# ID: svediakorp-gov112200
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1913
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 199,612
# sentences: 5,527
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


FOLKUNDERVISNINGSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE I
FOLKSKOLESEIISARIEENA
BAND 3
BILAGOR
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1911
[082815 79]
HISTORIK
OCH
STATISTISKA UTREDNINGAR,
INNEHÅLL.
Sid.
De svenska folkskoleseminariernas uppkomst och utveckling.
Av C. 0. Arcadius ................................
Källor.......................................
T. Tiden fiire år 1842 ...............................
1.
Det framträdande behovet av lärarbildningsanstalter...............
2.
Växclundervisningssällskapets normalskola ...................
3.
Andra av skollärarkandidater besökta skolor...................
4.
Skolmästarseminariet i Lund..........................
5.
Förberedelser för 1842 års stadga........................
6.
1842 års stadga................................
II. Tiden 1842—1805................................
1.
De äldsta seminarierna............................
A.
Organisation...............................
B.
Läroplan och undervisningsmetoder.....................
C.
Lärjungar ................................
2.
Yrkanden om seminariernas reorganisation...................
3.
1858 års kommitté och därav föranledda åtgärder................
4.
1861 års kungl. cirkulär............................
5.
Reglementet den 21 mars 1862 .........................
6.
Riksdagsbeslutet 1863 om seminariernas reducering, omorganisation och försättande på
ordinarie stat................................
7.
Kungl. kungörelsen den 22 april 1864 och därav följande åtgärder........
TIT. Tiden .........................................
1.
Organisation.................................
Reglementet den 1 december 1865 och stadgan den 29 januari 1886 .......
2.
Arbetsplan..................................
3.
Reformyrkanden med avseende på seminarieundervisningen............
4.
Lärare....................................
A.
Lärarnas kompetens............................
B.
Lärarnas löner och arvoden........................
C.
Lönetur.................................
D.
Bidrag av statsmedel för avlönande av vikarie................
E.
Pensionsrätt...............................
F.
Vikariers och extra lärares arvoden.....................
1.
1.
2.
8.
15.
18.
23.
34.
35.
35.
35.
41.
48.
53.
62.
65.
66.
70.
72.
77.
77.
77.
84.
98.
106.
106.
114.
119.
121.
122.
127.
vr
Sid.
5.
Lärjungar.....................................
A.
Inträdesvillkor......................... jgg
B.
Elevantal
och inträdesansökningar.....................132.
C.
Elevernas
härkomst och föregående sysselsättning..............138.
D.
Elevernas
hemorter............................141
E.
Elevernas
ålder..............................142.
F.
De inträdessökandes beredelse och intagningen av elever...........14(5.
G.
Elevernas
intellektuella ståndpunkt.....................149.
H.
Elevernas
moraliska beskaffenhet......................152.
I.
Elevernas
kroppsliga beskaffenhet .....................153.
6.
Seminariernas
lokaler.............................101
7.
Seminariernas
kostnader............................172.
IV. Tabellbilagor..................................173
Statistiska utredningar angående folkskoleseminariernas elever
under åren 1866—1910.
Av Clas Gustafsson...........137.
A. Text.
Inledning....................................189
I.
Inträdessökande vid folkskoleseminarierna (Tab. 1—5).
Tabell 1. Antal inträdessökande vid varje folkskoleseminarium åren 1866—1910 ..... 201.
Tabell 2 och 3. Antal inträdessökande åren 1901—1910, fördelade efter hemorter.....215.
Tabell 4. Antal i första klassen inträdessökande 1896—1910, fördelade efter ålder .... 225.
Tabell 5. Antal inträdessökande åren 1896—1910, fördelade efter antalen intagna och antalen
vägrade inträde.......................... 229.
II.
Intagna elever vid folkskoleseminarierna (Tab. 6—12).
Tabell 6 och 7. Antal i olika klasser i folkskoleseminarierna intagna elever höstterminerna
1871-1910............................233.
Tabell 8 och 9. Antal i folkskoleseminarierna under höstterminerna 1901—1910 intagna
elever, fördelade efter föräldrarnes yrkon och samhällsställning .... 239.
Tabell 10 och 11. De under åren 1901—1910 intagna elevernas föregående studier och examina
samt föregående yrken och sysselsättningar........... 246.
Tabell 12. I första klassen åren 1896—1910 intagna elever, fördelade efter ålder..... 257.
111. Vid folkskoleseminarierna närvarande elever (Tab. 13—17).
Tabell 13 och 14. Antal närvarande elever höstterminerna 1866—1910 ......... 261.
Tabell 15. Antal elever vid varje seminarium 1866—1910, fördelade efter klasser..... 269.
Tabell 16. Antal i olika klasser vart och ett av åren 1896—1900 vid seminarierna närvarande
elever, fördelade efter ålder................... 272.
Tabell 17. Antal i olika klasser under tiden 1896—1910 vid varje särskilt seminarium
närvarande elever, fördelade efter ålder.................. 283.
VII
Sid.
IV. Från folkskoleseminarierna avgångna elever (Tab. 18—22).
Tabell 18. Utan godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever......288.
Tabell 19. Antal från varje folkskoleseminarium åren 1866—1910 med godkänd avgångsexamen
såsom folkskollärare avgångna elever...............291.
Tabell 20 och 21. Från folkskoleseminarierna med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare
avgångna elever 1866-—1910, fördelade efter ålder.......... 296.
Tabell 22. Medeltal betygsenheter pr elev i de olika examensämnena vid avgångsexamina
vårterminerna 1887—1910 ........................ 303.
B. Tabeller.
Tabell 1. Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av läsåren 18|f—19}J- . . 308.
Tabell 2. Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av läsåren 19g)— 19)), fördelade
efter hemorter............................312.
Tabell 3. Antal inträdessökande vid varje särskilt seminarium vid början av läsåren 19g)—19j-J,
fördelade efter hemorter............................ 340.
Tabell 4. Antal i första klassen vid de manliga och vid de kvinnliga folkskoleseminarierna inträdessökande
vid början av läsåren 18—19}g, fördelade efter ålder....... 354.
Tabell 5. Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av läsåren 18gf—19} J, fördelade
efter antalet intagna samt antalet vägrade inträde på grund av bristande
kunskaper, bristande utrymme eller av annan anledning............. 356.
Tabell 6. Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höstterminerna
1871—1910, fördelade efter
år...................... 364.
Tabell 7. Antal i olika klasser intagna elever vid de manliga och vid de kvinnliga folkskoleseminarierna
höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år............ 380.
Tabell 8. Antal under var och eu av höstterminerna 1901—1810 vid folkskoleseminarierna intagna
elever, fördelade efter föräldrarnas yrken och samhällsställning.......... 386.
Tabell 9. Antal höstterminerna 1901—1910 vid varje särskilt folkskoleseminarium intagna elever,
fördelade efter föräldrarnas yrken
och samhällsställning............. 388.
Tabell 10. Antal vid folkskoleseminarierna under var och en av höstterminerna 1901—1910 intagna
elever, fördelade efter elevernas föregående studier och examina samt föregående
yrken och sysselsättningar.......................... 390.
Tabell 11. Antal vid varje särskilt folkskoleseminarium höstterminerna 1901—1910 intagna elever.
fördelade efter elevernas föregående studier och examina samt föregående yrken och
sysselsättningar............................... 392.
Tabell 12. Antal i första klassen vid folkskoleseminarierna höstterminerna 1896—1910 intagna
elever, fördelade efter ålder.......................... 394.
Tabell 13. Antal närvarande elever vid de manliga och vid de kvinnliga folkskoleseminarierna
höstterminerna 1866—1910
396.
Tabell 14. Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höstterminerna 1866 —
1910.................................. • • 398.
Tabell 15. Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höstterminerna 1866—
1910, fördelade för varje seminarium efter klasser................ 400.
Tabell 16. De i varje särskild klass vid samtliga folkskoleseminarier nnder var och en av höstterminerna
1896—1910 närvarande elevernas ålder •............... 406.
Vilt
Sid.
Tabell 17, De i varje särskild klass vid varje särskilt folkskoleseminarium höstterminerna 1896
—1910 närvarande
elevernas
ålder.......................444
labell Under eller vid slutet av läsåren 18jJ*—19^® utan godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare
från
folkskoleseminarierna avgångna elever..............422.
Tabell 19. Antal från varje folkskoleseminarium vid slutet av läsåren 18ff—19f§ med godkänd
avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever, fördelade efter seminarier . . 424.
Tabell 20. Antal från folkskoleseminariernas tredje årsklass vid slutet av läsåren 18jj£—18|§ med
godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever, fördelade efter ålder
vid avgången
........................... 40g
Tabell 21. Antal från folkskoleseminariernas tjärde årsklass vid slutet av läsåren 18|i—19a». med
godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever, fördelade efter ålder
vid avgången............................. 4gg
Tabell 22. Medeltal betygsenheter i de olika examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna
1887-1910 ................................. 43j,
DE SVENSKA F0LKSK0LESEMINAR1ERNAS
UPPKOMST OCH UTVECKLING
AV
C. O. ARCADIUS.
Källor.
Registratur, statsrådsprotokoll o. s. v. med tillhörande handlingar i riksarkivet
(R.A.). Särskilt registratur för sfolkskolemål» finnes för åren 1858—1873.
Cirkulär och handlingar i k. ecklesiastikdepartementets byrå för ärenden
angående folkundervisningen (Folkskolebyrån).
Riksdagshandlingar.
Svensk författningssamling.
Protokoll och handlingar i Sällskapets för svenska folkundervisningens befrämjande
arkiv (F.U.).
Redovisning och berättelser vid allmänna års-sammankomster i Sällskapet
för vexelundervisningens befrämjande, tryckta från och med år 1823 (Y.U.).
Protokoll vid seminarierektorsmötena år 1870, 1875, 1877, 1881, 1885 och
1893, mångfaldigade i litografiskt övertryck.
Förhandlingar vid svenska seminarielärarmötena 1880 och 1884 (Uppsala
1884), 1887 (Göteborg 1887), 1891 (Uppsala 1891), 1895 (Skara 1895), 1900 (Linköping
1901), 1905 (Landskrona 1906).
F. B. von Schwerin, Skrifter i uppfostran och allmän cultur, Upsala 1805.
C. U. Broocman, Magasin för föräldrar och lärare. I. Stockholm 1810, II.
Stockholm 1812 (Broocman).
Pedagogiska handlingar, utgivna av G. A. Silverstolpe, Stockholm 1813.
Tidskrift för folkskolelärare och folkskolebildningens vänner, utgiven av
J. H. Ekendal, Örebro 1849, 1850.
Merkurius, Tidning för kyrkan, skolan och dess tjänstemän, Nyköping
1850—1851, Örebro 1851—1852.
Triaden, Nyköping 1852—1853, Norrköping 1853, Vadstena 1854—1856.
Svensk Folkskoletidning, Helsingborg 1852—1853.
Tidning för folkskolan, utgiven av Chr. L. Anjou och K. W. Kastman, Linköping
1865—1881.
Tidskrift för folkundervisningen, Stockholm 1882—1907.
Sveriges allmänna folkskollärareförenings årsskrifter.
1 — 082815 Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
2
A.
Oldberg, Praktisk handbok i Pedagogik och methodik för Svenska folkundervisningen,
Stockholm 1843 (Oldberg).
J. E. Rietz, Skånska skolväsendets historia, Lund 1848 (Rietz).
J. J. Holmberg, Grunddragen af svenska folkundervisningens historia,
Stockholm 1853 (Holmberg).
P. Paul sson, Historik öfver folkundervisningen i Sverige, Stockholm 1806
(Paulsson).
Fridtjuv Berg, Huru folkskolestadgan tillkom, Stockholm 1892 (Berg).
C. O. Arcadius, Bilder ur svenska folkundervisningens historia, Stockholm
1897.
B.
G. W. Westling, Huvuddragen av den svenska folkundervisningens historia,
Stockholm 1900 (Westling).
I. Tiden före år 1842.
1. Det framträdande behovet av lärarbildningsanstalter.
Akademiska,
företrädesvis
prästerliga,
studier såsom
förutsättning
för
lärarverl;-  samhet.
Den svenska folkundervisningen leder sin upprinnelse från två olika
källor, dels från de skriv- och räkneskolor, vilka sedan äldre tid funnos
i åtskilliga städer och från Gustav II Adolfs tid blevo regelbundna inrättningar
antingen såsom självständiga anstalter eller såsom bihang till trivialskolorna,
dels från kyrkans och hemmens strävanden för meddelande
av kristendomskunskap och innanläsningsfärdighet åt ungdomen på landsbygden.
De på ett färre antal ställen under 1600-talet av magnater inrättade
skolorna på landsbygden buro väsentligen samma karaktär som
stadsskolorna.
Lärarna i städernas räkneskolor och apologistklasser samt i landsbygdens
magnatskolor hade erhållit samma utbildning som trivialskolornas
och gymnasiernas lärare: de hade genomgått eu lärdomsskola och idkat
akademiska, företrädesvis prästerliga, studier. Om eu sådan lärare antogs
det, att när han förvärvat de nödiga kunskaperna i de ämnen, vari
han skulle meddela undervisning, så hade lärarfärdigheten följt därmed
av sig själv. Samma förutsättningar som lärare hade församlingsprästerna,
vilka i främsta rummet voro pliktiga att sörja för den kyrkliga undervisningen.
Aven prästernas biträden på landsbygden för meddelande av
3
den barnundervisning, som icke kunde ske i hemuien, sökte man, så vitt
möjligt var, att hämta från studerat folk. Icke blott i Skåne, där alltifrån
reformationstiden lärjungar från översta klassen i städernas latinskolor
använts såsom undervisare en dag i varje vecka för landsbygdens
barn,1) utan även i landsförsamlingar i övre Sverige anställdes under 1600-  talet ofta djäknar och studenter mest såsom tillfälliga men också, då sådana
av fattigdom eller andra orsaker nödgats lämna studierna, sasom regelbundna
barnalärare.2)
I de flesta fall nödgades man dock nöja sig med mindre väl under-Bamajärare
byggda personer såsom barnalärare på landsbj^gden. Klockarna, vilka
i främsta rummet användes i denna egenskap, skulle visserligen vara
»boklärda» enligt prästmötesbeslut och biskopscirkulär från förra hälften
av 1600-talet samt enligt 1675 års prästerliga privilegier och 1686 års
kyrkolag. Men garantien för deras och andra barnalärares kunskaper var
endast den prövning, som kyrkoherdarna kunde låta dem undergå före
deras antagande. Och dei^as utbildning för yrket var av den tarvligaste
beskaffenhet. Den bestod i inlärandet av tillvägagångssättet vid undervisning,
såsom man inlärde ett hantverk. Den som ville bliva lärare eller
lärarinna, följde en äldre yrkesman och fick efter hans anvisning och under
hans uppsikt taga itu med lärandets konst med abcboken och katekesen
till verktyg. Handgreppen voro icke svårare, än att eu företagsam
person med ledning av sina ungdomsminnen kunde tillägna sig dem efter
eget huvud utan att följa någon mästare.
Bristerna hos lärarna voro i ögonenfallande. Att de förefunnos sä- Erfareuheväl
i kunskapsförrådet som i tekniken, är tydligt för oss, men för samti- hovet^av Uden
syntes det, än som om den éna bristen än som om den andra skulle
vara orsaken till lärarverksamhetens misslyckande. Närmast till hands låg att
antaga, att en grundlig och allsidig intellektuell bildning i förening med
eu god moralisk karaktär vore allt, som behövdes för eu lärare, för att
han skulle med framgång utöva sitt kall, därför att erfarenheten lärt känna
så många utmärkta lärare, som icke hade andra förutsättningar för sin
v) Rietz, s. 120.
2) Westling, s. 74, 75.
4
verksamhet. Men då erfarenheten å andra sidan ådagalade, att personer,
som verkligen ägde dessa förutsättningar, likväl saknade de egenskaper,
som gjorde dem användbara i lärarkallet, så uppstod tanken på en speciell
utbildning för ändamålet.
Då det icke var tänkbart, att alla de personer, som behövdes för
fyllande av lärarbehovet för folkundervisningen, skulle erhålla tillfälle att
förvärva sig det nödiga kunskapsförrådet genom mångåriga studier i
lärda skolor, så utvecklades denna tanke till planer å seminarier, i vilka
såväl nödiga kunskaper som ändamålsenlig praktisk övning i lärarkonsten
skulle meddelas blivande lärare.
Från de av August Herman Francke grundade pietistiska inrättningarna
i Tyskland blev kännedomen om sådana anstalter förd över till
Sverge, och bekantskapen med filantropinisternas åsikter och strävanden
föranledde även hos oss yrkanden om en förbättrad lärarbildning. Särskilt
har behovet av en sådan varit känt i Skåne, där särskilda barnalärare
blevo anställda tidigare än i andra landsdelar.
Sedan regeringen i en på prästerskapets besvär den 10 augusti 1762
avgiven resolution förordnat, »att på de orter, varest församlingarnas vidsträckta
belägenhet sådant fordrar och'' klockare icke kunna enligt kyrkolagen
vederbörligen sköta undervisningen för socknens barn, församlingarna
böra vara omtänkta att besörja barnalärare», fingo prästerna anledning att
tänka icke blott på anställning av sådana lärare utan även på beredande
av förutsättningar för deras lämplighet för sin verksamhet. Redan vid
prästmötet år 1764 i Lund yrkade prosten M. D. Gulick i K viinge på inrättning
genom domkapitlets åtgärd av seminarier för bildande av klockare
och skolmästare. Domkapitlet hänvisade emellertid till den nämnda kungliga
resolutionen, i vilken det överlämnats till sockenstämmorna att fatta
beslut om undervisningens ordnande och lärarnas anställning, vadan det
förmenade, att församlingarna borde överenskomma med varandra om
inrättning av seminarier.1) Att på den vägen inga åtgärder för sådant
ändamål kunde komma till stånd, var tydligt, och klagomålen över underhaltigheten
av den på församlingarnas frivilliga åtgärder beroende barn- *)
*) Paulsson s. 166, 169.
5
undervisningen förnyades av prosten S. Schlöter i Borgeby vid det följande
prästmötet i Lund år 1766 med sådan skärpa, att regeringen, till
vilken han låtit klagomålen framkomma, då de ej beaktades av prästerskapet,
fann sig föranlåten att år 1768 infordra utlåtanden av alla domkapitel
och landshövdingeämbeten om skolväsendet på landsbygden. Fastän
i de inkomna utlåtandena ganska allmänt beklagades saknaden av tillräckliga
och lämpliga lärarkrafter och olika förslag framställdes för anskaffande
av sådana, förekommo inga yrkanden om särskilda utbildningsanstalter
för lärare. Vid riksdagen 1778—1779 framdrogs frågan åter av
prästerskapet, som med ledning av domkapitlens förutnämnda utlåtanden
framlade ett förslag om förpliktelse för folkrikare församlingar, där klockare
eller särskilt anställda barnalärare icke förmådde ombesörja all barnundervisningen,
att tillsätta roteskollärare för att undervisa i innanläsning och
katekes. Enligt detta förslag skulle skollärarna, innan de anställdes, prövas
av församlingens pastor samt »underrättas om stavningssättet, då det behöves»
och »om rätta undervisningsmetoden». Som bekant, ledde varken
regeringens åtgärder 1768 eller prästerskapets förslag 1778 till någon påföljd.
1) Yrkandet om inrättning av seminarier förnyades emellertid år
1793 av den ovannämnde prosten Schluter, och i början av 1800-talet
framkommo flera sådana förslag i de utlåtanden, som inkommo till och
avgåvos av det år 1801 för ledningen av uppfostringsverket inrättade
kanslersgillet.
Anmärkningsvärt är särskilt det uppslag till lärarseminarier vid uni- Förslag om
versiteten, som var å bane i sammanhang med de pedagogiska föreläs- "^minarier
ningar, som tagit sin början 1802. Visserligen syftade de tillämnade in- lso;i
rättningarna närmast till läroverkens, stadsskolornas och heminformationens
tjänst, men om de kommit till stånd, skulle otvivelaktigt många blivande
präster genomgått dem och folkundervisningen fått röna ett fördelaktigt
inflytande därav. I skrivelse till konungen den 9 mars 18031 2) anmäler
kanslersgillet, att professor M. Fremling erbjudit sig att vid akademien
i Lund »medelst publika föreläsningar i pedagogik och didaktik
1)
Westling s. 106—120. Arcadius, Bilder ur svenska folkundervisningens historia
s. 61—63.
2)
Broocman I.
6
meddela de studerande de under senare tiders granskning utvecklade och
i vetenskapsordning ställda grundsatser, varefter barns ocli ungdoms
handledning rätteligen bör lämpas för att lätta fattningsgåvan och befrämja
en grundlig förståndsodling», samt att såväl Fremling i Lund
som professor Dan. Boethius i Uppsala och bibliotekarien Joh. Bonsdorff
i Abo redan höstterminen 1802 börjat sådana föreläsningar. På
samma gång föreslår kanslersgillet, att Kungl. Maj:t måtte stadga skyldighet
för alla studerande, »som vilja åtaga sig barns publika eller
enskilda, undervisning», att i offentlig examen ådagalägga sina insikter
dels i pedagogik och didatik dels i »elementarvetenskaperna», samt att
denna examen måtte uppdragas åt ett utskott av professorer vid varje
akademi. Men då det för undervisningsverket vore viktigt att vid lärartillsättningar
kunna jämföra icke blott insikter utan även läraregenskaper
hos flera sökande, så hade det föreslagits att vid akademierna inrätta
seminarier, »där tillämnade skollärare och informatorer under utövning
av undervisningslärans grunder kunde pröva och styrka sin förmåga
i detta yrke», och kanslersgillet ville taga detta förslag under omprövning,
då de väntade uppgifterna från konsistorierna om skolväsendet
hunnit inkomma.
Konungen stadfäste genom eu förordning 1803 kanslersgillets förslag
om pedagogisk examen. Dess tankar beträffande seminarier syntes
vara nära ett förverkligande, då regeringsrådet G. Halldin donerade 65
tunnor spannmål årligen till en professur vid Uppsala akademi i pedagogik
och didaktik, under vars tillsyn och ledning ett seminarium för skollärare
och informatorer kunde inrättas. Men då Halldin önskade, att professorslönen
skulle ökas med en adjunktslön och att han själv skulle få
utnämna läraren, gjordes inkast och svårigheter i det akademiska konsistoriet,
varför utförandet helt och hållet uppsköts.
Förslag om
Även beträffande lärare för landsbygden skedde yrkanden om in
skollararse-
.
J
minarier i rättande av seminarier. Visserligen synas icke de från konsistorierna till
l80u-faM. kanslersgillet insända berättelserna om skolväsendet hava innehållit några
förslag i detta hänseende, men bland de till gillet inlämnade skrifterna
funnos sådana, som åtminstone påpekade behovet, om de än ej kunde
lämna några anvisningar för dess fyllande. Rektor G. A. Silverstolpe
7
insRnde en skrift med titel »Utkast till en avhandling om uppfostringsverket»,
i vilken han med framhållande därav, att det icke så mycket ankornme
på att läraren vore mångkunnig, som att han vore väl hemma i det, vari
han skulle undervisa, uttrycker den mening, att seminarier borde inrättas.
Lektor P. Kölmark, som till kanslergillet 1802 inlämnade eu skrift med
titel »Reflexioner över allmän uppfostran jämte utkast till dess förbättring»,
hade redan 1793 talat om seminarier utan att dock angiva någon
utväg för deras införande i Sverige. C. U. Broocman skrev år 1804 eu
berättelse om det år 1791 pa Blaagaard nära Köpenhamn inrättade seminariet
och om de små skolmästarseminarier, som blivit anordnade hemma hos
lantpräster i Danmark.1) Den bekante prosten i Sala Fredr. Bogislaus von
Schwerin inlämnade till prästmötet i Västerås 1804 ett förslag om inrättande
av ett skollärarseminarium i Västerås, underhållet av prästerna
och kyrkorna i stiftet, i sammanhang med en »industriskola» därstädes,
bekostad av staden.2)
'') Broocman I.
2) Förslaget är tryckt i hans »Skrifter i uppfostran och allmän eultur». I samma
bok förekommer även en avhandling »Om människobildning», från samma tid men utgående
från andra synpunkter än det ovannämnda förslaget. I detta härleder han nämligen behovet
av skolor från nödvändigheten att bibringa nationen »industrianda» för att lära den
att använda och öva sina tillväxande krafter i stället för att förslösa dem i sinnliga njutningar.
Skolorna skulle vara lämpade för barn av de lägre folkklasserna av båda könen i
åldern 6—14 år. Läsning och handarbete skulle omväxla med varandra under ledning av
olika lärare och lärarinnor. För utbildning av de behövliga lärarkrafterna skulle ett seminarium
inrättas i förbindelse med en sådan »industriskola». Vid detta skulle anställas en
»läromästarinna» i handarbeten och två skickliga lärare för själva undervisningen, av vilka
den ene skulle åtaga sig den närmaste handledningen av skollärareleverna. Dessa skulle vid
intagningen kunna läsa, skriva och räkna samt äga ett gott naturligt förstånd och rena seder.
Under sin lärotid skulle de uppehålla sig såsom arbetare vid hantverkerierna eller såsom
betjänter och vaktmästare. Lärotimmarna i skolan skulle lämpas efter den tid, de
kunde äga ledighet från andra göromål. I avhandlingen »Om människobildning» åter önskar
författaren eu allmänbildande barnskola, gemensam för alla folkklasser, med undervisning i
läsning, skrivning, räkning, realämnen, handarbete och sång för åldern intill 10:e—12:eåret,
och en högre allmänbildningsskola, förberedande för den vetenskapliga bildningen vid akademier
och högskolor. »Folklärare», eller lärarna i barnskolan, skulle hava tillägnat sig den
universella bildning, som de högre allmänbildningsskolorna meddelade, innan de mottogo den
egentliga utbildningen för sitt kall. Författaren ställer således större anspråk i den senare
avhandlingen både på folkskolorna och deras lärare.
8
V. U. Sällskapets
stadgar.
Men någon verkan av dessa förslag förspordes icke, och kanslersgillet
självt blev upplöst år 1809, sedan det låtit utarbeta en ny skolordning,
som stadfästes på försök för fem är 1807.
Den nya skolordningen innehöll intet om lantskolor, men i somliga
yttranden över densamma, som inkommo till Kungl. Maj:t från konsistorierna,
nämnes något därom. Så heter det i biskop Carl von Rosensteins i
Linköping yttrande år 1813,1) att sockenskolor ej uppfylla ändamålet,
kanske till och med göra mera skada än gagn, om icke först och främst
seminarier till bildande av dugliga barnlärare stiftas. Samma syn på behovet
men utan någon föreställning om sättet för dess tillfredsställande
finnes i Broocmans uppsats »Om skolor för fattiga flickor»,2) vari det heter:
»Vi sakna ännu det seminarium med tillhörande mönsterskola, där
lärare skulle bildas och varifrån all verklig skolförbättring borde utgå.»
Det år 1771 stiftade Sällskapet pro fide et christianismo, som år
1798 uppgjorde och utdelade ett förslag till sockenskolors inrättande, har
icke direkt åstadkommit något för seminarier. Icke heller »Uppfostringskommittén»
har något förslag till sådana anstalter i sitt betänkande av år
1825: den nödiga utbildningen kunde enligt dess mening bibringas tjänliga
personer, därigenom att de sändes till huvudstadens skolor att där
inhämta metodens allmänna grunder och former.
2. Yäxelundervisningssällskapets normalskola.
Strävandena för folkundervisningens vidsträcktare utbredning hade
emellertid fått ett kraftigt stöd i den från England införda växel undervisningsmetoden.
Denna förutsatte för sin användning, att lärare funnos,
som hade inövat den rutin, som fordrades för samtidig undervisning genom
en lärare av en massa av 100—200 barn. När år 1822 ett »Sällskap
för växelundervisningens befrämjande» bildades i Sverge, var det därför
mycket naturligt, att i sällskapets stadgar såsom en av dess uppgifter
angavs, att »i huvudstaden upprätta och underhålla en skola, där växelundervisningsmetoden
användes och i mån av tidevarvets stigande upplys
D
Tryckt i Pedagogiska handlingar, utgivna av G. A. Silverstolpe, Stockholm 1813.
2) Tryckt i Stockholms Posten 1811 och i Broocmans Magasin 1812.
9
ning och vunnen erfarenhet fullkomnas, och att där mottaga sådana personer,
som ämna sig till lärare eller lärarinnor vid växelundervisningsskolor,
och meddela dem därtill nödig bildning med bidrag till deras underhåll
under tiden».
Den anförda delen av denna paragraf synes märkligt nog vara
tillkommen genom de icke-sakkunniga ledamöternas i stadgekommittén
inflytande. De båda skollärarna, magister P. R. Svensson vid Philipsénska
skolan och magister A. J. Cnattingius vid Norrmalms lancasterskola (övriga
ledamöter i den kommitté, som uppgjorde förslag till stadgarna, voro excellensen
Jakob De la Gardie, protokollssekreteraren J. A. Gerelius och
kapten A. Lindeberg), förenade sig nämligen om ett av den senare uppsatt
utlåtande, i vilket förordas, att sällskapet måtte inskränka sin kommande
verksamhet till »beredande av tillfälle åt nuvarande och blivande växelundervisningsskolor
att så fullständigt som möjligt genomföra metoden genom
tryckande av behövliga tabeller och böcker samt anskaffande av annan
materiell och tillhandahållande av allt detta mot billig betalning eller för
intet». Om medlen räcka till, heter det vidare, vore det ock nyttigt att
inrätta en skola i Stockholm, där metoden med möjligaste fullkomlighet
utövas och resultatet av ett samfält bemödande framvisas, varutinnan eu
sådan skola kunde vara en normalskola men ingalunda med avseende på
utbildningen av bonddrängar och andra obildade personer till lärare.
»Skolseminarier äro en modern utländsk uppfinning, som av tänkande uppfostrare
längesedan äro förkastade; det är i världens stora seminarium,
som den blifvande läraren skall bildas. Människokännedomen heter den
stora kunskap, som han för att såsom uppfostrare rätt kunna gagna bör
äga, och som endast i världen kan förvärvas, aldrig inom den trånga omkretsen
av en normalskola, ett seminarium; en ung man med bildning,
förstånd och erfarenhet skall genom läsning av utkomna skrifter över
växel undervisningsmetoden och genom någon praktisk övning i vilken växel -  undervisningsskola som helst ganska väl kunna förestå en sådan skola själv».*)
De båda skollärarne menade alltså, att inga andra än studerade personer
borde användas såsom lärare och att tillgången på sådana, som ville
*) Direktionsprotokoll för 1823, F. U.
2—082815 Folkunderv.-Tcom. bet. I. Folkslcolesem. Band. 3.
10
övertaga folkskollärarplatser i väntan på befordran till bättre befattningar
i kyrkans tjänst, skalle vara så stor, att inga åtgärder behövde vidtagas
för särskild utbildning till skolans tjänst. Övriga medlemmar av stadgekommittéen
hade bättre kännedom om det verkliga förhållandet än dessa,
och illa skulle det ha gått för landsbygdens skolor, om man endast skulle
hava kunnat använda akademiskt bildade personer till lärare. Underlig
förefaller också den uttalade åsikten om tänkande uppfostrares enhälliga
förkastelse av det moderna utländska påfundet av skolseminarier, då man
vet, att magister Svensson besökt både Pestalozzi i Yverdun och von Fellenberg
i Hofwyl, och då man erinrar sig, att det stora upprättelseverket i
Preussen samtidigt erhållit pådrivande kraft genom Dinters, Harnischs och
Diesterwegs in. fl. seminarieverksamhet, samt att seminarierna just vid
denna tid i Tyskland fingo sin form och sin för en tid så kraftiga växt.
Kunskap om
Inrättandet av den i sällskapets stadgar bestämda normalskolan dröjde
''1’imingsme-- emellertid, emedan tillgångarna i första rummet behövde användas för antoden
kompe- skaffande av materiell åt växe lund ervisn i 11 gsskol o r. Den nödiga handled
tensmllkor
_
förjUockcii''6 ningen av personer, som skulle ägna sig åt undervisningsverksamhet, meddelades
i redan bestående skolor, i synnerhet huvudstadens, »mellan
vilka ädel tävlan i detta hänseende ägde rum». Efter det kungliga
brevet den 4 februari 1824, som med bifall till riksdagens framställda
begäran anbefallde konsistorierna att förständiga prästerskapet att vid
förslags uppgörande till klockarelägenheters besättande fästa särskilt avseende
på sådana sökande, som inhämtat kunskap om växelundervisningsmetoden,
blev dock tillströmningen stor av just sådana personer,
som Cnattingius ansett icke skola ifrågakomma såsom skollärare. I årsberättelsen
för 1825 får direktionen »med obehag tillkännagiva, att lärarkandidater
inkommit, ja, utnämnda lärare hitsänts för inhämtande av
växelundervisningsmetoden, vilka sakna erforderliga insikter i de ämnen,
vari de skulle undervisa andra, ävensom de egenskaper, vilka för övrigt
böra finnas hos barnläraren».
V. U. Säll-
Direktionen uppdrog därför åt magister P. R. Svensson att mot visst
ordning "för arvode meddela »såväl fullständig» teoretisk undervisning, minst 6 timmar
hfochlpröv-ai veckan> 80111 daglig praktisk övning i växelundervisning såsom monitor
ninj/av och generalmonitör under maj, juni, augusti och september månader åt de
kandidater
1825.
11
skollärarkandidater, som hos honom anmälde sig».1) Då kandidaterna efter
fullbordad kurs tingo avlägga prov inför någon direktionsledamot och erhöllo
betyg, kan denna inrättning betraktas såsom den första ordnade lärarutbildningen
i Sverge.
Behovet av lärare för landsbygden hade således framdrivit åtgärder V. U. Säll
J
0
.
skåpets nor
för
beredande av icke blott praktisk övning utan även någon teoretisk ut- malskola
bildning åt sådana personer, som ville underkasta sig de mödor och försakelser,
som voro förenade med lärarverksamhet ute i socknarna. Större
fasthet och ordning ville Sällskapet för växelundervisningens befrämjande
giva åt dessa åtgärder genom inrättande av den i dess stadgar föreskrivna
normalskolan. Man lyckades hos Kungl. Maj:t utverka icke blott upplåtandet
av eu lokal utan ock ett årligt anslag för ändamålet. Direktionen hade
fäst uppmärksamheten vid de båda kronobränneribyggnaderna i Maria och
Katarina församlingar, som skulle försäljas på auktion men enligt riksdagens
beslut år 1823 kunde få upplåtas till allmännyttiga inrättningar. Genom
skrivelse till Kungl. Maj:t, beslutad vid direktionssammanträde den (1 september
1825, begärdes, att endera av dessa egendomar måtte överlåtas åt växelundervisningssällskapet
till inrättande av en normalskola, och genom kungl.
brev den 26 april 1826 medgavs, att Maria kronobränneribyggnader upplätos
på 10 år till inrättande av en normalskola under växelundervisningssällskapets
ledning och vård. Redan den 27 juli 1826 övertogos byggnaderna
av sällskapet, sedan av- och tillträdessyn hållits, och man hoppades
att under samma års höst kunna öppna skolan. Men de nödiga förändringarna
och reparationerna drogo ut på tiden och medtogo de disponibla
tillgångarna, så att medel till avlöning åt lärare fattades. En framställning
till Kungl. Maj:t om bidrag dels för eu gång till inredning av
skollokalen dels årligen till underhåll och lärares avlöning bifölls genom
nådigt brev den 4 maj 1827 endast så till vida, att ett anslag av 2,000 rdr
b:o för en gång lämnades och utsikt meddelades, att genom kungl. proposition
till riksdagen ett årligt anslag av lika belopp skulle utverkas.* 2) En
sådan proposition framställdes också till 1829 års riksdag och bifölls av
denna, och sedan anslaget börjat utbetalas under år 1830, kunde normal
G
Direktionsprotokoll 28/i2 1 824, F. U.'' — V. U. 1825.
2) V. U. 1828.
12
Normalslcolans
reglemente.
skolan äntligen öppnas den 14 oktober samma år med 23 gossar och 9
flickor till elever, ett antal, som hastigt ökades.
Gossar och flickor undervisades i läsärnnen på skilda tider i ett
stort rum 30 alnar långt, 15 alnar brett och 10—11 alnar högt (sluttande
golv) med 4 fönster på varje långsida och 2 på västra gaveln, beräknat
att rymma 250 barn. Flickorna erhöllo undervisning i spånad, sömnad
och andra handarbeten, och för gossarnas undervisning i hantverk inreddes
särskilda rum, vilka dock, då tillgångar saknades för undervisningens bedrivande,
överlämnades åt den av ett annat sällskap förvaltade prins Karls
inrättning för vanvårdade barn i Stockholm. Där undervisades normalskolans
gossar till ett antal av minst 40 två förmiddagar i veckan i snickeri,
smide, skomakeri och skrädderi, under det att inrättningens barn
undervisades i läsärnnen och i kvinnliga handarbeten tillsammans med
normalskolans barn.1)
Till rektor och lärare vid normalskolan antogs efter avlagt prov
huspredikanten Per Adolf österblad (f. 1790, f 1836) mot en lön av
666 2/3 rdr b:o, bostad och bränsle samt av Kungl. Maj:t den 11 juni
1831 beviljad rätt till dubbel prästerlig tjänstårsberäkning. Såsom gymnastiklärare
anställdes underläraren vid gymnastiska centralinstitutet fänrik
M. Elliot mot 100 rdr b:o lön och bostad och såsom handarbetslärarinna för
flickorna fru Charlotta Fredr. Gyllenram mot 310 rdr b:o i lön samt bostad
och bränsle.
Efter upprepade överläggningar dels inom en särskild för ändamålet
tillsatt kommitté dels inom direktionen och efter flera uppskov för vinnande
av säkrare erfarenhet blev ett reglemente för normalskolan antaget
av direktionen den 1 juni 1833.
Enligt detta var normalskolans ändamål dels att vara en fullständig
folkskola dels att vara »en teoretisk och praktisk bildningsskola för sådana
personer, som önska antagas till lärare eller lärarinnor vid de fäderneslandets
skolor, där växelundervisningsmetoden användes». Direktionen
skulle årligen inom sig eller bland sällskapets övriga medlemmar välja
fyra personer, som skulle utgöra skolinspektion samt närvara vid »provläsningar»
och bestämma betyg för de »provläsande». Rektor vid normal
x)
V. U. 1831. — Direktionsprotokoll 28/9 1833, F. U.
13
skolan skulle leda barnens undervisning samt bibringa teoretisk insikt och
praktisk skicklighet i växelundervisningsmetoden åt dem, som infunne sig
i skolan till dess inhämtande.1)
Skollärarelever antogos först under höstterminen 1831. Ett antal av
7 undervisades under hösten 1831 och våren 1832. Tre lärarelever åt
-
nrbild
-
njöto, såsom ock framgent blev fallet, förmånen av fri bostad i normalskolans
hus. Då rektorn blev upptagen av lärarkandidaternas undervisning
i metoden, så begärde han och erhöll redan i november 1831 en andre
lärare till biträde i skolan. Till andre lärare antogs bataljonspredikanten
E. Fornell med 200 rdr b:o lön och fri bostad.
Nåo-on ordnad teoretisk undervisning av kandidaterna kunde ej gärna Lan
komma till stånd, då de infunno sig när som helst under terminens lopp genom prakoch
tingo hålla sin provläsning, då de ansågos hava tillräckligt länge iS‘,°
9
sysselsatt sig med den praktiska övningen.
Direktionens sekreterare,
magister J. E. Rundqvist, föreslog också, att seminarieföreståndaren skulle
sätta en skriftlig uppsats angående metoden i handen på skollärarkandidaten
vid inträdet och examinera honom däri före utträdet,2) men tryckta
sådana voro också att tillgå för samma ändamål, såsom t. ex. magister P.
R. Svenssons Praktisk handledning för växelundervisningen i folkskolor
av år 1823. Efter provläsningen tilldelade direktionen kandidaten ett
betyg, innehållande vitsord över nit och allvar, kännedom av växelundervisningsmetoden
och skicklighet i dess utövning tillika med ett omdöme
om hans lämplighet till lärare i större eller i mindre växelundervisningsskolor.
Såsom betygsgrader användes uttrycken berömlig, godkänd eller
god och försvarlig, samt från höstterminen 1837 även med beröm
godkänd.
Beskaffenheten av lärarkandidaternas förbildning var ganska olika. Ett
icke ringa antal av studenter, prästmän och till och med filosofie magistrar
förekommer, men de flesta voro dock klockare- och organistkandidater.3)
1)
Dir. prot. 1833, F. U.
2)
Dir. prot. 1832, F. U.
3)
Som det hade hänt, att organistkandidater årslångt dröjt med provläsning för att
kunna få begagna sig av förmånen av hyresfri hostad i normalskolans lokal under den tid,
de tillika begagnat undervisningen vid musikaliska akademien, så bestämde direktionen år
1838, att fritt boningsrum icke skulle av någon få begagnas mer än fyra månader.
14
Även några kvinnor avlade prov för anställning i flickskolor. Det
hände, att anmälda skollärarkandidater voro så litet underbyggda, att de
icke kunde stava modersmålet eller räkna hela tal. Med anlednino- därav
Ö
beslutade direktionen år 1834, att föreståndaren skulle anställa förhör med
sådana inträdessökande, som föreföllo honom vara mindre skickliga, innan
han lämnade deras ansökningar till direktionens bedömande. Men av
sådana elever, som insändes på någon församlings bekostnad för att utbildas
till lärare i dess skola, ansåg sig direktionen icke kunna kräva
någon större grad av kunskaper och skicklighet, till vilkas inhämtande
längre tid och större omkostnad skolat erfordras. Direktionen gjorde
därför framställning till Kungl. Maj:t om förhöjning i statsanslaget, vilket
borde användas till bl. a. bildande av ett seminarium, där blivande
skollärare kunde förvärva nödig kunskap och skicklighet mera svarande
mot deras åliggande än dittills varit händelsen.1) Någon förhöjning
blev dock icke beviljad, och lärarutbildningen blev fortfarande inskränkt
till meddelande av kunskap om växelnndervisninfrsmetoden och övninoi
dess användning. Hela antalet inskrivna skollärarkandidater till och
med år 1842 utgjorde 188, och av dem hade 171 provläst och fått, betyg.2)
I anordningarna gjordes 1833 den ändring, att i stället för andre
lärare antogos 4 stipendiater varje år att tjänstgöra var och en under 4
månader (varje ny stipendiat skulle hava en månads tjänstgöring gemensamt
med den föregående). Till stipendiater ville direktionen helst antaga
studenter eller prästmän för att till landsorten sprida mera allmän, grundlig
och likformig kännedom om metoden. Stipendiet bestod i möblerad
och uppvärmd bostad samt 50 rdr b:o. Anordningen befanns dock mindre
tillfredsställande och upphävdes år 1837, då andrelärarbefattningen åter
tillsattes.
Rektor österblad avled i slutet av år 1836 och ersattes följande år
av pastorsadjunkten A. N. Schmidt (f. 1806, f 1878). Denne var en för
sitt kall intresserad och verksam man. Han införde en förbättrad org-a
Ö
nisation
av undervisningen i normalskolan,3) anhöll om sällskapets under
-
'') V. U. 1834.
2)
Matrikel, F. U.
3)
Uppgifter 1840, F. U.
15
stud för utgivande av en handbok för utbildning av skollärarelever icke
blott i växelundervisningsmetoden utan ock i allmänbildande kunskaper )
samt gjorde med 300 rdr b:o understöd av sällskapet år 1839 en 4 månaders
resa till Tyskland, England, Frankrike, Belgien och Danmark,
varunder folkbildningsanstalter och seminarier besöktes och studerades.2)
Sedan en större donation (25,000 rdr b:o) genom revisionssekreteraren J.
M. Wincklers testamente tillfallit sällskapet år 1839, beslutades att använda
inkomsterna bl. a. till ökning av understöd åt skollärarelever, och
rektor Schmidt fick i uppdrag att uppgöra förslag till åtgärder, varigenom
tillfälle skulle beredas skollärarkandidater att under ett längre vistande
vid normalskolan förvärva nödiga insikter för sitt kall. ) Dessa åtgärder
kommo dock icke att vidtagas förrän i sammanhang med den inrättning
av ett seminarium vid normalskolan, som blev en följd av 1842 års folkskolestadga.
3. Andra av skollärarkandidater besökta skolor.
Behovet kändes starkt av en verklig utbildning av folkskollärare,
icke blott av dem meddelad kännedom om en viss metod. En dylik kännedom
kunde erhållas i vilken växelundervisningsskola som helst, och de1
personer, som ville ägna ■ sig åt läraryrket, sökte, naturligt nog, att för
så gott pris som möjligt förvärva sig den nödiga kompetensen.
En mycket drastisk skildring av det vanliga tillvägagångssättet härvid
lämnas av prosten P. A.. Lindberg i Arvika i en skrivelse till växelunder visningssällskapets
direktion, intagen i sällskapets berättelse år 1834:
»En bonddräng
tillgriper psalmodikon, reser in till biskopssätet, avhör sången i skolan någon
vecka och tager dessutom privat undervisning av kantor, får bevis om skicklighet,
besöker på 3 å 4 dagar en växelundervisningsskola samt skördar där ett ampelt
betyg men av en sådan stil, stavning och sammansättning, att man solklart finner,
huru bär en blind leder en blindan — och med sådana betyg taga sig kandidaterna
väl fram både till klockare- och växelundervisningsläraresysslor.» Även
professor Thomander framhåller i sitt yttrande angående inrättningen av ett skol- 1 2 3
1)
Dir. prot. 1838, F. U.
2)
Berättelse i V. U. 1840 — A. N. Schmidt, Pedagogiska anteckningar under besök
vid åtskilliga utländska folkundervisningsverk, I, Sthlm 1841.
3)
Dir. prot. 1841, F. U.
Vanliga
sättet att
förvärva
ärarkompetens.
16
mästarseminarium i Lund,*) att det »i allmänhet medför föga eller ingen svårighet
för sökande till klockar- eller skollärarlägenheter att från föreståndare för
nagon friskola erhålla ett betyg, vilket om än lovande i sina ordalag innefattar
högst otillräcklig säkerhet, att dess innehavare besitter de nödiga insikterna*.
Ytterligare må anföras vad A. N. Schmidt i förordet till sina förutnämnda Pedagogiska
anteckningar yttrar, att »lärarbildningen fulländas icke sällan på 3—4
veckor, varefter mästerprovet avlägges och hedras med ett på godtycket grundat
betyg över skicklighet vid lärarkallets utövning, utan att den sålunda dokumenterade
mästaren äger något slags teoretisk insikt däri, blott en vansklig färdighet
i handgreppen».
ö
Försök vid
vissa skolor ,
,
,
att meddela bemödade SI
en bättre lärarutbildning.
Sådana av skollärarkandidater uppsökta skolor funnos dock, där man
ig om att giva kandidaterna tillfredsställande insikt och övning
samt rättvisa betyg. Företrädesvis voro de sådana, där någon omsorgs"
fullare organisation på grund av bättre ekonomiska tillgångar kommit till
stånd. I våxelundervisningssällskapets berättelser och handlingar finnas
uppgifter om några sådana skolor.
Göteborg.
Västerstad.
Kristian
stad.
Om Göteborgs skolor nämnes, att 14 skollärarkandidater under år 1831
blivit bildade och utexaminerade med understöd av växelundervisningssällskapet
i Göteborgs stift.2)
1
Per Wieselgren inberättar från Västerstad i Skåne,3) att den av excellensen
Jakob De la Gardie därstädes år 1834 inrättade Gustav de la Gardies skola tillika
synes börja bliva ett skollärarseminarium, i det att flera äldre och yngre personer
från orten och en ända från Småland för växelundervisningsmetodens inhämtande
besökt denna anstalt, i vilken, utom skolläraren, kyrkoherden och hans
medhjälpare meddelat undervisning.
I Kristianstad hade på stadens bekostnad upprättats en allmän barnskola,
kallad hertig Karls skola, under en särskild direktion, i vilken lärdomsskolans
rektor var ordförande. Ett gemensamt lärohus för barnskolan och lärdomsskolan
uppfördes i början av 1830-talet förmedelst en i staden verkställd subskription
och anslag av stiftets byggnadskassa. Lärare i barnskolan blev prästmannen
Lars Feuk.4) Då skollärarkandidater ofta inställde sig för inhämtande av metoden,
så stadgade direktionen år 1836 ordning för sådana elevers undervisning och prövning^
samt betygs meddelande. Undervisningen i metoden skulle enligt denna
ordning ske genom lärarens »föregörande» samt hans påpekande av det, som vore
D Konsistoriets i Lund skrivelse till k. maj:t 29/s 1837, R A
2)
V. U. 1832.
3)
V. U. 1836.
4)
Denne provläste i V. U. sällskapets normalskola den 28 sept. 1833.
17
att iakttaga. Den praktiska övningen skulle börja med elevens användning som
monitor och. först under villkor av insikt i de olika läroämnena samt förvärvad
säkerhet i undervisningssättet övergå till tjänstgöring som lärare. Undervisning
i läroämnena kunde eleven erhålla efter särskild överenskommelse med läraren.
Betyg över skicklighet och kännedom om metoden skulle utfärdas av direktionen
och läraren gemensamt efter prövning och provläsning i direktionens närvaro,
men aldrig utan att säker insikt i läsning, skrivning och räkning ådagalagts.
Betygsuttrycken berömlig, godkänd och antaglig skulle begagnas. Vid betygets
utfående skulle kandidaten betala en avgift av 2 rdr b:o till skolans kassa samt
arvode till läraren efter överenskommelse. Lärarens lön var 200 rdr b:o. År
1839 provläste 11 skollärarkandidater.1)
»Den för sitt nit och sina förtjänster om folkundervisningen bekante gymnasieadjunkten
Fredrik Fryxell lät, sedan han genom resor tagit kännedom om
främmande länders inrättningar i denna väg, hösten 1837 tillkännagiva i tidningarna,
att klockarkandidater kunde i Karlstads fattigskola under hans ledning inhämta
växelundervisningsmetoden och genom hans enskilda undervisning de kunskaper,
som äro oumbärliga för att gagna i en folkskola. Flera drogo redan under hans
korta livstid fördel af detta tillfälle. Även efter hans död infunno sig personer
hos läraren i stadens folkskola för att jämte metoden lära sig något svensk historia,
geografi, rättskrivning och räkning m. in.»1 2)
Vid prins Gustavs folkskola i Uppsala, invigd den 26 jan. 1832 och grundad
på betydande donationer särskilt av handlanden O. Forslund, blev det från
början vanligt, att icke blott skollärarkandidater från ärkestiftet utan även studerande
vid universitetet från olika provinser inhämtade växelundervisningsmetoden.
Genom teologie professor A. E. Knös utverkades en kunglig resolution,
som tillerkände betygen om växelundervisningsmetodens inhämtande i Uppsala
samma gällande kraft, som de från Stockholms normalskola utgivna betygen ägde.
Lärare vid skolan var 1832—1846 den bekante A. Oldberg. Som hans tid blev
fullt upptagen av lärarkandidaternas handledning och enskild undervisning av de
ostuderade kandidaterna, blev han nödsakad att hava ett biträde för undervisningen
i skolan, som han själv fick avlöna ända till 1841, då en andre lärare anställdes.
Under de åtta åren 1832—1839 hade 130 personer inhämtat metoden vid denna
skola.3)
1)
Konsistoriets i Lund skrivelse till Kung], Maj:t 19/4 1837 om prästerlig tjänstårsberäkning
för läraren, R. A. — V. U. 1840.
2)
Underrättelser om seminarierna, Direktionsprot. 1849, F. U.
3)
Tidningen Correspondenten n:r 97 3(,/ii 1839. Prof. E. G. Geijer yttrar enl.
Prästeståndets prot. 29/7 1 8 4 0, att Oldberg bildat skickliga skollärare för landsortens behov
utan att därför njuta annan belöning än tillfredsställelsen av uppfyllda plikter.
3—08281Ö Folkunderv.-kom. bet. 7. Folkskolesem, Band 3.
Karlstad.
Uppsala.
18
4. Skolmästarseminariet i Lund.
Den inrättning, som kom till stånd i Lund, var i huvudsak av
samma art som de förutnämnda, men då den var grundad på mera tillräckliga
penningmedel, så kunde eu särskild föreståndare antagas med
uppdrag att undervisa icke blott i »metoden» utan även i själva läroämnena,
varigenom någon likhet med ett seminarium åvägabragtes. En närmare redogörelse
för tillkomsten av denna inrättning torde därför vara av intresse.
Sedan kommerserådet P. E. Filéen genom testamente den 7 sept. 1822
Förslag till donerat en fjärdedel av sin betydliga förmögenhet till allmännyttiga ändasemmariet.
mål och denna donation med 226,358 rdr 44 sk. 2 r. b:o i början av år
1836 överlämnats till staten och fördelats på i testamentet bestämda sex
lotter för olika ändamål,1) blev, sedan en summa av något över 40,000 rdr
b:o från det hela blivit tills vidare avdragen i avvaktan på utgången av
en rättegång, en tredjedel av sjätte lotten eller 10,033 rdr 44 sk. 4 r. b:o
överlämnad till domkapitlet i Lund för åstadkommande av skolinrättningar
för fattiga och allmogens barn i Skåne. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11
maj 1836 anförde domkapitlet, att en fördelning emellan de 200 pastoraten
i lika lotter eller efter deras folkmängd skulle upphäva möjligheten att
göra fördelaktig användning av medlen i det syfte, som testator avsett,
och att en mera märkbar och väsentlig inverkan på folkundervisningen
endast kunde påräknas genom en mera koncentrerad användning av medlen,
varför domkapitlet hemställde, att de måtte få användas såsom fond för
bildande av skolmästare åt allmogens barn, och anhöll om Kungl. Maj:ts
uppdrag att framlägga grunderna för en sådan inrättning. Kungl. Maj:t
biföll denna framställning den 28 juni 1836.2)
Med anledning härav anmodade domkapitlet professorn J. H. Thomander
och adjunkten H. Reuterdahl att meddela var sitt förslag. Dessa
föredrogos i domkapitlet den 1 mars 1837.
Professor Thomander framhöll, att av de båda olika utvägar, som vore att
välja — medlens användning till en inrättning och deras fördelning på flera inrättningar
— vore den förra att föredraga: Den gå ve större säkerhet för medde- *)
*) Paulsson, sid. 321—325.
2) Eckl. expeditionens registratur, R. A.
19
lande av verklig skollärarbildning genom en skicklig föreståndare, på vilken större
fordringar knnde ställas, då tillgångarna räckte till för en ordentlig avlöning, än
om medlen fördelades på flera personer, som skulle driva skollärarutbildningen
som bisak bredvid den sysselsättning, som skulle giva dem deras egentliga levebröd,
en olägenhet som vore väl känd från de »skuggor av normalskolor», som
frikostigt utdelade sina betyg åt klockar- och lärarkandidater. Uppsikten över
eleverna kunde lättare utövas under omedelbar kontroll av stiftets styrelse i Lund
med dess »ovanligt goda disciplin», än om anstalter skulle inrättas i Kristianstad,
Ystad, Helsingborg och Malmö, där militärkommenderingar voro förlagda. Församlingarna
skulle hava lättare att döma mellan flera sökande till en lärarbefattning,
om deras vitsord vore från samma anstalt, än om de vore avgivna av olika
inrättningar, och då lärare avlöste varandra vid en skola, vore det fördelaktigt,
om de hade blivit utbildade vid samma anstalt och tillägnat sig samma metoder.
Möjligheterna för meddelande av en mera fullständig utbildning bleve större, om
de materiella tillgångarna behölles vid en anstalt, än om de splittrades åt flera
håll, och man borde icke i ett land, »där motståndet mot skärpta fordringar i allmänhet
är oförtrutet», självvilligt bidraga till avlägsnandet av den framtid, då kännedom
i korsång, gymnastik, linearteckning och trädgårdskonst kunde fordras av
varje lantskollärare och kunde meddelas i varje lantskola. Visserligen vore de
löner av 5—6 tunnor säd, som bestodes åt lantskollärare, alltför ringa att på dem
grunda stora bildningsanspråk, men därför att lönerna vore dåliga, borde man
icke bestämma sig för att bilda dåliga skollärare; och om varan bleve bättre, skulle
församlingarna finna sig i att betala den dyrare. Slutligen vore Skånes
areal och folkmängd ej större och kommunikationerna från landskapets olika
delar med Lund ej svårare, än att ett seminarium,
förlagt i Lund, kunde tillfredsställa
behovet. I 200 pastorat
behövdes
omkring
1,000 skollärare, och
40 elever
om året eller 20 i terminen skulle kunna behörigen utbildas och ersätta avgången
bland lärarna. På grund härav föreslog han, att den filéenska donationen skulle
användas till ett med någon
folkskola
förenat
seminarium i Lund
med två
lärare, avlönade den ene med
800 rdr
b:o och
den andre med 300,
att ingen
skolmästare måtte antagas i de skånska församlingarna utan att förete betyg, att
han vid denna inrättning blivit undervisad och godkänd, att en årlig kollekt
måtte få upptagas i kyrkorna och 1 procent av kyrkornas behållning årligen anslås
till stipendier å 10 rdr b:o i terminen åt elever, samt att av stiftets skolhusbyggnadskassa,
vilken tillkommit nästan uteslutande genom inkomster från ledigstående
Jantpastorat, 7,000 rdr b:o måtte läggas till seminariets fond.
Reuterdahls yttrande innehöll,
att han, om folkundervisningen i Sverge varit så fast reglerad, att varje
församling vore förbunden att hava åtminstone en metodiskt inrättad skola med
20
behörigt utbildad lärare, skulle tillstyrka inrättandet av ett fullständigt seminarium,
men att han, då nästan allt berodde på församlingarnas välbehag, som bestämdes
av sparsamhet, tycke och tillfälligheter, måste, till dess bestämdare författningar
bleve givna, åtnöjas med mindre fullständiga men lättare åtkomliga och
för eleverna mindre kostsamma anstalter i olika delar av provinsen, varför han
föreslog inrättande av fyra kurser i Lund, Ystad, Kristianstad och Helsingborg på6—8
veckor varje år, anordnade vid dessa orters folkskolor och ledda av dessa skolors
lärare, vad den praktiska utbildningen beträffade, samt med teoretisk undervisning
2 timmar om dagen av någon skollärare eller prästman på stället, vilken
även skulle förrätta inträdes- och avslutningsexamen samt meddela betyg. Kostnaderna
beräknades av honom till 100 rdr b:o för varje lärare i det teoretiska
och 66 rdr 32 sk. b:o för varje lärare i det praktiska eller tillsamman för 4 anstalter
till 666 rdr 32 sk. bro, vadan hela kostnaden skulle kunna bestridas av
filéenska fonden, och kollekterna från församlingarna kunde användas till fullt
underhåll under kursen åt 30 elever medelst stipendier å 10 rdr bro fördelade på
de 4 anstalterna.
Domkapitlets övriga ledamöter instämde med Thomander beträffande
huvudsaken, inrättandet av en enda anstalt, men de flesta skilde sig från honom
rörande kostnadsförslaget och sättet för tillgångarnas förökande, varför
domkapitlets förslag hlev,
att ett skolmästarseminarium för landskapet Skåne måtte anläggas i Lund,
grundat på filéenska donationens medel, att detta på det sätt måtte förenas med
allmänna barnskolan i Lund, att vid denna anställas två lärare, en med den lön,
som bestås av skolan, och en med avlöning av de filéenska räntemedlen, att en
kollekt måtte få årligen upptagas i landskapets kyrkor för seminariets behov och
särskilt för utdelning av stipendier å 10 rdr b:o i terminen åt de mest behövande
eleverna, att ingen skolmästare måtte få vid de skånska församlingarna antagas
utan att förete betyg därom, att han vid denna inrättning blivit undervisad
och godkänd, samt att domkapitlet måtte få inkomma med underdånigt
förslag till reglemente, sedan verkningarna av seminariets förening med allmänna
barnskolan under ett år blivit iakttagna.1)
Ivungl. maj:t gillade detta förslag den 11 aug. 1837 dock med den
inskränkning, att den lärare, som avlönades av filéenska medlen, endast skulle
antagas tillsvidare, intill dess reglemente hunnit uppgöras och stadfästas,
samt att skolmästarelever, som blivit godkända vid seminariet fastän icke
där undervisade, ävensom elever, vilka blivit godkända antingen vid växel
x)
Konsistoriets i Lund skrivelse ,9/s 1837, R. A.
21
undervisningssällskapets normalskola eller v i cl någon av de skolor i
stiftsstäderna, vilkas ändamål även är skollärares bildande, skulle
vara antagliga till skollärare i skånska församlingar.
Till föreståndare antogs den 14 november 1838 magister Per Eklund Semmanets
°
..
.
..
.
ooa .organisation.
(f. 1811, t 1859), och undervisningen började i januari månad 1839 i
allmänna barnskolans lokal, vilken var skänkt av professor Hylander.
Lönen för föreståndaren utgick under de första åren med 500 rdr b:o.
Läraren vid barnskolan, f. d. löjtnanten J. L. Österling, erhöll med Kungl.
Maj:ts godkännande på domkapitlets förslag eu gratifikation från filéenska
fondens räntemedel för år 1839 av 100 rdr b:o, som därefter blev ett
stadigvarande tillägg till dennes lön vid barnskolan, 400 rdr ko. a) Sånglärare
var domkyrkokantorn N. Möller från 1839 och lärare i trädgårdsskötsel
akademiträdgårdsmästaren C. L. Sieiners från samma ar. Gymnastiklärare
blev G. Nyblteus, men han uppgives icke hava blivit tillsatt förr
än år 1844.2) Filéenska fondens kapital utgjorde i början av år 1839
11,244 rdr 15 sk. ko.
Något reglemente särskilt för detta seminarium blev aldrig av Kungl.
Maj:t stadfäst, men domkapitlet meddelade i cirkulär den 9 januari 1839
en del bestämmelser för intagningen av elever:3) Inträdessökande skulle 1
1)
Konsist. i Lund skrivelse 29/6 1839, K. A. — Österling anför i sin anhållan om
lönebidraget, att han vid grosshandl. Wallis gård Dybeck hållit en större växelundervisningsskola
och bildat nära 70 skolmästarelever. Han bifogade lärarbetyg från den kände pedagogen,
läraren vid Stockholms allm. barnskola mag. C. O. Fineman samt betyg från P.
Wieselgren. Med anledning av Kungl. Maj:ts bifall till denna begäran sökte läraren vid hertig
Karls barnskola i Kristianstad L. Feuk att erhålla ett lika belopp av filéenska fonden, som
Österling erhållit, med anförande att efter den nåd. föreskriften i k. brevet n/s 1837, att
elever godkända vid någon av de skolor i stiftsstäderna, vilkas ändamål även är skollärares
bildande, må till skolmästare i de skånska församlingarna vara antagliga, antalet examenstagande
så ökats vid det med barnskolan i Kristianstad förenade skolmästarseminariet, att de vid
den offentliga examen inför direktionen den 14 sept. 1839 utgjorde ett nära lika stort antal
som det, seminariet i Lund vid sin senaste examen framställde. Feuk söker således rädda
sin anstalt för inhämtande av växelundervisningsmetoden in under det förbehåll, Kungl. Maj:t
gjort om giltigheten av skolmästarbetyg från skolor vid biskopssätena, med en advokatorisk
tolkning av ordet stiftsstad samt att åstadkomma den delning av filéenska medlen mellan
flera inrättningar, som Kungl. Maj:t ogillat. Domkapitlet ställde sig naturligt nog avvisande
mot båda dessa försök. Konsist. i Lund skrivelse 4/3 1840, R. A.
2)
Rietz, sid. 327.
3)
Paulsson, s. 213 flj.
22
genom vederbörande pastorer anmälas i konsistorium 6 veckor förr än de
önskade inträda på seminariet, varefter konsistorium i betraktande av de
sökandes antal skulle låta meddela svar om tiden, då en var i den ordning
han blivit anmäld kunde mottagas. Betyg skulle företes, att sökanden
vore född eller uppfostrad i Skåne eller skulle på någon skånsk församlings
bekostnad »fullkomnas i undervisningsyrket», samt att han vore av
god frejd och icke behäftad med någon smittosam sjukdom, »skolandes, i
händelse någon elev under beredelsetiden röjer böjelse för dryckenskap,
sådant i hans avgångstestimonium anmärkas».
Om undervisningen lämnar Paulsson,1) som var elev vid detta seminarium
vårterminen 1841,2) åtskilliga uppgifter:
Undervisning och betyg meddelades i ämnena: katekes (egentligen kateketik),
biblisk historia, svensk historia, geografi, aritmetik, kalligrafi, rättstavningslära,
linearteckning och trädgårdsskötsel. Även om »undervisningsgåvor» lämnades
betyg. De vitsord, som användes, voro berömlig, godkänd och försvarlig. För erhållandet
av högsta betyget fordrades att hava väl studerat Bergqvists förklaring
över Luthers lilla katekes (och förvärvat förmåga att skickligt kateketisera),
Hubners bibliska historia, Ekelunds svenska historia. Hartmans geografi, någon
större räknebok, Fryxells svenska språklära, Almqvists rättstavningslära, Chiewitz
linearteckning, och Siemers (icke tryckta) föreläsningar i trädgårdsskötsel samt
att hava tillägnat sig en god handstil. Teol. professor B. J. Bergqvist brukade
två gånger i veckan en eller två timmar varje gång å seminarium kateketisera
med såväl skolbarnen som seminaristerna, och många skickliga folkskollärare hade
honom att tacka för sin konst. Den teoretiska undervisningen för övrigt var
icke mycket bevänt med. Seminariet hade ingen annan undervisningslokal än
skolsalen, och före skolbarnens ankomst om morgnarna samt efter deras bortgång om
kvällarna användes korta stunder för seminaristernas förhör i de olika ämnena,
som de genom självstudier tillägnat sig. Större delen av skoltiden upptogs för
eleverna av tjänstgöring såsom monitorer. Till sist fick var och en elev under en
eller flera dagar i lärarnas närvaro leda skolan och föra dess böcker. På detta sätt
prövades deras skicklighet i växelundervisningsmetoden. Dessutom skulle eleverna
efter lottning examinera varandra i seminarieämnena, och därefter bedömdes
deras »undervisningsgåvor». Offentlig examen anställdes fyra gånger om
året eller vid varje kvartals slut. När en elev ansåg sig beredd till examen, an
’)
Paulsson s. 213 flj.
2) P. Paulsson, Matrikel för kyrkans och skolans lägre tjänstemän i Lunds stift, Helsingborg,
1860.
23
malde han sig till tentamen hos föreståndaren. Examen förrättades i biskopens
och domprostens närvaro. Den förre bestämde efter föreståndarens förslag betyg
och stipendier för de avgående. Stipendierna utgjordes av 10 rdr b:o för skickliga
och fattiga samt 5 rdr b:o för skickliga men icke fattiga. Betyget undertecknades
av domprosten och föreståndaren samt »löstes vanligen med 3—15 rdr
riksgäld efter gottfinnande». Under de fyra åren före folkskolestadgans tillämpning
(1839—1842) blevo 160 skollärarkandidater utexaminerade vid de nio avgångsexamina,
som höllos.
5. Förberedelser för 1842 års stadga.
Ända från det konstitutionella statsskickets införande hade yrkanden
framställts inom och utom riksdagen på en lagstadgad ordning för folkundervisningen.
Till en början var det företrädesvis bland ridderskapet
och adeln som de allmänna folkskolorna hade sina förkämpar, men det
dröjde icke länge, förrän Sverges bönder kommo till insikt, om frågans
egenskap av en livsfråga för dem. Ständerna kunde dock icke förmås att
ena sig om något avgörande beslut. Alla yrkanden till trots uttalade de
sig blott med fromma önskningar om folkskolors åstadkommande genom
kommunernas frivilliga åtgöranden. Då genomdrev omsider kronprinsen
Oskar såsom regent under Karl Johans vistelse i Norge år 1839 ett regeringsbeslut
om utarbetande och framläggande av ett kungligt förslag
om folkskolor. Utlåtanden och förslag infordrades från samtliga konsistorier
och direktionen över huvudstadens läroverk. Sedan dessa inkommit,
föredrogos de jämte fattigvårdskommitténs och kyrkolagskommitténs underdåniga
skrivelser angående folkundervisningen i statsråd den 7 december
1839 av t. f. statssekreteraren Kr. I. Heurlin.
Att ett av de allra viktigaste villkoren för åstadkommande av en
ordnad folkskoleundervisning var en på något sätt garanterad utbildning
av lärare, var nog klart för de flesta av dem, som hade med
saken att göra. Men av vad slag denna utbildning skulle vara och huru
den skulle åstadkommas, var icke lika klart. Somliga menade, att staten
genom lönetillskott åt lärarna och medgivande av befordringsrätt till
prästerliga tjänster kunde bereda tillräcklig tillgång på lärare bland akademiskt
studerade personer. Så var förhållandet med professorn P. Ceder
-
Olilca åsikter
om lärarutbildningen.
24
schiöld och bonden Sven Heurlin, som i sina motioner vid 1834 års riksdag
i folkundervisningsfrågan uttalat sig i sådan riktning. Samma åsikt
om lönevillkorens förmåga att draga skickliga lärare till skolorna uttryckte
också Strängnäs och Västerås konsistorier i sina utlåtanden 1839 utan att
säga något om den utbildning, de önskade åt lärarna. Andra, bland dem
fattigvårdskommittén och Visby konsistorium, menade, att de allmänna
läroverken kunde jämte sina andra uppgifter även åtaga sig att utbilda
lärare för folkskolorna, och att staten kunde inskränka sina åtgärder för
lärarbildningen till utdelande av stipendier åt fattiga lärjungar, som bestämt
sig för att bliva folkskollärare. Alla dessa skiftande meningar hava
det gemensamt, att de anse kunskaperna göra den skickliga läraren. Den
motsatta åsikten om yrkesbildningens övervägande betydelse företräddes
av Skara, Göteborgs och Karlstads konsistorier, som tillstyrkte statsanslag
till utbildning av folkskollärare vid barnskolor i stiftsstäderna. Såväl
kunskapsbildning som yrkesbildning förordades slutligen genom förslag av
Lunds domkapitel och av kyrkolagskommittén om inrättande av seminarier
för folkskollärares bildande på statens bekostnad i alla stiftsstäder.
Man bär rätt att finna ett personligt samband mellan dessa båda utlåtanden,
ty seminariet i Lund var inrättat efter Thomanders plan och Thomander
hade givit utkastet till kyrkolagskommitténs yttrande i folkundervisningsfrågan.
1) Erfarenheterna från Lund ligga tydligen till grund för
kyrkolagskommitténs förslag, att två lärare måtte anställas vid varje seminarium,
en med lön av minst 1,000 rdr b:o och en med utsikt till
annan befordran med lön av 3331/s rdr b:o, samt att 12,000 rdr b:o till
stipendier för medellösa och 2,000 rdr b:o till seminariernas materiella
behov måtte årligen fördelas mellan stiften, oberäknat vad utom det gamla
anslaget kunde ytterligare erfordras för normalskolan i huvudstaden.2)
Biskop Heurlin, den föredragande statssekreteraren, måste medgiva,
att då 1,211 av rikets 2,308 församlingar enligt konsistoriernas infordrade
uppgifter ännu saknade antagna och med ständiga löner försedda lärare,
staten måste vidtaga åtgärder för utbildningen av tillfredsställande lärare
och för kontroll av deras fallenhet och skicklighet, men han ansåg, att de
'') Prästeståndets protokoll S3/i 1840.
2) Statsrådsprotokoll i eckl. ärenden 7 fn 1839, E. A.
25
av ky rkolagsk o in in ittén efter utländskt mönster föreslagna fullständiga seminarierna
i alla stift skulle bliva alltför kostsamma, och att ändamålet
därförutan skulle kunna vinnas genom inrättandet av huvudsakligen praktiska
bildningsanstalter i stiftsstäderna förbundna med därvarande växelundervisningsskolor.
Hans mening var alltså att inskränka statsåtgärderna
för lärarbildningen till regularisering av det redan bestående bruket att
skollärarkandidater i vissa stadsfolkskolor inhämtade kännedom om växelundervisningsmetoden
och de allra nödigaste skolkunskaperna, för vilken
åtgärd 500 rdr b:o till lärarlöner och 750 rdr b:o till elevstipendier åt
varje anstalt kunde räcka till.
l)cn kungliga propositionen till rikets ständer, daterad den 1 febr. 1840 års k.
1840, innehöll i överensstämmelse härmed följande förslag i detta ämne:*) pu}p0Slt
»1. I varje stiftsstad bör av domkapitlet och under dess överinseende beredas
tillfälle för dem, som vilja ägna sig åt folklärarkallet, att erhålla undervisning
och övning i de nödvändigaste dithörande ämnen, vadan en föreståndare
bör av domkapitlet förordnas att hava inseende över denna praktiska undervisningsanstalt,
att handleda och i vissa delar själv undervisa blivande skollärare
samt vid intagning och avgång dem examinera samt för dem meddela betyg, och
vill Kungl. Maj:t för sådant ändamål av rikets ständer begära ett årligt anslag av
6,000 rdr b:o intill året efter nästa riksdag, varav 500 rdr anslås för varje stift
till arvode dels för nämnda föreståndare dels för läraren i den stiftsstadens folkskola,
varest skollärareleverna komma att inhämta den praktiska bildningen, dels
till dem, som meddela undervisning i sång och fristående gymnastik.
2.
Kungl. Maj:t äskar därförutan —--- 9,000 rdr årligen till understöd
för behövande och skicklige skollärarelever under den tid de läroanstalten begagna.
3.
Ingen får detta seminarium begagna, som icke vid sitt inträde, då han
av föreståndaren skall förhöras, kan skriva, räkna och läsa innantill svenskt och
latinskt tryck samt utantill Luthers lilla katekes med den antagna förklaringen
och därjämte äger insikt uti biblisk historia, första grunderna av allmän jordbeskrivning
och fäderneslandets historia samt kyrkosång.
4.
Var och en, som vill anses behörig att söka lärarbefattning vid folkskola,
skall begagna folklärarseminarium minst ett år. Vid utgång därifrån meddelas
av dess föreståndare betyg, vilka skola bestämt utmärka var och ens insikter,
börande därvid inga andra ordasätt begagnas än försvarlig och godkänd, av
vilka vartdera motsvarar följande kunskapsgrad:
x) Statsrådsprotokollet i eckl. ärenden V2 1840, K. A.
4 — 0S2815 Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
26
a)
Försvarlig betecknar full färdighet i rätt- och välskrivning och innanläsning
samt nöjaktig insikt i följande ämnen: första grunderna av allmän pedagogik
och kateketik jämte färdighet att kateketisera över den av Kungl. Maj:t för
kristendomsundervisningen i riket påbudna lärobok, biblisk historia, kyrkosång,
elementerna av fysiska och politiska geografien och av fäderneslandets historia,
räknekonst t. o. m. den av brutna tal och enkel reguladetri; ävensom någon kännedom
av fristående gymnastik.
b)
Godkänd betecknar full färdighet i rätt- och välskrivning och innanläsning
samt fullgiltig insikt i följande ämnen: biblisk historia, allmän pedagogik
och kateketik, kyrkosång, fysisk och politisk geografi i säker översikt, ävensom
huvuddragen av fäderneslandets och allmänna historien, räknekonsten såväl teoretiskt
som praktiskt t. o. m. sammansatt reguladetri samt skicklighet att undervisa
i fristående gymnastik, börande i fall någon i dessa eller andra ämnen fulltygat
större eller andra insikter än de ovannämnda, sådant i betyget särskilt
utmärkas.»
Anmärkningsvärd är den föreslagna bestämmelsen i inom. 4, att ett
års vistelse vid seminarium skulle fordras för behörighet till folkskollärarbefattning.
Den synes icke std riktigt tillsamman med de uppgifter, som
lämnats åt seminariet, och bryter mot de eljest upptagna förut gängse förhålllandena.
Biskop Heurlin redogjorde vid diskussionen i prästeståndet den 20
febr. 1841 för de motiv, som bestämt honom för detta förslag. Man finner
av detta yttrande liksom av den föreslagna minimikursen med betyget
försvarlig bekräftat, att hans mening ingalunda varit, att seminarierna
skulle lägga an på meddelande av teoretiska kunskaper — »de kunde till
eu del redan före inträdet vara inhämtade». Huvudsaken skulle för dem vara
att lära och inöva det praktiska samt att pröva lynnet och fallenheten. »Därför
borde varje elev minst ett år kvarstanna vid seminariet, mindre för att
bliva mera kunnig eller lärd, än på det både han själv skulle äga besinningstid
och föreståndaren tillfälle att säkert utröna håg och lust — —
fallenhet — — lynne och flit».
1840—41 års
Vid 1840 —1841 ars riksdag framträdde åter samma skiftande me
nksdng.
njng,ir förande seminarierna, som sökt göra sig gällande vid den förberedande
behandlingen.
Föreställningarna om möjligheten att erhålla präster eller studenter
eller åtminstone lärjungar från apologistskolor och andra allmänna läroverk
till lärare i folkskolorna hängde ännu fast och föranledde opposition mot
il
de föreslagna seminarierna och de kostnader, de skulle medföra. Den
behövliga praktiska utbildningen kunde, menade man, liksom hittills utan
någon kostnad för statsverket eller åtminstone med mycket ringare än den
föreslagna meddelas vid de redan bestående folkskolorna. I motioner av
Anders Jonsson från Östergötland, Peter Petersson från Jönköpings län
och Håkan Nilsson från Kristianstads län, i reservationer mot de förenade
stats- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottens betänkande av häradshövding
Arvid Ribbing från adeln, kontraktsprosten Björkman från prästeståndet,
rådman Pousette från borgarståndet och Bengt Gudmundsson från
bondeståndet samt i åtskilliga yttranden, i synnerhet i prästeståndet, ined
anledning av utskottens betänkanden framträdde denna uppfattning. Avon
E. G. Geijer hyste i början denna mening1) men kom under riksdagens
lopp till en annan.
J. H. Thomander reserverade sig också mot de föreslagna seminarierna,
icke, såsom i det föregående är ådagalagt, af obenägenhet mot
saken utan av farhåga, att den stora nedprutningen i kyrkolagskommitténs
kostnadsförslag för seminarierna (från 30,000 rdr b:o till 15,000) skulle
medföra omöjlighet att så anordna dem, att de kunde göra skäl för sitt
namn. Han föreslog därför, att lärarbildningsanstalterna skulle förenas
med folkskolor i stiftsstäderna, så att de bleve ett slags högre avdelningar
av samma skolor med en förste lärare, som uteslutande kunde ägna sig
åt dem, vadan lön av statsmedel blott behövde utgå till dessa förste lärare
med höo-st 600 rdr om året, och hela anslaget till seminarierna och stipendier
åt deras elever icke behövde uppgå till mer än 18,000 rdr b:o
om året, varigenom nödhjälpsåtgärder för bildande av bättre skollärare än
de nu allmännast förekommande skulle kunna åstadkommas på ett bättre
sätt än genom att göra seminariebefattningarna till dåligt avlönade bisysslor
åt tjänstgörande präster eller skollärare.
Att den begärda summan av 6,000 rdr b:o var alldeles för ringa
för behovet, insågs på flera håll.
Sven Heurlin från Kronobergs län
!) I sin avhandling i Sv. Literaturtidning 1813 iOm det offentliga läroverket» hade
Geijer utvecklat den åsikten, att bonden aldrig skulle bekväma sig till att skaffa sig undervisning
för något annat ändamål än religionens och att därför all folkundervisning måste
innefattas i religionsundervisning samt meddelas av prästerna.
28
Första utskottsbetänkandet.
jämförde den med vad som åtgått under ett år till extra förplägning
åt arrestanterna vid södra korrektionsinrättningen i Stockholm. Rådmannen
Iv. G. Gustafsson från Stockholm väckte motion om anslagets
förhöjning och fördelning på fyra seminarier i stället för tolv eller tretton,
varigenom föreståndarnas löner skulle kunna sättas till 1,000 rdr b:o och
förhoppning finnas om möjlighet att erhålla och behålla en duglig person.
Det är ganska lätt att förstå, att såväl utskotten som riksdagens
flertal hellre än att välja mellan inga seminarier och fullkomligare
seminarier skulle ansluta sig till regeringens förslag om ofullkomliga
seminarier. För ett fåtal hägrade förhoppningen, att de möjligen skulle
kunna utveckla sig och i eu framtid motsvara den mönsterbild, som
de preussiska seminarierna erbjödo för dem, som något satt sig in i frågan.1)
De flesta föreställde sig, att de föreslagna seminarierna skulle bliva provisoriska
inrättningar, som på eu gång skapade behövliga lärare åt alla de
nya folkskolorna, men att de efter några år skulle kunna inskränkas till
ett väsentligt mindre antal med bättre utrustning.
Regeringens förslag återkom i utskottsförslaget, dock med en del
ändringar, som avsågo att något öka seminariernas betydelse för elevernas
teoretiska undervisning.
Utskotten kunde icke gå förbi den i ögonen fallande brist på tillräckliga kunskaper,
som varit största hindret för lärarnas fruktbringande verksamhet, och
sedan de i överensstämmelse med kyrkoherdens i Klara prosten J. Wallins motion
tillstyrkt inrättandet icke blott i varje stiftsstad utan även i huvudstaden av ett
seminarium, såsom inrättningen uttryckligen benämndes i stället för »praktisk
undervisningsanstalt», ändrade de den uppgift, som enligt den kungliga propositionen
skulle tillkomma föreståndaren, därhän, att han skulle »i det teoretiska såsom
pedagogik och kateketik in. m.» icke blott »i vissa delar» undervisa blivande skollärare,
samt borttogo helt och hållet den av Kungl. Maj:t föreslagna minimikursen.
Domkapitlet skulle tillse, att tillfälle bereddes åt lärareleverna att erhålla undervisning
(d. v. s. ombesörja lärare) i musik, företrädesvis kyrkosång, och fristående
gymnastik. Inträdesfordringarna bestämdes något noggrannare: eleven skulle
kunna icke blott »skriva och räkna» utan »skriva färdigt och räkna ipiattuor species»
samt äga icke blott obestämd »insikt» utan »någorlunda försvarlig insikt» i
1) A. N. Schmidts resa till de utländska seminarierna 1839 och hans reseanteckningar
hava säkerligen icke varit utan inflytande i synnerhet på de många medlemmarna av växelundervisningssällskapet
i riksdagen.
29
biblisk historia, allmän jord beskrivning och fäderneslandets historia (icke blott
»första grunderna av allmän jordbeskrivning och fäderneslandets historia») och i
kyrkosång. I avgångsexamen skulle fordras icke blott »fullgiltig insikt» utan även
»ådagalagd förmåga att undervisa» i uppräknade läroämnen (varvid »allmän pedagogik
och kateketik» hoprördes med skolämnena). Lärokurserna skulle utöver det
kungliga förslaget utvidgas med fäderneslandets historia (icke blott »huvuddragen
av fäderneslandets historia»), räkning i huvudet, allmänna begreppen om geometri
och linearteckning samt naturlära, ävensom de kunskaper, som klockare på landet
böra äga i koralsång, vaccination och åderlåtning. Utskotten önskade, att så
vitt möjligt leda lärjungar från de allmänna läroverken och ynglingar med grundligare
förstudier till seminarierna, och föreslogo därför, att sådana elever, som genomgått
8 klasser i någon lärdomsskola eller 2 klasser i apologistskola eller ådagalagt
motsvarande insikter, skulle få 50 rdr b:o i årligt stipendium, under det
att andra elever blott skulle uppbära 33 rdr 16 sk. b:o om året, och att för behörighet
till folkskollärarbefattning skulle fordras ett års vistelse vid seminarium »eller
annat motsvarande läroverk». Grunden för bedömandet av elevernas lämplighet för
lärarkallet blev tydligare utmärkt än i det kungliga förslaget, men prövningsrätten
skulle ligga i händerna icke blott på seminariets lärare och tillsyningsmän utan
även på de lärar til Isättande myndigheterna. Det heter nämligen, att »vid folklärares
antagande» bör »avseende i första rummet fästas vid deras gudsfruktan,
kristliga sinne, fromhet och ödmjukhet». Från tanken på användningen
av präster såsom lärare i folkskolorna hava utskotten bestämt skilt
sig med angivande av motiv beträffande kyrkoherdarna, att deras tid därigenom
skulle bliva upptagen till men för deras egentliga ämbetsåliggande, själavården,
och beträffande adjunkterna, att i anseende till täta ombyten skulle skolan komma
att lida. I det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till lärare och till elevstipendier
gjorde utskotten icke förslag till någon ändring utom den av förslaget om ett
seminarium även i Stockholm föranledda förhöjningen i löneanslaget från 6,000
rdr b:o till 6,500, men de föreslogo fördelningen av lönerna sålunda, att seminarieföreståndaren
skulle uppbära 300 rdr b:o, läraren i stadens folkskola 100 rdr,
läraren i gymnastik 50 rdr och läraren i sång 50 rdr om året samt tillstyrkte,
att den, som åtnjutit stipendium i seminarium, skulle vara förbunden att minst
för 3 år antaga skollärarbefattning, då en sådan erbjödes honom av vederbörande.1)
Dels med anledning av de till utskottens betänkande avgivna reser- Andra ut.
-i, o
^-t
-i
ci
j. i .
. skottsbctcin
vationerna dels pa grund av vad som framkom under diskussionerna i bandet.
stånden i juli månad 1840 återremitterades betänkandet om folkundervisningen
till utskotten av alla stånden.
L Stats- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottens betänkande n:r 5 */7 1840.
so
I sitt nya betänkande1) anförde utskotten: Det vore en allmänt erkänd
sanning, att framgången av all undervisning vore huvudsakligen beroende på lärarnas
skicklighet, och då man icke kunde påräkna att från läroverken och ännu
mindre från enskilda undervisningsanstalter erhålla lärare tillräckliga till antal
och praktiskt utbildade för yrket, måste man inrätta särskilda anstalter för att
betrygga folkskolans ändamålsenliga utveckling. Man hade likväl ej ansett sig
böra föreslå inrättningen av dessa seminarier i all den fullständighet, som kunde
fordras av ett för alltid behövligt och stadfäst läroverk, utan sökt anordna dem
för det närmaste behovet och med all möjlig sparsamhet. Någon inskränkning i
antalet vore ej rådligt att tillstyrka, då det för lärjungarna vore viktigt, att de
finge så kort väg som möjligt till seminariet. Nedsättning i inträdesfordringarna
kunde ej anses lämplig, då seminarierna icke borde åtaga sig att meddela de för
lärare behövliga kunskaperna från de första elementen. Däremot medgåves, att
bestämmelsen om ett års begagnande av seminarium eller annat motsvarande läroverk
för behörighet till lärarbefattning kunde komma att medföra både tidsförlust
och onödiga kostnader, om lärarkandidaten redan innehade tillräckliga kunskaper
eller kunde inhämta dem på kortare tid, samt att den lämpligt kunde utbytas
mot föreskrift om prövning vid seminarium, »antingen han genomgått seminarium
eller icke». Ävenledes medgavs lämpligheten av att Kungl. Maj:t lämnade närmare
bestämmelser för fördelningen av de 500 rdr b:o, som skulle anslås till varje seminarium.
I föreskriften om stipendiers fördelning gjordes ändring, så att den ej
skulle vara beroende av före inträdet gjorda studier, men skyldigheten för en
stipendiat att tjäna som lärare i minst 3 år ansågs böra stå kvar. Momentet om
avgångsexamen omredigerades, så att undervisningsförmåga i pedagogik ej skulle
synas fordrad.
Med de ändringar och tillägg, som ansetts böra äga rum, erhöll förslaget
till folkskolestadga i de stycken, som rörde seminarierna, följande lydelse.
1.
Såväl i huvudstaden som i varje stiftsstad bör av domkapitlet och under
dess överinseende beredas tillfälle för dem, som vilja ägna sig åt folklärarkallet,
att i ett seminarium, vars inrättande överlämnas till Kungl. Maj:ts nådiga omsorg,
erhålla undervisning och övning i de nödvändigaste till detta kall hörande ämnen.
2.
Ingen må likväl till elev i dessa seminarier antagas, som icke vid sökt
inträde, då han av vederbörande skall förhöras, kan skriva färdigt, räkna quattuor
species och läsa innantill svenskt och latinskt tryck samt utantill Luthers lilla
katekes med den antagna förklaringen och därjämte äger någorlunda försvarlig
insikt i biblisk historia, allmän jord beskrivning, fäderneslandets historia och
kyrkosång.
D Desammas betänk. n:r 128 7/i 1841.
3.
Stipendier böra till belopp av dels 50 rdr b:o, dels 33 rdr 16 sk. b:o av
domkapitlet utdelas efter behov och ådagalagd skicklighet; dock att, där behov och
skicklighet äro lika, den elev till åtnjutande av stipendium må äga företräde,
som av någon särskild församling blivit till intagning i seminarium anmäld med
villkor att efter genomgången lärokurs anställas vid en inom samma församling
inrättad eller beslutad folkskola.
4.
Stipendiater, som lärokursen i seminarium fulländat, äro förbundna att
minst för 3 år antaga skollärarbefattning, då en sådan dem av vederbörande
erbjudes.
5.
Var och en, som vill anses behörig att söka lärarbefattning vid folkskola,
skall, antingen han genomgått seminarium eller icke, därstädes avlägga
prov och enligt betyg av dess föreståndare äga full färdighet uti rätt- och välskrivning
jämte innanläsning samt fullgiltig insikt och ådagalagd förmåga att
undervisa i följande ämnen: katekesen och biblisk historia, kyrkosång, fysisk oen
politisk geografi i säker översikt ävensom fäderneslandets historia och huvuddragen
av allmänna historien, räknekonsten såväl teoretiskt som praktiskt t. o. m. sammansatt
reguladetri, allmänna begreppen av geometri och linearteckning samt
naturläran, ävensom skicklighet att undervisa uti enkel gymnastik, varförutom han
måste innehava de egenskaper, som åligga klockare på landet att äga, eller kunskap
uti koralsång, vaccination och åderlåtning; börande vid folklärares antagande
avseende i första rummet fästas vid deras gudsfruktan, kristliga sinne,
fromhet och ödmjukhet.
Med det nya utskottsbetänkandet följde reservationer beträffande seminarierna
av professor Thomander, som vidhöll sin förra reservation, och av rådman
C. A. Pousette från Uppsala, som, med vidhållande av sin åsikt att seminarier
för lärarnas teoretiska utbildning vore överflödiga, yrkade, att den, som
ville ägna sig åt folklärarkallet, borde anmäla sig hos domkapitlet med företeende
av vederbörliga betyg om frejd och erforderliga kunskaper, varefter domkapitlet
borde hänvisa honom till någon välkänd folkskola i orten, där han skulle
inhämta den praktiska undervisningen och undfå betyg, som skulle vara gällande
vid ansökning.
När utskottens betänkande i februari månad 1841 ånyo behandlades
i stånden, förekommo åter mycket intressanta debatter. I fråga om seminarierna
yttrade sig dock egentligen endast adelsmännen och prästerna.
Företrädesvis rörde sig diskussionen om de uppställda kunskapsfordringarna
för de blivande lärarna samt i sammanhang därmed om storleken av anslaget
till seminarierna. Geijer hade nu frångått sin mening om lämpligheten
av att prästerna bestridde folkskollärarkallet och gillade förslaget
32
om seminarier, så mycket mer som nya mått och steg fordrade nya personer
för att bliva verksamma och det vore viktigt, att bland allmogen
själv bildades en klass, som i besittning^ en bättre undervisning kunde
sprida eu sådan bland sina bröder. Åtskilliga ville stryka förbindelsen
föi stipendiater att antaga skollärartjänst för minst 3 år, andra gjorde
anmärkning mot det från ett preussiskt reglemente hämtade åläggandet
att vid skollärares antagande i främsta rummet fästa avseende vid deras
gudsfruktan, kristliga sinne, fromhet och ödmjukhet. Resultatet av överläggningarna
blev eu skrivelse till k. inaj:t i folkundervisningsfrågan,1)
som beträffande seminarierna i huvudsak ansluter sig till nyss anförda
utskottsbetänkande.
1841 års riks-
De tre första momenten hade antagits av alla fyra stånden med uteslut
davelser‘
ning av °rden 1 första momentet: »vars inrättande överlämnas till Kungl. Maj:ts nådiga
omsorg^.
Fjärde momentet hade ogillats av bondeståndet men blev bifallet av riksdagen
genom de tre övriga ståndens beslut, dock med tillägg, att förpliktelse för stipendiater
att antaga skollärarbefattning för minst 3 år skulle inträda, endast då en
sådan »inom ett år efter deras avgång från seminarium» dem av vederbörande
erbjudes.
I femte momentet hade adeln och borgarståndet antagit ett tillägg innehållande,
att jämte seminarieföreståndaren 2 personer förordnade av konsistorium
skulle övervara provet och meddela betyg om den examinerades skicklighet, men
då det icke antogs av präste- och bondestånden, fick det förfalla. Däremot ändrades
av alla stånden de befordringsgrunder, som i första rummet skulle gälla vid
lärares tillsättande, därhän, att avseende framför allt skulle fästas vid »deras gudsfruktan
och kristliga vandel».
Beträffande anslagets storlek stodo två stånd mot två, i det att borgarte11
bondestånden hade godkänt utskottens förslag om 6,500 rdr b:o årligen att
fördelas med 500 rdr till varje seminarium men adeln och prästeståndet fördubblat
summan samt de båda sistnämnda stånden gjort anslaget till stipendier, 9,000 rdr
b:°> tlU förslagsanslag. Genom votering i förstärkt statsutskott godkändes utskottens
förslag.
ifrnasuttå
Riksdagens skrivelse remitterades av Kungl, Maj:t den 27 juli 1841 till
tanden om konungens befallningshavande och konsistorierna för avgivande av utlålagforslaget.
tanden. Dessa iukommo i början av år 1842 från de hörda myndighe- *)
*) Riksdagsskrivelsen n:r 412 14 6 1841.
terna med undantag av konungens befallningshavande i Stockholms, A ästerås,
Kristianstads och Hallands län. Myndigheterna tillstyrkte i allmänhet
nådigt bifall till det av riksdagen framlagda lagförslaget om folkundervisningen.
Den huvudanmärkning, som mot detsamma framställdes,
rörde nämligen dess form: »i en lös och osystematisk uppställning röjde
det de brister, som följde med flera författares gemensamma bearbetning
och ofta tillfälliga voteringsresultat». I detaljanmärkningarna framkommer
icke mycket nytt: egentligen äro de endast återljud av diskussionerna om
saken i och utanför riksdagen.
Beträffande de delar av förslaget, som rörde seminarierna, hade det anmärkts,
att första momentet borde även inrymma de allmänna föreskrifterna för
seminariers inrättande, såsom antalet lärare, deras skyldigheter, arvoden m. m.,
samt medgivande av enkel prästerlig tjänstår sberäkning för föreståndaren, att i
andra momentet borde till intagningsvillkoren läggas företeende av prästbetyg
om god frejd och kristlig vandel samt om frihet från kroppsligt fel eller åkomma,
som gjorde sökanden otjänlig för lärarkallet, varemot insikt i jordbeskrivning,
historia och kyrkosång borde uteslutas, enär det vore tillräckligt, att eleverna
först i seminariet erhölle undervisning i dessa ämnen och avlade prov, innan de
utskrevos, att i tredje momentet tiden för innehavande av stipendium borde bestämmas,
att den i fjärde momentet bestämda skyldigheten för stipendiat att tjänstgöra
såsom skollärare minst 3 år icke billigtvis motsvarade det ringa stipendiebeloppet
och att den, om den bleve stadgad, borde förbindas med någon ansvarsskvldighet,
att i femte momentet borde tilläggas, att seminariet skulle stå under särskild
tillsyn af en domkapitelsledamot, som vore tillstädes vid elevers utexaminering
och avgåve eller åtminstone kontrollerade betygen, vilka dessutom borde avgivas
med vissa gradationer efter varje elevs skicklighet, samt att den i § 11 av lagförslaget
intagna föreskriften om begagnandet företrädesvis av växelundervisningsmetoden
borde utgå, enär denna metod ej vore att betrakta som annat än ett
nödhjälpsmedel för skolor med ett större antal lärjungar.
Det av riksdagen framlagda förslaget till lag om folkundervisningen
omarbetades med ledning av riksdagsförhandlingarna och de avgivna utlåtandena
till en kunglig stadga, som på departementschefen Samuel Grubbes
föredragning med tillstyrkan av samtliga statsråden gillades av konungen.1)
x) Statsrådsprotokoll i ecklesiastikärenden 4/6 1842, R. A.
5—082815 Folkundevv.-kom. bet. /. Folkskolesem. Band 3.
34
fi. 1842 års stadga.
Den kungliga stadgan angående folkundervisningen, utfärdad den 18
juni 1842, innehåller bestämmelser om seminarierna i de 6 moment, som
tillhöra § 5, och i l:a momentet av § 6.
Mom. 1 av § 5 är lika lydande med § 3 mom. 1 av lagförslaget i riksdagsskrivelsen,
dock att bestämmelsen om domkapitlets överinseende är gjord till ett
särskilt moment längre fram.
Mom. 2 innehåller de allmänna föreskrifterna om lärare vid seminarierna.
Ur 1840 års kungliga proposition äro upptagna bestämmelser dels om att föreståndaren
ibör handleda och undervisa» de blivande skollärarna samt förhöra dem vid intagning
och avgång, dels om deras praktiska utbildning för kallet uti någon folkskola,
och från det första utskottsbetänkandet föreskriften, att domkapitlet bör bereda
tillfälle till undervisning i kyrkosång och enkel gymnastik. I överensstämmelse
med det andra utskottsbetänkandet har fördelningen av tjänstgöring och arvoden
mellan lärarna överlämnats till domkapitlet att bestämmas efter lämpligheten.
Mom. 3 lämnar överinseendet över varje seminarium åt vederbörande domkapitel
med rätt att bestämma undervisningstid och prövningar m. m. samt att
föra uppsikt med undervisningen.
Mom. 4 bestämmer inträdesvillkor, bland vilka efter vissa myndigheters
och åtskilliga riksdagsmäns yrkande äro upptagna »tillförlitligt betyg om god
frejd och anständig vandel» samt frihet från sådant kroppsligt fel, som gör sökanden
oskicklig till kallet, däremot icke fordringarna på insikt i jordbeskrivning,
fäderneslandets historia och kyrkosång.
Mom. 5 är hämtat från riksdagsskrivelsen med tillägg enligt myndigheters
yrkanden av bestämmelse om tid av ett år för stipendiets åtnjutande, vilken
dock ma ytterligare kunna med ett halvt eller helt år förlängas.
Mom. 6 är också upptaget från riksdagsskrivelsen men med den efter vissa
myndigheters yrkande tillagda bestämmelsen, att den, som åtnjutit stipendium och
brister i uppfyllande av förbindelsen att för minst 3 år antaga skollärarbefattning,
är pliktig att återbetala de uppburna stipendiemedlen, vilka i sådant fall komma
att tilldelas en annan seminarieelev.
Mom. 1 av. § 6 bestämmer kompetensvillkoren för anställning som folkskollärare.
I första rummet skall därvid fästas avseende vid deras gudsfruktan
och sedliga vandel. Denna punkt är logiskt riktigt flyttad från momentets slut
till dess början med ändring av ordet »kristlig» till »sedlig». Behörighet till folkskollärarbefattning
tillerkännes endast den, som avlagt prov enligt denna stadga
eller före denna författnings utfärdande erhållit fullständigt betyg om insikt i
alla nu föreskrivna ämnen från växelundervisningssällskapets i Stockholm inrättade
normalskola.
Den undantagsförmån, som tillerkändes eleverna från växelundervisningssällskapets
normalskola, tillkom icke någon annan av de skollärarbildningsanstaltei,
som funnos före 1842, icke ens det med Kungl. Maj ds auktorisation inrättade seminariet
i Lund, och många av dess elever hava därför avlagt ny examen efter 1842.
Likväl upprätthölls icke detta stadgande med sådan stränghet, att icke både i
Skåne och annorstädes funnos skollärare, som avlagt sin examen före 1842.1)
Föreskrifterna om skollärarexamen äro desamma som de i riksdagsskrivelsen
föreslagna med följande undantag: provet skall anställas av seminariets föieständare
i närvaro av någon domkapitelsledamot, som även skall påteckna det av den
förre utfärdade betyget. Fordran på kännedom om växelundervisningsmetoden är
tillagd. Brutna tal nämnas särskilt i fråga om räknekonsten. Skicklighet att
undervisa i kyrkosång, »åtminstone med begagnande av i senare tider därtill uppfunna
hjälpmedel» begäres men icke »insikt» (färdighet?) i ämnet. Kunskap i
vaccination och åderlåtning fordras, naturligt nog, icke av andra än sådana, som
söka förenad skollärar- och klockarbeställning. Avgångsbetygen skola graderas
med uttrycken godkänd, med beröm godkänd och berömlig.
11. Tiden 1842—1865.
1. De äldsta seminarierna.
A. Organisation.
Den organisation, som 1842 års stadga givit seminarierna, var myc- Seminarierket
lös. Åt konsistorierna hade överlämnats att, sa gott de kunde, ordna riSj(•„ kade
nya anstalterna med det ringa anslaget av 500 rdr b:o om året. Då iakta>
anslaget uttryckligen var anvisat till fördelning »mellan dem, som hava
befattning med skollärarelevernas bildning», så fanns ingenting att använda
vare sig till lokaler eller till materiell. Alla detaljer beträffande undervisningen,
lärotiden, prövningarna in. m. voro överlämnade till de olika
konsistoriernas fria bestämmande. I alla avseenden buro de nya anstalterna
karaktären av provisoriska inrättningar, som, sedan de gjort eu i)
i) p. Paulsson, Matrikel över kyrkans och skolans lägre tjänstemän i Lunds stift,
1860. Björkman och Sundberg, Matrikel över organister, klockare och skollärare, 1869.
Stockholms
typen.
Sfi
under för handen varande förhållanden påkallad tjänst, skulle nedläggas
eller utbytas mot andra anordningar.
J
O
Följden härav var, att stora olikheter komino till stånd i de första
seminariernas organisation; dock åstadkom tillgångarnas knapphet nödtvång
att tillgripa i viss mån likartade anordningar.
Redan före stadgans utkommande funnos två typer av lärarbildnirigsanstalter,
och efter dessa ordnade sig de nya, seminarierna. Den ena och
ursprungliga var (in barnskola, i vilken lärar eleverna mottogo sin praktiska
utbildning och, om så ansågs behövligt, även teoretisk undervisning
genom dess lärare. Barnskolans lärare var således även lärarbildningsanstaltens
föreståndare. Till denna typ hörde normalskolan i Stockholm,
den anstalt, som fanns i Uppsala, och alla övriga skolor, där kännedom
om växelundervisningsmetoden av skollärarkandidater inhämtades. Den
andra typen framställdes av skolmästarseminariet i Lund, där eu särskild
föreståndare var tillsatt och barnskolans lärare beträffande lärarelevernas
handledning var honom underordnad.
När nu konsistorierna skulle ordna de nya inrättningarna, så berodde
det på förhållandena, vilken typ som blev använd. Om på platsen fanns
en folkskola, vars lärare syntes äga förutsättningar för att bliva ledare
och undervisare för seminarieelever, så träffade konsistoriet överenskommelse
med vederbörande om seminariets förening med skolan, vars förste
lärare då blev seminariets föreståndare. I annat fall uppsöktes eu lämplig
prästman, som anställdes såsom seminarieföreståndare, och avtal träffades
med styrelsen för stadens folkskola, att eleverna skulle därstädes få öva
sig i undervisning. Det senare fallet erbjöd vissa svårigheter, men då
den praktiska övningen skedde efter en så mekanisk metod som växelundervisningsmetoden,
så löstes de i allmänhet utan större konflikter. I
I Stockholm uppgjordes överenskommelse mellan konsistoriet och direktionen
för växelundervisningssällskapet, varigenom konsistoriet förband sig att till direktionen
utbetala det årliga statsanslaget 500 rdr fao för att användas till läraravlöning
samt varje termin ingå till Kungl. Maj:t med anmälan om det belopp, som behövdes
till stipendier, och tillställa direktionen beloppet för utdelning. Konsistoriet
avsade sig rätten att deltaga i valet av lärare men förbehöll för sina ledamöter
rätten att övervara examina samt att deltaga i överläggningarna och be
-
sluten därom med säte och stämma i direktionen.1) Förslag till reglemente för
seminariet uppgjordes av normalskolans rektor och blev av direktionen antaget
29/i 1843. Normalskolans rektor, förutnämnde A. N. Schmidt, blev seminariets
föreståndare och huvudlärare vid den teoretiska undervisningen. Förste läraren
vid normalskolan, magistern P. A. Ruus och från 1848 prästmannen A. Y. Wessling
{sedermera föreståndare efter Schmidt 1851—1865), ledde tillika med rektorn seminaristernas
praktiska övningar och delade med rektorn den teoretiska undervisningen.
Sång- och gymnastiklärarna vid normalskolan tjänstgjorde i samma
egenskap vid seminariet. Eleverna voro delade i två avdelningar: den teoretiska
och den praktiska.2) Särskild lektionssal inreddes för seminarieeleverna, och bostadsrum
med möbler och sängkläder, till en början för tio och från 1844 för 24
frielever, anordnades, varför prins Karls inrättning fick avstå de inom normalskolan
upplåtna lokalerna.3) Då statsanslaget för seminariet lades till de löner,
som växelundervisningssällskapet kunde betala normalskolans lärare, så blev
lönestaten ganska vacker: seminarieföreståndaren fick 666 rdr 32 sk. och ljuspenningar
33 rdr 16 sk., förste läraren vid normalskolan 400 rdr, andre läraren 200
rdr, sångläraren 90 rdr, gymnastikläraren 150 rdr, lärarinnan vid flickskolan 300
rdr och ljuspenningar 10 rdr, allt banko, förutom boställsrum.4) Den första examen
efter den nya stadgan hölls den 10 december 1842 med 10 kandidater.
Den redan bestående lärarbildningsanstalten i Uppsala i förbindelse med
prins Gustavs folkskola fortsattes också i enlighet med överenskommelse mellan
domkapitlet och skolans direktion. Seminariets styrelse behölls av7 domkapitlet,
som bland sina ledamöter utsåg en inspektor. Folkskolans förste lärare skulle
alltid vara seminariets föreståndare. Domkapitlet skulle därför vid tillsättningar
pröva de sökandes kompetens, själva utnämningen skulle göras av direktionen
men fullmakten meddelas av domkapitlet. Oldberg efterträddes 1846 såsom föreståndare
av C. J. Landgren och denne år 1852 av fil. magister B. G. Bergman.
Föreståndaren kunde icke ensam besörja hela undervisningen, varför en andre
lärare och 1844 ytterligare en lärare för folkskolan måste anställas. Av anslaget
användes årligen 66 rdr 32 sk. b:o till materiell m. m. och återstoden till lärara
vlöning. Skolans egna tillgångar räckte blott till en lärares avlöning. Eleverna
voro fördelade i två avdelningar: nedre och övre. För deras undervisning var ett
lärorum i folkskolans lokal upplåtet. Kursen var bestämd till 2 terminer. Den
nya ordningen tog sin början den 8 september 1842.5)
Huvudsakligen samma ordning var införd i Linköping genom överenskommelse
mellan domkapitlet och Ljungstedtska friskolans direktion. Domkapitlet
1) Dir. prot. 18/n 1842, F. U. 2) Reglemente för folkskolelärareseminarium i Stockholm,
V. U. 1843.
3) Dir. prot. 10/i2 1842, 3% 1844, F. U. 4) Dir. prot. 10/i2 1842, F. U.
B) Reglemente för folkskollärareseminariet i Uppsala, Oldberg s. 173. Professor A. E.
Knös’ motion i prästeståndet 1844.
Lundatypen.
38
utövade styrelsen över seminariet. Två lärare, prästmännen Johan Yiström och
M. Y. Österdahl, av vilka en var föreståndare, voro gemensamma för seminariet
och skolan men tillsattes i enlighet med skolans reglemente. En lärosal inom
skolan var särskilt avsedd för seminarieeleverna. Kursen var beräknad att genomgås
på 2 terminer. Eleverna undervisades gemensamt men i 2 läxlag. Undervisningen
började den 14 september 1842.1)
I Västerås, där läraren i stadens folkskola var präst, förenades seminariet
med folkskolan och öppnades den 16 januari 1843. Efter lärarens befordran till
kyrkoherde gjordes 1845 överenskommelse mellan domkapitlet och stadsförsamlingen,
_att den person, som av domkapitlet förordnades till seminarieföreståndare,
tillika skulle vara lärare i folkskolan. Föreståndaren O. F. "Wahlin 1843—45, J.
Linman 1845—55, C. F. Pettersson 1855—57 och Per Pettersson 1857—(17, undervisade
i alla ämnen utom gymnastik och sång och besörjde undervisningen i skolan
med biträde av någon försigkommen seminarieelev. Lärorum för seminariet upplåts
av läraren i hans ämbetsbostad i den av staden till folkskolelokal inlösta
hospitalsgården. Eleverna voro indelade i en teoretisk och en praktisk avdelning.1)
År 1855 blev särskild lärare för folkskolan anställd, emedan seminarieföreståndarens
göromål icke tilläto honom tillbörligt sköta skolan.2)
Även i Göteborg förenades seminariet vid dess början den 12 oktober 1842
med en skola, vars lärare var präst, Willinska skolan, och då denne lärare, J. F.
Lundgren, flyttades såsom bataljonspredikant till lärarbefattning vid soldatbarnskolan,
prins Oskars skola, flyttades seminariet med honom och förenades med
denna skola. Sedan föreståndaren blivit regementspastor år 1854, lämnade han
lärarbefattningen vid skolan och utövade endast inspektion över densamma.a) Han
efterträddes år 1859 av C. E. Hagstedt. Läraren var skyldig att för lönen upplåta
lokal samt bekosta inventarier och materiell. Han var ensam lärare utom i
sång och skötte seminarieundervisningen på eftermiddagarna, skolundervisningen
på förmiddagarna. Kursen medhanns i allmänhet på en termin.3)
Alla övriga seminarier hörde till samma typ som Lunds seminarium:
seminarieföreståndaren var ej såsom lärare fäst vid den skola, i vilken
eleverna hade sina praktiska övningar. Understundom var seminariet inrymt
i samma lokal som skolan, understundom icke. I somliga seminanarier
ledde skolans lärare de praktiska övningarna, men i de flesta var
föreståndaren deras ledare. Liksom vid seminarierna av den förra typen
L Underrättelser om folkskollärareseminarierna, Dir. Prot. 1849, F. U.
2)
1858 års berättelser i Eckl. dep.
3)
Underrättelser om seminarierna, Dir. Prot. 1849, F. U.
voro de flesta föreståndarna prästmän. Annu sammanföllo begreppen
präst och lärare i det närmaste, och seminarieföreståndarna hade liksom
läroverkens lärare rått att räkna prästerliga tjänstår. Däremot voro lärarna
i de skolor, där seminariernas praktiska övningar försiggingo, med nedannämnda
undantag, icke präster.
I Lund antogs mag. Elof Quiding 1847 såsom biträde, duplikant, för den
teoretiska undervisningen på grund av elevernas stora antal. Likväl voro eleverna
icke delade i olika avdelningar. Intet reglemente för seminariet och ingen instruktion
för lärarna funnos utom stadgan. Lokalen utgjordes av två låga och trånga
rum i ett av de gamla husen, som tillhörde barnskolan. Quiding efterträdde Eklund
såsom föreståndare år 1848.
Seminariet i Skara öppnades den 14 februari 1843 med den bekante skolmannen
och riksdagsmannen i prästeståndet magister Jakob Otterström till föreståndare.
Fastän elevantalet var större än i något annat seminarium med undantag
av Lunds, var Otterström ensam lärare 1843—48. De praktiska övningarna
ägde rum dels i stadens folkskola, dels i Asaka »väl renommerade» folkskola.1)
Otterström efterträddes av P. J. Wennerblad 1849—1860. Om lokalen finnes icke
uppgift, men den var utan tvivel gemensam med folkskolan.
Strängnäs seminarium började den 1 mars 1843. Föreståndare var kollegan
i Örebro, den likaledes bekante skolmannen, prästmannen magister J. H. Ekendal.
Lokal fanns i folkskolans hus ovanpå skolsalen, men seminariet hade icke något
annat gemensamt med skolan, än att eleverna fingo under 4—6 veckor i slutet av
kursen praktisera därstädes under ledning av skolans lärare pastor Herén. Lärotiden
utgjorde 2 terminer, börjande med vårterminen, men intagning skedde även
vid höstterminens början av sådana, som kunde redogöra för vårterminens pensum.
Reglemente fastställdes av domkapitlet den 27 mars 1846 efter förslag av föreståndaren
på grund av de erfarenheter, som gjorts under de 3 första åren.2) Ekendal
efterträddes av E. Malmborg 1856—1862 och J. Wirén från 1862.
Seminariet i Växjö öppnades den 1 april 1843 med prästmannen L. 0.
Wallberg såsom föreståndare. Han efterträddes 1847 av prästmannen P. Welander.
Lokal var anordnad i Sjögrenska folkskolan, för vilken nytt skolhus uppfördes
1846 och togs i bruk i början av år 1848. Intagning skedde vid början av
varje termin och utexaminering likaledes efter varje termin. Kursen var beräknad
för 2 terminer, och eleverna voro därför delade i 2 avdelningar. Teoretisk
undervisning meddelades blott under de 3 första månaderna av varje termin och
återstoden av terminen användes för examinandernas noggrannare övning i växel- 4
4) Underrättelser om seminarierna, Dir. prot. 1844. F. U.
2) Ekendal 18Ö0, sid. 109—116.
40
undervisningsmetoden. Folkskolans lärare hade ingen befattning med seminarieeleverna.
1)
I Kalmar tog seminariet sin början den 1(1 januari 1843. Dess förste föreståndare
var läroboksförfattaren, sedermera gymnasierektorn O. E. L. Dahm, som
* redan 1844 efterträddes av prästmannen J. P. Anelius. För seminariet hyrdes ett
större rum i gymnasiehuset. Elevernas praktiska övningar ägde rum i en folkskola
i staden och i en annan strax utanför densamma. Endast en eftermiddag i
veckan leddes de av föreståndaren. Inträdessökande skulle anmäla sig hos domkapitlet
minst 6 veckor före vårterminens början.2)
Seminariet i Karlstad började sin verksamhet den 20 februari 1843. Föreståndare
var först magister J. Frykholm (icke präst), sedermera lektor, och efter
1845 kollegan och prästmannen A. Thorstensson. Såsom andre lärare vid seminariet
tjänstgjorde läraren vid stadens folkskola prästmannen C. G. Hultgren.
Lokal förhyrdes i folkskolans hus. Reglemente var upprättat av domkapitlet.
Kortaste tid för genomgång av kursen var enligt detta 2 terminer. De praktiska
övningarna genomgingos ej förrän under andra terminen. Examen medgavs, så
snart någon var färdig.2)
Verksamheten vid seminariet i Härnösand började den 1 februari 1843.
Föreståndare var först prästmannen C. Sundberg och från 1846 prästmannen S.
H. Wagenius. Lokalen var till och med år 1848 skild från folkskolans, varför den
egentliga praktiska undervisningen måste sparas till slutet av terminerna, då den
teoretiska upphört. Nämnda år blev ett nytt folkskolehus uppfört, i vilket även
seminariet och navigationsskolan inrymdes.2) Därefter skulle folkskolan och seminariet
vara ett sammanhängande läroverk, för vilket seminarieföreståndaren skulle
vara rektor och förste lärare samt folkskolläraren andre lärare.3) Den teoretiska
och den praktiska kursen voro beräknade att medhinnas på två terminer. Efter år
1853 ökades lärokursen allt mer och utgjorde för de flesta eleverna 5—7 läs-terminer.4)
Seminariet i Visby öppnades den 20 april 1843 under ledning av lektorn i
matematik och fysik, tillika gymnasierektorn H. J. C. Cramér såsom föreståndare
och läraren vid sällskapet D. B. V:s växelundervisningsskola L. J. Ringbom såsom
andre lärare. Efter Cramérs avgång år 1857 uppdrogs föreståndarebefattningen
tills vidare åt Ringbom, och denne fortfor därmed till seminariets indragning.
Lärokursen var beräknad för tre terminer. Sista terminen ägnades huvudsakligen
åt praktiska övningar. Dessa ägde rum i D. B. V:s skola.5)
D Underrättelser om seminarium i Växjö, V. U. 1847.
2)
Underättelser om seminarierna, Dir. prot. 1849, F. U.
3)
1858 års berättelser i Eckl. dep.
4)
Tidning för folkskolan 1878 s. 230.
°) Underrättelse om seminarium i Visby V. U. 1847.
41
B. Läroplan och undervisningsmetoder.
Den kungliga stadgan hade såsom inträdesfordringar för seminarier- Inträdesnas
elever blott upptagit färdighet att läsa innantill svenskt och latinskt tryck, fouhingarskriva,
räkna de fyra räknesätten i hela tal samt att kunna utantill Luthers
lilla katekes med den antagna förklaringen och äga försvarlig kännedom av
bibliska historien, men uteslutit kännedom av geografi, historia och kyrko
-
sång.
Såväl otillräckligheten av den förbildning, som de flesta inträdes
-
sökande mottagit, som ock hänsynen till det stora antal lärare, som omedelbart
behövdes, nödvändiggjorde stor mildhet vid bedömandet av de inträdessökandes
kunskaper. Till en stor del utgjordes de första årens elever
dels av äldre lärare, »som reste från, somliga verkligen med, hustru och
barn» för att genom seminariebcredelsen varda bibehållna på platser, där
de redan varit antagna, dels av kandidater utsedda av pastorer och församlingar
till lärare vid nyinrättade skolor. Med sådana inträdessökande
kunde ej någon sträng examen anställas. Icke heller kunde något noggrant
urval göras bland övriga inträdessökande, då stadgans fordringar voro sä
ringa, att man kunde erhålla elever, som ej gjort bekantskap med annan
lärobok i stavning och renläsning än »tuppaboken» och som ej förvärvat
större färdighet i räkning, än som kunde inhämtas på två
dagar. *) Genom kungl. cirkuläret den 12 oktober 1850 förordnades, att
ingen fick intagas som elev i seminarium före 18 års ålder, så vida icke
konsistorium på grund av särskilda omständigheter medgav undantag, och
genom k. kungörelsen den 29 september 1853 gjordes kunskapsfordringarna
för inträdet mera bestämda än förut.
Om den läroplan, som följdes i Uppsala seminarium, och som torde Läroplan vid
i allmänhet hava iakttagits vid de seminarier, som stodo i närmare förbin- seminarium:
delse med en folkskola, inhämtas ur Oldbergs handbok (s. 157 följ.) följande: teoretisk''och
1. Nyss inskriven elev börjar med att lära sig stavnings- och välläsnings- icurs.
läran efter samma tabeller och böcker, som begagnas i seminarieskolan. Semina
-
J) Berättelse om Skara seminarium av J. Otterström, Dir. prot. 1849 F. U.
berg, s. 156.
6—0S2S15 Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
OM
-
42
Anordninga\
vid andra
seminarier:
skild teoretisk
och prak
tisk kurs.
rieläraren undervisar honom först dagligen på särskilda timmar och låter honom
sedan omedelbarligen därpå såsom monitor i skolan under skoltimmarna innöta
det pensum, han förut genomgått i seminarium. Jämte stavnings- Och innanläsnmgsövmngar
har eleven dagligen hemläxor i katekes och biblisk historia, vilka
uppläsas för seminarieläraren, som härvid tillika undervisar genom förklaringar,
exempel, frågor och tillämpning. Samtidigt genomgår eleven i skolan första
räkneklassens pensum, först såsom åskådare eller lärjunge, sedan såsom undervisare.
Eleven skriver dagligen en timme i seminarium efter förskrift samt
deltager nu och framgent i seminariets gymnastik- och sångövningar.
2. Efter några veckor, då eleven hunnit innöta alla stavnings- och välläsningsregler,
blivit erforderligt skolvan och säkert kan undervisa i stavningen
samt åtminstone den bokstavliga rättläsningen, sättes han till monitor för ett läxlag,
vars hemläxor han sedan dagligen hör hela tiden, ända till dess han de sista
veckorna av sitt seminariear iöi’ repetitioner på egen hand befrias från all skolundervisning.
Med frågor och förklaringar får eleven icke befatta sig, förrän
läraren funnit honom äga erforderlig skicklighet, vunnen genom deltagande i
frågeövningarna och religionsundervisningen uti seminarium. Nu börjar eleven
att jämte seminarieskolans tredje eller högsta klass undervisas i grammatik,
geografi, historia, aritmetik samt väl- och rättskrivning. På särskilda timmar
fortgår religionsundervisningen jämte deklamations-, tråge- och förståndsövningar.
o. Så snart eleven kan så mycket i geografien och historien, att han bör
kunna läsa på egen hand, lår han för sig själv inöva större pensa, vilka seminarieläraren
examinerar, när eleven det begär. Eleven äger ock nu anmäla sig till
tentamen i andra ämnen, som nagon längre tid förekommit i hans föregående
kurser. Nu börjas med naturlära, geometri, linearteckning och kartritning, vilka
sedan fortfarande övas jämte alla andra ämnen med undantag av dem, i vilka
eleven vid tentamen visat sig vara färdig till examen och förtjänt av det betyg,
han i ämnet önskar. Tre veckor före avgångsexamen bör eleven vara färdig åtminstone
i de flesta ämnen. Under dessa veckor genomgås på särskilda timmar
för sista gången handboken i pedagogik och metodik, varjämte eleven dagligen
gör sina avgångsprov såsom undervisare i skolan uti olika ämnen och klasser.
Varje elev i övre avdelningen har att i tur med kamraterna en halv eller en
hel vecka i sänder tjänstgöra såsom överuppsyningsman (= underlärare) i skolan. I
I Stockholms och flera andra seminarier fingo eleverna icke deltaga i
skolundervisningen förrän under den andra terminen. I dessa seminarier
voro eleverna delade i en teoretisk och en praktisk avdelning. Den teoretiska
kursen fullbordades på första terminen med undantag av religionsoch
modersmålsåmnena, och den praktiska kursen på andra terminen, var
-
43
under tillika verkställdes repetitioner och tentamina av den teoretiska kursen
såsom förberedelser till avgångsexamen. J)
I Strängnäs, Göteborgs m. fl. seminarier lästes de teoretiska ämnena
gruppvis 6—7 veckor för varje ämnesgrupp, dock så, att kristendom och
modersmål genomgingo alla grupperna, överallt voro tentamina brukliga
före examen, varigenom stora krav ställdes på elevernas enskilda arbete.
Arbetets anordning medgav lärotidens förkortning för vissa elever, förlängning
för andra allt efter olika förbildning och begåvning. Snart blev
eu lärotid av 3—4 terminer för flertalet elever den vanliga.
Målet för undervisningen ställdes olika högt av olika föreståndare.
I allmänhet voro vissa läroböcker bestämda för varje ämne. Exempelvis
angivas några här nedan:
I kristendomskunskap: Atzerodts bibelhnndbok, Krummacliers bibelkatekes, Lärokurser.
Liscos, Gerlacbs, Gezeliernas bibelverk, Sefströms, Bergquists, Flodmans el. Almqvists
katekes, Lundgrens, Hubners el. Sefströms bibi. historia.
I modersmålet: Almqvists rättstavningslära, Fryxells, Lundgrens el. Filéns
grammatik, Svedboms satslära och läsebok.
I geografi: Dahms, Win ges, Platons, Steins el. Bäckströms lärobok.
I historia: Dahms el. Ekelunds mindre lärobok i Sv. hist., Bredows el.
Winges i allm. hist., kursen i Oldbergs hemskola.
I räknekonst: Zweigbergks, Holmlins el. Almqvists lärobok.
I geometri och linearteckning: Lagerhamns lärobok.
I naturlära: Hartmans, Thomées el. Schlez’ lärobok, längre fram Berlins
böcker.
I pedagogik och metodik: Oldbergs pedagogik, Dahms skolmästarekonst,
Svenssons handledning, Schmidts läsebok.
I sång: Nordbloms sångskola, Dillners koraler.
I gymnastik: Lings el. Nyblsei reglemente.2)
I Stockholm fordrades för högsta betyget, att eleven skulle fullständigt
och väl redogöra för den antagna läroboken, varemot endast det
huvudsakliga av innehållet, men detta klart och redigt uppfattat, erfordrades
för vinnande av det lägsta. På folkskollärarmötet i Uppsala 1843
ansågs, att för Godkänd skulle fordras, att eleven »försvarligt» kunde redo
1)
Underrättelser om seminarium i Stockholm, Dir. prot. 1849, Ekendal 1849, s. 160.
2)
Underrättelser om seminarierna, Dir. prot. 1849, F. U. — Ekendal 1849 s. 164,
1850 s. 109, V. U. 1846 och 1847.
44
göra för den antagna läroboken, racn att man i nödfall borde fä begagna
uttrycket »någorlunda godkänd» för att beteckna en något lägre kunskap
i de ämnen, som för närvarande voro jämförelsevis mindre angelägna, t. ex.
allmän historia och naturlära.1) För högsta betyget fordrades i Uppsala
att kunna redogöra för någon större lärobok än den vanliga. I Lund
fordrades för erhållande av högsta betyget »något mer än fullständig insikt»
i de antagna läroböckerna, och det gavs vanligen endast åt dem, som genom
förstudier eller ovanlig flit överskridit den bestämda kursen.
Medel
betyget
lämnades för god insikt i den antagna läroboken och lägsta betyget
för insikt i ämnet »efter vilken lärobok som helst». I Skara berodde
kunskapsbetygets gradering av den klarhet och reda, varmed eleven
kunde visa sig hava uppfattat läroämnet. I Karlstad undervisades i kristendom
efter skriftligt utdelade frågor ur Norbecks teologi, i litteraturkännedom
genom läsning av Lénströms Brage, i allmän historia efter
Mellins gamla och Palmblads nya tidens historia, i geometri efter Nordmark,
motsvarande 6 böcker av Euklides, i räkning och algebra t. o. m.
ekvationer av 2:a graden, i fysik och kemi med lättare experiment, i botanik
med begagnande av »färska» växter och av eleverna samlade herbarier.
Det uppgives, att många utexaminerade elever fortsatt sina örtstudier och
gjort åtskilliga botaniska upptäckter inom provinsen. Förenämnda studier
väl bedrivna gåvo rätt till högsta betyget. Även från Skara anföras
studier av liknande beskaffenhet. I Västerås användes Norbecks teologi.
Beträffande färdighet i modersmålets skriftliga behandling tillämpades
olika åsikter. På somliga ställen (t. ex. Karlstad) fingo eleverna, åtminstone
de mera försigkomna, skriva »systematiska avhandlingar mest av
moraliskt innehåll», på andra håll (t. ex. Strängnäs) menade föreståndaren,
att »självständiga avhandlingar, vilka icke i allmänhet kunna tillerkännas
något värde såsom sådana, blott gåve sken av mognad och självständighet
i åsikter och studier utan motsvarande verklighet och inledde i frestelse
att tänka högt om egen förmåga». I allmänhet var icke bildningsgraden
och uttrycksförmågan större, än att man fick nöja sig, om eleverna tillägnade
sig förmåga att skriva brev, ortbeskrivningar, redogörelser för
veckans studier, kontrakt o. d. I Göteborg undervisades icke i innanx)
Oldberg s. 107.
45
läsning, stavning, väl- och rättskrivning, emedan eleverna vid inträdet
borde äga tillräcklig färdighet däri, icke heller i språklära, emedan detta
ämne ej var anbefallt i stadgan.
Den metod för undervisningen, som allmänt användes, var läxläsning
och förhör tillika med kursläsning och tentamen. Muntliga föredrag
av läraren förekommo i pedagogik och på ett eller annat ställe även i
naturkunnighet (Skara). Ett hjälpmedel för undervisningen i sistnämnda
ämne, som någon gång kom till användning, var utflykter för insamling
av växter (Stockholm, Karlstad). Anteckningar efter lärarens föredrag
eller diktamen synas ej hava brukats på denna tid utom i pedagogik.1)
De praktiska övningarna voro anordnade på många olika sätt, såsom
förut antytts. På de flesta ställen fingo eleverna börja såsom monitorer
i skolan, så snart de kunde anses hava tillräcklig färdighet i det ämne,
vari de skulle tjänstgöra, på andra ställen fingo de icke börja tjänstgöra,
förrän de använt en termin till läroämnenas inhämtande, och slutligen
kommo de vid ett eller annat seminarium icke i praktisk övning förrän
vid kursens slut. I somliga seminarier förekom ej någon teoretisk undervisning
samtidigt med avdelningens praktiska övningar, på andra ställen
avdelades ett mindre antal elever till de praktiska övningarna, under det
att återstoden undervisades på seminariet. Ett mycket använt förfarande
var att låta eleverna undervisa och examinera varandra dels för sig själva,
dels i föreståndarens närvaro. I Strängnäs brukade föreståndaren för att
öva eleverna i frågekonsten »träda i en lärjunges ställe, vilken icke svarar
på andra frågor än dem, som äro av den beskaffenhet, att barn vid eu
viss antagen ålder kunna besvara dem». De praktiska övningarna tillgodogjordes
(i Karlstad) på det sätt, att eleverna under barnens fristunder
samlades kring läraren och redogjorde för vad de under den förflutna
timmen bibragt sina lärjungar, vilka svårigheter, som mött dem, och vilka
sätt de använt för deras avhjälpande. Den praktiska färdigheten ansågs
mycket befordras, därigenom att eleverna efter en eller annan termins
vistelse vid seminariet antogo platser såsom vikarier i folkskolor och först
därefter avslutade kursen och avlade examen.
J) Skrivna anteckningar i rätt- och välläsning samt katekes omtalas i Växjö, 1858
års berätt. i Eckl. dep.
Praktiska
övningar.
Läsåret hade mycket olika längd och fördelning. Kortast var det
i Växjö med 6 månader om året, vilka dock förlängdes med 3 veckor på
varje termin för examinanderna, och i Visby med 7 månader, längst i
Göteborg, där 10 månader Jästes varje år men kursen vanligen fullbordades
på en termin. 8—9 månader var den vanliga tiden. Först 1859 bestämdes
lärotiden till 36 veckor om året. Undervisningstiden varje vecka
var också mycket olika. I Göteborg användes ej mer än 15 timmar i
veckan och i Strängnäs blott 20, men ämnena lästes på dessa ställen,
såsom förut nämnts (sid. 43), gruppvis. Däremot var undervisningstiden
i Uppsala 46 timmar i veckan och i Linköping 41. Vanligen användes
30—40 timmar. Timfördelningen mellan de olika ämnena är uppgiven
från hälften av seminarierna och är även den ganska skiftande.
Överallt användes den mesta tiden för kristendomsundervisningen: vanligen
6 timmar till bön och bibelläsning och 6 timmar till katekes och biblisk historia.
Därnäst kom modersmålet vanligen med 5 timmar i veckan utom den tid, som
användes till skrivningar. Geografi och historia hade på olika ställen 3—7 timmar
i veckan, räkning 2—5, geometri och linearteckning 2—5, naturlära 1—4,
pedagogik och metodik 1—3, sång 2—6, gymnastik 2—4 och praktiska undervisningsövningar
(vanligen blott för övre avdelningen) 4—13 timmar. Dessutom
måste eleverna använda mycken tid till fria sj^sselsättningar: först och främst
läxläsning men därjämte tentamensberedelse, i synnerhet i seminarier, där timmarna
på lärorummet vroro jämförelsevis fåtaliga, linear- oeh kartritning, väloch
rättskrivning samt ämnesskrivning. Från Stockholm uppgives, att minst 40
timmar i veckan användes för sådant ändamål. Normalarbetsdagen för eleverna
skulle således varit 13 timmar.1)
Aven med avseende på de från seminarierna utfärdade avgångsbetygen
förekommo mycket stora olikheter, som föranledde stor svårighet att
jämföra flera sökande till en plats från olika seminarier. Stadgan gav ingen
anvisning för betygens formulering utan föreskrev blott, att betyget skulle
med något av uttrycken godkänd, med beröm godkänd och berömlig vitsorda
färdighet i innanläsning, rätt- och välskrivning,
insikt och undervisningsfärdighet i vissa uppräknade ämnen,
kännedom av växelundervisningsmetoden samt
skicklighet att undervisa i gymnastik och kyrkosång.
*) Underrättelser om seminarierna, Dir. prot. 1849, F. U.
47
Det var helt visst svårt att finna tankesammanhanget i dessa föreskrifter,
och det är därför icke underligt, att somliga seminarier givit
specialbetyg särskilt för insikt och särskilt för undervisningsskicklighet i
varje ämne, andra givit specialbetyg för insikt och huvudbetyg för undervisningsskicklighet.
Men så funnos några ämnen, i vilka dels endast färdighet,
dels endast undervisningsskicklighet syntes fordrad. Stadgans mening
är tydligen, att en skollärare på grund av kroppsliga brister kan fä
sakna färdighet i gymnastik och sång men likväl bör äga förmåga att
undervisa i dessa ämnen, men varför en lärare icke skulle böra ådagalägga
färdighet att undervisa såväl som egen färdighet i innanläsning,
rätt- och välskrivning, är obegripligt. Enklast var att sätta å sido alla
försök till åstadkommande av logisk reda i betygsgivandet och, såsom man
gjorde i Stockholm, giva betygen alldeles efter stadgans ordalydelse, eller
också att utan fruktan för överloppsgärningar sätta betyg särskilt i teoretisk
examen och särskilt i praktisk examen för vartenda ämne, som blivit
nämnt i stadgan. Det var säkerligen en gemensam tanke hos alla dem,
som haft att göra med stadgans tillkomst, att huvudsaken för lärarna
skulle vara deras förmåga att meddela undervisning, men att man vid
bedömandet av denna, såsom man alltid gjort vid bedömandet av läroverkslärarnas
undervisningsprov, skulle fästa avseende icke blott vid den
formella färdigheten utan ock vid den reella insikten. Orsaken varför
denna tanke icke blev tydligt uttryckt i stadgan, var nog önskan att kompromissa
mellan de båda bredvid varandra gängse åsikterna om tillräckligheten
av teoretisk insikt och tillräckligheten av praktisk färdighet för
lärarverksamhetens utövning. Men följden av denna kompromiss blev
en oklarhet, som åstadkom den mest, skiftande provkarta av seminariebetyg.
1)
Ämnesuppräkningen är mycket olika:
Kristendom förekommer i 5 formulär, katekes i 8, biblisk historia i 11,
bibelinsikt i 1, bibelkunskap i 1.
Stavning och innanläsning återfinnes i 7 formulär, innanläsning i 3, rättoch
välläsning i 1, deklamation i 3, rättskrivning i 10, svensk språklära i 6,
svenska i 2. *)
*) Avtryck av betyg från samtliga seminarier i Merkurius 1851 och 1852.
48
Lärjungarnas
antal
och fördelning,
Geometri och linearteckning, räknekonst och naturlära förekomma i alla
formulär utom det i Skara begagnade, i vilket dessa ämnen blott upptagas för
den praktiska examen.
Däremot finnas i alla formulären: allmän historia, fäderneslandets historia,
geografi, välskrivning och växelundervisningsmetoden.
Pedagogik förekommer i 5 formulär.
Gymnastik och kyrkosång äro upptagna såsom ämnen i teoretisk examen
i 5 formulär, i praktisk examen i 5, både i teoretisk och praktisk examen i 3.
Trädgårdsskötsel förekommer såsom teoretiskt ämne i 4 och såsom praktiskt
ämne i 1 formulär men saknas i de övriga.
1 lit vitsordas i 12 formulär, uppförande i 11, uppmärksamhet och stadga
i 1 (Karlstad). I Göteborgs seminarium ansågos disciplinstadganden och i följd
därav betyg för flit och uppförande obehövliga.
Specialbetyg för undervisningsfärdighet i de olika läroämnena förekomma
i 6 formulär, .ett enda huvudbetyg i 5 (i 2 formulär gäller detta huvudbetyg
kateketisering). I ett formulär (Göteborgs) finnes intet undervisningsbetyg, i ett
(Växjö) vitsordas endast »anlag att undervisa».
Lika varierande voro uttrycken för betygsgraderna. Utom stadgans tre
grader finnas i de i Merkurius anförda betygen icke mindre än femton nya grader,
dels utmärkande lägre grader än Godkänd (försvarlig, någorlunda godkänd, tämligen
godkänd), mellangrader (väl godkänd, med nöje godkänd, icke utan beröm
godkänd, med mycket beröm godkänd, med särdeles beröm godkänd, med utmärkt
beröm godkänd) och högre grader än Berömlig (utmärkt, utmärkt berömlig, högst
berömlig), dels angivande andra uttryck än stadgans för flit, uppförande o. s. v.
C. Lärjungar.
Av lärjungar förekommo tre olika slag: 1) redan anställda och mestadels
förut examinerade, skollärare, som önskade förvärva eller förbättra
kompetensbetyg, 2) personer med akademiska studier, som endast behövde
genomgå praktisk kurs, 3) vanliga elever, som genomgingo teoretisk
och praktisk kurs. Det sistnämnda slaget var naturligtvis det
talrikaste och utgjordes till mer än 90 % av personer, som före inträdet
i seminariet ej fått annan undervisning än i hemmet och möjligen
i en folkskola.
49
Elevantalet 1843—1848 fördelade sig på följande sätt:1)
Seminarier.
Medeltal
närvarande
elever.
Hela elev-  antalet.
Avgångna
med prakt,
betyg.
Avgångna
med teoret.
o. prakt,
betyg.
Avgångna
utan
betyg.
Kvar-  stående. j
Stockholm...........
40
235
33
131
30
41
Uppsala............
40
273
89
125
17
42
Linköping...........
36
206
10
144
12
40
Skara.............
60
248
8
181
17
42
Strängnäs...........
16
96
10
48
19
19
Västerås...........
25
136
22
81
15
18
Växjö.............
40
195
—
146
12
37
Lund.............
60
600
20
409
28
83
Göteborg...........
31
190
12
132
9
37
Kalmar............
30
139
—
100
10
29
Karlstad...........
30
224
—
145
43
36
Härnösand...........
30
103
14
49
10
30
i Visby.............
20
86
—
45
15
26
Summa
458
2,731
218
1,790
237
480
Under de följande åren sjönk elevantalet ända till år 1859 och var
under vårterminerna av vartdera av nedannämnda år fördelat på följande
sätt, jämfört med det ovan angivna medeltalet för de 6 första åren.'')
Seminarier.
Modeltal
1843-48
1848
1849
1850
1851
1852
1853
1854
1855
1856
1857
1858
1859
1860
1861
1862
1863
1864
1865
Stockholm . . .
40
49
39
43
42
30
31
30
26
20
18
14
16
24
31
25
35
35
14
Uppsala ....
40
38
44
42
33
30
28
25
22
22
21
19
22
25
28
31
31
34
53
Linköping . . .
36
36
36
35
39
29
32
30
25
29
29
38
33
31
28
26
28
32
61
Skara.....
60
60
63
44
37
28
32
44
42
34
23
18
22
7
12
16
13
£)•>
26
Strängnäs . . .
16
20
20
19
24
16
12
7
8
7
8
12
15
12
8
13
IS
19
34
Västerås ....
25
27
22
20
19
12
13
20
20
21
17
13
13
12
15
21
23
26
31
Växjö.....
40
40
43
39
40
38
31
21
30
31
29
26
24
30
29
30
32
54
68
Lund.....
60
98
69
68
70
58
65
67
67
70
70
71
67
72
90
83
72
91
104
Göteborg ....
31
50
41
45
36
26
35
28
32
31
22
21
18
36
47
57
62
6S
95
Kalmar ....
30
38
35
24
17
14
18
12
16
21
26
26
19
14
11
20
19
21
12
Karlstad ....
30
44
43
41
34
22
15
19
22
24
21
13
18
21
33
27
31
25
53
Härnösand . . .
30
33
31
32
38
26
23
15
18
17
15
11
15
16
17
17
18
12
28
Visby.....
20
21
26
19
12
2
5
6
13
13
7
11
18
9
10
10
16
24
17
Summa
458
554
512
471
441
331
340
324
341
340
306
293
300
309
359
376
398
463
596
v) V. U. 1851. Summarisk-statistisk tabell över folkskollärarseminarierna, upprättad
höstterminen 1848.
3) Allmänna besvärs- och ekonomiutskottets betänkande n:r 114 1851 och n:r 07
7—082815 Fol kunder v.-hom. bet. I. Folkskolesem. Band. 3.
50
Oi sakerna till elevantalets minskning voro flera. Och förnämsta var
minskad efterfrågan efter lärare. Enligt officiella uppgifter *) utgjorde antalet
nyinrättade folkskollärarplatser under åren 1848—1850 673 men
under åren 1851
1853 blott 152. Alla församlingar torde vid utgången
av ar 1850 hava varit försedda med examinerade lärare, och ännu hade
icke behovet av någorlunda god proportion mellan lärarantal och skolbarnsantal
gjort sig riktigt känt. Men i större församlingar krävdes snart
flera lärarkrafter, och minskningen i seminariernas elevantal skulle ej varit
så stor under 1850-talet, om icke lärarlönernas otillräcklighet försvagat
ungdomens håg för att välja lärarbanan. Antalet utexaminerade, som
enligt tabellen å föregående sida under de 6 åren 1843—1848 i medeltal
\arit
300 om året och därefter mindre än 200 om året till och med år 1860.
De åtgärder, som detta års riksdag vidtog för lärarlönernas höjning till
400 rdr rmt, i förening med de ar 1858 beviljade statsunderstöden för
imättande av nya skolor visade strax sin verkan i ökat elevantal vid
seminarierna.
Lärjungar-
Eleverna voro till mer än 90 procent söner av bönder eller torpare,
n<lSfmhet f'' ocl1 många hade ej mer än stipendiemedlen till sitt uppehälle under
kursen. Dessa utgingo med dels 25 dels 162/3 rdr b:o i terminen till
80 procent av eleverna (90 procent i Linköping, Härnösand och Göteborg).
Blott i Stockholm åtnjötos fria bostäder av en del elever. I allmänhet
utmärkte sig eleverna för sedlighet och järnflit. Vid flera seminarier
stiftades nykterhetsföreningar. 1 illsyn utövades dels av lärarna, dels av
kamraterna inbördes.
Vid det första allmänna svenska lärarmötet i Stockholm 19—22 juni
1849 var eu avdelning å programmet ägnad åt folkskolefrågor, och av
denna avdelnings 48 överläggningsärnnen handlade icke mindre än 19 om
lärarbildningen. Av dessa blevo 8 föremål för överläggning under ordförandeskap
av rektor A. N. Schmidt och deltagande av tio seminarielärare.
Därvid uttalades bl. a., att elever icke borde intajras, förrän de fvllt 18
—-—
CD
j
1854 samt sammansatta stats-, bevillnings- och allmänna besvärs- och ekonomiutskottets betänkande
n:r 19 1857. —- Bilaga till kommitténs för utarbetande av normalritningar för seminarierna
betänkande 1807, Eckl. dep:s handlingar 3/B 1867, R. A.
L Allmänna besvärs- och ekonomiutskottets betänkande n:r 114 1854.
år, att vid inträdesprövning större avseende borde fästas vid förmågan att
mottaga undervisning än vid måttet av redan inhämtade kunskaper, att utförligare
upplysningar om de inträdessökande borde meddelas i deras
prästbetyg och att lärokurserna borde beräknas för en lärotid av två ar.1)
Med anledning av det i första rummet nämnda uttalandet ingick domkapitlet
i Uppsala i början av år 1850 till Kungl. Maj:t med anhållan om
ett stadgande rörande åldern för intagning på seminarium, anförande såsom
skäl för sin framställning, att det blivit vanligt, att ynglingar strax
efter konfirmationen erhölle inträde på seminarium och redan vid 17
18
års ålder vore färdiga till avgång, varför de, såsom för unga för mottagande
av numera vanligen förenade skollärar- och klockartjänster, ofta
i flera år måste vänta på anställning, och att den längre mellantiden
mellan bildningen för kallet och dess verkliga utövning icke kunde vara
nyttig, allraminst då denna bildning inhämtades vid barnaålderns slut
eller ynglingaålderns första början. Sedan de övriga konsistoriernas yttranden
inhämtats, förordnade Kungl. Maj:t den 12 oktober 1850, att ingen
måtte antagas som elev i folkskollärarseminarium före 18 års ålder, såvida
icke konsistorium medgivit undantag på grund av särskilda omständigheter.
Den plägsed, som Uppsala domkapitel i sin framställning omnämnde,
berodde även därpå, att bönderna på somliga håll använde seminarierna
såsom ett slags högre folkskolor, i det att de sände sina söner till dessa
anstalter och icke till läroverken, då de ville lata dem få något större
bildning, än folkskolan kunde meddela, innan de inträdde i sina fäders yrke.
Om den verkan, som seininarieundervisningen utövade på lärjungarna,
finnas olika omdömen. Föreståndare Otterström talar med värme
om den märkvärdiga metamorfos, som undervisning vid mogen ungdomsålder
visar sig åstadkomma på personer av det lägsta folket. Men rektor
Schmidt, som med understöd av växelundervisningssällskapet under 9 veckor
av hösten 1848 besökte seminarierna, med undantag av de i Växjö, Visby
och Härnösand förlagda, samt anskaffade skriftliga berättelser från dem
alla,1 2) hade icke att meddela i alla avseenden tillfredsställande underrät
-
1)
Tidskrift för lärare och uppfostrare 1849.
2)
Direktionsprotokoll 1849, F. U.
52
telser. Och prosten J. Wallin från Stockholm klagar i sin motion om
ändringar i folkskolestadgan vid 1850 års riksdag, utan tvivel på grund
av Schmidts meddelanden, över seminariernas oförmåga att »forma dugliga
ämnen av naturer, behäftade med ett vilt sinnes råhet, korttänkta själsförmögenheter
och kanske gömda men inbitna oseder». Visserligen protesterade
stiftschefer och domkapitelsledamöter mot de hårda omdömena
och vitsordade enhälligt, att »dessa bildningsanstalter tillfredsställt alla
billiga anspråk». Men det var icke möjligt att förneka, att det kortvariga
och ytliga bildningsarbetet var till sina resultat beroende av elevernas
förutvarande moraliska och intellektuella ståndpunkt, och att den
stora Järarbristen föranlett seminarierna att utsläppa många alumner, innan
de hunnit erforderlig mognad.1)
En allmän åsikt bland prästerskapet, som även uttalades i riksdagen,
") var, att man icke kunde låta skollärarna befatta sig med annan
religionsundervisning än utanläxors inlärande. I det av prästerliga ledamöter
utarbetade betänkandet n:r 114 av allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
vid 1854 års riksdag säges, att de skollärare, som utgått från
seminarierna, »om ock ej egentligen saknande tillräckligt kunskapsmått
likväl icke ägt de egenskaper, som fordras för att bibringa andra sedlighet
och bildning, så att deras verksamhet såsom lärare inskränkts till att meddela
lärjungarna kunskap och färdighet i läsning, skrivning, räkning samt
i övriga i folkskolestadgan föreskrivna övningar».
I pressen förekom också polemik om folkskolorna, deras lärare och
bildning såväl med skarpa utlåtelser om lärarna som ock med försvar
för dem.3) *)
*) Detta är ock innebörden av domprost Thomanders inlägg i prästeståndets debatt
1851 om Wallins motion med dess ironiska snärt till klassvalsanhängarna: »Då så många
andra redan ursakat sig^med avseende på i deras stiftsstäder befintliga seminarier, så bör jag
väl ock med avseende på det i Lund upplysa, att det lämnar till skolornas tjänst två klasser
av elever, nämligen goda och dåliga, vilket må vederbörligen anmärkas, i händelse något
förslag till representationens ombildning efter klassval skulle till nästa riksdag förekomma.»
2)
Adelns protokoll 2% 1854, yttrande av Aug. von Hartmansdorff.
3)
J. H. Ekendal. Den nya folkskolan i Sverige 1851, 1852, Merkurius 1850—1852
Triaden 1852—-1856, Svensk folkskoletidning.
53
2. Yrkanden om seminariernas ^organisation.
Anda till år 1858 företog regeringen ingenting för seminariernas Regeringens
förbättring och utvidgning. Vid varje riksdag framlades blott förslag om ifråga om
förnyande av de alltjämt till och med år 1863 på extra stat uppförda
anslagen till seminarierna. Det ursprungliga anslaget blev höjt år 1845
från 6,500 till 9,100 rdr b:o till seminarier och från 9,000 till 12,000
rdr b:o till stipendier på grund av det opåräknat höga elevantalet vid
somliga seminarier och nödvändigheten att förbättra arvodet för de lärare,
som fått sitt arbete mycket ökat. Dock skulle 100 rdr b:o vid varje seminarium
användas endast till arvode åt lärare i fyrstämmig kyrkosång,
som infördes på grund av ett yrkande av Uppsala stifts prästmöte, understött
av stiftets konsistorium. Varje seminarium uppbar därefter t. o. in.
år 1857 ett belopp av 633 rdr 16 sk. b:o (= 950 kronor), varav såväl
löner som kostnader för lokal, eldning, materiell in. in. skulle bestridas.
Av hela summan återstod 833 rdr 16 sk. b:o, som av regeringen skulle
fördelas efter behov.
I riksdagen däremot saknades icke strävanden för seminariernas för- Frågans bebättring,
fastän de ganska länge blevo utan resultat. I prästeståndet var hand^ vtd
det, som förslag om utvidgning och ändamålsenligare anordning oftast lla3arnaframställdes,
men då dessa i allmänhet voro förenade med yrkanden på
minskning av seminariernas antal, dels för att lättare bereda tillgångar
för bestridande av oundvikliga kostnader, dels för att förekomma den
fruktade överproduktionen av lärarkandidater, så stötte de alltid på motstånd
i synnerhet i bondeståndet, som ville hava lärarna utbildade i närheten
av hemorterna och fruktade att få folkskolorna fördyrade, om större
apparat ordnades för lärarnas utbildning, samt dessutom såsom nämnts
ville använda seminarierna såsom högre folkskolor för sina söners utrustning
med större kunskaper.*)
Redan vid riksdagen 1844 väckte professor A. E. Knös från Uppsala Knös''motion
motion om ett större anslag att ställas till Kungl. Maj:ts disposition till öhttn^av
fördelning mellan seminarierna för ökning av lärarantalet, höjning av
*) Allmänna besvärs- och ekonomiutskottets betänkande n:r 114 1851 med reservationer.
54
Behov av
seminarium
för övre
Norrland
1817.
Förslag
1850—Öl om
reducering
av seminarierna
och
omorganisation
av de
återstående.
lönerna, beredande av bostäder åt både lärare och elever samt mathållning
åt de senare tillika med reseanslag åt seminarieföreståndaren till inspekterande
av stiftets skolor. Den behövliga anslagssumman var efter förhållandena
i Uppsala beräknad till över 4,000 rdr b:o om året för varje
seminarium. Motionen understöddes av flera biskopar med förklaring, att
det var omöjligt att utan ett sådant anslag ordna seminarierna, och rönte
även ett välvilligt mottagande hos adeln, men den avstyrktes av det förenade
stats- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottet såsom försedd
med otillräcklig utredning och föll i riksdagen.
Norrlands behov av ett seminarium för sin övre del, särskilt
för beredande av bättre tillfälle till utbildning av lärare för de finska
bygderna, frambars i en motion 1847 av C. M. Bjuhr i Umeå om inrättande
av ett nytt seminarium i Piteå, men då Kungl. Maj:t icke framlagt
någon proposition i ärendet, avstyrktes förslaget av stats- samt allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet samt föll i alla stånd utom prästeståndet.
Bristerna i den rådande organisationen framhöllos mycket skarpt i
prosten J. Wallins förutnämnda (sid. 51) motion 1850. I all synnerhet fruktade
han för följderna av den förmenta överproduktionen av otillräckligt utbildade
lärarkandidater. »Skola de utgå», frågar han, »med sin otillräckliga
men likväl hos mången inbillade lyftning över sina forna likar och
måhända bliva pösande dagdrivare, sedeslösa folkuppviglare samt slutligen
befolka fattiginrättningarna? Eller skola de återgå till plogen och spaden
med den bittra erfarenheten, att de kunnat duga till något bättre men
måste kvarhållas i stoftet, emedan för dem icke linnes rum på den bana,
dit hågen syftat?» Botemedlet ansåg han vara seminariernas reducering
till ett antal av 4—5. Därigenom skulle statens medel bliva ändamålsenligare
använda, obemedlade ynglingar kunna kraftigare understödjas,
fordringarna på elevernas kunskapsmått vid intagning och avgång kunna
behörigen skärpas, tiden för deras vistelse vid seminariet förlängas, metodoch
betyg lättare bringas till önsklig enhet och, vad icke vore minst viktigt,
»på insikternas halva sold nu ställda skolmästarinvalider småningom
bringas att do ut». Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet instämde i
motionens huvudtankar men tilltrodde sig icke att säga, om tidpunkten
för de föreslagna förändringarna ännu vore inne och huru de skulle i
55
enskildheter åvägabringas, varför det hemställde, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida
icke med en förminskning av seminariernas antal en utvidgning och fullständigare
organisation, så vitt nu befintliga tillgångar medgåve, av de återstående
kunde ske.
Utskottets förslag om indragning av åtskilliga seminarier ogillades
såsom för tidigt väckt av alla stånd utom adeln.
Däremot rönte ett annat av utskottet framställt förslag gynnsamt
mottagande, understött som det var av seminarielärarnas vid 1849 års
allmänna lärarmöte meddelade erfarenhet. Det rörde fordringarna på sedliga
egenskaper och på kunskaperna hos dem, som skulle intagas i seminarierna,
förbättring av den praktiska utbildningen samt kristendomsundervisningens
grundande på bibelläsning. Med anledning av rikets
ständers skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 aug. 1851 utfärdades den 29 sept.
1853 en kunglig kungörelse om förändringar i folkskolestadgan, bland
vilka märkas rörande seminarierna i § 5 mom. 3 åläggande för domkapitlet
att
»förordna och tillse, att praktisk övning i lärarkallet förenas med teoretisk
skicklighet, samt vaka över det sätt, varpå föreskrivna undervisningsämnen
i seminarierna behandlas, och särskilt däröver att bibelläsning
med tjänlig förklaring förekommer»,
samt i § 5 mom. 4 en skärpning av inträdesfordringarna, så att
»vederbörande kyrkoherdes betyg om god frejd och oförvitligt uppförande»
>
skulle företes och den inträdessökande kunna icke blott läsa innantill, skriva,
räkna hela tal och kunna utantill katekesen samt äga försvarlig kännedom av
bibliska historien utan ock
»nöjaktigt redogöra för innehållet av läst stycke, äga god kännedom
av Luthers katekes och den antagna förklaringen jämte därtill hörande
bibelspråk ävensom av någon utförligare lärobok i bibliska historien,
skriva god handstil samt räkna de fyra räkneslagen i hela och
brutna tal».
Däremot förföllo utskottets förslag om inträdessökandes skyldighet
att förete betyg om anlag för undervisningskallet, om tillägg till § 6
inom. 1 av folkskolestadgan i syfte att bestämma måttet av insikter för
56
betyget Godkänd och om åtgärder för meddelande i seminarierna av kännedom
om sättet för undervisning av dövstumma och blinda.
Nyi853°—549
Vid riksdagen 1853—54 var frågan om minskning av seminariernas
om reduce- antal åter före. Motionären i ämnet, kontraktsprosten Runsten från Solleforganisation
teå> utgick härvid från andra synpunkter än dem, som hittills framställts
avJe.Tna'' '' riksdagen, i det han ansåg seminarierna icke blott onödiga, emedan
andra folkskolor än ambulatoriska hjälpanstalter för hemmen vore obehövliga,
utan ock skadliga, då de utbildade ett slags lekmannapräster, som
trädde i ett stridigt förhållande till prästerskapet och statskyrkan, varför
han ville, att bestyret med den kristliga barnuppfostran skulle anförtros
åt det yngre prästerskapet och att de biträden, som härvid möjligen kunde
behövas, skulle utbildas i de med universitetet och kyrkan nära förbundna
katedralskolorna, i följd varav han föreslog seminariernas indragning och
till en början deras minskning till halva antalet. Allmänna besvärs- och
ekonomiutskottet avfärdade ganska kort förslaget om folkskollärarbefattningarnas
överlämnande endast åt personer, som erhållit undervisning i
läroverken, med påvisning av sannolikheten att endast undermåligt folk,
som nödgats avbryta sin kurs, skulle söka anställning vid de illa avlönade
folkskollärarplatserna, och med framhållande av att ingen praktisk utbildning
för lärarkallet meddelades i läroverken. Men då utskottet med anförande
av elevantalets minskning under de båda senaste åren med ytterligare
100 personer ansåg missförhållandet mellan antalet lärarkandidater
och antalet lediga lärarplatser vara rättat och en indragning av seminarier
av denna grund obehövlig, så framdrog ledamoten av adeln kaptenen G.
Arnell i en reservation det förut anförda skälet för minskning i seminariernas
antal, nämligen behovet av deras förbättring och utvidgning, och
framhöll möjligheten därav genom anslagets fördelning på ett mindre antal.
Detta skäl ävensom det obestridliga sakförhållandet, att seminarier
med så ringa elevantal som 5—18 (Visby, Strängnäs, Västerås, Karlstad,
Kalmar) icke förtjänte att bibehållas, föranledde beslut om betänkandets
återremittering i alla stånd utom bondeståndet, som med mycken misstänksamhet
betraktade förslagen om seminariernas minskning till antalet,
då det betraktade dem som angrepp mot själva folkskolan.
57
I sitt nya betänkande anförde utskottet, att de nyinrättade folkskollärarplatserna
under åren 1851—1853 endast utgjort 152 mot 673
under åren 1848—1850, vadan den första uppsättningen av folkskolor i
landet kunde anses såsom nära fulländad och något hinder för nya folkskolors
förseende med examinerade lärare icke torde kunna uppstå därav,
att seminariernas antal förminskades. På grund härav föreslogs, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, att en förminskning i seminariernas
antal måtte äga rum och att de seminarier, som efter Kungl. Maj:ts prövning
bibehölles, måtte utvidgas och fullständigare organiseras, så vitt befintliga
tillgångar medgåve, ävensom att, där så nödigt prövades, någon del av
stipendiemedlen måtte användas till reseunderstöd för lärjungar från avlägsnare
orter. I överensstämmelse med förslaget avläts skrivelse till Kungl.
Maj:t den 28 augusti 1854. Den föranledde likväl under den närmaste
tiden ingen annan åtgärd än konsistoriernas hörande i frågan.
Torsten Rudenschölds reformverksamhet med avseende på folksko- Försla<) vid
,
.
.
,
,
.
.
........
,, *''
.
.
1856—1858
lans organisation och arbetssätt hade emellertid börjat bära frukter i den Ars rilmdnq
allmänna meningen, och vid 1856—58 års riksdag visade sig dessa även”ilrna^ortisåsom
yrkanden på en omgestaltning av de inrättningar, som skulle utbilda bMr,m9
folkskolornas lärare. De förhoppningar, man hyste om småskolornas övertagande
av den grundläggande undervisningen och de egentliga folkskolornas
upphöjande till medborgerliga bildningsanstalter, avsedda för mera
begåvade barn, föranledde förslag om en väsentlig reducering av seminariernas
antal och en grundlig förbättring av deras anordning.
De rudenschöldska tankarna beträffande skollärarbildningen återgåvos
närmast av biskop G. D. Björck i hans motion, i vilken han förordade
stiftsseminariernas reducering till två eller tre, som helst borde
förläggas till universitetsstäderna, samt deras anordning för utbildning av
lärare för en folkskola inom varje pastorat. Utom dessa pastoratsskolor
med »examinerade» lärare tänkte han sig ett större antal småskolor med
oexaminerade lärare samt distriktsskolor till ett mindre antal i varje stift,
försedda med akademiskt bildade lärare, som hade utsikt till befordran
inom kyrkan eller läroverket. Såsom en framtidstanke angav han att med
seminarierna i universitetsstäderna förena institut för bildande av lärare
i distriktsskolorna och övningsskolor för dem, som ämnade ingå vid läro
8—082815
Folkunder v.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
58
verken som lärare men hittills saknat en praktisk kurs till förberedelse
för deras skollärarkall. Kyrkoherde Otterström utgick från andra
förutsättningar än Rudenschöld men kom dock honom ganska nära i sitt
förslag rörande seminarierna. Han ansåg, att ett stort antal nya skolor
behövdes för de 200,000 barn, som saknade skolundervisning, men att
lärarna vid dessa borde vara ambulerande och ej behövde vara examinerade,
samt att med indragning av förutvarande seminarier för utbildning av examinerade
lärare borde helst på landet anläggas ett centralseminarium med
2 års teoretisk och 1 års praktisk kui‘s, föreståndare, 5 underlärare och
150 elever. Vid ett sådant seminarium kunde, menade han, med lätthet
anordnas mönsterskolor efter den ena eller andra skolplanen (växelundervisningsmetoden
eller rudenschöldska metoden). För organisationen ville
han ställa till Kungl. Maj:ts disposition de 80,000 rdr b:o, som blivit anvisade
till fond för folkskollärares pensionering, och för underhållet de årliga
anslag, som hittills utgått till seminarierna, förökade med 50 procent, om
Kungl. Maj:t skulle anse två institut förmånligare än ett.
Friherre Fredrik Filip Hierta (sedermera redaktör av »Väktaren») ville
hava ett privatseminarium med Rudenschöld till föreståndare och alla eller
de flesta gamla seminarier indragna samt lärarbildningen hänvisad antingen
till universiteten eller till ett eller flera fullständigare seminarier.
Kapten A. O. Adelborg, landshövding O. J. Fåhrmus och Per Sahlström från
Stockholms län nämnde icke någonting om de äldre seminarierna men
föreslogo anslag till en privat anstalt under Rudenschölds ledning. Däremot
yrkade landshövdingen greve G. F. Liljencrantz, att de dåvarande seminarierna
skulle indragas, men att 3,000 rdr b:o skulle ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande för att understödja privatseminarier. Doktor A. Sandberg från
Madesjö framhöll mera obestämt, att i de färre eller flera seminarier, som
ansågos böra kvarstå, nödigt antal folkskollärare borde bildas till klarare
och redigare insikter, något högre kunskaper samt större skicklighet, än
de nuvarande ägde. En motionär, Jonas Andersson från Östergötland, hade
fäst sig vid planen om meddelande av medborgerlig och praktisk bildning
genom högre folkskolor och föreslog, att 4,000 rdr b:o måtte ställas till
regeringens förfogande för ombildning av Stockholms seminarium till utbildningsanstalt
för lärare i sådana skolor. Slutligen hade E. J. Rudberg
från Kalmar län ansett de dåvarande seminarierna kunna fylla sin uppgift
och bidraga till folkskoleundervisningens höjande, om seminarieföreståndarna
försåges med sådan lön, exempelvis 1,500 rdr rmt årligen, att de ej behövde
betrakta sina viktiga befattningar såsom övergångsplatser till bättre
avlönade sysslor, och om de finge till åliggande att under ferierna inspektera
stiftets skolor, bispringa skolstyrelser och lärare med råd och upplysningar
samt till domkapitlen inkomma med årliga berättelser och utlåtanden.
Det betänkande, som av sammansatta stats-, bevillnings- samt allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet skulle avgivas över dessa och flera motioner
om folkskoleväsendet, utarbetades i koncept av Torsten Rudenschöld och
biskop Björck, behandlades sedan av en kommitté i utskottet med samma
och flera sakkunniga medlemmar, retuscherades äntligen av professor
Carlson men sönderrevs genom ett antal votering-ar i utskottet, så att premisserna
icke riktigt sammanhänga med de slutliga förslagen.1)
Med avseende på seminarierna innehåller det huvudsakligen följande:
Ut
skottet
ansåg riksdagen icke höra upprepa sin redan framställda anhållan om indragning
av ett större eller mindre antal seminarier men ville tillstyrka ett ökat
anslag till dessa anstalters underhåll att användas efter den plan, Kungl. Maj:t efter
prövning av ständernas i ämnet avlåtna skrivelse kunde finna för ändamålet mest
tjänlig. Blott i ett hänseende ansåg utskottet riksdagen böra närmare bestämma
sin förut uttalade önskan genom en hemställan, att seminariet i Stockholm måtte
utbildas till ett fullständigt seminarium, för att åtminstone eu sådan anstalt i
landet måtte kunna framvisa den ståndpunkt, på vilken ifolkbildningen» bör stå.
Därjämte ansåg utskottet, att vid övriga seminarier vissa förändringar kunde
vidtagas, ägnade att avhjälpa överklagade olägenheter, såsom bättre tillgodoseende
av praktisk färdighet i »undervisningsmetoden» jämte de behövliga kunskaperna
samt åtgärder för någon förberedelse för eleverna, innan de inkomme vid seminarierna,
varför det föreslog, att till elever företrädesvis skulle antagas personer,
som varit använda såsom biträden vid folkundervisningen, att praktisk färdighet
i undervisningsmetoden skulle meddelas i en under seminarieföreståndarens överinseende
ställd folkskola, och att utgående elever icke skulle äga företrädesrätt
till befordran utan få hana sig väg genom ådagalagd praktisk duglighet. Utgående
från den förutsättning, att de nuvarande seminarierna komme att bibehållas,
Sammansatta utskottets betänkande nr 19 15/9 1857. — Borgarståndets protokoll 5 n>
1857, yttrande av rådman Hensclien.
60
avstyrkte utskottet de väckta motionerna om anslag till privatseminarier, men
för den händelse något privatseminarium, ändamålsenligt inrättat, skulle uppstå
pa enskilt initiativ, ville utskottet föreslå, att Kungl. Maj:t efter prövning måtte
anvisa anslag för detsamma av besparingarna av anslagen till folkundervisningen.
Av utskottet föreslogos följande anslag till seminarierna: Till seminarierna efter
den fördelning Kungl. Maj:t ansåge lämplig 24,000, till seminariet i Stockholm 4,000,
till understöd för lärarlärlingar eller sådana personer, som vid undervisningen skulle
biträda examinerade folkskollärare, 20,000, till understöd för seminarieelever 20,000,
tillsammans 68,000 rdr rmt årligen.
Med avseende på småskolorna hade det förutsatts, att oexaminerade lärare
kunde användas, och även beträffande folkskolorna hade oexaminerade lärares
användning satts i fråga. Så långt ville utskottet visserligen icke gå, men det
ansåg, att man borde frångå den fordran, som hittills varit stadgad, att folkskolans
lärare skulle hava genomgått seminarium, varigenom skolan gått i mistning
av mången för lärarkallet rustad person. Utskottet ville därför, att såsom huvudvillkor
för lärares antaglighet skulle stadgas minst ett års tjänstgöring såsom
biträde vid folkskola samt att, om fråga uppstode om antagande av en lärare,
som icke genomgått seminarium men av skolstyrelsen ansågs lämplig för kallet,
ban skulle få ersätta lärokursen med ett vid seminarium avlagt prov. Yrkandet,
att kvinnor skulle få användas såsom lärare, ville utskottet tillmötesgå på det
sätt, att de skulle få anställas såväl i småskolorna som ock vid sådana folkskolor,
•där annan examinerad lärare vore anställd, och slutligen vid alla flickskolor.
Med avseende på folkskolinspektionen tillstyrkte utskottet, att seminarieföreståndare,
visserligen icke ensamma men dock företrädesvis, måtte anställas såsom
stiftsinspektörer med avlöning av minst 2,000 rdr rmt om året, varav utom mycken
nytta för folkskolorna väntades den stora fördel för seminarierna, att föreståndarna
med varje resa skulle rikta och skärpa sitt omdöme om lärarbildningens
avpassande efter skidornas behov. Men utskottet ansåg tillika, att dessa stiftsinspektörer
icke skulle fullt kunna uppfylla sitt ändamål, med mindre en för hela
riket anställd överinspektör beredde enhet inom det hela och en lättad översikt
därav, och föreslog därför, att en lämplig person måtte förordnas av Kungl. Maj:t
att sasom överinspektör utöva inseende över alla folkskolor och seminarier i riket,
sörja för utarbetande av tjänliga läroböcker och undervisningsmedel, till Kungl.
Maj:t avgiva berättelser angående undervisningen och förslag till dess förbättrande,
vilka berättelser borde tryckas och utdelas till stifts- och skolstyrelserna, seminarieföreståndarna
och folkskollärarna i riket samt till rikets ständer och enligt
utskottets mening skulle utgöra en för folkskolans utveckling högeligen mäktig
hävkraft. Kör dessa ändamål förordadns följande anslag: till överinspektörens
avlöning 5,000, resekostnader 6,000, stiftsinspektörernas avlöning 24,000 rese
-
Öl
kostnader 8,000, tryckningskostnader och expenser 6,000, tillsammans 46,000 rdr
rmt årligen.
Den mest intressanta diskussionen ägde rum, såsom ock kunde väntas,
i prästeståndet, där de många otydligheterna och motsägelserna i betänkandet
framhöllos i synnerhet av förre seminarieföreståndaren Otterström,
under det att professor Carlson förklarade och försvarade utskottets förslag.
Otterström yrkade, såsom han gjort redan i sin seininarieberättelse
från år 1848, de många småseminariernas indragande och framhöll anslagsförhöjningen
från 1,000 till 2,000 rdr för varje seminarium såsom
fullkomligt verkningslös, då därmed ingenting annat kunde åstadkommas
än en löneförbättring för föreståndarna, varken utsträckt lärotid med flera
klasser och lärare eller ordentlig lokal och materiell. Den föreslagna mönsteranstalten
för »folkbildningen» vid Stockholms seminarium ironiserade
han med framhållande, att om den icke kunde visa den ståndpunkt, på
vilken »folkskollärarbildningen» borde stå, seminarieinstitutionerna i sitt
nuvarande skick vore alldeles tillräckliga, och att massan av elever utan
tvivel fortfarande skulle söka sin bildning vid småfabrikerna i landsorten,
om de bibehölles. Förslaget om lärarlärlingar hade professor Carlson
hämtat från Holland, England och Preussen, där preparandanstalter med
myndigheternas medgivande inrättades hos skickliga folkskollärare. Men
förslaget rönte alls ingen uppmuntran i riksdagen. Utskottets förslag om
medgivande med avseende på seminariekursens ersättande med på praktisk
väg förvärvad lärarbildning och om prov vid seminarium utan föregående
genomgång av seminariet missförstodos, i det att man förmenade, att alla
behövliga stadganden om praktisk lärarutbildning och om prov redan
funnos, och förslaget om ett års tjänstgöring såsom villkor för ordinarie
anställning betecknades såsom en orättvisa mot seminarierna. Stiftsinspektörer
med samtidig seminarietjänstgöring förklarades omöjligen kunna
något uträtta och hela inspektionsförslaget utdömdes såsom innebärande
anledning till söndring mellan kyrka och skola.
I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 mars 1858 anhöllo rikets ständer, att
det måtte stadgas, att till elever företrädesvis skulle antagas personer, vilka redan
varit använda såsom biträden vid folkundervisningen, att vid varje seminarium
praktisk färdighet i undervisningskonsten skulle meddelas uti eu under seminarie
-
62
föreståndarens överinseende ställd folkskola, att utgående elever icke skulle äga
företrädesrätt till befordran utan få bana sig väg genom praktisk duglighet, att
vid de skolor, där examinerad lärare erfordrades, denne skulle hava avlagt prov
på sina insikter vid seminarium samt dessutom hava minst ett är tjänstgjort
vid folkskola, samt att kvinnor skulle såsom lärarinnor få anställas såväl
i småskolorna som ock vid sådana skolor, där annan examinerad lärare vore anställd,
ävensom vid alla flickskolor.
Dessa beslut voro fattade av tre stånd mot prästeståndet. Till Kungl.
Maj:ts förfogande ställdes ett årligt anslag av 26,000 rdr rmt till seminarierna
efter den fördelning, som Kungl. Maj:t kunde anse lämplig, och 20,000
rdr till understöd för seminarieelever. Utskottets förslag om utvidgning
av Stockholms seminarium förföll genom präste- och bondeståndens avslag.
Förslaget om anslag till privatseminarier föll i alla stånden. Anslag till
lärarlärlingar förkastades först av präste- och bondestånden och sedan i
förstärkt utskott. Förslaget om inspektion förkastades av alla stånden
utom adeln.
3. 1858 års kommitté'' och därav föranledda åtgärder.
Riksdagens skrivelse föranledde departementschefen (L. A. Anjou)
att på sommaren 1858 tillkalla eu kommitté av lektorn i Karlstad, prosten
J. M. Millén, konsistorienotarien i Härnösand, seminarieläraren mag. A.
Sidnei-, seininarieföreståndarna J. E. Qviding i Lund och A. V. Wessling
i Stockholm, f. d. seminarieföreståndaren, prosten A. N. Schmidt och rektor
P. A. Siljeström1) för att överlägga och avgiva förslag angående seminariernas
ändamålsenliga organisation. I fyra av olika personer avfattade
korta betänkanden utan namnunderskrift2) lämnas förslag angående seminariernas
allmänna organisation, villkoren för intagning, lärokursen och
kompetensvillkoren för lärare i folkskolor.
Minskning i seminariernas antal avrådes dels på grund av den samverkan
och det samband, som utbildat sig mellan seininarieföreståndarna och de såsom
lärare i de särskilda stiften utgångna eleverna, dels på grund av det alltmer vanliga
förhållandet, att seminarierna användes såsom högre folkskolor eller realsko
x)
Registratur 22/7 1858, R. A.
2) Eckl.-departementets Folkskolebyrå.
63
]or. Frågan om normalseminarium togs åter upp, och det föreslogs, att Stockholms
seminarium skulle sättas i tillfälle att utbilda en allmän plan för folkskollärarbildningens
meddelande samt anordna kurser för blivande seminarieföreståndare,
på samma gång som teoretisk och praktisk utbildning meddelades åt
blivande lärare i egentliga folkskolor och praktisk handledning åt blivande lärare
i högre folkskolor. Åt detta seminarium borde större lärarpersonal och bättre
utrustning i övrigt givas, men vart och ett av de övriga seminarierna ansågs
fortfarande kunna skötas av föreståndaren ensam med biträde i Lund av andre
läraren och på övriga platser av timlärare. Detta biträde (under 300 timmar av året)
ansågo kommitterade nödigt egentligen därför, att de yrkade, att seminaiieföreståndarna
skulle bliva domkapitlens organ för tillsyn och ordnande av folkundervisningen,
icke blott stiftsinspektörer, såsom det sammansatta utskottet föreslagit,
utan även föredragande inför domkapitlen i folkundervisningsärenden. För den
praktiska lärarbildningens tillgodoseende i enlighet med ständernas önskan
kommitterade, att med varje seminarium skulle folkskolan på platsen förenas så, att
seminarieföreståndaren bleve dess överlärare och självskriven ledamot av skolstyrelsen.
För det gagn städerna på detta sätt erhölle av seminarierna borde de
giva ersättning genom att tillhandahalla tillräckliga lokaler, som dock ansågos
kunna inskränkas till tre rum, ett till lärosal, ett till materiellrum och ett till
reservlärorum. Med avseende på inträdesfordringarna ansågo kommitterade önskUgt,
att förmåga av någorlunda korrekt skriftlig framställning fordrades, men de
vågade icke för närvarande begära mer än säker insikt i rättstavningsläran utöver
de förutvarande fordringarna. Föregående tjänstgöring såsom lärarhiträde ansågs
icke böra fordras, emedan skollärarna skulle kunna inlocka på lärarbanan
andra än dem, som ägde rätt kallelse därlör. Däremot kunde sådan tjänstgöring
giva företräde, då flera elever anmäldes, än man kunde mottaga. Som ständerna
begärt, att även kvinnor skulle få anställas vid folkskolorna, och sådana utan någon
olägenhet redan mottagits och utexaminerats vid seminarierna, så ansågos de befintliga
anstalterna för manliga elever böra vara tillgängliga även för kvinnor,
så länge för dem avsedda särskilda anstalter icke funnes. Kommitterade ville
hava den teoretiska utbildningen meddelad under sex terminer och den praktiska
därefter under minst en termin. Prästmän, som ämnade anmäla sig till förenade
tjänster och därför skulle genomgå den praktiska kursen, borde dock kunna erhålla
tillstånd att genomgå densamma på kortare tid. Med avseende på den teoretiska
kursen önskade de kommitterade, att svenska språket skulle uttryckligen
angivas såsom läroämne — icke blott innanläsning och rättskrivning och skriftligt
prov införas i avgångsexamen, samt att kristendoms- och bibelkunskap skulle användas
såsom mera omfattande beteckningar för religionsundervisningen än katekes
och biblisk historia. Huru önsklig än sångförmåga vore, ville kommitterade
icke. att den skulle göras till villkor för behörighet till folkskolläraranställning.
64
Det av rikets ständer föreslagna villkoret att minst ett år efter examen hava
tjänstgjort vid folkskola ville kommitterade hava ansett fullgjort genom elevens
praktiska utövning av lärarverksamhet vid den med seminariet förenade folkskolan.
För astadkommande av enhet i lärokurserna föreslogs, att uppgifter på lärokurser
och läroböcker skulle från seminarierna till fastställelse ingivas till ecklesiastikdepartementet
årligen eller vart tredje eller vart femte år. Formulär för
betyg särskilt över teoretisk och särskilt över praktisk avgångsexamen avlämnades.
Särskilda vitsord för sedebetyg föreslogos även. Fordringarna å kvinnor,
som enligt ständernas förslag kunde komma att användas såsom lärarinnor i folkskolor,
ansågos böra vara desamma som de, vilka stadgades för lärare. Förslag
till normalstat uppgjordes på följande sätt: Föreståndare 1,000 rdr, sånglärare
200, gymnastiklärare 100, timlärare 450, ljus och ved 150, tillsammans 1,900 rdr,
eller för 12 seminarier 22^00 rdr, vartill skulle komma för normalseminariet i
Stockholm i ett för allt 5,000 rdr och till permanent biträdande lärare i Lunds
seminarium 600 rdr, i allt 28,400 rdr. Detta belopp översköt ständernas anslag
med 2,400 rdr, men kommitterade hoppades, att Kungl. Maj:t hade medel till sin
disposition att fylla bristen.
Sedan dessa förslag avlämnats, infordrade regeringen genom skrivelse
till konsistorierna den 1 november 1858 uppgifter om seminariernas
lärares hittills utgående löneförmåner, seminariernas undervisningsmateriel 1,
begagnade läroböcker, genomgångna lärokurser, lästerminernas anordning
och den bestående förbindelsen mellan varje seminarium och stadens folkskola.
Därjämte begärdes yttrande, huruvida det ansågs lämpligt, att
kvinnor mottoges i folkskollärarseminarierna, intill dess särskilda anstalter
kunde bliva inrättade för bildande av lärarinnor.
kulärromCilö-
Sedan dessa uPPgifter inkommit,1) utfärdade regeringen den 20 maj
ninfifr s
cirkulär till konsistorierna, varigenom lärotiden bestämdes till 36
mmarielä- veckor om året, och lönen för seminarieföreståndare sattes till 1,200 rdr
rmt om året för 30 timmars tjänstgöring i veckan och i förhållande därtill
för kortare tid, för gymnastiklärare med 3 timmar i veckan till 150
rdr, för sånglärare till 150 rdr och för övriga seminarielärare till samma
belopp som förut. Till bestridande av utgifter för materiell, ljus, ved och
städning bestämdes 150 rdr om året. Om ytterligare anslag för talrikare
besökta seminarier erfordrades, skulle
särskild framställning göras.1)
o ~
/
1) Folkskolebvrån.
65
Mottagandet av kvinnliga elever tillstyrktes i den form, varunder saken ^ 1859 åt s
var framställd, endast av två konsistorier, Stockholms och Härnösands, görelser om
Båda förklarade, att kvinnor redan undervisats och examinerats, utan att lärarin
någon
olägenhet försports. Stockholms konsistorium intygade, att de visat
lika god förmåga som ynglingarna och på dem övat ett förädlande infly- nors amökb
°
J n °
1
j nmgsräft till
tande. Alla övriga konsistorier avstyrkte gemensam undervisning, och de lärarbefatt
fiesta
tillstyrkte inrättande av särskilda anstalter. De, som ansågo, att
kvinnliga elever kunde få intagas i seminarierna, yrkade, att särskild tid
skulle ägnas åt deras undervisning.1) Dessa yttranden föranledde chefen
för ecklesiastikdepartementet, greve Henning Kamilton, att i statsrådet föreslå
och regeringen att besluta att, på samma gång som kvinnor erhöllo
ansökningsrätt till lärarbefattningar vid folkskolor utan något annat villkor
än avlagd examen vid seminarium, tre seminarier, de i Skara, Strängnäs
och Kalmar, från och med höstterminen 1860 skulle mottaga endast kvinnliga
elever. Dessa seminarier voro valda med hänseende till deras läge
och lätta kommunikation med andra landsdelar, sedan från biskoparna
yttrande inhämtats, att hinder icke mötte för deras upplåtande för det
ifrågasatta ändamålet.2) Två kungliga kungörelser om kvinnors ansökningsrätt
till lärarbefattningar och om inrättandet av tre folkskollärarinneseminarier
utfärdades den 21 oktober 1859.
4. 1861 års kungl. cirkulär.
Till 1859—1860 års riksdag framlade regeringen eu proposition om mi års k.
anslag till folkundervisningen, daterad samma dag som nyssnämnda kun- "tiiumning
görelser, den 21 oktober 1859.
rareoch%r
Angående
seminarierna namnes där, att de många olikheterna med avseende bättring av
på anordningen av dessa anstalter föranlett regeringen att utarbeta ett förslag v,Ydseminwritill
allmänt reglemente för dem och att detta den 1 juli 1859 blivit utsänt till erna.
konsistorierna för utlåtandes avgivande, men att det behov, som genom de in
-
1)
Växjö konsistorium fruktar för menliga följder i sedligt hänseende och åberopar
föreståndarens yttrande, vari förekommer: »En piga har här genomgått seminariekursen utan
olägenhet, men dels var hon äldre, dels erhöll hon till stor del privat undervisning av föreståndaren,
och de timmar hon bevistade seminariet eller folkskolan följde hon föreståndaren
till och från lärorummet.»
2)
Folkskolebyrån.
9—082815 Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
Förslaget
till
reglementet.
Öb
hämtade underrättelserna betunnits i främsta rummet böra tillgodoses, vore tillökning
i lärarkrafter. En enda lärare vore icke i stånd att såväl meddela goda
och grundliga teoretiska insikter som sorgfälligt leda och övervaka elevernas
praktiska övningar, isynnerhet som naturligtvis somliga voro nybörjare och andra
flera eller färre terminer deltagit i undervisningen. Då en ändamålsenligare ordning
krävde ökade utgifter, hade Kungl. Maj:t tagit i övervägande, huruvida icke
kostnaden i det hela skulle kunna bliva oförändrad genom en minskning av seminariernas
antal. Till de skäl, som mot en sådan åtgärd anförts, hade emellertid
kommit ett nytt, nämligen att tre seminarier blivit upplåtna för undervisning
endast av kvinnliga lärjungar; och innan erfarenheten visat, vilken verkan denna
förändring kunde medföra på manliga elevers sökning till de övriga seminarierna,
vore det för tidigt att minska deras antal.
Med anledning härav begärdes för varje seminarium till lön åt
föreståndare 1,500 rdr, till lön åt andre lärare 1,000 rdr, till lön åt lärare
i musik, gymnastik, teckning och trädgårdsskötsel 350 rdr och till lokal,
materiell in. in. 550 rdr tillsammans 3,400 rdr eller i runt tal för 13
seminarier 45,000 rdr samt till stipendier liksom förut 20,000 rdr. Riksdagens
beslut blev lika med regeringsförslaget,1) och i överensstämmelse
därmed utgick ett kungligt cirkulär den 20 juli 1861 till domkapitlen
med anmodan till dem att vid de seminarier, som hade endast en lärare,
förordna eu andre lärare och från och med den 1 juli betala de båda
lärarna de av riksdagen beviljade arvodena med skyldighet för dem att
tjänstgöra 30 timmar i veckan och rätta sig efter de bestämmelser, som
kunde varda meddelade i det reglemente, som komme att utfärdas. De
i 1859 års cirkulär bestämda arvodena till lärare i musik och gymnastik
samt anslagen till lokal och materiell m. in. skulle utgå fortfarande men
särskilda framställningar göras, om anslag till undervisning i trädgårdsskötsel
eller till andra oundgängliga utgifter önskades.
5. Reglementet den 21 mars 1862.
Det bebådade reglementet för seminarierna utkom den 21 mars
1862, samma dag, å vilken de nya kommunalförordningarna äro utfärdade.
Förslaget till reglementet är uppgjort i ecklesiastikdepartementet, troligen
0 Riksdagens skrivelse nr 197 den 26 okt. 1860.
67
av expeditionssekreteraren A. L. Nordvall. Utarbetaren har till sin lednino-
haft icke blott 1858 års kommittéarbete utan även reglementen för
n
preussiska, sachsiska, bayerska, wftrtembergska och danska seminarier.
Dessutom hade han besökt flera utländska seminarier. Förslaget sändes
den 1 juli 1859 till konsistorierna, för att de skulle avgiva sina utlåtanden.
Även rektor Siljeström och redaktör S. A. Hedlund (mag till den
i mai 1859 avlidne Rudenschöld och ivrig förfäktare av hans skolplaner)
sattes i tillfälle att göra anmärkningar vid förslaget. \) Konsistoriernas utlåtanden
inkoinino till departementet i slutet av år 1859 och i början av
år 18G0.* 2) Förslaget blev därefter omarbetat och förkortat från 40 paragrafer
till 34 och utkom såsom kunglig förordning, kontrasignerad av
C. J. Thyselius.
De stadgade ändringarna i seminariernas anordning voro i korthet
följande:
Tillsynen skulle, där icke, såsom beträffande seminariet i Stockholm, annorlunda
var föreskrivet, utövas av konsistorium genom en utsedd inspektor, som
ägde föreslå åtgärder i fråga om undervisning och ordning, varom konsistoriet dels
kunde besluta dels göra hemställan till Kungl. Maj:t. Tva huvudlärare skulle
finnas vid varje seminarium samt lärare i musik, teckning och gymnastik. Den ene
huvudläraren skulle tillika vara föreståndare. En eller flera övningslärarbefattningar
kunde förenas med huvudlärartjänst. Vid seminarierna för kvinnliga
elever kunde den andre huvudläraren samt övningslärarna vara kvinnor. Lärare
förordnades av konsistorium, och inga andra kompetensvillkor voro föreskrivna
än lämplighet för tjänsten, gudsfruktan och hedrande vandel.3) För meddelande
av övning i undervisningskonsten åt eleverna skulle en folkskola vara ställd i
*) Folkskolebyrån.
2)
Handlingar till protokoll över ecklesiastikärenden 21/s 1862, K. A.
3)
Såväl Siljeström som Hedlund önskade närmare bestämmelser om lärarnas kompe
tens.
Den senare föreslog följande formulering, som kommer ganska nära längre fram i tiden
stadgade bestämmelser:
»Seminarieföreståndaren, som bör äga särskild kännedom om under
visningskonsten
och dess ståndpunkt i andra länder, tillsättes av k. maj:t efter av vederbörande
domkapitel uppsatt förslag å högst tre sökande, vilka till tjänsten sig anmält inom
utsatt ansökningstids utgång. Övriga seminarielärare tillsättas av domkapitlet efter seminarieföreståndarens
hörande. För behörighet fordras vitsord om fullgod lärarförmaga och
godkända insikter i seminarii läroämnen samt framför allt ojäviga intjg om en kristlig vandel.
» De lägre lönerna för seminarielärare i jämförelse med lönerna för lärare vid läroverken
gjorde, att man icke ville uppställa filosofisk grad såsom kompetensvillkor, i synnerhet
som prästerliga studier ansågos giva bättre garanti för duglighet såsom seminarielärare.
samband med seminariet. Man påräknade fortfarande, att en kommunal folkskola
härtill skulle användas, och det medgavs, att läraren i denna, om han för övrigt
var lämplig, förordnades till andre huvudlärare vid seminariet med den inskränkning
i tjänstgöringen, som kunde erfordras, och därav beroende minskning i avlöningen.
J) 1 inträdesfordringarna gjordes den ändring, att inträdessökande skulle
genom behörigt betyg styrka sig hava begått Herrens nattvard, vara känd för
ett stadgat och oförvitligt uppförande, vara vaccinerad och hava uppnått 17 årsålder
samt vid anställt förhör ådagalägga, utom vad som förut fordrades, full färdighet
att läsa innantill och förmåga att någorlunda felfritt uppskriva ett dikterat stycke,
en jämn och redig handstil, färdighet att räkna sorter och någon övning i huvudräkning.
Lärokurserna blevo för första gången närmare angivna. De skulle fördelas
på 3 ettåriga klasser, av vilka den tredje huvudsakligen skulle sysselsättas
med repetition av de båda föregående klassernas kurser samt med praktiska övningar
i folkskolan. En bestämd timplan blev även föreskriven. Mest av tid
och arbete ägnades åt kristendomskunskap2) samt därnäst åt svenska språket
och räkning.s) Historia, geografi och naturkunnighet skulle däremot förekomma
huvudsakligen i översikter med något utförligare framställning av
sådant, som tillhörde fäderneslandet. Pedagogik och metodik meddelades
med uteslutande avseende på den blivande lärarens arbete i skolan med
början redan i kl. I. Av övningsämnena var musik det viktigaste.4)
Teckning skulle övas företrädesvis som linearteckning. Gymnastik nämnes utan
4) Alla domkapitlen utom det i Västerås förordade föreningen av seminärielärartjänst
med folkskollärarbefattning. Både Siljeström och Hedlund yttrade betänkligheter däremot.
2)
I synnerhet var bibelläsning forcerad. På den halva timme, som varje dag i sammanhang
med morgonbönen ägnades därat, skulle under 3 år genomgås evangelierna, apostlagärningarna
och några av de apostoliska breven samt av gamla testamentet åtminstone psalmerna
och valda stycken ur profeterna. I det ursprungliga förslaget voro fordringarna ännu
större: hela nya testamentet m. m. Om den iver för bibelläsningen, som utvecklades, utan
tvivel vid alla seminarierna, på denna av striden mellan statskyrkliga och frikyrkliga upprörda
och religiöst intresserade tid, vittnar följande utdrag av P. Petterssons berättelse om
Västeras seminarium för läsåret 1801—1802 (Folkskolcbyrån): -.Under de sista åren har
bibelläsningen så tillgått, att vilken som helst av eleverna blivit uppkallad att ur minnet
recitera huvudinnehållet av det i ordning för dagen bestämda, varpå frågor och förklaringar
töljt. Därigenom hava eleverna fått intresse för bibelläsningen, och de flesta hava sökt bereda
sig genom läsning av bibelförklaringar. — — Under läsåret hava Mattei, Luce och
Johannis evangelium samt Romar- och Galaterbreven blivit så genomgångna.»
3)
Siljeström ville ha med algebra t. o. in. ekvationer av första graden. Hedlund ville
däremot utesluta läran om digniteter och rötter. Det senare förslaget följdes, dock upptogs
utdragning av kvadratrötter.
4)
I det ursprungliga förslaget var föreskrivet, att eleverna skulle lära sig föredraga
*50 koralmelodier utan hjälp av noter eller siffror», vilket dock på yrkande av konsistoriet
i Härnösand ändrades till: »koralmelodier och andra melodier utan hjälp av instrument».
69
vidare bestämning. Om tillfälle därtill kunde beredas, skulle eleverna erhålla
undervisning i trädplantering, trädgårdsskötsel och i simning.4) Undervisningsplanen
är hämtad från det wiirtembergska seminariereglementet av år 1855, i vilket
1854 års preussiska regulativ fått eu egenartad utformning. Kurserna skulle
genomgås i de båda första klasserna, och dessa skulle, i den mån det med avseende
å befintliga lärarkrafter var behövligt, undervisas gemensamt. Kursfördelningen
var icke föreskriven utan skulle uppgöras för varje läsår av föreståndaren
efter samråd med övriga lärare. Timantalet för kunskapsämnena oavsett bibelläsningen
var 27, för övningsämnena 8 i veckan. Tredje klassen kallades repetitionsklass
och hade 7 timmar till repetitioner, 3 timmar till pedagogik och metodik
gemensamma med andra klassen samt 8 timmar till övningsämnen. Därjämte
skulle eleverna i denna klass 14—16 timmar i veckan under ledning av
någon seminarielärare i folkskola övas i undervisning.2) Andra klassens elever
skulle en timme om dagen besöka folkskolan för att göra sig bekanta med lärometoden
och biträda vid undervisningen av mindre avdelningar. Avgångsexamen
skulle förrättas i närvaro av hela konsistorium och omfatta dels teoretisk prövning
i alla seminariets undervisningsämnen, dels praktiskt prov i kristendom,
svenska språket, räkning, skrivning, sång och gymnastik. Avgångsbetyget skulle
upptaga vitsord för insikter, för färdigheter, för undervisningsskicklighet, för flit
och uppförande samt ett huvudbetyg med avseende på anlag och förmåga att leda
en folkskola.3) Betygsgraderna blevo nu för kunskaper, flit och undervisningsskicklighet:
berömlig, med beröm godkänd, godkänd, icke godkänd; och för uppförande:
hedrande, mycket stadgat, stadgat, mindre stadgat. Lärare eller lärarinna,
som minst ett halvt år tjänstgjort i småskola, hade rätt att utan inträdesexamen
deltaga i undervisning och övningar samt att erhålla betyg över avlagt undervisningsprov
för lärarbefattning i småskola. Den, som avlagt examen inför teologisk
fakultet, hade rätt att utan inträdesprov genomgå den praktiska kursen i repetitionsklassen
och avlägga avgångsexamen utan prövning i de ämnen, som legat
inom omfånget av hans akademiska studier.4) Kommitterades förslag om semi- * 2 3 4
!) Det ursprungliga förslaget innehöll också föreskrift om »undervisning i något med
elevernas blivande levnadskall förenligt yrke eller handaslöjd». Denna första ansats till införande
av slöjdundervisning i seminarierna stannade vid förslaget, sedan Härnösands konsistorium
anhållit, att nödiga medel till kostnadernas bestridande också skulle anvisas.
2)
Det ursprungliga förslaget föreskrev, att varje elev skulle »minst två veckor efter
varandra såsom huvudlärare i skolan meddela undervisning i ett läroämne i sänder», och ville
således införa det slags »sammanhängande undervisning», som först i våra dagar försökts.
Mot förslaget anmärktes, att lärarpersonalen ej skulle räcka till för anordningen.
3)
Det ursprungliga förslaget upptog specialbetyg även för undervisningsskicklighet i
•de angivna läroämnena.
4)
Enligt det ursprungliga förslaget skulle även kvinna hava rätt att upptagas i repetitionsklassen.
Antagligen var det meningen, att hon skulle genom examen ådagalägga, att
70
narieförestandarnas beklädande med uppgiften att vara folkskolinspektörex var
upptaget i reglementsförslaget men bortföll naturligtvis ur reglementet, då riks
dagen 1860 givit anslag till anställande av sådana.
Det ser ut, som om det nya reglementet velat vara ett direkt svar
på prästerskapets gamla anmärkningar mot seminarierna och velat garantera
en sådan mognad i kristendomskunskap hos eleverna, att de skulle
såsom lärare kunna meddela en på grundlig insikt stödd och för det sedliga
livet verksam kristendomsundervisning. Men som reglementet i alla
andra avseenden väsentligen stod på den gamla ståndpunkten, bibehöll den
ytliga översikts- och läxlagsläsningen samt lät eleverna utbildas såsom
monitörer i enklassiga stadsfolkskolor, vilkas lärare tillika kunde vara seminarielärare,
så var icke synnerligen mycket vunnet.
6. Riksdagsbeslutet 1863 om minskning av seminariernas antal samt om
deras omorganisation och försättande på ordinarie stat.
Proposition
De nya ideerna med avseende på folkundervisningens ordnande hade
vid riks- emellertid vunnit sådan styrka, att de måste öva inflytande även på orddagen
1862. nan(]et av lärarbildningen. I regeringens av C. J. Thyselius framlagda
proposition till riksdagen 1862 (n:r 43) föreslås indragning av ett kvinnligt
seminarium, ett seminarium vid Mälaren och ett av de övriga men
anläggning av ett nytt i Luleå samt en med höjda kompetensfordringar
förenad ökning av lärarlönerna. För 11 seminarier föreslås 65,000 rdr i
anslag samt dessutom med anledning av kursens förlängning'' öknino- av
stipendieanslaget till 30,000 rdr med rätt för vederbörande att utdela särskilt
till avlägse boende elever ända till 150 rdr om året. Professor Carlson
väckte motion i prästeståndet om höjt seminarieanslag och dess uppförande
på ordinarie stat. Kyrkoherden Otterström väckte 3 motioner, eu
hon inhämtat de föregående klassernas kurs. Men medgivandet ansågs onödigt, sedan 3 seminarier
särskilt anvisats åt kvinnor.
0 I Härnösands stift anställdes med Kungl. Majrts tillåtelse för är 1 859 seminarieförestandaren
S. H. Wagenius såsom domkapitlets biträde vid tillsynen över och ordnandet av
folkundervisningen i stiftet med skyldighet att bereda dessa angelägenheter, avgiva yttranden
och företaga resor. Registratur 10 a 1858 R. A. — Av de 18(11 tillsatta folkskolinspektörerna
voro blott 2 seminarieföreståndare, näml. förenämnde Wagenius och J. K. Qviding
i Lund.
71
i samma syfte som Carlson, en om seminariernas minskning till fem och
en om revision av det av honom skarpt kritiserade reglementet. Bruksägaren
Carl Ekman ogillade i sin i borgarståndet väckta motion likaledes
reglementet med dess fordringar på ett kunskapsmått, som enligt hans
mening nätt och jämt motsvarade, vad som kunde meddelas i tredje klassen
av en folkskola (d. v. s. Rudenschölds elitskola), och icke kunde ställas
i någon jämförelse med vad som inhämtades i de danska och de finska
seminarierna. Han föreslog revision av reglementet och seminariernas inskränkning
till två manliga och ett kvinnligt, varigenom så stora belopp
av statens anslag skulle kunna lämnas till vart och ett, att verkligt gagn
därav kunde vinnas. Jonas Andersson från Östergötland ville bibehålla
det nuvarande anslaget, 45,000 rdr, men fördela det på tre seminarier.
Statsutskottet tillstyrkte bibehållandet av fem seminarier för manliga elever
fg
och ett för kvinnliga samt det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagets, 65,000 rdr. för- Stänkande.
delning på dessa med 11,000 rdr för vart och ett av de manliga och 10.000 rdr
för det kvinnliga, som ansågs skola få blott 50—60 elever mot ett medeltal av
100 i de övriga. Anslaget, som borde uppföras såsom reservationsanslag på 8:e
huvudtiteln, skulle i första rummet användas till beredande av tillräckliga och
goda lärarkrafter. Föreståndaren borde vara en man med omfattande bildning
och förtrolig kännedom av »det numera nästan till en särskild vetenskap utbildade
sättet för läroämnenas behandling i folkskolan» samt sättas i den ställning, att
han kunde åt seminariearbetet ägna hela sin verksamhet och fästa sig därvid såsom
sitt livs mål, varför han borde erhålla 3,000 rdr såsom lön och två ålderstillägg
å 500 rdr. För undervisningen i kunskapsämnena och ledning av övningsskolan
behövdes utom föreståndaren minst fyra lärare med lön av 1,000 rdr och
ålderstillägg som adjunkter vid läroverken. Deras kompetens borde motsvara
läroverksadjunkternas, nämligen fil. kandidatexamen och undervisningsprov, Kungl.
Maj:t obetaget att giva dispens. Till 4 övningslärares avlöning vid varje seminarium
borde icke mindre än 2,400 rdr årligen beräknas, och för anskaffande av
rymlig och sund lokal samt materiell, ved och ljus m. m. 2,000 rdr för varje seminarium.
Det av regeringen föreslagna seminariet i Lulea avstyrktes, och i
stället föreslogs, att en i finska språket kunnig lärare skulle anställas vid Härnösands
seminarium. Stipendieanslagets höjning till 30,000 rdr och uppförande på
ordinarie stat tillstyrktes. Anmärkningarna mot reglementet ansågos förtjäna
avseende och hemställan om en revision av detsamma borde efter utskottets mening
framställas.
72
I stånden, särskilt borgar- och prästestånden, brötos meningarna,
ganska skarpt mot varandra. A ena sidan framhöllos den otillfredsställande
beskaffenheten av den lä,rarbild ning, som hittills meddelats, och
omöjligheten för folkskolan att fylla sin uppgift med svaga lärarkrafter, x)
å den andra svårigheten för allmogebarn att söka sin utbildning till lärarkallet
på avlägsna orter och fåran för minskning av det kyrkliga inflytandet
på lä rarbildningen. 2) I prästeståndet- var man emot ämneslärarsystemets
införande vid seminarierna och ansåg prästmän hava bättre förutsättningar
än graduerade i kännedom av allmogens vanor, behov och
föreställningar att utveckla elevernas inre människa. 3) Hos bondeståndet
framträdde ganska stor obenägenhet att minska seminariernas antal.4)
Utskottets förslag blev godkänt av tre stånd mot prästeståndet, och ständernas
skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 nov. 1863 avfattades i överensslämmelse
därmed.
7. Kungl. kungörelsen den 22 april 186-1 samt därav följande åtgärder.
Professor Carlson hade redan före riksdagens slut blivit statsråd
och chef för ecklesiastikdepartementet. Det, kom därför på hans del att
sätta i verket riksdagens uttalade önskningar angående seminarierna med
användning av de medel, som ställts till regeringens förfogande. För
beredning av de många viktiga ärenden, som stodo i sammanhang med
den organisation, som nu skulle genomföras både av folkskolorna och av
seminarierna, inrättades en särskild byrå i ecklesiastikdepartementet, vanligen
kallad folkskolebyrån, och till dess chef utnämndes den 5 februari
1864 läroverksadjunkten i Göteborg, fil. magister A. Th. Bruhn.
Med beaktande av de skäl, som i riksdagen framställts för en icke alltför vidsträckt
reducering av seminarierna, förordnade regeringen genom kun
U
c. E. Ljungberg från Stockholm, Carl Ekman, rektor Dahm, rektor E. Berggren
från Sundsvall, doktor Gumaelius, prosten Ljunggren, kyrkoherde Otterström, Jonas Andersson
från Östergötland.
2) Biskoparne Annerstedt, Bring och Björck, domprost Sundberg, doktor Arrlienius, J.
O. Sundvallsson från Uppsala.
8) Kyrkoherde Otterström, doktor Säve, prosten Westerlund.
4) J. Rundbäck, S. Rosenberg, A. Medin.
görelsen den 22 april 1864, att sex seminarier för manliga elever i städerna
Uppsala, Linköping, Växjö, Lund, Göteborg och Härnösand samt
två för kvinnliga elever i Stockholm och Skara skulle bibehållas *) och
träda i utvidgad verksamhet, de i Linköping och Lund från och med
samma års hösttermin, de i Uppsala, Göteborg och Stockholm från och
med höstterminen 1865 samt de övriga från och med höstterminen 1866.
Vid de till indragning bestämda seminarierna i Kalmar, \ isby, Strängnäs,
Västerås och Karlstad skulle intagning av nya elever upphöra, dock att
ännu vid höstterminen 1864 intagning kunde ske i de tre senare ävensom
av manliga elever i Stockholms seminarium.
Samma dag utfärdades kungliga brev till konsistorierna i de städer,
i vilka de till utvidgning bestämda seminarierna voro belägna, samt till
•statskontoret, i vilka förordnades, att lärarpersonalen i de utvidgade seminarierna
skulle utgöras vid vart och ett av en föreståndare med 3,000 rdr
i lön och 2 ålderstillägg av 500 rdr, tre huvudlärare med 1,000 rdr i lön
och samma ålderstillägg som läroverksadjunkter samt vid seminarierna i
Linköping och Lund lärare i musik med 600 rdr i lön, i teckning med
400 rdr, i gymnastik med 400 rdr, i trädgårdsskötsel med 150 rdr
och vid de övriga efter framdeles skeende bestämmelser på konsistoriernas
förslag. Föreståndare skulle utnämnas av Kungl. Maj:t utan ansökan efter
konsistoriets förslag, huvudlärare av konsistorium. Lärare i övningsämnen
skulle förordnas av konsistorium. Om undervisningen funnes icke kunna
pa tillfredsställande sätt bestridas av tre huvudlärare, ville Kungl. Maj:t på
anmälan förordna om anställande av ytterligare en sådan. För behörighet
till föreståndarbefattning fordrades fil. kandidatexamen eller på annat sätt
ådagalagda däremot svarande kunskaper samt beprövad lärarskicklighet, för
huvud] ä rarbefat t ning godkänt undervisningsprov för adjunkts- eller kollegabefattning
vid läroverk eller ock sådant prov vid seminarium, Kungl. Maj.t
!) Statsutskottet hade föreslagit ett seminarium för vartdera av landsdelarna Mälardaleu,
norra, östra, västra och södra Sverge samt ett kvinnligt seminarium. Regeringen valde
två platser i Mälardalen men anvisade det ena seminariet, det i Stockholm, för kvinnliga
elever jämte det förut för sådana avsedda seminariet i Skara. Bibehållandet av seminariet
j Växjö var ett tillmötesgående mot bondeståndet, anordningen av tva seminarier för kvinnliga
elever ser ut som en eftergift med anledning av doktor Säves yttrande i prästeståndet,
att det vore ett gäckeri med bestämmelsen om kvinnors användning i skolorna att inskränka
<le kvinnliga seminarierna till ett.
10—0S2815 Fol kunder v.-kom. bet. I. Folkskolesetn. Band 3.
74
Verkställandet
av
kungörelsen
dock förbehållet att efter omständigheterna medgiva dispens (Jämför sid. 106).
Den huvudlärare, som anställdes för undervisning i läroämnenas metodik, skulle
därjämte leda de praktiska övningarna i den i samband med seminariet ställda
folkskolan, i vilken han tillika skulle vara lärare. Anslag för materiell,
ved, ljus in. m. anvisades med 6()0 rdr årligen till seminarierna i Linköping
och Lund och skulle vid de övriga anvisas efter framställning av
konsistorium. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet bestämdes genom kungl.
brev till domkapitlen i Linköping och Lund den 4 oktober 1864 till 12—16
timmar i veckan för föreståndare, 26—28 timmar för huvudlärare, 12—16
timmar för sånglärare, 8—10 timmar för gymnastik- och för teckningslärare.
Samma brev föreskrev, att intagning av lärjungar finge ske blott
vid läsårs början och avgångsexamen blott vid dess slut.
Redan med anledning av 1862 års utvidgning hade domkapitlet i
Lund gått i författning om åstadkommande av egen byggnad för därvarande
seminarium och låtit uppgöra ritning därför. På framställning av domkapitlet
hade Kungl. Maj:t den 20 december 1862 medgivit, att 19,000 rdr
av den under domkapitlets förvaltning ställda, nu till 27,400 rdr uppgående
filéenska fonden finge användas för ändamålet. x) Genom kungl. brev den
24 april och den 20 oktober 1863 hade tillstånd erhållits att använda ytterligare
2,000 rdr av filéenska fonden för opåräknade arbeten. Undervisningen hade
tagit sin början i det nya huset den 1 februari 1864, da även en övningsskola
för seminariet öppnats i samma lokal. På det från biskopssätet för seminariets
räkning avsöndrade jordområdet hade 1863 medelst anslag av 3.100
rdr av Malmöhus, Kristianstads och Blekinge läns hushållningssällskap eu
större trädgård anlagts. 2) Sedan seminariets utvidgning 1864 blivit bestämd,
uppgjordes av kommitterade på platsen förslag till ytterligare ökning
av lokalerna, vilket dock icke godkändes utan reducerades till eu
på- och tillbyggnad för 1 samlingssal, 2 lärorum, 1 sal för folkskolan och
]) Biskop Thomander hade utlovat att upplåta plats å eu till staden Lunds Norra
Vallgata stötande jord, tillhörig biskopssätet Helgonagård, utan ersättning vad hans tjänstetid
beträffade, men då Överintendentsämbetet ändrat den insända ritningen och givit den ändamålsenligare
form men mindre tilltalande utseende, så förklarade han sig icke vilja avstå
den tillämnade platsen, om ej byggnaden finge ett mera prydligt utseende. Dock ville han
upplåta en annan plats för densamma. Frän Helgonagård avsöndrades enligt kungl. brev
9/10 1868 22,4 kvadratrev mot årlig avgäld.
2) Berättelse i Eckl.-dep.
bostad för föreståndaren. Kostnaden var beräknad till nära 20,000 rdr.
För dess bestridande anvisades 16,000 rdr av besparingarna a 8:e huvudtiteln,
och återstoden skulle få tagas ur filéenska fonden. Kostnaden blev
emellertid drygare, och ytterligare 4,874 rdr 69 öre anvisades av besparingarna
samt 3,400 rdr av tiléenska fonden. :)
Även domkapitlet i Linköping hade 1862 gjort framställning om
beredande av statsanslag för en nybyggnad för seminariet, men fastän det
inskränkt sina anspråk till ett envåningshus, som med inberäkning av
tomt och uthus skulle kosta blott 10,000 rdr, hade det fatt söka ordna lokal
med hjälp av hyresanslag.1 2) Sedan utvidgningen av seminariet ägt rum
1864, kunde seminariet endast med stora svårigheter inrymmas i hyrda
lokaler, varför på Kungl. Maj:ts befallning ritningar och kostnadsförslag till
en nybyggnad uppgjordes och anslag av 50,000 rdr begärdes i propositionen
till 1865 års riksdag.
Den största förändringen i organisatoriskt hänseende undergick seminariet
i Stockholm. Väl hade även Uppsala och Linköpings seminarier
ännu de senaste åren varit så förbundna med någon barnskola, att skolans
lärare varit lärare även för seminariet, men intet seminarium hade såsom
det stockholmska varit helt och hållet anordnat och styrt av denna skolas
direktion. Ännu när 1862 års reglemente utkommit, hyste Växelundervisningssällskapets
direktion icke någon tanke på att avsta ledningen av
seminariet utan gjorde 1863 framställning hos kungl. maj:t om ett anslag av
30,000 rdr till inrättande av nya lokaler för seminariet och normalskolan,
men Stockholms stads konsistorium antydde i sitt utlåtande, att seminariet
inom en nära framtid kunde komma att sättas i förbindelse med någon
läroanstalt, där nyare undervisningsmetoder än växelundervisningsmetoden
voro antagna, och att staten icke hade skäl att bekosta folkskolehus, allraininst
för växelundervisning. Kungl. Maj:t avslog framställningen.3) 1 18t>4
års kungörelse föreskrevs, att endast kvinnliga elever finge mottagas vid
Stockholms seminarium från och med höstterminen 1865, och de manliga,
som icke före nämnda tid hunnit avsluta sin kurs därstädes, fingo avgå
1)
Kungl. brev till domk. 15/7? 18/9, 2B/''11 1864, 18/i 1867.
2)
Kungl. brev 28/s 1862.
3)
Kungl.. brev 13/3 1863.
och avsluta kursen vid andra seminarier. Den åt Växelundevvisningssällskåpet
till lokal för normalskolan och seminariet upplåtna egendomen
avträddes den 11 augusti 1865 och övertogs av Stockholms konsistorium
för folkskollärarinneseminariets räkning. r) Till behövliga ändringar och
reparationer an slogos av riksdagen 1866 på Kungl. Maj:ts framställning
10,000 rdr. Alla övriga seminarier finge tillsvidare nöja sig med hvresanslag.
Ett av de till indragning bestämda seminarierna, Karlstads, fick i följd av
stadens brand flyttas för läsåren 1865—1866 och 1866—1867 till hemmanet
Nysäter i Gillberga socken, åtskilliga mil från Karlstad.2)
Detta seminarium var det enda av de till indragning bestämda, som
fick omedelbart fortsätta sin verksamhet. Göteborgs seminarium kunde ej
upptaga alla de anmälda och godkända eleverna, och Karlstads seminarium
fick därför tillåtelse att mottaga nya elever höstterminen 1865. ") Vid
samma års riksdag väcktes motion av biskop Sundberg om seminariets bibehållande
och utvidgning, och denna motion vann riksdagens bifall. Däremot
avslogos väckta motioner om bibehållande av seminarierna i Strängnäs
och Visby. Undervisningen avslutades vid seminariet i Kalmar vid
utgången av vårterminen 1866 samt vid seminarierna i Visby, Strängnäs
och Västerås vid utgången av vårterminen 1867. De indragna seminariernas
matriklar och handlingar överlämnades till domkapitlens arkiv,
deras mera värdefulla tillhörigheter övertogos med eller utan lösen av andra
undervisningsanstalter, och böcker samt musikalier utdelades av domkapitlen
till folkundervisningens befrämjande i stiften.
Vid de utvidgade seminarierna utnämndes föreståndare av Kungl. Maj:t.
Den 22 juni 1864 utfärdades fullmakt för läroverksadjunkten C. L. Anjou
att vara seminarieföreståndare i Linköping och förordnande för ett år för
lektor C. L. Wåhlin att vara seminarieföreståndare i Lund.4) I Uppsala
’) Dir. prot. 1865, F. U. — Huset n:r 20 vid Skinnarviksgatan hyrdes till lokal för
normalskolan, och boställslägenbet för rektor hyrdes i huset n:r 32 Timmermansgatan. Rektor
Wessling fick såsom l:e lärare vid normalskolan behålla alla löneförmåner, som han åtnjutit
såsom rektor och seminarieföreståndare. De biträdande lärarna vid normalskolan och seminariet
uppsades.
2) Ivungl. brev 4/s 1865.
8) Kungl. brev 11/s 1865.
4) Wåhlin var tillförordnad av k. maj:t för ett år i sänder till 21/i 1866, då fullmakt
utfärdades.
förordnades för ett år f. d. föreståndaren utnämnde kyrkoherden B. G.
Bergman.1) I Göteborg befullmäktigades t. f. seminarieföreståndaren S. A.
Leffler och i Stockholm kapellpredikanten och skolläraren i Jäderbo A.
Steinmetz den 21 april 1865, i Härnösand t. f. föreståndaren S. H. Wagenius
den 15 december 1865, i Växjö t. f. föreståndaren komministern i
Solberga J. P. Dahlstedt den 2 februari 1866 och i Skara t. f. föreståndaren
C. O. Klefbeck den 16 mars 1866.
III. Tiden 1865—1907.
1. Organisation.
Den kun°''l. kungörelsen den 22 april 1864 ocli de i sammanhang Författnin
°
°
1
...
,
. gar rörande
med denna stående åtgärderna voro endast utgångspunkter för den semi- seminarier
nariereform,
som begärts av 1862—1863 års riksdag och fordrades av folkskolans
utveckling. I första rummet var ett nytt seminariereglemente
behövligt, och sedan detta kommit till stånd, nödvändiggjorde erfarenheten
och den fortgående utvecklingen av folkskoleväsendet ändringar, tillägg
och omarbetningar av detsamma. Detta författningsarbete hade sin medelpunkt
i den nybildade byrån i ecklesiastikdepartementet för handläggning
av ärenden rörande folkundervisningen men utfördes i samverkan med seminariernas
ledande män. De av dessa, som trädde i förgrunden vid reformens
genomförande, voro nya för seminarierna men väl beprövade på
undervisningens område. Såväl chefen för folkskolebyrån, magister A. Th.
Bruhn, som föreståndarna för de utvidgade seminarierna i Linköping och i
Lund, magister C. L. Anjou och teol. lektor C. L. Wåhlin, hade av statsrådet
Carlson kallats till sina platser från ordinarie tjänst vid högre elementarläroverk.
Så var också förhållandet med C. W. Kastman, vilken
liksom Anjou var läroverksadjunkt i Norrköping, då han kallades till Linköpings
seminarium såsom huvudlärare 1864, varefter han blev rektor
vid seminariet i Karlstad 1871 och verksamt deltog vid de förutnämndes
sida i arbetet för seminariernas organisation.
]) Efter Bergman förordnades domkyrkoadjunkten M. V. Norlén för ett år och befullmäktigades
5/7 1867.
78
Bruhn, Anjou och Wåhlin sändes av statsrådet Carlson till Tyskland
och Schweiz sommaren 1864 för att taga kännedom om dess folkskoleseminarier
och anmodades den 30 december samma år att under chefens för
ecklesiastikdepartementet inseende utarbeta förslag till nytt reglemente för
våra anstalter av samma slag.
Redan den 21 augusti 1865 överlämnades kommitténs betänkande
och förslag. Det senare bearbetades därefter ganska grundligt av Carlson
själv och förkortades från 78 paragrafer till 64, varefter det utgavs såsom
kunglig förordning den 1 december 1865.*)
Reglementets innehåll och tillämpning behandlades därefter dels vid
möten mellan seminariernas rektorer och chefen för ecklesiastikdepartementet
tillika med chefen för folkskolebyrån åren 1870, 1875, 1877, 1881,
1885 och 1893 dels i kommittéarbeten av rektorerna Anjou och Kastman
tillsammans med byråchefen Bruhn i augusti månad 1873, januari månad
1875 och hösten 1885 samt av folkskoleinspektörerna seminarierektorerna
C. L. Anjou, C. W. Kastman och F. Sandberg, lektor G. V. Schotte samt
rektor C. Leidesdorff på hösten 1876. Den 2 september 1873 ändrades
genom en kunglig kungörelse den paragraf i reglementet, som handlade
om kompetensfordringar för rektorer och adjunkter. Till 1877 års riksdag
framlades genom statsrådet Carlson kunglig proposition om seminariernas
utvidgning med en fjärde årsklass, vilken vann riksdagens bifall i gemensam
votering och föranledde ett kungligt cirkulär den 31 maj 1878 innehallande
därav nödvändiggjorda modifikationer i seminariereglementet. En
fullständigare omarbetning av seminariereglementet verkställdes efter 1885
års rektorsmöte och utgavs såsom stadga den 29 januari 1886. Paragrafen
om inträdessökande, som avlagt akademiska examina, erhöll ett tilllägg
om dem, som avlagt avgångsexamen vid högre lärarinneseminariet,
genom kungliga kungörelsen den 30 september 1887, och paragrafen om
kompetensvillkor för adjunkt fick förändrad lydelse genom kungliga kungörelsen
den 10 december 1892. Efter rektorsmötet 1893 verkställdes
ytterligare en bearbetning av stadgan genom dåvarande chefen för folkskolebyrån
C. W. Kastman, varefter nitton av stadgans sextioåtta paragrafer
och dess undervisningsplan erhöllo ny lydelse genom kungliga kun
x)
Handl. till protokoll över ecklesiastikärenden den 1 /i* 1 865, K. A.
79
görelsen den 16 november 1894. Sedermera hava ändringar skett i stadgan
genom kungliga kungörelserna den 19 augusti 1895, den 9 december 1898,
den 11 mars 1904 och den 18 februari 1905.
De allmänna grunderna för de utvidgade seminariernas organisation
voro redan angivna i de förut anförda kungliga breven till domkapitlen
den 22 april och den 4 oktober 1864, och från dessa samt det äldre seminariereglementet
hade 1865 års kommitterade utgått vid sitt aibete.
Vid bestämmandet av seminariernas ändamål hade hänsyn tagits till S«r
.
/t(«o Ci7K»l*
eu flerestädes förekommande »farhåga för trångmål för kristendomen ge- mål.
nom spridning av mänsklig kunskap bland folket»,1) och liksom det i det
äldre reglementet angavs, att seminarierna skulle »bilda folkskollärare
vilka med kristligt sinne förenade de teoretiska insikter och den praktiska
skicklighet, som deras kall fordrade», så föreslogo kommitterade, att såsom
seminariernas ändamål skulle angivas att »genom en på evangelisk-luthersk
lärogrund vilande undervisning och handledning bibringa de teoretiska
insikter och den praktiska skicklighet, som för anställning såsom folkskollärare
erfordras». Denna formulering ströks likväl av Carlson, och seminariernas
ändamål angavs vara »att för folkskolorna i riket bilda lärare
och lärarinnor».
Med detta ändamål förenades dock under någon tid ett annat, som
inverkade ganska störande på seminarieundervisningen, nämligen att genom
eu kortare kurs utbilda lärare och lärarinnor ensamt för småskolan. Sedan
förordning år 1858 utkommit om inrättande av småskolor för den
första undervisningens meddelande och om statsunderstöd för ändamålet
samt stadgande år 1863 meddelats om rätt för skolråden att, där småskolor
funnos, endast mottaga sådana barn, som kunde hjälpligt låsa innantill,
i den egentliga folkskolan, hade småkolor i stort antal kommit till
stånd, och behovet av en tillfredsställande utbildning av deras lärarpersonal
gjorde sig snart känt. Stockholms län landsting inkom då år 1866
med framställning till regeringen om anordnande av en särskild klass vid
Stockholms folkskollärarinneseminarium för bildande av lärarinnor vid
småskolor och utfäste sig att bereda understöd åt eleverna. Regeringen
gav icke blott bifall och anslag till den begärda anordningen i Stockholm
‘) Citat ur kommittébetänkandet 1865.
80
från och med höstterminen 1867 '') utan anordnade också liknande kurser
vid seminarierna i Linköping2) och Lund3) för utbildande av lärare vid
dylika skolor. I riksdagens andra kammare väcktes av folkskoleinspektör
C. J. Meijerberg samma år motion om omarbetning av semina rieregleinentet
bl. a. i den riktning, att lärare och lärarinnor för småskolor
skulle kunna erhålla utbildning i statens seminarier. Val blev denna
motion avslagen, emedan man ansåg utbildningen av småskollärarpersonalen
böra vara eu omsorg för kommunerna och landstingen. Men
särskilda avdelningar för småskollärarinneutbildning anordnades icke dess
mindre även vid seminarierna för kvinnor i Skara 1869, i Kalmar 1875
och i Falun 1876. Däremot indrogos vid slutet av läsåret 1869—1870
de liknande avdelningarna vid seminarierna i Linköping och Lund. Sedan
en förberedande klass vid samtliga seminarier blivit inrättad från och med
höstterminen 1878, fick denna klass vid kvinnoseminarierna till uppgift
att därjämte bereda för småskollärarinneyrket,4) och denna uppgift fortfor
ända till år 1886, då den nya seminariestadgan förläde småskollärar- och
lärarinneexainen till avslutningen av andra årsklassen. Från denna tid
ansågs småskollärarbildningen vid folkskoleseminarierna som ett bihang till
folkskollårarbildningen men meddelades samtidigt i kommunala eller privata
anstalter utan samband med den senare.
Tillfälle att erhålla undervisning och vidare utbildning bereddes för
äldre folkskollärare vid seminariet i Linköping åren 1868—1878, vid seminariet
i Karlstad 1871 och 1873 samt vid seminariet i Göteborg 1874.
I Linköping anställdes en extra lärare för ändamålet,5) men i Karlstad 6>
samt Göteborg erhöllo seminarielärarna särskilt arvode för undervisning
undei sommaren. För fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor i småskolor
anordnades dylika kurser dels under somrarna dels under terminerna
vid seminariet i Lund7) åren 1872—1881. Stipendier till de kur
'')
Kungl. brev 8/2 ISO7.
2)
Kungl. brev 31/s 1867.
3)
Kungl. brev 20/i2 1867.
4)
Kungl. cirk. 31/s 1878 mom. 5.
5)
Kungl. brev 20/i2 1867.
6)
Kungl. brev s/s 1871.
1 Kungl. brev 17/e 1872, 21/3 1873. Berättelserna om vad i rikets styrelse sedan sista
riksdagens sammanträde sig tilldragit 1869—1882.
81
serna besökande eleverna voro anslagna av landstingen, och på dera ställen
anordnades av landstingen dylika kurser utan statsanslag.
Styrelsen över vart och ett seminarium lämnades genom 1865 års Seminarierreglemente,
utan något undantag, såsom förut skett för Stockholms semi-n<" sty>e
narium, åt konsistorium på den ort, där anstalten var belägen, med rätt
att föreslå rektor, utnämna adjunkter samt förordna övningslärare och extra
ordinarie lärare ävensom att övervaka undervisning och förvaltning dels
omedelbart dels genom eu utsedd inspektor samt att hos Kungl. Maj:t
föreslå åtgärder, om det icke självt ägde att besluta.
I riksdagens andra kammare väcktes av P. A. Siljeström år 1867
motion om folkskolans förläggande under världslig styrelse samt om eu särskild
styrelse för varje seminarium, tillsatt af Kungl. Maj:t. Kammarens tillfälliga
utskott n:r 1 tillstyrkte motionen, men den blev av kammaren avslagen.
Sedan nya seminarier blivit inrättade i Falun 1875 och i L meå
1879, städer, där domkapitel icke funnos, och olägenheter uppstått genom
avståndet mellan anstalten och dess styrelse, så uttalade det år 1885 samlade
seminarierektorsmötet den önskan, att biskopen såsom eforus eller
den han såsom inspektor förordnade måtte erhålla befogenhet att utöva
den tillsyn och styrelse över varje seminarium, som enligt stadgan tillkomme
konsistorium. Mötets mening var helt visst, att seminariernas
styrelse skulle erhålla samma anordning som de allmänna läroverkens med
den skillnad, att en av biskopen förordnad inspektor skulle kunna övertaga
alla eforatsrättigheter och -skyldigheter. Alla stadfästelseåtgärder,
förordnanden av extra ordinarie lärare, utlåtanden, hemställanden till
Kungl. Maj:t in. in. skulle, om mötets mening beaktats, likaväl som tillsynen
över undervisningen tillhört myndigheten på platsen och blott anslagsrekvisitioner
samt lärares utnämning, avsked och ämbetsfel behandlats av konsistorium.
Förslaget ledde emellertid icke till någon åtgärd av Kungl. Maj:t.
Ledningen av seminariets inre liv och materiella angelägenheter tillkom
rektor. Medverkan av seminariets övriga lärare föreskrives blott i
fråga om avgörande om inträdessökandes intagning och placering samt om
ådömande av förvisningsstraff och enligt 1886 års stadga även varning
för felande elev. Årskurser, läroböcker och läsordning skulle föreslås av
rektor i samråd med övriga lärare för att underställas konsistoriets pröv
11—082815
Folkundevv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
82
Lärare.
ning.1) Enligt 1886 års stadga skall förslag till stipendier uppgöras av rektor
i samråd med övriga lärare och underställas granskning av konsistoriets ordförande
eller av inspektor, och enligt kungl. kungörelsen den 18 febr. 1905
skall rektor höra seminariets ämneslärare, innan han avgiver förslag till konsistorium
angående de tre läroämnen, i vilka en blivande adjunkt bör undervisa.
Högsta styrelsen över seminarierna utövas omedelbart av regeringen.
Utnämning eller enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 förordnande
på viss tid av rektor sker av Kungl. Maj:t. Till den för handläggning av ärenden,
som rörde folkundervisningen, i ecklesiastikdepartementet år 1864 inrättade
byrån skulle konsistorium insända varje år den fastställda läsordningen2) och
den av rektor avgivna berättelsen samt varje termin uppgift å närvarande
elever och det för terminen erforderliga beloppet av stipendiemedel ävensom
underrättelse om utnämning av adjunkt eller lärarinna med adjunkts tjänstgöring.
Av rektor skall varje år till samma byrå insändas enligt cirkuläret
den 21 9 1869 uppgift å elever och inträdessökande samt enligt k. kung. 16/n
1894 avskrift av betygen över avgångsexamen. Chefen för nämnda byrå
inspekterar årligen så många seminarier, som han medhinner för övriga ämbetsgöromål,
och utövar ett betydelsefullt inflytande på lagstiftningen för
seminarierna och hela deras riktning. Ämbetet har beklätts av A. Th.
Bruhn 1864—1890, C. W . Kastman 1891—1901 och I. A. Lyttkens från 1901.
För lärarna föreslogos av 1865 års kommitterade och bestämdes
genom samma års reglemente benämningarna rektor och adjunkt såsom
kortare och mera ägnade för bruk i dagligt tal än benämningarna
föreståndare och huvudlärare. Fn av adjunkterna skulle förordnas till
lärare i den med seminariet förenade övningsskolan och leda andra klassens
praktiska övningar samt, så långt det befanns lämpligt, även tredje
klassens. Den föreskrivna användningen av en adjunkt såsom lärare i
övningsskolan försvårade i hög grad uppgörande av lämplig ämnesfördelning
och arbetsordning, i synnerhet som samläsning mellan olika klasser
icke var tillåten. Visserligen var i det kungl. brevet till konsistorierna
den 22 april 1864 utlovat, att när undervisningen icke kunde på
tillfredsställande sätt bestridas med tre adjunkter, tillsättande av ytterli
0
Enligt 188(1 års stadga blott läsordning.
“) Enligt 1862 års reglemente skulle även kursfördelning varje år insändas till ecklesiastikdepartementet.
<ntre eu sådan skulle efter vederbörlig anmälan medgivas, men det hastigt
växande elevantalet i de utvidgade seminarierna nödvändiggjorde även den
fjärde adjunktens användning såsom ämneslärare, då delning behövdes av
en eller annan klass i ett eller flera ämnen. Man måste därför antingen
lata seminarieeleverna turvis sköta skolan på de timmar, da praktik icke
förekom, *) eller, såsom snart blev det vanliga, anställa en folkskollärare
såsom extralärare i övningsskolan. Detta blev eu oavvislig nödvändighet,
da man icke minst i seminariernas övningsskolor måste göra allvar av
Carlsons genom cirkuläret till domkapitlen den 22 april 1864 införda folkskoleorganisation
och i följd därav skilja småskolan från folkskolan. Särskild
lärare för småskolan anställdes först i Linköping från och med höstterminen
1866 med avlöning av mera bemedlade skolbarns avgifter 2) och från
och med höstterminen 1867 i Stockholm och Linköping med avlöning av
statsmedel i sammanhang med där inrättade särskilda avdelningar för utbildning
av lärare och lärarinnor i småskolor. Av samma anledning tillsattes
särskilda lärare i småskolan vid seminarierna i Lund 1868 3) och
Skara 1869.4) Utan dylik anledning tillsattes sådana lärare i Göteborg
och Uppsala 1870, 5) i Karlstad 1872, i Växjö 1873 och i Härnösand
1879.6) Vid de nyinrättade seminarierna i Kalmar, Falun och Umeå tillsattes
från början lärarinnor för småskoleavdelningen. Seminariebildade
lärare för folkskoleavdelningen blevo efter utfärdandet av 1886 års stadga
genom särskilda kungl. brev till de olika seminarierna efter hand tillsatta.
Dylika lärare för folkskolans högre avdelning tillkommo genom särskilda
riksdagsanslag vid seminariernas övningsskolor i Kalmar och Göteborg
1899, Landskrona 1904, i Strängnäs och Härnösand 1906 samt i Skara 1907.
Såväl lärare i övningsämnen som lärare i övningsskolorna förord nas
av konsistorium efter rektors förslag. Förordnandet av övningslärare har
gällt tillsvidare; men lärare i övningsskolan förordnades för ett år i
sänder, liksom deras arvoden anvisades för varje år, ända till dess 1898
års riksdag uppfört dem på ordinarie stat. Sedan kungl. cirkuläret den 31
L Årsberättelserna.
2)
Kungl. brev 26/''« 186(1.
3)
Kungl. brev 20/12 1867.
4)
Kungl. brev 10/9 1869.
5)
Kungl. brev 1870 och 16 n s. å.
fi) Årsberättelserna.
84
Inträdes
fordringar.
oktober 1902 föreskrivit, att såväl övningslärare som lärare vid övningsskolorna
under tjänstledighet för sjukdom skulle till vikaries avlönande avstå en
fjärdedel av sitt arvode efter kalenderår räknat, hava förordnanden för
båda dessa kategorier av lärare givits att gälla tillsvidare. Doek äro anslagen
till folkskolans högre avdelningar upptagna på extra stat, och deras
lärare förordnas för läsår.
2. Arbetsplan.
Seminariets lärokurser grundade sig på folkskolans. För inträde lmde
enligt 1862 års reglemente fordrats färdighet i innanläsning, skrivning
och räkning av hela tal, bråk och sorter, god kännedom av Luthers lilla
katekes och den antagna förklaringen ävensom av någon lämplig lärobok i
bibliska historien samt förmåga att nöjaktigt redogöra för läst stycke och
att någorlunda felfritt uppskriva ett dikterat stycke. I 1865 års reglemente
tillädes fordran av någon bekantskap med nya testamentets heliga
skrifter, kunskap i det allmännaste av fäderneslandets historia och geografi
samt kännedom om nottecknen och om toners läge på ett musikaliskt
instrument. Erfarenheten visade, att dessa inträdesfordringar endast med
svårighet kunde upprätthållas i synnerhet i räkning och historia med den
undervisning, som ännu på denna tid kunde åstadkommas i folkskolorna.1)
När klasserna år 1878 blevo fyra vid seminarierna, betraktades den
första klassen såsom förberedande klass och i sammanhang därmed
nedsattés inträdesfordringarna. 1 överensstämmelse med förslag av 1877
års rektorsmöte borttogos kraven på bekantskap med nya testamentets
heliga skrifter, kunskap i fäderneslandets historia samt kännedom om notteeknen
och toners läge på ett instrument och begärdes endast någon
kännedom av decimalbråk i stället för färdighet i bråkräkning.2) Rektorsmötet
år 1885 vitsordade, att de år 1878 bestämda inträdesfordringarna
kunnat väl upprätthållas, och önskade en höjning av desamma. I 1886
års stadga borttog man första klassens karaktär av preparandklass och
återgick till 1865 års inträdesfordringar med några förändringar i överensstämmelse
med rektorsmötets förslag. Fordran på bekantskap med nya
testamentets heliga skrifter och kunskap i det allmännaste av fädernes'')
Rektorsmötet 1875.
~) Kung], cirkuläret 31
1878.
landets historia återinfördes, krav på övning att skriftligen återgiva eu
muntlig framställning, kunskap i läran om människokroppen, djuren ocli
växterna efter någon kortfattad lärobok samt förmåga att rätt uppfatta
och återgiva toner tillädes. 1 decimalbråk borde den inträdessökande
icke blott äga någon kännedom utan besitta sådan färdighet, att de fyra
räknesätten kunde tillämpas på enklare praktisk,-! uppgifter. Rektorsmötet
år 1893 ansåg folkskolans utveckling hava fortskridit så, att ytterligare
höjning kunde äga ram, och genom den kungl. kungörelsen den 16
november 1894 ökades inträdesfordringarna på det sätt, att tillägg gjordes
om förmåga att skriftligen återgiva eu muntlig framställning, färdighet i
de fyra räknesätten i hela tal och bråk med tillämpning på praktiska
uppgifter av lättfattligt innehåll, utförligare kännedom om de valda berättelser,
som enligt normalplanen ingå i folkskolans historiekurs, Sverges
geografi i utförligare framställning, kort översikt av det övriga Europa, de
enklaste grunddragen av de främmande världsdelarnas geografi och förmåga
att ur minnet sjunga några enklare sånger och psalmer.1)
Stegringen av fordringarna för inträde vid seminarierna balett
icke otvetydigt vittnesbörd om folkskolans utveckling såsöm barnundervisningsanstalt
under 19:e seklet. De fordringar, som på senare
år såväl vid seminarielärarmöten som vid folkskollärarmöten framställts
om seininarieundervisningens försättande på ett högre plan genom
en väsentlig ökning av inträdesfordringarna, antyda, att den allmänna meningen
anser folkskolan såsom en verklig folkbildningsanstalt, vars framtid
dock är beroende på utvecklingen av dess överbyggnader.
Varken i 1862 eller i 1865 års reglemente fanns någon fördelning
av lärokurserna på de olika klasserna. Enligt båda skulle sådan fördelning
varje år uppgöras av rektor efter samråd med övriga lärare och underställas
konsistoriets prövning och fastställelse. Behovet av en fastställd
fördelning gjorde sig dock snart gällande, och förslag till eu sådan uppgjordes
såsom förut nämnts av rektorerna C. L. Anjou och C. W. Kastman i
samråd med byråchefen Bruhn i slutet av augusti månad 1873. Sedan konsistorier,
rektorer och lärare avgivit utlåtanden över förslaget, företogo samma
kommitterade eu omarbetning av detsamma i januari månad 1875, och det i
3) Rektorsmötet år 1893 önskade såsom inträdesfordran: förmåga att rätt uppfatta och
återgiva en melodi. Minoritetens av rektor Anjou framställda förslag godkändes av Kungl. Maj:t.
86
I seminar
erna infört
nya läroäi
nen.
juni månad samma Åt samlade rektor,smötet uppgjorde med ledning av
detsamma ett eget förslag. Emellertid hade rektorsmötena år 1870 och
1875 enstämmigt framhållit svårigheterna vid ett nöjaktigt genomgående
av de föreskrivna kurserna och samtidigt meddelande av tillfredsställande
övning i undervisning på den föreskrivna lärotiden av tre år och yrkat
på lärotidens förlängning med ytterligare ett år. Samma vrkande gjordes
av 1876 års förutnämnda kommitté för folkundervisningsfrågor. Såsom
förut nämnts (sid. 78), föranleddes därav med bifall av 1877 års riksdagen utvidgning
av seminarierna med en fjärde årsklass. Det rektorsmöte, som hölls
strax efter riksdagens avslutning, uppgjorde förslag till ny kursfördelning, och
detta ligger till grund för den med kungl. cirkuläret den 31 maj 1878 angående
anordning av fjärde klassen vid seminarierna följande fördelningen av lärokurserna.
Vid rektorsinötet ar 1881 gjordes endast mindre omfattande anmärkningar
mot undervisningsplanen, men vid 1885 års möte underkastades den eu
genomgående revision, som ligger till grund för den kursfördelning, som År bilagd
1886 års stadga. Vissa, ändringar föreslogos av 1893 års rektorsmöte,
och de flesta av dessa blevo stadgade genom kungl. kungörelsen den 16
november 1894.
På seminariernas läroplan upptogs i 1865 års stadga undervisning i trädgårdsskötsel
och trädplantering. Men statsrådet Carlson ville icke införa denna
undervisning, som medförde åtskilliga kostnader, vid alla seminarier på en gång
utan tillstyrkte Kungl. Maj:t, att i proposition till 1865 års riksdag föreslå dess anordnande
vid två seminarier (Linköping och Lund), vartill 10,000 rdr för eu gäng
till inköp av jord och anläggning av trädgårdar samt 3,000 rdr om året på extra
stat till avlöning av lärare och trädgårdsmästare samt tillfälliga trädgårdsarbetare
skulle förslå. Den för uppgörande av förslag till normalritningar för seminariebyggnader
tillsatta kommittén, bestående av rektorerna C. L. Anjou, C. L.
Wåhlin och A. Steinmetz, avgåvo den 20 december 1866 enligt uppdrag även
förslag om ordnande av undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna.1) Det
årliga anslaget höjdes vid 1870 års riksdag till 4,500 rdr och vid 1871 års riksdag
till 6,000 rdr, varmed utvidgad undervisning i trädgårdsskötsel anordnades vid
Skara2) och Växjö3) seminarier. Ytterligare förhöjning till 9,000 rdr skedde vid
1873 års riksdag och anslaget sattes på ordinarie stat.
Sedan rikets ständer genom skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1860 anhållit,
att undervisning måtte meddelas i skolorna i vapenkonst och andra mili
])
Handlingar till protokoll över ecklesiastikärenden */i 1867, R. A. 2) Kungl. brev
n, n 1870.
3) Kungl. brev 31/i-> 1871.
tära övningar, uppgjordes förslag till ordnande av gymnastikundervisningen och
därmed vid de manliga seminarierna förenade militärövningar år 1862 av kommitterade
för utarbetande av förslag till ordnande av den gymnastiska undervisningen
i riket och av lantförsvarskommittén, och Kungl. Maj:t förordnade genom cirkulär
till domkapitlen den 9 januari 1863 bl. a., att den gymnastiska undervisningen
vid seminarierna borde omfatta vanlig pedagogisk gymnastik och för de manliga
eleverna infanterirörelser, gevärsexercis och bajonettfäktning, samt uppdrog åt
Gymnastiska centralinstitutet att låta utarbeta noggranna och fullständiga program
och reglementen för denna undervisning. Riksdagen anvisade år 1869 ett
extra anslag av 20,000 rdr för utsträckning av krigsbildningen vid rikets offentliga
skolor och undervisningsverk samt beviljade år 1870 på Kungl. Maj:ts framställning
till arvoden för ledning av militärövningar ett årligt belopp av 2.500 rdr.
Militärövningarna blevo därpå genom kungl. cirkuläret den 23 mars 1870 så ordnade,
att de jämte förut bedrivna övningar skulle omfatta målskjutning och elementen
av strid i spridd ordning ävensom fälttjänst samt fortgå 8—10 veckor
om året fördelade på vårtermin och hösttermin under ledning av särskilt kommenderade
officerare, såvida icke gymnastikläraren vore därtill kompetent. Ett
vid rektorsmötet 1881 framställt förslag om övningarnas förläggande till mellan -  terminen avstyrktes av hänsyn till elevernas ekonomi, behov av ledighet och behov
av tillsyn av sina ordinarie lärare. Den stadgade anordningen, som var likartad
med den i samma cirkulär för läroverken bestämda, ändrades för läroverken
1895 men bestod för seminarierna till år 1902, då kungl. kungörelse och instruktion
utfärdades den 12 augusti, varigenom, i överensstämmelse med kungl.
majrts på särskilda kommitterades förslag grundade, av riksdagen gillade proposition
till 1901 års riksdag, huvudvikten blev lagd pa skjutövningar med sa
mycken annan militär utbildning, att eleverna kunde med ordning uppställas, indelas
och föras. Över gymnastikundervisningen vid seminarierna fick Gymnastiska
centralinstitutet genom kungligt brev den 28 november 1878 överinseende, varvid
förordnades, att redogörelser och uppgilter efter bestämda formulär skulle för
varje läsår insändas till direktionen.
Vid lärarinneseminariet i Stockholm hade sedan gammalt undervisning i
kvinnlig slöjd meddelats i övningsskolan, men då det befanns, att seminarieeleverna
icke med framgång kunde övas i ledning av sådant arbete utan att själva
hava färdighet däri, så begärdes och erhöllos medel år 1868 till anställning av
en lärarinna i kvinnlig handaslöjd, som mot 300 rdrs arvode skulle meddela undervisning
5 timmar i veckan.1) Vid 1875 års rektorsmöte framställde statsrådet
Carlson till överläggning frågan: »Kunna övningar i handarbete intöras vid seminarierna?»
Frågan besvarades med ja, under villkor att lärotiden utsträcktes
'') Kungl. brev 3/i 1868.
88
til] fyra år, dock med framhållande, att slöjdundervisningen vid de manliga seminarierna
icke borde avse utbildning till slöjdlärare utan väckande av intresse
och meddelande av förmåga att bedöma slöjdföremål. Vid Karlstads seminarium
infördes slöjdundervisning från och med höstterminen 1876, vartill medel anvisades
av Kungl. Maj:t år för år, och likaledes vid Kalmar seminarium från höstterminen
1878. Kungl. Maj:ts proposition vid 1877 års riksdag om sådan undervisning vid alla
seminarier bifölls icke av riksdagen. Eu motion av A. V. Västerdal vid 1880 års
riksdag i samma riktning möttes av något ändrade åsikter om folkskollärares
lämplighet såsom slöjdlärare men bifölls icke, då framställning icke utgått från
Kungl. Maj:t. Rektorsmötet 1881 visade också en ändrad uppfattning av folkskollärarnas
förhållande till slöjdundervisningen. Under de följande åren utbreddes
slöjdundervisningen alltmer, och undervisningskurser för folkskollärare inrättades
i slöjdseminariet å Nääs samt flerstädes. Då 1882 års folkskolestadga infört
fakultativ slöjdundervisning i folkskolorna, kändes behovet av slöjdundervisningens
ingående i lärarbildningen alltmer, och framställning inkom till Kungl. Maj:t från
Härnösands seminarium 1886 om åtgärder för införande av slöjdundervisning.
Med anledning därav infordrades yttranden från domkapitel och seminarierektorer,
och föreståndaren för Nääs avgav på begäran en utförlig promemoria den 30 september
1886.'') Då olika åsikter uttalats om slöjdens inverkan på det övriga arbetet,
så föreslogs i den av statsrådet C. Gr. Hammarskjöld till 1887 års andra
riksdag framlagda kungl. propositionen, att ifrågavarande undervisning skulle
anordnas till att börja med vid tre seminarier (i Karlstad, Härnösand och Lund)
med ett årligt anslag på ordinarie stat av 6,000 kr. till lärararvoden, förbrukningspersedlar
och lokalhyra samt 5,000 kr. på extra stat till den första uppsättningen.
Statsutskottet nedsatte det årliga anslaget till 4,500 kr. Eörsta kammaren
biföll utan diskussion och andra kammaren efter eu diskussion, i vilken
de gamla betänkligheterna mot folkskollärarnas lämplighet såsom slöjdlärare åter
framkommo. Vid 1890 års riksdag beviljades efter kunglig proposition, framlagd
av statsrådet Wennerberg, höjning av det ordinarie anslaget till seminarierna tillika
med ett extra anslag för en gång för införande av slöjdundervisning vid ytterligare
ett manligt seminarium (i Linköping) och vid tre kvinnliga seminarier (i
■Stockholm, Kalmar ocli Skara). De återstående seminarierna flngo slöjdundervisning
anordnad genom beslut vid riksdagen 1892 beträffande det manliga seminariet
i Växjö och de kvinnliga seminarierna i Falun och Umeå samt vid 1893 års riksdag
beträffande de manliga seminarierna i Göteborg och Uppsala. Sedan slöjdundervisning
så införts i alla seminarier, insattes ämnet i den genom kungl.
kungörelsen den 16 november 1894 föreskrivna nya undervisningsplanen.
Ämnet huslig ekonomi infördes vid Skara seminarium höstterminen 1903
med undervisning i läroverkets för flickor lokal förmedelst av Kungl. Maj:t ur ansla
1)
Folkskolebyrån.
89
get till seminarierna anvisade medel, vid Landskrona seminarium efter extra anslag
av 1906 års riksdag till inredning och uppsättning samt förhöjning av
ordinarie anslaget till beredande av lärarinnearvode samt vid Kalmar seminarium
efter dylika anslag av 1907 års riksdag.
I det kungl. brevet till konsistorierna om utvidgning av seminarierna Den praktisden
22 april 1864 hade, såsom förutnämnts, föreskrivits, att en av seminariets anii,gén.
ordinarie lärare skulle vara lärare i den med seminariet förbundna folkskolan
samt meddela eleverna undervisning i läroämnenas metodik och uteslutande
handhava ledningen av deras praktiska övningar. 1865 års komrnitterade
gjorde anmärkningar mot denna bestämmelse, på den grund att de egenskaper,
som fordrades för dessa olika uppdrag, sällan voro förenade hos
samma person. De önskade, att den metodiska undervisningen och den
praktiska handledningen skulle meddelas i varje ämne av vederbörande
ämneslärare och lärarens i övningsskolan åliggande inskränkas till att
genom sin skolhållning giva eleverna mönstret för en god folkskola. Enär
förhållandena emellertid kunde gestalta sig olika, så hade komrnitterade
givit stadgandet en sådan avfattning, att den praktiska undervisningen
kunde lämpas efter förhandenvarande omständigheter, intill dess erfarenheten
gåve större visshet om den lämpligaste anordningen, och i överensstämmelse
härmed föreskrevs i § 27 av 1865 års reglemente, att det
ankom me på rektor, huruvida ledningen av de praktiska övningarna och
undervisningen i metodik skulle meddelas av läraren i övningsskolan eller
fördelas mellan rektor och övriga lärare, samt att de praktiska övningarna
i teckning, musik och gymnastik skulle ledas av vederbörande övningslärare.
Erfarenheten visade snart, att lärarkrafterna voro otillräckliga för
anställande av en adjunkt uteslutande för övningsskolans räkning. Därför
blev de praktiska övningarnas ledning delad mellan samtliga lärare, och
snart blevo seminariebildade lärare anställda för övningsskolan.
Beträffande ordningen för de praktiska övningarna var i 1865 års
reglemente föreskrivet, att eleverna i andra klassen skulle sex timmar i veckan
dels åhöra lärarens undervisning i skolan dels i någon mån biträda honom
därvid samt att eleverna i tredje klassen skulle dels tolv timmar i veckan,
delade i grupper, sysselsättas med praktiska övningar i skolan dels öva sig
i undervisning av smärre barnavdelningar, som uppkallades i klassrummet.
12—082815 Fulkunderv.-kum. bet. I. Band 3.
90
Genom 1878 års cirkulär gjordes den ändring, att de praktiska övningarna,
anordnade på samma sätt som förut, flyttades från andra och tredje klassen
till den tredje och fjärde med 6 timmar i den förra och 16 i den senare.
Men vid seminarierna för kvinnor hade första klassen ända till år 1886 till
uppgift att förbereda för småskollärarinneexamen, och praktiska övningar voro
därför vid dessa seminarier anordnade i denna klass och fortsattes vanligen
O
även i den andra. Både i de kvinnliga och i de manliga seminarierna började
övningarna i småskoleavdelningen samt fortsattes och avslutades i folkskoleavdelningen.
Efter förslag av 1885 års rektorsmöte flyttades genom 1886 års
stadga begynnelsen av de praktiska övningarna till andra klassen i såväl
manliga som kvinnliga seminarier. Rektorsinötet hade föreslagit att göra
skillnad mellan de olika slagen av seminarier, så att i kvinnoseminarierna
övningarna skulle börja redan i första klassen och att forsta och andra
klassernas elever skulle sysselsättas i småskoleavdelningen samt tredje och
fjärde klassernas i folkskoleavdelningen, under det att de manliga eleverna
i första klassen ansågos icke böra få på något sätt upptagas av övningsskolan
och i andra klassen icke vara mogna för annat deltagande än såsom åhörare i
småskoleavdelningen och först i tredje böra fä försöka sig med undervisning
i småskolan samt i fjärde klassen i folkskolan. Stadgan gjorde ingen skillnad
mellan män och kvinnor och förläde småskoleövningarna till den andra
klassen. Timtalet bestämdes till 4 timmar i veckan i andra klass, 4 timmar
i tredje och 14 timmar i fjärde, men det medgavs rätt att dela eleverna
1
grupper vid övningarna, och då grupperna vanligen voro två, minskades
timantalet för varje elev därigenom till hälften. Genom 1894 års kungörelse
förordnades, att varje grupp skulle övas 2 timmar i veckan i andra,
2
timmar tredje och 6 timmar i fjärde klass.
övningsskolan har fått en ny avdelning genom anordning av överbyggnader.
Från och med höstterminen 1876 var en fortsättningsskola
inrättad vid seminariet i Karlstad. En sjunde årsklass har funnits vid seminariets
övningsskola i Stockholm från och med höstterminen 1872. Genom kungliga
kungörelsen den 9 december 1898 bestämdes, att övningsskolan skulle
utom folkskoleavdelning och småskoleavdelning, där omständigheterna sådant
medgiva, omfatta även en folkskolans högre avdelning eller en fortsättningsskola.
På grund därav hava fortsättningsskoleavdelningar inrättats vid semi
-
91
narieövningsskolorna i Uppsala, Härnösand och Växjö samt folkskolans högre
avdelning med särskild lärare efter riksdagsanslag på extra stat i Kalmar
och Göteborg 1899 i sammanhang med därstädes för en tid av 4 år inrättade
parallellklasser samt efter denna tids utgång i Kalmar 1902, Landskrona
1904, i Strängnäs och Härnösand 1906 samt i Skara 1907.
I övningarnas, anordning ha i mån av ökad erfarenhet och icke
minst i mån av folkskolans utveckling avsevärda förbättringar ägt rum.
Från att vara experimentalfält för oerfarna elever, som till en stor del
på egen hand under timmar, dagar och veckor fingo treva sig fram med
undervisning och disciplin, hava övningsskolorna blivit delade i avdelningar,
fått noggranna läroplaner och under egna, erfarna lärare utbildats
till mönsterskolor, där eleven inhämtar lärarkonsten icke så mycket genom
sina ofullkomliga försök som genom att taga del i skolans liv. övningsundervisningen
omfattar icke lösryckta stycken, tagna än här än där i
folkskolekursen, utan inordnas i skolans läroplan och far en uppgift däri,
som kan bedömas efter sitt resultat och icke blott etter enstaka produktioner.
Särskilt har den först vid Härnösands seminarium sedan år 1893
utbildade metoden att låta varje elev i ett antal sammanhängande lektioner
undervisa över ett längre pension visat sig utöva en fördelaktig inverkan
på utvecklingen av elevernas läraregenskaper. Elevernas skriftliga förarbete
för lektionerna tages i anspråk i mycket olika grad. Under det
att somliga lärare och somliga seminarier fordra uppvisning av fullt utarbetade
skrivna lektioner, begära andra endast en skriftlig plan för den
undervisningsuppgift, som blivit meddelad, och anse övningen bliva mera
verksam, då eleven på detta sätt sammanhåller sitt material, än då han
memorerar sin tillämnade lektion. Vid somliga seminarier har det isynnerhet
under förra delen av tidsskiftet brukats, att hela gruppen av elever
skulle varar beredd på eu given lektionsuppgift och att flera personer efter
varandra uppropades för att giva var sitt stycke av lektionen, men med
de större anspråk, som ställdes på undervisningen, har man på senare
tider låtit beredelse- och undervisningsskyldigheten inskränkas till en elev
för varje lektion.1)
'') Förhandlingar vid serainarielärarmötena 1884, 1887, 1891 och 1895. Kektorsmötena
1870 och 1881. Årsredogörelserna.
92
Avgångs
examen.
Vid de äldsta seminarierna var, såsom i det föregående omnämnts,
den praktiska övningen företrädesvis anordnad såsom ett flera dagar fortsatt
deltagande i skolarbetet. Varken i 18(12 års eller i 1865 års re<rlemente
omtalas sådan anordning, men i 1886 års stadga föreskrives, att
enskilda elever under hela dagen skola turvis följa undervisningen i
övningsskolans båda avdelningar, och i kungl. kungörelsen den 16 nov. 1894
bestämmes, att dessa elever under vederbörande lärares handledning och
uppsikt böra övas att meddela undervisning i de särskilda övningsämnena.
Vid olika seminarier följas därvid olika bruk, så att somligstädes eleverna
redan från första klassen få hospitera i övningsskolan, annorstädes först
från andra klassen, att hospitering på somliga ställen sker blott en dag i
sänder, på andra tre dagar, att eleverna på vissa håll få vänja sig att
deltaga i undervisningen blott i övningsämnen, i andra även i kunskapsämnen,
samt att eleverna i somliga seminarier få lämna dels muntlig dels
skriftlig redogörelse för sina iakttagelser, under det att sådana redogörelser
icke begäras i andra seminarier.
Beträffande avgångsexamen hade 1865 års kommitterade föreslagit
och det stadfästa reglementet bestämt, att skriftliga prov, utarbetade under
uppsikt, skulle företes — nämligen en uppsats över något ämne inom
seminariets lärokurs samt förberedande utkast till undervisning i kristendomskunskap
och i svenska språket1) — samt att examen för övrigt skulle
vara dels teoretisk dels praktisk, den förra omfattande samtliga i kursen
ingående kunskapsämnen, don senare ådagaläggande elevs färdighet i
övningsämnen samt skicklighet att undervisa i de i övningsskolan förekommande
kunskaps- och övningsämnena. Betygsgra derna skulle vara
fyra utan mellanbetyg och betygsuttrycken mindre anspråksfulla och mera
svarande mot vanligen förekommande förtjänster: Med beröm godkänd (3),
Icke utan beröm godkänd (2), Godkänd (1) och Försvarlig (0). Minst Godkänd
fordrades i alla ämnen i teoretisk examen och i undervisningsskicklighet
för erhållande av avgångsbetyg.
De störningar i den praktiska utbildningen för lärarkallet, som föranleddes
av beredelsen för den teoretiska examen under det sista läsåret,
’) Det senare utkastet är ej upptaget i komraittéförslaget.
ville rektorsinötet år 1870 undvika genom den teoretiska examens förläa-g-ande
till det näst sista läsårets slut och rektorsinötet år 1877 genom
upptagande i sista läsårets kurs blott av sådana kunskapsämnen, vilkas
behandling ej borde giva anledning till överansträngning, såsom kristendom,
svenska språket och pedagogik, men de övrigas (räkning, geometri,
historia, geografi och naturkunnighet) avslutning i tredje klassen, varvid
dock avgångsbetygen skulle bestämmas med hänsyn ej blott till slutprövningen
i tredje klassen utan även till den förtrogenhet med ämnet, varpå
eleven under fjärde årets praktiska övningar visat prov. Med anledning
av sistnämnda rektorsmötes förslag blev i 1878 års cirkulär angående
fjärde klassen vid seminarierna upptaget det stadgande, att avgångsprövningen
skulle omfatta muntlig prövning blott i de till fjärde klassens
kurs hörande lärostyckena, men att vid bestämmandet av avgångsbetyg i
kristendom, räkning och geometri, historia och geografi samt naturkunnighet
de betyg skulle tagas i beräkning, som elev vid flyttning från
tredje till fjärde klassen erhållit i de stycken av dessa läroämnen, som
avslutats i tredje klassen, eu bestämmelse, som övergick i 1886 års stadga.
För övrigt införde 1886 års stadga endast den ändring i bestämmelserna
om avgångsexamen, att det skriftliga provet skulle omfatta utom uppsats
över något ämne inom seminariets lärokurs två uppsatser rörande metoden
för undervisningen i kristendoinskunskap och ett annat läroämne i folkskolan
(enligt 1894 års förordning kunna förberedande utkast till lektioner
skrivas i stället för uppsatser). I betygsuttrycken återgick man till de
gamla: Berömlig (3), Med beröm godkänd (2), Godkänd (l) och Försvarlig
(0) med mellanbetyg. Såsom villkor för utbekommande av avgångsbetyg
tillädes erhållet Godkänd i alla övningsämnen utom högst två och åtminstone
betyget Gott för uppförande.
Den år 1880 bildade Sverges allmänna folkskollärarförening upptog
strävandet för lärarbildningens höjande på sitt program, och det har väl
knappast förflutit något år, då icke frågan därom på ett eller annat sätt behandlats
av dess centralstyrelse eller kretsar. År 1885 uttalade föreningen,
att folkskolans höjande krävde en höjd lärarbildning, och centralstyrelsen
tillsatte en kommitté för frågans utredning. Av denna kommitté har ett
antal småskrifter berörande lärarbildningen utgivits. Den första var en
94
skrift av Alfr. Dalin, utgiven år 1891, »Avgångsexamina vid Sverges seminarier
1870
1888», vari författaren genom verkställd undersökning och
jämförelse av de under perioden vid de olika seminarierna avgivna betygen
sökte ådagalägga, att, de gällande bestämmelserna för folkskollärarexamens
avläggande icke förmått göra densamma rättvis och likformig och ej heller
lämnat några garantier för alt det av lagstiftaren avsedda minimimåttet
av kunskaper och färdigheter verkligen innehades av alla, som enligt folkskolestadgan
ägde rätt att söka och innehava anställning vid folkskolan,
samt yrkade, att en likformig, sakkunnig, noggrann, fullt opartisk och av
vederbörande lärare och konsistorier oberoende kontroll över ifrågavarande
examen skulle anordnas.
De olägenheter, som medföljde saknaden av tillräcklig enhet och
likformighet i ledningen av seminariernas verksamhet, och som särskilt
framträdde vid det förhållande, att betyg från tolv olika anstalter medförde
lika rätt vid ansökan till skollärartjänster över hela riket, voro
kända alltifrån seminariernas första tillvaro. Ett medel att, för församlingsmyndigheterna
möjliggöra jämförelse mellan flera sökande från olika
håll hade efter därom vid riksdagen framställda förslag givits genom stadgandet
i kungliga kungörelsen den 29 sept. 1853 om lä,seprov av de sökande
inför skolstyrelsen. Men svårigheterna och obehaget, som voro förenade
med kommunala myndigheters prövning av de resultat, till vilka
läroanstalters lärare och tillsyningsmän kommit beträffande deras alumners
insikter och skicklighet, gjorde medlet föga verksamt. Efter föredöme av
den inrättning för avgångsexamens övervakande, som skett, vid läroverken,
yrkades i motion av S. A. Hedin vid 1874 års riksdag på införande av
censorsinstitution i sammanhang med seminariernas avgångsexamen, och
samma utväg var det, som rekommenderades i nyssnämnda skrift av Alfr.
Dalin. Men farhågor för lärarbildningens förvtligande och införandet av en
nervös, överansträngande examensberedelse framkallade riksdagens avslag på
Hedins motion 1874 och voro för seminariernas myndigheter giltiga anledningar
att icke vidtaga några, större ändringar beträffande avgångsexamen.
Frågan om större enhetlighet, med avseende på avgångsexamen var
föremål för överläggningar på rektorsmötet 1893, varvid införandet av
censorsinstitution vid den muntliga examen enhälligt avstyrktes och ett
95
framställt förslag, att uppgifter för uppsatser över något ämne inom seminariets
lärokurs skulle lämnas av ecklesiastikdepartementet, förkastades av
flertalet, på den grund att sådan anordning av det skriftliga avgångsprovet
skulle verka förryckande på seminariernas arbete.
Om förändrade anordningar av avgångsexamen befarades skola med- Enhetlig Ud
°
0
,
„
, ningavsenn
föra
större olägenheter med avseende pa själva gängen av arbetet pa eie- nariernas
vernas utbildning än fördelar med avseende på likformigheten i dettaverksamhet
arbetes resultat, så kunde man tänka sig andra utvägar för uppnående
av den till en viss grad önskliga enheten. Avsikten med den är 1864
inrättade folkskolebyrån var att åstadkomma eu sådan enhet och sammanhållning
i seminariearbetet, och det lider intet tvivel, att den ju uträttat
icke så litet i denna riktning. Men den arbetskraft, som av densamma
disponerades, var delad på hela det stora folkundervisningsfältet och kunde
ej räcka till för så mycken koncentrering för seminarierna, som skulle varit
behövlig, önskningar om verksammare personlig kontroll från ecklesiastikdepartementets
3ida uttalades vid riksdagen 1874 och förnummos även vid
rektorsmötet 1893. Sedan Sverges allmänna folkskollärarförening till kretsarnas
behandling under år 1905 utställt frågan om seminariernas ombildning,
uttalade samtliga kretsar, att en enhetlig och verksam kontroll
över seminariernas verksamhet borde äga rum, men av vad beskaffenhet
denna, kontroll borde vara, har ej angivits. Blott ett par kretsar hade
önskat, att kontrollen skulle omfatta även avgångsexamen, och något över
tredjedelen, att den skulle utövas av en för seminarier och folkskolor
gemensam överstyrelse. Vad de från olika håll och tider gjorda uttalandena
om åtgärder för större enhetlighet i bibringandet och värdesättandet av
lärarutbildningen gemensamt önska, är en insiktsfull och verksam central
inspektion, vare sig denna skall utövas av en överstyrelse eller av särskilda
inspektörer, förordnade av ecklesiastikdepartementet. Eu sådan inspektion
komme naturligtvis även att verka större likformighet i fordringarna
i avgångsexamen, även om gemensamma uppgifter ej bleve bestämda
eller samma kontrollanter ej bevistade alla examina.
Seminariets lärokurs enligt 1865 års stadga är en utvidgad och Lärokursens
fördjupad folkskolekurs, inhämtad i ändamål att i för barn lämpliga "ra
96
delar kanna meddelas vid folkskoleundervisningen, vartill komina teoretisk
kunskap om grunderna för uppfostran och praktisk övning i undervisnings
meddelande. De tillägg, som blivit gjorda till den i 1865 års
stadga bestämda lärokursen, äro i 1886 års stadga: läran om sifferekvationer
av första graden med en obekant, allmän historia, kyrkohistoria och
fysik såsom särskilda ämnen, och det allmännaste av läran om själen, samt
i 1894 års kung], kungörelse: nyare tidens allmänna historia i kort
översikt, kemi såsom särskilt ämne, gymnastikens teori och slöjd.
Kurs fördelningen i undervisningsplanen har vid varje förnyelse bidragit
till att lägga mer och mer innehåll i de allmänt uttryckta kursbestämmelserna.
Särskilt gäller detta om studiet av den fosterländska
litteraturen, historia, geografi, naturkunnighet och pedagogik samt övnirigsämnena.
Det ökade bildningskravet hos folkskollärarna och seminarielärarnas
intresse för sin uppgift hava ytterligare åstadkommit förstärkning
och utvidgning av seminariebildningen i alla ämnen.
Det arbete, som vid seminarierna nedlagts på de olika ämnena och
övningarna, synes av nedanstående timplan.
j
1
1865 års regi.
1878 års cirkulär
1886 års stadga
1894 års kungörelse
:
I
II
in
I
II
III
IV
I
II
III
IV
I
II
III
IV
Kristendomskunskap . . .
6
6
4
6
6
5
3
6
5
5
4
6
5
5
4
Svenska språket ....
6
4
3—4
6
6
5
4
7
5
5
4
6
5
5
5
Räkning och geometri . .
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
2
Historia och geografi . .
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
2
Naturkunnighet.....
3
2
2
3
3
3
2
3
3
3
2
3
3
3
2
Pedagogik och metodik .
—
2
2-4
—
—
3
5
—
2
3
5
—
3
4
5
Välskrivning......
3
2
1—2
3
2
1
—
2
2
1
—
2
1
—
—
Teckning........
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
2
2
2
Musik och sång ....
4
4
4
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
Gymnastik.......
3
3
2
3
3
2
2
3
3
2
2
3
3
3
3
Trädgårdsskötsel och träd-  plantering ......
2
2
2
_
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Slöjd.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
3-4
3-4
—
Praktiska övningar i sko-  lan .........
—
(6)3
(12)6
_
_
(6''3
(16)8
_
(4)2
(4)2
(14)7
2
2
6
Summa
37
38
32 36
34
34
36
34
35
36
36
34
39
39-40
39-40
34
97
Den grundsats, som enligt bestämmelsernas innehåll och de ledande
männens uttalanden1) behärskat den svenska seminariebildningen under
denna tid, har varit: Seminariet skall vara en fackbildningsanstalt, och all
undervisning och övning, som där meddelas, skall ske med hänsyn till
lärjungens blivande uppgift som lärare eller lärarinna i folkskolan. Så
riktig, som denna grundsats är, så oriktigt kan den tillämpas. De preussiska
regulativen av år 1854 hade uppfattat den så, att seminarieundervisningen
skulle meddelas efter alldeles samma grundsatser och i sina
viktigaste delar i samma form, som undervisningen borde meddelas i folkskolan.
En efterbildning härav äro bestämmelserna i 18 § av 1862 års
reglemente, att undervisningen skall »så till framställningssätt som omfång
lämpa sig efter elevernas framtida bestämmelse — — samt på det
sätt ordnas, att eleverna från början vänjas vid de lärometoder, som de
själva hava att i framtiden använda».2) Så inskränkt blev visserligen icke
seminarieundervisningens uppgift fattad i 1865 och 1886 års stadga, men den
fasta metodik, som på ovannämnda grundval utbildat sig i Tyskland, utövade
en synnerlig lockelse för de svenska skolmän,3) som sökte en säker grund
för undervisningsförfarandet, sedan den gamla växelundervisningsmetoden
blivit utdömd, och den kyrkliga anda, som införts i de preussiska seminarierna,
tedde sig för de allvarligt religiösa iakttagarna från Sverge såsom
högeligen eftersträvansvärd även i de svenska. Den metod, som med
stöd härav utbildade sig i seminarierna, skulle kunna betecknas med den
ur pedagogikens historia kända termen »verbal realism». Enligt stadgans
§ 7 skulle undervisningen, »så vitt sig göra låter», utgå ifrån och ansluta
sig till åskådningen, läroområdet, varpå eleverna infördes, städse så bebegränsas,
att de kunde göra sig därmed fullt förtrogna, och de läro
])
Se framför allt C. L. Anjous föredrag vid seminarielärarmötet 1884: »Vilken egendomlig
uppgift hava folkskollärarseminarierna till åtskillnad från andra undervisningsanstalter?»
2)
Den första delen härav var upptagen i förslaget till 1865 års reglemente men
ströks av Carlson.
3)
För seminariets i Linköping bibliotek prenumererades enligt årsredogörelsen för
1864—1865 å följande tidskrifter: Schulblatt fiir die Provinz P>randenburg, herausg. von
Borman, Evangelisches Schulblatt, herausg. von Dörpfeld, Schulblatt der evangelischen Seminare
Schlesiens, Siiddeutscher Sehulbote samt Mecklenburgisches Schulblatt, herausg. von
Kliefoth.
13—0828 lö Folkundevv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
98
stycken, som överlämnades till hemarbete åt lärjungarna, förut genomgås
och förklaras. Då undervisningsmateriellen i seminarierna vai- ganska inskränkt
:) och de dryga kurserna nödvändiggjorde arbetets förläggande inomhus,
sa blevo läroböckerna, skrivna anteckningar och läseboken2) undervisningens
huvudsakliga hjälpmedel. Elevernas låga allmänbildningsnivå vid
inträdet ökade frestelsen för lärarna att använda ett mekaniskt förfarande,
som visserligen stridde mot upphovsmännens intentioner men knappast
skulle kunnat undvikas av andra än ideallärare. I samma mån som inträdesfordringarna
ökats, icke så mycket genom stadgebestämmelser som
genom den stegrade konkurrensen om inträdet, har emellertid det mekaniska
undervisningssättet avtagit vid seminarierna och utrymme vunnits
för den personlighetsutveckling, som alltid varit avsedd och önskad.
Den inskränkthet, som sålunda knappast kunde undgå att trycka
sin prägel på den svenska seminariebildningen, kunde och borde väcka
till kritik och reformyrkanden dels i pressen dels vid lärarmöten av olika
slag. Aterljud därav förnummos i riksdagen dels i väckta motioner dels
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts propositioner i frågor rörande utvecklingen
av seminarieundervisninjren.
O
3. Reformyrkanden med avseende på seminarienndervisningen.
Mera prak-
Eedan vid 1867 års riksdag väcktes motion av folkskoleinspektören
avMndervis9 J- Meijerberg om omarbetning av reglementet för seminarierna i ända
-
mvgen. mål att giva dem till uppgift icke blott, såsom förut nämnts, att lämna
utbildning även åt blivande lärare och lärarinnor i småskolor utan ock
att giva undervisning åt kvinnliga elever i de arbeten och husliga göromål,
som tillhöra kvinnan, och att framför allt bibringa den blivande
folkskolläraren förutom en levande kristendomskunskap sådana insikter, *)
*) Från och med ar 1859 utgar ett ärligt anslag för anskaffande av undervisningsmateriell,
som kostnadsfritt utdelas till folkskoleseminarier och till nedsatt pris tillhandahålles
skolråden för folkskolornas behov. Detta anslag har 1859—1860 utgått med 12,000
kr. om året, 1861—1874 med 10,000 kr. om året, 1875—1883 med 15,000 kr. om året,
1894 — 1907 med 20,000 kr. om året och därefter med 30,000 kr. om året.
2) Läsebok för folkskolan förklarades av 1870 års rektorsmöte böra anses såsom medelpunkt
för den allmänbildande undervisningen.
99
soin äro av största praktiska betydelse för yrken och näringar. Riksdagens
uppfattning av frågans vikt framgår därav, att ett särskilt utskott
tillsattes för dess behandling, vari dåvarande landshövdingen A. Ehrensvärd
var ordförande och Meijerberg, Siljeström, N. J. Berlin, (. b.Bergstedt,
biskop Beckman m. fl. voro ledamöter. Utskottet ansåg undervisning
i kvinnliga arbeten och husliga göromål icke böra införas i seminarierna
i ändamål att göra eleverna till undervisare i dessa ämnen i folkskolorna,
emedan folkskolornas uppgift alt meddela allmän medborgerlig
bildning genom införande av sådan undervisning kunde komma att förfelas,
men då eleverna för egen räkning kunde behöva sådan övning, så
tillstyrktes avlåtande av en skrivelse till Kungl. Maj:t med framställning om
införande vid seminarierna av undervisning i enklare handarbeten. 1 riksdagen
hade man icke någon uppfattning av betydelsen av sådan undeivisnino-
som den föreslagna, och utskottets hemställan i denna punkt blev
avslagen av båda kamrarna.1) Motionärens yrkande om undervisningens
praktiska, anläggande var något obestämt och fattades av utskottet så, att
det gick ut på att göra folkskollärarna till undervisare i särskilda yrken och
näringar, något som ansågs stå i strid med folkskolans egentliga ändamål
och vara förenat med alltför stora praktiska svårigheter, varför det avstyrktes
med hänvisning till de åtgärder, som av regeringen genom inköp
av fysikaliska instrument för seminarierna och ordnandet av mineralsamlingar
blivit vidtagna för tillfredsställande undervisning i naturvetenskaperna
och tillämpning av dem. Vid diskussionen i andra kammaren
gingo yttrandena i samma riktning. Blott L. J. Hierta framhöll, att motionens
mening var att åstadkomma en sådan omläggning av hela undervisningen,
att de blivande lärarna bleve i stånd att bättre förbereda sina
lärjungar för deras uppgifter i livet. Motionen ledde icke heller i denna
punkt till något resultat.
Vid 1874 års riksdag gjorde S. A. Hedin ett mycket häftigt anfall Censors in
o
o«/
**
t t
S t it uti 0 fl
mot de rådande förhållandena vid seminarierna, det sätt, varpå religions- i)
i) Otterström försäkrade, att eleverna i Skara seminarium kunde koka annat än kaffe
och baka annat än karameller, och folkskollärare Rosenberg ansag, att det skulle bliva allttöi
kostsamt och för övrigt vore obehövligt att förvandla seminarierna till ett slags hantverksverkstäder
för färdigheter, angelägna för kvinnor.
100
undervisningen bedrevs,1) de läroböcker, som begagnades särskilt i pedagogik,
tillämpningen av föreskrifterna om ämnen och kurser2) samt den
formalism och skerifromhet, som uppammades hos eleverna. Grunden till
dessa förmenade missförhållanden fann motionären i otillfredsställande
tillsyn från konsistoriernas och av dem tillsatta inspektörers sida samt
i otillräcklig inspektion från ecklesiastikdepartementet och sättet för deras
avhjälpande i inrättande av en censorskommission för avgångsexamen.
Aven av andra skäl vore införande av censorsinstitution vid seminarierna
önsklig. Genom en sådan vore nämligen utväg öppnad för inrättande av
privata seminarier, genom vilka statens seminarier skulle nödgas till en
hälsosam tävlan och staten kunna undgå kostsamma åtgärder för utbildning
av ett ökat antal skollärare, varjämte censorerna skulle kunna åstadkomma
en alltför mycket saknad enhet i bedömandet av lärjungarnas
kunskaper och mogenhet.
I statsutskottet, dit motionen hänvisats på grund av motionärens
förslag om en höjning av reservationsanslaget till folkundervisningen med
3,000 kronor om året för reformens genomförande, framhölls, att censorsinstitutionen
vid läroverken tillkommit för att befria dem från en av främmande
examinatorer anställd examen och att det icke vore skäl att vid
seminarierna framkalla en på slutförhörets genomgående riktad beredelse
i stället för det jämna arbetet för tillägnandet av den av undervisningen
framgående bildningen, och hemställdes om avslag å motionen med hänvisning
till den inspektion, som kunde anordnas av regeringen och betrygga
mot olämpliga förhållanden. Första kammaren följde utskottet, sedan
Bergstedt och av Ugglas utan att göra något yrkande uttalat en önskan om
en bättre kontroll. I andra kammaren förnam man, att egentliga skälet
för statsutskottets avstyrkande varit fruktan för de praktiska svårigheterna
tidningsuppgifter rörande den såsom extralärare vid Göteborgs seminarium anställde
komminister M. Halléns religionsundervisning åberopades. Redan vid 1867 års riksdag
hade ogillande omdömen om sättet för kristendomsundervisningen vid seminariet i Stockholm
fällts av L. J. Hierta.
0
2) I berättelsen om Linköpings seminarium 1871—72 hade uppgivits bland det genom
gångna
»drag ur de viktigaste kulturfolkens historia», vilket förmenades kunna vara något
annat än det föreskrivna »huvuddragen av allmänna historien»; däremot hade ingenting
nämnts om den i reglementet föreskrivna kursen i »Sverges statsförfattning och minnesmärken
från forntiden».
101
och de stora kostnaderna, som skulle vara förenade med censorsinstitution för
såväl teoretisk som praktisk avgångsexamen vid seminarierna.1) Läroverkslärarna
i kammaren2) visade icke stor tilltro till censorsinstitutionens förmåga
att kontrollera ett läroverks verksamhet och intygade, att den censurerade
examen framkallade oro och överansträngning. Statsrådet Wennerberg
bemötte de överdrifter och orättvisor, som funnos i anklagelserna,
och förklarade, att han icke skulle hava något emot anordnandet av censur
för den teoretiska examen, om den praktiska kursen vore förlagd till ett
särskilt läroår, sedan eleverna någon tid prövat sina krafter i folkskolans
tjänst, men att han icke ville införa ett sådant orolighetselement i deras
beredelse för det praktiska undervisningsarbetet. Vad friseminarier beträffade,
hade dessa, såsom åberopats, haft gott inflytande i Danmark och
skulle även kunna få sådant hos oss, men man borde vänta, till dess brist
på utrymme i statsseminarierna möjligen liksom i Danmark gjorde dem
behövliga. Motionen blev avslagen även av andra kammaren.
Såsom förut nämnts (sid. 78), framlades vid 1877 års riksdag genom
statsrådet Carlson en kungl. proposition om seminariernas utvidgning med
en fjärde årsklass. Framställningen var tillräckligt motiverad av behovet
av ökad tid för elevernas tillägnande utan överansträngning av den teoretiska
och den praktiska utbildning, som borde bibringas dem. Men intresset
för slöjdundervisnings meddelande åt barn i skolåldern hade vaknat,
och skolmännen höllo före, att denna undervisning borde såsom ett
formellt bildningsmedel av framstående rang upptagas bland folkskolans
läroämnen och meddelas av dess lärare, varför slöjd borde upptagas på
seminariernas läroplan och en förlängning av deras lärokurs ske för att
möjliggöra elevernas utbildning till lärare även i detta ämne. Så hade
den av statsrådet Carlson tillkallade 1876 års kommitté för folkundervisningsfrågor
föreslagit, och så framställdes saken för riksdagen. Den fjärde
klassen skulle ej bliva en överbyggnad över de förutvarande tre klasserna
utan skulle liksom de på försök vid seminarierna i Linköping från och
’) Statsutskottets ordförande, Emil Key,'' menade, att för varje elev måste beräknas 1
timme till teoretisk examen och 2 timmar till praktisk examen eller tillsamman 675 timmar
för 25 examinander vid vart och ett av 9 seminarier, vadan det måste antagas, att censorerna
i flera månader bleve upptagna av dessa examina.
a) Lektorerna R. Törnehladh och A. Rundbäck.
102
med vårterminen 1876 och i Karlstad från och med höstterminen 1876
anordnade klasserna vara en förberedande klass, i vilken visserligen en
del av de nu för första klassen bestämda lärokurserna skulle genomgås men
framför allt, sedan inträdesfordringarna blivit nedsatta, beredelse för det
egentliga seminariearbetet och vana vid dess rätta bedrivande utan jäktande
och utan överansträngning meddelas. Såväl första kammarens män
som lantmännen i andra kammaren behjärtade ganska allmänt behovet av
seminariekursens förlängning, fastän många av de senare befarade lärarbrist
och ökade löneanspråk från lärarnas sida såsom följd därav, men
lämpligheten av slöjdundervisning, meddelad i folkskolorna av deras lärare,
kunde de ej inse och ville icke vara med om slöjdens införande som läroämne
i seminarierna. Däremot anfördes i andra kammaren såsom skäl
för undervisningstidens utsträckning behövligheten av ett förändrat undervisningssätt,
som ansågs kunna lättare genomföras, om man fick mera, tid.
1 första kammaren återremitterades förslaget till statsutskottet, i andra
kammaren avslogs det. Då ärendet återkom till första kammaren, bifölls
punkten om lärotidens förlängning men förkastades punkten om slöjdundervisning.
Genom gemensam votering blev detta även riksdagens
beslut.
Förslag om
Det dröjde ej länge efter seminariernas utvidgning med eu fjärde
främmande årsklass, förrän fråga uppstod om införande av undervisning i främmande
språk. språk vid seminarierna. Redan vid det första seminarielärarmötet i Stockholm
1880 behandlades frågan, men flertalet besvarade den nekande. Sedan
väcktes den år 1882 inom Sverges allmänna folkskollärarförening, men
den oklarhet, som var rådande om den riktning, i vilken en blivande
^organisation av rikets hela skolväsende skulle komma att gå, och om
de uppgifter, som skulle komma att lämnas folkskolans lärare, gjorde att
man lät frågan tills vidare vila. I sammanhang med den av föreningen
år 1884 upptagna frågan om lärarbildningens höjande blev den åter aktuell,
varvid i främsta rummet beaktades icke så mycket folkskollärarens behov
av kunskap i det främmande språket för att däri själv meddela undervisning
som hans behov av tillträde till den större och rikare pedagogiska
litteratur, som finnes på de stora kulturspråken och som är av så stor
betydelse för hans fackbildning. Vid 1892 års riksdag väcktes av Chr.
103
Billow från Lund motion i andra kammaren om eu skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om införande av engelska språket som obligatoriskt läroämne
vid rikets seminarier och sedan, i den mån skollärarna kunde undervisa
i detta språk, även i rikets fasta folkskolor. Det var det praktiska behovet,
som motionären ville tillgodose. Men detta fann kammarens tillfälliga
utskott icke vara tillräckligt skäl för införande av ett för flertalet av folkskolebarn
obehövligt läroämne, varför motionen avstyrktes. Däremot ville
utskottet icke bestrida, att undervisning i tyska språket i seminarierna,
skulle hava stor betydelse för lärarbildningen och att ett försök i denna
riktning skulle vara på sin plats. Men då något förslag därom icke förelåg>
hade utskottet icke annat att göra än att hemställa, att motionen ej
måtte leda till någon åtgärd, något som också blev kammarens beslut.
Vid 1893 års riksdag kom samme motionär med ett nytt förslag,
vari han med anledning av utskottets uttalande vid förra riksdagen hemställde
om eu skrivelse med begäran om tyska språkets införande som
obligatoriskt läroämne vid seminarierna. Denna gång avstyrkte det tillfälliga
utskottets majoritet eu sådan åtgärd, emedan folkskollärarnas utbildning
redan nu ansågs motsvara de krav, som folkskolans nuvarande
lärokurser i de flesta fall ställde på deras pedagogiska insikter, och införandet
av undervisning i främmande språk skulle antingen föranleda
överansträngning av eleverna eller nödvändiggöra inskränkning av undervisningen
i andra ämnen. Utskottets minoritet1) däremot framhöll, att
frågans betydelse för lärarbildningen gjort den till föremål för starkt intresse
i lärarkretsar och särskilt vid två år 1892 hållna talrikt besökta
folkskollärarinöten i Härnösand och i Malmö föranlett uttalanden om önskvärdheten
av tyska språkets införande försöksvis eller valfritt såsom undervisningsämne
vid seminarierna, och föreslog en skrivelse till Kungl. Maj:t med
begäran om'' tyska språkets införande såsom läroämne vid ett par av rikets
folkskollärarseininarier dock utan förlängning av den nuvarande seminariekursen.
Vid överläggningen inom kammaren framhölls med mycken
skärpa, att överansträngning vid våra läroanstalter framkallades icke så
mycket av för mycken andlig näring som av för osmältbar och onjutbar
och att undervisningen icke minst vid seminarierna kunde rensas från
r) Herrar E. Hammarlund, J. Persson, E. Norman och E. A. Zotterman.
104
mycket dött minneskram, som borde ersättas med stoff av sant bildningsvärde,
samt att folkskol lärarkåren ingalunda var av den åsikt, som utskottsmajoriteten
uttalat om den nuvarande utbildningens tillräcklighet.
Men å andra sidan framhölls, dels att utredning saknades om möjligheten
att införa tyska språket, dels att det icke vore av någon trängande vikt
ur folkskollärarnas synpunkt att nu införa detsamma i seminariekursen,
dels slutligen att förslagets genomförande i sina konsekvenser skulle ådraga
staten och kommunerna ökade kostnader icke blott för seminarierna utan
även för höjda folkskollärarlöner. Utskottsmajoritetens hemställan blev
bifallen.
Vid samma års rektorsmöte behandlades även frågan om tyska språket
såsom undervisningsämne i seminarierna. Därvid framhölls å ena
sidan, att en väl planlagd kurs i detta språk borde kunna främja elevernas
språkliga och pedagogiska utbildning och att man borde genom anordnande
av frivilliga kurser vid några seminarier söka komma till en på
erfarenhet grundad mening om hållbarheten av de teoretiska skäl, som
blivit anförda både för och mot saken, och å den andra, att införandet
av ett främmande språk i seminariekursen skulle minska intresset för de
ämnen, som egentligen tillhörde densamma, föranleda överansträngning
hos eleverna och icke främja folkskolan såsom en kristlig-nationell inrättning.
Mötet avstyrkte åtgärder i den angivna riktningen.
Samtidigt hade Sverges allmänna folkskollärarförening åter tagit upp
frågan till behandling i kretsarna under år 1894. Ett stort flertal av
kretsar uttalade sig, liksom det 1893 hållna allmänna folkskollärarmötet i
Göteborg, för införande av en begynnelsekurs i tyska språket vid seminarierna,
dock under förutsättning att dessas kurs ej därigenom förlängdes.
Aven bland seminarielärarna böljade efter hand opinionen att stadga sig
till förmån för tyska språkets införande såsom undervisningsämne. Under
de första åren av 1900-talet gåvos vid flera seminarier kostnadsfria privatkurser
i språket, och vid seminarielärarmötet i Landskrona 1905 besvarades
frågan, »bör undervisning i tyska språket införas vid seminarierna?»
utan meningsskiljaktighet med ja.
Förslag om
Vid 1895 års riksdag väcktes motion av lasarettsläkare L. Grundberg
''tntr ’i första kammaren och professor C. Wallis i andra om skrivelse till Kungl. Maj:t
105
med begäran om införande i seminariekursen av undervisning i hälsovårdslära
med särskild hänsyn till skolhygien, och då förslaget strandade
vid denna riksdag, förnyades motionen av herr Wallis vid 1896 års riksdag.
Andra kammarens första tillfälliga utskott tillstyrkte bifall till förslaget,
dock med framhållande av nödvändigheten av kursens begränsande
till innehåll och omfång, för att den icke måtte framkalla en förläna-nin"
av lärotiden, men kammarens lantmannaledamöter fruktade för de anspråk
på kostsamma hygieniska anordningar, som så utbildade folkskollärare
skulle komma att framställa, och genomdrevo avslag.
Sedan den segslitna frågan om läroverkens omorganisation genom De senare
tillsättningen av en stor läroverkskommitté 1899 företagits till avgörande formplaner.
och kommitténs år 1902 avgivna utlåtande åter satt den pedagogiska diskussionen
i fart, vaknade helt naturligt farhågor bland den för folkbildningen
intresserade allmänheten, att seminarierna skulle bliva bortglömda
och lämnas på ett föråldrat stadium med avseende på lärokurser och
undervisningsmetoder, sedan en betydelsefull omdaning i dessa avseenden
ställts i utsikt för läroverken. Såsom så ofta är förhållandet, föranledde
farhågorna överdrivna och förhastade ut.låtelser. Utan att beakta den inre
utveckling, som oberoende av stadgar och kursplaner genom den allmänna
kulturens eggande inflytelse under den senare tiden försiggått i seminarieundervisningen,
uttalade sig under år 1903 och 1904 forna seminarieelever
och deras eftersägare på möten och i pressen om seminariernas
efterblivenhet. Härmed förenade sig också positiva reformyrkanden, och
seminariernas egna lärare blevo icke de sista att frambära sådana. 1
statsrådsprotokollet den 31 december 1903, som bifogades Kungl. Maj:ts proposition
i läroverksfrågan till 1904 års riksdag, yttrade statsrådet C. von
Friesen, att han hade för avsikt att med det snaraste föreslå Kungl. Maj:t åtgärder
för åvägabringande av vissa ändringar i seminariernas organisation,
och i diskussionen i löneregleringsfrågan vid riksdagen uttalades, att den
beviljade löneregleringen för seminariernas lärare skulle vara första steget
till dessa anstalters omdaning till bättre motsvarighet mot sin uppgift.
Sverges allmänna folkskollärarförenings centralstyrelse utsände, såsom förut
nämnts, år 1905 frågan om seminariernas ombildning till behandling av kretsarna
och ingav på grund av dessas uttalanden den o januari 1906 till konun
14—082815
Folkunderv.-kom. bet. /. Folkskolesem. Band 3.
106
gen en petition, innehållande folkskollärarkårens önskningar angående seminariernas
ombildning. I augusti månad 1905 hölls i Landskrona svenskt seminarielärarmöte,
vars samtliga överläggningsämnen behandlade till seminarie*
reformen hörande frågor och vars samtliga uttalanden angåvo lärarnas
önskningar och förhoppningar om en vittgående omgestaltning av undervisningskurser
och arbetssätt. Omsider tillsatte Kungl. Maj:t den 13 juli 1906
en kommitté med uppdrag att efter verkställd granskning av gällande
bestämmelser rörande organisationen av och planen för folkskoleseminarierna
ävensom av övriga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter
rörande folkundervisningen avgiva det utlåtande och förslag, vartill
granskningen kunde föranleda.
4. Lärare.
A. Lärarnas kompetens.
Kompetens-
Enligt kungliga breven till konsistorierna den 22 april 1864 fordrades
fordringar för kompetens till seminarieföreståndarebefattning att hava avlagt filosofiekan>ch
adjunk- didatexainen eller på annat sätt ådagalagt däremot svarande kunskap samt
att äga en under föregående pedagogisk verksamhet beprövad undervisningsskicklighet,
och dessa fordringar behöllos i 1865 års reglemente. För kompetens
till huvudlärarbefattning hade enligt ovannämnda brev fordrats antingen
godkänt undervisningsprov för adjunkts- eller kollegabeställning vid
läroverk eller särskilt sådant prov vid folkskollärarseminarium. Då filosofie
kandidatexamen fordrades för behörighet att söka adjunkts- eller kollegabefattningar,
så kunde samma examen synas vara villkor för behörighet
till seminarielärarbefattning, men även sökande utan filosofie kandidatexamen
blevo behöriga genom att avlägga undervisningsprov vid seminarium.
För övrigt öppnade det kungliga brevet utsikt till dispens från
såväl ett som annat kompetensprov, en utväg som i följd av brist på
fullt behöriga sökande i stor utsträckning anlitades för anskaffande av
lärare till läroverken. I 1865 års reglemente ifrågasattes icke filosofie
kandidatexamen för behörighet till adjunktsbefattning, i det att kompetensvillkoret
blev att hava avlagt student- eller maturitetsexamen och att hava
107
med gott vitsord tjänstgjort minst ett år såsom lärare vid offentligt
läroverk eller seminarium samt att hava inför konsistoriet avlagt
godkänt undervisningsprov dels i seminariets övningsskola i alla där förekommande
ämnen, dels i seminariets högsta klass i tre på rektors förslag
av konsistoriet bestämda ämnen, över dessa prov skulle konsistoriet,
innan tillsättning skedde, inhämta rektors yttrande.1) Kungl. Maj:t förbehöll
sig rätt att meddela dispens från de föreskrivna villkoren, en rätt, som
beträffande de redan anställda huvudlärarnas förvandling till adjunkter i
ganska stor utsträckning begagnades.
O
C
o CD
Av lärarinna, som sökte mot adjunktstjänst svarande befattning,
fordrades fullständigt avgångsbetyg från offentligt seminarium eller däremot
svarande vitsord samt minst ''ett års väl vitsordad tjänstgöring vid
folkskola tillika med undervisningsprov av förut angivna beskaffenhet.
Ett kompetensvillkor för seminarielärare, som icke blev stadgat i
reglementet — utom beträffande lärarinnor — men likväl kändes såsom
nödvändigt, var mera förtrogen bekantskap med folkskolans förhållanden.
Behovet tillfredsställdes i någon mån därigenom, att rektorer och adjunkter
vid seminarierna i ganska stort antal förordnades till folkskoleinspektörer.
2
x) Kommitterade hade föreslagit, att avlagt undervisningsprov för adjunkts- eller
kollegabeställning vid läroverk skulle medföra behörighet till adjunktsbefattning vid seminarium,
såvida minst två i seminarieundervisningen ingående ämnen förekommit i provet, och att
undervisningsprov skulle avläggas vid seminarium såsom komplettering af prov vid läroverk
eller ersättning för sådant prov. Vidare hade föreslagits, att prov vid seminarium skulle avläggas
i dess högsta klass i tre kunskapsämnen eller det mindre antal, som fordrades för
komplettering av prov vid läroverk, men att den sökande i varje fall skulle avlägga undervisningsprov
i kristendomskunskap »för att genom något bevis på kunskap om kristlig lära
och genom något uttalande av religiös övertygelse lämna en ledning till förhoppning om
eller farhåga för den oberäkneliga inverkan, han såsom lärare skulle komma att i religiöst
och sedligt hänseende öva på sina lärjungar och genom dem på svenska folket i vida kretsar».
Carlson ändrade allt detta, gjorde undervisningsprov vid seminarium obligatoriskt för alla
sökande, borttog bestämmelsen om prov i kristendomskunskap av alla, men insatte i stället
föreskrift om prov i alla övningsskolans ämnen. I förslaget fanns även ett stadgande om
rätt för konsistorium att utnämna en kompetent person utan ansökan, då kunskapsmeriter
icke ensamma vore bestämmande för en persons lämplighet till seminarielärare, men den föreslagna
bestämmelsen ströks av Carlson.
2) I Tidning för folkskolan 1875 3''rkade K. K—n, att resestipendier å 100 kr. årligen
skulle utdelas till ett antal seminarielärare mot förbindelse att besöka ett visst antal
folkskolor och avgiva berättelse över dessa besök till vederbörande seminarierektor.
108
Kompetens-
Genom kungliga kungörelsen den 2 september 1873 gjordes filosofie
WI873.ar kandidatexamen till behörighetsvillkor för rektor och höjdes kompetensfordringarna
för adjunktsbefattning på det sätt, att filosofie kandidatexamen
eller examen inför teologisk fakultet skulle vara avlagd, med bibehållande
av villkoren om tjänstgöring och undervisningsprov. Den kompetens, som
fordrades för adjunkts- eller kollegabefattning vid läroverk enligt 1870
års förordning, var så till vida högre, som den gavs blott genom filosofie
kandidatexamen och denna avlagd med vissa tilläggsämnen till tvångsämnena,
vartill genom 1875 års förordning och 1878 års läroverksstadga
kom fordran på genomgånget provår, som endast i viss mån inotvägdes
av villkoret för behörighet såsom seminarieadjunkt om ett års tjänstgöring.
Seminarielärarmötet år 1880 gjorde ett uttalande om provårets gagn och
behövlighet för seminarielärare, men ville, då anslag till särskild provårsinrättning
för seminarierna svårligen kunde påräknas och provårsinstitutionen
vid läroverken icke kunde anses motsvara seminariernas behov samt
brist på kompetenta sökande till seminarielärarbefattningar genom ökade
kompetensfordringar lätt kunde komma att uppstå, icke förorda, att genomgåendet
av provår gjordes till kompetensvillkor för adjunktsbefattning vid
seminarium.
Kompetens-
Rektorsmötet, som var samlat år 1885, tillstyrkte införandet av
J°rd™noar villkoret om provårskurs men ville, att examen för anställning som folkskollärare
eller två års tjänstgöring vid seminarium skulle gälla lika med
provår. Seminariestadgan av år 188G bestämde provårskurs vid läroverk
eller vid seminarium, »om provårskurs där anordnas», såsom nytt behörighetsvillkor
för adjunkt. Undervisningsprovets anordning blev så
ändrad, att det sknlle avläggas blott i seminariets högsta klass, samt att
det skulle omfatta även rättande och genomgång av en elevuppsats inom
något av de för provet bestämda tre ämnena. Uppgifterna skulle bestämmas
av konsistoriets ordförande efter förslag av rektor. Denne
ägde deltaga i avgivande av betygen över provet.1) För lärarinna med
adjunktstjänstgöring stadgades såsom kompetensvillkor fullständig avgångs
J)
Rektorsmötet hade föreslagit, att provet i det ena ämnet skulle avläggas i övningsskolan
och i de båda andra i seminariets högsta klass samt att den provande skulle rätta
två skriftliga arbeten, eu uppsats och ett undervisningsutkast i kristendom eller svenska.
109
examen vid högre lärarinneseminariet med vitsorden Berömlig för undervisningsskicklighet
och minst Med beröm godkänd i pedagogik och metodik
samt ett års väl vitsordad tjänstgöring vid ett statens seminarium tillika
med undervisningsprov såsom förut är angivet.1) Först i denna stadga
fästes avseende vid lärarinnas civilstånd, i det att konsistoriet erhöll befogenhet
att pröva, huruvida en lärarinna, som trätt i gifte, måtte bibehållas
vid tjänsten, och att uppsäga henne därifrån, då läroverkets bästa
funnes sådant kräva, en bestämmelse som sedermera stått kvar. Beträffande
behörighet till rektorstjänst föreslogs av rektorsmötet, att godkända prov
för promotion i filosofiska fakulteten eller teologie kandidatexamen skulle
fordras, men stadgan föreskrev sådana prov, som fordras för behörighet
till lektor eller adjunkt vid läroverk eller adjunkt vid seminarium.* 2)
Den kungliga kungörelsen den 10 december 1892 gjorde omsider Kompetenskompetensen
för seminarieadjunktsbefattning lika med kompetensen för ^0>ispögar
läroverksadjunktsbefattning. Den sökande skulle hava avlagt sådana
kunskapsprov, som voro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt
vid allmänt läroverk, samt hava nöjaktigt genomgått provårskurs vid allmänt
läroverk eller vid seminarium3) och avlagt undervisningsprov vid
seminariet. Genom kungl. kungörelsen den 10 mars 1892 voro kunskapsproven
för adjunkter vid läroverken bestämda till antingen godkänd filosofie
kandidatexamen i vissa bestämda ämnesgrupperingar jämte godkänd pröv
'')
Rektorsmötet hade velat låta även på annat sätt än genom högre lärarinneexamen
vitsordade kunskaper medföra ansökningsrätt till lärarinnebefattning vid seminarium, om den
sökande undergått godkänd avgångsprövning vid folkskollärarinneseminarium. Däremot ville
mötet begära två års tjänstgöring vid seminarium eller folkskola för behörighet.
2)
Betänkligheter hade vid rektorsmötet uttalats mot föreslagna bestämmelser, som
skulle utesluta de flesta seminarieadjunkter från behörighet till rektorstjänst.
3)
Riksdagen beviljade år 1896 på framställning av Kungl. Maj:t 1,500 kr. årligen till
provårskurser för kvinnliga aspiranter till adjunktsbefattningar, anordnade, när Kungl. Maj:t fann
sådana av behovet påkallade, samt till reseanslag för nyutnämnda seminarieadjunkter och
sådana lärarkandidater, som ämnade söka seminarieadjunktstjänst, med ändamål att bereda
tillfälle för sådana att under någon kortare tid genom besök vid seminarier och folkskolor
sätta sig in i de för seminarieundervisningen lämpliga metoderna och arbetssätten. Vid
Stockholms seminarium hava provårskurser varit anordnade läsåren 1897—1898, 1901—1902.
1902—1903, 1904—1905 och 1908—1909. De hava begagnats av 7 kvinnliga filosofie kandidater.
Ingen från högre lärarinneseminariet utexaminerad aspirant till adjunktsbefattning har begagnat
sig av medgivandet att genomgå provårskurs på en termin. I stället göra aspiranter
av detta slag sig kompetenta genom ett års extra ordinarie tjänstgöring vid seminarium.
no
ning i antropologi och logik, om teoretisk filosofi ej ingick i examen,
eller, om kristendomsämnet tillhörde den sökta befattningen, teologie
kandidatexamen eller filosofie kandidatexamen utan närmare bestämmelser
och examen inför teologisk fakultet eller ock sistnämnda examen jämte
teolo<nsk-filosofisk examen med vitsordet Med beröm godkänd i två av
o
o
ämnena latin, grekiska och historia.
Kompetens-
Av 1901 infordrades genom ett kungligt cirkulär den 25 oktober
fmi90b9.ar från konsistorierna yttrande och förslag efter vederbörande rektorers och
lärarkollegiers hörande om ny lönereglering för lärarna vid folkskoleseminarierna,
och i somliga av de med anledning därav avgivna yttrandena
förekommo i sammanhang med yrkanden om förbättrade lönevillkor även
yrkanden om höjning av ämneslärarnas kompetens. Dessa yrkanden gingo
ut på, att lektorskompetens skulle fordras dock utan disputationsprov men
med tillägg om ett års väl vitsordad tjänstgöring i seminarium eller
folkskola.
Vid 1902 års riksdag väcktes av A. V. Liljeholm motion i andra
kammaren med instämmande av fyra andrakammarledamöter om skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag rörande seminarielärarnas
kompetens, löne- och pensionsvillkor. I denna motion yrkades,
att tre års tjänstgöring vid folkskola samt författande och försvarande av
vetenskaplig avhandling över pedagogiskt eller metodologiskt ämne skulle
fordras av sökande till ämneslärarebefattning. Det tillfälliga utskottet
ansåg det vara nog, att sökanden styrkte sig hava någon praktisk erfarenhet
om folkskolans arbete, och hemställde, att riksdagen måtte anmoda
Kungl. Maj:t att taga i övervägande, huruvida åtgärder borde vidtagas,
för att seminarierna måtte erhålla de för deras speciella uppgift lämpligaste
och bästa lärarkrafterna, och för riksdagen framlägga det förslag, vartill
förhållandena kunde föranleda. E. Hammarlund yrkade i reservation, att
sökande till ämneslärarbefattningar skulle vara skyldiga att styrka sig
äga kännedom om folkskolans organisation och arbetssätt, helst förvärvad
genom tjänstgöring i folkskola, samt äga kvalificerade betyg i provårskursen
i pedagogikens teori och historia samt i undervisningsskicklighet.
Splittringen mellan motionärens, utskottsmajoritetens och utskottsminoritetens
åsikter samt obenägenheten att, innan frågan om läroverksomorganisa
-
in
tionen var avgjord, företaga någon väsentlig förändring med seminarielärarnas
förhållanden föranledde kammarens avslag på alla gjorda yrkanden.
Samtidigt med den nya organisationen av läroverken avgjordes vid
1904 års riksdag även frågan om lönereglering för seminarielärarna. I
sammanhang därmed tog man även frågan om dessa lärares kompetens i
beaktande. Men departementschefen C. von Friesen menade, att denna
sak ej kunde bestämmas, utan att frågan om folkskoleseminariernas
organisation vore utredd. Emellertid blev det nödigt att, sedan villkoren
för anställning såsom läroverkslärare blivit ändrade, i överensstämmelse
därmed jämka bestämmelserna rörande seminariernas lärare. Detta skedde
genom den samma dag som den nya läroverksstadgan utfärdade kungliga
kungörelsen den 18 februari 1905, varigenom bestämdes, att utom förut
stadgade villkor om examen och provårskurs två års väl vitsordad tjänstgöring
vid Seminarium eller läroverk eller såsom docent skulle fordras för
behörighet att söka adjunktstjänst, såvida icke sökande genomgått fullständig
avgångsexamen vid högre lärarinneseminariet med förutnämnda
kvalificerade betyg, i vilket fall hon blev behörig att vid lärarinneseminarium
anställas såsom adjunkt, om hon antingen nöjaktigt genomgått
en vid seminarium för dylik lärarinna anordnad provårskurs eller
med goda vitsord under minst ett år tjänstgjort vid ett statens seminarium.
Undervisningsprovet av sökande till adjunktstjänst gjordes beroende av
den sökandes frivilliga anmälan hos konsistoriet, och seminariets rektor
förlorade rätten att deltaga i avgivandet av betyg däröver. Innan tillsättningen
av tjänsten företages av konsistorium, skall rektor sättas i
tillfälle att avgiva yttrande.
Under den diskussion, som åren 1903 och 1904 ägde rum om
seminariernas ombildning, behandlades även frågan om lärarnas kompetens.
Reformsträvarna önskade helst lektorskompetens åt ämneslärarna, men då
de fruktade, att seminarierna skulle ligga under i konkurrensen med
läroverken om de bästa lektorsämnena, likasom de i de flesta fall nödgats
stå tillbaka i tävlingen om adjunktsämnen, så samlade sig tankarna ganska
allmänt om en kompetensfordran för seminarieadjunktur av den beskaffenhet,
att högre betyg i till tjänsten hörande ämnen skulle presteras
i filosofie kandidatexamen av de sökande men tjänstens innehavare komma
112
i åtnjutande av en lön, som intoge mediet mellan en lektors och en läroverksadjunkts
lön, varigenom kunniga och skickliga ämneslärare skulle
tillförsäkras seminarierna. Samma tanke om en kvalificerad adjunktskompetens
i samband med höjd adjunktslön omfattades även så väl av
centralstyrelsen som av kretsarna i Sverges allmänna folkskollärarförening
vid deras behandling år 1905 av frågan om seminariernas ombildning och
framställdes för Kungl. Maj;t i centralstyrelsens petition den 5 januari 1906.
Sedan dess har emellertid den kungliga stadgan av den 1 november
1907 angående filosofiska examina samt därmed följande nya bestämmelser
för behörighet till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken åstadkommit
nya uppslag.
övnings-
Enligt 1865 års reglemente fordrades för att kunna vid seminarium
lavarnas
°
kompetens. anställas såsom lärare i teckning, musik och sång, gymnastik och vapenövning
samt trädgårdsskötsel och trädplantering, utom det för alia seminarielärare
gemensamma kravet på evangeliskt luthersk trosbekännelse, gudsfruktan
och goda seder, att förete goda vitsord om skicklighet och förmåga
att i ämnet meddela undervisning.
Då 1877 års riksdag förbättrat teckningslärarnas vid läroverken
villkor, så gjorde Kungl. Maj:t proposition till 1878 års riksdag om motsvarande
förbättring för teckningslärarna vid seminarierna, och sedan riksdagen
lämnat sitt bifall därtill, förordnades genom kungl. cirkulär till domkapitlen
den 18 maj 1878, att intill dess av behovet påkallade nya bestämmelser
om behörighet för anställning som teckningsläraix: vid seminarierna
hunnit utfärdas, ledigblivande lärarbeställningar av denna art skulle
upprätthållas av förordnade vikarier.
Seminarielärarmötet år 1884 gjorde uttalanden om höjning av
kompetensfordringar för lärarbefattningar i musik och i gymnastik, så att
sökande till de förra skulle förete musikaliska akademiens betyg ej blott
i undervisningsskicklighet utan i alla de ämnen, vari undervisning skulle
meddelas, nämligen allmän musiklära, sång, piano- och orgelspelning, och
sökande till de senare fylla minst lika stora kompetensfordringar som
sökande till samma befattningar vid de allmänna läroverken.
Rektorsmötet år 1885 gjorde seminarielärarmötets uttalande om
musiklärare till sitt och föreslog för behörighet till gymnastiklärar
-
113
befattning vid de manliga seminarierna betyg över genomgången fullständig
lärokurs inom den pedagogiska eller militära avdelningen vid
gymnastiska centralinstitutet och vid de kvinnliga seminarierna genomgång
av första årets kurs vid samma institut.
I 1886 års stadga är bekännelse till den rena evangeliska läran icke
längre upptagen såsom villkor för behörighet till övningslärarbefattning
vid seminarium och kompetensfordringarna för de särskilda lärarplatserna
äro noggrannare bestämda, så att för att kunna förord nas till lärare i
övningsämne fordras
a)
för lärarbefattning i teckning: att från offentlig läroanstalt förete goda
vitsord om skicklighet och förmåga att undervisa i de till seminariets lärokurs i
teckning hörande stycken;
b)
för lärarbefattning i musik och sång: att från musikkonservatorium
förete goda vitsord i harmonilära, sång, piano- och orgelspelning;
c)
för lärarbefattning i gymnastik: att förete betyg över genomgången
fullständig lärokurs inom den pedagogiska eller militära avdelningen vid gymnastiska
centralinstitutet med företräde för den förra kursen;
d)
för lärarbefattning i trädgårdsskötsel: att förete betyg om god kunskap
och erfarenhet i vad till trädgårds anläggning och vård hörer.
I dessa bestämmelser hava skett följande ändringar: Genom kungörelsen
den 16 november 1894 föreskrevs, att sökande till lärarplats i teckning
skulle hava med godkända betyg genomgått den vid högre konstindustriella
skolan vid tekniska skolan i Stockholm anordnade ritkursen för teckningslärare
vid de allmänna läroverken och folkskollärarseminarierna, och att
sökande till gymnastiklärarbefattning skulle hava genomgått fullständig
gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet och däröver erhållit
betyg, samt tillädes, att sökande till lärarbefattning i slöjd skulle förete
betyg om god färdighet och undervisningsskicklighet i de slöjdarter, vari
vid seminariet meddelades undervisning.
Sedan dess har blott en formell förändring skett genom kungliga
kungörelsen den 19 augusti 1895, i vilken bestämmes, att för kompetens
till lärarbefattning i teckning fordras att hava nöjaktigt genomgått den
vid tekniska skolan i Stockholm anordnade högre undervisningskursen för
teckningslärare.
15—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
114
Lärares vid
Bestämmelser om behörighet för anställning såsom lärare vid övnings
skokmkom-
skolan finnas först i 1886 års stadga och äro sedan dess oförändrade.
petens. Den, som förordnas till lärare vid sådan skola, bör vara behörig för anställning
som ordinarie lärare vid folkskola.
Allmänna
Allmänna kompetensfordringar för lärare i kunskapsämne vid semi
k°bestäm-S''
narium och vid övningsskolan äro att bekänna sig till den rena evan^emciser.
liska iäran, att vara kän(f för gudsfruktan och goda seder samt enligt
kungl. kungörelsen d. 18 februari 1895 att utmärka sig för det allvar och
den stadga i karaktären samt den foglighet i lynnet, att han må kunna
tillvinna sig lärjungarnas aktning och tillgivenhet, att vara fri från sjukdom
och lyte, som gör honom olämplig för lärarkallet, ävensom att besitta
förmåga att lätt och tydligt meddela undervisning.
B. Lärarnas löner och arvoden.
Lärarlöner.
Enligt 1863 års riksdags uttalanden borde seminariernas lärare så väl
med avseende på kompetens som löner likställas med läroverkens lärare.
Kompetenskravet fick ganska länge stå tillbaka för hänsynen till lämpligheten
för lärarkallet. Beträffande lönerna hava lärare vid läroverk och
seminarier i flera avseenden följts åt, men i vissa stycken hava de senare
länge fått stå tillbaka.
De egentliga löneförhållandenas utveckling klargöres av tabell 5 (se
tabellbilagan).
Lönebeloppen enligt kungl. brevet den 22 april 1864 äro anförda å
samma tabellbilaga.
Löneförhöj-
Från samtliga seminarier inkommo till Kungl.Maj:t år 1872 ansökningar
inga? . Qm förbättrade lönevillkor för lärare så väl i kunskapsämnen som i övningsämnen.
Då löneförhöjning ansågs lika nödvändig för seminariernas som
för läroverkens lärare, så framlade Kungl. Maj:t vid 1874 års riksdag proposition
om löneförhöjning åt rektorer och adjunkter med 500 kr. i varje
lönegrad och med 150 kr. för musiklärare samt 100 kr. för tecknings-,
gymnastik- och trädgårdsskötsellärare. Propositionen tillstyrktes av statsutskottet
och bifölls av riksdagen. Kungl. Maj:ts förslag, att denna löneförhöjning
skulle medgivas även för året 1874, bifölls av riksdagen med den
115
inskränkning, att blott de lärare och lärarinnor, som uppburo löner av
2,500 kr. och därunder, skulle komma i åtnjutande av det ifrågasatta
tillåtet. På grund därav erhöllo rektorerna ingen förhöjning för detta
år, men adjunkterna 500 kronors tillägg i 1, 2, 3 och 4 lönegraden och
övningslärarna vad för dem var begärt.
I sammanhang; med beslutet om inrättandet av en fjärde årsklass vid se- Arvodcsförminarierna
lämnades vid 1877 års riksdag anslag till förhöjning av musiklärar- övningstö
nas löner med 250 kr. samt tecknings- och gymnastiklärarnas med 175 kr. för ''^Tists.
vardera. Samtidigt med löneregleringen för läroverkens teckningslärare genomfördes
även en reglering av lönerna för teckningslärare vid seminarierna
vid riksdagen 1878, så att dessa år 1879 erhöllo 800 kronor och 2 ålderstillägg
av 200 kr. vartdera efter 5 och 10 års tjänstgöring mot 12 timmars
undervisningsskyldighet i veckan.
År 1879 hade en av regeringen tillsatt kommitté blivit färdig med Avslogå
o o
_
...
motion om
sitt betänkande om regleringen av lärarnas vid läroverken och seminarierna löneförbättlöner.
S. A. Hedin väckte motion vid 1880 års riksdag om en skrivelse n”9
''
till Kungl. Maj:t med begäran om framläggande av förslag i överensstämmelse *
med kommittébetänkandet och om beviljande för tillfället av en löneförbättring
åt de svagast avlönade, nämligen adjunkterna i första och i andra
lönegraden, med 500 kr. åt de förra och 250 åt de senare, men statsutskottet
ansåg, att en lönereglering borde äga rum endast i samband
med genomgripande förändringar i läroverkens organisation, och motionen
blev avslagen.
Vid 1882 års riksdag framlade Kungl. Maj:t proposition om lönereglering Löneförbättbyggd
på kommittébetänkandet, men då statsutskottet föreslog, att den extra stat
äskade löneförhöjningen för läroverkslärarna till hälften skulle bestridas ^>nn 1
av statsmedel och till hälften med lärjungarnas terminsavgifter men för
seminarielärarna helt och hållet av statsmedel, och riksdagen avslog den
på terminsavgiften beroende löneförhöjningen samt icke ville giva seminarielärarna
dubbelt mot vad läroverkslärarna erhållit, så blevo de förra
förlustiga all förhöjning. Missförhållandet rättades vid 1883 års riksdag,
så att seminarielärarna från och med år 1884 erhöllo löneförbättring på extra
ordinarie stat med 250 kr. åt rektor, 500 kr. åt manlig adjunkt i de 4
första lönegraderna, 250 kr. åt manlig adjunkt i 5:e lönegraden och kvinnlig
116
adjunkt i de 4 första lönegraderna, 100 kr. åt musiklärare, som tjänstgjort
mindre än 5 år, 200 åt dem, som tjänstgjort mer än 5 år, och 300 åt dem,
som tjänstgjort mer än 10 år, 62:50 åt gymnastiklärare, som tjänstgjort
mindre än 5 år, 162:so åt dem, som tjänstgjort mer än 5 år, och 262:50
åt dem, som tjänstgjort mer än 10 år.
Arvodesför-
Av P. A. Siljeström väcktes vid 1886 års riksdag förslag om löneregle
musililarar-
ring för musiklärare vid seminarierna i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
na 1897. försjag vid 1882 års riksdag, så att 1,200 kr. skulle uppbäras i l:a, 1,400
i 2:a och 1,600 i 3:e lönegraden, men statsutskottet ansåg inga skäl finnas
ått företaga lönereglering utan framställning från Kungl. Maj:t, och riksdagen
avslog motionen.
Sedan lärarna i sång och musik år 1895 petitionerat hos Kungl. Maj:t
om lönereglering, åberopande den svåra och enerverande undervisningen
ända till 20 timmar i veckan samt olägenheterna för seminarierna och
lärarna av nödvändigheten för de senare att leva på biförtjänster, framställde
Kungl. Maj:t proposition till 1897 års riksdag om arvodenas förhöjande
för dessa lärare till 1,200 kr. för 16 timmars tjänstgöring i veckan med
två ålderstillägg å 200 kr. vartdera och ersättning för varje extra
veckotimme utöver 16 med 50 kronor i första lönegraden, 75 kronor
i andra och 100 kronor i tredje. Statsutskottet föreslog 1,100 kronors
arvode med 2 ålderstillägg å 200 kr. för 16 — 20 timmars tjänstgöring
samt 50 kronors ersättning för varje extra veckotimma utöver 20. Riksdagen
biföll denna hemställan.
Förhöjning
Vid den följande riksdagen år 1898 framlade Kungl. Maj:t, efter peti
ringen
för tioner från lärarna ar 1896 om löneförbättringsmedlens höjande, propomJnliga
ad- sKion om fullständig lönereglering icke blott för läroverkens lärare utan
janlcter 1898. också för rektorer, adjunkter och gymnastiklärare vid seminarierna i överensstämmelse
med 1879 års kommittéförslag. Men då Kungl. M:ts förslag
beträffande de allmänna läroverkens lärare fallit på grund av riksdagens
begäran om en förändrad undervisningsplan och i stället en förhöjd löneförbättring
beviljats, så medgav riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts framställning
förhöjning i löneförbättringen åt rektorer och manliga adjunkter
vid seminarierna, så att denna skulle komma att utgöra 500 kronor i
alla lönegrader.
117
Samma års riksdag beviljade på Kungl. Maj:tsframställning ett bestämt Arvodesregarvode
för övningsskolornas lärare och lärarinnor. Förut hade Kungl. Maj:t övningsskoav
anslaget till seminarierna anvisat olika belopp vid olika seminariei. isosochvxn.
Arvodet blev nu bestämt till 1,500 kr. för alla med 300 kronors förhöjning
efter 10 års väl vitsordad tjänstgöring. Sedan folkskollärarnas löner i
städerna blivit höjda till belopp, som överstego vad riksdagen beviljat till
lärarna i övningsskolorna, fann Kungl. Maj:t nödvändigt, att arvodena för de
manliga övningsskollärarna ökades, och föreslog vid 1901 års riksdag, att
arvodet för dessa skulle bestämmas till 1,800 kr. med 600 kronors förhöjning
efter 10 år. Statsutskottet ville icke höja begynnelselönen och ville
icke heller föra slutlönen till så högt belopp, som Kungl. Maj:t föreslagit, utan
hemställde om 3 ålderstillägg vart femte år å 200 kr. Riksdagen följde
statsutskottet beträffande begynnelselönen men Kungl. Maj:t i fråga om slutlönen
i det att den beviljade 3 ålderstillägg vart femte år å 300 kr. utöver
arvodet 1,500 kr.
Vid 1901 års riksdag beviljades även dyrtidstillägg med 10 •/• å
f
kontant avlöning, bestämd av konung och riksdag, dock högst med 500 kr.,
1904
varvid dock undantogos tjänstemän med bostadsförmån, tjänstemän med
högre avlöning än 7,000 kr. och tjänstemän, vilkas sammanlagda inkomster
av arbete uppskattats till mer än 7,000 kr. Samma tillägg beviljades
även av de följande riksdagarna, varvid dock undantogos de tjänstemän,
vilkas avlöningsförmåner vid 1901 och de följande årens riksdagar nyreglerats.
Rektorer kommo alltså icke i åtnjutande av dyrtidstillägg,
emedan de hade bostadsförmån. Manliga lärare vid övningsskolan hade
dyrtidstillägg år 1901 men icke 1902 och följande år, emedan deras lön
blev nyreglerad år 1901. Kvinnliga lärare vid övningsskola hade däremot
dyrtidstillägg. För alla seminarielärare upphörde dyrtidstillägg med
utgången av år 1904 efter detta års lönereglering.
Vid 1902 års riksdag väcktes motion av A. F. Liljeholm i andra Avslag å
kammaren om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och för- isnlförbTttslag
till ändrade kompetens-, löne- och pensionsvillkor för seminarielärare. rin9 1''''0''
Enligt motionärens mening skulle det varit en lämplig form för löneförbättring
för seminarieadjunkter, om de fått börja med tredje lönegraden.
I tillfälliga utskottet föreslogs av E. Hammarlund ett tillägg av 500
118
kronor utöver den för läroverksadjunkter bestämda lönen såsom lämpligt
medel att åt seminarierna förskaffa goda ämneslärare, såvida man ej
ville åt dem giva lektorslöner. I kammaren framhölls, att det icke gick an
att bestämma olika lönevillkor för ämbetsmän med väsentligen lika kompetens,
och att det icke var lämpligt att premiera somliga tjänster för att locka
personer in på en viss bana. Kammaren avslog motionen. (Jämför s. 110.)
Löneregle-
Vid 1904 års riksdag skedde omsider den länge åtrådda fullständiga
1 in!''en löneregleringen i sammanhang med löneregleringen för de allmänna läroverkens
lärare och omorganisationen av dessa anstalter. Utom Ivungl. Maj:ts
förslag förelågo till behandling motioner av E. Hammarlund och
Fr. Berg samt av J. A. Lundgren, i vilka yrkades den förändring i det
kungliga förslaget, att seminariernas rektorer med avseende på löner bleve
likställda med de högre allmänna läroverkens rektorer, att hyresbidrag utginge
till manliga adjunkter i de städer, där kommunala hyresbidrag utginge
till läroverkens ämneslärare, att de kvinnliga adjunkterna finge 5 lönegrader
i stället för föreslagna 4 och 100 kr. förhöjning i de för de 4 lägsta
lönegraderna föreslagna beloppen, för att ej de nya lönerna måtte bliva
lägre än de gamla med dyrtidstilläggen, samt att de föreslagna arvodesbeloppen
för musiklärare, teckningslärare och lärare i övningsskolan höjdes.
Det särskilda utskottet ansåg, att likställighet för seminarierektorer i löneförmåner
med högre läroverkens rektorer icke borde införas, så länge
kompetensvillkoren vore olika, att hyresbidrag, som vore beroende av
kommunernas beslut, icke borde medgivas av staten, att höjning av de
föreslagna lönebeloppen till kvinnliga adjunkter samt musik- och teckningslärare
icke vore behövlig, men att de senares tjänstgöringstid borde mera
begränsas och betalning för övertid medgivas, att trädgårdslärare icke
borde erhålla ålderstillägg, förrän undervisningen i deras ämne blivit
närmare reglerad, men att lärare och lärarinnor i övningsskolan borde
erhålla arvoden efter herrar Hammarlunds och Bergs förslag. Reservation
var beträffande de kvinnliga adjunkterna avgiven av herr Berg, som
visade, att då de av utskottet föreslagna pensionsavdragen frånräknades,
lönerna för dessa komme att minskas i alla lönegrader utom den första,
under att tjänstgöringen förlängdes med 2 veckor, samt föreslog fyra
lönegrader i överensstämmelse med Ivungl. Maj:ts proposition men 100 kr:s
119
förhöjning i varje grad. Första kammaren biföll utskottets förslag med
herr Bergs reservation, andra kammaren utskottets förslag. I gemensam
omröstning segrade första kammarens mening. Kunglig kungörelse om
regleringen utkom den 27 augusti 1904. Lönebeloppen äro angivna på
den förut anförda tabellen 1), varvid dock är att märka, att avlöningen för
rektorer och adjunkter är delad i lön och tjänstgöringspenningar, samt
att tjänstgöringsskyldighet för det fastställda arvodet åligger lärare i sång
och musik 16 timmar, lärare i teckning 12 timmar, lärare i gymnastik
högst 13 timmar och lärare i slöjd högst 18 timmar i veckan, men att ytterligare
tjänstgöring kan åläggas dessa lärare mot en ersättning för helt läsår
för varje veckotimme av 100 kr. till lärare i musik, teckning eller gymnastik,
75 kr. till lärare i manlig slöjd och 70 kr. till lärare i kvinnlig slöjd.
De fördelar, som först efter en icke så kort tids förlopp beviljades
seminariernas lärare, voro fördelaktigare lönetursrätt, rätt till bidrag av
statsmedel för avlönande av vikarie vid sjukdom, pensionsrätt samt gynnsammare
villkor för extra ordinarie lärare.
C. Lönetur.
Med avseende på lönetur var i det kungliga brevet till statskontoret
den 22 april 1864 föreskrivet, att seminarieföreståndare och huvudlärare
ägde för vart femte tjänstår erhålla förhöjning med 500 rdr., intill dess
lönen uppnått 4000 rdr för de förra och 3000 rdr för de senare. Läroverkslärarna
ägde för uppflyttningen tillgodoräkna sig den tid utöver tre år,
som de efter avlagd filosofie kandidatexamen tjänstgjort såsom extra ordinarie
lärare, men någon sådan rätt tillkom icke seminarielärare. Tjänstgöring
vid läroverk fick icke heller tagas i beräkning för lönetur vid
seminariet. Särskilt riksdagsbeslut år 1866 erfordrades, för att två till seminariet
övergångna ordinarie läroverkslärare 2) skulle behålla sin vid läroverket
») Från och med år 1909 tillkommer tillfällig löneförbättring åt ordinarie manliga
lärare i seminariernas övningsskolor med 400 kronor i Göteborg och 300 kronor i övriga
städer och åt kvinnliga lärare i samma skolor med 300 kronor i Stockholm och 200 kronor
i övriga städer.
2) C. L. Wåhlin och K. W. Kastman.
120
förvärvade rätt till uppflyttning i lönegrader. Genom kungl. cirkuläret den 1
juni 1877 tillerkändes rätt åt ämneslärare vid läroverk att för lönetur räkna
sig tillgodo den tid, de efter genomgånget provår och avlagt undervisningsprov
från och med året efter dessa villkors fullgörande tjänstgjort såsom
extra ordinarie lärare vid statens läroverk. Sådan rätt tillkom icke seminariernas
adjunkter och åtnjöts icke heller av läroverkens adjunkter för den
tid, de såsom extra ordinarie eller ordinarie tjänstgjort vid seminarierna.
Vid seminarielärarmötena år 1880 och 1887 gjordes hemställan om större
likställighet i detta avseende, och i kungl. kungörelsen den 12 september
1890 medgavs åt lärare vid seminarier att, om de överginge i de allmänna
läroverkens tjänst, räkna sig till godo den tid, de efter föreskrivna provs
avläggande tjänstgjort vid seminarium, men först genom kungl. kungörelsen
den 31 maj 1895 fingo seminarieadjunkter rätt att för lönetur tillgodoräkna
sig den tid, som de under tjänstgöring vid allmänt läroverk ägt
beräkna för lönetur därstädes. Bestämmelsen om undervisningsprov såsom
villkor för lönetursberäkning upphävdes för adjunkter genom kungl. kungörelsen
den 1 juni 1894. I enlighet med kungl. kungörelsen den 29 maj 1874 åtnjöto
läroverkens ämneslärare rätt att beräkna lönetur även för tjänstgöring
vid enskilda läroverk, och seminarielärarmötet år 1895 uttalade sig för
samma förmåns förvärvande även åt seminariernas ämneslärare dock utan
påföljd. Slutligen har genom kungl. kungörelsen den 27 augusti
1904 fullkomlig likställighet åstadkommits mellan läroverkslärare
och seminarielärare på det sätt, att endast ordinarie tjänstgöring får räknas
för lönetur och adjunkter på båda hållen få räkna sig till godo ordinarie
tjänstgöring såväl vid läroverk som vid seminarium.
Lärare och lärarinnor vid seminariernas övningsskolor fingo på Kungl.
Maj:ts framställning riksdagens medgivande att vid överflyttning till folkskola
räkna sin tjänstgöring vid övningsskola lika med tjänstgöring såsom ordinarie
lärare vid folkskola såväl med avseende på rätt att efter viss tids tjänstgöring
komma i åtnjutande av ålderstillägg som med avseende på skoldistrikts
rått att för läraravlöningen uppbära statsbidrag. Kungl. kungörelser härom
utkommo den 15 juni 1892 och den 31 maj 1901. Genom kungl. kungörelsen
den 27 augusti 1904 erhöllo samma lärare rätt att med avseende å
lönetur vid seminariet räkna sig till godo föregående tjänstgöring vid folkskola.
D. Bidrag av statsmedel för avlönande av vikarie.
Den rätt, som tillkom läroverk slärare att vid tjänstledighet för sjukdom
uppbära tre fjärdedelar av lönen för den del av kalenderåret, som tjänstledigheten
omfattade, tillerkändes, efter petition hos Kungl. Maj:t av 1880 års
seminarielärarmöte, åt rekto rer ochadjunkter vid seminarierna genom kungl.
cirkuläret den 30 januari 1884. Sedan 1883 och de följande årens riksdagar
på extraordinarie stat beviljat löneförbättring för vart och ett av
åren 1884—1904 och denna löneförbättring anvisats att utgå endast för
verklig tjänstgöring, avräknades vid tjänstledighet för sjukdom icke blott eu
fjärdedel av den ordinarie lönen utan hela löneförbättringen. Genom 1904
års lönereglering är avlöningen för rektor och adjunkter delad i lön och
tjänstgöringspenningar, de senare utgörande för rektor 1,600, 1,800 och
2,000 kr., för manliga adjunkter 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kr.
samt för kvinnliga adjunkter 750, 900, 1,050 och 1,200 kr. i ''var och en
av de olika lönegraderna och utgående efter den verkliga tjänstgöringstiden.
Vid tjänstledighet avga alltid tjänstgöringspenningarna, och vid
tjänstledighet för sjukdom behöver den tjänstledige icke avstå något av
den egentliga lönen.
Beträffande övningslärarna väcktes av S. J. Kardell och G. Elowson
i andra kammaren vid 1896 års riksdag motion, att de måtte vid tjänstledighet
för sjukdom få uppbära tre fjärdedelar av sin lön, och riksdagen
beslutade i överensstämmelse med statsutskottets hemställan att i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära utredning och förslag om beredande av samma förmån åt
lärare i övningsämnen vid seminarierna, som åtnjöts av motsvarande lärare
vid läroverken, att vid tjänstledighet för sjukdom uppbära viss del av lönen.
Med anledning härav framlades kunglig proposition med utredning till
1897 års riksdag. Då, de grunder, som gällde för bidrag till avlönande
av vikarier vid sjukdomsfall för övningslärare vid de allmänna läroverken,
icke i alla avseenden kunde tillämpas på övningslärarna vid seminarierna,
emedan de delvis tjänstgjorde under olika förhållanden, och det knappast
vore möjligt att stadga några allmänna grunder, så föreslogs, att det måtte
överlämnas åt Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall bestämma, huruvida bidrag
av allmänna medel skulle utgå till avlönande av vikarie samt till vilket
16
0S2S15 Folkunderv.-kom ket. Folkskolesem. Band 3.
122
belopp bidraget skulle uppgå, dock alltid med iakttagande, att den sjuke
skulle avstå till vikariens avlönande minst en fjärdedel av det befattningen
åtföljande arvodet. Tillika föreslogs, att samma förmån även måtto tillgodokoinma
lärare i övningsskolan, som av sjukdom urståndsattes att
sköta sin befattning. Förslagen biföllos av riksdagen, och kungl. kungörelse
i ärendet utkom den 28 maj 1897. Genom kungl. cirkuläret den 31 oktober
1902 och kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 är beträffande övningslärare
och lärare i övningsskolan föreskrivet, att vid tjänstledighet för
sjukdom tre fjärdedelar av det med befattningen förenade arvodet med
tillhörande ålderstillägg efter kalenderår räknat må till den tjänstledige utga.
Den förmän, som erdigt kungl. cirkuläret den 1 juni 1894 tillkom extra
ordinarie lärare vid allmänt läroverk att vid sjukdomsfall erhålla undeistöd
med hälften av honom tillkommande arvode, har icke medgivits
åt extra ordinarie ämneslärare vid seminarierna.
E. Pensionsrätt.
Före 1807
Den nära förbindelse, som i äldre tider bestod mellan skolan och
peHsioiisrätt kyrkan, gjorde, att läroverkslärare i regeln betraktade lärartjänsterna enän
rätt till
som övergångsplatser till kyrkoherdebefattningar. Häri uppstod en
befordran, förändring genom förordningen i kungl. cirkuläret den 23 april 1858, som i
enlighet med riksdagens beslut stadgade, att lärare vid rikets allmänna
läroverk skulle komma i åtnjutande av enahanda rätt till pension a allmänna
indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkom civila
ämbets- och tjänstemän. Men beträffande seminariernas lärare synas vederbörande
länge hava föreställt sig, att intet annat pensionssätt behövdes
än transport till prästerliga befattningar.
I 1842 års folkskolestadga tillerkändes seminarieföreståndare enkel
prästerlig tjänstårsberäkning, och kungl. cirkuläret den 21 mars 1862 utsträckte
samma förmån till övriga vid seminarierna anställda huvudlärare, för
så vitt de antingen voro präster eller ock avlagt godkänt prov för adjunktseller
kollegabefattning vid läroverken och uppnått 23 års ålder. 1865 ars
kommitterade ville tilldela rektorer och adjunkter icke blott prästerlig
tjänstårsberäkning utan även rätt att omedelbart och utom förslag anmäla
123
sig som sökande till regala pastorat, men deras förslag blev icke upptaget.
Seminarielärarmötet år 1880 beslutade, såsom förut nämnts, att till Kung].
Ma.]:t ingiva en petition om beredande av större likställighet mellan läroverks1
är are och seminarielärare, och i denna petition anhölls även om extra
ansökningsrätt till regala pastorat för rektorer och adjunkter. 1 det för
mötet framlagda förslaget talades om alla seminarielärare, antagligen med
tanke på vikarier och extra lärare, men mötet upptog blott de ordinarie
lärarna. Kungl. Maj:t gick dock ett steg längre, då genom kungl. kungörelsen
den 20 januari 1882 stadgades, att ordinarie rektor och ordinarie adjunkt,
som undergått de för behörighet till adjunktsbefattning stadgade akademiska
lärdomsproven, ägde räkna prästerliga tjänstår och anmäla sig såsom
extra sökande till regala pastorat, samt att vikarierande rektor och
vikarierande adjunkt eller extra lärare, som fullgjort nämnda lärdomsprov
och uppnått 23 års ålder, finge räkna prästerliga tjänstår.
De enda lärare vid seminarierna, som före år 1897 hade pensions- Lärarnas i
rätt, voro lärarna vid övningsskolor,som enligt kungl. brevet den 31 december
1877 skulle vara delaktiga i folkskollärarnas pensionsinrättning och i folk- rä^ 1S7?-  skollärarnas änke- och pupillkassa samt ägde att räkna hela den tid. de
tjänstgjort vid övningsskola, såsom ordinarie tjänstår.
bastan likställighet med läroverkslärarna icke ännu kunde beredas Delaktighet
med avseende på pensionsrätt för seminarielärarnas egna personer, så fingo * ulZnaT
de dock följa läroverkslärarna i förmåner, då änke- och pupill kassan för f^massa
lärarna vid elementarläroverken upprättades. Genom det kungl. reglementet
för denna kassa den 11 oktober 1878 tilldelades pensionsrätt åt
änkor och barn till avlidna rektorer, adjunkter och övningslärare vid
seminarierna.
f
Ett slags pensionsrätt för änkor och barn efter avlidna läroverkslärare består
i rättigheten för stärbhuset att uppbära den avlidnes lön till den näst efter
dödsfallet inträffande första maj, dock med skyldighet för stärbhuset enligt kungl.
cirkuläret den 1 juli 1870 att självt avlöna vikarie. Denna rättighet kvarstår
på grund av prästerskapets privilegier den 16 oktober 1723 för läroverkslärarna
oaktat pensionsrätt medgivits dem och deras efterlevande, men tillkommer lika
litet seminarielärare som andra civila ämbets- och tjänstemän, för vilkas stärbhus
lönen upphör med utgången av den månad, då dödsfallet inträffat, tjänstgöringspenmngarna
med den dag, då tjänstgöringen upphört, och bostadsförmånen, om sådan
124
åtnjutits, med den fardag, som inträffar näst efter två månader från dödsfallet.
Seminarielärarmötena år 1887 och 1895 uttalade önskningar om beredande åt
seminarielärare av samma förmåner i detta hänseende, som tillkommo läroverkslärare,
naturligtvis utan påföljd.
1882 års pen-
Då vid 1882 års riksdag det stora förslaget om lönereglering för
s-iomrrslä lärarna vid läroverken framlades, var med detsamma förbundet ett förslag
9
9 0U1 pensionsreglering. Samtidigt framlades ett därmed överensstämmande
förslag rörande seminarielärarna. Med avseende på pensionsrätter) föreslogs,
att lärare skulle hava rättighet och skyldighet att avgå vid uppnådda
65 levnadsår och 35 tjänstår — gymnastiklärare dock vid uppnådda 60
levnadsår och 30 tjänstår — med hela lönen i pension, om avlöningen var
fördelad i lön och tjänstgöringspenningar, men eljest med tre fjärdedelar
av avlöningen. Förslaget om pensionsreglering föll med förslaget om lönereglering.
Seminarielärarmötena år 1887 och 1895 uttalade sig om nödvändigheten
att bereda pensionsrätt åt seminariernas lärare. Egendomligt
nog hade flera enskilda fall av behov av pensionering av övningslärare vid
seminarierna av regeringen framlagts för riksdagen 1888 till musikläraren
vid seminariet i Lund, 1889 till läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet i
Linköping, 1890 till musikläraren vid seminariet i Växjö och 1896 till
teckningslärarinnan vid seminariet i Stockholm men intet enda fall av
framställning om pension åt rektorer och ämneslärare hade förekommit.
Pensionsrätt
Äntligen beviljades vid 1897 års riksdag på Kungl. Maj:ts proposition rätt
ochadilnHeråt ordinarie rektor, ordinarie adjunkt och ordinarie lärarinna med adjunkts
00 °i897.
tjänstgöring att åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten enligt samma
grunder, som äro eller varda stadgade för ordinarie ämneslärare vid allmänna
läroverk. Fn motion av E. Hammarlund, Fr. Berg och A. F.
Liljeholm om bifall till K ungl. Maj:ts framställning med den ändring, att
seminarielärare skulle äga rätt tillträda pensionen vid uppnådda 60 levnadsår
och 30 tjänstår (i stället för de för sådan rätt för civila tjänstemän
bestämda 70 levnadsår och 30 tjänstår eller vid styrkt sjuklighet 65 levnadsår
och vid pass 40 tjänstår), avstyrktes av statsutskottet och avslogs
av riksdagen. Kungl. kungörelse i ärendet utgavs den 1 juli 1897. Pensionen
utgjorde
adjunkt.
3,600
kr. för rektor och 3,000 kr. för manlig eller
kvinnlig
125
Vid 1898 års riksdag av Kungl. Maj:t gjord framställning om pen- Avslagna
sionsrätt for lärare i musik och sång, i teckning och i gymnastik vid semi-/rnsionsrätt.
narierna blev ej bifallen. Vid 1902 års riksdag väcktes motion av A. F.
Liljeholm i andra kammaren om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om
utredning och förslag om förändring av kompetens-, löne- och pensionsvillkor
för seminarielärare. 1 fråga om pensionsvillkoren föreslogs, att seminarielärare
skulle hava rättighet och skyldighet att avgå med full pension vid
uppnådda 60 levnadsår och .30 tjänstår samt rättighet att avgå med tre
fjärdedelar av full pension vid 25 tjänstår. Det tillfälliga utskottet instämde
med motionären beträffande pensionsfrågan, men då enighet icke
kunde uppnås beträffande de övriga i motionen uttalade önskningarna, blev
det hela förkastat i kammaren. (Jämför sid. 110 och 118.)
Den kungliga propositionen den 31 december 1903 om löne- och 1904 årspcnpensionsreglering
för folkskoleseminariernas lärare till 1904 års riksdag
föreslog beträffande pensionsrätter!, att rektorer, manliga adjunkter samt
lärare i musik och sång, i teckning, i trädgårdsskötsel och i slöjd skulle hava
rättighet och skyldighet att avgå med pension vid uppnådda 65 levnadsår
och 35 tjänstår, kvinnliga adjunkter vid uppnådda 55 levnadsår och
25 tjänstår, lärare i gymnastik och lärare i övningsskola vid uppnådda
60 levnadsår och 30 tjänstår, allt med förbehållen rätt för Kungl. Maj:t att
låta med avskedet anstå, om den pensionsberättigade prövades kunna i
tjänsten på tillfredsställande sätt gagna det allmänna. Pensionsbeloppet
skulle utgöra för rektorer och adjunkter oavkortad lön och för övningslärare
tre fjärdedelar av det befattningen åtföljande arvodet, dock att för
övningslärare sammanlagda pensionsbeloppet för flera tjänster icke fick
överstiga 3,000 kr. Pension för lärarna i övningsskolan skulle fortfarande
utgå från folkskollärarnas pensionsinrättning. Det särskilda utskottet
föreslog den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att lärare i trädgårdsskötsel, så
länge deras tjänstgöring och avlöning ej var likformigt ordnad överallt,
ej skulle äga rätt till pension utan särskild framställning för varje enskilt
fåll, att pensionsåldern skulle inträda vid uppnådda 62 levnadsår
för gymnastiklärare och 55 år för kvinnliga lärare i övningsskolan, samt
att avdrag av lönerna skulle såsom pensionsavgifter besparas åt statsverket.
E. Hammarlund och Er. Berg hade i en med anledning av Kungl.
o
O
C
126
Maj:ts proposition väckt motion hemställt om åtskilliga förändringar däri.
Nedsättningen av pensionsåldern för kvinnliga lärare i övningsskolan blev
en följd av densamma. Däremot godkändes ej förslaget, att lärarna i
övningsskolan skulle å allmänna indragningsstaten få uppbära fyllnadspension
till den från folkskollärarnas pensionsinrättning uppburna pensionen,
så att hela beloppet koinme att utgöra tre fjärdedelar av lönen.
Utskottets förslag blev godkänt av riksdagen och upptogs i kungl. kungörelsen
den 27 augusti 1904 om ny löne- och pensionsreglering för seminariernas
lärare.
1907 års
Efter beslut av 1907 års riksdag hava genom lagen om civila tjänst
pensionslag.
innehavares rätt till pension den 11 oktober 1907 och kungl. kungörelsen av
samma dag om tillämpningen av denna lag rektorers, adjunkters och
övningslärares vid seminarierna pcnsionsrätt lagstadgats efter samma grunder,
som gälla för andra civila tjänstinnehavare. De förändringar i 1904
års bestämmelser, som därigenom blevo införda, äro en ringa förhöjning
av pensionsavgifterna för rektorer och adjunkter, sänkning av pensionsåldern
för kvinnliga övningslärare till 60 levnadsår och 30 tjänstår, samt
medgivande av rätt till avkortad pension vid oförmögenhet att tjänstgöra
efter fem års tjänstledighet för sjukdom eller efter olycksfall i tjänsten.
Med hel pension förstås beträffande rektorer och adjunkter den lön, som
vederbörande vid avskedet åtnjuta, och beträffande övningslärare tre fjärdelar
av det arvode med ålderstillägg, som vederbörande vid avskedet uppbära.
Avkortad pension utgår vid avsked före uppnådd stadgad tjänstålder
och utgöres av ett belopp, som förhåller sig till hel pension, såsom den
uppnådda tjänståldern förhåller sig till den stadgade.
1907 års för-
Efter samma riksdagsbeslut har även genom kungl. kungörelsen den 28
om lärarnas juni 1907 lärarnas vid övningsskolorna pensionsrätt blivit ordnad så, att
1 lorna^pen- pension från folkskollärarnas pensionsinrättning skall utgå med två tredjesionsrätt.
cie]ar av tjänsten åtföljande lön jämte ålderstillägg samt pensionsavgifter
utgöras av seminariet med 5 procent och av läraren med 2 V2 procent
av högsta lönebeloppet ävensom att änkepension skall utgå med en femtedel
av högsta lönen.
127
F. Vikariers och extralärares arvoden.
Något allmänt stadgande angående grunderna för beräkning av arvoden
åt vikarierande och extra lärare vid seminarierna fanns icke före
1884, utan bestämdes dessa, för så vitt de, såsom särskilt var fallet med
extra lärare, skulle utgå av statsanslaget till seminarier, för varje gång
av Kungl. Maj:t. Men i allmänhet följdes samma regler, som gällde i detta
avseende för läroverken. Först genom kungl. cirkuläret den 12 juli 1872
gavs eu allmän bestämmelse för beräkning av arvoden åt vikarier och
extra lärare vid läroverken, och denna innehöll, att vikarierande ämneslärare
och extra lärare, som efter avlagd filosofie kandidatexamen genomgått
provår eller som minst ett år med nit och skicklighet tjänstgjort
vid läroverk och antingen undergått filosofie kandidatexamen eller ock
avlagt sådana prov, som fordrades för behörighet till adjunkts- eller kollegabefattning,
ägde uppbära arvode efter 1,000 rdr, men andra efter 750
rdr för läsår räknat. Genom kungl. cirkuläret den 30 december 1876 höjdes
dessa arvoden till 1,500 kr. för dem, som genomgått provår, och 1,200
kr. för alla andra. Det kungl. cirkuläret den 30 januari 1884 gjorde dessa
bestämmelser gällande även för seminarierna samt bestämde arvodet för eu
ordinarie lärare, som förordnades att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,
till 500 kr. årligen utöver hans ordinarie lön. Arvodet för eu
manlig eller kvinnlig adjunktsvikarie höjdes genom kungl. cirkuläret den 10
december 1892 till 1,800 kr. för den, som genomgått provår, och 1,500
kr. för andra, i överensstämmelse med ett cirkulär av den 15 juni samma
år beträffande vikarier vid läroverken. Slutligen har kung!. kungörelsen den
27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering höjt arvodet
för vikarierande manlig adjunkt, som avlagt för behörighet stadgade kunskapsprov
och genomgått provår, till 2,000 kr. och till 1,800 kr. för den,
som ej har full kompetens, men bibehållit de förut bestämda arvodesbeloppen
för kompetenta och icke fullt kompetenta vikarierande kvinnliga
adjunkter.
Sedan övningslärare och lärare i övningsskolan år 1897 fått rätt
till bidrag av statsmedel för avlönande av vikarie vid tjänstledighet för
128
Intriidesålder
1865.
sjukdom, blev det även fråga om beloppet av det arvode, som borde utgå
till deras vikarier. Som den ordinarie lärarens avlöning utgjordes av arvode,
ansågos särskilda bestämmelser icke behöva utfärdas, utan vikariearvodet
lämnades med samma belopp som arvodet i befattningens första lönegrad.
Denna praxis lagstadgades i kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 om ny
lönereglering.
Alla vikarier hade under åren 1901—1904 förhöjning med 10 %
i sina arvoden genom av Kungl. Maj:t särskilt beviljade tillfälliga löneförbättringar
motsvarande de dyrtidstillägg, som tillkommo vikarier vid läroverken,
men icke vikarier vid seminarierna, emedan deras avlöning icke var bestämd
av konung och riksdag gemensamt utan utgick efter Kungl. Maj:ts bestämmande
av anslaget till seminarierna.
5. Lärjungar.
A. Inträdesvillkor.1)
Enligt 1865 års seminariereglemente skulle den, som önskade vinna
inträde såsom elev i seminarium, före läsårets början anmäla sig hos rektor
med egenhändigt skriven ansökan och därvid genom behörigt intyg styrka
sig hava begått Herrans Nattvard, vara känd för ett gott uppförande, hava
haft naturliga eller skyddskoppor samt uppnått sjutton års ålder. Samma
villkor hade varit föreskrivna i 1862 års reglemente med det undantag,
att skriftlig ansökan ej var anbefalld. Föreskrift om maximiålder för inträde
fanns varken i det ena eller i det andra reglementet. Vid rektorsmötet
år 1870 yrkades av några ledamöter, att minimiåldern för kvinnliga
inträdessökande skulle bestämmas till 16 år, emedan kvinnan vid den
åldern redan vore så utvecklad, att hon kunde göra sig seminarieundervisningen
till godo, och av andra, att en maximiålder skulle fastställas,
emedan man därigenom kunde avhålla en ocli annan olämplig inträdessökande.
Båda de föreslagna förändringarna avstyrktes, den förra, på den
grund att det vore viktigt, att lärarbefattningarna icke komine i händerna
1) Om kunskapsfordringarna se sid. 84, 85.
120
på alltför unga personer, den senare, därför att någon åldersgräns för
bildbarhet för lärarkallet ansågs svårligen kunna bestämmas.
När seminariekursen efter beslut av 1877 års riksdag genom kungl. inträdes
,
i i i aUler 18/o.
cirkuläret den 31 maj 1878 förlängdes med ett ar, ville man betrakta den
nya klassen såsom en förberedelseklass till de förutvarande, och på samma
o-ån o- som man minskade inträdesfordringarna, sänkte man inträdesåldern
Ö Ö
#
. a
till 16 år. Härigenom ville man också förekomma de inånga ansökningarna
hos Kungl. 3Vlaj:t om dispens från gällande åldersbestämmelser.J)
Det år 1877 hållna rektorsmötet uttalade sin tillfredsställelse med intmdes
.
.
.
ålder 188b.
förändringen, emedan den olägenheten undanröjdes, att de, som velat ägna
sig åt folkskollärarkallet, saknat tillfälle att på ett för deras framtida verksamhet
passande sätt begagna tiden mellan konfirmationen och inträdet
vid seminariet. Emellertid visade sig förändringen icke så gynnsam,
som man hoppats, i synnerhet vid lärarinneseminarierna från
vilkas första klass eleverna ända till år 1886 hade rätt att utgå såsom
småskollärarinnor — men även vid de övriga seminarierna, i det att
lärarna mer och mer funno, att de elever, som strax efter konfirmationen
vunno inträde på seminariet, icke kunde tillgodogöra sig seminariets undervisning
på sådant sätt som de, vilkas själs- och kroppskrafter utbildats,
vilkas livserfarenhet ökats, vilkas håg för lärarkallet stadgats och vilkas
kunskaper förkovrats under några års mellantid. Vid seininarielärarmötet
år 1880 uttalade sig flera deltagare i denna riktning, och vid rektorsmötet
år 1885 förordade första avdelningen en förhöjning av inträdesåldern
för flickor till 17 år, emedan småskollärarinnorna ej borde utexamineras
alltför omogna och emedan 16-årsåldern vore en i fysiskt avseende
synnerligen kritisk tidpunkt i kvinnans utveckling. Mötet gjorde
ej något, uttalande, emedan man befarade, att dispensansökningar skulle
bliva mångtaliga, om lägsta inträdesåldern nedsattes. Däremot föreslog
mötet med fäst avseende vid den bestämda pensionsåldern för folkskollärare,
att maximiåldern för inträde vid seminarium skulle bliva 25 år.
I 1886 års stadga infördes bestämmelsen, att den inträdessökande skulle
med prästbetyg styrka, att han vid början av det kalenderår, da inträde
l) Rektorsmötet 1885.
17—08281o Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
130
Nattvardsgång
såsom
inträdesvill■
kor.
Lyte eller
sjuklighet
såsom hinder
för inträde.
söktes, uppnått en ålder, icke understigande sexton och icke överstigande
tjugusex år. x)
l1 öre år 1862 synas vederbörande ej hava tänkt på, att någon föreskrift
vore behövlig därom, att den inträdessökande skulle hava begått
Herrens Nattvard. Men även innan detta stadgande infördes i 1862 års
reglemente, ansågs det såsom självklart, att eleverna skulle hava begått
Nattvarden. Ingen förändring bär sedermera skett i denna ordning. Vid
18-S6 års riksdag väcktes motion av P. Waldenström i andra kammaren om
skrivelse till Kungl. Maj:t i ändamål att få stadgandet borttaget. Men det tillfälliga
utskottet ansåg bestämmelsen böra bibehållas såsom en garanti för
att religionsundervisningen i folkskolan komme att bedrivas i överensstämmelse
med kyrkans bekännelse, och andra kammaren avslog motionen i
överensstämmelse med utskottets hemställan, fastän många ledamöter förmenade,
dels att bestämmelsen om bekännelse till kyrkoläran hörde till
behörighetsvillkoren för anställning såsom folkskollärare, icke till villkoren
för inträde vid seminarium, dels att motionen skulle hava blivit bifallen,
om den innehållit ett förslag om att konfirmation i svenska kyrkan skulle
fordras såsom inträdesvillkor i stället för nattvards o-ån o
O
Ö
1 1865 års reglemente var från 1862 års reglemente och 1842 års
folkskolestadga införd bestämmelsen, att den som var behäftad med sådant
kroppsligt lyte, som gjorde honom till folkskollärare oskicklig, ej finge intagas
i seminarium, och där tillädes stadgande därom, att smittosam sjukdom
hos en inträdessökande skulle förhindra hans mottagande såsom elev.
Men föreskrift om företeende av läkarbetyg fanns icke. Sådan föreskrift
infördes först i 1886 års stadga. Där infördes även bestämmelse om sjuklighet
såsom hinder för inträde, om den var av sådan beskaffenhet, att
den gjorde den sökande oskicklig till lärarkallet. Genom kungl. kungörelsen
den 16 nov. 1894 skärptes bestämmelsen om sjuklighet och kroppslyte
såsom hinder för inträde därhän, att de skulle utgöra sådant hinder,
redan om de gjorde den sökande olämplig såsom lärare.
1 Meningen med stadgandet var tydligen, att de inträdessökandes åldersår skulle vara
minst 17 år och högst 26 år det kalenderår, då inträde söktes, men av en seminarierektor
(i Lund) tolkades ^stadgandet till och med år 1890 så, att om en inträdessökande under
förra hälften av aret fyllde 16 ar, han blev mottagen. Äfven av seminarierektorn i Växjö
har stadgan så tolkats men blott t. o. in. år 1887.
131
års reglemente ö
fordrades enligt 1865 Villkor för
''éiv
--
-
°
intagning i
o-odkänd insikt i den eller de föregående klassernas läro- högre klass.
För inträde i högre klass än den första
kurser samt, om ansökan gällde inträde i högsta klassen, val vitsordad
tjänstgöring i folkskola under minst ett halvt år. I 1886 års stadga
ökades fordringen på tjänstgöring till ett halvt års väl vitsordad undervisning
i skola för intagning i tredje klassen och lika lång tids väl vitsordad
tjänstgöring i folkskola för intagning i fjärde klassen, men godkänt
undervisningsprov i övningsskolan gjordes likvärdigt med nämnda
tjänstgöring. Enligt samma stadga kunde undantag från fordran på godkända
insikter i de föregående klassernas lärokurser få göras beträffande
två övningsämnen.
Enligt gammal hävd mottogos i seminarierna sådana personer,
som avlao-t studentexamen, utan inträdesexamen, och av seminariekursen
var det egentligen endast de praktiska undervisningsövningarna, som av
dem genoingingos. Men först i 1865 års reglemente insattes bestämmelse
därom, att den, som avlagt godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk,
finge intagas i högsta klassen utan inträdesprövning, vartill även
lades den lindringen, att intagningen kunde ske efter läsetermins början.1)
Att seininariekursen därigenom kunde över hövan förkortas, framgår därav,
att exempelvis eu elev, som avlagt maturitetsexamen, blev inskriven vid ett
seminarium den 17 april 1882 och samma termin genomgick avgångsexamen.
Den nämnda lindringen upphävdes genom 1886 års stadga.
1 1862 års reglemente hade det medgivits för den, som avlagt godkänd
dimissionsexamen inför teologisk fakultet, att genomgå den praktiska kursen
med befrielse från deltagande i seminarieundervisningen »i de ämnen, som
Wat inom omfånget av hans akademiska studier», ett stadgande, som var
mycket otillfredsställande, då inga andra seminarieläroämnen kunde anses
ligga inom omfånget av hans akademiska studier än kristendomskunskap.
Enligt, 1865 års reglemente var den, som avlagt godkänd examen inför
universitetsfakultet, berättigad att utan inträdesprövning deltaga i högsta
klassens praktiska övningar. I överensstämmelse med förslag av 1885 års
rektorsmöte inskränktes genom 1886 års stadga denna rättighet till dem,
’) Enligt samma reglemente kunde en sådan elev med konsistoriets medgivande även
få avlägga avgångsexamen efter kortare undervisningstid i högsta klassen än tva lästerminer.
132
som avlagt fil. kandidatexamen eller godkänd examen inför teologisk
fakultet. I ett annat avseende lindrades bestämmelsen, i det att åldersgränsen
26 år förklarades icke gälla sådana inträdessökande och inträde
kunde medgivas även efter läsarets början. Genom särskilda kung], brev
till konsistoriet i Uppsala medgavs det från oclt med höstterminen 1889
att vid seminariet därstädes förrätta avgångsexamen med kandidater även
vid slutet av höstterminerna, ett medgivande, som genom kungl. brev den
28 september 1900 lämnades att gälla tillsvidare. Den kungl. kungörelsen
den 16 november 1894 inskränkte ytterligare rättigheten till deltagande i de
praktiska övningarna för fil. kandidater till dem, som avlagt sådan fil. kandidatexamen,
som fordrades för behörighet till adjunktsbefattning vid seminarium,
men bibehöll den oförändrad för dem, som avlagt godkänd examen
inför teologisk fakultet. Kursens varaktighet bestämdes till minst fyra
månader, och de praktiska övningarna skulle fullgöras tillsammans med
icke blott fjärde utan även tredje klassens elever. Samma rättigheter
tillerkändes genom kungl. kungörelsen den 30 september 1887 och den
16 november 1894 sådana elever, som utexaminerats från högre lärarinneseminariet
i Stockholm med vitsord om godkända insikter i de kunskapsämnen,
som förekomma vid folkskoleseminarierna.
B. Elevantal och inträdesansökningar.
Växlingar i Över elevernas antal bifogas en tabell, som visar, vilka växlingar
elevantal, j ,
,
„
lr>„_ n o tC
°
clet sedan ar 1865 undergått. Dessa växlingar, med ett maximum läsåret
1881
1882 med 1,534 elever och ett minimum läsåret 1891 —1892 med
815 elever, vilket minimum övergått till ett nytt maximum i närvarande
tid, framkallas närmast av växlingarna i antalet av intagna elever. Intagningen
har till en del berott på antalet seminarier. Därför ökas den på
1870-talet med öppnandet av Falu och Ivalmar seminarier 1875 och Umeå
1879 samt under de senare åren med inrättningen av parallellklasserna i
Göteborg och Kalmar 1899 och öppnandet av nya seminarier i Landskrona
1900, i Strängnäs 1901 och i Luleå 1907. Den stora minskningen
i intagningen i slutet av 1880-talet berodde huvudsakligen på minskning
i antalet inträdessökande under årtiondet 1880—1890 men även på
133
den nya föreskriften i 1886 års stadga, att i varje klass icke större antal
elever skulle mottagas, än behörig hänsyn till lärjungarnas hälsa och
ordentliga undervisning medgåve, en föreskrift, vars strängare tillämpning
från och med år 1896 medförde en minskning av intagningen vid de
kvinnliga seminarierna. Huvudanledningen till växlingen i intagningen ar
dock den växlande stegringen och minskningen i de inträdessökandes
antal. Då av den ökade insökningen till seminarierna även de faktiska mträdesfordringarnas
stegring och därmed seminarieundervisningens höjande varit
beroende, så torde det vara skäl att underkasta dess växlingar och deras
orsak en något närmare undersökning.
Orsakerna äro av flera slag, och de samverka alla till resultatet, men
vissa kunna anses mera verkande än de andra.
Såsom eu viktig orsak till elevantalets minskning under 1880-talet hav
folkskollärarlönernas otillräcklighet angivits. Att eu sådan orsak ej inverkat
i nämnda avseende, framgår därav, att de inträdessökandes och elevernas
antal steg alltjämt under 1870-talet, fastän lönen med alderstillägg ej utgjorde
mer än 500 kronor och efter 1873 600 kronor och hela denna tid
utmärktes av dyrhet på alla livsförnödenheter, något som borde gjort den
lilla penninglönen ännu otillräckligare, varemot 1880-talet med sjunkande
pris och billiga levnadskostnader medförde en ständigt fortgående sänkning
av elevantal och antal intrådessökande, lastän folkskollärarlönen ar
1885 höjdes till 600 kronor med fakultativt tillägg av 100 kr. efter 5 ars
tjänstgöring. Däremot torde det ej kunna nekas, att de senare arens löneförbättringar
och särskilt den sista av år 1906 bidragit till förökningen
av de inträdessökandes antal.
Det är utan tvivel mera utsikten att erhålla en last plats av ett
slag, som överensstämt med den sökandes anlag och böjelser, än den med
platsen förenade lönen, som verkat tilldragande på dem, som anmält sig
till inträde vid seminarierna. Därför hav tillgängen pa lediga folkskollärartjänster
varit eu omständighet, som tydligen bidragit till ökningen
eller minskningen i tilloppet av intrådessökande. Förhållandet mellan det
årliga antalet av utexaminerade och det årliga behovet av nya lärarkrafter
på grund av nyinrättning av tjänster och avgång av förutvarande lärare
synes av nedanstående tabell:
Insökningens
förhållande
till lärarlönerna.
J-ii sökningens
förhållande
till
tillgången på
lärarplatser.
134
1I. _
1 2-
It 3.
[
4.
1
5.
1.
1
2. II 3
1
4-
-1 Lediga
| tjänster
1 5-
Skillnad.
År.
1 Inträdes
sökande
-iiUtexami-l Lediga j Skill-  nerade.1) tjänster.2) nåd.3)
År.
Inträdes-  | sökande.
lUtexami
nerade.
j 1868 . . . .
418
182
118
j
+ 64
1888. . . .
395
324
233
|
I +91
j 1869 . . . .
;
402
189
!
no
1 + 79
1889 ....
312
301
226
1
+ 75
I 1870 ....
449
j 205
134
i + 71
1890 ....
|
319 !
259
240
1
+ 19 i
| 1871 ....
1
402
192
130
+ 62
1891 ....
345 |
223
227
1-4
t 1872 ....
|
417
237
194
+ 43
1892 ....
461
214
271
| - 57 ■
1873 ....
390
:
224
270
| - 46
1893 ....
554
226
278
- 52
1874 ....
388
236
187
+ 49
1894 ....
679
236
223
-f 13 •
1875 ....
491
; 226
244
- 18
1895 ....
746 1
255
298
- 43 i
j 1876 ....
542
254
410
-156
1896 ....
792 1
279
283
- 4 !
1877 ....
625
245
351
-106
1897 ....
841 :
303
284
+ 19
1 1878 ....
900
281
300
- 19
1898 ....
792
293
256
+ 37
1879 ....
1,140
290
245
+ 45
1899 ....
840
308
281
+ 27
1880 ....
1,061
304
294
+ 10
1900. . . .
881 |!
317
326
- 9
1881 ....
952
298
254
+ 44
1901 ....
909
323
309
+ 14 :
1 1882 ....
826
365
236
+ 129
1902 ....
998 ''i
304
383
- 79 1
1883 . . . . j
738
351
294
+ 57
1903 ....
1.007 |i
368 i
355 i
+ 13
1884 . . . .
758
367
:
245
+ 122
1904 ....
993 ''1
349 i
317
1
+ 2
1885 . . . .
742
339
292
+ 47
1905 ....
965 i
358 I
355 i
+ 3
1886 . . . . |
507
319
,
216
+ 103
1906 ....
1,034 j
360
365
|
1887 . . . .
482
303 j
221 |
+ 82 |
1907 ... .
1,123 ]
371
|
507
|
—136
Under åren 1868—1872 utexaminerades ett överskott av 319 lärare
i förhållande till de lediga platserna. Samtidigt höll sig de inträdessökandes
antal lågt. Med år 1873 inträder eu period av stark utveckling
av folkskolornas antal och ökning av lediga platser. Under perioden
1873—1878 understeg de utexaminerades antal med ungefär 300 de platser,
som skulle fyllas. Efterfrågan efter lärarkandidater föranledde eu
pftpp . 2oBla,nd de utexaminerade liava inräknats även de, som avlagt folkskollärarexamen
t r 4 manaders deltagande i 3:e och 4:e klassens praktiska- övningar. — -) Talen på do ge
tjänsterna
äro för åren 1868-1875 approximativt angivna, emedan
öÄtt • fo kskollararnas pensionsinrättning för dessa år kunnat erhållas blott om de genom
overlljuning til pens.onsstaten avgangna och icke, såsom för de följande åren, även om avgångna
genom doden eller av annan anledning. — Talen i denna kolumn angiva skillnaden varje
som Tar,T år "hC v iT" folkskolcf mlnaricrna utexaminerade och antal folkskolläraretjänster,
som varje ar blivit lediga pa grund av innehavarens avgång eller genom nva platsers inrättande
stark stegring av de inträdessökandes antal till och med ar 1879. Lle\-  antalets ökning åstadkom stegring av de utexaminerades antal, och ett
överskott av 824 lärarkandidater utöver de lediga platsernas antal uppstod
under åren 1879—1890. Denna överfyllnad på lärarbanan gav sig
tillkänna genom svårigheter för de utexaminerade att erhålla platser, och
såväl på möten som i tidningar varnades för ingående på eu sådan bana.
Följden var, att inträdesansökningarna och elevantalet starkt minskades
1879 1890. Minskningen i utexaminering hade till följd eu brist av
kandidater i förhållande till de lediga platserna, eu brist som undertiden
1891—1896 uppgick till 147. Därav föranleddes ökad efterfrågan efter
lärarkandidater, och från och med år 1891 har antalet av inträdessökande
och av elever nästan oavbrutet stigit. Från och med år 1897 har en period
1897—1905 med något överskott av antalet utexaminerade i förhållande till
antalet lediga ordinarie platser inträtt. Men efterfrågan efter lärare har
icke därigenom i minsta mån minskats, i det att från och med ar 189o
ett stort antal examinerade användas såsom vikarier för sjuka lärare,
vilka erhålla bidrag av statsmedel till arvodet, och i sammanhang med
denna efterfrågan har elevantalet och inträdesansökningarnas antal betydligt
ökats. År 1906 börjar tillgången på ordinarie platser åter att ökas,
och år 1907 visar en brist i antalet utexaminerade av icke mindre än 136.
Denna brist bör dock till en del även förläggas på de närmast föregående
åren, ty den är till stor del orsakad av att åtskilliga pensionsberättigade
lärare kvarstått i tjänst för att efter 1907 års ingång kunna komma i
åtnjutande av den då utgående högre pensionen.
I en annan riktning är överensstämmelsen mellan de ekonomiska
förhållandena och insökningen till seminarierna tydlig. Stegringen och
minskningen av de inträdessökandes antal följer nära nog parallellt med
växlingen i folktalet för åldersklasserna mellan 15 och 30 år och minskningen
eller ökningen av de årliga utvandringssiffrorna. Från 1870 tdl 1879 stiger
befolkningssiffran för åldern 15—30 år från 1,009,298 till 1,183,769
och samtidigt ökas de inträdessökandes antal från 449 till 1140. Fian 1879
sjunker nämnda befolkningssiffra från 1,183,769 till 1,128,674 år 1890.
och samtidigt sjunker insökningen till seminarierna från 1140 till 312 ar
1889 och 319 år 1890. Under åren 1890—1893 håller sig folkmängden
136
Insökningens
förhållande
till
kvinnornas
självständighetssträvan.
i lo 30 års åldern på ungefär samma punkt, och de inträdessökandes
antal företer en mycket ringa ökning med övervikt i ökningen för inträdessökande
kvinnor. Från 1893 har folkmängden i åldern 15—30 år
åter jämnt ökat sig från 1,125,413 till omkring 1,333,650 år 1907 och
inträdesansökningarna hava samtidigt därmed ökats från 554 år 1893
till 1,123 år 1907.
Det stora avtagandet av folkmängden i åldern 15—30 år och av
inträdesansökningarna till seminarierna under åren 1880—1893 motsvaras
av den långa utvandringsperioden 1880—1893 med de höga siffrorna av
30—50 tusen utvandrare om året. Från och med år 1894 har utvandringen
minskats till att utgöra 12—24 tusen personer om året, och denna har
icke förmatt att sänka befolkningssiffran för de åldrar,
fråga, eller att minska insökningen till seminarierna, i
samtidigt invandringen till riket ganska starkt tilltagit.
som här äro i
synnerhet som
*ö” luvauunugcu nii inKei gansKa starkt tilltagit. Icke ens den
undantagsvis stora utvandringen åren 1902 och 1903 har förmått utöva
någon verkan i detta avseende.
Minskningen i de inträdessökandes antal
ar 1905 beror av en stark nedgång detta år i kvinnornas sökning till semi
-
av
ekonomiska, skäl än
narierna, och denna synes vara mindre beroende
av andra av mera psykologisk beskaffenhet.
Förklaringen till den omständigheten, att stark utvandring och avtagande
folkmängd i åldern 15—30 år bidragit till minskning i inträdesansökningarna
vid seminarierna, är ganska näraliggande. Det övervägande
antalet av inträdessökande, i synnerhet bland männen, kommer frän landsbygden.
I),ii erfares mest kännbart utvandringen och minskningen i den
arbetsföra befolkningen. När jordbruket lider av bristen på armar, då
kunna icke hemmen giva vika för sina söners
att lämna dem för att
ökning kvarhåller åtskilliga, som icke bindas av hemmen.
Sökningen till kvinnoseminarierna har stått i nära sammanhang med
k\innornas under hela detta tidsskifte alltjämt ökade strävan efter ekonomisk
och social självständig’
hållit jämna steg
under vissa tider
och döttrars önskningar
genomgå seminarier, och arbetslönernas nödtvurmna
1900, 1902 och 1903
het. Därför har antalet inträdessökande kvinnor
p- med antalet inträdessökande män ända från år 1881 och
t. o. m. överstigit detsamma, såsom åren 1892 — 1894,
Oregelbundenheterna i
de inträdessökandes hela antal,
äro oftast föranledda av oregelbundenheter i kvinnornas anmälningar,
som torde kunna förklaras av deras kännedom om förhållandena vid de
fåtaliga kvinnliga seminarierna. Sålunda synes minskningen år 1883 vara
framkallad av kännedomen om det stora antalet tillbakavisade av de många
inträdessökande år 1881 (57,3 %) och 1882 (51,5 %), ökningen 1884 av
minskat antal tillbakavisade (50,4 %), minskningen 1895 och 1896 av det
stora antalet tillbakavisade 1894 (55 %), minskningen 1898 av en förnyad
tillbakavisning i stor skala 1897 (67 %), minskningen 1901, 1904 och 1905
av det höga antalet inträdessökande och tillbakavisade år 1900 (65,3 %),
1902 (55,8 i) och 1903 (65,e %).
Vid de 4 nordligaste seminarierna i Uppsala, Härnösand, Falun och OregelbuvUmeå
har tilloppet av sökande varit mycket oregelbundet och fö re tett i™ökning™
mycket överraskande växlingar. Sålunda voro de inträdessökande vidtM (Je.Jyra
J
°
nordliga
Uppsala seminarium år 1870 68 men 1874 20, år 1876 34 men 1879 93. seminari
erna,
år 1884 36 men 1885 61, år 1893 23 men 1895 52, år 1904 40 men
1906 83. Vid Härnösands seminarium växlar antalet inträdessökande
under 1880-talet mellan 12 och 42, under 1890-talet mellan 13 och 56,
under innevarande årtionde mellan 33 och 71. Vid Umeå seminarium
var de inträdessökandes antal under åren 1888—1892 mycket lågt (17—25)
på grund av bostadsbrist i staden efter branden 1887. För övrigt växlar
antalet inträdessökande så, att 26 och 51 förekomma under på varandra
följande år av 1880-talet, 60 och 46 under 1890-talet samt 61 och 45
under innevarande årtionde. Falu seminarium har under 1880-talet ett
lägsta och högsta tal av inträdessökande av 14 och 57, under 1890-talet
av 19 och 55, under innevarande årtionde av 46 och 72. Dessa oregelbundenheter
hava bidragit till minskningen i de inträdessökandes hela
antal 1883 genom lågt antal inträdessökande i Falun och Umeå, 1895 i
Umeå, 1898 i Härnösand, 1901 i Uppsala och Umeå, 1905 i Falun.
Den egentliga dragningskraften för dem, som sökt inträde vid semi- sintanmärknarierna,
har varit lusten för intellektuellt arbete och hågen för lärar- nin9ar
verksamhet. Utkomstens riklighet och den sociala ställningens anseende
hava icke hittills kunnat utöva någon avsevärd lockelse. Men det må icke
med skäl bliva föremål för någon undran, om den, som strävat efter
18—082815 Folkunderv.-kom. bet. /. Folkskolesem. Band 3.
138
Elevernas
härkomst.
ett tillfälle att följa sina anlag och böjelser, tagit med i beräkningen
möjligheten att förvärva ett levebröd, huru anspråkslöst det än månde
bliva, och den ekonomiska förlust, som han själv eller hans närmaste
skulle komma att lida, om han följde sin böjelse. På detta sätt är det,
som tillgång och c-L erfrågan med avseende på lärarkrafter, löneregleringar
för lärare, den < konomiska ställningen i landet och behovet av krafter för
kroppsarbetet inverkat på sökningen till seminarierna.
C. Elevernas härkomst och föregående sysselsättning.
Såsom allmän regel torde kunna uppgivas, att eleverna till sin
härkomst tillhört och tillhöra den lägre medelklassen, vilkens medlemmar
kännetecknas därav, att de förvärva sin utkomst genom kroppsarbete,
borgerlig näring eller allmän eller enskild tjänst av lägre grad. Någon
skillnad förefinnes mellan lärjungarna i de kvinnliga och lärjungarna i de
manliga seminarierna, i det att de förra stå ett trappsteg högre på skalan.
Den samhällsklass, som lämnat det huvudsakliga bidraget till seminariernas
elevkår, är i nyare så val som äldre tider lantmannaklassen. I de
kvinnliga seminarierna synas visserligen allmogedöttrarna mer och mer trängas
ut: i Kalmar och Skara seminarier utgöra de ännu omkring 25 procent
av elevantalet, men i Falun äro de ej mer än 19, i Umeå och Landskrona
ej mer än 17 och i Stockholm blott 1 procent. Men i Uppsala, Linköpings,
Strängnäs, Lunds och Härnösands seminarier består elevantalet fortfarande
liksom i början av perioden till omkring 40 procent samt i Växjö, Göteborgs
och Karlstads seminarier till över 50 procent av bondsöner.
Eu icke obetydlig del av eleverna utgöres av barn till folkskollärare,
klockare och organister. Den har ökats på senare tider och är större vid
de manliga seminarierna än vid de kvinnliga. Störst synes den alltid hava
varit vid Uppsala, Linköpings och Göteborgs seminarier, där den på 1880-  talet var omkring 10 procent, pa 1890-talet omkring 20 procent och
1901—1906 25 procent. Närmast komma Växjö, Lunds och Karlstads
seminarier med 10, 15 och 20 procent lärarsöner bland eleverna under
vart och ett av nämnda årtionden. Härnösands seminarium bär under
de båda förstnämnda årtiondena haft omkring 15 procent men numera
blott omkring 14. Strängnäs seminarium har 1901—1906 haft 21 procent
folkskollärarsöner bland sina elever. De kvinnliga seminarierna räkna folkskollärardöttrar
till omkring 15 procent bland sina elever såväl under en
tidigare del av perioden som under den innevarande. Under åren 1901
—1906 har antalet varit störst i Landskrona med 22 procent och minst
i Stockholm med 7 procent.
Hantverkare, yrkesidkare och handlande hava ganska många barn
bland seminariernas ungdom, dock flera i de kvinnliga än i de manliga
seminarierna. De utgöra ungefär 40 procent av elevantalet i de förra
samt omkring 20 procent i de senare, av vilka Strängnäs seminarium har
det största procenttalet, omkring 40, och Göteborgs det minsta eller 10.
Tydligast märkes skillnaden mellan den manliga och den kvinnliga
seminarieungdomen på uppgifterna om fäder av den civila, militära och
ecklesiastika äinbetsinannaklassen. Under det att nära 20 procent av de
kvinnliga eleverna härstamma från denna klass, tinnes endast undantagsvis
bland de manliga seminarieeleverna någon son till präst, officer eller civil
ämbetsman.
Torpare, lantbruksarbetare och andra grovarbetare hava mindre antal
avkomlingar bland seminariernas elever för närvarande, än de hade några
årtionden tidigare. För åren 1901—1906 är procenten omkring 10 men
var på 1870- och 1880-talet ungefär 15.
En uppskattning av elevernas härkomst under tiden 1901—1906
giver vid handen följande förhållanden:
Fädernas yrken och samhällsställning.
Elever i procent av hela
antalet.
män
kvinnor
Lantmän ............................
43
17
Hantverkare, handlande och borgerlig medelklass..........
22
43
Skollärare, klockare, organister..................
20
13
Kroppsarbetare.........................
13
9
Präster, officerare och civila ämbetsmän..............
2
18
140
Elevernas
föregående
sysselsätt
ning.
Även med avseende på elevernas föregående sysselsättning finnes en
genomgående skillnad mellan de manliga och de kvinnliga. Kvinnorna
hava åtminstone under de senaste tjugo åren nästan alla antingen varit
elever vid läroverk för flickor ända till inträdet vid seminariet eller ock
genomgått småskoleseminarium (25 %) och någon tid tjänstgjort såsom
lärarinnor. Under den del av perioden, då endast två kvinnliga seminarier
funnos, synas vid landsortsseminariet andra förhållanden hava varit
rådande: åtminstone heter det i en årsberättelse för 1875—1876, att de
av eleverna, som icke varit lärarinnor, hade före inträdet »biträtt i hemmet
eller varit pigor». Men numera äro 6 procent av de intagna eleverna
studenter, vid Stockholms seminarium t. o. in. 20 procent, och de övriga
hava, med få undantag, gått i skola från barndomen till inträdet vid
seminariet. Däremot är förhållandet nästan omvänt vid de manliga
seminarierna. Under första delen av perioden var det mycket vanligt, att
eleverna före inträdet hade tjänstgjort i småskola eller folkskola. Ännu
på 1880-talet utgjordes eleverna i Uppsala seminarium till 25 procent, i
Lunds till 40 procent, i Linköpings och Härnösands till 22 procent och i
Växjö till 15 procent av sådana lärare, men under åren 1901—1906
utgjordes blott 2 procent av de intagna manliga eleverna av sådana, som
avlagt småskollärarexamen eller tjänstgjort i folk- eller småskola. Vid 3
seminarier funnos inga sådana elever, och det var blott Härnösands, som
företedde ett mera avsevärt antal (21 %). Läroverkslärjungar hava endast
i mindre antal kommit till de manliga seminarierna. Under åren 1901— 1906
hava 3 procent av de intagna eleverna avlagt mogenhetsexamen och 7
procent genomgått flera eller färre klasser av ett allmänt läroverk utan
att hava nått fram till studentexamen. Beträffande studenter har under
senare delen av perioden antalet ökats, men antalet av forna läroverk
slärjungar är ungefär detsamma nu som förut. Några få (för
närvarande 3 /) hava besökt eu folkhögskola eller en högre folkskola, och
ännu färre (1 %) genomgått en kurs i en lägre teknisk yrkeskola. Under
1860- och 1870-talen förekom det ganska ofta, att ynglingar, som förut
genomgått predikant- eller kolportörskola, sökte och erhöllo inträde vid seminarium,
men sådant händer numera mycket sällan. Således hava de allra
flesta manliga seminarieeleverna, innan de börja sin beredelse för inträdes
-
141
prövningen vid seminariet, icke erhållit annan undervisning än folkskolans.
Härmed står i överensstämmelse, att en stor del av de manliga
eleverna före inträdet varit kroppsarbetare. För närvarande hava 30 procent
av dem haft sin sysselsättning vid jordbruket: i Linköpings, Växjö, Göteborgs
och Karlstads seminarier t. o. m. 40 procent, men i Lunds och
Härnösands ej mer än 15 och 20 procent. Antalet har varit något men
ej mycket större under den första delen av perioden. Även från hantverksyrkena
kommer en icke oansenlig del av eleverna, omkring 10 procent
såväl i äldre som i nuvarande tid. Andra kroppsarbetare bidraga med
ungefär 6 procent till elevantalet, och dessa synas för närvarande ersätta
minskningen av jordbruksarbetare. Den i somliga delar av landet vanliga
förbindelsen mellan folkskollärar-, organist- och klockaretjänster gör, att
en icke rirma del av eleverna ägnat sig åt musikaliska studier och avlagt
organistexamen. Störst är denna del i Linköpings seminarium, ökad från
15 till ungefär 25 procent under de båda senaste årtiondena, därnäst i
Växjö seminarium, ungefär 15 procent nu som förut, och i Strängnäs
seminarium 10 procent. I samtliga manliga seminarier utgör antalet
organistkandidater blott 2 procent av eleverna. Antalet av sådana elever,
som före inträdet på seminariet varit anställda i handel eller på kontor,
år i stigande: för närvarande utgör det 12 procent av elevantalet och i
Uppsala samt Lunds seminarium ungefär 15 procent, men var på 1880-  talet och därförut en obetydlighet. De övriga manliga seminarieeleverna
hava antingen varit anställda i ett flertal olika yrken och tjänster, som
äro jämförliga i socialt hänseende med de förutnämnda, eller ock vistats
i hemmet utan annat arbete än läsning och biträde vid förefallande
sysslor.
D. Elevernas hemorter.
En översikt av elevernas hemorter, hämtad ur årsberättelserna, kan
icke givas med full tillförlitlighet, då uppgifter saknas från. somliga seminarier
under vissa tider. Emellertid giver en sammanställning av uppgifterna
från 1880, 1885, 1890, 1895 och 1900 vid handen, att 24 procent
av de manliga och 20 procent av de kvinnliga eleverna äro födda i Lunds
stift, samt att Linköpings, Skara, Växjö och Karlstads stift lämnat vardera
142
11 procent av det manliga elevantalet. Då fullständiga uppgifter icke
finnas från Härnösands och Skara seminarier, så kan det icke uppgivas,
med huru stor procent elever från Härnösands stift ingå bland de manliga
elevernas antal eller elever från Skara stift bland de kvinnliga. Från
Härnösands stift voro 23 procent av de kvinnliga eleverna.
Enligt inhämtade primäruppgifter om de inträdessökandes hemorter
åren 1901—1906 är sökningen till seminarierna mycket jämnt fördelad på
rikets län. Högst stå Malmöhus och Skaraborgs län med 9 och 8 procent,
lägst Södermanlands, Gottlands, Blekinge, Hallands, Örebro, Västmanlands,
Jämtlands och Norrbottens län med 1 eller 2 procent av de inträdessökande.
Förklaringen till olikheterna är dels olikheter i folkmängd dels länens avstånd
från seminarierna.
E. Elevernas ålder.
Enligt de gällande åldersbestämmelserna för intagning skulle till
och med läsåret 1888—1889 en elev, som blivit intagen i första klassen
och regelbundet genomgått alla klasser, hava uppnått minst 20 års ålder
senast i slutet av augusti månad det år, han lämnade seminariet, men
från och med läsåret 1889—1890 under samma förutsättningar fylla 21
år samma kalenderår, under vilket han avgick. Normalåldern för avgående
elever skulle således efter år 1889 vara 8 månader högre än förut.
Tabellen 1 (se tabellbilagan) visar emellertid, att de utexaminerade elevernas
medelålder är ungefär ett halvt år högre före (23,5 år) än efter
(23,o år) den angivna tiden, något som till större delen beror därpå, att
någon högsta ålder för intagning icke var stadgad före år 1886, i följd
varav det före år 1889 var ganska vanligt, att utgående elever innehade
en ålder av över 30 och 40 år, under det att därefter 30 år varit högsta
ålder för utexaminerade med undantag för dem, som varit kvarsittare i
någon klass eller erhållit inträde på grund av föregående skoltjänstgöring
eller åldersdispens.
Bifogade tabell 3 över åldersfördelningen bland utexaminerade elever
under femårsperioder, dels 1865—1889 dels 1889 —1907, visar, att
största antalet utgående under båda perioderna varit i 21-årsåldern, men
143
att helt naturligt detta antal varit större under den senare perioden än
under den förra., då normalåldern (se s. 142!) var 8 månader lägre.
Under den senare perioden är procentsiffran i genomsnitt för 21-  åringar nästan densamma för män och kvinnor (27,6—27,5 >) och är hos
båda i sjunkande men avsevärt mera beträffande kvinnor (37,7—18,7 %) än
män (28,5—24,2 %). Under den förra perioden var däremot procenten av
21-åringar betydligt högre hos kvinnorna (25,4 %) än hos männen (18,4 <)
och var hos båda könen stigande. Tjugutvååringarna hava bland utgående
såväl män som kvinnor ökats under hela tidrymden särskilt bland
kvinnorna, hos vilka de under innevarande årtionde visa tydlig tendens
att överflygla tjuguettåringarna, något som beror på adertonåringarnas
överlägsenhet över sjuttonåringarna vid inträdesprovet. Samma tendens
till ökning i antal, fastän mindre, visas ock av tj ugutreåringarnas grupp,
i synnerhet bland kvinnorna, men i förhållande till tjuguettåringarna är
den mycket underlägsen i antal. De tre följande årsklasserna 24—26
äro var för sig ganska fåtaliga. Tillsammans utgöra de bland kvinnorna
icke fullt två tredjedelar av antalet i 21-åringarnas klass. Men bland
männen hava de i medeltal tillsammans under perioden 1866—1889 flera
representanter än 21-åringarna och under perioden 1890—1907 nästan lika
många. Orsaken till detta förhållande är tydligen den omständigheten, att
ett mindre antal män än kvinnor haft tillfälle att vid yngre ålder söka
inträde vid seminarierna. Samma omständighet verkar, att antalet utgående män
i åldern 27—30 år är något högre än antalet utgående kvinnor i samma ålder.
Tillsammans utgöra dessa fyra årsklasser icke mer än omkring 10 procent
av hela antalet. De elever, som utexaminerats i en ålder över 30 år, utgjorde
under tiden före 1889 över fem procent av männen och fyra procent
av kvinnorna men under tiden därefter blott 1 1, 2 procent. Till större
delen hava de utgjorts av personer, som tjänstgjort såsom lärare, fastän
de icke förr än vid en mera framskriden ålder kommit i tillfälle att besöka
seminarium och avlägga examen för anställning vid folkskola. Ganska
många av dessa hava vid yngre ålder vistats någon tid på seminarium men
av brist på tillgångar nödgats avbryta sin lärokurs. Av de utexaminerade
hava före 1889 15 män och 3 kvinnor varit 40 år eh däröver, efter 1889
blott 1 kvinna.
144
Även antalet av utgående elever under 21-årsåldern har oavbrutet
sjunkit. Iill och med år 1889 voro 20-åringarna ganska talrika icke blott
emedan 1 (-åringar och från och med år 1878 16-åringar vunno inträde i
första klassen, blott de före dagen för inträdesexamens början fyllt sina
är, utan även emedan sådana, som efter den nämnda dagen uppnådde
åldersminimurn, ofta begärde och erhöllo dispens. Dessutom intogos ofta
elever under normalåldern, särskilt studenter, i någon av de högre klasserna,
emedan ingen föreskrift fanns om högre ålder för vinnande av inträde
i högre klass. Inträdesålderns sänkning till 16 år vid inrättandet
av den fjärde årsklassen 1878 bidrog till minskning av antalet utexaminerade
i 20-årsåldersklassen, emedan 16-åringarna i allmänhet icke voro
mogna för intagning, och erfarenheten förenade sig sålunda med de hygieniska
och pedagogiska kraven om bestämmandet av 17 års-åldern såsom
minimiålder för intagning, såsom skedde i 1886 års stadga. Efter år 1889
är medelprocenten av 18—20-åringar för kvinnor 5,i och för män blott
3,2. Under innevarande årtionde bär den icke för någotdera könet utgjort
mer än 2. Att den för hela tiden efter 1889 är högre för kvinnor beror
därpå, att första klassen vid de för dem avsedda seminarierna plägar hållas
vid lägre elevantal än de följande, och ett antal elever i minimiåldern
får plats i andra klassen.
En föreställning om de olikheter i åldersförhållanden, som äro rådande
vid de olika seminarierna, gives av tabell 4 (se tabellbilagan) över
de utexaminerade seminarieelevernas ålder vid olika seminarier.
Bland de manliga seminarierna framträda Lunds seminarium genom
övervikten och Härnösands seminarium genom underlägsenheten av de
yngre åldersklasserna. Vid det förra hava åldersklasserna 18 — 21 år så väl
före som efter 1889 utgjort mer än 40 procent av de utexaminerade,
under det att de vid det senare icke uppnått i medeltal 16 procent. Vid de
övriga manliga seminarierna utgöra förutnämnda yngre åldersklasser något
över 30 procent utom vid Karlstads och Strängnäs seminarier, där de
hållit sig omkring 25 procent under tiden efter 1889. Åldersklasserna
över 30 år hava haft högsta procenttalet före 1889 bland utexaminerade
vid Härnösands (9 »»), Uppsala (7,5 *), Linköpings (6 %) och Växjö
(5,s %) seminarier och efter 1889 vid Härnösands och Karlstads (3 och
145
2,5 %).
Lägsta
procenttalet
har före
1889 företetts
vid
Göteborgs seminarium
(3,2 %)
och efter
1889 vid
Lunds (0,6 f)
och
Strängnäs (0 %)•
Av de förutnämnda 15 40-åringarna utexaminerades 6 i Växjö, 2 i
Lund, 2 i Göteborg, 2 i
Karlstad,
1 i Uppsala, 1
i Linköping och 1 i
Härnösand.
De kvinnliga seminarierna förete, såsom nyss nämnts, ett mycket
starkt sjunkande av elevantalet i de yngre åldersklasserna. Under det att
18—21-årsåldersklasserna t. o. in. slutet av 1890-talet utgjorde nära 50
procent
av de
utexaminerade, hava
de sedermera
blott
utgjort omkring
20 procent. Sänkningen framträder starkast vid Kalmar seminarium, där
1902—1906 blott 11,5 procent av de utexaminerade voro under 22 ar och
1907 ingen hade lägre ålder. Endast vid Umeå seminarium förmärkes
icke någon väsentlig sänkning. Där är procenten av de utexaminerade
i de yngre åldersklasserna efter 1889 t. o. m. 50 i medeltal, och
ännu de senaste åren utgör den fullt 40. Även vid det nyinrättade Landskronaseminariet
hava dessa åldersklasser hållit sigo uppe och utgöra i medeltal
mer än 30 procent av de utexaminerade. Åldersklasserna över 30-  årsåldern hade största antalet representanter bland de utexaminerade löre
1889 i Falun (8 /), Stockholm och Umeå (4,7 /) och efter 1889 i
Umeå (3 />) och i Falun (2,5 %). Fn 42-åring utexaminerades år 1891
i Umeå.
De ovan behandlade uppgifterna avsågo endast de utexaminerade
elevernas ålder, och om dessa också tillnärmelsevis motsvara de under hela
lärokursens lopp förefintliga förhållandena, så åstadkommer dock avgången
före examen någon skillnad. Av tabellerna bekräftas emellertid, vad i det
föregående ådagalagts, att den åldersklass, som räknar det största antalet
representanter, är ett år äldre vid de kvinnliga seminarierna än vid de
manliga, och att, om medelåldern det oaktat är högre för utexaminerade
män än för utexaminerade kvinnor, det beror därpå att kvinnor över 20
års ålder jämförelsevis sällan vinna inträde vid seminarierna, under det att
sådant inträde jämförelsevis oftare erhålles av män över denna ålder.
19—082X15 Folkunder c.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
14*;
F. De inträdessökandes beredelse och intagningen af elever.
De inträdessökandes beredelse för inträdesprövningens undergående
lämnade länge mycket övrigt att önska. Så skrevs i Tidning för folkskolan
1866 s. 102:
Inträdesfordringarna äro ej höga. De äro ej högre än vad soin bör kunna
inhämtas i varje väl ordnad folkskola. Vid inträdesprovet måste man framför
allt söka utröna nog grannheten och grundligheten i inhämtandet. Exempel saknas
ej på sådana inträdessökande, som läst mycket mer än det fordrade, men ändå
äro omogna, t. ex. kunna utantill katekesen och bibliska historien men äro djupt
okunniga i bibelordet, läst svensk grammatik men äro osäkra i innanläsning och
innehållsredogörelse, kunna räkna rabatt- och bolagsräkning men ej hava övning
i huvudräkning.
1 samma tidning n:r 1 för 1871 heter det:
Om man noggrant tillämpat reglementerade föreskrifter, skulle man fått
så ringa antal elever, att man ej kunnat avlämna så många lärarkandidater,
som motsvarat behovet. — — Folkskolorna kunna ännu ej meddela de insikter,
som seminariereglementet fordrar, och mycket glömmes bort mellan avgången
från folkskolan och anmälningen till seminariet.
Ytterligare- heter det i samma tidning 1875 n:r 14:
Med rätta fordras, att en svensk folkskollärare skall kunna åtminstone
tämligen korrekt läsa, tala och skriva svenska. Men säkert är, att våra elever i
allmänhet, när de avgå från seminarierna, ej kunna detta. Det är omöjligt att
tillfredsställa så berättigade fordringar, så länge vi nödgas intaga dem så dåligt
förberedda, som hittills vanligen varit fallet.
Seminariead junkten Törnberg i Karlstad skriver i samma tidning för
år 1877 s. 381:
Lärjungarna hava visserligen, såsom det heter, inhämtat folkskolekursen,
men på vilket sätt? Vanligen högst ytligt, oredigt och såsom en utanläxa. De
röra sig med några hundra ord, som utgöra hela deras språkförråd, och sakna
ord för att uttrycka en enkel tanke i de för dem helt och hållet nya ämnena.
Flera olika utvägar påtänktes för att förbättra lärjungarnas förberedelse.
Den förberedelse, som oftast användes, var, att de, som önskade
bliva seminarieelever, någon tid före inträdesprövningen begagnade någon
folkskollärares privatundervisning. Eu ganska naturlig utveckling av denna
147
plägsed syntes vara att av inträdessökande fordra någon tids tjänstgöring
såsom »lärarlärling» förbunden med mottagandet av teoretisk undervisning
hos någon välkänd folkskollärare. Statsrådet Carlson omfattade åsikten om
lämpligheten av en sådan anordning, och på hans inrådan hade redan
statsutskottet vid 1856—1858 års riksdag framställt förslag i sådan riktning.
Riksdagen hade likväl icke velat vara med därom. I Tidning för
folkskolan framkastades år 1866 samma förslag, och det framlades även till
övervägande av det år 1870 samlade folkskoleinspektörsmötet, i vilket även
seminarierektorerna deltogo. Detta möte avstyrkte dock eu sådan anordning
av farhåga, att den lärare, som mottagit sådana lärlingar, skulle för
summa sina egentliga elever och måhända återgå till det gamla monitörsystemet.
Däremot antyddes, att landstingens småskoleseminarier möjligen
skulle kunna förbereda för inträde vid folkskoleseminarierna, såvida icke
särskilda preparandskolor kunde inrättas. Redaktionen av lidning för
folkskolan framlade då i n:r 1 av årgången 1871 förslag om proseminarier
med en eller två klasser förberedande för inträdet på det egentliga seminariet,
motiverande förslaget därmed, att de inträdessökande i allmänhet
vore för fattiga att själva bekosta tillräcklig förberedelse hos enskilda lärare
eller i privata preparandskolor. Rektorsmötet år 1875 behandlade även
frågan om förberedelsen och tillstyrkte inrättningen av en ny årsklass vid
seminarierna, vilken skulle bliva förberedande i förhallande till de ndan
befintliga. Förslaget framlades vid 1877 års riksdag (sid. 78 och 101) och
blev godkänt, varefter inträdesfordringarna betydligt nedsattes. Genom 188b
års stadga och genom den kungl. kungörelsen den 16 november 1894 höjdes
åter inträdesfordringarna. Men några klagomål över bristande förberedelse
hos de inträdessökande förnummos ej vidare. Beredelsen meddelas vanligen
genom privatläsning hos någon folkskollärare eller i de preparandskolor,
som i de flesta seminariestäderna äro inrättade av lärare vid seminariernas
övningsskolor och av folkskollärare. Under en del av 1880- och 1890-talen
hade Sällskapet för folkundervisningens befrämjande anordnat sin skola i
Stockholm såsom preparandanstalt för folkskollärarinneseminariet.
Fastän icke någon företrädesrätt vid intagning vare sig enligt 1865
års reglemente eller enligt 1886 års stadga blivit tilldelad sådana personer,
som förut tjänstgjort vid småskola eller folkskola, så har det alltid varit
14S
eu erkänd och tillämpad grundsats att vid intagningen beakta den mognad,
som kan hava vunnits, och den fallenhet för lärarkallet, som kan hava
ådagalagts genom lärartjänstgöring, en grundsats, som haft stöd av stadgans
föreskrift, att den, som under flera år med goda vitsord tjänstgjort
på eget ansvar i småskola eller folkskola, må även vid högre ålder än 26
år kunna antagas till elev vid seminarium och att för intagning i tredje
klass eller enligt 1886 års stadga i tredje och fjärde klass fordras minst
ett halvt års väl vitsordad tjänstgöring eller ock godkänt undervisningsprov.
I synnerhet under 1860- och 1870-talen var det därför ganska vanligt,
att en större del av eleverna (se sid. 140) förut tjänstgjort i folkskola
eller småskola.1) På senare tiden har, såsom förut påpekats, denna
del minskats, i synnerhet vid de manliga seminarierna, sedan småskolorna
nästan helt och hållet upphört att begagna manliga lärarkrafter, men vid
de kvinnliga seminarierna intagas fortfarande ganska många småskollärarinnor
och i andra och tredje klasserna reserveras gärna några platser för
sådana, som önska vinna inträde i någon klass över den första.
Oaktat den förutnämnda klena förberedelsen för inträdet mottojjos
1870
1877 70
80 % av inträdessökande män och 60—70 procent av
inträdessökande kvinnor. Det var den förut (sid. 134) berörda stora efterfrågan
efter lärarkrafter, som nödvändiggjorde så föga kvalificerat urval.
Oaktat inträdesfordringarna voro lägre 1878—1885, sjönk intagningsprocenten
under dessa år till 45—60 för män oc li 40—50 för kvinnor, nå<*ot
som var föranlett dels av ett större antal inträdessökande, dels av seminarielärarnas
mening, att tillgången på lärarplatser var mindre än tillgången
på lärare.2) Samtidigt med att de in trä dessökandes antal minskats
under åren 1886
1893, var en ganska hög intagningsprocent vanlig, 65—75 %
för män och 55—75 för kvinnor. Men sedan inträdesansökningarnas antal
o
) År 1871 mottogs ett stort antal nya elever vid Stockholms seminarium, därav 12
i andra och 12 i tredje klassen, av det skäl att så många förutvarande tillförordnade lärarinnor
i folkskolor sökte inträde för att förvärva den kompetens, varförutan de skulle varit
nödsakade att lämna sina befattningar på grund av föreskriften i kungl. kung. 22/e 1871, att
statsbidrag motsvarande halva lönen skulle utgå till varje examinerad lärare eller lärarinna.
2) Vid andra seminarielärarmötet 1884 behandlades frågan: Böra några åtgärder vidtagas
för att förekomma olägenheterna av ett alltför stort antal elever vid folkskollärarseminarierna?
Under behandlingen upplystes, att efterfrågan på utexaminerade elever blivit allt
mindre, vadan man ansåg, att svårighet för dessa att erhålla platser vore för handen.
149
betydligt stigit, har procenten av intagna blivit ansenligt nedsatt och har
1894—1904 utgjort omkring 45 %> för män och 35 % för kvinnor med
enstaka högre siffror, såsom för männen 59,5 1894 och 50,i 1898 samt för
kvinnorna 45 1894 och 47,8 1895, beroende på jämförelsevis lågt antal
inträdessökande, ävensom 42,9 1899, beroende på öppnandet av en parallellklass.
De tre senaste åren har vid ökat antal inträdessökande intagningsprocenten
varit ännu lägre, omkring 40 för männen och något över
30 för kvinnorna, varvid dock året 1905 med lågt antal inträdessökande
gav den högre intagningsprocenten 37,7.
G. Elevernas intellektuella ståndpunkt.
Redan av det, som nämnts angående de inträdessökandes beredelse
och förhållandet i antal mellan de inträdessökande och de intagna, framgår
det, att elevernas intellektuella ståndpunkt under de fyra årtionden, som
förflutit från år 1865, blivit betydligt höjd. Ännu mera torde detta framgå
av ett studium av de bifogade tabellerna 1 och 2. Jämförelsen mellan
antalet mottagna elever och antalet utexaminerade enligt tabell 1 visar,
att de under åren 1870 — 1888 mottagna 7,134 eleverna,1) som med avseende
på utexamineringsåren motsvaras av de under de tjugu åren 1873
1892
utexaminerade 5,507 eleverna,1) endast med 77,2 procent nått fram till avgångsexamen,
under det att av de under åren 1889
1903 intagna 4,857
eleverna1 2) 4,3952) eller 90,5 procent under åren 1893—1907 blivit utexaminerade.
Likaledes ses det av tabellen 2, att under de båda första årtiondena
klassgenerationerna betydligt avtagit under sin gång genom
seminariet, men att de från och med år 1889 till och med ökats med
avseende på elevantal, något som även förut isynnerhet vad kvinnliga
elever angår inträffat och som naturligtvis berott på intagning av nya
elever i de högre klasserna, särskilt studenter i högsta klassen. Kvarsittning
var ännu under 1880-talet mycket vanlig, i synnerhet i manliga
1)
De 31 studenter, som blivit intagna under åren 1870—1888 hava icke blivit medräknade.
2)
De 64 studenter, som blivit intagna under åren 1889—1903, hava icke medräknats.
150
seminarier, och i Uppsala seminarium flyttades större delen av eleverna
till högre klass först efter förnyad prövning i ett eller flera ämnen vid
höstterminens början. Likväl får icke all avgång, icke ens all kvarsittning,
skrivas på intellektuell undermålighets räkning. Medellöshet, sjuklighet
och moralisk ostadighet hava föranlett många fall av avgång, och
de båda förstnämnda orsakerna hava nödgat många elever att lämna seminariet
för en termin eller ett läsår, varigenom tiden för seminariets genomgång
blivit förlängd.1)
Aven förhållandet mellan elevantalet i fjärde klassen och antalet
utexaminerade (Tabell 2) giver vid handen en väsentlig skillnad i procenten
av de utexaminerade före och efter första hälften av 1890-talet.
Från och med år 1895 har antalet utexaminerade utgjort 98—100 procent
av elevantalet i fjärde klassen. Under åren 1880—1894 varierade det
mellan 93 och 95 procent, och före år 1880 utgjorde det omkring 90
procent. Ett seminarium, där antalet underkända i avgångsexamen vanligen
varit mycket högt, är Lunds: år 1885 blevo icke flera än 24 elever
av 37 utexaminerade, och det har knappast inträffat någon avgångsexamen,
utan att någon eller några fallit igenom.2)
Betygskatalogerna från olika tider av den period, som här är ifråga,
giva icke något tillförlitligt besked om variationer i den intellektuella nivån
hos seminarieeleverna. Antalet av höga betyg i avgångsexamen har
minskats, något som icke betyder annat än att fordringarna för meddelande
av utmärktare vitsord hava ökats.
Den studieform, som under senaste årtiondet mer och mer fått inste»
CD
vid seminarierna, vittnar synnerligen fördelaktigt om elevernas läggning
för intellektuellt arbete. I årsberättelserna nämnas läsåret 1898—1899 för
första gången orden »fria studier», fastän saken långt förut på ett eller annat sätt
*) Under lärarbristens dagar pa 1870-talet var det mycket vanligt, att elever erhöllo
ledighet från seminariet för att vikariera i folkskolorna och på sådant sätt skaffa sig utvägar
att fullborda sin seminariekurs visserligen på något längre tid men utan skuldsättning.
Aven under det senaste årtiondet bar lärarbristen gjort sig känd på det sätt, att elever anlitats
såsom vikarier.
2) Vid några tillfällen angivas i tabellen flera elever hava avlagt avgångsexamen än som
funnits i fjärde klassen. Detta förhållande beror därpå, att elevantalet angivits lör höstterminen,
under vilken elever emellanåt varit frånvarande för att återtaga sin plats och avlägga examen
under vårterminen.
151
förekommit. Rektor för Stockholms folkskoleseminarium redogör i berättelsen
för nämnda läsår för det sätt, varpå tid beretts för fria studier
av elever i fjärde klassen. En särskild tid av tre timmar hade nämligen
upptagits på måndagens arbetsordning för utarbetande av utkast för de
praktiska undervisningsövningarna, och då endast hälften av eleverna voro
undervisningsskyldiga varje vecka, så fick den andra hälften använda samma
tid till fria studier i hemmet. Längre fram har tredje klassen i samma
seminarium även fått tre timmars ledighet i veckan anslagen till fria
studier och fjärde klassen fått ytterligare tre timmar anvisade för samma
ändamål. Ämnen för sådana studier har varje elev fått välja efter egen
lust och fallenhet, men ledning och anvisningar av lämplig litteratur hava
lämnats av vederbörande lärare. Mot läsårets slut hava eleverna sammanfattat
resultatet av sina studier i en mer eller mindre omfattande uppsats
eller ett föredrag.
Vid seminarielärarmötet år 1900 uttalades på grund av redan gjorda
erfarenheter önskligheten av anordnandet av särskilda bibliotek för elevernas
räkning till hjälp för deras mer självständiga studier. Vid flera seminarier
hava sedan dess bibliotek och läsrum för eleverna kommit till stånd.
Redan vid detta möte och sedermera i seminariernas årsberättelser
hava redogörelser lämnats för de fria studier och den litteratur, som legat
till grund för de muntliga framställningar, som enligt seminariestadgans
föreskrift skola förekomma i tredje och fjärde klasserna och som mer och
mer övergått till framläggandet av resultaten av elevernas enskilda arbete
utanför lärorummet.1)
I sammanhang härmed bör också erinras därom, att frivilliga kurser
i tyska och även i engelska språket från och med år 1901 blivit anordnade
vid det ena manliga seminariet efter det andra. Av eleverna vid de kvinnliga
seminarierna äro numera omkring 60 procent före inträdet språkkunniga.
De kamratföreningar, som finnas vid seminarierna, vittna även i sin man
genom den litterära anstrykning, de mer och mer erhållit, om bildningsintresse
och höjd intellektuell nivå hos eleverna. * i
i) Ett föredrag, som hölls vid Härnösands seminarium 1906 om lämningar av folktro
i Frostvikens och Vilhelmina socknars fjälltrakter var grundat på anteckningar, som sedermera
inköptes av Nordiska museet i Stockholm.
152
H. Elevernas moraliska beskaffenhet.
överhuvud kan det sägas, att seminariernas elever i moraliskt avseende
ganska val motsvarat de anspråk, som hänsynen till deras kommande
livsuppgift ställt på dem. I synnerhet gäller detta omdöme om de kvinnliga
eleverna. F lit, intresse för studier och självuppfostran hava enligt
årsberättelsernas vitsord utmärkt flertalet och från de äldre övergått till
o
de yngre. Det är högst sällan, som underbetyg för uppförande blivit
utdelade i de kvinnliga seminarierna. Alldeles samma omdöme kan
icke fällas om de manliga eleverna. Visserligen har det alltifrån seminariernas
tillkomst varit föreskrivet, att inträdessökande skulle förete
betyg om ett gott uppförande. Men oaktat detta hava många elever under
kursens fortgång visat oarter, som föranlett nedsättning av sedebetyg
eller förvisning. Det har t. o. m. förekommit i förra hälften av 1880-  talet, att vid ett seminarium lägsta vitsordet för uppförande utdelades i
avgångsexamen två olika år. Förhållandet framkallade bestämmelsen i
1886 ars stadga om vitsord åtminstone om gott uppförande såsom villkor
för utbekommande av avgångsbetyg. Det sista av de båda fallen —
ett fall icke av lastbarhet utan av agitation för vissa åsikter — vilket
var föremål för meningsskiljaktighet mellan konsistoriet och rektor på
grund av ordalydelsen i 1865 års reglemente, förorsakade också, att stadgandet,
att varning i inspektörs närvaro skulle föregå förvisning, erhöll
det tillägg i 1886 ars stadga, att elev, som på grund av lastbarhet eller
eljest synnerligen förargelseväckande uppförande funnes vara folkskollärarkallet
ovärdig, skulle, även utan föregående varning, för alltid förvisas
från seminarium. Orsakerna till utdelandet av lägsta sedebetyget eller förvisning
hava i de flesta fall varit dryckenskaps- eller otuktsförseelser, någon
gång bedrägeri eller stöld. De seminarier, där sådana svårare fall oftast
förekommit, åro de i Uppsala, Lund och Göteborg belägna, utan tvivel
därför att frestelserna för mindre karaktärsfasta ynglingar varit svårare
på dessa platser än i de mindre städer, där de övriga manliga seminarierna
äro belägna. I årsberättelserna för tiden 1865—1907 hava 18 fall av förvisning
varit omnämnda, men de skulle otvivelaktigt hava varit betydligt
flera, om icke åtskilliga ynglingar lämnat seminarium utan betyg just för
153
att undgå förvisning. Olydnadsförseelser hava i allmänhet kunnat behandlas
på lindrigare sätt. Öppet uttryck för trots har för övrigt vid
seminarierna varit sällsynt. Tvärtom har man ganska länge ansett sig
hava skäl att klaga över en i dem rådande anda av ögontjänst och hycklad
ödmjukhet. Men under den senare tiden hava på somliga håll tecken
visat sig till en motsatt men lika beklaglig anda av opposition mot läroanstaltens
ordning och lärare, som säkerligen står i samband dels med
det missnöje, som grundlagts hos många elever, därigenom att de upprepade
gånger sökt inträde och blivit tillbakavisade, dels med det klander, som
med rätt och orätt riktats mot seminarierna. Såsom verksamma medel
för förbättrandet av andan hos en ungdom, som lever skild från ett gott
hems inflytelser, hava angivits dels motarbetandet av det pedanteri, som på
somliga håll blivit rådande, och dels åstadkommandet av närmare umgänge och
förtroligare meddelelse mellan lärare och lärjungar än sådan, som kan äga rum
mellan frågande och svarande på lärorummet. De samkväm mellan lärare
och lärjungar, som äro vanliga vid de kvinnliga seminarierna, hava utan
tvivel eu stor betydelse för lärjungarnas fostran till kärlek och förtroende
till sina lärare, men ett förändrat arbetssätt med större individuell samverkan
mellan lärare och elever samt större självständighet i lärjungarnas
arbete skulle säkerligen också öva en synnerligen god inflytelse på andan
vid seminarierna. I årsberättelsen för Härnösands seminarium 1880—1881
omtalas en ordningsnämnd, bestående av de fyra ordningsmannen och en
vald medlem av varje klass, som ägt utdela varning för'' oordentlighet,
slarv och mindre förseelser samt upprätta förslag till betyg för flit och
uppförande och som säges hava utövat ett gott inflytande. Denna anordning
har sedan alltjämt vidmakthållits och anses ha medfört goda verkningar
i alla hänseenden. I.
I. Elevernas kroppsliga beskaffenhet.
Det har nämnts, att föreskrift om läkarbetygs företeende av de
inträdessökande först intogs i 1886 års stadga och att endast oskicklighet
för lärarkallet, icke olämplighet för detsamma i följd av lyte eller sjuklighet,
ända till utfärdandet av 1894 års förordning utgjorde hinder för
20—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
154
intagning i seminarium. Enär kroppsligt svaga eller lytta personer rätt
ofta sökte vinna sin utkomst på lärarbanan, så är det ingalunda märkvärdigt,
att sjukligheten bland seminarieeleverna ända till 1890-talet var
ganska stor. Då tabellariska uppgifter om från gymnastikundervisningen
befriade elever icke regelbundet inedtagits i årsberättelserna, lämna de
icke tillräckliga upplysningar om antalet av dem, som för lyte eller sjuklighet
icke kunnat deltaga i gymnastikövningarna. Men man linncr
likväl av dem ganska tydligt, att vid åtskilliga seminarier har man
ansett sig icke kunna vägra intagning av halta, missbildade, hjärtfelsbehäftade
och allmänt svaga inträdessökande, vilka sedermera måst befrias
från gymnastikövningarna.
Naturligtvis hava även andra orsaker än elevernas kroppsbeskaffenhet
bidragit till den sjuklighet, som allmänt överklagas i de äldre årsberättelserna.
Såsom sådana kunna anföras de hygieniska förhållandena dels i
seminariestäderna dels i seminarielokalerna, vidare otillräcklig näring och
olämpliga bostäder, vilka orsaker sammanhänga med elevernas fattigdom,
samt slutligen överansträngning i arbetet.
Tyf^sjukdomar och smittkoppor, som med åtskilliga dödsfall bland
seminarieelever omnämnas under 1860-, 1870- och 1880-talen, nämnas icke
i årsberättelserna från de båda senaste årtiondena, utan tvivel emedan vattenoch
kloakledningars anläggande väsentligt förbättrat de sanitära förhållandena
i våra städer. Struma, som är endemisk i Falun, angriper däremot fortfarande
liksom förut ett icke ringa antal elever vid seminariet i denna stad.
För seminarielokalernas otillfredsställande beskaffenhet redogöres i
följande avdelning (sid. 161 och 167). Många dödsfall i lungsot och
ofta förekommande sjukdomsfall tillskrivas uttryckligen de dåliga lokalerna,
som måste användas för undervisningen. Aven sedan de hyrda
lokalerna under 1870-talet ersatts av byggnader uppförda för seminariernas
räkning, lämnade dessas beskaffenhet mycket övrigt att önska och
g av fortfarande anledning till sjuklighet bland eleverna. De nya byggnaderna,
som uppförts under innevarande årtionde, äro däremot i sanitärt
hänseende fullt tillfredsställande.
Elevernas ekonomiska omständigheter hava i synnerhet under äldre
tider haft stort inflytande på deras levnadsförhållanden men hava under
155
senaste tiden undergått icke oväsentliga förändringar till det bättre. I
äldre årsberättelser nämnes ofta, att brist på sund föda och hälsosam bostad,
föranledd av elevernas armod, åstadkommit stor sjuklighet, eller att
elever av brist på underhållsmedel nödgats lämna seminariet. Sådana
uppgifter förekomma från Lund 1866, Växjö 1868 och 1877, Uppsala 1869,
1870, 1872, 1882, 1883 och 1884, Karlstad 1868, 1869, 1873 och 1879,
Falun 1883 samt Härnösand 1885, och utan tvivel hava liknande förhållanden
mer eller mindre funnits vid alla seminarier. Men under äldre
tider måste också kostnaden för uppehållet vid seminariet bestridas av de
medel, som eleven eller hans anhöriga kunde uppbringa, varför kostnaden
måste så mycket som möjligt inskränkas, då tillgångarna, såsom oftast
var fallet, voro ringa. Den uppgift, som förekommer i Tidning för
folkskolan n:r 11 1872, att kostnaden för mat och rum för en seminarieelev
kan beräknas till 20 kronor i månaden, angiver ett ganska säkert medeltal,
och många elever levde med hjälp av matsäck från hemmet på de
stipendier, som erhöllos vid seminariet. Häri har genom nutidens ändrade
kreditförhållanden och lättheten att från sparbanker o. s. v. erhålla lån
mot borgen inträtt en stor förändring. De flesta eleverna lämna nu i
förlitande på de förbättrade lärarlönerna seminariet med en skuldsumma
av 2—3,000 kronor, såvida icke föräldrarna haft tillgångar att utan elevens
skuldsättning bekosta kursen, och kostnaden beräknas enligt uppgifter från
Uppsala, Härnösand, Växjö och Landskrona för år 1906 till 600 kronor
om året, i Härnösand t. o. m. till 670 kronor. Kostnaden tyckes hava
stigit ganska hastigt på de senaste åren, ty ännu för läsåret 1899—1900
uppgives kostnaden för en seminariekurs i Yäxjö vara i medeltal 300
kronor om året men uppgives för vartannat av de följande läsåren vara
ökad med 100 kronor. Då eleverna kunna bereda sig tillgångar till så
stora utgifter, så behöva de icke lida av några umbäranden vare sig med
avseende på kost eller med avseende på bostad, och det yttre intryck,
som en seminarieklass nu för tiden giver, är också högst olika med det,
som erhölls för blott tjugo år sedan. Vid somliga seminarier har man
också börjat arbeta för beredande av de förmåner, som ett ordentligt
kosthåll och en god bostad skänker, med nedsättning av kostnaderna i
möjligaste måtto. För sådant ändamål har kooperativ mathållning kommit
156
Överan
strängning.
till stånd för seminarieeleverna i Lund och har en fond insamlats till
upprättande av ett elevhem vid seminariet i Kalmar.
Om överansträngningen vid seminarierna och dess förhållande till
elevernas kroppsbeskaffenhet hava vi meddelanden från olika källor: förhandlingar
vid rektorsmöten och seminarielärarmöten, uppgifter i årsberättelser
samt på sista tiden läkarredogörelser. Vad tiden före inrättandet
av fjärde årsklassen 1878 beträffar, överensstämma meddelandena vid
1870 och 1875 års rektorsmöten, uppgifter meddelade av statsrådet Carlson
vid 1877 års riksdag på grund av skrivelser från olika seminarier och
anföranden av flera riksdagsmän, som ägt egen kännedom om förhållandena,
däri, att eleverna voro till den grad överansträngda, att fara var för handen,
att landets folkskollärarkår skulle till en stor del komma att bestå
av sjuklingar. Orsakerna till detta oroväckande förhållande angåvos vara
elevernas otillräckliga förberedelse för seminariestudierna, den korta tid
av tre år, på vilken de ganska vidlyftiga kurserna skulle inhämtas tillika
med praktisk övning för lärarkallet, samt de försakelser, som eleverna på
grund av fattigdom måste underkasta sig. Under den närmaste tiden
efter seminariekursens förlängning avhördes icke några klagomål, dock
snarare på den grund att man ansåg sig böra avvakta resultaten av den
gjorda förändringen, än emedan anledningar saknades. Så uttalades vid
det första seminarielärarmötet år 1880 den mening, att överansträngning:
icke behövde förekomma och att den, där den förekom, berodde ej på
kurserna utan på lärarens förfarande eller på en eller annan elevs svagare
kroppskonstitution. Ännu vid 1891 års seminarielärarmöte förnekades,
att överansträngning i annat än enstaka fall förekom vid de manliga seminarierna,
men beträffande de kvinnliga seminarierna erkändes, att överansträngning
förefanns, beroende på för många hemuppgifter och det alltför
mycket utsträckta skriftliga arbetet på lektionsanteckningar, kriaskrivningar
och övningslektioner. Den utredning, som inledaren dåvarande adjunkten Fr.
Lundgren förebragte, ville icke mötet erkänna såsom allmängiltig, men de
åtgärder mot överansträngningen särskilt vid de kvinnliga seminarierna,
som han föreslog, godkändes såsom nyttiga. Vid det följande seminarielärarmötet
år 1895 togs åter frågan upp av en lärare vid ett kvinnligt
157
seminarium, adjunkten K. Karlgren, vilken med stöd av läkaruttalanden
och egen erfarenhet påstod, att en tredjedel, ja ända till hälften av de
utgående kvinnliga eleverna voro i fysiskt avseende undermåliga i följd
av ett alltför påkostande andligt arbete. Såsom orsaker angåvos det alltför
långt utsträckta, intensiva dagliga arbetet, som med sammanräkning
av lektioner, gymnastikövningar, slöjd och hemarbete kunde uppgå till 12
timmar om dagen, strävandet efter höga betyg samt alltför stor stränghet
och noggrannhet från lärarnas sida. Såsom botemedel angåvos av inledaren
minskning av den dagliga lärotiden till 5 timmar samt reglering
och kontrollering av fordringarna i läroämnena genom samverkan av
rektor och kollegiet. Vid det år 1905 samlade seminarielärarmötet fästes
av adjunkten vid ett tredje kvinnligt seminarium fröken H. Gardell uppmärksamheten
på den omständigheten, att den överansträngning, som icke
längre kunde förnekas, ej endast berodde på kursernas omfattning och
arbetsdagens längd utan ännu mera på den ensidiga ansträngningen av
elevernas receptiva själsförmögenheter, utan att tillfälle gavs dem till
självständig kraftinsats med efterföljande vila.
I årsberättelserna finnas upplysningar från somliga seminarier under de
senare åren om två av de viktigaste faktorerna i överansträngningen, nämligen
den tid eleverna varit upptagna på seminariet och den tid de varit sysselsatta med
hemarbetet. Uppgifterna gälla seminarierna i Härnösand 1893—1906, Yäxjö 1895
—1906, Falun 1893—1894, Strängnäs 1901 —1906, Umeå 1901—1906, Lund 1905—
1906 och Landskrona 1905—1906. För Härnösands seminarium äro uppgifterna
för 1893—1900 bearbetade av seminariets läkare, provinsialläkaren G. Törnell, och
redogörelse lämnad i »Hygiea» för år 1902. En jämförande översikt av de resultat,
till vilka doktor Törnell kommit, och de, som framgå av en på samma sätt
verkställd beräkning av uppgifterna från Växjö, giver vid handen en påtaglig
likhet mellan förhållandena vid dessa båda seminarier.
w
»
ro
ce
Härnösand 1893—1900.
Växjö 1895—1906.
arbetstid för vecka mtal.
för dag mtal.
arbetstid för vecka mtal.
för dag mtal.
i semin.
i hem-  met.
Summa.
i semin.
i hem-  met.
Summa.
i semin.
i hem- L
me^. j Summa.
i semin.
i hem- r,
. feumma.
met.
i
41,8
21,22
63,02
6,97
3,53
10,5
43,22
23,11
66,33
7,21
3,85 jj 11,06
ii
43,0
23,31
66,31
7,17
3,88
11,05
43,06
21,26 ; 64,32
7,18
3,53
10,71
in
42,8
24,69
67,49
7,13
4,11
11,24
43.5G
17,69 j 61,25
7,26
2,94
10,20
IV
36,7
20,89
57,59
6,12
3,48
9,6
37,06
17,86
54,92
6,18
2,98 jj 9.16
158
Skillnaden består i lindrigare arbete för de båda högsta klasserna i Växjö.
Den kan förklaras därav, att tiden för beredelse till övningslektioner och musik icke är
uppgiven utan approximativt beräknad, och det kanske något för högt, för seminariet i
Härnösand men ingår i uppgifterna från seminariet i Växjö. De uppgifter, som lämnats
från seminariet i Härnösand för åren 1901—1906 äro ganska överensstämmande med förut
anförda uppgifter: medeltalen för det dagliga hemarbetet skulle enligt dessa bliva för
klass I 3,56 timmar, klass II 3,89, klass III 4,i och klass IV 3,54. Arbetsdagens längd
för eleverna uppgives således vid båda dessa seminarier till omkring 11 timmar med
undantag för fjärde klassen, som har ungefär l1/* timme kortare arbetstid. På seminariet
falla något mer än 7 timmar (utom för klass IV), i vilka inberäknas tiden för
morgonbönen, och på hemarbetet icke fullt 4 timmar. Uppgifterna från Strängnäs
och Lund upptaga icke tiden för beredelser för övningslektioner men angiva den dagliga
tiden för hemarbetet i klass I och II till 3 3/a t. i Strängnäs och 4 V21- i Lund,
i klass III till 3 1/g t. i Strängnäs och 3 Va i Lund samt i klass IV till 3 1/e t. i
Strängnäs och 2 Va i Lund. Om arbetstiden på seminariet beräknas till jämnt 7
timmar för de tre lägre klasserna och 6 för klass IV, utgör alltså arbetsdagen vid
Strängnäs seminarium nära 11 timmar i de båda lägre och 9—10 timmar i de båda
högre klasserna samt vid Lunds seminarium 11 V2 i de båda lägre och 8 V2—10 V2 i
de båda övre klasserna. Lägges till arbetstiden i de båda högre klasserna den tid,
som fordras för beredelse till praktiklektioner, så erhålles sannolikt samma summa
av 11 timmar för klass III och minst 9 timmar för klass IV, som framgick av
uppgifterna från Härnösands och Växjö seminarier.
I de kvinnliga seminarier, för vilka uppgifter finnas, angives arbetstiden
vara kortare såväl på seminariet som i hemmet. Årsberättelsen för Landskrona
seminarium 1905—1906 uppgiver eu arbetstid å seminariet med inberäkning av
morgonbönen av i medeltal 6,5 timmar om dagen för klasserna I och II, 6,83 för
klass III och 5,83 för klass IV samt i hemmet av 2,29, 2,33, 2,54 och 2,56 t.
för motsvarande klasser, varav framgår en arbetsdag av nära 9 timmar för klasserna
I och II, över 9 timmar för klass III och över 8 timmar för klass IV. Beräkningen
av de fyra uppgifterna från Umeå giva siffror för klasserna II och III
identiska med uppgifterna från Landskrona, och för klasserna I och IV skilja
siffrorna sig endast mycket obetydligt. Uppgifterna från Falun härröra endast
från ett år och äro något gamla, varför icke alltför mycket avseende kan fästas
vid de något högre siffror, som i dem innehållas. Såsom sannolikt kan angivas,
att arbetsdagen vid de kvinnliga seminarierna är i medeltal 1—2 timmar
kortare än vid de manliga, något som beror dels på något mindre timantal på
seminariet, dels på elevernas större vana vid intellektuellt arbete.
Om arbetsbelastningens inflytande på elevernas hälsotillstånd finnas
åtskilliga allmänna omdömen dels anförda i det föregående, dels före
-
159
kommande i årsberättelserna. Bestämda uppgifter, grundade på läkarundersökningar,
saknas utom vid ett seminarium, men i sammanhang med
läkarredogörelserna för anmälda sjukdomsfall tinnas uttalanden från några
seminarier.
Så heter det från Linköping 1901—1902, att allmän svaghet och huvudvärk
ganska ofta förekommit, utan tvivel sammanhängande med lärotimmarnas stora
antal pr vecka och ämnenas mångfald, från Umeå 1903—1904, att större delen
av sjukdomsfallen förorsakas av den hårda ansträngningen och blir en följd av
den långa dagliga arbetstiden å seminariet, från Falun 1903—1904, att 10 fall av
blodbrist, 2 av neurasteni med sömnlöshet, 3 av huvudvärk med näsblödning förekommit,
och från Härnösand 1904—1905, att hälsotillståndet icke varit fullt tillfredsställande,
säkerligen till väsentlig grad på grund av den stora arbetsbelastningen.
Läkarundersökningen av hälsotillståndet gäller Härnösands seminarium
för åren 1893—1900 och grundar sig på dels uppgifter om antalet elever, som på
grund av sjukdom blivit befriade från deltagande i gymnastik och vapenövning,
dels uppgifter om antalet sjuka, sjukdomsfall och sjukdagar, dels uppgifter över
antalet lärjungar lidande av bleksot, huvudvärk och näsblödning. Såsom resultat
av redogörelsen, vilken förefinnes i förutnämnda uppsats av doktor G. Törnell i
»Hygien» 1902, angiver författaren, »att lärjungarnas kroppsbeskaffenhet är sådan,
att 28 procent anses odugliga till krigstjänst, att 20 procent ej få deltaga i
gymnastik, att sjukdom sprocenten för termin är 186 (för läsår 372), att sjukdagarnas
antal är 301 (för läsår 602), beräknat efter ett antal av 100 lärjungar,
samt slutligen att lärjungarnas allmänna hälsotillstånd är sådant, att nära halva
antalet (43 °/o) lider av bleksot, huvudvärk eller näsblödning, och att detta deras
hälsotillstånd försämras klass efter klass till och med den tredje för att bliva
något bättre i fjärde».
Författaren uttrycker den åsikt, att de anförda förhållandena, om
vilka han ingen anledning har att antaga, att de äro väsentligen olika vid
rikets övriga seminarier, ådagalägga, att arbetsbelastningen vid våra folkskollärarseminarier
är alldeles för stor.
En minskning av arbetstiden kom till stånd genom den kungl.
kungörelsen den 20 april 1906, som begränsade undervisningstimmarnas
längd till 45 minuter och tiden för morgonbönen till 15 minuter. Förordningen
var föranledd av en framställning från Uppsala domkapitel,
som grundade sig på en skrivelse från seminariets rektor och den nya
läroverksstadgans föreskrifter i detta stycke.
160
Behovet av läkarvard och läkartillsyn för seminariernas elever gjorde
sig under de hälsoförhållanden, som voro rådande, ganska snart gällande.
Redan före utarbetningen av 1865 års reglemente hade representanten för
Linköpings stad C. I. Ridderstad i Borgarståndet år 1865 väckt motion om anslag
av 1,500 rdr till läkares anställande vid seminarierna för vård av svårare
sjukdomsfall bland lärjungarna, kontroll av uppgifter om sjukdomsförfall och
undersökning för deltagande i gymnastikövningar eller befrielse därifrån. Såsom
skäl för förslaget angavs, att eleverna saknade tillgångar att själva bekosta nödig
läkarvård och att det årliga anslaget till seminarierna icke räckte till för bestridande
av läkararvode. Statsutskottet hemställde om avslag på motionen, på den
grund att de flesta andra offentliga läroverk icke hade biträde av särskilt anställda
läkare och giltig anledning för staten att företrädesvis för seminarieelever bekosta
läkarvård saknades. Stånden biföllo statsutskottets hemställan utan diskussion.
Svårigheterna vid anskaffande av läkarvård vid de ofta förekommande
svåra sjukdomsfallen bland eleverna äro ofta föremål för klagomål i de
äldre årsberättelserna, såsom i berättelserna från Lund och Växjö 1865—
1866, Linköping 1869—1870, Stockholm 1870—1871, Uppsala 1872—1878
och Härnösand 1880—1881. Man sökte hjälpa sig dels genom kostnadsfri
hjälpsamhet av läkare såsom i Växjö, dels genom frivilliga sammanskott
av eleverna till läkararvode såsom i Lund 1868 och närmast följande år,
dels genom bildande av sjukkassor bland eleverna såsom i Härnösand
redan 1853 och i Växjö 1878. Förnyade framställningar ådagalade dock
nödvändigheten av anslag till arvoden för läkarvård åt sjuka elever, och
sådana erhöllos också efterhand genom ökning av årsanslaget med av Kungl.
Maj:t given tillåtelse att använda en del därav till läkararvode. Ökningav
årsanslaget för sådant ändamål skedde för seminarium i Växjö 1877,
Kalmar 1877—1878, Lund 1879—1880, Härnösand 1883 och har ungefär
samtidigt ägt rum även vid de övriga seminarierna. Läkararvodet utgör
150
200 kronor och är egentligen avsett för vård av sjuka elever men
har på senare tiden också ansetts medföra skyldighet att verkställa terminliga
undersökningar av eleverna särskilt med avseende på deras deltagande
i gymnastik- och militärövningar.1)
l) Ett exempel, som anföres i årsberättelsen för Lunds seminarium 1865—1866, visar,
huru behövlig tillgång på läkarvård kunde vara: eu lärjunge i andra klassen vid detta seminarium
avled, sasom ^ obduktionen utvisade, i fullt utbildad sbröstinflammationj'' 8 timmar
efter det han suttit på skolbänken å seminarium.
161
6. Seminariernas lokaler.
Vid den nya organisationens tillkomst ägde endast Stockholms och NormalritLunds
seminarier egna lokaler. För Linköpings seminarium begärde HseminarieKungl.
Maj:t av 1865 års riksdag 50,000 rdr till byggande av nytt lärohus, byggnader.
men statsutskottet ansåg de föreslagna byggnaderna större och kostsammare,
än behovet fordrade, och hemställde, att en utredning angående
de yttre och inre anordningarna och det omfång, som vore lämpliga för
dylika byggnader, måtte göras, innan början skedde med uppförande av
för seminarierna avsedda särskilda lokaler. Riksdagen beviljade visserligen
det begärda anslaget, men anhöll tillika, att Kungl. Maj:t måtte låta
utarbeta normalritningar och förslag till byggnader för seminarier före
byggnadens utförande. I följd härav tillsattes den 29 juni 1866 en
kommitté av seminarierektorerna C. L. Anjou, C. L. Wåhlin och A. Steinmetz,
tillika med chefen för folkskolebyrån, vilka ägde att tillkalla sakkunniga
biträden. Deras förslag blev utan väsentliga anmärkningar förordat av
överintendentsämbetet den 26 mars 1867 och fastställdes av Kungl. Maj:t
till efterrättelse vid byggningen i Linköping den 31 maj 1867. *)
Det dröjde ett helt årtionde, innan samtliga seminarier blivit för -Hyrda lokasedda
med egna lokaler, och under tiden måste de flesta draga sig fram
med mycket olämpliga hyrda rum. Om seminariet i Linköping uppgives
vid riksdagen 1866, att den för dess räkning hyrda lägenheten vore osund,
låg och trång samt icke ens hade plats för övningsskolan, som måste inrymmas
på annat håll. Seminariet i Skara nödgades enligt rektors uppgift.
1 2) begagna en trång och fuktig lokal, i vilken samlingssal saknades.
Aven seminariet i Uppsala hade en mindre lämplig hyrd lokal.3) Seminariet
i Växjö hade hyrd lokal i en av allmoge och formän mycket besökt,
osnygg gård med låga, otillräckliga rum, vilkas osunda beskaffenhet
ådrog lärare och lärjungar bröstsjukdomar, utan samlingssal och utan utrymme
för övningsskolan.4) Av brist på tjänliga lokaler nödgades semi
1)
Helgo Zettervall har utfört byggnadsritningarna. Kommitterades förslag är refererat
i bil. 7 till Statsverkspropositionen n:r 1 18G7.
2)
K. brev till Statskontoret 31/i2 1867.
s) Departementsskrivelse till domkapitlet i Uppsala 2/4 1869.
4) Bil. n:r 7 till Statsverkspropositionen 1870.
21—082815 Folkunder v.•kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
162
nariet i Härnösand inskränka sin verksamhet.1) I följd av Karlstads brand
i juli månad 1865 var seminariet förlagt till hemmanet Nysäter i Gillberga
socken under läsåren 1865—1866 och 1866—1867. Då avståndet
från staden förorsakade olägenheter och den i Karlstad bildade nödhjälpskommittén
erbjöd 4 lärosalar i en av de stora provisoriska byggnaderna,
som blivit uppförda efter branden och där stadens folkskolor varit inhysta,
förordnade Kungl. Maj:t den 18 januari 1867 om seminariets återflyttning
till Karlstad.2) Men de lokaler, som kornino att begagnas, uppgåvos
vara trånga, olämpliga, otillräckliga och besvärade av fukt.3) Om den av
Göteborgs seminarium begagnade förhyrda lokalen anför domkapitlet, att
den såväl i pedagogiskt som i sanitärt hänseende länge befunnits mindre
tjänlig och blivit föremål för anmärkningar av stadens sundhetsinspektör.4)
Endast två salar kunde användas för den egentliga seminarieundervisningen,
varför klasserna måste alternera med varandra (första klassen var
delad i två avdelningar). Oaktat de stora bristerna, som vidlådde lokalerna,
betalades ganska dryga hyror — i Växjö 1,200, i Karlstad 2,100, i Göteborg
2,200 rdr o. s. v. — och man fick likväl vara tacksam, om man
fick någon lägenhet att hyra. Det var därför icke underligt, att seminariernas
målsmän voro mycket angelägna om att få bättre lokaler; mera
underligt, att riksdagen merendels gjorde stora svårigheter vid beviljande
av de nödiga medlen.
Egna bygg-
Redan i december månad 1864 inkom domkapitlet i Växjö med
nader. ,
...
r
J
framställning om medel till seminariebyggnad, och då denna förklarades
icke kunna f. n. bifallas,5) förnyades framställningen med bättre påföljd
följande år, då tillstånd meddelades att låta uppgöra ritningar och kostnadsförslag.
6) Domkapitlet i Skara fick år 1865 avslag på begäran om penningar
till uppgörande av ritningar och kostnadsförslag,6) men inlämnade år 1867
förslag till seminariebyggnad i enlighet med den för seminariet i Linköping
fastställda ritningen och erhöll stadfästelse därå. Till inköp av tomt an
x)
Statsutskottets utlåtande n:r 12 1872.
2)
Kungl. brev till domkapitlet.
3)
Statsverkspropositionen 1875.
4)
Statsverkspropositionen 1875.
5)
Kungl. brev till domkapitlet 30/i2 1864.
6)
Kungl. brev till domkapitlet 7/7 1865.
163
visade Kungl. Maj:t 3,000 rdr och till byggnaders uppförande och inredning
49,000 rdr, utan framställning till riksdagen, av besparingarna å anslagen
till folkundervisningen och å åttonde huvudtiteln i allmänhet att utgå
under åren 1868 och 1869. *)
På framställning av Uppsala domkapitel år 1868 medgav Kungl. Maj:t
enligt skrivelse till domkapitlet den 2 april 1869, att Uppsala högre
elementarläroverks dittills begagnade lärohus, som efter nytt läroverks
uppförande med anslag och lån av statsmedel skulle överlåtas till statens
disposition men möjligen i framtiden kunde behövas för läroverket, om
delning av detsamma bleve nödvändig, tills vidare finge upplåtas till lokal för
folkskollärarseminariet i Uppsala, varjämte Kungl. Maj:t beviljade ett belopp
av 3,750 rdr för verkställande av reparationer och ändringar samt anordning
av bostad åt rektor. Huset togs i bruk av seminariet den 1
oktober 1869.
Domkapitlet i Växjö inkom år 1869 med ny framställning till Kungl.
Maj:t om byggnad för seminariet därstädes, och Kungl. Maj:t begärde med
anledning därav vid 1870 års riksdag ett anslag av 50,584 rdr till byggnad
av sten enligt normalritningarna och 3,000 rdr till inlösen av jord för
tomt och trädgård.* 2) Statsutskottet förklarade sig icke kunna tillstyrka
det begärda anslaget, fastän den begagnade lokalens olämplighet vore
ådagalagd, emedan hyresbeloppet 1,200 rdr icke uppginge till »hälften av
räntan efter 5 % å det föreslagna anslaget», och riksdagen följde utskottet
av farhåga för att de tre återstående seminarierna, som saknade
egna lokaler, skulle komma att begära samma förmån, om den beviljades åt
Växjö seminarium. Domkapitlet i Växjö överlämnade emellertid till Kungl.
Maj:t i november 1871 ny framställning av seminariets rektor om uppförande av
eget lärohus med förslag till en träbyggnad till en kostnad av 30,000 rdr och
jordinköp för 1,250 rdr. Överintendentsämbetet förenklade ritningen och
inredningsförslaget beträffande rektorsbostaden, så att hela kostnaden, inbegripet
tomtinköp, nedbringades till 30,000 rdr. Kungl. Maj: t förordnade
därefter år 1872, att byggnaden efter den förändrade ritningen skulle
uppföras och anvisade därtill 28,750 rdr att utgå av den under stats
-
J) Kungl. brev till statskontoret 31/ia 1867.
2) Bil. n:r 7 till statsverkspropositionen n:r 1 1870.
164
kontorets förvaltning ställda Filéenska fonden till folkundervisningens befrämjande
och 1,250 rdr till jordinköp av riksdagens anslag till utvidgad
undervisning i trädgårdsskötsel vid seminarierna.4) Anslaget räckte icke
till för betäckande av de vid upprepade entreprenadauktioner gjorda anbuden,
varför Kungl. Maj:t tillät domkapitlet antaga det förmånligaste anbudet
och förskjuta fyllnadsbeloppet av under händer varande medel, som
sedermera skulle ersättas.2 Entreprenadsumman gick till 35,490 kr., och
det felande beloppet 6,740 kr. jämte ränta därå efter 6 % anvisades att
utgå med hälften från allmänna besparingar å anslagen under 8:e huvudtiteln
och med hälften från Filéenska fonden.3)
Vid 1871 års riksdag väcktes av J. Widén motion i första
kammaren om ett anslag av 28,000 rdr till en träbyggnad för seminariet
i Härnösand å en av stadsfullmäktige avgiftsfritt upplåten tomt. Statsutskottet
ansåg denna gång, att utredning borde sko om möjligheten att
minska seminariernas antal, och motionen avslogs utan diskussion i kamrarna.
Men då Kungl. Maj:t vid 1872 års riksdag på vederbörandes hemställan
begärde ett anslag av 29,500 rdr till seminariebyggnad i Härnösand
och statsutskottet fått upplysning, att under rådande förhållanden med
lokalerna för seminariet tillräckligt antal skickliga lärare icke kunde utbildas
för folkskolornas behov i Norrland, så tillstyrktes anslaget av utskottet
och beviljades av riksdagen.4)
Till 1875 års riksdag framställde Kungl. Maj:t proposition om anslag
av 49,200 kr. till en Stenbyggnad för seminariet i Karlstad å en av staden
för 2,500 kr. erbjuden tomt om IV2 tid och 77,200 kr. till eu dylik
byggnad för seminariet i Göteborg å kostnadsfritt upplåten tomt om 3
tid. Statsutskottet hade nu avstått från vidare motstånd mot seminariebyggnader
och tillstyrkte anslagen, med villkor att städerna kostnadsfritt
uppläte tomter, och riksdagen biföll förslaget. Vid följande års
riksdag 1876 begärde och erhöll Kungl. Maj:t 68,000 kronors anslag till ombyggnad
av det gamla och för elevernas hälsa vådliga huset för seminariet
i Stockholm.
*) Kungl. brev 12/4 1872.
2)
Kungl. brev 13/9 1872.
3)
Kungl. brev till statskontoret s/i2 1875.
4)
Statsutskottets utlåt. n:r 17 1871, n:r 12 1872. Kungl. brev 24/s 1872.
165
Sedan 1874 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning beviljat förhöjning
i anslaget till folkskoleseminarier med 32,600 rdr till inrättande av
två nya seminarier för kvinnliga elever med anledning av det ökade behovet
av lärarinnor vid folkskolorna samt det alltjämt ökade tilloppet av
kvinnliga inträdessökande1) och med avslag å motioner av Ivar Månsson
och E. Thomasson om förläggande av ett av de föreslagna seminarierna
till Landskrona eller Lund överlämnat åt Kungl. Maj:t att bestämma
platserna för dessa seminariers anläggning, så förordnades genom kungliga
brev den 2 oktober och den 13 november 1874 om inrättande av seminarier
för kvinnliga elever i Kalmar och i Falun. På båda platserna
hyrdes till en början lokaler för seminarierna, men på den förra erhölls
genom gåvobrev av skolföreståndarinnan Cecilia Fryxell den 24 februari
1876 egendomen Rostad, vilken genom ett anslag, av 34,000 kr. av 1877
års riksdag sattes i ett sådant skick, att den kunde användas till undervisningslokal
och bostad för rektor. För seminariet på det senare stället
gjordes utan framgång vid 1878 års riksdag framställning av Kungl. Maj:t
om anslag av 72,000 kr. till en träbyggnad, vilket belopp ansågs alldeles
för högt. Sedan olägenheterna vid begagnandet av den hyrda lokalen visat
sig vara olidliga och nya ritningar till en stenbyggnad samt ett kostnadsförslag
slutande å blott 62,000 kr. blivit uppgjorda, väcktes motioner av
W. Falk i första kammaren och C. F. Toll i andra om det behövliga
anslaget. Visserligen avstyrktes det av statsutskottet såsom icke
begärt av Kungl. Maj:t, men då departementschefen C. G. Hammarskjöld förklarade,
att han underlåtit att tillstyrka upptagande av förslag om denna
byggnad i statsverkspropositionen för att möjliggöra en minskning i de
från riksgäldskontoret till statskontoret lämnade förskotten, men att genom
de av riksdagen gjorda reduktionerna i anslagskraven en sådan minskning
i alla fall kunde ske, så biföllos de väckta motionerna av första kammaren
och efter gemensam votering av riksdagen, och Kungl. Maj:ts fastställelse
av ritningarna ägde rum genom kungl. brev den 30 april 1881. *)
*) Vid början av höstterminen 1873 hade vid folkskollärarinneseminariet i Stockholm,
där av 91 inträdessökande 61 godkänts, en parallellklass inrättats med särskilt anslag från
besparingarna å anslaget till folkundervisningen. Kungl. brev s/9 1873, R. A.
166
De nyinrättade lärarinneseminarierna visade sig snart icke räcka till
för fyllande av det ökade behovet av lärarkrafter1) särskilt för Norrland,
och då seminariet i Falun icke i nämnvärd mån besöktes av norrländska
elever, gjordes av de norrländska folkskoleinspektörerna framställning till
ecklesiastikdepartementet om åtgärder för inrättande av nytt folkskollärarinneseminarium
i Norrland. Kungl. Maj:t framlade proposition därom,
som bifölls av 1878 års riksdag. Genom kungl. brev den 25 oktober 1878
bestämdes, att seminariet skulle förläggas till Umeå. Dess verksamhet
tog sin hörjan höstterminen 1879. Som de hyrda lokalerna icke fyllde
berättigade fordringar, så uppgjordes ritningar och kostnadsförslag till
eget lärohus. Två sådana förslag förkastades av departementschefen såsom
för kostsamma, men det tredje å 75,000 kr. gillades. Sedan överintendentsämbetet
förbättrat. ritningarna och höjt kostnadsförslaget till 79,000
kr., • framlades av Kungl. Maj:t begäran om anslag vid 1885 års riksdag.
Statsutskottet ansåg kostnaden böra inskränkas till det av domkapitlet
begärda beloppet, och i överensstämmelse med utskottets förslag beviljade
riksdagen 75,000 kronor.
Därmed hade alla seminariebyggnader av den äldre typen blivit
fullbordade.
De första se-
Kommitterade för normalritningarnas uppgörande hade utarbetat sitt
byggnader- förslag med förutsättning, att 100 elever skulle undervisas, att var och en
na■
av de 3 klasserna skulle hava eget klassrum, att ett reservrum behövdes,
för den händelse en avdelning borde delas, att vidare borde finnas ett större
och ett mindre rum för övningsskolan, en samlingssal för gemensamma övningar,
ett rum för lärarnas sammankomster, som tillika kunde användas
som arkiv-, biblioteks- och expeditionsrum för rektor, materiellrum, rum för
J) Vid 1883 års riksdag väcktes av Aug. Petersson från Blekinge län motion i
andra kammaren om inrättande av ett folkskollärarinneseminarium i Lunds stift med åberopande
av rådande brist på sökande till lärarinneplatser på landsbygden och av missförhållandet
mellan inträdessökande och intagna vid lärarinneseminarierna (år 1882 i Stockholm
115 : 39, i Skara 93 : 37, i Kalmar 88 : 47). Statsutskottet ansåg det icke utrett, om
det åberopade behovet var rådande i hela landet och om det var av stadigvarande natur,
och föreslog avslag. Första kammaren följde utskottet och likaså andra kammaren, som lät
missleda sig av herr Hörnfeldts påstående, att 1882 utexaminerats 930 män och 565 kvinnor,
som väl borde räcka till för omsättningen av 4,819 lärareplatser i riket. Han hade nämligen
tagit hela elevantalet som lika med antalet utexaminerade.
167
ytterplagg, och rum för den person, som ombesörjde städning och eldning,
samt att boställslägenhet för rektor borde inrymmas i huvudbyggnaden.J)
Visserligen blevo normalritningarna använda endast vid byggnaderna för
Linköpings och Skara seminarier samt delvis för seminariet i Lund, men
programmet kan sägas hava blivit iakttaget vid alla den äldre typens
byggnader, dock med tillägg av gymnastiksal för lärarinneseminarierna
utom för seminariet i Falun.
Enär programmet förutsatte endast 3 klasser, hava på flera ställen
lokalförändringar måst ske. Så blev i Lund den ursprungligen för rektor
avsedda lägenheten ombildad till lärorum, och för rektor uppfördes särskilt
bostadshus. I Göteborg inreddes ett lärorum i källaren, vilket dock
av sanitära skäl ej kunde begagnas. Samlingssalen har använts som klassrum
i Göteborg, Linköping, Karlstad och Växjö. Tillräckligt antal lokaler
saknades i de flesta seminariebyggnader. Gymnastiksal fattades för alla
manliga och ett kvinnligt seminarium, vilka alla fingo hyra sådan. Blott
i 3 seminarier fanns särskilt rum för teckning och i 4 seminarier rum
för undervisning i musik. Sedan slöjdundervisning blivit införd, inreddes
slöjdsal i källare eller uthus vid 4 manliga seminarier men fattades vid
övriga manliga och alla kvinnliga utom det i Kalmar. Rum för undervisning
i naturkunnighet saknades vid alla seminarier. För övningsskolan
funnos blott två rum vid alla seminarier utom de i Stockholm
och Kalmar, som hade plats för 3 avdelningar. Om en fortsättningsskola
inrättades, fick den därför förläggas till tider på dagen, då ett eller annat
rum var ledigt. Särskilda materiellrum saknades vid fyra seminarier, och
de som funnos voro otillräckliga.
Lokalernas storlek var otillräcklig i alla seminarier utom de i Kalmar,
Göteborg och Karlstad. Särskilt klagades över svårigheten att inrymma
de praktiserande seminarieeleverna i övningsskolans och isynnerhet i småskolans
lokaler. Om av de för undervisningen avsedda rummen somliga
voro tillräckligt stora, så voro på de flesta ställena några för små, varigenom
föranleddes nödtvång att hålla elevantalet lägre i samtliga klasser,
än annars skulle varit behövligt. 1
1) Bil. 7 till Statsverkspropositionen n:r 1 1867.
168
Centraluppvärmning förbunden med ventilering fanns i Lunds, Linköpings,
Skara, Göteborgs och Karlstads seminariebyggnader, men i Lund
och Skara klagades över uppvärmningen, och ventilationen var icke tillfredsställande
i någon av den äldre typens seminariebyggnader. Drag från
väggar och golv förekom på många ställen, och förkylningssjukdomar bland
lärare och elever voro allmänt förekommande.
Den inre anordningen och rummens placering var icke alltid tillfredsställande.
På flera ställen måste undervisningsrum betraffnas som
genomgångsrum. Gymnastiklokalen i Umeå och slöjdlokalen i Växjö lågo
under samma tak som läsrummen och musikrummen flerestädes väga- i
vägg med lärorummen, varigenom obehagliga störningar för undervisningen
uppstodo.1)
Föränd-
Ovannämnda förhållanden bestå i de flesta fall ännu vid de äldre
''äl<ire bygg- seminaricbyggnaderna, fastän genom överintendentsämbetets försorg en del
naAerna- ändringar och förbättringar i sammanhang med behövliga reparationer
blivit verkställda.2)
År 1880 beviljades av riksdagen 12,000 kr. till uppförande vid
seminariet i Skara av en träbyggnad med gymnastiksal, läroruin för fjärde
klassen och reservrum för framtida behov.
Seminariebyggnaden i Härnösand genomgick under 1886 års sommar
den förändringen, att i nedre våningen genom borttagande av väggar bildades
en bred och ljus korridor med ingång till varje klassrum, förstugorna
och tamburerna i flyglarna förvandlades till läroruin samt ett
trapphus uppfördes med ingångar till korridoren och rektorsbostaden.3) ■
Av riksdagen år 1896 beviljades 4,000 kr. till en sådan förändring
av seminariebyggnaden i Falun, att kapprummen utvidgades genom sammanslagning
med förstugan och att trappan till övre våningen förlädes i
en utbyggnad.
*) Etter förhandlingarna vid seminarielärarmötet i Linköping 1900.
2)
Genom kungl. brevet den 29/9 1876 ställdes seminariebyggnaderna under överintendentsämbetets
förvaltning från och med år 1877, varefter erforderliga reparationer skulle bekostas
av de till underhåll av kronans byggnader till ämbetets disposition ställda medel. Enligt
kungl. brev till överintendentsämbetet 22/o 1877 skall brandförsäkring av seminariernas byggnader
icke vidare ske.
3)
Kungl. Maj:ts framställning om 36,700 kronors anslag till uppförande av en egen
lokal för gymnastik och slöjd vid Växjö seminarium blev avslagen av 1890 års riksdag.
169
Till gymnastikbyggnad för seminariet i Kalmar beviljades av 1900
års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning 40,000 kr. och lika mycket av 1901
års riksdag till en dylik byggnad vid seminariet i Göteborg. Av Kungl. Maj:t
gjordes framställning till 1903 års riksdag om ett anslag av 92,200 kr.
till byggnader för rektorsbostad och för lokal till gymnastik-, teckningsoch
musikundervisning samt förändring av gamla rektorsbostaden i huvudbyggnadens
översta våning till lärorum vid seminariet i Linköping. Denna
framställning tillstyrktes av statsutskottet, men riksdagen biföll utskottsreservanternas
mening, att det vore nog att bevilja 49,500 kronor till en
byggnad för gymnastik, teckning och musik.
Såsom förut (sid. 132) omnämnts, nedgick elevantalet vid seminarierna Seminarie
''
/
7 o
^ ncid^T
under 1880-talet ganska betydligt, så att det höstterminen 1891 utgjorde ariooo år*
blott 815. Men därefter började en ganska rask uppgång, så att 1,000-talet typ''
elever uppnåddes höstterminen 1894 och 1,200-talet höstterminen 1898 i
sammanhang med en ökning av antalet inträdessökande från 312 år 1889 till
841 år 1897. När därtill kom, att tillräckligt, antal sökande fattades till
de alltmera till antalet ökade lärarbefattningarna i riket, isynnerhet sedan
lärare, som voro tjänstlediga för sjukdom, från och med år 1895 fått uppbära
bidrag av staten och kommunen till vikaries avlönande, så var det icke underligt,
att åtgärder påyrkades för mottagande av ett större elevantal vid seminarierna
och utexaminerande av ökat antal lärare. En motion i denna
riktning av P. O. Lundell vid 1897 års riksdag föranledde visserligen ingen
åtgärd men dock ett uttalande av den förvissning, att Kungl. Maj:t utan
påtryckning från riksdagen skulle tillse, att folkundervisningen komme att
upprätthållas med examinerade lärarkrafter. Redan vid den följande riksdagen
fann regeringen av konstaterad lärarbrist anledning att såsom provisorisk
åtgärd föreslå anordnande av en parallellklass vid Kalmar och en
vid Göteborgs seminarium från och med höstterminen 1899, med uttalad
avsikt att redan året därefter föreslå parallellklasser vid ytterligare två
seminarier. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag men avlät på samma gång
efter motion av Ivar Månsson skrivelse med begäran om utredning
och förslag angående ett nytt folkskollärarinneseminarium. Kungl. Maj:t
framlade i följd därav vid 1900 års riksdag utredning om behovet av helst
22—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesetn. Band 3.
170
två nya seminarier men begärde anslag blott för inrättande av ett sådant
för kvinnliga elever i Landskrona med 224,000 kr. och föreslog anordnande
av ytterligare en parallellklass vid seminariet i Växjö. Riksdagen
biföll upprättandet av det nya seminariet med nedprutning av anslaget
till 218,000 kr-, men avslog framställningen om parallellklass vid seminariet
i Växjö och begärde i stället efter motion av J. Widén utredning och
förslag om inrättande av ett nytt seminarium i Strängnäs stift för manliga
elever. Kungl. Maj:t hemställde därför vid 1901 års riksdag om 218,000
kronors anslag till anläggande av ett nytt seminarium i staden Strängnäs.
Riksdagen biföll framställningen men indrog anslaget till gymnastiklokal,
varigenom kostnadssumman nedsattes till 178,500 kr. Staden Strängnäs hade
nämligen fått försteg framför Örebro såsom plats för seminariet genom
att utlova rättighet för seminariet att mot billig avgift förhyra läroverkets
nya gymnastiksal.
Efter samma typ, som använts för seminariebyggnaderna i Landskrona
och Strängnäs, byggdes sedermera nya lokaler för seminariet i Härnösand
efter anslag av 252,000 kr. av 1904 års riksdag och beslutades sådana
för seminariet i Växjö med anslag av 251,250 kr. av 1906 års riksdag. '')
Till nybyggnad för seminariet i Stockholm efter ännu mer utvidgad plan än
den som tillämpats för förutnämnda seminariebyggnader, anvisades av 1905
års riksdag 368,850 kr., sedan 1903 års riksdag anslagit 124,800 kr. till
tomtområdets utvidgande. Härtill kom ett anslag vid 1907 års riksdag av
31,000 kr. till byggnad för rektorsbostad. De förutnämnda byggnaderna
för gymnastik in. in. i Kalmar, Göteborg och Linköping äro även utförda
efter samma tvp.2)
Det utmärkande för de nya seminarieanläggningarna är, att mycket
rymliga områden (3—4 hektar) anskaffats till byggnadsplatser och trädgård,
att särskilda byggnader uppförts för undervisning, för gymnastik och för
bostäder, samt att de särskilda undervisningsämnenas behov blivit på ett vida
'') De av 1906 års riksdag godkända ritningarna till seminariet i Växjö hava efter
framställning av domkapitlet i Växjö blivit omarbetade, varefter k. maj:t begärt och riksdagen
år 1908 beviljat ytterligare 89,750 kronor.
2) Till byggnader för det av 1907 års riksdag beslutade nya seminariet i Luleå beviljades
av 1908 års riksdag 392,750 kronor.
171
bättre sätt än förut tillgodosedda. Eu större huvudbyggnad i två våningar1)
med källarvåning och vindsvåning inrymmer lärosalar för 4 seminarieklasser
och 3—4 avdelningar av övningsskolan, lärarrum, rektorsexpeditionsruin,
ritsal, musikrum, rum för undervisning i naturkunnighet, och en högtidssal.
1 källarvåningen är utom lokaler för uppvärmning inrymd en badavdelning.
Huset har breda, mycket ljusa och luftiga korridorer.
Den andra byggnaden är huvudsakligen avsedd för gymnastik med
eu sal av 22 in. längd och 10—11 in. bredd, men även andra övningsämnen,
särskilt slöjd, hava försetts med lokaler därstädes. Seminariet i
Stockholm har eu enda huvudbyggnad med högtidssalen ovanpå gymnastiksalen
i en flygel, 4 klassrum för seminariet, 4 för övningsskolan, ritsal,
slöjdsal, föreläsningssal för naturkunnighet, laborationsrum, sång- och
musiksal tillika bönsal för övningsskolan, biblioteks- och läsrum, frukostrum,
rum för lärare och lärarinnor, ämbetsrum för rektor samt
bostad för vaktmästare och städerska. De till bostäder för rektorerna
uppförda byggnaderna äro byggda i 2 våningar med 6 rum och kök in. in.
| »e först anlagda seminarierna hade vaktmästarebostad inrymd inom omfånget
av ett klassrum i huvudbyggnaden, men de senare hava erhållit
.särskilt hus för vaktmästare. Uthus finnas naturligtvis därjämte.
Huru förträfliga än dessa byggnader äro i jämförelse med de äldre,
hava de dock blivit föremål för anmärkningar. Den väsentligaste av dessa
är, att den naturvetenskapliga undervisningen icke erhållit tillräckliga
lokaler.* 2) Vidare saknas (utom i Stockholm) biblioteks- och läsrum för
eleverna, tillräckligt utrymme för materiellen och reservklassrum. Aven
skulle flera klassrum för övningsskolan vara behövliga för anordnande av
flera avdelningar i densamma och särskilt för anordnande av fortsatt undervisning.
Utrymmet i somliga av övningsskolans rum befinnes också vara
val litet, då man beaktar, att ett antal av intill femton seminarieelever
skall åhöra undervisningen. En vaktmästarbostad av den beskaffenhet som
i Landskrona och Strängnäs är tydligen mindre lämplig.
1)
De av 1908 års riksdag godkända förslagen till seminariebyggnader i Luleå och
Växjö upptaga huvudbyggnader i tre våningar utom källarvåning och vindsvåning.
2)
Den naturvetenskapliga undervisningen har erhållit ökat utrymme i byggnaderna
för Stockholms, Luleå och Växjö seminarier. Likaledes har behovet av bibliotek och läsrum
hlivit tillgodosett.
7. »Seminariernas kostnader.
De utgifter, som för seminariernas upprättande och underhållande
erfordrats, hava bestritts genom anslag av riksdagen dels på ordinarie stat
dels på extra ordinarie stat. De anslag, som uppförts på ordinarie stat,
hava ingått i ett gemensamt reservationsanslag för folkundervisningen,
därunder upptagits anslag till seminarierna och till stipendier åt seminarieelever
tillsammans med anslag till arvoden och resekostnadsersättning åt
folkskoleinspektörer, undervisningsmateriell in. in. för folkskolor och understöd
åt högre folkskolor. Vid 1897—1904 års riksdagar beviljades dessutom
ett ordinarie anslag av 4,000 kr. om året såsom bidrag till arvoden
åt vikarier för övningslärare och lärare vid övningsskolorna under sjukdom.
De ordinarie anslagen till seminarierna hava i allmänhet icke helt och
hållet använts för det angivna ändamålet utan besparingar å något eller
några 1,000-tal av kronor hava gjorts, vilka dels kommit tillfälliga behov
för seminarierna till godo, dels använts för folkundervisningens övriga behov
och särskilt för resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer. Vid 1907
års riksdag blev dock anslaget för sistnämnda ändamål utbrutet ur det gemensamma
reservationsanslaget för folkundervisningen och uppfört såsom ett
särskilt förslagsanslag. De extra ordinarie anslagen hava i allmänhet fullt ut
använts för sina angivna ändamål dock med undantag för det under åren
1884—1904 utgående anslaget till löneförbättring, vilket alltid underskridits.
I tabell 6 äro de av de olika riksdagarna beviljade anslagen upptagna.
De tämligen regelbundna årliga förhöjningarna bero på behov
av tillgångar till uppflyttning i lönegrad för lärarna. Större förhöjningar
hava föranletts År 1870 av införande av målskjutningsövningar, 1873 av
trädgårdsskötselns ordnande, 1874 av löneförbättring och inrättande av
två nya seminarier, 1876 av behovet av extralärare, 1877 och 1878 av
seminariernas utvidgning och lönereglering för teckningslärare, 1879 av
inrättande av nytt seminarium, 1887 och följande år av införande av
undervisning i slöjd, 1897 av lönereglering för musiklärare, 1898 och 1901
av lönereglering för lärare i övingsskolan, 1903 och 1904 av inrättande
av 2 nya seminarier samt 1904 av den allmänna löneregleringen.
IV.
Tabellbilagor.
174
Tal. 1.
Antal inträdessökande och mottagna elever vid folkskoleseminarierna samt antal
1.
2.
| 3.
I 4.
1 5-
1 6.
1 -■
1 8.
1 9-
; io.
11.
| 12.|| 13.
14.
15.
amin
t §
laries
o. eft
n (lis
16. ||
17.
18.
19. i: 20.
låldern för
.alu i neraile
elever
. 11—13).
Läsår.
:
i
Antal inträdes-  sökande.
Antal mot-  tagna elever.
Antalet mot-  tagna elever i
procent af an-  talet inträdes-  sökande.
Antal
elever.
utex
enlig
mir
gan
hållt
srade
18 se-  tad-  er er-
pens.
Summa
utexa-
mine-
rade.
Mode
ntej
(ko
Mani.
Kvinnl.
CO
p
Mani.
Kvinnl.
! w
P
1''
Mani.
Kvinnl.
Tills.
Man!.
Kvinnl.
ep
'' 89
Man!.
Kvinnl.
i
ep
! p
K
89
B
Kvinnl.
Samt-
liga.
1865—66
139
24
163
1
_
i
164
24 1
23 g
24 1
1860—(57
261
61
322
—
i —
—
—
—
166
35
201
—
—
—
201
23-8
22'' 1
23.5
1867—68
332
86
418
—
| —
—
—
—
131
50
181
1
—
i i
1 182
24-8
23-s
24»
1868- 69
320
98
418
—
—
—
—
148
41
189
—
—
—
189
24-4
24 1
24-4
1869—70
298
104
402
—
—
1 —
—
—
149
56
205
—
—
i —
205
23*;
23-1
23-5
1870—71
337
112
449
228
69
297
67-7
61»i
66 l
146
46
192
—
—
—
192
24-4
22 8
240
1871—72
286
116
402
222
81
303
77G
69-8
754
166
65
231
4
2
i g
237
24-2
23 4
240
1872-73
295
122
417
214
75
289
72-5
615
69-3
158
61
219
—
5
5
224
241
230
23-8
1873-74
260
130
390
218
94
312
83-8
72-3
80o
161
59
220
2
14
! 16
236
23-8
23''3
23-7
1874 - 75
258
130
:!88
204
68
1272
79-1
523
71 l
163
58
221
3
o
0
226
23-7
23-G
23-6
1875—76
330
161
491
246
105
351
74-5
65-2
71 5
173
68
241
5
8
13
254
23 6
22-4
23-3
1876—77
337
205
542
262
114
376
77-7
55*6
69-4
181
60
241
3
1
4
245
24 5
232
24 1
1877—78
O
o
225
625
280
119
399
70o
52-9
63-8
209
57
266
7
8
15
281
23''8
224
231
1878—79
583
317
900
401
178
579
68-8
56 2
64-3
189
91
280
5
5
10
290
23 l
233
23-1
1879—80
722
418
1,140
334
204
538
46 3
48 8!
47 2
191
102
293
7
4
11
304
23-5
23 3
23-5
. 1880 - 81
621
440
1,061
278
198
476
44-8
45‘0j
44 9
197
92
289
5
4
9
298
23-4
22''G
23-1
. 1881—82
500
452
952
253
193
446
50-6
42-7
46-8
233
124
357
3
5
8
365
23-5
22-7
t
23 2
1882 -83
447
379
826
249
184
433
55-7
48-5
52-4
218
131
349
—
2
2
351
23 G
22''8
23-3
1 1883—84
404
334
738
251
169
420
62 1
50-6
569
215
147
362
2
3
5
367
23''4
22-31
23-0
1884—85
383
375
758
223
186
409
58-2
49-6 54-0
200
133
333
4
2
6
339
236
22:;
23 J
1885—86
384
358
742
214
177
391
557
49-4!
52-7
197
119
316
3
—
3
319
23-5
22 g I
231
1886—87
268
239
507
169
152
321
63-1
63 »;! 63 *3
181
119
300
1
3
303
23''0
23 ti ■
230
1887—88
270
212
482
159
134
293
58-9
632
608
190
128
318
5
1
6
324
23o
22-4 j
22-7
1 1888—89
212
183
395
141
119
260
66‘5
65<>
65-s
163
129
292
6
3
9
301
23-2
22''7
22-9
1889—90
166
146
312
113
104
217
68-1
71-2
69 c
129
1121
241
13
5
18
259
23-3
2211
22-7
1890—91
163
156
319
120
119
239
73 o
7631
749
131
84
215
5
3
8
223
23-2
22-4 |
229
1891
92:
177
168
345
132
116
248
74-fi
69 01
71-9
in
74
185
26
3
29
214
2.3 1
22 ‘2:
22-7
därifrån utexaminerade läsåren 1865/66—1906/07.*)
1.
2. '' 3. ||
4- 1
5. |
6. ||
7- 1
8. |
9. ||
10.
11. |
e
12. ||
13. 1
14. |
15. !|
16. ||
17.
18.
19- 11
20.
1
Läsår.
Antal inträdes-  sökande.
Antal mot-  tagna elever.
Antalet mot-  tagna elever i
procent af an-  talet inträdes-  sökande.
A ntal
I
1
lever.
j
utexaminerade
enligt § 38 se-j
minariestad-  gan o. efter er-  lållen dispens.
Summa
utexa-
mine-
rade.
Medelåldern för
utexaminerade
elever
(kol. 11-13).
Kvinnl.
Mani.
ep
9»
£
So
"w!
5‘ i
ce
P ;
g
P
ö.
W i
<m j
3’ i
p i
g
W
t** !
!-*!
p
a
*
3’ 1
1
ep 1
p
P
W ||
3.
1
ep |
p j
g !
P j
3
Fl
<
a’
i |
ce
— so
jq ä
p 5-
1892—93
214 247
461
1
147
137
284
68-7
555
616
113
87 j
200
26 1
_ ;
i
26
226
23 3
22-2:
22-8
1893—94
262 292
554
182
153
335
69'' 5
52-4
60''5
102
102
204
30
2 i
32
236
22 9
22-8
22''9
1 1894—95
321 358
679
191
161
352
595
45-0
51''8
134
106
240
14
1
15
255
23 2
22''8
230
1895—96
399 347
746
200
166
366
501
47-8
49 l
146
118
264
14
1 j
15
279
232
22-6
22-9
1896—97
439 353
792
195
131
326
44-4
37-1
41-2
163
128
291
11
1 |
12
303
23 1
230
23 1
[ 1897—98
450 391
841
202
129
331
44''9
33-0
394
162
125
287
5
1 !
6
293
23 6
22-4
231
1 1898—99
411 381
792
206
135
341
50-1
35-4
43-1
180
117
297
7
4
ii
308
23-2
22 9
23 l
i 1899-00
453,387
840
214
166
380
47-2
42-9
452
171
130
301
11
5
16
317
231
22 9
230
! 1900-01
429 452
881
196
157
353
45-7
! 34-7
j 40''1
182
127
309
11
3
14
323
23''4
234
23''4
j 1901-02
475 434
909
205
164
369
43-2
j 37-8
! 40-6
171
126
297
6
1
7
304
23''2
229
231
i 1902—03
491 ! 507
998
217
163
380
44-2 32-1 38''1
194
163
357
10
1
11
j 368
23 3
23-2
i
23''3
1903- 04
493 514
1.007
223
! 177
400
45''2
34-4 39''7
183
i 158
341
1 8
—
8
; 349
233
, 22-9
j 23-2
1904—05
502''491
993
226
1171
397
450
| 34-81 40 0
197
! 159
1356
I 2
—
2
358
230
22''9 23''0
1905—06
'' 518 447
967
216
1 164
380
41-7136-7
39-4
194
j 155
(349
1 11
—
11
360
23 2
; 23''8
'' 23''4
1906-07
551 483
1,034
225
i 163
388
40-é
33-
37''i) * * * 5
211
155
366
! 5
—
5
!| 371
23''4
230
1 23''2
1907—08
| 587 536
1,128
237
168
405
40''-
| 31-8|| 36''l
215
1152
•j 367
i 4
—
1 4
| 371
23''4
1 23-11| 23-2
i) Officiella uppgifter om antalet elever och inträdessökande började först vid läsårets början 1870 in.
sändas till ecklesiastikdepartementet efter en skrivelse av departementschefen den 21 september 1869.
I antalet inträdessökande och mottagna äro icke inräknade de fil. och s. m. kandidater, som på grund av
§ 38 vunnit inträde i seminariet. Om en inträdessökande på grund av bristande utrymme icke erhållit inträde
vid ett seminarium men mottagits vid ett annat, har han icke inräknats bland det senares inträdessökande.
Under&riga och överåriga samt de, som återtagit sina ansökningar, äro medräknade bland inträdessökande.
176
Tab. 2.
Antal vid folkskoleseminarierna närvarande oeli
Klass.
H. T. 1865
närv. elever.
11. T. 1866
närv. elever.
H. T. 1867
H. T. 1868
närv. elever. , närv. elever.
H. T. 1869
l närv. elever.
H. T. 1870
närv. elever.
H. T. 1871
närv. elever.
a
$
P
p.
1-3
3T
g
« i ,
s- g
3_ 1
“
P
D
j? i
Hj |l g
B. i
,(l r*
g
E
H
ST
1 W*
P
1 3
a
a
H3
CD
| |g.! |
P ! ö !
ce
* , w
p"
3.
Z ; 5’
s
ce
I.....
II1) ... .
III
....
IV
....
203, 73
236! 48
153 27
276
284
180
208
197
174
1
581 266
70; 267
551 229
233
187
169
73
306
208
50
237
201
58
227:
171
58
64
45
266
265
216
211
195
173
65
59
56
276
254
229:
226 61
287
198 62
260
162 48
210
222 57
187 67
172 67
279
254
239
Summa
592 148
740 579 183! 762] 589
181
770 580
167
747 579] 180
759 586 171
757
581 191
772:
Utexamin.2)
1391 24 i
_
''
l
j 48. : 49.
163,166! 351 20l|| 131 50
181! 148, 41
189 149| 56, 205
146 461 192 166 65 23ll
47.
Klass.
50. !! 61. ( 52. | 53.
H. T. 1880 ''i H. T. 1881
närv. elever, i närv. elever.
a ii » i 2.
54. ! 55.
56. || 57. '' 58. | 59. j| 60. j 61. | 62. |j 63.
a
H. T. 1882
närv. elever.
H. T. 1883
närv. elever.
64. I 65. J 66. i 67. j 68.
H. T. 1884
närv. elever.
H. T. 1885
närv. elever.
! t*T '' ^
II. T. 1886
närv. elever.
i-9
j—1
B
ce
•- j E 1 5°
j! F-
JO
, ►— :
B I cd
3 i 3
!—
3^
i sr
;nnl
ml.
CD
!" B
3 j C
’ b
ce
i I.....1 250,
138
!
388
228 144
(II.....|264
136l
400
2441149
| Hl
....
274
131
i
405''2481 139
IV
■
•
.
.
! 203,
93
298
251 131
375
39;
38''
385
2 i 227: 136
226 140
"243 149
229, 135
t
so;
366
392
364
227! 134!
361''215
143?
358!
195
139
220 182]
352 2111
133:
344
196
131
223 136
359, 215
128]
343
211
131
226! 148
374] 215!
137]
352
207)125
! !
331 154 115! 269;
329 173 141! 314
342 180 127] 307:
332,199 124; 323
Summa 9911 498 | 1.489
971 563! 1,534 925 560 1,485 896 550 1.446 856 541 1.397 809 528 1 337
706 507 1.213
Utexamin. . : 197 92
289
233 124
357
216
131
349 215 147
362
200 133
i
1
j 333
197:119
316
181 119j 300
| - -....... ...... 93-
Klass.
;!
I
94. , 95.
96.
II. T. 1895
närv. elever.
97. ; 98. 1 99.
H. T. 1896
närv. elever.
lOO.jlOl.j 102
H. T. 1897
närv. elever.
''103.! 104.! 105.
H. T. 1898
närv. elever.
106.,! 107.] 108.,;
U T. 1899
närv. elever. ]
g
P
£
S’
b
i-3
ST
g
p
3
!? 1 Hä
S’ ! c i
3
1
*
g
P
3^
W
5
g
v
w
£
i
B
B
t— : b
H3
ce
Pjg
r- ; b
sr
i
......
ii ...... ..........
in......
jIV...............: :
167
174
168
153
127
139
129
120
294
313
297
273
170
180
163
171
122, 292]
125! 305!
1261 289.
128! 299
180 114
1781 126
182 116
168! 126
294!
304
298
294
187 120
184! 120
173 126
185 115
307 203: 146
3011184 123
299;179 120
300 170 iso
349!
307''
299
800
Summa
662
515
1.177 684 501 1,185| 708, 482
1.190
729 481
1,210
742 519
1.261!
I Utexanun. . . . . ...........11461118 . 264., 163.''128,'' 291] 162 125 28? ''
seminarier
pSl V°/° Jlär sås?”''T 111 J v uppförda klasserna I II och III k
Förberedande klasser vid Linköpings, Växjö och Karlstads seminarier
som '' ant frånvarande under hostterminen men kommit tillstädes under vårterminen.
180j6)117
297 1711130) 3011
:lasser. — a) Här upptagas de
*) Vid Falu och Kalmar 1875
därifrån utexaminerade elever läsåren 1865/66—1906 07.
23
24.
25.
26.
27.
28.
29. i 30.
31. || 32. ! 33.
34. 1| 35.
36.
37.
38.
39. |
40. i
41.
42. |
43.
44. ! 45. ''
46.
i H. T. 1872
1 närv. elever.
H. T. 1873
närv. elever.
11. T. 1874
närv. elever.
H. T. 1875 ! H. T. 1876
närv. elever, närv. elever.
H. T. 1877
närv. elever.
H. T. 1878
närv. elever.
H. T. 1879
närv. elever.
Mani.
K
B
H
K
P
B
w
(-3
K £
P
B i B
r- b
l
! t-
g
CD
g i 5
P i
& j g
rp. i
B i 2
co i ti-  ll ‘
<
B*
B
g
ce
g
P
B^
Fi ;
£
B^
1 ''
ÖB
g
P
B
B’ !
B
Ha
CD
w F
p 2. j
a , D i
ce
_
_
1
—1 28
3i 28
87
w
245
108
353
262 133
395
221
67
288!223
89
3121204! 62
266
236| 99
335!! 243! 106
349
218 109
327''
224
83:
307
280 130
410
187
56
243
198
63
261
190 81
271
186
65
251;'' 220
106
326
225
107
332,
226
no,
336
237| 98
335
170
68
238
175
59
234
189'' 57
246
183! 73
256;'' 184
63!
347
223
96j
319
216
102
31q
212 107j
319
578
191
769 596
211
807
583 200
783 605 237
842 675
275|
950 753 312| 1.0(55 911 403 1.314 991 468; 1.459
158
61
219
161
59
220
163! 58
221
173; 68
241 181
60!
241
209
B157j
266
189
91
280
191 1021
293
6!).
70.
71.
72.
73.
74.
75. ! 76.
77.
78.
79.
80. K 81.
82.
83.
84.
85.
86.
87. ! 88. j
89.
90. | 91.
92.
11. T. 1887
H.
T. 1888
H. T. 1889
H. T. 1890
H.
T. 1891
H.
T. 1892 I
H.
T. 1893
H. T. 1894
närv. elever.
närv. elever.
närv. elever.
närv. elever, närv. elever.
närv. elever. 1
i
närv. elever.
närv. elever.
; to*
w
H
F
a sr
sä
k ! *
tf '' K
H I
<j i
Ha
g
w
tf 1
g
W 1
<
* ?
P
B
c
P
B
B
g
B
S 1 g
B* |
£
B^
b* !
B^
B
B | B
B
•
; B
" . "
r- j
;
''
!— ''
i 150 107
257
124
91
i 215
102 83
185
100! 90
190 115
85
200
124
101
225
153
116
269
164: 128!
29t
153! 127
280
148
119
267
120; 98
218
108'' 103
211 103
107''
21C
129
109
238
141
123
264
165 1381
3l)o
i 170! 131
306
146
112
258
141 90
231
115! 79
194: 114
88
202
101
98
199
124
107
231
1139 1091
248
191, 130. 321
178
132
310
147 112
259
140| 87
227 124
79,
203
123
91
214
115
101
216
138 107|
245
664
500 1,164 596
454
1.050 510 383
893 463 359
822 456 359
815 477 399
876 533 447
980 606 482 1.088
190
128
31811163
129
292
129 112
241
131
84
215''in
74
185
113
87
200'' 102 "102
204
134 106
240
TöoT
no.
111.1J112.!
118.!
114. |
115.) 116.
117.
118. 119.
120. 121. 122.!
123.
124.
125J
126. |
127.
128.
129.
130.(131.
132.
ll
T. 1900
H. T. 1901
H. T. 1902
H. T. 1903
H.
T. 1904
H.
T. 1905
H
T. 1906
H. T. 1907
närv. elever.
närv. elever, ;
närv. elever.
närv. elever, närv. elever.
närv. elever.
närv. elever.
närv. elever.
K
F
H
K 1
Fl !
H 1
K ?
M ; g?
sä K
<
H
*
!
<
g
* ,
<
H3
;k
P
B
b’
B |
P |
B
B* 1
5T (
P
£. '' g
oT
b j b’
''§ |! &
B
B_
g !
B~
B
p
B
g =
'' !
*
t-
~ i
t- i
1 *
1 r i
18l! 134
318
198
132
330
I
201 136! 337
210; 137
!''
347:214
139
353
209;
139
348
205
141
346! 22ol 143
363
203 151
354
188
147
335
203! 142
345
201 147
348! 208
144
352
213
145,
358
218
143
361) 209 144
353
176* 122
298
192
155
347 183 145
328
200!150
350! 195
147;
342
201''
149!
350
202
147 [
349, 210! 150
360
186j 130
316
178
128
306
195 162
357
184; 158
342| 200
164''
364
195
154
349
212
156
368 217|157
374
749 537
1,286 756; 562
1,318 782| 585 1,367
795; 592 1.387 8171
594 1,411 818
587
1.405
.837
587
1.424 856 594 1.450
^ 182
127
309 171
126
297
194 6) 163
357
183|158
341 197
159
356 ! 194 6) 155
349''211
155
366 215 152
367
vid varje läsårs slut med godkänd examen avgångna eleverna. — 3) Förberedande klasser vid Linköpings och Karlstads
nyinrättade seminarier skedde icke avgångsexamen 1878 utan först 1879. — e) Avgångsexamen har avlagts av elever,
23—082818 Folkunderv.-kom. bet. /. Folkskolesem. Band .V.
178
Tabell 3.
De utexaminerade seminarie
-
Man
1 i g
a el
CD
<
O
Läsår
—
A. Utexaminerade vid
slutet av
I 18-19
20
21
22
23
24—26
27—30
31—36
37—46
Summa
år
år
år
år
år
år
år
år
år
1865 1866 . . .
2
15
18
20
17
37
24
9
139
Procenttal . .
1,4
10,8
13,0
14,4
12,2
26,6
15,1
6,5
100
1866/67—1870/71
19
89
109
90
89
172
411
53
8
740
F rocenttal . .
2,6
11,8
14,4
12,0
12,0
23,5
1 5,3
7,3
l.i
100
1871; 72—1875/76
7
113
137
117
95
203
99
43
M 7
821
Procenttal . .
0,9
13,8
16,7
14.3
11,5
24,7
12,1
5,2
0,8
100
1876/77-1880/81
20
139
178
146
109
197
134
44
3
967
Procenttal . .
2,0
14,4
18,4
15,1
11,3
20,3
13,9
4,8
0,8
100
1881/82—1885/86
11
125
210
159
143
248
123
39
5
1,063. i
Procenttal . .
1,0
11,8
19,7
15,0
13,4
23,3
11,6
3,7
0,5
100
1886/87—1888/89
1
70
131
82
66
125
44
15
—
534
Procenttal . .
0,2
13,1
24,5
15,3
12,4
23,4
8,3
2,8
—
100
Summa
60
551
783
614
519
982
532
200
23
4,264
Procenttal . .
1,4
12,9
18,4
14,4
12,2
23,0
12,5
4,7
0,5
100
IL
Utexaminerade
vid slutet
1889/90—1890/91
2
13
74
39
33
69
24
6
—
260 j
Procenttal . .
0,8
5,0
28,5
15,0
12,7
26,5
9,2
2,3
—
100
1891/92—1895/96
4
31
157
117
82
152
52
10
1
606
Procenttal . .
0,J
6,1
26,9
19,3
13,5
25,1
8,6
1,6
0,2
100 ■ j
1896/97—1900/01
3
21
263
155
117
182
104
12
1
858
Procenttal . .
0,8
2,4
30,7
18,1
13,7
21,2
12,1
1,4
0,1
lou
1901/02—1905/06
2
13
248
213
144
214
91
12
2
939
Procenttal . .
0,2
1,4
26,4
22.7
15,3
22,8
9,7
1,3
0,2
100
1906—1907 . . .
1
3
51
43
34
53
26
—
—
211
Procenttal . .
0,5
1,4
24,2
20.4
16,1
25,1
12,3
—
—
100
Summa
12
81
793
567
410
670
297
40
4
2.874
Procenttal . .
0,4
2,8
27,6
19,7
14,3
23.3
10,4
1,4
0.1
100 ,
*) En av dessa var 49 är gammal.
179
elevernas ålder 1865/66—llK)(>/07.
K v
i n n
liga e
lever
läsåren 1865/66—1888/89 i
åldern
18—19
20
21
22
23
52
i
tc
Öl
27—30
to
1
vH
CO
37-46
Summa
år
år
år
år
år
år
år
år
år
3
6
3
3
6
i
1
i
24
—
12,5
25,0
12,5
.2,5
24,9
4,2
4,2
4,2
100
17
37
51
24
18
43
25
10
3
22s
7,4
16,2
22,4
10,5
7,9
18,9
1,0
4,4
1,3
100
7
52
74
45
35
49
31
18
—
311
2,3
16,7
23,8
14,6
11,2
15,8
io,o
5,7
—
100
6
85
105
50
33
66
38
14
5
402
1,5
21,1
26,1
12,4
8.3
16,5
0,4
3,5
1,2
100
18
148
175
88
57
95
52
20
1
654
2,8
22,6
26,8
13,5
8,7
14,5
8,0
3,0
0,1
100
10
65
96
54
44
64
36
7
376
2,7
17,3
25,5
14,4
11,7
17,0
9.6
1,8
—
100
58
390
507
264
190
323
183
70
10
1,995
2,9
19.6
25,4
13,2
9,5
16,2
9,2
3,5
0,5
100
av läsåren 1889/90-
-1906/07
2
27
74
35
22
25
8
1
2
196
1,0
13,8
37,7
17,9
11,2
12,8
4,1
0,5
1,2
loo
8
43
174
93
53
74
35
6
1
487
1,0
8,8
35,8
19,1
10,9
15,2
7,2
1,2
0,2
100
3
15
179
163
97
no
49
11
627
0,5
2,4
28.6
26,0
15,5
17,5
7,8
1,8
—
100
3
12
156
221
142
154
60
13
761
0,4
1,6
20,5
29,0
18,7
20,2
7,9
1,7
100
—
2
29
52
30
28
12
2
—
155
1,3
18,7
33,5
19,4
18.1
7,7
1,3
100
16
99
612
564
844
391
164
34
2
2.226
0.7
4,4
27,6
25,3
16,5
17,6
7,4
1,5
0,1
100
180
Tab. 4.
Antal och procenttal av utexaminerade seminarieelever, fördelade
Läsår.
1865-1866.
1866/67—1870/71.
| 1871/72—1875/76.
1876/77
—1880/81.»)
1881/82
; ce
1 - &
to
O
P°
po
•
j *-l
1885
to
to
1
co
po
r» i
/86.4)
Ålders-
grupper.
CO
1
tO
O
po
to
sr
!
22-30 år.
CO
! T
po
7*
f
( to
O
1 po
to
to
£.
1
: co
sr i s
•
p°
1 CO
r
;
p0
r*
1 I-1
ce
! i
i g
sr
tO
po
to I
to i
CO
° !
po
71 !
CO
T
po
_-S
18—20 år.
to
po
22—30 år.
CO
T
po
CO
T
po
1
Uppsala . . .
4
2
1 21
3
17
15 66
10
15
16
85
8
19
22
79
13
23
25
100
12
= 30
= 108
= 124
= 133
= 160
Procent
13 3
ö''7
70rt
10-0
15-7
13-9 61''1
9-3
12-1
12-9
68-5
G’5
14-3
1 6*5
59*4
9-8
14-5
I 5''5
62*51
75
•j
Linköping . .
—
3
7
1
17
13 42
It)
20
22
62
7
22
30
86
3
23
31
114
8
= 11
= 82
= i ii
= 141
-176
Procent
—
27''3
03-7
90
207
15-9151-3
12-2
18*0
18-8
56‘9
6''3
15 ‘ <»
21-3
Öl-o
2l
131
17* <»
64*8
3
Strängnäs 3)
2
3
5
—
2
5 6
_
_
_
;
= 10
= 13
I
i
Procent
20-0
30*0
50-0
—
15-4
38''5[40''1
—
j —
—
___ !
—
_
__
_!
4
Växjö ....
2
i
14
2
9
21 67
13
17
17
78
12
17
30
101
2
19
32
96
1
= 19
= 110
= 124
= 150
-148
Procent
10 5
53
737
Kf5
8*2
19-1 60-9
11-8
113-7
137
62''9
9-7
11-3
20-0
67-3
1-4
129
21-a
(•»4-8;
0-7
5
Lund ....
2
5
11
—
24
21 77
4
27
35
86''
6
41
36
86
12
32
37
88
1
= 18
= 126
= 154
= 175
= 158
Procent
111
27''8
61''1
—
19-0
16-7 611
3-2
17-5
22 7
ö5‘9
3‘9
23-4
20-e
49"0
7’0
20-3
23-4
Of)-?
ÖB
0
Göteborg . . .
2
—
21
1
15
17 in
12
j 19
24
92
2
28
30
85
3
19
43
98
6
= 24
= 155
j
= 137
= 146
= 166
Procent
8-3
—
87*5
4-2
9*7
11-0 71-6
7*7
13 i)
17-5
67-2
1-4
19-2
2C5
582
2*1
U-4
25*9
59*0
37
''
Karlstad . . .
3
—
9
2
20
10 44
4
17
19
57
9
22
24
89
4
16
38
120
5
= 14
= 78
= 102
= 139
-179
Procent
21-4
—
64-3
14-3
25-6
12-8 56-4
5-2
16-*?
18-7
5 5''8!
8-9
15-8
173
64-0
2-9
9-o
9 1 •9
670
2-8
8
Härnösand . .
—
—
—
—
3
8: 49
8
5
4
54
6
JO
6
60
7
4
4
57
11
= 68
= 69
=83
= 76
Procent
—
—
—
4’4
1 1-8 72-0
11-8
7''2
5-8
78-3)
8-7
12-u
7*2
72''3
8-5
5-2
5-3
75*0 i
14*5
9
Stockholm . .
—
—
—
—
32
27! 69
8
37
49
97
15
32
43
77
7
26
57
69
5
|
= 136
= 198
= 159
= 157
Procent
—
—
—
—
23-5
19 - 915 0 • 7
5-9
18-7
24''7
49-0
76
20-1
27-1
48-4
4-4
17*1
34-2
4 5 - 41
3-3
10
Skara ....
—
1
5
2
20
19 35
5
22
25
63
3
31
43
55
3
47
46
87
3
= 8
= 79
= 113
= 132
-183
Procent
—
125
62-5
25-0
25-3
24-0S44-3
6-4
19-5
22-1
55\3!
2-0
236
32-6
41-7
2-2
25-7
25-1
47*0 j
16
1 l
Falun (Västerås4)
2
4
6
—
3
4
6
—
—
—
- j
_
10
8
17
5
24
12
441
9
= 12
= 13
= 40
-89
Procent
16-7
333
50*0
—
23-1 30-8 46 1
—
—
- |
—
25-0
2Co
425
12-5
27''0
13*5
49*4’
lOl
12|
Landskrona . .
Procent
—
—
_
_
—
- | _
__
_
_
_j
13
Kalmar5) . . j
i
2
3
— i
—
— , ~
—
—
18
11
381
4
49
42
53
1
= 6
= 71
= 145
14i
Procent !
16*71
33''3
500
—
—
—! —
—
- |
—
25-3U5-5
63-5
5’7
338
290
36"C>
06
TJmeå . . . .
— i
—
—
—
—
—: —
—
—
— ''
— :
—
—
--1
—
20
18
39
3
1
-80
(Visby6)
2
3
6
= 11!
—
- !
-
— 1
— i
—
—
— | Procent
25-0
22-51
48''8;
3-7
1
15 j
Summa . . . i
20
24
108
11
162
16o| 572
74
179
211
674
68
250
2831 773!
63
302
380
965
65
i
;
= 163
= 968
=
1,132
-1,369
= 1,712
1
Procent j
12-3
14-7
(> 6 * 31
6-7 !
16 * 7 j
16-5 59 1
7* 7|
15-8
18-0
59-5
Cl
18-3 20’7|56-4
4-ii
176
222
56-4!
3-8
) Under^ denna period tillkommo tva nya folkskoleseminarier, nämligen seminarierna i Falun och Kalmar, vilka kåda
examinera elever vårterminen 1882. — 3) Strängnäs folkskoleseminarium upprättades 1843, afsågs för endast kvinnliga elever fr. o. m.
utexaminera elever vårterminen 1905. — 4) Västerås folkskoleseminarium upprättades år 1843 och upphörde med vårterminen 1867.
terminen 1867, men återupprättades är 1875 (jfr anm. 1). — •) Visby folkskoleseminarium upprättades 1843 och upphörde med
det förra böljade utexaminera elever vårterminen 1904, det senare vårterminen 100f>.
181
i åldersgrupper, läsåren 1865/66—1906 07 vid olika seminarier.
1886/87
-1888/89.
1889/90
-1890/91.
1891/92—1895/96.
. 1896/97—1900/01.
1901/02—1905/06.7)
1906—1907.
f
to
to
to
1
os
! ce
1
to
to
to
1
05
1 t-1‘
CO
1
to
to
to
1
05
! ce
1
to
. to
to
1
05
ce
to
to
05
ce
to
to
05
h"*''
03
i
to
*“k
os
1
to
*■"*
1
05
!
i
!
! 1
i
1
1 ro
. 1.
O
po
fi
i
po
fl
po
j fl
fl
o
po
fl
po
o
po
fl
po
fl
O
po
po
1 o
sr
po
fl
o
po
r*
sr
po
fl
o
i rT
1
o
po
fT
fl
o
10
i 12 35
3
2
14
14
1
!
1
17
1 56
2
4
30
71
■
i
i
34
.83
1 —
1 .
O
20
= 60
=31
1
= 76
= 106
= 119:
=■ *25
16 7 20*0
58-3
5*0
l 6*4
;45*2
45*2
3*2
1*3
22*4
73*7
2*0
3\S
28*3
67*0
0*9
0*8
28*0
|
G9''7
0''9 || —
20*0
80*o
_
12
i 27
54
5
3
16
1 29
—
5
30
67
3
4
47
86
2
! 4
39
84
3 Ii —
8
19
= 98
=48
= 105
= 139
*
= 130
= 27
12*2(27*6
5 5 i
5*1
j 6*3
33*3;60*4
1 4*8
28*5
63*8
2*9
2''9
33*8
61*9
1*4
3-1
30*0
64*o
2''3 ii —
29*6
70*4
1
! 3
7
40
— 1 1
8
18
_
= 50;
= 27
—
14
—
—
—
—
—
6''0
14*0
80*0
- 3''7
29*6
66*7
— ;
5
23
46
2
—
14
_
2
23
Öl
1
2
28
75
4
2
17
103
3
1
27
_
= 76
=28
= 77
= 109
= 125
-28
6*6 30*8 60*5
2*0
—
50*0
50*0
2*0
29-9
66*2
1*3
1’8 25*7
68*8
3*7
1*0
13*6
82*4
2*4
—
3 T
96*1
_
201 251 40
—
7
9
33
—
16
39
63
2
3
69
86
__
2
57
90
1 1
11
21
= 85
=49
= 120
= 158
= 150
=33
23*5 29 4
47*1
—
14*8
18*4
67*3
—
13-3
32*5
52*5
1*7
1*9
43*7
54’1
—
1*8
38*0
60*0
0*7 "3*1
33*3
63T
--
13| 13
52
1
2
13
28
2
6
26
63
2
3
47
82
_
1
50
107
1 2
9
17
=79
= 45
= 97
= 132
= 159
: 28
1 6-4
16*5
65*8
1-3
4*4
28*9
62-2
4''5
6*2
26*8
64*9
2*1
2*3
35*0
62*1
—
öi;
31*4
67*3
0*7 ||7*2
32*1
60*7
—
9
24
53
3
—
6
29
2
1
19
54
—
3
26
84
o
O
_
31
68
2 _
6
20
=89
=37
=74
= 116
= 101
- 26
10-1
27*0
59*5
3*4
—
16-2
78*4
5*4
1*3
25''7
73*0
—
2*0
22-4
72*4
2*0
—
30*7
67*3
2*0 1 —
23*1
76''3
—
2
7
37
1
i
2
18
1
4
4
48
1
5
16
74
3
2
13
87
3
-
3
14
=47
= 22
= 57
= 98
-
= 105
= 17
43
14n
78-7
2*1
4*0
9*1
81*8
4*5
7’0
7‘0
84*2
1*8
5*1
10*3
75*5
3*1
1*9
12*4
82*9
2*8 : —
17*6 82*4
—
16
26
44
2
6
27
24
—
4
49
62
2
1
49
85
4
2
26
116
3
—
3
18
= 88
=57
= 117
= 139
= 147
21
18-a
29*5
50*0
2‘3
10*5
47*4
42*1
—
3*4
41*9
530
1*7
0''7
35*3
61*2
2*8
1*4
17*7
78*9
2*0 -
14*3 85*7
—
18
28
56
i.
7
20
34
2
15
50
90
i
6
32
122
2
4
24
120
... _
4
28
= 103
= 33
= 156
= 162
= 150
— 32
175
27*1
54*4
1*0
ll*i
31*7
54*0
3*2
9*0
32*1
57''7
0*0
37
19*8
75*3
1-2
2*7
1G 0
80*o
1*3
—
12*5
87>
12
11
33
1
2
11
12
—
9
19
35
2
2
27
49
2
1
17
70
2 1
1
12
i
i
21o
= 57
=25
.
= 65;
= 80
= 90
18
19*3
57*9
1-8
8*o|44*n
48*0
~
1.3*8
29''2
53*9
3 1
2*5
33''8
61*2
2*5
1*1
18*9
77''S
2-2 i;5*5
22*2
66*7
,V6 (
—
2
26
56
1 1
7
21
—
—
—
— 1
—
—
—
—,
—
—
-1
- ‘
—
-
- |
2*4
30*6
65‘s
1*2 3*4
24 l
72’r>
17
19
38
—
4
11
12
—
12
39
48
1 |
1
30
98
—
1
18
145
1
_
28
1
= 74|
= 27
= 100
j
= 129;
-165
28
23 0
25*7
51*3,
—
14*8
40*7
44‘5-
—
12*0139*0
48*0
ro
0''7 i
23*3
76''0
— !
o-*;1
10*9
87*9
0*6 —
—
100
: 12
12
27
3
10
5
8
1
11
17
20
1
8 !
41''
65
3
5!
45
70
4
-
11
15
i !
= 54!
= 24
= 49
= 117,
= 124
27
22*2
22*2
50 oj
5''6 1
41*7
20*8
33*3 j
4''2
22*41
34*7!
40*8
2*1
6*8|35*o|
55*0
2 i; i
4''oj
36 3
56*5
3*2 i| —
40*7
55*6
3 7
146
227i
515
22 1 44
148
255
9
86
332
657
18
42 1
442 i
9771
24
30!
404
1.239
27 It 6
80
278
2 1
=910
= 456
= 1.093
= 1.485
I
= 1,700''
- 366
lön
25*01
50f>
2*4 !!
9*0
325
55*9
2-0 !
7-9
30*4;
10*1
IT, |
2*8;
29‘8i
Göt,
1*6 |
1*8
23*7
72*9
1*U
,1*6
21*9
75''9
0T>
började utexaminera elever vårterminen 1879. — Under denna period tillkommo Umeå folkskoleseminarium, som började uthöstterminen
1860, upphörde med vårterminen 1867. men återupprättades för manliga elever höstterminen 1901: började således
— Kalmar folkskoleseminarium upprättades år 1843, avsågs för endast kvinnliga elever fr. o. m. 1860 och upphörde med värvirtermiuen
1867.
7) Under denna period tillkommo tva nya folkskoleseminarier, nämligen i Landskrona och Strängnäs, av vilka
182
Tabell 5.
Tabellarisk översikt av seininarie
-
Rektorer utan
fri bostad
År
Manliga adjunkter
|!
Kvinnliga adjunkter
Musiklärare
Teckningslärarc
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr.
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr.
4:e
löngr.
5:e | l:a j 2:a
löngr. löngr. löngr.
3:e
löngr.
4:c
löngr.
5:c
löngr.
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:c
löngr.
l:a 2:a
löngr. j löngr.
3:c
löngr.
01864 -18731 3,000
3,500
4,000
1,000
1,500
2,000
2,500
3,000 j 1,000
1,500
2,000
2,500
3,000
600
_
400
-
_
1874 . . ,|
=
=
=
1,500
2,000
2,500
3,000
3,00011,500
2,000
2,500
3,000
3,000
750
—
—
500
—
—
1875- 1878; 3,500
4,000
4,500
=
=
=
=
3,500i
=
=
=
=
3,500
=
—
—
—
s)1879—1883
=
=
=
=
; 1,000
—
—
800| 1,000
1,200
1884-1897 3,750
4,250
4,750
2,000
2,500
3,000
3,500
3,750! 1,750
2,250
2,750
3,250
3,500
1,100
1,200
1,300
= . =
1898 . . .
=
=
=
=
=
=
=
- |
=
=
--
=
11,100
1.300
1,500
= | =
1899-1900! 4.000
4.500
5,000
2,000
2,500
3.000
3,500
4,000'' =
=
=
=
=
=
=
=
~ ! =
*11901 . . .
=
=
=
2,200
2,750
3,300
3,850
4,400'' 1,925
2,475
3,025
3,575
3,850
1,210
1,430
1.650
ce
r.
o_
O
o
1,320
1902-1904
=
=
=
=
=
=
—
— Ii —
=
=
=
=
=
=
=
:,)1905—1907 5,000
5,500
6,000
3.000
3,500
4,000
4.500
5,000 ! 2.100
2,600
3,100
3,600
—
1.400
1,600
1,800
1,000 1.200
1,400
'') För seminarierna i Linköping och Lund från och med höstterminen 1864, för seminarierna i Stockholm, Uppsala
1866, för seminariet i Karlstad från och med höstterminen 1867, för övriga seminarier från deras upprättande.
s) Beloppen bestämdes för varje fall av kungl. maj:t och varierade mellan 750 och 1,500 kronor.
31 Förhöjningen ägde rum från och med höstterminen 1878 vid några seminarier.
4) Då dyrtidstillägg till den, som av statsmedel åtnjöt lön eller arvode för två befattningar, endast utgick för den
D) De i kungörelsen den 27 augusti 1904 om löne- och pensionsregleringar bestämda pensionsbidragcn äro icke från
-
183
lärares löneförmåner 1864—1907.
Gymnastiklärare
Lärare i manlig slöjd
Lärare i kvinnlig
slöjd
Manliga lärare i läs-  äinnen i övningsskolan
Kvinnliga lärare i läs-  ämnen i övningsskolan
Lärare i träd-  gårdsskötsel
med fullstän-  dig tjänst- •
göring
l.a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr.
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr.
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr.
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr.
4:e
löngr.
l:a
löngr.
2:a
löngr.
3:e
löngr
4e
löngr.
400
2)
s>
-
750- 900
500
—
—
—
—
—
—
—
—
2)
—
—
—
2)
—
—
—
1.000
=
—
—
—
—
—
—
—
—
2)
—
—
—
2)
—
—
—
=
675
—
—
—
—
—
—
—
—
2)
—
—
2)
—
—
—
=
737: 50
837: 56
937: 50
900—1,200
—
—
800
—
2)
_
—
—
2)
—
—
:
=
=
=
=
—
—
=
—
.2)
—
—
—
2)
—
—
—
=
=
=
=
=
—
—
'' =
_
1,500
—
1,800
—
1,500
—
1,800
—
= 1
811: 25
921: 25
1,031: 25
=
__
—
—
1,650
—
1,980
—
1,650
—
1.980
—
1,100
=
=
=
—
—
=
—
—
1,500
1,800
2,100
2,400
=
=
—
=
900
1,100
1,300
1,100
1,200
1,300
1,000
1,100
1,200
1,700
2,000
2,300
2,600
1,500
1,650
1,800
2.000
1,200 1
och Göteborg från och med höstterminen 186B, för seminarierna i Skara, Växjö och Härnösand från och med höstterminen
av dessa, som medförde den högsta avlöningen, så blevo flera övningslärare vid seminarium utan dyrtidstillägg.
räknade.
184
Tabell 6.
Av riksdagen beviljade anslag.
Riksdag.
Anslag på ordinarie stat.
Till semi- L„ ,
T?!1 bidraS
narier för !Tlll stlPen''E11 a™den
foikskoi- : dler f0.r “ vlJiaylei
lärares ! se“lnarie- för sjuka
bildande.
elever'' i °vnlnSs-
j lärare.
1 1
Anslag på extra ordinarie stat.
1862 -1863 . .
65.000
30,000
(för 1864o.f. år)
1865-1866 . .
90.000
45.000
•
48,800. därav 13,000 till trädgårdar o. undervisning
(för 1867)
i trädgårdsskötsel, 25,000 till byggnad i Lin- j
köping, 10,000 till d:o i Stockholm.
1867 .....
90.000
45.000
30,500, därav 3.000 till undervisning i trädgårds-
skötsel och 27,500 till byggnad i Linköping.
j
1868 .....
90,000
45,000
3,000 till undervisning i trädgårdsskötsel.
1869 .....
90,000
45,000
4,500 >
d:o
d:o
1870 .....
97,000
45,000
4,500 >
d:o
d:o
1871.....
103,000
45,000
6,000
>
d:o
d:o
1872 .....
103.000
45,000
35,500. därav 29,500 till byggnad i Härnösand och j
6,000 till undervisning i trädgårdsskötsel.
1873 .....
111,500
45,000
1874 .....
173.650
55,000
38,350, därav 19,550 till löneförbättring för 1874
och 18,800 till byggnad i Härnösand.
1875 .....
173,650
55.000
148,400, därav 49,200 till byggnad i Karlstad, 77,200
till d:o i Göteborg, 20,000 till extra lärare. 2.000
till uppliyttning i lönegraden.
1876 .....
202,650
55,000
68,000 till byggnad i Stockholm.
1877 .....
214,200
60,000
34,000 >
d:o i Kalmar.
1878 .....
235,527
70,000
1879 .....
250,225
75,000
1880 .....
255,225
75,000
1881.....
259,725
75.000
74.000, därav 62,000 till bvggnad i Falun och 12,000
till d:o i Skara.
1882 ......
262,625
75,000
1883 .....
262,625
75,000
33,300 till löneförbättring.
1884 .....
268,625
75,000
33,300 »
d:o
1885 .....
273,525
75,000
108.300, därav 33.300 till löneförbättring och 75.00(1
till byggnad i Umeå.
1886 .....
279,725
75,000
i 33,300 till löneförbättring.
1887 .....
285,925
75,000
i 38,300, därav 33,300 till löneförbättring och 5.000 .
|
till anordning av slöjdundervisning.
185
Anslag på ordinarie stat.
Riksdag.
Till semi-  narier för
folkskol-  lärares
bildande.
Till stipen-  dier för
seminarie-  elever.
Till bidrag
till arvoden
åt vikarier
för sjuka
övnings-  lärare.
Anslag på extra ordinarie stat.
•
1888 .....
289,825
75,000
33,300 till löneförbättring.
1889 .....
297,025
75,000
33,300 till löneförbättring.
1890 .....
304,925
75,000
35,100, därav 33,300 till löneförbättring och 1.800
till anordning af slöjdundervisning.
1891.....
304.925
75,000
33,300 till löneförbättring.
1892 .....
313,025
75,000
34,800, därav 33,300 till löneförbättring och 1,500
till anordning af slöjdundervisning.
1893 .....
316,025
75.000
36,700, därav 33,300 till löneförbättring och 3,400
till anordning af slöjdundervisning.
1891.....
316,025
75,000
33,300 till löneförbättring.
1 1895 .....
316,025
75,000
33,300 >
d:o
1 1896 .....
317,525
75,000
35,800, därav 31.800 till löneförbättring, 4,000 till
byggnad i Falun.
1897 .....
322,125
75,000
4,000
31,800 till löneförbättring.
1898 .....
330,125
75,000
4,000
36,300 »
d:o
1899 .....
334,025
75,000
4,000
55,700, därav 36,300 till löneförbättring, 19.4(>0 till
parallellklasser.
1900 .....
334,725
75.000
4.000
326,400, därav 36.300 till löneförbättring, 14.300 till
parallellklasser, 40,000till gymn.-byggn. i Kalmar.
218,000 till sem.-byggnad i Landskrona, 17,800
till seminariets verksamhet därstädes.
1901.....
346,325
75,000
4,000
335,700, därav 36,300 till löneförbättring, 12,650
till parallellklasser, 40,000 till gymnastikbyggnad
i Göteborg, 178,500 till sem.-byggnad i Strängnäs,
19,250 till sem.-verksamhet därstädes, 22,900 till
d:o i Landskrona, 24,100 till materiell för militär-  övningar, 2,000 till resestipendier för lärare.
1902 .....
347,425
75,000
4,000
112,840, därav 36,300 till löneförbättring, 8,090 till
parallellklasser och folksk. högre avdelningar,
44,000 till semits verksamhet i Landskrona, 22,450
till d:o i Strängnäs, 2,000 till resestipendier.
1903 .....
372,850
81.250
4,000
260,398, därav 39,000 till löneförbättring, 1,650 till
folksk. högre avdeln. i Kalmar, 43,448 till semits ]
verksamhet i Strängnäs, 49,500 till gymnastik- !
by ggnad i Linköping, 124,800 till tomt för sem. j
i Stockholm, 2,000 till resestipendier.
1904 .....
531,150
87.500
4,000
257,460, därav 3,460 till folksk. högre avdeln. i j
Kalmar och Landskrona, 252,000 till byggnad i
Härnösand, 2,000 till resestipendier.
24—082815 Folkunder v.-kom. bet.
I. Folkskolesem. Band .7.
186
i
i
Anslag på ordinarie stat.
Riksdag.
Till semi-  narier för
folkskol-  lärares
bildande.
Till stipen-  dier för
seminarie-  elever.
Till bidragj
till arvodenl
Anslag på extra ordinarie stat.
åt vikarier!
för sjuka
övnings-  lärare.
1905 .....
532,835
87,500
383,604, därav 3,400 till folksk. högre avdeln., 9,354
till inventarier i Landskrona, 368,850 till byggnad
i Stockholm, 2,000 till resestipendier.
1906 .....
536,735
87,500
290.325, därav 7,100 till folksk. högre avdeln. i
Kalmar, Landskrona, Härnösand och Strängnäs,
2,100 till materiell, bränsle och lyse, 2,000 till
skolkök i Landskrona, 25,875 till inredning i j
Härnösand, 251,250 till byggnad i Växjö, 2,000
till resestipendier.
1907
. . .
540,485
87,500
| 103,097, därav 10,207 till folkskol. högre avdeln. i j
Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand och j
j
Skara, 5,000 till nnderv.-materiell i Härnösand, :
31.000
till rektorsbostad i Stockholm, 4,000 till t
förändring av rektorsbostaden i Skara till under- j
visningslokaler, 5,400 till d:o i Umeå d:o, 1,500 i
till skolträdgård i Kalmar, 21,96172 till träd- j
gårdsskötarebostad och skolkök därstädes, 948 28 ;
till uppsättning av skolkök därstädes, 21,800 t. j
begynnande av seminariets verksamhet i Luleå,
2.000
till resestipendier.
STATISTISKA UTREDNINGAR
angående
FOLKSKOLESEMINARIERNAS ELEVER
ÅREN 1866-1910
AV
CLAS GUSTAFSSON.
.
189
Inledning.
Efterföljande historisk-statistiska. framställning angående folkskoleseminarierna
sysselsätter sig med seminariernas elever eller med sådana,
som sökt inträde vid seminarierna. De tidsperioder, de särskilda tabellerna
omfatta, sträcka sig olika långt tillbaka i tiden, beroende på möjligheten
eller omöjligheten att för de olika ämnen, de särskilda tabellerna behandla,
erhålla fullt tillförlitliga och fullständiga källor.
De huvudsakligaste källor, vilka blivit för här föreliggande arbete använda,
äro: de av de särskilda seminariernas rektorer utarbetade och genom
vederbörande konsistorium till ecklesiastikdepartementet insända årsredogörelserna,
de till ecklesiastikdepartementet insända redogörelserna för antalen
inträdessökande och antalen elever vid varje läsårs början, de s. k.
examenskatalogerna, vilka skola vid varje seminarium upprättas, och do
nominativa förteckningar (kataloger), som pläga vid varje seminarium utarbetas
och numera alltid befordras till trycket, samt, för de senast förflutna
åren, särskilt från seminarierna för kommitténs räkning infordrade
uppgifter, vilka varit för kommitténs arbete nödvändiga.
Vad först angår de ovan omnämnda, av seminariernas rektorer utarbetade
årsredogörelserna, återfinner man redan i det av Kungl. Maj:t
den 21 mars 1862 utfärdade reglementet för folkskoleseminarierna, den
första för samtliga seminarier gemensamma stadga, genom vilken dessa
läroanstalter fingo en fast och likartad organisation, föreskrift om, att
seminariets föreståndare skulle senast åtta dagar efter vårterminens slut
till vederbörande komsistorium ingiva »berättelse rörande undervisningens
gång under det förflutna läsåret, de lärometoder och läroböcker, som varit
använda, de lärostycken, som blivit genomgångna, elevernas antal m. in.
dylikt, som må anses vara av vikt». Denna berättelse jämte de anmärk
-
190
ningar och tillägg, som konsistoriet därvid funne behövliga, skulle av
konsistoriet ofördröjligen insändas till ecklesiastikdepartementet. I 1865
års reglemente upprepas samma föreskrifter med vissa ändringar. Seminarieföreståndaren
kallas numera rektor och berättelserna skulle inlämnas
till konsistoriet senast en månad efter vårterminens slut. Ordet »läroböcker»
var nu borttaget och »in. m. dylikt» etc. hade nu utbytts mot
orden: »samt vad anmärkningsvärt i övrigt kan hava vid läroinrättningen
förekommit». I 1886 års ännu gällande seminariestadga nämnes bland
rektors skyldigheter, att han skall »senast en månad efter läsårets slut till
konsistorium inlämna berättelse om läroanstaltens verksamhet under det
förflutna läsåret», vilken berättelse sedan skall av konsistorium till ecklesiastikdepartementet
insändas. Men lika litet i 1886 års seminariestadga
som i de föregående reglementena finnes fastställd någon särskilt utarbetad
plan för dessa berättelsers avfattande, varigenom de kunnat erhålla en likartad
uppställning och ett ensartat innehåll. Ej ens de i såväl 1862 som
1865 års reglemente förekommande allmänna antydningarna angående innehållet
återfinnas här; till föreskriften om berättelsens inlämnande fogas
endast att rektor skall »därvid bifoga de uppgifter rörande gymnastikundervisningen,
varom särskild föreskrift är given». Denna »föreskrift» är
lämnad'' av gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, som genom Kungl.
kungörelsen den P13 juli 1887 erhöll överinseendet över gymnastikundervisningen
vid folkskollä rar seminarierna, i egenskap av ett formulär för
tabellarisk^ uppgift å antalet lärjungar, som på grund av vissa uppgivna!
orsaker icke deltagit i gymnastikundervisningen. Detta är således^
det enda^j tabellformulär eller den enda föreskrift överhuvud, angående
berättelsernas form och innehåll, som finnes för de årsredogörelser,
seminarierektorerna fått sig ålagt att utarbeta och till ecklesiastikdepartementet
insända. I sammanhang härmed må nämnas att, då de
allmänna läroverkens årsredogörelser skulle börja att inom ecklesiastikdepartementet
bearbetas, en fullständig plan jämte nödiga tabellformulär
förut blivit för dessa berättelser utarbetade och av Kungl. Maj:t fastställda.
Då ej heller seminarierektorerna sinsemellan överenskommit om någon
gemensam plan för seminarieberättelsernas innehåll och uppställning —
191
åtminstone har frågan aldrig varit före på något seminarierektorsmöte
är ju naturligt, att seminariernas årsberättelser såväl med avseende på de
ämnen, vilka där blivit till behandling upptagna, som med avseende på den
ordning, i vilken de olika ämnena behandlats, förete synnerligen stora
olikheter, särskilt under de första läsåren. Sedan plan för de allmänna
läroverkens årsredogörelser blivit fastställd, har visserligen en och annan
seminarierektor sökt lägga denna plan till grund även för seminariets
årsredogörelse. Då emellertid inga föreskrifter därom funnits, utan detta
berott på varje rektors skön, har ej mycket därmed vunnits.
Där vederbörande rektor varit intresserad av sin uppgift samt på
grund härav nedlagt arbete och omsorg vid årsredogörelsens utarbetande,
har ur densamma ett utmärkt material kunnat erhållas. Men då årsredogörelserna
från andra seminarier, särskilt under de första läsåren, varit så
mycket knapphändigare och ofta av det mest växlande innehåll, i det att
somliga rektorer lagt an på det pedagogiska, andra på det statistiska o. s. v.
har det varit omöjligt att behandla en viss detalj för ett läsår vid samtliga
seminarier och ännu omöjligare att, med tillhjälp av endast årsredogörelserna
såsom källor, utarbeta en historisk-statistisk framställning angående
eleverna vid folkskoleseminarierna under en längre följd av år. rly
om man också lvckats återfinna en viss detalj i årsredogörelserna för samtliga
seminarierna under ett visst läsår, så har denna detalj under årens
lopp borttappats än vid ett seminarium, än vid ett annat, Särskilt synes
vid ombyte av rektor planen för årsredogörelsens avfattande ofta hava blivit
förändrad, om ens någon plan blivit uppgjord.
Då de föreskrivna berättelserna ej voro avsedda för allmänheten, utan
endast för de myndigheter, som utgjorde seminariernas styrelse och över
dem utövade tillsyn, blevo berättelserna ej till trycket befordrade, utan lämnades
skrivna till vederbörande. För de seminarier, där materiellkassan
lämnade tillgång därtill, medgav Kungl. Maj:t att någon del därav fick användas
till tryckning av ifrågavarande berättelser. Då detta emellertid
kunde äga rum vid endast ett fåtal seminarier och vid dessa kanske icke
ens alla år och då missnöje yppade sig över, att seminariernas berättelser ej
voro lika lätt tillgängliga för allmänheten som berättelserna angående allmänna
läroverken, hemställde Kungl. Maj:t i proposition till 1898 års riks
-
192
dag att, för tryckning i erforderligt antal av de i gällande seminariestadga
föreskrivna årsredogörelserna, riksdagen ville höja det under riksdagens
åttonde huvudtitel uppförda anslaget till seminarier för folkskollärares bildande
med 2,400 kronor. Statsutskottet fann visserligen på de i statsrådsprotokollet
anförda skäl önskvärt, att seminariernas berättelser bleve till
trycket befordrade, men ifrågasatte, huruvida icke de intressen, som i detta
avseende gjort sig gällande, kunde bliva lika fullt tillgodosedda, om berättelserna
trycktes endast vart annat år, då alltså sammandragna berättelser
för två år skulle tryckas, och hemställde därför att endast 1,200
kronor skulle beviljas, vilket även blev riksdagens beslut. Såsom skäl för
seminarieberättelsernas tryckning hade i den Kungl. propositionen framhållits
det missnöje som uppstått därigenom att dessa berättelser ej voro
lika tillgängliga som allmänna läroverkens. Man hade frågat, varför
icke folkskollärarseminarierna, dessa synnerligen viktiga läroanstalter,
borde lör allmänheten framlägga redogörelse för sin verksamhet likaväl
som andra ofientliga låroinrättningar, då ju folkskoleseminarierna
upprättades och underhölles av staten och det sålunda vore i sin ordning,
att den stora allmänheten finge kännedom om deras anordning och sätt
att arbeta. Härjämte hade många seminarielärare uttalat den åsikten, att
redogörelse för ifrågavarande läroanstalters inrättning och arbete borde
avgivas på sådant sätt, att vem som helst kunde utan större tidsspillan eller
kostnad bliva i tillfälle att vinna kännedom om innehållet i densamma.
Slutligen hade även anförts, att det för seminarierna själva borde bliva
till stoi t gagn, om de genom att sinsemellan utbyta de årsredogörelser,
varom här vore fråga, sattes i tillfälle att lära känna de olika anordningar,
som vid vart och ett av dem blivit vidtagna. — l)å de tryckta seminarieredogörelserna,
genom att riksdagen nedsatte det begärda anslaget till
endast hälften, måste med avseende på sitt omfång bliva mycket begränsade,
hade det väl åtminstone varit lämpligt att de i stället, för jämförelsers
anställande, till sitt innehåll varit sä likartade som möjligt och att på grund
härav en gemensam plan för deras utarbetande blivit av Kungl. Maj:t
fastställd. Så blev emellertid ej förhållandet. Även sedan seminarieberåttelserna
börjat tryckas, äro de med avseende på sitt innehåll på grund
härav nästan lika ojämna som förut. Någon förbättring torde dock hava
193
inträffat därigenom att vederbörande seminarierektorer nu lättare än förr
kunna jämföra de olika berättelserna med varandra.
Av de handskrivna seminarieberättelserna tinnes inom ecklesiastikdepartementet
en samling, varav kommittén fått tillfälle att taga del.
Ehuru denna samling för de första åren ej är alldeles fullständig och
ehuru, såsom nämnt, berättelserna äro till sin uppställning och sitt innehåll
i många fall synnerligen olika, hava dessa berättelser dock utgjort
en ej oviktig källa för här ifrågavarande framställning.
1 chefens för ecklesiastikdepartementet skrivelse till konsistorierna
den 21 september 1869 stadgades, att rektorerna vid folkskoleseminarierna
skulle årligen före september månads utgång till ecklesiastikdepartementet
insända uppgifter å antalen elever vid seminarierna samt å antalen inträdessökande
vid läsårets början. Samma föreskrift återfinnes även i 1886 års
seminariestadga. Men varken på det ena eller det andra stället finnas
några formulär föreskrivna för dessa uppgifters avfattande. Och då dessa
uppgifter ej heller vid sin ankomst till departementet blivit underkastade
någon granskning, på grund varav rättelser kunnat vinnas genom omedelbar
skriftväxling med vederbörande rektorer, har följden såsom alltid
under dylika förhållanden blivit den, att de äro olika uppställda, stundom
ofullständiga och ofta avfattade på ett sådant sätt, att meningen med
den lämnade uppgiften ej klart och tydligt framgår. På grund härav
hava dessa uppgifter, ehuru genom sitt strängt begränsade innehåll betydligt
mer homogena än årsredogörelserna, dock ej kunnat vara till det
gagn för kommitténs arbete, de under andra förhållanden varit svnnerligen
ägnade att bliva. Att efter så lång tid få uppgifterna kompletterade och
förtydligade har naturligtvis endast varit möjligt i den mån samma rektor
fortfarande varit kvar vid vederbörande seminarium eller seminariets arkiv
befunnit sig i fullt ordnat och fullständigt skick.
I 1862 års reglemente för folkskoleseminarierna i riket finnas inga
föreskrifter angående skyldighet för seminariets föreståndare att upprätta
och föra någon slags matrikel eller annan nominativ förteckning (katalog)
över seminariets elever. Men i 1865 års reglemente uppräknas bland rektors
åligganden att l) föra matrikel över läroverkets elever »enligt Bil. Litt.
B», 2) föra diarium, vari antecknas vad anmärkningsvärt inom läroinrätt
25—082815
Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
194
ningen förekommit och särskilt huruvida någon rubbning i den fastställda
ordningen ägt rum, »enligt Bil. Litt. C», 3) terminligen upprätta och i
seminariets arkiv förvara katalog över närvarande elever, i vilken även
terminsbetyg »enligt Bil. Litt. 1)», 4) ordna och förvara inlämnade betyg
för elever, inkomna handlingar samt avskrifter av utgående expeditioner
samt 5) föra protokoll över de ärenden, om vilka vid sammanträde med
lärarna beslut fattas. Här talas således för första gången såväl om fastställda
tabellformulär, efter vilka vissa angivna uppgifter skulle avfattas,
och om ett arkiv, där de skulle förvaras. I 1886 års stadga för folkskoleseminarierna
i riket säges också att, bland annat, till rektors åligganden
hör att föra matrikel, diarium och terininskatalog enligt fastställda
formulär samt att ordna och förvara inkomna handlingar och koncept till
utgående expeditioner.
De formulär, efter vilka uppgifter skulle lämnas voro i 1865 och
1886 års författningar i det närmaste lika. överskrifter till det första
formuläret lydde på båda ställena: »Matrikel över eleverna vid folkskolelärare-(lärarinne-)seminarium
i N. N.» I särskilda kolumner skulle följande
uppgifter lämnas angående eleverna: inskrivningsår och dag, nummer
på medfört betyg (nummerserien skulle avslutas med varje läsår), namn,
födelseår och dag, födelseort, faderns yrke, föregående tjänstgöring i folkskola
och annan föregående sysselsättning (dessa båda kolumner voro i
1886 års stadga hopslagna till en med rubrik: föregående sysselsättning),
intagen i klass, antal vid seminarium tillbragta terminer, avgångsdag utan
examen samt avgångsdag efter avlagd examen; denna sista kolumn är i
1886 års stadga delad i två, av vilka den första upptager antal avgångna
för anställning vid småskola och den andra antal avgångna för anställning
vid folkskola; i båda formulären finnas dessutom eu anmärkningskolumn.
överskriften till det andra formuläret lydde i båda författningarna: »Diarium
vid N. N. folkskolelärare-(lärarinne-)seminarium». Tabellformuläret
upptog, förutom eu anmärkningskolumn, åtta kolumner med följande överskrifter:
år och dag, lärares utnämning, förordnande och tjänstgöring (det
sista ordet i 1886 års stadga utbytt mot avgång), lärares frånvaro från
undervisningen, eleverna lämnad ledighet från undervisningen, anteckningar
om ordning och tukt, examina, ankomna skrivelser och avgångna skrivelser.
195
Överskriften till det tredje tabellformuläret lydde i 1865 års seminarie
reglemente:
»Examenskatalog vid slutet av vårterminen år 18..... för elever
i rista (2:dra) klassen av N. N. folkskolelärare-(lärarinne-)seminarium» och
i 1886 års seminariestadga »katalog vid ........terminens slut (efter .......
■examen) år ........ för ........ klassen vid fo]kskollärare-(lärarinne-)seminarium
i N. N.» Kolumnerna innehålla uppgifter om elevernas namn, födelseår
och -dag, tillbragta terminer i klassen, tillbragta terminer vid seminariet,
frånvarotimmar eller dagar under terminen med giltigt förfall och utan
giltigt förfall, vitsord i varje kunskaps- och övningsämne samt i undervisningsskicklighet,
flit och uppförande; i 1886 års stadga funnos dessutom
särskilda kolumner för uppgift om antalet gånger varje elev åtnjutit stipendium
samt beloppet för varje termin; där stadgades även, att tabellformuläret
skulle användas såväl till terminskatalog vid höstterminens slut som
till årsexamens- och avgångsexamenskatalog vid vårterminens slut. Genom
dessa diarier samt termins- och examenskataloger förefanns ett material,
som skulle hava utgjort en synnerligen god källa för utarbetandet av de
föreskrivna årsredogörelserna, hade endast, likasom det skedde med årsredogörelserna
från de allmänna läroverken, eu fullständig plan för seminariernas
berättelse varit fastställd, vari föreskrifter lämnats, vilka uppgifter
skulle intagas i årsredogörelserna och i vilken ordning de olika
ämnena där skulle förekomma. Nu fick allt detta bero på varje rektors eget
gottfinnande och resultatet blev därför sådant, som ovan förmälts.
Även om kommittén genom vederbörande rektorers tillmötesgående
blivit satt i tillfälle att taga del av dessa källor genom att få dem såsom
lån sig tillsända, skulle, jämväl under förutsättning att alla uppgifterna
hade befunnit sig i fullständigt och fullgott skick, något som man näppeligen
haft anledning förmoda, deras granskning och bearbetning hava blivit
alltför tidsödande och alltför dyrbart. För de senaste åren finnas dock en
del av dessa källor, nämligen de s. k. examenskatalogerna, samlade i ecklesiastikdepartementet.
Genom Kungl. kungörelse den 16 november 1894
stadgades nämligen, att de vid avgångsexamina från folkskoleseminarierna
givna betygen skulle inskrivas i en särskild bok och en avskrift därav
senast en månad efter läsårets slut till ecklesiastikdepartementet insändas.
Dessa uppgifter har kommittén blivit satt i tillfälle att använda och hava
196
de för dess arbeten varit till ej obetydlig nytta. Förutom varje elevs vid
avgången erhållna betyg innehålla de jämväl redogörelser angående elevernas
namn, födelseår och -dag, terminer tillbragta i klassen och vid
seminariet, frånvaro med eller utan giltigt förfall samt uppgifter om åtnjutna
stipendier. Genom tillmötesgående från seminariernas rektorer har
kommittén därjämte fått låna motsvarande uppgifter för de äldre åren.
Ur de här ovan nämnda matriklarna samt termins- och examenskatalogerna
började snart vid de olika seminarierna utdrag göras, gällande
för höstterminen eller för hela läsåret, vilka utdrag för att erhålla större
spridning befordrades till trycket. Dessa utdrag eller förteckningar över
seminariernas elever hava i dagligt tal sedermera erhållit benämningen kataloger
och finnas numera sedan många år tillbaka tryckta för samtliga seminarier.
Då emellertid varken i ecklesiastikdepartementet eller i kungl. biblioteket
en fullständig samling av dessa till trycket befordrade kataloger var till
finnandes, sökte kommittén genom brevväxling med vederbörande seminarierektorer
få den i ecklesiastikdepartementet befintliga samlingen fullständigad.
Då duplettexemplar funnos i seminariernas arkiv lät detta
utan svårighet sig göra, men där endast ett exemplar fanns kvar, kunde
seminariet naturligt nog ej avhända sig detsamma. Genom seminarierektorernas
synnerliga tillmötesgående fick dock kommittén sådana exemplar
såsom lån sig tillsända. För några år åter fanns emellertid icke ett enda
exemplar av katalogen i seminariets arkiv, ehuru man visste att katalogen
blivit på sin tid tryckt.
Emellertid lyckades kommittén dels såsom lån, dels såsom gåva hopbringa
en ganska fullständig samling kataloger från och med höstterminen
1881. Vid närmare granskning av den sålunda erhållna katalogsamlingen
befunnos dock uppgifterna däri, hopbragta som de voro utan enhetlig plan,
alltför ojämna för att kunna läggas till grund för en fortlöpande serie av
statistiska undersökningar. Då dessa till trycket befordrade lärjungsförteckningar
tillkommit utan samråd rektorerna emellan, blev en följd att
varje rektor i sin katalog upptog de uppgifter han för sin del ansåg viktigast
och av största intresse. Detta gäller ej blott de äldre årgångarna,
ehuru naturligtvis i högre grad för dem, utan jämväl de allra senaste
katalogsamlingarna.
197
Otn man t. ex. tager den senast tillgängliga katalogserien, den
lör höstterminen 1910, erfar man, att fullständiga förnamn där finnas
upptagna endast vid fyra av femton seminarier, tilltalsnamnet jämte initialerna
till de övriga förnamnen vid fem seminarier samt endast tilltalsnamnet
vid de övriga sex seminarierna. Då man vet, att vid folkskoleseminarierna
ofta i en klass firmas flera elever med samma tillnamn och kanske
t. o. in. samma födelseår samt att dylika elever vid avgången från seminariet
ofta byta om namn, kan man förstå huru viktigt det är, för biografiska
och andra forskningar, att i seminariekatalogerna elevernas fn 11-  ständma förnamn utsättas. Detta är så mycket viktigare, som det händer
att i katalogerna elevernas födelsedagar ej finnas utsatta. Så finnes i katalogerna
för höstterminen 1910 såväl födelsedag som födelseår utsatta vid
nio seminarier, under det att endast födelseåret återfinnes vid de övriga
sex seminarierna. De intagna elevernas föregående sysselsättningar upptagas
vid endast tre seminarier och fädernas yrke vid endast två seminarier.
Elevernas hemorter återfinnas i katalogerna för tretton seminarier,
såväl födelseort som hemort vid ett seminarium, endast födelseort vid ett
seminarium. Inskrivningsår vid seminariet återfinnes i tolv kataloger,
uppgift om antal terminer tillbragta vid seminariet finnes vid sex seminarier;
för tre seminarier saknas såväl inskrivningsår som uppgift om antal
terminer tillbragta vid seminariet; vid ett av de senare finnes i stället
angiven den klass, i vilken eleverna intagits. — Uppgifter om antal termi
ner tillbragta i klassen återfinnas i katalogerna endast för fem seminarier.
För att åtminstone för de senaste åren erhålla ett material, som
kunde läggas till grund för de statistiska undersökningar, vilka vore nödvändiga
för kommitténs arbeten, särskilt med fästat avseende på seminariernas
elever, såg sig kommittén, på grund av vad ovan blivit anfört, nödsakad
att från de särskilda seminariernas rektorer söka erhålla en del med
ledning av särskilt uppgjorda tabellformulär direkt för detta ändamål avfattade
redogörelser. Dylika uppgifter började infordras redan år 1906,
således vid början av kommitténs arbete, och sträckte sig i allmänhet tillbaka
i tiden till år 1896, i vissa fall ända till år 1866. Genom att tid efter
annan under kommittéarbetets gång infordra nya uppgifter för senast förflutna
läsår har det varit kommittén möjligt att sedermera komplet
-
198
tera de förut inkomna uppgifterna så att de statistiska undersökningarna
kunnat föras fram ända till och med höstterminen 1910.
De utsända tabellformulären, genom vilka särskilda uppgifter inhämtades,
voro till antalet sex. Det första tabellformuläret avsåg antalet
närvarande elever i varje klass vid de olika folkskoleseminarierna höstterminerna
1866—1910. Det andra tabellformuläret handlade om betygsfördelningen
i olika ämnen mellan de vid slutet av läsåren 1886/87—1893/94
utexaminerade eleverna vid de särskilda folkskoleseminarierna. Detta ämne
hade med avseende på tiden före år 1887 blifvit synnerligen förtjänstfullt
behandlat av föreståndaren för Huskvarna högre folkskola, överläraren
Alfred Dalin; för tiden efter 1894 funnos, såsom redan är nämnt, primäruppgifterna
härför, de s. k. examenskatalogerna, samlade i ecklesiastikdepartementet.
Det tredje tabellformuläret avsåg att lämna uppgifter
om de i första klassen vid folkskoleseminarierna inträdessökandes ålder
läsåren 1896/97—1910/11, det fjärde att lämna uppgifter om de närvarande
seminarieelevernas ålder i de olika klasserna åren 1896—1910 och det
femte angående antalen utan godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare
avgångna elever från de olika klasserna, fördelade, vad angår de avgångna
från första och fjärde klasserna, i »genom döden avgångna» och »övriga»
och vad angår de avgångna från andra och tredje klasserna i »genom döden
avgångna», »efter avlagd småskollärarexamen avgångna» och »övriga».
Sedan en elev ofenomjjått två klasser av folkskoleseminariet, äger nämligen
han eller hon aflägga sistnämnda examen, och denna rätt har även begagnats
av några som genomgått tredje klassen i seminariet. Det sjätte och sista
tabellformuläret är det vidlyftigaste och avsåg att lämna nominativa uppgifter
såväl angående de avgångnas födelseår, hemorter och faderns yrke som,
vad angår de intagna, om deras föregående studier och examina samt om
deras föregående sysselsättningar. Dessutom skulle i detta tabellformulär
anteckning göras, huruvida den inträdessökande blivit intagen eller ej
samt för de senaste åren även i vilken klass han eller hon blivit intagen;
dessa uppgifter, vilka ansågos vara svårare att avgiva, skulle sträcka sig
tillbaka endast till år 1901.
Med anledning av ett kommittén givet uppdrag att undersöka, huruvida
någon folkskollärarbrist förefunnes i riket utsändes år 1908 därjämte
190
frågeformulär angående de under år 1907 tjänstledige lärare och lärarinnor
samt angående deras vikarier, vikariernas kompetens, tiden för varje vikarieår
samt uppgifter om den skolas anordning (littera), där vikariatet ägt rum.
Tjänstledigheten delades i tjänstledighet för sjukdom och tjänstledighet
av annan anledning. Dessa uppgifter finnas bearbetade i kommitténs betänkande,
kap. 13.
Efterföljande tjugutvå tabeller sysselsätta sig, såsom redan är nämnt,
med eleverna vid folkskoleseminarierna eller med sådana, som där sökt
inträde såsom elever. Med avseende på sitt innehåll kunna de uppdelas
i fyra huvudgrupper. De tidsperioder, vilka de särskilda tabellserierna omfatta,
sträcka sig olika långt tillbaka, beroende på möjligheten eller omöjligheten
att för de särskilda ämnen, vilka i dem behandlas, erhålla fullt
tillförlitliga och fullständiga uppgifter. Ingen möda har dock sparats att
i varje fall söka driva undersökningen så långt tillbaka i tiden som möjligt.
Den första av de ovan nämnda fyra huvudgrupperna behandlar de
vid folkskoleseminarierna inträdessökande. Till denna grupp höra tabellerna
1—5. Tabell 1 redogör för antalen vid början av vart och ett av
läsåren 1866/67—1910/11 vid varje seminarium inträdessökande, i tabellerna
2 och 3 fördelas dessa inträdessökande från och med läsåret 1901—
1902 efter deras hemorter, tabell 4 redogör för antalen vid början av läsåren
1896/97—1910/11 i första klassen särskilt vid manliga och särskilt
vid kvinnliga seminarier inträdessökande, fördelade efter ålder, varefter i
tabell 5 de inträdessökande vid de särskilda seminarierna för vart och ett
av läsåren 1896/97—1910/11 fördelas i sådana som blivit intagna och sådana
som vägrats inträde, de senare åter delade i sådana som vägrats
inträde på grund av bristande kunskaper, på grund av bristande utrymme
eller av annan anledning.
Den andra huvudgruppen omfattar tabellerna 6—12 och handlar
om de vid seminarierna intagna eleverna. Tabell 6 redogör för antalen
var och en av höstterminerna 1871—1910 i varje klass vid varje särskilt
seminarium intagna elever, tabell 7 visar dels i absoluta tal dels
i procent antalen höstterminerna 1871—1906 i varje klass intagna elever
vid manliga, vid kvinnliga och vid samtliga seminarier, av tabellerna 8 och
200
9 redogör den förra för antalen varje hösttermin åren 1901—1910 vid
manliga och vid kvinnliga seminarier intagna elever, den senare för antalen
under hela tidsperioden 1901—1910 vid varje särskilt seminarium intagna
elever, i båda fallen fördelade efter föräldrarnas yrke och samhällsställning;
av tabellerna 10 och 11 meddelar den förra uppgifter angående antalen
varje hösttermin åren 1901—1910 vid manliga och vid kvinnliga seminarier
intagna elever, den senare angående antalen under hela perioden
1901—1910 vid varje särskilt seminarium intagna elever, i båda fallen
fördelade efter de intagnas föregående studier och examina samt föregående
yrken och sysselsättningar, tabell 12 slutligen redogör för antalen i
första klassen vid manliga och vid kvinnliga seminarier var och en av höstterminerna
1896—1910 intagna elever, fördelade efter ålder; sistnämnda
tabell meddelar även för var och en av femårspefioderna 1896—1900, 1901
—1905 och 1906—1910 dels medeltal intagna för år i varje åldersgrupp,
dels procent intagna i varje åldersgrupp, dels antalet intagna i varje åldersgrupp
i procent av inträdessökande.
Den tredje huvudgruppen handlar om antalen närvarande elever,
vilket ämne behandlas i tabellerna 13—17. Tabell 13 lämnar uppgift
om antalen närvarande elever vid varje seminarium höstterminerna 1866—
1910, tabell 14 redogör för antalen elever höstterminerna 1866—1910 vid
manliga seminarier, vid kvinnliga seminarier och vid samtliga seminarier
i absoluta och relativa tal samt med angivande av ökning och minskning
för varje år och för varje femårsperiod, tabell 15 sysselsätter sig med antalen
höstterminerna 1866—1910 vid varje särskilt seminarium närvarande
lärjungar, fördelade efter klasser, tabell 16 redogör i absoluta och relativa
tal för antalen i varje klass särskilt vid manliga och särskilt vid kvinnliga
seminarier var och en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elever
med fördelning efter ålder, varefter tabell 17 lämnar en dylik åldersfördelning
klassvis för de särskilda seminarierna under hela perioden 1896—1910.
Den fjärde huvudgruppen handlar om de från folkskoleseininarierna
avgående eleverna och omfattar tabellerna 18—22. Tabell 18 meddelar
antalen under eller vid slutet av läsåren 1896/97—1909/10 särskilt
från de manliga och särskilt från de kvinnliga seminarierna utan godkänd
avgångsexamen som folkskollärare avgångna elever med särskild redo
O
O
o o
201
görelse för antalet sådana som avlagt srnåskollärarexamen, tabell 19 visar
antalen från varje särskilt seminarium vid slutet utav vart och ett av läsåren
1866/67—1909/10 med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare
avgångna elever, tabell 20 redogör för antalen från tredje (dåvarande
högsta) klassen vid slutet av läsåret 1865/66—1877/78 särskilt från manliga
och särskilt från kvinnliga folkskoleseminarier med godkänd avgångsexamen
såsom folkskollärare avgångne elever, fördelade efter ålder vid avgången,
tabell 21 sysselsätter sig med samma ämne efter det att seminarierna
blivit utvidgade till fyraklassiga, d. v. s. den redogör för antalen avgångna
från seminariernas fjärde klass, med fördelning efter ålder vid avgången.
Den 22:a och sista tabellen i serien uppgiver antalen betygsenheter i
medeltal per elev vid avgångsexamina från de särskilda seminarierna vårterminerna
1887—1910.
1. lnträdessökande vid folkskoleseminarierna.
Tab. 1-5.
Tabell 1. Antal inträdessökande vid varje folkskoleseminarium åren
1866-1910.
Tabell 1 (a—c) redogör för antalen inträdessökande vid varje folkskoleseminarium
åren 1866—1910. I denna, liksom i följande tabeller,
äro jämväl medräknade sådana inträdessökande, som avlagt mogenhetsexamen,
men ej sådana, som omtalas i § 38 i gällande seminariestadga
eller motsvarande paragraf i äldre reglementen. För några av de äldre
åren, där ej fullt exakta uppgifter kunnat erhållas, hava, såsom i tabellen
blivit anmärkt, approximativa tal måst användas.
Tabell 1 a meddelar de absoluta talen för varje seminarium under
de olika läsåren jämte medeltal femårsvis, tabell 1 b angiver såväl i absoluta
tal som i procent ökning och minskning under varje år särskilt för
manliga, särskilt för kvinnliga, och särskilt för samtliga seminarier, varjämte
i tabell 1 c är uträknad den procentiska fördelningen av de inträdessökande
under de olika åren för manliga, kvinnliga och samtliga seminarierna.
26—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Follcslcolesem. Band. 3.
202
i
Vid eu närmare granskning av tabellens innehåll framgår, att de
inträdessökandes antal betydligt växlat såväl för de särskilda seminarierna
som för de olika åren. Fäster man sig endast vid summorna för de
manliga och för de kvinnliga seminarierna och sammanställer uppgifterna
i tabell 1 a och tabell 1 b, finner man, om man kronologiskt granskar
de olika femårsperioderna, följande.
Under den forsta femårsperioden av det tidsskede denna undersökning
omfattar, åren 1866—1870, visar tillströmningen till de kvinnliga
seminarierna ökning för alla åren, ehuru obe tydligare mot periodens slut,
varemot vid de manliga seminarierna ökning ägde rum det andra och det
femte året, men minskning det tredje och tjärde; vid samtliga seminarier förekommer
ökning under andra och femte åren, varemot minskningen vid de
manliga seminarierna här framkallade stillestånd under det tredje och
minskning under det fjärde året. Den största ökningen ägde rum från
1866 till år 1867, uppgående vid de manliga seminarierna till 27.2 %, vid
de kvinnliga seminarierna till 41 % och vid samtliga seminarier till 29.8
Denna betydande ökning torde kunna ställas i samband med de vid denna
tid börjande svåra åren för jordbruket, som drev en mängd unga män och
kvinnor att söka sig in på andra banor. Avtagandet under de båda följande
åren vid de manliga seminarierna torde åter kunna ställas i samband
med den hittills oerhörda emigration, som ägde rum under dessa år. Att
denna emigration ej synes hava i samma grad verkat vid de kvinnliga
seminarierna förklaras därav, att vid denna tid den manliga ungdomen
utvandrade i vida större skaror än den kvinnliga.
Under femårsperioden 1871—1875 tillkommo två nya kvinnliga seminarier,
nämligen i Falun och Kalmar år 1875. Tillströmningen till de
kvinnliga seminarierna var också störst under sistnämnda år. Under det
att ökningen under femårsperiodens tre första år var obetydlig och under
det fjärde året ingen, sprang densamma år 1875 upp till 31, utgörande
23.8 /. Att denna ökning vid de kvinnliga seminarierna dock ej uteslutande
berodde på de nya seminariernas tillkomst utan hade sin grund i
eu allmän ökad tillströmning till seminarierna vid denna tid framgår
därav, att under femårsperioden antalet inträdessökande var störst år 1875
även vid de manliga seminarierna, utvisande en ökning av 72 eller 27.9 %.
203
Av de övriga åren under perioden visade vid de manliga seminarierna det
första och tredje året en betydande minskning, det fjärde en obetydlig sådan,
varemot det andra medförde någon ökning. För samtliga seminarier visade
andra och femte åren ökning, de övriga minskning.
Under femårsperioden 1876—1880 tillkom åter ett nytt kvinnligt
seminarium, nämligen i Umeå, som började sin verksamhet med året 1879.
Sistnämnda år visar också absolut taget under perioden den största ökningen
i tillströmningen till de kvinnliga seminarierna, då däremot den
relativt högsta ökningen såväl vid de manliga som vid de kvinnliga seminarierna
inträder året förut med 45.8 % och 40.o %. För övrigt företer
hela femårsperioden en år för år ökad tillströmning till de kvinnliga seminarierna,
med undantag för periodens sista år, då tillströmningen är
något minskad. Vid de manliga seminarierna, likasom vid samtliga seminarier
förete de tre första åren en ständigt stegrad ökning, det fjärde
året en minskad ökning och under periodens sista år särskilt för de manliga
seminarierna en ganska betydlig minskning, uppgående för dessa till
14 %. Den rika tillströmningen av inträdessökande till seminarierna under
denna femårsperiod torde utan tvivel kunna ställas i samband med förbättrade
ekonomiska förhållanden under dessa år och den i samband därmed
minskade emigrationen.
Under de tre följande femårsperioderna, 18S1—1885, 1886—1890 och
1891—1895 tillkom ej något nytt seminarium. Den forsta av dessa femårsperioder,
åren 1881—188,7, företer, om man bortser från en alldeles betydelselös
ökning med en enhet under periodens sista år, en år för år fortgående
minskning av antalen inträdessökande vid de manliga seminarierna; även
de kvinnliga seminarierna visa minskning under större delen av perioden,
nämligen under det andra, tredje och femte året, varemot första året visar
en obetydlig till 2.7 / uppgående och det fjärde året en något större ökning.
Summorna för samtliga seminarier visa minskat tillopp av inträdessökande
under samtliga år utom det fjärde, då ökningen vid de kvinnliga
seminarierna framkallade någon ökning jämväl vid samtliga. — Det första
året av närmast följande femårsperiod, åren 1886—1890, företer en våldsam
nedgång, vilken, trots att sjunkande tal förekommit nästan alla år av den närmast
föregående femårsperioden, sänker tillströmningssifiran till samtliga se
-
204
minarier, så att minskningen uppgår till 235 (31.7 %), varav 116 (30.2 %) vid
de manliga och 119 (33.2 %) vid de kvinnliga seminarierna. Det följande
året av femårsperioden visar visserligen en obetydlig ökning av 0.7 % för
de manliga seminarierna, men under de övriga åren fortgår minskningen
varje år, dock med avtagande styrka, tydande på en blivande ökningsperiod.
Vid de kvinnliga seminarierna, likasom vid samtliga seminarier,
fortgår jämväl minskning i tillströmningen av inträdessökande med undantag
för periodens sista år, då någon ökning åter inträdde. De starkt sjunkande
antalen inträdessökande vid seminarierna under de båda senast behandlade
femårsperioderna och särskilt under den senaste av dem torde
stå i ett naturligt samband med den oerhörda emigration, som under 1880-  talet berövade Sverige ett högst betydande antal män och kvinnor justbland
de åldrar och samhällsklasser, varifrån seminariernas elever, särskilt
de manliga, företrädesvis bruka rekryteras. Till belysning av det ovan
antydda sambandet mellan den till- och avtagande tillströmningen av in''
trädessökande till seminarierna torde här böra nämnas, att, under det att
antalet emigranter under femårsperioden 1861—1865 uppgick till i medeltal
3,963 årligen, detta medeltal under femårsperioden 1866—1870 ökades
till 20,526, för att under femårsperioden 1871—1875 sjunka till 12,893
och under femårsperioden 1876—1880 utgöra 17,161. Under femårsperioden
1881—1885 sprang det årliga medeltalet emigranter åter upp, nu
till ett tal av 34,966 och under närmast följande femårsperiod till ej mindre
än 40,315, en medeltalssiffra, som sedan ej blivit uppnådd.
Med den under de följande åren minskade emigrationsströmmen
(medeltalet för femårsperioden 1891—1895 uppgick till 32,292 och för
femårsperioden 1896—1900 till 17,062) börjar åter ökning inträda i antalet
inträdessökande till seminarierna. Femårsperioden 1891—1895 företer
sålunda eu ständigt fortgående ökad tillströmning av inträdessökande till
såväl manliga som kvinnliga seminarier, med undantag för periodens sista
år, då en minskning ägde rum vid de kvinnliga seminarierna, dock ej
tillräckligt stor för att framkalla minskning vid samtliga seminarier. Den
största tillströmningen under perioden förekom vid de manliga seminarierna
år 1895, uppgående till 24.3 %, den största tillströmningen vid de
kvinnliga seminarierna och vid samtliga seminarier år 1892 med respektive
205
47 % och 33.0 %. — Under femårsperioden 1896—1900 hade åter ett nytt
kvinnligt seminarium tillkommit med upprättandet år 1900 av ett seminarium
i Landskrona. Också visade sistnämnda år den största ökningen av inträdessökande
vid de kvinnliga seminarierna, uppgående till 16.s %. Aven de övriga
åren hade att uppvisa ökning med undantag av året 1898, då minskning ägde
rum, dock ej uppgående till mer än 2.6 /. Vid de manliga seminarierna
företedde första, andra och fjärde åren av femårsperioden ökning, den största
år 1899 med 10.2 %, men det tredje och femte året minskning. Vid samtliga
seminarier ägde ökning rum alla år utom det tredje. Minskningen vid
de manliga seminarierna året 1900 motvägdes av den förstnämnda ökningen
detta år vid de kvinnliga seminarierna.
Under femårsperioden 1901—1905 inrättades ett nytt manligt seminarium,
nämligen år 1901 i Strängnäs. Detta år visade även den såväl
absolut som relativt (10.7 /) största ökningen vid de manliga seminarierna
under denna femårsperiod. Även de övriga åren företedde ökning, något
avtagande mot periodens mitt. Vid de kvinnliga seminarierna visade året
1902 en betydande och året 1903 en obetydlig ökning, de Övriga åren
minskning. Vid samtliga seminarier visade de tre första åren ökning av
antalet inträdessökande, det högsta 1902, uppgående till 9.8 %, de båda
sista minskning. — Under den sista femårsperioden denna undersökning
omfattar, femårsperioden 1906—1910, tillkom ytterligare ett manligt seminarium,
då seminariet i Luleå började sin verksamhet med höstterminen 1907.
Tillströmningen av inträdessökande till Luleå seminarium var dock obetydlig
det första året, uppgående till endast 20 och utövade, då ökningen
vid de övriga manliga seminarierna under detta år var ingen eller ringa, ej
något synnerligen stort inflytande på årets tillströmningssiffror. Men i
övrigt företedde hela femårsperioden en kraftig tillströmning av antalen
inträdessökande till de manliga seminarierna, kulminerande med året
1909, då detta antal ökades med ej mindre än 152 eller 23.7 Stegringen
har huvudsakligen sin grund i den ökade tillströmningen till
Göteborgs seminarium, där antalet inträdessökande under perioden ökades
från 86 år 1906 till 173 år 1910. Sistnämnda år hade upprättats eu dubbelklass
vid nämnda seminarium. Även de kvinnliga seminarierna visade
varje år under femårsperioden, med undantag för året 1908, ökad
206
tillströmning. Då emellertid sistnämnda års minskade tillströmning till
de kvinnliga seminarierna jämnt uppvägdes av den ökade tillströmningen
vid de manliga seminarierna, uppstod för samtliga seminarier detta år
varken ökning eller minskning.
Om man i ett sammanhang betraktar alla de 45 år här ifrågavarande
undersökning omfattar, nämligen åren 1866—1910, linner man att både
vid de manliga och vid samtliga seminarier den såväl absolut som relativt
största ökningen inträffade 1878 med ett överskott av inträdessökande
mot det föregående året av ej mindre än respektive 183 och 275 eller i
relativa tal respektive 45.8 % och 44.0 •/>. Vid de kvinnliga seminarierna
inträdde den absolut största stegringen under denna tid år 1879 med
en ökning av antalet inträdessökande, uppgående till 101, varemot den
största ökningen i procent inträffade först år 1892, uppgående till 47 %.
Den absolut största minskningen i antalet inträdessökande påträffar man
vid de manliga seminarierna under det andra året av den stora nedgångsperioden
på 1880-talet, uppvisande en minskning av de inträdessökandes antal,
uppgående till 121, vid de kvinnliga seminarierna, liksom för samtliga
seminarierna inträffade denna tidpunkt vid mitten av samma period, då
nedgångstalen utgjorde respektive 119 och 235. Den relativt största nedgången
för såväl manliga och kvinnliga som för samtliga seminarier inträffade
år 1886 och utgjorde de relativa minskningstalen respektive 30.? %,
33.v % och 31.7 %.
Ett naturligt samband bör äga rum mellan upprättandet av nya
seminarier och förbättrande av folkskollärares löner å ena sidan samt tillströmningen
av inträdessökande till seminarierna å den andra. Vad angår
förhållandet mellan tillströmningen till folkskoleseminarierna och upprättandet
av nya
seminarier har man
av det
föregående funnit, att
nya seminariers
bildande givetvis verka en
ökning
i tillströmningen av antalet inträdessökande.
Det vill emellertid
synas som om man behövde
någon tid
på sig för att
sätta sig in i, att i
ett län
ett seminarium blivit
upprättat.
Åtminstone är tillströmningen i regel mer obetydlig under de första åren.
Så finner man vid Falu seminarium år 1875, det första året seminariet var
i verksamhet, endast 10 inträdessökande, vilket antal ökades till 22 år
1876, nedgick till 18 år 1877, men ökades till 45 år 1879 och till 50 år
1880. Liknande var förhållandet med det samma år nyinrättade seminariet
i Kalmar. Antalet inträdessökande var år 1875 endast 33, steg år 1876
till 41, år 1877 till 59, år 1878 till 73 och år 1879 till 78. Den successiva
ökningen vid dessa båda seminarier står naturligtvis även i samband
med den allmänna ökningen av de inträdessökandes antal under 1870-  talets senare del. Vid Umeå kvinnliga seminarium, som började sin verksamhet
mitt under kulmi nationstiden, nämligen år 1879, var antalet inträdessökande
också från början ganska högt, nämligen 44, och minskades
under de närmast följande åren, men sprang år 1884, eller under nedgångsperioden,
upp till 51. Landskrona kvinnliga seminarium synes hava varit
mer väntat eller kanske folkmängdstätheten i Malmöhus län och de bättre
kommunikationerna där förorsakade att antalet inträdessökande redan då
seminariet började sin verksamhet år 1900 uppgick till den betydliga
siffran av 76. Följande året steg antalet till 82 och år 1903 till 88.
Vid Strängnäs manliga seminarium var antalet inträdessökande år 1901,
då seminariet började sin verksamhet, endast 22, men steg år 1902 till 49,
åren 1904 och 1905 till 55 och år 1906 till 71, för att det följande året
åter falla. Vid Luleå manliga seminarium, som började år 1907, var
antalet inträdessökande då endast 20, men steg år 1908 till 32 och år
1909 till 59.
Även de senaste löneregleringarna synas hava utövat ett ej obetydligt
inflytande på tillströmningen av inträdessökande till seminarierna.
Särskilt synes den år 1906 företagna löneförbättringen härvidlag hava
visat sig verksam i synnerhet vad angår tillströmningen till de manliga
seminarierna. Vid de kvinnliga seminarierna däremot visar sig ökningen
mindre betydande de närmaste åren efter löneregleringen; härvid
torde böra erinras därom, att löneförbättringen var kraftigare för de manliga
folkskollärarna än för de kvinnliga, varjämte även de allt flera och
större arbetsområden, som under de senare åren öppnats för kvinnlig verksamhet,
i ej obetydlig grad härvidlag skapat en stark konkurrens.
Året 1906, samma år löneregleringen beslöts, var tillströmningssiffran
för samtliga seminarier 1,034 mot 965 närmast föregående år.
Detta antal inträdessökande hade förut blivit endast två gånger överskridet,
nämligen under de ekonomiskt goda åren på 1870-talet med dess obetyd
-
208
liga emigration. Antalet inträdessökande uppgick nämligen år 1879 till
1,140 och år 1880 till 1,061. Anmärkas bör i sammanhang härmed att
antalet inträdessökande ännu eu gång under föregående tid överskridit
ettusen-talet, ehuru det då ej översteg eller ens uppnådde 1906 års
tal, nämligen år 1903, då antalet inträdessökande utgjorde 1.007. Märkligt
är även härvidlag att sistnämnda år visar den största emigration ssiffran
sedan 1880-talet, nämligen 39,525 emigranter. I detta fall synes emigrationen
sålunda ej hava inverkat på tillströmningen till seminarierna. Möjligen
har densamma motverkats av den vid 1900 års riksdag skedda löneregleringen
för folkskollärarna. Tv under det att året 1898 de inträdessökandes
antal uppgick till endast 792 och visar minskning mot närmast
föregående år, företer året 1899, dä löneregleringsfrågan förbereddes, eu
ökning till 840. Året 1900, då löneregleringen var genomförd, ökades
antalet till 881, året 1901 till 909, året 1902 till 998 och året 1903, såsom
redan är nämnt, till 1,007, för att under de båda närmast följande
åren åter något sjunka. Ännu kraftigare var ökningen under senare delen
av 1900-talets första årtionde, d. v. s. efter 1906 års lönereglering. Såsom redan
är visat, uppgick antalet inträdessökande år 1906 till 1,034, år 1907 steg
det till 1,123, stod under år 1908 stilla på grund av minskad tillströmning
detta år till de kvinnliga seminarierna, men steg år 1909 till 1,287 och är
1910 till 1,433, det största antal inträdessökande något år haft att uppvisa.
Härvid får man dock även taga i betraktande inrättandet av ständiga parallellavdelningar
i fjärde klassen vid Stockholms seminarium från och med
år 1909 och vid Växjö seminarium från och med år 1910 samt inrättandet
av en ständig parallellavdelning från och med första klassen vid Göteborgs
seminarium med höstterminen 1910. — De lägsta antalen inträdessökande
under tiden 1866—1910 visa åren 1889 och 1890 med respektive 312 och
319 inträdessökande. Såsom redan är nämnt stå dessa låga tal i otvetydligt
sammanhang med den väldiga emigrationsströmmen på 1880-talet. I samband
härmed bör erinras därom, att antalet inträdessökande under tidsskedets
första år, året 1866, uppgick till 322, vilket tal är det lägsta näst efter
de båda förutnämnda.
Vänder man sig särskilt till de manliga seminarierna finner man
där i huvudsak samma lagar göra sig gällande som för seminarierna i sin
helhet. Så visar senare delen av 1870-talet en betvdande stegring av antalet
inträdessökande. Det högsta antalet visade året 1879 med 722 inträdessökande,
därnäst kom året 1880 med 621 och året 1878 med 583
inträdessökande. Dessa höga tal nåddes först åter mot slutet av tidsskedet.
Men ännu år 1906 hade antalet inträdessökande ej kommit högre än
till 551 och överträffades således av de tre förutnämnda talen. Först år
1907 uppgick antalet inträdessökande till ett högre tal än år 1878 hade att
uppvisa, nämligen till 587. Antalet inträdessökande år 1908 uppgick till
655 och överträffade således 1880 års tal; först under åren 1909 och 1910
med respektive 807 och 890 inträdessökande överträffades antalet inträdessökande
år 1879. — De lägsta antalen inträdessökande påträffar man åren
1890, 1889 och 1891 med insökningstal uppgående till respektive 163,
166 och 177. Under tidsskedets första år, året 1866, uppgick antalet inträdessökande
till 261. Detta tal är således högre än insökningstalen aren
1888, 1892, 1874 och 1873, uppgående till respektive 212, 214, 258
och 260.
Vid de kvinnliga seminarierna synes ökningen och minskningen å
antalet inträdessökande ej hava följt alldeles samma lagar som vid de
manliga seminarierna. Visserligen inträffade även här en synnerligen stark
tillströmning av inträdessökande på 1870-talet, men under det att kulmen
vid de manliga seminarierna nåddes år 1879, inträffade detta vid de kvinnliga
seminarierna först år 1881, då antalet inträdessökande uppgick till
452 mot 440 och 418 de båda närmast föregående åren. Talet 452 uppnås åter
vid de kvinnliga seminarierna år 1900, under det att vid de manliga seminarierna
1870-talets högsta siffra först uppnåddes och överträffades år 1909.
Orsaken till denna olikhet mellan tillströmningen till de manliga och till de
kvinnliga seminarierna ligger till en del i det olika antalet manliga och
kvinnliga seminarier vid tidsskedets början, då de manliga seminariernas antal
uppgick till 7, de kvinnliga till endast 2, samt i den redan omtalade tillkomsten,
under det tidsskede undersökningen omfattar, av fyra kvinnliga men
endast två manliga seminarier av vilka de senare tillkommo först mot tidsskedets
slut. — Aven ökningstalen på 1900-talet te sig olika vid de manliga
och de kvinnliga seminarierna. Visserligen uppnås kulmen av antalet inträdessökande
vid de kvinnliga seminarierna likasom vid de manliga med året
27—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Folk sk olesem. Band 3.
210
1910, då insökningstalet vid de kvinnliga seminarierna uppgick till 543,
det högsta antal som någonsin förekommit. Men årtiondet företer för
övrigt ej samma fortgående stegring av antalet inträdessökande här som
till de manliga seminarierna. Aren 1904, 1905 och 1908 visa till och
med minskning av antalet inträdessökande, året 1908 uppgående till ej
mindre än 12.7 % Den år 1904 och 1905 inträffade minskningen vid de
kvinnliga seminarierna framkallade jämväl minskning vid samtliga seminarier,
varemot en motsvarande ökning vid de manliga seminarierna år
1908 verkade därhän, att antalet inträdessökande vid samtliga seminarier
åren 1907 och 1908 blev lika. Närmast med avseende på mängden inträdessökande
under 1900-talet, kommer här, ej såsom vid de manliga
seminarierna året 1909, utan året 1907 med 536 inträdessökande, därnäst
året 1903 med 514 inträdessökande och året 1902 med 507 inträdessökande.
— Även minimitalen för antalen inträdessökande inträffa vid de kvinnliga
O
seminarierna ej på samma tider som vid de manliga. Den förut omnämnda
omständigheten att antalet kvinnliga seminarier under tiden 1866—1874
uppgick till endast två, men sedermera småningom tredubblades, måste naturligtvis
förlägga minimitalen för inträdessökningar till dessa första år. Om
man emellertid bortser från ovannämnda tidsperiod, inträffa även här liksom
vid de manliga seminarierna minimitalen mot slutet af 1880-talet. Men under
det att det lägsta antalet inträdessökande vid de manliga seminarierna återfinnes
år 1890, påträffar man motsvarande tal vid de kvinnliga seminarierna
år 1889 med 146 inträdessökande; först därefter kommer året 1890 med
156 inträdessökande. Det därnäst lägsta antalet inträdessökande under tiden
1875—1910 återfinner man år 1875 (då de kvinnliga seminariernas antal
uppgick endast till fyra) med 161 inträdessökande, varefter kommer året
1891 med 168 inträdessökande.
Nederst å tabell 1 a angivas medeltalen för de inträdessökande
vid de särskilda seminarierna femårsvis under tiden 1866—1910. Vad de
manliga seminarierna beträffar var vid Uppsala, Linköpings och Göteborgs
seminarier det årliga medeltalet inträdessökande högst under femårsperioden
1906 —1910 med respektive 81, 81 och 125 inträdessökande i medel
-
*211
tal per år, därnäst kommer femårsperioden 187(1—1880 med respektive
medeltal 64, 64 och 100. Vid Strängnäs seminarium, som började sin
verksamhet med höstterminen 1901, var det årliga medeltalet inträdeseökande
under den första femårsperioden 44, under den andra 70. Vid
Växjö, Lunds och Karlstads seminarier var det årliga medeltalet för de
inträdessökande högst under femårsperiden 1876—1880 med respektive
94, 101 och 78 inträdessökande, därnäst kom femårsperioden 1906—1910
med årliga medeltal av respektive 90, 92 och 64 inträdessökande. Vid
Luleå seminarium, som började sin verksamhet höstterminen 1907, uppgick
det årliga medeltalet för de fyra åren 1907—1910 till 42. Vid Härnösands
seminarium synas växlingarna med avseende på antale* inträdessökande
vara något olika mot vid de övriga manliga seminarierna. Under
de fyra första femårsperioderna steg det årliga medeltalet inträdessökande
för varje femårsperiod, från 23 under femårsperioden 1866—1870 till 34
under femårsperioden 1881—1885. Under närmast följande femårsperiod
sjönk medeltalet till 20, för att under de därpå följande fyra femårsperioderna
åter successivt ökas, uppgående under den sista femårsperioden till 62.
Beträffande de kvinnliga seminarierna påträffar man vid dem de
högsta årliga medeltalen under synnerligen olika perioder. Vid Stockholms
seminarium uppnås det högsta medeltalet under perioden 1876—1880 med
125 inträdessökande, vid Skara, Falu och Umeå seminarier under perioden
1901—1905 med respektive 109, 60 och 61 inträdessökande, vid Landskrona
seminarium under perioden 1906—1910 med 87 och vid Kalmar
seminarium under perioden 1896—1900 med 101 inträdessökande.
Om man vänder sig från femårsmedeltalet till det absoluta antalet inträdessökande
varje år vid varje särskilt seminarium och därvid först betraktar
de manliga seminarierna, återfinnas de högsta antalen inträdessökande
under åren 1909 och 1910 vid de flesta seminarier, under det förra året vid
Uppsala och Luleå seminarier med respektive 97 och 59 inträdessökande,
under det senare året vid Linköpings, Strängnäs, Växjö, Göteborgs och
Härnösands seminarium med respektive 106, 83, 137, 173 och 81 inträdessökande.
Däremot återfinner man det största antalet inträdessökande vid
Lunds och Karlstads seminarier år 1879 med respektive 133 och 108 inträdessökande.
Upprättandet av en permanent parallellklass vid Göteborgs
212
seminarium höstterminen 1910 höjde antalet inträdessökande, som år 1908
uppgått till 125 och år 1909 till 148 till ett antal av 173. Upprättandet
av eu parallellavdelning i fjärde klassen med höstterminen 1910 vid
Växjö seminarium höjde antalet inträdessökande från 89 under det närmast
föregående året till 137. Däremot synes inrättandet av en tillfällig
parallellavdelning i första klassen vid Göteborgs seminarium år 1899
icke hava inverkat i någon betydligare mån med avseende på tillströmningen
av inträdessökande, vilket steg från 67 det närmast föregående
året till endast 87 år 1899. — Det högsta antalet inträdessökande vid
de kvinnliga seminarierna återfinnes på mera vitt skilda tidpunkter.
Vid tre seminarier, d. v. s. vid hälften av de kvinnliga seminarierna,
återfinner man det under tidsskedets sista femårsperiod, år 1907 med 72
vid Falu seminarium, åren 1908 och 1910 med 95 inträdessökande under
vartdera året vid Landskrona seminarium och år 1906 med 74 inträdessökande
vid Umeå seminarium. Det högsta antalet inträdessökande vid
Stockholms seminarium återfinner man åren 1880 och 1881 med 152
inträdessökande under vartdera året. Inrättandet med år 1909 av en
permanent parallellavdelning i fjärde klassen
drev
visserligen upp antalen
inträdessökande under åren
1909 och
1910,
dock ej tillräckligt
högt för att överträffa eller ens
uppnå de
högsta
inträdestalen 1880
och 1881. Däremot kom inrättandet av en tillfällig parallellavdelning i
första klassen vid Kalmar seminarium år 1899 antalet inträdessökande att
springa upp till 124, det högsta talet under hela tidsskedet. Huru härigenom
även medeltalet för femårsperioden 1896—1900 blev det högsta
bär redan omnämnts. Vid Skara seminarium uppnåddes det högsta, insökningstalet
år 1880 med 137 inträdessökande.
De lägsta antalen • inträdessökande vid de manliga seminarierna
finner man i allmänhet omkring
år 1890.
Vid Uppsala och Lunds
seminarier var antalet inträdessökande lägst år 1889, då det uppgick
till endast respektive II och 28, vid Linköpings seminarium år 1891,
då det uppgick till 23, vid Växjö och Göteborgs seminarier år 1890, då
det uppgick till 26, (även år 1889) och 23 inträdessökande, vid Karlstads
seminarium år 1891, då det uppgick till 19, och vid Härnösands
seminarium år 1888, då antalet inträdessökande uppgick till 12. —
213
Vid de kvinnliga seminarierna te sig förhållandena något annorlunda.
Vid Stockholms seminarium var antalet inträdessökande lägst åren 1889
och 1891 med 34 inträdessökande vartdera året, Skara seminarium visar
minsta antalet inträdessökande, nämligen 21, år 1866. Detta tal är dock,
såsom synes av tabellen, endast approximativt; det lägsta dilinitiva antalet
visar året 1871 med 28 inträdessökande. Vid Falu och Kalmar seminarier
återfinner man de lägsta antalen inträdessökande med respektive 10
och 33 år 1875, eller det år, då dessa seminarier började sin verksamhet.
Vid Landskrona seminarium, där undervisningen började med höstterminen
1900, var antalet inträdessökande lägst år 1905, då det uppgick till 70.
Umeå seminarium visar det lägsta antalet inträdessökande år 1891 med
talet 17.
Antalet inträdessökande under vart och ett av de olika åren 1866—
1910 vid de manliga seminarierna, jämfört med motsvarande antal inträdessökande
vid de kvinnliga seminarierna, behandlas i tabell 1 c, där
uppgifter lämnas angående det procentiska förhållandet mellan antalen
inträdessökande vid de båda slagen av seminarier. Under perioden 1866—
1874 funnos i riket 7 manliga och 2 kvinnliga seminarier, eller i procent
uttryckt 77.''s % voro manliga och 22..''2 7° kvinnliga seminarier. Ser man
på procenttalen inträdessökande under samma tidsperiod finner man att
år 1866 procenttalet inträdessökande utgjorde 81.no vid de manliga och
18.''.ii vid de kvinnliga seminarierna, vilket med andra ord vill säga att ej
blott, såsom tabell 1 a visar, det absoluta antalet av inträdessökande på
grund av de manliga seminariernas större antal var större vid dessa, utan
att även, relativt sett, tillströmningen under detta år var större till de
manliga seminarierna än till de kvinnliga. Detta var även, ehuru i mindre
grad, förhållandet under år 1867, men år 1868 hade procenten inträdessökande
vid de kvinnliga seminarierna stigit till 23.44 och översteg således
då det procenttal, som betecknade förhållandet mellan antalet manliga
och kvinnliga seminarier. Under de följande åren av den ovannämnda
perioden steg procenttalet inträdessökande vid de kvinnliga seminarierna
allt mer, så att detsamma år 1874 uppgick till 33.5i eller ungefär tredje
-
214
delen, under det procenttalet för de manliga seminarierna nedgått till
66.49. Under tiden 1866—1874 hade således vid periodens början tillströmningen
till de kvinnliga seminarierna varit relativt mindre, men
under periodens senare år alltmer ökats, så att vid periodens slut den
relativa tillströmningen till de kvinnliga seminarierna var ej obetydligt
större än till de manliga. — Under tiden 1875—1878 funnos 7 manliga
och 4 kvinnliga seminarier eller i procent uttryckt de manliga seminarierna
utgjorde 63.04 % och de kvinnliga seminarierna 36.30 % av hela antalet
seminarier i riket. Tabell 1 c visar att tillströmningen till de manliga
seminarierna under periodens första och tredje år var relativt större, men
under periodens två övriga år var relativt mindre än procenttalet för manliga
seminarier. — Under perioden 1877—1899 funnos 7 manliga och 5
kvinnliga seminarier eller relativt sett de manliga seminarierna utgjorde
58.33 % och de kvinnliga 41.or % av hela antalet seminarier i riket. Under
periodens första år var antalet inträdessökande vid de kvinnliga seminarierna
ej på långt när sä högt som de borde hava varit, jämfört med
de kvinnliga seminariernas relativa antal, och uppgick till endast 36.or %
av hela antalet inträdessökande. Redan året därpå var dock jämvikten
i det närmaste uppnådd och uppgick antalet inträdessökande då vid
de kvinnliga seminarierna till 41.ir / av hela antalet. Under vart och
ett av de följande åren under perioden var det relativa antalet inträdessökande
vid de kvinnliga seminarierna högre än procenttalet för
kvinnliga seminarier. Så uppgick antalet år 1884 till 49.4r % eller nära
hälften av hela antalet inträdessökande och år 1892 till ej mindre än
53.58 % av hela antalet inträdessökande. — Under året 1900 funnos i riket,
7 manliga och 6 kvinnliga seminarier, utgörande respektive 53.85 % och
46.15 / av hela antalet seminarier. Procenttalen inträdessökande vid de
manliga seminarierna var under detta år 48.oo % och för de kvinnliga
seminarierna 51.31 %, utvisande således en ej obetydlig övervikt för de senare.
— Under perioden 1901—1906 uppgick de manliga seminariernas
antal till 8, de kvinnliga seminariernas antal till 6, eller i procent uttryckt
respektive 57.14 % och 42.80 % av hela antalet seminarier i riket. Tillströmningen
till de kvinnliga seminarierna var alla åren relativt större än
procenttalet kvinnliga seminarier, störst år 1903, då den uppgick till
215
51.04 t av hela antalet inträdessökande. — Under den sista perioden
av här ifrågavarande tidsskede, åren 1907 — 1910, funnos 9 manliga och
6 kvinnliga seminarier, utgörande respektive 60 i- och 40 •/• av samtliga
seminarier. Den relativa tillströmningen till de kvinnliga seminarierna
var år 1907 större än procenttalet för kvinnliga seminarier, uppgående
till 47.73 / av hela antalet. Aven år 1908 var den relativa tillströmningen
till de kvinnliga seminarierna något, men dock obet}?dligt större,
uppgående till 41.f>7 /. Under åren 1909 och 1910 var den mindre än
procenttalet för kvinnliga seminarier. — Vid en sammanfattning av vad
den föregående undersökningen givit vid handen framgår att i allmänhet
taget under tidsskedet 1866—1910 tillströmningen till de kvinnliga folkskoleseminarierna
visat sig relativt livligare än till de manliga.
Angående här behandlade förhållanden, se för övrigt Arcadii historik
sid. 133—138.
Tabell 2 och 3. Antal inträdessökande åren 1901—1910, fördelade efter
hemorter.
En mycket viktig faktor vid bedömandet utav behovet av nya folkskoleseminarier
och vid bestämmandet av det län, där de böra upprättas, ävensom
deras egenskap av manliga eller kvinnliga, utgör de olika länens bidrag med
avseende på tillströmningen av inträdessökande. Visar det sig nämligen att
från ett län, där intet seminarium tinnes, tillströmningen ökas till de i närbelägna
län befintliga seminarierna och blir så stor att en mängd sökande
måste, ehuru kompetenta, år för år avvisas på grund av bristande utrymme eller
att från ett län, där endast manligt seminarium finnes, en mängd kvinnliga elever
återfinnas såsom inträdessökande vid i kringliggande län befintliga seminarier,
utan att där på grund av bristande utrymme kunna intagas, torde därigenom
upprättandet av ett nytt seminarium i det ifrågavarande länet kunna
motiveras. Tyvärr har dock beskaffenheten av det material, som stått till
kommitténs förfogande varit så ofullständigt och otydligt, att på detsamma
ingen undersökning kunnat byggas, som går så långt tillbaka i tiden att man
erhållit tillfälle att pröva effekten av redan förut i detta hänseende vidtagna
åtgärder. Och ej heller har kommittén ansett sig kunna besvära
216
vederbörande seminarierektorer med anhållan om upprättandet av särskilt
för ifrågavarande ändamål avfattade primärtabeller, sträckande sig ett längre
antal år tillbaka i tiden. Från och med år 1901 hava emellertid dylika
primäruppgifter infordrats och undersökningen har således omfattat åren
1901 1910. Då under denna tid endast ett nytt seminarium tillkommit,
har sålunda ett ytterst ringa material för bedömanden av verkan med
avseende på vidtagande av dylika åtgärder kunnat erhållas, så mycket mer
som det nya seminariet upprättats i Norrbottens län och verkan därav således
på förhand lätt kunnat beräknas. För att från det nya århundradets början
erhålla ett i detta avseende givande material, har åt undersökningen givits en
betydande bredd, vilken, om densamma kommer att fortsättas även för de
följande åren, torde kunna tjäna till god ledning för bedömandet av det
framtida behovet av nya seminarier och bestämmandet av deras läge.
Tabell 2 a innehåller uppgifter angående antalen under vart och ett
av åren 1901 —1910 vid varje seminarium inträdessökande, fördelade efter
de län, där de inträdessökande vid tiden för ansökningen hade sina hemorter.
Länen äro upptagna i samma ordning, som överallt följes i Sveriges
officiella statistik, vilken ordning i det närmaste överensstämmer med den
geografiska ordningen. För några har länet, där de inträdessökande vid ansökningen
haft sin hemort, ej kunnat uppgivas; dessa hava blivit sammanförda
1
en gemensam kolumn under rubrik »ej uppgivet län». Varje läsår upptager
två sidor, varjämte sist i tabellen finnes ett sammandrag för samtliga åren
1901—1910. Hela tabellen omfattar således 22 sidor, överst å varje
uppslag lämnas redogörelse för vart och ett av de manliga seminarierna,
sedan för vart och ett av de kvinnliga seminarierna, varefter nederst å varje
uppslag för summorna återgivas för manliga, kvinnliga och samtliga seminarier.
Särskilt för manliga, särskilt för kvinnliga och särskilt för samtliga
seminarier lämnas för varje läsår en procentisk uträkning angående
varje läns andel med avseende på antalet ansökningar för inträde i seminarierna.
Tabell 2 b innehåller en sammanfattning utav resultaten för
alla de tio år undersökningen omfattar; av denna tabell, jämförd med tab.
2
a framgår att under åren 1901—1910 ett antal av 10,872 sökt inträde
vid folkskoleseminarierna, därav 5,969 (54.9 %) vid de manliga och 4,903
f45.i f) vid de kvinnliga. Medeltalet för år var för de manliga seminari
-
217
-erna 597, för de kvinnliga 490 och för samtliga 1,087. Det största antalet
inträdessökande vid de manliga seminarierna eller 559 (9.37 %) var från
Malmöhus län, som har såväl manligt som kvinnligt seminarium, varemot
största antalet inträdessökande till de kvinnliga seminarierna eller 647
(13.10 %) var från Stockholms stad, som har endast kvinnligt seminarium.
Vid de manliga seminarierna komma därnäst med avseende på det procentiska
antalet inträdessökande Skaraborgs län, som har endast kvinnligt seminarium,
med 7.34 % inträdessökande, Jönköpings och Älvsborgs län där några
seminarier ej äro belägna, med resp. 6.so % och 6.72 y samt Västernorrland*
län, som har endast manligt seminarium, med 5.<ji> 7°. Vid de kvinnliga seminarierna
komma närmast efter Stockholms stad Malmöhus län, vilket, såsom
nämnts, har såväl manligt som kvinnligt seminarium, med 10.03 Skaraborgs
län, vilket, såsom nämnts, har endast kvinnligt seminarium, med 9.30
samt Kalmar län, som också har endast kvinnligt seminarium, med 7.14 v
Minsta relativa antalet inträdessökande såväl till manliga som till kvinnliga
seminarier, kom från Gottlands län med respektive 1.17 och 1.39 v
Vid denna uträkning har intet avseende blivit filst vid de särskilda länens
folkmängd, vadan det är en naturlig sak att Gottlands län med den
minsta folkmängden bland länen och utan något seminarium intager den
lägsta platsen, likaväl som det ej väcker förvåning att de folkrikaste
länen härvidlag komma främst. Anmärkningsvärt är dock den stora tillströmningen
av ynglingar från Älvsborgs och Skaraborgs län, av vilka
det förra ej har något seminarium och det senare endast kvinnligt. Förhållandet
torde förklaras genom närheten av det manliga seminariet i Göteborg,
dit också tillströmningen varit så stor, att man år 1899 där inrättade
en tillfällig parallellavdelning, samt från och med år 1910 inrättat
en permanent sådan.
Emellertid är det av ännu större intresse att se, huru stor tillströmningen
från varje län under senast förflutna tid varit, om man
samtidigt tager hänsyn till varje läns folkmängd eller med andra ord att
utreda antalet inträdessökande från varje län i förhållande till folkmängden
i de åldrar, som medföra rättighet att söka inträde vid seminarierna
d. v. s. åldrarna 17—27 år. Sveriges officiella statistik uppdelar dock ej
folkmängden länsvis i åldersklasser andra år än då de stora folkräknin
28—082S15
Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
218
garna äga rum, d. v. s. vart tionde år eller åren 1900, 1910 o. s. v.
För att erhålla här ovan berörda uträkningar har det därför blivit nödvändigt
att med ledning av ålderfördelningen varje år i hela riket och
befolkningsförhållandena länen emellan under de olika åren på approximativ
väg söka sig fram till antalet invånare av olika kön i åldern 17—27
år för varje län vid varje års början och med stöd av de härvid erhållna
talen för varje år uträkna antalet inträdessökande länsvis på viss del av
denna folkmängd, vilka här blivit bestämd till varje hundratusental därav.
Dessa uträkningar, som hava kostat ett betydande arbete, återfinnas i
tabell 2 a för varje läsår och för samtliga läsår särskilt för manliga, särskilt
för kvinnliga och särskilt för samtliga seminarier.
I tabellerna å sid. 312—331 äro dessa uträkningar sammanställda
länsvis läsår för läsår. I dessa tabeller, där man med avseende på antalen
inträdessökande tager hänsyn till de särskilda länens folkmängd, bliver ordningen
mellan länen en annan. Vid de manliga seminarierna intages
således med avseende på antalet inträdessökande främsta platsen av Kronobergs
län, som för läsåren 19§2—19j§ företer ett årligt medeltal inträdessökande
av 239 på varje hundratusental av den manliga folkmängden i
åldern 17—27 år, därnäst kommer Uppsala län med 223, Jönköpings län
med 214 och Skaraborgs län med 204. De höga talen från Kronobergs och
Uppsala län torde i någon mån stå i samband därmed, att i dessa län äro
belägna ett par av våra äldsta folkskoleseminarier. Märkligare äro härvidlag
de höga talen för Jönköpings och Skaraborgs län, där inga manliga
seminarier finnas. Gottlands län, som i de sammanställningar, där avseende
ej fästes vid länens folkmängd, med hänsyn till antalet inträdessökande
kom i sista rummet, intager här den åttonde platsen med ett medeltal av
153 inträdessökande på varje hundratusental av folkmängden i åldern
17—27 år, under det att Malmöhus län, som i den förra sammanställningen
intog främsta platsen, här får åtnöja sig med den tionde. Lägsta
medeltalen visa Stockholms stad med 24, Stockholms län med 49 och Västerbottens
län med 64 inträdessökande på varje hundratusental av den manliga
folkmängden i åldern 17—27 år. — Om man tager i betraktande tillströmningen
till de manliga seminarierna, sådan den enligt tab. 2 c ter sig läsår
för läsår, finner man med avseende på talen för hela riket en jämnt
fortgående stegring från 98 för läsåret 1901—1902 till 175 för läsåret
1910—1911 eller en ökning av ej mindre än 79 procent; fäster man sig
åter vid förhållandena i de särskilda länen visar sig i allmänhet en ökning
under periodens första år, en minskning under periodens mitt samt
därefter åter en ökning, som i de flesta län kulminerar med läsåret 1910
—1911.
1 Uppsala, Jönköpings, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands
län uppnås kulmen med läsåret 1909—1910, i Västmanlands län med
läsåret 1908—1909, i Västerbottens län med läsåret 1907—1908 samt
i Gottlands och Örebro län med läsåret 1905—1906. I Kristianstads
län nås kulmen redan med läsåret 1902—1903. En iranska jämn
stegring av de inträdessökandes antal visa Blekinge samt Göteborgs och
Bohus län. Att för varje särskilt län följa ökningen och minskningen
av antalen inträdessökande läsår för läsår skulle bliva alltför vidlyftigt.
Det torde kunna anses tillräckligt att göra en jämförelse mellan förhållandena
under det första och sista läsåret av tioårsperioden, ehuru
kulmen för stegringen, såsom nämnt, för flera län inträffar redan under
föregående läsår. I främsta rummet komma härvid Stockholms stad, där
antalet inträdessökande under tioårsperioden nära niodubblats. Stockholms
stad har emellertid att uppvisa synnerligen låga tal, från 8 för läsåret
1901—1902 till 70 för läsåret 1910—-1911; ökningen har sitt förnämsta
intresse däri, att i Stockholm ej finnes något manligt (men däremot ett
kvinnligt) folkskoleseminarium, under det att huvudstaden däremot har en
mängd utbildningsanstalter för andra slag av yrken. Betydelsefullare år
härvidlag ökningen i Västernorrlands län, där antalet inträdessökande på
varje hundratusental av den manliga folkmängden i åldern 17—27 år
vuxit från 59 för läsåret 1901—1902 till 308 för läsåret 1910—1911.
d. v. s. med ej mindre än 249 eller mer än femdubblats. Betydande ökning
med avseende på tillströmningen av inträdessökande visa även Jämtlands
län med en ökning av 265 %, Stockholms län med en ökning av
257 % och Kopparbergs län med en ökning av 240 %. Den minsta ökningen
finner man i Malmöhus län med en tillväxt av endast 6 % och i Västmanlands
län med en tillväxt av 10 Z. Vissa län förete, om man fäster
avseende endast vid förhållandena under läsåren 1901—1902 och 1910—1911
minskning med avseende på antalen inträdessökande; så är förhållandet
i Gottlands län, som visar en minskning av 2 % ocli Kristianstads län,
som visar eu minskning av 4 %.
Vänder man sig till de kvinnliga seminarierna så finner man där
i jämförelse med antalet kvinnor i åldrarna 17—27 år tillväxten med avseende
på antalet inträdessökande betydligt mindre än vid de manliga seminarierna.
Under det att antalet inträdessökande i förhållande till folkmängden
vid de manliga seminarierna, såsom nämnt, för hela riket under
tioårsperiden 1901 ——1910 ökades från 98 till 175 eller med 79 %, uppgick
samma ökning vid de kvinnliga seminarierna till endast 16 % (eller från
92 till 107). — Med hänsyn till förhållandena mellan de särskilda länen
intages främsta platsen här av Skaraborgs län med ett medeltal för tioårsperioden
1901—1910 av 218 inträdessökande på varje hundratusental
av den kvinnliga folkmängden i åldern 17—27 år; därnäst i ordningen
följer Kalmar län med ett medeltal av 180 och Stockholms stad med ett
medeltal av 168. Fjärde platsen intages, trots den ringa folkmängden, av
Gottlands län med ett medeltal av 151, femte platsen av Västerbottens
län med ett medeltal av 140 och sjätte platsen av Malmöhus län med ett
medeltal av 114. I alla dessa län, med undantag av Gottlands län, finnas
kvinnliga seminarier; det sjätte länet, som har kvinnligt seminarium, nämligen
Kopparbergs län, kommer först i elfte rummet med ett medeltal av
87 inträdessökande på varje hundratusental av den kvinnliga folkmängden
i åldern 17—27 år. Lägst på skalan kommer Värmlands län med ett medeltal
av 43, Örebro län med ett medeltal av 49 och Jämtlands län med
ett medeltal av 57.
Vid betraktande av tillströmningen till de kvinnliga seminarierna
i förhållande till folkmängden, sådan den ter sig läsår för läsår, finner
man, om man fäster sig vid talen för hela riket, här icke, likasom vid
de manliga seminarierna, eu jämnt fortgående stegring utan ett fram och
återgående. Samma företeelse visar sig även, om man betraktar förhållandena
inom varje särskilt län. På läsåret 1910—1911 infalla maximial
en inträdessökande elever endast i tre län, nämligen Kalmar, Västmanlands
och Gävleborgs län; i Göteborgs och Bohus län infaller maximitalet
på läsåret 1901—1902, i Stockholms stad samt Kronobergs, Älvsborgs och
Kopparbergs län på läsåret 1902—1903, i Västernorrlands län på läsåret
1903—1904, i Södermanlands, Östergötlands och -lönköpings län pa läsåret
1904—1905, i Uppsala, Gottlands, Hallands och Västerbottens län på
läsåret 1906—1907, i Örebro och Jämtlands län på läsåret 1907—1908, i
Skaraborgs län på läsåret 1908—1909 samt i Stockholms och Norrbottens
län på läsåret 1909—1910; endast på läsåret 1905—1906 infaller således
ej något maximital under tioårsperioden. Samma är förhållandet med
minimitalen, vilka infalla på sju av de tio år, som perioden omfattar.
Under sådana förhållanden är en undersökning om ökningen eller minskningen
vid periodens slut i jämförelse med ställningen vid dess början av
mindre intresse. Om man dock för jämförelse med de manliga seminarierna
inlåter sig på en sådan finner man med avseende på de län, där ökning
ägt rum, att densamma varit störst i Västmanlands län, uppgående till ej
mindre än 252 %, därnäst kommer Stockholms län med 109 %, Älvsborgs
län med 106 %, Blekinge län med 79 % och Gävleborgs län med 65 6«.
Minsta ökningen visar Norrbottens län med 14 °°. Minskning har förekommit
i ej mindre än åtta lån, nämligen Kopparbergs län med 14
Kristianstads län med 16 Västerbottens län med 21 %, Värmlands län
med 27 N, Hallands län med 30 Göteborgs och Bohus län med 38 och
Södermanlands län med 48 Väsentligaste anledningen till denna minskade
tillströmning av kvinnliga sökande till seminarierna torde val kunna
sökas i den mängd nya banor, vilka under senare tid öppnats för kvinnorna,
varförutom även i vissa län emigrationen spelat en ej obetydlig roll.
Den sista av de tre tabeller, som läsår för läsår sammanfatta antalen
inträdessökande till folkskolescminarierna i förhållande till folkmängden,
avser samtliga seminarier. Med avseende på medeltalen inträdessökande under
den tioårsperiod, som undersökningen omfattar, kommer här Skaraborgs län
i första rummet med ett medeltal av 211 inträdessökande, därnäst komma Kronobergs
län med ett medeltal av 163, Uppsala län med ett medeltal av 157
och Jönköpings län med ett medeltal av 153 inträdessökande. De fvra
län, från vilka den största insökningen i medeltal ägt rum under tiden
1901—1910 äro således desamma som i fråga om de manliga seminarierna,
ehuru ordningen länen emellan här är en annan. De lägsta medeltalen
förete Stockholms län med 61 och Jämtlands län med 66 inträdessökande.
Medeltalet för hela riket uppgick till 110, under det att detsamma, såsom
222
nämnt, vid de manliga seminarierna uppgick till 120 och vid de kvinnliga
till 100. — Jämför man förhållandena inom de särskilda länen läsår
för läsår finner man, att maximitalet för inträdessökande på varje hundratusental
av folkmängden i åldern 17—27 år i Gottlands, Kopparbergs och
Västerbottens län falla på läsåret 1900—1907, i Kronobergs län på läsåret
1907—1908, i Västmanlands län på läsåret 1908, i Uppsala län på
läsåret 1909-—1910 samt i övriga län på läsåret 1910—1911. — Jämför
man förhållandena vid tidsperiodens början och slut, finner man att den
största ökningen inträtt i Västernorrlands län, uppgående till ej mindre
än 233 ?», därnäst kommer Stockholms län med en ökning av 171 % och
Jämtlands län med en ökning av 127 %. Minsta ökningen visar Gottlands
län med 3 "». Minskning i tillströmningen har ägt rum i Kristianstads
län med nära 9 ?» samt i Västerbottens och Göteborgs och Bohus län med
något över 1 %.
Tabell 3 redogör för tillströmningen från de olika länen till vart
och ett av de särskilda seminarierna, varvid länen i tabellen för varje
seminarium ändrats så, att det län placerats främst, varifrån under tioårsperioden
största tillströmningen av inträdessökande ägt rum, och de övriga
länen ordnats i tur därefter. Varje seminarium upptager en sida och
seminarierna äro ordnade i stiftsföljd, utan avseende på om de äro manliga
eller kvinnliga. Vid Stockholms kvinnliga seminarium voro av
de under tiden 1901 —1910 upptagna 883 inträdessökande det övervägande
antalet eller 559 (63.3! %) från Stockholms stad, 61 (6.91 %)
voro från Stockholms län, 41 (4.04 ?•) från Uppsala län o. s. v. Vid
Uppsala manliga seminarium voro av 631 inträdessökande 204 (32.33 %)
från Uppsala län, 127 (20.13 ?») från Gävleborgs län och 121 (19.18?») från
Kopparbergs län. Vid Linköpings manliga seminarium voro av
678 inträdessökande 261 (38.50 %) från Östergötlands län, 141 (20.80 %) från
Jönköpings län och 104 (15.34 %) från Kalmar län. Vid Skara kvinnliga
seminarium voro av 1,063 inträdessökande 429 (40.36 ?») från Skaraborgs län
143 (13.45 ?») från Älvsborgs län samt 116 (10.91 ?.) från Göteborgs och
Bohus län. Vid Strängnäs manliga seminarium voro av 570 inträdessökande
76 (13.33 °») fiån Scdeimanlands län, 61 (10.70?») från Örebro län
59 (10.35 ?») från Västmanlands län, 44 (7.72 ?») från Kalmar län, 43 (7.54 •/.)
223
från Stockholms stad, 42 (7.37°/.) från Östergötlands län och 40 (7.02°.) från Kopparbergs
län. Vid Falu kvinnliga seminarium var av 567 inträdessökande
165 (29.10 #) från Kopparbergs län, 83 (14.07 f) från Gävleborgs län, 46 (8.11?.)
från Uppsala län, 38 (6.70 /) från Värmlands län samt 36 (6.35 %) från vartdera
av Örebro och Västmanlands län. Vid Växjö manliga seminarium voro av
799 inträdessökande 280 (35.04 %) från Kronobergs län, 183 (22.90 %) från Jönköpings
län och 101 (12.64 #) från Blekinge län. Vid Lunds manliga
seminarium voro av 887 inträdessökande ej mindre än 5 1 3 (57.84 ?.) d. v. s.
över hälften från Malmöhus län, 289 (32.58 /) från Kristianstads län, 29
(3.27 O från Hallands län och 26 ( 2.93 #) från Blekinge län; endast 30
(3.38#) voro från övriga eller ej uppgivna län. Vid Landskrona kvinnliga
seminarium voro av 836 inträdessökande 423 (50.oo #) eller hälften från
Malmöhus län, 141 (16.87 %) från Kristianstads län och 50 ( 5.98 %) från
Hallands län. Vid Göteborgs manliga seminarium voro av 1,068 inträdessökande
3 1 9 (29.87 #) från Göteborgs och Bohus län, 290 (27.15 #)
från Älvsborgs län, 234 (21.91 %) från Skaraborgs län och 116 (10.86°/.)
från Hallands län. Vid Kalmar kvinnliga seminarium voro av 950 inträdessökande
328 (34.53 #) från Kalmar län, 97 (10.21 /) från Östergötlands
län 87 (9.16 #) från Jönköpings län, 69 ( 7.26 #) från Kronobergs län och
68 (7.16 f/i) från Blekinge län. Vid Karlstads manliga seminarium voro
av 599 inträdessökande 281 (46.91 #) eller ej fullt hälften från Värmlands
län, 125 (20.87 #) eller femtedelen från Skaraborgs län, 68 (11.35 #) från
Älvsborgs län, 42 (7.ui »/.) från Örebro län och 40 ( 6.68 #) från Kopparbergs
län. Vid Härnösands manliga seminarium voro av 570 inträdessökande
ej mindre än 3 2 8 (57.54 #) eller mer än hälften från Västernorrlands län,
62 (10.88 #) från Västerbottens län, 61 (10.70 #) från Jämtlands län och 42
(7.37 #) från Norrbottens län. Med upprättande av Luleå manliga seminarium
år 1907 upphörde tillströmningen till Härnösand från detta sistnämnda
län; under tiden 1907—1910 sökte nämligen endast 1 elev från detta
län till Härnösands seminarium. Vid Umeå kvinnliga seminarium
voro av 604 inträdessökande 203 (33.61 #) eller tredjedelen från Västerbottens
län, 158 (26.16 #) från Västernorrlands län, 80 (13.25 %) från Norrbottens
län och 45 ( 7.45 #) från Jämtlands län. Vid Luleå manliga
seminarium, som började sin verksamhet först år 1907 voro av 161 in
-
224
trädessökande 68 (40.72%) från Norrbottens län, 33 (19.70%) från Västerbottens
län, 18 (10.77 f») från Västernorrlands län ocli 15 (8.98%) från
Jämtlands län.
Vid en sammanfattning av vad i det föregående blivit sagt finner
man att det övervägande antalet inträdessökande tillhört det län, där
seminariet är beläget. Så tillhörde bland de manliga seminarierna av de
inträdessökande vid Lunds och Härnösands seminarier mer än hälften och
vid Karlstads seminarium nära hälften de län, där de respektive seminarierna
voro belägna. Vid Lindköpings och Luleå seminarier tillhörde omkring
två femtedelar seminarielänet, vid Uppsala och V äxjö seminarium
nådde de län, där seminarierna äro belägna, ej upp högre än till en tredjedel
av hela antalet inträdessökande, vilket torde hava sin förklaring däri
ätt dessa två gamla seminarier under årens lopp börjat rekrytera allt flera
elever från mer avlägset liggande län. Vid Göteborgs seminarium tillhörde
ej fullt 30 procent länet, beroende därpå att rekryteringen från Göteborgs
stad var obetydlig, under det att från det närbelägna, stora och folkrika
Västergötland tillströmmade ej mindre än hälften av de inträdessökande.
Minsta tillströmningen från länet visade Strängnäs seminarium med endast
13.33^ inträdessökande från Södermanlands län; en förklaringsgrund härtill
torde ligga i seminariets belägenhet i nordligaste delen av länet med synnerligen
lätta kommunikationer till närgränsande län. — Bland de kvinnliga
seminarierna rekryterade Stockholm seminarium betydligt mer än hälften
(63.31 %) av de inträdessökande från huvudstaden. Av de inträdessökande vid
Landskrona seminarium var något mer än hälften från länet, vid Skara
seminarium något mer än två femtedelar, men vid Kalmar och Umeå
seminarier endast något mer än en tredjedel. Minsta relativa antalet från
länet rekryterade dock seminariet i Falun, där endast något mer än 29
procent tillhörde Kopparbergs län; största antalet därnäst kom från Gävleborgs
län, under det att- för övrigt ej mindre än aderton län voro representerade.
225
Tabell 4. Antal i första klassen inträdessökande 1896—1910, fördelade
efter ålder.
Gällande seminariestadga, utfärdad av Kungl. Maj:t den 29 januari
1886, föreskriver med avseende på inträdesåldern, att den som önskar som
elev vinna inträde i seminarium skall vid början av det kalenderår, da
inträde sökes, hava uppnått en ålder, icke understigande 16 och icke överstigande
26 år eller med andra ord, den som ännu ej fyllt 16 och den
som redan fyllt 27 år är ej berättigad att, utan Kungl. Maj:ts särskilda
tillstånd, intagas som elev vid ett folkskoleseminarium. Nedanstående tabeller
meddela i absoluta tal och procent ett sammandrag angående åldersfördelningen
för de i första klassen inträdessökande under de tre femårsperioderna
1896—1900, 1901—1905 och 1906—1910. Uppgifter lämnas
särskilt för manliga och särskilt för kvinnliga seminarier. Åldern är utan
hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan födelseåret och
det år, inträdesansökningen ägt rum.
1
o
o
De i första klassen åren 1896—1910 inträdessökandes ålder.
1.
|
2.
|
3.
|
4.
!
5.
Manliga seminarier.
A^or-
Inträdessökande åren
| G. [
7.
8.
||
9.
Kvinnliga seminarier.
Inträdessökande åren
10.
11.
12. ''
13.
Samtliga seminarier.
Inträdessökande åren
1896— 1901 -11906—, 1896— i
1900. 1905. j 1910. 1910.
1896—
11900.
1901—
1905.
1906—
1910.
1896-
1910.
1896 -  1900.
1901—
1905.
1906-
1910.
11896-
1910.
16
år
..... 53
44
26
123
28
15
17
60
81
59
43
18o
17
>
..... 598
643
711
1,952
587
557
568
1.712
1.185
1,200 1,279
3.664 |
18
»
.....i 374
539
676
1,589
538
631
662
1,831
912
1.170 1,338
3,420
19
>
.....|
299
351
536
1,186
263
388
375
1.026
562
739
911
2 21*2
20
»
.....1 211
247
357
815
132
164
195
491
343
411
552
1.306
21
..... 133
146
249
528
82
91
92
265
215
237
341
793
22
>
.....! 86
126
173
.385
53
51
66
170
13!)
177
239;
555
23
»
.....!
91
76
168
335
29
47
41
117
120
123
209
452
24
>
..... 50
7!)
106
235
19
28
34
81
69
107
140
316
25
»
..... 43
36
68
147
19
23
15
57
62
59
83
204
26
>
.....i 28
25
28
81
11
17
8
.36
39
42
36
117
27
»
.....!
4
6
6
16
8
5
2
15
12
11 8
31
28
>
eller mer .
4
8
16
28
8
3
6
17
12
11 22
45
Summa 1,974
2,326
3,120
7.420
1,777
2,020
2.081
5,878
3,751
4,340 5.201
13.298
29—082815 Folkunderv.-kom. bet. ]. Folkskolesem. Band 8.
226
De i första klassen åren 1896—1910 inträdessökandes ålder i procent.
1.
Ålder.
2.
|
3.
4.
||
5.
|
Manliga seminarier.
Inträdessökande åren
6.
1
7.
8.
||
9.
|
Kvinnliga seminarier.
10. 1
11. I" 12. II 13.
Samtliga seminarier.
Inträdessökande åren
Inträdessökande åren
1896- 1
1900. 1
1901- i
1905.
1906-
1910.
1896-
1910.
1896-
1900.
1901- I
1905.
1906-1
1910.;
1896-
1910.
1896-
1900.
1901-
1905.
1906-
1910.
1896-
1910.!
%
% j
%
%
%
% |
%
%
%
%
%
%
16 år.....
2.68
1.89''
o.S 3
1.66
1.58
0.741
0.82
1.02
2.l6
1.36
0.83
1.38
IT
.....
3°.29
27.64
22.79
26.31
.3.3-03
27-57;
27.30
29.13
31 - 59
27.61
24-59
27-55
18 .....
J8.95
23-i7
21.67
21.41
30.28
31.24
31.81
31.15
24.31
26.92
25-73
25.72
19
.....
I5>5
15 091
17.18
15.98
14.80
19.21;
18.02
>7-45
14.98
17.00
17.52
I6.63
20 .....
10.69
10.62I
11.44
10.98
7-43
3.12
9-37
^■35
9-15
9.46
10.61
9.82
21 .....
6.74
6.28
7.98
7.12
4.6l
4.50
4.42
4-51
5-73
5.46
6.56
5.96
22 .....
4.36
5.42
5-55
5-19
2.98
2.52
3-17
2.89
3-7>
4-°7
4-59
4.17
23
.....
4-61
3-27
5.38
4-5i
1.63
2-33
1 97
1 99
3.20
2.83
4-02
3-4°
24
.....
2-53
3-4°
3-40
3-17
1.07
I.39
1.63
1.38
1.84
2.4.6
2.69
2.38
25
.....
2.l8
1 -5 5
2.l8
1.98
1.07
1.14
0.72
0.97
1.65
I.36
I 60
''■54
23
.....
1.4.2
1.07
0.90
I.O9
0.62
0.84
0.38
0.6l
1.04
0.97
0.69
0.88
27
.....
0.20
0.26
O.I9
0.22
O.45
0.25
0.10
0.26
0.32
0.25
°-<5
0.23
28 år eller mer .
0.20
0.34
0.5,
■ 0.38
O.45
0.15
0.29
O.29
0.32
0.25
0.42
O.34
Tillsammans
IOO
IOO
IOO
IOO
1 IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
Av tabellerna framgår att vid de manliga seminarierna 17-års
åldern är den vanligaste'' vid inträdesansökningen. Under femårsperioden
1896—1900 var således vid dessa seminarier 30.29 % av de inträdessökande i
denna ålder, under det att 18.95 % var i åldern 18 år, 15.15% i åldern 19 år
10.69 % i åldern 20 år och 6.74 % i åldern 21 år. Under de följande femårsperioderna
visar sig emellertid en stadig förskjutning av åldern uppåt; så
har under femårsperioden 1901—1905 sjuttonåringarnas antal, ehuru fortfarande
det relativt högsta, gått ned till 27.64 %, varemot 18-åringarnas
antal stigit till 23.17 / och de närmast följande åldersklasserna angiva ungefär
samma procenttal. Under femårsperioden 1906—1910 hade antalet 17-  åringar ytterligare nedgått till 22.79 %, varjämte även 18-åringarnas antal
nedgått till 21.07 %, under der att däremot 19-åringarnas antal ökats till
17.18 %, 20-åringarnas antal till 11.44% och 21-åringarnas antal till 7.98%.
— Även vid de kvinnliga seminarierna dominerar under femårsperioden
1896—1900 antalet 17-åringar med 33.03 % av de inträdessökande, under
det 18-åringarnas antal utgjorde 30.28 %, 19-åringarnas antal 14.80%, 20-
227
åringarnas antal 7.43 Z och 21-åringarnas antal 4.in Z. Procenttalen
visa till och med under denna period kraftigare grupper i de lägre åldersklasserna
vid de kvinnliga seminarierna än vid de manliga. Under de
följande femårsperioderna försiggår även vid de kvinnliga seminarierna en
förskjutning av åldern uppåt, vilken förskjutning här till oeli med är större
än vid de manliga seminarierna. Under perioden 1901—1905 återfinnas
således majoriteten av antalet inträdessökande hos 18-åringarna, vilkas
antal stigit från 30.28 Z till 31.24 Z, under det att 17-åringarnas antal
sjunkit från 33.03 f till 27.57 Z. Även 19-åringarnas antal hade stigit från
14.so Z till ej mindre än 19.21 Z och 20-åringarnas antal från 7.43 % till
8.12 Z. Under femårsperioden 1906—1910 återfinner man jämväl samma
företeelse, ehuru ej så kraftig som under närmast föregående femårsperiod.
Under det att 17-åringarnas antal ytterligare nedgått, nämligen från 27.57 %
till 27.30 Z av samtliga inträdessökande, hade 18-åringarnas antal stigit från
31.24 Z till 31.81 Z och 20-åringarnas antal från 8.12°* till 9.37 >; däremot
hade 19-åringarnas antal nedgått från 19.21 Z till 18.02 •. och 21-åringarnas
antal från 4.50 % till 4.42 %. — Vad den yngste åldersklassen, nämligen 16-  åringarnas, beträffar är denna åldersklass synnerligen svagt representerad såväl
vid de manliga som vid de kvinnliga seminarierna. Vid de manliga seminarierna
uppgick antalet inträdessökande 16-åringar under femårsperioden
1896—1900 till endast 53 av 1,974 (2.68 ?»), sjönk under perioden 1901 —
1905 till 44 (därav dock en femtonåring) av 2,326 eller l.so “* och under
femårsperioden 1906—1910 ytterligare till 26 av 3,120 eller 0.83 N. Vid de
kvinnliga seminarierna uppgick antalet inträdessökande 16-åringar till endast
28 av 1,777 eller 1.58 Z och understeg således antalet vid de manliga seminarierna,
under nästföljande femårsperiod sjönk antalet till 15 av 2,020 oeh
uppgick således till endast 0.74 Z, utgörande relativt taget ej ens hälften a -  antalet vid de manliga seminarierna, för att under sista femårsperioden,
åren 1906—1910, åter något stiga, uppgående till 17 av 2,081 eller 0.82 z
eller ungefär samma procent som vid de manliga seminarierna.
Med avseende på de högsta åldersklasserna d. v. s. åldrarna över 21 år,
äro även dessa ganska svagt representerade och vid de kvinnliga seminarierna
betydligt svagare än vid de manliga. Vid de manliga seminarierna uppgick
under den första femårsperioden antalet i första klassen inträdes
-
22,s
sökande 22-åringar till 86
av
1,974 eller
4.36 %,
antalet 23-åringar till 91
(4.«i %), antalet 24-åringar
till
50 (2.53 %),
antalet
25-åringar till 4-3 (2.18%),
antalet 26-åringar till 28 (1.42 %), antalet 27-åringar till 4 och antalet
i åldern 28 år eller mer till 4. Under andra femårsperioden uppgick
antalet 22-åringar till 126
av
2,326 eller
5.42?»,
antalet 23-åringar till 76
(3.27%), antalet 24-åringar
till
79 (3.-jo tf),
antalet
25-åringar till 36 (1.55 ?4),
antalet 26-åringar till 25 (1.07 ?»), antalet 27-åringar till 6 och antal i åldern
28 år eller mer till 8. Under sista femårsperioden uppgick antalet 22-  åringar till 173 av 3,120 eller 5.55%, antalet 23-åringar till 168 (5.38%),
antalet 24-åringar till 106 (3.-so %) antalet 25-åringar till 68 (2.18 %), antalet
26-åringar till 28 (0.90 %), antalet 27-åringar till 6 och antalet i åldern 28
år eller mer till 16.
Vid de kvinnliga seminarierna voro, såsom redan är nämnt, åldersklasserna
över 21 år ännu svagare representerade än vid de manliga seminarierna.
Under den första perioden uppgick antalet i första klassen inträdessökande
22-åringar till 53 av 1,777 eller 2.08 % (jämför de manliga seminariernas
4.36%), antalet 23-åringar till 29 (1.63 %), antalet 24-åringar och 25-  åringar till vardera 19 (1.07%), antalet 26-åringar till 11, antalet 27-åringar
och i åldern 28 år eller mer till vardera 8. Under den andra perioden
uppgick antalet 22-åringar till 51 av 2,020 eller 2.52% (jämför de manliga
seminariernas 5.42 ?«)> antalet 23-åringar till 47 (2.33 %), antalet 24-åringar
till 28 (1.39%), antalet 25-åringar till 23 (1.14%), antalet 26-åringar till
17, antalet 27-åringar till 5 och antalet i åldern 28 år eller mer till 3.
Under den sista femårsperioden uppgick antalet 22-åringar till 66 av
2,081 eller 3.17 ?» (jämför de manliga seminariernas 5.55 %), antalet 23-åringar
till 41 (1.97 %), antalet 24-åringar till 34 (1.63 %), antalet 25-åringar till
15 (0.72%)> antalet 26-åringar till 8, antalet 27-åringar till 2 och antalet i
åldern 28 år eller mer till 6.
Tabell 4 innehåller även uppgifter angående antalen i varje åldersgrupp
intagna elever i procent av antalet inträdessökande, men då dessa
uppgifter återkomma under andra huvudavdelningen i tabellen angående
vid seminarierna intagna elever, fördelade efter ålder (tabell 12), sparas
redogörelse för detta ämne till denna tabell.
Tabell 5. Antal inträdessökande åren 1896—1910, fördelade efter antalen
intagna och antalen vägrade inträde.
Av de till seminarierna inträdessökande bliva en hel del avvisade pä
grund av bristande kompetens, andra på grund av åldersförhållanden och
andra åter på grund av olämplighet för lärarkallet (jämför seminaricstadgan
§ 32
34). På grund av många seminariebyggnaders olämplighet för
sitt ändamål och dess trånga lokaler, eu brist som törst på senare aren börjat
avhjälpas, hava också varje år en mängd inträdessökande, som vid prövningen
visat sig äga de för inträde vid seminariet nödvändiga kunskaperna,
måst avvisas på grund av bristande utrymme. Tabell 5 redogör för antalen
vid varje seminarium under tiden 1896—1910 inträdessökande, med fördelning
efter intagna eller vägrade inträde på grund av bristande kunskaper,
bristande utrymme eller annan anledning. Att år för år och seminarium
för seminarium följa de härvidlag växlande företeelserna skulle bliva alltför
vidlyftigt. Det torde vara tillräckligt att använda sig av redogörelsen a
sid. 362 och 363, där procentiska uträkningar finnas dels för femårsperioderna
1896—1900, 1901—1905 och 1906—1910, dels för de bada
sista åren 1909 och 1910. Då i allmänhet, försåvitt ej inrättandet av
parallellklasser eller ny- och tillbyggnader av seminarierna framkallat andra
förhållanden, det antal som kunnat antagas till elever vid seminarierna
år för år varit ungefär lika stort och växlingarna i procenttalen intagna
på grund härav till större delen berott på växlingarna av antalet inträdessökande,
hör denna avdelning närmast tillsammans med den avdelning, som
omfattar antalen inträdessökande vid seminarierna. Särskilt gäller detta
sedan i 1886 års seminariestadga föreskrivits att icke större antal elever
borde i varje klass mottagas än behörig hänsyn till elevernas hälsa och
ordentliga undervisning medgåve. På grund härav spelar procenten intagna
vid de särskilda seminarierna under de olika tidsperioderna ej någon
betydande roll. År tillströmningen av inträdessökande till ett seminarium
ett år stor och ett annat år liten, så blir med samma antal intagna under
bada åren i det förra fallet intagningsprocenten mindre, i det senare
fallet större.
230
Vad beträffar de manliga seminarierna var under femårsperioden
1896—1900 intagningsprocenten störst vid Härnösands seminarium, uppgående
till 61.so % av de inträdessökande, under femårsperioden 1901—
1905 var den störst vid Strängnäs seminarium (59.28 >) och under femårsperioden
1906 —1910 störst vid Luleå seminarium (54.19 %). Vad de båda
senaste höga intagningsprocenterna angår torde de kunna ställas i samband
därmed att Strängnäs seminarium började sin verksamhet år 1901 och
Luleå seminarium år 1907, ty såsom redan är nämnt, synes tillströmningen
till nybildade seminarier i början vara mindre och skulle man således
häri hava att söka förklaringsgrunden till den högre intagningsprocenten.
— Vad angår de kvinnliga seminarierna var intagningsprocenten under alla
tre femårsperioderna störst vid Umeå seminarium, vilket torde kunna ställas
i samband därmed att under hela denna tid antalet inträdessökande där
oftast var relativt lägre än vid övriga kvinnliga seminarier.
Av större intresse är då uppgifterna om antalet av dem, vilka av eu
eller annan anledning vägrats inträde i seminarierna.
Om man först tager i betraktande sådana som blivit vägrade inträde
i seminarierna på grund av bristande kunskaper, så företer bland de
manliga seminarierna Lunds seminarium den största vad man skulle kunna
kalla kuggningsprocenten och det under alla de tre femårsperioder, som
undersökningen omfattar. Denna procent uppgick under de tre femårsperioderna
till respektive 52.73 %, 61.40?» oeh 55.30 °». Fäster man sig
endast vid de två senaste läsåren, framvisar under det andra läsåret, 1909
—1910, Lunds seminarium fortfarande den största kuggningsprocenten
med 60.55 % varemot under läsåret 1910—1911 den högsta kuggningsprocenten
faller på Karlstads seminarium med 64 ?». Vid de kvinnliga
seminarierna faller högsta kuggningsprocenten, såväl under alla tre femårsperioderna,
som under de två senaste läsåren på Falu seminarium. På
samma sätt som med avseende på procent intagna är naturligtvis även
procenttalet för de kuggade i viss mån beroende på tillströmningen av
antalet inträdessökande i det hela och dessa företeelsers samband med intagningsprocenten,
men en betydande roll härvidlag spelar naturligtvis
även den större eller mindre mogenhetsgraden hos de inträdessökande samt
den strängare och mildare tillämpningen av seminariestadgans fordringar
under samma år vid olika seminarier och under olika år vid samma seminarium.
Såsom redan är nämnt bliver varje år en ej ringa procent av dem,
som vid inträdesprövningen befunnits äga den för inträde vid seminarium
nödiga kompetensen, dock nekad inträde på grund av bristande utrymme.
Seminariebyggnaderna voro ända långt in på 1870-talet otidsenliga, ofta för
sitt ändamål ej avsedda och utrustade med trånga lokaler. Först på senare tid
har man börjat avhjälpa denna brist genom uppförande av uva tidsenliga
seminariebyggnader. 1 Härnösand blev en sådan färdig år 1907, i Stockholm
år 1908, i Luleå och i Växjö 1911. Vid samma tidpunkt upprättades
s. k. dubbelklasser år 1908 i Stockholm samt år 1910 i Göteborg och Växjö.
I Stockholm och Växjö äro dessa parallellavdelningar s. k. studentklasser
eller med andra ord de omfatta endast fjärde klassen, i Göteborg däremot
börjar parallellavdelningen redan i första klassen. Redan förut hade man
försökt sig med parallellavdelningar, i det att år 1873 en sådan inrättades i
första klassen vid Stockholms kvinnliga samt år 1899 i Göteborgs mani i "a
och Kalmar kvinnliga seminarium, men dessa parallellavdelningar voro av
endast tillfällig natur och omfattade år 1873 och 1899 lägsta klassen, år
1874 och 1900 andra klassen o. s- v. för att med vårterminerna 1876
och 1903 upphöra. En annan och kraftigare åtgärd för att minska antalet
av kompetenta inträdessökande, som måst avvisas på grund av bristande utrymme,
har varit upprättandet av nya seminarier. Under tiden 1866—1910
upprättades nya kvinnliga seminarier år 1875 i Falun och Kalmar, år 1879
i Umeå och år 1900 i Landskrona; under samma tid upprättades nya manliga
seminarier i Strängnäs år 1901 och i Luleå år 1907. En redan förut
nämnd åtgärd var uppförandet av nya seminariebyggnader med rymligare
klassrum, såsom i Stockholm år 1908 och i Växjö 1911 eller med parallellavdelningar
för varje klass, såsom i Göteborg 1910 och enligt 1911 års
riksdagsbeslut även i Falun. Närmaste anledningen till upprättandet av
de båda sistnämnda s. k. dubbelseminariarna har varit den rådande bristen
på folkskollärare.
Vad angår dem, vilka ej kunnat intagas vid seminarierna på grand
av bristande utrymme, visa procenttabellen att detta antal varit vida
större vid de kvinnliga seminarierna än vid de manliga. Under det att
under femårsperioden 1896—1900 endast 5.87 y av de inträdessökande
måste avvisas från de manliga seminarierna på grund av bristande utrymme,
måste under samma femårsperiod av samma anledning ej mindre än 31.77?»
avvisas från de kvinnliga seminarierna. Under femårsperioden 1901—1905
uppgingo motsvarande tal till respektive 8.7.3 y och 37.44 ?» samt under
femårsperioden 1906—1908 till respektive 13.18 "» och 34.02 y. Om man
fäster sig vid den senaste femårsperiodens två sista läsår, så finner man
att vid början av läsåret 1909-—1910 från de manliga seminarierna på
grund av bristande utrymme måste avvisas 14.62 y av de inträdessökande,
från de kvinnliga däremot 34.17 y; vid början av läsåret 1910—1911 voro
motsvarande tal 15.62 y och 31.68?». Talen visa således för de manliga
seminarierna eu jämnt fortgående stegring av antalet kompetenta inträdessökande,
som på grund av bristande utrymme måst avvisas, varemot vid
de kvinnliga seminarierna under tidsskedets andra period någon ökning
förelåg, för att under de senaste åren efterföljas av minskning.
Vänder man sig till de särskilda seminarierna finner man vid de
manliga seminarierna det relativt största antalet kompetenta inträdessökande,
som måst avvisas på grund av bristande utrymme, vid Göteborgs seminarium,
där under de tre femårsperioderna respektive 14.43 ''''», 20.32 ’» och
24.48 y av samtliga inträdessökande ej kunnat lämnas inträde av denna
anledning. Under tidsskedets sista läsår, läsåret 1910—1911, återfinnes
detta högsta antal vid Växjö seminarium, uppgående till 28.47 y. — Vid de
kvinnliga seminarierna påträffar man det relativt högsta antalet kompetenta
inträdessökande, som måst avvisas på grund av bristande utrymme, vid
Skara seminarium, där under de tre femårsperioderna respektive 46.29 ?■»,
49.91 y och 45.16 y av denna anledning ej kunnat lämnas tillträde. Under
tidsskedets sista läsår, läsåret 1910—1911 återfinnes detta högsta antal, uppgående
till 54.73 ?», vid Landskrona seminarium.
De relativt lägsta antalen åter, vilka vid varje seminarium måst
avvisas på grund av bristande utrymme, återfinner man under olika femårsperioder
och olika år vid olika seminarier. Så påträffar man detta antal
vid de manliga seminarierna under femårsperioden 1896—1900 vid Härnösands
seminarium med 0.93?», under femårsperioden 1901—1905 vid Strängnäs
seminarium med 6.79’», under femårsperioden 1906—1910 vid Karlstads
233
seminarium med 1.87 *, vid början av läsåret 1909—1910 vid Lunds seminarium
med 0.91» ^ samt vid början av läsåret 1910—1911 vid Karlstads
seminarium med 1.33 %. Samma företeelse återfinnes på det hela taget
även vid de kvinnliga seminarierna. Där finner man det relativt taget
lägsta antalet på grund av bristande utrymme avvisade inträdessökande
under femårsperioderna 1896—1900 och 1901—1905 vid Umeå seminarium,
utgörande 9.09* och 18.81 ^ av hela antalet inträdessökande, under femårsperioden
1906—1910 återfinnes det lägsta talet med 17.47* vid Falu seminarium,
vid början av läsåret 1909—1910 med 11.63* vid Landskrona
seminarium samt vid början av läsåret 1910—1911 med 6.95* vid Falu
seminarium.
II. Intagna elever vid folkskoleseminarierna.
Tal). 6—12.
Tabell 6. och 7. Antal i olika klasser i folkskoleseminarierna intagna elever
höstterminerna 1871—1910.
Tabell 6 innehåller uppgifter om antalen vart och ett av åren 1871
—1910 i varje klass intagna elever vid varje särskilt seminarium. Tabell
7 a meddelar dels i absoluta tal dels i procent ett sammandrag härav särskilt
för manliga, särskilt för kvinnliga och särskilt för samtliga seminarier, tabell
7 b angiver såväl i absoluta tal som i procent ökning eller minskning
under varje år särskilt för manliga, särskilt för kvinnliga och särskilt för
samtliga seminarier, varjämte i tabell 7 c är uträknad den procentiska
fördelningen mellan de manliga och de kvinnliga seminarierna av de
under de olika åren intagna. — Såsom tabell 6 utvisar voro seminarierna
under tiden 1871—1875 treåriga; år 1876 tillsattes en klass, nedifrån
räknat, vid Linköpings och Karlstads seminarier, år 1877 tillkom en
dylik klass vid Växjö seminarium. Från och med höstterminen 1878
blevo samtliga seminarier fyraåriga genom infogande av en ny första
klass även vid övriga seminarier. — I tab. 6 och följande äro lika litet
som i avdelning I sådana elever medräknade, som intagas vid seminarierna
jämlikt § 38 seminariestadgan.
30—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
234
Antal i olika klasser vid folkskoleseminarierna intagna elever höstterminerna
1871—1877.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
Seminarier.
Intagna höstterminerna 1871—1877 i
klass 1.
klass 2.
klass 3.
klass 4.
Samtliga
klasser.
I. Manliga seminarier.
Uppsala....................
—
184
26
13
223
Linköping ...................
86
149
14
6
205
Strängnäs...................
—
—
—
—
—
Växjö.....................
36
243
9
3
291
Land.....................
—
306
9
2
317
Göteborg...................
—
223
5
3
231
Karlstad..................
39
165
14
6
224
Härnösand..................
—
109
34
12
155
Luleä.....................
—
—
—
—
Summa
in
1,379
in
45
1,646
IT. Kvinnliga seminarier.
Stockholm..................
—
231
45
24
300
Skara.....................
—
206
13
—
219
Falun'')....................
'' —
40
3
—
43
Landskrona..................
—
—
—
—
—
Kalmar J)...................
—
84
10
—
94
Umeä.....................
—
—
—
—
—
Summa
—
561
71
24
656
III. Samtliga seminarier.
Manliga seminarier...............
in
1,379
in
45
1.646
Kvinnliga seminarier..............
—
561
71
24
656
Tillsammans
in
1,940
182
69
2,302
Utom vad här ovan är nämnt lämnar tab. 6 nederst å varje sida
för varje år en procentisk uträkning angående i varje klass intagna elever,
särskilt för manliga, särskilt för kvinnliga och särskilt för samtliga seminarier.
— Tabell 7 a meddelar, såsom redan är nämnt, sammandrag dels
för varje år dels femårsvis, särskilt för manliga, särskilt för kvinnliga och
särskilt för samtliga seminarier angående intagna elever, å de båda första
sidorna i absoluta tal, å de båda sista i procent. Slutligen lämna här
ovanstående tabeller sammandrag dels för tiden 1871—1877, då alla eller
'') Falu seminarium började h. t. 1875. — s) Kalmar seminarium började b. t. 1875.
235
Antal i olika klasser vid folkskoleseminarierna intagna elever höstterminerna
1878—1910.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
Intagna höstterminerna 1878—1910 i
Seminarier.
samtliga
klasser.
klass 1.
klass 2.
klass 3.
klass 4.
I. Manliga seminarier.
Uppsala....................
733
112
27
22
894 ;
Linköping ...................
828
48
15
77
968
Strängnäs *)..................
Växjö....................
251
838
7
24
i
10
23
73
282
945
Land.....................
1,042
101
3
41
1.187
Göteborg...................
947
59
15
48
1,069
Karlstad...................
818
61
13
37
929
Härnösand..................
588
117
24
39
768
Luleå2)....................
76
12
3
—
91
Summa
G, 121
541
111
300
7,133
II. Kvinnliga seminarier.
Stockholm..................
823
103
44
132
1.102
| Skara.....................
940
133
36
56
1.165
Falun.....................
544
139
36
10
729
Landskrona s).................
270
26
2
31
329
Kalmar....................
868
159
71
21
1,119
Umeå 4)....................
668
170
16
16
870
Summa
4,113
730
205
200
5.314
III. Samtliga seminarier.
Manliga seminarier...............
6,121
541
in
360
7,133
Kvinnliga seminarier..............
4,113
730
205
266
5,314
Tillsammans
10,234
1,271
310
026
12.447
de flesta seminarier voro treklassiga, dels för tiden 1878 —1910, då alla
seminarier voro fyraklassiga. — Enligt tabell 7 a intogos åren 1871—1875,
då alla seminarierna ännu voro treåriga, vid de manliga seminarierna 996
(90.?a %) i lägsta klassen, 79 (7.15 %) i dåvarande andra klassen och endast 29
(2.03 %) i högsta klassen; vid de kvinnliga seminarierna intogos under samma
tid 359 (84.8* %) således ett relativt mindre antal i lägsta klassen, 42 (9.93 %) i
dåvarande andra klassen och 22 (5.?o %) i högsta klassen; vid samtliga semi
-
*) Strängnäs seminarium började h. t. 1901. — 2) Luleå seminarium började h. t. 1907. — 3) Landskrona
seminarium började h. t. 1900. — 4) Umeå seminarium började h. t. 1879.
236
narierna voro motsvarande tal 1,3 5 5 (88.74 %), 121 (7.92 %) och 51 (3.34 %).
Från och med år 1876 var, såsom redan är nämnt, två manliga, från år 1877
tre manliga och från år 1878 samtliga seminarier, genom tillkomsten av en
ny första klass, fyra-åriga. På grund härav kunna inga jämförelser äga rum
mellan de i de lägre klasserna intagna under femårsperioden 1876—1880
och närmast föregående och efterföljande femårsperioder. Under de följande
femårsperioderna tinner man, relativt taget, genomgående högre antal intagna
i första klassen vid de manliga seminarierna än vid de kvinnliga. Det relativt
största antalet elever intogs vid de manliga seminarierna under femårsperioden
1901 —1905, uppgående till 94.02 ^ av de under denna period vid
de manliga seminarierna intagna eleverna; vid de kvinnliga seminarierna
uppnåddes detta relativt högsta tal under femårsperioden 1896—1900, uppgående
till 87.74 °/° av hela antalet under denna period vid de kvinnliga
seminarierna intagna eleverna. Dessa procenttal för de båda femårsperioderna
äro också de enda som överträffa procenttalen av de i lägsta klassen
intagna under femårsperioden 1871 —1875 eller under den tid seminarierna
voro treåriga. — Om man fäster sig vid varje år särskilt, återfinner
man, relativt taget, under den tid samtliga seminarier voro treåriga,
det högsta antalet i lägsta klassen intagna vid de manliga seminarierna år
1874 med 91.\$°/° intagna, vid de kvinnliga seminarierna år 1875 med
92.38 % intagna elever. Under den tid samtliga seminarier voro fyraåriga
eller tiden 1878—1910 påträffar man, relativt sett, det största antalet
elever, som intogs i första klassen, vid de manliga seminarierna år 1905
med 96.70 i av samtliga detta år intagna elever, vid de kvinnliga seminarierna
år 1896 med 90.os % av samtliga detta år intagna elever.
I andra och tredje klasserna intogos den tid seminarierna voro fyraklassiga
i allmänhet endast ett fåtal elever, särskilt gäller detta de manliga
seminarierna. Det vill nämligen synas och det bekräftas även av uppgiften
i tab. 10 och 11 angående de intagna elevernas föregående studier, som
om de kvinnliga eleverna i allmänhet äro bättre förberedda för intao--  ning vid seminarierna än de manliga. — Det högsta procenttalet i andra
klassen intagna påträffar man under denna tid vid de manliga seminarierna
under femårsperioden 1891—1895, uppgående till 9.39 % av samtliga
under denna period intagna elever. Sedan avtaga talen för varje
237
femårsperiod och visar perioden 1905—1910 endast 2.35 procent av samtliga
intagna. Vid de kvinnliga seminarierna finner man de högsta procenttalen
under femårsperioden 1881—1885 (19.6*.) ?«) och 1886—1890 (20.06%);
därefter sjönk även här procenttalet och utgjorde under tidsskedets sista
femårsperiod, åren 1905—1910, endast 3.53 %. — Det högsta procenttalet
i tredje klassen intagna återfinner man under den tid seminarierna voro
fyrklassiga vid de manliga seminarierna under femårsperioden 1881 —1885,
uppgående till 2.44 % av samtliga under denna period intagna elever; lägsta
talet återfinnes under femårsperioden 1901 —1905, uppgående till endast
0.37 %. Vid de kvinnliga seminarierna återfinner man under samma tid
det högsta procenttalet under femårsperioden 1891—1895 (5.32 %) och det
lägsta under femårsperioden 1896—1900 (1.81 %).
Antalen i högsta klassen intagna elever äro ägnade att tilldraga sig
ett särskilt intresse, enär i denna klass jämlikt § 38 i 1865 års reglemente
och § 37 i 1886 års seminariestagda inträdessökande, som avlagt godkänd
mogenhets(student-)examen vid högre allmänt läroverk i mån av utrymme
intagas utan föregående inträdesprövning. Anmälningen går ofta så till, att
sökanden under hand hos vederbörande seminarierektor efterhör, om plats
finnes vid seminariet. Trots detta hava dock, särskilt under de första åren
av tidsskedet, en ej obetydlig del av dylika sökande måst på grund av bristande
utrymme avvisas och först under de senaste åren hava genom särskilda
s. k. studentklassers inrättande flera studenter kunnat intagas. I)å
antalet elever i varje klass är begränsat, hade de förut kunnat intagas endast
i den mån genom förtidig avgång av elever utrymme kunnat beredas. —
Under femårsperioden 1871—1875, då samtliga manliga seminarier voro
treklassiga, uppgick antalet i högsta klassen vid dessa seminarier intagna
till 29 eller 2.63% av samtliga intagna; under femårsperioden 1876—1880,
under vars första år två av de manliga seminarierna, under vars andra
år tre och under vars tre sista år samtliga manliga seminarier voro fyraklassiga,
intogos i högsta klassen 27 elever eller 1.74% av samtliga intagna.
Vid de manliga seminarierna ställde sig förhållandena under de följande
femårsperioderna sålunda. Under femårsperioden 1881 —1885 intogos i
fjärde klassen 35 (2.04 %), under femårsperioden 1886—1890 hade antalet
stigit till 44 (6.27 %) och under femårsperioden 1891—1895 till 71 eller
238
8.33 •/• av samtliga intagna; under de båda följande femårsperioderna sjönk
antalet, åren 1896—1900 till 50 eller 4.94 % och åren 1901 —1905 till 35
eller 3.99 % av hela antalet intagna; under femårsperioden 1906—1910
steg, med inrättandet år 1910 av en särskild s. k. studentklass vid Växjö
seminarium, antalet åter och uppgick till ej mindre än 114, utgörande 8.93?»
av samtliga intagna. — Under hela tidsskedet 1881—1910 intogos tillsammans
349 elever (5.?o %) i de manliga seminariernas högsta klass. — Vid de
kvinnliga seminarierna var det absoluta antalet i högsta klassen intagna
elever under varje femårsperiod, med undantag av de båda sista, lägre än
vid de manliga seminarierna. Under den första femårsperioden, åren 1871—
1875, då samtliga kvinnliga seminarier voro treklassiga, intogos sålunda i
högsta klassen vid de kvinnliga seminarierna 22, men vid de manliga 29
elever. På grund av det relativt lägre antalet intagna i lägsta klassen
vid de kvinnliga seminarierna, gick dock procenttalet för dem upp till
5.?o mot 2.03 vid de manliga seminarierna. Under den andra femårsperioden,
åren 1876—1880, under vai’s två första år samtliga kvinnliga seminarier
voro treklassiga, varemot samtliga under de tre sista åren
voro fyra-klassiga, intogos i högsta klassen sammanlagt 7 elever, utgörande
endast 0.86 % av samtliga där intagna elever, under det procenttalet
vid de manliga seminarierna, såsom nämnts, uppgick till 1.74. Under de
följande femårsperioderna stego stadigt såväl absolut som relativt taget
antalen i fjärde klassen intagna elever, dock utan att förr än under de
två sista femårsperioderna överstiga antalen i de manliga seminariernas fjärde
klass intagna. Så intogos under femårsperioden 1881 —1885 i den omnämnda
klassen 9 (O.ooN), under följande femårsperiod 19 (3.03 ?»), under den därpå
följande 30 ( 4.09 ?») samt under femårsperioden 1896—1900 ett lika stort
antal, uppgående till 4.18 %, under det att procenttalet för de manliga seminarierna
utgjorde 4.94 %. Under femårsperioden 1901—1905 uppgick antalet
vid de kvinnliga seminarierna i fjärde klassen intagna elever till 58, utgörande
6.91 ?» av de under denna tid intagna kvinnliga eleverna, varemot
procenttalet vid de manliga seminarierna då uppgick till endast 3.99 %.
Under tidsskedets sista femårsperiod, åren 1906—1910, uppgick antalet vid de
kvinnliga seminariernas i samma klass intagna elever till ej mindre än 115,
utgörande 12.68 % av de under denna tid intagna kvinnliga eleverna, varemot
239
procenttalet vid de manliga seminarierna uppgick till 8.93 %. Härvid är att
tao-a i betraktande tillkomsten med höstterminen 1909 av en särskild s. k.
c"''
studentklass vid Stockholms seminarium. — Under hela tidsskedet 1881—
1910 uppgick antalet i de kvinnliga seminariernas fjärde klass intagna elever
till 261 eller 5.51 < av samtliga under denna tid intagna kvinnliga elever.
Tabell 7 b redogör för den årliga ökningen och minskningen i absoluta
tal och procent av antalen vid manliga, kvinnliga och samtliga seminarier
intagna elever. Ehuru antalen intagna elever står i nära samband
med utrymmet vid seminarierna och sålunda ej kan vara så växlande
som antalen inträdessökande, inträffar även här den största ökningen såväl
i absoluta tal som procent mot slutet av 1870-talet eller närmare bestämt,
år 1878. Den största minskningen såväl i absoluta tal som i procent infaller
för de manliga seminarierna och för samtliga seminarier år 1886,
för de kvinnliga seminarierna år 1896.
Tabell 7 c behandlar för vart och ett av åren 1871—1910 antalen
intagna elever vid de manliga seminarierna, jämförda med motsvarande
antal vid de kvinnliga och meddelar för vart och ett av ovannämnda år
den procentiska fördelningen mellan dem. Vid ett närmare studium av
tabellen och vid jämförelse med uppgifterna å sid. 213—215 angåenda antal
olika seminarier av varje slag under olika tider, uttryckta i procent,
finner man att de intagnas antal i allmänhet varit relativt större vid de
kvinnliga seminarierna än vid de manliga. Till belysande härav må meddelas,
att då under åren 1907—1910 i riket funnos 9 manliga och 6
kvinnliga seminarier, eller, med andra ord, då under nämnda tid 60 % av
seminarierna voro manliga och 40 % kvinnliga, intogos under de tre första
åren av perioden mer än 40 % av hela antalet intagna vid de kvinnliga
seminarierna, och således under 60 % vid de manliga.
Tabell 8 och 9. Antal i folkskoleseminarierna under höstterminerna
1901 — 1910 intagna elever, fördelade efter föräldrarnas yrken och
samhällsställning.
Tabell 8 lämnar redogörelse särskilt för manliga och särskilt för
kvinnliga seminarier samt för vart och ett av åren 1901—1910 angående
240
För samtliga läsåren 1901—1910 vid de olika folkskoleseminariema intagna elever
i procent, fördelade efter föräldrarnes yrken och samhällsställning.
1.
i 2.
3.
1
4-
1 5.
1 6.
7.
1 8-
1
9-
( 10.
11. |
Föräldrarnes yrken och
samhällsställning.
1
Antal elever intagna vid seminariet i
1
Upp-
sala.
Linkö-
ping.
Sträng-
näs.
Växjö.
Lund.
Göte-
borg.
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Luleå.
Till-  I sam-  j mans. i
1. Manliga seminarier.
*
%
%
%
%
*
%
%
%
%
1. Folkskollärare, klockare, or-  ganister ........
■
22.89
19.27
23.76
19.94
15 79
19.24
19.43
13.81
8.79
18.79
2. Övriga tjänstemän i statens
och kommunens tjänst .
3-*i
''■45
1.42
2.25
0.93
2.52
0.81
2.98
3-3°
*■99
3. Tjänstemän i bolags tjänst
2.oi
I.45
I.06
I.61
O.62
1.89
0.41
1.87
439
1.48
4. Predikanter.......
0.80
z-55
O.71
O.32
0.31
—
—
0.38
Ilo
O63
5. Hemmansägare, arrendatorer
36.55
43-27
32-^7
41.80
35-29
45-11
47-37
3693
48.35
40.12
6. Yrkesidkare, hantverkare .
16.47
13.82
16.31
20.58
20.43
11.36
10.12
n.94
7.69
15-02
7. Handlande, kontorister . .
2.41
6.18
5.32
4-82
4-95
5-99
5.26
5-97
7.69
5-25
8. Verkmästare, fabriksarbetare
8.83
6.9I
10.64
4 l8
II.77
5.68
10.53
12.3 1
H-29
8.97
9. Vaktmästare, betjänter . .
4*02
3-<4
4.61
O.97
6.19
4.42
3-64
2.61
3-3°
3-77
10. Underofficerare, soldater . .
1.61
0.73
2.48
2.89
1.86
0.95
0.81
I.87
—
I.6l
11. Torpare, statare.....
1.20
0.73
I.4.2
O.64
1.86
2.84
1.62
9-33
Ilo
2-37
Tillsammans
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
de intagna eleverna, fördelade efter fädernas yrken och samhällsställning,
tabell 9 behandlar samma ämne, men lämnar uppgifter rörande hela tidsperioden
för varje seminarium särskilt.
Enligt tabell 8, jämförd med ovanstående procenttabell, voro vid de
manliga seminarierna två femtedelar av eleverna eller 948 av 2,363 (40.1 j %)
söner till mindre jordbrukare (hemmansägare och arrendatorer), den därnäst
största gruppen eller 444 (18.79 %) utgjordes av söner till folkskollärare,
klockare och organister, varpå följer gruppen yrkesidkare och hantverkare
med 3 5 5 (15.02 f), verkmästare, fabriksarbetare med 212 (8.97 %) samt handlande
och kontorister med 124 (5.25 %). Övriga grupper äro obetydliga;
så voro 89 (3.77 %) redovisade såsom söner av vaktmästare och betjänter,
241
För samtliga läsåren 1901—1910 vid de olika folkskoleseminarierna intagna elever
i procent, fördolade efter föräldrarnes yrken och samhällsställning.
\ 1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Föräldrarnes yrken och samhälls-  ställning.
Antal elever intagna vid seminariet i
Stöck-
holm.
3 kara.
Falun.
Lands-
krona.
Kalmar.
Umeå.
Till-
sam-
mans.
2. Kvinnliga seminarier.
%
%
%
%
%
%
%
1. Folkskollärare, klockare, orga-  nister ...........
9°4
17.12
''4-51
20 06
14.92
10.82
■
14.3S
2. Övriga tjänstemän i statens och
kommunens tjänst.....
13.28
11.62
3.63
10.36
10.85
16.04
1140
3. Tjänstemän i bolags tjänst . .
5.65
4 89
3-63
6.80
5-42
8.95
596
4. Predikanter..........
I •13
0.31
—
0.97
1.02
0.75
0.74
5. Hemmansägare, arrcndatorer . .
4.80
N
0°
Öl
24.87
16.83
23-73
21.27
19.36
6. Yrkesidkare, hantverkare . . .
22.03
l8-35
IÖ.OÖ
12.94
l6.27
12.31
16.61
7. Handlande, kontorister.....
14.69
IO.09
I8.I3
''5 53
8.81
II. 19
12.83
8. Verkmästare, fabriksarbetare . .
17.80
3-98
10.36
9.06
9-49
7.84
9.91
9. Vaktmästare, betjänter.....
IO.I7
3-36
7-2 5
5.:8
6.44
9-3 3
6.93
10. Underofficerare, soldater ....
1.41
O.92
1.04
1.62
z-37
°-75
''•37
11. Torpare, statare........
—
0.61
O.52
0.63
0.68
O.75
O.51
Tillsammans
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
IOO
56 (2.37 %) såsom söner av torpare och statare, 47 (1.99 %) såsom söner av
»övriga tjänstemän i statens och kommunens tjänst» (d. v. s. sådana som
ej tillhörde gruppen folkskollärare m. fl.), 38 (1.61 %) såsom söner av underofficerare
och soldater samt 35 (1.48 %) såsom söner av tjänstemän i bolags
tjänst. Minsta gruppen utgjordes av söner till predikanter, uppgående
till endast 15 eller 0.63%. — Under det att, såsom vi sett, vid de manliga
seminarierna, de yrken, som seminarieelevernas föräldrar tillhörde,
koncentrerade sig på tre av de elva yrkesgrupper, i vilka föräldrarna
blivit uppdelade, visade sig vid de kvinnliga seminarierna, såsom
av tabell 8 och här ovanstående procenttabell framgår, fem av
31—082815 FolJcunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
242
dessa grupper uppnå jämförelsevis mer betydande tal. Främst med avseende
på antalet står även här gruppen hemmansägare och arrendatorer,
ehuru den vid de kvinnliga seminarierna ej spelar på långt när
samma betydande roll som vid de manliga; dit hörde nämligen 338 av
1,746 eller 19.30 % av samtliga under tiden 1901—1910 intagna elever.
Närmast i ordningen kommer den grupp, som utgöres av döttrar till
yrkesidkare och hantverkare, uppgående till 290 (16.m %) och i tredje
rummet den grupp, som utgöres av döttrar till folkskollärare, klockare och
organister; ordningen mellan dessa båda sistnämnda grupper var således
omvänd mot vid de manliga seminarierna; antalet i den tredje gruppen
uppgick till 251 eller 14.38 %.
1 fjärde rummet kommer vid de kvinnliga
seminarierna den grupp, som utgöres av döttrar till handlande och kontorister,
vilket ordningsnummer vid de manliga seminarierna innehades
av gruppen verkmästare och fabriksarbetare; antalet i fjärde gruppen vid
de kvinnliga seminarierna uppgick till 224 eller 12.83 %. Det femte rummet
innehaves av den grupp, som betecknas med »övriga tjänstemän i
statens eller kommunens tjänst», utgörande 199 eller ej mindre än M.w %
av hela antalet intagna. Därefter komma i ordning efter sin styrka följande
grupper: döttrar till verkmästare och fabriksarbetare, uppgående till
173 elever (9.9! %), vaktmästare och betjänter med 121 elever (6.93 %),
tjänstemän i bolags tjänst med 104 (5.98 /), underofficerare och soldater
24 eller 1.37 /, samt predikanter med 13 (0.74 %). Sist kommer här
gruppen torpare och statare med endast 9 (0.51 %).
Om man jämför elevernas härstamning vid de manliga och vid de
kvinnliga seminarierna, visar det sig således, att fäderna till eleverna vid
de kvinnliga seminarierna i allmänhet synas befinna sig på ett något högre
samhällsplan än fäderna till eleverna vid de manliga seminarierna. Sålunda
uppgår vid de manliga seminarierna gruppen hemmansägare och arrendatorer,
vilken grupp, såsom framgår av anmärkningen, innefattar huvudsakligen
mindre jordbrukare, till något över 40 procent, under det att samma
grupp vid de kvinnliga seminarierna når upp till endast något över 1973
procent, varjämte gruppen torpare och statare vid de manliga seminarierna
når upp till 2.37 procent, men vid de kvinnliga seminarierna till endast
0.51 procent eller till ej fullt en fjärdedel av procenten vid de manliga
243
seminarierna. Ä andra sidan utvisar gruppen »övriga tjänstemän i statens
eller kommunens tjänst»,-vid de kvinnliga seminarierna nära IIV2 %, men
vid de manliga knappast 2 procent, gruppen tjänstemän i bolags tjänst
vid de kvinnliga seminarierna nära 6 procent, men vid de manliga seminarierna
endast IV2 procent, gruppen handlande och kontorister vid de
kvinnliga seminarierna nära 13 procent, vid de manliga endast ol,U procent.
Däremot visa grupperna yrkesidkare och hantverkare samt verkmästare
och fabriksarbetare ungefär samma styrka vid båda slagen av
seminarier, dock med någon Övervikt vid de kvinnliga.
Tabell 9 lämnar, såsom redan är nämt. uppgifter angående antalet
vid vart särskilt seminarium under tiden 1901 —1910 intagna elever,
fördelade efter fädernas yrke och samhällsställning. Av intresse är härvidlag
att iakttaga den av deras inbördes styrka bestämda ordningen
mellan de olika yrkesgrupperna vid varje särskilt seminarium, jämförd
med den ordning som återfinnes i redogörelsen för samtliga seminarier
under samma tid.
Vänder man sig först till de manliga seminarierna finner man, att
den vid samtliga seminarier dominerande gruppen, hemmansägare och
arrendatorer, är den största även vid vart och ett av de särskilda seminarierna.
Om man därvidlag fäster sig vid den olika ordningen de särskilda
seminarierna emellan visar det sig, att det relativt största antalet intagna
söner till hemmansägare och arrendatorer förekommer vid Luleå seminarium,
där antalet dylika elever under tiden 1901—1910 uppgår till nära
hälften (48.35 °/°) av samtliga under denna tid där intagna elever. Därnäst
i ordningen komma Karlstads seminarium med 47.37 %, Göteborgs seminarium
med
narium med 41.80 %. Lägsta platsen intages av Strängnäs seminarium,
där antalet intagna hemmansägaresöner uppgick till ej fullt en tredjedel
(32.27 /) av samtliga under tiden 1901—1910 vid seminariet intagna elever,
samt Uppsala och Härnösands seminarier, där deras antal uppgick till något
över en tredjedel (resp. 36.55 / och 36.93 %). — Den därnäst vid samtliga
seminarier med avseende på sin styrka följande gruppen utgöres av söner
till folkskollärare, klockare och organister. Denna grupp visar sig närmast
efter hemmansägargruppen starkast jämväl vid vart och ett av de särskilda
244
seminarierna, med undantag för Växjö och Lunds seminarier, där andra
rummet intages av gruppen yrkesidkare och hantverkare, samt för Luleå seminarium,
där andra rummet intages av gruppen verkmästare och fabriksarbetare.
— Det tredje rummet med avseende på sin stjmka intages i summorna
för samtliga seminarier av gruppen yrkesidkare och hantverkare. Vid betraktande
av varje seminarium särskilt finner man, att samma plats intages
av nämnda grupp jämväl vid Uppsala, Linköpings, Strängnäs och Göteborgs
seminarier; vid Växjö och Lunds seminarier intager, såsom redan är omtalat,
gruppen yrkesidkare och hantverkare andra platsen, vid Karlstads och Härnösands
seminarier är den nedflyttad till fjärde platsen, under det att den vid
Luleå seminarium tävlar om denna plats med gruppen handlare och kontorister.
Vid Växjö, Lunds och Luleå seminarier innehaves tredje platsen
av gruppen folkskollärare, klockare och organister, vid Karlstads och Härnösands
seminarier av gruppen verkmästare och fabriksarbetare. — Till jämförelse
med procenttalen för samtliga seminarier meddelas här, att antalet
intagna söner till folkskollärare, klockare och organister uppgick vid Uppsala
seminarium till 57 eller 22.8t» /, vid Linköpings seminarium till 53
eller 19.?7 Z, vid Strängnäs seminarium till 67 eller 23.70 %, vid Växjö
seminarium till 62 eller 19.94 Z, vid Lunds seminarium till 51 eller 15.79 Z,
vid Göteborgs seminarium till 61 eller 19.-''4 /,■ vid Karlstads seminarium
till 48 eller 19.43 f, vid Härnösands seminarium till 37 eller 13.81 Z samt
vid Luleå seminarium till 8 eller 8.79 % av hela antalet vid vart och
ett av de respektive seminarierna under tiden 1901—1910 intagna
eleverna. Antalet intagna söner till yrkesidkare och hantverkare uppgick
vid Uppsala seminarium till 41 eller 16.47 %, vid Linköpings seminarium
till 38 eller 13.89 Z, vid Strängnäs seminarium till 46 eller 16.31 %, vid
Växjö seminarium till 64 eller 20.58 Z, vid Lunds seminarium till 66 eller
20.43 f, vid Göteborgs seminarium till 36 eller 11.w Z, vid Karlstads seminarium
till 25 eller 10.12 Z, vid Härnösands seminarium till 32 eller
II.94 Z samt vid Luleå seminarium till 7 eller 7.99 Z av hela antalet vid
vart och ett av de respektive seminarierna under tiden 1901—1910 intagna
elever.
Vid de kvinnliga seminarierna hade, såsom vi redan sett, fem av
de elva grupperna att uppvisa ett större antal intagna elever, nämligen, i
245
nu nämnd ordning, hemmansägare och arrendatorer, yrkesidkare och
hantverkare, folkskollärare, klockare och organister, handlande och kontorister
samt gruppen »Övriga tjänstemän i statens och kommunens tjänst».
Av tabell 9 finner man, att nu nämnda ordning i många fall är en helt
annan, om man betraktar uppgifterna från varje seminarium särskilt. Så
innehaves vid Stockholms seminarium främsta platsen av gruppen yrkesidkare
och hantverkare med 78 intagna elever (22,oi Z), varpå följer gruppen
verkmästare och fabriksarbetare med 63 (17.80 Z), gruppen handlande
och kontorister med 52 (14.ost /), gruppen »övriga tjänstemän i statens
och kommunens tjänst» med 47 (13.?s Z) samt gruppen vaktmästare
och betjänter med 36 eller 10.17 Z av hela antalet vid seminariet under
tiden 1901—1910 intagna elever. Vid Skara, Falu, Kalmar och Umeå
seminarier utgöres, likasom med avseende på summan för samtliga seminarierna,
högsta antalet av döttrar till hemmansägare och arrendatorer
med resp. 94 (28.75 Z), 48 (24.87 Z), 70 (23.73 Z) och 57 eller 21 .?7 Z av
hela antalet vid de respektive seminarierna under tiden 1901—1910 intagna
eleverna. Vid Skara seminarium intogs andra och tredje platserna
på samma sätt som vid samtliga seminarier av gruppen yrkesidkare och
hantverkare samt gruppen folkskollärare, klockare och organister med
respektive 60 eller 18.35 Z och 56 eller 17. i v Z av hela antalet intagna
elever, varemot fjärde och femte platserna i jämförelse med samtliga seminarierna
här voro omkastade, i det att fjärde platsen här innehades av
gruppen »övriga tjänstemän i statens och kommunens tjänst» med 38 eller
11.02 Z och femte platsen av gruppen handlande och kontorister med 33
eller 10.09 Z av samtliga vid seminariet under tiden 1901—1910 intagna
elever. Vid Falu seminarium intogs andra platsen av gruppen handlande och
kontorister med 35 eller 18.n %, tredje platsen av gruppen yrkesidkare och
hantverkare med 31 eller 16.00 Z, fjärde platsen av gruppen folkskollärare,
klockare och organister med 28 eller 14.51 Z samt femte platsen av gruppen
verkmästare och fabriksarbetare med 20 eller 10.3» Z av hela antalet under
tiden 1901—1910 vid seminariet intagna elever. Vid Landskrona seminarium
intogs främsta platsen av gruppen folkskollärare, klockare och organister
med 62 eller 20.no Z, andra platsen av gruppen hemmansägare och
arrendatorer med 52 eller 16.83 Z, tredje platsen av gruppen handlande och
246
kontorister med 48 eller 15.r.3 %, fjärde platsen av gruppen yrkesidkare och
hantverkare med 40 eller 12.94 / samt femte platsen (liksom vid samtliga
seminarier) av gruppen »Övriga tjänstemän i statens och kommunens tjänst»
med 32 eller 10.3« % av hela antalet vid seminariet under tiden 1901—
1910 intagna elever. Vid Kalmar seminarium intogs andra och tredje
platserna (liksom vid samtliga seminarier) av grupperna yrkesidkare och
hantverkare samt folkskollärare, klockare och organister med respektive
48 eller 16.27 / och 44 eller 14.92 /, fjärde platsen av gruppen »övriga
tjänstemän i statens och kommunens tjänst» med 32 eller lO.sä y samt
femte platsen av gruppen verkmästare och fabriksarbetare med 28 eller
9.49 % av hela antalet vid seminariet under tiden 1901—1910 intagna
elever. Vid Umeå seminarium slutligen intogs andra platsen av gruppen
»övriga tjänstemän i statens och kommunens tjänst» med 43 eller 16.oi %,
tredje platsen av gruppen yrkesidkare och hantverkare med 33 eller 12.31 /,
fjärde platsen (liksom vid samtliga seminarier) av gruppen handlande och
kontorister med 30 eller 11.19 % samt femte platsen av gruppen folkskollärare,
klockare och organister med 29 eller 10.82 % av hela antalet vid
seminariet under tiden 1901—1910 intagna elever. Vid Stockholms seminarium
funnos inga döttrar till torpare och statare, vid Falu seminarium
en samt vid vart och ett av Skara, Landskrona, Kalmar och Umeå seminarier
två.
Tabell lO och 11. De under åren 1901—1910 intagna elevernas föregående
studier och examina samt föregående yrken och sysselsättningar.
Tabell 10 meddelar uppgifter härom särskilt för manliga och särskilt
för kvinnliga seminarier samt för vart och ett av åren 1901—1910,
tabell 11 redogör för förhållandena under samtliga dessa år vid varje särskilt
seminarium.
Tabell 10 lämnar, såsom vi nämnt, särskilt för manliga och särskilt
för kvinnliga seminarier dels uppgifter om de intagna eleveimas
föregående studier och avlagda examina, dels om de intagna elevernas
föregående yrken och övriga sysselsättningar.
247
Om man först behandlar uppgifterna om de intagna elevernas
föregående studier och examina och studerar förhållandena vid de
manliga seminarierna finner man, att mer än en tredjedel av de där
intagna eleverna eller 1,638 av 2,363 (69.3? %) endast genomgått folkskolan
samt att en del av dem sedermera genomgått en s. k. preparandkurs
eller idkat enskilda studier för inträde å seminariet; hit har även
räknats det fåtal intagna elever, som genomgått endast eu, två eller tre
klasser vid allmänt läroverk. Den därnäst största gruppen utgöres av
sådana, som avlagt studentexamen, vilken grupp uppgår till 149 eller
6.31 % av samtliga intagna. Sådana elever intagas företrädesvis, jämlikt
föreskrifterna i § 37 seminariestadgan, i fjärde klassen av seminarierna
och givet är, att, då antalet elever i fjärde klassen i vanliga fall redan
vid terminens början före intagningen är fulltaligt genom uppflyttning
från närmast lägre klass, endast ett fåtal elever tillhörande denna kategori
kunnat varje termin intagas. Så visar det sig att under var och en av
höstterminerna 1901—1904 endast 7 sådana elever kunnat intagas, höstterminen
1905 sjönk antalet till 6. Efter denna tid har dock antalet oavbrutet
stigit, till 15 var och en av höstterminerna 1906 och 1907, till 18
höstterminen 1908 och till 26 höstterminen 1909; höstterminen 1910
sprang siffran på en gång upp till 41, beroende på inrättandet detta år
av en särskild s. k. studentklass vid Växjö seminarium. I sammanhang
härmed må nämnas att antalet intagna elever, som avlagt realskoleexainen,
uppgick till 44, ett jämförelsevis obetydligt antal, som dock har sin förklaring
däri, att denna examen inrättades först år 1907. Att denna examen
dock torde komma att spela en mer betydande roll med avseende
på antalet seminarie-elever, synes framgå av den raska tillväxten av hit
hörande elever; under det att detta antal höstterminen 1907 uppgick till
endast 3, steg det följande hösttermin till 8, höstterminen 1909 till 10
och höstterminen 1910 till 23. — Den med avseende på storleken i tredje
rummet kommande gruppen utgöras av sådana, som avlagt organistexamen,
uppgående till ett antal av 106 (4.49 %); nära tillsammans med denna grupp
hör den, som utgöres av sådana elever, vilka idkat musikstudier och av
vilka en del uppgiva sig hava varit elever vid musikkonservatoriet i Stockholm,
ehuru de där ej avlagt någon examen; gruppen omfattar endast
248
46 elever. Till den fjärde gruppen höra sådana, som genomgått handelsskola,
teknisk skola, borgarskola och s. k. »praktisk skola», det senare
slagets skolor belägna i Katrineholm, Kristinehamn och Karlskoga; denna
grupp omfattar 91 elever (3.85 Z). Till den femte gruppen höra sådana
elever, som genomgått folkhögskola, uppgående till ett antal av 81 (3.43 Z)
samt till den sjätte sådana, som genomgått småskolcseminarium eller i några
fall en klass vid tvåårigt eller två klasser vid treårigt dylikt seminarium,
uppgående till ett antal av 77 (3.?o %); om flera av dessa senare elever
uppgives att de efter avlagd småskolelärarexamen varit anställda såsom biträdande
lärare vid folkskolor eller såsom lärare vid mindre folkskolor
eller småskolor. — Övriga grupper äro obetydliga. Ett antal av 74 uppgiva
sig hava genomgått 4 å 5 klasser av allmänt läroverk, 15 uppgiva
sig hava genomgått 6 å 7 klasser av dylikt läroverk och 10 att hava genomgått
enskilt läroverk. En grupp av 32 elever har genomgått högre folkskola
eller folkskolans högre avdelning.
Vid de kvinnliga seminarierna finner man tre ungefär jämnstarka
grupper tavla om högsta antalet intagna elever, av vilka de två
främsta vardera innefatta något mer än en fjärdedel och den tredje ej fullt
en fjärdedel av samtliga intagna elever. Den största gruppen innefattar 480
elever (27.49 •/•) och utgöres av sådana, som avlagt sinåskollärarexamen;
en ej obetydlig del av dem har sedermera längre eller kortare tid tjänstgjort
som biträdande lärarinnor vid folkskola eller såsom lärarinnor vid
mindre folkskolor eller småskolor; åtskilliga hade före inträdet i småskoleseminariet
genomgått flera eller färre klasser vid högre flickskola, några
hade genomgått folkskolans högre avdelning. Den nästa gruppen i ordningen
utgöres av sådana, som genomgått högre flickskola, (6-klassig, 7-  klassig eller 8-klassig, men ofta utan uppgift om antalet klasser); deras
antal uppgår till 462 eller 26.40 Z av samtliga intagna. Först efter denna
grupp eller såsom den tredje i ordningen kommer vid de kvinnliga seminarierna
den grupp, som vid de manliga seminarierna står främst med
avseende på antalet intagna elever, innefattande sådana elever som genomgått
endast folkskolan och varav en ej obetydlig del även här uppgiver sig
hava berett sig för inträde å seminariet genom s. k. preparandkurs eller
genom enskilda studier; antalet i denna grupp uppgår till 419 eller 24 %
249
av hela antalet intagna elever. — En bland de mer betydande grupperna
utgör även vid de kvinnliga seminarierna den grupp av elever, som före
inträdet å seminariet avlagt studentexamen, vilken grupp här representerar
ett antal av 190 eller 10,88 % av samtliga intagna och således
vid de kvinnliga seminarierna spelar en större roll än vid de manliga, där
den uppgick till endast 6.31 %. Antalet elever tillhörande denna kategori
växlade under tiden 1901—1907 mellan 8 och 19, steg år 1908 tilf 24
och år 1909, då en s. k. studentklass inrättats vid Stockholms seminarium,
till 37 samt år 1910 till 42. Antalet av dem, som före inträdet
å seminariet avlagt realskoleexamen synes även vid de kvinnliga seminarierna
komma att spela en ej obetydlig roll. Visserligen tillhörde år
1907 eller det första året denna examen avlades, ingen denna grupp och
år 1908 endast 4, men året därpå steg antalet till 10 och år 1910 till
11, så att gruppen under de fyra år, under vilken man kunnat räkna med
densamma, uppnådde talet 25. Den femte platsen upptages vid de kvinnliga
seminarierna av dem som genomgått högre folkskola eller folkskolans
högre avdelning; deras antal uppgår till 86 eller närmare 5 %; erinras bör
härvidlag därom, att även en del av dem, som avlagt småskollärarexamen
uppgiver sig hava förut genomgått folkskolans högre avdelning. Den sjätte
gruppen utgöras av sådana, som genomgått handelsskola, teknisk skola, borgarskola
och »praktisk skola», uppgående till ett antal av 39; bland »praktiska
skolor» nämnes även här Katrineholms, Kristinehamns och Karlskoga. Antalet
av dem, som före inträdet i seminariet genomgått fyra eller fem klasser i högre
flickskola uppgives till 31, antalet av dem, som genomgått folkhögskola till 7
och antalet av dem, som avlagt organistexamen likaledes till 7.
Vad angår de intagnas föregående yrken och övriga sysselsättningar
före inträdet i seminariet uppgav sig vid de manliga seminarierna det
övervägande största antalet eller 866 av 2,363 (36.85 *) hava varit jordbruksarbetare.
Därnäst komma sådana, vilka ej lämnat någon uppgift om
sitt föregående yrke eller sin föregående sysselsättning; deras antal uppgår
till 514 eller 21.75 % av hela antalet intagna. De flesta av dessa utgöras
utan tvivel av sådana, vilka, efter slutad skolgång vid folkskolan,
i hemmet biträtt med varjehanda göromål eller berett sig till inträde å
seminariet genom enskilda studier samt slutligen av sådana, vilka omedel
32—082815.
Folkundervitningskom. bet. 1. Folkskolesem. Band 8.
250
bart efter slutade studier sökt sig in vid seminariet. Den tredje och den
fjärde gruppen utgöras av sådana, som före inträdet i seminariet varit
anställda i industri eller hantverk, samt av sådana som haft anställning i
handel; de förras antal uppgick till 454 (19/>i %), de senares till 350
(15.07 %). Mindre betydande grupper bestodo av sådana, som haft anställning
som vikarierande lärare i folkskola, lärare i mindre folkskola eller
lärare i småskola samt av sådana, som tillhört övriga i anmärkningarna
särskilt specificerade yrken; till den senare gruppen hörde 94 (ö.tw %) till
den förra 79 (3.34 %)■
Vid de kvinnliga seminarierna saknas uppgifter från det stora
flertalet eller 1,323 (75.77 %) av 1,746 intagna elever angående deras föregående
yrken och sysselsättningar. Om en stor del av dessa uppgives,
att de efter slutad skolgång stannat i hemmet och där biträtt med husliga
och andra förefallande göromål eller med förberedande studier för
inträde å seminariet. Om 252 (14.43 %) uppgivas att de före intagningen
å seminariet varit anställda såsom vikarierande eller biträdande lärarinnor
i folkskolor eller såsom lärarinnor i mindre folkskolor och småskolor, om
101 (5.79 %) att de varit privatlärarinnor (guvernanter), om 32 (1.83 %)
att de varit anställda såsom lärarinnor i högre flickskolor, varjämte 38
(2.18 %) innehaft andra anställningar, för vilka närmare redogöres i eu
anmärkning under tabellen.
Tabell 11 lämnar, såsom redan är omtalat, redogörelse för antalen
vid varje särskilt seminarium under tiden 1901 —1911 intagna elever,
fördelade dels efter de intagnas föregående studier och examina, dels efter
de intagnas föregående yrken och övriga sysselsättningar.
Med avseende pk föregående studier och examina, utgjordes, såsom redan
är nämnt, vid de manliga seminarierna de tre största grupperna i här
upptagna ordning av sådana, som genomgått folkskola och sedan idkat enskilda
studier, sådana som avlagt studentexamen och sådana som avlagt organistexamen.
Vad angår den första av dessa, nämligen sådana elever, som genomgått
folkskolan och därefter idkat enskilda studier, visar sig denna grupp
vara relativt störst vid Karlstads seminarium, där antalet till denna grupp
hörande uppgick till 201 eller ej mindre än 81 % av samtliga undertiden 1901
—1910 vid nämnda seminarium intagna elever. Därefter kommer i ordningen
251
Uppsala seminarium med 193 av 249 eller 77.51 % av samtliga där intagna
elever, Lunds seminarium med 236 av 323 eller 73.0ti %, Göteborgs
seminarium med 216 av 317 eller H8.ii %, Strängnäs seminarium med 187
av 282 eller 66.31 %, Växjö seminarium med 206 av 311 eller 66.:>i %.
De lägsta procenttalen visa Härnösands seminarium med 177 av 268 eller
66.114 %, Linköpings seminarium med 187 av 275 eller 64.7? % samt Luleå
seminarium med 44 av 91 eller 48.:i5 % — Den andra gruppen i ordningen,
innefattande sådana som avlagt studentexamen, visar sig störst vid Växjö
seminarium med 41 av 311 eller 13.18 % av samtliga intagna, vilket förhållande
har sin givna förklaringsgrund däri att år 1910 vid nämnda
seminarium en särskild s. k. studentklass inrättades; därnäst i ordningen
kommer Strängnäs seminarium med 23 av 282 eller 8. i o Linköpings
seminarium med 21 av 275 eller 7.(>i %, Härnösands seminarium med 17
av 268 eller 6.34 %, Lunds seminarium med 19 av 323 eller 5.88 % samt
Göteborgs seminarium med 16 av 317 eller 5.05 %. De lägsta procenttalen
visar här Karlstads seminarium med 6 av 247 eller 2.(3 % och Uppsala
seminarium med 6 av 249 eller 2.in %. Vid Luleå seminarium intogs
under den här redovisade tid seminariet varit i verksamhet, nämligen
under åren 1907—1910, ingen elev som avlagt studentexamen. — Den
tredje gruppen, bestående av sådana som avlagt organistexamen, visade sig
störst vid Linköpings seminarium, där antalet uppgick till 33 av 275 eller
12 ’/• av hela antalet intagna elever. Därnäst kommo i ordningen Växjö
seminarium med 34 av 311 eller 10.03 %, Strängnäs seminarium med 14
av 282 eller 4.00 %, Göteborgs seminarium med 10 av 317 eller 3.in % och
Uppsala seminarium med 6 av 249 eller 2. so % d. v. s. samma procenttal
som för dem vilka avlagt studentexamen. De lägsta procenttalen visade
Karlstads seminarium med 5 av 247 eller 2.0? % och Lunds seminarium
med 4 av 323 eller l.?4 %. \id Härnösands och Luleå seminarium intogos
under tiden 1901—1910 inga elever, som avlagt organistexamen.
Av dessa tre ovannämnda huvudgrupper visa sig dock ej alla såsom
de största, om man håller sig till varje särskilt seminarium. Så är förhållandet
endast med den första huvudgruppen, som dominerar vid samtliga,
seminarier. Vid Uppsala seminarium kommo i andra rummet sådana,
elever, som genomgått handelsskola, teknisk skola, borgarskola och »prak
-
252
tisk skola»; deras antal uppgår till 9 av 249 eller 3.61 % av hela antalet
vid Uppsala seminarium åren 1901—1910 intagna elever, under det
att sådana som avlagt student- och organistexamen, stannade vid 2.-in %.
Vid Linköpings, Strängnäs och Växjö seminarier kommo, likasom för
samtliga seminarier, studenterna i andra rummet och organisterna i
tredje. Vid Lunds seminarium kom, likasom vid Uppsala seminarium,
den grupp i andra rummet som representerades av dem, vilka genomfrätt
handelsskola in. m., och studenterna i tredje rummet, varemot organisterna
utgjorde en av de minsta grupperna. Vid Göteborgs seminarium
kommo studenterna i andra rummet, varemot om tredje rummet
tävlade sådana som genomgått folkhögskola och sådana som genomgått
4 ä 5 klasser av allmänt läroverk. Vid Karlstads seminarium intogs
andra rummet av sådana som genomgått folkhögskola, representerande
4.05 f av samtliga intagna, varemot studenterna kommo i tredje rummet
och organisterna intogo först sjätte platsen. Vid de båda norrländska
seminarierna äro förhållandena mer säregna. Belägenheten i Norrbottens
län av de båda utav staten underhållna småskoleseminarierna för utbildande
av finska ocli lappska småskollärare gör, att en ej ringa del av dem,
som söka inträde vid folkskoleseminarierna i Härnösand och Luleå, först genomgått
ett av dessa småskoleseminarier eller åtminstone tva klasser därav.
Under det att vid Härnösands och Luleå folkskoleseminarier av de intagna
eleverna sådana som genomgått endast folkskola representerade de lägsta procenttalen
i förhållande till övriga seminarier med respektive 66.o< »/• och 48.35 %,
steg antalet av dem, som före inträdet i folkskoleseminariet genomgått småskoleseminarium,
vid Härnösands seminarium till 37 av 268 eller 13.8i % samt
vid Luleå seminarium till 19 av 91 eller 20.88 “■> av samtliga intagna elever.
Om tredje rummet tävlade vid Härnösands seminarium sådana som avlagt
studentexamen och sådana som genomgått folkhögskola, representeiande
vardera gruppen ett antal av 17 eller 6.34 “« av hela antalet intagna elever;
några organister hade, såsom redan är nämnt, under tiden 1901
1910 ej intagits vid Härnösands seminarium. Vid Luleå seminarium hade
varken studenter eller organister intagits; tredje platsen representeras där
av sådana som genomgått folkhögskola, utgörande ett antal av 11 eller
12.08 l''° samt fjärde platsen av sådana som avlagt realskolexamen, upp
-
253
gående till ett antal av 7 eller 7.09 % av hela antalet, det högsta procenttalet
för dylika elever som återfinnes vid något seminarium.
Vid de kvinnliga seminarierna tävlade, såsom ovan är omtalat, om
man fäster sig vid summorna för samtliga seminarier, tre ungefär jämnstarka
grupper om främsta platsen, nämligen sådana som genomgått småskoleseminarium
med 27.49 f, sådana som genomgått högre flickskola med 26.46
och sådana, som genomgått endast folkskola med 24 % av hela antalet
intagna. En mer betydande grupp utgöres därjämte av sådana som avlagt
studentexamen, vilken grupp uppgår till 10.88 % av samtliga intagna.
Vid betraktandet av den i tabell 11 förekommande redogörelsen för varje
särskilt seminarium finner man att nu nämnda ordning härvidlag ofta är
en annan. Vid Stockholms seminarium intages främsta platsen, såsom vid
summan för samtliga seminarier, visserligen av sådana som genomgått
småskoleseminarium med 152 eller 42.94 % av hela antalet intagna, men
andra platsen representeras här av studentskorna, vartill särskilt bidragit
upprättandet med höstterminen 1909 av en särskild studentklass vid Stockholms
seminarium; deras antal uppgick nämligen till 108 eller 30.51 % av
samtliga intagna. Den tredje gruppen i ordningen utgöres av sådana,
vilka genomgått högre flickskola, med ett antal av 64 eller 18.os ?», och
först i fjärde rummet komma här sådana, som endast genomgått folkskola,
vilkas antal uppgår till endast 12 eller 3.39 % av samtliga intagna. — Vid
Skara seminarium däremot utgöres det största antalet eller 126 av 327
(38.53 %) av sådana elever som endast genomgått folkskola, i andra rummet
komma sådana som avlagt småskollärarinne-examen med 93 eller 28.44
i tredje rummet sådana som genomgått högre flickskola med 66 eller
20.18 “/• samt i fjärde rummet av sådana som avlagt studentexamen med
27 eller 8.26 % av samtliga intagna. — Vid Falu seminarium intages
främsta platsen av sådana elever som genomgått högre flickskola, vilkas
antal uppgår till 62 eller 32.12 av samtliga intagna, därnäst komma
småskollärarinnorna med 52 eller 26.94 f>, i tredje rummet sådana elever
som genomgått endast folkskolan med 48 eller 24.87 °i samt i fjärde rummet
sådana som genomgått handelsskola, teknisk skola, borgarskola och
»praktisk skola» med 17 eller 8.81 /; studentskornas antal uppgår här till
endast 2 och kommer denna grupp i näst sista rummet med I.n3 % av
254
hela antalet intagna elever. — Vid Landskrona seminarium utgöres största
antalet intagna elever av sådana, som genomgått högre flickskola, och uppgår
deras antal till 92 eller 29.77 / av samtliga intagna, därnäst komma
sådana som genomgått endast folkskolan med ett antal av 85 eller 27.51 %;
tredje rummet intages här av sådana som genomgått småskoleseminarium
med ett antal av 4G eller 14.89 % och fjärde rummet av sådana som genomgått
högre folkskola eller folkskolans högre avdelning med ett antal av
39 eller 12.63 %; först i femte rummet komma här studentskorna med ett
antal av 31 eller 10.03 / av samtliga intagna. — Vid Kalmar seminarium
intages främsta platsen av sådana elever som genomgått högre flickskola
med ett antal av 85 eller 28.81 % av samtliga intagna, i andra rummet
komma sådana elever som genomgått endast folkskolan med ett antal av
82 eller 27.80 % och i tredje rummet sådana, som genomgått småskoleseminarium
med ett antal av 78 eller 26.44 %; dessa tre grupper äro som
man finner i det närmaste jämnstarka; i fjärde rummet komma sådana
elever som genomgått högre folkskola eller folkskolans högre avdelning
med ett antal av 27 eller 9.15 % och först i femte rummet studentskorna
med ett antal av 11 eller 3.73 i- av samtliga intagna. — Vid Umeå seminarium
är ordningen densamma, varvid den grupp, som representeras av
dem, vilka genomgått högre flickskola, här är något starkare än vid Kalmar
seminarium, i det att dess antal uppgår till 93 eller 34.70 % d. v. s.
något mer än en tredjedel av hela antalet; ungefär samma styrka uppnådde
gruppen, såsom vi sett, vid Falu seminarium, där den uppgick till
32.13 % eller nära tredjedelen av hela antalet intagna; andra platsen upptages
vid Umeå seminarium av sådana elever som genomgått endast folkskolan
och angives denna grupp till 66 d. v. s. 24.63 / eller nära en fjärdedel
av hela antalet; i tredje rummet komma småskollärarinnorna med ett antal
av 59 eller 22.oi % och i fjärde rummet sådana elever som genomgått 4 å 5
klasser av högre flickskola, vilken grupp uppgår till 4.48 och först i femte
rummet komma studentskorna med 4. in av hela antalet intagna.
Nederst i tabell 11 lämnas för varje särskilt seminarium en redogörelse
angående de intagnes föregående yrken och sysselsättningar. Vid de
manliga seminarierna utgöras, såsom redan är nämnt, de fyra huvudgrupperna
i nu nämnda ordning av sådana som varit jordbruksarbetare (36.65 %),
255
av sådana som ej lämnat någon uppgift om föregående yrke eller sysselsättning
(21.75 /), av sådana som varit anställda i industri eller hantverk (19.21 /)
samt av sådana som varit anställda i handel eller å handelskontor (15.07 »/.)•
Vid betraktande av varje seminarium särskilt finner man, att främsta platsen
med avseende på antalet intagna utgjordes av f. d. jordbruksarbetare
vid samtliga seminarier med undantag av Strängnäs seminarium. \ id
Uppsala seminarium uppgick antalet f. d. jordbruksarbetare till 31.32 y,
antalet som varit anställda i industri och hantverk till 21.71 y, antalet
som varit anställda i handel till 16.47 Z och antalet utan uppgift till
15.2ii Z. Vid Linköpings seminarium uppgick antalet f. d. jordbruksarbetare
till 37.09 Z, antalet utan uppgift till 30.91 Z, antalet som varit anställda
i handel till 14.oi i och antalet som varit anställda i industri och hant
verk till 13.45 Z. Vid Strängnäs seminarium intages främsta platsen med
avseende på antalet (31.50 Z) av sådana som ej lämnat uppgift om föie
gående sysselsättning och först i andra rummet komma f. d. jordbruksarbetare
med 26.oo Z\ i tredje rummet komma sådana elever som vant
anställda i industri och hantverk med 20.?i % och i fjärde rummet sådana
som haft anställning i handel med 15.25 % Vid Växjö seminarium uppgick
antalet f. d. jordbruksarbetare till 41.to % av hela antalet intagna,
därnäst komma sådana elever, om vilka uppgift saknas, med 21.so y, i
tredje rummet sådana som varit anställda i industri och hant\eik med
15.43 % och i fjärde rummet sådana som haft plats i handel med 14.15 Z.
Vid Lunds seminarium uppgick f. d. jordbruksarbetarnes antal till 34.30 y
d. v. s. till något över tredjedelen, därnäst i antal komma sådana elever
som varit anställda i industri och hantverk med 23.s4 Z, sådana som
haft plats i handel med 20.7 4 * och sist bland de fyra huvudgrupperna
sådana som ej lämnat uppgift med 17.03 /. Vid Göteborgs seminarium
uppgick gruppen förutvarande jordbruksarbetare till 48.89 Z, gruppen utan
uppgift till 24.01 Z, gruppen anställda i handel till 14.83 % samt gruppen
anställda i industri och hantverk till endast 6.97 /. Vid Karlstads seminarium
uppgick antalet av sådana, som före inträdet å seminariet varit
jordbruksarbetare till 122 eller 49.39 % d. v. s. till nära hälften a\
dem, som intagits på seminariet under tiden 1901—1910, därnäst kom
gruppen förut i industri och hantverk anställda med 26.32 Z eller något
256
över fjåidedelen, därnäst gruppen förut i handel anställda med 11.34 %,
varemot gruppen utan uppgift här intog fjärde platsen med endast 7.69 %.
\ id de båda norrländska folkskoleseminarierna spelar den grupp, som ut~
göres av sådana, vilka före inträdet i seminariet varit vikarierande lärare
vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola eller småskola en mer
betydande roll än vid de övriga seminarierna; denna grupp uppgår nämligen
vid Härnösand seminarium till 11.57 % och vid Luleå seminarium till
12.09 /«, under det att det högsta procenttalet för denna grupp vid de övriga
seminarierna uppgår till endast 4.43% (nämligen vid Uppsala seminarium). Detta
står i samband med den företeelse vi påvisade vid redogörelsen för de intagnas
töregående studier och examina, nämligen att vid de båda norrländska
seminarierna en ej obetydlig del av eleverna (i Härnösand 13.8i % och i
Luleå 20.98 %) förut genomgått småskoleseminarium eller del därav. Under
antagande av att samtliga vid folk- och småskola före inträdet i seminariet
tjänstgörande elever även genomgått småskollärarseminarium eller del därav,
skulle av de vid Härnösands seminarium under tiden 1901 — 1910 intagna 37
småskollärarna 31 och av de vid Luleå seminarium under samma tid intagna
19 småskollärarna 11 sedermera hava tjänstgjort vid folk-eller småskola. Vid
Härnösands seminarium utgjordes för övrigt av de intagna 26.49 % eller något
över fjärdedelen av f. d. jordbruksarbetare, 23.13 * eller nära fjärdedelen°av
sådana som varit anställda i industri eller hantverk, 22.39 / av sådana
varom uppgift saknas, och 13.43 % av sådana som haft anställning i handel.
Vid Luleå seminarium uppgick f. d. jordbruksarbetarnas antal jämväl
till något över en fjärdedel eller 26.37 %, gruppen utan uppgift till
nära en fjärdedel eller 24.18 %, gruppen i industri och hantverk förut
anställda till 18.08 %, varjämte fjärde gruppen utgöres av sådana som före
intiädet a seminariet haft anställning i folk- eller småskola, uppgående
till, sasom förut nämnts, 12.09 ?», varefter först i femte rummet komma
sådana, som varit i handel, utgörande endast 9.89 r«, det lägsta procenttalet
för denna grupp som återfinnes vid något seminarium.
Vid de kvinnliga seminarierna utgöras något mer än två tredjedelar
utav de intagna eleverna av sådana, om vilka uppgifter angående
deras föregående sysselsättningar ej lämnats. Störst är detta antal vid
Skara seminarium, där av 327 under tiden 1901—1910 intagna elever
uppgifter angående föregående sysselsättning saknas för 276 eller 84.4
därnäst kommer Umeå seminarium, där uppgifter saknas angående 220
av 268 eller för 82.09 /, Stockholms seminarium med 76.83, Landskrona
seminarium med 72.82 % och Falu seminrum med 72.55 %. Det seminarium,
där uppgifter saknas för det minsta antalet intagna, är Kalmar
seminarium, där talet uppgår till 190 av 295 eller 64.51 %. Det största
antalet, om vilka uppgifter lämnats utgöras av sådana, som varit anställda
såsom vikarierande eller biträdande lärarinnor i folkskolor eller såsom
lärarinnor i mindre folkskolor eller småskolor. Deras antal uppgår
enligt kol. 8 till 252 av 1,746 intagna eller 14.53 %. Då, såsom
av tabellens övre del framgår, ej mindre än 480 (26. so
av de in
tagna
eleverna förut avlagt småskollärarexamen, finner man att endast
något mer än hälften av dessa före inträdet vid folkskoleseminariet ägnat
sig åt lärarkallet; möjligen torde en och annan av dem hava varit anställd
såsom privatlärarinna (guvernant). Det seminarium, där de flesta av de
intagna eleverna beklätt något slag av ovannämnda lärarinnebefattningar
vid folk- eller småskola före intagningen i seminariet, är Kalmar seminarium,
där nära en fjärdedel (24.75 %) förut ägnat sig åt dylik lärarverksamhet;
därnäst komma Falu seminarium med 16.»6 ?», Umeå med 12.31
Stockholm med 12.i» %, Skara med 11.93 % och sist Landskrona seminarium
med 10.68 °/o. — Vid Landskrona seminarium hade 10.o3 vid
Kaltnar seminarium 8.13 /, vid Stockholms seminarium 6.5 % och vid Falu
seminarium 4.66 % av de intagna förut varit privatlärarinnor eller guvernanter;
lägsta antalet till denna kategori hörande visade Umeå seminarium
med 3.36 % och Skara seminarium med 1.53 f. Såsom lärarinnor vid högre
flickskolor hade varit anställda 3.11 Z° vid Stockholms seminarium och 2.91
vid Landskrona seminarium; vid Skara, Falu och Kalmar seminarium
kom antalet ej upp till 2 %, vid Umeå seminarium hade inga intagits,
som tillhörde denna kategori.
Tab. 12.
1 första klassen åren 1896—1910 intagna elever, fördelade
efter ålder.
Tabell 12 innehåller redogörelse angående de intagna elevernas ålder
varje särskilt år jämte medeltal och procenttal för varje femårsperiod;
33—082815 Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
258
uppgifter lämnas särskilt för manliga och särskilt för kvinnliga seminarier;
dessutom innehåller tabellen för varje femårsperiod uppgifter om antalen
i varje åldersgrupp intagna elever i procent av antalen i varje
åldersgrupp under samma tidsperioder inträdessökande. Sistnämnda uträkning
återfinnes även i tabell 4.
Vid en närmare granskning av tabellen finner man, att samma företeelse
under årens gång gör sig gällande här som med avseende på de i
första klassen inträdessökande, nämligen en förskjutning av åldern uppåt,
dock ej så stark här och i mindre grad gällande de kvinnliga seminarierna
än de manliga. Vid de manliga seminarierna befinner sig flertalet intagna
i 17-års-åldern, dock med starkt sjunkande tendens, nämligen respektive
30.95 %, 26.03 % och 19.20 % av hela antalet intagna under de
respektive femårsperioderna, därnäst komma 18-åringarna med ett i avseende
på de absoluta talen ökat antal varje femårsperiod, nämligen
194, 239 och 2-15 intagna, varemot de relative talen, 21.29 %, 23.38 %
och 21.78 % visa ökning endast i mellersta femårsperioden. Antalet 19-  åringar ökades i det stora hela såväl absolut som relativt för varje femårsperiod
och visar talen 150 (16.%), 166 (16.24 %) och 2 23 (19.82 %),
varemot antalet 20-åringa,r ökades såväl absolut som relativt under den
andra femårsperioden, nämligen från 91 (10 ?«) till 132 (12.91 %), men
minskades under den tredje till 110 (9.78 /). Antalet 21-åringar ökades
från 51 (5.o %) under den första femårsperioden till 61 (5.97 %) under den
andra och till 88 ( 7.82 /) under den tredje, antalet 22-åringar ökades från
34 (3.73 /) under den första femårsperioden till 58 (5.08 %) under den
andra och till 72 (6.40 %) under den tredje och antalet 24-åringar ökades
från 23 (2.52 %) under den första femårsperioden till 33 (3.23 ’/>) under
den andra och till 48 (4.27 %) under den tredje; antalet 23-åringar däremot
undergick under den andra femårsperioden en betydlig minskning såväl
absolut som relativt, nämligen från 42 (4.oi %) till 30 (2.93 %), varemot
den tredje femårsperioden företedde en betydande ökning till 69 (6.13 %).
— Vid de kvinnliga seminarierna var tendensen till ökning hos de högre
åldersklasserna betydligt svagare. Visserligen minskades den lägsta åldersklassen,
nämligen 17-åringarna från 144 (22.80 %) under den första femårsperioden
till 116 (17.03 %) under den andra, men under den tredje
259
femårsperioden var det absoluta talet detsamma som under den första,
nämligen 144, varemot genom det under denna period ökade antalet intagna
i de högre klasserna, det relativa talet ej kunde komma upp högre
än till 19.9? "/■>. Antalet 18-åringar visade visserligen absolut taget någon
ökning från 206 till 221 och 230, men relativt sett däremot minskning
från 32.70 % till 32.''.5 % och 31.81 /. Vid jämförelse med förhållandena
i detta fall vid de manliga seminarierna må anmärkas, att, under det att
vid de manliga seminarierna 17-åringarnas antal, relativt taget, var det
största såväl under den första som under den andra femårsperioden, för
att under den tredje få lämna plats för 18-åringarna, sistnämnda årsklass,
såväl absolut som relativt var i majoritet under alla tre femårsperioderna
vid de kvinnliga seminarierna. Under det att vid de kvinnliga seminarierna
19- och 20-åringarnas antal, relativt taget, visar ökning under den
andra femårsperioden från respektive 20.3? % och 8.41 / till 22.03 % och
12.«3 ?», men minskning, ehuru obetydlig för 20-åringarna, under den tredje
femårsperioden, nämligen till respektive 19.78 / och 12.17 företer däremot
21-åringarnas antal, såväl absolut som relativt sett, en nedgång under
den andra femårsperioden från 37 (5.87 %) till 31 (4.55 %), men ökning
under den tredje femårsperioden till 43 (5.95 %). Antalet 22-åringar
visar minskning under andra femårsperioden från 3.49 % till 2.m> ?», men
ökning under den tredje till 3.59 %, varemot antalet 23-åringar visar ökning
under den andra femårsperioden från 2.va °/° till 3.38 %, men minskning
under den tredje, nämligen till 2.49 ?». — De övriga åldersklasserna
erbjuda här, likasom vid de manliga seminarierna på grund av de låga
absoluta talen föga av intresse. I åldern 27 år och 28 år eller mer, d. v. s.
i de åldersgrupper, där åldern överskrider den i seminariestadgan föreskrivna,
intogos vid de manliga seminarierna under de tre femårsperioderna respektive
5, 4 och 16, vid de kvinnliga seminarierna respektive 7, 5 och 2.
I åldern 16 år, d. v. s. den ålder, som understiger den i seminariestadgan
föreskrivna, intogs under tiden 1896—1910 vid de manliga seminarierna
en, vid de kvinnliga seminarierna ingen.
Den sista raden för varje femårsperiod angiver såväl vid de manliga
som vid de kvinnliga seminarierna, såsom redan är nämnt, antalen i varje
åldersgrupp under varje femårsperiod intagna elever i procent av antalen
260
under samma femårsperioder i varje grupp inträdessökande. Här likasom
med avseende på samtliga intagna i procent av samtliga inträdessökande,
måste de relativa talen behandlas med försiktighet, under erinran därom
att med samma absoluta intagningstal under två år inom en åldersgrupp
vid en ökad tillströmning av inträdessökande inom samma åldersgrupp
det relativa talet blir mindre, men vid eu minskad tillströmning'' av inträdessökande
inom samma åldersgrupp större. Med ännu större försiktighet
måste de relativa talen behandlas, när man kommer till de högsta
åldersgrupperna; om nämligen i t. ex. åldersgruppen 28 år eller mer
under en femårsperiod endast en inträdessökande anmält sig och denne
sökande blir intagen, springer intagningsprocenten upp till 100 procent.
En dylik situation förefinnes vid de kvinnliga seminarierna under den
andra av här ifrågavarande femårsperioder, då de iuträdessökandes antal,
såsom synes av kol. 14 i tabell 4, var tre, vilka alla blevo intagna. För undvikande
av dylika missledande tal har avseende här fästats endast vid de fem
kraftigaste åldersgrupperna, nämligen åldrarne 17—21 år. — Vid de manliga
seminarierna intogos under den första femårsperioden i åldersgrupperna
17—21 år de största antalen i förhållande till de inträdessökande i
grupperna 18 år och 19 år, i vilka båda grupper omkring hälften av de inträdessökande
(51.87 / och 50.17 ?») intogos; därnäst komma 17-åringarna med
47.ir» ?*, 20-åringarna med 43.13 ?» och sist 21-åringarna med 38.35 /. Under
femårsperioden 1901—1905 visade 20-åringarna det största antalet intagna
i förhållande till antalet inträdessökande med 53.44 %, därnäst komma 19-  åringarna med 47.79 %, 18-åringarna med 44.34 ?*, 21-åringarna med 41.78?*
och sist 17-åringarna med 41.37 ?». Under den sista femårsperioden, åren
1906—1910, intogs främsta platsen härvidlag av 19-åringarna med 41.eu ?«,
därefter komma 18-åringarna med 36.24 %, 21-åringarna med 35.34 %, 20-  åringarna med 30.81 % och sist 17-åringarna med 30.38 % Såsom allmänt
omdöme må här utsägas att tyngdpunkten synes ligga hos åldrarna 18—20
år, att intagningsprocenten av 17—19-åringar synes avtaga samt att intagningsprocenten
hos 20 och 21-åringarna under den andra perioden synes hava
varit i tilltagande. — Vid de kvinnliga seminarierna livirer den största
intagningsprocenten högre upp i åldersklasserna än vid de manliga seminarierna;
här synes tyngdpunkten i allmänhet ligga hos åldersgrupperna 19—21
261
år, under det att 17-åringarna i allmänhet visa minsta intagningsprocenten. De
relativa intagningstalen ställa sig sålunda. Under den första femårsperioden
förekom den största intagningsprocenten hos 19-åringarna med 48.67 >, därnäst
komma här 21-åringarna med 45.12 %, därpå 20-åringarna med 40.15
varemot 18- och 17-åringarna visade de lägsta relativa intagningstalen med
respektive 38.29 / och 24.53 %. Under den andra femårsperioden, åren
1901—1905, intogos mer än hälften (52.44 %) av 20-åringarna, 38.fl« % av
19-åringarna, 35.oj % av 18-åringarna, 34.07 % av 21-åringarna men endast
20.83 % av 17-åringarna. Under den sista femårsperioden visade 21-åringarna
den högsta intagningsprocenten med 46.74 %, därnäst komma 20-åringarna
med 45.13 19-åringarna med 38.13 18-åringarna med 34.74 % och sist
17-åringarna med 25.3» %; intagningsprocenten visar sig under denna femårsperiod
således störst hos den äldsta åldersgruppen och avtager sedermera
successivt för de lägre åldersgrupperna. Anmärkningsvärt är även här, att
under den första femårsperioden den största intagningsprocenten återfinnes
har 19-åringarna, under den andra perioden hos 20-åringarna och under
den tredje femårsperioden hos 21-åringarna. — Vad angår 17-åringarna
intoo-os vid de manliga seminarierna hos dem nära hälften (47.16 %) under
den första femårsperioden, något mer än två femtedelar (41.37 %) under
den andra femårsperioden och något mer än tre tiondelar (30.38 %) under
den tredje femårsperioden. Vid de kvinnliga seminarierna däremot intogos
i denna åldersgrupp under första femårsperioden nära eu fjärdedel (24.53 %),
under den andra femårsperioden något mer än «n femtedel (20.83 ?») och
under den tredje femårsperioden något mer än en fjärdedel (25.35).
III. Vid folkskoleseminarierna närvarande elever.
Tab. 13-17.
Tabell 13 och 14. Antal närvarande elever höstterminerna 1866—1910.
Tabell 13 innehåller redogörelse, särskilt för manliga och särskilt för
kvinnliga seminarier, i absoluta och relativa tal, angående antalen vid folkskoleseminarierna
närvarande elever höstterminerna 1866—1910, avseende
dels varje år, dels medeltal femårsvis, jämte uppgifter om ökning eller
262
minskning, för varje år och femårsvis, av elevernas antal. Då, såsom i
det föregående redan blivit nämnt, lokalutrymmet vid folkskoleseminarierna
under nästan hela den tid denna undersökning omfattar, vid de flesta seminarier
varit inskränkt, då bestämmelser blivit utfärdade att endast ett begränsat
antal elever finge undervisas i varje klass och då, med ett par tillfälliga
undantag, först på den allra senaste tiden parallellavdelningar (dubbelklasser)
börjat inrättas vid vissa seminarier, är det naturligt, att antalen
elever vid folkskoleseminarierna ej kunnat vara underkastade de betydande
växlingar, som visat sig med avseende på antalen inträdessökande under
olika tidsperioder vid folkskoleseminarierna, eller den stadigt fortgående
tillväxt, som man finner t. ex. hos lärjungeantalen vid de allmänna läroverken.
Vid de senare har ofta (för att nu ej nämna ny- och tillbyggnader)
ett begränsat lokalutrymme blivit tillökat genom hyrandet av särskilda
klassrum, varjämte ett av riksdagen tid efter annat ökat anslag funnits
tillgängligt för inrättandet alltefter de ökade behoven av extra lärarbefattningar.
Att den växlande tillströmningen av antalet inträdessökande
doek i vissa fall inverkat även på elevantalet vid seminarierna framgår vid
en jämförelse mellan talen i tabell 1 a och tabell 13. Av tabell 1 a finner
man, såsom redan förut är omtalat, alt en betydlig ökad tillströmning
av inträdessökande vid folkskoleseminarierna kan påvisas under senare
hälften av 1870-talet, vilken ökning nådde sin kulmen vid samtliga seminarier
och vid de manliga seminarierna år 1879, vid de kvinnliga seminarierna
år 1881, varefter en i det hela laget fortgående minskning-av antalet
inträdessökande var utmärkande för hela 1880-talet, utvisande de
lägsta insökningstalen vid samtliga seminarier och vid de kvinnliga seminarierna
år 1889, vid de manliga seminarierna år 1890, varefter en med
endast några få undantag pågående årlig ökning åter inträdde, kulminerande
med året 1910. Liknande företeelser kunna vid ett närmare studium av
tabell 13 påvisas även med avseende på antalen närvarande elever vid
seminarierna under olika tidsperioder. Även här inträdde under senare
hälften av 1870-talet en betydande ökning, kulminerande för samtliga seminarier
och för de kvinnliga seminarierna år 1881, för de manliga seminarierna
år 1879. På samma sätt följer under 1880-talet ett stadigt sjunkande
av elevantalet, utvisande de lägsta talen för samtliga seminarier och
263
för de manliga seminarierna år 1891, för de kvinnliga seminarierna år
1890. Denna minskning av elevantalet vid de kvinnliga seminarierna under
1880-talet är så mycket märkligare, som ett nytt kvinnligt seminarium
inrättades år 1X79. Därefter följer åter en ganska jämnt fortgående
ökning, beroende delvis på tillkomsten av nya seminarier och kulminerande
för samtliga seminarier och för de manliga seminarierna år 1910, för de
kvinnliga seminarierna år 1909.
Tabell 13 innehåller även redogörelse för det inbördes förhållandet
mellan antalen närvarande elever vid de manliga och vid de kvinnliga seminarierna.
Vid studiet härav är nödvändigt att, likasom med avseende på
samma förhållande i fråga om antalen inträdessökande, fästa avseende vid
antalen manliga och antalen kvinnliga seminarier under olika tider. Under
tidsperioden 1866 — 1874 funnos i riket 7 manliga, men endast 2 kvinnliga
seminarier, utgörande respektive 77.8?» och 22.?? ?« av hela antalet
seminarier. Fäster man sig vid relationen mellan antalen närvarande elever
vid de båda slagen av seminarier under samma tid, visar det sig att
under hela denna tid elevantalet i förhållande till antalet seminarier varit
högre vid de kvinnliga seminarierna, utvisande en relation växlande mellan
22.4
% och 26.\ °/°. Under de fyra åren 1875—1878 funnos i riket 7 manliga
och 4 kvinnliga seminarier, representerande resp. 63.n ?• och 36.4 ••
av hela antalet seminarier; vänder man sig till elevantalet finner man under
alla fyra åren en betydlig överlägsenhet i antal hos de manliga seminarierna,
växlande mellan 69-3 ^ och 71.9/». Under perioden 1879—1899
funnos i riket 7 manliga och 5 kvinnliga seminarier, representerande resp.
58.:» % och 41.7 % av hela antalet seminarier. Året 1879 samt de första
åren av 1880-talet visa en i förhållande till antalet seminarier att börja
med ganska betydande, men med åren avtagande överlägsenhet med avseende
på elevantalet hos de manliga seminarierna, från 67.9 % år 1879 till
60.5
% år 1885, varemot under senare hälften av 1880-talen och under förra
hälften av 1890-talet de kvinnliga seminariernas elevantal utvisade en
högre och med åren ökad procent i förhållande till antalet kvinnliga seminarier,
stigande från 41.8% år 1886 till 45.9 % år 1893; därefter följer åter
ett avtagande i elevantal vid de kvinnliga seminarierna, så att deras antal
år 1898 uppgick till endast 39.8 % av antalet elever. Under läsåret
264
1900
1901 funnos i riket 7 manliga och G kvinnliga seminarier, repre
senterande
53.9 # för de manliga och 46.1 # för de kvinnliga seminarierna;
antalet elever utgjorde 58.3?; vid de manliga och 41.7# vid de kvinnliga
seminarierna, utvisande eu ej obetydlig överlägsenhet med avseende på
elevantal för de manliga seminarierna. Under tiden 1901—1906 funnos i
riket 8 manliga och 6 kvinnliga seminarier, representerande respektive
o7.i # och 42.9 # av hela antalet seminarier. Elevernas antal utvisade
ungefär samma proportion, dock med någon överlägsenhet mot periodens
slut för de manliga seminarierna, där elevantalet höstterminen 1906
uppgick till 58.8# mot 41..»# vid de kvinnliga seminarierna. Under
det här undersökta tidsskedets sista år, tiden 1907—1910, funnos i riket
9 manliga och 6 kvinnliga seminarier, representerande respektive 60 #
och 40 # av hela antalet seminarier eller med andra ord de manliga
seminariernas antal uppgick till tre femtedelar och de kvinnliga till två
femtedelar av hela antalet seminarier i riket. Förhållandet mellan antalen
elever vid de manliga och vid de kvinnliga seminarierna var också under
de fyra åren i det närmaste detsamma och kom under det sista året så
nära proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga seminarier, att de
manliga elevernas antal uppgick till 60.i # och de kvinnliga elevernas till
39.9 # av hela antalet elever.
Såsom en sammanfattning av tabellens innehåll i detta avseende kan
sägas, att, medan med hänsyn till antalen inträdessökande i betraktande av
förhållandet mellan antalet manliga och kvinnliga seminarier, de kvinnliga inträdessökandes
antal i allmänhet hade övervikten, här däremot, med avseende
pa förhållandet mellan antalen manliga och kvinnliga seminarier, de manliga
elevernas antal i allmänhet visar större övervikt.
Tabell 14 redogör för antalen elever vid varje särskilt seminarium
höstterminerna 1866—1910. Seminarierna äro utan hänsyn till deras
egenskap av manliga eller kvinnliga upptagna efter den officiella ordningen
av de stift, i vilka de äro belägna.
Vid den redogörelse, som lämnades med avseende på växlingarna av
elevantalen vid samtliga manliga och samtliga kvinnliga seminarier samt med
avseende på summorna för samtliga såväl manliga som kvinnliga seminarier,
265
visades, att vid samtliga seminarier och vid de kvinnliga seminarierna de
högsta elevantalen nåddes under höstterminen 1881, varemot vid de manliga
seminarierna det högsta elevantalet nåddes under höstterminen 1879. Aven
påvisades att den därpå under 1880-talet inträffande nedgången av antalen
seminarieelever fortgick till och med höstterminen 1891 vid samtliga seminarier
och vid de maidiga seminarierna, men avstannade redan med höstterminen
1890 vid de kvinnliga seminarierna. Slutligen nämndes även att
under den därpå följande tiden en fortgående ökning av seminarieelevernas
antal åter vidtog, som kulminerade vid tidsskedets slut.
Vänder mån sig nu till vart och ett av de särskilda seminarierna
återfinner man där i det stora hela ökning och minskning under samma
tidsperioder som de här ovan omnämnda, ehuru maximi- och minimiantalen
återfinnas vid något olika tidpunkter. Vid Stockholms kvinnliga seminarium
kulminerade således i samband med ökningsperioden elevantalet
först med höstterminen 1883, då det uppgick till 133, varefter elevantalet
åter år för år avtog för att med höstterminen 1891 nå sitt minimum, utvisande
ett elevantal av endast 87; 1890-talet företer omväxlande ökning
och minskning, varjämte mot mitten av 1900-talets första årtionde eu häftig
nedgång inträffar, så att elevantalet under höstterminerna 1905 och 1906 åter
nedgick till 87; härefter följer ånyo ökning, kulminerande höstterminen 1909
med ett elevantal av 133 eller samma antal som kulminationsåret 1883; i sammanhang
härmed torde erinras om den nya seminariebyggnadens fullbordan
år 1909 och inrättande samma år av en s. k. studentklass; höstterminen
1910 uppgick antalet elever till 129. — Vid Uppsala manliga seminarium
återfinner man under uppgångsperioden kulmen höstterminen 1880, utvisande
ett elevantal av 146, samt under den därpå följande nedgångsperioden
det lägsta elevantalet höstterminen 1890 med endast 54 elever,
vilket antal bibehölls även under följande hösttermin; därefter steg elevantalet
åter nästan för varje år för att kulminera med höstterminen 1901,
då detsamma emellertid ej steg högre än till 97; detta elevantal nåddes
även under höstterminerna 1903, 1908 och 1909; höstterminen 1910 uppgick
elevantalet till 96. — Vid Linköpings manliga seminarium uppnåddes
i sammanhang med 1870-talets stegring det högsta antalet under höstterminen
1881, då eleverna uppgingo till 139, varefter följde den sed
34—082815
Folkunder v.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
vanliga nedgångsperioden, som dock här hade att uppvisa det lägsta
elevantalet först under höstterminen 1892, då det ej steg högre än till
73; därefter steg elevantalet åter med en mindre betydande nedgång ett
eller annat år till dess det kulminerade under höstterminen 1908 med 106
elever, således betydligt under det förra kulminationstalet; under höstterminen
1910 uppgick elevantalet till jämnt 100. — Vid Skara kvinnliga
seminarium nåddes i samband med uppgångsperioden, likasom vid Linköpings
seminarium kulminationspunkten under höstterminen 18s 1 med
ett elevantal uppgående till 147, således större än vid något av de förut
nämnda seminarierna. Den efterföljande nedgången slutade med höstterminen
1891, utvisande ett elevantal av 108, således även detta
större än något av de föregående seminariernas minimital; de följande
åren av 1890-talet utvisade en tämligen stark ökning, som dock avbröts
med höstterminen 1906, varefter åter följde nedåtgående tal, varunder
med höstterminen 1901 minimitalet 108 åter nåddes. Under den
därpå följande stegringen nåddes kulmen höstterminen 1909, uppvisande
ett elevantal av 123, således betydligt understigande det förra
kulminationstalet; under höstterminen 1910 uppgick elevantalet till 122.
— Strängnäs manliga seminarium började sin verksamhet först med höstterminen
1901; höstterminen 1904, då seminariet var färdigbildat med
alla fyra klasserna, uppgick elevantalet till 103, höll sig vid detta tal även
höstterminen 1905, steg under höstterminerna 1906—1908 till 104 samt
under höstterminerna 1909 och 1910 till 109. — Vid Falu kvinnliga seminarium,
som började sin verksamhet höstterminen 1875, har elevantalet
huvudsakligen på grund av dåliga utrymmesförhållanden ständigt varit jämförelsevis
lågt; då seminariet höstterminen 1878 var färdigbildat, uppgick elevantalet
till 64 och nådde kulmen höstterminen 1882, då elevantalet dock ej gick
upp högre än till 79; därefter följde den sedvanliga nedgången, som slutade
höstterminen 1889 med ett elevantal av endast 47; under 1890-talet
höjde sig elevantalet åter och växlade under tioårsperioden mellan 52 och
72; under 1900-talets första år växlade elevantalet mellan 69 och 72 samt
nådde kulmen höstterminen 1910 med ett elevantal av 76. — Vid Växjö
manliga seminarium kulminerade elevantalet i samband med stegringen under
1870-talen med höstterminen 1880, då det uppgick till ej mindre än 144;
267
därpå följde under hela 1880-talet en stadigt fortgående minskning under
de senare åren så kraftig, att elevantalet höstterminen 1890 nedgått till
endast 59; med 1890-talet steg antalet åter så småningom, likasom även
de följande tio åren av 1900-talet, dock utan att uppnå 1880 års siffra;
med inrättandet år 1910 av en s. k. studentklass ökades dock antalet på
en gång från 112 til 140. — Lunds manliga seminarium har i allmänhet
att uppvisa synnerligen höga elevantal, endast en enda gång under hela
tidsskedet 1866—1910 understigande antalet 100; under stegringen på
1870-talet sprang siffran till och med upp ända till 228, nämligen höstterminen
1879, vilket är det högsta antal elever något av folkskoleseminarierna,
även om dubbelklasser funnits, någonsin haft att uppvisa; enligt
tabell 15 fördelade sig detta elevantal på de olika klasserna sålunda: i
första klassen uppgick antalet till 54, i andra klassen till 64, det största
elevantal någon seminarieklass någonsin haft att uppvisa, i tredje klassen
till 56 och i fjärde klassen till 54. Under den med 1880-talet inträdande
allmänna nedgången sjönk antalet även vid Lunds seminarium, så att det
höstterminen 1890 understeg 100-talet och uppgick till endast 97; såsom
något egendomligt må här erinras därom att detta det lägsta antalet elever
vid Lunds seminarium under tidsskedet 1866—1910 dock var högre
än det högsta elevantalet vid Skara seminarium under samma tidsskede.
Under uppsvinget på 1890-talet nåddes kulmen höstterminen 1896 med
ett antal av 131 elever, vilket antal sedan dess ej blivit överskridet; höstterminen
1910 uppgick elevantalet till endast 119. — Landskrona kvinnliga
seminarium började sin verksamhet först höstterminen 1900; då seminariet
höstterminen 1903 var färdigbildat uppgick elevantalet till 106, sjönk sedan
åter något, men steg mot tidsskedets slut, så att det höstterminen 1910
hade att uppvisa ett elevantal av 114. — Aven vid Göteborgs manliga
seminarium höll sig elevantalet, likasom vid Lunds seminarium, under
hela tidsskedet 1866—1910 ganska högt och understeg sällan 100-talet.
I sammanhang med stegringen på 1870-talet uppnås här det högsta antalet
under höstterminen 1880, som har att uppvisa ett elevantal av ej
mindre än 148; under den därpå följande nedgången hade höstterminen
1891 att uppvisa det lägsta elevantalet; nämligen 68. Med inrättandet höstterminen
1899 av en tillfällig parallellavdelning i första klassen steg elev
-
268
antalet och kulminerade nämnda år med 139 elever, vilket antal sedermera
ej nåddes; höstterminen 1910 inrättades åter en parallellavdelning i första
klassen, denna gäng för att bliva permanent; elevantalet uppdrevs härigenom
till 121 från att närmast föregående år hava varit endast 105. — Vid
Kalmar kvinnliga seminarium, som började sin verksamhet höstterminen
1875, steg antalet elever, då seminariet höstterminen 1878 var färdigbildat,
till 106, ökades sedan nästan årligen och kulminerade, likasom vid
Stockholms seminarium, först höstterminen 1883 med 133 elever; därpå
följde den sedvanliga nedgången under senare hälften av 1880-talet, varvid
det lägsta antalet uppnåddes under höstterminen 1890 med endast 62
elever; såsom vanligt följde därpå åter en stegring under 1890-talet, kulminerande,
sedan en tillfällig parallellavdelning höstterminen 1899 blivit
inrättad i första klassen, med höstterminen 1901, som har att uppvisa ett
elevantal av 132; med upphörandet av den nämnda parallellavdelningen
minskades antalet sedan åter och uppgick höstterminen 1910 till 101. —
Vid Karlstads manliga seminarium överskreds under stegringsperioden på
1870-talet antalet flera gånger 100 och kulminerade under höstterminen
1880 med 163 elever; detta är det högsta antalet elever, som uppnåtts vid
något seminarium med undantag av Lunds. Under nedgångstiden på 1890-  talet sjönk elevantalet höstterminen 1891 till 54, för att sedan åter småningom
stio-a, men nådde dock aldrig under tidsskedets senare del 100-  talet, utan kulminerade höstterminen 1906 med ett antal av 99 elever;
under höstterminen 1910 uppgick elevantalet till 91. — Härnösands seminarium
visar bland de manliga seminarierna likasom Falu seminarium bland
de kvinnliga de lägsta elevantalen. Från att under höstterminen 1867
hava uppgått till endast 33, steg elevantalet sedan med nästan varje år
under den följande tiden och kulminerade under höstterminen 1882 med
ett antal av 78 elever, ett antal som med en enhet understiger det högsta
antalet elever vid Falu seminarium och betydligt understiger det lägsta
antalet vid Lunds seminarium. Under den därpå följande nedgångsperioden
sjönk antalet höstterminen 1890 till endast 38, det lägsta elevantal,
som något folkskoleseminariutn, sedan det blivit fullständigt, under hela
tidsskedet haft att uppvisa. Av tabell 15 finner man, att elevantalet under
denna hösttermin fördelade sig sålunda på de olika klasserna: i första
269
klassen funnos endast 6 elever, i andra 10, i tredje 9 och i fjärde klassen
13 elever. Under uppsvinget på 1890-talet och 1900-talets första årtionde
uppnåddes kulmen höstterminen 1909, som hade att uppvisa 102
elever; under höstterminen 1910 uppgick elevantalet till 100. — Vid Umeå
kvinnliga seminarium, som började sin verksamhet med höstterminen 1879,
kulminerade elevantalet redan höstterminen 1881, således innan seminariet
blivit fullständigt; nedgångsperioden visade det lägsta antalet, 41 elever,
det lägsta näst Härnösands seminarium, höstterminen 1891; sedan steg
antalet åter nästan med varje år för att kulminera höstterminen 1902
med 103 elever, således ett ej obetydligt antal över 1881 års kulminationstal;
höstterminen 1910 uppgick antalet elever till 98. — Luleå manliga
seminarium började sin verksamhet höstterminen 1907; då seminariet
höstterminen 1910 var färdigbildat, uppgick elevantalet till 89.
Tabell 15. Antal elever vid varje seminarium 1866—1910, fördelade
efter klasser.
Tabell 15 redogör, likasom tabell 14, för antalen närvarande elever
vid varje särskilt seminarium, men då den senare tabellen upptager summan
av elever endast för varje seminarium, äro eleverna i tabell 15 för varje seminarium
fördelade efter klasser. Vad angår den ordning, i vilken seminarierna
följa på varandra, är även här, likasom i tabell 14, stiftsordningen
följd; av typografiska skäl har Kalmar seminarium dock måst flyttas framför
Göteborgs seminarium.
Det torde bliva alltför vidlyftigt och dessutom ej äga tillräckligt aktuellt
intresse att år för år följa ökningen och minskningen av antalet elever
i varje klass vid varje särskilt seminarium. Den å följande sida intagna
tabellen innehåller ett sammandrag av antalen närvarande elever vid samtliga
seminarier, fördelade klassvis, dels i absoluta tal för varje år, dels i
medeltal för varje femårsperiod, dels slutligen i procent för varje femårsperiod.
Då såväl de absoluta talen för varje år som medeltalen för varje
femårsperiod äro beroende utav tillkomsten av nya seminarier, skulle det vara
nödvändigt att vid ett närmare studium av dessa tal även fästa tillbörligt avseende
därvid. Procenttalen däremot äro i det närmaste oberoende av nämnda
förhållanden, varför de även bättre lämpa sig för ett översiktligt studium.
270
Antal närvarande elever vid samtliga folskoleseminarier höstterminerna 1866—1910,
fördelade efter klasser.
1.
2.
3.
4.
5.
|
6.
7.
8.
9.
10. |
11. 1
12.
Hösttermin.
K 1
a s s
e r.
Hösttermin.
K 1
a s s
e r.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
Antal årligen.
1866 .....
—
266
267
229
762
1901.....
330
335
347
306
1,318
1867 .....
—
306
237
227
770
1902 .....
337
345
328
357
1,367
1868 .....
—
266
265
216
747
1903 .....
317
348
350
342
1,387
1869 .....
—
276
254
229
759
1904 .....
353
352
342
364
1,411
1870 .....
—
287
260
210
757
1905 .....
348
358
350
349
1,405
1871.....
—
279
254
239
772
1906 .....
346
361
349
368
1,424
1872 .....
—
288
243
238
769
1907 .....
363
353
360
374
1,450
1873 .....
—
312
261
234
S07
1908 .....
368
373
357
382
1,480
1874 .....
~
266
271
246
783
1909 .....
382
378
372
416
1,548
1875 .....
—
335
251
256
842
1910.....
400
383
372
450
1,605
1876 .....
>)28
349
326
247
950
1877 .....
2)87
327
332
319
1,065
Medeltal
pr år
1878 .....
353
307
336
318
1,314
1879 .....
395
410
335
319
1,459
1866 -1870 . .
—
280
257
222
750
1880 .....
388
400
405
296
1.489
1871-1875 . .
—
296
256
243
795
1876—1880 . .
250
358
347
300
1.255
1881......
372
393
387
382
1,534
1881—1885 . .
357
357
365
361
1.440
1882 .....
363
366
392
364
1,485
1886—1890 . .
223
258
259
288
1.028
1883 .....
361
352
359
374
1,446
1891—1895 . .
256
266
235
230
987
1884 .....
358
344
343
352
1,397
1896—1900 . .
312
315
296
303
1,226
1885 .....
334
329
342
332
1,337
1901-1905 . .
343
348
343
344
1,378
1886 .....
269
314
307
323
1,213
1906-1910 . .
372
369
362
398
1.501
1887 .....
257
280
306
321
1,164
1888 .....
215
267
258
310
1,050
1889 .....
185
218
231
259
893
Procent för varje femårsperiod.
1890 .....
190
211
194
227
822
1866-1870 . .
—
36.92
33-81
29.27
.
ICO
1891.....
200
210
202
203
815
1871—1875 . .
—
37-25
32.22
30-53
100 I
1892 .....
225
238
199
214
S76
1876-1880 . .
19.93
28.56
27.63
23.88
IOO
1893 .....
269
264
231
216
980
1881—1885 . .
24.84
24.78
25.32
25.06
IOO 1
1894 .....
292
303
248
245
1,088
1886—1890 . .
21.70
25.09
25.20
28.01
IOO !
1895 .....
294
313
297
273
1,177
1891—1895 . .
z5-93
26.90
23-85
23-3*
IOO
1896 .....
292
305
289
299
1,185
1896—1900 . .
25.44
25.67
24.18
24.71
IOO
1897 .....
294
304
298
294
1,190
1901—1905 . .
24.9O
2523
2493
24 94
IOO
1898 .....
307
304
299
300
1,210
1906—1910 . .
24.76
24.62
24.1,
26.51
IOO
1899 .....
349
307
299
306
1,261
1900 .....
318
354
298
316
1,286
*) Förberedande klasser vid Linköpings och Karlstads seminarier. — s) Förberedande klasser vid Linköpings,
Växjö och Karlstads seminarier.
271
Under åren 1866—1875 voro, såsom av sammandragstabellen framgår,
alla seminarierna treklassiga. Under den första femårsperioden av
dessa tio år, åren 1866—1870, tillhörde det jämförelsevis största antalet
elever eller, 36.02 °/°, lägsta klassen, därnäst kom dåvarande andra klassen med
33.81 / och sist med lägsta antalet elever den tredje eller dåvarande högsta
klassen, där elevantalet uppgick till 29.27 % av hela antalet. Under den andra
femårsperioden, åren 1871—1875, hade antalet elever i lägsta klassen ökats
till 37.25 f och antalet elever i högsta klassen till 30.55 / av hela antalet,
varemot antalet elever i dåvarande andra klassen nedgått till 32.22 f. Under
femårsperioden 1876—1880 voro under de två första åren, såsom av anmärkningarna
till tabellen framgår, några av seminarierna fyraklassiga,
men de flesta fortfarande treklassiga, medan under femårsperiodens
sista tre år samtliga seminarier voro fyraklassiga. Någon jämförelse
mellan föregående och efterföljande femårsperioder kan således här ej äga
rum. Under den följande tiden, åren 1881—1910, voro samtliga seminarierna
fyraklassiga. Första klassens elever utgjorde under denna tids första
femårsperiod 24.84 % av hela antalet närvarande elever, sjönk under den
andra femårsperioden till
åter stiga, uppgående till nära 26 /. Under de följande tre femårsperioderna
sjönk antalet åter småningom till respektive 25.44 /, 24.oo % och
24.76 °/o. — Antalet elever i andra klassen uppgick under femårsperioden
1881—1885 till 24.78 % av hela antalet närvarande elever, steg under de
två följande femårsperioderna till respektive 25.mi % och 26.oo /, för att
under de tre sista femårsperioderna åter småningom sjunka till respektive
25.67 ?ot 25.23 / och 24.6'' °/. — I tredje klassen utgjorde under femårsperioden
1881—1885 antalet elever 25.3? % av hela elevantalet, nedgick
under de båda närmast följande femårsperioderna till respektive 25.20 %
och 23.85 °/o samt utgjorde under de tre sista femårsperioderna respektive
24.18 /, 24.03 f och
fjärde klassen, som har sitt särskilda intresse, emedan där studenter nyintagas,
uppgick antalet elever under femårsperioder 1881—1885 till 25.06 %
av hela antalet närvarande elever, närmast följande femårsperiod hade
antalet stigit till ej mindre än 28.01 /, tydligen beroende på att en större
mängd studenter under denna tid intagits, men sjönk åter under femårs
-
272
perioden därpå till 23.32 %. Under de tre sista femårsperioderna var antalet
åter i stigande, uppgående till respektive 24.71 %, 24.in % och 26.51 /•
Den sista femårsperioden var således den fjärde klassen, likasom under
femårsperioden 1886—1890, åter den största klassen, vilket förhållande
står i samband med inrättandet under denna femårsperiod av s. k. studentklasser
vid Stockholms och Växjö seminarier.
Tab. 16. Antal i olika klasser vart och ett av åren 1896—1900 vid seminarierna
närvarande elever, fördelade efter ålder.
Tabell 16 a meddelar uppgifter om de i första klassen under höstterminerna
1896—1910 vid folkskoleseminarierna närvarande elevernas
ålder. Då tabell 12 lämnar redogörelse för de i samma klass under samma
terminer intagna elevernas ålder, skulle man kunna hava anledning
vänta, att antalen i varje åldersgrupp upptagna elever skulle i dessa båda
tabeller kolumn efter kolumn överensstämma med varandra. Vid en närmare
jämförelse mellan tabellerna finner man även, att talen i de mot
varandra svarande kolumnerna ganska ofta äro desamma. Två omständigheter
göra dock att talen ej kunna bliva alldeles lika. För det första äro
i tabell 16 a kvarsittare jämväl inräknade, vilket är ägnat att i denna tabell
något höja åldern, och för det andra hindras åtskilliga elever, som vid
prövningen blivit intagna, av fattigdom, sjukdom eller annan ardedning
att infinna sig vid seminariet vid undervisningens början och upptagas
således ej bland de närvarande.
Fn blick på tabellen å sid. 406 visar att vid de manliga folkskoleseminarierna
under tidsskedets första femårsperiod, åren 1896—1900, 17-åringarna
bilda den största gruppen, utgörande 282 eller 30.52 % av hela antalet i
första klassen under denna period närvarande elever; under samma period
uppgick 18-åringarnas antal till 198 (21.13%), 19-åringarnas antal till 153
(16.50 %), 20-åringarnas antal till 95 (10.28 %) samt 21-åringarnas antal
till 52 (5.03 %). Av de övriga åldersgrupperna nådde ingen upp till
5 %; 27-åringarnas antal uppgick till endast 2 (0.21 /) och antalet elever
i ålder av 28 år eller mer till endast 3 (0.33 %). — Under den följande
femårsperioden hade 17-åringarnas antal sjunkit till 2 6 7 (25.88 %), varemot
18-åringarnas antal ökats till 2 4 4 (23.04 %), 19-åringarnas antal
absolut taget ökats till 167 men relativt sett sjunkit till 16.(8%, 20-åringarnas
antal stigit till 132 (12.70 %) och 21-åringarnas antal till 62 (6.oi %).
— Under tidsskedets sista femårsperiod, åren 11)06 —1910, utgjorde 18-  åringarna den största gruppen, uppgående till 244 eller 21.5-.''% av hela
antalet under denna period närvarande elever, under det att 17-åringarnas
antal sjunkit till 215 eller 18.ofi %. Under samma period hade 19-åringarnas
antal stigit till 228 (20. 0%) och 21-åringarnas antal till 90 (7.04 %), varemot
20-åringarnas antal nedgått till 112 (9.88%). Under perioden 1901
—1905 uppgick 27-åringarnas antal till 3 (0.79 %) och antalet elever i åldern
28 år eller mer till blott 1 (O.ln), under perioden 1906 —1910 uppgick
27-åringarnas antal till 4 (0.35 %) och antalet elever, som var 28 år eller iner
till 12 (l.iie %). På det hela taget finner man här, liksom med avseende
på de i första klassen inträdessökande och de i första klassen intagna eleverna
under de senare femårsperioderna, en bestämd tendens till stegring av
antalen i de högre åldersgrupperna. Vi hava sett detta med avseende på
åldersgrupperna 18—21 år (att 20-åringarnas antal under perioden 1906—
1910 sjunkit torde bero på en tillfällighet), man finner samma tendens
även med avseende på flera av de högsta åldersgrupperna. Så hava 22-  åringarnas antal stigit från 35 (3.*»%) till 58 (5.«? %) och 72 (6.35 %), 24-  åringarnas antal från 24 (2.no %) till 34 (3.79 %) och 49 (4.37 %) o. s. v.
Samma företeelse visar sig även, om man granskar femårsmedeltalen.
Så har, med uteslutande av decimalerna, 17-åringarnas antal sjunkit från
56 till respektive 53 och 43, varemot 18-åringarnas antal ökats från 40
till 49, 19-åringarnas från 31 till respektive 33 och 46, 21-åringarnas från
10 till respektive 12 och 18 och 22-åringarnas från 7 till respektive 12
och 14, allt i medeltal för år i första klassen närvarande elever under
tidsskedets 1896—1910 tre olika femårsperioder.
De kvinnliga elevernas ålder i första klassen återfinnes i tabellens
andra del. Vid dessa seminarier är åldern i allmänhet något högre än
vid de manliga seminarierna. Då det årliga medeltalet 17-åringar i
första klassen under tidsskedets tre femårsperioder vid de manliga seminarierna
uppgick till respektive 56, 53 och 43, utgjorde samma medeltal
vid de kvinnliga seminarierna endast respektive 29, 23 och 29. Härvid
måste dock tagas i betraktande, att årliga medeltalet för samtliga ålders
35—082815
Fulkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
274
klasser vid de manliga seminarierna uppgick till resp. 185, 206 och 227
men vid de kvinnliga till endast resp. 127, 187 och 145. Säkrare kan man
studera skillnaden, om man håller sig till procenttalen. Då under tidsskedets
första femårsperiod, åren 189 6—1900 17-åringarnas antal i första klassen
vid de manliga seminarierna uppgick till 30.52 #, 18-åringarnas till 21.43#
och 19-åringarnas till 16.56 #, uppgingo vid kvinnliga seminarierna antalen
i nämnda klass samtidigt till resp. 22.64 # 17-åringar, 33.02 # 18-åringar
och
största procenttalen elever i första klassen vid de manliga seminarierna utgjordes
av 17-åringar och först under tidsskedets sista femårsperiod detta högsta procenttal
överflyttades till 18-åringarna, utgjorde vid de kvinnliga seminarierna
under alla tre femårsperioderna 18-åringarna, procenttiskt sett, det stora flertalet.
Däremot spåras vid de kvinnliga seminarierna under de senare femårsperioderna
i allmänhet icke den förskjutning mot de högre åldersgrupperna,
som de olika femårsperioderna visa med avseende på de manliga seminarierna.
Såsom redan är nämnt utgjordes i första klassen vid de kvinnliga
seminarierna flertalet av 18-åringar. Medan 17-åringarnas antal under tidsskedets
tre femårsperioder
uppgick till respektive 144 (22.64 #), 115 (16.84 #)
och 144
(19.86 #),
utgjorde
18-åringarnas
antal respektive 210 (33.07 #), 222
(32.51 #)
och 2 2 8
(31.45 %),
19-åringarnas
antal respektive 130 ( 20.44 %), 151
(22.il
och 90 (12.41#) samt 21-åringarnas antal resp. 37 (5.82 #), 32 (4.69 #) och
44 (6.07 #). Ingen av de övriga åldersgrupperna nådde under tidsskedet
upptill 5 #. Antalet 27-åringar uppgick under de tre femårsperioderna till
resp. 3 (0.47#), 2 (0.29%) och 1 (o.14 #) samt antalet elever i åldern 28 år
eller mer till resp. 4 (0.63#), 3 (0.44#) och 1 (O.li #).
Såsom eu sammanfattning av tabellens innehåll meddelas i sista raden
av tabellen procenttalen för de olika åldersgrupperna under hela tidsskedet
1896—1910. Vid de manliga seminarierna uppgick under tiden 1896—
1910 antalet i första klassen närvarande 17-åringar till 764 eller 24.73 # av
hela antalet under samma tid närvarande elever i första klassen. Antalet
18-åringar uppgick till 686 (22. 0 #), antalet 19-åringar till 548 (17.73 #),
antalet 20-åringar till 339 (10.;ir #) och antalet 21-åringar till 204 (6.«o #).
Antalet 22-åringar utgjorde 5.34 #, varemot ingen av de högre ålders
-
275
grupperna nådde 5 #. — Vid de kvinnliga seminarierna uppgick under
hela tidsskedet 1896—1910 antalet i första klassen närvarande 17-åringar
till 403 eller 19.72 # av hela antalet närvarande elever i första klassen.
Antalet 18-åringar uppgick till 660 (32.29 #), antalet 19-åringar till 425
(20.79 #), antalet 20-åringar till 229 (1 Lvu tf) och antalet 21-åringar till
113 (5.53 #). Ingen av de högre åldersgrupperna nådde upp till 5#.
Tabell 16 b meddelar uppgifter om de i andra klassen under höstterminerna
18V)6 —1910 vid folkskoleseminarierna närvarande elevernas ålder.
Vid de manliga seminarierna utgjorde medeltalet per år närvarande
elever i andra klassen under tidsskedets första period, åren 1896—1900,
56 i 18-års åldern, 38 i 19-års åldern, 27 i 20-års åldern och 21 i 21-  års åldern. Under andra femårsperioden voro motsvarande medeltal resp.
52, 46, 34 och 25 samt under tredje femårsperioden resp. 47, 47, 42 och
25. Det största antalet elever befann sig här under tidsskedets två första
femårsperioder i 18-års åldern, under tidsskedets tredje period i 19-års åldern.
Under tidsskedets första femårsperiod, åren 1896—1900, uppgick antalet
i andra klassen närvarande elever i 18-års åldern till 281, utgörande 30.25 %
av hela antalet i andra klassen närvarande elever, 19-åringarnas antal uppgick
vid samma tid till 192 (20.07 #), 20-åringarnas antal till 134 (14.12#),
21-åringarnas antal till 107 (11.52 #) och 22-åringarnas antal till 57 (6.1:1 #).
I ingen av de högre åldersgrupperna uppgick antalet närvarande elever till
5#. Antalet elever i 17-års åldern uppgick till 10 (Las#).
Under den andra femårsperioden, åren 1901-—1905, uppgick antalet
i andra klassen närvarande elever i 18-årsåldern till 262, utgörande 25.so #
av hela antalet i andra klassen närvarande elever, 19-åringarnas antal
uppgick vid samma tid till 228 (22.51 #), 20-åringarnas antal till 172 (16.9» #),
21-åringarnas antal till 126 (12.44 #) och 22-åringarnas antal till 54
(5.33 #). Antalet 23-åringar utgjorde 5.43 #; ingen av de högre åldersgrupperna
nådde 5#. Antalet 17-åringar uppgick till 6 (0.59#).
Under tidsskedets tredje femårsperiod, åren 1906-—1910, uppgick
antalet i andra klassen närvarande elever i 18-års åldern till 234, utgörande
21.02# av hela antalet i andra klassen närvarande elever, 19-åringarnas antal
uppgick till 235 eller 21.11 #, vilket såsom redan är nämnt, utgör det
högsta procenttalet under denna period, 20-åringarnas antal uppgick till
276
208 (18.09 %), 21-åringarnas antal till 123 (1 1.05 %) och 22-åringarnas antal
till 82 (7 :s7 %). Antalet 23-åringar nådde upp till 6.''<7 % och antalet 24-  åringar till 5.21%; av de högre åldersklasserna nådde ingen 5%. Antalet
17-åriugar uppgick till 7 (0.63 %).
De kvinnliga seminarieelevernas ålder i andra klassen återfinnes i
tabellens andra avdelning. Medeltalen per år närvarande elever utgjorde
här under tidsskedets första period, åren 1896—1900, 29 i 18-årsåldern,
41 i 19-års åldern, 25 i 20-års åldern och 10 i 21-års åldern. Motsvarande
tal voro under andra femårsperioden resp. 27, 46, 30 och 17 samt under
den sista femårsperioden resp. 26, 44, 31 och 20. Vid jämförelse med de
manliga seminarierna må här, likasom med avseende på motsvarande tal i
första klassen, erinras därom, att, på grund av de kvinnliga seminariernas
mindre antal, medeltalet elever vid dem även måste vara lägre. — Vid jämförelse
mellan de olika åldersgrupperna återfinner man här samma företeelse,
som iakttogs vid behandlingen av elevernas ålder i första klassen, nämligen
en något högre ålder vid de kvinnliga seminarierna. Under det att högsta
antalet elever i någon åldersgrupp vid de manliga seminarierna under
tidsskedets två första perioder återfanns hos 18-åringarna och först under
den sista perioden flyttades över till 19-åringarna, finner man här under
alla tre femårsperioderna största antalet elever befinna sig i 19-års åldern.
— Under tidsskedets första femårsperiod uppgick antalet närvarande elever
i 18-års åldern till 146, utgörande 22.03 % av hela antalet i andra klassen
närvarande elever, varemot 19-åringarnas antal vid samma tid uppgick till
204 eller 31.63%, vilket såsom nämnt är det högsta procenttalet; 20-åringarnas
antal uppgick till 125 (19.3*%), 21-åringarnas antal till 51 (7.91%)
och 22-åringarnas antal till 42 (6.5! %). I ingen av de högre åldersgrupperna
uppnådde antalet närvarande elever 5%. Antalet elever i 17-års åldern
uppgick till 5 (0.78%). — Under den andra femårsperioden, åren 1901 —
1905, uppgick antalet i andra klassen närvarande elever i 18-års åldern
till 137, utgörande 18.90 % av hela antalet i andra klassen närvarande elever,
19-åringarnas antal uppgick till 2 30 ( 31.73 %), 20-åringarnas antal till 148
(20.41%) och 21-åringarnas antal till 83 (11.45 %). I ingen av de högre
åldersgrupperna nådde antalet elever upp till 5 %. Antalet elever i 17-års
åldern uppgick till 3 (0.41 %).
277
Såsom en sammanfattning av tabellens innehåll meddelas å sista
raden av tabellen procenttalen för de olika åldersgrupperna under hela
tidsskedet 1896—1910. Vid de manliga seminarierna uppgick under
nämnda tidsskede antalet i andra klassen närvarande 18-åringar till 777
eller 25.43 % av hela antalet vid samma tid närvarande elever i andra
klassen.
Antalet
19-åringar uppgick till 655 (21.44
%), antalet
20-åringar
till 514 (16.83 %),
antalet 21-åringar till 356 (1 1.05 %)
och antalet
22-åringar
till 193
(6.32 %).
Antalet 23-åringar uppgick till
162 (5.30 %), varemot
ingen av de högre åldersgrupperna nådde upp till 5%. Antalet elever i
åldern 17 år och därunder uppgick till 23 (0.75 %). — Vid de kvinnliga
seminarierna uppgick under hela tidsskedet antalet i andra klassen närvarande
elever i 18-års åldern till 412 eller 19.57% av hela antalet närvarande
elever i andra klassen. Antalet 19-åringar, den största gruppen,
uppgick
till 656
(31.16 %), antalet 20-åringar till
426 (20.24
%), antalet
21- åringar till 234 (11.12 %) och antalet 22-åringar till 125 (5.o<i %). Ingen
av åldersgrupperna däröver nådde upp till 5 %. Antalet elever i 17-ars
åldern och därunder uppgick till 9 (0.43 %).
Tabell 16 c meddelar uppgifter om de i tredje klassen under höstterminerna
1896—1910 vid folkskoleseminarierna närvarande elevernas ålder
Samma företeelser med avseende på de olika åldersgruppernas fördelning
möter oss här som i första och andra klassen. Högsta antalen elever såväl
vid de manliga som vid de kvinnliga seminarierna återfinnas en årsklass
högre upp och under det att största åldersgruppen vid de manliga seminarierna
under de två första femårsperioderna återfinnes hos 19-åringarna
och först under den tredje femårsperioden hos 20-åringarna, påträffar
man vid de kvinnliga seminarierna de största åldersgrupperna under hela
tidsskedet hos 20-åringarna.
Vid de manliga seminarierna utgjorde inedeltalet närvarande elever
per år i tredje klassen under tidsskedets första femårsperiod, åren 1896
—1900, 53 i 19-års åldern, 35 i 20-års åldern, 24 i 21-års åldern, 19 i
22- års åldern och 11 i 23-års åldern. Under den andra femårsperioden,
åren 1901—1905, voro motsvarande medeltal respektive 52, 43, 32, 25 och
10 samt under den tredje femårssperioden, åren 1906—1910, respektive
45, 46, 39, 23 och 13. Märkligt är här 24- och 25-åringarnas ökade antal
278
under de tre femårsperioderna, uppgående till respektive 8, 11 och 14
samt 7, 7 och 10. Motsvarande företeelse återfinnas dock i ungefär samma
grad hos 22- och 23-åringarna i första klassen samt 23- och 24-åringarna
i andra klassen och står i samband med den redan förut omnämnda tendensen
till åldersstegring vid de manliga seminarierna. — Bättre än genom
ovannämnda femårsmedeltal belyses dock förhållandet mellan de olika
åldersgrupperna genom procenttalen. Under tidsskedets första femårsperiod,
åren 1896—1900, uppgick i tredje klassen antalet 19-åringar till 266,
utgörande 30.47 % av hela antalet i tredje klassen närvarande elever, 20-  åringarnas antal uppgick till 174 (19.93%), 21-åringarnas antal till 121
(13.89%), 22-åringarnas till 97 (11.11%) och 23-åringarnas antal till 54
(6.19%). T ingen av de följande åldersgrupperna uppgick elevernas antal
till 5%. Antalet elever i 18-års åldern uppgick till 12 (1.38%), 17-åringar
funnos ej. — Under den andra femårsperioden, åren 1901—1905, uppgick
antalet i tredje klassen närvarande elever i 19-års åldern till 261, utgörande
26.88 % av hela antalet i tredje klassen närvarande elever, 20-åringarnas
antal uppgick vid samma tid till 215 (22.14%), 21-åringarnas antal till
161 (16.58%), 22-åringarnas antal till 123 (12.97%) och 23-åringarnas antal
till 51 (5.35%). Antalet 24-åringar nådde upp till 55 eller 5.69 %, varemot
ingen av de högre åldersgrupperna nådde 5 %. Antalet 18-åringar uppgick
till 6 (O.fi? %), 17-åringar funnos ej. — Under den tredje femårsperioden,
åren 1906—1910, uppgick antalet i tredje klassen närvarande elever i 19-års
åldern till 226, utgörande 21.38% av hela antalet i tredje klassen närvarande
elever, 20-åringarnas utgjorde, såsom redan är nämnt, under denna period
det största antalet, uppgående till 231 eller 21.85%, 21-åringarnas antal
uppgick till 196 (18.54 %), 22-åringarnas antal till 114 (10.79%) och 23-  åringarnas antal till 67 (6.34 %). Även här, likasom under den andra
femårsperioden, nådde 24-åringarnas antal över närmast föregående åldersgrupp
och uppgick till 72 (6.si %). Ingen av de övriga åldersgrupperna
nådde upp till 5 %. Antalet 17-åringar uppgick till 2 (0.19 %) och antalet
18-åringar till 7 (O.oc %).
De kvinnliga seminarieelevernas ålder återfinnes i tabellens andra
avdelning. Medeltalet per år närvarande elever utgjorde här under tidsskedets
första femårsperiod, åren 1896—1900, 33 i 19-års åldern, 37 i 20-
279
års åldern, 19 i ålden 21 år och 10 i åldern 22 år. Motsvarande tal var
under den andra femårsperioden respektive 27, 44, 31 och 16 samt under
den tredje femårsperioden respektive 23, 45, 33 och 20. Vid jämförelser
med de manliga seminarierna må här, likasom med avseende på motsvarande
tal i första och andra klassen, erinras därom, att, på grund av de
kvinnliga seminariernas mindre antal, medeltalet elever vid dem även måste
vara lägre. Bättre jämförelser än ovannämnda medeltal erhjuda därför
procenttalen. Under tidsskedets första femårsperiod, åren 1396—1900,
uppgick antalet elever i 19-års åldern till 166, utgörande 27.21 % av hela
antalet i tredje klassen närvarande elever, 20-åringarnas antal var här likasom
under de båda andra femårsperioderna, såsom redan är nämnt, det
dominerande, och uppgick till 183 (30%), 21-åringarnas antal uppgick till
94
till 35 (5.74 %). I ingen av de överiga åldersgrupperna nådde elevernas
antal upp till 5 %. Inga 17-åringar funnos och 18-åringarnas antal uppgick
till endast 6 (0.98%). — Under den andra femårsperioden, åren 1901
—1905, uppgick antalet i tredje klassen närvarande elever i 19-års åldern
till 136, utgörande 18.93% av hela antalet i tredje klassen närvarande
elever, 20-åringarnas antal, det största, uppgick till 222 (29.76 %), 21-  åringarnas antal till 154 (20.61%), 22-åringarnas antal till 82 (10.99 %) och
23-åringarnas antal till 40 (5.3g %). Ingen av de övriga åldersgrupperna
nådde 5 %. Inga 17-åringar funnos och 18-åringarnas antal uppgick till
endast 5 (0.67%). — Under den tredje femårsperioden, åren 19o6—1910,
uppgick antalet i tredje klassen närvarande elever i 19-års åldern till 114,
utgörande 15. u % av samtliga i tredje klassen vid de kvinnliga seminarierna
närvarande elever, 20-åringarnes antal, det högsta, uppgick till 225 (29.88 %),
21-åringarnas antal till 166 (22.03 %), 22-åringarnas antal till 102 (13.55 %)
och 23-åringarnas antal till 48 ( 6.37 %). Ingen av de övriga åldersgrupperna
nådde upp till 5 %. Inga 17- eller 18-åringar funnos.
Såsom en sammanfattning av tabellens innehåll meddelas i sista raden
i densamma de olika åldersgruppernas procenttal för hela tidsskedet 1896
—1910. Vid de manliga seminarierna uppgick under denna tid antalet i
tredje klassen närvarande 19-åringar till 753 eller 25.96 % av hela antalet
närvarande elever i tredje klassen, antalet 20-aringar uppgick till 620
280
(21.37 tf), antalet 21-åringar till 478 (16.<8 /), antalet 22-åringar till 334
(11.51 %), antalet 23-åringar till 172 (5 03 Z) och antalet 24-åringar till 165
(5.«9 Z). Ingen av de övriga åldersgrupperna nådde upp till 5 Z. Antalet
17-åringar utgjorde under hela tiden endast 2 (O.iit %) och antalet 18-  åringar 25 (0.8« %). — Vid de kvinnliga seminarierna uppgick under tiden
1896—1910 antalet i tredje klassen närvarande 19-åringar till 416 eller
19.73 Z av hela antalet närvarande elever i tredje klassen, antalet 20-åringar
uppgick till 630 (29.87 ?«), antalet 21-åringar till 414 (19."3%), antalet 22-  åringar till 235 (ll.H z) och antalet 23-åringar till 123 (5.83 ?é). Ingen
av de övriga åldersgrupperna nådde upp till 5 Z. Inga 17-åringar funnos
och 18-åringarnas antal uppgick till endast 13 (0.5? V).
Tabell 16 d meddelar uppgifter om de i fjärde klassen under höstterminerna
1896—1910 vid folkskoleseminarierna närvarande elevernas
ålder. I denna klass intogos särskilt på senare tiden ej få nyinskrivna elever,
nämligen sådana som avlagt studentexamen, vilka jämlikt seminariestadgans
§ 37 kunna, utan att behöva undergå inträdesprövning, intagas i seminariets
fjärde klass. Visserligen intagas elever även i andra och tredje
klasserna, men deras antal är i allmänhet, åtminstone i tredje klassen, ej
så stort. Sålunda intogos, jämlikt uppgifter i tabell 7 a, under tiden 1896
—1910 ett antal av 246 elever i andra klassen, men endast 100 i tredje,
varemot i fjärde klassen under samma tid intogos 402 elever. Antalet
dylika elever har betydligt tilltagit sedan eu särskild studentklass blivit
inrättad med höstterminen 1909 vid seminariet i Stockholm och med höstterminen
1910 vid seminariet i Växjö. Förut hade en mängd såväl manliga
som kvinnliga studenter på grund av bristande utrymme måst avvisas.
Tillkomsten av dessa nya elever synes emellertid ej hava i någon nämnvärd
mån inverkat på åldersfördelningen och, då så skett, snarare varit
ägnad att sänka åldern än höja den. Så återfinner man i fjärde klassen
vid de manliga seminarierna den största åldersgruppen under tidsskedets
alla tre femårsperioder bland 20-åringarna, då man, om åldersfördelningen
här motsvarat förhållandena i l:a—3:e klasserna, den största gruppen
under den tredje femårsperioden borde hava funnits bland 21-åringarna.
Och vid de kvinnliga seminarierna återfinner man under tidsskedets första
femårsperiod den största åldersgruppen hos 20-åringarna och först under
281
andra och tredje femårsperioderna hos 21-åringarna, varemot, om åldersfördelningen
här skulle hava motsvarat förhållandena i l:a—3:e klasserna,
de största åldersgrupperna skulle under alla tre femårsperioderna hava
återfunnits hos 21-åringarna.
Vid de manliga seminarierna finner man de starkaste åldersgrupperna
bland 20—24-åringarna, där medeltalet under den första femårsperioden
utgjorde resp. 55, 32, 24, 17 och 11, under den andra perioden resp. 50,
43, 29, 24 och 11 samt under den tredje femårsperioden resp. 51, 47, 41,
25 och 13. Bättre än genom ovanstående femårsmedeltal belysas dock
förhållandena mellan de olika åldersgrupperna av procenttalen. Under
tidsskedets första femårsperiod, åren 1896—-1900, uppgick i fjärde klassen
antalet 20-åringar till 274, utgörande 30.89 % av hela antalet i fjärde
klassen närvarande elever, 21-åringarnas antal uppgick till 160 (18.04%),
22-åringarnas antal till 122 (13.75%), 23-åringarnas antal till 86 (9.70 %)
och 24-åringarnas antal till 54 (6.09 %). Antalet 25-åringar uppgick till
45 eller 5.07 % och antalet i åldern 28 år eller mer till 49 eller 5.64 %.
Övriga åldersgrupper nådde ej upp till 5 %. Under hela tidsskedet funnos
inga 17-åringar, 18-åringarnas antal uppgick till 3 (0.34 %) och 19-  åringarnas till 21 (2.37 %). — Under den andra femårsperioden, åren
1901—1905, uppgick antalet i fjärde klassen närvarande elever i 20-års
åldern till 251, utgörande 26.37 % av hela antalet i fjärde klassen närvarande
elever, 21-åringarnas antal uppgick till 214 (22.48 %), 22-åringarnas antal
till 145 (15.23 %), 23-åringarnas antal till 120 (12.oo %) och 24-åringarnas
till 56 (5.88 %). Antalet 25-åringar uppgick till 45 eller 4.73 %, övriga
åldersgrupper nådde var för sig ej upp till 5 %. Antalet 18-åringar utgjorde
2 (0.21 %) och antalet 19-åringar 14 (1.47 %). — Under den tredje
femårsperioden, åren 1906—1910, uppgick antalet i fjärde klassen närvarande
elever i 20-års åldern till 255, utgörande 22.47 y av hela antalet
i fjärde klassen närvarande elever, 21-åringarnas antal uppgick till 236
(20.79 %), 22-åringarnas antal till 204 (17.97 %), 23-åringarnas antal till
124 (10.93 %) och 24-åringarnas antal till 65 (5.73 %). Något högre än
detta sistnämnda var 25-åringarnas antal, uppgående till 80 eller 7.05 %.
Ingen av de övriga åldersgrupperna nådde upp till 5 %. Antalet 18-åringar
uppgick till 4 (0.35 %) och antalet 19-åringar till 25 (2.20 %).
36—082815 Folknnderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
282
De kvinnliga seminarie-elevernas ålder återfinnes i tabellens andra
avdelning. Medeltalen per år närvarande elever utgjorde för de fem
största åldersgrupperna, 20—24-års åldern, under den första femårsperioden
resp. 36, 32,
19, It och 7, under den andra femårsperioden
resp. 31, 44, 29, 15 och 10 samt i den tredje femårsperioden resp. 29, 51,
35, 21 och 9. Vid jämförelser med de manliga seminarierna må här,
likasom i fråga om motsvarande tal i l:a—3:e klasserna, erinras därom
att på grund därav att de kvinnliga seminarierna äro färre till antalet,
medeltalet elever i dessa även måste bliva mindre. Bättre jämförelsepunkter
än ovannämnda tal erbjuda därför procenttalen. Under tidsskedets första
femårsperiod, åren 1896—1900, uppgick antalet elever i 20-års åldern till
182, utgörande 28.94 % av hela antalet i fjärde klassen närvarande elever,
21-åringarnas antal uppgick till 162 (25.75 %), 22-åringarnas antal till 97
(15.42 /''), 23-åringarnas antal till 56 (8.90 %) samt 24-åringarnas antal till
34 (5.41 %). I ingen av de övriga åldersgrupperna nådde antalet elever
upp till 5 %. Inga 17-åringar funnos, varken här eller under de båda
andra femårsperioderna, 18-åringarnas antal uppgick till 3 (0.48 y) och 19-  åringarnas antal till 15 (2.39 %). — Under den andra femårsperioden, åren
1901—1905, uppgick antalet i 4:e klassen närvarande elever i 20-års åldern
till 156, utgörande 20.30 %, d. v. s. en femtedel av hela antalet i 4:e klassen
närvarande elever, 21-åringarnas antal uppgick till 221 (28.85 %), 22-åringarnas
antal till 143 (18.67 %), 23-åringarnas antal till 77 (10.05 %) och 24-åringarnas
antal till 48 (6.27 %). Ingen av de övriga åldersgrupperna nådde upp till
5 /. Antalet 18-åringar utgjorde 3 (0.39 %) och antalet 19-åringar 14
(1.83 %). — Under den tredje femårsperioden, åren 1906—1910, uppgick
antalet i 4:e klassen närvarande elever i 20-års åldern till 147, utgörande
17.19 % av hela antalet i 4:e klassen närvarande elever, 21-åringarnas antal
uppgick till 2 5 6 (29.94 %), 22-åringarnas antal till 174 (20.35 %), 23-åringarnas
antal till 106 (12.40 ^) och 24-åringarnas antal till till 44 (5.15%). I ingen
av de övriga åldersgrupperna gick antalet upp till 5 %. Antalet elever i
18-års åldern utgjorde 2 (0.23 %) och antalet elever i 19-års åldern 20
(2.34 %).
Såsom en sammanfattning av tabellens innehåll meddelas i den
sista raden i densamma de olika åldersgruppernas procenttal för hela
tidsskedet 1896—1910. Vid de manliga seminarierna uppgick under denna
tid antalet i 4:e klassen närvarande 20-åringar till 780 eller 26.22 % av hela
antalet i fjärde klassen närvarande elever, antalet 21-åringar uppgick till
610 (20.51%), antalet 22-åringar till 471 (15.84 %), antalet 23-åringar till
till 330 (ll.io%) och antalet 24-åringar till 175 (5.89 %). Antalet elever i
åldern 25 år uppgick till 170 (5.79 %). I ingen av de övriga åldersgrupperna
översteg antalet 5 %. Antalet 18-åringar uppgick till 0.:u % och
antalet 19-åringar till 2.02 %. — Vid de kvinnliga seminarierna uppgick
under tiden 1896—1910 antalet i 4:e klassen närvarande 20-åringar till
485 eller 21.56 % av hela antalet närvarande elever i fjärde klassen, antalet
21-åringar utgjorde 639 (28.40 %), antalet 22-åringar 414 (18.40%), antalet
23-åringar 232 (10.G2%) och antalet 24-åringar 126 (5.60 %). I ingen av
de övriga åldersgrupperna nådde antalet upp till 5 %. Antalet 18-åringar
utgjorde 0.35% och antalet 19-åringar 2.18%.
Tabell 17. Antal i olika klasser under tiden 1896—1910 vid varje särskilt
seminarium närvarande elever, fördelade efter ålder.
Under det att tabellerna 16 a—d behandla elevernas ålder i varje
klass för varje särskilt år, omfatta uppgifterna i tabell 17 samtliga åren
1896-—1910 och i stället bohandlas där varje seminarium särskilt.
I första klassen visade sig enligt tab. 17a vid de manliga seminarierna
antalet 17-åringar vara störst vid Lunds seminarium, där det uppgick till
38.85 % eller nära två femtedelar av hela antalet elever i denna klass. En betydande
roll med avseende på antalet spelade 17-åringarna även vid Karlstads,
Göteborgs och Strängnäs seminarier, där de utgjorde något mer än
fjärdedelen, samt vid Linköpings och Uppsala seminarier, där de utgjorde
omkring en fjärdedel av hela antalet elever. Jämförelsevis lägst var antalet
17-åringar vid Växjö seminarium, där det uppgick till endast 13.08 %, och
därnäst vid Luleå seminarium, där det uppgick till 15.79 % av hela antalet
elever i första klassen. Aven 18-åringarna voro synnerligen ojämnt
fördelade på de olika seminarierna. Under det att antalet 18-åringar vid
Linköpings seminarium uppgick till 28.35 %, eller betydligt mer än fjärde
-
284
delen samt vid Växjö och Lunds seminarier till respektive 25.64 % och
24.28 > eller omkring fjärdedelen av hela elevantalet i klassen, kom det
vid Luleå seminarium ej upp högre än till 7.9 %. Mer jämnt fördelade
på de särskilda seminarierna voro antalen 19-, 20- och 21-åringar; starkast
voro dessa åldersgrupper representerade vid Växjö seminarium, där
de uppgingo till respektive 22.56 %, 12.8? % och 9.23 %, svagast voro 19-  åringarna representerade vid Strängnäs seminarium, där deras antal uppgick
till 11.15 %, 20-åringarna vid Lunds seminarium med 7.73 % och 21-  åringarna vid Linköpings seminarium med 3.67 % av de respektive antalen
elever i första klassen. De högre åldersklasserna voro starkast representerade
vid de båda norrländska seminarierna och vid Strängnäs seminarium.
Vid Luleå seminarium uppgick antalet 22-åringar till 14.47 %, vid Härnösands
seminarium till 9.19 % och vid Strängnäs seminarium till 8.37 % av
hela antalet närvarande elever i första klassen; vid intet av de övriga seminarierna
kom antalet upp till 7 /, lägsta antalet visar Lunds seminarium
med 2.43 %. Antalet 23-åringar uppgick vid Strängnäs seminarium till
7.57 %, vid Luleå seminarium till 6.58 % och vid Härnösands seminarium till
6.4i % av hela antalet närvarande elever i första klassen; vid intet av de
övriga seminarierna kom antalet upp till 6 %, lägst var det vid Lunds
seminarium med 2.21 Z°. Antalet överåringar, d. v. s. elever i åldern 27
år eller mer, uppgick vid Härnösands seminarium till 6, vid Uppsala seminarium
till 5, vid vart och ett av seminarierna i Linköping, Växjö och
Karlstad till 3, vid Luleå seminarium till 2 samt vid vart och ett av seminarierna
i Strängnäs, Lund och Göteborg till 1; samtliga överåringar
uppgingo således till ett antal av 25 eller 0.81 % av hela antalet i första
klassen närvarande eleverna. — Vänder man sig till de kvinnliga seminarierna
finner man att vid dessa antalet 17-åringar var högst vid Umeå
seminarium, där det uppgick till nära 34 % av hela antalet i första klassen
närvarande elever; om man härmed jämför det högsta motsvarande procenttalet
vid de manliga seminarierna finner man, att vid de kvinnliga seminarierna
det högsta procenttalet är något lägre. Vid Falu och Landskrona seminarier
uppgick antalet 17-åringar till omkring en fjärdedel av hela antalet
elever i första klassen vid de respektive seminarierna; vid Skara seminarium,
där antalet var lägst, utgjorde det endast 9.09 %. De fyra följande
åldersgrupperna voro vid de kvinnliga seminarierna något så när jämnt fördelade
på de olika seminarierna, i allmänhet jämnare än vid de manliga
seminarierna. Det högsta antalet 18-åringar återfinner man vid Kalmar
seminarium med 37.31 %, det lägsta vid Falu seminarium med 26.26 Z,
högsta antalen 19-, 20- och 21-åringar återfinner man vid Skara seminarium
med respektive 26.04 Z, 14.74 Z och 6.14 f, lägsta antalen 19- och
20-åringar vid Umeå seminarium med respektive 14.76 Z och 6.oo Z samt
lägsta antalet 21-åringar vid Landskrona seminarium med 4.08 Z av hela
antalet närvarande elever i första klassen. Aven de högre åldersgrupperna
äro i det stora hela ganska jämnt fördelade på de olika seminarierna.
De högsta relativa antalen 22- och 23-åringar återfinner man vid
Falu seminarium med respektive 4.32 Z och 3.24 Z; det lägsta antalet 22-  åringar vid Kalmar seminarium med 2.28 % samt det lägsta antalet 23-  åringar vid Umeå seminarium med 2.78 Z. Antalet överåringar eller elever
i åldern 27 år eller mer, uppgick vid Umeå seminarium till 5, vid Falu
seminarium till 4, vid Stockholms och Skara seminarier till 2, vid Landskrona
seminarium till 1, varemot ingen dylik fanns vid Kalmar seminarium;
samtliga överåringar uppgingo således vid de kvinnliga seminarierna
till 14 eller till 0.68 Z av hela antalet i första klassen närvarande elever.
I de två följande klasserna kan man spåra eu på det hela taget liknande
fördelning mellan de olika seminarierna med avseende på de olika åldersgruppernas
styrka; härvid måste man naturligtvis iakttaga att i andra
klassen de åldersgrupper man behandlat i första klassen ligga ett år och
i tredje klassen två år högre upp, d. v. s. man måste i andra klassen
söka åldersgrupperna ett steg och i tredje klassen två steg åt höger. I
den följande undersökningen har avseende blivit fästat endast vid de tre
starkaste åldersgrupperna.
Med avseende på åldersförhållandena i andra klassen vid de manliga
seminarierna finner man av tab. 17 b, att 18-åringarnas grupp här, likasom
motsvarande grupp, d. v. s. 17-åringarna, i första klassen visar den största
styrkan vid Lunds seminarium, där den når upp till 39.47 Z av hela antalet
i klassen, den svagaste gruppen påträffar man däremot här vid Härnösands
seminarium med endast 14.oo Z; den svagaste gruppen i motsvarande
åldersklass fann man i första klassen däremot vid Växjö seminarium, vilket
286
seminarium även i andra klassen visar en synnerligen svag grupp 18-  åringar uppgående till endast 14.74 Z och kommande Härnösands seminarium
närmast. Starkaste gruppen bland 19-åringarna påträffas vid Linköpings
seminarium med 26.86 Z och svagaste gruppen vid Luleå seminarium
med 13.24 Z, starkaste gruppen bland 20-åringarna finner man vid
Växjö seminarium med 20.26 Z, svagaste vid Strängnäs seminarium med
12.56 % av hela antalet närvarande elever i klassen. Maximi- och minimigrupperna
återfinnas således här vid samma seminarier som motsvarande
grupper i första klassen. — Vänder man sig till de kvinnliga seminarierna
finner man maximi- och minimitalen vid samma seminarier som
o
i första klassen för motsvarande åldersgrupper. Åldersgruppen 18-åringar
visar således största styrkan vid Umeå seminarium, där den utgör 33.16 Z
(17-åringarna i första klassen 33.98 /), minsta styrkan vid Skara seminarium,
där den utgör endast 10.25 Z, åldersgruppen 19-åringar är starkast
vid Kalmar seminarium med 36 Z, svagast vid Falu seminarium med
26.02 Z; 20-åringarnas grupp däremot visar sig i andra klassen starkast
vid Kalmar seminarium, uppgående till 23.75 Z, under det att i första,
klassen 19-åringarnas grupp var starkast vid Skara seminarium; detta sistnämnda
seminarium visar emellertid för 20-åringarna i andra klassen ett
procenttal, uppgående till 23.72 Z, således med en obetydlighet understigande
procenttalet vid Kalmar seminarium.
Under behandlingen av åldersgrupperna i tredje klassen får man åter
flytta sig ett steg åt höger för att påträffa samma elever som i andra och
första klasserna. Vid de manliga seminarierna visade enligt tab. 17 c
19-åringarnas grupp, likasom 17-åringarna i första och 18-åringarna i
andra klassen, den största styrkan vid Lunds seminarium, där densamma
utgjorde 38.85 Z, svagast finner man här gruppen vid Luleå seminarium,
under det att den motsvarande gruppen i första klassen var svagast vid
Växjö seminarium och den motsvarande gruppen i andra klassen var
svagast vid Härnösands seminarium. Starkaste gruppen bland 20-åringarna
återfinnes vid Linköpings seminarium med 26.27 Z, den svagaste'' vid Luleå
seminarium med 15.91 Z, starkaste gruppen bland 21-åringarna återfinnes
vid Växjö seminarium med 20.28 Z, svagaste gruppen vid Strängnäs seminarium
med 12.87 Z; maximi- och minimitalen återfinnes således här vid
287
samma seminarier som hos motsvarande åldersgrupper i första och andra
klasserna. — Vid de kvinnliga seminarierna visar sig 19-åringarnas grupp,
likasom motsvarande grupper i första och andra klasserna, starkast vid Umeå
seminarium med 33.no %, svagast vid Skara seminarium med 11.31 %; 20-  åringarnas grupp visade däremot sin största styrka vid Stockholms seminarium
med 33.00 %, under det att motsvarande grupper i första och andra
klasserna uppnådde sin största styrka vid Kalmar seminarium, varemot den
lägsta styrkan här, likasom i motsvarande grupper i första och andra
klasserna, påvisas vid Falu seminarium med 25.3S
21-åringarnas grupp
slutligen visade, likasom 19-åringarna i första och 20-åringarna i andra
klassen den högsta styrkan vid Skara seminarium med 23.76 %, den lägsta
vid Umeå seminarium med 12.?9 % av hela antalet i klassen närvarande
elever.
De rubbningar med avseende på åldersgruppernas inbördes styrka
vid de särskilda seminarierna, som man här finner under elevernas gång
genom de olika klasserna, te sig således ej så synnerligen stora. De
bero huvudsakligen på två samverkande orsaker, dels elevernas avgång i
förtid från seminariet dels elevers nyinskrivning i högre klasser. Med
avseende på åldersförhållandena i fjärde klassen synes här den sistnämnda
orsaken böra utöva större inverkan än i de båda föregående klasserna,
då studenter, jämlikt seminariestadgans § 37, kunna vinna inträde i
denna klass utan föregående inträdesprövning. Att denna omständighet,
såsom av tab. 17 d framgår, ej medfört någon synnerlig rubbning i de
förut konstaterade förhållandena beror delvis därpå, att, intill dess särskilda
studentklasser blivit inrättade, på grund av bristande utrymme endast ett
fåtal studenter kunnat varje år intagas. Särskilt visa sig vid de manliga
seminarierna åldersförhållandena ej hava blivit i väsentlig mån rubbade.
Således företer 20-åringarnas grupp här, likasom i första klassen 17-  åringarna, den högsta styrkan vid Lunds seminarium, uppgående till
39.09 %, varemot den svagaste gruppen i fjärde klassen återfinnes vid Luleå
seminarium med endast 4.55 /, under det att den svagaste gruppen 17-  åringar i första ksassen återfinnes vid Växjö seminarium. Grupperna 21-  och 22-åringa-r däremot hade att uppvisa maximi- och minimital vid
samma seminarier, som motsvarande grupper i första klassen. Sålunda
288
hade 21-åringarna den största styrkan att uppvisa vid Linköpings seminarium
med 23.90 %, den lägsta vid Luleå seminarium med 9.oo %, och 22-  åringarna den största styrkan att uppvisa vid Växjö seminarium med 20 %
samt den lägsta vid Strängnäs seminarium med 11.92 % av hela antalet
närvarande elever i klassen. — Något annorlunda te sig förhållandena
vid de kvinnliga seminarierna; visserligen företedde 20-åringarna här,
likasom 17-åringarna i första klassen, sin högsta styrka vid Umeå seminarium
med 33.06 %, men det lägsta procenttalet återfanns bland 20-åringarna
i fjärde klassen vid Kalmar seminarium med 14.71 %, under det att 17-  åringarnas antal i första klassen var lägst vid Skara seminarium; dock förekomma
20-åringarna i fjärde klassen med den näst lägsta procenten (14.9? /)
vid sistnämnda seminarium. Liknande är förhållandet med 21-åringarna;
under det att dessa, likasom 18-åringarna i första klassen, visade lägsta styrkan
(23.94 %) vid Falu seminarium, uppnådde gruppen sin högsta styrka vid
Stockholms seminarium med 30.93 %, varemot 18-åringarna i första klassen
intogo denna plats vid Kalmar seminarium; detta seminarium kom dock i
fjärde klassen närmast det högsta, utvisande 30.80 % av hela antalet närvarande
elever i klassen. Vad slutligen angår 22-åringarna återfunnos
såväl deras högsta som deras lägsta styrka i fjärde klassen vid samma
seminarier, där man finner högsta och lägsta antalen 19-åringar i första
klassen; således utvisade Skara seminarium här det högsta antalet med
21.43 % och Umeå det lägsta med 12.37 % av hela antalet närvarande elever
i fjärde klassen.
IV. Från folkskoleseminarierna avgångna elever.
Tah. 18-22.
Tabell 18. Utan godkänd avgångsexamen såsom folskollärare avgångna elever
1896 97—1909 lO.
Tabell 18 meddelar särskilt för manliga och särskilt för kvinnliga
seminarier uppgifter angående antalen under vart och ett av läsåren 18ff
— 19j§ utan godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever.
I denna tabell äro upptagna sådana elever som avgått genom döden, så
-
l''89
dana som jämlikt § 50 seminariestadgan avgått efter avlagd examen såsom
småskollärare samt övriga i förtid avgångna elever; till det senare slaget
hava räknats sådana som avgått på grund av överansträngning eller sjukdom,
sådana som avgått på grund av fattigdom och sådana som blivit förvisade
eller avbrutit studierna, emedan de ansett sig mindre lämpliga för
lärarkallet.
Vid de manliga seminarierna avgingo ur första klassen genom döden
15 eller 28.30 % av hela antalet ur klassen avgångna; genom döden
avgingo dessutom ur andra klassen 13 eller 17.57 %, ur tredje klassen 12
eller 33.33 % samt ur fjärde klassen 8 eller 33.33 % av samtliga ur respektive
klasser i förtid avgångna. Alltså avgingo under tiden höstterminen
1896—vårterminen 1910 genom döden tillsammans 48 elever eller 25.67 •*
av hela antalet i förtid avgångna. — Den i § 50 i seminariestadgan medgivna
rättigheten för eleverna att avgå ur seminariets andra klass med betyg
över avlagd examen såsom småskollärare hade under tiden 1897—1910
använts av endast tre manliga elever, varjämte en elev dessutom erhållit
tillstånd att avgå ur tredje klassen med dylikt betyg. Tillsammans hade
således endast fyra elever, utgörande 2.14 % av samtliga i förtid avgångna
elever, avlagt småskollärar-examen. — »Övriga» avgångna utgjorde i första
klassen 38 eller 71.70 % av hela antalet ur denna klass avgångna elever, i
andra klassen 58 eller 78.38 %, i tredje klassen 23 eller 63.80 % samt ur
fjärde klassen 16 eller 66.67 % av hela antalet i förtid avgångna elever.
Man finner att antalet »övriga» avgångna elever var starkast i första och
svagast i fjärde klassen. Hela antalet »övriga» avgångna uppgick således
vid de manliga seminarierna till 135 eller 72.19 % av hela antalet i förtid
avgångna elever. -— Vid de kvinnliga seminarierna avgingo ur första
klassen genom döden 3 eller 9.09 % av hela antalet ur klassen avgångna,
ur andra klassen avgingo 2 eller 3.39 %, ur tredje klassen 2 eller 8.69 %
samt ur fjärde klassen 7 eller 53.85 % av hela antalet ur klassen i förtid
avgångna. Detta procenttal är, om man jämför detsamma med motsvarande
procenttal i de föregående klasserna, betydligt högre, men betyder
ingalunda någon uppseendeväckande stor dödlighet för den fjärde klassens
elever; visserligen är det absoluta dödstalet i. denna klass högre
än i någon av de övriga klasserna och till och med lika stort som
37—08281». Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
det sammanlagda antalet avlidna i dessa senare klasser; men procenttalets
höga siffra är mindre påverkad härav, än av det låga antalet »övriga»
avgångna ur fjärde klassen. — Vid jämförelse av dödligheten vid
de manliga och vid de kvinnliga seminarierna visar det sig att långt flera
avlidit vid de förra än vid de senare. Vid de manliga seminarierna uppgick
nämligen antalet under tiden 185)6—1910 avlidna till 48 eller något
mer än eu fjärdedel av hela antalet i förtid avgångna, under det att antalet
vid de kvinnliga seminarierna avlidna uppgick till endast 14 eller
något mer än en tiondedel. Man kan härvid anmärka, att det jämförelsevis
ringa antal som vid de manliga seminarierna avlagt småskollärarexamen,
bidragit att höja procenttalet för de vid samma seminarier genom döden
avgångna, men å andra sidan har det betydande antalet »övriga» avgångna
vid dessa seminarier strävat att ändra procenttalet i motsatt riktning. Slutligen
kan man anmärka, att det höga dödstalet vid de manliga seminarierna
torde bero på det större antalet elever vid dessa seminarier och ej på någon
större mortalitet där. Men, även om man tager hänsyn till det högre elevantalet
vid de manliga seminarierna, visar sig, relativt taget, dödligheten större
där. Vid de manliga seminarierna uppgick elevantalet under höstterminerna
1896—1910 till 8,151 och utgjorde de avlidnas antal 0.o % härav;
vid de kvinnliga seminarierna uppgick elevantalet under höstterminerna
1896—1910 till 6,867 och utgjorde de avlidnas antal 0.2 % härav.
Den genom seminariestadgan § 50 medgivna rättigheten att avgå
ur andra klassen med betyg över avlagd småskollärarexamen visar sig,
såsom redan antytts, hava blivit betydligt mer använd vid de kvinnliga
seminarierna än vid de manliga. Under det att tillsammans endast 3 elever
i andra klassen använt sig av denna rättighet vid de manliga seminarierna,
uppgick antalet ur samma klass efter avlagd småskollärarexamen
från de kvinnliga seminarierna avgångna eleverna till ej mindre än
35, vartill komma 11 (mot 1 vid de manliga seminarierna), vilka erhållit
tillstånd att avgå ur tredje klassen med betyg över avlagd småskollärarexamen.
Linder tiden 1897—1910 hava således tillsammans 46 elever
eller 35.94 % av hela antalet i förtid från de kvinnliga seminarierna avgångna
eleverna, avgått efter avlagd småskollärarexamen. Om man fäster sig
vid de olika femårsperioder, här ifrågavarande tidskede omfattar, vill det
synas som om antalen elever, vilka vid de kvinnliga seminarierna avga ur
andra klassen efter avlagd småskollärar-examen, skulle vara i avtagande,
ty medan under tidsskedets första femårsperiod tillsammans 23 elever avgingo
från andra klasser efter avlagd småskollärarexamen, nådde antalet
under de båda följande femårsperioderna upp till endast 6 för vardera perioden;
antalet från tredje klassen avgångna däremot höll sig ungefär lika
under alla tre femårsperioderna.
»Övriga» avgångna, eller sådana som på grund av överansträngning,
sjukdom, fattigdom eller annan anledning måst avbryta sina studier, uppgick
vid de kvinnliga seminarierna i första klassen till 30 eller 90.91 % av
samtliga ur denna klass avgångna, i andra klassen till 22 (37.29 %), i
tredje klassen till 10 (43.48 %) samt i fjärde klassen till 6 eller 46.15 % av
dem, som i förtid avgått. Hela antalet dylika avgångna uppgår således
till 69 eller 53.91 % av samtliga i förtid avgångna. Motsvarande tal var
vid de manliga seminarierna 135 (72.19 /). Detta högre tal för de manliga
seminarierna står naturligtvis i samband med det högre elevantalet
vid dessa seminarier, men även om man fäster avseende härvid, visa de
manliga seminarierna ett högre antal. Antalet »övriga» avgångna uppgick
nämligen under tiden 1896—1910 vid de manliga seminarierna till 1.7 %
men vid de kvinnliga seminarierna till endast 1 % av resp. antal närvarande
elever.
Tabell 19. Antal från varje folkskoleseminarium åren 1866—1910 med godkänd
avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever.
Tabell 19 meddelar uppgifter om antalen vart och ett av åren 1866
— 1910 från varje seminarium med godkänd examen såsom folkskollärare
avgångna elever. Lika litet här som i föregående tabeller hava medräknats
sådana elever, vilka vunnit inträde å seminariet jämligt seminariestadgans
§ 38. För dessa elever, ävensom för sådana, som utexaminerats
från seminariet efter erhållen dispens från ett eller flera ämnen, redogöres
här ovan i tab. å sid. 174, kol. 14—16.
Av nedanstående tabeller framgår att under tiden 1866—1910 från
folkskoleseminarierna avgått sammanlagt 12,517 däi undervisade elever,
292
Avgångna elever från de manliga seminarierna femårsvis.
(Absoluta tal.)
1.
2-
3.
4.
''
5.
1 6-
i .
8.
9.
10.
11.
A
n t a
1
e 1
e v
e r
avg
å n g 11 a
f r
å n
Femårs-
perioder.
Uppsala.
Lin-
köping.
Strängnäs
(Västerås).
1
Växjö.
| Lund.
Göte-
borg.
Karlstad.
Härnö-
sand.
Visby.
Samtliga
manliga
seminarier.
(Västerås)
1866—1870
122
83
25
103
115
147
79
48
11
733
1871—1875
113
103
—
119
156
135
95
73
—
794
1876-1880
132
131
—
153
164
148
129
86
—
943
1881—1885
166
173
—
143
165
165
178
73
—
1.063
1886-1890
97
151
—
122
140
135
139
76
—
860
1891—1895
75
108
—
76
'' 118
96
70
48
—
591
1896—1900
101
134
_
100
153
125
112
97
_
822
(Strängnäs)
1901-1905
119
132
24
127
150
160
109
106
—
927
1906—1910
118
131
139
135
159
145
118
113
—
1,058
Summa
1,043
1,146
18S
1,078
1,320
1,256
1,029
720
11
7,791
Avgångna elever från
de manliga seminarierna
femårsvis.
(I‘r
ocent.)
i.
2-
3.
4.
5.
|
6.
7-
!).
10.
11.
Anta
1
e 1
e v
e r
avg
äng
11 a
f r
å n
Femårs-
perioder.
Uppsala.
Lin-
köping.
|
Strängnäs.,
(Västerås).
1
Växjö.
Lund.
Göte-
borg.
Karlstad.
Härnö-
sand.
Visby.
Samtliga
manliga
seminarier.
t
o/Q
%
% i
%
*
%
%
°/o
%
16.64
(Västerås) i
6.55
1866 -1870
11.32
3-41
!4.o5 1
15.69
20.06
10.78
I.50
100
1871—1875
14.23
12.97
—
14.99
19.65
17.00
II.97
9.19
—
100
1876-1880
14-00
13.89
—
16 23
<7-39
15.69
13.68
9-12
—
100
1881—1885
15.62
16.27
—
1.3-45
15.52
15.52
16.75
6.87
—
IOO
1886-1890
n.28
17.56
—
14.18
16.28
15.70
16.16
8.84
—
IOO
1891-1895
12.69
18.27
—
12.86
19.97
16.24
II.85
8.1 2
—
IOO
1896—1900
12.29
16.30
—
12.17
l8.6l
15.21
13.62
11.80
—
IOO
1901—i 905
(Strängnäs)
16.18
12.84
■4''24
2.59
•3 7°
17.26
I I.76
11-43
—
IOO
1906—1910
ni?
12.38
13.14
12.76 |
15.03
''3-71
11.15
10.68
~ I
IOO
1866-1910
*3-39
1471
2.41
13.84
16.94
16.12
13 21
9.24
O.14
IOO
varav 7,791 (62.24 %) från de manliga och 4,726 (37.70 ?•) från de kvinnliga
seminarierna.
Fäster man sig särskilt vid de manliga seminarierna, som återfinnas
å föregående sida, finner man att under tiden 1866—1910 från Uppsala
seminarium avgått 1,043 elever (13.33 %), från Linköpings seminarium
1,146 (14.71 %), från Västerås seminarium, som började sin verksamhet
höstterminen 1843 och upphörde med vårterminen 1867, 25 (0.32 %),
från Strängnäs seminarium, som under här ifrågavarande tidsskede
började sin verksamhet med höstterminen 1901 och således under detsamma
utexaminerade elever första gången vårterminen 1905, 163 (2.09 %),
från Växjö seminarium 1,07 8 (13.84 /), från Lunds seminarium 1,320
(16.94 %), från Göteborgs seminarium 1,256 (16.12 f), från Karlstads seminarium
1,029 (13,21 %), från Härnösands seminarium 720 (9.24 %) samt
från Visby seminarium, som började sin verksamhet höstterminen 1843
och upphörde med vårterminen 1866 11 (0.14 %). Av de seminarier, vilka
varit i verksamhet under hela det tidsskede, denna undersökning omfattar,
hava alltså största antalet utexaminerats från Lunds seminarium och det
minsta antalet från Härnösands seminarium.
Från de kvinnliga seminarierna utexaminerades, såsom tabellerna a
nästa sida för dessa seminarier utvisa, under tiden 1866—1910 tillsammans
4,726 elever. Av dessa hade 1,326 (28.oo %) genomgått Stockholms seminarium
och 1,281 (27.io %) Skara seminarium; dessa båda kvinnliga seminarier äro
de enda av detta slag, som varit i verksamhet under hela det tidsskede undersökningen
omfattar, och hava, såsom man ser, mer än hälften av de kvinnliga
eleverna, som utexaminerats åren 1866—1910, utgått från dem. Strängnäs
seminarium upprättades första gången år 1843 såsom manligt seminarium,
omorganiserades år 1860 till kvinnligt seminarium och upphörde såsom
sådant med vårterminen 1867, varefter det höstterminen 1901 åter upprättades
såsom manligt seminarium; under åren 1866 och 1867 utexaminerades
därifrån tillsammans 23 elever eller 0.49 % av samtliga under
tidsskedet från de kvinnliga seminarierna utexaminerade eleverna. Falu
seminarium började sin verksamhet med höstterminen 1875 och utexaminerade
således elever första gången år 1879. Landskrona seminarium började
sin verksamhet med höstterminen 1900 och utexaminerade således
294
Avgångna elever från de kvinnliga seminarierna femårsvis.
(Absoluta tal.)
1.
2-
3.
4.
5.
6.
''■
8.
Antal
e 1 e v e
r av
gång
na fr
å n
Femårsperioder.
Stock-
holm.
Skara.
Falun.
(Strängnäs).
Lands-
krona.
Kalmar.
Umeå.
Samtliga
kvinnliga
seminarier.
1866—1870 ..........
103
74
(Strängnäs)
23
6
_
206
1871—1875 ..........
187
102
—
—
—
—
289
1876—1880 ..........
165
132
(Falun)
28
—
53
—
37S
1881-1885 ..........
167
170
84
—
134
72
627
1886—1890..........
148
173
87
—
122
77
607
1891-1895 ..........
116
152
61
—
83
41
453
1896—1900 ..........
137
163
82
—
128
108
618
1901-1905 ..........
149
152
86
56
163
127
733
1906-1910 ..........
154
163
86
148
140
124
815
Simma
1,326
1,281
387
464
S29
549
4.726
Avgångna elever från de kvinnliga seminarierna femårsvis.
(Procent.)
1-
2.
3.
4.
Ec
6.
7.
8.
Femårsperioder.
A
Stock-
holm.
åtal
Skara.
e 1 e v c
Falun.
(Strängnäs).
r av
Lands-
krona.
gångna fr
i
1
Kalmar, j Umeå.
å n
Samtliga
kvinnliga
seminarier.
%
%
%
(Strängnäs)
%
0/„
*
%
1866-1870 ..........
50.00
35-9*
n.17
—
2-91
—
IOO
1871—1875 ..........
64. 7 1
35-29
(Falun)
—
—
—
IOO
1876—1880 ..........
43-65
34-92
7.4.
—
1402
—
IOO
1881—1885 ..........
26.64.
27.11
13.40
—
21.37
n.48
IOO
1886-1890 ..........
24.38
28.50
•4-33
—
20.10
12.69
IOO
1891 1895 ... • ......
25.61
33-55
•3-47
—
18.32
9.05
IOO
1896-1900 ..........
22.17
26.37
!3-27
—
2O.71
17.48
IOO
1901-1905 ..........
20-33
20.74
11.73
7-64
22.24
17.32
IOO
1906—1910 ..........
I8.9O
20.0 0
10.55
18.16
17.18
i;.2i
IOO
1866—1910 ..........
28.06
27.10
7-13
8.55
•7-54
11.62
IOO
29''»
elever första gången vårterminen 1904. Kalmar seminarium upprättades
första gången år 1843 för manliga elever, omorganiserades år 1860 till
kvinnligt seminarium och upphörde med vårterminen 1867 för att återupprättas
såsom kvinnligt seminarium år 1875; det började således utexaminera
elever vårterminen 1879. Umeå seminarium slutligen upprättades
år 1879 med två klasser och började således utexaminera elever redan år
1882. De från dessa senast nämnda seminarier utexaminerade elevantalen
under den tid denna undersökning omfattar utgöra: från Falu seminarium
314 eller 6.64 %, från Landskrona seminarium 404 eller 8.55 %,
från Kalmar seminarium 829 eller 17.54 % och från Umeå seminarium 549
eller 11.62 % av hela antalet under tiden 1866—1910 från de kvinnliga
seminarierna utexaminerade eleverna.
Om man jämför antalen från varje seminarium, såväl manligt som
kvinnligt, under åren 1866—1910 enligt vidstående tabeller utexaminerade
elever, finner man att det största antalet elever, nämligen 1,326,
utexaminerats från Stockholms kvinnliga seminarium, varefter närmast i
ordningen kommer Lunds manliga seminarier med 1,320 elever.
Utom de här ovan nämnda, under tiden 1866—1910 från folkskoleseminarierna
utexaminerade eleverna, finnas även eu del andra från folkskoleseminarierna
med kompetens såsom folkskollärare avgångna, nämligen
sådana som dels på grund av föreskrifterna i § 38 seminariestadgan, dels
på grund av särskild kungl. dispens deltagit endast i de praktiska övningarna
i tredje och fjärde klasserna, samt sådana som på grund av kungl.
dispens avlagt examen endast i vissa ämnen med befrielse från de övriga.
För antalen varje läsår efter dylik prövning från folkskoleseminarierna avgångna
lämnas redogörelse i kol. 14—16 av tabellen å sid. 174. Enligt där
lämnade och sedermera kompletterade uppgifter avgingo under tiden 1866
—1910 från folkskoleseminarierna jämlikt § 46 d) seminariestadgan eller efter
kungl. dispens tillsammans 411 med erhållen kompetens såsom folkskollärare,
därav 308 män och 103 kvinnor. Läggas dessa antal till de förut omnämnda
under samma tid från folkskoleseminarierna avgångna, 7,791 manliga och
4,726 kvinnliga eleverna uppgår hela antalet från folkskoleseminarierna under
läsåren 1866/67—1909/10 med erhållen kompetens såsom folkskollärare
avgångna till 12,928, varav 8,099 (62.65 f) män och 4,8 2 9 (37.35 %) kvinnor.
29(5
Tabell 20 och 21. Från folkskoleseminarierna med godkänd avgångsexamen
såsom folkskollärare avgångna elever 1866—1910, fördelade efter ålder.
Tabell 20 behandlar de avgångnes ålder under den tid från och med
läsåret 1866—1867, då seminarierna voro treklassiga. Detta var förhållandet
med samtliga seminarierna till och med år 1876, då en förberedande
klass med vårterminen upprättades vid Linköpings seminarium och
med höstterminen vid Karlstads seminarium. Från och med höstterminen
1877
inrättades en förberedande klass jämväl vid Växjö seminarium, samt
från och med höstterminen 1878 vid samtliga övriga seminarier. Av de
15 elever, vilka vårterminen 1876 intogos i den nyinrättade förberedande
klassen vid Linköpings seminarium, uppflyttades, såsom framgår af tabell 6,
sid. 366, jämförd med tabell 15, sid. 401, redan höstterminen 1876 alla
utom en till närmast högre klass och utexaminerades vårterminen 1879
efter att hava genomgått en serninariekurs på 31/2 år. Samma vårtermin
utexaminerades efter fyraårig kurs elever från Linköpings och Karlstads
seminarier, vårterminen 1880 elever efter fyra års kurs jämväl från Växjö
seminarium samt från och med vårterminen 1881 elever efter fyraårig
kurs från samtliga seminarier. På grund härav har det ansetts lämpligt
att låta tabell 20 omfatta tiden till och med vårterminen 1880 och börja
tabell 21 med läsåret 1880—81, vid vars slut alla elever utexaminerades
efter genomgången fyraårig kurs vid seminariet. Någon förändring med
avseende på åldern vid avgången behövde seminariernas förvandling till
fyraåriga ej medföra, enär man vid inrättandet av den nya klassen betraktade
densamma såsom förberedande och i anledning härav vid inrättandet
av densamma sänkte inträdesåldern och minskade inträdesfordringarna. I
1865 års seminariereglemente stadgades nämligen att den, som önskade
vinna inträde vid folkskoleseminarium, skulle före läsårets början hava
uppnått 17 års ålder; men då, vid inrättandet från och med höstterminen
1878
av en förberedande klass vid samtliga seminarier, studiekursen gjordes
fyraårig, föreskrevs i kungl. cirkuläret den 31 maj 1878, att i seminariet
finge intagas elever, som uppnått 16 års ålder, såvida de för övrigt uppfyllde
de för inträde vid dessa läroanstalter bestämda villkoren. Någon
297
högsta ålder för intagning i folkskoleseminarium fanns ej stadgad, varken
i 1865 års reglemente eller i 1878 års cirkulär. Först i 1886 års seminariestadga,
där inträdesåldern åter höjdes, föreskrevs även en maximiålder
för intagning. Det heter nämligen där, att den inträdessökande skall vid
början av det kalenderår, då inträde sökes, hava uppnått en ålder, icke
understigande 16 och icke överstigande 26 år, eller, med andra ord, den
inträdessökandes ålder skall det år, då inträde vid seminariet sökes, vara
minst 17 och högst 26 år. Då denna stadga trädde i kraft från och med
höstterminen 1886 ändrades således på grund av bestämmelserna däri
åldersförhållandena vid avgångsexamen först med vårterminen 1889.
De å sid. 298 och 299 intagna fyra tabellerna utgöra sammandrag
femårsvis av uppgifterna i tabellerna 20 och 21, varjämte de innehålla
särskilda översikter för avgångsåldern dels under perioderna 1866—1899
och 1890—1910, dels för hela tiden 1866—1910.
Vid en blick på dessa tabeller finner man att de från seminarierna
avgångna 18- och 19-åringarna utgöra ett obetvdligt antal såväl
vid de manliga som vid de kvinnliga seminarierna. De utgöras dels av
sådana som vunnit inträde i någon av seminariets högre klasser och särskilt
av sådana som efter avlagd studentexamen intagits i seminariets fjärde
klass. Med inträde i första klassen i den lägsta intagningsåldern, blir nämligen
den lägsta avgångsåldern före 1889 en ålder av 20 år och efter 1889
en ålder av 21 år. Att åldern vid intagning i första klassen dock för
flertalet elever våld t högre än den lägsta tillåtna påvisades redan i tabell 12
och vinner här ytterligare bekräftelse. Man finner nämligen såväl vid de
manliga som vid de kvinnliga seminarierna att antalet 20-åringar under
tiden 1866—1890 utgjort endast en mindre del av samtliga avgångna, växlande
vid de manliga seminarierna mellan 11.19 %—13 % och vid de kvinnliga
seminarierna mellan 16.fi2 %—22.48 %. Såväl vid de manliga som vid
de kvinnliga seminarierna utgöres den största gruppen avgångna av 21-  åringarna och vid de manliga seminarierna är även 22-åringarnas grupp
större än 20-åringarnas, under det att 23-åringarnas antal kan upptaga
tävlan med dem, varemot vid de kvinnliga seminarierna redan 22-åringarnas
antal understiger 20-åringarnas. Med införandet av en högre ålder såsom
minimiålder för intagning vid seminarierna år 1886 flyttas ej, såsom man
38 —082815 Fol kunder v.-hom. bet. I. Folksholesem. Band 3.
Antal från folkskoleseminariernas högsta årsklass åren 1886—1910 med godkänd
examen avgångna manliga elever, fördelade femårsvis, efter ålder.
1-
2-
3.
4-
5.
G.
7-
8.
9
10.
11.
12.
13.
14.
lf,.
16.
Anta
1 e
1 e v
e r,
a
S ä,
11 g
n a
i il d
e r n
Sum-
ma
Å r.
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31 år
och
högre.
av-
gång-
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
elever.
Femårsperioder.
1866—1870 . . .
3
15
87
108
92
88
65
6G
46
37
25
27
19
55
733
1871-1875 . . .
—
9
104
124
112
88
88
60
49
38
21
22
26
53
794
1876—1880 . . .
—
14
144
176
132
112
77
63
51
45
29
26
22
52
943
1881—1885 . . .
1
16
119
201
171
135
108
78
68
49
36
27
16
.38
1.063
1886-1890 . . .
—
3
105
203
128
114
96
63
43
32
20
15
10
28
860
1891-1895 . . .
_
3
31
165
112
72
72
39
32
23
8
14
10
10
591
1896—1900 . . .
1
4
23
248
145
114
83
45
51
38
29
21
8
12
822
1901—1905 . . .
—
9
13
253
203
146
106
54
37
38
26
18
14
17
927
1906—1910 . . .
—
3
17
247
236
175
133
63
63
39
37
21
14
10
1,058
1866-1889 . . .
4
56
551
783
614
519
414
320
248
196
128
116
92
223
4,264
1890—1910 . . .
1
13
92
942
717
525
414
211
192
143
103
75
47
52
3,527
1866-1910 . . .
5
69
643
1,725
1,331
1,044
CO
03
CO
531
440
339
231
191
139
275
7.791
Från folkskoleseminariernas högsta årsklass åren 1866—1910 med godkänd examen
avgångna manliga elever i procent, fördelade femårsvis, efter ålder.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. | 14. | 15.
| in.
Pro
e e 11 t
e 1 e
v e
r, avg
å 11
? n a
i
å 1
der
n
Till-
Å r.
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
-
28
29
SO
31 år
och
högre.
sam-
mans.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
Femårsperioder.
%
%
%
%
°/o
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
1866—1870 . . .
0.41
2.05
n.87
>4-73
12-55
I2.oi
8.87
9-oo
6.28
5.05
341
3-68
z-59
7.50
IOO
1871—1875 . . .
—
1 -13
13.10
15.62
14-11
11.08
11.08
7.56
6.17
4-79
2.64
z-77
3-27
6.68
ICO
1876—1880 . . .
—
i.4s
15.27
18.66
14 OO
11.88
b.17
6.68
■JTi
4-77
3.08
2.76
z-33
5-51
IOO
1881-1885 . . .
0.09
I-S1
11.19
I8.9I
16.08
I2.70
10.16
7- 34
6.40
461
3-39
2.54
I.51
3-57
IOO
1886—1890 . . .
—
0.35
12.21
23.60
14.88
13 26
11.16
7-3.1
5-00
3-72
2.33
1.74
I -16
3.26
IOO
1891—1895 . . .
—
0.51
S-z5
27.92
18.95
12.18
12.18
6.60
5.42
3-89
1-35
2.37
1.69
I.69
IOO
1896—1900 . . .
0.12
0.49
2.80
9
Öl
00
■^1
10.10
5-47
6.20
4.62
3-53
z-55
0.98
I.46
IOO
1901—1905 . . .
—
0.22
1.40
27.29
2I.90
15-75
n.43
5.83
3-99
4.10
2.81
1.94
151
1.83
IOO
1906—1910 . . .
—
0.28
1.61
23 35
22.31
16.54
12.57
i-95
5-95
369
3-5°
1.98
1.32
0.95
IOO
1866—1889 . . .
0.09
I-31
12.92
I8.36
14.40
12.17
9.71
7-51
5.82
4.60
3.00
2.72
2.16
5.23
100
1890—1910 . . .
0.03
0.37
2.61
26.71
20.33
14.S9
u.74
5.98
5-44
4.05
2.92
2.13
1-33
I.47
ICO
1866-1910 . . .
0.06
0.89
8.25
22.14
I7-o8
13 4040.63
6.82
5.65
4-35
2.97
z-45
1.78
3-53
IOO
299
Antal från folkskoleseminariernas högsta årsklass åren 1866—1910 med godkänd
examen avgångna kvinnliga elever, fördelade femårsvis, efter ålder.
1-
2.
3.
4-
5.
6.
8.
9.
10.
ll.
12.
13.
14.
15. ||
16.
A n
tal e
lev
e r,
a v
g å
n g n a
i å
1 de rn
| Sum-  ma
År.
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31 år
och
högre.
gång-
år.
är.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
elever.
Femårsperioder:
1866—1870 . . .
2
12
33
43
22
18
18
15
9
5
7
7
2
13
206
1871-1875 . . .
_
7
47
68
37
32
27
12
11
12
9
4
i
19
2s!)
1876—1880 . . .
—
6
78
101
46
34
27
16
18
8
12
10
4
18
5178
1881—1885 . . .
2
14
141
170
89
50
34
33
23
19
11
15
8
18
627
1886 1890 . . .
—
15
109
167
91
67
44
31
19
20
14
10
7
13
6U7
1891-1895 . . .
_
8
40
165
87
52
30
18
18
12
7
3
5
8
45:1
1896—1900 . . .
1
3
26
198
148
79
52
33
20
18
20
9
5
6
618
1901-1905 . . .
—
4
11
152
218
141
72
45
28
20
14
8
4
16
733
1906-1910 . . .
—
2
10
140
233
171
105
38
34
26
14
14
17
11
815
1866-1889 . . .
4
54
390
507
264
190
142
103
78
62
52
45
24
80
1,05)5
1890—1910 . . .
1
17
105
697
707
454
267
138
102
78
56
35
32
42
2,731
1866—1910 . . .
5
71
495
1,204
971
644
409
241
180
140
108
80
56
122
4.726
Från folkskoleseminariernas högsta årsklass åren 1866—1910 med godkänd examen
avgångna kvinnliga elever i procent, fördelade femårsvis, efter ålder.
1-
2-
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14. | 15.
10.
Pro
cent
e 1 e
y e
r, avg
å n g n a
i
å 1
d e r n
Å r.
Till-
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
oa 31 år
p | och
ar'' jhögre
sam- :
mans. !
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
Femårsperioder.
%
%
%
oL
%
%
%
%
o/n
%
%
%
ii
• *
1866-1870 . . .
0.97
5.32
16 02
20.87
10.68
8.74
8.74
7.28
4-37
243
3-4°
3 4°
0.97
6 551
IOO
1871-1875 . . .
—
2.42
16.26
23-53
12.80
11.07
9-34
4->5
3.8.
4 15
3 m
1 39
1.3916.58
IOO
1876—1880 . . .
—
1 59
20 64
20 72
12.17
8.99
7.14
4.23
4.76
2.12
3 17
265
1.06 ; 4 76
IOO
1881-1885 . . .
0.32
2.32
22.48
27.1 I
>419
7-97
5.42
5.26
3-67
.3-03
1 -75
2.39
1.27 | 2.87
IOO
1886-1890 . . .
—
2.47
17.96
27.51
>4-99
I 1.04
7.25
5.1
3-13
3-29
2.31
I.65
1.1512.14
IOO
1891—1895 . . .
—
I.77
8.88
36.42! IQ.21
II.48
6.62
3-97
3-97
2.65
>•55
0.66
1.10: 1.77
IOO
1896—1900 . . .
0.16
0.48
4.21
32.04
2.3-95
12.78
8.4I
3-34
3-24
2.9I
3 24
I.46
0.81
0.97
IOO
1901—1905 . . .
—
°-55
I.5O 20-74
29.74
19.23
9.82
O. I4
3.82
2-73
1 91
I .09
°-55 j
IOO
1906—1910 . . .
—
O.24
1.23
17.18
28.59
20.98
12.88
4-66
4-17
3*9
I.72
1.72
2.09
1.35
IOO
1866—1889 . . .
0.20
2.7!
19.55I25.41
■3-23
q.52
7.12
5.16
3-9*
3-11
2.6l
2.26
1.20 | 4-01
IOO
1890—1910 . . .
0.04
0.62
3.8425.52
25.89
I6.62
9.78
5.05
3-74
2.86
2.05
1.28
1 *7
1 - 54
IOO
1866-1910 . . .
0.10
1.50
IO.47 25.48 20.55
I3''63
8.65
5.10
3 Sr
2 96
2 29
I.7O
1.18
2.58
IOO
skulle kunna förmoda, maximitalet intagna från 21-åringarna till 22-åringarna,
utan kvarbliver lios de förra, — Likasom vid behandlingen av antalen
inträdessökanden och antalen intagna finner man även bär en nåent
högre ålder för de manliga eleverna än för de kvinnliga, ävensom en tendens
till stigande ålder vid avgången, mer märklig vid de kvinnliga seminarierna
än vid de manliga,
Vänder man sig särskilt till förhållandena vid de manliga seminarierna,
finner man, såsom redan är nämnt, att det största antalet från dessa
seminarier avgångna elever befann sig i en ålder av 21 är och att detta
antal under åren 1866-—1890 var i oavbrutet stigande. Under femårsperioden
1866—1870 utexaminerades i denna ålder 108 eller 14.73 f av
hela antalet utexaminerade. Under femårsperioden 1871—1875 steg detta
antal till 124 (15.«2 %), under femårsperioden 1876—1880 till 176 (18.(in •/.),
under femårsperioden 1881—1885 till 201 (18.in %) och under femårsperioden
1886—1890 till 203 (23.no ?»); ihågkommas bör härvid, att under
sista läsåret av denna period stadgandet av höjd inträdesålder till seminariets
första klass gjorde sig gällande, vilket förklarar den ringa ökningen
från 201 till 203 under perioden 1886—1890. — Även gruppen 22-  åringar överträffar, såsom redan är nämnt, i antal 20-årsgruppcn utom
under femårsperioden 1876 —1880; procenttalen växla mellan I2V2 % till
något över 16 %. Gruppen 23-åringar kan i det närmaste med avseende
på antalet utexaminerade tävla med 20-åringarna och växlar mellan något
över 11 % till 131U f. De följande grupperna äro mindre betydande:
24-åringarna växla mellan något över 8 7° till något över 11 %, 25-åringarna
mellan 62/3 7 till 9 7, 26-åringarna mellan 5 7* till något över
6V3 7 samt 27—30-åringarna från lägst l.lfi 7° för de senare till högst
5.05 7‘ för de förra. Antalen elever, som avgått i åldern 31 år eller mer
uppgick under femårsperioden 1866—1870 till nära 8 7, men sjönk sedan
period för period, så att detsamma under femårsperioden 1886—1890 nedgått
till 3.28 7 av samtliga avgångna.
Jämväl vid de kvinnliga seminarierna dominerade, såsom redan är
nämnt, under tiden 1886 —1890 antalet 21-åringar såsom den största gruppen
bland de utexaminerade och detta i ännu högre grad än vid de manliga
seminarierna; likasom vid dessa var antalet även här i ständigt sti
-
301
gande. Antalet avgångna, tillhörande denna åldersgrupp, uppgick under
femårsperioden 1866—1870 till 43, utgörande 20.87 / av antalet utexaminerade
(jämför vid de manliga seminarierna 14.73 %); under den därnäst
följande femårsperioden uppgick antalet till 68 (23.53 %), under den därpå
följande till 101 (26.72 %), under femårsperioden 1881 —1885 till 170
(27.il
(jämför vid de manliga seminarierna 23.60 %); det nedåtgående absoluta
talet under den sistnämnda femårsperioden har likasom vid de manliga
seminarierna sin förklaring däri, att under det sista läsåret av denna period
den nya seminariestadgans föreskrift om höjd inträdesålder gjorde sig
gällande med avseende på de utexaminerades ålder. — Under det att vid
de manliga seminarierna den grupp, som kom närmast 21-åringarna i
styrka, utgjordes av 22-åringar, är detta vid de kvinnliga seminarierna
fallet med 20-åringarna, där procenttalen växla mellan 16 och 2272 \
och först i tredje rummet kommer här gruppen 22-åringar med ett procenttal
växlande mellan 102/3 % och 15 %. Bland de följande grupperna
växlade procenttalen hos 23-åringarna mellan 83/4 och 11 Z, hos 24-åringarna
mellan nära 572 / och 973 °/, hos 25-åringarna mellan något över
4 "/• och något mer än 774 % samt hos 26-åringarna mellan något över
3 •/• och 43/4 V». Hos gruppen 27—30-åringar växlar procenttalet från
något under 1 / till något över 4 %. Antalet elever, som avgått i åldern
31 år eller mer, var vid de kvinnliga seminarierna mindre än vid de manliga
och visade sig även här i stadigt sjunkande, från 6.31 y under femårsperioden
1866—1870 till 2.14 % under femårsperioden 1886—1890.
Med ikraftträdandet av 1886 års seminariestadgas föreskrift om inträdesålderns
höjande med ett år, sjunker antalet utexaminerade 20-åringar
på en gång ned till en obetydlighet och visar därjämte såväl vid de manliga
som de kvinnliga seminarierna en starkt nedåtgående tendens från
5..5 % till l.ci % vid de manliga seminarierna samt från 8.83 % till 1.23
vid de kvinnliga seminarierna; man finner att nedgången är starkare vid
de kvinnliga seminarierna än vid de manliga. I samband härmed sjunker
antalet avgångna 19- och 18-åringar till ännu obetydligare procenttal. —
Största gruppen avgångna tillhör nu såsom förut såväl vid de manliga som
vid de kvinnliga seminarierna 21-åringarnas klass, som under femårsperio
-
302
den 185*1—1895 visar sig betydligt kraftigare än under närmast föregående
period, men sedan företer ett stadigt sjunkande antal. Så uppgick
vid de%ianliga seminarierna antalet utexaminerade 21-åringar under femårsperioden
till nära 28 % av hela antalet utexaminerade, steg visserligen
under närmaste femårsperiod till något över 30 %, men sjönk under de
båda följande femårsperioderna till respektive 27.2''» % och 23. <5 ’/•. Vid
de kvinnliga seminarierna var nedgåendet ännu kraftigare, nämligen från
36.4? % under femårsperioden 1891—1895 till något över 32 / under
närmast följande femårsperiod och 203A % under femårsperioden 1901-—1905
samt till 17.18 % under femårsperioden 1906—1910. — Däremot visa 22-  åringarnas, 23-åringarnas och 24-åringarnas grupper stigande antal med
starkare stegring vid de kvinnliga seminarierna än vid de manliga. Antalet
21-åringar uppgick vid de manliga seminarierna under femårsperioden
1891—1895 till nära 19 /, sjönk under närmast följande femårsperiod
till 17.H4 ?», men steg under de därpå följande femårsperioderna till respektive
22.90 % och 22.31 %. Samma grupp uppgick vid de kvinnliga
seminarierna under den första femårsperioden till 19.21 %, steg sedan till
respektive nära 24 °/° och 293/4 /, men sjönk under den sista femårsperioden
till 28.59 f. — Antalet 23-åringar steg vid de manliga seminarierna
från 12.18 % under femårsperioden 1891 —1895 till 16.54 •/. under
femårsperioden 1906—1910; vid de kvinnliga seminarierna steg under
samma tid antalet utexaminerade 23-åringar från IIV2 > till nära 21 °/°. —
Antalet 24-åringar uppgick vid de manliga seminarierna under femårsperioden
1891—1895 till 12.18 %, nedgick under närmast följande femårsperiod
till 10.10 %, men steg sedan åter under de båda efterföljande femårsperioderna
till respektive 11.43 / och 12.57 vid de kvinnliga seminarierna
uppgick antalet utexaminerade 24-åringar under femårsperioden
1891—1895 till 6.ti.'' % av hela antalet utexaminerade, men steg sedan
under varje följande femårsperiod för att under femårsperioden 1906—1910
uppgå till 12.88 °/°. — Däremot spela 25—30-åringarnas grupper, såväl vid
de manliga som vid de kvinnliga seminarierna, obetydligare roler under
tiden 1891 —1910 än under tiden 1866 —1890. Gruppen 31 år eller mer,
som redan under den förra delen av här omhandlade tidsskede var i starkt
avtagande såväl vid de manliga som vid de kvinnliga seminarierna har
303
sedan 1886 års seminariestadgas föreskrift om en maximiålder för intagning
vid seminariet, nedsjunkit till en obetydlighet med i det hela avtagande
tendens.
Nederst i tabellerna finnas två sammanställningar angående de utexaminerades
ålder dels för det tidsskede, då under den tid seminarierna
voro treklassiga minimiåldern för intagning var 17 år och under den tid
seminarierna voro fyraklassiga, minimiåldern för intagning var 16 år, dels
för den tid med fyra årsklasser, då minimiåldern för intagning var 17 år;
slutligen finnes även en sammanfattning av de avgångnas åldersförhållanden
för hela det tidsskede undersökningen omfattar, nämligen åren 1866—1910.
Om man vid undersökningen av elevernas ålder vid deras utexaminering
från seminariet ej fäster avseende vid de båda obetydliga grupperna
18- och 19-åringar och ej heller vid de högsta åldersgrupperna, finner
man, att under de båda perioderna 1866—1889 och 1890—1910 förhållandena
med avseende på åldersgruppernas styrka vid avgången ställde sig
sålunda. På grund av den i 1886 års seminariestadga föreskrivna höjningen
av elevernas minimiålder vid intagning i seminariet sjönk 20-  åringarnas antal vid de manliga seminarierna från nära 13 f till något
mer än 2x/2 f, vid de kvinnliga seminarierna från nära 20 % till inemot
4 i; däremot ökades antalet 21-åringar vid de manliga seminarierna från
18.35 i till 26.71 i, men vid de kvinnliga från 25.41 i till endast 25.5? i.
Antalet 22-åringar ökades vid de manliga seminarierna från 14.40 i till
20.33 i, vid de kvinnliga från 13.va / till ej mindre än 25.80 i; antalet
23 årincar ökades vid de förra från 12.17 i till 14.89 7», vid de senare från
O
9.52 i, till 16.0v i; antalet 24-åringar ökades vid de förra från 9.71 i
till 11.74 i och vid de senare från 7.12 i till 9.78 i. För alla de högre
åldersgrupperna voro procenttalen högre under perioden 1866—1889 än
under perioden 1890—1910.
Tabell 22. Medeltal betygsenheter pr elev i de olika examensämnena vid
avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
Den kommitté, som centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
i slutet av 1880-talet tillsatte för utredning af lärarbildningsfrågan
m. in. kom under sitt arbete även in på frågan om betygs
-
304
givningen vid avgången från folkskollärarseminarierna och lämnade i uppdrag
åt överlärare A. Dalin att företaga en undersökning härom. Resultaten
av denna undersökning framlades i Sveriges folkskollärarförenings småskrifter
i maj 1891. Undersökningen omfattar åren 1870—1888 och behandlar
samtliga seminarier i riket.
I den första stora tabellserien återfinner man uppgifter angående
antalen under de olika åren från varje särskilt seminarium utexaminerade elever,
vilka erhållit 1, 2 eller 3 betygsenheter i vart och ett av de föreliggande
ämnena, i den andra stora tabellserien meddelas medeltalen betygsenheter pr
elev i vart och ett av de olika examensämnena vid varje särskilt seminarium
och vid samtliga seminarier under åren 1870—1888, varvid seminarierna
äro upptagna i den ordning, som anvisas genom medeltalen för samtliga
de behandlade åren, med de lägsta medeltalen överst och de högsta nederst.
Utom dessa två större tabellserier förekomma jämväl fyra sammandragstabeller,
den första angivande för varje seminarium och år samt för samtliga
seminarier medelsumman betygsenheter pr elev i kunskapsämnen och
undervisningsskicklighet tillsammans; den andra innehållande en procentisk
uträkning för hela det omhandlade tidsskedet angående fördelningen
av betygsenheter i kunskapsämnen mellan sådana elever, som erhållit
mindre än 12 betygsenheter, sådana som erhållit 12 betygsenheter och
däröver samt sådana som erhållit 18 betygsenheter; den tredje angivande
för varje särskilt seminarium och för samtliga seminarier procent elever,
som under tiden 1870
1888 blivit underkända i examen och procent ut
examinerade,
som i högre klass varit kvarsittare; samt den fjärde tabellen
en sammanställning för hela perioden 1870—-1888 av de viktigaste förut
meddelade uppgifterna för varje särskilt seminarium och för samtliga seminarier.
Under varje särskild tabell äro de iakttagelser, som kunna
göras vid tabellens genomgående, framställda, varjämte efter samtliga tabeller
slutresultatet av undersökningen meddelas. Sist återfinnas ett par
synnerligen belysande diagram.
labell 22 innehåller en fortsättning av ovannämnda utredning och
omfattar åren 1887—1910. Att undersökningen omfattar två år, vilka
återfinnas redan i herr Dalins arbete, beror därpå, att från och med år 1887
s. k. halvbetyg vid avgångsexamen från seminarierna gåvos; dessa halv
-
305
betyg hade för att kunna inpassas i herr D:s arbete reducerats sålunda,
att IV2 betyg räknats såsom ett betyg och 2V2 såsom 2. — Vid bearbetningen
av betygen i kunskapsämnen och undervisningsskicklighet hava även
de i fjärde klassen intagna studenternas betyg medräknats, vilket däremot ej
är fallet med betygen i övningsämnena, enär de omnämnda studenterna
ofta ej erhållit betyg i dessa ämnen. T här ifrågavarande tabell behandlas
endast, såsom överskriften utvisar, år för år medeltalen betygsenheter pr
elev i varje ämne vid avgången från varje särskilt seminarium, varvid
rörande kunskapsämnena göres dels en sammanfattning år för år för samtliga
seminarier, dels en sammanfattning för samtliga åren 1887—1910 och
Er det efter denna sammanfattning, som ordningen mellan seminarierna
för varje kunskapsämne blivit bestämd.
T »slutresultaten» av sina undersökningar säger herr I). angående
betygsgivningar vid olika seminarier bland annat, att här framträda antingen
genomgående eller i vissa ämnen vitt skilda och mycket växlande
grundsatser för bestämmandet av betygen åt de avgående eleverna och att
på grund härav betyg från olika seminarier icke kunna med någon grad
av rättvisa omedelbart jämföras med varandra. Med avseende på betygsgivningen
vid samma seminarium kommer han till det resultatet, att olika
grundsatser följts i olika ämnen, så att medelbetygen i det ena ämnet
många gånger äro betydligt större än i det andra, vadan betygsgrader,
givna i olika ämnen åt samma elev icke kunna omedelbart jämföras med
varandra.
Utan att giva sig in på ett närmare studium av de sifferresultat,
som återfinnas i tabell 22, kan man dock påstå, att de anmärkningar,
vilka av herr I). gjorts med avseende på betygsgivningen i det stora hela
gälla ännu. Vid de olika seminarierna äro fordringarna ofta olika
stora och vid samma seminarium gäller detta även för de olika ämnena under
samma tid, liksom i samma ämnen under olika tider i den mån lärarna
växla.
Att ämnet fortfarande är föremål för livligt intresse framgår av eu
uppsats av signaturen Tn i andra häftet av »Tidskrift för folkundervisningen»
år 1911, där betygsgivningen behandlas för åren 1909 och 1910. Undersökningen
sysselsätter sig endast med betygen i kunskapsämnen och under
39—082815
Folkunderv.-Teori. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
306
visningsskicklighet och behandlar frågan särskilt med hänsyn till förhållandena
vid manliga och vid kvinnliga seminarier.
Med avseende på betygsgivningar i kunskapsämnena konstaterar författaren,
att, om man undantager ämnet pedagogik, vitsorden vid de kvinnliga
seminarierna äro avsevärt högre och antager att detta i sin mån
beror dels av kvinnornas större förkunskaper vid inträdet å seminariet,
dels på deras sannolikt i regel större arbetsintensitet. Även med avseende
på avgångsbetygen i undervisningsskicklighet konstaterar han högre betyg
vid de kvinnliga seminarierna än vid de manliga, vilket förhållande han
anser knappast torde förvåna den initierade, »då fallenhet för undervisning
samt förmåga att förstå och behandla barnen synes vid de år här avses
ligga mer för kvinnan än för mannen.»
För övrigt kommer även denne författare till det resultat, att betygsskalan
såväl vid de manliga som vid de kvinnliga seminarierna inbördes
är rätt olika.
TABELLER
308
Tal>. 1 a. Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av läsåren 18{j§—Oj1/.
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7.
8.
! 9-
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Vid början av
Antal
inträdcssökancle vid de
seminarierna.
manliga
Antal
inträdessökandc vid de
liga seminarierna.
kvinn-
Tillsammans
inträdes-  sökande vid
läsåret.
Upp-
sula.
Lin-
kö-
ping.
Växjö.
Lund.
Göte-
borg.
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Sum-
ma.
Stock-
holm.
Skara.
Fa-
lun.
Kal-
mar.
Umeå.
Sum-
ma.
manliga och
kvinnliga
seminarier.
1866—67 ....
43
32
‘) 31
47
43
■) 42
21
261
40
>) 21
61
322
1867—68 ....
59
37
'') 6o
56
64
■) 38
18
332
60
>) 26
—
—
—
86
418
1868-69 ....
62
35
40
68
’) 5*
41
J) 22
320
70
■) 28
—
—
—
98
418
1869—70 ....
63
37
33
56
'') 46
33
‘) 3°
298
74
30
—
—
_
104
402
1870- 71 ....
68
32
35
60
79
39
24
337
82
30
—
—
—
112
44!)
1871—72 ....
38
33
48
55
57
30
25
286
88
28
—
—
—
116
402
1872—73 ....
40
42
40
68
‘) 53
30
22
295
86
36
—
—
—
122
417
1873-74 ....
36
35
49
48
45
27
20
260
91
39
—
—
—
130
390
1874-75 ....
20
39
44
50
60
19
26
258
80
50
—
—
—
130
388
1875-76 ....
47
40
44
65
64
39
31
330
65
53
10
33
—
161
491
1876-77 ....
34
30
61
52
62
62
36
337
88
54
22
41
—
205
542
1877—78 ....
45
44
87
75
61
63
25
400
104
44
18
59
—
225
625
1878-79 ....
65
78
91
121
115
81
32
583
138
61
45
73
—
317
900
1879 - 80 ....
93
93
121
133
142
108
32
722
142
104
50
78
441
418
1,140
1880-81 ....
84
78
108
123
120
78
30
621
152
137
47
64
40
440
1,061
1881-82 ....
51
63
104
94
87
73
28
500
152
116
49
100
35 !
452
952
1882-83 ....
53
54
96
65
92
53
34
447
115
93
57
88
26
379
826
1883-84 ....
49
54
65
61
66
67
42
404
103
62
46
97
26
334
738
1884—85 ....
36
53
69
63
72
56
34
383
115
75
37
97
51
375
758
1885-86 ....
61
59
61
Öl
75
43
34
384
95
81
54
86
42
358
742
1886-87 ....
25
44
40
45
57
30
27
268
72
60
27
51
29
239
507
1887—88 ....
40
41
39
35
49
33
33
270
56
52
22
44
38
212
482
1888—89 ....
22
41
37
34
37
29
12
212
46
45
29
40
23
183
395
1889—90 ....
ii
28
26
28
33
21
19
166
34
42
14
37
19
146
312
1890-91 ....
19
26
26
29
23
27
13
163
38
45
21
34
18
156
319
Anm. Då det visat sig omöjligt att erhålla fullt tillförlitliga uppgifter från Växjö seminarium åren 1866 och
1867, från Göteborgs seminarium åren 1868 och 1869, från Karlstads seminarium åren 1866 och 1867, från Härnösands
seminarium åren 1868 och 1869 samt från Skara seminarium åren 1866, 1867 och 1868 har för dessa seminarier och år,
såsom synes af anm. 1, approximativa tal måst användas.
■) Approximativt tal.
309
Tab. 1 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseniinarierna vid början av läsåren
1806_1910
1.
2. |
3. i
4.
6.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
IT.
JS.
19.
•
Vid början
Antalet inträdessökande vid do
manliga seminarierna.
Antalet inträdessökande vid
liga seminarierna.
de kvinn-
Tillsam-  mans inträ-  dessökande
vid man-  liga och
kvinnliga
seminarier.
av läsåret.
Upp-
sala.
Lin-
kö-
ping.
Str äng-  näs.
Växjö.
Lund.
Gö-
te-
borg.
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Luleå.
Sum-
ma.
Stock-
holm.
Skara.
Fn-
lun.
Lands-
krona.
Kal-
mar.
U- i
meå.!
1
Sum-
ma.
1891-92
18
23
29
39
30
19
19
177
34
46
19
52
17
168
345
1892—93
29
28
—
39
39
31
26
22
—
214
56
79
25
—
62
25
247
461
1893—94
23
42
—
35
45
53
35
29
—
262
73
76
32
—
70
41
292
554
1894-95
40
51
—
41
46
65
46
32
—
321
85
80
43
—
90
60
358
679
1895—96
52
60
—
42
58
82
62
43
—
399
62
85
43
—
111
46
347
746
1896-97
56
58
—
59
74
78
69
45
—
4»)
62
82
55
—
107
47
353
792
1897-98
54
65
—
66
86
81
61
37
—
450
72
119
50
—
107
43
391
841
1898—99
45
69
—
68
73
67
59
30
—
411
82
119
49
—
76
55
381
792
1899—00
40
69
—
69
84
87
48
56
—
453
78
90
48
—
124
47
387
840
1900—01
46
55
—
70
85
75
51
47
—
421)
66
102
58
76
89
61
452
* 881
j 1901-02
36
48
22
77
97
96
57
42
—
475
75
89
55
82
88
45
434
!KI9
1902—03
52
54
49
66
94
87
56
33
—
491
95
108
71
73
107
53
507
9i)8
1903—04
42
57
40
80
85
92
54
43
—
41)3
74
117
67
88
101
67
514
1.007
1904—05
40
58
55
68
81
82
49
69
_
502
74
118
59
88
79
73
491
993
1905—06
57
55
55
58
73
86
63
71
—
518
74
115
46
70
77
65
447
965
1906-07
83
59
71
71
78
86
54
49
—
551
79
107
48
71
104
74
483
1,034
1907—08
69
79
53
86
77
93
58
52
20
587
86
116
72
88
112
62
536
1.123
1908-09
72
76
63
67
97
125
66
57
32
655
86
99
50
95
89
49
468
1.123
1909—10
97
86
79
89
109
148
67
73
59
807
114
94
51
86
81
54
480
1,287
1910-11
83
106
83
137
96
173
75
81
56
890
126
100
48
95
112
62
543
1.433
Medeltal
io67
io71
59
35
—
40
57
57
39
23
—
310
65
27
—
—
7
—
92
402
187-i_187 &
X072
36
38
—
45
57
56
29
25
—
286
82
41
>)2
—
2) 7
132
418
18f"—18|ä
64
65
—
94
101
100
78
31
—
533
125
80
36
—
63
3) 17
321
854
18^-181*
50
57
—
79
67
78
59
34
—
424
116
86
49
—
93
36
380
804
18??-18g?
25
36
—
34
34
40
28
20
—
217
49
49
24
—
41
25
188
405
I8I2—18||
32
41
—
37
46
52
38
29
—
275
62
73
32
—
77
38
2S2
557
I89!—19§?
48
63
—
66
80
78
58
43
—
436
72
103
52
4) 15
101
50
393
829
1981—1985
45
54
44
70
86
89
56
52
—
496
78
109
60
BO
90
61
47S
974
19S?-19j?
81
81
70
90
92
125
64
62
5) 33
698
98
103
54
87
100
60
502
1.200
’) Undervisningen vid folkskoleseminariet j Falun började, såsom ovan synes, med läsåret 1875—1876, då
antalet inträdessökande utgjorde 10. — 2) Undervisningen vid folkskoleseminariet i Kalmar började, såsom ovan synes,
med läsåret 1875—1876, då antalet inträdessökande utgjorde 33. — s) Undervisningen vid folkskoleseminariet i Umeå
började, såsom ovan synes, med läsåret 1879—1880, då antalet inträdessökande var 44; följande året var det 40; medeltalet
för de båda åren var således 42. — 4) Undervisningen vid folkskoleseminariet i Landskrona började, såsom ovan synes, med
läsåret 1900—1901, då antalet inträdessökande uppgick till 76. — 5) Undervisningen vid folkskoleseminariet i Luleå
började, så6om ovan synes, med läsåret 1907—1908, då antalet inträdessökande var 20; följande åren voro antalen resp.
32, 59 och 56; medeltalet för 4 år uppgick alltså till 42.
310
Tab. 1 b. Antal intrudessökande vid manliga och kvinnliga folkskoleseminarier
vid början av läsåren 18gf—19J-2, årlig ökning och minskning i absoluta
tal och procent.
1.
2.
1
3-
4.
6.
''6.
I -■
1.
•2.
3.
4.
1
5-
6.
1
7.
Ökning ( + ) eller minskning (
-)
Ökning ( + ) eller minskning (-
-)
i absoluta
tal
i procent
i
i absoluta tal
procent
Läsår.
vid
| vid
vid
vid
vid
vid
Läsår.
vid
vid
vid
vid
vid
vid
man-
kvinn-
samt-
man*
kvinn-
samt-
man-
kvinn-
samt-
man-
kvinn-
samt-
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
semi-
1 semi-
semi-
: semi-
semi-
semi-
semi-
; semi-
semi-
semi-
semi-
semi-
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
narier.
1. Ärligen.
1893-94 .
+
48
+ 45
1
+
93;+ 22.4
+18.2
+■
20.2
1866 -67
—
_
—
—
—
—
1894—95 .
+
59
+ 66
+
125
+ 22.5
+ 22+
+
22.6
1867-68
4-
71
+ 25
+ 96
+ 27.2
+ 41.0
+ 29.8
1895-96 .
4*
78
- 11
+
67
+ 24.3
- 3-i
4-
99
1868-69
—
12
4- 12
± o
- 3-6
+ 14.0
± °
1869-70
-
22
+ 6
- 16
- 6.9
+ 6.1
- 3-8
1896-97 .
+
40
+ 6
+
46
4- IO.o
+
1.7
!
6.2!
1870-71
+
39
+ 8
+ 47
+ *3->
+ 7-7
4- II.7
1897-98 .
+
11
+ 38
+
49
+ 2.5
+ 10.8
;■
6.2
1898—99 .
39
- 10
-
49
- 8.7
— 2.6
—
5.8
1871-72
—
51
+ 4
- 47
— II. 6
+ 3.6
- IO.,
1899-00 .
+
42
+ 6
+
48
+ 10.2
4-
1.6
+
6.. [
1872—73
+
9
+ 6
+ 15
+ 3..
+ 5-2
+ 37
1900 -01 .
24
+ 65
+
41
- 5-3
+ i6.s
4-
4-9
1873—74
—
35
+ 8
- 27
-11.9
+ 6.6
- 6.5
1874-75
-
2
+ 0
— 2
- 0.8
+ 0
- 0.5
1901—02 .
+
46
- 18
+ 28
+ IO.7
- 4.0
4-
3-*
1875-76
+
72
+ 31
+ 103
+ 27.9
+ 23.8
+ 26.3
1902—03 .
+
16
+ 73
+
89+ 3.4
+16.8
4-
9.8
1903—04 .
4*
2
+ 7
4-
9 4- 0.4
4-
I.4
+
0.9
1876-77
4-
7
+ 44
+ Öl
4- 2.1
+ 27.3
4- 10.4
1904—05 .
4-
9
- 23
-
14
+ 1.8
- 4-5
—
*•3
1877-78
4-
63
+ 20
+ 83
+18.7
+ 9.8
+ 15.3
1905-06 .
+
16
- 44
- 28
+ 3.2
- 9.0
—
2.8
1878-79
+ 183
+ 92
+ 275
+ 45.8
+ 40.9
+ 44.0
1879-80
+139
+ 101
+ 210
+ 23.8
+ 31-9
+ 26.7
1906-07 .
+
33
+ 36
+
69
4- 6.4
+ 8.,
4-
7-2
1880—81
-
101
+ 22
- 79
-14.0
+ 5-3
- 6.9
1907-08 .
+
36
+ 53
+
89
+ 6.5
4- II.o
+
8.6
1908-09 .
68
— 68
±
0
+ 11.6
- 12.7
+
O
j 1881—82
-
121
+ 12
-109
-19.5
+
2.7
— 10.3
1909—10 .
■f
152
+12
+
164
+ 23.2
+ 2.6
4-
14.6
1882—83
—
53
- 73
-126
— 10.6
— 16.2
-13.2
1910—11 .
+
83
+ 63
+ 146
+ IO.3
r I3.I
4-
113
1883-84
—
43
- 45
- 88
- 9.6
- II.9
— 10.7
1884-85
—
21
+ 41
+ 20
-
5.2
+ 12.3
+
2.7
2. Femårs-
1885—86
+
1
- 17
- 16
4- 0.3
- 4-5
— 2.1
vis.
18*f—18f?
—
—
—
—
—
—
1886-87
-
116
-119
-235
- 30-2
- 33-2
- 31-7
18H-18H
-
119
+ 198
+
79
- 77
+ 43-o
+
3-9
1887-88
+
2
- 27
- 25
4-
0.7
- 11.3
- 4.9
18H-18I*
+
1,234
+ 946
+ 2,180
+ 86.4
+ 14.4
+
044
1888-89
—
58
- 29
- 87
- 2>-5
- 13-7
— 18.0
18J4-18S*
—
545
+ 293
- 252
— 20.5
+ 18.3
—
5-9
1889-90
—
46
- 37
- 83
- 21.7
— 20.2
— 21.0
18|?-18§?
—
1,039
-962
- 2,001
- 49.1
- S°7
—
49.8
1890 -91
-
3
+ 10
+ 7
- 1.8
+ 6.8
+ 2.2
18N-188S 1
-i-
294
+ 476
+
770
+ 27.2
+ 50.9
4-
38.Z
18§f—1999. i
+
809
+ 552
+ 1,361
+ 58.9
+ 39''
4-
48.9
1891—92
4-
14
+ 12
+ 26
+ 8.6
+ 77
+ 8.2
19*1-1998;
+
297
+ 429
+ 726
+ 13-6
+ 21.8
-f
»7-5
1892—93
+
37
+ 79
+ 116
+ 20.9
+ 47.0
+ 33-6
19»?—19+0 ,
+
1,011
+ 117
+ 1,128
4- 40- 8
+ 4-9
4-
23"
311
Tab. 1 c. Antal inträdessökande i procent vid manliga och kvinnliga folkskole
seminarier
vid början av 1 iisåren 18§f—19J-S.
1.
2-
3.
4.
1.
2-
3.
1 4-
1.
2.
3.
Inträdessökande
Inträdessökande
Inträdessökande i
procent.
procent.
procent
Vid början
av läsåret.
vid
man-
vid
kvinn-
vid
samt-
Vid början
av läsåret.
vid
man-
vid
kvinn-
vid
samt-
Vid början
av läsåret.
vid
man-
vid
kvinn-
vid
samt-
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
liga
semi-
semi-
semi-
semi-
semi-
semi-
semi-
semi-
semi-
narier.
narier.
narier.
narier.
narier
narier.
narier.
narier.
narier.
Årsvis.
1883-84 .
54.74
45.26
100
1901-02 .
52.26
47.74
100
1866-67 .
81.oc
18.94
100
1884—85 .
50.53
49.47
100
1902-03 .
49.20
50.80
100
1867—68 .
79.43
20.57
100
1885-86 .
51.75
48.25
100
1903-04 .
48.96
51.04
100
1868-69 .
76.56
23.44
100
1904-05 .
50.55
49.45
100
1869-70 .
74.13
25.87
100
1886-87 .
52.86
47.14
100
1905—06 .
53.68
46.32
100
1870—71 .
75.oc
24.94
100
1887—88 .
56.02
43.98
100
1906-07 .
53.29
46.71
100
1888-89 .
53.67
46.33
100
1907-08 .
52.27
47.73
100
1871—72 .
71.14
28.86
100
1889-90 .
53.21
46.79
100
1908-09 .
58.33
41.67
100
1872-73 .
70.74
29.26
100
1890-91 .
51.10
48 90
100
1909-10 .
62.70
37.30
100
1873—74 .
66.67
83.33
100
1874-75 .
66.49
33.51
100
1891-92 .
51.30
48.70
100
1910-11 .
62.11
37.89
100
1875-76 .
67.21
32.79
100
1892-93 .
46.42
53.58
100
Femårsvis.
1893—94 .
47.29
52.71
100
18»—18*?-
77.05
22.95
100
18/6—77 .
62.18
37.82
100
1894-95 .
47.28
52.72
100
18js 18?t
68.14
31.56
100
1877—78 .
64.00
36.00
100
1895-96 .
53.49
46.51
100
18?!—18|v
62.39
37.61
100
1S78—79 .
64.78
35.22
100
1811-18H
52.74
47.26
100
1879-80 .
63.33
36.67
100
1896-97 .
55.43
44.57
100
18H-18IJ
53.55
46.45
100
1880-81 .
58.53
41.47
100
1897-98 .
53.51
46.49
100
i-Oy ^
-LUy Q
49.30
50.70
100
1898-99 .
51.89
48.11
100
18gf—19Jf
52.63
47.37
100
1881-82 .
52.52
47.48;
100
1899—00 .
53.93
46.07
100
192.1-19»!
50.88
49.12
100
1882-83 .
54.12
45.88
100
1900-01 .
48.69
51.31-
100
1U0£_1010
1U07
1
58.17
41.83
100
I
312
Tab. 2 a. Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1.|_2.
|
3.
|
4. j 5.
|
6. j 7.
|_ 8.
|
9. _(_ 10. j 11. |
12. |
13.
Av de vid varje seminarium inträdessökande
Seminarium där
inträde sökts.
Stock-
holms
stad.
Stock-
holms
län.
Upp-
sala
län.
Söder-
man-
lands
län.
Öster-
götl.
län.
Jönkö-
pings
län.
Krono-
bergs
län.
Kal-
mar
län.
Gott-
lands
län.
Ble-
kinge
län.
Kristi-
an-
stads
län.
Malmö-
hus
län.
1
I. Manliga seminarier.
Uppsala........
2
12
3
1
2
Linköping.......
2
—
—
3
17
9
—
9
3
1
—
1
3
Strängnäs.......
—
1
1
4
3
—
—
—
1
1
—
1
4
Växjö.........
—
—
—
—
20
27
7
—
6
7
1
5
Lund.........
—
1
—
—
—
1
—
—
3
33
56
6
Göteborg........
—
—
—
1
3
2
—
—
—
—
7
Karlstad........
—
—
—
■—
__
—
—
—
—
—
8
Härnösand.......
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Summa för mani. sem:r
3
4
14
8
20
32
30
16
-
7
11
40
60
to
Procent för varje län
0.63
0.84
2.95
1.68
4.21
6.74
6.32
3-37
1.47
2.32
8.42
12.63
11
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1901 års början ....
35,418
14,483
10.307
14,769
25,182
18.938
14.855
21,352
4,596
15,508
20,617
39,938
12
Ant. intr.-sökande pä varje
hundratusental därav .
8
28
136
*
79
169
202
75
•5Z
71
•94
150
13
11. Kvinnliga sem:r.
Stockholm.......
54
2
1
1
3
1
1
1
14
Skara.........
--
.-
_
3
2
1
.—
1
—
—
_
2
15
Falun.........
2
3
7
4
3
.—
—
—
—
—
_
_
10
Landskrona......
3
_
1
1
1
5
1
—
4
19
38
17
Kalmar........
2
1
1
7
10
9
35
5
2
3
4
18
Umeå.........
—
—
—
1
—
-
—
-
—
—
-
19
Summa för kvinnl. sem:r
Cl
0
9
11
16
17
10
36
G
6
23
44
20
Procent för varje län
I4o6
1.38
2.07
2.54
3-69
3-9»
2.30
8.29
1.38
1.38
5-3°
IO.I4
21
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1901 års början . . .
35,731
13.929
10,980
14,303
25,564
18,192
13,711
19,322
4,417
12,828
19,267
40,637
22
Ant. intr.-sökande på varje
hundratusental därav .
171
43
82
77
63
93
73
186
136
47
•''9
108
23
III. Snmtliga sem:r.
Manliga........
3
4
34
8
20
32
SO
lfi
7
11
40
60
24
Kvinnliga.......
fil
9
11
16
17
10
36
6
23
44
2f>
Tillsammans
04
10
23
19
36
49
40
52
13
17
63
104
26
Procent för varje län
7.04
I.IO
2-53
2.09
3-96
5-39
4.40
5-7^
1.43
1.87
6.93
11.45
27
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1901 åfs
början........
71,149
28,412
21,287
29,072
50,748
37,130
28,566
40,674
9,013
28 336
39,884
80,575
28
Ant. intr.-sökande på varje
hundratusental därav .
90
35
108
65
71
132
140
128
144
60
158
129
313
vid början av läsåret 1901—1902, fördelade efter hemorter.
I 14- !
15.
16. |
17. |
18. |
19. |
20.
21.
1 22- i
23.
24. |
25.
26.
1 27-
28.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0.
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värn-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands
län.
Väster-
bottens
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Ej
upp-  givet |
län.
Samtliga
län.
_
1
1
2
6
7
1
_
36 1
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
—
48 2
—
—
2
1
1
6
_
_
_
_
_
_
_ I
22 3
4
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
77 | 4
3
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
97 5
14
28
20
28
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
90 e
—
—
5
18
26
5
—
2
1
—
—
—
—
—
57 7
—
—
—
—
2
—
—
—
6
12
4
5
10
1
42 8
21
28
27
51
29
8
9
8
14
13
4
5
11
0
475 9
4.42
5.89
5.69
10.74
6.11
1.68
1.89
1.68
2.95
2.74
0.84
..0,
2.32
O.42 ;
100 10
12.710
''
31.312
24.747
21,787
24,329
18,649
13,240
20,253
22.278
21.939
10,881
14,259
13.361
485.708 11
165
89
109
234
119
43
68
40
63
59
37
35
82
_
98 12
1
_
3
2
2
2
1
75 13
3
18
8
41
5
4
_
1
—
—
—
_
_
89 14
—
1
—
2
7
4
1
13
7
1
—
—
—
55 15
7
2
—
• -
—
—
—
—
—
—
—
_
82 ir,
1
7
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
_
SS IT
—
—
1
—
—
—
—
1
10
4
18
8
2
45 is
11
29
8
44
12
11
3
14
10
13
6
18
8
2
434 19
2.54
6.68
1.84
IO.I4
. 2.76
2-54
0.69
3-23
2.30
3.00
1.38
4-1 8
1.84
0.46
IOO 20
12.595
31.826
24,936
20.862! 22.974
17.449
13.052
19.530
21.958
21.750
9.864
13,743
12,740
_
472,100 21
87
9''
32
211
52
63
23
72
46
60
6l
131
63
-
92 22
21
28
27
51
29
8
9
8
14
13
4
5
11
2
475 !2o
11
29
8
44
12
11
3
14
10
13
6
18
8
2
434 24
32
57
35
95
41
19
12
22
24
20
10
23
19
4
909 25
.3-51
6.27
3-85
10.4;
4-51
2.09
1.32
2.42
2.64
2.86
I. JO
2-53
2.09
0.44
IOO ;2»)
25.305
63,138
49,683
42.649
47.303
36,098
26.292
39.783
44.236
43,689
20,745
28.002
26,101
_
957.808 27
126
901
JO
10—0S2S13 Fo
223
kunden
87
.-kom.
53
jet. I.
46!
55
Folkskolesem.
54
Band
60
48
82
73
95 ''28
ö 14
Tab. 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1-
|
2.
;
3.
|
4.
)
5.
6.
]
7. I 8.
|
9. i 10. |
11. |
12. |
13. |
Av de vid varje seminarium inträdessökande
beminarium där
inträde sökts.
.Stock-  holms
stad.
Stock-
holms
län.
Upp-
sala
län.
Söder-
man-
lands
län.
Öster-
götl.
län.
Jönkö-
pings
län.
Krono-
bergs
län.
Kal-
mar-
län
Gott-
lands
län.
Ble-
kinge
län.
Kristi-
an-
stads
län.
Malmö-
hus
län.
i
I. Manlig''» seminarier.
Uppsala........
1
5
23
1
1
2
Linköping .......
1
1
—
1
25
12
1
8
_
_
_
3
Strängnäs.......
—
2
5
3
4
1
5
3
1
—
__
4
Växjö.........
—
—
—
—
1
19
21
3
—
7
8
_
5
Lund.........
—
1
—
—
—
—
1
—
_
1
34
52
6
Göteborg:........
—
—
—
—
—
—
2
—
—
_
_
_
7
Karlstad........
—
—
—
—
1
—
—
—
_
_
__
_
8
Härnösand.......
1
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Summa för mani. sem:r
3
7
25
6
31
35
26
16
4
9
42
52
10
Procent för varje län
0.61
''■43
S°9
1.22
6.31
7*3
5-1°
3.26
0.81
1.8-5
8.55
10.59
ii
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1902 års början ....
36,559
14.813
10,485
14.840
25.461
19.039
14,914
21.425
4.620
15,622
20.680
40.390
12
Ant. intr.-sökande pä varje
hundratusental därav .
8
47
2.39
40
122
.84
•74
75
87
58
203
129
13
II. Kvinnliga semrr.
Stockholm.......
66
7
3
4
3
14
Skara.........
—
—
1
2
3
5
1
_
_
1
15
Falun.........
2
1
5
2
7
_
_
_
_
_
1
_
16
Landskrona......
2
1
—
—
1
1
—
2
_
1
21
35
17
Kalmar........
1
3
—
2
11
13
13
35
8
11
2
2
18
Umeå.........
4
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
19
Summa för kvinnl. sem:r
75
12
9
«
27
19
14
37
8
12
25
40
20
Procent för varje län
•4-79
2-37
1.78
1.18
5-1*
3-75
2.76
7-3°
1.58
2.37
4-93
7.89
21
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1902 års början ....
36.444
14.259
11.080
14,412
25.863
18.348
13.776
19.471
4.433
12.907
19.391
41.271
221
Ant. intr.-sökande på varje
hundratusental därav .
206
85
81
42
104
IO4
102
190
l80
9.3
130
97,
23
III. Samtliga sem:r.
Manliga........
3
7
25
b
31
35
26
16
4
it
42
52
24
Kvinnliga.......
75
12
9
b
27
19
14
37
8
12
25
40
25
Tillsammans
78
18
34
12
58
54
40
53
12
21
67
92
26
Procent för varje län
7.82
I 90
3-4-*
1.20
5.8.
5.41
4-01
5 3*
1.20
2.11
6.74
9-22
27
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1902 års
början........
72.003
29.072
21,565
29.252
51.324
37.387
28.690
40.896
9.053
28.529
40.071
81.661
28
Ant. intr.-sökande på varje
hundratusental därav .
108
6;
>58
41
'' 13
144
*39
130
■33
74
■67
l *3
315
vid början av läsåret 1902—1903, fördelade efter hemorter.
14. |
15.
16. j
17.
is. ;
19.
20.
21. |
22. j
23.
24. |
25.
26.
27.
|
28.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0.
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands
län.
Väster-
bottens
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Ej
upp-
givet
län.
Samtliga
län.
1
2
9
9
52
It
1
_
1
_
__
1
__
—
—
—
—
—
1
1
64
2
1
_
7
4
7
3
3
—
—
—
—
—
- |
49
3
1
_
3
3
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
66
4
2
_
_
_
—
__
—
—
—
—
—
3
94
5i
6
29
22
24
1
1
—
—
—
—
_
—
-
2
87
6i
—
6
11
31
3
—
4
—
—
—
—!
66
71
1 --
—
—
—
—
—
—
—
1
16
6
7
2
— i
33
8
11
29
33
46
36
12
6
16
10
16
6
7
3
6
491
9!
2.24
5.91
6.72
9.17
7-33
2.44
1.02
3.26
2.04
3.26
1.22
''■43
0.61
1.22
IOO
10!
12.700
31,675
24.856
21,820
24.438
18.836
13.357
20.555
22.657
22.219
11 051
14.534
13.783
—
490.329
11
87
92
1.33
206
147
64
37
78
44
72
54
48
22
—
IOO
12
1
1
2
4
1
1
1
1
95
13
3
17
23
43
5
1
1
1
—
—
—
—
—
1
108
14
—
3
3
2
5
1
2
24
9
1
—
—
—
—
71
15
5
2
2
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
73
16
_
3
_
2
—
1
__
—
—
—
—
—
107
IT
—
—
—
1
—
—
—
3
15
5
14
8
2
53
18
8
29
29
48
10
4
8
26
13
17
6
14
8
4
507
19
1.58
5-72
5.72
9-47
1.97
0.79
<■57
5-13
2.56
.3-35
0.99
2.76
1.58
°-79
IOO
20
12,629
32,285
25.099
20.942
23.153
17.669
13.213
19,805
22.358
22.119
10,019
13.999
13,156
—
478,101
21
63
90
I 16
229
43
23
6l
131
58
77
5°
IOO
6l
—
106
>2
11
29
33
45
36
12
5
16
10
16
6
7
3
6
491
23
8
29
29
48
10
4
8
26
13
17
5
14
8
4
507
24
19
68
62
93
46
16
13
42
23
33
11
21
It
10
998
25
1.90
5.8.
6.21
9.31
4.61
1.60
1.31
4.21
2.31
.3-31
I.IO
2.1 I
I.IO
I.00
IOO
26''
25.329
63.960
49,955
42.762
47,591
36,505
26,570
40.360
45.015
44.338
21,070
28.533
26.939
968.430
27
i 75
91
124
217
97
44
49
104
1
51
74
52
74
4''
—
103
28
bit)
Tab. 2 a (forts.). Antal intriidessökande vid folkskoleseminarierna
i.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Seminarium, där
Av de vid vaije seminarium inträdessökande
Söder-
Kristi-
inträde sökts.
Stock-
Stock-
Upp-
Öster-
Jönkö-
Krono-
Kal-
Gott-
Ble-
Malmö-
holms
holms
sala
man-
götl.
pings
bergs
mar
lands
kinge
an-
stads
län.
hus
stad.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala........
3
1
15
—
—
—
_
1
_
_
_
_
2
Linköping.......
2
—
—
1
19
14
2
11
3
1
—
—
3
Strängnäs .......
3
—
2
6
2
7
1
6
2
1
—
—
4
Växjö.........
—
—
—
—
—
22
28
7
—
10
6
1
5
Lund.........
—
—
—
—
—
—
1
—
—
3
31
47
6
Göteborg........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
7
Karlstad........
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
_
8
Härnösand.......
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Summa för mani. sem:r
8
1
17
8
21
44
32
25
6
15
37
40
10
Procent för varje län
1.62
0.20
3-45
1.62
4.26
8.93
6.49
5.07
1.22
3-04
7-41
9-94
11
Antal inv. af mankön i
åldern 17—27 år vid
1903 års början....
35,456
15,027
10,382
14,713
25,341
18,817
14.641
21,174
4,606
15,595
20,461
40,411
12
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
23
7
164
54
83
234
219
118
130
96
181
12 I
It. Kvinnliga semsr.
13
Stockholm.......
57
4
5
_
2
_
_
_
_
_
1
14
Skara.........
—
—
4
7
7
1
1
_
—
1
1
15
Falun.........
5
2
3
4
5
—
—
—
—
1
—
16
Landskrona.......
5
—
—
2
2
1
2
2
2
21
36
17
Kalmar........
1
3
—
4
10
6
8
38
8
6
4
2
18
Umeå.........
3
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
19
Summa för kvinnl. sem:r
71
10
9
14
27
15
10
41
10
8
27
40
20
Procent för varje län
13.8.
1.95
*•75
2.72
3.25
2.92
1.95
7.98
1 -95
1.56
5.25
7.78
21
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1903 års början ....
36,790
14,557
11,063
14,472
25,993
18,339
13,692
19,478
4,468
12.947
19,376
41.613
22
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
193
69
81
97
IO4
82
73
210
224
62
139
96
III. Samtliga sem:r.
23
Manliga ........
8
1
17
8
21
44
32
25
6
15
37
49
24
Kvinnliga.......
71
10
9
14
27
15
10
41
10
8
27
40
25
Tillsammans
7!)
11
26
22
48
59
42
66
16
23
64
89
26
Procent för varje län
7.85
1.09
2.58
2.19
4-77
5.86
4.17
6.55
1.59
2.28
6.36
8.84
27
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1903 års
början........
72,246
29,584
21.445
29,185
51.334
37,156
28,333
40.652
9,074
28.542
39.837
82.024
28
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
109
37
121
75
94
159
148
162
176
81
IÖI
109
vid början av läsåret 1903—1904, fördelade efter hemorter,
317
1 14.
15.
16.
1 17-
| 18.
19.
20.
1 21.
22.
|
23.
[
24.
25.
1 26.
27.
28.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0
j Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara
borgs
län.
- Yärm
lands
län.
Örebrc
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle
borgs
län.
V äster-  norr-  lands
län.
Jämt-
lands
län.
Y Öster-  bottens
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Ej
upp-
givet
län.
Samtliga
län.
S
,
1
1
42
1
—
:
-
—
:
]
1
_
57
<•>
—
l
|
i
2
1
—
—
40
3
—
2
t.
—
1 —
—
—
—
_
1
80
4
1
—
—
—
_
2
85
5
7
30
2S
28
1
_
—
—
—
92
6
—
1
b
8
25
7
4
1
—
I
-
54
n
1
—
—
1
1
a
26
3
6
2
1
43
8
8
31
33
41
26
11
6
15
14
28
5
6
2
4
493
9
I.Ö2
6.29
6.69
8.32
5.27
2.23
1.22
3°4
2.84
5.68
I.oi
1.22
0.41
0.81
IOO
10
12,549
31.729
24,556
21,568
24,143
18.730
13,206
20,446
22,513
22,102
10,954
14,585
13,932
_
487.637
11
64
98
<34
190
108
59
45
73
62
127
46
41
14
—
,0.
12
1
2
1
1
[
74
13
—
11
24
38
5
5
1
—
—
1
1
—
_
9
117
14
—
4
—
1
7
2
4
21
6
2
—
—
—
—
67
15
2
7
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
88
16
1
7
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
101
17
— |
—
1
—
—
—
1
—
5
20
5
16
10
1
6"
18
3
29
29
41
13
7
8
22
11
24
6
16
10
13
514
19
0.58
5.64
5-641
7.98
2-53
I.36
1.56
428
2.14
4.67
1.16
3”
1.95
2-53
IOOI20
12,629
32,613
25,104
20,944
23,191
17,774
13.209
19,889
22,519
22,325
10,088
14.188
13,441
_.
480,702
211
24:
89
I l6
196
56
39
6l
111
49
108
59
113
74
_ |
107
221
8
31
33
41
26
1
11
6
15
I
14
28
5
6
2;
4
4i«
I
23;
3
29
29
41
13
7
8
22!
11
24
6
16
10I
13
514
24|
11
(JO
62
82
39
18
14
37
25
52
11
22
12I
171
1.007
25
5.96
6.1 6
8.I4
3-87
1 -79 i
1-39
3.67
2.48
5.16
1.09
2.19
1.19
I.69
IOO
26
25.178
64.342
49.660
42.512
47,334
I
36,504
26,415
40,335
45,032
44,427
21,042
28,773
1
27,373
_
968,339
27
44
93
125
*93
8z
49!
53
92
56
"7
52
76
44
—
IO4 ''
28
Tab. 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid fblkskoleseiniiiarierna
1. 1
2.
3.
4.
5. !
6- !
7. j
8.
9. |
10.
11. !
12.
13. i
Seminarium där
inträde sökts.
Stock-  holms
stad. ,
Stock-
holms
län.
Upp-
sala
län.
Söder-
man
lands
län.
A
Öster-  göti.
län.
v de v
Jönkö-
pings
län.
id varje sen:
vrono- Kal-  bergs mar
län. län.
linariu
Gott-  lands
län. .
m intr
Ble-
kinge
län.
ädessökande
Kristi L, , ..
Ma lnio-  ^n-
1
,
! hus
stads
,..
lan.
lan.
1
I. Manliga seminarier.
Uppsala........
Linköping.......
3
11
2
1
—
—
1
24
17
1
l
2
1
—
—
3
Strängnäs.......
5
3
—
5
7
1
6
4
3
—-
—
4
Växjö.........
—
—
—
--
—
15
28
5
—
11
4
2
5
Lund.........
—
—
—
—
—
—
2
19
59
fi
Göteborg........
—
—
—
—
—
-1
2
—
-
2
1
7
Karlstad........
1
—
—
—
—
—
—
-1
—
8
Härnösand.......
—
—
—
—
—
—!
—
-:
—
—
—
—
9
Summa för mani. sem:r
7
6
11
7
29
a»
82
18
6
17
25
62
10
Procent för varje län
1 39
1.20
2.19
1.39
5-77
7-77
6.37
3-59
1.20
3-39
4.98,
•2 35
11
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1904 års början ....
35.928
15,327
10,389
14,682
25,341
18.747
14,584
20,970
4,576
15,570
20,350
40.725
12
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
19
39
106
48
114
208
219
86
131
109
123
152
13
11. Kvinnliga sem:r.
Stockholm.......
50
1
2
3
3
1
1
_
2
4
14
Skara.........
1
2
—
3
8
9
1
1
—
2
—
15
Falun.........
2
4
3
3
2
—
1
—
—
16
Landskrona .......
1
—
—
1
_
3
1
2
—
2
12
47,
17
Kalmar........
—
2
1
4
13
8
6
26
2
2
.3
1
18
Umeå.........
2
1
—
1
2
—
—
—
—
-
—
19
Summa för kvinnl. sem:r
56
10
(i
15
28
20
9
30
3
9
18
55
20
Procent för varje län
11 4i
2.04
1.22
3.06
5.70
4.07
1.83
6.11
0.61
1.83
3-67
II.20
21
—
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1904 års början ....
37.539
14.914
11,106
14,571
26,196
18,442
13.702
19.512
4.486
13,003
19.409
42,226
(22
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
149
67
54
10.3
107
108
66
''54
67
69
93
130
23
III. Samtliga sem:r.
Manliga........
7
6
11
7
29
39
32
18
6
17
25
62
24
Kvinnliga.......
56
10
6
15
28
20
9
30
3
9
18
55
25
Tillsammans
68
16
17
22
59
41
48
9
26
43
117
26
Procent för varje län
6-34
1.61
1.71
2.22
5-74
5-94
4.13
1
4-83
0.91
i 2.62
4-33
11.78
27
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1904 års
början........
73,467
30.241
21.495
'' 29,253
51.537
37,189
28.286
40.482
9.062
28,573
39.759
82.951
28
Antal intr.-sökande på var-  1 je hundratusental därav
86
53
79
75
III
»59
145
19
95
9''
108
''41
319
*
vid början av läsåret 1904—1905 fördelade efter hemorter.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
| 20.
21.
! 22.
23.
24. j
25. i
26.
27.
|
28.
hade bär nedan upptagna antal aina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0.
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt- Väster-  lands ''• bottens
län.
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Ej
upp-
givet
län.
Samtliga
län.
4
13
5
1
3
40
1
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
58
2
—
—
1
1
1
8
2
—
1
—
-1
—
1
_
55
3
1
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
08
4
13
25
24
15
_
z
z
81
82
5
6
—
1
15
9
16
3
—
4
—
—
-1
—
—
49
7
—
—
—
-
, —
—
—
—
3
41
8
6
10
1
09
8
15
20
40
29
17
11
0
17
9
41
9''
0
12
5
502
9
2.99
5.18
7-97
5-77
3 39
2.19
1.20
3 39
''•79
8.17
''■791
1.20
2 39
0.99
IOO
10
12.539
31,885
24.437
21.461
23,948
18.741
13,177
20,315
22,395
22,058
10.831
14.647
14.146
_
487.709
11
120
82
164
''55
7''
59
46
84
40
186
8.3
4''
85
_
103
12
1
5
1
1
74
13
1
15
18
45
4
2
—
—
_
_
_
_
_
6
118
14
—
2
—
1
6
3
5
18
6
_
1
—
—
1
59
15
8
5
9
—
—
—
—
—
—
—
—
_
4
SS
16
—
5
—
—
—
—
—
—
—
_
_[
_
_
_
79
17
__
—
2
—
—
1
—
1
3
22
1
27
9
—
73
181
9
27
22
40
10
6
0
19
14
23
2
27
9
12
491
19
1.83
5.50
4.48
9-37
2.04
1.22
1.22
3 87
2.85
4.69
0.41 i
5.50
1.83
2.44
IOO
20
12,730
33.122
25.192
20,953
23.209
17.907
13,257
19.928
22,664
22,469
10.105
14.377
13.745
484,704
21
71
82
87
220
43
34
46
95
62
102
20
188
65
_
102
22
16
26
40
29
17
11
6
17
9
41
9 i
6
12
5
502
23
<J
27
22
46
10
6
6
19
14
23
2I
27
9
12
491
24
24
53
02
75
27
17
12
30
23
04
11!
33
21
17
993
25
2.42
5-34
6.24
7-55
2.72
1 71
1.21
3 63
2-3z
6.45
''.i.l
3-3*
2.1 1
I 71
IOO
26
25.269
65,007
49.629
42,414
47.157
36,648
26,434
40,243
45.059
44,527
20.936
29,024
27.891
_
972.533
27;
95
82
125
177
57
46
45
89
5''
''44
53
"4
75
—
102
28
Tab. 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1-
2.
!
3.
i 4-
!
5. -
1 6-
1
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Seminarium där
inträde sökts.
Av de vid varje seminarium inträdessökande
Stock-
holms
1
Stock-
holms
Upp-
sala
Söder-
man-
Öster-
götl.
Jönkö-
pings
(Krono-
bergs
Kal-
mar
Gott-
lands
I
Ble-
kinge
Kristi-
an-
Malmö-
hus
stad.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län,
län.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala....... .
1
6
15
—
1
—
1
—
1
—
—
2
Linköping.......
—
1
—
1
25
15
2
6
1
—
—
—
3
Strängnäs.......
—
1
—
7
1
5
2
4
9
4
—
—
4
Växjö.........
—
—
—
—
—
14
23
6
1
8
1
2
5
Land.........
—
—
—
—
—
1
—
—
—
26
45
6
Göteborg........
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
1
—
7
Karlstad........
—
—
—
1
—
—
-
1
—
—
—
—
8
Härnösand.......
—
—
—
—
_
-
—
—
—
—
9
Summa för mani. sem:r
1
8
15
9
27
36
31
17
12
12
28
47
10
Procent för varje län
0-19
•■54
2.90
1.74
5.2.
6.76
5.98
3.28
2.32
2.32
5.4.
9.07
11
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1905 års början....
36.814
15,689
10.424
14,742
25,573
18,908
14,623
21,012
4.584
15,680
20,410
41.256
12
Antal intr.-sökande påvar-
je hundratusental därav
3
51
144
6l
106
185
212
81
262
77
137
113
II. Kvinnliga sem:r.
13
Stockholm.......
51
3
2
4
3
—
—
1
3
—
—
1
14
Skara.........
i
—
2
—
7
5
3
—
—
—
1
—
15
Falun.........
i
2
7
1
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Landskrona.......
i
—
—
—
—
1
3
—
—
3
6
37
17
Kalmar........
2
0
—
3
6
10
1
27
2
7
3
3
18
U meå.........
5
1
1
1
1
—
—
_
—
—
—
—
19
Samma för kvinnl. sem:r
61
8
12
9
17
16
7
28
5
10
10
41
20
Procent för varje län
13-65
*■79
2.68
2.01
3.80
3-i 8
*•57
6.26
1.12
2.24
2.24
9.17
21
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1905 års början ....
38,382
15.226
11.147
14.592
26,395
18,536
13.720
19.494
4,489
13.005
19.456
42.771
22
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
159
53
108
62
64
86
51
144
III
77
51
96
III. Samtliga sem:r.
23
Manliga........
1
8
15
9
27
35
31
17
12
12
28
47
24
Kvinnliga.......
61
8
12
9
17
16
7
28
5
10
10
41
25
Tillsammaus
62
16
27
18
44
51
38
45
17
22
38
88
26
Procent för varje län
6.41
1.66
2.80
1.87
4.56
5.29
3 94
4.66
I.76
2.28
3-94
9.12
27
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1905 års
början........
75.196
30 915
21.571
29,334
51.968
37.444
28.343
40.506
9.073
28.635
39,866
84.027
28
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
82
52
I25
6l
85
136
*34
I I I
187
77
95:
104
vid början av läsåret 1905—1906, fördelade efter hemorter.
1
14. I
15. I
16. |
IT. |
18. |
19. |
20. |
21. |
22. |
23.
24. |
25.
26. j
27. |l
28.
aade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
1 län.
Göte-  >orgs 0.
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-
lands
län.
Drebroj
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
lån.
Jämt-
lands
län.
Väster-
bottens
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Ei I
upp- I;
givet
län.
Samtliga
län.
1
1
1
1
2
4
8i
1
—
—
—
2
2
57
55
1
2
2''
1
11
32
I
26
3
13
—
9
2
5
1
—
—!
1
I1
1
o.»
58
73
86
63
71
4
5
6
1
—
10
2
17
21
1
5
1
—
7
37
6
10
10
4
8
15
32
40
34
24
19
16
20
2
37
6
11
11
9!
518
9
2.90
6.18
7.72
6.56
4.63
3-67
3°9
3-86
0.39
7.14
I.l6
2.12
2.12
1-741
IOO
10
12,662
32,426
24,585
21.502
24.127
18.884
13,204
20.519
22.554
22.240
10.849
14.868
14.493
—
492,578
i
11
118
99
163
158
99
IOI
121
97
9
166
55
74
76
-
i°5
12
3
10
3
20
3
47
1
3
1
3
4
1
5
1
10
3
6
1
2
—
—
9
1
74
115
46
70
13
14
15
16
7
9
1
2
—
—
—
—
'' 77
65
1 7
2
4
1
1
1
1
1
2
—
1
3
14
1
27
6
2
18
12
27
25
51
4
9
8
11
13
15
3
27
6
12
447
19
2.69
6.04
5-59
11.41
O.9O
2.01
1.79
2.46
2.91
3-36
O.67
6.O4
1.34
2.68
IOO
20
12,806
33.589
25,255
20.959
23.314
18.003
13,275
20,024
22,805
22,646
10,146
14.572
14.083
—
48*690 21
94
80
99
243
17
50
ÖO
55
57
66
i 3°
185
43
—
9i
*22
15
12
32
27
40
25
34
51
24
4
19
9
16
8
20
11
2
13
37
15
6
3
11
27
11
6
9
12
518 23
447 24
1 27
59
65
85
28
28
24
31
15
52
9
j
38
17
21
965
25
2.80
6.11
6.74
8.8.
2.9O
2.9O
2.49
3-21
1-55
5 39
0.93
3-94
I.76
2.18
IOO
26
25,468
66.015
49,840
42.461
47,441
36,887
26.479
40,543
45,353
44.886
20,995
29.440
28.576
981,268 27
106
8g
13c
20C
59
76
9>
7*5
35
Il6
43
129
55
-
98
28
41—082815. Folknnderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
o22
Tab. 2 a (forts ). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1.
1 2.
1
3.
4.
T 5-
1 «''•"
7.
8.
|
9.
1 10.
11.
! 12.
13.
Seminarium, där
inträde sökts.
Av de vid varje seminarinm inträdessökande
Stock
-j Stock
- Upp-
Söder
1 ••
1 Öster
Jönkö
-Krom)
Kal-
Gott-
|
Ble-
Kristi
1
holms
stad.
holnn
län.
1 sala
län.
j lands
län.
| götl.
län.
pings
län.
bergs
län.
mar
län.
lands
län.
! kinge
iän.
an-
stads
1 län.
hus
län.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala.....
1 21
1! -
21
2
Linköping......
21
13:
t
1fi
1
1
1
j
—
3
4
5
6
Strängnäs.......
Växjö.......
Lund........
Göteborg.....
1
(1
5
!|
9
i
s
>!
4''
-
I
16
26
—
1
1
q
! e
b
3
7
1
4
31
1
37
7
Karlstad......
]
I
• -
8 Härnösand.......
—
-
1 ~
1
j
—
—
1
z
1 9
Summa för mani. sem:r
9
6
27
10
32
34
32
27
6
12
36
38''
ilo
Procent för varje län
1.63
1
1.09
4.90
|
I.8l
5.81
6.I7
1
5-8i
4.90
I.O9
2.18
6.53
6.90
11
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1906 års början ....
37,529
15.977
10,408
14,755
25,585
18,984
14,543
20,939
4.591
15,692
20,432
41,476
i12
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
24
38
z59
68
123
179
220
129
130
76
176
92
II. Kvinnliga sem:r.
13
Stockholm.......
54
3
7
1
3
1
1
3
9
l
2
14
Skara........
4
_
3
2
7
4
1
30
1
1
7
3
l!
1,
_1
38
2
!5
16
17l
18
Falun......
Landskrona......
Kalmar......
Umeå.......
1
2
3
4
2
1
3
1
2
1
3
1
5
1
7
1
2
9
1
8
4
3
19
Summa för kvinnl. sem:r
68
10
17
8
18
16
14
33
11
7
11
42
20!
!
Procent för varje län 1
I4.C>8
2.07
3-S2
1.66
3-73
3-3*
2.9°
6.83
2.2 8
8.69
21
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1906 års början.....
39.019
15.536
11,122
14.597
26.459
18,600
13,647
19,452
4,499
13,028
19.489
43,113
22
Antal intr.-sökande på var-
je hundratusental därav
174
64
153
5?
69
86
IO3J
170
244
III. Samtliga sem:r.
''
y/
23
24)
Manliga......
Kvinnliga......
9
68j
6
10]
27
17
10
8
32
18;
34
16|
32j
14!
27
33
6
11;
12
7
36
11
38
42
26
Tillsammans
77
161
44
18|
50
50
46
60
17
it»!
47
SO
26
Procent för varje län
7-45
''•55
4-2ö|
''•74
4.84
4.84!
4-45
5.80
I.64
1.84
4-54,1
7.74
27
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1906 års
början......
76,548
31,513
21,530
29,334
52.044
37.584
28,190
40.391
9.090
28,720
39,921
84.589
28
Antal intr.-sökande på var-
1
ie hundratusental därav
IOl|
51
204
Öl
96
■33
163
149
187
66
118
95
323
vid början av läsåret 1906—1907, fördelade efter hemorter.
|
14. "i 15. i 16. ''
17. T 18. |
19.''|
20. |
21. |
22. |
28.
|
24. |
25.
''
26.
27.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte- j
borgs o.j
Bohus |
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-i
borgs
län. !
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-  lands !
län.
Väster-1
b°ttensi tens
lan- j län. |
Ej
upp-  givet j
län.
Samtliga1
län.
—
1
—j
1
2
7
1
1
3
1
9
6
71
4
19;
— i
3
—
—
— I 1
1
1
1
0
83
59
71
71
78
86
54
49
1
4
9
1
1
30
2
5
1
23
5
1
in
18
1
2
24
1
1
—
-
1
1
1
25
4
8
7
15^
34
34
44>
29
14
13
22
24
26
4
8 8
5
551
2.72
6.I7
6.17
8.35
5.26
2.54
2.36
3-99
4.36
4-7''
0.73
‘■45 1
1-45l
0-9 ‘
IOO
12.702
32.760
24,478
21.344
24,005
18,884
13.145
20.642
22,657
22,349
10,841
14,972 14.654
—
494:444
118
IO4
139
216
121
74
99
107
IOO
I l6
37
531
551
—
111
1
1
5
1
j
_
1
1
2
:
79
107
48
71
104
74
4
9
1
! 10
3
47
5
3
2
3
2
21
7
1
—
— _
5
1
4
2
6j
4
—
1
a
2
1 —
I
1
—
1 1
2
—
1 -1 -
3
j _
1
| -
1
15
8
32
7
2
14
181
18
481
12
7
7!
23
10
16 8
32
7
8
4S3:i9
1
2.9O
3-71
3-73
9-93
2.48
1
1.45
1 45
4.76
2.07]
3.31 1
1.66
6.62
1.45
1.66 |
IOO 2<l
12,840
33,921
25,206
20.859
23,295
18.046
13.205
20,143
22.945
22.814 : 10.170
14,691
14.346
— I
f
491.042 21!
109
53
71
231
52
39
53
114
44
70
79
218
49
—
98 |*2
15
34
34
46
29
14
13
22
24
i
26
4
8
8
5
551 23
14
18
18
48
12
7
7
23
10
161 8
32
7
8
483 j24
29
52
52
94
41
21
20
45
34
42
12
40
15
13
1.034 25
2.80
5°3
5-°3
9.09
3-96
2.03
1.93
4 35
3-29
4.06 1 I -16
3-87
''45
1.26
100 J26,
25,542
66,681
49,684
42,203
47,300
36,930
26,350
40,785
45.602
45,163 21,011
29,663
29,000
—
985,386 27
114
78
105
223
87
57
76
no
75
93
57
135
52
—
IO? [28
324
lab. 2 a (forts.). Antal inträdossökaude vid folkskoleseniinarierna
Seminarium, där
inträde sökts.
5-
!
6- I ?•
9.
|
10, j n. j 12.
|
18. j
Av de vid varje seminarium inträdessökande
Stock
holms
-
Stock- Upp- Soder''
holms| sala ,ma?"
stad. I län. ! län. 1fds
lan. i
Oster-:Jonkö- Krono- Kal- | Gott- | Ble- Knstl'' Ma|mögötl.
j pings bergs ! mar i lands | kinge ( an''
hus
län. J län.
län. län. län. län. ! 8t..
län.
i 1
1 2
3
4
5
6
7
8
I
9
i10
II
12
13
I. .Manliga seminarier.
Uppsala .
Linköping
Strängnäs
Växjö . .
Lund . .
Göteborg .
Karlstad .
Härnösand
Luleå . .
Summa för mani. sem
Procent för varje län
1
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1907 års början . . .
Antal intr.-sökandc på varje
hundratusental därav
10
1.70
38,322
26
11
1.87
22;
4
3
11
1
28
3
18
1
15
1
6
1
tii
32
1
5i
II -
1
1
11
3
9
26
16,364
67
14
15
16
17
18
19
20
21
22
II. Kvinnliga semtr.
Stockholm.......
Skara.........
Falun.........
Landskrona.......
Kalmar........
Umeå.........
23
24
25
26
27
28
129
Summa för kvinnl. sem:r
Procent för varje län
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1907 års början . . .
Antal intr.-sökande på varje
hundratusental därav
III. Samtliga sem:r.
Manliga........
Kvinnliga.......
511
7
4
2
2
3
20
4+3
10.303
252
lo|
2.56
14.708
102
3
42
1
1
31
5.28
41
6.98
45
7.67
22
3 • 7 51
25,476
19,010 14.464 20.767
226;
311[
106
— 2
lj
3
-
3
11
3,
2
6
3
5,
10,
1
ti
13
04
10
11.94:
2.98
10
13
33
1.87I
2.4.3
6.16
24
4.48
14
1
27
0
1.02
4,574
131
10
2-7 3
37
47
6.30
8.0
15,495 20.409
103
181
41,752
1 *3
4!
91
28 i
2.61]
5.22!
1.49
12
4!
40
4
13
20l
45
2-43
3-73!
8-4°
39,833
161
10:
641
15,983 11,091 14.590 26,506 18.693 13,608
1001___QC 891
125!
128:
103
19,402 4,498 12,991 19.596
144
178, IOO 102
iä!
26
10
Tillsammans
Procent för varje län
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1907 års
början........
Antal intr.-sökande på varje
hundratusental därav
74
271
30
_6-59i
2.40I
3.21
15)
13
31
33
41
241
451
14
22
28
16
13,
37
20
43,583
103
47
45
28
z+9
<i4
5.70
65
5-79
78,155
95
59
5-2si
50
4-45
14
L25
29
571
92
2.58
5.08)
8.19
32,347 21,394 29,298 51.982 37,703
83) iöb| 96!
123I
172
28,072 40,169, 9,072 28,486 40,005 85,335
I
210I
124I
154I
102)
142)
108
325
vid början av läsåret 11)0?—1908, fördelade efter hemorter.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20-
1 21.
22.
23.
1
24.
25.
26.
27.
28.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
Göte-
Älvs-
Skara-
Värm-
Örebro
län.
Väst-
Köp-
Gävle-
Väster-
Norr-
Ej
|
lands
län.
borgs 0.
Bohus
län.
borgs
län.
borgs
län.
lands
län.
man-
lands
län.
par-
bergs
län.
borgs
län.
norr-
lands
län.
lands
län.
bottens
län.
bot-
tens
län.
upp-
givet
län.
pamtliga
län.
1
6
11
15
69
1
—
—
2
4
2
2
1
—
—
—
—
—
—
79
2
—
—
1
1
2
4
7
4
2
—
—
—
—
53
3
5
—
1
1
—
—
1
—
_
—
—
—
—
—
86
4
2
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
77
5
10
33
20
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9.3
6
—
—
6
7
30
4
—
5
2
—
—
—
—
—
58
7
—
—
—
—
—
—
—
—
4
31
5
12
—
—
52
8
—
—''
—
-
-
—
—
—
—
4
2
7
6
—
20
9
17
33
30
31
34
10
15
20
23
35
7
19
6
—
587
10
N
sb
o
5.62
5"
5.28
5-79
1.70
2.56
3-4»
3-9*
5.96
I »9
3-24
1.02
—
IOO
11
12,712
32,975
24,402
21,236
23,872
18,824
13,036
20,755
22,636
22,388
10,810
15,056
14,755
_
495,101
12
134
IOO
iz.3
146
142
53
”5
96
102
156
65
126
4>
—
119
13
1
1
2
2
1
2
2
1
4
86
14
5
12
17
49
1
2
—
—
—
—
1
—
—
—
116
15
—
2
1
—
3
9
4
22
10
—
—
_
1
1
72
16
5
5
2
2
—
—
1
—
—
—
1
_
—
_
88
17
3
6
2
—
1
5
2
—
2
—
—
—
—
112
18
—
1
—
1
—
—
_
2
17
7
23 |
4
—
62
19
13
26
23
51
7
18
9
23
14
19
11
23
6
O
.536
20
2.43
4.85
4.29
9-5»
1 3»
3-36
1.68
4.29
2.61
3-54
2.05
4.29
I. I 2
0.93
IOO
21
12,864
34.353
25.201
20,804
23,272
18,080
13.180
20.290
23.058
22.970
10,183
14.810
14,520
_
493,959
22
IOI
76
91
245
30
IOO
68
113
61
83
108
15?
41
—
109
23
17
33
30
31
34
10
15
20
23
35
7
19
6
587
24
13
26
23
51
7
18
9
23
14
• 19
11
23
6
5
536
25
30
59
53
82
41
28
24
43
37
54
18
42
12
5
1,123
26 j
2.67
5.25
4.72
7.30
3-65
2.49
2.14
3-83
3-3°
481
1.60
3-74
1.07
0.45!
IOO
27
25.576
67,328
49.603
42,040
47,144
36.904
26.216
41.045
45.694
45,358
20.993
29.866
29,275
_i
asiuxio
28
”7
88
107
195
87
76
92
IO4
81
n9
86
!4I
41
— 1
M4
29
H26
Tal). 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1-
2,
3.
4.
5.
H.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. |
Av de vid varje seminarium inträdessökande
Seminarium där
inträde sökts.
Stock-
Stock-
Upp-
Söder-
Öster-
Jönkö-
Krono-
Kal-
Gott-
Ble-
Kristi-
Malmö-
holms
holms
sala
man-
götl.
pings
bergs
mar
lands
kinge
an -
hus
stad.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
län.
I. Mani i trä seminarier.
1
Uppsala........
7
4
25
1
—
—
—
—
2
—
—
—
2
Linköping.......
—
—
—
4
29
12
2
10
3
—
1
4
3
Strängnäs.......
6
3
5
4
5
4
1
3
1
—
—
2
4
Växjö.........
—
—
-
—
—
12
29
6
—
12
3
2
5
Lund.........
—
—
—
—
—
1
2
1
—
4
27
57
6
Göteborg........
—
—
—
—
1
7
4
—
—
1
1
7
Karlstad........
—
—
—
--
—
1
—
2
—
—
—
8
Härnösand.......
—
—
—
—
1
—
—
1
1
—
9
Luleå.........
—
—
1
—
1
—
—
~
10
Summa för mani. sem:r
18
7
31
!)
36
38
38
22
6
17
33
66
11
Procent för varje län
1.98
1.07
4-73
1.37
5.50
5.80
5.80
3-36
O.92
2.60
5.04
10.08
12
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1908 års början . . .
38.852
16.989
10,221
14,807
25.467
19.169
14.413
20.699
4.598
15.415
20,521
42 248
13
Antal intr.-sökandepåvar-
je hundratusental därav
33
41
303
6l
141
198
264
106
130
no
l6l
156
II. Kvinnliga seinir.
14
Stockholm.......
57
5
4
3
3
1
—
2
2
—
—
1
15
Skara.........
—
1
—
—
7
3
—
—
—
_
—
16
Falun.........
—
3
4
2
3
—
—
—
—
—
—
—
IT
Landskrona......
1
—
—
1
6
3
5
—
1
3
12
50
18
Kalmar........
1
1
—
2
9
5
2
34
5
7
4
2
19
Umeå.........
4
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Summa för kvinnl. sem:r
63
It)
9
8
28
12
7
36
8
10
16
53
21
Procent för varje län
''3-46
2.14
1.92
1.71
5-98
2.56
*-5°
7.69
1.71
2.14
3-42
u.32
22
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
j
1908 års början ....
40.474
16,640
11,100
14,714
26.614
18.854
13,619
19,397
4,534
12,995
19.640
44,317}
23
Antal intr.-sökande påvar-
}
je hundratusental därav
156
60
81
54
io5
64
5>
• 86
>76
77
81
120
III. Samtliga sem:r.
24
Manliga....... .
13
7
:>l
9
36
38
38
22
6
17
33
66
25
Kvinnliga.......
33
10
9
8
28
12
7
36
8
10
16
53
26
Tillsammans
76
17
40
17
64
50
45
58
14
27
49
119
27
Procent för varje län
6.77
1 5''
?-?6
1.31
5.70
4-45
4.01
5->7
>.25
2.40
4-36
IO.60
28
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1908 års
början........
79.326
33.629
21.321
29,521
52.081
38.023
28.032
40.096
9.132
28.410
40.161
86.565
29
Antal intr.-sökande påvar-
je hundratusental därav
96
51
188
5»
>23
>3''
161
>45
>53
95
122
>371
327
vid början av läsåret 1908—1909, fördelade efter hemorter.
j_14. !
15. I 16. !
17. I 18 I 19. j 20. |
21. j 22. :
23.
|
24. 1
26. I 26. j 27.
||
28.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0.
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands
län.
Väster-
bottens
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Ej
upp-
givet
län.
Samtliga
län.
1
2
1
4
11
14
72
1
—
1
2
2
1
1
2
—
—
—
_
2
76
->!
—
—
—
2
—
5
13
6
2
1
—
—
—
33
3i
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
67
4j
5
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
97
5''
14
32
33
27
2
1
1
—
—
—
—
_
_
1
125
6
—
1
7
12
33
2
—
8
—
—
—
—
_
66
1
1
1
—
—
—
—
—
3
40
5
2
—
1
57
8-
1 _ -
—
—
—
—
1
5
—
—
1
8
15
32
9:
r 23
34
43
45
37
11
24
27
19
41
6
10
15
4
655 10
3-5>
5.19
6.56
6.87
5 65
1.6S
3.66
4.12
2.9O
6.26
O.92
•■53
2.29
0.61
IOO
1 li
12,794
33.469
24.561
21,233
23.928
18.971
13,071
20,973
22,755
22,563
10.838
15.199
14,874
_
498.628
12,
180
102
175
212
•55
58
184
129
83
182
55
66
IOl
__
•3i
13i
1
4
1
1
1
s6
14
3
13
13
Öl
5
1
—
—
1
—
—
1
—
99 i&!
—
2
3
—
2
2
8
10
8
3
—
—
_
_
50
16,
4
1
2
1
2
1
1
—
1
—
—
_
_
_
95
17
1
7
3
—
2
3
1
—
—
—
—
—
—
—
89
18
—
—
—
-
1
1
—
1
3
16
5
11
5
1
49
19l
8
23
21
52
13
8
10
11
16
21
5
12
6
0
468
20;
1.71
4.91
4-49
II. II
2.78
1.7,
2.,4
2-35
3-44
4-49
1.07
2.56
1.28
0-43
IOO
21
12.956
34,946
25,397
20,794
23.390
18,243
13.247
20,510
23,262
23.181
10,274
14,980
14,713
498.791
22
62
66
83
248
56
44
75
54
69
91
49
80
41
_
94
23
23
34
43
45
37
11
24
27
19
41
6
10
IT)
4
655
24
8
23
21
52
13
8
10
11
16
21
5
12
6
2
468
25
31
57
64
97
50
19
34
38
35
62
11
22
21
6
1.123j26
2.76
5.08
3-7°
8.64
4-45
I.69
3-°3
3-38
3.12
5-52
0.98
1.96
1.87
0-53
IOoj27|
25,750
68.415
49.958
42.027
47.318
37.214
26,318
41,483
46,017
45,744
21,112
30.179
29.587
997.419 28
120
83
128
231
106
51
129
92
76
136
52
73
7 •
—
113-19
328
Tab. 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1.
2.
3.
|
4.
5. ''
6. 1
7- 1
8. |
9.
|
10. |
11. |
12. j
13. |
Seminarium där
inträde sökts.
Av de vid varje seminarium inträdessökande
Stock-
holms
stad.
Stock-  holms 1
län.
Upp-
sala
län.
Söder-  man-  lands
län. ■
Öster-
göt-
lands
län.
Jönkö-
pings
län.
Krono-
bergs
län.
Kal-
mar
län.
Gott-
lands
län.
Ble-
kinge
län.
Kri-
stian-
stads
län.
Malmö-
hus
län.
1
I. Manliga seminarier.
Uppsala........
6
31
_
4
2
Linköping.......
3
—
—
2
36
14
7^
9
4
1
1
3
Strängnäs.......
5
5
3
12
8
3
—
4
—
—
—
2.
4
Växjö.........
2
—
—
—
1
26
29
8
2
13
3
3!
5
Lund.........
—
—
—
—
3
—
—
—
3
33
61
6
Göteborg........
—
1
—
—
1
6
3
2
—
1
—
1!
7
Karlstad........
—
—
—
2
—
1
—
—
—
—
_
2
8
Härnösand.......
—
1
—
—
—
1
—
—
—
1
_
_
9
Luleå.........
1
—
2
—
3
—
—
—
—
10
Summa för mani. sem:r
11
13
36
16
49
54
39
23
10
18
37
70
11
Procent för varje län
I.36
I.6l
4.46
1.98
6.07
6.69
4.83
2.85
1.24
2.23
4 59
8.67
12
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
11)09 års början ....
39.003
17.634
10,408
15.025
25.657
19,422
14,509
20,927
4.650
15,583
20.823
42.757
13
A ntal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
28
74
346
IOÖ
191
278
269
no
215
I l6
178
164
14
II. Kvinnliga sem:r.
Stockholm.......
59
16
5
2
2
2
2
2
2
15
Skara.........
—
1
2
1
7
1
1
2
—
1
10
Falun.........
1
1
5
1
—
1
—
_
—
_
_
17
Landskrona......
1
—
—
_
4
4
5
—
—
2
15
45
18
Kalmar........
—
—
1
3
12
6
7
31
—
7
1
7
19
Umeå.........
3
—
—
—
—
—
—
2
20
Summa för kvinnl. sem:r
64
18
13
7
25
14
13
35
2
9
16
57
21
Procent för varje län
13-33
3-75
2.71
1.46
5.21
2.92
2.7.
7.29
0.42
1.87
3-33
11.88
22
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1909 års början ....
41,007
17,313
11.224
14.920
26,774
19,069
13.690
19,570
4,557
13.050
19.869
44.942
23
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
156
104
I l6
47
93
73
95
''79
44
69
81
127
24
III. Samtliga sem:r.
Manliga........
11
13
36
16
49
54
39
23
10
18
37
70
26
Kvinnliga.......
64
18
13
7
25
14
13
35
2
9
16
57
26
Tillsammans
75
31
49
23
74
. 68
52
58
12
27
53
127
27
Procent för varje län
5.83
2.41
3-8*
1 *79
5-75
5.28
4.04
4-5''
°-93
2.io
4-12
9.87
28
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1909 års
början........
80.010
34,947
21.632
29.945
52.431
38.491
28,199
40,497
9,207
28.633
40.692
87,699
29
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
94
89
227
77
141
''77
184
''43
130
94
130
''45
329
vid början av läsåret 1909—1910, fördelade efter hemorter.
| 14. j 15. j 16. | 17. J 18. | 19. | 20. | 21. j 22. | 23. j 24. [ 25. j 26, [ 27. jj 28
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0.
Bohus
län
..
Alvs-
liorgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-  lands
län. j
Drebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-  par-  bergs 1
län. I
Gävle-j
borgs j
län. j
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands-
län.
Väster-
bot-
tens
län.
Norr- i
bottens
län.
Ej
upp- Samtliga
givet
län.
län.
1
1
4
20,
27
1
1
1
—
97 1
1
—
3
2
—;
1
—
1
1
-;
-I
—
—
Mi 2
1
—
—
3
1
7
11
11
1
—
1
—
1
-
79 3
1
7
2
1
z
z
_
z
z
_1
—;
109 5
13
40
48
28
—
2
—
'' —
1
1
—
— 1
— 1
—
14N 6
_
_
6
16
32
3
2
1
1
1
—
—
—!
-
67 7
_
_
_
—
—
—
1
—
7
42
12
3
1
4
73 8
—
—
1
2
—
1
2
—
5
3
6''
12
21
59 9
23
40
60
52
34
14
21
32!
43
49
20
15
24
4,
807 10
2.85
4.96
7-44
644
4-21
1-74
2.60
3’97
5-33
6.07
2.48
1.86
2-97
O.501|
IOO ll
12.955
34,014
24,845
21,377
24,234
19,234
13,210
21,283
22,989
22,789
11,020
15,445
15.138
—
504,931 12
178
118
241
243
140
73
159
15°
187
215
181
97
•59
iöoiiSi
4
2
2
2
4
3
4
1
-
114 14
_
6
3
22
3
1
1
__
—
3
—
39
94 15
_
2
4
—
3
2
3
13
12
2
1
51 16
3
1
3
1
1
_
■ —
—
—
1
—
—
—
86.17
_
1
_
1
2
—
2
—
—
—
—
—
—
81:18
—
2
1
—
—
—
—
—
2
10
3
19
12
5119
3
16
13
26
11
3
10
13
17
20
4
19
13
39
480 20
0.62
3-33
2.71
5.42
2.29
0.62
2.08
2.7.
3-54
4.17
0.83
396
2 71
8.13
100; 21
13.068
35.374
25,585
20,879
23,583
18.504
13,361
20,770
23.461
23.452
10,433
15,212
14,963
—
504,630 22
23
45
51
125
47
l6
75
63
72
85
38
125
87
95 23
23
40
60
52
34
14
I
21
32
43
i
49
20
15
24
1
II
4
807 24
3
16
13
26
11
3
10
13
1
17
!
20
4
19
13
1
39:;
480 25
26
56
73
78
45
17
31
45
60
69
24
34
37
43
1,287 26
2.02
4-35
5.67
6.06
3-5°
1.32
2.41
3-5°
4.66
5.36
1.86
2.61
2.87
3-341
''00 27
26,023
69,388
50,430
42,256
47,817
37,738
26,571
42,053
46,450
46,241
21,453
30,657
30,101
— 1.009.561 28
IOO
81
145
185
94
45
117
107
129
149
112
III
•2.3
—
12729
42—082815. Folkunder v.''kom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
330
Tab. 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna
1.
2-
3.
4.
6.
6.
7.
8.
a.
10.
11.
12.
13. |
Seminarium, där
inträde sökts
Av de vid varje seminarium inträdessökande
Stock-
holms
stad.
Stock-
holms
län.
Upp-
sala
län.
Söder-
man-
lands
län.
Öster-
götl.
län.
Jönkö-
pings
län.
Krono-
bergs
län.
Kal-
mar
län.
Gott-
lands
län.
Ble-
kinge
län.
Kristi-
an-
stads
län.
Malmö-''
hus
län.
1
I. Manliga seminarier.
Uppsala........
3
9
26
1
2
Linköping.......
2
1
—
3
37
17
3
19
1
1
1
3
3
Strängnäs .......
15
5
2
12
6
4
—
7
3
—
—
1
4
Växjö.........
6
3
1
1
4
24
37
8
2
1e
6
6
5
Lund.........
—
—
—
—
—
—
—
—
6
29
57
6
Göteborg........
—
—
—
—
3
8
3
—
1
2
1
7
Karlstad........
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
8
Härnösand.......
—
—
—
1
—
1
1
—
—
1
—
9
Luleå.........
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
10
Summa för mani. sem:r.
27
18
29
19
52
54
44
34
7
25
39
(58
11
Procent för varje län
3-°3
2.02
3.26
z> 4
5.84
6.07
4-94
3.82
0.79
2.8l
4.38
7.64
12
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år vid
1910 års början ....
38,815
18,069
10,455
15,147
25,633
19,443
14,452
20,807
4.693
15.583
20,867
42,827
13
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
70
IOO
277
125
203
278
3°4
163
149
IÖO
187
>59
14
II. Kvinnliga seinir.
Stockholm.......
60
13
7
4
9
2
2
3
1
4
16
Skara.........
1
1
—
1
i»
4
1
—
—
—
—
3
16
Falun.........
—
1
6
—
1
1
—
—
1
—
—
—
17
Landskrona......
—
1
—
—
1
4
2
1
—
2
16
57
18
Kalmar........
1
—
—
1
12
7
8
45
3
9
3
11
19
Umeå.........
2
—
—
_
—
1
—
—
—
—
20
Summa för kvinnl. sem:r
(54
1(5
13
0
25
19
13
4(5
7
11
20
75
21
Procent för varje län
>>•79
2.9;
z.39
Ilo
4.60
3-5°
2 39
8.47
1.29
2.03
3 68
13.81
22
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17—27 år vid
1910 års början ....
41,478
17,851
11,325
15,168
26,942
19.240
13,738
19,619
4,609
13,164
20.083
45,406
23
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
154
9°
"5
40
93
99
95
234
>52
84
IOO
165
24
III. Samtliga sem:r.
Manliga........
27
18
29
19
52
54
44
34
7
25
39
68
25
Kvinnliga.......
64
IB
13
6
25
19
13
46
7
11
2(1
75
26
Tillsammans
91
.‘54
42
25
77
73
57
SO
14
3(5
59
143
27
Procent för varje län
6.35
2-37
2.93
1-74
5-37
5.09
3 98
5.58
0.98
2.51
4-12
9.98
28
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år vid 1910 års
början........
80.293
35.920
21,780
30.315
52,575
38,683
28.190
40,426
9.302
28,747
40.950
88,233
29
Antal intr.-sökande på var-  je hundratusental därav
113
95
193
82
146
189
202
198
149
125
144
162
331
vid början av läsåret 1910—1911 fördelade efter hemorter.
I 14. | IB! j 16. |
17. |
18. j 19. 1
20. |
‘21. |
22. |
23,
|
24. |
25.
|
26. |
27.
[''
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående län.
Hal-
lands
län.
Göte-
borgs
0. Bohns
län.
Älvs-  borgs |
län.
Skara-
borgs
län.
1
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands
län.
Väster-
bottens:
län.
Norr-  bot- |
tens
län.
Ej npp-j
givet
län.
Samtliga
län.
i
2
1
2
16
21
1
''
1
83
r
4
6
1
1
—
—
—
1
—
—
51
100
*> 1
1
2
3
_
7,
61
5
4
—
—
—
— 1
83
3,
6
1
8
2
1
_
2
2
—
1
—
—
—
137
4
3
_
1
—
—
-1
—
—
—
—
—
90
5i
19
40
49
38
5
1
1
1
1
—
—
— j
173
!li
1
2
2
9
43
9
—
5
-''
—
-
—
—
—
i O
_
_
1
6
58
8
3
—
1
81
8;
—
—
2
—
—
—
—
3
11
6
6
26
_i
56
9
30
42
(it
04
53
19
10
29
30
70
18
9
27
0
S90
10:
3-37
4-72
6.85
7.19
5.96
2.14
1.12
3.26
4.05
7.S7
2.02
I.OI
3°3
0.67
IOO
ll!
12,970
34,031
24,800
21,283
24,153
19,197
13,376
21,261
23,001
22,762
13,317
15,559
15,235
—
507,786
12
231
123
246
3°i
219
99
75
136
>57
3°8
135
58
177
—
175
13
1
8
5
2
5
3
1
1
2
120
14
2
5
7
46
3
4
4
—
—
—
—
—
—
9
100
15
_
3
6
2
13
12
2
—
—
—
4s
in
5
3
2
1
_
—
—
—
—
—
—
—
—
95
17
4
2
_
3
_
2
_
—
1
—
—
—
—
112
18
—
1
—
1
—
—
5
19
6
16
11
02
19
8
20
17
49
9
10
11
13
18
23
8
10
11
9
543|2o]
1.47
3.68
3-13
9-02
1.66
2.95
2.03
2.39
3-3^
4.24
1.47
2.95
2.03
1.66
ioo!21
13,157
35,754
25,761
21,004
23,707
18,664
13,570
20,942
23,614
23,650
10,553
15,448
15.236
—
509,083 22
Öl
56
66
233
38
86
81
62
76
97
76
IO4
72
107
23
30
42
fil
64
53
19
10
29
36
70
18
9
27
1 6
N90 24
8
20
17
49
9
16
11
13
18
23
8
16
11
s»
543
251
38
02
78
113
02
35
21
42
54
1)3
20
25
3S
15
1,43c
26
2.65
4-33
5 44
7.89
4-33
2.44
1.47
2.93
3-77
1
6.49
1.82
1-74
2.65
!
1.05
IOC
27
26,127
69,785
50,561
42,287
47,860
37,861
26,946
42,203
46.615
46.412
23,870
31,007
30,471
—
1.017.419 28
145
89
<54
267
13c
92
78
IOC
11É
200
105
81
,25
—
141
|29
332
Till). 2 a (forts.). Antal inträdessökande vid folkskolesemiuarierna
!
1.
1 2-
3.
i 4-
5.
6.
7.
8-
y.
10.
11.
12.
13.
|
Seminarium, där
inträde sökts.
1
Av de vid varje seminarium inträdessökande
1 Stock-
1
Stock-
Upp-
Söder-
Öster-
Jönkö-
i Krono-
Kal-
Gott-
Ble-
Kristi-
Malmö-
1 holms
holms
sala
1 lands
län.
götl.
pings
beres
mar
lands
kinge
till-
stads
län.
hus
[ stad.
län.
län.
1 län
län.
)
! län.
län.
län.
län.
län.
I. Manliga seminarier.
! l
Uppsala . .
.....
19
48
204
1
5
2
1
16
_
_
1
2
Linköping.......
l:
3
19
261
141
26
104
18
6
4
9
3
Strängnäs.......
dB
2b
21
76
42
39
6
44
27
14
6
4
y äxj ö.........
9
3
2
1
6
183
280
63
7
101
51
21
5
Lund.........
1
2
! —
—
—
O
8
2
__
26
289
513
6
Göteborg........
1
1
—
1
7
32
26
2
_
2
6
6
7
Karlstad........
1
—
—
7
2
3
—
4
1
1
1
3
8
Härnösand.......
2
1
1
2
1
3
1
_
2
3
9
Luleå.........
3
—
3
4
—
-
—
1
—:
10
Summa för manliga sem:r
92
81
231
107
328
406
349
220
70
152
354
559
11
Procent för varje län
1-54
1.36
3-87
1.79
V5O
6.80
5.85
3 69
I 17
2-55
5-93
9-37
12
Antal inv. av mankön i
åldern 17—27 år under
samtliga åren 1901—1910
371,696
160,372
103,782
148.188
254,716 190,477
145,998
210,072
46,088
155,693
205,570
413,780
13
Antal inträdessökande på
varje hundratusental där-  av under samtliga åren
1901—1910......
25
51
Z23
72
129
.213
2,39
105
1,-2
98
172
133
II. Kvinnliga $eni:r.
14
Stockholm.......
559
61
41
19
28
6
4
7
14
_
4
18
15
Skara.........
11
7
9
19
68
42
9
6
1
_
10
8|
16
Falun.........
16
22
46
19
27
4
2
__
3
_
2
17
Landskrona.......
16
3
2
3
19
31
27
8
3
27
141
423
18
Kalmar........
14
19
5
30
97
87
69
328
47
68
29
40
19
Umeå.........
31
4
4
7
5
2
1
3
20
Summa för kvinnl. sem:r
047
116
107
97
244
172
in
350
08
95
ISO
492
21
Procent för varje län
13.19
2-37
2.l8
1.98
4.98
3-5''
2.26
7.14
1 39
1 94
3-79
IO.O3
22
Antal inv. av kvinnkön i
åldern 17 — 27 år under
samtliga åren 1901—1910
386.697
156.208
111,238
146,339
263,306
186.313
136,903
194,717
44.990
129,918
195,576
429,879
23
Antal inträdessökande på
varje hundratusental där-
av under samtliga åren
1901—1910......
167
74
96
66
93
92
81
180
15''
73
95
II4
III. Samtliga semtr.
2-1
Manliga........
92
81
231
107
328
406
349
220
70
152
354
559
25
Kvinnliga.......
647
116
107
97
244
172
in
350
68
95
186
492;
26
Tillsammans
739
197
338
204
572
578
460
570
138
247
540
1,051
27
Procent för varje län
6.80
1 81
3-i 1
188
5.26
5-32
4.23
5.24
1.27
2.27
4-97
9.67
28
Hela antalet inv. i åldern
17—27 år nnder samtliga
åren 1901—1910 ....
758,393,316.580
215,020
294,527
518.022
376,790
282,901
404.789
91,078
285,611
401,146
843,659
29
Antal inträdessökande på
varje hundratusental där-  av under samtliga åren ,
1901—1910......
97
62
157
69
no
153
163
141
152
86
135
125
Medeltal intr.-sök. för år
30
Manliga seminarier . . .
9
8
23
11
3o
41
35
22
7
15
35
56;
31
Kvinnliga seminarier . .
65
12
11
10
24
17
11
35
7
10
1''.''
491
32
Tillsammans
74
20
84
21
57
58
46
57
14
25
54
105
Amu. Luleå seminarium började sin verksamhet med läsåret 1907—1908, de övriga seminarierna hade börjat sin
333
vid början av läsåren 19g''—19*o, fördelade efter hemorter.
14.
15.
16.
17.
18.
19. i
20. ''
21
22.
23. i
24.
25. i
26. i
27.
28.
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i nedanstående lan.
Hal-
lands
län.
Göte-  borgs 0.
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands
län.
Väster-  bottens 1
län.
Norr- j
bot- j
tens 1
län.
Ej
upp-  givet j,
län. i
Samtliga
län.
1
4
4
5
11
46
121
127
3
3
4
5
631
1
2
—
12
20
6
6
6
2
2
1
3
—
2
12
678
•>
3
—
4
30
10
61
59
40
15
1
1
1
3
1
570
0
24
_
13
22
2
1
1
2
2
—
1
-j
—
4
79!)
4
29
1
4
—
—
_
—
—
—
—
—
-;
—
i
SS7
f>
116
319
290
234
n
5
1
1
1
2
1
—
—
3
1,068
6
3
7
68
125
281
42
2
40
5
3
—
-!
—
—
599
7
1
1
3
1
4
1
3
—
34
328
61
62
42
13
a<0
*1
—
—
3
2
—
2
7
-
8
18
15
33
68
—
167
9
178
329
401
438
319
129
125
206
194
356
85
96
119
45
5.969
10
2.98
5 5''
6.72
7-34
5-35
2.l6
2.09
3-45
3-25
5.96
1.42
I.6l
1 99
°-7S
ICO
11
127,293
326,276 246,267
214,611 241,177 188,950
132,022 207,002
226,435
223,409 111,392
149,124 144,371
4944,761
12
140
IOI
>63
204
132
68
95
IOO
86
159
76
64;
82
_
121
13
1
16
8
4
7
13
20
3
21
14
5
1
2
7
883
14
24
116
143
429
39
26
7
3
—
5
2
—
1
78
1.063
1 5
—
23
17
7
38
36
36
165
83
12
4
—
1
4
507
16
50
37
20
7
4
2
3
—
1
1
1
—
—
7
S36
17
14
48
11
7
10
8
13
1
3
1
1
-1
—
—
950
18
—
4
6
2
3
4
1
3
28
158
45
2031
80
10
604
19
89
244
205
456
101
89
89
175
136
191
58
204
S4
106
4.903 201
1.82
4.98
4.l8
9.30
2.06
1.82
1.63
3-57
2-77
3.90
1.8
4.16
1.71
2.16
IOO
21
128.274
337,783 252,736 209.000 233.088 180,339
132,569 201,831 228,644
227.376 101,835
146.020 140.943
''
—
4.902.522
22
69
72
81
218
43
49
60
87
59
84
57
140
60
_
IOO
23
178
329
401
438
319
129
125
206
194
356
85
96
119
45
5.969 24!
89
244
205
456
101
89
80
175
136
191
58
2041
84
106
4.903
25
207
573
606
894
420
218
205
381
330
547
143
301)
203
151
10.S72
20
2.46
5.27
5-57
8.22
3.86
2.00
1.89
3-5°
3-°3
5.03
2.76
1.87
1.39
IOO
27
255,567
664,059
499,003
423,611
474,265
369,289
264,591
408,833
455,079
450,785:213,227
295,144 285.314
9.847,2S3
28
104
86
121
211
89
59
77
93
73
121
67
1021
7''
1 ioi2y
, 18
33
40
44
32
13
12
21
19
36
8
10
12
4
597
30
9
24
20
45
10
9
8
17
14
19
6
20|
8
11
490
31
27
57
60
89
42
22
20
38
33
55
14
30
20
lö| 1.087
32
verksamhet före läsåret 1901—1902.
334
Tab. 2 b. Antal inträdessökande vid början av läsåren 19{jJ—19^-, fördelade
efter hemorter. Sammandrag länsvis.
1.
2. !
3. j
i- 1
5. |
6. |
7. 1
8. |
9. |
10. |
11. j
12.
j
Antal inträdessökande vid början av läsåren
Län, där de inträdessökande
haft sina hemorter.
1901-
1902.
1902-
1903.
1903-
1904.
1904-
1905.
1905-
1906.
1906-
1907.
•
1907-
1908.
1908-
1909.
1909-
1910.
1910-
1911.
Summa
iqo 119i.d ''
I. Manliga seminarier.
Stockholms stad......
3
3
8
7
1
9
10
13
11
27
92
Stockholms
län ....
4
7
1
6
8
6
11
7
13
18
81
Uppsala
> . . .
14
25
17
u
15
27
26
31
36
29
231
Södermanlands
> . . . .
8
6
8
7
9
10
15
9
16
19
107
Östergötlands
» . . . .
20
31
21
29
27
32
31
36
49
52
328
Jönköpings
> ... .
32
35
44
39
35
34
41
38
54
54
406
Kronobergs
> ... .
30
26
32
32
31
32
45
38
39
44
349
Kalmar
> . . . .
16
16
25
18
17
27
22
22
23
34
220
Gottlands
>
7
4
6
6
12
6
6
6
10
7
70
Blekinge
> . .
11
9
15
17
12
12
16
17
18
25
152
Kristianstads
> . . . .
40
42
37
25
28
36
37
33
37
39
354
1 Malmöhus
60
52
49
62
47
38
47
66
70
68
559
Hallands
»
21
11
8
15
15
15
17
23
23
30
178
Göteborgs o. Bohus
> . . . .
28
29
31
26
32
34
33
34
40
42
329
Älvsborgs
» . .
27
33
33
40
40
34
30
43
60
61
401
Skaraborgs
3>
.
.
.
.
Öl
45
41
29
34
46
31
45
52
64
438
Värmlands
> . . . .
29
36
26
17
24
29
34
37
34
53
319
Örebro
> . . . .
8
12
11
* 11
19
14
10
11
14
19
129
Västmanlands
» ... .
9
5
6
6
16
13
15
24
21
10
125
Kopparbergs
* ... .
8
16
15
17
20
22
20
27
32
29
206
Gävleborgs
> ... .
14
10
14
9
2
24
23
19
43
36
15)4
Västernorrlands
> ... .
13
16
28
41
37
26
35
41
49
70
356
Jämtlands
» ... .
4
6
5
9
6
4
7
6
20
18
S5
Västerbottens
» ... .
5
7
6
6
ii
8
19
10
15
9
90
Norrbottens
* ... .
11
3
2
12
ii
8
6
15
24
27
119
Ej uppgivet
2
6
4
5
9
5
—
4
4
6
45
Hela riket
475
491
45)3
502
518
551
5S7
655
807
85)0 I 5,969
335
Tab. 2 b (forts.). Antal intrjidessökande vid början av läsåren 19^—19|f,
fördelade efter hemorter. Sammandrag länsvis.
1.
-_
2- 1
3. |
4- 1
5. |
6. |
7. 1
8. |
9. |
10. |
ii. ||
12.
Län, där de intr
haft sina he
Anta
inträdessökande vid början av läsären
adessökandc
morter.
1901-
1902.
1902—11
1903. j
L903-
1904.
L904-
1905.
905-
1906.
L906— 1
1907.
L907-
1908.
1
L908- 4
1909. |
L909-
1910.
1910—
1911.
Summa
19^-19’,;
II. Kvinnliga
seminarier.
Stockholms stad
.
61
75
71
56
61
68
64
63
64
64
647
Stockholms
län . . . .
6
12
10
10
8
10
16
10
18
16
116
Uppsala
, . . . .
9
9
9
6
12
17
10
9
13
13
107
Södermanlands
» . . . .
11
6
14
15
9
8
lo
8
7
6
97
Östergötlands
»
16
27
27
28
17
18
33
28
25
25 !
244
Jönköpings
> . . . .
17
19
15
20
16
16
24
12
14
19
172
Kronobergs
> . . . .
10
14
10
9
7
14
14
7
13
13
111
Kalmar
»
36
37
41
30
28
33
28
36
35
46
3oU
| Gottlands
> . . . .
G
8
10
3
5
11
8
8
2
7
68
! Blekinge
> . . . •
6
12
8
9
10
7
13
10
9
11
95
Kristianstads
23
25
27
18
10
11
20
16
16
20
186
Malmöhus
> . . . .
44
40
40
55
41
42
45
53
57
75
492
Hallands
> . .
11
8
3
9
12
14
13
8
3
8
89
Göteborgs o. Bohus »
. . . .
29
29
29
27
27
18
26
23
16
20
244
Älvsborgs
>
8
29
29
22
25
18
23
21
13
17
205
Skaraborgs
> . . . .
44
48
41
46
51
48
51
52
26
49
456
Värmlands
» . . . .
12
10
13
10
4
12
7
13
1 11
9
101
Örebro
y ... .
11
4
7
6
9
7
18
8
3
16
89
V ästmanlands
y ... .
3
8
8
6
8
7
9
10
10
11
SO
Kopparbergs
y ... .
14
26
22
19
11
23
23
11
, 13
13
175
Gävleborgs
y ... .
10
13
11
14
13
10
14
16
17
18
136
Västernorrlands
y ... .
13
17
24
23
15
16
19
21
20
23
191J
Jämtlands
y ... .
5
6
2
3
8
11
5
4
8
58
Västerbottens
y ... .
18
14
16
27
27
32
23
12
19
16
204
Norrbottens
8
8
10
9
6
7
6
6
13
11
84
Ej uppgivet
* ... .
2
4
13
12
12
8
5
2
39
9
106
Hela riket
434
| 507
| 514
| 491
447
| 483
536
| 46S
480
| 543
4,903
336
Tal». 2 b (forts.). Antal inträdessökande vid början av läsåren 19gi—19io,
fördelade efter hemorter. Sammandrag länsvis.
1.
1 2.
3.
1 4-
1 S-
1 G-
1 v
1 8.
vid
1 9.
1 10.
1 il.
II 12.
Län, där de inträdessökande
haft sina hemorter.
Antal inträdessökande
»Örjan
av läsåren
1901-  ! 1902
1902-
1903
1
1903-
1904
1904-
1905
1905-  j 1906
1906-
1907.
1907-
1908
i
1908-
1909
1909-
1910
1910-
1911
IT “ ''"
l
1 Summa
1984-19}?-
III. Samtliga seminarier.
Stockholms stad
64
78
79
63
j 62
77
74
76
75
91
739
i Stockholms
län ....
1°
19
11
16
16
16
27
IT
31
34
197
! Uppsala
> . . .
23
34
26
17
27
44
36
40
49
42
338
1 Södermanlands
i
19
12
22
22
18
18
28
17
23
25
204
Östergötlands
>
36
58
48
57
44
50
64
64
74
77
572
Jönköpings
> . . . .
49
54
59
59
51
50
65
50
68
73
578
Kronobergs
> . . . .
40
40
42
41
38
46
59
45
52
57
460
Kalmar
> . . .
52
53
6 b
48
45
60
50
58
58
80
570
Gottlands
» . . . .
13
12
16
9
17
17
14
14
12
14
138
Blekinge
>
17
21
23
26
22
19
29
27
27
36
247
Kristianstads
63
67
64
43
38
47
57
49
53
59
540
Malmöhus
>
104
92
89
117
88
80:
92
119
127
143
1.051
Hallands
» . .
32
19
11
24
27
29
30
31
26
38
267
Göteborgs o. Bohus
> . . . .
57
58
60
53
59
52
59
57
56
62
573
Alvsborgs
» . . .
35
62
62
62
65
52
53
64
73
78
600
Skaraborgs
> . . . .
95
93
82
75
85
94
82
97
78
113
894
Värmlands
>
41
46
39
27
28
41
41
50
45
62
420
Örebro
> . . . .
19
16
18
17
28
21
28
19
17
35
218 !
Västmanlands
» . . . .
12
13
14
12
24
20
24
34
31
21,
205
Kopparbergs
22
42
37
36
31
45;
43
38
45
42
381 |
Gävleborgs
. . . . .
24
23
25
23
15
34
37
35
60
54
339
Västernorrlands
> . . . .
26
33
52
64
52
42|
54
62
69
93
547
Jämtlands
» . . .
10
11
11
11
9
12
18
11
24
26
143
Västerbottens
> . . . .
23
21
22
33
38
40:
42
22
34
25
300
Norrbottens
> ... .
19
11
12
21
17
15j
12
21
37
38
203
Ej nppgivet
> .... |
4
10
17
17
21
13
5
6
43
15
151
Hela riket i
909 j
998
1,007
993
965
1,034) 1,123
1,123
1,287 1,433
10,872
337
Tal). 2 c. Antal inträdessökande från varje län på varje hundratusen till av
den manliga folkmängden i åldern 17—27 år. Sammandrag länsvis.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
it.
12.
Län, där de inträdessökande
haft sina hemorter.
Antal inträdessökande på
folkmängden i åldern
varje hundratusental av den manliga
17—27 år vid början av läsåren
1901-
1902.
1902-
1903.
1903-
1904.
1904-
1905.
1905-
1906.
1906-
1907.
1907-
1908.
1
1908-1909-  1909. j 1910.
1910-  1911 1!
Medeltal
för åren
19gi_19io.
I. Manliga seminarier.
Stockholms stad
8
8
23
19
3
24
26
33
28
70
24
Stockholms
län ....
28
47
7
39
51
38
67
41
74
100
49
Uppsala
>
136
239
164
106
144
259
252
303
346
277
223
Södermanlands
t
.
.
.
.
54
40
54
48
61
68
102
61
106
125 i
72
Östergötlands
~> ... .
79
122
83
114
106
123
122
141
191
203
12S
Jönköpings
> ... .
169
184
234
208
185
179
226
198
278
278
214
Kronobergs
> . . . .
202
174
219
219
212
220
311
264
269
304
239
Kalmar
* ... .
75
75
118
86
81
129
106
106
no
163
105
Gottlands
» . . . .
152
87
130
131
262
130
131
130
215
149
153
Blekinge
* ... .
71
58
96
109
77
76
103
no
116
160
98
Kristianstads
* ... .
194
203
181
123
137
176
181
161
178
187 i
172
Malmöhus
» ... .
150
129
121
152
113
92
113
156
164
159
135
Hallands
.....
165
87
64
120
118
118
134
180
178
231
140
Göteborgs o. Bohus
* ... .
89
92
98
82
99
104
100
102
118
123
101
Alvsborgs
109
133
134
164
163
139
123
175
241
246
163
Skaraborgs
* ... .
234
206
190
135
158
216
146
212
243
301
204
Värmlands
>
119
147
108
71
99
121
142
155
140
219 1
132
Örebro
> . . . .
43
64
59
59
101
74
53
58
73
99
6S
Västmanlands
> ... .
68
37
45
46
121
99
115
184
159
75 i
95
Kopparbergs
> . .
40
78
73
84
97
107
96
129
150
136
99
Gävleborgs
* ... .
63
44
62
40
9
100
102
83
187
157
85
Västernorrlands
> ... .
59
72
127
186
166
116
156
182
215
308
159
Jämtlands
J>
.
.
.
37
54
46
83
55
37
65
55
181
135 :j
75
Västerbottens
> . . . .
35
48
41
41
74
53
126
66
97
58 !j
64
Norrbottens
> . . . .
82
22
14
85
76
55
41
101
159
177
81
Hela riket
98
100
101
103
105
in
119
131
160
175 ii
120
43—082815. Fol kunder v.-kom. bet. I. Folkskolesein. Band 3.
338
Tab. 2 c (forts.). Antal inträdessökande från varje län på varje hundratusental
av den kvinnliga folkmängden i åldern 17—27 år. Sammandrag länsvis.
].
2- 1
3. |
1
5. j
G.
7. !
8. |
9. |
10. j
11. ||
12.
Län, där de inträdessökande
haft sina hemorter.
Antal inträdessökande på varje hundratusental av den kvinnliga
folkmängden i åldern 17—27 år vid början av läsåren
1901-
1902.
1902-
1903.
1903-|
1904.
1904-
1905.
1905-
1906.
1906-
1907.
1907-
1908.
1908-
1909.
1909-
1910.
1910-
1911.
Medeltal
för åren
19°-*-19,4-
IT. Kvinnliga
seminarier.
|
1
Stockholms stad
171
206
193
149
159
174
161
156
156
154
168
Stockholms
län ....
43
85
69
67
53
64
100
60
104
90
74
Uppsala
> . . . .
82
81
81
54
108
153
90
81
116
115
96
Södermanlands
> . . . .
77
42
97
103
62
55
89
54
47
40
67
Östergötlands
> . . . .
63
104
104
107
64
69
125
105
93
93
93
Jönköpings
>
93
101
82
108
86
86
128
64
73
99
92
Kronobergs
» . . . .
73
102
73
66
51
103
103
51
95
95
81
Kalmar
» . . .
186
190
210
154
144
170
144
186
179
234
180
Gottlands
> . . . .
136
180
224
67
in
244
178
176
44
152
151
Blekinge
y ... .
47
93
62
69
77
54
100
77
69
84
73
Kristianstads
y ...
.
119
130
139
93
51
56
102
81
81
100
95 j
Malmöhus
y ... .
108
97
96
130
96
97
103
120
127
165
114 j
Hallands
y ... .
87
63
24
71
94
109
101
62
23
61
70
Göteborgs o. Boh
US >
....
91
90
89
82
80
53
76
66
45
56
73
Älvsborgs
> . . . .
32
116
116
87
99
71
91
83
51
66
81
Skaraborgs
y ... .
211
229
196
220
243
231
245
248
125
233
218
Värmlands
y ... .
52
43
56
43
17
52
30
56
47
38
43
Örebro
y ... .
63
23
39
34
50
39
100
44
16
86
49
Västmanlands
y ... .
23
61
61
46
60
53
68
75
75
81
60
Kopparbergs
y ... .
72
131
in
95
55
114
113
54
63
62
87
Gävleborgs
y ... .
46
58
49
62
57
44
61
69
72
76
59
Väs ternorrl ands
y ... .
! 60
77
108
102
66
70
83
91
85
97
84
Jämtlands
y ... .
61
50
59
j 20
30
79
108
j 49
38
76
57
Västerbottens
y ... .
131
100
113
188
185
218
155
80
125
104
140
Norrbottens
y ... .
63
61
74
65
43
49
41
41
87
72
60
Hela riket
92
106
| 107
1 102
91
98
109
94
| 95
107
100
Tab. 2 c (forts.)* Antal inträdessökande från varje län på varje hundratusental
av folkmängden i åldern 17—27 år. Sammandrag länsvis.
1-
I
2- 1
3. !
4. |
5. |
6. |
7. !
8. |
9. |
10. j
ii. i;
12.
Län, där de inträdessökande
haft sina hemorter.
Antal inträdessökande pä varje hundratusental av folkmängden
i åldern 17—27 vid början av läsåren.
1901-
1902.
1902-1
1903.
1903-
1904.
1904-
1905.
1905-  1906.1
1906-
1907.
1907-
1908.
1908-
1909.
1909-
1910.
1910—
1911.
Medeltal
för åren
19«-19>?.
III. Samtliga
seminarier.
Stockholms stad
90
108
109
86
82
101
95
96
94
113
97
Stockholms
län ....
35
65
37
53
52
Öl
83
51
89
95
61
Uppsala
»
108
158
121
79
125
204
168
188
227
193
157
Södermanlands
>
65
41
75
75
61
61
96
58
77
82
69
Östergötlands
> . . . .
71
113
94
in
85
96
123
123
141
146
no
Jönköpings
» . . . .
132
144
159
159
136
133
172
131
177
189
153
Kronobergs
t ...
.
140
139
148
145
134
163
210
161
184
202
163
Kalmar
» . . . .
128
130
162
119
in
149
124
145
143
198
in
j Gottlands
> . . . .
144
133
176
99
187
187
154
153
130
149
151
Blekinge
... .
60
74
81
91
77
66
102
95
94
125
87
Kristianstads
''*....
158
167
161
108
95
118
142
122
130
144
135
Malmöhus
y ...
.
129
113
109
141
104
95
108
137
145
162
124
Hallands
y ...
.
126
75
44
95
106
114
117
120
100
145
104
Göteborgs o. Bohus > . . . .
90
91
93
82
89
78
88
83
81
89
86
Älvsborgs
y ... .
70
124
125
125
130
105
107
128
145
154
121
Skaraborgs
y ... .
223
217
193
177
200
223
195
231
185
267
211
Värmlands
y ...
.
87
97
82
57
59
87
87
106
94
130
89
Örebro
y ... .
53
44
49
46
76
57
76
51
45
92
59
Västmanlands
y ... .
46
49
53
45
91
76
92
129
117
78
78
Kopparbergs
y ... .
55
104
92
89
76
no
104
92
107
100
93
Gävleborgs
y ... .
54
51
56
51
33
75
81
76
129
116
72
Västemorrlands
y ... .
60
74
117
144
116
93
119
136
149
200
121
Jämtlands
y ... .
48
1 52
52
53
43
57
86
52
112
109
66
Västerbottens
y ... .
82
! 74
76
114
129
135
141
73
j in
81
102
Norrbottens
y ... .
73
41
44
75
i 59
52
41
1 71
1 123
125
70
Hela riket
95
103
104
102
98
| 105
114
| 113
127
! 141
i no
340
Tal». 3 Antal inträdessökande vid Stockholms folkskoleseminarium (för kvinn
liga
elever) vid början av läsåren 19«—19 jo, fördelade efter hemorter.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
»■
10.
11.
12-
13.
14. |
15.
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Stock-
holms
stad.
Stock-
holms
län.
Upp-
sala
län.
Öster-
götl:s
län.
Gävle-
borgs
län.
Väst-
man-
lands
län.
Söder-
man-
lands
län.
Malmö-
hus
län.
Göte-
borgs
och
Bolins
län.
Gott-
lands
län.
Väster-
norr-
lands
län.
Öre-
bro
län.
Övri-
ga-
Tills.
inträ-
dessö-
kande.
1901-1902
54
2
1
3
2
2
1
1
1
2
3
l) 3
75
1902—1903
66
7
3
4
1
4
—
3
1
—
1
2
0 3
95
1903 — 1904
57
4
5
2
—
2
—
1
—
—
1
—
s) 2
74
1904—1905
50
1
2
3
5
1
3
4
—
—
1
—
4) 4
74
1905—1906
51
3
2
3
3
1
4
1
—
3
1
1
s) 1
74
Summa
278
17
13
15
n
10
8
9
2
4
6
6
13
392
Procent
7°. 9 2
4-34
3-32
3-83
2.80
Z-S5
2.04
2.29
0.51
1.02
1 • 5 3
1-53
3.32
IOO
1906-1907
54
3
7
O
O
0
1
1
1
1
2
—
—
0)
4
79
1907—1908
51
7
5
3
—
2
1
1
1
1
2
2
») 10
.86
1908—1909
57
5
4
3
4
—
3
1
—
2
1
—
8) 6
86
1909-1910
59
16
5
2
3
4
2
2
4
2
4
—
9) 11
114
1910-1911
60
13
7
2
1
3
4
4
8
3
1
5
10) 15
126
Summa
281
44
28
13
10
10
11
!)
14
10
8
7
46
491
Procent
57-23
8.96
5-70
2 6q
2.04
2.04.
2.24
1.83
2.85
2.04
1.63
I.42
9 37
IOO
Tillsammans
19Ji — 19f¥
559
Öl
41
28
21
20
19
IS
16
14
14
13
883
Procent
63-31
6.91
4.64
3-17
2.38
2.26
2.15
204
1.81
1 - 59
1.59
I-47
6.68
IOO
*) Därav 1 från Jönköpings, 1 från Kristianstads ock 1 från Jämtlands län. — 21 Därav 1 från Älvsborgs,
1 från Kopparbergs och 1 från ej nppgivet län. — 3 4 *) Därav 1 från Värmlands och 1 från Kopparbergs län. —
4) Därav 1 från Kalmar, 2 från Kristianstads och 1 från ej uppgivet län. — 6) Från Kalmar län. —• 6) Därav
1 från Kronobergs, 1 från Kalmar och 2 från Värmlands län. —- 7) Därav 1 från Kronobergs, 1 från Värmlands,
1 från Kopparbergs, 2 från Jämtlands, 1 från Norrbottens och 4 från ej uppgivet län. — 8) Därav 1 från Jön
köpings,
2 från Kalmar. 1 från Värmlands, 1 från Västerbottens och 1 från ej uppgivet län. — 9) Därav 2 från
Jönköpings, 2 från Kalmar, 2 från Älvsborgs, 2 från Skaraborgs, 2 från Värmlands och 1 från Norrbottens län.
— 10) Därav 2 från Jönköpings, 2 från Kronobergs, 1 från Kristianstads, 1 från Hallands, 5 från Älvsborgs, 2
från Skaraborgs och 2 från Jämtlands län.
341
Tab. 3 (forts.). Antal inträdessökande vid Uppsala folkskoleseminarinm (för man
liga
elever) vid början av läsåren 19g£—19J-®, fördelade efter hemorter.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
it.
12.
13.
14.
15. j
Av de inträdessökande
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Upp-
sala
län.
Gävle-
borgs
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Stock-
holms
län.
Väst-
man-
lands
län.
Stock-
holms
stad.
Gott-
lands
län.
Örebro
län.
Öster-
göt-
lands
län.
Värm-
lands
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Öv-
riga.
Tills.
inträ-
des-
sökan-
de.
1901—1902
12
7
6
2
2
_
3
1
_
_
1
_
*)2
30
1902-1903
23
9
9
5
2
1
1
—
1
—
1
—
-
52
1903—1904
15
9
9
1
2
3
—
—
—
—
—
—
3
42
1904—1905
11
5
13
3
4
—
—
—
—
—
—
—
») 4
40
1905-1906
15
1
8
6
14
1
1
4
1
2
1
—
4) 3
57
Summa
70
31
45
17
24
5
5
5
2
2
3
—
12
227
Procent
33-48
13.66
19.83
7-49
IO.;7
2.20
2.20
2.20
0.88
0.88
1.32
—
5.29
100
1906-1907
24
19
18
3
6
2
3
3
2
—
—
1
5) 2
83
1907—1908
22
15
11
9
6
2
2
—
—
—
—
1
«) 1
09
1908 -1909
25
14
11
4
4
7
2
1
—
—
1
2
’) 1
72
1909—1910
31
27
20
6
4
—
4
1
—
1
—
—
8) 3
97
1910-1911
26
21
16
9
2
3
1
1
2
_
—
9) 2
S3
Summa
128
96
70
31
22
14
11
0
3
3
1
4
9
404
Procent
31.68
23.76
18.81
7.67
5-45
3-47
2.72
• 49
°-74
0.75
0.25
0.99
2.23
IOO
Tillsammans
19**-19tf
204
127
121
48
40
19
10
n
5
5
4
4
21
031
Procent
32-33
20.13
19 18
7.61
7.29
3-°<
2.54
>•74
0.79
0.79
0.63
0.63
3 33
IOO
*) Därav 1 från Malmöhus och 1 från Västernorrland» län. — 2) Därav 1 från Kalmar, 1 från Västernorrlands
och 1 från Jämtlnnds län. — 3) Därav 1 från Norrbottens och 3 från ej uppgivet län. — 4) Däraf 1 från
Kronobergs och 2 från ej uppgifvet län. — 6) Därav 1 från Göteborgs och 1 från Norrbottens län. — 6) Från
Kronobergs län. — 7) Från Södermanlands län. — 8) Därav 1 från Västernorrlands, 1 från Jämtlands, och 1 från
Norrbottens län. — B) Därav 1 från Jämtlands och 1 från Norrbottens län.
Tal). 3 (forts.). Antal inträdessökande vid Linköpings folkskoleseminarium (för
manliga elever) vid början av läsåren 19g£—19)ö, fördelade efter hemorter.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
LO. |
11.
12.
13. |
14. |
15.
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Öster-
Jönkö-
Kal-
Krono-
Skara-
Söder-
Gott-
Stock-
..
Älvs-
Malmö-
Ble-
Värm-
Öv-
riga.
Tills.
inträ-
got-
lands
län.
pings
län.
mar
län.
bergs
län.
borgs
län.
lands
län.
lands
län.
holms
stad.
borgs:
län.
hus
län.
kinge
län.
lands
län.
des-
sökan-
de.
1901—1902
17
9
9
__
_
3
3
2
_
1
1
_
*)3
4S
1902-1903
25
12
8
1
—
1
—
1
1
—
—
—
2)5
54
1903-1904
19
14
11
2
1
1
3
2
—
—
1
3) 3
57
1904-1905
24
17
7
1
2
1
2
1
—
—
1
4) 2
58
1905—1906
25
15
6
2
1
1
1
—
1
—
—
—
6) 3
55
Summa
no
67
41
6
4
7
9
6
0
1
3
—
16
272
Procent
4°-44
24.63
15.07
2.21
1.47
2-S7
3-3''
2.21
0.74
0-37
I.IO
—
5.88
IOO
1906-1907
21
13
15
2
2
—
1
1
—
—
1
1
8) 2
59
1907-1908
28
18
10
6
4
3
—
1
2
—
1
2
7)4
79
1908-1909
29
12
10
2
2
4
3
—
1
4
—
2
8) 7
76
1909-1910
36
14
9
7
2
4
3
3
1
—
—
“) 5
86
1910—1911
37
17
19
3
6
3
1
2
4
3
1
1
>°) 9
106
Summa
151
74
63
20
16
1-2
9
7
10
8
3
6
•27
106
Procent
37-19
l8.23
15.51
4 95
3-94
2 95
2.22
1.72
2.46
1-97
0-74
1 48
6.65
IOO
Tillsammans
1QDJ_IQLft
i.^0‘2 Ai7ll
•261
141
104
•26
•20
19
18
13
12
9
6
6
43
678
Procent
38.50
20.80
15-34
3-83
2 95
2.80
2.66
1.92
•■77
I 33
0.88
0.88
6.34
1 IOO
t) Därav 1 från Örebro, 1 från Västmanlands och 1 från Norrbottens län. — 2) Därav 1 från Stockholms,
1 från Hallands, 1 från Örebro, 1 från Norrbottens och 1 från ej uppgivet län. — 3) Därav 1 från Västmanlands,
1 från Gävleborgs och 1 från Jämtlands län. — *) Därav 1 från Jämtlands och 1 från ej uppgivet län. —
6) Därav 1 från Stockholms och 2 från ej uppgivet län. — 6) Därav 1 från Örebro och 1 från ej uppgivet län.
— 7) Därav 1 från Kristianstads, 2 från Örebro och 1 från Västmanlands län. — 8) Därav 1 från Kristianstads,
1 från Örebro, 1 från Västmanlands, 2 från Kopparbergs och 2 från ej uppgifvet län. — 9) Däraf 1 från Kristianstads,
1 från Hallands, 1 från Västmanlands, 1 från Gävleborgs och 1 från Västernorrlands län. — lu) Därav 1
från Stockholms, 1 från Kristianstads, 1 från Västmanlands. 1 från Jämtlands och 5 från ej uppgivet län.
343
Tab. 3 (forts.). Antal intriidessökamle vid Skara folkskoleseminarium (för kvinn
liga
elever) vid början av läsåren 19®*—10j«, fördelade efter hemorter.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
"<■
8.
9.
10.
11.
L2.
13.
14. ||
15.
Vid början
av läsåret.
Av de inträdessökande
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Skara-
borgs
län.
Älvs-
borgs
län.
Göte-
borgs
och
Bohus
län.
Öster-
göt-
lands
län.
Jönkö-
pings
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Hal-
lands
län.
Söder-
man-
lands
län.
Stock-
holms
stad.
Kris-
tian
stads
län.
Upp-
sala
län.
Tills.
i inträ-  U v~
,
-
des- 1
riga. i ...
0 iisokan-
j! de.
1901—1902
41
8
18
2
1
5
4
3
3
■) 4
89
1902-1903
43
23
17
3
5
5
1
3
2
—
1
1
2) 4
108
1903—1904
38
24
11
7
7
5
5
—
4
—
1
—
3) 15 i
117
1904-1905
45
18
15
8
9
4
2
1
3
1
2
_
4) 101
118
1905—1906
47
20
10
7
5
3
3
3
—
1
1
2
5) 13
115
Summa
214
93
71
27
27
22
15
10
12
2
5
3
461
547
Procent
39-12
I7-oo
12 98
4-94
4-94
4.02
2.74
1.83
2.19
°-37
0.91
°-55
8.4,
IOO
1906-1907
47
10
9
7
4
5
3
4
2
4
1
3
6) 8i:
107
1907-1908
49
17
12
11
3
1
2
5
3
4
4
1
’) 4
116
1908-1909
51
13
13
7
3
5
1
3
—
—
—
—
8) 3
99
1909-1910
22
3
6
7
1
3
1
—
1
—
—
2
9) 48
94
1910-1911
46
7
5
9
4
3
4
2
1
1
—
—
10) 18
100
Summa
215
50
45
41
15
17
11
14
7
9
0
0
811
516
Procent
41.67
9.69
8.72
7-9<
2.91
3-29
2.13
2.71
1.36
1.74
0.97
1.16
15.70
IOO
Tillsammans
1984—19)°
429
143
no
08
42
39
26
24
19
11
10
9
127
1.063
Procent
40.36
*3-45
IO.91
6.40
3 95
3-67
2.44
2.26
I.79
1.03
°-94
0.85
11 95
ICO
'') Därav 1 från Kalmar, 2 från Malmöhus och 1 från Kopparbergs län. — 2) Därav 1 från Kronobergs, 1
från Västmanlands, 1 från
Kopparbergs och 1 från ej
uppgivet
län. —
3) Därav 1
från Kronobergs,
1 från Val
mar,
1 från Malmöhus, 1
från Västmanlands, X från
Västernorrlands,
1 från Jämtlands och 9 från
ej uppgivet
•än. — 4) Därav 2 från Stockholms, 1 från Kronobergs, 1 från
Kalmar
och 6 från
ej uppgifvet län.
-— 5) Därav
3 från Kronobergs, 1 från
Kopparbergs och 9 från ej
uppgivet
län. —
6) Därav 1
från Kronobergs,
1 från Kal
mar,
1 från Malmöhus och 5 från ej uppgivet län. — 7) Därav 2 från Stockholms, 1 från Gottlands och 1 från
Jämtlands län. 8) Därav 1 från Stockholms, 1 från Västernorrlands och 1 från Norrbottens län. — ö) Därav 1 från
Stockholms, i från Kronobergs, 2 från Kalmar. 1 från Malmöhus, 1 från Västmanlands, 3 från Västernorrlands
och 39 från ej uppgivet län. — 10) Därav 1 från Stockholms, 1 från Kronobergs, 3 från Malmöhus. 4 från Väst
manlands
och 9 från ej uppgivet län.
344
Tub. 3 (forts.). Antal intriidessökande rid Strängnäs folkskoleseiiiinarium (för
manliga elever) vid början av läsåren 19°$—fördelade efter hemorter.
1.
2. |
3. |
4- 1
r>. |
6. |
''• I
8. |
9-
10. 1
11. |
12. |
13. (
»■ 1
15.
1
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina
nedanstående län.
hemorter i
Vid början
av läsåret.
*
Söder-
man-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Kal-
mar
län.
Stock-
holms
stad.
Öster-
göt-
lands
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Jönkö-
pings
län.
Skara-
borgs
län.
Gott-
lands
län.
Stock-
holms
län.
Upp-
sala
län.
Öv-
riga.
Tills.
inträ-
des-
sökan-
de.
1901-1902
4
1
6
3
_
2
1
1
1
M3
22
1902—1903
5
7
3
5
—
3
3
4
7
3
—
2
-)7
49
1903 — 1904
6
4
2
6
3
2
2
7
1
2
—
2
3) 3
40
1904-1905
6
8
2
6
5
5
-
7
1
4
3
_
4)8
55
1905-1906
7
9
2
4
—
1
5
5
3
9
1
—
6) 9
55
Summa
28
21)
15
21
8
14
10
23
14
19
5
5
30
221
Procent
12.67
13.12
6.79
9.50
3.62
6.34
4.52
10.41
6.34
8.60
2.26
2.26
*3-57
100
1906-1907
9
9
7
6
5
6
4
4
7
1
3
2
o) 8
71
1907-1908
11
4
7
3
4
3
4
1
1
3
2
4
’) 6
53
1908—1909
4
5
13
3
6
5
6
4
2
1
3
5
8) 6
03
1909—1910
12
V
11
4
5
8
11
3
3
—
5
3
9) 7
79
1910—1911
12
7
6
7
15
6
5
4
3
3
5
2
>°)8
83
Summa
48
32
44
23
85
28
30
10
10
8
18
10
35
| 349
Procent
14.76
9.17
12.61
6 19
10.03
8.o2
8.60
4- 38
4.58
2.29
5.16
4.38
10.03
IOO
I Tillsammans
19»i-10tf
70
61
59
44
43
42
4(1
39
30
27
23
21
65
570
Procent
*3-33
IO.7O
IO-35
7.72
7-54
7-37
7.02
6.84
5.26
4-74
4-°4
369
11.40
IOO
'') Därav 1
från
Blekinge, 1 från Malmöhus och 1 från Värmlands län. — 2) Därav 1 från
Kronobergs,
1
från Blekinge, 1
från
Hallands och 4 från Värmlands län. — s) Därav 1 från Kronobergs, 1 från Blekinge och
1
från
Gävleborgs
län.
— 4) Därav 1 från Kronobergs, 3 från Blekinge, 1 från Alvsborgs,. 1 från
Värmlands,
1
från
Gävleborgs
och
1 från Norrbottens län. — °) Därav 2 från Kronobergs, 4 från Blekinge, 1
från Gävle
borgs,
1 från Västerbottens och 1 från Norrbottens län. — 6) Därav 3 från Blekinge, 1 från Värmlands, 3 från
Gävleborgs och 1 från ej uppgivet län. — 7) Därav 1 från Blekinge, 1 från Alvsborgs, 2 från Värmlands och 2
från Gävleborgs län. — 8) Därav 1 från Kronobergs, 2 från Malmöhus, 2 från Gävleborgs och 1 från Västernorrlands
län. ■— 9) Därav 2 från Malmöhus, 1 från Hallands, 1 från Värmlands, 1 från Gävleborgs, 1 från Jämtlands
och 1 från Norrbottens län. — 10) Därav 1 från Malmöhus, 1 från Hallands, 2 från Alvsborgs, och 4 från
Gävleborgs län.
345
Tab. 3 (forts.). Antal inträdessökande yid Falu folkskoleseminarium (för kvinn
liga
elever) vid början av läsåren 19g|—ll)]''1, fördelade efter hemorter.
1.
2-
3.
4.
6.
6.
7.
8.
9. |
10. |
11. |
12. |
13. |
14.
15.
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina
nedanstående län.
hemorter i
Vid början
av läsåret.
Kop-
par-
bergs
län.
Gävle-
borgs
län.
Upp-
sala
län.
Värm-
lands
län.
Örebro
län.
Väst-
man-
lands
län.
Öster-
göt-
lands
län.
Göte-
borgs
och
Bohus
län.
Stock-
holms
län.
Söder-
man-
lands
län.
Älvs- 1
borgs
län.
Stock-
holms
stad.
Öv-
riga.
Tills,
inträ-  des- |
sökan-  de.
1901—1902
13
7
7
7
4
1
3
1
3
4
_ |
2
0 3
55
1902—1903
24
9
5
5
1
2
7
6
1
2
3
2
si 4
71
1903—1904
21
6
3
7
2
4
5
4
2
4
— j
5
s) 4
07
1904—1905
18
6
3
6
3
5
2
2
4
3
2
<) 5
59
1905—1906
10
6
7
—
4
5
—
3
2
1
3 i
1
5> 4
40
Samma
80
34
25
25
14
17
17
10
12
14
6
12
20
298
Procent
28.86
Ii+i
8.39
9-39
4.70
5.70
5.70
5-37
4.03
4.70
2.01 !
4°3
671
IOO
!
1906—1907
21
7
2
2
3
2
1
2
—
3
1
6) 4
48 ''
1907-1908
22
10
4
3
9
4
6
2
3
2
1;
2
’) 4
72
1908-1909
10
8
4
2
2
8
3
2
3
2
3
—
8) 3
50
1909-1910
13
12
5
3
2
3
—
2
1
1
4
1
9) 4
51
1910-1911
13
12
8
3
6
2
1
—
1
—
— i
—
,0) 4
48
Samma
7»
49
21
13
22
19
10
7
10
5
11
4
19
269
Procent
2917
18 21
7.81
4.83
8.18
7.06
3-72
2.60
3-72
1.86
4.09 ■
•■49
7-06
IOO
Tillsammans
1981-19}?
165
83
40
38
30
36
27
23
22
19
17
16
39
567
Procent
29.IO
14.64
8 11
6.7C
6.35
6 35
4.76
406
3.88
.3-35
3.00
2.82
6.88
100 :
'') Därav 2 från Skaraborgs och 1 från Västernorrlands län. — 2) Därav 1 från Kristianstads, 2 från Skara
borgs och 1 från Västernorrlands län. — s) Därav 1 från Kristianstads, 1 från Skaraborgs och 2 från Väster
norriands län. — 4) Därav 1 från Kronobergs, 1 från Gottlands, 1 från Skaraborgs, 1 från Jämtlands och 1 från
ej uppgivet län. — 6) Därav 1 från Skaraborgs, 2 från Jämtlands och 1 från ej uppgivet län. — 6) Därav 1 från
Jönköpings. 1 från Gottlands, 1 från Västernorrlands och 1 från ej nppgivet län. — 7) Därav 1 frän Jönköpings.
1 från Kronobergs, 1 från Norrbottens och 1 från ej uppgivet län. — 8) Från Västernorrlands län. — 9) Därav
1 från Jönköpings, 2 från Västernorrlands och 1 från Jämtlands län. — l0) Därav 1 från Jönköpings, 1 från
Gottlands och 2 från Västernorrlands län.
44—082815. Folkunderv.-Tcom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
Tab. 3 (forts.)- Antal inträdessökande vid Väncjö folkskoleseminarium (för manliga
elever) vid början av läsåren 19g|—19«, fördelade efter hemorter.
1.
2-
3.
4.
6.
6.
7.
8.
9.
10.
JK
12.
13.
14. .
15.
Av de inträdessökande
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Krono-
bergs
län.
Jönkö-
pings
län.
Ble-
kinge
län.
Kal-
mar
län.
Kris-
tian-
stads
län.
Hal-
lands
län.
Skara-
borgs
län.
Malmö-
hus
län.
Älvs-
borgs
län.
Stock-
holms
stad.
Gott-
lands
län.
Öster-
göt-
lands
län.
Öv-
riga.
Tills.
inträ-
des-
sökan-
de.
1901—1902
27
20
6
7
7
4
3
1
1
'') 1
77
1902—1903
21
19
7
3
8 ''
1
3
—
3
—
—
1
—
66
1903—1904
28
22
10
6
—
8
1
2
—
—
—
■) 1
80
1904-1905
28
15
5
4;
1
*>
2
—
—
—
—
—
68
1905—1906
23
14
8
6
1
2
—
2
—
—
1
1
58
Summa
127
IN»
42
28
26
8
11
6
6
-
1
1
8
349
Procent
36-39
25-79
12.03
8.02
745
2.29
3-1.5
1.72
1.72
—
O.29
O.29
0.86
IOO
1906-1907
26
16
7
6
4
1
1
1
5
1
1
2) 2
71
1907-190S
32
15
11
7
9
5
1
3
1
_
1
—
s) 1
86
1908-1909
29
12
12
6
3
3
—
2
—
_
—
—
—
67
1909—1910
29
26
13
8
3
1
1
3
—
2
2
1
—
89
1910—1911
37
24
16
8
8
6
8
6
1
6
2
1
4) 13
137
Summa
153
93
59
35
25
16
11
15
#
6
5
16
450
Procent
34.00
20.6 7
j3.11
7.78
5.56
3-56
•2.44
3 33
1 - S 5
2.oo
1.33
I -1 I
3-s6
IOO
! Tillsammans
19Ji-19tf
280
183
101
63
51
24
22
21
13
9
7
<>
19
790
Procent
33-04
22.90
12.64
7.89
6.38
3.00
z-75
2.63
I.63
1.13
0.88
0.75
2.38
IOO
ö Ej uppgivet län. — 2) Därav 1 från Uppsala och 1 från ej uppgivet län. — 3) Från Västmanlands län.
— 4) Därav 3 från Stockholms, 1 från Uppsala, 1 från Södermanlands, 2 från Värmlands, 1 från Örebro, 2 från
Kopparbergs, 2 från Gävleborgs och 1 från Jämtlands län.
347
Till*. 3 (forts.). Antal inträdessökande vid Lunds folkskoleseminarimn (för manliga
elever) vid början av läsåren 19j$—19}-ä, fördelade efter hemorter.
1.
2. |
3. |
4. ;
5.
|
6.
!
7.
1 8.
|
9.
|
10
111
|
12.
13
14. ||
15.
Vid början
av läsåret.
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina hemorter
nedanstående län.
i
Malmö-
hus
län.
Kris-
tian-
stads
län.
Hal-
lands
län.
Ble-
kinge
län.
Krono-
bergs
län.
Jönkö-
pings
län
Älvs- j Stock-  borgs holms
län. | län.
Kal-
mar
län.
Stock-
holms
stad.
Göte-
borgs
och
Bobus
län.
Ej
upp-
givet
län.
Tills.
inträ-
des-
sökan-
de.
1901—1902
56
33
3
3
j
_
1
-
_
97
1902—1903
52
34
2
1
1
—
1
—
-
—
3
94
1903—1904
47
31
1
3
1
—
— j
—
—
—
—
3
85
1904—1905
59
19
1
2
1
81
1905—1906
45
26
1
—
1
—
—
_
73
Summa
259
143
8
9
4
—
j
0
—
—
-
5
430
Procent
60.23
33 26
1.86
2.09
O.93
—
— i 0.47
|
—
_
_
1.16
100
1906-1907
37
31
4
1
1
—
1!
_
_
1
2
78
1907—1908
42
26
2
3
1
1
-i -
1
1
-1
— I
77
1908—1909
57
27
5
4
2
1
1
—
_
—
97
1909-1910
61
33
7
3
—
3
21
_
—
—
- 1
— 1
109
1910-1911
57
29
3
6
-
—
il -
—
—
—
—
96
Summa
254
146
21
17
4
5
4!
2
1
1
2
457
Procent
55-58
31-95
4.60
3-72
0.87
1.09
0.871
—
0.44
0.22
0.22
0.44
100
Tillsammans
19°4—19ff
513
289
29
26
8
5
4;
2
2
1
1
7
S87
Procent
57.84
32-58
3-27
2-93
O.9O
0.56
0.45;
0.23
0.23
O II
0.1 1
0.79
IOO
348
Tab. 3 (forts.). Antal inträdessökande vid Landskrona folkskoleseminarium (för
kvinnliga elever) vid början av läsåren 19^—19}», fördelade efter hemorter.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7-
8
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15. _
Av de Inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Malmö-
hus
Kris-
tian-
stads
län.
Hal-
lands
Göte-
borgs
och
Jönkö-
pings
Krono-
bergs
Ble-
kinge
Älvs-
borgs
Öster-
göt-
lands
län.
Stock-
holms
Kal-
mar
Skara-
borgs
Öv-
riga.
Tills.
inträ-
des-
län.
län.
Bohus
län.
län.
län.
län.
län.
stad.
län.
län.
sökan-
de.
1901—1902
38
19
7
2
5
1
4
1
3
_
*) 2
82
1902—1903
35
21
5
2
1
—
1
2
1
2
2
—
2) 1
73
1903-1904
36
21
2
7
2
1
2
3
2
5
2
—
s) 5
88
1904—1905
47
12
8
5
3
1
2
2
—
1
2
—
4) &
88
1905-1906
37
6
7
9
1
3
3
1
1
—
2
—
70
Summa
193
79
29
25
12
6
12
8
4
12
6
2
13
401
Procent
48.13
19.70
7*3
6.23
2.99
1.50
2.99
2.00
I.00
2.99
1.50
0.5°
3*4
IOO
1906-1907
38
7
4
2
2
3
4
3
1
2
-.
—
6) 5
71
1907—1908
40
12
5
5
6
6
4
2
3
—
1
2
6) 2
88
1908—1909
50
12
4
1
3
5
3
2
6
1
—
1
7) 7
95
1909—1910
45
15
3
1
4
5
2
3
4
1
1
8) 2
80
1910-1911
57
16
5
3
4
2
2
2
1
—
1
1
9) 1
95
Summa
239
62
21
12
19
21
15
12
15
4
2
5
17
435
Procent
52.87
14 25
487
2.76
4.36
483
3 45
2.76
345
O.92
0.46
115
3-91
IOO
Tillsammans
199.j-19^
423
141
59
37
31
27
27
20
»
16
8
7
30
830
Procent
50.60
16.87
5.98
4.42
3-71
3*3
3-23
2.39
2.27
1 91
O.96
0.84
3-59
IOO
'') Därav 1 från Uppsala och 1 från Södermanlands län. — 2) Från Stockholms län. — 3) Därav 2 från
Gottlands och 3 från ej uppgivet län. — 4) Därav 1 från Södernianlands och 4 från ej uppgivet län. —• 5) Därav
1 från Stockholms, 1 från Uppsala, 1 från Värmlands, 1 från Örebro och 1 från Västmanlands län. — 6) Därav
1 från Västmanlands och 1 från Jämtlands län. — ~‘) Därav 1 från Södermanlands, 1 från Gottlands, 2 från
Värmlands, 1 från Örebro, 1 från Västmanlands och 1 från Gävleborgs län. — 8) Därav 1 från Värmlands och
1 från Västernorrlands län. — 9) Från Stockholms län.
Tab. 3 (forts.). Antal inträdessökande vid Göteborgs folkskoleseminarium (för
manliga elever) vid början av läsåren 19g|—19iä, fördelade efter hemorter.
2- I 3. [ 4. | 5. | 6. | 7. | 8. | 9. | 10. | 11. | 12. | 13. | 14. || 16. j
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Göte-
borgs
och
Bohus
län.
Älvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Hal-
lands
län.
Jönkö-
pings
län.
Krono-
bergs
län.
Värm-
lands
län.
Öster-
göt-
lands
län.
Kris-
tian-
stads
län.
Malmö-
hus
län.
Örebro
län.
Kal-
mar
län.
Öv-
riga.
i Tills,
inträ-  des-  sökan-  1 de.
1901—1902
28
20
28
14
3
2
-
‘) 1
96
1
87
1902—1903
29
22
24
6
—
2
1
—
—
—
1
J) 2
1903—1904
30
25
28
7
—
—
1
—
—
1
—
—
_
92
1904—1905
25
24
15
13
—
2
—
—
2
1
—
_
_
82
1905—1906
32
26
13
11
1
2
—
—
1
—
—
—
—
86
Summa
144
117
10S
51
4
8
2
—
3
0
1
—
3
413
Procent
32-5‘
26.4I
24.38
11.51
O.9O
r. 81
0.45
—
0.68
0.45
0.22
—
0.68
IOO
1906—1907
30
23
16
9
1
3
2
2
_
_
_
—
86
1907—1908
33
20
17
10
6
5
—
—
1
—
—
3) 1
93
1908-1909
32
33
27
14
7
4
2
1
1
1
1
—
4j 2
125
1909—1910
40
48
28
13
6
3
—
1
_
1
2
2
5) 4
148
1910—1911
40
49
38
19
8
3
5
3
2
1
1
—
•>) 4
173
Summa
175
173
126
65
28
18
9
7
3
4
4
2
11
025
Procent
28.00
27.68
20.16
IO.4O
4.48
2.88
1 44
I. I 2
0.48
0.64
0.64
0 32
1.76
IOO
Tillsammans
19°i_1Qio
-L*702 ■L*''ll
319
290
234
116
32
26
11
7
6
6
5
2
14
1.068
Procent
29.87
27-iS
21.91
10.86
3.00
2.43
1.03
0.66
0.56
O.56
0.47
C.I9
1 31
IOO
*) Från Södermanlands län. — 2) Från ej uppgivet län. — s) Från Stockholms stad. — 4) Därav 1 från
Västmanlands och 1 från ej uppgivet län. — °) Därav 1 från Stockholms, 1 från Blekinge, 1 från Gävleborgs
och 1 från Västernorrlands län. — 6) Därav 1 från Blekinge, 1 från Kopparbergs, 1 från Jämtlands och 1 från
Västernorrlands län.
Tal», i (forts.). Antal inträdes,sökande vid Kalmar folkskoleseminariuin (för kvinn
liga
elever) vid början av läsåren 19JJJ-— 19)", fördelade efter hemorter.
1.
‘2.
3. <
4.
5. !
6.
7. 1
8.
»• 1
10. 1
11. 1
12.
13. |
14. i
15.
Av de inträdessokande hade här nedan upptagna antal sina
hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Kal-
Öster-
Jönkö-!
K rono-
Ble- ‘
Göte-
borgs
Gott- |Malmö-j
Kris-
Söder-
Stock-
Stock-
Öv-
Tills.
inträ-
mar
län.
got-
lands
län.
pings
län.
bergs
län.
kinge
län.
och
Bohns
län.
lands
län.
hus
län. i
stads
län.
lands
län.
holms
län.
holms
stad.
riga.
des-
sökan-
de.
•
1301—1902
85
i
■ 10
9
2
7
5
4
3
1
1
2
M 2
88
1902—1903
35
11
13
13
11
8
8
2
2
2
3
1
*) 3
107
1903—1904
38
10
8
8
6
7
8
2
4
4
3
1
8) 4
101
19114-1905
26
13
8
6
7
5
2
3
2
4
2
—
*) 1
79
1905-1906
27
6
10
1
7
4
2
3
3
3
2
2,
6) 7
77
Summa
161
47
47
37
33
26
25
14
14
14
n
6
17
452
Procent
35.62
■O-4-o
10.40
8.18
7.30
5-75
5-53
3.10
3->°
3.10
2.43
1 33
3-76
IOO
1906—1907
SO
7
9
\)
3
4
8
2
3
5
3
3
0) 18
104
1907—1908
27
10
in
8
9
6
6
4
4
5
4
3
■>) 15
112
1908—1909
34
9
5
2
7
7
5
2
4
2
1
1
s) 10
89
1909—1910
31
12
7
7
1
—
7
1
3
—
9) 6
81
1910-1911
45
12
7
8
9
4
3
11
3
1
—
1
i») 8
112
Summa
167
50
40
32
35
22
22
26
15
16
S
8
57
498
Procent
33-53
10.04
8.O3
6.42
7.03
4.42
4.42
5 22
3.01
3.21
1.61
1.61
I1 -45
IOO
Tillsammans
14
74
950
19g i—19 p»-
328
97
s7
69
6S
48
47
40
29
30
19
Procent
34-5 3
10.21
9.16
7.26
7,6
5.05
4-95
4-21
3-°5
3.,6
2.00
1-47
7-79
IOO
i) Därav 1 från Hallands och 1 från Jämtlands län. — a) Därav 2 från Skaraborgs och 1 frän Västmanlands
län. — 3) Därav 1 från Hallands, 1 från Älvsborgs och 2 från Skaraborgs län. — 4) Från Uppsala län. —
*) Därav 2 från Hallands, 1 från Älvsborgs. 1 från Skaraborgs, 2 från Västmanlands och 1 från Gävleborgs län.
— 6) Därav 3 från Uppsala, 6 från Hallands, 2 från Älvsborgs, 1 från Skaraborgs, 2 från Värmlands, 3 från
Västmanlands och 1 från Kopparbergs län. — 7) Därav 3 från Hallands, 2 från Älvsborgs, 1 från Värmlands,
5 från Örebro, 2 från Västmanlands och 2 från Gävleborgs län. — 8) Därav 1 från Hallands. 3 från Alvsborgs.
2 från Värmlands, 3 från Örebro och 1 från Västmanlands län. — 9) Därav 1 från Uppsala, 1 från Skaraborgs,
2 från Värmlands och 2 från Västmanlands län. — l0) Därav 2 från Älvsborgs, 3 från Värmlands, 2 från Västmanlands
och 1 från Västernorrlands län.
Tab. 3 (forts.). Antal inträdessökande vid Karlstads folkskoleseminarium (för
manliga elever) vid början av läsåren 19«J—19;'';, fördelade efter hemorter.
1.
2.
3.
4-
5.
1 6-
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Av de inträdessökande
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Värm-
lands
Skara-
borgs
Älvs-
borgs
Örebro
län.
Kop-
par-
bergs
län.
Söder-
man-
lands
län.
Göte-
borgs
och
Gävle-
borgs
Kal-
mar
Jönkö-
pings
Malmö-
hus
Hal-
lands
Öv-
Tills.
inträ-
des-
lön.
län.
län.
Bohus
län.
län.
län.
län.
län.
län.
riga.
sökan-
de.
1901—1902
26
18
5
5
2
1
57
1902—1903
31
11
6
3
4
—
—
—
—
—
- |
—
ii 1
5(1
1903—1904
25
8
6
7
4
—
1
—
—
1
— :
—
n 2
7)4
1904—1905
16
9
15
3
4
—
1
_
—
—
— |
—
3i 1
49
1905—1906
21
17
10
5
7
1
—
—
1
—
— |
1
—
63
Summa
119
63
42
23
21
1
2
1
1
1
— ''
1
4
279
Procent
42.65
22.58
15.05
8.24
7-53
0.36
O.72
0.36
0.36
O.36
—
0.36
143
IOO
1906—1907
24
18
5
1
—
1
2
1
_
_
1
4) 1
54
1907—1908
30
i
6
4
5
1
—
2
1
—
1
—
5i 1
58
1908—1909
33
12
7
2
8
—
1
—
2
1
— ''
—
_
66
1909—1910
32
16
6
3
1
2
1
—
1
2
—
6> 3
67
1910-1911
43
9
. 2
9
5
2
—
—
—
— |
1
7i 2
75
Summa
162
62
26
19
19
6
5
4
3
2
3
0
7
320
Procent
50.63
19.38
8.,2
5-94
5-94
1.87
1.56
1.25
0.94
0.62
0.94.
0.62
2.19
IOC
Tillsammans
19£i-19-Ht
281
125
68
42
40
7
7
5
4
3
3
3
11
599
Procent
46.91 I
20.87
>1 35
7.01
6.68
1 ''7 |
>•7
0.83
O.67
0.50
0.5° j
0.50
I.S4
ICC
'') Irån Östergötlands län. — 2) Därav 1 från Gottlands och 1 från Västernorrlands lön. — 3) Från
Stockholm stad. — 4) Från Västernorrlands län. — 5) Från Kristianstads län. — 6) Därav 2 från Västmanlands
■och 1 från Västernorrlands län. — 7) Därav 1 från Östergötlands och 1 från Blekinge län.
352
Tab. 3 (forts.)- Antal inträdessökande vid Härnösands folkskoleseminariiim (för
manliga elever) vid början av läsåren 19W—19|?, fördelade efter hemorter.
1. 1
2.
3. !
4. I
5. |
6. |
7. !
8. |
9. |
10. 1
11. |
12. |
13. |
14. ||
15.
Av de inträdessökande
hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Vä-
ster-
norr-
lands
län.
Vä-  ste r-  bot-  tens
län.
Jämt-
lands
län.
Norr-
bot-
tens
län.
Gävle-
borgs
län.
Värm-  lands ''
län.
Jönkö-
pings
län.
Kris-
tian-
stads
län.
Älvs-
borgs
län.
Väst-
man-
lands
län.
Stock-
holms
stad.
Söder-
man-
lands
län.
Öv-
riga.
Tills.
iuträ-
des-
sökan-
de.
1901-1902
12
5
4
10
6
2
_
_
1
—
*) 2
42
1902—1903
16
7
6
2
1
—
—
—
—
—
1
—
—
33
1903—1904
26
6
3
2
3
—
—
—
—
1
—
1
2) 1
43
1904—1905
41
6
8
10
3
—
—
—
—
—
—
—
8) 1
69
1905—1906
37
10
6
10
—
1
—
—
2
—
—
—
3) 5
71
''
Summa
132
34
27
34
13
3
—
'' —
2
i
2
1
9
258
Procent
51.16
13.18
10.46
13.18
5.04
1.16
—
0.78
0.39
0.78
O.39
3-48
IOO
; 1906-1907
25
8
4
7
1
1
1
—
—
—
—
4) 2
49
1907—1908
31
12
5
—
4
52
1908—1909
40
2
5
—
3
—
1
1
1
—
—
—
6} 4
57
1909—1910
42
3
12
1
7
—
1
—
—
1
—
—
6) 6
73
1910-1911
58
3
8
—
6
—
1
1
—
1
—
1
’) 2
81 |
Summa
196
28
34
8
21
1
3
3
1
2
—
1
14
312
Procent
62.82
8 98
IO.9O
2.56
6.73
O.32
O.96
0.96
0.32
0.64
—
0.32
449
IOO
Tillsammans
19^-19)?
328
1
<52
i <>1
42
34
4
3
3
3
3
2
2
23
570
Procent
87-54-
10.88
IO.70
7-37
5.96
0.70
0.53
0.53
0.53
°-53
0.35
°-35
4.03
IOO
J) Därav 1 från Uppsala och 1 från ej uppgivet län. — 2) Från ej uppgivet län. — 8) Därav 1 från
Örebro och 4 från ej uppgivet län. — 4) Därav 1 från Östergötlands och 1 från Skaraborgs län. — 5) Därav 1
från Blekinge, 1 från Hallands, 1 från Göteborgs och 1 från ej uppgivet län. — 6) Därav 1 från Stockholms, 1
från Blekinge och 4 från ej uppgivet län. — 7) Därav 1 från Kronobergs och 1 från ej uppgivet län.
Tab. 3 (forts.). Antal inträdessökande vid TJtneå och Luleå folkskoleseminarier
(det förra för kvinnliga det senare för manliga elever) vid början av läsåren
19g|—19J0, fördelade efter hemorter.
l.
2-
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9. 1
10. |
11. !
12. 1
13. |
14. |
15.
Av de inträdessökande
hade här nedan upptagna antal sina
hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Vä-
ster-
Vä-
ster-
Norr-
bot-
tens
län.
Jämt-
Stock-
Gävle-
Söder-
Älvs-
Öster-
göt-
lands
län.
Stock-
Upp-
Göte-
borgs
Öv-
Tills.
inträ-
bot-
norr-
lands
holms
borgs
lllilll*
lands
län.
borgs
holms
sala
och
des-
tens
län.
lands
län.
län.
stad.
län.
län.
län.
län.
Bohus
län.
sökan-
de.
IJmcå.
1901—1902
18
10
8
4
-
1
1
—
—
-
—
*) 3
45
1902-1903
14
15
8
5
4
3
—
—
1
—
—
M 3
53
1903-1904
16
20
10
5
3
5
2
1
1
1
1
—
») 2
07
1904—1905
27
22
9
1
2
3
1
2
2
1
—
—
=>) 3
73
1905—1906
27
14
6
1
5
3
1
—
1
1
1
1
4
65
Summa
102
81
41
10
14
15
5
3
5
3
2
1
15
303
Procent
33-67
26.73
>3-53
5.28
4.62
4-95
1.65
0.99
1-65
0.99
0.66
033
4-95
IOO
1906-1907
32
15
7
8
4
1
—
—
1
1
1
5) ^
74
1907—1908
23
17
4
7
4
2
2
1
—
—
—
2
62
1908—1909
11
16
5
5
4
3
—
—
—
—
1
’) 4
4!»
1909-1910
19
10
12
3
3
2
—
1
—
—
2
8) 2
54
1910—1911
16
19
11
6
2
5
—
1
—
—
—
—
9i 2
62
Summa
101
77
39
29
17
13
0
3
—
1
2
3
14
301
Procent
33-56
23-58
12.96
9-63
5.6,
4.32
0.66
1.00
—
0.33
0.66
I.00
4.65
IOO
Tillsammans
19j}j—19}r
203
158
80
45
1
31
28
7
0
5
4
4
4
29
604
Procent
33-6i
26.16
13-25
7-45
1 5-13
4.64
''■16
0.99
0.83
0.66
0.66
0.66
4.80
IOO
1.
2.
sT~
5.
6. 1
7- 1
8. |
9.
10.
11.
12.
13.
H.
15.
Av de inträdessökande hade här nedan upptagna antal sina hemorter i
nedanstående län.
Vid början
av läsåret.
Norr-
bot-
tens
län.
Väs-
ter-
bot-
tens
län.
Väs-
ter-
norr-
lands
län.
Jämt-
lands
län.
Gävle-
borgs
län.
Väst-
man-
lands
län.
Öster-
göt-
lands
län.
Stock-
holms
stad.
Upp-
sala
län.
Alvs-
borgs
län.
Skara-
borgs
län.
Öre-
bro
län.
Gott-
lands
län.
Tills.
;inträ-  dessö-  kande.
Luleå.
1907—1908
6
7
4
2
1
20
1908—1909
15
8
—
1
—
5
1
—
1
—
—
1
32
1909—1910
21
12
3
6
5
2
3
1
2
1
2
1
—
59
1910—1911
26
6
11
6
3
—
—
1
—
2
_
1
56
Summa
68
33
18
15
8
7
4
3
3
3
2
O
1
167
Procent
4O.72
19.76
10.77
8.98
4-79
4.19
2.39
1.80
1.80
1 So
1.20
1.20
0.60
IOO
•*) Därav 1 från Skaraborgs och 2 från ej uppgivet län. — 2) Därav 1 från Västmanlands och 1 från ej
uppgivet län. ■ 3) Därav 1 från Malmöhus, 1 från Örebro och 1 från Kopparbergs län. — 4) Därav 1 från
Värmlands, 1 från Örebro och 2 från ej uppgivet län. — 5) Därav 1 från Kalmar, 1 från Kopparbergs och 2
från ej uppgivet län. — 6) Därav 1 från Jönköpings och 1 från Värmlands län. — 7) Därav 1 från Värmlands,
1 från Örebro, 1 från Kopparbergs och 1 från ej uppgivet län. — 8) Från Malmöhus län. — Därav 1 från
Jönköpings och 1 från Örebro län.
45—0S2S lö Follcuntlerv.-kom. bet. /. Follcslcoleseiti.
Band d
Tah. 4. Antal i första klassen vid de manliga folkskoleseminarierna inträdessökande
vid början av läsåren 18§f— 19j§, fördelade efter ålder.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
H.
15.
Av de i första klassen
inträdessökande voro i åldern
Till-
Vid början av läsåret
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 år
sam-
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
år.
eller
Imans.
mer.
1896—1897 .......''
15
113
73
58
31
211
19
23
10
9
4
370
1897-1898 .......
14
130
66
59
44
34
17
16
11
12
4
1
1
409
1898—1899 .......
3
109
82
4b
49
28
17
13
n
9
8
_
_
377
1899—1900 .......
10
123
77
75
42
29
20
17
10
7
8
l
9
421
1900—1901 .......
11
i 123
76
59
45 j
21 [
13
22
8
6
4
2
1
391
Summa
53
598
374
•299
•211
133
SO
91
50
43
28
4
4
1.974
Medeltal pr år för varje
åldersgrupp......i
10.6
119.0:
74.8
59.8
42.2
26.6
17.2
18.2
1O.00
8.6
5.6
0.8
0.8
394 s
Procent för varje åldersgr.
Antal i varje åldersgrupp
2.68
3°. 2 9
''^-95
15.15
10.69
6.74
4.36
4-61
z-53
2.18
I.42
0.20
O.20
IOO
intagna i procent av an-  talet inträdessökande .
—
47.16
51.87
50.17
43 - 3
38-35
39-53
46.15
46.OO
60.47
46.43
50.00
75.00
46 l <;
190! —1909 .......
M 9
129,
104
64
51
33
28
11
14
5
4
3
455
1902 1903 .......
7
115
101
68
46
33
32
18
12
8
3
3
4
450
1903-1904 .......
7
136:
100
61
61
16
27
24
19
5
8
1
_
44)5
1904-1905 .......
15
125
106
75
42
31
14
15
17
10
4
2
1
457
1905—1906 .......
6
138
128
83
47
33
25
8
17
8
6
—
—
499
Summa
> ) 44
043
539
351
247
140
120
70
79
36
25
0
8|
2.321
Medeltal pr år för varje
åldersgrupp.....
8.8
128.6;
107.8
70.2
49.4
29.2
25.2
15.2
15.8
7.2
5.0
1.2
1.6
405 •-
Procent för varje åldersgr.
1.89
27-64! 23-17
15.09
10.62
6.28
5.42
3 27
3-4°
''■55
1 .07
0.26
0 34!
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna i procent av an-
i
talet inträdessökande .
2.27
41 - 3 7
44-34, 47-29
53-44 41-7S1 46-03
3947
4i-77i 44-441 64-00
50.00
12.50
43-94
1906-1907 .......!
4
125
123
86
54
36
28
21
12
7
4
1
2
503
1907—1908 .......
4
139
112
90
57
35
35
31
17
12
6
3
1
542
1908—1909 .......
7
136
128
102
71
40
38
30
19
11
5
_
2
589
1909—1910 .......
4
173
142
129
84
59
37
32
25
16
8
_
6
715
1910—1911.......
n
i
138
171
129
91
79
35
54
33
22
5
2
5
771
Summa
•20
711
670
586
357
249
173
108
100
08
28
0
16 3,120
Medeltal pr år för varje
åldersgrupp......
5.2
142.2
135.2
107.2
714
49.8
34.6
33.6
21.2
13.6
5.6
1.2
3.2
024.0
Procent för varje åldersgr.
Antal i varje åldersgrupp
0.83
22.79
21.67
17.18
11.44
7-9*| 5-55
5.38
3-4°
2.l8
O.9O
0-19
0.51
IOO
intagna i procent av an-
36.24
talet inträdessökande .
—
30-381
41 60
30.81
35-341 41-62
41.07
45.28
38.24
42.86
66.67
75.00
36.06
Anm. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan födelseår och det år,
•då''ansökningen ägde rum. — M Därav 1, som var endast 15 år.
Tal». -I (forts.). Antal i första klassen vid de kvinnliga folkskoleseminarierna
inträdessökande vid början av läsåren 18||—19{«, fördelade efter ålder.
1.
2- 1
3. |
4. |
5. |
6. |
7 I
8. |
9. !
10. |
11. |
12.
13. 1
14.
15.
Av de i första klassen
inträdessökande voro i åldern
Till-
Vid början av
läsåret
16
17
18
19
20
21 ''
22
23
24
25
26
27 1
28 år
eller
sam-
år. |
år.
år.
år.
år.
år.
år. ;
år.
år.
år.
år.
år. :
mer. |
189(5—1897 . .
4
121
106
47
15
14
5
3
4
4
1
1
1
326
1897—1898 . .
10
114
107
44
25
15
12
7
4
5
3
3
»>
351
1898—1899
11
115
112
45
27
15
12
6
2
4
1
1
I
352
1899—1990 . .
1
102
101
68
32
18
6
6
6
1
1
2
—!
344
1900—1901 . .
2
135
112
59
33
20
18
7
3
5
6
1:
4
404
Summa
28
587
53S
263
132
82
53
29
19
19
11
8
8 1.777
Medeltal pr år
för varje
i
åldersgrupp
5.6
117.4
107.fi
52.6
26.4
16.4
10.6
5.8
3.8
3.8
2.2
1.6
1.6
355.4
Procent för varje
åldersgr.
I 58
33-03
30.28
14.80
7-43
4-61
2.98
1.63
1.07
I .07
0.62
0.45:
0.45
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna i procent av an-
35-45;
talet inträdessölcande .
—
24- 3
38.20
-f-
pc
cr>
''-4
40.15
45.12
41.51 48.28
52.63
3I-58
27.27
37-5°
50.00,
1901—1902 . .
1
105
121
55
29
14
14
11
7
4
5
1
1
368
1902-1903 . .
7
144
134
91
21
17
8
H
5
6
6
2
1
448
1903—1904 . .
4
109
147
87
37
7
10
12
9
•>
2
I
—
427
1904—1905 . .
2,
108
115
82
43
23
9
7
6
t)
O
—
1
405
1905—1906 . .
1
91
114
73
34
30
10
11
1
5
1
1
—
372;
»Summa
15
557
631
388
164
91
51
47
28
23
17
5
3
2.020
Medeltal pr år
för varje
åldersgrupp .
3.0
111.4
126.2
77.6j 32.8
18.2
10.2
9.4
5.6
4.6
3.4
1.2
0.4 404.0
Procent för varje åldersgr.
Antal i varje åldersgrupp
0.74
27-57
31-24
19.2 1
8.1 2
4.50
2.52
2-33
1 39
1.14
O.X4
0.25
°-i5
IOOI
intagna i procent av an-
talet inträdessökande .
—
20.83
35-02
38.66I 32.44
34-°7
27-43!
O
cd
-t-
39.29I 60.87! 58.8a
40.00
IOO
.33 71
1906—1907 . .
0
88
139
86
44
21
17
12
6
4
1
2
422
1907—1908 . .
3
126
135
88
40
19
22
10
9
5
2
2
3
464
1908-1909 . .
4
94
132
75
40
15
14
6
4
2
1
—
1
3s8
1909-1910 . .
3
121
in
70
35
19
O
7
t
1
1
—
—
381
1910-1911 . .
5
139
142
56
|
36
18
10
6
8
3
3
—
—
426
Summa
17
568
662
375
195
92
<)6|
41
34
15
8
2
(i
2.081
Medeltal pr år
för varje
j
åldersgrupp.
113.6
132.4
75.0
39.0
18.4
13.2:
8.2! 6.8
3.0
1.6
0.4
1.2 416.2
Procent för varje åldersgr.
Antal i varje åldersgrupp
0.82
27.30
31.81
18.02
i 9-37
4.42
3-i7i
1 97
1.63
O.72
0.38
0.10
0.29
IOO
intngna i procent av an-
62.5O
16.6-
talet inträdessökande .
25-35
34-74
38-13
45 13 4°-74
39-39! 43-9°l 52-94I 40 o°
50.00
34-74-1
Anm. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan födelseår och det år,
då ansökningen ägde rum.
Tal). 5. Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av läsåren
av bristande kunskaper, bristande
!■
‘2.
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
u.
Vid början
av läsåret 1896-
-97.
Vid början
av läsåret 1897-
-98.
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
Seminarier.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
Vägrade inträde på
grund av
Summa
1
In-
tagna.
bris-
tande
kun-
skaper.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
bris-
tande
kun-
skaper.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
in-
trädes-
sökan-
de.
1
I. Manliga seminarier.
Uppsala..........
28
28
56
28
13
6
7
54
2
Linköping.........
27
26
3
2
58
31
28
4
2
65
3
Strängnäs.........
—
—
—
-
—
—
—
—
—
4
Växjö...........
28
23
-
8
50
25
37
—
4
66
6
Lund...........
31
32
1
10
74
32
47
2
5
86
6
Göteborg.........
28
26
21
3
78
33
34
13
1
81
7
Karlstad.........
28
31
3
7
60
25
3B
__
—
61
8
Härnösand........
25
11
—
9
45
28
8
—
1
37
9
Summa
105
177
28
30
430
202
203
25
20
450
10
II. Kvinnliga seminarier.
Stockholm.........
27
IB
13
6
62
28
14
30
72
11
Skara...........
25
18
38
1
82
31
29
59
—
no
12
Falun...........
22
25
8
—
55
20
21
7
2
50
13
Landskrona........
---
—
—
—
—
—
—
—
—
_
14
Kalmar..........
26
44
32
5
107
S2B
44
32
5
107
15
Umeå...........
31
16
—
—
47
24
13
5
1
43
11)
Summa
131
119
Öl
12
353
129
121
133
8
301
17
III. Samtliga seminarier.
Manliga seminarier.....
195
177
28
39
430
202
203
25
20
450
18
Kvinnliga seminarier ....
131
119
91
12
353
129
121
133
8
301
19
Tillsammans
32(1
2iHi
no
51
702
331
324
158
28
841
Anm. Bland antalet vägrade inträde »på grund av annan anledning» äro upptagna sådana som vägrats
fredsställande läkarebetyg samt på grund av kroppslyte; men hit hava också förts sådana inträdessökande, som
18§f—19js, fördelade efter antalet intagna samt antalet vägrade inträde på grund
utrymme och av annan anledning.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26. !
Vid början av läsåret 1898
—99.
Vid början av läsåret 1899
-1900.
Vid början av läsåret 1900—01.
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
I
Antal inträdessökande.
Vägrade inträde på
Vägrade inträde på
Vägrade inträde på
grund av
Summa
grund av
Summa
grund av
Summa
In-
bris-
bris-
trades-
In-
bris-
bris-
trädes-
In-
bris-
bris-
trädes-
tagna.
tande
tande
annan
sökan-
tagna.
tande
tande
annan
sökan-
tagna.
tande
tande
annan
sökan-
kun-
ut-
anled-
de.
kun-
ut-
an] ed-
de.
kun-
ut-
anled-
de.
ska-
rym-
ning.
ska-
rym-
ning.
ska-
rym-
ning.
per.
me.
per.
me.
per.
me.
28
10
i
6
45
24
12
4
40
28
14
i
3
46
31
34
i
3
69
27
33
5
4
69
30
21
2
2
55
34
30
2
2
68
26
41
_
2
69-
27
35
8
z
70
31
40
—
2
73
35
45
—
4
84
31
48
—
6
S5
32
21
10
4
67
49
33
—
5
87
26
31
12
6
75
26
33
—
—
59
22
25
—
1
48
29
22
—
—
51
24
4
—
2
30
31
17
—
8
56
25
15
2
5
47
206
172
14
19
411
214
206
5
28
453
196
186
25
22
429
27
13
39
3
82
33
10
33
2
78
28
7
27
4
66
33
18
60
8
119
33
20
37
90
32
27
43
_
102
18
20
11
—
49
19
20
9
—
48
20
28
9
1
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
20
30
6
76
26
20
28
2
76
53
36
30
5
124
27
34
26
2
89
31
15
8
1
55
28
15
3
1
47
30
19
7
5
61
135
86
146
14
381
166
101
112
8
387
157
135
142
18
452
206
172
14
19
411
214
206
5
28
453
196
186
25
22
429
135
86
146
14
381
166
101
112
8
387
157
135
142
18
452
341
258
160
33
792
380
307
117
36 |
840
353
321
167
40
881
inträde på grund av ofullständiga ansökningshandlingar, på grund av över- eller underårighet. på grund av otill
avbrutit
sin inträdesprövning och sådana som ej alls infunnit sig till prövning.
858
Tab. 5 (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminavierna vid början av läs
grund
av bristande kunskaper,
1.
27.
28.
29.
30.
j 81.
32
33.
34.
35.
36.
|
1
Seminarier.
Vid
början
av läsåret 1901-
-02.
Vid början
av läsåret 1902-
-03.
1
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grnnd av
Summa
in-
irädes-  sökan- i
de.
bris-
tande
kun-
skaper.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
bris-
tande
kun-
skaper.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala..........
24
8
_
4
36
25
19
5
3
52
2
Linköping.........
27
17
i
3
48
28
19
4
3
54
3
Strängnäs.........
19
3
—
—
22
30
18
—
1
49
4
Växjö...........
25
45
2
5
77
25
39
2
—
(»(>
5
Lund...........
33
64
—
—
97
32
59
—
3
!(4
6
Göteborg.........
30
35
17
14
i»6
28
36
16
7
87
7
Karlstad..........
22
35
—
—
57
23
33
—
_
56
8
Härnösand.........
25
13
—
4
42
26
2
—
5
33
9
Summa
205
220
20
30
475
217
225
27
22
491
It. Kvinnliga seminarier.
10
Stockholm.........
34
6
34
1
75
31
17
43
4
95
1 1
Skara...........
27
18
44
_
89
30
19
48
11
108
12
Falun...........
16
14
20
5
55
21
29
18
3
71
18
Landskrona ........
28
17
35
2
82
25
23
25
73
14
Kalmar..........
32
24
31
T
88
27
27
39
14
107
15
Umeå...........
27
13
3
2
45
29
15
6
3
53
16
Summa
1(54
02
167
11
434
163
130
179
35
507
111. Samtliga seminarier.
17
Manliga..........
205
220
20
30
475
217
225
27
22
491
18
Kvinnliga.........
164
92
167
11
434
163
130
179
35
507
ID
Tillsammans
369
312
187
41
90!»
380
355
206
57
998
Anm. Bland antalet vägrade inträde »på grnnd av annan anledning» äro upptagna sådana, som vägrats in
otillfredsställande
läkarebetyg samt på grund av kroppslyte; men hit hava också förts sådana inträdessökande,
åren 18|f—19}“ fördelade efter antalet intagna samt antalet vägrade inträde på
bristande utrymme och av annan anledning.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
>—06.
Vid början av läsåret 1903— 04.
Vid början av läsåret 1904—05.
Vid början av läsåret 190;
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
In-
tagna.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
.ning.
24
9
5
4
42
*
25
12
i
2
40
27
20
8
57
1
28
18
10
1
57
25
30
—
3
58
27
18
7
3
oo
2
26
12
2
—
40
31
12
ji
1
55
25
28
—
oo
3
26
32
15
7
80
30
31
6
1
68
24
24
9
1
58
4
31
53
_
1
85
31
48
—
2
81
31
40
—
2
73
5
35
33
22
2
92
31
18
22
11
82
31
35
13
7
86
6
27
26
_
1
54
27
22
—
—
49
26
37
—
7
26
12
5
—
43
26
30
8
5
6!)
25
30
11
5
71
x
223
195
59
16
493
226
203
48
25
502
216
232
50
20
518
9
32
8
33
1
74
28
9
37
_
74
26
13
35
74
10
33
33
51
_
117
36
16
66
—
118
35
16
64
—
Ilo
11
| 22
26
18
1
67
20
16
19
4
59
19
20
;>
2
4b
12
35
15
38
-
88
29
15
40
4
8S
29
18
21
2
70
13
29
39
31
2
101
29
31
17
O
7!»
28
21
27
i
4 4
14
26
21
16
4
67
29
27
15
2
73
27
18
17
3
Bo
15
177
142
187
8
514
171
114
194
12
491
164
106
169
8
447
16
195
59
16
493
226
203
48
25
502
216
232
50
20
518
17
177
142
187
8
514
171
114
194
12
491
164
106
169
8
447
18
401»
337
246
24
■ 1,007
397
317
242
37
993
380
338
219
28
965
19
trade på grund av ofullständiga ansökningshandlingar, på grund av över- eller underårigliet, på grund av
som avbrutit sin inträdesprövning och sådana som ej alls infunnit sig till prövning.
360
Tal». 5 (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av läs
av
bristande kunskaper, bristande
i.
52.
53.
54.
55.
|
56.
57.
58.
59.
60.
61.
Seminarier.
Vid början
av läsåret 1906-
-07.
Vid början
av läsåret 1907-
-08.
Antal
inträdessökande.
Antal
inträdessökande.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-  sökan-  de.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
I. Manliga seminarier.
i 1
Uppsala..........
26
41
15
1
83
25
33
10
1
69
1 2
Linköping.........
29
20
4
6
59
30
43
2
4
79
3
Strängnäs .........
28
33
7
3
71
29
20
—
4
53
4
Växjö...........
29
21
7
14
71
27
27
5
27
8(>
i 5
Lund...........
34
42
—
2
78
32
Sfi
4
5
77
! 6
Göteborg.........
30
19
31
6
86
25
44
23
1
93
j 7
Karlstad.........
24
30
—
—
54
25
30
_
3
58
! 8
Härnösand ........
25
19
—
5
49
26
8
17
1
52
9
Luleå...........
—
—
—
—
—
18
1
—
1
20
10
Summa
225
225
64
37
551
237
242
61
47
587
II. Kvinnliga seminarier.
11
Stockholm ........
24
16
39
_
79
27
22
33
4
.86
12
Skara...........
32
29
45
I
107
33
29
50
4
116
13
Falun...........
18
21
6
3
48
16
26
28
2
72
14
Landskrona ........
32
13
25
1
71
33
16
38
1
88
16
Kalmar..........
33
43
26
2
104
32
44
31
5
112
16
Umeå...........
24
14
34
2
74
27
13
20
2
62
17
Summa
163
136
175
9
483
168
150
200
18
536
III. Samtliga seminarier.
18
Manliga seminarier.....
225
225
64
37
551
237
242
61
47
587
19
Kvinnliga seminariei . . .
163
136
175
9
483
168
150
200
18
536
20
Tillsammans
388
361
239
46
1,034
405
392
261
65
1.123
Avm. Bland antalet vägrade inträde »på grund av annan anledning» äro upptagna sådana som vägrats
fredsställande läkarebetyg samt på grund av kroppslyte; men hit hava också förts sådana inträdessöknnde, som
åren 18|f—19]a, fördelade efter antalet intagna samt antalet vägrade inträde på grund
utrymme och av annan anledning.
62.
B3.
64.
65.
| 66.
67.
68.
69.
70.
71.
72.
73.
74.
7ft.
76.
Vid början
av läsåret 1908—09.
Vid början
av läsåret 1909—10.
Vid början av läsåret 1910—11.
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
Vägrade inträde
Vägrade inträde
Vägrade inträde
på grund
av
Summa
in-
trädes-
på
grund
av
Summa
på
grund
av
Summa
In-
tagna.
bris-
bris-
In-
tagna.
bris-
bris-
trades-
In-
tagna.
bris-
bris-
in-
trädes-
tande
tande
annan
sökan-
tande
tande
annan
sökan-
tande
tande
annan
sökan-
kun-
ut-
anled-
de.
kun-
ut-
anled-
de.
kun-
ut-
anled-
de.
ska-
rym-
ning.
ska-
rym-
ning.
ska-
rym-
ning.
per.
me.
per.
me.
per.
me.
25
33
ii
3
72
24
57
ii
5
97
24
48
8
83
30
39
5
2
70
25
34
17
10
80
26
57
20
3
106
28
22
10
3
03
35
25
18
1
79
31
36
12
4
83
32
33
8
20
7
07
33
10
20
26
89
60
21
39
17
137
59
—
5
97
34
66
1
8
109
32
50
10
4
90
26
74
20
5
125
33
76
35
4
148
48
81
44
173
24
38
—
4
00
26
31
5
5
07
23
48
1
3
32
10
12
3
57
29
31
8
5
73
28
44
6
3
81
22
6
—
4
32
25
18
3
13
59
26
21
4
5
56
252
289
78
30
055
204
348
118
77
807
298
400
139
47
890
38
24
19
5
80
58
19
34
3
114
56
33
33
4
120
35
12
48
4
99
33
19
41
1
94
33
18
49
100
20
25
4
1
50
20
24
6
1
51
21
24
3
_
4s
32
23
36
4
95
33
10
43
—
86
33
8
52
2
95
29
33
22
5
89
28
22
21
10
81
28
47
31
6
112
25
9
14
1
*
49
28
7
19
—
!
54
26
21
4
11
02
179
120
143
20
468
200
101
104
15
480
197
151
172
23
543
252
289
78
36
655
264
348
118
77
807
298
406
139
47
800
179
126
143
20
408
200
101
164
15
480
197
151
172
23
543
431
415 i
221
56
1,123
464
449
282
92 |
1,287
495
557
311
70
1,433
inträde på grund av ofullständiga ansökningshandlingar, på gtrund av över- eller underårighet, på grund av otill
avbrutit
sin inträdesprövning och sådana som ej alls infunn sig till provning.
46—082815. Fulkunderv.-kom. bet. I. Folkskulesem. Band. 3.
1
2
3''
4!
i 5;
6
8
9i
1°
11
12
113 j
14;
15
.16
’l7
i
18
119
20
362
Tal). 5 (forts.). Antal inträdessökande vid folkskoleseminarierna vid början av liis
grund
av bristande kunskaper, bristande utrymme
1.
2.
3.
|
4-
5.
6.
7.
1
8. |
9.
|
10.
11.
Seminarier.
Vid början av läsåren 18“4—
19-,
Vid början av läsåren 19J j —
IQftÄ
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
Vägrade inträde på
grund av
Summa
in-
trädes-  sö k an-  de.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
%
*
%
%
0/
7°
%
%
*
o/o
%
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala..........
56.43
3i-95
3-32 3
8.3O
100
55-°7
29-95
8.37
6.61
IOO
2
Linköping.........
46.20
44-94
4-75
4.m
IOO
49.63
37-5°
8.09
4.78
100
3
Strängnäs 1)........
—
—
—
—
—
50.28
33-03
6.79
0.90
IOO
4
Yäxjö...........
42''17
50.CO
3.01
4-82
IOO
37.25
49*00
9-74
401
IOO
5
Lund...........
39.80
52-73
0.75
6.72
IOO
3674
OI.40
1.86
IOO
6
Göteborg . . .......
43.30
37-37
•4-43
4.90
IOO
34-99
35-44
20.32
9.25
IOO
7
Karlstad.........
4? ''4
51 04
I.04
2.78
ICO
44.80
54.84
O.36
IOO
8
Härnösand ........
61.86
25.58
O.93
I I.63
JOD
49.61
3372
9 3°
7-37
IOO
9
Luleä 2)..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Summa
46.42
43.26
445
5.87
IOO
43-85
43-36
8.23
4.56
IOO
II. Kvinnliga seminarier.
11
Stockholm.........
39.72
16.67
3944
4-17
IOO
3g-52
13-52
4643
1-53
IOO
12
Skara...........
30.08
21.87
46.29
I.76
IOO
29.43
18.65
49.91
2.01
IOO
13
Falun...........
38.07
43 85
I6.92
1.16
IOO
32.89
35 23
26.85
5.03
IOO
14
Landskronas).......
26 32
26.32
39-47
7.89
IOO
36.40
21.95
3965
2.00
IOO
15
Kalmar..........
31-41
35-39
2942
3.78
IOO
32.08
31 42
4 42
IOO
10
Umeå...........
56.92
30.83
9.09
3.16
IOO
45-55
3L02
18.81
4 62
IOO
17
Summa
36.56
28.62
3L77
3-°5
IOO
35.06
24.41
37-44
309
100
IU. Samtliga seminarier.
18
Manliga seminarier ....
46.42
43.26
4-45
5.87
IOO
43-85
43.36
8.23
4.56
IOO
19
Kvinnliga seminarier ....
36.56
28.62
31 ■ 7 7
3.05
IOO
35.06
24.41
37-44
3.09
IOO
Tillsammans
4175
36.32
•7-39
4-54
IOO
39-53
34-05
22.58
3-84
IOO
J) Undervisningen vid Strängnäs folkskoleseminarium började först med läsåret 1901—1902.
2)
Undervisningen vid Luleå folkskoleseminarium började först med läsåret 1907 1908.
3)
Undervisningen vid Landskrona folkskoleseminarium började först med läsåret 1900 1901.
368
åren 18|f—19}f, fördelade efter antalet intagna samt antalet vägrade inträde på
och av annan anledning; proeentisk uträkning.
12.
13.
1 14.
| 16.
j 16.
17.
| 18.
19.
20.
Säl-
22.
23.
24.
25. ||
26.
1
;
Vid början av läsåren 190f
-191?.
Vid början av läsåret 1909—10.
i
i :
Vid början av läsåret 191(
-11.
Antal inträdessökande.
Antal inträdessökande. i
Antal inträdessökande
In-
tagna.
Vägrade inträde
på grund av
1''
1 Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
Vägrade inträde
på grund av
!
■
•
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
In-
tagna.
Vägrade inträde
på grund av
Summa
in-
trädes-
sökan-
de.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-
ning.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me
annan
anled-
ning.
bris-
tande
kun-
ska-
per.
bris-
tande
ut-
rym-
me.
annan
anled-  11 in g.
O/g
%
%
%
%
%
*
%
%
; %
O/g
%
%
% i.
*
1
3°.69
52.48
12.38
4-45
ICO
24.74
58.76
11-34
5..6
i
IOO
28.92
57-83
3.61
h
9641
ICO
1 1
3448
47-54
11.82
6.16
100
29.07
39 53
1977
II.63
! 100
24-53
53-77
18.87
2.83J
IOO
t 0
43.26
3^-97
13-47
4.30
ICO
44-3°
31-65
22.78
1.27
; IOO
37-35
43 37
14.46
4 82!
IOO
| 3
40.2 2
19-34
20.22
20.22
100
37.08
11.24
2247
29.21
• ICO
43-79
''5 33
28.47
I2.41 I,
IOO
j 4
36 It
55 36
3.28
5 25
ICO
31-19
60.55
O.92
7-34
: 100
33-33
5?.o8
10.42
4-171
IOO
1 ö
25.92
47.04
24.48
2. 56
ICO
22.30
51-35
23-65
2.70
ICO
27-75
46.82
25-43
—
IOO
6
3» 13
55 3>
1.87
4.69
ICO
38.81
46 27
7.46
7.46
ICO
30-67
64.OO
''•33
4 co 1
IOO
J 7
44-87
35-9°
13.78
545
100
39-73
42.46
IO.96
6.85
t ; 100
34-57
54-32
7-41
3-7° Ii
IOO
8
54-49
27-55
4 >9
13 77
100
42.37
30.51
5.08
•22.04
IOO
46.43
37 5°
7.14
8-93 1
IOO
i9
36.56
43-27
13.18
6.99
100
32-72
43-i2
14 62
9-54
1 IOO
33 48
45-62
15.62
5.28
IOO
ilo
4''-S4
23.22
32.18
3.26
100
.
; 50.88
I6.67
1
29.82
2.63
IOO
44-44
26.19
26.19
318
IOO
I11
32 17
20.73
45.16
J-94
100
3511
20 21
43.62
I.OÖ
IOO
33-00
18.00
49 00
— :|
IOO
12
35-32
44.61
17-47
2 60
100
39.22
47.06
1 I .76
I96
IOO
43-75
£0.oo
6.25
—
ICO
13
37-47
16. IO
44.6o
I.83
ICO
38.37
n.63
50.00
—
; ICO
.34-74
8.42
54 73
2.11 1
IOO
14
30.12
37-96
20.30
5.62
ICO
34-57
27.16
25-93
12.34
IOO
25.CO
4'' 96
27.68
5.36
IOO
15
43 19
21.26
30-23
5-32
100
51-85
12.96
35-19
—
IOO
41.94
33 87
6.45
17*74
IOO
,16
36-14
26.45
34.02
3-39
100
4!-67
2I.04
34 17
3" 121
IOO
36.28
27.81
31.68
4-23
IOO
I17
36-56
43.27
13.18
6.99
100
32.72
43-12
I4-62
9-54
i 100
33-48
45.62
15.62
5.28 1
IOO
is
36.I4
26.45
34 02
3-39
ICO
41.67
21.04
34-17
3.12
IOO
36.28
27.81
31.68
4 23 II
IOO
19*
36.38
3624
21.89
5-49
100
36.05
34-89
21.91
7-i5l
IOO
34-54
3887
21.70
4.89
ICO
20
364
Tal). 0. Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
2-
3.
4-
5.
c.
7.
8.
9.
10.
11.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1871 i
Intagna höstterminen 1872 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
8-
klass
4.
samtl.
klasser.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala.............
—
27
1
4
32
—
29
7
3fi
2
Linköping............
—
23
3
—
2(1
—
25
2
1
28
3
Växjö.............
—
38
3
—
41
—
29
1
-
30
4
Lund..............
41
1
1
43
—
42
3
45
5
Göteborg............
—
33
—
—
33
—
31
—
—
31
6
Karlstad
—
25
2
1
28
—
24
3
—
27
7
Härnösand...........
—
14
3
2
1!)
—
12
2
3
17
8
Summa
—
201
13
8
222
—
192
18
4
214
11. Kvinnliga seminarier.
a
Stockholm ...........
—
34
12
12
58
—
34
8
5
47
10
Skara . .
..........
—
23
—
—
23
—
27
1
28
11
Falun .............
—
—
—
—
—
—
—
_
12
Kalmar.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Umeå..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Summa
—
57
12
12
81
—
fil
9
5
75
III. Samtliga seminarier.
15
Manliga seminarier.......
—
201
13
8
i 222
—
192
18
4
214
16
Kvinnliga seminarier.......
—
57
12
12
81
fil
9
5
75
17
Tillsammans
—
258
25
20
303
—
253
27
9
289
°/o.
°/o.
%■
%■
%■
%■
%.
*■
%■
18
Manliga seminarier
—
90.54
5.86
3.60
IOO
-
89.72
8.4.
1.87
IOO
19
Kvinnliga seminarier
—
70.58
14.81
bo
IOO
—
C**
oS
12.00
6.67
IOO
20
Tillsammans
—
85-15
8.25
6.60
IOO
—
»7-54
9-34
312
IOO j
365
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25. |
26.
Intagna höstterminen 1873 i
Intagna höstterminen 1874 i
Intagna höstterminen 1875 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass f
4 i
samtl.
klasser.
26
2
3
31
19
1
20
35
6
2
43
1
—
26
4
—
30
—
28
—
3
31
—
26
2
—
28
2
—
39
1
1
41
—
33
2
—
85
—
33
2
—
35
3
—
39
1
—
40
—
41
2
—
43
—
41
2
1
44
4
—
34
—
—
34
—
31
—
2
33
—
34
—
—
34
5
—
21
2
1
24
—
18
1
—
19
—
33
2
—
35
6
—
10
7
1
18
—
16
6
1
23
—
20
5
2
27
7
—
195
17
6
218
—
186
12
6
204
—
222
19
5
246
8
54
5
2
61
28
3
1
32
32
O
O
2
37
9
—
31
2
—
33
—
31
5
—
36
—
30
3
38
e
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
—
—
27
12
13
—
85
7
2
94
—
59
8
1
68
—
97
6
2
105
14
195
17
6
218
186
12
6
204
222
19
5
246
15
—
85
7
2
94
—
59
8
1
68
—
97
6
2
105
16
—
280
24
8
312
—
245
20
7
272
—
319
25
7
351
17
%■
%■
%.
%.
%.
%.
°/o.
%.
%.
%■
%.
*
%.
—
89.45
7.80
2-75
IOO
—
91.18
5.88
2-94
IOO
—
90.25
7-7*
2.03
IOO
18
—
90.41
7-4?
2.13
IOO
—
86.76
11.77
1.47
IOO
—
92.58
5-7>
1.91
IOO
19
—
89.74
7.69
2-57
IOO
—
90.07
7 35
2.58
IOO
—
90.88
7-12
2.00
IOO
20
Tab. 6 (forts.)- Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
1.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
Seminarier.
: Intagna höstterminen 1876 i
Intagna höstterminen 1877 i
klass
1.
klass
. 2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala.............
—
23
'' 5
2
30
—
25
4
2
31
2-
Linköping............
12
14
: —
26
24
7
3
2
36
a
Växjö..............
r—
44
—
'' 2
46
36
27
—
—
63
4<
Lund..............
40
40
—
62
—
—
62
5
Göteborg............
—
36
2
—
38
—
24
3
1
28
6
Karlstad............
15
33
4
3
55
24
. 11
1
36
7
Härnösand...........
—
19
7
1
27
—
18
4
2
24
8
Summa
27
209
18
8
262
84
174
14
8
280
IT. Kvinnliga seminarier.
■
9
Stockholm...........
—
20
8
2
30
—
29
6
—
35
10,
Skara..............
—
32
i —
; —
32
—
32
2
—
34
11
Falun.............
—
15
3
18
—
17
—
—
17
12
Kalmar.............
—
29
; 5
34
—
28
5
—
33
13
Umeå..............
—
—
i —
; —
—
—
—
—
—
14
Summa
—
96
16
2
414
—
106
13
—
119
III. Samtliga seminarier.
i
15
Manliga seminarier.......
27
209
18
8
262
84
174
14
8
280
16
Kvinnliga seminarier.......
—
96
16
2
114
—
106
13
—
119
IT
Tillsammans
27
305
34
10
376
84
280
27
8
399
''%■
%■
: %.
%■
%.
%.
%.
%■
%■
%■
18
Manliga seminarier
IO.3I
79-77
6.87
3-°5
IOO
30.00
62.14
5-00
2.86
IOO
19
Kvinnliga seminarier
—
84.21
14.04
1-75
IOO
—
89.08
10.92
—
IOO
20
Tillsammans
7.18
81.12
:9°4
2.66
IOO
21.05
70.18
6.77
2.00
IOO
367
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
37.
38.
39.
40. |
41.
42.
43.
44.
45. |
46.
47.
48.
49.
50. |
Öl.
Intagna höstterminen 1878 i
Intagna höstterminen 1879 i
Intagna höstterminen 1880 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
£
ce
ce
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
32
23
3
1
58
42
11
5
2
60
36
3
5
1
45
1
32
8
4
—
44
32
—
1
2
35
32
3
2
1
38
2
30
4
2
1
37
41
6
3
—
50
42
1
—
—
43
3
34
51
—
1
86
54
26
—
—
80
46
2
—
—
48
4
40
34
4
—
78
32
1
5
—
38
41
1
—
—
42
5
(SO
i
1
—
<58
33
10
—
1
44
37
3
3
1
44
6
13
8
9
—
30
18
5
4
—
27
12
5
—
1
18
7
241
135
23
2
401
252
59
18
5
334
246
18
10
4
27S
8
30
12
1
1
44
30
n
5
4(5
28
12
4
1
45
9
28
20
2
—
50
32
7
3
—
42
32
14
—
1
47
10
20
11
4
1
3(5
18
10
7
1
36
19
6
2
—
27
11
32
14
2
—
48
30
10
1
—
41
31
12
—
—
43
12
—
—
—
—
-
22
17
—
—
519
25
10
1
—
36
13
no
57
9
2
178
132
55
1(5
1
204
135
54
7
0
19S
14
241
135
23
2
401
252
59
18
5
334
246
18
10
4
278
15
no
57
9
2
178
132
55
16
1
204
135
54
7
2
198
16
351
192
32
4
579
384
114
34
0
538
381
72
17
6
476
IT
%
%.
%■
%■
%■
%■
%.
%■
%.
%.
%.
*.
%.
*
%■
6o.io
33-67
5-73
O.50
IOO
73-45
17.66
5-39
1.50
IOO
O
*+■
oo
CO
6.47
3.60
1.44
IOO
18
6l.8o
32.02
<>o6
I. I 2
100
64.71
26.96
7.84
0.49
IOO
68.i 8
27.27
3-54
I-OI
IOO
19
60.62
33 16
5-53
0.69
IOO
71-37
21.19
6.32
1.12
IOO
8O.O4
>5X3
3-57
1.26
IOO
20
368
Tab. 6 (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
1.
52.
53.
54.
55.
|
56.
57.
58.
59.
60.
| 61.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1881 i
Intagna höstterminen 1882 i
klass
L
klass
2.
klass
3.
klass
4.
j samtl.
i klasser
1
klass
1.
klass
2
klass
3.
klass
4.
samtl.
| klasser.
I. Manliga seminarier.
/
1
Uppsala ............
26
5
1
3
35
29
3
3
1
36
'' 2
Linköping ...........
32
—
—
4
36
32
1
—
1
34
3
Växjö.............
35
—
—
—
35
36
—
—
36
4
Land..............
43
1
—
—
44
39
1
40
5
Göteborg............
38
2
—
1
41
35
0
2
—
39
6
Karlstad............
33
7
1
—
41
31
4
1
—
36
7
Härnösand...........
11
5
4
1
21
16
u
1
—
28
8
Summa
218
20
G
tf
253
218
21
7
3
249
11. Kvinnliga seminarier.
9
Stockholm...........
32
6
3
—
41
32
5
2
_
39
10
Skara .............
35
5
3
—
43
32
4
1
—
37
11
Falun.............
20
6
—
1
27
24
12
2
—
38
12
Kalmar.............
33
13
4
1
51
33
13
—
1
47
13
Umeå..............
21
10
—
—
31
14
7
2
—
23
14
Summa
141
40
10
2
193
135
41
7
1
184
III. Samtliga seminarier.
15
Manliga seminarier.......
218
20
6
9
253
218
21
7
3
249
16
Kvinnliga seminarier.......
141
40
10
2
193
135
41
7
1
184
17
Tillsammans
359
(10
16
11
446
353
62
14
4
433
°/o.
%■
%■
%■
%.
%.
%.
*■
%■
%■
18
Manliga seminarier
86.17
7.90
2-37
3 56
IOO
87-55
8.43
2.81
I.21
IOO
19
Kvinnliga seminarier
73.06
20.72
1 04
IOO
73 17
22.29
3.80
0-54
IOO
20
Tillsammans
80.49
1345
3-59
247
IOO
8i.S3
14 32
323
O.92
IOO
360
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
68.
69.
70.
71.
72.
73.
74.
75.
7*.
Intagna höstterminen 1883 i
Intagna höstterminen 1884 i
Intagna höstterminen 1885 i
hlass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
23
2
2
2
29
21
4
1
26
22
6
1
2
31
1
31
2
2
1
36
29
1
—
—
30
30
4
2
6
42
2
36
1
1
2
40
38
2
—
—
40
24
—
—
1
25
3
40
4
1
_
45
36
1
—
—
37
33
2
—
—
35
4:
35
2
—
2
39
30
—
—
3
33
29
—
—
—
29
5
31
1
2
—
34
30
3
—
1
34
28
2
1
—
31
6j
20
8
—
—
28
16
3
1
3
23
13
6
2
—
21
7
216
20
8
7
251
200
14
2
7
223
179
20
6
9
214
8]
33
3
4
40
30
2
1
33
30
3
1
34
9
30
5
—
1
36
33
3
2
—
38
34
4
—
1
39
10:
18
6
1
—
25
16
6
5
—
27
18
8
2
—
28
11
32
14
2
—
48
36
10
2
1
49
30''
13
2
—
45
12
18
1
—
1
20
27
11
1
—
39
21
9
—
1
31
13
131
2»
7
2
169
142
32
10
2
186
133
37
5
2
177
14 j
216
20
8
7
251
200
14
2
7
223
179
20
6
9
214
15
131
29
7
2
169
142
32
10
2
186
133
37
5
2
177
16
347
49
15
9
420
342
46
12
9
409
312
57
11
11
391
17
%■
%.
%.
%■
%■
%.
%■
%.
%.
%■
%■
*
*■
%■
%■
OO
On
b
oi
7-97
3-19
2.79
IOO
89.68
6.28
0.90
3->4
IOO
83.64
9 35
z.8o
4-2,1
IOO
18
77-52
17.16
4.14
1.18
IOO
7634
17.20
5.38
1.08
IOO
75 14
20 90
2 83
in
IOO
19
82.62
11.67
3-57
2.14
IOO
83.62
II.25
2.93
2.20
IOO
7980
1458
2.8l
2 81
IOO
20
47—082S15. Folkunder v.-kom. bet. 1. Folktkolesem. Band 3.
370
Tal). 6 (forts.). .Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
1.
77.
78.
79.
80.
81.
82.
83.
84.
86
86.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1886 i
Intagna höstterminen 1887 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala............
18
2
—
1
21
19
4
—
1
24
2
Linköping...........
22
5
1
3
31
26
—
—
1
27
3
Växjö.............
16
1
1
1
1!)
14
—
—
1
15
4
Lund..............
29
—
—
—
2!)
27
—
1
—
28 I
5
Göteborg............
25
—
—
—
25
23
—
—
2
25 I
6
Karlstad........
20
3
—
1
24
14
2
—
3
19
7
Härnösand...........
16
3
1
20
14
5
—
2
21
8
Summa
146
14
2
7
169
137
11
1
10
159
11. Kvinnliga seminarier.
9
Stockholm...........
30
2
—
—
32
28
3
—
3
34
10
Skara.............
34
11
—
—
45
28
3
—
1
32
n
Falun .............
12
5
2
—
19
10
5
1
—
16
12
Kalmar.............
22
9
—
2
33
21
5
—
—
26
13
Umeå..............
14
9
—
—
23
19
7
—
—
26
14
Summa
112
36
2
2
152
106
23
1
4
134
III. Samtliga seminarier.
15
Manliga seminarier
.....
146
14
2
7
169
137
11
1
10
159
16
Kvinnliga seminarier......
112
36
2
2
152
106
23
1
4
134
17
Tillsammans
25S
50
4
0
821
243
34
0
14
293
%■
%■
%.
%■
%■
%.
%.
%
°/o.
%■
18
Manliga seminarier
86.39
8.29
1.18
4.14
IOO
86.16
6.92
0.63
6.29
IOO
19
Kvinnliga seminarier
73.68
23.68
1.32
1.32
IOO
79-'' o
I7-.6
0.7;
2 99
IOO
20
Tillsammans
80.37
15-58
l25
2.80
i
IOO
82.94
I I.ÖO
0.68
4.78
IOO
371
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
87.
88.
89.
‘JO.
91.
92.
93.
94.
95. |
96.
9 7.
98.
99. |
100. |
101.
Intagna höstterminen 1888 i
Intagna höstterminen 1889 i
Intagna höstterminen 1890 i
klass
klass
klass
klass
samtl.
klass
klass
klass
klass
samtl.
klass
klass
klass
klass
samtl.
1.
2.
3.
4.
klasser.
1.
2.
3.
4.
klasser
1.
2.
3.
4.
|
klasser.
12
1
18
10
1
1
•
11
11
5
16
1
24
—
2
2
28
17
1
1
3
22
16
2
—
2
20
2
17
2
—
3
22
16
—
—
—
16
15
—
—
—
15
3
25
2
—
—
27
18
1
—
1
20
23
1
—
1
25
4
19
1
—
—
20
18
—
—
1
19
13
1
1
—
15
5
16
—
6
22
11
1
—
2
14
14
2
—
4
20
6
7
1
—
1
»
8
2
—
1
11
6
3
—
—
9
71
120
7
2
12
141
9S
6
1
8
113
9S
14
1
7
120
8
20
1
1
22
17
1
1
3
22
22
4
-
2
2S
9
25
3
—
2
30
25
4
1
—
30
26
3
2
3
34
10
8
10
—
2
20
8
4
—
—
12
12
7
—
—
19
11
21
6
—
—
27
18
4
1
—
23
14
7
1
—
22
12
12
6
2
—
20
13
3
1
—
17
12
4
—
—
16
13
SO
26
2
5
119
81
10
4
3
104
SO
25
3
5
119
14!
120
7
2
12
141
98
6
1
8
113
98
14
1
7
120
15
86
26
2
5
119
81
16
4
3
104
86
25
3
5
119
IG
206
33
4
17
260
179
22
5
11
217
184
39
4
12
239
IT
%■
%■
%.
%■
%.
%.
°/o.
%.
%.
%.
%■
%■
%■
*•
%.
85.11
4.96
1.42
8.51
IOO
OO
On
S-31
0.88
7.08
IOO
8I.67
11.67
0.83
5.83
IOO
18
72.27
21.85
1.68
4-20
IOO
77.88
15.38
2.89
IOO
72.27
21.01
2.52
4.20
IOO
19
79.23
12 69
*■54
654
IOO
82.49
10.14
2.30
507
IOO
76.99
16.32
1.67
5-02
IOO
20
372
Tab. 6 (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
!
1.
102
|
103.
| 104. | 105.
| 100.
| 107.
108
109.
no
| in.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1891 i
Intagna höstterminen 1892 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
I. Manliga seminarier.
:
1
Uppsala.............
13
3
—
1
17
16
3
1
—
20
2
Linköping ............
12
4
—
2
18
16
4
—
2
22
3
Växjö.............
16
1
—
1
18
17
—
1
—
18
4
Lund..............
26
—
—
1
27
26
3
—
1
30 !
5
Göteborg............
17
1
—
3
21
15
2
—
6
23
i 6
Karlstad............
12
1
—
3
16
17
1
—
1
19
7
Hörnösand...........
12
2
—
1
15
11
4
—
—
15 !
8
Summa
108
12
—
12
132
118
17
2
10
147
It. Kvinnliga seminarier.
9
Stockholm...........
21
3
—
1
25
23
3
—
1
27
10
Skara..............
25
3
1
1
30
28
3
6
1
38 |
11
Falun.............
8
6
3
1
18
8
9
2
—
19
12
Landskrona...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Kalmar.............
18
9
2
1
30
24
7
1
—
32
14
Umeä..............
11
2
—
—
13
16
4
1
—
21
15
Summa
83
23
6
4
116
99
26
10
2
137
III. Samtliga seminarier.
10
Manliga seminarier.......
108
12
—
12
132
118
17
2
10
147
17
Kvinnliga seminarier ......
83
23
6
4
116
99
26
10
2
137
18
Tillsammans
191
35
6
1C
248
217
43
12
12
284
%.
%■
%.
*
y
%■
y
y
y
y
19
Manliga seminarier
81.82
9.09
—
9.09
IOO
80.27
11 • 57
1.36
6.8 0
IOO
201
Kvinnliga seminarier
7M5
19.83
; 17
3-4-S
IOO
72.26
18.98
7.30
I.46
IOO
21
Tillsammans
7702
14 11
2.42
6.45
IOO | 76.40
is-h
4.23
4.23
IOO
373
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
112. |
113. |
114. ]
115. |
116.
117. 1
118. |
119. j
120. |!
121. 1
122. 1
123. |
124. |
125. |
1-26.
Intagna höstterminen 1893 i
Intagna höstterminen 1894 i
Intagna höstterminen 1895 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass [
4'' 1
samt!
klasser.
klass
1.
I
klass
2.
klass
3.
klass
4. j
samtl.
klasser.
17
2
19
17
4
3
24
19
5
24
1
21
3
—
1
25
26
2
—
1
29
24
—
—
6
30
9
19
—
—
1
20
19
—
1
3
23
19
—
—
3
22
1 3
32
—
—
5
37
30
—
—
2
32
30
1
—
3
34
4
23
4
1
5
33
28
1
—
4
33
27
1
—
3
31
5
23
4
—
—
27
24
3
1
2
30
26
2
—
1
29
i 0
14
6
1
—
21
14
5
1
—
20
16
8
—
6
30
! 7
149
19
0
12
182
158
15
3
15
191
161
17
—
22
200
! 8
28
3
1
3
35
28
1
29
25
4
29
! 9
26
1
4
1
32
32
7
—
4
43
28
—
3
7
38
10
15
12
—
—
27
18
4
—
22
18
3
—
—
21
11
—
--
—
—
_
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
12
24
2
2
—
28
24
—
5
2
31
30
6
5
1
42
13
21
9
1
—
31
24
12
—
-
36
26
7
2
1
36
14
114
27
8
*
153
126
23
5
161
127
16
10
13
166
15
149
19
2
12
182
158
15
3
15
191
161
17
22
200
16
114
27
8
4
153
126
23
5
7
161
127
16
10
13
166
117?
263
46
10
16
335
284
38
8
22
352
288
33
10
35
366
18
°/o.
%.
%
%■
%.
%.
%■
%.
%.
%■
%
%■
%.
%■
81.87
10.44
I.IO
6.59
IOO
82.73
7.85
J-57
7.85
IOO
8O.5O
8.5O
—
I 1.00
IOO
19
74-1''
17.65
5.2-!
2.61
IOO
78.26
I4.2P
3.1 C
4.3;
IOO
76.51
6.02
7.83
IOO
20
78.51
1373
2.98
4.78
IOO
| 80.68
10.80
2.27
6.25
IOO
78.69
9.02
2-73
956
IOO
•21
374
Tal). 6 (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
1.
| 127.
| 128.
| 129.
| 130.
131.
| 132.
| 133.
[ 134.
| 135. ||
136.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1896 i
Intagna höstterminen 1897 i
klass
1.
| klass
2.
klass
3.
klass
4.
j samt],
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
p samtl.
! klasser.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala.............
20
8
—
—
28
22
6
_
—
28
?
Linköping...........
24
—
—
3
27
20
—
—
5
31
3
Växjö.............
22
—
—
6
28
23
—
| -
2
25
4
Lund : .............
30
—
—
1
31
30
1
—
1
32
5
Göteborg-............
28
—
—
—
28
30
2
—
1
33
6
Karlstad............
25
1
—
2
28
24
—
—
1
25
7
Härnösand...........
19
5
—
1
25
23
4
—
1
28
8
Summa
168
14
—
13
195
178
13
—
11
202
II. Kvinnliga seminarier.
9
Stockholm...........
25
—
'' —
2
27
25
—
1
2
28
10
Skara.............
25
—
—
—
25
25
3
3
31
11
Falun .............
19
2
—
1
22
18
1
1
—
20
12
Landskrona...........
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
13
Kalmar.............
26
—
—
26
26
—
—
—
26
14
Umeå..............
23
8
—
- 1
31
19
4
1
24
15
Summa
118
10
—
3
131
113
8
2
6
129
III. Samtliga seminarier.
i
16
Manliga seminarier.......
168
14
—
13
195
178
13
n
202
17
Kvinnliga seminarier ......
118
10
—
3
131
113
8
2
6
129
18
Tillsammans
286
24
—
16
326
291
21
2
17 !
331
%■
JK.
%■
%■
%.
%.
%■
%■
%.
19
Manliga seminarier
86.15
7-8
—
6.67
IOO
88.,2
6.44
—
5-44 j
IOO
■20
Kvinnliga seminarier
90.08
7-63
—
2.29
IOO
87.60
6.2 0
1-55
4-65
IOO
21
Tillsammans
87-73
7-36
1
4-9*
IOO
87.92
6.34
0.60
5-4''i
IOO
375
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
137. 1
138. I
139. I
140. ||
141.
142. !
143.
144.
145. |
146.
|
147.
148.
149.
150. |
151.
I
Intagna höstterminen 1898 i
Intagna höstterminen 1899 i
Intagna höstterminen 1900 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass I
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
24
4
28
22
2
24
24
2
2
28
1
26
—
5
31
24
2
—
1
27
25
1
—
4
30
2
30
—
1
3
34
24
1
—
1
26
24
1
—
2
27
o1
30
_
—
1
31
30
2
—
3
35
30
—
—
1
31
4,
32
—
—
—
32
49
—
—
—
49
26
—
—
—
20
5|
23
—
1
2
20
22
—
—
—
22
27
2
—
—
29
G
23
—
—
1
24
26
4
—
1
31
24
—
1
25
7
18S
4
2
12
206
197
9
2
0
214
ISO
0
2
8
190
8
1
24
3
27
25
1
1
6
33
20
2
1
5
28
9i
27
4
2
—
33
27
5
1
—
33
27
2
—
3
32
10
18
_
_
_
18
18
_
1
—
19
18
1
—
1
20
11
_
_
_
—
—
—
—
—
—
20
—
—
20
12
26
—
—
—
20
52
-
1
53
26
—
1
27
i31
23
6
2
—
31
24
2
1
1
28
24
4
1
1
30
14
118
10
4
3
135
140
8
5
7
100
135
9
2
u
157
15
188
4
2
12
200
197
9
2
6
214
180
6
2
8
190
16
118
10
4
3
135
146
8
5
7
166
135
9
2
11
157
17
306
14
6
15
341
343
17
7
13
380
315
15
4
19
353
18
%■
%■
%■
°/o.
%.
%.
%.
%.
%■
%■
°6.
%■
*
91.26
I-9+
0.97
5 83
IOO
92.06
4.21
0.93
2.80
IOO
91.84
3.06
1.02
4.08
IOO
19
87.41
7-4''
2.96
2.22
IOO
87.95
4-82
3.01
4-22
IOO
83.99
5-73
1,27
7.01
IOO
20
89.74
4.10
I.76
4-4°
IOO
90.26
4-48
1.84
34*
100
1 89-24
4.2;
1.3
5-38
IOO
•21
376
Tab. 6 (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
1.
152.
| 153.
|
154.
| 155. ||
156.
157.
| 158.
| 159.
| 160.
|l 161.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1901 i
Intagna höstterminen 1902 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samt!
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
I. Manliga seminarier.
11
Uppsala........
24
—
—
—
24
24
_
1
25
2
Linköping.......
25
—
—
2
27
25
—
_
3
28
3
Strängnäs .......
19
—
—
—
19
25
5
—
_
30
4
Växjö...........
24
1
• —
—
25
24
—
_
1
25
5
Lund.........
31
1
—
1
33
30
—
—
2
32
6
Göteborg...........
27
—
—
3
30
27
—
—
1
28
7
K arlstad..........
22
—
—
—
22
22
■ -
—
1
23
8
Härnösand...........
22
1
1
1
25
23
2
—
1
26
9
Luleå.........
_
—
—
—
-
—
—
—
—
_
10
Samma
194
3
1
7
205
200
7
1
9
217
II. Kvinnliga seminarier.
11
Stockholm........
20
6
1
7
34
21
4
_
6
31
12
Skara........
25
1
—
1
27
26
2
—
2
30
13
Falun..........
16
—
—
—
16
18
3
—
_
21
14
Landskrona..........
24
4
—
—
28
22
3
_
_
25
15
Kalmar..........
24
4
5
2
32
24
—
3
—
27
16
Umeå..........
23
2
—
2
27
25
4
—
—
29
i17
Summa |
132
14
6
12
164
136
16
3
8
163
in. Samtliga seminarier.
18
Manliga seminarier........
194
3
1
7
205
200
7
1
9
217
19
Kvinnliga seminarier......
132 |
14
6
12
164
136 !
16
3 |
8
163
20
Tillsammans
326
17
7
19
369
336
23
4
17
380
°/o.
|
%
%.
%■
°/o.
%.
%.
%■
21
Manliga seminarier
9463
I.46
0 49
3-4*
IOO
92.16
3-23
0.46
4-15
IOO
22
Kvinnliga seminarier
8O.49
8 33
3-66
7.32
IOO
83 41 !
9 82
1.84
4-91
IOO
231
Tillsammans
88.34
461
I.90
5-15
IOO
88.42
6.05 1
1.05
4.48 jj
IOO
377
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
162.
163.
164.
165. |
166. |
167.
168.
169.
170.
171.
|
172.
173.
174. |
175. j
176.
1
Intagna höstterminen 1903 i
Intagna höstterminen 1904 i
Intagna höstterminen 1905 1
klass
klass
klass
klass
samtl.
klass
klass
klass
klass
samtl.
klass
klass
klass
klass
samtl.
1.
2.
3.
4.
klasser.
1.
2.
3.
4.
klasser.
1-
2.
3.
4.
klasser.
24
24
23
1
1
25
24
1
2
27
i
24
2
—
2
28
24
1
—
—
25
25
1
—
1
27
2
26
—
—
—
26
26
—
1
4
31
25
—
—
—
25
3
25
—
—
1
26
29
—
—
1
30
24
—
—
—
24
4
30
1
—
—
31
30
—
—
1
31
30
—
__
1
31
5
29
3
1
2
35
31
—
—
—
31
31
—
—
31
6
25
—
—
2
27
26
1
—
—
27
26
—
—
26
7
23
3
—
—
26
24
2
—
—
26
24
—
—
1
25
8
9
200
9
1
7
223
213
5
1
7
226
209
2
—
5
216
10
20
4
3
5
32
20
2
3
3
28
20
2
2
2
26
11
28
2
—
3
33
28
2
1
5
36
28
2
—
5
35
12
18
—
2
2
22
19
—
1
—
20
19
—
—
—
19
13
25
5
1
4
35
23
2
—
4
29
24
3
—
2
29
14
24
—
4
1
29
24
1
4
—
29
24
1
3
—
28
lö!
21
4
—
1
26
24
5
—
—
29
24
2
—
1
27
16
136
15
10
16
177
138
12
9
12
171
139
10
5
10
164
IT
206
9
1
7
223
213
5
1
7
226
209
2
5
216
18
136
15
10
16
177
138
12
9
12
171
139
10
5
10
164
19
342
24
11
23
400
351
17
10
19
397
348
12
5
15
380
20
%■
%
%■
%■
%■
%.
%.
y,.
%.
%.
%■
%.
%.
%.
%■
92.38
4-°3
0.45
3-14
100
94.25
2.21
0.44
3.10
100
96.76
o-93
—
2.31
IOO
21
76.84
8.47
5.65
9.04
100
O
t--
ö
00
7-02
5.26
7-02
100
84.75
6. ro
3-os
6.10
100
22
O
U-l
OO
6.00
2-75
5-75
100
88.41
4-28
2.52
4-79
100
91 58
3-16
* 31
3 95
IOO
23
48—082815. Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
378
Tab. 6 (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid de särskilda
1.
177.
| 178.
| 179.
j 180.
181.
182.
183.
j 184.
| 185.
186.
Seminarier.
Intagna höstterminen 1906 i
Intagna höstterminen 1907 i
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
klass
1.
klass
2.
klass
3.
klass
4.
samtl.
klasser.
I. Manliga seminarier.
1
Uppsala............
24
1
—
1
20
23
2
—
—
25
2
Linköping...........
26
-
—
3
29
26
1
—
3
30
3
Strängnäs............
24
2
—
2
28
25
—
—
4
29
4
Växjö.............
25
1
—
3
29
24
2
—
1
27
5
Lund..............
30
1
—
3
34
30
—
—
2
32
6
Göteborg............
28
—
—
2
30
23
1
—
1
25
7
Karlstad............
24
—
—
—
24
23
—
—
2
25
8
Härnösand...........
24
1
—
—
25
24
—
—
2
20
9
Luleå..............
—
—
—
—
—
18
—
—
—
18
10
Summa
205
0
—
14
225
210
0
—
15
237
II. Kvinnliga seminarier.
11
Stockholm...........
22
—
—
2
24
22
2
2
1
27
12
Skara.............
29
2
—
1
32
28
2
1
2
33
13
Falun..............
18
—
—
—
18
16
—
—
10
14
Landskrona...........
25
2
—
5
32
26
2
1
4
33
15
Kalmar.............
23
1
5
4
33
24
1
7
—
32
16
Umeå..............
24
—
—
—
24
25
1
—
1
27
17
Summa
141
5
5
12
103
141
8
n
8
108
in. Samtliga seminarier.
18
Manliga seminarier.......
205
6
—
14
225
216
6
—
15
237
19
Kvinnliga seminarier......
141
5
5
12
103
141
8
11
8 ]
108
20
Tillsammans
340
11
5
20
388
357
14
n
23
405
%.
%.
%■
%■
°/o.
%■
%■
%.
%■
*
21
Manliga seminarier
91. II
2.67
—
6.22
IOO
91.14
2-53
—
6.33
IOO
22
Kvinnliga seminarier
86.50
3.07
3.07
7-36
IOO
8.3-91
4.76
6.55
4.76
IOO
23
Tillsammans |
89.17
2.84!
1-29
6.701
IOO j
88.15
346
2.71
5-68
IOO
379
folkskoleseniinarierna höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
187.
188.
189. ,
190. j| 191.
192.
193.
194.
195.
196.
197.
198.
199.
200.
201.
Intagna höstterminen 1908 i
Intagna höstterminen 1909 i
Intagna höstterminen 1910 i
klass
klass
klass
klass
samt!
klass
klass
klass
klass
samtl.
klass
klass
klass
klass
samtl.
1.
2.
3.
4.
klasser.
1.
2.
3.
4.
klasser.
1.
2.
3.
4.
klasser.
24
1
25
24
24
24
24
1
26
—
—
4
30
24
—
—
1
25
24
—
—
2
26
2
26
—
—
2
28
28
—
—
7
35
27
—
—
4
31
3
30
—
—
2
32
29
—
—
4
83
31
—
—
29
60
4
30
—
—
3
33
30
—
1
3
34
30
—
—
2
32
5
25
—
1
—
26
27
—
—
6
33
46
—
—
2
48
6
24
—
—
—
24
24
—
1
1
26
21
1
1
—
23
7
24
2
—
6
32
24
1
—
4
29
24
2
—
2
28
8
18
4
—
—
22
20
3
2
—
25
20
5
1
—
26
9
227
6
1
18
252
230
4
26
264
247
8
2
41
29S
10
| 22
3
5
8
38
26
3
1
28
58
24
2
30
56
11
28
2
1
4
35
28
2
1
2
33
28
2
1
2
33
12
18
2
—
—
20
20
—
—
20
21
—
—
—
21
13
26
2
—
4
32
27
2
—
4
33
28
1
—
4
33
14
24
—
3
2
29
24
—
4
—
28
24
—
2
2
28
15
24
—
—
1
25
25
—
1
2
28
24
—
—
2
26
16
142
9
9
•
19
179
150
7
7
36
200
149
3
5
40
197
17
227
6
1
18
252
230
4
4
26
264
247
8
2
41
298
18
^ 142
9
9
19
179
150
7
7
36
200
149
3
5
40
197
19
369
15
10
37
431
380
11
11
62
464
396
11
7
SI
495
20
%■
%■
%.
%■
%.
%■
%■
%.
%■
| *
%■
°/o.
%■
°i>.
%■
90.08
2.38
O.4O
7.14
IOO
87.1 2
1.52
J-52
9.84
IOO
82.89
2.68
0.67
13-76
IOO
21
79-13
5.03
5.03
10.61
IOO
75.00
3-50
3.co
18.00
ICO
75-^3
1.52
2-54
20.31
IOO
22
85.61
3-4»
2.32
8.59
IOO
8I.9O
2.37
2-37
1336
IOO
80. OO
2.22
1.42
16.36
IOO
23
380
Tab. 7 a. Antal i olika klasser intagna elever vid manliga och kvinnliga folk
skoleseminarier
höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
1
2
4
6
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Manliga seminarier.
Kvinnliga seminarier.
Samtliga seminarier.
Höst-
termin.
Intagna elever i klass
Intagna
elever i klass
Intagna elever i klass
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
i.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
Årsvis.
1871 . . .
201
13
8
222
57
12
12
81
258
25
20
303
1873 . . .
—
192
18
4
214
—
61
9
5
75
—
253
27
9
289
1873 . . .
—
195
17
6
218
—
85
7
2
94
—
280
24
8
312
1874 . . .
—
186
12
6
204
—
59
8
1
68
—
245
20
7
272
1875 . . .
—
222
19
5
246
—
97
6
2
105
—
319
25
7
351
1876 . . .
>) 27
209
18
8
262
96
16
2
114
27
305
34
10
376
1877 . . .
2) 84
174
14
8
280
—
106
13
—
119
84
280
27
8
399
1878 . . .
241
135
23
2
401
no
57
9
2
178
351
192
32
4
579
1879 . . .
252
59
18
5
334
132
55
16
1
204
384
114
34
6
538
1880 . . .
246
18
10
4
278
135
54
7
2
198
381
72
17
6
476
1881 . . .
218
20
6
9
253
141
40
10
2
193
359
60
16
11
446
1882 .. .
218
21
7
3
249
135
41
7
1
184
353
62
14
4
433
1883 . . .
216
20
8
7
251
131
29
7
2
169
347
49
15
9
420
1884 . . .
200
14
2
7
223
142
32
10
2
186
342
46
12
9
409
1885 . . .
179
20
6
9
214
133
37
5
2
177
312
57
11
11
391
1886 . . .
146
14
2
7
169
112
36
2
2
152
258
50
4
9
321
1887 . . .
137
11
1
10
159
106
23
1
4
134
243
34
2
14
293
1888 . . .
120
7
2
12
141
86
26
2
5
119
206
33
4
17
260
1889 . . .
98
6
1
S
113
81
16
4
3
104
179
22
5
11
217
1890 . . .
98
14
1
7
120
86
25
3
5
119
184
39
4
12
239
1891 . . .
108
12
_
12
132
83
23
6
4
116
191
35
6
16
248
1892 . . .
118
17
2
10
147
99
26
10
2
137
217
43
12
12
284
1893 . . .
149
19
2
12
182
114
27
8
4
153
263
46
10
16
335
1894 . . .
158
15
3
15
191
126
23
5
7
161
284
38
8
22
352
1895 . . .
161
17
—
22
200
127
16
10
13
166
288
33
10
35
366
*) Höstterminen 1876 intogos elever i l:a klassen endast vid Linköpings och Karlstads seminarium.
— 2) Höstterminen 1877 intogos elever i första klassen vid Linköpings, Växjö och Karlstads seminarium.
381
Tab. 7 a (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid manliga och kvinn
liga
folkskoleseminarier höstterminerna 1871—1910, fördelade efter år.
1
2
3
4
5 1
6
7
8
9
10
il
12
13 |
14 |
15 |
16 i
Manliga seminarier.
Kvinnliga seminarier.
Samtliga seminarier.
Höst-
termin.
Intagna
elever
i klass
Intagna elever
i klass
Intagna
elever
i klass
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
i.
2.
3.
4.
Samt-,
liga.
Årsvis.
1896 . . .
168
14
—
13
195
118
10
—
3
131
286
24
—
16
326
1897 . . .
178
13
—
11
202
113
8
2
6
129
291
21
2
17
331
1898. . .
188
4
2
12
206
118
10
4
3
135
306
14
6
15
341
1899 . . .
197
9
2
6
214
146
8
5
7
166
343
17
7
13
3S0
1900 . . .
180
6
2
8
196
135
9
2
11
157
315
15
4
19
353
1901 . . .
194
3
1
7
205
132
14
6
12
164
326
17
7
19
369
1902 . . .
200
7
1
9
217
136
16
3
8
163
336
23
4
17
380
1903 . . .
206
9
1
7
223
136
15
10
16
177
342
24
11
23
400
1904 . . .
213
5
1
7
226
138
12
9
12
171
351
17
10
19
397
1905. . .
209
2
5
216
139
10
5
10
164
348
12
5
15
380
1906 . . .
205
6
14
225
141
5
5
12
163
346
11
5
26
388
1907 . . .
216
6
—
15
237
141
8
ii
8
168
357
14
11
23
405
1908. . .
227
6
1
18
252
142
9
9
19
179
369
15
10
37
431
1909 . . .
230
4
4
26
264
150
7
7
36
200
380
11
11
62
464
1910 . . .
247
8
2
41
298
149
3
5
40
197
396
11
7
81
495
Femårs-
vis.
1871-1875
—
996
79
29
1,104
—
359
42
22
423
—
1.355
121
51
1,527
1876—1880
'') 850
595
83
27
1,555
377
368
61
7
813
1,227
963
144
34
2.36S
1881-1885
1,031
95
29
35
1,190
682
179
39
9
909
1,713
274
68
44
2,099
1886—1890
599
52
7
44
702
471
126
12
19
62S
1,070
178
19
63
1.330
1891—1895
694
80
7
71
852
549
115
39
30
733
1,243
195
46
101
1,585
1896-1900
911
46
6
50
1,013
630
45
13
30
1 718
1,541
91
19
80
! 1,731
1901—1905
1,022
26
4
35
1,087
681
67
33
58
839
1,703
93
37
93
! 1.926
1906—1910
1,125
30
7
114
1,276
723
32
37
115
1107
1,848
62
44
229 |i 2.183
1881—1910
5,382
329
60
349
6,120
3,736
564
173
261
4,734
9,118
S93
233
610 10,854
'') Se anm. 1 och 2 å föregående sida. — 2) Vid de kvinnliga seminarierna började elever intagas
i l:a klassen först höstterminen 1878.
382
Tal). 7 a (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid manliga och kvinn
liga
folkskoleseminarier i procent höstterminerna 1871—1910, fördelade
efter år.
1
2 !
3 |
4
5 1
6
7
8
10
11
1*2
13
14
15
16
Höst-
termin.
Hanliga seminarier.
Kvinnliga seminarier.
Samtliga seminarier.
Intagna elever
i klass
Intagna elever i klass
Intagna elever
i klass
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
Årsvis.
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
7»
°/°
%
%
1871 . .
—
9°.54
5.86
3.60
IOO
—
70.38
l4-8l
14.81
100
—
85.15
8.25
6.60
IOO
1872 . .
—
89.72
8.41
1.87
IOO
—
8i-33
12.00
6.67
IOO
—
87.54
9-34
3-12
100
1876 . .
—
89.45
7.80
z-75
IOO
--
90.42
7-45
2-!3
IOO
—
89.74
7.69
z-57
IOO
1874 . .
—
91.18
5.88
2.94
100
—
86.76
11.77
I.47
IOO
—
90.07
7-35
2.58
IOO
1875 . .
—
90.25
7-7 -
2.03
IOO
—
92.38
5-71
I.91
IOO
—
90.88
7-12
2.00
IOO
1876 . .
’) 10.31
79-77
6.87
3-05
IOO
—
84.21
14.04
1 -75
IOO
7.18
8l.I2
9.04
2.66
IOO
1877 . .
2)3°-oo
62.14
5-oo
2.86
IOO
—
89.08
10.92
—
IOO
21.05
70.18
6.77
2.oo
IOO
1878 . .
60.10
33-(>7
5-73
O.5O
IOO
6l.So
32.02
5-o6
1.12
IOO
60.62
33-i6
5-53
O.69
IOO
1879 . .
75-45
17.66
5-39
I.50
IOO
64.71
26.96
7.84
0.49
IOO
71 • 3 7
21.19
6.32
I. I 2
IOO
1880 . .
88.49
6.47
3-6o
''•44
IOO
68.18
27.27
3-54
I.OI
IOO
80.04
15-13
3-57
1.26
IOO
1881 . .
86.17
7.90
2.37
3 56
IOO
73.06
20.72
5a8
I.04
IOO
8O.49
13-45
3-59
z-47
IOO
1882 . .
87-55
8.43
2.81
I.2I
IOO
73-37
22.29
3-8°
0.54
IOO
81.53
14.32
3-23
O.92
IOO
1883 . .
86.05
7-97
3-19
2.79
IOO
77-52
17.16
4.14
1.18
IOO
82.62
I I .67
3-57
2.14
IOO
1884 . .
89.68
6.28
0.90
314
IOO
76.34
17.20
5.38
1.08
IOO
83-62
11.25
2-93
2.20
IOO
1885 . .
83.64
9-35
2.80
4 2 1
IOO
75-14
20.90
2.83
1 -13
IOO
79.80
14.58
2.81
2.81
IOO
1886 . .
86.39
8.29
i. 18
4.14
IOO
73.68
23.68
I.32
I.32
IOO
8O.37
15.58
I.25
2.80
IOO
1887 . .
86.16
6.92
0.63
6.29
IOO
79-i°
17.16
°-75
2.99
IOO
82.94
II.60
0.68
4.78
IOO
1888 . .
8S-11
4.96
1.42
8.51
IOO
72.27
21.85
1.68
4.20
IOO
79-23
12.69
I.54
6.54
IOO
1889 . .
86.73
5-3''
0.88
7.08
IOO
77.88
15.38
3-85
2.89
100
82.49
IO.I4
2.30
5.07
IOO
1890 . .
81.67
11.67
0.83
5.83
IOO
72.27
21.01
2.52
4.20
IOO
76.99
l6.32
1.67
5-02
100
1891 . .
81.82
9.09
—
9.09
IOO
71-55
19.83
5-17
3-45
IOO
77.02
14.11
2.42
6.45
IOO
1892 . .
80.27
11.57
1.36
6.80
IOO
72.26
18.98
7.30
I.46
IOO
76.40
15.14
4.23
4.23
IOO
1893 . .
81.87
10.44
I.IO
6.59
IOO
74-5"
17.65
5.23
2.61
IOO
78.51
13 ■ 7 3
2.98
4.78
IOO
1894 . .
82.73
7.S5
I-57
7.85
IOO
78.26
!4-29
3.10
4-35
IOO
80.68
IO.80
2.27
6.25
IOO
1895 . .
80.50
8.50
—
I 1.00
IOO
76.51
9.64
6.02
7.83
IOO
78.69
9-02
2-73
9.56
IOO
'') Höstterminen 1876 intogos elever i l:sta klassen endast vid Linköpings och Karlstads seminarinm.
— 2) Höstterminen 1877 intogos elever i l:sta klassen vid Linköpings, Växjö och Karlstads seminarium
383
Tab. 7 a (forts.). Antal i olika klasser intagna elever vid manliga och kvinn
liga
folkskoleseminarierna i procent höstterminerna 1871—11)10, fördelade
efter ilr.
1
2 I
3 S
4 |
6 II
6
7 I
8 1
9 1
10 II
11
12 1
13 |
14_|
15 I
16 j
Höst-
termin.
Manliga seminarier.
Kvinnliga seminarier.
Samtliga seminarier.
Intagna elever
i klass
Intagna elever
i klass
Intagna elever
i klass
1.
2.
I
3.
4. j
Samt-
liga.
1.
2.
3. !
4 1
Samt-
liga.
1.
2.
3.
.
| Samt-
liga.
Årsvis.
%
%
% I
%
%
% j
%
%
% |
%
%
%
%
% ;
%
1898 . . .
86.15
7.18,
—
6.67
IOO
90.08
7.63
—
2.29
IOO
87-73
7.36
—
4.91
IOO
1897 . . .
88.12
6.441
—
5-44
IOO
87.60
6.20
1 • 5 5
4.65
ICO
87.92
6.31
O.60
5->4
IOO
1898 . . .
91.26
I-941
0.97
5-83
IOO
87.41
7-41
2.96
2.22;
IOO
89.74
4-io
I.76
4.40
IOO
1899 . . .
92.06
4.21
°-93,
2.80
IOO
87-95
4.82
3.01
4-22
IOO
90.26
4.48
1.84
3-42
IOO
1900 . . .
91.84
3 • ° 6;
1.02
4-o8i
IOO
85.99
5-73
1.27
7.01
IOO
89.24
4-25
1.13
5.38
100
1901 . . .
94.63
I.46
O.49
3-42
IOO
80.49
8.53
3.66
7.32
IOO
88.34
4.6,
1.90
5-15
IOO
1902 . . .
92.16
3-23
0.46
415
IOO
8343
9.82
1.84
4.91
IOO
88.42
6.05
1.05
4.48
IOO
1903 . . .
92.38
4.03
°-45
3-14
IOO
76.84
8.47
5.65
9.04
IOO
85.50
6.00
2-75
5-75
IOO
1904 . . .
94.25
2.21
O.44
3.10
IOO
8O.7O
7-02
5.26
7.02
IOO
88.4I
4.28
2.5a
4-79
IOO
1905 . . .
96.76
0.93
_
2.31
IOO
84.75
6.10
3-°5
6.10
IOO
91.58
3-i6
1 3i
3 95
IOO
1906 . . .
91.1 I
2.67
—
6.22
IOO
86.5O
3-07
3-07
7-36
IOO
89.17
2.84
1.29
6.7O
IOO
1907 . . .
91.14
2-53
6.33
IOO
83-93
4.76
6.55
4-76
IOO
88.15
3-+6
2.7 I
5.68
IOO
1908 . . .
90.08
2.38
O.4O
7.14
IOO
79-33
5.03
5.03
10.61
IOO
85.61
3-48
2.32
8.59
IOO
1909 . . .
87.12
I.52
I.52
9.84
1 IOO
75.00
3-5°
3-5°
18.00
IOO
8I.9O
2-37
2.37
13.36
IOO
1910 . . .
82.89
2.68
O.67
13-76
IOO
75-63
1.52
2.54
20.31
! 100
80.00
2.22
1.42
16.36
IOO
Femårsvis
|
1871—1875
—
; ()0.22
7-15
2.63
IOO
—
84.87
9-93
5.20
IOO
—
88.74
7.92
3 34
! IOO
1876—1880
'') 54-66
138.26
5-34
''•74
IOO
!),46-37
45-2-7
7.50
0.86
IOO
51.82
40.67
i 6.08
I.43
| IOO
1881—188c
86.64
7.98
2.44
2.94
IOO
75-03
19.69
i 4.29
0.99
IOO
81.61
i 13-05
1 3-24
2.10
IOO
1
1886—189C
85.33
7-4''
0.99
6.27
IOO
75.00
20.06
I.91
3-°3
IOO
80.45
13-38
I.43
1 4-74
IOO
1891—189c
81.46
9-39
0.82
8-33
IOO
74.90
15.69
5-32
4.09
IOO
78.42
I2.3I
2.9°
6.37
; IOO
1896-1900
89.93
4-54
O.59
4-94
IOO
87.74
6.27
1.81
4.18
IOO
8902
| 5-26
I. IO
! 4.62
IOO
1901—190c
94.02
2-39
0.37
3.22
IOO
81.17
7-99
3-93
6.91
IOO
88.42
4-83
11.92
4-83
IOO
1906—1910
88.17
2-35
O.55
8.93
IOO
79-71
3-53
4.08
12.68
IOO
84.65
2.84
2.02
10.49
IOO
1
1881—1910 87.94
5.38
0.98
5-7°
IOO
78.92
II. 91
3 66
5-51
IOO
84.0c
! 8.2:
2.15
5.62
II 100
i) Se anmärkning 1 och 2 ä föregående sida. — 2) Vid de kvinnliga seminarierna började elever
intagas i första klassen först höstterminen 1878,
384
Tab. 7 b. Antal intagna elever vid manliga och kvinnliga folkskoleseminarier
höstterminerna 1871—1910, årlig ökning och minskning i absoluta
tal och procent.
1
2
1 3
1 4
1 5
I 6
1 7
1 1
1 2
1 3
1 4
1 5
1. 6
1 7
Hösttermin
Ökning ( + ) eller minskning
-)
Ökning ( + ) eller minskning (—)
i absoluta tal
i procent
i absoluta tal
i procent
vid
man-
liga
semi-
narier
vid
kvinn
liga
semi-
narier
vid
samt-
liga
semi-
narier
vid
man-
liga
semi-
narier
i vid
kvinn
liga
semi-  narier
vid
samt-
liga
semi-
narier
Hösttermin.
vid
man-
liga
semi-
narier
vid
kvinn
liga
semi-
narier
vid
- samt-  liga
semi-  narier
vid
man-
liga
semi-
narier
vid
kvinn
liga
semi-
narier
vid
samt-
liga
semi-
narier.
1. Årsvis.
1896 . . .
- 5
- 35
- 40
- 2.5
- 21.1
— 10.9
1871 . .
—
—
—
—
1897 . . .
+ 7
- 2
+ 5
+ 3-6
— 1.5
+ 1.5
1872 . .
- 8
- 6
- 14
- 3-6
- 7-4
- 4.6
1898 . . .
+ 4
+ 6
+ 10
4* 2.0
+ 4.7
+ 3.0
1873 . .
+ 4
| + 19
+ 23
+
1.9
+ 25.3
4- 8.0
1899 . . .
+ 8
+ 31
+ 39
+ 3-9
+ 23.0
+11.4
1874 . .
- 14
- 26
- 40
- 6.4
- 27.7
— 12.8
1900 . . .
- 18
- 9
- 27
-
8.4
- 5-4
- 7-i
1875 . .
+ 42
+ 37
+ 79
4- 20.6
+ 53-6
+ 29.0
1901 . . .
+ 9
+ 7
+ 16
+ 4.6
+ 4-5
+ 4-5
1876 . .
+ 16
+ 9
+ 25
+
6.5
4- 8.6
+ 7..
1902 . . .
+ 12
- 1
+ 11
+
5.9
- 0.6
+ 3-o
1877 . .
+ 18
+ 5
+ 23
4- 6.9
+ 4.4
+ 6.,
1903 . . .
+ 6
+ 14
+ 20
+ 2.8
4-
8.6
+ 5-3
1878 . .
+ 121
+ 59
+ 180
+ 43-2
+ 49.6
+ 45.1
1904 . . .
+ 3
- 6
- 3
+
1.3
- 3-4
- 0.8
1879 . .
- 67
+ 26
- 41
- i6.7
+ 14.6
- 7-''
1905 . . .
- 10
- 7
- 17
- 4-4
- 4.1
- 4-3
1880 . .
- 56
- 6
- 62
— IÖ.8
- 2.9
- 11.5
1906 . . .
+ 9
- 1
+ 8
4- 4.2
- 0.6
4- 2.1
1881 . .
— 25
- 5
- 30
- 9.0
- 2-5
- 6.3
1907 . . .
+ 12
+ 5
+ 17
+ S-3
+ 3-i
+ 4.4
1882 . .
- 4
- 9
- 13
- 1.6
— 4.7
- 2.9
1908 . . .
+ 15
+ 11
+ 26
+
6.3
+ 6.5
4- 6.4
1883 . .
+ 2
- 15
- 13
+ 0.8
- 8.2
- 3-°
1909 . . .
+ 12
+ 21
+ 33
4" 4.8
4- II.7
+ 7-7
1884 . .
- 28
+ 17
- 11
— II.2
+ IO.I
— 2.6
1910 . . .
+ 34
- 3
+ 31
+ 12.9
- 1-5
4“ 6.7
1885 . .
- 9
- 9
- 18
— 4.0
- 4.8
- 4-4
2. Femårs-
1886 . .
— 45
- 25
- 70
- 21.0
-14.1
-17.9
vis.
;
1887 . .
- 10
- 18
- 28
- 5-91
- II.8
- 8.7
1871-1875
—
—
—
—
—
1888 . .
- 18
- 15
- 33
- II.3
- II.2
— II.2
1876-1880
+ 451
+ 390
+ 841
+ 40.9
+ 92.2
-r 55.1
1889 . .
— 28
- 15
- 43
- *9-9
— 12.6
- 16.
1881—1885
-365
+ 96
-269
“23-5
+ 11.8
— II.4
1890 . .
+ 7
4- 15
+ 22
4- 6.2
+ 14.4
+ IO.I
1886—1890
-488
-281
-769
- 41.0
-30-9
-366
1891—1895
+ 150
+ 105
+ 255
+ 21.4
+ 16.7
+ I9.2
1891 . .
+ 12
- 3
+ 9
+ IO.o
- 2-5
+ 3-8
1896—1900
+ 161
- 15
+ 146
4- 18.9
— 2.0
+ 9-2
1892 . .
+ 15
+ 21
+ 36
f II.4
+ 18.1
+ 14.5
1901—1905
+ 74
+ 121
+ 195
+ 7-3
+ 16.9
4- II.3
1893 . .
+ 35
+ 16
+ 51
f 23.8
4- 11.7
+ 18.0
1906—1910
+ 189
+ 68
+ 257
+ 17.4
+ 8.1
+ ''3-3
1894 . .
+ 9
+ 8
+ 17
f 4.9
+ 5.2
+ 5..
1895 . .
+ 9
+ 5
+ 14
t- 4.7
+ 3.1
f 4°
;
:
1
385
Tab. 7 c. Antal intagna elever i procent vid manliga och vid kvinnliga
folkskoleseminarierna höstterminerna 1871—1910.
''
Höstter-
min.
Intagna i procent
Hösttermin.
Intagna i procent
Hösttermin.
Intagna i procent
vid
man-
liga
semi-
narier.
vid
kvinn-
liga
semi-
narier.
vid
samt-
liga
semi-
narier.
vid
man-
liga
semi-
narier.
vid
kvinn-
liga
semi-
narier.
vid
1 samt-  liga
semi-  narier.
vid
man-
liga
semi-
narier.
vid
kvinn-
liga
semi-
narier.
[ vid
samt-  liga
semi-  narier.
Årsvis.
Årsvis.
Årsvis.
1871 . . .
73.27
26.73
100
1886 . . .
52.65
47.35
100
1901 . . .
55.56
44.44
100
1872. . .
74.05
25.95
100
1887 . . .
54.27
45.73
100
1902 . . .
57.11
42.89
100
1873. . .
69.87
30.13
100
1888 . . .
54.23
45.77
100
1903 . . .
55.75
44.25
100
1874 . . .
75.00
25.00
100
1889 . . .
52.07
47.93
100
1904 .. .
5 6.93
43.07
100
1875 . . .
70.09
29.91
100
1890 . . .
50.21
49.79
100
1905 . . .
56.84
43.16
100
1906 . . .
57.99
42.01
100
1907 . . .
58.52
41.48
100
1876 . . .
69.68
30.32
100
1891 . . .
53.23
46.77
100
1908 . . .
58.47
41.53
100
1877 . . .
70.18
29.82
100
1892 . . .
51.76
48.24
100
1909 . . .
56.90
43.10
100
1878 . . .
69.26
30.74
100
1893 . . .
54.33
45.67
100
1910 . . .
60.20
39.80
100
1879 . . .
62.08
37.92
100
1894 . . .
-54.26
45.74
100
1880 . . .
58.40
41.60
100
1895 . . .
54.64
45.36
100
Femårsvis.
1871—1875
72.30
27.70
100
1876—1880
65.67
34 33
100
1881—1885
56.69
43.31
100
1881 . . .
56.78
43.27
100
1896 . . .
59.82
40.18
100
1886-1890
52.78
47.22
100
1882 . . .
57.61
42.49
100
1897 ...
61.03
38.97
100
1891-1895
53.75
46.25
100
1883 . . .
59.76
40.24
100
1898 . . .
60.41
39.59
100
1896—1900
58.52
41.48
100
1884 . . .
54.52
45.48
100
1899 . . .
56.32
43.68
100
1901—1905
56.44
43.56
100
1885 . . .
54.73
45.27
100
1900 . . .
55.52
44.48
100
1906-1910
58.45
41.55
100 |
49—082815. Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 3.
386
Tal). 8. Anta! maler var och en av höstterminerna 1901—1910 vid folkskolesemi
narierna
intagna elever, fördelade efter föräldrarnas yrken och samhällsställning.
1.
2-
3.
4-
5.
(i.
7,
8.
9.
10.
11.
12.
Föräldrarnes yrken och sam-
Antal vid seminarierna intagna elever höstterminerna
hällsställning.
1901.
1902.
1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1908.
1909.
1910.
Till-
samman.
I. Manliga seminarier.
1. Folkskollärare, klockare, or-  ganister ........
40
3G
46
49
48
45
53
44
44
39
444
2. Övriga tjänstemän i statens
och kommunens tjänst . .
4
1
2
2
1
4
3
7
7
16
47
3. Tjänstemän i bolags tjänst
4
3
3
2
2
2
3
4
5
7
35
4. Predikanter.......
5
i
i
~~
2
—
1
2
2
1
15
5. Hemmansägare, arrendatorer
85
107
98
83
96
94
84
101
94
106
94S
6. Yrkesidkare, hantverkare .
IG
25
32
42
28
29
44
34
53
52
355
7. Handlande, kontorister . .
12
9
11
7
12
13
9
12
19
20
124
8. Verkmästare, fabriksarbetare
17
23
14
21
IP
21
17
25
25
33
212
9. Vaktmästare, betjänter . .
8
5
7
8
4
9
7
13
10
18
89
10. Underofficerare, soldater . .
7
3
4
3
5
2
6
5
1
2
38
11. Torpare, statare.....
7
4
5
9
2
6
10
5
4
4
50
Summa
205
217
223
226
216
225
237
252
264
298
2.3(13
Rad 1. Under denna rubrik återfinnas dessutom följande uppgifter: kantor, folkhögskolelärare, lärare
vid mindre folkskola, lärare vid småskola, slöjdlärare vid folkskola.
Rad 2. Hit hava förts följande yrken: kronofogde, kronolänsman, landskanslist, fattigvårdsdirektör,
rådman, stadsfogde, fattiggårdsföreståndare, telegrafkommissarie, stationsinspektor, stationsföreståndare, apotekare,
tandläkare, lasarettssyssloman, hospitalsuppsyningsman, tulltjänsteman, justeringskontrollör, domprost, kontraktsprost,
prost, kyrkoherde, komminister, kapellpredikant, professor, lärare vid allmänt läroverk, lärare vid folkskoleseminarium,
folkskolinspektör, jägmästare, domänintendent, (läns)veterinär, kommissionslantmätare, lantmäteriauskultant,
trädgårdsinstruktör.
Rad 3. Hit hava förts följande yrken: disponent, bruksförvaltare, bruksbokhållare, skogsinspektor,
skogsförvaltare, bankdirektör, bankkamrer, bankkassör, bankbokhållare, ombudsman, stationsföreståndare, stationsmästare,
sjökapten.
Rad 5. Här äro dessutom upptagna följande uppgifter: godsägare (2), lantbrukare, lantbruksinspektor,
förvaltare, bergsman, åbo, undantagsman och trädgårdsmästare; hit hava även förts gårdsägare och husägare.
Rad 6. Hit hava förts följande j-rken: konstnär, musiker, bildhuggare, fotograf, guldsmed, boktryckare,
barberare, arkitekt, ritare, byggmästare, snickare, slöjdare, svarvare, kakelugnsmakare, skorstensfejaremästare,
tapetserare, målarmästare, kopparslagare, bleckslagare, plåtslagare, smed, glasmästare, urmakare, handskmakare,
garvare, skomakare, sadelmakare, vagnmakare, kvarnbyggare, skräddare, mjölnare, bagare, slaktare, fiskare,
salteriidkare.
Tab. 8 (forts.). Antal under var och en av höstterminerna 1901—1910 vid folkskolese
minarierna
intagna elever, fördelade efter föräldrarnas yrken och samhällsställning.
1-
2.
3.
4.
5.
6. j
7.
8. |
9. |
10. 1
11.
12.
Antal vid seminarierna intagna elever höstterminerna
Föräldrarnes yrken och sam-  hällsställning.
1901.
1902.
1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1908.
1909.
1910.
Till-
samman.
2. Kvinnliga seminarier.
1. Folkskollärare, klockare, or-  ganister ........
19
14
19
28
27
21
41
23
28
31
251
2. Övriga tjänstemän i statens
och kommunens tjänst . .
26
21
20
13
12
28
22
19
23
15
19!)
3. Tjänstemän i bolags tjänst
12
10
14
2
8
8
7
11
19
13
104
4. Predikanter.......
1
2
—
1
2
1
—
2
1
3
13
1 5. Hemmansägare, arrendatorer
27
38
34
36
35
30
30
36
39
33
*18
6. Yrkesidkare, hantverkare .
32
28
31
28
32
26
33
23
32
25
290
7. Handlande, kontorister . .
22
23
28
26
21
15
14
26
26
23
224
8. Verkmästare, fabriksarbetare
15
18
21
17
12
19
11
18
14
28
173
9. Vaktmästare, betjänter . .
9
7
7
16
13
13
8
14
14
20
121
10. Underofficerare, soldater . .
1
2
3
2
1
1
7
2
4
24
11. Torpare, statare.....
—
1
1
1
- -
1
1
—
2
o
9
Summa
1(!4
163
177
171
164
163
168
17!)
200
197
1.746
Råd 7. Utom här ovan upptagna återfinnas här följande uppgifter: agent, kommissionär, handelsresande,
lagerföreståndare, magasinsföreståndare, bokförare, bokhållare, auktionsförrättare, inkasserare, restauratör, källarmästare,
överkypare, gästgivare, åkare, skeppare.
Rad 8. Hit hava förts följande yrken: boktryekerifaktor, sågverksfaktor, överuppsyningsman, verkmästare,
övermaskinist, maskinuppsättare, arbetsförman, materialförvaltare, stuveriförman, tillskärare, styrman,
schaktmästare, maskinmästare, hyttmästare, maskinist, spårvagnsförare, gruvarbetare, hyttarbetare, stenarbetare,
grundläggare, tegelslagare, sågverksarbetare, byggnadssnickare, gipsarbetare, murare, skeppstimmerman. timmerman,
typograf, mekaniker, mejerist, trädgårdsarbetare, bryggeriarbetare, stuvare, vällare, sjöman, stadsbud, droskkusk,
brovaktare, grovarbetare, kroppsarbetare.
Rad 9 innefattar följande yrken: fånggevaldiger, vaktkonstapel. polisuppsyningsman, poliskonstapel,
fjärdingsman, postiljon, brevbärare, lykttändare, konduktör, banmästare, banvakt, stationskarlsförman, stationskarl,
hamnfogde, fyrmästare, gränsstationsföreståndare, lotsförman, tulluppsyningsman, jaktuppsyningsman, kustvakt,
tullvaktmästare, tullroddare, kyrkovärd, kyrkvaktmästare, överskogvaktare, skogvaktare, kronojägare. Hit
hava även förts köksmästare, slottsknekt, djurvårdare, portvakt, gårdskarl, kusk.
Råd 10. Här äro inräknade: förrådsförvaltare, styckjunkare, fanjunkare, sergeant, flaggunderoflicer,
korpral, husar, båtsman.
Rad 11. Utom de i tabellen upptagna rubrikerna hava hit även förts: rättare, fodermarsk, ladufogde,
jordbruksarbetare, dräng, dagkarl.
388
Till). 9. Antal höstterminerna 1901—1910 vid varje särskilt folkskoleseminarinni
intagna elever, fördelade efter föräldrarnas yrken och samhällsställning.
1.
2-
3-
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
1 n.
Antal elever intagna vid seminariet i
1 Föräldrarnes yrken och samhällsställning.
Upp-
sala.
Linkö-
ping.
Sträng-
näs.
Växjö.
Lund.
Göte-
borg.
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Luleå.
Till-
sam-
mans.
1.
1. Manliga seminarier.
Folkskollärare, klockare, organister
57
53
67
62
51
61
48
37
8
444
2.
Övriga tjänstemän i statens och kom-  munens tjänst.........
8
4
4
7
3
8
2
8
3
47
3.
Tjänsteman i bolags tjänst ....
5
4
3
5
2
6
1
5
4
35
4.
Predikanter...........
2
7
2
1
1
—
—
1
1
15
5.
Hemmansägare, arrendatorer . . .
91
119
91
130
114
143
117
99
44
948
6.
Yrkesidkare, hantverkare.....
41
38
46
64
66
36
25
32
7
855
7.
Handlande, kontorister......
6
17
15
15
16
19
13
16
7
124
’ 8.
Verkmästare, fabriksarbetare . . .
22
19
30
13
38
18
26
33
13
212
9.
Vaktmästare, betjänter......
10
10
13
3
20
14
9
7
3
89
10.
Underofficerare, soldater.....
4
2
7
9
6
o
O
2
5
—
38
11.
Torpare, statare.........
3
2
4
2
(l
9
4
25
1
56
Summa
249
275
282
311
323
317
247
268
91
2,363
Säd 1. Under denna rubrik återfinnas dessutom följande uppgifter: kantor, folkhögskolelärare, lärare
vid mindre folkskola, lärare vid småskola, slöjdlärare vid folkskola.
Säd 2. Hit hava förts följande yrken: kronofogde, kronolänsman, landskanslist, fattigvårdsdirektör,
rådman, stadsfogde, fattiggårdsföreståndare, telegrafkommissarie, stationsinspektor, stationsföreståndare, apotekare,
tandläkare, lasarettssyssloman, hospitalsuppsyningsman, tulltjänsteman, justeringskontrollör, domprost, kontraktsprost,
prost, kyrkoherde, komminister, kapellpredikant, professor, lärare vid allmänt lärovek, lärare vid folkskoleseminarium,
folkskolinspektör, jägmästare, domänintendent, (läns)veterinär, kommissionslantmätare, lantmäteriauskultant,
trädgårdsinstruktör.
Säd 3. Hit hava förts följande yrken: disponent, brnksförvaltare, bruksbokhållare, skogsinspektor,
skogsförvaltare, bankdirektör, bankkamrer, bankkassör, bankbokhållare, ombudsman, stationsföreståndare, stationsmästare,
sjökapten.
Säd 3. Här äro dessutom upptagna följande uppgifter: godsägare (2), lantbrukare, lantbruksinspektor,
förvaltare, bergsman, åbo, undantagsman och trädgårdsmästare; hit hava även förts gårdsägare och husägare.
Säd 6. Hit hava förts följande yrken: konstnär, musiker, bildhuggare, fotograf, guldsmed, boktryckare,
barberare, arkitekt, ritare, byggmästare, snickare, slöjdare, svarvare, kakelugnsmakare, skorstensfejaremästare,
tapetserare, målarmästare, kopparslagare, bleckslagare, plåtslagare, smed, glasmästare, urmakare, handskmakare,
garvare, skomakare, sadelmakare, vagnmakare, kvarnbyggare, skräddare, mjölnare, bagare, slaktare, fiskare,
salteriidkare.
389
Tab. 9 (forts.)- Antal höstterminerna 1901—1910 vid varje särskilt folkskolesemina
rium
intagna elever, fördelade efter föräldrarnas yrken och samhällsställning.
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7-
8.
Antal elever intagna vid seminariet i
Föräldrarnes vrkcn och samhällsställning.
Stock-
holm.
Lands-
krona.
Till-
sammans.
Skara.
Falun.
Kalmar.
Umeä.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
Folkskollärare, klockare, organister . .
32
56
28
62
44
29
251
2.
Öfriga tjänstemän i statens och kommu-  nens tjänst.............
47
38
7
32
32
43
109
3.
Tjänstemän i bolags tjänst......
20
16
7
21
16
24
194
4.
Predikanter.............
4
1
—
3
3
2
13
5.
Hemmansägare, arrendatorer......
17
94
48
52
70
57
338
6.
Yrkesidkare, hantverkare.......
78
60
31
40
48
33
290
7.
Handlande, kontorister........
52
33
35
48
26
30
224
8.
Verkmästare, fabriksarbetare.....
63
13
20
28
28
21
173
9.
Vaktmästare, betjänter........
36
11
14
16
19
25
121
10.
Underofficerare, soldater........
5
3
2
5
7
2
24
11.
Torpare, statare...........
—
2
1
2
2
2
9
Summa
334
327
193
301)
295
26S
1.749
Rad 7. Utom här ovan upptagna återfinnas här följande uppgifter: agent, kommissionär, handelsresande,
lagerföreståndare, magasinsföreståndare, bokförare, bokhållare, auktionsförrättare, inkasserare, restauratör, källarmästare,
överkypare, gästgivare, åkare, skeppare.
Rad 8. Hit hava förts följande yrken: boktryckerifaktor, sågverksfaktor, överuppsyningsman, verkmästare,
öfvermaskinist, maskinuppsättare, arbetsförman, materialförvaltare, stufveriförman, tillskärare, styrman,
schaktmästare, maskinmästare, hyttmästare, maskinist, spårvagnsförare, gruvarbetare, hyttarbetare, stenarbetare,
grundläggare, tegelslagare, sågverksarbetare, byggnadssnickare, gipsarbetare, murare, skeppstimmerman, timmerman,
typograf, mekaniker, mejerist, trädgårdsarbetare, bryggeriarbetare, stuvare, vällare, sjöman, stadsbud, droskkusk,
brovaktare, grovarbetare, kroppsarbetare.
Rad 9 innefattar följande yrken: fånggevaldiger, vaktkonstapel, polisuppsyningsman, poliskonstapel,
fjärdingsman, postiljon, brevbärare, lykttändare, konduktör, banmästare, banvakt, stationskarlsförman, stationskarl,
hamnfogde, fyrmästare, gränsstationsföreståndare, lotsförman, tulluppsyningsman, jaktuppsyningsman, kustvakt,
tullvaktmästare, tuliroddare, kyrkovärd, kyrkvaktmästare, öfverskogvaktare, skogvaktare, kronojägare. Hit
hava även förts köksmästare, slottsknekt, djurvårdare, portvakt, gårdskarl, kusk.
Rad 10. Här äro inräknade: förrådsförvaltare, styckjunkare, fanjunkare, sergeant, flaggunderofficer,
korpral, husar, båtsman.
Rad 11. Utom de i tabellen upptagna rubrikerna hava hit även förts: rättare, fodermarsk, ladufogde,
jordbruksarbetare, dräng, dagkarl.
390
Tal). 10. Antal vid folkskoleseminarierna under var och eu av höstterminerna 1<M)I—1910
yrken och
1.
2.
1
4.
!
f«.
v. "
1 8.
9.
10.
11.
I 12.
Antal 1901—1910 vid seminarierna intagna elever.
[ Summa
intagna
elever
Studier och övriga sysselsättningar.
Ilöst-
Höst-
Höst-
Höst-
Höst-
Ilöst-
Ilöst-
Höst-
Höst-
Höst-
höstter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
minerna
minen
minen
minen
minen
minen
ininen
minen
minen
minen
minen
1901—
1901.
1902.
1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1908.
1909.
1910.
1910.
I. llniilign seminarier.
I. De intagnas föregående studier och
examina.
j Avlagt studentexamen...........
7
7
7
7
6
15
15
18
26
41
149
>
realskoleexamen1).........
—
—
—
—
—
—
3
8
10
23
44
Genomgått 6 ä 7 klasser vid allm. läroverk .
2
3
1
1
1
2
—
2
1
2
15
»
4 ä 5
>
•»
d:o
5
5
14
12
5
6
9
9
5
4
74
»
enskilt läroverk2)........
i
—
1
1
i
1
_
2
2
1
10
»
småskoleseminarium el. del därav3)
9
7
2
13
10
7
8
10
6
5
77
»
folkhögskola..........
»
högre folkskola eller folkskolans
3
6
4
5
6
8
6
10
16
17
81
högre avdelning4)......
—
—
4
—
2
2
4
3
8
9
32
»
handelsskola, teknisk-, borgar-,
»praktisk» skola5)......
3
3
5
4
10
3
3
8
SO
22
91
Avlagt organistexamen..........
9
14
14
18
10
10
15
3
7
6
106
Idkat musikstudier0)...........
Genomgått folkskola samt idkat enskilda
4
5
2
11
7
3
4
6
3
1
46
studier7) ...............
162
167
169
154
158
168
170
173
150
167
1,638
Summa
205
217
228
220
216
225
237
252
264
298
2 363
II. De intagnas föregående yrlcen och
övriga sysselsättningar.
Varit jordbruksarbetare..........
85
85
97
83
73
89
78
82
102
92
866
» anställda i industri eller hantverk . .
38
51
38
Öl
30
43
55
43
42
63
454
»
■»
i handel (å handelskontor)8)
> vik. lärare i folkskola, lärare i mindre
29
29
23
22
47
30
30
53
48
45
856
folkskola, lärare i småskola ....
5
9
5
11
11
9
6
7
7
9
79
Övriga anställningar och yrken 9)......
7
6
3
6
5
7
11
11
16
22
1)4
Utan uppgift om föregående sysselsättning .
41
37
57
53
50
47
57
56
49
67
514
Summa
205
217
228
226
216
225
237
252
261
298
2,363
Anm. Bland de intagna äro ej inräknade sådana elever, vilka jämlikt § 38 i gällande seminaricstadga äga rättighet
att senast fyra månader före läsårets slut och även om de överskridit den i § 32 stadgade åldersgränsen vinna inträde vid
seminariet och där avlägga examen efter att, med befrielse från övriga lektioner, endast hava deltagit i tredje och fjärde
klassens praktiska öfningar. -— *) Denna examen inrättades först år 1907. — 2) Här upptagna elever uppgivas hava studerat
vid eller genomgått enskilt läroverk i allmänhet Fjeldstedtska skolan iUppsala. — 3) Av dessa 17 endast delvis. Flera elever
uppgivas hava efter avlagd småskoleexamen tjänstgjort såsom biträdande lärare vid folkskola eller såsom lärare vid mindre,
folkskola eller småskola. ■— 4) Alla nnder denna rubrik upptagna elever hava genomgått högre folkskola, utom en i kol. 9
upptagen, som genomgått folkskolans högre avdelning. — “) Bland s. k. »praktiska skolor» nämnas sådana i Katrineholm,
Kristinehamn och Karlskoga. •— 6) Av de under denna rubrik upptagna hava en del varit elever vid musikkonservatorium i
Stockholm. ■— 7) En del av dessa hava före inträdet i seminariet genomgått en s. k. preparandkurs. Här är även inräknat
ett fåtal elever, som genomgått endast ett par klasser vid allmänt läroverk. — 8) Av dem som haft anställning på handelskontor
hava endast ett fåtal förut genomgått handelsskola. — 9) Av de under denna rubrik upptagna eleverna hade 5 varit
privatlärare, 4 slöjdlärare och 1 organist, 1 hade varit e. o. postexpeditör, 1 tullskrivare, 1 redaktör, 1 banktjänsteman, 1
kontrollassistent, 2 anställda å apotek, 2 å försäkringsbolag, 2 predikanter, 1 fotograf, 1 jägmästarebiträde, 2 skrivbiträden,
2 brevbärare, 2 telegrambärare, 1 poliskonstapel, 2 stationskarlar, 1 spårvagnskonduktör, 1 vaktmästare, 2 kypare, 2 betjänter,
2 kuskar, 3 springgossar, 41 distinktionskorpraler, volontärer och soldater samt 10 sjömän.
301
intagna elever, fördelade efter elevernas föregående studier och examina samt föregående
sysselsättningar.
1.
2-
3.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
Antal 1901
—1910 vid seminarierna intasrna elever.
Summa
intagna
elever
Studier och övriga sysselsättningar.
Höst-
Höst-
Höst-
Höst-
Höst-
Höst-
Röst-
Höst-
Höst-
Höst-
höstter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
ter-
minerna
minen
minen
minen
minen
minen
minen
minen
minen
minen
minen
1901-
1901.
1902.
1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1908.
1909.
1910.
1910.
II. Kvinnliga seminarier.
I. De intagnas föregående studier och
examina.
Avlagt studentexamen1)..........
10
8
19
15
12
12
11
24
87
42
190
» realskoleexamen2).........
—
—
—
—
—
—
—
4
10
11
25
Genomgått högre flickskola........
53
50
47
42
37
47
52
45
46
43
462
>
4 ä 5 klasser vid högre flickskola
1
2
4
6
3
3
3
5
2
2
31
>
småskoleseminarium4)......
59
48
58
53
49
48
52
47
34
32
480
»
folkhögskola..........
»
högre folkskola eller folkskolans
—
—
*-
—
1
—
2
1
2
1
7
högre avdelning6).......
»
handelsskola, teknisk-, borgar-,
»praktisk» skola6)......
5
2
5
8
15
9
5
3
18
16
86
1
—
3
2
4
4
4
10
i
4
39
Avlagt organistexamen..........
Genomgått folkskola samt idkat enskilda
—
—
—
i
2
2
—
1
1
—
7
studier7)................
35
f 3
41
44
41
38
39
39
43
46
419
Summa
104
163
177
171
164
163
108
179
200
197
1.746
II. De intagnas föregående yrken och
övriga sysselsättningar.
Varit anställda såsom vik. eller bitr. lärarinna
i folkskola eller såsom lärarinna i mindre
folkskola eller småskola8)........
25
20
28
33
22
39
O0
23
12
15
Varit anställda såsom lärarinna i högre flick-
skola.................
4
6
4
3
1
2
5
4
2_
1
32
Varit privatlärarinna (guvernant).....
11
3
8
6
9
9
10
i
14
24
101
Övriga anställningar och yrken9)......
1
1
1
2
2
(i
—
6
7
12
38
Utan uppgift om föregående sysselsättningar10)
123
133
136
127
130
107
118
139
165
145
1.323
Summa
1(14
163
177
171
164
163
168
179
200
197
1,746
Anm. Bland de intagna äru ej inräknade sådana elever, vilka jämlikt § 38 i gällande seminariestadga äga rättighet
att senast fyra månader före läsårets slut och även om de överskridit den i § 32 stadgade åldersgränsen vinna inträde vid
seminariet och där avlägga examen efter att, med befrielse från övriga lektioner, endast deltaga i tredje och fjärde klassens
praktiska övningar. — J) Av de under denna rubrik upptagna hava en del sedermera idkat studier vid universitet eller högskola
i Sverige eller utlandet, dock utan att avlägga någon examen. — 2) Denna examen inrättades först år 1907. — s) Huruvida
de högre flickskolor, som eleverna uppgivas hava genomgått, varit 6-, 7- eller 8-klassiga har i allmänhet ej uppgivits.
— 4) Av dessa hava 143 sedermera under längre eller kortare tid tjänstgjort såsom biträdande lärarinnor vid folkskolor eller
såsom lärarinnor vid mindre folkskolor eller småskolor; åtskilliga hade före inträdet i småskoleseminariet genomgått flera
eller färre klasser vid högre flickskola andra åter folkskolans högre avdelning. — 6) Av de under dessa rubriker upptagna
hade fem i kol. 2, en i kol. 3, en i kol. 4, tre i kol. 5, två i kol. 6 och två i kol. 7 genomgått högre folkskola, de övriga
hade genomgått folkskolans högre avdelning. — °) Bland s. k. »praktiska» skolor nämnas sådana i Katrineholm, Kristinehamn
och Karlskoga. — 7) Eu del av dessa hade före inträdet i seminariet genomgått en s. k. preparandkurs. — s) Av de
under denna rubrik upptagna hade 23 (tre i kol. 4, två i kol. 5, en i kol 6, fyra i kol. 7, en i kol. 8, en i kol. 9, sju i kol.
10 och 4 i kol. 11) varit vik. lärarinnor i folkskola; av dessa hade 5 avlagt studentexamen, 1 hade genomgått 8-klassig och
3 7-klassig flickskola och 12 hade avlagt småskoleexamen. — ®) Av de under denna rubrik upptagna hade 1 haft vikariat som
seminarieadjunkt, 1 undervisat i folkhögskola, 1 varit lärarinna i handarbete och 1 slöjdlärarinna, 1 haft elevplats å apotek,
1 hade förestått folkbibliotek, 1 varit telegrafist och 5 telefonister, 5 haft anställning å kontor, 1 såsom skrivbiträde, 1 i fotografiatelier
och 8 i butik, 3 hade varit hushållerskor, 1 haft plats i hushållsskola, 2 sömmerskor, 1 barnsköterska och 1
tjänsteflicka. — 10) Om en stor del av de under denna rubrik upptagna hava uppgivits att de vistats i hemmet eller att de
biträtt i hemmet.
392
Tab. 11. Antal vid varje särskilt folkskoleseminarium höstterminerna 1901—1910
föregående yrken
1-
2-
3.
4.
5.
u.
8.
9.
10.
11.
Studier och övriga sysselsättningar.
Antal 1901—1910 intagna elever vid seminariet i
Summa
intagna
elever
höstter-
minerna
1901—
1910.
Upp-
sala.
Lin-
kö-
ping.
Sträng-
näs.
Växjö.
Lund.
Göte-
borg.
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Luleå.
I. Manliga seminarier.
I. De intagnas föregående studier
och examina.
Avlagt studentexamen........
6
21
23
41
19
16
6
17
_
149
»
realskoleexamenl)......
3
4
2
3
7
13
3
2
7
44
Genomgått 6 ä 7 klasser vid allm. läro-
verk . . .
1
2
—
3
1
2
3
2
1
15
»
4 ä 5
»
» d:o . . .
7
2
24
3
6
15
7
7
3
74
>
enskildt läroverk*) ....
2
2
2
—
4
—
—
—
—
10
»
småskolescmu. el.del därav3)
13
—
5
—
—
—
3
37
19
77
»
folkhögskola.......
5
5
4
4
10
15
10
17
It
81
»
högre folkskola eller folk-
skolans högre avdelning4)
—
5
3
2
3
9
1
6
3
32
»
handelsskola, teknisk-, bor-
gar-, »praktisk» skola6) .
Avlagt organistexamen.......
9
7
11
13
28
10
7
3
3
91
6
33
14
34
4
10
5
—
—
106
Idkat musikstudier6)........
4
16
7
2
5
11
1
—
—
46
Genomgått folkskola samt idkat en-
skilda studier7)..........
193
178
187
206
236
216
201
177
44
1,638
Summa
249
275
282
311
323
317
247
2<i8
91
2,363
II. De intagnas föregående yrken
och sysselsättningar.
Varit jordbruksarbetare.......
78
102
75
128
in
155
122
71
24
866
» anställda i industri eller hant-
verk........
69
37
57
48
77
22
65
62
17
454
»
»i handel (å handels-
kontor)8)......
41
41
43
44
67
47
28
36
9
356
» vik. lärare i folkskola, lärare i
mindre folkskola eller i småskola
11
—
7
5
4
5
5
31
11
79
Övriga anställningar och yrken9) . . .
12
10
ii
13
9
10
8
8
8
94
Utan uppgift om föregående sysselsätt-
ning...............
38
85
89
68
55
78
19
60
22
514
Summa
249
i 275
282
311
323
317
247
268
91
2,363
Anm. Bland de intagna äro ej inräknade sådana elever, vilka jämlikt § 38 i gällande seminariestadga
äga rättighet att senast fyra månader före läsårets slut och även om de överskridit den i § 32 stadgade åldersgränsen
vinna inträde vid seminariet och där avlägga examen efter att, med befrielse från övriga lektioner, endast
hava deltagit i tredje och fjärde klassens praktiska övningar. — '') Denna examen inrättades först år 1907. —
2) Här upptagna elever uppgivas hava studerat vid eller genomgått enskilt läroverk i allmänhet Fjeldstedtska
skolan i Uppsala. — 3) Vid Härnösands folkskoleseminarium hade 7 hithörande elever genomgått två
klasser vid treårigt småskoleseminarium och å en klass vid tvåårigt; vid Luleå hade 5 genomgått två
klasser vid treårigt och 2 en klass vid tvåårigt småskoleseminarium. Se för övrigt not 3 å sid. 390. — *) Alla
under denna rubrik upptagna elever hava genomgått högre folkskola utom en i kol. 7 upptagen, som genomgått
folkskolans högre avdelning. — 6) Bland s. k. »praktiska skolor» nämnas sådana i Katrineholm, Kristinehamn
och Karlskoga. — 6) Av de under denna rubrik upptagna hava en del varit elever vid musikkonservatorium i
Stockholm. —• 7) En del av dessa hava före inträdet i seminariet genomgått en s. k. preparandkurs. Här är
även inräknat ett fåtal elever, som genomgått endast ett par klasser vid allmänt läroverk. — 3) Av dem som
haft anställning på handelskontor hava endast ett fåtal förut genomgått handelsskola. — 9) Av de under denna
rubrik upptagna eleverna hade 5 varit privatlärare, 4 slöjdlärare och 1 organist, 1 hade varit e. o. postexpeditör,
1 tullskrivare, 1 redaktör, 1 banktjänsteman, 1 kontrollassistent, 2 anställda å apotek, 2 å försäkringsbolag, 2
predikanter, 1 fotograf, 1 jägmästarebiträde, 2 skrivbiträden, 2 brevbärare, 2 telegrambärare, 1 poliskonstapel, 2
stationskarlar, 1 spårvagnskonduktör, 1 vaktmästare, 2 kypare, 2 betjänter, 2 kuskar, 3 springgossar, 26 distinktionskorpraler,
volontärer och soldater samt 7 sjömän.
393
intagna elever, fördelade efter elevernas föregående studier och examina samt
och sysselsättningar.
1.
2.
3.
i-
e. i
7.
! 8.
Studier och övriga sysselsättningar.
Antal 1901
—1910 intagna elever
seminariet i
vid
Summa
intagna
elever
höstter-
minerna
1901 —
1910.
Stock-
holm.
Skara.
Falun.
Lands-
krona.
Kal-
mar.
Umeå.
II. Kvinnliga seminarier.
I. De intagnas föregående studier och examina.
Avlagt studentexamen1)................
108
27
2
31
n
11
190
>
realskoleexamen 2)................
6
1
3
5
3
7
25
Genomgått högre flickskola3)..............
64
66
62
92
85
93
462
»
4 ä 5 klasser vid högre flickskola......
—
10
5
3
1
12
31
»
småskoleseminarium4)............
152
93
52
46
78
59
4S0
»
folkhögskola................
—
—
1
1
5
i 1
»
högre folkskola eller folkskolans högre avdelning5)
11
4
3
39
27
2
86
>
handelsskola, teknisk-, borgar-, »praktisk* skola6)
—
—
17
6
6
10
39
Avlagt organistexamen.................
1
—
2
1
3
7
Genomgått folkskola samt idkat enskilda studier7) ....
12
126
48
85
82 |
66
419
Summa
354
327
193
309
295 1
268
1.746
II. De intagnas föregående yrken och sysselsättningar.
Yarit anställda såsom vik. eller bitr. lärarinna i folkskola eller
såsom lärarinna i mindre folkskola eller småskola8) . .
43
39
31
33
73
33
252
Varit anställda såsom lärarinna i högre flickskola ....
11
5
3
9
4
— !
32 1
Varit privatlärarinna (guvernant)............
23
5
9
31
24
9
101
Övriga anställningar och yrken9)............
5
2
10
11
4
6
38
Utan uppgift om föregående sysselsättningar10)......
272
276
140
225
190
220
1,323
Summa
354
327
193
309
295
268
1.746
Anm. Bland de intagna äro ej inräknade sådana elever, vilka jämlikt § 38 i gällande seminariestadga
äga rättighet att senast fyra månader före läsårets slut och även om de överskridit den i § 32 stadgade åldersgränsen
vinna inträde vid seminariet och där avlägga examen efter att, med befrielse från övriga iektioner, endast
deltaga i tredje och fjärde klassens praktiska övningar. — '') Av de under denna rubrik upptagna hava en del
sedermera idkat studier vid universitet eller högskola i Sverige eller utlandet, doek utan att avlägga någon examen.
— 2) Denna examen inrättades först år 1907. — 3) Huruvida de högre flickskolor, som eleverna uppgivas
hava genomgått, varit 6-, 7- eller 8-klassiga har i allmänhet ej uppgivits. — 4) Av dessa hava 143 sedermera
under längre eller kortare tid tjänstgjort såsom biträdande lärarinnor vid folkskolor eller såsom lärarinnor vid
mindre folkskolor eller småskolor; åtskilliga hade före inträdet vid småskoleseminariet genomgått flera eller färre
klasser vid högre flickskola andra åter folkskolans högre avdelning. — 5) Av de under dessa rubriker upptagna
hade fyra i kol. 2, en i kol. 3, tre i kol. 5 och sex i kol. 7 genomgått högre folkskola, de övriga hade genomgått
folkskolans högre avdelning. — 6) Bland s. k. »praktiska skolor» nämnas sådana i Katrineholm. Kristinehamn och
Karlskoga. — 7) En del av dessa hade före inträdet i seminariet genomgått en s. k. preparandkurs. — s) Av de
under denna rubrik upptagna hade 23 (två i kol. 2, fyra i kol. 3, två i kol. 5, sju i kol. 6 och åtta i kol. 7)
varit vik. lärarinnor i folkskola; av dessa hade 5 avlagt studentexamen, 1 hade genomgått 8-klassig och 3 7-  klassig flickskola och 12 hade avlagt småskoleexamen. — 9) Av de under denna rubrik upptagna hade 1 haft
vikariat som seminarieadjunkt, 1 undervisat i folkhögskola, 1 varit lärarinna i handarbete och 1 slöjdlärarinna,
1 haft elevplats å apotek, 1 hade förestått folkbibliotek, 1 varit telegrafist och 5 telefonister, 5 haft anställning
å kontor, 1 såsom skrivbiträde, 1 i fotografiatelier och 8 i butik, 3 hade varit hushållerskor. 1 haft plats i
hushållsskola, 2 sömmerskor, 1 barnsköterska och 1 tjänsteflicka. — 10) Om en stor del av de under denna rubrik
upptagna hava uppgivits att de vistats i hemmet eller att de biträtt i hemmet.
50—082815. Falhinderv.-kemi. bet. I. Folkskolesem. Band 8.
394
Till). 12. Antiil i första klassen vid folkskoleseminarierna höstterminerna 1836—1910
intagna elever, fördelade efter ålder.
1.
1
3.
4-
! 5.
6.
. ^
8-
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Hösttermin.
Av de i
första klassen
inta
g n a
voro i åldern
Till-
sam-
mans.
16 år.
17 år.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år. 26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Manliga seminarier.
Höstterminen 1896 ....
—
58
85
25
13
4
9
12
4
6
2
__
_
168
»
1897 ....
—
55
32
29
20
17
4
6
6
7
1
_
1
178
.
1898 ....
—
50
47
27
24
10
9
6
6
5
4
_
188
»
1899 ....
—
63
41
33
20
11
7
7
6
6
2
_
1
197
»
1900
. . .
—
56
39
36
14
9
5
11
1
2
4
2
1
ISO
Summa
—
282
11)4
150
91
51
34
42
23
26
13
2
3
911
Medeltal pr år för varje
åldersgrupp 1896—1900 .
56.4
38.x
30.0
18.2
10.2
6.8
8.4
4.0
5.2
2.0
0.4
O.o
182.2
Procent intagna för varje
åldersgrupp 1896—1900 .
—
30-95
21.29
16.47
IO.00
5.60
3-73
4 6l
2.52
2.85
1 43
0.22
°-33
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna 1896—1900 i pro-
cent av antalet under sam-
ma tid inträdessökande .
-
47. .6
31-87
50.17
43-i3
38.35
39-53
46-i5
46.OO
60.47
46.43
50.00
75.00
46.15
Höstterminen 1901 ....
_
58
50
29
23
10
9
5
5
«»
AJ
3
194
»
1901 ....
51
44
27
30
19
12
6
5
2
2
2
—
200
»
1903 ....
— -
55
46
33
29
4
18
6
8
3
4
—
—
206
»
1904 ....
1
49
49
40
24
14
10
7
8
6
3
1
1
213
»
1905 ....
53
50
37
26
14
f
6
7
3
4
—
—
209
Summa
1
266
239
166
132
61
58
30
33
16
16
3
1
1,022
Medeltal pr år för varje
åldersgrupp 1901—1905 .
0.2
53.2
47.8
33.2
26.4
12.2
11.6
6.0
6.0
3.2
3.2
O.o
0.2
204.4
Procent intagna för varje
åldersgrupp 1901—1905 .
O. IO
26.03
23-38
16.24
12.91
5-97
5-68
2.93
3-23
1-57
1-57
0.29
O. I O
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna 1901—1905 i pro-
cent av antalet under sam-
ma tid inträdessökande .
2.27
4*-37
44-34
47.29
53-44
41.78
46.03
39-47
4J-77
44-44
64.OO
50.00
12.50
43-94
Höstterminen 1906 ....
_
40
51
44
18
15
15
10
4
4
1
3
205
>
1907 ....
—
46
42
44
19
12
22
11
11
3
3
3
—
216
»
1908 ....
—
48
49
41
26
5
14
15
8
7
2
—
2
227
.
1909 ....
—
48
46
42
23
28
9
12
10
4
4
—
4
230
»
1910 ....
—
34
57
52
24
18
12
21
15
8
2
1
3
247
Summa
—
216
245
223
no
88
72
69
48
26
12
4
12
1,125
Medeltal pr år för varje
åldersgrupp 1906—1910 .
—
43.0
49.0
44.6
22.0
17.0
14.4
13.8
9.0
5.2
2.4
0.8
2.4
225.0
Procent intagna för varje
åldersgrupp 1908—1910 .
19 20
2I.78
19.82
9.78
7-82
6.40
6.13
4.27
2.31
1.07
0.35
I.O7
IOO j
Antal i varje åldersgrupp
intagna 1906—1910 i pro-
cent av antalet under sam-
ma tid inträdessökande .
—
30.38
36.24
41.60
30.81
35-34
41.62
4I,07
45.28
38.24
42.86
66.67
75.00
36.06 j
Anm. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan födelseår och det år, då
inträde ägde rum.
395
Tab. 12 (forts.). Antal i första klassen vid folkskoleseminarierna höstterminerna
1896—1910 intagna elever, fördelade efter ålder.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
!
Av de i
första klassen
inta
g n a
voro i åldern
Till- !
Hösttermin.
16 år.
17 år.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år..23 år.
24 år.
25 år.|26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
mans. j
sam-
2. Kvinnliga seminarier.
Höstterminen 1896 ....
36
35
21
7
9
3
4
2
.
1
118
>
1897 ....
—
22
36
31
8
5
4
1
1
1
2
1
1
113
»
1898 ....
_
24
47
18
12
6
3
4
3
—
1
—
118
>
1899 ....
—
26
43
41
11
12
2
2
5
1
1
—
2
146
»
1900 ....
—
36
45
17
15
5
10
3
2
—
—
1
1
135
Summa
—
144
206
128
53
37
22
14
10
6
3
3
4
630
Medeltal pr år för varje
0.8
126.0
åldersgrupp 1896—1900 .
—
28.8
41.2
25.6
10.6
7.4
4.4
2.8
2.0
1.2
0.6
0.6
Procent intagna för varje
8.41
åldersgrupp 1896—1900 .
—
22.86
32.7°
20.32
5.87
3-49
2.22
159
0-95
0.48
0.48
0.63
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna 1896—1900 i pro-  cent av antalet under sam-
48.28
ma tid inträdessökande .
—
24-53
38.20
48.67
40.15
45.12
4I-51
52.63
3''-58
27.27
37-5°
50.00
35-45
Höstterminen 1901 ....
_
24
47
26
16
7
4
4
1
2
_
__
1
132
>
1902 ....
—
26
38
30
14
6
2
4
4
5
5
1
1
136
»
1903 ....
—
22
51
27
19
1
4
3
4
2
2
1
136
»
1904 ....
—
20
44
38
17
6
3
5
—
3
2
—
—
138
.
1905 ....
—
24
41
29
20
11
1
7
2
2
1
—
1
139
Summa
—
116
221
150
86
31
14
23
n
14
10
2
3
681
Medeltal pr år för varje
2.0
0.4
136.2
åldersgrupp 1901—1905 .
—
23.2
44.2
30.0
17.2
6.2
2.8
4.6
2.2
2.8
0.6
Procent intagna för varje
åldersgrupp 1901—1905 .
—
I7-°3
32-45
22.03
12.63
4 55
2.06
3-38
1.61
2.06
''•47
0.29
0.44
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna 1901—1905 i pro-  cent av antalet under sam-
60.87
58.82
ma tid inträdessökande .
—
20.83
35.02
38.66
52.44
34-07
27-45
48.94
39-^9
40. OO
IOO.00
33 71
Höstterminen 1906 ....
27
32
35
24
5
7
6
1
2
2
—
_
141
>
1907 ....
—
19
47
29
13
14
5
2
5
2
• 3
1
1
141
»
1908 ....
—
27
46
30
18
6
9
5
1
—
—
—
—
142
1909 ....
_
35
54
25
16
12
1
1
4
2
—
—
—
150
»
1910 ....
—
36
51
24
17
6
4
4
7
—
—
—
—
149
Summa
—
144
230
143
88
43
26
18
18
6
O
1
1
723
Medeltal pr år för varje
0.2
0.2
1446
åldersgrupp 1906—1910 .
—
28.8
46.0
28.6
17.6
8.6
5.2
3.6
3.6
1.2
1.0
Procent intagna för varje
åldersgrupp 1906—1910 .
—
19.92
3i-8i
19.78
12.,7
5-95
3-59
2.49
2.49
0.83
O.69
0.14
O.14
IOO
Antal i varje åldersgrupp
intagna 1906—1910 i pro-  cent av antalet under sam-
46.74
62.50
16.67
ma tid inträdessökande .
—
25-35
34-74
38i3
45 13
39-39
43-9°
52.94
40.00
5O.00
34-74
Anm. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan födelseår och det år.
då inträde ägde rum.
396
Tal). 13. Antal närvarande elever vid de manliga och vid de kvinnliga folkskolesemi
elever
hösttermi
-
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
9.
10.
Hösttermin.
Antal närvarande elever.
Antal närvarande elever
i procent.
Årlig ökning ( + ) eller
minskning (—) av antal
närv. elever.
Mani.
sem.
Kvinnl.
sem.
Samtl.
sem.
Mani.
sem.
Kvinnl.
sem.
Samtl.
sem.
Mani.
sem.
Kvinnl.
sem.
Samtl.
sem.
1866..........
579
183
762
76.0
24.0
IOO
_
__
_
1867 ..........
589
181
770
76.5
23-5
IOO
+ 10
— 2
4
8
1868 ..........
580
167
747
77.6
22.4
IOO
— 9
— 14
— 23
1869 ..........
579
180
759
76.3
237
IOO
— 1
+ 13
4 12
1870 ..........
586
171
757
77-4
22.6
IOO
+ 7
— 9
— 2
1871..........
581
191
772
75-3
24.7
IOO
— 5
+ 20
4 15
1872 ..........
578
191
769
75-2
24.8
IOO
- 3
± 0
—
3
1873 ..........
596
211
807
73-9
26.1
IOO
+ 18
+ 20
4 38
1874 ..........
583
200
783
74-5
25-5
IOO
— 13
— 11
- 24
1875 ..........
605
237
842
71.9
28.1
IOO
+ 22
+ 37
+ 59
1876 ..........
675
275
950
7>-i
28.9
IOO
+ 70
+ 38
4 108
1877 ..........
753
312
1.065
70.7
29.3
IOO
+ 78
+ 37
4 115
1878 ..........
911
403
1,314
69.3
3°''7
IOO
+ 158
+ 91
4 249
1879 ..........
991
468
1.459
67.9
32-1
IOO
+ 80
+ 65
4 145
1880 ..........
991
498
1,489
66.6
33-4
IOO
± 0
+ 80
4 30
1881..........
971
563
1.534
63-3
36-7
IOO
— 20
+ 65
4 45
1882 ..........
925
560
1,485
62.3
37-7
IOO
— 46
— 3
4 49
1883 .........
896
550
1.446
62.0
38.0
IOO
— 29
— 10
— 39
1884 ..........
856
541
1,397
6l.I
38.9
IOO
- 40
— 9
— 49
1885 ..........
809
528
1,337
60.5
39 5
IOO
— 47
— 13
— 60
1886 ..........
706
507
1,213
58.2
41.8
IOO
— 103
— 21
— 124
1887 ..........
664
500
1,164
57.0
43-°
IOO
— 42
— 7
— 49
1888 ..........
596
454
1,050
56.8
43-2
IOO
— 68
— 46
— 114
1839 ..........
510
383
SOS
57-''
42.9
IOO
— 86
— 71
— 157
1890 ..........
463
359
822
563
43-7
IOO
— 47
-24
— 71
1891..........
456
359
815
56.0
44°
IOO
—
7
± 0
—
7
1892 ..........
477
399
876
54 5
45-5
IOO
4 21
4 40
4 61
1893 ..........
533
447
980
54-4
45-6
IOO
+ 56
4 48
4 104
397
narierna i absoluta tal och procent samt årlig ökning eller minskning av antalet
nerna 1866—1910.
11.
1 12.
|
13.
14.
|
15.
16.
17.
18.
19.
| 20.
Hösttermin.
Antal närvarande elever.
Antal närvarande elever,
i procent.
Årlig ökning ( + ) eller
minskning (—) av antalet
närv. elever.
Mani.
sem.
Kvinnl.
sem.
Samtl.
sem.
Mani.
sem.
Kvinnl.
sem.
1 «
Samtl.
| sem.
Mani.
sem.
Kvinnl.
sem.
Samtl. !
senr
1894 ..........
606
482
1,088
55-7
44''3
IOO
_j_
73
4 35
4 108
1895..........
662
515
1.177
56.1
43-8
100
4
56
4 33
4 89
1896 ..........
684
501
1,185
57-7
42.3
IOO
+
22
— 14
4
8
1897 ..........
708
482
1,190
59-5
40.5
IOO
4
24
- 19
4
5
1898 ..........
729
481
1,210
6o.z
39-8
IOO
+
21
— 1
4 20
1899 ..........
742
519
1,261
58.8
41.2
IOO
-
13
-f 38
+ 51
1900 ..........
749
537
1,286
58.3
4''-7
IOO
4
7
+ 18
4 25
1 1901 ..........
756
562
1,318
57-4
42.6
IOO
j-
7
+ 25
- 32
1902 ..........
782
585
1,367
57-2
42.8
IOO
-
26
+ 23
+ 49
1903..........
795
592
1,387
57 3
42.7
IOO
+
13
4-
7
4 20 ''
1904 ..........
817
594
1,411
57-9
42. j
IOO
-r
22
+ 2
4 24
1905 ..........
818
587
1.405
58.2
41.8
IOO
4-
1
—
7
— 6
1906 ..........
837
587
1,424
58.8
41.2
IOO
-i-
19
± 0
4 19
1907 ..........
856
594
1,450
59.0
41.0
IOO
+
19
4
7
4 26
1908 ..........
873
607
1.480
58.9
41 1
IOO
4
17
4 13
4 30
1909 ..........
908
640
1,548
58.7
41 - 3
IOO
4
35
+ 33
4 68
1910..........
965
640
1,605
60.1
39 9
IOO
4
57
± 0
4 57
Femårsperioder.
Medeltal.
1866-1870 .......
583
176
759
76.8
23.2
IOO
—
—
—
1871-1875 .......
589
206
795
74.1
25.9
IOO
+
6
+ 30
4 36
1876-1880 .......
864
391
1,255
68.8
3'' 2
IOO
-
275
4 185
4 460
1881—1885 .......
892
548
1,440
61.9
38.1
IOO
+
28
+ 157
4 185
1886-1890 .......
588
440
1,028
57.2
42.8
ICO
—
304
— 108
— 412
1891—1895 .......
547
440
987
55-4
44.6
IOO
—
41
± 0
— 41
1896—1900 .......
722
504
1,226
58.9
41.1
IOO
-f
175
4 64
4 239
1901—1905 .......
794
584
1,378
57.6
424
IOO
-f
72
- 80
4 152
1906—1910 .......
888
613
1,501
59.2
40.8
IOO
-
94
4 29
4 123
398
Tab. 14. Antal närvarande elever vid de särskilda
1.
2-
3.
4.
5-
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Antal
närvarande elever vid nedanstående seminarier.
Hösttermin.
Stock-
holm.
Upp-
sala.
Lin-
kö-
ping.
Skara.
Sträng-
näs.
Falun.
(Väs-
terås.)
Växjö.
Lund.
Göte-
borg.
Kal-
mar.8)
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Umeå.
Samt-
liga.
1866 .......
103
80
76
67
M 13
2) 14
77
104
114
69
45
___
762
1867 .......
113
90
75
68
—
—
97
101
132
—
61
33
—
770
1868 .......
103
91
77
64
—
—
93
107
118
—
54
40
—
747
1869 .......
109
85
80
71
—
_
85
114
102
66
47
—
759
1870 .......
108
84
70
63
—
85
112
109
—
73
53
—
757
1871.......
119
90
72
72
—
—
92
105
100
—
77
45
—
772
1872 .......
113
81
72
78
—
—
90
118
99
—
74
44
—
769
1873 .......
127
85
79
84
—
100
120
95
—
74
43
—
807
1874 .......
112
73
79
88
—
—
93
118
100
—
70
50
—
7S3
1875 .......
108
86
78
94
--
8
100
117
100
27
68
56
—
842
1876 .......
90
86
92
96
—
28
no
115
100
61
in
61
—
950
1877 .......
90
88
109
94
—
43
136
136
100
85
122
62
—
1.065
1878 .......
120
104
126
113
—
64
137
195
141
106
144
64
—
1,314
1879 .......
128
135
121
127
—
67
142
228
140
107
159
66
39
1,459
1880 .......
132
146
127
133
—
62
144
205
148
109
163
58
62
1,489
1881 . .....
129
138
139
147
—
73
143
184
144
129
162
61
85
1,534
1882 .......
129
131
129
144
—
79
131
167
144
127
145
78
81
1.485
1883 .......
133
117
126
140
—
74
125
167
145
133
142
74
70
1.446
1884 .......
128
100
121
139
—
70
141
155
137
131
127
75
73
1,397
1885 .......
123
96
126
135
—
74
121
144
130
128
126
66
68
1,337
1886 .......
118
79
114
138
—
65
93
131
116
112
108
65
74
1,213
1887 .......
117
81
114
138
—
63
81
124
105
101
94
65
81
1.164
1888 .......
109
70
106
129
—
62
69
113
99
85
83
56
69
1.050
1889 .......
96
57
91
112
—
47
60
108
86
72
63
45
56
893
1890 .......
''JO
54
85
112
—
49
59
97
7:'',
62
57
38
46
822
Anm. Av ovanstående seminarier äro de i Uppsala, Linköping, Strängnäs (från 1876), Växjö, Lund, Göteborg,
Karlstad, Härnösand och Luleå avsedda för manliga elever, varemot seminarierna i Stockholm, Skara Falun,
Landskrona, Kalmar och Umeå äro avsedda för kvinnliga elever. — '') Från och med 1843 fanns ett seminarium
upprättat i Strängnäs, vilket seminarium f. o. m. höstterminen 1860 var avsett endast för kvinnliga elever; detsamma
upphörde med läsåret 1866—67; f. o. m. höstterminen 1901 upprättades i samma stad ett seminarium för
manliga elever. — ~) Lärjungsantalet avser folkskoleseminarium i Västerås, som började sin verksamhet år 1843,
men indrogs på grund av kungl. kungörelsen den 22 april 1864; år 1875 öppnades ett nytt folkskoleseminarium
i Falun. — 3) År 1843 öppnades ett folkskoleseminarium i Kalmar men indrogs på grund av kungl. kungörelsen
399
folkskoleseminarierna höstterminerna 1866—1910.
1.
2- 1
3. |
4. |
ft. |
6.
7. 1
8. |
9. |
10. 1
11. |
12. |
13. i
14. |
15.
IT».
IT.
Antal närvarande elever vid nedanstående seminarier.
Hösttermin.
Stock-
holm.
Upp-
sala.
Lin-
kö-
ping.
1
Skara.
Sträng-
näs.
Falun, j
Växjö.
Lund.
Lands-
krona.
Göte-1
borg. 1
Kal-
mar.
Karl-1
stad. 1
Härnö-
sand.
Umeå.
Luleå.
Samt-
liga.
1891.....
87
4
77
108
52
61
100
_
68
71
54
42
41
_
815
1892 .....
94
64
73
115
—
57
65
105
— ''
73
85
56
41
48
—
876
1893 .....
103
66
81
120
—
69
67
120
— 1
77
94
71
51
61
—
9S0
1894 .....
109
73
87
127
—
71
73
127
—
96
94
87
63
81
—
1.088
1895 .....
106
79
97
130
—
71
76
130
—
104
in
98
78
97
—
1 177
1896 .....
105
86
100
120
__
69
85
131
—
105
108
98
79
99
—
1.185
1897 .....
99
93
103
113
—
71
83
130
—
114
105
97
88
94
—
1,190
1898 .....
98
96
105
113
—
72
96
125
—
123
102
97
87
96
—
1,210
1899 .....
102
90
101
117
—
72
99
128
—
139
129
90
95
99
-
1.261
1900 .....
99
96
103
117
—
71
102
124
20
135
129
98
91
101
—
1,286
1901.....
102
97
100
108
19
72
101
118
48
134
132
92
95
100
—
1.318
1902 .....
101
96
102
109
48
72
97
123
71
131
129
87
98
103
—
1.367
1903 .....
102
97
105
112
74
70
100
118
106
115
104
90
96
98
—
1,387
1904 .....
98
95
101
118
103
72
100
118
103
117
103
93
90
100
—
1,411
1905 .....
87
94
101
120
103
78
100
121
104
116
104
97
86
100
—
1,405
1906 .....
87
95
103
120
104
72
106
122
106
117
102
99
91
100
—
1,424
1907 .....
91
96
105
121
104
69
103
121
109
112
104
98
99
100
1 18
1.450
1908 .....
104
97
106
122
104
70
106
121
109
108
104
96
96
98
39
1,480
1909 .....
133
97
105
123
109
70
112
119
113
105
104
95
102
97
64
1,548
1910.....
129
96
100
122
109
76
140
119
114
121
101
91
100
98
89
1.605
Hedeltal 4).
1866-1870 . .
107
86
75
67
3
2) 3
87
107
—
115
—
65
44
—
—
759
1871—1875 . .
116
83
76
83
—
2
95
115
| __
99
5
73
48
—
—
795
1876-1880 . .
112
112
115
112
—
53
134
176
—
126
93
140
62
20
1.255
1881—1885 . .
128
116
j 128
141
—
74
132
164
—
140
130
141
71
75
—
1.440
1886-1890 . .
106
68
: 102
126
—
57
72
115
—
96
86
81
54
65
—
1.028
1891—1895 . .
100
67
83
120
—
64
68
116
—
84
91
73
i 55
66
—
987
1896-1900 . .
101
92
103
116
—
71
93
127
4
123
114
96
88
98
—
1.226
1901—1905 . .
, 98
96
102
113
69
72
100
120
86
123
1 114
92
93
It»
—
1,378
1906-1910 . .
109
96
104
122
106
71
113
120
no
113
103
96
97
! 99
42
1.501
den 22 april 1864; år 1875 öppnades ett nytt folkskoleseminarium i samma stad. — 4) De med särskild stil
betecknade talen utgöra ej femårsmedeltal på en summa för fem år, utan på summan för ett mindre antal år.
De verkliga talen återfinnas lätt i tabellen.
400
Tab. 15. Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höstterminerna
1S(>(>
1010, fördelade för varje seminarium efter klasser.
Stockliol in.
(För kvinnliga elever.)
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7-
i«
9.[io.|n
12.
Höst-
Klas
ser.
Höst-
Klasser.
termin.
1.
2. 3.
4.
— w
>—■ as
‘S 2
termin.
1.
2
3
4.
samt-
liga.
1866. .
35
39
29
103
1896 . . .
25
24
28
j 2b
105
1867. .
—
50
29
34
113
1897 . . .
25
24
22
28
!)!(
1868. .
—
35
39
29 103
1898 . . .
25
23
25
25
98
1869. .
—
35
39
35
109
1899 . . .
25
24
24
29
102
1870. .
—
36
38
34
108
1900 . . .
20
26
24
29
99
1871. .
—
34
40
45
119
1901 . . .
20 26
26
30
102
1872. .
—
35
34
44
118
1902 . . .
20 24
25
32
101
1873. .
—
l)55
36
36
127
1903 . . .
20 24
28
30
102
1874. .
—
30
050
32
112
1904 . . .
20 21
25
32
98
1875. .
—
32
32
044
108
1905 . . .
20 22
20
25
87
1876. .
—
24
32
34
90
1906 . . .
22 21
22
22
87
1877. .
—
30
30
30
90
1907 . . .
22 23
23
23
91
1878. .
30
31
31
28
120
1908 . . .
22
25
29
28
104
1879. .
30
32
36
30
128
1909 . . .
26 24
26
957
133
1880. .
30
32
34
36
132
1910 . . .
24 26
25
‘)54
129
1881. .
32
33
34
30,
129
1882. .
31
32
34
32,
129
Medeltal.
1883. .
33
34
34
32
133
1866-1870
—
38
37
32
107
1884. .
30
32
31
35
128
1871 -1875
—
37
39
40
116
1885. .
SO
30
33
30
123
1876—1880
18
30
33
31
112
1886 . . 130
33
25
30 118
1881—1885
31
32
33
32
las
1887. .
28
30
32
27 117
1886-1890
24
27
26
29
106
1888. . 21
27
30
31
109
1891-1895
25
27
24
24
100
1889. .
17
21
27
31
96
1896—1900
24
24
25
28
101
1890. . 22
23
18
27:
90
1901-1905
20
23
25
30
98
1891. .
22
23
22
20
87
1906—1910
23
24
25
37
109
1892. .
24
26
20
24
94
1893. .
28
26
26
23
103
;
1894. .
28
31
24
26
109
1895. .
25
26
28
27
100
Anm. De med särskild stil betecknade talen
summan för ett mindre antal år. De verkliga talen å
U p p s a 1 a.
(För manliga elever.)
1.
2
| 8
i 4
1 5 II C-
7.
S
9
110-1 11
Ii 12-
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
i.
2
ja
■
4
Samt-
liga.
1
2.
3.
4.
Samt-
liga.
ISO6 . . .
_
32
21
24
80
1896 . . .
2C
25
22
19
86
1867 . . .
-
37
28
25
90
1897 . . .
22 24
25
22
93
1868 . . .
—
35
29
27
91
1898 . . .
24
24
24
24
96
1869 . . .
—
33
23
29
85
1899 . . .
22
24
21
23
90
1870 . . .
38
28
18
84
1900 . . .
24
24
26
22
96
1871 . . .
—
29
30
31
90
1901 . . .
24
24
24
25
97
1872 . . .
—
30
27
24
81
1902 . . .
24
25
24
23
96
1873 . . .
—
27
27
31
85
1903 . . .
24
24
25
24
97
1874 . . .
-
20
26
27
73
1904 . . .
24
24
22
25
95
1875 . . .
—
38
20
28
86
1905 . . .
24
24
23
23
94
1876 . . .
—
27
35
24
86
.1906 . . .
24
24
22
25
95
1877 . . .
—
28
23
37
88
1907 . . .
24
24
24
24
96
1878 . . .
32 25
24
23
104
1908 . . .
24
24
25
24
97
1879 . . .
42
40
29
24
135
1909 . . .
24
24
24
25
97
188(1 . . .
37
43
42
24
146
1910 . . .
24
24
23
25
96
1881 . . .
26
35
38
39
138
1882 . . .
30
27
38
36
131
Medeltal.
1883 . . .
23
25
33
36
117
1866-1870
—
35
26
25
86
1884 . . .
21
21
25
33
100
1871—1875
—
29
26
28
83
1885 . . .
24
24
23
25
96
1876-1880
22
33
31
26
112
1886 . . .
1819
21
21
79
1881—1885
25
26
31
34
116
1887 . . .
19
20
19
23
81
.1886-1890
14
17
18
19
68
1888 . . .
12
18
22
18
70
1891-1.895
17
18
17
15
67
1889 . . .
11
12
19
15
57
1896—1900
22
24
24
22
92
189(1 . . .
12
14
11
17
54
1901—1905
24
24
24
24
96
1906-1910
24
24
23
25
96
1891 . . .
15
13
16
10''
54
1892 . . .
16
16
16
16!
64
1893 . . .
17
18
15 16
66
1894 . . .
17
21
1718
73
1895 . . .
19
22
21 17
79
göra ej femårsmedeltal på en summa för fem år, utan på
nnas lätt i tabellen. — r) Dubbelklass.
401
Tab. 15 (forts.). Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höst
terminerna
1866—1910, fördelade för varje seminarium efter klasser.
Linköping.
Skara.
(För manliga elever.)
(För kvinnliga elever.)
1.
2.
»•I 4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.(11!
12. I
1.
*■
3.| 4.| 5.
6.
7.
X. H.
10.’ 11.! 12. |
lasser.
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasse
r.
Höst-
termin.
K
i.
2.
3.
1
4.
h- GG
—• 33
? s
1.
2.
3.
4.
— no
35'' g 1
P t
1.
2.
3.
4.
CE
o5‘ ~
p ~
1. 2.
3. !
4.
Samt-
liga.
i8«;. . .
28
28
20
7<i
1896 . . .
24
25
23
28
100
1866 . . .
23
31
13
67
1896 . . .
25(27
32,
36
120
18H7 . . .
—
26
30
19
75
1897 . . .
26
24
25
28
103
1867 . . .
—
23
21 21
68
1897 . . .
25 28
26
34
113
1888 . . .
—
20
29
28''
77
1898 . . .
26
25
25
29
105
1868 . . .
—
23
25
16
64
1898 . . .
27 28
31
27
113
186‘J . . .
—
32
23
25
SO
1899 . . .
25
25
25
26
101
1869 . . .
—
30
20
21
71
1899 . . .
27 28
31
31
117 1
1870 . . .
—
25
30
15
70
1900 . . .
26
23
25
29
103
1870 . . .
—
25
24
14
63
1900 . . .
27 27
29
34
117
1871 . . .
—
24
26
22
72
1901 . . .
25
2(5
22
27
100
1871 . . .
—
23
27
22
72
1901 . . .
25 27
28
28
108
1872 . . .
—
25
22
25
72
1902 . . .
25
25
27
25
102
1872 . . .
—
32
22
24
78
1902 . . .
26 27
27
29
109
1873 . . .
-
30
25
24
79
1903 . . .
25
26
25
29
105
1873 . . .
—
34
27
23
84
1903 . . .
28 28
26
30
112
1874 . . .
—
25
24
30
79
1904 . . .
25
25
26
25
101
1874 . . .
-
32
31
25
88
1904 . . .
28 31
28
31
118
1875 . . .
—
31
22
25
78
1905 . . .
25
24
26
26''
101
1875 . . .
—
32
33
29
!44
1905 . . .
28 30
31
31
120
1876 . . .
13
28
29
22
92
1903 . . .
26
26
22
29
103
1876 . . .
-
34
33
29
96
1906 . . .
28 30
30
32
120
1877 . . .
26
23
31
29
105»
1907 . . .
26
26
26
27:
105
1877 . . .
-
34
30
30
144
1907 . . .
28 30
30
33
121
1878 . . .
34
33
26
33
120
1908 . . .
26
26
28
26:
106
1878 . . .
28
22
36
27
113
1908 . . .
28 30
31
33
122
1879 . . .
32
33
30
26
121
1909 . . .
25
26
26
28''
105,
1879 . . .
32
35
25
35
127
1909 . . .
28 30
31
34
123
1880 . . .
32
32
37
26
127
1910 . . .
26
24
22
2b!
1.00
1
1880 . . .
32
40
36
25
133
1910 . . .
29 29
31
33
j*>2
1881 . . .
32
31
30
46
139
j
1881 . . .
35
35
41
36
147
1882 . . .
32
31
34
32
129
Medeltal.
1882 . . .
33
36
35
40
144
Medeltal.
1883 . . .
32
31
32
31
126
1866—1870
26
28
21
75 I
1883. . .
30
38
35
37
140
1866—1870
- 25
24
18
67
1884 . . .
29
32
26
34
121
1871—1875
—
27
24
25
76
1884 . . .
33
33
38
35
139
1871-1875
-31
28
24
.83
1885 . . .
31
31
33
31
126
1876—1880
27
30
31
27
115
1885 . . .
34
33
31
37
135
1876—1880
18 33
32
29
112
1886 . . .
21
32
30
31
114
1881—1885
31
31
31
Ko
128
1886 . . .
34
40
36
28
138
1881—18&5
33 35
36 37
141
1887 . . .
26
21
33
34
114
1886—1890
21
24
27
30
102 !
1887 . . .
28
36
37
37
138
1886—1890
26 31
33
34
126
1888 . . .
24
26
23
33
106
1891 -1895
20
21
20
22
83
1888 . . .
25
30
34
40
129
1891-1895
28 30
31
31
120
1889 . . .
18
23
25
25
91
1896—1900
26
24
25
28
103
1889 . . .
25
25
29
33
112
1896—1900
26 28
30 32
116
1890 . . .
18
18
23
26
85
1901—1905
25
25
25
27
102
1890 . . .
26
26
29
31
112
1901-1905
27 28
28
30
113
1906—1910
26
25
25
28
104
1906—1910
28 30
31
33
122
1891 . . .
12
22
18
25
77
1891 . . .
25
28(27
28
108
1892 . . .
17
16
19
21
73
1892 . . .
28
28
31
28
115
1893 . . .
22
19
18
22
81
1893 . . .
26
31
31
32
120
1894 . . .
26
24
19
18
87
1894 . . .
32
32
29
34
127
1895 . . .
25
23
25
24
97
1895 . . .
28
32
36
34
130
Anm. De med särskild stil betecknade talen utgöra ej femårsmedeltal på en snmma för fem år. utan på
summan för ett mindre antal år. De verkliga talen återfinnas lätt i tabellen.
51—082815. Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolegem. Band 8.
402
Tab. 15 (forts.). Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höst
terminerna
1866—1910, fördelade för varje seminarium efter klasser.
Strängnäs.
Falun (forts).
Växjö.
(För manliga elever.)
(För kvinnliga elever.)
(För manliga elever.)
1.
2.
3J 4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12. j
1.
•2., 3.
4.
5.
6.
7.
8.
9 Ilo
H-ll 12-
Klasser.
Klasser.
Klasser.
Klasser.
Höst-
Höst-
Höst-
Höst-
termin.
— m
termin.
termin.
u:
termin.
U)
1.
2.
3.
4.
<g B
i.
2.
3.
4.
Q3
” E
1.
2.
3
4
45’ g
? E
1.
2.
3.
4.
ciq’ g
1901 . . .
19
_
_
_
19
1886 . . .
12
18
16
19
<>5
1866 . . .
32
25
20
77
1896 . . .
24
19
18
24
85
1902 . . .
25
23
—
—
48
1887 . . .
10
15
22
16
63
1867 . . .
—
47
34
16
97
1897 . . .
23
23
18
19
83
1903 . . .
26
26
22
—
74
1888 . . .
10
16
14
22
62
1868 . . .
—
41
31
21
93
1898 . . .
30
23
22
21
96
1904 . . .
26
26
27
24
103
1889 . . .
8
12
13
14
47
1869 . . .
27
35
23
85
1899 . . .
24
29
24
22
99
1905 . . .
25
26
26
26
103
1890 . . .
14
14
9
12
49
1870 . . .
—
23
35 27
85
1900 . . .
24
24
29
25
102
1906 . . .
24
27
26
27
104
1891 . . .
9
19
15
9
52
1871 . . .
—
42
25 25
92
1901 . . .
24
27
21
29
101
1907 . . .
25
24
28
27
104
1892 . . .
9
18
16
14
57
1872 . . .
—
37
29 24
90
1902 . . .
24
24
27
22
97
1908 . . .
26
26
23
29
104
1893 . . .
17
18
20
14
69
1873 . . .
—
47
27 26
100
1903 . . .
26
24
22
28
100
1909 . . .
28
26
25
30
109
1894 . . .
18
20
17
16
71
1874 . . .
—
41
33
19
93
1904 . . .
28
25
24
23
100
1910 . . .
27
27
25
30
109
1895 . . .
18
20
16
17
71
1875 . . .
—
37
36
27
100
1905 . . .
24
27
26
23
100
Medeltal.
1896 . . .
20
18
16
15
69
1876 . . .
-
4832
30
no
1906 . . .
25
26 26
29
106
1897 . . .
18
20
17
16
71
1877 . . .
36 33 39
28
136
1907 . . .
24
26 25
28
103
1901—1905
24
20
i5
IO
09
1898 . . .
18
18
21
15
72
1878 . . .
34
32 37
34
137
1908 . . .
30
23 26
27
106
1906—1910
26
26
25
29
106
1899 . . .
18
20
14
20
72
1879 . . .
42
37
31
32
142
1909 . . .
30
30 22
30
112
F a 1 n n.
1900 . . .
18
18
20
15
71
1880 . . .
42
36
37
29
144
1910 . . .
30
30 30
‘)50
140
(För kvinnliga
elever.)
72
143
1901
. . .
1902
. . .
1903
. . .
16
IS
1<l
19
1881 . . .
11882 . . .
1883 . . .
40
33 37 33
l.
2.
O.
4.
5.
6.
18
18
16 18
18 16
20
72
40
27 35 29
31 27 29
131
125
Medeltal.
Klasser.
18
70
38
1866—1870
—
34
32
21
87
Höst-
1904 . . .
20
17
18
17
72
1884 . . .
44
S7 ad
141
1871-1875
41
30
24
95
termin.
_ GC
i.
2.
3.
4.
*— go
oq s
1905 . . .
19
17
18
18
72
1885 . . .
32
28 28 33
121
1876—1880 31
37 35
31
134
1906 . . .
18
19
17
18
1886 . . .
93
1881—1885!39
31 32
30
132
Jl t7
ÄOjZO
1875 . . .
8
1907 . . .
18
15
19
17
69
1887 . . .
17 16
1830
81
1886—1890;17 17:17
21
72
1908 . . .
18
17
16
19
70
1888 . . .
1818
12
21
69
1891—1895 20j 17
15
16
68
1876 . . .
—
15
13
—
28
1909 . . .
20
18
17
15
70
1889 . . .
1614
17
13
60
1896—1900 25 24
22
22
93
1877 . . .
—
17
14 12
43
1910 . . .
21
20
18
17
76
1890 . . .
15 16
13
15
59
1901 1905 25126
24
25
100
1878
. . .
1879
. . .
1880
. . .
19
18
20
12
12
12
19 14
18 19
18 12
64
67
62
Medeltal.
1876—1880
1881—1885
20
14
18
16
17
I I
19
53
74
1891
. . .
1892
. . .
1893
. . .
18
17
21
13
19
15
16
14
15
14
15
16
61
65
67
1906—191028 27
26
32
113
1881 . . .
20
18
14 21
73
1886—1890
11
15
15
16
57
1894 . . .
<22
20
14
17
73
1882 . . .
24
19
20 16
79
1891—1895
14
19
17
14
64
1895 . . .
21
19
19
17
76
1883. . .
18
16
18
22 : 74
1896—1900
18
19
18
16
71
1884. . .
16
18
18
18
70
1901-1905
18
17
18
19
72
1885. . .
20
18
18 18 74
1906-1910
19
18
17
17
71
Anm. De med särskild stil betecknade talen utgöra ej femårsmedeltal på en summa för fem år, utan på
summan för ett mindre antal år. De verkliga talen återfinnas lätt i tabellen. — l) Dubbelklass.
403
Tab. 15 (forts ). Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierna höst
terminerna
1866—1910, fördelade för varje seminarium efter klasser.
L u u d.
Landskrona.
Kalmar (forts.).
(För manliga elever.)
(För kvinnliga elever.) (För kvinnliga elever.)
1.
2.| 3.
4.|
5.|
6.
7-
8.
o.|
10.
ll.||
!2. | j
1- 1
2.|
3.|
4-!
5.|| 6.
7.
8. |
9. |
10.
11. II 12.
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
|
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
1.
2. i
3.
4-!
| Samt-
liga.
1.
2.
3.
4. j
Samt-
liga.
i.
2.
3-:
„ 1X
4.
§
P f
1.!
2. i
3.
Samt-
liga.
1866 .
36
4028
104
1896 . . .
30
34
31
36
131
1900 . . .
20
_
_!
— 20
1886 . .
22
30
29
31 112
1867 .
—
41
26 34
101
1897 . . .
31
30
35
34
130
1901 . . .
24
24
-j 4S
1887 . .
22
23
25
31 101
1868 .
—
44
34 29
107
1898 . . .
30
30
33
32
125
1902 . . .
23
25
23
—! 71
1888 . .
21
26
19
19 85
1869 .
—
42
42 30 114
1899 . . .
31
30
31
36
128
1903 . . .
25
28
26
27 106
1889 . .
19
24
10
19 72
1870 .
—
45
31:36 112
1900 . . .
30
34
30
33
124
1904 . . .
23
21
27
29 108
1890 . .
16
23
15
8 62
1871 .
_
46
2831
105
1901 . . .
31
29
28
30
118
1905 . . .
24
26
25
29 101
1891 . .
18
24
15
11 71
1872 .
—
47
45 26
118
1902 . . .
30
31
30
32
123
1906 . . .
25
26
26
29 106
1892 . .
21
22
23
16 85
1873 .
—
41
41 38
120
1903 . . .
30
29
30
29
118
1907 . . .
26
27
26
SO1 100
1893 . .
24
24
22
21 Öl
1874 .
—
44
35 39
118
1904 . . .
30
29
30
29
118
1908 . . .
26
27
26
30110!»
1894 . .
21
24
23
23 ill
1875 .
—
42
4134 117
1905 . . .
30
30
30
31
121
1909 . . .
27
28
28
30 113
1895 . .
30
30
26
25 111
1876 .
_
44
32 39
115
1906 . . .
30
30
29
33
122
1910 . . .
27
28
27
32|114
1896 . .
26
29
27
26 108
1877 .
—
63
38 35
136
1907 . . .
30
so
30
31
121
1897 . .
26
26
26
27 105
1878 .
34
54
64 43 195
1908 . . .
30
30
29
32
121
Medeltal.
1898 . .
28
26
25
25 102
1879 .
54
64
56 54 228
1909 . . .
30
29
29
31
119
1901-1905
24
25
20
17! Sfi
1899 . .
>)52
26
26
25 129
1880 .
47
55
54 49
205
1910 . . .
30
29
28
32
119
1906—1910
26
27
27
30 no
1900 . .
25
l)52i
26
26 129
1881 .
44
49
47 44
184
K a 1 in a r.
1901 . .
24
26
)55
27 132
1882 .
40
45
42 40
167
Medeltal.
(För kvinnliga elever.)
1902 . .
23
24
27
■)55 129
1883 .
43
41
44 39
167
1866-1870
—
42
34
31
107
1-
2.| 8.
4.
5.1| Ö.
1903 . .
24
24
40
1884 .
40
35
41
39
155
1871—1875
—
44
38
33
115
1904 . .
24
24
27
1885 .
36
34
38
36
144
1876—1880
27
56
49
44
176
Höst-
Klasser.
1905 . .
21
21
28
28 101
1886 .
31
29
34
37
131
1881-1885
41
41
42
40
164
termin.
1.
2.
3.
4. m |
1906 . .
21
23
27
28 102
1887 .
33
30
28
33
124
1886—1890
26
27
31
31
115
1907 . .
21
21
28
28 101
1888 .
26
29
33
25
113
1891—1895
29
30
29
28
116
1«75
^7
27
1908 . .
24
24 i
28
28 101
1889 .
18
29
29
32
108
1896—1900
30
31
32
34
127
1909 . .
21
24
28
28 101
1890 .
23
18
29
27
97
1901—1905 30
30
30
30
120
1876 . . .
—
33
28
- 61
1910 . .
24
24
25
28 101
1906—191C
30
29
29
32
j 120
. 1877 . . .
—
28
33
24 85
1891 .
27
21''25
27
100
1878 . . .
31
18
21
38 106
Medeltal
1892 .
28
3221
24
105
1879 . . .
31
34
19
23 107
1876-1880
18
29
26
'' 20 93
1893 .
32
32 29
27
120
1880 . . .
31
31
27
20 109
1881-1885
31
33
33 30 130
1894 .
3t
34
31
32
127
1881 . . .
86 34
31
28 129
1886-189(
2C
25
20 21 Sfi
1895 .
3C
3£
37
30
130
1882 . . .
33 33
32
29 127
1891-1895
24
25
22 20 91
1883 . . .
35 34
31
133 133
1896-1900
31
32
21
25 111
1884 . . .
36 33
30
32 131
1901-190.r
24
24
3c
33 in
1885 . . .
3131
32
31!128
1906-1911
j 24
1 24
27
28 103
Anm. De med särskild stil betecknade talen utgöra ej femårsmedeltal på en summa för fem år, utan på
summan för ett mindre antal år. De verkliga talen återfinnas lätt i tabellen. — M Dubbelklass.
404
Tab. 15 (forts.). Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleserainarierna höst
terminerna
1866—1910, fördelade för varje seminarium efter klasser.
Göteborg.
Karlstad.
(För manliga elever.)
(För manliga elever.)
1.
2.
|a
4
1 6
1
7.
8.
1 ».
| 10.
i 11.
| 12.
1.
2
I»
-i.! 6
|! 6.
7.
1 9
10
In
II 12-
Höst-
termin
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
Klasser.
i.
2
3
4.
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
Samt-
liga.
1
.3
4
I — IT.
oS’ a
P |
termin.
1
2
3.
4.
fs?|
||“ S-I
1866 .
_
44
40
30
114
1896 . . .
28
1 27
I
26
24
105
1866 . . .
2125
23
69
1896 . . .
26 26
24
22
as
1867 .
—
55
41
36
132
1897 . . .
3(
29
i 32
23
114
1867 . . .
—
19 18
24
61
1897 . . .
2425
.26
22
97
1868 .
-
37
42
39
118
1898 . . .
32
31 29
31
123
1868 . . .
—
19 23
12
54
1898 . . .
23 27
20
27
97
1869 .
—
30
35
37
102
1899 . . .
1)51
27
33
28
139
1869 . . .
—
28 20
18
66
1899 . . .
2223
25
20
au
1870 .
—
50
27
32
109
1900 . . .
27
M50
26
32
1.35
1870 . . .
—
32 27
14
73
1900 . . .
to
00
to
< c
22
23
as
1871 .
—
37
41
22
100
1901 . . .
29
270)50
28
134
1871 . . .
—
30 21
26
77
1901 . . .
22 27
22
21
92
1872 .
—
38
28
33
99
1902 . . .
27
29
26
'')49
131
1872 . . .
—
28 25
21
74
1902 . . .
22 i 23
21
21
87
1873 .
—
36
34
25
95
1903 . . .
30
28
30
27
115
1873 . . .
—
30
25
19
74
1903 . . .
25-21
23
21
!>U
1874 .
—
35 32
33
100
1904 . . .
31
29
27
30
117
1874 . . .
—
21
25
24
70
1904 . . .
26 26
20
21
93
1875 .
—
35
30
35
100
1905 . . .
31
30
27
28
116
1875 . . .
-
32
18
18
OS
1905 . . .
26 26
25
20
97
1876 .
—
37
36
27
100
1906 . . .
28
33
28
28
117
1876 . . .
15
37
35
24
in
1906 . . .
21
28
23
24
9!)
1877 .
-
26
38
36
100
1907 . . .
25
28
31
28
112
1877 . . .
25
25
36
36
122
1907 . . .
24
23
27! 24
9S
1878 .
40
37
28
36
141
1908 . . .
25
26
25
32
108
1878 . . .
58
31
25
30
144
1908 . . .
23
23
23
27
96
1879 .
36
35
44
25
140
1909 . . .
27
26
22
30
105
1879 . . .
38
58
31
32
159
1909 . . .
24
23
24
24
95
1880 .
42
34
36
36
148
1910 . . .
1) 44
28
25
24
121
1880 . . .
38
42
55
28
163
1910 . . .
24
19
24
24
91
1881 .
41
37
30
36
144
1881 . . .
34
44
39
45
162
1882 .
36
38
3832
144
Medeltal.
1882 . . .
33
36
40
36
145
Medeltal.
1883 .
38
38
33 36
145
1866-1870
—
43
37
35|
115
1883 . . .
32
36
35
39 142
1866—1870
—
24
23
18
65
1884 .
33
34
35
35
137
1871—1875
—
36
33
30
99
1884 . . .
30 32
34
31
127
1871—1875
—
28
23
22
73
1885 .
30
32
34
34
130
1876-1880
24
34
36
32 126
1885 . . .
29 32
33
32
126
1876—1880 35 39
36
30 140
1886 .
27
31
25
33
116
1881—1885
36
36
34
34
140
1886 . . .
2129
26
32
IOS
1881—1885 32 36
36
37
141
1887 .
24
25
32
24
105
1886—1890
21
23
24
28
96
1887 . . .
17
22
25
30
ill
1886—1890| 16120
19
26
81
1888 .
21
22
25
31
99
1891—1895
23
22
18
21
84
1888 . . .
16 19
17
31
83
1891—189512120
16
16i
73
1889 .
20
16
23
27
86
1896—1900
33
33
29
28 123
1889 . . .
1118
14
20
(bi
1896-1900 25 25
23
23
96
1890 .
13
20
16
24
73
1901—1905
30
29
32
32
123
1890 . . .
1312
14
18
57
1901—1905 24 25
22
21
92
1906-1910
30
28
26
29
113
1906—1910125 23
24
2l!
96
1891 .
19
14
17
ld
68
1891 . . .
12 13
13,
16
54
1892 .
17
16
13
27
73
1892 . . .
1715
12
12
56
1893 .
24
21
18
14
77
1893 . . .
23 20
14
14
71
1894 .
29
24
21
22
96
1894 . . .
25 23 21
18
87
1895 .
28
28
24
24
104
1895 . . . 1
26 27 22
23
98
Anm. De med särskild stil betecknade talen utgöra ej femårsmedeltal på eu summa för fem år, utan på
summan för ett mindre antal år. De verkliga talen återfinnas lätt i tabellen. — *) Dubbelklass.
Samt
-
405
Tab. 15 (forts.). Antal närvarande elever vid de särskilda folkskoleseminarierua höst
terminerna
1866—1910, fördelade för varje seminarium efter klasser.
H ii r n ii s a n <1.
(För manliga elever.)
1.
2.1
8.
4.
6
6. |
7.
8.
9.
10.
ll.|| 12.
Höst-
termin.
Klasser.
Höst-
termin.
Klasser.
1.
2.
3.
4.
i
Samt-
liga.
1.
2.
3.
4.
_ Ul
cw‘ |
1866 . . .
15
15
15
45
1896 . . .
18
24
19
18
79
1867 . . .
—
8
10
In
1897 . . .
24
23 21
20
88
1868 . . .
—
12
13
15
40
1898 . . .
22
24 20
21
87
1869 . . .
—
19
17
11
47
1899 . . .
28
26, 20
21
95
1870 . . .
—
13
20
20
53
1900 . . .
25
29
18
19
91
1871 . . .
—
14
16
15
45
1901 . . .
24
28
25
18
95
1872 . . .
—
1611
17
44
1902 . . .
24
23 28
23
98
1873 . . .
—
12
19
12
43
1903 . . .
24
23
23
26
96
1874 . . .
—
18
15
17
50
1904 . . .
24
24
19
23
90
1875 . . .
—
21
19
16
56
1905 . . .
24
26
18
18
86
1876 . . .
—
22
21
18
61
1906 . . .
24
24
26
17
91
1877 . . .
—
20
20
22
62
1907 . . .
24
28
19
28
99
1878 . . .
13 12
22
17
64
1908 . . .
24
26
24
22
96
1879 . . .
18 13
16
19
66
1909 . . .
24
25
25
28
102
1880 . . .
12 22
13
11
58
1910 . . .
26
24
24
26
100
1881 . . .
11
15
27
8
61
1882 . . .
16
22
16
24
78
Medeltal.
1883 . . .
21
18
19
16
74
1866—1870
—
14
15
15
44
1884 . . .
18
20
20
17
75
1871-1875
—
16
16
16
48
1885 . . .
13
15
22
16
66
1876—1880
9
18
18
17
62
, 1886 . . .
17
1316
19
65
1881—1885
16
18
21
16
71
i 1887 . . .
14
1915
17
<>5
1886—1890
10
13
14
17
54
1888 . . .
7
16 14
19
5<>
1891—1895
14
Di
13
12
55
1889 . . .
8
814
15
45
1896—19011
23
25
20
20
88
1890 . . .
6
10
9
13
38
1901—1905
24
25
23
21
93
1906—1910
24
25
24
24
97
1891 . . .
12
7
9
14
42
1892 . . .
12
15
6
8
41
! 1893 . . .
14
16
In
6
51
! 1894 . . .
15
19
16
13
63
1895 . . .
18
22
20
18
78
Uin e å.
(För kvinnliga elever.)
1.
2-
3.
4]
ö.!|
6.
7.
«.|9-
io.|n
12.
Klasser.
Klasser.
Höst-
Höst-
termin.
— Ul
termin.
1
Ul
1.
2.
3.
4. <gg
1. 2.
3. 4.
e-8
1879 . . .
22
17
39
1906 . . .
24 24
25 27
100
1880 . . .
25
21
16
—j
62
1907 . . .
25 25
241 26
100
1881 . . .
21
29
19 16
S5
1908 . . .
24 25
24 25
»s
1882 . . .
15
20
28
18
Sl
1909 . . .
25 23
23 26
97
1883 . . .
18
10
18
24
70
1910 . . .
24 26
231 25
98
1884 . . .
28
17
11
17
73
1885 . . .
21
21
17
9
68
Medeltal.
1886 . . .
17
20
21 16
74
1881—1885
21 19
18 17
75
1887 . . .
19
23
20 19
Sl
1886-1890 1519
15 D>
65
1888 . . .
14
2015120]
69
1891—1895 20 23
13 10
66
1889 . . .
14
16
11
15
56
1896-1900 24 26
24 24
9S
1890 . . .
12
17
8
9
1901—1905 24 26
25 25
100
1891 . . .
11
13
9
8
41
1906—1910 24 25
24 26
99
1892 . . .
16
15
8
9
48
1893 . . .
21
24
8
8
(it
1894 . . .
26
31
16
8
sl
I„
ule n.
1895 . . .
26
31
23
17
97
(För manliga
elever.)
1896 . . .
26
27
23
23
99
7.
H.j 9.|10. 11.|| 12.
1897 . . .
2o
28
25
21
94
a lasscr.
1898 . . .
24
25
24
23
96
Höst-
1899 . . .
24
25
25
25
99
termin.
— TJ?
1. 2.
3.: 4.
*5 3
1900 . . .
24
28
23
26
101
1901 . . .
23
26
27
24
100
1907 . . .
18-
is
1902 . . .
26
2H
25
26;
103
1908 . . .
18121
_ _
39
1903 . . .
22
25
26
25
98
1909 . . .
20 22
22 -
64
1904 . . .
24
27
22
27
100
1910 . . .
20 25
22 22
89
1905 . . .
24
26
27
23,
100
Anm. De med särskild stil betecknade talen utgöra ej femårsmedeltal på en summa för fem år. utan på
summan för ett mindre antal år. De verkliga talen återfinnas lätt i tabellen.
406
Tal». 16 a. De i första klassen vid samtliga folkskoleseminarier under var
och eu av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
1.
I 2.
1 3-
I 4.
1 5-
!
1 7.
! 8.
! 9- 1
10.
11.
12.
|
13.
II 14.
''
Av de vid de manliga
seminarierna närvarande
eleverna voro i
åldern
Summa
| elever.
Hösttermin.
17 år
o. där-  under
18 år
''19 år
20 år. 21 år
22 år
23 år
1
|24 årJ25 år.
1
26 år
27 år
I 28 år
j eller
mer.
1. Absoluta tal.
1896 .......
58
36
25
j 15
4
9
11
4
6
2
j _
! ’_
170
1897 .......
55
32
29
21
17
4
6
7 1
7
1
j
1
1.80
1898 .......
50
46
27
24
10
9
6
6
5
4
—
___
187
1899 .......
63
45
34
21
11
7
7
6
6
2
—
1
203
1900 .......
56
39
38
14
10
6
11
1
2
4
2
1
184
1901.......
58
52
29
23
10
9
6
6
2
3
__
198
1902- ......
51
45
27
30
19
12
6
5
2
2
2
201
1903 .......
55
48
34
29
5
18
6
8
3
4
—
210
1904 ......
50
49
40
24
14
10
»
8 !
6
3
1
214
1905 .......
53
50
37
26
14
9
6
7
3
4
—
209
1906 .......
40
51
44
18
15
15
10
4
4
1
—
3
205
1907 ......
46
42
46
21
12
22
11
11
3
3
3
-
220
1908 .......
47
49
41
26
15
14
15
8 :
7
2
—
2
226
1909 .......
48
46
42
23
29
9
12
11
4
4
—
4
232
1910.......
34
56
55
24
19
12
22
15
8
2
1
3
251
2. Medeltal.
1896-1900 ....
56.4
39.0
30.6
19.0
10.4
7.0
8.2
4.8
5.2
2.6
0.4
0.6
184.8 i
1901—1905 ....
53.4
48.8
33.4
26.4
124
11.6
6.4
6.8 !
3.2 i
3.2
0.6
0.2
206.4 1
1906—1910 ....
43.0
48.8
45 6
22.4
18.0
144
14 0
9.8 ''
5.2
2,1
0.8
2.4
226.8 i
3. Procenttal.
1896-1900 ....
3°-5 2
2«-43
16.56
10.28
5.63
3-79
444
2.60
2.81;
1.4.0
0.2^
0.33
IOO
1901—1905 ....
25.88
23.64
16.18
12.79
6.01
5.62
3-10
3.29''
1 55
■•55
0.29
0.10 I
IOO
1906—1910 ....
I8.96
21.52
20.10
9.88
7-94
6.35
6 i?
4.321
2-29
I.OÖ
°-35
1.06
IOO
1896 -1910
24-73
22.20
*7-73
I°.97
6.60
5-34-
4.63
3-46
2.20
1.33
0.29
0.52 1
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till inånad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
_ Anm. 2. Strängnäs seminarium började sin verksamhet med höstterminen 1901 och Luleå
seminarium började sin verksamhet med höstterminen 1907: de övriga seminarierna hade börjat sin
verksamhet före höstterminen 1896.
407
Tal). 16 a (forts.). De i första klassen vid samtliga folkskoleseminarier under
var och eu av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.1 11.
12.
13.
14.
|
Hösttermin.
Av de vid de kvinnliga
seminarierna närvarande eleverna voro i åldern
{Summa
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
1896 .......
36
38
21
8
9
3
4
2
1
—
—
—
122
1897 .......
22
36
32
8
5
4
1
1
1
2
1
1
114
1898 .......
24
48
19
12
6
3
4
—
3
—
1
—
120
1899 .......
26
43
41
11
12
2
2
5
1
i
—,
2
140
1900 .......
36
45
17
14
5
10
3
2
—
—
1
1
134
1901.......
24
47
26
16
7
4
4
1
2
—
—
1
132
1902 .......
25
38
31
14
6
2
5
3
5
5
1
1
136
1903 .......
22
52
27
19
1
4
3
4
2
2
1
—
137
1904 .......
20
44
38
17
7
3
5
—
3
2
—
—
139
1907).......
24
41
29
20
11
1
7
2
2
1
1
139
1906 .......
27
31
35
25
5
7
6
1
2
2
- j
—
141
1907 .......
19
47
29
14
15
5
2
5
2
3
1
1
143
1908 .......
27
46
30
18
6
9
5
1
—
—
-
—
142
1909 .......
35
54
25
16
12
1
1
4
2
—
—
—
150
1910.......
36
50
25
17
6
4
4
7
—
—
—
—
149
2. Medeltal.
1896-1900 ....
28.8
42.0
26.0
10.G
7.4
4.4
2.8
2.0
1.2
0.6
O.G
08
127 2
1901—1905 ....
23.0
44.4
30.2
17.2
6.4
2.8
4.8
2.0
2.8
2.0
0.4
O.G
136.6
1906—1910 ....
28.8
45. ö
28.8
18.0
8.8
5/2
3.6
3.6
1.2
1.0
0.2
0.2
145.0
3. Procenttal.
1896-1900 ....
22.64
33-02
zo.44
8.34
5.82
346
2.20
L57
0.94
0.47
O.47
O.63
100
1901—1905 ....
16.84
32-5-
22.li
12.59
4.69
2.05
3-5*
1.46
2.05
1.46
0.29
O.44
100
1906-1910 ....
19.86
31 45
19.86
12.41
6.07
3-59
2.48
2.48
0.83
0.69
O.I4
O.14
IOO
1896 -1910
.
19.72
3Z-29
20.79
I 1.20
5-53
3-°3
2.74
1.86
1.27
0.88
O.3O''
0-39
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Landskrona seminarium började sin verksamhet med höstterminen 1900; de övriga
seminarierna hade börjat sin verksamhet före höstterminen 1896.
408
Tab. 16 b. De i andra klassen vid samtliga folkskoleseminarier under var
och en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
1.
2
3.
4.
! f>.
1 <!•
i 7.
I 8-
1 9-
! 10.
1 »I-
! 12.
|
13.
14.
Hösttermin.
Av de vid de manliga
seminarierna närvarande eleverna voro i
åldern
Summa
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år
23 år.
24 år
25 år
26 år.
27 år
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
1896 .......
3
61
35
18
26
10
5
7
11
1
2
1
180
1897 .......
3
59
37
27
14
6
9
11
4
6
2
—
178
1898 .......
1
54
33
28
23
18
4
8
6
6
1
2
184
1899 .......
3
45
44
25
25
12
8
6
5
6
5
—
184
1900 .......
—
62
43
36
19
11
9
7
6
6
2
2
203
1901.......
1
54
41
39
15
9
6
11
1
0
4
5
188
1902 .......
2
57
50
32
25
10
9
7
7
1
3
—
203
19011.......
2
47
44
28
33
16
12
6
6
3
2
2
201
1904 .......
—
57
44
33
29
6
18
5
9
3
4
208
1905 .......
1
47
49
40
24
13
10
8
9
6
3
3
213
1906 .......
2
52
51
38
29
13
11
8
7
3
4
—
218
1907 .......
1
43
49
40
19
16
16
11
5
4
1
4
209
! 1908 .......
1
46
41
46
22
12
22
12
12
4
3
4
225
1909 .......
—
45
51
42
30
15
14
15
9
7
2
1
231
j 1910 .......
3
48
43
42
23
26
9
12
12
4
4
4
230
2. Medeltal.
1896—1900 ....
2.0
56.2
384
26 8
214
11.4
7.0
7.8
().4
5.0
2.4
1.0
185.8
1901—1905 ....
1.2
52.4
45.6
34.4
25.2
10.8
11.0
7.4
(>.4
3.0
3.2
2.0
202.6
1906-1910 ....
1.4
Ki. 8
47.0
41.6
24.6
16.4
14.4
11.6
9.0
4.4
2.8
2.6
222.6
3. Procenttal.
1896-1900 . . . .
I.o8
30.25
20.67
14.42
11.52
6.13
3-77
4-20
3-44
2.69
1.29
0.54
IOO
1901-1905 ....
O.59
25.86
22.51!
16.98
12.44
5-33
5-43
3-65
3..6
1.48
1.58
O.99
100
1906—1910 . . . .
O.63
21.02
21.11
18.69
11.05
7-37
6.47
5.2.
4.04
1.98
1.26
l.I?
IOO
1896—1910
.
°-75 1
25-43
21.44
16.83
u.65
6.32
5.30
4-39
3-57
2.03
*•37
°.92 I
IOO
Avm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Andra klassen vid Strängnäs seminarium började, med höstterminen 1902 och vid
Luleå seminarium med höstterminen 1908; vid de övriga seminarierna före höstterminen 1896.
409
Tab. 16 b (forts.). De i andra klassen vid samtliga folkskoleseminarier under
var och en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
2.
1 3.
4.
I 5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Av de vid
de kvinnliga seminarierna närvarande eleverna voro i åldern, i
Summa
elever.
Hösttermin.
17 år
o. där-  under.
18 år.
I
19 år. 20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
1896.......
3
39
40
11
10
7
5
6
2
1
1
125
1897 .......
1
36
37
22
8
10
3
3
3
3
—
— !
126
1898 .......
—
22
36
31
10
5
6
1
1
1
3
4
120
1899 .......
1
24
47
19
12
6
5
4
—
2
•—
3
123
1900 .......
—
25
44
42
11
14
2
3
4
3
1
9 1
151
1901.......
1
39
46
17
17
6
10
5
2
1
—
3 !
147
1902 .......
1
28
45
30
17
9
5
4
1
1
—
1
142
1903 .......
1
23
41
33
14
9
3
5
4
6
6
2
147
1904 .......
—
25
53
29
17
1
5
3
5
2
2
2
144
1905 .......
—
22
45
39
18
7
4
4
1
3
2
—
145
1906 .......
—
24
43
30
20
11
2
7
2
2
1
1 i!
143
1907 .......
—
24
31
35
29
6
7
5
2
2
3
—
144 |
1908 .......
—
19
47
31
14
15
5
2
6
3
2
4
148 1
1909 .......
—
28
46
33
20
6
7
5
2
—
— !
147 j
1910.......
1
34
55
24
17
13
1
2
4
2
— j
153
2. Medeltal.
1896—1900 ....
1.0
29.2
40.8
25.0
10.2
8.4
4.2
3.4
2.0
2.o
1.0
I-8 I
129.0
1901—1905 ....
0.6
27.4
46.0
29.6
16.6
6.4
5.4
4.2
2.6
2.6
2.0
1.6
l.o |!
145.0
1906—1910 ....
0.2
25.8
44.4
30.6
20.0
10.2
4.4
4.2
3.2
1.8
1.2
147.0
3. Procenttal.
1896-1900 ....
0.78
22.63
31-63
19.38
7.91
6.5,
3.26
2.64
''•55
''•55
°-77
1.39
IOO
1901—1905. . . .
0.41
I8.90
31-71
20.41
11.45
4.41
3-72
2.90
I.79
I.79
I.38
I.II
IOO
1906—1910 ....
O.I4
»7-55
3°.20
20.82
13.60
6.94
2.99
2.86
2.18
1.22
O.82
0.68
IOO
1896 -1910 ....
O.43
19-57
31.16
20.24
11.12
5-99
3-3*
2.76
1.85
1.52
I.00
1-041!
IOO
Anm. 1. Åldern är ntan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år. under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Andra klassen vid Landskrona seminarium började med höstterminen 1901: vid de
övriga seminarierna före höstterminen 1896.
52—082815 Folkunder v.-kom. bet. J. Folkskolesem. Band 3.
410
Tab. 16 c. De i tredje klassen vid samtliga folkskoleseminarier under var
och en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9-
10.
11.
12.
13. |
14.
|
Av de vid de manliga
seminarierna
närvarande eleverna voro i åldern.
Hösttermin.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år. 24 år.
1
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
elever.
1. Absoluta tal.
1896 .......
2
56
25
23
15
9
11
4
7
7
4
1
163
1897 .......
—
3
59
37
20
24
12
6
7
10
1
3
182
1898 .......
—
3
56
37
26
14
6
8
11
4
7
1
173
1899 .......
—
1
54
33
28
21
16
4
8
6
6
2
179
1900 .......
—
3
41
42
24
23
11
9
5
8
5
5
176
1901......•
—
—
56
40
34
19
12
8
7
6
6
4
192
1902 .......
—
1
52
39
36
17
9
6
11
1
2
9
183
1903 .......
—
2
56
49
31
27
10
10
6
5
1
3
200
1904 .......
—
3
44
44
27
34
14
12
6
4
3
4
195
1905 .......
—
—
53
43
33
26
6
19
4
9
4
4
201
1906 .......
—
2
44
49
36
22
12
9
8
8
6
6
202
1907 .......
—
2
52
49
36
28
12
10
7
8
3
3
210
1908 .......
—
1
42
46
40
18
17
14
11
6
4
4
203
1909 .......
—
2
45
38
44
20
11
24
10
12
5
8
219
1910.......
2
—
43
49
40
26
15
15
15
9
5
4
223
2. Medeltal.
1896-1900 ....
-
2.4
53.2
848
24.2
19.4
10.8
7.6
7.0
7.0
5.2
3.0
174.6
1901—1905 ....
—
1.2
52 2
43.0
32 2
24.6
10.2
n.o
6.8
5.0
3.2
4.8
194.2
1906—1910 ....
0.4
1.4
45.2
46.2
39.2
22.8
13.4
14.4
10.2
8.6
4.6
5.0
211.4
3. Procenttal.
1896—1900 ....
—
I.38
30-47
19.93
13.86
II.II
6.I9
4-35
4.01
4-01
2.98
1.71
IOO
1901—1905 ....
—
0.62
26.88
22.14
16.58
12.67
5''25
5.66
3-5°
2.58
1.65
2.47
IOO
1906-1910 ....
O.19
0.66
21.38
21.85
18.54
10.79
6.34
6.81
4.82
4.07
2.18
z-37
IOO
1896-1910
...
O.07
0.86
25.96
21.37
16.48
11.51
5-93
5.69
4.13
3-55
2.24
2.21
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år. under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Tredje klassen vid Strängnäs seminarium började med höstterminen 1903 och vid
Luleå seminarium med höstterminen 1909; vid de övriga seminarierna före hösttesminen 1896.
411
Tal). 16 c (forts.). De i tredje klassen vid samtliga folkskoleseminarier under
var och en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1-
2- 1
3. |
4- 1
5. 1
6. |
7.
8. [
9. |
10. |
11.
12. |
13. ||
14.
Summa
elever.
Hösttermin.
Av de
vid de kvinnliga
seminarierna närvarande eleverna voro i
åldern
i:
17 år
o. där-  under. i
18 år.
19 år.
1
20 år. 21 år. 22 år.
23 år.
24 år. i 25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller j
mer.
1. Absoluta tal.
1896 .......
_
2
52
29
17
8
4
3
3
4
1
3
126
1897 .......
—
2
37
36
8
10
8
4 ;
6
2
1
2
116 |
1898 .......
—
1
31
35
23
12
10
4 i
3
5
2
— j
126
1899 .......
—
—
22
35
29
10
5
6
1
3
—
9
120
1900 .......
—
1
24
48
17
11
8
5
4
_
1
3
122
1901.......
—
23
43
44
13
14
3
3
5
3
4
155
1902 .......
—
2
38
42
16
16
6
10
6
4
2
3
145
1903.......
—
1
27
48
32
18
10
5 ■
6
1
1
1 |
150 1
1904 .......
—
1
22
37
33
15
9
5 j
5
4
6
10
147
i 1906 .......
—
1
26
52
29
20
1
6 ;
3
5
2
4
149
1906 .......
—
—
21
45
38
18
7
6
5
1
3
3
147
1907 .......
—
—
24
45
28
20
n
5
8
3
2
4 j
150
1 1908 .......
—
—
23
39
36
28
7
8
6
1
2
4
154
1909 .......
—
—
18
49
32
15
17
5
2
5
4
6
153
; 1910 .......
—
—
28
47
32
21
6
7
5
2
—
1
149
2. Medeltal.
1896-1900 ....
—
1.2
88.2
36.6
18.8
10.2
7.0
4.4
3.4
2.8
1.0
3.4
122.0
1901—1905 ....
—
1.0
27.2
44.4
30.8
16 4
8.0
5.8
4.6
3.8
2.8
4.4
149.2
1906—1910 ....
—
—
22.8
45.0
33.2
20.4
9.6
6.2
5.2
2.4
2.2
3.6
150.6
3. Procenttal.
1896-1900 ....
—
0.9g
27.21
3°.oo
15-41
8.36
5-74
13-61
2.79
2.30
0.82
2.78
IOO
1901—1905. . . .
—
0.67
l8.23
29.76
20.64
10.99
5.36
I 3-89
3.08
2-55
1.88
2-95
IOO
1906-1910 ....
—
—
I5''4
29.88
22.05
13-55
6.37
1 4-1*
3-45
1-59
I.46
2-39 |
IOO
IStMi—1910 ....
—
O.52
*9-73
29.87
19.63
II.14
5.83
3-89
3>3
2.14
I.42
2.70
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år, under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Tredje klassen vid Landskrona seminarium började med höstterminen 1902; vid de
övriga seminarierna före höstterminen 1896.
Tab. 16 <1. De i fjärde klassen vid samtliga folkskoleseminarier under var och
en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
1.
2-
3.
4.
5.
i 6.
!
7.
8.
9.
| 10.
11.
12.
13.
1
14.
Av de vid de manliga
seminarierna närvarande eleverna voro i
ildern
Snmma
elever.
Hösttermin
IT år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år. 22 år.
i
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
!
1896 .......
—
—
8
54
31
21
14
7
13
8
7
8
171
1897 .......
—
1
4
53
25
24
13
10
11
4
7
16
168
1898 .......
—
—
3
58
36
21
24
12
8
8
9
6
185
1899 .......
—
2
3
54
35
28
13
7
9
12
5
8
176
1900 .......
—
_
3
55
33
28
22
18
4
6
6
11
186
1901.......
—
—
5
41
44
21
25
12
9
5
7
9
178
1902 .......
—
1
2
56
38
33
20
12
8
9
6
10
195
1903 .......
—
—
2
53
39
34
16
8
7
11
1
13
184
1904 .......
—
1
2
54
49
30
25
11
10
7
6
5
200
: 1905 .......
—
—
3
47
44
27
34
13
11
6
3
7
195
! 1906 .......
—
1
3
51
44
34
24
10
20
5
10
10
212
1907 .......
—
1
3
50
48
38
27
14
8
8
8
12
217
i 1908 .......
—
1
2
54
53
38
26
12
12
7
8
6
219
1909 .......
—
—
7
46
51
45
19
16
14
11
7
10
226
1910.......
_
1
10
54
40
49
28
13
26
10
14
16
261
2. Medeltal.
1896-1900 ....
—
0.6
4.2
54.8
32.0
24.4
17.2
10.8
9.0
7.0
6.8
9.8
177.2
1901-1905 ....
—
0.4
2.8
50.2
42.8
29.0
24.0
11.2
9.0
7.0
4.6
8.8
190.4
1906-1910 ....
—
0.8
5.0
51.0
47.2
40.8
24.8
13.0
16.0
8.2
9.4
10.8
227.0
.?. Procenttal.
1896-1900 ....
—
°-34
2-37
30.89
I8.O4
x3-75
9.70
6.09
5.07
4.28
3-83-
5.64
100
1901-1905 ....
—
0.21
I.47
26.37
22.48
15.23
12.60
5.88
4-73
3-99
2.42
4.62
IOO
1906—1910 ....
—
°-35
2.20
22.47
20.79
17-97
10.93
5-73
7.05
3.61
4-14
4.76
IOO
1896—1810 . .
—
O.31
2.02
26.22
20.51
15.84
II.IO
5.89
5.72
3-94
3*50
4-95
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Fjärde, klassen vid Strängnäs seminarium började med höstterminen 1904 och vid
Luleå seminarium med höstterminen 1910; vid de övriga seminarierna före höstteminen 1896.
Tab. 16 d (forts.). De i fjärde Mässen vid samtliga folkskoleseminarier under
var och en av höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. |
14.
Av de vid de kvinnliga
seminarierna närvarande eleverna voro i
åldern
Summa
elever.
Hösttermin.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
1896 .......
2
6
38
26
15
15
7
5
4
4
6
128
1897 .......
—
—
5
Öl
30
17
7
3
3
3
4
3
126
1898 .......
—
—
2
37
35
8
9
8
3
5
3
5
115
1899 .......
—
—
1
32
36
27
11
10
3
3
5
2
130
1900 .......
—
1
1
24
35
30
14
6
5
1
4
9
130
1901.......
—
2
1
27
47
18
12
7
5
4
—
5
12S
1902 .......
—
—
1
26
44
44
14
14
4
3
5
7
162
1903 .......
—
—
5
44
45
18
16
6
9
6
4
5
158
1904 .......
—
1
4
33
48
32
19
11
5
7
1
3
164
1905 .......
—
—
3
26
37
31
16
10
6
5
4
16
154
1906 .......
—
—
2
29
53
30
20
2
6
3
5
6
156
1907 ......
—
1
2
23
46
40
19
7
7
5
1
6
157
1908 .......
—
—
1
33
47
26
21
12
6
7
3
7
163
1909 .......
—
1
3
33
Öl
44
28
7
9
5
1
8
190
1910.......
—
—
12
29
59
34
18
16
6
1
4
10
189
2. Medeltal.
1896—1900 ....
—
0.6
3.0
36.4
32.4
19.4
11.2
6.8
3.8
3.2
4.0
5.0
125.8
1901—1905 ....
—
0.6
2.8
31.2
44.2
28.6
15.4
9.6
5.8
5.0
2.8
7.2
1532
1901—1910 ....
—
0.4
4.0
29.4
51.2
34.8
21.2
8.8
6.8
4.2
2.8
7.4
171.0
3. Procenttal.
1896-1900. . . .
—
0.4g
2.39
28.94
25-7 5
15.42
8.9O
5.41
3.02
2.54
3-.8
3-97
IOO
1901-1905 ....
—
0.39
1.83
20.36
28.85
I8.67
IO.05
6.27
3-79
3.26
1.83
4.70
IOO
1906—1910. . . .
—
0.23
2.34
17.19
29.94
20-35
12.40
5-15
3-98
2.45
1.64
4-33
IOO
1896-1910 ...
—
<3.35
2.18
21.56
28.40
I8.4O
10.6a
5-6o
3-64
2.76
2.13
4.36
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år, under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Fjärde klassen vid Landskrona seminarium började med höstterminen 1903; vid de
övriga seminarierna före höstterminen 1896.
414
Tal». 17 a. De i första klassen vid varje särskilt folkskoleseminarium höst
terminerna
1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1, Manliga seminarier.
1.
2- 1
3. |
4. |
5. j
G. |
7- !
8. |
9.
10. |
11- !
12.
13. |
u. |
Av de under höstterminerna
närvarande
1896—1910 vid de manliga seminarierna
eleverna voro i åldern
Summa
i
när-
varande
elever.
Seminarier.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år''
27 år.
28 år
eller
mer. j
1. Absoluta tal.
!
Uppsala.....
85
72
54
43
25
13
21
13
10
I
11
—
5 !
352
Linköping ....
96
108
75
35
14
13
15
15
4 i
3
3
—
381
Strängnäs ....
64
47
28
32
16
21
19
9
9
5
—
1
251 i
Växjö......
51
100
88
50
36
18
18
15
9
2
1
2
390
Lund......
176
no
78
35
17
11
10
8
4
3
1
—
453
; Göteborg.....
124
106
98
57
26
21
15
13
6
3
—
1
465
t Karlstad.....
98
71
61
38
32
24
17
10
5
4
2
1
363
Härnösand ....
58
66
56
39
32
33
23
18
19
9
2
4
359
Luleå......
12
6
15
10
6
11
5
6
2
1
_
2
76
Samtliga
704
080
548
38»
204
165
143
107
68
41
9
16
3.090
2. Procenttal.
Uppsala.....
24.14
20.45
15-34
12.21
7.10
3-69
5-95
3-69
2.89
3lz
—
1.42
IOO
Linköping ....
25.20
28.34
19.68
9.19
3-67
3-41
3-94
3-94
I.05
0.79
0.79
—
IOO
Strängnäs ....
25.50
I8.72
11.15
12.75
6.37
8.37
7-57
3-59
3-59
>•99
—
O.4O
IOO
Växjö......
13.0S
25.64
22.56
12.82
9.23
4-Ö2
4.62
3-84
2.31
O.51
0.26
0.51
IOO
Lund......
38.85
24.28
17.22
7-73
3-75
2.43
2.21
I.77
0.88
0.66
0.22
—
I IOO
Göteborg.....
26.67
22.80
20.00
12.26
5-59
4.52
3.22
2.80
1.29
0.64
0.21
! 100
Karlstad.....
27.00
19.56
I6.80
IO.47
8.82
6.6.
4.68
2-75
1.38
Ilo
0.55
0.28
IOO
Härnösand ....
16.16
18.39
1 5-6o
10.86
8.9I
9.19
6.41
5.01
5.29
2.5.
O.56
I.I I
1 IOO
Luleå......
''5-79
7.90
19-74
I3-.6
7.89
•4-47
6.58
7.89
2.63
1.32
—
2.63
IOO
Samtliga
24-7 3
22.20
>7-73
IO.97
6.60
5 34
4.63
3.46
2.20
1.33
O.29
O.52
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till mänad och dag beräknad säsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Strängnäs seminarium började sin verksamhet med höstterminen 1901 och Luleå
seminarium med höstterminen 1907: de övriga seminarierna hade börjat sin verksamhet före höstterminen
1896.
415
Tab. 17 a (forts.). De i första klassen vid varje särskilt folkskoleseminarinm
höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
!•
2.
3.
4-
5.
6.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Av de under höstterminerna 1896—1910 vid de kvinnliga seminarierna
närvarande eleverna voro i åldern
Summa
Seminarier.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
varande
elever.
1. Absoluta tal.
Stockholm ....
58
123
78
33
16
9
9
3
4
1
2
380
Skara......
37
126
106
60
25
12
13
15
5
6
1
1
407
Falun......
70
73
49
31
18
12
9
4
6
2
2
2
27S
Landskrona....
65
86
51
31
11
8
4
7
4
2
1
—
270
Kalmar.....
51
147
88
49
24
9
11
7
4
4
—
—
394
Umeå......
122
105
53
25
19
12
10
2
3
3
2
3
359
Samtliga
403
660
425
229
113
62
56
38
26
i8
6
8
2,044
2. Procenttal.
Stockholm ....
17.16
36.61
23.21
9.82
4.76
2.68
2.68
0.89
1.19
0.30
—
O.ÖO
IOO
Skara......
9.09
30.96
26.04
•4-74
6.I4
2.95
3-19
3-69
!-*3
1.47
0.25
O.25
100
Falun......
25.18
26.26
17.62
II.15
6.47
432
3-24
1.44
2.l6
0.72
O.72
O.72
IOO
Landskrona....
24.08
31-85
18.89
11.48
408
2.96
1.48
2.59
I.48
0.74
0.37
—
IOO
Kalmar.....
12.94
37-31
22.33
12.44
6.09
2.28
2.79
1.78
1.02
1.02
—
—
IOO
U mcå......
33-98
29.25
14.76
6.96
5.29
3-34
2.78
0.56
0.84
0.84
0.56
0.84
IOO
Samtliga
19.72
33.29
20.79
II.21
5-53
303
3-74
1.86
1.27
0.88
0.29
0.39
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Landskrona seminarium började sin verksamhet med höstterminen 1900: de övriga
seminarierna hade börjat sin verksamhet före höstterminen 1896.
416
Tab. 17 b. De i andra klassen vid varje särskilt folkskoleseminarium höst
terminerna
18%—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
_
2-
3.
4-
5.
6.
8.
9. |
10. 1
11.
12. |
13.
14.
Seminarier.
Av de under höstterminerna 1896—1910 vid de manliga seminarierna
närvarande eleverna voro i åldern
...
Summa
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år. 19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
Uppsala.....
3
92
70
54
48
24
13
21
12
10
10
5
362
Linköping ....
2
102
101
69
38
13
13
13
15
4
3
3
376
Strängnäs ....
2
58
39
29
31
17
20
15
8
7
4
1
231
Växjö......
2
56
101
77
48
37
20
13
14
8
2
2
380
Land......
2
178
no
79
33
15
10
7
9
5
3
_
451
Göteborg.....
3
132
94
83
57
22
21
14
11
5
3
3
448
Karlstad.....
1
96
64
59
43
28
24
20
12
5
6
4
302
Härnösand ....
5
53
67
53
50
33
33
25
23
16
10
9
377
Luleå......
3
10
9
11
8
4
8
6
5
2
1
1
68
Samtliga
23
777
655
514
356
193
162
134
109
62
42
28
3,055
2. Procenttal.
Uppsala.....
0.83
25.41
19-34
14.92
13.26
6.63
3-59
5.80
3-32
2.76
2.76
1.38
100
Linköping ....
0.53
27.13
26.86
18.35
IO.10
3+6
3-46
3+6
3 99
I .06
0.80
0.80
100
Strängnäs ....
0.87
25.11
16.88
12.56
13.42
7.36
8.66
6.49
3-46
3-°3
i-73
0.43
100
Växjö......
°-53
•4-74
26.58
20.26
12.63
9-74
5.26
3-42
3.68
2.10
0.53
0.53
100
Lund......
0.44
39+7
24.39
17.52
7.32
3-3*
2.22
1-55
2.00
In
0.66
—
100
Göteborg.....
O.67
29.46
2O.98
18.53
I2.72
4.91
4.69
3-12
2.46
I ■ I 2
O.67
O.67
100
Karlstad.....
0.28
26.52
17.68
16.30
n.88
7-74
6.63
5-S2
3-31
1.38
1.66
I.IO
100
Härnösand ....
1.33
1406
17-77
I406
13.26
8.75
8.75
6.63
6.10
4.25
2.65
2.39
100
Luleå......
4.41
14-71
13.24
16.17
H-77
5.88
H-77
8.82
7-3?
2.94
''■47
1-47
100
Samtliga
O.75
*5-+3
21.44
I6.83
II 65
6.32
5-3°
4 39
3-57
2.03
1.37
0.92
100
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Andra klassen vid Strängnäs seminarium började med höstterminen 1902 och vid
Luleå seminarium med höstterminen 1908; vid de övriga seminarierna före höstterminen 1896.
417
Tab. 17 b (forts.). De i andra klassen vid varje särskilt folkskoleseminarium
höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
2- 1
3. |
4- 1
5. |
6. |
7- 1
8. |
9- 1
10. 1
11. |
12. 1
13. ii
14.
Seminarier.
Av de under höstterminerna 1896—1910 vid de kvinnliga seminarierna i
närvarande eleverna voro i åldern
Summa
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.;
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
1
Stockholm ....
—
62
126
77
38
18
11
10
4
6
1
4
357
Skara......
1
44
134
102
63
28
15
13
11
6
9
4
430
Falun......
—
66
70
49
28
17
13
10
5
5
2
4
269
J Landskrona . . .
—
62
77
52
32
14
6
5
8
4
2
1
263
! Kalmar.....
—
50
144
95
48
25
11
12
7
4
4
_
400
Umeå......
8
128
105
51
25
23
14
9
4
7
3
9
386
Samtliga
9
412
656
426
234
125
70
59
39
32
21
OO
2,105
2. Procenttal.
Stockholm ....
—
17-37
35-29
21.57
10.65
5.04
3.08
2.80
I. I 2
1.68
0.28
I. I 2
100
Skara......
0.23
IO.23
31.16
23-7*
14-65
6.5,
3-49
3-°3
2.56
I.4O
2.09
0.93
100
Falun......
—
24-53
26.02
I8.22
10.41
6.32
4.83
3-7*
1.86
1.86
0.74
1.49
100
Landskrona ....
—
23.58
29.28
19.77
12.17
5.32
2.28
1.90
3-°4
!-5*
O.76
0.38
100
Kalmar.....
—
12.50
36.00
23-75
12.00
6.25
2-75
3.00
>■75
1.00
4.00
—
100
Umeå......
2.07
1 33*6
27.20
13.21
6.48
5-96
3-63
2.33
I.O4
1.81
0.78
2.33
100
Samtliga
0.43
19.57
31-16
20.24
II.12
5-94
3-33
2.80
1.85
*•5*
1.00
1.04
100
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under hvars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Andra klassen vid Landskrona seminarium började med höstterminen 1901: vid de
övriga seminarierna före höstterminen 1896.
53—082815 Folhmderv.-kom. bet. t. Folkskoletem. Band •>''.
418
Tab. 17 c. De i tredje klassen vid varje särskilt folkskoleseiiiinaritun höst
terminerna
1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
1.
1 2.
1 3-
1 4.
1 6-
6.
7.
1 8.
!
3.
1 10.
j 11.
1 12.
! 13.
14.
Seminarier.
Av
de under höstterminerna 1896—1910 vid de manliga seminarierna
närvarande eleverna voro i åldern
Summa
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år
20 år.
21 år.
22 år
j23 år
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
1
Uppsala.....
1
4
96
65
50
46
20
17
19
12
13
11
354
Linköping ....
—
2
106
93
65
40
10
13
11
15
6
7
373
[ Strängnäs ....
1
3
47
35
26
28
14
19
13
7
5
4
202
Växjö......
—
2
58
93
73
47
32
20
12
12
7
4
360
i Lund......
—
2
176
107
77
38
16
11
7
9
7
3
453
1 Göteborg .....
—
4
130
99
77
52
23
21
13
12
4
2
437
1 Karlstad.....
-
—
90
60
53
39
30
24
19
14
6
14
340
Härnösand ....
—
7
45
56
Öl
38
26
33
22
18
16
17
329
Luleå......
1
5
7
6
6
1
7
4
4
1
2
44 S
Samtliga
2
25
753
620
47S
au
172
165
120
108
65
64
2.901 |
2. Procenttal.
|
| Uppsala.....
0.28
!l3
27.12
18.36
I4l2
13.00
5.65
4.80
5-37
3-39
3-67
3-n
IOO
| Linköping ....
—
°-54
28.42
26.27
•7-43
IO.72
2.68
3-4»
2.95
4-02
I.6l
1.88
IOO
Strängnäs ....
0.49
1.48
23-27
>7-33
12.87
13.86
6.93
9.41
6.44
3-47
2.47
1.98
IOO
Växjö......
—
0.56
16.11
25.83
20.28
13.06
8 89
5.56
3-33
3-33
1.94
I.II
IOO
Lund......
—
0.44
38.85
23.62
17.00
8.39
3-53
2.43
1-55
1.98
1-55
0.66
IOO
Göteborg.....
—
0.92
29-75
22.65
17.62
n.90
5.26
4.80
2.97
z-75
O.92
0.46
IOO
Karlstad.....
—
—
25-79
17.19
15.19
n.17
8.60
6.88
5-44
4.01
1.72
4.OI
IOO
Härnösand ....
—
2.13
13.68
17-02
15.50
n.55
7.90
IO.O3
6.69
5-47
4.86
5-17
IOO
Luleå......
2.27 j
II.36
15.9.
13.64
13.64
2.27
15.91
9.09
9.09
2.27
4-5 5
IOO
Samtliga
0.07
0.86 j
25-96
21.37
16.4g!
n.51
5-93
5-69
4-13
3-55
2.24
2.21
IOO
Anm. 1. Äldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Tredje klassen vid Strängnäs seminarium började med höstterminen 1903 och vid
Luleå seminarium med höstterminen 1909: vid de övriga seminarierna före höstterminen 189G.
419
Tab. 17 c (forts.). De i tredje hlassen vid varje särskilt folkskoleseminariunj
höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
2,
3.
4-
5.
6. i
8. |
9. |
10. 1
11. |
12.1
13. !
U'' -
Seminarier.
Av de under höstterminerna 1896—1910 vid de manliga seminarierna
närvarande eleverna voro i åldern
Summa
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
:
Stockholm ....
—
—
72
125
78
35
19
12
12
4
5
10
372
Skara......
—
1
50
137
105
64
26
15
13
13
5
13
442
Falun......
—
2
62
67
46
25
18
14
11
7
i
8
264
! Landskrona . . .
—
—
51
67
45
31
14
7
6
5
5
3
234
Kalmar.....
—
—
60
132
95
56
25
17
18
12
5
11
431
Umeå......
_
8
121
102
45
24
21
17
6
4
6
12
3(5(1
Samtliga
—
11
416
630
414
235
123
82
66
45
30
57
2.109
2. Procenttal.
Stockholm ....
—
—
19-35
33-6o
20.97
9.41
S”
3-*3
3-*3
1.07
1.34
2.69
100
Skara......
—
0.23
H.31
3!''00
23-76
14.48
5.88
3-39
2.94
2.94
1*3
2.94
IOO
j Falun......
—
O.76
23.4.8
25.38
17.4.2
947
6.82
5-3°
4.17
2.66
1-5.
3.03
IOO
Landskrona . . .
—
—
21.80
28.63
>9-23
13-25
5.98
2.99
2.56
2.14
2.14
1.28
IOO
Kalrnai.....
—
—
13-9*
30.63
22.04
12.99
5.80
3-95
4.18
2.78
1.16
2-55
IOO
Umeå......
__
2.19
33.06
27-87
12.29
6.56
5-74
4.64
I.64
1.09
I.64
3.28
IOO
Samtliga
—
O.52
«9-73
1 29-87
19.63
II.14
583
3-89
3-13
2.14
1.42
2.70
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje elevs
födelseår och det år, under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 2. Tredje klassen vid Landskrona seminarium började med höstterminen 11)02; vin de
övriga seminarierna före höstterminen 1896.
420
Tab. 17 d. De i fjärde klassen vid varje särskilt folkskoleseminarium
höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
1. Manliga seminarier.
i
>•
2.
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Av de under höstterminerna 1896—1910 vid de manliga seminarierna
närvarande eleverna voro i åldern
Summa
elever.
.Seminarier.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år. 24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
1. Absoluta tal.
Uppsala.....
—
1
5
95
64
47
43
20
20
21
12
25
353
Linköping ....
_
2
9
120
98
69
43
10
14
12
15
18
410
1 Strängnäs ....
—
o
8
46
33
23
27
13
17
10
8
6
193
| Växjö......
—
—
11
66
90
80
48
34
24
15
13
19
400
Lund......
—
3
4
188
109
77
39
21
12
7
9
12
481
Göteborg.....
—
—
12
131
94
77
51
21
23
11
14
8
442
Karlstad.....
—
1
89
60
50
37
30
21
17
15
22
344
Härnösand ....
—
—
8
44
60
44
38
25
33
24
17
35
328
Luleä......
—
_
1
1
2
4
4
1
6
—
1
2
22
Samtliga
—
9
60
780
610
471
330
175
170
117
104
147
2.973
2. Procenttal.
.
Uppsala.....
—
0.28
I.42
26.9I
18.13
13-31
12.18
5.67
5.67
5-95
3-4°
7.08
IOO
1 Linköping ....
—
°-49
2.19
29.27
23.90
16.83
l°-49
2.44
3-41
2.93
3.66
4-39
100
Strängnäs ....
—
1.04
4.14
z3-83
17.10
I I.92
13 99
6.74
8.81
5.18
4.14
3-i 1
IOO
Växjö......
—
—
z-75
I6.5O
22.50
20.00
I2.oo
8.50
6.00
3-75
3-*5
4-75
IOO
Lnnd......
—
0.62
0.83
39-°9
22.66
IÖ.OO
8.11
4-37
2.50
1.45
1.87
2.50
IOO
Göteborg.....
—
—
2.71
29.64
21.27
17.42
H-54
4-75
5.20
2.49
3-17
I.81
IOO
Karlstad.....
—
0.29
0.58
25.87
17.44
14-53
IO.76
8.72
6.1,
4-94
4.36
6.40
IOO
Härnösand ....
—
—
2.44
13-4*
18.29
13-42
II.58
7.62
10.06
7-32
5.18
10.67
IOO
Luleä......
—
—
4-55
4-55
9.09
18.18
18.18
4-55
27.27
—
4-54
9.09
IOO
Samtliga
—
0.31
2.02
26.22
20.51
15.84
1 Ilo
5.89
5-72
3-94
3-5°
4-95
IOO
Anm. 1. Ålden är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin han undervisats i klassen.
Anm. 2. Fjärde klassen vid Strängnäs seminarium började med höstterminen 1904 och vid
Luleå seminarium med höstterminen 1910: vid de övriga seminarierna före höstterminen 1896.
421
Tab. 17 (1 (forts.). De i fjärde klassen vid varje särskilt folkskoleseminariuin
höstterminerna 1896—1910 närvarande elevernas ålder.
2. Kvinnliga seminarier.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7-
[ 8.
9.
10.
1 11.
12.
13.
14.
Seminarier.
i
Av
de under höstterminen 1896—1910 vid de
närvarande eleverna voro i
kvinnliga seminarierna
åldern
Samma
elever.
17 år
o. där-  under.
18 år.
19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år
eller
mer.
j 1. Absoluta tal.
Stockholm ....
—
2
15
109
146
90
43
19
16
11
3
18
472
j Skara......
—
2
10
71
132
102
64
30
15
13
16
21
476
j Falun......
—
—
4
62
62
47
21
19
11
10
8
15
259
Landskrona . . .
—
1
4
56
67
40
29
15
8
4
4
8
236
| Kalmar.....
—
1
3
64
134
89
57
23
17
17
13
17
435
Umeå......
—
2
13
123
98
46
25
20
15
7
4
19
372
Samtliga
—
8
49
485
639
414
239
126
82
62
48
9S
2.250
2. Procenttal.
Stockholm ....
—
0.42
3.18
23.09
3°-93
19.07
9-11
4.03
3-39
2-33
O.64
3-*i
IOO
Skara......
—
0.42
2.10
14.92
27-73
21.43
>3-45
6.30
3-15
2.73
3-36
4.41
IOO
Falun......
—
—
1.54
23-94
23-94
I8.I5
8.1.
7-33
4.25
3.86
3.09
5-79
IOO
Landskrona . . .
—
O.42
1.70
23-72
28.39
•6-95
12.29
6.35
3-39
I.70
1.70
3-39
IOO
Kalmar.....
—
0.23
0.69
14.71
30.80
20.46
13.10
5.29
3-91
3-91
2.99
3-91
IOO
Umeå......
°-54
3-49
b
Os
26.34
12.37
6.72
5-38
4.03
1.88
1.08
5-■
IOO
Samtliga
—
0 35
2.18
21.56
28.40
I8.4O
10.62
5.60 |
3-64
2.76
2-.3
4.36
IOO
Anm. 1. Åldern är utan hänsyn till månad och dag beräknad såsom skillnad mellan varje
elevs födelseår och det år, under vars hösttermin hon undervisats i klassen.
Anm. 3. Fjärde klassen vid Landskrona seminarium började med höstterminen 1903: vid de
övriga seminarierna före höstterminen 1896.
422
Tab. 18. Under eller vid slutet av läsåren 18|f—19£g utan godkänd avgångs
-
1. Manliga seminarier.
1. i
2- 1
3. j
4- 1
5.
1
6. |
7- tl
8. |
9.
|
10. |
11. |
12. |
13. |
14. ||
16- ]
16. ,
Läsår
Antal
avg
å n g
n a
e 1 e
ver
ur
klass
1.
ur klass 2.
ur klass 3.
ur
xlass
4.
Till-  sam- [
mans ;
avgång-  na ele-  ver. |
Genom
döden.
l
Öv-
riga.
Sum-
ma.
Genom
döden.1
I
1
Efter
avlagdi
små- 1
skol-  lär.-ex.
Öv-
riga.
Sum-
ma.
Genom
döden.
Efter
avlagd
små-
skol-
lär.-ex.
Öv-
riga.
Sum-
ma.
Genom i
döden.''
!
''
Öv-
riga.
J
Sum-
ma.
1896—1897
1
5
6
1 ''
1
5
7
1
_
i
2
_ ^
3
3
18
1897—1898
1
6
7
1
''_
5 1
6
1
—
3
4
1
2
3
20
1898-1899
—
3
3
—
—
4
4
1
3
4
—
2
2
13
1899—1900
2
6
8
1
—
6
7
1
o
u
3
1
2
3
21
1900—1901
3
2
5
4
—
6
7
—
—
— ''
—
1
—
1
13
1901—1902
—
1
1
—
2
2
—
—
3
3
1
1
2
8
1902-1908
2
5
7
—
—
7
7
—
—
3
3
2
2
19
1903—1904
1
1
2
1
—
4
5
1
—
2
3
1
3
4
14
1904—1905
1
1
2
3
—
4
7
2
1
3
1
—
1
13
1905—1906
1
4
5
2
—
3
5
3
3
—
—
—
13
1906—1907
2
2
—
1
3
4
1
1
2
—
—
—
8
1907-1908
1
1
2
—
2
4
1
2
3
—
—
—
8
1908-1909
—
3
3
—
1
4
5
—
—
1
1
—
—
—
9
1909—1910
—
1
1
1
3
4
1
1
2
2
1
3
10
Medeltal
pr läsår.
18ff—18,fJ
I oo
5-00
6.00
0.75
0.25
5-oo
6.00
1.00
—
2.2J
3-*5
O.5O
2-*5
2-75
iS.OO
19g?—19H
1.40
2.00
3-4°
1.00
—
4.60
5-6o
O.60
—
I.8o
2.40
0.80
1.20
2.oo
j 13-40
19*»—19?»
0.80
1.60
2.4O
1.00
O.4O
3.00
4.+o
1.00
0.20
1.00
2.20
O.4O
0.20
O.60
9-6°
• Summa
■
.
1814-19«|
15
38
53
13
3
58
74
12
1 i
23
36
8
16
24
187
Procent
18«« —19?»
28.30
71-70
IOO
<7-57
4.05
78-38
1 IOO
33 33
2-78
63.89
i IOO
33 33
S66.67
IOO
—
Anm. 1. Bland de avgångna äro även upptagna några, som avgått under mellanterminerna: dessa hava
upptagna sådana, som avgått på grand av överansträngning, sjukdom, fattigdom samt sådana som blivit förvisade
examen såsom folkskollärare från folkskoleseminarierna avgångna elever.
2. Kvinnliga seminarier.
1-
2. j
3. |
*■ 1
5.
|
6. |
7-
8- 1
9. 1
10. |
11. |
12. |
13. 1
14. |
15.
16.
Ant
a 1
avg
å n g
n a
e 1 e
ver
ur
klass
1.
nr klass 2.
nr klass 3.
ur
klass
4.
Till- j
Läsår
Genom
döden.
Öv-
riga.
Sum-
ma.
Genom
döden.
Efter
avlagd
små-
skol-
lär.-ex.
Öv-
riga.
Sum-
ma.
i
Genom
döden.
Efter
avlagd
små-
skol-
lär.-ex.
Öv-  riga. i
Sum-
ma.
Genom
döden.
Öv- j
riga.
Sum-
ma.
sam-  mans i
1 avgång-''
| na ele-  ver.
1896—1897
_
4
4
6
2
8
1
1
2
14
1897—1898
—
1
1
—
6
3
9
—
2
—
2
—
—
12
1898-1899
—
5
S
—
6
—
6
—
—
2
2
—
—
—
13
1899-1900
1
1
2
—
5
1
6
1
—
1
1
1
2
11
1900-1901
—
—
—
1
1
2
4
_
—
—
—
1
—
1
5
1901—1902
—
3
3
—
2
4
6
—
2
2
4
—
—
—
13
1902-1903
—•
5
5
—
—
2
2
—
1
1
—
—
—
8
1903—1904
—
4
4
—
3
2
5
—
—
—
—
—
—
9
1904—1905
—
1
1
1
—
4
5
1
1
2
1
1
2
10
1905—1906
—
1
1
—
1
—
1
1
—
—
1
1
2
3
i
6
1906—1907
1
1
2
—
1
1
2
—
—
1
1
1
-
1
6
1907—1908
—
3
3
—
2
1
3
—
2
1
3
2
1
3
12
1908—1909
—
1
1
—
1
—
1
—
2
1
3
—
—
—
5
1909—1910
1
—
1
—
1
1
—
-
1
1
—
1
1
4
Medeltal
pr läsår.
18§?-18 U
0.25
2-75
3.00
—
5-75
1.50
7-25
—
1.00
°-75
1 - 75
-
0.25
°,25
12.25
192?—19*t
—
2.60
2.60
O.4O
1.20
2.80
4.40
0.20
0.60
O.ÖO
I.40
O.4O
0.20
O.ÖO
9.00
1921-19?*-
0.40
1.20
I.ÖO
—
1.20
O.4O
I.ÖO
0.20
0.80
O.80
1.80
0.80
0.80
I.ÖO
6.60
Summa
18*f-19?*
3
30
33
2
35
22
59
2
11
10
23
7
6
i 13
128
Procent
18*8._1QO0
109 7
li7lU
9.09
90.91
100
3-39
59 31
37-29
IOO
8.69
4783
43 48
IOO
53-85
46.15
j IOO
—
förts tillsammans med de under näst föregående termin avgångna. — Amu. 2. Under rubriken »Övriga» äre
eller avgått, emedan de ej ansett sig lämpliga för lärarkallet. Några af dessa hava sedermera återkommit.
424
Tab. 11). Antal från varje folkskoleseminarium vid slutet av läsåren 18||—19-“g,
med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever,
fördelade efter seminarier.
1.
Vid sintet av
läsåren.
2.
| 3. |
4. | 5. | 6. | 7. | 8. | 9.
10. ||
11.
Avgångna från de manliga seminarierna.
12.
18.
14. | 15. | lö. j 17. ||
18.
Avgångna från de kvinnliga
seminarierna.
L ''»■
Tills, av-j
gångna
från
mani. och
kvinnl.
| semi-  narier.
a
►ö
ce
£
P*
O: fl
b ?
CR
C
JO <3-  ®
•-<
<
p:
*
O:
1
tr<
p
B
P-
er* Q
O o:
er? o
ä- ^
H
1 t» H-  j p p:
M,
<
c»
B
: Tills.
fj-W
a ?
5
U1
p
p
U)
B St
p: p;
ce 0
°?
hej ■
PL
B*
B
W
r~_
P
''* a
3
a
pa
|
Tills.
1865-66 . .
30
11
12
19
18
24
14
l)
11
139
2i
8
10''
6
24
163
1866-67 . .
18
17
13
23
24
29
27
15
—
166
n
11
13
— :
—
—
35
201
1867—68 . .
26
13
—
16
24
30
11
11
—
131
30
20
—
—
—
—
50
181
1868-69 . .
25
20
—
21
23
38
9
12
—
148
27
14
—
— !
—
—
41
189
1869-70 . .
23
22
—
24
26
26
18
10
—
149
35
21
—
—
—
—
56
205
1870—71 . .
16
10
—
26
29
32
13
20
—
146
33
13
—
—
—
_
46
192
1871—72 . .
24
18
—
28
33
24
25
14
—
166
45
20
_ |
—
—
65
231
1872—73 . .
23
24
—
22
24
28 :
22
15
__
158
40
21
-
—
—
_
Öl
219
1873-74 . .
26
22
26
36
25
15
11
—
161
36
23
—
—
—
59
220
1874-75 . .
24
29
—
17
34
26
20
13
_
163
33
25
-
—
—
58
221
1875-76 . .
27
18
-
31
27
34
20
16
—
173
44
24
—
— .
—
—
68
241
1876-77 . .
22
26
_
28
39
26
22
18
—
181
34
26
—
_ |
—
—
60
241
1877—78 . .
31
29
—
28
30
35
35
21
—
209
29
28
—
—
—
—
57
266
1878-79 . .
26
31
—
35
32
28
22
15
—
189
28
22
—
12
29
—
91
280 1
1879 -80 . .
26
27
—
31
36
25
30
16
—
191
30
32
—
16
24
—
102
293
1880—81 . .
28
28
—
28
38
32
30
13
197
38
24
12
18
—
92
289
1881-82 . .
37
43
—
30
36
33
45
9
—
233
30
36
—
18
27
13
124
357
1882—83 . .
35
35
—
31
34
31
34
18
—
21S
32
39
—
13
29
18
131
349
1883-84 . .
33
32
—
28
33
36
37
16
—
215
32
36
—
23 i
32
24
147
362
1884 -85 . .
33
35
—
26
24
33
32
17
—
200
35
35
18
28
17
133
333
1885—86 . .
22
31
—
33
31
33
31
16
—
197
28
37
—
17
29
8
119
316
1886-87 . .
18
30
—
26
27
29
32
19
—
181
30
28
—
18
28
15
119
390
1887—88 . .
24
34
—
30
35
24
29
14
—
190
27
36
—
17
29
19 i
128
318
1888—89 . .
18
34
—
20
23
26 1
28
14
—
163
31
39
—
22
17
20
129
04)0
1889—90 . .
15
22
—
13
24
23
19
13
-
129
32
33
—
13
19
15 1
112
241
Anm. Bland de avgångna äro ej medräknade sådana elever, vilka jämlikt § 38 i gällande seminariestadga
äga rättighet att senast fyra månader före läsårets slut och, även om de överskridit den i § 32 stadgade åldersgränsen,
vinna inträde vid
seminariet och där avlägga
examen efter
att, med befrielse
från övriga
lektioner,
hava deltagit
endast i tredje och
fjärde klassens praktiska övningar. Dessa
återfinnas i tab. å
sid. 174. —-
1) Då vid
slutet av läs
året
1865—66 ingen elev bevistat seminariet mer än 5 terminer, blev ingen avgångsexamen anställd. -— 2) 8tockholins
seminarium stöd från och med höstterminen 1842 till och med vårterminen 1865 öppet för såväl manliga som
kvinnliga elever; de kvinnliga elevernas antal uppgick doek under hela denna tid. till endast 19. År 1864, då seminariet
hade endast manliga elever, förordnade Kungl. Maj:t, att fr. o. m. höstterminen 1865 endast kvinnliga, elever
finge mottagas vid
Stockholms seminarium och i
sammanhang
härmed bestämdes
att de manliga elever,
som ej kunnat
avsluta sin kurs vid seminariet till midsommar
1865. skulle
söka sig till andra
seminarier.
I anledning härav för
rättades
den sista examen för manliga elever vid Stockholms seminarium vårterminen 1865. Vårteminen 1866 kunde
någon avgångsexamen ej äga rum. Men enär höstterminen 186.’) kvinnliga elever intogos i både första och andra
klassen, kunde avgångsexamen åter äga rum vårterminen 1867.
Tab. 19 (forts.). Antal från varje folkskoleseminarium vid slutet av Isisåren ISjjf:— 19“g.
med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna elever,
fördelade efter seminarier.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
Avgångna från de manliga seminarierna.
Avgångna från de kvinnliga
seminarierna.
Tills, av-  gångna
från
Vid slutet av
läsåren.
| Uppsala.
Lin-
köping.
Sträng-
näs.
Växjö.
p
P
p-
Göte-
borg.
Karl-
stad.
Härnö-
sand.
Visby.
Tills.
g" T£ 1
B g-
TJI ;
pr
p
Falun.
Lands-
krona.
Kalmar.
Umeå.
Tills.
mani. och
kvinnl.
semi-  narier.
1890—91 . .
16
26
15
25
22
18
9
131
25 i
30
12
8
9
84
215
1891—92 . .
9
23
_
13
23
14
15
14
—
in
18 i
28
8
—
12
8
74
185
1892-93 . .
16
20
15
20
26
8
8
—
113
23 !
28
12
—
15
9
S7
200
1893- 94 . .
16
21
_
16
20
13
12
4
—
loa
24 ''
32
14
—
25
7
102
204
1894—95 . .
18
18
—
17
30
21
17
13
—
134
26 *
34
15
—
23
8
100
240
1895—96 . .
17
23
16
27
23
22
18
_
146
26
34
16
_
25
17
11S
204
1896—97 . .
19
28
—
24
31
23
21
17
—
103
28
36
15
—
26
23
läs
291
1897—98 . .
20
28
_
19
31
22
22
20
—
102
28
34
16
—
26
21
125
287
1898-99 . .
23
29
_
20
30
30
27
21
—
ISO
26
27
15
—
26
23
117
297
1899—00 . .
22
26
—
21
34
27
20
21
—
171
29
32
20
—
25
24
130
301
1900—01 . .
22
28
_
25
32
30
26
19
_
1S2
28
33
14
_
26
26
127
309
1901—02 . .
24
26
_
29
29
27
21
15
—
171
30
28
18
—
26
24
120
297
1902-03 . .
24
24
_
22
30
49
21
24
—
194
32
30
19
—
56
26
103
357
1903-04 . .
23
29
—
28
31
26
21
25
—
183
29
30
19
27
28
25
15S
341
1904-05 . .
26
25
24
23
28
28
20
23
—
197
30
31
16
29
27
26
159
350
1905—06 . .
22
26
26
23
32
29
18
18
_
194
26
31
18
29
28
23
155
349
1906—07 . .
25
27
27
28
33
28
26
17
—
211
21
32
18
29
28
27
155
30G
1907—08 . .
24
27
27
28
31
26
24
28
—
215
23
33
15
30
28
23
152
367
1908-09 . .
24
25
30
27
32
32
27
22
—
219
27
33
20
30
27
26
103
3S2
1909-10 . .
23
26
29
29
31
30
23
28
—
219
57
34
15
30
29
25
190
409
Medeltal.
18|J—18fjJ .
24.4
16.G
'') 5.0
20.6
23.0
29.4
15.8
2)9.ö
3) 2.2
140.6
*) 20.6
14.8
■'') 4.6
—
«: 1.2
—
41.2
187.8
18??—18?-* .
22.6
20.6
—
23.8
31.2
27.0
19.0
14.6
—
15S.8
37.4
20.4
—
—
—
—
04. *
2106
18?,4—18$» .
26.4
26.2
—
30.6
32.8
29.6
25.8
17.2
—
ISS. 6
33.0
26.4
7) 5.6
—
8) 10.6
—
70.6
264.2
18»?—18«*- .
33.2
34.6
__
28.6
3il.O
33.0
35.6
14.6
—
2126
33.4
34.0
16.8
—
26.8
14.4:1
125.4
338.0
18^-18«g .
19.4
30.2
—
24.4
28.0
27.0
27.8
15.2
—
172.0
29.6
34.6
17.4
—
24,1
15.4
121.4
2934
18®?—1824 .
15.0
21.6
—
15.2
23.6
19.2
14.0
9.6
—
118.2
23.2
30.4
12.2
—
16.6
8.21
90.6
208.8
18S!jj-18« .
20.2
26.8
—
20.0
30.6
25.0
22.4
19.4
—
164.4
27.4
32.6
16.4
—
25.6
21.6!
123.6
2Ss 0
19;;?—19«i.
23.8
26.4
10)4.8
25.4
30.0
32.0
21.8
21.2
—
1854
29.8
30.4
17.2
“)11.2
32.6
25.4
140 6
332 0
198-3-19?» .
23.6
26.2
27.8
27.o
31.8
29.0
23.6
22.6
—
211.6
30.8
32.6
17.2
29.6
28.o
24.S
163.0
374.6
'') Avser Västerås seminarium som. under den tid tabellen omfattar, var i verksamhet endast läsåren 1865—66 och
1866—67: de utexaminerade eleverna för nämnda läsår voro resp. 12 och lo. — -) Avser läsåren 18|i?—18f|, under vilken
tid utexaminerades resp. 15, 11, 12 och 10 elever. — 3) Avser endast läsåret 1865—66, med vilket undervisningen vid Visby
seminarium upphörde: de utexaminerade elevernas antal utgjorde 11. — *) Avser läsåren 18ff—18f-J, under vilken tid utexaminerades
resp. 11, 30, 27 och 35 elever. — 5) Avser Strängnäs kvinnliga seminarium, som under den tid tabellen
omfattar var i verksamhet endast läsåren 1865—66 och 1866—67 och utgjorde de utexaminerade elevernas antal reps. 10
och 13. — 6) Avser endast läsåret 1865—66, med vilket läsår undervisningen vid Kalmar seminarium upphörde för att åter
börja med läsåret 1875—76; de utexaminerade elevernas antal var 6. — 7) Avser läsåren 1878—79 och 1879—80 under
vilken tid resp. 12 och 16 elever utexaminerades. — 8) Avser läsåren 1878—79 och 1879—SO. under vilken tid resp. 29 och
24 elever utexaminerades. — 9) Avser läsåren 18|)—18||-, under vilken tid de utexaminerade elevernas antal utgjorde resp.
13. 18. 24 och 17. — 10) Avser läsåret 1904—1905, vid slutet av vilket läsår manliga elever för första gången utexaminerades
från Strängnäs seminarium till ett antal av 24. — ") Avser läsåret 1903—04 och 1904—05. under vilken tid utexaminerades
resp. 27 och 29 elever.
54—OS2815. Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band .''i.
Tab. 20. Antal fr An folkskoleseminariernas tredje årsklass vid slutet ar
elever, fördelade efter
1.
2.
3. |
4.
|
5.
Ii.
7. J 8.
9.
1
10.
11. | 12. j 13. | 14. |
Vid slutet av läsåren
D
e
avg
å
n
g
n
a
18 år.
19 år. i 20 år. 2] år.
22 år. 23 år. ; 24 år.
25 år. 26 år.
| 1
27 är. 28 år. 29 år. 30 år.
1. Manlig''»
1
1865-66 .......
—
2
15
18
20
17
12
12
13
j
7
4
5
5
2
1866-67 .......
2
3
24
|
25
19
20
13
17
10
7
8
5
3
3
1867-68 .......
1
7
15
13
12
11
16
12
9
7
1
4
5
4
1868-69 .......
—
2
12
24
19
20
12
14
7
7
7
9
3
5
1869-70 .......
—
1
21
28
22
20
12
11
7
9
5
4
3
6
1870—71 .......
—
3
17
19
18
18
10
13
9
14
5
2
3
7
1871-72 .......
—
2
22
29
21
15
21
11
9
6
7
7
4
8
1872—73 .......
—
—
23
23
27
17
15
11
6
6
5
7
9
9
1873—74 .......
—
1
21
25
19
23
25
11
8
6
3
5
8
10
1874—75 .......
—
3
21
28
27
15
17
14
17
6
1
1
2
L)
1875—76 .......
—
1
26
32
23
25
14
16
8
4
6
3
3
12
1876—77 .......
—
2
17
30
21
17
20
12
16
13
6
7
6
13
1877—78 .......
—
3
39
37
32
24
15
10
12
11
6
7
7
14
1878—79 .......
—
4
37
36
26
25
17
10
9
B
2
5
3
15
1879—80 .......
—
4
25
41
30
21
11
15
6
11
9
4
3
16
Summa
3
38
335
408
336
288
230
189
146
120
75
75
67
o.
Kvinnliga
17
1865—66 .......
—
—
3
6
3
3
2
1
3
1
—
—
—
18
1866-67 .......
1
2
6
10
5
2
1
4
2
2
—
— !
19
1867-68 .......
—
4
6
9
5
5
4
6
2
3
2
—
20
1868—69 .......
1
2
7
7
3
4
0
1
o
2
1
i:
21
1869—70 .......
—
4
11
11
6
4
6
3
2
2
—
4
i
22
1870—71 .......
—
3
7
14
5
3
3
1
3
2
2
—
i
23
1871-72 .......
—
2
9
16
8
7
6
3
4
2
2
—
— i
24
1872-73 .......
—
1
10
11
8
9
10
3
1
2
3
1
i
25
1873—74 .......
1
10
12
10
6
4
2
2
5
1
1
i
26
1874—75 .......
—
—
11
15
6
7
4
3
1
i
1
2
i
27
1875—76 .......
—
3
12
20
13
6
1
3
2
2
1
4
— 1
28
1876-77 .......
—
—
9
21
5
6
4
O
5
2
2
_ 1
29
1877—78 .......
—
1
12
17
9
6
2
2
2
1
1
1
i
30
1878—79 .......
—
2
16
23
10
7
7
4
7
2
4
3
1 !
31
1879—80 .......
—
—
29
20
9
9
13
4
O
1
4
2
2 !
32
Summa
o
25
158
212
105
84
72
43
38
25
28
21
10 |
Sammandrag.
3.
Samtliga
33
Manliga 18ff -18J* . .
3
38
335
408
336
288
230
189
146
120
75
75
67 j
34
Kvinnliga 18§|j—18J{J .
2
25
158
212
105
84
72
43
38
25
28
21
10 :
35
Tillsammans
5
63 i
493
620 |
441
372
302
232
184
145
103
96
77 I
Anm. Höstterminen 1876 tillsattes, nedifrån räknat, en ny klass vid de manliga seminarierna, i Linköping
vid samtliga seminarier. Efter genomgången fyraårig kurs utexaminerades sålunda elever redan vårterminen 1880,
förts hit. Samtliga seminariers utvidgning till fyraklassig f. o. m. höstterminen 1878 hade för övrigt ingen in
-
427
läsåren 18f|—18|g med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna
ålder vid avgången.
|
15. I 16.
17.
18.
19.
20. i 21. | 22.
23. | 24.
| 25.
26.
27.
| 28. | 29.
so. 1!
31.
e
1
e
V
r
n
as
å
1
d
e
r.
Summa
31 år. 32 år.
33 år.
34 år.
35 år.
3 i år. 37 år.138 år.
39 år. 40 år.
41 år.
42 år.
44 år.
45 år.!46 år.
49 år.
elever.
seminarier.
2
7
1
5
2
2
i
— :
166
2.
2
3
6
3
1
2
-
1
131
3!
4
2
2
2
—
—
—
1
1
—
—
—
— j
148
4
—
1
2
—
—
1
—
—
—
1
—
i
—
—
—
-.
149
5
8
2
2
-
1
—
1
1
146
tf;
2
1
4
1
1
—
—
—
1
1
—
—
—
—
i
166
7l
2
3
—
1
1
1
—
—
—
—
i
—
—
— ''
158
8
1
—
1
2
2
-
161
9
2
3
1
—
2
1
1
1
163
10''
4
4
-
_
2
1
—
—
1
—
—
_
—
—
—
— :
173
n!
3
1
5
1
2
1
—
—
—
—
1
—
—
—
_
_ j
181
12
—
2
g
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
— i|
209
1 3;
3
1
i
3
1
—
—
189
14
1
4
2
1
2
1
—
—
—
—
—
_
—
—
—
— I
191
15
39
36
28
16
14
!)
2
_
O
1
4
2
i
t
i
i
2.470
46
seminarier.
i
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
— | —
—
24
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
— -
—
85
18,
i
1
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
— ;
50
19,
2
1
—
—
—
—
—
i
_
1
—
—
— I —
— i''
41
20''
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
— | —
- :
56
211
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— :
46
22
1
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
65
23
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
— ! —
— i!
61
24
2
1
—
1
-
59
25
1
—
1
2
2
58
26
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
-
— .
68
27,
—
1
—
—•
—
—
—
1
i
—
—
—
—
— —
— Ii
60
28
2
57
29
1
2
1
_
1
—
91
30
2
1
-
-
—
1
i
1
-
—
—
—
—
11 -
— i;
102
31 i
13
9
3
7
7
2
2
2
2
-
1
1
—
ii -
— |''
£73
32
seminarier.
39
13
36
9
28
3
16
7
14
7
9
2
2
2
5
2
1
2
4
2 1 1
1 i 1
1
1
1 !
1
2.470
33
873
34
52
45
31
23
21
11
4
7
3
4
3
2
1
1
1 !
1 1
3.343
35
och Karlstad, höstterminen 1877 en dylik vid det manliga seminariet i Växjö och från och med höstterminen 1878
men då detta gällde endast två manliga seminarier har läsåret 1879—1880 för vinnande av jämna femårsperioder
verkan på åldern vid avgången, enär inträdesåldern samtidigt sänktes.
42*
Tal». 21. Antal från folkskoleseminariernas fjärde årsklass vid slutet av
elever, fördelade efter
1. Mnnlisrn
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
|
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Vid slutet av läsåren.
B
e
a v
g
n
K
n a
18 år. 19 år.
20 år.
21 år.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år.
27 år.
28 år.
29 år.
30 år.
1
1880—81 .....
_
7
21
34
37
22
14
15
15
10
7
6
5
2
1881—82 ......
—
3
29
41
40
25
30
16
15
7
8
6
4
3
1882 - 88 ......
—
3
25
35
29
32
26
17
13
13
9
5
3
4
1883 - 84 ......
—
3
17
50
35
35
21
12
11
9
6
4
3
5
1884—85 ......
1
—
27
41
30
21
17
18
14
10
6
6
1
6
1885—86 ......
—
1
27
43
25
30
17
11
10
10
4
3
6
7
1886-87 ......
—
1
24
42
31
23
19
13
9
5
2
7
1
8
1887-88 ......
—
—
22
49
35
21
21
13
8
8
7
i
—
9
1888—89 ......
—
-
24
40
16
22
19
16
7
4
4
3
2
10
1889—90 ......
—
1
8
29
21
18
20
10
9
5
3
1
1
11
1890—91 ......
—
1
5
45
18
15
16
9
5
6
—
4
4
12
1891—92 ......
—
_
6
31
20
16
12
9
7
3
1
2
3
13
1892-93 ......
—
_
4
27
31
12
10
8
5
6
5
i
2
14
1893—94 ......
—
1
9
28
19
10
15
3
9
4
—
2
—
15
1894-95 ......
—
1
7
34
24
19
19
10
6
4
2
5
1
16
1895—96 ......
1
1
5
37
23
25
18
10
11
8
2
1
—
17
1896—97 ......
—
8
51
30
20
14
7
13
7
6
4
2
18
1897—98 ......
—
1
4
51
23
23
13
10
10
4
7
8
3
19
1898—99 ......
—
3
56
35
20
25
12
8
7
9
1
2
20
1899—00 ......
—
2
3
53
34
26
13
6
9
12
5
7
1
21
1900—01 ......
—
3
52
33
28
22
16
4
6
6
7
—
22
1901-02 ......
5
40
44
23
24
7
7
5
7
5
4
23
1902-03 . . . . \ .
1
1
55
38
32
20
12
9
10
6
4
2
24
1903—04 ......
“
—
2
52
39
35
16
8
7
11
1
1
4
25
1904—05 ......
1
2
54
49
28
24
11
10
6
6
1
4
26
1905-06 ......
—
—
3
47
43
26
35
13
11
5
4
3
2
27
1906-07 ......
—
1
3
51
43
34
26
8
19
6
10
5
5
28
1907—08 ......
—
1
3
49
47
38
27
13
8
9
8
6
4
29
1908—09 ......
—
1
2
55
53
38
26
12
11
7
8
3
2
30
1909-10 ......
—
—
6
45
50
39
19
17
14
12
7
4
1
31
Summa
o
31
SOS
1.317
995
756
598
342
294
219
156
116
72
429
läsåren 18§»—19«g med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna
ålder vid avgången.
seminarier.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
2li.
1 27-
28.
29.
30.
B
1
e v
e
n
a s
1 1
d e
r.
Summa
avgångna
elever.
31 år.
32 år.
33 år.
34 år.
35 år.
36 år.
37 år.
38 år.
39 år.
40 år.
41 år.
42 år.
43 år.
44 år.
45 år.
3
1
_
_
1
_
197
1
3
—
1
2
2
1
233
21
4
2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
218
3,
3
3
1
1
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
1
215
4
—
1
1
—
1
1
1
—
—
i
—
—
1
i
—
200
5
5
2
—
—
1
2
—
1 -
—
—
—
—
—
—
—
197
t> i
—
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
181
7
3
—
—
1
1
190
8
2
—
3
1
163
9:
1
—
2
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
129
in;
—
1
—
—
1
1
—
131
ll
1
111
12
2
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
113
13 j
1
—
—
—
—
1
i —
—
—
—
—
—
—
—
102
14
—
—
2
134
15|
2
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
146
16
1
—
163
IT
1
1
—
2
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
162
1*
—
—
1
—
1
—
180
19i
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
171
20
2
1
1
—
—
1
—
—
—
_
—
—
—
—
—
182
21
—
171
22
1
1
—
—
1
—
1
194
23
3
—
—
1
2
—
—
1
—
—
—
—
—
_
1S3
24''
—
—
—
1
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
197
25
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
194
26
L
211
27
1
1
—
—
215
28
1
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
219
29
—
1
4
219
30
39
19
18
10
12
8
3 |
2
_
i
—
--
1
i
1
5.321
31
430
Tal). 21 (forts.). Antal från folkskoleseminariernas fjärde årsklass vid slutet
elever, fördelade efter
2. Kvinnliga
1.
9
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10. 1 11.
1*2.
13.
14.
D
e
a v £
å n
O
n a
Vid slutet av läsåren.
18 år.
19 år.
20 år.
21 är.
22 år.
23 år.
24 år.
25 år.
26 år. 27 år.
28 år.
29 år.
30 år.
1
1880 -81 ......
__
3
19
24
17
5
5
2
4
5
2
3
1
2
1881-82......
—
3
30
35
15
10
3
9
1
4
1
5
1
s; 1882—83......
2
3
35
27
17
«
10
3
5
4
4
3
4
4
1883—84 ......
—
4
29
44
21
15
8
8
6
3
3
2
2
5
1884-85 ......
—
1
28
40
19
12
8
11
7
3
1
2
_ :
G
1885—86 ......
—
5
26
29
16
12
9
5
2 2
5
2
1
7
1836—87 ......
—
3
15
30
15
17
9
6
9
5
1
5
2 ''
8
1887-88 ......
—
7
17
36
19
15
11
8
3
5
5
1
9
1888—89 ......
—
—
33
30
20
12
7
8
6
2
2
2
10
1889 -90 ......
—
—
18
42
21
11
8
4
2 2
1
1
1
11
1890—91 ......
—
2
9
32
14
11
6
1
4 !
1
_
_
2 ■
12
1891—92 ......
—
—
8
36
9
8
2
4
4
2
_
_ :
13| 1892—93 ......
1
11
30
24
8
5
—
1 1
3
2
_
14
1893—94 ......
—
3
5
31
23
12
8
5
4
4
2
1
3
15
1894—95 ......
2
7
36
17
13
9
8
5
4
2
—
_ i
IG
1895—96 ......
1
1
12
41
20
12
9
5
5
4
4
2
1
17
1896—97 .....
—
2
6
38
26
15
16
6
5
4
4
2
1
18
1897—98 ......
—
—
5
50
30
17
7
3
4
2
4
1
2
19
1898 -99 ......
—
—
2
37
33
8
9
8
3 i
5
4
2
1
20
1899-00 ......
—
—
1
32
36
27
u
11
3 :
3
4
2
21
1900—01 ....
—
1
1
22
35
30
13
6
5 ■
1
4
_
3
22
1901—02 ......
—
2
1
27
46
17
12
7
5
4
—
2
_
23
1902-03 ......
—
—
1
26
44
46
14
14
4
3
5
3
1
24
1903-04 ......
—
—
4
45
45
18
16
3
1
9
6
4
2
_
25
1904—05 ......
—
1
4
32
48
30
17
12
5
6
1
1
_
20
1905—06 ......
—
—
2
26
38
31
16
10
7
5
4
6
7
27
1906-07 ......
—
—
2
29
52
30
20
2
6
3
5
2
2
28
1907-08 .....
—
1
2
22
43
38
19
7
6
5
1
2
3
29
1908—09 ......
—
1
32
46
26
22
12
6 8
3
2
a
30
1909-10 ......
1
3
31
51
46
28
7
9
5
1
2
3
31
Summa
B
46
837
5)92
8(81
560
837
198
142 | 115
80
59
46
431
av läsåren 18§°—19fg med godkänd avgångsexamen såsom folkskollärare avgångna
ålder vid avgången.
seminarier.
1
15.
16. j
17. |
18. |
19. 1
20. |
21.
22. |
23. i
24. |
26. |
26. |
27. |
28.
29. "
30.
« 1
e v
e r
n
a s
å 1
d e
r.
Summa
avgångna
i
31 år.
32 år.
33 år.
34 år.
35 år.
36 år.
37 år.
38 år.
39 år.
40 år.
41 år. |
:
42 år.
43 år.
44 år.
45 år.
elever.
1
1
1
1
i
2
2
—
—
—
—
—
—
—
I
—
92
124
1
*2
3
-.
—
1
2
‘
131
3
2
1
—
147
133
119
4
2
1
i
_
_
1
_
_
_
_
_
_
6
2
1
1
119
128
129
1
I
1
i
_
_
_
_
_
__
_
_
_
9
1
112
10
1
1
—
—
—
84
11
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
| —
74
12
1
2
1
87
102
100
13
14
15
1
I
I
I
I
I
__
_
_
_
1
118
16
1
—
_
_
__
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
128
17
1 -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 -
125
18
1 2
—
—
117
19
130
20
a
3
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
127
21
1 3
—
126
22
1
—
—
1
—
I
163
23
1
—
2
j —
158
24
—
1
1
159
25
1
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
155
26
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
155
27
152
28
1
1
1
163
29
1
2
—
—
—
—
j -
—
—
—
—
i -
—
—
i -
190
30
i 34
12
6
0
7
4
o
_
—
1
! —
—
_
3.853
31
432
Tab. 22. Medeltal betygsenheter pr elev i de olika
1.
2.
3.
1 L
5.
6.
7.
8.
9.
10.
1 U-
! ''2.
Antal betygsenhet
er i medeltal pr
Seminarier.
;
1887—
| 1910.
1887.
1888.
1889.
1890.
i 1891.
1892.
1893.
1894.
j 1895.
i 1896.
1
. K r
s t e n <1 o in s -
1
| Linköping.......
1.76
1.82
1.91
I 2.03
, 1-»1
j 1.67
1.87
1.87
j 1.67
1.89
1.87 i
2
! Lund .........
1.79
1 1.83
1.81
I 1.60
j 1.52
1.48
!
1.50
1.65
1.55
1.60
1.70 |
3
Växjö.........
1.82
1.49
1.52
1
1.53
1.92
j 1.63
2.00
'' 1.60
1.66
|
1.65
1.44
4
Karlstad........
1.91
1.78
1.74
''
1.91
!
1.79
j 1.94
2.27
2.63
1 2.00
1.68
|! 2.09
5
Göteborg ........
1.92
2.00
1.81
| 1-81
''
1.70
|
1.79
| 1.86
1.69
i .77
1.76
1.87
6
i Härnösand.......
1.99
1.61
1.68
1.68
1 1.62
|
1.72
i 2.11
2.13
| 1.62
j 2.08
\ 2.06
7
j Umeå........
2.00
2.00
1.89
1.95
; 3.00
2.17
2.13
| 2.06
1.86
| 1.25
2.26
8
Samtliga seminarier
2.03
2.00
1.98
1.95
1.97
1.95
2.11
1.96
1
1.98
1.96
2.06
l 9
Uppsala........
2.06
1.94
2.10
1.92
2.10
2.25
2.06
2.06
2.13
2.08
1.76 |
1°
Stockholm.......
2.10
2.32
2.24
1.98
2.03
2.04
2.31
2.04
1.96
1.94
2.02 ''
11
Landskrona......
2.12
—
—
—
_
—
—
—
—
—
12
Falun.........
2.17
2.47
2.38
2.16
1.73
2.04
2.50
2.00
1.93
2.00
2.22
13
Strängnäs .......
2.20
—
—
—
—
—
—
- I
14
Kalmar........
2.32
2.30
2.24
2.09
2.05
2.50
2.67
2.17
2.32
2.54
2.40
15
Skara.........
2.40
2.39
2.39
2.31
2.24 j
2.42
2.48
2.25
2.44
2.37
2.49
2. Svenska
16
Lund.........
1.54
1.41
1.71
1.24
1.40
1.26
1.35
1.45
1.35
1.58
1.54
17
Härnösand.......
1.68
1.58
1.75
2.00
1.46
1.44
1.54
1.50
1.63
1.62
1.78
i«
Växjö.........
1.78
1.62
1.67
1.56
2.15
1.53
1.88
1.60
1.75
1.68
1.75
[l9
Linköping.......
1.79
1.77
1.93
1.87
2.23
1.69
1.76
1.83
1.64
2.00
1.98
20
Stockholm.......
1.79
1.65
1.70
1.66
1.78
1.72
1.58
1.61
1.73
1.58
1.67
21
Göteborg........
1.85
1.66
1.66
1.67
1.74
1.70
1.86
1.77
2.04
1.74
1.76
22
Umeå.........
1.87
2.10
2.00
1.90
2.23
2.22
1.94
1.67
1.39
1.56
1.85
23
Samtliga seminarier .
1.89
1.79
1.96
1.84
1.85
1.82
1.85
1.78
1.89
1.84
1.92
24
Falun.........j
1.95
2.60
2.09
1.89
1.73
1.75
2.00
1.92
1.89
1.97
2.06
25
Kalmar........
1.95
1.95
1.88
1.88
1.53
1.69
2.00
1.47
1.98
1.91
2.38
26
Karlstad........i
1.97
2.08
1.79
1.98
1.74
2.28
2.20
2.50
2.00
1.71
1.98
27
Strängnäs.......j
2.02
—
—
—
—
—
— ;
—
—
—
—
28
Uppsala........
2.08 1
1.58
2.19
1.86
2.27
2.06
2.28
2.09
2.31
2.25
2.00
29
Landskrona ...... i
2.14
—
—
— |
—
—
— 1
—
—
—
—
30
Skara.........i
2.25 [
1.96
2.42
2.29 |
2.06
2.32
2.21
2.04
2.25
2.25
2.21
Anm. Då de elever, vilka intagas i folkskoleseminarierna jämlikt § 37 seminariestadgan, mycket ojämnt
433
examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—11)10.
|
13.
14.
\
15.
16.
17.
18.
|
19.
|
20.
irter minerna
21.
22.
23.
! 21-
25.
26.
elev
vid avgångsexamina v
1897.
1898.
1899.
i 1900.
1901.
1902.
| 1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1908.
1909.
1910.
k ii n s k a p.
1.89
1.95
1.67
1.81
1.61
1.63
1.71
1.45
i 1.58
1.63
1.78
1.74
1.73
1.60 1
1.72
1.63
1.82
1.73
1.81
1.91
1.92
1.92
2.25
1.92
1.91
2.00
2.08
1.82 2
1.48
1.63
1.88
1.88
2.09
2.00
2.18
1.80
2.28
1.78
1.84
2.07
1.93
2.10
3
1.88
1.73
1.74
1.95
2.10
1.98
1.93
2.05
1.60
1.83
2.12
1.98
1.78
2.04
4
1.85
1.75
1.75
1.91
1.87
1.93
2.04
2.06
1.79
1.81
2.16
2.15
2.16
2.35 . 5
1.77
1.40
1.90
2.00
1.84
2.20
2.19
2.28
2.04
2.25
2.15
2.16
2.40
2.14 ; 6
1.91
2.05
2.00
1.96
1.94
1.81
1.83
2.12
2.00
2.00
1.98
1.89
2.14
1.92 | 7
1.96
1 94
1.97
2.01
2.06
2.06
2.13
2.05
2.03
2.06
2.09
2.08
2.16
2.13 i 8
1.87
1.98
2.09
1.93
2.27
1.98
2.08
2.00
1.98
2.18
2.20
2.08
2.17
2.07 | 9
1.88
1.96
2.12
2.39
2.39
2.18
2.17
1.84
2.02
2.15
2.02
2.07
2.07
2.19 Ilo
—
—
—
—
—
—
—
2.02
1.83
2.21
2.21
2.20
2.20
2.15 11
: a.3«
2.31
2.30
2.18
2.14
2.14
2.18
2.29
ce
—
2.28
2.22
1.93
2.23
1.97 12
—
—
—
—
—
—
—
2.19
2.15
1.87
2.15
2.55
2.24 13
2.31
2.29
2.21
2.12
2.33
2.36
2.48
2.50
2.29
2.27
2.37
2.18
2.26
2.47 ‘14
2.43
2.41
2.39
2.30
2.41
2.50
2.38
2.50
2.37
2.44
2.50
2.38
2.42
2.49 15
s p r å k e t.
1.48
1.44
1.62
1.72
1.70
1.66
1.80
1.69
1.70
1.50
1.67
1.50
1.45
1.34 16
1.21
1.38
1.62
1.50
1.45
1.50
1.50
1.80
1.80
1.69
1.85
2.12
2.02
1.82 17
1.75
1.39
1.05
1.67
1.78
1.76
1.93
1.82
2.09 :
1.74
2.05
1.98
1.89
1.81 18
1.88
1.93
1.76 .
1.75
1.61
1.59
1.71
1.60
1.78
1.87
1.70
1.94
1.56
1.42 19
1.50
1.39
1.62
1.91
1.89
1.92
1.73
1.84
1.92
1.90
2.02
2.10
2.19
2.16 20
1.78
1.57
1.72
2.02
1.83
1.87
1.98
1.94
1.66
1.85
2.05
2.00
2.08
2.20 [21
1.83
1.76
1.80
1.96 ,
1.88
1.73
1.85
1.86
1.94
1.85
1.78
2.17
1.92
1.50 22
1.80
1.78
1.84
1.88
1.91
1.85
1.91
1.92
1.94
1.94
1.97
1.99
1.97
1.93 123
1.97
1.84
2.20
1.93
1.71
1.89
1.82
1.96
1.97
2.03
2.19
1.93
1.95
1.80 :24
2.08
2.23 i
1.96
1.94
2.17
1.79
2.01
2.07
1.78
1.93
2.04
1.82
1.93
1.91 ,25
1.81
1.80
j
1.81
1.88
2.13
1.95
1.88
1.95
1.78
2.22
1.96
2.15
1.85
2.15 |26
—
— !
—
—
—
—
—
—
2.06
2.00
1.81
1.87
2.13
2.19 27
1.89
2.28
2.09
2.05
2.25
2.06
2.17
2.15
2.25
2.09
2.04
1.77
1.96
2.07 28
—
—
—
—
—
—
—
2.07
1.93
2.26
2.16
2.25
2.23
2.05 29
2.25
2.26
2.30
2.19
2.26
2.32
2.27
2.25
2.37
2.32
2.39
2.27
2.27
2.25 30
begagna sig av undervisningen i övningsäinnena, hava i denna tabellseric deras betyg i dessa ämnen ej medräknats.
55
—0828U
f''olkunderv.-kom. bet. 1
Folkskolesem.
Band H.
434
Tab. 22 (forts.). Medeltal betygsenheter pr elev i de olika
1.
2. 1
3.
4.
5.
6.
7-
8. i
9.
io. !
It.
12.
•
Seminarier.
Antal betvgsenhete
r i medeltal pr
1887-
1910.
1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
CO
tH
1893.
1894.
1895.
1896. i
3
Räkning
1
Umeå.........
1.79
1.80
1.92
1.88
2.33
2.00
1.93
1.94
1.64
1.56
2.03
2
Linköping.......
1.79
1.87
1.82
1.89
1.89
1.79
1.80
1.90
1.76
1.78
1.79
3
Karlstad........
1.80
1.76
1.54
1.75
1.69
1.67
2.47
2.57
1.83
1.44
1.09
4
Stockholm.......
1.80
1.85
1.88
1.78
1.88
1.87
2.12
1.80
2.03
1.80
2.00
5
Falun.........
1.82
1.97
2.03
1.93
1.58
1.92
1.87
1.60
l.Gl ''
1.60
1.81
6
Växjö.........
1.82
1.53
1.66
1.53
2.08
1.86
2.00
1.70
1.89
1.08
2.14
7
Uppsala ........
1.83
1.61
1.78
1.56
1.83
1.59
1.69
1.69
1.72
2.03
1.76
8
Strängnäs.......
1.84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Göteborg........
1.85
1.73
1.60
1.65
1.43
1.61
1.68
1.50
2.00 !
2.15
2.04
10
Lund.........
1.87
2.11
2.13
1.91
2.08
1.85
1.77
1.63
1.87
1.79
1.96
11
Samtliga seminarier
1.88
1.88
1.86
1.81
1.85
1.87
2.02
1.78
1.91 :
1.87
2.02
12
Landskrona......
1.89
—
—
—
—
—
—
—
— ;
—
13
Kalmar........
2.02
2.09
1.95
1.82
1.82
2.06
2.29
1.83
1.96
2.00
2.18
14
Härnösand.......
2.05.
2.21
2.29
2.11
2.00
2.33
2.32
2.19
2.22 i
2.31
2.21
15
Skara........
2.06
1.95
1.93
1.91
1.77
2.15
2.13
1.88
2.14
2.04
2.35
4.
Historia
16
Växjö.........
1.78
1.50
1.64
1.39
1 79
1.57
1.83
1.67
1.G9
1.82
1.60
17
Karlstad........
1.78
1.69
1.42
1.75
1.61
1.94
1.75
2.43
1.96
1.35
1.93
18
Linköping .......
1.78
1.87
2.03
2.10
1.98
1.73
1.85
1.83
1.88
1.89
2.00
19
Härnösand.......
1.93
1.58
1.96
2.54
1.58
1.33
1.43
1.68
1.62
1.58
1.57
20
Lund.........
1.94
1.94
2.20
1.74
1.69
1.66
1.80
1.90
1.61
1.78
1.85
21
Stockholm.......
1.98
2.07
1.88
1.93
1.80
1.88
1.97
1.96
2.03
1.68
1.80
22
Samtliga seminarier .
2.00
1.92
1.90
2.02
1.94
1.94
1.99
1.97
2.01
1.97
2.06
23
Göteborg........
2.02
2.oo
1.83
1.88
1.87
1.86
2.00
2.14
2.23
2.03
2.02
24
Uppsala........
2.05
1.65
1.93
1.92
2.33
2.22
2.19
1.97
2.09
2.23
2.06
25
Landskrona......
2 05
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Umeå.........
2.06
2.20
2.16
2.45
3.oo
2.44
2.44
2.11
2.00
1.87
2.15
27
Kalmar........
2.12
2.20
2.10
1.94
1.80
1.81
2.00
1.87
1.90
2.35
2.50
28] Falun.........
2.15
2.31
2.41
2.18
1.92
2.08
2.38
1.96
2.11
2.20
2.25
29
Strängnäs .......
2.18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
Skara.........
2.24
: 2.11
2.00
2.32
2.09
2.53
2.41
2.13
2.44
2.47
2.43
435
examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
13.
14.
|
15.
|
16.
17.
|
18. !
19. i
20.
21.
22. |
23. j
24.
25.
26.
elev v
i d av
glngsexami
na v å
rterm
i n e r n
a
1897.
1898.
1899.
1900.
1901.
1902.
1903.
1904. !
1905.
1906.
1907. ;
1908.
1909.
1910.
och geometri.
1.76 1
1.90
1.72
1.65
1.60
1.52
1.52
1.71
1.69
1.80
1.94
1.78 j
1.96
1.77
1
1.90
1.94
1.81
1.74 |
1.73
1.88
1.80
1.74
1.86
1.87
1.68
1.59 1
1.69
1.58
2
1.43
1.62
1.90
1.90
1.77
1.60
1.74
1.96
1.88
2.06
2.oo
2.07 !
1.78
2.05
3
1.83
1.74
1.65
1.85
1.96
1.83
1.79
1.60
1.75
1.74
1.53 j
1.57
1.67
1.76
4|
1.75
1.94
1.70
1.60
1.86
1.83
1.89
1.85
1.63
1.81
1.83 |
1.90
1.93
2.03
5
1.58
1.71
1.68
2.19
1.89
1.86
1.73
1.61
2.09
1.89
1.94
1.87
1.80
1.96
6
1.87
1.95
1.96
1.93
1.84
1.75
1.67
1.69
2.04
1.78
2.54
1.96
1.41
1.93
_
»
—
—
—
—
—
—
—
1.93
1.83
1.65
1.78
1.98
1.90
8i
2.19
1.93
1.72
1.91
1.93
2.oo
1.89
2.04
2.02
1.93
1.68
1.83
1.73
2.17
9
1.82
1.75
1.74
1.91
1.69
1.90
1.93
1.87
1.95
1.74
1.97
1.84
1.88
1.70
10
1.89
1.90
1.84
1.89
1.86
1.85
1.89
1.90
1.90
1.89
1.93 ;
1.86
1.84
1.86
11
■ — ''
—
—
—
—
—
1.81
1.92
1.82
1.81
1.92
2.00
1.87
12
2.10
2.12
2.04
2.oo
2.08
2.04
2.06
2.00
1.91
1.98
2.02
2.02
1.96
2.07
13
2.26
2.00
2.18
2.14
2.03
1.83
2.37
2.52
1.80
1.88
1.74
1.60
1.68
1.63
14
2.04
2.15
2.00
1.85
/ 1.95
2.02
2.04
2.26
2.08
2.30
2.42
2.25
2.10
1.91
15
0
c ii geograf i.
1
1.68 j 1.62
1.76
1.83
1.69
1.81
2.11
1.84
2.05
2.00
2.25
1.74
1.88
1.75
16
1.65
1.71
1.79
1.63
1.69
1.76
1.74
1.83
..70
1.89
1.98
2.02
2.00
2.02
17
2.04
2.10
1.58
1.58
1.48
1.79
1.82
1.67
1.74
1.50
1.46
1.70
1.64
1.48
18
I 1.41
1.29
2.20
2.05
2.27
1.89
2.11
2.10
2.07
2.18
2.29
2.04
2.36
2.04
19
1.88
1.86
1.76
1.86
1.98
1.95
2.21
2.00
2.21
2.17
2.02
2.02
2.29
1.81
20
1.93
'' 1.88
1.93
2.06
2.26
2.06
2.08
1.98
1.98
1.96
2.03
2.02
2.28
2.06
21
2.03
1.95
1.91
1.93
2.oi
2.00
2.08
1.99
| 2.00
2.03
2.06
2.03
2.07
2.01
22
2.11
1.68
1.77
2.07
2.03
2.12
2.11
2.19
j 2.02
2.09
1.98
1.92
2.03
2.38
23
j 2.05
2.16
2.00
1.91
2.05
1.94
2.02
1.87
2.14
2.15
I 2.21
2.02
2.02
I 2.07
24
—
—
—
—
—
—
1.91
1.76
2.11
;
2.19
2.19
2.10
2.10
25
2.22
2.17
2.15
1.94
2.30
2.05
1.94
1.75
1.78
1.77
1.78
1.86
1.90
1.76
26
2.40
2.35
2.00
2.02
2.35
1.98
2.12
{ 2.20
1.78
2.02
:
2.13
2.23
. 2.02
'' 2.38
27
2.18
2.09
2.10
!
2.15
2.07
2.14
2.11
2.32
j 2.16
1 2.11
2.25
2.00
j 2.15
i 2.00
|28
1 —
—
—
—
—
—
—
—
|
2.19
2.21
2.17
2.28
i 2.29
! 1.92
29
;
2.43
2.21
2.07
j 2.oo
2.28
2.26
2.38
2.28
| 2.17
2.18
2.19
2.17
| 2.10
1 2.20
30
436
Tal». 22 (forts.). Medeltal betygsenheter pr elev i de olika
i
1.
1
3.
i L
! Ö.
0.
1
7-
8.
9.
10.
11.
12.
Seminarier.
Antal betygsenheter i medeltal pr
1887—
1910.
: 1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.
1
1893.
1894.
1895.
1896.
5. X a t u r -
Växjö.........
1.85
| 1.54
1.59
1.33
1.96
1.67
1.96
1.77
1.61
i 1.64
2.21
1 fl
Falun........
1.87
2.00
1.97
1 2.14
1.65
1.83
1 2.00
1.50
1 1.71
1.63
1.97
3
Linköping.......
1.88
1.90
1.79
1.93
2.02
1.83
2.04
2.03
1.90
2.03
1.82
4
Landskrona......
1.92
—
—
1 -
1 -
j
-
_
_
_
_
5
Stockholm.......
1.93
1.97
1.85
1.72
! 1.88
1.90
1.94
1.76
2.11
1.70
2.05
!6
Strängnäs.......
1.94
—
—
—
-
—
—
—
j 7
Lund........
1.94
1.91
1.99
1.91
t 1.96
1.79
1.96
2.00
1.86
1.81
1.94
8
Härnösand.......
1.96
1.89
2.11
1.93
2.04
2.38
2.11
2.25
2.26
2.08
1 ->f6 i
I 9
Karlstad.....
1.95
1.74
1.35
1.94
1.72
1.69
2.46
2.56
1.92
1.53
1,88
10
Kalmar.......
1.98
2.13
2.21
1.82
1.95
1.94
2.04
1.80
1.96
2.11
2.06
11
Samtliga seminarier .
1.98
1.89
1.94
1.89
1.97
1.96
2.06
1.91
1.99
1.97
2.10 !
12
Göteborg.......
1.98
1.78
1.85
1.81
1.62
1.68
1.68
1.58
2.19
2.13
2.05 :
13
Umeå,.......
2.oo
1.97
2.18
2.03
2.70
2.33
2.31
2.17
1.93
1.94
2.29 |
»4
Skara.........
2.10
2.02
2.20
1.94
1.89
2.19
2.13
1.84
2.05
2.22
2.37
15
Uppsala........
2.35
1.83
2.33
2.17
2.73
2.59
2.37
2.38
2.41
2.73
2.53
6. Pedagogik
!16
Växjö.........
1.67 |
1.60
1.35
1.35
1.96
1.67
1.81
1.50
1.56
1.66
1.44
17
Linköping.......
1.71
1.78
2.01
1.99
1.82
1.65
1.96
1.88
1.67
1.78
1.98
i 18
Falun.......
1.77 |
1.42
1.62
1.66
1.65
1.67
2.00
1.54
1.36
1.67
1.75
19 j
Lund.......
1.78 1
1.54
1.64
1.52
1.16
1.20
1.57
1.73
1.73
1.82
1.89
20
Härnösand.......
1.81 !
1.79
1.61
1.86
1.80
1.07
2.25
1.75
2.13
2.00
1.94
I21|
Karlstad.......
1.83
1.83
1.74
2.0G
1.66
2.03
2.07
2.44
2.04
1.47
1.95
22
Strängnäs......
1.84
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
23
Samtliga seminarier .
1.86
1.80
1.78
1.83
1.80
1.77
1.99
1.81
1.84
1.84
1.90
24
Landskrona......
1.86
—
—
—
—
—
_
_
_
_
25
Kalmar.......
1.87
1.86
1.90
2.06
1.74
1.94
2.30
2.00
1.80
1.91
2.16
26
Göteborg........
1.91
2.02
1.73
1.75
1.65
1.73
1.86
1.69
1.77
1.81
1.76
27
Skara.........
1.95
1.82
1.78
1.81
1.77
2.10
2.04
1.60
2.03
2.07
1.87
28
Umeå......
1.96
2.20
1.95
2.03
2.63
1.94
2.26
1.76
2.13
2.00 ''
1.94
29(
Uppsala......
1.98
1.72
1.83
1.97
2.03
2.00
1.94
1.94
1.94
1.83
1.79 ;
30|
Stockholm.......
2.01
2.00 j
2.09
1.90
2.06
1.86
2.19
1.98
2.10
2.00
1.94
437
examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
1
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
1910.
elev vid avgångsexamina vårterminerna
1908.
1909.
! 1897.
1898.
1899.
1900.
1901.
1902.
1903.
1904.
1905.
1900.
1907.
k u u n i g li e t.
1.75
1.69
1.84
1.95
1.76
1.83
1.84
1.70
2.11
2.09
2.12
2.06
2.io
2.09
1
1.82
2.oo
1.90
2.00
1.86
1.69
1.95
1.94
1.88
2.06
1.81
1.80
1.90
1.87
2
1.96
2.00
1.98
1.80
1.82
1.92
1.90
1.83
1.86
1.92
1.76
1.61
1.79
1.60
3
—
—
—
—
—
—
—
1.96
1.88
1.91
1.66
1.90
2.08
2.02
4
1.93
1.92
1.88
2.06
2.00
2.02
1.98
1.85
2.06
2.15
1.88
1.82
1.83
2.13
5
! —
—
—
—
—
—
—
—
2.00
1.88
1.85
1.89
1.98
2.02
6
2.01
1.83
1.95
1.88
1.97
2.07
2.00
1.85
2.04
1.86
2.03
2.05
2.07
1.88
7
1.94
1.73
2.05
2.00
1.97
2.23
2.29
2.32
1.87
1.97
1.71
1 54
1.57
1.67
8
1.68
1.79
1.93
2.03
2.10
1.79
2.12
2.35
2.18
2.25
2.12
2.18
2.17
2.02
9
1.87
1.87
1.81
2.12
2.02
2.00
1.93
2.04
1.87
1.96
1.86
1.96
2.02
1.93
10
2.03
1.97
1.97
1.96
1.96
2,oi
2.02
2.03
1.99
2.05
1.97
1.95
2.oo
1.97
11
2.15
1.77
1.82
2.02
1.83
2.08
2.02
2.12
2.05
2.40
2.21
2.14
2.11
2.37
12
2.07
2.13
2.04
1.91
1.72
1.82
1.75
1.81
1.87
1.96
1.91
1.98
2.10
1.96
13
2.35
2.15
1.93
1.81
2.00
2.06
1.84
2.28
2.04
2.24
2.18
2.27
2.07
2.06
14
2.58
2.78
2.61
2.30
2.48
2.77
2.52
2.50
2.41
2.13
2.35
1.87
1.98
1.89
15
och metodik.
1.44
1.55
1.63
1.64
1.4»>
1.74
1.89
1.66
1.98
1.89
2.02
1.80
1.76
1.72
16
1.64
1.52
1.47
1.63
1.57
1.54
1.73
1.55
1.64
1.46
1.61
1.69
1.83
1.62
17
1.97
1.78
1.93
1.73
1.79
1.64
1.74
1.92
1.88
2.22
2.00
1.93
1.95
1.70
18
2.02
1.84
1.93
1.82
1.92
2.03
1.97
1.85
2.04
1.86
2.09
1.61
1.91
1.69
19
1.50
1.68
2.07
1.79
1.71
1.73
1.94
1.78
1.80
1.92
1.71
1.87
2.05
1.41
20
1.74
1.64
1.57
1.98
2.02
1.74
1.62
1.95
1.68
1.95
1.94
1.69
1.74
2.00
21
—
—
—
—
— .
—
—
—
1.92
1.98
1.87
1.83
1.77
1.72
22
1.82
1.77
1.82
1.88
1.92
1.83
1.91
1.85
1.86
1.89
1.98
1.84
1.92
1.88
23
—
—
—
—
—
—
—
1.80
1.86
1.93
1.88
1.87
1 95
1.78
24
1.94
1.81
1.88
1.94
1.87
1.72
1.87
1.80
1.50
1.60
1.89
1.82
1.89
2.1 6
25
1.83
1.66
1.83
1.96
1.85
1.98
1.99
1.98
1.91
1.84
2.39
2.08
2.13
2.35
26
2.01
1.81
2.02
1.91
2.06
1.98
2.03
2.08
1.97
2.03
2.05
2.02
1.92
1.90
07
1.50
1.68
2.07
1.79
1.71
1.73
1.94
1.78
1.80
1.92
1.91
1.74
1.90
1.80
28
1.82
1.95
1.80
2.00
2.27
2.02
2.06
1.91
1.90
2.07
2.24
2.02
2.17
2.11
29
1.88
1.93
2.02
2.19
2.29
1.98
1.94
1.81
2.05
1.98
1.98
1.85
1.96
2.11
30
438
Tab. 22 (forts.). Modeltal betygsenlieter pr elev i de olika
1.
2.
3.
4.
5.
6.
~ 7.
8. ~
9.
10.
‘ ''1. i
Seminarier.
Antal
betyg
senheter i
medeltal pr
1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.
1893.
1894.
1895.
1896.
7.
Val-
1
Stockholm........
2.12
1.85
1.80
1.93
1.98
2.15
2.24
1.92
2.02
2.o5
2
Uppsala..........
1.53
1.37
1.67
1.73
1.81
1.99
1.69
1.75
1.90
1.94
3
Linköping.........
2.07
2.02
1.98
1.89
2.08
2.12
2.14
2.05
1.72
1.71
4
Skara...........
1.95
2.00
2.14
1.97
2.00
1.93
2.00
2.06
2.01
1.99
5
Strängnäs.........
—
—
—
—
—
—
6
Falun...........
2.39
2.00
2.00
2.23
2.29
2.31
2.08
1.75
1.90
1.78
7
Växjö..........
1.38
1.22
1.19
1.17
1.23
1.21
1.37
1.39
1.68
1.25
8
Lund...........
1.74
1.81
2.02
1.85
1.81
1.72
1.93
2.11
2.05
1.94
9
Landskrona........
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Göteborg.........
1.48
1.54
1.48
1.86
1.66
1.82
1.57
1.63
1.85
1.57
11
Kalmar..........
1.91
1.93
2.03
1.95
1.75
2.29
1.63
1.98
1.69
2.02
12
Karlstad.........
1.68
1.87
1.56
1.42
1.57
1.75
1.64
1.54
1.35
1.69
13
Härnösand........
1.75
1.67
1.71
1.79
1.83
1.85
1.81
1.63
1.85
1.58
14
Umeå...........
2.17
1.74
1.78
1.67
2.11
2.19
1.83
1.86
1.81
1.74 |
8.
T e <• k -
15
Stockholm ........
2.oo
2.33
2.13
2.05
2.22
2.24
2.02
2.56
2.32
2.23
16
Uppsala..........
1.29
1.54
1.56
1.67
1.66
1.63
1.22
1.69
1.73
1.53
17
Linköping .........
1.93
1.62
1.64
1.53
1.78
1.81
2.25
1.93
2.00
2.oo
18
Skara...........
1.79
1.91
1.90
1.76
1.59
1.46
1.59
1.66
1.68
1.70
19
Strängnäs.........
—
—
—
—
—
—
—
20
Falun..........
2.58
2.06
1.70
2.04
2.50
2.13
2.25
2.54
2.04
2.16
21
Växjö...........
1.67
1.67
1.56
1.79
1.70
2.08
1.80
1.86
1.79
2.04
22
Land...........
1.81
1.42
1.74
1.52
1.43
1.61
1.55
1.89
1.79
1.7!
23
Landskrona........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Göteborg........
2.07
2.00
1.96
2.17
2.11
2.23
1.70
1.75
1.82
1.59
25
Kalmar.........
1.96
2.22
2.18
2.00
2.25
2.08
2.03
1.92
2.26
2.22
26
Karlstad .........
1.87
1.71
1.80
1.53
1.63
2.25
2.36
1.96
1.79
2.33
27
Härnösand........
1.78
2.08
2.24
2.08
2.17
2.00
2.06
1.88
2.04
1.65 i
28
Umeå...........
2.47
2.13
2.25
2.23
2.39
2.44
2.28
2.00
1.95
1.94
Anm. Tillföljd av studenternas olika deltagande i övningsämne hava dem i dessa ämnen ej medräknats.
430
examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
1 12.
|
13.
1
I*-
|
15.
i 16.
|
17.
| 18.
|
19.
20.
1 21.
! 22.
23.
24.
25.
elev
Hd avgångsexamina vårterminerna
1 1897.
1898.
1899.
1900.
1901.
1902.
1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1903.
1909.
1910.
s k r i f n i n gr.
1.83
|
2.04
1.82
| 2.08
1.98
2.08
2.02
1 2.15
1.79
1.85
1.88
1.86
1.92
1.72
1
1.58
1.95
1.65
1.64
1.84
1.79
1.69
1.89
1.84
1.88
1.83
1.93
2.00
2.04
2
1.78
2.15
1.86
1.80
1.88
1.68
1.61
1.54
1.56
1.54
1.74
1.81
1.98
1.83
3
1.99
2.06
2.00
1.95
2.02
1.85
2.00
1.76
1.90
1.92
2.00
1.82
1.82
2.23
4
—
—
—
—
—
—
—
—
1.83
1.94
1.56
1.96
1.96
1.52
5
1.93
1.84
2.00
2.08
1.89
2.14
2.00
1.97
1.31
2.11
2.11
2.10
2.18
2.30
: 6
1.81
1.53
1.50
1.31
1.37
1.24
1.23
1.37
1.61
1.52
1.40
1.65
1.84
1.90
«
1.92
1.75
1.62
1.70
1.74
1.73
1.65
1.69
1.88
1.98
2.17
1.71
1.50
1.62
8
—
—
—
—
—
—
1.76
1.70
1.69
1.52
1.92
1.83
•
1.79
9
1.26
1.66
1.67
1.72
1.80
1.81
1.54
1.64
1.75
1.76
2.00
2.12
2.20
1.96
10
1.81
2.02
2.06
2.02
2.10
1.94
1.63
2.00
1.96
1.96
1.82
1.96
2.10
1.90
n
1.43
1.76
1.12
1.35
1.54
1.43
1.38
1.30
1.38
1.44
1.60
1.53
1.93
1.84
12|
1.53
1.45
1.50
1.64
1.44
1.60
1.37
1.84
1.80
2.00
1.91
2.17
1.94
1.90
13
1.59
1.40
1.48
1.61
1.38
1.30
1.38
1.69
1.56
1.61
1.72
1.61
1.77
1.88
14
ii i n g*
2.02
1.78
1.65
1.69
1.72
1.73
1.67
1.67
1.63
1.74
1.62
1.68
1.75
1.76
15
1.79
1.83
1.65
1.69
1.57
1.73
1.75
1.74
1.84
1.95
2.10
2.07
1.89
1.93
16
1.64
1.61
1.62
1.48
1.40
1.80
1.95
1.70
1.90
2.06
1.74
1.64
1.76
1.50
17
1.97
1.87
2.13
1.92
1.83
1.48
1.52
1.54
1.44
1.82
1.92
1.97
1.55
2.02
IS
—
—
—
—
—
-
—
—
1.73
1.68
1.76
1.65
1.75
1.90
19
2.00
2.56
2.63
2.55
2.25
1.81
2.03
2.09
2.03
1.92
2.00
2.10
2.10
2.13
20
1.83
1.88
1.68
1.81
1.76
1.83
1.70
1.74
2.02
1.76
1.84
1.83
1.80
1.72
21
1.62
1.52
1.67
1.63
1.48
1.43
1.37
1.71
1.64
1.78
1.73
1.66
1.91
2.05
22
—
—
—
—
—
—
—
1.52
1.52
1.82
1.60
1.81
1.90
1.85
23
1.96
1.61
1.90
1.67
1.92
1.92
1.86
1.92
1.79
1.83
1.94
2.04
2.06
2,oo
24
2.02
1.90
2.06
2.02
2.12
2.08
1.84
1.85
1.91
1.91
1.71
1.80
1.88
1.60
25
1.80
1.93
2.10
1.85
2.10
2.17
1.98
2.03
2.03
1.89
2.06
2.07
1.78
1.82
26
1.72
1.45
1.90
1.71
1.83
1.53
1.48
1.60
1.83
1.91
1.79
1.85 !
1.92
1.77
27
1.65
1.68
1.85
2.07
1.90
1.75
1.69
1.58
1.73
1.66
1.98
1.91
1.81
1.74
28
440
Tab. 22 (forts.). Medeltal betygsenheter pr elev i de olika
i.
2-
3.
4.
5.
6.
7.
«•
9.
10.
11.
Seminarier.
Antal betygsenheter i medeltal pr
1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.
1893.
1894.
1895.
1896.
9
. M u -
J
Stockholm........
2.07
2.19
1.61 l
2.10
1.50
2.75
1.75
1.33
1.86
2.14
2
Uppsala .........
1.70
2.00
1.78
1.71
1.91
1.57
1.86
2.00
1.67
1.59
3
Linköping........
1.79
1.58
2.05
2.18
2.12
1.76
2.00
1.83
1.81
1.65
4
Skara ..........
1.84
1.73
1.86
i
1.65
1.88
1.83
1.85
1.97
1.81
1.74
5
Strängnäs.........
—
— ;
—
—
—
—
i
6
Falun ..........
1.61
1.75
2.03 ;
1.58
1.67
1.69
1.54
1.79
1.64
1.77
7
Växjö..........
1.74
1.90
1.57 ''
1.15
1.32
1.56
1.46
1.45
1.33
1.60
8
cLund...........
1.60
1.35
1.26
1.48
1.40
1.43
1.50
1.42
1.20
1.08
9
Landskrona.......
_
—
— 1
—
—
—
—
—
—
—
10
Göteborg.........
2.05
1.70
1.98 i
1.92
2.31
2.09
2.27
2.31
2.35
2.43
11
Kalmar..........
1.98
1.79
1.88 |
1.84
2.00
2.27
1.64
1.67
1.82
1.94
12
Karlstad.........
1.63
1.54
i.4o :
1.50
1.73
1.71
2.14
1.50
1.62
1.60
13
Härnösand........
1.39
1.36
1.42 ;
1.42
1.42
1.29
1.56
1.63
1.50
1.50
14
Umeå...........
1.80
1.71
1.85 1
1.67
1.78
1.56
1.78
1.36
1.63
1.64
10.
15
Stockholm........
2.25
2.27
2.36
2.33
2.21
2.30
2.10
2.06
1.83
2.03
16
Uppsala..........
1.70
2.00
1.78
1.71
1.91
1.57
1.86
2.oo
1.77
1.77
17
Linköping.........
1.75
1.56
2.07
2.22
2.17
1.76
2.06
1.83
1.69
1.74
18
Skara...........
1.95
1.81
1.81
1.72
2.00
1.83
1.85
1.98
1.81
1.76
1!»
Strängnäs.........
—
—
—
-
--
—
—
—
20
Falun...........
1.61
1.75
2.03
1.58
1.67
1.69
1.54
1.79
1.45
1.71
21
Växjö...........
2.12
1.90
1.67
1.15
1.39
1.90
1.79
1.55
1.25
2.00
22
Lund...........
1.55
1.42
i 1.43
1.53
1 36
1.57
1.40
1.46
1.19 ''
1.26
23
Landskrona........
—
—
--
—
-
—
—
—
—
24
Göteborg.........
2.05
1.70
1.98
1.92
2.31
2.09
2.27
2.31
2.25
2.55
25
Kalmar..........
2.05
1.93
2.0(1
1.83
2.08
2.39
1.73
1.67
1.82
1.67
2(1
Karlstad.........
1.63
1.54
1.40
1.50
1.73
1.71
2.14
1.50
1.63
1.81
27
Härnösand . .......
1.39
1 36
1.42
1.42
1.42
1.29
1.56
1.63
1.60
1.46
28
Umeå......
1.92
1.75
1.45
1.71
1.78
1.58
1.88
1.36
1.44
1.58
Anm. Vid Uppsala, Faluns, Göteborgs och Härnösands seminarier voro betygen i musik och sång gemensamma
endast år 1895.
441
examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
12.
13.
14.
15.
16. j
17.
18.
19.
20. |
21.
22.
23.
24.
25.
slev v
i d av
gångsexamina vårterminerna
1897.
1898.
1899.
1900.
1901.
1902.
]
1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
1908.
1909.
1910.
sik.
1.94
2.40
1.91
1.76
2.24
2.31
1.98
1.69
1.98
2.27
1.97
2.09
1.91
1.87
1
1.66
1.65
1.70
1.91
1.77
1.56
1.81
2.02
1.68
2.03
1.98
1.89
1.83
1.55
9
1.90
1.73
1.74
1.80
1.98
1.74
2.07
1.83
2.02
1.91
1.84
2.45
1.48
1.61
3
1.60
2.30
1.85
1.95
2.23
1.70
1.79
1.78
1.60
1.37
1.48
1.50
1.40
1.45
4
—
—
—
—
—
—
—
~
1.72
1.67
1.58
2.33
1.68
1.63
5
1.58
1.47
2.03
1.68
1.73
1.50
1.31
1.35
1.47
1.65
1.50
1.37
1.47
1.43
C
1.42
1.46
1.32
1.53
1.55
1.46
1.44
1.46
1.35
1.35
1.44
1.39
1.75
1.26
7
1.13
1.10
1.22
1.45
1.29
1.43
1.48
1.40
1.38
1.36
1.48
1.42
1.45
1.22
8
—
—
—
—
-
—
—
2.00
1.88
2.02
1.79
1.81
1.84
1.80
, 9
2.07
2.00
1.98
2.11
2.00
1.74
1.78
1.86
1.64
1.79
1.71
CO
O
1.76
1.84
;io
1.71
1.73
1.62
1.73
1.72
1.44
1.69
1.69
1.60
1.54
1.76
1.48
1.55
1.46
''ii
1.53
1.45
1.63
1.53
1.56
1.79
1.60
1.74
1.61
1.83
1.69
1.80
! 1.73
1.84
12
1.30
1.19
1.58
1.79
1.53
2.00
1.91
1.62
1.40
1.56
1.62
1.56
i 1.71
1.54
13
1.37
1.75
1.72
1.76
1.66
1.43
1.50
1.58
1.44
1.43
1.43
1.67
1.77
1.74
14
Sång.
1.84
2.03
2.13
1.94
2.00
2.12
1.98
2.05
2.02
2.35
2.27
2.28
1.66
1.67
15
1.76
1.89
1.67
2.00
1.83
1.62
1.76
1.93
1.73
1.73
1.90
1.91
1.75
1.55
16
1.74
1.78
1.55
1.52
1.46
1.40
1.55
1.61
1.67
1.48
1.67
1.62
1.28
1.79
17
1.70
2.22
2.02
1.93
1.85
1.78
1.63
1.76
1.67
1.56
1.52
1.40
1.61
1.77
18
_
—
—
—
—
1.69
1.56
1.59
1.67
1.70
1.75
19
1.63
1.36
1.95
1.93
1.95
1.45
1.69
1.65
1.69
1.93
1.68
1.89
1.54
1.58
20
1.35
1.38
1.15
1.60
1.33
1.35
1.50
1.45
1.33
1.47
1.35
1.36
1.63
1.31
21
1.24
1.26
1.19
1.43
1.37
1.36
1.35
1.32
1.48
1.37
1.41
1.37
1.24
1.20
22
-
—
—
—
—
—
—
1.64
1.94
2.04
1.77
1.67
1.96
1.10
23
2.04
1.78
1.95
2.08
2.oo
1.90
1.70
1.85
1.74
1.89
1.76
1.98
1.66
1.89
24
; 1.62
1.67
1.62
1.44
1.56
1.62
1.83
1.64
1.73
1.66
2.06
1.77
1.95
1.68
25
1.72
1.88
1.82
1.63
2.12
2.09
1.56
1.83
1.63
1.79
1.65
1.82
1.71
1.98
26
1.35
1.12
1.63
1.78
1.71
1.82
2.00
1.44
1.40
1.60
1.70
1.72
1.78
1.57
27
i 1.21
1.88
1.66
1.65
1.56
1.34
1.47
1.70
1.38
1.44
1.41
1.34
1.94
1.70
28
under åren 1887—1894 (först vid examen vårterminen 1895 gåvos särskilda betyg i sång), vid Skara seminarium
56—082815 Folkunderv.-lcom. bet. I. Folkskolesem. Band 3.
442
Tab. 22 (forts.). Medeltal betygsenlieter pr elev i de olika
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
Seminarier.
Antal bet ygsen heter i medeltal p
1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.
1893.
1894.
1895.
1896.
''
11.
Gym
1
Stockholm........
2.32
2.29
2.27
2.23
2.28
2.38
2.09
2.39
1.98
1.93
2
Uppsala ..........
1.79
2.04
1.38
1.77
1.44
1.57
1.59
1.94
1.33
1.94
3
Linköping ........
2.65
2.79
2.05
2.83
2.88
2.76
2.50
2.73
2.61
2.26
4
Skara...........
1.68
1.83
1.74
2.05
2.10
1.68
1.75
2.32
2.18
1.93
5
Strängnäs.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Falun...........
2.09
2.17
1.93
1.63
2.17
2.00
1.92
1.75
1.70
1.82
7
Växjö..........
1.90
1.90
2.03
1.88
1.73
1.92
1.90
1.89
1.82
1.86
8
Lund...........
1.90
2.05
2.14
2.08
2.20
2.24
2.53
2.42
2.52
2.77
9
Landskrona........
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
10
Göteborg.........
1.93
2.26
2.20
2.11
2.31
2.18
1.93
1.63
2.41
2.43
11
Kalmar..........
2.42
2.36
1.94
2.17
2.44
2.41
2.03
2.11
2.44
2.30
12
Karlstad.........
1.73
1.58
1.46
1.50
1.62
2.63
2.17
1.77
1.76
1.98
13
Härnösand........
1.43
1.86
1.93
1.63
1.67
1,4
1.81
2.25
1.64
2.06
14
Umeå...........
1.83
2.24
2.11
2.37
2.11
1.88
2.13
2.21
2.38
2.16
12. Tr ii <1 g
it r d s
15
Stockholm........
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
16
Uppsala.........
2.00
2.46
2.03
2.47
2.53
2.31
2.47
2.69
2.60
2.41
17
Linköping ........
1.93
1.88
1.71
1.76
1.96
1.57
1.72
1.53
1.69
1.38
18
Skara...........
2.02
1.96
1.85
2.09
2.39
2.05
2.02
2.28
2.03
2.23
19
Strängnäs.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Falun ..........
1.72
1.59
1.75
1.54
1.58
1.88
1.68
1.50
1.33
1.75
21
Växjö ..........
2.04
1.86
2.28
2.33
2.60
2.88
2.67
2.41
1.96
1.86
22
Lund...........
1.38
1.56
1.80
2.00
1.73
1.67
1.93
1.69
1.93
1.72
23
Landskrona........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Göteborg.........
2.14
2.07
2.21
2.14
2.25
2.27
2.17
2.00
2.18
1.98
25
Kalmar...........
2.oo
2.09
1.59
1.61
2.00
1.92
1.73
1.68
1.74
1.68
2G
Karlstad.........
1.40
1.48
1.78
1.42
1.37
1.63
1.57
1.68
1.23
1.33
27
Härnösand........
1.17
1.92
1.71
2.00
2 oo
2.19
2.00
2.00
2.1 2
1.88
28
Umeå...........
1.77
1.74
2.40
2.57
2.11
2.13
1.94
2.07
1.88
1.94
443
examensiimnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
|~1& j 1 (T |
14.
|
15,
1 TgT T 17.
[
18.
1
19.
-20.
[
21.
!
22.
|
23.
24.
1
25.
elev vid a v g å n g s e x a m i n a v å r t e r m i n e r n a
1897.
1898.
1899.
1900.
1
1901.;
1902. I
I
1903. |
1904.
1905.
1906.
1907. ;
190S.
1909. j
1910.
n a s t i 1
2.14
[•
1.84 |
1.98
2.11 :
2.33
2.12 ,
2.06
1.89
2.00
1.93
1.94
2.10
1.05
1.79
1
2.13
2.00
2.19
2.11
2.27
2.29
2.25
2.20
1.92
1.80
1.73
1.80
1.68
1.74
-2
2.18
2.20
1.92
1.90
1.83
1.94
1.91
1.54
1.66
1.58
1.54
1.44
1.26
1.60
3
2.04
2.00
2.13
1.61
2.20
2.04
1.76
1.76
1.84
1.79
1.84
1.97
2.05
2.00
4
—
—
—
—
—
—
—
—
1.89
1.81
1.75
2.02
2.04
1.89
5
1.82
2.06
2.04
2.13
2.04
2.13
2.13
2.10
1.88
1.97
1.91
1.64
1.75
1.60 6
1.75
1.74
1.86
1.95
1.89
1.83
1.80
1.67
1.73
2.02
1.94
1.89
1.78
1.86
7
. 2.88
2.70
2.78
2.92
2.81
2.79
2.91
2.94
2.89
2.89
2.83
2.88
3.00
2.71
8
—
—
—
—
—
—
—
1.88
1.96
2.00
1.81
2.11
1.88
2.10
9
2.13
2.45
2.04
1.94
2.30
1.61
1.70
1.75
1.80
1.83
1.80
1.83
1.73
1.72
10
2.34
2.21
2.27
2.42
2.06
2.20
2.13
2.33
2.24
1.95
2.37
1.98
1.85
1.95
11
1.60
1.68
1.67
2.00
1.94
1.83
1.76
2.15
1.88
1.78
1.83
2.11
2.11
2.18 12
2.00
2.04
2.06
1.81
2.35
2.23
2.33
1.94
2.25
1.73
2.20
2.28
2.41
2.35
13
1.98
2.18
2.07
2.41
1.67
1.88
1.88
2.00
2.06
1.84
2.07
1.97
2.02
1.79
14
sköts
1.00
e 1.
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
1.00
15
2.53
2.60
2.54
2.16
2.45
2.63
2.52
2.48
2.50
2.58
2.58
2.49
2.13
2.43
16
1.44
1.77
1.44
1.52
1.46
1.60
1.50
1.50
1.28
1.40
1.60
1.52
1.55
1.42
17
:
2.14
2.32
2.00
2.86
2.80
2.41
2.23
2.31
2.06
2.25
2.23
2.08
1.71
1.95
18
_
_
—
_
—
—
—
—
2.48
2.79
2.76
2.60
2.86
2.77
19
1.82
1.69
1.77
1.65
1.75
1.67
1.92
2.18
2.00
2.03
1.78
1.93
1.95
1.97
20
2.08
2 09
2.11
2.05
2.07
1.86
2.10
1.81
2.27
2.35
2.10
2.28
2.26
2.20 21
1.72
1.65
2.14
2.14
2.23
1.71
2.00
1.73
2.18
2.07
2.07
2.14
2.09
1.59
22
_
__
—
—
—
—
—
1.48
1.54
1.61
1.79
1.96
1.71
2.08
23
1.72
1.70
1.98
1.78
1.97
1.88
1.83
2.16
1.86
2.03
2.04
1.80
2.05
1.77 j 24
1.85
2.23
1.23
1.21
1.14
1.23
1.21
1.28
1.02
1.21
1.17
1.16
1 16
1.19 j25
1.30
1.00
1.00
1.00
1.35
1.14
1.10
1.53
1.75
1.56
1.75
1.66
1.74
1.61 26
1.97
2.00
2.60
2.58
2.53
2.43
2.50
2.32
2.22
2.71
2.82
2.73
2.75
2.56
27
1.35
1.25
1.50
1.74
1.36
1 2.32
|
1.58
,
1.63
1.96
1.68
1.44
1.59
1.98
1.52
28
444
Tab. 22 (forts.). Medeltal betygsenlieter pr elev i de olika
1.
! 2.
Ii 3-
|
4.
i 5-
i 6.
7.
i 8-
! 9-
| 10.
11.
12.
Seminarier.
Antal betygsenheter i medeltal pr
1887—
1910.
i: 1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.
1893.
1894.
1895.
1896.
13.
]
Stockholm......
—
2.66
2.78
1.98
2.48
2.14
2.09
2.00
2.07
1.92
2.00
9
Uppsala.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2.21
3
Linköping......
—
—
—
—
—
—
—
1.79
1.68
2.18
4
Skara........
—
—
—
—
—
2.28
2.09
2.22
2.32
2.15
2.38 ;
5
Strängnäs ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Falon........
—
—
—
—
—
—
—
—
1.27
1.72 !
7
Växjö........
! —
—
—
—
—
—
—
—
—
1.79
8
Lund........
—
—
—
—
—
2.4 4
1.75
1.74
1.59
1.77
1.58
9
Landskrona.....
—
i —
—
—
—
—
—
—
—
_
_
10
Göteborg.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1.66
11
Kalmar.......
—
2.39
2.34
2.47
2.24
2.50
2.21
2.23
2.32
2.43
2.32
12
Karlstad.......
—
1.67
1.52
1.34
1.33
1.03
2.08
2.36
1.92
1.85
2.33
13
Härnösand......
—
—
—
—
—
1.50
1.88
1.94
1.38
2.00
1.77
14
Umeå........
: —
—
—
—
—
—
—
-
—
1.50
1.79
1 4. U n der visnings-
15
Lund........
1.62
1.19
1.36
1.20
1.27
1.10
1.43
1.60
1.53
1.77
1.81 1
10
Härnösand......
1.74
1.50
1.61
1.54
1.58
1.56
2.00
1.75
2.13
1.69
1.67
17
Linköping......
1.76
1.73
1.90
1.82
1.68
1.71
1.72
1.88
1.67
1.75
1.89
18
V äxj ö........
1.77
1.50
1.65
1.60
1.92
1.63
1.85
1.47
1.66
1.76
1.53
19
Göteborg.......
1.78
2.03
1.77
1.73
1.59
1.68
1.82
1.56
1.77
1.81
1.74
20
Falan........
1.84
1.86
2.09
1.75
1.58
1.75
2.06
1.75
1.64
1.73
1.84
21
Karlstad.......
1.85
1.69
1.60
1.70
1.68
1.75
2.13
2.25
1.79
1.56
1.89
22
Samtliga seminarier
1.89
1.75
1.83
1.81
1.79
1.79
1.99
1.84
1.91
1.90
1.95
23
Strängnäs .......
1.91
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
24
Umeå.........
1.95
2.0»
2.00
2.10
2.43
2.06
2.38
2.33
1.86
1.88
2.18
25
Kalmar........
1.97
1.79
1.91
1.88
1.71
1.94
2.25
1.80
1.94
1.96
2.18
26
Uppsala........
1.98
1.72
1.98
1.70
2.00
2.06
2.11
1.72
1.97
2.06
1.94
2"
Landskrona......
1.99
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
28
Stockholm.......
2.05
1.90
1.93
2.00
1.97
2.06
2.11
2.04
2.15
2.12
1.94
29:
Skara.........
2.23
2.14
2.26
2.15
2.02
2.23
2.39
2.18
2.41
2.29
2.38
445
examensämnena vid avgångsexamina vårterminerna 1887—1910.
13.
14.
|
15.
| 16.
1
17.
| 18.
|
19.
| 20.
1 21.
| 22.
|
23.
|
24.
25.
| 26.
elev vid avgångsexamina vårterminerna
1897.
1898.
i 1899.
i
1900.
1901.
1 1902.
; 1903.
1904.
1905.
1906.
1907.
j 1908.
1909.
1910.
Slöjd
.
1.83
1.98
2.04
1.96
1.91
1.85
1.85
1.88
1.85
2.24
2.29
2.14
2.11
2.24
1
2.42
2.38
2.23
2.20
2.43
2.27
2.25
2.30
2.42
2.70
2.44
2.74
2.13
2.43
2
1.92
2.00
1.90
2.14
2.17
2.31
2.27
2.02
2.34
2.38
2.76
2.38
2.48
2.48
o
2.19
2.28
2.06
1.97
2.03
2.04
2.02
2.13
2.00
2.06
2.10
2.03
2.04
2.03
4
—
—
—
—
—
—
—
—
2.55
2.25
2.04
2.10
2.59
2.58
5
1.86
2.00
2.00
2.23
2.43
2.22
2.29
2.53
2.13
2.83
2.81
2.70
2.48
2.47
6
1.83
1.74
2.13
2.05
1.85
2.14
2.40
2.06
2.73
2.63
2.42
1.91
2.10
2.29
7
1.91
1.60
1.97
1.90
2.23
2.31
2.33
2.37
2.46
2.29
2.37
1.88
2.19
2.17
,X
—
—
—
—
—
—
1.83
1.84
1.85
2.17
2.08
2.15
2 15
9
1.74
1.61
1.90
1.94
2.20
2.21
2.10
2.30
2.10
2 35
2.99
2.48
2.30
1.88
10
2.33
2.21
2.15
2.10
2.12
2.22
2.17
2.17
2.19
2.11
2.15
2.29
2.28
2.14
11
2.13
1.83
1.62
1.74
2.42
2.17
2.14
2.05
2 43
2.36
2.40
2.50
2.13
2.06
12
1.72
1.61
1.79
1.79
1.82
1.80
1.65
1.78
2.00
1.94
1.53
1.88
1.75
1.78
13
1.80
1.68
1.85
1.83
2.08
1.86
1.92
1.65
1.67
1.84
1.91
2.05
2.10
2.30
14
skicklighet.
1.65
1.77
1.73
1.75
1.73
1.72
1.83
1.61
1.75
1.78
1.73
1.74
1.77
1.71
15:
1.65
1.53
1.83
1.83
1.74
2.00
1.85
1.54
1.76
1.89
1.82
1.96
1.89
1.64
16
1.84
1.79
1.59
1.63
1.63
1.63
1.73
1.74
1.80
1.88
1.76
1.79
1.88
1.75
17
1.63
1.58
1.85
1.76
1.72
1.90
2.07
1.80
2.09
1.83
1.86
1.61
1.93
1.98
18
1.87
1.61
1.68
1.70
1.77
1.80
1.90
1.75
1.66
1.74
1.89
2.00
1.86
2.18
19;
1.83
1.91
1.90
1.85
1.82
1.78
1.74
2.00
1.88
1.75
1.75
1.97
2 05
1.87
20
1.81
1.64
176
2.00
2.12
1.81
1.74
2.05
1.90
2.06
2.04
1.77
2.06
2.07
2 i j
1.85
1.87
1.85
1.88
1.91
1.88
1.93
1.87
1.94
1.92
1.96
1.91
1.98
1.99
2*2
—
—
—
—
—
—
—
—
2.06
1.83
1.85
1.81
1.97
1.93
231
1.78
2.10
1.98
1.90
1.79
1.81
1.79
1.68
1.90
1.76
1.93
1.91
2.08
2.04
241
1.87
1.98
1 83
1.84
2.04
1.92
2.04
1.98
1.85
1.98
2.18
2.05
1.95
2.24
25
2.00
2.05
1.98
1.86
2.07
1.81
2.06
2.02
2.04
1.93
2.23
1.98
2.04
2.02
261
—
—
—
—
—
—
—
1.91
1.95
2.09
2.00
2.03
1.97
1.97
27
1.93
2.07
2.10
2.33
2.20
2.17
2.05
1.97
2.02
2.08
2.00
2.04
2.06
2.03
281
2.19
2.21
2.07
2 03
2.23
2.18
2.33
2.33
2.37
2.20
2.28
1.94
2.26
2.32
29
57
—082815 Folkunderv.-kom. bet. /
Folkskolesem.
Band 3.
