborg, samt de förut nämnda
arbetarrepresentanterna J. A. Lundgren, Malmö, och 0. Michaelsson,
Stockholm.
V
Vid ifrågavarande sammanträden behandlades de förslag till frågeformulär,
som förelågo för brännvinsbrännerier, reningsverk, brännvinsförsäljningsbolag,
vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet,
vinhandlare utan utminuteringsrättighet samt vinfabriker.
Samtliga de nämnda frågeformulären granskades i detalj och
undergingo en del ändringar. Af representanterna för bränneriindustrien
framhölls såsom synnerligen önskvärdt att genom inhämtande
af särskilda utlåtanden från sakkunniga håll få utrönt, i
hvad mån landets jordbruk kunde anses komma att taga skada af
ett eventuellt nedläggande af bränneridriften.
Med de utsedda representanterna för maltdrycksindustrien afhölls
ett diskussionssammanträde den 25 april. Vid detta sammanträde,
hvars förhandlingar äfven åhördes af H. K. H. Kronprinsen och
leddes af generaldirektör Lagerheim, närvoro af öfriga personer, som
deltagit i de föregående sammanträdena, förutom utredningens ledare,
de dåvarande cheferna för kollegiets närings- och arbetsstatistiska
af delningar, delegerade från nykterhetskommittén, chefen för kontrollstyrelsen
samt arbetarrepresentanterna Lundgren och Michaelsson.
Såsom sakkunniga representanter för bryggeriindustrien hade infunnit
sig civilingenjören B. Almgren, Stockholm, och direktören Ernst
L. Hartman, Jönköping, samt såsom arbetarrepresentanter Bryggeriarbetarförbundets
förtroendeman S. J. Eriksson, Stockholm, och
ordföranden för bryggeriarbeterskorna i Stockholm fröken Anna
Johansson.
De förslag till frågeformulär, som vid sistnämnda sammanträde
framlades till diskussion och granskning, afsågo skattepliktiga och
skattefria bryggerier samt mälterier, och liksom förut i fråga om de
för brännvins- och spritindustrien afsedda formulärförslagen framfördes
äfven nu från såväl industriidkare- som arbetarehåll en del
önskemål angående ändringar i formulärens affattning.
Under beaktande af de anmärkningar och synpunkter, som framförts
vid dessa sammanträden, utarbetades de slutgiltiga frågeformulären,
af hvilka de, som afsågo brännvins- och spritindustrien
(form. A för brännvinsbrännerier, B för spritförädlingsverk, C för
brännvinsförsäljningsbolag, D för vin- och spirituosahandlare med
utminuteringsrättighet, E för vinhandlare utan utminuteringsrättighet,
F för vinfabriker), stadfästes af kommerskollegium den 26 april 1912
och de, som afsågo maltdrycksindustrien (form. G för skattepliktiga
bryggerier, H för skattefria bryggerier och I för mälterier), vunno
stadfästelse den 29 april 1912. Af berörda formulär, hvilka till
stora delar äro hvarandra lika, finnas form. A, C och G härhos
intagna såsom bilagor. Några mindre redaktionsändringar, påkallade
Nykter hetskommitténs betänkande. IV.
II
VI
af under arbetets fortgång framställda anmärkningar från utredningens
sida, äro i formulären, sådana de bär återgifvas, vidtagna.
Till inalles 1,389 adressater distribuerades exemplar af de stadfästade
formulären, och största delen af desamma återkommo till kollegium mer
eller mindre ordentligt och fullständigt ifyllda under sommarens lopp.
Från samtliga brännvinsbrännerier, spritförädlingsverk, brännvinsförsäljningsbolag,
vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet samt
från nästan alla skattepliktiga bryggerier, hvilka vid utfrågningstiden
voro i verksamhet, hafva svar ingått. Uppgifterna
från nämnda rörelsegrenar hafva merendels lämnats med största
beredvillighet. Endast i ett ringa antal fall har Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
handräckning behöft påkallas för uppgifternas erhållande.
Beträffande de öfriga af utredningen omfattade rörelserna är att
märka, att inga fullt tillförlitliga uppgifter föreligga å inom landet
verksamma vinhandlare utan utminuteringsrättighet, vinfabriker och
mälterier. Frågeformulären till nämnda rörelsegrenar distribuerades
med ledning af kommerskollegii näringsstatistiska primäruppgifter
samt Sveriges handelskalender för år 1912. Ett stort antal af hithörande
rörelser, som fingo frågeformulär sig tillsända, har genom
de inkommande svaren visat sig drifvas i så obetydlig omfattning,
att uppgifterna om dem och deras verksamhet ansetts icke böra
upptagas till bearbetning och sammanställning. Hvad de skattefria
bryggerierna särskildt vidkommer, så finnas fullt tillförlitliga uppgifter
å deras antal och belägenhet att tillgå hos kontrollstyrelsen.
Samtliga'' ifrågavarande rörelser, af hvilka många drifvas under de
mest primitiva förhållanden, hafva äfven blifvit utfrågade, men ett
större antal af dem har trots påminnelse ej inkommit med svar.
Kollegium har funnit skäl föreligga att icke vidtaga någon ytterligare
åtgärd för införskaffande af uppgifter från de försumlige
idkarne af ifrågavarande näringsfång.
Fram i september månad 1912 förelåg det inhämtade uppgiftsmaterialet
så pass fullständigt och genomgranskadt, att arbetet med
uppställning af primär- och sammandragstabeller kunde taga sin
början. Denna del af utredningsarbetet var i hufvudsak af slutad
vid årsskiftet, och den del af året 1918, som hittills gått till ända,
har användts till textsammanfattning, kontrollering, uppsättning,
korrekturläsning och rentryckning.
I fråga om den med utredningen sysselsatta personalen vidtogs
på kommerskollegii hemställan af Kungl. Maj:t den anordningen,
att då utredningens ledare den 1 september 1911 öfvertog
chefskapet för kollegiets näringsstatistiska afdelning och med anled
-
VII
ning däraf ej kunde så helt som förut ägna sig åt utredningen,
förutvarande amanuensen Lilienberg förordnades till assistent med
utsträckt tjänstgöringstid.
Af den följande textredogörelsen äro kapitlen angående bryggerierna
och mälferierna (sid. 279 o. f.) affattade af assistenten Lilienberg,
de öfriga af Key-Aberg.
Sammanträngd framställning af de alkoholhaltiga
dryckernas allmänna historia.
Braket af alkoholhaltiga drycker går långt tillbaka i mänsklighetens
historia. Vinrankan, hvars hemland anses vara länderna kring
Kaspiska hafvet, torde under årtusenden hafva odlats i sydvästra
Asien och Indien. Saften af växtens frukter, drufvorna, innehåller
till betydande del sockerarter, som genom jäsning delvis öfvergå
till alkohol. På drufvornas skal uppträder vid mognaden en stor
mängd jästsvampar, hvilka förorsaka, att den utpressade saften råkar
i jäsning, utan att jäst behöfver för ändamålet särskilt tillsättas.
Det har därför icke behöfts något större mått af uppfinningsförmåga
för att af drufvan tillverka rusdrycker, och att dessa tidigt folio folken
i smaken, därom vittna bl. a. Genesis berättelse om urpatriarken
Ko ak och de heliga gamla skrifternas täta varningar för ett öfvermåttligt
förtärande af drufvans saft. Till Europa anses vinet
hafva öfverförts af de sjöfartsidkande fenicierna omkr. år 1200
före Kr. och vann snabbt spridning i den grekiska och romerska
världen. I södra Frankrike var vinrankan inplanterad redan 500 år
f. Kr. men öfverfördes till Tyskland och Ungern först genom kejsar
Probus (tredje århundradet efter Kr.), som i fredstid sysselsatte sina
oroliga soldathopar med plantering af vingårdar vid Rhens och
Donaus stränder. Greker och romare höllo vinet i sådan ära, att
en särskild gudomlighet, Dionysos, Bachus, antogs hafva lärt folken
att plantera vinrankan och pressa dess drufvor. Att med bruket
af vin äfven hos dessa folk följde missbruk däraf, framgår bl. a.
af deras lagar, som beläde dryckenskap med straff; och kejsar Neros
samtida, den lärde filosofen Seneca, har efterlämnat en än i dag
värdefull framställning af dryckenskapens följder med hänsyn till
den mänskliga organismens tillstånd och funktioner.
I våra dagar är vinrankan odlad på norra halfklotet mellan kräftans
vändkrets och 50:de breddgraden samt har dessutom hittat vägen
till Kaplandet, Australien m. fl. länder. I vårt land odlas till följd
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
1
9
DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA
af klimatets hårdhet vinranka!! endast under glas, företrädesvis i
s. k. vinkaster eller särskilda för ändamålet uppförda vinhus. Under
tidernas gång har uppstått en stor mängd olika slags drufvor, åtskilda
till storlek, smak, arom och färg, och de olika slags vin, som i våra
dagar tillverkas, äro hart när oräkneliga. Gifvetvis hafva metoderna
för beredningen af vin under århundradenas lopp utbildats och fulländats,
men härom torde i detta sammanhang vara öfverflödigt att
orda, då ingen egentlig tillverkning af drufvin förekommer i vårt
land. Varans begärlighet har emellertid äfven lockat till hvarjehanda
underslef och förfalskningar, hvadan allt, som i nutiden kallas
och säljes som vin, långt ifrån utgöres af äkta drufsaft.
Innan vinet spreds öfver Europa, kände och använde man där
både mjöd och Öl. Mjödet, som företrädesvis vunnit rykte bland
de nordiska folken, äger uråldriga anor. Alla nomad- och jaktfolk
förstå att finna honung af vildbin. Att blanda den söta saften
med vatten och öfverlämna blandningen åt själfjäsning med tillhjälp
af luftens jäsningsorganismer är en skäligen enkel procedur, som
människorna på sitt vandringsstadium här och hvar påfunnit och
utnyttjat. För att göra drycken mera aromatisk och välsmakande
tillsattes olika slags kryddor, lämpade efter landets tillgång på sådana.
Med ett stigande åkerbruk och därmed följande bofasthet blef det
emellertid allt svårare att öfverkomma vildhonung, och man lärde
sig då att äfven ur groende säd framställa alkoholhaltiga drycker,
som kunna sammanfattas under den gemensamma benämningen Öl.
De gamla egypterna kände denna konst tusentals år före vår tideräknings
början, och sägnerna förtalde, att själfve guden Osiris utlärt
konsten åt de dödlige. Kineser och japaner äga ölliknande drycker,
som i århundraden ha stått så högt i teknik och framställning, att
de otvifvelaktigt ha årtusenden bakom sig i praktik. Vid europeernas
ankomst till Amerika var hos nästan alla syd- och mellanamerikanska
stammar ölbryggningskonsten känd.
Europa har enligt all sannolikhet lärt ölbryggningskonsten liksom
så mycket annat från Egypten. Den grekiske historieskrifvaren
Herodot (400-talet före Kr.) nämner två egyptiska ölsorter, Zythos
och Curmi. Det förra var framställdt af kornmalt med tillsats af
ingefära samt liknade vin i lukt och smak. Den andra ölsorten
var ännu mera vinliknande. Vi känna icke, huruvida egypternas
Öl var själfjäst, eller om de förstodo att uppsamla och tillsätta jäst.
Däremot veta vi, att humlen, som utgör en viktig ingrediens i den
nutida ölbrygden, var okänd för egypterna.
Erån Egypten har ölbryggningskonsten utbredt sig åt skilda håll.
Öfver Nordafrikas kust spreds konsten till Spanien och därifrån till
DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA
3
Frankrike och England. Öfver främre Asien och länderna rundtorn
Svarta hafvet inträngde den i Östeuropa. På endera vägen, sannolikt
den västra, torde bryggkonsten nått germanerna i det nuvarande
Tyskland och Norden. Långt innan vinstocken blifvit inplanterad i
Europa, kunde iberer och kelter framställa Öl. Då romarne kommo
till Spanien, Frankrike och England, stod ölbryggningskonsten öfverallt
därstädes redan i flor, och den romerska skriftställaren Plinius (första
århundradet efter Kr.), som särskildt prisar det iberiska ölet, upplyser
oss om att ibererna tillsatte jäst och förstodo att göra ölet
hållbart, hvilken sistnämnda egenskap tyder på en genom århundraden
nedärfd och fulländad teknik vid tillverkningen. I de länder,
som uppgingo i det romerska världsriket — med undantag af England
— undanträngdes emellertid ölet så småningom af vinet, som
omhuldades af härskarfolket själft, hvilket liksom grekerna däremot
aldrig lärde sig uppskatta ölet. I stället togo germanerna, hvilkas
land i stort sedt icke lämpade sig för vinodling, ölbryggningskonsten
särskildt om hand, och den har af dem under tidernas lopp alltmer
utbildats och fulländats, så att den i våra dagar kunnat återvinna
betydande konsumtionsområden söderut.
Man saknar tillfredsställande upplysningar om de gamla germanernas
förfaringsmetoder vid ölbrygden. Användningen af humle
var emellertid för dem med visshet okänd, och i stället tillsattes
olika slags beskämnen, såsom ingefära, röllika (Achillea millefolium),
pors (Myrica Gale), skvattram (Ledum palustre), enbär (Juniperus
communis) m. fl. Ofta blandades ölet för att göra det starkare
med mjöd, hvilket sistnämnda länge äfven enbart förtärdes såsom
omväxling med ölet, hvaraf det dock fram i nya tiden så småningom
nästan fullständigt undanträngdes.
Först under medeltiden lärde man sig använda humle vid ölbrygden.
På blomkalkarne och kottefjällen hos humleväxtens honkön sitta små
gula körtlar af lupulin, ett bittert harts, som ger ölet icke allenast
en behaglig arom och en frisk, något bitter smak utan ock i betydlig
grad stärker dess hållbarhet. Humlen är af ålder vildväxande
i Europa, men användningen däraf vid ölbrygd torde blifvit mera
allmän i Tyskland först omkring år 800 och i Norden på 1200-  talet. Från 1400-talets midt påbjöds genom lagarne växtens odling
i Sverige, och detta påbud upphäfdes först år 1860. I England,
där man under medeltiden bryggde flere slags gammaldags kryddöl,
framför allt s. k. ale, som tillreddes af malt och enlag, inkom humlen
så sent som i början af 1500-talet. Det humlade ölet kallades
här beer och rönte till en början från konservativt håll ett förtvifladt
motstånd. Det utkämpades rentaf stora sociala strider med anlitande
4
DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA
af naturvetenskapens, nationalekonomiens och religionens alla dåtida
vapen för och emot humlen, som dock till sist gick segrande igenom
striden. Till och med ale blef, sedan striden domnat, bryggdt med
tillsats af humle.
Under medeltiden blomstrade ölbryggerikonsten företrädesvis i Nordtyskland
och England. Det nord tyska ölet var särdeles berömdt.
Hanseaterna uppförde stora bryggerier i sina städer och drefvo en
ansenlig exporthandel icke minst till de nordiska länderna med Öl och
mjöd. Nästan hvarje stad eller land hade sitt eget slags Öl. Omtyckta
ölsorter voro bl. a. Braunschweiger-mumma, Pryssing (preussiskt
Öl), Danziger-, Rostocker-, Stralsunder, Lybecker-, Hamburgeröl
m. fl. Denna industri öfverlefde hanseaterna och föröddes först
genom det trettioåriga kriget. Att bryggeriindustrien icke helt och
hållet utrotades i Tyskland under den långvariga fejden, berodde på
klostren, i hvilkas fridlysta hägn den fann en tillflykt under det
näringssköflande vapenskiftet. Från klostren sköt industrien åter i
växt, sedan freden återkommit, och i spetsen för denna industris
pånyttfödelse gingo klostren i Sydtyskland, företrädesvis i Bayern, där
man genom användande af en annan art af jäst än den förut, såvidt
man känner, öfverallt brukliga invigde en ny sera i ölets historia.
Till forntidens och medeltidens Öl användes den hufvudart af öljästsvampen
(Saccharomyces cerevicise), som kallas öfverjäst, enär den
framkallar en så våldsam kolsyreutveckling med åtföljande skumbildning,
att jästen stiger upp och en tid flyter ofvanpå jäsvätskan som ett
gult täcke. Först när hufvud jäsningen en tid pågått, sjunker öfverjästen
till botten. Den i de bayerska klostren använda jästen framkallar en
långsammare process, under hvilken jästen ej stiger upp till ytan och
bildar täcke. Den håller sig under jäsningen blandad med vätskan och
sjunker snart till botten såsom ett tjockt, fast lager. Till följd af
denna sin egenskap har ifrågavarande art blifvit kallad underjäst.
Från Bayern och det öfriga Sydtyskland har underjäsningen, hvilken
ställer större fordringar på bryggeriernas inredning och lagerkällarnes
beskaffenhet än öfverjäsningen, blott så småningom spridt sig till andra
länder och folk. I England brygger man ännu i dag med förkärlek
sitt Öl på samma sätt som i gamla dagar, och det nya underjästa
ölet vinner där mycket långsamt terräng. I norden vann den nya
jäsningsmetoden, som förvandlat bryggerinäringen från en handtverkssyssla
till en verklig storindustri, först insteg under 1800-talets
förra hälft. I Norge blef det första bryggeriet för tillverkning af
bayerskt Öl byggdt år 1834 af Chr. Schou. I Danmark infördes
underjäsningen vid Gamle Carlsbergs bryggeri, som uppfördes år
1847, och i Sverige anlade f. d. löjtnanten Fredrik Rosenquist af
DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA
5
O
Akershult det första underjäsningsbryggeriet efter tyskt mönster, det
s. k. Tyska bryggeriet, år 1843 i Stockholm vid nuvarande Östgötagatan.
I nyaste tiden har en epokgörande insats i bryggerikonstens utveckling
gjorts från Danmark. Ledd af den berömde Pasteurs bakterieundersökningar
påvisade den danske professorn dr Emil Chr.
Hansen, att i den vanliga bryggeri jästen vanligen förekomma icke
allenast flera olika raser af Iculturfost utan dessutom ur luften kommande
vilda jästarter, som förorsaka hvarjehanda sjukdomar och försämringar
af ölet. För att undvika dessa faror äfvensom sådana,
hvilka orsakas af skadliga bakterier, samt tillika i ändamål att försäkra
sig om jämna och lika brygder borde man enligt prof. Hansen
använda kulturjäst endast af enhetlig ras. Han fann en metod att
framställa rena raser af kulturjäst, i det han utgick från enstaka
celler, som han fick förökade, tills de kunde tjäna såsom satsjäst.
Han pröfvade ett antal af dessa renodlade raser, och det
lyckades honom att få dem införda i driften vid Gamle Carlsbergs
bryggeri. Då försöken här slogo fördelaktigt ut, och då samtidigt renjästodlings-
eller propageringsapparaten uppfanns, hvarigenom ren
jäst kunde framställas i större mängder än som lämpligen lät sig
göra på det fysiologiska laboratoriet, var reformen och dess praktiska
värde säkerställd. Då olika raser af kulturjäst hafva olika förmåga
att förjäsa, olika sätt att afsätta sig och göra ölet klart, hållbart
och aromatiskt, har tillverkaren att genom urval bland de
skilda raserna tillförsäkra sig en jästras, som bäst lämpar sig
för hans drift. Den Hansenska reformen har numera vunnit insteg
i hela världens större bryggeriindustri, och den bildar en märkespunkt
i bryggerikonstens historia jämförlig med den, som sattes af
humlen under medeltiden och senare af underjästen.
Af det föregående framgår, att alkoholhaltiga, jästa drycker sedan
äldsta tider varit kända och använda samt under tidernas gång
vunnit en allt högre fulländning i tillverkningen. Att man genom
deras destination (bränning) kan erhålla mer eller mindre ren alkohol,
antages hafva blifvit bekant först på 1100-talet. Själfva destilleringskonsten
äger emellertid mycket äldre anor och skall hafva
varit känd redan af de gamla egypterna samt hafva blifvit ytterligare
utbildad af greker och araber, men det dröjde som sagdt långt
in i medeltiden, innan den kom till användning på vindestillation
och alkohol.
Det ur vin erhållna destillatet kallades af Arnold från Villanuova
(f. 1240), hvilken länge nämnts såsom destillatets uppfinnare, aqua
vitse (lifsvatten) och användes till en början hufvudsakligen i medi
-
6
DE ALKOHOLHALTIGA DKYCKEBNAS ALLM. HISTORIA
cinens tjänst. Vid 1400-talets slut framställdes brändt vin i ganska
stora kvantiteter och användes inom flera länder, bl. a. äfven Sverige,
till dryckesvara. Ifrån bränningen af vin till framställning af alkohol
äfven ur andra ämnen var ett jämförelsevis kort steg. Redan
under 1400-talet började man sålunda tillverka brännvin af säd, hvars
stärkelse man redan genom maltdrycksbryggerikonsten förstått att
förvandla till alkoholhaltig dryck. Potatis kom för samma ändamål
till användning i slutet af 1700-talet och har under sistförflutna
århundrade allt afgjordare trädt i sädens ställe.
De råämnen, som i våra dagar användas för industriell tillverkning
af brännvin, kunna hänföras till tre olika klasser, nämligen
1) alkoholhaltiga vätskor, som redan hafva jäst och blott behöfva
destilleras (ex. vin); 2) ämnen, hvilka innehålla socker, och som
behöfva jäsas och destilleras (ex. hvitbetor och melass); samt 3) ämnen,
hvilka hvarken innehålla alkohol eller socker, men hvilkas beståndsdelar
låta öfverföra sig till jäsbart socker. Till den tredje gruppen
höra bl. a. säd och potatis, som innehålla stärkelse, hvilken lätt låter
sig förvandlas till socker genom att sättas i beröring med ett i malt
förekommande ämne, kalladt diastas, hvilken operation i brännerierna
liksom i bryggerierna utföres genom den s. k. mäskningen. Till
samma grupp hör äfven cellulosa (vedämne), som genom inverkan
af utspädda syror låter sig öfverföras till jäsbart socker. På sistnämnda
råämne baserar sig den brännvinstillverkning af sulfitlut,
som under senare år börjat fabriksmässigt bedrifvas i vårt land.
Allt, efter de råvaror, hvaraf brännvinet produceras, särskiljer man
ett stort antal olika brännvinssorter. Råbrännvin är den vätska,
som framkommer ur mäsken genom en enkel destination af densamma,
och som oftast innehåller en ansenlig mängd föroreningar,
med ett gemensamt namn kallade finkelolja. S. k. gammalt sädesbrännvin
är ett råbrännvin, uppblandadt med vatten till drickbar
styrka. För att aflägsna finkeloljan ur råbrännvinet kan man utspäda
detta med vatten och sedan låta detsamma silas genom utglödgade
träkol, som hafva egenskapen att upptaga och kvarhålla
större delen af föroreningarne. Det på sådant sätt renade brännvinet
kallas kolrenadt eller enkelrenadt brännvin. En större renhet
uppnås emellertid genom upprepade destilleringar, hvarigenom de
föroreningar, som förekomma i råbrännvinet och ännu kvarblifva i
det kolrenade, aflägsnas. Ifrågavarande föroreningar äro nämligen
dels flyktigare, dels mindre flyktiga än den vanliga alkoholen (etylalkoholen)
och låta sig därför under destillationsprocessen uppsamlas
i olika afdelningar. Vid destillationsprocessen skiljer man på försprit,
finsprit och eftersprit. De förenämnda föroreningarna stanna
DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA
7
i förspriten, de öfriga i efterspriten.1) Finspriten uppbringas med
nutidens fulländade reningsapparater (de s. k. kolonnapparaterna) till
en alkoholhalt af 96 — 97 proc. Återstoden utgöres af från mäsken
medföljdt vatten. Vatten kokar vid 100 graders värme, men ren
alkohol redan vid 78-4°. Däraf skulle man kunna tro, att om en
blandning af alkohol och vatten uppvärmdes till 78''4 , skulle alkoholen
uppgå i ånga men vattnet kvarblifva i flytande form. Detta
är dock icke händelsen, enär mycket vatten förflyktigas pa samma
gång som alkoholen. Till följd af sin högre kokpunkt förflyktigas
dock alkoholen i mycket större mängd än vattnet, och detta aflägsnas
allt mer genom upprepade kokningar. Af finspriten beredes
s. k. varmrenadt eller tiodubbelt renadt brännvin, som nu är det allmännaste
i vårt land, helt enkelt genom utspädning med vatten till
önskad styrka, med eller utan filtration genom träkol. För att
gifva brännvinet en mera utpräglad smak destillerar man det ofta i
vårt land öfver vissa kryddämnen (pomeransskal, kummin) eller tillsätter
motsvarande eteriska oljor. Sådant brännvin kallas med ett
gemensamt namn vanligen kryddadt. Åtskilliga andra inhemska brännvinssorter,
hvilkas säregna beskaffenhet väsentligen torde framkallas
genom långvarig lagring, bära namn efter tillverkaren eller tillverkningsorten
(Reymersholms gamla, Ödåkra, Eslöfs, Neumanns
aqvavit, Falu- och Eksjöbrännvin m. fl.). Bland utländska brännvinssorter,
som mera allmänt gå i handeln här hemma, märkas konjak,
som, såvidt den är äkta, destilleras af vin, rom eller tafla, som
beredes af melass efter rörsocker, och arrak, som framställes än af
ris med tillsats af palmsaft m. m., än af palmsaft enbart, än af
rörsocker liksom romen men med användande af en säregen jäst.
Vidare märkes whisky, som hufvudsakligen produceras i Skottland,
Irland och Amerika och beredes af olika råämnen (råg, majs, torrt
malt) dock företrädesvis af råg, äfvensom genever, som hufvudsakligen
tillverkas i Holland och framställes af säd med tillsats af enbär.
Konsten att bränna brännvin, som länge bedrefs med mycket
enkla redskap och apparater, har i synnerhet från och med 1800-talets
senare hälft utrustats med alltmer fullkomnade tekniska hjälpmedel
och maskinella anordningar och utöfvas numera liksom bryggerirörelsen
i allt större utsträckning såsom fabriksdrift. Härom mera
i en efterföljande afdelning.
Äfven af bär sådana som vinbär, krusbär, körsbär och blåbär
äfvensom af frukter sådana som äpplen och päron beredas alkohol- i)
i) Vid destillering med den af ingenjör Barbét i Paris konstruerade kontinuerliga
destillationsapparaten framkomma sekundaspriten (för- och efterspriten), finkeloljan
och finspriten samtidigt ur olika rör.
8
DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA
haltiga drycker. Dessa drycker dela sig i två hufvudslag med hänsyn
till beredningssättet. Det ena slaget omfattar sådana drycker,
som utgöra bär- och fruktsaft, tillsatt med socker och alkohol, hvilken
ej bringas i jäsning medelst användning af något särskildt slags jäst
utan endast genom inverkan af de jästsvampar, som finnas öfverallt i
luften eller i det tillsatta sockret. Till det andra slaget användes
däremot vid saftens jäsning äkta vinjäst, specifik för det drufvin,
man söker imitera. Att detta låter sig göra, har sin förklaring i
den omständigheten, att man under senare tid dels upptäckt, att å
drufvornas skal uppträder en för hvarje drufsort säregen jästsvamp,
hvilken under vinets jäsning förlänar det dess utmärkande ubouquet“,
dels att man lyckats i myckenhet renodla de särskilda slagen af
vinjäst, sa att sådan af önskad beskaffenhet numera för de flesta
mera kända vinsorter finnes att tillgå i handeln.
Tillverkningen af bär- och fruktviner bedrifves ännu icke i vårt
land efter någon storindustriell måttstock, men flera ganska afsevärda
affärsföretag äro dock sysselsatta därmed. I hushållen beredes
äfvenledes en betydande kvantitet af ifrågavarande dryckesvaror efter
recept, som återfinnas i kokböckerna.
De många sinsemellan ganska olikartade spritdrycker, som sammanfattas
under benämningen likör, äro vanligen beredda genom
att brännvin eller utspädd sprit försättes med socker eller glycerin
samt flyktiga oljor eller bittra, aromatiska ämnen, hvilka båda
sistnämnda beståndsdelar bestämma de olika likörernas säregna
smak. Vanligen innehålla likörerna omkring 30 proc. socker, ibland
ända bortåt 50 proc., och den rika sockerhalten anses vara utmärkande
för detta slag af spritdrycker. En och annan likör, såsom
den med malört tillredda absinten, innehåller dock icke socker.
Alkoholstyrkan är gemenligen betydande (40 ä 50 vol. proc.) och
uPPSar h°s absinten ända till 60 proc. I vårt land produceras
i större skala endast likören punsch, som vanligen utgör en blandning
af arrak eller mera sällan rom samt socker och vatten. Dess
alkoholhalt är i jämförelse med flertalet utländska likörers mycket
låg (cirka 25 vol. proc.). Den ifrågavarande drycken, som anses härstamma
från Indien, hvarifrån den af engelsmännen öfverförts till
Europa, började att här i landet i större utsträckning tillverkas och
försäljas i början af sistförflutna århundrade. Flere af de utländska
likörerna räkna anor från medeltidens klosterlif, såsom den berömda
chartrösen, som ursprungligen förskrifver sig från kartusianerklostret
La Gran de Chartreuse i Frankrike, och den till vårt land i myckenhet
importerade munklikören, som härstammar från benediktermunkarnes
kloster i Fécamp.
Några ord om den nutida tillverkningen i vårt land
af maltdrycker och brännvin.
I. Maltdrycker.
De råämnen, som i vårt land användas till produktion af maltdrycker,
äro korn, som omdanas till malt, vatten, humle och jäst.
För skattepliktiga bryggerier (jfr sid. 41 o. f.) är användning af andra
råämnen — med undantag af sockerkulör samt, hvad afser porter,
socker eller dextros — i lagarne förbjudet (kungl. förordningen 1907,
§ 4). Kornet är det äldsta sädesslag, som odlats i Norden, och tros
liksom vinrankan härstamma från trakterna vid Kaspiska hafvet.
Det korn, som användes af bryggeriindustrien, är företrädesvis det
tvåradiga, som i myckenhet odlas i Skåne, på G-ottland och Öland
samt i andra nejder med kalkrik jordmån. Någon import af kom
för bryggeriindustriens räkning förekommer knappast; och endast en
jämförelsevis obetydlig (cirka 2 proc. af förbrukningen) införsel af malt
äger rum. Kornet skall vara välbärgadt med hög grobarhet samt rensadt
(uputsadt“) och torrt. Det förvaras i de större bryggerierna på
särskilda “kornvindar“, där det flitigt omskyfflas. Då det skall tagas
i bruk, lägges det i vatten i stöpkar under 2 ä 3 dygn, tills det i
sig uppsugit en vattenmängd till halfva sin vikt. Vattnet aftappas
härpå, och det s. k. stöpet utbredes på mälterigolfvet för att gro.
Mälteriet bör vara svalt (8 ä 9° O.), och dess golf bör helst utgöras
af kalksten eller cement. Groningsprocessen af bry tes genom ett slags
torkning (den s. k. kölningen), då rotgroddarne uppnått en längd
af cirka 1*5 cm., hvilket tillstånd inträffar efter 8 ä 10 dygn. Vid
kölningen utbredes det grodda kornet, nu kalladt grönmalt, på plåtar,
där det försiktigt allt starkare upphettas upp till 75°, i vissa fall
ända till 90 och torkas. Kölningen varar 1 å 2 dygn. Det färdiga
kölnmaltet befrias från rotgroddarne (uputsasu) och lagras därpå
10
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER
under några veckor i särskilda maltkamrar eller s. k. silos, förvaringsrum
med trattformig botten, ur hvilka maltet kan nedifrån uttagas.
De frånskilda groddarne (maltfen) begagnas till kreatursfoder och vid
jästfabrikerna. Under groningen har det inträdt en väsentlig förändring
af kornets innehåll, enär däri utvecklats diastas och peptas,
s. k. enzymer, af hvilka det förstnämnda besitter förmågan att i
ringa mängder närvarande öfverföra stora mängder stärkelse i socker
och dextrin, medan däremot peptasen är ägghviteupplösande.
Genom nu beskrifna process, som kallas mältning, förlorar kornet
icke minst på grund af vattenförlust ansenligt i vikt, så att 100
kg. korn motsvaras af e:a 78 kg. malt.
Nästa procedur i bryggningen är mäskningen och vörtkokningen,
hvarigenom alla de ämnen i maltet, som äro upplösta eller kunna
upplösas, öfverbringas i en vattnig lösning, som kallas vört. Förloppet
härvid är följande. Först krossas maltet medelst för ändamålet
konstruerade apparater. Till följd af gällande beskattningssystem
passerar allt malt genom under statens sigill stående själfregistrerande
vågar, innan det inkommer i krossarne. Yågarne afläsas
ett par eller flera gånger i veckan af statskontrollörer. Sedan maltet
krossats, blandas det i mäskkaren med omkring 3 gånger vatten af
dess egen vikt. Mäskkaret är numera en komplicerad apparat, försedd
med inrättning för verksam omröring samt medelst rörledning och
pump ställd i kommunikation med mäskpannan. Under växlingsarbete
mellan mäskkaren och mäskpannan blandas maltet och vattnet så
noga som möjligt. På mäskningen beror i väsentlig mån vörtens
och därmed äfven den blifvande maltdryckens beskaffenhet med hänsyn
till färg och kvalitet, hvarför den utföres olika för olika ölsorter,
liksom man för olika ölsorter äfven mältar något olika. Vid mäskningen
skiljer man särskildt på dekoktions- eller tjockmäskning, som
användes vid tillverkning af underjästa maltdrycker, samt infusionsmetoden,
som är äldst men numera begagnas hufvudsakligen endast
vid framställning af svagare öfverjästa maltdrycker. Vatten- och maltblandningen
upphettas i två eller vanligen tre repriser under ständig
omröring till 70—75° 0, vid hvilken temperatur mäsken förblir utan
omröring Va ä 1 timmes tid. Under mäskningsprocessen öfverför
diastasen maltets stärkelse till socker samt dextrin, och peptasen sönderdelar
dess ägghvita. Diastasens försockrande verksamhet är kraftigast
vid 50—57°. Vid högre temperatur alstras mest dextrin, och vid kokpunkten
dödas enzymet. Efter blandningens hvila, hvarunder försockringen
fullbordas och de tomma kornhylsorna afsätta sig, skiljas genom
silning blandningens flytande och fasta beståndsdelar från hvarandra.
Det klara filtratet kallas vört och är en gulaktig vätska med söt
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER
11
smak. Så snart vörten afrunnit, gjutes varmt vatten på den fasta återstoden
i mäskkaren, genom hvilken åtgärd — efterlakning — de sista
resterna af socker m. m. tillvaratagas. Pålakningsvörten kan förenas
med den förut vunna men användes i vårt land äfven till framställning
af svagdricka. Det härefter återstående fasta bottenlagret (drafvel
utgör såsom färskt eller torkadt ett ypperligt kreatursfoder. Härefter
kokas vörten tillsammans med humle, som tillsättes i större
eller mindre mängd (0''7 5 ä 2 kg. per 100 kg. malt) alltefter humlens
godhet och karaktären af den dryck, man önskar framställa.
Yår inhemska humle innehåller blott ringa lupulin, hvarför nästan
all humle numera importeras, hufvudsakligen från Bayern och Böhmen.
Kokningen med humle varar vanligen l1/-. timme och däröfver,
hvarefter humlen silas ifrån. Nu utrönes vörtens extrakthalt
eller styrka, som bestämmes efter de lösta beståndsdelarnes och vattnets
inbördes förhållande. De lösta beståndsdelarne utgöras hufvudsakligen
af maltsocker (50 ä 60 proc) och dextrin (15 ä 25 proc.)
jämte lösliga humlebeståndsdelar (bitterämnen, eteriska oljor), ägghviteämnen
m. m. För utrönande af vörtens extrakthalt användes
i praktiken vanligen en af professor Balling i Prag konstruerad
areometer, kallad sackarimeter, hvilken angifver mäskens halt af lösta
ämnen i viktprocent. Den ursprungliga extrakthalten kan för exempelvis
svagdricka utgöra endast 3 proc., medan den för porter kan öfverstiga
20 proc.
Efter humlens afsilning afkyles och luftas vörten, i större bryggerier
vanligen genom att pumpas upp i särskilda kylapparater, där dess värmegrad
nedbringas till 5 ä 6° C. Härifrån rinner vörten ner till jäskaren i
jäskällaren, där cirka 1 liter jäst tillsättes per 300 liter vört. Jästen
utgöres numera för de flesta ölsorterna af underjäst, som renodlats
i propageringsapparater. Sedan jästen tillsatts, börjar liufvudjäsningen,
den tredje hufvudprocessen i maltdryckstillverkningen, hvarigenom
vörtens sockerarter öfvergå till alkohol och kolsyra m. m. När jäsningen
varat 8 ä 12 dagar, sällan längre, upphör den. Jästen, som
under tiden väsentligt ökat sin mängd, lägger sig som ett lager på
jäskarens botten. Den rena delen af den nybildade jästen frånskiljes
den förorenade. Den förra tages till vara för nya brygder, den
senare kan användas vid brännvinsbränning. Vörten är nu förvandlad
till färsköl, och den fjärde och sista processen, lagringen eller efterjäsningen,
tager sin början. Det färska ölet slangas ned på stora
lagerfat (om 20 k SO hl.) i kall källare (-f- 0''5 till 2 C.), där en
lugn efterjäsning försiggår, hvilken märkes på skumhildning i fatens
sprundhål. Lagringen varar 1—3 månader och häröfver, hvarefter
ölet bör vara moget och klart, i det den jäst, som vid fatningen
12
DEN NUTIDA TILLVEBKNINGEN AF MALTDRYCKER
hållit sig sväfvande i vätskan, afsatt sig på bottnen. Från lagerfaten
tappas ölet antingen på mindre försändningsfat (fatöl) eller på buteljer,
b vilka korkas och etiketteras. Ölet är nu färdigt att sändas
ut i marknaden.
Vid tillverkningen af svagdricka och gemenligen äfven af porter
användes icke under- utan öfverjäst. Hufvudjäsningen försiggår härvid
vid högre temperatur, 10—15° C., och förlöper betydligt snabbare än
Milnchens bryggeri i Stockholm.
vid användandet af underjäst. Att erinra är, att en del svagdricka
utvinnes genom efterlakning vid ölbryggerierna. Vid porterbryggningen
rostas maltet starkt och lagringstiden uppgår till cirka V2 år.
För att öka ölets hållbarhet brukar man, särskildt då det är fråga
om längre transport, “pasteuriserau detsamma, d. v. s. att man försigtigt
uppvärmer det till 50 ä 80° C., hvarigenom de jästorganismer,
som ännu finnas kvar däri, försvagas eller dödas. Uppfinnare
af denna konserveringsmetod är svensken K. W. Scheele, som
redan år 1782 rekommenderade den för ättika.
Maltdryckernas halt af alkohol och extrakt är gifvetvis beroende
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER
13
af vörtens ursprungliga extrakthalt (inbryggningen) och den mängd
af vörtens extrakt, som vid jäsningen öfvergått i alkohol och kolsyra
(utjäsningsgraden). Utjäsningsgraden är i allmänhet 50—70
proc., hvaraf cirka hälften utgöres af alkohol och återstoden af kolsyra.
Den del af vörtens extrakt, som ej öfvergår till alkohol och
kolsyra, utgöres väsentligen af dextriner.
Interiör af B. G. Kronbergs mälteri i Gäfle.
* ilggi
mm
wm
[''utstå
Det här i Sverige bryggda bayerska ölet eller lagerölet tillverkas
af starkt torkadt malt och inbrygges med en ursprunglig extrakthalt
af 11 ä 13 proc. Balling. Ölets alkoholhalt uppgår i genomsnitt till
4‘ 5 volymproc. Det ljusare pilsenerölet tillverkas af svagt kölnadt
malt, är rikare humladt än lagerölet men däremot svagare inbryggdt.
Dess alkoholhalt utgör omkring 4‘ l volymproc. Iskällare- eller lagerdricka
är ett svagt (3’2 proc.) underjäst Öl med en ursprunglig extrakthalt
af 7—10 proc. Balling. Pilsenerdricka har ungefär samma ursprungliga
extrakt- och alkoholhalt som lagerdrickat men är starkare humladt.
Exportöl är starkt inbryggdt (14—18 proc.) och vanligen pasteuri
-
14
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER
seradt. Svagdricka får enligt lag ej innehålla mer än 21/i volymproc.
alkohol, och stamvörtens extrakthalt får ej öfverstiga 6 proc.
Vanligen håller svagdrickat endast 1 ä 1*5 volymproc. alkohol.
Svensköl, julöl o. d. äro öfverjästa ölsorter med 2 ä 3 proc. alkoholhalt,
och dit är äfven den starka (6-5 volymproc.) portern mestadels
att hänföra.
Ett modernt ölbryggeri med stor omsättning ntgör ett synnerligen
omfattande och intressant industrietablissement, som arbetar med ett
flertal sinnrikt konstruerade maskiner och apparater samt sysselsätter
ett stort antal arbetare inom skilda arbetsfack. För att något närmare
åskådliggöra detta tillåter jag mig lämna en kortfattad öfversikt
af anordningarne och förhållandena vid Miinchens bryggeri i
Stockholm, hvilket storartade verk bryggeriets disponent haft artigheten
att personligen för mig i detalj förevisa. Bryggeriet, som är
uppfördt i fem våningar vid södra mälarstranden, äger från sjösidan
ständig tillförsel af frisk luft, hvilket ur bryggerihygienisk synpunkt
är af stort värde. Läget är äfven fördelaktigt ur transportsynpunkt,
då de för driften behöfliga råmaterialen kunna sjöledes framforslas till
bryggeriets omedelbara närhet. Det vatten, som användes till driften,
erhålles från stadens vattenledningsverk, och åtgår däraf omkring
100,000 kbm. årligen. Det för förbrukning sjöledes ankommande
kornet föres medelst elevator och skruftransportör upp i det i ett
af byggnadens flygelpartier inredda mälteriets öfverstå våning för
att där rensas, putsas och sorteras, hvarefter det transporteras till
stöpkaren, sex störa järn cisterner, och blir där medelst vatten, som
genom komprimerad luft bringas i svallning, tvättadt och stöpt
(fuktadt). Efter stöpningen föres kornet till maltkällarne, som äro
belägna i tre våningar öfver hvarandra och sinsemellan förbundna
medelst hiss, å hvilken det färdiggrodda kornet eller grönmaltet
fraktas upp på vinden och därifrån till kölnorna, där torkningsprocessen
försiggår. Kölnorna äro försedda med mekaniska vändapparater
och automatisk eldning samt själfregistrerande apparater
för afösande af temperaturen. Från kölnorna går maltet till vindarne
samt befrias där medelst maskiner från groddarne, hvarefter det lagras
dels på vindarne, dels i silos, hvaraf finnas sex stycken, hvardera om
cirka 1,100 deciton. De vid dessa operationer sysselsatta arbetarne
kallas mältare och torkare och utgöra tillsammans 12 ä 13 personer.
Från lagret å vindarne föres maltet till en fyrvalsig krossinrättning
men måste först för beskattningens skull passera en automatisk
våg. Under krossen ligga två brygghus, i hvilka framställandet af
vörten försiggår. Kokningen sker med indirekt ånga. Pannorna
äro tillverkade af koppar och hållas ständigt blanka, golf och väggar
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AE MALTDRYCKER
15
äro klädda med kakel, så att allt gör ett mycket renligt intryck.
Produktionsförmågan utgör 1,000 hl. per dag. De i brygghusen
sysselsatta arbetarne kallas brygghusarbetare och pannknektar samt
uppgå till cirka 15.
I den öfverstå våningen af anläggningens andra sidoparti finnas
tre kylskepp, öppna, flata, rektangulära kärl af järn, och ett kylkar.
En våning längre ned befinna sig i ett väl slutet rum med väggar
och tak af järn och tjocka glasplattor två öfversilningskylare. I
rummet inblåses under vörtens afkylning steril luft genom en elektrisk
fläkt. Från kylrummet rinner den afsvalade vörten ner i jäskällarne,
fem till antalet med tillsammans cirka 230 jäskar. Till jäskällarne
ansluter sig den s. k. jästkammaren med fyra propageringsapparater,
en sterilisator m. m. Alla rummen äro på konstgjord! sätt afkylda.
Här sysselsättas inalles ett 20-tal arbetare.
Under jäskällarne ligga lagerkällarne. Här lagras ölet i väldiga
öfver hvarandra medelst lyftblock radvis uppstaplade fat, af hvilka
de största rymma ända till 80 hl. Inalles kan på en gång lagras
omkring 50,000 hl. I taken framgå rör från afkylningsafdelningen,
hvarigenom temperaturen i lagerkällarne äfven midt i sommaren
hålles nere ungefär vid fryspunkten. I lagerkällarne sysselsättas
ett 20-tal arbetare. I lagerkällarnes närhet finnas lokaler för ölets
filtrering, buteljernas rengöring och fyllning, korkning, syning och
etikettering. Särskilda apparater användas för buteljernas rengöring
(borstning och sköljning), och verkställes denna både snabbt och
noggrant. Hvarje fullt 100-tal rengjorda buteljer sättes i en korg och
transporteras sedan till tappningsrummet, hvarest maskiner fylla en
korg, d. v. s. hundra buteljer, på en half minut. Härefter verkställes
buteljernas korkning af själfmatande korkningsmaskiner, hvilka pa
en gång tillkorka 100 buteljer. Så följer syning och etikettering,
hvilken sistnämnda förrättning ännu utföres för hand, men hvari
de arbetare, som därmed sysselsättas, vanligen uppnå en otrolig
färdighet. Med ölets tappning och vidare behandling syssla bortåt
120 arbetare, af hvilka det största antalet äro kvinnor.
Bryggeriet äger fyra ångpannor, hvardera med 80 kvms eldyta,
samt två dubbelcylindriska kondensationsångmaskiner om 420 hktr,
två ångturbiner, fyra dynamomaskiner för belysning och kraftöfverföring
m. m. I maskinrummen äro cirka 15 arbetare i verksamhet
(maskinister, reparatörer, eldare och smörjare).
Verket äger dessutom eget tunnbinderi, egen vagnmakeri-, snickerioch
måleriverkstad äfvensom kopparslageri och smedja med tillsammans
ett 20-tal arbetare. Äfvenså är det utrustadt med eget labo
-
16
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN
ratorium, där råmaterialerna och halffabrikaten undersökas och tillverkningen
kontrolleras i alla dess stadier.
Ölet distribueras bland konsumenterna till stor del genom kringkörning.
För några år sedan ägde bryggeriet för detta ändamål
ett stall med öfver 200 hästar och en stallpersonal om 40 personer.
Kringkörningen verkställdes af omkring 50 utkörare med ett 90-tal
biträden. Genom en förändrad anordning i utkörningssystemet har
denna stora distributionsapparat visserligen under senare år kunnat
väsentligen inskränkas, men distributionen kräfver likvisst än i dag
ett stort antal både utkörare och hästar. För ändamålet ha numera
äfven automobiler tagits i bruk.
Utom den fackpersonal, som i det föregående blifvit omnämnd,
ger det stora verket arbete åt ett 30-tal “ diverseu arbetare samt
några nattvakter.
II. Brännvin.
I vårt land tillverkas det brännvin, som användes såsom dryck,
till större delen af potatis och säd, som båda äro stärkelseförande,
och torde det icke vara af nöden att i detta sammanhang inlåta
sig på brännvinstillverkning af andra råmaterial.
Brännvinsbränning ur stärkelsehaltiga ämnen omfattar samma
inledande hufvudprocesser som maltdrycksberedningen, nämligen
mältning, mäskning och jäsning, hvartill kommer destilleringen eller
alkoholens frånskiljande från den genom de föregående processerna
framalstrade mäsken, hvilken sistnämnda operation ej förekommer
vid maltdrycksberedningen, då ju alkoholen skall kvarblifva i maltdrycken.
Mältningen afser här såsom vid maltdrycksbryggningen att skaffa
tillräcklig tillgång på enzymet diastas, hvilket, såsom förut blifvit
sagdt, har förmågan att öfverföra stärkelse i jäsbart socker. För
detta ändamål öfvergjutes ett parti säd (vanligen korn) i särskilda
stöpkar med vatten och utbredes därpå å mältgolfvet för att gro.
Då rotgroddarne uppnått kornets egen längd eller något mer, har
den i kornet befintliga diastasen omkring tredubblats, och det sålunda
utgrodda kornet, kalladt grönmalt, tages vanligen såsom sådant i
bruk för den efterföljande processen vid brännvinsbränning. Någon
kolning eller torkning af maltet kommer sålunda gemenligen icke
i fråga.
Ursprungligen torde man vid brännvinstillverkning af säd hafva
mältat all den säd, som skulle ingå i mäsken, liksom man vid
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AE BRÄNNVIN
17
maltdryckstillverkningen mältar allt kornet. På 1700-talet började
man emellertid ersätta större delen af maltet med omältad säd, som
maldes och därefter under 2 ä 3 timmars tid vid en sluttemperatur
af omkring 70" C. utrördes med vatten och malt, hvarunder maltets
diastas förvandlade sädens stärkelse till socker. Mäsken afkyldes
därpå till den för jäsning lämpliga värmegraden (omkring 23” C.)
och tillsattes med jäst. Denna reform torde banat vägen för potati
-
Interiör från Espinge bränneri i Skåne.
sens användning i brännerihandteringen, i det sagda rotfrukt, som
då var tämligen ny i vårt land, fick i mäsken ersätta den omältade
säden. Efter att först hafva blifvit ordentligt sköljd i vatten lades
potatisen för ändamålet i stora täckta kar, i hvilka ånga insläpptes.
Sedan potatisen på detta sätt blifvit uppmjukad, fick den falla ur
karet på refflade järnvalsar, som krossade den till mos, hvilket i
sin ordning nedföll i ett underställdt kar, hvari man hällt en blandning
af malt (omkring 5 — 7 proc. af potatisens vikt) och vatten.
Alltefter som det varma potatismoset nedföll i mäskkaret, steg det
däri befintliga vattnets värme, och den i maltet förvarade diastasen
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
2
18
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN
började sin försockrande verksamhet. Då värmen nått 70° C.,
lämnades mäsken till hvila under några timmar, under hvilken hvila
försockringen af potatisens stärkelse fullbordades. Härefter silades
mäsken genom ett såll för att befrias från skal och orenligheter
och afkyldes därpå till den för jäsning lämpligaste värmegraden
samt försattes med jäst.
Sedan jäst tillsatts mäsken, vidtog hufvudjäsningen, hvarunder
mäskens till socker förvandlade stärkelse sönderdelades i alkohol och
kolsyra, och sedan mäsken jäst ut, skred man till destilleringen,
som länge bedrefs medelst en enkel kopparpanna, hvari den jästa
mäsken upphettades, förbunden med ett spiralvridet kylrör, hvari
alkoholångorna förtätades.
Under senare tider har brännvinshandteringen gjort betydande
framsteg i tekniskt hänseende. I början af 1870-talet infördes
sålunda högtrycksapparater, i hvilka den stärkelseförande råvaran
utsättes för öfverhettad vattenånga, hvarigenom stärkelsen lättare
frigöres ur sina celler. Den s. k. Henze-kokaren, ett koniskt
formadt plåtkärl med nedåtvänd spets, som numera vunnit allmän
spridning inom bränneridriften, utgör en sådan högtrycksapparat.
Ordinär potatis, som håller omkring 74 proc. vatten, ångkokas i
denna apparat utan särskild tillsats af vatten på 70 ä 75 minuter.
Majs och annan säd, som i jämförelse med potatis hålla föga
vatten, kokas i hela korn med tillsats af vatten, och kokningen
däraf kräfver längre tid. Sedan kokningen varat tillräckligt länge,
utpressas massan som ett fint mos genom en öppning i kokarens
botten och öfverföres direkt till en mäskapparat — hvaraf finnas olika
typer — där den dels ytterligare finmosas, dels blandas med grönmalt
för att försockras. Sedan försockringen afslutats, afkyles
mäsken genom särskilda kylrör till jäsningstemperatur, hvarefter
den tillsättes med jäst. Man har lärt sig att för åstadkommandet
af ett godt jäsningsresultat bereda s. k. konstjäst genom tilllagande
af en särskild jästmäsk, helst af grönmalt, som försockras
vid högre temperatur (omkring 70°) än den vanliga mäsken,
och som får stå och surna, innan den tillsättes med pressjäst eller
moderjäst från föregående konstjästberedning. Man har äfven lärt
sig använda renodlad jäst af passande ras, hvilket visat sig medföra
ett större utbyte af alkohol ur stärkelsen.
Den med jäst tillsatta brännvinsmäsken nedtappas efter afkylningen
i jäskaren, där den våldsamma hufvudjäsningen pågår omkring 12
timmar, hvarefter den mera lugnt förlöpande efterjäsningen vidtager.
Dör att följa jäsningens förlopp betjänar man sig här såsom inom
bryggeriindustrien af Ballings sackarimeter, som i viktprocent angifver
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN
19
Schematisk tablå öfver tillverkning af råbrännvin samt
rektifieering af sprit.
IV. 15. 16.
1. Potatishög. 2. Potatistvätt. 3. Potatiskokare. 4. Kornhög. 5. Stöpkar.
6. Maltberedning. 7. Maltkross. 8. Potatisvåg. 9. Förmäskare. 10. Jästberedniug.
It. Jästkar. 12. Mäskpump. 13. Bäckenbrännapparat. 14. Kylare. 15. Drankpump.
16. Kontrollapparat. 17. Sprithållare.
18. Råbrännvinspump. 19. Cistern för brännerinederlag. 20. Drankbehållare.
iörar pa
Rektifieering af sprit.
20
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN
mäskens extrakthalt. Om den ojästa mäsken å instrumentet visar
exempelvis 15 proc. och den jästa däremot blott O-5 proc., säger
man, att 14''5 proc. jäst bort, d. v. s. öfvergått i kolsyra och alkohol,
och hälften af denna viktförlust beräknas vanligen utgöra alkohol.
Då alkoholen emellertid är lättare än vatten, utvisar instrumentet
en högre utjäsningsgrad än den verkliga, hvilket i praktiken dock
icke spelar någon roll.
■
mmi
Eslöfs reningsverk.
Sedan jäsningen fullbordats, afskiljes alkoholen under form af
råsprit ur mäsken medelst allt mer förbättrade destillationsapparater,
hvilka för beskattningens skull äro förbundna med kontrollapparater,
hvilka direkt angifva såväl antalet liter råsprit, som passerat
apparaten, som antalet till normalstyrka (50 volymprocent) reducerade
liter af samma sprit. Den vattenmängda mäsk, som återstår efter
den första destillationen, begagnas liksom den fasta drafven vid maltdryckstillverkningen
till kreatursfoder och kallas drank. Vid hvarje
bränneri skall enligt lag finnas ett särskildt nederlagsmagasin för
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN
21
förvaring af brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden
skatt.
Att råbrännvinet vidlådes af föroreningar, och att detsamma därför
mestadels undergår särskild rening genom upprepad destillering,
är i det föregående redan omnämndt. Endast få brännerier äro
för närvarande kombinerade med reningsverk, utan utgöra dessa i
de flesta fall själfständiga inrättningar, hvaraf flere anlagts efter
stor måttstock och äro utrustade med kraftiga kolonnapparater. I
Ingenjör Barbéts kontinuerliga destillationsapparat i Eslöfs reningsverk.
urna
-
_
regel äro reningsverken för att äga ständig tillgång på råbrännvin
förbundna med s. k. allmänt brännvinsnederlag, som infördes genom
förordning år 1882. A de allmänna brännvinsnederlagen skall råbrännvinet
enligt lag förvaras i särskilda magasin under kronans
lås. I magasinen äro uppförda stora cisterner af järnplåt, som hvar
för sig rymma ofantliga brännvinsmängder. Åtminstone har man
nederlagsmagasinet så anordnadt vid Eslöfs reningsverk, som jag
haft tillfälle att bese under företagschefens personliga ledning. Där
finnas sju cisterner, som tillsammans rymma cirka 3 miljoner liter.
22
DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN
Bränneridriften förestås i praktiken af brännmästaren, och under
honom sortera maskinister, eldare, mäskare, apparatförare, mältare
samt drank- och potatismätare, hvilkas benämning tydliggör deras
speciella sysselsättning. Vid de mindre brännerierna, som i regel
drifvas såsom binäring till landtbruket, sköter brännmästaren driften
med “gårdens folk", som för öfrigt sysselsattes i jordbruket. Vid
reningsverken spela de maskinella anordningarne hufvudrollen, så
att en jämförelsevis fåtalig arbetarepersonal där tarfvas. Bland
personalen särskiljer man maskinister, eldare och apparatförare, om
hvilkas speciella göromål detsamma kan sägas, som nyss blifvit sagdt
om de skilda arbetarekategorierna vid brännerihandteringen.
Hufvuddragen af den svenska lagstiftningen angående
alkoholhaltiga drycker.
Historisk inledning.
Såsom af den förutgående allmänna historiken framgår, äro mjöd
och Öl urgamla drycker äfven i vårt land. Redan den romerske
skriftställaren Tacitus (första årh. efter Kr.) betygar, att germanernas
älsklingsdrycker voro Öl, bryggdt af korn, samt mjöd. Han tillfogar,
att de germanska kvinnorna voro mästare i ölbryggningskonsten.
Hvad nämnda författare säger hänsyftar närmast på de germanstammar,
som voro romarrikets grannar, men torde äfven kunna
tillämpas på stamfränderna längre i norr. För de gamla nordiska
eddasångerna, hjältedikterna och landskapslagarna voro under alla
förhållanden både mjödet och ölet välkända drycker. Vid fester
och samkväm af vidt skilda anledningar begagnades af våra förfäder
ölet såsom högtidsdryck, hvilket man kan förstå af det ideliga
bruket i litteraturen af sådana uttryck som ölstämma, barns-,
bröllops- och arfsöl m. fl. Att dryckerna ej ens försmåddes i de
högsta kretsarna af folket, är klart af bl. a. Hjalmar den hugfulles
åldriga dödskväde å Samsö strand, hvari det heter:
Dricka med kungen
de kämpar många
ölet med lust
i Uppsala stad.
Mången man mödes
af mjödet det myckna;
men mig stänga såren
här på stranden kvar.
På 1200-talet anses humlen hafva blifvit införd i vårt land. I
Magnus Erikssons landslag (från midten af 1300-talet) stadgas
24 LAGSTIFTNINGEN ANG. ALKOHOLHALTIGA DRYCKER: INLEDNING
t. o. m. dödsstraff för stöld af växande humle, och i Kristoffers
landslag (stadfäst 1442) stadgas böter för den landtbo eller bonde,
som “ej häfver humlegård med fyratio humlestänger, som humle
växer viderMed införandet af humle i brygden vann ölet här
som annorstädes gifvetvis en afgjord förbättring, och det humlade
ölet undanträngde så småningom porsöl o. a. sorter, som förut
varit i bruk.
De gamla ölsorterna torde dock länge nog varit använda, såsom
synes framgå af den gamla dalvisan, som förhärligar segern vid
Brunnbäcks färja (år 1521), där det heter:
Så togo de juter nu alle till flykt
och leto slikt ömkeligt kväd:
Hin må nu dricka det porsöl, de bryggt
i smedjan vid Dalkarlens städ.
Den inhemska öltillverkningen led för öfrigt vid medeltidens slut
och början af den nya tiden ett svårt afbräck tillföljd af stor
import af främmande, särskilt tyskt Öl genom hanseaterna. Det
tyska ölet var vid den tiden vida berömdt, och öldrickandet stod då
ock på sin höjdpunkt i norden. Man beräknade en mans dagliga
förbrukning af Öl till icke mindre än 6 ä 10 liter, och enligt flere
klosterregler erhöll en nunna årligen 12 k 14 tunnor starkt Öl till
förbrukning. Till Kalmar stad infördes år 1551 tullfritt 3,654
tunnor starkt Öl, år 1558 förtullades där 2,242 tunnor, hvarjämte
en mängd fat pryssing infördes tullfritt. Man äger kvar en anteckning
rörande förtäringen af Öl på Stockholms slott en bestämd
hvardag under Johan III:s regering (den 9 nov. 1590), och skall
hofmarsken den dagen hafva druckit mer än 25 liter efter nutida
mål. Samtidigt drucko barn cirka 9 liter och två kvinnor 27 liter.
Om två sjuka kvinnor berättas det, att de den dagen intet drucko
till frukost, till middag blott 5 liter, till nattöl blott 4 liter.
Från början af 1600-talet, som inviger vår krigiska storhetstid,
voro ölets glansdagar förbi. Rhenskt och spanskt vin, som redan
under medeltiden införts till vårt land, kommo allt mera i bruk bland
de förmögnare klasserna, och bland folket i det hela vann brännvinet
ett allt starkare insteg. Det anses, att svenskarna lärt konsten
att bränna brännvin af ryssarna redan under 1400-talet. Hvilka
läromästarna än må hafva varit, så är det dock af tillförlitliga källor
kändt, att bränningskonsten mot slutet af 1400-talet här i landet
var bekant och utöfvad, liksom att brännvinet vid den tiden icke
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
25
allenast begagnades vid tillverkningen af krut utan ock förtärdes
såsom dryckesvara. Under de ständiga krigen på 1600-talet med
ryssar, polacker ock tyskar vande sig vårt härfolk allt mer och
mer vid det starka brännvinet, som eldade modet och döfvade
smärtan, och de hemvändande krigarskarorna spridde bruket öfver
hela vårt land. När de ständiga krigen ändtligen mojnade af,
upphörde därför icke brännvinsdrickandet; det tilltog tvärtom under
fridens hägn och växte slutligen under senare hälften af 1700-talet
och förra hälften af 1800-talet till en sannskyldig nationalsynd,
som hotade att demoralisera och förstöra hela folket. Slutligen
reste sig emellertid folket, väckt ur sitt rus af starka fosterländska
stämmor, som en man ur sin förnedring och afskakade brännvinets
slafbojor. Den uppståndelsen inträffade på 1850-talet. Visserligen
utrotades brännvinet ej då fullständigt utan fortlefver hos vårt folk
än i dag. Men det trängdes kraftigt tillbaka och har sedan dess
alltjämt stått under en strängt öfvervakande lagstiftning.
Maltdryckerna, som under brännvinets syndaflod varit försmådda
och förbisedda, kommö nu åter till heders och vunno stor spridning
samt hafva så än i dag, om de ock i vår tid njutas mycket måttligare
än i forna dagar.
Efter denna kortfattade öfversikt af de olika rusdryckernas betydelse
under olika epoker af vår historia ber jag få öfvergå till
en framställning af hufvuddragen af lagstiftningen rörande samma
drycker, hvilken troget följer folkets dryckesvanor, så att den under
äldre tider hufvudsakligen sysselsätter sig med Öl och vin, från och
med storhetstiden riktar sin hufvuduppmärksamhet på brännvinet,
och det så kapitalt, att maltdryckernas tillverkning och försäljning
en tid alldeles frigifvas för att tjänstgöra såsom en lagens bundsförvant
i kampen mot brännvinet. Sedan detta väl tyglats, återtager
emellertid lagstiftningen sin uppsikt öfver maltdryckerna.
I. Lagstiftningen rörande maltdrycker och vin.
Den äldsta kända lagstiftningen i vårt land angående maltdrycker
sammanhänger med inrättandet af gästgifvener, som infördes af
Magnus Ladulås genom Alsnö stadga år 1280 för att hindra våldgästning.
Magnus Erikssons landslag stadgade, att taverner skulle
inrättas å allmänna vägar, och att i storbyar, där ej kunde vara
taverner, skulle anställas rättare att sälja mat, Öl och hästfoder
26
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE MALTDRYCKER OCH YIN
åt vägfarande. I hvarje köpstad skulle vara två härbergare, som
åt vägfarande skulle sälja mat och Öl, hö och hästekorn. Dessa
stadganden upprepades hundra år senare i Kristolfers landslag,
hvari tillädes, att tavernerna skulle ligga på högst 21/2 mils afstånd
från hvarandra.
Utom härbergarna funnos redan tidigt åtminstone i de större
städerna s. k. stadskällare för iskänkning och utminutering af
såväl främmande som inhemska dryckesvaror, och voro dessa källare
fritagna från särskild pålaga för denna sin rörelse. I städerna,
där på grund af tidens allmänna näringsförhållanden handeln med
rusdrycker var koncentrerad, synes försäljningen af ifrågavarande
drycker eljest — ovisst från hvilken tid — hafva varit belagd med
en särskild accis och för öfrigt ställd under vederbörande myndigheters
uppsikt. Magnus Erikssons stadslag (från medlet af 1300-talet),
hvilken grundade sig på den något århundrade tidigare Björkörätten,
stadgade, att fogatens eller borgmästarens tillstånd erfordrades för den,
som ville sälja vin af hvad slag som helst, mjöd eller andra drycker
“med mato ella stopomoch fingo dessa drycker icke säljas annat än
med stadens krönta mått och ej heller dyrare än efter fastställd taxa.
Beträffande den inhemska tillverkningen af rusdrycker (Öl och
mjöd) saknas, såvidt kunnigt är, lagbestämmelser under medeltiden.
Båda slagen torde allmänt tillverkats till husbehof såväl i stad som
å landet, och afsalutillverkning torde egentligen endast förekommit
i städerna, där den emellertid ansenligen hämmades af den starka
tillförseln utifrån.
Mycket underslef vid försäljningen såväl med hänsyn till myndigheternas
uppsikt som accismedlens erläggande bedrefs antagligen
under de oroliga och själfrådiga tiderna mot medeltidens slut, då
stats- och regeringsmakten hade svårt att göra sig gällande. Med
riksförvaltningens allmänna ordnande under Vasahuset vidtogos äfven
kraftiga åtgärder för att bringa reda i rusdrycksfrågorna. Oafsedt
vissa regeringshandlingar i angifna riktning under Gustaf I och
hertig Karl (i hans hertigdöme) finner man Johan III år 1572
hafva funnit det vara angeläget att utfärda en allmän författning
i ämnet, hvari det med någon ändring af punkteringen bl. a. heter,
att “efter det Yi förnimma, att Oss och Sveriges krona ingen tillbörlig
rättighet sker af allehanda slags vin och andra drycker, som
hit in i riket årligen införas af främmande köpmän, utan de, som
sådant inköpa, prångla det ut igen på det dyraste, såsom dem själfva
synes; desslikes ock finnas många ölkrogar i städerna, som utan all
tillbörlig accis på det dyraste utsälja dessa inländske drycker, som
är o mjöd, kirsdrank och Öl; och alldenstund uti alla land och
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
27
konungariken brukligt är, att de, som sådana drycker hafva till
köp, pläga göra öfverheten en tillbörlig rättighet däraf; därföre
hafve Yi för denna tids lägenhet med Vårt älskeliga riksråd och
gode män det så förordnat och beslutit, att så många, som några
drycker antingen främmande eller inländska af hvad slag de vara
må inlägga till köp och med kannetal utsälja, de skola efter
den dag göra Oss och riket en tillbörlig accis däraf". Afgiften
bestämdes enligt taxa efter olika brukliga mått för Öl, mjöd och
vin. Stadsstyrelserna fingo i uppdrag att tillse, att denna kronans
inträd rätt erlades, hvarjämte de skulle sätta taxa å varorna, så att
afnämarne icke oskäligen betungades. Författningen, som med ändring
af accistaxan förnyades 1575 och 1580, utgör i det hela — oafsedt
accisbestämmelserna — endast ett upprepande af stadganden i Magnus
Erikssons stadslag. Den gjorde för öfrigt ej intrång i stadskällarnas
af ålder privilegierade ställning att vara fritagna från accis för sin
rörelse.
Under Gustaf II Adolfs regering inpassades såväl bryggerihandteringen
som försäljningen af dryckesvaror i det från medeltiden
nedärfda och ända inpå midten af 1800-talet bestående skråväsendets
former. Genom en rad af förordningar — Handels- och seglationsordning
en af den 10 febr. 1614, Plakat för Stockholm den 10
febr. 1615, Ordinantien för köphandeln af den 12 okt. 1617, Stadgar
om städernas administration och uppkomst i riket af den 26 dec.
1619, Ordning, huruledes skall hållas med bryggning ar, och hvad accis
däraf gifvas skall, Ordning för krögare, som sälja svenskt Öl, och huru
de accisen utgifva skola, samt Ordning för krögare och gästgifvare
och huru accisen af allehanda främmande drycker skall utgifvas, samtliga
de tre sistnämnda förordningarna utfärdade år 1622 — genomfördes
den epokgörande förändringen.
Genom dessa bestämmelser, enkannerligen de tre ordningarna af
år 1622, blefvo bryggerihandteringen och försäljningen af vin samt
ut- och inländskt Öl, hvad städerna beträffar, ordnade i hufvudsak
på efterföljande sätt.
Bryggareämbetet skulle utgöra ett skrå (1622), så att inga andra
än de, som tillhörde ämbetet, skulle äga brygga annat än i nödfall
till husbehof. I alla städer öfver hela riket skulle upprättas vissa
brygghus och förordnas så många bryggare, som vederbörande stadsmyndighet
kunde finna vara af nöden. Såväl salu- som husbehofsbryggningen
åhvilade accis, å den förra dubbelt högre än å den
senare. Bryggarna fingo endast försälja sina varor i större parti
(hela eller halfva läster eller tunnor) och sålunda icke utöfva, hvad
man efter nutida begrepp menar med utskänknings- och utminute
-
28
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
ringsrörelse. De sistnämnda handelsformerna öfverlätos — de af
ålder privilegierade stadskällarna i sin rätt oförkränkta — åt två
olika slag af krögare. Det ena slaget, hvars antal i hvarje stad
bestämdes af stadsstyrelsen, ägde ensamt rätt att inom och utom
hus sälja svenskt Öl kannetals och skulle tillika vara gästgifvare åt
mindre burget folk, så att främmande, som ej förmådde ligga i dyrbarare
härberge, där främmande drycker utskänktes, skulle veta, hvar
de kunde taga in. Ingen dylik krögare fick själf brygga något Öl,
utan allt hans Öl skulle tillverkas af stadens bryggare. Det andra
slaget af krögare ägde uteslutande rätt att tappa och sälja främmande
drycker (dock ej brännvin) i kannetal och skulle tillika utöfva
mera fordrande gästgifveri. Hvar sådan krögare fick emellertid icke
hålla mera än ett slags vin och ett slags utländskt Öl. Främmande
drycker fingo icke af krögaren inläggas i hans källare eller öppnas,
innan han hos stadens uppsyningsman anmält och låtit anteckna
slaget och kvantiteten af den köpta varan, samt af hvem han
köpt den. Båda slagen af krögare skulle erlägga accis för sin
näring.
Denna nu återgifna lagstiftning rörande tillverkningen och försäljningen
af maltdrycker och vin i städerna blef i sina hufvuddrag
bestående under hela 1600-talet. Bland mera anmärkningsvärda
förändringar, som genomfördes under 1600-talet, må oafsedt stegringar
i accisen nämnas, att städernas krögare erhöllo rättighet att
inköpa och tappa, utskänka och utminutera såväl in- som utländskt
Öl, mjöd, vin och franskt brännvin, att bryggarne i små och oförmögna
landsortsstäder skulle för sin anständiga utkomsts skull kunna
meddelas tillåtelse att idka krögarehandtering, samt att man åtminstone
för de större städerna började fritaga gästgifvarna från
skjutsningsskyldighet, som pålades särskilda s. k. förmån (Krögareoch
gästgifvareordningar af åren 1638, 1651, 1664 och 1672).
Beträffande landsbygden, som ej omfattades af de nyss återgifna
förordningarna, gingo regeringens omsorger under Yasahuset hufvudsakligen
ut på att upprätthålla gästgifveriinstitutionen. Genom en
förordning af år 1636 stadgades, att ingen ägde rätt att på en mil
nära gästgifvaregården sälja Öl, vin eller brännvin, utan “stånde det
gästgifvaren allene till". Denna gräns utsträcktes år 1649 till 2
mil. Gästgifvaren var dock ej skyldig att tillhandahålla annat än Öl.
I början af 1700-talet fann emellertid regeringen det vara angeläget
att reglera bryggerihandteringen och ölförsäljningen å landet
till hufvudsaklig öfverensstämmelse med förhållandena i städerna.
Under Karl XII:s sista regeringsår utfärdades ett kungligt bref till
kammarkollegium, hvilket afsåg både stad och land och för öfrigt
LAGSTIFTNINGEN BÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
29
hufvudsakligen afsåg att stäfja den vidt utbredda brännvinsbränningen
och det omåttliga brännvinsdrickandet å landet. Däri stadgades,
att ingen skulle å landet utan kammarkollegii tillstånd få bränna
brännvin eller brygga Öl, undantagandes tunnt dricka eller s. k. spisöl.
I städerna skulle inrättas allmänna såväl bränneri- som brygghus,
och i hvarje landsort skulle bryggare och brännvinsbrännare antagas
och dem tilldelas ett visst område, inom hvilket de ensamma finge
sälja sin tillverkning partivis. Brygg- och brännerihusen i städerna
skulle tilldelas ett visst distrikt af omgifvande landsbygd, hvars
invånare voro skyldiga att hämta sitt Öl och brännvin där. Den,
som i städerna ville brygga Öl till sitt husbehof, skulle göra det i
allmänna brygghusen. Bryggare och brännvinsbrännare finge ej
sälja Öl i mindre parti än 1/i fat Öl och 1/i ankare (9-8 liter)
brännvin. Försäljning i mindre mått skulle såsom förut tillkomma
krögarna. Ett visst antal krögare, “som tillika kunna vara bönder",
skulle tillsättas icke allenast i städerna utan äfven å landet, och
skulle de inköpa sitt Öl och brännvin hos förenämnda tillverkare.
Gästgifvarne hade företräde till drifvande af bränneri och bryggeri,
men om de ej kunde åtaga sig näringen, bibehöllos de likväl i sin
krögarefrihet.
Denna förordning från Karl XII:s tid pekade liksom många andra
af hans reformer och reformförslag långt framåt i tiden, då den
stadgade, att i städer, där inga allmänna brygghus inrättades, fingo
enskilda personer mot viss afgift rätt att bilda kompani eller gille
för att förse staden och dess landsortsdistrikt med Öl och brännvin.
Inkomsterna af de allmänna bryggerierna och brännerierna liksom
bolagsafgifterna anslogos till kommunala ändamål. Förordningen innehöll
ock föreskrifter angående kontroll å förordningens efterlefnad.
Guvernörer och landshöfdingar samt borgmästare och råd i städerna
skulle flitigt låta undersöka, huruvida bränneri- och brygghusen voro
försedda med goda redskap såsom ock med godt korn, malt och
humle. Vidare kunde så i städerna som på landet förordnas uppsyningsman,
hvilka åtminstone en gång i veckan skulle besiktiga
alla bryggerier och brännerier samt krogar och tillse, att dryckesvaror
uti godt och ostraffbart tillstånd hölles.
De välgörande verkningar, som varit att motse af denna vidtsynta
förordning, hvilken framför allt ville sätta en damm för den tilltagande
bränningen och bryggningen till husbehof, uteblefvo, då förordningen
ej ansågs kunna upprätthållas. Genom en publikation af
den 13 jan. 1721 tillätos åter enskilda, som ej tillhörde bryggareämbetet,
att i städerna såsom förr till husbehof brygga antingen
hemma eller i de allmänna brygghusen, och genom kungl. förord
-
30
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKER OCH YIN
ningen den 21 juli 1731 tilläts husbehofsbränning å landet och i
mindre städer.
Härefter öfvertager brännvinet för en lång tid framåt hufvudrollen
i lagstiftningen rörande dryckesvaror, hvaremot maltdryckerna
träda allt afgjordare tillbaka såväl i konsumtionen som i lagstiftarnes
intresse. På riksdagarne utkämpas hårda och bittra strider
om brännvinet, och den ena förordningen därom aflöser den andra
utan att kunna hämma dess utbredning. Efter mer än ett århundrades
fruktlösa sträfvanden lyckas man emellertid ändtligen få beståndande
bukt med husbehofsbränningen, och en ny aera i lagstiftningen
angående dryckesvarorna inviges därmed, hvarunder större
uppmärksamhet äfven ägnas åt maltdryckerna.
Medan samhällets krig mot husbehofsbränningen fortgick, afsåga
regeringsmaktens åtgärder med hänsyn till maltdryckerna från början
hufvudsakligen att åt det allmänna bevara de inkomster, som inflöto
af bryggningen till afsalu. Allt högre bötesstraff bestämdes i
detta ändamål för oloflig salubryggning. Från och med senare
hälften af 1700-talet började emellertid en mera frisinnad uppfattning
med hänsyn till näringslifvet att göra sig gällande. Skråtvångets
bojor började lättas och en mängd gamla pålagor, som
åhvilat handel och industri, att jämkas eller afskrifvas. I fråga om
bryggerinäringen, som vid sidan af brännvinet tedde sig som eu
helt oskadlig för att icke säga samhällsnyttig handtering, den där
för öfrigt på dåtiden icke fordrade några särskilda fackkunskaper,
togo sig de nya näringsåsikterna först uttryck däri, att de för
intrång i bryggerinäringen stadgade böterna, som småningom drifvits
upp till 100 daler smt, genom kungl. bref den 7 april 1780 nedsattes
till samma belopp som böterna för intrång i andra borgerliga
näringar i allmänhet eller till 10 daler smt. Genom kungl. bref den
27 aug. 1799 och kungl. kungörelse den 19 aug. 1801 förklarades
salubrygd i städerna få idkas af enhvar välfräjdad person äfven utan
burskap, dock alltid mot behöriga afgifters erläggande.
Vidare afskaffades frampå 1800-talet äfven alla saluacciser och
därmed äfven den, som åhvilat bryggerinäringen. Efter att förut
hafva afskaffats i flertalet af rikets öfriga städer borttogs den från
och med 1848 års ingång äfven i hufvudstaden. I kungörelse
den 29 nov. 1847 tillkännagaf nämligen öfverståthållareämbetet, att
Kungl. Maj:t den 2 i samma månad förordnat, att det från och med
nästkommande års början skulle stå såväl landtman som andra fritt
att i hufvudstaden å torg och hamnar samt å andra till landtmannaprodukters
försäljning anvisade ställen försälja Öl och, dricka till
hvad kvantitet som helst, emot det att taxesättning å ifrågavarande
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
31
varor liksom skyldigheten för stadens bryggeriidkare att erlägga
saluaccis samtidigt komme att upphöra.
Slutligen var tiden mogen för införande af allmän näringsfrihet
i vårt land. Genom den 22 dec. 1846 utfärdade fabriks-, handtverks-
och handelsordningar upphäfdes ändtligen de uråldriga skråämbetena
och ersattes, med bibehållande af vissa fackprof, af allmänna
obligatoriska handtverks- och handelsföreningar. Genom den ännu
gällande förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet
afskaifades de år 1846 införda obligatoriska handtverks- och
handelsföreningarne och fastslogs såsom en allmän grundsats, att
hvarje välfrejdad svensk man och kvinna är berättigad att i stad eller
å landet idka handel eller fabriksrörelse, handtverk eller handtering.
Alla fackprof, alla villkor för borgarrätt i stad till idkande af handtverk
och handel voro därmed bortröjda. Enligt § 8 i 1864 års
förordning äger densamma emellertid icke tillämpning å vissa särskild!
nämnda näringsgrenar, bland hvilka märkas dels tillverkning
och försäljning af brännvin samt handel med andra brända eller
destillerade drycker, dels källare-, vinskänks-, schweizeri-, värdshus-,
traktörs-, krog- eller annan dylik rörelse. Beträffande de under det
senare momentet härofvan angifna näringsfången må anmärkas, att
krögarne i städerna, som i äldre tider jämte stadskällare innehade
ensamrätt att utskänka och utminutera icke allenast brännvin utan
äfven vin och Öl, tid efter annan särskildt i hufvudstaden med dess
mångartade former för utelif måst dela med sig af denna rätt åt
andra. Så tillkom i Stockholm redan år 1720 den s. k. vinskänkssocieteten,
som samma år erhöll rätt att ensam i staden utsälja
vin samt franskt, rhenskt och spanskt brännvin i minut. För denna
sin rätt erlade vinskänkarne en särskild tapperiaccis. Denna afgift
afskaffades emellertid år 1770, och därefter fingo vinskänkarne
endast rätt att i minut försälja vin och andra främmande drycker
åt sittande gäster.
Schweizerinäringen utöfvades i hufvudstaden af s. k. schweiziske
pastejbagare, som hade till yrke att tillreda och försälja pastejer och
bakelseverk och därtill brukade servera likörer. År 1834 bestämdes,
att det för framtiden skulle bero på särskild tillåtelse af öfverståthållareämbetet
att i förening med sockerbageri- och schweizerinäringen
få tillverka och försälja dylika dryckesvaror.
Traktörerna, som hade till uppgift att för den bättre allmänheten
i snygga serveringsrum tillhandahålla mat med vin, dricka och
brännvin, sammanslötos i en särskild societet, som erhöll sitt första
reglemente år 1770.
Under förra hälften af 1800-talet uppkommo de s. k. nykterhets
-
32
LAGSTIFTNINGEN BÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
värdshusen. Första författningen angående derå förskrifver sig från
1832. Ofverståthållareämbetet hade anmält, att i hufvudstaden bildat
sig en förening med ändamål att i sedlighetens och ordningens
intresse upprätta allmänna serveringsställen, hvarest skulle tillhandahållas
mat jämte malt- och läskedrycker men däremot icke brännvin
eller andra destillerade tillblandningar, och Kungl. Maj:t öfverlämnade
åt öfverståthållareämbetet att till en början tillåta, att 25
dylika förtäringsställen finge öppnas. Åt länsstyrelserna gafs enahanda
befogenhet beträffande landsorten.
Då näringsfrihetsförordningen för sin tillämpning undantagit restaurations-
och krogrörelse, framträdde behof att genom lag närmare
reglera dessa näringsgrenar. För försäljningen af brännvin och
andra brända eller destillerade spirituösa drycker hade man redan
genomfört en tidsenlig lagstiftning, men för försäljningen af öfriga
alkoholhaltiga drycker m. m. saknades en sådan. Särskildt var det
oklart, huruvida en efter de nya näringsfrihetsbestämmelserna förvärfvad
handelsrätt, hvad sist berörda dryckesvaror beträffar, innefattade
rättighet att låta sålda sådana förtäras på försäljningsstället.
För att bringa reda i förhållandena utfärdades den 7 dec. 1866 en
förordning angående villkoren för försäljning till förtäring på stället
af vin, Öl, kaffe eller andra icke spirituösa drycker. Vill någon,
stadgades genom denna förordning, till förtäring på stället, vare sig
med eller utan mat, men utan samband med rättighet till utskänkning
af brännvin eller andra brända eller destillerade drycker, med
hvilken sistnämnda rättighet utskänkning äfven af andra drycker
själffallet antogs följa, mot betalning hålla allmänheten tillhanda Öl,
dricka, porter, kokadt kaffe etc. men ej vin, göre skriftlig anmälan
därom till viss kommunal eller statlig myndighet med bifogande af
betyg om god frejd samt uppgift å det ställe, där försäljningen
skall äga rum. Äfven vanfrejdad person kunde af Konungens befallningshafvande
efter kommunalnämndens eller magistratens hörande
erhålla tillstånd till sådan försäljning.
Om någon ville till förtäring å stället vare sig i förening med mat
eller någon af ofvan omförmälda drycker eller eljest försälja vin af
inhemsk eller utländsk tillverkning, skulle han, såvidt han ej redan
innehade rättighet till utskänkning af brännvin o. d., ingifva ansökan
därom till kommunalnämnden eller magistraten med bifogande
af betyg om god frejd samt uppgift å det ställe, där försäljningen
skulle äga rum, och vederbörande skulle insända ansökningen jämte
eget utlåtande till Konungens befallningshafvande, som beslöt om
ansökningen skulle bifallas eller icke.
För utskänkningsrätt af maltdrycker erfordrades för välfrejdad
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE MALTDRYCKEK OCH VIN
33
person sålunda blott behörig anmälan, medan däremot för utskänkning
af vin behöfdes särskildt tillstånd, som ej kunde meddelas vanfrejdad
person.
Beträffande försäljning å marknader stadgades särskildt, att sådan
försäljning, hvarom förordningen handlade, icke utan särskildt tillstånd
fick idkas af annan än å marknadsstället bosatt person, som
därtill eljest vore berättigad.
Förordningen innehöll för öfrigt vissa ordningsföreskrifter samt
straffbestämmelser för öfverträdelser af förordningen jämte öfvergångsstadganden.
Ordningsföreskrifterna bestämde, att försäljning ej utan särskildt
tillstånd fick äga rum under tiden från kl. 10 e. m. till 5 f. m.
och aldrig å sön- och helgdagar, under det allmän gudstjänst pågick.
Dessa ordningsföreskrifter voro egentligen ingen nyhet, ty ett flertal
sådana hade långt förut utfärdats om tider, då försäljning ej finge
äga rum, samt om utborgning af starka drycker.
Från förordningens tillämpning undantogos 1) gästgifvare, 2) de,
som utomhus vare sig genom kringbärande eller från bord eller
eljest i mindre omfattning idkade försäljning af icke spirituösa
drycker utom vin samt 3) Stockholm. För hufvudstaden utfärdades
särskild kungörelse i ämnet den 17 aug. 1867. Beträffande gästgifvarna
ha i det föregående omnämnts gästgifveriordningarna under
Yasahuset. År 1734 utfärdades en ny gästgifveriorAning, afseende
både stad och land. Den upptog efter äldre bestämmelser för de
större städerna skillnaden mellan gästgifvare och forman. Gästgifvare
i städer och på landet skulle vara försedda med brännvin,
Öl och svagöl. I städer, där det fanns stadskällare eller värdshus,
fick gästgifvare ej utom gästgifverihuset eller till annan än de resande
stop- eller kanntals uttappa vin, brännvin och Öl utan stadsstyrelsens
särskilda tillstånd. I andra städer stod det honom däremot fritt
att såväl åt resande som andra hålla nyssnämnda drycker stop- och
kanntals till salu. Ä landet ägde gästgifvare frihet att till sina
gäster sälja samma nyssnämnda drycker, och ingen fick på två mil
nära gästgifvaregården sälja ifrågavarande drycker till vägfarande.
Visst förbehåll gällde dock för ridderskapet och adeln, hvilket förbehåll
afskaffades först år 1834.
I 28 kap. af byggningabalken i 1734 års lag upptogos äfven
bestämmelser om gästgifverierna i riket. Enligt detta kapitel må
gästgifvare sälja vin och Öl kanne- och stoptals. Dricka skall han
efter fastställd taxa alltid vid bötesansvar för vägfarande i förråd
hafva. Ingen må, gästgifvaren till men, å allmänna vägar mat
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
3
34
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
eller dricka för vägfarande falt hålla. I hvarje köpstad bör vara
gästgifvare och förmän, så många som där behöfvas.
I detta sammanhang må tilläggas, att efter förutgången utredning
af gästgifveriernas rätt att utskänka brännvin kungl. förordningen
den 26 aug. 1873 stadgade, att den gästgifveri på landet medgifna
rätten till utskänkning af brännvin fortfarande skulle tillgodonjutas
endast af den dåvarande ägaren till gästgifveriet och hans hustru,
så länge någon af dem lefde och själf eller genom annan behörig
person besörjde gästgifverihållningen.
Genom kungl. stadgan angående skjutsväsendet i riket den 31 maj
1878 förklarades såväl 28 kap. byggningabalken som 1734 års
gästgifveriordning hvilande. I denna stadga bestämdes, att all
skjuts för resandes befordran borde, så vidt ske kunde, upplåtas på
entreprenad. Skjutsanstalterna i riket skulle vara antingen gästgifverier
med skyldighet att lämna resande härberge och förplägning
eller skjutsstationer utan sådan skyldighet. Såväl gästgifvare
som skjutsstationsföreståndare vore berättigad att med viss inskränkning
vid eller utom måltider till vägfarande försälja maltdrycker till
förtäring på stället. Någon rätt till utskänkning af vin medgafs ej
i skjutsstadgan. I den nya stadga om skjutsväsendet, som gifvits
den 22 juni 1911 och med upphäfvande af föregående lagstiftning
i ämnet träder i kraft från och med år 1914, nämnes intet om
gästgifvarnas och skjutsstationsföreståndarnas utskänkningsrätt, hvadan
den numera är uteslutande beroende af bestämmelserna i de allmänna
försäljningsförordningarna angående dryckesvaror.
Sedan förordningen af den 7 dec. 1866 på mellantiden undergått
en del ändringar, bland hvilka märkas, att äfven restaurationerna
vid statens järnvägar undantogos från förordningens fullständiga
tillämpning (1867), samt att utskänkning af maltdrycker likställdes
med vin, dock att därigenom ingen inskränkning skedde i rättigheten
till maltdrycksförsäljning utomhus i mindre omfattning (1873),
utfärdades den 18 sept. 1874 ny kungl. förordning i förevarande
ämne. Äfven denna förordning angick endast försäljning till förtäring
på stället, ehuru densamma i ett par punkter varslade om
en mera vidsträckt lagstiftning om handel med vin och maltdrycker
m. m. Förordningens § 1 tillkännagaf uttryckligen, att den som
förvärfvat rättighet till utskänkning af brännvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker, var berättigad att utan särskildt
tillstånd försälja både vin och maltdrycker m. m. att på stället
förtäras. Vunnen rättighet att till förtäring på stället försälja vin
skulle anses jämväl innefatta befogenhet att på enahanda sätt försälja
maltdrycker m. m., och förvärfvandet af rättighet att till förtäring
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
35
på stället försälja maltdrycker medförde rätt att utan särskildt
tillstånd på enahanda sätt försälja andra icke spirituösa drycker
(kokadt kaffe, te etc.), hvarunder vin icke kunde inrangeras. Förordningen
skilde beträffande vin och maltdrycker mellan två slag
af utskänkning, det ena i förening med och det andra utan förening
med matservering. För förvärfvande af rätt till det förstnämnda
slaget af utskänkning gällde samma bestämmelser som förut
för förvärfvande af rätt till utskänkning af vin eller maltdrycker,
dock skulle Konungens befallningshafvandes tillstånd till rörelsens bedrifvande
endast meddelas tills vidare eller tills detsamma återkallades.
Rättighet att utskänka vin eller maltdrycker utan förening med
mat och utan samband med utskänkning af brännvin o. d. skulle
Konungens befallningshafvande med vissa undantag och inskränkningar
äga bevilja hvarje gång för högst tre år. Sådant tillstånd
kunde för städerna ej beviljas mot magistratens och stadsfullmäktiges
eller allmän rådstugas afstyrkande, och ej heller kunde sådana
näringsidkares antal bestämmas högre än det, hvarom magistraten
och stadsfullmäktige eller allmän rådstuga voro ense eller i händelse
af skiljaktiga meningar någondera tillstyrkt.
På landet afgjorde kommunalnämnd och kommunalstämma, huruvida
ifrågavarande slag af utskänkning finge inom socknen idkas,
samt om nya utöfver redan tillåtna utskänkningsställen finge där
inrättas. Tillstyrkte endera af eller båda nämnda kommunala myndigheter,
kunde Konungens befallningshafvande bevilja tillstånd,
dock kunde ej näringsidkarnas antal bestämmas högre än det, som
kommunalnämnd och kommunalstämma eller, om de ej vore ense,
någondera tillstyrkt.
Förordningen talade äfven om ett tredje slag af rättighet till
utskänkning af vin eller maltdrycker, nämligen vid hälsobrunn eller
badort, på passagerarefartyg, eller där värdshusrörelse af annan
anledning kan komma ifråga att under endast någon del af året
utöfvas. Sådan rättighet kunde af Konungens befallningshafvande
för bestämd tid mindre än ett år meddelas utan de kommunala
myndigheternas hörande.
De bestämmelser, som i 1866 års förordning funnos angående
utskänkning vid marknader, hade i 1874 års förordning sin motsvarighet
i § 9, hvari kungjord torgdag, läger eller annat vapenöfningsmöte
likställdes med marknad. Tillstånd till utskänkning i
läger och vid annat vapenöfningsmöte kunde endast meddelas på
framställning af vederbörande militärchef.
Ett nytt stadgande i 1874 års förordning (§ 10) var, att den,
som idkade handel i öppen bod, ej fick tillåtas att till förtäring på
36
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
stället försälja, vare sig med eller utan matservering, vin eller maltdrycker
m. m., h vilket stadgande tolkats så, att en handlande ej
finge ens å annat ställe, än där han hade sin bod, utöfva dryckesutskänkning.
Ej heller finge sådana dryckesvaror utan betalning i
boden utlämnas till förtäring på stället.
§ 14 bestämde, att om landthandlande, som till afhämtning hölle
vin och maltdrycker till salu, utöfvade dylik försäljning på sådant
sätt, att därigenom oloflig utskänkning främjades eller oordningar
eljest föranleddes, ägde kommunalnämnden förbjuda fortsatt försäljning
af nämnda drycker, och fortsatte han trots sådant förbud
försäljningen, var han hemfallen till böter.
Om detta stadgande anmärker assessor G. E. Sundberg i sin år
1900 utgifna redogörelse för lagstiftningen om handel med vin och
maltdrycker m. m., att det innebar en verklig inskränkning i den
allmänna genom 1864 års förordning reglerade handelsfriheten,
hvadan stadgandet ovillkorligen bort åtföljas af en ändring i sistnämnda
förordning. Detta synes man emellertid hafva förbisett,
och då näringsfrihetsförordningen ansågs kunna medgifva, att man
i visst fall bestämde öfver försäljningen till afhämtning af vin och
maltdrycker, låg den slutsatsen nära till hands, att hela handeln
med ifrågavarande dryckesvaror kunde regleras oberoende af näringsfrihetsförord
ningen.
Sådan har äfven lagstiftningens vidare utveckling varit.
Förordningen af 1874 innehöll äfven ordningsföreskrifter, straffbestämmelser
och öfvergångsstadganden, hvilka emellertid här torde
saklöst kunna förbigås. Från förordningens tillämpning voro undantagna
gästgifvare, Stockholm, statens järnvägars restaurationer samt
de, som utom hus i ringa (förut mindre) omfattning vare sig genom
kringbärande eller från bord eller eljest idkade försäljning af maltdrycker
m. m.
Förordningen af år 1874 fortfor att med några mellantida ändringar
vara gällande till den 1 april 1886, då ny kungl. förordning
af den 24 okt. 1885 angående försäljningen af vin, maltdrycker,
kokadt kaffe o. a. tillagade icke spirituösa drycker trädde i kraft.
Beträffande de mellantida förändringarna märkes, att äfven restaurationerna
vid enskilda järnvägar i viss mån undantogos från den
allmänna försäljningsförordningens bestämmelser (1875), samt att
stadgandena beträffande landthandlandenas försäljningsrätt tillskärptes
(1876).
I fråga om tillkomsten af 1885 års nyssnämnda förordning samt
dess titel och allmänna innehåll anmärker assessor Sundberg i ofvan
anförda arbete, att riksdagen anhållit bl. a. om sådan ändring i lag
-
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE MALTDRYCKER OCH VIN
37
stiftningen, att den, som ville åt allmänheten tillhandahålla vin och
maltdrycker till salu för afhämtning i mindre kvantitet än 10
liter, skulle vara skyldig därtill utverka sig tillstånd. Kungl. Maj:t,
som biföll detta ifråga om handeln på landet med vin och dessutom
fann vissa ytterligare ändringar i förordningen vara af behofvet påkallade
samt därjämte ansåg lämpligt, att hvad i förevarande ämne
vore gällande blefve i en författning sammanfördt, utfärdade en
fullständigt ny förordning. I och med att i denna inrycktes bestämmelser
om verklig handel med vin, blef den gamla ståndpunkten
om dessa författningars innehåll öfvergifven och i enlighet därmed
ändrad äfvensom förordningens titel, så att den nya förordningen
sades angå uförsäljning af vin, maltdrycker11 m. m. Det var dock
endast beträffande vin, som nya stadganden om annan försäljning
än utskänkning inflöto, och man måste därför antaga, att i fråga
om verklig handel med öfriga drycker näringsfriheten fortfarande
var gällande.
Den nya förordningen tillkännagaf liksom närmast föregående
förordning i ämnet, att den, som förvärfvat rättighet till utskänkning
af brännvin, vore ock berättigad att sälja vin, maltdrycker
m. m. att på stället förtäras,
att vunnen rättighet att till förtäring på stället sälja vin skulle
anses jämväl innefatta befogenhet att på enahanda sätt sälja maltoch
andra icke spirituösa drycker,
att förvärfvandet af rättighet att till förtäring på stället sälja
maltdrycker medförde rätt att på enahanda sätt sälja andra icke
spirituösa drycker med undantag af vin, samt tilläde,
att rättighet att på landet idka försäljning af vin för afhämtning
till mindre belopp än 10 liter tillkomme utan särskildt tillstånd den,
som förvärfvat rätt till minuthandel eller utskänkning af brännvin
eller till utskänkning af vin utan samband med matservering.
Med afseende å förvärfvandet af rättighet till utskänkning af vin
och maltdrycker gjordes genom den nya förordningen ingen ändring
i förut gällande bestämmelser.
Beträffande handeln med vin för afhämtning till mindre belopp
än 10 liter stadgades, att om någon, som icke innehade rätt till
utskänkning af brännvin eller af vin utan mat, ville på landet
erhålla rätt till sådan handel, så skulle han därom ingifva ansökan
hos kommunalnämnden samt vid ansökan foga betyg om god frejd
och uppgift å det ställe, där försäljningen skulle äga rum. Kommunalnämnden
skulle till- eller afstyrka ansökan samt därefter öfverlämna
ärendet till kommunalstämmans yttrande. Blef ansökningen
afstyrkt af både kommunalnämnden och kommunalstämman, skulle
38
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
frågan vara förfallen, tillstyrktes åter ansökningen af endera eller
båda, kunde Konungens befallningshafvande bevilja tillstånd tillsvidare
till handelns bedrifvande.
För öfrigt förtjänar vid en jämförelse mellan 1874 och 1885 års
ifrågavarande försäljningsförordningar att antecknas, att den i den
tidigare förordningen stadgade rättigheten att förbjuda landthandlande
att försälja vin eller maltdrycker till afhämtning genom den
senare förordningen utsträcktes äfven till handlande i stad, samt att
utskänkningen af maltdrycker på landet inom området för station vid
enskild järnväg i enlighet med kungörelse från år 1875 i viss mån
undantogs från den senare förordningens tillämpning.
Genom kungl. kungörelse den 10 juli 1891 företogos vissa anmärkningsvärda
förändringar i 1885 års försäljningsförordning. Rätten
att meddela förbud mot försäljning till afhämtning af vin och maltdrycker
utsträcktes sålunda från att afse blott handlande till att
afse hvem som helst, som hölle sådana drycker till salu utan att
vara berättigad till utskänkning af dem, dock att hvad sålunda blef
föreskrifvet icke fick tillämpas å den försäljning, som tillverkare af
vin och maltdrycker idkade å tillverkningsstället. Vidare infördes
bl. a. bestämmelser om försäljning genom kringföring, som hittills
fullständigt saknats. Det stadgades sålunda, att om å landet eller
i stad utom stadens planlagda område vin eller maltdrycker kringfördes
för försäljning och det visade sig, att därigenom oloflig utskänkning
främjades eller oordningar eljest föranleddes, ägde i stad
magistraten och på landet kommunalnämnden att för viss tid eller
för alltid förbjuda den, som kringföringen besörjde, äfvensom, där
omständigheterna därtill föranledde, den, för hvars räkning försäljningen
skedde, att till afsalu kringföra eller låta kringföra dylika
drycker eller ock föreskrifva sådana inskränkningar i rätten därtill,
som funnes af omständigheterna påkallade, dock finge tillverkare af
vin eller maltdrycker icke förbjudas att genom kringföring utbjuda
och afyttra sina tillverkningar inom hus eller å fartyg.
Genom kungl. kungörelse den 2 juni 1893 blefvo maltdryckerna
i fråga om försäljning till afhämtning likställda med vin, så att
försäljning af maltdrycker för afhämtning till mindre belopp än 10
liter ej fick på landet äga rum utan vederbörligt tillstånd. Hvad
sålunda stadgats skulle dock ej afse försäljning af vin och maltdrycker
till afhämtning från tillverkningsstället. Genom denna bestämmelse
blefvo vin- och maltdryckstillverkare på landet underkastade
tillstånd för försäljning af sina produkter till afhämtning
i mindre belopp än 10 liter från andra platser än själfva tillverkningsstället.
Förvärfvad rättighet att utskänka maltdrycker utan
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKEK OCH VIN
39
matservering skulle medföra behörighet jämväl till att för afhämtning
försälja dylika drycker i mindre belopp än 10 liter.
Äfven utskänkningsrätten å passagerarefartyg blef genom kungörelsen
inskränkt.
Genom kungl. kungörelse den 16 juli 1897 vidtogos inskränkningar
i tillverkares försäljningsrätt samt i rätten till försäljning
genom kringföring. Det blef sålunda nu förbjudet att utan särskildt
tillstånd kringföra vin och maltdrycker m. m. för försäljning i mindre
belopp än 10 liter, dock afsåg detta förbud icke kringföring af
sådana drycker för försäljning inom hus till därstädes boende eller
å fartyg. Beträffande tillverkares rätt till försäljning för afhämtning
från tillverkningsstället bestämdes, att förbud kunde utfärdas
mot sådan försäljning vid marknad, kungjord allmän torgdag, läger
eller annat vapenöfningsmöte, mönstring, ting, auktion eller annan
till folksamling föranledande förrättning, eller då eljest större folksamling
ägde rum.
År 1902 följde nya ändringar i då gällande försäljningsförordning,
i det genom kungl. kungörelse den 28 nov. sagda år bl. a. generellt
förbjöds att på landet till försäljning kringföra vin eller maltdrycker,
hvilket förbud dock ej skulle utgöra hinder för den, som ägde att
till afhämtning försälja drycker, att på rekvisition försända desamma
till köpare. Vid sådan försändning fingo emellertid dryckerna ej
aflämnas annat än inomhus till därstädes boende, vid järnvägsstation
eller å fartyg, och skulle den, som forslade dem, vara försedd med
en af säljaren utfärdad förteckning, upptagande särskildt för hvarje
köpare dennes namn och det ställe, där dryckerna skulle aflämnas,
samt den försända myckenheten.
Nu stundade en ny aera i maltdryckernas historia inom Sverige.
År 1903 återinfördes nämligen skatt på tillverkningen af maltdrycker
här i landet, hvilken tillverkning sedan 1848 varit fri
från beskattning. Frågan om maltdryckernas beskattning hade då
redan länge stått på dagordningen. Den 11 febr. 1881 uppdrog
sålunda Kungl. Maj:t åt en för öfverseende af gällande bränn vinslagstiftning
den 24 aug. 1877 tillsatt kommitté att uppgöra förslag
till beskattning af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén afgafs
den 30 juni 1881 och gick ut på att vid tillverkning af maltdrycker
till afsalu skulle erläggas en tillverkningsskatt i förhållande
till vikten torkadt eller rostadt malt, som användes vid tillverkningen.
Sedan Kungl. Maj:t år 1891 uppdragit åt en ny kommitté
att inkomma med förslag i ämnet och denna kommitté den 11 dec.
s. å. afgifvit betänkande, förordnade Kungl. Maj:t för att tillmötesgå
från vissa håll uttalade önskningar, att kommittén dels skulle taga
40
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE MALTDRYCKER OCH VIN
under förnyad ompröfning den i kommittébetänkandet diskuterade
frågan rörande svagdrickas undantagande från beskattning, dels
afgifva förslag till de ändringar i och tillägg till de af kommittén
förut uppgjorda författningsförslag, som påkallades af skattefrihet
för tillverkning af svagdricka. Detta sitt nya uppdrag fullgjorde
kommittén genom ett den 26 nov. 1892 afgifvet betänkande, som
emellertid aldrig kom under riksdagens ompröfning. Slutligen uppdrog
Kungl. Maj:t den 4 april 1902 åt särskilda kommitterade
att taga beskattningsfrågan i förnyadt öfvervägande med iakttagande
däraf, att billiga alkoholsvaga maltdrycker fritogos från beskattningen,
samt att upprätta ett på sagda förutsättning hvilande förslag
till författning i ämnet.
Redan den 15 okt. 1902 var kommittén färdig med sitt betänkande,
och Kungl. Maj:t öfverlämnade till 1903 års riksdag proposition
med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker, hvilket förslag i hufvudsak öfverensstämde med det
senaste kommittéförslaget. Regeringsförslaget uppdelade bryggerierna
i två olika slag, skattepliktiga och skattefria. De senare voro
sådana, där endast svagdricka tillverkades, hvarmed skulle förstås
hvarje maltdryck, som ej innehöll mer än två och en fjärdedels
volymprocent alkohol och var inbryggd med en stamvört, hvilkens
extrakthalt icke öfversteg 6 proc. Det andra slaget af bryggerier,
som fingo tillverka hvilka maltdrycker som helst, skulle däremot
vara förpliktigade att inbetala i skatt 20 öre per kg. afverkadt malt
med nedsättning till resp. 16 och 18 öre för första och andra 50,000-  talen kg. För kontrollen af denna beskattning skulle maltet krossas
på en i bryggeriet anbragt kross, förbunden med en själfregistrerande
våg, efter hvars viktutslag skatten skulle beräknas.
Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag beträffande bryggeriernas
klassificering men fann, dels att de proponerade skattesatserna
åtminstone till en början öfverhufvud voro väl höga, dels
att sådana bryggerier, som tillverkade både svagdricka och starkare
maltdrycker, skulle komma i eu svår ställning, om de af Kungl.
Maj:t föreslagna skattesatserna skulle lagfästas. I ändamål att såvidt
möjligt bereda likställighet mellan svagdricksbryggerierna och
skattepliktiga bryggerier med afseende å möjligheten att tillverka
svagdricka beslöt riksdagen, att för malt, som vid tillverkning af
maltdryck användes i annat bryggeri än sådant, som uteslutande
tillverkade svagdricka, skatt skulle utgöras med 12 öre för hvarje
kilogram, som öfversteg en kvantitet af 200,000 kg. per tillverkningsår.
För de första under tillverkningsåret afverkade 30,000 kg.
skulle erläggas endast 2 öre,
LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE MALTDKYCKER OCH VIN
41
för de nästa 30,000 kg:n ........................................ 5 öre per kg.
„
„
»
40,000
„
7
„
„
„
it
n
n
50,000
„
9
„
„
„
,
„
B
50,000
„
11
„
„
„
Sådant bryggeri, som uteslutande tillverkade svagdricka, skulle
vara skattefritt.
I öfrigt biföll riksdagen i allt väsentligt det af regeringen framlagda
författningsförslaget, och i öfverensstämmelse med riksdagens
beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 17 juni 1903 förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker. Förordningen stadgade,
att skatt skulle erläggas för minst 70 kg. malt i medeltal för hvarje
helgfritt dygn under den tid, maltkrossning finge äga rum. Om maltdryck
från skattepliktigt bryggeri utfördes ur riket, skulle under
de villkor, Kungl. Maj:t bestämde, restitution af skatt åtnjutas
för den vikt af malt, som tillverkaren styrkte hafva åtgått för den
utförda maltdryckens tillverkning. Af förordningens öfriga bestämmelser
må här anföras, att hembrygd af maltdrycker för eget behof
fick företagas af enhvar, som icke idkade värdshusrörelse eller handel
med maltdrycker eller tillverkning af sådana drycker till afsalu.
För tillverkningen af maltdrycker till afsalu erfordrades Konungens
befallningshafvandes tillståndsbevis. 1 skattepliktigt bryggeri fick
för tillverkningen af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt
eller brändt malt, humle, jäst och vatten samt, där porter tillverkades,
dessutom på Kungl. Maj:ts särskilda medgifvande socker eller dextros.
Hvarken här eller i skattefritt bryggeri fick med nyssnämnda undantag
för portertillverkning finnas stärkelse, sackarin eller annat, som
kunde vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt;
dock fick till färgning af svagdricka användas sockerkulör. I skattefritt
bryggeri eller därtill hörande lägenheter fick ej införas eller
förvaras andra maltdrycker än svagdricka. Bryggerierna skulle stå
under statens kontroll, som skulle utöfvas af öfverkontrollörer samt
vid skattepliktiga bryggerier af kontrollörer och vid skattefria af
tillsyningsman, hvilka samtliga kontroll tjänstemän skulle aflönas af
staten. Såsom bidrag till tillsyningsmännens aflöning skulle de skattefria
bryggerierna betala 7s öre per kg. afverkadt malt.
Genom kungl. förordning den 5 juni 1905 tillätos de skattepliktiga
bryggerierna att på de villkor, Kungl. Maj:t föreskrifver,
för sin tillverkning äfven använda sockerkulör. Den ursprungliga
skatteskalan för malt höjdes vid 1907 och 1909 års riksdagar dels
i ändamål att öka statens inkomster och ställa skatteafgifterna vid
en del mindre skattepliktiga bryggerier i fördelaktigare proportion
till kontrollkostnaderna, dels i ändamål att motverka uppkomsten af
42
LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE MALTDRYCKER OCH VIN
alltför många småbryggerier. Genom förordning den 7 aug. 1907
bestämdes skatten från den 1 okt. s. å.
för
de
första
50,000
kg.
till...................................... 4
öre
per
kg.
„
„
nästa
50,000
„
„
7
„
„
„
n
n
ri
50,000
„
„
10
»
n
samt för öfverstigande kvantiteter till 12 öre per kg.
Skatt skulle erläggas för minst 150 kg. i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning enligt tillståndsbeviset
finge äga rum.
Genom Jcungl. kungörelse den 20 aug. 1909, som ännu är gällande,
fastställdes maltskatten
för de första 100,000 kg:n till ................................................ 17 öre,
„
„ nästa 100,000
„
„ ............................................... 20 „
„ återstoden till ...................................................................... 23
„
Skatt skall erläggas med minst 6 kr. i medeltal för hvarje helgfritt
dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund af
tillståndsbevis må äga rum.
Vid skattepliktigt bryggeri må restitution af skatt med 14 öre
per kg. åtnjutas för det under samma år omedelbart till svagdricka
använda maltet, dock högst för Va af hela den vid bryggeriet under
tillverkningsåret afverkade maltmängden samt icke till högre belopp,
än att den återstående skatten uppgår till minst 6 kr. per helgfritt
dygn af den tillåtna krossningstiden.
Genom 1907 års förordning, som utom i delar, som ändrades 1909,
och en mindre ändring 1910 fortfar att gälla, bestämdes för öfrigt,
att i bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrifves, må det
för denna tillverkning behöfliga sockret förvaras under villkor, som
Kungl. Maj:t föreskrifver, samt att de skattefria bryggeriernas bidrag
till tillsyningsmännens aflöning skall utgå med belopp motsvarande
30 öre för hvarje helgfritt dygn af den tid, hvarunder tillståndsbeviset
för bryggeriet varit gällande. Uppgår maltafverkningen
under sagda tid i medeltal till mer än 60 kg. per dygn, skall tillverkaren
dessutom erlägga 1/2 öre för hvarje kg. af den maltmängd,
hvarmed afverkningen öfverstiger en efter 60 kg. per dygn beräknad
afverkning. Förbudet att i skattefritt bryggeri använda stärkelse
är borttaget men kvarstår för sackarin eller liknande sötämne.
Beträffande försäljningen af vin och maltdrycker utkommo efter
maltskattens införande två nya förordningar den 9 juni 1905, som
ännu äro i hufvudsak gällande. Den ena förordningen handlar
blott om försäljning af vin och Öl, medan den andra, som här
saklöst torde kunna förbigås, handlar om försäljning af tillagade,
alkoholfria drycker samt svagdricka. Enligt förordningen om för
-
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
43
säljning af vin och Öl, under hvilket sistnämnda namn innefattas
alla slag af maltdrycker utom svagdricka, får tillstånd till handel
med dessa dryckesvaror ej meddelas den, som ej äger god frejd,
ämbets- och tjänstemän, som till följd af sin befattning kunna komma
att deltaga i beslut angående tillverkning eller försäljning af vin
eller maltdrycker eller däröfver utöfva tillsyn, eller den, som utöfvar
tillverkning i skattefritt bryggeri, dock att, där han tillika bedrifver
tillverkning i skattepliktigt bryggeri, skall gälla hvad i förordningen
stadgas om sådan tillverkare.
Ej må tillstånd meddelas till försäljning af vin eller Öl inom
läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens behof
upplåtet område. Byteshandel med vin eller Öl är lika med försäljning
af dylika drycker.
Försäljningen är af tre olika hufvudslag: utskänkning, till afhämtning,
genom kringföring.
Utskänkning af vin och Öl må utan särskildt tillstånd utöfvas af
den, som äger rätt till brännvinsutskänkning, dock endast där sistnämnda
utskänkning bedrifves; gästgifvare äger ock rätt att utan
särskildt tillstånd till resande utskänka Öl men ej vin, och den
gästgifvarne sålunda medgifna rätten kan i vissa fall öfvergå till
skjutsentreprenör. Vidare må den, som i sitt hem mot betalning
bespisar gäster vid slutet bord, utan särskildt tillstånd till gästerna
vid deras måltider utskänka Öl men ej vin, om aftal om bespisning
träifats för en tid af minst en vecka.
Tillstånd till utskänkning af vin och Öl meddelas af Konungens
befallningshafvande antingen tills vidare eller för ett bestämdt tillfälle
eller på bestämd tid, minst ett, högst tre år. För meddelande
af tillstånd på bestämd tid skola i Stockholm stadsfullmäktige, i annan
stad magistrat och stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, å landet
kommunalnämnd och kommunalstämma höras, och tillstånd får ej
lämnas, om i Stockholm stadsfullmäktige och å annan ort båda de
kommunala myndigheterna därifrån afstyrkt.
Tillstånd tills vidare må lämnas till utskänkning 1) inom stationsområde
vid statens samt vid enskilda för persontrafik öppnade järnvägar
äfvensom å järnvägståg, 2) vid hälsobrunn, badort eller annan
kurort för någon tid af året åt spisande gäster vid måltider, 3) å
passagerarefartyg ombord å fartyget, men må utskänkning under
det fartyget ligger i hamn och vid land allenast ske till besättningen
och till dem, som i fartygets restaurationslokal intaga måltid,
samt 4) öfverhufvud för någon del af året.
Tillstånd till utskänkning inom järnvägsstations område meddelas
på framställning af järnvägens styrelse, och sedan i annan stad än
44
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN
Stockholm magistrat samt å landet kommunalnämnd och kommunalstämma
blifvit hörda. Angående utskänkning vid hälsobrunn, badort
och annan kurort skall vederbörande kommunalstyrelse lämnas
tillfälle att yttra sig. För öfriga fall meddelas tillstånd tills vidare
till utskänkning utan de kommunala myndigheternas inblandning.
Tillstånd att vid bestämdt tillfälle utskänka vin eller Öl meddelas
af Konungens befallningshafvande äfvenledes utan vederbörande
kommunala myndigheters hörande.
För alla de tre olika slagen af tillstånd till utskänkning gäller,
att det ej får meddelas åt den, som inom den kommun, där utskänkningsrörelse
ifrågasättes, i öppen bod idkar handel med annat än
matvaror.
Försäljning till afhämtning af vin eller Öl må utan särskildt tillstånd
utöfvas af
den, som förvärfvat behörighet att till afsalu tillverka vin
eller Öl, å tillverkningsstället i fråga om därstädes tillverkade
drycker,
den, som äger rätt till utminutering af brännvin, å försäljningsstället
samt af
den, som erhållit tillstånd att på bestämd tid (1—3 år) utskänka
vin eller Öl, å utskänkningsstället ifråga om de drycker,
meddeladt tillstånd afser.
Tillstånd till försäljning genom afhämtning meddelas äfvenledes
af Konungens befallningshafvande, alltid tills vidare, sedan i annan
stad än Stockholm magistraten och å landet kommunalnämnd och
kommunalstämma yttrat sig i frågan. Afstyrka båda kommunalmyndigheterna
å landet, får tillstånd ej meddelas.
Tillverkare af vin eller Öl äfvensom den, som eljest äger att till
afhämtning försälja vin eller Öl, är (enligt kungl. kungörelse den 10
juni 1910) berättigad att, den förre från tillverkningsstället, den
senare från försäljningsstället, på rekvisition försända dem till köpare;
dock må vid sådan försändning dryckerna ej aflämnas annat än
inomhus till därstädes boende, vid järnvägsstation eller å fartyg, och
skall den, som forslar dem, vara försedd med sådan förteckning, som
redan stadgades i kungl. kungörelsen den 28 nov. 1902 (jfr sid. 39.)
Försäljning genom kringföring af vin eller Öl får blott bedrifvas i
stad af den, som dryckerna tillverkat, och endast inomhus och till
därstädes boende. Till försäljning genom kringföring utom stadens
planlagda område erfordras tillstånd af Konungens befallningshafvande,
som meddelas tills vidare, sedan i annan stad än Stockholm
magistraten blifvit hörd.
LAGSTIFTNINGEN BÖRANDE BRÄNNVIN
45
Ä landet får ingen försäljning af vin eller Öl genom kringföring
äga rum.
Den, som erhållit rättighet att till afsalu tillverka Öl, må af
Konungens befallningshafvande beviljas tillstånd tills vidare att till afhämtning
eller genom kringföring försälja af annan tillverkadt Öl
under samma villkor, som gälla för dylik försäljning af egen tillverkning.
Detta är i hufvudsak nu gällande bestämmelser angående försäljningen
af vin och Öl. De ordningsföreskrifter, ansvarsbestämmelser
och öfvergångsstadganden, som 1905 års försäljningsförordning innehåller,
torde ej här behöfva återgifvas.
Till den i det föregående meddelade redogörelsen angående lagstiftningen
om tillverkning och försäljning af maltdrycker och vin
vill jag till slut lägga det uttryckliga påpekandet ''af att tillverkningen
af vin, inklusive bär- och fruktvin, ej ännu gjorts till föremål
för särskild lagstiftning, utan att ifrågavarande tillverkning,
som i ganska stor omfattning här i landet bedrifves, utöfvas enligt
de allmänna bestämmelserna om fabriks- och handtverksdrift i kungl.
förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864.
II. Lagstiftningen rörande brännvin.x)
Den första lagbestämmelsen angående den inhemska tillverkningen
af brännvin förekommer, så vidt utrönas kunnat, i 1638 års Taxa
för accisen, hvari särskilda afgifter fastställdes för husbehofs- och
salubränning, en åtskillnad i afseende å tillverkning, som sedermera
går igen i bränn vinslagstiftningen, ända tilldess husbehofsbränningen
definitivt afskaffades under senare hälften af 1800-talet,
Afgifterna för salubränningen voro enligt 1638 års taxa 1/s högre
än afgifterna för husbehofsbränningen, så att, medan de förra utgjorde
för en tunna malt 6 öre smt (1 öre smt = 3 runstycken — 2 öre),
för en tunna hvete eller mjöl 12 öre samt för en tunna drank
3 öre, utgjorde de senare endast resp. 4, 8 och 2 öre smt. Vid
denna tid idkades brännvinsbränningen till afsalu ännu hufvudsakligen
i städerna af bryggareämbetena, under det att husbehofsbränningen
var allmänt tillåten. Bränningen och särskildt husbehofsbränningen
tilltog emellertid våldsamt under 1600-talets senare *)
*) Vid affattande! af detta kapitel har företrädesvis anlitats K. Key-Abergs arbete
»Stockholms Utskänkningsaktiebolag, dess organisation och tjugofemåriga verksamhet»,
Stockholm, 1902.
46
LAGSTIFTNINGEN HÖRANDE BRÄNNVIN
hälft och början af 1700-talet, då våra arméer brottades med halfva
Europa och hit hemförde en myckenhet främmande seder både på
godt och ondt.
I det förut omnämnda märkliga kungl. brefvet från Karl XII:s
senaste regeringsår (jfr sid. 28), i hvilket regeringen sökte med
ett slag tillintetgöra hela husbehofsbränningen, klagas öfver att
spannmålen i riket stigit till ganska högt pris, hvarför nödvändigheten
fordrade att vara betänkt på medel och utvägar, huru sådant
onödigtvis och i synnerhet af bryggare och brännare ej må uppbrukas,
gifvande dagliga erfarenheter ögonskenligen tillkänna, att den härtill
hvarjom och enom efterlåtna friheten till bryggande och brännande
gifvit anledning till omättligt svalg och dryckenskap, till stora och
onödiga konsumtioner och ändtligen till brist och dyrhet på spannmål,
förutom det att städerna, hvilka sådant värf och handtering
egentligen tillkommer och till en del deras utskylder därför utgöra,
storligen hindras uti deras näring och underhållsmedel. Hvilka åtgärder
sagda kungl. bref anbefallde för vinnande af ett bättre sakernas
tillstånd, är omnämndt i det föregående, liksom ock att förordningens
kraftiga och vidtsynta anordningar en kort tid efter konungens död
öfvergåfvos. I kungl. förordningen den 21 juli 1731, hvarigenom
husbehofsbränningen åter frigafs, och hvarigenom man medelst en
tyngre beskattning sökte uppdämma den stigande bränn vinsfloden,
säges det, att Kungl. Maj:t af den dagliga erfarenheten helt ogärna
måste förnimma, huruledes ett skadligt och syndigt öfverflöd med
brännvins konsumerande här i riket, så i städer som på landet,
alltför mycket öfverhanden tagit, på grund hvaraf Kungl. Maj:t
efter Riksens ständers hörande meddelade följande nya bestämmelser
angående tillverkning och försäljning af brännvin.
Husbehofsbränningen å landet tilläts hvarje ägare af i mantal
satt jord men endast mot en årlig afgift af en daler silfvermynt
för hvarje helt hemman och hvarje brännvinspanna, som fanns å
gården, och utan rätt att kröga eller hålla brännvin till salu. I
Stockholm och rikets öfriga större städer förbjöds husbehofsbränningen
alldeles, hvaremot densamma mot en afgift af 2 daler smt
per panna medgafs de mindre städerna, hvilka voro hänvisade att
söka sin hufvudsakliga näring i de dem tillagda åkerbruk. I Stockholm
skulle all tillverkning af brännvin öfverlämnas åt bryggareämbetet
emot en af nämnda ämbete erbjuden och af Kungl. Maj:t
antagen årlig bränneriaccis af 72,000 daler kmt, dock att bryggarne
ej ägde sälja brännvin i minut eller mindre än halfankaretals,
hvilket tillkom krögarne. I öfriga större städer borde antalet
behöfliga brännerier bestämmas af landshöfding och magistrat och
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
47
brännerierna öfverlåtas till några af borgarne mot en accis af 4 öre
smt för hvarje kanna, som beräknades årligen kunna tillverkas.
Försäljningen af brännvin i minut eller mindre än half ankaretals
tillkom i städerna källare och krögare mot en afgift, som skulle af
myndigheterna bestämmas för hvarje försäljningsställe. Alla gästgifverier
och krogar å landet skulle af landshöfdingen i närvaro af
deputerade från hvarje socken taxeras till saluaccis, därvid 1 daler
smt borde i sådan accis sättas på hvar tunna säd, som pröfvades i
brännvin kunna konsumeras på hvarje krog eller gästgifveri.
Icke heller denna förordning visade sig emellertid effektiv.
Brännvinsmissbruket förblef nämligen ett öfverklagadt ondt. Af
den s. k. frihetstidens båda politiska partier, hattar och mössor, sökte
de förra, som hade sina trognaste anhängare bland adeln och borgareståndet,
i allmänhet att komma husbehofsbränningen inpå lifvet
genom att göra brännvinsproduktionen till en fabrikshandtering,
som helst borde drifvas såsom ett kronans monopol, hvaremot mössorna,
som hade majoriteten bland präster och bönder, i regel omhuldade
den i folkets djupare lager och öfver hela landet vidt utbredda
husbehofsbränningen, hvilken allt mer och mer började
betraktas som ett nödigt och gagnerikt bihang till jordbruket. Det
ena året (såsom 1740, 1756) utfärdades förbud mot all brännvinsbränning,
och såsom stående orsak till dylika förbud åberopades
alltid inträdda dyra spannmålspris, hvilket tillräckligt ådagalägger, i
hvilken omfattning brännvinsbränning bedrefs. År 1756 skattades
ock den spannmålsmängd, som årligen konsumerades i brännerierna,
till flere hundra tusen tunnor, och samma år tillvaratogos icke färre
än 169,132 st. brännvinspannor. Det andra året åter sökte man
genom nya lagbestämmelser reglera och dämpa den outrotliga brännvinstillverkningen.
Så utkommo tidt och tätt nya förordningar i
ämnet, såsom den V9 1741, den 8/io 1742, den 10/i2 1747 och den
8/i2 1760, hvilka dock alla i praktiken visade sig mer eller mindre
oändamålsenliga. Vid slutet af frihetstiden voro såväl husbehofssom
salubränningen underkastade vissa konsumtionsafgifter, af hvilka
den s. k. husbehofsaccisen ställde sig afsevärdt lägre än den s. k.
saluaccisen. Förutom den å salubränningen hvilande accisen skulle
af gästgifvare och krögare erläggas en särskild s. k. minuteringsafgift,
utgående med 12 öre smt per kanna, som pröfvades
kunna säljas. Genom den sista bevillningsförordningen under frihetstiden,
den af år 1770, var husbehofsbränningsrätten utsträckt till
alla innehafvare af jord eller torp emot en afgift af 2 daler smt
för hela året.
Konung Gustaf III vidtog strax efter sin revolution de mest
48
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
energiska, mått och steg mot brännvinsnäringen. Sedan rikets
ständer nämligen förklarat, att de voro redobogna att utgöra den
efter 1770 års förordning utgående bevillningen, äfven om brännvinsbränning
komme att förbjudas, skyndade sig konungen att taga
anledning af det betryckta ekonomiska tillståndet i landet och särskildt
1771 års missväxt till att förbjuda icke allenast all tillverkning och försäljning
af svenskt brännvin utan till och med allt forslande af svenskt
brännvin uti, till eller ifrån städer eller på landet (förordning den
11 sept. 1772). Emellertid var statsverkets ekonomiska tillstånd
olyckligtvis icke af sådan beskaffenhet, att konungen kunde upprätthålla
detta lagbud, utan han tvangs snart nog att just i brännvinet
söka en af de förnämsta källorna till statsverkets upprättande.
Härvid fann konungen ett träget bistånd i sin snillrika finansminister,
Johan Liljencrantz. Denne man upptog hattarnas gamla
tanke och framlade år 1774 en plan att göra bränningen till ett
regale. Hufvudändamålet härmed skulle vara att skaffa kronan ett
välbehöfligt tillskott i dess inkomster, men därjämte skulle man
genom ett förbättradt tillverkningssätt ovillkorligen bespara mycken
säd och tillika efter förefallande omständigheter kunna reglera såväl
spannmåls- som brännvinsåtgången. Den årliga vinsten anslogs till
25 å 30 tunnor guld, och därför skulle den enligt 1770 års förordning
utgående obilliga brännvinsbevillningen, som gaf omkring 9 Vä tunnor
guld (cirka 633,000 kr.) årligen, utan olägenhet helt och hållet
kunna efterskänkas och därmed folkets sinne vinnas för den nya
ordningen. Enligt Liljencrantz förslag skulle bränningsrätten för
10 år utarrenderas till förpaktare, i regel en för hvarje socken,
hvilka ägde afbränna en viss sädeskvantitet om året mot en viss
afgift till kronan, beräknad per tunna. Förpaktarna skulle hvar
inom sitt bränneridistrikt tillbyta sig sin behöfliga spannmål med
10 kannor brännvin jämte drank för tunnan. Möjligen uppstående
öfverskott af brännvin fingo förpaktarna mot bestämdt pris utsälja,
dock ej i minut, enär brännvinsminuteringen skulle öfverlåtas åt
särskilda personer. Totaltillverkningen inom riket skulle till sist
jämkas efter skördarnas beskaffenhet, och man antog, att i medeltal
200,000 ä 250,000 tunnor spannmål årligen förbrändes.
Denna plan blef emellertid underkastad flera förändringar, icke
minst genom den kritik, frih. G. G. Wrangel underkastade densamma.
Denne man, som till följd af den betydande roll han en
tid spelade i brännvinets historia blifvit kallad u Brännvins-Wrangel “,
hade förvärfva! sig specialinsikter i den tyska brännvinslagstiftningen
och fördömde inrättandet af en massa små sockenbrännerier
såsom varande en ren misshushållning samt påyrkade i stället upp
-
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
49
förandet af större brännerier med minst 1,000 tunnors årlig förbrukning,
b vilka af enskilda skulle öfvertagas mot erläggande dels af en
viss köpesumma för en gång, dels af en årlig skatt till kronan.
Man borde medelst skarp kontroll och. stränga straff söka förekomma
underslef och lönbränning men i öfrigt låta näringen arbeta under
så fria former som möjligt. Äfven några bland landshöfdingarna,
hvilka i ämnet rådfrågades, underkastade Liljencrantz förslag vissa
anmärkningar, och följden blef, att när kungl. skrifvelse den 17
maj 1775 utgick angående den tillämnade förändringen, var ett
tillverkningsminimum om ock icke högre än 100 tunnor per bränneri
fastställdt, hvar jämte större frihet medgafs ifråga om sädens
uppköp och brännvinets försäljning. Arrendetiden bestämdes till
15 år och afgiften till 10 dir smt per tunna. Regeringens anbud
rönte emellertid en uppseendeväckande liten framgång. I hela landet
anmälde sig förpaktare allenast till inalles 35,000 tunnor, hvaraf
20,000 tunnor tecknades ensamt i Stockholm. I sex län anmälde
sig ingen enda förpaktare. Vid denna utgång lånade konungen,
som i allmänhet var en bråd herre, utan att låta folket få tid att
“fundera på saken“ sitt öra åt en ny plan, som upprunnit i den
förslagne Wrangels hufvud, härtill utan tvifvel pressad af den stora
brist, hvarmed statsverket opererade. År 1775 utgjorde denna brist
icke mindre än 87 tunnor guld. Enligt Wrangels nya förslag skulle
kronan själf anlägga och själf drifva brännerierna, och jämlikt detta
förslag utfärdades den 14 sept. 1775 en kungl. förordning af innehåll,
att sedan så få anmält sig till förpaktning af bränningsrätten, att
ändamålet därmed förfelats, och då bränningsfriheten ej vore förenlig
med landets bästa, hade Kungl. Maj:t beslutat låta bränningen verkställas
för kronans räkning. Höga böter fastställdes för all oloflig
tillverkning, forsling och försäljning, och af bötesbeloppen skulle
beslagaren erhålla 2/3. All införsel af utländskt brännvin blef tillika
förbjuden. På samma gång utnämndes en särskild direktion öfver
kronobrännerierna, bland hvars ledamöter, i början 4, sedermera 7
till antalet, särskildt märktes de förutnämnda frih. Wrangel och
finansministern Liljencrantz.
Den nyutnämnda direktionen skred hasteligen till verket. Redan
på hösten 1775 började man anlägga kronobrännerier i hufvudstaden
och vidtaga förberedelser därtill äfven i andra delar af landet. Med
hänsyn härtill eftergafs ock redan den 8 nov. s. å. den särskilda
bevillningen för tillverkning och försäljning af brännvin med undantag
af minuteringsaccisen, som eftergafs först genom en kungörelse af
den 27 mars 1776, sedan kronobrännerierna börjat komma i gång.
Den 2 maj s. å. utskänktes “den första kronosupen“ i Stockholm.
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
4
50
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
och från och med samma dag inträdde en allmän frihet att försälja
brännvin. Såsom orsak till minnteringsaccisens afskaffande anfördes
ömhet för de skattdragande, men det säger sig själft, att det genom
borttagandet af denna afgift blef möjligt att höja priset å kronobrännvinet.
Vid medlet af år 1776 utgjorde kronobränneriernas
antal redan 42, år 1779 51 och uppgick på sistone, år 1787, till
icke färre än 61. Af dessa sistnämnda voro 7 anlagda i Stockholm,
5 i Östergötlands län, 4 i Stockholms län, 3 i hvartdera af Malmöhus
och Jönköpings län, 2 i hvartdera af Södermanlands och Kalmar,
Blekinge, Hallands, Göteborgs, Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
Västmanlands och Västernorrlands län samt 1 i hvartdera af Uppsala,
Kronobergs, Gottlands, Kristianstads, Örebro, Kopparbergs, Gäfleborgs
och Västerbottens län, hvarjämte 11 voro uppförda i Finland. I
regel voro länens residensstäder hugnade med dessa inrättningar,
och till besparing i anläggningskostnaderna voro en del af kronans
äldre byggnader inredda till brännerier, såsom exempelvis Kalmar,
Vadstena och Äbo slott, eller till spannmålsmagasin, såsom Linköpings,
Örebro och Västerås slott. Under högsta ledning af direktionen
stodo kronobrännerierna närmast under landshöfdingarnas
kontroll och tillsyn. Vid hvarje kronobränneri voro anställda en
förvaltare, en bokhållare och en brännerimästare jämte nödig arbetspersonal.
De i Stockholm och dess närhet anlagda brännerierna
subordinerade emellertid direkt under direktionen. Såsom synes,
var det hela en ganska storartad skapelse, som också kräfde betydande
summor i anläggningskostnad. Redan före 1777 års slut
hade åtgått 435,815 rdr sp. till bränneriverket förutom 90,000
rdr till spannmålsinköp.
Kronan dref emellertid icke själf alla dessa brännerier. Redan i
febr. 1777 utarrenderades på 8 års tid de 4 brännerier, som då
funnos i hufvudstaden, till ett bolag, som förband sig lämna 15
kannor brännvin för hvarje s. k. bränntunna (4/s råg och Vs korn),
som kronan levererade. För öfverskjutande tillverkning bestämdes
priset till 6 dir kmt per kanna. På ungefär enahanda villkor utbjödos
äfven land sorts brännerierna till arrendering, och man icke allenast
utarrenderade färdiga brännerier, utan stundom ingick ock nyuppbyggandet
af brännerier i arrendekontrakten. Vid sådant fall skulle
förpaktaren på egen bekostnad uppföra bränneriet och efter 12 år
utan lösen öfverlämna det i kronans ägo men till ersättning härför
erlägga endast 13 kannor brännvin eller motsvarande penningar för
hvarje tunna kronospannmål. I allmänhet förbehöll sig kronan
brännvinets försäljning, men stundom öfverläts äfven försäljningen
på arrende.
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
51
Arrendesystemet tog genast god fart. Man spekulerade en tid
ifrigt i brännvinsarrenden, och isynnerhet höllo sig adliga militärer
framme. Af de 51 kronobrännerier, som fnnnos i början af år
1779, voro omkring 2/s utarrenderade. På dessa brännerier afverkades
år 1778 241,168 tunnor spannmål, och då man i allmänhet
beräknade, att 18 kannor brännvin frambragtes af hvar tunna — vid
husbehofsbränningen beräknades däremot en tunna säd endast afkasta
i medeltal 12 kannor, och häri funno kronobränningens försvarare
den bästa anledningen att beskylla husbehofsbränningen för misshushållning
— torde brännvinstillverkningen i sin helhet då hafva uppgått
till omkring 4,300,000 kannor, af hvilka kronan själf producerade
omkring 1,250,000 och i arrende mottog 1,118,392 kannor;
återstoden stod till förpaktarnas fria disposition. År 1785 nådde
tillverkningen sin höjdpunkt, då ända till 327,000 tunnor afbrändes
och brännvinsfloden sålunda torde mätt omkring 6,000,000 kannor
(15,700,000 liter). Då rikets folkmängd vid denna tid kan skattas
till i rundt tal 2,800,000 invånare, producerades sålunda vid pass
2''1 kanna (= 5’6 liter) per person.
Under de första åren var det icke utan, att kronobränneri er na
syntes infria de stora förhoppningar, man i finansiellt hänseende
gjort sig å desamma. År 1780 hade bränneridirektionen sålunda
till fullo betalt statsverket samtliga anläggningskostnader, medan
kronobrännerierna hade att uppvisa en affärsställning upptagande
2,168,390 rdr i “behållningar och fordringar“ och endast 600,000
rdr i skulder. Kronans vinst å brännerirörelsen beräknades s. å.
till icke mindre än 500,000 rdr. Men från och med följande år
vände sig bladet, och sedermera gick det alltjämt utför med det
hela. Vinsten blef allt mindre och mindre — år 1785 kunde exempelvis
endast 136,666 rdr i vinstmedel öfverlämnas till statsverket —
och de sista åren gick hela inrättningen i verkligheten med förlust.
Slutresultatet ställde sig så, att skulderna uppgingo till 1,619,601
rdr samt behållningar och fordringar till 3,835,698 rdr, hvarvid
emellertid är att erinra, att skulderna måste betalas till sista öret,
medan däremot brännerierna och bränneriredskapen ofta måste realiseras
till underpris och mängder af fordringar icke kunde indrifvas.
Svek sålunda kronobränningen totalt de lysande förhoppningar
om guld och mera guld, som de maktägande därom gjort sig, och
i stället blott ytterligare invecklade statsverket i ekonomiska bekymmer,
så blef den dock en källa till ännu pinsammare bekymmer i
andra afseenden. Polket, som beröfvats sin gamla husbehofsbränningsrätt
genom 1772 års kungörelse, hade burit denna förlust med jämnmod
med hänsyn till de patriotiska skäl, som anfördes för samma
52
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
kungörelse. Man hade förr i tiden i missväxtår och dyr tid haft
flera brännvinsförbud, men när bättre tider återkommit, hade man
ock återfått sin kära husbehofsbränning. Man hoppades helt naturligt,
att det skulle gå på liknande sätt äfven denna gång. Men när
man fann sig bedragen i detta hopp och i stället förmärkte, att
konungen af egen maktfullkomlighet lade hela bränningen under
kronan, väcktes det bittraste missnöje. Ej nog med att en del
bestred konungens rätt att utan riksdagens samtycke igångsätta
kronobränningen, hvarigenom ju dock en om ock indirekt beskattning
infördes, man kunde dessutom i allmänhet ej förstå, i hvad
mån brännvinsbränningen var vorden bättre och mera fördragbar
därför, att densamma utöfvades för statsverkets egen direkta räkning.
Mycken förtret väckte särskildt konungens obetänksamma steg att
för sin personliga räkning anlägga ett stort bränneri vid Gripsholm.
Detta var ju ur lagens synpunkt icke annat än lönbränning. Och
dock var det ingenting, som regeringen denna tid så skarpt afskydde
som just lönbränning. Hela kronobränningens framgång hvilade
gifvetvis till god del på att man kunde i möjligaste mån förhindra
allt slags olaga införsel och tillverkning af brännvin. Men detta
visade sig icke vara görligt. Tvärtom ökades lönbränningen och
smuggleriet i det hela alltjämt, om man ock lyckades att med
kraftåtgärder ryckvis förminska lagöfverträdelsernas antal. Brännvinsmål
hörde till ordningen för dagen vid landets domstolar. Höga
böter utkräfdes af de skyldiga, och där dessa icke kunde erlägga
böterna, väntade dem fästningsarbete. Husvisitationer och spionerier
störde den allmänna friden, otaliga familjer störtades i ruin genom
bötesbestraffning, och fängelserna fylldes med fattiga lönbrännare.
År 1780 nådde skräckväldet sin höjdpunkt. Den våldsamme och
hetlefrade Wrangel utmålade sagda år för konungen, hvilken för
tillfället vistades utomlands, kronobränneriernas ställning i de mörkaste
färger. Kronans magasin innehölle nära IV2 miljoner kannor
brännvin, arrendatorerna resterade för 800,000 rdr af brist på
afsättning, allt under det konsumtionen var större än någonsin.
Han påyrkade därför de våldsammaste kraftåtgärder mot smuggling
och lönbränning, hvilka voro orsaken till det iråkade eländet. Och
våldet tillgreps om ock icke lika hänsynslöst, som friherren önskade.
Bland annat lät man sönderslå och obrukbargöra folkets alltsedan
brännvinsförbudets dagar i offentligt förvar tagna bränneriredskap,
hvarefter folket vid vite tvangs att återtaga sin sålunda förstörda
egendom. Men ingenting hjälpte. Våldet framkallade blott öppet
motstånd. De förhatliga husvisitationerna föranledde här och hvar
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
53
blodiga upptåg, som följdes af spöslitning och fästningsstraff. I vissa
landsdelar jäste det såsom till uppror.
Under intryck af denna allmänna oro vidtog den lättrörde konungen
vissa dämpande åtgärder. Så skildes den förhatlige Wrangel från
bränneridirektionen, hvilken hädanefter kom under Liljencrantz mera
hofsamma ledning. Kronobrännvinet förbättrades och gjordes lättare
åtkomligt m. m. Härigenom aflugnades visserligen ställningen betydligt,
men lönbränning och smuggling undergräfde dock alltjämt
kronobränningens ekonomiska grundfästen. Kronobränneriernas affärsställning
blef också allt svagare. Andra orsaker härtill än den illojala
konkurrensen voro vissa olägenheter, som vidlådde arrendesystemet,
och icke minst den fruktansvärda missväxt och hungersnöd,
som hemsökte landet under åren 1781 —1784. Arrendesystemet
gaf anledning till bedrägliga underslef och lade hinder i vägen för
regeringen att ordna det hela efter sin vilja. Konkurrensen mellan
kronans egen och förpaktarnes vara var ofta svår, och arrendatorerna
råkade ej sällan på obestånd, hvarigenom kronan naturligtvis ådrogs
kännbara förluster. Slutligen, från och med år 1781, såg sig
bränneridirektionen vara föranlåten att börja inlösa arrendena, hvilket
emellertid kräfde ansenliga penningemedel. Den stora hungersnöden,
en af de svåraste och långvarigaste våra tideböcker hafva att omtala,
nedsatte ock naturligtvis folkets köpkraft och tvang regeringen
att inskränka spannmålsbränningen.
Af allt detta kan lätt förstås, att konungen skulle begagna första
lämpliga tillfälle att öfvergifva en skapelse, som icke allenast visade
sig sakna ekonomisk bärkraft utan dessutom åstadkommit så mycket
samhälleligt buller. Ett sådant tillfälle erbjöd sig ock vid 1786
års riksdag och genom därpå följande händelser. Det var bönderna,
som vid detta riksmöte dristade väcka den ömtåliga frågan på tal.
Det hedervärda bondeståndet längtade troget efter husbehofsbränningens
återinförande och hade nu en gång fått i sitt hufvud, att
denna var helt enkelt nödvändig för en framgångsrik skötsel af
landtbruket. Man framställde landets stora nöd i de förfärligaste
färger och ville göra troligt, att den väsentligen vore förorsakad af
kronobrännerierna, som drogo många arbetskrafter från jordbruket
och genom sina betydliga afstånd från hvarandra gjorde det omöjligt
för andra än det närmast boende fåtalet att förse sig med drank,
hvilken enhälligt prisades som hart när undergörande. Ett genomgående
påstående bland bönderna var ock, att skogarna föröddes
genom att förse de stora kronobrännerierna med bränsle, och att den
stridaste spannmålen där förbrändes, medan däremot, då bonden
brände till husbehof, det gemenligen skedde af slösäd samt med ris
54
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
och kvistar till bränsle. Bönderna ville med ett ord få igen sin
husbehofsbränning, och förslag framställdes att med de andra stånden
upptaga frågan på allvar. Konungen sökte förekomma hellre
än förekommas och framställde först det ursprungliga förslag, som
Liljencrantz för 12 år sedan framlagt. Detta förslag möttes emellertid
med allmänt ogillande, och stånden beslöto anhålla om brännvinsbränningens
frigifvande mot erläggande af en bevillning. Konungen
svarade härtill, att ehuru kronobrännerierna i sitt dåvarande skick
gåfve en behållen årsinkomst af 500,000 rdr sp.(!), ville han likväl
samtycka till deras indragning och bränningens frigifvande emot en
ständig årlig bevillning af 300,000 rdr sp., af hvilket belopp likväl
hälften skulle efterskänkas vid tillverkningsförbud för ett helt år.
Icke heller detta anbud från konungens sida antogs. Riksdagen
ville på inga villkor gå in på någon beständig brännvinsbevillning,
och konungen var för öfrigt från många håll utsatt för den största
misstro och ringaktning. Kronobrännerierna hade tillintetgjort hans
en gång så stora popularitet och utsatt honom för smädelser. På
rid dårhuset uppläste direktören Frietzsky, en af oppositionens hufvudledare,
en ljungande diktamen: “Det har i alla tider varit svenska
folkets urgamla rättighet att själft förädla de produkter, det med
flit och möda utur egen jord framalstrar. “ Så ljödo inledningsorden.
I fortsättningen sökte talaren uppvisa hela kronobränningens olaglighet,
och adeln beslöt att med gillande af Frietzskys diktamen låta
frågan ligga på bordet till nästa riksdag. De öfriga stånden voro
visserligen betydligt medgörligare, men icke ens bönderna ville åtaga
sig en beständig bevillning. Slutet på det hela blef, att konungen
i vredesmod hemförlofvade rikets ständer.
Kronobränneriernas ställning var emellertid, såsom vi sett, sådan,
att någonting nödvändigt måste göras, såvidt desamma icke skulle
urarta till ett sannskyldigt kräftsår, som förstörde icke blott statens
affärer utan, hvad värre var, folkets moraliska hälsa och samhällsfriden.
I dec. 1786 måste med hänsyn till skördens usla resultat
all brännvinstillverkning förbjudas, och denna nödtvungna åtgärd
gjorde naturligtvis sitt till att påskynda katastrofen. Alltnog, frampå
sommaren år 1787 var saken mogen för afgörande. Liljencrantz
hade vid den tiden såsom finansminister aflösts af frih. Erik Ruuth,
och det var denne, som fick draga försorg om kronobränningens
likbegängelse. Hans förslag gick i stort ut på att såväl husbehofssom
salubränningen skulle upplåtas till folket mot en viss afgift
kontant eller in natura till kronan. Efter flere jämkningar beträffande
de närmare villkoren för upplåtelsen erbjöds fri husbehofsbränning
åt alla dem, som före 1772 års brännvinsförbud innehaft
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
55
rätt till näringsutöfning. A landsbygden skulle afgiften utgå i
spannmål, i städerna med ett visst kontant belopp i ett för allt.
Krogarnas och minuteringsställenas antal liksom deras försäljningskvantiteter
skulle bestämmas af landshöfdingar och magistrater. Gästgifvare,
krögare och värdshusidkare m. fl. på landet, som för salubränning
vederbörligen taxerades, äfvensom därtill utsedda näringsidkare
i städer, hvilka ingått på arrendekontrakten, skulle äga rätt
att till alla sälja brännvin i större eller mindre mått, och alla jordbrukare,
som kontrakterat om husbehofsbränning, skulle jämväl äga
att sälja brännvin till sina underhafvande. Minsta tillåtna pannrymden
bestämdes till 22 kannor, och bränningstiden var begränsad
mellan 1 okt. — 1 maj med förbehållen rätt för Kungl. Maj:t att
vid förefallande behof aflysa bränningen. Stockholm, Göteborg samt
några andra städer jämte hela BohuslänJ) undantogos emellertid från
arrendet och skulle fortfarande förses med brännvin från de kungliga
brännerierna.
Riksdagen förbigicks fullkomligt vid ordnandet af detta nya brännerisystem.
Landshöfdingarne reste nämligen omkring i orterna och
underhandlade direkt med folket på sockenstämmor. I det hela utföllo
underhandlingarna till regeringens belåtenhet, enär omkring 3/4
af den jordbrukande befolkningen antogo konungens anbud. Härefter
sattes kronobrännerierna på indragning. År 1788 upplöstes
bränneridirektionen, och endast ett fåtal kronobrännerier upprätthöllos
för de gjorda arrendeundantagens skull. Vid Gustaf III:s död
voro endast 16 kronobrännerier — däraf 10 i Stockholm eller dess
omgifning — i verksamhet. Först 1824 borttogos de sista återstoderna
af kronobränningen.
Med den nya författningen hade man helt visst vunnit, att mycket
ondt, som åtföljt kronobränningen, bragts ur världen. Särskildt var
det själfklart, att lönbränningen skulle ansenligen aftaga och därmed
de oroväckande husvisitationerna och beslagen. Folkets sinne skulle
ej längre uppröras af de oupphörliga brännvinsmålen med åtföljande
menederier och bestraffningar. Man skulle hädanefter få bränna sitt
brännvin i frid, och den frigifna brännerinäringen skulle skänka kronan
säkrare och jämnare inkomster, än kronobrännerierna visat sig förmå.
Men medaljen hade ock sin frånsida. Folket, som i 15 år afvarit
bränningsrätten, hängaf sig i glädjen öfver att denna rätt dock till
slut blifvit återvunnen åt superi såsom aldrig förr. Brännvinspannor
uppsattes på gårdar och torp landet rundtorn; hart när hvarje bond
1)
Att Bohuslän undantogs från husbehofsarrendet, hade sin orsak däri, att invåname
i sagda län hade lätt att medelst smuggling förse sig med utländskt brännvin och
därför icke ville förbinda sig att betala några arrendeafgifter.
56
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
stuga blef en krog. Brännvinet flyttade från krogarna till hemmen.
Man hade kommit ur askan i elden. Och nu gällde det icke längre
statsverkets inkomster utan hela svenska folkets fysiska och moraliska
välbefinnande.
Den s. k. arrendebränningen, ursprungligen införd på tio års tid,
varade med åtskilliga jämkningar och förändringar i arrendebestämmelserna
till den 1 okt. 1801, då Kungl. Maj:ts stadga och förordning
den 15 juni 1800 trädde i kraft. I inledningen till denna förordning
återkom den gamla visan om ett omättligt bruk af brännvin
och om den förlust landet tillskyndades genom den stora spannmålsåtgången
vid brännerierna, hvarjämte det klagades öfver den ojämnhet
i beskattningen, som inträdt genom arrenderingen, hvilken ju
var baserad på frivillighetens grund. I förordningen stadgades, att
1) på landet all brännvinsbränning skulle vara bunden vid jorden,
så att ingen annan än den, som ägde eller brukade hemman eller
liemmansdel, hade rättighet att där framställa brännvin. Pannornas
tillåtna rymd var bestämd efter gårdarnas storlek, så att exempelvis
7» mantal fick använda 15—18 kannors, 5 mantal åter 90 kannors
panna, hvilken sistnämnda rymd var den högsta tillåtna. Skatten
uppgick till 12 L& (102''02 kg.) torr råg för hvarje helt hemman,
7 La för Va mantal, 1 Ls för 1/ii mantal etc. alldeles oafsedt —
och häri låg knuten — huruvida bränning på gården ägde rum
eller ej; 2) i städerna i allmänhet skulle få brännas efter invånarnes
antal, så att hvarje man beräknades om året förtära 12 och hvarje
kvinna 6 kannor (resp. 31-4 och 15-7 liter). De tillåtna pannrymderna
bestämdes därefter under beräkning, att 18 kannor brännvin
erhöllos af en tunna råg. Denna bränningsrätt fick utöfvas
antingen af enskilda invånare efter hvars och ens andel i det för
staden uträknade totalbeloppet eller af ett bolag för hela stadens
räkning, allteftersom hvar stad för sig beslöte. Enskildas pannor
fingo ej vara större än 50 kannor och de samfällda stadsbränneriernas
icke större än 450 kannor. Skatten utgick med hänsyn till
den åt landtmännen medgifna rätten att till städerna införa brännvin
till allenast 1 Lffi råg för hvarje tunna säd, som brändes.
Tiden för tillverkningen bestämdes till åtta månader, från den 1
okt. till och med den 31 maj.
Stockholm, Göteborg och den bohuslänska skärgården voro för
öfrigt undantagna från dessa lagbestämmelser, enär kronobränning
därstädes fortfarande skulle äga rum.
Beträffande handeln med brännvin tillätos samtliga tillverkare dels
att å stället sälja det brännvin, som producerades utöfver eget behof,
dock icke i mindre mått än x/4 kanna (0-6 5 liter), dels att till för
-
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
57
säljning föra det till städer och marknader, dock icke mindre än
1 kanna (2.6 2 liter). Däremot voro alla brännvinskrogar såväl på
landet som i städerna — med undantag dock för Stockholm och
Göteborg med dess skärgård — strängeligen förbjudna; å gästgifvargårdar
fick brännvin i minut endast säljas åt resande och på värdshus
m. m., hvarest mat serverades, endast åt spisande gäster.
Icke heller denna lagstiftning visade sig tillfyllestgörande. Förordningen
af år 1800 blef nämligen endast gällande till 1810, och
sedan aflöste den ena förordningen i rask följd den andra. Man
envisades att sätta klutar på gammalt kläde utan att vilja gå till
botten med saken. 1800 års förordning sattes ur kraft genom
Itungl. kungörelsen den 13 juni 1810, denna åter genom kungl. kungörelsen
den 9 okt. 1812, denna i sin ordning genom kungörelse
angående husbehof siränningen den 6 sept. 1815 — hvarigenom i
parentes sagdt bränning tilläts hela året om — denna genom kungl.
kungörelsen den 19 maj 1824, hvarigenom de sista kronobrännerierna
lifdömdes, och denna genom kungl. kungörelsen den 25 juni
1830, denna genom kungl. kungörelsen den 19 juni 1835, hvarigenom
bland annat bränningstiden inskränktes till 6 månader, hvarefter
följde kungörelserna af den 6 aug. 1841, den 13 juni 1845,
den 13 okt. 1848 och förordningen den 10 okt. 1851. Det är numera
af ringa intresse att studera dessa föråldrade aktstycken, hvilka
tydligen uppenbara, att rikets lagstiftare ännu famlade i dimma och
mörker i afseende å brännvinsfrågans rätta lösning. Såsom en
ledande princip i lagstiftningen måste man dock framhålla en sträfvan
att förekomma, det statens inkomster af tillverkningen skulle
sjunka i följd af förbättrade tillverkningsmetoder, hvilka möjliggjorde
framalstrande! af allt större och större mått brännvin med bibehållande
af samma pannrymd. Sålunda indelades genom 1835 års förordning
bränneriredskapen i 7 klasser med olika afgifter efter pannrymden
inom hvarje klass, och dessa afgifter sattes t. ex. för en
20 kannors panna i första klassen till 4 rdr bco och i sjunde klassen
till 154 rdr bco. För en 90 kannors panna var afgiften i första
klassen 135 och i den sjunde 810 rdr bco. Genom 1841 års kungörelse
indelades redskapen i 5 klasser och fastställdes tillverkningsafgiften
för en 20 kannors panna inom första klassen till 6 rdr och
32 skillingar bco etc. I kungörelsen 1845 bibehölls femklassindelningen
af redskapen äfvensom afgifterna för den enklare redskapen,
hvaremot en ytterligare förhöjning ägde rum för den mera sammansatta
redskapen. Genom kungörelsen af 1848 höjdes slutligen afgifterna
med 25 proc. för redskap, drifna omedelbart med eld, och
33V3 proc. för ångapparater. För de små enkla pannorna var till
-
58
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
verkningsafgiften efter pannrymden år 1848 omkring 5 gånger så stor
som år 1824, och för de större mera fabriksmässiga ångbrännerierna,
eller såsom de vid denna tid gemenligen kallades ukonstbränneriernaa,
blef samma afgift under samma tid nära 50 gånger förstorad.
Dessa upprepade förhöjningar i tillverkningsafgifterna hade till
följd, att bränneriernas antal så småningom började att nedgå. År
1829, då maximum uppnåddes, voro de taxerade brännvinspannorna
icke färre än 173,124 till antalet och lämnade statsverket en inkomst
af 685,206''85 kr., tio år senare hade pannornas antal nedgått till
110,299, medan statsverkets inkomst stigit till 755,040''3 5 kr., och
ytterligare 10 år senare, d. v. s. år 1849, var pannornas antal
endast 51,153 men statsverkets inkomst 986,2O3''20 kr. Samtidigt
sjönk ock den sammanlagda pannrymden från 3 k 3 1/2 miljoner
kannor till omkring 1,100,000 kannor. Men detta oaktadt synes
beloppet af tillverkadt brännvin ingalunda hafva sjunkit. Det var
de små husbehofspannorna, som i konkurrensen med de allt mera
talrikt uppväxande ångbrännerierna massvis skattade åt förgängelsen,
men brännvinsfloden flöt stridare och ymnigare än någonsin förr
från de stora “konstbränneriernau. Dessa uppgingo i början af
1850-talet till 600 ä 700, men detta till trots räknades småbrännerier
i tusental och voro utbredda öfver hela landet. Inom hvartdera af
Älfsborgs, Kristianstads och Värmlands län räknades mer än 3,000
brännerier; minsta antalet förekom i Norrbottens län. Man saknar
uppgift å tillverkningens belopp för år 1855, men antages beloppet
under närmast föregående år hafva uppgått till minst omkring
30,000,000 kannor (= 78,300,000 liter eller omkring 23 liter per
invånare), d. v. s. omkring 5 gånger så mycket som under kronobränneriernas
glansdagar. Varan sjönk också oupphörligen i värde
och vann därmed ock allt större spridning. Man köpte vid denna
tid en hel kanna brännvin för 40 ä 50 öre. Härtill kom, att
brännvinshandeln var synnerligen slappt reglerad. Efter skiftande
bestämmelser angående denna handel kom man slutligen därhän, att
hvar och en utan någon särskild afgift därför ägde sälja en kanna
brännvin och däröfver, att jordbrukare kunde till underhafvande och
sådana personer, som hos dem förrättade arbete, försälja ett så ringa
belopp som V4 kanna (0''6 5 liter) åt hvar och en, men att för öfrigt
mindre belopp än en kanna endast fick försäljas å sådana gästgifvaregårdar,
värdshus, källare och andra näringsställen, hvarest
mat alltid och ovillkorligen måste finnas att tillgå. För hvarje stad
ägde länsstyrelsen att efter magistratens och stadsrepresentationens
(“stadens äldstes") hörande årligen bestämma det antal värdshus etc.,
där brännvin sålunda fick i huru små belopp som helst utsäljas eller,
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
59
såsom det då för tiden hette, minuthandel bedrifvas. Ä landsbygden
tillkom det äfven länsstyrelsen att efter vederbörande pastors och
socknemäns och i fall af behof äfven häradsrättens hörande meddela
minuteringsrätt åt tjänliga, ordentliga och välfrejdade personer på
högst ett år i sänder. Utom vanlig bevillning erlades för minuteringsrätten
af gästgifvare från 6 till och med 50 rdr bco samt af värdshus,
källare etc. från 20 till och med 100 rdr bco alltefter rörelsens
taxerade omfattning. Jämte denna i sin helhet till kronan ingående
minuteringsafgift förekom i städerna en s. k. krogskatt, hvilken
ålades af stadsmyndigheten och tillföll stadens kassa.
Sådana voro i korthet lagarna angående brännvins tillverkning
och försäljning, då den i brännvinets historia oförgätliga och epokgörande
riksdagen 1853—1854 samlades.
Riksdagen hade föregåtts af den ifrigaste agitation mot den öfverhandtagande
dryckenskapslasten. I spetsen för denna agitation stod
den vältalige och outtröttlige kyrkoherden i Vesterstad, dr Peter
Wieselgren. Genom hans och andra liktänkandes verksamhet i tal
och skrift bildades under 1830-talet ett flertal nykterhetsföreningar.
Särskild! märktes Svenska nykterhetssällskapet i Stockholm, bildadt
den 5 maj 1837, hvilket räknade rikets dåvarande kronprins såsom
sin förste hedersledamot. Och hand i hand med själasörjarnes utfall
mot superiet gick vetenskapen till storms mot detsamma. Den berömde
läkaren Magnus Huss, den store kemisten J. J. Berzelius,
öfversten och statsekonomen O. J. Hagelstam m. fl. förenade sina
röster med nykterhetspredikanternas, och slutligen åstadkoms en stor
nationell väckelse. Det svenska folket reste sig ur rusets förnedring
och skakade af sig de tunga bojor, som århundradens vanor smidt.
Stora brännerier nedlades det ena efter det andra i landets skilda
delar, och dels till den sammanträdande riksdagen, dels till konungen
inkommo mer än 800 petitioner i brännvinsfrågan. Dylika ingingo
från de flesta länens hushållningssällskap, från prästerskapet i flera
orter, från många nykterhetsföreningar, från hufvudstaden och 38
andra af rikets städer, vidare från större delen af socknarna i Norrland
och Dalarna samt från sammanlagdt 464 socknar i landets
sydligare delar. Det gick som ett enstämmigt rop ur folkets hjärta
och samvete, det där kallade de styrande till oafvislig handling.
Regeringen tycktes också förstå tidens tecken. Konung Oskar I
hälsade riksens ständer på rikssalen den 24 nov. 1853 med ett tal,
som andades det varmaste nit för nykterhetens sak. “Tiden är
inne*, sade konungen, “att beträda en annan, till allmänt väl
ledande bana." Omnämnande nykterhetsrörelsen och petitionerna
förebådade han därpå en proposition i brännvinsfrågan och uttalade
60
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
sin öfvertygelse, att ständerna skulle tillmötesgå regeringens afsikter.
Den kungl. propositionen inleddes med högstämda allvarsord. Ständerna
uppmanades att med åsidosättande af alla enskilda och jämförelsevis
obetydliga intressen medverka till undanrödjande eller
åtminstone förminskning af ett ondt, som, om det finge ohejdadt
fortgå, måste föra landet allt närmare ekonomiskt obestånd och
moraliskt fördärf. Den gamla tron på bränningens nödvändighet
eller åtminstone nytta för jordbruket uppvisades vara falsk. Den
prisade dranken hade visat sig vara ett hinder för uppdragandet af
sunda och kraftiga djur, åkern hade utsugits genom frambringande
af de råämnen, som bränningen förbrukade. Och brännvinets inflytande
på folket själft vore det mest beklagansvärda. Ungdomen
nedsattes däraf i sin kroppsliga utveckling, och många folio offer för
dryckenskapslasten med alla dess olyckliga följder. “Bland dessa“,
hette det, “äro både den moraliska förnedring, som det öfverlastade
tillståndet medför, och däraf följande försvagad hälsa och förstördt
välstånd så allmänt insedda, att de här endast'' behöfva antydas.
Det är en vid rikets domstolar lika allmän som sorglig erfarenhet,
att de flesta dråp och själfmord och större delen af de öfriga gröfre
brott, som där äro föremål för åtal, föröfvats under öfverlastadt
tillstånd. För drinkaren är under rusdryckens inflytande ingenting
heligt, och sedan han slitit mänsklighetens starkaste band, slutar
han ofta sitt brottsliga lif antingen genom lagens arm eller träffad
af naturens lika hämnande hand, som ändtligen beröfvar honom
det förnuft, han länge sökt tillintetgöra, och låter honom sluta sitt
lif i ett tillstånd af fullkomligt förstörda både kropps- och själsförmögenheter.
“
Propositionens innehåll i själfva saken stod emellertid föga i samklang
med dessa allvarliga premisser. Den föreslog nämligen visserligen
en ansenlig afkortning i tillverkningstiden — från 6 till 2
månader — samt därjämte en förhöjd beskattning, men såväl husbehofs-
som annan bränning skulle dock allt fortfarande få utöfvas
och bränningsrätten vara fästad vid jorden. Till det förra slaget
af bränning skulle endast få användas enkel redskap af begränsad
storlek och skatten utgöra 12 skillingar bco för hvarje tillverkad
kanna brännvin, beräknad efter pannrymden. Vid salu- eller, såsom
den numera kallades, fabriksbränningen skulle åter få begagnas hurudana
redskap som helst men skatten beräknas efter mäskkarens rymd
och utgå med 16 skillingar bco för hvarje tillverkad kanna.
Riksdagen visade sig dock lyckligtvis bättre än regeringen förstå,
hvad tiden kräfde. Ett särskild utskott af 24 personer tillsattes,
och detta utskott tog frågan på det allvarsammaste om hand. Dit
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
61
hänvisades alla de inkomna petitionerna liksom ock de motioner i
ämnet, som framburos af enskilda riksdagsmän. Icke mindre än
59 sådana motioner väcktes och ådagalade redan genom sitt respektabla
antal det stora nykterhetsnit, som för tillfället besjälade nationens
utvalda. Den 31 mars 1854 afgaf utskottet sitt förslag till ny
tillverkningslag och den 18 juli s. å. förslag till ny försäljningslag.
I sitt betänkande rörande tillverkningslagen yttrade utskottet med
hänsyftning på de olika, från hvarandra vidt skiljaktiga förslag, som
tagit sig uttryck i de mångtaliga petitionerna och motionerna: “Om
grunden för beskattningen liksom för själfva handteringen råder en
tvist, som icke synes kunna jämkas eller biläggas utan måste slitas
med stark hand, om icke en för en förbättring gynnsam tidpunkt
och sinnesstämning, som kanske icke på mansåldrar återkommer,
skall tillåtas gå obegagnad förbi. Medan bedröfvelsen öfver det
elände, som brännvinets nästan ohejdade tillverkning och försäljning
förorsaka, ännu är liflig, kan något genomgripande göras; då ändtligen
en gång nationen vaknat till känsla af fördärfvet och bönfaller,
besvärjer sina ombud, så tillhör det efter utskottets öfvertygelse
folkets ombud att lyssna till dess röst. Hvad endast få
förr insågo, hafva de flesta nu insett, eller att folkets välstånd och
kraft äro i fara; och såvidt det onda kan botas med lagstiftningsåtgärder,
åligger det folkets ombud att icke bäfva för botemedels
sökande, ehuru bittra de än må vara. “ — Redan af dessa ord var
klart, att utskottet skulle tillgripa kraftigare vapen mot det onda,
än som behagat Kungl. Maj:t. Vid riksdagen stodo tre olika partier
i brännvinsfrågan emot hvarandra. Först var det vännerna af
absolut nykterhet, hvilka svärmade för rent brännvinsförbud och
hade flera eller färre anhängare i alla de fyra stånden. Det andra
partiet förfäktade den åsikten, att den bästa lösningen läge i
brännvinsbränningens frigifning såsom fabriksnäring med hög beskattning
och under sträng kontroll men utan alla onödiga och
hämmande fjättrar med hänsyn till till verkningstid, tillverkningsbelopp
m. m. Detta parti räknade sina tätasfe led och varmaste
förkämpar bland ridderskapet och adeln samt borgareståndet, medan
bondeståndet nästan såsom en man bildade det tredje partiet, i hvars
ögon fabriksbränningen var en styggelse men däremot en lindrigt
beskattad husbehofsbränning en om icke nödvändig så dock högönsklig
samhällsanordning. Utskottets förslag utgör en kompromiss
mellan dessa olika partiåsikter, dock med afgjord fördel för det
andra partiet och med bestämdt afsteg från absolutisternas fordran
på undertryckande af hela brännvinstillverkningen. Utskottet ui>
talade nämligen som sin öfvertygelse, “att förslagen om absoluta
62
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
förbud mot spirituösa dryckers tillverkning och tillvaro inom landet
äfvensom om så höga afgifter, att de kunna gälla för förbud, äro
lika litet som brännvinstillverkningens och försäljningens fullkomliga
obundenhet och skattfrihet förenliga med samhällets välförstådda
bästa11. Beträffande framkomna förslag att begränsa bränneriernas
antal och det totala tillverkningsbeloppet inlät sig utskottet på ett
längre klargörande resonemang, som ännu i dag kan läsas med
intresse. “Om det icke11, yttrade utskottet, “är möjligt att utröna,
huru mycket brännvin som nu förtäres i riket — brännvinsproduktionen
skattades af utskottet själft till 36 miljoner kannor
men af andra lägre eller vida högre — så blifver det ännu vanskligare
att beräkna, huru mycket framdeles kan komma att åtgå,
ifall tillverkningen blifver beskattad till ett helt annat belopp och
på helt annat sätt, än hon någonsin tillförne härstädes varit; och
beräkna förbrukningen måste man dock kunna för att tilltro sig
med någorlunda visshet veta, hvad man skulle tillverka för att fylla
efterfrågan och behofvet. I förra fallet skulle inträffa, att behofvet
och efterfrågan kunde fyllas endast för en del af året, nämligen
tiden under och närmast efter tillverkningsmånaderna, och att förbrukarne
komme att under den öfriga delen af året sakna tillgång
till varan. Om detta inträffar, eller om, hvilket har samma verkan,
det förutses eller en opinion därom tillskapas, skulle priset oerhördt
uppjagas; och de tillverkare, som hållit på sitt förråd, eller de
handlande, som passat på att i tid slå under sig en stor del däraf,
skulle göra oskäliga vinster. Det medel, hvarigenom sådana missförhållanden
vanligen jämnas, nämligen spekulation i loflig tillverknings-
och handelsväg, vore afskuret; och antingen måste behofvet
fyllas på olaglig väg eller ock icke alls kunna fyllas, i hvilka båda
fall det vore lika välberäknadt att, såsom äfven af några vore föreslaget,
helt och hållet och för all tid förbjuda tillvaron af allt
brännvin i landet. “ Båda utvägarna komme ovedersägligen att
hafva ungefär samma verkan. “Utskottet tror nämligen, att tillverkningen
så mycket rättar sig efter förbrukningen, att det skulle
vara fruktlöst att vilja hämma den senare endast genom inskränkning
af brännvins inhemska tillverkning, så länge varan kan fås
från alla de länder, som närmast omgifva oss. Ehuru tillverkningen
hittills varit inom vårt land ohejdad och varans pris följaktligen
lågt, så är det mer än sannolikt, att förbudet mot hennes införande
blifvit öfverträdt. Ännu mera skulle denna händelse inträffa, om
tillverkningens hämmande höjde priset så utöfver dess belopp i
andra länder, att försnillningen blefve mycket lönande. Sverige
skulle därigenom förlora arbetskostnaden och tillverkningsvinsten
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
68
utan att slippa brännvinet och dess skadliga verkningar.u Beträffande
särskildt frågan om begränsning i bränneriernas antal påpekade
utskottet svårigheten att fördela ett bestämdt antal brännerier inom
riket. Icke kunde man öfverlämna åt sakerna att utveckla sig själfva,
utan man måste bestämma viss tillverkning för hvarje ort, t. ex.
hvarje län. “Provinser finnas emellertid, som nästan icke alls vilja
tillverka brännvin eller icke kunna det utan förlust, och andra, där
tillverkningen kommit att blifva en öfvervägande industri. Skulle
nu de provinser, där för råämnenas sällsynthets och dyrhets skull
brännvinstillverkningen hvarken blifvit drifven eller kan utan ekonomisk
missräkning drifvas, få sig brännerier påtvungna? Detta skulle
vara ett onus och ett fördärf, om det än icke blefve anledning till
missnöje i samma riktning, som utan tvifvel inträffade i de orter,
där bränningen förut varit en allmän näring, och där största delen
däraf blefve förbjuden, icke genom sakernas naturliga gång och
industriell beräkning utan genom ett direkt lagbud. “ Med anledning
af dessa och andra skäl, som vi här förbigå, tillstyrkte utskottet,
att brännerierna i riket ej måtte till visst antal bestämmas och ej
heller något visst af verkning sbelopp för hela riket bestämmas. Den
viktiga frågan, huruvida rättigheten att tillverka brännvin alltfortfarande,
såsom Kungl. Maj:t i sin proposition föreslagit, skulle vara
bunden vid jorden, blef äfven föremål för en längre utredning af
utskottet. Efter att först hafva uppvisat, att brännvinsbränningen
ingalunda kunde enligt rikets grundlagar betraktas såsom något
slags privilegium för jorden, framdrog utskottet, att erfarenheten
ådagalagt, att husbehofsbränningen i allmänhet redan öfvergått från
sin egentliga och ursprungliga natur, och att någon verklig husbehofsbränning
knappast längre fanns till. “Få, om någon“, sade
utskottet, “tillverka numera spritdrycker till endast eget behof och
af egna jordprodukter, hvilket väl skulle med ordet betecknas, och
att så icke är, bevisas bäst därutaf, att i vissa orter har brännvinstillverkningen
nästan alldeles upphört, under det i andra, såsom
allmänt kändt är, en betydlig fabrikation blifvit under husbehofsnamnet
drifven till afsalu. “ Utskottet förklarade härpå den allmänna
förvirringen i forna tiders lagstiftning rörande brännvinet hafva varit
till stor del beroende på att bränningsrätten varit bunden vid jorden,
enär en rationell beskattning af brännvinstillverkningen icke kunnat
äga rum utan att det sett ut, som om det varit jordbruksnäringen,
man velat beskatta, och då denna varit på andra vägar i allmänhet
beskattad, så mycket hon tålt, och dessutom hufvudsakligen varit
representerad af en medborgarklass, så hade den i sig själf rent finansiella
frågan fått anstrykning af stånds- och partifråga inom lagstiftningen.
64
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
Därefter bemötte utskottet det ekonomiska skäl, som blifvit anfördt
för brännvinsbränningens fästande vid jordbruket, nämligen
att den skulle vara nyttig om icke rent af nödvändig för detsamma,
och framhöll den exceptionella ställning produktionen af
brännvin genom sin bundenhet vid jorden hittills intagit i jämförelse
med all annan fabrikation. I fråga om all annan sådan
hade nämligen den grundsatsen gjort sig gällande, att frambringaren
eller ägaren af råämne hade hvarken större eller mindre rätt
än någon annan att förarbeta det. Sålunda hade man icke fallit
på den tanken, att grufägare ensamma skulle äga att blåsa tackjärn,
hytteägare att smida stångjärn, ullproducenter ensamma att
väfva ylletyg, ägare af lera och sand ensamma att bränna tegel etc.
Rättigheten att producera råämnen och rättigheten att genom köp
skaffa sig dem hade ansetts oberoende af hvarandra; och rättigheten
att förarbeta dem hade betraktats såsom lika allmän och
öppen för alla. Vidare uttalade utskottet såsom sin åsikt, att
om brännvinstillverkning skulle äga rum, den helst borde drifvas
fabriksmässigt och i stort, emedan blott på det sättet den största
afkastningen kunde med minsta kostnad och arbete erhållas ur råämnena.
Tillverkningen med tusentals småredskap, spridda till nästan
hvarje gård, hade antagit karaktären af ett betänkligt slöseri med
råämnen, bränsle och arbete. “Tillverkaren har icke beräknat,
knappast velat veta, hvad varan rätteligen kostat honom, eller hvad
hon varit värd i handeln; och detta har gjort, att hon blifvit bortslösad
antingen på en ögonblickets förbrukning eller i handeln till
för lågt pris.“ På alla dessa skäl föreslog utskottet, att brännvinsbränningen
borde i lagstiftningen behandlas efter samma grundsatser,
som gällde för fabriksrörelse i allmänhet, och sålunda bränningsrättighet
såväl i stad som på landet upplåtas åt en hvar, som var
berättigad att idka fabriksrörelse, dock med hänsyn till befintliga
förhållanden med den utsträckning, att ägande eller innehafvande
af särskild skattlagd jord skulle göra annan kvalifikation öfverflödig.
Men då utskottet sålunda trodde sig böra föreslå, att brännvinstillverkning
skulle vara en fri fabrikation, icke uteslutande fästad
vid något slags egendom, folkklass eller yrke, ansåg detsamma dock,
att det gåfves vissa personer, som på grund af sina befattningar
och sin samhällsställning borde vara förhindrade att befatta sig med
ifrågavarande näring, och föreslog i den vägen vissa restriktioner
rörande domare, ämbets- och tjänstemän i länsstyrelserna, prästerskapet,
skollärarstaten m. fl.
Sedan utskottet framlagt sina åsikter om rättigheten att drifva
brännvinstillverkning, öfvergick detsamma till frågan om sättet och
LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE BRÄNNVIN
65
villkoren för rättighetens utöfning och förenade sig med Kungl.
Maj:ts proposition i att en förminskning i brännvinsåtgången vore
att söka dels i en begränsning af tillverkningstiden, dels i en högre
beskattning. En skarpare begränsning i tillverkningstiden var gifvetvis
en inkonsekvens af det parti, som lyckats frigöra brännvinsbränningen,
och utgjorde icke annat än en eftergift åt den absoluta
nykterhetens vänner, likavisst som bränningsrättens upplåtande till
jordinnehafvare vid sidan af egentliga fabriksidkare var en eftergift
åt den gamla husbehofsbränningens försvarare. Detta erkändes
också mer eller mindre öppet af utskottet. “I och för sig själf“,
yttrade nämligen utskottet, “och under vanliga förhållanden torde
väl inskränkning till tiden hvarken vara ett tillförlitligt medel för
ändamålets vinnande eller det i industriellt och ekonomiskt hänseende
fördelaktigaste, emedan en handtering, som får drifvas endast
tidtals, icke kan framkalla eller bibehålla arbetares största möjliga
konstfärdighet, emedan arbetets företagande hindras under den tidpunkt,
då det efter olika orters olika natur- och handelsförhållanden
kan vara bekvämast och fördelaktigast, emedan det kapital, som
ligger i den oftast ganska dyra redskapen, måste under en stor del
a,f året vara dödt och utan afkastning, och emedan varans tillverkning
måste ske på en gång och hastigt utan möjlighet att förutse,
huru pris och efterfrågan kunna komma att visa sig, då hon skall
aflåtas", men alla dessa skäl till trots ansåg sig utskottet böra taga
hänsyn till deras mening, som föreställde sig, att tillverkningen
blefve så stor, den finge blifva, eller att flera skulle tillverka, om
flera ägde tillverka, och att landet, om ingen begränsning skedde,
skulle komma att värre än någonsin öfversvämmas af brännvin.
För den skull föreslog utskottet samma tidsbegränsning som den
kungl. propositionen. Beträffande däremot näringens beskattning
skar utskottet djupare, än Kungl. Maj:t föreslagit, och fastslog såsom
“en oeftergiflig grundtanke“ i det nya systemet, att all brännvinstillverkning
skulle bära lika skatt, hvilken borde utgå med 16 skillingar
banco (50 öre) pr tillverkad kanna (d. v. s. 19 öre per ltr)
eller samma belopp, som Kungl. Maj:t föreslagit för salubränningen.
Såsom den enda tillförlitliga kontrollen öfver tillverkningen framhölls
uttryckligen oupphörliga uppmätningar genom statstjänare, men
till följd af brännerinäringens allmänna utbredning kunde denna kontrolleringsmetod
icke såsom allmän regel genomföras. År 1852
funnos icke färre än 35,481 taxerade brännvinspannor, af hvilka
endast 600 ä 700 drefvos med ånga. Att anställa eu kontrollörspersonal
för en sådan oerhörd mängd tillverkningsplatser var ej att
tänka på, och att “med ett penndrag" utrota allt, hvad små bränNykterhetskommitténs
betänkande. IV.
5
66
LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE BRÄNNVIN
nerier hette, kunde ej heller påtänkas, då så inånga intressen, så
inånga vanor och öfvertygelser lade oöfvervinneliga hinder därför.
Man redde sig ur svårigheten genom att legalisera två olika slags
brännerier. Den första klassen omfattade de tusentals mindre brännerierna,
som drefvos med eldens verkan omedelbart på pannan, och
för hvilka såväl storleken (från 12 t. o. m. 20 kannors pannrymd)
som till en del äfven konstruktionen af de använda redskapen skulle
vara lagbestämd. För denna klass af brännerier måste mätningsgrunden
blifva pannans rymd, och skulle redskapens afverkningsförmåga
beräknad per dygn uppgå till 5/6 af pannrymden, då redskap
utan mäskvärmare användes, och till ett med 1/3 därutöfver förhöjdt
belopp eller en och V9 gång pannrymden, då redskap med mäskvärmare
användes. Mindre bränneri fick ej drifvas af annan än den, som ägde
eller innehade i mantal satt och särskildt skattlagd jord. Den andra
klassen af brännerier utgjordes åter af de större verken, hvilka i
regel fingo använda huru stora och huru beskaffade redskap som
helst. Såsom skillnadsgräns mellan de båda slagen af brännerier
föreslogs en minimumtillverkning vid det senare slaget af 300 kannor
6-gradigt brännvin1) per dygn i medeltal under månad, och
för att tillmötesgå nykterhetsifrarnes önskningar fastställdes äfven
för dessa brännerier en maximumtillverkning af 1,000 kannor per
dygn i medeltal under månad. Med afseende å svårigheten att på
förhand beräkna tillverkningen medgafs dock ett remedium af VB
öfver eller under det anmälda tillverkningsbeloppet, så att den tilllåtna
tillverkningen egentligen var begränsad mellan 240 och 1,200
kannor. Dessa bränneriers tillverkning skulle uppmätas under kontrollörers
tillsyn.
Sådana voro i hufvudsak de lagbestämmelser, hvarigenom särskilda
utskottet vid 1853 —1854 års riksdag tänkte sig råda bot
på den öfverklagade brännvinstillverkningen i Sverige. Förslaget,
rönte från bondeståndets sida det mest förtviflade motstånd, enär
bönderna ansågo, att skatten genom för hög beräkning af den enkla
redskapens afverkningsförmåga skulle komma att nedtrycka och förinta
de små brännerierna i konkurrensen med storbrännerierna. De
tre högre stånden höllo dock endräktigt samman, och slutet blef,
att förslaget antogs af rikets ständer. Härmed var en fast grund
lagd och en säker väg utstakad för den svenska brännvinslagstiftningen,
som från nämnda riksdag räknar en vändpunkt i sin historia. *)
*) Denna beräkningsgrund ändrades genom en kungl. förordning den 27 november
1857 på det sätt, att kanntalet beräknades efter 50 procents styrka vid 15 graders
värme efter Celsius’ termometer. 6-gradigt brännvin motsvarar brännvin af 49 volymprocents
alkoholstyrka.
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
67
Men riksdagen var ej nöjd med att ordna tillverkningen af brännvin.
Äfven försäljningen af varan blef föremål för dess lagstiftningsomsorger,
ehuru Kungl. Maj:t i sin proposition förbigått denna del
af frågan med tystnad. Förut hade bestämmelserna om brännvins
tillverkning och försäljning sammanfattats i samma förordningar,
men det särskilda utskottet fann det vara redigast att låta hvar
sak för sig få sin egen lag. Utskottets förslag till försäljningslag
afläts den 18 juli 1854 och blef efter föregående debatter, återremisser,
sammanjämkningar och ändringar slutligen enstämmigt
antaget af ständerna, sedan likvisst bönderna i det längsta sökt göra
motstånd.
I sitt betänkande öfver den nya försäljningslagen uttalade utskottet
den öfvertygelsen, att förbud mot all handel med brännvin icke
kunde komma ifråga, då man icke ansett sig kunna förbjuda dess
tillverkning, men att, om missbruket af spritdrycker skulle kunna
hämmas, måste handeln därmed lika väl som tillverkningen däraf
underkastas strängare och mera inskränkande band och kontroll än
hittills. Hittills hade, såsom redan i det föregående blifvit sagdt,
handeln med brännvin icke varit reglerad och beskattad mera än i
ett stadium, nämligen vid utskänkning eller försäljning att på stället
förtäras och i ringare belopp än en kanna. All annan handel därmed
var fri och icke underkastad annan afgift än den, taxeringskommittéer
kunnat ålägga partihandlare med varan. Utskottet ansåg,
att man borde skapa en mellanform mellan utskänkningen och den
fria partihandeln, samt att det tillåtna kvantum för denna sistnämnda
handel måste bestämmas vida högre än en kanna. “Man må tänka
om bränn vinsförtäring, hvad man vill“, resonerar utskottet i sitt
betänkande, “man må anse henne ovillkorligen fördärflig eller möjligen
oskadlig, så torde man dock i alla händelser nödgas erkänna,
att kroglifvet eller en mängd personers vana att tillbringa en del
af sin tid i''samkväm på ställen, där rusgifvande drycker tillhandahållas,
utgör en ovillkorlig och stor våda för sedlighet och arbetsdrift;
och hvarje anledning, som lockar till en sådan vana, bör
därföre omsorgsfullt undanröjas. Bland dylika anledningar vore
säkert den icke den minsta, att hvar och en, som ansåge sig behöfva
köpa ett mindre kvantum sådana drycker för att i hemmet förbrukas,
skulle nödgas infinna sig på ett ställe, där de icke blott försäljas
utan äfven förtäras. Erfarenheten har visat, huru lätt dylika tillfällen
och exempel förleda till ovanor, hvilka icke lika lätt afläggas;
och farligast äro de för barn och oerfarna yngre personer, som
skickas att köpa, hvad husfadern anser sig behöfva.4 — På grund
häraf föreslog utskottet införandet af en särskild, reglerad bränn
-
68
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
vinsliandel utan rättighet till försäljning af det för den ögonblickliga
förbrukningen lämpligaste och vanligaste minsta kvantum samt utan
förtäring på stället eller rättighet och skyldighet att försälja mat,
åt hvilket slags handel man lämpligen kunde gifva namnet minuthandel.
Det syntes icke vara rådligt att bestämma minuthandelsminimum
alltför lågt, enär det då å minuthandelsställena inköpta
brännvinet antagligen komme att omedelbart utanför försäljningsboden
förtäras och det utan mat, men å andra sidan borde det icke
heller sättas så högt, att den vanlige arbetaren, som sällan på en
gång äger större penningtillgång än en dags eller några få dagars
arbetsförtjänst, icke förmådde köpa det. Af minuthandelns införande
blefve en naturlig föjd, att den fria partihandeln med brännvin
måste betydligt inskränkas. Hvad den tredje sorten af brännvinsförsäljning
angår, så fann utskottet föga afvikelser behöfva ske
från hvad förut var därom stadgadt. Den grundsatsen, att mat
alltid skulle finnas att tillgå å utskänkningsställena, borde enligt
utskottets mening icke frånträdas, “ty om än icke utan allt skäl
skulle kunna sägas, att den tron, att mat nödvändigt måste åtfölja
brännvin, kan underhålla och stärka den falska tron, att brännvin
bör åtfölja mat, så torde man dock nödsakas fästa afseende vid
gamla och inbitna åsikter, helst om de icke äro skadliga utan, från
viss synpunkt åtminstone, verkligen kunna befordra ett godt ändamål;
och dit hör den föreställningen, att brännvins förtärande utan
mat är för hälsan mera fördärfligt än i sammanhang därmed, och
att i det förra till och med ligger någonting skamligt, såsom utmärkande
den verklige suparen i ordets lägsta betydelse."
Hvad som i särdeles hög grad bidragit att sprida brännvinet, hade
enligt utskottets mening varit, att detta blifvit behandladt nästan
som en kramvara, hvilken funnits i de flesta handelsbodar. Den
allmänna rättigheten att sälja så litet som en kanna hade så godt
som omöjliggjort hvarje kontroll öfver att icke ännu niindre partier
såldes. Såsom ett nödvändigt villkor för en väl ordnad brännvinshandel
måste man därföre uppställa, att denna måste skiljas från
annan handel. Beträffande sättet och ordningen för vinnande af
rättighet att i minut försälja eller utskänka brännvin ansåg utskottet,
att menigheternas vilja, uttalad genom de kommunala myndigheterna,
måtte för framtiden kunna hindra inrättandet af nya eller bibehållandet
af gamla minuterings- och utskänkningsställen, enär det vore
skäligt, “att de vältänkande och kloke bland församlingarnas och
kommunernas invånare må kunna från den mindre stadgade delen
af befolkningen aflägsna lockelser och tillfällen till missbruk af starka
drycker". I fråga om den skatt, som borde drabba brännvinshandeln,
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
69
så fann utskottet det vara egentligast, att en bestämd afgift sattes
å hvarje försåld kanna brännvin; men då det var otänkbart att
genom oafbruten uppsikt kontrollera, hvad en försäljare verkligen
afsatte, fanns ingen annan utväg än att efter beräkning af det
kvantum brännvin, som på de tillåtna försäljningsställena inom hvarje
kommun borde kunna afsättas, ålägga hvartdera en på förhand gifven
skatt. Att med någorlunda tillförlitlighet kunna beräkna afsättningskvanta
var emellertid en så stor svårighet, att man måste öfverlåta
åt den fria och öppna täflan att afgöra frågan, dock med pröfningsrätt
för vederbörande myndighet öfver gjorda anbud, så att ej det
högsta anbudet ovillkorligen alltid måste antagas. Hvad skattens
belopp angick, uttalade utskottet såsom sin öfvertygelse, att den fördyring,
som man satt såsom ett hufvudändamål för den nya tillverkningslagen,
endast i obetydlig grad vore att vänta, om icke en
tämligen dryg skatt äfven drabbade försäljningen, och då utskottet
ansåg, att brännvinsmissbrukets anstötligaste former, som läge i kroglifvet,
särskildt borde angripas, föreslog detsamma, att rusdryckernas
anskaffande gjordes mindre dyrt på annan väg än genom besök på
krogen. I detta ändamål borde försäljningsskatten sättas lägre vid
minuthandeln än vid utskänkningen.
Då staten genom den nya lagen rörande tillverkning af brännvin
skulle erhålla högst betydligt förökade inkomster, fann utskottet det
icke vara annat än billigt, att inkomsterna af varans försäljning
komme folket till godo och användes till behof, hvartill medel eljest
måste af folket omedelbart sammanskjutas. Den tanken, att största
delen af de af folket utlagda penningarna för förtärdt brännvin slutligen
komme folket till godo och skulle bidraga till lättande af de
kommunala bördorna, skulle också uppmuntra till allmän uppmärksamhet
å denna handel och medverka till upptäckande och hämmande
af lönkrögerier, hvilkas utrotande måste vara ett angeläget
samhällsspörsmål. Af farhåga att kommunalmyndigheterna af nit
att bereda kommunen inkomst möjligen skulle utan afseende a
anbudsgifvarnes karaktär och personliga anseende icke blott alltid
antaga högsta försäljningsanbuden utan äfven på andra sätt befordra
försäljningsställens anläggning och brännvinets spridning, borde emellertid
afgifterna icke omedelbart tillfalla hvarje kommun af hennes
egna brännvinsförsäljningsställen utan ingå till en för ett större
distrikt gemensam kassa, hvarifrån medlen sedermera borde utdelas
bland dess samtliga socknar efter folkmängden. Den benägenhet,
som man skulle kunna befara hos de särskilda kommunerna att uti
afgifterna för brännvinsförsäljningen skaffa sig inkomster utan sträng
beräkning af medlen och följderna, måste blifva vida mindre verk
-
70
LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE BKÄNNVIN
sam, då hvardera nödgades erkänna, att hvad hon lyckats genom de
fördärfliga medlen samla, komme dock slutligen endast till en del
henne själf till godo, och att det mesta i stället tillföll andra. Undantag
borde dock i fråga om brännvinsmedlens fördelning göras för
städerna, då dessas styrelse och förvaltning vida skilde sig från
landtkommunernas samt städerna af ålder haft rätt att hvar för sig
draga inkomsterna af starka dryckers försäljning.
För öfrigt förordade utskottet, att äldre häfdvunna rättigheter att
utskänka spritdrycker måtte respekteras. Sådana rättigheter innehades
å landsbygden af gästgifverierna, i städerna dels af sådana
personer, som ägde burskap, hvilket berättigade till brännvins utskänkning,
dels af sådana, åt hvilka dylik rättighet blifvit genom
vederbörande myndigheters beslut förlänad på bestämd tid. Gästgifvarne
å landet borde dock befrias från sin sedan 1734 års gästgifveriordning
bestående skyldighet att utskänka brännvin.
Alla dessa gamla så att säga privilegierade brännvinsförsäljare
skulle dock hädanefter betala samma försäljningsafgift som de nya
försälj arne, och deras försäljningskvanta borde därföre beräknas
genom taxeringskommittéer. Såsom allmän grundsats borde gälla
både för stad och land, att en dylik äldre rättighet ovillkorligen
skulle försvinna, så snart afbrott i dess begagnande inträffade genom
afsägelse eller sådan förseelse eller åtgärd, hvarigenom hon förverkats,
och burskap, som hädanefter meddelades, skulle ej medföra rättighet
till minuthandel eller utskänkning af brännvin.
Vidare föreslog utskottet, att inskränkning skulle göras i brännvinsförsäljningen
vid vissa större folksamlingar, där de anstötligaste
företeelserna af dryckenskapslasten visade sig, att all handel med spritdrycker
under sön- och helgdagar borde begränsas, samt i fråga om
straffbestämmelserna för brott mot försäljningslagen att desamma
borde skärpas, enär de hitintills stadgade icke visat sig äga kraft
att hämma öfverträdelserna och således säkert skulle blifva ännu
mer otillräckliga att hämma dem, sedan frestelsen ökats genom den
stegrade skatten.
Genom dessa utdrag ur det särskilda utskottets betänkande torde
det nya, som i fråga om handeln med brännvin kom till stånd i
sammanhang med revolutionen i den svenska lagstiftningen om tillverkningen
af brännvin, vara i hufvudsak framställdt och tillräckligt
motiveradt, och ingen torde kunna neka till att riksmötet
1853 —1854 genom sitt godkännande af utskottets principer rörande
brännvinshandeln knöt en ny lager i sin oförgängliga minneskrans.
De lagar, som blefvo en följd af ifrågavarande riksdagsbeslut,
utfärdades af konung Oscar I den 18 januari 1855 och utgöra:
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
71
1) “Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående villkoren för brännvins
tillverkning“ samt 2) “Kungl. Maj.ts nådiga Förordning angående
villkoren för försäljning af brännvin och andra brända eller
destillerade spirituösa drycker.u Innehållet i den förstnämnda förordningen
är så noga öfverensstämmande med särskilda utskottets i
det föregående relaterade förslag, att vi anse oss icke här behöfva
ingå på detsamma, hvaremot vi af försäljningslagen tillåta oss återgifva
vissa bestämmelser, enär endast de allmänna principer, hvarpå
samma lag hvilar, blifvit i det föregående framhållna.
Nämnda lag stadgade, som följer:
§ 1. Brännvin må ej till mindre belopp än 15 kannor (39-26 ltr) säljas
af annan än den, som enligt § 2 eller 4 därtill berättigad är.
§ 2. Den, som erhållit rättighet att idka minuthandel med brännvin, får
ej sälja mindre än en half kanna (l''3l ltr).
§ 3. Vid handel, som i förestående §§ omförmäles, må hvad såldt blifvit
icke afhämtas i mindre belopp än det minsta, som i hvartdera fallet säljas
må; ej heller får något af det sålda å försäljningsstället förtäras.
§ 4. Den, som erhållit rättighet att idka utskänkning af brännvin, må
sälja huru litet belopp som helst, och må detta å stället förtäras eller därifrån
afhämtas. Å utskänkningsställe skall mat alltid vara att tillgå.
§ 5. Utskänkning af brännvin må icke utöfvas af den, som idkar annan
handel, till hvars bedrifvande särskild! tillstånd erfordras. Å landet vare
lag samma för minuthandel med brännvin.
§ 6. Rättighet till minuthandel med eller utskänkning af brännvin må ej
tilldelas annan än den, som har god hejd, gjort sig känd för ordentlighet,
kan försvarligt skrifva och räkna samt pröfvas i öfngt tjänlig vara.
Från rättighet till brännvinshandel i minut och utskänkning undantagas
dessutom samma personer, som enligt 1855 års tillverkningslag saknade rättighet
att tillverka brännvin, hvilka voro: öfver- och underståthållare, landshöfding,
landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och
stadsfiskal, polistjänstemän, domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson,
ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,
i tjänst varande eller praktiserande läkare, justerare af brännvinstillverkningsredskap,
brännerikontrollör eller tillsyningsman, så ock i allmänhet ämbets-
och tjänsteman, som till följd af sin befattning kunde komma att deltaga
i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå.
Å kronojord, som ej med stadgad åborätt besuttes, var äfven i 1855 års
tillverkningslag förbjudet att tillverka brännvin, men kunde därstädes bedrifvas
försäljning däraf.
§ 7 stadgade, att magistraterna i rikets städer årligen skulle till vederbörande
länsstyrelse uppgifva de personer, som antingen på grund af burskap
72
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
eller på grund af å viss tid upplåten äldre rätt därtill ägde drifva brännvinsförsäljning,
motsvarande minuthandel eller utskänkning, hvarjämte magistraten,
sedan stadsrepresentationen (“Stadens Äldste") blifvit hörd, skulle
afgifva utlåtande, huruvida dylik försäljningsrätt måtte tilldelas äfven andra
personer, och i så fall föreslå försäljningsställenas antal. Kungl. Maj:ts
befallningshafvande skulle därpå fatta sitt beslut i ämnet, dock kunde ej mot
både magistratens och stadsrepresentationens afstyrkande nya här ifrågavarande
slags brännvinsförsäljare antagas eller sådana näringsidkares antal
bestämmas högre än det, hvarom magistraten och stadsrepresentationen varit
ense.
§ 8 bestämde, att för hvarje sådan näringsidkare, som innehade äldre
rätt att drifva bränn vinshandel i detalj, skulle bevillningstaxeringskommittén
beräkna det kanntal brännvin, som kunde af näringsidkare under nästföljande
försäljningsår i staden föryttras; och
§ 9 påbjöd, att burskap, som hädanefter meddelades, ej medförde rättighet
till minuthandel med eller utskänkning af brännvin.
§ 10 behandlade de nya försäljningsrättigheterna, hvilka innan juli månads
utgång skulle af magistraten utbjudas på offentlig auktion för högst tre år i
sänder. Magistraten ägde att efter stadsrepresentationens hörande bestämma,
om flera rättigheter skulle utbjudas i ett utrop eller hvarje rättighet särskild^
och samma myndighet ägde pröfva auktionsanbuden efter de bjudandes
behörighet och tjänlighet. Vid denna paragraf tillkom genom ståndens öfverläggningar
och beslut ett andra moment, som icke återfanns i särskilda utskottets
ursprungliga förslag till försäljningslag. Detta moment, som varit af
en utomordentlig vikt för brännvinshandelns ordnande och utveckling i vårt
land, var af följande lydelse:
“Bildar sig i stad bolag för öfvertagande af
all den minuthandel med eller all den utskänkning af brännvin, eller af
bäggedera, hvilket eljest skolat, enligt nästföregående moment, på auktion
därstädes utbjudas, må Magistraten, sedan Stadens Äldste hörde blifvit, härom
med bolaget, utan föregående auktion, sluta aftal för högst tre år i sänder.
Härvid får dock afgiften ej bestämmas lägre, än sammanlagda beloppet skolat
minst utgöra, ifall försäljningsrättigheterna varit åt särskilda personer upplåtna.
" (Jfr § 16.)
§ 11. Gästgifvare vare ej pliktig att brännvin till utskänkning hålla.
§ 12 stadgade, att sockennämnden skulle beräkna det kanntal brännvin,
som kunde från gästgifveriet under nästföljande försäljningsår afyttras, hvarpå
taxeringskommittén med ledning af denna beräkning skulle bestämma det
antal kannor, för hvilka afgift borde erläggas.
§ 13 rörde annan utskänkning å landet än den, som enligt äldre rätt tillkomme
gästgifverierna, och stadgade, att de kommunala myndigheterna
(sockennämnd och sockenstämma} skulle afgifva utlåtande öfver ansökan till
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
73
erhållande af sådan näringsutöfningsrätt. Ogillades ansökan af såväl sockennämnd
som sockenstämma, var frågan förfallen, men i motsatt fall skulle
vederbörande kyrkoherde insända sockenstämmoprotokollet och sockennämndens
yttrande jämte eget utlåtande i ämnet till länsstyrelsen, som däri fattade
beslut. Där fråga uppstode att å landet bevilja rättighet till minuthandel
med brännvin skulle förfaras på lika sätt.
§ 14 bestämde, att rättigheterna för andra tillåtna utskänkningsställen än
gästgifverier äfvensom för minuthandelsställenä i socknen skulle innan september
månads utgång af sockennämnden utbjudas på offentlig auktion för
tre år i sänder med förbehållen rätt för sockennämnden att pröfva de bjudandes
behörighet och tjänlighet. Härvid är väl att märka, att någon bestämmelse
liknande mom. 2 i § 10 alldeles icke förekom rörande brännvinshandeln
å landsbygden, hvadan sålunda öfverlåtande på bolag af minuthandel
med eller utskänkning af brännvin på landsbygden icke blef tillåten.
§ 15. Försäljningsåret räknas för stad från den 1 oktober och å landet
från den 1 november.
§ 16. Vid beräkning, som är i § 8 för stad föreskrifven, må kanntalet
icke sättas för minuthandels- och utskänkningsställe under 800 och vid
beräkning, som är i § 12 för gästgifveri å landet föreskrifven, icke under
400. Ej heller får auktionsanbud, som enligt § 10 eller 14 för hvartdera
slaget af handel antages, understiga i stad 800 eller å landet 400 kannor.
§ 17. Så i stad som å landet utgöres afgiften vid minuthandel med 8
sk. bco (25 öre) och vid utskänkning 12 sk. bco (37''/o öre)1) för hvarje kanna
(d. v. s. resp. O1/^ och 14 öre per ltr) af det brännvin, som enligt § 8 eller
12 beräknadt blifvit, eller hvarför afgift enligt § 10 eller 14 åtagen är.
§ 22. “Vid läger, eller där trupp eljest är för flere dagar sammandragen,
vid hälsobrunn eller badort, på passagerarfartyg, eller där värdshusrörelse
af annan anledning kan komma i fråga att under endast någon del af året
utöfvas, må, för kortare tid än år, rättighet till brännvinsutskänkning meddelas
af vår befallningshafvande, när, i förstnämnda fall, befälhafvande militärchef,
och i öfriga fall andra vederbörande, därom gjort anmälan." Afgifter
för dylik mera tillfällig utskänkningsrättighet skulle beräknas af taxeringskommittéerna
och utgå i proportion efter bestämmelserna i §§ 16 och 17.
§ 23 stadgade, att utaf de afgifter, som inflöto för minuthandel med och
utskänkning af brännvin, vare sig å stad eller å landet, skulle 1/6 insättas
för hushållningssällskapens räkning för att af desamma förvaltas och användas
till allmännyttiga ändamål.
Af de afgifter, som i stad inflöto, skulle de återstående 4/6 tillfalla staden, *)
*) Denna afgift höjdes för lättnad i beräkning efter öresräkningens införande till 40
öre vid 1858—1860 års riksdag.
74
LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN
men af dem, som å landsbygden ingingo, skulle de 4/6:ne samlas hos resp.
länsstyrelser, som därefter skulle fördela det för hela länet sammanlagda
beloppet på länets samtliga socknar i förhållande till hvarderas folkmängd.
Länen kunde dock härvid möjligen fördelas i distrikt. Hvad stad eller
socken sålunda tillfölle, skulle användas till kommunala behof.
I Stockholm skulle hela afgiften tillfalla staden.
§ 24 förbjöd minuthandel med eller utskänkning af brännvin på eller
invid ställe, där auktion, marknad eller mönstring med beväringsmanskap
hölles, gårdfarihandel med brännvin m. m.
§ 25 förbjöd brännvinshandel i detalj å apotek.
§ 26 rörde sabbatens helgd och stadgade, 1) att å sön- eller helgdag
brännvin, som föryttrats genom parti- eller minuthandel, ej fick utmätas
eller utlämnas, 2) att å landet all annan utskänkning då utan särskildt tillstånd
var förbjuden än på gästgifvaregårdar vid måltider till resande, 3) att
i stad vederbörande myndighet ägde bestämma, hvilka timmar om dagen
utskänkning finge vara tillåten, samt 4) att under gudstjänst utskänkningsställe
alltid skulle vara stängdt.
§ 27 förbjöd brännvins utlämnande till den, som synbarligen vore öfverlastad,
liksom å utskänkningsställe till minderårig (d. v. s. under 15 år)
och stadgade för öfrigt, att den, som vore öfverlastad, ej finge utdrifvas från
utskänkningsställe, där han starka drycker förtärt, eller utan vård lämnas.
§§ 28—38 innehöllo vissa bestämmelser om gratisutskänkning och utborgning
af samt byteshandel med brännvin, om brännvinets laga styrka (minst
5 grader = 46''5 volymproc.), om brännvins transport, om skylt å minuthandelsoch
utskänkningsställe m. m., hvarefter
§§ 39—59 rörde åtal och straff för förbrytelser mot lagens bestämmelser
och § 60 slutligen lagens verkställighet. Af straffbestämmelserna tillåta vi
oss endast framhålla, att den, som genom minuthandel eller utskänkning föryttrade
brännvin utan att i stadgad ordning därtill hafva förvärfvat rättighet,
skulle i allmänhet dömas till böter men den, som fjärde gången eller oftare
med sådan förbrytelse beträddes, till fängelse med arbete från och med två
månader till och med ett år.
Det dröjde icke länge, förrän 1855 års brännvinslagar visade sig
hafva burit välsignelserika frukter. Bönderna, som i ilska hotat
med att sätta i gång en öfversvämmande lönbränning med ty
åtföljande lönkrögeri, böjde sig, dock icke utan knot, under lagens
arm. Att de emellertid haft rätt i sitt påstående, att tillverkningslagens
antagande i sig innebure de små bränneriernas undergång,
framgick af det enkla faktum, att medan år 1858 räknades icke
mindre än 33,342 taxerade brännvinspannor, voro år 1855 däremot
icke mer än 391 större och 3,090 mindre brännerier i verksamhet.
STÖRRE :
BRÄNNERIER
Årl855.
12 ösQ. fr. Greenw. Vt
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
75
Tillverkningen vid dessa brännerier uppgick enligt officiella uppgifter
till 9,436,820-5 kannor, hvilket belopp dock med hänsyn
till den bristande kontrollen öfver de mindre brännerierna torde
vara för lågt, hvadan tillverkningen i verkligheten torde hafva
uppgått till omkring 12,500,000 kannor eller näppeligen ens hälften
af den årliga brännvinsproduktionen, lågt skattad, någon tid före
den nya lagstiftningens införande. Det ekonomiska resultatet för
statsverket var på samma gång särdeles lysande, då nämligen detsammas
inkomst å brännerihandteringen i hast steg från 722,032
kr. (1853) till 4,857,837 kr. (1855). Och under det man förut
haft oräkneliga krogar spridda öfver hela landet, så godt som rensopades
med ens landsbygden från dessa tillhåll. Man räknade
nämligen redan under försäljningsåret 1855—1856 öfver rikets hela
landsbygd icke mer än 64 minuthandelsställen och 493 ständiga
utskänkningsställen, af hvilka sistnämnda dock 411 voro gästgifvaregårdar
och såsom sådana intogo en privilegierad undantagsställning.
Under sagda år funnos icke färre än 8 län, i hvilka å landsbygden
icke en enda minuthandel med brännvin existerade, och 6, i hvilka
blott en sådan förefanns. I Jämtlands län fanns hvarken något
utminuterings- eller något ständigt utskänkningsställe.x) I städerna
var emellertid tillståndet icke lika hugnesamt och kunde icke heller
gärna så vara, då det naturligtvis icke var att hoppas, att inrotade
vanor med hänsyn till förtäringen af spritdrycker skulle tillintetgöras
i och med utrotandet af de tusentals små brännerierna och
krogarna landet rundt. Visserligen torde spritförtäringen bland
städernas egna invånare icke vid denna tid hafva stigit utan snarare
aftagit, men städernas sprithandelsställen hemsöktes nu gifvetvis i
betydligt större skala än förr af rusdrycksförbrukande landtbor,
hvilka vid sina besök i städerna ofta “togo skadan igen1- och förplägade
sig öfver höfvan. I städerna funnos försäljningsåret 1855—
1856 icke färre än 584 minuthandelsrättigheter och 1,170 ständiga
utskänkningsrättigheter, af hvilka senare dock öfver hälften voro
privilegierade, d. v. s. innehades på grund af burskap eller äldre,
på viss tid upplåten rätt. Superiet flyttade med ett ord till städerna,
och såsom ett allmänt bevis härför kan anföras, att under
det att år 1856 endast 1,339 personer sakfälldes för fylleri å
landsbygden, var de i städerna för samma förseelse sakfälldes antal
samma år 10,507. Härvid är emellertid att erinra, att polisväsendet
J) Örebro län brukar äfven angifvas såsom under 1855—1856 icke hafvande haft
något utskänkningsställe, men detta torde bero på något misstag, enär för det följande
försäljningsåret samma län ägde icke färre än 23 dylika privilegierade försäljningsställen.
76
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
naturligtvis då som i våra dagar icke tillnärmelsevis var så väl
ordnadt å landet som i städerna, samt att den befintliga statistiken
icke upplyser, huru många af de i städerna för fylleri sakfällde
ägde sin rätta hemort å landet. Men om städerna på detta sätt
blefvo olfer för den nya brännvinsförsäljningslagen, så erhöllo de å
andra sidan en ansenlig förökning i sina inkomster genom de nya
afgifter, som ålagts brännvinshandeln. Dessa afgifter uppgingo år
1856 för hela riket till 837,896 kr., af hvilken summa med frånråkning
af provisioner enligt lagen 131,849 kr. tillfollo hushållningssällskapen,
124,959 landskommunerna och icke mindre än
573,881 kr. rikets städer, af hvilka dock hufvudstaden ensam
odeladt bekom 165,474 kr.
Sådana voro i största korthet sagdt de ögonblickliga verkningarna
af 1855 års brännvinslagar. Tusentals brännerier och krogar skattade
med ens åt förgängelsen, och samtidigt inflöto rikliga medel i
såväl statsverkets som kommunernas kassor. Dessa förökade statsinkomster
liksom åtrån att helt och hållet utplåna de små okontrollerade
brännerierna lockade till de första förändringarna i 1855
års lagar.
Efter vissa förberedande steg i antydd riktning vid 1856 —1858
års riksdag, då brännvinstillverkningsafgiften höjdes till 60 öre
per kanna (= 23 öre per liter) och beräkningen af småpannornas
produktionsförmåga tillskärptes, fattades vid 1859—1860 års riksdag
trots lifliga protester från bondeståndets sida det afgörande
beslutet, att all inom landet utöfvad brännvinstillverkning skulle stå
under omedelbar tillsyn och kontroll. Härmed voro de s. k. mindre
brännerierna, hvilka tillskapats för att utgöra en ersättning för den
gamla husbehofsbränningen, bragta ur världen och brännvinsbränningen
därmed i Sverige undantagslöst förvandlad till en fabriksnäring.
Samtidigt (kungl. förordningen den 20 okt. 1860) utsträcktes
bränningstiden med en månad, i det densamma indelades i fem
terminer, hvardera en månad lång, och tillverkare medgafs att
under en, två eller tre af terminerna drifva sin rörelse. Följderna
af dessa förändringar framträdde genast. Ännu under året 1859 —
1860 drefvos 3,177 brännerier, däraf 2,824 s. k. mindre, med en
produktion af omkring 13,500,000 (officiellt 11,270,741-5) kannor,
år 1861 räknades däremot endast inalles 590 brännerier med en
produktion af 14 miljoner kannor. Sistnämnda år uppgick statsverkets
inkomst af bränningen till 8,462,910-9 7 kr. och hade
sålunda bortåt fördubblats sedan 1855.
De förändringar, hvilka sedermera vidtagits i brännvinslagstiftningen,
hafva hufvudsakligen haft till ändamål att dels efter hand
BRANNERIER
År 1861. A 7
12 ö sfi, fr. Gregirw.14
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
77
frigöra tillverkningen från alla hejdande fjättrar, så att densamma
måtte kunna blifva föremål för en fullt rationell fabriksdrift, hvilken,
ju friare och mera obehindradt den fått utöfvas, visat sig kunna
tåla allt drygare beskattning och sålunda kunnat tillföra statskassan
allt rikligare medel, dels ock att afpressa försäljningen af spritdrycker
allt större tillskott till de kommunala kassorna, hvarvid särskildt
försäljningsafgifternas fördelning mellan stads- och landskommuner
samt den för brännvinshandeln legaliserade bolagsinstitutionen i städerna
varit föremål för lagstiftarnas lifligaste uppmärksamhet.
De väsentligaste af ifrågavarande förändringar äro följande.
A. Viktigare förändringar efter år 1860 i lagen angående
tillverkning af brännvin.
Hvad först beträffar behörigheten att tillverka brännvin, förklarades
genom kungörelse den 12 juli 1861, att icke hinder mötte för flera
till brännvinsbränning berättigade ägare eller innehafvare af i mantal
satt eller särskildt skattlagd jord att sig om brännvinstillverkning i
bolag förena, hvilken bestämmelse år 1866 gafs en sådan allmän
form, att en dylik sammanslutning blef tillåten äfven för dem,
hvilka utöfvade brännvinstillverkning på grund af behörighet att
idka fabriksrörelse. Eljest äro bestämmelserna om behörigheten
desamma i 1855 års (jfr sid. 71) som i nu gällande tillverkningsordning,
hvilken är utfärdad den 11 okt. 1907.
I afseende å sättet för tillverkningens utöfvande och omfånget för
densamma blef vid 1871 års riksdag tillverkningsbeloppet för dygn
fastställdt till högst 1,200 kannor och minst 200 kannor. Då på
samma riksdag terminsindelningen för bränningstiden afskaffades,
ansågs det emellertid nödvändigt att bestämma, att tillverkningen
vid intet bränneri fick understiga 8,000 kannor, enär man eljest
befarade, att tillverkningen i vissa fall skulle kunna nedsjunka till
en sådan obetydlighet, att statsverkets inkomster däraf icke skulle
motsvara dess utgifter för kontrollen.
Genom kungl. förordningen den 2 juni 1882 infördes det metriska
systemets mått- och viktbestämmelser i brännvinslagstiftningen, och
bestämdes därvid minsta och högsta tillverkningsbeloppen per dag
till resp. 500 och 5,000 liter samt det totala tillverkningsbeloppet
för hela bränningstiden till minst 8,000 liter af normalstyrka eller
50 proc. alkoholhalt. En särskild afgift skulle erläggas med 10
öre för hvarje liter, hvarmed tillverkningen öfver- eller understeg resp.
högsta och lägsta tillåtna tillverkningsbeloppet. Numera utgår en
78
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
till äggs afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade
litertalet understiger 8,000 liter beskattningsbart brännvin för hela
den tid tillverkningsrätten gällt, eller hvarmed medeltillverkningen
för hvarje tillverkningsdygn understigit 500 liter. Har tillverkningen
under tiden 1 okt. — 1 maj öfverstigit 600,000 liter beskattningsbart
brännvin eller under tiden 1 maj—1 okt. öfverstigit 435,000 liter,
då skall en tilläggsafgift utgå med 5 öre för hvarje liter, hvarmed
det tillverkade litertalet öfverstiger angifna resp. belopp. Dessa
tilläggsafgift er drabba dock ej bränneri, där allt det tillverkade
brännvinet denatureras eller utföres ur riket.
Alla slags råämnen må användas vid tillverkningen, malen spannmål
dock allenast under den särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t
utöfvas. A brännvin, som tillverkas af majs, utländsk potatis,
maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika utländska ämnen,
hvilar emellertid fr. o. m. år 1908 års ingång en särskild afgift
utöfver den ordinära tillverkningsskatten.
Vidkommande åter tiden för brännvinstillverkning infördes genom
kungl. förordningen den 18 dec. 1863 ytterligare en bränningstermin,
1 nov. — 1 dec., och skulle tillverkare äga att under 1, 1 l/.,t
2, 2 V» eller 3 af de stadgade terminerna bedrifva sin rörelse, och
genom kungl. förordningen den 17 maj 1867 stadgades, att brännvinstillverkning
skulle vara tillåten under årets fyra första och tre
sista manader, hvilka indelades i 14 terminer på en half månad
hvar, samt att tillverkare ägde att af dessa terminer begagna sig
af hvilka eller huru manga som helst. Vid 1871 års riksdag, som
i allmänhet omhuldade bränneriindustrien, afskaffades därpå hela
terminsindelningen och medgafs brännvinstillverkning under sagda
sju manader (1 okt.— 1 maj) på den längre eller kortare tid däraf,
hvarje tillverkare för sig fann lämpligast. Äfven om sommaren (1
maj — 1 okt.) medgafs vid samma riksdag brännvinstillverkning, dock
endast i samband med pressjästtillverkning och efter erhållen tillåtelse
af vederbörande länsstyrelse. Genom kungörelse den 11 sept.
1885 föreskrefs i fråga om brännvinstillverkning i sammanhang
med pressjästtillverkning, att under tiden 1 maj—1 okt. skulle sådan
tillverkning endast få utöfvas af den, som under närmast föregående
allmänna tillverkningstid 1 okt.— 1 maj tillverkat minst 20,000 kg.
ren jäst, hvilket stadgande tillkom i ändamål att åt de verkliga
jästfabrikerna reservera rätten till sommartillverkning.
Enligt nu gällande förordning angående tillverkning af brännvin
af den 11 okt. 1907 med ändring af den 12 sept. 1910 är
brännvinstillverkning tillåten hela året om i sammanhang med
pressjästberedning äfvensom vid bränneri, där allt det tillverkade
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
79
brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras) eller utföres
ur riket.
I fråga om beskattningen af brännvin nöjde man sig icke länge
med den förhöjning, som införts på grund af 1856—1858 års
riksdagsbeslut. Redan vid 1867 års riksmöte höjdes nämligen tillverkningsafgiften
till 70 öre att utgå från och med den 1 okt. 1867,
och vid 1871 års riksdag blef afgiften ytterligare höjd till 80 öre
per kanna (motsvarande i runda tal resp. 27 och 31 öre per liter)
af 50 proc. alkoholhalt vid + 15°. Dock medgafs vid sistnämnda
stegring i skatten, att med hänsyn till den afdunstning, som särdeles
omedelbart efter tillverkningen äger rum, 3 proc. af det vid
uppmätning bestämda och till normalstyrka reducerade kanntalet skulle
vid skatteberäkningen frånräknas. Den från skatt fritagna procenten
sänktes år 1882 till 2 proc., hvarvid det sedermera förblifvit.
Vid införandet af det metriska mått- och viktsystemet i brännvinslagstiftningen
bestämdes tillverkningsskatten samtidigt till 40
öre per liter, motsvarande Ro5 kr. per kanna, efter att redan 1879
hafva bestämts till 1 kr. per kanna och höjdes ytterligare genom
kungörelsen den 28 mars 1888 till 50 öre per liter. Restitution
af tillverkningsskatt vid utförsel infördes i begränsad omfattning
genom kungl. förordningen den 7 dec. 1866; genom kungl. kungörelsen
den 24 maj 1872 och den 18 sept. 1874 utsträcktes
förmånen betydligt samt höjdes restitutionsbeloppet för renadt brännvin
utöfver tillverkningsskatten. Sedan den 30 jan. 1903 utgör
tillverkningsskatten 65 öre per normalliter. Att en särskild afgift
utgår utöfver tillverkningsskatten för brännvin, tillverkadt af majs,
utländsk potatis, maniokarot m. m., är redan omnämndt, och är denna
afgift genom två kungl. förordningar den 28 juni 1911 numera
fastställd till 8 öre per liter. Att särskild tilläggsafgift drabbar
tillverkning af brännvin, som på viss tillverkningsperiod under- eller
öfverstiger vissa belopp, är äfvenledes i det föregående anfördt.
Vid utförsel åtnjutes restitution af 66’3 öre för hvarje liter
renadt och med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af
normalstyrka. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor
och den kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:
för brännvin, som vid krutbruk eller ammunitionsfabrik, tillhöriga
staten, användes för tillverkning af krut eller knallkvicksilfver, afsedda
för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
för finkelolja, afsedd för tekniskt ändamål, samt för brännvin,
som denaturerats.
Rör brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt
gäller, åtnjutes skattefrihet.
80
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
Rättigheten att för återbekommande af tillverkningsskatt låta
denaturera brännvin infördes genom förordning den 18 no v. 1887
men afsåg då dock endast tekniska och vetenskapliga behof. Genom
kungl. förordning den 10 okt. 1890 beviljades restitution af tillverkningsskatten
för allt denatureradt brännvin samt stadgades, att
då denatureringen skedde vid bränneri under tid, då tillverkningsrätt
där gällde, skattefrihet därför skulle åtnjutas. Samtidigt blef
rättigheten att inköpa denatureradt brännvin fullt fri.
Angående tillverkning saf giftens erläggande var i 1855 års tillverkningslag
och genom efterföljande bestämmelser stadgadt, att densamma
skulle delvis erläggas i förskott. Vid 1871 års riksdag
lämnades det emellertid åt tillverkarens skön att antingen i förskott
inbetala större eller mindre del af brännvinsskatten (dock hvarje gång
ej för mindre än 1,500 kannor) och däremot få fritt förfoga öfver
en motsvarande myckenhet tillverkadt brännvin eller ock att upplägga
det tillverkade brännvinet på nederlag samt endast i mån af
från detta förekommande uttag erlägga skatten. För åtnjutande af
denna rätt skulle 10 kronor erläggas i nederlagsafgift för hvarje
helt tusental kannor brännvin, som å nederlag inlades, hvilken afgift
dock icke skulle utgå för annat brännvin än det, som vid tillverkningens
upphörande för året kvarlåge å nederlaget. Tillverkningsafgift
för sålunda å nederlag kvarliggande brännvin skulle dock
vara erlagd före den 1 efter inläggningen följande oktober. Genom
kungl. förordningen den 2 juni 1882 förändrades nederlagsafgiften
till 3-7 5 kr. per 1,000 liter att erläggas för minst 8,000 liter;
minsta kvantitet, som finge finnas på nederlag, skulle utgöra 3,000
liter. Skyldigheten att före den 1 okt. uttrymma nederlag borttogs,
dock finge brännvin ej utan förnyad nederlagsafgift kvarligga
mer än åtta månader, så framt ej bränneri före utgången af sagda
tid ånyo sattes i verksamhet. Till ytterligare lättnad medgafs, att
tillverkare ägde fritt förfoga öfver 20 proc. af det obeskattade brännvinet,
om minst 80 proc. af denna kvantitet inlades på brännerinederlag.
I afsikt att möjliggöra rening och export af obeskattadt
brännvin medgafs rättighet till nederlag af inhemskt brännvin utan
sammanhang med tillverkning. Den fria dispositionen af obeskattadt
brännvin inskränktes genom nådiga kungörelsen den 28 mars 1888
från 20 till 15 proc. af den myckenhet, för hvilken tillverkningsskatt
icke var erlagd, så att minst 85 proc. däraf alltid numera
skall vara liggande å nederlag.
Beträffande rening af brännvin innehöll 1855 års tillverkningsförordning
en del inskränkande bestämmelser. Den nu gällande förordningen
stadgar härom, att om någon under den tid, då han är
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
81
till brännvinstillverkning berättigad, genom särskild destillering vill
rena brännvin, så må sådant ske under tillsyn af kontrollör. Äfven
under annan tid är destillering å brännvinsställe medgifven, om
anmälan därom i behörig tid gjorts hos vederbörande öfverkontrollör.
I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller på
kall väg, verkställas såsom annan handtering.
I författningarna förekommande bestämmelser rörande kontrollen
öfver brännvinets tillverkning, om ansvar för öfverträdelse af författningens
föreskrifter m. m. torde härstädes saklöst kunna förbigås.
De allmänna resultaten af ofvan skisserade lagstiftning äro, att
Sverige under tillverkningsåret 1910—1911 ej ägde liera än 142
brännvinsbrännerier, af hvilka icke färre än 138 hvar för sig hade
att uppvisa en tillverkning af minst 50,000 liter. 11 nådde hvar
för sig en produktion af öfver Va miljon liter. Hela brännvinsproduktionen
uppgick samtidigt till 40,716,001 liter. I skatt till statsverket
debiterades år 1911 den aktningsvärda summan af 24,293,094
kr., däri inräknadt de särskilda afgifterna för s. k. öfver- och undertillverkning.
Af detta belopp har emellertid en del åter alförts för
brännvin, som denaturerats vid brännerier eller exporterats direkt
från nederlag. Den influtna skatten uppgick år 1911 till 24,410,472‘9 7
kr. Af sistnämnda belopp har en del restituerats för sådant brännvin,
som exporterats eller denaturerats för andras räkning än tillverkarens.
Det till förtäring disponibla beloppet, beräknadt per
invånare, uppgick för perioden 1906 —1910 till i medeltal 6" 8 liter
ä 50 proc. Samtidigt höra åtalade brott mot brännvinstillverkningslagarna
till de rena sällsyntheterna. I all sin nakenhet ådagalägga
dessa siffror fullt tydligen, att lagstiftningen rörande tillverkningen
af brännvin uppnått de hufvudmål, den alltsedan 1853 —1854 års
minnesvärda riksdag föresatt sig, nämligen att af brännerihandteringen
skapa en strängt kontrollerad fabriksnäring, genom hvars beskattande
staten kunde förse sig med jämnt och rikt flödande inkomster.
B. Viktigare förändringar i 1855 års lag angående försäljning
af brännvin.
Beträffande först och främst de olika slagen af brännvinshandel
delades genom kungl. förordningen den 18 sept. 1874 den s. k.
''partihandeln i en större, som skulle vara fri, och en mindre, för
hvars utöfvande särskildt tillstånd men ingen försäljningsafgift skulle
erfordras. Gränsen mellan dessa båda slag af partihandel fastställdes
till 100 kannor (262 liter), så att detta kvantum utgjorde minimum
för den större partihandeln, medan den gamla gränsen (15 kannor =
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
(i
82
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
39-26 liter) mellan parti- och minuthandel bibehölls oförändrad.
Ifrågavarande bestämmelse, som hade sin grund i upprepade klagomål
öfver missbruk genom u salningu vid den fria handeln med 15
kannor, bortföll emellertid snart åter, då genom kungl. förordningen
den 29 maj 1885 endast ett slag af partihandel återinfördes, men
gränsen mellan denna och minuthandeln sattes till 250 liter, hvarjämte
minimum för minuthandeln bestämdes till en liter. Enligt nu gällande
försäljningsförordning af den 9 juni 1905 är brännvinshandeln
delad i parti- och detaljhandel, mellan hvilka gränsen är densamma
som sedan 1885 mellan parti- och minuthandeln. Detaljhandeln delas
åter i utminutering (försäljning till afhämtning) och utskärning
(försäljning till förtäring på stället). Vid utminutering är det minsta
tillåtna försäljningsbeloppet 1 liter; vid utskänkning får säljas till
huru ringa belopp som helst.
Med hänsyn till behörigheten att idka brännvinshandel utsträcktes
det för vissa tjänstemän och medborgare gällande förbudet att befatta
sig med minuthandel med eller utskänkning af brännvin genom
kungl. förordningen den 27 november 1857 till apotekare. Enligt
nu gällande bestämmelser må emellertid apotekare liksom kyrkobetjänt,
lärare och i tjänst varande läkare vara styrelseledamot i
brännvinsförsäljningsbolag, hvaremot förbudet att å landsbygden förena
brännvinsminuthandel med annan handel 1860 upphäfdes i fråga
om köpingar. Numera får detaljhandel med brännvin, vare sig i
stad, köping eller å landet, icke vara förenad med annan handel,
hvartill särskild anmälan erfordras; dock att vin och andra drycker
ma tillhandahållas vid utminutering till afhämtning och vid utskänkning
till förtäring på stället. Den ursprungligen åt städerna förbehållna
rätten att — s. k. privilegierade försäljningsrättigheter oförkränkta
— utan föregången auktion upplåta all utskänknings- och
utminuteringsrätt åt bolag har sedermera utsträckts äfven till köpingar
och landsbygden. Numera får detaljhandeln med brännvin i stad
upplatas endast åt bolag och likaså på landsbygden, där utminutering
förekommer. Blott för det fall, att allenast utskänkning äger
rum, må på landsbygden försäljningsrättighet utbjudas å auktion.
För köpingar, som utgöra egen kommun, gäller, hvad som stadgats
för städer. Gästgifveriernas privilegierade utskänkningsrätt, som alltifrån
början var ett hinder för landsbygdens fullständiga rensopning
tran krogrörelser, blef på riksdagens initiativ föremål för särskild
utredning, hvaraf blef en följd, att riksdagen år 1873 beslöt och
Kungl. Maj:t den 26 aug. samma år förordnade, att den gästgifveri
a landet medgifna utskänkningsrätten skulle fortfarande tillgodonjutas
endast af den dåvarande ägaren till gästgifveriet och hans hustru,
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
83
så länge någon af dem lefde och själf eller genom annan behörig
person besörjde gästgifverihållningen. Genom detta lagbud öppnades
en utsikt till att alla de s. k. privilegierade utskänkningsrättigbeterna
småningom skulle försvinna. Denna utsikt tog ett stort steg till
förverkligande, då 1907 års riksdag beslöt att ersättning skulle utbetalas
till de gästgifvare, som afstode från dem tillkommande utskänkningsrättighet
(jfr sid. 91).
Vidkommande för säljning sr ättigheter nas utdelande är hufvudsakligen
att anteckna, att man sökt genom lag förhindra kommunerna
att på otillbörligt sätt tillgodogöra sig ekonomiska fördelar vid upplåtandet
af brännvinsförsäljningsrättigbeter. Så bestämdes genom kungörelse
den 19 aug. 1889, att auktion å försäljningsrättigheter å landsbygden
skulle förrättas af vederbörande länsman, hvarefter anbuden
efter kommunalnämndens börande skulle pröfvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som ägde att dem antaga eller förkasta. Denna bestämmelse
afsåg att förekomma ett öfverklagadt missbruk, nämligen att
kommunalnämnden före auktionen öfverenskom med någon spekulant,
att denne skulle erlägga en viss summa till kommunen mot erhållande
af försäljningsrättigbeten, oafsedt huruvida han vid auktionen
åtog sig afgift för mindre litertal än annan lika lämplig spekulant.
Redan långt förut hade emellertid bolagsinstitutionen i städerna
ådragit sig lagstiftarnas granskande uppmärksamhet. Då 1853—
1854 års riksdag beslöt att för städernas vidkommande göra ett
eventuellt undantag från den allmänna regeln, att nya brännvinsförsäljningsrättigheter
borde å offentlig auktion utbjudas och inropas,
hade man till stöd härför kunnat åberopa sig på de lyckosamma
resultat, brännvinshandeln hade att uppvisa i vissa städer — såsom
Gäfle, Falun och Jönköping — i hvilka brännvinsutskänkningen
redan öfverlåtits åt bolag. Bolagsinstitutionen vann också hastigt
terräng, och allt flera och flera städer begagnade sig af den tillåtelse,
lagen lämnade dem, att mot den lagstadgade minimiafgiften åt bolag
öfverlåta all minuthandel med och utskänkning af brännvin. Snart
uppstod emellertid från landsbygdens sida ett allmänt klagomål mot
att stadsstyrelserna vid rättigheternas öfverlämnande åt bolag ofta
förbisågo arrendebeloppens storlek, om blott arrendevillkoren voro
för stad skommunerna i öfriga hänseenden fördelaktiga, genom hvilket
förfarande landskommunernas lagstadgade andel af försäljningsmedlen
naturligtvis led afbräck. För att tillmötesgå dessa klagomål blef i
följd af 1867 års riksdags beslut genom kungörelsen den 17 maj
samma år magistratens rätt att uppgöra arrendevillkoren med bolagen
på så sätt begränsad, att Konungens befallningshafvande skulle först
äga rätt att “med afseende å ej mindre bolagets tjänlighet än äfven
84
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
deri erbjudna afgiftens belopp samt förhållandet mellan nämnda
afgift och det kannantal brännvin, bolaget ansåges kunna afyttra“
antaga eller förkasta de efter offentlig kungörelse inkomna anbuden.
Landsbygden var emellertid alldeles icke nöjd med denna sin
seger. Man klagade öfver att städerna genom rätten att till bolag
öfverlämna all detaljförsäljning af brännvin skördade en otillbörlig
vinst på brännvinsproducenternas och — konsumenternas bekostnad.
Grenom sitt försäljningsmonopol kunde nämligen bolagen oskäligen
nedpressa priset för producenterna och ändå taga mer betaldt af
varans förtärare. Statsmakterna lyssnade äfven denna gång till
klagomålen, och för att spränga bolagens monopol utfärdades den
26 juni 1871 på grund af en riksdagsskrifvelse i ämnet en kungl.
kungörelse, som fråntog städerna rätten att åt bolag öfverlåta minuthandeln
med brännvin. Då emellertid efter denna lagändring “ salni
ngenu vid minuthandeln tog en oerhörd fart och det visade sig,
att man endast beredt de enskilda minuthandlarna en pekuniär
vinning, blefvo de styrande hastigt benägna att återställa bolagens
monopol, helst som fråga blifvit väckt, att dessa skulle till lagstadgad
fördelning utlämna äfven den vinst, som å deras rörelse uppstode,
hvilket förslag öppnade utsikter äfven för landskommunerna att
skörda förökade inkomster af brännvinshandeln. Genom kungl. förordningen
den 26 aug. 1878 återbekommo städerna sålunda sin
rätt att åt bolag upplåta äfven all minuthandel med brännvin,
hvaremot bolagen skulle “afstå hela den nettovinst, som, sedan
nödiga förvaltningskostnader blifvit afdragna, enligt bolagets räkenskaper
visat sig hafva uppkommit af all den brännvinshandel, bolaget
idkat“. På samma gång stadgades, att om bolag ville mot bestämd
afgift till bolaget åt annan upplåta någon af de utaf bolaget öfvertagna
försäljningsrättigheterna, skulle bolaget därom göra framställning
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter magistratens
hörande ägde att bifalla eller afslå framställningen.
Sedan bolagen blifvit ålagda att till det allmänna afträda sin
nettovinst, har det uppenbarligen legat i det allmännas särskilda
intresse att befordra och noga öfvervaka bolagsinstitutionen inom
brännvinshandeln. Enligt nu gällande bestämmelser skall sålunda,
såsom sagdt,
i städerna och i
sådana köpingar, som
utgöra egen
kommun, all
detaljhandel med
brännvin upplåtas
till
bolag och å
landet likaså,
där utminutering
bedrifves. Endast
för
det fall, att
blott utskänkning förekommer, må på landsbygden försäljningsrättighet
utbjudas
på auktion. I stad väckes förslag
om
detaljhandel
med brännvin hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, som äga
afslå förslaget, hvilket därmed är definitivt förfallet. Gillas åter för
-
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
85
slaget af stadsrepresentationen, skall densamma äfven fatta beslut
om försäljningsrättigheternas antal dels för utminutering, dels för
utskänkning. Beslutet skall af magistraten med eget utlåtande i
ärendet öfverlämnas till Konungens befallningshafvande, som äger
förkasta förslaget eller för en tid af högst 3 år meddela tillstånd
till detaljhandeln i fråga, dock må därvid försäljningsställenas antal
ej sättas högre än stadsfullmäktige eller allmän rådstuga beslutar.
Konungens befallningshafvande antager eller förkastar inkomna
bolagsanbud. Å landet skall förslag till upplåtande af detaljhandel
med brännvin framställas hos kommunalnämndens ordförande. Kommunalnämnden
skall öfver förslaget afgifva yttrande och däri, om
detaljhandeln tillstyrkes, föreslå antalet försäljningsställen dels för
utminutering, dels för utskänkning. Yttrandet öfverlämnas till
kommunalstämman. Varder framställningen af kommunalstämman
ogillad, är frågan förfallen. Grillas åter förslaget af kommunalstämman,
skall dess beslut jämte kommunalnämndens och eget yttrande
af kommunalstämmans ordförande öfverlämnas till Konungens
befallningshafvande, som äger afslå eller bifalla framställningen.
Innan bifall meddelas, skall grannkommun, som af den ifrågasätta
rörelsen kan vållas olägenhet, i ärendet höras. Tillståndet utfärdas
för en tid af högst 3 år, och däri får försälj ningsrättigheternas antal
, ej sättas högre än det, som kommunalstämman förordat. År det fråga
om utminutering eller om såväl utminutering som utskänkning af
brännvin, kunna endast bolag ifrågakomma för rörelsens öfvertagande,
och äger Konungens befallningshafvande antaga eller förkasta inkommande
anbud. Är det åter fråga endast om utskänkning, skall,
för den händelse intet antagligt anbud i behörig tid inkommer från
för ändamålet särskildt bildadt bolag eller fråga om sådant bolags
bildande ej uppstått inom vederbörande socken, offentlig auktion
inom viss tid utlysas, och må härvid allenast en rättighet i sänder
utbjudas. Konungens befallningshafvande äger antaga eller förkasta
de å auktionen gjorda anbuden. Beträffande försäljningsrättigheters
meddelande inom köping, som utgör egen kommun, gäller i tillämpliga
delar, hvad därutinnan stadgats om stad.
Såsom allmän regel gäller, att rätt till detaljhandeln med brännvin
ej får inom samma kommun fördelas mellan flera bolag, utan
att i hvarje kommun endast får finnas ett brännvinsförsäljningsbolag,
hvarjämte sådant bolag är förbjudet att till annan öfverlåta
all utminutering eller all utskänkning inom kommunen. Bolagen fa
icke tillgodogöra sig mera än 5 proc. å de af delägarna tillskjutna
kontanta medlen och skola till det allmänna dels erlägga försäljningsafgift
— hvarom nedan — dels afstå de afgifter, bolaget tilläfventyrs
86
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
uppburit på grund af öfverlåtelse till andra af försäljningsrättigheter,
dels ock hela den nettovinst, som uppkommit af den rörelse,
bolaget idkat. Noggranna bestämmelser äro för öfrigt meddelade
angående bolagens förvaltning, deras styrelsers sammansättning, deras
räkenskapsföring m. m., hvilka bestämmelser här torde utan olägenhet
kunna förbigås.
I fråga om s. k. tillfälliga försäljning sr ättigheter hafva flera inskränkningar
vidtagits. Så får numera utskänkning icke förekomma
“vid läger, eller där trupp eljest är flera dagar sammandragen
och ej vid hälsobrunn eller badort, utan såvida vederbörande kommunalstämma
först lämnats tillfälle att därom yttra sig.
Beträffande afgifterna är numera bestämdt, att litertalet för hvarje
privilegierad rättighet till utminutering med eller utskänkning af
brännvin i stad ej får beräknas under 1,500 liter, samt att auktionsanbud
för utskänkningsrättighet å landet ej får understiga samma
respektive belopp. Afgiften utgår med 15 öre för hvarje liter af
det brännvin, som blifvit beräknadt, eller hvarför afgift åtagen är.
Bolag, som fått öfvertaga all minuthandel med och utskänkning af
brännvin i kommun, skall för hvarje sålunda öfvertagen rättighet
erlägga årlig afgift för 1,500 liter med 225 kr., d. v. s. 15 öre
per liter. Anmärkas kan äfven, att försäljningsåret numera sammanfaller
med kalenderåret.
Hvad slutligen angår fördelningen af försäljningsafgifterna, så har
därom förts de bittraste fejder i riksdagen och annorstädes. Från
landsbygdens sida har man i allmänhet anfört, att då det vore
landsbygdens invånare, som lämnade största bidraget till de betydliga
inkomster, hvilka genom brännvinsförsäljningen tillfölle städerna,
under det försäljningen af denna vara å landet alltmera inskränktes,
så borde också landskommunerna erhålla en ansenligare del af samma
inkomster. Landsbygdens åskådningssätt vann en viss anklang hos
alla dem, som betraktade frågan förnämligast ur nykterhetens synpunkt.
De stora inkomsterna kunde lätt utgöra en frestelse för
städerna att så mycket som möjligt befordra afsättningen af brännvin,
hvilket förhållande utöfvade ett menligt inflytande på ej blott
städernas egen utan äfven den kringliggande landsbygdens befolkningar.
Skedde ej förändring i fördelningen af försäljningsafgifterna,
kunde man befara, att landskommunerna, som i stor utsträckning
begagnat sig af sin genom 1855 års lagstiftning vunna rätt att
hindra inrättandet af krogar, icke skulle fortgå på denna väg utan
i stället söka efter städernas exempel genom en förökad brännvinsafsättning
skaffa sig större vinst. Efter de nya kommunalförfattningarnas
införande blef äfven på grund af rikets ständers beslut
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
87
vid 1862 —1868 års riksdag genom kungl. förordningen den 18
dec. 1863 stadgadt, att af de utgifter, som inflöto för minuthandel
med och utskänkning af brännvin, vare sig i stad eller på landet, skulle
utom den femtedel, som tillföll hushållningssällskapen, ytterligare en
femtedel afsättas för de nya länsrepresentationernas, de s. k. landstingens
räkning, dock att i Stockholm hela afgiften fortfarande skulle tillfalla
staden, och att jämväl i annan stad, som icke deltog i landsting
(d. v. s. som hade 25,000 invånare och däröfver), den femtedel,
som annars bort för landstingens räkning afsättas, skulle vara staden
förbehållen. Genom dessa bestämmelser fråntogos städerna ganska
ansenliga inkomster af brännvinsförsäljningsmedlen, men man var
dock alldeles icke nöjd med hvad man sålunda vunnit. Då städerna,
såsom redan blifvit sagdt, år 1873 återbekommo sin ett par år
förut dem fråntagna rätt att åt bolag utan förutgående auktion upplåta
icke allenast all utskänkning af utan äfven all minuthandel med
brännvin, uppställde riksdagen såsom villkor för detta medgifvande,
icke blott att bolagen skulle afstå från hela vinsten af sin rörelse,
utan äfven att denna vinst skulle gå till enahanda fördelning mellan
städer, landsting och hushållningssällskap, som förut var stadgad
med hänsyn till försälj ningsafgiften, hvarjämte det i ändamål att
sätta landsting och hushållningssällskap i tillfälle att öfvervaka
bolagens verksamhet föreskrefs, att bolagets räkenskaper skulle för
hvarje år granskas af fem särskilda revisorer, af hvilka två skulle
utses af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga och en af landstingen,
hushållningssällskapen och Konungens befallningshafvande hvar för
sig. I stad, som icke deltoge i landsting, skulle stadsfullmäktige
utse jämväl den revisor, som eljest skulle af landstinget väljas.1)
Bestämmelse härom återfinnes i försäljningsförordningen af den 26
augusti 1873. Icke heller dessa bestämmelser voro emellertid till
lags. På grund däraf, att de städer, som icke deltogo i landsting,
fingo behålla Vs mer än andra städer af sina brännvinsmedel, kommo
landstingens sammanlagda andel att alltid underskjuta hushållningssällskapens,
och dessutom voro de skilda hushållningssällskapens
och landstingens andelar mycket olika i olika län. Exempelvis år
1864, omedelbart efter landstingens organisation, erhöllo sålunda
hushållningssällskapen af brännvinsmedlen tillsammans 240,18S
kr., men landstingen endast 159,685 kr.; och året 1874 — 75,
då Norrköping och Malmö hunnit uppnå ett invånareantal af minst
9 Dessa bestämmelser om revisorernas val äro i hufvudsak än i dag gällande;
dock är det beträffande Stockholm numera förordnadt, att af revisorerna där skola 3
utses af stadsfullmäktige och 2 af öfverståthällareämbetet. Å landet väljas 2 al revisorerna
utaf kommunalstämman.
88
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
25,000 och. bolagens vinst äfven gått till fördelning, uppgick hushållningssällskapens
andel till 554,884’60 kr., medan landstingens
stannade vid 377,836’3 6 kr. Sistnämnda försäljningsår ställde sig
förhållandet mellan de olika länen så olika, att exempelvis hushållningssällskapet
i Göteborgs och Bohus län bekom 145,728’40 kr.
och samma läns landsting blott 11,299’62 kr., medan i grannlänet
Alfsborgs län, som icke ägde och än i dag ej äger någon stad,
som utträdt ur landsting, hushållningssällskapet och landstinget erhöllo
precis samma belopp, hvilket dock stannade vid 18,690’68 kr.
för dem hvardera.
För att i någon mån råda bot på dessa ojämnheter i brännvinsmedlens
fördelning infördes efter ifriga riksdagsstrider förändrade
bestämmelser i ämnet genom kungl. förordningen den 29 maj 1885.
§ 22 i nämnda förordning stadgar som följer.
De afgifter, som inflyta för rättigheterna till minuthandel med
eller utskänkning af brännvin, äfvensom den nettovinst på rörelsen,
som bolag i stad (eller köping) skall afstå, skola fördelas på följande
sätt:
för Stockholms stad:
Vio tillfalla staden, såvida brännvinshandeln är öfverlåten åt bolag,
i annat fall erhåller staden Vin; återstoden insättes i statskontoret.
för annan stad, som ej deltager i landsting (d. v. s. för närvarande
Göteborg, Malmö, Norrköping och Gäfle):
a)
då brännvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag:
Vid tillfalla staden,
Vio länets hushållningssällskap och
/io insättas i statskontoret;
b)
då brännvinshandeln ej är öfverlåten åt bolag:
6/io tillfalla staden,
Vio länets hushållningssällskap och
7io insättas i statskontoret;
för stad, som deltager i landsting:
a)
då brännvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag:
Vio tillfalla staden,
3/io länets landsting,
Vio „ hushållningssällskap och
Vio insättas i statskontoret.
b)
då brännvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag:
Vio tillfalla staden,
7io
„
länets landsting,
Vio
„
„
hushållningssällskap och
Vid insättas i statskontoret;
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
89
för landsbygdskommunerna,:
hela afgiften insattes i vederbörande landskontor, som fördelar
densamma med
Vio
till
länets
samtliga landsbygdskommuner
efter folkmängden,
Vio
fdl
länets
landsting och
Y10
till
länets
hushållningssällskap.
I köping, där brännvinshandeln är med Kungl. Maj:ts tillstånd
öfverlämnad till bolag, skola försäljningsafgifterna fördelas efter
lika grunder som i stad med brännvinsbolag.
De andelar, som sålunda skola insättas i statskontoret, skola genom
detta ämbetsverks försorg fördelas på rikets samtliga landstingsområden
efter folkmängden med iakttagande af att folkmängden för
hvarje landstingsområde, inom hvilket ligger stad, som ej deltager i
landsting, minskas med samma stads folkmängd. Af det belopp,
som efter denna fördelning tillfaller hvarje landstingsområde, äger
landstinget och vederbörande hushållningssällskap att uppbära hvartdera
sin fjärdedel samt landskommunerna hälften. Fördelningen
mellan dessa sistnämnda sker likaledes efter folkmängden.
Efter att under några år efter 1885 hafva hvilat upptogs frågan
om brännvinsförsäljningsmedlen åter på 1889 års riksdag och därpå
följande riksmöten. Vid upprepade tillfällen framhölls å ena sidan,
att kommunernas, framför allt städernas inkomster af brännvinshandeln
utgjorde ett af de största hindren för ett ur nykterhetens synpunkt
tillfredsställande ordnande af denna handel, hvadan det vore
fördelaktigast att indraga samtliga brännvinsförsäljningsmedlen eventuellt
genom deras sammanslagning med tillverkningsskatten till
statsverket, medan å andra sidan förfäktades, att en sådan genomgripande
reform endast så småningom borde genomföras, då man
nämligen måste lämna kommunerna andrum att frigöra sin ekonomi
från beroendet af de tillflödande brännvinsmedlen. Vid midten af
1890-talet hade man ännu icke kunnat åstadkomma någon ändring
i de öfverklagade förhållandena, så att den nya förordningen, som
den 24 maj 1895 utfärdades angående brännvinsförsäljning, med
afseende å försäljningsmedlens fördelning innehöll samma bestämmelser
som förordningen af år 1885. Ett tillägg tillkom dock i
1895 års förordning, som stadgade, att då brännvinsförsäljningsbolag
upplöses, skall jämväl det öfverskott af bolagets tillgångar,
som kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt
de af delägarne tillskjutna medlen återbetalats, fördelas på enahanda
sätt som bolagets vinstmedel m. m.
År 1902 avancerade frågan emellertid ett stort steg framåt, då
riksdagen i en skrifvelse begärde, att regeringen måtte dels verkställa
90
LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN
en utredning af i hvad mån och på hvad sätt en ändring i gällande
bestämmelser om beskattning af tillverkning och försäljning af brännvin
kunde vidtagas, i syfte att brännvinsbeskattningen, hvad anginge
den del af berörda skatt, hvilken utginge såsom försäljningsafgift,
måtte varda mera effektiv än hittills, dels ock låta uppgöra och för
riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom, därest
brännvinsbeskattningen fortfarande såsom dittills ansåges böra uppdelas
i tillverkningsskatt och försäljningsafgift, en med billighet och
rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna skulle
kunna åvägabringas.
En följd af denna skrifvelse blef den nu gällande försäljningsförordningen
af år 1905, bland hvars nyheter företrädesvis är att
framhålla dels att i ändamål att göra beskattningen af brännvinets
försäljning mera effektiv bolagsinstitutionen, såsom redan blifvit sagdt,
utsträcktes äfven till landskommunerna, dels nya bestämmelser tillkommo
beträffande brännvinsförsäljningsmedlens fördelning. I sistberörda
hänseende stadgade förordningen, att
för stad:
28/ioo af bolagets försäljningsafgifter och nettovinst tillfalla staden;
återstoden insättes i statskontoret;
för landsbygd:
hela beloppet insättes i statskontoret.
Af de andelar, hvilka sålunda ingå till statskontoret, skall statskontoret
dels
afsätta ett belopp, motsvarande Vioo af samtliga afgifter och
vinstmedel för riket för att användas till främjande af nykterhet
och motarbetande af dryckenskapens följder;
dels ock utdela:
till landstingen och städer, som ej deltaga i landsting:
ett belopp, motsvarande 1/5 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen;
till hushållningssällskapen:
ett belopp, motsvarande V8 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen.
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen
skall läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers,
i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
Återstående medel fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan samtliga kommuner i riket.
LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN
91
Städerna skola de första 12 försäljningsåren, under livilka förordningen
äger tillämpning, åtnjuta utöfver de dem tillerkända “9/ioo
af de i hvarje stad inflytande brännvinsförsäljningsmedlen
första
året
eller
1908
i
med inräkning af tiden
/u 1907—31/i2 1907... 19
710, respektive
hundradedelar
andra
7?
77
1909
................................... 17
77
tredje
77
77
1910
................................... 15
77
fjärde
77
77
1911
.................................... 13
77
femte
77
77
1912
.................................. 11
77
sjätte
77
77
1913
................................ 9
77
sjunde
77
77
1914
.................................... 7
77
åttonde
77
77
1915
.................................. 5
77
nionde
77
77
1916
.................................... 4
77
tionde
77
77
1917
.................................. 3
77
elfte
77
77
1918
.................................... 2
77
tolfte
77
77
1919
............ 1
hundradedel.
För tiden till och med år 1925 skola med afseende å inkomst af
brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas de öfriga orter, i
hvilka under försäljningsåret 1904 —1905 minuthandel med och utskänkning
af brännvin varit öfverlåtna åt bolag.
Enligt kungl. kungörelse den 12 juli 1907 äga länsstyrelserna
att utaf de andelar, som inlevereras till statskontoret, utbetala de
ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelserna i samma kungörelse
skola utgå till gästgifvare, som afstå från dem tillkommande rätt
till utskänkning af brännvin.
Verkningarna af de två senast företagna lagändringarna beträffande
försäljningsmedlens fördelning torde enklast åskådliggöras genom
några siffersammanställningar. Försäljningsmedlen, inkl. såväl försäljningsafgifter
som bolagens vinstmedel, uppgingo i sin helhet försäljningsåret
1882—1883 till 5,003,444-3 9 kr., i medeltal för åren
1902 —1907, de sista under hvilka 1885 års bestämmelser angående
medlens fördelning voro gällande, till 12,814,847-2 6 kr. samt år
1910 — hvarken år 1908 eller 1909 lämpar sig af skilda anledningar
för jämförelsen — till 16,827,360"57 kr. Af dessa belopp inflöto
respektive 4,749,502-23 (95 proc.), 12,314,503-04 (96 proc.) samt
16,294,473-27 (96-8 proc.) från städer och köpingar med bolag
och den ringa återstoden från landsbygden. Af landsbygdens insats
i 1910 års totalbelopp eller 532,887-30 kr. härflöto icke mindre än
505,241-6 0 kr. från sådana landskommuner, i hvilka bolag jämlikt
1905 års försäljningsförordningar blifvit upprättade. Dessa medel
fördelades enligt nedanstående tablås anvisning, beträffande hvilken
92
LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN
emellertid är att märka, att slutsumman för år 1910 af anledningar,
som finnas angifna i kontrollstyrelsens berättelse för sagda år, icke
fullt öfverensstämmer med det här ofvan för året anförda totalbeloppet.
I
Brännvinsför säljning smedlens fördelning.
Försäljningsåret
1882—1883
Försäljningsåren
1902—1907
i medeltal
Året 1910
Kr.
7o
Kr.
0/
/o
Kr.
0/
/o
Landsting ..................
633,208-91
12-7
2,220,813-84
17-3
2,956,814-s 6
17-6
Hushållningssällskap ...
797,822-10
15-9
1,652,189-6 7
12-9
2,103,963-55
12-5
Stockholms stad .........
1,002,851-91
20-o
1,996,112-33
15-6
1,798,349-82
10-7
Ofriga städer samt kö-
pingar med bolag ...
2,383,248-93
47 c
5,336,370-59
41-7
6,782,169-24
40-3
Landsbygdskommuner...
173,358-9 7
3-5
1,579,290-31
12-3
2,925,475-4s
17-4
Provisioner m. m.......
12,953-5 7
0-3
30,070* 50
0*2
262,630*50
1*5
Summa
5,003,444-39
100-o
12,814,847-24
100-o
16,829,403-45
100-o
I sista posten, provisioner m. m., är för år 1910 inräknadt såväl
belopp, som utbetalts åt gästgifvare för nedlagda utskänkningsrättigheter,
som belopp, hvilka afsatts till främjande af nykterheten, tillsammans
utgörande 261,970''99 kr., hvilket förklarar den stora
stegringen uti ifrågavarande post för nämnda år.
Tablån utvisar bl. a., att det hufvudsakligen är städerna och hushållningssällskapen,
som förlorat, och landsbygdskommunerna och
landstingen, som vunnit på reformerna i brännvinsförsäljningsmedlens
fördelning. Städernas andel kommer ock att enligt gällande bestämmelser
undan för undan sjunka och landsbygdskommunernas i stället
att tilltaga, tills städerna fr. o. m. år 1920 med företräde blott utfå
"9/ioo af respektive bolags försäljningsafgifter och nettovinst.
Yi anse oss härmed hafva omnämnt de betydelsefullaste förändringar,
som vidtagits i 1855 års lag om försäljning af brännvin,
och vilja blott tillägga, att numera utminutering af brännvin endast
må äga rum söckendagar från kl. 9 f. m. till kl. 7 e. m., å dag
före sön- eller helgdag blott till kl. 5 e. m., att utskänkning af brännvin
under söckendagar må äga rum från kl. 9 f. m. till 8 e. m. å
landet samt till kl. 10 e. m. i stad eller köping, att under sön- och
helgdagar all utskänkning af brännvin i regel är förbjuden annat
än vid måltider åt spisande gäster, att förbudet att sälja brännvin
LAGSTIFTNINGEN HÖRANDE BRÄNNVIN
93
till minderårig numera utsträckts äfven till utminuteringen, att det
numera är stadgadt, att ingen är berättigad utsöka betalning för
brännvin, som blifvit utborgadt till myckenhet, för hvilken försäljningspriset
understiger 50 kr., att det saluhållna brännvinets styrka
blifvit nedsatt till minst 35 proc., samt slutligen att straffbestämmelserna
för brott mot ifrågavarande lag i allmänhet blifvit skärpta.
Några statistiska uppgifter angående tillverkningen,
försäljningen, konsumtionen och beskattningen af
alkoholhaltiga drycker i Sverige.
I. Maltdrycker.
En fullt tillförlitlig statistik öfver bryggerierna i riket och deras
verksamhet föreligger först fr. o. m. tillverkningsåret 1 okt. 1903 —
30 sept. 1904 och infördes i samband med maltbeskattningen.
Ifrågavarande statistik utarbetas och offentliggöres af kungl. kontrollstyrelsen,
som utöfvar öfverinseendet öfver bryggerirörelsen och dess
kontrollering.
Ur berörda statistik, framförd till d. Vio 1911, meddelas nedanstående
allmänna öfversikt af bryggeriernas antal, arbetspersonal,
tillverkningskvantitet m. m. med fördelning af bryggerierna i skattepliktiga
och skattefria eller svagdricksbryggerier.
a) Skattepliktiga bryggerier.
Tillverk-  1 nings-  år
Antal
bryg-
gerier
Till-
verk-
nings-
dygn
Tillverkning
Drif-
kraft
i
hkftr
Arbetare
Summa
1
Uppmätt
vört-  mängd
för öl
hl.
Till-
verkadt
svag-
dricka
hl.
Debiterad
tillverk-  nings-  skatt
kr.
Män
Kvin-
nor
1903—1904
223
55,949
1,873,171
215,198
2,845,922-19
6,976
4,207
1,364
5,571
1904—1905
228
59,952
2,042,747
197,852
3,105,845-51
7,514
4,207
1,378
5,585
1905—1906
240
64,182
1,993,485
250,557
3,051,046-se
7,800
4,252
1,426
5,678
i 1906—1907
237
64,874
1,971,873
250,462
2,982,125-14
10,648
4,130
1,423
5,553
1907—1908
232
62,242
1,906,404
255,435
3,031,442-88
10,754
4,177
1,413
5,590
1908—1909
225
61,387
1,759,166
232,465
2,664,965-36
10,503
3,932
1,302
5,234
1909—1910
219
55,420
1,407,469
266,957
4,988,192-65
10,202
3,805
1,265
5,070
1910—1911
210
56,139
1,519,735
286,066
5,356,815-24
10,537
3,754
1,214
4,968
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
95
b) Skattefria bryggerier.
Tillverknings-
år
Antal
bryggerier
Tillverkadt
svagdricka
hl.
Drifkraft
i hkftr
Arbetare
Man
Kvinnor
Summa
1903—1904
924
1,555,482
521
2,227
202
2,429
1904—1905
876
1,477,654
568
2,076
195
2,271
1905—1906
847
1,547,347
501
2,057
206
2,263
1906—1907
797
1,422,538
645
1,911
206
2,117
1907—1908
743
1,434,690
734
1,908
199
2,107
1908—1909
700
1,182,400
752
1,784
188
1,972
1909—1910
681
1,260,534
752
1,769
178
1,947
1910—1911
664
1,349,685
820
1,851
210
2,061
Hela antalet bryggerier i riket, som vid maltskattens införande
utgjorde 1,147 st., har under de åtta år, förestående tablåer omfatta,
nedgått till 874 och sålunda förminskats med icke mindre än
273 eller närmare 24 proc. Den största förminskningen har träfiat
svagdricksbryggerierna, hvilka nedgått med ända till 28 proc. Tillverkningen
af Öl vid de skattepliktiga bryggerierna har särskildt efter
den sista kraftiga stegringen i maltskatten (1909) afsevärdt sjunkit,
medan tillverkningen af svagdricka, vid hvars tillverkning skatterestitution
äger rum, däremot vid samma bryggerier tilltagit. Tillverkningen
af svagdricka vid de skattefria bryggerierna har däremot
under senare år gått tillbaka men visar dock för senaste redovisningsåret
tendens att åter stiga. Aret 1910—1911 uppgick hela produktionen
af svagdricka till 1,635,751 hl. mot 1,770,680 hl. under
året 1903 — 1904.
Förhållandet mellan maltafverkningen i de skattepliktiga bryggerierna
och den debiterade maltskatten åskådliggöres genom diagrammet
å sid. 96, vid hvars upprättande emellertid från den för tillverkningsåren
1909 —1910 och 1910—1911 debiterade maltskatten
afdragits respektive 228,101''10 och 246,003''12 kr., utgörande
restituerad skatt efter 14 öre per kg. för sådant malt, som vid de
skattepliktiga bryggerierna kommit till omedelbar användning för
tillverkning af svagdricka.
De i bryggerinäringen förbrukade råämnena malt, humle och
sockerkulör hafva förbrukats i nedan angifna mängder.
96
STATISTISKA UPPGIFTEK BÖKANDE MALTDKYCKER
Förbrukning af råvaror.
Tillverk-
ningsår
Malt,
krossadt vid
Humle
Sockerkulör ocli
socker m. m.
Skatte-
pliktiga
bryg-
gerier
ton
Skatte-
fria
bryg-
gerier
ton
Summa
ton
Skatte-
pliktiga
bryg-
gerier
kg-
Skatte-
fria
bryg-
gerier
kg.
Summa
kg-
Skatte-
pliktiga
bryg-
gerier
kg-
Skatte-
fria
bryg-
gerier
kg.
Summa
kg-
1903—1904
33,856
12,563
46,419
495,544
64,264
559,808
194,962
194,962
1904—1905
36,128
11,547
47,675
540,612
61,060
601,672
972
193,956
194,928
1905-1906
35,556
11,734
47,290
523,179
65,179
588,358
18,596
201,175
219,771
1906—1907
34,768
10,570
45,338
526,230
60,061
586,291
25,073
217,481
242,554
1907—1908
33,626
10,576
44,202
507,118
62,198
569,316
27,790
345,256
373,046
1908—1909
30,315
8,775
39,090
452,984
54,574
507,558
23,654
318,415
342,069
1909—1910
25,192
9,177
34,369
378,760
55,011
433,771
22,903
354,496
377,399
1910—1911
26,875
9,688
36,563
407,576
59,618
467,194
22,039
436,660
458,699
Maltafverkning och maltskatt vid skattepliktiga bryggerier
Vio 1903—3% 1911.
0*05
05-06
06-07
07-08
08-09
09-10 1910-1911
Talen 1''0—5''5 å ordinataxeln utmärka för maltskatten miljoner kronor och för maltafverkningen
10 miljoner kg.
-----= maltaf verkningen.
——  = maltskatten.
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
97
Att fördela de skattepliktiga bryggerierna för samtliga redovisningsår
i uniforma klasser efter maltafverkningens storlek låter sig
icke göra efter kontrollstyrelsens berättelser. I följande siffersammanställning
äro ifrågavarande bryggerier fördelade i 3 klasser, af hvilka
den forsta för samtliga åren omfattar sådana bryggerier, där maltafverkningen
uppgått t. o. m. 100,000 kg., den andra för de båda
åren Vio 1907—3% 1909 dem, som nått 150,000 kg. och för åren
Vio 1903—3% 1907 och Vio 1909—8% 1911 200,000 kg., samt
den tredje dem, där maltafverkningen de bada aren /io 1907—3%
1909 öfversteg 150,000 kg. men för öfriga år öfverstigit 200,000 kg.
De skattepliktiga bryggeriernas fördelning efter maltafverkningens storlek.
Tillverk-
ningsår
1 klass
2 klass
3 klass
Antal
bryg-
gerier
Afver-
kadt
malt
ton
Skatt
Antal
bryg-
gerier
Afver-
kadt
malt
ton
Skatt
Antal
bryg-
gerier
Afver-
kadt
malt
ton
Skatt
inalles
kr.
per
låg-
mält
öre
inalles
kr.
per
kg-
malt
öre
inalles
kr.
per
kg.
malt
öre
1903 - 04
139
6,024
210,905
3''5
46
6,156
370,739
6-0
37
21,676
2,264,278
10-4 i
1904—05
147
6,359
224,785
3*5
38
5,312
328,409
6*2
42
24,457
2,552,651
10-4
1905—06
162
6,506
219,741
3-4
41
5,494
332,120
6-o
36
23,557
2,499,187
10-6
1906—07
163
6,562
220,599
3-4
43
6,036
374,123
6-2
30
22,170
2,387,403
10-s
1907—08
163
6,727
310,700
4*6
18
2,177
136,686
6-3
51
24,722
2,584,057
10-5
1908—09
160
6,783
318,142
4*7
23
2,923
188,849
6''5
42
20,608
2,157,975
10-3
1909—10
165
6,325
1,075,217
17-o
32
4,416
787,287
17-s
22
14,451
3,125,689
21-6
1910—11
151
5,961
1,013,324
17-0
36
5,063
904,540
17-9
23
15,852
3,438,951
21-7
I medeltal per kg. malt för afverkningen i det hela har skatten
uppgått
1903 —
1904
tm
8-4 öre
1904—
1905
77
8-6 „
1905 —
1906
77
8-6 „
1906 —
1907
77
8-6 „
1907 —
1908
77
9-0 „
1908 —
1909
77
8-8 „
1909-
1910
77
19''8 „
1910 —
1911
77
19-9 „
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
7
98
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
Massan af de skattepliktiga bryggerierna öfverstiger ej en afvikning
af 100,000 kg. Den starka skattetillökningen år 1909, som
för dessa bryggerier bortåt fyrdubblade skattebeloppet i medeltal
per kg. afverkadt malt, anställde ej någon ögonblicklig ödeläggelse
inom gruppen, som för året 1909 —1910 tvärtom utvisar en tillökning
i bryggeriernas antal. För det senaste redovisningsåret framträder
dock en afsevärd nedgång i gruppnumerären. Andra klassens
bryggerier, för hvilka 1909 års skattereform bortåt tredubblade skattebördan,
äro under de två sista redogörelseåren betydligt svagare representerade
än före försäljningsåret 1906 —1907 men synas dock åter
vara i frammarsch. Den tredje klassen, som omfattar den verkliga
storindustriella driften, har under skatteperioden betydligt reducerats
med hänsyn till bryggeriernas antal, i det till densamma hänförliga
bryggerier året 1903—1904 utgjorde 37 och följande år 42 men
däremot under 1910—1911 icke mer än 23. Året 1910 —1911
afverkade de till denna grupp hörande verken ändock ungefär 59
proc. af hela den beskattade maltkvantiteten samt erlade 64''2 proc.
af hela skattebeloppet.
Maltafverkningens och skattens procentiska fördelning på landets
olika delar under åren 1903 —1904 och 1910 —1911 liksom antalet
skattepliktiga bryggerier därsammastädes under samma år åskådliggöres
af sammanställningen sid. 99.
Stockholms relativa betydelse inom den skattepliktiga bryggeriindustrien
har, såsom synes, märkligt aftagit, under det att Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus läns insats tillvuxit. Stockholmsbryggerierna,
som år 1903—1904 erlade 43-62 proc. af maltskatten,
lämnade under 1910 —1911 icke mer än 34"08 proc. af samma
skatt, under det att bryggerierna i Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län under det förenämnda året bidrogo med tillsammans
26-6 4 proc. af maltskatten men däremot under 1910—1911 kommo
upp i 28-91 proc. Af de skattepliktiga bryggerierna äro visserligen
icke mer än 34 (16 proc.) belägna i Stockholm, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län, men dessa 34 bryggerier producera icke
mindre än omkring 58 proc. af hela rikets maltdrycker och erlägga
vid pass 63 proc. af maltskatten i dess helhet. De skattepliktiga
bryggerierna ha under skatteperioden till antalet förminskats inom
9 län (inkl. Stockholm) samt ökats inom endast 6. Inom 10 län
var antalet af ifrågavarande bryggerier detsamma vid skatteperiodens
början som under senaste redovisningsår. Beträffande de skattefria
bryggeriernas belägenhet inom olika landsdelar och deras produktions
omfattning meddelas en sammanställning å sid. 100.
STATISTISK A UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
99
De skattepliktiga bryggeriernas fördelning på olika landsdelar
1903—1904 och 1910—1911.
Antal skatte-  pliktiga bryggerier
Procent af hela
maltafverkningen
Procent af
maltskatten
1903—
1904
1910—
1911
1903—
1904
1910-
1911
1903—
1904
1910—
1911
Stockholms stad
U
9
33*o l
30*69
43*6 2
34*08
Stockholms
län
4
5
0*80
1*16
0*49
1*06
Uppsala
V
4
2
1*61
1*23
1*41
1*20
Södermanlands
„
11
: 7
2*3 2
2*31
1*69
2*13
Östergötlands
f)
20
20
4*83
4*58
3*3 7
4.10
Jönköpings
n
10
11
1*82
1*98
1*14
1*73
Kronobergs
n
4
4
1*02
1*12
0*82
1*00
Kalmar
„
16
17
2*14
2*70
1*08
2*38
Gottlands
„
2
1
0*54
0*61
0*3 0
0*56
Blekinge
4
4
2*64
2*20
2*92
2*13
Kristianstads
5
5
2*5 7
2*90
2*3 2
2*69
Malmöhus
„
17
13
8*62
9*26
7*95
8*84
Hallands
„
6
3
1*65
1*14
1*15
1*00
Göteborgs o. Bohus „
13
12
15*2 7
18*47
18*69
20*07
Älf sborgs
n
10
12
2*88
2*93
1*99
2*54
Skaraborgs
„
11
10
2*57
3-11
1*56
2*77
Värmlands
12
12
2*36
1*55
1*3 5
1*33
Örebro
n
10
10
1*34
1*40
0*62
1*20
Västmanlands
„
7
7
1*49
1*41
0*79
1*21
Kopparbergs
n
10
! 11
1*48
1*54
0*61
1*3 2
Gäfleborgs
»
11
11
3*79
3*44
2*92
2*98
V ästemorrlands
„
9
8
2*99
2*17
2*14
1*88
Jämtlands
„
5
6
0*55
0*73
0*23
0*63
Västerbottens
n
4
4
0*05
0*56
0*28
0*48
Norrbottens
„
6
6
1*04
0*81
0*56
0*69
Summa
222
210
100 —
100 —
100 —
100 —
Däraf
städer
151
135
—
—
—
—
å landsbygd
71
75
—
—
—
—
100
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
De skattefria bryggeriernas fördelning på olika landsdelar
1903—1904 och 1910—1911.
Antal svagdricksbryggerier med
en maltafverkning
Summa
under 20,000
kg.
20,000 intill
100,000 kg.
100,000 kg.
o ch däröfver
bryggerier
1903
—04
1910
—11
1903
—04
1910
—11
1903
—04
1910
—11
1903
—04
1910
—11
Stockholms stad .........
2
3
2
1
4
4
Stockholms
län
14
10
7
6
21
16
Uppsala
„
22
18
9
7
—
—
31
25
Södermanlands
„
10
7
3
2
—
—
13
9
Östergötlands
„
14
9
6
3
—
—
20
12
Jönköpings
„
31
26
1
1
—
—
32
27
Kronobergs
„
29
27
—
1
—
29
28
Kalmar
„
50
32
—
—
—
—
50
32
Gottlands
„
3
—
1
1
—
—
4
1
Blekinge
„
37
15
3
4
—
—
40
19
Kristianstads
„
54
29
7
9
—
—
61
38
Malmöhus
„
107
91
29
22
2
1
138
114
Hallands
„
30
21
4
3
—
—
34
24
Göteborgs o. Bohus „
6
2
6
6
4
4
16
12
Alf sborgs
„
29
20
2
2
—
—
31
22
Skaraborgs
„
29
20
4
2
—
—
33
22
Värmlands
„
28
20
7
4
—
—
35
24
Örebro
„
34
21
7
2
—
—
41
23
Västmanlands
„
24
22
14
7
—
—
38
29
Kopparbergs
„
60
48
8
4
—
—
68
52
Gäfleborgs
„
89
60
9
7
—
—
98
67
Västemorrlands
„
24
16
6
4
—
—
30
20
Jämtlands
„
9
10
1
1
—
—
10
11
Västerbottens
„
22
13
—
—
—
—
22
13
Norrbottens
„
20
18
5
2
—
—
25
20
Summa
775
555
141
103
8
6
924
664
Däraf i städer
—
—
—
—
—
—
c:a 160
121
„ å landet
—
—
—
—
—
c:a 764
543
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
101
Svagdricksbryggerierna äro, såsom synes, i stort antal spridda öfver
hela landet, framför allt å landsbygden. Större delen af dem drifves
såsom ett obetydligt handtverk, närsläktadt med hembrygden i forna
dar, hvilket framgår däraf, att icke mindre än 83 proc. under året
1910 —1911 hvar för sig icke hade att uppvisa en maltafverkning
af ens 20,000 kg.; 357 st. nådde icke ens 10,000 kg. och 23 st.
icke ens 1,000 kg.
Utbytet af olika slags maltdrycker angifves ej i bryggjournalerna
men har af kontrollstyrelsen beräknats efter de olika vörtmängder,
som tillverkats för olika maltdrycker, under antagande att 25 proc. af
den jästa vörten förloras genom afdunstning, läckning, spillning etc.
För svagdricka har dock ansetts, att den färdiga dryckens volym
är densamma som vörtens. Enligt berörda beräkningar ha vid de
skattepliktiga bryggerierna tillverkats:
Tillverkningen af olika slags maltdrycker vid de skattepliktiga
bryggerierna 1903—1904 och 1910—1911.
Året 1903
—1904
Året 1910
—1911
Hektoliter
7» af
det hela
Hektoliter
7o af
det hela
Porter.........................................
44,030
2-7
44,169
3-1
Lageröl.......................................
802,163
49-5
580,131
40-7
Pilsneröl.......................................
343,779
21-2
339,018
23-8
Extra underjästa ölsorter ...............
7,642
0-5
7,265
0-5
Lager- och pilsnerdricka ...............
177,858
ll-o
158,784
ll-i
Öfveijäst Öl .................................
29,406
1-8
10,434
0-7
Svagdricka...................................
215,198
13-8
286,066
20-t
Summa
1,620,076
100-o
1,425.867
100-o
Lagerölet utgör de skattepliktiga bryggeriernas hufvudsakliga tillverkning
men har betydligt förminskats under den gångna skattetiden;
porter, pilsneröl och underjästa ölsorter, lager- och pilsnerdricka
hafva tillverkats i stort sedt i samma kvantiteter vid periodens
början och slut. Det öfverjästa ölet (julöl, svensköl etc.) har
däremot förminskats till ungefär 7s af hvad det utgjorde vid periodens
början, hvaremot svagdrickat märkbart tilltagit, så att det
numera utgör Vs af hela produktionen.
102
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
I afseende å svagdricka må för öfrigt anmärkas, att detsamma
till öfvervägande del framställes vid de mindre skattepliktiga bryggerierna,
hvilket ådagalägges genom nedanstående sammanställning af
iippgifter rörande tillverkningen af ifrågavarande dryckesvara.
Tillverkning af svagdricka vid de skattepliktiga bryggerierna
året 1910—1911.
Svagdricka
% af hela malty
dryckstillverk
ningen
vid skattepliktiga
bryggerier
164,902
35-5
55,438
16-2
65,726
6-6
286,066
157»
Beträffande stamvörtens styrka har densamma hållits någorlunda
konstant för de olika slagen af maltdrycker och utgjorde
År 1903—1904
År
1910—1911
för
porter ..............................
17-0 —20-o
7» B
17-o
— 19-5
Vo B
n
lageröl..............................
11-0 —13-5
V
11-0
— 13-0
n
n
pilsneröl ...........................
10-5 —12*0
n
10-5-
—11-5
v
T)
extra underjäst Öl ........
10-0 —18-0
T)
10-0
— 18-0
n
n
lager- och pilsnerdricka
7-0—10-0
V
8-0
— 9-5
n
n
öfverjäst Öl .....................
6-0 — 17-0
n
8-0-
—17-0
n
n
svagdricka vid skatte-  pliktiga bryggerier .....
3-0— 6-0
n
4-0-
— 5-5
n
n ■
svagdricka vid skattefria
bryggerier ....................
4*0— 5-o
n
4-0
— 5-5
n
Bryggerier af 1 klass
r
n
^
„
a
»
n
°
n
Extraktutbytet vid de skattepliktiga bryggerierna, som under året
1903 —1904 i medeltal växlade mellan lägst 58 proc. och högst
72-5 proc. samt vid de större med tidsenliga anordningar utrustade
bryggerierna låg mellan 68 och 71 proc., har under skatteperioden
tilltagit, så att detsamma vid periodens slut i det hela växlade mellan
lägst 55''5 och högst 75''3 proc. och vid de större bryggerierna
utgjorde 71 ä 7 3 proc. Vid svagdrycksbryggerierna utgjorde extraktutbytet
1903—1904 60—65 proc., året 1910—1911 omkring 65
proc.
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
103
Vid de större och. bättre bryggerierna erhölls året 1910 —1911
af 100 kg. malt
för
porter .......................................................... 3*6
hl.
vört
„
lageröl........................................................... 5-7
„
„
,,
pilsneröl........................................................ 6-7
,,
,,
,, lager- och pilsnerdricka................ 8-0 ä 9’0 ,,
,,
Vid svagdricksbryggerierna erhölls 13''9 hl. svagdricka af 100
kg. malt.
Humlestyrkan eller humlemängden per 100 hl. vört var vid de
större bryggerierna året 1910—1911
för porter........................................................... 66—100 kg.
,,
lageröl ................................................... 15—
18
,,
,,
pilsneröl ..................................................... 30—
40
,,
,,
lagerdricka............................................. 17—
20
,,
,,
pilsnerdricka ............................................. 20—
25
,,
,,
svagdricka................................................... 4—
5
,,
Råämnenas pris ha under den tilländagångna skatteperioden, hvad
korn och malt angår, varit någorlunda jämna, hvaremot priset å
humle företett ganska stora växlingar, såsom nedanstående sammanställning
af de i kontrollstyrelsen för de skattepliktiga bryggerierna
beräknade medelprisen utvisar.
Medelpris per 100 kg. å
År
korn.
malt
humle
kr.
kr.
kr.
1903—
-1904 ...
............. 14-—
25-—
550 —
1904—
1905 ....
............. 14 —
24-—
500- —
1905 —
1906 ....
............. 14 —
24 —
275- —
1906—
-1907 ...
.............. 14-50
25- —
325- —
1907 —
1908 ....
.............. 15-50
26 —
260- —
1908-
1909 ....
.............. 15-50
26- —
260- —
1909—
-1910 ....
.............. 14-50
25 —
450-—
1910-
-1911 ...
.............. 14-5 0
25 —
350 —
Någon kornimport för de svenska bryggeriernas behof förekommer
knappast, utan förbruka de nästan uteslutande inhemskt korn. Bryggeriernas
kornkonsumtion har beräknats hafva i proc. af Sveriges hela
kornproduktion utgjort
104
STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER
År
»/o
1903—1904 ................................................... 17-7
1904
— 1905 ................................................... 17-9
1905
— 1906 ................................................. 18-6
1906
— 1907 ................................................. 16-0
1907
— 1908 .................................................. 17-5
1908— 1909 .................................................. 13-9
1909— 1910 ................................................... 13-1
1910 — 1911 ................................................... 15-5
Den hufvudsakliga produktionen af malt bedrifves äfven inom
landet, men förekommer dock någon import, uppgående till omkring
2 proc. af förbrukningen.
„
Maltimport
År
ton
1902 ..................................................  2,066
1903 ...................................................... 6,079
1904 ...................................................... 3,655
1905 ................................................... 806
1906 ..................................................... 1,160
1907 ................................................... 930
1908 ..................................................... 1,490
1909 ...................................................... 652
1910 .................................................. 655
1911 ...................................................... 738
Humlen importeras däremot till större delen utifrån, framför allt
från Bayern (omkring 2/s) och Böhmen (omkring Va).
„
Hmnleimport
År
kg.
1902
................................................ 662,854
1903
............................................... 651,726
1904
................................................ 588,842
1905
............................................... 754,126
1906
.............................................. 578,547
1907
............................................... 675,323
1908
.............................................. 528,890
1909
............................................... 441,867
1910
................................................ 406,897
1911
................................................ 382,001
STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA''. O. RENING 105
Konsumtionen af maltdrycker har af kontrollstyrelsen beräknats
hafva utgjort:
År
Porter
Öl, alla slag
Lager- och
pilsnerdricka
Svagdricka
hekto-
liter
liter
per
inv.
hekto-
liter
liter
per
inv.
hekto-
liter
liter
per
inv.
hekto-
liter
liter
per
inv.
1903—1904......
44,030
0-8 4
1,182,990
22’6 6
177,858
3-41
1,770,680
33-91
1904—1905......
54,853
1‘04
1,293,316
24-58
183,892
3-50
1,675,506
31-85
1905—1906......
58,829
1-11
1,245,653
23-5 2
190,633
3-60
1,797,904
33-95
1906—1907......
66,277
1*24
1,230,871
23-06
181,756
3-40
1,673,000
31-35
1907—1908......
60,386
1*12
1,161,002
21-59
207,084
3-85
1,690,125
31-43
1908-1909......
51,072
0-94
1,065,627
19-63
203,064
3-74
1,414,865
26-06
1909—1910......
33,627
0*62
871,443
15-98
148,601
2-72
1,527,491
28-01
1910-1911......
42,466
0*7 7
933,943
16-91
158,785
2-8 7
1,635,751
29-6 2
Konsumtionen har, såsom ofvanstående sammanställning utvisar,
under skatteperioden sjunkit för samtliga slag af maltdrycker, framför
allt för Öl af olika sorter samt svagdricka. Svagdrickat ingick
emellertid i 1910—1911 års kvantitativa konsumtion med icke
mindre än cirka 60 proc.
Någon allmän statistik öfver maltdryckernas försäljning föreligger
icke.
II. Brännvin.
a) Tillverkning och rening.
Beträffande tillverkningen af brännvin återfinnas statistiska uppgifter
äfvenledes i kontrollstyrelsens årsberättelser. För tiden från
1855 intill tillverkningsåret 1873—1874 afgaf “Byrån för kontrollen
å tillverkningsafgifter“, ur hvilken byrå den nuvarande kontrollstyrelsen
så småningom utvecklat sig, berättelser i regel för
hvarje kalenderår till cheferna för kungl. civil- och finansdepartementen,
men sedermera ingå byråns berättelser under litt. V i serien
Bidrag till Sveriges Officiella Statistik och afse tiden från den 1 okt.
det ena året till och med den 1 okt. det följande. Ur de äldre berättelserna
meddelas i byråns första till den officiella statistiken hänförda
berättelse vissa sammandrag och tabellariska sammanställningar,
hvilka dock endast röra bränneriernas antal, råämnesförbrukningen,
produktionens totalbelopp och statsverkets inkomster af tillverknings
-
106 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING
skatten. I fråga om försäljningen af brännvin kafva uppgifter till
byran inkommit först efter år 1869, men äro dessa skäligen bristfälliga
intill försäljningsåret 1886 — 1887, från ock med kvilket år brännvinsbolagen
jämlikt bestämmelse i gällande försäljningsförordning
varit ålagda att föra sina räkenskaper enligt föreskrifter ock formulär,
som af kögsta kontrollmyndigketen utfärdas.
Efterföljande tabell meddelar en allmän öfversikt öfver brännvinstillverkningen
i Sverige fr. o. m. femårsperioden 1856—1860.
Tillverkning af brännvin i Sverige åren 1856—1911.
Femårsperioder i
Antal
bränne-
rier
Totala
medeltill-  verkningen
i liter
å 50 »/„
pr år
Medel-  tillverk-  ning per
bränneri
i liter
å 50 %
Statsverkets inkomst
(tillv:sskatt med af-  drag af restitution för
utfördt och denature-  radt brännvin)
Hela beloppet
kronor för
kalenderår
Per inv.
kronor
Kalenderår:
1856—1860 ........................
4,068
32,750,000
8,051
5,957,582
1*60
1861—1865 ........................
579
40,015,690
69,112
9,187,046
2*30
1866—l/io 1870 ..................
469
33,118,830
70,616
8,770,558
2*U
Tillverkning sår:
''/to 1870—Vio 1875 ............
431
45,770,837
106,197
13,516,357
3*16
„ 1875— „ 1880 ............
380
44,552,948
117,245
13,260,858
2*9 5
„ 1880— „ 1885 ............
253
38,143,974
150,767
13,332,645
2*90
„ 1885— „ 1890 ............
172
33,642,976
195,599
14,042,224
2*9 6
„ 1890—
1895 ............
138
33,018,189
239,262
15,031,986
3*11
„ 1895— „ 1900 ............
129
39,594,714
306,936
18,552,078
3*69
„ 1900- „ 1905 ............
133
41,929,717
315,261
20,416,389
3*92
„ 1905— „ 1910 ............
129
40,035,384
310,352
21,893,018
4*05
„ 1910— „ 1911 ............
142
40,716,001
286,732
21,862,071
3*94
Tabellen åskådliggör, kura kraftigt brännerikandteringen koncentrerat
sig på ett allt färre antal anläggningar, så att brännerierna
under den sista femårsperioden icke äro ens V3o af antalet under
den första, medan däremot tillverkningen per bränneri nu är bortåt
40 gånger så stor som då. Den ansenliga tillverkningen under
1870-talet äger sin osökta förklaring såväl i dåvarande goda tider
BRANNER1ER
År 1911.
<
12 ösfl. fr. Greeriv^l**
STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING 107
inom landet som i den friare uppfattning rörande bränneriindustrien,
som bröt sig igenom vid 1871 års riksdag. Statsverkets inkomst,
som under den första femårsperioden icke uppgick till fullt 6 miljoner
kr., har, såsom synes, tack vare en allt intensivare beskattning
mer än 3-dubblats och belöpte sig under perioden Vio 1905—
Vio 1910 till 4-05 kr. per invånare i riket mot endast 1’60 kr.
under tiden närmast efter den nya brännvinslagstiftningens införande.
Under tillverkningsåret 1910 —1911 fördelade sig brännerierna
efter tillverkningens storlek sålunda, att
4
tillverkade under 50,000 liter,
5
„
50,000
intill 100,000 liter,
122
„
100,000
„ 500,000 „ samt
11
„
500,000
liter och däröfver.
I fråga om bränneriernas belägenhet inom olika landsdelar meddelas
nedanstående öfversikt för året 1910 —1911 med angifvande
af antalet tillverkningsdygn, tillverkningens belopp, antalet arbetare
och drifkraftens storlek.
Antal
brännerier
Tillverk-
ningsdygn
Tillverkning
Ä
r b e
tar
B
Drif-  kraft i
hkftr.
sam-  man-  lag dt
per
brän-
neri
liter ä
50 %
Va af
hela
tillv.
hös
män
t och
kvin-
nor
rår
s:a
om
som-
maren
Stockholms stad ....
1
305
305
369,214
0-9
20
_
20
18
85
Stockholms
län
3
915
305
1,432,985
3-5
55
6
61
68
338
Uppsala
2
597
298
1,213,755
3-0
32
—
32
32
124
Östergötlands
„
6
805
134
641,814
1-6
37
—
37
6
81
Jönköpings
»
1
248
248
574,949
1-4
31
—
31
32
142
Kronobergs
«
1
76
76
155,709
0-4
6
—
6
—
8
Kalmar
1
97
97
237,331
0-6
6
—
6
—
10
Blekinge
„
10
1,103
no
1,869,585
4*6
49
—
49
—
62
Kristianstads
„
75
9,166
122
22,684,225
55-7
482
1
483
30
1,007
Malmöhus
„
25
2,424
97
7,669,390
18-8
244
—
244
—
482
Hallands
„
3
425
142
1,327,684
3-8
34
—
34
—
112
Göteborgs o. Bohus
„
1
305
305
650,994
1-6
26
—
26
28
98
Älfsborgs
„
1
53
53
40,865
o-l
5
—
5
-
5
Skaraborgs
„
9
1,196
133
1,422,078
3-5
40
—
40
—
114
Örebro
1
52
52
35,220
o-l
4
—
4
—
10
Kopparbergs
„
1
106
106
267,119
0*6
—
—
—
7
58
Gäfleborgs
„
1
52
52
123,084
0-3
—
—
—
8
86
Summa
142
17,925
126
40,716,001
100-O
1,071
7
1,078
229
2,822''
108 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA O. RENING
Kristianstads län intager af ålder fortfarande främsta rnmmet
inom bränneriindustrien med icke mindre än 55-7 proc. af rikets
hela tillverkning. Inom flere län är brännvinsbränningen fullständigt
utrotad. I Södermanlands, Gottlands, Värmlands, Västmanlands
län samt i Norrlands samtliga län med undantag för Gäfleborgs
fanns under senaste redogörelseåret intet enda bränneri, och näringen
förde uppenbarligen inom flere andra län en tynande tillvaro, så i
de tre länen i Småland, i Älfsborgs och Örebro län. De brännerier,
som redovisats från Kopparbergs och Gäfleborgs län, voro för året
nya och utgjordes af sulfitbrännerier, hvilka liksom det ena bränneri
i Uppsala län inmäska affallslut från trämassefabriker.
Arbetarne inom bränneriindustrien utgöras nästan uteslutande af
män. Arbetsstyrkan, som under den allmänt tillåtna bränningstiden
(1 oktober—1 maj) år 1910 —1911 uppgick till omkring 1,080
personer, sjunker betydligt under sommaren, då endast sådana brännerier,
som samtidigt tillverka pressjäst, äfvensom sulfitbrännerierna
få hållas i gång.
Rättigheten att under sommaren utöfva brännvinstillverkning i
förening med pressjästberedning utnyttjades år 1910—1911 af 9
pressjästfabriker, nämligen af 1 i Stockholm, 1 i Uppsala, 1 i hvartdera
af Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads samt Göteborgs och
Bohus län samt 3 i Stockholms län.
Enligt de vid brännerierna förda inmäskningsjournalerna inmäskades
under år 1910—1911
1)
vid pressjäst fabrikerna
9,316,942 kg. spannmål,
32,736 hl. potatis,
61,700 kg. manioka och
439,000
„ melass,
och blef utbytet häraf
4,271,758 liter brännvin ä 50 proc. och
3,084,247 kg. ren jäst;
2)
vid tre melassbrännerier, där pressjäst ej tillverkades, inmäskades
2,266,058 kg. melass, hvaraf erhölls 1,220,243 liter brännvin
ä 50 proc.;
3)
vid sulfitbrännerierna, producerades 1,387,470 ltr ä 50 proc.;
4)
vid de öfrig a brännerierna, hvilka endast tillverkade brännvin
och därtill använde hufvudsakligen spannmål och rotfrukter, inmäskades
-
STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING 109
8,763,015 kg. spannmål,
1,807,792 hl. potatis,
114,359 „ hvitbetor,
200,120 kg. gråstärkelse och
1,259,223
„
manioka,
och erhölls däraf 33,836,530 liter brännvin ä 50 proc.
Kontrollstyrelsen har efter af kontrollpersonalen inhämtade uppgifter
rörande inköpsprisen å de vid de under grupperna 2) och 4)
här ofvan upptagna brännerierna inmäskade råämnena beräknat
materialkostnaden per 1 liter brännvin ä 50 proc. vid dessa brännerier
för året 1910—1911 till 15-7 öre, och har detta värde under de olika
tillverkningsåren alltsedan året 1877 —1878 ställt sig, såsom följer.
1877 —Vio 1878
23-1
öre
Vio
1894—V
10 1895
16-5
öre
1878—
„ 1879
16-9
n
n
1895—
„
1896
13-0
71
1879 —
„ 1880
21-9
n
ii
1896—
„
1897
13-4
71
1880 —
„ 1881
15-8
ii
n
1897 —
„
1898
15-0
71
1881 —
„ 1882
17-2
ii
n
1898 -
„
1899
18-0
71
1882—
„
1883
20-4
ii
n
1899—
„
1900
18-2
71
1883 —
„
1884
21-2
n
ii
1900 —
„
1901
16-6
71
1884—
„
1885
17-7
ii
ii
1901 —
„
1902
17-3
71
1885—
„ 1886
16-6
n
n
1902—
„
1903
15-0
71
1886—
„
1887
13-0
n
n
1903—
„
1904
15-2
71
1887—
„ 1888
9-5
n
ii
1904—
„
1905
18-3
71
1888—
„
1889
18-0
n
n
1905—
„
1906
15-5
71
1889—
„
1890
13-0
n
n
1906—
„
1907
16-4
71
1890—
„
1891
20-1
ii
n
1907 —
„
1908
20-9
71
1891—
„
1892
20-8
ii
ii
1908 —
„
1909
16-3
71
1892—
,.
1893
14-5
ri
n
1909 —
„
1910
16-3
71
1893 —
„
1894
12-9
n
n
1910—
„
1911
15-7
71
Skiftningarne i de anförda värdetalen bestämmas i hög grad af
potatisskördarnes myckenhet och beskaffenhet. Man anser, att den
svenska odlingsjorden under normala förhållanden gifver
per 1 hektar jord
och enligt vunnen erfarenhet vi
.... 1,400 kg. hvete eller råg,
1,475
„
korn,
1,320 „ hafre,
130 hl. potatis,
28,000 kg. hvitbetor,
våra brännerier erhållas
i) j Blekinge och Malmöhus län beräknas 1 har jord gifva resp. 160 och 200 hl.
potatis. Jfr vederbörande hushållningssällskaps yttrande i det följande.
Ilo STAT. UPPGIFTEK RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING
ur 100 kg. hvete och råg............ c:a 68 liter brännvin k 50 proc.
n
n
n
korn..........................
„ 60 å 65 „
n
TI
n
n
hafre ........
71
60
77
n
a i
bl.
potatis ......................
7,
14
„
7)
„ 100
kg-
hvitbetor (ä 14 proc.
sockerbalt)
7,
14
7,
n
Man skulle alltså per en hektar jord, odlad med
hvete eller råg kunna utfå c:a 952 liter brännvin k 50 proc.
................. ’i »
77
n
n
n n ii
hafre .............. »
»
»
792
7,
„
„
n
„
P°tatls ............ n
»
n
i»820
„
„
„
„
„
hvltbetor ......... 7,
»
»
3>920
n
„
„
„
„
Hvitbetor och potatis äro sålunda de mest gifvande inmäskningsämnena,
och då hvitbetorna hufvudsakligen förbrukas vid sockerfabrikerna,
säger det sig själft, att potatisen bör spela en predominerande
roll för den svenska brännvinstillverkningen.
Inköpsprisen per 1 bl. potatis och exempelvis 100 kg. råg och
100 kg. korn hafva under en följd af tillverkningsår enbgt af kontrollstyrelsen
meddelade uppgifter varit följande.
I n
k ö p s p r
is å
År
1 hl. potatis
100 kg. råg
100 kg. k
kr.
kr.
kr.
1877
— 1878 ......
............... 2-15
13-41
14-82
1878
— 1879.......
................ 1-7 7
11-17
11-06
1879
—1880.......
................ 2-30
14-10
13-00
1880
— 1881.......
............... 1-81
17-10
13-83
1881
— 1882 .....
.............. 1-77
14-35
12-73
1882-
—1883......
............... 2-30
12-00
12-00
1883-
—1884.......
................ 2-40
12-00
12-00
1884-
—1885.......
................ 2-10
9-50
10-8 0
1885-
—1886.......
................ 1-75
9-50
10-80
1886
-1887......
................ 1-67
9-50
10-20
1887
— 1888.......
................ 1-19
8-30
8-80
1888
-1889......
................ 2-15
11''50
10-85
1889
-1890.......
.............. 1*40
12-95
12-50
1890-
—1891........
............... 2-50
13-00
11-75
1891
-1892........
............. 2-50
16-75
14-60
1892-
-1893........
.............. 1-85
12-05
11‘55
1893-
-1894........
................ 1-60
10-30
10-75
1894-
-1895.......
............... 2-10
10-05
10-30
STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING in
I n
k ö p s p r
is å
0
1 hl. potatis
100 kg. råg
100 kg. kom
År
kr.
kr.
kr.
1895—1896...........
............ 1-70
9-75
ll-oo
1896—1897............
............. 1-65
11-20
12-70
1897 — 1898...........
............ 1-80
12-75
13-60
1898 — 1899...........
............. 2-55
11-80
12-05
1899—1900 .........
............. 2-35
13-85
13-85
1900—1901..........
............. 2-20
11-60
12-65
1901—1902..........
............. 2-35
12-35
13-55
1902 — 1903..........
............ 1-95
11-45
13-50
1903—1904...........
............. 2-00
11-55
12-90
1904 — 1905..........
............. 2-50
13-05
12-85
1905—1906...........
............. 1-95
14-40
14-05
1906 — 1907..........
............ 2-30
13-05
14-40
1907 — 1908...........
.......... 3-15
14-50
15-40
1908 — 1909 ..........
............. 2-35
12-45
14-80
1909—1910..........
............ 2-20
11-55
13-25
1910—1911..........
............. 2-15
12-10
13-85
Sammanhållas förestående prisuppgifter med de förut meddelade
uppgifterna angående det normala utbytet af brännvin per viss kvantitet
af olika spritväxter, finner man bl. a., att exempelvis året 1887
—1888, då potatisen stod i ett utomordentligt lågt pris (1-19 kr. per
bl.), utgjorde materialkostnaden för en normalliter brännvin, tänkt tillverkadt
enbart af ifrågavarande rotfrukt, endast 8’5 öre, medan år
1907 —1908, då potatisen var uppe i ett pris af 3-15 per bl., samma
materialkostnad belöpte sig till 22• 5 öre. Materialkostnaden för en
normalliter brännvin, tänkt produceradt enbart af korn, både sitt minimum
och maximum under samma år som materialkostnaden för potatis,
nämligen åren 1887—1888 och 1907 —1908, då kornet kostade respektive
8’8 0 och 15-40 kr. per 100 kg. Materialkostnaden för 1 normalliter
brännvin, framställdt af korn, utgjorde det förra året 13-5 öre
och det senare året 23" 7 öre. Naturligtvis inverka prisen på andra
råämnen än de här behandlade på de förut vidrörda beräkningarne
af den genomsnittliga materialkostnaden under olika år för 1 normalliter
brännvin öfverhufvudtaget, men såsom allmän regel gäller, att
då potatispriset ställer sig lågt, inmäskas potatis i öfvervägande mängd,
hvaraf blir en följd, att den genomsnittliga materialkostnaden för
brännvinet blir jämförelsevis låg, medan däremot, om potatispriset
är högt, spannmål i väsentlig mån får ersätta potatisen vid inmäskningarne,
hvarigenom materialkostnaden öfverhufvudtaget stiger.
112 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING
Vid brännerier för uteslutande brännvinstillverkning inmäskade kvantiteter
Tillverkningsår
Hvete, råg, kom,
hafre, blandsäd,
bohvete
Potatis
(1 hl. = 66 kg.)
ton
0/
lo
ton
0/
/o
1877—1878 .....................................................
28,997
18-u
129,679
80-98
1878—1879 .....................................................
23,266
12-7 5
155,919
85-48
1779—1880 .....................................................
18,464
15-63
90,599
76-68
1880—1881 ......................................................
13,492
7-78
152,595
87-95
1881—1882 .....................................................
14,289
9-2 7
137,128
88-94
1882—1883 ......................................................
24,071
21-83
81,731
74-14
1883—1884 ......................................................
13,088
11-38
95,292
82-8 7
1884—1885 ......................................................
15,731
12-41
94,384
74-4 5
1885-1886 ......................................................
14,525
10-53
112,646
81-64
1886—1887 ......................................................
9,961
8-47
99,287
84-4 2
1887—1888 ....................................................
8,180
6-99
107,513
91-90
1888—1889 .....................................................
9,097
10-65
69,192
81-04
1889—1890 ......................................................
7,050
6-18
105,013
92-01
1890-1891 ......................................................
10,414
11-45
67,291
73-9 7
1891—1892 ......................................................
7,600
7-71
79,791
80-95
1892—1893 .....................................................
7,290
7-48
82,993
85-21
1893—1894 ......................................................
8,425
7-02
106,668
88-90
1894—1895 ......................................................
14,488
15-77
66,750
72-62
1895—1896 ......................................................
8,038
7-46
95,115
88-2 2
1896-1897 ......................................................
7,685
6-26
106,855
86-98
1897—1898 .....................................................
7,817
6-92
87,633
77-53
1898—1899 ......................................................
10,529
10-09
54,513
52*2 2
1899—1900 .....................................................
9,036
9-58
45,695
48-44
1900 1901 ......................................................
10,315
6-93
116,053
77-9 2
1901—1902 ......................................................
11,383
6-75
130,888
77-61
1902—1903 ......................................................
9,280
7-16
101,600
78-3 2
1903—1904 ......................................................
8,844
6-95
99,105
77-88
1904—1905 ......................................................
10,122
9-56
69,956
66-07
1905—1906 .....................................................
7,643
5-75
113,536
85-38
1906—1907 .......!..............................................
9,158
6-95
106,749
81-07
1907—1908 ......................................................
10,578
9-89
71,748
67-11
1908—1909 ......................................................
8,796
5-85
127,156
84-54
1909—1910 ......................................................
8,197
7.0 4
94,172
80-90
1910—1911 ......................................................
8,763
6-29
119,314
85-62
STÅT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKN. O. RENING 113
och deras värde jämte värdet å vid pressjäst fabrikerna förbrukade råvaror.
Majs
Öfrig» råämnen
Samman-  lagdt värde
å förestående
råvaror
kr.
Tillverkadt
brännvin
af förest,
råvaror
liter å 50 °/o
Värde & de
råvaror, som
förbrukats
vid press-  jästfabriker
kr.
Sammanlagdt
värde å råvaror,
förbrukade
vid brännerier
och pressjäst-  fabriker
kr.
ton
%
ton
1
0/
Jo
1,173
0*73
292
0*18
8,328,060
36,263,846
1,004,030
9,332,090
3,057
1*68
167
0*09
7,067,780
42,211,671
970,050
8,037,830
8,727
7*3 9
360
0*30
6,709,760
30,732,794
1,323,180
8,032,940 |
7,167
4*13
244
0*14
6,860,434
43,385,120
1,318,951
8,179,385
1,931
1*25
840
0*54
5,701,901
33,341,073
1,168,238
6,870,139 |
1,707
1*55
2,731
2*4S
6,312,149
29,723,489
722,306
7,034,455 1
5,453
4*74
1,165
1*01
5,930,486
29,015,059
1,133,864
7,064,350
14,546
11*47
2,112
1*67
6,493,326
36,595,702
642,447
7,135,773
9,628
6*98
1,173
0*85
5,880,384
35,436,691
976,841
6,857,225
7,885
6*70
486
0*41
4,313,343
33,102,023
885,135
5,198,478 |
835
0*71
464
0*40
2,717,936
28,690,682
731,759
3,449,695
6,534
7*65
563
0*66
4,044,209
22,440,425
1,257,396
5,301,605
1,583
1*89
484
0*4 2
3,448,767
26,464,847
1,228,844
4,677,611 j
11,481
12*62
1,781
1*96
5,335,469
26,504,516
1,424,689
.6,760,158 j
9,906
10*05
1,269
1*29
5,565,477
26,639,092
1,800,758
7,366,235 i
4,297
4*41
2,824
2*90
3,718,583
25,652,712
1,405,500
5,124,083
3,286
2*74
1,608
1*34
3,910,887
30,258,069
1,410,616
5,321,503
7,812
8*50
2,861
3*11
4,644,079
28,062,975
1,531,522
6,175,601
1,349
1*25
3,315
3*0 7
3,493,898
26,892,558
1,466,320
4,960,218
2,375
1*93
5,932
4*83
3,957,561
29,589,605
1,664,583
5,622,144
9,343
8*27
8,234
7*28
4,651,706
31,066,413
1,678,245
6,329,951
28,727
27*5 2
10,621
10*17
7,128,826
39,663,596
1,767,312
8,896,138
29,448
31.22
10,145
10*7 6
6,845,787
37,607,416
2,061,686
8,907,473 j
7,656
5*14
14,913
10*01
6,477,102
38,942,891
1,738,602
8,215,704
5,472
3*24
20,916
12*40
7,328,710
42,398,505
1,881,740
9,210,450
1,113
0*86
17,729
13*66
4,691,824
31,333,966
1,751,874
6,443,698
2,626
2*06
16,681
13-11
4,858,895
31,938,386
1,735,661
6,594,556
13,585
12*83
12,220
11*54
6,044,630
32,989,391
1,773,290
7,817,920
868
0*65
10,938
8*22
4,802,468
30,971,941
1,949,049
6,751,517
9,148
0*7 2
14,826
11*26
6,505,226
39,572,862
1,865,515
8,370,741
9,181
8*59
15,407
14*41
6,763,044
32,289,945
2,064,721
8,827,765
—
—
14,450
9*61
6,210,355
38,191,012
1,785,416
7,995,771
707
0*61
13,326
11*45
4,756,246
29,202,346
1,502,813
6,259,059
—
- 1
11,273
8*09
5,494,995
35,056,773
1,322,378
6,817,373 I
Ny kt er het skommitténs betänkande. IV.
8
114 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TIULVERKN. O. RENING
Denna generella regel belyses af förestående sammanställning af
de vid sådana brännerier, som uteslutande tillverka brännvin (med
undantag af sulfitbrännerierna), inmäskade kvantiteterna af olika
slags råvaror och deras värde fr. o. m. tillverkningsåret 1877 — 1878.
Tablån innehåller ock uppgifter å värdet af vid pressjästfabrikerna
inmäskade råvaror, så att densamma i sin sista kolumn — med
bortseende från affallsluten vid sulfitbrännerierna — angifver totalvärdet
af de råvaror, som förbrukats i brännvinsindustrien.
Den högsta materialkostnad, som de brännerier, hvilka uteslutande
producera brännvin, hafva att uppvisa under den tidsperiod, förestående
tablå omfattar, infaller under periodens första år (1877—1878),
då den i genomsnitt utgjorde 23''1 öre per liter. Ganska höga pris
gällde under året å såväl potatis (2-15 kr. per hl.) som å spannmål
(14-82 kr. å 100 kg. korn, 13-41 kr. å 100 kg. råg), och potatisen
ingick i den samlade inmäskningen med endast cirka 81 viktproc.
Följande år (1878 —1879) sjönk den genomsnittliga materialkostnaden
till 16-9 öre per liter. Potatispriset var då nere i 1*77 kr. per
hl. och exempelvis kornet i 11‘06 kr. per 100 kg. Potatisen ingick
i inmäskningen med 85-5 viktproc. Den lägsta materialkostnaden
har året 1887 —1888 att uppvisa eller endast 9-5 öre per liter.
Tillgången på potatis var under vintern 1887—1888 ymnig och
priset synnerligen lågt (1-19 kr. per hl.). Potatis ingick ock i inmäskningarne
under året med närmare 92 viktproc. Då samtidigt
äfven spannmålsprisen voro mycket låga, slog året rekord med afseende
å den genomsnittliga materialkostnaden, som aldrig under den behandlade
tidsperioden varit lägre än då. Aren 1898—1899 och
1899 —1900 utmärktes af sällsynt dåliga potatisskördar och höga
potatispris (resp. 2-5 5 och 2-3 5 kr. per hl.) samt ringa inmäskning
af ifrågavarande rotfrukt. I stället insattes under de båda åren
stora kvantiteter majs (28,000 ä 29,000 ton) i inmäskningen. Majs
beräknas gifva ungefär samma brännvinsutbyte som råg (68 liter
per 100 kg.), och priset å majs utgjorde under sagda år respektive
12• 3 0 och 12*6 5 kr. per 100 kg., hvarför den genomsnittliga materialkostnaden
steg till bortåt dubbla beloppet, mot hvad den utgjorde året
1887—1888. Vintern 1900 var det åter god tillgång på potatis,
hvilket hade till följd, att användningen af majs åter hastigt gick tillbaka
för att åter afsevärdt stiga året 1904 —1905, då potatis var uppe
i ett pris af 2-5 0 kr. per hl. Det torde vara öfverflödigt att närmare
demonstrera den framlagda tablån öfver inmäskningarnes kvantiteter.
Jag vill endast tillägga, att de vid slutet af 1890-talet
stigande talen för “öfriga råämnen“ närmast förklaras af tilltagande
användning af hvitbetor.
STAT. uppgifter: brännvins rening och försäljning 115
Rening af brännvin genom destination eller annorledes är enligt
gällande lagstiftning en fri näring, så snart den icke utöfvas i
samband med brännvinsbränning, i hvilket fall vissa kontrollåtgärder
blifvit föreskrifna. Beträffande reningsverken och deras verksamhet
föreligger summarisk redogörelse i kommerskollegii berättelser om
fabriker och handtverk, och meddelas ur dem efterstående sammandrag.
Des
tiller
i n g s v e r
k
År
Antal
verk
i verk-  samhet
Antal
arbetare
Tillverka^ renadt brännvin
och sprit
Liter
Försäljnings-
värde
kr.
1900
21
189
38,700,219
29,414,547
1901
19
190
40,014,681
30,458,553
1902
20
204
39,272,274
30,739,130
1903
21
216
41,013,833
34,167,403
1904
22
209
41,230,702
35,756,795
1905
19
194
40,298,603
34,746,193
1906
20
204
45,732,212
39,702,737
1907
19
233
42,998,345
39,292,559
1908
18
222
39,007,888
38,674,382 j
1909
15
209
36,524,481
35,624,149 ;
1910
17
219
33,205,452
32,319,052
1911
12
154
29,728,668
29,177,668
Reningsverken äro i regel förbunda med allmänna brännvinsnederlag,
som åren 1910 och 1911 funnos till ett antal af 13,
nämligen vid Reymersholm invid Stockholm, Ödåkra, Tyringe, Kristianstad
(2), Ahus, Malmö och Eslöf i Skåne samt vidare i Uppsala,
Motala, Hjo, Karlshamn och Göteborg.
b) Brännvinsförsäljning.
I fråga särskildt om detaljförsäljningen af brännvin innehålla kontrollstyrelsens
mernämnda berättelser hvarjehanda uppgifter, som
härmed meddelas i sammandrag. Beträffande först och främst försäljningsställenas
antal framgår detta af efterföljande tabell.
116
STATISTISKA. UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
Antalet försäljningsrättigheter.
Ständiga försäljningsrättigheter
Försälj ningsår
t. o. m. den. l/io,
resp. 1/u 1907
därefter kalenderår
Minuthandel
Utskänkning
In vå-
Till-
fälliga
ut-
skänk-
nings-
rättig-
heter
Inro-
pade
på
auk-
tion
Öfver-
låtna
åt
bolag
S:a
•
Inro- i
pade
på
auk-  tion
Öfver-
låtna
åt
bolag
Med
bur-
skap
eller
pri-
vile-
gium
S:a
nare
per
ständig
rättig-
het
Mindre
parti-
handel
Städerna.
1855—1860 ...............
468
107
575
362
163
640
1,165
234
216
—
1860—1865 ...............
343
123
466
325
256
540
1,121
294
245
—
1865—1870 ...............
185
149
334
187
383
354
924
413
234
—
1870—1875 ...............
157
106
263
228
383
236
847
519
267
—
1875—1880 ...............
85
159
244
135
574
92
801
640
290
16
1880—1885 ...............
54
166
220
74
684
23
781
744
289
4
Städerna och köpingar
med bolag.
1885—1890 ...............
22
251
273
31
645
14
690
888
266
1890-1895 ...............
18
252
270
25
569
12
606
1,069
275
—
1895—1900 ...............
11
256
267
12
589
8
609
1,199
290
—
1900—1905 ...............
6
262
268
10
571
5
586
1,375
283
—
1905—1910 ...............
2
268
270
2
549
i
552
1,623
332
—
1910 ........................
—
269
269
—
537
—
537
1,746
370
—
1911 ........................
—
263
263
—
537
—
537
1,753
367
—
Landsbygden med
köpingar.
1855—1860 ...............
75
2
77
79
5
358
442
6,443
158
1860—1865 ...............
no
4
114
84
5
288
377
7,169
163
—
1865—1870 ...............
122
5
127
70
9
251
330
7,926
184
—
1870—1875 ...............
in
6
117
64
8
227
299
8,892
193
22
1875—1880 ...............
88
6
94
41
6
186
233
11,838
189
107
1880—1885 ...............
67
5
72
34
7
153
194
14,621
168
48
Landsbygden utom
köpingar med bolag.
1885—1890 ..............
50
50
33
126
159
18,609
84
1890—1895 ...............
31
—
31
30
—
105
135
23,501
94
—
1895—1900 ...............
25
—
25
33
—
90
123
26,716
103
—
1900-1905 ..............
21
—
21
36
—
75
in
30,520
109
—
1905—1910 ..............
6
15
21
18
9
41
68
47,353
in
1910 .....................
—
26
26
1 16
14
18
48
55,600
105
1911
.......................
—
20
20
13
19
17
49
59,993
|
129
| —
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
117
Förestående siffersammandrag utvisar, att de ständiga försäljningsrättigheterna
såväl i städerna som å landsbygden väsentligen förminskats
under den nya brännvinslagstiftningens sera. Under femårsperioden
1855—1860 funnos icke färre än 1,740 sådana försäljningsrättigheter
i städerna och. 519 å landsbygden med köpingar,
utgörande en rättighet per resp. 234 och 6,443 invånare. Numera
(1911) komma i städerna och med dem i afseende å brännvinshandeln
likställda köpingar endast 800 ständiga försäljningsrättigheter och
å landsbygden blott 69, utgörande en rättighet per 1,753 invånare
i städerna och köpingarna med bolag och en rättighet per 59,993
invånare å landsbygden. Såsom af tabellen framgår, är det framför
allt de på grund af burskap eller privilegium innehafda utskänkningsrättigheterna,
hvilka under tidernas gång skattat åt förgängelsen.
Dels hafva desamma massvis blifvit inlösta af staten eller af bolag,
då sådana bildat sig för brännvinshandelns reglerande, dels hafva
desamma utdött med sina innehafvare. I städerna finnas ingå
sådana utskänkningsrättigheter, och å landet finnas endast 17 kvar,
hvaraf 11 äro befintliga i Skåne. Den stora nedgången i de privilegierade
krogarnas antal på landet under den senaste tiden beror
på att staten jämlikt kungl. kungörelsen den 12 juli 1907 inlöst
ett stort antal krogrättigheter, som tillhörde gästgifvarna.
Bolagsinstitutionen har, såsom synes, vunnit allt större terräng,
så att under år 1911 endast 13 utskänkningsrättigheter, samtliga
å landet, inropats å auktion. Jämlikt 1905 års försäljningsförordning
måste all utminutering såväl i stad som på landet och all utskänkning
i stad omhänderhafvas af bolag, så att auktion numera endast kan
förekomma för utskänkning å landsbygden.
Med hänsyn till den enstaka tillbakagång, som perioden 1870 —
1875 har att uppvisa i antalet minuthandelsrättigheter, hvilka öfverlåtits
åt bolag, erinras om det försök, som i början af 1870-talet
gjordes att spränga bolagens monopol genom att fråntaga städerna
rättigheten att åt bolag öfverlåta minuthandeln med brännvin.
Huru olika brännvinsförsäljningsrättigheterna äro fördelade på de
skilda länen, framgår af omstående sammanställning, som länsvis upptager
antalet inbyggare för hvarje utöfvad ständig försäljningsrättighet
under år 1911 särskildt för städer och köpingar med bolag och
särskildt för den öfriga landsbygden äfvensom för länen i sin helhet.
Under nämnda år förekom i medeltal en försälj ningsrättighet för
6,400 invånare i hela riket. Olikformigheten med hänsyn till rättigheternas
fördelning är i synnerhet anmärkningsvärd beträffande landsbygden.
I icke mindre än 15 län fanns icke en enda ständig försäljningsrättighet
å landsbygden, och i hvartdera af 4 län fanns endast
118 STATISTISKA UPPGIFTER KÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
1 ä 2. Relativt största antalet rättigheter förefanns inom de skånska
länen, Indika också utgöra brännerinäringens centralhärd i Sverige.
De ständiga försäljningsrättigheternas fördelning på olika län år 1911.
Antal rättigheter
Antal inbyggare för hvarje
rättighet
i städer
och vissa
köpingar
på lands-  bygden
i städer
och vissa
köpingar
pä lands-  bygden
i hela
länet
Stockholms stad .......
169
2,051
2,051
Stockholms
län...
25
12
971
17,558
6,351
Uppsala
„ ...
12
—
2,650
—
10,784
Södermanlands
„ ...
30
—
1,557
—
5,988
Östergötlands
M •••
36
3
2,179
72,434
7,583 j
Jönköpings
„ ...
13
2
3,077
87,686
14,358
Kronobergs
„ ...
8
1,203
—
19,698
Kalmar
„ ...
30
1,384
—■
7,612
G-ottlands
„ ...
4
—
2,505
—
13,843
Blekinge
„ ...
29
1
1,426
108,433
4,993
Kristianstads
» * * ’
27
11
793
18,966
6,054
Malmöhus
„ ...
96
34
1,974
7,965
3,541
Hallands
» ...
26
—
1,275
—
5,659
Göteborgs och Bohus
„ ...
98
1
1,982
191,499
3,896
Alfsborgs
n ...
28
2
1,776
119,614
9,632
Skaraborgs
„ ...
32
3
1,155
68,149
6,897
Värmlands
„ ...
19
—
1,997
—
13,713
Örebro
„ ...
19
-
2,006
—
10,980
Västmanlands
„ . . .
19
—
1,975
8,271
Kopparbergs
„ ...
JO
—
1,560
—
23,544
Gäfleborgs
„ ...
26
-
2,116
—
9,815
Y ästernorrlands
„ . ..
25
-
1,287
—
10,133
Jämtlands
„ ...
4
—
2,117
—
29,816
Västerbottens
„ . . .
7
—
1,066
—
23,242
Norrbottens
„ . . .
8
-
1,626
—
20,391
Hela
riket
800
69
1,801
59,727
6,400
De tillfälliga utskänkningsrättigheterna, som omfatta dels af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande för kortare tid än ett helt år meddelade
rättigheter, dels s. k. klubbrättigheter, hvilka tillkommo genom senaste
försälj ningsförordning, och till hvilka tillstånd meddelas för högst
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 119
ett år i sänder, ha för städernas del rört sig emellan 200 och 370
och för landsbygdens icke någonsin uppnått 200. De i städerna
utdelade rättigheterna af detta slag äro till största delen sådana,
som beviljats åt klubbar och föreningar samt passagerarångbåtar.
Af 1911 års tillfälliga rättigheter i städerna voro icke mindre än
98 meddelade åt klubbar o. d. sammanslutningar, och däraf voro
många meddelade för kortare tid än ett år. Den betydande nedgången
i antalet dylika rättigheter å landsbygden har naturligtvis sin
förklaring i de förut vidrörda inskränkningar, lagen under senare
tider gjort i länsstyrelsernas befogenhet att meddela sådana rättigheter
vid läger, hälsobrunnar och badorter m. m. Beträffande rättigheterna
till mindre •partihandel erinras från det föregående, att
denna försälj ningsform infördes genom kungl. förordningen den 18
sept. 1874 men afskaffades redan år 1885.
Tabellen å sid. 120 uppenbarar gången af de strider, som i riksdagarna
utkämpats om brännvinsmedlen. Det stora språnget i totalsumman
för femårsperioden Vio 1875—3% 1880 i jämförelse med
föregående perioder har naturligtvis sin grund däri, att bolagen genom
förordningen den 26 aug. 1873 förpliktigades till fördelning afstå
sin nettovinst. Landstingen, som genom förordningen den 18 dec.
1863 blefvo delaktiga af Vs af försäljningsafgifterna, med frånräkning
dock af dem, hvilka erlades i Stockholm och andra städer,
som icke i landsting deltaga, hafva erhållit en stigande och fallande
procent, som intill de förändrade bestämmelserna den 29 maj 1885
höll sig betydligt lägre än hushållningssällskapens. Efter nämnda
tid hafva förhållandena, såsom tabellen utvisar, varit alldeles motsatta.
Landskommunerna, hvilkas andel under tioårsperioden 1875 —1885
hade sjunkit ned till 3 ä 4 proc., hafva efter sagda tid intill år
1908 bekommit vid pass 12 proc. och sedermera ända upp till
18''7 6 proc. Städerna äro å andra sidan den part, som ständigt
förlorat på de vidtagna förändringarna, och har deras andel, såsom
synes, nedgått med ungefär 19 proc.
Beträffande de olika rättighetsinnehafvarna framgår af sammandraget
sid. 121, att rättighetsinnehafvarna i städer och köpingar
för närvarande (1911) erlägga tillsammans 18-5 miljoner kr., medan
bidragen från landsbygden stanna vid 0''6 miljoner kr. Vi erinra
härvid om huru få försäljningsrättigheter upplåtits å landsbygden.
Oaktadt bolagens storartade bidrag till försäljningsmedlen gå dock
icke mer än något öfver 8/i af allt brännvin, som i riket konsumeras,
genom deras handel. Detta vill med andra ord säga, att
det brännvin, som försäljes genom bolagen, afkastar relativt betydligt
mer till det allmänna än det, som försäljes genom andra (andra
Brännvins försäljning smedlens belopp och fördelning.
Årsperioder
Landsting
Hushållnings-
sällskap
Städer och
köpingar
med bolag
Lands-
kommuner
Vederlag för
nedlagda ut-  skänknings-  rättigheter,
provisioner
m. m.'')
Summa
kr.
>
kr.
7°
kr.
7°
kr.
7»
kr.
7°
kr.
prinv.
kr.
Kalenderår.
1856—1860 ..............
183,143
16*80
749,318
68-74
150,334
13-79
7,239
0-6 7
1,090,034
0-2 9
1861—1865 ...............
78,906
5*20
240,520
15-86
1,029,887
67-90
157,242
10-3 7
10,128
0-6 7
1,516,683
0-38
1866—1869 ...............
211,956
12-sö
247,224
14-99
1,056,925
64-07
118,007
7*15
15,585
0-9 4
1,649,697
0-4 0
Försäljningsår.
Vid 1870—3% 1875 ...
264,607
11*46
364,334
15-7 8
1,516,963
65-7 2
125,901
5*46
36,410
1-58
2,308,215
0*54
Vid 1875—s% 1880 ...
682,456
13"ii
860,224
16-52
3,447,111
66-21
199,133
3-83
17,349
0''33
5,206,273
1*16
lA° 1880—3% 1885 ...
656,865
12-oo
830,041
15-17
3,783,675
69-13
169,954
3-u
32,356
0-59
5,472,891
1-19
| Vio 1885—3% 1890 ...
1,041,677
16-62
781,592
12-47
3,592,370
57-3 2
760,632
1214
91,183
1-45
6,267,454
1-32
| 7io 1890—1895 ...
1,265,017
17-lo
932,738
12-60
4,258,997
57-56
882,227
11-92
60,925
0-82
7,399,904
1-53
Vio 1895—a% 1900 ...
1,828,296
16-98
1,347,484
12-52
6,238,116
57-93
1,309,193
12-16
44,605
0-41
10,767,694
2-14
Vio 1900—80/» 1905 ...
2,064,964
17-29
1,518,021
12-n
6,842,742
57*2 9
1,485,232
12-43
33,481
0-28
11,944,440
2-29
''Ao 1905—3% 1906 ...
2,316,496
17-09
1,742,491
12-86
7,844,957
57-88
1,620,868
11-96
27,948
0-21
13,562,760
2-55
»A» 1906—3% 1907 ...
2,461,472
18-04
1,831,866
13-42
7,685,839
56-3 2
1,640,778
12-02
27,215
0-20
13,647,170
2*55
7*o 1907—31A« 1908 ...
3,406,989
17-57
2,424,121
12-50
10,416,006
53-73
2,781,490
14-3 5
359,407
1-85
19,388,013
3-59
Kalenderår.
1909 .......................
2,264,567
17-56
1,610,754
12-49
6,731,840
52-21
2,047,475
15-88
239,238
1-86
12,893,874
2-3 5
1910 ........................
2,956,815
17-57
2,103,964
12-50
8,580,519
50-99
2,925,475
17-38
262,630
1-56
16,829,403
3*05
1911 ......................
3,338,070
17-48
2,381,422
12-47
9,508,596
49-7 9
3,581,290
18-76
286,451
1-50
19,095,829
3*43
1) I denna kolumn äro upptagna fr. o. m. försäljningsåret */io 1907—3l/m 1908 afsätta belopp till nykterhetens befrämjande
och motarbetande af dryckenskapens följder, hvilka belopp uppgått till kr. 193,929-65 för 1907 — 1908, kr. 128,860" 2 9 för
1909, kr. 168,317-08 för 1910, kr. 190,513-so för 1911.
120 STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
Brännvinsförsäljningsmedlen fördelade efter rättighetsinnehafvare.
Årsperioder
I städerna och köpingar med bolag
På landsbygden
Hela riket
Bo-
lagens
andel
i
proc.
af
total-
be-
loppet
Från bolag
Från
andra
rättig-
hets-
inne-
hafvare
Summa
Från bolag
Från
andra
rättig-
hets-
inne-
hafvare
Summa
Vinst-
medel
Afgifter
Summa
Vinst-
medel
Afgifter
kr.
ki.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
7»
V.o 1870—30/s 1875 *)
—
_
_
_
2,097,667
_
_
210,548
210,548
2,308 215
_
Vio 1875-3% 1880
2,563,064
1,514,013
4,077,077
827,060
4,904,137
—
—
302,136
302,136
5,206,273
78-31
7 io 1880—so/o 1885
3,097,892
1,620,905
4,718,797
499,974
5,218,771
—
—
254,120
254,120
5,472,891
86-22
7.o 1885 —3% 1890
4,043,669
1,739,770
5,783,439
268,542
6,051,981
—
—
215,473
215,473
6,267,454
92-2 3
7io 1890-S0/9 1895
5,125,687
1,802,476
6,928,163
237,198
7,165,361
—
—
234,543
234,543
7,399,904
93-03
7.o 1895 —30/o 1900
9,150,223
1,028,770
10,178,993
203,818
10,382,811
—
—
384,883
384,883
10,767,694
94-53
7io 1900 —30/o 1905
10,775,994
467,383
11,243,377
214,965
11,458,342
—
.
486,098
486,098
11,944,440
94-n
7io 1905 —3% 1906
12,471,040
434,488
12,905.528
200,314
13,105,842
—
—
446,918
446,918
13,552,760
95-22
7.o 1906-so/o 1907
12,583,264
437,637
13,020,901
168,061
13,188,962
—
—
458,208
458,208
13,647,170
95-41
7.o 1907—87» 1908
18,499,336
227,325
18,726,661
49,977
18,776,638
542,825
9,789
27,880
580,494
19,357,132
99-60
1909
12,163,569
208,294
12,371,863
42,892
12,414,755
371,908
9,675
22,805
404,388
12,819,143
99-40
1910
16,040,972
208,744
16,249,716
44,757
16,294,473
495,567
9,675
27,646
532,888
16,827,361
9957
1911
18,277,469
199,894
18,477,363
39,252
18,516,615
547,525
9,675
26,070
583,270
19,099,885
99-06
1) Fullständig» uppgifter föreligga först fr. o. in. försäljningsåret 1874—1875,
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 121
122 STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
rättighetsinnehafvare, partihandlare och lönkrögare), hvilket också
är naturligt, då bolagen men inga andra äro förpliktade att afstå från
sin vinst å rörelsen. I nedanstående tablå äro tillgängliga uppgifter
meddelade rörande den myckenhet spritdrycker, som bolagen försålt
i årsmedeltal sedan d. Vio 1887, från hvilken tid dylika uppgifter först
föreligga, hvarjämte den myckenhet, som försålts genom andra rättighetsinnehafvare,
beräknats genom att draga bolagens försäljningskvantum
från det till förbrukning vid motsvarande tid disponibla
beloppet. Ett bolag äger rätt att med länsstyrelsens bifall åt enskild
person mot bestämd afgift upplåta någon eller några af sina minuthandels-
eller utskänkningsrättigheter dock icke alla. Dylika öfverlåtelser
äro af två slag. Antingen sker nämligen öfverlåtelsen under
villkor, att den person, till hvilken en rättighet öfverlåtes, skall
hos bolaget inköpa allt för rörelsen erforderligt brännvin, eller ock
göres intet sådant villkor. I förra fallet, som efter 1905 års försäljningsförordning
undantagslöst skall tillämpas vid öfverlåtelse af
utskänkningsrättighet, utgör den afgift, som för öfverlåtelsen erlägges,
en integrerande del af bolagets vinst å egen rörelse, men i det senare,
då rättigheten säges vara fritt öfverlåten, däremot icke. I nedanstående
tabell äro afgifterna för de fritt öfverlåtna rättigheterna icke
inräknade i de af bolagen levererade försälj ningsmedlen, enär tabellens
ändamål är att belysa den olika afkastning, brännvinet skänker, då
det går genom bolagens eller annan handel. Detta förklarar ock,
hvarför de i föregående tabell angifna beloppen för bolag äro högre
än de, som återfinnas härnedan. Såsom synes, har det brännvin,
som bolagen försålt, afkastat mer och mer samt ger för närvarande
ända till 61 öre per liter, då däremot det brännvin, som försålts
genom annan hand, ger endast 13 öre per liter.
Bolagens och andras spirituosahandel med hänsyn till de sålda
kvantiteternas förhållande till de erlagda för säljning smedlen.
Försåld spirituösa
Erlagda afgifter
Årsperioder
Af bolag
Af andra
Af bolag med
inr. af vinst
Af andra
Liter
°/o
Liter
°/o
Inalles
kr.
per liter
öre
Inalles
kr.
per liter
öre
1/io 1887 — s% 1890
18,598,537
58''7 2
13,072,556
41-28
5,437,340
29
1,043,411
8
Vio 1890-30/9 1895
19,259,180
58-3 2
13,762,089
41-68
6,388,848
33
1,011,056
7
V io 1895-% 1900
24,102,212
59-61
16,332,672
40-3 9
9,632,432
40
1,135,262
7
7io 1900-% 1905
24,761,672
62-4 7
14,875,381
37-53
10,625,475
43
1,318,965
9
Vid 1905 —% 1910
28,268,169
76-71
8,581,628
23-29
14,208,449
50
1,032,262
12
1911 ...............
29,990,981
81-3 2
6,889,483
18-63
18,198,228
61
901,656
13
STATISTISKA UPPGIFTER RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 123
I ändamål att närmare belysa bolagens verksamhet meddelas till
sist ett sammandrag af bolagens från och med försäljningsåret 1887 —
1888 afgifna affärsredogörelser, upptagande såväl deras utgifter för
varor och deras omkostnader (förvaltningspersonalens löner och arfvoden,
hyror för kontor och försäljningsställen m. m.) som ock deras
inkomster med särskild specifikation af uppburna afgifter för fritt
öfverlåtna rättigheter. Att de i denna tabell angifna vinstbeloppen
icke alldeles öfverensstämma med dem, som redovisas såsom för året
till fördelning influtna, beror därpå, att vissa bolag ett eller annat
år hafva till fördelning utlämnat från föregående år reserverade
medel, under det andra till ett följande år reserverat en viss del af
sin årsinkomst.
Bolagens utgifter och inkomster 1887—1911. I
Utgifter i kronor
Inkomster i kronor
Årsperioder
Varu-
konto
Omkost-
nader
Summa
per
liter
såld
spiri-
tuösa
Inalles
Däraf
uppburna
afgifter
för fritt
öfverlåtna
rättig-  heter
Vinst
kr.
1887-1890
15,714,901
2,829,685
18,544,586
1*00
24,556,409
583,137
6.011,823
1890-1895
17,024,089
3,135,199
20,159,288
l-os
27,075,979
539,315
6,916,691
1895-1900
20,914.037
3,743,645
24,657,682
1''02
34,847,589
546,560
10,189,907
1900-1905
23,866,262
5,044,286
28.910,548
1-17
40,226,934
617,902
11,316,386
1905-1910
32,568,956
7,341,773
39,910,729
1*41
54,840,506
734,371
14,929.777
1911
34,694,390
8,092,471
42,786,861
1*43
61,823,975
836,335
19,037,114
I det föregående (sid. 109) är framlagd en sammanställning af de
utaf kontrollstyrelsen beräknade materialkostnaderna per 1 normalliter
råbrännvin för en längre följd af år. I ändamål att kunna
sätta dessa kostnadsberäkningar i relation till olika handelspris å
brännvin har jag dels från Sveriges bränneriidkareförening, Aktiebolaget
Gröteborgssystemet i Stockholm samt Rcymersholms gamla
spritförädlingsaktiebolag inhämtat uppgifter å priset på råbrännvin
under skilda år så långt tillbaka i tiden som möjligt, dels ur kontrollstyrelsens
berättelser gjort utdrag rörande brännvinsförsäljningsbolagets
i Stockholm inköps- samt för senare år äfven utminuteringspris
å brännvin, dels från försäljningsaktiebolaget i Stockholm
erhållit uppgift å utskänknings- samt för tidigare år äfven
124 STATISTISKA UPPGIFTEK RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
Priset i Stockholm å råbrännvin med och utan pålägg af tillverk
-
1
1 **
De inmäskade råvarornas
värde per 1 liter råbränn-
vin å 50 °/o
Priset i Stockholm per
1 liter råbrännvin å 50
°/o utan pålägg af
tillverkningsskatt
Tillverkningsskatt per
1 liter råbrännvin
å 50 °/o
Priset i Stockholm per
1 liter råbrännvin å 50
°/o med pålägg af
tillverkningsskatt
Inköpspris i Stockholm
per 1 liter varmrenadt
brännvin å 50 °/o
Försäljningspris i
Stockholm per 1
liter varmrenadt
brännvin å 50 °/°
I minut-  handel
I ut-  skänk- |
ning
1
! Kalenderår1)
öre
öre
öre
öre
öre
öre
öre j
1862...................
-
34-26
22-98
57-19
.
1863...................
—
33-2 9
It
56-2 2
•
1864 ...................
—
26-5 7
it
49-50
!
1865.....................
—
25-21
it
48-14
•
1866....................
—
25-12
it
48*0 5
• I
1867.....................
—
32-9 7
26*7 5
59-7 2
j
1868...................
—
43-3 2
ii
70-0 7
.
1869 ....................
—
27-6 2
»5
54-3 7
.
!
1870.................
—
25-73
52-48
i 1871.....................
—
25-54
ii
52-29
i 1872.....................
—
29-13
30-5 7
59-70
1873.....................
—
32-8 9
i i
63*4 0
1874.....................
—
40-13
a
70-70
1875....................
—
27-64
58-21
1
|
1876.....................
—
27-90
ii
58-4 7
•
1877.....................
—
29-64
ii
60-21
! 1878.....................
23-1
26-90
„
57-4 7
1879.....................
16*9
17-37
38-21
55*58
.
1880.....................
21-9
24-36
ii
62-5 7
|
i 1881.....................
15-8
18-45
ii
56-66
1882.....................
17*2
19-45
ti
57-66
1
1883.....................
20-4
24-14
40-oo
64-14
.
1884.....................
21-2
26-28
it
66*28
•
1885.....................
17-7
23-03
it
63-03
‘
1886.....................
16-6
19-31
»
59-31
.
1887 t. o. m. s0/„...
13-o
14-37
54*3 7
—
105
159
Anm. I södra delame af landet, där det mesta råbrännvinet produceras, ställer sig priset på
tillverkningsplatsen å 1 liter råbrännvin 3 ä. 3 ''/a öre billigare än i Stockholm, hvilken
skillnad är att hänföra till fraktkostn., hamnafg., sjöassuranser, läckage, courtage m. m.
Priserna afse brännvin framställdt af säd och potatis. Melassbrännvin ställer sig
4 öre och jästbrännvin 3 J/a öre billigare.
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
125
ningsskatt samt inköps- och försäljningspris å varmrenadt brännvin.
År
De inmäskade råvarornas
värde per 1 liter råbränn-
vin å 50 °/o
Priset i Stockholm per
1 liter råbrännvin å 50
°/o utan pålägg af
tillverkningsskatt
Tillverkningsskatt per
1 liter råbrännvin
å 50 °/o
Priset i Stockholm per
1 liter råbrännvin å 50
°/o med pålägg af
tillverkningsskatt
Inköpspris i Stockholm
per 1 liter varmrenadt
brännvin å 50 °/°
Försäljningspris i
Stockholm per 1
liter varmrenadt
brännvin å 50 °/o
I minut-  handel
I ut-  skär-  ning
Försäljningsår
öre
öre
öre
öre
öre
öre
öre
»/i» 1887—’°/»
1888
9-fl
—
40-oo
-
—
105
159
1
00
5
00
1889
18-2
2P52
50-oo
71-53
79-7
113
174 j
„ 1889— „
1890
13o
18-26
•»
68-25
75-8
113
174 j
„
1890— „
1891
20-1
27-4 s
2»
77-48
86-o
113
174
i ., 1891— „
1892
20-s
23-48
73-48
81-8
113
174
„ 1892— „
1893
14-5
17-93
It
67-93
75 9
113
174
„
1893- „
1894
12-9
14-78
ty
64-78
72-9
113
174
i „ 1894— „
1895
16-5
1916
n
69*16
77-2
113
174
„ 1895- „
1896
13-o
15-36
yy
65-3 6
73-1
113
174
„ 1896- „
1897
13-4
15-7 2
ty
65-7 2
73-4
113
174
„ 1897- „
1898
15-0
17-66
i»
67*66
74-3
113
174
„ 1898- „
1899
18-0
21-19
ti
71-19
78-2
113
174
„ 1899- „
1900
18-2
20-os
yy
70-os
75-9
113
174
„
1900— „
1901
16-6
21-29
it
71-29
78-s
113
174
„ 1901— „
1902
17-3
21-31
ii
71-31
79-o
125
186
„ 1902- „
1903
15-o
16-80
61* 262]
78-06
84-5
151-1
199
„ 1903- „
1904
15-2
17-0 4
65*00
82-04
91-3
1511
206
„ 1904— „
1905
18-3
19-37
it
84-3 7
93-9
15P2
214
„ 1905— „
1906
15-Ö
17-62
ii
82-62
91-9
152-0
214 j
„ 1906— „
1907
16-4
2011
it
85-11
92-s
162-8
214
„ 1907—31/i» 1908
20-9
27-78
92-78
104-6
174-1
214
Kalenderår
1909.............
16-3
25-74
n
90-74
101-8
176-8
215
1910.............
16-3
24-4 4
ii
89-44
97-o
176-8
217
1 1911.............
15-7
21-40
„
86‘40
96-8
176-8
217
*) De i första kolumnen angifna talen afse genomgående tillverkningsår, så att
kalenderåret 1878 för denna kolumn motsvarar tillverkningsåret 1/io 1877—,0/9 1878,
kalenderåret 1879 tillverkningsåret ''/io 1878—30/9 1879 o. s. v.
Tillverkningsskatten höjdes fr. o. m. den 30/i 1903 till 65 öre från 50 öre. 61"26
öre utgör ett medelbelopp för tillverkningsåret 1902—1903.
126 STATISTISKA UPPGIFTER RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
å utminuteringspriset på det af bolaget till salu hållna brännvinet.
För året 1911 har jag från aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm
direkt erhållit uppgift äfven om inköps- och utminuteringspriset
på bolagets brännvin. Priset å råbrännvin grundar sig för äldre
år t. o. m. 1880 på noteringar å Stockholms börs.
A närmast föregående två sidor meddelas ett sammandrag af de
sålunda hopbragta prisuppgifterna, sammanställda med de beräknade
materialkostnaderna.
Grafisk framställning af förestående siffertablå meddelas å sid. 127.
Framställningen torde i det hela tala tydligt nog för sig själf
och behöfver inga ingående explikationer. Den jämförelsevis ringa
skillnaden mellan materialkostnaden och priset å råbrännvin har
sin förklaring däri, att dranken betäcker en god del af de produktionskostnader,
som icke innefattas i materialkostnaden, såsom arbetslöner,
bränsle, jäst, ränta å anläggningen och utensilier. Kurvorna
för prisen å råbrännvin med och utan tillägg af tillverkningsskatt
följa hvarandra i det hela någorlunda parallellt men
afvika starkt för tillverkningsåret 1902—1903, då skatten midt
under brinnande brännvinskampanj den 30 jan. höjdes från 50
öre till 65 öre per liter.
Prislinjen för Stockholmsbolagets inköp följer i stort sedt troget
prislinjen för råbrännvin ända in till senaste år, då desamma divergera.
Till förklaring häraf må meddelas, att brännvin under en
lång följd af år levererats till Stockholm från Reymersholm efter
sådana kontraktsbestämmelser, att Stockholmsbolaget skulle inköpa
och tillhandahålla leverantören den för utskänkningsställenas förseende
med brännvin erforderliga kvantiteten råbrännvin, hvilken af
leverantören i mån af behof renades och distribuerades till utskänkningsställena.
Det brännvin, som var behöfligt för utminuteringsställena,
skulle Stockholmsbolaget inköpa af leverantören. Till grund
för betalningen af det till utminuteringsställena levererade brännvinet
lades det pris, hvartill allt af leverantören under kontraktsåret
inköpt råbrännvin visade sig i medeltal ha stått honom. Därest
emellertid detta pris visade sig vara högre än det Stockholmsbolaget
under samma år betalt för råbrännvin till utskänkningsställena,
skulle icke leverantörens utan Stockholmsbolagets medelinköpspris
anses såsom grundpris.
Under åren 1909 —1911 har en annan upphandlingsprincip varit
tillämpad. I stället för att såsom tidigare köpa råbrännvin eller
varmrenadt brännvin i salufärdigt skick och låta leverantören ombesörja
distributionen till bolagets utförsäljningsställen har bolaget
från Skånska spritförädlingsaktiebolaget inköpt rektificerad sprit samt
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 127
Materialkostnad samt pris i Stockholm äräbrännvin och
varm ren fult brännvin.allt peri normalliter.
8 8 é v
£ s s
-pris å rabrärmvin utan tillägg af skall.
Ätatzrialkosbiad
Pris a räbrcämvui -med. tillägg af skatt
bolagets inköpspris ä vamzrenaäL brännvin
+ -•* -Bolagets minuten ing speis ———bolagets utskänkmngspris.
I
128 STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
från början af aug. 1909 låtit kallrena den i eget verk och själf
ombesörjt distribueringen af den sålunda tillredda varan.
Stockholmsbolaget har kontraktsenligt förbundit sig att under
tiden 1 jan. 1911 — 31 dec. 1916 köpa hela sitt spritbehof af
Skånebolaget samt att betala 8 å 10 öre per liter sprit ä 50 proc.
utöfver det pris, som vid tiden för leveransen af sprit till systembolaget
gäller för litern ä 50 proc. råbrännvin i Skåne enligt beslut
af ombud från Sveriges bränneriidkareförening, de sammanslutna
spritförädlingsverken och systembolagens leveransförening. (Jfr sid.
169). De stipulerade prisen gälla för varan levererad antingen eif
eller banfritt i Stockholm.
Genom särskild! tillägg till ofvan relaterade kontraktsbestämmelser
är stadgadt, att i händelse under kontraktstiden anledning förekommer
antaga, att vid fastställandet af råbrännvinspriset behörig
hänsyn icke tagits till råbrännvinsmarknadens verkliga läge vid den
tidpunkt, då priset bestämmes, utan prissättningen skett i uppenbar
afsikt att omintetgöra eller försvaga Skånebolagets förmåga att
fullgöra sina leveransåligganden, så skall befogenheten af det berörda
antagandet underkastas särskild undersökning af två af systembolaget
utsedde sakkunniga och opartiska män, hvarefter systembolaget äger
bestämma, huruvida, i hvad mån och för hvilken tid systembolaget
må betala den levererade spriten efter annat pris än det kontraktsenligt
normala.
På grund af vidrörda tilläggsbestämmelse betalade systembolaget
under de nio första månaderna af år 1911 sin sprit efter ett högre
pris å råbrännvin, än det som blifvit fastställdt af bränneriidkareföreningens,
de sammanslutna spritförädlingsverkens och systembolagens
leveransförenings ombud, och är detta förhållande orsaken
till att kurvorna å förestående diagram för Stockholmsbolagets
inköpspris och priset å råbrännvin divergera under sistnämnda år.
Beträffande kurvorna för Stockholmsbolagets försäljningspris må
endast påpekas, att desamma, i hvad rör den mindre utminuteringen,
år 1888—1889 skiljde sig från bolagets inköpspris med 33-3 öre per
liter ä 50 proc. men år 1911 med icke mindre än 80 öre. I utskänkningen
utgjorde samma skillnad resp. 9D3 och 120-2 öre.
c) Punsch m. m.
Under benämningen brännvin omfattas enligt gällande lagstiftning
icke allenast egentligt brännvin utan äfven andra brända in- eller
utländska alkoholhaltiga drycker samt spritdrycker, tillagade med
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 129
alkoholhaltig vätska, hvarvid dock såsom tillagning icke skall anses
s. k. förskäring af viner, så ock i allmänhet drycker, hvilka hålla en
högre alkoholhalt än 25 proc.
Beträffande här ofvan angifna dryckesvarors tillverkning och försäljning
inom landet saknas tillförlitlig statistik. Fabriker för tillverkning
af alkoholhaltiga bär- och fruktviner upptagas visserligen
i kommerskollegii fabriksberättelser men äro där sammanförda med
fabriker för tillverkning af alkoholfria viner och saft och för öfrigt
så ofullständigt redovisade, att någon kännedom af värde om ifrågavarande
anläggningar och deras verksamhet näppeligen står att
vinna ur den angifna källan.
I fråga om punsch innehålla äfvenledes kommerskollegii nyssnämnda
berättelser mer eller mindre fullständiga uppgifter sedan ett
20-tal år tillbaka om tillverkningsställenas antal, tillverkningens
myckenhet och värde m. m., och meddelas därur följande sammandrag.
Punschbryggerier.
År
Antal
bryggerier
Tillverkning
försäljnings-  liter
värde
kr.
1900
102
3,198,034
3,953,039
1901
103
3,220,381
3,931,658
1902
103
3,336,089
4,048,935
1903
101
3,988,380
5,182,947
1904
101
2,524,130
3,470,910
1905
102
2,319,861
3,420,347
1906
103
2,523,847
3,664,528
1907
97
2,740,327
4,098,246
1908
99
2,744,510
4,124,659
1909
92
2,594,063
3,853,772
1910
94
2,900,068
4,485,684 I
1911
93
2,939,052
4,475,088
Jämlikt kungl. förordningen den 22 maj 1903 infördes en särskild
stämpelskatt, utgörande 60 öre per liter, fr. o. m. den 1 jan.
1904 å punsch, som säljes till förtäring på stället, så ock för punsch,
som eljest säljes inom riket till annan än den, som innehar rättighet
till detaljhandel med brännvin. Ifrågavarande skatt är förnyad
genom senare förordningar och har uppgått till följande belopp.
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
9
130
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
Stämpelskatt
å punsch
Kronor
1903
.................................................... 38,774
1904
.................................................... 1,296,652
1905
...................................................... 1,307,109
1906
................................................. 1,459,263
1907
...................................................... 1,558,389
1908
................................................... 1,593,036
1909
...................................................... 1,559,697
1910
.................................................... 1,693,655
1911
.................................................... 1,743,532
d) Den årliga konsumtionen af brännvin och sprit.
Den årliga förbrukningen af spirituösa drycker inom landet eller
noggrannare uttryckt den till förtäring disponibla kvantiteten däraf
har af kontrollstyrelsen beräknats på sådant sätt, att till det vid
årets början å nederlag liggande beloppet brännvin har lagts dels
den inhemska årstid verkningen, dels årets införsel af brännvin,
hvarefter den sålunda erhållna summan minskats med summan af
det belopp brännvin, som under året utförts ur landet, det belopp,
som denaturerats eller eljest fått skattefritt användas för tekniskt
ändamål, samt det belopp, som kvarlåg å nederlag vid årets slut.
■
Brännvin
och sprit
Likör
Punsch
År
1
i
införsel
utförsel
införsel
utförsel
utförsel
liter
försälj-
nings-
pris
kr.
liter
försälj-
nings-
pris
kr.
liter
försälj-
nings-
pris
kr.
liter
försälj-
nings-
pris
kr.
liter
försälj-
nings-
pris
kr.
1900
2,932,555
3,510,916
186,500
38,118
72,447
289,788
152
608
79,283
118,925
1901
2,900,645
3,623,574
220,046
43,985
67,434
269,736
15
60
87,233
130,850
1902
2,910,450
3,653,517
167,082
45,613
66,685
266,740
—
—
91,747
137,681
1903
3,372,102
4,224,765
47,115
35,206
69,517
278,068
—
—
119,462
179,193
1904
2,054,858
2,305,745
384,376
101,683
55,549
222,196
—
—
141,660
212,490
1905
2,298,387
2,679,662
131,520
42,024
64,881
259,524
—
—
138,622
207,933
1906
2,471,240
2,864,592
280,199
103,753
69,879
279,516
—
—
158,340
237,510
1907
2,663,069
3,022,079
207,580
216,722
76,051
266,248
10
30
227,357
272,828
1908
2,574,533
2,944,776
65,217
61,009
60,770
210,997
161
483
185,686
222,823
1909
2,442,248
2,781,647
201,670
200,457
62,620
216,249
2
6
48,007
57,608
1910
2,674,191
3,056,105
210,658
254,691
71,110
247,842
10
30
66,990
80,388
1911
2,736,952
3,209,831
190,514
233,350
73,067
252,086
51
154
65,708
78,850
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 131
Beträffande rikets in- och utförsel af spirituösa meddelas förestående
sammandrag ur kommerskollegii berättelser om handeln för
de förflutna åren af innevarande århundrade.
Det denaturerade eller eljest till skattefri användning uppmätta
brännvinet har under de särskilda åren af innevarande århundrade
uppgått till följande antal liter ä 50 proc.
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
2,696,316
2,711,352
2,969,381
3,125,214
3,152,879
3,773,591
4,285,488
4,730,716
4,849,826
5,156,076
4,963,855
6,181,182
Rörelsen å brännerinederlagen och de allmänna brännvinsnederlagen
under åren 1900—1911 har ställt sig sålunda:
1
År
Å nederlag
den 1 jan.
Å nederlag
den 31 dec.
1900
9,229,819
9,393,817
1901
9,393,817
13,870,540
1902
13,870,540
17,845,839
1903
17,845,839
18,342,427
1904
18,342,427
15,345,078
1905
15,345,078
15,399,122
1906
15,399,122
14,310,796
1907
14,310,796
14,335,193
1908
14,335,193
17,190,073
1909
17,190,073
22,524,963
1910
22,524,963
24,197,667
1911
24,197,667
21,826,498
För utrönande af den till förbrukning disponibla kvantiteten
spirituösa för exempelvis år 1905 har man efter kontrollstyrelsens
ofvan angifna förfaringssätt att till sagda års tillverkning, som uppgick
132 STATISTISKA UPPGIFTER RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN
till................................................................
39,049,202
liter,
lägga nederlaget den 1 jan. s. å..........
15,345,078
n
„ införseln under året.......................
2,363,268
n
56,757,548
liter
samt från denna summa draga
nederlaget den 31 dec. 1905 .................
15,399,122
liter,
det denaturerade brännvinet m. m.........
3,773,591
T)
utförseln under året..................................
270,142
n
19,442,855
liter,
då återstoden utgör det sökta beloppet
37,314,693
n
Med användande af detta förfaringssätt,
som i stort
sedt bör
lämna ett ganska tillförlitligt resultat, kan den till förtäring dispo-  nibla kvantiteten af spirituösa beräknas hafva utgjort i årsmedeltal
per invånare följande antal liter ä 50 proc.
Konsumtion af spirituösa per
inv.
Under femårsperioden
Liter å 50 °/o
1856—1860 ................................................... 9-5
1861 — 1865 ................................................... 10-7
1866 — 1870 ................................................... 8-9
1871 — 1875 ................................................... 11-8
1876—1880 ................................................... 10-1
1881 — 1885 .................................................. 8-2
1886—1890 .................................................. 7-1
1891 — 1895 ................................................... 6-8
1896—1900 .................................................. 8-0
1901 — 1905 ................................................ 7-6
1906—1910 ................................................. 6-8
År 1911
6-6
Förbrukningen af brännvin sjönk såsom genom ett trollslag från
cirka 23 liter per invånare, hvartill den beräknats hafva uppgått
omkr. år 1850, till endast 9*5 liter per invånare under de första fem
åren efter den minnesvärda revolutionen i brännvinslagstiftningen
och är numera nere vid 6'' 6 liter.
STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 133
Grafisk framställning af den debiterade tillverkningsskatten å
brännvinstillverknings- och konsumtionsbeloppet däraf under åren
1891 — 1910.
. 10 I I I
I
I
I I I
I I I
I l
I
År 1891 92 93
94
95
96 97 98
99 1900 Öl
02 03
04 05 06 07 08 09
10
— — - — Tillverkning.
.............. HisponiljéU. tiR Förtäring.
-------JKspordbeltö d/mahirenadt eder eljest skattefritt uFLärrmadt.
......-■■■ TiZLverknmgsskalt [debiterad).
Anm. Talen 10—50 å ordinataxeln utmärka för tillverkningsskatten miljoner kronor,
för tillverkningen och konsumtionen miljoner liter.
Kurvorna för tillverkningsskatten och tillverkningen följa hvarandra
någorlunda paralellt med undantag för året 1903, då skatten
den 30 januari höjdes från 50 till 65 öre. Tillverkningen öfverstiger
konsumtionen särskildt under åren 1899 och 1901, då prisfall
134 STAT. UPPGIFTEK RÖK. KONSUMT. AF ALKOHOL!!. DRYCKER
å brännvinet inträffade, samt under de senare åren, då tillverkningens
öfverskott med undantag för året 1909 täckes eller mer än
täckes af denaturaliseringen.
III. Konsumtionen af alkoholhaltiga drycker i Sverige.
Beträffande den sammanlagda konsumtionen af alkoholhaltiga drycker
(spirituösa, vin, maltdrycker) i ett antal främmande länder har en
särskild utredning verkställts af amanuensen hos kommerskollegium
fil. dr J. Grabrielsson, hvilken en tid tjänstgjort som assistent vid
den mig anförtrodda sprit- och maltdrycksutredningen. Berörda
utredning har utan granskning från min sida öfverlämnats till
nykterhetskommittén. *) Här vill jag endast beröra konsumtionen inom
Sverige. Konsumtionen af brännvin och maltdrycker är förut utredd,
och hvad vin angår, har detta enligt kommerskollegii berättelser
om handel in- och utförts till följande kvantiteter under nedan
angifna år.
Vin af t. o. m. 25 proc. alkoholhalt.2)
År
r
n f ö r s e
1
U t f ö r s e
1
Pä fat
kg.
På andra
kärl
liter
Summa
värde
kr.
På fat
kg.
På andra
kärl
liter
Summa
värde
kr.
1900
3,129,094
579,723
4,607,082
350
659
1,668
1901
2,987,480
581,369
4,485,270
431
305
1,041
1902
2,863,877
529,648
4,227,205
615
594
1,803
1903
3,199,899
578,444
4,688,643
5,546
467
6,480
1904
2,393,839
504,782
3,691,126
732
516
2,000
1905
2,304,709
552,423
3,745,129
6,409
1,189
8,887
1906
2,463,383
639,326
4,126,473
733
658
2,049
1907
2,373,538
644,447
4,164,343
3,161
2,466
6,454
1908
2,175,723
530,136
3,728,019
7,917
1,625
8,110
1909
2,277,252
525,874
4,043,098
1,976
1,451
5,081
1910
2,439,307
570,101
4,434,889
352
1,673
3,275
1911
2,290,963
600,893
4,451,144
88
1,231
2,537
Den totala konsumtionen af alkoholhaltiga drycker här i landet kan
inhämtas af följande sammanställning. 1
1) De allmänna resultaten af utredningen äro sammanfattade i en bland tabellbilagorna
intagen öfversiktstablå.
-) Starkare vin hänföres under likör.
STAT. UPPGIFTEB RÖR. KONSUMT. AF ALKOHOLH. DRYCKER 135
Förbrukningen af alkoholhaltiga drycker i Sverige under skilda
femårsperioder 1856—1910.
Femårs-
perioder
Medel-
folk-
mängd
Förbrukning
i hektoliter
Liter per invånare
Bränn-
vin
Öl
Svag-
dricka
Vin
Bränn-
vin
Öl
Svag-
dricka
Vin
Ren
alko-
hol
1856-1860
3,726,587
354,000
347,000
407,000
15,860
9-5
9-3
10-9
0-4
5*3
1861-1865
3,992,560
426,357
400,000
470,000
16,543
10-7
10-o
11-8
0-4
6-o
1866-1870
4,165,906
370,057
492,000
577,000
17,740
8-9
11-8
13-9
0-4
5*2
1871-1875
4,274,006
506,141
579,000
679,000
34,670
11-8
13-5
15''9
0-8
6-8
1876-1880
4,499,900
455,065
694,000
814,000
32,608
10-1
15-4
18-1
0*7
6*o
1881-1885
4,604,724
379,126
824,000
966,000
31,231
8-2
17-9
21-o
0*7
5*2
1886-1890
4,741,726
338,308
1,042,000
1,222,000
25,824
7-1
22-o
25-s
0-5
4*9
1891-1895
4,831,814
330,213
1,203,000
1,411,000
29,892
6-3
24-9
29-2
0-6
4*9
1896-1900
5,032,074
404,349
1,559,000
1,827,000
34,000
8-o
31-o
36-3
0-7
5*9
1901-1905
5,214,349
396,371
1,699,000
1,992,000
32,959
7-6
32-6
38-2
0-6
5*7
1906-1910
5,405,845
368,498
1,285,000
1,588,000
29,234
6-8
23-s
29-4
0-5
4*9
Upplysningsvis må meddelas, att förbrukningen af maltdrycker
med fördelning på Öl och svagdricka för tiden före år 1906 har
beräknats efter humleimportöfverskottets storlek samt under antagande,
att förbrukningen af humle under hela undersökningsperioden i det
hela fördelat sig mellan tillverkningen af Öl och tillverkningen af
svagdricka på enahanda sätt som under perioden 1903 —1908,
under hvilken period 12-5 proc. af den inom bryggeriindustrien
förbrukade humlen användes vid framställningen af svagdricka.
Antagligen blir emellertid genom denna kalkyl den beräknade förbrukningen
af svagdricka under äldre tider för stor, alldenstund mindre
än 12*5 proc. af den förbrukade humlen då torde användts vid tillverkningen
af nämnda dryckesvara. Vid reduktionen af de konsumerade
kvantiteterna vin, Öl och svagdricka till ren alkohol har i
öfverensstämmelse med de beräkningsgrunder, som för ändamålet
användts i “Apercus statistiques internationauxu, antagits, att vinet
i genomsnitt hållit 10 proc. alkohol och ölet 4 proc. Svagdrickat
har beräknats innehålla IV2 proc. alkohol. Möjligen borde vinets
alkoholhalt sättas något högre och ölets något lägre, men slutresultatet
skulle härigenom blott i mindre afsevärd mån påverkas. '')
*) Antages vinet hålla i genomsnitt ända till 15’6 proc. och ölet blott 3*7 5 proc.
alkohol, skulle förbrukningen pr inv. af ren alkohol under exempelvis femårsperioden
1906—1910 komma att utgöra 4-8 2 liter istället för 4-85 (ofvan afrundadt till 4*9) liter.
136 STAT. UPPGIFTEK KÖK. K0NSUMT. AF ALKOHOLH. DRYCKEK
Medan konsumtionen af brännvin gått ned till 6’8 liter per
invånare efter att under den i ekonomiskt afseende lifskraftiga
förra hälften af 1870-talet hafva varit uppe i närmare 12 liter
och vinförbrukningen numera stannar vid Va liter per invånare mot
Vid liter under nyss urskilda hälft af 1870-talet, har däremot förbrukningen
af maltdrycker ansenligen stigit och utgjorde 1906—
1910 53-2 liter (däraf 23''8 liter Öl) per invånare mot endast 29''4
liter (däraf 13''5 liter Öl) 1871—1875. Såsom af sammanställningen
framgår, kan konsumtionen af alkoholhaltiga drycker i vårt land
för närvarande anslås till 4‘9 liter ren alkohol per invånare, hvilket
belopp ställer sig mycket ringa i jämförelse med förbrukningen i
de flesta främmande länder.
I efterföljande grafiska framställning af förbrukningen af alkoholhaltiga
drycker i Sverige under skilda femårsperioder 1856—1910
äro kvantiteterna af de olika slagen af alkoholhaltiga drycker reducerade
till ren alkohol.
Förbrukningen af alkoholhaltiga drycker, reducerade till ren alkohol,
i Sverige 1856—1910.
Wm
imm
1856 -G0 - 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-1900 01-05 06-10
svagdricka.
STAT. UPPGIFTER RÖR STATST. INK. AF RUSDRYCKSH.
187
IV. Statsverkets inkomster af rusdryckshandteringen.
Förutom tillverkningsskatt och försäljningsafgift å brännvin samt
punschskatt har af ålder tull hvilat å alkoholhaltiga drycker. Eldigt
gällande tulltaxa utgör tullsatsen i kronor för
brännvin och sprit, alla slag,
på fat.................. 1*00 pr 1 ltr ä 50 %
på andra kärl ...... 1*85 » ltr
likör och absint o. d. 2*50 »
»
vin, på fat:
af 14 % och därunder.
.............. 0*3 4 » kg.
af 14—25 %......... 0*6 3 »
»
på andra kärl, musserande 2*00 pr ltr
icke musserande:
af 14 % och därunder ...... 0*69 » >
af 14—25 %..................... l*oo > »
maltdrycker och mjöd:
på fat.............................. 0*12 » kg.
på andra kärl .................. 0*2 o > ltr
Statens sammanlagda inkomster af rusdryckshandteringen ha för
åren 1901 —1910 sammanställts i det den 29 dec. 1911 af kommittén
för verkställande af utredning rörande statens m. fl. frigörande
från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen afgifna betänkandet, och
tillåter jag mig härnedan återgifva ifrågavarande sammanställning
med tillägg af uppgifter för år 1911.
Statens inkomster åren 1901 —1911 af rusdrycksbeskattningen.
Influten
Beräknad tullinkomst* 2)
Influten
År
bränn vins-  tillverk-  ningsskatt *)
af bränn-  vin, sprit
och likör
af vin
af malt-  drycker
maltskatt*)
punsch-  skatt ■)
Summa
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1901
21,854,169
2,394,247
2,193,294
18,654
—
__
26.460,364
1902
19,550,923
2,395,753
2,068,479
14,103
—
-
24.029,258
1903
20,850,391
3,652,142
2,990,234
16,188
142,647
38,774
27,690.376
1904
24,522,819
2,280,377
2,348,500
21,238
3,211,129
1,296,652
33.6S0.715
1905
24,508,086
2,544,520
2,386,056
22,850
3,082,434
1,307,109
33,851,055
1906
27,156,221
2,737,352
2,624,963
19,768
3,085,182
1,459,263
37,082,749
1907
26,575,367
2,963,636
2,579,447
19,059
3,041,745
1,558,389
36,737,643
1908
24,458,555
2,815,357
2,266,017
22,932
2,923,420
1,593,036
34,079,317
1909
22,486,704
2,695,541
2,058,811
38,013
2,897,352
1,559,697
31,736,118
1910
24,413,891
2,941,834
2,235,820
47,132
8) 5,153,068
1,693,655
36,485,400
1911
24,410,473
3,009,678
2,115,153
43,825
3) 5,050,327
1,743,532
36,372,988
'') Dessa uppgifter äro hämtade ur kapitalkontot till rikshufvudboken.
2) Uppgifterna äro hämtade ur kommerskollegii berättelser angående rikets handel.
s) Afdrag har skett för restituerad skatt för malt, som användts för tillverkning
af svagdricka, med ett belopp af 214,691 kr. för år 1910 och 241,915 kr. för år 1911.
138
STAT. UPPGIFTER KÖK. STATSV. INK. AF RUSDRYCKSH.
Från slutsummorna i förestående tabellsammandrag skola emellertid
afdragas följande poster:
År
Restitution
för denatu-  reradt bränn-  vin
kr.
Restit. tull
för brännvin
och punsch
(approx.)
kr.
Kontroll-  kostnader vid
brännvins- och
maltdrycks-  kontrollen
kr.
Summa
kr.
1901
1,293,937
120,498
398,638
1,813,073
1902
1,409,103
94,550
393,985
1,897,638
1903
1,281,553
37,892
450,404
1,769,849
1904
1,973,230
272,510
852,433
3,098,173
1905
2,386,236
107,667
840,888
3,334,791
1906
2,711,638
207,463
823,758
3,742,859
1907
2,776,112
171,310
826,694
3,774,116
1908
3,066,523
75,316
771,734
3,913,573
1909
3,279,590
139,509
707,153
4,126,252
1910
2,941,968
147,648
674,569
3,764,185
1911
2,557,115
134,355
657,847
3,349,317
då återstoden blir år 1901...................
24,647,291
.,
„ 1902...................
22,131,620
„
1903...................
25,920,527
ti
1904.................
30,582,542
it
it
„ 1905...................
30,516,264
it
„
„ 1906...................
33,339,890
it
it
„ 1907...................
32,963,527
it
„
.. 1908...................
30,165,744
it
it
„
„ 1909...................
27,609,866
it
„
» 1910...................
32,721,215
it
-
, 1911...................
33,023,671
Resultaten af 1912 års speciella utredning angående
tillverkningen af alkoholhaltiga drycker inom
riket och därmed sammanhängande frågor.
I. Tillverkning af råbrännvin.
Enligt de å sid. 108 —109 i det föregående efter kontrollstyrelsens
berättelse för år 1911 återgifna sammanställningarna uppgick kela
tillverkningen af brännvin inom riket under tillverkningsåret 1 okt.
1910—1 okt. 1911 till 40,716,001 liter a 50 proc., hvaraf till
-
Summa 40,716,001 liter
Under året 1 okt. 1911 — 1 okt. 1912 bar enligt kontrollstyrelsens
i mars 1913 utkomna berättelse om accispliktiga näringar
hela tillverkningen af brännvin inom riket utgjort 40,215,194 liter
ä 50 proc., hvadan sålunda en förminskning i jämförelse med närmast
föregående tillverkningsår ägt rum med 500,807 liter. Af
hela den senast redovisade produktionen framställdes
verkades
vid pressjästfabriker.
„ sulfitbrännerier .
,, melassbrännerier
„ öfriga brännerier .
4,271,758 liter
1,387,470
„
1,220,243
„
33,836,530
„
Liter
å 50 »/
Ökning (+) eller
minskning (—) i
jämförelse med
föregående års
produktion
vid pressjästfabriker
4,063,377
— 208,381
4,346,622
+2,959,152
1,695,883
+475,640
30,109,312
— 3,727,218
sulfitbrännerier .
„ melassbrännerier .
„ öfriga brännerier
Summa 40,215,194
— 500,807
140
TILLY. AP RÅBRÄNNVIN: INLEDNING
Sulfit- och melassbrännerierna hafva sålunda ökat men däremot
pressjästfabriker och öfriga brännerier ansenligen minskat sin tillverkning
under ifrågavarande år.
Pressjästfabrikerna voro tio till antalet under tillverkningsåret
1910/1911 och endast nio under följande tillverkningsår.
Sulfäbrännerierna, tre till antalet, voro desamma under båda tillverkningsåren
.
Melassbrännerierna, som år 1910/1911 voro — en pressjästfabrik
som inmäskade melass oräknad — tre till antalet, samtliga
belägna i Malmöhus län, ha under 1911/1912 ökats till fyra, äfvenledes
alla belägna i nyssnämnda län.
Öfriga brännerier, hvilka för sin framställning af brännvin hufvudsakligen
använda spannmål och rotfrukter, voro år 1910/1911
till antalet 126 och år 1911/1912 endast 123. Af 1910/1911 års
brännerier af denna klass blefvo fem nedlagda under följande tillverkningsår,
hvaremot två sådana brännerier då började sin verksamhet.
Ä sid. 107 i det föregående återfinnes en tablå öfver de under
1910/1911 i gång varande bränneriernas belägenhet inom olika län
och deras tillverkningsbelopp m. m. Under 1911/1912 hade af de
föregående år redovisade brännerierna två nedlagts i Östergötlands
län, ett inom Kronobergs, ett inom Kalmar och ett inom Örebro
län, hvaremot bränneriernas antal i Malmöhus län år 1911/1912
ökats till 27 från 25 under närmast föregående år. Då Kronobergs,
Kalmar och Örebro län under året 1910/1911 hvar för sig endast
ägde ett bränneri, torde sålunda brännerihandteringen numera kunna
betraktas såsom fullständigt nedlagd inom nämnda län.
För den åt kommerskollegium anförtrodda utredningen utsändes
våren 1912 frågeformulär (form. A) till de under året 1910/1911 i
verksamhet varande brännerierna, och hafva samtliga frågeformulären,
mer eller mindre fullständigt besvarade, till kollegium återkommit
under 1912 års lopp.
Såsom allmän regel gäller, att det visat sig vara ogörligt att
med ledning af de inkomna uppgifterna särhålla värdet å själfva
fabriksbyggnaderna med tillhörande ekonomihus och fasta maskiner
och inventarier från värdet å tomt, lösa maskiner och inventarier.
Enligt kungl. förordningen den 28 okt. 1910 angående bevillning
af fast egendom samt lag den 24 maj 1895 angående hvad till fast
egendom är att hänföra bör vid uppskattning af fast egendom
taxeringsvärdet i sig innesluta värdet af fasta maskiner och inventarier,
men hvad fastighet i stad, köping eller därmed jämförlig ort
vidkommer däremot icke tomtvärdet, som bör särskildt angifvas.
TILLY. AP RÅBRÄNNVIN: INLEDNING
141
Dessa bestämmelser efterföljas emellertid föga noggrant i praktiken,
och särskildt är af de inkomna uppgifterna tydligt, att stora oregelbundenbeter
vid taxeringarna råda beträffande angifvandet af de
fasta maskinernas och inventariernas värde, bvilket ibland inräknas
i byggnadernas värde, ibland däremot icke eller blott delvis. Genom
jämförelse i hvarje särskildt fall mellan det uppgifna taxeringsvärdet
och brandförsäkringsvärdet har det emellertid i allmänhet låtit sig
konstatera, huruvida i det förra värdet ingått tomtvärde och värde
af fasta maskiner och inventarier. I händelse detta uppenbarligen
icke varit fallet, ha sistnämnda värden, hvarå separata värden liksom
å de lösa inventarierna i formulären efterfrågats, tillagts taxeringsvärdet.
I tvifvelaktiga fall har förhållandet utredts genom särskild
brefväxling. Vid en jämförelse mellan brandförsäkringsvärdet och
taxeringsvärdet är att erinra, att tomtens värde naturligtvis icke
ingår i det förra, samt att ofta vissa eldfasta delar af fabriksbyggnaderna
icke äro försäkrade mot brand.
Vidare har i allmänhet icke kunnat erhållas något tillfredsställande
svar på den i frågeformuläret intagna frågan, hvilket försäljningspris
fabriken med tillhörande ekonomibyggnader af alla slag betingar,
om hänsyn ej tages till den nuvarande användningen.
Uppgifterna rörande fabriksägarnas tillgångar och skulder under
åren 1907 —1911 lämna mycket öfrigt att önska och likaså uppgifterna
angående förvaltnings- och arbetarepersonalens sjukdomsförhållanden,
dess sysselsättning utom fabriksarbetet samt dess inkomster
af sådan sysselsättning. Det säger sig själft, att det för arbetsgifvare
måste i många fall vara omöjligt att meddela tillfredsställande
upplysningar om sist angifna förhållanden under en flydd tidsperiod,
då desamma i regel icke äro föremål för bokföring och
personalens sammansättning ofta är underkastad betydande växlingar
från det ena året till det andra. Många arbetsgifvare hafva dock
uppenbarligen gjort sitt bästa vid frågeformulärens besvarande och
genom personlig utfrågning af tillgänglig personal sökt utfylla räkenskapsböckernas
innehåll. Värdet af sådana förvaltnings- och arbetspersonalens
naturaförmåner som kost och logi, bränsle, fri bostad
etc. har i allmänhet angifvits i de inkomna uppgifterna, men i de
fall, där så icke skett, äro berörda förmåner, hvad landsbygden beträffar,
värdesatta med ledning af den socialstatistiska undersökningen
rörande arbetaretillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk
år 1911.
Af de från vederbörande näringsidkare till kollegium inkomna uppgifterna
angående de under tillverkningsåret 1910/1911 i verksamhet
varande brännerierna, inalles, såsom sagdt, 142 till antalet, med
-
142
TILLV. AF råbrännvin: pressjästfabriker
delas följande sammanställningar ocli beräkningar, hvarvid det befunnits
vara lämpligast att särhålla pressjästfabrikema och sulfitbrännerierna
från öfriga brännerier.
a) Ppessjästfabpiker.
Vid inalles 10 arbetsställen drefs tillverkning af pressjäst under
tillverkningsåret 1910 —11, nämligen vid Stockholms södra jästfabrik
i Stockholms stad, vid Tallbacken 1 och 3 i Sollentuna socken
samt Jästängen i Nacka socken af Stockholms län, vid Uppsala jästfabrik
i Uppsala stad, vid Kungskvarn i Ledbergs socken af Östergötlands
län, vid Nässjö jästfabrik i Jönköpings län, vid jästfabriken
Activ i Tomelilla af Kristianstads län, vid pressjäst- och foderämnesfabriken
i Landskrona stad samt vid Presenten i Pässbergs socken
af Göteborgs och Bohus län. Vid fabriken i Landskrona upphörde
tillverkningen af pressjäst den 1 maj 1911. Uppsala och Tomelilla
jästfabriker äro utrustade med reningsverk.
Den äldsta af nämnda fabriker anlades år 1865; två tillkommo
under 1870-talet, fyra under 1890-talet och återstoden under innevarande
århundrade. Samtliga fabrikerna utom Kungskvarn ägdes
af aktiebolag, hvaraf ett, Svenska Jästfabriksaktiebolaget, ägde tre
af fabrikerna. Aktiebolagens sammanlagda aktiekapital belöpte sig
till 5,867,500 kr., hvaraf 310,000 kr. afsågo aktiekapitalet i Pressjäst-
och foderämnesfabriksaktiebolaget i Landskrona, hvilket, såsom
sagdt, numera upphört med sin jästfabrikation. Aktiebolagen ägde
tillsammans 174 aktieägare, hvaraf 8 tillhörde det nyssnämnda aktiebolaget
i Landskrona. Kungskvarns fabrik tillhörde ett handelsbolag
med 2 delägare.
De nio af aktiebolag ägda fabrikerna hafva, med inräkning af
tomter, fasta och lösa maskiner och inventarier, uppgifvits äga ett
sammanlagdt värde af 3,618,000 kr. och vara brandförsäkrade för
3,241,000 kr. Angående den mera obetydliga fabrikens i Kungskvarn
värde har ingen uppgift kunnat erhållas. I fastighetstaxeringslängden
är dess värde angifvet till 50,000 kr.
Endast tre af fabrikerna voro direkt förbundna med jordbruk, och
har den åkerareal, som brukas af dessa tre fabrikers ägare, uppgifvits
utgöra sammanlagdt 285 hektar.
Tillverkningen af råbrännvin belöpte sig enligt det föregående
under tillverkningsåret 1910 —11 till sammanlagdt 4,271,758 liter
å 50 proc. Vid reningsverken i Uppsala och Tomelilla fabriker
framställdes under året 1,380,815 liter renadt brännvin ä 50 proc.
Fabrikationen af jäst, som är dessa anläggningars hufvudföremål,
TILLV. AF RÅBRÄNNVIN: PRESSJÄSTFABKIKEE
143
utgjorde, enligt kontrollstyrelsens berättelse, 3,084,247 kg. ren jäst,
hvarmed förstås den tillverkade pressjästens vikt, minskad med tillsatsen
potatismjöl och den vikt vatten, som potatismjölet binder.
Enligt de till kollegium inkomna uppgifterna belöpte sig tillverkningen
af jäst till inalles 3,017,796 kg. ren sådan. Den af kontrollstyrelsen
angifna viktmängden hänför sig till afmätningar omedelbart
efter framställningen, hvaremot fabrikernas uppgifter till
förevarande utredning afse deras omsättning, och genom vatten afdunstning
m. m. förminskas under hand jästens ursprungliga viktmängd.
Af de redovisade 3,017,796 kg. ren jäst hafva 209,178
kg. sålts såsom sådan till ett pris af 167,134 kr., och af återstoden
har framställts 5,263,361 kg. pressjäst med ett angifvet värde af
3,356,305 kr. Såsom affallsprodukt vid fabrikationen har erhållits
omkr. 1,850,000 kg. draf (torr viktJ) med ett värde af c:a 165,000 kr.
Fabrikerna torde i sitt nuvarande skick utan utvidgning af anläggningarna
kunna öka sin produktion af råbrännvin till c:a 7,800,000
liter ä 50 proc. och af renadt brännvin till 2,450,000 liter ä 50
proc.
Med förvaltningsärenden sysselsattes under hösten 1910 och våren
1911 inalles 54 personer, däraf 12 ägare, verkställande direktörer
eller disponenter, 11 verkmästare och förmän, som ej själfva deltaga
i fabriksarbetet, samt återstoden kamrerare, bokhållare, kontorsbiträden
och annan kontorspersonal. Under sommaren 1911 sköttes förvaltningen
af 44 personer, hvarvid på nytt är att erinra, att pressjäst-
och foderämnesfabriken i Landskrona i maj sagda år inställde
sin tillverkning af jäst och brännvin.
Bland den egentliga kontorspersonalen räknades såväl under sommaren
1911 som under det öfriga tillverkningsåret sju kvinnor.
Inalles utbetaltes under tillverkningsåret i lön till förvaltningspersonalen
(inkl. bolagsstyrelse och revisorer) 267,979 kr.
Arbetsstyrkan utgjorde sommaren 1911 211 personer, däraf 11
kvinnor, samt under öfriga delar af tillverkningsåret 215, däraf 9
kvinnor. Härvid är att göra samma erinran, som vid angifvandet
af förvaltningspersonalens numerär beträffande pressjäst- och foderämnesfabriken
i Landskrona. Dagsverkenas antal utgjorde 62,773
mans- och 2,691 kvinns- eller tillsammans 65,464. I löner till
arbetspersonalen utbetaltes under året sammanlagdt 251,914 kr.,
utgörande 3-8 5 kr. i medeltal pr dagsverke. *)
*) I angifna viktmängd ingår 94,766 hl. våt draf, som reducerats till torr vikt i kg.
genom multiplikation med 11.
1 hl. våt draf väger c:a 80 kg. och kostar omkr. 1 kr.;
1 kg. torr draf betingar ett genomsnittspris af 9 öre.
144
tillv. ap råbrännvin: pressjästfabriker
Jag återkommer längre fram till en närmare redogörelse för förvaltnings-
och arbetspersonalens löneförhållanden.
De inkomna uppgifterna rörande fabriksägarnes tillgångar och
skulder under åren 1907 —1911 äro till den grad ofullständiga att
någon allmän sammanställning däraf icke kan meddelas. I balansräkningen
för Upsala Angqvarns aktiebolag, som äger Uppsala jästfabrik,
ingå skulder och tillgångar utan åtskillnad mellan bolagets kvarnoch
jästfabrikationsrörelse, och i balansräkningarna för Pressjäst- och
foderämnesfabriksaktiebolaget i Landskrona spelar foderämnesproduktionen
hufvudrollen. Från samtliga de af aktiebolag ägda fabrikerna,
med undantag af Landskronafabriken, hafva däremot lämnats
användbar redogörelse för inkomster och utgifter i och för jästtillverkningsrörelsen,
och af dessa redogörelser framgår, att utgifterna
för ifrågavarande rörelse fördelat sig å nedanstående poster sålunda:
Råvaror och utensilier............................................ 2,173,510
kr.
Löner och arfvoden ................................................ 490,711
„
Hyror för fabrikslokaler......................................... —
Räntor å upplånadt kapital ................................ 39,299
„
Tillverkningsskatt och utskylder med afdrag af
skatterestitutioner ............................................ 2,426,014
„
Öfriga utgifter, inkl. afskrifningar..................... 761,288
„
Summa 5,890,822 kr.
Inkomsterna af årets produktionsrörelse belöpte sig till 6,736,124
kr., hvadan en vinst uppstod af 845,302 kr. Utgifterna och vinsten
förhålla sig till inkomstbeloppet procentiskt sålunda:
0/
/O
Råvaror och utensilier ................................. 32-27
Löner och arfvoden .................................... 7-28
Räntor å upplånadt kapital ........................ 0‘5 8
Tillverkningsskatt och utskylder ............... 36-02
Öfriga utgifter ............................................ 11-30
Vinst .........................  12-55
Summa 100-00
I förhållande till de ägande bolagens sammanlagda aktiekapital,
utgörande 5,557,500 kr., belöpte sig vinsten till 15-21 proc. Frånräknas
Upsala Angqvarns aktiebolag, hvars aktiekapital belöper sig till
900,000 kr., och den vinst detta bolag haft å sin jästfabrikationsrörelse,
framträder för de återstående bolagen ett sammanlagdt aktiekapital
af 4,657,500 kr. och ett sammanlagdt vinstbelopp af 801,610
kr., utgörande 17-21 proc. å nyssnämnda aktiekapital.
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: PRESSJÄSTFABRIKER
145
Af de användbara uppgifter, som inkommit rörande förvaltnings■och
arbetspersonalens lefnads- och löneförhållanden, meddelas nedanstående
sammanställning, hvari tantiemer, gratifikationer samt värdet
Antal
Medel-
ålder
Antal
hemmav.
personer
att för-  sörja
medeltal
Ans
i fack-  indu-  strien
mede]
tand
hos nuv.
arbets-  givare
tal år
Årlig
arbetslön,
inkl. tan-  tieme och
natura-  förmåner ]
kr.
|
a) Förvaltningspersonal:
Verkst. direktörer och dispo-
nenter..............................
12
45
5
14
10
11,905
Verkmästare och förmän, som
ej deltaga i arbetet............
10
43
2
17
10
5,626
Kamrerare ........................
7
49
2
14
9
4,300
■Öfrig kontorspersonal:
gifta män ........................
5
42
4
12
12
1,930
ogifta män .....................
9
30
—
8
7
1,810
ogifta kvinnor..................
Summa
Hela högsta antalet
7
50
54
28
8
4
1,261
b) Arbetspersonal:
! Förman, som deltaga i arbetet
7
48
4
20
20
1,582
Fackarbetare, manliga:
under 18 är .....................
7
17
1
2
2
574
öfver 18 år: gifta ............
114
47
4
15
12
1,313
ogifta............
39
35
1
10
8
1,454
Hjälparbetare *), manliga
öfver 18 år: gifta ............
8
41
4
13
8
1,285
ogifta (kuskar)..
2
48
—
11
11
1,325
Fackarbetare, kvinnliga:
under 18 år.....................
1
16
1
1
1
600
öfver 18 år: gifta ............
2
50
1
19
19
890
ogifta............
Summa
Hela högsta antalet
5
185
215
24
1
4
4
735
*) Snickare, smeder, tunnbindare och kuskar.
Nykterhetskommitténs betänkande. IT.
10
146
TILLY. AF råbrännvin: pressjästfabriker
af sådana naturaförmåner som fri bostad, hyresbidrag, fri ved och
fritt lyse inräknats i löneförmånerna.
Den dagliga arbetstiden utgjorde för manliga fack- och hjälparbetare
i medeltal 10 timmar, för gifta kvinnliga fackarbetare 12
och för ogifta 9 timmar.
Af hela den vid fabrikerna anställda arbetarepersonalen åtnjöto
8 fri bostad, 86 fri ved samt 1 hyresbidrag. Af de meddelade
uppgifterna angående arbetspersonalens särskilda förmåner inhämtas,
att 209 arbetare (97-21 proc. af hela antalet) åtnjutit fri läkarevård,
170 (79-07 proc.) fri medicin, samt att 138 (64-19 proc.)
varit olycksfallsförsäkrade. 86 voro olycksfallsförsäkrade enligt lagens
allmänna bestämmelser, 16 till en ersättning motsvarande halfva
aflöningen och för öfrigt enligt lag, 36 voro hvar för sig försäkrade
för 1,000 kronor samt till en ersättning af 2 kr. pr dag under
den lagliga karenstiden äfvensom till en begrafningshjälp af 500 kr.
Vid sjukdom åtnjuta arbetarna vid fyra af fabrikerna full aflöning
under 8 å 14 dagar, därefter enligt styrelsens särskilda beslut. Vid
två af fabrikerna erhålla arbetarna half aflöning under 180 dagar,,
vid två under obestämd tid. Vid en fabrik utgår sjukhjälp med 1
krona om dagen och vid en annan (Kungskvarn) synes ingen sjukhjälp
lämnas.
Vid två fabriker med tillsammans 43 arbetare åtnjuta arbetarna
en kortare tids semester med åtnjutande af full aflöning. Ingenstädes
utlämnas brännvin fritt till personalen.
Beträffande personalens sjukdomsförhållanden hafva uppgifter lämnats
för ett 90-tal personer. Bland dessa hafva 21 under året varit
sjuka i sammanlagdt 570 dagar. 13 sjukdomsfall varade i 14 dagar
och däröfver. Lunginflammation förekom i 3 fall med tillsammans
101 sjukdagar, förkylning i likaledes 3 fall med 15 sjukdagar,
yttre kroppsskada i 2 fall med 65 sjukdagar, olycksfall i 2 fall
med 69 sjukdagar. Ett fall förekom af hvar och en af följande
åkommor: nervfeber, frostskada, lungkatarr, lungblödning, reumatism,
hjärtslag, barnförlamning och blindtarmsinflammation. Eör 3
fall saknas uppgift om sjukdomens beskaffenhet.
Stockholms Norra jästaktiebolag afsatte genom beslut å ordinarie
bolagsstämma den 2 juli 1900 till bildande af en fond till förmån
för bolagets arbetspersonal ett belopp af 20,000 kronor. Denna
fond förvaltas af bolagets styrelse och benämnes “Stockholms Norra
jästaktiebolags arbetares under städs fond"1. Ändamålet med fonden är
att i mån af dess tillgångar dels understödja arbetarne vid inträffande
sjukdom och olycksfall, dels bereda sådana af dem, som blifvit
orkeslösa i bolagets tjänst, fri bostad under återstående lifstid eller
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: PRESSJÄSTFABRIKER
147
understöd i annan form. Til] dessa förmåner äro äfven berättigade
änkor och oförsörjda barn till aflidna arbetare i bolagets tjänst,
änkan, så länge hon förblifver ogift, samt barn, tills det fyllt femton
år. Vid hvarje års bokslut påföres fonden 6 proc. ränta å hela
dess dåvarande kapitalbelopp. Därefter skall för hvarje år till densamma
afsättas 5 proc. af fabrikens nettovinst, till dess kapitalet
vuxit till 50,000 kr. Efter denna tid påföres endast upplupna
räntan för hvarje år. Endast af räntorna utgår för arbetarne behöfligt
understöd i hvarje form. Bolagets arbetare åtnjuta vid sjukdom
full aflöning under 14 dagar, och först om sjukdomen varar
längre, kan det blifva fråga om sjukhjälp från nnderstödsfonden.
Skulle all bolagets rörelse nedläggas, må de af bolagets understödstagare,
som på grund af orkeslöshet eller permanent oförmåga
till arbete tillförsäkrats årligt understöd, åtnjuta dem vid sagda tidpunkt
medgifna förmåner till sin död. Därefter skall fondens dåvarande
totalbelopp, såväl kapital som ränta, tillfalla Sollentuna
kommun sålunda, att hälften delas på kyrko- och skolkassan och
den andra hälften på fattigkassan att af bägge fritt disponeras.
Vid Uppsalafabriken existerar en förening, som bär namnet u Upsala
Ångqvarns arbetares sjuk- och begrafningskassau. För att antagas
till medlem af föreningen erfordras att vara anställd vid Upsala
Angqvarns aktiebolag, dock må där anställdas hustrur tillika äga
rätt att söka inträde. Inträdessökande skall vara frisk samt känd
för ett ärbart och ordentligt lefverne samt till åldern ej under 18
och ej öfver 50 år. Huruvida inträdessökande må till medlem antagas,
afgöres af styrelsen, hvilken väljes af föreningen. I fall af
vägran hänskjutes frågan till föreningens eget afgörande. Hvarje
medlem erlägger en inskrifningsafgift af 1 kr. samt en månadsafgift
af 50 öre. Dessutom erlägges vid hvarje inom föreningen inträffadt
dödsfall en afgift af 50 öre, som oafkortadt tillfaller den aflidnes
stärbhus eller rättsinnehafvare. Sjukhjälp utbetalas med 1-2 5 kr.
om dagen, dock ej för kortare tid än 4 dagar och ej för längre
tid än 90 dagar om året. Medlem, som utbekommit sammanlagdt
400 kr. i sjukhjälp, erhåller vid sedermera inträffande sjukdom
endast 62 öre om dagen under högst 90 dagar om året. — Till
kassan lämnar aktiebolaget ett årligt bidrag af 110-40 kr.
Nässjö Jäst- och sprit fabriks aktiebolag besitter en understödsfond för
arbetarna, hvilken den 31 nov. 1911 uppgick till 9,000 kr. Bolaget
afsätter årligen c:a 1,000 kr. till nämnda fond. Af fonden utdelas
till ordinarie arbetare half aflöning vid sjukdomsfall samt 50 kr. i
begrafningshjälp vid dödsfall. Äfven vid andra tillfällen kan understöd
utgå enligt styrelsebeslut på förslag af fabriksledaren.
148
TILLV. AF råbrännvin: sulfitbrännerier
b) Sulfitbrännerier.
Dessa brännerier, hvilka inmäska affallslut från trämassefabriker,
voro under redogörelseåret tre till antalet. Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag ägde två dylika brännerier, det ena vid Skutskär,
det andra vid Kvarnsveden. Det tredje bränneriet ägdes af Bergvik
och Ala nya aktiebolag och var anlagdt vid Bergvik i Söderala
socken af Gäfleborgs län. Samtliga brännerierna äro, såsom bekant,
nyanläggningar. Skutskärs fabrik, som är äldst, anlades ar 1909,
de två följande åren uppfördes fabriken vid Kvarnsveden, och Bergviks
fabrik tillkom år 1911.
Taxeringsvärdet å fabrikerna med tillägg af värdet af sadana
maskiner och inventarier, som ej omfattas af taxeringsvärdet, utgjorde
sammanlagdt 903,099 kr. Brandförsäkringsvärdet belöpte
sig till 974,600 kr.
Tillverkningen, som under året 1 okt. 1910 — 1 okt. 1911 stannade
vid 1,387,470 liter ä 50 proc., har under senast förflutna tillverkningsår,
såsom redan blifvit sagdt, drifvits upp till 4,346,622
liter ä 50 proc., och fabrikerna förmå enligt uppgift med sina nuvarande
apparater producera omkr. 5,200,000 liter.
Förvaltningen af sulfitspritfabrikerna besörj es i stor utsträckning
af samma personal, som omhänderhar förvaltningen vid de bolagens
trämassefabriker,. hvarifrån affallsluten hämtas. I allt som allt har
i lön till sådan förvaltningspersonal, som mera uteslutande är sysselsatt
för sprittillverkningen, redovisats ett belopp af 9,175 kr.
Arbetarepersonalen uppgick under den del af sommaren 1911, da
alla tre fabrikerna voro i verksamhet, till 25 personer, samtliga af
manligt kön. Under tillverkningsåret 1 okt. 1910 — 1 okt. 1911 var
Skutskärs fabrik i verksamhet 292, Kvarnsvedens 114 och Bergviks
52 dygn. Under året utfördes inalles 3,652 dagsverken och
utbetaltes i löner till arbetarna 14,449 kr., utgörande 3-9 6 kr. pr
dagsverke. Utaf två af fabrikernas tablåer öfver utgifter och inkomster
under kalenderåret 1911 framgår, att för råvaror, hvartill
äro att räkna utom affallsluten, som ej åsatts något värde, jäst, osläckt
kalk, mesa (affallskalk), svafvelsyrad ammoniak m. m., utgifvits 30,577
kr., i löner och arfvoden utgått 27,816 kr., samt att räntor och
öfriga utgifter belöpte sig till 138,634 kr. I sistnämnda post ingår
ingen tillverkningsskatt, enär all spriten denaturerades och sålunda
var skattefri enligt den lydelse, som mom. 4 af § 12 i kungl. förordningen
den 11 okt. 1907 ang. tillverkning af brännvin från den
TILLV. af råbrännvin: sulfitbrännerier
149
1 okt. 1910 äger. Under året 1911 tillverkades vid de båda
fabrikerna sammanlagdt omkr. 1,853,000 liter ä 50 proc. med ett
värde af närmare 244,000 kr. Då samtliga utgifterna uppgingo till
197,027 kr., uppstod en vinst för året af närmare 47,000 kr.
(precis 46,703 kr). Utgifterna och vinsten förhöllo sig till inkoms
-
terna procentiskt sålunda:
Öl
/O
Råvaror........................................................ 12-5 5
Löner och arfvoden ................................. 11-41
Räntor och
andra
utgifter........................ 56-88
Vinst ........................................................... 19-16
Summa 100’00
Att sätta vinsten i relation till tillverkningsbolagets aktiekapital
kan rimligtvis icke komma i fråga, då sprithandteringen utgör endast
en obetydlig gren af bolagets verksamhet.
Af de användbara uppgifter, som inkommit rörande arbetspersonalens
lefnads- och löneförhållanden och som omfatta 88 proc. af
hela numerären, meddelas nedanstående sammanställning.
Antal
Beräknad årslön
Medel-
liemmav.
(inkl. gratifika-
Antal
ålder
personer
tioner och vär-
År
att försörja
det af natura-
i medeltal
förmåner)
Förmän, gifta...............
2
38
3
1,938
gifta mani. arbetare ....
..
14
34
4
1,334
ogifta „
„
6
27
1
1,241
Af hela arbetarenumerären åtnjöto 7 fri bostad och fri vedbrand.
Den dagliga arbetstiden var vid två fabriker 12 timmar för alla
där sysselsatta arbetare; vid den tredje fabriken 10 timmar för förmannen,
8 timmar för apparatförare och mältare.
Samtliga arbetare åtnjöto fri läkarevård, inga däremot fri medicin,
16 (64 proc.) voro olycksfallsförsäkrade enligt lag samt till en ersättning
af 1 kr. pr dag fr. o. m. 4:de t. o. m. 60:de dagen af den
lagenliga karenstiden. De arbetare, som icke voro olycksfallsförsäkrade
på nämnda villkor, erhöllo 1 kr. pr dag samt fri sjukhusvård
under den lagenliga karenstiden.
Vid ingendera fabriken utdelades någon sprit fritt till arbetspersonalen.
•
Vid sjukdom, ej framkallad genom olycksfall i arbetet, är arbetspersonalen
i regel hänvisad till understöd från befintliga lokala sjuk
-
150
tillv, af råbrännvin: sulfitbränijerier
kassor. I Skutskär med omnejd opererar en sådan kassa, benämnd
Bergslagets arbetares sjuk- och begrafningskassa. Inom kassan äro
upprättade 4 klasser, af hvilka den sistnämnda uteslutande är afsedd
för beredande af begrafningshjälp åt medlems hustru. Inträde i
kassa står öppet för hvarje man samt medlems hustru, som är bosatt
inom kassans verksamhetsområde, äger god hälsa och har uppnått
15, men ej 45 års ålder. Inträdesafgiften utgör 2 kr., och vid
öfvergång från lägre till högre klass erlägges 1 kr.; i lista klassen
betalas 85 öre, i 2:dra 1''70 kr., i 3:dje 2-55 kr. i månadsafgift
samt i 4:e klassen 1-6 0 kr. pr år. Sjukhjälp utgår efter 3:dje
sjukdagen under högst 90 dagar under loppet af 12 på hvarandra
följande månader och utgör i lista klassen 1''5 0 kr., i 2:dra kl.
2-7 5 kr. samt i 3:dje kl. 4 kr. pr dag. Vid olycksfall utgår sjukhjälp
under de första 60 dagarna oafsedt begränsningen af sjukhjälpstiden
i öfriga fall. I begrafningshjälp utbetalas inom den
lista och 4:de klassen 100 kr., inom den 2:dra 150 kr. och inom
den 3:dje 200 kr.
Kassan åtnjuter intet bidrag från Stora Kopparbergs Bergslags
aktiebolag.
Detta är däremot händelsen med Kvarnsvedens arbetares sjuk- och
begrafningskassa, som är inregistrerad den 7 maj 1903 1). Inträde
i denna förening lämnas åt välfrejdade och friska personer mellan
15 och 55 år. Inträdesafgiften är 1 kr. Då sjukdoms- och olycksfall
inträffar, uttaxeras af medlemmarne så mycket, som behöfves
för att hvarje sjukanmäld medlem kan erhålla 1 kr. pr dag under
högst 120 dagar pr 12 på hvarandra följande månader. Begrafningshjälp
utbetalas med 50 kr.
Till denna kassa lämnar Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag
ett årligt understöd af 300 kr.
Äfven vid Bergvik finnes en lokal sjukkassa, bärande namnet
Bergviks sjukkassa. Ändamålet med denna kassa är att genom tillskott
från arbetarna själfva bilda en fond för understödjande af sådana
arbetare vid Bergvik och Ala nya aktiebolags industriella verk vid
Bergvik, som träffas af sjukdom eller olycksfall. Hvarje vid platsen
fast eller tillfälligt anställd arbetare, som fyllt 18 år, inbetalar till
kassan hvar fjortonde dag minst 25, högst 50 öre, som afdrages
vid aflöningens utlämnande. Inträde i kassan är icke medgifvet
någon, som är äldre än 50 år. Understöd utbetalas vid sjukdom,
som räcker längre än 3 dagar, och utgår med 1 kr. om dagen, så
länge sjukdomen varar, dock med högst 100 kr. pr år. Är sjuk- 9
9 Nya stadgar äro numera utarbetade och antagna men ej registrerade, hvarför vi
här följa dem, som- gällde är 1911.
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER
151
domen förorsakad af olycksfall, och. är arbetaren genom arbetsgifvarens
försorg olycksfallsförsäkrad, utbetalas endast i undantagsfall
understöd från sjukkassan. Begrafningshjälp utgår med 50 kr.
Arbetsgifvaren lämnar ej något bidrag till kassan.
Exteriör af Espinge bränneri i Skåne.
'' ■
c) Öfriga brännerier.
Förutom vid pressjästfabriker och sulfitbrännerier tillverkades brännvin
under året 1 okt. 1910—-1 okt. 1911, såsom redan blifvit sagdt,
vid inalles 129 andra arbetsställen. Vid tre af dessa inmäskades
uteslutande melass, vid de öfriga hufvudsakligen potatis och spannmål
(jfr sid. 108—109). De tre melassbrännerierna voro alla i verksamhet
inom Malmöhus län, nämligen vid Klagshamn i Y. Klagstorps
socken, vid Arlöf i Burlöfs socken samt i Helsingborgs stad. Beträffande
arbetsställenas belägenhet i öfrigt hänvisas till efterföljande
sammanställning.
152
tillv. af råbrånnvin: öfriga brännerier
Antal tillhörande
brännerier
Antal tillhörande
brännerier
Östergötlands län ...
5
Malmöhus län
............ 24
Kronobergs
„ ....
1
Hallands ,,
............ 3
Kalmar
,, ....
1
Alf sborgs „
............ 1
Blekinge
„ ....
10
Skaraborgs ,,
............ 9
Kristianstads ......
74
Örebro
„
............ 1
Summa
129
Numera äro brännerierna i Kronobergs, Kalmar och Örebro län
nedlagda, två hafva upphört i Östergötlands län och ett inom
Malmöhus län, hvaremot inom sistnämnda län nytillkommit tre,
hvaraf ett melassbränneri. Tillverkningen vid ifrågavarande brännerier,
som 1910/1911 belöpte sig till sammanlagdt 85,056,773 liter
ä 50 proc., stannade år 1911/1912 vid 31,805,195 liter och har
sålunda på ett år nedgått med 3,251,578 liter.
Af de under tillverkningsåret 1910/1911 igångvarande brännerierna
af förevarande slag, hvilka äro de, som omfattats af föreliggande
utredning, voro Ödåkra och Helsingborgs brännerier i Malmöhus län,
Tyringe bränneri i Kristianstads län samt Yarbergs bränneri i Hallands
län förenade med reningsverk och behandlas här i sammanhang
med sistnämnda anläggningar, enär beträffande verkens ekonomiska
förhållanden brännerihandteringen icke kunnat tillfredsställande särhållas
från destillationsrörelsen. Nämnda fyra brännerier, hvilka ej
voro direkt förbundna med något jordbruk, inmäskade under året
1910/1911:
Korn, hafre och blandsäd .............................. 376,445 kg.
Skadadt rågmjöl ................................................ 170,100
„
Potatis.................................................................. 50,386
hl.
Jordnötskakor...................................................... 9,870 kg.
Maniokarot ........................................................ 708,950
„
Melass................................................................. 756,700
„
och tillverkningen vid desamma belöpte sig till sammanlagdt 2,032,621
liter k 50 proc., hvadan de 125 brännerier af ifrågavarande slag,
som återstå, sedan de fyra nämnda med reningsverk förenade brännerierna
afgått, tillsammans producerade (35,056,773—2,032,621
liter) 33,024,152 liter ä 50 proc.
Ensamt dessa 125 brännerier torde emellertid utan utvidgning af
sina anläggningar kunna uppdrifva sin årstillverkning till c:a 57-6
milj. liter ä 50 proc.
Af de 125 brännerier, som enligt det föregående i den närmaste
fortsättningen komma att utgöra framställningens föremål, voro 16
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER
15B
(däraf 5 i Skaraborgs län) anlagda år 1855 eller förut samt 27
(däraf 20 i Kristianstads län) efter år 1903, då den senaste tillökningen
i tillverkningsskatt ägde rum. 49 brännerier (däraf 17
i Kristianstads län, 10 i Blekinge och 7 i hvartdera af Malmöhus
och Skaraborgs län) tillhörde enskilda personer, 1 tillhörde ett handelsbolag
med två delägare, 58 (däraf 49 i Kristianstads län och 7
i Malmöhus län) ägdes af föreningar samt 17 (däraf 8 i Malmöhus
och 7 i Kristianstads län) af aktiebolag. Föreningarna bestodo af
sammanlagdt 1,939 medlemmar, och aktiebolagen ägde tillsammans
805 aktieägare. Berörda förhållanden framgå närmare af följande
tablå, hvari äfven intagits bränneriernas taxeringsvärden med tillägg
af värdet å sådana maskiner och inventarier, som ej inräknats i
taxeringsvärdena, brandförsäkringsvärdena och den areal åkerjord,
som brukas af de enskilda tillverkarna, föreningsmedlemmarna samt
af bolagen såsom sådana.
Öfver sikt öfver antalet brännerier i olika län, deras anläggningsår,
tillverkarnes olika kategorier m. m.
Län
Antal
brän-
nerier
Häraf an-  lagda
T i
1 1 V
e i
k a
r e
Taxe-  rings-  värde
(inkl. ma-  skiner
och
inven-  tarier)
Kr.
Brand-
försäkrade
Af
till-  ver-  kame
bru-  kad
jord i
hektar
år
1855
eller
för-
ut
1856
1903
se-
nare
En-
skil-
da
per-
so-
ner
Bolag
Förening
Aktie-
bolag
Antal
För-
säkrings-
belopp
Kr.
An-
tal
An-
tal
bo-
lags-
män
An-
tal
An-
tal
med-
lem-
mar
An-
tal
An-
tal
ak-
tie-
äg-
jÖsterg:ds län
5
2
2
i
5
51,900
31)
30,500
680
Kronobergs „
i
—
1
—
—
—
—
i
10
—
—
35,500
1
35,000
340
[Kalmar
„
i
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
43,650
1
40,000
200
Blekinge
„
10
1
8
i
10
—
—
—
—
—
—
231,850
10
243,750
1,000
''Kristianstads,,
73
4
49
20
17
—
—
49
1,452
7
211
2,513,899
73
2,419,900
35,545
Malmöhus „
22
3
15
4
7
—
—
7
348
8
476
1,639,689
22
1,452,900
7,582
Hallands
„
2
1
—
1
—
—
—
1
129
1
113
173,343
2
156,500
2,850
Alfsborgs
„
1
—
1
—
1
9,000
1
9,000
45
iSkaraborgs „
9
5
4
—
7
i
2
—
—
1
5
239,700
9
136,090
3,480
Örebro
„
1
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
26,500
1
26,500
50
| S:a för riket
125
16
82
27
49
i
2
58
1,939
17
805
4,965,031
123
4,550,140
51.772
J) Två af brännerierna inom Östergötlands län hafva uttryckligen uppgifvits icke
vara brandförsäkrade.
154
tillv. af råbrännvin: öfriga brännerier
Från brännerier med ett sammanlagdt taxeringsvärde (inkl. värdet
af sådana maskiner och redskap, som ej ingå i taxeringsvärdet) af
3,698,833 kr. ha ingått svar på frågan, livilket försäljningspris
bränneriet med tillhörande ekonomibyggnader torde betinga, om hänsyn
ej tages till den nuvarande användningen, och hafva ifrågavarande
brännerier för sådant fall blifvit värderade till 1,694,115
kr., utgörande nära 46 proc. af taxeringsvärdet i nyss angifven
omfattning. 25 brännerier hafva uppgifvits vara anlagda på ofri
grund, och af de 100, som äro uppförda på fri och egen grund,
hafva 55 med beräknadt försäljningsvärde af 1,508,815 kr. uppgifvit
det sammanlagda tomtvärdet till c:a 106,220 kr., utgörande 7''0
proc. af nyss angifna försäljningsvärde. Med begagnande af anförda
relationstal kan det sannolika försäljningspriset för samtliga ifrågavarande
brännerier, om den nuvarande driften där skulle nedläggas,
löst kalkyleras till c:a 2,300,000 kr., hvaraf c:a 161,000 kr. skulle
afse tomtvärde. Med hänsyn till det beräknade låga tomtvärdet må
påpekas, att samtliga brännerierna äro belägna å landsbygden.
Förvaltningspersonalen vid ifrågavarande brännerier räknade under
redogörelseåret inalles 166 personer, af hvilka blott 1 var af kvinnligt
kön. Af det uppgifna antalet voro 124 ägare, verkställande
direktörer eller disponenter, återstoden utgjordes af kontorspersonal.
Till förvaltningspersonalen (exkl. enskilda ägare, men inkl. bolagsstyrelser
och revisorer) utbetaltes under året inalles 60,600 kr.
Arbetsstyrkan utgjordes af 877 manliga personer, hvilka tillsammans
utförde 102,018 dagsverken. Till arbetarepersonalen utbetaltes
inalles 316,355 kr., utgörande i genomsnitt 3• 10 kr. pr dagsverke.
Från sammanlagdt 35 brännerier, tillhöriga enskilda ägare, hafva
användbara uppgifter angående utgifter och inkomster för brännerirörelsen
inkommit till utredningen. Af berörda uppgifter meddelas
nedanstående sammanställning.
Utgifter:
Råvaror ........................................
Löner ............................................
Hyror ............................................
Räntor å upplånadt kapital........
Tillverkningsskatt och utskylder
Ofriga utgifter .............................
Vinst- och förlustkonto ..............
Kr.
7»
1,239,242
20-2 3
89,038
1-4 5
15,650
0-26
19,033
0-31
4,576,850
74-72
159,816
2-61
25,952
0-42
Summa 6,125,581
100-00
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER
155
Af inkomsterna, som belöpt sig till förestående slutsumma, hänföra
sig 136,236 kr. till värdet af drank. I allmänhet torde dranken
betäcka förvaltnings- och arbetspersonalens löner samt bränslet,
b vilket senares värde är inräknadt bland öfriga utgifter. Enligt
lag ingår i beloppet utbetalta löner icke någon ersättning till
bränneriägaren för hans deltagande i förvaltningsarbetet, utan har,
i händelse sådan ersättning upptagits i de insända uppgifterna, densamma
öfverförts till vinst- och förlustkontot. En liter drank af
potatis kostade i genomsnitt O-3 öre, af majs och spannmål 04 öre.
Värdet sättes dock ofta högre, exempelvis till 0-5 öre pr liter. 1
hl. potatis ger c:a 79 liter drank, 100 kg. blandsäd c:a 302 liter,
100 kg. korn och hafre c:a 330 liter, 100 kg. råg c:a 357 liter,
100 kg. majs och hvete 385 liter, 100 kg. maniokarot c:a 440 liter.
I stort beräknas, att på 1 liter brännvin ä 50 proc. kommer 5-5
ä 6 liter drank.
Priset i Skåne å råbrännvin, framställdt af säd och potatis,
varierade utan inräkning af skatt under året mellan 20 och 18
öre. Melassbrännvinet ställde sig 4 öre, jästbrännvinet 31/* öre
billigare.
Af de 35 (71-4 proc. af gruppen i dess helhet) brännerier,
hvilkas utgifter och inkomster sammanlagts i förestående tablå,
gingo 23 med vinst, 10 med förlust, medan för 2 utgifter och
inkomster utjämnats genom värdesättning af dranken, som användts
för tillverkarens eget landtbruks behof.
Utgiftssidan för de 23 brännerier, som gått med vinst, ter sig
sålunda:
Kr.
o/o
Råvaror ............................................... 802,128
19-26
Löner ................................................... 63,237
1-52
Hyror ................................................... 15,300
0''3 7
Räntor................................................... 10,493
0-2 5
Tillverkningsskatt och utskylder......
3,123,365
75-00
Öfriga utgifter .................................... 94,941
2‘28
Vinst...................................................... 54,849
1-3 2
Summa 4,164,313
100-oo
Det sammanlagda utgiftskontot för de brännerier, som gått med
förlust, är följande:
156
TILLY. AF KÅBBÄNNVIN: ÖVRIGA BRÄNNERIER
Er.
>
Råvaror ................................................ 369,184
22-15
Löner ................................................... 21,906
1-32
Hyror ................................................... —
—
Räntor................................................... 8,390
0-5 0
Tillverkningsskatt och. utskylder......
1,209,631
72-5 9
Öfriga utgifter .................................... 57,357
3-44
Summa 1,666,468
lOO-oo
Förlust................................................... 28,897
Motsvarande tablå för de båda brännerier, å hvilkas verksamhet
uppstått hvarken vinst eller förlust, har följande utseende:
Er.
°/o
Råvaror ............................................... 67,930
20-99
Löner ................................................... 3,895
1-2 0
Hyror ................................................... 350
0‘11
Räntor................................................... 150
0-05
Tillverkningsskatt och utskylder......
243,854
75-3 5
Öfriga utgifter .................................... 7,518
2-32
Summa 323,697
100''00
Från 49 (65-3 proc. af gruppen i dess helhet) brännerier, tillhöriga
aktiebolag och ekonomiska föreningar, ha insändts redogörelse för inkomster
och utgifter under tiUverkningsåret, och meddelas härnedan
sammanställningar af dessa redogörelser
a)
för samtliga bolagen och föreningarna;
b)
för de bolag och föreningar, 32 till antalet, hvilkas rörelse gått
med vinst;
c)
för de föreningar, 12 till antalet, hvilkas rörelse gått med
förlust; förlustens sammanlagda belopp utgör 49,260 kr.
d)
för de bolag och föreningar, till antalet 5, å hvilkas rörelse
uppstått hvarken vinst eller förlust.
Det är att anmärka, att af de aktiebolag, som insändt tablå öfver
sina inkomster och utgifter, intet haft att uppvisa förlust å brännerirörelsen.
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier
157
a) 49 aktiebolag
och föreningar
b) 32 aktiebolag
och föreningar
c) 12 föreningar
d) 5 aktiebolag
och föreningar
Kr.
%
Kr.
0/
Jo
Kr.
%
Kr.
0/
U |
Råvaror.........
2,539,206
18-73
1,573,280
17-96
631,516
20-46
334,410
19-oo
Löner och arf-
voden .........
212,883
1*5 7
150,036
1*71
43,855
1*4 2
18,992
1-08
Hyror............
16,584
Ois
130
-
2,454
0-08
14,000
0-80
Räntor å uppi.
kapital.........
77,967
0-58
58,462
0-6 7
14,505
0-47
5,000
0-29
Tillverknings-
skatt och ut-
skylder.........
10,241,454
75*54
6,572,785
75-03
2,322,643
75-26
1,346,026
76-49
Öfriga utgifter
(inkl. afskrif-  ningar).........
381,940
2-8 2
269,632
3-08
71,091
2-31
41,217
2-34
Vinst- och för-  lustkonto ......
86,793
0-64
136,053
1-55
_
_
Summa} 13,556,827
100-00
8,760,378
100-oo
3,086,064
100-0 0
1,759,645
100-oo
Bland de 32 aktiebolag och föreningar, som enligt förstnämnda
sammanställning haft att uppvisa en sammanlagd vinst för året af
136,053 kr., ingingo 10 aktiebolag och 22 föreningar. Af den
angifna vinsten tillkommo 54,506 kr. aktiebolagen och 81,547 kr.
föreningarna. Om Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, hvilket återfinnes
bland ifrågavarande bolag, utgallras såsom ägande ett helt
annat hufvudändamål än brännerirörelse, ägde de återstående aktiebolagen
ett sammanlagdt aktiekapital af 368,300 kr., hvarå den
af samma bolag redovisade årsvinsten 37,785 kr. utgör 10-2 6 proc.
Beträffande bränneriföreningarnes ekonomiska förhållanden torde
böra framhållas, att en del föreningar äro så organiserade, att några
räkenskaper öfver bränneridriften i dess helhet icke förekomma.
Ett antal jordbrukare i en nejd hafva sammanslutit sig i en förening
och med olika belopp, vanligen afvägda efter medlemmarnes
åkerareal, bidragit till uppförandet af ett gemensamt bränneri. Hvarje
medlem äger att begagna bränneriet för brännvinstillverkning i förhållande
till storleken af hans sammanlagda insats, och tillverkningsrätten
utöfvas i tur och ordning efter öfverenskommelse. Hvarje
delägare tillsläpper själf sina råämnen, och dessa redovisas i föreningens
räkenskaper hvarken till slag, kvantitet eller värde. Hvarje
delägare disponerar själf öfver allt sitt tillverkade brännvin. Alla
158
tillv. ap råbrännvin: öfriga brännerier
kostnader för reparationer å bränneriet och dess inventarier bestridas
af föreningsmedlemmarne i förhållande till deras insatsbelopp,
men betalning för bränsle och dylika vid tillverkningen erforderliga
förnödenheter, som kunna komma att för föreningens gemensamma
räkning inköpas, erlägges genom uttaxering efter det antal kar, hvar
och en afverkat. Därest under en tillverkningsperiod en eller flera
af föreningsmedlemmarne icke vilja deltaga i tillverkningen, äro de
öfriga, om de utnyttja de frånträddes tillverkningsrätt, skyldiga att
till föreningens kassa såsom ersättning för slitning af redskap m. m.
betala en viss penning (ex. öre) för hvarje liter af normalstyrka.
Brännmästaren aflönas vid ett dylikt bränneri i regel med visst
belopp per hl. tillverkadt brännvin, och han aflönar den öfriga
personalen.
Från endast 6 enskilda bränneri äg are hafva insändts användbara
balanskonton per 1 okt. 1911 beträffande brännvinsrörelsen, och ter
sig en sammanläggning af dessa konton sålunda.
Balansräkning per 1 okt. 1911:
Tillgångar:
Kr.
7.
Fastighet, maskiner o. inventarier
326,750
96-65
Lager af råvaror .............................
11,000
3-26
Fritt disponibelt brännvin ...............
317
0-09
Skulder:
Summa
338,067
100-00
Eget kapital ........................................
204,761
60-57
Upplånadt kapital..............................
128,000
37-86
Kapitalbehållning ..............................
5,306
1-57
Summa
338,067
100-00
Från 33 aktiebolag och ekonomiska föreningar hafva inkommit redogörelse
för affärsställningen vid slutet af senaste räkenskapsår. Tillsammans
hafva dessa redogörelser att uppvisa följande tillgångar
och skulder:
Tillgångar:
Kr.
%
Fastigheter, maskiner och inventarier 1,971,415
89-93
Lager af råvaror................................... 11,143
0-51
Brännvin på nederlag........................... 210
0-01
Varufordringar (för drank m.
m.)..... 73,239
3-3 4
Öfriga tillgångar (kassa m. m.) ........ 136,006
6-21
S:a 2,192,013
100-00
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier
159
Skulder:
Kr.
%
Eget kapital ...........................
................ 716,174
32-67
Reserverade medel..................
...... ....... 77,795
3-55
Upplånadt kapital .................
................ 1,220,278
55-67
Kapitalbehållning .................
................ 177,766
8-11
S:a 2,192,013
100-00
Af de i förestående sammanställning ingående balansräkningarne
hade 20 att uppvisa en sammanlagd behållning af 201,234 kr.,
9 uppvisade hvarken brist eller behållning samt 4 en sammanräknad
brist af 23,468 kr.
Från endast tre bränneriägare har kunnat erhållas balansräkningar
för hela femårsperioden 1907 —1911, och dessa torde icke vara
lämpligt att sammanställa, då ju desamma till följd af sitt fåtal
kunna lända till missledande slutsatser beträffande brännerirörelsens
ekonomiska fluktuationer.
Ifrågavarande brännerier kunna med hänsyn till arbetarepersonalens
anställning fördelas i två olika hufvudklasser. Inom den ena
klassen anställas såväl brännmästaren som de öfriga arbetarne mot
viss lön vanligen per dag af arbetsgifvaren, inom den andra erhåller
brännmästaren förutom fri bostad å bränneriet under kampanjen
jämte möjligen andra naturaförmåner en viss ersättning per
hl. produceradt brännvin å 50 proc., och ankommer det på honom
att sedan anställa och aflöna den öfriga personalen. Brännmästarens
ersättning växlar mellan 65 och 80 öre per 1 hl. brännvin ä 50
proc., vanligen rör den sig omkring 73 ä 75 öre. Vid sistnämnda
och Överskjutande ersättningsbelopp skall han vanligen själf bestå
jäst och belysning. Den af brännmästaren anställda personalen åtnjuter
vanligen af tillverkaren förutom fritt logi svagdricka och
matpotatis under kampanjen.
Där brännerirörelsen drifves i direkt förbindelse med jordbruk, utför
gårdens folk, torpare och drängar, en del sysslor vid bränneriet.
Från inalles 81 brännerier (64'' 8 proc. af hela antalet hithörande
brännerier) hafva inkommit användbara uppgifter å brännmästarnes
aflöning, och visar den sig med inräkning af åtnjutna naturaförmåner
och för fall, där brännmästaren aflönat den öfriga personalen,
med afdrag för dessa hans utlägg till i genomsnitt för samtliga
hafva uppgått till 34-3 5 kr. per vecka. Aflöningen ställer sig emellertid
ganska olika inom olika län, såsom framgår af följande sammanställning.
160
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER
Brännmästarnes aflöning.
Veckolön i medeltal.
Kr.
Kronobergs
län..................................................... 43-60
Kalmar
„ ................................................... 37*9 0
Blekinge
„ ................................................... 32-81
Kristianstads „ .........  32-95
Malmöhus
„ ...................................................... 44-16
Hallands
„ ...................................................... 37-6 0
Örebro
„
31-62
Medellönen per vecka har efter de inkomna uppgifterna kunnat
uträknas för inalles 474 arbetare (63 proc. af hela antalet), utan att
dock åtskillnad vid beräkningarne kunnat göras mellan olika yrkesspecialiteter.
I många fall har blott meddelats, att af tillverkaren
eller af brännmästaren utbetalts en viss summa till ett visst antal
arbetare för ett visst antal tillverkningsdygn, och att arbetarne dessutom
åtnjutit vissa till sin art bestämda naturaförmåner. Veckolönen
för en bränneriarbetare utgör med inräkning af naturaförmåner
enligt de verkställda beräkningarne i genomsnitt 16-01 kr. och
ställde sig inom de olika bränneriidkande länen enligt nedanstående
anvisning:
Östergötlands län
Kronobergs
„
Kalmar
„
Blekinge
„
Kristianstads
„
Malmöhus
„
Hallands
„
Alfsborgs
„
Skaraborgs
„
Örebro
„
Antal arbetare, som
omfattats af
b eräkningame.
......................... 17
........................... 5
.......................... 8
........................... 37
........................... 240
........................... 121
........................... 11
........................... 4
........................... 28
........................ 3
Samtliga länen 474
Veckolön,
Kr.
15- 11
14- 84
17- 73
16- 44
15- 09
18- 15
16- 41
15- 87
14-44
13-65
16- 01
För ett mindre antal brännerier hafva emellertid mycket fullständiga
uppgifter efter frågoformulärens anvisning inkommit rörande
arbetarepersonalens lefnads- och löneförhållanden. Då dessa uppgifter
äro mycket intresseväckande och icke omfatta mer än inalles
135 arbetare, tillåter jag mig att efter desamma meddela följande
för hvarje arbetare specificerade data.
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier
161
Yrkes-
specialitet
©
•*<
År
Antal hemmavarande
personer att försörja
Sysselsatt
J Daglig arbetstid
1
Arbetslön
(inkl. natura-  förmåner)
Syssel-
sättning
In-  komst
i kr.
Samman-
lagd
års-
inkomst
i bränneri-  industri
© i
„• s
a -sb!
2
o ©
oj
vid bränneriet
under året
under den tid brän-  neriet ej varit i
verksamhet
Äntå''
år
Antal
veckor
Antal
tim-
mar
''
Kronor
pr
timme
öre
Brännmästare,
32
1
11
10
19
15
845
49-4
jordbrukare
100
945
gifta, 17 st.
40
2
14
14
18
10
656
60-7
»4
800
1,456
45
7
20
20
20
12
510
35-4
44
150
660
35
5
9
9
18
10
620
57*4
380
1,000
43
5
16
16
23
10
642
46-5
286
928
34
3
10
9
24
12
630
36-5
*4
300
930
33
4
9
2
13
10
334
42-8
44
650
984
33
3
5
3
29
10
1,050
60-3
grofarbetare
500
1,550
50
3
15
15
12
10
723
1004
snickare
1,200
1,923
57
2
35
7
16-8
12
645
53-3
44
100
745
37
4
18
10
19
12
675
49-3
44
200
875
65
1
30
7
21
10
593
47-1
227
820
42
6
20
4
20
8
581
5o"3
65
3
45
32
22
12
700
44-2
tf
200
900
58
2
27
7
24
11
655
41-4
murare
300
955
47
5
30
8
21
10
440
34-9
smed
535
975
48
6
26
3
23
12
600
36-2
•
100
700
Summa
764
62
340
176
342-8
186
10,849
•
6,453
17,302
Medeltal
44-9
3-6
20
104
20-2
10-9
638-17
50-os
379*59
1,017-76
Brännmästare,
70
—
24
36
26
12
700
37-4
sockerf.-arb.
500
1,200
ogift, 1 st.
Maskinister,
54
5
27
4
13
10
242
31o
jordbrukare
315
557
gifta, 14 st.
58
3
10
10
14
12
277
27-5
44
300
577
45
6
4
4
23
10
483
35o
44
286
769
62
2
20
7
20
10
497
41-4
,4
400
897
36
2
3
3
18
12
262
20-2
44
400
662
46
5
23
1
22
10
460
34-8
grofarbetare
300
760
30
1
8
12
20
8
326
34-o
44
225
551
43
3
8
10
13-4
9
241
33-3
44
414
655
33
6
9
3
16-8
12
256
21-2
44
400
656
53
5
20
13
25
12
536
29-8
snickare
325
861
31
4
10
10
9
12
275
42-4
sockerf.-arb.
''1,019
! 1,294
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
162
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖKRIGA BRÄNNERIER
Yrkes-
specialitet
Ålder
Antal hemmavarande
personer att försörja
Sysselsatt
Daglig arbetstid
Arbetslön
(inkl. natura-  förmåner)
Syssel-
sättning
In-  komst
i kr.
Samman.
lagd
års-
inkomst
i bränneri-
industri
hos nuv.
arbetsgivare
vid bränneriet
under året
under den tid brän-  neriet ej varit i
verksamhet
År
Antal år
Antal
veckor
Antal
tim-
mar
Kronor
pr
timme
öre
48
2
10
10
52
11
1,050
30-6
1,050
50
3
30
7
24
11
515
32-5
maskinist
| 400
915
38
4
15
3
23
12
500
30-3
•
200
700
Summa
627
51
197
97
293-2
151
5,920
1 •
4,984
10,904
Medeltal
44''S
3-6
14-i
6-9
20-9
10-8
422-86
31-71
356-00
778-86
Maskinister,
25
—
5
2
19
12
410
30-o
jordbrukare
200
610
ogifta, 6 st.
25
-
4
4
18
10
230
21-3
grofarbetare
370
600
30
1
1
29
10
600
34*5
500
1,100
20
—
3
2
12
10
270
37-5
M
700
970
49
6
8
7
13
10
246
31-5
fiskare
529
775
53
—
5
5
•
12
1,100
•
•
—
1,100
Summa
202
6
26
21
91
64
2,856
•
2,299
5,155
Medeltal
33-7
1
4*3
3*5
18-2
10-7
476-00
30-96
383-17
859-17
Eldare, gifta,
45
6
4
4
12
12
320
37-0
jordbrukare
210
530
2 st.
52
4
1
1
15
12
310
,28-7
agent
400
710
Summa
97
10
5
5
27
24
630
•
610
1,240
Medeltal
48-5
5
2''5
2-5
13-5
12
315
32-8 5
305
620
Eldare,
38
—
5
8
18
9
231
23-8
jordbrukare
350
581
ogifta, 2 st.
26
—
10
7
20
10
305
25-4
snickare
320
625
Summa
64
—
15
15
38
19
536
•
670
1,206
Medeltal
32-0
—
7-5
7-5
19-o
9*5
268-00
24-60
335-00
603.oo
Mältare,
40
4
17
8
18
9
249
25-6
jordbrukare
350
599 /
gifta, 12 st.
40
6
20
18
21
12
410
27-1
„
200
610
59
2
30
8
14
10
195
23-2
410
605
30
6
6
6
24
12
461
26-7
350
811
35
9
6
6
21
10
377
29-9 1
314
691
45
6
15
7
24
11
395
24-9
300
695
51
3
8
8
18
10
198
18-3
»
350
548
60
1
20
20
22
12 |
408
25-6 !
grofarbetare i
300
708
52
2
4
4
22 1
12 i
324
20-5
200
524
TILLV. AP råbrännvin: öfriga brännerier
163
Yrkes-
specialitet
►=
Ålder
!
Antal hemmavarande
personer att försörja
Sysselsatt
Daglig arbetstid
Arbetslön
(inkl. natura-  förmåner-)
Syssel-
sättning
In-  komst
i kr.
Samman*
lagd ''
års-
inkomst
i bränneri-
industri
hos nuv.
arbetsgifvare
vid bränneriet
under året
under den tid brän-  neriet ej varit i
verksamhet
Antal år
Antal
veckor
Antal
tim-
mar
Kronor
pr
timme
öre
51
2
10
21
13-4
9
241
33-3
grofarbetare
421
662
55
1
1
1
25
10
495
33-0
»
500
995
52
3
15
12
12
10
280
38-9
snickare
800
1,080
Summa
570
45
152
119
234-4
127
4,033
•
4,495
8,528
Medeltal
47-5
3.8
12-7
9-9
19-5
10-6
336-08
27-2 7
374-58
710-66
Mältare,
40
2
1
22
10
510
38-6
jordbrukare
300
810
ogifta, 9 st.
28
—
2
2
18
10
210
19-4
n
390
600
.
—
2
2
19
12
335
24-5
»
200
535
25
—
1
1
16-8
10
258
25"6
grofarbetare
300
558
19
—
2
3
20
8
260
27-1
200
460
60
—
9
9
15
10
275
30-6
*
200
475
24
—
8
7
18
14
285
188
300
585
27
—
2
2
28
10
471
28-o
«
500
971
29
—
10
2
23
14
500
25-9
•
200
700
Summa
252
—
38
29
179-8
98
3,104
•
2,590
5,694
Medeltal
31-5
—
4*2
3-2
20-o
10»
344-89
26-50
287-7 7
632-66
Mäskare,
45
3
20
20
19
12
410
30-o
jordbrukare
200
610
gifta, 11 st.
26
1
6
7
13
10
271
34-7
379
650
29
—
2
2
18
10
182
16-9
400
582
•
3
8
5
18
12
285
22-0
„
260
545
• -
30
2
1
i
22
10
310
23-5
grofarbetare
200
510
39
7
3
3
19
10
332
29-1
400
732
37
1
4
12
13-4
9
226
31-2
„
368
594
30
3
1
1
29
10
541
31-1
„
500
1,041
39
2
19
19
9
12
280
43-2
sockerf.-arb.
801
1,081
52
1
22
22
9
12
260
40-1
1,000
1,260
31
1
2
1
2
10
41
34-2
jämvägsarb.
900
941
Summa
358
24
88
93
171-4
117
3,138
.
5,408
8,546
Medeltal
35-S
2-2
ll-o
8-5
15-6
10-6
285-27
30-55
491-63
776-90
164
TILLV. AF råbrännvin: öfrig a brännerier
© o3
Sysselsatt
2
Yrkes-
fn
©
Antal hemmavarand
personer att försörji
''fl
® .0
fl 03
fl fl
:cö
©
• H
> cä
fl ^
öTo
03 03
-tJ
©
■c -§
2 £
B -os
=§ g
02
©
■2
cs
tf
Arbetslön
(inkl. natura-
Syssel-
sättning
In-  komst
i kr.
Samman-
lagd
specialitet
-fl
2*
u
cö
•“ B
''Ö fl
''fl
i
Q
under den tid brän-
års-
inkomst
År
Antal år
Antal
veckor
Antal
tim-
mar
Kronor
pr
timme
öre
nenet ej v
verksam
ant x
het
Mäskare,
25
2
4
2
12*5
10
156
20-8
jordbrukare
400
556
ogifta, 9 st.
18
—
1
1
12
11
218
27-5
99
250
468
32
—
1
1
18
10
180
16-7
99
320
500
27
—
1
1
22
10
340
25-8
grofarbetare
250
590
49
2
7
7
15
10
310
34-4
99
500
810
29
—
4
4
21
12
314
20-s
„
200
514
23
—
2
2
16
12
191
16-6
9,
300
491
23
—
4
3
16*8
12
240
19-8
snickare
exercer.
240
24
—
6
4
12
10
272
37-8
murare
900
1,172
Summa
250
4
30
25
145-3
97
2,221
3,120
5,341
Medeltal
27-s
—
3*3
2-8
16-1
10-8
246-78
24-47
346-6 7
593-44
Apparatförare,
58
2
30
7
20
10
371
30-9
jordbrukare
429
800
gifta, 7 st.
50
8
4
3
27
10
561
34-6
99
400
961
4
18
12
19
13
410
27-7
99
250
660
49
2
7
7
15
10
325
36-1
grofarbetare
500
825
35
2
4
4
21
12
316
20-9
,,
250
566
61
—
14
28
9
12
260
40-1
sockerf.-arb.
917
1,177
63
—
14
29
9
12
260
40-1
99
776
1,036
Summa
316
18
91
90
120
79
2,503
3,522
6,025
Medeltal
52-7
2*6
13*o
12*9
17-1
11-3
357-5 7
32-91
503-14
860-71
Apparatförare,
ogift, 1 st.
25
1
4
4
13
12
260
27-8
jordbrukare
350
610
Drank- o. po-
67
—
9
9
8
10
122
25-4
jordbrukare
506
628
tatismätare,
17
11
275
24-5
99
250
525
gifta, 9 st.
33
5
6
6
12
10
156
21-7
99
395
551
65
—
5
5
16
8
127
16-5
99
150
277
25
2
6
i
20
8
276
28-8
grofarbetare
250
526
24
2
1
i
22
10
325
24-6
99
250
575
25
2
2
2
14
10
260
31-0
,,
500
760
56
27
1
4
5
2
5
2
21
12
313
300
20-7
”
250
192
563
492
Summa
322
1 16
! 36
31
130
79
2,154
]
2,743
4,897
Medeltal
40-3
i 2
4’5
3*9
16-3
9-9
239-33
24-15
1
304-7 8
544-11
TILLY. AF råbrännvin: öfriga brännerier
165
....... 1
Sysselsatt
Daglig arbetstid
Arbetslön
(inkl. natura-  förmåner)
Syssel-  sättning |
In-
komst
Samman-
lagd
års-
inkomst
Yrkes-
specialitet
Ålder
Antal hemmavarand
personer att försörji
i bränneri-
industri
hos nuv.
arbetsgivare
vid bränneriet
under året
under den tid brän-  neriet ej varit i
verksamhet
Antal år
Antal
veckor
Antal
tim-
mar
Kronor
pr
timme
öre
År
Drank- o. po-
34
1
1
18 |
10
210
19-4
jordbrukare |
390
600
| tatismfttare,
24
1
2
2
13
9
246
35-0
..
402
648
ogifta, 4 st.
24
—
1
1
12
11
222
28-o
»♦
300
522
21
—
2
2
14
10
260
31-o
p-of arbetare
400
660
Summa
103
1
6
6
57
40
938
1,492
2,430
Medeltal
25" s
0*3
1-3
1-5
14-3
10-0
234* 5 o
28-3 5
373*oo
607-50
Arbetare,
60
i
40
7
13
6
282
60-3
jordbrukare
50
332
utan särskild
35
3
6
6
18
10
180
16-7
..
420
600
specialitet,
29
1
2
2
18
10
205
19-0
300
505
gifta, 17 st.
26
2
4
4
15
10
330
36-7
grofarbetare
550
880
29
2
1
1
7
10
115
27-4
99
250
365
35
1
3
3
21
12
310
20-5
99
200
510
54
4
5
5
21
12
310
20-3
99
200
510
78
1
15
40
13-4
9
193
26-7
99
80
273
38
1
3
11
13-4
9
226
31-2
99
394
620
30
3
2
1
15
10
189
21
99
300
489
30
1
3
3
19
10
313
27-5
’>
400
713
37
2
4
4
19
10
313
27-5
99
400
713
39
6
7
6
19
12
426
31-x
99
400
826
38
5
14
5
15
14
290
23
snickare
500
790
36
—
1
9
9
12
270
41-7
sockerf.-arb.
948
1,218
40
2
5
11
9
12
245
37-s
,,
373
618
60
4
30
3
23
10
350
25-4
100
450
Summa
700
39
145
121
267-8
178
4,547
5,865
10,412
Medeltal
41-2
2*3
8*5
7-1
15-8
10-3
267-47
29-06
345
612-47
Arbetare,
20
—
2
1
12-5
10
156
20-8
jordbrukare
375
531
utan särskild
25
1
1
1
13
12
224
23-9
500
724
specialitet,
20
1
2
2
13
12
230
24-6
99
290
520
ogifta, 14 st
20
—
8
10
122
25"4
9 1
j 506
628
16
1
1
1
13
12
199
21-3
„
250
449
18
—
1
1
15
10
184
20-4
Igrofarbetare
1 200
384
166
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier
Yrkes-
specialitet
M
0»
2
År
Antal hemmavarande
personer att försörja
Sysselsatt
Daglig arbetstid
Arbetslön
(inkl. natura-  förmåner)
Syssel-
sättning
In-  komst
i kr.
Samman-
lagd
års-
inkomst
| i bränneri-
industri
hos nuv.
arbetsgivare
vid bränneriet
under året 1
under den tid brän-  neriet ej varit i
verksamhet
Ants
il år
Antal
veckor
Antal
tim-
mar
Kronor
1 Pr
i timme
i öre
23
—
3
3
26
10
448
28-7
grofarbetare
500
948
30
—
2
2
26
10
453
29-0
It
500
953
24
—
4
1
12
10
269
37-4
700
969
23
—
1
1
16-8
10
235
23-3
11
200
435
22
—
1
1
20
10
310
25-s
11
250
560
21
—
1
1
16-8
10
200
19-8
it
250
450
27
—
7
2
23
12
400
24-2
•
200
600
20
—
1
1
23
8
450
40-8
•
200
650
Summa
309
3
27
18
238-1
146
3,880
4,921
8,801
Medeltal
22-1|
—
2-1
1-4
17-0
10-4
277-14
26-10
351*50
628-64
Af förestående förteckningar att döma intjänar den inom bränneriindustrien
sysselsatta arbetarepersonalen under den tid bränningen
ej pågår ganska afsevärda belopp i skilda sysselsättningar, bland
hvilka jordbruk och grofarbete äro de vanligast förekommande. Det
är dock uppenbart, att bränningen är en jämförelsevis lönande handtering,
som i regel skänker arbetaren en god hjälp för hans utkomst.
I genomsnitt utgjorde veckolönen under bränningskampanjen för
de i förestående förteckningar upptagna
Kr.
brännmästarne ............................................................... 31-3 2
maskinisterna.................................................................. 22-8 4
aparatförarne .................................................................. 20-7 7
eldarne............................................................................. 17-94
mältarne.......................................................................... 17-23
mäskarne ........................................................................ 16-92
drank- och potatismätarne ........................................ 16-5 3
arbetarne utan särskild
specialitet.............................. 16-66
De redovisade inkomsterna af skilda slags sysselsättningar under
den tid, bränningen var inställd, utgöra per vecka
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier
167
Kr.
för jordbrukare.......................................................... 9-5 2
„
grofarbetare, till hvilka hänförts
“daglönare“ ... 10-58
„
snickare och timmermän ....................................... 12-7 4
„
murare ................................................................ 17-65
„
sockerfabriksarbetare................................................ 19 • 3 7
„
män inom andra eller ouppgifna
yrken ............ 10-48
Vid en jämförelse mellan de upptjänta veckolönerna inom bränneriindustrien
och inom de andra yrkesgrenarne är emellertid att
erinra, att åtnjutna naturaförmåner uppskattats vid beräkningen af
arbetarnes aflöning vid bränneridriften, hvilket däremot näppeligen
torde vara fallet beträffande deras öfriga arbetsförtjänst. Ifrågavarande
naturaförmåner vid bränneriarbetet spela dock en jämförelsevis
underordnad roll och utgöras väsentligen förutom af fritt logi
af svagdricka samt ved och matpotatis under kampanjen. Inalles 103
arbetare (11-7 4 proc. af hela antalet arbetare vid ifrågavarande
brännerier) hafva uppgifvits åtnjuta fritt svagdricka, 176 (20-0 7
proc.) fri matpotatis, 121 (13-80 proc.) fri ved. Dessutom hafva
26 (2-9 6 proc.) åtnjutit fritt lyse, 23 (2-62 proc.) fri mjölk (vanligen
1 liter per person om dagen), hvarjämte åt några upplåtits ett mindre
planteringsland. Inalles hafva vid 44 brännerier (35-2 proc. af
alla här ifrågavarande) omkring 6,000 liter brännvin enligt uppgift
fritt utlämnats till sammanlagdt 295 arbetare (33-6 proc.), hvilket
utgör 20-3 liter per arbetare. På många ställen erhålla arbetare
blott en ä två “supar till matenpå andra bekomma de per man
Vo ä 1 liter i veckan, vid andra åter ett visst kvantum, motsvarande
ungefär V2 å 1 liter i veckan under kampanjen, vid bränningstidens
slut.
Inalles voro 752 arbetare (85-7 5 proc.) oly eks falls försäkrade, hvaraf
273 uttryckligen angifvits vara försäkrade i Riksförsäkringsanstalten.
Af de sistnämnda skulle till 13 utgå ersättning äfven under den
lagliga karenstiden från och med 4:de dagen efter olycksfallet. Af
dem, som icke uttryckligen angifvits vara försäkrade i Riksförsäkringsanstalten,
synes det öfvervägande antalet hafva varit försäkrade
till sådan ersättning, som lagen af den 5 juli 1901 stadgar skola
utgå vid olycksfall i arbete, och af dem voro 11 dessutom försäkrade
för 1,000 kr. per man. Till 17 skulle ersättning utgå från
och med 4:de dagen af karenstiden, till 5 redan från och med l:sta dagen.
33 arbetare voro enbart försäkrade för 1,000 kr. per man,
5 för 600 kr. Till 10 utgick en ersättning af l-50 kr. om dagen,
till 5 en ersättning af 2 kr. Till 7 skulle i sjukhjälp utgå 1 kr.
168
TILLV. AF RÅ BRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER
om dagen samt 1,000 kr. vid dödsfall. Fri läkarevård åtnjöts af
276 (31-47 proc.) arbetare, fri medicin af 245 (27-94 proc.).
Någon sjukkassa, hvartill arbetsgifvaren lämnat bidrag, har icke
antecknats i inkomna primäruppgifter. Arbetarne hos Svenska Sockerfabriks
Aktiebolaget erhöllo vid annan sjukdom än sådan, som orsakats
af olycksfall, 1 kr. om dagen i sjukhjälp förutom fri läkarevård
och medicin.
* *
*
Innan jag öfverför framställningen till reningsverken, vill jag här
hafva tillagt, att den å sid. 128 i det föregående omnämnda sammanslutningen
af råbrännvinstillverkare, som bär namnet “Sveriges
bränneriidkareförening11, tillkom sommaren 1907. Föreningens stadgar
antogos den 19 juni s. å., och enligt desamma har föreningen
till ändamål att tillvarataga och verka för medlemmarnas intressen
i syfte att bereda dem högsta möjliga pris och tryggad afsättning
för deras produkter och tillverkning samt att i möjligaste mån afpassa
tillverkningen efter produktion och afsättning. Styrelsen har
sitt säte i Kristianstad. Till föreningen har anslutit sig det öfvervägande
antalet brännerier landet rundt.
Mellan föreningen och de under Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolags
ledning sammanslutna förädlingsverken (jfr sid. 183)
är kontrakt ingånget i april 1911 i syfte att bereda båda kontrahenterna
uen lugn och sansad marknad för det brännvin, som föreningens
medlemmar tillverka, samt att till jordbrukets fromma, uppmuntra
och gynna den inhemska potatisodlingenu. Genom aftalet
berörs icke förädlingsverkens eventuella köp af sprit från sulfitbrännerierna.
Inköpt sulfitsprit ha emellertid förädlingsverken uttryckligen
förbundit sig att icke föra i marknaden inom landet såsom förtäringssprit.
Kontraktet gäller från och med den 1 okt. 1911 med tolf månaders
uppsägningsrätt. Föreningen förbinder sig däri bl. a. att reglera
tillverkningen så, att densamma motsvarar landets konsumtion. Föreningen
äger ej rätt att utan förädlingsverkens medgifvande sälja
råbrännvin af i kontraktet omförmälda slag (sädes- och potatisbrännvin,
betråbrännvin, luftjästbrännvin, melassråbrännvin och melasshnsprit)
till andra än de sammanslutna förädlingsverken. Sker likväl
så, är föreningen skyldig att för hvarje särskildt fall betala
skadestånd till förädlingsverken med 10 öre per liter 50 proc. brännvin,
som sålunda sålts. Förädlingsverken hafva emellertid medgifvit
föreningen rätt att träffa aftal med utomstående nu befintliga och
igångvarande spritförädlingsverk om försäljning af råbrännvin för
T1LLV. AF RÅ BRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER
169
samma tid, som kontrakten mellan de sammanslutna förädlingsverken
och föreningen afser, under villkor dels att dessa utomstående spritförädlingsverk
underkasta sig enahanda bestämmelser gent emot
föreningen, som berörda kontrakt föreskrifva, dels att de pris och
betalningsvillkor, som stipulerats mellan de sammanslutna förädlingsverken
och föreningen, skola gälla jämväl för utomstående spritförädlingsverk,
dels ock att kvantiteten råbrännvin, som må tillhandahållas
utomstående spritförädlingsverk, bestämmes i proportion
till deras nuvarande omsättning.
Förädlingsverken hafva å sin sida förbundit sig att inköpa hela
sitt behof af råbrännvin från föreningen. Vid brott häremot äger
föreningen uppbära ett skadestånd af 10 öre för hvarje från annat
håll inköpt liter råbrännvin ä 50 proc. Priset å det brännvin, kontraktet
omfattar, bestämmes af en delegation, bestående af tolf ledamöter,
af hvilka hvardera kontrahenten utser sex ledamöter. Förädlingsverken
hafva genom kontrakt med (töteborgssy stom bolagens
leveransförening af den 27 okt. 1910 förbundit sig att ombesörja
att i delegationen insätta tre ledamöter eller fjärdedelen af hela
antalet ledamöter i ''enlighet med af leveransföreningens styrelse upprättadt
förslag (jfr sid. 206). Dessa delegerade sammanträda i Kristianstad
eller å annan plats, hvarom de båda delegationsafdelningarne
kunna enas, två gånger om året, nämligen den 25 jan. och den 25
sept., samt i öfrigt den 25 i hvarje månad, då någon af kontrahenternas
ordförande minst tio dagar förut därom gjort framställning, dock med
undantag för december månad, då sammanträde ej får hållas senare
än den 20:de. Vid besluts fattande om prisbestämning gäller enkel
pluralitet och vid lika röstetal den åsikt ordföranden biträder. Härvid
bemärkes dock, att vid prisnedsättning af mera än ett öre per liter å
50 proc. äfvensom vid prisökning utöfver 24 öre per 1 liter ä 50 proc.
öfver gällande tillverkningsskatt fordras för giltigt beslut 3/4 af närvarandes
afgifna röster. Priset å sädes-, potatis- och betråbrännvin
skall kallas grundpris och sättas så, att tillfälle icke gifves att kunna
med fördel använda majs eller andra utländska produkter till brännvinsbränning.
Luftjästbrännvin betalas med 3 Va. melassbrännvin
med 4 och melassfinsprit med 2 öre under grundpriset. Till brännerier
i Älfsborgs, Skaraborgs, Östergötlands och Örebro län betalas
för prima råbrännvin 1 öre öfver det gällande delegationspriset.
Sjutton brännerier stå emellertid utanför bränneriidkareföreningen,
och af dessa leverera sexton sitt råbrännvin till Skånska Spritförädlingsaktiebolaget,
hvilket själft äger förutom två reningsverk tre
brännerier, nämligen i Tyringe, Hörna och Espinge, samtliga belägna
i Skåne.
170
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier
Bränneriidkareföreningens verkställande utskott har vid sammanträde
den 12 mars 1913 antagit villkor för de utanför föreningen
stående bränneriernas upptagande i föreningen, hvilka villkor basera
sig på den grundprincipen, att de ifrågavarande brännerierna skola
försättas i lika ställning som föreningens egna brännerier och Skånska
Spritförädlingsaktiebolaget i samma förhållande till föreningen som
de med Reymersholm sammanslutna spritförädlingsverken enligt
gällande leveranskontrakt. Då detta skrifves, ha emellertid så vidt
kändt är de hittills utanför bränneriidkareföreningen stående brännerierna
icke ingått i föreningen.
Här torde äfven vara bästa platsen att intaga några utlåtanden
angående brännerihandteringens förhållande till landtbruket, hvilka
på kommerskollegii begäran afgifvits af hushållningssällskapen i
de län, hvarest bränneriindustrien ännu är af någon betydelse, samt
af nyssnämnda bränneriidkareförening. De sakkunniga personer, som
af kommerskollegium tillkallades vid uppgörandet af planen till föreliggande
utredning, påyrkade att dylika utlåtanden borde af kollegium
inhämtas, och kollegium fann sig böra tillmötesgå denna de sakkunniges
önskan. Härvid torde emellertid börä tillkännagifvas, att
nykterhetskommittén icke begärt berörda utfrågning och icke deltagit
i planläggningen af densamma.
Hushållningssällskapet i Malmöhus län har med skrifvelse den 19
sept. 1912 såsom eget utlåtande öfverlämnat följande af godsägaren
fil- d:r E. Olin å Lönnstorp, arrendatorn N. Gottfr. Ckristenson å
Gårdstånga Nygård och arrendatorn Andr. Pehrson å Torps gård
utarbetade yttrande i ämnet.
Inom Malmöhus län finnes 32 brännerier, af hvilka 3 bränna
uteslutande sockerbetor, 4 melass och de öfriga potatis och säd.
Under tillverkningsåret 1910 — 1911 odlades inom länet för brännvinstillverkning:
potatis å c:a 1,500 har, sockerbetor å 250 har och
spannmål å 650 har eller tillsammans 2,400 har.
För den händelse att sprittillverkningen skulle inskränkas eller
helt förbjudas, skulle gifvetvis förluster drabba de jordbrukare, som
nu odla råmaterialierna för sprittillverkningen och till kreatursfoder
använda sig af därvid uppkommande biprodukter.
För att söka utröna storleken af dessa förluster hafva vi ansett
oss först böra påvisa, huru mycket högre afkastning, som erhålles
vid odling af potatis till spritfabrikation, än om å motsvarande jord
odlats foderrotfrukter eller säd; därefter hafva vi sökt framhålla
drankens betydelse för boskapsskötseln och landtbruket i dess helhet
för att sedan med ledning häraf kunna besvara frågan om den
procentiska minskning i värde, som kan anses skola träffa den landt
-
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖKRIGA BRÄNNERIER
171
egendom, som är beroende af brännerinäringen, i händelse bränneriindustrien
skulle komma att helt nedläggas.
Yi hafva då beräknat medelafkastningen af potatis för sprittillverkning
äfvensom medelafkastningen från motsvarande jordar vid
odling af foderrotfrukter och spannmål samt hafva från den sålunda
erhållna bruttoafkastningen fråndragit de kostnader, som för odlingarna
kunna anses vara olika, såsom för utsäde, sådd, konstgödning,
skötsel, skörd och tröskning. Däremot hafva vi ej ansett oss
behöfva fråndraga de kostnader, som för alla odlingarna kunna anses
vara lika, såsom för jordränta, jordens skötsel, allmänna kostnader
m. m. Vi ha på sådant sätt erhållit jämförelsetal, som visa,
huru mycket större afkastning som erhålles per har vid odling af
potatis för sprittillverkning, jämförd med odling af foderrotfrukter
och spannmål. :)
Potatis.
Medelafkastningen 200 hl. med 20 proc.
stärkelse ä kr. 2-60............ kr. 520'' —
Utsäde 30 hl. å kr. 3-—kr. 90-—
.Sättning.................. “
20’—
Konstgödning: 200 kg.
superfosfat,
100 kg. ckilisalpeter “
34 30
Skötsel (inberäknadt
hästhackning och
kupning) ............ “
32-—
Upptagning ...........■ tt 30 — “ 206-50
Rel. netto kr. 313-50
Foderbetor.
Medelafkastningen 50,000 kg. å
1 kr. per 100 kg............. kr. 500.—
Utsäde ............... kr.
60''—
.Sådd .................. “
4 —
Konstgödning:
400
kg. superfosfat,
600 kg. kainit,
200kg.chilisalpeter “
83-—
Hästhackning......... “
12-—
Skötsel ... .......... “
100 —
a
259-_
Rel. netto
kr.
241-—
Rofvor.
Medelafkastning 60,000 kg. å 0- 75
kr. per 100 kg................... kr. 450-—
Utsäde ............... kr. 15.—
Sådd .................. “
4 — 1
Konstgödning:
200
kg. superfosfat.
400 kg. kainit,
100 kg.chilisalpeter kr. 53-—
Hästhackning ......... “
12''—
Skötsel.................. “ 100.— a 184-
Rel. netto
kr.
266 —
Råg.
Medelafkastning 1,800 kr. å 12-50
per 100 kg.......
kr. 225’ —
Halmvärdet............
“ 60* —
kr.
285 —
Utsäde ...............
kr. 28 —
Sådd ..................
“
3 —
Konstgödning:
200
kg. superfosfat,
100 kg. chilisalpeter
L 35 —
Skörd ..................
“ 10 —
Tröskning ............
u 18 —
“
94 —
Rel. netto
kr.
191 —
Korn.
Medelafkastning 1,800 kg.
a 13-— per 100 kg.
kr. 234.—
Halmvärdet .........
u 50.—
kr.
284 —
Utsäde ...............
kr. 28 —
Sådd ..................
“
3'' —
Konstgödning:
200
kg. superfosfat,
100 kg. kali ......
“ 26 —
Skörd ..................
“ 10 —
Tröskning ............
“
14" —
u
81 —
Rel. netto
kr.
203 —
1) Att afkastningen per har i genomsnitt ställer sig betydligt lägre för den svenska
odlingsjorden i dess helhet, än hvad nedan beräknats för Malmöhus län, framgår af de
å sid. 109 angifna talen.
172
TILLY. AF RÅBRÄNNVIN 1 ÖFRIGA BRÄNNERI ER
Hafre.
Blandsäd.
Medelafkastning 2,000 kg.
ill.— per 100 kg. kr. 220''—
Halmvärdet ......... “
60''—
280 —
Utsäde ............... kr.
26''—
Sådd .................. „
3 —
Konstgödning:
100
kg. chilisalpeter... u
21''—
Skörd.................. “
10''—
Tröskning ............ “
14''—
74-_
Rel. netto kr. 206''—
Medelafkastning 2,200 kg.
å 12-—per 100 kg. kr.
264 —
Halmvärdet .........
U
6° — kr. 324''
Utsäde ...............
kr.
26 —
Sådd ..................
U
3 —
Konstgödning:
100
kg. chilisalpeter...
u
21"—
Skörd..................
u
10-—
Tröskning ............
u
14*
74
Rel. netto kr. 250''
Vi finna sålunda, att potatisen vid odling för spritproduktion och
vid beräkning af ett så rel. lågt pris som kr. 2''60 per hl. vid 20
proc. stärkelsehalt ger ett rel. netto af 313-5 0 kr. per har, medan
foderrotfrukterna i medeltal ge ett rel. netto af kr. 253-5 0 och
sädesslagens medeltal endast kr. 212-50.
Potatisen kan sålunda anses lämna per har 60 kr. högre netto
än de därmed jämförda rotfrukterna och 101 kr. högre än sädesslagen.
Som bekant odlas potatisen till största delen å relativt svaga
jordar, där den under ej alltför torra år går synnerligen väl till,
under det öfriga rotfrukter och de vanliga sädesslagen å dessa jordar
ge endast ganska små skördar. De anförda siffrorna torde just
med hänsyn härtill ännu mera framhålla betydelsen för våra lättare
jordar att få ostördt fortsätta med potatisodlingen för bränneriändamål.
Många lättare sandjordar, som nu lämna rika potatisskördar
och ganska stort netto, skulle säkerligen, om bränneriindustrien
komme att helt nedläggas, ej längre löna sig att odla, med nu allt
mera ökade inkomster.
Man skulle ju kunna tänka sig en ökad potatisodling för annat
fabriksändamål i händelse af minskning af sprittillverkningen, exempelvis
till stärkelseberedning eller för torkning till potatisflingor.
Men det finnes ju redan i landet många stärkelsefabriker och stärkelsetillverkningen
torde ej kunna nämnvärdt ökas utan att alltför
mycket trycka marknaden och resultera i lägre priser å såväl produkt
som råmaterial och därigenom kommer potatisodlingen för detta
ändamål att hållas inom mycket trånga gränser.
Hvad åter tillverkningen af potatisflingor beträffar, så äro ju alla
ense därom, att desamma äro ett synnerligen värdefullt foder, men
för desamma torde nu knappast kunna beräknas så högt pris som
förut, sedan majsen, med hvilken de närmast hafva att konkurrera,
blifvit tullfri och betydligt billigare. Då potatisen till spritfabrikation
kunnat betinga kr. 2-6 0 per hl. och i många fall ända till
kr. 3-— och därutöfver, lär potatisen vid produktion af flingor,
TILLY. AF kIbRÄNNVIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER
173
som förut sålts till kr. 14-— per 100 kg., knappast kunna ge högre
pris per hl. än kr. 2- — , och kommer säkerligen denna produktion
för framtiden genom den billigare majsen att blifva mycket ogynnsammare
ställd.
Sedan majs nu allmänt kan köpas till ett pris af omkring 11
öre, torde väl ingen för potatisflingor vilja betala ett afsevärdt
högre pris.
Förutom det att potatisen, som tidigare visats, lämnar en synnerligen
hög afkastning, jämförd med andra kulturväxter på motsvarande
rel. dåliga jordar, erhålles ju som bekant vid dess beredning
till sprit som biprodukt den s. k. dranken, hvilken utgör ett synnerligen
värdefullt och på samma gång mycket billigt foder både
för nötkreatur och svin. Vid användande af detta foder till afvelsdjur
måste en viss försiktighet iakttagas, men man anser, att 30
— 35 kg. utan någon skada på afvelsdugliglieten kunna utfodras
per djur och dag. Där man åter, såsom fallet är i de flesta bränneridistrikt,
blott afser att producera mjölk och kött så billigt som
möjligt, torde 70 kg. och mera per djur och dag vara en ej ovanlig
utfodringsmängd.
Vi vilja nu se till, hvad en foderenhet af drank kostar, jämförd
med priset i t. ex. rotfrukter och sädesslag. (Jämförelsetalen äro
hämtade ur Nils Hanssons “En lönande ladugårdsskötsel.)
Kg. till en
Pris per
Pris per
foderenhet.
100 kg.
foderenhet.
Kr.
Ore.
Potatisdrank.........
......... 15
0‘40
6''00
Foderbetor............
.. .
9
l-oo
9oo]
medeltal 9 -18
Rofvor ..................
........... 12-5
075
9-37
Råg.......................
... 1
12-50
12-50
Korn .....................
....... 1
13-00
13-00
medeltal 12-5 3
Hafre.....................
........... 1-1
11-00
12-10
Potatis ..................
........... 5
3-60
18-00
Potatisflingor ......
.......... 0-9
14-00
12-60
Af denna tabell framgår, att
vid ett pris
af 40
öre per 100 kg.
för potatisdranken, hvilket torde vara det vanliga (såväl högre som
lägre pris förekomma, beroende på efterfrågan), erhålla vi i dranken
en foderenhet för 6 öre, under det att en foderenhet af rotfrukter
med beräknadt pris af 1— kr. per 100 kg. foderbetor och 75 öre
per 100 kg. rofvor kostar 9-18 öre. I sädesslagen erhålla vi en
foderenhet för ett pris af 12-5 3 öre, och i potatis kommer en foder
-
174
tilly. af råbrännvin: öfriga brännerier
enhet upp till ett pris af 18 öre vid ett pris af potatisen af 8-6 0
kr. per 100 kg. eller 2-6 0 kr. per hl. I potatisflingor köpa vi en
foderenhet för 12-6 öre vid ett pris af 14-—kr. per 100 kg., men
skola potatisflingor säljas till detta pris, torde den för torkningen
använda potatisen ej kunna betalas med högre pris än 2-— kr.
per hl.
Vid utfodring med drank, af, låt oss säga, endast 45 kg. per djur
och dag ger man 3 foderenheter, som sålunda tillsammans kosta
18 öre, under det att samma antal foderenheter, om de gifvas i
form af rotfrukter, hvilka ju dranken närmast har att ersätta, kosta
27-5 1 öre. Sålunda erhålles en besparing per djur och dag af 9-51
öre, hvilket för en någorlunda stor besättning, låt oss säga af endast
50 djur, skulle under det halfår bränningen pågår blifva den
ingalunda obetydliga summan af 856 kr.
Jämför man åter drankutfodringen med spannmålsutfodring, beräknad
efter 3 foderenheter per djur och dag, erhålles en besparing
af ej mindre än 19-59 öre per djur och dag eller under ett halfår
vid en besättning af 50 djur kr. 1,800.
Vid en afkastning af 200 hl. potatis per har kan den därifrån
erhållna dranken uppskattas till 240 hl., och då erhålles för hela
länet med dess för sprittillverkning odlade areal af 1,500 har potatis
en drankproduktion af 360,000 hl. per år. Till hvarje foderenhet
åtgå 15 liter, och skulle sålunda under året inom länet produceras
2,400,000 foderenheter drank. Då förut visats, att en
foderenhet drank kostar 6 öre och en foderenhet rotfrukter 9" 18
öre, uppstår för hvarje drankfoderenhet en besparing af 3-18 öre
eller för länet i dess helhet kr. 75,520 årligen. Den behållning
som uppstår vid drankutfodring, jämförd med sädesutfodring blir
som förut visats 6-5 3 öre per foderenhet eller för länet och året
kr. 156,720.
Då potatisdranken genom sin rel. höga halt af smältbar ägghvita,
0-9 proc. mot 0-4 proc. hos foderbetor, rofvor och potatis, tillför
korna relativt mycket af detta vårt dyraste foderämne, kan vid drankutfodring
rätt mycket af de dyra kraftfoderkakorna utbytas mot
billigare kolhydratrika fodermedel, såsom rotfrukter eller melassfoder.
Vid tillgång på det billiga drankfodret vinnes dessutom för jordbruket
i dess helhet den stora fördelen, att betydligt flera djur
kunna hållas på samma egendom, hvarigenom icke allenast produktionen
af slaktdjur inom landet kan ökas utan äfven egendomarnes
gödseltillgång förbättras och sålunda större skördar afvinnas jorden.
Särskildt inom de magrare delarne af länet, där sockerbetsodling ej
kan bedrifvas, har det ena bränneriet uppstått efter det andra , hvil
-
TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännfrier
175
ket säkert mer än något annat bidragit till att göra de förut dåliga
jordarne till bördiga åkerfält, Indika, om brännerihandteringen skulle
inski-änkas eller upphöra, säkerligen ej längre komma att betala de
allt mera ökade driftskostnaderna.
Att exakt uppgifva den procentiska förminskningen i värde, som
i händelse af att bränneriindustrien skulle helt upphöra, komme att
träffa den landtbruksegendom, som är beroende af brännerinäringen,
torde blifva rätt svårt. Dock kan härvidlag någon ledning erhållas
af de i det föregående funna jämförelsetalen.
Det har ju då visat sig, att potatisodlingen lämnar 60 kr. högre
netto än de därmed jämförda rotfrukterna och 101 kr. högre än
sädesslagen eller 80'' 5 0 kr. högre än medeltalet för rotfrukter och
sädesslag.
Då från en har potatis beräknas 240 hl. drank, och då det till
en foderenhet åtgår 15 kg. däraf, erhållas per har 1,600 foderenheter
drank. Förut har visats, att vid drankutfodring uppstår en
vinst af 3-18 öre per foderenhet vid jämförelse med foderrotfrukter
och 6-5 3 öre vid jämförelse med sädesslagen eller en vinst i medeltal
af 4 • 8 5 öre per foderenhet. Vid drankutfodring uppkommer
sålunda en vinst af kr. 77-6 0 per har odlad potatis. Lägges denna
summa till den vid sj kifva potatisodlingen uppkommande vinsten
kr. 80-5 0 erhålles en ökning i nettot af kr. 158-10 per har.
För att med ledning häraf beräkna den procentiska minskningen
i värde för en egendom, å hvilken potatis för spritfabrikation odlas,
måste man taga hänsyn därtill, att i, allmänhet endast en åttondedel
af åkerarealen odlas med potatis, och summan måste därför delas
med åtta, för att man skall erhålla minskningen i inkomst per har
för hela egendomen. Man erhåller sålunda för hela åkerarealen en
minskning af kr. 19-76 per har.
Inom de områden, där fabrikspotatis nu odlas, torde jordvärdet i
medeltal kunna beräknas till 800 kr. per har. Beräknas såsom normal
nettoafkastning 6 proc. af jordvärdet, erhålles per har som
normalt netto 48 kr. Om nu spritfabrikationen skulle upphöra och
de därigenom vunna fördelarne med potatisodling och drankutfodring
bortfalla, skulle nettoinkomsten per har bli 19-76 kr. mindre, hvilket
utgör något öfver 40 proc. af den beräknade normala nettoafkastningen.
Hvad återigen betbrännerierna beträffar, skulle dessa i händelse
af spritförbud ej alls kunna odla sockerbetor, då de nu befintliga
sockerfabrikerna ej taga emot nya leverantörer utan fast mera med
c:a 20 proc. minskat arealen för sina nuvarande odlare.
Att intressenterna i dessa företag, som bruka en relativt dyrare
176
TILLV. AP råbrännvin: öpriga brännerier
jord, ej lämplig för potatisodling, skulle i afsevärd grad bli lidande
i och med betodlingens nedläggande och skiftesbrukets omändring,
ligger i öppen dag.
Af det anförda torde framgå ej endast de stora fördelar, som
vinnas vid odling af potatis till spritberedning och vid utfodring af
dranken, utan äfven, att de egendomar, å hvilka fabrikspotatis nu
odlas, skulle undergå en högst afsevärd värdeminskning. Dessutom
skulle de stora värden, som nu äro nedlagda i spritfabrikerna (inom
Malmöhus län c:a 2,000,000 kr.), gå nästan helt förlorade om brännerihandteringen
skulle helt nedläggas.
Lönnstorp, Gårdstånga Nygård och Torp den 18 sept. 1912.
E. Olin. N. Gottfr. Christenson. Andr. Pehrson.
Bestyrkes
C. Benfeldt.
Kristianstads läns hushållningssällskap har med skrifvelse den 21
sept. 1912 till kollegium öfverlämnat efterföljande af särskilda kommitterade
utarbetade yttrande beträffande brännvinsindustriens förhållande
till landtbruket:
Enligt statistiska uppgifter fanns under tillverkningstiden 1 oktober
1911 — 1 maj 1912 inom landet 142 brännerier, och af dessa
lågo 75 inom Kristianstads län. Dessa senare hade 1,645 delägare,
som odlade potatis på tillsammans c:a 7,000 har, och vid dessa
brännerier tillverkades öfver 20 mill. liter brännvin; alltså öfver
hälften af allt inom landet under nämnda tid tillverkadt. Därtill
kommer en icke obetydlig mängd potatis, som odlas inom länet och
försäljes till brännerier inom angränsande län.
Jordbruket inom länet har under de senaste åren gjort goda framsteg,
och en icke oväsentlig orsak härtill är den stora rotfruktsodlingen,
som här bedrifves. Inom ganska stora områden är jorden
af sådan beskaffenhet, att sockerbetor med fördel kunna odlas, och
där blir det gifvetvis denna rotfrukt, som kommer att dominera och
gifva jordbruken ekonomisk bärkraft. Men det finns ännu större
områden inom länet, där denna rotfrukt ej lämpar sig till odling,
och där blir det i första hand potatisen, som man får ägna största
intresset, och som blir den mest inkomstbringande odlingen, ifall
afsättning för denna finnes.
TILLY. AP RÅBRÄNNVIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER
177
Hittills har potatisen till hufvudsaklig del af satts till brännerierna,
men då brännerierna mångenstädes fått inskränka sin afverkning,
har en ganska stor del användts till stärkelseberedning, hvilket
resulterat däri, att öfverproduktion af den varan för närvarande
förefinnes och för framtiden är att befara. Vidare har man försökt
att genom torkning af potatis få fram ett fodermedel, som tålde
längre transport och därigenom kunde afsättas på andra orter, men
denna torkning kräfver ganska stora kostnader, så att detta fodermedel
för närvarande, sedan majstullen borttagits, ställer sig i jämförelse
till fodervärdet betydligt dyrare än sistnämnda fodermedel,
och därigenom är denna utväg till afsättning af potatisen åtminstone
för närvarande omöjliggjord.
Sålunda blir det till brännerierna i hufvudsaklig del, som potatisen
fortfarande måste afsättas, och om brännvinstillverkningen
skulle upphöra, skulle detta vara liktydigt med att potatisodlingen
till stor del måste nedläggas, fastän denna är för en stor del jordbruk
inom länet så godt som en nödvändighet för att åstadkomma
en ekonomisk drift.
Hvad dranken beträffar är den ett fodermedel, som inom bränneridistrikten
i hög grad bidrager till en ekonomisk ladugårdsskötsel,
om än den ej kan anses som oumbärlig för ifrågavarande trakter.
Med nuvarande högre köttpriser och möjlighet att exportera lefvande
djur och kött kan dranken utnyttjas på ett ännu mera fördelaktigt
sätt än förut. Bränneriernas nedläggning skulle följaktligen i betydlig
mån minska kreatursstocken inom nu nämnda områden, hvarigenom
en minskad gödselproduktion och mindre afkastning af jorden
skulle bli följden.
Då nu potatisodlingen fått så stor utsträckning på länets sandjordar,
och då genom denna det blifvit möjligt att pa dessa jordar
åstadkomma ett ekonomiskt jordbruk, skulle, om brännvinshandteringen
nedlades, en reducering af potatisodlingen bli nödvändig.
Jordbruken i sandjordsdistrikten skulle gifvetvis sjunka i värde, och
för länet i sin helhet skulle således ett förbud mot brännvinsbränningen
hafva ganska allvarliga följder.
Kristianstad den 20 september 1912.
Ola Persson.
Nils Månsson.
Carl Broddesson.
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
12
178
TILLV. AF råbrännvin: öfrig a brännerier
Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har med skrifvelse
den 4 juni 1912 till kollegium insändt följande yttrande:
Inom Blekinge finnes för närvarande 10 brännerier med en årlig
medeltillverkning af c:a 3,000,000 liter brännvin, för hvilken produktion
erfordras ungefär 200,000 hl. potatis från 1,200 har åkerjord.
Genom att af potatis tillverka brännvin erhålla odlarne, i
hufvudsak bestående af mindre jordbrukare, i medeltal kr. 2-2 5 per
hl. potatis, hvithet i bruttoinkomst per har utgör kr. 360- —, då
medelskörden per har beräknas till 160 hl. enligt 1909 års jordbruksstatistiska
uppgifter för Blekinge, hvilka följas i nedan anförda
kalkyler. Vid odling af spannmål erhålles med en medelskörd af
1,500 kg. råg per har till ett pris af kr. 13-— per 100 kg. för
195 kr. råg och 30 kr. halmvärde eller summa 225 kr. brutto per
har, med en medelskörd af 1,100 kg. hafre per har k 11 kr. per
100 kg. för 121 kr. hafre och 40 kr. halmvärde eller summa 161
kr. brutto per har. Genom potatisodlingen erhålla dessutom en hel
del kvinnor och barn en god extra förtjänst såväl vid sättning som
med bakning under växttiden och upptagning vid skörden, hvilka
inkomster för dem torde i genomsnitt gå till 50 kr. per har eller
60.000
kr. för ofvannämnda 1,200 har potatisjord. Den för kreatursutfodring
såväl till kor som svin så värdefulla dranken utgör vid
en tillverkning af 3,000,000 liter brännvin 180,000 hl., som med
ett konsumtionsvärde af 50 öre per hl. utgör ett fodervärde af
90.000
kr. eller 75 kr. per har odlad potatis.
Om potatisen skulle direkt utfodras på kreaturen, så är densammas
fodervärde per har lika med 160 x 70: 5 x 10= 224 kr. (160 =
skördade hl. per har, 70 = potatisens vikt i kg. per hl., 5 kg.
potatis utgör en foderenhet, och hvarje foderenhet är värd 10 öre).
Således har potatisen direkt utfodrad på kreaturen ett minskadt värde
med 136 kr. per har, emot då den användes till brännvinsbränning
och dranken utfodras på kreaturen. Potatisens realisationsvärde per
hl. till kreatursfoder är alltså endast kr. 1-4 0 mot kr. 2-2 5, då den
säljes till brännerierna.
Skulle möjligen en del af den för potatisodling använda jordarealen
kunna bära rofvor, så ställer sig bruttoinkomsten däraf sålunda
med en medelskörd af 24,600 kg. per har till värde af 80
öre per 100 kg. till kr. 196-80 per har. Men som dels ej all jord,
där potatis med fördel odlas, lämpar sig för rotfruktsodling, dels ej
heller dylik odling kan bedrifvas i lika stor skala som potatisodling,
minskas inkomsterna ytterligare högst betydligt. Till jämförelse
med potatisodlingens inkomstresultat vid brännvinstillverkning, hvilka
TILLV. AP råbrännvin: ofri ga brännerier
179
inkomster enligt ofvanstående utgöra kr. 360"— per har, har alltså
upptagits odling af råg, som enligt samma utgör kr. 225- —, af
hafre kr. 161- —, af potatis till kreatursutfodring kr. 224-— och af
rofvor kr. 196-80, allt per har; hvaraf synes, att rågen minskar inkomsterna
på nämnda areal med kr. 135-— = 37-5 proc., hafren
med kr. 199-—=55-3 proc., potatis till kreatursutfodring med kr.
136-— = 37-7 proc. och rofvor med kr. 163-20 = 45-3 proc.
Då stärkelsefabrikationen, som i inkomster för potatisodlarne är
närmast att jämnställa med brännvinstillverkningen, redan är så högt
uppdrifven, att öfverproduktion är rådande, kan denna näringsgren
icke vidare utnyttjas, hvarför en inskränkning af eller förbud mot
brännvinsbränningen skulle för stora delar af länet, där jordbruket
för att löna sig alltjämt måste baseras på potatisodling till följd af
jordens natur, medföra stora ekonomiska förluster, hvilka komma
att drabba mest de mindre jordbrukarne och en stor del af arbetsbefolkningen,
som däraf nu ha väsentliga inkomster.
Karlskrona den 4 juni 1912.
För förvaltningsutskottet:
L. M. Kruse.
v. ordf.
Paul Arnoldsson.
Skaraborgs läns hushållningssällskap inkom med yttrande i ämnet
den 31 augusti 1912, och är detsamma af följande lydelse:
Under loppet af sistförflutna 25 år har brännvinstillverkningen
inom Skaraborgs län nedgått i en mycket afsevärd grad. Tillverkningsåret
1884 —1885 tillverkades nämligen vid inom länet då befintliga
29 stycken brännerier inalles 5,784,289 liter brännvin, motsvarande
14-6 proc. af hela landets tillverkning, då däremot tillverkningen
1909 —1910 endast bedrefs vid 9 st. brännerier och
utgjorde 1,279,719 liter eller 3-68 proc. af hela landets tillverkning.
Förstnämnda tillverkningsår användes till brännvinsbränning af inom
länet odlade råämnen en myckenhet af 2,123,345 kg. säd och
191,771 hl. potatis samt dessutom 3,371,506 kg. utifrån införda
råmaterialier, hufvudsakligen majs, under det att motsvarande summor
för året 1909 — 1910 utgjorde 827,675 kg. säd (ingen majs)
och 65,782 hl. potatis.
Året 1884—1885 odlades inom länet enligt gjorda beräkningar
180
TILLV. AF eIbRÄNNTIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER
råämnen för brännvinstillverkning å ungefär 2,490 hektar, under det
att motsvarande tal för tillverkningsåret 1909 — 1910 var 916 hektar.
Denna stora nedgång i förbrukning af råämnen och litertal tillverkadt
brännvin har säkerligen till mycket stor del berott därpå,
att alla de landtman, som tidigare idkat brännvinstillverkning, och
som haft möjlighet utbyta potatisodlingen mot odling af andra växtslag,
omlagt sina jordbruk så, att brännvinsindustrien hos dem kunnat
helt nedläggas.
De inom länet kvarvarande 9 st. brännerierna äro snart sagdt
alla belägna på gårdar, där jordens beskaffenhet är sådan, att potatisodlingen
icke på lönande sätt kan utbytas mot annan odling. Det
har nämligen visat sig, senast genom i Danmark utförda noggranna
försök, att å torra sandjordar ingen annan kulturväxt kan alstra
närmelsevis så stor myckenhet näringsvärde som just potatis. Dessa
vetenskapliga försök i Danmark hafva på allt sätt bekräftats
genom inom vårt eget land vunnen erfarenhet.
Vid de större gårdar inom Skaraborgs län (9 st.), där brännvinstillverkning
fortfarande bedrifves, är jordmånen nästan öfver allt
just af sådan beskaffenhet, att potatisodlingen icke utan mycket
stora svårigheter och betydande ekonomiska förluster kan utbytas
mot odling af andra kulturväxter.
De rika potatisskördar, som oftast erhållas på dessa egendomar
med torr sandjord, gifva åt desamma det värde, som säkerligen icke
på något annat sätt kan uppnås. Detta värde vinnes icke endast
genom den försäljningsprodukt, som direkt erhålles genom brännvinsbränningen,
utan äfven i högst väsentlig mån genom brännvinstillverkningens
biprodukt, dranken, som ju innehåller i stort sedt alla
de växtnäringsämnen, som de skördade råämnena hämtat från jorden.
Dranken utgör ett mycket värderikt fodermedel, som gör det möjligt
att på brännerigårdar med fördel hålla stora kreatursbesättningar
och genom dem gifva åter till jorden den växtnäring, som eljest skulle
föras bort i och genom direkt försäljning af större delen af skörden.
Utan att inlåta sig på att anföra några siffror, som angifva den
procentiska förminskning i värde, som en typisk brännerigård skulle
lida i händelse brännvinsindustrien där skulle helt nedläggas, kan
man dock med visshet säga, att denna värdeminskning säkerligen
skulle vara mycket stor om icke för vissa egendomar rent af
ruinerande.
Hjelmsäter Blomberg den 31 augusti 1912.
På hushållningssällskapets vägnar
Oilbert Hamilton.
Ordförande.
Fr. Mannerfelt.
TILLY. AF RÅ BRÄNNVIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER
181
Bränneriidkareföreningens yttrande i frågan följer härmed:
Det torde vara allmänt erkändt, att det svenska jordbruket under
de senare årtiondena gjort ett mäktigt uppsving, samt att anledningen
härtill är den stora rotfruktsodlingen, som särskildt i de
södra provinserna af landet allmänt bedrifves. A den bättre och
kraftigare jorden hafva sockerbetor med god framgång odlats, men
å den magra och lättare jorden har potatisen varit den öfvervägande
och nästan enda rotfruktsodlingen. Vid en öfversikt af förhållandena
i de olika orterna framgår, att af de 142 brännerier, som för närvarande
finnas inom landet, äro 75 belägna inom Kristianstads län,
och antalet delägare, direkt anslutna, var under sista kampanjen
1 okt. 1911 — 1 maj 1912, 1,645 med potatisodling å öfver 7,000
har jord. Öfver 20,000,000 liter ä 50 proc. af det brännvin, som tillverkats
i landet under samma tid, kom således från Kristianstads län.
I Malmöhus län finnas 32 brännerier, hvaraf 3 uteslutande bränt
sockerbetor, 4 melass, och de öfriga hafva hittills bränt potatis och
säd. Potatisbrännerierna hafva c:a 700 delägare med c:a 1,000 har
potatisjord. I såväl Blekinge som Skaraborgs län har brännerihandteringen
varit en mycket god binäring till de magra jordbruken,
där andra rotfrukter än potatis icke med fördel kunna odlas.
Äfven för dem, som af en eller annan anledning icke kunnat blifva
delägare i bränneri, har det varit fördel att kunna sälja potatisen
eller utbyta den mot drank för utfodring.
I sådant afseende må anföras, att det vid gods och större gårdar
i Skåne med egna brännerier är mycket vanligt, att deras torpare
och underlydande småbrukare, enligt aftal, till dessa brännerier leverera
hela sin potatisodling och få i utbyte drank till sina kreatur,
eller ock betala de sina arrenden och utskylder med potatisleveranser,
men äfven i de trakter, där enskilda personer tillhöriga brännerier
finnas, hvilka köpa produkter för sin tillverkning, förekommer
allmänt, att bränneriägarna träffa aftal med grannar och en mängd
i trakten boende större och mindre brukare om rätt för dessa att
sälja sin potatis i utbyte mot den för dem värdefulla dranken.
Sedan Riksdagen genom bestämmelsen om högre skatt på brännvin,
tillverkadt af majs och andra utländska produkter, på visst sätt
uppmuntrat och skyddat den svenska potatisodlingen och bränneriföreningen
genom sin sammanslutning försökt inskränka eller minska
densamma att motsvara behofvet inom landet, hafva många potatisodlare
sammansluta sig och därigenom en mängd föreningar uppstått,
som af potatisen tillverka potatismjöl eller stärkelse. Senaste
årets potatisskörd var mycket ojämn, och på flera ställen var nästan
missväxt, men det oaktadt ligger för närvarande ett öfverskott af
182
tilly. af råbeännvin: öfriga brännerier
potatismjöl å öfver 50,000 säckar. Det är ofta i pressen omtaladt,
att, ifall brännvinsbränningen blefve förbjuden, potatis skulle torkas
för kreatursfoder och. kunna för sådant ändamål odlas i samma utsträckning
som förut. Det har dock påvisats, att priset nu efter
majstullens borttagande skulle ställa sig allt för lågt för potatisen,
och odlingen icke alls löna sig. Beträffande frågan om priset för
dranken eller affallet vid brännerierna ställer det sig något olika
vid de olika brännerierna, beroende på afståndet från bränneriet
m. m. I allmänhet beräknas drankens värde från 1/i till 1/i öre per
liter, allt efter förut angifna grunder och förhållande.
Hvad särskildt beträffar kungl. kommerskollegii fråga om minskning
i värde å jorden i de orter, där brännvinsbränning och potatisodling
mest höra samman, är det svårt att säga, hvilken proc. i
minskning som skulle inträffa, ifall brännvinstillverkning förbjöds,
men säkert är, att många mindre jordbruk skulle nedgå med en
tredjedel, kanske hälften af deras nuvarande värde. Man måste
härvid särskildt taga i betraktande den minskning i uppfödning och
försäljning af nötkreatur och svin, som skulle inträffa därigenom,
att affallet eller dranken icke funnes. Den årliga försäljningen
häraf har ju den sista tiden med nuvarande priser varit för småbrukarna
mycket fördelaktig, och om fodermedel från utlandet i
stället skola köpas, är det omöjligt för landtbrukarna att hålla sin
jord uppe i den bördighet och vid den afkastning, som hittills skett.
I de orter, där brännvinsbränningen nu existerar, kan man därför bestämt
påvisa, att en mycket stor tillbakagång genom ett tillverkningsförbud
måste komma att inträffa.
Vi stå nu inför en betydande export af djur till utlandet, hvilken
utan att minska våra tillgångar kan genom en rationellt ordnad
djurvård blifva af stor betydelse för såväl jordbruket och näringarna
i öfrigt som också för vår handelsbalans. Detta har också bränneriföreningen
i sin tidigare inlaga till vederbörande statsråd velat
fästa uppmärksamhet på, då den erinrat om den betydelse, brännvinsbränningen
har i vissa delar af vårt land såsom binäring åt
jordbruket.
Kristianstad den 24 maj 1912.
Sveriges bränneriidkareförening
Ola Persson.
A. Joh. Thell.
ii. Rening af brännvin.
Yarmrenine; af brännvin efter storindustriell måttstock räknar i
vårt land anor från 1860-talet, då fabriker för sådant ändamål sattes
i gång i Göteborg (firman Willsson & Hultström), Karlsbamn (Hellerström),
i Kristianstad och Reymersholm (L. O. Smith). Under det
följande årtiondet tillkommo dylika anläggningar i Motala, Malmö,
Uppsala m. fl. ställen, och vid innevarande århundrades början voro,
såsom framgår af den å sid. 115 intagna tabellen, icke mindre än
21 verk sysselsatta med nämnda verksamhet. Till förevarande utredning
hafva inkommit uppgifter angående inalles 19 varmreningsverk,
befintliga å följande platser: Reymersholm, Ahus, Odåkra, Hjo,
Karlshamn (2), Kristianstad (2), Malmö, Motala, Göteborg (2), Eslöf.
Tyringe, Tomelilla, Uppsala, Helsingborg, Yarberg och Kalmar. Af
dessa drefvo emellertid båda verken i Karlshamn, det ena af de två
i Kristianstad, det ena af de två i Göteborg samt verken i Motala
och Malmö, samtliga tillhörande Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag,
icke längre någon rektifikationsverksamhet. Det ena af
de två verken i Karlshamn, f. d. Karlshamns destilleringsverk, var
fullständigt nedlagdt, det andra, förr tillhörigt Svenska Spritförädlingsaktiebolaget,
användes endast som nederlags- och distributionsställe
samt sköttes genom ombud mot provision. Af de öfriga
nedlagda fabrikerna utnyttjades verken i Malmö, Motala och Göteborg
såsom distributionsställen samt verket i Kristianstad såsom
nederlag för redan rektificeradt brännvin.
Af de 13 reningsverk, som voro i gång under år 1911 eller
motsvarande räkenskapsår (30/g
1910 — Vio 1911), ägde Reymers
holms
Gamla Spritförädlingsaktiebolag verken i Reymersholm, Ahus,
Odåkra och Hjo. Fabriken i Kristianstad ägdes af Neumanns Spritfabriks
aktiebolag, fabriken i Göteborg af Aktiebolaget O. P. Anderson
& Son, fabriken i Uppsala af Upsala Angqvarns aktiebolag,
fabriken i Tomelilla af Aktiebolaget Jästfabriken Activ, och voro
samtliga nämnda bolag genom öfverenskommelse allierade med Reymersholms
Gamla Spritförädlingsaktiebolag. Fabrikerna i Eslöf och
Tyringe ägdes af Skånska Spritförädlingsaktiebolaget, fabriken i
Helsingborg af firman Helsingborgs Jäst- och spritfabrik, Hertz &
C:o, fabriken i Yarberg af Yarbergs Spritförädlingsaktiebolag samt
BP*
v*''
*WfflML
184
RENING AF BRÄNNVIN
slutligen verket i Kalmar, livilket ej omfattas af den å sid. 115
intagna tabellen, af Kalmar Spritvarubolag, det enda brännvinsförsäljningsbolag
i riket, som drifver varmreningsverk.
Reymersliolms spritförädlingsfabrik.
Ofvan angifna bolag och firmor ägde följande aktie- eller eget
kapital:
Kr.
Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag ...... 14,500,000
Heumanns Spritfabriks aktiebolag............................. 300,000
Aktiebolaget O. P. Anderson & Son........................ 1,000,000
Upsala Angqvarns aktiebolag .................................... 900,000
Aktiebolaget Jästfabriken Activ................................. 350,000
Skånska Spritförädlingsaktiebolaget........................... 600,000
Helsingborgs Jäst- och Spritfabrik ........................... 115,932
Varbergs Spritförädlingsaktiebolag.............................. 70,000
Kalmar Spritvarubolag ................................................ —
Summa 17,835,932
BENING AF BRÄNNVIN
185
De sammanslutna aktiebolagen ägde tillsammans ett aktiekapital
af 17,050,000 kr., fördeladt på 432 aktieägare. Det utom ringen
verksamma egna och aktiekapitalet belöpte sig till sammanlagdt
785,932 kr., fördeladt på 23 bänder.
Reningsverken i Uppsala och Tomelilla äro förenade med jästfabriker,
reningsverken i Tyringe, Odåkra, Helsingborg och Yarberg
med brännerier. Värdet af de båda förstnämnda verken, kvilka utgöra
bihang till de med dem kombinerade jästfabrikerna, är inräknadt
i jästfabrikernas å sid. 142 angifna sammanlagda värde. Däremot
äro icke värdena af nyssnämnda fyra brännerier inräknade i det
för brännerierna å sid. 153 angifna sammanlagda värdet, enär desamma
i primäruppgifterna sammanförts med värdena för de reningsverk,
hvartill de höra. Värdet af reningsverket i Kalmar, hvilket
är installeradt i förhyrd lokal, ingår med ett värde af 3,000 kr. i
Kalmar Spritvarubolags tillgångar.
Med iakttagande af dessa förhållanden meddelas nedanstående
sammanställning beträffande de till utredningen redovisade reningsverkens
bokförda värden: * 2
Fastigheter (inkl.
tomt och fasta
inventarier.)
Kr.
Reymersholms Gamla Sprit-  förädlingsaktiebolags fa-
Lösa maskiner och
redskap för
fabriksdriften.
Kr.
Andra lösa in-  ventarier.
Kr.
briker..............................
Skånska Spritförädlings-
1)4,220,962
4,575,395
1,946,148
aktiebolagets fabriker ...
Neumanns Spritfabrik i
557,545
362,929
73,037
Kristianstad ..................
63,950
93,517
20,015
Helsingborgs Spritfabrik...
Aktiebolaget O. P. Anders-  son & Sons fabrik i Göte-
131,214
27,630
1,036
borg.................................
2)343,820
3)20,000
s)-
Varbergs Spritfabrik.........
93,214
6,000
4,980
Summa 5,410,705
5,085,471
2,045,216
>) Med afdrag af 350,000 kr. för bostadshus i kvart. Ceres i Stockholm samt 125,000
kr. för bostadshus i Kristianstad.
2) Det angifna beloppet afser själfva reningsverket med tillhörande ekonomihus.
Bolagets fastighet belöper sig inalles till ett värde af 1,001,498-81 kr.
s) De lösa inventarierna för själfva fabriksdriften äro sammanförda med andra lösa
inventarier.
186
BENING AF BEÄNNVIN
Sammanlagdt utgöra slutsummorna ett belopp af 12,541,392 kr.
De Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag tillhöriga reningsverk,
som ej äro i verksamhet för destination, voro med tillhörande
byggnader taxering svärderade till följande belopp:
Kr.
F. d. Svenska Spritförädl. aktbgrts fabrik i Karlshamn 372,700
„
Carlshamns
destillationsverk................................. 130,100
Reningsverket
i
Kristianstad.......................................... 295,500
„
„
Malmö................................................... 150,000
„
„
Motala................................................... 61,000
„
„ Göteborg är installeradt i hyrd lokal1) —
Summa 1,009,300
Afräknas detta belopp från nyss anförda totalsumma, framträder
en rest af 11,532,092 kr.
Brandförsäkringsvärdet å byggnader och inventarier utgjorde för
samtliga reningsverk (med undantag af Uppsala och Tomelilla)
7,288,898 kr., hvaraf 1,664,950 kr. hänförde sig till de nedlagda
fabrikerna i Karlshamn, Kristianstad, Malmö och Motala.
Det sannolika försäljningsvärdet, om hänsyn ej tages till den nuvarande
användningen, har för Reymersholmsbolagets fabriker uppgifvits
till 4,105,000 kr., hvari ingå 2,750,000 kr., representerande värdet
af tomter vid Reymersholm. För de öfriga fabrikerna ha i regel
intet försäljningspris under den gjorda förutsättningen kunnat angifvas.
Till verken hörande tomter hafva uppskattats till ett försäljningsvärde
af i rundt tal 3,470,000 kr. Tomtvärdena fördelade sig å
de olika fabrikerna, såsom följer:
Kr.
Reymersholm ............2)2,750,000
Åhus........................... 25,000
Ödåkra........................ 100,000
Hjo.............................. 20,000
Eslöf.......................... 43,000
Tyringe .................... 40,000
Karlshamn
(2) ......... 100,000
Kr.
Kristianstad
(2)......... 67,000
Malmö........................ 200,000
Motala........................ 1,000
Helsingborg.............. 41,500
Yarberg ................... 8,000
A.-B. O. P. Anderssons
tomt i Göteborg 71,000
Summa 3,466,500
1) Värdet af den hyrda lokalen utgör omkring 200,000 kr., hvaraf 75,000 kr. representera
tomtvärde.
a) Detta värde är afsevärdt högre än det bokförda tomtvärdet, hvilket ingår i fastighetsvärdet.
Reymersholmsfabrikens särskilda bokförda fastighetsvärde utgör 1,543,000 kr.
RENING AF BRÄNNVIN
187
‘tmm
^LMålW
A A A AA
■it
Arta
/vv\.
g--«‘r£«j
''
ags*
*§SS
Spritfabriken i Åbus (i sitt slag den största i Sverige).
Under år 1911 eller motsvarande räkenskapsår (1 okt. 1910 —
30 sept. 1911) renades i Sverige enligt de till utredningen inkomna
uppgifterna i ett som allt 37,992,227 liter rabrännvin ä 50 proc.1),
och framställdes däraf 37,873,241 liter renadt brännvin ä 50 proc.
jämte finkelolja (inkl. för- och eftersprit). Genom reningsprocessen
sjönk kvantiteten sålunda med 118,986 liter, utgörande 0''31 proc.
På lager vid räkenskapsårets början fanns 6,559,359 liter och vid
räkenskapsårets slut 6,322,219 liter. Omsättningen under räkenskapsåret
utgjorde sålunda 38,110,381 liter ä 50 proc. Af sist
angifna kvantitet
denaturerades och såldes inom landet ..................... 2,848,038 liter
utgjorde finkelolja....................................................... 157,256
„
hvaraf såldes inom landet ...... 16,224 liter
och exporterades....................... 141,032
„ *)
*) Uppgifterna å sid. 115 afse uteslutande kalenderåret 1911 och omfatta blott 12
reningsverk.
188
BENING AE BRÄNNVIN
af det återstående beloppet
såldes inom landet till bränn
vinsförsäljningsbolag
...............
till andra afnämare ..................
exporterades .............................
utlämnades fritt till fabrikspersonalen
.......................................
samt föll på undermål (“ svinn “)
25,492,740 liter
9,507,625
„
. 36,900
„
11,693
„
56>129 B 35,105,087 liter
Summa 38,110,381 liter.
Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag hade en omsätt
-
ning af ........................................................................ 25,938,415 liter.
De med Reymersholm sbolaget förbundna spritfabrikerna
(inkl. Uppsala och Tomelilla) omsatte ...
6,566,578
,,
Skånska spritförädlingsaktiebolaget
„
..... 4,349,962
Helsingborgs, Varbergs och Kalmar spritfabriker
omsatte ..................................................................... 1,255,426 „
Summa 38,110,381 liter.
Verken hafva uppgifvits kunna utan utvidgning af de nuvarande
anläggningarna årligen destillera omkr. 117,000,000 liter k 50 proc.,
hvaraf omkr. 90,000,000 liter falla å Reymersholmsbolagets fabriker
med inräkning af dem, som f. n. stå stilla. Den stora fabriken i Åhus
besitter ensam en produktionsförmåga af 26 milj. liter ä 50 proc.
Reymersholmsfabriken förmår pr år rena 15 milj. liter ä 50 proc. De med
Reymersholm förbundna fabrikernas produktionsförmåga uppgår till
13V2 milj. liter, Eslöfs och Tyringe fabrikers till 11 milj. liter k 50 proc.
Förvaltningen af de reningsverk och med dem kombinerade
brännerier, hvilka inga i den a sid. 185 intagna tablå öfver fastighetsvärden
m. m., omhänderhades af 84 personer, nämligen 13
verkställande direktörer, disponenter och delägare i handelsbolag, 12
verkmästare och ingenjörer, som ej deltogo i det egentliga fabriksarbetet,
7 kamrerare samt återstoden kontors- och lagerbokhållare,
kontorsbiträden m. fl.
Öfver förvaltningspersonalens löneförhållanden m. m. meddelas
omstående sammanställning.
Verkställande direktörernas löner växlade mellan max. 35,500 kr.
och minimum 3,500 kr.
Till förvaltningspersonalen utbetaltes under redogörelseåret inalles
410,581 kr.
Arbetsstyrkan utgjordes vid ifrågavarande reningsverk och med
dem kombinerade 4 brännerier af 240 personer, till allra största delen
BENING AF BRÄNNVIN
189
män. Inalles ntfördes 58,618 mans- och 498 kvinnodagsverken, och
ntbetaltes härför med inräkning af naturaförmåner 196,296 kr.,
utgörande 3''3 2 kr. pr dagsverke öfverhufvud. I nedanstående sammandrag
öfver arbetarnas löneförhållanden ingå 198 arbetare eller
närmare 82-5 proc. af hela antalet.
Medel
ålder
-
År
Antal
hemmavarande
personer
1 att föri
sörja
Arbetsår
inom
bränneri
indu
strien
-
Årslön
(inkl.
natura
för
måner)
-
Yerkst. direktörer, disponenter och delägare i
handelsbolag .............................................
46
4
23
13,907
Verkmästare o. ingenjörer, som ej deltaga i arbetet
46
3
17
3,866
Kamrerare ...................................................
40
4
12
4,513
Öfrig kontorspersonal:
Män öfver 18 år, gifta .................................
37
3
15
3,451
„
„
„
„ ogifta.................................
28
—
8
2,163
„ under 18 år..........................................
16
—
3
768
Kvinnor öfver 18 år, gifta ...........................
36
—
20
1,830
„
„
„
„ ogifta...........................
32
—
13
2,180
a) Ordinarie destillaiionsarbetare:
Antal,
som
ingått
i be-  räk-  nin-  garna
Medel-
ålder
Antal
hem-
mav.
per-
soner
att
för-
sörja
Arbetsår
Årslön
(inkl.
natura-
för-
måner)
inom
brän-
neri-
indu-
strien
1
hos
nuv.
arbets-  gi-  vare '')
arbets-
tid
Tim-
mar
Kr.
År
Förman, som deltaga i arbetet,
förste maskinister och förste
apparatförare, gifta ...............
14
47
3
19
2
10
1,610
D:o
d:o
ogifta ...............
2
37
—
4
2
10
1,594
Fackarb., mani., öfver 18 år, gifta
80
41
3
11
3
10
1,199
D:o
»
» » ogifta
14
37
-
8
4
10
1,087
D:o, kvinnliga,
„
„ „
„
1
26
—
4
2
8
523
Diverse arbetare (kuskar, tunn-
bindare, smeder, nattvakter m. fl.)
15
40
3
8
5
10
1,071
b) Extra destillationsarbetare:
veckolön
Manliga............................
37
36
3
6
1
10
20-70
Kvinnliga .............................
2
16
—
2
2
8
7-50
c) Br ännerip er sonal:
Brännmästare .......................
4
51
3
36
8
10
48-76
Fackarbetare, manliga ............
29
•
•
•
•
•
2O-00
9 De redovisade arbetsåren hos Reymersholmsbolaget äro räknade från år 1910, då
Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag började sin verksamhet.
190
RENING ÅR BRÄNNVIN
Så godt som alla arbetarne (224 st.) (93-3 proc.) åtnjöto fri
läkarevård men däremot blott 62 eller 25''8 proc. fri medicin. Två
tredjedelar af arbetarne (160 st.) åtnjöto under sjukdom större
eller mindre hjälp från arbetsgifvarens sida. 18 erhöllo full lön
under 20 sjukdagar pr år. Den fast anställda personalen vid Reymersholmsbolagets
fabriker var af bolaget sjukförsäkrad och erhöll
full lön under 30 dagar pr räkenskapsår. 31 arbetare hafva uppgifvits
erhålla full aflöning under sjukdom utan tidsbegränsning.
Någon särskild sjukkassa, hvartill arbetsgifvaren lämnar bidrag,
finns ej omnämnd i primäruppgifterna.
Hela personalen var olycksfalls för sakrad. 31 voro försäkrade enligt
lagens allmänna bestämmelser, 47 voro kollektivt försäkrade på vid
sådana försäkringar vanliga villkor, de öfriga (162) voro försäkrade
icke allenast till ersättning enligt lag utan erhöllo dessutom 2-50
kr. pr dag under den lagenliga karenstiden.
Vid en af fabrikerna åtnjöto arbetarna årligen en frivecka och
10 kr. i respengar.
Till nittio procent af arbetarna utdelades fritt brännvin i större
eller mindre kvantiteter. I allt utdelades under redogörelseåret onda-.
7,600 Åter, utgörande c:a 35 liter pr arbetare.
Uppgifter angående personalens sjukdomsförhållanden hafva lämnats
för c:a 200 personer. Bland dessa hafva inalles 60 personer
under året varit sjuka. Antalet sjukdagar utgör 853. I 29 fall
varade sjukdomen 14 dagar eller däröfver. I vanlig förkylning
och influensa voro 26 personer sjuka i 257 dagar, i höft-, beneller
fotskada 6 i 123 och till följd af olycksfall 6 i 124 dagar.
I lunginflammation voro 4 personer insjuknade i sammanlagdt 79
dagar, i reumatisk värk 4 i 65 dagar. Af återstående antalet sjukdomsfall,
som åsamkade sammanlagdt 14 personer 205 sjukdagar,
märkas 2 fall af blodförgiftning och 2 af halsfluss, 1 fall inom
hvardera af följande åkommor, nämligen nervfeber, ögonsjukdom,
ägghvita, hjärtfel, öfveransträngning, tandfistel och bölder. I 3 fall
saknas uppgift om sjukdomens beskaffenhet.
För ifrågavarande reningsverk och de 4 brännerier, som voro
kombinerade med reningsverk, fördelade sig utgifterna, i allt uppgående
till 50,342,532 kr. under redogörelseåret, på följande sätt:
Kr.
Råbrännvin och utensilier ................................... 46,824,567
Löner och arfvoden.............................................. 730,183
Hyror...................................................................... 29,056
Räntor å upplånadt
kapital ................................. 294,408
RENING AF BRÄNNVIN
191
Tillverkningsskatt och nederlagsafgifter............... 1,253,600
Krono- och kommunalutskylder ........................... 141,931
Öfriga utgifter (inkl. en del afskrifningar) ...... 1,068,787
Summa 50,342,532
Då inkomsterna under redogörelseåret belöpte sig till 52,070,165
kr., uppstod sålunda en sammanlagd vinst af 1,727,633 kr. Samtliga
rörelserna gingo med vinst.
I förhållande till inkomstbeloppet fördela sig utgifterna och vin
-
sten sålunda:
0/
/O
Råvaror m. m................................................................ 89-9
2
Löner och arfvoden ..................................................... 1’4
0
Hyror .............................................................................. 0-0
6
Räntor å upplånadt kapital.......................................... 0-5
7
Tillverkningsskatt och nederlagsafgifter ................... 2-41
Krono- och kommunalutskylder ................................. 0-2
7
Öfriga utgifter .............................................................. 2-05
Vinst............................................................................... 3-3
2
Summa 100-00
På den sammanlagda rörelse, som utöfvades af aktiebolag, belöpte
sig vinsten till 1,715,879 kr. Dessa bolags aktiekapital utgjorde
16,470,000 kr., hvaraf nyss angifna vinstbelopp utgör 10-42 proc.
Samma bolags reserverade medel uppgingo till 402,868 kr. Lägges
detta belopp till aktiekapitalet, framträder en summa af 16,872,868
kr., hvarå den upptjänta vinsten utgör 10-17 proc.
Fabriksägarnes affärsställning vid räkenskapsårets slut framgår af
nedanstående balansräkning:
Tillgångar.
Kr.
%
Skulder.
Kr.
7o
Fastigheter ...............
6,524,924
17-10
Eget kapital ...............
16,585,932
43-34
Lösa maskiner och fab-
Reserverade medel, hvarå
riksinventarier.........
5,084,907
1329
ränta ej beräknas......
402,868
1-05
Andra lösa inventarier
2,045,217
5-34
Fonder till personalens
Lager af brännvin ......
16,372,953
42-78
bästa........................
22,310
0-06
Varufordringar............
2,694,895
7-04
Öfriga skulder ............
19,516,694
50-99
Öfriga tillgångar.........
5,532,541
14-45
Årsvinst .....................
1,727,633
4-56
Summa
38,255,437
100-oo
Summa 38,255,437
100-00
Af årets vinst användes 85,282 kr. (4-9 4 proc.) till ytterligare afskrifningar,
399,755 kr. (23-14 proc.) reserverades och 1,242,596
(71-9 2 proc.) disponerades till utdelning åt aktieägare och af delägarne
i handelsbolag.
iii. Brännvinets försäljning.
Enligt det föregående (sid. 82) är brännvinsförsälj ningen enligt
gällande lag delad i parti- och detaljhandel, mellan hvilka gränsen
utgöres af 250 liter. Partihandeln faller hufvudsakligen *) under de
allmänna bestämmelserna angående idkande af handelsrörelse i näringsfrihetsförordningen
af år 1864; hvaremot detaljhandeln är omständligt
reglerad genom särskild förordning (nu gällande af den 9
juni 1905). Detaljhandeln må äga rum antingen till afhämtning
(utminuteringj eller till förtäring på stället (utskänkning). Vid utminutering
är minsta tillåtna försälj ningsbeloppet 1 liter, och får
hvad såldt blifvit ej heller i mindre belopp utlämnas eller mellan
flera köpare fördelas; ej heller får något af det sålda förtäras på
försäljningsstället.
Vid utskänkning får däremot brännvin försäljas till huru ringa
belopp som helst, dock endast till förtäring på stället.
Handel med denatureradt brännvin omfattas ej af förordningen
ang. försäljning af brännvin (jfr sid. 80).
Utminutering af brännvin får numera enligt lag endast bedrifvas
af bolag, och voro, såsom framgår af den å sid. 116 intagna tabellen,
år 1911 inalles 283 rättigheter till sådan brännvinshandel beviljade.
Större delen af dessa beviljade rättigheter användes af bolagen själfva,
en del, innalles ett hundratal, voro jämlikt § 17 mom. 2 öfverlåtna
till annan spirituosahandlare, medan åter ett tjugutal ej begagnades.
Rättighet till utskänkning är dels ständig, som gäller för helt
försäljningsår eller längre tid (dock ej klubbrättigheter), dels tillfällig,
som af konungens befallningshafvande meddelas för en tid
af högst ett år. År 1911 voro inalles 586 ständiga rättigheter till
utskänkning använda. Af dessa voro, såsom tabellen å sid. 116
utvisar, 13 inropade på auktion och 556 öfverlåtna åt bolag; den
ringa återstoden (17) innehades på grund af privilegium. Numera kan
sådan rättighet bortauktioneras endast inom sådana landskommuner,
’) Partihandeln är dock bunden af vissa bestämmelser i den särskilda förordningen
ang. försäljning af brännvin.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
193
där ingen utminutering af brännvin bedrifves. Bolagen kunna i sin
tur åt annan öfverlåta ett större eller mindre antal af de dem beviljade
utskänkningsrättigheterna, dock icke alla.
Tillfälliga utskänkningsrättigheter voro år 1911 beviljade till ett
antal af 496.
Föreliggande utredning omfattar endast sådan detaljhandel med
brännvin, som år 1911 utöfvats af innehafvare utaf minuteringsrättighet
antingen ensamt eller i förening med ständig utskänkningsrättighet.
Utredningen omfattar sålunda:
a)
brännvinsförsäljningsbolagens egen utminuterings- och utskänkningsrörelse;
b)
de rörelser, som drifvits med af bolagen öfverlåtna utminuteringsrättigheter.
a) Brännvinsförsäljningsbolagen.
Enligt kontrollstyrelsens berättelse om accispliktiga näringar år
1911/1912 voro under år 1911 inalles 128 brännvinsförsäljningsbolag
i verksamhet. Från samtliga dessa bolag hafva uppgifter inkommit
till den åt kommerskollegium anförtrodda utredningen. Af
bolagen voro 72 handelsbolag med tillsammans 831 delägare samt
KASSA
Utminuteringsställe i Stockholm, Bergsgatan nr 15.
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
m»
..
194
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Interiör från ett gammalt utskänkningsställe i Stockholm, Roslagstorg nr 4.
___
gmm
. nt\tk**.
56 aktiebolag med sammanlagdt 1,215 aktieägare, såsom närmare
framgår af nedanstående tablå:
Län
Handels-
bolag
Aktie-
bolag
Län
Handels-
bolag
Aktie-
bolag
An-
tal
An-
tal
med-
lem-
mar
An-
tal
Antal
aktie-
ägare
An-
tal
An-
tal
med-
lem-
mar
An-
tal
Antal
aktie-
ägare
Stockholms stad
_
_
i
77
Göteb. och Bohus län
2
21
4
105
Stockholms
län
8
72
i
14
Älfsborgs
5»
5
55
1
17
Uppsala
11
2
23
—
—
Skaraborgs
55
1
10
7
137
Södermanlands
11
6
76
i
32
Värmlands
ti
2
52
3
67
: Östergötlands
„
6
60
i
64
Örebro
51
4
67
—
—
J önköpings
11
1
10
i
21
Västmanlands
11
4
43
—
—
Kronobergs
1»
—
—
2
48
Kopparbergs
11
2
31
—
—
Kalmar
5>
8
83
—
—
Gäfleborgs
11
1
10
2
48
Gottlands
w
—
—
1
73
V ästemorrlands
11
4
47
—
—
Blekinge
„
2
21
2
25
Jämtlands
»5
—
—
1
18
Kristianstads
„
2
21
5
61
Västerbottens
11
2
22
—
—
Malmöhus
55
2
20
23
408
Norrbottens
11
3
32
—
—
Hallands
..
5
56
—
—
Hela
riket
72
831
56
1,215
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
195
Enligt de balansräkningar som blifvit till utredningen insända
både försäljningsbolagen vid 1911 års slut tillsammans följande
tillgångar och skulder:
Brännvinsförsäljningsbolagens ställning den 31 nov. 1911.
Tillgångar:
Län
Fastighet
(inkl. fasta
inven-  tarier).
Lösa
inven-
tarier.
Lager
af
varor.
Varu-
fordrin-
gar.
Öfriga
tillgångar.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Stockholms stad
1,744,365
283,249
782,084
400,000
1,834,025
5,043,723
Stockholms
län
—
32,435
184,671
4,935
401,757
623,798
Uppsala
205,450
13,375
154,132
44,322
347,694
764,973
Södermanlands
37,343
27,210
310,823
31,887
522,143
929,406
Östergötlands
250,500
72,404
385,201
25,357
814,703
1,548,165
Jönköpings
>1
230,137
16,332
213,923
14,379
283,763
758,534
Kronobergs
11
—
24,432
120,858
—
153,684
298,974
Kalmar
11
12,100
17,716
452,637
3,666
395,857
881,976
Gott] ands
il
52,000
4,907
96,241
6,820
114,012
273,980
Blekinge
150,000
35,277
91,048
15,113
381,569
673,007
Kristianstads
114,828
31,322
202,105
71,862
608,830
1,028,947
Malmöhus
883,685
134,899
530,680
45,454
1,498,840
3,093,558
Hallands
11
—
30,578
204,761
497
507,578
743,414
Göteb. o. Bohus
il
898,785
102,090
131,221
6,024
1,206,582
2,344,702
Alfsborgs
11
158,120
10,476
234,681
36,184
484,240
923,701
Skaraborgs
il
103,020
39,007
253,840
18,419
624,853
1,039,139
Värmlands
ll
4,712
27,254
325,544
7,244
462,408
827,162
Örebro
—
15,160
185,885
53,887
504,264
759,196
Västmanlands
11
35,970
31,624
214,640
22,076
497,798
802,108
Kopparbergs
ll
—
23,674
210,298
9,075
202,825
445,872
Gäfleborgs
5,812
11,551
285,527
12,110
445,910
760,910
V ästernorrlands
l)
374,224
40,258
741,902
53,033
409,841
1,619,258
Jämtlands
it
—
15,000
92,322
—
164,788
272,110
Västerbottens
„
—
16,454
241,939
6,555
69,581
334,529
Norrbottens
—
10,424
307,066
10,959
68,446
396,895
Summa
5,261,051
1,067,108
6,954,029
899,858
13,005,991
27,188,037 1
196
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Skulder: I
Län
Eget
kapital.
Reserverade
medel,
hvarå ränta
ej beräknas.
Upplånadt
kapital.
Summa.
Behållning
inkl. reser-  veringar
och afskrif-  ning ar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Stockholms stad ,..
600,000
150,000
945,231
1,595,231
3,448,492
Stockholms
län
6,000
31,608
61,944
98,552
525,246
Uppsala
„
—
—
308,693
308,693
456,280
Södermanlands „
60,000
4,500
99,616
154,116
775,290
Östergötlands „
100,000
89,661
349,407
539,068
1,009,097
Jönköpings
„
40,000
4,750
407,028
451,778
306,756
Kronobergs
„
25,000
2,000
3,003
30,003
268,971
Kalmar
„
8,000
—
209,457
217,457
664,519
Gotlands
„
40,000
—
68,186
108,186
165,794
Blekinge
„
45,500
7,093
127,239
179,832
493,175
Kristianstads
„
88,500
26,642
225,072
340,214
688,733
Malmöhus
„
399,300
29,307
574,887
1,003,494
2,090,064
Hallands
„
—
5,000
41,093
46,093
697,321
Göteb. o. Bohus „
134,400
115,557
73,600
323,557
2,021,145
Alfsborgs
„
—
—
178,206
178,206
745,495
Skaraborgs
„
92,250
1,850
156,040
250,140
788,999
Värmlands
„
103,410
—
84,377
187,787
639,375
Örebro
„
72,800
634
38,310
111,744
647,452
Västmanlands „
—
—
52,305
52,305
749,803
Kopparbergs
„
—
800
92,870
93,670
352,202
Gäfleborgs
„
31,600
91,735
57,411
180,746
580,164
Västernorrlands „
—
71
961,895
961,966
657,292
Jämtlands
„
60,000
—
—
60,000
212,110
Västerbottens „
—
—
125,742
125,742
208,787
Norrbottens
„
—
—
111,690
111,690
285,205
Summa
1,795,760
561,208
5,353,302
7,710,270
19,477,767
I tabellbilagan 3 meddelas sammandrag öfver 96 bolags tillgångar
och skulder icke allenast den 31 dec. 1911 utan ock vid de fyra
närmast föregående årens slut. Berörda sammandrag utvisa, att de
nittiosex bolagens sammanlagda tillgångar och skulder utgjorde:
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
197
Tillgångar
Skulder
Behållning
Kr.
Kr.
Kr.
vid
1907
års
slut .................. 19,651,143
6,824,938
12,826,205
„
1908
„
„
26,557,988
8,061,875
18,496,113
„
1909
,,
„
20,559,590
8,233,799
12,325,791
„
1910
„
„
23,377,641
7,177,430
16,200,211
„
1911
„
„
25,626,482
7,200,073
18,426,409
De trettiotvå bolag, som icke omfattas af denna femårssammanställning,
hafva till allra största delen börjat sin verksamhet efter
år 1907. Ifrågavarande 32 bolag ägde tillsammans den 31 december
1911 1,561,555 kr. i tillgång, 510,197 kr. i skuld och sålunda
i behållning 1,051,358 kr. De äro, som de angifna siffrorna utvisa,
i det hela af mindre betydelse.
Tillgångarna och skulderna hos de nittiosex bolag, som redovisat
sin affärsställning för 5 år och bland hvillca samtliga fastighetsägande
bolag återfinnas, fördela sig å skilda poster enligt nedanstående
sammanställning:
År 1907.
År 1908.
År 1909.
År 1910.
År 1911.
Tillgångar;
Fastigheter............
5,055,124
5,249,641
5,232,497
5,173,863
5,261,051
Lösa inventarier ...
724,635
869,051
901,737
897,860
972,946
Lager af varor ......
4,666,262
6,499,874
6,190,972
6,469,562
6,415,884
Varufordringar ......
1,731,057
3,254,290
1,118,394
1,080,795
836,169
Öfriga tillgångar ...
7,474,065
10,685,132
7,115,990
9,755,561
12,140,432
Summa kr.
19,651,143
26,557,988
20,559,590
23,377,641
25,626,482
Skulder:
Eget kapital .........
1,637,476
1,634,293
1,604,060
1,598,560
1,598,560
Reserverade medel...
540,484
508,880
561,661
483,647
528,343
Upplånadt kapital...
4,646,978
5,918,702
6,068,078
5,095,223
5,073,170
Summa kr.
6,824,938
8,061,875
8,233,799
7,177,430
7,200,073 |
Under de fem åren hafva tillgångarne ökats med sammanlagdt
5,975,339 kr. och skulderna med 375,135 kr. Den afsevärdaste
ökningen i tillgångarne faller å “lager af varor11 samt “öfriga tillgångar11,
hvaraf årsvinsten utgör den hufvudsakliga delen. Hvad
skulderna beträffar har det egna kapitalet undan för undan sjunkit
och det upplånade i stället ökats t. o. m. år 1909, hvarefter äfven
det sistnämnda kapitalet minskats. År 1909 har att uppvisa ganska
198
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
anmärkningsvärda siffror. I förhållande till ställningen vid 1908 års
slut utvisa nämligen tillgångarne den 31 december 1909 en nedgång
med c:a 6,000,000 kr. men skulderna en ökning med c:a 170,000
kr. och sålunda behållningen en nedgång med 6,170,000 kr. Det
är den stora strejken år 1909, som satt detta djupa spår i brännvinsbolagens
räkenskaper.
Hvad bolagens fastigheter beträffar, framgår af den intagna öfversikten
öfver samtliga bolagens affärsställning den 31 december 1911,
att deras fastigheter tillsammantagna vid sagda tidpunkt belöpte sig
till ett bokfördt värde af 5,261,051 kr. Taxeringsvärdet å samma
fastigheter utgjorde 5,544,600 kr. och brandförsäkringsvärdet
4,822,850 kr. Inalles 27 bolag, fördelade på 17 olika län, besutto
fastighet, såsom nedanstående sammanställning utvisar:
Bolagsfastigheternas värde.
Fastighetsägande
bolag i
Bola-
gens
antal
I
bokförda
värde
Kr.
astigheten
taxerings-
värde
Kr.
S
brandför-  säkrings-  värde Kr.
Stockholms stad ..................
i
1,744,365
1,852,000
1,566,000
Uppsala
län................
i
205,450
278,000
244,500
Södermanlands „ ...............
i
37,343
57,400
55,000
Östergötlands
„ ...............
2
250,500
276,600
183,250
Jönköpings
„ ...............
2
230,137
229,500
215,000
Kalmar
„ ...............
1
12,100
25,000
24,000
Gottlands
„ ...............
1
52,000
84,400
85,000
Blekinge
„ ...............
1
150,000
132,000
130,000
Kristianstads
„ ...............
1
114,828
124,900
105,000
Malmöhus
„ ...............
5
883,685
920,000
784,300
Göteb. o. Bohus „ ...............
1
898,785
890,000
800,000
Alfsborgs
„ ...............
1
158,120
160,500
138,500
Skaraborgs
„ ...............
2
103,020
113,000
103,000
Värmlands
„ ...............
1
4,712
6,300
6,000
Yästmanlands
„ ...............
3
35,970
65,000
51,300
Gäfleborgs
„ ...............
1
5,812
7,000
7,000
Västernorrlands „ ...............
2
374,224
323,000
325,000
Summa
27
5,261,051
5,544,600
4,822,850
På nykterhetskommitténs särskilda begäran utfärdade kommerskollegium
den 19 oktober 1912 en rundskrifvelse till försäljningsbolagen
med anmodan att besvara följande frågor:
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
199
Har bolaget skuld å sin fastighet?
Om så är förhållandet, hur stor var skulden vid slutet af senaste
räkenskapsår?
Hur stor del af det i fastigheten insatta kapitalet utgöres af utaf
delägarne i bolaget tillskjutna medel?
Har i fastigheten placerats vinstmedel?
I jakande fall, huru stor del af dessa medel kan enligt den vid
tiden för placeringen gällande fördelningsgrunden anses tillhöra
a)
kommunen, där bolaget har sin verksamhet?
b)
landstinget?
c)
hushållningssällskapet?
d)
länets landskommuner?
e)
landets kommuner i sin helhet?
Af de på dessa frågor inkomna svaren framgår, att bolagens fastigheter
voro belastade med en skuld å tillsammans 1,846,275-03 kr.
(33-30 proc. af taxeringsvärdet) enligt följande specifikation:
Skuld
Kr.
................ 466,916-14
............... 135,000-00
................ 125,000-oo
............... 150,000-00
............... 21,000-oo
................ 78,000-oo
................ 109,879-85
................ 364,102-39
................ 90,000-00
................ 73,000-00
................ 233,376-65
Summa 1,846,275-03
De öfriga frågorna i rundskrifvelsen ha af de skilda bolagen besvarats
sålunda:
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm anger, att bolagets aktiekapital
till större eller mindre del ingår i bolagets samtliga tillgångar. Å fastigheten
ha af bolaget afskrifvits inalles 160,735"83 kr., af hvilket belopp Stockholms
stad bidragit med 128,588-66 kr. (8/10) och öfriga andelstagare med 32,147-17
kr. (-/!0). Efter år 1906 hafva inga afskrifningar å fastigheten ägt rum.
Sprithandelsbolaget i Upsala, som saknar eget kapital, äger en fastighet, som
den 31 december 1911 var bokförd till ett värde af 205,450 kr. Den var belastad
med ett lån å 135,000 kr. Betydande afskrifningar äro med anlitande
af vinstmedel gjorda. Sålunda afskrefvos åren 1907 —1911 sammanlagdt
77,494 kr.
Bolagsfastigheten i
Stockholms stad ....
Uppsala
län.
Östergötlands
„
.
Jönköpings
„
.
Gottlands
„
.
Blekinge
„
.
Kristianstads
„
.
Malmöhus
„
.
Alfsborgs
„
.
Skaraborgs
„
.
Yästernorrlands
„
.
200
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Nyköpings utskänkningsaktiebolag har insatt 32,500 kr. af sitt aktiekapital i
fastighet, och är fastigheten numera bokförd till detta värde bland bolagets
tillgångar. Å fastigheten hafva genom vinstmedel afskrifvits inalles 40,643''0l
kr. (däraf 4,843-26 kr. år 1911), af hvilken summa enligt den vid afskrifningarna
gällande fördelningsgrunden 19,359-80 kr. anses tillhöra Nyköpings
»vlsrf
-
''"''•V
Fastighet, tillhörande Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm,
Jakobsgatan nr 14.
stad, 4,195-81 kr. landstinget, 2,097-91 kr. hushållningssällskapet och 14,989-49
statskontoret.1)
Bolaget Göteborgssystemet i Linköping, som saknar eget kapital, äger en fastighet
med ett taxeringsvärde af 80,500 kr. och med en skuld af 40,000 kr.
Skillnaden täckes af de löpande inkomsterna.
Norrköpings utminuterings- och utskänkningsaktiebolag har ej i sin fastighet
insatt några vinstmedel. För reparationer och förbättringar af egendomen *)
*) Här och i det följande användes uttrycket statskontoret såsom förkortning för
länets och landets kommuner m. m. medelst fördelning genom statskontoret.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
201
afsätta medel utbetalades den 10 maj 1909 jämlikt konungens befallningshafvandes
utslag med 7/1() (59,500 kr.) till staden Norrköping, med 2/10
(17,000 kr.) till statskontoret och med 1/10 (8,500) till hushållningssällskapet.
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Jönköping. Skillnaden mellan fastighetens
bokförda värde (142,326-9 9 kr.) och skulden (100,000 kr.) utgöres af bolagets
reservfond (5,000 kr.) och en del af aktiekapitalet. I fastigheten har
enligt uppgift aldrig placerats några vinstmedel, men huruvida reservfonden
bildats genom vinstmedel, lämnas osagdt.
Eksjö spritvaruförsäljningsbolag och Kalmar spritvarubolag ha hvarken
insatt eget kapital eller några vinstmedel i sin fastighet.
I Visby spritvaruförsäljnings aktiebolags fastighet, bokförd till ett värde af
52.000
kr. och besvärad med en skuld af 21,000 kr., äro vinstmedel till ett
belopp af 31,000 kr. placerade. Häraf böra 15,500 kr. anses tillhöra staden
Visby, 3,100 kr. hushållningssällskapet samt 6,200 kr. landstinget och lika
mycket statskontoret.
Karlskrona utskärningsaktiebolags fastighet graveras af en belånad inteckning
å 78,000 kr. och är numera (1912) bokförd till ett värde af
145.000
kr., sedan 5,000 kr. därå afskrifvits vid 1911 års bokslut. Skillnaden
mellan skulden och det bokförda värdet täckes endast delvis af aktiekapitalet
(30,000 kr.), och därför måste gifvetvis en del vinstmedel anses
vara placerade i fastigheten. Vid de årliga redovisningarne för och utbetalningarne
af vinstmedlen upptages erforderligt lån, hvilket sedermera återgäldas,
i den mån nya vinstmedel blifva tillgängliga.
Kristianstads spritförsäljnings aktiebolags fastighet är numera (1912) bokförd
till ett värde af 111,383''0 i kr., sedan 3,444''84 kr. därå afskrifvits vid
1911 års bokslut. Fastigheten är belastad med skuld af 109,879''8 5 kr.
Vid inköp af fastigheten äfvensom delvis ombyggnad af densamma har utom
upplånadt kapital användts tillgängliga medel utan särskiljande af aktieoch
vinstmedel.
Malmö spritförsäljnings aktiebolags fastighet var den 31 december 1911
bokförd till ett värde af 237,144-60 kr., och skulden därå belöpte sig till
12,004-20 kr. Bolagets aktiekapital utgjorde 50,000 kr. Vinstmedel torde
sålunda vara till ansenligt belopp placerade i fastigheten, särskildt som afskrifningar
därå gjorts. Vid boksluten 1907-—1911 ha sålunda å fastigheten
afskrifvits sammanlagdt 16,600-09 kr. Närmare utredning kan efter det af
bolaget tillhandahållna räkenskapsmaterialet ej åstadkommas.
Helsingborgs utminutering s- och utskärning saktiebolag äger en fastighet, den
31 december 1911 bokförd till ett värde af 104,407-7 1 kr. Den intecknade
skulden utgjorde 27,098-19 kr. Aktiekapitalet utgör 60,000 kr., och några
afskrifningar å fastigheten ha under åren 1907 —1911 icke ägt rum. Någon
närmare utredning kan med ledning af det insända uppgiftsmaterialet ej utföras.
Landskrona minuterings- och utskänkningsaktiebolag. Delägare hafva för
fastigheten, den 31 december 1911 bokförd till ett värde af 65,504 48 kr.
och belastad med en skuld af 40,000 kr., tillskjutit 25,000 kr. Några vinstmedel
äro ej däri placerade.
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Lund äger en fastighet, den 31 december
1911 bokförd till ett värde af 187,128-16 kr. och skuldsatt för 5,000 kr.
Af det i fastigheterna placerade kapitalet utgöra 35,000 kr. bolagets aktiekapital.
Afskrifningar äro gjorda under en följd af år och belöpte sig en
-
202
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
samt för åren 1907—1911 till 37,092-20 kr. Närmare utredningar tillåta
ej de insända uppgifterna.
Å Trelleborgs spritbolags fastighet, den 31 dec. 1911 bokförd till ett
värde af 289,500 kr. och graverad af en skuld å 280,000 kr., hafva under
åren 1908— 1911 afskrifvits tillhopa 28,939-48 kr., af hvilka 13,170-95 kr.
kunna anses tillhöra staden Trelleborg, 3,617-4 3 kr. hushållningssällskapet,
5,787-90 kr. landstinget samt 6,363-20 kr. statskontoret.
Aktiebolaget Göteborgssystemet har under åren 1876—1907 till inköp af
fastigheter och inlösen af inteckningar däri användt vinstmedel till ett sammanlagdt
belopp af 832,592 kr., hvaraf 595,904''i o kr. skulle tillfallit staden
Göteborg, 96,348-90 kr. hushållningssällskapet och 140,339 kr. statskontoret.
Borås vin- & spirituosabolag äger en fastighet, den 31 dec. 1911
bokförd till ett värde af 158,120 kr. och belastad med en skuld af 90,000
kr. Bolaget äger ej något eget kapital, och å fastigheten hafva afskrifningar
ägt rum, ex. vid 1911 års bokslut med 9,487''20 kr. Närmare utredning
kan ej verkställas med ledning af de insända uppgifterna.
Falköpings spritförsäljnings aktiebolag har ej användt någon del af sitt
aktiekapital, 15,000 kr., till fastighetens förvärfvande. Fastigheten var den
31 december 1911 bokförd till ett värde af 62,008-28 kr., och skulden
därå utgjorde 33,000 kr. Afskrifningar å fastigheten hafva förekommit,
ex. år 1907 och 1910, då tillhopa ],781-01 kr. afskrefvos.
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Skara äger en fastighet, hvars bokförda
värde den 31 dec. 1911 utgjorde 40,000 kr. och skulden äfvenledes
40,000 kr. Aktieägarne hafva tillskjutit 10,000 kr. af det i fastigheten
nedlagda kapitalet, hvarå afskrifningar under vissa år ägt rum. Så afskrefvos
åren 1907, 1910 och 1911 tillsammanlagdt 1,393-09 kr.
Arvika köpings minutering sb olag, hvars fastighet i balansräkningen är åsatt
ett värde af 4,711-65 kr., har ej insatt någon del af sitt lottkapital (12,000
kr.) i fastigheten. Afskrifningar å denna hafva ägt rum, såsom åren 1908—
1910, då tillsammans 1,800 kr. afskrefvos.
Västerås spritbolag har ej någon skuld å sin fastighet, som ursprungligen
bokförts till ett värde af 56,504-9 5 kr. och för närvarande efter skedda afskrifningar
står upptagen till ett belopp af 35,000 kr. Det i fastigheten
nedlagda kapitalet utgöres icke till någon del af utaf bolagets delägare tillskjutna
medel utan uteslutande af vinstmedel, af hvilka enligt den vid tiden
för placeringen gällande fördelningsgrunden kunna anses tillhöra: 28,252-4 7
kr. (6/io) Västerås stad, 11,300''99 kr. (2/i0) länets landsting, 5,650-50 kr..
(Vin) länets hushållningssällskap samt 11,300-9 9 kr. (2/10) statskontoret.
Köpings spritbolag äger fastighet för 500 kr. Därå hvilar ingen skuld.
Bolaget saknar eget kapital.
Sala sprithandelsbolags fastighet har uppförts af vinstmedel, reserverade
under åren 1888, 1889 och 1890, med tillsammans 6,919-40 kr. Af dessa
medel kunna 6/io (3,459-70 kr.) anses tillhöra Sala stad, 2/10 (1,383-88 kr.)
länets landsting och statskontoret hvardera samt 1/10 (691''94 kr.) länets
hushållningssällskap.
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Söderhamn, hvars fastighet den 31 dec.
1911 var bokförd till ett värde af 4,700 kr., äger en reservfond å
30,235-45 kr., hvarur medel tagits till fastighetens förvärfvande. Afskrifningar
å fastigheten hafva förekommit, såsom åren 1907 och 1908 då sam
-
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
203
manlagdt 400 kr. afskrefvos. Reservfonden, som torde vara bildad genom
vinstmedel, anses till 5/10 tillhöra Söderhamns stad, till 3/10 länets landsting,
till 1/ln länets hushållningssällskap och till 2/]n statskontoret.
Aktiebolaget Qöteborgssystemets i Hudiksvall fastighet nr 129, som uppfördes
år 1881, amorterades under tiden före tillämpningen af fördelningen
af årsvinsten enligt 1895 års förordning dels med vinstmedel, dels med
hyresinkomster. Då fördelningsgrunden enligt nämnda författning skulle
tillämpas, bokfördes, enligt vederbörandes beslut, ifrågavarande fastighet såsom
tillhörande Hudiksvalls stad till s/5 samt länets landsting och hushållningssällskap
till 1/5 hvardera. Efter nämnda tid har fastigheten påförts
alla på densamma belöpande utgifter och godtgjorts för hyra. Öfverskottet
redovisas till nämnda intressenter. Ett magasin, som uppfördes år 1889.
blef på enahanda grunder före tillämpningen af fördelningsgrunden af
vinstmedlen enligt 1905 års förordning bokförd såsom tillhörande statskontoret
till 2/10, Hudiksvalls stad till 6/10, landstinget till 3/10 och hushållningssällskapet
till 710. Berörda fastigheters taxeringsvärde uppgår till 89,000 kr.
Hernösands nya utskänkningsbolag. Bolagets fastighet utbalanserade vid
1911 års slut med kr. 174,940-9 8. Sedan utelöpande skuldförbindelser
blifvit guldna, bör af behållningen af fastighetens kapitalvärde 5/10 tillfalla
Hernösands stad, 2/io länets landsting, 1/10 länets hushållningssällskap och
*!/10 statskontoret.
Bolaget Göteborgssystemet i Örnsköldsvik hade den 31 dec. 1911 en
skuld å 58,435-67 kr. på sin fastighet, som var bokförd till ett värde af
78,597-13 kr. En byggnad under uppförande var dessutom bokförd till
120,685-9 4 kr. I fastigheten hafva vinstmedel placerats till ett belopp af
20,000 kr., hvaraf 48/ioo eller V600 kr. anses tillhöra Örnsköldsviks stad.
Från samtliga fastighetsägande bolag med undantag af fem, hvilkas
fastigheter ägde ett sammanlagdt taxeringsvärde af 785,400 kr., hafva
svar bekommits å den uppställda frågan, hvilket ungefärligt försäljningspris
fastigheten torde betinga, om hänsyn ej tages till den nuvarande
användningen. Detta pris har för fastigheter med ett sammanräknadt
taxeringsvärde af 4,848,200 kr. angifvits vara 3,730,500
kr., utgörande 76-9 proc. af taxeringsvärdet. Byggnadstomterna ha
uppgifvits ingå i nyss angifna försäljningspris med 1,215,000 kr.
(32-6 proc.). Byggnaderna i och för sig själfva äro vanligen inredda
för sitt nuvarande ändamål och måste därför i många fall
undergå betydande omändringar för att kunna tagas i bruk för
annan rörelse eller såsom bostadshus. Såsom ofta belägna i centrala
stadsdelar äga emellertid tomterna i regel stort värde.
Samtliga bolagens utgifter under år 1911 belöpte sig enligt de
inkomna redogörelserna under kap. IV i de använda frågeformulären
till ett belopp af 49,770,752 kr. med följande fördelning å vissa
hufvudposter:
204
BBÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Kr.
Inköpta dryckesvaror samt socker, essenser o. d.
ingredienser ............................................................... 41,269,636
Buteljer, kork o. a. utensilier.................................... 483,720
Löner och arfvoden .................................................. 2,647,851
Lokalhyror..................................................................... 1,416,302
Afgifter för försäljningsrättigheter .......................... 208,894
Krono- och kommunalutskylder ................................ 2,002,129
..
v
7
7
Ofriga utgifter (inkl. afskrifningar, räntor samt re
servering
för utgifter till utskylder och revisorer) 1,742,220
Summa 49,770,752
Beträffande räntor på upplånadt kapital må anmärkas, att de
flesta bolagen redovisat utgående räntor, blott såvidt och i den mån
de öfverskjutit bolagets ingående räntor, samt att en del aktiebolag
på räntor å upplånadt kapital fört de 5 proc., som utbetalts till
'' aktieägarne. I fråga om det belopp, som redovisats för hyror, har
upplysts, att 117,800 kr. däraf afse hyror för personalen. Sammandrages
förestående tablå till likhet med kontrollstyrelsens redovisning
af bolagets utgifter, erhåller densamma följande
utseende:
Varukonto ............................................ 41,269,636
kr.
Omkostnader ....................................... 8,501,116
„
Summa
49,770,752
kr.
I sist utkomna berättelse från kontrollstyrelsen angifvas bolagens
utgifter år 1911 hafva uppgått
å varukonto till ................................ 34,694,390
kr.
i omkostnader „
8,092,471
„
Summa
42,786,861
kr.
Hvad den stora skillnaden i varukontot beträffar, härrör densamma
därifrån, att till utredningen redovisats det in- och utgående lagrets
värde; medan lagret helt och hållet elimineras i kontrollstyrelsens
redogörelse. Enligt tabellbilagan 1 uppgick det ingående lagret hos
samtliga bolag till ett värde af 7,043,162 kr. och af dragés detta
belopp från 41,269,636 kr. framträder summan 34,226,474 kr.,
som ju i betraktande af att värdet å lagret af flera bolag icke
uppgifvits utan vid utredningen beräknats torde få anses godt öfverensstämma
med kontrollstyrelsens uppgift å varukontots belopp.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
205
Hvad åter vidkommer skillnaden i omkostnadskontot, utgörande
408,645 kr., är först att märka, att kontrollstyrelsen öfverför de
afgifter, som bolagen betala för sina försäljningsrättigheter (225 kr.
pr st.) till årsvinsten, medan desamma vid utredningen redovisats
bland utgifterna. Berörda afgifter kafva enligt bolagens till utredningen
inkomna uppgifter belöpt sig till 208,894 kr. *) Afdrages
sistnämnda summa, minskas skillnaden mellan utredningens och kontrollstyrelsens
omkostnadskonto till 199,751 kr. Genom en detaljerad
jämförelse mellan de i kontrollstyrelsens berättelse för hvarje
bolagsort specificerade omkostnadsbeloppen med primäruppgifterna
till utredningen har jag lyckats konstatera, att den angifna resterande
skillnaden väsentligen beror därpå, att flera utgiftsposter, som
redovisats till utredningen bland bolagens utgifter, af en eller annan
anledning ej medtagits vid kontrollstyrelsens angifning af bolagens
omkostnader2). Då ingen anmärkning från min sida kunnat göras
mot berörda utgiftsposters inräkning i omkostnaderna, har jag anledning
antaga, att det belopp för omkostnadskontot, som utredningen
kommit till, i det hela är riktigt.
Bolagens inkomster hafva redovisats till ett sammanlagdt belopp
af 68,595,504 kr. enligt följande specifikation:
Försålda och på lager varande varor ........................ 66,744,249 kr.
Öfverlåtna rättigheter till utskänkning med skyldighet
att inköpa all spirituösa hos bolaget............... 608,778 „
till utskänkning utan sådan skyldighet ............ 9,839 „
till utminutering ................................................ 836,335 „
Räntor o. a. inkomster ................................................ 396,303
„
Summa 68,595,504 kr.
Då utgifterna sammanlagdt belöpte sig till 49,770,752 kr. har
sålunda en vinst uppkommit af 18,824,752 kr., eller om afgifterna
för försäljningsrättigheterna efter kontrollstyrelsens föredöme öfverföras
till vinsten, 19,033,646 kr. I kontrollstyrelsens berättelse 1
1) I kontrollstyrelsens berättelse angifves summan till 209,569 kr. Skillnaden faller
på Hallands och Skaraborgs län, för hvilka i kontrollstyrelsens berättelse redovisas
resp. 6,300 och 8,325 kr. i bolagsafgifter, medan enligt uppgifterna till utredningen
beloppen utgöra 5,850 (för 26 rättigheter) och 8,100 kr. (för 36 rättigheter).
a) Så är exempelvis fallet med en post “räntor" i Stockholm å 33,140 kr.; med poster
för punschstämplar m. m. i Norrtälje å 3,119 kr., i Eskilstuna å 16,627 kr., i Motala
å 6,423 kr., i Hässleholm å 3,831 kr.; med reserverade medel för utskylder eller revision
å 2,000 kr. i Nyköping, 1,000 kr. i Trosa, 1,000 kr. i Ängelholm; med utgifter för
frakter och forlöner å 1,748 kr. i Hedemora, med utgifter för glas, kork m. m. å
12,506 kr. i Kristinehamn; med utgifter för inventarier m. m. å 45,435 kr. i Lindesberg etc.
206
BRÄNNVINETS .FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
redovisas vinsten till ett belopp af 19,034,563-21 kr. Skillnaden
utgör sålunda endast 917-21 kr., hvilken skillnad med hänsyn
till de stora talvärden, som ingått i beräkningarna, och i betraktande
af att slutresultaten utvunnits ur två helt skilda uppgiftsmaterial
snarare bör bestyrka än försvaga tillförlitligheten af såväl
de uppgifter, som ingått till den föreliggande utredningen som till
kontrollstyrelsen.
Den nyss omnämnda vinsten utgör det belopp, som enligt lag
går till fördelning åt kommuner, landsting och hushållningssällskap.
I sagda vinstbelopp ingå ej afskrifningar och en del reserveradt
kapital. Såsom framgår af den å sid. 196 intagna tablån, uppgick
bruttobehållningen af bolagens rörelse under år 1911 till 19,477,767
kr. utan inräkning af erlagda afgifter för innehafda försäljningsrättigheter.
Tabellbilagan 4 åskådliggör, huru bruttovinsten användts
dels af 96 bolag under åren 1907—1911, dels af samtliga bolag
under år 1911. År 1911 förfogade bolagen öfver en årsbehållning
af inalles 19,477,767 kr., hvaraf 74,961 kr. a.fskrefvos å fastighet,
146,260 kr. afskrefvos å lösa inventarier, 431,794 kr. reserverades
samt återstoden, 18,824,752 kr., gingo till lagstadgad fördelning.
Till fördelning gå ock själfva försäljningsafgifterna, utgörande, som
sagdt, enligt utredningens resultat, 208,894 kr., så att inalles skulle
af de på brännvinshandeln intjänta medlen 19,033,646 kr. (enligt,
kontrollstyrelsen 19,034,563 kr.) gå till fördelning.
Beträffande de inköps- och försäljningspris, som under året varit
rådande, hänvisas till kontrollstyrelsens berättelse för 1911/1912, sid.
26 och 27. Inalles voro under året 43 af bolagen anslutna till den
år 1908 till följd af reningsverkens sammanslutning bildade föreningen
Göteborgssystembolagens leveransförening utan personlig ansvarighet.
Sagda förening har ingått kontrakt med de förenade reningsverken,
hvari stadgas huru priset å renadt brännvin skall bestämmas genom
visst tillägg till råbrännvinets pris. För föreningens medlemmar var
priset å varmrenadt brännvin ä 50 proc. fritt banvagn eller ombord
vid reningsverk i
jan.—sept.
okt.— dec.
1911
1911
Skåne.................................... 90''3
93-3
Västergötland...................... 91-8
94-8
Stockholm .......................... 92-3
95-3
För närmare kännedom om prisen liksom angående det saluhållna
brännvinets alkoholstyrka hänvisas till anförda ställe i kontrollstyrelsens
berättelse.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
207
Bolagens omsättning under år 1911 af såväl spirituösa som maltoch
läskedrycker finnes detaljerad! redovisad i tabellbilagan 1. Ur
nämnda tabellbilaga meddelas följande sammandrag, rörande hvilket
torde böra anmärkas, att af bolagen själfva genom kallreningsverk
till säljfärdigt brännvin nedsatt sprit bar redovisats såsom af bolagen
inköpt brännvin k 50 proc. Genom anläggandet af kallreningsverk
undgå bolagen att betala transportkostnad från reningsverken för
allt det vatten, hvarmed spritens alkoholstyrka nedsättes. De bolag,
som äga egna kallreningsverk, äro enligt uppgift följande: Stockholms,
Sundsvalls, Härnösands, Karlstads, Lidköpings, Norrköpings,
Örebro, Kalmar och Oskarhamns.
Bolagens varuomsättning år 1911.
a) Ingående varor.
Inköpt
Till-
Behåll-
inom Sverige
verkat
genom
Varuslag
ning d.
81/» 1910
inalles
däraf fr.
inneh. af
utminu-  terings-  rätt
impor-
terat
direkt
för-
skäring
eller
annor-
ledes
mål
Summa
L
i t e r
Brännvin, renadt å
50 proc................
2,488,917
24,744,632
666,323
27,578
27,261,127.
Brännvin, andra slag
(kryddadt, akvavit
m. m.)................
261,508
668,005
103,866
7,673
295,595
2,741
1,235,522
Sprit å 50 proc.......
106,536
1,506,532
19,312
—
2,806
316
1,616,190
Whisky..................
98,566
115,814
61,866
46,966
19,117
1,646
282,109
Konjak ..................
916,716
944,497
356,135
598,447
2,636,033
6,229
5,101,922
Rom och arrak ......
85,872
41,727
11,667
43,063
29,188
443
200,293
Punsch o. a. likör ...
497,421
1,071,305
552,698
4,250
218,479
2,304
1,793,759
Vin (inkl. bär- o. frukt-  saft) intill 25 proc.
336,138
223,829
95,211
49,988
32,446
786
643,187
Maltdrycker (utom
svagdricka)............
215,666
4,809,601
129,846
137
5,025,404
Läskedrycker (inkl.
svagdricka)............
347
88,745
2,035
89,092
Summa later
5,007,687
34,214,687jl,998,959
750,387 3,233,664 42,180 43,24S,605
208
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
b) Utgående varor.
Försålt
Varuslag
i egen
utminu-
tering
i egen
utskär-
ning
till eller
genom
inneh.
af ut-  minute-  rings-  rätt
ex-
por-
te-
rat
Använt
för egen
tillverk-
ning
Under-
mål
Behåll-
ning
d. «/u
1911
Summa
liter
L
t e r
Brännvin, renadt
å 50 proc..........
21,045,028
2,258,907
70,277
1,703,508
41,843
2,141,564
27,261,127
Brännvin, andra
slag (kryddadt,
akvavit m. m.) .
847,277
97,005
8,494
16,724
4,758
261,264
1,235,522
Sprit å 50 proc.
452,977
52
142
—
970,754
3,350
188,915
1,616,190
"Whisky .........
98,398
61,691
10,331
—
14,162
976
96,551
282,109
Konjak ............
3,179,676
335,089
43,705
—
432,281
20,601
1,090,570
5,101,922
Rom och arrak...
39,127
23,907
102
—
60,591
1,283
75,283
200,293
Punsch o. a. likör
777,824
458,126
71,487
375
1,766
5,043
479,138
1,793,759
Vin (inkl. bär- och
fruktsaft) intill
25 proc.
......
260,140
23,516
3,694
23,857
2,843
329,137
643,187
Maltdrycker (utom
svagdricka) ......
346,331
4,663,023
66
1,073
14,911
5,025,404
Läskedrycker
(inkl. svagdricka)
27,957
60,499
148
488
89,092
Summa liter
27,074,735; 7,981,815
208,298j 375 3,223,643 81,918 4,677,821 43,248,605
Sammanställas de försålda spritvarorna i enlighet med kontroll -  styrelsens uppställning i dess ämbetsberättelse, framträda följande tal:
Såld kvantitet år 1911 enligt
föreliggande kontrollstyrelsens
utredning.
berättelse.
Liter
Liter
Renadt brännvin ä 50 proc...... 23,374,212 23,477,259
Brännvin andra slag och sprit...
1,405,947
1,410,997
Whisky, konjak, rom och arrak 3,792,026
3,795,744
Punsch och likör.......................... 1,307,812
1,306,981
Summa 29,879,997 29,990,981
Hela skillnaden mellan de båda uppgifterna belöper sig sålunda
till 110,984 liter, och torde denna skillnad nästan i sin helhet
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
209
bero därpå, att, så vidt jag kunnat finna, sammandragnings- eller
tryckfel föreligga i kontrollstyrelsens berättelse dels rörande såldt
renadt brännvin i Östersund, som upptages till 323,428 liter, men
antagligen skall vara jämnt 100,000 liter mindre, dels rörande såldt
brännvin, andra slag och sprit i Göteborg, som i berättelsen upptages
till 79,817, men hvilka till utredningen angifvits vara 73,647 liter.
För en närmare kännedom om bolagens varuomsättning tillåter
jag mig hänvisa till den utförliga tabellbilagan nr 1, som meddelar
synnerligen detaljerade uppgifter i ämnet. Här vill jag endast påpeka,
att den stora egna förbrukningen af brännvin och sprit hufvudsakligen
åtgår för tillverkning af konjak, hvaraf framställts icke
mindre än 2-6 milj. liter. Af rom och arrak hafva använts 60,591
liter väsentligen för framställning af punsch och annan likör, hvaraf
tillverkningen belöpt sig till 218,497 liter. Vin användes jämte
brännvin och konjak för framställning af glögg, som hänföres under
brännvin, andra slag, hvaraf tillverkningen uppgått till 295,595
liter. Konjak användes naturligtvis ock för framställning af brännvinsblandad
konjak. Af konjakstillverkningen i det hela producerades
öfver 200,000 liter i Stockholm, hvars bolag äger ett särskilt
konjaksberedningsverk, som jag varit i tillfälle att bese under
föreståndarens personliga ledning.
För öfrigt vill jag påpeka, hvilken ojämförligt mycket större betydelse
för varuomsättningen af spirituösa utminuteringen äger än
utskänkningen. Genom utminutering såldes af bolagen under redogörelseåret
inalles 26,700,447 liter brännvin och vin samt 374,288
liter malt- och läskedrycker, medan utförsäljningen i utskänkningen
omfattade endast 3,258,293 liter brännvin och vin men däremot
4,723,522 liter malt- och läskedrycker. Det såldes öfver 8 gånger
mera spirituösa och vin i utminuteringen än i utskänkningen, i
hvilken senare i stället såldes öfver 10 gånger mera malt- och läskedrycker
än i utminuteringen. I utskänkningsställena såldes det mera
malt- och läskedrycker än spirituösa, och ifrågavarande förtäringsställen
förtjäna i våra dagar lika gärna namnet ölstugor som sitt
gamla namn brännvinskrogar.
Genom särskilda efterskrifvelser till bolagen har kommerskollegium
sökt åtminstone approximativt få svar på den fråga, som återfinnes
i frågeformulären angående försäljningen utom den kommun,
där bolaget har sin verksamhet, men hvilken fråga de flesta bolagen
vid formulärens återsändande lämnat obesvarad. Af de inkomna
svaren framgår, hvad Stockholm, Haparanda, Karlshamn, Kungälf,
Malmö, Ystad och flere andra orter beträffar, att brännvin ej
utlämnas till personer på rekvisition medelst bref, telefon och dylikt
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
14
210
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
utan allenast till personliga bud. Den kvantitet, som på sådant
sätt utförsäljes till personer utom kommunen, är för ifrågavarande
bolag okänd. Beträffande öfriga bolag, från hvilka svar ingått,
ställer sig försäljningen till personer utom kommunen enligt uppgift
ungefär sålunda:
Försäljningen utom kommunen utgör af hela
bolagets försäljning af
Bolagens hemort
bränn-
vin,
renadt
7»
bränn-
vin,
andra
slag
7®
sprit
7»
whisky
7®
konjak
7®
rom
och
arrak
7»
punsch
och
likör
7»
vin
7»
Stockholms län:
Södertälje ....................
21-o
15*7
62-3
14-7
8-4
15*4
7-6
3-8
Öregrund .....................
60-o
5*o
—
5''0
50'' o
—
20-o
50-o
Sundbyberg ..................
12-4
—
51-3
—
—
—
—
—
Uppsala län:
Uppsala........................
5*5
2-4
3-9
4-4
1-6
0-4
0.5
4-5
Enköping .....................
1-2
5*2
—
2-6
0''8
2-1
2i
1-5
Södermanlands län:
Eskilstuna.....................
4''1
8-o
l-o
8-9
3-4
1-8
10-8
8-5
Mariefred .....................
34-01)
—
—
—
—
—
—
—
Trosa ...........................
66-7
20-o
10-o
20-o
60- o
lOo
19-8
20-o
Malmköping ..................
49-6
—
—
—
38-8
—
—
—
Östergötlands län:
Linköping.....................
2*3
2-5
9-1
2-6
2-6
4*2
2-8
6*2
Motala ........................
3-o
0*7
—
—
1-7
—
3l
0-9
Norrköping ..................
25-o
25-o
—
—
25*0
—
—
—
Vadstena .....................
66-71)
—
—
—
—
—
—
—
Jönköpings län:
Jönköping.....................
5*3
1-3
1*6
0-9
3-o
0-6
3-3
—
Kalmar län:
Oskarshamn ..................
69-6
29-9
15-3
40-o
62-2
41’4
34-4
61-5
Västervik .....................
4*7
—
—
12-9
2-3
13o
5-9
—
Mörbylånga ..................
88-9
88-8
—
88-9
88-9
—
86-9
88-9
Nybro...........................
2-3
0-9
—
““
2-1
—
—
3-3
Gottlands län:
Visby ...........................
81-8
82-o
81-7
81-6
81-s
82-o
82-1
-
Blekinge län:
Karlskrona.....................
33-4
16-9
66-7
—
56-8
—
—
—
Ronneby........................
40-s
5*o
—
8''0
25-8
—
9-o
16-7
Kristianstads län:
Kristianstad ..................
10-1
lOo
—
—
10''4
—
9-1
—
Ängelholm.....................
1-8
—
—
—
0-5
—
—
—
Båstad...........................
90-o
50-o
50-o
10o
80-o
50-o
20-o
50-o
Degeberga.....................
89-o
83-7
86-2
94-3
23-0
90-9
13-7
68-1
Tomelilla .....................
80-o
67-o
78-8
45-8
73-5
560
32-9
71-0
*) I genomsnitt för all spirituösa och vin.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
211
Försäljningen utom kommunen utgör af hela
bolagets försäljning af
Bolagens hemort
bränn
vin,
renadt
7°
bränn-
vin,
andra
slag
7»
sprit
7»
whisky
7»
konjak
7»
rom
och
arrak
7»
punsch
och
likör
7»
vin
°/o
Malmöhus län:
Eslöf ...........................
2-5
2-0
8-5
3-o
1*2
0''9
2*7
0''4
Hälsingborg ..................
10-o
10-o
—
—
lO-o
—
10- o
—
Landskrona ..................
15o
10-o
10-o
10-o
10 o
—
10-0
—
Skanör ........................
92-0
9-7
15''2
40-5
32*9
76-9
22-2
18-2
Trelleborg.....................
2-9
5‘3
12-7
4*2
2''6
0''8
2-1
1-5
Anderslöf .....................
71-4
80-2
73i
73-1
74-s
75''S
34-4
72-3
Dalby...........................
13-6
44-o
53''8
49-i
18''9
—
34-o
18-9
Efverlöf........................
75-0
74-s
75-4
71''4
75''0
_
75-o
74-9
Höganäs........................
0*7
5*9
—
3''2
1*0
—
1*7
0''6
Hörby...........................
81-2
52-o
70''1
38-8
18-8
—
56''2
88-5
Kaus ...........................
9-8
18-2
15*2
13-7
79-7
15‘4
15''8
15-6
Köstånga .....................
25" 4
30-4
25*o
29''9
25-3
25-4
31-6
32-2
Skurup ........................
80-o1)
—
—
—
—
—
—
—
Teckomatorp..................
75''0
50-o
50*o
—
50-o
—
—
—
Tågarp ........................
60-o
60-o
60-o
60-o
60-o
65*2
60-o
60-o
Väsby...........................
14-o
—
—
—
—
—
—
—
Östraby ........................
65-0
65''l
65-0
64-7
65-0
65*1
65-1
65o
Hallands län:
Falkenberg ..................
70-o
löo
75-0
10- o
50'' o
_
20*o
50''0
Kungsbacka ..................
94-8
80-5
93-3
21''5
82-2
84-o
34-o
41-5
Laholm ........................
90-o1)
—
—
—
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus län:
Göteborg .....................
25-o
_
—
_
_
_
_
_
Strömstad .....................
86-1
38-9
96''S
25-9
82-0
54''8
32-2
—
Alfsborgs län:
Vänersborg ..................
11-6
_
_
_
_
_
_
_
Alingsås........................
40-1
13i
—
20-7
25‘6
11-2
23-o
12-o
Borås ...........................
65-3
33-8
SO-o
25-1
66-7
50''o
20-o
17-1
Trollhättan ..................
20-o
—
—
_
20-o
20-o
10*o
Åmål ...........................
50-o
50-o
50-o
10''3
50-o
10o
10-o
—
Skaraborgs län:
Marie stad .....................
69-s
20-o
_
_
49''9
_
30-7
_
Falköping .....................
50-01)
—
—
—
—
—
—
—
Hjo ..............................
65-o!)
—
—
—
—
_
—
—
Lidköping.....................
50-o1)
—
—
_ ''
—
_
—
—
Skara ...........................
50’o1)
—
—
—
—
—
—
—
Värmlands län:
Arvika...........................
90o i)
_
_
_
_
_
_
_
Kristinehamn ...............
6''2
13-4
12-2
5 4
5-8
8''S
6-8
7''0
Säffle ...........................
75-2
74-8
74-9
74-9
74-9
75-4
75-o
75''0
Örebro län:
Askersund.....................
80-01)
—
—
—
—
—
—
—
'') I genomsnitt för all spirituösa och vin.
212
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Försäljningen utom kommunen utgör af hela
bolagets försäljning af i)
Bolagens hemort
bränn-
vin,
renadt
7»
aränn.
vin,
andra
slag
7»
sprit
7o
whi-
sky
7°
konjak
7»
rom
och
arrak
7°
punsch
och
likör
7»
vin
7»
Västmanlands län:
Västerås........................
9-6
6-o
13-7
6-o
3o
9*2
5*6
B-s
Arboga ........................
2-7
0-i
—
2-7
l-i
0''9
5-1
1-4
Köping ........................
75''8»)
—
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs län:
Falun...........................
25-6
51-4
41-8
10''5
22-9
17''2
7-2
29-2
Hedemora .....................
34-4
15-7
23-7
17-2
27-5
49-7
17-6
10-5
Gräfleborgs län:
Hudiksvall.....................
50-3
23-6
17-1
6-8
9''8
6-9
3-8
26-8
Söderhamn.....................
80''0
80- o
20-o
1-5
70o
—
28-1
30-o
Västernorrlands län:
Sundsvall .....................
7''3
5-5
14-8
22-1
13-2
4-0
2-0
2-7
Örnsköldsvik..................
70''7
58-8
64-7
40-5
63-1
65-1
34-7
20-1
Norrbottens län:
Luleå ...........................
74-7
49-s
66-7
25-2
77-1
44-6
32-9
11*5
Piteå ...........................
| 75-o
50-o
50-o
25-o
75-o
—
25-0
25-0
i) i genomsnitt för all spirituösa och vin.
Ett större antal af ofvan uträknade procentbelopp äro ganska
osäkra; i alla händelser äro de, såsom synes, mycket växlande till
sin storlek.
Vill man med ledning af de uppgifna förhållandena begagna sig
af en medelprocent för försäljningen utom kommunen, ställer sig
densamma
7»
för brännvin,
renadt ............... till
43''«1
„
„
, andra slag ......... „ 36''7 7
, sprit................................. „
47-06
„ whisky.............................. „
33-80
7»
för
konjak.............................. till
40''2
„
rom och
arrak .................. „
39''6 3
„
punsch
och
likörer............ „
30-5 7
„
vin ................................. „
35-54
I sin omfattande rörelse sysselsatte brännvinsförsäljningsbolagen
år 1911 en hos bolagen direkt anställd personal af inalles 1,660
personer, hvaraf 351 tillhörde förvaltningen och 1,309 betjäningen1).
Af bolagens föreståndare för utskänkningsrörelsen har redovisats en underordnad,
af dem aflönad personal af inalles 1,849 personer (jfr sid. 223).
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
213
Inalles utbetaltes under året i löner och arfvoden 2,719,707 kr.,
däraf 380,324 kr. utgingo till styrelser och revisorer. Vidrörda
förhållanden åskådliggöras närmare af följande sammandrag.
Förvaltnings- och arbetarepersonal direkt anställd hos brännvinsförsäijningsbolagen
år 1911 samt dess löner.
Län
Förvalt-
nings-
personal.
Arbetare-  personal,
direkt
aflönad af
bolagen.
Sammanlagd lön
Inalles.
Kr.
Däraf till
styrelse och
Antal
personer.
Antal
personer.
revisorer.
Kr.
Stockholms stad.....................
25
276
436,925
4,790
Stockholms
län ...............
29
32
109,631
26,645
Uppsala
„
...............
12
46
79,509
13,159
Södermanlands .................
12
60
97,014
16,937
Östergötlands
„
...............
26
93
200,570
26,232
Jönköpings
.................
4
16
54,338
8,764
Kronobergs
,,
...............
3
17
54,671
9,216
Kalmar
„
...............
21
42
101,908
22,103
Gottlands
„
...............
4
14
22,429
1,810
Blekinge
„
...............
11
48
86,245
17,554
Kristianstads
„
...............
21
40
101,040
15,636
Malmöhus
„
...............
56
116
318,255
46,162
Hallands
„
...............
17
38
95,000
19,766
Göteb. o. Bohus „
...............
17
81
109,009
16,690
Älf sborgs
„ ...............
16
46
103,089
13,756
Skaraborgs
„
...............
10
67
104,771
15,811
Värmlands
„
...............
11
47
114,387
18,222
Örebro
„
...............
12
35
93,666
12,986
Västmanlands
„
...............
5
30
75,762
11,357
Kopparbergs
„
...............
7
28
61,231
7,179
Gäfleborgs
„
...............
10
26
92,800
14,717
Västernorrlands „
...............
9
76
113,737
21,602
Jämtlands
,,
...............
3
8
23,280
4,570
Västerbottens
.,
...............
3
12
34,551
7,945
Norrbottens
.................
7
15
35,889
8,715
Hela riket
351
1,309
2,719,707
380,324
214
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
För att närmare belysa den ifrågavarande personalens lefnads- och
löneförhållanden intages härnedan en tabellarisk sammanställning af
de uppgifter, som därom varit att hämta ur den ifyllda bilagan till
frågeformuläret beträffande
a) Den manliga förvaltningspersonalen.
Yrkesspecialitet
Antal,
som
ingått
i me-  del-  talsbe-  räk-  nin-  gama
Ålder
Antal
hem-  may.
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
bränn-  vins-  förs.
Antal
år an-  ställd
bos
nuv.
arbets-
gifv.
Daglig
arbets-
tid
Antal
år
Antal
tim-
mar
i m
e d e 1 t a 1
Verkställande direktörer, gifta............
63
57-70
259
13-60
11-56
4-88
i»
i»
©gifta............
26
54''so
0-58
13-42
10-09
5-15
Disponenter, gifta ..............................
16
56-7 5
3-56
27-7 5
21-00
8-08
„
ogifta..............................
2
54-50
1-00
32-00
9-50
8-50
Jourliafvande styrelseledamöter, ogifta...
2
70-oo
—
—
—
—
Sekreterare, gifta.................................
5
45-50
2-60
5-6 7
5-67
—
„
ogifta ..............................
1
64-oo
—
4-oo
4-oo
—
Kassadirektörer, gifta...........................
7
58-6 7
2-43
11-08
7-42
—
„
ogifta ........................
4
67-75
075
8-75
8-75
—
Kamrerare, gifta .................................
35
54*44
3-77
18-7 5
16-6 0
7-66
„
ogifta................................
5
47-00
—
9-60
9-60
8-6 0
Kassörer, gifta ....................................
9
65*33
2-78
13-65
13-00
7-14
„
ogifta .................................
5
43-40
0-20
7*80
7*80
6-50
Inspektörer, gifta.................................
9
48-44
2-44
6-78
6-56
5-50
Kontrollörer, gifta ..............................
13
60-28
2-6 9
12*95
12-59
3-6 7
„
ogifta..............................
4
67*50
0''50
8-75
8-50
3-oo
Siffergranskare, gifta ...........................
8
49-86
2-3 8
5*oo
5-oo
2-33
Bokhållare, gifta .................................
17
40-8 8
1-47
14-90
12-06
6-80
„
ogifta ..............................
20
28-70
0-15
8-io
5-50
8-11
Kontorsbiträden, ogifta........................
4
24-25
—
5-17
4*13
8-75
Vaktmästare, gifta ..............................
5
53-40
3-oo
19-oo
18-00
9-80
Med inräkning af naturaförmåner ställde, sig lönerna för den
här redovisade manliga förvaltningspersonalen fördelade å olika län
enligt följande anvisning.
De små siffrorna under medellönsbeloppen utmärka antalet personer,
som ingått i uträkningen af medellönen.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
215
Verkställande
direktörer
Disponenter
Jourh.
styrelse
ledamot
Sekreterare
j Kassa-  ] direktörer
Län
g■
°g-
g-
°g-
°g-
g-
°g-
g-
Og.
Arbetslön un
der året i medeltal k
ronor
Stockholms stad...
15,000
15,000
7,000
i
1
1
Stockholms
län
1,100
1,900
_
—
—
—
—
—
2,000
2
2
1
Uppsala
„
3,100
3
—
—
—
—
—
—
—
1,200
i
Södermanlands „
850
1,600
4,175
—
1,800
—
—
850
—
1
2
3
1
1
Östergötlands „
3,083
6
1,000
1
—
5,400
i
—
—
—
—
—
Jönköpings
„
2,400
i
2,250
i
—
—
—
—
—
—
-
Kronobergs
„
6,008
3
—
—
-
—
—
—
—
-
Kalmar
„
1,604
1,435
_
_
__
—
_
1,200
—
5
3
1
Gottlands
„
2,000
i
—
—
—
—
—
—
—
-
Blekinge
„
2,425
4
-
—
—
—
200
—
—
-
Kristianstads „
1,350
8,000
-
—
—
—
-
Malmöhus
„
1,646
1,033
6,000
_
_
300
_
1,584
_
14
3
1
2
1
Hallands
„
1,950
2,375
3,500
_
_
_
—
500
—
3
1
1
1
Göteb. o. Bohus „
5,900
2,500
2,400
—
—
_
—
—
—
3
2
1
Alfsborgs
„
1,250
1,450
5,750
—
—
200
—
—
—
3
2
1
1
Skaraborgs
„
1,100
1,950
3,250
—
—
_
—
—
—
3
i *
2
Värmlands
„
1,900
5,100
—
6,650
—
_
—
—
—
3
1
1
Örebro
„
7,351
3,000
2,500
_
_
_
200
—
900
3
1
1
1
1
Västmanlands „
—
2,000
-
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs „
—
7,433
s
—
—
—
—
900
i
—
Gäfleborgs
„
2,000
1,200
—
—
—
500
—
—
—
1
1
Västernorrlands „
3,500
—
10,830
—
1,400
—
—
—
—
2
1
1
Jämtlands
„
—
1,150
i
5,400
i
—
—
—
—
—
—
Västerbottens „
—
4,000
i
—
—
—
—
—
—
Norrbottens
„
3,150
2,000
_
_
_
—
—
—
2
1
216
BBÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Kamrerare
Kassörer
In-
spek-
törer
Kon-
trollörer
Siffer-
gran-
skare
Bok.
hållare
Kon-
tors-
bitr.
Vakt-
mä-
stare
Län
g-
og-
g.
og-
g-
g-
Og-
g-
g-
Og-
og-
g-
Arbetslön unde
r året i
medeltal kronor
Stockholms stad...
7,500
i
-
—
2,100
i
1,500
4,500
8
—
900
i
4,000
i
—
—
1,500
i
Stockholms
län
700
i
-
-
600
i
—
600
i
—
—
—
413
2
—
—
Uppsala
5,800
i
-
-
—
600
i
600
1
—
—
—
1,350
4
—
—
Södermanlands
V
5,000
-
-
—
—
—
—
—
—
2,050
—
—
Östergötlands
»
2,750
2
3,750
i
-
1,500
i
—
—
1,200
i
300
i
400
9
1,500
i
—
1,000
1
Jönköpings
»
—
—
2,400
i
—
—
—
—
—
1,500
i
—
—
1,350
i
Kronobergs
Tf
2,515
i
Kalmar
n
2,073
8
-
867
—
—
250
2
—
—
1,675
9
500
i
535
i
845
i
Gottlands
n
-
2,500
-
3,500
—
—
—
—
—
1,500
—
—
Blekinge
»
3,800
9
-
—
—
—
50
—
—
—
Kristianstads
»
-
3,410
i
-
-
—
150
i
—
700
i
—
1,266
4
—
—
Malmöhus
»
4,750
4
—
1,950
2
-
1,663
4
—
—
600
1
2,477
8
1,720
8
830
i
—
Hallands
y>
4,500
i
—
1,500
i
-
—
1,533
8
500
1
300
i
—
—
—
—
Göteb. o. Bohus
7)
4,767
8
—
150
i
-
1,625
2
450
i
—
—
—
3,000
i
—
2,000
Alfsborgs
»
2,150
2
-
-
-
—
—
900
i
—
2,700
i
—
—
—
Skaraborgs
»
2,650
-
-
-
—
—
—
—
—
1,200
i
—
—
Värmlands
»
3,276
3,500
Örebro
n
5,526
i
-
1,050
i
—
—
1,500
i
2,541
2
—
600
i
—
Västmanlands
»
3,550
-
-
-
—
—
—
—
—
1,200
—
—
Kopparbergs
v
1,635
i
-
-
—
—
—
1,500
i
1,875
i
—
—
Gäfleborgs
n
4,716
8
—
-
-
—
—
2,700
i
—
2,420
i
—
—
—
V ästernorrlands
-
5,383
2
—
-
—
—
1,200
i
—
—
3,575
i
—
—
—
Jämtlands
»
Västerbottens
4,500
-
-
-
—
—
—
—
2,475
—
—
_
Norrbottens
2,600
2
-
-
1,350
i
—
—
—
—
2,400
i
—
1,600
i
j
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
217
I inkomst af annat arbete än hos brännvinsförsäljningsbolagen åtnjöt
ifrågavarande förvaltningspersonal i medeltal följande belopp:
Län
Verk-
ställande
direktörer
Dis-
po-
nen-
ter
Sekre-
terare
Kassa-
direktörer
Kärn
re-
rare
Kas-
sörer
Kon-
trol-
lörer
Siff er-  gran-  skare
Bok-
hållare
«•!
og-
g-
g-
g-
og-
g-
g-
g-
g-
g-
og-
K r o
n o
i
m e
del
tal
Stockholms stad
6,584
1,400
_
_
_
2,200
920
—
1,300
—
—
1,500
Stockholms län
2,000
Uppsala
n
—
2,400
Södermani.
x
1,323
—
—
—
—
—
200
—
—
—
1,029
—
Östergötlands
„
—
8,000
—
—
—
—
—
1,000
—
—
5,700
—
Jönköpings
2,915
—
Kronobergs
„
2,030
1,357
—
—
5,500
—
1,783
1,267
2,000
—
1,350
2,500
Gottlands
n
6,336
—
—
10,100
—
—
350
—
—
4,103
—
—
Blekinge
rf
2,840
—
—
—
—
—
—
—
1,500
—
—
—
Kristianstads
it
2,010
667
—
2,600
1,120
—
—
600
—
3,700
1,167
—
Hallands
„
333
1,500
Göteb.o.Bohus
tf
6,488
6,000
4,000
—
—
—
1,667
—
—
—
—
—
Älfsborgs
It
3,350
1,000
7,650
—
Skaraborgs
H
2,480
10,000
Värmlands
n
5,985
—
—
Örebro
»
—
2,000
—
—
—
—
825
—
—
—
—
—
Västmanlands
—
—
1,000
—
4,493
—
—
—
—
10,409
—
—
Kopparbergs
n
—
4,650
—
—
—
—
798
—
—
—
—
—
J ämtlands
it
—
—
—
—
—
—
86
—
—
—
167
—
Västerbottens
*1
708
22,000
—
—
—
—
800
—
—
—
—
—
b) Den kvinnliga förvaltningspersonalen.
Yrkesspecialitet
Antal,
som in-  gått i
medel-  talsbe-  räkning-  arna
Ålder
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal år
sysselsatt
i bränn-  vinsför-  säljning
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
år
Antal
tim-
mar
i m
e d e 1
a 1
Kamrerare, ogifta .....................
2
33''oo
10-50
10-50
6-00
Kassörskor, „
.....................
15
39-o o
0-53
14-53
12-40
7-86
Bokhållare, gifta ....................
1
37-00
—
11-00
11-00
4-oo ]
„
ogifta .....................
5
37-oo
0-40
12-90
12-90
7-50 !
Kontorsbiträden, ogifta...............
11
32-00
0-oi
9-3 7
7-55
6-82 !
218
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Medelinkomsterna för den kvinnliga förvaltningspersonalen ställde
sig sålunda:
Kam-
rerare
Kassör-
skor
Bokhållare
Kon-
tors-
biträden
L ä
n
°g-
°g-
g-
°g-
eg-
Arbetslön hos bolaget under året
i medeltal kronor
Stockholms stad ...........................
2,400
i
1,325
4
Uppsala
Södermanlands
län ..............
1,440
2
1,440
i
1,583
s
400
Östergötlands
1
1,100
2
600
Blekinge
1,394
2
1
1,130
6
Malmöhus
1,425
i
Göteborgs o. Bohus
3,000
i
Alfsborgs
480
600
2,156
i
1
1,466
2
Värmlands
9
1
Örebro
1,242
i
Kopparbergs
863
9
Gäfleborgs
1,760
1,800
1
Jämtlands
1,800
i
Öfvergår jag härefter till betjäningens lefnads- och löneförhållanden,
sådana desamma åskådliggöras genom de till kollegium inkomna
uppgifterna, tillåter jag mig därvid skilja på betjäningen vid utminutering
srör elsen, utskänkningsrörelsen (sid. 222) och vid lager och
kallreningsverk (sid. 229).
Beträffande de naturaförmåner, som med. undantag för föreståndarnas
aflöning ingått i beräkningarna af medellönerna, må här
meddelas följande.
I Stockholm åtnjöto 4 af föreståndarne fri bostad och mat för sig och
sin^ familj, återstoden fri bostad samt förtjänsten å matserveringen.
A öfriga orter hafva inalles 76 föreståndare uppgifvits åtnjuta
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
219
förmånen af fri bostad. Af dessa 76 hafva 6 dessutom åtnjutit
fri med, 11 större eller mindre bidrag till betjäningens aflöning.
Af de föreståndare, som ej uppgifvits åtnjuta fri bostad, hafva
26, fördelade å 16 olika orter, erhållit kontanta bidrag till rörelsens
bedrifvande, sammanräknade uppgående till 10,510 kr. A en ort
betalade bolaget byra för utskänkningslokalen, å en annan bidrag
till hyran. Å en ort betalade bolaget betjäningens löner, å en
annan värme och ljus i lokalen.
Angående kontraktsbestämmelserna mellan bolagen och deras föreståndare
äro inga uppgifter till utredningen inhämtade och ej heller å föreståndarnes
förtjänst å den del af utskänkningsrörelsen, för hvilken han
eller hon ej var redovisningsskyldig gent emot vederbörande bolag.
Ordningsmännen i Stockholm (inalles 50 till antalet), Göteborg
(13 till antalet), Örebro, Falun och Haparanda åtnjuta beklädnadsersättning.
Ordningsmännen i Göteborg åtnjuta dessutom fii kost
och julgåfva, Se vidare angående naturaförmånerna den allmänna
öfversikten å sid. 234 — 235.
Vid bolagens utminuteringsrörelse hafva inalles 501 vuxna personer
däraf 201 män och 306 kvinnor, blifvit närmare redovisade,
såsom framgår af nedanstående sammanställning:
Närmare redovisad vuxen personal vid utminuteringen.
Yrkesspecialitet
Antal
Ålder
Antal
lemma-
rarande
perso-  ner att
försörja
Antal
år sys-  selsatt
ibränn-  vinsför-  säljning
Antal
år an-  ställd
hos nu-
var.
arbets-
givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
år
Antal
tim-
mar
i m
3 d e 1 t a 1
Män, öfver 18 år:
Föreståndare, gifta ..............................
54
50-28
3-u
19-09
12-72
9-20
„
ogifta..............................
30
47-86
0-61
17-60
10-S 7
9-03
Kassörer, gifta ....................................
6
47-50
2-6 7
10-33
9-67
8*7 5
„
ogifta .................................
3
39-00
—
2-33
2-33
9-6 7
Mätare, gifta.......................................
4
48-oo
1-50
14-2 5
9-75
8-25
Biträden, gifta ....................................
47
41-85
3-09
10-7 7
8-62
9-03
„
ogifta....................................
57
28-09
0-16
5*68
5*3 9
9-3 5
201
—
—
—
—
-
Kvinnor, öfver 18 år:
Förestånderskor, gifta...........................
11
43-22
l-oo
16-oo
15-33
9-u
„
ogifta ........................
67
53-9 8
0-5 7
18-78
14-34
9-26
Kassörskor, gifta ................................
5
44-80
0-6 0
11-40
il-40
7*oo
„
ogifta .............................
98
35-04
0-29
9-76
8-62
7*84
Mäterskor, gifta .................................
15
47-20
—
16-73
2-13
9-oo
„
ogifta.................................
54
39-48
0-15
15-01
4-7 5
8-42
Biträden, gifta ....................................
5
43-40
0'' 20
17-80
12-60
8-70
„
ogifta....................................
51
31-59
0-29
7-25
6-6 7
8-61
306
—
—
| —
—
-
220
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Löneförhållandena bland den manliga vuxna personalen vid brännvinsförsäljningsbolagens
utminutering åskådliggöres af nedanstående
tabellsammandrag:
Före-
ståndare
Kassörer
Mä-
tara
g-
Biträden
Län
g-
°g-
g-
°g-
g-
°g-
Arbetslön hos bolaget under året i
medeltal kronor
Stockholms
län .........
2,897
—
_
—
_
_
1,200
Uppsala
„ ...........
2,425
2
1,655
2
—
1,815
2
—
—
Södermanlands „ ............
2,190
s
—
2,450
i
940
i
—
1,367
8
720
i
Östergötlands „ ............
2,764
a
2,350
8
—
—
1,200
i
1,190
i
1,208
2
Jönköpings
„ ............
2,000
2
2,800
i
—
—
—
—
720
i
Kronobergs
„ ............
—
1,450
i
900
i
—
—
900
i
900
i
Kalmar
„ ............
1,860
6
1,875
4
-
—
—
1,116
e
948
6
Blekinge
„ ............
2,750
-
—
—
—
—
—
Kristianstads
„ ............
2,425
3
3,000
i
—
—
—
—
720
i
Malmöhus
„ ...........
2,502
14
2,269
10
—
665
i
—
1,202
6
1,053
ii
Hallands
„ ............
5,000
i
—
—
—
—
1,560
2
873
6
Göteb. o. Bohus „ ............
2,367
8
—
—
—
—
1,328
2
720
i
Alfsborgs
„ ...........
2,630
5
3,800
2
—
—
—
1,600
5
910
2
Skaraborgs
„ ............
2,657
8
2,150
2
1,400
i
—
—
1,270
5
904
6
Värmlands
„ ...........
3,467
3
—
—
—
—
1,233
a
984
2
Örebro
„ ...........
—
3,403
—
—
—
—
860
Västmanlands „ ...........
4,000
—
—
—
—
863
Kopparbergs
„ ............
4,000
i
3,750
i
—
1,275
1
—
1,489
4
1,102
4
Gäfleborgs
„ ............
2,125
2
—
—
-
—
1,042
2
1,000
8
Västernorrlands „ ............
—
—
—
—
—
1,583
4
1,260
i
Jämtlands
„ ...........
3,000
—
—
—
—
1,375
—
Västerbottens „ ............
—
1,850
i
—
—
1,000
1
1,240
i
Norrbottens
„ ............
—
—
—
—
918
i
1,075
i
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
221
Löneförhållandena bland den kvinnliga vuxna personalen vid
brännvinsförsäljningsbolagens utminutering belysas åter genom följande
sammandrag:_^___________
Före-
stånderskor
Kassörskor
Mäterskor
Biträden
Län
g-
Og-
g-
og.
g-
og.
g-
Og-
Arbetslön bos bolaget under året i medeltal
kronor
Stockholms stad
...
1,301
i
1,255
26
—
—
808
16
1,004
88
—
[
Stockholms
län
—
—
—
1,259
6
—
904
i
—
—
Uppsala
It
—
—
—
1,200
i
—
1,080
i
—
960
2
Södermanlands
..
—
1,135
t
—
1,025
4
—
780
2
—
650
i
Östergötlands
..
—
—
—
976
12
—
867
7
1,035
2
540
i
Jönköpings
it
—
1,400
i
—
—
—
—
—
Kronobergs
It
—
—
—
1,214
2
—
—
—
1,014
i
Kalmar
••
1,850
i
1,500
i
—
1,625
2
—
—
—
950
i
Gottlands
»1
—
—
—
960
2
720
i
—
—
Blekinge
It
—
720
2
—
810
2
—
—
638
it
Kristianstads
1»
—
2,559
2
—
1,000
1
—
—
—
1,070
2
Malmöhus
ti
—
1,567
8
790
2
751
26
—
—
—
822
8
Hallands
it
—
—
—
852
6
—
—
I
Göteb. o. Bohus
it
—
3,000
9
—
1,500
i
—
—
670
i
746
M 1
Älfsborgs
it
—
—
—
1,275
6
—
660
2
—
Skaraborgs
It
1,173
8
967
8
—
833
9
—
—
—
—
Värmlands
it
—
—
2,197
i
1,052
8
—
720
i
—
—
Örebro
it
2,500
i
3,000
i
—
1,065
4
—
—
—
600
i
Västmanlands
it
—
2,050
2
—
1,287
3
—
—
—
1,000
1
Kopparbergs
it
—
1,200
i
—
1,290
i
—
—
—
612
8
Gäfleborgs
it
1,900
i
900
i
—
670
8
—
—
690
i
635
2
V ästemorrlands
it
995
2
—
—
1,435
6
—
—
510
i
769
e
Västerbottens
»i
—
—
—
1,080
i
—
695
2
—
—
Norrbottens
11
—
1,000
1
1,000
2
—
—
813
i
—
222
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Af den i bolagens utskänkningsrörelse sysselsatta personalen
hafva detaljerade uppgifter meddelats angående sammanlagdt 1,662
vuxna personer, af hvilka 281 (hufvudsakligen föreståndare, ordningsmän
och öfverkypare) voro direkt aflönade af bolagen och återstoden
aflönades af förtäringsställenas föreståndare. Följande sammanställning
belyser dessa förhållanden närmare.
härmare redovisad vuxen ‘personal vid utskänkningen.
j Yrkesspeciali
tet
Antal
Ålder
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år sys-  selsatt
i bränn-  vinsför-  säljning
Antal
år an-  ställd
bos nu-  varande
j arbets-  j gifvare
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
i m
e d e 1 t a 1
Män, öfver 18 år:
Föreståndare, gifta ...........
101
45''6 3
3-60
16-97
10-02
11-79
„
ogifta............
af-
11
44-64
0-19
18-73
14*55
11-36
Restaurangföreståndare, gifta
lönade
af
2
42-00
l-oo
23*50
—
15-oo
Ordningsmän, gifta ............
bolag
J)
50
39-4 2
2-3 2
4-70
4-4 5
8-7 2
„
ogifta............
b
18
34-4 7
—
6-03
3-97
9-4 4
Kassörer, gifta .................
2
38-50
1''00
9-50
5-75
15-oo
„
ogifta .................
8
29-63
0-13
7-13
5*13
12-29
Öfverkypare, gifta..............
’)
18
31-83
2-2 2
12-56
8-4 7
13-3 3
„
ogifta ...........
a)
16
32-31
0-31
9-81
5-53
13-07
Serveringstjänare, gifta........
4)
21
30-19
1-86
8-19
4-40
11-81
„
ogifta .....
64
24-48
0*0 2
4-23
3-05
11-60
Markörer, ogifta.................
3
23-6 7
—
8-6 7
2-oo
12-oo
Vaktmästare, gifta..............
2
41-50
3-oo
7-26
7-25
11-50
„
ogifta ...........
9
24-u
—
2-56
2-44
12-56
Drängar, gifta....................
4)
24
45-05
3-29
9-63
10-29
8-91
„
ogifta .................
47
28-40
0-04
3-02
2-23
12-73
Gårdskarlar, gifta ..............
2
52-60
5-oo
7-50
7-50
10-25
Kvinnor, öfver 18 år:
Förestånderskor, gifta .........
22
47-41
1-86
15-41
12-86
10-9 0
„
ogifta.........
59
50-19
0-90
15-39
9-68
11-64
Hotellförestånderskor, ogifta
1
38oo
—
13-oo
3-oo
14-oo
Förestånd. för matställe, gifta]
afl.
af
1
44-oo
2-oo
20- oo
—
11-00
„
„
,,
ogifta]
bolag
3
58-oo
2-oo
22-3 3
—
11-00
!) 8 st. helt eller delvis aflönade af föreståndare. 2) 5 st. aflönade af föreståndare
s) 6 st. aflönade af föreståndare. *) 1 aflönad af bolag.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
223
Förestånderskor för läsrum, ogifta...
1
34-00
13-oo
13-oo
11-00
Kassörskor, gifta .......................
2
38-oo
l-oo
9-50
9-50
13*50
„
ogifta ........................
87
31-01
0-06
6-48
3-87
12-34
Hofmästarinnor, ogifta..... ............
1
27-oo
l-oo
9-oo
l-oo
15"oo i
Serveringstjänare, gifta..................
23
29-09
0-ci
6-17
2-28
13-09
„
ogifta ...............
432
25-51
0-2 2
3-73
2-17
12-56
Markererskor o. kontrollörskor, gifta
1
30-oo
—
6-oo
1-50
13-oo
„
„
„
ogifta
9
29-u
—
7*22
3-oo
12-73
Glasmäterskor, ogifta ..................
3
35-3 3
—
7*6 7
2-oo
10-6 7
Kallskänkor, ogifta .....................
49
28-so
O-o 8
4-15
2"92
12-47
Hushållerskor, gifta .....................
1
70-oo
-
—
—
—
„
ogifta.....................
40
36-43
0-08
8-39
5-09
12-38
Kokerskor, gifta...........................
2
36-00
—
9-oo
9-oo
14-oo
„
ogifta ........................
91
34-ci
0-16
7*28
4-03
12-80
Stekerskor, gifta...........................
1
27-00
2-oo
4-oo
2-oo
14-oo
„
ogifta ........................
20
33-5 0
0-60
5-7S
2-63
13-65 .
Öfrig kökspersonal, gift ..... .........
4
50-7 5
2-oo
6-75
6-7 5
9-13
>.
ogift...............
330
26-90
0-17
3-oo
1-93
13-43
Städerskor och tvätterskor, gifta ...
‘I 6
44-33
0-6 7
14-oo
12-33
10-oo
„
„
„
ogifta...
s) 72
28-40
0-17
2-90
2-29
12-44
Tapperskor, gifta ........................
2
47-00
l-oo
13-oo
13-oo
9-oo
Arbeterskor, ogifta........................
1
63-00
—
28-00
28-oo
8-oo
De manliga för est andar nes medelinkomst ställde sig utan inräkning
af värdet utaf åtnjutna naturaförmåner inom de olika länen enligt»
efterfölj ande sammandrag:
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
Län
Antal
som
ingått
i De-  räkn.
Me-
del-
lön
kr.
Antal
som
ingått
ioe-
räkn.
Me-
del-
lön
kr.
Län
Antal
som
ingått
i De-  rå kn.
Antal
j
j som
fn
*r- 1 räkn.
Me-
del-
lön
kr.
Stockholms stad...
14
4,483
i
4,481
Göteb. o.Bohus län
10
3,775
4
3,725
Stockholms
län
2
5,000
—
—
Älf sborgs
it
5
2,880
—
—
Uppsala
1
4,900
1,435
—
—
Skaraborgs
»
4
2,115
1
2,300
Södermanlands
2
—
—
Värmlands
3
2,475
—
—
Östergötlands
5
3,200
6,000
—
—
Örebro
3
1,733
1
2,100
Jönköpings
2
—
—
Västmanlands
»
3
2,400
—
—
Kronobergs
n
3
4,967
3,085
—
—
Kopparbergs
»
3
2,700
—
—
Kalmar
4
—
—
Gäfleborgs
«
2
3,183
—
—
Blekinge
5
2,180
—
—
V ästemorrlands
n
1
1,200
—
—
Kristianstad
5
2,550
i
3,000
Västerbottens
1
3,300
—
—
Malmöhus
Hallands
n
19
4
2,600
2,130
3
2,667
Norrbottens
n
1
1,500
~~
- j
‘) 3 st. aflönade af bolag. 2) 1 aflönad af bolag.
224
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Löneförhållandena bland den kvinnliga, af bolaget direkt aflönade
föreståndarepersonalen i utskänkningsrörelsen belysas af nedanstående
sammanställning:
1
Län
[
:
Förest&nderskor
Hotellföre-
stånderskor
Förest&nderskor för
matställe
g-
°g-
°g-
g-
°g-
Antal
som in-  gått i
beräk-  ningen
Arbets-  lön fr.
bolaget
kr.
Antal
som in-  gått i
beräk-  ningen
Arbets-  lön fr.
bolaget
kr.
Antal
som in-  gått i
beräk-  ningen
Arbets-  lön fr.
bolaget
kr.
Antal
som in-  gått i
beräk-  ningen
Års-  lön fr.
bola-  get
kr.
Antal
som
ingått
i be-  räkn.
Års-  lön fr.
bola- 1
get
kr. i
Stockholms stad...
2
4,407
n
3,855
_
_
_
_
_
_
Stockholms
län
—
—
3
2,300
—
—
—
—-
—
—
Uppsala
n
1
2,700
Södermanlands
n
2
1,250
5
1,240
—
—
—
—
—
—
Östergötlands
rt
4
1,250
7
3,607
i
1,000
—
—
—
—
Jönköpings
v
—
—
1
2,150
—
—
—
—
—
—
Kronobergs
it
—
—
1
510
—
—
-
—
—
—
Kalmar
v
1
432
1
800
—
—
—
—
—
—
Gottlands
n
1
2,700
Blekinge
it
1
1,200
2
1,012
—
—
—
—
—
—
Kristianstads
it
—
—
2
2,000
—
—
—
—
—
—
Malmöhus
n
4
2,100
4
3,150
—
—
—
—
—
- |
Hallands
it
—
—
7
2,214
—
—
—
—
—
- 1
Göteb.o.Bohus
it
1
3,600
2
1,500
—
—
1
5,000
3
5,683
Älfsborgs
rt
—
—
3
1,133
—
—
—
—-
—
—-
Skaraborgs
rt
—
—
2
1,000
—
—
—
—
—
—
Värmlands
it
—
—
2
900
Örebro
rt
2
1,000
Västmanlands
rt
1
1,000
—
—
—
—
—
—
_
—
Kopparbergs
rt
—
—
1
1,000
—
—
—
—
—
—
Gäfleborgs
it
1
1,650
2
1,650
—
—
—
—
—
—
Västermorrl.
it
—
—
3
1,007
—
—
—
—
—
—
Jämtlands
n
Västerbottens
n
1
1,240
—
Norrbottens
it
-
Beträffande den öfriga i utskänkningsrörelsen sysselsatta, af bolagen
direkt aflönade personalen må meddelas, att medelaflöningen för
ordningsmän i Stockholm har beräknats till 1,960 kr. för gifta och
1,872 kr. för ogifta, i Göteborg till resp. 1,638 och 1,600 kr.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
225
Af bolaget direkt anställda öfverkypare i sistnämnda stad kade en
medellön af 1,540 kr. för gifta och 1,567 kr. för ogifta.
Tre städerskor, två gifta ock en ogift, som aflönats direkt af
bolag, åtnjöto i genomsnitt en årslön af 344 kr.
Inkomst af annat arbete än hos bolaget har redovisats endast
i några enstaka fall, som det ej torde löna sig att specificera.
Af samtliga till utredningen redovisade föreståndare i utskänkningsrörelsen,
aflönade 183 tillsammans en betjäning af 1,849 personer
med ett sammanlagdt belopp af 1,283,397 kr. I detta totalbelopp
är värdet af naturaförmåner inräknadt. Fri hostad, mat och tvätt har
nppgifvits åtnjutas af inalles 871 personer af betjäningen, och äro
dessa förmåner i Stockholm beräknade till ett sammanlagdt värde
af 600 kr. pr år. Fri hostad och mat, värderade till 540 kr. i
Stockholm, har uppgifvits åtnjutas af 469 personer, fri kost och
tvätt, som värderats till 460 kr. i Stockholm, har tillkommit 15,
enbart fri kost 136, enbart fri hostad 21 samt fri hostad, mat, ved,
lyse, tvätt och skatt 5 personer af ifrågavarande betjäningsklass.
Bostadsrum för tjänare i värdshuset Skeppsbron Nr 20, Stockholm.
in
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
15
226
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Rörande löneförhållandena meddelas följande två sammandrag, i
Indika de små siffrorna under de beräknade medellönsbeloppen angifva
det antal personer, som för hvarje fall ingått i beräkningen
af medellönen.
Löneförhållanden bland den af föreständarne aflönade vuxna
betjäningen i utskänkningsrör elsen.
a) Manlig betjäning.
Ordnings-
män
Kassörer
Öfver-
kypare
Serve-
rings-
tjänare
Mar-
kö-
rer
Vakt-
mästare
Drängar
Gård*.
karlar
Län
g-
og-
g-
og.
g''
og.
g-
og-
og-
g-
og-
g-
og-
g-
Arbetslön under året
i medeltal kronor
Stockholms
stad
—
—
1,120
i
1,260
6
1,475
n
1,421
8
—
—
1,320
i
—
—
968
23
Stockholms
län
600
820
—
Uppsala
W
—
—
—
1,196
i
—
816
—
—
—
-
—
—
Södermani.
»
—
—
—
727
i
776
6
—
—
1,000
1
865
2
—
—
Östergötlands
—
—
—
1,000
1
—
657
8
725
8
—
—
300
i
1,028
ii
604
4
885
i
Jönköpings
n
—
__
—
—
1,510
i
—
1,059
2
970
i
—
—
—
—
—
—
Kronobergs
-
258
590
—
Kalmar
»
665
865
—
Blekinge
t»
1,200
i
—
—
1,500
i
920
i
—
—
—
—
—
980
i
1,100
i
Kristianstads
n
691
996
503
—
Malmöhus
w
1,359
6
1,288
6
—
1,140
i
—
■ —
-
—
545
i
926
2
660
4
773
8
Hallands
n
—
—
—
—
—
—
965
i
—
580
i
—
800
i
—
—
_
Gröteb. o. Bohus „
1,460
2
—
—
—
—
—
1,015
18
1,018
89
—
—
—
840
i
759
6
_ i
Älfsborgs
-
—
—
—
—
—
—
—
1,020
8
—
-
—
1,020
3
880
2
—
Skaraborgs
-
900
800
—
Värmlands
n
605
—
i Örebro
»
693
—
j Västmanlands
»
-
—
—
—
—
967
i
780
7
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
227
b) Kvinnlig betjäning.
Län
Före-
stån-
derskor
för
läsrum
Kassörskor
Hof-
mästa-
rinnor
Serverings-
tjänare
Markererskor
och
kon-
trollörskor
Glas-
mä-
ter-
skor
Kall-
skän-
kor
eg-
g-
°g-
°g-
g-
eg-
g-
°g-
°g-
°g-
Arbetslön under äret i medeltal kronor
Stockholms stad...
1,080
i
820
i
1,103
88
-
717
21
794
189
880
i
880
3
—
985
16
Stockholms
län
—
—
—
—
—
545
—
—
—
Uppsala
»
—
—
—
—
—
510
i
—
—
Södermanlands
»
—
—
760
i
—
—
609
10
—
—
680
i
—
Östergötlands
n
—
—
900
i
—
—
286
12
—
—
—
700
2
Jönköpings
"
—
—
—
—
—
506
7
—
—
—
—
Kronobergs
—
—
766.
4
—
—
538
6
—
—
—
995
i
Kalmar
»
—
—
—
—
665
669
—
—
—
—
Gottlands
—
—
—
—
—
—
—
—
Blekinge
”
—
—
—
—
—
633
19
—
—
—
970
i
Kristianstads
-
—
—
725
i
—
—
381
7
—
—
540
i
— i
Malmöhus
»
—
905
i
816
27
—
—
496
81
—
719
4
—
761
10
Hallands
))
—
—
681
4
—
—
566
19
—
—
—
Göteb. o. Bohus
»
—
—
909
10
—
—
633
16
—
1,116
2
—
685 i
14 1
Alfsborgs
n
—
—
—
—
—
601
10
—
—
—
720
l !
Skaraborgs
»
—
— ■
—
—
680
i
445
4
—
—
920
i
—
Värmlands
»
—
—
—
—
—
434
—
—
—
— !
Örebro
V
—
—
—
—
—
557
10
—
—
—
882
a i
Västmanlands
—
878
8
—
—
546
6
—
—
—
967 1
i j
Kopparbergs
n
—
—
—
1,340
—
_
—
—
—
— i
Gäfleborgs
—
—
625
—
583
—
—
_
—
Västernorrlands
—
—
—
—
500
—
—
-
Västerbottens
»
—
—
—
—
—
500
—
—
—
Norrbottens
-
—
—
—
—
—
650
i
—
—
— :
228
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
b) Kvinnlig betjäning (forts.).
Hus-
hållerskor
Kokerskor
Stekerskor
Öfrig
köks-
personal
Städer-  skor och
tvät-  terskor
Tap-
per-
skor
Arbe-
ter-
skor
Län
g-
°g-
g-
°g-
g-
°g-
g-
°g-
g-
Og.
g-
og-
Arbetslön un
der
l r e t
i medeltal
kronor
Stockholms stad...
—
1,380
1
—
1,244
22
1,020
i
1,007
20
640
2
892
177
840
2
876
88
—
—
Stockholms
län
—
—
—
845
i
—
—
—
—
—
—
—
—
Uppsala
„
—
—
—
680
i
—
—
—
—
—
—
—
—
Södermanlands „
—
1,040
—
—
—
—
—
630
8
—
-
—
—
Östergötlands „
—
600
i
—
685
8
—
—
—
423
14
—
440
2
543
2
—
Jönköpings
„
—
—
875
i
725
i
—
—
—
483
8
—
—
—
—
Kronobergs
„
—
1,587
2
—
745
4
—
—
—
593
6
—
650
2
—
—
Kalmar
„
—
890
i
—
—
—
—
590
i
639
6
—
—
—
—
Gottlands
„
—
—
—
865
—
—
—
—
—
—
—
—
Blekinge
„
—
980
1
—
—
—
—
785
6
765
i
830
i
—
—
Kristianstads „
—
—
—
815
—
—
—
621
—
318
i
—
—
Malmöhus
„
678
i
931
21
—
756
18
—
—
600
609
89
614
i
633
ii
—
600
i
Hallands
„
965
i
—
638
4
—
—
—
581
4
—
354
6
—
—
Göteb. o. Bohus „
1,097
8
960
i
948
19
—
—
—
737
88
—
723
n
—
—
Alfsborgs
„
_
—
—
967
8
—
—
—
654
6
—
502
8
—
—■
Skaraborgs
„
1,220
i
—
980
i
—
—
—
626
4
—
—
—
—
Värmlands
„
—
—
-
785
—
—
—
660
i
—
—
—
—
Örebro
„
—
1,260
i
—
845
i
—
—
—
540
2
—
780
i
—
—
Västmanlands „
—
—
—
812
4
—
—
—
652
8
120
i
727
i
—
—
Kopparbergs
„
—
—
—
—
—
—
—
527
2
—
—
—
—
Gäfleborgs
„
—
-
—
755
2
—
—
—
604
4
166
i
—
—
—
Västernorrlands „
—
1,000
—
—
■ —
—
—
720
i
—
—
—
—
Västerbottens „
Norrbottens
„
529
8
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
229
Angående 221 vuxna personer, sysselsatta vid bolagens lager och
kallreningsverk (inkl. konjaksberedning), hafva till kollegium inkommit
specificerade uppgifter, af Indika härnedan intages en öfversikt.
Närmare redovisad vuxen personal vid lager och kallreningsverk.
Yrkesspecialitet
Antal
Ålder.
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal år
syssel-  satt i
bränn-  vinsför-  s ältning
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
år
Antal
tim-
mar
i mede
i t a 1
Män, öfver 18 år:
Lagerföreståndare, gifta .....................
20
53-oo
3-15
26-45
16-25
8-71
„
ogifta.....................
12
44-17
0-6 7
21-17
15-83
9-41
Lagerbokhållare, gifta........................
6
46-88
1-50
11-25
10-25
8-83
„
ogifta .....................
6
27-67
-
9-17
7-25
10-oo !
Förmän, gifta....................................
13
50-46
2-92
21-65
17-42
8-96
„
ogifta .................................
2
63-50
l-oo
26-00
26oo
10-oo !
Chaufförer, gifta ..............................
1
33-00
2-oo
2-50
2-50
9-50
„
ogifta..............................
1
28’oo
—
l-oo
l-oo
ll-oo
Kuskar, gifta....................................
9
41-78
3-83
8-56
6-11
8-78
„
ogifta .................................
1
29-00
—
2-50
2-50
9-50
Magasinskarlar, gifta ........................
66
43-86
3-38
11-09
10-28
9-55
„
ogifta........................
13
38-6 5
1-08
11-23
10-92
8-85
Arbetare utan angifven specialitet, gifta.
30
41-36
3-27
8-68
7-93
9-75 I
..
..
„
„
ogifta
11
23-8 7
0-27
3-50
3-50
8-82 1
Kvinnor, öfver 18 år:
Lagerbokhållare, ogifta .....................
1
46-00
—
13-oo
13-00
9-00 j
Butelj sköljerskor, gifta ....................
8
45-75
1*50
16-oo
16-oo
8-81
„
ogifta.....................
20
41-11
040
4-83
4-83
8-61 j
Städerskor, gifta ..............................
1
54-oo
—
28-oo
28-oo
4 oo ;
230
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Löneförhållanden Öland den manliga personalen
Län
Lager-
föreståndare
Lager-
bokhållare
Förman
g-
og-
g-
og-
g-
og-
Arbetslön under året i medeltal kronor.
Stockholms stad...................................
—
—
—
—
2,075
3
—
Stockholms
län........................
3,600
5,000
—
2,000
—
_.
1
1
1
Uppsala
„ ........................
2,560
i
—
—
—
—
—
Södermanlands
„ ........................
1,950
2,000
—
1,250
1,310
_
2
1
1
1
Östergötlands
„ ........................
3,675
2
2,800
2
1,700
i
—
-
—
Jönköpings
..........................
3,500
i
3,000
i
—
—
—
—
Kronobergs
„ ........................
2,015
i
—
—
—
—
—
Kalmar
„ ........................
3,200
3,000
—
—
2,000
_
2
1
1
Gottlands
„ .......................
_
—
1,800
—
780
—
1
1
Blekinge
„ ........................
3,062
i
2,009
i
—
—
1,320
i
—
Kristianstads
„ ........................
—
—
—
—
—
1,320
Malmöhus
„ ........................
4,000
_
—
—
1,727
1
2
Hallands
„ ........................
—
—
1,500
i
1,730
2
—
—
Göteborgs och Bohus „ ........................
1,400
a
—
—
—
—
Älfsborgs
„ ........................
—
—
—
—
—
—
Skaraborgs
„ ........................
3,000
i
—
—
—
1,440
i
—
Värmlands
„ ........................
5,329
2,520
2,020
__
1,335
_
2
1
1
1
Örebro
„ ........................
3,272
_
1,250
—
1,980
—
1
1
1
Västmanlands
„ ........................
3,300
—
—
—
—
—
Kopparbergs
„ .........................
2,400
i
—
—
—
—
Gäfleborgs
„ ........................
3,923
_
2,585
—
1,696
—
1
1
1
Västernorrlands
„ ........................
—
3,238
—
3,010
—
1,200
2
2
1
Jämtlands
„ ........................
—
1,500
—
—
—
—
Västerbottens
„ ........................
1
—
—
—
O H
2
00
—
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
281
vid brännvinsförsäljningsbolagens lager och kallreningsverk.
Magasins-
karlar
Arbetare
Chaufförer
Kuskar
Län
g-
og-
g- 1
og-
g-
og.
g- 1
og.
Arbetslön under äret i medeltal kronor.
Stockholms stad...
—
—
1,403
4
—
1,400
i
—
1,380
8
1,380
i
Stockholms
län...
1,320
—
—
—
—
—
—
—
Uppsala
1,092
4
—
1,260
3
1,210
3
—
—
—
—
Södermanlands
" -
1,110
8
600
3
820
3
720
3
—
—
1,310
i
—
Östergötlands
»
1,186
4
720
i
—
—
—
—
1,350
i
—
Jönköpings
77
—
—
—
—
—
—
_
—
Kronobergs
77
1,174
3
1,154
3
—
—
—
—
—
—
Kalmar
77
1,000
4
1,132
3
1,144
i
—
—
—
1,303
i
—
Gottlands
11 • • •
728
i
728
3
—
—
—
—
800
i
—
Blekinge
n • • •
1,007
6
—
—
—
—
—
—
—
Kristianstads
ii
• • •
1,120
—
—
—
—
—
—
—
Malmöhus
77
1,108
5
—
1,135
4
657
3
—
—
—
—
Hallands
„ ...
1,057
1,204
—
815
i
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus „ ...
1,225
s
850
3
—
—
—
—
Älfsborgs
77
1,004
3
990
3
—
—
—
—
—
—
Skaraborgs
r>
1,003
8
—
907
8
540
3
—
—
—
—
Värmlands
71
1,074
6
—
1,092
3
—
—
—
1,163
i
—
Örebro
„ ...
1,519
—
—
840
i
—
—
—
—
Västmanlands
.....
980
8
1,140
i
1,360
3
—
—
1,160
1
—
—
Kopparbergs
77
—
—
—
—
—
—
—
—
Gäfleborgs
n
—
—
1,257
8
—
—
—
—
—
V ästemorrlands
„ •••
1,355
—
1,171
—
—
—
—
—
Jämtlands
Tf
1,080
—
—
—
1,200
i
Västerbottens
" •••
—
—
990
i
—
—
i
232
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Löneförhållanden bland den kvinnliga personalen vid brännvinsförsäljningsbolagens
lager och kallreningsverk.
Län
Lager-
bok-
hållare
Butelj skölj erskor
Städer-
skor
°g-
g-
og-
g-
Stockholms stad ...................................
—
—
—
500
Stockholms
län ......................
840
840
1
1
Uppsala
„
.................................
—
850
730
_
2
1
Södermanlands „
.................................
-
-
720
-
Östergötlands „
.................................
-
-
600
-
Gottlands
„
................................
___
465
390
1
2
Blekinge
„ .................................
—
620
660
_
8
1
Malmöhus
„
.................................
-
-
480
-
Hallands
„
.................................
-
-
815
—
Värmlands
„
.................................
-
-
485
—
Örebro
„
.................................
«__
631
300
1
1
Västmanlands „
.................................
-
-
716
-
Kopparbergs
„
.................................
-
-
631
-
Västemorrlands „
.................................
2,100
_
713
1
4
Västerbottens *
................................
—
—
O •«
t-H
CD
-
Slutligen är ifråga om betjäningen att upplysa, att detaljerade
uppgifter till kollegium inkommit angående 26 minderåriga personer,
anställda i brännvinsförsäljningsbolagens tjänst. Beträffande dessa
meddelas följande öfversikt:
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
233
Den redovisade minderåriga personalen vid brännvinsförsäljningsbolagen.
Antal.
Ålder.
Antal år
syssel-  satt i
bränn-  vinsför-  säljning
Antal år
anställd
bos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
år
Antal
timmar.
i medeltal
11
15
15- 70
16- 93
2-oo
1*43
1*82
1*43
10''09
12-0 7
Kvinnliga.......................................
Löneförhållanden bland den minderåriga personalen vid brännvinsförsäljningsbolagen.
Län
Manlig
per-
sonal.
Kvinn-  lig per-  sonal.
Län
Manlig
per-
sonal.
Kvinn -  lig per-  sonal.
Arbetslön under
året i medeltal
kronor
Arbetslön under
året i medeltal
kronor
Stockholms stad
840
i
852
4
Göteborgs och Bohus län
-
680
i
Stockholms
län ......
360
2
-
Skaraborgs
„
469
2
-
Uppsala
- ......
430
i
-
Värmlands
„
360
i
545
i
Södermanlands
9
......
-
654
Västmanlands
„
-
695
Kronobergs
n
......
-
502
i
Kopparbergs
„
-
509
Kalmar
9
......
-
545
Gäfleborgs
,
-
580
Kristianstads
♦» ......
609
480
Norrbottens
„
-
400
1
Malmöhus
n ......
442
3
660
i
Af hvad som varit att hämta ur primäruppgifterna angående
den af bolagen direkt aflönade personalens extra och natura förmåner,
hvilka till större delen, utom hvad beträffar föreståndarne, värderats
och inräknats i de förutgående beräkningarna af årslönerna inom
olika tjänstekategorier, har efterföljande allmänna öfversiktssammandrag
utarbetats.
234
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Den hos brännvinsförsäljningsbolagen direkt anställda * *)
Län
Fri
läkare-
vård
Fri
medicin
Annat
sjuk-
under-
stöd
Antal olycks-  fallsförsäkrade i
Fritt brännvin
riks-
försäk-
rings-
anstal-
ten
annan
eller ej
upp-
gifven
anstalt
åtnjutes
af nedan,
stående
antal
summa
liter
åtnjutes af nedanstående
antal
Stockholms stad
66
66
_
16
_
_
Stockholms
län
10
10
5
—
10
10
192
Uppsala
V
46
46
46
—
46
—
—
Södermanlands
Tf
14
14
4
4
3
—
—
Östergötlands
„
78
78
16
52
30
38
x)
Jönköpings
n
11
11
11
—
16
—
—
Kronobergs
—
—
—
—
11
—
—
Kalmar
„
21
21
25
—
31
15
’)
Gottlands
»
—
—
—
—
4
—
—
Blekinge
23
23
25
—
35
—
—
Kristianstads
„
13
13
7
2
13
—
—
Malmöhus
„
4
4
33
9
59
—
—
Hallands
„
4
4
—
3
7
7
260
Göteborgs o. Bohus „
—
—
59
—
16
—
—
Älf sborgs
it
—
—
3
—
17
5
8)
Skaraborgs
n
16
16
15
1
12
—
—
Värmlands
it
26
26
26
—
38
—
—
Örebro
it
12
17
26
—
23
—
—
Västmanlands
„
19
19
3
—
12
—
—
Kopparbergs
»
8
—
—
—
11
—
—
Gäfleborgs
n
14
14
14
—
24
12
451
V ästemorrlands
tf
67
53
9
—
71
—
—
Jämtlands
it
—
—
—
—
8
—
—
Norrbottens
n
6
—
—
—
6
—
—
Summa
458
435
327
71
519
87
Summatalet utgör i
proc. af hela den hos
bolagen direkt aflönade
personalen .........
34-99
33-28
24-98
5"42
39-65
6-65
•
*) Present till jul och midsommar.
*) Vid helgerna erhäller hvarje arbetare 1 liter brännvin, konjak och punsch.
*) Något vid högtider.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
235
tjänstepersonalens särskilda förmåner år 1911.
Fri
bostad
Syres-
jidrag
Fri
ved
Fritt
lyse
Fri
kost
Fria
skatter
Inif-  rån tor
Pen-
sion
5 °/o till-  ägg å lön,
som in-  sattes å
sparbank
Grati-  fikation
och jul-  gåfvor
etc.
Kor- |
tare ;
semes-1
ter
åtnjutes af nedanstående antal arbetare
•
I
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
1
—
—
—
15
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
-
—
2
—
—
—
—
—
—
—
7
-
1
—
1
—
—
—
—
—
12
8
2
—
2
2
—
—
— ,
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
7
1
1
1
—
-
—
2
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- :
5
4
—
—
1
—
—
-
—
12
-
2
-
1
1
—
—
—
—
-
3
2
7
—
—
—
—
-
—
—
—
—
10
1
1
—
—
—
-
—
—
—
7
-
14
—
—
—
—
—
—
—
—
4
-
5
—
1
—
—
—
—
—
—
—
— 1
17
—
16
16
—
—
—
—
—
—
_
8
8
—
—
—
8
3
—
—
—
-
19
—
—
—
—
13
—
—
—
6
- |
2
—
—
—
—
-
-
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
-
6
—
—
—
—
-
—
—
—
17
-
18
—
—
—
18
-
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
-
—
5
—
—
—
—
—
—
—
-
-
114
22
22
20
19
36
5
2
12
71
12
8-71
1''68
1*68
1-53
1-45
2-75
0*38
0''15
0*92
5*42
0*93
236
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
Slutligen har från ett större antal bolag och föreståndare i utskänkningsrörelsen
inkommit uppgifter beträffande sjukdomsförhållandena
under år 1911, och omfatta dessa uppgifter inalles 41 till förvaltningen
hörande personer och 663 till betjäningen hänförliga.
Af de 41 personerna, som tillhörde förvaltningen, voro under
året 8 sjukskrifna sammanlagdt 136 dagar.
Beträffande de redovisade sjukdomsförhållandena hos föreståndarne
och betjäningen hänvisas till nedanstående tabellariska sammandrag.
Antalet sjuka och antalet sjukdagar bland 663 personer anställda
hos bolagen eller deras utskänkningsföreståndare.
De anställdas
Däraf de sjukskrifnas
antal
antal
antal.
dags-
antal.
dags-
sjuk-
verken.
verken.
dagar.
Af bolagen direkt aflönade:
föreståndare ..............................
11
2,958
5
1,370
165
förestånderskor och kassörskor......
63
13,442
18
4,399
326
Manliga minuthandels- och lagerbiträ-
den samt lagerbokhållare ............
130
34,196
31
8,189
1,225
Kvinnliga minuthandelsbiträden och
mäterskor................................
66
17,670
13
3,293
774
Öfrig personal vid utminutering o. lager:
manlig ..................................
43
10,820
8
1,973
408
kvinnlig ...............................
16
4,130
6
1,430
447
Ordningsmän vid utskänkningen ......
51
13,938
7
1,593
529
Serveringstjänare vid utskänkningen:
manlig ......................................
50
12,874
8
2,206
161
kvinnlig ....................................
36
9,641
7
2,009
115
Kökspersonalen vid utskänkningen ...
81
19,927
13
3,505
422
Öfrig personal vid utskänkningen:
manlig .......................................
54
15,621
11
2,967
371
kvinnlig ....................................
63
17,011
8
2,256
167
Summa
663
172,228
135
35,190
5,110
För sammanlagdt 126 sjukdomsfall, som tillsammans kraft 4,984
sjukdagar, har sjukdomens beskaffenhet funnits antecknad i primäruppgifterna,
och meddelas följande sammanställning af berörda angifningar.
BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN
237
Sjukdomens beskaffenhet vid 126 redovisade sjukdomsfall.
Sjukdomsart
Förvaltnings-
personal.
Arbetarepersonal.
Summa.
Män.
Män.
Kvinnor.
Antal
sjuk-
rap-
porte-
rade
Sam-  man!.
antal
sjuk-  dagar
Antal
sjuk-
rap-
porte-
rade
Sam-
manl.
antal
sjuk-
dagar
Antal
sjuk-
rap-
porte-
rade
Sam-
manl.
antal
sjuk-
dagar
Antal
sjuk-
rap-
porte-
rade
Sam-
man!.
antal
sjuk-
dagar
Allmän, svaghet ...............
4
144
4
. 144
Ansiktsros........................
—
—
—
—
1
28
1
28
Astma..............................
—
—
1
60
1
30
2
90
Benröta...........................
—
—
1
120
—
—
1
120
Bentumör ........................
—
—
1
60
—
—
1
60
Blodpropp........................
—
—
—
—
1
28
1
28
Blindtarmsinflammation......
—
—
1
28
—
—
1
28
Brand..............................
—
—
1
150
—
—
1
150
Bröstsjukdom, ej spec.......
—
—
6
467
1
60
7
527
Bukhinneinflammation ......
—
—
—
—
1
40
1
40
Difteri ..........................
—
—
2
28
—
—
2
28
Fotskada ........................
1
14
2
28
—
—
3
42
Förkylning .....................
—
—
7
59
4
31
11
90
Halssjukdom, ej spec.......
—
—
2
12
4
75
6
87
Hjärnblödning..................
—
—
1
7
—
—
1
7
Hjärtfel...........................
1
2
2
430
1
30
4
462
Hufvudvärk och illamående
—
—
—
—
5
50
5
50
Influensa ........................
2
12
2
17
2
10
6
39
Kräfta..............................
—
—
1
35
—
—
1
35
Lunginflammation ............
—
—
2
74
—
—
2
74
Lungkatarr .....................
1
28
1
21
1
5
3
54
Lung- och nervlidande ......
—
—
—
1
365
1
565
Lungsot ..........................
—
1
15
—
—
1
15
Magsjukdom, ej spec.......
—
—
8
321
4
178
12
499
Misshandel .....................
—
—
1
5
—
—
1
5
Nervfeber.......................
—
—
1
30
—
—
1
30
Nervsjukdom, ej spec.......
—
—
2
51
2
42
4
93
Njurlidande .....................
—
—
1
14
—
—
1
14
Näsoperation....................
—
—
—
—
1
8
1
8
Olycksfall ........................
—
—
3
48
1
14
4
62
Reumatism och värk .........
1
8
7
309
7
182
15
499
Rosfeber..........................
_
—
1
35
—
- •
1
35
Ryggmärgslidande ............
—
—
1
120
1
365
2
485
Ryggskott........................
—
—
1
6
—
—
1
6
Sinnessjukdom..................
—
—
1
52
—
—
1
52
Sockersjuka .....................
1
42
—
—
1
42
2
84
Tyfus ..............................
—
—
—
—
1
180
1
180
Varbildning .....................
—
—
1
24
1
30
2
54
Vatten i knäet................
—
—
1
8
1
30
2
38
Vatten i lungsäcken .........
—
—
1
30
—
—
i
30
Ålderdomssvaghet ............
—
—
—
—
1
8
1
8
Ägghvita ........................
—
—
3
98
—
—
3
98
Ögonsjukdom ..................
—
—
2
76
1
44
3
120
Öron- och näskatarr .........
—
—
1
21
—
—
1
21
Summa
7
106
70
2,859
49
2,019
126
4,984
238 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.
b) Vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet.
Under år 1911 hade brännvinsbolagen åt andra öfverlåtit jämt
ett hundra dem tillerkända utminuteringsrättigheter och uppburo i
afgifter för dessa öfverlåtna försäljningsrättigheter ett sammanlagdt
belopp af 836,334-9 7
kr.
(jfr sid. 205).
De sålunda
öfverlåtna
rättigheterna fördelade
sig på fjorton olika kommuner enligt nedan-
stående anvisning:
Antal
öfverlåtna
A f g i
inalles
kr.
f t
pr rättighet
kr.
utminu-
terings-
rättigheter
Stockholm ......................
49
455,737-46
9,390-73
Uppsala ........................
1
2,200-00
2,200-00
Norrköping ..................
2
13,500-00
6,750-00
Söderköping..................
1
25,000-oo
25,000-00
Karlskrona......................
4
36,500-00
9,125-00
Karlshamn.....................
2
12,300-00
6,150-00
Kristianstad ...................
1
9,166-67
9,166-67
Malmö ............................
6
55,500-00
9,250-00
Lund...............................
3
17,500-00
5,833-33
Hälsingborg ..................
2
2,500-00
1,250-00
Göteborg.........................
22
115,000-00
5,227-27
Uddevalla ...................
2
5,046-03
2,523-00
Gäfle...............................
4
83,384-81
20,846-00
Sundsvall ......................
1
3,000-oo
3,OOO-00
Summa
100
836,334-97
8,363-34
De öfverlåtna utminuteringsrättigheterna innehades af sammanlagdt
99 handelsfirmor. Ett aktiebolag i Stockholm ägde två rättigheter,
samtliga de andra firmorna hvar sin rättighet. Från alla
innehafvarne af det ifrågavarande slaget af försälj ningsrättighet
hafva mer eller mindre fullständiga uppgifter inkommit till utredningen.
BKÄNNV. FÖBSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AIIANDL. M. UTM.-BÄTT. 239
HS~~''UC
M]?::i‘rni i i
i.
fp w
> «V/t
k Ä
i **-§''
Exteriör af Carl G. Platins Handelshus i Göteborg.
Af rättighetsinnehafvarne voro, såsom närmare framgår af följande
sammandrag, 39 enskilda personer, 24 handelsbolag med tillsammans
58 delägare samt 36 aktiebolag med sammanlagdt 507 aktieägare.
240 BRÄNNA. FÖRSÄLJN.; VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.
Rättighet sinneha fvarnes fördelning i enskilda personer, holag och
aktiebolag.
1
1
Enskilda per-  soner
Handelsbolag
Aktiebolag
S:a
rättig-
heter
Fir-
mornas
antal
verk-  sam-  hetsår i
medel-  tal
Antal
Antal
rättig-
heter
Antal
Antal
del-
ägare
Antal
rättig-
heter
Antal
Antal
aktie-
ägare
Antal
rättig-
heter
Stockholm ...
21
21
9
18
9
18
267
19
49
22
Göteborg ......
5
5
8
17
8
9
70
9
22
39
Malmö .........
1
1
2
4
2
3
19
3
6
41
Gäfle ............
1
1
2
4
2
1
15
1
4
28
Karlskrona ...
4
4
—
—
—
—
—
—
4
33
Öfriga städer ..
7
7
3
15
3
5
136
5
15
33
Hela riket
39
39
24
58
24
36
507
37
100
29
Bland de redovisade aktiebolagen återfinnes Neumanns Spritfabriks
Aktiebolag med 27 aktieägare, hvilket såsom utöfvande spritförädlingsrörelse
i det föregående blifvit bebandladt under kapitlet
reningsverk. Nämnda bolag har samma bokföring för sin utminuteringsaffär
som för sin handelsrörelse i öfrigt, hvadan alla ekonomiska
uppgifter, som afse berörda utminuteringsrörelse, ingå i de
förut behandlade uppgifterna rörande reningsverkens verksamhet.
Bör öfrigt är den bolaget tillhöriga utminuteringsrättigheten öfverlåten
på säregna villkor, enär densamma endast afser försäljning
till orter på minst 30 kms afstånd från Kristianstad och i poster
om minst 35 liter af hvarje särskildt slag af spirituösa. Den följande
framställningen rörande de öfverlåtna utminuteringsrättigheternas
innehafvare och deras verksamhet omfattar ingenstädes det nämnda
bolaget i Kristianstad.
Endast ett mindre antal af ifrågavarande rättighetsinnehafvare
voro fastighetsägare. Af de inkomna uppgifterna inhämtas nämligen,
att allenast 17 firmor ägde fastighet, i sin helhet taxerad till ett
sammanlagdt värde af 3,993,500 kr. En ansenlig del af fastigheten
togs emellertid icke i anspråk för vin- och spirituosahandelsrörelsen,
och har värdet af denna del af den redovisade fastigheten approximativt
angifvits uppgå till sammanlagdt 1,678,950 kr. På den del
af fastigheten, som utnyttjades för vin- och spirituosahandelsrörelsen,
föll sålunda ett taxeringsvärde af inalles 2,314,550 kr. A följande
sida meddelas ett sammandrag rörande firmornas fastigheter:
BRANNV. FÖRSÄLJA: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT. 241
Fastighet, tillhörande innehafvare af öfverlåten utminuteringsrättighet.
Taxerings-  värde å
Häraf faller
å den del,
som ut-
Brand-
fastigheten
nyttjas för
försäkrings-
i dess
vin- och
värde.
helhet.
kr.
spirituösa
handeln.
kr.
kr.
Stockholm............
.................... 718,000
192,000
545,000
Göteborg................
.................... 1,145,000
777,750
842,000
Malmö..................
................... 260,000
260,000
202,600
Gäfle .....................
.................... 62,600
62,600
60,000
Karlskrona ..........
................... 340,000
309,000
335,300
Ofriga städer.......
................... 1,467,900
713,200
1,237,700
Summa 3,993,500
2,314,550
3,222,600
Om hänsyn ej tages till den nuvarande användningen, torde den
af firmorna ägda fastigheten i sin helhet kunna betinga ett försäljningspris
af omkr. 80 proc. af det totala taxeringsvärdet. Själfva
tomternas värde utgör i genomsnitt omkr. 23 proc. af det totala
taxeringsvärdet.
Lösa inventarier belöpte sig till ett sammanräknadt värdebelopp
af 1,173,478 kr.
Sammanlagda beloppet af hyror för af firmorna disponerade men
ej ägda lokaler utgjorde år 1911 615,709 kr.
Från icke mindre än 88 firmor hafva fullständiga balansräkningar
af den 31 dec. 1911 inkommit, och en sammanställning af berörda
material ter sig sålunda:
Tillgångar:
Kr.
7»
Fastighet (inkl. fasta inventarier)........................
3,298,316
11-18
Lösa inventarier...................................................
873,641
2-96
Lager af varor ...................................................
8,975,770
30-43
Varufordringar ......................................................
8,837,738
29-97
Ofriga tillgångar ................................................
7,330,067
24-85
Kapitalbrist .......................................................
179,687
0-61
eu. 7,i
Summa
Skulder:
29,495,219
100-00
Eget i rörelsen insatt kapital............................
11,819,504
40-07
Reserverade medel, hvarå ränta ej debiteras ...
1,424,984
4-83
Fonder för tjänstemäns eller biträdens bästa...
27,275
0-09
Upplånadt kapital..................................... ............
13,632,952
46-22
Arets vinst- och förlustkonto ..............................
2,590,504
8-79
Summa
29,495,219
100-QO
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
16
242 BKÄNNV. FÖESÄLJN.: VIN- OCH SPTRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.
Endast tre af de insända balansräkningarna hade att uppvisa
större skulder än tillgångar, och uppgick bristen till sammanlagdt
179,687 kr. Berörda tre balansräkningar utvisade emellertid, att
rörelsen år 1911 gått med en vinst af sammanlagdt 36,454 kr.
Blott två af de inkomna balansräkningarna ådagalade, att 1911 års
rörelse gått med förlust, som sammanlagdt belöpte sig till 6,200 kr.
Ställningen pr den 31 dec. 1911 för de 83 firmor, hvilkas till
-
enligt
det föregående fullt
Tillgångar :
Fastighet.
Lösa
inventarier..
af varor ..
V amf ordringar.....
Öfriga tillgångar
Lager
Skulder:
Eget kapital.................................
Reserverade medel .....................
Fonder för personalens bästa ...
Upplånadt kapital......................
Årsvinst ......................................
vinst, var denna:
Tillgångar:
Fastighet..............
Lösa inventarier..
Lager af varor ..
V amf ordringar.....
Öfriga tillgångar
Skulder öfver tillgångar
Skulder:
Eget kapital..............................
Reserverade medel .................
Fonder för personalens bästa
Upplånadt kapital.....................
Årsvinst ......................:...........
etäckt skulderna, och
hvilkas
var följande:
Kr.
7»
............. 3,298,316
11-80
.............. 848,185
3-04
.............. 8,660,947
30-98
.............. 8,297,347
29-68
.............. 6,848,966
24-50
Summa 27,953,761
100-00
.............. 11,198,913
40-06
.............. 1,424,984
5-10
.............. 27,275
0-10
............ 12,742,339
45-58
............... 2,560,250
9-16
Summa 27,953,761
100-00
;as skulder öfverstego tillgån-
redogörelseåret dock gått med
Kr.
7»
............... 13,856
1-96
............... 101,323
14-33
............... 276,791
39-15
............... 135,401
19-15
.............. 179,687
25-41
Summa
707,058
100-00
............... 320,591
45-34
........ 350,013
49-50
.............. 36,454
5-16
Summa
707,058 100-00
BRÄNNV. FÖRSÄLJA!.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 243
För de båda firmor slutligen, hvilkas rörelse år 1911 gick med
förlust, var ställningen vid årets slut följande:
Fastighet.................
Tillgångar:
Kr.
°/0
Lösa inventarier ..
11,600
1-38
Lager af varor .....
213,500
25-40
Varufordringar .....
263,600
31-36
Ofriga tillgångar ..
345,700
41-12
Arets förlust...........
6,200
0-74
Eget kapital..........
Skulder:
Summa
840,600
300,000
100-00
35-69
Reserverade medel
—
—
Fonder för personalens bästa......
—
—
Upplånadt kapital..
540,600
64-31
Summa 840,600 lOO-oo
Utmärkande för alla de tre föregående sammanställningarna af
tillgångar och skulder äro de stora belopp, som falla på varufordringar,
de där för de firmor, livilkas skulder öfverstiga tillgångarna,
uppgå till icke mindre än bortåt 40 proc. af samtliga tillgångar.
För de andra firmorna stannar berörda tillgång vid c:a
30 proc. Lagret af varor, som för den största delen af firmorna
uppgår till ett värde representerande c:a 31 proc. af tillgångarne,
belöpte sig för de firmor, hvilka laborerade med en skuldbörda, som
öfversteg tillgångarna, men detta till trots lyckades drifva rörelsen
för året med vinst, till allenast 14-3 3 proc. I de båda sista balanstablåerna
ingå inga fastigheter, inga reserverade medel och inga
fonder för personalens bästa.
Från sextio handelsfirmor föreligga fullt jämförbara och sammanställbara
balansräkningar icke allenast för år 1911 utan äfven för
de fyra närmast föregående åren. Berörda material utvisar, att firmornas
tillgångar och skulder pr den 31 dec. åren 1907 — 1911
fördelade sig å olika poster med följande belopp:
Tillgångar i kronor.
o
A r
Fastighet
Lösa in-  ventarier
Lager af
varor
Varu-
fordringar
Öfriga
tillgångar
Summa
1907 ...............
1,691,634
346,017
6,229,664
6,682,625
4,045,601
18,995,541
1908 ...............
1,430,570
337,463
5,979,093
6,015,245
4,125,881
17,888,252
1909 ...............
1,523,969
352,489
5,799,548
6,076,408
4,676,772
18,429,186
1910 ...............
1,559,272
346,599
5,885,529
6,069,244
5,165,664
19,026,308
1911 ...............
1,549,338
329,498
6,247,362
6,321,400
4,861,635
19,309,233
244 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.
Skulder i kronor.
Å r
Eget
kapital
Reserv.
medel
Fonder för
persona-  lens bästa
Upplånadt
kapital
Summa
Årsvinst
1907 ...............
7,302,468
1,157,412
_
9,004,644
17,464,524
1,531,017
1908 ...............
6,970,932
1,253,252
—
8,583,900
16,808,084
1,080,168
1909 ...............
7,270,426
1,271,201
—
8,536,734
17,078,361
1,350,825
1910 ...............
7,279,764
1,320,711
14,357
8,804,665
17,419,497
1,606,811
1911 ...............
7,303,846
1,363,245
27,275
8,790,845
17,485,211
1,824,022
Varufordringarna röra sig för samtliga åren omkr. 1/3 af tillgångarna.
Lagret af varor var vid 1911 års slut större än under
något af de fyra närmast föregående åren. Årsvinsten har sedan år
1908 varit i ständigt stigande och likaså de reserverade medlen.
Först under de två senaste åren hafva fonder af satts för personalens
bästa. Ställningen är i det hela år för år förbättrad.
Det i balanstablån å sid. 241 för 88 firmor redovisade beloppet
2,590,504 kr. å vinst- och förlustkonto innesluter i sig afskrifningar,
för år 1911 uppgående för samtliga de 88 firmorna till ett
belopp af 425,315 kr. Häraf bar
12,978
kr.
afskrifvits
å
fastighet,
78,360
,,
,,
,,
lösegendom samt
333,977
,,
,,
,,
varufordringar.
Summa 425,315 kr.
Att märka är det ansenbga afskrifningsbeloppet å varufordringar,
hvilka spela en betydande roll inom ifrågavarande handelsrörelses
ekonomiska förhållanden.
Af dragas afskrifningarna från årsvinsten, framträder en rest af
2,171,389 kr., utgörande disponerad vinst och reserverade medel för
år 1911. Sistnämnda belopp framkommer i sammanställningen af
firmornas utgifter och inkomster för året.
Utgifterna fördelade sig å nedan angifna poster med följande
belopp:
Inköpta dryckesvaror samt socker m. m. för egen
tillverkning................................................................ 17,761,014
kr.
Glas, kork o.
a.
utensilier ......................................... 946,895
,,
Löner och arfvoden ..................................................... 2,044,961
,,
Lifräntor och pensioner, som åhvila affären såsom
sådan ......................................................................... 38,390
,,
BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 245
Lokalhyror ................................................................... 495,874
kr.
Räntor å upplånadt kapital......................................... 523,553
,,
Krono- och kommunalutskylder .............................. 216,435
,,
Afgifter för utminnteringsrättighet............................. 727.831
,,
.. “
7
7 7
Ofriga utgifter (inkl. afskrifningar och punschstämplar) 2,283,039 ,,
Summa kronor 25,037,992
Inkomsterna för året belöpte sig till sammanlagdt 27,209,381 kr.,
hvadan sålunda, sedan de i “ öfriga utgifter“ inneslutna afskrifningarna
verkställts, en årsvinst framträdde med ett sammanräknadt belopp af
2,171,389 kr. Af nämnda vinst reserverades 175,424 kr., och återstoden
utdelades till aktieägarne och bolagsägarne eller disponerades
för de enskilda innehafvarnes egna behof. Att märka är att i inkomstbeloppet
ingår värdet af utgående lager blott i den mån, det
öfver skjutit värdet af det ingående lagret, som fullständigt afförts
från utgifterna för året, såvidt det ej till någon del öfverskjutit det
utgående lagrets värde. Redovisningen är i denna punkt skiljaktig från
brännvinsförsäljningsbolagens, i hvilkas utgifts- och inkomststat hela
saväl det in- och utgående lagret värdesatts, och där sålunda ingen
kvittning mellan lagren företagits. Till lagerbehållningarne vid årets
början och slut återkommer jag längre fram i sammanhang med
behandlingen af varuomsättningen. De afgifter, som erlagts af de
88 handelsfirmorna för deras utminuteringsrättighet, belöpa sig, såsom
utgiftstablan utvisar, till 727,831 kr., och då för samtliga öfverlåtna
utminuteringsrättigheter under året (sid. 238) erlades 836,334-9 7
kr., är det tydligt, att de firmor, som icke insändt redogörelse för sina
utgifter och inkomster, för sin del erlagt 108,503-9 7 kr. i afgift för
utminuteringsrättighet. Till hvilket belopp punschstämplarna uppgått,
kan ej angifvas, då desamma nämligen inräknats bland “öfriga utgifter"
och varan delvis gått i handel mellan firmorna.
Af de 88 handelsfirmor, som enligt det föregående redogjort för
sina utgifter och inkomster under år 1911, utgjordes 56 af enskilda
personer eller handelsbolag med ett eget i affären insatt kapital af
6,443,404 kr. och med reserverade medel å 298,884 kr. samt 32
af aktiebolag med ett sammanräknadt aktiekapital af 5,376,100 kr.
och med reservfonder å tillhopa 1,126,100 kr. Blott en firma inom
hvardera gruppen led för året förlust på sin rörelse. En sammanställning
af de 56 förenämnda firmornas utgifter och vinst för året
ter sig sålunda, sedan bolagsdelägares löner, där sådana förekommit,
öfverförts till vinsten:
246 BRÄNNV. FÖRSÄLJN. : VIN- OCH SPIRITUOSAHÄNDL. M. UTM.-RÄTT.
Femtiosex enskilda ägares
och handelsbolags utgifter
och vinst år 1911.
Inköpta dryckesvaror och socker m. m. för
Kronor.
7„
egen tillverkning............................................
10,418,151
64-86
Glas, kork o. a. utensilier.................................
566,750
3-53
Löner och arfvoden ..........................................
1,032,257
6-43
Lifräntor och pensioner ..................................
21,878
0-14
Hyror .................................................................
297,251
1-85
Räntor å upplånadt kapital.............................
386,981
2-4 1
Krono- och kommunalutskylder........................
162,053
l-oo
Afgifter för utminuteringsrättighet..................
453,347
2-82
Of riga utgifter ..............................................
1,145,250
7-13
Vinst (saldo) ....................................................
1,578,649
9-83
Summa
16,062,567
100-GO
Aktiebolagens utgiftsstat blir i sin ordning
följande:
Trettiotvå aktiebolags utgifter
och vinst år 1911.
Inköpta dryckesvaror och socker m. m. för
Kronor.
%
egen tillverkning...........................................
7,342,863
65-9 1
Glas, kork o. a. utensilier.................................
380,145
3-41
Löner och arfvoden .......................................
1,012,704
9-09
Lifräntor och pensioner ...................................
16,512
0-15
Hyror ...............................................................
198,623
1-78
Räntor å upplånadt kapital..............................
136,572
1-23
Krono- och kommunalutskylder........................
54,382
0-4 9
Afgifter för utminuteringsrättighet ...............
274,484
2-4 6
Ofriga utgifter ................................................
1,137,789
10-2 1
Vinst (saldo) ...................................................
586,540
5-2 7
Summa
11,140,614
100-00
Den mest i ögonen fallande skillnaden mellan förestående två
tablåer framträder beträffande beloppen för löner ocli arfvoden (resp.
6''43 och 9■ 09 proc.) samt för årsvinsten (resp. 9’83 och 5-27 proc.).
Läggas nämnda belopp tillsammans, utgöra de för den första tablån
16''26 proc. och för den senare 14-3 6 proc. och skillnaden framträder
då mindre skarpt. Det är gifvet, att vinsten för den förra
gruppen, som i sig innesluter ägarnes arbetsersättning, bör ställa sig
högre än för den senare, under förutsättning naturligtvis att rörelserna
inom båda grupperna skötas lika affärsmässigt och ändamålsenligt.
I förhållande till aktiebolagens aktiekapital utgjorde den år
BEÄNNV. FÖESÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 247
1911 intjänade vinsten 10''9 proc. samt 9 proc. å aktiekapitalet
ökadt med bolagens reserverade medel. Den af de enskilda inneliafvarne
och handelsbolagen intjänade vinsten uppgick till 24-5
proc. å det egna i handelsrörelsen insatta kapitalet samt till 23 • 4
proc. å detta kapital, ökadt med reserverade medel.
Beträffande varuomsättningen i vin- och spiritnosahandeln med utminuteringsrättighet
hänvisas till tabellbilagan 5. Af berörda redogörelse
omfattas samtliga handelsrörelser af ifrågavarande slag utom
dem, som utöfvas af Neumanns spritfabriks aktiebolag, hvarom förut
är särskildt taladt. Enligt angifna tabell försåldes i sagda handel
år 1911 följande dryckesvaror till angifna värden:
Brännvin, renadt, ä 50 proc.
Liter.
............. 1,032,863
Kronor.
1,096,695
n
kryddadt „ „
„
343,429
620,247
Sprit ä 50 proc...........................
238,495
233,420
Whisky.......................................
................ 391,046
1,546,840
Konjak ...........................................
............. 4,670,983
11,519,097
Bom och arrak ..........................
124,274
270,384
Punsch ...........................................
.....
2,942,645
5,136,208
Likör
....
.........................
160,936
639.257
Vin ..................................................
.............. 3,105,349
7,022,096
Malt- och läskedrycker.................
.............. 53,792
39,733
Summa 13,063,812
28,123,977
Såsom synes ligger tyngdpunkten på s. k. bättre spirituösa (konjak,
whisky och punsch) samt vin. I förestående redovisning äro sådana
kvantiteter, som gått i handel mellan firmorna, upptagna hvar gång
de utsålts. Firmornas handel med brännvin och sprit är i vanliga
fall betydligt inskränkt genom öfverlåtelsekontrakten med brännvinsförsäljningsbolagen,
såsom närmare inhämtas af följande uppgifter ur
häradsh. Nils Fricks år 1911 utkomna arbete rörande brännvinsförsäljningsbolagen
i riket, hvilket arbete i allt väsentligt, såvidt
jag kunnat utröna, beträffande denna fråga är fullt aktuellt.
Af bolagen uppställda villkor vid minuthandelsi''ättigheters öfverlåtande
åt andra.
Stockholm.
Rättighetsinnehafvaren får icke sälja: a) annat egentligt brännvin än kryddadt
och detta ej till lägre pris än kr. 2''50 litern, hvilket brännvin skall
vara tappadt på buteljer, af hvilka hvar och en skall vara försedd med
etikett, angifvande brännvinets slag och tillverkarens namn; b) sprit; c)
spirituösa af högre alkoholhalt än 59 proc.; d) punsch till lägre pris än kr.
248 BKÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT.
1*50 litern till afnämare i Stockholm, stämpelafgiften oberäknad; e) öfriga
spiritnosa, med undantag af likörer, till lägre pris än kr. 2''— litern, De i
mom. e) omförmälda spirituösa må, dock ej under de tider på dagen, då bolagets
egna utminuteringsställen hållas stängda, säljas till lägre pris än kr.
2*50 litern; och från och med den dag, som bolaget bestämmer och minst
en månad i förväg gifver rättighetshafvaren tillkänna, må hvarken under
dessa tider eller å annan tid de spirituösa, hvarom mom. a) och e) handla,
säljas till afnämare i Stockholm för lägre pris än kr. 3-— litern. Vid försäljning
af konjak till pris per liter af kr. 3-— eller därunder och vid försäljning
af egentligt brännvin får varan icke utlämnas i mindre belopp än
en liter i hvarje kärl.
Innehafvaren må icke hålla mer än ett försäljningspris å en och samma
varusort af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes.
Såsom lika varusorter skola de anses, hvilka jämte gemensam benämning
hafva ett och samma märke, eller en och samma kvalitet eller alkoholstyrka.
Minimiprisen och rabattförbud gälla icke försäljning till innehafvare af utminuterings-
eller utskänkningsrättighet eller vid försäljning till utlandet.
Försäljningslokal skall alla dagar före sön- eller helgdag hållas stängd
från kl. 5 e. m.
U ppsala.
Eättighetsinnehafvaren äger att fritt försälja endast punsch och likörer
samt således icke brännvin, sprit, konjak, whisky eller andra drycker af
högre alkoholhalt än 25 proc.; och likör får icke säljas till lägre pris än kr.
3''— litern. Med undantag af egentligt brännvin må dock i minuthandelslokalen,
efter särskildt aftal, för bolagets räkning i kommission försäljas jämväl
andra spirituösa än punsch och likörer.
N orrk öping.
Rättighetsinnehafvaren äger icke rätt att inom Norrköping och dess omnejd,
med hvilken afses ett område, som ligger inom en tänkt cirkel med
60 km:s radie med Norrköping som medelpunkt, sälja spritvaror innehållande
mer än 59 proc. alkohol, ej heller andra spirituösa drycker till lägre
pris än 2 kr. 15 öre per liter. Till ort, belägen utom Norrköping och dess
omnejd, får däremot innehafvaren sälja dels punsch till priser, som han själf
äger bestämma, samt dels andra spirituösa drycker till pris ej understigande
1 kr. 50 öre per liter i kvantiteter om minst 40 liter och till pris ej understigande
1 kr. 75 öre per liter i kvantiteter under 40 liter, och skall varan
från Norrköping försändas med fartyg eller på järnväg samt i öfrigt på sätt,
bolagets styrelse godkänner.
Vid leveranser till bolaget äga dessa inskränkningar ej tillämpning.
Skulle afgifterna för tillverkning eller försäljning af brännvin och andra
spirituösa genom laga beslut höjas, har styrelsen rätt att höja ofvanstående
minimipriser med lika belopp.
Söderköping.
Ofverlåtelsen afser rättighet till minuthandel »med brännvin och andra
brända eller destillerade spirituösa drycker». Något förbud för rättighetsinnehafvaren
att lämna rabatt å försålda varor har icke föreskrifvits.
BRÄNNV. FÖRSÄLJA : VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 249
K arlskrona.
Rättighetsinnehafvaren får icke till annan än innehafvare af rättighet till
detaljhandel med brännvin sälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58
proc., dock med undantag af likörer; b) punsch till lägre pris än kr. l''l5
litern; c) andra spirituösa till lägre pris än kr. 1''6 5 litern; skolande närmast
högre försäljningspris till inom staden boende köpare utgöra minst kr. 1*80
litern. I dessa priser ingå icke kärl eller stämpelafgift. Innehafvare får ej
utminutera egentligt brännvin eller sprit; dock må han försälja kryddadt och
destilleradt brännvin till beräknadt minimipris, med villkor att varan afsändes
direkt med järnväg eller ångbåt minst 100 km. från Karlskrona.
Dessa bestämmelser äga ej tillämpning vid leveranser till brännvinsförsäljningsbolag
eller till utlandet.
Spirituösa, som säljes till pris understigande kr. 1''8 0 litern för själfva
varan utan glas, får icke innehålla mer än 42 proc. alkohol; och konjak, som
säljes till pris af minst kr. 1''8 0 och högst kr. 2-— litern utan glas, får
icke innehålla mer än 43 proc. alkohol.
Därest förändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker, eller om prisförhöjning å brännvin och sprit
inträder, äger bolaget att förändra de angifna minimipriserna.
Spirituösa, som säljes till lägre pris än kr. 2''— litern, må icke utlämnas
i mindre kvantitet än en liter i hvarje kärl; dock att detta förbud icke gäller
beträffande punsch eller för varor, som försäljas till återförsäljare.
Därest bolaget så fordrar, är rättighetsinnehafvaren pliktig att af bolaget
inköpa för affären behöfligt renadt brännvin och sprit.
Rättighetsinnehafvaren får icke till restaurant, hotell eller värdshus i
Karlskrona försälja någon af de sorter spirituösa, som dessa ställens innehafvare
äro pliktiga att ensamt hos bolaget inköpa.
Försäljningslokal skall hållas stängd dagen före sön- eller helgdag från
kl. 5 e. m. och öfriga dagar från kl. 6 e. m.
Bolaget har förbundit sig att icke i någon af sina minuthandelslokaler försälja
spirituösa, som i försäljningspris öfverstiga kr. 1‘6 5 litern, med undantag
för egentligt brännvin.
Karlshamn.
Rättighetsinnehafvaren får icke sälja någon sorts egentligt brännvin eller
sprit annat än i poster på minst 250 liter och då endast i ett kärl samt får
icke till annan än innehafvare af rättighet till detaljhandel med brännvin
försälja:
a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58 proc., med undantag af
likörer; b) punsch till lägre pris än kr. 1''15 litern; c) andra spirituösa till
lägre pris än kronor 1''6 0 litern, och må vid försäljning till sistnämnda minimipris
varan icke innehålla mer än 44 proc. alkohol. I minimiprisen inräknas
icke kärl eller stämpelafgift. De fastställda inskränkningarna gälla icke beträffande
leveranser till bränn vinsförsäljningsbolag eller utlandet.
Därest förändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker, eller om prisförhöjning å brännvin och
sprit inträder, äger bolaget att förändra minimipriserna.
Spirituösa, som säljes till pris understigande kr. 2''— litern, må icke
250 BRÄNNV. FÖBSÄLJN.: VIN- OCH SPIKITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.
utlämnas i mindre kvantitet än en liter i hvarje kärl. Detta förbud gäller
dock ej beträffande punsch eller varor, som afyttras till återförsäljare.
Rättighetsinnehafvare är skyldig stänga sin försäljningslokal å tider, som
bolagets styrelse bestämmer.
Kristianstad.J)
Rättighet är upplåten till två spritfabriker för försäljning till orter på minst
30 kurs afstånd från Kristianstad och i poster om minst 35 liter af hvarje
slag. Vid leverans till bolaget gäller ej denna inskränkning. Rabattförbud
är icke föreskrifvet.
Malmö.
Rättigheten afser utminutering af endast bättre spirituösa. Rättighetsinnehafvaren,
som icke må hålla mer än ett försäljningspris å en och samma
varusort af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes,
får icke sälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58 proc., med undantag
för likörer; b) punsch till lägre pris än kr. 1''20 litern; c) annan spirituösa
till lägre pris än kr. 1-7 5 litern. Vid försäljning af spirituösa till
sist upptagna minimipris får varan icke innehålla mera än 44 proc. alkohol.
Dessa förbud äga dock ej tillämpning vid leveranser till brännvinsförsäljningsbolag
eller innehafvare af öfverlåten utskänkningsrättighet eller vid försäljning
till utlandet.
Med lika varusorter förstås sådana, som hafva en och samma kvalitet eller
en och samma alkoholstyrka eller ett och samma pris.
Spirituösa, som säljes till pris under kr. 2''— litern, må icke utlämnas i
kärl af mindre rymd än en liter, hvilken minsta post icke må vid försäljning
fördelas å flera kärl. Detta förbud gäller icke beträffande punsch eller
varor, som försäljas till återförsäljare.
Spirituosaförsäljning må äga rum å dagar före sön- eller helgdag till kl. 5
e. m. samt öfriga söckendagar till kl. 6 e. m.; och därest inskränkning i
tiden för utöfvandet af rörelsen å bolagets egna utminuteringsställen skulle
ifrågakomma, är rättighetsinnehafvaren skyldig ställa sig samma inskränkning
till efterrättelse.
Hälsingborg.
»Rättighetsinnehafvaren får sälja brännvin och sprit endast i poster på
minst 250 liter och i så fall endast på ett kärl samt andra spirituösa i
poster på minst 20 liter, allt af samma slag och kvalitet.» Något rabattförbud
är ej föreskrifvet.
Lund.
Rättigheten afser minuthandel med bättre spirituösa; brännvin och sprit
må säljas endast i poster på minst 250 liter och i så fall endast å ett kärl.
Rättighetsinnehafvaren får icke till annan än innehafvare af rättighet till
detaljhandel med brännvin sälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58
proc., dock med undantag för likörer; b) punsch till lägre pris än kr. 1''15 l
l) Bolaget har från och med 1911 öfverlåtit allenast en minuthandelsrättighet och
på helt andra villkor än i tidigare kontrakt bestämmas.
BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 251
litern; c) annan spirituösa till lägre pris än kr. 1''50 litern. I dessa minimipris
inräknas icke priset å kärl eller stämpelafgift. Vid försäljning af spirituösa
till det i mom. c) upptagna minimipris får varan icke innehålla mera
än 44 proc. alkohol. Ifrågavarande inskränkningar gälla dock ej beträffande
leveranser till brännvinsförsäljningsbolag eller till utlandet.
Därest förändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker, eller om prisförhöjning å brännvin och sprit
inträder, äger bolaget förändra förenämnda minimipriser.
Spirituösa, som säljes till pris under kr. 2-— litern, må icke utlämnas i
kärl af mindre rymd än en liter, hvilken minsta post icke må vid försäljning
fördelas på flera kärl; hvilket förbud dock ej gäller beträffande punsch
och ej heller för varor, som säljas till återförsäljare.
Spritförsäljningen skall sluta å dagar före sön- och helgdagar senast kl. 5
e. m. och öfriga söckendagar senast kl. 6 e. m.
Göteborg.
JEtättighetsinnehafvaren får sälja brännvin och sprit endast i poster på minst
250 liter.
Utan särskildt medgifvande af bolaget må han icke sälja vare sig i Göteborg
eller å annan ort: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58 proc.,
dock med undantag af på buteljer eller krus importerade likörer; b) punsch
eller s. k. stenborgare till lägre pris än kr. 1-2 5 litern; c) annan spirituösa
till lägre pris än kr. l-80 litern, och får vid försäljning till lägsta priset
varan ej hafva högre alkoholhalt än 48 proc. I dessa minimipris inräknas
icke priset för kärl, frakt eller emballage; och minimipriserna skola ökas
med dels stämpelafgiften per liter vid försäljning af ofvan nämnd vara och
dels den å sådan vara möjligen inträdande tullförhöjning. Innehafvaren må
icke hålla mera än ett och samma försäljningspris å en och samma varusort
af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes. De sålunda
bestämda inskränkningarna gälla icke beträffande leveranser till öfverlåtaren
eller till annan innehafvare af brännvinsförsäljningsrättighet eller vid
försäljning till utlandet.
Därest ändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker, eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker eller om prisförhöjning å brännvin och sprit
inträder, är bolaget berättigadt att ändra de bestämda minimipriserna.
Spirituösa, som säljes till pris under kr. 2''50 litern, får icke utlämnas i
mindre kvantitet än en liter å hvarje kärl; men detta förbud gäller icke
punsch och ej heller varor, som sändas till annan ort.
Försäljning i Göteborg af spirituösa, med undantag af punsch, till pris,
understigande kr. 2''50 litern, må icke äga rum å tid, då bolagets lokaler för
utminutering af brännvin hållas stängda.
Uddevalla.
Rättighetsinnehafvaren får icke försälja brännvin vare sig i parti eller minut
utan endast whisky, konjak, arrak, rom, punsch och likörer. Dessa spirituösa
få ej säljas till lägre pris än kr. 2-50 litern utan glas eller annat
kärl, med undantag för punsch, hvars lägsta försäljningspris utgör kr. 2‘ —
252 BRÄNN V. FÖRSÄLJN..* VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. DTM.-RÄTT.
litern. Bolaget äger efter omständigheterna ändra minimipriserna. Innehafvafen
betalar bolaget 15 öre för hvarje under året försåld liter spirituösa,
dock minst 1,000 kr.
Innehafvaren får icke hålla mer än ett försäljningspris å en och samma
varusort af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes;
hvilket förbud dock icke äger tillämpning vid utminutering till bolaget eller
annan innehafvare af utskänkningsrättighet. Med lika varusorter afses sådana,
som hafva en och samma kvalitet eller en och samma alkoholstyrka eller ett och
samma pris.
Försäljningslokal må hållas öppen endast å de tider, då bolagets egen
minuthandel bedrifves.
Bolagets styrelse äger att utan angifvande af skäl återkalla öfverlåten
rättighet, om och när den så för godt finner.
Gäfle.
Rättighetsinnehafvaren får icke i sin lokal sälja brännvin eller sprit, ej
heller i densamma närliggande lägenhet sälja renad t eller destilleradt brännvin
vare sig i parti eller minut, ej heller uti annan mera aflägsen lokal
sälja sådan vara i mindre parti än 250 liter.
Till brännvin räknas här: a) alla slag af egentligt brännvin; b) punsch,
såvida dess pris vid försäljning i post under 40 liter understiger kr. l-20
litern; c) andra drycker af högre alkoholhalt än 25 proc., såvida deras pris
understiger kr. 1''8 5 per liter vid försäljning i post under 40 liter och kr.
1*6 5 i post därutöfver.
Undantag från dessa bestämmelser göres emellertid för akvavit och genever,
som må föryttras till pris af minst kr. 2*— litern för akvavit och kr. 2*6 5
litern för genever.
Till sprit räknas här alla spirituösa, som hålla mera än 57 proc. alkohol.
Dessa inskränkningar gälla ej vid leverans till innehafvare af rättighet till
detaljhandel med spirituösa eller vid de leveranser till spritförsäljningsbolaget,
som kunna ifrågakomma.
Skulle partipriset å 46-proc:igt brännvin komma att öfverstiga en krona
litern, äger bolaget i samma mån höja ofvanstående minimipris.
Försäljningslokalen får ej hållas öppen på andra tider, än då bolagets
minuthandelslokaler äro öppna.
Sundsvall.
Rättigheten må användas endast för utminutering af bättre spirituösa och
icke af brännvin, till hvilket sistnämnda slag räknas all sådan färgad eller
ofärgad spirituösa, hvars försäljningspris vid minuthandel understiger kr.
1*7 5 litern. Punsch får säljas till pris icke understigande kr. 1*2 5 litern.
Dessa inskränkningar gälla endast för Sundsvall och provinsen Medelpad
i öfrigt.
Huru stor del af de utaf vin- och. spirituosaliandlarne med
utminuteringsrättighet försålda dryckesvarorna, som exporterats, framgår
af tabellbilagan nr 5. Exporten är endast beträffande punsch
af någon betydelse. Huru stor del af de försålda varorna, som
BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 253
sålts till konsumenter utom den kommun, där firman har sin verksamhet,
kan ej af de inkomna uppgifterna med noggrannhet bestämmas,
isynnerhet som omsättningsförhållandena betydligt växla för
olika firmor och orter. Ett stort antal firmor hafva emellertid kunnat
lämna upplysning i ämnet, och af dessa upplysningar framgår, att
försäljningen utom kommunen af olika dryckesvaror i genomsnitt
omfattar nedanstående proc. af hela försäljningen af dryckesvaran.
Brännvin, renadt.................
Försäljning
utom kommunen
7.
.......... 17
„
kryddadt ...........
............ 13
Sprit ......................................
.......... 70
Whisky .............................
............ 27
Konjak...................................
............ 24
Rom och arrak....................
............ 32
Punsch..................................
........... 40
Likör.....................................
............ 21
Vin........................................
............ 35
Malt- och läskedrycker........
............ 65
En ansenlig del af de försålda dryckesvarorna framställes af
rättighetsinnehafvarne själfva. Enligt tabellbilaga nr 5 tillverkades
sålunda år 1911:
Tillverkning
genom förskäring
eller annorledes
liter
Brännvin,
kryddadt ........................ 83,757
Whisky ............................................ 78,529
Konjak........................................!...... 3,517,119
Rom och
arrak................................. 103,952
Punsch............................................... 2,636,892
Likör................................................... 86,027
Vin.................................................... 1,061,393
Summa 7,567,669
För denna tillverkning användes förutom vatten större delen af
det i tabell 5 såsom inköpt redovisade brännvinet och spriten.
Till den egna tillverkningen af punsch förbrukades större delen af
den importerade romen och arraken. En mindre del af sistnämnda
drycker synes emellertid hafva varit föremål för utspädning.
254 BEÄNNV. FÖBSÄLJN.: VIN- OCH SPIEITUOSAHANDL. M. CTM.-RATT.
Af exempelvis konjak
fanns på lager den 31
dec.
1910
............ 890,749
liter
inköptes inom landet.................................... 454,587
„
importerades direkt ....................................... 736,432
„
Summa
2,081,768
liter
af samma vara
försåldes inom landet.................................... 4,668,098
liter
exporterades ................................................... 2,885
„
fanns på lager den 31
dec.
1911
............ 898,047
„
Summa
5,569,030
liter
Skillnaden mellan slutbeloppen, 3,487,262 liter, utgör årets inhemska
tillverkning med afdrag för öfverskjutande undermål.
Af vin
fanns på lager den 31 dec.
1910
............ 2,687,827
liter
inköptes inom landet.................................... 720,482
„
importerades direkt ....................................... 1,661,270
„
Summa
5,069,579
liter
och försåldes inom landet ........................... 3,104,424
liter
exporterades ..............
925
„
användes för tillverkning af
glögg
m.
m.
222,324
„
fanns på lager den 31 dec.
1911
.........  2,771,107
„
Summa 6,098,780 liter
o
Arets tillverkning belöpte sig till 1,061,393 liter, hvilken kvantitet,
ökad med öfvermål å 1,340 liter och minskad med undermål
å 33,532 liter, utgör skillnaden mellan förestående slutsummor.
Dessa exempel torde vara tillräckliga för tydliggörandet af redovisningsanordningen
i tabell 5.
Hela lagret den 31 dec. 1911 utgjordes af:
Liter
Värde i kr.
Brännvin, renadt ä 50 proc....
97,063
88,257
„
kryddadt
„
54,195
72,982
Sprit
„
114,707
106,256
Whisky ............................
170,325
428,613
Konjak ................
898,047
2,253,595
Rom och arrak...........................
389,633
670,748
Punsch .......................................
1,014,721
1,011,946
Likör ........................................
85,359
356,559
Vin .................
2,771,107
5,384,985
Malt- och läskedrycker ............
6,799
6,086
Summa
5,601,956
10,380,027
BRÄNNV. FÖRSÄLJA1.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. BTM.-RÄTT. 255
Punschbryggeri hos Carl G. Platin & C:o, Göteborg.
—
<bmkåiå
I allt som allt sysselsattes inom vin- och. spiritnosahandeln med
ntminnteringsrätt nnder år 1911 eldigt de inkomna uppgifterna
1,318 personer, af hvilka 610 tillhörde förvaltnings- och 708 arbetarepersonalen.
I löner och arfvoden utbetaltes till personalen i dess
helhet nnder året 2,302,036 kr. Berörda förhållanden belysas något
närmare af följande siffersammandrag:
Städer
Förvalt-
nings-
personal
Arbetare-
personal
Sammanlagd
lön
Antal personer
Kronor
Stockholm ................................................
265
371
1,197,139
Göteborg................................................
165
131
536,169
Malmö......................................................
47
44
142,787
Galle .....................................................
32
20
72,114
Karlskrona..............................................
23
26
52,014
Öfriga städer............ ...............................
78
116
301,813
Hela riket
610
708
2,302,036
256 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT.
Beträffande personalens lefnads- och löneförhållanden hafva närmare
upplysningar meddelats af icke mindre än 94 handelsfirmor,
och intages härnedan ett antal medeltalsberäkningar, baserade på
berörda upplysningar. I dessa medeltalsberäkningar hafva medtagits
samtliga personer, som varit i arbete under minst 50 veckor af
redogörelseåret, och uppgingo dessa personer till ett totalantal af
1,093, hvaraf 532 voro sysselsatta med förvaltnings- och 561 med
arbetaregöromål. Af hela den inom ifrågavarande handelsrörelse
sysselsatta numerären omfattas sålunda af förvaltningspersonalen något
öfver 87 proc. samt af arbetarepersonalen 79-2 proc. af de efterföljande
medeltalsberäkningarna.
Manlig förvaltningspersonal öfver 18 år.
Yrkesspecialitet ock
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vin- och
spiri-  tuosa-  handel
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
Arbets-
lön
under
året
Kr.
Samman-  lagd in-  komst af
annat
arbete
än i vin-  och spiri-  tuosa-  liandel
Kr.
i m
e d e 1 t a 1
Innehafvare, gifta.........
29
47-9 7
5-03
24-52
13-94
8-2 1
63
„
ogifta ......
6
48-6 7
1-50
20-50
—
—
—
—
Verkst. direktörer, gifta .
25
47-04
4-04
21-96
10-62
8-4 0
8,511
213
„
„
ogifta
10
45-3 0
2-oo
22-io
17-oo
8*63
7,448
315
Disponenter, gifta.........
4
44-25
3*50
18-28
7*50
7*75
8,362
—
Kontorschefer och pro-
kurister, gifta............
27
43-81
3-87
17-47
14-9 6
8-52
6,412
156
„
„ ogifta .........
9
39-56
0-7 8
20-5 6
12-44
8''50
3,866
68
Lagermästare, gifta ......
40
42’2 5
2-63
22-10
15-58
9-4 7
3,786
—
„
ogifta......
8
41-8 7
1-50
23-oo
16-75
9-29
5,162
—
Expeditionsföres tändare,
gifta
17
37-11
4-06
15-53
9-88
8-82
2,844
12
,,
ogifta
17
33-is
0-4 7
13*25
11*56
9-oo
2,961
—
Kassörer, gifta ............
5
45-8 0
3-80
27-00
24-40
8-40
6,743
100
,,
ogifta............
7
38-86
0-57
13*86
12-14
8-oo
3,320
—
Kesande, gifta...............
28
44-71
2"6l
14-21
9-63
7-89
3,908
286
„
ogifta............
16
43-21
0-38
13-00
6-33
8-oo
3,618
163
Kontorsbiträden, gifta ...
19
39-6 8
2-21
12-61
9-4 2
8-4 7
3,083
179
„
ogifta...
46
28-u
0-44
7-12
6-22
8-27
1,714
1
Packmästare, gifta.........
1
47-oo
3-oo
13-oo
13-oo
9-oo
1,320
—
Lagerbiträden, gifta......
28
39-29
3-18
15-04
11-86
9-25
1,929
25
ogifta ...
21
29-10
0-6 2
8-8 0
5’4 8
9-3 2
1,822
—
Expeditionsbiträden, gifta
5
30- oo
3-20
11-80
11-80
9-60
2,193
—
„
ogifta
19
24-3 7
0-3 7
6-94
5* 3 a
9-06
1,284
—
Summa
387
—
—
—
—
—
-
—
BRÄNNV. FÖRSÄLJA''.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 257
Kvinnlig förvaltningspersonal öfver 18 år.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vin- och
spiri-  tuosa-  handel
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
timmar
Arbets-
lön
under
året
Kr.
Samman-  lagd in-  komst af
annat
arbete
än i vin-  och spiri-  tuösa-  handel
Kr.
i m
e d e 1
tal
Innehafvare, gifta.........
i
58*00
8-oo
27-00
27-00
4-00
„
ogifta ......
4
52-oo
1‘25
—
—
—
—
—
Kassörskor, gifta .........
1
30-oo
—
6-oo
6-oo
8-oo
720
—
„
ogifta.........
61
32-86
0-56
8-si
8-io
8-60
1,248
18
Kontorsbiträden, gifta ...
1
49-00
l-oo
26-oo
26-oo
8-50
1,800
—
„
ogifta .
32
29-07
0-3 2
5-89
5*50
8-31
1,191
55
Lagerbiträden, ogifta ...
6
30-33
0-83
7-30
7-30
9-6 7
842
Expeditionsbiträden, gifta
3
34-oo
2-oo
10-6 7
4-33
7-50
1,075
„
ogifta
36
30-09
0-3 9
6-94
6-67
9-oo
1,023
Summa
145
—
—
-
-
Manlig arbetarepersonal öfver 18 år.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vin- och
spiri-  tuosa-  handel
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
timmar
Arbets-
lön
under
året
Kr.
i
med
etta
i
Drängar, gifta...........................
182
39-32
2-95
11-88
10-60
9*3 2
1,248
„
ogifta ........................
64
28-53
0-53
6-98
5-53
9-28
1,129
Kuskar, gifta ..........................
19
38-7 2
3-05
9-0 5
5-89
9-58
1,300
„
ogifta ........................
6
36-3 3
0-50
8-50
7-6 7
9-83
1,187
Diverse arbetare, gifta...............
10
41-10
2-80
7*20
2''80
9-80
1,025
„
ogifta.............
2
42-50
0-80
4-oo
4-oo
9-50
1,198
Springgossar ...........................
32
18-93
0-28
2-67
2-59
9-07
655
Summa
315
—
-
—
-
-
Kvinnlig arbetarepersonal öfver 18 år.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner»
att för-  sörja
Antal
syssel-  satt i
vin- och
spiri-  tuosa-  liandel
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
timmar
Arbets-  lön |
under
året |
Kr. 1
i medeltal
Butelj skölj erskor, gifta...............
48
144
36-43
35-6 6
1-02
0-64
6- 4 2
7- oi
4*81
5*13
9-4 6
9-36
809
737
Summa
192 |
—
—
—
—
—
—
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
17
258 BRÄNNV. försälja! : vin- och spirituosahandl. m. utm.-rätt.
Personal under 18 år.
Kön
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vin- och
spiri-  tuosa-  handel
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
timmar
Arbets-
lön
under
året
Er.
i medeltal
51
3
15-91
17-oo
0408
1-88
1-83
1*80
1-33
914
8-67
506
604
Summa
54
—
—
-
—
—
—
I förestående medeltalstablåer äro extra förmåner såsom täntiemer,
gratifikationer, fria olyeksfallspremier, hyresbidrag, fria utskylder
m. m. liksom sådana naturaförmåner som fri bostad, fri ved m. m.
inräknade.
Af arbetarepersonalen voro 556 (78-5 proc.) på firmans bekostnad
olycksfallsförsäkrade, 115 (16-2 proc.) åtnjöto regelbundet återkommande
gratifikationer, vanligen i form af kontanta julgåfvor, och
56 (7-9 proc.) fria utskylder. Ett fåtal (9) åtnjöto fri ved. Fri
läkarevård åtnjöts af 561 (79''2 proc.), fri medicin af 364 (5144
proc.) samt annat understöd vid sjukdomsfall af 330 (46-6 proc.)
af arbetarne. Sistnämnda förmåner äro ej inräknade i lönebeloppen.
Så är äfven förhållandet med förmånen af semester, som under
någon kortare tid (8 ä 14 dagar) åtnjutits af 60 (845 proc.) af
arbetarepersonalen.
Fria bostäder förekomma såväl för förvaltnings- som arbetarepersonalen
endast i undantagsfall. Inalles hafva blott i 14 fall de belopp,
som införts i frågeformulärets kolumn för redovisning af naturaförmåners
värde, uttryckligen angifvits afse fri bostad.
Fria dryckesvaror hafva i större eller mindre kvantiteter åtnjutits
af 714 personer (544 2 proc. af hela förvaltnings- och arbetarepersonalen).
Någon allmänt vedertagen utdelningsgrund för denna
gåfva synes ej förekomma. Bortåt halfva antalet af gåfvomottagarna
har erhållit 2 å 3 buteljer spirituösa eller vin pr person vid helgerna,
bortåt ett par hundra hafva erhållit 1 butelj pr person i veckan,
andra hafva bekommit ett visst kvantum på en gång för hela året.
Värdet af de bortgifna dryckesvarorna synes i allmänhet röra sig
omkr. 100 kr. pr person och år.
I fråga om personalens sjukdoms förhållanden under redogörelseåret
hafva uppgifter meddelats af 36 handelsfirmor med en redovisad
personal af inalles 684 personer, af hvilka 317 tillhörde förvaltningen
och återstoden var sysselsatt med arbetsbestyr.
BRÄNNV. FÖRSÄLJN. : VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 259
I nedanstående tabellariska sammandrag meddelas en öfversikt
öfver antalet arbets- och sjukdagar inom olika yrkesspecialiteter
af den med hänsyn till sjukdomsförbållandena redovisade personalen.
Manlig personal.
Kvinnlig personal.
Hela per-  sonalens
De sjuk-  rapporterades
Hela per-  sonalens
De sjukrap-  porterades
Förvaltningspersonal:
an-
tal
arbets-
dagar
an-
tal
arbets-18^’
,
i da-
dagar I
&
gar
an-
tal
arbets.
dagar
an-
tal
arbets-
dagar
sjuk-
da-
gar
Innehafvare, direktörer o. dispo-
34
9,884
23,685
3
752
148
3
900
85
1,839
328
45
11,791
6
1,687
62
37
9,844
25,532
5
862
94
_
_
Lager- och expeditionspersonal
95
23
6,020
889
18
5,295
8
2,295
in
Summa
251
68,945
38
9,473
1,459
66
17,986
14
3,982
173
Arbetspersonal.....................
240
66,181
65
18,426
1,306
127
35,570
38
10,676
556
Öfver sjukdomarnes beskaffenhet har följande sammandrag upprättats:
Manlig personal.
Kvinnlig personal.
Sjuk-
rapporterade
Sjukdagar
Sjuk-
rapporterade
Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet
bos
an-
tal
»/o af to-  talantalet
sjukrap-  porterade
med angif-  ven sjuk-,
domsart
antal
°/o af to-  talantalet
sjukdagar
med
angifven
sjukdoms-
art
an-
tal
°/o af to-  talantalet
sjukrap-  porterade
med angif-  ven sjuk-  domsart
an-
tal
°/o af to-  talantalet
sjukdagar
med
angifven
sjukdoms-
art
a) förvaltningspersonalen:
Utvärtes sjukdomar.
Yttre skador (enl. uppgift
beroende på olycksfall)...
3
7-89
20
1-37
Yttre skador (utan angif-  ven orsak) ..................
1
2-63
49
3-3 6
Andra utvärtes åkommor
1
2''63
10
0-68
—
_
—
_
Invärtes sjukdomar.
Hals- och lungsjukdomar
(med undantag af lung-  tuberkulos) ..................
13
34''21
199
13-64
10
76-93
104
92-04
Reumatiska åkommor ......
2
5*26
88
6*03
—
—
—
—
Mag- och tarmsjukdomar...
4
10-53
172
11-79
—
—
—
—
Lefversjukdomar ............
3
7-90
210
14-39
—
—
—
—
Njursjukdomar och andra
sjukdomar i urinorganen
2
5-20
345
23*65
Andra invärtes sjukdomar
4
10-53
239
16-38
—
—
—
—
Ögon- och öronsjukdomar...
—
—
—
—
1
7-69
2
1-77
Smittosamma sjukdomar.
Influensa........................
3
7-90
33
2-26
1
7-69
3
2-66
Tuberkulos .....................
1
2-63
91
6-24
—
—
—
_
Påssjuka ........................
1
2-63
3
0-21
1
7-69
4
3-54
Summa
38
100-oo
1,459
lOO-oo
13
100-oo
113
60
lOO-oo
Utan angifven sjukdomsart...
—
—
—
—
1
Summa
38
—
1,459
—
14
__
173|
-
260 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT.
Manlig personal.
Kvinnlig personal.
Sjuk-
rapporterade
Sjukdagar
Sjuk-
rapporterade
Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet
hos
an-
tal
°/o af to-  talantalet
sjukrap-  porterade
med angif-  ven sjuk-  domsart
antal
°/o af to-  talantalet
sjukdagar
med angif-  ven sjuk-  domsart
an-
tal
°/o af to-  talantalet
sjukrap-  porterade
med angif-  ven sjuk-  domsart
an-
tal
°/o af to-  talantalet
sjukdagar
med angif-  ven sjuk-  domsart
b) arbetarepersonalen:
Utvärtes sjukdomar.
Yttre skador (enl. uppgift
beroende på olycksfall)...
7
13-21
80
8-02
6
18-75
92
17-23
Yttre skador (utan angif-  ven orsak) ..................
3
5-66
28
2-81
2
6-25
17
3-18
Andra utvärtes åkommor
4
7-55
92
9-23
2
6*2 5
81
15-17
Invärtes sjukdomar.
Hals- och lungsjukdomar
18
38*96
197
19-76
14
43-7 5
82
15-36
Nervsjukdomar ...............
3
5*66
120
12-04
—
—
—
—
Reumatiska åkommor ......
7
13-21
181
18-15
1
3-12
30
5-62
Mag- och tarmsjukdomar...
3
5-66
118
11*84
4
12-50
119
22-28
Lefversjukdomar ............
1
1-89
60
6-02
—
—
—
—
Njursjukdomar ...............
2
3-7 7
13
1-30
—
—
—
—
Ögon- och öronsjukdomar ..
2
3-7 7
60
6-02
—
—
—
—
Barnsäng ........................
—
—
—
—
3
9-38
113
21-16
Smittosamma sjukdomar.
Influensa........................
3
5-66
48
4*81
—
—
—
—
Summa
53
100-oo
997
100-00
32
100-00
534
100-oo
Utan angifven sjukdomsart...
12
—
309
—
6
—
22
—
Summa
65
—
1,306
—
38
—
556
—
Jag tillåter mig af sluta förevarande redogörelse för vin- och
spirituosahandeln med utminuteringsrättighet medelst återgifvandet af
ett anförande, som hölls af grosshandlare Otto Platin vid det förut
omnämnda sammanträdet med sakkunniga i kommerskollegium den
19
april 1912, hvilket anförande är i vissa afseenden synnerligen
belysande för de förhållanden, hvarunder ifrågavarande handelsrörelse
för närvarande har att arbeta i vårt land. Anförandet var af följande
lydelse:
“När siffrorna i kolumnerna 1 och 9 af frågeformulär D för
Sveriges vin- och spirituosahandlande blifvit vederbörligen införda och
sammanställda, skall man troligen förundra sig öfver de relativt små
lager, som nämnda affärsmän nu innehafva. Detta beror på det
osäkerhetstillstånd, hvari vår näring råkat. Hvad min egen firma
beträffar, håller den nu mindre än hälften så stort lager, som för
20
till 30 år sedan, oaktadt den nu drifver en flera gånger större
försäljning, och jag minskar det allt fortfarande. Detta är ett
beklagligt förhållande, hvarigenom en rationell affärsskötsel mer eller
mindre förhindras.
BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 261
Till en sådan hör nämligen för oss, vin- och spirituosahandlande,
att våra affärer skola kunna drifvas med flerårigt förutseende. Vi
äro beroende af skördarna på produktionsorterna, hvarifrån vi importera
våra varor. Och goda skördar följa sällan omedelbart på hvarandra.
Det vanliga är att två, tre eller flera dåliga år infalla mellan
två goda. Dör att kunna väl betjäna allmänheten måste man därför
passa på att köpa af de goda årens skördar och icke af de dåligas.
Men då måste man ock kunna köpa så mycket, att det täcker behofvet
under ett visst antal år framåt. Hur farliga blifva emellertid
icke sådana stora inköp under det nuvarande osäkerhetstillståndet!
Detta har sin grund dels i de årligen framkommande riksdagsmotionerna
om ändring i gällande brännvinsförsäljningsförordning
och dels däri, att vi hafva våra spirituosautminuteringsrättigheter
på grund af blott eW-årskontrakt med systembolagen, kvilka kontrakters
bestämmelser nästan årligen ändras. Dessa kontrakter få vi
dessutom i allmänhet icke kännedom om förr än i midten af okt.,
någon gång icke förr än i början af nov. året före det, då
deras bestämmelser skola tillämpas. Således blott omkring två månader
i förväg. Då vi i allmänhet måste bestämma öfver vår import
för vintern under tiden sept.—okt., inses lätt, att detta vanligen
måste göras, innan vi ännu veta, om och under livilka villkor
den här kan få försäljas. Det bör ju tydligen vara för en köpman
alldeles olidligt att arbeta under sådana förhållanden.
Näringen lider dessutom betydligt af utländsk konkurrens, uppstående
däraf, att brännvinsförsäljningsförordningens 5 §, som förbjuder
oss att genom ombud sälja spirituösa till privatpersoner i
landsorten, icke gäller för utländska firmor. Dessa bedrifva därför
genom i tjänst antagna svenska handelsresande en betydlig affär,
som går oss förbi. *)
Då nu gällande tulltaxa icke fäster afseende vid spritstyrkan hos
på buteljer importerad spirituösa utan bestämmer, att tullen för all
sådan skall erläggas med kr. Ds5 pr liter, begagna sig danska
firmor däraf och hitsända till privatpersoner högproeentig (90°—''96°)
spirituösa naturligtvis af lägsta kvalitet, bifogande tryckt anvisning
om hur mycket vatten, som bör tillsättas för att få den i drickbart
skick af omkring 45° styrka. Att tullen pr liter därigenom för
sådan importör blir lägre än för oss, är tydligt.
*) Enligt en särskild af tulltjänsteman attesterad, till utredningen öfverlämnad
inlaga rörande importen öfver Göteborg af spirituösa i kärl under 250 liter för speditörer
och privatpersoner under tiden 1 nov. 1911—29 febr. 1912 framgår, att sagda
import omfattat 12.131''v liter konjak på fat och 805 liter på andra kärl, 3,852’S liter
sädesbrännvin på fat och l,191-4 liter på andra kärl, 67-3 liter likör på andra kärl än
fat, 4-2 liter arrak och 76 liter rom, allt fördeladt på icke mindre än 879 kolli.
262 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.
Slutligen bereder ock brännvinsförsäljningsförordningens § 8 oss
inånga förluster, då den fråntager oss rätten att lagligen utkräfva
fordringar för såld spirituösa, hvilka understiga kr. 50. Denna bestämmelse
borde nu vara öfverflödig, då vi icke få utbjuda spirituösa
till privatpersoner. De smårekvisitioner, som från landsorten inkomma,
borde vi få försälja under lagens vanliga skydd. Då vi genom
konkurrensen tvingas att sälja i små partier, så bidrager den åberopade
lagparagrafen i viss mån till vår närings osäkerhetstillstånd.
Därjämte får mången bland allmänheten den uppfattningen, såsom
det mer och mer visar sig, att det är lagligen tillåtet att icke
betala spritskulder af belopp under kr. 50.
Allt detta nu anförda gör, att näringen nu står så godt som vid
branten af förfall. Intet nytt kapital och inga nya köpmansämnen
af kvalitet komma numera näringen till godo. Tillståndet är nästan
på den punkt, att hvarje annat konstant förhållande måste anses
bättre än det närvarande. “
268
IV. Vinfabriker samt vinhandlare utan rätt till
utminutering af brännvin.
Enligt § 12 af kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning af vin ocli Öl må försäljning till afhämtning af vin eller
Öl utan särskild t tillstånd utöfvas a) af den, som i föreskrifven
ordning förvärfvat behörighet att till afsalu tillverka vin eller Öl, å
tillverkningsstället i fråga om därstädes tillverkade drycker, b) af
den, som äger rätt till utminutering af brännvin å försäljningsstället,
beträffande såväl vin som Öl; och c) af den, som erhållit vederbörligt
tillstånd att utöfva utskärning af vin eller Öl, å utskänkningsstället
i fråga om de drycker, meddeladt tillstånd afser. I öfriga
fall erfordras enligt § 13 konungens befallningshafvandes tillstånd
att till afhämtning försälja vin eller Öl, och skall sådant tillstånd
enligt § 17 meddelas att gälla tillsvidare, och så länge konungens
befallningshafvande ej finner skäl återkalla detsamma.
Vid dessa bestämmelser tillåter jag mig på nytt erinra, att
rättigheten att tillverka vin ej gjorts till föremål för någon särskild
lagstiftning utan omfattas af de allmänna föreskrifter om svensk
mans eller kvinnas rättighet att idka handels- eller fabriksrörelse,
handtverk eller annan handtering, som återfinnas i kungl. förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet. Tillverkningen
af vin kontrolleras icke af statsmyndigheterna.
Tillika tillåter jag mig erinra, att sådan utskänkning af vin och
Öl, som ej är förbunden med tillverkning, enligt nykterhetskommitténs
önskan ej omfattas af föreliggande utredning.
Det har sålunda ifråga om vin ålegat utredningen att undersöka
och redogöra för 1) tillverkningen inom landet af ifrågavarande
dryckesvara samt 2) försäljningen af samma dryckesvara, blott såvidt
försäljningen afser afhämtning. Men icke ens all försäljning af vin
uteslutande till afhämtning omfattas af utredningen. Tillstånd att
på sagda villkor försälja vin meddelas i stor utsträckning af konungens
befallningshavande till speceri-, delikatess- och matvaruhandlare
264 VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET
m. fl., och dylika innehafvare af vinförsäljningsrätt har nykterhetskommittén
funnit icke böra beröras af utredningen. Det är därför
— oafsedt de i föregående kapitel berörda vin- och spirituosahandlarne
med rätt till utminutering af brännvin — endast sådana vinhandlare,
hvilkas rörelse allenast eller åtminstone hufvudsakligen
afser omsättning af vin, till hvilka utredningen vändt sig med
sina frågeformulär.
Till ledning vid utdelandet af frågeformulär till vinfabrikerna
inom landet har utredningen anlitat dels primäruppgifterna till
kommerskollegii industriberättelse för år 1911, dels Sveriges handelskalender,
hvarjämte ett särskildt frågeformulär afseende vinfabrikation
närlades samtliga försändelser af frågeformulären till vin- och spiritusahandlare
med utminuteringsrättighet.
Till ledning åter vid utdelandet af frågeformulär till vinhandlarne
utan rättighet till utminutering af brännvin har utredningen inhämtat
särskilda uppgifter från konungens befallningshafvande i riket angående
de personer, som jämlikt § 13 i 1905 års förordning om
försäljning af vin och Öl innehade tillstånd att år 1911 försälja vin
till afhämtning, och som bedrefvo sin rörelse på sådant sätt, att
handeln med vin utgjorde dess egentliga syfte och hufvudsakliga
del.
Så vidt utrönas kunnat, voro under år 1911 sju fabriksartade anläggningar
i verksamhet för tillverkning af bär- och fruktvin. Sådan
produktion har dessutom redovisats såsom bihandtering af sju vinoch
spirituosahandlare med och af tre dylika handlare utan rättighet
till utminutering af brännvin. Inalles bedrefs sålunda tillverkning
af bär- och fruktvin å 17 olika arbetsställen. Tillverkningen uppgick
till följande kvantiteter för de olika slagen af tillverkare.
Tillverkningen af bär- och fruktvin år 1911.
Tillverkare
Bärvin
Fruktvin
S:a bär-  och frukt-  vin
1
Liter
Liter
Alko-
hol.
halt
%
Liter
Alko-
hol-
halt
%
Vinfabriker ..........................................
386,290
13-o
191,100
14-5
577,390
Vin- och spirituoshandlare med utminute.
ringsrättighet ....................................
113,179
14-2
141,727
15-o
254,906
Vinhandlare utan rättighet att utminutera
brännvin ..........................................
169,216
13-7
194,065
15’5
363,281
Summa''668,685
13-6
526,892
14-8
1,195,577 |
VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 265
Af de såsom vinfabriker redovisade rörelserna ägdes två af enskilda
personer, en af ett handelsbolag med två delägare samt fyra af
aktiebolag med sammanlagdt 319 aktieägare. Handelsbolaget innehade
rättighet till utminutering af brännvin och är beträffande sin
öfriga verksamhet redovisadt under närmast föregående kapitel.
Endast en af fabrikerna drefs i egen fastighet, taxeringsvärderad till
12,500 kr. och bokförd till ett värde af 27,392 kr., de öfriga voro
inredda i förhyrda lokaler. Upplysningsvis må här meddelas, att en
vinfabrik i Malmö, inrymd i en fastighet med ett taxeringsvärde af
80,000 kr., hvaraf 8,000 kr. beräknats falla å den del af fastigheten
som inredts för vinfabrikation, under år 1911 stod stilla och
enligt uppgift antagligen kommer att fullständigt nedläggas, sedan
kvarvarande lager (c:a 6,000 liter) blifvit utsåldt. I hyror för af
firmorna för fabriksrörelsen disponerade lokaler erlades ett sammanlagdt
belopp af 19,860 kr. Värdet af de lösa inventarierna för fabriksdriften
har uppgifvits till inalles 74,110 kr.
Fabrikernas sammanlagda produktionsförmåga med de nuvarande
maskinella anordningarne har uppgifvits till c:a 1,075,000 liter.
För sin produktion hafva fabrikerna under åren 1909—1911
upphandlat följande kvantiteter bär (vinbär, krusbär, körsbär, blåbär)
och frukt (äpplen, apelsiner, citroner, russin m. m.).
1909
1910
1911
kg-
kg-
kg.
Bär, inköp inom landet....................
48,837
65,150
62,925
Frukter ,,
,,
,,
..................
29,850
16,810
40,118
,, import .......................................
22^400
28,300
24,950
Summa kg.
101,087
110,260
127,993
Inköpspriset för nämnda varor uppgick år 1909 till 37,146 kr.,
år 1910 till 45,389 och år 1911 till 43,934 kr.
För 1911 års produktion inköpte fabrikerna förutom den del af
ofvanstående kvantiteter bär och frukt, som därtill åtgick, 1,350 liter
bär- och fruktsaft, hvaraf 1,100 liter importerades, 56,135 liter vin,
allt direkt importeradt, samt 132,439 liter spirituösa, alltsammans
för ett sammanlagdt inköpspris af 200,019 kr.
Från tre aktiebolag och två enskilda personer hafva inkommit
uppgifter angående utgifter och inkomster i vinfabrikationsrörelsen
under år 1911. Det handelsbolag, som enligt det föregående dref
vinfabrikation såsom en mera själfständig verksamhetsgren vid sidan
af sin utminuteringsaffär, har gemensam bokföring för hela sin
rörelse, af hvilken anledning ingen redogörelse för inkomster och
266 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINGTERINGSRÄTTIGHET
utgifter för ensamt vinfabrikationen kunnat af firman meddelas. För
de båda af enskilda personer drifna fabriksföretagen ställde sig
1911 års utgiftsstat samt årsvinsten sålunda:
Kronor
7°
Förbrukning af bär, frukt, socker, vin och spiri-
tuosa m. m.........................................................
33,600
62-35
D:o af glas, kork, etiketter, kapsyler m. m...........
.
3,703
6-87
Löner och arfvoden..........................................
.
7,100
13-18
Lokalhyror......
.
2,360
4-38
Räntor å upplånadt kapital ...............................
500
0-93
Utskylder...........................
428
0-79
Öfriga utgifter (bränsle, afskrifningar m. m.)........
900
1-67
Årsvinst..........................
.
5,299
9-83
Summa 53,890
100-00
De tre aktiebolagens motsvarande stat var denna:
Kronor
7°
Förbrukning af bär, frukt, socker, vin och spiri-
tuosa m. m.......................................................
160,467
52-83
D:o af glas, kork etc.............................................
27,652
9-10
Löner och arfvoden..................................................
63,174
20-80
Lokalhyror ......
13,200
4-35
Räntor å upplånadt kapital......................................
3,386
1-11
Utskylder .................................................................
1,774
0-58
Öfriga utgifter (bränsle, afskrifningar m. m.) ......
16,816
5-54
Årsvinst.................................
17,294
5-69
Summa
303,763
100-00
Såsom synes, ställde sig råvarorna relativt taget afsevärdt dyrare
för de enskilda fabriksägarne än för aktiebolagen, bvilkas rörelser
drefvos i större skala än de förras. För utensilierna var förhållandet
omvändt, hvilket synes tyda på, att de större fabrikerna nedlägga
större kostnader än de små på försäljningsvarans yttre utstyrsel.
Löner och arfvoden äro relativt ansenligen högre för aktiebolagen än
de andra fabriksägarne, hvilkas egen arbetsersättning ligger i årsvinsten.
Aktiebolagens årsvinst uppgick till 6-5 proc. å deras inbetalta
aktiekapital, utgörande 265,600 kr. Bolagens reserverade
medel uppgingo till sammanlagdt 23,746 kr., och ökas aktiekapitalet
VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 267
med detta belopp, utgör årsvinsten ej fullt 6 proc. å summan.
Huru stor procent de enskilda personernas årsvinst utgjorde å deras
i rörelsen insatta egna kapital, kan ej bestämmas, då ifrågavarande
kapital ej är till fullo redovisadt.
Från fem fabriksägare föreligga tablåer öfver tillgångar och
skulder pr den 31 dec. 1911. Fyra af dessa fabriksägare äro desamma,
som inkommit med redogörelse för utgifter och inkomster under ar
1911. En sammanställning af berörda tablåer utvisar följande belopp
å olika poster:
Tillgångar:
Skulder:
Kr.
7»
Kr.
0/0
Fastighet .........
27,392
6-20
Eget kapital ...
293,800
66"5 5
Lösa inventarier
61,086
13-84
Reserverade me-
Lager af varor
130,984
29-67
del................
23,746
5-38
V amf ordringar.
193,639
43-86
Upplånadt ka-
Öfriga tillgån-.
pital ...............
101,960
23-09
gar..................
28,375
6-43
Årsvinst............
21,970
4-98
Summa
441,476
100-00
Summa
441,476
100-00
Den årsvinst, som framkommer enligt ofvanstående sammanställning,
innesluter i sig afskrifningar till ett belopp af 2,866 kr. Med
afdrag af detta belopp blir årsvinsten 19,104 kr. Det är att beakta,
hvilken stor andel af tillgångarne, som faller på ‘‘varufordringar”
(43‘8G proc.).
Vid samtliga de sju i gång varande vinfabrikerna sysselsattes
mera fast under redogörelseåret 69 personer, af hvilka 29 tillhörde
förvaltningen och 40 arbetarestyrkan. Inalles utbetaltes i löner och
arfvoden till personalen 92,479 kr.
Beträffande förvaltningspersonalens lefnads- och löneförhållanden
intages följande sammandrag. Vissa kategorier af ifragavarandé
personal representeras af blott en person, för hvilka fall lönen da
utgör det utbetalta exakta beloppet.
268 VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINIJTERING.SRÄTTIGHET
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Ålder
Antal
år
Antal
hem-  mava-  rande
perso-  ner att
för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vinin-  dustri
Antal
år an-  ställd
hos
nuv.
arbets-  givare!
1
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
Arbets-
lön
under
året
Kr.
i
med
e 1 t
i
Manlig personal:
Direktörer, disponenter, gifta ...............
47-oo
4-oo
27-50
22-2 5
11-00
5,350
»
»
ogifta ...............
54-38
1-6 7
16-oo
5-33
11-00
1,533
Resande, gifta ...................................
34-67
3-6 7
15-33
14-33
10-00
3,817
Expeditörer, ogifta .............*...............
23-00
2-oo
9-oo
9-oo
10-oo
2,700
Platsförsäljare, gifta............................
30-50
4-50
9-50
9-50
10-oo
3,250
Bokhållare, gifta ..............................
40-oo
2-oo
19oo
9-oo
10-50
1,575
„
ogifta.................................
27-33
—
8-oo
8-oo
9-oo
3,060
Kontorsbiträde, gift.............................
50-oo
2-oo
4-oo
4-oo
10-oo
1,000
9
ogift ...........................
19oo
l-oo
3-oo
3-oo
10-oo
900
Kvinnlig personal:
Butiksbiträde, ogift ..............................
33-oo
l-oo
17-oo
17-00
8-50
1,550
Bokhållare, ogift .................................
40-oo
2-00
l-oo
l-oo
10-oo
1,200
Kontorsbiträde, ogift ...........................
30- oo
—
2-oo
2-oo
10-oo
1,020
Af arbetarepersonalen var större delen årsanställd. Öfver den
årsanställda arbetarepersonalens lefnads- och löneförhållanden meddelas
följande sammanställning:
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal,
som
ingå i
beräk-  ningen
Ålder
Antal
år
Antal
hem-  mava-  rande
perso-  ner att
för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vinin-  dustri
Antal
år an-  ställd
hos
nuv.
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
Arbets-
lön
under
året
Kr.
i
med
e 1 t
do 1
Manliga arbetare:
Verkmästare, gifta ....................
4
41-00
3-76
14-25
13-76
9-76
1,340
Arbetare, gifta ...........................
10
41-40
3-50
12-10
ll-io
9-90
1,357
„
ogifta...........................
10
29-00
0-3 0
4-50
4-50
9-70
908
Kuskar, gifta.............................
3
41-oo
3-6 7
14-6 7
14-6 7
9-83
1,347
Kvinnliga arbetare:
Sköljerskor, gifta ........................
1
30-oo
2-oo
6-oo
6-oo
10-oo
840
„
ogifta........................
2
32-60
l-oo
3-oo
3-oo
9-50
715
Tapperska, ogift ........................
1
30-oo
5''oo
12-oo
12-00
10-oo
940
Packerska, ogift ........................
1
19-oo
—
3-oo
3-oo
10-oo
450
VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 269
Den tillfälligt anställda personalen utgjordes liufvudsakligen af
kvinnor, Indika vid behof hjälpte till med sköljning och tappning
etc. En af de mindre fabrikerna hade för året endast tillfälligt
anställd personal, som ej ingår i det angifna talet 40, men hvars
aflöning inräknats i det utbetalta lönebeloppet. Extra kontanta förmåner,
såsom gratifikationer, fria olycksfallsförsäkringspremier o. d.
äro inräknade i de ofvan meddelade medellönerna, likaså sådana
naturaförmåner som fri bostad och ved. Eri bostad har emellertid
ej uppgifvits åtnjutas mera än af två personer inom förvaltningen
och af en arbetare. Af de fabriker, som arbetade med fast anställd
personal, hade alla utom en med 3 arbetare arbetarne olycksfallsförsäkrade
på arbetsgifvarens bekostnad. I regel voro arbetarne
försäkrade i öfverensstämmelse med bestämmelserna i lagen om ersättning
för skada af olycksfall i arbete den 5 juli 1901. Fem
arbetare voro försäkrade till en sjukhjälp af 1 kr. pr dag från 3:dje
dagen af den lagenliga karenstiden. Fri läkarevård och medicin
åtnjöts af 35 (87*5 proc.) af arbetarne, annat understöd vid sjukdom
af 30 (75 proc.), åtta dagars semester af 10 (25 proc.). Vid
de två största fabrikerna åtnjöto arbetarne, tillsammans 23, full
aflöning vid sjukdom. Såväl förvaltnings- som arbetarepersonalen
erhöll i allmänhet vid helgerna fria dryckesvaror (1 ä 2 buteljer
pr person). Vid några af de mindre fabrikerna förekom dock ej
denna gåfva.
Beträffande personalens sjukdomsförhållanden föreligga mycket
bristfälliga uppgifter. Inalles hafva antecknats blott 5 sjukdomsfall,
som tillsammans varade 85 dagar. I två fall utgjordes sjukdomen
af reumatism. För öfrigt förekom influensa, ögonsjukdom
och handskada i hvar sitt fall.
* *
*
Vinhandlare utan rättighet till utminutering af brännvin med den
begränsning, som af nykterhetskommittén satts rörande handelsrörelsens
natur, funnos enligt det resultat, hvartill utredningen ledt,
år 1911 till ett antal af 31, med följande fördelning å olika län
och å olika kategorier af firmaägare.
270 VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINUTERAGSRÄTTIGHET
Vinhandlare utan rätt till utminutering af brännvin.
Län
.
An-
tal
En-
skil-
da
per-
so-
ner
An-
tal
Handels-
bolag
Aktie-
bolag
Verk-  sam-  hetsår i
medel-  tal
Antal
An-
tal
An-
tal
med-
lem-
mar
An-
tal
An-
tal
med-
lem-
mar
Stockholms stad ....
6
B
i
2
_
_
10
Uppsala
län
1
1
—
—
—
—
i
Östergötlands
V
1
1
—
—
—
—
5
Kronobergs
V
1
1
—
—
—
—
46
. Gottlands
Tf
1
1
—
—
—
—
23
Blekinge
n
1
1
—
—
—
—
39
Kristianstads
»
4
4
—
—
—
—
13
Malmöhus
6
6
—
—
—
—
14
Hallands
»
1
1
—
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus
»
4
2
—
—
2
12
3
Alfsborgs
1)
1
1
—
—
—
—
23
Västmanlands
„
3
3
—
—
—
—
21
Örebro
1
1
—
—
—
—
37
Hela riket
31
28
i
2
2
12
145
Endast ett fåtal (7) af dessa handelsrörelser bedrefvos i af handelsfirman
själf ägd fastighet. Dessa fastigheter voro i sin helhet
taxeringsvärderade till 122,500 kr. och brandförsäkrade för 111,050
kr. Af taxeringsvärdet föll emellertid endast 62,700 kr. å sådan
del af fastigheten, som togs i anspråk för vinhandelns räkning.
Sammanlagda värdet af lösa inventarier utgjorde 96,173 kr. I hyror
för främmande lokaler erlades inalles 64,700 kr.
Varuomsättningen under år 1911 hos 27 vinhandlare af ifrågavarande
slag inhämtas af efterföljande siffersammandrag.
VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 271
a) ingående rörelse.
Varuslag
I n k
ö p t
Tillver-
kat
Öf-
ver-
mål.
liter
Summa.
liter
Behå
d. »»/,
liter
lning
1910
kr.
Inom
liter
andet.
kr.
Dir
impor
liter
ekt
terat.
kr.
genom
förskä-
ring
eller
annor-
ledes
liter
Brännvin, renadt å 50 °/° ......
5,381
5,775
340,248
337,451
345,629
Brännvin, andra slag, (kryd-
dadt, akvavit m. m.)............
354
482
535
701
—
—
898
—
1,787
Sprit, reducerad till 50 °/°......
602
616
124,492
111,791
—
—
—
—
125,094
Whisky ..............................
7,250
14,728
—
—
13,280
43,395
7,776
—
28,306
Konjak ..............................
20,860
50,285
—
'' —
26,435
95,241
161,996
—
209,291
Rom och arrak.....................
873
1,719
—
—
7,256
17,200
8,292
—
16.421
Punsch ..............................
6,391
6,930
1,669
2,637
—
—
51,611
—
59,671
Annan likör ........................
2,942
7,144
—
—
3,137
21,865
6,854
—
12,933
Vin (inkl. bär- och fruktsaft)
433,483
636,926
144,734
130,133
447,477
620,880
507,387
—
1,533,081
Maltdrycker (utom svagdricka)
13,044
4,502
107,385
30,917
—
—
—
—
120,429
Läskedrycker (inkl. svagdricka)
10,217
1,175
7,280
1,651
—
—
—
—
17,497
Summa
501,397
730,282
726,343
615,281
497,585
798,581
744,814
-
2,470,139
b) utgående rörelse.
V aruslag
Fors
å 1 t
An-
vänt
för
egen
till-
verk-
ning
liter
•Un-
der-
mål.
liter
Behållning
d. “/« 1911
liter | kr.
Summa.
liter
Inom
liter
landet
kr.
Exporterat.
liter | kr.
Brännvin, renadt å 50 °/o...
60,761
64,337
—
—
281,295
226
3,347
3,049
345,629
Brännvin, andra slag (kryd-
dadt, akvavit m. m.) ......
1,458
2,251
—
—
—
—
329
418
1,787
Sprit, reducerad till 50 °/o...
110,314
100,629
—
-
14,432
—
348
354
125,094
Whisky .........................
20,289
71,336
—
—
—
—
8,017
16,192
28,306
Konjak .......................
185,206
294,178
—
—
—
70
24,015
55,865
209,291
Rom och arrak..................
14,730
21,806
—
—
—
—
1,691
3,208
16,421
Punsch ...........................
51,376
86,219
—
—
—
—
8,295
9,919
59,671
Annan likör....................
8,856
19,801
—
—
—
—
4,077
8,879
12,933
Vin (inkl. bär- och fruktsaft)
1,023,611
1,322,160
29,926
94,611
—
1,050
478,494
518,586
1,533,081
Maltdrycker (utom svagdr.)
118,207
53,262
—
—
—
371
1,851
609
120,429
Läskedrycker (inkl. svagdr.)
17,183
3,837
—
—
—
—
314
92
17,497
Summa
1,611,991
2,039,816
29,926 94,611
296,727
1,717
530,778
617,17l|2,470,139
272 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINOSR ARTIGHET
En af de fem vinhandelsfirmor, hvilkas omsättning ej omfattas
af förestående sammandrag, drifver själfständig vinfabrik, hvars tillverkningar
ensamt tillhandahållas i firmans handel och därför såsom
förut redovisade ej upptagas här. En annan utgör blott och bart
en kommissionsaffär åt en vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet,
i hvars redovisade omsättning kommissionsaffären
fullständigt ingår. Af de återstående tre firmorna har en gjort
konkurs, och de båda andra äro oansenliga rörelser med tillsammans
4 arbetare. Tablåerna torde med stöd af det sagda kunna anses
icke i afsevärd mån brista i fullständighet.
Den tillverkning af bär- och fruktvin (363,281 liter), som enligt
det föregående (sid. 264) bedrifvits af tre vinhandlare af ifrågavarande
slag, är innesluten i den kvantitet vin å inalles 507,387 liter,
som här redovisas såsom tillverkad genom förskäring eller annorledes.
Vinet utgör, såsom tablåerna utvisa, dessa affärers viktigaste
handelsartikel. Den försäljning af spirituösa, som redovisats, drifves
naturligtvis såsom partihandel.
Beträffande huru stor del af försäljningen, som gått till personer
utom den kommun, hvarest handelsrörelsen utöfvas, hafva otillfredsställande
uppgifter influtit. Det egentliga brännvinet synes till 70
å 100 proc., vinet till cirka 60 proc. säljas utom kommunen.
Från 13 firmor, däraf 11 enskilda personer och handelsbolag
och 2 aktiebolag, har inkommit redogörelse såväl för utgifter och
inkomster under år 1911 som för tillgångar och skulder vid nämnda
års slut. En sammanställning af utgifter och vinst för dem af
dessa firmor, som innehades af enskilda personer eller handelsbolag,
ter sig sålunda:
Kr.
%
Inköpta dryckesvaror, socker etc...........
714,552
64-41
Glas, kork o. a. utensilier......................
40,661
3-67
Löner och arfvoden ...............................
Lifräntor och pensioner, som åhvila
affären
117,535
10-59
såsom sådan...........................................
2,270
0-20
Lokalhyror.................................................
25,540
2-30
Räntor å upplånadt kapital ...................
9,431
0-85
Krono- och kommunalutskylder.............
Öfriga utgifter (bränsle, afskrifningar,
punsch-
6,940
0-63
stämplar m. m.) ..................................
93,929
8-47
Vinst ..........................................................
98,580
8-88
Summa 1,109,438
100-00
VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 273
Den ofvan redovisade vinsten, som i sig innesluter arbetsersättning
åt innebafvarne och bolagsdelägarne, utgjorde 18-5 proc. å det i
rörelsen insatta egna kapitalet 515,987 kr., ökadt med reserverade
medel å 17,380 kr.
De båda aktiebolagens sammanlagda utgiftsstat, som bär icke torde
böra i detalj redovisas, utvisar relativt större utgifter för inköpta
dryckesvaror och utensilier, men däremot afsevärdt lägre löner.
Dessa förhållanden torde äga sin närmaste förklaring däri, att en
af de rörelser som höra hit och det den ojämförligt viktigaste, drifves
under ganska säregna förhållanden. De af antydda aktiebolag inköpta
varorna importeras samt och synnerligen med undantag endast
af brännvinet, som uteslutande användes för egen förskäring eller
tillverkning. Bolaget importerar, tillverkar, förskär och expedierar
för andra vinhandelsfirmors räkning och rör sig med en jämförelsevis
låg aflöningsstat hvad förvaltningspersonalen beträffar. Särskildt är
att märka, att bolagets två högsta ledare, som drifva vinhandelsrörelse
för egen räkning, ej åtnjuta någon lön från aktiebolaget.
Bolagets årsvinst stannade vid 2,713 kr., hvilket belopp utgjorde
1-3 3 proc. å det inbetalta aktiekapitalet (200,000 kr.) ökadt med
reserverade medel (3,285 kr.). Det mindre aktiebolagets handelsrörelse
gick för året med en vinst af 609 kr.
Affärsställningen den 31/i2 1911 för de 11 handelsfirmor, hvilkas
utgifter och vinst omfattas af närmast föregående siffertablå var
följande: I
Tillgångar:
Fastigheter......................
Lösa inventarier.............
Lager af varor................
Varufordringar................
Ofriga tillgångar.............
Kr.
85,500
28,171
.....
305,500
.....
483,760
.....
103,472
%
8-50
2-80
30-35
48-07
10-28
Summa 1,006,403
100-00
Skulder:
Kr.
%
Eget kapital ...................
.....
515,987
51-27
Reserv, medel ................
17,380
1-73
Upplånadt kapital..........
.....
347,626
34-54
Årsvinst............................
.....
125,410
12-46
Summa 1,006,403
100-QO
I den här framkomna årsvinsten ingå afskrifningar med ett belopp
af 26,830 kr. Af sagda belopp afskrefs å varufordringar icke mindre
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
18
274 VINFABRIKER SAMT VINHANBL. UTAN UTMINUTERING SRÄTTIGHET
än 24,786 kr. samt återstoden å fastighet (100 kr.) och lösegendom
(1,944 kr.). Om den här angifna årsvinsten minskas med afskrifningarna
framträder den årsvinst (98,580 kr.), som framkom vid en
jämförelse mellan årets inkomster och utgifter.
Från åtta af de utaf senaste sammanställning omfattade firmorna
hafva inkommit redogörelse för ställningen icke allenast vid 1911
års slut utan äfven vid slutet af de fyra närmast föregående åren.
Berörda uppgifter hafva sammanarbetats i nedanstående tabell:
År
Till
gånga
r i k r
snor
Fastighet
Lösa in-  ventarier
Lager af
varor
Varu-
fordringar
Öfriga
tillgångar
Summa
1907 ...............
23,500
16,974
263,139
414,889
62,689
781,191
1908 ...............
23,500
16,976
230,970
419,180
76,970
767,596
1909 ...............
23,500
16,268
240,495
433,666
88,233
802,162
1910 ...............
23,500
17,255
250,024
448,594
95,965
835,338
1911 ...............
23,500
15,621
278,823
462,060
103,372
883,376
År
S k u 1
der i k
o n o r
Eget kapital
Reserverade
medel
Upplånadt
kapital
Summa
Årsvinst
1907 ...............
392,902
18,827
312,225
723,954
57,237
1908 ...............
412,498
19,000
271,960
703,458
64,138
1909 ...............
379,878
20,000
305,993
705,871
96,291
1910 ...............
407,534
18,159
306,059
731,752
103,586
1911 ...............
429,311
17,380
319,887
766,578
116,798
Såsom synes har årsvinsten år ifrån år stigit och var år 1911
mer än dubbelt så stor som år 1907. Bland tillgångar tilldraga
sig äfven här de alltjämt stigande varufordringarna hufvuduppmärksamheten
till följd af sitt ansenliga belopp.
Samtliga de af utredningen omfattade vinhandelsaffärerna utan
rätt till utminutering af brännvin hafva för år 1911 redovisat en
personal af 144 personer, till hvilka i löner och arfvoden utbetaltes
ett sammanlagdt belopp af 168,603 kr. Med förvaltningsbestyr
sysselsattes 53 och med arbetsgöromål 91 personer. Flere af affärerna
drifvas i så ringa skala, att ingen eller blott en arbetare där är
anställd. Förvaltningen omhänderhafves flerstädes af innehafvaren
ensam. I följande medeltalsberäkningar öfver personalens lefnadsoch
löneförhållanden ingå 113 årsanställda personer (78’5 proc. af
hela personalen).
VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 275
Lefnads- och löneförhållanden bland den ärsanställda personalen
i vinhandel utan utminuteringsrättighet.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder
Antal
år
Antal
hem-  mava-  rande
perso-  ner att
för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vin-  handel
Antal
år an-  ställd
hos
nuva-  rande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
Arbets-  lön un- ;
der året
Kr.
i medeltal
Manlig förvaltningspersonal,
öfver 18 år:
Disponenter, verkst. direk.
törer, ogifta ..................
2
43''0o
l-oo
14-00
10-oo
8-50
4,753
Kontorschef, gift ..............
i
59-oo
l-oo
28-oo
21-oo
—
7,000
»
ogift ............
i
31-oo
—
8-oo
8-oo
8-oo
2,700
Lagermästare, gifta ............
5
55’ oo
3-oo
18-20
15-40
9*25
2,395
„
ogifta............
2
52-oo
—
3O-00
28-50
9-7 5
2,705
Expeditionsföreståndare,
ogifta ...........................
3
31-oo
_
8-oo
8-oo
9-oo
2,167
Resande, gifta.....................
9
43-11
3-n
9-89
9-56
8-oo
3,382
Bokhållare, ogifta...............
2
41-oo
12-50
11-50
lOoo
2,585 i
Kontorsbiträden, gifta.........
i
69-oo
l-oo
—
—
7-oo
1,500 1
*
ogifta ......
2
19-50
—
3-50
2-oo
10-oo
990 |
Lagerbiträden, gifta............
5
40-40
2-oo
16oo
16oo
9-20
1,510
»
ogifta .........
4
26-00
—
6-50
3’50
9-75
1,300
Expeditionsbiträden, ogifta...
3
38-6 7
0-33
14-83
12-33
9-83
1,213
Summa
40
—
—
—
—
I
Kvinnlig förvaltningspersonal,
öfver 18 år:
Prokurist, ogift..................
1
51-oo
l-oo
6-oo
6-oo
10-oo
600
Expeditionsförestånderska,
ogift..............................
1
43-00
l-oo
28-oo
28-00
_
1,900
Kassörska, ogift ...............
1
51-oo
—
12-oo
12-oo
8-50
1,840
Kontorsbiträden, ogifta ......
5
23-25
2-50
2-50
8-75
920
Expeditionsbiträden, gifta ...
2
46-50
l-oo
19-50
19-50
9-oo
944
„
ogifta...
7
23-86
0-14
4-14
4-14
9-50
758
Summa
17
-
—
276 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder
Antal
år
Antal
hem-  mava-  rande
perso-  ner att
för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
vin-  handel
Antal
år an-  ställd
hos
nuva-  rande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
Arbets-  lön un-  der året
Kr.
i medeltal
Manlig arbetarepersonal,
öfver 18 år:
Verkmästare, gifta...............
2
34-50
1-50
12-50
12-50
9-oo
1,500
Arbetare i vinfabrikation, gifta
6
34-17
3-67
13-17
5-6 7
9-oo
1,140
»
„
.
ogifta
6
25-50
0-17
6''50
4-83
9-oo
909
Kuskar, gifta .....................
2
34-oo
5-oo
8-25
8-25
9-oo
1,265
„
ogifta ..................
2
30-oo
—
4-00
4-oo
9-oo
1,020
Drängar, gifta.....................
5
51-oo
2-oo
10-25
10-25
9-30
1,008
» ogift» ..................
7
35-86
0’29
5-oo
5-oo
9-71
1,012
Summa
30
—
—
—
—
—
—
Kvinnlig arbetarepersonal,
öfver 18 år:
Buteljsköljerskor, gifta.........
1
43-oo
2-oo
4-oo
4-oo
6-oo
325
„
ogifta ......
14
42-53
072
9-43
8-57
8-44
635
Tapperskor i vinfabrikation,
ogifta ...........................
4
27-75
—
11-00
11-00
9-oo
630
Springflickor, ogifta............
2
18-50
—
3-oo
3-oo
9-oo
462
Summa
21
—
—
—
—
—
Manlig personal, under 18 år:
5
16-40
0*40
2-20
2-20
7-70
435
Summa
5
-
—
-
—
—
Extra kontanta förmåner samt naturaförmåner äro i förestående
medeltalsberäkningar inräknade i lönebeloppen. Fri bostad och vedbrand
bär åtnjutits af fyra, hyresbidrag af tre och fria utskylder af
en af den redovisade personalen i dess helhet. 59 af arbetarne
(64-8 4 proc. af hela antalet) voro olycksfallsförsäkrade på arbetsgifvarens
bekostnad. 73 af arbetarne åtnjöto fri läkarevård och 49
fri medicin. Sjukdomsunderstöd var tillförsäkradt 27 arbetare (29-6 7
proc. af hela antalet). Kortare semester (8 ä 14 dagar) tillkom 35
arbetare (38-4 6 proc.)
Fria dryckesvaror ha enligt uppgifterna utdelats till 62 personer
VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINUTERING SRÄTTIGHET 277
med sammanlagdt c:a 1,320 liter, utgörande omkring 21 liter per
person ock år.
Angående personalens sjukdomsförhållanden föreligga äfven från
dessa rörelser mycket bristfälliga uppgifter. Inalles hafva antecknats
12 sjukdomsfall, som kräft sammanlagdt 238 sjukdagar. Utvärtes
åkommor hafva förekommit i 3 fall (däraf 2 olycksfall). Halsoch
lungsjukdomar (med undantag af tuberkulos) ha antecknats för
5 fall, af de återstående fallen hade reumatism, mag- och tarmsjukdom,
njurlidande och influensa hvar sitt.
I fråga om handeln med och tillverkningen af vin i vårt land
höll dir. W. Laurentz vid sammanträdet med de sakkunniga i kommerskollegium
den 20 april 1913 ett föredrag, som torde förtjäna
att intagas såsom af slutning på förevarande kapitel. Föredraget var
af följande lydelse:
“Genom de erhållna upplysningarne från tillfrågade kända vinfabriker,
sammanställda med upplysningarne från de egentliga vinhandlarne,
d. v. s. sådana som drifva handel med hufvudsakligast
importerade viner och i de flesta fall äfven med spirituösa, kan man
visserligen bilda sig en föreställning om förhållandena i hvad angår
dessa kategorier, men om handeln med och tillverkningen af viner
i allmänhet här i landet får man icke någon riktig eller fullständig
öfverblick. Och utan en sådan synes det mig vara en mycket vansklig
uPPgift att på detta område vidtaga några allmänna reglerande
eller restriktiva anordningar. Dylika kunde hafva till följd, att den
lojala, oskadliga eller i hvarje fall mindre skadliga rörelsen försvårades
eller förhindrades, under det att fältet lämnades öppet för
något, som till sin natur innebär svek och till sin verkan otvifvelaktigt
är farligt för folkhälsan.
Jag inser väl att under rådande förhållanden, då hvem som helst
kan tillverka och försälja hvad han behagar kalla vin, det torde
vara omöjligt att vinna någon säker öfverblick öfver hela denna
rörelse och jag ser mig icke i stånd att anvisa någon väg för utredning
härom. Det synes mig då naturligt, om man för främjande
af nykterhet och folkhälsa anser nödigt att vidtaga några
åtgärder beträffande handeln med viner, att man först riktar dessa
mot det afgjordt farliga området och söker genom restriktiva bestämmelser
begränsa detta, så att det efter hand blir mindre och
därigenom lättare öfverskådligt.
Först bör man då klargöra hvad som bör tillåtas säljas under
278 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERING SRÄTTIGHET
beteckningen vin och sedan ställa tillverkningen och försäljningen
under möjligheten af kontroll, liknande den som utöfvas öfver åtskilliga
andra för förtäring afsedda ämnen. Härvid är emellertid
att beakta, att det är omöjligt att i hvarje fall lägga vetenskaplig
analys till grund för afgörandet om en som vin betecknad dryck är
vin eller icke. Fackmans omdöme, grundadt på smak, lukt och utseende,
måste äfven tagas till hjälp och i vissa fall tillmätas afgörande.
Tillverkning för försäljning och försäljning af vin borde vara
föremål för särskild anmälan och lämpligt straff (varning, böter,
förbud att bedrifva rörelsen) borde stadgas för tillverkning och försäljning
af drycker, åt hvilka gifvits falsk beteckning af vin. Högligen
önskligt vore äfven, om straffbarheten kunde utsträckas till uppenbart
falsk kvalifikation eller ursprungsbeteckning, äfven i det fall
att varan i sig själf kan hänföras under beteckningen vin. Jag
syftar härvid på sådant fall att t. ex. en blandning af svenska bärviner
med eller utan någon ringa tillsats af utländskt vin benämnes
portvin (“Superior old port“ eller dylikt). Dylikt förfarande lär
numera vara underkastadt stränga straffbestämmelser i åtskilliga vinproducerande
länder.
Det är gifvetvis icke min mening att alla viner skulle kontrolleras
före försäljningen. Jag vill endast uttala såsom ett önskemål,
att någon myndighet t. ex. kontrollstyrelsen erhölle befogenhet att
öfva tillsyn öfver handeln med viner och att när den finner anledning
eller efter anmälan kontrollera hvad som salubjudes samt att
beifra förseelser. Blotta tillvaron af dylika bestämmelser och beifrandet
af ett eller annat flagrant fall skulle verka välgörande,
bringa den betydande affärsrörelse, som vinhandeln ännu är, in i
sundare banor samt aflägsna åtskilligt för nykterhet och folkhälsa
skadligt. “
■
iMmi
S:t Eriks bryggeri i Stockholm.
v. De skattepliktiga bryggerierna.
Af den tabellariskt öfversikten å sid. 94 framgår, att maltdrycker
under tillverkningsåret 1910—-1911 framställdes vid 210 skattepliktiga
bryggerier med sammanlagdt 56,139 tillverkningsdygn.
Under samma tid verkställdes 27,003 brygder och förbrukades
26,875,392 kg. krossadt malt, 407,576 kg. humle och 22,039 kg.
sockerkulör. Af dessa råvaror producerades 286,066 hl. svagdricka
samt 1,519,735 hl. uppmätt vört för framställning af olika ölsorter.
Den för tillverkningen behöfliga drifkraften erhölls hufvudsakligen
förmedelst ångmaskiner och elektriska motorer samt beräknades i
sin helhet till 10,537 hästkrafter.
280
SKATTEPL. BRYGGERIER: ANTAL REDOVISADE BRYGGERIER
Antal redovisade bryggerier.
Till den förevarande undersökningen rörande den skattepliktiga
maltdryckstillverkningen året 1910 —1911 bär det ej visat sig
möjligt att införskaffa fullständiga uppgifter från alla de förutnämnda
210 bryggerierna. Sammanlagdt 11 bryggerier hafva af anledningar,
som nedan närmare angifvas, lämnats oredovisade, och i
enlighet med nedanstående öfversikt har utredningen följaktligen
kommit att omfatta 199 bryggerier af ifrågavarande slag.
Antal skattepliktiga bryggerier år 1911.
Län
Antal
bryggerier
S:a
tryg-
gerier
Län
Antal
bryggerier
C*3 o-
B.| g3 i
CD CKj 93
Redo-
visade
Oredo-
visade
Redo- j Oredo-  visade visade''
Stockholms stad ......
9
9
Transport
97
4
101
Stockholms
län ...
5
—
5
Götebrs o. Bohus län
10
2
12
Uppsala
„
2
—
2
Älfsborgs
„
10
2
12
Södermanlands „
7
—
7
Skaraborgs
„
10
—
10
Östergötlands .....
19
1
20
Värmlands
„
11
1
12
Jönköpings
11
—
11
Örebro
„
10
—
10
Kronobergs
„
4
—
4
Västmanlands
7
—
7
Kalmar
„
15
2
17
Kopparbergs
„
11
—
11
Gottlands
„
1
—
1
Gäfleborgs
„
11
—
11
Blekinge
„
3
1
4
Västemorrlands „
8
—
8
Kristianstads „
5
5
Jämtlands
„
5
1
6
Malmöhus
„
13
—
13
Västerbottens
„
4
—
4
Hallands
„
...
3
—
3
Norrbottens
5
1
(i
Transport
97
4
101
Summa
199
11
210
Vid de i ofvanstående tabell såsom redovisade angifna bryggerierna
har under tillverkningsåret krossats sammanlagdt 26,458,952
kg. malt, d. v. s. 98''4 5 proc. af hela maltförbrukningen vid rikets
skattepbktiga bryggerier. Återstående l-55 proc. eller 416,440 kg.
krossadt malt utgöra afverkningen vid de 11 oredovisade bryggerierna.
Af de redovisade bryggeriföretagen hafva under tillverkningsåret
7 st. nedlagts, nämligen Bjurbolms och Äkthet H. E. Carlstens porter
-
SKATTEPL. BRYGGERIER! BRYGGERIERNAS ÅLDER ETC.
281
bryggerier i Stockholm, hvarigenom all portertillverkning i hufvudstaden
upphört, Väddö bryggeri i Ortala af Stockholms län,
Strängnäs bryggeri efter försäljning till Aktb:t Strängnäs Nya bryggeri,
bryggeriet Oskar och Strömsborgs bryggeri i Motala, båda efter
försäljning till Aktb:t Motala bryggerier, samt Vasa bryggeri i Oskarshamn,
som uppgått i Aktb:t Nya Centralbryggeriet i Vimmerby.
Af de oredovisade bryggerierna hafva L. Börjessons Eftr:s bryggeri,
Göteborg, Våxnäs bryggeri Aktbg, Karlstad, och Ängbryggeriet Polstjärnan,
Svartöstaden af Norrbottens län, upphört under tillverkningsåret
1910 —1911. Under utredningens fortgång hafva vidare
G. C. Nyströms bryggeri, Norrköping, och Haskels bryggeri, Oskarshamn,
nedlagts, hvarjämte Chr. Piehls bryggeri Aktbg, Västervik, och
Uddevalla Angbryggeri Aktbg kommit på obestånd och försatts i
konkurs. Detsamma är förhållandet med Nättraby porterbryggeri i
Blekinge län och Trollhättans Angbryggeri, hvilkas nya innehafvare
förklarat sig ej vara i stånd att lämna de infordrade uppgifterna.
Beträffande tvenne bryggeriföretag, Emanuel Anderssons bryggeri
Aktbg,'' Alingsås, och Ange bryggeri, Östersund, hafva inga som
helst upplysningar inkommit till utredningen1).
De till kollegium insända redogörelserna hafva här och där företett
vissa bristfälligheter och ofullständigheter, som antingen afhjälpts
genom ny utfrågning eller ock ansetts vara af den mindrevärdiga
betydelse, att utredningens ändamål icke förty i hufvudsak tillgodosetts.
Bryggeriernas ålder och ekonomiska organisation.
Af de inkomna uppgifterna framgår, att de skattepliktiga bryggerierna
med hänsyn till ålder och anläggning i ett flertal fall gå
synnerligen långt tillbaka. Erån tiden före 1850 datera sig sålunda,
för så vidt kunnat utrönas, minst 15 anläggningar, och af
dessa hafva enstaka med tillämpning af olika bryggningsmetoder och
under olika firmanamn idkat öltillverkning i århundraden. Så är
t. ex. förhållandet med bryggeriet Stjärnan i Stockholm, som anses
vara grundad! senast på 1600-talet. Ett bland de äldsta bryggerierna
är äfven D. Carnegie & C:nis porterbryggeri, Göteborg, anlagdt
år 1803. Till tiden från och med år 1850 intill år 1900
åter hänföra sig 157 bryggerier med uppgifvet anläggningsår, och till
samma period höra sannolikt äfven 12 bryggerier, som på grund af
upprepad öfvergång i nya händer eller af annan anledning ej kunnat
J) Från Ange bryggeri har i sista stund uppgift inkommit, men på grund af utredningens
långt framskridna stadium hax densamma ej kunnat utnyttjas.
282 skattepl. bryggerier: bryggeriernas ålder etc.
närmare angifva sin ålder. På de olika årtiondena fördela sig de
157 bryggerierna sålunda:
1850—59
1860—69
1870—79
1880—89
1890—99
34
24
30
26
43
Af denna fördelning vill det synas, som om företagsamheten inom
maltdrycksindustrien varit lifligast under 50 årsperiodens första och
sista decennier. Särskildt anmärkningsvärdt är det stora antalet
nyanläggningar åren 1890 — 99, och sammanhänger detta synbarligen
med den snabba ökning i maltdryckskonsumtionen (jfr sid.
135), som samma årtionde har att uppvisa. De lagstiftningsåtgärder
(jfr sid. 38 o. f.), som under 1890-talet vidtogos för ölhandelns
reglerande, och hvarigenom full försäljningsfrihet endast medgafs å
varans tillverkningsställe, kunna äfven i sin mån hafva befordrat
tillkomsten af nya bryggerier.
I jämförelse med nyssnämnda tioårsperiod företer den närmast
följande tiden en helt annan bild. Under åren 1900—11 nyanlädes
sålunda sammanlagdt blott 15 bryggerier, och af dessa komma
icke mindre än 8 på åren före 1903. Tages därjämte i betraktande,
att hela antalet skattepliktiga bryggerier under perioden 1903 —1911
sjunkit från 223 till 200, samt att konsumtionen af Öl, som under
1900-talets första femårsperiod i medeltal per år utgjorde 1,699,000
hl. eller 32-6 liter per invånare, under den närmast följande nedgått
till 1,285,000 hl. eller 23-8 liter per invånare, så synes uppenbart,
att den skattepliktiga maltdrycksindustrien under det senaste
årtiondet i stort sedt befunnit sig i tillbakagång. Hufvudorsaken till
detta förhållande får gifvetvis sökas i de betydelsefulla lagstiftningsåtgärder,
som vid olika tillfällen vidtagits med hänsyn till nämnda
industri, och bland hvilka särskildt böra framhållas maltskattens införande
år 1903 och den däraf föranledda fördyringen af de alkoholstarkare
maltdryckerna samt det genom kungl. förordningen den
9 juni 1905 införda förbudet mot försäljning af Öl genom kringföring
å landsbygden. Hvad beträffar den stora reduceringen i
antalet bryggerier, så bör naturligen äfven en annan faktor tagas
med i räkningen, nämligen det på flera håll framträdande sträfvandet
att koncentrera driften till så få anläggningar som möjligt. Ett
exempel på denna tendens erbjuder bland annat Aktb:t Stockholms
bryggerier, som år 1889 bildades i centralisationssyfte, och som
sedan dess antingen själft nedlagt eller föranledt nedläggandet af
tillverkningen vid ett flertal bryggeriföretag i hufvudstaden, hvaraf
tre under de senaste tio åren.
En följd af nyss anförda tendens har blifvit, att den svenska
maltdrycksindustrien på en del mera betydande platser öfvergått eller
SKATTEPL. BRYGGERIER: BRYGGERIERNAS ÅLDER ETC.
283
är på väg att öfvergå till stordrift. I samband härmed har äfven
bryggeriföretagens ekonomiska organisation undergått vissa förändringar.
Ökadt rörelsekapital har måst anskaffas, och den utvidgade
affärsverksamheten har nödvändiggjort införandet af modernare
affärsmetoder. Den ekonomiska organisationsform, som bäst
motsvarat de nya och ökade krafven, har varit aktiebolaget, som ju
underlättar anskaffandet af behöfligt kapital, då detsamma kan fördelas
på många händer och i sådant fall medför relativt obetydlig
ekonomisk risk för den enskilde delägaren. Också hafva manga
ensamma ägare af bryggerier under senare tid antingen satt sin
rörelse på aktier eller öfverlåtit den till främmande aktiebolag. Med
få undantag drifvas också numera alla Sveriges större bryggerier af
aktiebolag. De mindre företagen däremot ägas ännu i stort antal
af enskilda personer eller i enstaka fall af handelsbolag. De olika
organisationsformernas fördelning på Stockholm och rikets län samt
sammanlagda antalet delägare dels i aktiebolag, dels i handelsbolag
framgå- af följande sammanställning.
Bryggeriernas fördelning på olika slag af tillverkning sfirmor.
Län
Ensamma
personer
Bo
Antal
la g
Antal
del-
ägare
Aktie
Antal
aolag
Antal
aktie-  ägare 1
Stockholms stad .....
9
1,001
Stockholms
län
3
—
—
2
73
Uppsala
—
—
—
2
134
Södermanlands
2
—
—
5
124
Östergötlands
n
6
i
2
12
315
Jönköpings
„
3
—
—
8
88
Kronobergs
„
2
—
—
2
18
Kalmar
11
—
—
4
114 !
Gottlands
—
—
—
1
80
Blekinge
1
—
—
2
259
Kristianstads
—
—
—
5
411
Malmöhus
2
—
—
11
809
Hallands
—
—
—
3
336
Göteborgs och Bohus ..
4
—
—
6
348
Älf sborgs
„
5
i
5
4
77
Skaraborgs
„
6
—
—
4
539
Värmlands
2
i
2
8
327
Örebro
3
2
4
5
69
Västmanlands
—
—
—
7
449
Kopparbergs
„
6
—
—
5
178
Gäfleborgs
„
2
1
2
8
303
Västernorrlands
2
—
—
6
230 i
Jämtlands
2
1
2
2
13
Västerbottens
—
—
—
4
588
Norrbottens
„
—
—
—
5
93
Hela riket
62
7
17
130
6,976
284
SKATTEPL. BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER
Som synes, ägas 62 af de redovisade 199 bryggerierna af enskilda,
7 af handelsbolag samt 130 af aktiebolag. Af maltförbrukningen
representera de enskilda tillverkarne 3,254,707 kg., handelsbolagen
178,405 kg. och aktiebolagen 23,025,840 kg., d. v. s.
resp. 12-3 0 proc., 0-6 8 proc. och 87-0 2 proc. Maltförbrukningen
i medeltal per bryggeri uppgår således för de enskilda tillverkarna
till 52,495 kg., för handelsbolagen till 25,486 kg. och för aktiebolagen
till 177,122 kg. I bolagen voro 17 personer ekonomiskt
intresserade och i aktiebolagen 6,976. Beträffande den sist anförda
siffran bör emellertid anmärkas, att för ett par aktiebolag
ingen uppgift angående aktieägarnas antal stått att erhålla, utan
har i stället det i lag stadgade minimiantalet personer för aktiebolags
bildande eller 5 för dessa beräknats. Vidare är det gifvetvis
att antaga, att samma person kan vara aktieägare i flera företag,
men större rubbningar i den angifna siffran medför detta förhållande
säkerligen icke.’
Fastigheter och inventarier.
Vid drifvandet af bryggerirörelse i större omfattning och efter
tidsenliga metoder ligger det stor vikt uppå, att själfva fabrikslokalerna
från början afsetts och inrättats för bryggeriändamål.
Fabrikationen är dessutom af sådan beskaffenhet, att en byggnad
måste motsvara vissa fordringar med afseende å läge, storlek och
byggnadsmaterial för att maltdryckstillverkning där lämpligen skall
kunna bedrifvas. I allmänhet hafva bryggeriidkarne därför inköpt
egna tomtområden, hvilka de sedan bebyggt för sitt speciella ändamål.
Endast undantagsvis och vid bryggeri drift i mindre omfattning
hafva förhyrda lokaler kommit till användning, och byggnadsgrunden
har blott i ett par fall angifvits såsom ofri. Af de här
redovisade bryggerierna drifvas också endast 13 i förhyrda byggnader,
af hvilka de 12 representera ett sammanlagdt taxeringsvärde
af kr. 336,200, d. v. s. i medeltal kr. 28,017 per bryggeri. För
det trettonde bryggeriet har taxeringsvärde ej meddelats, men betalades
för detsamma en hyra af kr. 800. Totala'' hyresbeloppet för
samma 13 bryggerier utgjorde under året kr. 24,226 eller kr. 1,864
per bryggeri, och hyrestiden omfattade i medeltal 7 år, hvaraf 3-3 6
år återstodo vid räkenskapsårets utgång. I hvad mån de förhyrda
lokalerna ursprungligen varit afsedda för bryggeridrift eller för annat
ändamål, har däremot icke af undersökningen framgått. Taxeringsvärdet
af de fastigheter, egna och förhyrda, som under räkenskaps
-
SKATTEPL. BRYGGERIER.'' FASTIGHETER OCH INVENTARIER 285
året tagits i anspråk af kela den skattepliktiga maltdrycksindustrien
med undantag af de 11 oredovisade bryggerierna och det nyssnämnda
förhyrda, för hvilket intet taxeringsvärde meddelats, inhämtas af
följande öfversikt, i hvilken äfven bryggerifastigheternas uppgifna
brandförsäkringsvärden angifvits.
De redovisade bryggeriernas taxerings- och brandförsäkringsvärden.
Taxeringsvärde
Brandförsäkrings-
värde
Bryggerier utan
uppgifvet brand-  försäkringsvärde
Antal
Kronor
Antal
Försäkr:s-
belopp
Antal
Taxerings-  värde j
9
18,357,914
785,000
9
14,124,580
707,650
Stockholms
län......
5
5
—
—
Uppsala
* ......
2
675,000
2
597,700
—
—
Södermanlands
„ ......
7
1,457,200
7
1,178,670
—
—
Östergötlands
r.......
19
3,324,751
18
2,912,350
1
50,000;
Jönköpings
» ......
11
1,049,100
11
825,431
—
—
Kronobergs
* ......
4
594,035
4
545,835
—
Kalmar
„ ......
15
772,400
15
700,350
—
—
Grottlands
n ......
1
304,500
1
255,500
—
—
Blekinge
» ......
3
974,328
3
732,870
—
Kristianstads
„ ......
5
1,092,100
5
1,158,500
—
Malmöhus
n ......
13
5,437,600
13
4,758,600
—
—
Hallands
„ ......
3
1,003,000
3
892,400
—
Göteborgs och Bohus „ ......
10
7,738,622
10
5,926,232
—
Älfsborgs
„ ......
10
1,190,717
9
1,105,950
1
7,000
Skaraborgs
» ......
9
1,441,323
9
1,367,600
—
—
Värmlands
„ ......
11
990,800
11
1,131,700
—
—
Örebro
„ ......
10
1,164,200
9
1,037,875
1
12,000
Västmanlands
„ ......
7
1,143,261
7
1,122,211
—
—
Kopparbergs
„ ......
11
808,046
11
901,600
—
—
Gäfleborgs
w ......
11
2,271,751
11
1,999,151
—
—
V ästernorrlands
» ......
8
1,944,250
8
2,064,658
—
—
Jämtlands
n ......
5
160,000
5
318,300
—
—
Västerbottens
» ......
4
286,200
4
290,200
—
—
Norrbottens
„ ......
5
713,873
5
623,800
—
—
Hela riket
198
55,679,97l! 195
47,279,713j
3
69,000
Det angifna totala taxeringsbeloppet, kr. 55,679,971, omfattar
enligt ofvanstående 198 bryggerier. Med hänsyn till taxerings
-
286 SKATTEPL. bryggerier: fastigheter och inventarier
beloppens storlek fördela sig dessa på så sätt, att 3 st. äro taxerade
under kr. 5,000, 5 st. äga ett taxeringsvärde från och med
kr. 5,000 intill 10,000, 23 st. från och med kr. 10,000 intill
25,000, 21 st. från och med kr. 25,000 intill 50,000, 38 st. från
och med kr. 50,000 intill 100,000, 51 st. från och med kr. 100,000
intill 250,000, 32 st. från och med kr. 250,000 intill 500,000,
15 st. från och med kr. 500,000 intill 1,000,000 samt 10 st. från
och med kr. 1,000,000 och däröfver. De lägsta taxeringsvärdena
tillhöra gifvetvis landsbygdens bryggerier, medan de högsta hänföra
sig till Stockholms och Göteborgs omfattande bryggerianläggningar.
Vid taxeringsvärdets bestämmande har i enlighet med gällande författning
värdet af fasta maskiner och inventarier inräknats i fastighetens
värde, och i nämnda värde ingår äfven tomtvärdet, hvarom
närmare redogörelse skall lämnas i det följande. De af bryggerierna
uppgifna taxeringsvärdena hafva i nyss berörda hänseenden företett
vissa olikformigheter, delvis beroende på taxeringsmyndigheternas
olika tillvägagångssätt vid taxeringsvärdenas bestämmande på olika
orter. I en del fall har sålunda värdet af fasta maskiner och
redskap varit inräknadt i taxeringsvärdet, medan i andra fall detta
endast omfattat själfva bryggeribyggnaderna med eller utan tomter.
Huruvida det ena eller andra förfaringssättet tillämpats, har därför
ofta särskildt måst efterforskas vare sig genom förnyad hänvändelse
till uppgiftslämnarne eller genom anlitande af taxeringslängderna.
Det härofvan meddelade totala brandförsäkringsvärdet å kr.
47,279,713 för sammanlagdt 195 bryggerier omfattar dels själfva
bryggeribyggnaderna, dels fasta maskiner och inventarier. I några
fall hafva de uppgifna försäkringsvärdena befunnits afse endast
själfva byggnaderna, medan ett särskildt värde meddelats för fasta
maskiner och inventarier. Sistnämnda värde har vid sådant förhållande
påförts brandförsäkringsvärdet. Vid en jämförelse mellan
de totala taxerings- och brandförsäkringsvärdena faller det genast
i ögonen, att det förra betydligt öfverstiger det senare. Om
taxeringsvärdet för de tre bryggerier, å hvilka intet brandförsäkringsvärde
kunnat erhållas, fråndrages det totala taxeringsbeloppet,
kommer sålunda ett taxeringsvärde af kr. 55,610,971
att stå mot ett brandförsäkringsvärde af kr. 47,279,713, d. v. s.
en skillnad på kr. 8,331,258. Den väsentligaste delen af denna
skillnad eller kr. 4,233,334 faller, såsom synes af tabellen, på
Stockholms stad, hvarefter följa närmast i ordningen Göteborgs
och Bohus län med kr. 1,812,390, Malmöhus län med kr. 679,000
och Östergötlands län med kr. 412,401. Till Stockholm och de
tre angifna länen hänföra sig alltså sammanlagdt kr. 7,137,125
SKATTEPL. BRYGGERIER! FASTIGHETER OCH INVENTARIER
287
eller 85-6 7 proc. af det totala taxeringsvärdets hela öfvervikt öfver
brandförsäkringsvärdet. Anledningen till detta förhållande är gifvetvis
att söka däri, att bryggeritomternas värde här varit relativt
högre än i andra landsdelar, hvilket ju ej heller öfverraskar, då
man här har att räkna med rikets fyra största städer.
Granskar man förhållandet mellan taxerings- och brandförsäkringsvärdena
i rikets öfriga län, så blir resultatet i väsentlig mån annorlunda.
Den samlade öfvervikten för taxeringsvärdet inskränker sig
sålunda här till kr. 1,194,133, hvarvid det dock bör tagas i betraktande,
att vissa län uppvisa högre brandförsäkringsvärden än
taxeringsvärden. Mer eller mindre starkt framträder sistnämnda
förhållande i sex län, nämligen Kristianstads, Värmlands, Kopparbergs,
Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens, där bryggerierna
representera ett taxeringsvärde af sammanlagdt kr. 5,281,396,
motsvarande ett brandförsäkringsvärde af kr. 5,864,958. För bryggerierna
i de återstående femton länen ligger emellertid taxeringsvärdet
åter öfver brandförsäkringsvärdet, ehuru differensen i vissa fall
är mycket obetydlig.
Det har förut meddelats, att bryggeriernas taxeringsvärden äfven
innefatta de af bryggerierna upptagna tomternas värde. Med hänsyn
härtill kan det vid första påseende verka öfverraskande, att icke
taxeringsvärdena öfverallt äro betydligt högre än försäkringsvärdena.
Förklaringen till att så icke är förhållandet får sökas i brandförsäkringsvärdenas
beskaffenhet. Såvidt kunnat utrönas, gäller nämligen
om dessa, att de i regel öfverstiga motsvarande taxeringsvärden,
innan tomtvärdet tillagts. På vissa håll, såsom i Stockholm, Göteborg,
Malmö o. s. v. har tomtvärdet visserligen varit så stort, att
en betydande öfvervikt vid dess inräknande i taxeringsvärdet uppstått
för nämnda värde, men det skulle vara felaktigt att däraf draga
den slutsatsen, att bryggeritomternas värde utgöres af den på detta
sätt uppkomna skillnaden. Äfven för dessa platser kan det nämligen
med säkerhet antagas, att brandförsäkringsvärdena öfverstiga
motsvarande taxeringsvärden utan inräkning af tomtvärdet. Huru
härmed förhåller sig, kan emellertid icke i detalj uppvisas, på den
grund att taxeringsmyndigheterna på vissa platser, såsom t. ex. i
Stockholm, åsatt byggnader och tomt ett gemensamt värde.
Synnerligen tydligt framträder i tabellen brandförsäkringsvärdets
öfvervikt i de län, där mera betydande städer saknas och tomtvärdet
följaktligen är mindre. Här kan brandförsäkringsvärdet, såsom
ofvan antydts, icke blott närma sig eller uppväga utan t. o. m.
öfverstiga hela bryggerifastighetens taxeringsbelopp. Särskild uppmärksamhet
bör i detta sammanhang fästas vid sådana bryggerier,
288 skattepl. bryggeriek: fastigheter och inventarier
som äro belägna å landsbygden eller i småsamhällen. För dessa
bryggerier representerar ju tomtjorden ett mycket oväsentligt värde,
och enligt gällande författning behöfver den ej särskildt taxeras.
De å sådana bryggerier uppgifna taxeringsvärdena kunna därför i
stort sedt anses hänföra sig till endast byggnaderna och de fasta
inventarierna. Härtill kommer, att taxeringsvärdena på landsbygden
i allmänhet äro mycket lågt satta, hvilket också i vissa inkomna
uppgifter uttryckligen påpekats. Det är sålunda icke synnerligen
sällsynt, att taxeringsvärdet å hela bryggeiifastigheten uppgår till
endast hälften, eller t. o. m. tredjedelen af det uppgifna brandförsäkringsvärdet.
Tagas dessa omständigheter i betraktande, låter
det förklara sig, hurusom i län, där de flesta bryggerierna äro
belägna å landsbygden, såsom t. ex. i Värmlands och Jämtlands,
det sammanlagda brandförsäkringsvärdet kan öfverstiga motsvarande
taxeringsvärde, tomtvärdet inräknadt, i förra fallet med 14-2 2 proc.
och i senare med ända till 98-9 4 proc. Beträffande den anmärk -  ningsvärdt stora differens, som kommer till synes i Jämtlands län
och äfven kan påvisas för enskilda bryggerier på andra håll, skulle
visserligen bland annat den förmodan kunna framkastas, att de
uppgifna taxeringsvärdena afse enbart fastigheterna, d. v. s. byggnader,
fasta inventarier och tomter, medan brandförsäkringsvärdena
utom byggnader och fasta inventarier äfven innefatta de lösa inventarierna.
Någonting, som bestyrkt en sådan förmodan, har emellertid
icke kommit till kollegiets kännedom, och tiden har ej medgifvit
ett närmare inträngande i frågan.
Det har förut i förbigående antydts, att tomtvärdena för bryggerier,
belägna i städer, köpingar eller därmed jämförliga orter, ej alltid
varit särskildt taxerade utan sammanslagits med det öfriga taxeringsvärdet.
I flertalet fall hafva dock uppgiftslämnarne meddelat
ett särskildt värde å bryggeritomten, hvilket antingen utgjort tomtens
taxeringsvärde eller representerat bryggeriägarens egen uppskattning
af densamma. Då emellertid uppgifterna varit olikformiga
såtillvida, att tomtvärdet äfven i fall, där sådant särskildt af taxeringsnämnd
varit åsatt, af uppgiftslämnaren antingen utan vidare
inräknats i bryggerifastighetens totala taxeringsvärde eller ock meddelats
särskildt för sig med eller utan föregående inräkning i nämnda
taxeringsvärde, har det stundom befunnits nödigt att höja detta
med ett belopp, motsvarande det uppgifna tomtvärdet. Med hänsyn
därtill, att, såsom nyss nämndes, berörda värde antingen kan
vara ett af taxeringsmyndighet åsatt värde eller härröra från en af
fastighetsägaren själf företagen uppskattning, kan emellertid den
möjligheten i enskilda fall föreligga, att det tomtvärde, som påförts
SKATTEPL. BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER 289
ett taxeringsvärde, ej varit af officiell natur utan representerat
bryggeriidkarens egen värdesättning af tomtjorden.
Antalet bryggerier, som meddelat särskilda tomtvärden, utgör
inalles 144 stycken, hvaraf 25 äro belägna i städer med 25,000
invånare eller däröfver (grupp I), 83 i städer och samhällen med
1,000 intill 25,000 invånare (grupp II) och 36 i samhällen med
mindre än 1,000 invånare eller på landsbygden (grupp III). Hvad
den sistnämnda och delvis äfven den mellersta gruppen beträffar,
utgöra de uppgifna tomtvärdena uppenbarligen hufvudsakligast
approximativa af ägarna åsätta uppskattningsvärden, och detta är,
såsom ofvan antyddes, ofta fallet äfven med de tomtvärden,
som meddelats från å mera betydande platser belägna bryggerier.
Ehuru de erhållna tomtvärdena sålunda ej alltid äro att betrakta
som officiella, kan det emellertid vara af intresse att se, med huru
stor del de ingå i de respektive taxeringsbeloppen. För den första
af de tre ofvan urskilda grupperna eller bryggerier i städer med
minst 25,000 invånare utgör sålunda tomtvärdet 40-2 5 proc. af
taxeringsvärdet, för bryggerier i städer och samhällen med 1,000
intill 25,000 invånare 13-91 proc. och för bryggerier i samhällen
med mindre än 1,000 invånare och på landsbygden 17-01
proc. Det är ägnadt att förvåna, att tomtvärdet för den sista
gruppen ställer sig relativt högre än för den närmast föregående,
men förklaringen torde ligga däri, att de från landsbygdsbryggerierna
meddelade tomtvärdena icke alltid afse enbart själfva de af
respektive anläggningar upptagna tomtplatserna utan dessutom ett
större eller mindre kringliggande jordområde. Härtill kommer, att
tomtpriserna äfven i en landskommun kunna vara ganska uppdrifna
på grund af grannskap till större stad, köping eller annan betydande
ort.
Om de nyss anförda procenttalen tagas till utgångspunkt för en
beräkning af tomtvärdets storlek i förhållande till det totala taxeringsbeloppet
för rikets samtliga redovisade bryggerier, fördelade på
förut angifvet sätt, skulle följande resultat erhållas.
Antal
Tax.-värde inkl.
tomtvärde
Tomtvärde
Tomtvärdet i °/o
af totala
bryggerier
kr.
kr.
tax.-värdet
Grupp
I ....
40
36,626,736
14,742,261
40-25
Grupp
II ...
no
17,216,170
2,394,769
13-91
Grupp III ...
48
1,837,065
312,485
17-01
I medeltal per bryggeri gestalta sig ofvanstående värden gruppvis
på följande sätt.
Nykterhetsko mmittens betänkande. IV.
19
290
SKATTER. BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Tax.-värde inkl.
tomtvärde
kr.
Tomtvärde
kr.
915,668
368,557
156,511
21,771
38,272
6,510
Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att frågan angående bryggeritomternas
värde vunnit ett relativt fullständigt om än ej likformigt
besvarande. Detta äger naturligen sin grund däri, att uppgiftslämnarne,
äfven då särskildt taxeringsvärde å tomten saknats, varit
i stånd att något så när beräkna ett värde å densamma med ledning
antingen af dess inköpspris eller af hvad som betalats för jordområden
med likartade förutsättningar. En fråga, för hvars besvarande
några liknande hållpunkter icke förefunnits, har emellertid
varit den rörande bryggeriernas försäljningsvärden utan hänsyn till
deras nuvarande användning. Det vida öfvervägande antalet uppgiftslämnare
har också förklarat sig ej vara i stånd att på denna
fråga lämna något svar. I en del fall har visserligen ett försäljningsvärde
af nyss angifna art försöksvis meddelats, men att däraf
draga några slutsatser för bryggeriindustrien i dess helhet torde ej vara
befogadt. De inkomna svaren synas emellertid trots sin fåtalighet
vara af tillräckligt stort intresse för att en redogörelse för innehållet
skall kunna anses motiverad, och ter sig försäljningsvärdet i jämförelse
med taxeringsvärdet för ifrågavarande bryggerier gruppvis
på följande sätt.
Tax.-värde
Försälj-
Försälj -
Tomtvärdet
inkl. tomt-
Tomtvärde
nings-
ningsvärdet
i °/o af
taxerings-  värdet
i °/o af för-
värde
kr.
kr.
värde
kr.
säljnings-
värdet
Grupp
I
1,345,000
183,000
500,000
37-17
36-60
Grupp
II
1,198,700
230,500
725,250
60-50
31-78
Grupp III
280,400
48,300
302,500
107-88
15-97
Antalet inom hvarje grupp redovisade bryggerier är resp. 2, 12
och 17, med hänsyn till taxeringsvärdena utgörande resp. 3''6 7 proc.,
6''96 proc. och 15-26 proc. af taxeringsbeloppen för hvar och en
af de tre grupperna i sin helhet. Som synes ställer sig försäljningsvärdet
för här åsyftade anläggningar lägst i de större städerna,
hvarefter komma medelstora städer och samhällen samt slutligen
småsamhällen och landsbygden. Om de erhållna procenttalen tagas
som en antydan om saluvärdena för de olika bryggerikategorierna
SKATTEPL. BRYGGERIEK: FASTIGHETER OCH INVENTARIER
291
i sin helhet, tarfvar det en förklaring, hvarför anläggningarna på
landsbygden och i små och medelstora samhällen synas afgjordt
gynnsammare ställda än bryggerierna å mera betydande platser.
Som främsta orsaken härtill torde då åter få hänvisas till det förhållandet,
att taxeringsvärdena å landsbygden och i de mindre samhällena
ofta äro synnerligen lågt satta, hvilket ju medför, att den
framträdda olikheten blir mera skenbar än verklig. Tänkas kan
äfven, att de här åsyftade bryggerierna i större omfattning än andra
äro inrymda i fastigheter, hvilka ej till sitt värde påverkas i så hög
grad af ett eventuellt nedläggande af fabriksrörelsen som storstädernas
enbart för bryggeridrift afsedda fabriksetablissement.
Såsom i det föregående påvisats, hafva vissa oregelbundenheter
framträdt vid redovisningen af bryggeriernas såväl taxerings- och
brandförsäkringsvärden som tomtvärden. Ofvergår man till uppgifterna
angående värdet af lösa inventarier för bryggeridriften, visar
det sig, att icke heller dessa afgifvits enligt samma norm. Två
olika tillvägagångssätt hafva nämligen här användts, i det inventarierna
antingen upptagits till sitt bokförda värde, eller ock, hvilket
är det vanligaste (67 proc. af fallen), försök gjorts att meddela deras
verkliga värde. Sistnämnda värde har i allmänhet (86 proc. af
fallen) legat öfver men någon gång äfven under det bokförda. I
detta förhållande är förklaringen att söka till att samma bryggerier,
som enligt tablån å sid. 315 i sina balansställningar redovisat lösa
inventarier och hästar till sammanlagdt kr. 8,602,853, här uppskattat
desamma till kr. 16,397,845 eller 9061 proc. högre än bokförings
värdet. För rikets samtliga redovisade bryggerier, fördelade
på Stockholms stad och de olika länen, uppgår värdet af de lösa
inventarierna till följande belopp.
Värdet af lösa inventarier för bryggeridriften.
L
ä n
Kr.
Län
Kr.
Stockholms stad.............
.....
8,007,470
Göteborgs och Bohus län ...
.
2,236,271
Stockholms
län _____ .
229,670
Älfsborgs
406,430
Uppsala
170,750
Skaraborgs
503,690
Södermanlands
605,000
Värmlands
407,121
Östergötlands
»l
.......
647,985
Örebro
298,719
Jönköpings
11 .......
398,989
Y ästmanlands
11 • • • •
401,354
Kronobergs
n
.......
121,294
Kopparbergs
ii
• • • •
280,824
Kalmar
11 .......
235,034
Gäfleborgs
646,223
Götalands
106,500
V ästemorrlands
590,526
Blekinge
269,857
Jämtlands
152,060
Kristianstads
429,408
Västerbottens
100,000
Malmöhus
Hallands
»♦ .......
.....
1,823,435
225,000
Norrbottens
„ ...... 171,231
Hela riket 19,464,841
292
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
Bryggeriernas produktion.
Enligt delvis redan förut anförda uppgifter från kontrollstyrelsen
har under tillverkningsåret 1910 —1911 vid de 210 skattepliktiga
bryggerierna producerats en sammanlagd vörtmängd af 1,805,801
hl., hvaraf 1,519,735 hl. användts för framställning af olika ölsorter
och 286,066 hl. utgjorts af för svagdrickstillverkning af sedd
vört. Vid en jämförelse med tillverkningsåret 1909 —1910, då
motsvarande produktion vid 219 bryggerier uppgick till 1,674,427
hl. stamvört, hvaraf 1,407,469 hl. voro afsedda för framställning af
Öl och 266,957 hl. för svagdrickstillverkning, framträder alltså en
ökning af totalkvantiteten vört med 7-8 5 proc. Vörtmängden i
medeltal per bryggeri utgjorde för de ofvannämnda åren resp. 8,599
och 7,646 hl., således en öfvervikt för 1910—1911 med 953 hl.
eller 12-46 proc., hvarvid emellertid minskningen af bryggeriernas
antal gifvetvis får tagas i betraktande. Äfven i fråga om antalet
tillverkningsdygn och brygder uppvisar sistnämnda år högre siffror
än det närmast föregående. Mot 55,420 tillverkningsdygn under
år 1909 —1910 stå sålunda 56,139 år 1910 —1911, utgörande i
medeltal per bryggeri 253 för det förra och 267 för det senare.
Antalet brygder var för det förra året 25,770 eller 118 per bryggeri
och för det senare 27,003 eller 129 per bryggeri. Vid bryggningen
förbrukades under tillverkningsåret 1910 —1911 26,875,392
kg. malt mot 25,192,061 kg. året förut, hvilket innebär en ökning
med 6-6 8 proc.
Beträffande maltförbrukningens storlek vid de enskilda bryggerierna
kan följande af kontrollstyrelsen sammanställda tablå tjäna till upplysning.
Bryggeriernas fördelning efter maltafverkningens storlek.
Intill 100,000
kg.
100,000—
200,000 kg.
Öfver
200,000 kg.
Summa
bryggerier
Intill 100,000
kg-
100,000—
200,000 kg.
Öfver
200,000 kg.
Summa
bryggerier
Stockholms stad ...
2
7
i)
G-ottlands
län
1
1
Stockholms
län
4
—
1
5
Blekinge
„
2
1
1
4
Uppsala
„
1
—
1
2
Kristianstads
„
i
3
1
5
Södermanlands „
4
2
1
7
Malmöhus
i
8
4
13
Östergötlands
v
16
3
1
20
Hallands
„
2
1
—
3
Jönköpings
„
9
2
—
11
Göteb. o. Bohus „
7
—
5
12
Kronobergs
„
2
2
—
4
Alf sborgs
10
2
—
12
Kalmar
„
15
2
—
17
Skaraborgs
7
2
1
10
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION.
293
Yärmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gäfleborgs
V ästernorrlands
län
8
o
d .
12
9
7
11
7
6
sl
bJD
44
Si
-
ts .
s
a
a a?
m
12
10
7
11
11
8
Jämtlands
län
Västerbottens
Norrbottens
Summa bryggerier
Intill 100,000
kg.
100,000—
200,000 kg.
Öfver
200,000 kg.
Summa
bryggerier
6
6
4
—
—
4
6
—
—
6
151
36
23
210
165
32
22
219
Den ofvanstående uppdelningen af bryggerierna efter maltförbrukningens
storlek i tre grupper är verkställd i enlighet med den klassindelning,
som med hänsyn till maltbeskattningen är gällande för
de skattepliktiga bryggerierna (jfr sid. 42). Maltförbrukningen i
medeltal per bryggeri inom de olika klasserna liksom äfven maltskattens
storlek för hvarje särskild grupp framgår af följande öfversikt.
Maltskatten.
Skatteklass
Antal
bryg-
gerier
Maltafverkning
Skatt i afrundade tal
i det hela
på hvarje
bryggeri
på hela malt*
afverkningen
pr kg.
malt
Kg.
Kg.
Kronor
Öre
i...........................
151
5,960,732
39,475
1,013,324
170
ii...........................
36
5,062,700
140,631
904,540
17-9
in ...........................
23
15,851,960
689,216
3,438,951
21-7
210
26,875,392
127,978
5,356,815
199
Af tabellen inhämtas, att af den totala maltförbrukningen icke
mindre än 15,851,960 kg. eller 58''9 8 proc. afverkats vid de 23
bryggerierna inom tredje gruppen, samt att samma bryggerier i skatt
erlagt kr. 3,438,951 eller 64-2 0 proc. af hela skattebeloppet. För
närmast föregående år voro motsvarande procentförhållanden resp.
57-3 6 proc. och 62-6 6 proc. I medeltal per bryggeri utgjorde maltafverkningen
för
1910—1911
första
skatteklassen.............................. 39,475
kg.
andra
n
140,631
„
tredje
„
689,216
„
1909—1910
38,332 kg.
138,013
„
656,855
„ ,
294
skattf.pl.
hvilket för de olika klasserna innebär, att maltförbrukningen under
tillverkningsåret 1910 —1911 ökats med resp. 2-98 proc., 1''90 proc.
och 4*9 3 proc. För rikets samtliga bryggerier har medelafverkningen
per bryggeri under tillverkningsåret uppgått till 127,978 kg. malt,
motsvarande 115,032 kg. under föregående år. Rörande antalet
bryggerier, som under hvart och ett af de senaste fem åren afverkat
minst 150,000 kg. malt, samt växlingarna i maltförbrukningens
storlek vid samma bryggerier under de fem åren har kontrollstyrelsen
meddelat följande sammandrag.
Bryggerier med en maltafverkning af minst 150,000 kg.
Tillverknings-
å,r
Antal bryggerier, som afverkat
Summa
150—200 tusen
200—300 tusen
ig-
300—400 tusen
ig-
400—500 tusen
ig-
500—600 tusen
ig-
600—700 tusen
ig-
700—800 tusen
ig-
800—900 tusen
ig-
900,000—1 mil-
jon kg.
1 miljon—2 mil-
joner kg.
öfver 2 miljoner
ig-
1910—1911......
10
9
5
4
1
6
35
1909—1910......
11
6
5
3
1
—
—
1
—
6
—
33
1908—1909......
13
12
3
3
3
—
1
—
1
5
1
42
1907—1908......
20
11
7
2
—
2
1
1
—
5
2
51
1906—1907......
16
7
9
3
—
1
2
—
1
4
3
46
Af de 6 bryggerier, som afverkat öfver 1 miljon kg. malt, voro
4 belägna i Stockholm och 2 i Göteborg. Dessa 6 bryggerier förbrukade
tillsammans 9,783,280 kg. malt eller 36• 40 proc. af det
hela samt erlade i skatt kr. 2,196,194-40 eller 41 proc. af hela
skattebeloppet.
För samma bryggerier voro motsvarande tal förra året 8,651,680
kg. malt eller 34-3 4 proc. af hela maltförbrukningen samt kr.
1,776,289-40 i skatt eller 35-6 1 proc. af hela skatten. Sammanräknas
Stockholms, Göteborgs och Malmö samtliga bryggerier, hvilka
under tillverkningsåret utgjort 21 stycken mot 22 föregående år,
kommer man upp till en maltafverkning af ej mindre än 14,202,505
kg. och en skattesumma af kr. 3,106,410-80, motsvarande 52-85
proc. af hela maltförbrukningen och 57-9 9 proc. af hela skatten.
I förhållande till föregående år betyder detta dock en sänkning,
enär ifrågavarande procenttal då uppgingo till resp. 54-3 0 och 59-39.
På Stockholm och de olika länen fördelade sig maltafverkningen
och skatten enligt tabellen å sid. 99 på följande sätt.
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
295
Procent af
Procent
Procent af
Procent
hela af verk-
af
hela afverk-
af
ningen
skatten
ningen
skatten
Stockholms stad ..
....
30*6 9
34*08
Göteb. och Bohus län 18*4 7
20*0 7
Stockholms
län
... 1*16
1*06
Älfsborgs
„
2*93
2*04
Uppsala
„
1*23
1*20
Skaraborgs
3*ii
2*7 7
Södermanlands „
2*31
2*13
Värmlands
n
1*55
1*33
Östergötlands „
4*58
4*10
Örebro
„
1*40
1*20
Jönköpings
„
1*98
1*78
Västmanlands
n
1*41
1*21
Kronobergs
„
1*12
1*00
Kopparbergs
1*54
1*32
Kalmar
„
2*70
2*38
Gäfleborgs
„
3*4 4
2*98
Gottlands
„
0*61
0*56
V ästemorrlands
2*17
1*88
Blekinge
„
2*20
2*18
Jämtlands
„
0*73
0*63
Kristianstads
„
2*90
2*69
Västerbottens
0*56
0*48
Malmöhus
„
9*26
8*84
Norrbottens
„
0*81
0*69
Hallands
„
...
1*14
1*00
100 00
lOOoo
Öfversikten ger vid handen, att afverkningsprocenten för de olika
landsdelarna hufvudsakligen bestämmes af storleken och antalet af
de städer och mera befolkade samhällen, som äro belägna inom desamma,
och att bryggeriindustrien följaktligen i stort sedt är att
betrakta såsom en stadsnäring. Detta förhållande framträder än
tydligare, om man anställer en beräkning af maltförbrukningen för
de 150 redovisade bryggerier, som äro belägna i städer, köpingar och
därmed jämförliga samhällen, och därmed jämför maltafverkningen
vid landsbygdens och småsamhällenas till ett antal af 49 redovisade
bryggerier. Det visar sig då, att af de förra förbrukats inalles
24,885,815 kg. malt eller 94*05 proc. af totalafverkningen
vid de redovisade bryggerierna, medan på de senare endast komma
1,578,137 kg. eller 5*9 5 proc. af densamma. Maltförbrukningen
under året har alltså i medeltal per bryggeri uppgått till 165,905
kg. inom den förra gruppen mot 32,105 inom den senare, hvilket
ju lämnar god vägledning för bedömandet af bryggeriernas storlek
inom hvardera af de båda kategorierna.
Af det vid de redovisade bryggerierna under tillverkningsåret
förbrukade maltet utgjordes en mindre del eller 553,525 kg. af
importeradt malt, medan återstoden, 25,905,427 kg., tillverkats inom
landet. Nämnda tillverkning har till sin hufvudsakhgaste del utförts
af bryggerierna själfva, hvilka i ett flertal fall bedrifvit mältning i
så stor omfattning, att de icke blott täckt sitt eget behof af malt
utan äfven kunnat afyttra sådant till andra bryggerier. För mältning
afsedt korn har sålunda inköpts af sammanlagdt 110 bryggerier till
•296
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
en totalkvantitet af 30,916,247 kg. Denna kvantitet var till hela
sin omfattning producerad inom landet, och något utländskt korn
har således ej under året användts vid bryggeriernas malttillverkning.
Om det antages, att kornets vikt under mältningen reduceras med
22 proc., bör af ofvanstående kvantitet hafva framställts omkring
24,114,673 kg. malt eller 91-14 proc. af totalafverkningen vid de
redovisade 199 bryggerierna.
Då i regel hvarje mera betydande bryggeri är försedt med eget
mälteri, får det antagas, att samma bryggerier, som inköpt kornet,
i allmänhet äfven verkställt mältningen af detsamma. I undantagsfall
kan dock förekomma, dels att bryggeri, ehuru försedt med
eget mälteri, låter mälta någon del af sitt korn vid annat bryggeri,
dels att korn utlämnas för mältning vid fristående mälteri. Anledningen
till ett sådant förfaringssätt har enligt inhämtade upplysningar
antingen varit den, att det egna mälteriets produktionsförmåga
ej varit tillräcklig för tillgodoseendet af bryggeriets hela maltbehof,
eller ock att den speciella maltsort, som fordrats för tillverkningen
af någon viss maltdryck, t. ex. pilsner, ej vid mälteriet
lämpligen kunnat framställas på grund av kölnornas föråldrade beskaffenhet
eller annan liknande anledning.
Med förhållanden af nyssnämnd art sammanhänger tydligen äfven
en annan företeelse, nämligen att åtskilliga bryggerier inköpa en del
af sitt malt, ehuru de äro försedda med eget mälteri. De inkomna
uppgifterna uppvisa inalles 48 sådana fall med en inköpt maltkvantitet
af sammanlagdt 1,782,674 kg., utgörande 12-4 5 proc.
af de ifrågavarande bryggeriernas hela maltförbrukning.
Från med mälterier förenade bryggerier har emellertid, såsom
tidigare antydts, äfven försålts ganska afsevärda mängder malt.
Af de 110 bryggerier, som inköpt korn, hafva sålunda 60 afyttra!
malt i större eller mindre omfattning. Af dessa hafva dock 20
stycken därjämte inköpt malt och följaktligen inräknats äfven bland
de förut nämnda 48 bryggerier, som köpt både korn och malt.
Det försålda maltets vikt har inalles uppgått till 2,633,517 kg.
För framställandet af denna kvantitet bör med antagandet af samma
viktreducering för kornet som här ofvan hafva åtgått 3,376,304 kg.
korn, hvilket utgör 26-06 proc. af de 59 bryggeriernas hela inköpta
kornmängd. Priset å det försålda maltet har varierat ganska betydligt.
Af den ofvan anförda maltkvantiteten hafva sålunda 8-9 4
proc. afyttrats för omkring 26 kr. eller däröfver, 33 proc. för omkring
25 kr., 34-2 proc. för omkring 24 kr., 15-48 proc. för omkring
23 kr. och 8-3 8 proc. för omkring 22 kr. eller därunder,
allt pr 100 kg. räknadt. Häraf framgår, att maltet till öfver
-
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
297
vägande del varit af fullgod beskaffenhet och endast i ringare omfattning
utgjorts af mindre värdefullt ef term alt. I fråga om afsättningen
af detsamma torde i allmänhet gälla, att det fullgoda
maltet hufvudsakligen försålts till andra skattepliktiga bryggerier,
under det att de billigare sorterna inköpts af svagdricksbryggerier.
Den för tillverkning af maltdrycker viktigaste råvaran näst maltet
är humlen. Förbrukningen häraf vid rikets samtliga skattepliktiga
bryggerier har under året 1910 —1911 uppgått till inalles 407,576
kg. Motsvarande afverkning närmast föregående år var 378,760 kg.,
hvadan alltså en ökning inträdt med 7-61 proc. Då den svenska
humleodlingen är synnerligen obetydlig och svensk humle dessutom
icke lämpar sig för tillverkning af Öl eller porter, får det antagas,
att hela den ofvanstående kvantiteten varit importerad.
Jämte malt och humle användes vid vissa bryggerier äfven sockerkulör.
Denna vara tjänar särskildt att sätta färg och smak på svagdricka
o. d. Hela förbrukningen af sockerkulör vid de skattepliktiga
bryggerierna har under året uppgått till 22,039 kg., hvilket
är 864 kg. mindre än under tillverkningsåret 1909—1910. Att
döma af de inkomna uppgifterna har den nämnda kvantiteten till
omkring 7-3 proc. utgjorts af direkt importerad vara, medan återstoden
köpts inom landet.
De inköpta råvarornas pris har ställt sig ganska växlande. Kornet
har sålunda betalats med lägst 12 kr. och högst 16 kr. pr 100 kg.
Medelpriset synes utgöra omkring kr. 14-50 eller detsamma som
närmast föregående år. För maltet har inköpspriset varit lägst
20 kr. och högst 40 kr. pr 100 kg. med ett ungefärligt medelpris
af 25 kr., hvilket likaledes är detsamma som året förut. Humlepriset
har växlat mellan lägst 150 kr. och högst 600 kr. pr 100 kg.,
och medelpriset kan beräknas till omkring 350 kr. mot 450 kr.
under tillverkningsåret 1909—1910. Sockerkulören har kostat
lägst omkring 40 kr. och högst 75 ä 80 kr. pr 100 kg. Medelpriset
ligger inemot 60 kr. Hur priset å sockerkulör ställt sig under
föregående år, kan däremot ej angifvas, alldenstund kontrollstyrelsens
berättelse därom ej innehåller någon upplysning.
Utbytet af maltdrycker ur de inköpta råvarorna har naturligen
varit beroende dels af dessas beskaffenhet, dels af bryggeriteknikens
större eller mindre fullkomlighet. Enligt framställningen å sid. 103
erhölls vid de större och bättre bryggerierna af 100 kg. malt
för porter
„ lageröl ...........................
„ pilsneröl..........................
„ lager- och pilsnerdricka
3-6 hl. vört
5-7
„ v
8-0—9-0
298
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
För humlesättning af 100 hl. vört åtgick vid de större bryggerierna
för porter.......................... 66 — 100 kg. humle
n
lageröl ....................... 15 — 18
„
„
„
pilsneröl ..................... 30—40
„
„
„
lagerdricka.................. 17 — 20
„
„
„
pilsnerdricka ............... 20 — 25
„
Med utgångspunkt från ofvanstående uppgifter dels angående
medelpriset å malt och humle, dels rörande åtgången af samma
varuslag har kontrollstyrelsen verkställt följande uträkning af materialpriset
för 1 liter af de olika dryckerna.
Till 1 hl. stark portervöit åtgå 28 kg. malt ä 0’25 = 7''00 kr.
n » n
r>
v 1 v humle ä 3''50 = 3''50 „
Summa 10-5 0 kr.
Om 1 hl. vört antages lämna 75 liter färdig porter, blir alltså
materialpriset för 1 liter porter 14 öre. Med användandet af samma
beräkningssätt blir materialpriset för 1 liter lageröl 6-6 öre, för
1 liter pilsneröl 6-5 öre och för 1 liter lager- och pilsnerdricka 4*8
öre. Under föregående år voro motsvarande materialpris 16 öre,
6-8 öre, 7-2 öre och 5-1 öre, d. v. s. något högre än här ifrågavarande
år, hvilket har sin grund i det billigare inköpspriset å
humle. Det bör emellertid ihågkommas, att hela denna beräkning
afser de större och modernt utrustade bryggerierna. För andra
bryggerier kan naturligen vörtutbytet v ur råvarorna och därmed
materialpriset te sig väsentligt ogynnsammare. Beträffande det gjorda
antagandet, att 1 hl. vört i genomsnitt lämnar 75 hl. färdig maltdryck,
kan dessutom anmärkas, att beräkningen torde vara väl låg
och materialpriset pr liter följaktligen något för högt. Denna fråga
skall i det följande närmare utredas.
Maltskattens inverkan på priset växlar med tillverkningens omfattning,
i det att skatten är lägst 17 och högst 23 öre pr kg.
malt. Till 1 hl. vört för lageröl åtgå enligt ofvanstående 17-5 kg.
malt, hvarå skatten är lägst 2-9 8 kr. och högst 4-o 3 kr. Beräknas
såsom förut 1 hl. vört gifva 75 liter färdigt Öl, blir skatten för 1
liter lageröl lägst 4 öre och högst 5-4 öre. För öfriga maltdrycker
sker beräkningen på liknande sätt.
Den totala vid rikets skattepliktiga bryggerier producerade vörtmängden,
fördelad på de olika skatteklasserna och maltdryckssorterna,
har för tillverkningsåret 1910—1911 äf kontrollstyrelsen redovisats
till följande belopp.
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
299
Bryggeriernas vörtproduktion.
I
II
III
Af sammanställningen framgår bl. a., att tillverkningen af svagdricka
har relativt störst betydelse för de mindre bryggerierna.
Nämnda maltryck representerar sålunda icke mindre än 35-5 o proc.
af hela vörtproduktionen inom första skatteklassen, medan motsvarande
proc. för närmast högre skatteklass är 16-2 4 och för den
högsta uppgår till blott 6 ■ 5 7.
Sammanräknas de tre skatteklassernas vörtmängder för de olika
maltdryckssorterna, får man, såsom synes af sammanställningen härofvan,
följande hektolitertal.
Porter
Lageröl
Pilsneröl
Extra öl-  sorter och
Lager- och
pilsnerdricka
Svagdricka
hl.
hl.
hl.
öfverjäst öl
hl.
hl.
hl.
58,892
773,508
452,024
23,598
211,713
286,066
Af dessa
totala vörtmängder hafva till kollegiet redovisats nedan-
iende kvantiteter.
Porter
Lageröl
Pilsneröl
Extra öl-  sorter och
Lager- och
pilsnerdricka
Svagdricka
hl.
hl.
hl.
öfverjäst öl
hl.
in.
hl.
57,017
695,615
410,567
17,931
198,656
229,850
I proc.
af den totala vörtproduktionen
under året
representera
t angifna belopp för
Porter
Lageröl
Pilsneröl
Extra öl-  sorter och
Lager- och
pilsnerdricka
Svagdricka.
proc.
proc.
proc.
öfverjäst öl
proc.
proc.
proc.
96-82
89-93
90-83
75-99
93-83
80-35
Den ur de till kollegiet redovisade vörtmängderna framställda
drycken har enligt de insända uppgifterna i hl. utgjort
Extra öl- Lager- och
Porter
Lageröl
Pilsneröl
sorter och
pilsnerdricka
Svagdricka
öfverjäst Öl
hl-
hl.
hl.
hl.
hl.
hl.
42,718
535,762
309,735
13,647
156,665
182,929
V
ö r t m ä
n g d för
Porter
Lageröl
Pilsneröl
Extra öl-  sorter och
öfverjäst
öl öfver
6 •/„ B.
Lager-
och
pilsner-
dricka
Svag- .
dricka
Summa
Svag-  dricka
i pro-  cent af
det hela
Hl.
Hl.
Hl.
Hl.
Hl.
Hl.
Hl.
9,711-8
143,124-1
117,907-2
10,685-3
18,205-6
164,902-2
464,535-7
35-50
2,345-5
173,763-3
80,665-9
4,051-5
25,011-1
55,438*5
341,275-8
16-24
46,835-0
456-621-0
253,450-5
8,861-5
168,496-0
65,725-5
999,989-5
6-5 7
58,891-s
773,508 4
452,023-6
23,598-3
211,712-7
286,066-2
1,805,801-0
15-8
300
SKATTE!''!,. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
Som synes, äro kvantiteterna af färdig dryck afsevärdt mindre
än motsvarande vörtmängder. Minskningen beror därpå, att vid
vörtens kylning och jäsning samt maltdryckens lagring och buteljering
en icke obetydlig del af densamma går förlorad. Förminskningsprocenten
för de olika vörtslagen blir följande.
Porter
proc.
25-08
Lageröl
proc.
22-9 8
Pilsneröl
proc.
24-56
Extra ölsorter
och
öfverjäst Öl
proc.
23-89
Lager- och
pilsnerdricka
proc.
21-14
Svagdricka
proc.
20-41
I den ofvan angifna kvantiteten extra ölsorter ingå extra underjästa
maltdrycker med 5,726 hl. och öfverjäst Öl öfver 6 proc. B.
med 7,921 hl. För de förra utgjorde den redovisade vörtmängden
7,538 hl. och för de senare 10,393 hl. Minskningsprocenten för
de båda vörtslagen hvar för sig uppgår alltså till respektive 24-04
proc. och 23-7 9 proc. Äfven det redovisade beloppet färdigt svagdricka
innefattar olika beståndsdelar. Här har sålunda sammanförts
dels lagradt svagdricka med 131,894 hl., dels vanligt svagdricka
med 51,035 hl. Af vört användes för det lagrade svagdrickat
168,487 hl. och för det vanliga 61,363 hl. Beredningsprocessen
har alltså medfört en vörtminskning med 21-7 2 proc. för det förra
och 16-8 3 proc. för det senare slaget. Beträffande den meddelade
kvantiteten vanligt svagdricka bör dock anmärkas, att däri ingå
6,890 hl., för hvilka stamvörten redovisats till enahanda belopp
och alltså ingen vörtminskning förekommit. Med borteliminering
af denna kvantitet skulle 54,473 hl. vört komma att stå mot
44,145 hl. dryck, hvilket innebär en vörtförlust af 18-9 6 proc.
Om de på ofvannämnda sätt erhållna procenttalen användas vid
reduceringen af de vid rikets samtliga bryggerier producerade vörtmängderna
till olika slag af färdig dryck, kommer totalproduktionen
för de båda tillverkningsåren 1909 —1910 och 1910 —1911 att
ställa sig på följande sätt.
Stamvört
Färdig dryck
1909—1910
1910-1911
1909—1910
1910-1911.
hl.
hl.
hl.
hl.
Porter ..............................
47,412
58,892
35,521
44,122
Lageröl..............................
725,218
773,508
558,563
595,756
Pilsneröl ...........................
411,804
452,024
310,665
341,007
Extra ölsorter.....................
24,902
23,598
18,953
17,960
Lager- och pilsnerdricka......
198,134
211,713
156,248
166,957
Svagdricka ........................
266,957
286,066
212,471
227,680
Summa
1,674,427
1,806,801
1,292,421
1,393,482
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
301
Kontrollstyrelsen, som för alla vörtsorter med undantag af svagdricka
antager en genomsnittlig minskning med 25 proc., medan den
för svagdricka afsedda vörten anses lämna samma kvantitet färdig
dryck, beräknar den totala maltdryckstillverkningen för 1909 —1910
till 1,322,559 hl. och för 1910 — 1911 till 1,425,867 hl. salufärdig
vara. Som synes, öfverstiga dessa belopp de ofvan erhållna med
resp. 30,138 hl. och 32,385 hl. Detta äger sin grund däri, att
kontrollstyrelsen, såsom nyss nämndes, icke antager någon vörtminskning
för svagdricka. Borttages detta, kommer nämligen resultatet
att blifva motsatt. Året 1909—1910 uppvisar då med här
använd reduceringsprocent 1,079,950 hl. mot 1,055,602 hl. enligt
kontrollstyrelsen och året 1910—1911 1,165,802 hl. mot 1,139,801
hl. Beträffande svagdrickat bör dock den reservationen slutligen
göras, att den ej redovisade tillverkningen möjligen till öfvervägande
del varit af sådan beskaffenhet, att vörtminskning ej inträdt, hvarför
här ofvan använda reduceringsprocent kan vara något för hög.
Af de inkomna uppgifterna synes man alltså kunna draga den
slutsatsen, att en genomsnittlig minskning af vörten för de olika
maltdryckerna utom svagdricka med 25 proc. är något för högt
beräknad, samt att det vid de skattepliktiga bryggerierna framställda
svagdrickat hufvudsakligen (till omkring 72 proc.) utgöres af lagradt
svagdricka, som liksom de öfriga maltdryckssorterna har att uppvisa
betydande vörtförlust under tillverkningens fortgång. En vörtminskning
med 22-8 3 proc. för alla maltdrycker inkl. svagdricka
synes enligt här verkställd beräkning komma verkligheten närmast.
Jämföres med ledning af ofvanstående öfversikt produktionen af
maltdrycker för året 1909 —1910 med samma produktion under
året 1910 — 1911, så befinnes det, att totaltillverkningen under sistnämnda
år ökats med 101,061 hl. eller 7''82 proc. Denna ökning
träffar alla de olika maltdryckerna med undantag af de extra ölsorterna,
hvilka förete en något minskad tillverkning. I procent
har ökningen fördelat sig sålunda.
Lager- och
Porter
Lageröl
Pilsneröl
pilsnerdricka
Svagdricka.
proc.
proc.
proc.
proc.
proc.
24-21
6-66
9-7 7
6-85
7-16
Det är alltså portertillverkningen, som vuxit relativt mest. På
ett betydande afstånd komma därefter pilsnerölet, svagdrickat samt
lager- och pilsnerdrickat. Minsta relativa ökningen uppvisar lagerölet.
Vid de skattepliktiga bryggerierna har under tillverkningsåret
utom maltdrycker producerats ganska betydande kvantiteter lonke
-
302
SKATTE?!,. BRYGGERIERNAS PRODUKTION
drycker af skilda slag. Det sammanlagda beloppet af dessa uppgick
till 55,564 hl., fördelade på 126 bryggerier. Af dessa voro
8 belägna i större städer, 85 i medelstora städer och samhällen och
33 å landsbygden eller i småsamhällen. Tillverkningen fördelade
sig på de tre grupperna med resp. 4,623 hl., 44,369 hl. och
6,572 hl. Dryckerna utgjordes dels af lemonad, sockerdricka och
andra kolsyrehaltiga fabrikat, dels af svagt malthaltiga drycker af
växlande namn.
Går man till en undersökning rörande de förnämsta produktionsorterna
för hvarje särskild maltdryck, så visar det sig, att porter tillverkats
hufvudsakligen i Göteborg men dessutom i Stockholm samt
Kalmar och Kristianstads län, lageröl i hela landet, ehuru relativt mest
i södra och västra Sverige, pilsneröl likaså i hela landet, mest dock
i Stockholm och norra Sverige, lager- och pilsnerdricka mest i Stockholm
och Göteborg, i hvilka båda städer 71‘3 proc. af allt sådant
dricka tillverkats, medan på Malmöhus och Kristianstads län blott
kommer 4-i proc. Närmast föregående år utgjorde motsvarande
procenttal 72-3 och 3''4. Läskedryckstillverkningen fördelade sig
ungefär likformigt öfver hela landet.
En fråga, som i samband med maltdryckstillverkningen äger ett
visst intresse, är, huruvida bryggeriernas produktionsförmåga redan
under närvarande förhållanden är till fullo utnyttjad eller årstillverkningen
skulle kunna väsentligen ökas utan ombyggnad eller
utvidgning af fabrikslokaler och andra anläggningar. I de inkomna
uppgifterna har denna fråga vunnit ett ganska fullständigt besvarande.
Af svaren framgår, att så godt som genomgående för alla bryggerier
en betydande tillökning i produktionen utan vidare skulle kunna
genomföras, blott tillräckliga afsättningsmöjligheter förefunnes. Den
outnyttjade produktionsförmågans storlek gestaltar sig emellertid
ganska skiftande allt efter bryggeriernas läge och afsättningsförhållanden.
Följes den förut tillämpade uppdelningen af bryggerierna
på större städer, medelstora städer och samhällen samt småsamhällen
och landsbygden, skulle sålunda den första gruppen kunna öka sin
tillverkning med 74-3 5 proc., den andra med 85-8 9 proc. och den
tredje med 108-7 2 proc. Den relativa storleken af outnyttjade
tillverkningsmöjligheter synes alltså stå i omvändt förhållande till
storleken af de samhällen, där bryggerirörelsen utöfvas, en omständighet,
som häntyder på att bryggeridrift fördelaktigast förlägges till
stora samhällen. För samtliga redovisade bryggerier representerar
ökningsmöjligheten 80-17 proc. af hela tillverkningen. Detta innebär,
att rikets bryggerier sådana de befunnos året 1910 —1911, om behofvet
så påkallat, skulle kunnat framställa 2,510,637 hl. färdiga maltdrycker.
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING
303
I sammanhang med maltdryckstiUyerkningen höra äfven de under
densamma framkomna affallsprodukterna omnämnas. Sådana uppstå
dels vid mältningen i form af half- och slökorn, skumkorn
och maltfen, dels vid bryggningen i form af draf och jäst. Huru
stora kvantiteter, som vid de redovisade bryggerierna erhållits af
det ena eller andra slaget, kan emellertid icke med ledning af uppgifterna
tillfredsställande bestämmas, alldenstund frågeformulären
härutinnan i flertalet fall antingen lämnats obesvarade eller ifyllts
olikformigt. På denna grund har det befunnits nödvändigt, att
helt och hållet beräkna biprodukternas storlek. Vid denna beräkning
hafva följande från sakkunnigt håll inhämtade uppgifter angående
affallsprodukternas förhållande till 100 kg. malt legat till grund.
Af 100 kg. malt erhållas:
1-5 å 2 hl. våt draf, innehållande 80 proc. vatten, eller
c:a 30 kg. torkad draf, innehållande 12 proc. vatten, samt
5 å 7 liter flytande jäst eller
3
å 4 kg. pressad jäst.
För bryggerier, som själfva mälta sitt malt, tillkommer dessutom
för mältade 100 kg. malt omkring
4
proc. half- och slökorn,
0*4 — 2 proc. skumkorn och
4—7 proc. maltfen.
Vid de här redovisade bryggerierna hafva, som vi förut sett, afverkats
26,458,952 kg. malt. Enligt ofvanstående beräkningsgrund
bör denna maltkvantitet ha lämnat
c:a 463,032 hl. våt draf och
n 1,587,537 liter flytande jäst.
För de bryggerier, som haft egna mälterier, bör dessutom med en
beräknad maltproduktion af 24,114,673 kg. hafva tillkommit 964,587
kg. half- och slökorn, 289,376 kg. skumkorn och 1,326,307 kv.
maltfen.
Det behöfver ej anmärkas, att de ofvanstående kvantitetsuppgifterna
böra betraktas endast som approximativa, hvilket emellertid
icke hindrar, att de kunna lämna god upplysning om den verkliga
ställningen.
V apuom sättningen.
Bryggeriernas varuomsättning omfattar dels olika slag af maltoch
läskedrycker, dels i samband med tillverkningen framkomna
affallsprodukter. Från bryggerier med egna mälterier afyttras dessutom
malt i vissa fall.
304
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING
Hvad sistnämnda försäljning angår, så har den redan i det föregående
blifvit berörd. Det har sålunda pavisats, att 60 bryggerier
sålt inalles 2,633,517 kg. malt till ett försäljningspris, som hufvudsakligen
varierat mellan 22 kr. och 26 kr. pr 100 kg. Medelförsäljningspriset
för hela den nämnda maltmängden kan beräknas hafva
utgjort 24-13 kr. pr 100 kg., hvadan alltså bryggeriernas hela inkomst
af försåldt malt torde uppgått till omkring 635,468 kr.
I fråga om bryggeriernas biprodukter har det pavisats, att de
inkomna uppgifterna ej varit tillräckligt fullständiga eller likformiga
för bestämmande af produkternas totalkvantitet. Häraf följer, att
icke heller prisuppgifterna varit af den art, att de kunnat läggas
till grund för bestämmandet af dessa produkters hela försäljningsvärde.
Äfven detta har alltså måst beräknas med anlitande af särskildt
inhämtade upplysningar från sakkunnigt hall. De pa detta
sätt åsätta saluvärdena hafva varit följande:
saluvärde kr.
1 hl. våt draf
1 liter
flytande jäst
„
100
kg.
half- o. slökorn „
„
„
skumkorn
„
„
„
maltfen
„
Hela försäljningsvärdet blir alltså:
för
463,032 hl. våt draf ........
„
793,769 liter flytande jäst
„
964,587
„
289,376
_
1,326,307
kr.
kg
-
half- o. slökorn
skumkorn .........
maltfen .......
1-00
0-10
12 k 13
4 k 6
12 k 14
463,032
79,377
120,573
14,469
172,420
Summa kr. 849,871
Det torde observeras, att vid angifvandet af försäljningsvärdet å
flytande jäst endast hälften af den producerade totalkvantiteten medtagits.
Detta äger sin grund däri, att den återstående hälften åtgår
för bryggeriernas egna- behof och alltså ej kan försäljas.
Af största vikt för bryggerierna är naturligen omsättningen af de
tillverkade maltdryckerna. Angående storleken af denna omsättning
lämna de inkomna uppgifterna visserligen icke alltid upplysning i
detalj, men man torde komma sanningen synnerligen nära, om man
antager, att densamma utgöres af årstillverkningen, minskad med
under året till personalen fritt utlämnade eller för eget behof använda
maltdrycker. Det ingående varulagret kan visserligen i enskilda
fall hafva öfverstigit det utgående eller vice versa, men i stort
sedt hafva de dock uppvägt hvarandra. Fritt utlämnade maltdrycker
hafva redovisats af 175 bryggerier till ett sammanlagdt
belopp af 30,868 hl. Vid de öfriga 24 bryggerierna synes fri ut
-
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING
305
lämning ej hafva
förekommit.
De fritt
utlämnade
maltdryckerna
voro följande:
porter .....................
34 hl. el.
0-11 %
af hela den uti. kvantiteten
lageröl....................
19,346 „ „
62-67 „
n
77
77
77
77
pilsneröl ..................
5,390 „ „
17-46 „
77
77
77
77
77
•extra ölsorter o. öf-
ver jäst Öl............
108 „ „
0-35 „
77
77
77
77
77
lager- o. pilsnerdr.
1,170 „ „
3-79 „
77
77
77
77
77
svagdricka.............
4,820 „ „
15-6 2 „
77
77
77
77
'' 7?
Summa
30,868 hl. 100-00
Beträffande den uppgifna kvantiteten svagdricka bör märkas, att
den är något för låg, enär vissa uppgiftslämnare här ej meddelat
några kvantitetstal.
Af hela den i uppgifterna redovisade maltdryckstillverkningen utgör
den angifna fria utlämningen 2-5 5 proc. Om man får antaga samma
procentförhållande äfven för de oredovisade bryggerierna, skulle alltså
•af hela rikets skattepliktiga maltdrycksproduktion 97-45 proc. eller
1,357,948 hl. varit disponibla för försäljning. Härvid har emellertid
bortsetts från hvad enskilda bryggeriägare möjligen användt för egna
behof. Återstående 2-5 5 proc. eller 35,534 hl. hafva åtgått till fri
utlämning. Om sistnämnda kvantitet fördelas enligt ofvanstående
procentförhållande och de så erhållna beloppen fråndragas de å sid.
300 för året 1910 —1911 angifna, komma de försäljningsbara totalkvantiteterna
att uppgå till
Porter
Lageröl
Pilsneröl
Extra ölsorter
o. öfverjäst Öl
Lager- och
pilsnerdricka
Svagdricka
hl.
hl.
hl.
hl.
hl.
hl.
44,083
573,487
334,803
17,836
165,610
222,129
Enligt de inkomna uppgifterna hafva dryckerna sålts till nedanstående
nettomedélpris pr hl.
Porter
Lageröl
Pilsneröl
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
61-15
26-40
35-40
20-26
30-74
9-47
För de olika maltdrycksslagen skulle alltså det totala nettoförsäljningsvärdet
uppgå till följande belopp.
Porter ............................................................................ 2,695,675
kr.
Lageröl............................................................................. 15,140,057
„
Pilsneröl....................................!..................................... 11,852,026 „
Extra ölsorter
och
öfverjäst Öl.................................... 361,357
„
Lager- och
pilsnerdricka............................................... 5,090,851
„
Svagdricka....................................................................... 2,103,562
„
Summa 37,243,528 kr.
Nykterhetskommitténa betänkande. IV.
20
306
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING
Medelpriset för alla maltdrycksslagen tillsammans har utgjort kr.
27-43 pr hl.
Med afseende å de vid ofvanstående beräkningar använda saluvärdena
torde observeras, att dessa utgöra dryckernas nettoförsäljningsvärde,
d. v. s. det erhållna priset, sedan frakter och andra
försäljningsomkostnader fråndragits. Försäljningen har så godt som
uteslutande skett inom landet. Från ett par bryggerier har dock
exporterats porter till ett belopp af 1,539 hl. och från ett annat
bryggeri en mindre kvantitet pilsneröl.
Vid de oredovisade bryggerierna har tillverkats omkring 24,176
hl. färdiga maltdrycker. Med frånräkning af 2-5 5 proc. fritt utlämnade
drycker återstå 23,560 hl. för afsalu. Fråndrages denna
kvantitet från den totala för försäljning disponibla kvantiteten, kvarstå
1,334,388 hl., som böra hafva försålts af de redovisade bryggerierna.
Med ett medelpris af kr. 27-43 pr hl. gör detta en sammanlagd
försäljningssumma af kr. 36,602,263. Försäljningen synes af den
redovisade produktionen att döma fördela sig med ungefär 62 proc.
på de större städernas bryggerier, 32 proc. på bryggerierna i medelstora
städer och samhällen och 6 proc. på småsamhällenas och landsbygdens
bryggerier. Afsättningen har skett dels å tillverkningsorten,
dels i främmande kommuner. Bibehålies den nyss angifna
gruppindelningen, ställer sig proportionen mellan inom och utom
egen kommun försålda maltdrycker på följande sätt.
Första gruppen .........
Andra „
.........
Tredje „
.........
Alla redov. bryggerier
Antal Hela försäljn.
bryggerier
h]
40
827,321
110
427,004
49
80,063
199
1,334,388
Häraf Försäljn. utom
utom kom.
kom. i °/o af
bl.
hela försäljn.
146,111
17-66
216,876
50-79
37,004
46-22
399,991
29-98
Inom första gruppen hafva 5, inom andra 16 och inom tredje
13 bryggerier icke redovisat någon försäljning utom kommunen.
Det är, som synes, för andra och tredje gruppernas bryggerier, som
denna försäljning är af relativt största betydelsen, medan däremot de
större städernas bryggerier äro mindre beroende af densamma.
De utom kommunen afyttrade maltdryckerna hafva gått dels direkt
till konsumenterna, dels till återförsäljare. Försäljningen till återförsäljare
har utgjort för första gruppen 69,168 hl., för andra
112,593 hl. och för tredje 16,482 hl., d. v. s. resp. 47-34 proc.,
51-92 proc. och 44-54 proc. af gruppernas hela försäljning utom
kommunen.
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING
307
Försäljning af maltdrycker kan från bryggerierna författningsenligt
ske på tre olika sätt, nämligen vid afhämtning, på rekvisition
och genom kringföring. På frågan, huru stor del af försäljningen
inom landet som skett på det ena eller andra sättet, hafva uppgiftslämnarne
nästan utan undantag lämnat svar. Af desamma framgår,
att de försålda kvantiteterna fördela sig på de tre olika försäljningssätten
enligt följande procentförhållanden:
Försålt
Vid afhämtning
På rekvisition
Gen. kringföring
Första gruppen .........
0/
/o
%
0/
10
............... 1-09
23-4 5
75-46
Andra
„
........
................ 9-76
55-3 1
34-93
Tredje
„
.........
.............. 26-19
50-55
23-2 6
För de större städernas bryggerier är alltså försäljning genom
kringföring afgjordt öfvervägande, medan rekvisition förekommer
relativt obetydligt, hvilket ej heller öfverraskar med hänsyn till
dessa bryggeriers jämförelsevis ringa afsättning utom egen kommun.
Afhämtningen är, som synes, ytterst liten. De båda följande
bryggerigrupperna sälja däremot förnämligast på rekvisition, hvilket
åter naturligen sammanhänger med deras stora omsättning utom
egna kommuner. Afhämtning förekommer inom andra gruppen i
relativt större omfattning än inom den första samt går inom tredje
gruppen upp till mer än en fjärdedel af hela dess försäljning. Kringföringen
blir däremot oväsentligare allt eftersom bryggeriorterna äro
af mindre betydenhet.
De redovisade bryggeriernas läskedryckstillverkning har såsom
tidigare blifvit nämndt i sin helhet uppgått till 55,564 hl. Häraf
hafva 600 hl. fritt utlämnats till förvaltnings- eller arbetspersonalen,
hvadan alltså 54,964 hl. återstått till försäljning. Medelpriset pr
hl. har utgjort kr. 17''89, och hela försäljningssumman för läskedryckerna
bör följaktligen hafva belöpt sig till kr. 983,306. Afsättningen
har så godt som uteslutande skett inom landet. Endast i ett
fall har export af en mindre kvantitet redovisats. Angående de
oredovisade bryggerierna hafva i detta sammanhang inga uppgifter
varit tillgängliga.
Om resultaten af de i det föregående gjorda beräkningarna
slutligen sammanfattas, bör de här redovisade bryggeriernas hela
omsättning under tillverkningsåret 1910 — 1911 hafva omfattat:
308
SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER
Netto
Kvantitet
och varuslag
försäljningsvärde
Kronor
1,334,388
hl.
maltdrycker................................................ 36,602,263
54,964
„
läskedrycker .......................................... 983,306
2,633,517
kg.
malt ......................................................... 635,468
463,032
hl.
våt draf................................................... 463,032
793,769
liter
flytande jäst .......................................... 79,377
964,587
kg.
half- och slökorn .................................. 120,573
289,376
„
skumkorn ................................................... 14,469
1,326,307
„
maltfen .............................................  172,420
Summa 39,070,908
Bryggeriernas utgifter och inkomster.
I de till bryggerierna utsända formulären efterfrågades äfven
de med bryggerirörelsen förenade utgifterna liksom totalbeloppet af
alla inkomster. Denna utgifts- och inkomststat har också beredvilligt
meddelats af nära nog alla uppgiftslämnarna. Endast åtta bryggerier
hafva underlåtit att insända hithörande redovisning. Vid de 191
bryggerier, som alltså omfattas af efterföljande framställning, hafva
inalles krossats 26,146,202 kg. malt, utgörande 97-2 9 proc. af
maltförbrukningen vid rikets samtliga skattepliktiga bryggerier.
De olika utgiftsposterna i samband med bryggerirörelsen hafva
för samtliga här ifrågavarande företag uppgått till följande belopp.
Kr. °/0 af det hela
Inköpta råvaror ......................................... 7,974,918
22-9 2
Glas, kork och andra utensilier............ 3,445,265
9-90
Löner och arfvoden.................................... 8,803,061
25-30
Hyror............................................................ 31,926
0"09
Räntor å upplånadt kapital ..................... 1,252,857
3-60
Tillverkningsskatt och utskylder .......... 5,661,560
16-28
Öfriga utgifter............................................. 7,623,666
21-9 1
Summa 34,793,253
100-00
Af bryggeriernas utgifter representera alltså löner och arfvoden
något mer än en fjärdedel eller 25-3 proc. I denna post ingå utom
egentliga löner till förvaltnings- och arbetarpersonal äfven arfvoden
till bolagsstyrelse, där sådan finnes, samt revisionskostnader o. d.
Näst lönerna hafva de förbrukade råvarorna medfört störst utgifter.
Det är, såsom tidigare påvisats, framför allt korn och humle, som
inköpts, men därjämte naturligen äfven malt samt något sockerkulör.
SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER
309
Frakter och andra transportkostnader ingå här i inköpspriset. För
de större bryggerierna uppgå därjämte utgifterna för vatten till
afsevärda belopp. Granskar man värdet af de olika råvarorna, skall
man emellertid finna, att det ofvanstående totalinköpspriset icke
desto mindre förefaller något för högt. Detta torde ha sin grund
däri, att det från bryggerierna försålda maltet förekommer dels som
inköpt korn vid det mattande bryggeriet, dels som inköpt malt vid
det maltköpande bryggeriet och alltså dubbelräknats, hvarjämte sådant
inköpt korn, som utlämnats för mältning vid främmande bryggeri
eller mälteri, torde hafva redovisats till sitt genom mältningen förhöjda
inköpspris. Under posten öfriga utgifter, som i betydenhet
kommer närmast efter råvarorna, inrymmas ett stort antal olikartade
kostnader, såsom t. ex. utgifter för bränsle, belysning, fat, harts,
hästfoder, försäkringar och afskrifningar samt för öfrigt allt, som
ej kunnat specificeras. Hästfodret har af 87 bryggerier redovisats
särskildt till ett utgiftsbelopp af kr. 752,494, medan de återstående
under “öfriga utgifter“ upptagna kostnaderna för samma bryggerier
uppgått till sammanlagdt kr. 4,088,265. I den angifna hyressumma™
ingå utom hyror för egentliga fabrikslokaler äfven sådana hyror,
som kunna ha erlagts för af bryggerierna disponerade men ej ägda
lagerlokaler, stallbyggnader o. d. Hithörande utgifter äro emellertid
i förhållande till de öfriga af ytterst underordnad betydelse.
De sammanlagda bruttoinkomsterna för här redovisade bryggerier
hafva under tillverkningsåret uppgått till kr. 42,604,722. Då utgifterna
inalles utgjort kr. 34,793,253, uppstår alltså en vinst af
kr. 7,811,469. Vid en fördelning af inkomstsumman på dels de olika
utgiftsposterna, dels den uppkomna årsvinsten erhålles nedanstående
procentförhållande, hvilket på grund af vinstens medräkning företer
vissa afvikelser från de å föregående sida meddelade procenttalen.
0/
/O
Inköpta råvaror.................................................................... 18*7 2
Glas, kork och andra utensilier ............................................... 8*0 9
Löner och arfvoden ................................................................... 20*6 6
Hyror ...................................................................................... 0*0 8
Räntor å upplånadt kapital...................................................... 2*94
Tillverkningsskatt och utskylder ............................................... 13*29
Öfriga utgifter .............................................................................. 17*89
Vinst............................................................................................... 18*3 3
100-00
Af här ifrågavarande bryggerier drefvos 127 af aktiebolag och
64 af ensamma personer eller handelsbolag. Då dessa båda kafé
-
310
SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER
gorier till sin ekonomiska organisationsform förete vissa olikheter,
såsom bl. a. den, att vid aktiebolaget allt arbete direkt aflönas, medan
däremot den ensamme ägaren har att tillgå vinsten som arbetsersättning,
torde en jämförelse mellan deras utgiftsstater vara af
intresse. Här nedan meddelas därför dels de olika utgifternas belopp
för hvar och en af de två kategorierna, dels utgiftsposternas inbördes
procentförhållanden, hvarvid de fåtaliga handelsbolagen sammanförts
med de ensamma ägarne.
Aktiebolag
Ensamma ägare och
handelsbolag
Kr.
/o
det hela
Kr.
10
det hela
Inköpta råvaror .......................
6,805,237
22-39
1,169,681
26-61
Glas, kork och andra utensilier
3,044,276
10-ox
400,989
9-12
Löner och arfvoden ..................
7,835,278
25-78
967,783
22-01
Hyror ........................................
9,116
0-03
22,810
0-52
Räntor å upplånadt kapital......
1,125,849
3-70
127,008
2-89
Tillverkningsskatt och utskylder
4,990,781
16-42
670,779
15-2 6
Ofriga utgifter ...........................
6,586,595
21-67
1,037,071
23-59
Summa 30,397,132 100-oo 4,396,121 100-oo
Af alla utgifter representera råvarorna, såsom af sammanställningen
framgår, 22-3 9 proc. för aktiebolagen och 26-61 proc. för
ensamma ägare och handelsbolag. Anledningen till att råvarorna
ställa sig relativt dyrare för de sistnämnda, ligger gifvetvis däri,
att de af dem ägda bryggerierna ofta äro mindre företag utan egna
mälterier och därför måste köpa allt sin malt färdigt, medan de
större med mälterier försedda bryggerierna inköpa korn och sedan
själfva verkställa mältningen. En utgiftspost, som däremot uppgår
till högre belopp för aktiebolagen än för de enskilda bryggeriidkarne,
är löner och arfvoden. Orsaken härtill består, såsom redan antydts,
däri, att de senare icke äro berättigade att i utgiftsstaten upptaga
lön för eget arbete, hvarjämte styrelsearfvoden o. d. här naturligen
bortfallit. I öfrigt är, som synes, de olika utgiftsposternas relativa
storlek ungefärligen densamma för de båda kategorierna.
Inkomsterna hafva i sin helhet för aktiebolagen uppgått till kr.
37,504,609 och för enskilda ägare och handelsbolag till kr. 5,100,113.
Då de sammanlagda utgifterna utgjorde för de förra kr. 30,397,132
och för de senare kr. 4,396,121, har alltså vinst uppstått med resp.
kr. 7,107,477 och kr. 703,992. Af aktiebolagens vinst komma efter
företagna afskrifningar kr. 5,397,458 på såäana aktiebolag, som
äfven redovisat kapitalkonton, och för dessa företag utgör det nämnda
vinstbeloppet 10-8 2 proc. å totalsumman af deras aktiekapital och reservfonder.
A aktiekapitalet ensamt uppgår motsvarande proc. till 12’9 6.
SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER
311
En fördelning af inkomstsummorna på de olika utgiftsposterna och
vinsterna ger följande resultat.
Aktiebolag
7,
.......... 18-15
Ensamma ägare
och handelsbolag
7.
22-93
Inköpta råvaror......................................
Glas, kork och andra utensilier ........
.......... 8-12
7-86
Löner och arfvoden ............................
.......... 20-89
18-98
Hyror ...................................................
.......... 0" 0 2
0-45
Räntor å upplånadt kapital .................
.......... 3-00
2-49
Tillverkningsskatt och utskylder ........
.......... 13-31
1315
Ofriga utgifter.......................................
.......... 17-56
20-34
Vinst .......................................................
.......... 18-9 5
13-80
100-oo
100-00
Särskildt anmärkningsvärd är den större vinst, som de af aktiebolag
ägda mälterierna trots högre löner hafva att uppvisa i jämförelse
med de andra företagen. Förklaringen till densamma får delvis
sökas i det förut berörda förhållandet, att de förra i större utsträckning
än de senare äro utrustade med egna mälterier, hvilket medför,
att en afsevärd del af vinsten får betraktas som mälterivinst. Därjämte
får det gifvetvis tagas i betraktande, att aktiebolagen i stort
sedt arbeta under betydligt större förhållanden än de andra bryggeriägarne,
hvilket åter möjliggör en konsekvent tillämpning af modernare
affärsmetoder.
I de föregående sammanställningarna och procentberäkningarna
äro äfven sådana bryggerier medtagna, som antingen gått med förlust,
eller hvilkas utgifter och inkomster jämnt uppvägt hvarandra.
Af sådana fall förekomma för aktiebolagen sju och bland de andra
företagen tre. De sammanlagda utgifterna hafva uppgått för de förra till
kr. 1,545,438, hvaraf kr. 42,831 utgöra förlust, och för de senare till
kr. 86,550, hvaraf kr. 9,352 förlust. På de olika utgiftsposterna
fördela sig de nämnda summorna med följande belopp och procent.
Aktiebolag
Ensamma ägare
och handelsbolag
Kr.
af
det hela
Kr.
70 af
det hela
Inköpta råvaror ........................
276,129
17-87
16,308
18-84
Glas, kork och andra utensilier
115,829
7-50
4,725
5-4 6
Löner och arfvoden..................
399,227
25-83
23,670
27-35
Hyror..........................................
—
—
600
0-69
Räntor å upplånadt kapital ...
115,482
7-47
4,891
5-65
Tillverkningsskatt och utskylder
196,755
12-73
7,467
8-63
Öfriga utgifter...........................
442,016
28-60
28,889
33-38
Summa 1,545,438 100oo 86,550 100 oo
312
SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER
Jämföras ofvanstående siffror med sammanställningen å sid. 310,
faller det genast i ögonen, att dess procenttal för såväl aktiebolagens
som de andra företagens inköpta råvaror, utgifter för glas, kork
och andra utensilier samt tillverkningsskatt genomgående äro betydligt
högre än procenttalen för motsvarande utgiftsposter härofvan.
Denna omständighet synes tyda på att anledningen till att här åsyftade
bryggerier gått med förlust eller icke lämnat vinst främst är att
söka i en allt för obetydlig omsättning. Af procenttalen för räntor
å upplånadt kapital att döma synas dessa bryggerier dessutom i
onormalt hög grad hafva måst använda sig af upplånta medel för
rörelsens upprätthållande, hvarjämte lönerna vid de af ensamma personer
eller handelsbolag ägda bryggerierna synas hafva varit oproportionerligt
höga. Förlusten har varit relativt störst för de sist åsyftade
företagen, där densamma uppgått till 10‘81 proc. af hela utgiftssumman.
Motsvarande proc. för aktiebolagen utgjorde 2-7 7 proc.
Såsom tidigare nämndes, hafva dessa bryggerier, som gått med
förlust eller utan vinst, medtagits vid samtliga föregående beräkningar,
som afsett alla bryggerier gemensamt eller aktiebolag och andra företag
hvar för sig. Då emellertid bryggeriindustrien under ordinära
förhållanden lämnar vinst, torde man få den bästa bilden såväl af
utgiftsposternas inbördes förhållande som af inkomsternas fördelning
på utgifter och vinst, om man helt och hållet afsöndrar de företag,
som ej varit rentabla. För de vinstgifvande bryggerierna te sig
utgiftsposterna efter en sådan afsöndring på följande sätt.
Aktiebolag
Ensamma ägare
eller handelsbolag
Kr.
% af
det hela
Kr.
7o af
det hela
Inköpta råvaror .....................
6,529,108
22-63
1,153,373
26-76
Glas, kork och andra utensilier
2,928,447
10-15
396,264
9-20
Löner och arfvoden...............
7,436,051
25-77
944,103
21-91
Hyror .......................................
9,116
0-03
22,210
0-52
Räntor å upplånadt kapital...
1,010,367
3-5 0
122,117
2-8 3
Tillverkningsskatt o. utskylder
4,794,026
16-62
663,312
15-39
Ofriga utgifter.....................
6,144,579
21-30
1,008,182
23-39
Summa, 28,851,694 100-00 4,309,561 100-QO
Jämförd med öfversikten å sid. 310 företer ofvanstående sammanställning
några smärre förskjutningar i procentförhållandena. Vissa
utgiftsposter, på hvilkas relativa storlek de icke rentabla företagen
inverkat sänkande, såsom inköpta råvaror, glas, kork och andra fabriksutensilier
samt tillverkningsskatt, uppvisa sålunda härofvan en mindre
SKATTEPL. BRYGGERIER 1 UTGIFTER OCH INKOMSTER
313
relativ stegring. Beträffande sådana utgiftsposter, som för nyssnämnda
företag voro onormalt höga, såsom räntor å uppl&nadt kapital,
öfriga utgifter och vid de af ensamma personer el. handelsbolag
ägda bryggerierna utbetalta löner och arfvoden, kan däremot en svag
relativ sänkning påvisas.
För de bryggeriföretag, som lämnat vinst, hafva inkomsterna under
året i sin helhet uppgått till kr. 41,024,917, hvaraf kr. 36,002,002
komma på aktiebolagen och kr. 5,022,915 på andra ägare. Utgifterna
utgjorde för de förra kr. 28,851,694 och för de senare kr. 4,309,571.
Vinsten belöpte sig alltså till resp. kr. 7,150,308 och kr. 713,344.
Den procentiska fördelningen af inkomsterna på utgifter och vinst
hör gifvetvis här ställa sig något annorlunda än motsvarande fördelning,
då äfven företag med förlust eller utan vinst ingingo i beräkningen.
Storleken och beskaffenheten af denna förändring framgår
af en jämförelse mellan sammanställningen å sid. 311 och nedanstående
öfversikt, där endast sådana bryggerier, som lämnat vinst,
äro medtagna.
Aktiebolag
Ensamma ägare
och handelsbolag
% af
% af
inkomsterna
inkomsterna
Inköpta råvaror .....................................
18-14
22-96
Glas, kork och andra utensilier ............
8-13
7-89
Löner och arfvoden .................................
20-65
18-80
Hyror .......................................................
0-02
0-44
Räntor å upplånadt kapital ..................
2-8 1
2-43
Tillverkningsskatt och utskylder .........
13-32
13-21
Öfriga utgifter ..........................................
17-07
20-0 7
Vinst .........................................................
19-86
14-2 0
Summa
100-00
100-QO
Vinstprocenten har alltså ökats för aktiebolagen från 18-9 5 till
19-8 6 och för de öfriga företagen från 13-8 0 till 14-2 0, Indika förhöjda
procenttal torde få betraktas såsom de under normala förhållanden
riktiga.
Af de i föregående sammanställningar ingående utgiftsposterna
äro några af den art, att de ej förekomma vid alla bryggerier.
Så är först och främst förhållandet med hyror, som erlagts blott af
tretton bryggerier, hvaraf tre drifvits af aktiebolag och tio af ensamma
personer eller handelsbolag. I inkomster hafva de förra
haft kr. 231,074, hvaraf kr. 33,023 utgöra vinst, och de senare kr.
351,666, hvaraf kr. 26,621 vinst. Vinstprocenten blir alltså för aktie
-
314
SKATTEPL. bryggerier: tillgångar och skulder
bolagen 14-29 och för andra bryggerier med hyror 7-57. I båda
fallen och särskild! för de senare är alltså den ekonomiska ställningen
betydligt svagare än för hvar och en af de två kategorierna
i sin helhet.
Utom hyror förekommer ännu en utgiftspost, som icke belastar
alla bryggerier, nämligen räntor å upplånadt kapital. Ifrågavarande
utgift bortfaller sålunda för inalles aderton af aktiebolag ägda bryggerier
och sexton ensamma ägare eller handelsbolag. Totalinkomsten
uppgick för de aktiebolag tillhöriga anläggningarna till kr. 11,549,381
och för de öfriga bryggerierna utan ränta till kr. 2,245,702. I dessa
inkomstbelopp ingick vinsten för de förra med kr. 3,104,948 och
för de senare med kr. 350,853, hvilket ger en vinstprocent af resp.
26-8 8 och 15-6 2. De här åsyftade aktiebolagsbryggerierna tillhöra
tydligen delvis rikets största och bäst skötta bryggeriföretag, hvilket
förklarar, att vinstprocenten ligger så betydligt öfver den för samtliga
aktiebolag gällande. Äfven för de af ensamma personer eller
handelsbolag ägda bryggerierna utan ränta är vinstsiffran högre än
medeltalet för alla bryggerier af ifrågavarande grupp tillsammantagna.
Bryggeriernas tillgångar och skulder.
I de till bryggeriidkarne utsända frågeformulären begärdes äfven
uppgift angående bryggeriföretagens tillgångar och skulder. För
vinnande af tillräcklig öfverskådlighet ansågs hithörande redovisning
böra omfatta senaste femårsperiod, d. v. s. åren 1907 —1911. De
insända redogörelserna hafva också i det stora flertalet fall meddelat
balansställningar antingen för hela femårsperioden eller åtminstone
för det senaste räkenskapsåret. För några bryggerier har naturligen
endast sistnämnda redovisning varit möjlig på den grund,
att de antingen varit nyanlagda eller efter år 1907 ombytt ägare.
I sin helhet omfattar ifrågavarande redovisning för år 1911 icke
mindre än 149 bryggerier. Bland dessa ingå i stort sedt alla
mera betydande företag, såsom inses däraf, att de samma under
tillverkningsåret 1910 —1911 tillsammans förbrukat 22,427,432 kg.
malt eller 83-4 5 proc. af hela maltafverkningen vid rikets skattepliktiga
bryggerier för samma tid. De samlade tillgångarna och
skulderna för dessa 149 anläggningar hafva för året 1911 specificerats
till följande belopp.
SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER
315
Tillgångar:
Kr.
°/o af tillgångarna
-
Fastigheter inkl. fasta
inventarier............... 59,110,310
64-55
Lösa invent. utom hästar 7,983,006
8''7 2
Hästar ..................... 619,847
0-68
Lager af varor............ 9,316,445
10-17
Varufordringar............ 4,951,087
5''41
Öfriga tillgångar.........
9,585,484
10-4 7
Summa 91,566,179 100-oo
Skulder:
°/o af
Kr. skulderna
Eget kapital............... 45,157,932
49-3 2
Keserverade medel ...... 8,320,157
9-08
Fonder för tjänstemän
och arbetare............ 941,053
l"0ä
Upplånadt kapital ...... 30,097,421
32-8 7
Behållning.................. 7,049,616
7" 70
Summa 91,566,179
100-oo
Af de i ofvanstående sammanställning ingående bryggerierna drifvas
114 af aktiebolag och 35 af ensamma personer eller handelsbolag.
För dessa båda kategorier af ägare hvar för sig uppgå tillgångar
och skulder till följande belopp.
Aktiebolag.
Tillgångar :
°/o af tillKr.
gångarna
Fastigheter inkl. fasta
inventarier............... 56,393,741
65-58
Lösa invent. utom hästar 6,991,307
8 13
Hästar ..................... 528,282
0-61
Lager af varor............ 8,866,319
10-81
Varufordringar............ 4,566,433
5‘31
Öfriga tillgångar.........
8,650,608
10"06
Summa 85,996,690 100 oo
Skulder:
»/o af
Kr. skulderna
Eget kapital............... 41,976,470 48-81
Beserverade medel...... 8,254,323
9-60
Fonder för tjänstemän
och arbetare............ 929,567
1-08
Upplånadt kapital ...... 28,426,907 33-06
Behållning.................. 6,409,423
7" 4 5
Summa 85,996,690 100-o o
Ensamma ägare och handelsbolag.
Tillgångar:
Kr.
«/o af tillgångarna
-
Fastigheter inkl. fasta
inventarier............... 2,716,569
Lösa invent. utom hästar 991,699
Hästar ..................... 91,565
Lager af varor............ 450,126
Yaruf ordringar............ 384,654
Öfriga tillgångar.........
934,876
48-7 s
17-80
1-64
8-08
6''91
16-79
Summa 5,569,489 100-oo
Skulder:
°/o af
Kr. skulderna
Eget kapital............... 3,181,462
57-12
Beserverade medel ...... 65,834
l l 8
Fonder för tjänstemän
och arbetare............ 11,486
0"2l
Upplånadt kapital ...... 1,670,514
3O"00
Behållning.................. 640,193
11-4 9
Summa 5,569,489
100-o o
De här åsyftade aktiebolagen förbrukade inalles 20,765,180 kg.
malt och de andra företagen 1,662,252 kg., hvilket utgör resp.
77-26 proc. och 6-l9 proc. af totalafverkningen vid de skattepliktiga
bryggerierna. Vid en jämförelse mellan de två ägarekategoriernas
tillgångar visar det sig, att bryggerifastigheterna för aktiebolagen
representera en betydligt högre proc. af alla tillgångar än
för de andra ägarne. Grunden härtill ligger uppenbarligen däri,
316
SKÅTTEPL. BRYGGERI ER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER
att de aktiebolag tillhöriga bryggerierna i relativt större omfattning
än de öfriga äro förlagda till platser med högt uppdrifna fastighetsvärden,
där alltså de af rörelsen npptagna tomterna och hnsen komma
att äfven relativt betinga ett högre värde än i småsamhällena och
på landsbygden. Härtill kommer, att de större bryggerierna med
hänsyn till byggnader och inredning torde vara relativt bättre utrustade
än de smärre anläggningarna. I fråga om de lösa inventarierna
uppvisa däremot de enskilda företagen den högre värdeprocenten.
Orsaken härtill torde få sökas i det vid moderna affärsföretag
vanliga förfarandet att nedskrifva de lösa inventariernas
bokföringsvärde i större eller mindre utsträckning. Sådan nedskrifning
har tydligen tillämpats betydligt sparsammare vid de mindre
företagen. Äfven beträffande posten öfriga tillgångar råder mellan
de två kategorierna en afsevärd procentdifferens. Medan desamma
för aktiebolagen uppgå till blott omkring 10 proc. af alla tillgångar,
utgöra de sålunda för de andra bryggeriägarne närmare 17 proc.
Det torde i detta sammanhang närmast böra utredas, hvilka slags
tillgångar, som innefattas af ifrågavarande post. Svaret på denna
fråga blir naturligen delvis olika för olika företag. I stort sedt
har emellertid här redovisats alla tillgångar i form af främmande
aktier, obligationer och andra värdepapper, i banker insatta medel,
andra fordringar än varufordringar, kassabehållningar och kreditiv samt
för öfrigt alla tillgodohafvanden, som ej kunnat specificeras. De öfriga
tillgångarna representera alltså delvis den fonderade vinsten.
Det är under sådana förhållanden förklarligt, att aktiebolagen, som
till delägarne utdela all disponibel vinst, äga relativt mindre öfriga
tillgångar än de andra företagen, där en del af årsbehållningen med
större lätthet kan afsättas år från år.
Äfven skuldernas inbördes förhållande erbjuder för de båda ägarekategorierna
vissa olikheter. De enskilda bryggerierna röra sig sålunda
först och främst med eget kapital i större utsträckning än aktiebolagen,
en företeelse, som återigen sammanhänger dels med de
förras mindre omfattning, dels med deras större möjlighet att år
efter år insätta vinsten i rörelsen. Förhållandet återspeglar sig i det
upplånade kapitalet, som för aktiebolagen är af relativt större betydelse
än för de andra företagen. En för aktiebolagen karakteristisk
tillgång äro de reserverade medlen. Dessa äro gifvetvis afsedda att i
sin mån säkerställa affärsföretaget för oförutsedda ekonomiska svårigheter.
Den enskilde fabriksidkaren har motsvarande säkerhet i den
kapitaliserade behållningen, och reserverade medel äro därför här
mycket sällsynta samt böra, där de förekomma, närmast betraktas
som en bokföringsåtgärd. Endast då fråga är om handelsbolag, kan
SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER
317
reserverande af medel här tänkas äga praktisk innebörd. Nyssnämnda
kapitaliserande af behållningen kommer till synes i de enskilda
företagens ofvanstående behållningssumma, som i procent af
alla skulder afsevärdt öfverstiger motsvarande procent för aktiebolagen.
För hela femårsperioden 1907 —1911 hafva tillgångar och skulder
redovisats af 111 bryggerier, hvaraf 92 drefvos af aktiebolag och
19 af enskilda eller handelsbolag. Deras gemensamma maltförbrukning
under tillverkningsåret 1910 —1911 uppgick till 18,600,182
kg. eller 69-2 1 proc. af totalafverkningen vid de skattepliktiga
bryggerierna, hvaraf framgår, att de större företagen i allmänhet
lämnat hithörande redogörelse. För de olika fem åren har redovisningen
gifvit följande resultat.
Tillgångar 1907—1911.
1907
1908
1909
1910
1911
Kr.
7o af
till-  gång-  arna
Kr.
% af
till-  gång-  ärna
Kr.
% af
till-  gång-  ärna
Kr.
7. af
till-
gång-
ärna
Kr.
7o af
till-  gång-  arna
Fastigk. inkl.
lasta invent.
43,074,961
61-69
43,642,235
57-2 8
47,579,017
64-9 7
48,544,590
66*59
51,059,955
67-3 4
Lösa invent. ut-  om hästar...
6,886,560
9-86
6,915,775
9-07
6,590,940
9-oo
6,321,248
867
6,497,692
8-57
Hästar .........
579,613
0''83
576,742
0-76
542,758
0-74
531,766
0-73
459,806
061
Lager al varor
7,658,871
109 7
7,899,104
10''3 6
8,342,485
1139
7,665,430
10-51
7,691,261
1014
Varuiordringar
4,012,497
5-74
3,749,720
4-92
3,782,776
5-17
3,920,942
5-38
4,115,223
543
Ölr. tillgångar
7,616,529
10-91
13,445,866
17-64
6,400,934
8-73
5,919,651
812
5,997,059
7-91
Summa
69,829,031
100-no
76,229,442
100-00
73,238,910
100-oo
72,903,627
100-oo
75,820.996
100 o o
Skulder 1907—1911.
1907
1908
1909
1910
1911
Kr.
7o af
skul-
derna
Kr.
7o af
skul-  derna
Kr.
% af
skul-
derna
Kr.
7o af
skul-  derna
Kr.
7o af
skul-  derna
Eget kapital...
29,278,310
41-93
30,966,070
40-6 2
33,937,938
46-34
34,034,176
46-6 8
36,487,025
48-12
Reserv, medel
8,496,375
1217
8,803,683
11-55
7,860,968
10-73
7,670,132
10-5 2
7,296,062
9-62
Fonder 1. tjän-  stem. o. arb.
675,261
0-97
724,207
0-95
695,334
095
668,679
0-92
695,316
0-92
Upplånadt kap.
26,598,855
38-0 9
26,818,911
35''is
26,469,873
36-14
25,685,337
35-23 25,317,068
33-3 9
Behållning ...
4,780,230
6-84
8,916,571
11-70
4,274,797
5''84
4,845,303
6-65
6,025,525
7-95
Summa
69,829,031
100-00
76,229,442
100-oo
73,238,910 100 oo|72,903,627
lOO-oo 75,820,996 100-oo
318
SKATTEPL. bryggerier: tillgångar och skulder
Hvad först tillgångarna beträffar, så framgår af sammanställningen,
att lösa inventarier, hästar, lager af varor och varufordringar under
de olika åren utgjort ungefär samma procent af alla tillgångar för
respektive år. Lösa inventarier och hästar förete dock en svagare
ständigt fortgående minskning af de relativa procenttalen. Betydande
oregelbundenheter framträda däremot dels i fråga om fastigheternas
relativa värde, dels för posten öfriga tillgångar. Dessa två poster
stå i procentisk betydelse så att säga alternerande, i det att en hög
procent för fastighetsvärdet motsvaras af en låg procent för öfriga
tillgångar och vice versa. Aret 1908, som uppvisar den lägsta
fastighetsprocenten, äger sålunda den högsta procenten för öfriga
tillgångar, och året 1911, som har högst fastighetsprocent, företer
däremot lägst procent för öfriga tillgångar. Frågar man sig, hvarpå
denna företeelse beror, torde svaret böra sökas dels i de olika årens
vinstförhållanden, dels i fastighetsvärdets större eller mindre ökning.
Såsom tidigare antydts, får nämligen årsvinsten i stort sedt anses ingå
bland de öfriga tillgångarna, af hvilka den särskildt för aktiebolagens
vidkommande i allmänhet torde utgöra den vida öfvervägande delen.
Vid sådant förhållande komma gifvetvis nämnda tillgångar att under
ett godt affärsår uppgå till en högre procent af alla tillgångar än
under ett mindre godt år, förutsatt att icke fastighetsvärdet undergår
samma relativa ökning. Har åter fastighetsvärdet ökats i afsevärdare
grad utan att vinstförhållandena därmed hållit jämna steg,
kommer naturligen äfven nämnda värdes procentiska storlek att
tillväxa.
Granskar man de olika tillgångarnas belopp, så finner man först
beträffande fastigheterna, att deras värde under femårsperioden befunnit
sig i ständig ökning. Särskildt betecknar året 1909 ett
betydande språng uppåt i jämförelse med närmast föregående år,
och detsamma gäller äfven om ock i mindre grad året 1911. Angående
de härtill bidragande orsakerna skulle särskildt beträffande
1909 kunna framkastas den förmodan, att den stora vinst, som året
1908 synes hafva inbragt, i större utsträckning än annars möjliggjort
utvidgningar och förbättringar, hvilka i sin ordning medfört
ett högre fastighetsvärde. Bokföringsvärdet å de lösa inventarierna
har i stort sedt varit stillastående. Nyförvärf och afskrifningar
hafva här ungefärligen hållit jämna steg. Med afseende å värdet
af hästar uppvisa periodens fyra första år däremot en långsam nedgång,
som med år 1911 blir hastigare. Samverkande orsaker äro
värdets nedskrifvande samt en vid de största bryggerierna framträdande
tendens att öfvergå till automobiltrafik. Lager af varor
och varufordringar hafva under perioden varit någorlunda konstanta.
SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER
319
I fråga om varulagret uppvisar dock året 1909 en något ogynnsammare
ställning än de öfriga åren, hvilket torde sammanhänga
med en till följd af storstrejken minskad konsumtion. De största
växlingarna företer posten öfriga tillgångar, såsom nyss nämndes,
hufvudsakligen beroende på de olika årens större eller mindre vinst.
Huruvida ett år ger stor eller liten vinst, sammanhänger åter med
en mångfald omständigheter, på hvilka här ej kan ingås, men bland
hvilka råvarupriserna och särskildt inköpspriset på humle dock torde
böra framhållas. De öfriga tillgångarna uppnådde sitt maximum med
året 1908 för att följande år sjunka till mindre än hälften af nämnda
års belopp. Under år 1910 fortsatte minskningen ehuru svagt, och
först med år 1911 inträdde åter en mindre ökning. Tack vare en
tillväxt af fastighetsvärdet med öfver sju miljoner kr. understiger
dock 1911 års samlade tillgångar blott med omkring 400,000 kr.
motsvarande tillgångar för år 1908, d. v. s. det år, som har att
uppvisa den högsta totalsumman under femårsperioden.
Liksom tillgångarna erbjuda äfven bryggeriernas skulder för de
olika fem åren vissa jämförelsepunkter af intresse. Hvad först beträffar
det egna kapitalet, har detta sålunda under hela perioden
befunnit sig i en mer eller mindre hastig ökning. Den starkaste
tillväxten faller, såsom af sammanställningen framgår, på åren 1909
och 1911, d. v. s. samma år, som uppvisade den största ökningen
af fastighetsvärdet. Äfven i procent af alla skulder har det egna
kapitalet i stort sedt varit stadt i tillväxt. Äret 1908 utgör dock
härutinnan undantag, hvilket sammanhänger med den onormalt storabehållningen
för nämnda år. Samtidigt som eget kapital kommit
till användning i större utsträckning, har upplånadt kapital anlitats
mindre. Äret 1908 utgör visserligen här liksom i många andra
afseenden ett undantag, i det att detsamma företer ökning af både
eget och upplånadt kapital. Den sistnämnda ökningen är emellertid
relativt obetydlig samt följes under periodens tre återstående år af
en bestämd nedgång för de upplånade beloppen. I procent af samtliga
skulder hafva också dessa belopp sjunkit från 38-0 9 proc. år
1907 till 33-39 proc. år 1911. För aktiebolagens vidkommande
har nu berörda företeelse sin naturliga grand i förnyade aktieemissioner
och för de andra företagen i ett fortgående insättande af
vinstmedel i rörelsen. De reserverade medlen, som för 1907 redovisats
till omkring 8 V2 miljoner kr., uppnådde med nästföljande år
sitt högsta belopp för perioden. Efter 1908 hafva dessa medel
däremot befunnit sig i ett ständigt sjunkande. I procent af samtliga
skulder hafva desamma under hela perioden nedgått från 12-17 proc.
år 1907 till 9-62 proc. år 1911. Bildandet af reservfonder synes
320
SKATTEPL. bryggerier: tillgångar och skulder
alltså af en eller annan anledning vara stadt i aftagande sedan år
1908. Äfven i fråga om de för tjänstemän och arbetare afsätta
beloppen, livilka likaledes år 1908 uppnådde sitt maximum för
perioden, inträdde under åren 1909 och 1910 en nedgång, som
emellertid år 1911 åter aflösts af uppåtgående tendenser. I procent
af de olika årens hela skuldsummor hafva dock hithörande fondbildningar
under hela perioden antingen uppvisat minskning eller
ock varit stillastående. Såväl reservfonderna som de för personalen
afsätta beloppen hafva alltså under de fem här åsyftade åren relativt
taget minskats, och bortsedt från den nyssnämnda svaga tillväxten
af fonderna för personalen under år 1911 har denna minskning
fr. o. m. år 1909 äfven varit absolut. Anledningen till dessa företeelser
kan naturligen vara flerfaldig, men då hithörande afsättningar
i allmänhet torde vara beroende af årsvinsternas storlek, synes det antagandet
ligga nära till hands, att vinstförhållandena under de senare
åren gestaltat sig relativt mindre gynnsamma än tidigare. Till denna
slutsats kommer man äfven, om man granskar de olika årens redovisade
behållningar. Året 1908 uppvisar här det ojämförligt högsta
beloppet med närmare 9 miljoner kr. Det närmast följande året
kommer däremot icke upp till ens hälften af nyssnämnda summa,
och ehuru förhållandena sedan särskildt med år 1911 afsevärdt
förbättrats, ligger dock behållningen för nämnda år ännu med närmare
3 miljoner kr. efter 1908 års behållning. I procent af den
totala skuldsumman uppnår också sistnämnda år 11-70 proc., medan
år 1911 stannar vid 7-95 proc. Jämföras de fem olika årens totala
skuldbelopp med hvarandra, så framgår af den meddelade öfversikten,
att år 1907 står lägst med närmare 70 miljoner kr. och år 1908
högst med öfver 76 miljoner kr. Närmast efter sistnämnda år
kommer år 1911 med en skuldsumma af inemot 76 miljoner kr.
De i det föregående meddelade sammanställningarna hafva omfattat
alla bryggerier, som redovisat sina tillgångar och skulder, oafsedt
om balansställningen slutat med behållning eller brist. Då brist
förekommit, har densamma borteliminerats genom motsvarande sänkning
af den totala behållningen. De bryggerier, som haft att uppvisa
kapitalbrist, äro emellertid jämförelsevis fåtaliga. Om man
bland dem inräknar äfven sådana, för hvilka tillgångar och skulder
jämnt uppvägt hvarandra, kommer man för femårsperioden upp till
ett antal, växlande mellan sex och åtta. Då det kan erbjuda intresse
att se dels betydenheten af här ifrågavarande bryggerier, dels det
inbördes förhållandet mellan deras olika tillgångar och skulder, meddelas
å nästa sida hithörande balansställningar för hvart och ett
af åren 1907 —1911.
SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER
321
Tillgångar och skulder för bryggerier med brist eller utan behållning.
T
illgångar
År..................
Antal bryggerier
1907
8
1908
6
1909
7
1910
6
1911
8
Er.
0/
''0
Kr.
0/
0
Kr.
0/
/ 0
Kr.
0/
/O
Kr- 1 °/„
Fastigheter inkl.
lasta inventarier
Lösa inventarier
1,007,760
48-01
850,465
56*03
1,068,713
58*90
2,986,409
61-17
3,123,089 65-4 7
utom hästar ...
266,362
12-69
241,410
15-90
196,223
10-31
692,705
14-19
645,6341 13*53
Hästar ............
27,025
1-29
23,923
1-58
19,245
1-06
84,890
1-74
43,164
0-90
Lager al varor...
269,158
12-8 2
138,675
914
228,004
12-5 7
410,356
8-41
308,0261
6-46
Varufordringar...
283,408
13-5 0
86,527
5-70
74,844
4-13
244,478
5-01
175,232!
3-6 7
Öfriga tillgångar
106,899
5*09
44,609
2-94
99,137
5-46
357,066
7-31
267,089j 5*60
Brist...............
138,427
6-60
132,227
8-71
128,307
7-0 7
106,061
2-17
208.267
4-3 7
Summa
2,099,039
100-oo
1,517,836
100-oo
1,814,473
100-oo
4,881,965
100-oo
4,770.501 lOO-oo
Eget kapital ....
Reserverade medel
Fonder I. tjänstemän
o. arbetare
Upplånadt kapital
Summa
Skulder
719,800
154,972
1,224,267
58-33
34-29
7-38
2,099,039; 100-oo
606,800
7,746
903,290
1,517,836
39-98
0-51
686,800
274,397
59-51 853,276 47-03
37-8 6
15-12
100-oo|l,814,473j 100-oo
1,946,800j 39-ss
8,431 i 0-17
2,926,734 59-95 2,638,6881 55 :: i
2,046,8001 42-91
85,013
1-78
4,881,965 100oo|4,770,501 100-oo
Då de olika fem åren omfatta dels ett växlande antal bryyverier.
dels i vissa fall olika sådana, kan gifvetvis icke någon jämförelse
dem emellan af samma art som den föregående här komma till stånd.
Af öfversikten härofvan framgår emellertid, att antalet hithörande
bryggerier var lägst åren 1908 och 1910 och högst åren 1907 och
1911. Fästes afseende uteslutande vid summorna af de olika årens
alla tillgångar och skulder, göres vidare den iakttagelsen, att den
del af bryggeriindustrien, som under femårsperioden uppvisat brist
eller saknat behållning, varit af minsta betydenheten år 1908 och af
den största år 1910. Med hänsyn till de olika tillgångarnas och skuldernas
storlek i procent af hela tillgångs- resp. skuldbeloppet förete
de olika åren sinsemellan en ganska växlande bild allt efter ställningen
vid de bryggerier, som det ena eller andra året ingått i
öfversikten. För 1907 års företag utgör sålunda exempelvis fastighetsvärdet
48-01 proc. af tillgångarna, medan motsvarande procent
för 1911 års bryggerier är 65-4 7. Varulagret representerar vidare
för förstnämnda år 12-8 2 proc. men för sistnämnda blott 6-4 6 proc.
Nykterhetskommitténs betänkande. 15''.
21
322
SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER
af tillgångarna, och för varufordringarna äro respektive procenttal
1907 13’5 0 och 1911 3• G 7. Bland skulderna är växlingen skarpast
för reserverade medel, som ingå med lägst O-17 proc. och högst
15''12 proc. af alla skulder. Några allmänna slutsatser kunna i
stort sedt icke dragas enbart af de här framkomna procentförhållandena.
Däremot erbjuder en jämförelse mellan dessa och de å sid.
317 meddelade normalprocenttalen för tillgångarnas och skuldernas
inbördes fördelning ett visst intresse. Man ser sålunda beträffande
t. ex. år 1907, att fastighetsvärdet i vanliga fäll uppgått till 61*69
proc. af alla tillgångar men för här ifrågavarande företag till blott
48-Öl proc. Detta skulle kunna häntyda på att här åsyftade bryggerier
varit inrymda i bristfälligare och omodernare lokaler än det
stora flertalet. Varulagret och framför allt varufordringarna uppgå
däremot för 1907 års bryggerier utan behållning till en högre procent
än den i normala fall vanliga. Häraf kan man sluta dels till
att deras omsättning varit otillfredsställande, dels till att likvid för
de levererade varorna i stor utsträckning ej kunnat indrifvas. Ifråga
om varulagret äger ofvanstående äfven tillämpning på 1909 års
bryggerier. De öfriga tillgångarna, som, enligt hvad tidigare framhållits,
framför allt innesluta årsvinsten, böra gifvetvis för bryggerierna
utan behållning representera en lägre procent af tillgångarna
än den vanligen förekommande. Detta är också genomgående förhållandet.
I detta sammanhang bör dock icke förbises, att äfven
bryggerier, för hvilka balanskontot utvisat kapitalbrist, samtidigt
kunna hafva gått med vinst för året. Denna företeelse är ingalunda
sällsynt, och därigenom förklaras delvis förekomsten af ej obetydliga
öfriga tillgångar äfven för dessa bryggerier.
A skuldsidan ligger det egna kapitalet för bryggerierna utan behållning
i procent af alla skulder genomgående under motsvarande
procent för de å sid. 317 redovisade företagen. Skillnaden är emellertid
här delvis ganska oväsentlig. Däremot förete de två gruppernas
procenttal för upplånadt kapital högst betydande skiljaktigheter. För
här ifrågavarande bryggerier uppgingo desamma sålunda till lägst
47-0 3 proc. och högst 59’9 5 proc. af hela skuldsummorna. De
normala talen åter utgöra lägst 33*3 9 proc. och högst 38*0 9 proc.
Häraf vill det synas, som om hufvudsakligaste grunden till dessa
bryggeriers ekonomiska nödläge skulle vara att söka i en alltför
långt gående skuldsättning. Denna har naturligen i sin ordning
förorsakats af missförhållanden och omständigheter, angående hvilka
någon närmare upplysning ej kunnat hämtas ur de inkomna uppgifterna.
Fonder för tjänstemän och arbetare saknas helt och hållet
vid hithörande företag, hvaremot särskilt för åren 1907 och 1909
SKATTEPL. BRYGGERI ERN A S PERSONAL
323
ganska betydande reservfonder redovisats. Sistnämnda år uppgå
dessa sålunda till icke mindre än 15-12 proc. af kela skuldsumman,
hvilket är afsevärdt högre än motsvarande normalprocent.
Bryggeriernas personal.
A. Förvaltningspersonalen.
Bryggeriernas affärsledning har, då desamma tillhört aktiebolag,
omhänderhafts af verkställande direktörer och disponenter samt i
andra fall vanligen af ägarne eller innehafvarne personligen. Öfver
själfva bryggningen hafva i allmänhet särskilda bryggmästare utöfvat
öfverinseendet. Bör öfrigt hafva de skilda förvaltningsgöromålen
ombesörjts af olika dels manliga, dels kvinnliga befattningsinnehafvare,
såsom kamrerare, kontorschefer, kassörer, kontorister, verkmästare och
förmän. Det samlade antalet af den vid bryggeriernas förvaltning
sysselsatta personalen har för de redovisade 199 anläggningarna
länsvis gestaltat sig enligt nedanstående öfversikt, i hvilken äfven
de totala lönebeloppen medtagits.
Förvaltningspersonalens hela antal och sammanlagda lön.
Län
Antal
redo-
visade
t ryg-
gerier
Total-
antal
personer
D ä r a f
Samman-
lagdt
löne-
belopp
kr.
ägare,
verkst.
direktör
eller
dispon.
brygg-  mästare,
verk-  mäst. o.
förmän
kontors-  o. annan
personal
Stockholms stad
9
113
10
26
77
717,210
Stockholms
län ......
5
13
5
2
6
34,588
Uppsala
v ......
2
11
2
2
7
32,625
Södermanlands
„ ......
7
23
7
6
10
76,139
Östergötlands
„ ......
19
57
21
10
26
136,370
Jönköpings
v ......
11
35
10
8
17
59,494
Kronobergs
» ......
4
13
4
3
6
30,208
Kalmar
15
32
14
7
11
54,965
Gottlands
1
4
1
1
2
17,510
Blekinge
V ■ • •
3
24
4
5
15
59,826
Kristianstads
5
22
6
5
11
61,295
Malmöhus
13
67
16
19
32
294,979
Hallands
3
15
3
3
9
48,393
Göteborgs o. Bohus „ ......
10
103
13
25
65
408,867
Älf sborgs
V ......
10
36
14
9
13
70,623
Skaraborgs
■n ......
10
36
11
8
17
97,783
Värmlands
11
38
10
12
16
94,015
Örebro
10
26
12
7
7
60,936
Västmanlands
7
27
7
7
13
64,492
Kopparbergs
v ......
11
29
11
8
10
56,825
Gäfleborgs
„ ......
11
45
12
8
25
136,068
V ästernorrlands
8
40
8
11
21
121,222
Jämtlands
5
12
7
1
4
33,646
Västerbottens
4
12
4
2
6
28,930
Norrbottens
» ......
5
15
5
3
7
41,235
Hela riket
199
848
217
198
433
2,838,244
324
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
Det bör anmärkas, att i ofvanstående sammanställning styrelseledamöter,
revisorer, ombudsmän och likartade funktionärer, hvilka
ju också delvis sysslat med förvaltningsgöromål, icke medtagits i det
angifna personantalet. Endast den fasta förvaltningspersonalen är
här medräknad, och uppgår densamma, såsom synes, till sammanlagdt
848 personer, b vilket, antal afser ställningen vid slutet af räkenskapsåret.
Med hänsyn till personalens olika funktioner fördelade
sig det angifna antalet med 217 på enskilda ägare, verkställande
direktörer och disponenter, 198 på bryggmästare, verkmästare och
förmän samt 433 på kontors- och annan förvaltningspersonal. Bland
de enskilda ägarne ingå äfven bolagsmän, och utgöra dessa två
grupper tillsammans 75 personer. För dessa är ingen lön beräknad.
De meddelade lönesummorna omfatta alla kontanta löner och arfvoden
till såväl den fasta förvaltningspersonalen som bolagsstyrelser,
revisorer, ombudsmän o. d. Där aflöning i form af tantiem förekommer,
är sådan likaledes här inräknad. I regel ingår därjämte
värdet af de olika naturaförmånerna, såsom fria bostäder, bränsle
och lyse, liksom äfven värdet af sådana förmåner som fria skatter,
försäkringspremier, sjukkassebidrag o. d. Någon fullt konsekvent
inräkning af dessa värden i de redovisade lönebeloppen har emellertid
ej kunnat genomföras, alldenstund en del bryggerier icke insändt
hithörande specifikation.
Framställningen å föregående sida torde gifva vid handen, att de i
öfversikten förekommande kolumnerna dels för antalet sysselsatta personer,
dels för sammanlagda lönebeloppet sinsemellan icke äro fullt
jämförbara. Att så blifvit fallet, har sin grund däri, att de anlitade
uppgifterna här icke medgifvit någon mera detaljerad uppställning.
Tagna hvar för sig synas emellertid kolumnerna icke desto
mindre lämna god öfverblick öfver här berörda förhållanden.
De i det föregående sammanfattade uppgifterna angående bryggeriernas
förvaltningspersonal kompletteras genom den närmare specifikation
af densamma, som af flertalet uppgiftslämnare företagits å
särskilda härför afsedda bilagor. Vid denna specifikation har angifvits
den redovisades namn, kön, ålder, civilstånd, antal hemmavarande
personer att försörja och yrkesspecialitet. Därjämte har
meddelats, huru lång tid personen ifråga varit sysselsatt inom
bryggeriindustrien, antalet anställningsår hos nuvarande arbetsgifvare
samt daglig arbetstid. I nedanstående öfversikt, föreligga de vid
bearbetningen af hithörande uppgifter erhållna medeltalen för den
manliga förvaltningspersonalen. Vid hvarje yrkesgrupp återfinnes
antalet af de uppgifter, hvarå beräkningen grundar sig. Endast
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
325
personal i en ålder af 18 år och. däröfver samt med en anställningstid
af minst ett år är här medtagen.
jDen manliga förvaltningspersonalens ålder, civilstånd etc.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder
antal
år
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal år
syssel-  satt i
bryggeri-  industri
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-  tid, an-  tal tim-  mar
i medeltal
Ägare, verkst. dir. och disp., gifta
104
49-47
3-98
22.6 2
14-49
| 9-07
„
„
„ ogifta
27
47-74
0-78
19-74
10-91
Öfverbryggmästare, gifta ............
5
42-80
4-20
24-60
13-20
| 9-oo
„
ogifta............
4
41-25
0*50
22-33
11-50
Bryggmästare, gifta ..................
,63
40-08
4-73
20-59
9-4S
j 10-11
„
ogifta ..................
47
37-78
0-28
19-41
7-82
Underbryggmästare, gifta ............
3
40-38
3-oo
23-00
14-3 3
| 9-8 3
„
ogifta .........
6
30-33
1*17
11-83
3-6 7
Öfrig teknisk personal, gift.........
39
43-24
2''72
14-65
12-7 7
| 10-06
„
„
„
ogift ......
11
38-3 0
0’91
15-33
9-50
Kontorschefer och kamrerare, gifta
17
46-4 7
3-66
18-oo
15-12
i 8-6 2
„
„
„
ogifta
3
48-33
1-33
24-33
21-33
J
Kassörer, gifta...........................
31
47-23
3-6S
18-50
16*56
\ 9-3S
„
ogifta ........................
23
38-30
0-4 8
13-7 7
12-36
1
Öfrig kontorspersonal, gift .........
99
42-8 7
344
13-6 7
11-69
j 9-51
„
„
ogift.........
119
29-09
0-31
8-58
6-12
Summa
601
—
—
Granskar man de i tabellen framkomna siffrorna, kan bl. a. iakttagas,
att af de redovisade äro 240 ogifta och 361 gifta. Den
talrikaste yrkesgruppen är kontorspersonalen med inalles 292 medlemmar,
hvarefter komma 131 direktörer och disponenter och 128
bryggmästare i olika ställning. Personalens ålder varierar ganska
betydligt, men medeltalet öfverstiger i intet fall 50 år. Högsta
åldern uppvisa verkställande direktörer, disponenter och kontorschefer
med omkring 49 år, och yngst är den ogifta kontorspersonalen
med 29 år i medeltal. För öfrigt synes personalen till öfvervägande
delen befinna sig omkring 40-årsåldern. Det ligger i sakens
natur, att årsmedeltalet för de ogifta inom hvarje yrkesgrupp något
understiger samma tal för de gifta. Lika naturligt är det, att
egentligen blott den gifta personalen har hemmavarande personer att
326
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
försörja. Den hemmavarande familjen synes i allmänhet bestå af
hustru och två, tre eller fyra barn. Då ogift person redovisas såsom
försörjande andra, torde det i regel röra sig om ålderstigna och till
arbete oförmögna föräldrar eller minderåriga syskon. Denna företeelse
är emellertid ganska sällsynt. Hvad sysselsättningen i bryggeriindustri
angår, så gifva medeltalen vid handen, att personalen i stort
sedt där haft sin verksamhet, allt sedan den kom till mera vuxen
ålder. Längst hafva gifta öfverbryggmästare, ogifta kontorschefer
och gifta underbryggmästare ägnat sig åt industrien med resp. 24• 6 0,
24-3 3 och 23 år. Dessa yrkesspecialiteter hafva emellertid, som
synes, redovisats endast i några få fall. Närmast de nyssnämnda
komma gifta direktörer och disponenter med 22-6 2 år och ogifta
öfverbryggmästare med 22-3 3 år. Kortast tjänstetid uppvisar, som
naturligt är, den ogifta kontorspersonalen. Antalet anställningsår
hos nuvarande arbetsgifvare ligger genomgående mer eller mindre
under den totala tjänstetiden. Täta platsombyten synas dock höra
till ovanligheterna. Den dagliga arbetstiden varierar hufvudsakligen
mellan 9 och 10 timmar. Beträffande verkställande direktörer gäller
särskildt i sådana aktiebolag, där äfven disponent finnes, att endast
någon mindre del af dagen ägnas åt bryggeriets skötsel. Direktörskapet
har i sådana fall tydligen varit en bisyssla, och vid medelarbetstidens
beräkning hafva dessa uppgifter därför icke medtagits.
Vid en del bryggerier användes äfven kvinnlig förvaltningspersonal.
De i det föregående för den manliga förvaltningspersonalen
berörda förhållandena gestalta sig för den kvinnliga enligt nedanstående
öfversikt.
Den kvinnliga förvaltningspersonalens ålder, civilstånd etc.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder
antal
år
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal år
syssel-  satt i
bryggeri-  industri
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  gifvare
Daglig
arbets-  tid, an-  tal tim-  mar
i medeltal
Kamrerare, ogift........................
1
50- oo
l-oo
14-oo
14-oo
10-oo
Kassörskor, gifta........................
1
36-00
—
15-oo
12-oo
1 8-12
„
ogifta........................
27
31-76
0-3 0
7-85
6-6 7
1
Öfrig kontorspersonal, gift .........
1
30-oo
3-oo
10-oo
10-oo
„
„
ogift .........
23
24-64
—
6-3 5
5-82
Summa
53
—
—
—
—
—
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
327
Den kvinnliga personalen utgöres, enligt hvad öfversikten ger vid
handen, af kassörskor och kontorister, som i regel äro ogifta
och utan hemmavarande personer att försörja. Kassörskorna äro i
medeltal något öfver 30 år och kontoristerna omkring 25 år gamla.
De förra hafva haft anställning vid bryggeri omkring 8 år och de
senare något öfver 6 år, och de båda kategoriernas enskilda medlemmar
synas under denna tid endast i undantagsfall hafva bytt om arbetsgifvare.
Arbetstiden pr dag är för kassörskorna ungefär 8 timmar och
för kontoristerna omkring 9 timmar.
Äfven beträffande förvaltningspersonalens aflöningsförhållanden hafva
de inkomna uppgifterna meddelat upplysning. Uppgiftsmaterialet är
här med hänsyn till storleken detsamma som vid de närmast föregående
sammanställningarna utom att enskilda ägare och bolagsdelägare nu
borteliminerats. Då löneförhållandena gifvetvis gestalta sig ganska skiftande
på olika orter alltefter lefnadskostnadernas storlek, har vid efterföljande
medeltalsberäkning den förut vid olika tillfällen använda uppdelningen
af bryggerierna på större städer (grupp I), medelstora städer och
samhällen (grupp II) samt småsamhällen och landsbygden (grupp HD
blifvit följd.
Vid lönernas redovisning har i primäruppgifterna åtskillnad gjorts
Den manliga förvaltningspersonalens åsrlön i medeltal kronor.
Grupp I
Grupp II
Grupp Hl
Hela
riket
1
gifta
ogifta
gifta
ogifta
gifta
ogifta
gifta
ogifta
Yrkesspecialitet
Antal
redovisade !
Medel-
lön
kr.
Antal
redovisade
Medel-
lön
kr.
Antal
redovisadel
Me-
del-
lön
kr.
Antal |
redovisade:
Me-
del-
lön
kr.
Antal j
redovisade!
Me-
del-
lön
kr.
Antal
redovisade
Me-
del-
lön
kr.
Antal
redovisade
Me-
del-
lön
kr.
Antal
redovisade
Me- ,
del-  lön |
kr.
Verkst. direktörer
97
9.096
22
8,261
o. disponenter ...
33
15,491
9
14,145
52
6,086
12
4,319
12
4.544
i
2,610
Öfverbryggmästare
5
9,729
3
8,867
—
—
1
7,000
—
—
—
—
5
9,729
4
8,400;
Bryggmästare......
16
6,874
9
4,948
37
3,945
29
3,197
10
3,269
9
2,104
63
4,581
47
3,323
TJnderbryggmästare
3
3,545
5
2,835
—
—
1
2,500
—
—
—
—
3
3,545
6
2,779;
Öfriga verkmästare;
kemister o. ingen-
2,429
11
2,697
jörer ...............
32
2,631
10
2,858
7
1,511
1
1,080
—
—
—
—
39
Kontorschefer och
kamrerare.........
10
5,364
3
8,407
6
3,045
_
—
1
3,000
—
—
17
4,407
3
8,407
Kassörer............
13
4,796
10
3,524
16
3,038
13
2,608
2
2,260
—
—
31
3,704
23
3,006
Öfrig kontorsper-  sonal ...............
62
2,881
53
1,994
30
2,120
55
1,270
7
1,285
11
1,220
99
2 537
119
1,588
Samma
174
—
102
—
148
—
112
—
32
—
21
—
354
235
—
328
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
mellan kontant lön ock eventuellt åtnjutna extra förmåner, såsom
fri kost, bostad, vedbrand, lyse, olycksfallspremie, fria skatter etc.
Förmånernas värde kar i allmänket af uppgiftslämnarne själfva beräknats.
Om så icke varit förkållandet, kar beräkning verkställts
efter samma normer som de för de andra tillämpade.
För erkållandet af totallönen kafva kärefter kontant lön ock värdet af
åtnjutna extra förmåner sammanförts till en gemensam summa. Bland
förekommande naturaförmåner är fri bostad med eller utan vedbrand
ock lyse den vankgaste. Densamma åtnjutes oftast af direktörer
ock disponenter men stundom äfven af den öfriga förvaltningspersonalen
kelt eller delvis. Vanliga förmåner äro äfven fria skatter,
försäkringspremier ock kyresbidrag. Den lägst aflönade personalen
kan dessutom erhålla julpenningar ock andra tillfälliga gratifikationer.
En förmån, som ganska allmänt åtnjutes, är äfven fria maltdrycker,
men då dessa ej torde kunna betraktas som någon löneform, har deras
värde icke inräknats i lönesummorna. I vissa uppgifter meddelas
vidare, att tantiem tillkommit verkställande direktör eller disponent.
Vid löneberäkningen har sådant, så långt sig låtit göra, medtagits.
Af tabellsammanställningen å föregående sida framgår, att lönerna
genomgående äro högst i de större städerna och sedan sjunka, allteftersom
bryggeriorterna blifva af mindre betydelse. Högsta lönen uppbära
direktörer och disponenter vid de större städernas bryggerier. Med
afseende å bryggmästarne kar det vid löneberäkningen befunnits lämpligt
att särskilja tre olika slag, nämligen dels öfver- ock underbryggmästare,
som båda förekomma vid de största bryggerierna, dels vanliga
bryggmästare, som äro anställda vid de bryggerier, där endast en sådan
är behöflig. I lönekänseende stå öfverbryggmästarne närmast företagsledarne,
hvarefter komma de vanliga bryggmästarne samt kontorschefer
ock kamrerare. Lägsta lönebeloppet uppbäres af kontorspersonalen
vid småsamhällenas och landsbygdens bryggerier. Som
regel äro aflöningsförhållandena något gynnsammare för gifta än för
ogifta personer, hvilket gifvetvis sammanhänger med de senares lägre
ålder och kortare tjänstetid. Det bör dock slutligen anmärkas, att för
enstaka medeltal äro de till grund liggande uppgifterna så fåtaliga
att ett resultat mer eller mindre motsatt det väntade kunnat erhållas
blott till följd af att en eller annan uppgift varit säreget beskaffad.
Utom sin lön från bryggerierna kan förvaltningspersonalen kafva
uppburit inkomster af på annat håll utfördt arbete. Af någon betydenhet
äro dessa inkomster endast för direktörer ock disponenter
samt delvis kontorschefer och kamrerare. På kela den kär redovisade
personalen, klassificerad på samma sätt som kär ofvan, fördela
sig extrainkomsterna i medeltal kr. enligt följande tablå.
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
329
Förvaltningspersonalens extrainkomster.
Grupp I
Grupp II
Grupp III
gifta
kr.
ogifta
kr.
gifta
kr.
ogifta
kr.
gifta
kr.
ogifta
kr.
.
Verkställande direktörer och disponenter
166
_
835
472
100
_
Bryggmästare .......................................
—
31
8
5
—
—
Kontorschefer och kamrerare..................
76
—
1,050
—
—
—
Kassörer .............................................
—
30
103
—
—
—
Öfrig kontorspersonal ...........................
12
14
193
29
71
—
Som synes, följa dessa inkomster inga som helst regler utan tyckas
helt och hållet bero på tillfälhga omständigheter. Den slutsatsen
skulle dock möjligen kunna dragas af sammanställningen, att de
medelstora bryggeriernas personal äger bästa tillfället att skaffa
sig extraförtjänster. Möjligen skulle förklaringen härtill kunna vara
den, att ifrågavarande bryggeriföretag ej äro af den omfattning, att
de helt och hållet lägga beslag på personalens arbetskraft, medan å
andra sidan orterna äro af tillräcklig betydenhet för att lämpligt
extraarbete någorlunda lätt skall kunna erhållas.
Den kvinnliga förvaltningspersonalens löneförhållanden vid de tre
olika bryggerigrupperna åskådliggöras genom nedanstående årsmedeltal.
Den kvinnliga förvaltningspersonalens årslön i medeltal kronor.
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Hela riket
gifta
ogifta
gifta
ogifta
gifta
ogifta
gifta
ogifta
Yrkesspecialitet
©
d
Me-
©
d
Me-
©
d
Me-
©
d
Me-
©
d
Me-
©
d
Me-
©
d
Me-
d
Me-
—> eg
C3 CD
del-
.3.2
del-
D ä
del-
eg CO
del-
eg *
del-
—i eg
eg er
a’£
del-
eg ®
del-
d
eg cd
del-
fl £
lön
fl >
lön
l9 o
lön
Ö >
lön
5S
lön
lön
C >
lön
fl >
lön !
*^d
0)
kr.
©
kr.
^d
©
kr.
^d
0)
kr.
^d
©
kr.
"^d
©
kr. |
^ d
©
kr.
^d
©
kr.
u
ti
u
u
u
*■<
U
Kamrerare ............
1
1,581
1,894
962
1
1,581
1,342
920
6
1
900
16
1,205
875
5
1,117
1
900
27
Öfrig kontorspersonal
1
2,628
12
11
—
—
1
2,628
23
Summa
1
—
19
—
1
—
27
—
—
—
5
2
—
51
-
Om vissa af de här återgifna medeltalen gäller i ännu högre
grad än beträffande motsvarande tal för den manliga förvaltningspersonalen,
att primäruppgifterna varit fåtaliga. Endast i fråga om
ogifta kassörskor och ogift kontorspersonal har uppgiftsmaterialet
visat sig tillräckligt omfattande för en tillfredsställande medellönsberäkning.
Resultatet af nämnda beräkning går, såsom öfversikten
330
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
ger vid handen, i väntad riktning, i det högsta lönen betalas vid
de större städernas bryggerier och den lägsta i småsamhällena och
å landsbygden.
B. Arbetarpersonalen.
Enligt kontrollstyrelsens berättelse för året 1910 —1911 uppgick
hela antalet arbetare vid rikets skattepliktiga bryggerier nämnda år
till 4,968. Med hänsyn till ålder och kön fördelar sig nämnda
antal på Stockholm och de olika länen enligt nedanstående tablå.
Bryggeriarbetarnes fördelning på de olika länen.
Län
Antal
bryg-
gerier
Äntå
Män
arbetar
Kvinnor
e
Summa
18 är
och där-  öfver
under
18 år
18 år
och där-  öfver
under
18 år
1 Stockholms stad...........................
9
877
_
304
_
1,181
j Stockholms
län ............
5
54
3
17
—
74
j Uppsala
„
............
2
38
—
10
—
48
Södermanlands
„
............
7
93
5
35
—
133
1 Östergötlands
„
............
20
216
29
39
1
285
1 Jönköpings
„
............
11
99
10
19
—
128
Kronobergs
..............
4
46
9
8
2
65
Kalmar
„
............
17
141
7
42
—
190
Gottlands
„
...........
1
19
1
9
—
29
Blekinge
„
............
4
76
2
22
1
101
Kristianstads
„
............
5
79
9
17
2
107
Malmöhus
............
13
260
6
101
—
367
3
50
23
_
73
Göteborgs och Bohus „
............
12
554
1
230
—
785
Alfsborgs
„
............
12
109
11
36
1
157
Skaraborgs
„
............
10
154
8
24
3
189
Värmlands
„
............
12
in
11
33
2
157
Örebro
„
............
10
79
3
27
1
no
Västmanlands
..............
7
80
1
24
4
109
Kopparbergs
............
11
67
4
29
2
102
Gäfleborgs
„
............
11
180
16
51
3
250
Västernorrlands
„
............
8
99
5
39
—
143
Jämtlands
„
............
6
37
—
14
—
51
Västerbottens
„
...........
4
47
5
18
—
70
Norrbottens
„
............
6
43
—
21
—
64
Summa
210
| 3,608
146
1,192
22
4,968
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
331
I bryggeriindustrien voro alltså anställda 3,754 manliga arbetare,
hvaraf 146 under 18 år, och 1,214 kvinnliga, hvaraf 22 i åldern
under 18 år. Af sammanlagda antalet manliga och kvinnliga arbetare
kommo 1,181 stycken eller 23''7 7 proc. på Stockholm och 785
stycken eller 15-8 0 proc. på Göteborgs och Bohus län. Under tillverkningsåret
1909 —1910 sysselsattes vid bryggerierna 3,805 manliga
arbetare, hvaraf 142 under 18 år gamla, och 1,265 kvinnliga,
hvaraf 13 under 18 år. Till Stockholm hänförde sig nämnda år
1,308 arbetare eller 25-80 proc. af antalet för hela riket och till
Göteborgs och Bohus län 802 arbetare eller 15-8 2 proc. af samma
antal. För Stockholms vidkommande är alltså en nedgång i arbetarantalet
med 127 stycken att påvisa, hvilket synbarligen står i samband
med en fortgående koncentrering af den där utöfvade bryggeridriften.
Jämföres totalantalet arbetare för tillverkningsåret 1909
—1910 med motsvarande antal året 1910 —1911, befinnes det, att
under sistnämnda år en minskning inträdt med 102 personer, hvaraf
hälften manliga och hälften kvinnliga. Tagas enbart arbetare i
åldern 18 år och däröfver med vid jämförelsen, blir minskningen
något större eller 115 personer, hvilket innebär, att antalet arbetare
i åldern under 18 år ökats med 13. Att döma häraf skulle alltså
vid bryggerierna förefinnas en svag tendens att i ökad utsträckning
använda yngre och billigare arbetskraft än hittills.
I de uppgifter, som legat till grund för ofvanstående statistik,
har antalet arbetare, inbegripet förmän, beräknats i medeltal för den
tid, under hvilken bryggeriet varit i gång under tillverkningsåret.
Vid den här verkställda undersökningen har däremot efterfrågats
arbetspersonalens storlek med inräkning af förmän, som deltagit i
fabriksarbetet, vid räkenskapsårets slut. Resultatet häraf har blifvit,
att de till utredningen ingångna uppgifterna med hänsyn till arbetareantalet
uppvisat smärre afvikelser från de af kontrollstyrelsen publicerade,
såsom i fortsättningen närmare skall påvisas.
Utom beträffande arbetspersonalens storlek hafva de inkomna
svaren meddelat upplysning angående antalet under året utförda
mans- och kvinnodagsverken samt totalbeloppen af till arbetspersonalen
utbetalda löner. Redogörelserna afse i denna del icke blott
arbetare, som vid bryggeriföretagen haft mera stadigvarande sysselsättning,
utan äfven vid tider af särskild brådska anlitade extraarbetare.
För alla de redovisade bryggerierna med undantag af ett
obetydligt landsortsbryggeri i Älfsborgs län hafva hithörande förhållanden
gestaltat sig enligt tablån å nästföljande sida.
332
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
Antalet redovisade arbetare, tdförda dagsverken samt utbetalta
arbetslöner.
Län
Antal
redo-
visade
bryg-
gerier
Antal
arbe-
tare
Antal
mat-  dags-  verken
Antal
kvinno-
dags-
verken
Summa
dags-
verken
Kvinno-  dagsver-  ken i °/0
af hela
antalet
dags-  verken
Samman-
lagda
löne-
beloppet
kr.
Stockholms stad
9
1,368
284,655
90,139
374,794
24-05
2,601,592
Stockholms
län
5
74
16,525
5,220
21,745
24-ot
84,079
Uppsala
2
51
11,454
2,886
14,340
20-13
54,591
Södermanlands
,,
7
139
29,204
10,955
40,159
27-28
138,029
Östergötlands
,,
19
284
71,649
9,820
81,469
12-05
250,753
Jönköpings
11
123
29,789
5,387
35,176
15-31
108,960
Kronobergs
»»
4
69
16,586
2,337
18,923
12-35
49,118
Kalmar
15
164
36,019
9,525
45,544
20-91
120,077
Gottlands
1
26
5,556
2,690
8,246
32-6 2
25,915
Blekinge
It
3
90
21,231
6,523
27,754
23-50
97,810
Kristianstads
5
no
24,498
4,982
29,480
16-90
101,805
Malmöhus
13
367
74,970
26,308
101,278
25-98
439,759
Hallands
it
3
76
15,647
6,839
22,486
30-41
76,990
Göteb. o. Bohus
,,
10
749
160,976
65,675
226,651
28-98
770,322
Alfsborgs
>1
9
116
25,976
7,717
33,693
22-90
97,938
Skaraborgs
»»
10
196
56,735
6,128
62,863
9-70
156,515
Värmlands
11
149
34,939
11,387
46,326
24-58
124,390
Örebro
,,
10
96
22,979
7,304
30,283
24-12
95,912
Västmanlands
,,
7
113
24,282
7,812
32,094
24-3 4
100,318
Kopparbergs
,,
11
129
27,639
11,417
39,056
29-23
103,709
Gäfleborgs
11
238
57,074
14,768
71,842
20-56
219,735
Västemorrlands
8
198
39,320
16,086
55,406
29-03
191,756
Jämtlands
5
46
8,659
3,256
11,915
27-33
31,978
Västerbottens
4
65
14,319
5,650
19,969
28-29
53,426
Norrbottens
,,
5
71
10,307
5,919
16,226
36-48
58,365
Hela riket
198
5,107
1,120,988
346,730
1,467,718
23-6 2
6,153,842
Från 198 bryggerier har alltså arbetareantalet vid räkenskapsårets
utgång redovisats till 5,107 personer. Enligt uppgifterna till kontrollstyrelsen
uppgick emellertid, såsom förut angifvits, arbetspersonalen
vid rikets samtliga bryggerier i medeltal under året till sammanlagdt
4,968 personer. De 11 oredovisade bryggerierna samt
det ofvannämnda bryggeriet i Alfsborgs län sysselsatte enligt samma
uppgifter inalles 118 arbetare. Minskas det af kontrollstyrelsen meddelade
totalantalet med sist anförda summa, kommer alltså en arbetsstyrka
på 4,850 personer att stå mot här redovisade 5,107, d. v. s.
en skillnad af 257 arbetare. Detta bör innebära, att åtskilliga
bryggerier under tillverkningsårets senare del användt en afsevärdt
talrikare arbetspersonal än under dess förra hälft. På vissa håll
har dock tydligen äfven förekommit minskning. Tillökningen träffar
SKATTEPL. BRYGGERI EENAS PERSONAL
333
framför allt Stockholms bryggerier, där arbetarantalet vid årets slut
öfversteg medelantalet under året med 187 personer. Närmast efter
Stockholm kommer Västemorrlands län med en tillökning af 55
arbetare och Kopparbergs län med en tillökning af 27 arbetare.
Den på en del håll inträdda minskningen af arbetarantalet har i
allmänhet varit synnerligen begränsad. Störst är den i Alfsborgs
län, där bryggerierna vid årets slut sysselsatte 23 arbetare mindre
än i medeltal under detsamma. Härefter följa Kalmar och Gäfleborgs
län med en minskning af resp. 14 och 12 arbetare.
De af arbetspersonalen utförda dagsverkena hafva under tillverkningsåret
inalles uppgått till ett antal af 1,467,718, hvilket ger ett
medeltal af 287 arbetsdagar pr arbetare. Härvid bör dock märkas,
att äfven extra hjälp inräknats i dagsverksantalet, hvarför medeltalet
pr arbetare blifvit något för högt. Af dagsverkena voro 1,120,988
mans- och 346,730 kvinnodagsverken. Totalantalet dagsverken hade
alltså till 23-6 2 proc. utförts af kvinnor. Användandet af kvinnlig
arbetskraft är emellertid i de olika länen ganska växlande. Medan sålunda
t. ex. i Norrbottens län ända till 36-4 8 proc. af arbetarne varit
kvinnor, uppvisar Skaraborgs län en motsvarande procentsiffra af endast
9-7 5. I Stockholm hafva 24-0 5 proc. och i Göteborgs och Bohus
län 28-9 8 proc. af hela dagsverksantalet utförts af kvinnliga arbetare.
Med afseende å de redovisade lönebeloppen gäller, hvad som
tidigare anförts rörande förvaltningspersonalens löner. Naturaförmåner
såsom fria bostäder, bränsle och lyse samt förmåner i form af skattebidrag,
försäkringspremier, sjukvårdsafgifter o. d. ingå alltså vanligen
i ifrågavarande belopp. Hvad beträffar förvaltningspersonalens
löner, så uppgingo dessa enligt å sid. 323 meddelad öfversikt
till sammanlagdt kr. 2,838,244. Lägges detta belopp till
den ofvanstående lönesumman för arbetspersonalen, kr. 6,153,842,
kommer man upp till en total lönesumma för de redovisade bryggeriernas
hela personal af kr. 8,992,086. Af denna summa komma
kr. 119,279 på 8 bryggerier, som icke meddelat någon inkomst -  och utgiftsstat. Bör de 191 bryggerier, som redovisat utgifter och
inkomster, äro löner och arfvoden i nämnda stat upptagna till sammanlagdt
kr. 8,803,061 (jfr sid. 308). Enligt ofvanstående redovisning
åter skulle lönerna för samma bryggerier uppgå till kr. 8,872,807
eller kr. 69,746 mera än utgiftsstatens belopp. Denna skillnad
torde väsentligen utgöras af de vid några af aktiebolagens bryggerier
förekommande tantiemen, hvilka i vederbörande utgiftsstater hänförts
till årsvinsten.
En mera ingående kännedom om arbetspersonalens olika förhållanden
möjliggöres genom den specifikation af desamma, som af
3B4
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
flertalet bryggerier verkställts å de därför af sedda bilagorna. Nämnda
specifikation omfattar 156 olika anläggningar med en sammanlagd
arbetsstyrka vid räkenskapsårets slut af 4,497 personer. I de följande
öfversikterna har dock endast sådan personal medtagits, som
haft att uppvisa en tjänstgöringstid under året af minst 50 veckor.
Vid specifikationen har redogörelse bl. a. lämnats för arbetarnes ålder,
civilstånd, antalet hemmavarande personer att försörja, yrkesspecialitet,
anställningstid i bryggeriindustri och hos nuvarande arbetsgivare samt
den dagliga arbetstiden. För de manliga arbetarne i åldern 18 år
och däröfver, rörande hvilka uppgiftsmaterialet i nyss anförda hänseenden
varit fullständigt, hafva de insända redogörelserna sammanfattats
i nedanstående tabell.
Den manliga arbetspersonalens ålder, civilstånd de.
Yrkesspecialitet och civilstånd
Antal
redo-
visade
arbe-
tare
Ålder
Antal
år
Antal
hemma-
varande
personer
att
försörj a
Antal år
syssel-  satt i
hryg-  geriin-  dustri
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbetstid
Antal
timmar
i mede]
tal
Maskinister och öfriga arbetare i
maskinrummen, gifta ...............
206
42-12
3-28
10-83
10-17
| 10-11
D:o
d:o,
ogifta
21
35-5 7
1-33
8-21
7-9 5
Förmän, som deltaga i arbetet, gifta
93
43-86
3-4 7
19-80
14-25
l 1008
„
„
„
„ ogifta
8
30-14
0-88
14-2 5
9-14
Arbetare i brygghusen, gifta ......
132
42-4 9
3-3 6
14-3 9
12-13
j 10-19
„
„
„
ogifta......
27
32-5 9
0-4 4
9-oo
7-22
„
„ mälteriet, gifta .........
210
43-65
3-25
17-83
15-01
l 10-08
„
„
„
ogifta.........
32
33-23
0-4 2
10-10
8-20
„
„ jäskällaren, gifta ......
104
42-06
3-3 5
14-22
13-oo
l 10-08
„
,,
,,
ogifta ......
22
38-47
0-50
I3''55
10-68
„
„ lager- och svagdrieks-
källaren, gifta
136
41-65
319
13-91
11-92
\ 10-10
„
„ d:o
d:o
ogifta
33
33-oo
0-79
9-12
8-76
„
„ fatsköljningen, gifta ...
25
41-32
3-3 6
15-60
143 2
l 10-00
„
,,
„
ogifta...
8
30-13
0*50
11-13
10-25
„
„ tappnings- och skölj -
ningslokal, gifta
106
40-2 5
2-99
11-41
10-19
] 10-10
,,
,,
d:o
clio ogifta
61
26-5 6
0-28
6-34
5-79
„ stallet, gifta...............
215
43-4 3
3-20
13-41
11-79
\ 10-2 0
„
„
„
ogifta ............
39
38-41
0-6 9
10-15
8-10
Utkörare, gifta...........................
557
39-88
3-3 7
12-32
11-06
l 10-20
„
ogifta ........................
138
32-84
0-59
8-6 5
7-69
Utkörarebiträden, gifta ...............
33
30-78
3-oo
6-91
4-85
\ 10-11
,,
ogifta...............
84
24-41
0-31
4-76
3-26
Diverse arbetare, gifta ...............
385
44-89
3-09
14-57
13-04
l 10-03
„
„
ogifta...............
113
34-04
0-74
9-83
9-oi
Summa
2,788
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
335
Af de i tabellen upptagna arbetargrupperna äro utkörarne talrikast
representerade, hvarefter kommer gruppen diverse arbetare, innefattande
gårdsarbetare, vagnsmörjare, nattvakter, målare, tunnbindare,
smeder m. fl. samt arbetare utan angifven yrkesspecialitet. Svagast
företrädda äro arbetare i fatsköljningen. Arbetarnas ålder växlar
ganska väsentligt inom de olika grupperna. • Såsom allmän regel
gäller dock, att de gifta arbetarne äro äldre än de ogifta inom
samma grupp. Äldst äro de gifta diversearbetarne samt gifta arbetsförmän
med inemot resp. 45 och 44 år. Närmast härefter följa gifta
arbetare i mälteriet med en medelålder af 43-6 5 år samt den gifta
stallpersonalen, för hvilken medelåldern uppgår till inemot 431/2 år.
Lägsta åldern uppvisa de ogifta utkörarbiträdena, som i allmänhet äro
omkring 24 — 25 år gamla. Den vanliga åldern för gifta arbetare
synes ligga omkring 40 — 43 år samt för ogifta omkring 30 ä 35
år. De gifta arbetarnes hemmavarande familjer hafva genomgående
bestått af 3 till 4 personer. Vanligast är synbarligen det förstnämnda
antalet. Äfven för de ogifta arbetarne har försörjningsskyldighet
i någon mån förekommit. Relativt störst har densamma
varit för maskinpersonalen, som haft att bidraga till underhållet af
1 å 2 hemmavarande personer. Liksom beträffande motsvarande
förhållande för förvaltningspersonalen kan det antagas, att ifrågavarande
personer i allmänhet antingen varit ålderstigna föräldrar
eller minderåriga syskon. I fråga om arbetarnas sysselsättning
i bryggeriindustri samt anställningstiden hos nuvarande arbetsgivare
råder naturligen en viss olikhet mellan arbetargrupperna alltefter
ålder och ställning för öfrigt. De gifta förmännen äro de,
som ägnat sig åt bryggerinäringen längst med i medeltal närmare
20 år. Därefter följa de öfriga grupperna om hvarandra, hvarvid
dock alltid medeltalen för de ogifta arbetarne äro lägre än för de
gifta. Den kortaste sysselsättningen uppvisa naturligen de yngsta
arbetarne, d. v. s. de ogifta utkörarbiträdena. Anställningstiden hos
nuvarande arbetsgivare understiger regelbundet sysselsättningen inom
facket med endast 1 å 2 år, hvilket häntyder på en synnerligen
obetydlig cirkulation af arbetare mellan olika bryggerier. Arbetarnes
dagliga arbetstid har i tabellen angivits gemensamt för gita och
ogifta inom samma grupp, alldenstund härutinnan icke förefinnes
någon • skillnad dem emellan. Såsom. synes uppgår densamma så
godt som undantagslöst till 10 timmar dagligen för hela den manliga
arbetspersonalen.
För den kvinnliga arbetspersonalen i åldern 18 år och däröfver
gestalta sig ofvan berörda förhållanden enligt sammanställningen å
nästföljande sida.
336
SKATTEPL. BRYGGEBIEBNAS PEESONAL
Den kvinnliga arbetspersonalens ålder, civilstånd etc.
Yrkesspecialitet och civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder
Antal
år
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
bryggeri-  indu-  stri
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-
tid
Antal
timmar
i m
e d e 1 t a 1
Sköljerskor, gifta ...........................
81
40-0 3
1-75
9-62
8''45
j- 9-02
»
ogifta...........................
320
35-4 2
0-76
7''80
6-98
Ofriga arbeterskor vid tappning och
| 9-53
sköljning, gifta...........................
44
37-u
1 -G 6
11-58
10-9 0
„
ogifta...........................
138
34-48
0*99
8-34
7-35
| Diverse arbeterskor, gifta ...............
9
44-50
0-56
8-60
6-14
..
..
ogifta ............
17
48-21
0-59
8-79
8-5 7
Summa
609
—
-
—
I öfversikten ingå sammanlagdt 609 arbeterskor. Af dessa voro
134 gifta ock 475 ogifta. För de manliga arbetarna utgjorde motsvarande
antal resp. 2,202 ock 586. Af samtliga manliga arbetare
voro alltså 78-9 8 proc. gifta, medan motsvarande procent för de
kvinnliga endast var 22''00 proc. Kvinnliga arbetare sysselsättas,
såsom tabellen utvisar, kufvudsakligen vid butelj sköljningen ock maltdryckernas
tappning. Sköljerskorna äro till antalet afgjordt öfvervägande.
Såsom diverse arbeterskor kafva upptagits dels städerskor
ock kvinnliga portvakter, dels arbeterskor utan angifven yrkesspecialitet.
Hithörande personal är emellertid ganska fåtalig. I
fråga om arbeterskornas ålder gäller kksom beträffande den manliga
arbetspersonalen, att de gifta i regel äro äldre än de ogifta. Städerskor
ock kvinnliga portvakter utgöra dock undantag, i det de ogifta kär
uppvisa ett högre åldersmedeltal. Förklaringen ligger däri, att denna
personal ofta utgöres af f. d. gifta kvinnor. Medelåldern är för
densamma den högsta förekommande eller något öfver 48 år för de
ogifta och mellan 44 ock 45 år för de gifta. Lägsta åldersmedeltalet
uppvisa de ogifta tapperskorna med 34''5. Antalet hemmavarande
personer att försörja synes för kela den kvinnliga arbetspersonalen
uppgå till 1 ä 2 per arbeterska. De gifta komma kär af
naturliga skäl främst utom inom gruppen diverse arbeterskor, där ingen
nämnvärd skillnad råder mellan de två kategorierna. De kvinnliga
arbetarnas sysselsättning inom bryggeriindustrien kar relativt taget i
allmänhet varit kortvarigare än de manliga arbetarnes. Högsta
medeltalet förete de gifta tapperskorna med 11 ä 12 år och lägsta
de ogifta sköljerskorna med 7 ,ä 8 år. Anställningstiden hos nu
-
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
337
varande arbetsgivare är så godt som genomgående ungefär ett år
kortare än sysselsättningen inom bryggerifacket. Den dagliga arbetstiden
har för sköljerskor och tapperskor uppgått till 9 ä 10 timmar.
För gruppen diverse arbeterskor har ej något medeltal kunnat beräknas,
då förhållandena här växla högst väsentligt. Då bestämd
arbetstid för t. ex. städerskorna varit angifven, har den sålunda
vanligen rört sig omkring 2. å 3 timmar, medan däremot portvakterna
fungerat hela dagen.
Vid bryggerierna sysselsättes, såsom tidigare påpekats, i någon
mån äfven minderårig personal, hvartill räknats alla personer under
fyllda 18 år. Denna personal utgöres hufvudsakligen af manliga eller
kvinnliga tappnings- och skölj ningsarbetare samt utkörarbiträden och
springpojkar. Hithörande redovisning omfattar sammanlagdt 57 personer,
fördelade enligt nedanstående öfversikt.
Den minderåriga personalens kön, ålder etc.
Personalens fördelning efter kön
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
bryggeri-  industri
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  gifvare
Daglig
arbets-
tid.
Antal
timmar
i medeltal
Manlig personal...........................
50
7
16-32
16-71
0-24
2-8 2
1-84
1*25
1*17
9-81
9-40
Kvinnlig
„
...........................
Summa
57
—
—
—
—
Som synes, är den minderåriga personalen vanligen i åldern 16
till 17 år. Af dess manliga medlemmar får en och annan bidraga
till underhållet af hemmavarande föräldrar eller syskon. Sysselsättningen
inom bryggeriindustri liksom anställningstiden hos nuvarande
arbetsgifvare inskränker sig naturligen för här ifrågavarande personal
till ett eller annat år. De relativt högsta medeltalen komma dock
här liksom för den vuxna personalen på den manliga gruppen.
Arbetstiden växlar mellan 9 och 10 timmar dagligen, hvarvid dock
den kvinnliga personalen är något gynnsammare ställd än den manliga.
A de tidigare omnämnda bilagorna hafva äfven uppgifter meddelats
rörande arbetarnes löneförmåner. Af dessa uppgifter framgår,
att afsevärda skiljaktigheter i hithörande förhållanden förefinnas i
landets olika delar. Med hänsyn härtill har det synts lämpligt att
vid löneberäkningarna följa den bl. a. vid motsvarande beräkning
för förvaltningspersonalen tillämpade uppdelningen af bryggerierna
efter anläggningsortens folkmängd. De i efterföljande samman
Nykterhetskommitténs
betänkande. IV.
22
338
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
ställningar angifna medellönerna afse alltså arbetarna dels i städer
med minst 25,000 invånare (grupp I), dels i städer och samhällen
med 1,000 intill 25,000 invånare (grupp II), dels i samhällen med
mindre än 1,000 invånare samt å landsbygden (grupp III). Uppgiftsmaterialet
är för lönestatistiken af samma omfattning som det
för närmast föregående öfversikter anlitade. Liksom beträffande
förvaltningspersonalen är vid alla efterföljande lönesammanställningar
utom kontanta löner äfven värdet af åtnjutna naturaförmåner inräknadt,
såsom fri bostad, bränsle och lyse, jämte förmåner i form af
fria skatter, försäkringspremier, sjukvårds af gifter o. s. v. Fria maltoch
läskedrycker äro däremot icke medtagna.
Först meddelas här en tablå öfver de af manliga arbetare i åldern
18 år och däröfver åtnjutna lönebeloppen.
De manliga bryggeriarbetarnas löneförhållanden.
Y rkesspecialitet
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Hela riket
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
An-
tal
redo-
visa-
de
Me-
del-
lön
kr.
An-
tal
re-
do-
vi-
sa-
de
Me-
del-
lön
kr.
An-
tal
re-
do-
vi-
sa-
de
Me-
del-
lön
kr.
An-  tal
re-  do-  vi -  sä-  de
Me-
del-
lön
kr.
An-
tal
re-
do-
vi-
sa-
de
Me-
del-
lön
kr.
An-  tal
re-  do-  vi -  sa-  de
Me-
del-
lön
kr.
An-
tal
re-
do-
vi-
sa-
de
Me-
del-
lön
kr.
An-
tal
re-
do-
vi-
sa-
de
Me-
del-
lön
kr.
Förman, eom deltaga i
arbetet..................
37
1,565
6
1,737
44
1,228
2
1,197
12
1,248
—
—
93
1,365
8
1,542
Maskinister och öfriga
arb. i maskinrummen
122
1,629
11
1,369
71
1,288
6
964
13
1,255
4
967
206
1,487
21
1,177
Arbetare i brygghusen
41
1,371
8
1,253
66
1,036
10
1,010
25
974
9
1,011
132
1,128
27
1,082
„
„ mälteriet ..
125
1,411
15
1,506
72
1,071
15
894
13
802
2
1,001
210
1,257
32
1,188
„
„ jäskällaren..
64
1,418
9
1,525
35
998
11
942
5
1,000
2
923
104
1,256
22
1,179
„
„ lager-o.svag
drickskällare
65
1,300
13
1,247
57
995
12
969
14
957
8
903
136
1,137
33
1,062
„
„ fatsköljn. ..
20
1,298
6
1,051
5
1,235
—
—
—
—
2
850
25
1,285
8
1,001
„
,, tappnings- o
sköl jn.-lokal
56
1,439
20
1,125
37
932
35
771
13
878
6
827
106
1,193
61
892
„
„ stallet .....
129
1,504
19
1,494
74
1,036
17
884
12
1,017
3
913
215
1,316
39
1,149
Utkörare, som aflöna ut
168
4 654
48
4,435
_
168
4,654
48
x das
Utkörare, som ej aflön
utkörarebiträden .....
150
1,758
39
1,848
202
1,312
33
1,197
37
1,209
18
1,065
389
1,471
90
1.453
Utkörarebiträden, aflöna
27
1,573
71
27
1 573
71
1431
Utkörarebiträden, aflöna
de af bryggeriet .....
6
1,325
13
760
6
1,325
13
760
Diverse arbetare ........
255
1,306
73 1,177
114
980
28
846
16
841
12
749
385
1,190113
1,049
Summa
1,265
—
351
— 1
777
- 1
169|
— 1
160''
66
—
2,202
—
586
—
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
339
De i tabellen förekommande tre grupperna hänföra sig till arbetarnes
ofvan anförda fördelning på samhällen af olika storlek. Antalet
här redovisade arbetare utgör sammanlagdt 2,788. Af dessa
komma 1,616 på städer med minst 25,000 invånare, 946 på städer
och samhällen med 1,000 intill 25,000 invånare och 226 på samhällen
med under 1,000 invånare samt landsbygden. Af hela antalet
arbetare inom hvarje grupp utgjorde de gifta inom första
gruppen 78-28 proc., inom andra 82-14 proc. och inom tredje 70-80
proc. I fråga om lönernas storlek kommer, såsom man bör kunna
vänta, första gruppen främst och tredje gruppen i regel sist. Andra
gruppen bildar på sätt och vis öfvergång mellan de båda öfriga om
ock med stark dragning åt tredje gruppen. Medan alltså en gift
brygghusarbetare inom första gruppen uppbär en årslön af i medeltal
kr. 1,371, får hans motsvarighet inom andra gruppen kr. 1,036
och inom tredje kr. 974. För en gift utkörare utan egna biträden blir
motsvarande lönebelopp inom resp. grupper kr. 1,758, kr. 1,312
och kr. 1,209, för en gift mältare kr. 1,411, kr. 1,071 och kr. 802
o. s. v. En eller annan afvikelse från här angifna proportion mellan
lönerna inom de olika samhällsgrupperna kan naturligen påvisas och
kommer till synes i enstaka medeltal för såväl den gifta som ogifta
arbetspersonalen. Beträffande dessa medeltal kan dock i stort sedt
sägas, att de grunda sig på ett synnerligen begränsadt uppgiftsmaterial.
Denna omständighet åter har medfört, att de egendomligheter
i en eller annan riktning, som enskilda uppgifter kunnat uppvisa,
icke blifvit tillräckligt utjämnade. Inom de olika grupperna
äro i allmänhet de gifta bättre aflönade än de ogifta. En maskinist
uppbär sålunda inom första gruppen kr. 1,629 såsom gift och kr. 1,369
såsom ogift, inom andra gruppen kr. 1,288 såsom gift och kr. 964
som ogift och inom tredje gruppen kr. 1,255 såsom gift och
kr. 967 såsom ogift. Äfven här möta emellertid en del oregelbundenheter,
härledande sig dels ur samma skäl som de nyss anförda, dels
ur den omständigheten, att det ena medeltalet kan hvila företrädesvis
på uppgifter från t. ex. Stockholm, medan för det andra hufvudsakligen
uppgifter från de större landsortsstäderna legat till grund.
Under sådana förhållanden blir nämligen proportionen mellan talen
något förryckt, alldenstund lönerna i Stockholm genomgående äro
högre än i landet för öfrigt. Frånsedt utkörare, som själfva hålla
biträden, rörande hvilka redogörelse skall lämnas härnedan, hafva
inom första gruppen utkörarne utan egna biträden varit bäst aflönade
med omkring 1,700 ä 1,900 kr. Närmast i ordningen följa härefter
de olika arbetsförmännen med omkring 1,500 till 1,800 kr., hvarefter
kommer maskinpersonalen med omkring 1,300 till 1,700 kr.
340
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
i årslön. Lägsta lönen inom denna grupp uppvisa ogifta af bryggerierna
aflönade utkörarbiträden med en årslön af i medeltal kr. 760.
Inom tredje gruppen har den gifta maskinpersonalen uppburit högsta
lönen med i medeltal kr. 1,255, hvarefter följa gifta arbetsförmän
med kr. 1,248. Lägsta medellönen kr. 749 faller på ogifta diversearbetare.
En särställning i aflöningshänseende intages af de utkörare, som
skälfva anställa Uträden. Sådana utkörare hafva såsom af tabellen
framgår förekommit endast i de större städerna och bland dessa
särskildt i Stockholm. Deras totalinkomst under året har uppgått
till i medeltal kr. 4,654 för gifta och kr. 4,435 för ogifta.
Huru stor del häraf, som användts för aflöning af biträden och extra
hjälp, kan ej fullt tillfredsställande besvaras, alldenstund hithörande
redovisning delvis varit ofullständig. Den ungefärliga ställningen
synes emellertid hafva gestaltat sig sålunda:
Totalinkomst Däraf till biträden Egen inkomst
Kr.
Kr.
Kr.
Gifta utkörare ..................... 4,654
2,257
2,397
Ogifta „
.................. 4,435
2,058
2,377
Den verkliga årsinkomsten för utkörare med egna biträden skulle
alltså i genomsnitt hafva uppgått till ungefär kr. 2,400, d. v. s.
omkring kr. 600 mera än för af bryggerierna direkt aflönade
utkörare. Härvid bör dock tagas i betraktande, att utköraren själf
stått all risk i samband med varornas försäljning, i det han af
bryggeriet inköpt den kvantitet maltdrycker, som atgatt för kundkretsens
behof, och sedan själf haft att uppbära betalningen för
desamma. På denna grund kan utköraren stundom hafva fått vidkännas
afsevärda förluster vid uteblifven likvid etc. Det bör emellertid
påpekas, att nämnda system numera helt och hållet öfvergifvits
i Stockholm samt för öfrigt tillämpas endast i undantagsfall. De af
här ifrågavarande personal utbetalade aflöningarna till biträden hafva
i medeltal pr utkörare rört sig omkring kr. 2,000 till 2,300, hvilket
antyder, att hvarje utkörare antingen användt ett å två fasta biträden
eller ock ett fast biträde samt för öfrigt extra arbetskraft vid
behof.
Vid löneberäkningen för bryggeriernas kvinnliga arbetare har
samma uppdelning efter anläggningsortens betydenhet följts som för
de manliga arbetarne. Resultatet af nämnda beräkning föreligger i
efterföljande öfversikt, omfattande arbeterskor i åldern 18 år och
däröfver.
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
341
De kvinnliga bryggeriarbetarnes löneförhållanden.
Grupp I
Grupp II
Grupp Hl
Hela riket
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
Gifta
Ogifta
An-
An-
An-
An-
An-
An-
An-
Yrkesspecialitet
tal
Me-
tal
Me-
tal
Me-
tal
Me-
tal
Me-
tal
Me-
tal
Me-
tal
Me-
do-
vi-
del-
lön
do-
vi-
del-
lon
do-
vi-
del-
lön
do-
vi-
del-
lön
do-
vi-
del-
lön
do-
vi-
del-
lön
do-
vi-
del-
lön
do-
vi-
del-
lön
sa-
de
kr.
sa-
de
kr.
sa-
de
kr.
sä-
de
kr.
sa-
de
kr.
sa-
de
kr.
sa-
de
kr.
sa-
de
kr.
Sköljerskor.........
49
787
128
843
23
579
166
672
9
575
36
560
81
715
320
679;
Öfriga arbeterskor
i sköljnings- och
44
764
138
751
1
tappningslokaler
30
808
80
841
11
639
49
640
3
787
9
551
Diverse arbeterskor
5
661
8
672
3
328
9
283
1
120
—
—
9
490
17
419
Summa
84
—
216
—
l*7| -
214
1.-
| 13
45
t -
134
—
475'' —
I tabellen äro inalles 609 arbeterskor medräknade, hvaraf 300
komma på större städer, 251 på medelstora städer och samhällen
samt 58 på småsamhällen och landsbygden. Inom första gruppen
utgjorde de gifta 28-0 proc., inom andra 14'' 7 4 proc. och inom
tredje 22''4 1 proc. af hela antalet inom resp. grupper. Liksom beträffande
den manliga arbetspersonalen visar det sig, att lönerna
inom första gruppen äro relativt störst och inom tredje gruppen
minst. En ogift sköterska uppbär sålunda inom den förra en årslön
af i medeltal kr. 843, medan inom den senare motsvarande lön
blott uppgår till kr. 560. Mellan andra och tredje grupperna synes
däremot här icke råda någon väsentlig skillnad. Gifta och ogifta
arbeterskor inom hvarje särskild grupp förefalla också i stort sedt
att vara tämligen jämnställda i lönehänseende. Öfvervikten för de
förstnämnda är i hvarje fall, där den finnes, ytterst obetydlig.
Inom första gruppen uppvisa de ogifta sköljerskorna och tapperskorna
t. o. m. högre lönemedeltal än de gifta. Anledningen härtill ligger
däri, att medeltalet för de ogifta grundar sig på uppgifter från
Stockholm i relativt större utsträckning än medeltalet för de gifta.
Jämföras de olika arbetsspecialiteterna inom hvarje grupp, så synas
medellönerna gifva vid handen, att tapperskorna i regel äro något
gynnsammare ställda än sköljerskorna. Att draga några bestämda
slutsatser är emellertid med hänsyn till vissa uppgifters fåtalighet
här icke möjligt. Gruppen diverse arbeterskor utgöres, såsom tidigare
meddelats, hufvudsakligen af städerskor samt en och annan
kvinnlig portvakt. För dessa äro lönerna på grund af här ifrågavarande
arbetes särskilda beskaffenhet synnerligen låga.
342
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
För deri vid bryggerierna anställda minderåriga personalen föreligga
följande löneuppgifter.
Den minderåriga bryggeripersonalens löneförhållanden.
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Hela riket
Personalens fördelning
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
efter kön
redo-
lön
redo-
lön
redo-
lön
redo-
lön
visade
kr.
visade
kr.
visade
kr.
visade
kr.
Manlig personal .........
16
587
21
548
n
454
48
528
Kvinnlig „
.........
1
568
3
533
2
400
6
494
Summa
17
—
24
—
13
—
54
—
Med afseende på hithörande lönemedeltal gälla i tillämpliga delar
samma iakttagelser som i fråga om den vuxna personalens aflöningsförhållanden.
De minderåriga manliga arbetarne erhålla sålunda i
städer med minst 25,000 invånare vanligen inemot kr. 600 i årslön,
i städer och samhällen fr. o. m. 1,000 intill 25,000 invånare mellan
500 och 600 kr. och i samhällen med mindre än 1,000 invånare
samt å landsbygden mellan 400 och 500 kr. För de minderåriga
kvinnliga arbetarne ligga medellönerna genomgående under motsvarande
löner för de manliga arbetarne, ehuru skillnaden, såsom synes,
är mycket obetydlig. Beträffande ifrågavarande lönebelopp bör
emellertid anmärkas, att desamma på grund af uppgifternas fåtalighet
delvis sakna karaktären af medellöner och mera äro att betrakta
som enstaka löneexempel.
Vid de i det föregående verkställda löneberäkningarna har såväl
tidlön som ackordslön medtagits. I allmänhet har endast den förstnämnda
löneformen förekommit, men i enstaka fall kan äfven den
sistnämnda påvisas. För förvaltningspersonalens vidkommande hör
detta dock till de rena sällsyntheterna och kan därför lämnas utan
afseende. Bland arbetarpersonalen är däremot företeelsen vanligare.
Enligt de inkomna uppgifterna hafva sålunda ackordslöner utbetalts
till enskilda arbetare eller arbetargrupper vid sammanlagdt 33 olika
bryggerier, af hvilka 7 voro belägna i större städer, 21 i medelstora
städer och samhällen samt 5 i småsamhällen och å landsbygden.
Några bestämda slutsatser rörande förekomsten af ackordslöner vid
de skattepliktiga bryggerierna böra emellertid icke dragas af anförda
antal, alldenstund vissa bryggerier icke redovisat några ackordslöner,
SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL
843
ehuru sådana vid desamma faktiskt tillämpats. De i nedanstående
tablå meddelade ackordslönerna äro följaktligen endast att betrakta
som exempel på löneformen ifråga, hvilka kunna tjäna att i någon
mån ge upplysning om ackordslönernas storlek i jämförelse med
aflöningarna efter tid samt inom hvilka arbetargrupper arbete på
ackord hufvudsakligen förekommer. I tablån angifves dels ifrågavarande
arbetares hela årsinkomst i medeltal pr arbetare, dels beloppet
af den i samma inkomst ingående ackordslönen.
Bryggeriarbetare med ackordslöner.
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Yrkesspecialitet, kön och
civilstånd
An-
tal
arbe-
tare
Medel-  lön pr
arbe-  tare
kr.
Där af
ackords-  lön
kr.
An-
tal
arbe-
tare
Medel-  lön pr
arbe-  tare
kr.
Däraf
ackords-
lön
kr.
An-
tal
arbe-
tare
Medel-  lön pr
arbe-  tare
kr.
Däraf
ackords-
lön
kr.
Manliga:
Arbetare i lager- och svag-  drickskällaren, gifta
8
1,284
1,284
4
1,058
912
i
900
900
„
i d:o d:o, ogifta
5
1,274
1,274
—
—
—
—
—
—
„
i tappnings- och
sköljningslokalen, gifta
—
—
—
2
1,284
848
—
—
—
„
i d:o d:o, ogifta
—
—
—
4
781
454
—
—
—
Utkörare, gifta...............
42
2,563
2,348
16
1,182
768
7
1,425
1,097
„
ogifta ............
21
2,254
2,193
7
1,067
397
2
1,212
962
Diverse arbetare, gifta......
—
—
—
5
1,055
907
—
—
—
Kvinnliga:
Sköljerskor, gifta............
19
1,011
1,011
6
960
960
„
ogifta............
42
1,071
1,071
18
622
618
9
631
414
Ofriga kvinnliga arbetare i
tappnings- och sköljnings-  lokalen, gifta ............
12
1,041
1,041
4
880
880
D:o d:o, ogifta ............
30
1,014
1,014
12
570
555
1
841
841
Summa arbetare
179
—
78
—
20
—
-
Ackordslöner hafva enhgt tabellen redovisats för sammanlagdt
277 arbetare, hvaraf 124 manliga och 153 kvinnliga. Löneformen
tillämpas, såsom synes, hufvudsakligen för utkörare samt sköljerskor,
tapperskor, eftersynerskor och etiketteringspersonal. Af
respektive arbetares totalinkomst utgör ackordslönen vanbgen hela
eller så godt som hela beloppet. Lönernas storlek öfverstiger i regel
för hithörande arbetare medellönerna för motsvarande arbetargrupper
344 SKATTEPL. bryggerier: arbetarnes särs k. förmåner
i sill helhet. Stundom är denna öfvervikt ganska betydande, såsom
t. ex. inom första gruppen, där inkomsten för utkörare med ackord
uppgår till i medeltal kr. 2,563 för gifta och kr. 2,254 för ogifta,
medan medellönerna för hela antalet utkörare inom gruppen stannar
vid kr. 1,758 för gifta och kr. 1,848 för ogifta. Nyssnämnda förhållande
framträder äfven med afseende på gruppens kvinnliga personal.
En ogift sköljerska uppbär sålunda med ackord en årslön af
i medeltal kr. 1,071, under det att medellönen för kategorien i sin
helhet är kr. 843. Det bör dock i detta sammanhang påpekas, att
de anförda exemplen företrädesvis grunda sig på uppgifter från
Stockholm, hvadan alltså icke några säkra slutsatser däraf kunna
dragas angående tidlönens och ackordlönens inbördes storleksförhållande.
Ofvanstående sammanställning uppvisar för öfrigt äfven fall, där
årsinkomsten med ackord varit lägre än motsvarande allmänna lönemedeltal.
Så är t. ex. förhållandet med de gifta utkörarna inom
andra gruppen, för hvilka medelinkomsten enligt öfversikten å sid.
338 uppgått till kr. 1,312, då däremot medellönen med ackord blott
utgjort kr. 1,182.
Arbetspersonalens särskilda förmåner.
Det har i det föregående meddelats, att i de för arbetarne beräknade
medellönerna äfven ingått dels värdet af rena naturaförmåner
utom fria malt- och läskedrycker, dels vissa andra förmåner. Nämnda
naturaförmåner hafva utgjorts af fria bostäder, bränsle och lyse samt
dessutom i något sällsynt fall af fri kost eller fritt potatisland. Enligt
de inkomna uppgifterna hafva hithörande förmåner förekommit
i följande omfattning.
Arbetarnes naturaförmåner.
Antal brygga-
Antal arbe-
Däraf värde Natura-
rier med redo-
Total-
tare, som åt-
Sammanlagd
å naturaför-
förmåner-
visade natura-
antal
njutit natura-
inkomst
måner
nas värde i
förmåner
arbetare
förmåner
Kr.
Kr.
% af hela
inkomsten
Städer m. 25,000
inv. och däröfver 26
Städer o. samt. m.
2,122
136
164,742
25,919
15-78
1,000 intill 25,000
1,002
428
413,883
54,197
1309
Samh. med under
1,000 inv. o. lands-  bygden ............ 35
378
167
156,352
23,528
15-os
Hela riket 123
3,502
731
734,977
103,644
14-10
Beträffande det redovisade arbetarantalet bör märkas, att här äfven
sådana arbetare medräknats, som varit anställda blott någon del af
SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBETARNES SÄRSK. FÖRMÅNER B45
året, och att de ofvanstående lönesummorna alltså icke kunna läggas
till grund för en beräkning af årsinkomsten i medeltal per arbetare.
Af öfversikten framgår däremot naturaförmånernas procentiska betydelse
i förhållande till arbetarnes hela inkomstsumma, och är denna,
som synes, någorlunda likformig för de olika grupperna. Antalet
arbetare med naturaförmåner har varit relativt störst inom tredje
gruppen, där detsamma uppgår till 44''18 proc. af hela arbetarantalet,
samt relativt minst inom första gruppen, där motsvarande
procent blott utgör 6-41.
Såsom en naturaförmån böra äfven fria malt- och läskedrycker betraktas,
ehuru de ingenstädes medtagits vid löneberäkningarna. Enligt framställningen
å sid. 304 hafva inalles 175 redovisade bryggerier fritt
utlämnat maltdrycker till ett belopp af 30,868 hl., hvartill kommer
600 hl. fritt utlämnade läskedrycker. Vid vissa af de nämnda
bryggerierna har emellertid blott förvaltningspersonalen åtnjutit ifrågavarande
förmån, medan åter andra icke meddelat kvantiteten af de
utlämnade dryckerna. Sistnämnda förhållande har delvis berott
därpå, att någon särskild fördelningsgrund icke funnits vid dessa
bryggerier, utan personalen har fått fritt konsumera efter behof.
Af de bryggerier, som fritt utlämnat malt- och läskedrycker till
arbetarpersonalen, hafva inalles 152 äfven uppgifva storleken af de
utlämnade kvantiteterna. Bland dessa bryggerier ingå så godt som
undantagslöst alla hithörande anläggningar af större betydenhet.
Sammanlagda beloppet af de vid ofvanstående bryggerier till arbetspersonalen
fritt utlämnade dryckerna har enligt redovisningen uppgått
till 22,093 hl. Vid de 152 bryggerierna sysselsattes vid räkenskapsårets
utgång 4,267 arbetare, af hvilka dock icke alla varit anställda
från årets början. Sistnämnda omständighet medför, att
någon fördelning af den angifna kvantiteten per arbetare icke lämpligen
kan verkställas, då naturligen här hvars och ens antal arbetsdagar
varit det afgörande. Däremot gifva uppgifterna god upplysning
om dryckernas utdelning per dag och arbetare. I vanliga fall
svnes sålunda hvarje manlig arbetare erhålla 2 liter Öl om dagen.
Äfven den kvinnliga arbetspersonalen åtnjuter i allmänhet fria drycker,
men beloppet inskränker sig här i regel till blott hälften mot det för
manlig arbetare vanliga. Där äfven läskedrycker tillverkas, erhålla
arbetarne efter önskan sådana i stället för maltdrycker. Den fria utjämningen
kan naturligen på enskilda platser hafva antingen öfvereller
understigit ofvanstående normalkvantum per dag och arbetare.
Vid några bryggerier har densamma sålunda uppgått till 3 liter och i
ett par fall till ännu mera. Vanligare är dock, att utlämningen icke
uppgått till 2 liter. Åtskilliga variationer framträda här, men i intet
346 SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBET ARNES SÄRSK. FÖRMÅNER
fall har likväl densamma understigit Va liter per dag. Hvad som
hittills anförts, gäller den fria utlämningen af Öl samt undantagsvis
lager- och pilsnerdricka. Dessutom hafva emellertid vid vissa bryggerier
ansenliga kvantiteter svagdricka fritt disponerats af arbetarne.
Ett vanligt kvantum är här 20 liter per vecka och arbetare, men
ofta möter dock äfven den uppgiften, att svagdricka erhållits efter
behof och till obestämd mängd. Vid något bryggeri utlämnas öfverhufvud
inga andra maltdrycker än svagdricka till arbetarne.
Af de fritt utlämnade dryckerna är lagerölet det vanligaste. Härefter
komma enligt redovisningen pilsneröl, svagdricka, lager- och
pilsnerdricka samt läskedrycker, såsom närmare framgår af nedanstående
tablå öfver hela den redovisade utlämningen till förvaltnings-
och arbetspersonalen vid här ifrågavarande bryggerier.
Till personalen fritt utlämnade drycker.
Varuslag:
Hl.
°/o af hela
utlämningen
Beräknadt
värde
Porter .......................................
34
o-ll
Kr.
2,078
Lageröl..........................................
19,346
61-48
510,734
Pilsneröl..................................
5,390
17-13
190,806
Extra ölsorter och öfverjäst Öl
108
0-34
2,188
Lager- och pilsnerdricka............
1,170
3-72
35,966
Svagdricka...................................
4,820
15-32
45,645
Läskedrycker ..............................
600
1-90
10,734
Summa
31,468
100-00
798,151
Ifråga om svagdrickat bör märkas, att den ofvan angifna kvantiteten
icke utgör hela den fria utlämningen. Från ett flertal af här
åsyftade bryggerier har nämligen ingen specifikation i denna del
kunnat meddelas, alldenstund arbetarne ägt frihet att från bryggeriet
hämta dricka allt efter sitt eget och familjens behof.
Utom rena naturaförmåner hafva arbetarne i vissa fall äfven åtnjutit
förmåner i form af hyresbidrag, fria skatter, gratifikationer
vid årshögtiderna o. d. Hyresbidrag har sålunda enligt uppgifterna
exempelvis utbetalts till 81 arbetare med ett belopp af kr. 4,489,
medan gratifikationer utdelats till 72 arbetare med kr. 3,492. I något
fall förekommer, att arbetarne erhållit viss procent af årsvinsten,
liksom äfven att arbetare pensionerats. Såsom en särskild förmån
får äfven årlig semester betraktas. Sådan erhålles vid ej så få
bryggerier och omfattar vanligen en vecka.
SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBETARNES SÄRSK. FÖRMÅNER 347
Utom ofvan berörda förmåner åtnjuta bryggeriarbetarne i stor
utsträckning särskildt understöd vid sjukdom. Understödet lämnas
dels i form af fri läkarvård och medicin, dels på annat sätt, såsom
längre fram skall påvisas. Den vanligaste formen är fri läkarvård,
som redovisats från 144 bryggerier med sammanlagdt 4,411 arbetare
vid räkenskapsårets utgång. Vid några af dessa bryggerier har förmånen
stått öppen icke blott för själfva arbetarne utan äfven för
deras hustrur och barn. I en del fall synes den bekostade läkarvården
hafva bestått i fri läkarbehandling utom sjukhus. I många
uppgifter namnes dock uttryckligen, att densamma äfven omfattar
sjukhusvård. Jämte läkarvård hafva 88 bryggerier med sammanlagdt
3,329 arbetare äfven tillhandahållit fri medicin. Om denna
gäller liksom beträffande läkarvården, att den i en del fall tillkommit
icke blott arbetarne utan äfven deras familjer. Förmånen
tillämpas antingen så, att bryggeriet i den mån behof föreligger
bekostar medicin, eller också på så sätt, att ett visst belopp medicinpengar
årligen utbetalas, i allmänhet uppgående till 15 kr. för
gift och 5 kr. för ogift arbetare. Af dessa två former är den förstnämnda
den afgjordt vanligaste.
Såsom ofvan antyddes, kan äfven sjukunderstöd af annan art än
fri läkarvård och medicin förekomma. Den allmännaste formen för
sådant understöd är, att arbetaren under en viss sjuktid får uppbära
någon del af sin vanliga aflöning. I regel gälla härutinnan olika
bestämmelser vid sjukdom och olycksfall. Såsom exempel på öfverenskommelser
å detta område kan det för alla Stockholms bryggerier
gällande aftalet refereras. Vid sjukdomsfall erhålla manliga arbetare
med undantag af utkörare enligt sagda aftal efter tre månaders anställning
half aflöning från och med andra dagen, om sjukdomen varar
längre tid än en vecka, samt vid kortvarigare sjukdom från och med
tredje dagen. Dessutom bekostas vid behof fri sjukhusvård och massage.
Samtliga förmåner skola gälla för 90 dagar per kalenderår. För
kvinnliga arbetare tillämpas samma bestämmelser med den förändringen,
att ersättningen för dem utgår med kr. 1*5 0 per dag från
och med första dagen. Olutkörarne intaga en särställning såtillvida,
att understödet för dem är bestämdt till 2 kr. per dag från och med
tredje dagen under högst 90 dagar af tolf på hvarandra följande
månader. Varar sjukdomen längre än en vecka, utfaller understödet
från och med tredje dagen. För öfrigt äro bestämmelserna desamma
som för andra manliga arbetare. Vid olycksfall under arbete blir
arbetspersonalens ersättning ännu större. Manliga arbetare utom
utkörarne åtnjuta sålunda härvid full aflöning under 120 dagar
samt, om så påfordras, half aflöning under följande 60 dagar. Skulle
848 SKATTEFL. BRYGGERIER: ARBET ARNES SÄRSK. FÖRMÅNER
arbetaren blifva oförmögen till arbete för ännu längre tid, bekostar
arbetsgifvaren vid behof sjukhusvård under ytterligare högst 6 månader,
hvarjämte i händelse af invaliditet godtgörelse lämnas enligt
lagen om olycksfall den 5 juli 1901. Kvinnliga arbetare erhålla
under motsvarande förhållanden 2 kr. per dag intill den dag, då
ersättning enligt lag börjar utgå, samt äro för öfrigt likställda med
manliga arbetare. För ölutkörarne gälla äfven här särskilda bestämmelser,
i det understödet för dem utgår med 4 kr. dagligen under
högst 120 dagar af 12 på hvarandra följande månader samt, om
så fordras, med 2 kr. under ytterligare 60 dagar. För öfrigt äro
villkoren desamma som för andra manliga arbetare. Vid olycksfall
utom arbetet erhålla de olika arbetarkategorierna samma understöd
som vid vanligt sjukdomsfall.
Vid andra bryggerier, där understöd af ofvan antydt slag förekommer,
tillämpas delvis andra och mindre ingående bestämmelser
för dess utdelning. Från många bryggerier har sålunda meddelats,
att half aflöning erhålles under längre eller kortare tid. Ofta förekommer
äfven, att full aflöning lämnas dels vid kortare sjukdom,
dels vid olycksfall. Blir sjukdomen långvarig, kan vidare full aflöning
åtnjutas exempelvis den första månaden, hvarefter half aflöning
inträder under en eller ett par af de närmast följande. På andra
ställen få gifta arbetare 2/3 och ogifta arbetare 1/2 af den vanliga
lönen. Vid åter andra bryggerier utbetalas ett visst fixeradt belopp
af t. ex. 1 ä 2 kr. per sjukdag och arbetare. I enstaka fall har
slutligen uppgifvits, att sjukunderstöd visserligen utdelas, men att
storleken af detsamma bestämmes efter omständigheterna.
Understöd af härofvan antydd beskaffenhet har redovisats af
sammanlagdt 82 bryggerier med 2,981 arbetare. Det synes alltså
i regel vara de större bryggerierna, som lämna sina arbetare den
kraftigaste sjukhjälpen.
En form af sjukunderstöd, som hittills icke berörts, men som
dock förekommer vid enstaka bryggerier, representeras af sjukkassorna.
Sådana kassor, afsedda enbart för respektive bryggeriers
personal, hafva redovisats af tio olika bryggerier med sammanlagdt
641 arbetare. Kassornas namn voro Arbetarnes vid Nyköpings
bryggeri sjuk- och begrafningskassa, Eskilstuna bryggeriaktiebolags
arbetares sjuk- och begrafningskassa, Sjuk- och begrafningskassan
för personalen vid Nya bryggeriaktiebolaget i Eskilstuna, Arbetarnes
sjuk- och begrafningsfond vid Karlshamns bryggeri, Bryggeripersonalens
sjuk- och begrafningskassa vid bryggeriaktiebolaget Falkens
bryggeri, Falkenberg, Prippska arbetarförbundet vid J. A. Pripp &
Sons bryggeri, Göteborg, Sjuk- och begrafningskassan “Corona“ vid
SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBET ARNES SÄRSK. FÖRMÅNER 349
Kronans bryggeri, Göteborg, Wilhelmsdals bryggeris sjuk- och begrafningskassa
vid J. W. Lyckholm & C:os bryggeri, Orgryte, Göteborg,
Arbetarnes vid bryggeriet Victoria sjuk- och begrafningskassa, Falköping,
samt Arbetarnes sjuk- och begrafningskassa vid Bollnäs Nya
bryggeriaktiebolag.
Den af de olika kassorna bekostade sjuk- och begrafningshjälpen
växlar ganska afsevärdt. En kassa utbetalar sålunda 10 kr. till
man och 5 kr. till kvinna tolf veckor årligen. En annan kassa
lämnar 10 kr. i veckan de 20 första veckorna och därefter 5 kr.
pr vecka, så länge sjukdomen varar, oafsedt kön. Inom en tredje
kassa erhåller manlig medlem kr. 1''5 0 och kvinnlig kr. O-7 5 pr
söckendag i högst 90 dagar under året, medan åter en fjärde kassa
blott utbetalar 1 kr. till manlig och 50 öre till kvinnlig delägare i
högst femton veckor om året. Begrafningshjälpen är mera likformig
och synes i allmänhet utgå med 100 kr. för manlig och 50 kr.
för kvinnlig medlem. Exempel finnas dock, där nämnda hjälp blott
utgör 30 kr. för manlig och 15 kr. för kvinnlig. I något fall är
begrafningshjälpen liksom sjukhjälpen densamma för män och kvinnor,
hvilket naturligen beror därpå, att medlemsafgifterna varit
lika. I fråga om inträdesålder och andra bestämmelser förete de
olika kassornas stadgar också vissa skiljaktigheter, men torde någon
närmare redogörelse härutinnan ej vara behöflig. Lägsta åldersgränsen
är 16 år och högsta 50 år, men kassor förekomma äfven, där
någon högsta åldersgräns för inträde icke finnes stadgad. Beträffande
kassornas tillkomst kan slutligen meddelas, att grundplåten för ett
flertal af desamma utgöres af ett från resp. bryggeri anslaget belopp,
vanligen 1,000 kr.
På sådana platser, där någon särskild sjuk- och begrafningskassa
icke funnits för bryggeriarbetarne, hafva dessa ofta varit medlemmar
af annan å orten verksam kassa.
Afgifterna till de särskilda kassorna torde väl i allmänhet hafva
erlagts af arbetarne själfva. Fall förekomma emellertid äfven där
bryggerierna helt eller delvis bekostat desamma. Sammanlagdt 20
bryggerier med 738 arbetare hafva sålunda lämnat bidrag för nämnda
ändamål. Bidragens storlek har ej alltid specificerats, men för 14
företag med inalles 619 arbetare uppgick den på detta sätt utbetalade
summan till kr. 6,960.
Af de åtgärder, som vid bryggerierna genomförts till arbetarnes
fromma, är försäkringen mot olycksfall i arbete den allmännaste.
Denna omständighet äger sitt naturliga samband med föreskrifterna
i lagen den 5 juli 1901 ang. arbetsgifvares skyldighet att till arbetare
utbetala ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete.
350 SKATTEPL. bryggerier: personalens sjukdomsförhållanden
För försäkringen hafva anlitats dels riksförsäkringsanstalten, dels
andra svenska eller utländska försäkringsföretag. Bland de svenska
kunna nämnas försäkringsaktiebolagen Fylgia och Hansa, olycksfallsförsäkringsbolaget
Bore, olycksfallsförsäkringsaktiebolagen Skandinavien
och Norden samt olycksfallsförsäkringsanstalten Grothia, alla i Stockholm.
I något enskildt fall har försäkringen tagits i utländskt
bolag, såsom t. ex. olycksfallsförsäkringsbolaget Winterthur i staden
Winterthur, Schweiz. Beträffande försäkringsvillkoren har i allmänhet
svarats, att desamma motsvara den i ofvannämnda lag stadgade
ersättningsskyldigheten. På många håll hafva emellertid afvikelser
härifrån förekommit. Sålunda inträder arbetsgifvarens ersättningsskyldighet
ofta tidigare än efter i lag stadgade 60 dagar, t. ex. fr. o. m.
lista eller 4:de dagen efter olycksfallet, liksom äfven ersättningsbeloppet
stundom är högre än det föreskrifna af 1 kr. pr dag. Nämnda belopp
uppgår sålunda ej sällan till 1''50 ä 2 kr. pr dag, eller ock får
arbetaren behålla sin fulla aflöning mot att firman uppbär försäkringsbeloppet.
För de kvinnliga arbetarne är ersättningen vanligen
lägre, så att, när densamma för manlig arbetare utgör exempelvis
1’50 å 2 kr. pr dag, belöper den sig för kvinnlig till 1 kr. ä l-5 0
pr dag. I vissa fall gäller försäkringen äfven skada till följd af
olycksfall utom arbetet.
Medför olycksfallet döden, utfaller i ett stort antal fall en summa
af kr. 1,000 ä 2,000 för manliga arbetare eller kr. 1,000 ä 1,500
för kvinnor och minderåriga arbetare. De lägre beloppen äro vanligast.
Äfven för invaliditet har försäkring redovisats från ett flertal
bryggerier. Försäkringsbeloppen växla här från kr. 1,000 till kr.
3,000 ä 4,000 pr arbetare.
Antalet af de bryggerier, som meddelat uppgift angående olycksfallsförsäkring,
har inalles uppgått till 166. Vid räkenskapsårets slut
sysselsattes vid dessa bryggerier sammanlagdt 4,183 arbetare. Hela
denna personal torde dock icke åtnjutit försäkring, utan synes denna
i främsta rummet hafva omfattat vuxna manliga arbetare samt endast
mera sällan äfven kvinnor och minderåriga arbetare.
Bryggeripersonalens sjukdomsförhållanden.
I de till kollegium insända uppgifterna hafva äfven bryggeripersonalens
sjukdomar delvis varit redovisade. Beträffande förvaltningspersonalen
är denna redovisning dock ganska knapphändig, synbarligen
beroende därpå, att nämnda personal mera sällan från
bryggerierna uppbär sjukunderstöd, hvilket åter medfört, att anteck
-
SKATTEPL. BRYGGERIER: PERSONALENS SJUKDOMSFÖRHÅLLANDEN 351
ning rörande de under året inträffade sjukdomsfallen här icke varit
särskildt pakallad. Antalet bryggerier, som lämnat ifrågavarande
redogörelse, har sålunda inskränkt sig till 15 stycken, och meddelas
härnedan dels antalet dagsverken, dels antalet sjukdagar för dessa
bryggeriers samlade förvaltningspersonal.
Förvaltningspersonalens dagsverken och sjukdagar.
Yrkesspecialitet
Hela förvaltnings-  personalens
De sjukrapporterades
antal
arbets-
dagar
antal
arbets-
dagar
sjuk-
dagar
Innehafvare, verkst. direktörer och dis-
ponenter ...............................
17
4,866
3
666
180
Bryggmästare, verkmästare och öfriga
förmän, som ej deltaga i arbetet ...
37
10,980
4
1,092
124
Kontorspersonal..............................
77
21,776
11
2,786
614
Summa
131
37,621
18
4,544
918 |
Af en förvaltningspersonal på sammanlagdt 131 personer hafva
alltså 18 eller 13-7 4 proc. under året lidit af sjukdom under längre
eller kortare tid. Till sin beskaffenhet hafva sjukdomarna varit
ganska olikartade, såsom närmare framgår af efterföljande öfversikt.
Förvaltningspersonalens sjukdomar.
Sjukrapporterade
Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet
Antal
°/o af totala
antalet sjuk-  rap^orte-  rade med
angifven
sjukdomsart
Antal
0/o af totala
antalet sjuk-  dagar med
angifven
sjukdomsart
Utvärtes sjukdomar ...............
1
5’89
60
6"74
Invärtes sjukdomar :
Hals- och lungsjukdomar (med un-  dantag af lungtuberkulos).........
2
11-77
33
3‘71
Hjärtsjukdomar ....................
1
5-88
35
Nervsjukdomar..............
1
5-88
210
23-59
Reumatiska åkommor.........
4
23''5 3
85
9-55
Mag- och tarmsjukdomar ............
4
23-6 3
146
16*41
Njursjukdomar ...................
1
5-88
100
11-24
Andra invärtes sjukdomar.......
1
5*88
90
10-11
Smittosamma sjukdomar:
Influensa ....................
1
5*88
7
0*7 9
Tuberkulos..................
1
5-88
124
13-93
Summa
17
100-oo
890
100-oo
Utan angifven sjukdomsart .........
1
—
28
Summa
18
918
—
352 SKATTEPL. bryggerier: personalens sjukdomsförhåll anden
Med hänsyn till materialets torftighet låter det sig naturligen ej
göra att draga några bestämda slutsatser af mera allmän art ifråga
om de sjukdomsslag, som företrädesvis förekomma bland förvaltningspersonalen.
Vid de 16 bryggerier, som omfattas af öfversikten,
hafva emellertid, såsom synes, de reumatiska åkommorna samt magoch
tarmsjukdomarna varit allmännast.
För arbetspersonalens vidkommande är sjukdomsredovisningen långt
mera tillfredsställande än beträffande förvaltningspersonalen. Hithörande
specifikation har sålunda lämnats af inalles 81 bryggerier
med 3,374 manliga eller kvinnliga arbetare. Härnedan meddelas
dels totala dagsverksantalet, dels antalet sjukdagar för nämnda
arbetsstyrka.
Arbetarnes dagsverken och sjukdagar.
Yrkesspecialitet
Arbetare
Sj ukrapporterade arbetare
Hela
antalet
Dags-
verken
Antal
Dags-
verken
Sjuk-
dagar
Manlig personal:
Förmän i brygghusen ..................
6
1,796
1
1
296
4
„
„ mälteriet .....................
10
2,957
3
857
49
„
„ maskinrummen...............
87
25,197
18
4,851
370
„
„ jäskällaren.....................
12
3,555
4
1,155
63
„
„ lager- o. svagdr.-källaren
12
3,557
4
1,157
53
„
„ fatskölj ningen ...............
1
300
—
—
—
„
„ tappn. o. sköljn.............
13
3,627
2
587
13
„
utan angifven spec..........
21
6,228
8
2,328
84
Arbetare i bryggbusen..................
119
33,748
37
10,232
868
„
„ mälteriet .....................
214
60,864
61
16,739
1,273
„
„ maskinrummen ............
in
31,992
24
5,769
567
|
„
„ jäskällaren ..................
117
32,639
32
9,099
627
„
„ lager- o. svagdr.-källaren
152
43,161
60
16,645
1,017
„
„ fatsköljn......................
42
8,102
11
2,582
659
„
„ tappn. o. sköljn..........
205
52,985
55
14,239
1,170
Arbetare i stallet ...........................
253
70,331
68
18,942
1,599
Utkörare .......................................
446
167,513
88
24,024
2,106
Utkörarebiträden ...........................
32
8,482
8
2,129
147
Diverse arbetare.............................
549
149,102
149
40,276
4,639
Summa
2,402
706,136
633
171,907
15,308
Kvinnlig personal:
Skölj erskor ...................................
647
147,159
139
35,730
3,402
Öfriga kvinnl. arb...........................
325
80,597
62
15,187
1,889
Summa
972
227,756
201
| 50,917
5,291
SKATTEPL. BRYGGERIER! PERSONALENS SJUKDOMSFÖRHÅLLANDEN 353
Enligt tabellen hafva af 2,402 manliga arbetare 633 eller 26-3 5
proc. under året varit sjuka längre eller kortare tid. För de kvinnliga
arbetarne var motsvarande procenttal 20-6 8. Sammanlagda
antalet dagsverken för den här redovisade arbetspersonalen uppgick
till 933,892 och motsvarande antal sjukdagar till 20,599. Hopslås
dessa två summor, kommer man upp till en totalsumma af 954,491
tjänstedagar, hvaraf sjukdagarna utgöra 2-16 proc.
Med hänsyn till sjulcdomsarten hafva de sjukrapporterade fördelat
sig enligt följande sammandrag.
Arbetspersonalens sjukdomar.
Manliga arbetare
Kvinnliga arbetare
Sjukrappor-
terade
Sjukdagar
Sjukrappor-
terade
Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet
An-
tal
°/o af total-  antalet
sjukrap-  porterade
med upp-  gifv. sjuk-  domsart
An-
tal
»/o af total-  antalet
sjukdagar
med upp-  gifv. sjuk-  domsart
An-
tal
°/oaf total-  antalet
sjukrap-  porterade
med upp-  gifv. sjuk-  domsart
An-
tal
°/o af total-  antalet
sjukdagar
med upp-  gifv. sjuk-  domsart
Utvärtes sjukdomar:
Yttre skador (enl. upp-  giftberoende på, olycks-  fall) ........................
126
25-00
3,244
24-30
29
19-88
931
22-53
Yttre skador (utan upp-  gifven orsak) ............
30
5-95
821
6-15
9
6-16
180
4-36
Andra utvärtes sjukdo-  mar ........................
22
4-3 7
893
6-6 9
9
6-16
257
6-2 2
Invärtes sjukdomar:
Hals- och lungsjukdo-  mar (med undantag
af lungtuberkulos)...
114
22-6 2
1,973
14-78
31
21-23
406
9S2
Hjärtsjukdomar .........
7
1-39
556
4-17
4
2-74
232
5-61
Nervsjukdomar ........
10
1-98
433
3-24
4
2-74
165
3-99
Reumatiska åkommor
104
20-63
2,477
18-55
23
15-75
899
21-75
Mag- och tarmsjukdo-  mar ...............
39
7-74
1,064
7-97
13
8-91
303
7-33
Lefversjukdomar
2
0''4 0
in
0''83
_
_
_
Njursjukdomar o. åkom-  mor i urinorganen
7
1-39
333
2-49
3
2-05
93
2-25
Andra invärtes sjuk-  domar ..........
6
1*19
238
1-78
1
0-69
90
2-18
Ögon- och öronsjukdom
mar........................
6
1*19
470
3-52
2
1-36
57
1-38
Barnsäng..................
—
—
—
—
7
4-79
336
8-13
Smittosamma sjukdo-  mar:
Influensa...............
20
3-96
178
1-33
9
6-16
128
3-io
Difteri ..................
1
0’20
16
0-12
_
_
_
—
Nervfeber...............
2
0*40
72
0-54
1
0-6 9
44
1-06
Tuberkulos ............
8
1-59
473
3-54
_
_
_
—
Mässling ...............
—
—
—
—
1
0-69
12
0’29
Summa
504
100- 00
13,352
100-oo
146
100-00
4,133
100-00
Utan angifven sjuk-  domsart ..................
129
—
1,956
_
55
_
1,158
_
Summa
633
—
15,308
-
201
—
5,291
—
Nykterhetskommitténs betänkande. IY.
23
354 SKATTEPL. bryggerier: personalens sjukdomsförhållanden
Af öfversikten framgår, att de redovisade sjukdomsfallen för 126
manliga och. 29 kvinnliga arbetare stått i samband med olyckshändelse
af en eller annan art. Närmast i ordningen komma härefter
hals- och lungsjukdomar utom lungtuberkulos, hvilka uppgifvits för
114 män och 31 kvinnor, samt reumatiska åkommor, som redovisats
för 104 män och 23 kvinnor. I ett stort antal fall har sjukdomsarten
icke specificerats, hvilket delvis torde bero därpå, att sjukdomen
bestått i förkylning eller annat illamående af mera öfvergående
slag. Af hela antalet sjukdagar med uppgifven sjukdomsart
representera yttre skador till följd af olycksfall den högsta procenten
eller 24-3 0 proc. för manliga och 22-5 3 proc. för kvinnliga arbetare.
Därefter följa de reumatiska åkommorna med 18-5 5 proc. för män och
21-7 5 proc. för kvinnor samt hals- och lungsjukdomar utom lungtuberkulos
med resp. 14-7 8 proc. och 9-8 2 proc. Bortser man från
olycksfallen, synas alltså de reumatiska sjukdomarna vara de för
bryggeriarbetarna mest karakteristiska.
vi. De skattefria bryggerierna.
Utom vid de skattepliktiga bryggerierna äger maltdryckstillverkning
rum vid ett stort antal skattefria bryggerier. Sistnämnda tillverkning
omfattar uteslutande svagdricka, d. v. s. sådana maltdrycker,
som innehålla högst 21/i volymprocent alkohol, och h vilka in bryggts
med en stamvört ej öfverstigande 6 proc. extrakthalt. Af framställningen
å sid. 95 framgår, att under tillverkningsåret 1910 —1911
sammanlagdt 664 svagdricksbryggerier varit i verksamhet, samt att
totaltillverkningen vid samma bryggerier uppgick till 1,349,685 hl.
svagdricka. Närmast föregående tillverkningsår utgjorde bryggeriernas
antal 681 med en tillverkning af inalles 1,260,534 hl. svagdricka.
Antalet bryggerier har alltså sjunkit med 2-5 0 proc., medan tillverkningen
ökats med 7-0 7 proc. I samband härmed har äfven
brygdernas antal ökats från 68,372 under tillverkningsåret 1909 —
1910 till 71,621 under tillverkningsåret 1910 —1911, liksom äfven
förbrukningen af råvaror genomgående varit större. Nämnda förbrukning
har sålunda under året uppgått till 9,688,305 kg. malt,
59,618 kg. humle, 188,349 kg. sockerkulör samt 248,311 kg.
socker och sirap mot 9,176,784 kg. malt, 55,011 kg. humle, 170,419
kg. sockerkulör och 184,077 kg. socker och sirap närmast föregående
år. Den vid fabrikationen använda drifkraften har hufvudsakligen
erhållits förmedels ångmaskiner och elektriska motorer
samt uppgick till inalles 820 hästkrafter mot 752 under året
1909 — 1910.
De skattefria bryggferiernas redovisning.
Beträffande de skattefria bryggeriernas redovisning gäller i ännu
högre grad än i fråga om de skattepliktiga bryggerierna, att densamma
här och där företett ofullständigheter. Mer eller mindre
tillfredsställande uppgifter hafva dock ingått från sammanlagdt 504
skattefria bryggerier enligt följande specifikation.
356
SKATTEFRIA BRYGGERIER: ÅLDER OCH ORGANISATION
Redovisade svagdricksbryggerier.
Län
Redo-
visade
Oredo-
visade
Summa
kryg-
gerier
Län
Redo-
visade
Oredo-
visade
Summa
bryg-  gerier |
Stockholms stad...
4
_
4
Göteborgs o. Bohus län
9
3
12
Stockholms
län
9
7
16
Älf sborgs
7>
17
5
22
Uppsala
»
19
6
25
Skaraborgs
n
15
7
22
Södermanlands
V
8
1
9
Värmlands
Tf
17
7
24
Östergötlands
n
10
2
12
Örebro
t*
16
7
23
Jönköpings
7)
23
.4
27
Västmanlands
V
26
3
29
Kronobergs
»
20
8
28
Kopparbergs
»
38
14
52
Kalmar
V
28
4
32
Gäfleborgs
n
48
19
67
Gottlands
V
1
—
1
V ästernorrlands
V
12
8
20
Blekinge
J»
14
5
19
Jämtlands
V
7
4
11
Kristianstads
»
32
6
38
Västerbottens
V
8
5
13
Malmöhus
V
93
21
114
Norrbottens
V
10
10
20
Hallands
»
20
4
24
Summa
504
160
664
Maltafverkningen för de såsom redovisade upptagna bryggerierna
uppgick till 7,940,215 kg. eller 81''9 6 proc. af den totala förbrukningen
vid de skattefria bryggerierna. På de 160 oredovisade anläggningarna
kommer alltså en maltafverkning af 1,748,090 kg.
eller 18-04 proc. af den totala. Af sistnämnda bryggerier hafva
enligt uppgift 31 under tillverkningsåret upphört, och ett flertal
andra hafva på grund af driftens nedläggande efter tillverkningsårets
slut, öfvergång till ny ägare eller af annan liknande orsak
ansett sig sakna anledning eller icke kunnat insända uppgifter. Öfverhufvud
gäller för öfrigt beträffande svagdricksbryggerierna, att de ofta
äro synnerligen obetydliga företag utan ordnad bokföring och andra
förutsättningar för en redovisning af här ifrågavarande art. I många
fall drif vas de icke heller såsom själf ständiga affärer utan i förening
med något annat näringsfång. Någon större stabilitet uppvisa dessa
bryggerier icke utan nedläggas och nystartas årligen i stort antal.
Bryggeriernas ålder och organisation.
I fråga om de skattepliktiga bryggerierna har påvisats, att sådana
numera nyanläggas i ytterst ringa utsträckning, samt att desamma
vanligen innehafvas af aktiebolag. Svagdricksbryggerierna förete i
båda dessa hänseenden helt andra förhållanden, såsom af efterföljande
tabellsammandrag närmare framgår.
SKATTEFRIA BRYGGERIER: ÅLDER OCH ORGANISATION
357
Anläggningsår och tillverkare.
Län
Bryggerier
anlagda
f i 1 1 v e r
kåre
före
år
1903
senare
En-
samma
perso-
ner
antal
Handelsbok
Föreningar
Aktiebolag
an-
tal
antal
bolags-
män
an-
tal
j antal
j med-  j lemmar
an-
tal
antal
aktie-
ägare
Stockholms stad............
3
i
2
_
_
_
_
2
972
Stockholms
län
5
4
5
—
—
—
—
4
38
Uppsala
„
11
8
19
—
—
—
—
—
—
Södermanlands
„
3
5
6
—
—
2
54
—
—
Östergötlands
„
5
5
9
-
-
—
—
1
540
Jönköpings
„
13
10
22
1
2
—
—
-
—
Kronobergs
„
8
12
20
-
-
—
—
—
—
Kalmar
„
22
6
28
—
—
—
—
—
—
Gottlands
„
1
—
1
—
—
—
—
—
—
Blekinge
„
9
5
14
—
—
—
—
—
—
Kristianstads
„
19
13
32
—
—
—
—
—
—
Malmöhus
„
63
30
83
3
7
2
227
5
466
Hallands
„
13
7
20
—
—
—
_
—
—
Göteborgs o. Bohus ,
7
2
4
3
6
—
—
2
223
Alfsborgs
„
11
6
15
—
—
1
32
1
9
Skaraborgs
„
10
5
15
—
—
—
—
—
—
Värmlands
„
11
6
12
4
11
—
—
1
8
Örebro
„
15
1
13
2
5
—
—
1
242
Västmanlands
„
23
3
20
3
8
1
8
2
306
Kopparbergs
„
26
12
37 •
1
2
—
—
—
-
Gäfleborgs
„
32
16
42
3
6
1
3,543
2
130
Västemorrlands
,
9
3
10
2
4
—
—
—
Jämtlands
„
4
3
7
—
—
—
—
—
—
Västerbottens
„
4
4
7
—
—
—
—
i
164
Norrbottens
„
4
6
9
—
—
—
-
i
4
Hela riket
331
173
452
22
51
7
3,864
23
3,102
Af de redovisade bryggerierna hafva alltså 331 stycken varit
anlagda före år 1903 och 173 nämnda år eller senare. Att den
sistnämnda gruppen är så talrik som den är, sammanhänger synbarligen
med den år 1903 genomförda maltdryckslagstiftningen, hvarigenom
enbart svagdrickstillverkning blef skattefri (jfr sid. 41).
358 SKATTEFRIA BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER
Vid de redovisade anläggningarna har tillverkningen utöfvats dels
af enskilda personer och bolag, dels af aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Af enskilda personer innehades sålunda 452 bryggerier,
af handelsbolag 22, af ekonomiska föreningar 7 och af aktiebolag 23.
Handelsbolagen omfattade 51 bolagsmän, de ekonomiska föreningarna
3,864 medlemmar och aktiebolagen 3,102 aktieägare. Bland de ekonomiska
föreningarna ingår bl. a. Gäfle arbetares konsumtionsförening
med 3,543 medlemmar, för hvilken dock bryggerirörelsen endast
utgör en underordnad del af affärsverksamheten i öfrigt. Af det
angifna totalantalet aktieägare äro 1,171 upptagna äfven bland de
skattepliktiga bryggeriernas aktieägare.
Fastigheter och inventarier.
Svagdricksbryggeriernas taxeringsvärden hafva delvis varit ganska
bristfälligt redovisade. Detta äger sin naturliga förklaringsgrund
däri, att ifrågavarande tillverkning långt ifrån alltid utöfvas i därför
särskildt afsedda byggnader. Ofta förhåller det sig nämligen så,
att endast någon del af en byggnad eller ett uthus utan särskildt
åsatt taxeringsvärde disponeras för ändamålet. Då det med stöd af
taxeringslängderna kunnat antagas, att bryggerilokalens värde sålunda
varit af underordnad betydelse i förhållande till fastigheten i öfrigt,
har därför icke något taxeringsvärde här ansetts böra medtagas.
Häremot kan naturligen den invändningen göras, att bryggeriet
dock måste äga något värde. En oegentlighet skulle också onekligen
föreligga, om icke en utjämning kommit till stånd därigenom, att
förfarandet i vissa fall varit motsatt. Då nämligen en fastighets
taxeringsvärde till sin väsentligaste del representerats af ett till
densamma hörande bryggeri, har hela taxeringsvärdet här medräknats.
Det bör dock framhållas, att härofvan angifna utväg endast undantagsvis
behöft tillgripas, alldenstund bryggeriägarne själfva i regel
insändt ett ungefärligt uppskattningsvärde, där särskildt taxeringsvärde
saknats. De meddelade taxeringsvärdena omfatta, såvidt
kunnat utredas, alla sådana värden, som enligt lag äro att hänföra
till fast egendom, d. v. s. värden af byggnader, tomter och fasta
inventarier. Då bryggeri varit beläget å ofri grund, har tomtvärdet
naturligen ej medräknats i taxingsvärdet. I efterföljande
tabell hafva jämte taxeringsvärdena äfven bryggeriernas brandförsäkringsvärden
angifvits, i den mån desamma af uppgiftslämnarne
redovisats.
SKATTEFRIA BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER
359
Svagdricksbryggeriernas taxerings- och brandförsäkringsvärden.
Län
Taxerings-  värde i
kronor
Brandförsäkrade
Oförsäkrade eller
utan uppgifvet
brandförs.-värde
An-
tal
Försäkrings-
belopp
kronor
An-
tal
Taxerings-
belopp
kronor
Stockholms stad .....
876,090
4
638,090
Stockholms
län ............
153,100
9
142,300
—
—
Uppsala
„ ............
134,660
16
128,800
3
30,060
Södermanlands
„ ............
122,000
8
124,500
—
-
Östergötlands
„ ............
141,350
10
115,400
—
Jönköpings
* ............
75,900
21
120,450
2
—
Kronobergs
7)
............
68,000
18
83,000
2
5001)
Kalmar
x ............
78,750
25
107,270
3
8001)
Grottlands
„ ............
10,000
1
10,000
—
Blekinge
It
............
85,250
14
74,495
—
Kristianstads
„ ............
112,050
30
144,000
2
11,500 j
Malmöhus
n
............
653,200
92
728,550
1
4,900
Hallands
» ............
123,800
20
128,200
—
-
Göteborgs och Bohus
„ ............
938,500
8
806,250
1
-
Alfsborgs
„ ............
204,400
17
198,350
—
I
Skaraborgs
» ............
114,900
14
103,300
1
Värmlands
« ............
117,373
17
161,750
—
—
Örebro
w ............
149,500
15
161,560
1
1,500 j
Västmanlands
» ............
195,200
26
269,440
—
Kopparbergs
» ............
210,350
38
244,860
—
—
Gäfleborgs
„ ............
356,845
46
383,500
2
—
V ästernorrlands
„ ............
54,500
12
110,600
—
Jämtlands
f)
............
20,850
5
64,200
2
—
Västerbottens
„ ............
26,500
8
28,100
—
—
Norrbottens
» ............
49,300
8
66,700
2
3,000 j
Hela riket
5,072,368
482
5,143,665
22
52,260
Det totala taxeringsbeloppet för de redovisade bryggerierna uppgår,
såsom synes, till kr. 5,072,368. Dessutom hafva ur taxeringslängderna
värden kunnat hämtas för 81 oredovisade bryggerier till
ett sammanlagdt belopp af kr. 517,300, hvadan alltså taxeringsvärdet
för 585 svagdiicksbryggerier uppgår till kr. 5,589,668. Af
de redovisade bryggerierna voro 51 taxerade under kr. 1,000, 226
fr. o. m. kr. 1,000 intill 5,000, 116 fr. o. m. kr. 5,000 intill
0 Taxeringsvärdet afser blott ett bryggeri.
360 SKATTEFRIA BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER
10,000 och 111 till kr. 10,000 eller däröfver. Det angifna brandförsäkringsvärdet
kr. 5,143,665 omfattar 482 redovisade bryggerier.
För 22 anläggningar har intet hithörande värde meddelats,
och af dessa äro ett flertal enligt uttrycklig uppgift oförsäkrade.
Ehuru brandförsäkringsvärdet alltså afser ett mindre antal anläggningar
än det i öfversikten meddelade taxeringsbeloppet, öfverstiger
det dock sistnämnda belopp ganska väsentligt. Denna omständighet
är så mycket mera anmärkningsvärd, som ju äfven tomtvärdena
innefattas af taxeringsvärdena. I detta sammanhang får dock ihågkommas,
att af samtliga svagdricksbryggerierna omkring 540 tillhöra
landsbygden, där tomterna ej särskildt taxeras, hvartill kommer
den omständigheten, att icke mindre än 162 redovisade bryggerier
äro belägna å ofri grund. Det har vidare vid behandlingen af
de skattepliktiga bryggerierna påvisats, att taxeringsvärdena å landsbygden
i allmänhet äro synnerligen lågt satta och väsentligen
understiga motsvarande brandförsäkringsvärden. Dessa två omständigheter
tillsammantagna kunna tjäna som förklaring till att det
totala brandförsäkringsvärdet uppnår ett högre belopp än motsvarande
taxeringsvärde. En tredje förklaringsgrund kan tänkas ligga
däri, att det uppgifna brandförsäkringsvärdet i några fall äfven
afsett de lösa inventarierna, hvilka ju icke ingå i fastighetsvärdena.
Rörande lösa inventarier för bryggeridriften hafva uppgiftslämnarne
insändt antingen bokföringsvärden eller ock ungefärliga uppskattningsvärden.
Totalbeloppen af dessa värden hafva länsvis varit
följande.
Värdet af de lösa inventarierna.
Län
Värde å lösa
inventarier
Kronor
Län
Värde å lösa
inventarier
Kronor
Stockholms stad ..................
390,300
78,300
83,846
63,500
48,409
29,096
30,100
31,886
9,100
26,295
103,549
275,195 •
62,064
Göteborgs och Bohus län......
Älfsborgs
„ ......
Skaraborgs
„ ......
Värmlands
„ ......
Örebro
„ ......
Västmanlands
„ ......
Kopparbergs
„ ......
Gäfleborgs
„ ......
Västemorrlands
,, ......
Jämtlands
„ ......
Västerbottens
„ ......
Norrbottens
„ ......
Hela riket
358,730
103,117
56,330
58,907
68,856
161,755
96,287
143,033
56,529
21,335
16,090
32,600
Stockholms
län......
Uppsala
„ ......
Södermanlands
„ ......
Östergötlands
„ ......
Jönköpings
„ ......
Kronobergs
„ ......
Kalmar
„ ......
Gottlands
„ ......
Blekinge
„ ......
Kristianstads
„ ......
Hallands
„ ......
2,405,209
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
361
Den skattefria maltdryckstillverkningen utöfvas dels i egna, dels
i förhyrda lokaler. Af dessa två former är den förstnämnda afgjordt
vanligast. Dock förekommer äfven ofta, att bryggerierna
varit förhyrda. Bland de redovisade anläggningarna har detta sålunda
varit förhållandet med 101 bryggerier, representerande ett
sammanlagdt taxeringsvärde af kr. 742,620 eller i medeltal kr.
7,353 pr bryggeri. För samma bryggerier erlades i årlig hyra kr.
60,418, utgörande kr. 598 i medeltal per anläggning. Hyrestiden
varierade från ett till tio år, eller ock var ingen bestämd hyrestid
öfverenskommen. I sistnämnda fall har det vanligen varit son, som
hyrt af föräldrarna. För de på mer än ett år förhyrda bryggerierna
uppgick hyrestiden till i medeltal 5-6 9 år, hvaraf 3-94 år ännu
återstodo vid redogörelseårets slut.
Svag-drieksbryggeriernas ekonomiska förhållanden.
A) Utgifter.
För sina tillverkningar hafva svagdricksbryggerierna inköpt olika
slag af råvaror, såsom korn, malt och humle samt socker, sockerkulör
och sirap. Hvad inköpet af korn beträffar, så har detta här
varit af relativt mindre betydelse än vid de skattepliktiga bryggerierna,
hvilket naturligen sammanhänger med att svagdricksbryggerierna
i vanliga fall icke äro försedda med egna mälterier. Sammanlagda
kvantiteten af inköpt korn uppgår för de redovisade
bryggerierna till 1,724,738 kg., fördeladt på 41 köpare. Med en
antagen reducering af 22 proc. vid mältningen bör af nämnda
kvantitet hafva erhållits 1,345,296 kg. malt. Af detta malt ha
emellertid sammanlagdt 515,188 kg. åter försålts, hvadan alltså blott
830,108 kg. eller 10• 45 proc. af totalafverkningen vid de redovisade
bryggerierna både mältats och förbrukats af de kornköpande
företagen.
Af de inkomna uppgifterna att döma har för kornet betalats ett
medelpris af kr. 14-33 pr 100 kg. De redovisade svagdricksbryggeriernas
hela korninköp, 1,724,738 kg., skulle alltså representera
ett totalinköpspris af kr. 247,155. Då de oredovisade
bryggerierna genomgående äro synnerligen obetydliga anläggningar,
som ej gärna kunna tänkas utrustade med egna mälterier, får det
antagas som sannolikt, att ofvanstående kornkvantitet åtminstone
i det närmaste utgör totala korninköpet vid rikets samtliga svagdricksbryggerier.
Såsom nyss nämndes, har af det ur ofvanstående
kornkvantitet framställda maltet blott 830,108 kg. förbrukats af
362
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
resp. tillverkningsfirmor. Denna förbrukning utgör 8-5 7 proc. af
hela maltafverkningen vid rikets skattefria bryggerier. Återstående
91''43 proc. eller 8,858,197 kg. hafva följaktligen måst inköpas i
form af malt. Enligt uppgifterna har maltet betingat ett medelinköpspris
af kr. 23-60 pr 100 kg. Detta innebär, att sammanlagda
inköpsvärdet af den nyssnämnda maltkvantiteten bör hafva uppgått
till omkring kr. 2,090,534.
Näst maltet representera socker, socker kulör och sirap för svagdricksbryggerierna
den viktigaste råvaran. Nämnda sötämnen tjäna
att sätta dels färg, dels smak på den framställda drycken. Af desamma
har under tillverkningsåret förbrukats inalles 436,660 kg.
med angifvet medelinköpspris af kr. 53-0 6 pr 100 kg. Sammanlagda
inköpsvärdet af hithörande varuslag kan alltså beräknas till
omkring kr. 231,692. Humlen, som vid de skattepliktiga bryggerierna
näst maltet intager främsta platsen bland råvarorna, spelar
vid de skattefria bryggerierna en mera underordnad roll. Dels är
humletillsatsen vid svagdrickstillverkningen mycket oväsentlig, dels
består den använda varan i allmänhet af någon billigare kvalitet.
Den obetydliga svenska humleodlingen, som ju på grund af klimatiska
förhållanden icke kan framalstra någon förstklassig vara, tillgodogöres
sålunda hufvudsakligen af svagdricksbryggerierna. Inalles
hafva dessa under tillverkningsåret förbrukat 59,618 kg. humle.
Inköpspriset å densamma har växlat från lägst 75 kr. till högst
800 kr. pr 100 kg. Af de inkomna uppgifterna att döma synes
ett medelpris ligga omkring kr. 319-06 pr 100 kg., hvadan alltså
hela inköpsvärdet af den nämnda kvantiteten skulle uppgå till kr.
190,217.
Sammanfattas de under posten råvaror fallande utgifterna för
rikets samtliga svagdricksbryggerier, ställer sig alltså resultatet på
följande sätt:
1,724,738
kg.
korn ä
kr.
14-33 .............................. kr.
247,155
8,858,197
„
malt „
„
23-60 ............................ „
2,090,534
59,618
„
humle „
„
319-06............................ „
190,217
436,660
„
socker, sirap o. d. ä kr. 53-0 6 ......... „
231,692
Summa kr. 2,759,598
Svagdricksbryggeriernas öfriga utgiftsposter låta sig ej angifvas
med samma fullständighet. De till kollegium insända uppgifterna
omfatta ju först, och främst icke alla bryggerier, och därjämte har
endast en del af uppgiftslämnarne meddelat utgifts- och inkomststater
för tillverkningsåret. Tillsammantagna lämna emellertid nämnda
stater god upplysning om de olika utgiftsposternas storlek i för
-
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
363
hållande till hvarandra. Redogörelse för utgifter och inkomster har
lämnats af sammanlagdt 382 bryggerier med en maltafverkning af
6,579,971 kg., d. v. s. 67-92 proc. af den totala maltförbrukningen
vid'' rikets samtliga skattefria bryggerier eller 82-8 7 proc. af hela afverkningen
vid de redovisade skattefria bryggerierna. De olika utgiftsposterna
hafva för nämnda företag uppgått till nedanstående totalbelopp.
Förbrukade råvaror..............................
kr.
1,777,111
°/o af ut-  gifterna
44-06
Glas, kork och andra utensilier............
198,260
4-91
Löner och arfvoden................................
77
975,551
24-18
Hyror ........................................................
yj
49,184
1-22
Räntor å upplånadt kapital .................
n
129,448
3-2 1
Kontrollafgift och utskylder...............
77
96,889
2-40
Öfriga utgifter.........................................
77
807,381
20-02
Summa
kr.
4,033,824
100-00
Beträffande arten af de under vissa poster upptagna utgifterna
hänvisas till hvad som härutinnan yttrats vid behandlingen af de
skattepliktiga bryggeriernas utgifter (sid. 308). I fråga om de olika
utgiftsposternas inbördes förhållande framgår af de angifna procenttalen,
att råvarorna representera ända till 44-0 6 proc. af totalutgifterna,
medan däremot exempelvis kontrollafgifter och utskylder
uppgå till blott 2-4 0 proc. af desamma. En jämförelse med motsvarande
förhållanden vid de skattepliktiga bryggerierna kan i detta
sammanhang äga sitt intresse. För öfverskådlighetens skull sammanställas
härnedan procenttalen för de två bryggerikategoriernas olika utgifter.
Skattepliktiga
Skattefria
bryggerier
bryggerier
°/o af utgifterna °/o af utgifterna
Förbrukade råvaror........................ 22-9 2
44-0 6
Glas, kork och andra utensilier..
9-9 0
4-91
Löner och arfvoden .................... 25-3
0
24-18
Hyror.............................................. 0''09
1-22
Räntor å upplånadt kapital.........
3-6
0
3-21
Afgifter och utskylder.................. 16-2
8
2-40
Öfriga utgifter ............................. 21-91
20-02
100-00 100-00
Det är särskildt på tre olika punkter som de två procentserierna
förete viktiga olikheter. Först och främst representera råvarorna
en vida större del af totalutgifterna för svagdricksbryggerierna än
för de skattepliktiga. Denna omständighet häntyder på att de senare
bland sina utgifter inrymma poster, till Indika svagdricksbryggerierna
364
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
icke äga någon full motsvarighet. Det ligger då närmast till hands
att tänka på maltskatten, som ju är karakteristisk för ölbryggeriernas
utgiftsstat. I ofvanstående procentsammanställning ingår nämnda
skatt under posten afgifter och utskylder, hvars relativa betydenhet
alltså bör vara afsevärdt större för sistnämnda bryggerier än för de
skattefria. En blick på respektive procenttal besannar också riktigheten
af det gjorda antagandet, i det afgifter och utskylder för de
skattepliktiga bryggerierna uppgå ända till 16 • 2 8 proc. af hela utgiftssumman,
medan motsvarande procent för svagdricksbryggerierna
inskränker sig till 2 • 4 0. En tredje skiljaktighet af vikt framträder
mellan de två kategoriernas utgifter för glas, kork och andra utensilier.
Eör ölbryggerierna utgöra dessa sålunda 9''9 0 proc. af alla
utgifter, under det att svagdricksbryggerierna stanna vid 4-91 proc.
Detta förhållande ger vid handen, att af sättningen af de tillverkade
produkterna sker under delvis olika former vid de två bryggerigrupperna.
Olikheten består uppenbarligen däri, att ölbryggerierna
försälja sina varor buteljerade i relativt större utsträckning än svagdricksbryggerierna,
hvilka företrädesvis använda sig af fat. Yid ett
flertal smärre svagdricksbryggerier förekommer af uppgifterna att
döma öfverhufvud ingen buteljering, utan hela tillverkningen säljes
å fat eller ankare, tillhöriga antingen bryggeriet eller afnämarne.
Med hänsyn härtill kommer den nyss anmärkta skiljaktigheten mellan
hithörande procentförhållanden att te sig helt naturlig.
I den ofvan meddelade öfversikten öfver svagdricksbryggeriernas
utgifter ingå alla företag, som lämnat ifrågavarande redogörelse. Då
emellertid å ena sidan enskilda ägare och handelsbolag och å andra
sidan aktiebolag och ekonomiska föreningar drifva sin rörelse under
något olika ekonomiska former och förutsättningar, meddelas här
nedan liksom förut beträffande de skattepliktiga bryggerierna en
öfversikt öfver de två gruppernas olika utgifter hvar för sig.
Ensamma ägare
och handelsbolag
Aktiebolag och ekon.
föreningar
Förbrukade råvaror...........
Glas, korko. andra utensilier
Löner och arfvoden............
Hyror..................................
Räntor å upplånadt kapital
Afgifter och utskylder ......
Ofriga utgifter.....................
Summa
Kr.
°/o af
utgifterna
Kr.
°/o af
utgifterna
1,436
,074
49-15
341,037
30-66
79.
,452
2-72
118,808
10-68
618,
,252
21-16
357,299
32-12
46.
,429
1-59
2,755
0-25
114,
,975
3-94
14,473
1-30
76,
,582
2-62
20,307
1-83
549,
,802
18-82
257,579
23-16
2,921,
,566
100-00
1,112,258
100-QO
SKATTEFHIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
365
Ofvanstående utgiftssummor representera dels 360 bryggerier,
drifna af enskilda personer eller bolag, dels 22 af aktiebolag eller
ekonomiska föreningar ägda företag. För de förstnämnda uppgick
maltafverkningen till 5,140,161 kg., d. v. s. 64-7 4 proc. af totalafverkningen
vid de redovisade bryggerierna, och för de senare till
1,439,810 kg. eller 18-13 proc. af samma afverkning. Per bryggeri
uppgår maltförbrukningen under tillverkningsåret för de förra till
14,278 kg. ock för de senare till 65,446 kg., hvilket visar, att
aktiebolags- ock föreningsbryggerierna i regel äro de afgjordt största
företagen. Vid en jämförelse mellan de två kategoriernas ofvanstående
utgiftsposter framträder nyssnämnda förhållande synnerligen
tydkgt. Medan sålunda exempelvis råvarorna för de enskilda bryggeriägarne
och handelsbolagen representera ända till 49-15 proc. af hela
utgiftssumman, stannar motsvarande procent för aktiebolagen och
föreningarna vid 30-6 6 proc., d. v. s. en skillnad på öfver 18 proc.
Förklaringen till denna stora differens kan sökas dels däruti, att de
inköpta råvarorna ställt sig relativt billigare för de sistnämnda företagen,
dels däri, att andra utgiftsposter för aktiebolagen och föreningarna
varit af relativt större betydenhet än för de enskilda
ägarne och bolagen. I själfva verket hafva båda dessa orsaker förefunnits.
Hvad först de inköpta råvarorna beträffar, så hafva dessa,
frånsedt humle och sötämnen, bestått af korn och malt. Korn har
naturligen som regel endast köpts af sådana bryggerier, som varit
utrustade med egna mälterier, hvilket är fallet med några af de
största hithörande anläggningarna. Då nu dessa vanligen ägts af
aktiebolag, måste gifvetvis de direkta utgifterna för råvaror här ställa
sig relativt lägre än vid de bryggerier, där maltet inköpes färdigt. I
stället böra emellertid de med mälterier försedda bryggerierna hafva
fått vidkännas relativt drygare utgifter till löner och arfvoden samt
öfriga omkostnader. Af procentsammanställningen framgår också med
all tydlighet, att så varit förhållandet. Löner och arfvoden hafva sålunda
för aktiebolagen och föreningarna kräft 32-12 proc. af alla
utgifter, medan de enskilda ägarne och bolagen kunnat begränsa
motsvarande post till 21-16 proc. Att skillnaden är så stor, beror
naturligen icke allenast på ofvan antydda förhållande utan framför
allt därpå, att de enskilda bryggeriägarne ofta icke användt någon
främmande hjälp och således icke utbetalt några löner, medan däremot
aktiebolagen och föreningarna direkt aflönat hela den för driften
erforderliga personalen. Beträffande omkostnaderna för öfrigt framträder
också en procentisk öfvervikt för de större bryggerierna, i det
desamma för aktiebolag och föreningar utgöra 23-16 proc. men för
enskilda ägare och bolag blott 18-8 2 proc. af hela utgiftssumman.
366
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
En viss uppmärksamhet måste äfven fästas vid de två kategoriernas
procenttal för glas, kork och andra utensilier. De enskilda ägarne
och bolagen stanna här vid 2-7 2 proc., under det att aktiebolagen
och föreningarna uppvisa ända till 1 Oö8 proc., d. v. s. ungefär detsamma
som motsvarande procent för de skattepliktiga bryggerierna.
Företeelsen häntyder på att de större svagdricksbryggerierna företrädesvis
tillverka lagradt svagdricka eller andra drycker, som buteljeras
och försäljas under samma former som de skattepliktiga bryggeriernas
produkter.
B) Inkomster.
De skattefria bryggeriernas tillverkning af svagdricka för året
1910 —1911 har af kontrollstyrelsen angifvits till 1,349,685 bl.
Beräkningen hvilar på den förutsättningen, att stamvört och färdig
vara för nämnda maltdryck utgöra samma kvantitet. Vid behandlingen
af de skattepliktiga bryggerierna bar det emellertid framhåUits
(sid. 300), att äfven vid framställningen af svagdricka afsevärd vörtminskning
kan inträda. Detta är särskildt förhållandet med lagradt
svagdricka men låter sig påvisa äfven för andra svagdrickssorter.
För svagdricksbryggeriernas vidkommande bar hithörande redovisning
icke varit tillräckligt fullständig för att något säkert bedömande af
ställningen skall kunna ske. Man möter visserligen uppgifter, enligt
hvilka vörtminskning i större eller mindre omfattning förekommit,
men å andra sidan erbjuder materialet ett ej ringa antal exempel
på att kvantiteten färdig dryck varit större än kvantiteten af stamvört.
I sistnämnda fall bör följaktligen utspädning af vörten hafva
företagits. Af allt att döma synes man därför komma sanningen
ganska nära genom att låta stamvörtens minskning och ökning utjämna
hvarandra, hvarigenom slutresultatet bbr detsamma som det
af kontrollstyrelsen antagna eller 1,349,685 hl. färdig dryck. Af
nämnda kvantitet komma 256,255 hl. på de 160 oredovisade bryggerierna,
hvadan alltså tillverkningen vid de af utredningen omfattade
företagen uppgått till 1,093,430 hl. eller 81"Öl proc. af totaltillverkningen.
Produktionsförmågan har från de redovisade anläggningarna
uppgifvits till inalles 2,241,450 hl., hvilket innebär, att
ifrågavarande svagdricksbryggerier utan utvidgning af fabrikslokalerna
skulle kunna uppdrifva sin produktion med icke mindre än omkring
105 proc.
Hela det ofvan anförda beloppet, 1,349,685 hl., har gifvetvis icke
gått till försäljning. Liksom vid de skattepliktiga bryggerierna förekommer
nämligen äfven vid de skattefria en ganska afsevärd fri
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
36 7
utlämning af maltdrycker till personalen. För de redovisade bryggerierna
bar nämnda utlämning uppgifvits till sammanlagdt 6,662 M.,
d. v. s. i medeltal 13-2 2 hl. pr bryggeri. Antages, att den fria
utlämningen varit af samma relativa storlek vid de oredovisade bryggerierna,
kommer man upp till en totalutlämning af 8,778 hl. Af
den producerade kvantiteten skulle alltså återstå 1,340,907 hl. för
afsalu. Härtill bör dock fogas den anmärkningen, att de fritt utlämnade
dryckerna redovisats ganska ofullständigt och i verkligheten
torde hafva uppgått till en afsevärdt större kvantitet än den ofvan
angifna. Enligt de inkomna uppgifterna har medelförsäljningspriset
pr hl. svagdricka uppgått till kr. 4-9 2. Hela den för afsalu disponibla
kvantiteten bör alltså hafva ägt ett försäljningsvärde af inalles
kr. 6,597,262.
Utom svagdricka har vid åtskilliga bryggerier tillverkats olika
slag af läskedrycker. Sådan tillverkning har redovisats från sammanlagdt
71 bryggerier med en totalkvantitet af 11,322 hl. För
samtliga redovisade bryggerier utgör detta en medeltillverkning af
22-4 6 hl. pr bryggeri. Om man antager, att proportionen varit
densamma äfven för de oredovisade anläggningarna, skulle alltså vid
rikets samtliga svagdricksbryggerier hafva framställts 14,913 hl.
läskedrycker. Af nämnda kvantitet hafva 0-5 3 hl. pr bryggeri eller
inalles 352 hl. fritt utlämnats till personalen, hvadan alltså 14,561
hl. skulle återstå för afsalu. Enligt uppgifterna hafva läskedryckerna
afyttrats till ett medelförsäljningspris af kr. 17-63 pr hl. Hela försäljningsvärdet
för desamma bör följaktligen hafva uppgått till
kr. 256,710.
Såsom tidigare anförts, hafva vissa bryggerier äfven tillverkat
malt för afsalu. Hithörande försäljning har redovisats till 515,188
kg. med ett medelförsäljningspris af omkring kr. 22-7 0 pr 100 kg.
Under förutsättning att nämnda kvantitet utgör hela maltförsäljningen
från de skattefria bryggerierna med egna mälterier (jfr sid. 361),
skulle följaktligen ifrågavarande försäljningsvärde för rikets samtliga
svagdricksbryggerier hafva uppgått till kr. 116,948.
Vid svagdrickstillverkningen hafva liksom vid framställandet af Öl
framkommit vissa affallsprodukter, såsom draf eller mäsk och jäst
samt, då äfven mältningen utförts vid bryggeriet, half- och slökorn.
skumkorn och maltfen. Redovisningen af dessa biprodukter har
emellertid visat sig högst bristfällig och möjliggör icke någon generell
värdeberäkning för desamma. Öfver hufvud gäller, att särskildt försäljningsvärde
å affallsprodukterna endast i sällsynta undantagsfall
meddelats, liksom äfven att de i allmänhet icke upptagits bland försålda
varor. I själfva verket synes det också förhålla sig så, att
368
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
hithörande produkter i stor utsträckning användas af bryggeriägarne
själfva som kreatursfoder. Angående biprodukternas kvantiteter och
värde kan emellertid en approximativ beräkning verkställas genom
anlitande af samma från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar
som de vid motsvarande beräkning för ölbryggerierna följda (jfr
sid. 303 och 304). Vid en maltförbrukning af 9,688,305 kg. bör
sålunda enligt ifrågavarande beräkningsgrunder hafva erhållits 169,545
hl. våt draf samt 581,298 liter flytande jäst. Af jästen har dock
endast ungefär hälften kunnat säljas, då återstoden förbrukats af
bryggerierna själfva. Vidare hafva af svagdricksbryggerierna mältats
omkring 1,345,296 kg. malt, hvarvid tillkommit 53,812 kg.
half- och slökorn, 16,144 kg. skumkorn och 73,991 kg. maltfen.
Värdet af de olika försäljningsbara biprodukterna bör ungefärligen
hafva gestaltat sig sålunda: våt draf kr. 169,545, jäst kr. 29,065, halfoch
slökorn kr. 6,727, skumkorn kr. 807 samt maltfen kr. 9,619.
Sammanfattas värdena af svagdricksbryggeriernas olika i det föregående
berörda produkter, skulle resultatet te sig på följande sätt.
1,340,907
hl.
svagdricka .................. kr.
14,561
„
läskedrycker ............... „
515,188
kg.
malt .......................... „
169,545
hl.
våt draf ..................... „
581,298
liter
flytande jäst............... „
53,812
kg.
half- och slökorn ..... „
16,144
„
skumkorn .................. „
73,991
„
maltfen........................ „
Summa kr.
6,597,262
256,710
116,948
169,545
29,065
6,727
807
9,619
7,186,683
Ofvanstående totalsumma torde någorlunda motsvara de samlade
inkomsterna för rikets samtliga skattefria bryggerier, förutsatt att
biprodukternas värde betraktas såsom inkomst, äfven om de icke sålts.
Det anförda inkomstbeloppet innefattar naturligen dels bryggeriernas
sammanlagda utgifter, dels den å rörelsen uppkomna vinsten.
Proportionen mellan dessa två beståndsdelar kan dock till följd af
redovisningens ofullständighet icke exakt uppgifvas. Vissa slutsatser
låta sig emellertid härutinnan draga med ledning af de uppgifter,
som meddelat fullständiga redogörelser för utgifter och inkomster.
Såsom framgår af framställningen å sid. 363, hafva sådana redogörelser
lämnats af 382 bryggerier. För dessa företag uppgick
enligt redovisningen hela inkomstsumman med frånräkning af förluster
till kr. 4,715,514. På de olika utgiftsposterna och vinsten
fördelade sig nämnda summa sålunda.
SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
369
Kr.
% af inkomsterna
Förbrukade råvaror.......................
............... 1,777,111
37-69
Glas, kork och andra utensilier...
................ 198,260
4-20
Löner och arfvoden......................
................ 975,551
20-69
Hyror..................................
............ 49,184
1 "04
Räntor å upplånadt kapital ........
............... 129*448
2-76
Kontrollafgifter och utskylder......
............... 96,889
2-05
Ofriga utgifter.................
................ 807,381
17-12
Vinst ............................
................ 681,690
14-46
Summa 4,715,514
100-QO
Af de samlade inkomsterna har alltså vinsten vid här ifrågavarande
företag representerat 14-4 6 proc. För de skattepliktiga bryggerierna
uppgick motsvarande proc. till 18-3 3 (jfr sid. 309), hvarvid dock bör
ihågkommas, att svagdricksbryggeriema, såsom förut påpekats, dels
mera sällan bland inkomsterna inräknat äfven värdet af biprodukterna,
dels i långt ringare grad än ölbryggerierna kunnat tillgodogöra
sig mälterivinst.
Vid behandlingen af de skattepliktiga bryggeriernas vinstförhållanden
iakttogs bl. a., att de enskilda företagen i vinsthänseende syntes
mindre gynnsamt ställda än aktiebolagen. Samma iakttagelse gäller
i någon mån äfven för svagdricksbryggeriernas vidkommande, såsom
af nedanstående sammanställning närmare framgår.
Ensamma ägare och
Aktiebolag och
handelsbolag
föreningar
Kr.
% af in''
komstema
Kr.
% af in-  komsterna
Förbrukade råvaror ............
1,436,074
42-19
341,037
26-00
Glas, kork o. andra utensilier
79,452
2-33
118,808
9-06
Löner och arfvoden............
618,252
18-17
357,299
27-23
Hyror .......................
46,429
1-37
2,755
0-21
Räntor å upplånadt kapital
114,975
3-38
14,473
1-10
Kontrollafgifter o. utskylder
76,582
2-26
20,307
1-55
Ofriga utgifter..................
549,802
16-15
257,579
19-63
Vinst ......................
482,014
14-16
199,676
15-22
Summa 3,403,580 100-QO 1,311,934 100-00
Såsom synes, bar vinsten för aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna
uppgått till 15-22 proc. af inkomsterna och för de enskilda
ägarne och handelsbolagen till 14-16 proc., hvadan alltså differensen
bär är afsevärdt mindre än den för de skattepliktiga bryggerierna
påvisade (jfr sid. 311).
Nykterhet skommitténs betänkande. IV.
94
370
SKATTEFRIA BRYGGERIER : EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
Af de i ofvanstående öfversikt ingående bryggerierna hafva inalles
23 stycken under tillverkningsåret gått med förlust eller utan vinst.
I 16 fall drefvos dessa företag af enskilda personer eller handelsbolag
och i 7 fall af aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Fästes
afseende enbart vid bryggeriernas antal, innebär detta, att af företagen
med uppgifven utgifts- och inkomststat 6''0 2 proc. uppvisat
förlust. För de af enskilda personer eller handelsbolag drifna bryggerierna,
tagna för sig, utgör dock nämnda procent blott 4-4 4, medan
däremot densamma för de af aktiebolag eller föreningar drifna företagen
stiger ända till 31-8 2. Maltförbrukningen uppgick vid de
förstnämnda bryggerierna till 125,314 kg. och vid aktiebolags- och
föreningsbryggerierna till 169,567 kg., hvilket kan tjäna att belysa
de här åsyftade anläggningarnas betydenhet. För de två kategorierna
belöpte sig de olika utgifterna till följande belopp.
Ensamma ägare och
Aktiebolag och
handelsbolag
föreningar
Kr.
% af Ut-  gifterna
Kr.
% af ut-  gifterna
Förbrukade råvaror ............
36,416
41-28
51,688
41-40
Glas, kork o. andra utensilier
2,199
2-49
8,651
6-9 3
Löner och arfvoden ............
22,475
25-48
34,164
27-36
Hyror ...................................
2,315
2-02
—
—
Räntor å upplånadt kapital
5,022
5-6 9
6,540
5-24
Afgifter och utskylder ......
2,003
2-27
1,668
1-34
Öfriga utgifter ....................
17,796
20-1 7
22,132
17-73
Summa
88,226
100-00
124,843
100-00
Vid de af enskilda personer eller handelsbolag drifna företagen
har den sammanlagda förlusten uppgått till kr. 7,829, d. v. s. 8-8 7
proc. af hela utgiftssumman, och vid de aktiebolag och ekonomiska
föreningar tillhöriga bryggerierna till kr. 7,196 eller 5-76 proc. af
utgifterna, hvadan alltså de sistnämnda uppvisa den relativt minsta
årsbristen. Jämföras ofvanstående procenttal med procenttalen för
resp. grupper i sin helhet (jfr sid. 364), framträder ett flertal afvikelser,
bland hvilka särskildt utgiftspr o centen för räntor å upplånadt kapital
i detta sammanhang bör observeras. Nämnda procent uppgick sålunda
för alla af enskilda personer eller handelsbolag drifna bryggerier
med redovisad utgifts- och inkomststat till 3- 9 4 och för aktiebolagsoch
föreningsbryggerierna med motsvarande redovisning till 1’3 0.
Företagen med årsförlust uppvisa däremot inom respektive grupper
en ränteprocent af 5-69 och 5-24. Det synes därför uppenbart, att
dessa bryggerier i onormalt hög grad måst anlita lånade medel för
rörelsens upprätthållande. Denna omständighet häntyder i sin ordning
på att det mindre goda affärsläget icke varit en tillfällighet
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
371
för året, utan att skulder äfven från tidigare år måst lämnas oguldna
i allt för stor utsträckning.
Öfver hithörande förhållande kan emellertid ingen närmare upplysning
meddelas, alldenstund tillgångar och skulder för svagdricksbryggeriernas
vidkommande genomgående varit så ofullständigt redovisade,
att icke ens någon tillfredsställande partiell öfverblick öfver
desamma kunnat erhållas.
Svagdrieksbryggeriernas personal.
A. Förvaltningspersonalen.
Af den föregående framställningen torde hafva framgått, att det
stora flertalet skattefria bryggerier äro synnerligen obetydliga företag,
hvilket gör, att de ofta drifvas såsom binäring till annan rörelse.
Häraf följer, att man här endast i undantagsfall kan tala om en
förvaltningspersonal i egentlig mening. De enskilda ägarna deltaga
nämligen i regel personligen i de olika göromålen inom bryggeriet
och äro därför närmast att betrakta som arbetare, under det
att aktiebolagens verkställande direktörer eller disponenter ofta synas
ägna blott någon timme af dagen åt sina direktörsåhgganden.
I vissa fall förekommer öfverhufvud icke någon verkställande direktör,
utan förvaltningen ombänderbafves af någon arbetsförman, bokhållare
el. dyl. Från några anläggningar har dock regelbundet sysselsatt
förvaltningspersonal redovisats, och för så vidt anställningen
omfattat minst ett år, meddelas därför härnedan en öfversikt dels
öfver nämnda personals ålder och dagliga arbetstid, dels öfver de
af densamma åtnjutna löneförmånerna. Till följd af materialets
torftighet har dock ingen uppdelning efter civilstånd befunnits lämplig,
liksom ej heller någon gruppering efter bryggeriernas belägenhet
företagits.
Förvaltningspersonalens ålder, dagliga arbetstid och löner.
Yrkesspeoialitet och kön
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal
år
Daglig
arbets-
tid.
Antal
tim-
mar
Ar-
bets-
lön
under
året.
Kr.
i medeltal
Disponenter .................
9
46-2 5
3,828
Bryggmästare ...............
11
39-09
10-2 5
2,620
Bokhållare, manliga..........
9
30-4 4
9-81
1,566
„
kvinnliga.....................
1
69-oo
10-00
625
Summa
30
—
—
—
372
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
Utom de i ofvanstående sammanställning medtagna disponenterna
hafva ytterligare fyra redovisats, hvilka dock från respektive bryggerier
uppburit en årslön af i medeltal endast kr. 275, medan de
däremot af annat arbete dragit en medelinkomst af kr. 2,624.
Antalet redovisade bryggmästare är, såsom synes, synnerligen obetydligt
i förhållande till anläggningarnas numerär. Företeelsen sammanhänger
naturligen med bryggeriernas ringa omfattning, som
icke medger någon nämnvärd specialisering af arbetsuppgifterna på
olika händer. De meddelade lönerna hafva beräknats enligt samma
metod som den för de skattepliktiga bryggerierna tillämpade. Naturaförmåner
utom fria dryckesvaror äro sålunda inräknade i lönen
liksom äfven andra åtnjutna extra förmåner, då sådana förekommit.
B. Arbetspersonalen.
Enligt kontrollstyrelsens berättelser voro under tillverkningsåret
1910 —1911 sammanlagdt 2,061 manliga eller kvinnliga arbetare
sysselsatta vid de skattefria bryggerierna. På Stockholm och de olika
länen fördelade sig det nämnda antalet enligt följande tablå.
Antalet arbetare vid svagdricksbryggerierna.
Mä
n
Kvinnor
Län
18 är
och.
däröfver
under
18 är
18 är
och
däröfver
under
18 år
Summa
68
10
78
B5
2
5
62
68
1
4
73
36
9
5
1
51
Östergötlands
„ .....................
43
5
3
3
54
Jönköpings
„ .....................
36
6
3
45
Kronobergs
„ .....................
42
6
11
1
60
Kalmar
„ .....................
63
6
4
1
64
Gottlands
„ .....................
2
1
3
Blekinge
„ .....................
34
12
8
1
55
Kristianstads
„ .....................
78
9
19
3
109
234
37
35
6
312
43
11
5
2
61
163
1
8
172
Alf sborgs
_ .....................
52
11
3
2
68
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
373
Län
Män
Kvinnor
Summa
18 år
och
däröfver
under
18 år
18 år
och
däröfver
under
18 år
Skaraborgs
län ..................
55
4
2
2
63
Värmlands
„ .....................
55
12
5
1
73
Örebro
„ .....................
54
8
5
—
67
Västmanlands
„ .....................
92
5
14
1
112
Kopparbergs
„ .....................
105
12
8
1
126
Gäfleborgs
„ .....................
141
17
17
1
176
Västemorrlands
„ .....................
58
4
—
—
62
Jämtlands
„ .....................
24
3
1
—
28
Västerbottens
,, .....................
27
3
4
—
34
Norrbottens
„ .....................
42
7
4
—
53
Summa
1,660
191
184
26
2,061
Af ofvanstående arbetare voro 1,851 manliga och 210 kvinnliga
samt 1,844 i åldern 18 år eller däröfver och 217 under 18 år.
Under tillverkningsåret 1909 —1910 utgjorde hela arbetareantalet
1,947, d. v. s. 114 arbetare mindre än under här ifrågavarande
år. Det nämnda antalet fördelade sig med 1,769 på manliga och
178 på kvinnliga arbetare. Med hänsyn till åldern voro 1,779
minst 18 år och 168 under 18 år.
I de till kollegiet inkomna uppgifterna hafva inalles redovisats
1,502 manliga och 173 kvinnliga arbetare. Af de förra voro inalles
483 antingen bryggeriägare eller hemmavarande söner till sådana,
och af de senare tillhörde 76 på ett eller annat sätt bryggeriägarnas
familjer. Vid efterföljande tabellsammanställningar hafva
emellertid endast främmande arbetare medtagits, alldenstund någon
tillfredsställande öfverblick öfver arbetslönernas storlek på annat sätt
ej kan erhållas. Tid medellönernas angifvande har vidare befunnits
lämpligt att beräkna dels årslöner, dels veckolöner. Nämnda
förfarande grundar sig därpå, att svagdrickstillverkningen delvis är
att betrakta såsom säsongarbete. Det är nämligen företrädesvis
under den varma årstiden, som hithörande produkter finna afsättning,
och följaktligen kräfves då en talrikare personal än under de
kallare årstiderna. Särskildt är det relativt sällsynt, att kvinnliga
arbetare sysselsättas året rundt, och vid löneberäkningarna hafva
därför blott veckolöner upptagits för dessa. För de årsanställda
manliga, arbetarna meddelas däremot å nästa sida dels årsmedellönerna,
dels arbetarnas ålder, civilstånd, antal hemmavarande personer att
försörja, anställnings- och arbetstid etc.
374
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
Manliga arbetares ålder, civilstånd etc. samt löner.
Yrkesspecialitet, ålder och
civilstånd
Antal
redo-
visade
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Antal år
sysselsatt
i
bryggeri-
industri
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbetstid
Antal
timmar
Arbets-  lön under
året
Kr.
i m
e d e 1 t a 1
Brygghusarbetare:
18 år och. däröfver, gifta ...
221
2-82
14-82
10-17
10''20
1,159
»
»
ogifta...
136
0-19
5-53
4-40
10-2 7
845
Under 18 år .....................
21
0’10
1-60
1-38
10-17
580
Utkörare:
18 år och däröfver, gifta ...
210
3-oi
8-63
6-27
1025
1,337
»
»
ogifta...
83
0‘16
4-50
3-36
10-40
909
Under 18 år .....................
6
—
2-20
1-6 7
10-oo
584
Summa
677
—
—
—
—
—
Någon närmare uppdelning af arbetarna efter yrkesspecialitet har
för svagdricksbryggeriernas del ej kunnat genomföras af skäl, som
i det föregående angifvits. Det har sålunda visat sig nödvändigt
att inskränka grupperingen till “arbetare inom bryggeriet“ (brygghusarbetare)
och utkörare. Ofvanstående redovisning omfattar sammanlagdt
378 brygghusarbetare och 299 utkörare med angifna
årslöner. I medeltal hafva nämnda löner uppgått till kr. 1,159
för gift och kr. 845 för ogift arbetare samt till kr. 1,337 för
gift och kr. 909 för ogift utkörare. De minderåriga arbetarne
och utkörarne hafva åtnjutit en årslön af omkring kr. 580. Några
utkörare med egna aflönade biträden hafva icke redovisats. Den
dagliga arbetstiden synes för hela den här åsyftade personalen i
allmänhet uppgå till 10 timmar eller något mera, hvilket är detsamma
som den vid de skattepliktiga bryggerierna rådande. De
gifta såväl arbetarne som utkörarne hafva i regel haft omkring tre
hemmavarande personer att försörja, d. v. s. något mindre än de
skattepliktiga bryggeriernas gifta arbetspersonal. Den långvarigaste
sysselsättningen i bryggeriindustrien uppvisa de gifta brygghusarbetarna
med omkring 14 till 15 år, medan däremot gifta utkörare stanna vid
8 till 9 år. Kortast har naturligen sysselsättningen varit för de
minderåriga arbetarna. Anställningstiden varierar från omkring 10
år för gifta brygghus arbetare till något öfver ett år för minderåriga
sådana. Medeltalen synes gifva vid handen, att ombyte af arbetsställe
här är något vanligare än bland de skattepliktiga bryggeriernas
arbetspersonal.
''skattefria bryggerier: personal
375
Såsom ofvan nämndes, har ett stort antal såväl manliga som
kvinnliga arbetare varit sysselsatt endast under någon kortare del
af året. För dessa arbetare hafva ålder, arbetstid, veckolön etc.
gestaltat sig enligt följande öfversikt.
Veclcoarbetarnes ålder, civilstånd etc. samt löner.
Yrkesspecialitet, kön och civilstånd
Antal
redo-
visade
Ålder.
Antal år
Antal
hemma-  varande
personer
att för-  sörja
Daglig
arbetstid.
Antal
timmar
Veckolön
Kr.
i
med
eltal
Manliga brygghusarbetare:
18 år och däröfver, gifta ...............
41
48-7 5
2-44
10-17
18-89
»
»
ogifta...............
51
22-59
0''14
10-11
17-47
Under 18 år....................................
25
15-36
—
9-15
9-21
Utkörare:
18 år och däröfver, gifta ...............
36
36-61
2-14
10-58
21-96
»
»
ogifta ...............
27
22-n
—
10-53
19-0 7
Under 18 år ................................
5
15-00
—
9-60
10-21
Kvinnliga arbetare:
18 år och däröfver, gifta ...............
16
41-44
0-75
9-53
13-68
»
»
ogifta ...............
54
27-7 7
0-u
9-46
12-21
Under 18 år .................................
12
15-17
0-25
9-27
7*94
Summa
267
—
—
—
—
Ofvanstående sammandrag omfattar 117 manliga brygghusarbetare,
68 utkörare och 82 kvinnliga arbetare, Indika senare hufvudsakligen
sysselsatts vid tappningen och sköljningen. Arbetarnes ålder har
växlat från omkring 49 år för gifta manliga brygghusarbetare till
omkring 15 år för minderåriga utkörare. Den gifta manliga personalen
har i medeltal haft 2 till 3 hemmavarande personer att försörja
och de gifta arbeterskorna i allmänhet en. Den dagliga arbetstiden
har för männen uppgått till något öfver 10 timmar samt för
kvinnorna och de minderåriga arbetarna till 9 ä 10 timmar. Högsta
veckolönen har uppburits af de gifta och ogifta utkörarne med resp.
22 och 19 kr., hvarefter komma de gifta brygghusarbetarne med
närmare 19 kr. Den gifta personalen är genomgående bättre aflönad
än den ogifta inom samma grupp. Lägsta lönen uppvisa
minderåriga kvinnliga arbetare, som erhållit ungefär 8 kr. pr vecka.
376
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
Arbetspersonalens särskilda förmåner.
Arbetarnes särskilda förmåner bestå dels af naturaförmåner såsom
fri kost, bostad, vedbrand och lyse samt fria malt- och läskedrycker, dels
af andra extra förmåner, såsom fri läkarvård och medicin, sjukdomsunderstöd,
hyresbidrag och försäkringspremier. Hvad beträffar den
förstnämnda gruppen af förmåner, så har värdet af desamma med
undantag af malt- och läskedryckerna inräknats i respektive arbetares
löner hksom äfven förekommande kontanta förmåner. Naturaförmåner
hafva, såsom af nedanstående sammanställning närmare framgår, åtnjutits
i ganska stor utsträckning, hvilket naturligen sammanhänger
med bryggeriernas öfvervägande belägenhet å landsbygden, där arbetaren
i regel erhåller fritt vivre hos sin husbonde.
Totalantal
redovisade
arbetare
Arbetarnes naturaförmåner.
Där af arbetare
De senares Värde af
med natura- kontanta lön naturaförmåner
kr.
förmåner
Naturaförmånernas
värde i °/0 af hela
inkomsten
944
323
175,006
56,021
32-01
Vid ofvanstående beräkning hafva naturligen endast främmande
arbetare medtagits. Dock har här ingen åtskillnad blifvit gjord
mellan årsanställda arbetare och arbetare på kortare tid, utan ingå
båda dessa kategorier i öfversikten. Af denna framgår, att 34-2 2
proc. af alla arbetare med redovisade löner åtnjutit naturaförmåner
af något slag. Värdet af nämnda förmåner uppgick till 32''01 proc.
af hela inkomsten för den personal, som blifvit delaktig af desamma.
Fria malt- och läskedrycker hafva, såsom tidigare angifvits, redovisats
till ett sammanlagdt belopp af 6,662 hl. Någon del af denna
kvantitet kan visserligen hafva förbrukats af enstaka bryggeriers
förvaltningspersonal, men med hänsyn till dess fåtalighet får det
dock antagas, att den afgjordt öfvervägande delen af beloppet gått
till arbetarne. Några bestämda sifferuppgifter kunna emellertid härutinnan
icke meddelas, då ifrågavarande redovisning varit alltför
summarisk.
Andra af arbetspersonalen åtnjutna extra förmåner hafva i en
eller annan form redovisats från 131 bryggerier med sammanlagdt
716 arbetare. Fri läkarvård har sålunda vid behof kunnat erhållas
af 357, fri medicin af 309 och annan sjukhjälp af 241 arbetare.
Sjukhjälpen har vanligen bestått däri, att arbetarne helt eller delvis
fått behålla sin aflöning under någon viss tidrymd af året. Olika
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
377
bestämmelser hafva härvid i allmänhet varit gällande vid sjukdom
och vid olycksfall. Sålunda har exempelvis i förra fallet half aflöning
erhållits i tre månader och i senare fallet full aflöning under
lika lång tid. Understödet har dock ej alltid utfallit under fullt så
lång tidrymd som den nyssnämnda. I något fall åtnjutes sålunda
full aflöning vid sjukdom blott under 8 dagar, medan i andra fall
tiden är utsträckt till en månad. En del bryggerier bereda arbetarne
sjukhjälp under den formen, att de bekosta deras medlemskap i
sjukkassa, själfhjälpsförening el. dyl. På detta sätt erhållet sjukunderstöd
synes i regel uppgå till 1 kr. ä l-5 0 pr dag, räknadt från
någon af de första dagarna efter sjukdomsfallet.
Några enbart för bryggeripersonalen afsedda sjukkassor förekomma
i regel icke vid svagdricksbryggerierna, beroende därpå, att hvarje
företag vanligen sysselsätter blott ett ringa fåtal arbetare, om främmande
arbetskraft öfverhufvud anlitas. Endast i ett fall har kassa
af här ifrågavarande slag redovisats, nämligen från Eriksbergs bryggeri
i Orgryte socken under benämning Eriksbergs bryggeris arbetarförbund.
Såsom grundkapital har Aktb:t Göteborgs förenade bryggerier
vid kassans bildande skänkt ett belopp af kr. 1,000, som
innestår hos bolaget. För inträde i kassan fordras en minimiålder
af 18 år, samt att sökanden under minst 6 månader varit
anställd såsom arbetare vid Eriksbergs bryggeri. Afgiften är 1 kr.
för man och 50 öre för kvinna pr månad. Sjukhjälp utgår med
samma belopp pr dag, dock att ingen erhåller understöd för längre
tid än 90 dagar pr år, hvarvid hvarje år beräknas till 365 dagar
och första året tager sin början dagen näst efter den, då anmälan
om sjukdom af ifrågavarande medlem förut gjordes. Kassan utbetalar
äfven begrafningshjälp med 50 kr. för hvarje afliden medlem eller
medlems hustru utan afseende å dödsorsaken.
I allmänhet hafva här ifrågavarande bryggerier haft sina arbetare
olycksfalls försäkrade. Af de förutnämnda 716 arbetarne voro sålunda
inalles 532 försäkrade i en eller annan anstalt. Vanligen är försäkringen
tagen i riksförsäkringsanstalten i öfverensstämmelse med
den i lagen angående ersättning vid olycksfall i arbetet stadgade
ersättningsskyldigheten. Bland de anlitade försäkringsföretagen förekomma
dock äfven ett flertal andra anstalter såsom Bore, Norden,
Fylgia, Oden, Skandinavien och Winterthur. Ofta är också försäkringen
verkställd på för arbetarne gynnsammare villkor, än hvad som
kunnat föranledas af den för arbetsgifvare föreskrifna ersättningsplikten.
Understödet uppgår sålunda stundom till l-5 0 å 2 kr.
pr dag och tillämpas fr. o. m. någon af de första dagarna efter
olycksfallet. Dessutom äro många arbetare försäkrade för något
378
SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL
visst belopp, exempelvis 1,000 å 2,000 kr., som utfaller i händelse
af invaliditet eller dödsfall till följd af under arbetet liden skada.
Angående förekomsten af olycksfall eller sjukdomar bland svagdricksbryggeriernas
personal hafva de inkomna uppgifterna icke
lämnat upplysning liksom ej heller rörande sjukdomarnes beskaffenhet.
B. G. Kronbergs mälteri i Gräfle.
vii. Maltfabrikerna.
Såsom den föregående framställningen ger vid handen, hafva
rikets skattepliktiga och skattefria bryggerier under tillverkningsåret
1910 —1911 tillsammans afverkat 36,563,697 kg. malt. För framställandet
af denna kvantitet kan beräknas hafva åtgått ungefär
46,877,000 kg. korn eller omkring 15 proc. af Sveriges hela årliga
kornskörd. Maltet har till den vida öfvervägande delen tillverkats
vid bryggeriernas egna mälterier. För såvidt kan slutas af uppgifterna,
hafva bryggerierna sålunda inköpt sammanlagdt 32,640,985
kg. korn, hvaraf framställts vid pass 25,459,968 kg. malt. I detta
sammanhang bör likväl anmärkas, att vissa uppgifter icke lämnat
klart besked, huruvida den förbrukade råvaran köpts i form af korn
eller färdigt malt, hvarför det ingalunda är uteslutet, att bryggeriernas
korninköp varit åtskilligt större, än hvad som nyss uppgifvits. Utom
380
MALTFABKIKEE
vid de redovisade bryggerierna har malt naturligen framställts äfven
vid de oredovisade, om ock tillverkningen här hufvudsakligen torde
inskränkt sig till de skattepliktiga bryggerierna.
Ehuru alltså den maltmängd, som tillverkats af bryggerierna själfva,
kan anses hafva afsevärdt öfverstigit den ofvan antagna, är det
emellertid uppenbart, att bryggerierna till ej oväsentlig del måst
fylla sitt behof af malt genom inköp utifrån af färdigt sådant.
Nämnda inköp hafva verkställts dels å utrikes orter, dels inom
landet. Importen af malt är dock relativt obetydlig och har redovisats
till sammanlagdt blott 553,525 kg. Hufvudparten af denn
kvantitet kommer på bryggeriföretag i Göteborg. Hvad åter beträffar
uppköpen af malt inom landet, så kunna desamma hafva skett dels
från kornbygdernas handtverksmässiga småmälterier, dels från de
mera industriartade maltfabrikerna. Rörande tillverknings- och afsättningsförhållandena
vid de förstnämnda finnes ingen exakt upplysning
tillgänglig, men det skulle med någorlunda sannolikhet kunna
antagas, att bryggeriernas maltinköp från detta håll rört sig omkring
ett par miljoner kg. Med större visshet kan man däremot yttra sig
om maltfabrikernas produktion och försäljning. På grund af denna
industris nära samband med maltdryckstillverkningen har nämligen
den af kollegiet verkställda sprit- och maltdrycksutredningen ansetts
böra omfatta äfven hithörande fabriker. Det utmärkande för dessa
företag är, att deras verksamhet är inriktad på framställandet af
malt för afsalu. De kunna drifvas antingen fullt själfständigt, hvilket
är det vanliga, eller ock i förening med annan affärsverksamhet,
såsom t. ex. spannmålshandel. Med ledning af kollegiets fabriksstatistik
och Sveriges handelskalender hafva frågeformulär utsändts
till sammanlagdt 37 anläggningar af här ifrågavarande slag. Beträffande
icke mindre än 9 af dessa har emellertid meddelande ingått,
att de år 1911 ej längre voro i verksamhet, hvarjämte ett par
synbarligen drifvits i så obetydlig omfattning, att de ansetts kunna
lämnas utom räkningen vid en industriell undersökning. Af de nedlagda
mälteriföretagen kommo två på hvardera Kristianstads och
Örebro län samt ett på hvardera Stockholms stad, Malmöhus län,
Skaraborgs län, Gäfleborgs län och Västernorrlands län. De två
oredovisade mälterierna tillhörde Kristianstads och Hallands län.
Efterföljande framställning afser följaktligen sammanlagdt 26 mälterier,
fördelade på landets olika delar enligt tablån å nästföljande
sida.
maltfabriker: fastigheter och inventarier
381
Antal redovisade mälterier, anläggningsår och tillverkare.
Län
Antal
mälte-
rier
Häraf anlagda
Till
v e r k a r e
före år
1903
senare
En-
skilda
per-
soner
Bolag
Aktiebolag
| Antal
Antai:''bolags-  j män
Antal
Antal
aktie-
ägare
Stockholms
län .........
1
1
i
Uppsala
2
2
—
i
_
_
1
43
Jönköpings
1
1
—
i
—
_
Kronobergs
1
1
—
i
_
_
_
Kalmar
1
—
i
i
_
Gottlands
1
1
_
_
_
1
29
Kristianstads
1
1
_
_
_
1
24
Malmöhus
6
6
—
i
2
5
3
37
Göteb. o. Bohus
1
1
_
i
Örebro
2
2
—
i
1
2
Västmanlands
1
1
—
i
_
Kopparbergs
1
1
—
i
_
_
_
_
Gäfleborgs
7
7
—
5
1
3
1
26
Hela riket
26
25
i
15
4
10
7
159
Af samtliga redovisade mälterier komma 13 eller jämnt hälften på
Gäfleborgs och Malmöhus län, hvarest alltså den fristående maltfabrikationen
framför allt lokaliserat sig. Med ett undantag äro
alla mälterierna anlagda före år 1903. Undantaget utgöres af
Rudolf Ohlssons mälteri i Köpings socken af Kalmar län, som trädde
i verksamhet just ofvannämnda år, d. v. s. samtidigt med maltskattens
införande. Efter tillkomsten af nämnda skatt har alltså
ingen maltfabrik af betydenhet grundats, hvaremot åtskilliga sådana
nedlagts, hvilket allt synes tyda på sjunkande konjunkturer för
näringsgrenen i fråga. Förhållandet torde stå i samband med att
bryggerierna i allt större utsträckning försett sig med egna mälterier.
Af de fristående maltfabrikernas innehafvare voro 15 enskilda personer,
4 handelsbolag och 7 aktiebolag. Bolagsmännens antal uppgick
till 10 och aktieägarnes till 159.
Fastigheter och inventarier.
Mälterifastigheterna ägas i regel af resp. tillverkningsfirmor och
disponeras uteslutande för fabriksändamål. Endast i tre fall hafva
mälterierna varit förhyrda, men har det här rört sig om relativt
obetydliga anläggningar, hvilket framgår däraf, att deras gemensamma
taxeringsvärde uppgick till blott kr. 23,000 och hyresbeloppet
till kr. 1,910. Ett af dessa mälterier, beläget i Malmöhus län
och värderadt till kr. 1,000, har tydligen utgjorts af något uthus
382
maltfabriker: fastigheter och inventarier
eller dylikt, alldenstund detsamma ingår i ett taxeringsvärde af kr.
14,000. Förhyrningen har för samtliga ifrågavarande anläggningar
skett på ett år i sänder. Taxeringsvärdenas storlek för alla redovisade
mälterier, fördelade på sina respektive län, framgår af nedanstående
öfversikt, i hvilken äfven intagits värdet å lösa inventarier
för mä.1 ten''driften samt brandförsäkringsvärdena, där sådana särskildt
varit angifna.
Taxerings- och hr and för säkring sv är den samt värdet af lösa inventarier.
L ä
n
Antal
redo-
visade
mälte-
rier
Taxe-
rings-
värde
kr.
Brandförsäkrade
Mälterier utan
angif. brand-  förs.-värde
Lösa inventarier
Antal
Försäk-
rings-
belopp
kr.
Antal
Taxe-
rings-
värde
kr.
Antal
Uppgift
värde
kr.
Stockholms
län
i
160,000
1
150,000
_
_
1
25,000
Uppsala
n
2
145,000
2
155,000
-
-
2
10,550
Jönköpings
n
1
36,600
1
30,550
-
-
i
2,200
Kronobergs
i)
1
3,000
1
5,000
-
-
i
300
Kalmar
n
1
20,500
1
32,500
-
-
i
7,500
Gottlands
n
1
195,000
1
186,000
-
-
i
26,012
Kristianstads
n
1
80,000
1
76,000
-
-
i
21,910
Malmöhus
n
6
280,600
6
259,300
-
-
6
35,401
Göteborgs o.
Bobus „
1
85,500
1
66,650
-
-
1
2,000
Örebro
n
2
6,000
-
-
2
6,000
1
100
Västmanlands
n
1
54,100
1
39,500
-
-
1
14,000
Kopparbergs
n
1
6,000
1
6,000
-
-
1
100
Gäfleborgs
v
7
446,700
7
572,765
-
-
6
7,300
Hela riket
26
1,519,000
24
1,579,265
2
6,000
24
152,373
Taxeringsbeloppen gifva vid handen, att mälterierna äro af ganska
växlande betydenhet. Verkställes en fördelning af taxeringsvärdena
för de enskilda anläggningarna, så befmnes det också, att 4 mälterier
varit taxerade under kr. 5,000, 4 fr. o. m. kr. 5,000 intill 10,000,
4 fr. o. m. kr. 10,000 intill 25,000, 3 fr. o. m. kr. 25,000 intill
50,000, 6 fr. o. m. kr. 50,000 intill 100,000, 4 fr. o. m. kr.
100,000 intill 250,000 samt 1 öfver kr. 250,000. Af de ifrågavarande
mälterierna voro tvenne belägna å ofri grund, hvaraf det
ena i Malmöhus län, värderadt till kr. 14,000 och ingående i ett
totaltaxeringsvärde af kr. 59,600, och det andra i Gäfleborgs län,
MALTFABRIKER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
383
taxeradt till kr. 62,000 och. med tomt upplåten mot tomtören.
Brandförsäkringsvärdena ligga i regel under taxeringsvärdena, hvilket
bör kunna väntas, då fastighetsvärdet äfven omfattar tomtvärdet.
Exempel finnas dock på att brandförsäkringsvärdet antingen jämnt
uppväger eller t. o. m. öfverstiger motsvarande taxeringsvärde, såsom
t. ex. för mälterierna i Kopparbergs och Gäfleborgs län. Förhållandet
torde sammanhänga med omständigheter af samma art som de vid
behandlingen af bryggerierna berörda, och hänvisas därför till framställningen
å sid. 287 o. f. Af mälterierna i Örebro län är det ena
oförsäkradt, och för det andra har intet försäkringsvärde uppgifvits,
hvarför troligen icke heller detta är försäkradt. Taxeringsvärdet
var för det förra kr. 1,000 och för det senare kr. 5,000.
Värdet af lösa inventarier för mälteridriften har redovisats af
sammanlagdt 21 anläggningar till en totalsumma af kr. 152,373.
Från två mälterier med ett gemensamt taxeringsvärde af kr. 76,500
har intet hithörande värde meddelats. Såvidt kunnat utrönas, äro
de angifna inventarievärdena identiska med motsvarande bokföringsvärden,
hvadan alltså ingen uppskattning af deras verkliga värde
af uppgiftslämnarne företagits.
Af de redovisade mälterierna voro 18 belägna i städer, köpingar
eller därmed jämförliga samhällen och 8 å landsbygden. Inom den
förstnämnda gruppen hafva 14 mälterier med ett sammanlagdt
taxeringsvärde af kr. 1,299,300 äfven uppgifvit särskilda tomtvärden.
Vid angifvandet af desamma har antingen det befintliga taxeringsvärdet
eller också ett beräknadt försäljningsvärde legat till grund.
För de 14 mälterierna uppgick det på så sätt erhållna tomtvärdet
till inalles kr. 176,800 eller 13’61 proc. af samma anläggningars
hela fastighetsvärde. Äfven landsbygdsmälterierna hafva i några
fall uppgifvit uppskattningsvärden å sina respektive tomter. För 4
sådana mälterier, taxerade till kr. 36,500, har sålunda redovisats
tomtvärde med kr. 2,650 eller 7''26 proc. af taxeringsvärdet.
Mälteriernas ekonomiska förhållanden.
A. Utgifter.
Mälteriernas viktigaste utgiftspost representeras naturligen af de
inköpta råvarorna, d. v. s. korn. För 25 mälterier har nämnda
inköp ställt sig på följande sätt.
384
maltfabriker: ekonom, förhållanden
Af mälterierna inköpt korn.
Län
Antal
mälterier
Inköpt
Vikt
kg-
kom
Inköpspris
kr.
Inköpspris
pr 100 kg.
kr.
Stockholms
län............
1
50,000
8,000
16-00
Uppsala
Tf ............
2
479,950
56,346
11-74
Jönköpings
tf ............
1
257,900
34,001
13-18
Kronobergs
it ............
1
130,000
18,200
14-oo
Kalmar
IT ............
1
260,000
38,000
14-6 3
Gottlands
v ............
1
1,242,271
162,117
13-0 5
Kristianstads
n ............
1
1,015,300
138,922
13-68
Malmöhus
n ............
6
2,195,333
301,094
13-7 2
Göteborgs o. Bohus
n ............
1
340,800
51,550
15-13
Örebro
n ............
2
80,000
13,450
16-81
Västmanlands
rr ............
1
348,372
50,514
14-50
Kopparbergs
rr ............
1
46,000
6,800
14-78
Gäfleborgs
6
2,712,825
378,422
13-95
Hela riket
25
9,158,751
1,257,416
13-7 3
Från ett mindre mälteri i Gäfleborgs län föreligger ingen uppgift
om korninköpet. Vid vissa mälterier har utom inköpt korn äfven
mältats betydande mängder inlämnadt sådant, såsom t. ex. i Stockholms
län, där ett mälteri mottagit icke mindre än 950,000 kg.
främmande korn för mältning, medan dess afverkning af eget inköpt
korn blott uppgått till 50,000 kg. Inköpspriset å korn har, såsom
af öfversikten närmare framgår, växlat ganska afsevärdt i landets
olika delar. Härvid får emellertid tagas i betraktande, att skiljaktigheterna
delvis kunna grunda sig på olikheter i den inköpta varans
kvalitet. Någon import af korn har icke förekommit vid här åsyftade
mälterier.
Angående mälteriernas öfriga utgiftsposter föreligga ej lika fullständiga
uppgifter som beträffande korninköpet. Anledningen härtill
är delvis att söka i den omständigheten, att vissa mälterier drif vas
tillsammans med annan affärsverksamhet, såsom t. ex. spannmålshandel,
och äga en sådan bokföring, att någon specifikation af de
särskildt på mälteriet kommande utgifterna icke varit möjlig. En
ganska belysande bild af relationen mellan de olika utgiftsbeloppen
kan emellertid icke desto mindre erhallas genom en sammanställning
af utgiftsstaterna för de företag, som meddelat hithörande redogörelse.
Ifrågavarande företag äro till antalet 20 och hafva gemensamt af
-
MALTFABRIKER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN
385
verkat 6,890,428 kg. korn. Förhållandet mellan inköpspriset å
nämnda kvantitet samt de öfriga kostnaderna för fabrikationens
upprätthållande har sålunda gestaltat sig på följande sätt.
Mälteriernas utgiftsstat.
Kr.
°/o af
utgifterna
Inköpt förbrukadt korn ......
.....
934,750
75-03
Löner och arfvoden......
.....
111,742
8-97
Hyror ...........................
6,510
0-52
Räntor å upplånadt kapital.......
54,251
4-35
Utskylder .................
11,041
0-89
Öfriga utgifter ............
.....
127,574
10-24
Summa 1,245,868
100-00
De sammanlagda utgifterna äro alltså till omkring 75 proc. utgifter
för råvaror, hvilket visar, att denna post för mälterierna är
af långt större relativ betydenhet än för såväl de skattefria som
framför allt de skattepliktiga bryggerierna (jfr sid. 363). Bland utgifterna
för råvaror äro liksom vid motsvarande sammanställningar för
bryggerierna äfven inräknade frakter och öfriga kostnader i samband
med kornets transport, i den mån desamma betalats af resp.
tillverkningsfirmor.
Ofvanstående sammandrag omfattar 15 ensamma tillverkare eller
handelsbolag samt 5 aktiebolag. För belysande dels af de två företagsgruppernas
relativa betydenhet sinsemellan, dels af utgiftsposternas
inbördes procentförhållande för de olika ägarekategorierna meddelas
här nedan deras resp. utgiftsstater hvar för sig.
Ensamma ägare och
handelsbolag
Aktiebolag
Förbrukadt korn .....
Kr.
377,617
°/o af ut-  gifterna
74-28
Kr.
557,133
°/o af ut-  gifterna
75-55
Löner och arfvoden
34,271
6-74
77,471
10-50
Hyror.......................
6,510
1-28
—
_
Räntor å upplånadt
kapital
21,496
4-23
32,755
4-44
Utskylder .................
6,242
1-23
4,799
0-65
Öfriga utgifter ........
62,259
12-24
65,315
8-86
Summa
508,395
100-00
737,473
100-QO
I medeltal pr företag ha utgifterna uppgått för ensamma ägare
och handelsbolag till kr. 33,893 och för aktiebolagen till kr. 147,495,
hvilket gifver god föreställning om resp. mälteriers omfattning. SamNykter
hetskommitténs betänkande. IT.
25
386
maltfabriker: ekonom, förhållanden
inanlagda kornförbrukningen utgjorde för de förstnämnda 2,724,213
kg. och för de sistnämnda 4,166,215 kg., d. v. s. i medeltal pr
företag resp. 181,614 kg. och 833,243 kg. Beträffande de olika
utgiftsposternas procentiska storlek utvisar öfversikten bl. a., att
löner och arfvoden för aktiebolagen utgå med afsevärdt högre
relativa belopp än för ensamma ägare och bolag. Samma iakttagelse
har förut gjorts vid behandlingen af bryggerierna, hvarvid äfven
påvisats, att grundorsaken till företeelsen måste anses ligga däri,
att de enskilda fabriksidkarne icke äga att i utgiftsstaten upptaga
lön för eget arbete. I öfrigt uppvisa de två företagsformerna inga
märkligare skiljaktigheter i utgifternas procen tiska fördelning.
Af de här ofvan åsyftade mälterierna hafva samtliga aktiebolag
under tillverkningsåret gått med vinst, medan däremot tvenne en
-
samma ägare redovisat mindre förluster.
Sistnämnda
företag hafva
tillsammans afverkat 101,600 kg. korn,
och deras olika utgiftsposter
hafva uppgått till följande belopp.
Kr.
°/o af ut-  gifterna
Förbrukadt korn ......................................
..
15,320
85-34
Löner och arfvoden .................................
993
5-53
Hyror.............................................................
950
5-2 9
Räntor å upplånadt kapital ......................
—
—
Utskylder ....................................................
60
0-34
Öfriga utgifter ..........................................
629
3-50
Summa 17,952
100-00
Kornet har för dessa mälterier betingat ett medelinköpspris af
något öfver 15 kr. pr 100 kg., hvilket får betecknas såsom ganska
högt och följaktligen torde hafva bidragit till det ogynnsamma affärsresultatet.
B. Inkomster.
Såsom tidigare meddelats, har inköpt korn redovisats af 25 mälterier
till en kvantitet af 9,158,751 kg. Från ett mindre mälteri
hade ingen uppgift i denna del ingått. Af nyssnämnda kornmängd
hafva under året 9,131,480 kg. användts för mältning, hvarvid
erhållits 7,032,238 kg. malt. Den genom mältningen inträdda
viktminskningen uppgår alltså till 22-9 9 proc. af kornets ursprungliga
vikt. Mälteriernas lager af malt utgjorde den 31 dec. 1910
2,017,639 kg. och den 31 dec. 1911 2,003,535 kg., hvadan alltså
det utgående lagret med 14,104 kg. understeg det ingående. Arets
hela maltförsäljning har följaktligen omfattat sammanlagdt 7,046,342
maltfabriker: ekonom, förhållanden
387
kg. För denna kvantitet hafva influtit kr. 1,627,893 netto, hvilket
ger ett nettoförsäljningspris af i medeltal kr. 23-1o pr 100 kg.
Maltet har salts dels till bryggerier, dels till andra afnämare. Fördelningen
på de förra och de senare ställer sig ungefär så, att
skattepliktiga bryggerier köpt 52 proc., skattefria bryggerier 43
proc. och öfriga förbrukare 5 proc. af hela det försålda beloppet.
Försäljningspriset har i de olika fallen företett någon växling, i det
de skattepliktiga bryggerierna betalat omkring kr. 23-4 4. de skattefria
kr. 22-46 och andra afnämare kr. 24-18 pr 100 kg. Att
maltet ställt sig relativt dyrast för de sistnämnda, kan delvis sammanhänga
därmed, att deras inköp varit jämförelsevis obetydliga,
hvarför partipris ej tillämpats i samma grad som för det af bryggerierna
köpta maltet. De skattepliktiga bryggerierna hafva i sin
ordning fått vidkännas ett högre inköpspris å maltet än de skattefria.
Anledningen härtill torde böra sökas däri, att det malt, som
gått till de förra, varit af högre kvalitet än det till de senare försålda.
Någon export af malt har icke förekommit. I samband
med mälteriernas maltproduktion kan äfven nämnas, att tillverkningsförmågan
pr år för de 25 här åsyftade företagen uppgifvits till ett
totalbelopp af 11,409,000 kg., hvilket innebär, att årsproduktionen
utan utvidgning af fabriksanläggningarna skulle kunna uppdrifvas
med ej mindre än 46''9 5 proc.
Vid behandlingen af bryggerierna har påvisats, att vid kornets
mältning vissa affallsprodukter uppstå, såsom half- och slökorn,
skumkorn och maltfen. Kvantiteten eller värdet af dessa produkter
för maltfabrikernas vidkommande har emellertid icke kunnat bestämmas
med stöd af de inkomna uppgifterna. Beräkning af nämnda
förhållanden har följaktligen måst företagas med ledning af samma
från sakkunnigt hall inhämtade upplysningar som de vid motsvarande
beräkning för bryggerierna anlitade (jfr sid. 303 och 304). Vid mältning
af 7,032,238 kg. malt bör enligt anförda beräkningsgrund hafva
erhållits omkring 281,290 kg. half- och slökorn, 84,387 kg. skumkorn
och 386,773 kg. maltfen. Försäljningsvärdet å resp. produkter har
ställt sig ungefärligen sålunda: half- och slökorn kr. 35,161, skumkorn
kr. 4,219 och maltfen kr. 50,280. Då saluvärdet å under
året försåldt malt, såsom förut uppvisats, utgjort kr. 1,627,893,
kommer alltså de 25 här ifrågavarande mälteriernas hela årsproduktion
att representera ett totalförsäljningsvärde af kr. 1,717,553.
Nyss anförda totalinkomstsumma har naturligen dels tjänat att
betacka maltfabrikernas olika utgiftsposter, dels innefattar densamma
deras a rörelsen uppkomna årsvinst. Proportionen mellan dessa två
beståndsdelar kan emellertid icke exakt angifvas, då icke alla upp
-
388
maltfabriker: ekonom, förhållanden
giftslämnare meddelat fullständiga utgifts- och. inkomststater. Dock
kan berörda förhållande klarläggas för den vida öfvervägande delen
af mälterierna, då ju, såsom tidigare anförts, 20 stycken af dessa
insändt tillfredsställande redogörelser för sina utgifter och inkomster.
För åsyftade mälterier, som uppvisat en malttillverkning af omkring
5,306,319 kg., har sålunda inkomstsumman fördelat sig på utgifterna
och vinsten enligt nedanstående procentförhållande.
Inkomsternas fördelning på utgifter och vinst.
Råvaror...................................
Löner och arfvoden.............
Hyror ....................................
Räntor å upplånadt kapital
Utskylder...............................
Öfriga utgifter......................
Vinst .....................................
Kr.
% *
inkomsterna
934,750
69-85
111,742
8-35
6,510
0-49
54,251
4-05
11,041
0-83
127,574
9-53
92,396
6-90
Summa 1,338,264
100-00
Af inkomstsumman, kr. 1,338,264, hafva alltså kr. 92,396 utgjort
vinst, hvilket ger en vinstprocent af 6-9 0. Motsvarande procent
uppgick vid de skattepliktiga bryggerierna till 18-3 3 och vid de
skattefria till 14-4 6, hvilket häntyder på att den fristående maltfabrikationen
utöfvas under relativt ogynnsamma ekonomiska för
-
hållanden.
Företages en jämförelse mellan de ensamma mälteriägarnes och
handelsbolagens vinstförhållanden å ena sidan och aktiebolagens å
andra, så befinnes det, att de förra intagit den gynnsammaste ställningen.
Nämnda iakttagelse belyses närmare af följande sammanställning.
Ensamma ägare och handels-
Aktiebolag
bolag
Kr.
% ^
inkomsterna
Kr.
°/o af
inkomsterna
Förbrukadt korn ............
377,617
65-70
557,133
72-97
Löner och arfvoden ......
34,271
5-96
77,471
10-15
Hyror ..............................
Räntor å upplånadt ka-
6,510
1-13
4-29
pital..............................
21,496
3-74
32,755
Utskylder ........................
6,242
1-09
4,799
0-6 3
Öfriga utgifter ...............
62,259
10-83
65,315
8-5 5
Vinst.................................
66,358
11-55
26,038
3-41
Summa
574,753
100-00
763,511
100-QO
maltfabriker: ekonom, förhållanden
389
Malttillverkningen har för de ensamma fabrikanterna och handelsbolagen
uppgått till ungefär 2,097,917 kg. och för aktiebolagen
till 3,208,402 kg. Vinsten utgjorde för de förra 11- 5 5 proc. af
totala inkomstbeloppet, medan de senare uppvisa den synnerligen
låga vinstprocenten af 3-41. Härvid får dock ej glömmas, att de
ensamma ägarnes och handelsbolagens vinst äfven innefattar ersättning
för respektive industriidkares eget arbete. Af ännu större betydelse
är kanske den omständigheten, att de sist åsyftade maltfabrikerna
i långt större utsträckning än de af aktiebolag ägda
synas hafva mottagit främmande korn till mältning, hvarigenom
vinsten kommit i disproportion till utgifterna för eget inköpt korn.
Som exempel härpå kan nämnas ett mälteri, af hvars hela inkomst,
kr. 49,775, icke mindre än kr. 40,375 eller 81-12 proc. utgjorde
mältningsafgifter för inlämnadt främmande korn. De 5 ofvan redovisade
aktiebolagen äga tillsammans ett aktiekapital af kr. 625,000,
hvarå den uppkomna vinsten utgör något öfver 4 procent. De
enskilda ägarnes i rörelsen insatta kapital är alltför ofullständigt
redovisadt för att en motsvarande beräkning för dem skall kunna
verkställas.
De meddelade sammanställningarna rörande inkomsternas fördelning
på utgifter och vinst omfatta äfven de två företag, hvilka,
enligt hvad som tidigare påvisats, under året gått med förlust.
Vid uppställandet af öfversikterna har förlusten fråndragits det
totala vinstbeloppet, men då densamma blott utgjort kr. 292, har
förfarandet ej i nämnvärd grad inverkat sänkande på vinstprocenten.
C. Tillgångar och skulder.
I de till mälterierna utsända frågeformulären begärdes äfven redogörelse
för deras tillgångar och skulder under hvart och ett af åren
1907 t. o. m. 1911. Af skilda orsaker har denna redovisning dock
blifvit ganska ofullständig. Åtskilliga uppgiftslämnare hafva anfört,
att då mälterirörelsen drifves jämte annan affärsverksamhet, kunde
ifrågavarande specifikation enbart för mälteriet icke åstadkommas,
och för andra smärre företag har tydligen bokföringens bristfällighet
försvårat redogörelsen. Sammanlagdt 10 mälterier hafva
emellertid insändt tillfredsställande balansställningar för hela femårsperioden,
och meddelas här nedan en öfversikt öfver nämnda
ställningar.
390
maltfabriker: ekonom, förhållanden
Tillgångar åren 1907—1911.
1907
1908
1909
1910
1911
Kr.
°/o af
till-  gångar-  na
Kr.
°/o af
till-  gångar-  na
Kr.
°/o af
till-  gångar-  na
Kr.
°/o af
till-  gångar-  na
Kr.
°/o af
till-  gångar-  na
Fastigheter.........
820,795
50-43
856,262
503 2
857,147
48-41
857,756
50-39
867,390
51-93
Inventarier.........
93,865
5-77
104,611
6-15
103,838
5-8 7
106,292
6-25
102,955
6-16
Lager af varor ...
379,415
23-31
442,705
26-02
531,213
30-oo
396,446
23-29
341,553
20-45
Varufordringar ...
189,338
11-63
204,273
12-00
166,849
9-42
189,835
11-15
187,079
11-20
Öfriga tillgångar
144,294
8-86
93,699
5-51
111,545
6-so
151,780
8-9 2
171,370
10-26
Summa
1,627,707
100-oo
1,701,550
100-oo
1,770,592
100-oo
1,702,109
100-oo
1,670,347
100-00
Skulder
åren
1907—
1911.
1907
1908
1909
1910
1911
°/o af
°/o af
°/o*i
°/o af
°/o af
Kr.
skal-
Kr.
skul-
Kr.
skul-
Kr.
skul-
Kr.
skul-
derna
derna
derna
derna
derna
Eget kapital ......
672,409
41-31
667,346
39-2 2
665,396
37-58
664,800
39-06
665,000
39-81
Reserverade medel
102,759
6-31
112,871
6-63
120,866
6-83
133,698
7-85
135,537
8-11
Upplånadt kapital
768,071
47-19
840,809
49-4 2
911,372
51-47
829,377
48-73
779,677
46-68
Behållning.........
84,468
5-19
80,524
4-73
72,958
4-12
74,234
4-36
90,133
5-40
Summa
1,627,707 100-oo
1,701,550 100 oojl,770,592 100 oo 1,702,109 100 oo|l,670,347
100-oo
De i ofvanstående sammandrag ingående företagen kafva under
år 1911 tillsammans afverkat 5,837,583 kg. korn eller 63-7 4 proc.
af hela den förut redovisade inköpta kornmängden (jfr. sid. 384),
hvilket visar, att det företrädesvis är de större fabrikerna, som
lämnat hithörande uppgifter. Hvad beträffar de redovisade tillgångarna
och skulderna, torde den märkligaste skiljaktigheten de
olika åren emellan vara, att året 1909 har att uppvisa a ena sidan det
högsta värdebeloppet för inneliggande lager, å den andra det högsta
upplånade kapitalet och den lägsta behållningen, hvilket allt synes
känneteckna sagda år som ett särskildt dåligt ar för mälteriindustrien.
Ett af de här ifrågavarande mälterierna har för åren 1908 och
1910 uppgifva kapitalbrist med kr. 1,100 hvardera året, och ett
annat mälteri har år 1911 uppvisat sådan brist med kr. 2,855. I
öfversikten äro nämnda brister fråndragna totalbehållningarna för
respektive år, men med hänsyn till deras relativa obetydlighet har
förfarandet icke i afsevärdare grad påverkat skuldernas inbördes
procentförhållanden.
MALTFABRIKER: PERSONAL
391
Mälteriernas personal.
Enligt de inkomna uppgifterna har förvaltnings- och arbetspersonalen
vid samtliga redovisade mälterier under året uppgått till
sammanlagdt 155 personer. Af dessa tillhörde 43 förvaltnings- och
112 arbetspersonalen, hvarvid till den förstnämnda räknats äfven
enskilda ägare och bolagsmän, då icke särskild disponent funnits.
Inalles ingå 23 sådana ägare eller bolagsmän i det uppgifna antalet.
På de olika län, inom hvilka mälterier äro belägna, fördelar
sig den ofvannämnda personalen på följande sätt.
Personalens antal och sammanlagda lön.
Län
Antal
mälte-
rier
Förv.-
nings-
per-
sonal.
Antal
Arbetare
Samman-  lagd lön
Kr.
Antal
Dags-
verken
Stockholms
lön
i
1
9
2,400
10,200
Uppsala
n
2
3
9
2,446
12,203
Jönköpings
n
1
1
3
765
2,314
Kronobergs
r>
1
1
—
—
—
Kalmar
n
1
2
3
774
3,000
Gottlands
n
1
4
13
3,030
21,876
Kristianstads
v
1
1
8
1,998
10,715
Malmöhus
TI
6
11
34
7,184
45,727
Göteborgs o. Boh.
n
1
2
6
1,515
7,050
Örebro
n
2
2
—
—
—
Västmanlands
n
1
3
4
525
1,575
Kopparbergs
r>
1
1
1
90
315
Gäfleborgs
n
7
11
22
5,758
32,316
Summa
26
43
112
26,485
147,291
Bland förvaltningspersonalen äro i enskilda fall inräknade äfven
sadana befattningsinnehafvare, som icke uteslutande sysslat med
göromål för resp. mälteris räkning. Så är exempelvis förhållandet
vid ett mälteri i Västmanlands län, som drifves i samband med
spannmålshandel, och som för båda affärsgrenarna haft en gemensam
förvaltningspersonal på 3 personer. Vid angifvandet af lönerna har
emellertid endast det belopp upptagits, som ansetts rättvisligen höra
komma pa mälteriets del. I ett fall har dock förfarits på delvis
motsatt sätt, i det ingen förvaltningspersonal uppgifvits för mälteriet
under hänvisning till att mälteriets angelägenheter ombesörjas
af personalen vid ett annat af firman drifvet företag. Det meddelade
arbetareantalet omfattar dels årsanställda arbetare, dels arbetare
392
MALTFABRIKER: PERSONAL
under kortare tid, såsom dagsverksantalet tydligen ådagalägger. 1
lönesummorna äro sammanförda alla utgifter i form af aflöningar
till förvaltnings- eller arbetspersonalen, styrelsearfvoden, revisionskostnader
o. d. Någon bestämd slutsats om den åtnjutna lönens
storlek för hvarje redovisad person kan följaktligen ej dragas ur
ofvanstående sammanställning, utan får närmare upplysning härutinnan
sökas i de löneuppgifter, som för flertalet af de redovisade
meddelats å särskilda för detta ändamål a.fsedda bilagor. A dessa
bilagor har utom löneuppgifterna äfven redogörelse lämnats för personalens
olika personliga förhållanden, såsom kön, ålder, civilstånd,
antal hemmavarande personer att försörja, yrkesspecialitet m. m. I
den följande framställningen skola berörda förhållanden behandlas
dels för förvaltningspersonalen, dels för arbetspersonalen.
Förn alt ningsperson alen.
Vid mälteriernas förvaltning hafva, såsom nyss meddelats, sammanlagdt
43 personer varit sysselsatta. Af dessa voro emellertid 23 ensamma
mälteriägare eller bolagsmän, för hvilka inga särskilda löner blifva
upptagna. Då ifrågavarande personer dessutom i regel icke
insändt redogörelser rörande sina egna personliga förhållanden, hafva de
i efterföljande tablå uteslutits. Nämnda tablå har på detta sätt kommit
att omfatta inalles 20 personer enligt nedanstående specifikation.
Förvaltningspersonalens kön, ålder, civilstånd etc. samt löner.
Yrkesspecialitet, kön och
civilstånd
Antal
redo-
visade
De
redo-
visades
ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
år
syssel-  satt i
mälteri-  industri
Antal
år an-  ställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-  tid i
timmar
1 Sam- :
Lön manlagd
under , inkomst
året !af
arbete
Er. i Er.
i m
e d o 1 t a 1
1
Manliga:
j Disponenter, direktörer,
gifta
5
54-6 0
4-20
21-oo
14-26
10-oo
3,080
1,470
„
„ ogifta
2
55*oo
1-60
32-oo
8-oo
12-oo
5,150
—
Maltmästare, gift .........
1
—
4-oo
7-oo
7-oo
—
4,600
—
Kamrer, ogift...............
1
31-oo
—
7-oo
7-oo
—
500
6,338
Kassörer, gifta ............
3
44-oo
1-67
25oo
27-63
10-oo
4,167
1,200
„
ogifta...............
1
61-oo
—
40-oo
35-oo
—
500
3,145
Bokhållare, gifta .........
2
31-oo
3-oo
8-50
8-60
10- oo
1,500
450
Kontorsbiträden, ogifta...
3
37-33
—
10-6 7
10-6 7
8-oo
1,173
—
i Kvinnliga:
\ Kassörska, ogift............
1
24-oo
—
4-oo
4-oo
7-oo
1,200
—
Kontorsbiträde, ogift ...
1
36-oo
—
2-oo
2-oo
8-oo
480
—
Summa
20
_
—
—
—
—
—
MALTFABRIKER! PERSONAL
393
De till grund för öfversikten liggande uppgifterna äro, som synes,
så fåtaliga, att det delvis icke kunnat bli fråga om någon medeltalsberäkning.
I det skick tabellen befinnes, lämnar densamma dock
god upplysning om den aflönade förvaltningspersonalens olika förhållanden.
Särskildt bör observeras, att den manliga personalen i
stor utsträckning drager inkomst af annat arbete än vid mälteriföretagen.
I några fall, såsom för den redovisade kamreren och
ogifta kassören, är anställningen vid resp. mälteri synbarligen endast
en ringa bisyssla, som skötes genom en eller annan timmes arbete
per dag. I de angifna lönerna ingår äfven värdet af åtnjutna särskilda
förmåner. Af uppgifterna att döma är den enda förekommande
formen af sådana förmåner helt eller delvis fria bostäder,
som tillkommit sex disponenter. Det sammanlagda lönebeloppet för
dessa utgjorde kr. 20,300, hvaraf kr. 2,400 representeras af naturaförmånernas
uppgifna värde.
Arbetspersonalen.
Enligt tab. sid. 391 sysselsattes år 1911 sammanlagdt 112 arbetare
vid mälterierna, hvarförutom extra hjälp i vissa fall kan hafva anlitats.
Af det angifna antalet hafva 42 årsanställda arbetare och 56 arbetare
på kortare tid närmare specificerats å de härför afsedda bilagorna. För
den förstnämnda gruppen har nämnda specifikation lämnat följande
resultat.
De årsanställda arbetarnes ålder, civilstånd etc. samt löner.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
Antal
redo-
visade
De
redo-
visades
ålder.
Antal
år
Antal
hemma-  varande
per-  soner
att för-  sörja
Antal
syssel-  satt i
mälteri-  industri
Antal
år an-  stånd
hos nu-  varande
arbets-  givare
Daglig
arbets-  tid i
timmar
Arbets-1
lön
under
året
Kr.
i
m e c
e 1 t
11
|
| Maltmästare, gifta..................
5
38-2 5
3-20
14-60
11-40
10-oo
1,540
„
ogifta ...............
1
34-00
—
17-oo
3-oo
—
1,900
Maskinist, gift .....................
1
60'' oo
roo
18-00
18-oo
12-oo
1,380
Mältare, gifta........................
20
47-0 5
3-30
1420
ll-oo
10-24
1,093
„
ogifta .....................
6
40-33
l-oo
14-6 7
12"50
10-oo
1,126
Torkare, gifta........................
3
47-33
3-oo
11-33
11-33
10-6 7
1,429
„
ogifta .....................
1
—
—
18-oo
8-oo
10-oo
1,177 j
Kusk, ogift...........................
1
66-oo
l-oo
30-oo
30-oo
10-00
1,017
Stalldräng, gift .....................
1
68-00
l-oo
35-oo
35-oo
10-oo
900
Diverse arbetare, gifta............
3
53-6 7
4-oo
23-oo
11-38
10-oo
800
Summa
42
-
| -
1 -
1 -
_
394
MALTFABRIKER''. PERSONAL
Beträffande uppgifternas antal för de olika yrkesspecialiteterna
gäller delvis samma omdöme som ifråga om förvaltningspersonalen.
Några kvinnliga arbetare användas synbarligen icke vid mälterierna.
De redovisade maltmästama äro i allmänhet att betrakta som förmän,
hvilka deltaga i det inom mälteriet förekommande arbetet, och
hafva de därför i regel upptagits bland arbetspersonalen. I enstaka
fall vid de större maltfabrikerna är dock maltmästaren i lönehänseende
och ställning för öfrigt bestämdt skild från arbetarne och
har under sådana förhållanden hänförts till förvaltningspersonalen.
De angifna diverse arbetarne äro magasinskarlar, putsare o. d. Dör
en af dessa har utom förtjänst vid mälteriet, kr. 600, redovisats
inkomst af annat arbete med kr. 960, som torde härröra från portvaktsbefattning
el. dyl.
Utom de årsanställda arbetarna sysselsätta mälterierna, såsom ofvan
framhölls, ett flertal mera tillfälliga arbetare. Detta sammanhänger
med maltfabrikationens särskilda beskaffenhet, i det mälterierna vanligen
äro i gång endast under en del af året. Den för tillverkningen
behöfliga råvaran inköpes nämligen årligen efter kornskördens
afslutande, hvarefter mältningen fortgår i 7 k 8 månader. Under
denna tid är behofvet af arbetskraft gifvetvis större än under sommarmånaderna,
då arbetet hufvudsakligen består i maltets distribution,
reparationsarbeten o. d. Då således användandet af extra arbetare
i stor utsträckning kan sägas vara utmärkande för mälteriindustrien,
har det befunnits lämpligt att meddela en sammanställning äfven
rörande nämnda personals löneförmåner och förhållanden i öfrigt.
De tillfälliga arbetarnes ålder, civilstånd etc. samt löner.
Yrkesspecialitet och
civilstånd
De re-  dovisa-  des
antal
Ålder.
Antal
år
Antal
hemma-
varande
personer
att
försörja
Antal år
syssel-  satt i
mälteri-  industri
Antal år
anställd
hos nu-  varande
arbets-  givare
I
arbete
under
året.
Antal
veckor
Daglig
arbets-
tid.
Antal
timmar
Vecko-  lön pr
arbe-  tare
Kr.
Samman-  lagd in-  komst af
annat
arbete
pr år
Kr.
i medeltal
Maltmästare, gifta
3
41*6 7
2*6 7
14*33
10*6 7
35*oo
10*33
24*6 5
458
Mältare, gifta......
26
42*oo
3*23
10*88
8*02
31*81
9*08
20*49
277
„
ogifta ...
6
30*8 7
0*83
5*17
5*6 7
30*6 7
10*oo
19*60
231
Torkare, gifta......
8
34*25
3*7 5
4*88
4*06
34*63
7*75
21*01
160
„
ogifta ..
2
42*50
2*50
3*50
3*50
29*oo
11*00
21*16
240
Kornskyfflare, gifta
3
38*6 7
2*3 3
2*33
2*33
24*6 7
11*00
21*42
158
»
ogift
1
26*oo
—
1*00
1*00
20*o o
11*00
25*40
200
Eldare,
gifta...
2
47*50
4*50
16*oo
16*oo
30*oo
10*00
20*98
310
Arbetare
„ ...
5
40*20
2*80
5*75
57 5
27*60
10*20
18*12
205
Summa
56
MALTFABRIKER: PERSONA L
395
Under den del af året, då här ifrågavarande arbetare icke varit
anställda vid mälterierna, hafva de i allmänhet sökt sig förtjänster
på andra håll. Det stora flertalet synes hafva ägnat sig åt grofarbete
af olika slag. Somliga hafva sysslat med körning vid bryggerier
eller på annat håll, medan åter andra varit anställda vid
tegelbruk. En och annan har arbetat som murare, timmerman,
bryggeriarbetare eller boddräng.
De i det föregående angifna arbetslönerna omfatta dels kontanta
sådana, dels värdet af åtnjutna särskilda förmåner. Den kontanta
lönen har utbetalats antingen i form af års-, månads- eller annan
tidlön eller ock efter ackord. I hvilken utsträckning den ena eller
andra löneformen tillämpats vid de enskilda fabrikerna kan dock
ej med säkerhet afgöras, alldenstund de inkomna uppgifterna i denna
del icke varit tillräckligt upplysande.
De särskilda förmånerna hafva utgjorts dels af naturaförmåner,
såsom fri bostad, bränsle och lyse, dels af andra förmåner, såsom
hyresbidrag, försäkringspremier och sjukhjälp. Det förstnämnda slaget
har dock synbarligen tillkommit endast årsanställda arbetare, af
hvilka 15 stycken eller 35-7 proc. af hela antalet sådana åtnjutit
förmåner af ifrågavarande art. Dessa 15 arbetare uppburo under
året i kontant lön kr. 13,601, hvartill kommo 2,281 kr., utgörande
det uppgifna värdet af förmånerna. Af den totala inkomsten, kr.
15,882, representerade alltså dessa 1 6• 7 7 proc., hvarvid äfven hyresbidrag
medräknats.
Vida allmännare hafva öfriga extra förmåner af arbetarne åtnjutits.
Af den samlade arbetspersonalen hafva sålunda icke mindre
än 100 arbetare eller 89''2 9 proc. redovisats såsom olycksfallsförsäkrade,
och vid sjukdom har fri läkarvård helt eller delvis kunnat
erhållas af 79, fri medicin af 41 och annat sjukdomsunderstöd af
19 arbetare. Olycksfallsförsäkringen synes i allmänhet med vissa
tilläggsbestämmelser vara afpassad i enlighet med arbetsgifvares lagstadgade
ersättningsskyldighet vid olycksfall i arbete. De särskilda
tilläggsbestämmelserna afse att på ett eller annat sätt höja försäkringens
effektivitet. Sålunda är densamma i vissa fall utsträckt att
gälla äfven utom arbetet. Vanligen utgår vidare ersättningen fr. o. m.
någon af de första dagarna efter olycksfallet. Det lämnade understödet
är därjämte ofta större än det lagstadgade af 1 kr. pr dag
och uppgår ej sällan till 1-5 0 ä 2 kr. Medför olycksfallet invaliditet
eller döden, utfaller stundom ett försäkringsbelopp, varierande mellan
1,000 och 3,000 kr.
Af de arbetare, som åtnjutit fri läkarvård och medicin, hafva några
dessutom haft tillgång till fri lasarettsvård. För öfrigt har sjuk
-
396
SAMMANST. AF NÅGHA VIKTIGARE EKONOM. DATA
domsunderstödet bestått däri, att arbetarne fått behålla sin aflöning
helt eller delvis under någon längre eller kortare tid. Vid ett par
fabriker utbetalas sålunda full lön till arbetarna under hela sjukdomstiden.
Vid ett annat mälteri utgår i händelse af sjukdom half
aflöning till de arbetare, som varit anställda mera än ett år, och
vid åter ett annat mälteri göres intet afdrag å lönen, om sjukdomen
icke blir långvarigare än en ä två veckor. Särskilda sjukkassor
för mälteriernas personal hafva ej förekommit, och några
uppgifter rörande arbetarnes medlemskap i andra sådana föreligga
icke. I fråga om personalens sjukdomsförhållanden hafva ej heller
några upplysningar varit tillgängliga, frånsedt någon enstaka uppgift
utan särskildt intresse.
Sammanställning af några viktigare ekonomiska data ur den föregående
redogörelsen för tillverkningen af och handeln med spirituösa,
vin och maltdrycker.
Värde af
fastighet
kr.
Värde å
lösa inven-  tarier
kr.
Förvalt-
nings-
personalens
antal
Arbetare-
personalens
antal
Utbetalta
löner
kr.
3,668,000
54
215
519,893
903,099
4
25
23,624
4,965,031
166
877
376,955
5,410,705
7,130,687
84
240
606,877
5,544,600
1,067,108
351
7) 3,158
8) 4,003,104
9 3,993,500
1,173,478
610
708
2,302,036
9)
122,500
96,173
53
91
168,603
12,500
74,110
29
40
92,479
s) 55,679,971
s) 19,464,841
s)
848
4,968
s) 8,992,086
*) 5,589,668
s) 2,405,209
6)
34
2,061
9) 1,436,300
1,519,000
6)
152,373
43
112
147,291
118,972,553
2,276
12,495
18,669,248
Pressjästfabriker .......
Sulfitbrännerier.........
Ofriga brännerier .....
Reningsverk .............
Brännv.-försäljningsbol
Vin- och spirituosahandlare
med utminuterings
rättighet
..................
Vinhandlare utan utmi
nuteringsrättighet.
....
Vinfabriker.................
Skatteplikt, maltdrycks
bryggerier
..............
Skattefria maltdrycks
bryggerier
..............
Maltfabriker ..............
Summa
J) Häraf falla 2,314,550 kr. å den del af fastigheten, som utnyttjas för vin- och
spirituosaaffären. 2) Häraf falla 62,700 kr. å den del af fastigheten, som tages i anspråk
för vinhandelns räkning. 8) Uppgift saknas från 12 skattepliktiga bryggerier.
4) Beloppet afser 585 svagdricksbryggerier. 6) Beloppet afser 504 svagdricksbryggerier.
6) Uppgift saknas från 2 maltfabriker. ’) Inklusive den af föreståndame i brännvinsförsäljningsbolagen
aflönade tjänstepersonalen. 8) Inklusive de af föreståndame i
brännvinsförsäljningsbolagens utskänkningsrörelse uthetalta lönerna till deras tjänstepersonal.
9) Beräknadt belopp.
TABELLER
i
1
2
3
4
5
6
i 7
i 8
j 9
I 10
I
11
12
13''
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Tab. 1. Bränn vinsförsälj
1
2
3
*
5
6
1
s i
9
Brännvin,
rena
dt, re
d u c e
r a d t
till
50 %
I n k ö
P *
1
Bolagsstyrelsens säte
Behållning
I n
3 m Sv
e r i g
e
Öfver-
>7»
1910
Däraf fr. inneh.
mål
Inalles
af utmiimte-
Tingsrätt
liter
kr.
liter j
kr.
liter
kr.
ter
liter
Stockholms stad
859 435
799 845
3 513 104
3 295 081
-
-
-
4 372
Stockholms län.
Norrtälje ......................
10 747
11230
111 329
108 449
_
__
_
122 07
Sigtuna .........................
14 032
13 727
53 763
52''096
_
_
_
67 7
Södertälje......................
10 391
10 041
276 049
265*810
_
_
—
286
Vaxholm ........................
1197
1 156
58 446
54 611
_
_
—
59
Öregrund ........................
4 283
4 362
12 299
11 953
—
— i
—
16
Östhammar .....................
7 440
7 514
67 292
65 051
_
_
_
74 7
Djursholm........................
167
160
942
1060
_
—
—
1
Sundbyberg .....................
3 240
3 160
257 399
246 328
—
_
543
2611
Saltsjöbaden.....................
—
813
781
—
—
—
81
Länet
51 497
51 350
838 332
806 139
-
—
543
890 37
Uppsala län.
Uppsala...........................
5 392
5 228
411 309
383 645
__.
_
416 70
Enköping ........................
13117
12 723
167 420
157 635
-
-
—
180 53
Länet
18 509
17 951
578 729
541 280
~
—
—
597
Södermanlands län.
Nyköping ........................
20 731
20 274
260 451
246 243
40
281
Eskilstuna........................
26 160
25 579
299 066
287 428
—
—
—
325
Mariefred ........................
1996
1953
37 942
37 649
_
_
4
39
Strängnäs ........................
27 564
27 025
63 325
60 106
—
—
367
91
Torshölla ........................
2 029
1985
33 342
32 247
_
_
—
35 371
Trosa ..............................
14 466
14 234
54 536
51985
_
_
108
69 11
Malmköping.....................
11 015
10 783
156 587
147 862
—
—
—
167
Länet
103 961
101 833
905 249
863 520
—
—
519
1009 7
Östergötlands län.
Linköping ........................
5 891
5 763
222 484
215 511
_
_
_
228 37
Motala ..........................
2 317
2 248
104 824
101 627
_
—
107 14
Norrköping ....................
28 674
27 016
534483
519 128
—
—
563 15
Skenninge.......................
2 851
2 783
58 690
56 724
—
—
61541
Söderköping....................
141
14S
16 926
17 555
—
—
—
17 06
Vadstena .......................
2 673
2 673
42 746
40 916
—
_
—
45419
Valdemarsvik .................
26 736
26 446
72 561
70 715
—
—
-
99 297
Läne
69 283
67 083
1 052 714
1 022 175
—
-
-
1121997
399
bolagens varuomsättning år 1911.
10
1 11
12
1
''3
1
14
1 18
16
1 ii
18
1
19
j
20
Brännvin, re
n a d t,
r e d u
c e r a
d t t
i 1 1 50
°/o
I egen utminutering
liter |
kr.
F 8 r s il t
|
I egen utskänk-  ning
| liter |
kr.
Till elle
inneh
af utr
liter
r genom
afvare
n. rätt
kr.
An-  vänt
för egen
tillverk
ning
liter
Under-
mål
liter
Behållning
d. "/» 1911
liter | kr.
Summa
liter
3 249 051
5 745 273
602 618
1 308 122
520 870
484 409
4 372 539
1
96 623
161 752
2 500
8 720
6 015
315
16 623
15 792
122 076
2
51251
78 108
1896
3 878
—
—
—
455
14 193
13 807
67 795
3
260 224
416 250
16 419
39 092
2047
3 774
2 742
_
5 008
4 852
286 440
4
53 562
88 068
4 670
12 232
—
—
814
—
597
569
59 643
5
8 721
14 633
797
2 726
—
_
1203
118
5 743
5 456
16 582
6
62133
104 983
17
28
—
—
5 571
59
6 952
6 604
74 732
7
—
—
1053
4158
—
—
—
_
56
53
1 109
8
243 924
427 232
3 027
5 289
—
—
8 381
—
5 850
5 674
261182
9
—
—
207
900
435
699
—
—
171
162
813
10
776 438
1 291 026
30 586
77 023
2 482
4 473
24 726
947
55193
52 969
890 372
240 337
429,143
10 047
29 585
152 263
7 676
6 378
6105
416 701
11
136 301
236 190
10 882
27 839
-
-
14 885
1351
17118
16 313
180 537
12
376 638
665-333
20 929
57 424
167 148
9 027
23 496
22 418
597 238
204 564
353 835
32 455
73 159
33 205
124
10 874
10 188
281 222
13
250 276
417 143
58 167
144 082
—
—
2 093
552
14 138
13 628
325 226
14
34 625
56 456
3191
7 513
—
—
_
—
2126
2 075
39 942
15
65 108
110 419
4 936
8 371
—
—
_
_
21 212
20151
91 256
16
25 197
40 272
4195
12 038
_
—
2 214
—
3 765
3 683
35 371
17
48101
79 154
630
1500
—
—
5 617
—
14 762
14 039
69 no
18
141154
230 038
3 052
7 630
—
—
14 577
476
8 343
8 059
167 602
19
769 025
1 287 317
106 626
254 293
57 706
1152
75 220
71823
1 009 729
161 555
307 724
6 320
19 429
52 788
7 712
7 462
228 375
20
83 986
151 065
2175
5120
—
—
17 580
12
3 388
3 219
107 141
21
412 127
775 326
28167
81446
—
—
91841
845
30177
28 449
563 157
22
45 388
77 160
3161
4 573
—
—
10 816
43
2133
2 086
61541
23
—
—
3 449
10 667
12 933
20 939
—
10
675
702
17 067
24
32 294
54 428
4 637
13 668
—
—
6 381
_
2107
2 044
45 419
25
|
58 415|
96 902
—
—
—
—
14 053
130
26 699
26119
99 297
26
|
793 765| 1462 605|
47 9091
134 9031
12 933
20 9391193 4591
1040
72 891
70 081
1 121 997
400
Tab. 1 (forts.). Brännvins försäljning-s
Bolagsstyrelsens säte
Jönköpings län.
Jönköping
Eksjö ......
Länet
Kronobergs län.
Växjö ....
Ljungby
Länet
Kalmar l&n.
Kalmar ......
Borgholm ....
Oskarshamn
Vimmerby ...
Västervik ....
Mönsterås ...
Mörbylånga
Nybro........
Länet
Gottlands län.
Visby
Blekinge län.
Karlskrona.
Karlshamn .
Ronneby....
Sölvesborg.
Länet
Kristianstads län.
Kristianstad
Simrishamn
Ängelholm..
Båstad ......
Degeberga ..
Hässleholm
Tomelilla ..
Länet
2 1
3
1
* 1
5
1
« 1
’ 1
8 1
9
B r ä n
n t 1 n,
renad t, rec
u c e
a d t
till
50 °/o
1
Inköp
t
Behållning
I n c
m Sv
e r i g
e
Öfver-
Summa
1910
Däraf fr. inneh.
mål
af utminiite-
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
9 436
9 290
286 583
268 601
296 019
2 047
2 047
153 801
142 6291
—
—
59
155 907
11483
11337
440 384
411 230
59
451 926
7 756
7 454
264 990
245 383
12
272 758
4 515
4 408
86 408
81 435
86 408
81 435
—
90 923
t
12 271
11862
351 398
326 818
86 408
81435
12
363 681
107 678
98 795
278 055
260 563
385 633
9 191
8 824
44187
42137
—
—
—
53 378
39 582
37 797
176 686
162 618
—
—
1688
217 956
4 651
91 721
91 691
84 356
—
—
299
96 641
9 208
8 817
100 479
96 376
—
—
—
109 687
16 030
15 271
48 438
47 086
—
—
—
64 468
13 651
13 651
40 204
39 413
—
—
—
53 855
10 620
10 606
76 290
74 777
—
—
—
86 910
t 210 511
285 482
856 030
807 326
~
1987
1 068 528
14 955
15 255
216 570
213 706
_
231 525
18 375
56 507
213 269
199 010
796
232 440
984
1728
115 731
106 908
—
—
—
116 715
6 766
6 643
110 124
102 548
—
—
626
117 516
2 736
2 704
81825
76 050
—
—
84 561
it
28 861
67 582
520 949
484 516
1422
551 232
1475
1396
284 911
260 829
—
286 386
4 044
3 899
114 438
108 029
—
—
—
118 482
5 632
5 365
193 982
177 354
—
—
199 614
_
_
87 711
81502
_
—
—
87 711
1463
1439
38 890
38 278
38 890
38 278
40 353
5 315
5 055
230 738
212 509
—
—
—
236 053
1 767
1672
123 607
114 339
—
—
47
125 421
ät
19 696
18 826
1074277|
992 840
| 38 890
38 278
471 1094 0201
401
bolagens varuomsättning år 1911.
10
1 u
12
13
14
1
13
|
16
17
18
1
19
20
B
r ä n n y
in, re
n a d t,
r e d u
c e r a
d t t
ill 50
7°
Före
å 1 t
An-
vänt
I egen utminute-
Till eller genom
för egen
Under-
Behållning
Summa.
ring
ning
innehafvare
af utm. rätt
tillverk.
ning
mål
d. S1/i, 1911
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter .
liter
liter
kr.
liter
158 210
263 683
34 061
81099
3 581
5 013
55 449
809
43 909
41 218
296 019
27
126 866
201 753
5 952
12 852
5 690
7 759
11 734
—
5 665
5 176
155 907
''28
285 076
465 436
40 013
93 951
9 271
12 772
67 183
809
49 574
46 394
451 926
199 986
345 334
11799
28 761
53 126
7 847
7 438
272 758
29
88 141
137 533
158
431
-
—
—
—
2 624
2 4931
90 923
30
288 127
482 867
11957
29 192
—
53 126
—
10 471
9 931
363 681
252 413
441 734
7 352
17 645
78 236
611
47 021
44 612
385 633
3 1
39 455
67 005
—
—
—
—
_
16
13 907
13 212
53 378
32 1
128 477
214 128
11381
32 518
1313
2 205
28 330
_
48 455
44 511
217 956
81 505
138 356
2 807
5 389
—
—
4 245
—
8 084
7 613
96 641
34
96 642
174 253
2 229
4 376
—
—
_
—
10 816
10 582
109 687
35
48 078
81 063
—
—
—
—
—
14
16 376
15 329
64 468
36
36 755
65 144
—
—
—
—
5 229
5
11866
11576
53 855
37
82 728
142 761
—
—
—
—
—
274
3 908
3 713
86 910
38 1
766 053
1 324 444
23 769
59 928
1313
2 205
116 040
920
160 433
151 148
1 068 528
200 419
353 688
9 413
25 456
11461
575
9 657
9 767
231 525
39
198 481
372 152
11486
21 096
10 384
12 089
10 994
232 440
40
98 152
184 036
9 533
18 904
—
—
7 676
17
1 337
2 436
116 715
41
86 148
153 827
5 930
15 179
344
511
22 029
6
3 059
2 881
117 516
42
62 299
98 307
6 057
13 704
—
—
12 900
328
2 977
2729
84 561
43
445 080
808 322
33 006
68 883
344
511
52 989
351
19 462
19 040
551232
196 576
315 898
28 336
64 984
58 447
3 027
2 771
286 386
44
102 793
153 926
1394
3 320
3 071
4 570
6 720
40
4 464
4 379
118 482
176 444
269 960
1650
2 444
—
—
12 538
—
8 982
8 533
199 614
46 ;
81 188
115 983
941
2 795
—
—
—
61
5 521
4 995
87 711
47
37 071
53 021
637
2137
—
—
2 352
293
—
_
40 353
48 !
192 017
285 726
4 872
11 600
—
—
30 430
_
8 734
8 297
236 053
49
112 517
160 738
3 412
6 499
—
—
8 635
—
857
811
125 421
50 ;
898 6061
1 355 252|
41242
93 779
3 071
4 570| 119 122
394
31 585
29 786
1094 020
:
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
26
402
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
1
2
8
4
ä
6
7
8
9
B r ä
urin,
rena
dt, re
d u c e
r a d t
till
50 »/.
I n k ö
P *
Bolagsstyrelsens säte
Behållning
I n
om Sv
e r i g
e
Öfver-
Summa
31/l2
1910
Däraf fr. inneh.
mål
Inalles
af utminute-
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
Malmöhus län.
51
Malmö ...........................
7 200
6 900
1 046 887
966 433
_
—
—
1 054 087
52
Eslöf ..............................
6 364
6 077
148 757
136 087
—
—
—
155 121
53
Hälsingborg .....................
735
698
391 650
361 507
—
—
—
392 385
54
Landskrona .....................
7 736
7 117
183 534
170 027
—
—
—
191 270
55
Lund ..............................
3 085
2 891
293 232
277 125
—
—
—
296 317
56
Skanör ...........................
1059
1017
62 605
57 597
—
—
—
63 664
57
Trelleborg ........................
11347
10 794
167 287
153 592
—
—
—
178 634
58
Ystad ..............................
7 550
7 056
264 821
240 067
—
—
—
272 371
59
Anderslöf ........................
6 762
6 431
77 944
74 148
—
—
—
84 706
60
Dalby..............................
5 757
6 109
67 693
64 751
—
—
—
73 450
61
Efverlöf ...........................
1569
1498
83 363
77 619
—
—
—
84 932
62
Höganäs...........................
743
729
47 543
44 732
—
—
—
48 286
63
Hörby..............................
5 028
5 226
77 306
70 339
—
—
—
82 334
Hör
3 501
3 356
50 Öl 0
45 785
53 520
65
Löberöd ...........................
2110
2 026
44 869
41 615
_
—
—
46 979
66
Löfvestad ........................
1 350
1293
64 915
60 388
—
—
—
66 265
6 7
Raus ..............................
3 260
3106
38 033
35 628
_
—
—
41 293
6S
Röstånga ........................
2 046
1 978
76 143
70 728
—
—
—
78 189
69
Sjöbo ....................... ......
3 762
3 614
78 362
72 471
_
—
70
82 194
70
Skurup ...........................
7 910
7 546
134 434
128 286
—
—
—
142 344
71
Teckomatorp.....................
5 336
5 033
105 162
95 772
—
—
—
110 498
72
Tågarp ..........................
3 056
2 922
73 612
68 291
—
—
—
76 668
73
Veberöd..........................
1 671
1609
46 374
43 506
—
—
—
48 045
74
Väsby............................
2 670
2 563
35 222
33 101
—
—
—
37 892
75
Ostraby ..........................
2 996
2 981
38 323
35 361
—
—
—
41 318
Länet
104 602
100 570
3 698 090
3 424 956
—
—
70
3 802 762
Hallands län.
76
Halmstad ........................
8 219
7 890
280 962
262 267
—
—
—
289 181
77
Falkenberg .....................
11 360
11 302
200 117
185 437
—
—
67
211 544
78
Kungsbacka .....................
5 580
5 431
124 178
116 647
—
—
129
129 887
79
Laholm ...........................
8 618
9 925
157 189
144 422
—
—
—
165 807
80
Varberg ...........................
17 553
16 782
231 662
219 308
—
—
—
249 215
Länet
51 330
51 330
994 108
928 081
—
—
196
1 045 634
Göteborgs och
Bohus lån.
81
Göteborg ........................
21344
20 500
1 452 677
1 345 119
—
—
—
1 474 021
82
Kungälf...........................
6135
6 193
111 018
105 168
—
—
—
117 153
83
Lysekil ...........................
5 225
5168
238 251
219 191
—
—
—
243 476
84
Marstrand........................
2 061
1 965
77 126
73 714
—
—
—
79 187
85
Strömstad ........................
7 437
7 038
119 049
112 678
—
—
1055
127 541
86
Uddevalla ........................
22 077
23 252
327 875
314 722
—
.—
2 056
352 008
Länet
64 279
64116
2 325 996
2 170 592
—
—
3111
2 393 386
bolagens varuomsättning år 1911
403
10
1 ii
1 12
|
18
1
14
15
1 16
17
1 is
1
19
20
B
r ä n n t
i
d, re
n a d t,
r e d u
c e r a
d t t
ill 50
0/
lo
Fors
a
11
An-
I egen utminute-  ring
I egen utskänk-  • ning
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
vant
för egen
tillverk-  ning
Under-
mål
Behållning
S1/is 19H
Summa
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
796 523
1 185 226
248 415
440 210
9 149
8 646
1 054 087
1
51 1
151 853
225 869
—
—
—
—
_
826
o 449
2 285
155 121
52 I
289 270
451 984
57 384
137 515
—
—
41 704
280
3 747
3 466
392 385
53
169 103
244 593
10 518
24 838
—
—
962
125
10 562
10 118
191 270
54
243 301
362 076
48 663
85 791
—
—
_
357
3 996
3 796
296 317
55
62 626
82 159
—
—
—
—
—
126
912
866
63 664
56
156 773
221 551
10 096
20 965
—
—
_
319
11 446
10 874
178 634
57
208 391
340 007
32 368
51789
—
—
25 546
555
5 511
5 236
272 371
58
78 438
112 027
—
—
—
—
—
326
5 942
5 645
84 706
59
64 165
89 641
—
—
—
—
1 865
543
6 877
7 270
73 450
60
84 056
116 298
—
—
—
—
—
423
453
433
84 932
61
44 253
63 238
—
—
—
—
502
454
3 077
2 923
48 286
62
67 138
96 118
970
2 249
—
—
11017
41
3 168
3 010
82 334
63
52 077
74 774
—
—
—
—
—
373
1 070
1 017
53 520
64
44 171
63 117
580
1 656
—
_
—
35
2193
2 083
46 979
65
58 543
83 633
1 843
4 945
—
_
4 857
13
1 009
943
66 265
66
34 746
54 899
2 956
7 488
—
—
—
213
3 378
3 061
41 293
67
74 749
107 674
1 121
3 002
—
_
—
133
2186
2 037
78 189
68
73 132
104 169
4 655
11 112
—
_
—
_
4 407
3 666
82194
69
126 029
178 615
—
—
—
—
7 611
461
8 243
8 078
142 344
70
104 080
149 505
1 386
3 781
—
—
—
88
4 944
4 697
110 498
71
70 601
106 076
623
1 867
—
—
—
696
4 748
4 440
76 668
72
46 906
65 468
—
—
—
—
—
658
481
464
48 045
73
34 841
50 179
—
—
—
—
454
408
2189
2 080
37 892
74
38 334
55 242
—
—
—
46
276
2 662
2 529
41 318
75
3 174 099
4 684 138
421 578
797 208
94 564
7 729
104 792
99 663
3 802 762
1
218 772
373 323
31 052
74176
26 137
47 784
2105
753
10 362
9 844
289 181
7 6
186 301
295 880
18 606
39 244
—
—
—
_
6 637
6 312
211 544
7 7
116 086
188 342
5 778
14444
—
—
—
_
8 023
7 937
129 887
78
141 312
210 200
3 797
9 040
4 910
7 306
9127
_
6 661
6 154
165 807
79
206 386
327 054
26 272
64 492
—
—
786
980
14 791
13 830
249 215
80
868 857
1 394 799
85 505
201 396
31047
55 090
12 018
1 733
46 474
44 077
1 045 634
1 056 624
2 031 823
397 383
908 820
20 014
18 961
1 474 021
81 ‘
105 035
166 334
92
224
—
—
—
502
11 524
11 127
117 153
82
225 561
306 469
12 857
22 360
—
—
—
—
5 058
4 728
243 476
83 i
72 662
104 957
3 440
8 480
—
—
1 619
335
1 131
1100
79 187
84 j
116 221
171 665
4 414
6 520
—
—
—
—
6 906
6 561
127 541
85
318 036
496 932
25 886
64 714
—
—
—
— ■
8 086
8 598
352 008
86
1 894 139
3 278 180
444 072
l
011 118
—
—
1 619
837
52 719
51 075
2 393 386
404
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings
-
i
l
2
3
*
5 1
«
7
8
9
B r ä n
n r i n,
rena
dt, re
d u c e
r a d t til
50 °/o
I n k ö
p t
Bolagsstyrelsens säte
Behållning
I n
om Sv
e r i g
e
Öfver-
,l/u 1910
Däraf fr. inneh.
mål
Inalles
af utminute-
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
Älfsborgs län.
87
Vänersborg .....................
2 830
2 820
181 032
171 650
—
—
56
183 918
88
Alingsås...........................
6 539
6 388
94 535
88 269
—
—
—
101 074
89
Borås ..............................
7 542
6 975
388 680
364 808
—
—
—
396 222
90
Trollhättan .....................
6 478
6 316
149 237
142 911
—
—
—
155 715
91
Ulricehamn .....................
7 207
7 041
91 763
86 717
—
—
123
99 093
92
Åmål ..............................
7 614
7 570
84 552
81 792
—
—
179
92 345
Länet
38 210
37 110
989 799
936 147
—
—
358
1 028 367
Skaraborgs lån.
93
Mariestad ........................
7125
7 006
156112
148 298
—
—
—
163 237
94
Falköping ........................
31 203
29 955
118 401
109 950
—
—
2161
151 765
95
Hjo.................................
1226
1 178
53 571
49 628
—
—
—
54 797
96
Lidköping ........................
1 370
1329
173 177
163 097
—
—
3180
177 727
97
10 697
10 629
128 831
118 532
19
139 547
98
Sköfde ...........................
8 554
8 612
215 447
202 217
—
—
1 602
225 603
99
Grästorp..........................
6 526
6 506
73 831
69 941
—
—
—
80 357
100
Vara ..............................
7 845
7 539
129 992
122 026
—
—
1
137 838
Länet
74 546
72 754
1 049 362
983 689
—
—
6 963
1 130 871
Värmlands län.
101
Karlstad...........................
28 046
27 065
292 723
271 734
—
—
—
320 769
102
Arvika ...........................
25 112
24 575
176 541
167 166
—
—
—
201 653
1 03
Filipstad...........................
4 261
3 792
197 212
184 273
197 212
184 273
3 253
204 726
104
Kristinehamn.....................
13 190
12 702
138 804
128 306
—
—
—
151 994
105
Säffle ..............................
15 035
14 473
73 498
69 477
—
—
—
88 533
Länet
85 644
82 607
878 778
820 956
197 212
184 273
3 253
967 675
Örebro lån.
106
Örebro ...........................
17 879
17 867
456 098
456 098
—
—
—
473 977
107
Askersund........................
7 107
6 432
64 705
62 999
—
—
—
71812
108
Lindesberg........................
6 999
6 719
132 659
130 585
132 659
130 585
—
139 658
109
Nora ..............................
6 230
6 536
78 851
75 869
—
—
—
85 081
Länet
38 215
37 554
732 313
725 551
132 659
130 585
—
770 528
Västmanlands
län.
no
Västerås..........................
15 398
13 599
356 949
334 634
—
—
—
372 347
in
Arboga ...........................
10 535
10 390
93 728
88 479
—
—
201
104 464
112
Köping: ...........................
4 351
4 300
139 913
131 824
—
—
382
144 646
113
Sala .............................
18 261
17 929
265 149
251 201
—
—
—
283 410
Länet
48 545
46 218|
855 739
806 138
—
583
904 867
bolagens varuomsättning år 1911
405
10
1 il
1 **
1
is
1 i* 1
15
1 >6
1 7
i 18
19 |
20
B
r ä n n t
in, re
n a d t,
reduceradt t
ill 50
°/«
För
sålt
An-
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
vänt
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
°1/l2 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
ning
liter
1
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
| kr.
liter
160 055
252 114
17 446
34 892
6 417
6 096
183 918
87
87 368
139 473
10 416
24 758
—
—
—
—
3 290
3142
|
101074
88''
306 995
498 048
41 848
103 783
—
—
33 429
1659
12 291
12 291
396 222
89''
147 279
209 136
3 552
6 820
—
—
—
234
4 650
4 418
155 715
1
90
84 498
136 471
3 641
8 192
—
—
5 896
—
5 058
4 876
99 093
91
80 760
127 179
—
—
—
—
4 526
—
7 059
6 761
92 345
92
866 955
1 362 421
76 903
178 445
43 851
1 893
38 765
37 584
1 028 367
143 237
262 982
13 723
726
5 551
5 273
163 237
93
106 420
99 289
12 843
11 977
—
—
11 883
_
20 619
19 588
151 765
94
50 988
86 042
2 270
6 812
—
—
—
129
1 410
1 337
54 797
95
155 000
272 022
—
—
—
—
19 067
_
3 660
3 477
177 727
96
89169
150 759
11 753
29 384
—
—
24 407
—
14 218
13 507
139 547
97
183 703
302 438
12 570
33 166
—
—
23 316
_
6 014
5 713
225 603
98
69 290
109 849
2 295
5 597
—
—
-T
30
8 742
8 420
80 357
99
128 448
203 637
2 325
5 670
254
403
—
—
6 811
6 545
137 838
100
926 255
1 487 018
44 056
92 606
254
403
92 396
885
67 025
63 860
1 130 871
245 937
442 190
7 881
15 856
39 530
4 810
22 611
21819
320 769
101
145 162
253 883
1180
3 864
—
—
14 475
_
40 836
39 928
201 653
1021
190 105
299 029
1 942
3 049
—
—
_
12 679
12 045
204 726
1 031
99 691
178 239
5 094
14 555
—
—
25 870
579
20 760
19 714
151 994
104
63 000
97150
1893
5 439
—
—
—
646
22 994
21 844
88 533
105,
743 895
1 270 491
17 990
42 763
79 875
6 035
119 880
115 350
967 675
368 123
669 558
41 778
156 327
53 748
10 328
9 502
473 977
106
60 436
99 719
—
—
—
—
5 645
_
5 731
5 072
71 812
107
117 431
195 153
2 419
7 239
313
536
12 646
—
6 849
6 836;
139 658
108
76 019
127 512
1190
2 825
—
—
890
340
6 642
6 486:
85 081
109
622 009
1 091 942
45 387
166 391
313
536
72 929
340
29 550
27 896
770 528
275 293
481 199
27 045
74 987
52 220
1578
16 211
14 213
372 347
!
io''
76 042
158 343
8 815
16 925
632
1074
13 085
—
5 890
5 596
104 464
in
114 669
200 004
10 650
28 841
—
—
15 796
—
3 531
3 400;
144 646
112
238 271
412 949
7 576
21144
—
—
26 693
850
10 020
9 710!
283 410
113]
704 275
1 252 4951
54 086
141 897
632|
1 074j
107 794|
2 428
35 652
32 919
904 8671
406
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2 1
3
1
* 1
5
1
6 |
7 |
s l
8
Bran
n v i n,
rena
dt, re
d u c e
r a d t
till
50 %
I n k ö
P *
Bolagsstyrelsens säte
Behållning
I n
om Sv
e r i g
e
Öfver-
Summa
3l/>a
1910
Däraf fr. inneli.
mål
Inalles
af utminute-
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter !
liter
Kopparbergs
län.
114
Falun ..............................
24 580
24 298
299 692
289 912
—
—
1208
325 480
115
Hedemora .......................
6 837
6 833
150 925
147 850
—
—
2 760
160 522
Länet
31 417
31 131
450 617
437 762
—
—
3 968
486 002
Gåfleborgs lån.
116
Gäfle ..............................
54 880
52 133
373 220
351 008
—
—
—
428 100
117
Hudiksvall........................
91 433
89 303
175 780
168 454
—
—
- ,
267 213
118
Söderhamn .....................
62 958
60 817
156 815
150 561
—
—
1074
220 847
Länet
209 271
202 253
705 815
670 023
—
—
1 074
916 160
.
Västernorrlands
lån.
119
Härnösand........................
43 615
43 616
211 154
201 504
211154
201 504
—
254 769
120
Sundsvall ........................
54 135
52 281
340 296
318 214
—
—
119
394 550
121
Örnsköldsvik.....................
63119
60 250
96 046
88 362
—
—
—
159 165
122
Sollefteå...........................
12 716
12 919
171 866
163 753
—
—
3 294
187 876
Länet
173 585
169 066
819 362
771 833
211154
201 504
3 413
996 360
Jämtlands län.
123
10 717
11067
254 333
233 986
—
—
—
265 050
Västerbottens
län.
124
60 993
61 668
165 871
163 063
—
—
226 864
125
Skellefteå ........................
1 342
1 393
137 847
135 553
—
—
139 189
Länet
62 335
63 061
303 718
298 616
—
—
366 053
Norrbottens län.
126
Luleå ..............................
47 316
46 715
241 604
230 827
—
—
_
I 288 920
127
Haparanda........................
21248
21 742
54 672
52 928
—
—
—
75 920
128
Piteå ..............................
27 195
27 660
42 590
40 347
—
—
—
1
69 785
Länel
95 759
96 117
338 866
324 102
—
—
—
434 625
Hela rikel
2 488 911
| 2 513 360 24 744 632 23 297 063
! 666 323 636 075 27 578 27 261127
bolagens varuomsättning år 1911
407
10
11
12
18
14
15
16
17
18
19
20
B i
ä n n y
in, re
n a d t,
r e d u
ceradt ti
11 50
/»
Före
& 1 t
An-
vänt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Summa
liter
I egen.
ri
liter
itminute-
ng
kr.
I egen utskänk-  ning
liter |
kr.
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
liter | kr.
Behållning
d. M/u 1911
liter | kr.
245 202
427 861
7 887
17 314
44 921
27 470
27 133
325 480
114
124 324
223 591
2 770
6 648
—
—
29 236
—
4 192
4 065
160 522
115
369 526
651 452
10 657
23 962
—
74157
31 662
31 198
486 002
336 934
587 550
33 722
80 564
7 947
13 862
4 054
2 179
43 264
40 235
428100
116
160 193
280 071
5 801
14 905
—
—
12 918
275
88 026
83 952
267 213
117
159 682
279 752
1 920
4 378
—
—
15 170
—
44 075
42112
220 847
118
656 809
1 147 373
41 443
99 847
7 947
13 862
32 142
2 454
175 365
166 299
916 160
111 970
234 987
13 250
25 440
42 562
903
86 084
81 350
254 769
119
288 263
573 687
24 023
68 637
—
—
45 676
—
36 588
34 759
394 550
120
105 311
189 764
—
—
—
—
10 705
108
43 041
40 889
159 165
121
139 165
273 850
—
—
—
—
31 120
—
17 591
17 283
187 876
122
644 709
1 272 288
37 273
94 077
130 063
lön
183 304
174 281
996 360
223 428
418 803
32 320
331
8 971
8 522
265 050
123
150 562
273 678
3 006
9 394
9 116
474
63 706
63 378
226 864
124
93 302
161460
5 391
17 072
—
—
—
409
40 087
38 345
139 189
125
243 864
435 138
8 397
26 466
~
9116
883
103 793
101 723
366 053
176 633
370 354
45 993
69
66 225
62194
288 920
126
49 595
90 530
1 054
3 676
—
—
—
25 271
24 007
75 920
127
31 702
58 980
2 438
8 789
670
837
11 711
—
23 264
21845
69 785
128
257 930
519 864
3 492
12 465
670
837
57 704
69
114 760
108 046
434 625
21 045 028j35 507 965
2 258 907
5 091 585
70 277
117 272
1 703 508
41843
2 141 504:2 030 259
27 261 127
408
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2
3
5
«
7
8
9
10
11
12
B r ä
n n t i
n, an
dra s
1 a g
[kryddad t, a
kvav
i t m. m.)
Bolags-
styrelsens
I n k ö
P *
Till-
verkat
Öf-
ver-
mål
liter
Behållning
Inom S
v e r i
g e
Importerat
genom
för-
Summa
sate
»7»
liter
1910
kr.
Ina
liter
lies
kr.
Däraf fi
af utn
ring
liter
*. inneh.
linute-
srätt
kr.
dir
liter
ekt
kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
liter
1
Stockholms
stad
8 881
9 039
59 063
59 442
671
68 615
2
Stockholms
län.
Norrtälje......
600
826
722
989
591
1913
3
Sigtuna ......
80
103
330
432
—
—
—
—
—
—
410
4
Södertälje ...
1 098
1438
2 216
2 917
—
—
—
—
260
1
3 575
5
Vaxholm......
854
1007
2 261
3 in
—
—
—
—
—
—
3115
6
Öregrund......
77
115
108
188
—
—
—
—
184
—
369
7
Östhammar...
207
280
686
915
—
—
—
—
40
—
933
8
Djursholm ...
130
160
200
360
—
—
—
—
—
—
330
9
Sundbyberg...
714
907
1263
1663
591
751
—
—
—
—
1977
10
Saltsjöbaden.
—
—
253
169
122
209
—
—
—
—
253
Länet
3 760
4 836
8 039
10 744
713
960
—
—
1075
1
12 875
11
Uppsala län.
Uppsala ......
Enköping......
17 674
16 460
9 832
12 683
3 094
4165
88 503
116 009
12
356
445
1008
1 299
—
—
—
205
—
1569
Länet
18 030
16 905
10 840
13 982
3 094
4165
—
—
88 708
—
117 578
13
Söderman-  lands län.
Nyköping......
1859
2126
715
1031
65
114
2 999
2
5 575
14
Eskilstuna ...
2 791
3 249
1899
2 280
—
—
—
—
4 078
—
8 768
15
Mariefred......
297
378
690
943
—
—
—
—
—
—
987
16
Strängnäs ...
795
976
1057
1 360
—
—
—
—
—
—
1852
17
Torshälla______
93
119
51
99
51
99
—
—
254
—
398
18
Trosa .........
157
201
341
423
—
—
—
—
100
—
598
19
Malmköping..
1208
1293
1072
1 384
105
169
—
—
1335
—
3 615
Länet
7 200
8 342
5 825
7 520
221
382
—
—
8 766
2
21 793
20
Östergöt-  lands län.
Linköping ...
5 569
5 226
4 239
5 646
35 957
45 765
21
Motala.........
19 405
18 290
8 560
8 935
2 785
3 756
—
—
3 945
—
31 910
22
Norrköping...
7 821
7 533
3 730
6 527
—
—
—
—
23 579
—
35 130
23
Skenninge ..
4 836
4 501
3 993
3 488
—
—
—
—
—
—
8 829
24
Söderköping..
55
62
1 525
2 086
—
—
—
—
—
—
1580
25
Vadstena...
4188
4 233
4 089
3 650
—
—
—
—
3 548
—
11825
26
Valdemarsvik
967
1053
—
—
—
—
—
—
4 223
—
5 190
Länet
42 841
40 898
26 136
30 332
2 785
3 756
—
—
71 252|
— j
140 229
409
bolagens varuomsättning år 1911.
13
1 i*
1 15
r i* *
1 17
T
18
1 19
| 20
1 21
22
23
Brännvin,
a n d r
a sia
g
(k r J
d d a <3
t, ak
v a v i t
m. m.)
Försålt
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. «/u 1911
Summa
ring
mng
af utm.
rätt
ning
liter
kr.
liter
kr.
liter
i
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
60 231
106 973
206
505
—
8170
8 349
!
68 615
i i
832
1595
115
1
414
128
4
834
1043
1 913
9
173
341
60
79
—
—
—
—
177
220
410
3
1 908
3 642
—
—
704
1 555
—
—
963
1302
3 575
4 1
2 280
3 932
50
140
—
—
—
—
785
933
3115
5
143
287
168
537
—
—
—
—
58
73
369
612
1233
5
10
—
—
—
9
307
384
933
7
1 -
—
191
716
—
—
—
—
139
174
330
8
1409
2 634
48
96
—
—
—
9
511
691
1 977
9
—
—
1
5
140
313
—
—
112
140
253
10
7 357
13 664
638
1 997
844
1 868
128
22
3 886
4 969
12 875
1
93 098
151 743
610
2 400
583
1 116
20 602
18 938
116 009
ii i
988
1 752
60
174
—
—
—
—
521
670
1 569
12 1
94 086
153 495
670
2 574
583
1116
21 123
19 608
117 578
2 422
4 394
705
1 691
3
2 445
2 665
5 575
131
3 095
5 143
2 542
5108
—
—
481
191
2 459
2 802
8 768
14
604
1071
—
—
—
—
—
6
377
504
987
15 1
882
1542
—
—
—
—
—
3
967
1209
1 852
16 |
120
241
215
487
—
—
—
—
63
81
398
17
311
548
—
—
—
—
50
11
226
279
598
18
1891
3119
—
—
—
177
42
1 505
1 525
3 615
19 i
9 325
16 058
3 462
7 286
711
253
8 042
9 065
21 793
i
36 031
61 715
1008
2164
1 561
7165
6 562
45 765
20
11 554
19 676
1934
6 038
—
—
—
8
18 414
23 018
31910
21
17 680
30 600
6 819
18 124
—
—
1 340
229
9 062
9 381
35130
22
2 232
3 686
2 868
3 708
—
—
—
7
3 722
3 623
8 829
23
—
—
474
1487
1021
1664
—
2
83
100
1580
24
6 121
10 059
1 904
5 822
—
—
—
—
3 800
4 235
11825
25
4 122
6183
—
—
—
—
—
4
1064
1057
5190
26
77 740|
131 919|
15 007|
37 343 [
1021
1 664
2 901|
250j
43 310
47 976!
140 229
[
410
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s
1
2
3 1
* 1
5 I
6 !
7
8
10
it
12
B r ä
n n v i
n, an
dra s
1 a g
''kry
i d a c
. t, a
kvav
it m. m.) * :
Bolags-
styrelsens
I n k ö
P t
Till-
verkat
Öf-
Behållning
Inom Sv
e r i g e
Importerat
genom
för-
Summa
säte
liter
1910
kr.
Ina
liter
les
kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
direkt
liter
kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
27
Jönköpings
lån.
Jönköping ...
11930
12 430
7 643
10 301
1 047
318
20 493
41113
2S
Eksjö .........
962
1193
7 413
9 346
—
—
—
—
5 560
3
13 938
Länet
12 892
13 623
15 056
19 647
—
—
1047
318
26 053
3
55 051
29
Kronobergs
län.
Växjö .........
Ljungby .....
Länet
3 270
3 990
8 333
10 748
3 966
5 002
11603
30
368
442
2 902
3 275
2 902
3 275
—
—
—
—
3 270
3 638
4 432
11235
14 023
6 868
8 277
—
—
—
—
14 873
31
Kalmar lån.
Kalmar.........
2 453
3 500
3 379
4 769
3 379
4 769
5 832
32
Borgholm......
812
999
2 144
2 753
—
—
—
—
—
—
2 956
33
Oskarshamn..
4 206
4 840
1 170
1416
—
—
—
—
—
—
5 376
34
Vimmerby ...
570
2 878
1812
2 301
—
—
—
—
250
—
2 632
35
Västervik......
2 505
2 978
3 430
4164
—
—
302
408
—
—
6 237
36
Mönsterås ...
72
94
240
310
—
—
—
—
—
—
312
37
Mörbylånga...
147
226
599
870
—
—
—
—
—
—
746
38
Nybro .........
2 221
2 583
4 220
4 799
—
—
—
—
—
—
6 441
Länet
12 986
18 098
16 994
21 382
3 379
4 769
302
408
250
—
30 532
39
Gottlands
län.
Visby .........
2 457
3 408
2 974
4 327
1406
6 837
40
Blekinge län.
Karlskrona ...
6 565
7 910
23 577
29 789
11900
15 175
318
338
113
30 573
41
Karlshamn ...
308
547
10 942
14 548
10 942
14 548
—
—
—
—
11250
42
Ronneby......
704
840
2 993
3 858
—
—
313
342
343
11
4 364
43
Sölvesborg ...
426
552
1593
1 975
478
667
—
—
250
—
2 269
Länet
8 003
9 849
39 105
50 170
23 320
30 390
631
680
593
124
48 456
44
Kristian-  stads län.
Kristianstad...
4 745
5 768
9136
10 954
1214
1401
9 002
24 097
45
Simrishamn...
402
597
2 938
3 512
—
—
—
—
—
—
3 340
46
Ängelholm ...
835
951
2 877
3 665
—
—
—
—
—
—
3 712
47
Båstad.........
998
1274
—
—
—
—
—
—
—
—
998
48
Degeberga ...
21
30
693
815
693
815
—
—
—
9
723
49
Hässleholm .
363
488
3 094
3 931
—
—
—
—
—
—
3 457
50
Tomelilla .
715
805
1 159
1 347
1 159
1 347
-
—
200
—
2 074
Länet
8 079
9 913
19 897
24 224
1852
2162| 1214
1401
9 202
9
38 401
bolag-ens varuomsättning år 1911
411
13
I i*
1
15
1 16
17
18
19
20
21
2 2
23
Bränn
vin,
a n d r
a slag (kry
d d a d
t, akvavit
m. m.)
Förs
å 1 t
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. n/i, 1911
Summa
ring
mng
af utm. rätt
ning
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
28 853
44 355
1 773
4 307
1 587
2 394
784
62
8 054
8 284
41 113
27
8 272
13 349
—
—
343
512
4 200
—
1 123
1 409
13 938
23
37 125
57 704
1773
4 307
1930
2 906
4 984
62
9 177
9 693
55 051
8 417
14169
782
2 008
17
2 387
3 002
11603
29
2 874
4 462
96
270
—
—
—
1
299
374
3 270
30 1
11291
18 631
878
2 278
“
18
2 686
3 376
14 873
3 221
5 873
41
2 570
3 767
5 832
31
2 005
3 473
—
—
—
—
—
3
948
1 184
2 956
32
1453
2 537
—
—
352
653
—
48
3 523
4 006
5 376
33
1851
3 702
—
—
—
—
—
—
781
956
2 632
34
3 141
5 502
736
1825
—
—
—
—
2 360
2 937
6 237
35
225
439
—
—
—
—
—
—
87
126
312
36
469
993
—
—
—
—
—
3
274
335
746
37
3 812
6 010
—
—
—
—
—
—
2 629
3 286
6 441
33
16 177
28 529
736
1 825
352
653
~
95
13172
16 597
30 532
3 561
6 770
233
571
512
282
2 249
2 949
6 837
39
20 855
35 704
4 396
5 443
47
5 275
6 213
30 573
40 !
9 766
17 230
1 184
1987
—
—
—
—
300
539
11 250
41
3 220
5 525
—
—
372
617
313
5
454
516
4 364
42
1 719
2 803
8
28
—
—
25
7
510
625
2 269
43
35 560
61262
5 588
7 458
372
617
338
59
6 539
7 893
48 456
17 077
28 116
2 384
4164
4 636
5 415
24 097
44
2 296
3 576
—
—
400
743
—
4
640
856
3 340
4 5
2 346
2 873
433
1 300
—
—
_
—
933
1 166
3 712
46
692
1 132
68
254
—
—
—
2
236
312
998
47
657
998
66
280
—
—
—
—
_
—
723
43 i
2 798
4 813
80
200
—
—
—
—
579
724
3 457
49
1491
2211
—
—
—
—
45
19
519
603
2 074
50
27 357
43 719
3 031
6 198
400
743
45
25
7 543
9 076
38 401
412
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2
3
5
7
8
8
10
ii
12
B r ä
n n t i
n, an
dra s
1 a g
(k r y
1 d a d t, a
kvav
i t m. m.)
Bolags-
styrelsens
I n k ö
P t
Till-
verkat
ÖL
Behållning
I n
om Sv
e r i g e
Importerat
genom
för-
Summa
sate
nl
liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Där af fr
af utm
rings
liter
. inneh.
inute-
rätt
kr.
dir
liter
ekt
kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
51
Malmöhus
län.
Malmö.........
2 048
2 783
58 040
73 151
35 731
47 355
60088
52
Eslöf .........
725
902
3 613
4 400
235
396
—
—
—
—
4 338
53
Hälsingborg..
6 894
7 820
8 817
11469
1 900
2 660
869
989
16 394
—
32 974
54
Landskrona...
2 810
3 513
5 725
7 527
—
—
638
447
—
81
9 254
55
Lund .........
4 483
5 963
16 490
20 928
—
—
—
—
—
—
20 973
56
Skanör.........
51
63
802
1019
—
—
—
—
—
—
853
5 7
Trelleborg ...
2 429
2 927
4 281
4 601
—
—
309
337
—
—
7 019
58
Ystad .........
3 313
3 745
3 512
6 354
—
—
327
414
2 367
—
9 519
59
AnderslOf ..
637
932
1042
1408
842
1 141
—
—
—
—
1 679
60
Dalby .........
926
1249
573
655
—
—
—
—
—
—
1499
61
Efverlöf ......
43
54
600
804
—
—
—
—
—
—
643
62
Höganäs......
164
229
1200
1518
—
—
—
—
877
—
2 241
63
Hörby .........
757
975
872
1341
—
—
—
—
104
4
1 737
64
Hör ............
221
256
624
722
—
—
—
—
—
—
845
65
Löberöd ......
440
541
250
350
—
—
—
—
—
—
690
66
Lötvestad ...
267
353
267
320
—
—
—
—
—
—
534
67
Raus............
282
387
1 293
1537
—
—
—
—
—
—
1 575
68
Röstånga......
419
604
764
1 in
—
—
—
—
—
—
1 183
69
Sjöbo .........
165
223
1005
1 286
1 005
1 286
—
—
—
8
1178
70
Skurup ......
877
1 785
994
1 714
—
—
—
—
2 298
—
4169
71
Teekomatorp
373
475
1369
1 627
—
—
—
—
—
—
1 742
72
Tågarp.........
594
722
1 681
2 086
—
—
—
—
—
372
2 647
73
Veberöd ......
317
407
350
448
—
—
—
—
—
—
667
74
Väsby .........
348
428
1 202
1454
1202
1454
—
—
540
—
2 090
75
Ostraby ......
244
320
290
385
—
—
—
—
58
—
592
Länet
29 827
37 656
115 656
148 215
40 915
54 292
2143
2187
22 638
465
170 729
76
Hallands län.
Halmstad ...
1862
2 268
8 278
10 499
1420
1895
101
198
3 217
13 458
77
Falkenberg ..
1 420
1 509
5 339
5 203
775
1083
—
—
—
—
6 759
78
Kungsbacka...
963
1 175
2 223
2 730
—
—
—
—
—
—
3186
79
Laholm........
580
724
370
502
—
—
—
—
30
—
980
80
Varberg ......
505
626
2 856
3 478
—
—
—
—
1200
—
4 561
Länet
5 330
6 302
19 066
22 412
2195
2 978
101
198
4 447
—
28 944
81
Göteborgs
och Bohus
lån.
Göteborg......
5130
7 535
52 466
80 875
57 596
82
Kungälf ......
98
121
872
1 098
—
—
—
—
—
—
970
S3
Lysekil.........
1 822
2 225
1 741
2 211
—
—
—
—
—
—
3 563
84
Marstrand ...
477
567
2 145
2 597
—
—
—
—
80
—
2 702
85
Strömstad ...
421
555
3 030
3 991
—
—
—
—
—
—
3 451
86
Uddevalla ...
1 031
1 310
7 444
8 667
—
—
—
—
—
28
8 503
Länet
8 979
12 313
67 698
99 439
—
—
—
—
80
28
76 785
bolag-ens varuomsättning år 1911,
413
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Bränn
vin,
a n d r
a sia
? (kry
d d a d
t, akvavit
m. m.)
Förs
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Behållning
d. «/« 1911
liter 1 kr.
Summa
liter
I egen utminute-  ring
liter |
kr.
I egen
ni
liter
utskänk-
ng
kr.
Till elle
inneh
af utr
liter
r genom
afvara
n. rätt
kr.
42126
65 492
15 662
27 973
2 300
3 107
60 088
51
3198
5 234
—
—
—
—
—
97
1043
1261
4 338
52
21 579
31 303
7 112
14 238
—
—
—
103
4180
4 567
32 974
53
5 921
9 443
434
1205
—
—
_
2 899
3 600
9 254
54
11 922
19 679
4196
7 733
—
—
—
_
4 855
6 069
20 973
55
775
1219
—
—
—
—
—
_
78
98
853
56
4 732
7 208
392
980
—
—
—
16
1879
2 349
7 019
5 7
5 915
10154
130
339
—
—
—
99
3 375
4 219
9 519
58
1122
2177
—
—
—
—
—
_
557
696
1679
59
766
1 255
—
—
—
—
—
46
687
932
1499
60
401
642
—
—
—
—
—
7
235
313
643
61
1 743
2 673
—
—
—
—
280
87
131
164
2 241
62
932
1 700
37
155
—
—
_
_
768
960
1 737
63
637
954
—
—
—
—
_
6
202
253
845
64
385
664
84
302
—
—
_
32
189
236
690
65
208
339
29
76
—
—
_
13
284
345
534
66
906
1 305
133
511
—
—
_
7
529
671
67
609
1 109
131
472
—
—
_
1
442
619
1 183
68
620
1 089
191
452
—
—
_
_
367
505
1 178
69
2 528
5 739
—
—
—
—
_
_
1 641
3 072
4169
70
1 050
1 677
54
189
—
—
_
44
594
743
1 742
71
1 634
2 367
119
449
—
—
_
894
1084
2 647
7 2
402
639
—
—
—
—
_
2,
263
336
667
73 !
1 611
2 495
—
—
—
—
_
101
378
473
2 090
74
335
542
—
—
—
—
—
8
249
311
592
75
112 057
177 098
28 704
55 074
280
669
29 019
36 983
170 729
8 281
13 493
30
83
1 932
3 500
633
34
2 548
3 034
13 458
76
4 266
6 264
781
1670
—
_
_
7
1 705
1 778
1 988
3 332
93
267
—
—
—
15
1090
1 275
3186
78
451
1169
3
12
171
319
—
_
355
443
980
79
2 273
3 614
1657
3 561
—
—
75
1
555
646
4 561
SO
17 259
27 872
2 564
5 593
2103
3 819
708
57
6 253
7176
28 944
31 535
69 991
20 780
64 625
5 281
7 663
57 596
81
857
1 407
—
—
—
—
—
—
113
139
970
52
2 730
4 667
30
115
—
—
—
—
803
1087
3 563
83
2 403
3 773
—
—
—
—
20
7
979
339
2 702
54
2 577
3 710
370
533
—
—
—
63
441
551
3 451
85
6 237
9 634
693
1391
—
—
—
3
1 570
1 979
8 503
56
46 339|
93 182
21 873)
66 664
—
—
20
73
8 480
11 758
76 785
414
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
i
!
2 1
3 1
* 1
5
6
8
9
10
il
12
|
B r ä
nnrin, and
ra s 1
a g (k r y d
d a d t, a 1
v a v
i t
m. m.)
Bolags-
styrelsens
säte
I n k ö
P t
Till- I
verkat
Öf-
Behållning
I n c
m Sv
e r i g e
Importerat
genom
för-
Summa
31/n
liter
1910
kr.
Inalles
liter j kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
direkt
liter I kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
i
i
87
Älf sborgs
län.
Vänersborg ...
1391
1654
5 069
6 066
1
6 460
SS
Alingsås ......
910
1 080
2 470
2 937
—
—
—
—
—
—
3 380
: 89
Borås .........
4 856
5 032
11628
13 676
—
—
—
—
600
—
17 084
| 90
Trollhättan...
1418
1 638
6 080
7 451
—
—
—
—
—
—
7 498
91
Ulricehamn...
1377
1472
3 579
4 181
—
—
—
—
1 801
—
6 757
1 92
Åmål .........
512
650
994
1 197
—
—
—
—
—
—
1 506
Länet
10 464
11526
29 820
35 508
—
—
—
—
2 401
—
42 685
93
Skaraborgs
län.
Mariestad ...
2 409
2 871
1881
4 580
2 746
7 036
94
Falköping ...
Hjo ............
1 153
1418
23 740
26 419
—
—
—
—
—
1075
25 968
1 95
483
488
6 300
5 562
—
—
—
—
—
—
6 783
i 96
Lidköping ...
1908
1 908
4 556
4 994
—
—
—
—
1 975
—
8 439
97
Skara .........
1868
2 004
11438
12 599
1 680
2 305
—
—
1364
—
14 670
98
Sköfde ........
730
893
6190
7 679
—
—
—
—
936
—
7 856
99
Grästorp......
1 654
1992
914
1 135
—
—
—
—
—
1
2 569
100
Vara............
710
833
2107
2 411
—
—
—
—
—
3
2 820
Länet
10 915
12 407
57 126
65 379
1680
2 305
—
—
7 021
1079
76 141
j 101
Värmlands
län.
Karlstad......
4163
5 027
3 201
4 051
3 201
4 051
2 645
10 009
102
Arvika.......
686
816
801
1033
—
—
—
—
—
—
1 487
103
Filipstad......
1497
1 785
2 142
2 899
2142
2 899
—
—
—
—
3 639
104
Kristinehamn
1891
1884
—
—
—
—
r—
—
8 276
—
10 167
105
Säffle .........
884
1087
1916
2 444
—
—
—
—
—
—
2 800
Länel
9121
10 599
8 060
10 427
5 343
6 950
—
—
10 921
—
28102
106
Örebro län.
Örebro.........
2 258
2 435
2 050
1875
273
391
14 505
19 086
107
Askersund ...
948
1157
985
1133
—
—
—
—
620
—
2 553
108
Lindesberg ...
1031
1 268
1453
1 769
1453
1 769
—
—
1 550
—
4 034
109
Nora ..........
718
813
842
1 111
—
—
—
—
539
134
2 233
Länel
4 955
5 673
5 330
5 888
1453
1 769
273
391
17 214
134
27 906
no
Västman-  lands lån.
Västerås .....
1 633
1 827
2 646
3 753
325
380
3 038
7 642
in
Arboga.........
Köping........
587
695
206
250
—
—
—
—
703
—
1496
112
177
219
594
965
—
—
—
—
422
—
1193
113
Sala...........
1877
2 040
1 132
1 695
329
645
—
—
2 091
—
5 100
Länel
4 274
4 781
4 578
6 663j
3291
645
325
3801
6 254
—
15 431
bolagens varuomsättning år 1911
415
13
1 14
1 16
1 16
i ii
1 16
1
19
| 20
1 21
| 22
|
23
Bränn
vin,
a n d r
a s 1 a
g (kry
d d a c
t, ak
v a v i
t m. m
•)
Fors
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Summa
liter
I egen
n
liter
itminute-
ng
kr.
I egen
n
liter
utsilni-
ng
kr.
Till elle
inneh
af uti
liter
r genom
afvare
n. rätt
kr.
Behållning
d. S1/12 1911
liter | kr.
5 236
9 047
65
!
1159
1 449
6 460
87
2 286
3 802
33
165
—
—
—
1061
1247
3 380
SS
6 994
12 254
1682
3 583
—
525
8
7 875
7 314
17 084
S9
6 311
10 235
—
—
—
—
—
—
1 187
1436
7 498
90
5 519
8 293
—
—
—
—
—
8
1230
1305
6 757
91
747
1 205
—
—
—
—
—
23
736
894
1506
92
27 093
44 836
1 715
3 748
525
104
13 248
13 645
42 685
5 000
8 668
26
2 010
2 513
7 036
93
22 033
23 390
575
701
—
—
—
—
3 360
4 200
25 968
94
6 006
10 095
234
702
—
—
—
6
537
591
6 783
95
7 637
11 721
—
—
—
—
—
7
795
994
8 439
96
12 881
20 353
286
582
—
—
—
66
1437
1 683
14 670
97
5 150
9113
1676
4 392
—
—
52
45
933
1 166
7 856
96
1 178
1 917
1
3
—
—
—
—
1390
1581
2 569
99
1 838
2 941
—
—
64
112
—
—
918
1 136
2 820
100
61 723
88198
2 772
6 380
64
112
52
150
11380
13 864
76 141
3 813
7 094
736
1315
851
253
4 356
4 878
10 009|ioi
969
1 754
60
240
—
—
—
—
458
542
1 4871102
2 625
4 988
—
—
—
—
—
112
902
1 128
3 639
103
6 614
11 748
1353
3 518
—
—
780
130
1290
1321
10 167
104
1 287
2 281
84
414
—
—
120
—
1309
1 636
2800 105
15 308
27 865
2 233
5 487
1 751
495
8 315
9 505
28 102!
14 745
25 992
89
300
4 252!
4 023
19 086,loe
1665
3 330
—
—
—
—
100
- j
788
917
2 553 -10 7
2 270
3 734
352
1 163
233
382
222
_ 1
957
1 198
4 034 lot
1 166
2 020
142
222
—
—
30
- I
895''
1089
2 233 ios
19 846
35 076
583
16851
233
382
352
—
6 892
7 227
27 906,
3129
5 211
2 540
6 878
s>ic>!
1 761
9 99*
7 642jnc
718
1467
—
—
126
218
206
43
403:
504
1 496! in
600
1095
162
292
—
—
—
48
383
5751
1 193 i
12
3 240
5 294
243
584
—
—
—
75!
1542|
1 902:
5 100 i
13
7 687|
13 067
2 945
7 754
126
218|
2l)ö|
378|
4 089
5 206 J
15 431
416
Tab. 1 (forts.). Brånnvinsfö
1 1
2 !
3 1
* 1
5 1
6 1
J 1
8 1
» 1
10 |
ii 1
12
B r ä
anvln, and
ra s
lag (kryddad t, a
kvav
i t m. m.)
i
I n k ö
P t
Till-
verkat
Öf-
styrelsens
säte
Behållning
X n o
m Sv
erige
Importerat
genom
S för-
Summa
S1/t.
liter
L910
kr.
Inåt
liter
.es
kr.
Däraf fr
af utmi
rings
liter
inneh.
nute-
rätt.
kr.
dåre
liter
kt
kr.
akäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
liter
114
Kopparbergs
län.
Falun .........
12 639
14 581
91840
113 000
1500
2152
343
525
11 997
187
117 006
115
Hedemora
692
922
977
1278
—
—
—
—
630
—
2 299
Länet
13 331
15 503
92 817
114 278
1500
2 152
343
525
12 627
187
119 305
116
Gäfleborgs
län.
Galle .........
3 026
3 646
4 242
5 727
384
7 652
117
Hudiksvall ...
1422
1838
1999
2 542
944
1214
—
—
—
—
3 421
118
Söderhamn...
1833
2 170
14180
18 074
—
—
—
—
263
—
16 276
Länet
6 281
7 654
20 421
26 343
944
1 214
—
—
647
27 349
119
Västernorr-  lands län.
Härnösand ...
6 957
8 561
2 772
3 474
2 772
3 474
1294
1991
1 100
12123
120
Sundsvall ...
5 416
6 989
3 399
4 669
—
—
—
—
340
7
9 162
121
Örnsköldsvik
1945
2 419
2 697
3 425
2 697
3 425
—
—
750
29
5 421
122
Sollefteå ......
2 654
6 847
3 709
7 240
—
—
—
—
—
2
6 365
Länet
16 972
24 816
12 577
18 808
5 469
6 899
1294
1991
2190
38
33 071
123
Jämtlands
län.
Östersund ...
1291
1617
7 735
9 823
1290
10 316
124
Väster-  bottens lån.
Umeå
......
2 727
3 633
5132
6 612
1167
1547
560
—
8 419
125
Skellefteå ..
1 521
2 234
1 749
2 721
—
—
—
—
—
—
3 270
Läne!
4 248
5 867
6 881
9 333
1 167
1547
—
—
560
—
11689
126
Norrbottens
län.
Luleå .......
3 715
5153
3 622
5 562
_
7 337
1 2r
Haparanda .
2 016
2 891
639
970
639
970
—
—
—
—
2 655
1837
12S
Piteå .......
1022
1 26C
815
1 064
—
—
—
Läne
6 753
9 301
5 076
7 596
639
970
—
—
—
—
11829
Hela rikel
261 508
305 361
668 005
835 905
>103 866
136 582
| 7 673
8 47S
295 595
2 741
1 235 522
bolagens varuomsättning är 1911
417
i
13
1 ii
15
| 16
I u
1 I»
1 i9
|
20
21
j 22
|
23
Brännvin,
a n d r
a sia
g (kryddad t, ak
v a v i t m. m.)
Förs
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Summa
liter
I egen u
rii
liter
tminute-
ig
kr.
I egen
ni
liter
atskänk-
ng
kr.
Till elle
inneh
af utn
liter
r genom
afvare
a. rätt
kr.
Beliå
d. »1/1
liter
lning
1911
kr.
102 065
183 112
398
986
1807
12 736
14 020
117 006
I
114
1436
2 735
—
—
—
—
17
—
846
1 102
2 299
1151
103 501
185 847
398
986
1824
13 582
15 122
119 305
|
3 772
6 846
4
10
979
1 718
256
49
2 592
3 206
7 652
]
116
1916
3 598
—
—
—
—
—
51
1454
1848
3 421
117
14 438
26 103
—
—
—
—
133
103
1 602
1961
16 276
118!
20126
36 547
4
10
979
1 718
389
203
5 648
7 015
27 349
|
3 949
11071
838
1 626
415
195
6 726
8 332
12 123
II9!
5 070
9 916
8
32
—
—
—
—
4 084
5105
9 162
120;
1 899
3 673
—
—
—
—
—
—
3 522
4 403
5 421
121!
3 636
12 470
—
—
—
—
—
—
2 729
6 974
6 365
122!
14 554
37 130
846
1658
“
415
195
17 061
24 814
33 071
8 657
15 620
129
1530
1 913
10 316
123
5 392
10 129
74
426
99
2 854
3 809
8 419
I
124!
2198
4 563
49
190
—
—
—
21
1002
1508
3 270
125!
7 590
14 692
123
616
120
3 856
5 317
11 689
''
3 413
6 893
3
3 921
5 679
7 337
1261
1 634
3 383
17
85
—
—
—
_
1004
1 255
2 655
127!
672
1258
6
24
70
164
—
—
1089
1308
1837
1281
5 719
11 534|
23
109
70
164
—
3
6 014
8 242
11 829
847 277
1447 288
97 005
228106
8494
14 864
16 724
4 758
261 264
307 338''1235 522
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
27
418
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj
Bolagsstyrelsens
säte
Stockholms stad
Stockholms län.
Norrtälje ............
Sigtuna...............
Södertälje............
Vaxholm ............
Öregrund ............
Östhammar ........
Djursholm .........
Sundbyberg .........
Saltsjöbaden.
Länet
Uppsala län.
Uppsala .........
Enköping .........
Södermanlands
län.
Nyköping...........
Eskilstuna...........
Mariefred ...........
Strängnäs...........
Torshälla ...........
Trosa.................
Malmköping.
Länet
Östergötlands
län.
Linköping..........
Motala ..............
Norrköping ........
Skenninge ........
Söderköping........
Vadstena ..........
Valdemarsvik .....
Länet
2 1
3 !
* 1
5 1
«
7
8
9
10
Sprit, red
u c e r
ad till 50 °/
I n k
o p t
Till-
verkat
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
genom
för-
Öfver-
Summa
M/n 1910
Inalles
Däraf fr. inneh. af
skäring
eller
mål
utminuteringsrätt
annor-
liter
kr.
liter |
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
21 192
20152
281 606
266 130
_
—
—
—
302 7
1966
2 070
12 559
12 681
14
225
58
369
140
—
—
—
—
37
261
264
37 341
36 880
—
—
—
—
141
137
200
199
—
—
—
—
341
18
18
36
33
—
—
—
—
74
75
361
343
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
389
355
19 043
19 228
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3 074
2 977
69 909
69 504
“
72
439
433
5164
4 928
5
897
897
7 680
7 420
—
—
—
5
8
1336
1330
12 844
12 348
5
141
718
805
4 433
4 486
1
515
1263
1290
49 444
49 088
—
—
—
—
50 7
90
90
163
156
—
—
—
—
2
186
187
301
293
—
—
—
—
4
352
353
—
—
—
—
—
—
721
735
1839
1 808
—
—
—
—
2
428
432
3 976
3 868
—
—
—
—
4
3 758
3 892
60156
59 699
1
63 91
2 036
2 050
63 534
63 607
65 5
109
104
5 246
5 220
—
—
—
—
5
526
414
3 977
3 714
—
—
—
—
4
365
357
5 846
5 614
—
—
—
6 21
10
11
152
352
—
—
—
1
160
165
11 361
11 619
—
—
—
11 521
1231
1245
5 067
5 071
—
—
—
—
6
t
4437
4 3461
95 183
95 198
—
—
—
99
419
bolagens varuomsättning år 1911.
11
11
|
15
[
16
17
Sprit, reducerad till 50°/o
egen utminute-
ring
liter
[
kr.
95 627
150 989
712
1 164
449
255
3 210
4 462
282
489
34
51
426
609
18 946
23 979
—
—
Försålt
I egen utskänkning
-
liter
kr.
Till eller genom
innehafvare
af utan. rätt
liter
kr.
Använt
för egen
Under-
Behållning
tillverk-
mål
d. 31/i! 1911
ning
liter
liter
liter | kr.
Summa
liter
127 992
79179
74 428
302 798 l
5162
20 214
1 108
3 635
5 772
1338
1085
12 242
34 327
24
2
4
70
1 547
145
65
59
18
5
416
24059
2 379
596
31 009
4 000
1019
_
''
2 975
5 019
1253
1935
2 519
3 684
_
_
235
351
_
i
322
496
_
_
103
102
_
_
266
435
_
___
464
764j
—
_
_
7 767
32 958
5
568
6
348
9 608
2181
1 772
46 569
1 763
7 089
8 852
2146
46 310
233
1476
100
236
33152|
58 435|
—
“
53 371
91
5 291
5 307
42 081
549
2 726
2 646
—
—
—
4 065
2
180
169
—
—
—
158
80
630
560
—
—
—
—
5
434
424
—
142
229
—
—
20
21
—
—
—
9 693
—
490
490
—
—
—
4 387
8
818
818
236
48
1
8
28
2 255
1225
897
2122
1753
1830
17
157
16
790
1454
28
66
58
17
5
1
193
897
2
090
1815
1811
16
148
17
776
14 525
594
37 602
341
54
435
425
19 432
2 053
72 983
5 603
8 582
14 185
5152
50 707
253
487
352
2 560
4 404
63 915
65 570
5
355
4 503
6
211
162
11521
6 298
142|
229|
60 384|
644|
5 298|
5128|
99 620
420
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2 1
3 1
i 1
5 i
6 1
7 1
8 1
9 1
10
Sprit,
reducerad
till
50 °/o
I n k
ö p t
Till-
verkat
Bolagsstyrelsens
Behållning
I n
om S
v e r i g e
genom
^för-
Öfver-
Summa
sate
sl/iS 1910
Inalles
liter 1 kr.
Däraf fr. inneh. af
utminuteringsrätt
liter |
kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
liter
27
28
Jönköpings län.
Jönköping .........
Eksjö..................
Länet
8 463
117
7 896
118
18 576
2176
17 233
2 003
—
—
—
—
27 039
2 293
8 580
8 014
20 752
19 236
—
29 332
29
80
Kronobergs län.
Växjö ...............
Ljungby...............
Länet
582
579
2 466
2 306
—
—
—
—
3 048
582
579
2 466
2 306
3 048
31
32
33
34
35
36
87
38
Kalmar län.
Kalmar ...............
Borgholm ............
Oskarshamn.........
Vimmerby .........
Västervik ..........
Mönsterås...........
Mörby långa .........
Nybro ...............
Länet
279
1333
1
595
71
2
101
274
1325
1543
70
2 051
1 748
3 856
5 410
301
3 623
1 769
3 691
5 075
289
3 550
_
—
2 806
—
2 806
2 027
5189
7 005
372
5 724
5 379
5 263
14 938
14 374
—
2 806
23 123
39
40
41
42
43
Gottlands län.
Visby..................
Blekinge län.
Karlskrona .........
Karlshamn .........
Ronneby ............
Sölvesborg ........
Länet
3 363
3 632
24 590
24 630
-
__
_
27 953
805
70
45
735
825
137
45
747
7 209
6 396
1683
13 416
6 769
6 068
1623
13 031
—
_
54
32
8 068
6 466
1760
14151
1 655
1
1754
1
28 704
27 491
—
86
1
30445
44
4
it
4
48
ii
5(
1
Kristianstads
län.
Kristianstad........
Simrishamn ........
Ängelholm ........
Båstad .............
Degeberga...........
Hässleholm ........
Tomelilla ...........
1 03!
285
ir
73(
25
501
2(
97
31;
IL
68t
2i
49
) 1
41 295
611
2 221
2
3 475
)
3 34r
1 88.
38 20f
59r
2135
3 37.
3161
811
—
—
3 475
1 —
3 37''
t
—
42 332
904
2
338
743
3
497
3 850
903
Läne
t
2 72(
)
2 620[
51 84<
)
48 295|
3 475
3 37
N - 1
7
54 567
bolagens varuomsättning år 1911
421
11
1 12
1 I»
i K
1 I®
1 i6
I ‘i
1 I»
1 i»
| 20
2 1
1
! !
1
Sprit, red
ucerad til
1 50 °/o
Före
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Behållning
d. al/i» 1911
liter | kr.
Summa
liter
I egen
ri
liter
itminute-
“g
kr.
1
I egen
m
liter
utskänk-
“g
kr.
Till ellt
inne]
af ut
liter
?r genom
lafvare
m. rätt
kr.
4 045
6100
_
6 099
240
16 655
15 287
27 039
27
2 058
3 071
—
—
—
—
23
212
193
2 293
28
6103
9 171
—
6 099
263
16 867
15 480
29 332
2 591
4 459
73
384
359
3 048
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
2 591
4 459
"
73
384
359
3 048
2 806
6 402
2 806
31
1 588
2 259
—
—
—
—
—
—
439
413
2 027
32
1 378
2 134
—
—
—
—
2 991
3
817
781
5189
33
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
34
6 379
9 533
—
—
—
—
—
30
596
566
7 005
35
203
326
—
—
—
—
—
—
169
162
372
36
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
37
4 947
7 857
-
-
—
—
—
—
777
730
5 724
38
17 301
28 511
"
2 991
33
2 798
2 652
23 123
2 351
3 962
_
22 641
282
2 679
2 815
27,953
39
4 339
6 328
50
73
2 475
1204
1 135
8 068
40
573
1 115
—
—
—
—
5 784
—
109
212
6 466
41
1 579
2 567
—
—
—
—
—
—
181
175
1 760
42
13 640
20 021
—
—
—
—
41
24
446
439
14 151
43
20131
30 031
50
73
~
8 300
241
1940
1 961
30,445
14 815
24154
26 542
975
885
42,332
44 j
878
1258
—
—
—
—
—
7
19
23
904
45
1 387
2 041
—
—
—
—
741
—
210
197
2 338
46
645
876
—
—
—
—
—
—
98
88
743
47
3 479
4 800
—
—
—
—
—
18
3 497
48
3 538
5 581
—
—
—
—
—
—
312
293
3 850
49
888
1 206
—
—
—
—
9
3
3
3
903
50
25 630|
39 916
—
—
-
—
27 292
28
1 617
1489|
54 567
422
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2 1
3 I
± 1
5
6
7 i
3 !
10
Bolagsstyrelsens
säte
Sprit, red
u c e r
ad till 50 »/c
Behållning
81/n 1910
liter | kr.
I n
Ina
liter
I n k
om £
les
kr.
ö p t
Sverige
Däraf fr. inneh. af
utminuteringsrätt
liter ] kr.
Till-
verkat
genom.
för-
skäring
eller
annor-
ledes
liter
Öfver-
mål
liter
Summa
liter
Malmöhus län.
51
Malmö ...............
288
281
9131
8 603
—
—
—
—
9 419
52
Eslöf ...............
661
654
3 444
3 237
—
—
—
—
4105
53
Hälsingborg.........
44B
440
6 385
6 009
—
—
—
11
6 841
54
Landskrona .........
685
544
1169
1091
—
—
—
—
1754
55
Lund .................
569
520
6 283
5 504
—
—
—
—
6 842
56
Skanör ..............
27
26
39
36
—
—
—
—
66
57
Trelleborg .........
650
643
20 535
19 485
—
—
—
—
21185
58
Ystad...............
966
903
1696
1542
—
—
—
—
2 662
59
Anderslöf............
199
189
66
89
—
—
—
—
265
60
Dalby ...............
394
488
1 in
1088
—
—
—
—
1505
61
Efverlöf...............
96
96
92
84
—
—
—
—
188
62
Höganäs ............
9
10
360
337
—
—
—
—
369
63
Hörby ...............
85
103
1047
974
—
—
—
—
1132
64
Hör.....................
77
76
665
659
—
—
—
—
742
65
Löberöd...............
40
39
752
718
—
—
—
—
792
66
Löfvestad ............
5
5
914
855
—
—
—
—
919
67
Raus ..................
42
40
651
609
—
—
—
—
693
68
Röstånga ............
497
481
1732
1610
—
—
—
—
2 229
69
Sjöbo..................
22
22
366
352
—
—
—
—
388
70
Skurup ...............
90
82
1046
983
—
—
—
—
1136
71
Teckomatorp ......
143
137
2 627
2 386
—
—
—
—
2 770
72
Tågarp ...............
144
138
1219
1128
—
—
—
—
1 363
73
Veberöd ............
357
355
292
282
—
—
—
—
649
74
Väsby ...............
74
72
180
167
180
167
—
—
254
75
Östraby...............
37
40
5 799
5 545
—
—
—
—
5 836
Länet
6 492
6 384
67 601
63 373
180
167
—
11
74 104
Hallands län.
76
Halmstad ............
600
600
29 950
28 307
—
—
—
—
30 550
77
Falkenberg .........
2 057
1 616
17 218
15 978
—
—
—
—
19 275
78
Kungsbacka.........
251
244
1328
1275
—
—
—
3
1582
79
Laholm ...............
176
168
3 041
2 852
—
—
—
—
3 217
80
Varberg...............
195
191
22 612
21 956
—
—
—
—
22 807
Länel
3 279
2 819
74 149
70 368
—
—
—
3
77 431
Göteborgs och
Bohus län.
81
Göteborg ............
2 233
2 221
20 852
20 058
—
—
—
—
23 085
8 2
Kungälf...............
166
175
1523
1 560
—
—
—
1689
83
Lysekil ...............
359
385
719
669
—
—
—
—
1078
84
Marstrand............
105
104
736
699
—
—
—
—
841
85
Strömstad............
56
59
2 223
2 360
—
—
—
2 279
86
Uddevalla............
38
61
1040
1001
—
—
—
7
1085
Länel
2 957
3 005
27 093
26 347
—
—
—
7
30 057
bolagens varuomsättning år 1911
423
11
1 12
13
14
15
16
ii
18
19
20
21
|
Spri!
, red
u
Cerad til
©
©
O
ko
Före
å 1 t
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. sl/lä 1911
Summa
ring
nmg
af utm.
rätt
nmg
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
9 062
11800
357
348
9 419
51
3 943
5 220
—
—
—
—
—
81
81
77
4 105
52
1796
2 778
—
—
—
—
4 471
—
574
561
6 841
53
1481
2 222
—
—
—
—
_
61
212
203
1 754
54
6128
8 869
—
—
—
—
_
—
714
672
6 842
55
66
84
—
—
—
—
_
—
—
—
66
56
1697
2 405
—
—
—
_
17 963
5
1520
1429
21185
57
2 070
2 446
—
—
—
_
—
72
520
488
2 662
58
219
270
—
—
—
_
—
4
42
39
265
59
928
1253
—
—
—
—
74
55
448
493
1 505
60
138
188
—
—
—
—
—
—
50
50
188
61
214
286
—
—
—
—
121
—
34
32
369
62
1013
1 526
—
—
—
—
—
33
86
80
1 132
63
636
885
—
—
—
—
—
3
104
98
742
64
720
1057
—
_
_
—
—
4
68
64
792
65 ;
848
1120
—
—
—
—
—
6
65
61
919
66 j
493
667
—
—
—
—
—
10
190
172
693
67 j
1907
2 489
—
—
—
—
—
55
267
249
2 229
68 i
283
408
—
—
—
—
—
2
103
97
388
69 |
437
599
—
—
—
—
463
58
178
162
1 136
70
2 532
3 299
—
—
—
—
—
25
213
201
2 770
71
1237
1 779
—
—
—
—
—
25
101
95
1363
72
446
573
—
—
—
—
—
3
200
193
649
73
182
245
—
—
—
—
—
11
61
58
254
74
1292
1 714
—
—
—
—
4469
27
48
45
5 836
75
39 767
54182
27 561
540
6 236
5 967
74 104
6 036
9 423
24 053
35
426
408
30 550
j
"6 ‘
3154
4 216
—
—
—
—
13 275
74
2 772
2 541
19 275
77
1393
2129
—
—
—
—
—
—
189
184
1582
"8 ;
2 885
3174
—
—
—
—
—
—
332
319
3 217
79
2 710
4 272
—
—
—
—
19 478
7
612
573
22 807
80 1
16 178
23 214
56 806
116
4 331
4 025
77 431
f
21332
36 989
1753
1726
23 085
1
81 i
1573
2 446
—
—
—
—
—
—
116
119
1689
82 |
437
640
—
—
—
—
—
—
641
624
1078
83
681
848
—
—
—
—
—
4
156
151
841
84
2137
3 086
—
—
—
—
—
75
67
63
2 279
85
974
1623
—
—
—
—
—
in
116
1085
86
27 134
45 632|
- 1
—
—
—
—
79
2 844
2 799
30 057
424
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s
1 1
> 1
2 1
3
|
* 1
5 1
« 1
* 1
8 !
» 1
10
5
Sprit, red
u c e r
ad till 50 °/o
Bolagsstyrelsens
säte
I n k
ö p t
Till-
verkat
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
genom
8 för-
Öfver-
Summa
81/u
liter
L910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr.
utminute
liter
inneh. af
ringsrätt
kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
liter
:
87
Älfsborgs län.
Vänersborg .........
191
199
5 678
5 619
56
5 925
88
Alingsås ............
681
685
8 522
8185
—
—
—
—
9 203
89
Borås..................
2138
1979
6 067
5 752
—
—
—
—
8 205
90
Trollhättan .........
899
946
10 127
10123
—
—
—
—
11026
91
Ulricehamn .........
428
412
7 392
6 874
—
—
—
—
7 820
92
Åmål..................
428
452
2 209
2 294
—
—
—
—
2 637
I
Länet
4 765
4 673
39 995
38 847
—
—
56
44 816
93
Skaraborgs län.
Mariestad............
156
153
704
673
1
861
94
Falköping............
—
—
8 835
8 231
—
—
—
—
8 835
95
Hjo.....................
Lidköping............
54
49
1 508
1391
—
—
—
—
1 562
96
—
—
2 300
2 139
—
—
—
—
2 300
97
Skara..................
144
130
1 780
1 602
—
—
—
—
1 924
98
Sköfde ...............
68
60
761
703
—
—
—
2
831
99
Grästorp ............
213
235
368
355
—
—
—
—
581
100
Vara ..................
156
154
1472
1403
—
—•
—
—
1 628
Länet
791
781
17 728
16 497
—
—
—
3
18 522
101
Värmlands län.
Karlstad ..........
1518
1414
1 518
102
Arvika ...............
167
175
1671
1599
—
—
—
—
1 838
103
Filipstad ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
104
Kristinehamn ......
289
284
3101
2 090
—
—
—
—
3 390
105
Säffle..................
18
18
1408
1332
—
—
—
—
1 426
Länet
474
477
7 698
6 435
—
—
—
8172
106
Örebro län.
Örebro ...............
980
980
476 824
448 964
477 804
107
Askersund ..........
1 213
1097
4 943
4 693
—
—
—
—
6 156
108
Lindesberg .........
155
152
3 965
3 827
3 965
3 827
—
—
4120
109
Nora .................
527
538
8 231
8 011
—
—
—
—
8 758
Länd
2 875
2 767
493 963
465 495
3 965
3 827
—
496 838
no
:
Västmanlands
län.
Västerås ...........
361
358
12 319
11 791
12 680
in
Arboga ..............
Köping ..............
189
189
1147
1103
—
—
5
1 341
112
76
78
566
514
—
—
—
642
113
Sala ................
1252
1252
11408
11076
—
—
—
12 660
1
Läne
1 876
1877[
25 440|
24 484
| —
—
5
27 323
bolagens varuomsättning år 1911
425
1'' 1
12 [
13
|
14 !
15
18
17
18
19
20
21
Sprit
reducera
d til
1
50 °/o
Förs
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Behållning
d. “/» 1911
liter | kr.
Summa
liter
I egen u
rii
liter
minute-
ra
kr.
I egen
ni
liter
utskänk-
ng
kr.
Till elle
inneh
af uti
liter
r genom
afvare
n. rätt
kr.
5 767
8 330
158
149
5 925
87
2 206
3127
—
—
—
—
6 544
—
453
437
9 203
88!
4 724
7 453
—
—
—
—
2 820
91
570
570
8 205
89!
3 056
4 755
—
—
—
—
6 860
11
1099
1 112
11026
90;
7 520
10 796
—
—
—
—
—
14
286
271
7 820
911
1 876
2 918
—
—
—
—
327
9
425
441
2 637
92 j
25 149
37 379
16 551
125
2 991
2 980
44 816
744
1 241
117
no
861
93
8 835
8 231
—
--
—
—
—
—
—
—
8 835
94*
1416
2 243
—
—
—
—
—
—
146
136
1562
95''
2 300
3 298
—
—
—
—
_
—
—
—
2 300
9 6
1 844
2 627
—
—
—
—
—
—
80
72
1924
97 i
763
1 379
—
—
—
—
—
—
68
64
831
98j
448
657
—
—
—
—
—
1
132
132
581
99
1339
2111
—
—
—
—
—
—
289
281
1628
100!
17 689
21 787
“
“
1
832
795
18 522
1
1518
2 705
1518
101
1 130
2 026
—
—
—
—
—
—
708
677
1838
102
1 373
2 462
_
__
_
_
1 632
81
304
297
3 390
104
414
716
—
—
—
—
—
84
928
872
1426
105
4 435
7 909
"
1 632
165
1940
1 846
8172
13 207
18 369
456 801
7 796
7 172
477 804
106
5 560
8 615
—
—
—
—
—
—
596
529
6 156
107
1801
5 403
—
—
—
—
2 019
—
300
294
4120
108
723
1 250
2
2
—
—
7 144
46
843
812
8 758
109
21 291
33 637
2
2
465 964
46
9 535
8 807
496 838
3 282
5 051
6 423
163
2 812
2 527
12 680
no
347
566
—
—
—
—
652
—
342
321
1 341
in
465
735
—
—
—
—
135
42
—
—
642
112
3 546
5 566
—
—
—
—
7 940
15
1 159
1 152
12 660
113
7 640
11 918
-
-
—
—
15150
220
4 313
4 000|
27 323
426
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings
-
1
2
8
* 1
5
6
i
8
10
Bolagsstyrelsens
säte
Sprit, red
u c e r
ad till 50 °/o
Behållning
I n k
ö p t
Till-
verkat
genom
för-
skärning
eller
annor-
ledes
liter
Öfver-
mål
liter
Summa
liter
I n
om S v e r i
g e
81/l»
liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr.
utminute
liter
inneh. af
ringsrätt
kr.
Kopparbergs
län.
114
Falun..................
204
204
4 092
4160
_
_
_
_
4 296
115
Hedemora............
29
30
4 689
4 939
—
—
—
—
4 718
Länet
233
234
8 781
9 099
—
—
—
—
9 014
Gäfleborgs län.
116
Galle..................
—
_
3 944
3 668
_
_
_
_
3 944
117
Hudiksvall .........
1828
1829
3 602
3 492
—
—
—
59
5 489
118
Söderhamn .........
704
696
2 376
2 289
—
—
—
—
3 080
Länet
2 532
2 525
9 922
9 449
—
—
—
59
12 513
Västernorrlands
län.
119
Härnösand .........
2 943
3 002
11692
11750
11692
11 750
_
_
14 635
120
Sundsvall............
_
_
3 249
5 865
_
_
_
_
3 249
121
Örnsköldsvik ......
4109
4143
11367
10 571
—
—
_
—
15 476
122
Sollefteå ............
2478
2 526
8 857
8 516
—
—
—
—
11335
Länet
9 530
9 671
35 165
36 702
11 692
11 750
—
—
44 695
Jämtlands län.
123
Östersund............
221
228
6 426
5 976
—
—
—
6 647
Västerbottens
län.
124
484
494
2 490
2 424
2 974
125
Skellefteå............
35
38
2 432
2 645
—
—
—
73
2 540
Länet
519
532
4 922
5 069
—
—
—
73
5 514
Norrbottens län.
126
Luleå..................
6 731
6 956
13 264
13 240
_
_
_
_
19 995
127
Haparanda .........
5 900
5 893
10 804
10 498
—
—
—
—
16 704
128
Piteå ..................
1283
1276
593
573
—
—
—
—
1876
Länet
13 914
14125
24 661
24 311
—
—
—
—
38 575
Hela riket
106536
104 657
1506532
1441663
19 312
19118
2 806
316
1616190
bolagens varuomsättning år 1911
427
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
—
Sprit, red
ucerad till 50°/°
Fors
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Summa
liter
I egen u
ri
liter
tminute-
Qg
kr.
I egen
ni
liter
utskänk-
ng
kr.
Till elle
inneh
af utn
liter
r genom
afvare
i. rätt.
kr.
Behå
d. »l/i
liter
kling
, 1911
kr.
4118
6 601
178
179
4 296
114
4 294
6 481
—
—
—
—
72
—
352
361
4 718
115
8 412
13 082
—
72
—
530
540
9 014
3 944
5 722
3 944
116
2 867
4 834
—
—
—
—
272
_
2 350
2 376
5 489
117
2 012
3 202
—
—
—
—
—
—
1068
1034
3 080
118
8 823
13 758
272
3 418
3 410
12 513
3 289
5 841
4 468
11
6 867
6 867
14 635
119
3 249
5 865
—
—
—
—
—
_
3 249
120
2 302
4073
—
—
—
7 622
104
5 448
5121
15 476
121
4 093
9 280
—
—
—
—
2 749
—
4 493
4 370
11335
122
12 933
25 059
14 839
115
16 808
16 358
44 695
6 231
10 720
_
113
303
285
6 647
123
1743
3 086
134
42
1055
1061
2 974
124
2 291
4 068
—
—
—
—
—
—
249
256
2 540
125
4 034
7154
134
42
1304
1317
5 514
4 522
7 857
7 282
14
8 177
7 963
19 995
12 6:
12 975
21 58H
—
—
—
—
—
3 729
3 505
16 704
127!
682
1137
—
—
—
—
—
— |
1 194
1154
1 876
128!
18 179
30 532
—
—
—
— |
7 282
14|
13 100|
12 622
38 575
452 977
705 232
52
75
142
229|
970 754
3 350
188 9151
179513
1616190
428
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings
-
i
2
3
*
5 1
7
8 1
a i
10 |
ii I
12
Whisky
I
n k ö
P t
Till-
verkat
Öf-
styrelsens
Behållning
I n c
m S
sr e r i
g e
genom
för-
Summa
sate
S1/i»
liter
1910
kr.
1
Inalles
liter | kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
Importerat
direkt
liter 1 kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
1
Stockholms
stad.
43
140
43
140
43
2
Stockholms
län.
Norrtälje......
950
2 490
872
3172
555
2 377
3
Sigtuna ......
78
269
496
1624
—
—
—
—
—
—
574
4
Södertälje ...
329
1214
1021
3 643
1021
3 643
270
805
—
—
1620
5
Vaxholm......
96
330
227
694
—
—
—
—
—
—
323
6
Öregrund......
94
344
150
518
—
—
—
—
—
—
244
7
Östhammar...
405
1252
20
50
—
—
—
—
—
—
425
8
Djursholm ...
127
337
300
1 193
—
—
—
—
—
—
427
9
Sundbyberg .
218
504
391
985
—
—
—
—
—
2
611
10
Saltsjöbaden.
—
—
256
1 054
256
1 054
—
—
—
—
256
Länet
2 297
6 740
3 733
12 933
1 277
4 697
270
805
555
2
6 857
11
Uppsala
län.
Uppsala ......
99
356
6139
18 997
6 139
18 997
526
1123
96
6 860
12
Enköping
95
317
439
1 501
439
1 501
—
—
—
1
535
Länet
194
673
6 578
20 498
6 578
20 498
526
1123
96
1
7 395
13
Söderman-  lands län.
Nyköping ...
833
2 298
682
2 417
682
2 417
318
838
100
1933
14
Eskilstuna ...
1 690
4145
—
—
—
—
2 353
5 258
2 865
—
6 908
15
Mariefred ...
148
479
194
687
—
—
—
—
—
—
342
16
Strängnäs ...
172
522
463
1 577
—
—
—
—
—
—
635
17
Torshälla......
217
666
130
605
130
605
—
—
—
—
347
18
Trosa .........
57
194
225
736
225
736
—
—
—
—
282
1 9
Malmköping .
86
268
195
612
195
612
—
—
—
—
281
Länet
3 203
8 572
1 889
6 634!
1 232
4 370
2 671
6 096
2 965
—
10 728
20
Östergöt-  lands län.
Linköping ...
1 530
4 332
85
341
85
341
1815
5 677
2 894
6 324
21
Motala.........
582
1 980
702
2 563
702
2 563
303
771
—
—
1 587
22
Norrköping...
1491
4 901
3 443
13 546
—
—
632
1 782
130
—
5 696
23
Skenninge ...
67
225
150
450
150
450
—
—
—
—
217
24
Söderköping .
21
63
183
720
—
—
—
—
—
—
204
25
Vadstena......
270
796
237
707
237
707
—
—
—
—
507
26
Valdemarsvik
320
737
170
408
—
—
320
428
547
—
1 357
Länet
4 281
13 034
4 970
18 735
1 174
4 061
3 070
8 658
3 571
—
15 892
bolagens varuomsättning år 1911,
13
14
15
16
17
18
19
|
20
2 i
22
23
Whisky
Förs
å 1 t
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. S1/w 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
mng
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter |
kr.
liter
43
430
_
43
1
878
3 907
405
69
1025
i
i
2 921
2 377
2
188
752
249
875
—
—
—
20
117
383
574
3 i
546
2 319
—
—
570
2 760
—
—
504
2 083
1620
4
195
786
39
234
_
—
—
—
89
305
323
5
130
566
—
—
_
—
—
—
114
325
244
6 i
213
1 336
31
188
—
—
—
7
174
496
425
7
—
—
296
3185
—
—
—
—
131
373
427
3
231
685
225
1 127
—
—
—
—
155
348
611
9 1
—
—
14
146
221
1069
—
—
21
60
256
10
2 381
10 351
854
i
5 755
791
3 829
405
96
2 330
7 294
6 857
4 600
20 279
28
238
1 578
5190
48
149
457
713
6 860
11
388
1 785
—
—
—
—
—
—
147
491|
535
12
4 988
22 064
28
238
1578
5190
48
149
604
1204
7 395
734
3 231
715
3 630
2
482
1271
1 933
13
856
3 547
1332
5 793
_
—
2 350
19
2 351
5 804
6 908
14
210
927
_
—
_
—
—
2
130
432
342
15
409
1816
—
_
_
—
—
—
226
644
635
16
80
408
94
556
—
—
—
—
173
550
347
17
173
785
_
_
—
—
2
107
364
282
18
167
731
—
—
—
—
—
114
346
281
19
2 629
11445
2141
9 979
—
2 350
25
3 583
9 411
10 728
1752
9 303
286
2 856
1980
2 306
5 954
6 324
20
455
1 523
440
4 045
—
—
—
6
686
1 955
1 587
21
4 230
20 499
97
560
—
—
—
3
1366
4 383
5 696
22
55
230
53
265
—
—
—
109
347
217
23
_
—
127
1 192
24
96
—
1
52
155
204
24
170
849
188
1813
—
—
39
—
no
421
507
25
262
861
—
_
—
—
490
4
601
1361!
1357
26
6 924
33 265|
1 191
10 731|
24|
96
2 509
14
5 230
14 576
15 892
I
I
j 27
j 28
29
30
31
32
33
34
35
i 36
37
38
39
|
40
i 41
i 42
43
44
i45
46
47
j 48
I 49
I 50
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
2
t 3
1 ^
1 5
1 «
1 i
I 8
1 »
1 i»
1 ii
1 12
Whisky
lake
P t
Till-
Behållning
I n
om S v e r i
s e
genom
Öf-
“/it 1910
Däraf fr. inneh.
Importerat
för-
sk äring
ver-
Summa
Inalles
af utminute-
direkt
eller
Tingsrätt
annor-
liter
| kr.
liter
1 kr.
liter
kr.
liter | kr.
ledes
liter
liter
liter
2 501
7 329
5 456
15 933
383
8 340
248
916
300
1020
—
—
—
—
6
554
t
2 749
8 245
300
1020
5 456
15 933
—
389
8 894
1 323
3 293
250
733
250
733
1337
3 092
2 910
250
900
83
299
83
299
—
—
—
333
1 573
4193
333
1032
333
1032
1337
3 092
—
—
3 243
4 203
14103
1 613
6134
1 613
6134
1425
3 457
57
8
7 306
243
644
668
2167
—
_
_
911
1 601
4 845
1 368
4 404
1368
4 404
65
296
_
3 034
222
2 219
724
2 498
—
—
_
_
946
1320
3 781
638
1 729
638
1 729
16
77
_
1 974
167
515
150
473
—
_
_
617
209
614
83
293
—
—
_
_
.
292
207
769
162
537
—
—
—
—
—
—
369
8172
27 490
5 406
18 235
3 619
12 267
1506
3 830
57
8
15 149
2 363
7 908
991
3 982
3 354
613
1831
2 000
7 070
2 000
7 070
178
2 791
6
20
722
2 616
722
2 616
_
_
_
728
369
979
313
985
—
—
341
906
432
1
1456
156
505
236
790
236
790
—
—
392
t
1144
3 335
3 271
11461
2 958
10 476
341
906
432
179
5 367
1496
3 798
1 176
4 359
1 176
4 359
1599
3 489
4 271
178
651
1434
4 499
—
—
_
1 612
562
1698
665
2 283
—
_
___
_
1 227
617
1839
—
—
—
_
_
617
50
155
27
98
27
98
_
_
77
1 104
2 846
89
401
—
—
_
_
_
1193
315
871
142
391
142
391
332
996
391
—
1180
t
4 322
11 858
3 533
12 031
1 345
4 848
1931
4 485
391
—
10177
Bolags
styrelsens
säte
-
Jönköpings
län.
Eksjö .
Kronobergs
län.
Växjö ...
Ljungby
Kalmar län.
Kalmar ...
Borgholm ..
Oskarshamn
Vimmerby ..
Västervik
Mönsterås ..
Mörbylånga
Nybro ........
Gottlands
län.
Visby ........
Blekinge län
Karlskrona .
Karlshamn ..
Ronneby .....
Sölvesborg ..
Kristianstads
län.
Kristianstad..
Simrishamn .
Båstad.......
Degeberga .
Hässleholm
Tomelilla....
bolagens varuomsättning år 1911
431
13
1 14
1
15
1 16
1 i?
1 I»
1
19
[ 20
1 21
| 22
|
23
1
W h i s k
y
Fors
å 1 t
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. *>/„ 1911
Summa
I
j
ring
Ullig
af utan. rätt
mng
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
I kr.
liter
|
1578
6 991
336
2 489
3158
12 594
3 268
9 606
8 340
27
328
1417
5
45
—
—
—
—
221
726
554
28
1 906
8 408
341
2 534
3158
12 594
"
3 489
10 332
8 894
1 115
3 910
718
6 720
13
1064
2 587
2 910
29
98
499
34
321
—
—
—
201
573
333
30 [
1213
4 409
752
7 041
"
—
13
1265
3160
3 243
2 988
12 003
5
45
4 313
14 102
7 306
31 :
323
1321
—
—
—
—
—
—
588
1678
911
32 |
538
2 283
24
235
872
4 324
—
1
1599
5 025
3 034
33 |
655
2148
—
—
—
—
—
—
291
695
946
34
358
1436
378
1893
—
—
—
—
1238
3 445
1 974
35 1
129
530
—
—
—
—
—
_
188
583
317
36 |
207
689
—
—
—
—
—
—
85
361
292
37 ''
117
451
—
—
—
—
—
—
252
718
369
88 ;
5 315
20 861
407
2173
872
4 324
—
1
8 554
26 607
15149
1 466
5 911
8
1880
6 877
3 354
39
2 094
9192
697
2 091
2 791
40
74
314
638
2 802
—
—
—
—
16
57
728
41
352
1506
—
—
338
1333
362
18
386
1065
1456
42
249
1 062
20
196
—
—
—
—
123
405
392
43 |
675
2 882
2 752
12 190
338
1333
362
18
1222
3 618
5 367
1310
5 980
2173
10 677
788
1 647
4 271
44
561
2 468
—
—
582
2 441
—
2
467
1663
1612
46 1
204
958
314
1497
—
—
—
—
709
2 021
1227
46 :
296
1477
58
482
—
—
—
1
262
787
617
47 !
53
246
16
150
—
—
4
4
_
77
48 ''
596
2 706
—
—
—
—
—
597
1 701
1 193
49 !
437
1612
—
—
—
—
332
2
409
1113
1 180
50 |
3 457
15 447
2 561
12 806
582
2 441
336
9
3 232
8 932
10177
432
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
i
2 1
8 1
* 1
5
« 1
7
8 !
8 1
10 |
ii
12
Whisky
Bolags-
styrelsens
säte
I
n k ö
P 4
Till-
verkat
Öf-
Behållning
I n c
m Sv
orig
e
genom
för-
Summa
31/l3
liter
1910
kr.
Ina
liter
les
kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
importerat
direkt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
51
Malmöhus
län.
Malmö.........
824
3 054
14 014
47 153
14 014
47153
14 838
52
Eslöf .........
593
1 541
no
418
no
418
981
2 393
—
—
1684
53
Hälsingborg..
2 148
5 263
1428
6176
1428
6 176
4106
10 717
4 533
—
12 215
54
Landskrona...
918
2 679
—
—
—
—
2151
5 497
—
—
3 069
55
Lund .......
—
—
2 633
10 051
2 633
10 051
—
—
—
—
2 633
56
Skanör ........
19
50
82
283
—
—
—
—
—
—
101
57
Trelleborg ..
1656
4 378
—
—
—
—
1 135
3 041
478
—
3 269
58
Ystad .........
1026
3 387
—
—
—
—
2192
6 787
—
—
3 218
59
Anderslöf ...
294
944
489
1338
489
1338
—
—
—
8
791
60
Dalby .........
246
826
92
300
—
—
—
—
—
19
357
61
Efverlöf ......
36
99
150
390
—
—
—
—
—
—
186
62
Höganäs......
79
291
307
942
—
—
—
—
—
—
386
63
Hörby .........
192
799
382
1225
—
—
—
—
—
3
577
64
Hör ...........
63
217
125
441
—
—
—
—
—
—
188
65
Löberöd .....
120
318
199
508
—
—
—
—
—
—
319
66
Löfvestad ...
736
1795
—
—
—
—
—
—
—
10
746
67
Raus .........
498
1 581
281
906
—
—
—
—
—
—
779
68
Röstånga......
Sjöbo .........
404
1294
69
327
—
’ -
—
—
—
—
473
69
175
573
344
1016
344
1016
—
—
—
—
519
70
Skurup ......
250
900
454
1279
454
1279
—
—
—
—
704
71
Teckomatorp
944
2 829
50
170
—
—
—
—
—
—
994
72
Tågarp.........
210
684
951
3 351
—
—
—
—
—
3
1 164
73
Veberöd ......
313
911
—
—
—
—
—
—
—
—
313
74
Väsby ........
294
778
217
775
217
775
—
—
—
—
511
75
Ostraby ......
184
609
66
265
66
265
—
—
—
—
250
Länet
12 222
35 800
22 443
77 314
19 755
68 471
10 565
28 435
5 011
43
50 284
76
Hallands län.
Halmstad ...
768
2 836
1687
6 263
1687
6 263
1574
3 517
4 029
77
Falkenberg...
1 188
3 947
1238
3 179
—
—
—
—
—
—
2 426
78
Kungsbacka..
713
1 797
120
345
—
—
—
—
—
—
833
79
Laholm ......
584
1732
165
602
—
—
—
—
—
—
749
80
Varberg ......
633
1844
705
3 672
705
3 672
632
1 799
105
5
2 080
Länet
3 886
12 156
3 915
14 061
2 392
9 935
2 206
5 316
105
5
10 117
81
Göteborgs
och Bohus
län.
Göteborg......
Kungälf ......
201
621
18118
69 530
18 319
82
73
286
74
292
74
292
—
—
—
—
147
83
Lysekil.........
488
2 017
1754
6 051
—
—
—
—
—
—
2 242
84
Marstrand ...
188
737
606
2 728
606
2 728
—
—
—
—
794
85
Strömstad ...
216
1005
668
3110
—
—
—
—
—
—
884
86
Uddevalla ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
1166
4 666
21220
81 711
680
3 020
—
—
—
—
22 386
bolagens varuomsättning år 1911,
433
iS |
14 I lä |
16
|
17
|
18
|
19
20
Whisky
Försålt
Använt
I egen utminutering
-
liter
kr.
I egen utskär-  ning
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
för egen
tillverk-  ning
Under-
mål
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
14 053
62 607
1215
4 951
_
—
1329
5 419
4162
20 882
2 321
10 048
22
17
—
—
2 633
12 840
84
338
_
_
1549
6 695
153
1 160
1969
8 324
69
601
547
2 058
—
_
114
414
_
_
105
337
_
_
314
1326
—
_
281
1346
28
281
92
397
_
_
175
633
31
273
157
587
31
235
153
606
137
891
164
754
31
239
248
702
112
794
451
1902
_
_
278
1 171
116
977
639
2 469
285
2 349
129
431
____
_
305
1328
_
_
119
475
—
—
12 738
52 711
21 863
104 301
952
4 262
83
717
260
1007
454
2 081
233
1068
16
107
180
639
2
18
407
1776
1341
6 830
2 032
8 752
1 896
9 753
18 179
107 410
73
346
—
_
1763
9 308
3
14
638
2 717
—
_
193
1045
475
2 572
2 667
13 416
18 657
109 996,
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
—
—
—
—
—
—
4 066
56
—
—
—
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
413
7
—
—
—
102
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
9
—
_
_
1
—
—
—
46
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
8
—
—
—
4
4 479
287
1608
8 427
24
—
—
—
—
—
—
—
8
212
1115
—
—
—
—
—
1820
9 542
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
21 | 22 |
Behållning
d. 31/IS 1911
liter
| kr.
785
2 940
469
1272
2 602
6 743
677
1848
17
48
1147
3 269
1078
3 074
244
695
243
737
77
226
71
201
268
763
95
271
in
316
558
1346
489
1 575
278
967
157
447
252
718
554
1578
240
867
180
528
198
563
127
363
10 917
31 355
1362
4 265
1 712
4 710
576
1437
355
1 100
332
1019
4 337
12 531
140
452
74
292
476
2159
155
442
216
616
1061
3 961
2S
Summa
liter
14 838
51
1684
52
12 215
53
3 069
54
2 633
55
101
56
3 269
57
3 218
58
791
59
357
60
186
61
386
62
577
63
188
64
319
65
746
66
779
67
473
6 S
519
69
704
70
994
71
1164
72
313
73
511
74
250
75
50 284
4 029
7 6
2 426
77
833
78
749
79
2 080
80
10117
18 319|si
147 82
2242 83
794^4
884 85
—
[ S 6
22 386!
28
434
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings
-
03
04
05
96
97
98
99
100
101
10 2
103
104
105
106
107
108
I 100
Bolags
styrelsens
säte
-
i n
Alfsborgs
län.
Vänersborg .
Alingsås
Borås ........
Trollhättan..
Ulricehamn .
Åmål ........
Länet
Skaraborgs
län.
Maries! ad .....
Falköping
Hjo ........
Lidköping .
Skara
Sköfde......
Grästorp ....
Vara.........
Värmlands
län.
Karlstad .
Arvika .
Filipstad
Kristinehamn
Säffle .
Örebro län.
Örebro......
Askersund
Lindesberg
Nora ........
Whisky
! Västmanlands
län.
un Västerås.
in Arboga
112
Köping ...
113
Sala......
Behållning
I
n k ö
P t
Till-
verkat
genom
skäring
eller
annor-
ledes
liter
Öf-
ver-
mål
liter
Summa
liter
Inom Sv
e r i g e
Importerat
direkt
liter | kr.
fi/.2
liter |
L910
kr.
Inalles
liter j kr.
Däraf fr. inneli.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
1 220
3 781
1461
6191
1
:
38
2 71
573
1 592
866
2 782
—
—
—
—
100
—
1
1 823
4 601
—
—
—
—
2 961
8 628
—
—
47
981
2 889
849.
3 295
—
—
—
—
—
1
160
544
389!
1376
389
1 376
—
—
—
209
829
518
2 411
518
2411
—
—
—
—
7
4 966
14 236
4 083
16 055
907
3 787
2 961
8 628
100
38
121
801
2 514
908
3149
75
1 7
1037
2 751
1276
3 707
-,
—
—
—
—
54
2 367
489
1477
427
1264
—
—
—
—
38
700
1 991
585
2 485
—
—
—
—
—
1
1421
4 109
72
260
72
260
—
—
72
1
1
220
854
1 548
5812
—
—
—
—
—
92
1
214
740
255
867
—
—
—
—
—
—
46
321
1 139
256
916
256
916
—
—
—
—
577
1
5 203
15 575
5 327
18 460
328
1176
147
185
10
1 652
6 320
3 626
10 421
3 626
10 421
123
_
5 401
245
1029
694
2 761
694
2 761
—
—
—
—
221
969
692
2 592
692
2 592
—
—
—
—
91
1240
3411
18
84
—
—
2157
6 429
2199
10
56
166
440j
125
416
—
—
—
—
—
42
3 524
12 169
5 155
16 274
j 5 012
15 774
2157
6 429
2 322
52
13 21
2 515
6 848
491
2 228
491
2 228
4 046
10 435
_
7
249
523
362
1462
—
—
—
—
—
611
891
2 361
—
—
—
—
1 106
3 068
—
—
1
418
1 362
385
1548
385
1548
338
336
14
1 1
4 073
11 0941
1 238
5 238|
876
j 3 776
1
5 490
13 839
14
1 • 1081
1
. I 1 555
1
3 3811
—
909
2 694
543
1
1 69
3 07
.
1491
3 692
1 045
3 059
1 045
3 059
—
—
1307
107
3
721
2173
809
I
2 223
| —
—
—
34
1
1 56
1 241
3 302
149
!
421
1491
421
275
819
52
1 7
Länet |
5 011|
12 548|
2 003|
5 703!
11941 ''3 4801 1 184; 3 513|
1 936; 177|
435
varuomsättning: år 1911.
18
14
1 15
16
1?
is
iy
■JO
n
j
22
W
h i s k
y
Fors
å 1 t
Använt
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. S1/n 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
mng
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
1 703
8 094
1016
2 896
2 719
87
966
3 600
4
20
—
—
—
—
569
1473
1539
88
1354
5 601
1974
10 238
—
—
—
3
1453
3 629
4 784
89
900
4 635
—
—
—
—
—
—
930
2 756
1830
90
456
2 161
—
—
—
—
—
—
93
318
549
91
455
2 416
12
117
—
—
—
—
260
1037
727
92
5 834
26 507
1990
10 375
~
3
4 321
12109
12 148
1 124
5 335
45
615
1 753
1 784
93
723
2 036
436
1461
—
—
—
—
1208
3 443
2 367
94
567
2 468
—
—
—
—
—
—
387
1 131
954
95
754
3 861
—
—
—
—
''-
24
507
1 445
1 285
96
769
3 296
39
252
—
—
—
—
758
2 079
1 566
97
649
2 449
792
5 135
—
—
—
—
419
1 194
1860
98
85
365
—
- ■
—
—
—
—
384
1308
469
99
267
1085
—
—
68
308
—
—
242
924
577
100
4 938
20 895
1267
6848
68
308
—
69
4 520
13 277
10 862
1 103
5 008
2 568
10 808
1 730
5 369
5 401
101
220
1 540
335
2 345
—
—
—
—
384
1594
939
102
666
3 663
—
—
_
—
—
24
223
636
913
103
2 017
8 893
8
48
—
—
1 841
—
1 758
4 874
5 624
104
80
379
115
1425
—
—
—
—
138
393
333
105
4 086
19 483
3 026
14 626
—
—
1841
24
4 233
12 866
13 210
4 653
21 254
192
2 085
2 207
4 816
7 052
106
339
1863
—
—
—
—
—
—
272
1 075
611
107
350
2 558
—
—
165
673
—
—
1482
4 199
1 997
108
390
1 690
246
845
—
—
—
—
519
1 660
1 155
109
57
27 365
438
2 930
165
673
4 480
11750
10 815
862
3 489
1092
3 464
1 122
2 359
3 076
no
1018
5 451
1
5
595
2 547
1045
1291
3 679
3 950
llli
481
2133
382
1471
—
—
—
702
1924
1 565
112I
666
2 673
4
23
—
—
145
6
899
2 417
1 720
113
3 027
13 746
1479
4 963
595
2 547
1 190
6
4 014
10 379
10 311
436
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj
i
2
3
4
5
6
7
8
9
10
ii
12
Whisky
Bolags-
I
n k ö
P t
Till-
verkat
Öf-
genom
för-
styrelsens
Behållning
Inom Sy
e r i g e
Summa
säte
al/i»
1910
DLLraf fr. inneh.
Importerat
skäring
ver-
Inalles
af utminute-
direkt
mål
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
Kopparbergs
lån.
114
Falun ........
3 241
10 432
3 765
13 904
3 765
13 904
133
627
—
86
7
115
Hedemora ...
632
1868
308
1021
—
—
—
—
—
—
Länet
3 873
12 300
4 073
14 925
3 765
13 904
133
627
—
86
81
Gäfleborgs
län.
116
(Säde .........
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
117
Hudiksvall ...
765
2 086
218
952
218
952
800
2 519
416
—
21
118
Söderhamn...
3149
10 634
1 317
5 094
—
—
—
—
375
1
4
Länet
3 915
12 723
1535
6 046
218
952
800
2 519
791
1
7
Västernorr-
lands län.
119
Härnösand ...
3 021
9 663
1476
5 807
1476
5 807
1 685
5 072
—
462
6
120
Sundsvall ...
6 643
18 935
2 828
10 290
2 828
10 290
2 209
8 172
360
4
12
121
Örnsköldsvik.
1 513
4 538
740
2 553
740
2 553
—
—
—
—
2
122
Sollefteå1) ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
11 177
33 136
5 044
18 650
5 044
18 650
3 894
13 244
360
466
20
Jämtlands
län.
123
Östersund . .
1054
3 236
2 377
8 201
—
—
—
—
278
—
37
Väster-  bottens län.
124
Umeå ......
3178
10 367
2 905
9 538
2 905
9 538
468
1261
—
—
6 55
125
Skellefteå ...
1205
4 439
752
3 071
—
—
—
—
—
—
195
Länet
4 383
14 806
3 657
12 609
2 905
9 538
468
1261
—
—
8
Norrbottens
län.
126
Luleå .........
1692
5 289
1931
5 730
—
—
—
—
—
—
3
127
Haparanda .
1045
3 726
231
912
231
912
—
—
—
—
127
128
Piteå .........
1078
3 462
535
1770
—
—
—
—
—
—
161
Länet
3 815
12 477
2 697
8 412
231
912
—
—
—
—
65
Hela riket
98 566
298970
115 814
410 360
61 866 215 764 46 966 128 739
191171646
2821
*) Specificerad uppgift har ej kunnat erhållas, (jfr brännvin andra slag).
bolagens varuomsättning år 1911
437
13
! i*
1
15
1 16
1
17
1 I»
1
19
| 20
! 21
| 22
|
23
W h i s k
7
Förs
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
Under-
mål
Behållning
d. “/i, 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
ning
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
4 076
20 249
3 149
10 629
7 225
114
460
2 016
—
—
—
—
12
—
468
1353
940
115
4 536
22 265
12
3 617
11982
8165
1107
4 957
1
7
—
—
334
34
724
2 231
1
2199
116
117
1748
7 891
—
—
—
296
28
2 770
9 766
4 842
118 i
2 855
12 848
1
7
630
62
3 494
11997
7 042
3 449
15 642
3195
10 108
6 644
...
6160
25 913
—
—
—
—
—
—
5 884
16 769
12 044
120
973
4 825
—
—
—
—
—
66
1214
3 460
2 253
121
122!
10 582
46 380
66
10 293
30 337
20 941
2 575
12 129
1134
3 232
3 709
I
123
2 343
9 539
78
4130
13 430
6 551
124
1053
4 691
—
—
—
—
—
15
889
3 442
1957
125
3 396
14 230
93
5 019
16 872
8 508
1690
7 055
1933
6 388
3 623
!
126
572
2 701
3
33
—
—
—
—
701
1998
1 276
127
184
834
1
9
340
1362
—
—
1088
3 487
1 613
128
2 446|
10 590
4
42
340
1362
—
—
3 722
11 873
6 512
98398
436 360
61 6911
327 718
10331
44239
14162
976
96 551
286 532
282 109
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljningfs
-
1
2
3
5
8 1
7 1
« 1
9 1
10 |
u
12
K
o n j a
k
Bolags-
styrelsens
säte
I n k
ö p t
Till-
verkat
Öf-
ver-
mål
liter
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
genom
för-
Summa
S1A*
liter
1910
kr.
Im
liter
illes
kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ri riksrätt
liter | kr.
importerat
direkt
liter |
kr.
skärm g
eller
annor-  ledes
liter
liter
1
Stockholms
stad.
11 682
24 560
11 682
24 560
47 211
136 990
203 172
262 065
2
Stockholms
län.
Norrtälje......
5 936
15 925
875
3 804
19 478
26 289
3
Sigtuna .....
872
1 738
6 208
10 176
—
—
—
—
—
—
7 080
4
Södertälje ...
9103
21 751
185
1 369
185
1 369
6 638
24 989
41 260
27
57 213
5
Vaxholm.....
1 308
2 130
5182
10 630
—
—
—
—
968
—
7 458
6
Öregrund .....
1295
2 113
1475
2 496
—
—
—
—
950
—
3 720
7
Östhammar...
1784
5 092
2 569
5 466
—
—
—
—
6 532
—
10 885
8
Djursholm ...
Sundbyberg...
301
608
877
2 461
—
—
—
—
—
—
1 178
9
1 225
3 038
3 318
6 580
—
—
—
—
10 963
—
15 506
10
Saltsjöbaden..
—
—
647
1975
647
1 975
—
—
—
—
647
Länet
21824
52 395
21 336
44 957
832
3 344
6 638
24 989
80 151
27
129 976
11
Uppsala
län.
Uppsala ......
Enköping ...
17 215
35 069
3 780
14 917
3 780
14 917
42 663
118 223
128 329
191 987
12
5 814
12 714
1990
7 114
1990
7 114
4185
12 967
27 252
181
39 422
Länet
23 029
47 783
5 770
22 031
5 770
22 031
46 848
131 190
155 581
181
231 409
13
Söderman-  lands län.
Nyköping ...
10 462
21341
176
1313
176
1313
6 426
23 914
34 903
36
52 003
14
Eskilstuna ...
14 530
28 571
134
1022
134
1022
13 187
44 843
63 389
—
91 240
15
Mariefred ...
3 635
5 763
9163
14 816
—
—
—
—
—
—
12 798
16
Strängnäs ...
6 846
10 588
21 507
35 217
—
—
—
—
—
—
23 353
17
Torshälla......
3 344
6 074
437
1616
437
1 616
1089
3 611
3 965
—
8 835
18
Trosa .........
1201
3 330
41
316
41
316
2 227
6 990
9 698
190
13 357
19
Malmköping..
5 071
6 751
978
3154
978
3 154
1460
4 996
20 266
—
27 775
Länet
45 089
82 418
32 436
57 454
1 766
7 421
24 389
84 354
132 221
226
234 361
20
Östergöt-  lands län.
Linköping ...
13 562
25 009
233
1 749
233
1 749
17 966
58 003
86 877
118 638
21
Motala.........
11 590
26 915
1626
6 059
1 626
6 059
4 115
12 757
16 310
33 641
22
Norrköping...
13 952
28 843
1 733
8 881
—
—
18 658
58 975
98 548
132 891
23
Skenninge ...
2 995
7 055
500
2 083
500
2 017
3 844
13 124
12 892
20 231
24
Söderköping..
144
188
8 573
17 090
—
—
553
2 149
—
—
9 270
25
Vadstena......
5189
13 282
—
—
''-
—
2 616
9 208
12 265
20 070
26
Valdemarsvik
4 579
6 953
—
—
—
—
1061
3 851
14 984
20 624
Länel
52 011
108 245
12 665)
35 862
2 359
9 825
48 813| 158067| 241876| —
355 365
439
bolagens varuomsättning år 1911.
13
1
15
16
1 17
1 8
19
| 2 0
21
22
23
K
o n j a
k
Färs
å 1 t
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
31/l2 1911
! Summa
nng
ning
af utm. rätt
nmg
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
73 296
161 669
16 026
113 518
42 978
129 765
197 002
262 065
1 i
20 397
44 351
21
105
1274
412
4185
8 663
26 289
2
5 888
13 042
447
1 318
—
—
—
19
726
1 502
7 080
3
35 981
76 972
497
1778
4 609
13 783
6 701
—
9 425
21 299
57 213
4
6 061
14139
971
4 764
—
—
—
—
426
1081
7 458
5
2 647
5 573
16
66
—
—
32
26
999
2 068
3 720
6 I
8 926
19 443
22
66
—
—
—
36
1 901
3 935
10 885
7 ;
—
—
960
7 359
—
—
—
—
218
451
1 178
8 j
12 355
26 723
970
5 207
—
—
1074
16
1091
2 210
15 506
9 i
—
—
180
1 713
411
1 649
—
—
56
116
647
10 |
92 255
200 243
4 084
22 376
5 020
15 432
9 081
509
19 027
41325
129 976
|
88 346
191 556
13 046
61 377
20 849
52 080
35 995
5 769
27 982
56 039
191 987
11 *
28 675
64 333
120
480
—
—
5 314
104
5 209
11323
39 422
12
117 021
255 889
13 166
61 857
20 849
52 080
41309
5 873
33 191
67 362
231 409
39 621
86 017
3 098
11508
9 284
19 553
52 003
13
44115
94 946
18 168
52 391
—
—
12 601
1 288
15 068
28 865
91 240
14
8 301
17 254
14
56
—
—
—
2
4 481
6 980
12 798
15 |
21 398
45 222
40
84
—
—
—
2
6 913
14 310
28 353
16
3 941
7 235
1 194
4 333
—
—
1208
—
2 492
5 554
8 835
17 1
8 675
19 427
800
3 200
—
—
2157
—
1 725
4230
13 357
18 I
20 616
43 658
103
412
—
—
2 070
57
4 929
7 035
27 775
19
146 667
313 759
23 417
71 984
"
18 036
1349
44 892
86 527
234 361
73 019
174 684
12 414
75 408
12 098
21 107
36 940
118 638
20
17 656
42 471
3 751
19 023
—
—
—
10
12 2*24
25 304
33 641
21 1
74120
172 932
24 497
73 841
—
—
16 970
1203
16 101
33 243
132 891
22 j
15 609
32 641
2 029
7 935
—
—
—
18
2 575
6 050
20 231
23
—
—
2 287
12 228
5 832
11984
—
13
1 138
2 875
9 270
24
13 966
32 219
1790
13 612
—
—
—
—
4 314
11 075
20 070
25
15 470
29 626
~
—
—
—
6
124
5 024
6 603
20 624
26 j
209 840
484 573|
46 768|
202047
5 832
11 984
29 074
1368
62 483
122 090
355 365
440
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings
-
1
2
8
4
5
«
7
8
9
10
ii
12
K
o n j a k
Bolags-
styrelsens
I n k
ö p t
Till-
verkat
Öf-
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
Impc
di
liter
jrterat
rekt
kr.
genom.
för-
säte
S1/l2
liter
1910
kr.
Im
liter
illes
kr.
Där af fr
af utm
ring
liter
inneh.
inute-
srätt
kr.
sk äring
eller
annor-  ledes
liter
mål
liter
liter
! 27
Jönköpings
län.
Jönköping ...
28 637
69111
240
1 854
240
1854
15 317
51 351
64 969
109 163
28
Eksjö .........
2 567
9 485
25 237
43 049
—
—
2 882
9 484
18 730
66
49 482
Länet
31 204
78 596
25 477
44 903
240
1 854
18 199
60 835
83 699
66
158 645
29
Kronobergs
län.
Växjö .........
41 021
84 411
838
1 767
838
1 767
17 731
58 866
83 147
142 737
SO
Ljungby .....
1660
3 221
19 343
26 493
19 343
26 493
—
—
—
7
21 010
Länet
42 681
87 632
20 181
28 260
20181
28 260
17 731
58 866
83 147
7
163 747
31
Kalmar län.
Kalmar ......
21 892
51249
2158
13 651
2158
13 651
15 618
40 768
84 433
124 101
32
Borgholm ...
5 954
12 028
20 361
28 127
—
—
—
—
—
—
26 315
33
Oskarshamn..
11812
25 978
443
3 013
443
3 013
8 065
28 734
34 687
410
55 417
34
Vimmerby
1 044
21 731
12 910
28 015
—
—
—
—
4 365
—
18 319
35
V ästervik ...
6 703
17 941
29 609
54 040
24
191
729
2 333
—
1
37 042
3 6
Mönsterås ...
7 908
11208
6 931
10 005
—
—
—
—
—
—
14 839
37
Mörbylånga ..
8 302
13 665
626
1418
—
—
797
2 887
7 253
31
17 009
38
.Nybro .........
5 731
11353
27 366
34 226
—
—
752
2 967
—
—
33 849
Länet
69 346
165 153
100 404
172 495
2 625
16 855
25 961
77 689
130 738
442
326 891
39
Gottlands
län.
Visby .........
20 720
55 960
248
483
8 525
27 760
45 999
75 492
40
Blekinge län.
Karlskrona ...
11340
18 478
4119
17 487
4119
17 487
3 926
10 395
14 036
438
33 859
41
Karlshamn ...
2 793
6 442
1143
4 941
1143
4 941
2 082
8 528
16 993
—
23 011
42
Ronneby......
3 520
7 440
116
795
—
—
6 053
19 322
32 823
281
42 793
43
Sölvesborg ...
2 625
5160
164
1057
164
1057
2 557
8 532
17 930
12
23 288
Länet
20 278
37 520
5 542
24 280
5 426
23 485
14 618
46 777
81 782
731
122 951
44
Kristian-  stads län.
Kristianstad ..
14 452
37 661
297
2 365
297
2 365
16 068
65 537
76 796
107 613
45
Simrishamn...
7 484
19 202
5 579
30 511
—
—
—
—
11252
—
24 315
46
Ängelholm ..
3 564
7 539
5 852
12 692
695
1 508
2193
5 539
15 573
—
27 182
47
Båstad........
10 137
15 292
—
—
—
—
—
—
—
—
10137
48
Degeberga ...
555
1105
7 566
12 345
7 566
12 345
—
—
2 860
—
10 981
49
Hässleholm...
10 591
22 831
1449
19 890
—
—
3 260
11866
31 325
—
46 625
50
Tomelilla......
4 243
8 285
8 042
15 395
8 042
15 395
2 390
7 898
12 991
—
27 666
Länet
51026
111 915
28 785
93 198
16 600
31 613
23 911
90 840
150 797
—
|
254 519
bolagens varuomsättning år 1911,
441
13
1
15
it
17
18
19
20
21
22
23
I o i j a
k
Fors
å 1 t
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
31/l2 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
rang
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
62 021
127 994
2 311
9 716
1 878
9172
14 279
379
28 295
68 581
109
163
27
36 335
82 134
1364
4 796
745
1 909
7 687
—
3 351
9 329
49
482
28
98 356
210 128
3 675
14 512
2 623
11081
21 966
379
31646
77 910
158
645
79 095
155 029
6 597
37 950
16 841
94
40110
84 993
142
737
29
18 289
35 626
1 008
5 729
—
—
—
—
1713
3 546
21
010
30
97 384
190 655
7 605
43 679
16 841
94
41823
88 539
163
747
97 413
205 739
1942
8 059
1244
23 502
55 089
124
101
31
19 835
40 400
—
—
—
—
—
—
6 480
13 414
26
315
32
40 834
82 141
793
2 984
850
5 255
—
30
12 910
32 721
55
417
33
16 085
36 036
—
—
—
—
—
77
2157
3 258
18
319
34
23 386
58 051
7 355
28 662
—
—
—
—
6 301
17 345
37
042
35
8 435
17 885
—
—
—
—
—
—
6 404
9159
14
839
36
8 044
16 710
—
—
—
—
846
—
8119
13 579
17
009
37
25 958
49 340
—
—
—
—
—
69
7 822
16 192
33
849
38
239 990
506 302
10 090
39 705
850
5 255
846
1420
73 695
160 757
326
891
i
42 368
95 334
329
1006
13 402
361
19 032
45 560
75
492
39 j
3 540
5 841
17 086
64 483
877
467
11 889
21322
33
859
40 |
16 039
30 647
1895
7 930
—
—
1 752
333
2 992
7 892
23
011
41
31 050
64044
19
63
1723
5 817
6169
192
3 640
7 370
42
793
42
16 868
34 910
399
2 711
—
—
2 772
126
3 123
4 991
23
288
43
67 497
135 442
19 399
75187
1 723
5 817
11 570
1118
21 644
41 575
122
951
81 707
159 902
9 320
52 899
16 586
40 044
107
613
!
44
19 068
43 418
8
24
829
2 530
—
91
4 319
13 482
24
315
45
19 147
44 833
1 944
6 609
—
—
2 294
—
3 797
7 860
27
182
46
8 476
17166
146
1231
—
—
—
4
1511
2 897
10
137
47
10 857
20 548
115
1 155
—
—
—
9
—
—
10
981
48
37 826
91 019
246
1401
—
—
—
—
8 553
17 705
46
625
49
19 043
37 446
27
187
—
—
2 468
76
6 052
11430
27
666
50
196 124
414 332
11806
63 506
829
2 530
4 762
180
40 818
93 418
254
519
1
442
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
ii
12
K
o n j a
k
Bolags-
styrelsens
I n k
ö p t
Till-
verkat
Öf-
ver-
mål
liter
Behållning
i u
om S
v e r i
g e
Impc
di
liter
rterat
rekt
kr.
genom
för-
Summa
sate
S1/l*
liter |
1910
kr.
Inalles
liter [ kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
liter
0 1
Malmöhus
län.
Malmö.........
1242
6 568
20 140
70 250
20 140
70 250
21 382
52
Eslöf...........
2 083
4 120
24150
35 116
24 150
35 116
—
—
—
—
26 233
58
Hälsingborg...
13 815
25 285
600
4 904
600
4 904
'' 8 751
32 856
46 278
—
69 444
54
Landskrona...
6 496
14 951
14 079
14 783
—
—
6 712
22 592
1046
190
28 523
5 5
Lund ........
—
—
15 557
37 523
15 557
37 523
—
—
—
—
15 557
56
Skanör.........
213
430
2 942
6 384
—
—
—
—
—
—
3155
57
Trelleborg ...
5 560
12 996
—
—
—
—
5 297
18 857
23 063
—
33 920
58
Ystad .........
13 020
26 381
643
1362
—
—
6 089
45 665
27 221
—
46 973
59
Anderslöf ..
4 009
6 368
10 272
15 058
10 272
15 058
—
—
—
—
14 281
60
Dalby .........
7 864
13 492
3 029
4 780
—
—
—
—
2 532
—
13 425
61
Efverlöf ......
1 215
1 844
11 755
17 902
—
—
—
—
—
—
12 970
6 2
Höganäs......
563
1 412
7 322
12 231
—
—
—
—
—
—
7 885
6 8
Hörby .........
4 698
10 900
ilo
610
110
610
884
2 996
12 844
—
18 536
64
Hör ............
1 579
2 667
7 838
10 988
—
—
—
—
—
—
9 417
6 5
Löberöd ......
1 223
2 470
6 228
9 130
—
—
—
—
—
—
7 451
66
Löfvestad ...
1 710
5 864
1811
2 741
1811
2 741
—
—
6 972
7
10 500
6 7
Raus............
2 505
4 339
5 893
9 206
—
—
—
—
—
52
8 450
68
Röstånga .....
2 867
5 012
12 321
17 722
—
—
—
—
—
—
15 188
69
Sjöbo .........
1 454
2 454
10 525
16 690
10 525
16 690
—
-
—
—
11 979
70
Skurup ......
3 008
6 215
9 640
17 511
9 640
17 511
1481
3 572
6 555
8
20 692
71
Teckomatorp
3 535
5 628
18 444
22 799
—
—
—
—
—
5
21 979
7 2
Tågarp.........
2 565
4 004
18 290
24108
—
—
—
—
—
20 860
73
Veberöd .....
779
1642
6 256
9 249
—
—
—
—
—
—
7 Oöo
74
Väsby .........
1 573
3 177
7 934
11551
7 934
11 551
—
—
20
—
9 527
75
Ostraby ......
2 518
4 491
1381
2 211
1381
2 211
455
1 807
5 007
—
9 361
Länet
86 094
172 710
217 160
374 809
102 120
214 165
29 669
128 345
131 538
262
464 723
76
Hallands län.
Halmstad ...
12 539
32 126
820
5 519
820
5 519
13 730
47 615
29 095
70
56 254
77
Falkenberg...
6 418
17 671
214
1474
214
1474
7 185
20 811
23 500
—
37 317
78
Kungsbacka ..
Laholm ......
3 564
8 062
14 384
22 158
—
—
608
1 914
—
—
18 556
79
3 248
7 313
552
2 364
—
—
4 256
10 874
10 836
—
18 892
80
Varberg ......
8 881
17 339
276
2 447
276
2 447
6 896
22 808
29 568
—
45 621
Länet
34 650
82 511
16 246
33 962
1310
9 440
32 675
104 022
92 999
70
176 640
81
Göteborgs
och Bohus
län.
Göteborg......
Kungält'' ......
6 384
33 793
60 931
191 908
67 315
8 2
1 098
2 261
7 601
13 865
7 601
13 865
—
—
—
—
8 699
83
Lysekil ......
8 346
14 620
21 427
46 497
—
—
—
—
—
—
29 773
84
Marstrand ..
1 378
2 784
4 480
7 537
—
—
1687
5 393
5 653
—
13198
85
Strömstad •.
3 080
5 373
12 315
21484
—
—
1065
1 858
—
—
16 460
86
Uddevalla ...
411
745! 17 822
24 534)
—
—
—
—
—
220
18 453
Länel
20 697!
59 5761124 576
! 305 8251 7 601
! 13 8651 2 752!
7 2511
5 6531 220|
153 898
bolagens varuomsättning år 1911
443
13
!
1 15
1
!
17
1 18
19
20
2 l
2 2
23
K
o n j a
k
Förs
å 1 t
;
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
#1/l9 1911
Summa
ring
nmg
af utm. rätt
ning
liter
kr.
liter
kr. .
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
20 254
100 100
1 128
6189
21
382
51
23 433
52 514
—
—
—
—
—
398
2 402
4 208
26
233
52
37 372
84 599
12 625
62 422
—
—
8 431
176
10 840
23 701
69
444
53 !
22 691
50 660
438
2173
—
—
—
—
5 394
14 228
28
523
54
—
—
15 557
57 817
—
—
—
—
—
Io
DO''!
00
3 034
6 285
—
—
—
—
—
121
250
3
155
56
23 497
50 647
551
3 687
—
—
3 510
118
6 244
12 925
33
920
5 7
27 639
76 475
1 093
8 379
—
—
6 122
12119
25 086
46
973
58
12 560
25 695
—
—
—
—
—
20
1 701
3 521
14
281
59
8 007
14 771
—
—
—
—
—
112
5 306
9125
13
425
60 |
11 164
18 820
—
—
—
—
421
1 764
2 604
12
970
61 i
6 989
1 546
—
—
—
—
190
706
1461
7
885
62
13 799
26 489
202
1 709
—
—
—
69
4 466
9 244
18
536
63 !
7 401
14 516
—
—
—
—
—
12
2 004
4150
9
417
64 ;
6 702
13 048
114
789
—
—
—
3
632
1308
7
451
65
7 558
14179
469
2 240
—
1 118
—
1 355
2 778
10
500
66 !
5 161
9 647
710
4 626
_
—
—
—
2 579
4 448
8
450
67 1
12 791
25 158
143
1 236
—
—
—
49
2 205
4 170
15
18S
68 j
9 738
19 402
529
3 566
—
—
—
12
1 700
3160
ii
979
69
18 287
39 229
—
—
—
—
—
2 405
4 870
20
692
70 |
17 672
32 383
129
1 530
—
—
—
205
3 973
8 223
21
979
71 1
16 273
29 061
263
2 069
—
—
—
—
4 324
6 076
20
860
7 2 ]
6 215
11 927
—
_
—
—
—
17
803
1 506
1
035
73 i
7 546
15 757
—
—
—
—
—
177
1804
3 734
9
527
74
6 231
13 089
-
—
—
572
167
2 391
4 949
9
361
75 1
311760
645 897
53 077
252 343
19 753
1 767
78 366
161914
464
723
39 338
92186
616
4 379
2 725
17 050
1 901
11674
32494
56
254
76
21 284
45 333
1 636
6 862
—
—
6 441
54
7 902
19 884
37
317
77
14 608
30 421
799
2 799
—
—
—
188
2 961
6 634
18
556
78
14 779
28 704
126
751
393
1 870
—
—
3 594
7 474
18
892
79
25 199
53 633
4 022
14 085
—
—
6 673
17
9 710
17 925
45
621
80
115 208
250 277
7 199
28 876
3118
18 920
15 015
259
35 841
84411
176
640
64 465
324 957
3
2 847
15 228
67
315
81
6 484
14 274
1085
3 638
—
—
—
—
1 130
2 348
8
699
82
21 181
52 936
313
836
—
—
—
—
8 279
14 660
29
773
83
7 902
17 542
—
—
—
—
3 914
6
1376
2 848
13
198
84
11 948
28 899
1 970
4 765
—
—
—
282
2 260
4 678
16
460
85
16 356
31 860
643
1 929
—
—
—
—
1454
2 277
IS
453
86
63 871
145 511
68 476
336 125
—
—
3 914
291
17 346
42 039
153
898
444
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s
-
1
2 1
3 1
* 1
3 1
6 1
i 1
8 1
8 1
10 i
u 1
12
K
o n j a
k
Bolags-
styrelsens
I n k
ö p t
Till-
verkat
Öf-
ver-
mål
liter
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
Impo
di
liter
rterat
rekt
kr.
genom
för-
Summa
säte
3I/i»
liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr. inneh.
af utinirmte-  ringsrätt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
liter
87
Älfsborgs
län.
Vänersborg...
7 604
16 791
22 888
34 410
646
1918
36
31 174
88
Alingsås......
6 643
10 899
8 007
8 025
2 256
8 025
1 837
6 607
5 751
—
22 238
89
Borås .........
14 761
27 214
963
3 969
—
—
16 342
52 295
53 416
—
85 482
90
Trollhättan...
B 316
16 424
7 365
22 215
6 938
20 826
427
1 388
10 031
—
23139
91
Ulricehamn...
2 892
6 026
4 712
10 229
4 712
10 229
1 779
4166
5 843
24
15 250
92
Åmål .........
1 837
4 729
3 556
11825
3 556
11825
—
—
6 622
168
12 183
Länet
39 053
82 083
47 491
90 673
17 462
50 905
21031
66 374
81 663
228
189 466
93
Skaraborgs
län.
Mariestad ...
8 743
20 325
1 182
2 565
1 182
2 565
6 920
25 189
14 823
31 668
94
Falköping ...
3 37B
6 818
5 729
17 585
—
—
—
—
17 100
16
26 220
95
Hjo ............
3 686
5 847
8 489
8 180
—
—
932
3 059
—
481
13 588
96
Lidköping ...
6 046
10 020
10 426
24 993
8 511
18 683
1915
6 310
17 985
—
36 372
97
Skara .........
8 357
16 798
929
3178
929
3178
3 273
10 917
23 106
—
35 665
98
Sköfde.........
7 774
22 790
10 042
35 728
—
—
—
—
36 078
1342
55 236
99
Grästorp......
2 504
5 179
12 906
21 381
—
—
—
—
—
—
15 410
100
Vara............
3 472
5 431
25164
39 925
25 164
39 925
—
—
—
—
28 636
Länet
43 957
93 208
74 867
153 535
35 786
64 351
13 040
45 475
109 092
1839
242 795
101
Värmlands
län.
Karlstad ......
27 672
54 976
4 942
16 395
4 942
16 395
31 533
78 325
75 994
140 141
102
Arvika.......
4 843
13 338
526
2 511
526
2 511
7 874
24 663
23 079
—
36 322
103
Filipstad......
2 826
6 784
29 675
52 975
29 675
52 975
4 330
7 751
—
—
36 831
104
Kristinehamn
8 042
21 224
144
806
—
—
7 634
20 078
31 471
—
47 291
105
Säffle .........
8 133
16 768
11862
22 021
—
—
—
—
—
—
19 995
Länet
51 516
113 090
47 149
94 708
35 143
71 881
51 371
130 817
130 544
—
280 580
106
Örebro län.
Örebro.........
13 370
30 038
257
2104
257
2104
24 767
79 486
69 725
108 119
107
Askersund ...
3 877
8133
1260
2 527
—
—
1 572
5 298
7443
—
14 152
108
Lindesberg ..
6197
12 518
—
—
—
—
5 383
16 861
18 896
—
30 476
109
Nora............
4 331
9 247
1983
6 581
1983
6 581
1038
1 636
11 712
—
19 064
Länel
27 775
59 936
3 500
11212
2 240
8 685
32 760
103 281
107 776
—
171811
no
Västman-  lands län.
Västerås......
5 329
11620
200
1598
200
1 598
6 229
22158
61 710
73 468
in
Arboga ......
4 525
11 166
11
78
—
—
4 017
13 963
20 351
—
28 904
112
IT8:::::::::
2 455
4 977
11 602
31863
—
—
—
—
17 664
—
31 721
113
13 000
29 460
56
432
56
432
13 651
45 701
35 724
—
62 431
Länel
25 309
57 2231118691
33 9711
2561 2 030123 897
818221 135 4491 —
196 524
bolagens varuomsättning år 1911
445
13
14
15
16
17
|
18
19
20
21
2 2
23
K
o n j a
k
Förs
å 1 t
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
S1/l3 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
ning
liter |
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr
liter
22 563
53 048
8 611
17
825
31
174
87
16 033
33 422
147
516
—
—
—
—
6 058
9
616
22
238
88
48 382
117 197
6 883
38 688
—
—
13 471
262
16 484
32
123
85
482
89
14 705
37 745
—
—
—
—
1897
6
6 531
20
306
23
139
90
12 525
29 487
72
216
—
—
—
—
2 653
4
916
15
250
91
7 617
19 047
7
86
—
—
1 768
—
2 791
7
385
12
183
92;
121 825
289 946
7 109
39 506
17 136
268
43128
92
171
189
466
24 048
56 074
406
7 214
14
933
31
668
93
18 140
23 685
1307
2 048
—
—
2 586
—
4187
8
667
26
220
94
8 409
18 853
49
198
—
—
—
—
5130
6
483
13
588
95:
31174
73 393
—
—
—
—
1915
14
3 269
6
767
36
372
96!
25 578
56 106
1200
6 843
—
—
700
159
8 028
16
491
35
665
9 7 ‘
32 847
72 771
4 325
19 572
—
—
8 381
—
9 683
20
044
DO
236
98
13 209
28 693
—
—
—
—
—
8
2193
4
642
15
410
99''
23 518
52 526
50
188
850
2 448
—
15
4 203
6
751
28
636
100
176 923
382 101
6 931
28 849
850
2 448
13 582
602
43 907
84
778
242
795
66 756
150 234
13 440
56 898
35 187
718
24 040
49
622
140
141
101
23 603
61 108
970
8 587
—
—
7 345
—
4 404
13
706
36
322
102
34119
126 240
—
—
—
—
—
379
2 333
4
829
36
831
103
29 488
68 898
761
2 984
—
—
9 324
12
7 706
18
385
47
291
104
13 880
34 672
369
3 498
—
—
—
50
5 696
11
791
19
995
105
167 846
441 152
15 540
71967
51 856
1 159
44179
98
333
280
580
68 207
176 017
2 911
20 023
21917
15 084
33
666
108
119
106
9 613
24 424
—
—
—
•-
1456
—
3 083
7
021
14
152
107!
19 944
44 013
323
1421
418
1085
3 440
—
6 351
15
314
30
476
108
10 946
27 016
661
2 281
—
—
2 640
203
4 614
9
514
19
064
109
108 710
271470
3 895
23 725
418
1085
29 453
203
29 132
65
515
171
811
56 527
123 782
8 316
37 421
5
845
7 775
13
885
73
468
no
18 969
47 710
512
2 488
1021
3 073
5 315
32
3 055
6
324
28
904
in
23 094
52 134
1594
4 472
—
—
—
58
6 975
17
630
31
721
112.
42 784
96 167
610
2 696
—
—
—
397
18 640
41
726
62
431
113
1413741
319 7931
110321
47 0771
10211
3 073
5 320!
1 332
36 445
79
565 i 196
524j
446
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
9
1 »
I 4
I 5
1 6
! 7
9
ro
ii
12
K
o n j a k
I n k
ö p t
Till-
verkat
Öf-
ver-
mål
liter
styrelsens
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
genom
säte
“/»
liter
1910
kr.
In
liter
illes
kr.
Däraf fr. inneli.
af utminute-  ringsrätt
liter j kr.
Importerat
direkt
liter ! kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
liter
114
Kopparbergs
län.
Falun .........
33 778
66 807
5 051
15 681
5 051
15 681
24 406
70 320
69 971
39
133 245
115
Hedemora ..
6 388
17 015
441
1 723
—
—
2 223
8132
31 126
—
40178
Länet
40166
83 822
5 492
17 404
5 051
15 681
26 629
78 452
101 097
39
173 423
116
Gäfleborgs
län.
Gäfle ........
104
163
1752
2 640
1 752
2 640
1856
117
Hudiksvall
7 561
16 155
89
482
89
482
3 723
15 630
20 904
381
32 658
118
Söderhamn ..
12 856
28 618
—
—
—
—
6 639
21 351
22 736
—
42 231
Länd
20 521
44 936
1841
3 122
1841
3122
10 362
36 981
43 640
381
76 745
119
Västernorr-  lands län.
Härnösand
20 448
44 303
756
4106
756
4106
14 575
49 749
58 558
94 337
120
Sundsvall ..
39 409
85 991
1087
3 881
1087
3 881
13 054
42 527
65 640
9
119 199
121
Örnsköldsvik
7 833
18 744
2 753
5 974
2 753
5 974
4 216
15 346
21600
—
36 402
122
Sollefteå1) ...
6 802
20 931
13 700
78 660
—
—
—
—
33 826
1501
55 829
Länet
74 492
169 969
18 296
92 621
4 596
13 961
31845
107 622
179 624
1510
305 767
,123
Jämtlands
län.
Östersund ...
10 744
27 714
33 813
123 079
38 098
82 655
124
Väster-  bottens län.
Umeå ......
18 427
38 854
29 448
53 974
29 448
53 974
3 048
8 089
10 399
61 322
125
Skellefteå ...
6 695
16 252
29 628
49 053
—
—
—
—
—
—
36 323
Länet
25 122
55 106
59 076
103 027
29 448
53 974
3 048
8 089
10 399
—
97 645
126
Norrbottens
län.
Luleå ......
15 015
41 810
379
2 871
2 711
10 003
64 054
82 159
127
Haparanda ..
16 179
27 672
45 800
69 422
45 800
69 422
—
—
—
—
61 979
128
Piteå..........
8 218
16 478
6 229
11507
—
—
—
—
15 244
—
29 691
Länet
39 412
85 960
52 408
8
00
ce
00
45 800
69 422
2 711
10 003
79 298
—
173 829
Hela riket
916 716 2 015 461 944 497 |l 947 152 356135
760 730 698 447 1 929 970 2 636 033 6 229
5101922
'') Då specificerad uppgift ej kunnat erhållas afser uppgiften konjak, rom och arrak.
bolagens varuomsättning år 1911
447
13
1
14
1
lö
16
1 17
1 I»
in
20
1 21
| 22
|
23
K
o n j a k
Försålt
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
Summa
liter
I egen utminute-  ring
liter | kr.
I egen
ni
liter
utskänk-
kr.
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
liter | kr.
Behållning
d. “/» 1911
liter | kr.
71029
164 511
642
1907
20 882
40 692
80 111
133 245 i»
32 798
73 867
40
150
—
-
—
37
7 303
19 177
40178 115
103 827
238 378
682
2 057
20 882
37
47 995
99 288
173 423
1794
5 510
62
94
1856
116
20 883
50 588
128
512
—
—
4 962
_
6 685
14 887
32 658 it?
23 479
53 928
—
—
—
3 938
336
14 478
32 231
42 231 iis
44 362
104 516
1 922
6 022
8 900
336
21225
47 212
76 745
63 688
155 544
1488
7 232
11215
929
17 017
41 571
94 337
119
63 580
191 639
72
300
—
—
11263
—
44 284
91668
119 199 120
22 574
57 987
—
—
—
—
5 430
87
8 311
17 204
36 402 121
41 943
108 301
—
—
—
—
2 274
—
11612
38 190
55 829
122
191 785
513 471
1560
7 532
“
30 182
1016
81224
188 633
305 767
67 500
179 130
150
15 005
31060
82 655
123
42 636
100 029
125
719
44
18 517
38 776
61322
124
23 238
58 365
847
3 345
—
—
—
467
11 771
23 096
36 323
125
65 874
158 394
972
4 064
"
511
30 288
61 872
97 645
66 221
169 567
3 908
19
12 011
35 834
82 159
126
33 195
79 592
226
1182
—
—
—
—
28 558
59 115
61979
127
18 597
40 143
103
518
572
1935
2 515
—
7 904
15 565
29 691
128
118 013
289 3021
329
1 700|
5721
1935!
6 423
19
48 473
110 514
173 829
3179 676
7 197 664
335 089 1 559 220
43 705
131640j
432 2811
20 6011090 570
2 269 370
5101 922
i
448
Tab. 1 (forts.). Brännvinsför säljning^-
i
i
2 1
3 1
* 1
5 1
6 1
7 1
8 i
9 1
10 |
11 1
12
Rom och År
rak
Bolags-
styrelsens
I
n k ö
P t
Till-
verkat
Behållning
I n o
m Sv
e r i g e
Impoi
dir
liter
terat
äkt
kr.
genom
för-
Öf-
Summa
säte
31/l3
liter ]
1910
kr.
Inalles
liter | kr. j
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr. i
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
må.1
liter
liter
1
Stockholms
stad.
828
1306
828
1306
828
2
Stockholms
län.
Norrtälje......
954
3 252
993
3 066
1947
3
Sigtuna ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Södertälje ...
1949
4 489
—
—
—
—
2 504
7 762
457
—
4 910
5
Vaxholm......
85
171
210
318
—
—
—
—
—
—
295
G
Oregrund......
4
7
—
—
—
—
—
—
—
4
7
Oslhammar...
48
86
40
88
—
—
—
—
—
—
88
8
Djursholm .
49
95
25
52
—
—
—
—
—
—
74
9
Sundbyberg .
37
48
261
335
—
—
—
—
—
—
298
10
Saltsjöbaden.
—
—
16
27
16
27
—
—
—
—
16
Länet
3126
8148
1545
3 886
16
27
2 504
7 762
457
—
7 632
i 11
Uppsala
län.
Uppsala ......
Enköping ...
1 530
3 048
1366
2 954
2 797
5 693
; 12
147
254
627
1473
627
1473
—
—
197
—
971
|
Länet
1677
3 302
1993
4 427
627
1473
—
—
2 994
—
6 664
■
| 13
Söderman-  lands län.
Nyköping ...
3 483
3 643
3 701
8 878
668
3
7 855
1 14
Eskilstuna ...
4 028
6 202
12
39
12
39
3 739
9143
939
—
8 718
| 15
Mariefred ...
154
192
—
—
—
—
—
—
—
154
j 16
Strängnäs ...
401
506
274
356
—
—
—
—
—
—
675
! 17
Torshälla......
358
484
—
—
—
—
—
—
—
358
18
Trosa .........
257
604
—
—
—
649
1527
80
—
986
19
Malmköping
313
396
315
866
315
866
—
—
212
6
846
Länel
8 994
12 027
601
1261
327
905
8 089
19 548
1899
9
19 592
| 20
Östergöt-  lands län.
Linköping ...
1432
2471
3 309
6 520
1161
5 902
! 21
Motala........
479
1141
1279
3 077
1279
3 077
—
215
1 973
| 22
Norrköping..
2 093
3 305
—
—
—
635
656
822
3 550
| 23
Skenninge ...
26
51
100
153
100
153
—
—
—
126
| 24
Söderköping
—
—
27
47
—
—
—
—
—
—
27
j 25
Vadstena......
271
635
—
—
—
323
737
—
594
; 26
Valdem arsvik
221
337
642
1560
642
1560
—
—
70
1
934
Länel
4 622
7 940
2 048
4 837
2 021
4 790| 4 267
7 913! 2 268 [
1
13 106
bolagens varuomsättning år 1911.
13
1 14
1 16
16
1
17
1 I»
1 1»
j 20
21
22
23
Rom
och A
r r a k
För
å 1 t
Använt
för egen
tillverk,
ning
liter
Under-
mål
liter
Summa
liter
I egen i.
ri
liter
itminute-
ag
kr.
I egen
nj
liter
utskänk-
ng
kr.
i Till elle
inneh
af uti
liter
r genom
afvare
n. rätt
kr.
Behållning
d. sl/u 1911
liter | kr.
828
4 968
828
1
68
181
1020
39
820
1771
1 947
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
3
584
1079
—
—
31
71
1860
—
2 435
5 689
4 910
4
200
362
—
—
—
—
—
—
95
205
295
5
4
13
—
—
—
—
—
_
_
_
4
6
48
126
—
—
—
—
—
_
40
86
88
7
—
—
28
142
—
—
—
—
46
99
74
8
263
658
17
76
—
—
—
4
14
18
298
9
—
—
3
26
6
15
—
—
7
15
16
10
1 167
2 419
48
244
37
86
2 880
43
3 457
7 883
7 632
2 807
5 955
220
1 100
1 697
46
923
1 896
5 693
11
289
715
—
—
—
—
570
—
112
196
971
13 !
3 096
6 670
220
1100
2 267
46
1035
2 092
6 664
808
1958
2
9
3 620
3 425
4 500
7 855
13
923
1847
300
836
—
—
3 030
29
4 436
6 788
8 718
14
71
117
—
—
—
—
—
10
73
90
154
15
340
572
—
—
—
—
—
12
323
698
675
16
61
184
65
147
—
—
—
—
232
314
358
17
83
209
—
—
—
—
585
7
311
685
986
18 !
288
643
—
—
—
—
274
—
284
460
846
19
2 574
5 530
367
992
~
7 509
58
9 084
13 535
19 592
1061
2 759
11
59
2 522
2 308
2 953
5 902
20
319
751
—
—
—
—
1 280
5
369
797
1973
21
594
1525
—
—
—
—
593
49
2 314
3 487
3 550
22
69
180
—
—
—
—
—
—
57
94
126
23
—
—
—
—
25
56
—
—
2
4
27
24
30
84
—
—
—
—
411
—
153
351
594
25
162
308
—
—
—
566
—
206
406
934
26
2 235,
5 607|
11
59
25
56
5 372
54
5 409
8 092|
13 106
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
*
29
450
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2
3
4
«
6
7
8 1
9
10 |
11
12
Rom o c
h A r
rak
Bolags-
styrelsens
I n k ö
P *
Till-
verkat
Öf-
Behållning
I n
j m Sv
e r i g e
Impo
dir
liter
rterat
ekt
kr.
genom
för-
Summa
sate
81/u
liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
27
Jönköpings
län.
Jönköping ...
3 760
4 662
1265
4 977
1 151
6176
28
Eksjö .........
262
382
319
790
—
—
—
—
198
58
837
Länet
4 022
5 044
319
790
—
—
1265
4 977
1 349
58
7 013
29
Kronobergs
län.
Växjö .........
Ljungby ......
1 550
3 076
600
2150
30
88
110
100
135
100
135
—
—
—
—
188
Länet
1638
3186
100
135
100
135
—
—
600
—
2 338
31
Kalmar län.
Kalmar ......
841
1893
382
1093
382
1093
1 356
2 579
32
Borgholm ...
2
4
27
51
—
—
—
—
—
—
29
33
Oskarshamn .
697
1 304
—
—
—
—
—
—
628
2
1327
34
Vimmerby ...
64
291
130
238
50
—
—
—
—
—
194
85
Västervik ...
644
1 128
50
130
130
—
—
—
—
694
36
Mönsterås ...
—
—
22
30
—
—
—
—
—
—
22
37
Mörbylånga .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
Nybro .........
154
364
100
151
—
—
—
—
—
—
254
Länet
2 402
4 984
711
1 693
432
1223
—
—
1 984
2
5 099
39
Gottlands
län.
Visby ........
3 342
7 590
3150
9 962
1500
7 992
40
Blekinge län.
Karlskrona ...
1524
1 862
17
34
17
34
1803
3 344
41
Karlshamn ...
19
42
196
394
196
394
—
—
—
—
215
42
Ronneby......
80
152
76
155
—
—
—
—
—
1
157
43
Sölvesborg ...
409
885
—
—
—
—
—
—
—
—
409
Länet
2 032
2 941
289
583
213
428
—
—
1 803
1
4125
44
Kristian-  stads län.
Kristianstad .
901
1 702
300
1 201
45
Simrishamn .
101
236
1005
1 702
—
—
—
—
—
—
1 106
46
Ängelholm ..
86
195
500
1209
—
—
—
—
—
—
586
47
Båstad.......
120
236
—
—
—
—
—
—
—
—
120
48
Degeberga ...
66
97
—
—
—
—
—
—
—
66
49
i Hässleholm...
271
365
423
686
—
—
—
—
—
694
50
Tomelilla......
40
57
151
196
151
196
—
—
—
—
191
Länet
1 5851
2 888
2 079
3 793!
151
1961 -
—
300
—
3 964
bolagens varuomsättning år 1911
451
13
14
15
16
1 7
is
10
20
22
23
1
Rom o c
h A r
rak
Fors
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
Under-
mål
Behållning
d. 3l/i! 19H
Summa
ring
mng
af utm. rätt
mng
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
1 181
2 795
6
25
10
22
2 575
86
2 318
3 129
6 176
27
487
1 156
1
9
—
—
40
—
309
511
837
28
1668
3 951
7
34
10
22
2 615
86
2 627
3 640
7013
667
1960
5
37
250
13
1215
3 233
2 150
29
154
270
—
—
—
—
—
—
34
73
188
30
821
2 230
5
37
250
13
1 249
3 306
2 338
1611
3 222
34
934
1881
2 579
31 i
20
51
—
—
—
—
—
—
9
19
29
32
701
1 709
—
—
2
6
—
3
621
1010
1327
33 1
125
338
—
—
—
—
—
3
66
99
194
34
331
914
4
12
—
—
—
—
359
691
694
35
5
15
—
—
—
—
—
17
23
22
36
91
163
—
—
—
—
—
163
352
254
38
2 884
6 412
4
12
2
6
40
2169
4 075
5 099
1828
3197
3 308
237
2 619
5 987
7 992
39
28
53
1761
4 949
395
66
1 094
1 141
3344
40
188
414
2
6
—
—
—
—
25
55
215
41
112
255
—
—
8
24
—
—
37
75
157
42
19
60
—
—
—
—
—
5
385
834
409:43
347
782
1763
4 955
8
24
395
71
1 541
2105
4125
!
i
635
1 719
9
49
557
977
1 201
44
923
1 673
—
—
4
16
—
—
179
316
1 106
45
233
580
6
18
—
—
—
—
347
750
586
43 !
89
230
—
—
—
—
—
1
30
57
120
47 !
66
123
—
—
—
—
—
—
—
66
694
48 |
142
426
—
—
—
—
335
—
217
469
49 i
107
202
—
—
—
—
50
—
34
49
19l| 60
2195
4 953
15
67
4
16
385
1
1364
2 618
3 964
452
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljning-s
1
1
*
s
4
5 |
e ''
7
8 !
» 1
10
1 1
12
Rom o c
h A r
rak
Bolags-
styrelsens
I n k ö
V t
Till-
verkat
Behållning
I n
Dm Sv
e r i g e
genom
för-
Öf-
Summa
säte
»V.,.
liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
importerat
direkt
liter i kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
51
Malmöhus
län.
Malmö.........
56
137
71
160
71
160
127
52
Kslrtf .........
232
293
211
380
211
380
—
—
—
7
450
53
Hälsingborg .
1413
2 887
—
—
—
—
3151
7146
705
34
5 303
54
Landskrona...
1500
2 946
—
—
—
—
960
1946
—
—
2 460
55
Lund ..........
—
—
538
1083
538
1083
—
—
• -
—
538
56
Skanör.........
—
—
48
88
—
—
—
—
—
—
48
57
Trelleborg ...
696
1 606
—
—
—
—
—
—
—
—
696
58
Ystad ........
2 094
3 994
—
—
—
—
1225
2 868
200
—
3 519
59
Anderslöf ...
8
13
24
44
24
44
—
—
—
10
42
| 60
Dalby .........
100
176
49
83
—
—
—
—
—
42
191
1 61
Efverlöf ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6 2
Höganäs ......
16
39
24
40
—
—
—
—
—
—
40
; 63
Hörby.......
16
36
24
38
—
—
—
—
—
—
40
| 6 4
Hör ............
17
25
51
79
—
—
—
—
—
—
68
6 5
Löberöd ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6 6
Löfvestad ...
17
28
50
90
50
90
—
—
—
—
67
| 67
Raus .........
54
83
25
50
—
—
—
—
—
—
79
i 68
Röstånga .....
43
65
126
192
—
—
—
—
—
—
169
69
Sjöbo .......
27
63
75
130
75
130
—
—
—
—
102
70
Skurup
84
151
124
229
124
229
—
—
—
—
208
71
Teckomatorp
99
142
50
74
—
—
—
—
—
—
149
72
Tågarp........
70
107
—
—
—
—
—
—
—
—
70
73
Veberöd ......
13
17
10
11
—
—
—
—
—
—
23
74
Väsby .........
33
64
87
133
87
133
—
—
—
—
120
75
Ostraby ......
125
190
25
38
25
38
—
—
—
—
150
Länet
6 713
13 062
1612
2 942
1205
2 287
5 336
11960
905
93
14 659
76
Hallands län.
Halmstad ...
213
572
313
594
313
594
309
1066
130
965
77
Falkenberg...
300
388
12
30
12
30
—
—
no
—
422
78
Kungsbacka ..
545
716
56(5
1036
—
—
—
—
—
—
1 in
7 9
Laholm ......
56
92
74
120
—
—
—
—
—
—
130
80
Varberg ......
44
72
420
601
420
601
—
—
—
—
464
Länet
1158
1840
1385
2 381
745
1225
309
1066
240
—
3 092
81
Göteborgs
och Bohus
län.
Göteborg......
554
940
19 404
31438
19 958
8 2
Kungälf ......
13
26
280
557
280
557
—
—
—
—
293
83
Lysekil.........
127
306
107
196
—
—
—
—
—
—
234
84
Marstrand ...
21
51
45
107
45
107
—
—
—
—
66
85
Strömstad ...
332
628
318
601
—
—
—
—
—
—
650
86
Uddevalla ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
1 047j
1 951
20154
32 899
325
664
—
—
—
—
21201
bolagens varuomsättning år 1911,
453
Rom och Arrak
Försålt
Använt
för egen
tillverkning
-
Under
mål
-
Behållning
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
liter | kr. | liter
Summa
I egen utminutering
-
I egen utskärning
-
liter I
1454
1 105
3 624
4148
3 519 4 8
40 63
68 6i
67 66
79 6 7
169168
102 6 9
150,7
2 272
9 330
13 125
14 659;
1 111
4118
2 481
3 092
19 462
67 463
19 958
66 84
2 816
19 462
67 463
21 201
454
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
1
2
i
3
1
* 1
5 1
6
7
8
9
10
U
12
Rom o c
h A r
rak
Bolags-
styrelsens
säte
I
n k ö
P *
Till-  verkad t
Öf-
Behållning
Inom Sv
erige
genom
* för-
Summa
al/t2 1910
liter | kr.
Inalles
liter 1 kr. !
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ra gsr ätt
liter I kr.
Importerat
direkt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
1
liter
87
Älfsborgs
län.
Vänersborg...
137
284
500
625
30
667
88
Alingsås......
890
1655
—
—
—
—
338
801
1050
—
2 278
89
Borås .........
1636
2 245
300
761
—
—
619
897
1947
—
4 502
90
Trollhättan...
536
1419
—
—
—
—
—
—
175
—
7 li
91
Ulricehamn...
84
140
109
223
109
223
—
—
85
—
278
9 2
Åmål .........
19
45
92
205
92
205
—
—
—
—
in
Länet
3 302
5 788
1001
1814
201
428
957
1698
3 257
30
8 547
93
Skaraborgs
län.
Mariestad
760
1619
325
595
48
1133
94
Falköping ...
Hjo ............
7
14
85
178
—
—
—
—
—
—
92
95
148
210
105
148
—
—
—
—
—
—
253
99
Lidköping ...
464
660
—
—
—
—
—
—
191
—
655
67
Skara .........
550
1047
8
24
8
24
—
—
400
—
958
98
Sköfde.........
273
394
175
263
—
—
—
—
—
—
448
99
Grästorp......
281
361
—
—
—
—
—
—
—
—
281
100
Vara............
141
208
307
399
307
399
—
—
—
—
448
Länet
2 624
4 513
1005
1607
315
423
—
—
591
48
4 268
101
Värmlands
län.
Karlstad ......
701
1671
559
1260
10 2
Arvika.........
84
137
629
907
629
907
—
—
—
—
713
103
Filipstad . ...
291
610
137
247
137
247
—
—
—
—
428
104
Kristinehamn.
910
2 066
—
—
—
—
947
2 340
342
—
2 199
105
Sälfle .........
12
23
72
126
—
—
—
—
—
—
84
Länet
1998
4 507
838
1280
766
„ 1154
947
2 340
901
—
4 684
106
Örebro län.
Örebro.........
6 388
7 061
3 748
11499
750
—
10 886
107
Askersund ..
141
190
206
277
—
—
—
—
—
347
108
Lindesberg
845
1639
—
—
—
—
—
—
280
—
1125
10 9
1 Nora............
196
322
102
307
102
307
—
—
—
298
Länd
7 570
9 212
308
584
102
307
3 748
11499
1030
—
12 656
ilo
Västman-  lands lån.
Västerås ......
2103
2 447
2 246
4 908
2 556
—
6 902
111
Arboga ......
2196
4 581
—
—
—
63C
1 524
176
—
2 826
112
Köping........
53
119
1266
3 200
—
—
—
^ -
8
1 503
118
Sala...........
2 233
|
3 707
—
i —
—
—
—
54t
—
2 782
1
Länel
6 585
10 854;
1 266
3 200|
—
| —
| 2 876
6 432
3 271
8
14013
bolagens varuomsättning år 1911
455
13
u
1 i*
i 16
1
17
1 18
19
20
21
2 2
23
|
Rom och A
rrak
Fors
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-  ning
liter
Under-
mål
liter
1
Summa
liter
I egen utminute-  ring
liter
kr.
1
j I egen utskänk-  ning
! liter | kr.
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
liter | kr.
Behållning
d. S1/u 1911
liter | kr.
513
925
154
333
667
87
89
163
—
—
—
—
1210
—
979
1503
2 278
88
1671
3 898
20
83
—
—
534
12
2 265
2 381
4 502
89
293
671
—
—
—
—
55
363
1040
711
90
230
608
—
—
—
—
—
48
88
278
91
86
249
—
—
—
—
—
25
52
in
92
2 882
6 514
20
83
1799
12
3 834
5 397
8 547
151
1227
379
603
1302
1133
93
83
210
3
8
—
—
■-
—
6
13
92
94
133
324
—
—
—
—
—
—
120
172
253
95
413
690
—
—
—
—
—
—
242
523
655
96
308
670
—
—
—
—
300
8
342
564
958
97
345
833
41
297
—
—
—
9
53
114
448
98
172
388
—
—
• -
—
—
—
109
143
281
99
142
256
—
—
—
—
—
1
305
402
448
100
1747
4 598
44
305
679
18
1780
3 233
4 268
491
1043
8
32
226
24
511
1088
1260
101
247
706
—
—
—
—
—
—
466
664
713
102
151
528
—
—
—
—
—
18
2&9
559
428
103
375
751
—
—
—
—
621
7
1196
2 804
2199
104
60
137
1
10
—
—
—
—
23
50
84
105
1324
3165
9
42
847
49
2 455
5165
4 684
1297
3 357
13
78
5 475
4101
5 239
10 886
106
118
322
—
—
—
—
—
—
229
309
347
107
218
495
—
—
—
—
593
—
314
665
1125
108
89
239
—
—
—
—
50
12
147
309
298
109
1722
4 413
13
78
6118
12
4 791
6 522
12 656
1190
2 627
9
16
2 863
161
2 679
3 562
6 902
no
in
279
—
—
3
8
748
93
1 871
4041
2 826
in
225
574
—
—
—
—
550
—
728
1 755
1503 112
737
1771
—
—
—
—
446
70
1529
2 206
2 782 113
2 263
5 251
9
16
3
8|
4 607
324
6 807
11564
14 013
456
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2
3
i
5
6
i
8
i 9
! i»
1 u
1 12
Rom o c
h A r
rak
Bolags-
styrelsens
1
n k ö
P t
Till-
verkat
Öf-
Behållning
I n o
m S v e r i
g e
genom
för-
Summa
sate
sl/ia 1910
liter [ kr.
Ina
liter
lies
kr.
Däraf fi
af utn
rings
liter
. inneh.
linute-
rätt
kr.
importerat
direkt
liter t kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
liter
114
Kopparbergs
län.
Falun .........
4 642
9 073
379
1452
1234
13
6 268
115
Hedemora ...
162
372
—
—
—
—
—
—
360
—
522
Länet
4 804
9 445
—
—
—
—
379
1452
1594
13
6 790
116
Gätleborgs
län.
Gäfle............
18
27
67
100
67
100
85
117
Hudiksvall ...
1054
1 887
28
70
28
70
1326
2 852
408
—
2 816
118
Söderhamn...
726
1 708
—
—
—
—
—
—
263
1
990
Länet
1 798
3 622
95
170
95
170
1326
2 852
671
1
3 891
119
Västernorr-  lands län.
Härnösand ..
2 207
3111
6 200
14118
1383
144
9 934
120
Sundsvall ...
9 863
16 934
621
709
621
709
1287
6 058
—
13
11784
121
Örnsköldsvik
1343
3 286
2 536
4 641
2 536
4 641
99
255
150
22
4 150
122
Sollefteå1) ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
13 413
23 331
3157
5 350
3157
5 350
7 586
20 431
1 533
179
25 868
123
Jämtlands
län.
Östersund ...
204
437
324
826
34
562
124
Väster-  bottens län.
Umeå ........
t
402
741
41
65
41
65
443
125
Skellefteå ...
84
178
—
—
—
—
—
—
—
84
Länet
486
919
41
65
41
65
—
—
—
—
527
126
Norrbottens
län.
Luleå ........
399
1040
352
673
751
127
Haparanda ...
394
620
—
—
—
—
—
—
—
—
394
128
Piteå .........
37
77
—
—
—
—
—
—
—
—
37
Länet
830
1 737|
352
673
—
—
—
-
—
—
1 182
Hela riket
85 872
149 268
41727
75 676
11 667
22 556
43063
no 718
29188
443
200 293
) Specificerad uppgift har ej kunnat erhållas, (jfr konjak).
457
bolagens varuomsättning år 1911.
13
I i*
1
15
! 16
1 i?
1 I»
19
20
21
22
23
Rom
e h A
rrak
Fors
å 1 t
Använt
för egen
tillverk-
I egen utminute-
I egen
utskänk-
Till eller genom
innehafvare
Under-
mål
Behållning
d. 31/l2 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
nmg
liter
|
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
1236
2 311
684
4 348
8 609
6 268
114
350
874
—
—
—
—
—
—
172
282
522
115
1586
3185
684
"
4 520
8 891
6 790
70
176
15
23
85
116!
360
947
—
—
—
—
470
1
1985
3 408
2 816
117
207
459
—
—
—
—
no
10
663
1422
990
118
567
1406
70
176
580
11
2 663
4 853
3 891
1626
4182
5 265
3 043
4 684
9 934
119!
502
17 996
—
—
—
—
7 729
—
3 553
7 674
11 784
120
212
396
—
—
—
—
1671
_
2 267
4 897
4150
1211
122
2 340
22 574
14 665
"
8 863
17 255
25 868
277
794
285
616
562
128
175
504
28
240
473
443
12*1
40
132
—
—
—
—
—
4
40
96
84
136!
215
636
32
280
569
527
449
1 142
302
758
751
126|
5
17
—
—
—
—
—
—
389
840
394
127
15
48
—
—
—
—
—
—
22
45
37
128
469
1207
-
—
—
—
—
—
713
1 643|
1 182
39127
111 758
23 907
83 864
102
260
60 591
1283
75 283
135 836
200 293
458
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
1 2
|
3
1 *
1 5
! «
1 7
1 8
I 9
1 19
11
12
P u
n s c h
och
annan
1 1 k ö
r
Bolags-
styrelsens
[ n k ö
p t
Till-
verkat
Behållning
I n
om S \
e r i g e
genom
för-
Öf-
Summa
liter
säte
31/.»
liter
1910
kr.
Inalles
liter 1 kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
Importerat
direkt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
1
Stockholms
stad.
6 329
12 802
6 329
12 802
6 329
2
Stockholms
län.
Norrtälje......
3 522
4 607
2 251
4134
5140
10 913
3
Sigtuna ......
499
832
1369
2 300
—
—
—
—
—
—
1868
4
Södertälje ...
9 608
12423
4 359
9 071
4 359
9 071
—
_
8 400
49
22 416
5
Vaxholm......
880
1480
5 378
7 682
_
_
_
_
_
_
6 258
6
Oljegrund......
338
647
631
1 124
_
_
_
_
_
_
969
7
Östhammar...
944
1463
1266
2 836
—
—
_
—
115
—
2 325
8
Djursholm ...
731
1462
1 583
3 432
—
—
_
_
_
_
2 314
9
Sundbyberg ..
1 336
2119
7 893
9 997
—
—
—
—
_
_
9 229
10
Saltsjöbaden.
—
—
2 059
3 890
2 059
3 890
—
—
—
—
2 059
Länet
17 858
25 033
26 789
44 466
6 418
12 961
—
—
13 655
49
58 351
|
11
Uppsala
län.
Uppsala ......
Enköping ...
2 690
4 220
41 985
75 833
41 867
75 287
4 686
49 361
13
2 798
3 226
3 541
6 427
3 541
6 427
—
—
3 450
49
9 838
Länet
5 488
7 446
45 526
82 260
45 408
81 714
—
— ■
8136
49
59 199
13
Söderman-  lands län.
Nyköping ...
7 917
10 444
1 904
4 324
1 904
4158
30
166
11 790
in
21 752
14
Eskilstuna ...
12 390
19 708
15 294
21 621
15 294
21621
502
3 685
10 816
—
39 002
15
Mariefred ...
889
1444
2 157
3 612
—
_
_
—
_
_
3 046
l(i
Strängnäs ...
1 484
2 392
4 210
6 473
—
—
—
—
—
—
5 694
17
Torshälla ...
972
1 760
2 665
5 759
2 665
5 759
—
—
—
—
3 637
18
Trosa .........
1371
1640
48
387
48
387
—
—
2 021
136
3 576
19
Malmköping .
4 397
5 303
339
608
339
608
—
—
1 170
73
5 979
Länet
29 420
42 691
26 617
42 784
20 250
32 533
532
3 851
25 797
320
82 686
2 0
Östergöt-  lands län.
Linköping ..
21 198
22 245
8 577
30 868
5 357
7 931
334
2 596
14 400
44 509
21
Motala.........
7 632
8 847
4 275
7 565
4 275
7 565
—
—
5 800
—
17 707
2 2
Norrköping...
8 673
13 386
41 396
71 646
—
—
—
—
2 510
—
52 579
23
Skenninge ...
1530
2 742
2 624
5 249
2 624
5 249
—
—
—
—
4 154
24
Söderköping..
42
115
2 941
7 731
—
—
—
—
—
—
2 983
25
Vadstena......
1255
1701
2 627
6 828
2 627
6 828
—
—
1 304
—
5 186
26
V aldemarsvik
1 521
1 833
■ 44
371
—
—
—
—
4 260
—
5 825
Länet
41 851
50 869
62 484
130 258
14 883
27 573
334
2 596
28 274
—
132 943
459
bolagens varuomsättning år 1911.
13
14
15
16 |
17
|
18
li>
2 0
21
''2 2
''2 3
|
Punsch oc
h ant
lan likör
Före
& 1 t
Använt
;
Till eller genom
för egen
Under-
Behållning
I egen utminute-
I egen utskänk-
innehafvare af
tillverk-
mål
d. 31/u 1911
ring
ning
utm. rätt samt
ning
exporterat
liter
kr.
liter
kr.
liter 1
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
6 329
24 896
6 329
1
5 452
14117
3
10
* 210
* 500
171
5 077
9 900
10 913
2 i
652
1 712
839
2 076
—
—
—
5
372
654
1 868
3
3 945
7 570|
_
—
9 621
21 470
—
—
8 850
11525
22 416
4
4 882
7 171
1016
3 736
—
—
—
—
360
759
6 258
5
574
1378
3
10
—
* -
—
18
374
729
969
6
1 402
4 045
124
377
—
—
—
28
771
1503
2 325
i
1881
10 153
—
—
—
—
433
844
2 314
8 j
2 996
6 635
6 233
17 543
—
—
—
—
—
9 229
9 !
—
—
94
413
1899
4 798
—
—
66
129
2 059
io 1
19 903
42 628
10 193
34 318
11730
26 768
222
16 303
26 043
58 351
42 718
121 652
436
1788
1 164
5 043
7 978
49 361
n i
5 224
13 074
1
4
—
—
—
5
4 608
5 210|
9 838
12 i
47 942
134 726
437
1 792
—
1 169
9 651
13 188
59 199
5 987
14 585
6 626
19 391
9139
11348
21 752
13
9 097
21 672
17 629
50 514
—
—
—
258
12 018
19 578
39 002
14
2 073
4 436
_
_
—
—
—
15
958
1580
3 046
15
4 244
8 826
3
6
_
—
—
16
1 431
2 790
5 694
16
815
•
1918
1205
3 875
—
—
—
—
1617
3 218
3 637
I17
1 821
4 488
_
_
_
—
_
—
1 755
2132
3 576
18
2 838
7 417
15
45
—
—
—
—
3 126
3 731
5 979
19
26 875
63 342
25 478
73 831
289
30 044
44 377
82 686
20040
61 621
5 425
25 543
19 044
19 689
44 509
20 1
3 088
8168
5 854
25119
—
—
—
13
8 752
17 066
17 707
21
43 725
94 976
1465
7 005
—
—
14S
7 244
11497
52 579
22
1029
2 602
1737
5138
—
—
6
1382
!
2 440
4154
23
_
_
2 039
10 458
313
666
—
631
1
1997
2 983
24
1704
4 498
2 037
9 571
_
—
—
—
1 445;
2 32E
5186
25
3 488
5 481
—
—
—
—
4
27
2 306
2 41c
5 825
26
73 074
177 346j
18 557
82 834
313
666
4
|
191
40 8041
57 432
132 943
Exporterad vara är utmärkt genom tecknet *
460
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
i
1 '' 2 ~
1 3
1 4
5
1 «
1 7
1 8
! 9
1 1°
1 11
12
P ii
n s c h
och
ann
an 1 i k ö
r
Bolags-
I n k ö
p t
Till-
verkat
styrelsens
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
1
Impc
di
| liter
irterat
rekt
kr.
genom
för-
Of-
Summa
liter
sate
i
5I/n
I liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
1 Däraf f
I af utr
ring
liter
r. inneh.
nimi te-  srätt
kr.
skäring
eller
;annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
27
Jönköpings
län.
Jönköping ...
16 619
27 494
16 467
31 573
168
954
66
229
9 847
73
43 072
28
Eksjö .........
1433
3 033
12 538
27118
—
—
—
360
—
14 331
Länet
18 052
30 527
29 005
58 691
168
954
66
229
10 207
73
57 403
29
Kronobergs
län.
Växjö .........
3 637
6 605
13 803
21 694
13 803
21 694
92
650
17 532
30
Ljungby ......
524
986
1828
4 038
1828
4 038
—
—
—
1
2 353
Länet
4161
7 591
15 631
25 732
15 631
25 732
92
650
—
1
19 885
31
Kalmar län.
Kalmar.........
15 555
29 863
24 242
46 002
24242
46 002
141
39 938
8 2
Borgholm ...
930
1861
1530
2 946
_
_
_
_
_
_
2 460
33
Oskarshamn..
4 343
7 886
9 807
21643
_
_
_
_
_
15
14165
34
V immerby ...
3 390
7 737
—
—
_
_
_
_
_
—
3 390
3 5
Västervik ...
6 185
10 358
4 481
8 535
4 481
8 535
18
163
_
_
10 684
36
Mönsterås ...
496
772
737
1480
_
_
_
1233
37
Mörbylånga .
756
1 507
1663
3 003
_
_
_
_
_
—
2 419
38
.Nybro ........
734
1278
728
1030
—
—
—
—
—
—
1462
Länet
32 389
61 262
43188
84 639
28 723
54 537
18
163
141
15
75 751
39
Gottlands
län.
Visby .........
7 652
13 262
10 601
23 760
8 662
98
27 013
40
Blekinge län.
Karlskrona ..
4 629
6 787
17 473
33 947
17 473
33 947
256
22 358
41
Karlshamn ...|
324
661
9 073
17 977
9 073
17 977
_
_
640
—
10 037
42
Ronneby......
765
2311
4 451
10 696
_
_
_
_
_
5
5 221
43
Sölvesborg ...
1 576
2 577
6 056
12 856
6 056
12 856
—
—
—
—
7 632
Länet
7 294
12 336
37 053
75 476
32 602
64 780
—
—
640
261
45 248
44
Kristian-  stads län.
Kristianstad .
7 060
10 690
20 096
41 666
20 096
41 666
230
1385
27 386
45
Simrishamn...
1133
3 143
5 226
13 260
_
_
_
_
_
_
6 359
46
Ängelholm ...
749
2 076
6 745
11676
283
490
—
_
_
—
7 494
47
Båstad.........
2 839
6 094
—
—
_
_
_
_
_
_
2 839
48
Degeberga ...
166
509
1 503
3 773
1503
3 773
_
_
_
_
1669
49
Hässleholm ..
1302
2 443
6 631
11017
_
_
_
_
_
_
7 933
50
Tomelilla------
808
1405
4164
7 275
4164
7 275
—
—
—
—
4 972
i
Länet
14 057
26 360
44 365
88 667
26 046
53 204
230
1385
—
-
58 652
bolagens varuomsättning år 1911
461
13
14
15
1 16
1
IT
1 18
19
|
5 0
21
| 22
23
Puns
c h o (
han
nan likör
Fors
å 1 t
,
1
Till eller genom
för egen
Under-
Behållning
I egen utminute-
I egen
utskänk-
innehafvare af
tillverk-
mål
d. sl/u 1911
ring
ning
utm. rätt samt
ning
exporterat
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
8 030
21029
250
1 172
16 439
43 056
18 353
26 562
43 072
27
6 991
17 318
134
442
5 231
|
12 730
—
65
1910
3 774
14 331
28
15 021
38 347
384
1614
21 670
55 786
65
20 263
30 336
57 403
5 853
15 938
7 824
36 718
27
3 828
6 947
17 532
29
1311
3 456
593
2 747
—
—
—
—
449
876
2 353
30
7164
19 394
8 417
39 465
"
“
27
4 277
7 823
19 885
20 971
46 836
255
566
200
18 512
35 176
39 938
31
1 612
4 077
—
—
—
—
—
—
848
1 654
2 460
32
3 692
9 530
135
606
5 077
16 818
—
11
5 250
9 235
14 165
33
2 544
8 719
—
—
—
—
—
6
840
2122
3 390
34
2 835
7 887
3 855
13 242
_
—
—
—
3 994
7 342
10 684
35
777
2 239
—
—
—
—
—
—
456
7351
1233
36 |
1473
3 655
—
—
—
—
—
11
935
1 321
2 419
37
957
1 781
—
—
—
—
—
—
505
985
1462
38
34 861
84 724
4 245
14 414
5 077
16 818
228
31340
58 570
75 751
16 525
38 613
370
864
10118
16 418
27 013
39
541
1049
17 789
43 857
376
3 652
5 227
22 358
40
2 720
5 731
6 515
15 424
—
—
320
15
467
876
10 037
41 !
2 405
6 254
—
—
2 060
6 225
—
3
753
2 828
5 221
42
5 556
14170
388
1649
—
—
—
10
1678
2 795
7 632
43
11222
27 204
24 692
60 930
2 060
6 225
320
404
6 550
11726
45 248
7 708
19 458
16 128
46 688
3 550
6 835
27 386
44
2 294
7 060
—
—
2 773
8 373
—
8
1284
3 378
6 359
45 :
2 922
6 780
3 527
11358
—
—
—
—
1045
2 038
7 494
46 |
1827
5173
287
1531
—
—
—
5
720
1 515
2 839
47 ;
1458
4 029
204
1102
—
—
—
7
—
—
1669
48 1
6 458
17 946
14
65
—
—
—
—
1461
2 849
7 933
49
4186
8 873
35
138
—
—
—
3
748
1358
4 972
50 |
26 853
69 319(
20 195|
60 882j
2 773,
8 373
—
23
8 808
17 973
58 652
462
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings
-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10 1
il 1
12
P u
usch
och
ann
an 1 i k «
r
Bolags-
styrelsens
I
n k ö p t
Till-
verkat
Öf-
ver-
mål
liter
Behållning
I n o
m S v e r i
g e
Impo
dir
liter
rterat
ekt
kr.
genom
för-
säte
S1/i>
liter
1910
kr.
Ina
liter
Hes
kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
liter
51
Malmöhus
län.
Malmö.........
2 501
8 078
81892
207 621
81 892
207 621
84 393
5 2
Eslöf .........
1943
3 414
7 829
17 316
5 996
13 393
—
—
—
—
9 772
53
Hälsingborg..
14 363
25 292
26 658
63 356
1969
3 344
671
4 659
8120
143
49 955
54
Landskrona .
4 496
10 612
12 758
23 892
—
—
174
1417
2 300
—
19 728
55
Lund .........
—
—
24 446
68 632
24 446
68 632
—
—
—
—
24446
56
Skanör.........
58
116
483
1150
—
—
—
—
—
—
541
67
Trelleborg ...
3 595
8 654
8 397
18 539
—
—
387
2 787
—
—
12 379
58
Y stad .........
8 330
16 724
13 380
38 090
4
49
493
3 583
4 629
—
26 382
59
Anderslöf ..
379
646
1781
3 641
1781
3 641
—
—
—
3
2163
60
Dalby .........
948
1576
267
838
—
—
—
—
—
—
1215
61
Efverlöf ......
158
269
407
653
—
—
—
—
—
—
565
62
Höganäs ......
329
908
2 392
3 810
—
—
—
—
—
—
2 721
63
Hörby .........
1063
2 296
2 552
5 560
—
—
—
—
—
—
3 615
64
Hör ............
517
901
666
1 527
—
—
—
—
—
—
1 183
65
Löberöd ......
185
369
1 693
3 600
—
—
—
—
—
—
1878
66
Löfvestad ...
1005
1450
766
2 009
766
2 009
—
—
—
—
1771
67
Raus .........
809
1454
1 793
3 802
—
—
—
—
—
—
2 602
68
Röslånga......
604
1223
2 741
6 049
—
—
—
—
—
—
3 345
69
Sjöbo .........
246
672
2 612
5 599
2 612
5 599
—
—
—
—
2 858
70
Skurup ......
589
1414
2 792
6 662
2 792
6 662
—
—
—
4
3 385
71
Teckomatorp.
588
1654
2 681
4 847
—
—
—
—
—
—
3 269
72
Tågarp.........
413
641
2 044
3 273
—
—
—
—
—
—
2 457
73
Veberöd ......
511
794
468
704
—
—
—
—
—
—
979
74
Väsby .........
Östraby ......
340
680
1 463
3 079
1463
3 079
—
—
—
—
1803
75
422
740
1096
2 022
—
—
—
—
—
—
1 518
Länet
44 392
90 577
204 057
496 271
123 721
314 029
1 725
12 446
15 049
150
265 373
76
Hallands län.
Halmstad ...
2 706
6 003
24 873
46 018
24 873
46 018
27 579
77
Falkenberg...
2 597
4195
3 815
8 398
3 815
6 692
—
—
—
—
6 412
78
Kungsbacka ..
1 875
2 448
1 849
3 658
—
—
—
—
—
—
3 724
79
Laholm ......
1092
1 729
4111
5 917
—
—
—
—
—
—
5 203
80
Varberg ......
1 383
2 634
9 909
19 316
9 909
17 027
—
—
—
—
11292
Länet
9 653
17 009
44 557
83 307
38 597
69 737
—
—
—
—
54 210
81
Göteborgs
och Bohus
län.
Göteborg......
Kungälf ......
3 960
9104
120 679
80 549
124 639
82
317
643
1458
2 923
1 458
2 923
—
—
—
—
1 775
83
Lysekil ......
2 807
5 586
8 534
20 635
—
—
—
—
—
—
11 341
84
Marstrand ...
411
822
3 683
8 766
—
—
—
—
—
—
4 094
85
Strömstad ...
946
2 206
3 963
9 240
—
—
—
—
—
—
4 909
86
Uddevalla ...
105
135
1 000
1518
—
—
—
—
—
—
1 105
Länet
8 546
18 496
139 317
123 631
1458
2 923
—
—
—
—
147 863
bolagens varuomsättning år 1911
463
13
14
15
it
17
18
19
2 0
21
22
23
i* u n s
c h o c
h ant
ian likör
Förs
å 1 t
Till eller genom
för egen
Under-
Behållning
Summa
I egen utminute-
I egen utskänk-
innehafvare af
tillverk-
mål
d. s,/n 1911
ring
mng
utm. rätt samt
ning
exporterat
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
82 420
253 081
1973
6 806
84 393
51
7 253
20 801
—
—
—
—
—
205
2 314
3 467
9 772
52
9 612
27 101
27 850
87 588
—
—
—
12 493
21403
49 955
53
15 279
47 637
192
884
—
—
—
41
4 216
9 387
19 728
54
—
—
24 446
80 829
—
—
_
—
—
—
24 446
55
514
1 399
—
—
—
—
—
—
27
53
541
56
8 340
24183
794
3 863
—
—
—
8
3 237
6 312
12 379
57
16 898
46 710
1434
7146
—
—
—
71
8 429
16 437
26 832 58
1 864
5 082
—
—
—
—
—
—
299
583
2163
59
573
1468
—
—
—
—
—
61
581
1 135
1215
60
352
887
—
—
—
—
—
7
206
346
565
61
2 304
6 649
—
—
—
—
—
7
410
799
2 721
62
2 403
6 323
307
1469
—
—
—
67
838
1 635
3 615
63
836
2 093
—
—
—
—
—
7
340
663
1 183
64
892
2 236
635
3 001
—
—
—
17
334
649
1878
65
604
1 547
356
1635
—
—
—
12
799
1363
1 771
66
758
1 746
1 017
5 097
—
—
—
3
824
1431
2 602
67
2 083
5 591
548
2 583
—
—
—
19
695
1 318
3 345
68
1289
3 386
922
4 249
—
—
—
2
645
1270
2 858
69
2 904
8 334
—
—
—
—
—
—
481
1 154
3 385
70
1426
3 701
486
2 369
—
—
—
119
1238
2 415
3 269
71
1 614
3 831
334
1565
—
—
—
2
507
968
2 457
72
659
1 736
—
—
—
—
—
8
312
452
979
73
1 338
3 831
—
—
—
—
—
23
442
862
1803
74
998
2 439
—
—
—
—
—
17
503
980
1518
75
80 793
228 711
141 741
455 359
696
42 143
81 888
265 373
7 479
18 612
549
2 685
16 054
42 248
21
3 476
7 452
27 579
7 6
2 363
5 699
1 911
5 363
—
—
—
—
2138
3 885
6 412
77
1 766
4167
95
338
—
—
—
24
1839
2 558
3 724
78
2 589
3 516
119
545
1539
5 005
—
—
956
1369
5 203
79
3 395
8 236
6 059
14 096
—
—
—
60
1 778
3 474
11292
80
17 592
40 230
8 733
23 027
17 593
47 253
105
10187
18 738
54 210
•
124 224
364 632
415
1009
124 639
81
1453
3 325
—
—
—
—
—
1
321
680
1 775
82
8 383
21 857
—
—
—
—
—
—
2 958
6 003
11341
83
3 768
11229
—
—
—
—
—
6
320
624
4 094
84
933
2 582
3 510
9 714
—
—
—
—
466
909
4 909
85
920
1 840
50
150
—
—
—
—
135
239
1 105
86
15 457
40 833
127 784
374 496
—
—
—
7
4 615
9 464
147 863
464
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj långs
-
1
*>
3
*
5
6
7
8
a
10
ii
12
P u
n s c h
och
ann
an 1 1 k ö
r
I n k ö
p *
Till-
verkat
Öf-
styrelsens
Behållning
I n
om Sa
e r i g e
genom
för-
sate
3i/„
liter
1910
kr.
Ina
liter
lies
kr.
Däraf f
af utn
ring
liter
r. inneh.
linute-
srätt
kr.
Importerat
direkt
liter [ kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
liter
87
Älfsborgs
län.
Vänersborg...
1659
3 224
10 566
17 107
12 225
S8
Alingsås ......
1848
2 252
493
3 351
—
—
—
—
2 700
—
5 041
89
Borås .........
4459
8 262
14 934
35 421
—
—
410
2107
3 032
—
22 835
90
Trollhättan...
1 762
3147
5 132
11 771
—
—
—
—
—
—
6 894
91
Ulricehamn...
613
1649
3 285
7 403
3 285
7 403
—
—
—
—
3 898
92
Åmål .........
297
541
3 292
7 760
3 292
7 760
—
—
—
—
3 589
Länet
10 638
19 075
37 702
82 813
6 577
15163
410
2107
5 732
—
54 482
93
Skaraborgs
län.
Mariestad ...
4 290
7 094
5132
12 214
981
10 403
94
Falköping ...
790
1580
8 611
17 854
—
—
—
—
—
140
9 541
95
Hjo ............
1 193
1 941
1618
3 592
—
—
—
—
—
—
2811
96
Lidköping ...
1533
2 266
8 176
12 931
8176
12 931
—
—
—
17
9 726
97
Skara .........
1405
2 665
5 266
12 791
5 266
12 791
—
—
635
293
7 599
98
Skö I de.........
3135
5 797
11 715
25 120
—
—
—
—
—
130
14 980
99
Grästorp......
1266
2 254
1 121
2 775
—
—
—
—
—
—
2 387
100
Vara............
1089
1 602
2 501
4177
2 501
4177
—
—
—
—
3 590
Länet
14 701
25 199
44 140
91 454
15 943
29 899
—
—
1 616
580
61037
101
Värmlands
län.
Karlstad ......
8 637
13 280
19 861
32 257
19 861
32 257
183
1304
28 681
102
Arvika.........
1674
2 863
4 282
7 033
4 282
7 033
—
—
—
—
5 956
103
Filipstad......
3 295
7 451
5 013
11 931
5 013
11931
—
—
—
—
8 308
104
Kristinehamn.
7 715
8 722
2 657
4 429
—
—
—
—
3 622
74
14 068
105
Säffle .........
1 127
2 254
1411
3 083
—
—
—
—
—
—
2 538
Länet
22 448
34 570
33 224
58 733
29 156
51 221
183
1304
3 622
74
59 551
106
Örebro län.
Örebro.........
9 525
13 403
24 452
66 023
24 452
66 023
414
3 020
17 400
51 791
107
As k ersund ...
1558
3 398
2110
5 355
—
—
—
—
—
—
3 668
108
Lindesberg ...
3 911
7 822
2 395
6 592
2 395
6 592
—
—
2 910
—
9 216
109
Nora............
921
2131
3 644
7 199
3 644
7 199
—
—
—
70
4 635
Länet
15 915
26 754
32 601
85 169
30 491
79 814
414
3 020
20 310
70
69 310
no
Västman-  lands län.
Västerås......
14255
16 348
9 761
15 768
9 761
15 768
246
1940
•
6 614
74
30 950
in
Arboga ......
7 043
8 819
642
4 558
—
—
—
—
3 295
75
11055
112
Köping.........
4 567
5 786
6 662
13 099
—
—
—
—
660
—
11 889
112
Sala............
8 575
11 126
4 494
6 575
4 494
6 575
—
—
4 013
—
17 082
Länet
34 440
42 079
21 559
40 000
14 255
22 343
246
1 940
14 582
149
70 976
bolagrens varuomsättning: år 1911
465
18
14
15
I 16
! i’
1 I»
1 1»
| 20
21
2 2
23
|
Puns
c h o c
han
nan likör
Fors
& 1 t
Till eller genom
för egen
Under-
Behållning
I egen utmmute-
I egen
utskänk-
innehafvare af
tillverk-
mål
d. 31A. 1911
rmg
ning
utm. rätt samt
ning
exporterat
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
1
10 121
20 280
149
1 955
3 812
12 225
87i
3137
7 571
19
71
—
—
—
—
1885
2 517
5 041
881
8 230
20 248
9 299
28 740
—
—
—
38
5 268
9 635
22 835
891
5120
13 873
—
—
—
—
—
—
1 774
4 682
6 894
90
3133
8 850
4
11
—
—
—
6
755
1472
3 898
91
3 248
8 373
53
254
—
—
—
—
288
632
3 589
92
32 989
79 195
9 375
29 076
193
11 925
22 750
54 482
6 508
16 450
27
3 868
7 543
10 403
98
2 629
5 650
4 286
8 966
—
—
—
--
2 626
5 121
9 541
94
1 856
4 912
2
8
—
—
—
40
913
1521
2 811
95
8 805
18 165
—
—
—
—
—
—
921
1796
9 726
96
5 521
15 547
232
978
—
—
—
—
1846
3 847
7 599
97
5 545
13 864
6 748
18 796
—
—
—
—
2 687
5 240
14 980
98
1404
3 550
—
—
—
—
—
5
978
1 696
2 387
99
1 660
3 203
—
—
lön
2 241
—
6
913
1434
3 590
100
33 928
81341
11268
28 748
lön
2 241
78
14 752
28198
61037
6 508
12 911
14 890
33 965
7 283
10 622
28 681
101
2 101
5 356
2 174
9 788
—
—
—
—
1 681
2 784
5 956
102
5 645
15 523
—
—
—
—
—
188
2 475
4 826
8 308
103
8173
17 712
99
298
—
—
—
—
5 796
6 546
14 068
104
1090
3 230
475
3 258
—
—
—
95
878
1 712
2 538
105
23 517
54 732
17 638
47 309
—
- •
—
283
18113
26 490
59 551
38 241
116 226
3 008
12 458
10 542
15 425
51 791
106
2182
6 546
—
—
—
—
—
—
1 486
2 583
3 668
107
3 470
7 409
16
69
1 692
4 742
90
—
3 948
5140
9 216
108
1483
4 029
1430
3 416
—
—
—
—
1722
3 077
4 635
109
45 376
134 210
4 454
15 943
1692
4 742
90
17 698
26 225
69 310
7 623
20 007
12 214
39 208
68
53
10 992
13 230
30 950
no
2 545
13 766
126
402
2 754
7 215
—
—
5 630
10 979
11055
in
3 538
9 478
4171
10 535
—
—
2
261
3 917
4 964
11889
112
9 542
22 939
237
827
—
—
18
75
7 210
9 423
17 082
113
23 248
66190
16 748
50 972
2 754
7 215
88
389
27 749
38 596
70 976
Nykterhetakommitténs betänkande. IV.
30
466
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
i
i |
5
|
6
|
7
|
8
|
9
10
|
11 |
Punsch och annan likör
Bolags
styrelsens
säte
-
Inköpt
Till-
Öf-
Behållning
Inom
Sverige
genom
för-
91/u 1910
Importerat
skäring
ver-
Inalles
af utminute-  ringsrätt
direkt
eller
annor-
mål
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
114
115
Kopparbergs
län.
Falun .........
Hedemora ..
10 240
21
16 397
3 271
21 145
4 560
43 712
10 101
21 145
43 712
—
—
—
—
31
66
Länel
12 376
19 668
25 705
53 813
21 145
43 712
—
—
—
—
38 081
Gäfleborgs
län.
116
Galle .........
194
348
3115
5 388
3115
5 388
—
—
_
_
3
117
Hudiksvall ...
4 361
6 951
9 439
17 984
9 439
17 984
—
—
—
—
13
118
Söderhamn...
9 818
17 246
6 901
12157
—
—
—
—
—
—
16 71
Länel
14 373
24 545
19 455
35 529
12 554
23 372
—
—
—
—
33
Västernorr-
lands län.
119
Härnösand ...
28 614
37 568
9 426
30 904
9 426
30 904
—
—
17 822
221
56 083
120
Sundsvall ...
36 949
46 036
25 824
98 479
25 824
71 546
—
—
26 654
12
89 439
121
Örnsköldsvik.
10 229
12 780
2 796
6 654
2 796
6 654
—
—
7 080
182
20 287
122
Sollefteå ......
13 678
18 432
5 445
30 647
—
—
—
—
10 500
—
29 623
Länet
89 470
114 816
43 491
166 684
38 046
109 104
—
—
62 056
415
195 432
Jämtlands
län.
128
Östersund ...
2 497
5 866
27 239
64 829
—
—
—
—
—
—
29 736
Väster-
bottens län.
124
Umeå .........
10 670
18 508
19 607
42 344
19 607
42 344
—
—
—
—
30 277
125
Skellefteå ...
5 895
9 825
5 741
15 231
—
—
—
—
—
—
11 636
Länet
16 565
28 333
25 348
57 575
19 607
42 344
—
—
—
—
41 913
Norrbottens
län.
126
Luleå .........
13 557
29 510
16 428
38 490
—
—
—
—
—
—
29 985
127
Haparanda ...
5 479
8 390
4 690
8 340
4 690
8 340
—
—
—
—
10169
128
Fiteå .........
4149
6 316
4 204
7 375
—
—
—
—
—
—
8 353
Länet
23 185
44 216
25 322
54 205
4 690
8 340
—
—
—
—
48 507
Hela riket
497 421
788 580
1 071 30&|2 163 548
552 698
1178 791
4 250
29 691
218 479 2 304
1 793 759
bolagens varuomsättning år 1911
467
13
!
14
15
16
1
17
I 18
1
19
| 20
| 21
22
23
Puns
c h och an
nan likör
Förs
å 1 t
Till eller genom
för egen
Under-
Behållning
I egen utminute-
I egen
utskänk-
innehafvare af
tillverk-
mål
d. »Vin 1911
ring
ning
utm. rätt samt
ning
exporterat
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
20 748
55 702
5
10 632
17 890
31 385
114
4 858
13 049
15
54
—
—
—
15
1 808
3 049
6 696
115
25 606
68 751
15
54
''
5
15
12 440
20 939
38 081
25
52
199
706
2 650
5 664
6
429
725
3 309
116
8 692
20 211
6
32
* 165
* 401
—
57
4 880
8 053
13 800
117
9 379
20 528
—
—
—
—
—
182
7 158
12 471
16 719
118
18 096
40 791
205
738
2 815
6 065
245
12 467
21249
33 828
29 649
75 374
146
466
26 288
36 406
56 083
119
51 780
129 304
522
2 091
—
—
1259
—
35 878
69 962
89 439
120
11262
24 502
—
—
—
—
—
—
9 025
17 599
20 287
121
15 398
43150
—
—
—
—
—
—
14 225
18 607
29 623
122
108 089
272 330
668
2 557
1259
""
85 416
142 574
195 432
26 104
74 306
3 632
7 082
29 736
123
18 072
47 813
10
60
222
11973
21 553
30 277
124
6 622
17 675
25
113
—
—
—
192
4 797
9 468
11636
125
24 694
65 488
35
173
414
16 770
31021
41 913
17 020
46 787
12 965
29 228
29 985
126
4 630
12 147
106
594
—
—
—
—
5 433
10 594
10 169
127
1245
3 472
59
231
2 374
4 651
—
—
4 675
6 965
8 353
128
22 895
62 406
165
825
2 374
4 651
—
—
23 073
46 787
48 507
777 824
2 005 157
458126
1425117
71862
186 803
1766
5 043
479138
805 887
1 793 759
Exporterad vara är utmärkt genom tecknet *.
468
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2
3
4
1
V i n
5
|
B |
(inkl. b ä
7
1
r- o c
8 1
h fr
9 1
u k t s
10 |
a f t)
u 1
12
Bolags-
styrelsens
I n k
ö p t
Till-
Öl-
Behållning
I n
3 m S
v e r i
g e 1
genom
för-
sate
»v»
liter j
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr
af utm
rings
liter
inneli.
inute-
rätt
kr.
Importerat
direkt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
liter
Stockholms
stad.
_ |
57
109
57
109
57
Stockholms
län.
2 Norrtälje......
4 687
10 917
2103
6 209
—
—
—
—
4 400
—
11 1
Sigtuna ......
370
757
1488
1640
—
—
—
—
—
—
1
4 Södertälje ■.
11 747
32 768
5 479
17 039
5 479
17 039
2129
3 267
4 017
7
23 37
6 Vaxholm......
592
1 796
813
1117
—
—
—
—
—
—
1
6 Öregrund .....
589
1 514
576
1 637
—
—
—
—
—
—
11
i Östhammar
776
2 406
1523
2 316
—
—
—
—
—
—
2
8 Djursholm ...
928
2 032
815
3 782
—
—
—
—
—
—
1 7
9 Sundbyberg...
2170
3 298
1592
3 423
—
—
—
—
—
—
37
9 Saltsjöbaden.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
21859
55 488
14 389
37 163
5 479
17 039
2 129
3 267
8 417
7
46 80
Uppsala
län.
1
Uppsala ......
2
Enköping ...
347
519
698
2171
698
2 171
—
—
550
—
15
2 937
4 433
2 690
3 749
—
—
—
—
4 823
45
10
Länet
3 284
4 952
3
5 920
698
2171
—
—
5 373
45
12
Söderman-  lands län.
3
Nyköping ...
4
Eskilstuna
5 746
16 107
1 231
9 019
1231
9 019
2 828
4 827
1733
67
11
20 626
57 832
2 410
2 002
2 410
2 002
7 621
30 284
—
—
30 55
5 Mariefred ..
517
1623
1 553
4 450
—
—
—
—
—
—
2 07
6 Strängnäs ...
1416
3176
3 480
5 460
—
—
—
—
—
—
4
7 Torshälla ...
668
2 094
725
1823
725
1823
—
—
—
—
13
8 Trosa .........
1810
3135
1812
3171
1812
3171
—
—
—
—
36
9 Malmköping..
2 477
3 483
2 622
4 359
2.074
3 885
175
360
855
18
614
Länet
33 160
87 450
1 13 833
30 284
1 8 252
19 900
10 624
35 471
2 588
85
60
Östergöt-  lands län.
o Linköping ...
11034
20 451
2 219
14191
1462
13 693
4 089
8104
—
—
17
i Motala.........
3 362
7 363
3 807
10 406
3 807
10 406
190
294
—
—
7 35
2 Norrköping .
3155
4 260
708
1140
—
—
225
216
777
—
4
8 Skenninge ...
667
2 227
804
2 675
804
2 675
—
—
—
—
1471
4 Söderköping..
47
115
1396
4 230
—
—
—
—
—
—
1
5 Vadstena.....
1985
5 086
1541
5 826
1541
5 826
200
198
—
—
37
6 Valdemarsvik
6 580
7 782
3081
620
308
620
1335
2 610
1180
10
8 41
Länet
25 830
47 284
10 783|
39 088| 7 922| 33 220| 6 039|
11422|
1957|
10|
44 61
469
bolagens varuomsättning år 1911.
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
V i
n (i n k
1. b ä
r- och
fru
k t s a 1
t)
Förs
å 1 t
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. S1/u 1911
Summa
ring
mng
af utm. rätt
ning
liter
kr.
liter
kr.
• liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
57
206
_
-
57
1
3 005
5 806
158
893
1673
58
6 296
13 599
11190
2
1296
1 662
58
196
—
—
_
160
344
797
1858
3
7 926
13 271
—
—
2 423
13 743
1870
_
11160
30 044
23 379
4
767
1492
13
57
—
_
_
_
625
1646
1405
5
454
1403
2
4
—
—
31
20
658
1421
1165
6,
1405
3194
21
144
—
—
_
9
864
1866
2 299
7
—
—
802
6 485
—
—
—
_
941
2 033
1 743
8
1070
2 264
329
1 963
—
—
451
41
1871
4 041
3 762
9
10
15 923
29 092
1383
9 742
2 423
13 743
4 025
288
22 759
55 447
46 801
1 114
2 686
1
4
316
21
143
218
1595
11
5 381
4 922
270
729
—
—
1307
—
3 537
4 887
10 495
12
6 495
7 608
271
733
"
1623
21
3 680
5105
12 090
3 884
9 297
1642
11 750
107
5 972
15 952
11605
18
4 943
12 578
3 824
20 757
—
—
994
141
20 655
58 825
30 557
14!
1440
3 614
—
—
—
—
—
6
624
1892
2 070
15
3190
6 477
18
37
—
—
—
2
1686
3 642
4 896
16
343
1060
157
1091
—
—
74
—
819
2 252
1393
17
1817
3 964
—
—
—
—
114
37
1654
3 224
3 622
18
2 760
6147
—
—
—
—
940
—
2 447
3 392
6147
19
18 377
43137
5 641
33 635
2 229
186
33 857
89179
60 290
5 985
26;728
478
4 280
378
10 501
21 691
17 342
20
2 518
3 886
1 183
10 874
—
—
325
9
3 324
7 180
7 359
21;
2 286
3 447
158
594
—
—
423
98
1900
2 547
4 865
22
507
1234
362
2 252
—
—
—
3
599
2183
1 471
28
—
—
561
5 712
382
652
—
5
495
2 432
1443
24''
1012
3 366
573
5 339
—
—
298
—
1 843
3 726
3 726
25
2 645
4 335
—
—
—
—
247
—
5 521
8161
8 413
261
14 953
42 996
3 315
29 051
382
652
1 671
115
24 183
47 920
44 619
1
470
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj nings
-
1
Bolags-
styrelsens
2
3
<
V 1 i
5
|
6
|
7
(inkl. bär- o
Inköpt
8
c h f
9
u k t s
10
a f t)
Till-
ii
Öf-
12
Behållning
I n
om S
v e r i
g 6
Imp
di
liter
irterat
rekt
kr.
genom
för-
Summa
liter
säte
liter
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
skäring
eller
annor-
ledes
liter
mål
liter
27
Jönköpings
län.
Jönköping ...
106
314
48
112
48
112
1
28
Eksjö ........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
106
314
48
112
48
112
—
—
—
—
1
29
Kronobergs
län.
Växjö ........
1267
2123
1038
5 527
1920
3 251
53
4
SO
Ljungby ......
1 533
4 775
2 296
4164
2 296
4164
—
—
—
—
3
Länet
2 800
6 898
3 334
9 691
2 296
4164
1 1920
3 251
—
53
81
31
Kalmar län.
Kalmar........
3 2
Borgholm
716
1568
4 090
3 229
—
—
_
—
_
_
4
33
Oskarshamn..
7 412
18 724
3 379
6 799
_
—
_
_
_
_
10 79
34
Vimmerby ...
493
2 137
60
129
—
—
—
—
_
_
35
Västervik ...
593
403
93
184
93
184
—
—
_
_
36
Mönsterås ...
734
2186
1218
1846
—
—
_
—
_
_
195
37
Mörbylånga...
2173
1985
2 064
2156
—
—
—
—
_
_
4
38
Nybro .......
3 652
5 600
3 719
4 511
—
—
—
—
—
—
7 37
Länet
15 773
32 603
14 623
18 854
93
184
—
—
—
—
30
89
Gottlands
lån.
Visby .........
_
_
__
_
_
_
_
_
_
_
_
40
Blekinge län.
Karlskrona...
547
591
24
39
24
39
571
41
Karlshamn ...
146
168
880
820
880
820
—
_
_
_
1
42
Ronneby ......
731
809
1 301
1 221
—
—
—
_
_
_
2
43
Sölvesborg ...
1005
1 954
1 162
1 545
1 162
1545
—
—
—
—
216
Länet
2 429
3 522
3 367
3 625
2 066
2 404
—
—
—
57
44
Kristian-  stads län.
Kristianstad...
8
20
72
188
45
Simrishamn...
5 019
12 406
1 557
3 570
—
—
—
—
_
_
6 57
46
Ängelholm ...
3 582
7 858
3 385
6 815
—
—
750
1 118
_
—
7 71
47
Båstad.........
3 959
7 781
—
—
_
—
—
—
2
3 961
48
Degeberga ...
1341
3 151
725
1 735
725
1735
—
—
_
—
2
49
Hässleholm ..
275
426
713
1 195
—
—
—
_
_
—
50
''1''omelilla......
968
1 725
2 464
5 304
—
—
240
575
—
—
3 67
Länet
15 152
33 367
8 916i
18 807
725
1 735
990|
1693
-
2
25
ens varuomsättning år 1911,
471
18
14
it
16
17
18
19
20
21
22
23
V i
n (inkl. b ä
r- och fru
k t s a f t)
Förs
å 1 t
Använt
egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. *‘/u 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
ning
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
8
75
19
127
1
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
8
75
19
127
329
1
1038
9 687
2 900
340
576
4
29
2 234
4 407
146
1455
—
—
3
1446
3123
3
30
2 234
4 407
1184
11142
—
—
2 900
3
1786
3 699
81
31
3 228
3186
_
_
—
—
—
—
1578
3 409
4
32
2 910
6 939
_
_
9
36
14
50
7 808
20 069
10 791
33
149
761
_
_
—
—
—
1
403
1453
553
34
543
486
_
—
—
—
—
2
141
170
686
35
1010
2 539
_
—
—
—
—
—
942
2 249
1
36
1 781
2 392
—
—
—
—
—
59
2 397
2 508
4 237
37
3 914
5 599
—
—
—
—
—
—
3 457
7 467
7 371
38
13 535
21902
—
—
9
36
14
112
16 726
37 325
30 396
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
19
35
226
12
314
340
571
40
924
1 143
_
—
—
—
—
—
102
128
1026
41
1197
1 739
—
—
—
—
—
24
811
826
2
42
1 117
2 029
16
59
—
—
—
26
1008
1815
2167
43
3 238
4 911
35
94
226
62
2 235
3109
5
37
129
19
74
24
61
44
2 815
7 159
—
—
87
321
—
16
3 658
9 990
6 576
45
3 315
7 260
582
1 747
—
—
—
—
3 820
8 251
7 71
46
2 092
3 370
187
1 534
—
—
—
—
1 682
4 524
3 961
47
1 7B2
2 986
237
2 029
—
—
56
11
—
—
2
48
251
745
—
—
—
—
560
—
177
382
988
49
1268
2 659
31
120
—
—
343
10
2 020
5 017
3
50
11 540
24 308
1056
5 504
87
321
959
37
11381
28 2251
25
472
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnin
1
2
8
1 5
! 6
! 7
1 »
1 8
1 io
1 u
! 12
V 1
n (i n k
1. bär- o
3 h f i
u k t s
a f t)
Bolags-
styrelsens
I n k
ö p t
Till-
Öf-
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
Imp
di
liter
1 089
1 107
3 697
arterat
rekt
kr.
2 078
1 593
11 540
genoin
Summa
liter
4
4
91
17
51
12
1
4 96
9
2
187
2101
1
72
2
414
2
47
3
031
31
4
3
3 51
1
311
2
41
51
52
53
54
55
56
*7
58
59
60
; 6i
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
• 75
säte
Malmöhus
lån.
Malmö.........
Eslöf............
Hälsingborg..
Landskrona...
Lund .........
Skanör.........
Trelleborg ...
Ystad .........
Anderslöf......
Dalby .........
Efverlöf ......
Höganäs......
Hftrby .........
Hör ............
Löberöd
Löfvestad ...
Raus .........
Röstånga......
Sjöbo .........
Skurup ......
Teckomatorp.
Tågarp.........
Veberöd ......
Väsby .........
Östraby ......
81/ia
liter
112
1650
3
624
5 089
140
8 474
443
4
392
262
699
1084
769
736
2 055
1256
1 376
960
969
1
147
799
518
697
2
507
1910
kr.
358
2 395
5 997
13 518
307
20 389
1
159
7 075
347
2
227
3
325
1
346
1 612
3 914
3 220
3 773
2
533
2188
2
987
1489
799
1 527
3
387
In
liter
186
1489
135
4 020
170
370
469
861
570
672
1 736
791
1332
987
359
1 203
1
655
2142
3 571
2
699
2 715
793
1 527
1 656
alles
kr.
541
2 036
387
12 663
378
796
349
1559
635
814
5 448
941
1
596
2
138
475
2
581
3
637
5
730
6
996
5 910
5 064
1238
2 991
1 907
Däraf fr. inneh.
af utminute-  ringsrätt
liter | kr.
186
541
1 489
2 036
135
387
4 020 12 663
170
378
861
1 559
359
475
2142
5 730
3 571
6 996
1 527
2 991
skäring
eller
annor-
ledes
liter
ver-
mål
liter
17
Länet
Hallands län.
39 758
85 872
32 108
66 810
14 460
33 756
5 893
15 211
17
77 77
76
Halmstad ...
718
1 630
611
1 314
611
1 314
519
735
_
3
1''851
77
Ealkenberg...
5 628
9 435
2 700
3155
2 700
3 155
1 286
1 952
975
—
10
78
Kungsbacka...
5 691
10 282
3 881
3 661
—
—
1 553
2 651
—
135
11
79
Laholm .....
2128
2 686
5 670
4 854
—
—
—
—
—
_
7 798
80
Varberg ......
2 099
4 696
1 937
3 395
1 937
3 395
363
773
—
—
43
Länet
Göteborgs
och Bohus
län.
16 264
28 729
14 799
16 379
5 248
7 864
3 721
6111
975
138
35 897
81
Göteborg......
378
1 184
1 315
3156
—
—
_
—
_
_
1 69
82
Kungälf ......
LysÄil ......
4
5
24
32
24
32
—
—
—
—
83
2180
4 504
3 271
6 768
—
—
—
—
—
_
5 451
84
Marstrand ...
1
2
1
2
—
—
—
_
_
_
85
Strömstad ...
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
86
Uddevalla ...
4
it
112
168
—
—
—
—
—
—
11
Länet
2 567
5 706
4 723
10126
24
32
—
—
—
—
7
473
varuomsättning år 1911.
13
1 »
1
1 i«
! 17
18
1 19
| 20
1 21
| 22
23
V 1
B (in
kl. b ä
r- o c
b fru
k t s a f t)
Förs
å 1 t
Använt
I egen utminute-  ring
I egen ^skänk-  ling
Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt
för egen
tillverk-  ning
Under-
mål
Behållning
sl/i, 1911
Summa
liter
| kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
210
858
88
319
298 Öl
1 633
3 020
—
—
—
—
—
71
2 524
4 036
4 228 52
2 417
4 275
180
791
—
—
—
—
2 269
3 291
4 866 53
2 007
8 819
70
432
—
—
—
6 982
18 521
9 109 54
—
—
170
819
—
—
—
—
—
—
17 55
412
885
—
—
—
—
—
—
98
212
510 56
3 374
13 924
125
901
—
—
—
—
9141
19 745
12 640 57
—
58
1
59
830
1 760
_
_
_
_
I
14
460
994
1 165
2 403
—
—
—
—
203
39
3 555
5 617
4 962 60
681
878
—
—
—
—
_
60
193
282
61
1559
6 306
—
—
—
—
—
139
737
1591
2 435 62
679
1379
164
719
—
—
—
2
1030
2 225
1 875 63
1365
2177
—
—
—
—i
—
33
703
1518
2 101 64
1315
3 583
—
—
—
—
_
21
387
836
1723 65
781
1383
65
545
—
—
71
16
1481
3 044
2 414 66
705
1312
407
2 357
—
—
—
—
1364
3 385
2 476 6 7
1 266
2 960
365
2 654
—
—
_
173
1227
3 693
3 031 68
1612
3 342
361
3 031
—
—
—
18
1 in
3 731
3 102 69
3 320
7 712
—
—
—
—
—
16
1204
3 046
4 540 70
1 911
4 385
269
2 255
—
—
—
222
1444
3119
3 846 71
2 402
4 456
120
888
—
—
—
4
988
2 445
3 514 72
857
1 502
—
—
—
—
—
1
453
789
1311 73
1358
3 388
—
—
—
—
—
41
825
1782
2 224 74
1802
3 126
—
—
—
—
—
16
2 345
5 066
4163 75
33 451
82 975
2 506
16 250
—
—
324
886
40 609
89 287
77 776
496
1327
30
147
701
624
1 180
1 851 76
4 212
7 356
46
157
—
—
435
12
5 885
9 572
10 589 77
4 817
6 698
485
1224
—
—
—
—
5 958
10 978
11260 78
5 343
7 002
3
8
—
—
—
—
2 452
2 604
7 7
79
1 761
3 740
182
549
—
—
296
26
2134
4 813
4 399 so
6 629
26 123
745
2 085
1432
38
17 053
29147
35 897
1263
4 525
430
1390
1693 81
—
—
20
60
—
—
—
—
8
11
28 82
3 431
8 611
—
—
—
—
—
—
2 020
4 364
5 451 83
—
—
1
4
—
—
—
—
1
1
2 84
—
—
89
241
—
—
—
—
27
72
—
85
116 86
3 431
8 1
1373
|
4 830j
—
| —
i -
—
|
2 486
5 838
7
474
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj
1
2
8
*
5
8
7
8
10
ii
12
Vin (inkl. bä
r- och fr
u k t s
a f t)
Bolags-
Inköpt
Till-
Öf-
styrelsens
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
genom
för-
Summa
säte
»Vi*
1910
Importerat
skäring
Inalles
af utminute-
direkt
eller
mål
liter
kr.
liter
kr.
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
annor-
ledes
liter
liter
liter
Ålfsborgs
län.
87
Vänersborg...
201
188
483
430
.—
—
—
—
—
—
88
Alingsås ......
699
1295
2 793
3 473
—
—
—
—
—
—
3
89
13 599
27 828
12 853
6 294
4199
5 682
5 445
2133
675
8 225
1305
867
22
10 7
90
Trollhättan...
5 859
4199
5 445
_
91
92
Ulricehamn...
1246
4 023
5 598
10 934
5 598
10 934
—
—
—
—
6
Länet
21604
46 187
19 367
25 964
9 797
16 379
2 808
9 530
867
—
44
Skaraborgs
län.
93
Mariestad ...
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
94
Falköping ...
1393
3 051
3 379
6 305
—
—
—
—
—
150
4
95
96
1 215
3 390
425
1 156
7
1 64
Lidköping ...
1270
1 745
799
892
799
892
—
—
—
17
2
97
Skara .........
2164
3 998
1081
1587
1081
1 587
1391
2 104
134
12
47
98
Sköfde.........
1364
4 751
1229
3 247
—
—
—
—
—
49
2
99
Grästorp......
1688
2 840
2 145
2 292
—
—
—
—
—
—
3
100
607
1 049
1 969
3 471
1 969
3 471
__
2 57
Länet
9 701
20 824
11027
18 950
3 849
5 950
1391
2104
134
235
22
Värmlands
län.
101
Karlstad ......
13 347
34498
2187
4 536
2187
4 536
1840
2 592
1876
—
19
102
Arvika ........
—
—
2111
9163
2111
9 163
—
—
—
—
2111
103
Filipstad......
300
566
1226
1228
1226
1228
—
—
—
47
157
104
Kristinehamn
4 768
12 974
1237
4 404
—
—
819
2 418
1 628
—
8 45
105
Säffle .........
1 122
2 457
1 700
2 565
—
—
—
—
—
—
2
Länet
19 537
50 495
8 461
21896
5 524
14 927
2 659
5 010
3 504
47
34
Örebro län.
106
8 682
16 486
2 026
6 903
657
5 568
4 723
9 436
3 395
_
18
107
Askersund ...
1280
5 306
871
2 757
—
215
108
Lindesberg ...
1640
3 592
1 133
5 711
1133
5 711
—
—
—
—
2 77
109
1501
3 517
825
2 841
825
2 841
_
_
_
_
23
Länet
13 103
28 901
4 855
18 212
2 615
14 120
4 723
9 436
3 395
—
26 07
Västman-  lands län.
no
Västerås......
4 808
9 282
2 412
3 951
2 412
3 951
3 267
4 699
53
13
10
in
Arboga ......
4 582
10 439
1052
3 415
—
—
210
525
—
9
5
112
2 715
7 025
3 207
6 985
_
_
120
_
6
113
safans:::::::::
2 409
5130
4 959
9 551
4 959
9 551
134
192
—
7
Länet
14 514
31 876
11630
23 902
7 371
13 502
3 611
5 416
173
22
29
varuomsättning: år 1911
475
13
1 i*
1
15
1 1«
17
18
19
20
21
22
23
Vi» (in
k 1. b ä
r- o c
i fru
k t s a f t)
Förs
å 1 t
Använt
egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
“/l, 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
ning
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
57
755
16
90
1
87
2 591
4 475
21
5
—
—
—
—
880
1336
3
88
6 960
13 437
1 190
6 252
—
—
285
291
14167
26 924
22 893 89
4 569
9 717
—
—
—
—
_
—
6164
13 364
10 733 90
5 433
14 997
1
15
—
—
—
21
1380
3 789
6
91
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
92
20131
43 381
1221
6 319
—
—
285
328
22 681
45 607
44 646
O Q
1991
2 460
435
2 438
—
—
264
—
2 232
4 821
4 922 94
428
1298
75
225
—
—
—
—
1 144
3 468
1 647 95
956
1507
—
—
—
—
—
—
1130
2 441
2 086 so
1 773
3 813
—
—
—
—
220
—
2 789
4 936
4 782 o 7
727
2 517
22
195
—
—
117
—
1 776
3 836
2
98
3 013
4 094
—
—
—
—
—
13
807
1635
3 833
99
2 018
4107
—
—
—
—
—
2
556
1207
2 576
100
10 906
19 796
532
2 858
—
—
601
15
10 434
22 344
22 488
5 397
12 715
109
649
1555
12 189
27 807
19 250 101
946
5 729
394
4 299
—
—
—
—
771
3 329
2111 102
1247
1871
—
—
—
—
—
—
326
704
1 573 103
2 849
11 125
7
13
—
—
918
2
4 676
12 383
8 452 ioi
1620
3 223
85
883
—
—
—
8
1109
2 395
2 822 105
12 059
34 663
595
5 844
—
—
2 473
10
19 071
46 618
34 208
8 095
24 598
1580
5 246
904
8 247
15 806
18 826 106
1105
5 523
—
—
—
—
10
—
1036
3 226
2151 107
525
2 558
—
—
340
2180
80
—
1828
4 525
2 773 108
499
1370
167
1101
—
—
120
89
1 451
3 846
2 326
109
10 224
34 049
1747
6 347
340
2180
1 114
89
12 562
27 403
26 076
4 319
8 897
892
4 285
737
4 605
9 490
10 553
no
1202
5160
—
—
453
2 365
130
—
4 068
8 787
5 853
m
2 437
5136
763
3 674
—
—
86
33
2 723
7 025
6 042
112
4 513
11351
29
173
—
—
133
23
2 804
5 788
7 502
113
12 4711
30 544.
16841
81321
453!
2 3651
1086
56
14 200!
31 090!
29 950
476
Tab. 1 (forts.). Brånnvinsfö
1
9
3
*
5
6
1
8
9 1
Vin (inkl. bä
r- 0 c
h f r
u k t s a
Bolags-
I n k
ö p t
styrelsens
Behållning
I n
om S
v e r i
g e
säte
•‘/i.
1910
Däraf fr. inneh.
Importerat
Inalles
af utminute-
direkt
Tingsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
Kopparbergs
lån.
114
Falun .........
3 904
10 638
6 285
13 241
3 294
9 724
307
431
116
Hedemora ...
1817
4 453
1626
5 562
—
—
17
60
Länet
5 721
15 091
7 911
18 803
3 294
9 724
324
491
Gäfleborgs
län.
116
Galle .........
3
3
6
12
6
12
—
—
117
Hudiksvall...
1 262
4 092
495
2 162
495
2162
65
198
118
Söderhamn ...
5 588
15 828
1436
1989
—
—
644
2120
Länet
6 853
19 923
1937
4163
501
2174
709
2 318
Västernorr-
lands län.
119
Härnösand ...
11 510
27 386
3 600
7 079
1 3 600
7 079
256
2 513
120
Sundsvall ...
20 098
59 921
3172
12 386
3 172
12 386
1757
4 242
121
Örnsköldsvik
6 345
21 818
4149
8 920
4149
8 920
221
553
122
Sollefteå ......
8 469
24 340
7 798
19 291
—
—
—
—
Länet
46 422
133 465
18 719
47 676
10 921
28 385
2 234
7 308
Jämtlands
län.
128
Östersund ...
5 636
15 398
6 944
14 930
—
—
—
Väster-
bottens län.
124
Umeå .........
3 736
15 682
2 706
11 137
2 706
11 137
213
428
125
Skellefteå •..
1 115
4 871
1297
5 816
—
—
—
Länet
4 851
20 553
4 003
16 953
2 706
11 137
213
428
Norrbottens
län.
126
Luleå .........
5 886
18 466
2 609
5 828
—
—
—
—
127
Haparanda ...
1 863
1 780
1265
1287
1 265
1287
—
128
Piteå .........
1465
3 649
733
636
—
—
—
—
Länel
9 14
23
4 7
77 1
1
|
1287 j —
—
Hela riket 336 138
1 798 793)223 828
l| 476168 96 211240275
49 988
| 118467
10
| u |
f t)
Till
verkat
genom
skäring
eller
annor
ledes
liter
-
Öf
ver
mål
liter
-
316 —
316
1
6
6
2 000
770
1977
107
11
4 747
118
32 446 7
12
Summa
liter
10
3 77
14
1
7 67
9
17
25
12
16 27
2
12
6
2 41
9
8
3
21
1
64318
varuomsättning år 1911
477
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Vin (in
k 1. b a
r- o c
i fru
k t s a f t)
Före
å 1 t
Använt
I egen utminute-
I egen utskänk-
Till eller genom
innehafvare
för egen
tillverk-
Under-
mål
Behållning
d. SI/u 1911
Summa
ring
ning
af utm. rätt
ning
li
kr.
liter
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
57
13 329
321
5
4 447
12 428
10 497
114
1886
7
no
275
—
—
380
47
1353
3 992
3 776
115
610
20 812
no
275
701
52
5 800
16 420
14 273
6
26
3
4
9
116
2 705
—
—
—
—
—
28
1 189
4 252
1 822
117
1
3134
—
—
—
—
130
166
6 043
17 099
7 67
118
940
5 839
6
26
130
194
7 235
21 355
9 505
i
8 726
19 208
35
8 605
23 177
17 366
1
i
119
8 008
31 117
—
—
—
—
1324
—
16 572
35 796
25
120
4 987
18 301
—
—
—
—
51
41
7 613
16444
12 692
121
6 694
25 365
—
—
—
—
670
—
8 914
25 570
16 278
122
415
93 991
~
—
2 045
76
41 704
100 987
72 240
7190
26 836
—
—
—
—
—
120
5 270
11383
12
123
2 534
10 849
90
4 031
17 427
6 655
124
881
5 624
—
—
—
—
65
1466
5 823
2 412
125
3 415
16 473
155
5 497
23 250
9 067
3 479
11 641
5 016
15 565
8 495
126
1706
2 305
47
141
—
—
—
—
1 375
2 970
3128
127
788
1280
—
—
—
—
—
—
1410
3 289
2198
128
973
15 226
47
141
—
—
—
- 1
7 801
21 824
13 821
2601
637 680
23 51
143 289
3 694
19 297
23 857
2 843
329 137
762 891
643 187
478
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsåljnings
-
i
1 2
1
3
3
6
i
1 8
9
Maltdrycker (utom sva
g''d Ticka)
Bolags-
Inköpt
styrelsens
Behållning
I n
om S
e r i g
e
Öfver-
Summa
säte
S1/»
1910
T
Däraf fr. inneh. åt
mål
inalles
utminuteringsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
1
Stockholms
stad.
—
—
1 970 465
680 274
—
—
—
1 970 465
Stockholms
län.
2
Norrtälje ......
—
—
9 575
3 751
—
—
—
9 575
3
Sigtuna.........
43
19
6 258
2 225
—
—
—
6 301
4
Södertälje......
—
—
29 980
11228
—
—
—
29 980
5
Vaxholm ......
—
—
28 008
10 644
—
—
—
28 008
6
Öregrund ......
3 009
936
8 899
2 999
—
—
—
11908
7
Östhammar ...
3 029
870
23 145
6 703
—
—
—
26174
i 8
Djursholm......
250
80
14 150
5 477
—
—
—
14 400
! 9
Sundbyberg ...
173
82
17 683
8 367
—
—
—
17 856
10
Saltsjöbaden ..
—
—
3 291
1385
—
—
—
3 291
Länet
6 504
1987
140 989
52 779
—
—
—
147 493
Uppsala
län.
11
Uppsala.........
—
—
73 379
25 495
—
_
_
73 379
1 12
Enköping ......
—
—
10 797
3 663
—
—
—
10 797
Länet
—
—
84176
29158
—
—
—
84176
Söderman-
lands län.
13
Nyköping ......
—
—
11850
4 467
—
—
—
11850
14
Eskilstuna......
—
—
99 561
29 461
—
—
—
99 561
15
Mariefred ......
—
—
4 624
1694
4 624
1694
—
4 624
16
Strängnäs......
197
106
12 350
4 828
—
—
—
12 547
17
Torshälla ......
—
—
10 175
3 634
—
—
—
10 175
18
Trosa............
—
—
9 675
3 712
—
—
—
9 675
19
Malmköping...
560
148
28 571
7 982
—
—
—
29 131
Länet
757
254
176 806
55 778
4 624
1694
177 563
Östergöt-
lands län.
1
20
Linköping......
48
38
76 587
28 991
—
—
—
76 635
21
Motala .........
—
—
35 541
13 495
—
—
—
35 541
22
Norrköping ...
372
129
61221
24 557
—
—
—
61 593
23
Skenninge......
24
22
21 728
7 785
—
—
—
21 752
24
Söderköping...
18
5
30 700
11 171
—
—
—
30 718
25
Vadstena .....
—
—
27 530
10 094
—
—
—
27 530
26
Valdemars vik.
384
391
1530
1460
—
—
—
1914
Länet
846|
5851
254 8371
97 553
-
-
-
265 683
479
bolag-ens varuomsättning år 1911.
10
1 ii
1 12
1
13
i i*
I I»
1 16
1 i?
1 18
1 19
Mai
tdryck
er (u
torn svagdr
teka)
Försålt
1
! Till
eller
Under-
Behållning
X egen utminute-
1 I egen
utskänk.
: genom inne-
mål
d. sl/„ 1911
tumma
ring
mng
häfvare af
utm
rätt
liter
| kr.
liter
kr.
| liter
I kr.
liter
liter
| kr.
liter
1 970 465
890 084
1
1 970 465
1
9 575
3 751
9 575
«►
—
—
6 278
3 197
—
—
—
23
11
6 301
3!
—
—
29 980
15 914
—
—
—
_
29 980
—
—
28 008
16 969
—
—
—
_
_
28 008
5 437
2113
3 574
1883
—
—
94
2 803
1317
11 908
22 251
8 589
571
234
—
—
in
3 241
1523
26 174
1 -
—
14 225
10 324
—
—
—
175
82
14 400
8
—
—
17 703
8 374
—
—
—
153
72
17 856
9
'' -
—
3 291
2 991
—
—
—
—
—
3 291
io!
27 688
10 702
113 205
63 637
"
205
6 395
3 005
147 493
73 379
38110
73 379
11
—
—
10 797
5 984
—
—
—
—
—
10 797
121
84176
44 094
—
—
—
84176
11850
5 989
11850
—
—
99 561
40 335
—
—
—
_
_
99 561
141
—
—
4 624
2122
—
—
—
—
_
4 624
15
623
332
11 797
6 285
—
—
2
125
59
12 547
161
—
—
10175
4 855
—
—
_
_
_
10 175
17
—
—
9 675
5 279
—
—
_
_
_
9 675
IS
16 585
6 569
12 250
5 919
—
—
—
296
93
29 131
19
17 208
6 901
159 932
70 784
2
421
152
177 563
25 953
10 997
50 559
27 086
2
121
72
76 635
20
772
400
34 769
19 981
—
—
_
_
35 541
21
—
—
61 269
33177
—
—
—
324
in
61 593
22
305
122
21 372
10 083
—
—
—
75
69
21752
23 j
—
—
30 572
17 741
—
—
—
146
53
30 718
241
—
—
27 530
18138
—
—
—
_
_
27 530
25 j
1383
1490
—
—
—
—
15
516
520
1914
26!
28 413|
13 009|
226 0711
126 206
— |
- 1
17|
1 182)
8251
255 683
480
Tab. 1 (forts.). Bränn vinsför sälj långs
-
i
2
8
*
8
« 1
7
9
Maltdrycker (utom svagdricka)
Bolags-
Inköpt
styrelsens
Behållning
I D
om S
v e r i g
e
Öfver-
Summa
säte
“Vi.
1910
_ ..
Häraf fr. inneh. af
mål
utminuteringsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
Jönköpings
län.
27
Jönköping......
85
37
63 094
19 410
—
—
—
6317
28
Eksjö............
—
—
11525
3 858
—
—
—
11
Länet
85
37
74 619
23 268
—
—
—
74 7
Kronobergs
län.
29
Växjö ...........
_
—
128 279
40 497
—
—
—
128 27
30
Ljungby ......
705
235
34 647
11 756
34 647
11 756
—
35
Länet
705
235
162 926
52 253
34 647
11756
—
163 63
Kalmar län.
31
Kalmar ........
_
_
3 674
1306
—
—
—
3 67
32
Borgholm ......
—
—
2 835
935
—
—
—
2
33
Oskarshamn...
_
—
10 066
3 450
—
—
—
10
34
Vimmerby ...
—
—
3184
1 115
—
—
—
3 1
35
Västervik ......
—
—
24 002
8 672
—
—
—
24
36
Mönsterås......
_
—
—
—
—
—
—
—
37
Mörbylånga ...
—
—
—
—
—
—
—
—
38
Nybro .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
43 761
15 478
—
—
—
43 761
Gottlands
län.
39
Visby............
—
—
31 717
10 881
—
—
—
31 717
Blekinge län.
40
Karlskrona ...
116 713
35 898
—
—
—
—
—
116 71
41
Karlshamn ...
—
—
25 872
8 013
—
—
—
25 87
42
Ronneby ......
184
55
19 108
5 743
—
-■''
—
1
43
Sölvesborg ...
—
—
9162
2 779
—
—
—
1
Länet
116 897
35 953
54 142
16 535
—
17
Kristian-
stads län.
44
Kristianstad ...
_
_
33 306
10 169
—
—
—
33
45
Simrishamn ...
—
—
2 856
874
- .
—
—
2
46
Ängelholm ...
279
106
45 563
14 102
—
—
—
45
47
Båstad .........
18 094
5 765
—
—
—
—
—
18
48
Degeberga......
315
110
12 060
3 880
12 060
3 880
—
12 37
49
Hässleholm ...
—
—
22 417
7 371
—
—
—
22 41
50
Tomelilla ......
—
—
10 094
3141
—
—
—
10
Länet
18 6881
5 981
126 296
39 537
12 060
3 880
144
bolagens varuomsättning år 1911
481
10 1
il 1
12 |
18 |
14 |
15 |
16 |
ii 1
18 |
19
Maltdrycker (utom svagdricka)
Försålt
Till
eller
Under-
Behållning
Summa
I egen utminute-
I egen utskänk-
genom
inne-
mål
d. 31/i«
1911
ring
ning
häfvare af
utm.
rätt
liter
kr.
liter |
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
63 081
29 538
98
35
63179
:
27
—
—
11525
6 469
—
—
—
—
—
11525
28
—
74 606
36 007
98
35
74 704
128 279
72 509
128 279
39!
23 093
8 874
11985
9 187
—
—
—
274
129
35 352
30}
23 093
8 874
140 264
81696
“
274
129
163 631
3 674
2 439
3 674
311
2 835
1275
—
—
—
—
—
—
—
2 835
3 2!
_
—
10 066
5 213
—
—
—
—
—
10 066
33
3184
1579
—
—
—
—
—
-^
—
3184
34
—
—
24 002
11 189
—
—
—
—
—
24 002
3 5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
6 019
2 854
37 742
18 841
43 761
31 717
13 759
_
_
31717
39
116 713
53 863
116 713
40
_
_
25 872
13 459
—
—
—
—
—
25 872
41
_
_
19 228
8 679
—
—
—
64
19
19 292
42
—
—
9162
4 723
—
—
—
—
—
9162
43
“
170 975
80 724
64
19
171 039
33 306
17 259
33 306
44
_
_
2 856
1314
—
—
—
—
—
2 856
15
_
_
45 664
17 809
—
—
—
178
84
45 842
i 46
311
233
17 689
10 313
—
—
—
94
45
18 094
47]
4134
1545
8 226
5 450
—
—
15
—
—
12 375
48!
_
_
22 417
12 467
—
—
—
—
—
22 417
4 91
—
—
10 094
4 737
—
i —
—
—
—
10 094
50
4 445
1778
140 252 i
69 3491 —
i -
15j
272
129
144 984
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
31
482
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
2
s
5
6
I 8
Maltdrycker (utom svagdrick
a)
I n k
ö p t
Behållning
I n
om S
v e r i g e
Öfver-
Summa
81/lJ
1910
Däraf fr. inneh. af
mål
utminuteringsrätt
liter
kr.
liter
| kr.
liter
kr.
liter
liter
309
95
62 420
18 953
62 729
_
_
96 067
29 708
_
_
_
96 067
90
270
25 042
7 644
—
—
—
25 132
—
—
20190
6 304
—
—
20190
4
3
17 979
5 646
_
_
_
17 983
—
—
26 398
8 450
—
—
—
26 398
39
13
2116
700
—
2155
—
1 1
9 370
2 812
—
—
1
9 371
49
15
14 656
4 619
_
_
_
14 705
258
121
20 648
6 510
20 648
6 510
—
20 906
—
—
13 108
4 372
—
—
—
13 108
'' 123
57
26 644
8 568
—
—
—
26 767
42
20
33 096
10 394
—
—
—
33 138
157
55
45 761
14 466
_
_
_
45 918
25 973
8135
—
—
—
—
—
25 973
52
17
2 716
922
2 716
922
— ’
2 768
27 096
8 801
416 211
130 068
23 364
7 432
1
443 308
9
7
25 681
9 402
25 690
26 675
8 517
—
—
—
—
—
26 675
590
321
36 343
11 712
—
—
16
36 949
—
• -
10 715
3 340
—
—
—
10 715
—
—
28 461
8 837
—
—
—
28 461
27 274
8 845
101 200
33291
16
128 490
382 384
124 165
382 384
650
221
21 383
6 520
—
—
—
22 033
—
—
8 516
2 640
—
-''
—
8 516
24
9
4153
1499
—
—
—
4177
—
—
13 840
4 571
—
—
—
13 840
674
230
430 276
139 395
—
—
—
430 950
Bolags
Btyrelsens
säte
-
Malmöhus
län.
Malmö ......
Eslöf ..........
Hälsingborg...
Landskrona ..
Lund ...........
Skanör ........
Trelleborg
Ystad ........
Anderslöf.....
Dalby...........
Efverlöf .......
Höganäs .....
Hörby .......
Hör ..........
Löberöd .......
Löfvestad.....
Kaus ..........
Röstånga .....
Siöbo...........
Skurup ........
Teckomatorp..,
Tågarp ........
Veberöd........
Yäsby...........
Ostraby.........
Länet
Hallands lån
Halmstad.....
Falkenberg ..
Kungsbacka ..
Laholm ........
Varberg.......
Länet
Göteborgs
och Bohus
län.
Göteborg ....
Kungälf.......
Lysekil .......
Marstrand...
Strömstad...
Uddevalla
Länet
bolagens varuomsättning år 1911
483
10
1L
1 12
1 18
1 14
t 15
16
1
18
19
Maltdrycker (utom svagdricka)
Försålt
Till
eller
Under-
Behållning
1 egen utminute-
I egen utskänk-
genom inne-
mål
d.
1911
Summa
ring
ning
häfvare af
utm. rätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
| kr.
liter
liter
1 hr.
liter
62 364
30 162
365
in
62 729
51
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
96 067
44 861
—
—
—
—
_
96 067
53
—
—
24 984
10 867
—
—
—
148
47
25 132
54
'' -"
—
20 190
9 438
—
—
—
—
—
20190
55
—
—
—
—
—
—
—
—
_
! —
—
17 978
8 214
—
—
—
5
2
17 983
57
—
—
26 398
13 582
—
—
—
—
—
26 398
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
—
—
—
—
—
—
__
2 097
810
—
—
—
—
29
29
9
2155
61
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
9 371
4 719
—
—
—
—
—
9 371
63
—
—
-—
—
—
—
_
14 531
6 378
—
—
—
38
136
64
14 705
6 5
3 669
1360
17 022
8 304
—
—
1
214
77
20 906
66
—
—
13 108
7 865
—
—
—
—
_
13108
20 908
2109
5 586
10 379
—
—
152
121
57
26 767
32 998
15 729
—
—
—
—
38
102
46
33138
69
—
—
—
—
—
_
_
10134
3 847
35 375
19 369
—
—
266
143
67
45 918
6 933
2 480
18 694
9 090
—
—
260
86
26l
25 973
72
—
—
—
—
—
_
_
2 702
1006
—
—
10
56
26
2 768
74
—
—
—
—
—
—
75
93 972
33 719
347 137
176 850
794
1405
532
443 308
_
25 648
13 356
42
32
25 690
76
—
—
26 675
13 655
—
—
—
_
_
26 675
12121
4 711
24 088
13 158
—
—
—
740
312
36 949
78
—
—
10 715
5 648
—
—
—
_t
_
10 715
79
—
—
28 360
14 861
—
—
—
101
34
28 461
80
12121
4 711
115 486
60 678
883
378
128 490
382 384
205 501
382 384
81
1 8ob
701
19 671
9 324
—
—
40
466
142
22 033
82
8 516
4 420
—
—
—
—
—
—
8 516
83
—
—
4158
2 079
—
—
—
19
7
4177
84
—
—
—
—
—
—
—
_
_
85
— |
—
13 840
7 642
—
—
—
—
- !
13 840
86
10372|
5 121
420 053
224 546
- 1
- 1
40|
485;
1491
430 950
484
Tab. 1 (forts.). Brännvinsföpsäljnings
-
i
2 1
3 1
4 1
3
6
7 1
8 1
9
Maltdrycker (utom svag
dricka)
Bolags-
styrelsens
säte
I n k ö
P t
Behållning
I n
om Sv
e r i g
e
Öfver-
Summa
sl/ia 1910
liter |
kr.
T
„
1
Inalles
liter |
kr.
)äraf fr. inneh. af
utminuteringsrätt
liter | kr.
mål
liter
liter
87
88
85
Älfsborgs
län.
Vänersborg ...
Alingsås ...
—
—
13 408
9 568
109 208
4170
2 826
31 628
—
—
—
13 408
9 568
109 208
90
91
92
Trollhättan ...
Ulricehamn ...
Åmål...........
—
—
12 365
176
3 869
49
12 365
3 869
—
12 365
176
Länet
—
—
144 725
42 542
12 365
3 869
—
144 725
98
94
95
Skaraborgs
län.
Mariestad......
Falköping......
Hjo ............
2 298
724
42 472
6 816
12 553
2 363
—
—
—
2 298
42 472
6 816
96
97
Lfdköping......
—
—
4 893
15 754
1482
4 903
—
—
.
4 893
15 754
98
Sköfve .........
14 648
4 938
—
—
—
14 648
99
100
Grästorp ......
Vara ............
—
—
19 305
5 841
—
—
—
19 305
Länet
2 298
724
103 888
32 080
—
—
106 186
101
102
108
104
105
Värmlands
lån.
Karlstad ......
7 702
14 126
3 210
6 212
14 126
6 212
—
7 702
14 126
Filipstad ......
Kristinehamn..
Säffle............
—
—
8 407
7 643
3125
3 024
—
—
—
8 407
7 643
Länet
—
—
37 878
15 571
14 126
6 212
—
37 878
106
107
108
109
Örebro län.
«
113 899
57 363
113 899
Askersund......
Lindesberg ...
Nora ...........
14
139
9
44
13 412
5 588
2 337
5 442
2 222
751
—
—
—
13 426
5 727
2 337
Länd
153
53
135 236
65 778
—
135 389
itc
in
112
112
Västman-  lands län.
Västerås .....
_
_
45 12C
13 00C
16 056
4 744
—
—
—
45 120
13 000
16 658
11509
_
16 658
6 40]
—
—
11 501
4101
—
—
—
—
Läne
11 509|
4 105|
74 77g
27 201
!. -
1 ~
86 287
485
bolagens varuomsättning år 1911.
10
ii
12
13
14
15
16
17
is
19
Mai
drycker (ut
om s
v a g d r i
eka)
Förgå
1 t
I egen utskänk-
Till
eller
Under-
Behållning
Summa
I egen utminute-
genom inne-
mål
31/>»
1911
ring
ning
häfvare af
utm.
rätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
13 408
6 579
13 408
87
—
—
9 568
4 900
—
—
—
—
—
9 568
88
—
—
109 208
51842
—
—
—
—
—
109 208
89
—
_
12 365
5 842
_
_
_
_
_
12 365
91
—
—
176
141
—
—
—
—
—
176
92
13 408
6 579
131 317
62 725
"
144 725
2 298
1225
2 298
93
—
—
42 472
12 553
—
—
—
—
—
42 472
94
—
—
6 816
3 285
—
—
—
—
—
6 816
95
4 893
2 399
—
—
—
—
—
—
—
4 893
96
1 -
—
15 754
7 980
—
—
—
—
—
15 754
97
—
—
14 648
8 281
—
—
—
—
—
14 648
98
—
—
19 305
9 521
—
—
—
—
—
19 305
100
7 191
3 624
98 995
41 620
106 186
7 702
4 462
7 702
101
—
—
14126
13106
—
—
—
—
—
14126
102
—
_
8 407
4 815
_
_
_
_
_
8 407
104
—
—
7 531
5 839
—
—
—
112
53
7643
105
37 766
28 222
—
—
—
112
53
37 878
43 062
36 797
70 837
40 934
113 899
106
13 326
9 328
—
—
—
—
—
100
42
13 426
107
—
—
5 644
3 393
66
42
—
17
2
5 727
108
—
—
2 337
1 153
—
—
—
—
—
2 337
109
56 388
46 125
78 818
45 480
66
42
117
44
135 389
45 120
23 952
•
45 120
no
—
—
13 000
6 229
—
—
—
—
—
13 000
in
—
—
16 658
8 819
—
—
—
—
—
16 658
112
—
11 509
7 596
—
—
—
—
—
11 509
113
—
-
86 287
46 596
—
—
—
—
—
86 287
486
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s
1
2
4
5
6
7
9
Maltdrycker (utom svagdricka)
I n k
p t
styrelsens
Behållning
I n
om S
v e r i g
e
Öfver-
Summa
säte
S1/i»
1910
Inalles
Däraf fr. inneh. af
utminuteringsrätt
mål
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
Kopparbergs
län.
114
Falun............
_
__
24 896
9 575
—
—
—
24 896
115
Hedemora......
1 325
451
44 228
13 764
—
—
120
45 673
Länet
1 325
451
69 124
23 339
—
—
120
70 569
Gäfleborgs
län.
116
Galle ............
482
172
74 072
28 723
—
—
—
74 554
117
Hudiksvall ...
—
—
7 082
2 695
—
—
—
7 082
118
Söderhamn ...
—
—
14 055
5 550
—
—
—
14 055
Länet
482
172
95 209
36 968
—
—
95 691
Västernorr-
lands län.
119
Härnösand ...
45
20
19 727
7 727
19 727
7 727
—
19 772
120
Sundsvall......
60
75
18 110
6 711
—
—
—
18 170
121
Örnsköldsvik...
—
—
—
—
—
—
—
—
122
Sollefteå ......
—
—
11350
4 749
—
—
—
11350
Länet
105
95
49 187
19 187
19 727
7 727
—
49 292
Jämtlands
län.
123
Östersund......
—
—
7 360
2 282
—
—
—
7 360
Västerbottens
län.
124
Umeå............
_
—
7 545
2 849
—
—
—
7 545
125
Skellefteå......
69
29
3 935
1671
—
—
—
4 004
Länet
69
29
11480
4 520
—
—
—
11549
Norrbottens
län.
126
Luleå............
—
_
_
_
_
_
_
—
127
Haparanda ...
178
87
8 933
3 975
8 933
3 975
—
9 111
128
Piteå............
21
12
3 382
1470
—
—
3 403
Länet
199
99
12 315
5 445
8 933
3 975
_
12 514
Hela riket
215 666
68 636
4 809 601
1 651161
129 846
46 545
137
5 025 404
bolagens varuomsättning är 1911
487
10
ii
12
13
14
15
16
17
18
19
Maltdrycker (ut
om svagdricka)
Försålt
Till
eller
Under-
Behållning
Summa
I egen utminute-
I egen utskänk-
genom
inne-
mål
d. sl/i2 1911
ring
ning
häfvare af
utm.
rätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
24 896
13 618
24 896
114
27 303
10 673
15 746
8 289
—
—
—
2 624
857
45 673
115
27 303
10 673
40 642
21 907
2 624
857
70 569
74153
40 626
401
162
74 554
116
—
—
7 082
4106
—
—
—
—
—
7 082
117
—
—
14 055
8 096
—
—
—
—
—
14 055
118
95 290
52 828
401
162
95 691
19 713
13 089
59
24
19 772
119
—
—
18 132
10 805
—
—
—
38
18
18 170
120
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
121
11350
6 792
—
—
—
-
—
—
—
11350
122
11350
6 792
37 845
23 894
97
42
49 292
7 360
5 336
7 360
123
7 545
4 849
7 545
124
—
—
4 004
2 949
—
—
—
—
—
4004
125
11549
7 798
—
11549
—
—
9 045
7 469
—
—
—
66
31
9111
126
127
—
—
3 388
2 622
—
—
—
15
7
3 403
128
—
—
12 433
10 091
-
—
—
81
38
12 514
346331
166 798
4663 023
2 298 416
66
42
1073
14911
6 549
5025 404
I
488
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
1
2
3
1 *
6
«
7
1
8
Bolagsstyrelsens
säte
Läskedrycker (inkl. svagdricka)
Behållning
I n k
ö p t
Summa
liter
Inom S
v e r i g e
81/n
liter
1910
kr.
Inalles
liter [ kr.
Däraf fr.
utminute
liter
inneh. af
sringsrätt
kr.
1
Stockholms stad
Stockholms län.
2
Norrtälje ............
—
—
—
—
—
—
—
3
Sigtuna...............
—
—
—
—
—
—
—
4
Södertälje............
—
—
—
—
—
—
—
5
Vaxholm ............
—
_
—
_
—
—
—
6
Öregrund ............
238
55
966
163
—
_
1204
7
Östhammar .........
—
—
—
—
—
—
—
8
Djursholm............
—
—
—
—
—
—
—
9
Sundbyberg .........
—
—
—
—
—
—
—
10
Saltsjöbaden........
—
—
92
17
—
—
92
Länet
238
55
1 058
180
—
—
1296
Uppsala län.
11
Uppsala...............
_
_
_
_
_
_
_
12
Enköping ...........
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Södermanlands
län.
13
Nyköping ............
—
—
—
—
—
—
—
14
Eskilstuna............
—
—
4 496
944
—
—
4 496
15
Mariefred ............
—
—
—
—
—
—
—
16
Strängnäs............
—
—
1 168
273
—
—
1 168
17
Torshälia ............
—
—
—
—
—
—
—
18
Trosa ..................
—
—
—
—
—
—
—
19
Malmköping.........
—
—
1 159
209
—
—
1 159
Länet
—
—
6 823
1426
—
—
6 823
Östergötlands
län.
20
Linköping............
—
—
37 379
6 921
—
—
37 379
21
Motala ...............
—
—
9 342
1779
—
—
9 342
22
Norrköping .........
—
—
—
—
—
—
—
23
Skenninge............
—
—
—
—
- .
—
—
24
Söderköping.........
—
—
—
—
—
—
—
25
Vadstena ............
—
—
8 950
1813
—
—
8 950
26
Valdemarsvik ......
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
-
55 671
10 513
—
—
55 671
489
bolagens varuomsättning år 1911.
1 I
t
2
3
4
6
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
9
|
10
|
11
|
12
|
13
|
14
|
15
16
Läskedrycker (inkl. svagdricka)
Försålt
Summa
liter
I egen utminutering
liter |
kr.
I egen utskänkning
liter |
kr.
Under-
mål
liter
Behållning
d. »i/» 1911
liter |
kr.
987
295
92
69
8
209
69
1204
92
987
295
92
69
8
209
69
-
1296
—
—
4496
1168
1 159
2 023
435
425
—
—
—
4 496
1 168
1 159
20 494
48
3 787
11
6 823
16 843
9 294
8 950
2 883
4 324
2 262
2 480
—
42
38
6 823
37 379
9 342
8 950)
20 5421
3 798
35 087
9 066
~
42
38
55 671
490
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
i
2 1
3 1
4 1
5
!
6
7
1
8
Bolagsstyrelsens
säte
Läskedrycker (inkl. svag
dricka)
Behållning
»7» 1910
liter | kr.
I n k
ö p t
Summa
liter
Inom S
y e r i g e
Inalles
liter ( kr.
Däraf fr.
utminute
liter
inneh. af
Tingsrätt
kr.
Jönköpings län.
27
Jönköping............
38
8
8 300
1577
—
—
8 338
28
Eksjö..................
—
—
—
—
—
—
—
Länet
38
8
8 300
1577
—
—
8 338
Kronobergs län.
29
Växjö..................
—
—
—
—
—
—
30
Ljungby...............
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Kalmar län.
31
Kalmar ...............
—
—
—
—
—
—
—
32
Borgholm ............
—
—
—
—
—
—
—
33
Oskarshamn.........
—
—
—
—
—
—
—
34
Vimmerby............
—
—
—
—
—
—
—
35
Västervik ............
—
—
—
—
—
—
—
36
Mönsterås............
—
—
—
—
—
—
—
37
Mörbylånga.........
—
—
—
—
—
—
38
JNybro..................
—
—
—
—
—
—
—
j
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Gottlands län.
39
Visby..................
—
—
—
—
—
—
—
Blekinge län.
40
Karlskrona .........
_
_
_
_
_
_
_ |
41
Karlshamn .........
—
—
—
—
—
—
—
42
Ronneby ............
—
—
—
—
—
—
—
43
Sölvesborg .........
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Kristianstads
län.
44
Kristianstad.........
_
_
_
_
_
—
—
45
Simrishamn .........
—
—
—
—
—
—
—
46
Ängelholm .........
—
—
—
—
—
—
—
48
Dästaa ..............
Degeberga............
_
_
_
—
—
—
—
49
Hässleholm .........
—
—
—
—
—
—
—
50
Tomelilla ...........
—
—
—
—
—
—
Länet
-
—
-
-
-
—
bolagens varuomsättning år 1911.
491
9
10
ii
12
13
14
15
16
Läskedrycker (inkl. sva
g d r i c k a
)
För
sålt
Under-
Behållning
Summa
I egen utminutering
I egen utskänkning
mål
d. “/« 1911
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
—
8 248
2 474
—
90
18
8 338
27
28
8 248
2 474
90
18
8 338
-
29
30
*_
—
—
—
—
—
-
31
32
33
34
—
—
—
—
—
—
—
—
35
36
37
38
39 |
III!
1 1 II
—
Ull
INI
—
MM
MII
40
41
42
43
|
—
1
MUli''
1
M M M 1
M M M 1
1
—
_
1
M M II 1
M M M !
1
i
44
45
46
47
48
49
50
-
—
•-
—
—
-
—
—
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
66
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
86
86
Tab. 1 (forts.). BrännvinsfÖPsäljningS''
1 1
2 1
3 !
* 1
5 !
6 1
» 1
8
t
Läskedrycker (inkl. svag
dricka)
Bolagsstyrelsens
säte
I n k
ö p t
Behållning
I r
o m S
v e r i g e
al/i»
liter j
1910
kr.
Inalles
liter | kr.
Däraf fr. inneh. åt
utminuteringsrätt
liter | kr.
liter
Malmöhus län.
Malmö ...............
_
_
_
_
_
—
—
Eslöf .................
_
_
—
—
—
—
—
Hälsingborg.........
—
—
—
—
—
—
—
Landskrona .........
—
—
—
—
—
—
—
Lund ..................
—
—
—
—
—
—
—
Skanör ...............
—
—
—
—
—
—
—
Trelleborg............
—
—
—
—
—
—
—
Ystad..................
—
—
—
—
—
—
—
Anderslöf ............
—
—
—
—
—
—
—
Dalby..................
—
—
—
—
—
—
—
Efverlöf...............
—
—
—
—
—
—
—
Höganäs ............
—
—
—
—
—
—
—
Hörby ...............
—
—
—
—
—
—
Hör.....................
—
—
—
—
—
~9
Löberöd...............
_
_
—
—
—
—
Löfvestad ............
—
—
—
—
—
—
—
Raus ..................
—
—
—
—
—
—
—
Röstånga ............
—
—
—
—
—
—
—
Sjöbo..................
Skurup ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Teckomatorp ......
44
7
677
103
—
—
721
Tågarp ...............
—
—
—
—
—
—
—
Veberöd...............
—
—
—
—
—
—
—
Yäsby..................
—
—
—
—
—
—
—
Östraby...............
—
—
—
—
—
—
—
Länet
Hallands län.
44
7
677
103
721
Halmstad ............
_
_
_
—
—
—
Falkenberg .........
—
—
—
—
—
—
Kungsbacka.........
—
—
—
—
—
—
—
Laholm ...............
—
—
—
—
—
—
—
Varberg...............
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Göteborgs och
Bohus län.
Göteborg ............
—
—
—
—
—
—
—
Kungält...............
—
—
—
—
—
—
—
Lysekil ...............
Marstrand............
z
z
z
_
_
_
_
Strömstad............
—
—
—
—
—
—
—
Uddevalla............
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
bolagens varuomsättning år 1911.
493
vagdricka)
Läskedrycker (inkl.
F ö r s & 1 t
Under
mål
-
Summa
I egen utskakning
I egen utminutering
494
Tab. 1 (forts.). BrännvinsförsäljningS''
1
2
r s
1 *
1 5
1 6
! " i
8
Läskedrycker (inkl. svagdricka
)
I n k
ö p t
Bolagsstyrelsens
Behållning
Inom S
v e r i
% 6
Summa
"/it
1910
*
Däraf fr. inneh. af
utminuteringsrätt
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
Älfsborgs län.
Vänersborg .........
—
_
_
_
_
Alingsås ............
—
—
_
_
_
_
_
Borås..................
_
_
Trollhättan .........
_
Ulricehamn .........
_
_
_
Åmål..................
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Skaraborgs län.
Mariestad............
_
_
_
_
Falköping............
Hin
—
—
5 990
1138
—
—
5 990
■nJu ..................
Lidköping............
_
_
5 346
960
_
z
5 346
Skara..................
_
_
_
_
Sköfde ...............
_
_
_
_
_
Grästorp ............
—
—
_
_
_
_
_
Vara ..................
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
11336
2 098
—
—
11336
Värmlands lån.
Karlstad ............
_
_
50
15
_
50
Arvika ...............
—
_
_
_
_
_
Filipstad ............
—
—
—
—
_
_
_
Kristinehamn ......
—
—
_
—
_
_
_
Säffle..................
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
50
15
—
—
50
Örebro län.
Örebro ...............
10
2
600
127
_
610
Askersund............
_
_
_
_
.
_
Lindesberg .........
Nora ..................
—
—
—
—
—
—
z
Länet
10
2
600
127
—
—
610
Västmanlands
län.
Västerås ............
_
_
_
_
_
_
_
Arboga ...............
—
—
1497
97
—
—
1497
IX"S
—
—
_
—
—
_
Länet
—
—
1497
97
—
—
1497
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
bolagens varuomsättning år 1911,
495
9
10
1 n
12
13
14
15
1 1«
Läskedrycker (inkl. sva
g d r i c k a)
För
sålt
|
Under-
Behållning
Summa
I egen utminutering
I egen utskärning
mål
d. *Vn 1911
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
1 II 1 1 1
—
—
II It II
llllll
llllll
iiiiii
llllll
87
S8
89
90
91
92
1 1 1
_
5 990
1217
_
_
_
5 990
93
94
5 346
1 767
MIMI
llllll
—
—
—
5 346
96
97
98
99
100
5 346
1 767
5 990
1217
11 336
50
22
50
101
—
—
—
—
—
—
—
1111
102
103
104
:
105
|
50
22
"
"
"
50
532
173
—
1 1 II
1111
78
14
610
106
107
108
109
532
173
78
14
610
—
1 1 I!
1497
155
—
II II
II II
1497
no
in
112
113
—
—
1497
155
—
—
—
1 497
496
Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings
-
i
1
2 1
3 1
^ 1
5 i
6
i 1
8
Bolagsstyrelsens
säte
Läskedrycker (inkl. svag
dricka)
Behållning
I n k
Inom S
ö p t
y e r i g e
Summa
liter
sl/u
liter
1910
kr.
Ina
liter
lies
kr.
Däraf fr.
utminutc
liter
inneh. af
Tingsrätt
kr.
Kopparbergs
län.
114
Falun..................
_
—
_
_
—
—
—
115
Hedemora............
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Gäfleborgs lån.
116
Gäfle ..................
—
—
—
—
—
—
—
117
Hudiksvall .........
—
—
—
—
—
—
—
118
Söderhamn .........
—
—
—
—
—
—
—
Länet
—
—
—
—
—
—
—
Västernorrlands
län.
119
Härnösand .........
17
4
2 035
468
2 035
468
2 052
120
Sundsvall............
—
—
—
—
—
—
—
121
Örnsköldsvik ......
—
—
—
—
—
—
—
122
Sollefteå ............
—
—
—
—
—
—
—
Länet
17
4
2 035
468
2 035
468
2 052
Jämtlands län.
123
Östersund............
—
—
—
—
—
—
—
Västerbottens
län.
124
Umeå..................
—
_
—
—
—
—
—
125
Skellefteå............
—
—
698
168
—
—
698
Länet
—
—
698
168
—
—
698
Norrbottens län.
126
Luleå..................
—
—
—
—
—
—
—
127
Haparanda .........
—
—
—
—
—
—
—
128
Piteå ..................
—
—
—
—
—
—
—
Länei
—
—
—
—
—
—
Hela riket
347
76
. 88 745
16 772
2 035
468
89 092
bolagens varuomsättning år 1911,
497
9
10
u
12
13
14
|
15
16
I
Läskedrycker (inkl. sva
''dricka)
För
sålt
I egen utminutering
I egen utskänkning
Under-
mål
Behållning
d. “/it 1911
Summa
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
—
—
—
—
—
—
—
—
!
i
i
114
|
115
j
1
IN
1
III
1 II
1
—
1
III
Ill
1
i
i i i
1
IN
i
116
117
118
1
1 1 il
i i ii
i
2 014
906
7
31
31
2 052
119
120
121 1
122 1
2 014
906
7
31
31
2 052
123
_
_
698
314
698
124
125
—
—
698
314
1
III
—
III
1
698
126
127
128
—
—
—
—
—
—
—
—
27 957
6190
60499|
17106
148
488
183
89092
Nykterhetskommitténs betänkande. TV.
32
498
Tab. 2. Brännvinsförsäljningsbolagens
1
2
3
4
5
«
7
Utgifter
Inköpta
Glas,
Löner
L ä n
dryckes-
kork
och
Hyror
Ut-
Afgifter
varor
etc.
arfvoden
skylder
K r o-
1
Stockholms stad ....
5 337 401
29 745
386 632
344 048
351 005
40 725
o
Stockholms
län .........
1 335 696
23 739
112 975
30 420
52 222
7 200
3
Uppsala
JJ
.........
953 340
7 503
63 756
13 730
48 821
2 925
4
Södermanlands
5»
.........
1 614 804
18177
94 842
34 730
68 037
6 750
5
Östergötlands
5»
........
2 020 197
49 805
193 773
83195
114 200
9 450
1 6
Jönköpings
.........
816 569
19 286
45 992
21 372
30190
2 925
7
Kronobergs
.........
661 345
3 860
53 464
35 948
22 323
2 025
8
Kalmar
57
1 720 151
21821
108 006
35 708
72 496
7 425
9
Gottlands
5 7
.........
423 235
1329
18 420
400
17 200
900
| 10
Blekinge
„ .........
879 045
9 790
84 230
25 900
47 915
7 294
11
Kristianstads
7»
.........
1 638 276
13190
100 691
40 473
60 822
7 650
1 2
Malmöhus
77
.........
5 422 540
43 146
353 169
164 336
221 276
32175
13
Hallands
77
.........
1 532 360
9 223
95 182
39 800
75 629
5 850
14
Göteborgs o. Bohus
77
.........
3 371 040
15 431
95 100
195 730
228 671
28 575
15
Alfsborgs
7?
.........
1 579 010
16 975
102 348
22125
74 897
6 300
IG
Skaraborgs
77
.........
1 654 565
7 254
102 509
32 605
76 900
8100
17
Värmlands
77
.........
1 384 016
61233
111898
38 585
67 759
4 275
18
Örebro
77
.........
1 222 426
33 374
94151
61 305
65 888
4 275
19
Västmanlands
77
.........
1 301 638
11712
73 590
39 800
76 866
4 725
20
Kopparbergs
77
.........
1 067 907
8 610
60 452
15 024
38 757
2 250
21
Gäfleborgs
77
.......
1151 075
9 470
91184
25 736
57 437
6 750
22
Västernorrlands
77
.........
2 031 444
39 133
113 223
58 400
67 195
6 075
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
Hela riket
544157
706 919
900 480
13 965
7
688
8
261
41269636 483 720
23 280
34 304
34 680
15 417;
13 150
28 365!
21142
23 568!
20 9131
900
1 575,
1 800
2 647 8511 1416 30212 002 129 208 894
499
utgifter och inkomster är 1911.
8
9
10
ii
12
13
14
15
16
I n
k o m s i
e r
Öfriga ut-  gifter (inkl.
reserv, för
utskyld er
och räntor
m. m.)
Summa
Disponibel
vinst
Summa
Öfverlåtna rättig-  heter
Försålda
varor
Andra
in-
komster
Summa
till ut-  skänk-  ning
till ut-  minute-  ring
n
o r
K
ron
o r
•
303 809
6 793 365
3 418 243
10 211 608
409 990
455 737
9 312 741
33140
10 211608
1
46 557
1 608 809
518 560
2 127 369
4 990
—
2111 788
10 591
2 127 369
2
89 026
1 179 101
427 117
1 606 218
13 500
2 200
1 577 883
12 635
1 606 218
3
80 594
1 917 934
683 782
2 601 716
6 615
2 585 650
9 451
2 601 716
4
89 259
2 559 879
993 257
3 553 136
10 325
38 500
3 480 668
23 643
3 553 136
5
29 050
965 384
290 054
1 255 438
6 350
—
1 239 982
9 106
1 255 438
6
31 521
810 486
266 617
1 077 103
—
—
1 071 900
5 203
1 077 103
7
32 348
1 997 955
648 723
2 646 678
7 375
—-
2 635 697
3 606
2 646 678
8
16 212
477 696
165 794
643 490
2 500
—
639 454
1 536
643 490
9
42 600
1 096 774
451 799
1 548 573
5 025
48 800
1 490 645
4103
1 548 573
10
54 611
1 915 713
641 569
2 557 282
20 796
9167
2 505 343
21 976
2 557 282
11
172 932
6 409 574
1 995 514
8 405 088
39 013
75 500
8 251 877
38 698
8 405 088
12
34 495
1 792 539
681 500
2 474 039
10 900
—
2 449 632
13 507
2 474 039
13
258 459
4 193 006
1 991154
6 184 160
17 839
120 046
5 975 567
70 708
6 184 160
14
33 792
1 835 447
690 924
2 526 371
9 511
—
2 507 757
9 103
2 526 371
15
73 640
1 955 573
783 592
2 739 165
4 550
—
2 719 451
15 164
2 739 165
16
40 530
1 708 296
633 969
2 342 265
1350
—
2 328 035
12 880
2 342 265
17
62 480
1 543 899
626 712
2 170 611
9 800
—
2 105 671
55 140
2 170 611
18
43 314
1 551 645
679 366
2 231 011
6 600
—
2 210 483
13 928
2 231 011
19
39 650
1 232 650
347 420
1 580 070
1 225
—
1 572 707
6 138
1 580 070
20
57 162
1 398 814
548 175
1 946 989
16 963
83 385
1 829 099
17 542
1 946 989
21
70 971
2 386 441
655 256
3 041 697
8 650
3 000
3 030 047
—
3 041 697
22
6 442
625 303
207 000
832 303
1800
—
823 106
7 397
832 303
23
16 702
803 906
196 019
999 925
2 000
—
997 889
36
999 925
24
16 064
1 010 563
282 636
1 293 199
950
—
1 291 177
1 072
1 293 199
25
1 742 220
4» 770 752
18 824 752
68 595 504
618 617
836 335
66 744 249
396 303 68 595 504
500
Tab. 3. Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags
1
9
9
*
5 !
Län
Å r
19 0 7
T
i 1 1 g å n g
ar k r o-
Fastighet
Lösa
inventarier
Lager
Varu-
fordringar
1
Stockholms stad.....
1 524 168
108 140
46 952
1 300 000
2
Stockholms
län ...............
—
17 227
124 920
6 918
1 3
Uppsala
» ...............
321 150
15 581
166 217
20 374
I 4
Södermanlands
» ...............
55 158
31220
267 624
33 047
5
Östergötlands
...............
85 000
66 331
346 379
19 921
6
Jönköpings
229 968
15 229
125 597
23 661
1 7
Kronobergs
t)
...............
—
2 515
78 642
—
8
Kalmar
12 150
12 103
283 320
2 754
9
Gottlands
52 000
4 584
120 024
14 966
10
Blekinge
150 000
21 785
92 866
1815
11
Kristianstads
135 055
14 462
185 731
25 274
12
Malmöhus
>> ...............
892 534
101 659
332 327
41 940
13
Hallands
») ...............
—
21395
160 335
314
14
Göteborgs och Bohus
920 666
78 326
93 315
179
15
Alfsborgs
159 215
16 486
180 477
19 028
; 16
Skaraborgs
>> ...............
146 518
31 683
185 000
14 844 j
1 7
Värmlands
» ...............
6 500
22 368
310 384
24 3441
l18
Örebro
>> ...............
—
1600
89 707
35 889
19
Västmanlands
>* ...............
35 500
31 103
181 226
35 867
20
Kopparbergs
» ...............
—
24 068
174 163
3 735
21
Gäfleborgs
9 327
11655
142 810
4158
! 22
Västernorrlands
» ...............
320 215
53 192
757 071
90 631
23
Jämtlands
JJ
...............
—
4 500
58 790
—
24
Västerbottens
)> ...............
—
2 580
43 565
3 268
25
Norrbottens
>) ...............
—
14 843
118 820
8 130
Hela riket
5 055124
724 635
4 666 262
1 731 057 |
501
tillgångar och skulder åren 1907—1911.
6
7
8
»
10
ii
12
i
r 19 0 7
n o r
S k u 1
der kr
o n o r
Öfriga
tillgångar
Summa
Eget
kapital
Reserv-
medel
Upplånadt
kapital
Summa
Behållning
138 062
3 117 322
500 000
150 000
649 995
1 299 995
1 817 327
1
308 022
457 087
—
28 616
65 375
93 991
363 096
2
177 566
700 888
—
—
399 840
399 840
301 048
3
251 858
638 907
54 500
1200
110 391
166 091
472 816
4
453 483
971 114
100 000
68 550
156 945
325 495
645 619
5
289 258
683 713
40 000
4 000
389 436
433 436
250 277
6
114 069
195 226
25 000
2 000
8 019
35 019
160 207
7
279 702
590 029
—
—
179 384
179 384
410 645
8
14 283
205 857
40 000
19 745
68 760
128 505
77 352
9
164 149
430 615
35 500
4 650
86 906
127 056
303 559
10
230 916
591 438
58 500
13 000
239 034
310 534
280 904
11
843 001
2 211461
256 200
1 564
600 262
858 026
1 353 435
12
235 875
417 919
—
1 500
29 723
31 223
386 696
13!
1 150 565
2 243 051
134 000
153 518
64112
351 630
1 891 421
14
245 454
620 660
—
—
158 031
158 031
462 629
15
520 655
898 700
92 250
—
201 037
293 287
605 413
16
432 190
795 786
146 026
—
80 590
226 616
569 170
17
343 083
470 279
63 900
—
4 208
68 108
402 171
18
284 958
568 654
—
—
111 378
111378
457 276
19
125 841
327 807
—
800
68 188
68 988
258 819
20
407 295
575 245
31 600
90 235
22 339
144174
431 071
21
179 927
1 401 036
—
1 106
898 679
899 785
501 251
22
176 710
240 000
60 000
—
—
60 000
180 000
23
62 566
111 979
—
—
3 739
3 739
108 240
24
44 577
186 370
—
—
50 607
50 607
135 763
25
7 474 065
19 651143
1 637 476
540484
4 646 978
6 824 938
12 826 205
:
1
2
3
! 4
5
6
7
S
0
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
I
I
502
Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags
2
|
3
|
4
|
5
Å r
19 0 8
Län
Tillgång
ar k r o-
Fastighet
Lösa
inventarier
Lager
Varu-
fordringar
Stockholms stad.....
1 699 432
124 166
43 466
2 650 000
Stockholms
län ...............
—
28 294
188 968
8 487
Uppsala
>> ...............
263 200
17 756
174 608
59 530
Södermanlands
11 ...............
50 658
34 331
361 026
37 557
Östergötlands
11 ...............
250 500
63 386
334 524
28 545
Jönköpings
11 ...............
230 137
19 688
203 684
28 419
Kronobergs
11 ...............
—
2 817
154 036
8 658
Kalmar
It
...............
12 600
12 448
509 625
2 585
Gottlands
11 ...............
52 000
4 586
134 211
13 434
Blekinge
11 ...............
150 000
31048
108 644
11 ISO
Kristianstads
11 ...............
128 464
21 148
202 932
31661
Malmöhus
11 ...............
898 265
120 390
362 400
45 922
Hallands
11 ...............
—
30 267
212 971
870
Göteborgs och Bohus
„ ...............
902 954
105 488
154 496
839
Alfsborgs
11 ...............
158 120
23 656
224 628
36 041
Skaraborgs
11 ...............
101 888
38 397
217 376
20 276
Värmlands
Il'' ...............
6 500
30 410
362 866
12 120
Örebro
11 ...............
—
3 000
104 159
53 257
Västmanlands
11 ...............
35 500
31 761
214 017
28 400
Kopparbergs
11 ...............
—
28 556
213 712
7 375
Gäfleborgs
11 ...............
7 137
11 548
418 987
14 411
Västernorrlands
11 ...............
302 286
61 396
1 037 166
104 240
Jämtlands
11 ...............
—
3 500
87 320
—
Västerbottens
)) ...............
—
6 538
151 210
4 479
Norrbottens
11 ...............
—
14 476
322 842
46 004
Hela riket
5 249 6411
869051
6 499 874
3 254 290
503
tillgångar och skulder åren 1907—1911.
1 « 1
7
1
8
»
10
1 1
12
År 1908
n o r
S k u 1
der kr
o n o r
Öfriga
tillgångar
Summa
Eget
kapital
Reserv-
medel
Upplånadt
kapital
Summa
Behållning
392 024
4 909 088
500 000
150 000
873 426
1 523 426
3 385 662
1
318 141
543 890
—
38 828
100 081
138 909
404 981
O
198 928
714 022
—
—
279 315
279 315
434 707
3
427 899
911471
55 500
1200
161 067
217 767
693 704
4
679 044
1 355 999
100 000
70 945
296 537
467 482
888 517
5
275 326
757 254
40 000
4 000
397 270
441 270
315 9S4
6
160 963
326 474
25 000
2 000
26 352
53 352
273 122
7 i
337 674
874 932
—
—
209 824
209 824
665 108
s;
82 642
286 873
40 000
—
83 272
123 272
163 601
9
378 972
679 844
45 500
4150
92 890
142 540
537 304
10
473 785
857 990
59 500
15 000
210 272
284 772
573 218
11
1 102 494
2 529 471
256 200
1647
582 210
840 057
1 689 414
12
616 963
861 071
—
1500
81 101
82 601
778 470
13
1 356 483
2 520 260
134 400
126 149
71652
332 201
2 188 059
14
446 166
888 611
—
—
187 818
187 818
700 793
15
728 586
1 106 523
92 312
—
226 509
318 821
787 702
16
484 217
896 113
132 431
143
88 645
221 219
674 894
17 i
440 502
600 918
61850
—
3 042
64 892
536 026
18;
479 788
789 466
—
—
137 992
137 992
651 474
19
321 373
571 016
—
800
101 944
102 744
468 272
| 2o|
468 063
920 146
31 600
92110
243 264
366 974
553 172
21|
268 004
1 773 092
—
408
1 148 441
1 148 849
624 243
23|
160 180
251000
60 000
—
—
60 000
191000
23 i
45 652
207 879
—
—
81348
81348
126 531
24
41 263
424 585
—
—
234 430
234 430
190 155
25
10 686 132
26667 988
1634 293
608 880
5 918 702
8 061875
! 18 496113
504
Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags
1
2
3
*
3
Län
Å r
19 0 9
Tillgång
ar k r o-
Fastighet
Lösa
inventarier
Lager
Varu-
fordringar
1
Stockholms stad.....
1 744 365
186 396
229 644
603 879
2
Stockholms
län ...............
—
26 243
176 002
2 620
3
Uppsala
» ...............
250 040
16 624
127 170
46 240
4
Södermanlands
H
...............
45 033
30188
361 933
40 899
5
Östergötlands
it
...............
250 500
59 589
309 069
21 133
6
Jönköpings
>» ...............
230 137
19 292
188 431
16 287
7
Kronobergs
ff
t».............
—
2 655
142 642
—
8
Kalmar
» ...............
12 600
15 334
462 115
2 587
9
Gottlands
» ...............
52 000
4 658
145 553
6 631
10
Blekinge
» ...............
150 000
32 997
92 050
13 726
ii
Kristianstads
» ...............
122 040
21 348
191 112
27 234
12
Malmöhus
>> ...............
876 974
109 781
358 703
40 784
18
Hallands
» ...............
—
28 601
180 160
725
14
Göteborgs och Bohus
» ...............
899 221
93 304
174 890
1642
15
Alfsborgs
» ...............
158 120
19 047
213 359
38 569
16
Skaraborgs
)) ...............
105 584
37 720
214 211
22 515
17
Värmlands
J»
...............
5 900
31 571
326 929
15 082
18
Örebro
» ...............
—
2 800
130 193
49142
19
Västmanlands
» ..............
36 240
35 183
210 511
26 300
20
Kopparbergs
v ...............
—
26 811
211 090
5 745
21
Gäfleborgs
5 J
...............
6 712
11 407
320 355
14 434
22
V ästernorrlands
)) ...............
287 031
55 781
857 463
103 522
1 23
Jämtlands
J)
...............
—
3 000
82 251
—
24
Västerbottens
» ...............
—
6 513
165 845
6 961
25
Norrbottens
» ...............
—
24 894
319 291
11 737
Hela riket
5 232 497
901 737
6190 972
1118 394
505
tillgångar och skulder åren 1907—1911.
6
■>
1 8
»
10
1
ii
12
År 1909
|
n o r
Skul
der kr
o n o r
Öfriga
tillgångar
Summa
Eget
kapital
Reserv-
medel
Upplånadt
kapital
Summa
Behållning
1 309 418
4 073 702
500 000
150 000
1 071 723
1 721 723
2 351979
1
245 084
449 949
—
37 477
128 538
166 015
283 934
2
136 495
576 569
—
—
290 582
290 582
285 987
3
255 298
733 351
55 500
4 000
140 334
199 834
533 517
4
352 890
993 181
100 000
85 271
194 411
379 682
613 499
5
167 556
621 703
40 000
4 000
372 459
416 459
205 244
6
66 708
212 005
25 000
2 000
19 278
46 278
165 727
7
219 900
712 536
'' —
—
235 053
235 053
477 483
8
11 658
220 500
40 000
—
73 948
113 948
106 552
9
197 490
486 263
45 500
6150
98 427
150 077
336 186
10
306 337
668 071
59 500
20 000
200 706
280 206
387 865
11
745 126
2 131 368
256 200
1564
727 612
985 376
1 145 992
12
416 753
626 239
—
1 500
82 227
83 727
542 512
13
499 690
1 668 747
134 400
132 405
71 576
338 381
1 330 366
14
301 857
730 952
—
—
228 711
228 711
502 241
15
506 662
886 692
92 250
—
235 050
327 300
559 392
16
255 845
635 327
103 410
24 209
93 973
221 592
413 735
17|
174 267
356 402
60 700
—
14118
74 818
281 584
18 1
244 667
552 901
—
—
50 628
50 628
502 273
19
126 854
370 500
—
800
108 233
109 033
261 467
20
240 959
593 867
31 600
91 735
149 879
273 214
320 653
21
143 964
1 447 761
—
550
1 068 921
1 069 471
378 290
22
125 249
210 500
60 000
—
—
60 000
150 500
23
32 906
212 225
—
—
130 178
130 178
82 047
24 i
32 357
388 279
—
—
281 513
281 513
106 766
2 51
7115 990
20 559 590
1604 060
561 661
6068 078
8 233 799
12 325 791
i 1
i 2
1 3
| 4
i 5
6
I 7
I 8
j 9
I 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags
1
2
4
5 1
Län
i r
19 10
T
1 1 g å n g
ar k r o-
Fastighet
Lösa
inventarier
Lager
Varu-
fordringar
Stockholms stad...........................
t 744 365
226 213
829 036
600 000
Stockholms
län ...............
—
23113
167 798
2 902
Uppsala
„
...............
232 105
15114
118 474
66 389
Södermanlands
„
...............
41 696
28 082
335 097
40 746
Östergötlands
„
...............
250 500
59 039
316 214
17 733
Jönköpings
„
...............
230 137
17 997
176 424
13 217
Kronobergs
„
...............
—
2 213
126 609
—
Kalmar
„
...............
12 300
17 363
460 640
4 828
Gottlands
„
...............
52 000
4 824
111014
9 319
Blekinge
„
...............
150 000
36 663
100 637
11 589
Kristianstads
„ ...............
118 379
20 233
166 714
27 764
Malmöhus
„
...............
856 925
103 333
341 384
42 280
Hallands
„
...............
—
27 691
203 878
415
Göteborgs och Bohus „
...............
903 766
89 065
172 709
2 267
Alfsborgs
„
...............
158 120
15 089
223 610
34 839
Skaraborgs
„
...............
104 665
35 977
239 596
20195
Värmlands
„
...............
5 300
29 910
312 989
11620
Örebro
„
...............
—
2 772
96 214
45 577
Västmanlands
„
...............
36 055
32 268
209 906
23 663
Kopparbergs
„
...............
26 641
193 647
9 416
Gäfleborgs
„
...............
6 272
13 045
324 369
12 971
Västernorrlands
„
...............
271 278
46 631
724 490
64 787
Jämtlands
„ ...............
—
2 000
72 774
—
Västerbottens
...............
—
6 009
149 946
7 395
Norrbottens
„
...............
—
16 575
295 393
10 883
Hela riket
5173 863
897 860
6 469 562
1080 795
tillgångar och skulder åren 1907—1911
1.. 6
7
8
*
10
n ■
12
År 19 10
n o r
S k u 1
der kr
o n o r
Öfriga
tillgångar
Summa
Eget
kapital
Reserv-
medel
Upplånadt
kapital
Summa
Behållning
1 208 757
4 608 371
500 000
150 000
923 008
1 573 008
3 035 363
1
354 260
548 073
—
26 378
102 950
129 328
418 745
2
269 328
701 410
—
—
289 932
289 932
411 478
3
414 302
859 923
50 000
3 500
102 744
156 244
703 679
4
663 301
1 306 787
100 000
75 125
282 582
457 707
849 080
5
226 110
663 885
40 000
4 000
359 834
403 834
260 051
6
122 793
251 615
25 000
2 000
2 704
29 704
221 911
7
268 231
763 362
—
—
169 097
169 097
594 265
8!
1
68 777
245 934
40 000
—
65 116
105 116
140818
9
276 856
575 745
45 500
7150
106 256
158 906
416 839
10
406 985
740 075
59 500
25 000
198 711
283 211
456 864
11
912 347
2 256 269
256 200
1564
576 495
834 259
1 422 010
12
483 395
715 379
—
1500
80 773
82 273
633 106
13
923 496
2 091 303
134 400
94 310
64 162
292 872
1 798 431
14
394 288
825 946
—
—
186 823
186 823
639 123
15
582 475
982 908
92 250
—
208 455
300 705
682 203
16
419 722
779 541
103 410
—
85 979
189 389
590 152
17
303 834
448 397
60 700
—
12 620
73 320
375 077
18
419 877
721 769
—
—
47 668
47 668
674101
19
214 968
444 672
—
800
96 463
97 263
347 409
20
320 249
676 906
31 600
91 735
69 918
193 253
483 653
21
279 169
1 386 355
—
585
825 532
826 117
560 238
2 2
159 226
234 000
60 000
—
—
60 000
174 000
23
32 011
195 361
—
—
80 470
80 470
114 891
24
30 804
353 655
—
—
156 931
156 931
196 724
25
9 755 561
23 377 641
1598 560
483 647
5095223
7 177 430
16 200 211
508
Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags
1
2
1
3
4
5 1
Län
Å r
19 11
T
illgångar k ro-
Fastighet
Lösa
inventarier
Lager
Varu-  fordringar ]
1
Stockholms stad......
1 744 365
283 249
782 084
400 000
2
Stockholms
län ...............
—
25 651
160 895
2 677
3
Uppsala
11 ...............
205 450
13 375
154 132
44 322 :
4
Södermanlands
11 ........... •• • •
37 343
27 210
310 823
31 887 |
5
Östergötlands
11 ...............
250 500
59 113
329 343
21 102 j
6
Jönköpings
11 ...............
230 137
16 332
213 923
14 379 1
7
Kronobergs
11 ...............
—
24 432
120 858
—
8
Kalmar
11 ...............
12100
17 490
420 931
3 400 ;
9
Gottlands
...............
52 000
4 907
96 241
6 820
10
Blekinge
11 ...............
150 000
35 277
91048
15 113
11
Kristianstads
11 ...............
114 828
21 982
163 273
30 930
12
Malmöhus
11 ...............
883 685
98 687
332 950
35 663
13
Hallands
11 ...............
—
30 578
204 761
497
14
Göteborgs och Bohus
11 ...............
898 785
102 090
131 221
6 024
15
Alfsborgs
11 ...............
158 120
10 476
234 681
36 184
16
Skaraborgs
11 ...............
103 020
33 797
234 286
18 419
17
Värmlands
11 ..............
4 712
27 254
325 544
7 244
18
Örebro
11 ...............
—
2 600
97 229
47 700
19
Västmanlands
5)
...............
35 970
31 624
214 640
22 076
20
Kopparbergs
11 ...............
—
23 674
210 298
9 075
21
Gäfleborgs
11 ...............
5 812
11 551
285 527
12110
22
V ästernorrlands
11 ...............
374 224
40 258
741 902
53 033
23
Jämtlands
11 ...............
—
15 000
92 322
—
24
Västerbottens
55
...............
—
5 915
159 906
6 555
25
Norrbottens
55
...............
—
10 424
307 066
10 959
Hela riket
5261051
972 946 |
6415 884
836 169
509
tillgångar och skulder åren 1907—1911.
6
7
8
9
10
ii
i*
År 19 1
1
n o r
S k u 1
der kr
o n o r
Öfriga
tillgångar
Summa
Eget
kapital
Reserv-
medel
Upplånadt
kapital
Summa
Behållning
1 834 025
5 043 723
500 000
150 000
945 231
1 595 231
3 448 492
1
336 981
526 204
31346
39 006
70 352
455 852
2
347 694
764 973
—
—
308 693
308 693
456 280
3
522 143
929 406
50 000
4 500
99 616
154116
775 290
4
770 634
1 430 692
100 000
87 077
310 024
497 101
933 591
5
283 763
758 534
40 000
4 750
407 028
451 778
306 756
6
153 684
298 974
25 000
2 000
3 003
30 003
268 971
7
354 423
808 344
—
—
178 707
178 707
629 637
8
114 012
273 980
40 000
—
68 186
108 186
165 794
9
381 569
673 007
45 500
7 093
127 239
179 832
493 175
10
522 843
853 856
59 500
25 000
203 810
288 310
565 546
11
1 034 647
2 385 632
256 200
1564
477 623
735 387
1 650 245
12
507 578
743 414
—
5 000
41093
46 093
697 321
13
1 206 582
2 344 702
134 400
115 557
73 600
323 557
2 021 145
14
484 240
923 701
—
—
178 206
178 206
745 495
15
605 701
995 223
92 250
1850
147 829
241 929
753 294
16
462 408
827 162
103 410
—
84 377
187 787
639 375
IT
384 984
532 513
60 700
—
17 101
77 801
454 712
18
497 798
802 108
—
—
52 305
52 305
749 803
19
202 825
445 872
—
800
92 870
93 670
352 202
20
449 735
764 735
31600
91 735
57 411
180 746
583 989
21
409 841
1 619 258
—
71
961 895
961 966
657 292
22
164 788
272 no
60 000
—
—
60 000
212110
23
39 088
211 464
—
—
86 627
86 627
124 837
24
68 446
396 895
—
—
111 690
111 690
285 205
25
12 140 432
25 626 482
1598 560
528 346
5 073170
7 200 073
18 426 409
510
Tab. 4. Behållningens användning hos
1
2
3
*
3
6
År 1907
Län
Afskrifning ä
fastig-
het
lösa
inven-
tarier
Reser-
verat
Disponibel
vinst
Summa
Krön
o r
1
Stockholms stad....................................
—
13 640
—
1 803 687
1 817 327
2
Stockholms
län ........................
—
69
2 800
360227
363 096
o
Uppsala
„
........................
1983
1603
34 605
262 857
301 048
4
Södermanlands
„
........................
4 500
5 094
27 257
435 965
472 816
6
Östergötlands
„
........................
—
3 499
3 218
638 902
645 619
6
Jönköpings
„ ........................
—
2 912
6 045
241 320
250 277
7
Kronobergs
„
........................
—
319
—
159 888
160 207
8
Kalmar
„
........................
—
956
11 197
398 492
410 645
9
Gottlands
„
........................
—
—
—
77 352
77 352
10
Blekinge
„
........................
—
4 826
4 699
294 034
303 559
11
Kristianstads
„
........................
6 753
1935
12 132
260 084
280 904
12
Malmöhus
„
........................
5 262
9 964
30 000
1 308 209
1 353 435
13
Hallands
„ ........................
—
1745
9 420
375 531
386 696
14
Göteborgs o. Bohus „ ........................
23 666
15 997
6 728
1 845 030
1 891 421
15
Alfsborgs
,,
........................
215
5 526
29 949
426 939
462 629
16
Skaraborgs
„
........................
1505
2 082
—
601 826
605 413
17
Värmlands
,, ........................
—
1931
35 424
531 815
569 170
18
Örebro
„
........................
—
—
48171
354 000
402 171
19
Västmanlands
„
........................
—
4 569
55 852
396 855
457 276
20
Kopparbergs
„
........................
—
3 711
—
255 108
258 819
21
Gäfleborgs
„
........................
200
1926
12 066
416 879
431 071
22
Västernorrlands
„
........................
5 329
1860
23
494 039
501251
23
Jämtlands
„
........................
—
—
—
180 000
180 000
24
Västerbottens
„
........................
—
290
—
107 950
108 240
25
Norx-bottens
„
........................
—
2 660
—
133 103
135 763
Hela riket
49413
87 114
329 586
12 360 092
12 826 205
511
bränn vinsförsäljningsbolagen åren 1907—1911.
1 7 -
8
10
u
1 12
1 13
14
15
16
Nittio se
x
b
olag
År 1 9 0 S
Å r 1
9 0 9
Afskrifning å
Reser-
verat
Disponibel
vinst
Summa
Afskrifning å
Reser-
verat
Disponibel
vinst
Summa
fastig-
het
lösa
inven-
tarier
fastig-
het
lösa
inven-
tarier
K r o
n o r
K r o
n o r
—
8 081
—
3 377 581
3 385 662
—
13 667
—
2 338 312
2 351 979
1
—
548
2 800
401 633
404 981
—
578
2 800
280 556
283 934
2
15 965
2 244
—
416 498
434 707
13 160
2 227
—
270 600
285 987
3
5 625
10 751
59 958
617 370
693 704
4 580
7 349
61 859
459 729
533 517
4
—
10 513
4000
874 004
888 517
—
5 665
4 000
603 834
613 499
5
—
1198
5123
309 663
315 984
—
1076
7 938
196 230
205 244
6
—
228
—
272 894
273 122
—
225
—
165 502
165 727
7
—
908
16 130
648 070
665 108
—
991
17 624
458 868
477 483
8
—
—
—
163 601
163 601
—
—
—
106 552
106 552
9
—
3 584
6 838
526 882
537 304
—
3100
23 890
309 196
336 186
10 |
6 423
2 079
17 284
547 432
573 218
3 661
2 097
22 735
359 372
387 865
11
18 829
13 210
37 000
1 620 375
1 689 414
18 002
11187
29 000
1 087 803
1 145 992
12
—
2 860
5 638
769 972
778 470
—
2 518
14 799
525 195
542 512
13
5 954
22 363
4 336
2 155 406
2 188 059
2 221
15 143
5 309
1 307 693
1 330 366
14
—
17 629
36 468
646 696
700 793
—
9 389
35 482
457 370
502 241
i5 i
—
2 235
• 1 -
785 467
787 702
—
2 053
—
557 339
559 392
16
600
2 841
2120
669 333
674 894
600
3 020
2120
407 995
413 735
17
—
—
—
536 026
536 026
—
_
—
281 584
281 584
18
2 500
2124
45 752
601 098
651 474
2 685
4 051
51 959
443 578
502 273
19
—
5 935
—
462 337
468 272
—
4 420
—
257 047
261 467
20
200
1033
12 344
539 595
553 172
—
1057
8 268
311 328
320 653
21
4 206
2 476
142
617 419
624 243
2 989
4 831
83
370 387
378 290
2 2
—
1000
—
190 000
191 000
—
500
—
150 000
150 500
23
—
538
173
125 820
126 531
—
513
346
81 188
82 047
24
—
1576
—
188 579
190 155
—
3 678
—
103 088
106 766
25
60 302'' 115 9541256 106
18 06,3 751
18 496113
47 898
99 335 288 212
11890 346
12 325 791
Tab. 4 (forts.). Behållning-ens användning- hos
1
2
»
4
5
6 1
Län
Nittiosex
Afskri
fastig-
het
ning å
lösa
inven-
tarier
År 19
Reser-
verat
1 0
Disponibel
vinst
Summa
Krön
o r
1
Stockholms stad....................................
—
26 115
—
3 009 248
3 035 363
2
Stockholms
län .......................
—
—
3 000
415 745
418 745
3
Uppsala
„
........................
19 731
1811
—
389 936
411 478
4
Södermanlands
„
........................
4 696
8 643
63 799
626 541
703 679
5
Östergötlands
„
........................
—
4 720
5 000
839 360
849 080
6
Jönköpings
„
........................
—
1032
11 762
247 257
260 051
7
Kronobergs
„
........................
—
207
—
221 704
221 911
8
Kalmar
„
........................
—
1 113
13 030
580 122
594 265
9
Gottlands
„ ........................
—
—
—
140 818
140 818
10
Blekinge
„ ........................
—
7 810
25 537
383 492
416 839
11
Kristianstads
„
........................
3 551
2 307
17 836
433 170
456 864
12
Malmöhus
„
.......................
19 457
10 986
35 000
1 356 567
1 422 010
13
Hallands
„
........................
—
4 026
10 327
618 753
633 106
14
Göteborg och Bohus „ ........................
6 766
16 298
4 940
1 770 427
1 798 431
15
Älfsborgs
„
........................
—
11655
39 888
587 580
639 123
1 16
Skaraborgs
„
........................
657
2 527
—
*679 019
682 203
17
Värmlands
„
........................
600
3 388
2120
584 044
590 152
18
Örebro
„
........................
—
—
—
375 077
375 077
19
Västmanlands
„
........................
2 685
3 649
61 503
606 264
674 101
20
Kopparbergs
„
........................
—
6 341
—
341 068
347 409
21
Gäfleborgs
„ ... ...................
46
4 339
12 665
466 603
483 653
22
Västernorrlands
„
......................
3 091
4 293
84
552 770
560 238
23
Jämtlands
„
.......................
—
1000
—
173 000
174 000
24
Västerbottens
„
........................
—
515
376
114 000
114 891
25
Norrbottens
„
........................
—
8 169
—
188 555
196 724
Hela riket
61 280
130 944
306 867
15 701120
16 200 211
brännvinsförsäljningsbolagen åren 1907—1911
i »
8 1
9 1
10
11
12
13
ii
15
16
1
bolag1
Samtliga bolag
■
Å r 1
9 11
År 1911
''
Afskrifning å
Afskrifning &
Disponibel
vinst till
fördelning
fastig-
het
lösa
inven-
tarier
Reser-
verat
Disponibel
vinst
Summa
fastig-
het
lösa
inven-  tarier
m. m.
Reser-
verat
Summa
|
K r o
n o r
K r o
n o r
—
30 249
—
3 418 243
3 448 492
—
30 249
—
3 418 243
3 448 492
1
—
625
4000
451 227
455 852
—
973
5 713
518 560
525 246
2
26 665
2 508
—
427 117
456 280
26 655
2 508
—
427 117
456 280
3
6113
9 315
77 079
683 783
776 290
4 843
9 586
77 079
683 782
775 290
4
—
4 767
6 000
923 824
933 591
—
6 340
9 500
993 257
1 009 097
5
—
942
15 761
290 053
306 756
—
942
15760
290 054
306 756
6
—
2 354
—
266 617
268 971
—
2 354
—
266 617
268 971
7
—
1051
14 745
613 841
629 637
—
1051
14 745
648 723
664 519
8
—
—
—
165 794
165 794
—
—
—
165 794
165 794
9
6 000
7 602
28 874
451 799
493 175
5 000
7 502
28 874
451 799
493 175
10
3 445
3 337
24 298
534 466
665 546
3 445
4 921
38 798
641 569
688 733
11
21081
13 660
50 000
1 565 504
1 650 245
21 081
18 994
54 475
1 995 514
2 090 064
12
—
4 255
11566
681 500
697 321
—
4 255
11566
681 500
697 321
18
1785
22 972
5 233
1 991155
2 021 145
1785
22 972
5 234
1 991 154
2 021 145
14
9 487
2 414
42 671
690 923
745 495
9 487
2 414
42 670
690 924
745 495
15
1013
2 842
—
749 439
753 294
1013
4 394
—
783 592
788 999
16
—
2 985
2 420
633 970
639 375
—
2 986
2 420
633 969
639 375
17
—
—
—
454 712
454 712
—
1680
19 060
626 712
647 452
18
2 685
1521
66 231
679 366
749 803
185
4 021
66 231
679 366
749 803
19
—
4 783
—
347 419
352 202
—
4 782
—
347 420
352 202
20
69
2 854
29 066
552 000
583 989
—
2 923
29 066
548 175
680 164
21
1467
—
569
655 256
657 292
1467
—
569
655 256
657 292
22
—
5110
—
207 000
212 no
—
5110
—
207 000
212110
23
—
1915
34
122 888
124 837
—
2 734
10 034
196 019
208 787
24
_
2 569
—
282 636
285 205
—
2 569
—
282 636
285 205
25
77 800
130 530
377 547
17 840 532
18426409
74961
146 260
431794
18 824 762
19477 767
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
33
514
Tab. 5. Vin- och spirituosahand
-
1
2
! 8
1 4
! 5
6
Brännvin, renadt å
50 %
Vin- och spirituosahandlarnes
Behållning
Inköpt
Öfver-
Summa
d. al/i» 1910
inom landet
mål
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
i Stockholm .......................................
11430
11086
462 459
451 867
95
473 984
j Göteborg..........................................
11045
9 736
871 392
803 951
—
882 437
Malmö.............................................
—
—
—
—
—
—
Gäfle .............................................
105
108
92 108
93 610
—
92 213
Karlskrona.......................................
3 390
3 228
78 887
72 663
—
82 277
Öfriga städer....................................
65 101
60 788
408 439
382 505
—
473 540
Hela riket
91071
84946
1913 285
1804 596
95
2 004 451
1
2
8
4
1 8
6
i
8
Vin- och spirituosa-  handlames hemort
Brännvin, andra slag (kryddadt, akvavit m. m.)
Inköpt
Tillver-  kat ge- i
nom för- !
skäring
eller an-  norledes
liter
Behå
d. 81/i
liter
Ilning
3 1910
kr.
Inom
liter
landet
kr.
Direkt
importerat
liter | kr.
Stockholm........................
39 191
54 808
148 966
197 372
15 320
22 400
8 395
Göteborg ........................
5 038
7 471
2 378
3 400
12 546
16 532
35 545
Malmö ...........................
1824
1989
21 920
23 516
—
—
13 492
Gäfle ..............................
810
1164
3 257
4 437
1369
1959
—
Karlskrona........................
1 648
2 397
12 205
18187
2 440
3 660
—
Öfriga städer.....................
12114
14159
30 454
43 671
3 997
4 677
26 325
Hela riket
60625
81988
219180
290 583
35 672
49228
83 757|
515
lames varuomsättning* är 1911.
8
»
10
il
12
13
14
15
16
Brå
n n t 1
n, ren
a d t å 50 °/0
Försålt
Använt
för egen
tillverk-  ning
Inom
landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. al/u 1911
Summa
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
80 690
90 811
377 840
5184
10 270
9 455
473 984
691 346
627 267
—
—
265 497
50
25 545
23 084
882 437
—
—
—
_
91 523
—
690
701
92 213
1071
2142
—
—
75 562
—
5 644
5 027
82 277
368 267
375 226
1490
1249
58 864
5
54 914
49 990
473 540
1 031 373
1095 446
1490
1249
869 286
5 239
97 063
88 257
2 004 451
9
10
1
ii
12
18
14
15
16
17
18
B r
ä n n v 1
n, and
ra slag (kr
y d d
a d t, a k v a v
i t m.
m.)
Försålt
Öfvermål
Summa
Inom
landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. al/u 1911
Summa
liter
liter
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
289
212 161
178 832
360 997
487
701
2 073
30 769
43 656
212 161
628
56 135
49 527
66 498
—
—
119
6 489
8 404
56 135
—
37 236
34 503
52104
—
—
323
2 410
2 760
37 236
—
5 436
4 284
7 781
—
—
—
1 152
1680
5 436
—
16 293
15 384
29 852
—
—
—
909
1312
16 293
—
72 890
60 302
102 162
no
152
12
12 466
15 170
72 890
917
400151
342 832
619 394
597
853
2 527
54195
72 982
400151
516
Tab. 5 (forts.)- Vin- och spirituösa
-
1
2
*
i
5
«
7
8
Vin- och spirituosa-  handlames
hemort
Sprit, reducera
1 t i 1 1
5 0 •/
Behållning
d. S1/is 1910
liter 1 kr.
I n k
p t
Summa
liter
Inom landet
liter |
kr.
Dir
impo
liter
ekt
rterat
kr.
Stockholm ........................
11239
11323
1 708 639
1 693 739
4 624
7 108
1 724 502
Göteborg...........................
7 580
7 940
861 436
831 831
—
—
869 016
Malmö ..............................
4 767
4 669
486 516
474 154
—
—
491283
Giifle.................................
14 507
14 573
357 577
355 497
—
—
372 084
Karlskrona ........................
1825
1825
147 148
146 290
—
—
148 973
Ofriga städer .....................
9 409
10 510
575 444
553 248
2 310
4 793
587 163
Hela riket
49 327
50 840
4136 760
4 054 759
6 934
11901
4193 021
1
2
3
5
6
7
8
W h 1 s k
T
Vin- och spirituosa-  handlames
hemort
I n k
p t
Tillver-  kat ge-  nom för-  skäring
eller an-  norledes
liter
Behå
d. 8l/i
liter
lning
1910
kr.
Inom landet
liter |
kr.
Dir
impo
liter
ekt
rterat
kr.
105 337
272 115
10 588
42 542
111 386
335 427
49 793
35 834
89 907
23 350
77 711
73 084
210 580
14 209
14 124
39 439
1074
4 636
31 276
88 565
3 618
6 262
15 682
9 702
24 767
_
6 974
19 692
_
11 259
30 690
Öfriga städer .....................
18 854
49 740
7 042
20 067
20 014
53 608
10 909
Hela riket
187 385
486 575
42 054
144 956
256 721
743 637
78 529
517
handlarnes varuomsättning åp 1911.
9
10
n
12
13
14
15
16
17
|
S
p r 1 t, red
u c e r a
d till 50 °/0
P ö r s & 1
t
Använt
för egen
tillverk-  ning
i
Inom
landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. M/u 1911
Summa j
i
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
21 885
22 878
400
132
1 674 291
8 920
19 006
18 899
1 724 502
—
—
—
—
860 731
100
8185
8 584
869 016
2 500
2 400
—
480 493
—
8 290
9 211
491 283
183 767
180 092
—
—
128 365
—
59 952
51 511
372 084
—
—
—
—
145 121
3 852
3 274
148 973
29 943
27 918
—
—
541 712
86
15 422
14 777
587 163
238 095
233 288
400
132
3 830 713
9106
114 707
106 256
4 193 021
9
10
ii
12
18
ii
15
16
17
18
Whig
k y
Försålt
Öfver-
mål
Summa
Inom landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. s,/u 1911
Summa
liter
liter
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
1 167
278 271
188 728
778 210
131
458
3 315
86 097
211 351
278 271
60
146 537
110 621
435 343
—
—
782
35134
96 310
146 537
—
50 092
35 954
143 420
—
—
403
13 735
33 310
50 092
—
15 964
9 671
37 469
—
—
6 293
14 845
15 964
—
18 233
8 917
34 208
—
—
—
9 316
23 848
18 233
1
56 820
37 024
117 732
—
—
46
19 750
48 949
56 820
1228
565917
390915
1546 382
131
458
4 546
170 325
428 613
565 917
518
Tab. 5 (forts.). Vin- och spirituösa''
Vin- och spirituosahandlarnes
hemort
2
3
4
5
*5
7
8
lonja
k
Behållning
d. S1/u 1910
liter i kr.
Inköpt
Tillver-  kat ge-  nom för-  skäring
eller an-  norledes
liter
Inom
liter
landet
kr.
Direkt
importerat
liter 1 kr.
435 351
1 080 396
118 518
204 431
255 558
924 472
1 463 139
186 599
445 435
272 539
424 490
196 705
600 145
857 934
79 798
169 291
—
—
82 665
296 714
451 845
73 415
166 219
—
—
70 070
196 098
92 151
36 959
98 094
112
873
57 420
174 963
221 230
78 627
193 009
63 418
155 640
74 014
266 463
430 820
890 749
2 152 444
454587
785 434
736 432
2 458 855
3 517119
Stockholm.....
Göteborg .....
Malmö ........
Galle ...........
Karlskrona...
Ofriga städer.
i
2
3
*
5
6
7
8
Rom
och
a r r a k
Tillver-
Vin- och spirituösa-
I n
£ ö p t
kat ge-
liandlarnes
Behållning
nom för-
hemort
d. a,/u 1910
Inom
landet
Direkt importerat
s käring
eller an-
norledes
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
Stockholm........................
217 651
434 358
4 244
9174
397 404
834 343
80 836
Göteborg .......................
27 994
44144
16 407
24 335
85 165
182 756
16 959
Malmö ...........................
11906
22 046
—
—
23 333
51 337
2 584
Gäfle ..............................
8137
15120
—
—
10 650
23 084
—
Karlskrona........................
5 835
10 301
246
415
7 198
16 195
—
Ofriga stader.....................
68 739
72 473
1369
2135
174 668
342 219
3 573;
Hela riket
340 262
598 442
22 266
36 059
698 418
1 449 934
103 952
519
handlarnes varuomsättning år 1911.
9
10
ii
12
18
14
15
16
17
18
Konjak
Försålt
Öfver-
mål
Summa
Inom
landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. 81/n> 1911
Summa
liter
liter
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
4122
2 276 688
1 905 566
5 034 899
2 885
5 800
26 756
341 481
893 217
2 276 688
—
1 513 777
1 285 848
2 774 824
—
—
6 827
221 102
559 945
1 513 777
—
614 308
519 763
1 271 077
—
—
948
93 597
199 353
614 308
—
235 636
143 587
332 467
—
—
—
92 049
228 775
235 636
1090
316 811
274 952
832 785
—
—
—
41 859
101 322
316 811
367
647 246
538 382
1 267 245
—
—
905
107 959
270 983
647 246
5579
5604 466
4 668 098
11513 297
2 885
5 800
35 436
898 047
2 253 595
5 604 466
9
10
ii
12
13
14
15
16
17
18
19
Rom
och
ärra
k
!
Försålt
Öfver-
mål
Summa
Inom
landet
Exporterat
för egen
tillverk-  ning
Under-
mål
Behållning
d. a‘/iä 1911
Summa !
liter
liter
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
112
700 247
56 038
132 693
4 631
4 790
402 398
5 403
231 777
463 977
700 247
—
146 525
41 909
83 512
—
—
68 315
863
35 438
58 422
146 525
100
37 923
7 702
18 507
—
—
17 677
19
12 525
24 007
37 923
—
18 787
3 783
8 699
—
—
6 344
—
8 660
16 832
18 787
—
13 279
1 712
3 687
—
—
4 468
—
7 099
12 712
13 279
13
248 362
8 499
18 496
—
—
145 672
57
94134
94 798
248 362
225
1165123
119 643
265 594
4 631
4 790
644 874
6 342
389 633
670 748
1165123
520
Tab. 5 (forts.). Vin- och spirituösa
-
1
2
8
i
5
6
8
P n n s c
b
Vin- och spirituosa-  handlarnes
hemort
Behållning
d. 81/i» 1910
Inköpt
inom landet
Tillverkat
genom
förskäring
eller
annorledes
Öfver-
mål
Summa
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
Stockholm........................
432 591
417 732
102 793
162 398
1 499 796
4178
2 039 358
Göteborg ........................
119 778
123 339
63 875
102 865
347 168
265
531 086
Malmö ...........................
66 512
85 570
93 579
147 100
73 965
—
234 056
Galle ..............................
25 571
21 866
—
—
32 506
—
58 077
Karlskrona........................
13 935
14 796
24 511
31434
21 960
—
60 406
Öfriga städer ..................
330 347
337 720
97 311
120 409
661 497
14
1 089 169
Hela riket
988 734
1001 023
382 069
564 206
2 636 892
4457
4012152
1
2
8
*
1
5
1 6
1 7
1 8
Annan likör
Tillver-
Vin- och spirituösa-
kat ge-
handlames
Behållning
nom för-
hemort
d. B1/n> 1910
.Direkt
skäring
importerat
eller an-
norledes
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
Stockholm........................
66 026
216 846
11328
28 357
36 245
230 753
74 688
Göteborg ........................
10 486
48 867
9 484
21 873
7 862
43 391
4 839
Malmö ...........................
3 781
19 670
438
1 163
5 344
34 832
—
Gäfle ..............................
1 734
10 005
226
450
1091
6 815
75
Karlskrona........................
4 441
13 338
69
122
1530
9 610
5 225
Öfriga städer.....................
6 209
32 007
869
4 600
7109
49 102
1200
Hela riket
82677
340 733
22 414
56 565
59181
374 503
86 027
521
handlarnes varuomsättning är 1911.
9
10
1 ii
12
18
14
16
16
Punsch
Försålt
Inom landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. sVia 1911
Summa
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
1 515 060
2 470 440
35 719
69 698
46 073
442 506
424 690
2 039 358
388 752
656 912
6 679
11924
7 796
127 859
132 548
531 086
162 023
306 554
330
700
544
71159
77 621
234 056
34 804
55 903
336
618
—
22 937
19 680
58 077
34 801
53 889
2 520
3 780
—
23 085
23 489
60 406
743 465
1 471 466
18156
34 324
373
327 175
333 918
1 089 169
2 878 905
5015164
63 740
121044
54 786
1 014 721
1011946
4 012 152
9
1
i°
1 i*
12
13
14
15
16
17
18
Ann
an 1 1 k ö
r
Försålt
Öfver-
mål
Summa
Inom landet
Exporterat
Under-
mål
Behållning
d. “/n 1911
Summa
liter
liter
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
348
178 635
118 535
445 102
1376
2 970
3 987
54 737
211 680
178 635
62
32 733
21 514
85 278
—
—
405
10 814
50 371
32 733
—
9 563
4 371
23 522
—
—
6
5186
26 188
9 563
—
3126
1582
7 727
—
—
—
1 544
8 883
3126
—
11 265
5 025
25 278
—
—
—
6 240
24 716
11265
—
15 387
8 533
49 380
—
—
16
6 838
34 721
15 387
410
250 709 |
159560
636 287
1376
2 970
4414
85 359
356 559
250 709
522
Tab. 5 (forts.). Vin- och spirituösa
-
1
2
3
*
3
6
7
8
Vin (in
k 1. b ä
r- o c
ti f r u k
t s a f t)
Vin- och spirituösa-
Inköpt
Tillver-  kat ge-
handlarnes
Behållning
nom för-
hemort
d. al/u 1910
Inom
landet
Direkt importerat
skäring
eller an-
norledes
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
liter
Stockholm....................
1 418 631
2 803 862
182 914
206 382
853 203
2 704 713
489 494
Göteborg .....................
465 891
715 130
466 823
397 994
328 410
774 785
504 362
Malmö ........................
327 603
399 726
31 228
17 317
184 122
461 507
12 098
Gäfle ...........................
80 920
156 957
947
898
45 637
104480
6 924
Karlskrona.....................
82 172
223 789
3 882
5 668
47 420
132 994
—
Öfriga städer..................
312 610
540 637
34 688
51024
202 478
500 528
48 615
Hela riket
2 687 827
4 840101
720 482
679 283
1 661270
4 679 007
1061393
1
3
3
*
5
6
7
Malt- c
c h lä
skedrycke
r
Vin- och spirituosa-  handlames
hemort
Behållning
d. 01/» 1910
I n k
Inom landet
ö p t
Direkt importerat
liter
kr.
liter
kr.
liter
kr.
Stockholm ......... .......
5 946
3 986
459
913
23 074
11088
Göteborg...................
—
—
—
—
—
—
Malmö........................
—
—
—
—
—
—
Gäfle...........................
5
8
—
—
48
72
Karlskrona ..................
—
—
—
—
—
—
Öfriga städer ...............
691
957
28 999
19 840
2 440
2 074
Hela riket
6642
4951
29 458
20 753
25 562
13234
523
handlarnes varuomsättning är 1911.
9
10
n
12
13
14
15
16
17
18
19
Vin (inkl. b ä
r- o c
li fru
k t s
a f t)
P ö r s å
1 t
Öfver-
mål
Summa
Inom
landet
Exporterat
för egen
tillverk-  ning
Under-
mål
Behållning
d. S''/I3 1911
Summa
liter
liter
liter
kr.
liter
kr.
liter
liter
liter
kr.
liter
682
2 944 924
1 415 820
3 314 049
750
1 293
90113
25 963
1 412 278
3 084 586
2 944 924
640
1 766 126
1 139 603
2 221 952
175
1086
127 602
6 301
492 445
901 223
1 766 126
—
555 051
185 243
454 766
—
—
—
593
369 215
500 568
555 051
—
134 428
45 733
157 630
—
—
4 262
—
84 433
156 896
134 428
—
133 474
47 802
169 193
—
—
—
—
85 672
174 345
133 474
18
598 309
270 223
702 127
—
—
347
675
327 064
567 367
598 309
1340
6132 312
3104 424
7 019 717
925
2 379
222 324
SI
IS
2 771 107;6 384 985
6 132 312;
8
9
10
ii
12
13
14
M a
It- och
1 ä s k e
dryck
e r
Summa
Försålt inom landet
Undermål
Behållning
d. *Vn 1911
Summa
liter
liter
kr.
liter
liter
kr.
liter
29 479
22 969
15 881
1071
5 439
4 431
29 479
—
—
'' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
53
49
94
—
4
6
53
—
—
—
—
—
—
—
32130
30 774
23 758
—
1356
1649
32130
61662
53 792
39 733
1071
6 799
6 086
61662
524
Tab. 6. Årliga förbrukningen i ett antal främmande länder af
brännvin, Öl och vin pr invånare åren 1906—1910.
enligt dr J. Gabrielssons speciella utredning (se sid. 134).
Länder
Brännvin
liter å 50 °/0
Öl
liter
Vin
liter
Ren alkohol
liter
Norge ....................................
2* *87
18*43
ris
2*3 7
Danmark.................................
10''4 i
36-16
1*50
6*82
Finland .................................
2''3i
7*82
0*61
1*56
Europeiska Byssland ..............
6-09
6*52 *)
0*86
3*41
Tyska riket..............................
7''29
104*98
4*7 6
7*47
Nederländerna .............. .........
7-16 *)
27*28
1*55
5*oi
Belgien .................................
5*4 7
220*82
5*16
10*58
Storbritannien och Irland .........
4''17
123*06
1*23
9*6 7
Frankrike.................................
8*8 2
71*66 »)
144*00
22*93
Spanien .................................
3*24
84*05
69*50
14*02
Portugal .................................
1*0 4 *)
0*95 4)
92*58 a)
12*59
Schweiz .................................
3*8 2 a)
69-01
55*65
13*71
Italien ....................................
1*02
1*63
128*58
17*29
Österrike-Ungem .....................
8*20
34*16
19*84
7*68
Bumänien ..............................
5*50
2*39
23*6 2
5*20
Bulgarien ..............................
0*62 2)
3*48
25*74
3*02
Serbien .................................
8*io °)
3*68
20*21
...«)
Grekland.................................
1*68
0*82
100*04
13*87
Brittiska Sydafrika ..................
1*91
5*71 7)
3*76
1*85
Australien ..............................
4*04 a)
55*56
2*38
5*65
Nya Zeeland ...........................
3*9 7 a)
44*78
0*94
4*61
Japan ...................................
0*60
0*47
15*14 6)
2*36
Amerikas Förenta Stater............
5*51
76*25
2*8 7
6*89
Canada....................................
4*23 8)
22*61
0*42 8)
3*31
Brasilien l0)..............................
1*44
4*71
Argentina10) ...........................
8*44 n)
3*14
41*56
10*21
Chile10) .................................
12*26
91*24
* * *
!) Öl och mjöd under åren 1906—1909. — *) Medeltal för åren 1906—1909. —
*) Häri ingår cider med 34''15 liter. — 4) Beräknadt på grundvalen af G. Sundbärgs
siffra för totalförbrukningen under äldre tid. — 6) Beräknadt på grundvalen af uppgifter
å totalförbrukningens kvantitet, medan däremot alkoholhalten icke är med säkerhet
känd. — 8) Jfr föregående anmärkning. — 7) Medeltal för åren 1908—1910. — 8) Häri
ingår vin med endast 0*04 liter. Återstoden utgöres af den af ris beredda nationaldrycken
saké, som i alkoholstyrka närmast motsvarar vinet. — °) Medeltal för åren
1905/06 och 1907/08—1909/10. — 10) Beräkningen omfattar ej hela femårsperioden och
grundar sig delvis på siffror jämväl för något äldre tid. — n) Medeltal för åren 1896—1900.
525
KUNGL. MAJ:TS OCH RIKETS
KOMMERSKOLLEGIUM.
Frågeformulär A.
för Brännvinsbrännerier.
Hit höra två bilagor.
Konfidentiellt
enl. Tryckfrihetsförordningen
§ 2 mom. 4 punkt 11.
Stadfäst d. w(< 1912.
Uppgift från...............................................................................bränneri,
beläget i.................................... af ............................................län.
När anlades bränneriet? År .............
Frågor:
Svar:
I. Ägare och tillverkare.
Uppgifterna böra afse förhållandena
d. 1 okt. 1911.
Hvem äqer brännei-iet?...........
Tillverkarens fullständiga firmanamn? .
.........................................................1
Om tillverkningsfirman är ett handels-  bolag, uppgifves jämlikt vederbörlig
anmälan till handelsregistret antalet
i
bolagsmän..................
............... st.
Om tillverkningsfirman är en ekonomisk
förening, uppgifves enligt lagstadgad
förteckning antalet medlemmar.....
............... st.
Om tillverkningsfirman är ett aktiebolag,
uppgifves enligt registerboken antalet
aktieägare.................
............... st.
När började den angifna firman drifva
bränneriet?.................
År ............ |
II. Fastigheter och lokaler.
Anmärkningar, rörande efter tillverk-  ningsårets slut eventuellt inträffade för-  ändringar: .......................................
År bränneriet direkt förbundet med jord-  bruk, drifvet af tillverkningsfirman? . .
I jakande fall torde arealen af den af till-  verkningsfirman (för föreningar, af dess
medlemmar) brukade odlade jorden an-  gifvas.....................
.................. hektar.
Särskilda taxeringsvärdet å bränneriet
med därtill hörande administrations- och
ekonomibyggnader af alla slag (dock ej
eventuellt befintligt reningsverk) äfven-  som å brännerinederlagsbyggnader med
däri befintliga cisterner..........
Anm. I händelse bränneriet.^ och därmed
sammanhörande ekonomibyggnaders värde
i taxeringslängden är sammanräknadt med
värde af jordbruksfastighet eller lägenhet
(Jfr K. Förordningen ang. bevillning af fast
egendom m. m. d. 28 okt. 1910 § 6) eller med
värde af annan fastighet, som ej tages i an-  språk af brännerirörelsen, torde den del af
det sammanlagda taxeringsvärdet, som kan
anses hänföra sig till själfva bränneriet med
därtill hörande lokaler, approximativt an-  gifvas här ofvan samt liär nedan uppgifvas
aet totala taxeringsbelopp, i hvilket Drän-  neriet ingår........................
.................. kr.
.................. kr.
v
526
I
Frågor:
Svar:
Brandförsäkringsvärde å brfinneriet med därtill hörande
administrations- och ekonomibyggnader m. m.
Då reningsverk finnes vid bränneriet, torde det särskilda
taxeringsvärdet därå med till verket hörande
administrations- och ekonomibyggnader af alla slag
äfvensom å eventuellt befintligt allmänt nederlags
byggnader med däri befintliga cisterner åtminstone
approximativt angifvas.................
Brandförsäkringsvärde å reningsverket med därtill hö
rande administrations- och ekonomibyggnader m. m
Uppskattningsvärde å lösa inventarier för bränneri
driften..........................
Hvilket ungefärligt försäljningspris torde bränneriet
med tillhörande byggnader af alla slag betinga, om
hänsyn ej tages till den nuvarande användningen?
Om bränneriet med tillhörande byggnader af alla slag
är beläget å fri och egen grund, torde själfva
tomtens värde åtminstone approximativt angifvas .
1 händelse bränneriet ej äges af tillverkningsfirman,
torde uppgifvas: hyrestidens längd..........
hyresbeloppet pr år räknadt. . . .
Anm. Skulle hyresaftalet afse äfven annan fastighet än
den, som tages i anspråk för själfva bränneridriften, torde
här ofvan införas den del af hyresbeloppet, som må beräknas
skäligen utgå för enbart bränneriet med tillhörande
ekonomibyggnader, och härnedan angifvas hela det årliga
hyresbeloppet................................
kr.
......... kr.
......... kr.
......... kr.
... kr.
.......... kr.
.år. Hyrestid, utg. d. / 19
.......... kr.
kr.
III. Tillverkningen.
Antalet tillverkningsdygn under tillverkningsåret 1910
-1911..................... ......
Bränneriet stod stilla....................
Användt bränsle.......................
Förbrukade råvaror'' och tillverkningskvantiteter
specificeras å Bil. 1.
från d.......... till d..........
stenkol, ved, torf, sågaffall
och sågspån.
(Det rätta understrykes.)
IV. Brännerirörelsens ekonomi.
I Obs. Detta kapitel ifylles i den utsträckning de särskilda bränneriernas bokföring medgifver.
I. Utgifter och inkomster under tlllverknlngsårct 1910—1911.
Utgifter:
Råvaror (Jfr Bil. 1) för själfva produktionen
af råbrännvin..........
Glas (buteljer m. m.)...........
Kork.....................
Andra utensilier (etiketter, kapsyler m. m.)
Löner och arfvoden............
Kronor.
Hyror för fabrikslokaler.........
Räntor å upplånadt kapital ‘)......
Tillverkningsskatt med afdrag af resti
tutioner.
.................
Kronoutskylder...............
Kommunalutskylder............
Ofriga utgifter (bränsle, fat m. m.) . . .
Vinst- och förlustkonto .
Summa
Inkomster:
Försålda varor (Jfr Bil. 1)
Räntor...........
Vinst- och förlustkonto .
Summa
Kronor.
Anm. Summan på utgiftssidan bör öfverensstämma med summan på inkomstsidan.
J) Härmed förstås allt för brännerirörelsen anskaffadt kapital, hvarå ränta, oberoende af
rörelsens vinst, utbetalas, samt därjämte varuskulder.
527
II. Tillgångar och skulder.
i Då flera verk drifvas såsom ekonomisk
| enhet, torde denna tablå ifyllas endast å
en af de blanketter, hvarå de särskilda
verken redovisas.
1
Tillgångar:
Fastigheter (inkl. fasta inventarier ’) .
Däraf belöpa sig å skälfva bränneriet
med tillhörande ekonomihus. . . .
Lösa maskiner, redskap och verktyg
för bränneridriften...........
Andra lösa inventarier..........
Lager af råvaror.............
Brännvin på nederlag..........
Fritt disponibelt lager af brännvin . .
Varufordringar...............
Vid slutet af räkenskapsåret
1906—1907
1907—1908
1908—1909
1909—191o| 1910—1911
Kronor.
öfriga tillgångar.............
............1............
Summa kronor
Skulder:
Eget kapital (enskild fabrikants, han-  delsbolags eller ekonomisk förenings
i affären insatta kapital eller aktie-  bolags inbetalta aktiekapital). . . .
j Reserverade medel, hvarå ränta ej de-  biteras ...............
............
Fonder för tjänstemännens och arbetar-  nas bästa................
Upplånadt kapitala)...........
............
Summa kronor
Behållning eller brist?.........
............
............1
............
............1
............
Ännu Detta belopp skall utjämna skill-  naden mellan tillgångar och skulder.
i
Årsvinstens användning:
Afskrifning å fastigheter........
däraf å fabrikslokaler .
å lösa inventarier.....
däraf å maskiner, red-  skap och verktyg för fa-  briksdriften ........
| Reserveradt................
Disponibel vinst..............
Summa kronor
*) Härmed förstås sådana inventarier,
§ 3 äro att räkna till fast egendom.
8) Härmed förstås allt för bränneriröre
rörelsens vinst, utbetalas, samt därjämte vai
hvilka en
Isen anski
uskulder.
.. lagen on
iffadt kapi
i fast egen
tal, hvarå
...........|............
dom d. 24 maj 1895
ränta, oberoende af
528
Frågor:
Svar:
V. Förvaltningspersonal.
Hur stor var förvaltningspersonalen *) vid bränneriet
på hösten 1910?......................
på våren 1911?......................
under sommaren 1911?.................
Däraf ägare, verkställande direktör eller disponent ‘),
verkmästare och förmän, hvilka ej deltaga i arbetet
kontors- och annan förvaltningspersonal.......
Sammanlagda beloppet af under året till förvaltningspersonalen
(inkl. bolagsstyrelse och revisorer) *) utbetalta
aflöningar.....................
Närmare specifikation rörande den egentliga förvaltningspersonalen
å Bil. 2.
:) Då flera verk drifvas af samma firma, torde centralI
förvaltningen redovisas å särskild formulärblankett.
VI. Arbetarepersonal.
Huru stor var arbetsstyrkan (med inräkning af förmän,
som deltaga i arbetet) vid bränneriet
på hösten 1910?....................
på våren 1911?.....................
under sommaren 1911?................
Sammanlagda antalet dagsverken: mans-.......
kvinns-......
Sammanlagda beloppet af under året till arbetare''
personalen utbetalta aflöningar............
Närmare specifikation rörande arbetarepersonalen
å Bil. 2.
VII. Tjänstemäns och arbetares
särskilda förmåner.
Om någon sjukkassa för arbetarna finnes, torde dess
fullständiga namn antecknas..............
I händelse tillverkningsfirman lämnar bidrag till kassan,
torde bidragets årsbelopp angifvas........
Lämnar firman sin personal:
fri läkarevård?...................
» medicin?....................
I händelse firman på annat sätt understödjer arbetarne
vid sjukdom, torde understödets storlek och sättet
för dess utgående angifvas.............
Äro arbetarne af firman olycksfallsförsäkrade ? . .
I jakande fall, på hvilka villkor?..........
Åtnjuta arbetarne af firman några andra extra förmåner,
torde dessa angifvas.............
Lämnar firman sina delägare eller personal fritt brännvin,
torde de allmänna fördelningsgrunderna härför
angifvas.........................
den
Underskrift.
st.
st.
st.
st.
kr.
st.
st.
st.
st.
st.
kr.
kr.
1912
529
Bilaga 1
till Formulär A
Uppgift från
bränneri.
Förbrukade råvaror.
Hvete............ kg.
R&g............... »
Korn ............ »
Hafre............ >
Blandsäd ...... »
Bohvete......... »
Majs ............ »
Ris............... »
Kli ............... »
Potatis ......... hl.
Hvitbetor ...... »
Melass ......... kg.
Betsaft ......... hl.
Maniokarot ... kg.
Gråstärkelse... »
Maltgroddar ... »
Jordnötskakor. »
Sulfitlut......... hl.
S:a värde
Produktion.
1) Råbrännvin
på nederlag vid brän-
neriet den ''/io 1910 x)...... ltr å 50 %
fritt disponibelt lager
den l/io 1910 .......... »
»
tillverkadt under året...... »
»
Transp.......ltr......kr.
öfverförts till allm.
nederlag............ >
»
annorledes försålls....... »
»
fritt utlämnats till
personalen .......... »
_ >
S:a a)......*)ltrå50%
Nettoförsäljnings-
värde.
Af ofvan angifna kvan-  titet har under året
renats..............ltr
denaturerats .......... >
—
exporterats orenadt...... »
kr.
S:a b) ...... ltr.. . , kr.
På nederlag d. ''/io 1911......J) ltr
Fritt disponibelt lager
d. >/io 1911 ............ »
S:a c)......ltr å 50 %
Anm. Summa b + summa e böra
tillsammans utgöra summa a.
Transp.......ltr......kr.
*) Utan afdrag af de 2 o/o, som äro skattefria.
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
34
Egen produktion
Köpt inom landet
Importerat
Summa
kvantitet
Kvantitet
Värde Er.
Kvantitet
Inköps-  pris inkl.
frakt Kr.
Kvantitet
Inköps-  pris inkl.
frakt o.
tull Kr.
............
............
_
530
2) Renadt brännvin
på lager d. */io 1910 .........ltr å 50%
tillverkadt under året ......... »
»
S:a ......... ltr å 50 %
Af ofvan redovisade kvantitet
renadt brännvin har
denaturerats . .
framställts finkelolja,
hvaraf
sålts inom
landet . .
exporterats
försålts inom lan
det
till bränn
vinsförsälj
ningsbolag
till andra af
nämare
exporterats . . .
fritt utlämnats
till personalen
Nettoförsälj
ningsvärde
.
ltr -i kr.
S:a
Lager d. J/io 1911
. ltr
. kr.
Af det förut under 1) och 2) redovisade
3) Denaturerade brännvinet
Nettoförsäljningsvärde
-
har under året
exporterats......
försålts inom landet
.........
4) Ren jäst........
hvaraf sålts.....
> framställts ..
med ett
värde af
ltr .
kg.
kr.
kr.
...... » pressjäst,
nettoförsäljnings''
5) Biprodukter (drank) .
Nettoförsäljningsvärde .
hl.
kr.
Till hvilket literbelopp ä 50 % skulle bränneriet
kunna öka sin årstillverkning af
råbrännvin utan att anläggningen ut
vidgades? ....................ltr
Huru mycket råbrännvin å 50 %
skulle verket kunna rena pr
år utan att anläggningen utvidgades?
....................
Bilaga 2
till Formuläret A.
Uppgift från................................................................................... bränneri.
Då flera verk drif vas af samma firma, torde centralförvaltningen redovisas å särskild formulärblankett.
Löne- och arbetsförhållanden under tillverkningsåret 1910—1911 för förvaltnings- och arbetarepersonalen.
Namn
Ålder.
Antal år
W
C:
0
B
ii
B
P
a
<
ii
>r
<
w
B
p
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
Antal hemmavarande
personer att försörja
Yrkesspecialitet (ifylles
med ledning af å baksidan
upptagna förteckning)
Yarit sysselsatt i bränneri-
industri. Antal år
Yarit anställd lios nu-
| varande arbetsgivare.
Antal år
I arbete under året (enligt
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under året
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olycksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.). Värde
Kronor
Antal sjukdagar under året
Sjukdomens beskaffenhet
Sysselsättning under den
tia bränneriet eventuellt ej
varit i verksamhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än vid brän-  neriet (jordbruk m. m.). En-  ligt den redovisades egen
uppgift. Kronor
Anmärkningar
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kronor
Förvaltningspersonal..
(Jfr Form. A, Kap. V).
.........
.........
i
i
i
i
i
.........
!
i
!
i
j
i
......i......
i
i
i
1
.....i ..
i
i
i
i
i
i
.........1.........!......
i
Vänd!
.
Namn
Ålder
Antal år
Ce
p
B
ii
B
p
p
*
ii
K
2.
B
0
V
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
Antal hemmavarande
personer att försörja
Yrkesspecialitet (ifylles
med ledning af här nedan
upptagna förteckning)
Varit sysselsatt i bränneri-
industri. Antal år
Varit anställd hos nu-
varande arbetsgifvare.
Antal år
I arbete under året (enligt
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under året
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olycksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.). Värde
Kronor
Antal sjukdagar under året
Sjukdomens beskaffenhet
Sysselsättning under den
tid bränneriet eventuellt ej
varit i verksamhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än vid brän-  neriet (jordbruk m.m.). En-  ligt den redovisades egen
uppgift. Kronor
Anmärkningar
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kronor
Arbetarepersonal ......
(Jfr Form. A, Kap. VI).
......
...
......
.....
......
.........
.........
;;;;;;;;;;;;
............
Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas, böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid däraf) varit anställda.
De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas, utan skall upptagas till det exakta belopp, som framgår
ur aflöningsböckerna. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet (ex. fri bostad,'' angifvas i anmärkningskolumnen.
Specifikation af lirännerlpersonalens yrkesverksamhet.
Förvaltningspersonal.
Arbetarepersonal.
Innehafvare!!.
Brännmästare och förman, som deltager i arbetet.
Verkställande direktör.
Maskinist.
Disponent.
Eldare.
Kamrer.
Mäskare.
Bokhållare.
Apparatförare.
Kontorsbiträde.
Mältare.
Kassakontrollant.
Drank- och potatismätare.
Verkmästare och förman, som ej deltager i arbetet.
Arbetare.
Lagerbokhållare.
532
533
!
KUNGL. MAj:TS OCH RIKETS
KOMMERSKOLLEGIUM.
Frågeform ul&r C
för Bränirrinsförsäljningsbolag.
Härtill hör en bilaga med en underbilaga
Stadfäst d. ''*/* 1912
Uppgift från
Frågor:
I. Bolagets organisation.
Bolagets fullständiga firmanamn.....
Om bolaget är ett handelsbolag, uppgifves
jämlikt vederbörlig anmälan till handelsregistret
antalet bolagsmän.......
Om bolaget är ett aktiebolag, uppgifves
enligt registerboken antalet aktieägare
När började bolaget under nuvarande
firma utöfva sin verksamhet?......
n. Fastigheter och lokaler.
Det sammanlagda taxeringsvärdet å bolagets
fasta egendom, såsom magasinsoch
lagerbyggnader, värdshus, kallreningsverk,
kontorslokaler samt för personalen
afsedda boningshus.......
Det sammanlagda brandförsäkringsvärdet
af bolagets fasta egendom . . .
Då bolaget äger eget kallreningsverk,
torde dess särskilda värde åtminstone
approximativt angifvas..........
Uppskattningsvärde å lösa inventarier .
Hvilket ungefärligt försäljningspris torde
bolagets fastigheter betinga, om hänsyn
ej tages till den nuvarande användningen?
...................
Med hvilket belopp ingår häri tomtvärde ?
Sammanlagda beloppet af hyror för af bolaget
disponerade men ej ägda lokaler
Huru stor del af detta hyresbelopp kan
anses afse hyra för bostäder åt personalen?
....................
Svar:
Uppgifterna böra afse förhållandena d. «/u 1911.
st.
................. st.
År ..............
Anmärkningar rörande under år 1912
eventuellt inträffade förändringar:
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
534
in. Varuomsättning år 1911.
Varuslag
i
2
3
4
5
Behåll-  ning
d. ai/i*
1910
Inköpt
Till-
verkat
genom
för-
skäring
eller
annor-
ledes
öfver-
mål
S:a liter1)
inom Sverige
inalles
däraf från
innehafvare
af utminu-  teringsrätt.
airekt
Brännvin, renadt, re-  duceradt till 50 °/°:
liter . . . .
värde’), kr.
Brännvin, andra slag
(kryddadt. akvavit
m. m.): liter å 50°/°
värde, kr.
Sprit, reduc. till 50 °/o:
liter . . . .
....
....
_
värde, kr.
Whisky: liter . . . .
värde, kr.
Konjak:
liter . . . .
värde, kr.
Rom och arrak:
liter . . . .
värde, kr.
Punsch:
liter . . . .
_
...
_
_
_
Annan likör:
liter ....
värde, kr.
Vin (inkl. bär- och
fruktsaft):3)
liter . . . .
...
...
_____
_____
Maltdrycker, utom
svagdricka:
liter . . . .
värde, kr.
Läskedrycker (inkl.
svagdricka):
liter . . . .
värde, kr.
_
S-n
*) Summorna i kolumnerna 5 och 10 skola med hvarandra öfverensstämma.
*) Inköpta varor skola angifvas till sitt pris för platsen, där bolaget utöfvar sin v<
således inklusive frakt och tull. Jfr K. Kontrollstyrelsens kungörelse ang. brännvii
räkenskaper den 15 maj 1909.
8) Vin öfver 25 °/0 alkoholhalt hänföres under likör.
irksamliet,
isbolagens
535
III. Varuomsättning år 1911.
Varuslag
6
|
1
|
8
|
9
|
10
Försålt
An-
vänt
för
egen
till-
verk-
ning
Under-
mål
Behåll-  ning
d. «/it
1911
S:a
liter*)
i eg
utminu
hela
belop-
pet
en
tering
dftraf
utom
kom-  munen i)
i egen
ut-
skänk-
ning
till eller
genom
inneh. a(
utminu-  te rings*
rätt.
expor-
terat
Brännvin, renadt, re-  ducera^ till 50 %:
liter.....
värde 8), kr.
Brännvin, andra slag
(kryddadt, akvavit
in. m.): liter å 50 %
värde, kr. .
Sprit, reduc. till 50 %
liter....
värde, kr.
Whisky: liter. . . .
värde, kr.
Konjak: liter. . . .
värde, kr.
Rom och arrak:
liter ....
värde, kr.
Punsch: liter. . . .
värde, kr.
Annan likör:
värde, kr.
Vin (inkl. bär- och
fruktsaft):4)
liter....
värde, kr.
Maltdrycker, utom
svagdricka:
liter. . . .
....
värde, kr.
Läskedrycker (inkl
svagdricka):
liter....
värde, kr.
*) Här upptagas först
*) Summorna i kolur
s) Försålda varor sk
kungörelse ang. brännvi
4) Vin öfver 25 % all
1 —
relsens
indelser
nnen 5
ola ang
nsbolagc
toholha]
till etisk
>ch 10 sl
ifvas ti
ms räke
t hänföi
lida förl
cola me
1 sitt n
nskaper
es unde
>rukare
d hvarå
ettoförs
den 15
r likör.
utom ko
ådra öfv
äljnings
maj 190J
S:a
mmunen.
erensstämma.
pris. Jfr K. Ko
.
liter *)
ntrollsty
536
IV. Bolagets ekonomi.
I. Utgifter och Inkomster år 1911.
Utgifter.
Inköpta dryckesvaror, socker m. m.
för egen tillverkning.......
Glas, buteljer m. m..........
Kork................
Andra utensilier (etiketter, kapsyler
m. m.)............
Krono]
Inkomster.
Afgifter för öfverlåtna rättigheter
(1905 års förordn. § 17, 2):
a)
till utskänkning med skyldig-
het att inköpa all spirituösa
hos bolaget...........
b)
till utskänkning utan skyldig-
het att inköpa all spirituösa
hos bolaget...........
c)
till minuthandel........
Försålda varor......
Kronor
Löner och arfvoden........
Lokalhyror............
Räntor på upplånadt kapital1). . .
Räntor
Afgift för .........ständiga försälj-
ningsrättigheter..........
öfriga utgifter (bränsle, fat, punsch-  stämplar m. m.)..........
S:a kronor
Vinst..................
gifter böra fullt utjämnas
S:a kronor]
Anm. Summorna för inkomster och ut;
visade vinsten.
S:a kronor
genom der
redo-
II. Tillgångar och skulder.
Tillgångar.
Fastigheter (inkl. fasta inventarier, jfr K.
förordn. om fast egendom d. 24 maj
1895 § 3j................
Den 30
sept. eller
31 okt.8)
Den 31 december
1907
1908
|
1909
1910
1911
Lösa inventarier...........
Lager af varor...............
Varufordringar.................
Ofriga tillgångar...............
S:a kr.
Skulder.
Eget kapital (handelsbolags insatta kapital
eller aktiebolags aktiekapital)......
Reserverade medel, hvarå ränta ej debiteras
Fonder till tjänstemäns eller arbetares bästa
Upplånadt kapital'').............
S:a kr.
0 Härmed förstås allt för rörelsen anskaffa
vinst, utbetalas; äfvensom varuskulder.
8) Den *7# för bolag i städer, den 8,/io för bo]
dt kapita
ag å lanc
l, hvarå r
sbygden.
äntå, ober
oende af
•öreisens
537
Behållning, innan afskrifningar gjorts kr.
Detta belopp skall utjämna skillnaden mel-  lan tillgångar och skulder.
Årsvinstens användning:
Afskrifning å fastigheter.........
å lösa inventarier......
Reserverat..................
Den 30
sept. eller
.31 okt.
Den 31 december
1907
1908
1909
|
1910
1911
Disponibel vinst till fördelning......
S:a kr.
V. Tjänstepersonal.
Huru stor var förvaltningspersonalen den
31 dec. 1911?.............
‘
Huru stor var den af bolaget direkt af-  lönade arbetarepersonalen d. 31 dec.
1911?.................
Sammanlagda beloppet af under år 1911
till tjänstepersonalen (inkl. bolagssty-  relse och revisorer) utbetalta löner. . .
................... kr
Häraf till bolagsstyrelse och revisorer . .
Närmare specifikation rörande den
egentliga förvaltnings- och arbetare-  personalen meddelas i Bilaga.
VI. Tjänstepersonalens särskilda
förmåner.
Om någon sjukkassa för personalen finnes,
torde dess fullständiga namn antecknas
kr
I händelse bolaget lämnar bidrag till denna
kassa, torde bidragets årsbelopp angifvas
Lämnar bolaget sin personal
fri läkarevård?...............
fri medicin ?................
I händelse bolaget på annat sätt under-  stödjer arbetare vid sjukdom, torde
understödets storlek och sättet för dess
utgående angifvas.............
Äro arbetarna af bolaget olycksfallsför-  säkrade?..................
I jakande fall, på hvilka villkor?.....
Åtnjuta arbetarne af bolaget några andra
extra förmåner, torde dessa angifvas .
Lämnar bolaget sin personal fritt bränn-  vin, torde de allmänna fördelningsgrun-  derna härför angifvas...........
»
*
d.........1912.
Underskrift.
_
Bilaga
till Formuläret C.
C7X
CO
00
Uppgift från ...................................................................................................
Löne- och arbetsförhållanden år 1911 för af bolaget direkt aflönad tjänstepersonal.
Obs. Tjänstepersonal, som afiönas af föreståndare, redovisas å särskild underbilaga, en för hvarje särskild! försäljningsställe.
Namn
i
Ålder.
Antal år
H
C5
P
B
ii
B
P
p
**
<
ii
K
<
B’
B
&
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
|
Antal hemmavarande
personer att försörja
Yrkesspecialitet (ifvlles
med ledning af å baksidan
upptagna förteckning)
Varit sysselsatt i brännvins
j
försäljning. Antal år
Varit anställd hos nu-
varande arbetsgivare.
Antal år
I arbete under 1911 (enligt
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under 1911
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olycksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.).
Värde Kr.
Antal sjukdagar år 1911
Sjukdomens beskaffenhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än hos bolaget,
enligt den redovisades
egen uppgift
Anmärk-
ningar
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kr.
Förvaltningspersonal .
(Jfr Form. C, Kap. V).
Namn
Ålder. År
W
C:
D
B
ii
B
V
p
V
<
ii
K
ä
p
p
P
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
Antal hemmavarande
|
personer att försörja
Yrkesspecialitet (ifylles
med ledning af här nedan
l
upptagna förteckning)
<1
9
»3.
2= «*■
2 ÖB
B •
cSs.
**■
► er
d a
Pa
■“B
fg''
OD
Vant anställd hos nu-
varande arbetsgifvare.
1
Antal år
I arbete under 1911 (enligt
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under 1911
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olvcksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.).
Värae Kr.
Antal sjukdagar år 1911
Sjukdomens beskaffenhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än hos bolaget,
enligt den redovisades
egen uppgift
Anmärk-
ningar
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kr.
Arbetarepersonal....
(Jfr Form. C, Kap. V).
Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas, böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid däraf) varit anställda. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som aflöningsböckerna utvisa. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet
(ex. fri bostad) angifvas i anmärkningskolumnen.
Specifikation af personalens yrkesverksamhet.
Förvaltningsperson al.
Arbetarepersonal.
Verkställande direktör.
Vid utminutering:
Vid utskänkning (forts.):
Vid lager och ka 11 -
Disponent.
Föreståndare el. förestånderska.
Kökspersonal.
reningsverk:
Kassadirektör.
Kassörska.
Dräng.
Lagerföreståndare.
Kamrer.
Mäterska.
Glasmäterska.
Lagerbokhållare.
Kassör.
Biträde.
Förman, som deltager i arbetet.
Magasinskarl.
Inspektör.
Kontrollör.
Vid utskänkning:
Bokhållare.
Föreståndare el. förestånderska
Kontorsbiträde.
Ordningsman.
Kusk.
.....................
Vaktmästare.
Kassörska.
Öfverkypare.
Serveringstjänare.
Underbilaga
till formuläret C.
Uppgift från Brännvinsförsäljningsbolaget i ...................................................................................
Löne- och arbetsförhållanden år 1011 för tjänstepersonal, som aflönas af föreståndare hos
brännvins för s älj ningsb olag.
XT
Namn
Ålder.
Antal år
W
C«
ö
B
ii
B
»
ö
V
*
ii
K*
M.
5*
0
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
Antal hemmavarande
personer att försörja
Yrkesspecialitet
Varit sysselsatt i brännvins-
försäljning. Antal år
Varit anställd hos nu-
varande föreståndare.
Antal år
I arbete under 1911 (enligt
i
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under 1911
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olvcksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.)
Värde Kr.
Antal sjukdagar år 1911
Sjukdomens beskaffenhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än hos före-  ståndaren, enligt den redo-  visades egen uppgift
Anmärkningar
Kronor
Däraf ackords-  lön. Kr.
......
.........
540
Namn
Ålder.
Antal år
W
O:
B
B
ii
B
&
P
V
<
ii
*
5’
B
P
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
Antal hemmavarande
personer att försörja
Yrkesspecialitet
Yarit sysselsatt i brännvins-
försaljning. Antal år
Varit anställd hos nu-
varande föreståndare.
Antal år
I arbete under 1911 (enligt
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under 1911
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olvcksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.)
Värde Kr.
Antal sjukdagar år 1911
Sjukdomens beskaffenhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än hos före-  ståndaren, enligt den redo-  visades egen uppgift
Anmärkningar
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kr.
Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas, böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven Tcortare tid därnfj varit anställda. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som aflöningsböckernn utvisa. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet
it. ex. fri bostad) angifvas i anmärkniugskolumnen.
(föreståndarens namn).
542
KUNGL. MAJ:TS OCH RIKETS
KOMMERSKOLLEGIUM
Frågeformulär G
för skattepliktiga bry
Hit hör en bilaga med en
Konfidentiellt
enl. Tryckfrihetsförordningen
§ 2 mom. 4 punkt 11.
Stadfäst d. !9/. 1912.
Uppgift från ................................................
beläget i ............................................ af ........
bryggeri,
.....................................län.
När anlades bryggeriet i År ............
Räkenskapsår? kalenderår eller V''»—30/9-
(det Tätta understrykes.)
Frågor:
Svar:
I. Ägare och tillverkare.
Hvem äger bryggeriet?......................
Tillverkarens fullständiga firmanamn..............
Om tillverkningsfirman är ett handelsbolag, uppgifves jämlikt
Uppgifterna böra afse förhållandena d. 31
aec. 1911 eller d. 30 sept. 1911 allt efter
räkenskapsårets slut.
vederbörlig anmälan till handelsregistret antalet bolagsmän
Om tillverkningsfirman är en ekonomisk förening, uppgifves
............... st.
enligt lagstadgad förteckning antalet medlemmar.....
............... st.
Om tillverkningsfirman är ett aktiebolag, uppgifves enligt
registerboken antalet aktieägare................
När började firman drifva bryggeriet?.............
År .............
Anmärkningar rörande efter senaste
räkenskapsårs slut eventuellt inträffade
förändringar: ....................................
II. Fastigheter och lokaler.
Särskilda taxeringsvärdet å bryggeriet med därtill hörande
ekonomibyggnader, såsom magasins-, lager- och kontors-  lokaler, för förvaltnings- och arbetarepersonalen afsedda
boningshus.............................
............... kr.
Anm. I händelse bryggeriets och därmed sammanhörande bygg-  naders värde i taxeringslängden är sammanräknadt med värde
af jordbruksfastighet eller lägenhet (Jfr. K. Förordningen ang.
bevillning af fast egendom m. m. d. 28 okt. 1910 § 6) eller med värde
af annan fastighet, som ej tages i anspråk af bryggerirörelsen,
torde den del af det sammanlagda taxeringsvärdet, som kan anses
hänföra sig till själfva bryggeriet med därtill hörande ekonomi-  byggnader, approximativt angifvas här ofvan samt här nedan
uppgifvas det totala taxeringsbelopp, i hvilket bryggeriet ingår. .
............... kr.
Brandförsäkringsvärde å bryggeriet med därtill hörande
ekonomibyggnader.........................
Värde å lösa inventarier för bryggeridriften.........
............... kr.
............... kr.
Hvilket ungefärligt försäljningspris torde bryggeriet med till-  hörande ekonomibyggnader betinga, om hänsyn ej tages
till den nuvarande användningen?...............
............... kr.
Om bryggeriet är beläget å fri och egen grund, torde själfva
tomtens värde åtminstone approximativt angifvas.....
............... kr.
543
Frågor:
Svar:
I händelse bryggeriet ej äges af tillverkningsfirman, torde
uppgilvas
nyrestidens längd......................
hyresbeloppet, pr år räknadt.................
. Stolle liyreaaftalet afse äfven annan fastighet än den, som tages
'' anspråk för bryggerirörelsen, torde härofvan införas den del af
hyresbeloppet, som ma beräknas skäligen utgå för enbart bryggeriet
det ärliga^hyre^b ij <ono|ni )l ^^niL(''er'' och härnedan angifvas hela
III. Tillverkningen och försäljningen.
Antalet tillverkningsdygn under senaste räkenskapsår . . .
Bryggeriet stod stilla........................
Antal brygder under året.....................
Förbrukade råvaror:
Korn......................
Inköpt malt............................
Humle...........................
Sockerkulör o. d........................
Vid tillverkningen har under det senaste räkenskapsåret förbrukats inalles
. år. Hyrestiden utgår d.
...................... kr.
kr.
/ 19..
från d.
st.
st.
Köpt inom Sverige
Inköpspris,
Kg- inkl. frakt
Kr.
till d.
Direkt importerat
„
Inköpspris,
Kg- inkl. frakt o. tull
Kr.
kg. krossadt malt.
Produktion .-
Porter.....•...........................
Lageröl..........;................. ’
Pilsneröl..............................
Underjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6 %, under 10 % Buding (=
lagerdricka o. d.)........................
Extra ölsorter, underjästa, starkare än 10 % Balling ..!!!.!
Ofverjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6% Balling . -.....
Lagradt svagdricka.........................
Vanligt »
....................
Läskedrycker ..............................
Malt till afsalu................
Biprodukter (maltfen, draf, jäst, slökorn)
Omsättning :
Porter........................
Lageröl......................
Pilsneröl......................
Underjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6 %,
under 10 % Balling (= lagerdricka o. d.)
Extra ölsorter, underjästa, starkare än 10%
Balling.....................
Ofverjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6 %
Balling.....................
Svagdricka på fat................
D:o på buteljer...............
Läskedrycker....................
Malt......................
Biprodukter (maltfen, draf, jäst, slökorn).
Lager vid
räkenskapsårets
början
Berfik
nadt
nettoför
säljnings
värde.
Kr.
Kvan
titet
-
Stamvört
Däraf framställd
färdig dryck
Kvantitet
Hl.
Styrka
% B.
Kvantitet
Hl.
Alkohol-  halt o/0
............
............
.........
.........
.........
:::::::::
............
............
............
Kvantitet i kg.
Försålt inom
landet
Kvan
titet
-
! Hl.
Nettoför
säljnings
värde.
Exporterat
Fritt utlämnat
till personalen
-
Kvan
titet
-
Nettoför
säljnings
värde.
Lager vid
räkenskapsårets
sint
Kvan
titet
-
Beräknadt
netto försäljningsvärde
Kr.
Kg
-
Kg.
Kg.
Kg.
Frågor:
Svar:
Huru stor del af Edra försäljningar inom landet
afse försäljning utom kommunen?.........
Däraf till återförsäljare?................
Uppgif, huru Edra försäljningar inom landet ungefärligen
fördela sig mellan afhämtning vid
bryggeriet, rekvisition och kringföring (Jfr. K.
Förordningen ang. försäljning af vin och öl d. 9
juni 1905 § 14 och § 15)...............
Till hvilket belopp maltdrycker öfver hufvud skulle
bryggeriet kunna öka sin årstillverkning utan
att
‘n en utvi des ?............
Af våra maltdrycker säljas:
tÖ (tiondelar) j
10
I
10
vid afhämtning 1 på rekvisition | genom kringföring
Anm. De angifna tiondelarna skola tillsam
utgöra J jj = hela den inhemska försälj
............ hl.
IV. Bryggerirörelsens ekonomi.
I. Utgifter och inkomster år 1911 eller senaste räkenskapsår ''/ioIOIO—™/° 11)11.
Kronor
Kronor
Utgifter.
Råvaror för själfva maltdrycksproduktionen
(korn, malt m. m.).............
Glas (buteljer m. m.)
Kork.......................
Andra utensilier (etiketter, kapsyler m. m.)
Löner och arfvoden.............
Hyror för fabrikslokaler...........
Räntor å upplånadt kapital ‘).......
Maltskatt med afdrag af restitutioner . .
Kronoutskylder................
Kommunalutskylder.............
öfriga utgifter (bränsle, lagerfat, harts,
hästfoder m. m )..............
Vinst- och förlustkonto
S:a kronor
Inkomster.
Försålda varor
Vinst- och förlustkonto
S:a kronor .
Anm. Summorna för utgifter och inkomster skola utjämnas af vinst- och förlustkontot.
II. Tillgångar och skulder 1907—1911 eller
motsvarande räkenskapsår.
Obs. Då flere bryggerier drifvas såsom ekonomisk enhet,
torde denna tablå ifyllas endast å en af de blanketter, hvarå
de särskilda bryggerierna redovisas.
Tillgångar.
1907
1908
1909
1910
1911
Lager af varor..........................
Öfriga tillgångar.........................
S:a kronor
■) Härmed förstås allt för bryggerirörelsen anskaffadt kapital, hvarå, oberoende af rörelsens vinst, ränta ut
''*)
Härmed* förstås sådana inventarier, hvilka enligt lagen om fast egendom d. 24 maj 1895 § 3 ilro att räkna
till fast egendom. _____
545
1907
1908
1909
1910
1911
.....::::
............
............
........
............
............
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
eller
eller
Skulder.
Eget kapital (enskild fabrikants, handelsbolags
ekonomisk förenings i rörelsen insatta kapital
aktiebolags inbetalta aktiekapital).............
Reserverade medel, hvarå ränta ej debiteras........
Fonder för tjänstemännens och arbetarnes bästa.....
Upplånadt kapital'').......................
S:a kronor
Behållning eller brist......kronor
Anm. Detta belopp skall utjämna skillnaden mellan tillgångar
och skulder.
Årsvinstens användning.
Afskrifning å fastigheter....................
» å inventarier, utom hästar...........
å hästar..............
Reserverat ............................
Disponibel vinst.........................
S:a kronor
ofvan angifna hästarna uppgingo till
De till värdet
följande antal
st.
kr.
st.
M Härmed förstås allt för bryggerirörelsen anskaffadt kapital, hvarå, oberoende af rörelsens vinst, ranta ut.
betalas, samt därjämte varuskulder.
V. Förvaltningspersonal.
Huru stor var förvaltningspersonalen vid räkenskapsårets
slut1)?..............................
Däraf ägare, verkställande direktör eller disponent ....
verkmästare och förmän, hvilka ej deltaga i arbete
kontors- och annan förvaltningspersonal........
Sammanlagda beloppet af under senaste räkenskapsår
till förvaltningspersonalen (inkl. bolagsstyrelse och
revisorer1) utbetalta löner?.................
Närmare specifikation rörande den egentliga förvaltningspersonalen
å Bilaga.
^Då liera bryggerier drifvas af samma firma, torde centralföryaltningen
redovisas å särskild formulärblankett.
VI. Arbetarepersonal.
Huru stor var arbetarepersonalen (däri inbegripet förmän,
som deltaga i arbetet) vid senaste räkenskapsårs slut .
Sammanlagda antalet dagsverken, mans-.........
kvinns-.........
Sammanlagda beloppet af under år 1911 till arbetarepersonalen
utbetalta aflöningar...............
Närmare specifikation rörande arbetarepersonalen å
Bilaga och Underbilaga.
VII. Tjänstemäns och arbetares särskilda
förmåner.
Om någon sjukkassa för arbetarna finnes, torde dess fullständiga
namn antecknas..................
I händelse tillverkningsfirman lämnar bidrag till kassan,
torde bidragets årsbelopp angifvas............
Lämnar firman sin personal: fri läkarvård ?.......
» medicin?........
I händelse firman på annat sätt understödjer arbetarna
vid sjukdom, torde understödets storlek och sättet för
. dess utgående angifvas....................
Aro arbetarna af firman olycksfallsforsäkrade?......
I jakande fall, på hvilka villkor?..............
Åtnjuta arbetarna af firman några andra extra förmåner,
torde dessa angifvas.....................
Lämnar firman sina delägare eller personal fritt några
producerade dryckesvaror, torde de allmänna fördelningsgrunderna
härför angifvas..............
kr.
kr.
kr.
1912.
(Underskrift.)
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.
35
Bilaga
till Formuläret G.
Uppgift från.................................................................................... bryggeri.
Obs. Då flere bryggerier drifväs af samma firma, torde centralförvaltningen redovisas å särskild blankett.
Löne- och arbetsförhållanden under senaste räkenskapsår (1911 eller ''jio 1910 3% 1911) för
förvaltnings- och arbetarepersonal.
Obs. Utkörarebiträden, som aflönas af ölutkörare, redovisas å särskild underbilaga.
►
P
W
0:
3
B
il
B
O
T
CD
, . ct-
• po
0,5
Antal hemmavarande
personer att försörja
B
H ® Hd
e © ©
Sä ChSE
•B 2.*ö
p i-j fD
p 13 ©
Varit svsseli
industri
P p
8 3.
p «■
Cbp
5>® 3
P p ®
5
er
p ©
5-2.5
.
.0
>*83
pCT^
Ew
Arbetslön
under året
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,
vedbrand, olycksfallspremie,
i
nedsatt hyra m. m.).
Värde Kr.
>
0
ct-
8^
cd
0
tf
B
0
tf
0*
O
2
©
p
sr ce
p/<j
®
er®
-•"S £■
crq p:
£
5? 2 3
3<3 p
® 0 co
2-s g
® p B
^ a
© ® p g
© • i t-,
B 0.5 =
Namn
^ ©
P*^
in, kv. = kvinna
ep?
o
aS.
et-
Lalitet (ifvlles
j af å baksidan
förteckning)
äatt i bryegeri-
L Antal ar
E.3-E
O-S-P-
3-
5 2
© p
®
■< **
©
O O 83*
sr?r h
0
© ®.
1
p "
''^''©''
P
m
ct-
ct- p
P--5
| g*
B ®
p ®
h ?;
CL
‘
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kr.
<w
p
p
p
a.
©
►i
©
03
tf
©
©
tf
P
©
P
©
ing under den
iet ev. ej varit
ksamhet
as;*
*3 Eg
»o*»
lss,
ÖB 1
An märkni n gar
Förvaltningspersonal:
(Jfr Form. G, Kap. V).
.....................
, 1
......
.....................1
Vänd!
546
''
1
Namn
j
\
Ålder
Antal år
W
C=
B
B
ii
B
p
B
V
ii
s*r
B*
B
P
i
Civilstånd (gift, ogift,
f. d. gift)
Antal hemmavarande
personer att försörja
Yrkesspecialitet (ifylles
med ledning af här nedan
upptagna förteckning)
Varit sysselsatt i bryggeri-
industri. Antal ar
|
Varit anställd hos nu-
varande arbetsgifvare.
Antal år
I arbete under året (enligt
aflöningsboken).
Antal veckor
Daglig arbetstid.
Antal timmar
Arbetslön
under året
(extra för-  måner ej
medräk-  nade)
Extra förmåner (fri bostad,!
vedbrand, olycksfallspremie,
nedsatt hyra m. m.).
Värde Kr.
Antal sjukdagar under året
Sjukdomens beskaffenhet
Sysselsättning under den
tia bryggeriet ev. ej vant
i verksamhet
Sammanlagd inkomst af
annat arbete än vid bryg-  geriet enl. den redovisades
egen uppgift
Anmärkningar
1
Kronor
Däraf ackords-
lön. Kr.
i Arbetarepersonal:
.....
.........
(Jfr Form. G, Kap. VI).
.............................
......
......
;;;;;;;;;
.........
............
Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid däraf) varit anställda. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som framgår ur aflöningsböckerna. Beträffande extra förmåner torde förmånens
beskaffenhet (ex. Fri bostad) angifvas i anmärkningskolumnen.
Specifikation af bryggeripersonalens yrkesverksamhet.
; Förvaltningspersonal.
j Innehafvare!!.
'' Verkställande direktör.
! Disponent.
Bryggmästare.
Maskinmästare.
Kamrer.
Kassör.
Bokhållare.
Kemist.
Kontorsbiträde.
Siffergranskare.
Förrådsförvaltare.
Stallmästare.
Masmästare / deltager
Förman | j arbetet
I brygghusen:
Arbetsförman, som
deltager i arbetet.
Pannknekt.
Brygghusarbetare.
I mälteriet:
Maltmästare, som
deltager i arbetet.
Mältare.
Torkare.
I in a skinrummen:
Maskinist.
Eldare.
Reparatör.
Smörj are.
I jäskällaren:
Förman, som delta-''
ger i arbetet.
.T äsk iil 1 are arb e tar e.
Arbetarepersonal.
I lager- och
svagdrickskällaren:
Förman,
som deltager
i arbetet.
K äl 1 a r e arb c tar e.
i
I f a t s k ö Ilning
o n :
Förman, som deltager
i arbetet.
Arbetare.
I tappning8- och
i sköljning slokal:
Förman,
som deltager
i arbetet.
Tapnningsarbetare.
Maskinskötare.
Lastningsarbetare.
Sköterska.
Tapperska.
Eftersynerska.
Etiketteringsarbe
terska.
Pasteuriseringsarbe
terska.
I stallet:
Fodermarsk.
Kusk.
Hästskötare.
Körkarl.
Chaufför.
Utkörare.
Utkörarebiträde.
Diverse
arbetare:
Gårdsarbetare.
Dricksutlämnare
Vagnsmörjare.
Nattvakt.
Målare.
Tunnbindare.
Smed.
Timmerman.
Städerska.
Portvak t.
Underbilaga
till formuläret G.
Uppgift från
bryggeri.
Löne- och arbetsförhållanden under senaste räkenskapsår för biträden, som aflönas af utkörare
hos bryggeriet.
Namn
>
is
P*
P **
Oj ®
g.»
►J ®
P M.
re
5 w
.g s
g-5.5
it, e
eg
g-g.g
£.0 2
®q S*
® 2
© g**
^ ^ H
O ® ©
B rr
©
P,
w’
. u
ce*
B ^
I ®
Arbetslön
under året
(extra naturaförmåner
ej medräknade)
-
$ o O
o a.S:
M 9
•B ärgff
B^g.*
O®- ö
B <i p
, m« CD 2"
^<6 ftM
logg,
P-» £ o;
© C-C *1
"S- s.
3s£.s
o 5
P » M*
ff.OS
£VC
BB
er ®
©
^ t* tt:
5-
2 © sj
B-3.3.
® © B
g
B © -
K|
sZ.
H ©
JVP
p
P 02
8 |b
f§l
er c
C er® t
§
-
ffg.X''
tf *■§
UQ O: C
CD ^ ®
B P ^
5''g,
c*
Anmärkningar
Vand /
548
Namn
>
P
E£
®
p*r<
• p*
»■a
a ~
• S
? ®,
•H'' ®
P
P M.
p
>p
3 °''
jr g
£-5
■B-S.
®
i ® *-j
® o*
io?1’
5^ sr
05®
» g "•
. ö
>P
dTO
£.crq‘
er P
B--1
er
a
Arbetslön
under året
(extra naturaförmåner
ej medräknade)
-
t? O ö
2 p->i
P ce p
o jr -*>
►i O:
P
i-hcrft
h £.0 M
D E=® s■
»5fg
HA
P.® 3
<® &s
P<®S?
®
W£/ P»
o £r®
p ö" n ”
OV!
sr. c»
0.<<
ce
er ®
h ®
g*
8-å.S.
® ® 3
S e*‘®9
2 ®
g
p CP
►1 ®
SB
B ce
"2g
B g. B
s.p B
l5.S »
erd
5 p
S.
uw g: P:
M-CPp M.
3?® P
oq p
«w »g
® 2 ®
p 2.
Anmärkningar
Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande satt bearbetas böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid därafj varit anstalta. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som aflöningsböckerna utvisa. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet
(ex. fri bostad) angifvas i anmärkningskolumnen.
(utkörarens namn).
550
P. M.
angående frågeformulär för utredningen rörande tillverkningen af
alkoholhaltiga drycker i riket.
Serien A. Brännerierna.
I. Allmänna uppgifter.
a)
Bränneriets anläggningsår?
b)
År bränneriet direkt förbundet med landtbruk?
eller är det andelsbränneri ?
eller är det ej förbundet med landtbruk?
c)
Hur länge har bränneriet varit i nuvarande innehafvares ägo?
d)
Om firman är aktiebolag, när bildades bolaget?
Huru stort var vid 1911 års slut aktiekapital, reservfond, öfriga fonder?
e)
Huru många voro aktieägarna vid 1911 års slut enligt registerboken?
II. Lokaler och fastigheter.
a)
Bedrifves bränningen i egna eller förhyrda lokaler?
I senare fallet, af hvem förhyres lokalerna, huru stor byra, när utlöper hyrestiden?
Bedrifves
bränningen i för ändamålet särskildt uppförd fabrik?
b)
Af fabriken disponerade lokaler?
c)
Fabrikens fastigheter, tomtens areal, åbyggnadernas storlek och antal, och om
viss del af fastigheten disponeras för annat ändamål än bränneri och i så fall
till huru stor del?
d)
Hvilket pris torde bränneriets fastigheter för närvarande betinga, om hänsyn ej
tages till dess nuvarande användning? Kan utan olägenhet för upprätthållande
af driften i dess nuvarande omfattning någon del af fabrikstomten bortsäljas;
areal och försäljningsvärde?
e)
Skulle fastigheten förlora i värde, därest den ej användes till bränneri, och i så
fall huru många procent af taxeringsvärdet?
III. Tillverkningen.
a)
Råmaterial, olika slag, hvarifrån det uppköpes, och pris?
b)
Mängden tillverkadt råbrännvin?
c)
Huru mycket därutöfver skulle bränneriet kunna tillverka utan att anläggningen
utvidgades ?
d)
Erhållna biprodukter, särskildt drank, mängd, försäljningsvärde och användning.
e)
Mängden denaturerad sprit (å 50 proc.)
f)
Försäljningspris pr liter råbrännvin, till hvilka den försålts (bolag, reningsverk,
tekniska fabriker, apotek) och mängden häraf.
g)
Huru mycket brännvin disponeras för bränneriidkarens (resp. delägarnas) anhörigas
eller underlydandes behof?
IV. Ekonomien.
a)
Specifikation af bränneriets tillgångar och skulder vid slutet af hvart och ett af
åren 1902—1911 enligt i boksluten förekommande värden i följande poster:
tillgångar: fastigheter, inventarier, lager af råmaterial och råbrännvin (beskattadt,
obeskattadt), varufordringar och andra fordringar, öfriga tillgångar och ev.
förlust; skulder: eget kapital, upplånadt kapital, öfriga skulder, nettovinst.
b)
Specifikation af bränneriets tillgångar och skulder vid slutet af hvart och ett af
åren 1902—1911 enligt nedanstående särskilda beräkningsgrunder: Fastigheter
551
(inklusive fasta inventarier): Taxeringsvärde och brandförsäkringsvärde, lösa inventarier,
alla slag (till det pris, som de anses kunna inbringa, om de försäljas). Lager:
råbrännvin (själfkostnadspris), råmaterial (inköpspris), utestående fordringar för
försålda varor, afskrifningar å varufordringar, under året tillkomna fastigheter
och lösa inventarier, verkställda afskrifningar å dito, aktiekapital, enskild brnnnares
i hans affär insatt kapital, reservfond och andra fonder, som användas i
rörelsen, annat i rörelsen användt kapital, hvarå ränta ej debiterats, upplånadt
kapital.
Den ekonomiska utredningen bör om möjligt ej blott omfatta de brännerier,
som nu existera, utan äfven dem, som under perioden nedlagts.
c)
Beloppen 1911 af arfvoden åt styrelse och revisorer, ev. hyror, kontorskostnader
utom löner, reklam och annonser, räntor samt frakter.
d)
Kontrollkostnaderna vid bränneriet under år 1911.
V. Förvaltningspersonal.
a)
Huru många personer användas vid bränneriets förvaltning al/>2 1911? Däraf
ägare, disponent eller verkställande direktör, fabrikationsledare eller verkmästare,
kontors- och annan förvaltningspersonal, närmare specificerade med hänsyn till
kön, ålder, civilstånd, anställningstid inom industrien och hos nuvarande arbetsgifvare,
daglig arbetstid, kontant inkomst, förmåner in natura samt semester.
b)
Beloppet under år 1911 utbetalade löner till dessa personer.
c)
Huru många af personalen voro fackuthildade för fabrikationen?
Yl. Arbetspersonal.
a)
Huru många arbetare voro anställda den H,/i2 1911 för olika specialiteter inom
tillverkningen, närmare specificeradt med hänsyn till kön och ålder, civilstånd,
anställningstid inom industrien samt hos nuvarande arbetsgivare, i arbete under
året antal veckor, nyanställd under 1911, anställning upphört 1911, variation i
arbetsstyrkans storlek månadsvis, arbetslön under året och aflöningsform, extra
aflöningsförmåner därutöfver, arbetstid pr dygn och vecka, huru många sjukdagar
1911, huru många sjukdagar pr sjuk arbetare, sjukdoms- och dödiighetsförhållanden
i öfrigt.
b)
Beloppet under år 1911 till arbetarna utbetalade löner?
c)
Huru många af arbetarna voro fackulbildade för fabrikationen?
VII. Tjänstemäns eller arbetares särskilda förmäner.
a)
Lämnar firman bidrag och i så fall med hvilket belopp till arbetarnas sjukkassa
(hvilken)?
b)
Lämnar firman sina tjänstemän eller arbetare fri läkarevård eller medicin och
med hvilka belopp?
c)
Finnas några fonder särskilt för tjänstemännens eller arbetarnas bästa och i
så fall för nvilka ändamål och till hvilka belopp ?
Serien B. Destilleringsverk.
I. Allmänna uppgifter.
a)
Verkets anläggningsår?
b)
Huru länge nar verket varit i nuvarande innehafvares ägo?
c)
Om firman är aktiebolag, när bildades bolaget? Och hur stort var vid 1911
års slut aktiekapital, reservfond, öfriga fonder?
d)
Huru många voro aktieägarne vid 1911 års slut enligt registerboken?
II. Lokaler och fastigheter.
a)
Bedrifves reningen i egna eller förhyrda lokaler? I senare fallet af hvem förhyras
lokalerna? Huru stor hyra? När utlöper hyrestiden?
Bedrifves reningen i för ändamålet särskildt uppbyggd fabrik?
b)
Af fabriken disponerade lokaler?
c)
Fabrikens fastigheter, tomtens areal, åbyggnadernas storlek och antal och om
viss del af fastigheten disponeras för annat ändamål än reningen och i så fall
till huru stor del?
552
d)
Hvilket pris torde verkets fastigheter för närvarande betinga, om hänsyn ej
tages till dess nuvarande användning? Kan utan olägenhet för upprätthållande
af driften i dess nuvarande omfattning någon del af tomten bortsäljas; areal
och försäljningsvärde?
e)
Skulle fastigheten förlora i värde, därest den ej användes till reningsverk; och
i så fall huru många procent af taxeringsvärdet?
III. Tillverkningen.
a)
Mängden inköpt råbrännvin och hvarifrån det uppköpts? Pris?
b)
Mängden tillverkadt varmrenadt och kallrenadt brännvin ? Försäljningspris?
c)
Huru mycket brännvin därutöfver skulle verket kunna rena utan att anläggningen
utvidgades?
d)
Erhållna biprodukter: slag, mängd, försäljningsvärde och användning?
e)
Mängden vid verket denaturerad sprit (50 proc.)?
f)
Huru mycket renadt brännvin har försålts till bolag? Huru mycket till enskilda
spirituosahandlande? Huru mycket har exporterats och hur mycket försålts till
enskilda personer?
IV-VII = Serien A.
Serien C. Mälterier.
I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).
II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).
III. Tillverkningen.
a)
Mängden inköpt korn, hvarifrån det uppköpts, svensk vara eller utländsk vara.
pris?
b)
Mängden tillverkadt malt, salupris?
c)
Huru mycket malt har försålts till skattepliktiga bryggerier, till skattefria bryggerier
eller till andra afnämare?
IV—VII = Serien A.
Serien D. Bryggerier.
I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).
II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).
III. Tillverkningen.
a)
Mängden inköpt malt, hvarifrån det inköpts, pris?
Eventuellt mängden inköpt korn, hvarifrån det inköpts, pris?
b)
Antalet brygder under året, vörtmängd för hvar och en af dessa och vörtstyrka ?■
c)
Tillverkad mängd olika slag af Öl: porter, pilsneröl, lageröl, andra slag Öl,
iskällardricka, pilsnerdricka, lagerdricka?
Alkoholhalten i genomsnitt hos olika slag af drycker. Tillverkad mängd skattefria
maltdrycker?
d)
Huru mycket därutöfver skulle bryggeriet kunna tillverka utan att anläggningen
utvidgades?
e)
Erhållna biprodukter, särskildt mäsk, mängd, försäljningsvärde och användning?
Försäljningspris pr liter för olika slags drycker?
f)
Huru mycket har försålts af olika drycker på rekvisition till återförsäljare eller
enskilda, inom kommunen eller utom kommunen genom försändning pr järnväg
och sjöledes?
till afhämtning från tillverkningsstället,
genom kringfäring?
IV—VII = Serien A.
553
Serien E. Punschfabriker.
I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).
II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).
III. Tillverkningen.
a)
Mängden inköpta olika slags råmaterialier, hvarifrån de inköpts, pris?
b)
Mängden tillverkad punsch, salupris?
c)
Huru mycket punsch har försålts till bolag, till enskilda personer och hur mycket
har exporterats?
IT—VII = Serien A.
Serien F. Vinfabriker.
I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).
II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).
III. Tillverkningen.
a)
Mängden inköpta olika slags råmaterialier, hvarifrån de inköpts, pris?
b)
Huru stor del af tillverkningen utgöres af alkoholhaltiga drycker och af alkoholfria
drycker, salupris?
c)
Erhållna biprodukter, slag, mängd, värde och användning?
IT—VII = Serien A.
Serien G. Vinhandlare med öfverlåtna spirituosautminuteringsrättigheter.
1)
Personalens storlek?
2)
Huru stor del af denna personal är yrkesutbildad?
3)
Lokalernas omfattning och hyres värde?
4)
Omsättningens storlek, försåld kvantitet öfver 14 proc. alkohol, under 14 proc.
alkohol, värde?
5)
Tillverkad mängd punsch och värde?
I öfrigt i tillämpliga delar samma uppgifter som i föregående serier.
»
Serien H. Vinhandlare (ej specerihandlande), som endast sälja vin
(ej spirituösa).
Samma frågor som till vinhandlare med spirituosautminuteringsrättigheter, med
undantag af frågan om punschtillverkning.
Dessutom skulle jämväl sulfitfabrikernas och jästfabrikernas tillverkning utredas
med hänsyn till deras sprittillverkning.
Nykterhetskommitténs betänkande.
IV.
36
